Wikipiidiya
gurwiki
https://gur.wikipedia.org/wiki/P%C9%9Bgezure
MediaWiki 1.45.0-wmf.7
first-letter
Miidiya
Zure
Tɔgum
Tuntuna
Tuntuna tɔgum
Wikipiidiya
Wikipiidiya tɔgum
Faali
Faali tɔgum
MiidiyaWiki
MiidiyaWiki tɔgum
Tɛmpileti
Tɛmpileti tɔgum
Suŋerɛ
Suŋerɛ tɔgum
Buuri buuri
Buuri buuri tɔgum
TimedText
TimedText talk
Module
Module talk
Event
Event talk
ITEGƆ YELEBIRE (VERB)
0
821
18186
10175
2025-07-02T01:03:22Z
Akakiiri
20
Added content
18186
wikitext
text/x-wiki
Itegɔ yelebire de la yelebire se'ere n boi yelesum puan pa'ala yu'urɛ la n iti sɛla. (A word that decribes the state of being or action of the subject or noun in a sentence is a verb)
ITEGƆ YELEBƐA BOI LA BUYI.
1. Itegɔ yelebɛa si'a n de naaresi ( linking verbs)
Itegɔ yelebɛa ana ni pa'ala la yu'urɛ la n ani se'em bii n de sɛla. Magese wuu;
1. Akurugo de la bundaana
2. Ataŋa boi la bɔ'ɔm
3. Atia mi sagebɔ mɔŋa.
4. Baaba n de kpe'ema.
2. Itegɔ yelebɛa n pa'ale yu'urɛ la n iti sɛla ti la niɛ (action verbs)
Itegɔ la ne niɛ mɛ ti tu nyɛta bii tu baŋɛ yu'urɛ la n iti sɛla. Magese wuu; wa, tü, di, kiŋɛ, BYU, kaasɛ.
Itegɔ yelebɛa ana ta'an tɛɛsena pa'ala Itegɔ la n boi bini ita, bii Itegɔ la n pugum eŋɛ tole bii Itegɔ la n nam ka eŋɛ.
Kaale yelesum duma wa n gã tilum la.
1. Adukɔ nyuuri la ko'om.
2. Adukɔ nyu la ko'om.
3. Adukɔ wan nyu ko'om zaanuurɛ.
'''Itegɔ Yelebire'''
Fu san yeti fu pa’alɛ itegɔ yelebire vuurɛ di tari la vuyagema ata:
1. yelebire n pa’ali sɛla bii nɛra la n boi bɔnsɛka taaba. Magese wuu. N-yaaba suure '''nyie,''' Baba puurɛ n '''duni''', Bua la obe la tɛa '''pire''', Ayameŋapɔga la '''uke''' mɛ.
2. yelebire n pa’ali nɛra bii duŋa la itegɔ bii a tuuma magese wuu. Ayampɔka '''dugɛ''' la musagebɔ, fu zɔ la zu la bua, kɔma la ŋmɛ la boole, niiŋa la ɛkɛ mɛ.
3. yelebire n pa’ali sɔna bii sɔ’ɔlum. Magese wuu Alika '''tari''' ligeri mɛ, Ayulegɔ baa n '''de''' ka, Ataŋa n '''sɔi''' pɔka la
Itegɔ yelebɛa asi’a doli tɔgum naresum la n nari se’em asi’a me ka doli. Ŋwana pa’alɛ ti itegɔ yelebɛa la pu la buyi. Magese wuu solemiinɛ puan ti tu tara “regular and irregular verbs” se’em la, la me de la bala Gurenɛ tɔgum la puan. Si’a n doli la pa’alɛ la itegɔ la saŋa bii sansɛka ti itegɔ la iŋɛ. Magese wuu yelebɛsi’a n wan base ti kɛlesa bii kaala la baŋɛ ti:
1. itegɔ la nan yeti ku iŋɛ mɛ.
2. ku boi bini ita mɛ
3. Ku iŋɛ ba’ase mɛ
4. Ku ba’asɛ la nanana wa bii ku ba’asɛ yue mɛ.
Basɛ ya ti tu loose yeledaasi wa n boi zuen wa ayima ayima la tu garesɛ bisɛ ba n boi yima yima se’em.
1. Yelebɛsi’a fii n pa’alɛ itegɔ n nan yeti la iŋɛ n ŋwan: di, ki, zɔ, wa, tĩ, bisɛ, pa, la, da, ŋmɛ, bisɛ, yɛ, kaasɛ, ga’arɛ, zi’ire, sa, la baseba. Tu digesɛ a fii iŋɛ yelesum puusum bisɛ bɔkerɛ wan bɔna tu n tɔgeri sɛla wa puan.
zɔ ta '''''dikɛ''''' n bunɔ wa na bo ma.
Ataŋa '''''bisɛ''''' fu wa nyɛ nɔmɔlega la bilam
'''''Wa''''' gee to’e lagefɔ
'''''Pa''''' e ti a baŋɛ
'''''la''''' gee zi’ire
'''''da''''' mui ti tu di gee kule
ta '''''ŋmɛ''''' e gee wa’am
Fu san bisa itegɔ yelebɛa ana buuri ta’am zɛ di/a ma’a gee tara vuurɛ, a me ta pɔsera yelesum mɛ wuu tu nyɛ sɛla saazuoen wa.
2. Sɛla n boi bini ita. Kalam, yelebire la ni dikɛ la bɛgelega pa’asɛ ti vuurɛ la niɛ ti itegɔ la nan boi bini ita mɛ. magesɛ wuu
A. di+ti=diti
B. zɔ+ti=zɔti
wuu solemiinɛ puan ti ba ni dikɛ “ing” tabelɛ pa’alɛ ti itegɔ la bo bini ita mɛ la, Gurenɛ puan tabelesesi n boi n ŋwana. “ti, li, ni, ri, si” si san ta itegɔ yelebire, vɔa la de la ayi.
a. La ta’am dɛna ti itegɔ la boi bini ita mɛ. magesɛ wuu a di'''ti''', a obe'''ri''' ba yu'''li.''' Ŋwana ta’am pa’alɛ ti ita (yu’urɛ) la kɔ’ɔm bɔna bini ita itegɔ mɛ. La wɔna ti sanɛka ti tu tɔgera la ti itegɔ la iti mɛ;
b. Ayi puan, la ta’am dɛna ti ita la tuunɛ n pugum bala saŋa woo, bii a iti tulesa mɛ. magesɛ wuu a yuu'''ri''', a de’e'''ni''', a ki'''ni.''' La niɛ ti fu san nyɛ yu’urɛ yelebinaarɛ wa “a kini” fu kan ta’am baŋɛ nyaa nɛra la boi la sore zuo bii la de la a pugum kina la daarewoo. La de la bala ti tɔgum la kelum naam yelebɛa ti tu yi’ira a ti yelebibũulɔ. Yelebibũulegɔ tuunɛ de la di suŋɛ ga’ɛ yelebire vuurɛ ti di niɛ suŋa yelesum puan. Tusetu n ŋwana: “mɛ, na, ni, wa, ya, paa ya’am” zi’an boi ti yelebibũulegɔ la nara ti:
I. di wa’am yia gee ti itegɔ yelebire nyaa wa’am ti vuurɛ ta’am niɛ, magesɛ; wuu a '''''ya’am''''' ki'''ni''' a '''''ya’am''''' obe'''ri'''. Ya’am la basɛ ti la niɛ ti kinɛ bii obere la de la fu tuunɛ gee dagi ba nyɛ ti fu kina bii obera la n pakɛ.
II.A paɛ ayi wa’am itegɔ yelebire la pooren ti vuurɛ la ta’am niɛ. magesɛ wuu; atia di'''ti ''mɛ paa'''''. Bia la tii'''ri''' bɛ la '''''mɛ''''' '''''paa''.''' “mɛ la paa” la basɛ ti la niɛ ti nɛra la ka zi mɛ tiira bii dita gee la de la aduma di karɛ mɛ gee tana bɛ me tiira. '''a''' ki'''ni''' '''''mɛ na''''' gee yuuna.
'''''III.''''' Yelebinaarɛ me ta’am basɛ ti itegɔ vuurɛ niɛ. magesɛ wuu; a tuke'''ri''' la loore '''''gee gisa.''''' Kalam, la pa’alɛ ti nɛra la gurɛ sitia la mɛ tukera gee zɔgera. a pa’a'''li''' la kɔma '''''gee ŋmɛ’ɛra boole.''''' Kalamme pa’alɛ ti nɛra la tuuma n bala. Fu miŋa mi ti nɛra kan ta’am pa’ala kɔma kilasi puan gee le ŋmɛ’ɛra boole sankaŋa miŋa. Adaana tuni la tuuma ayi.
3. itegɔ n iŋɛ tole. Kalam, yelebɛsi’a n boi itegɔ yelebire la kɔrenkɔrum la n wan basɛ ti vuurɛ la niɛ. magesɛ wuu; a ''zaam'' wa’am '''''na.''''' la de la “zaam la na” n basɛ ti tu baŋɛ ti wa’aŋɔ la wa’am tole mɛ. Yelebibũulegɔ tuseto me kelum suŋera pa’ala itegɔ n iŋɛ tole mɛ, magesɛ wuu; a boi '''ni''' kalam, a zi'''ni''' bini, ba wa’am '''ni''' bini na.
'''''Itegɔ pa’alega'''''
Itegɔ pa’alega/si de la yelebire n pa’ali itegɔ la n iŋɛ se’em, ana se’em, ŋwɔna se’em bii zi’an. magesɛ wuu. A lui la ''kalam''. Atia di dia la la ''kalam.''
Fu san bisɛ yelesum buyi wa n boi zuen wa, yia yelesum la, A lui la ''kalam'' kalam n de itegɔ yelebire yelesum la puan pa’ala lua la n lui zi’an. Buyi yelesum la, Atia di dia la la ''kalam.'' Kalam kana pa’ali la dia la di se’em se’em. Ŋwana pa’alɛ ti itegɔ pa’alesi la boi la tɔka tɔka. Mw tu tari
1. itegɔ la n iŋɛ zi’an mw kalam, bilam, Bɔlega pɔka la kiŋɛ la ''Booŋo da’a'' Ayuunɛ la wa’am la ''bilam'' na
2. itegɔ la n iŋɛ sansɛka. Mw zina, beere. Zaam, bakɔi puam, pilum, pugum, ti’im, Nan, kelum. ''yuunɛ.'' A to’e bu la '''''yuunɛ''''' sa. Ba '''''zaam''''' wa’am na. n '''''beere''''' wa wa’am na ti tu sɔese. Bia la '''''pilum''''' wa’am mɛ. bia la '''''kelum''''' ka wa’am. A nan ti’im paara me na tiba la pugum paɛ na
3. itegɔ la n iŋɛ se’em se’m. mw bãalam. Kalam Ŋmɛm/ŋwɛm dugelam. Ataŋa kini la '''''ŋmɛm ŋmɛm'',''' a ga’arɛ la '''''bãalam'''''
4. itegɔ la n iŋɛ paɛ se’em. Mw paɛ bapaɛ tole. Zaan. Bia la gise '''''tole''''' mɛ a ŋmɛ bia la '''''paɛ''''' mɛ, pɔka la kiŋɛ '''''zaan''''' mɛ
5. sɛla n sɔi ti itegɔ la iŋɛ. Mw A zũ ti a ''di'' mɛ, pɔka la wa '''''ti tu''''' bisɛ mɛ
6. itegɔ la n iti tulesa se’em mw. Le, ya’am, buyi, buta. Bia la '''''le''''' wa’am mɛ na. nua la '''''ya’am''''' lobe mɛ. a to’e la '''''buyi''''' gee le bɔta
Yelebɛa si’a n tari daaŋɔ bɔ’ɔra Gurenɛ zamesereba tɔgum la ba gulesegɔ puan de la:
1. mi
2. me
3. mɛ
Nɛreba zo’e zo’e ka mi a bɔgesa gee kɔ’ɔm tara a gɛrena taaba yele yele wuu gulesegɔ puan. A vɔa la boi la yima yima gee me tara a bɔŋa zi’isi yelesum puusum. Fu san ka mi na gee dikɛ diyima ta ze’elae bii sɛgelɛ zi’an n dagidi zi’a yelesum puan, vuurɛ la wan tee. magesɛ wuu.
1. Aduŋɔ me Atia pɔga
2. Aduŋɔ mɛ Atia pɔga
3. Aduŋɔ mi Atia pɔga
Fu san bisɛ yelesum buta wa za’a puan, yelesum buta puan la n de ma’a gee buyima la buyi ka tari vuurɛ.
Tu digesɛ a ayima ayima la tu garesɛ a suŋa suŋa.
i. Mi: Yelebidine vuurɛ de la sɛla ti fu ka bu’ura. Mw. Atia mi Aduŋɔ pɔga. La pa’alɛ ti Atia san nyɛ Aduŋɔ pɔga zi’an a wan baŋɛ ka. Fu ta’am yeti Atia ka '''''bu’uri''''' Aduŋɔ pɔga
ii. Me: dina vuurɛ ta’am dɛna pugum, po. Mw. Atia me ye la kuurɛ, Fu ta’am yeti A tia '''''lagum''''' ye la kuurɛ, Fu ta’am kelum yeti Atia '''''po''''' ye la kuurɛ Fu san bisa yelesum buta la za’a tari vɔa mɛ gee vɔa la boi la yima yima gee me ka ba zaan taaba. La pa’alɛ ti me, lagum la po boi la yizuyiŋɔ puan. La ŋwɔni la sɛla ti ba ita ti fu lagum ita bii fu po bɔta ti fu iŋɛ. Mw bia la me di ti. Fu san tee dikɛ mi bii mɛ iŋɛ yelesum wa puan bu antara vuurɛ. Fu kan ta’am yeti bia la mi di ti. Mina n mi Gurenɛ kan sakɛ yele bala. Sɛla ti fu nara ti fu dikɛ iŋɛ fu zuputo puan ta’am mina yelebɛa ana wa bɔgesa de la fu mina ti
a. yu’urɛ yelebire n ni wa’am ti '''mi''' ta’am doose
b. '''mi''' de la itegɔ yelebire
c. itegɔ yelebire kan ta’am doose '''mi''' poore
d. yu’urɛ yelebie n ni wa’am yia gee bo '''me'''
e. yu’urɛ yelebire kan ta’am doose '''me''' poore
Yelebɛa ana ŋwɔsum de la a za’a la yu’urɛ yelebire n ni wa’am yia gee ti yelebise’ere san wan tagelɛ di tagelɛ. Nɛreba basɛba ti’isi ti me de la yusɔɔseŋa gee aayi la dagi bala. Fu san ta nyɛ ti '''''me''''' pɔsɛ yelesum, mina ti yu’urɛ boi pooren gee di sugɛ mɛ gã fu puti’irɛ puan ti fu ka nyɛta di. La ani mɛ wuu solemiinɛ puan ti ba ni yeti “implied bii implicity sentences se’em la mw. '''''me''''' isege kule, '''''me''''' zɔi, '''''me''''' tara fu nuurɛ la. Fum n wan iŋɛ se’em baŋɛ ti yu’urɛ boi yelesum buna taaba puan de la sokere. Fu san soke yeti ani? Fu wan nyɛ ti yu’urɛ la yese na. mw. ani me isege kule? Ani me zɔi? ani me tara a nuurɛ? Lebesegɔ yeti ku dɛna la “fum, eŋa, yama, bama, tuma” la basɛba. Tu dikɛ ayima sɛgelɛ bisɛ.
Fum me isege kule, fum me zɔi, fum me tara fu nuurɛ la, Me tari la yu’urɛ yelebire la itegɔ yelebire naara taaba wuu tu nyɛ sɛla zuen wa. Tu yi’iri yelebɛa sisi la yelebinaaresi. A kelum ta’am tara tuunsi’a pa’asɛ, la de la tu viisɛ pa’asɛ.
iii. Mɛ: yelebidina ki’ini/naari la sɔsega. Mw a di mɛ, ba zɔi mɛ, tu mɔ mɛ. yelebinaaresi la puan '''''mɛ''''' la '''''ya''''' me n de yizuyiŋɔ duma. magesɛ wuu fu ta’am yeti tu mɔ ya, a zɔi ya, bii a di ya, Vɔa la kɔ’ɔm ka dɛna buyima gee ŋwɔsum la me boi. La pa’alɛ ti '''''mɛ''''' la '''''ya''''' doli taaba mɛ.
iv. Gee dagi zi’an woo ti '''''ya''''' dɛna yelebinaarɛ, ya ta’am dɛna yusɔɔeŋa yelesunsebo puan, mw '''''ya''''' bɛɛ? '''''ya''''' naan ka paɛ nua la nyɔkɛ. ya yelesum buyi wa puan de la yusɔɔsŋa.
v. Mina: yelebidina wa me daani Gurenɛ zamesereba mɛ paa ti la nara ti pa’aleba ni mɔregɛ bamisi welese pa’alɛ kuma ti ba bɔkɛ. Mina tuni la yelebɛa deto tuyi tuuma.
a. Zɛsɛka, mina de la itegɔ yelebire n pa’ali baŋerɛ. Mw. kɔ’ɔm '''''mina''''' ti fu dinɛ ka bini. Mina yelesum buna puan pa’ali ti fu '''''baŋɛ''''' suŋɛ ti fu sɛla ka boi bini. Kalam, mina vɔɔrɛ dela '''''baŋɛ.''''' Baseba n ŋwana: mina ti n boi kalam, mina ti fu nuurɛ tɔka n bala.
Zɛsɛka me, '''''mina''''' de la yusɔɔseŋa n ze’eti bɔ’ɔra nɛra ti ya tɔgera a yele, mw mina daana n sɔi pɔka la kan ta’am tu mam. Kalam, mina de la yusɔɔseŋa n ze’ele bo pɔgdaana la. mina san nɛ mam na’arɛ a kai.
o2sombqc8t2u337s9ghg9ku6lb3w7k9
18187
18186
2025-07-02T01:08:31Z
Akakiiri
20
18187
wikitext
text/x-wiki
Itegɔ yelebire de la yelebire se'ere n boi yelesum puan pa'ala yu'urɛ la n iti sɛla. (A word that decribes the state of being or action of the subject or noun in a sentence is a verb)
ITEGƆ YELEBƐA BOI LA BUYI.
1. Itegɔ yelebɛa si'a n de naaresi ( linking verbs)
Itegɔ yelebɛa ana ni pa'ala la yu'urɛ la n ani se'em bii n de sɛla. Magese wuu;
1. Akurugo de la bundaana
2. Ataŋa boi la bɔ'ɔm
3. Atia mi sagebɔ mɔŋa.
4. Baaba n de kpe'ema.
2. Itegɔ yelebɛa n pa'ale [[yu'urɛ]] la n iti sɛla ti la niɛ (action verbs)
Itegɔ la ne niɛ mɛ ti tu nyɛta bii tu baŋɛ yu'urɛ la n iti sɛla. Magese wuu; wa, tü, di, kiŋɛ, BYU, kaasɛ.
Itegɔ yelebɛa ana ta'an tɛɛsena pa'ala Itegɔ la n boi bini ita, bii Itegɔ la n pugum eŋɛ tole bii Itegɔ la n nam ka eŋɛ.
Kaale yelesum duma wa n gã tilum la.
1. Adukɔ nyuuri la ko'om.
2. Adukɔ nyu la ko'om.
3. Adukɔ wan nyu ko'om zaanuurɛ.
== '''Itegɔ Yelebire''' ==
Fu san yeti fu pa’alɛ itegɔ yelebire vuurɛ di tari la vuyagema ata:
1. yelebire n pa’ali sɛla bii nɛra la n boi bɔnsɛka taaba. Magese wuu. N-yaaba suure '''nyie,''' Baba puurɛ n '''duni''', Bua la obe la tɛa '''pire''', Ayameŋapɔga la '''uke''' mɛ.
2. yelebire n pa’ali nɛra bii duŋa la itegɔ bii a tuuma magese wuu. Ayampɔka '''dugɛ''' la musagebɔ, fu zɔ la zu la bua, kɔma la ŋmɛ la boole, niiŋa la ɛkɛ mɛ.
3. yelebire n pa’ali sɔna bii sɔ’ɔlum. Magese wuu Alika '''tari''' ligeri mɛ, Ayulegɔ baa n '''de''' ka, Ataŋa n '''sɔi''' pɔka la
Itegɔ yelebɛa asi’a doli tɔgum naresum la n nari se’em asi’a me ka doli. Ŋwana pa’alɛ ti itegɔ yelebɛa la pu la buyi. Magese wuu solemiinɛ puan ti tu tara “regular and irregular verbs” se’em la, la me de la bala Gurenɛ tɔgum la puan. Si’a n doli la pa’alɛ la itegɔ la saŋa bii sansɛka ti itegɔ la iŋɛ. Magese wuu yelebɛsi’a n wan base ti kɛlesa bii kaala la baŋɛ ti:
1. itegɔ la nan yeti ku iŋɛ mɛ.
2. ku boi bini ita mɛ
3. Ku iŋɛ ba’ase mɛ
4. Ku ba’asɛ la nanana wa bii ku ba’asɛ yue mɛ.
Basɛ ya ti tu loose yeledaasi wa n boi zuen wa ayima ayima la tu garesɛ bisɛ ba n boi yima yima se’em.
1. Yelebɛsi’a fii n pa’alɛ itegɔ n nan yeti la iŋɛ n ŋwan: di, ki, zɔ, wa, tĩ, bisɛ, pa, la, da, ŋmɛ, bisɛ, yɛ, kaasɛ, ga’arɛ, zi’ire, sa, la baseba. Tu digesɛ a fii iŋɛ yelesum puusum bisɛ bɔkerɛ wan bɔna tu n tɔgeri sɛla wa puan.
zɔ ta '''''dikɛ''''' n bunɔ wa na bo ma.
Ataŋa '''''bisɛ''''' fu wa nyɛ nɔmɔlega la bilam
'''''Wa''''' gee to’e lagefɔ
'''''Pa''''' e ti a baŋɛ
'''''la''''' gee zi’ire
'''''da''''' mui ti tu di gee kule
ta '''''ŋmɛ''''' e gee wa’am
Fu san bisa itegɔ yelebɛa ana buuri ta’am zɛ di/a ma’a gee tara vuurɛ, a me ta pɔsera yelesum mɛ wuu tu nyɛ sɛla saazuoen wa.
2. Sɛla n boi bini ita. Kalam, yelebire la ni dikɛ la bɛgelega pa’asɛ ti vuurɛ la niɛ ti itegɔ la nan boi bini ita mɛ. magesɛ wuu
A. di+ti=diti
B. zɔ+ti=zɔti
wuu solemiinɛ puan ti ba ni dikɛ “ing” tabelɛ pa’alɛ ti itegɔ la bo bini ita mɛ la, Gurenɛ puan tabelesesi n boi n ŋwana. “ti, li, ni, ri, si” si san ta itegɔ yelebire, vɔa la de la ayi.
a. La ta’am dɛna ti itegɔ la boi bini ita mɛ. magesɛ wuu a di'''ti''', a obe'''ri''' ba yu'''li.''' Ŋwana ta’am pa’alɛ ti ita (yu’urɛ) la kɔ’ɔm bɔna bini ita itegɔ mɛ. La wɔna ti sanɛka ti tu tɔgera la ti itegɔ la iti mɛ;
b. Ayi puan, la ta’am dɛna ti ita la tuunɛ n pugum bala saŋa woo, bii a iti tulesa mɛ. magesɛ wuu a yuu'''ri''', a de’e'''ni''', a ki'''ni.''' La niɛ ti fu san nyɛ yu’urɛ yelebinaarɛ wa “a kini” fu kan ta’am baŋɛ nyaa nɛra la boi la sore zuo bii la de la a pugum kina la daarewoo. La de la bala ti tɔgum la kelum naam yelebɛa ti tu yi’ira a ti yelebibũulɔ. Yelebibũulegɔ tuunɛ de la di suŋɛ ga’ɛ yelebire vuurɛ ti di niɛ suŋa yelesum puan. Tusetu n ŋwana: “mɛ, na, ni, wa, ya, paa ya’am” zi’an boi ti yelebibũulegɔ la nara ti:
I. di wa’am yia gee ti itegɔ yelebire nyaa wa’am ti vuurɛ ta’am niɛ, magesɛ; wuu a '''''ya’am''''' ki'''ni''' a '''''ya’am''''' obe'''ri'''. Ya’am la basɛ ti la niɛ ti kinɛ bii obere la de la fu tuunɛ gee dagi ba nyɛ ti fu kina bii obera la n pakɛ.
II.A paɛ ayi wa’am itegɔ yelebire la pooren ti vuurɛ la ta’am niɛ. magesɛ wuu; atia di'''ti ''mɛ paa'''''. Bia la tii'''ri''' bɛ la '''''mɛ''''' '''''paa''.''' “mɛ la paa” la basɛ ti la niɛ ti nɛra la ka zi mɛ tiira bii dita gee la de la aduma di karɛ mɛ gee tana bɛ me tiira. '''a''' ki'''ni''' '''''mɛ na''''' gee yuuna.
'''''III.''''' Yelebinaarɛ me ta’am basɛ ti itegɔ vuurɛ niɛ. magesɛ wuu; a tuke'''ri''' la loore '''''gee gisa.''''' Kalam, la pa’alɛ ti nɛra la gurɛ sitia la mɛ tukera gee zɔgera. a pa’a'''li''' la kɔma '''''gee ŋmɛ’ɛra boole.''''' Kalamme pa’alɛ ti nɛra la tuuma n bala. Fu miŋa mi ti nɛra kan ta’am pa’ala kɔma kilasi puan gee le ŋmɛ’ɛra boole sankaŋa miŋa. Adaana tuni la tuuma ayi.
3. itegɔ n iŋɛ tole. Kalam, yelebɛsi’a n boi itegɔ yelebire la kɔrenkɔrum la n wan basɛ ti vuurɛ la niɛ. magesɛ wuu; a ''zaam'' wa’am '''''na.''''' la de la “zaam la na” n basɛ ti tu baŋɛ ti wa’aŋɔ la wa’am tole mɛ. Yelebibũulegɔ tuseto me kelum suŋera pa’ala itegɔ n iŋɛ tole mɛ, magesɛ wuu; a boi '''ni''' kalam, a zi'''ni''' bini, ba wa’am '''ni''' bini na.
=== '''''Itegɔ pa’alega''''' ===
Itegɔ pa’alega/si de la yelebire n pa’ali itegɔ la n iŋɛ se’em, ana se’em, ŋwɔna se’em bii zi’an. magesɛ wuu. A lui la ''kalam''. Atia di dia la la ''kalam.''
Fu san bisɛ yelesum buyi wa n boi zuen wa, yia yelesum la, A lui la ''kalam'' kalam n de itegɔ yelebire yelesum la puan pa’ala lua la n lui zi’an. Buyi yelesum la, Atia di dia la la ''kalam.'' Kalam kana pa’ali la dia la di se’em se’em. Ŋwana pa’alɛ ti itegɔ pa’alesi la boi la tɔka tɔka. Mw tu tari
1. itegɔ la n iŋɛ zi’an mw kalam, bilam, Bɔlega pɔka la kiŋɛ la ''Booŋo da’a'' Ayuunɛ la wa’am la ''bilam'' na
2. itegɔ la n iŋɛ sansɛka. Mw zina, beere. Zaam, bakɔi puam, pilum, pugum, ti’im, Nan, kelum. ''yuunɛ.'' A to’e bu la '''''yuunɛ''''' sa. Ba '''''zaam''''' wa’am na. n '''''beere''''' wa wa’am na ti tu sɔese. Bia la '''''pilum''''' wa’am mɛ. bia la '''''kelum''''' ka wa’am. A nan ti’im paara me na tiba la pugum paɛ na
3. itegɔ la n iŋɛ se’em se’m. mw bãalam. Kalam Ŋmɛm/ŋwɛm dugelam. Ataŋa kini la '''''ŋmɛm ŋmɛm'',''' a ga’arɛ la '''''bãalam'''''
4. itegɔ la n iŋɛ paɛ se’em. Mw paɛ bapaɛ tole. Zaan. Bia la gise '''''tole''''' mɛ a ŋmɛ bia la '''''paɛ''''' mɛ, pɔka la kiŋɛ '''''zaan''''' mɛ
5. sɛla n sɔi ti itegɔ la iŋɛ. Mw A zũ ti a ''di'' mɛ, pɔka la wa '''''ti tu''''' bisɛ mɛ
6. itegɔ la n iti tulesa se’em mw. Le, ya’am, buyi, buta. Bia la '''''le''''' wa’am mɛ na. nua la '''''ya’am''''' lobe mɛ. a to’e la '''''buyi''''' gee le bɔta
Yelebɛa si’a n tari daaŋɔ bɔ’ɔra Gurenɛ zamesereba tɔgum la ba gulesegɔ puan de la:
1. mi
2. me
3. mɛ
Nɛreba zo’e zo’e ka mi a bɔgesa gee kɔ’ɔm tara a gɛrena taaba yele yele wuu gulesegɔ puan. A vɔa la boi la yima yima gee me tara a bɔŋa zi’isi yelesum puusum. Fu san ka mi na gee dikɛ diyima ta ze’elae bii sɛgelɛ zi’an n dagidi zi’a yelesum puan, vuurɛ la wan tee. magesɛ wuu.
1. Aduŋɔ me Atia pɔga
2. Aduŋɔ mɛ Atia pɔga
3. Aduŋɔ mi Atia pɔga
Fu san bisɛ yelesum buta wa za’a puan, yelesum buta puan la n de ma’a gee buyima la buyi ka tari vuurɛ.
Tu digesɛ a ayima ayima la tu garesɛ a suŋa suŋa.
i. Mi: Yelebidine vuurɛ de la sɛla ti fu ka bu’ura. Mw. Atia mi Aduŋɔ pɔga. La pa’alɛ ti Atia san nyɛ Aduŋɔ pɔga zi’an a wan baŋɛ ka. Fu ta’am yeti Atia ka '''''bu’uri''''' Aduŋɔ pɔga
ii. Me: dina vuurɛ ta’am dɛna pugum, po. Mw. Atia me ye la kuurɛ, Fu ta’am yeti A tia '''''lagum''''' ye la kuurɛ, Fu ta’am kelum yeti Atia '''''po''''' ye la kuurɛ Fu san bisa yelesum buta la za’a tari vɔa mɛ gee vɔa la boi la yima yima gee me ka ba zaan taaba. La pa’alɛ ti me, lagum la po boi la yizuyiŋɔ puan. La ŋwɔni la sɛla ti ba ita ti fu lagum ita bii fu po bɔta ti fu iŋɛ. Mw bia la me di ti. Fu san tee dikɛ mi bii mɛ iŋɛ yelesum wa puan bu antara vuurɛ. Fu kan ta’am yeti bia la mi di ti. Mina n mi Gurenɛ kan sakɛ yele bala. Sɛla ti fu nara ti fu dikɛ iŋɛ fu zuputo puan ta’am mina yelebɛa ana wa bɔgesa de la fu mina ti
a. yu’urɛ yelebire n ni wa’am ti '''mi''' ta’am doose
b. '''mi''' de la itegɔ yelebire
c. itegɔ yelebire kan ta’am doose '''mi''' poore
d. yu’urɛ yelebie n ni wa’am yia gee bo '''me'''
e. yu’urɛ yelebire kan ta’am doose '''me''' poore
Yelebɛa ana ŋwɔsum de la a za’a la yu’urɛ yelebire n ni wa’am yia gee ti yelebise’ere san wan tagelɛ di tagelɛ. Nɛreba basɛba ti’isi ti me de la yusɔɔseŋa gee aayi la dagi bala. Fu san ta nyɛ ti '''''me''''' pɔsɛ yelesum, mina ti yu’urɛ boi pooren gee di sugɛ mɛ gã fu puti’irɛ puan ti fu ka nyɛta di. La ani mɛ wuu solemiinɛ puan ti ba ni yeti “implied bii implicity sentences se’em la mw. '''''me''''' isege kule, '''''me''''' zɔi, '''''me''''' tara fu nuurɛ la. Fum n wan iŋɛ se’em baŋɛ ti yu’urɛ boi yelesum buna taaba puan de la sokere. Fu san soke yeti ani? Fu wan nyɛ ti yu’urɛ la yese na. mw. ani me isege kule? Ani me zɔi? ani me tara a nuurɛ? Lebesegɔ yeti ku dɛna la “fum, eŋa, yama, bama, tuma” la basɛba. Tu dikɛ ayima sɛgelɛ bisɛ.
Fum me isege kule, fum me zɔi, fum me tara fu nuurɛ la, Me tari la yu’urɛ yelebire la itegɔ yelebire naara taaba wuu tu nyɛ sɛla zuen wa. Tu yi’iri yelebɛa sisi la yelebinaaresi. A kelum ta’am tara tuunsi’a pa’asɛ, la de la tu viisɛ pa’asɛ.
iii. Mɛ: yelebidina ki’ini/naari la sɔsega. Mw a di mɛ, ba zɔi mɛ, tu mɔ mɛ. yelebinaaresi la puan '''''mɛ''''' la '''''ya''''' me n de yizuyiŋɔ duma. magesɛ wuu fu ta’am yeti tu mɔ ya, a zɔi ya, bii a di ya, Vɔa la kɔ’ɔm ka dɛna buyima gee ŋwɔsum la me boi. La pa’alɛ ti '''''mɛ''''' la '''''ya''''' doli taaba mɛ.
iv. Gee dagi zi’an woo ti '''''ya''''' dɛna yelebinaarɛ, ya ta’am dɛna yusɔɔeŋa yelesunsebo puan, mw '''''ya''''' bɛɛ? '''''ya''''' naan ka paɛ nua la nyɔkɛ. ya yelesum buyi wa puan de la yusɔɔsŋa.
v. Mina: yelebidina wa me daani Gurenɛ zamesereba mɛ paa ti la nara ti pa’aleba ni mɔregɛ bamisi welese pa’alɛ kuma ti ba bɔkɛ. Mina tuni la yelebɛa deto tuyi tuuma.
a. Zɛsɛka, mina de la itegɔ yelebire n pa’ali baŋerɛ. Mw. kɔ’ɔm '''''mina''''' ti fu dinɛ ka bini. Mina yelesum buna puan pa’ali ti fu '''''baŋɛ''''' suŋɛ ti fu sɛla ka boi bini. Kalam, mina vɔɔrɛ dela '''''baŋɛ.''''' Baseba n ŋwana: mina ti n boi kalam, mina ti fu nuurɛ tɔka n bala.
Zɛsɛka me, '''''mina''''' de la yusɔɔseŋa n ze’eti bɔ’ɔra nɛra ti ya tɔgera a yele, mw mina daana n sɔi pɔka la kan ta’am tu mam. Kalam, mina de la yusɔɔseŋa n ze’ele bo pɔgdaana la. mina san nɛ mam na’arɛ a kai.
kqjj3r6rxycvz5kvqm7oq3to6051r4f
Robert Patrick Baffour
0
2613
18182
18126
2025-07-01T21:54:08Z
Akoleko Atayinɛ
752
Demesego
18182
wikitext
text/x-wiki
Ba dɔge Robert Patrick Baffour la 14th May, 1912.
Robert Patrick Baffour, OBE, OV (ba dɔŋɛ e 14 Sigesaa ŋmarega 1912 yuunɛ la puan tari paɛ 6 Siibesuŋɔ ŋmarega 1993 yuunɛ la puan)<ref name=":0">{{Cite web|last=Website and Mobile Development Services (http://uits.knust.edu.gh)|title=Dr. R.P. Baffour - Kwame Nkrumah University of Science and Technology|url=https://www.knust.edu.gh/about/knust/past-vcs/rpbaffour|access-date=2025-06-30|website=www.knust.edu.gh|language=en-gb|archive-date=2015-11-17|archive-url=https://web.archive.org/web/20151117063903/https://www.knust.edu.gh/about/knust/past-vcs/rpbaffour|url-status=dead}}</ref>, a yuun de la Gaana wa 'engineer', nalegera la yunivisiti administrator Ina n yuun de yia Vice Chancellor bɔna sukuu sɛkabti ba yi'ira solemiine puan ti Kwame Nkrumah University of Science and Technology (KNUST).<ref name=":0" /> <ref name=":1">{{Cite web|title=DR ROBERT PATRICK BAFFOUR: THE FATHER OF ENGINEERING EDUCATION IN AFRICAN SOIL AND INVENTOR OF GHANAIAN-MADE AUTOMOBILE "BOAFO" MOTORS.|url=https://kwekudee-tripdownmemorylane.blogspot.com/2013/11/dr-robert-patrick-baffour-father-of.html|access-date=2025-06-30|website=DR ROBERT PATRICK BAFFOUR}}</ref><ref name=":2">{{Cite web|date=2012-06-05|title=Celebrating a nation builder – Dr. Robert Patrick Baffour @ 100!|url=https://amandlanews.com/celebrating-a-nation-builder-dr-robert-patrick-baffour-100/|access-date=2025-06-30|website=Amandla News|language=en-US}}</ref><ref name=":3">{{Cite web|title=Ghana news - Top local news in Ghana - Graphic Online|url=https://www.graphic.com.gh/|access-date=2025-06-30|website=www.graphic.com.gh|language=en-gb}}</ref>a me yuun de la yia daana 'pioneer' engineering zameseŋɔ puan Gaana so'olum wa.<ref name=":1" /><ref name=":2" />
=== Pɔsega vom yɛla (Early life and education) ===
Robert Patrick Baffour (a.k.a. Papa Andoh) ba yuun dɔŋɛ e la 14 Sigesaa ŋmarega 1912 yuunɛ la puan Elmina puan<ref name=":1" />. A sɔ tuuma yuum boi la British Civil Service, Nigeria puan dɛna sukuu Master duma. Eŋa n yuun de a sɔ Robert Patrick Baffour Andoh la Maria Frederica Adwoa Kane (Okai) bikiima.
A sɔ nu'u sɔ-nyaaba yuun de la Chief Kweku Andoh, Elmina puan yuun tuna Sir Garnet Wolseley's military legeral digera Prempeh I, Kambumbana. Eŋa ti ba yuum loe ti a dɛna 'regent' bo Edina State puan doose la British duma n yuun yese Chief Kobina Gyan basɛ la. Baffour's sɔ nu'u ma-nyaaba yuun de pɔgekiima bo Yaa Na Yakubu I, Dagomba tiŋa ti a yu'urɛ dɛna Napari. Chief Andoh n yuun nyɛ fãi n basɛ kambusi nu'usum ba yuun lɛgeri-na'am digera Prempeh sanseka la gee ti ba yuun bo and Efua Yendi yu'urɛ. Ba yuun kelum mina e la Nana Awuyea.
A ma nu'u ma-nyaaba yuun de la Chief Nii Kofi Okai ze'ele Gbese quarter, Accra, se'em ti ba yuun kɔ'ɔm mina e ti a dɛna Joseph H. Kane. A yuun de la scholar la merchant. Baffour me yuun de la George Emil Eminsang yaaŋa me yaaŋa, eŋa n yuun de 'Western-educated lawyer' bɔna Gold Coast gee ti ba wan yi'ira e ti Gaana wa.
Between 1917 yuunɛ la puan la 1926 yuunɛ la puan tiŋsuka, Baffour yuun kige la sukuu du buuri buuri n boi Ghana la Nigeria: Catholic sukuu, Elmina puan, Okar Government Sukuu, Nigeria puan la Richmond College.<ref name=":1" /><ref name=":2" /> <ref name=":3" />
Baffour kige Mfantsipim Sukuu nyaa to'e Cambridge Senior Sukuu Certificate gee ka pa'asɛ London Matriculation.<ref name=":1" /><ref name=":2" /> Secondary sukuu pooren, Ina yuun to'e wɔ'ɔri Ina n yuun de sɛla ri ba yi'ira solemiine puan ti 'Civil Service Examination' saŋakana sa. Eŋa n yuun nari ti a naɛ la 'British Civil Service', a yuun loe la sukuu sɛka ti ba yi'ira ka ti Achimota College ti a ta zamese 'engineering', zi'an ti Charles Deakin yuun zamese bii yuun dɛna a pa'ala, a yuun nyɛ 'engineering' pa'ala sukuu la puan.<ref name=":1" /><ref name=":2" /> Eŋa n yuun de Gaana wa yia daana ti a to'e Yunivisiti of London degree, 'mechanical engineering' Gaana tintunu wa puan.<ref name=":1" /><ref name=":2" />
== Tuuma vom yɛla (Career) ==
== Na'asegɔ duuma yɛla (Awards and honours) ==
Eŋa n yuun to'e OBE n de Queen's Coronation na'asegɔ 1953 yuuni la puan. Gee 1979 yuuni la puan, Gaana wa kukazuodaana yuun dikɛ la lagefu iŋɛ ti la doose wuu wara duma la n de se'em Volta puan la.<ref name=":1" /><ref name=":2" /> Gee KNUST duma maalɛ e me wan suŋa suŋa ze'ele ba 'science' deo la n boi zi'a bɔna la.<ref name=":1" /><ref name=":2" />
== A miŋa vom yɛla (Personal life) ==
A bia, Fritz Baffour, de la lahebarebɔ'ɔra la tɔgetɔgra bii se'em n bisere suseŋa yɛla dagi ma'a gee me kelum pa'asɛ Palimeti nɛreba la puan ze'ele 2009 tari ta paɛ 2016 ) la tɔgum yeleŋɔ zuodaana 'Minister' 2012 yuuni puan ama'asumtiah duma na'am saŋa la 'National Democratic Congress'.
== A kum (Death) ==
R. P. Baffour yuun ki la Elmina a kum la me yuun dagi bã'a n kū'e 6 Siibedaa ŋmarega 1993 yuunɛ la puan, a yuun de la yuum pinii la diyima 81 years.<ref name=":1" /><ref name=":2" /> Ba yuun pī e la 'Dutch cemetery' fElmina yɔɔrɔ la puan
== Viisegɔ gɔnɔ (References) ==
kubcit0m8ogf8ksgr0qiof4avzyrbha
18183
18182
2025-07-01T21:56:52Z
Akoleko Atayinɛ
752
Demesego fii
18183
wikitext
text/x-wiki
Ba dɔge Robert Patrick Baffour la 14th May, 1912.
Robert Patrick Baffour, OBE, OV (ba dɔŋɛ e 14 Sigesaa ŋmarega 1912 yuunɛ la puan tari paɛ 6 Siibesuŋɔ ŋmarega 1993 yuunɛ la puan)<ref name=":0">{{Cite web|last=Website and Mobile Development Services (http://uits.knust.edu.gh)|title=Dr. R.P. Baffour - Kwame Nkrumah University of Science and Technology|url=https://www.knust.edu.gh/about/knust/past-vcs/rpbaffour|access-date=2025-06-30|website=www.knust.edu.gh|language=en-gb|archive-date=2015-11-17|archive-url=https://web.archive.org/web/20151117063903/https://www.knust.edu.gh/about/knust/past-vcs/rpbaffour|url-status=dead}}</ref>, a yuun de la Gaana wa 'engineer', nalegera la yunivisiti administrator Ina n yuun de yia Vice Chancellor bɔna sukuu sɛkabti ba yi'ira solemiine puan ti Kwame Nkrumah University of Science and Technology (KNUST).<ref name=":0" /> <ref name=":1">{{Cite web|title=DR ROBERT PATRICK BAFFOUR: THE FATHER OF ENGINEERING EDUCATION IN AFRICAN SOIL AND INVENTOR OF GHANAIAN-MADE AUTOMOBILE "BOAFO" MOTORS.|url=https://kwekudee-tripdownmemorylane.blogspot.com/2013/11/dr-robert-patrick-baffour-father-of.html|access-date=2025-06-30|website=DR ROBERT PATRICK BAFFOUR}}</ref><ref name=":2">{{Cite web|date=2012-06-05|title=Celebrating a nation builder – Dr. Robert Patrick Baffour @ 100!|url=https://amandlanews.com/celebrating-a-nation-builder-dr-robert-patrick-baffour-100/|access-date=2025-06-30|website=Amandla News|language=en-US}}</ref><ref name=":3">{{Cite web|title=Ghana news - Top local news in Ghana - Graphic Online|url=https://www.graphic.com.gh/|access-date=2025-06-30|website=www.graphic.com.gh|language=en-gb}}</ref>a me yuun de la yia daana 'pioneer' engineering zameseŋɔ puan Gaana so'olum wa.<ref name=":1" /><ref name=":2" />
=== Pɔsega vom yɛla (Early life and education) ===
Robert Patrick Baffour (a.k.a. Papa Andoh) ba yuun dɔŋɛ e la 14 Sigesaa ŋmarega 1912 yuunɛ la puan Elmina puan<ref name=":1" />. A sɔ tuuma yuum boi la British Civil Service, Nigeria puan dɛna sukuu Master duma. Eŋa n yuun de a sɔ Robert Patrick Baffour Andoh la Maria Frederica Adwoa Kane (Okai) bikiima.
A sɔ nu'u sɔ-nyaaba yuun de la Chief Kweku Andoh, Elmina puan yuun tuna Sir Garnet Wolseley's military legeral digera Prempeh I, Kambumbana. Eŋa ti ba yuum loe ti a dɛna 'regent' bo Edina State puan doose la British duma n yuun yese Chief Kobina Gyan basɛ la. Baffour's sɔ nu'u ma-nyaaba yuun de pɔgekiima bo Yaa Na Yakubu I, Dagomba tiŋa ti a yu'urɛ dɛna Napari. Chief Andoh n yuun nyɛ fãi n basɛ kambusi nu'usum ba yuun lɛgeri-na'am digera Prempeh sanseka la gee ti ba yuun bo and Efua Yendi yu'urɛ. Ba yuun kelum mina e la Nana Awuyea.
A ma nu'u ma-nyaaba yuun de la Chief Nii Kofi Okai ze'ele Gbese quarter, Accra, se'em ti ba yuun kɔ'ɔm mina e ti a dɛna Joseph H. Kane. A yuun de la scholar la merchant. Baffour me yuun de la George Emil Eminsang yaaŋa me yaaŋa, eŋa n yuun de 'Western-educated lawyer' bɔna Gold Coast gee ti ba wan yi'ira e ti Gaana wa.
Between 1917 yuunɛ la puan la 1926 yuunɛ la puan tiŋsuka, Baffour yuun kige la sukuu du buuri buuri n boi Ghana la Nigeria: Catholic sukuu, Elmina puan, Okar Government Sukuu, Nigeria puan la Richmond College.<ref name=":1" /><ref name=":2" /> <ref name=":3" />
Baffour kige Mfantsipim Sukuu nyaa to'e Cambridge Senior Sukuu Certificate gee ka pa'asɛ London Matriculation.<ref name=":1" /><ref name=":2" /> Secondary sukuu pooren, Ina yuun to'e wɔ'ɔri Ina n yuun de sɛla ri ba yi'ira solemiine puan ti 'Civil Service Examination' saŋakana sa. Eŋa n yuun nari ti a naɛ la 'British Civil Service', a yuun loe la sukuu sɛka ti ba yi'ira ka ti Achimota College ti a ta zamese 'engineering', zi'an ti Charles Deakin yuun zamese bii yuun dɛna a pa'ala, a yuun nyɛ 'engineering' pa'ala sukuu la puan.<ref name=":1" /><ref name=":2" /> Eŋa n yuun de Gaana wa yia daana ti a to'e Yunivisiti of London degree, 'mechanical engineering' Gaana tintunu wa puan.<ref name=":1" /><ref name=":2" />
== '''Tuuma vom yɛla (Career)''' ==
== '''Na'asegɔ duuma yɛla (Awards and honours)''' ==
Eŋa n yuun to'e OBE n de Queen's Coronation na'asegɔ 1953 yuuni la puan. Gee 1979 yuuni la puan, Gaana wa kukazuodaana yuun dikɛ la lagefu iŋɛ ti la doose wuu wara duma la n de se'em Volta puan la.<ref name=":1" /><ref name=":2" /> Gee KNUST duma maalɛ e me wan suŋa suŋa ze'ele ba 'science' deo la n boi zi'a bɔna la.<ref name=":1" /><ref name=":2" />
== A '''miŋa vom yɛla (Personal life)''' ==
A bia, Fritz Baffour, de la lahebarebɔ'ɔra la tɔgetɔgra bii se'em n bisere suseŋa yɛla dagi ma'a gee me kelum pa'asɛ Palimeti nɛreba la puan ze'ele 2009 tari ta paɛ 2016 ) la tɔgum yeleŋɔ zuodaana 'Minister' 2012 yuuni puan ama'asumtiah duma na'am saŋa la 'National Democratic Congress'.
== A '''kum (Death)''' ==
R. P. Baffour yuun ki la Elmina a kum la me yuun dagi bã'a n kū'e 6 Siibedaa ŋmarega 1993 yuunɛ la puan, a yuun de la yuum pinii la diyima 81 years.<ref name=":1" /><ref name=":2" /> Ba yuun pī e la 'Dutch cemetery' fElmina yɔɔrɔ la puan
== Viisegɔ gɔnɔ (References) ==
pn692mta4euat1bgraw3pmqu4bd16ka
18188
18183
2025-07-02T06:27:41Z
Akoleko Atayinɛ
752
Demesego
18188
wikitext
text/x-wiki
Ba dɔge Robert Patrick Baffour la 14th May, 1912.
Robert Patrick Baffour, OBE, OV (ba dɔŋɛ e 14 Sigesaa ŋmarega 1912 yuunɛ la puan tari paɛ 6 Siibesuŋɔ ŋmarega 1993 yuunɛ la puan)<ref name=":0">{{Cite web|last=Website and Mobile Development Services (http://uits.knust.edu.gh)|title=Dr. R.P. Baffour - Kwame Nkrumah University of Science and Technology|url=https://www.knust.edu.gh/about/knust/past-vcs/rpbaffour|access-date=2025-06-30|website=www.knust.edu.gh|language=en-gb|archive-date=2015-11-17|archive-url=https://web.archive.org/web/20151117063903/https://www.knust.edu.gh/about/knust/past-vcs/rpbaffour|url-status=dead}}</ref>, a yuun de la Gaana wa 'engineer', nalegera la yunivisiti administrator Ina n yuun de yia Vice Chancellor bɔna sukuu sɛkabti ba yi'ira solemiine puan ti Kwame Nkrumah University of Science and Technology (KNUST).<ref name=":0" /> <ref name=":1">{{Cite web|title=DR ROBERT PATRICK BAFFOUR: THE FATHER OF ENGINEERING EDUCATION IN AFRICAN SOIL AND INVENTOR OF GHANAIAN-MADE AUTOMOBILE "BOAFO" MOTORS.|url=https://kwekudee-tripdownmemorylane.blogspot.com/2013/11/dr-robert-patrick-baffour-father-of.html|access-date=2025-06-30|website=DR ROBERT PATRICK BAFFOUR}}</ref><ref name=":2">{{Cite web|date=2012-06-05|title=Celebrating a nation builder – Dr. Robert Patrick Baffour @ 100!|url=https://amandlanews.com/celebrating-a-nation-builder-dr-robert-patrick-baffour-100/|access-date=2025-06-30|website=Amandla News|language=en-US}}</ref><ref name=":3">{{Cite web|title=Ghana news - Top local news in Ghana - Graphic Online|url=https://www.graphic.com.gh/|access-date=2025-06-30|website=www.graphic.com.gh|language=en-gb}}</ref>a me yuun de la yia daana 'pioneer' engineering zameseŋɔ puan Gaana so'olum wa.<ref name=":1" /><ref name=":2" />
=== Pɔsega vom yɛla (Early life and education) ===
Robert Patrick Baffour gee ti ba sɛba yi'ira e ti (a.k.a. Papa Andoh) ba yuun dɔŋɛ e la 14 Sigesaa ŋmarega 1912 yuunɛ la puan Elmina puan<ref name=":1" />. A sɔ tuuma yuum boi la British Civil Service, Nigeria puan dɛna sukuu Master duma. Eŋa n yuun de a sɔ Robert Patrick Baffour Andoh la Maria Frederica Adwoa Kane (Okai) bikiima.
A sɔ nu'u sɔ-nyaaba yuun de la Chief Kweku Andoh, Elmina puan yuun tuna Sir Garnet Wolseley's military legeral digera Prempeh I, Kambumbana. Eŋa ti ba yuum loe ti a dɛna 'regent' bo Edina State puan doose la British duma n yuun yese Chief Kobina Gyan basɛ la. Baffour's sɔ nu'u ma-nyaaba yuun de pɔgekiima bo Yaa Na Yakubu I, Dagomba tiŋa ti a yu'urɛ dɛna Napari. Chief Andoh n yuun nyɛ fãi n basɛ kambusi nu'usum ba yuun lɛgeri-na'am digera Prempeh sanseka la gee ti ba yuun bo and Efua Yendi yu'urɛ. Ba yuun kelum mina e la Nana Awuyea.
A ma nu'u ma-nyaaba yuun de la Chief Nii Kofi Okai ze'ele Gbese quarter, Accra, se'em ti ba yuun kɔ'ɔm mina e ti a dɛna Joseph H. Kane. A yuun de la scholar la merchant. Baffour me yuun de la George Emil Eminsang yaaŋa me yaaŋa, eŋa n yuun de 'Western-educated lawyer' bɔna Gold Coast gee ti ba wan yi'ira e ti Gaana wa.
Between 1917 yuunɛ la puan la 1926 yuunɛ la puan tiŋsuka, Baffour yuun kige la sukuu du buuri buuri n boi Ghana la Nigeria: Catholic sukuu, Elmina puan, Okar Government Sukuu, Nigeria puan la Richmond College.<ref name=":1" /><ref name=":2" /> <ref name=":3" />
Baffour kige Mfantsipim Sukuu nyaa to'e Cambridge Senior Sukuu Certificate gee ka pa'asɛ London Matriculation.<ref name=":1" /><ref name=":2" /> Secondary sukuu pooren, Ina yuun to'e wɔ'ɔri Ina n yuun de sɛla ri ba yi'ira solemiine puan ti 'Civil Service Examination' saŋakana sa. Eŋa n yuun nari ti a naɛ la 'British Civil Service', a yuun loe la sukuu sɛka ti ba yi'ira ka ti Achimota College ti a ta zamese 'engineering', zi'an ti Charles Deakin yuun zamese bii yuun dɛna a pa'ala, a yuun nyɛ 'engineering' pa'ala sukuu la puan.<ref name=":1" /><ref name=":2" /> Eŋa n yuun de Gaana wa yia daana ti a to'e Yunivisiti of London degree, 'mechanical engineering' Gaana tintunu wa puan.<ref name=":1" /><ref name=":2" />
== '''Tuuma vom yɛla (Career)''' ==
== '''Na'asegɔ duuma yɛla (Awards and honours)''' ==
Eŋa n yuun to'e OBE n de Queen's Coronation na'asegɔ 1953 yuuni la puan. Gee 1979 yuuni la puan, Gaana wa kukazuodaana yuun dikɛ la lagefu iŋɛ ti la doose wuu wara duma la n de se'em Volta puan la.<ref name=":1" /><ref name=":2" /> Gee KNUST duma maalɛ e me wan suŋa suŋa ze'ele ba 'science' deo la n boi zi'a bɔna la.<ref name=":1" /><ref name=":2" />
== A '''miŋa vom yɛla (Personal life)''' ==
A bia, Fritz Baffour, de la lahebarebɔ'ɔra la tɔgetɔgra bii se'em n bisere suseŋa yɛla dagi ma'a gee me kelum pa'asɛ Palimeti nɛreba la puan ze'ele 2009 tari ta paɛ 2016 ) la tɔgum yeleŋɔ zuodaana 'Minister' 2012 yuuni puan ama'asumtiah duma na'am saŋa la 'National Democratic Congress'.
== A '''kum (Death)''' ==
R. P. Baffour yuun ki la Elmina a kum la me yuun dagi bã'a n kū'e 6 Siibedaa ŋmarega 1993 yuunɛ la puan, a yuun de la yuum pinii la diyima 81 years.<ref name=":1" /><ref name=":2" /> Ba yuun pī e la 'Dutch cemetery' fElmina yɔɔrɔ la puan
== Viisegɔ gɔnɔ (References) ==
d2grm7gt4jmje8e32p36bbt8ujorfuv
18189
18188
2025-07-02T06:31:31Z
Akoleko Atayinɛ
752
/* Tuuma vom yɛla (Career) */
18189
wikitext
text/x-wiki
Ba dɔge Robert Patrick Baffour la 14th May, 1912.
Robert Patrick Baffour, OBE, OV (ba dɔŋɛ e 14 Sigesaa ŋmarega 1912 yuunɛ la puan tari paɛ 6 Siibesuŋɔ ŋmarega 1993 yuunɛ la puan)<ref name=":0">{{Cite web|last=Website and Mobile Development Services (http://uits.knust.edu.gh)|title=Dr. R.P. Baffour - Kwame Nkrumah University of Science and Technology|url=https://www.knust.edu.gh/about/knust/past-vcs/rpbaffour|access-date=2025-06-30|website=www.knust.edu.gh|language=en-gb|archive-date=2015-11-17|archive-url=https://web.archive.org/web/20151117063903/https://www.knust.edu.gh/about/knust/past-vcs/rpbaffour|url-status=dead}}</ref>, a yuun de la Gaana wa 'engineer', nalegera la yunivisiti administrator Ina n yuun de yia Vice Chancellor bɔna sukuu sɛkabti ba yi'ira solemiine puan ti Kwame Nkrumah University of Science and Technology (KNUST).<ref name=":0" /> <ref name=":1">{{Cite web|title=DR ROBERT PATRICK BAFFOUR: THE FATHER OF ENGINEERING EDUCATION IN AFRICAN SOIL AND INVENTOR OF GHANAIAN-MADE AUTOMOBILE "BOAFO" MOTORS.|url=https://kwekudee-tripdownmemorylane.blogspot.com/2013/11/dr-robert-patrick-baffour-father-of.html|access-date=2025-06-30|website=DR ROBERT PATRICK BAFFOUR}}</ref><ref name=":2">{{Cite web|date=2012-06-05|title=Celebrating a nation builder – Dr. Robert Patrick Baffour @ 100!|url=https://amandlanews.com/celebrating-a-nation-builder-dr-robert-patrick-baffour-100/|access-date=2025-06-30|website=Amandla News|language=en-US}}</ref><ref name=":3">{{Cite web|title=Ghana news - Top local news in Ghana - Graphic Online|url=https://www.graphic.com.gh/|access-date=2025-06-30|website=www.graphic.com.gh|language=en-gb}}</ref>a me yuun de la yia daana 'pioneer' engineering zameseŋɔ puan Gaana so'olum wa.<ref name=":1" /><ref name=":2" />
=== Pɔsega vom yɛla (Early life and education) ===
Robert Patrick Baffour gee ti ba sɛba yi'ira e ti (a.k.a. Papa Andoh) ba yuun dɔŋɛ e la 14 Sigesaa ŋmarega 1912 yuunɛ la puan Elmina puan<ref name=":1" />. A sɔ tuuma yuum boi la British Civil Service, Nigeria puan dɛna sukuu Master duma. Eŋa n yuun de a sɔ Robert Patrick Baffour Andoh la Maria Frederica Adwoa Kane (Okai) bikiima.
A sɔ nu'u sɔ-nyaaba yuun de la Chief Kweku Andoh, Elmina puan yuun tuna Sir Garnet Wolseley's military legeral digera Prempeh I, Kambumbana. Eŋa ti ba yuum loe ti a dɛna 'regent' bo Edina State puan doose la British duma n yuun yese Chief Kobina Gyan basɛ la. Baffour's sɔ nu'u ma-nyaaba yuun de pɔgekiima bo Yaa Na Yakubu I, Dagomba tiŋa ti a yu'urɛ dɛna Napari. Chief Andoh n yuun nyɛ fãi n basɛ kambusi nu'usum ba yuun lɛgeri-na'am digera Prempeh sanseka la gee ti ba yuun bo and Efua Yendi yu'urɛ. Ba yuun kelum mina e la Nana Awuyea.
A ma nu'u ma-nyaaba yuun de la Chief Nii Kofi Okai ze'ele Gbese quarter, Accra, se'em ti ba yuun kɔ'ɔm mina e ti a dɛna Joseph H. Kane. A yuun de la scholar la merchant. Baffour me yuun de la George Emil Eminsang yaaŋa me yaaŋa, eŋa n yuun de 'Western-educated lawyer' bɔna Gold Coast gee ti ba wan yi'ira e ti Gaana wa.
Between 1917 yuunɛ la puan la 1926 yuunɛ la puan tiŋsuka, Baffour yuun kige la sukuu du buuri buuri n boi Ghana la Nigeria: Catholic sukuu, Elmina puan, Okar Government Sukuu, Nigeria puan la Richmond College.<ref name=":1" /><ref name=":2" /> <ref name=":3" />
Baffour kige Mfantsipim Sukuu nyaa to'e Cambridge Senior Sukuu Certificate gee ka pa'asɛ London Matriculation.<ref name=":1" /><ref name=":2" /> Secondary sukuu pooren, Ina yuun to'e wɔ'ɔri Ina n yuun de sɛla ri ba yi'ira solemiine puan ti 'Civil Service Examination' saŋakana sa. Eŋa n yuun nari ti a naɛ la 'British Civil Service', a yuun loe la sukuu sɛka ti ba yi'ira ka ti Achimota College ti a ta zamese 'engineering', zi'an ti Charles Deakin yuun zamese bii yuun dɛna a pa'ala, a yuun nyɛ 'engineering' pa'ala sukuu la puan.<ref name=":1" /><ref name=":2" /> Eŋa n yuun de Gaana wa yia daana ti a to'e Yunivisiti of London degree, 'mechanical engineering' Gaana tintunu wa puan.<ref name=":1" /><ref name=":2" />
== '''Tuuma vom yɛla (Career)''' ==
Engineering and public service
Baffour pɔsɛ a yia tuuma bɔna la 'Gold Coast Railways' gee ti pooren ti a yuuma ta lebege pa'ala 'lecturer of engineering' bɔna Achimota sukuu. Iŋa n tum tuunsɛba kankaŋi de la sɛla ti ba yi'ira ti 'Descender gear’, locomotives, '250 classes locomotive' la 'navigational clockwork device' tara bo'ora alupɛlɛ (Aircraft).[3][4]
Nalɛka yɛla (Politics)
La de la Iŋa ti Nkrumah yuum loe e ti a sɔɛ a na'arɛ. Amaa, daaŋɔ sɛka n yuum wa'am bini la de la, nɛreba basɛba yuum kabsakɛ bo e bala naana. Ba'asegɔ puan, ba yuum nyaa ta sa'ɛ e Baffour mɛ paati miŋa puan. La nyaa yuum de la 1979 yuunɛ la puan, ti a yuuma ze'ele a ma'a ti a lɛge gɔmena zuo na'am la.[3]
Tu'usi tuuma la malema (Arts and culture)
A de la mina n yuum po paasɛ sɛla ti ba yi'ira solemiine puan ti 'national team' bɔna 1952 yuunɛ la puan n boi 'Summer Olympics' n yuum iŋɛ bɔna Helsinki tiŋa puan.[3][4] Sɛla ti ba yi'ira ti 'aficionado of the arts' la n yuum de sɛla ti a yuuma iŋɛ kankaŋi bɔna sinii itegɔ puan 'film-making' yeleyele wuu “A Day in the life of an African” ti 'British Broadcasting Corporation' duma yuum dikɛ la yese nyiŋa. A yima yuum de la “Progress in Kojokrom” sinii kana wa yuum kɔ'ɔm bɔna zi'an woo n boi Gold Coast.
Ŋwana wa zuo la yuum basɛ mɛ ti teere zo'e zo'e yuum wa'am bɔna sɛla ti ba yi'ira solemiine puan ti 'local government' [7] kelum pa'asɛ ”The Boy Kumasenu”.[3][4] n yuum iŋɛ bɔna a miŋa tiŋa puan, Elmina. A yuuma lagesɛ ta'am basɛ ti ba yuum di kibesi ti ba yi'ira ti 'Edina Korye Kuw' la 'Edina Mpuntu Fekuw'.[3][4] A de la Iŋa n yuum bo "Number Seven Asafo Company' yu'urɛ ti la nyaa dɛna 'Nyampafo'.[3][4]. Pooren a yuum nyaa ta zamesɛ la sɛla ti ba yi'ira solemiine puan ti 'homeopathic medicine' ti nananawa a nyaa de la 'amateur'.[3][4]
== '''Na'asegɔ duuma yɛla (Awards and honours)''' ==
Eŋa n yuun to'e OBE n de Queen's Coronation na'asegɔ 1953 yuuni la puan. Gee 1979 yuuni la puan, Gaana wa kukazuodaana yuun dikɛ la lagefu iŋɛ ti la doose wuu wara duma la n de se'em Volta puan la.<ref name=":1" /><ref name=":2" /> Gee KNUST duma maalɛ e me wan suŋa suŋa ze'ele ba 'science' deo la n boi zi'a bɔna la.<ref name=":1" /><ref name=":2" />
== A '''miŋa vom yɛla (Personal life)''' ==
A bia, Fritz Baffour, de la lahebarebɔ'ɔra la tɔgetɔgra bii se'em n bisere suseŋa yɛla dagi ma'a gee me kelum pa'asɛ Palimeti nɛreba la puan ze'ele 2009 tari ta paɛ 2016 ) la tɔgum yeleŋɔ zuodaana 'Minister' 2012 yuuni puan ama'asumtiah duma na'am saŋa la 'National Democratic Congress'.
== A '''kum (Death)''' ==
R. P. Baffour yuun ki la Elmina a kum la me yuun dagi bã'a n kū'e 6 Siibedaa ŋmarega 1993 yuunɛ la puan, a yuun de la yuum pinii la diyima 81 years.<ref name=":1" /><ref name=":2" /> Ba yuun pī e la 'Dutch cemetery' fElmina yɔɔrɔ la puan
== Viisegɔ gɔnɔ (References) ==
24s3bazwrhzr77rtqqlk8928xmhk57n
18190
18189
2025-07-02T06:39:13Z
Akoleko Atayinɛ
752
Added references
18190
wikitext
text/x-wiki
Ba dɔge Robert Patrick Baffour la 14th May, 1912.
Robert Patrick Baffour, OBE, OV (ba dɔŋɛ e 14 Sigesaa ŋmarega 1912 yuunɛ la puan tari paɛ 6 Siibesuŋɔ ŋmarega 1993 yuunɛ la puan)<ref name=":0">{{Cite web|last=Website and Mobile Development Services (http://uits.knust.edu.gh)|title=Dr. R.P. Baffour - Kwame Nkrumah University of Science and Technology|url=https://www.knust.edu.gh/about/knust/past-vcs/rpbaffour|access-date=2025-06-30|website=www.knust.edu.gh|language=en-gb|archive-date=2015-11-17|archive-url=https://web.archive.org/web/20151117063903/https://www.knust.edu.gh/about/knust/past-vcs/rpbaffour|url-status=dead}}</ref>, a yuun de la Gaana wa 'engineer', nalegera la yunivisiti administrator Ina n yuun de yia Vice Chancellor bɔna sukuu sɛkabti ba yi'ira solemiine puan ti Kwame Nkrumah University of Science and Technology (KNUST).<ref name=":0" /> <ref name=":1">{{Cite web|title=DR ROBERT PATRICK BAFFOUR: THE FATHER OF ENGINEERING EDUCATION IN AFRICAN SOIL AND INVENTOR OF GHANAIAN-MADE AUTOMOBILE "BOAFO" MOTORS.|url=https://kwekudee-tripdownmemorylane.blogspot.com/2013/11/dr-robert-patrick-baffour-father-of.html|access-date=2025-06-30|website=DR ROBERT PATRICK BAFFOUR}}</ref><ref name=":2">{{Cite web|date=2012-06-05|title=Celebrating a nation builder – Dr. Robert Patrick Baffour @ 100!|url=https://amandlanews.com/celebrating-a-nation-builder-dr-robert-patrick-baffour-100/|access-date=2025-06-30|website=Amandla News|language=en-US}}</ref><ref name=":3">{{Cite web|title=Ghana news - Top local news in Ghana - Graphic Online|url=https://www.graphic.com.gh/|access-date=2025-06-30|website=www.graphic.com.gh|language=en-gb}}</ref>a me yuun de la yia daana 'pioneer' engineering zameseŋɔ puan Gaana so'olum wa.<ref name=":1" /><ref name=":2" />
=== Pɔsega vom yɛla (Early life and education) ===
Robert Patrick Baffour gee ti ba sɛba yi'ira e ti (a.k.a. Papa Andoh) ba yuun dɔŋɛ e la 14 Sigesaa ŋmarega 1912 yuunɛ la puan Elmina puan<ref name=":1" />. A sɔ tuuma yuum boi la British Civil Service, Nigeria puan dɛna sukuu Master duma. Eŋa n yuun de a sɔ Robert Patrick Baffour Andoh la Maria Frederica Adwoa Kane (Okai) bikiima.
A sɔ nu'u sɔ-nyaaba yuun de la Chief Kweku Andoh, Elmina puan yuun tuna Sir Garnet Wolseley's military legeral digera Prempeh I, Kambumbana. Eŋa ti ba yuum loe ti a dɛna 'regent' bo Edina State puan doose la British duma n yuun yese Chief Kobina Gyan basɛ la. Baffour's sɔ nu'u ma-nyaaba yuun de pɔgekiima bo Yaa Na Yakubu I, Dagomba tiŋa ti a yu'urɛ dɛna Napari. Chief Andoh n yuun nyɛ fãi n basɛ kambusi nu'usum ba yuun lɛgeri-na'am digera Prempeh sanseka la gee ti ba yuun bo and Efua Yendi yu'urɛ. Ba yuun kelum mina e la Nana Awuyea.
A ma nu'u ma-nyaaba yuun de la Chief Nii Kofi Okai ze'ele Gbese quarter, Accra, se'em ti ba yuun kɔ'ɔm mina e ti a dɛna Joseph H. Kane. A yuun de la scholar la merchant. Baffour me yuun de la George Emil Eminsang yaaŋa me yaaŋa, eŋa n yuun de 'Western-educated lawyer' bɔna Gold Coast gee ti ba wan yi'ira e ti Gaana wa.
Between 1917 yuunɛ la puan la 1926 yuunɛ la puan tiŋsuka, Baffour yuun kige la sukuu du buuri buuri n boi Ghana la Nigeria: Catholic sukuu, Elmina puan, Okar Government Sukuu, Nigeria puan la Richmond College.<ref name=":1" /><ref name=":2" /> <ref name=":3" />
Baffour kige Mfantsipim Sukuu nyaa to'e Cambridge Senior Sukuu Certificate gee ka pa'asɛ London Matriculation.<ref name=":1" /><ref name=":2" /> Secondary sukuu pooren, Ina yuun to'e wɔ'ɔri Ina n yuun de sɛla ri ba yi'ira solemiine puan ti 'Civil Service Examination' saŋakana sa. Eŋa n yuun nari ti a naɛ la 'British Civil Service', a yuun loe la sukuu sɛka ti ba yi'ira ka ti Achimota College ti a ta zamese 'engineering', zi'an ti Charles Deakin yuun zamese bii yuun dɛna a pa'ala, a yuun nyɛ 'engineering' pa'ala sukuu la puan.<ref name=":1" /><ref name=":2" /> Eŋa n yuun de Gaana wa yia daana ti a to'e Yunivisiti of London degree, 'mechanical engineering' Gaana tintunu wa puan.<ref name=":1" /><ref name=":2" />
== '''Tuuma vom yɛla (Career)''' ==
'''Engineering and public service'''
Baffour pɔsɛ a yia tuuma bɔna la 'Gold Coast Railways' gee ti pooren ti a yuuma ta lebege pa'ala 'lecturer of engineering' bɔna Achimota sukuu. Iŋa n tum tuunsɛba kankaŋi de la sɛla ti ba yi'ira ti 'Descender gear’, locomotives, '250 classes locomotive' la 'navigational clockwork device' tara bo'ora alupɛlɛ (Aircraft).<ref>https://en.m.wikipedia.org/wiki/Robert_Patrick_Baffour#cite_note-:0-3</ref><ref>https://en.m.wikipedia.org/wiki/Robert_Patrick_Baffour#cite_note-:1-4</ref>
'''Nalɛka yɛla (Politics)'''
La de la Iŋa ti Nkrumah yuum loe e ti a sɔɛ a na'arɛ. Amaa, daaŋɔ sɛka n yuum wa'am bini la de la, nɛreba basɛba yuum kabsakɛ bo e bala naana. Ba'asegɔ puan, ba yuum nyaa ta sa'ɛ e Baffour mɛ paati miŋa puan. La nyaa yuum de la 1979 yuunɛ la puan, ti a yuuma ze'ele a ma'a ti a lɛge gɔmena zuo na'am la.<ref>https://en.m.wikipedia.org/wiki/Robert_Patrick_Baffour#cite_note-:0-3</ref>
'''Tu'usi tuuma la malema (Arts and culture)'''
A de la mina n yuum po paasɛ sɛla ti ba yi'ira solemiine puan ti 'national team' bɔna 1952 yuunɛ la puan n boi 'Summer Olympics' n yuum iŋɛ bɔna Helsinki tiŋa puan.[3][4] Sɛla ti ba yi'ira ti 'aficionado of the arts' la n yuum de sɛla ti a yuuma iŋɛ kankaŋi bɔna sinii itegɔ puan 'film-making' yeleyele wuu “A Day in the life of an African” ti 'British Broadcasting Corporation' duma yuum dikɛ la yese nyiŋa. A yima yuum de la “Progress in Kojokrom” sinii kana wa yuum kɔ'ɔm bɔna zi'an woo n boi Gold Coast.
Ŋwana wa zuo la yuum basɛ mɛ ti teere zo'e zo'e yuum wa'am bɔna sɛla ti ba yi'ira solemiine puan ti 'local government' [7] kelum pa'asɛ ”The Boy Kumasenu”.[3][4] n yuum iŋɛ bɔna a miŋa tiŋa puan, Elmina. A yuuma lagesɛ ta'am basɛ ti ba yuum di kibesi ti ba yi'ira ti 'Edina Korye Kuw' la 'Edina Mpuntu Fekuw'.[3][4] A de la Iŋa n yuum bo "Number Seven Asafo Company' yu'urɛ ti la nyaa dɛna 'Nyampafo'.[3][4]. Pooren a yuum nyaa ta zamesɛ la sɛla ti ba yi'ira solemiine puan ti 'homeopathic medicine' ti nananawa a nyaa de la 'amateur'.<ref>https://en.m.wikipedia.org/wiki/Robert_Patrick_Baffour#cite_note-:0-3</ref><ref>{{Citation|title=Robert Patrick Baffour|date=2025-05-10|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Robert_Patrick_Baffour&oldid=1289791858|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-02}}</ref>
== '''Na'asegɔ duuma yɛla (Awards and honours)''' ==
Eŋa n yuun to'e OBE n de Queen's Coronation na'asegɔ 1953 yuuni la puan. Gee 1979 yuuni la puan, Gaana wa kukazuodaana yuun dikɛ la lagefu iŋɛ ti la doose wuu wara duma la n de se'em Volta puan la.<ref name=":1" /><ref name=":2" /> Gee KNUST duma maalɛ e me wan suŋa suŋa ze'ele ba 'science' deo la n boi zi'a bɔna la.<ref name=":1" /><ref name=":2" />
== A '''miŋa vom yɛla (Personal life)''' ==
A bia, Fritz Baffour, de la lahebarebɔ'ɔra la tɔgetɔgra bii se'em n bisere suseŋa yɛla dagi ma'a gee me kelum pa'asɛ Palimeti nɛreba la puan ze'ele 2009 tari ta paɛ 2016 ) la tɔgum yeleŋɔ zuodaana 'Minister' 2012 yuuni puan ama'asumtiah duma na'am saŋa la 'National Democratic Congress'.
== A '''kum (Death)''' ==
R. P. Baffour yuun ki la Elmina a kum la me yuun dagi bã'a n kū'e 6 Siibedaa ŋmarega 1993 yuunɛ la puan, a yuun de la yuum pinii la diyima 81 years.<ref name=":1" /><ref name=":2" /> Ba yuun pī e la 'Dutch cemetery' fElmina yɔɔrɔ la puan
== Viisegɔ gɔnɔ (References) ==
bpzh5tz9xom2lmt2e325iivfn5jd7be
18191
18190
2025-07-02T06:56:24Z
Akoleko Atayinɛ
752
Added content
18191
wikitext
text/x-wiki
Ba dɔge Robert Patrick Baffour la 14th May, 1912.
Robert Patrick Baffour, OBE, OV (ba dɔŋɛ e 14 Sigesaa ŋmarega 1912 yuunɛ la puan tari paɛ 6 Siibesuŋɔ ŋmarega 1993 yuunɛ la puan)<ref name=":0">{{Cite web|last=Website and Mobile Development Services (http://uits.knust.edu.gh)|title=Dr. R.P. Baffour - Kwame Nkrumah University of Science and Technology|url=https://www.knust.edu.gh/about/knust/past-vcs/rpbaffour|access-date=2025-06-30|website=www.knust.edu.gh|language=en-gb|archive-date=2015-11-17|archive-url=https://web.archive.org/web/20151117063903/https://www.knust.edu.gh/about/knust/past-vcs/rpbaffour|url-status=dead}}</ref>, a yuun de la Gaana wa 'engineer', nalegera la yunivisiti administrator Ina n yuun de yia Vice Chancellor bɔna sukuu sɛkabti ba yi'ira solemiine puan ti Kwame Nkrumah University of Science and Technology (KNUST).<ref name=":0" /> <ref name=":1">{{Cite web|title=DR ROBERT PATRICK BAFFOUR: THE FATHER OF ENGINEERING EDUCATION IN AFRICAN SOIL AND INVENTOR OF GHANAIAN-MADE AUTOMOBILE "BOAFO" MOTORS.|url=https://kwekudee-tripdownmemorylane.blogspot.com/2013/11/dr-robert-patrick-baffour-father-of.html|access-date=2025-06-30|website=DR ROBERT PATRICK BAFFOUR}}</ref><ref name=":2">{{Cite web|date=2012-06-05|title=Celebrating a nation builder – Dr. Robert Patrick Baffour @ 100!|url=https://amandlanews.com/celebrating-a-nation-builder-dr-robert-patrick-baffour-100/|access-date=2025-06-30|website=Amandla News|language=en-US}}</ref><ref name=":3">{{Cite web|title=Ghana news - Top local news in Ghana - Graphic Online|url=https://www.graphic.com.gh/|access-date=2025-06-30|website=www.graphic.com.gh|language=en-gb}}</ref>a me yuun de la yia daana 'pioneer' engineering zameseŋɔ puan Gaana so'olum wa.<ref name=":1" /><ref name=":2" />
=== Pɔsega vom yɛla (Early life and education) ===
Robert Patrick Baffour gee ti ba sɛba yi'ira e ti (a.k.a. Papa Andoh) ba yuun dɔŋɛ e la 14 Sigesaa ŋmarega 1912 yuunɛ la puan Elmina puan<ref name=":1" />. A sɔ tuuma yuum boi la British Civil Service, Nigeria puan dɛna sukuu Master duma. Eŋa n yuun de a sɔ Robert Patrick Baffour Andoh la Maria Frederica Adwoa Kane (Okai) bikiima.
A sɔ nu'u sɔ-nyaaba yuun de la Chief Kweku Andoh, Elmina puan yuun tuna Sir Garnet Wolseley's military legeral digera Prempeh I, Kambumbana. Eŋa ti ba yuum loe ti a dɛna 'regent' bo Edina State puan doose la British duma n yuun yese Chief Kobina Gyan basɛ la. Baffour's sɔ nu'u ma-nyaaba yuun de pɔgekiima bo Yaa Na Yakubu I, Dagomba tiŋa ti a yu'urɛ dɛna Napari. Chief Andoh n yuun nyɛ fãi n basɛ kambusi nu'usum ba yuun lɛgeri-na'am digera Prempeh sanseka la gee ti ba yuun bo and Efua Yendi yu'urɛ. Ba yuun kelum mina e la Nana Awuyea.
A ma nu'u ma-nyaaba yuun de la Chief Nii Kofi Okai ze'ele Gbese quarter, Accra, se'em ti ba yuun kɔ'ɔm mina e ti a dɛna Joseph H. Kane. A yuun de la scholar la merchant. Baffour me yuun de la George Emil Eminsang yaaŋa me yaaŋa, eŋa n yuun de 'Western-educated lawyer' bɔna Gold Coast gee ti ba wan yi'ira e ti Gaana wa.
Between 1917 yuunɛ la puan la 1926 yuunɛ la puan tiŋsuka, Baffour yuun kige la sukuu du buuri buuri n boi Ghana la Nigeria: Catholic sukuu, Elmina puan, Okar Government Sukuu, Nigeria puan la Richmond College.<ref name=":1" /><ref name=":2" /> <ref name=":3" />
Baffour kige Mfantsipim Sukuu nyaa to'e Cambridge Senior Sukuu Certificate gee ka pa'asɛ London Matriculation.<ref name=":1" /><ref name=":2" /> Secondary sukuu pooren, Ina yuun to'e wɔ'ɔri Ina n yuun de sɛla ri ba yi'ira solemiine puan ti 'Civil Service Examination' saŋakana sa. Eŋa n yuun nari ti a naɛ la 'British Civil Service', a yuun loe la sukuu sɛka ti ba yi'ira ka ti Achimota College ti a ta zamese 'engineering', zi'an ti Charles Deakin yuun zamese bii yuun dɛna a pa'ala, a yuun nyɛ 'engineering' pa'ala sukuu la puan.<ref name=":1" /><ref name=":2" /> Eŋa n yuun de Gaana wa yia daana ti a to'e Yunivisiti of London degree, 'mechanical engineering' Gaana tintunu wa puan.<ref name=":1" /><ref name=":2" />
== '''Tuuma vom yɛla (Career)''' ==
'''Engineering and public service'''
Baffour pɔsɛ a yia tuuma bɔna la 'Gold Coast Railways' gee ti pooren ti a yuuma ta lebege pa'ala 'lecturer of engineering' bɔna Achimota sukuu. Iŋa n tum tuunsɛba kankaŋi de la sɛla ti ba yi'ira ti 'Descender gear’, locomotives, '250 classes locomotive' la 'navigational clockwork device' tara bo'ora alupɛlɛ (Aircraft).<ref>https://en.m.wikipedia.org/wiki/Robert_Patrick_Baffour#cite_note-:0-3</ref><ref>https://en.m.wikipedia.org/wiki/Robert_Patrick_Baffour#cite_note-:1-4</ref>
'''Nalɛka yɛla (Politics)'''
La de la Iŋa ti Nkrumah yuum loe e ti a sɔɛ a na'arɛ. Amaa, daaŋɔ sɛka n yuum wa'am bini la de la, nɛreba basɛba yuum kabsakɛ bo e bala naana. Ba'asegɔ puan, ba yuum nyaa ta sa'ɛ e Baffour mɛ paati miŋa puan. La nyaa yuum de la 1979 yuunɛ la puan, ti a yuuma ze'ele a ma'a ti a lɛge gɔmena zuo na'am la.<ref>https://en.m.wikipedia.org/wiki/Robert_Patrick_Baffour#cite_note-:0-3</ref>
'''Tu'usi tuuma la malema (Arts and culture)'''
A de la mina n yuum po paasɛ sɛla ti ba yi'ira solemiine puan ti 'national team' bɔna 1952 yuunɛ la puan n boi 'Summer Olympics' n yuum iŋɛ bɔna Helsinki tiŋa puan. Sɛla ti ba yi'ira ti 'aficionado of the arts' la n yuum de sɛla ti a yuuma iŋɛ kankaŋi bɔna sinii itegɔ puan 'film-making' yeleyele wuu “A Day in the life of an African” ti 'British Broadcasting Corporation' duma yuum dikɛ la yese nyiŋa. A yima yuum de la “Progress in Kojokrom” sinii kana wa yuum kɔ'ɔm bɔna zi'an woo n boi Gold Coast.
Ŋwana wa zuo la yuum basɛ mɛ ti teere zo'e zo'e yuum wa'am bɔna sɛla ti ba yi'ira solemiine puan ti 'local government'<ref>https://en.m.wikipedia.org/wiki/Robert_Patrick_Baffour#cite_note-7</ref> kelum pa'asɛ ”The Boy Kumasenu”.<ref>{{Citation|title=Robert Patrick Baffour|date=2025-05-10|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Robert_Patrick_Baffour&oldid=1289791858|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-02}}</ref><ref>https://en.m.wikipedia.org/wiki/Robert_Patrick_Baffour#cite_note-:0-3</ref> n yuum iŋɛ bɔna a miŋa tiŋa puan, Elmina. A yuuma lagesɛ ta'am basɛ ti ba yuum di kibesi ti ba yi'ira ti 'Edina Korye Kuw' la 'Edina Mpuntu Fekuw'.<ref>{{Citation|title=Robert Patrick Baffour|date=2025-05-10|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Robert_Patrick_Baffour&oldid=1289791858|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-02}}</ref><ref>https://en.m.wikipedia.org/wiki/Robert_Patrick_Baffour#cite_note-:0-3</ref> A de la Iŋa n yuum bo "Number Seven Asafo Company' yu'urɛ ti la nyaa dɛna 'Nyampafo'.<ref>{{Citation|title=Robert Patrick Baffour|date=2025-05-10|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Robert_Patrick_Baffour&oldid=1289791858|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-02}}</ref><ref>https://en.m.wikipedia.org/wiki/Robert_Patrick_Baffour#cite_note-:0-3</ref>. Pooren a yuum nyaa ta zamesɛ la sɛla ti ba yi'ira solemiine puan ti 'homeopathic medicine' ti nananawa a nyaa de la 'amateur'.<ref>https://en.m.wikipedia.org/wiki/Robert_Patrick_Baffour#cite_note-:0-3</ref><ref>{{Citation|title=Robert Patrick Baffour|date=2025-05-10|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Robert_Patrick_Baffour&oldid=1289791858|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-02}}</ref>
== '''Na'asegɔ duuma yɛla (Awards and honours)''' ==
Eŋa n yuun to'e OBE n de Queen's Coronation na'asegɔ 1953 yuuni la puan. Gee 1979 yuuni la puan, Gaana wa kukazuodaana yuun dikɛ la lagefu iŋɛ ti la doose wuu wara duma la n de se'em Volta puan la.<ref name=":1" /><ref name=":2" /> Gee KNUST duma maalɛ e me wan suŋa suŋa ze'ele ba 'science' deo la n boi zi'a bɔna la.<ref name=":1" /><ref name=":2" />
== A '''miŋa vom yɛla (Personal life)''' ==
A bia, Fritz Baffour, de la lahebarebɔ'ɔra la tɔgetɔgra bii se'em n bisere suseŋa yɛla dagi ma'a gee me kelum pa'asɛ Palimeti nɛreba la puan ze'ele 2009 tari ta paɛ 2016 ) la tɔgum yeleŋɔ zuodaana 'Minister' 2012 yuuni puan ama'asumtiah duma na'am saŋa la 'National Democratic Congress'.
== A '''kum (Death)''' ==
R. P. Baffour yuun ki la Elmina a kum la me yuun dagi bã'a n kū'e 6 Siibedaa ŋmarega 1993 yuunɛ la puan, a yuun de la yuum pinii la diyima 81 years.<ref name=":1" /><ref name=":2" /> Ba yuun pī e la 'Dutch cemetery' Elmina yɔɔrɔ la puan
== Viisegɔ gɔnɔ (References) ==
2hvi191k4otjfqmo5ypzjdky2m6hrmp
18192
18191
2025-07-02T07:15:43Z
Akoleko Atayinɛ
752
/* Tuuma vom yɛla (Career) */
18192
wikitext
text/x-wiki
Ba dɔge Robert Patrick Baffour la 14th May, 1912.
Robert Patrick Baffour, OBE, OV (ba dɔŋɛ e 14 Sigesaa ŋmarega 1912 yuunɛ la puan tari paɛ 6 Siibesuŋɔ ŋmarega 1993 yuunɛ la puan)<ref name=":0">{{Cite web|last=Website and Mobile Development Services (http://uits.knust.edu.gh)|title=Dr. R.P. Baffour - Kwame Nkrumah University of Science and Technology|url=https://www.knust.edu.gh/about/knust/past-vcs/rpbaffour|access-date=2025-06-30|website=www.knust.edu.gh|language=en-gb|archive-date=2015-11-17|archive-url=https://web.archive.org/web/20151117063903/https://www.knust.edu.gh/about/knust/past-vcs/rpbaffour|url-status=dead}}</ref>, a yuun de la Gaana wa 'engineer', nalegera la yunivisiti administrator Ina n yuun de yia Vice Chancellor bɔna sukuu sɛkabti ba yi'ira solemiine puan ti Kwame Nkrumah University of Science and Technology (KNUST).<ref name=":0" /> <ref name=":1">{{Cite web|title=DR ROBERT PATRICK BAFFOUR: THE FATHER OF ENGINEERING EDUCATION IN AFRICAN SOIL AND INVENTOR OF GHANAIAN-MADE AUTOMOBILE "BOAFO" MOTORS.|url=https://kwekudee-tripdownmemorylane.blogspot.com/2013/11/dr-robert-patrick-baffour-father-of.html|access-date=2025-06-30|website=DR ROBERT PATRICK BAFFOUR}}</ref><ref name=":2">{{Cite web|date=2012-06-05|title=Celebrating a nation builder – Dr. Robert Patrick Baffour @ 100!|url=https://amandlanews.com/celebrating-a-nation-builder-dr-robert-patrick-baffour-100/|access-date=2025-06-30|website=Amandla News|language=en-US}}</ref><ref name=":3">{{Cite web|title=Ghana news - Top local news in Ghana - Graphic Online|url=https://www.graphic.com.gh/|access-date=2025-06-30|website=www.graphic.com.gh|language=en-gb}}</ref>a me yuun de la yia daana 'pioneer' engineering zameseŋɔ puan Gaana so'olum wa.<ref name=":1" /><ref name=":2" />
=== Pɔsega vom yɛla (Early life and education) ===
Robert Patrick Baffour gee ti ba sɛba yi'ira e ti (a.k.a. Papa Andoh) ba yuun dɔŋɛ e la 14 Sigesaa ŋmarega 1912 yuunɛ la puan Elmina puan<ref name=":1" />. A sɔ tuuma yuum boi la British Civil Service, Nigeria puan dɛna sukuu Master duma. Eŋa n yuun de a sɔ Robert Patrick Baffour Andoh la Maria Frederica Adwoa Kane (Okai) bikiima.
A sɔ nu'u sɔ-nyaaba yuun de la Chief Kweku Andoh, Elmina puan yuun tuna Sir Garnet Wolseley's military legeral digera Prempeh I, Kambumbana. Eŋa ti ba yuum loe ti a dɛna 'regent' bo Edina State puan doose la British duma n yuun yese Chief Kobina Gyan basɛ la. Baffour's sɔ nu'u ma-nyaaba yuun de pɔgekiima bo Yaa Na Yakubu I, Dagomba tiŋa ti a yu'urɛ dɛna Napari. Chief Andoh n yuun nyɛ fãi n basɛ kambusi nu'usum ba yuun lɛgeri-na'am digera Prempeh sanseka la gee ti ba yuun bo and Efua Yendi yu'urɛ. Ba yuun kelum mina e la Nana Awuyea.
A ma nu'u ma-nyaaba yuun de la Chief Nii Kofi Okai ze'ele Gbese quarter, Accra, se'em ti ba yuun kɔ'ɔm mina e ti a dɛna Joseph H. Kane. A yuun de la scholar la merchant. Baffour me yuun de la George Emil Eminsang yaaŋa me yaaŋa, eŋa n yuun de 'Western-educated lawyer' bɔna Gold Coast gee ti ba wan yi'ira e ti Gaana wa.
Between 1917 yuunɛ la puan la 1926 yuunɛ la puan tiŋsuka, Baffour yuun kige la sukuu du buuri buuri n boi Ghana la Nigeria: Catholic sukuu, Elmina puan, Okar Government Sukuu, Nigeria puan la Richmond College.<ref name=":1" /><ref name=":2" /> <ref name=":3" />
Baffour kige Mfantsipim Sukuu nyaa to'e Cambridge Senior Sukuu Certificate gee ka pa'asɛ London Matriculation.<ref name=":1" /><ref name=":2" /> Secondary sukuu pooren, Ina yuun to'e wɔ'ɔri Ina n yuun de sɛla ri ba yi'ira solemiine puan ti 'Civil Service Examination' saŋakana sa. Eŋa n yuun nari ti a naɛ la 'British Civil Service', a yuun loe la sukuu sɛka ti ba yi'ira ka ti Achimota College ti a ta zamese 'engineering', zi'an ti Charles Deakin yuun zamese bii yuun dɛna a pa'ala, a yuun nyɛ 'engineering' pa'ala sukuu la puan.<ref name=":1" /><ref name=":2" /> Eŋa n yuun de Gaana wa yia daana ti a to'e Yunivisiti of London degree, 'mechanical engineering' Gaana tintunu wa puan.<ref name=":1" /><ref name=":2" />
== '''Tuuma vom yɛla (Career)''' ==
'''Engineering and public service'''
Baffour pɔsɛ a yia tuuma bɔna la 'Gold Coast Railways' gee ti pooren ti a yuuma ta lebege pa'ala 'lecturer of engineering' bɔna Achimota sukuu. Iŋa n tum tuunsɛba kankaŋi de la sɛla ti ba yi'ira ti 'Descender gear’, locomotives, '250 classes locomotive' la 'navigational clockwork device' tara bo'ora alupɛlɛ (Aircraft).<ref>https://en.m.wikipedia.org/wiki/Robert_Patrick_Baffour#cite_note-:0-3</ref><ref>https://en.m.wikipedia.org/wiki/Robert_Patrick_Baffour#cite_note-:1-4</ref>
'''Vice-chancellor'''
Ba'asegɔ puan, Nkrumah saŋa la puan,bti ba tuuƒdikɛ e ti a dɛna zuo daana ti ba yi'ira solemiine puan ti 'principal' la bɔna sukuu sɛka ti ba yuum yi'ira ka ti 'Kumasi College of Technology' gee ti nananawa ba yi'ira ka ti 'Kwame Nkrumah University of Science and Technology' bɔna 1960 yuunɛ la puan, iŋa n yuum de yia vice-chancellor n boi 1961 yuunɛ la puan.[2] Baffour yuum kelum tum dɛna la 'vice-chancellor' bo'ora 'KNUST' ze'ele 1961 yuunɛ la puan ta paɛ 1967 yuunɛ la puan. Dini yuum iŋɛ la sansɛka ti a yuum ba'asɛ 'principal' tuuma la n boi 1960 yuunɛ la puan ta paɛ 1961 yuunɛ la puan la.[1]
'''Nalɛka yɛla (Politics)'''
La de la Iŋa ti Nkrumah yuum loe e ti a sɔɛ a na'arɛ. Amaa, daaŋɔ sɛka n yuum wa'am bini la de la, nɛreba basɛba yuum kabsakɛ bo e bala naana. Ba'asegɔ puan, ba yuum nyaa ta sa'ɛ e Baffour mɛ paati miŋa puan. La nyaa yuum de la 1979 yuunɛ la puan, ti a yuuma ze'ele a ma'a ti a lɛge gɔmena zuo na'am la.<ref>https://en.m.wikipedia.org/wiki/Robert_Patrick_Baffour#cite_note-:0-3</ref>
'''Tu'usi tuuma la malema (Arts and culture)'''
A de la mina n yuum po paasɛ sɛla ti ba yi'ira solemiine puan ti 'national team' bɔna 1952 yuunɛ la puan n boi 'Summer Olympics' n yuum iŋɛ bɔna Helsinki tiŋa puan. Sɛla ti ba yi'ira ti 'aficionado of the arts' la n yuum de sɛla ti a yuuma iŋɛ kankaŋi bɔna sinii itegɔ puan 'film-making' yeleyele wuu “A Day in the life of an African” ti 'British Broadcasting Corporation' duma yuum dikɛ la yese nyiŋa. A yima yuum de la “Progress in Kojokrom” sinii kana wa yuum kɔ'ɔm bɔna zi'an woo n boi Gold Coast.
Ŋwana wa zuo la yuum basɛ mɛ ti teere zo'e zo'e yuum wa'am bɔna sɛla ti ba yi'ira solemiine puan ti 'local government'<ref>https://en.m.wikipedia.org/wiki/Robert_Patrick_Baffour#cite_note-7</ref> kelum pa'asɛ ”The Boy Kumasenu”.<ref>{{Citation|title=Robert Patrick Baffour|date=2025-05-10|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Robert_Patrick_Baffour&oldid=1289791858|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-02}}</ref><ref>https://en.m.wikipedia.org/wiki/Robert_Patrick_Baffour#cite_note-:0-3</ref> n yuum iŋɛ bɔna a miŋa tiŋa puan, Elmina. A yuuma lagesɛ ta'am basɛ ti ba yuum di kibesi ti ba yi'ira ti 'Edina Korye Kuw' la 'Edina Mpuntu Fekuw'.<ref>{{Citation|title=Robert Patrick Baffour|date=2025-05-10|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Robert_Patrick_Baffour&oldid=1289791858|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-02}}</ref><ref>https://en.m.wikipedia.org/wiki/Robert_Patrick_Baffour#cite_note-:0-3</ref> A de la Iŋa n yuum bo "Number Seven Asafo Company' yu'urɛ ti la nyaa dɛna 'Nyampafo'.<ref>{{Citation|title=Robert Patrick Baffour|date=2025-05-10|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Robert_Patrick_Baffour&oldid=1289791858|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-02}}</ref><ref>https://en.m.wikipedia.org/wiki/Robert_Patrick_Baffour#cite_note-:0-3</ref>. Pooren a yuum nyaa ta zamesɛ la sɛla ti ba yi'ira solemiine puan ti 'homeopathic medicine' ti nananawa a nyaa de la 'amateur'.<ref>https://en.m.wikipedia.org/wiki/Robert_Patrick_Baffour#cite_note-:0-3</ref><ref>{{Citation|title=Robert Patrick Baffour|date=2025-05-10|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Robert_Patrick_Baffour&oldid=1289791858|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-02}}</ref>
== '''Na'asegɔ duuma yɛla (Awards and honours)''' ==
Eŋa n yuun to'e OBE n de Queen's Coronation na'asegɔ 1953 yuuni la puan. Gee 1979 yuuni la puan, Gaana wa kukazuodaana yuun dikɛ la lagefu iŋɛ ti la doose wuu wara duma la n de se'em Volta puan la.<ref name=":1" /><ref name=":2" /> Gee KNUST duma maalɛ e me wan suŋa suŋa ze'ele ba 'science' deo la n boi zi'a bɔna la.<ref name=":1" /><ref name=":2" />
== A '''miŋa vom yɛla (Personal life)''' ==
A bia, Fritz Baffour, de la lahebarebɔ'ɔra la tɔgetɔgra bii se'em n bisere suseŋa yɛla dagi ma'a gee me kelum pa'asɛ Palimeti nɛreba la puan ze'ele 2009 tari ta paɛ 2016 ) la tɔgum yeleŋɔ zuodaana 'Minister' 2012 yuuni puan ama'asumtiah duma na'am saŋa la 'National Democratic Congress'.
== A '''kum (Death)''' ==
R. P. Baffour yuun ki la Elmina a kum la me yuun dagi bã'a n kū'e 6 Siibedaa ŋmarega 1993 yuunɛ la puan, a yuun de la yuum pinii la diyima 81 years.<ref name=":1" /><ref name=":2" /> Ba yuun pī e la 'Dutch cemetery' Elmina yɔɔrɔ la puan
== Viisegɔ gɔnɔ (References) ==
qc2au8ot7d4gx3jpjh0lge02zk8o3hy
Kofi Abrefa Busia
0
2614
18128
18127
2025-07-01T12:32:34Z
Elisave1
59
Pa'asɛ la gulesegɔ
18128
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
Kofi Abrefa Busia (Ba dɔge e la Naakɛ'ɛsega 11, 1913. Saluregɔ 28 1978 yuunɛ la puan)<ref>https://www.eaumf.org/ejm-blog/2017/8/28/august-28-1978-prime-minister-of-2nd-republic-dr-kofi-abrefa-busia-dies-in-london</ref> yuun de la Gaana nalegerɛ nɛŋadaana la Perime Minisita ze'ele 1969 yuunɛ la puan ta paɛ 1972 yuunɛ la puan. Nɛŋadaana gee kelum dɛna Perime Minisita , a suŋɛ mɛ ti ba tara na'ab lɛka lebe na dɔla la paŋa na'ab loore sore.<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Special:BookSources/9781137062055</ref> Ba yuun yese e la Military Coup puan 1972 yuune la puan.<ref>https://muse.jhu.edu/article/16806</ref>
== Apɔsega Vom Yɛla ==
Ba dɔgɛ Busia la Wenchi , tiŋa n boi Brong Ahafo Region( Nanana nyaa dɛna Bono Region),<ref>Ba dɔgɛ Busia la Wenchi , tiŋa n boi Brong Ahafo Region( Nanana nyaa dɛna Bono Region), [4]
Wenchi nyaa bo la Bono Region [5]</ref>
Wenchi nyaa bo la Bono Region.<ref>https://mobile.ghanaweb.com/person/Dr-Kofi-Abrefa-Busia-122</ref>
== A yuun kiŋɛ a sukuu la Methodist Sukuu, Wenchi Mfantesipim Sukuu, Cape Coast, gee nyaa baŋɛ kiŋɛ Wesley College, Kumaasi ze'ele 1931 yuunɛ la puan t paɛ 1932 yuunɛ la puan. A pa'alɛ bɔna la Wesley College basɛ gee kiŋɛ ta le zamesɛ bɔna Achimota College bɔna 1935 yuunɛ la puan gee pa'alɛ bilam mɛ. A nyɛ a yia Digiree gɔŋɔ la gilema bɔna Medieval la Modern History ze'ele Yunivɛsiti n boi London yesera la ba sɔsega puan. Bilam ti nya yuun lebe kiŋɛ bɔna Yunivɛsiti Oxford,<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/University_College,_Oxford#University_College_Record</ref> zi'an ti iŋa n yuun de ba yia Africa sukuu bia.<ref>https://books.google.com.gh/books?id=D6HKAgAAQBAJ&q=Kofi+Abrefa+Busia+born&pg=PA320&redir_esc=y#v=snippet&q=Kofi%20Abrefa%20Busia%20born&f=false</ref> A yuun lebe Gold Coast na la 1942 yuunɛ la puan na. A yuun to'e la nyɔ'ɔ n de BA (Hons) n boi Pilosɔfi, Pɔlitisi n la ekonɔmisi (1941, MA 1946 yuunɛ la puan) la DPhil bɔna Social Anthropology 1947 yuune la bɔna Nuffield Kollegi, Oxford gee ti a gulesewoko zuo yele dɛna "The position of the chief in the modern political system of Ashanti: a study of the influence of contemporary social changes on Ashanti political institutions". A yuun de la mina n nyɛ yɔ'ɔ ti a zamesɛ ti ba bisɛ e 1954 yuunɛ la puan la puan.<ref>https://eca.state.gov/fulbright/fulbright-alumni/notable-fulbrighters/heads-stategovernment</ref>Busia yuun tum mɛ dɛna District Commissioner ze'ele 1942 ta paɛ 1949, gee mi dɛna yia pa'ala bɔ'ɔra African Studies. Iŋa n yuun de yia nɛresabelega ti a dɛna zuodaana bɔna Yunivɛsiti College bɔna Gold Coast ( Nananawa Yunivɛsiti Of Gaana). 1951 yuune la puan, ba yuun loe e mɛ ti a dɛna Ashanti Confederacy bɔ'ɔra Legislative council. 1952 yuune la puan, a yuun de la nɛŋadaana bɔ'ɔra Gaana Congress Party, sɛba poore kiŋɛ tagum la paati basɛba ti ba nyaa lebege United Party (UP). ==
== '''tuuma yɛla''' ==
== '''Nɛreba put'iira Bibliography''' ==
* ''The Position of the Chief in the Modern Political System of Ashanti''. London, 1951 (orig. dissertation, Oxford)
* ''The Sociology and Culture of Africa''. Leiden, 1960
* ''The Challenge of Africa''. New York, 1962
* ''Purposeful Education for Africa''. The Hague, 1964
* ''Urban Churches in Britain''. London, 1966
* ''Africa in Search of Democracy''. London, 1967
== '''Viisegɔ lɔgerɔ (References)''' ==
nq0y52p7l7lbgq43yxez1byjcmnysqv
18137
18128
2025-07-01T16:09:58Z
Elisave1
59
Pa'asɛ la gulesegɔ
18137
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
Kofi Abrefa Busia (Ba dɔge e la Naakɛ'ɛsega 11, 1913. Saluregɔ 28 1978 yuunɛ la puan)<ref>https://www.eaumf.org/ejm-blog/2017/8/28/august-28-1978-prime-minister-of-2nd-republic-dr-kofi-abrefa-busia-dies-in-london</ref> yuun de la Gaana nalegerɛ nɛŋadaana la Perime Minisita ze'ele 1969 yuunɛ la puan ta paɛ 1972 yuunɛ la puan. Nɛŋadaana gee kelum dɛna Perime Minisita , a suŋɛ mɛ ti ba tara na'ab lɛka lebe na dɔla la paŋa na'ab loore sore.<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Special:BookSources/9781137062055</ref> Ba yuun yese e la Military Coup puan 1972 yuune la puan.<ref>https://muse.jhu.edu/article/16806</ref>
== Apɔsega Vom Yɛla ==
Ba dɔgɛ Busia la Wenchi , tiŋa n boi Brong Ahafo Region( Nanana nyaa dɛna Bono Region),<ref>Ba dɔgɛ Busia la Wenchi , tiŋa n boi Brong Ahafo Region( Nanana nyaa dɛna Bono Region), [4]
Wenchi nyaa bo la Bono Region [5]</ref>
Wenchi nyaa bo la Bono Region.<ref>https://mobile.ghanaweb.com/person/Dr-Kofi-Abrefa-Busia-122</ref>
== A yuun kiŋɛ a sukuu la Methodist Sukuu, Wenchi Mfantesipim Sukuu, Cape Coast, gee nyaa baŋɛ kiŋɛ Wesley College, Kumaasi ze'ele 1931 yuunɛ la puan t paɛ 1932 yuunɛ la puan. A pa'alɛ bɔna la Wesley College basɛ gee kiŋɛ ta le zamesɛ bɔna Achimota College bɔna 1935 yuunɛ la puan gee pa'alɛ bilam mɛ. A nyɛ a yia Digiree gɔŋɔ la gilema bɔna Medieval la Modern History ze'ele Yunivɛsiti n boi London yesera la ba sɔsega puan. Bilam ti nya yuun lebe kiŋɛ bɔna Yunivɛsiti Oxford,<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/University_College,_Oxford#University_College_Record</ref> zi'an ti iŋa n yuun de ba yia Africa sukuu bia.<ref>https://books.google.com.gh/books?id=D6HKAgAAQBAJ&q=Kofi+Abrefa+Busia+born&pg=PA320&redir_esc=y#v=snippet&q=Kofi%20Abrefa%20Busia%20born&f=false</ref> A yuun lebe Gold Coast na la 1942 yuunɛ la puan na. A yuun to'e la nyɔ'ɔ n de BA (Hons) n boi Pilosɔfi, Pɔlitisi n la ekonɔmisi (1941, MA 1946 yuunɛ la puan) la DPhil bɔna Social Anthropology 1947 yuune la bɔna Nuffield Kollegi, Oxford gee ti a gulesewoko zuo yele dɛna "The position of the chief in the modern political system of Ashanti: a study of the influence of contemporary social changes on Ashanti political institutions". A yuun de la mina n nyɛ yɔ'ɔ ti a zamesɛ ti ba bisɛ e 1954 yuunɛ la puan la puan.<ref>https://eca.state.gov/fulbright/fulbright-alumni/notable-fulbrighters/heads-stategovernment</ref>Busia yuun tum mɛ dɛna District Commissioner ze'ele 1942 ta paɛ 1949, gee mi dɛna yia pa'ala bɔ'ɔra African Studies. Iŋa n yuun de yia nɛresabelega ti a dɛna zuodaana bɔna Yunivɛsiti College bɔna Gold Coast ( Nananawa Yunivɛsiti Of Gaana). 1951 yuune la puan, ba yuun loe e mɛ ti a dɛna Ashanti Confederacy bɔ'ɔra Legislative council. 1952 yuune la puan, a yuun de la nɛŋadaana bɔ'ɔra Gaana Congress Party, sɛba poore kiŋɛ tagum la paati basɛba ti ba nyaa lebege United Party (UP). Iŋa n yuun ze'ele gɛɛse Nkrumah la zuo la, a yuun zɔ mɛ yese tiŋa wa puan ti ba boti ba Ku iŋa mɛ. 1959 yuune la puan, Busia yuun lebege la Profeessor bɔ'ɔra Sociology la buuri yɛla bɔna Afirika Yunivɛsiti bɔna Leiden ka za'a la Hague, Netherlands. Ze'ele 1962 ta paɛ 1969, a yuun St Anthony's college, Oxford ==
== '''tuuma yɛla''' ==
== '''Nɛreba put'iira Bibliography''' ==
* ''The Position of the Chief in the Modern Political System of Ashanti''. London, 1951 (orig. dissertation, Oxford)
* ''The Sociology and Culture of Africa''. Leiden, 1960
* ''The Challenge of Africa''. New York, 1962
* ''Purposeful Education for Africa''. The Hague, 1964
* ''Urban Churches in Britain''. London, 1966
* ''Africa in Search of Democracy''. London, 1967
== '''Viisegɔ lɔgerɔ (References)''' ==
9ehtmiy05wzrpggh9xrhcqdxzw7jsqp
18139
18137
2025-07-01T17:42:43Z
Elisave1
59
Pa'asɛ la gulesegɔ
18139
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
Kofi Abrefa Busia (Ba dɔge e la Naakɛ'ɛsega 11, 1913. Saluregɔ 28 1978 yuunɛ la puan)<ref>https://www.eaumf.org/ejm-blog/2017/8/28/august-28-1978-prime-minister-of-2nd-republic-dr-kofi-abrefa-busia-dies-in-london</ref> yuun de la Gaana nalegerɛ nɛŋadaana la Perime Minisita ze'ele 1969 yuunɛ la puan ta paɛ 1972 yuunɛ la puan. Nɛŋadaana gee kelum dɛna Perime Minisita , a suŋɛ mɛ ti ba tara na'ab lɛka lebe na dɔla la paŋa na'ab loore sore.<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Special:BookSources/9781137062055</ref> Ba yuun yese e la Military Coup puan 1972 yuune la puan.<ref>https://muse.jhu.edu/article/16806</ref>
== Apɔsega Vom Yɛla ==
Ba dɔgɛ Busia la Wenchi , tiŋa n boi Brong Ahafo Region( Nanana nyaa dɛna Bono Region),<ref>Ba dɔgɛ Busia la Wenchi , tiŋa n boi Brong Ahafo Region( Nanana nyaa dɛna Bono Region), [4]
Wenchi nyaa bo la Bono Region [5]</ref>
Wenchi nyaa bo la Bono Region.<ref>https://mobile.ghanaweb.com/person/Dr-Kofi-Abrefa-Busia-122</ref>
== A yuun kiŋɛ a sukuu la Methodist Sukuu, Wenchi Mfantesipim Sukuu, Cape Coast, gee nyaa baŋɛ kiŋɛ Wesley College, Kumaasi ze'ele 1931 yuunɛ la puan t paɛ 1932 yuunɛ la puan. A pa'alɛ bɔna la Wesley College basɛ gee kiŋɛ ta le zamesɛ bɔna Achimota College bɔna 1935 yuunɛ la puan gee pa'alɛ bilam mɛ. A nyɛ a yia Digiree gɔŋɔ la gilema bɔna Medieval la Modern History ze'ele Yunivɛsiti n boi London yesera la ba sɔsega puan. Bilam ti nya yuun lebe kiŋɛ bɔna Yunivɛsiti Oxford,<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/University_College,_Oxford#University_College_Record</ref> zi'an ti iŋa n yuun de ba yia Africa sukuu bia.<ref>https://books.google.com.gh/books?id=D6HKAgAAQBAJ&q=Kofi+Abrefa+Busia+born&pg=PA320&redir_esc=y#v=snippet&q=Kofi%20Abrefa%20Busia%20born&f=false</ref> A yuun lebe Gold Coast na la 1942 yuunɛ la puan na. A yuun to'e la nyɔ'ɔ n de BA (Hons) n boi Pilosɔfi, Pɔlitisi n la ekonɔmisi (1941, MA 1946 yuunɛ la puan) la DPhil bɔna Social Anthropology 1947 yuune la bɔna Nuffield Kollegi, Oxford gee ti a gulesewoko zuo yele dɛna "The position of the chief in the modern political system of Ashanti: a study of the influence of contemporary social changes on Ashanti political institutions". A yuun de la mina n nyɛ yɔ'ɔ ti a zamesɛ ti ba bisɛ e 1954 yuunɛ la puan la puan.<ref>https://eca.state.gov/fulbright/fulbright-alumni/notable-fulbrighters/heads-stategovernment</ref>Busia yuun tum mɛ dɛna District Commissioner ze'ele 1942 ta paɛ 1949, gee mi dɛna yia pa'ala bɔ'ɔra African Studies. Iŋa n yuun de yia nɛresabelega ti a dɛna zuodaana bɔna Yunivɛsiti College bɔna Gold Coast ( Nananawa Yunivɛsiti Of Gaana). 1951 yuune la puan, ba yuun loe e mɛ ti a dɛna Ashanti Confederacy bɔ'ɔra Legislative council. 1952 yuune la puan, a yuun de la nɛŋadaana bɔ'ɔra Gaana Congress Party, sɛba poore kiŋɛ tagum la paati basɛba ti ba nyaa lebege United Party (UP). Iŋa n yuun ze'ele gɛɛse Nkrumah la zuo la, a yuun zɔ mɛ yese tiŋa wa puan ti ba boti ba Ku iŋa mɛ. 1959 yuune la puan, Busia yuun lebege la Profeessor bɔ'ɔra Sociology la buuri yɛla bɔna Afirika Yunivɛsiti bɔna Leiden ka za'a la Hague, Netherlands. Ze'ele 1962 ta paɛ 1969, a yuun St Anthony's college, Oxford. A yuun lebe Gaana na la Dawalega 1966, sansɛka ti military yuun yese Nkrumah gɔmɛnti ti ba tuna bɔna National Liberation Council(NLC) n de General Joseph Ankrah, mina n yuun de military duma nɛŋadaana;[2] gee ti ba yuun lo'e e ti a ka'ana NLC. Ti 1967 la 1968 yuunɛ la, a yuun tum mɛ dɛna Kɛɛman bɔ'ɔra Sivik Edukation. A yuun dikɛ la fole kuna mɔɔlɛ amiŋa ti iŋa yeti a dɛna ba nɛŋadaana kina na. A yuun la kelum tum mɛ dɛna Constitutional Review nɛra. Ti NLC n yuun ta bo fole ti fu wan nyaŋɛ iŋɛ kampeen la, Bisia la Lawyer Sylvester Kofi Williams la ba zɔduma n yuun tigese yo'ɛ Progress party (PP).9 ==
== '''tuuma yɛla''' ==
== '''Nɛreba put'iira Bibliography''' ==
* ''The Position of the Chief in the Modern Political System of Ashanti''. London, 1951 (orig. dissertation, Oxford)
* ''The Sociology and Culture of Africa''. Leiden, 1960
* ''The Challenge of Africa''. New York, 1962
* ''Purposeful Education for Africa''. The Hague, 1964
* ''Urban Churches in Britain''. London, 1966
* ''Africa in Search of Democracy''. London, 1967
== '''Viisegɔ lɔgerɔ (References)''' ==
ohkyn2tjmuwbt46epyo9fn3tw26614o
18140
18139
2025-07-01T17:44:41Z
Elisave1
59
Pa'asɛ la viisegɔ lɔkɔ
18140
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
Kofi Abrefa Busia (Ba dɔge e la Naakɛ'ɛsega 11, 1913. Saluregɔ 28 1978 yuunɛ la puan)<ref>https://www.eaumf.org/ejm-blog/2017/8/28/august-28-1978-prime-minister-of-2nd-republic-dr-kofi-abrefa-busia-dies-in-london</ref> yuun de la Gaana nalegerɛ nɛŋadaana la Perime Minisita ze'ele 1969 yuunɛ la puan ta paɛ 1972 yuunɛ la puan. Nɛŋadaana gee kelum dɛna Perime Minisita , a suŋɛ mɛ ti ba tara na'ab lɛka lebe na dɔla la paŋa na'ab loore sore.<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Special:BookSources/9781137062055</ref> Ba yuun yese e la Military Coup puan 1972 yuune la puan.<ref>https://muse.jhu.edu/article/16806</ref>
== Apɔsega Vom Yɛla ==
Ba dɔgɛ Busia la Wenchi , tiŋa n boi Brong Ahafo Region( Nanana nyaa dɛna Bono Region),<ref>Ba dɔgɛ Busia la Wenchi , tiŋa n boi Brong Ahafo Region( Nanana nyaa dɛna Bono Region), [4]
Wenchi nyaa bo la Bono Region [5]</ref>
Wenchi nyaa bo la Bono Region.<ref>https://mobile.ghanaweb.com/person/Dr-Kofi-Abrefa-Busia-122</ref>
== A yuun kiŋɛ a sukuu la Methodist Sukuu, Wenchi Mfantesipim Sukuu, Cape Coast, gee nyaa baŋɛ kiŋɛ Wesley College, Kumaasi ze'ele 1931 yuunɛ la puan t paɛ 1932 yuunɛ la puan. A pa'alɛ bɔna la Wesley College basɛ gee kiŋɛ ta le zamesɛ bɔna Achimota College bɔna 1935 yuunɛ la puan gee pa'alɛ bilam mɛ. A nyɛ a yia Digiree gɔŋɔ la gilema bɔna Medieval la Modern History ze'ele Yunivɛsiti n boi London yesera la ba sɔsega puan. Bilam ti nya yuun lebe kiŋɛ bɔna Yunivɛsiti Oxford,<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/University_College,_Oxford#University_College_Record</ref> zi'an ti iŋa n yuun de ba yia Africa sukuu bia.<ref>https://books.google.com.gh/books?id=D6HKAgAAQBAJ&q=Kofi+Abrefa+Busia+born&pg=PA320&redir_esc=y#v=snippet&q=Kofi%20Abrefa%20Busia%20born&f=false</ref> A yuun lebe Gold Coast na la 1942 yuunɛ la puan na. A yuun to'e la nyɔ'ɔ n de BA (Hons) n boi Pilosɔfi, Pɔlitisi n la ekonɔmisi (1941, MA 1946 yuunɛ la puan) la DPhil bɔna Social Anthropology 1947 yuune la bɔna Nuffield Kollegi, Oxford gee ti a gulesewoko zuo yele dɛna "The position of the chief in the modern political system of Ashanti: a study of the influence of contemporary social changes on Ashanti political institutions". A yuun de la mina n nyɛ yɔ'ɔ ti a zamesɛ ti ba bisɛ e 1954 yuunɛ la puan la puan.<ref>https://eca.state.gov/fulbright/fulbright-alumni/notable-fulbrighters/heads-stategovernment</ref>Busia yuun tum mɛ dɛna District Commissioner ze'ele 1942 ta paɛ 1949, gee mi dɛna yia pa'ala bɔ'ɔra African Studies. Iŋa n yuun de yia nɛresabelega ti a dɛna zuodaana bɔna Yunivɛsiti College bɔna Gold Coast ( Nananawa Yunivɛsiti Of Gaana). 1951 yuune la puan, ba yuun loe e mɛ ti a dɛna Ashanti Confederacy bɔ'ɔra Legislative council. 1952 yuune la puan, a yuun de la nɛŋadaana bɔ'ɔra Gaana Congress Party, sɛba poore kiŋɛ tagum la paati basɛba ti ba nyaa lebege United Party (UP). Iŋa n yuun ze'ele gɛɛse Nkrumah la zuo la, a yuun zɔ mɛ yese tiŋa wa puan ti ba boti ba Ku iŋa mɛ. 1959 yuune la puan, Busia yuun lebege la Profeessor bɔ'ɔra Sociology la buuri yɛla bɔna Afirika Yunivɛsiti bɔna Leiden ka za'a la Hague, Netherlands. Ze'ele 1962 ta paɛ 1969, a yuun St Anthony's college, Oxford. A yuun lebe Gaana na la Dawalega 1966, sansɛka ti military yuun yese Nkrumah gɔmɛnti ti ba tuna bɔna National Liberation Council(NLC) n de General Joseph Ankrah, mina n yuun de military duma nɛŋadaana;[2] gee ti ba yuun lo'e e ti a ka'ana NLC. Ti 1967 la 1968 yuunɛ la, a yuun tum mɛ dɛna Kɛɛman bɔ'ɔra Sivik Edukation. A yuun dikɛ la fole kuna mɔɔlɛ amiŋa ti iŋa yeti a dɛna ba nɛŋadaana kina na. A yuun la kelum tum mɛ dɛna Constitutional Review nɛra. Ti NLC n yuun ta bo fole ti fu wan nyaŋɛ iŋɛ kampeen la, Bisia la Lawyer Sylvester Kofi Williams la ba zɔduma n yuun tigese yo'ɛ Progress party (PP).<ref>https://www.nationsencyclopedia.com/Africa/Ghana-POLITICAL-PARTIES.html</ref> ==
== '''tuuma yɛla''' ==
== '''Nɛreba put'iira Bibliography''' ==
* ''The Position of the Chief in the Modern Political System of Ashanti''. London, 1951 (orig. dissertation, Oxford)
* ''The Sociology and Culture of Africa''. Leiden, 1960
* ''The Challenge of Africa''. New York, 1962
* ''Purposeful Education for Africa''. The Hague, 1964
* ''Urban Churches in Britain''. London, 1966
* ''Africa in Search of Democracy''. London, 1967
== '''Viisegɔ lɔgerɔ (References)''' ==
gpyhrpdr9bohawwbyifdkel2e7gm5zb
18141
18140
2025-07-01T17:48:45Z
Elisave1
59
Demese mɛ
18141
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
Kofi Abrefa Busia (Ba dɔge e la Naakɛ'ɛsega 11, 1913. Saluregɔ 28 1978 yuunɛ la puan)<ref>https://www.eaumf.org/ejm-blog/2017/8/28/august-28-1978-prime-minister-of-2nd-republic-dr-kofi-abrefa-busia-dies-in-london</ref> yuun de la Gaana nalegerɛ nɛŋadaana la Perime Minisita ze'ele 1969 yuunɛ la puan ta paɛ 1972 yuunɛ la puan. Nɛŋadaana gee kelum dɛna Perime Minisita , a suŋɛ mɛ ti ba tara na'ab lɛka lebe na dɔla la paŋa na'ab loore sore.<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Special:BookSources/9781137062055</ref> Ba yuun yese e la Military Coup puan 1972 yuun la puan.<ref>https://muse.jhu.edu/article/16806</ref>
== Apɔsega Vom Yɛla ==
Ba dɔgɛ Busia la Wenchi , tiŋa n boi Brong Ahafo Region( Nanana nyaa dɛna Bono Region),<ref>Ba dɔgɛ Busia la Wenchi , tiŋa n boi Brong Ahafo Region( Nanana nyaa dɛna Bono Region), [4]
Wenchi nyaa bo la Bono Region [5]</ref>
== '''tuuma yɛla''' ==
== '''Nɛreba put'iira Bibliography''' ==
* ''The Position of the Chief in the Modern Political System of Ashanti''. London, 1951 (orig. dissertation, Oxford)
* ''The Sociology and Culture of Africa''. Leiden, 1960
* ''The Challenge of Africa''. New York, 1962
* ''Purposeful Education for Africa''. The Hague, 1964
* ''Urban Churches in Britain''. London, 1966
* ''Africa in Search of Democracy''. London, 1967
== '''Viisegɔ lɔgerɔ (References)''' ==
0fs7aod6vd4d6qi8tmcoy3s87xprm8m
18142
18141
2025-07-01T17:56:54Z
Elisave1
59
Pa'asɛ la viisegɔ lɔkɔ
18142
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
Kofi Abrefa Busia (Ba dɔge e la Naakɛ'ɛsega 11, 1913. Saluregɔ 28 1978 yuunɛ la puan)<ref>https://www.eaumf.org/ejm-blog/2017/8/28/august-28-1978-prime-minister-of-2nd-republic-dr-kofi-abrefa-busia-dies-in-london</ref> yuun de la Gaana nalegerɛ nɛŋadaana la Perime Minisita ze'ele 1969 yuunɛ la puan ta paɛ 1972 yuunɛ la puan. Nɛŋadaana gee kelum dɛna Perime Minisita , a suŋɛ mɛ ti ba tara na'ab lɛka lebe na dɔla la paŋa na'ab loore sore.<ref name=":0">https://en.wikipedia.org/wiki/Special:BookSources/9781137062055</ref> Ba yuun yese e la Military Coup puan 1972 yuun la puan.<ref>https://muse.jhu.edu/article/16806</ref>
== Apɔsega Vom Yɛla ==
Ba dɔgɛ Busia la Wenchi , tiŋa n boi Brong Ahafo Region( Nanana nyaa dɛna Bono Region),<ref>Ba dɔgɛ Busia la Wenchi , tiŋa n boi Brong Ahafo Region( Nanana nyaa dɛna Bono Region), [4]
Wenchi nyaa bo la Bono Region [5]</ref> Wenchi nyaa bo la Bono Region.<ref name=":0" />
== '''tuuma yɛla''' ==
== '''Nɛreba put'iira Bibliography''' ==
* ''The Position of the Chief in the Modern Political System of Ashanti''. London, 1951 (orig. dissertation, Oxford)
* ''The Sociology and Culture of Africa''. Leiden, 1960
* ''The Challenge of Africa''. New York, 1962
* ''Purposeful Education for Africa''. The Hague, 1964
* ''Urban Churches in Britain''. London, 1966
* ''Africa in Search of Democracy''. London, 1967
== '''Viisegɔ lɔgerɔ (References)''' ==
bsobbhr70mcz96c0by8owci8yql5k0q
18152
18142
2025-07-01T18:42:45Z
Elisave1
59
Pa'asɛ la gulesegɔ
18152
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
Kofi Abrefa Busia (Ba dɔge e la Naakɛ'ɛsega 11, 1913. Saluregɔ 28 1978 yuunɛ la puan)<ref>https://www.eaumf.org/ejm-blog/2017/8/28/august-28-1978-prime-minister-of-2nd-republic-dr-kofi-abrefa-busia-dies-in-london</ref> yuun de la Gaana nalegerɛ nɛŋadaana la Perime Minisita ze'ele 1969 yuunɛ la puan ta paɛ 1972 yuunɛ la puan. Nɛŋadaana gee kelum dɛna Perime Minisita , a suŋɛ mɛ ti ba tara na'ab lɛka lebe na dɔla la paŋa na'ab loore sore.<ref name=":0">https://en.wikipedia.org/wiki/Special:BookSources/9781137062055</ref> Ba yuun yese e la Military Coup puan 1972 yuun la puan.<ref>https://muse.jhu.edu/article/16806</ref>
== Apɔsega Vom Yɛla ==
Ba dɔgɛ Busia la Wenchi , tiŋa n boi Brong Ahafo Region( Nanana nyaa dɛna Bono Region),<ref>Ba dɔgɛ Busia la Wenchi , tiŋa n boi Brong Ahafo Region( Nanana nyaa dɛna Bono Region), [4]
Wenchi nyaa bo la Bono Region [5]</ref> Wenchi nyaa bo la Bono Region.<ref name=":0" /> [5]
A yuun kiŋɛ a sukuu la Methodist Sukuu, Wenchi Mfantesipim Sukuu, Cape Coast, gee nyaa baŋɛ kiŋɛ Wesley College, Kumaasi ze'ele 1931 ta paɛ 1932.
A yuun kiŋɛ a sukuu bɔna la Methodist sukuu, Wenchi,Mfantsipim sukuu, Cape Coast gee nya kiŋɛ Wesley College Kumaasi ze'ele 1931 ta paɛ 1932 yuunɛ puan. A pa'alɛ bɔna Wesley College gee kiŋɛ ta lebe zamesɛ bɔna Achimota College bɔna 1935 gee pa'alɛ bilam mɛ. A yuun to'e ayia digiree gɔkatɛ la gilema bɔna Medieval la Modern History ze'ele Yunivɛsiti Of London, dɔla lebesegɔ yesera sankana. Bilam ti a nya kiŋɛ ta zamesɛ bɔna Yunivɛaiti College Oxford,[6] zi'an ti iŋa n yuun de sukuu yia nɛresabelega. A yuun lebe Gold coast na 1942[7] A yuun to'e la BA (Hons) bɔna Philosophy, Pɔlitisi n la ekonomikisi (1941, MA 1946) la DPhil bɔna Social Anthropology 1947 yuune la bɔna Nuffield Kollegi, Oxford gee ti a gulesewoko zuo yele dɛna "The position of the chief in the modern political system of Ashanti: a study of the influence of contemporary social changes on Ashanti political institutions". A yuun de la mina n nyɛ yɔ'ɔ ti a zamesɛ ti ba bisɛ e 1954[8].
== '''tuuma yɛla''' ==
== '''Nɛreba put'iira Bibliography''' ==
* ''The Position of the Chief in the Modern Political System of Ashanti''. London, 1951 (orig. dissertation, Oxford)
* ''The Sociology and Culture of Africa''. Leiden, 1960
* ''The Challenge of Africa''. New York, 1962
* ''Purposeful Education for Africa''. The Hague, 1964
* ''Urban Churches in Britain''. London, 1966
* ''Africa in Search of Democracy''. London, 1967
== '''Viisegɔ lɔgerɔ (References)''' ==
thk5wjvn64e3t4hzfy7lz84lrhzrcu3
18153
18152
2025-07-01T18:44:32Z
Elisave1
59
Demesɛ mɛ
18153
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
Kofi Abrefa Busia (Ba dɔge e la Naakɛ'ɛsega 11, 1913. Saluregɔ 28 1978 yuunɛ la puan)<ref>https://www.eaumf.org/ejm-blog/2017/8/28/august-28-1978-prime-minister-of-2nd-republic-dr-kofi-abrefa-busia-dies-in-london</ref> yuun de la Gaana nalegerɛ nɛŋadaana la Perime Minisita ze'ele 1969 yuunɛ la puan ta paɛ 1972 yuunɛ la puan. Nɛŋadaana gee kelum dɛna Perime Minisita , a suŋɛ mɛ ti ba tara na'ab lɛka lebe na dɔla la paŋa na'ab loore sore.<ref name=":0">https://en.wikipedia.org/wiki/Special:BookSources/9781137062055</ref> Ba yuun yese e la Military Coup puan 1972 yuun la puan.<ref>https://muse.jhu.edu/article/16806</ref>
== Apɔsega Vom Yɛla ==
Ba dɔgɛ Busia la Wenchi , tiŋa n boi Brong Ahafo Region( Nanana nyaa dɛna Bono Region),<ref>Ba dɔgɛ Busia la Wenchi , tiŋa n boi Brong Ahafo Region( Nanana nyaa dɛna Bono Region), [4]
Wenchi nyaa bo la Bono Region [5
A yuun kiŋɛ a sukuu la Methodist Sukuu, Wenchi Mfantesipim Sukuu, Cape Coast, gee nyaa baŋɛ kiŋɛ Wesley College, Kumaasi ze'ele 1931 ta paɛ 1932.
A yuun kiŋɛ a sukuu bɔna la Methodist sukuu, Wenchi,Mfantsipim sukuu, Cape Coast gee nya kiŋɛ Wesley College Kumaasi ze'ele 1931 ta paɛ 1932 yuunɛ puan. A pa'alɛ bɔna Wesley College gee kiŋɛ ta lebe zamesɛ bɔna Achimota College bɔna 1935 gee pa'alɛ bilam mɛ. A yuun to'e ayia digiree gɔkatɛ la gilema bɔna Medieval la Modern History ze'ele Yunivɛsiti Of London, dɔla lebesegɔ yesera sankana. Bilam ti a nya kiŋɛ ta zamesɛ bɔna Yunivɛaiti College Oxford,[6] zi'an ti iŋa n yuun de sukuu yia nɛresabelega. A yuun lebe Gold coast na 1942[7] A yuun to'e la BA (Hons) bɔna Philosophy, Pɔlitisi n la ekonomikisi (1941, MA 1946) la DPhil bɔna Social Anthropology 1947 yuune la bɔna Nuffield Kollegi, Oxford gee ti a gulesewoko zuo yele dɛna "The position of the chief in the modern political system of Ashanti: a study of the influence of contemporary social changes on Ashanti political institutions". A yuun de la mina n nyɛ yɔ'ɔ ti a zamesɛ ti ba bisɛ e 1954[8].
== '''tuuma yɛla''' ==
== '''Nɛreba put'iira Bibliography''' ==
* ''The Position of the Chief in the Modern Political System of Ashanti''. London, 1951 (orig. dissertation, Oxford)
* ''The Sociology and Culture of Africa''. Leiden, 1960
* ''The Challenge of Africa''. New York, 1962
* ''Purposeful Education for Africa''. The Hague, 1964
* ''Urban Churches in Britain''. London, 1966
* ''Africa in Search of Democracy''. London, 1967
== '''Viisegɔ lɔgerɔ (References)''' ==
1zf8wb7mygimwlc7nmuuxgp0zd7bcmn
18159
18153
2025-07-01T18:51:56Z
Elisave1
59
Demesɛ mɛ
18159
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
Kofi Abrefa Busia (Ba dɔge e la Naakɛ'ɛsega 11, 1913. Saluregɔ 28 1978 yuunɛ la puan)<ref>https://www.eaumf.org/ejm-blog/2017/8/28/august-28-1978-prime-minister-of-2nd-republic-dr-kofi-abrefa-busia-dies-in-london</ref> yuun de la Gaana nalegerɛ nɛŋadaana la Perime Minisita ze'ele 1969 yuunɛ la puan ta paɛ 1972 yuunɛ la puan. Nɛŋadaana gee kelum dɛna Perime Minisita , a suŋɛ mɛ ti ba tara na'ab lɛka lebe na dɔla la paŋa na'ab loore sore.<ref name=":0">https://en.wikipedia.org/wiki/Special:BookSources/9781137062055</ref> Ba yuun yese e la Military Coup puan 1972 yuun la puan.<ref>https://muse.jhu.edu/article/16806</ref>
== Apɔsega Vom Yɛla ==
Ba dɔgɛ Busia la Wenchi, tiŋa n boi Brong Ahafo Region( Nanana nyaa dɛna Bono Region), [4]
Wenchi nyaa bo la Bono Region [5
A yuun kiŋɛ a sukuu la Methodist Sukuu, Wenchi Mfantesipim Sukuu, Cape Coast, gee nyaa baŋɛ kiŋɛ Wesley College, Kumaasi ze'ele 1931 ta paɛ 1932.
A yuun kiŋɛ a sukuu bɔna la Methodist sukuu, Wenchi,Mfantsipim sukuu, Cape Coast gee nya kiŋɛ Wesley College Kumaasi ze'ele 1931 ta paɛ 1932 yuunɛ puan. A pa'alɛ bɔna Wesley College gee kiŋɛ ta lebe zamesɛ bɔna Achimota College bɔna 1935 gee pa'alɛ bilam mɛ. A yuun to'e ayia digiree gɔkatɛ la gilema bɔna Medieval la Modern History ze'ele Yunivɛsiti Of London, dɔla lebesegɔ yesera sankana. Bilam ti a nya kiŋɛ ta zamesɛ bɔna Yunivɛaiti College Oxford,[6] zi'an ti iŋa n yuun de sukuu yia nɛresabelega. A yuun lebe Gold coast na 1942[7] A yuun to'e la BA (Hons) bɔna Philosophy, Pɔlitisi n la ekonomikisi (1941, MA 1946) la DPhil bɔna Social Anthropology 1947 yuune la bɔna Nuffield Kollegi, Oxford gee ti a gulesewoko zuo yele dɛna "The position of the chief in the modern political system of Ashanti: a study of the influence of contemporary social changes on Ashanti political institutions". A yuun de la mina n nyɛ yɔ'ɔ ti a zamesɛ ti ba bisɛ e 1954[8].
== '''tuuma yɛla''' ==
== '''Nɛreba put'iira Bibliography''' ==
* ''The Position of the Chief in the Modern Political System of Ashanti''. London, 1951 (orig. dissertation, Oxford)
* ''The Sociology and Culture of Africa''. Leiden, 1960
* ''The Challenge of Africa''. New York, 1962
* ''Purposeful Education for Africa''. The Hague, 1964
* ''Urban Churches in Britain''. London, 1966
* ''Africa in Search of Democracy''. London, 1967
== '''Viisegɔ lɔgerɔ (References)''' ==
fuf9bchw3gatxhwz7p3gxdjrf0cpham
18161
18159
2025-07-01T18:53:34Z
Elisave1
59
Pa'asɛ la viisegɔ lɔkɔ
18161
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
Kofi Abrefa Busia (Ba dɔge e la Naakɛ'ɛsega 11, 1913. Saluregɔ 28 1978 yuunɛ la puan)<ref>https://www.eaumf.org/ejm-blog/2017/8/28/august-28-1978-prime-minister-of-2nd-republic-dr-kofi-abrefa-busia-dies-in-london</ref> yuun de la Gaana nalegerɛ nɛŋadaana la Perime Minisita ze'ele 1969 yuunɛ la puan ta paɛ 1972 yuunɛ la puan. Nɛŋadaana gee kelum dɛna Perime Minisita , a suŋɛ mɛ ti ba tara na'ab lɛka lebe na dɔla la paŋa na'ab loore sore.<ref name=":0">https://en.wikipedia.org/wiki/Special:BookSources/9781137062055</ref> Ba yuun yese e la Military Coup puan 1972 yuun la puan.<ref>https://muse.jhu.edu/article/16806</ref>
== Apɔsega Vom Yɛla ==
Ba dɔgɛ Busia la Wenchi, tiŋa n boi Brong Ahafo Region( Nanana nyaa dɛna Bono Region),<ref>https://web.archive.org/web/20190904041412/https://www.myjoyonline.com/politics/2019/February-15th/brong-ahafo-to-be-known-as-bono-region.php</ref>
Wenchi nyaa bo la Bono Region [5
A yuun kiŋɛ a sukuu la Methodist Sukuu, Wenchi Mfantesipim Sukuu, Cape Coast, gee nyaa baŋɛ kiŋɛ Wesley College, Kumaasi ze'ele 1931 ta paɛ 1932.
A yuun kiŋɛ a sukuu bɔna la Methodist sukuu, Wenchi,Mfantsipim sukuu, Cape Coast gee nya kiŋɛ Wesley College Kumaasi ze'ele 1931 ta paɛ 1932 yuunɛ puan. A pa'alɛ bɔna Wesley College gee kiŋɛ ta lebe zamesɛ bɔna Achimota College bɔna 1935 gee pa'alɛ bilam mɛ. A yuun to'e ayia digiree gɔkatɛ la gilema bɔna Medieval la Modern History ze'ele Yunivɛsiti Of London, dɔla lebesegɔ yesera sankana. Bilam ti a nya kiŋɛ ta zamesɛ bɔna Yunivɛaiti College Oxford,[6] zi'an ti iŋa n yuun de sukuu yia nɛresabelega. A yuun lebe Gold coast na 1942[7] A yuun to'e la BA (Hons) bɔna Philosophy, Pɔlitisi n la ekonomikisi (1941, MA 1946) la DPhil bɔna Social Anthropology 1947 yuune la bɔna Nuffield Kollegi, Oxford gee ti a gulesewoko zuo yele dɛna "The position of the chief in the modern political system of Ashanti: a study of the influence of contemporary social changes on Ashanti political institutions". A yuun de la mina n nyɛ yɔ'ɔ ti a zamesɛ ti ba bisɛ e 1954[8].
== '''tuuma yɛla''' ==
== '''Nɛreba put'iira Bibliography''' ==
* ''The Position of the Chief in the Modern Political System of Ashanti''. London, 1951 (orig. dissertation, Oxford)
* ''The Sociology and Culture of Africa''. Leiden, 1960
* ''The Challenge of Africa''. New York, 1962
* ''Purposeful Education for Africa''. The Hague, 1964
* ''Urban Churches in Britain''. London, 1966
* ''Africa in Search of Democracy''. London, 1967
== '''Viisegɔ lɔgerɔ (References)''' ==
4ehubozj6mmh53fym2a4ko77n6ilmax
18163
18161
2025-07-01T18:54:58Z
Elisave1
59
Pa'asɛ la viisegɔ lɔkɔ
18163
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
Kofi Abrefa Busia (Ba dɔge e la Naakɛ'ɛsega 11, 1913. Saluregɔ 28 1978 yuunɛ la puan)<ref>https://www.eaumf.org/ejm-blog/2017/8/28/august-28-1978-prime-minister-of-2nd-republic-dr-kofi-abrefa-busia-dies-in-london</ref> yuun de la Gaana nalegerɛ nɛŋadaana la Perime Minisita ze'ele 1969 yuunɛ la puan ta paɛ 1972 yuunɛ la puan. Nɛŋadaana gee kelum dɛna Perime Minisita , a suŋɛ mɛ ti ba tara na'ab lɛka lebe na dɔla la paŋa na'ab loore sore.<ref name=":0">https://en.wikipedia.org/wiki/Special:BookSources/9781137062055</ref> Ba yuun yese e la Military Coup puan 1972 yuun la puan.<ref>https://muse.jhu.edu/article/16806</ref>
== Apɔsega Vom Yɛla ==
Ba dɔgɛ Busia la Wenchi, tiŋa n boi Brong Ahafo Region( Nanana nyaa dɛna Bono Region),<ref>https://web.archive.org/web/20190904041412/https://www.myjoyonline.com/politics/2019/February-15th/brong-ahafo-to-be-known-as-bono-region.php</ref>
Wenchi nyaa bo la Bono Region<ref>https://mobile.ghanaweb.com/person/Dr-Kofi-Abrefa-Busia-122</ref>
A yuun kiŋɛ a sukuu la Methodist Sukuu, Wenchi Mfantesipim Sukuu, Cape Coast, gee nyaa baŋɛ kiŋɛ Wesley College, Kumaasi ze'ele 1931 ta paɛ 1932.
A yuun kiŋɛ a sukuu bɔna la Methodist sukuu, Wenchi,Mfantsipim sukuu, Cape Coast gee nya kiŋɛ Wesley College Kumaasi ze'ele 1931 ta paɛ 1932 yuunɛ puan. A pa'alɛ bɔna Wesley College gee kiŋɛ ta lebe zamesɛ bɔna Achimota College bɔna 1935 gee pa'alɛ bilam mɛ. A yuun to'e ayia digiree gɔkatɛ la gilema bɔna Medieval la Modern History ze'ele Yunivɛsiti Of London, dɔla lebesegɔ yesera sankana. Bilam ti a nya kiŋɛ ta zamesɛ bɔna Yunivɛaiti College Oxford,[6] zi'an ti iŋa n yuun de sukuu yia nɛresabelega. A yuun lebe Gold coast na 1942[7] A yuun to'e la BA (Hons) bɔna Philosophy, Pɔlitisi n la ekonomikisi (1941, MA 1946) la DPhil bɔna Social Anthropology 1947 yuune la bɔna Nuffield Kollegi, Oxford gee ti a gulesewoko zuo yele dɛna "The position of the chief in the modern political system of Ashanti: a study of the influence of contemporary social changes on Ashanti political institutions". A yuun de la mina n nyɛ yɔ'ɔ ti a zamesɛ ti ba bisɛ e 1954[8].
== '''tuuma yɛla''' ==
== '''Nɛreba put'iira Bibliography''' ==
* ''The Position of the Chief in the Modern Political System of Ashanti''. London, 1951 (orig. dissertation, Oxford)
* ''The Sociology and Culture of Africa''. Leiden, 1960
* ''The Challenge of Africa''. New York, 1962
* ''Purposeful Education for Africa''. The Hague, 1964
* ''Urban Churches in Britain''. London, 1966
* ''Africa in Search of Democracy''. London, 1967
== '''Viisegɔ lɔgerɔ (References)''' ==
a0kjmurpal82fci6j0rbfdgn0iya802
18165
18163
2025-07-01T18:56:23Z
Elisave1
59
Pa'asɛ la viisegɔ lɔkɔ
18165
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
Kofi Abrefa Busia (Ba dɔge e la Naakɛ'ɛsega 11, 1913. Saluregɔ 28 1978 yuunɛ la puan)<ref>https://www.eaumf.org/ejm-blog/2017/8/28/august-28-1978-prime-minister-of-2nd-republic-dr-kofi-abrefa-busia-dies-in-london</ref> yuun de la Gaana nalegerɛ nɛŋadaana la Perime Minisita ze'ele 1969 yuunɛ la puan ta paɛ 1972 yuunɛ la puan. Nɛŋadaana gee kelum dɛna Perime Minisita , a suŋɛ mɛ ti ba tara na'ab lɛka lebe na dɔla la paŋa na'ab loore sore.<ref name=":0">https://en.wikipedia.org/wiki/Special:BookSources/9781137062055</ref> Ba yuun yese e la Military Coup puan 1972 yuun la puan.<ref>https://muse.jhu.edu/article/16806</ref>
== Apɔsega Vom Yɛla ==
Ba dɔgɛ Busia la Wenchi, tiŋa n boi Brong Ahafo Region( Nanana nyaa dɛna Bono Region),<ref>https://web.archive.org/web/20190904041412/https://www.myjoyonline.com/politics/2019/February-15th/brong-ahafo-to-be-known-as-bono-region.php</ref>
Wenchi nyaa bo la Bono Region<ref>https://mobile.ghanaweb.com/person/Dr-Kofi-Abrefa-Busia-122</ref>
A yuun kiŋɛ a sukuu la Methodist Sukuu, Wenchi Mfantesipim Sukuu, Cape Coast, gee nyaa baŋɛ kiŋɛ Wesley College, Kumaasi ze'ele 1931 ta paɛ 1932.
A yuun kiŋɛ a sukuu bɔna la Methodist sukuu, Wenchi,Mfantsipim sukuu, Cape Coast gee nya kiŋɛ Wesley College Kumaasi ze'ele 1931 ta paɛ 1932 yuunɛ puan. A pa'alɛ bɔna Wesley College gee kiŋɛ ta lebe zamesɛ bɔna Achimota College bɔna 1935 gee pa'alɛ bilam mɛ. A yuun to'e ayia digiree gɔkatɛ la gilema bɔna Medieval la Modern History ze'ele Yunivɛsiti Of London, dɔla lebesegɔ yesera sankana. Bilam ti a nya kiŋɛ ta zamesɛ bɔna Yunivɛaiti College Oxford,<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/University_College,_Oxford#University_College_Record</ref> zi'an ti iŋa n yuun de sukuu yia nɛresabelega. A yuun lebe Gold coast na 1942[7] A yuun to'e la BA (Hons) bɔna Philosophy, Pɔlitisi n la ekonomikisi (1941, MA 1946) la DPhil bɔna Social Anthropology 1947 yuune la bɔna Nuffield Kollegi, Oxford gee ti a gulesewoko zuo yele dɛna "The position of the chief in the modern political system of Ashanti: a study of the influence of contemporary social changes on Ashanti political institutions". A yuun de la mina n nyɛ yɔ'ɔ ti a zamesɛ ti ba bisɛ e 1954[8].
== '''tuuma yɛla''' ==
== '''Nɛreba put'iira Bibliography''' ==
* ''The Position of the Chief in the Modern Political System of Ashanti''. London, 1951 (orig. dissertation, Oxford)
* ''The Sociology and Culture of Africa''. Leiden, 1960
* ''The Challenge of Africa''. New York, 1962
* ''Purposeful Education for Africa''. The Hague, 1964
* ''Urban Churches in Britain''. London, 1966
* ''Africa in Search of Democracy''. London, 1967
== '''Viisegɔ lɔgerɔ (References)''' ==
3ft0vjm7o62niyr50h925kybw1slstr
18166
18165
2025-07-01T18:57:37Z
Elisave1
59
Pa'asɛ la viisegɔ lɔkɔ
18166
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
Kofi Abrefa Busia (Ba dɔge e la Naakɛ'ɛsega 11, 1913. Saluregɔ 28 1978 yuunɛ la puan)<ref>https://www.eaumf.org/ejm-blog/2017/8/28/august-28-1978-prime-minister-of-2nd-republic-dr-kofi-abrefa-busia-dies-in-london</ref> yuun de la Gaana nalegerɛ nɛŋadaana la Perime Minisita ze'ele 1969 yuunɛ la puan ta paɛ 1972 yuunɛ la puan. Nɛŋadaana gee kelum dɛna Perime Minisita , a suŋɛ mɛ ti ba tara na'ab lɛka lebe na dɔla la paŋa na'ab loore sore.<ref name=":0">https://en.wikipedia.org/wiki/Special:BookSources/9781137062055</ref> Ba yuun yese e la Military Coup puan 1972 yuun la puan.<ref>https://muse.jhu.edu/article/16806</ref>
== Apɔsega Vom Yɛla ==
Ba dɔgɛ Busia la Wenchi, tiŋa n boi Brong Ahafo Region( Nanana nyaa dɛna Bono Region),<ref>https://web.archive.org/web/20190904041412/https://www.myjoyonline.com/politics/2019/February-15th/brong-ahafo-to-be-known-as-bono-region.php</ref>
Wenchi nyaa bo la Bono Region<ref>https://mobile.ghanaweb.com/person/Dr-Kofi-Abrefa-Busia-122</ref>
A yuun kiŋɛ a sukuu la Methodist Sukuu, Wenchi Mfantesipim Sukuu, Cape Coast, gee nyaa baŋɛ kiŋɛ Wesley College, Kumaasi ze'ele 1931 ta paɛ 1932.
A yuun kiŋɛ a sukuu bɔna la Methodist sukuu, Wenchi,Mfantsipim sukuu, Cape Coast gee nya kiŋɛ Wesley College Kumaasi ze'ele 1931 ta paɛ 1932 yuunɛ puan. A pa'alɛ bɔna Wesley College gee kiŋɛ ta lebe zamesɛ bɔna Achimota College bɔna 1935 gee pa'alɛ bilam mɛ. A yuun to'e ayia digiree gɔkatɛ la gilema bɔna Medieval la Modern History ze'ele Yunivɛsiti Of London, dɔla lebesegɔ yesera sankana. Bilam ti a nya kiŋɛ ta zamesɛ bɔna Yunivɛaiti College Oxford,<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/University_College,_Oxford#University_College_Record</ref> zi'an ti iŋa n yuun de sukuu yia nɛresabelega. A yuun lebe Gold coast na 1942.<ref>https://books.google.com.gh/books?id=D6HKAgAAQBAJ&q=Kofi+Abrefa+Busia+born&pg=PA320&redir_esc=y#v=snippet&q=Kofi%20Abrefa%20Busia%20born&f=false</ref> A yuun to'e la BA (Hons) bɔna Philosophy, Pɔlitisi n la ekonomikisi (1941, MA 1946) la DPhil bɔna Social Anthropology 1947 yuune la bɔna Nuffield Kollegi, Oxford gee ti a gulesewoko zuo yele dɛna "The position of the chief in the modern political system of Ashanti: a study of the influence of contemporary social changes on Ashanti political institutions". A yuun de la mina n nyɛ yɔ'ɔ ti a zamesɛ ti ba bisɛ e 1954[8].
== '''tuuma yɛla''' ==
== '''Nɛreba put'iira Bibliography''' ==
* ''The Position of the Chief in the Modern Political System of Ashanti''. London, 1951 (orig. dissertation, Oxford)
* ''The Sociology and Culture of Africa''. Leiden, 1960
* ''The Challenge of Africa''. New York, 1962
* ''Purposeful Education for Africa''. The Hague, 1964
* ''Urban Churches in Britain''. London, 1966
* ''Africa in Search of Democracy''. London, 1967
== '''Viisegɔ lɔgerɔ (References)''' ==
ef54x3k6j1ph9128q7ziqi3xd86qx5r
18167
18166
2025-07-01T18:59:10Z
Elisave1
59
Pa'asɛ la viisegɔ lɔkɔ
18167
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
Kofi Abrefa Busia (Ba dɔge e la Naakɛ'ɛsega 11, 1913. Saluregɔ 28 1978 yuunɛ la puan)<ref>https://www.eaumf.org/ejm-blog/2017/8/28/august-28-1978-prime-minister-of-2nd-republic-dr-kofi-abrefa-busia-dies-in-london</ref> yuun de la Gaana nalegerɛ nɛŋadaana la Perime Minisita ze'ele 1969 yuunɛ la puan ta paɛ 1972 yuunɛ la puan. Nɛŋadaana gee kelum dɛna Perime Minisita , a suŋɛ mɛ ti ba tara na'ab lɛka lebe na dɔla la paŋa na'ab loore sore.<ref name=":0">https://en.wikipedia.org/wiki/Special:BookSources/9781137062055</ref> Ba yuun yese e la Military Coup puan 1972 yuun la puan.<ref>https://muse.jhu.edu/article/16806</ref>
== Apɔsega Vom Yɛla ==
Ba dɔgɛ Busia la Wenchi, tiŋa n boi Brong Ahafo Region( Nanana nyaa dɛna Bono Region),<ref>https://web.archive.org/web/20190904041412/https://www.myjoyonline.com/politics/2019/February-15th/brong-ahafo-to-be-known-as-bono-region.php</ref>
Wenchi nyaa bo la Bono Region<ref>https://mobile.ghanaweb.com/person/Dr-Kofi-Abrefa-Busia-122</ref>
A yuun kiŋɛ a sukuu la Methodist Sukuu, Wenchi Mfantesipim Sukuu, Cape Coast, gee nyaa baŋɛ kiŋɛ Wesley College, Kumaasi ze'ele 1931 ta paɛ 1932.
A yuun kiŋɛ a sukuu bɔna la Methodist sukuu, Wenchi,Mfantsipim sukuu, Cape Coast gee nya kiŋɛ Wesley College Kumaasi ze'ele 1931 ta paɛ 1932 yuunɛ puan. A pa'alɛ bɔna Wesley College gee kiŋɛ ta lebe zamesɛ bɔna Achimota College bɔna 1935 gee pa'alɛ bilam mɛ. A yuun to'e ayia digiree gɔkatɛ la gilema bɔna Medieval la Modern History ze'ele Yunivɛsiti Of London, dɔla lebesegɔ yesera sankana. Bilam ti a nya kiŋɛ ta zamesɛ bɔna Yunivɛaiti College Oxford,<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/University_College,_Oxford#University_College_Record</ref> zi'an ti iŋa n yuun de sukuu yia nɛresabelega. A yuun lebe Gold coast na 1942.<ref>https://books.google.com.gh/books?id=D6HKAgAAQBAJ&q=Kofi+Abrefa+Busia+born&pg=PA320&redir_esc=y#v=snippet&q=Kofi%20Abrefa%20Busia%20born&f=false</ref> A yuun to'e la BA (Hons) bɔna Philosophy, Pɔlitisi n la ekonomikisi (1941, MA 1946) la DPhil bɔna Social Anthropology 1947 yuune la bɔna Nuffield Kollegi, Oxford gee ti a gulesewoko zuo yele dɛna "The position of the chief in the modern political system of Ashanti: a study of the influence of contemporary social changes on Ashanti political institutions". A yuun de la mina n nyɛ yɔ'ɔ ti a zamesɛ ti ba bisɛ e 1954.<ref>https://eca.state.gov/fulbright/fulbright-alumni/notable-fulbrighters/heads-stategovernment</ref>
== '''tuuma yɛla''' ==
== '''Nɛreba put'iira Bibliography''' ==
* ''The Position of the Chief in the Modern Political System of Ashanti''. London, 1951 (orig. dissertation, Oxford)
* ''The Sociology and Culture of Africa''. Leiden, 1960
* ''The Challenge of Africa''. New York, 1962
* ''Purposeful Education for Africa''. The Hague, 1964
* ''Urban Churches in Britain''. London, 1966
* ''Africa in Search of Democracy''. London, 1967
== '''Viisegɔ lɔgerɔ (References)''' ==
b2iylo5awpzkdo0hsgyb4i95jnr0rnh
18169
18167
2025-07-01T19:03:11Z
Elisave1
59
Pa'asɛ la gulesegɔ
18169
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
Kofi Abrefa Busia (Ba dɔge e la Naakɛ'ɛsega 11, 1913. Saluregɔ 28 1978 yuunɛ la puan)<ref>https://www.eaumf.org/ejm-blog/2017/8/28/august-28-1978-prime-minister-of-2nd-republic-dr-kofi-abrefa-busia-dies-in-london</ref> yuun de la Gaana nalegerɛ nɛŋadaana la Perime Minisita ze'ele 1969 yuunɛ la puan ta paɛ 1972 yuunɛ la puan. Nɛŋadaana gee kelum dɛna Perime Minisita , a suŋɛ mɛ ti ba tara na'ab lɛka lebe na dɔla la paŋa na'ab loore sore.<ref name=":0">https://en.wikipedia.org/wiki/Special:BookSources/9781137062055</ref> Ba yuun yese e la Military Coup puan 1972 yuun la puan.<ref>https://muse.jhu.edu/article/16806</ref>
== Apɔsega Vom Yɛla ==
Ba dɔgɛ Busia la Wenchi, tiŋa n boi Brong Ahafo Region( Nanana nyaa dɛna Bono Region),<ref>https://web.archive.org/web/20190904041412/https://www.myjoyonline.com/politics/2019/February-15th/brong-ahafo-to-be-known-as-bono-region.php</ref>
Wenchi nyaa bo la Bono Region<ref>https://mobile.ghanaweb.com/person/Dr-Kofi-Abrefa-Busia-122</ref>
A yuun kiŋɛ a sukuu la Methodist Sukuu, Wenchi Mfantesipim Sukuu, Cape Coast, gee nyaa baŋɛ kiŋɛ Wesley College, Kumaasi ze'ele 1931 ta paɛ 1932.
A yuun kiŋɛ a sukuu bɔna la Methodist sukuu, Wenchi,Mfantsipim sukuu, Cape Coast gee nya kiŋɛ Wesley College Kumaasi ze'ele 1931 ta paɛ 1932 yuunɛ puan. A pa'alɛ bɔna Wesley College gee kiŋɛ ta lebe zamesɛ bɔna Achimota College bɔna 1935 gee pa'alɛ bilam mɛ. A yuun to'e ayia digiree gɔkatɛ la gilema bɔna Medieval la Modern History ze'ele Yunivɛsiti Of London, dɔla lebesegɔ yesera sankana. Bilam ti a nya kiŋɛ ta zamesɛ bɔna Yunivɛaiti College Oxford,<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/University_College,_Oxford#University_College_Record</ref> zi'an ti iŋa n yuun de sukuu yia nɛresabelega. A yuun lebe Gold coast na 1942.<ref>https://books.google.com.gh/books?id=D6HKAgAAQBAJ&q=Kofi+Abrefa+Busia+born&pg=PA320&redir_esc=y#v=snippet&q=Kofi%20Abrefa%20Busia%20born&f=false</ref> A yuun to'e la BA (Hons) bɔna Philosophy, Pɔlitisi n la ekonomikisi (1941, MA 1946) la DPhil bɔna Social Anthropology 1947 yuune la bɔna Nuffield Kollegi, Oxford gee ti a gulesewoko zuo yele dɛna "The position of the chief in the modern political system of Ashanti: a study of the influence of contemporary social changes on Ashanti political institutions". A yuun de la mina n nyɛ yɔ'ɔ ti a zamesɛ ti ba bisɛ e 1954.<ref>https://eca.state.gov/fulbright/fulbright-alumni/notable-fulbrighters/heads-stategovernment</ref>
== '''tuuma yɛla''' ==
Busia yuun tum mɛ dɛna District Commissioner ze'ele 1942 ta paɛ 1949, gee mi dɛna yia pa'ala bɔ'ɔra African Studies. Iŋa n yuun de yia nɛresabelega ti a dɛna zuodaana bɔna Yunivɛsiti College bɔna Gold Coast ( Nananawa Yunivɛsiti Of Gaana). 1951 yuune la puan, ba yuun loe e mɛ ti a dɛna Ashanti Confederacy bɔ'ɔra Legislative council. 1952 yuune la puan, a yuun de la nɛŋadaana bɔ'ɔra Gaana Congress Party, sɛba poore kiŋɛ tagum la paati basɛba ti ba nyaa lebege United Party (UP).
Iŋa n yuun ze'ele gɛɛse Nkrumah la zuo la, a yuun zɔ mɛ yese tiŋa wa puan ti ba boti ba Ku iŋa mɛ. 1959 yuune la puan, Busia yuun lebege la Profeessor bɔ'ɔra Sociology la buuri yɛla bɔna Afirika Yunivɛsiti bɔna Leiden ka za'a la Hague, Netherlands. Ze'ele 1962 ta paɛ 1969, a yuun St Anthony's college, Oxford
A yuun lebe Gaana na la Dawalega 1966, sansɛka ti military yuun yese Nkrumah gɔmɛnti ti ba tuna bɔna National Liberation Council(NLC) n de General Joseph Ankrah, mina n yuun de military duma nɛŋadaana;[2] gee ti ba yuun lo'e e ti a ka'ana NLC. Ti 1967 la 1968 yuunɛ la, a yuun tum mɛ dɛna Kɛɛman bɔ'ɔra Sivik Edukation. A yuun dikɛ la fole kuna mɔɔlɛ amiŋa ti iŋa yeti a dɛna ba nɛŋadaana kina na. A yuun la kelum tum mɛ dɛna Constitutional Review nɛra. Ti NLC n yuun ta bo fole ti fu wan nyaŋɛ iŋɛ kampeen la, Busia la Lawyer Sylvester Kofi Williams la ba zɔduma n yuun
== '''Nɛreba put'iira Bibliography''' ==
* ''The Position of the Chief in the Modern Political System of Ashanti''. London, 1951 (orig. dissertation, Oxford)
* ''The Sociology and Culture of Africa''. Leiden, 1960
* ''The Challenge of Africa''. New York, 1962
* ''Purposeful Education for Africa''. The Hague, 1964
* ''Urban Churches in Britain''. London, 1966
* ''Africa in Search of Democracy''. London, 1967
== '''Viisegɔ lɔgerɔ (References)''' ==
g9dcc60qjig0h6flz110u8jfcspcvzr
18170
18169
2025-07-01T19:07:50Z
Elisave1
59
Pa'asɛ la viisegɔ lɔkɔ
18170
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
Kofi Abrefa Busia (Ba dɔge e la Naakɛ'ɛsega 11, 1913. Saluregɔ 28 1978 yuunɛ la puan)<ref>https://www.eaumf.org/ejm-blog/2017/8/28/august-28-1978-prime-minister-of-2nd-republic-dr-kofi-abrefa-busia-dies-in-london</ref> yuun de la Gaana nalegerɛ nɛŋadaana la Perime Minisita ze'ele 1969 yuunɛ la puan ta paɛ 1972 yuunɛ la puan. Nɛŋadaana gee kelum dɛna Perime Minisita , a suŋɛ mɛ ti ba tara na'ab lɛka lebe na dɔla la paŋa na'ab loore sore.<ref name=":0">https://en.wikipedia.org/wiki/Special:BookSources/9781137062055</ref> Ba yuun yese e la Military Coup puan 1972 yuun la puan.<ref>https://muse.jhu.edu/article/16806</ref>
== Apɔsega Vom Yɛla ==
Ba dɔgɛ Busia la Wenchi, tiŋa n boi Brong Ahafo Region( Nanana nyaa dɛna Bono Region),<ref>https://web.archive.org/web/20190904041412/https://www.myjoyonline.com/politics/2019/February-15th/brong-ahafo-to-be-known-as-bono-region.php</ref>
Wenchi nyaa bo la Bono Region<ref>https://mobile.ghanaweb.com/person/Dr-Kofi-Abrefa-Busia-122</ref>
A yuun kiŋɛ a sukuu la Methodist Sukuu, Wenchi Mfantesipim Sukuu, Cape Coast, gee nyaa baŋɛ kiŋɛ Wesley College, Kumaasi ze'ele 1931 ta paɛ 1932.
A yuun kiŋɛ a sukuu bɔna la Methodist sukuu, Wenchi,Mfantsipim sukuu, Cape Coast gee nya kiŋɛ Wesley College Kumaasi ze'ele 1931 ta paɛ 1932 yuunɛ puan. A pa'alɛ bɔna Wesley College gee kiŋɛ ta lebe zamesɛ bɔna Achimota College bɔna 1935 gee pa'alɛ bilam mɛ. A yuun to'e ayia digiree gɔkatɛ la gilema bɔna Medieval la Modern History ze'ele Yunivɛsiti Of London, dɔla lebesegɔ yesera sankana. Bilam ti a nya kiŋɛ ta zamesɛ bɔna Yunivɛaiti College Oxford,<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/University_College,_Oxford#University_College_Record</ref> zi'an ti iŋa n yuun de sukuu yia nɛresabelega. A yuun lebe Gold coast na 1942.<ref>https://books.google.com.gh/books?id=D6HKAgAAQBAJ&q=Kofi+Abrefa+Busia+born&pg=PA320&redir_esc=y#v=snippet&q=Kofi%20Abrefa%20Busia%20born&f=false</ref> A yuun to'e la BA (Hons) bɔna Philosophy, Pɔlitisi n la ekonomikisi (1941, MA 1946) la DPhil bɔna Social Anthropology 1947 yuune la bɔna Nuffield Kollegi, Oxford gee ti a gulesewoko zuo yele dɛna "The position of the chief in the modern political system of Ashanti: a study of the influence of contemporary social changes on Ashanti political institutions". A yuun de la mina n nyɛ yɔ'ɔ ti a zamesɛ ti ba bisɛ e 1954.<ref>https://eca.state.gov/fulbright/fulbright-alumni/notable-fulbrighters/heads-stategovernment</ref>
== '''Tuuma yɛla''' ==
Busia yuun tum mɛ dɛna District Commissioner ze'ele 1942 ta paɛ 1949, gee mi dɛna yia pa'ala bɔ'ɔra African Studies. Iŋa n yuun de yia nɛresabelega ti a dɛna zuodaana bɔna Yunivɛsiti College bɔna Gold Coast ( Nananawa Yunivɛsiti Of Gaana). 1951 yuune la puan, ba yuun loe e mɛ ti a dɛna Ashanti Confederacy bɔ'ɔra Legislative council. 1952 yuune la puan, a yuun de la nɛŋadaana bɔ'ɔra Gaana Congress Party, sɛba poore kiŋɛ tagum la paati basɛba ti ba nyaa lebege United Party (UP).
Iŋa n yuun ze'ele gɛɛse Nkrumah la zuo la, a yuun zɔ mɛ yese tiŋa wa puan ti ba boti ba Ku iŋa mɛ. 1959 yuune la puan, Busia yuun lebege la Profeessor bɔ'ɔra Sociology la buuri yɛla bɔna Afirika Yunivɛsiti bɔna Leiden ka za'a la Hague, Netherlands. Ze'ele 1962 ta paɛ 1969, a yuun St Anthony's college, Oxford
A yuun lebe Gaana na la Dawalega 1966, sansɛka ti military yuun yese Nkrumah gɔmɛnti ti ba tuna bɔna National Liberation Council(NLC) n de General Joseph Ankrah, mina n yuun de military duma nɛŋadaana;[2] gee ti ba yuun lo'e e ti a ka'ana NLC. Ti 1967 la 1968 yuunɛ la, a yuun tum mɛ dɛna Kɛɛman bɔ'ɔra Sivik Edukation. A yuun dikɛ la fole kuna mɔɔlɛ amiŋa ti iŋa yeti a dɛna ba nɛŋadaana kina na. A yuun la kelum tum mɛ dɛna Constitutional Review nɛra. Ti NLC n yuun ta bo fole ti fu wan nyaŋɛ iŋɛ kampeen la, Busia la Lawyer Sylvester Kofi Williams la ba zɔduma n yuun lagum pɔsɛ Progress Party tigrere la.<ref>https://www.nationsencyclopedia.com/Africa/Ghana-POLITICAL-PARTIES.html</ref>
== '''Nɛreba put'iira Bibliography''' ==
* ''The Position of the Chief in the Modern Political System of Ashanti''. London, 1951 (orig. dissertation, Oxford)
* ''The Sociology and Culture of Africa''. Leiden, 1960
* ''The Challenge of Africa''. New York, 1962
* ''Purposeful Education for Africa''. The Hague, 1964
* ''Urban Churches in Britain''. London, 1966
* ''Africa in Search of Democracy''. London, 1967
== '''Viisegɔ lɔgerɔ (References)''' ==
bzew5fezn3xq6fei1tjodackmz2j8kt
18171
18170
2025-07-01T19:10:13Z
Elisave1
59
Pa'asɛ la viisegɔ lɔkɔ
18171
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
Kofi Abrefa Busia (Ba dɔge e la Naakɛ'ɛsega 11, 1913. Saluregɔ 28 1978 yuunɛ la puan)<ref>https://www.eaumf.org/ejm-blog/2017/8/28/august-28-1978-prime-minister-of-2nd-republic-dr-kofi-abrefa-busia-dies-in-london</ref> yuun de la Gaana nalegerɛ nɛŋadaana la Perime Minisita ze'ele 1969 yuunɛ la puan ta paɛ 1972 yuunɛ la puan. Nɛŋadaana gee kelum dɛna Perime Minisita , a suŋɛ mɛ ti ba tara na'ab lɛka lebe na dɔla la paŋa na'ab loore sore.<ref name=":0">https://en.wikipedia.org/wiki/Special:BookSources/9781137062055</ref> Ba yuun yese e la Military Coup puan 1972 yuun la puan.<ref>https://muse.jhu.edu/article/16806</ref>
== Apɔsega Vom Yɛla ==
Ba dɔgɛ Busia la Wenchi, tiŋa n boi Brong Ahafo Region( Nanana nyaa dɛna Bono Region),<ref>https://web.archive.org/web/20190904041412/https://www.myjoyonline.com/politics/2019/February-15th/brong-ahafo-to-be-known-as-bono-region.php</ref>
Wenchi nyaa bo la Bono Region<ref>https://mobile.ghanaweb.com/person/Dr-Kofi-Abrefa-Busia-122</ref>
A yuun kiŋɛ a sukuu la Methodist Sukuu, Wenchi Mfantesipim Sukuu, Cape Coast, gee nyaa baŋɛ kiŋɛ Wesley College, Kumaasi ze'ele 1931 ta paɛ 1932.
A yuun kiŋɛ a sukuu bɔna la Methodist sukuu, Wenchi,Mfantsipim sukuu, Cape Coast gee nya kiŋɛ Wesley College Kumaasi ze'ele 1931 ta paɛ 1932 yuunɛ puan. A pa'alɛ bɔna Wesley College gee kiŋɛ ta lebe zamesɛ bɔna Achimota College bɔna 1935 gee pa'alɛ bilam mɛ. A yuun to'e ayia digiree gɔkatɛ la gilema bɔna Medieval la Modern History ze'ele Yunivɛsiti Of London, dɔla lebesegɔ yesera sankana. Bilam ti a nya kiŋɛ ta zamesɛ bɔna Yunivɛaiti College Oxford,<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/University_College,_Oxford#University_College_Record</ref> zi'an ti iŋa n yuun de sukuu yia nɛresabelega. A yuun lebe Gold coast na 1942.<ref>https://books.google.com.gh/books?id=D6HKAgAAQBAJ&q=Kofi+Abrefa+Busia+born&pg=PA320&redir_esc=y#v=snippet&q=Kofi%20Abrefa%20Busia%20born&f=false</ref> A yuun to'e la BA (Hons) bɔna Philosophy, Pɔlitisi n la ekonomikisi (1941, MA 1946) la DPhil bɔna Social Anthropology 1947 yuune la bɔna Nuffield Kollegi, Oxford gee ti a gulesewoko zuo yele dɛna "The position of the chief in the modern political system of Ashanti: a study of the influence of contemporary social changes on Ashanti political institutions". A yuun de la mina n nyɛ yɔ'ɔ ti a zamesɛ ti ba bisɛ e 1954.<ref>https://eca.state.gov/fulbright/fulbright-alumni/notable-fulbrighters/heads-stategovernment</ref>
== '''Tuuma yɛla''' ==
Busia yuun tum mɛ dɛna District Commissioner ze'ele 1942 ta paɛ 1949, gee mi dɛna yia pa'ala bɔ'ɔra African Studies. Iŋa n yuun de yia nɛresabelega ti a dɛna zuodaana bɔna Yunivɛsiti College bɔna Gold Coast ( Nananawa Yunivɛsiti Of Gaana). 1951 yuune la puan, ba yuun loe e mɛ ti a dɛna Ashanti Confederacy bɔ'ɔra Legislative council. 1952 yuune la puan, a yuun de la nɛŋadaana bɔ'ɔra Gaana Congress Party, sɛba poore kiŋɛ tagum la paati basɛba ti ba nyaa lebege United Party (UP).
Iŋa n yuun ze'ele gɛɛse Nkrumah la zuo la, a yuun zɔ mɛ yese tiŋa wa puan ti ba boti ba Ku iŋa mɛ. 1959 yuune la puan, Busia yuun lebege la Profeessor bɔ'ɔra Sociology la buuri yɛla bɔna Afirika Yunivɛsiti bɔna Leiden ka za'a la Hague, Netherlands. Ze'ele 1962 ta paɛ 1969, a yuun St Anthony's college, Oxford
A yuun lebe Gaana na la Dawalega 1966, sansɛka ti military yuun yese Nkrumah gɔmɛnti ti ba tuna bɔna National Liberation Council(NLC) n de General Joseph Ankrah, mina n yuun de military duma nɛŋadaana;<ref name=":0" />
gee ti ba yuun lo'e e ti a ka'ana NLC. Ti 1967 la 1968 yuunɛ la, a yuun tum mɛ dɛna Kɛɛman bɔ'ɔra Sivik Edukation. A yuun dikɛ la fole kuna mɔɔlɛ amiŋa ti iŋa yeti a dɛna ba nɛŋadaana kina na. A yuun la kelum tum mɛ dɛna Constitutional Review nɛra. Ti NLC n yuun ta bo fole ti fu wan nyaŋɛ iŋɛ kampeen la, Busia la Lawyer Sylvester Kofi Williams la ba zɔduma n yuun lagum pɔsɛ Progress Party (PP) tigrere la.<ref>https://www.nationsencyclopedia.com/Africa/Ghana-POLITICAL-PARTIES.html</ref>
== '''Nɛreba put'iira Bibliography''' ==
* ''The Position of the Chief in the Modern Political System of Ashanti''. London, 1951 (orig. dissertation, Oxford)
* ''The Sociology and Culture of Africa''. Leiden, 1960
* ''The Challenge of Africa''. New York, 1962
* ''Purposeful Education for Africa''. The Hague, 1964
* ''Urban Churches in Britain''. London, 1966
* ''Africa in Search of Democracy''. London, 1967
== '''Viisegɔ lɔgerɔ (References)''' ==
0bkyf8xy88rtm7augtky0iu8ci9ytsc
18172
18171
2025-07-01T19:11:07Z
Elisave1
59
Demese mɛ
18172
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
Kofi Abrefa Busia (Ba dɔge e la Naakɛ'ɛsega 11, 1913. Saluregɔ 28 1978 yuunɛ la puan)<ref>https://www.eaumf.org/ejm-blog/2017/8/28/august-28-1978-prime-minister-of-2nd-republic-dr-kofi-abrefa-busia-dies-in-london</ref> yuun de la Gaana nalegerɛ nɛŋadaana la Perime Minisita ze'ele 1969 yuunɛ la puan ta paɛ 1972 yuunɛ la puan. Nɛŋadaana gee kelum dɛna Perime Minisita , a suŋɛ mɛ ti ba tara na'ab lɛka lebe na dɔla la paŋa na'ab loore sore.<ref name=":0">https://en.wikipedia.org/wiki/Special:BookSources/9781137062055</ref> Ba yuun yese e la Military Coup puan 1972 yuun la puan.<ref>https://muse.jhu.edu/article/16806</ref>
== Apɔsega Vom Yɛla ==
Ba dɔgɛ Busia la Wenchi, tiŋa n boi Brong Ahafo Region( Nanana nyaa dɛna Bono Region),<ref>https://web.archive.org/web/20190904041412/https://www.myjoyonline.com/politics/2019/February-15th/brong-ahafo-to-be-known-as-bono-region.php</ref>
Wenchi nyaa bo la Bono Region<ref>https://mobile.ghanaweb.com/person/Dr-Kofi-Abrefa-Busia-122</ref>
A yuun kiŋɛ a sukuu la Methodist Sukuu, Wenchi Mfantesipim Sukuu, Cape Coast, gee nyaa baŋɛ kiŋɛ Wesley College, Kumaasi ze'ele 1931 ta paɛ 1932.
A yuun kiŋɛ a sukuu bɔna la Methodist sukuu, Wenchi,Mfantsipim sukuu, Cape Coast gee nya kiŋɛ Wesley College Kumaasi ze'ele 1931 ta paɛ 1932 yuunɛ puan. A pa'alɛ bɔna Wesley College gee kiŋɛ ta lebe zamesɛ bɔna Achimota College bɔna 1935 gee pa'alɛ bilam mɛ. A yuun to'e ayia digiree gɔkatɛ la gilema bɔna Medieval la Modern History ze'ele Yunivɛsiti Of London, dɔla lebesegɔ yesera sankana. Bilam ti a nya kiŋɛ ta zamesɛ bɔna Yunivɛaiti College Oxford,<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/University_College,_Oxford#University_College_Record</ref> zi'an ti iŋa n yuun de sukuu yia nɛresabelega. A yuun lebe Gold coast na 1942.<ref>https://books.google.com.gh/books?id=D6HKAgAAQBAJ&q=Kofi+Abrefa+Busia+born&pg=PA320&redir_esc=y#v=snippet&q=Kofi%20Abrefa%20Busia%20born&f=false</ref> A yuun to'e la BA (Hons) bɔna Philosophy, Pɔlitisi n la ekonomikisi (1941, MA 1946) la DPhil bɔna Social Anthropology 1947 yuune la bɔna Nuffield Kollegi, Oxford gee ti a gulesewoko zuo yele dɛna "The position of the chief in the modern political system of Ashanti: a study of the influence of contemporary social changes on Ashanti political institutions". A yuun de la mina n nyɛ yɔ'ɔ ti a zamesɛ ti ba bisɛ e 1954.<ref>https://eca.state.gov/fulbright/fulbright-alumni/notable-fulbrighters/heads-stategovernment</ref>
== '''Tuuma yɛla''' ==
Busia yuun tum mɛ dɛna District Commissioner ze'ele 1942 ta paɛ 1949, gee mi dɛna yia pa'ala bɔ'ɔra African Studies. Iŋa n yuun de yia nɛresabelega ti a dɛna zuodaana bɔna Yunivɛsiti College bɔna Gold Coast ( Nananawa Yunivɛsiti Of Gaana). 1951 yuune la puan, ba yuun loe e mɛ ti a dɛna Ashanti Confederacy bɔ'ɔra Legislative council. 1952 yuune la puan, a yuun de la nɛŋadaana bɔ'ɔra Gaana Congress Party, sɛba poore kiŋɛ tagum la paati basɛba ti ba nyaa lebege United Party (UP).
Iŋa n yuun ze'ele gɛɛse Nkrumah la zuo la, a yuun zɔ mɛ yese tiŋa wa puan ti ba boti ba Ku iŋa mɛ. 1959 yuune la puan, Busia yuun lebege la Profeessor bɔ'ɔra Sociology la buuri yɛla bɔna Afirika Yunivɛsiti bɔna Leiden ka za'a la Hague, Netherlands. Ze'ele 1962 ta paɛ 1969, a yuun St Anthony's college, Oxford
A yuun lebe Gaana na la Dawalega 1966, sansɛka ti military yuun yese Nkrumah gɔmɛnti ti ba tuna bɔna National Liberation Council(NLC) n de General Joseph Ankrah, mina n yuun de military duma nɛŋadaana;<ref name=":0" />
== '''Nɛreba put'iira Bibliography''' ==
* ''The Position of the Chief in the Modern Political System of Ashanti''. London, 1951 (orig. dissertation, Oxford)
* ''The Sociology and Culture of Africa''. Leiden, 1960
* ''The Challenge of Africa''. New York, 1962
* ''Purposeful Education for Africa''. The Hague, 1964
* ''Urban Churches in Britain''. London, 1966
* ''Africa in Search of Democracy''. London, 1967
== '''Viisegɔ lɔgerɔ (References)''' ==
hamo4p6vtirs7rd8n2cvqg8kwkaatyy
18173
18172
2025-07-01T19:18:58Z
Elisave1
59
Pa'asɛ la gulesegɔ
18173
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
Kofi Abrefa Busia (Ba dɔge e la Naakɛ'ɛsega 11, 1913. Saluregɔ 28 1978 yuunɛ la puan)<ref>https://www.eaumf.org/ejm-blog/2017/8/28/august-28-1978-prime-minister-of-2nd-republic-dr-kofi-abrefa-busia-dies-in-london</ref> yuun de la Gaana nalegerɛ nɛŋadaana la Perime Minisita ze'ele 1969 yuunɛ la puan ta paɛ 1972 yuunɛ la puan. Nɛŋadaana gee kelum dɛna Perime Minisita , a suŋɛ mɛ ti ba tara na'ab lɛka lebe na dɔla la paŋa na'ab loore sore.<ref name=":0">https://en.wikipedia.org/wiki/Special:BookSources/9781137062055</ref> Ba yuun yese e la Military Coup puan 1972 yuun la puan.<ref>https://muse.jhu.edu/article/16806</ref>
== Apɔsega Vom Yɛla ==
Ba dɔgɛ Busia la Wenchi, tiŋa n boi Brong Ahafo Region( Nanana nyaa dɛna Bono Region),<ref>https://web.archive.org/web/20190904041412/https://www.myjoyonline.com/politics/2019/February-15th/brong-ahafo-to-be-known-as-bono-region.php</ref>
Wenchi nyaa bo la Bono Region<ref>https://mobile.ghanaweb.com/person/Dr-Kofi-Abrefa-Busia-122</ref>
A yuun kiŋɛ a sukuu la Methodist Sukuu, Wenchi Mfantesipim Sukuu, Cape Coast, gee nyaa baŋɛ kiŋɛ Wesley College, Kumaasi ze'ele 1931 ta paɛ 1932.
A yuun kiŋɛ a sukuu bɔna la Methodist sukuu, Wenchi,Mfantsipim sukuu, Cape Coast gee nya kiŋɛ Wesley College Kumaasi ze'ele 1931 ta paɛ 1932 yuunɛ puan. A pa'alɛ bɔna Wesley College gee kiŋɛ ta lebe zamesɛ bɔna Achimota College bɔna 1935 gee pa'alɛ bilam mɛ. A yuun to'e ayia digiree gɔkatɛ la gilema bɔna Medieval la Modern History ze'ele Yunivɛsiti Of London, dɔla lebesegɔ yesera sankana. Bilam ti a nya kiŋɛ ta zamesɛ bɔna Yunivɛaiti College Oxford,<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/University_College,_Oxford#University_College_Record</ref> zi'an ti iŋa n yuun de sukuu yia nɛresabelega. A yuun lebe Gold coast na 1942.<ref>https://books.google.com.gh/books?id=D6HKAgAAQBAJ&q=Kofi+Abrefa+Busia+born&pg=PA320&redir_esc=y#v=snippet&q=Kofi%20Abrefa%20Busia%20born&f=false</ref> A yuun to'e la BA (Hons) bɔna Philosophy, Pɔlitisi n la ekonomikisi (1941, MA 1946) la DPhil bɔna Social Anthropology 1947 yuune la bɔna Nuffield Kollegi, Oxford gee ti a gulesewoko zuo yele dɛna "The position of the chief in the modern political system of Ashanti: a study of the influence of contemporary social changes on Ashanti political institutions". A yuun de la mina n nyɛ yɔ'ɔ ti a zamesɛ ti ba bisɛ e 1954.<ref>https://eca.state.gov/fulbright/fulbright-alumni/notable-fulbrighters/heads-stategovernment</ref>
== '''Tuuma yɛla''' ==
Busia yuun tum mɛ dɛna District Commissioner ze'ele 1942 ta paɛ 1949, gee mi dɛna yia pa'ala bɔ'ɔra African Studies. Iŋa n yuun de yia nɛresabelega ti a dɛna zuodaana bɔna Yunivɛsiti College bɔna Gold Coast ( Nananawa Yunivɛsiti Of Gaana). 1951 yuune la puan, ba yuun loe e mɛ ti a dɛna Ashanti Confederacy bɔ'ɔra Legislative council. 1952 yuune la puan, a yuun de la nɛŋadaana bɔ'ɔra Gaana Congress Party, sɛba poore kiŋɛ tagum la paati basɛba ti ba nyaa lebege United Party (UP).
Iŋa n yuun ze'ele gɛɛse Nkrumah la zuo la, a yuun zɔ mɛ yese tiŋa wa puan ti ba boti ba Ku iŋa mɛ. 1959 yuune la puan, Busia yuun lebege la Profeessor bɔ'ɔra Sociology la buuri yɛla bɔna Afirika Yunivɛsiti bɔna Leiden ka za'a la Hague, Netherlands. Ze'ele 1962 ta paɛ 1969, a yuun St Anthony's college, Oxford
A yuun lebe Gaana na la Dawalega 1966, sansɛka ti military yuun yese Nkrumah gɔmɛnti ti ba tuna bɔna National Liberation Council(NLC) n de General Joseph Ankrah, mina n yuun de military duma nɛŋadaana;<ref name=":0" />gee ti ba yuun lo'e e ti a ka'ana NLC. Ti 1967 la 1968 yuunɛ la, a yuun tum mɛ dɛna Kɛɛman bɔ'ɔra Sivik Edukation. A yuun dikɛ la fole kuna mɔɔlɛ amiŋa ti iŋa yeti a dɛna ba nɛŋadaana kina na. A yuun la kelum tum mɛ dɛna Constitutional Review nɛra. Ti NLC n yuun ta bo fole ti fu wan nyaŋɛ iŋɛ kampeen la, Busia la Lawyer Sylvester Kofi Williams la ba zɔduma n yuun lagum pɔsɛ Progress party tigere.9
== '''Nɛreba put'iira Bibliography''' ==
* ''The Position of the Chief in the Modern Political System of Ashanti''. London, 1951 (orig. dissertation, Oxford)
* ''The Sociology and Culture of Africa''. Leiden, 1960
* ''The Challenge of Africa''. New York, 1962
* ''Purposeful Education for Africa''. The Hague, 1964
* ''Urban Churches in Britain''. London, 1966
* ''Africa in Search of Democracy''. London, 1967
== '''Viisegɔ lɔgerɔ (References)''' ==
9urxiqjxs0265ybh6gu5ldlng50qs9t
18174
18173
2025-07-01T19:20:29Z
Elisave1
59
Pa'asɛ la viisegɔ lɔkɔ
18174
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
Kofi Abrefa Busia (Ba dɔge e la Naakɛ'ɛsega 11, 1913. Saluregɔ 28 1978 yuunɛ la puan)<ref>https://www.eaumf.org/ejm-blog/2017/8/28/august-28-1978-prime-minister-of-2nd-republic-dr-kofi-abrefa-busia-dies-in-london</ref> yuun de la Gaana nalegerɛ nɛŋadaana la Perime Minisita ze'ele 1969 yuunɛ la puan ta paɛ 1972 yuunɛ la puan. Nɛŋadaana gee kelum dɛna Perime Minisita , a suŋɛ mɛ ti ba tara na'ab lɛka lebe na dɔla la paŋa na'ab loore sore.<ref name=":0">https://en.wikipedia.org/wiki/Special:BookSources/9781137062055</ref> Ba yuun yese e la Military Coup puan 1972 yuun la puan.<ref>https://muse.jhu.edu/article/16806</ref>
== Apɔsega Vom Yɛla ==
Ba dɔgɛ Busia la Wenchi, tiŋa n boi Brong Ahafo Region( Nanana nyaa dɛna Bono Region),<ref>https://web.archive.org/web/20190904041412/https://www.myjoyonline.com/politics/2019/February-15th/brong-ahafo-to-be-known-as-bono-region.php</ref>
Wenchi nyaa bo la Bono Region<ref>https://mobile.ghanaweb.com/person/Dr-Kofi-Abrefa-Busia-122</ref>
A yuun kiŋɛ a sukuu la Methodist Sukuu, Wenchi Mfantesipim Sukuu, Cape Coast, gee nyaa baŋɛ kiŋɛ Wesley College, Kumaasi ze'ele 1931 ta paɛ 1932.
A yuun kiŋɛ a sukuu bɔna la Methodist sukuu, Wenchi,Mfantsipim sukuu, Cape Coast gee nya kiŋɛ Wesley College Kumaasi ze'ele 1931 ta paɛ 1932 yuunɛ puan. A pa'alɛ bɔna Wesley College gee kiŋɛ ta lebe zamesɛ bɔna Achimota College bɔna 1935 gee pa'alɛ bilam mɛ. A yuun to'e ayia digiree gɔkatɛ la gilema bɔna Medieval la Modern History ze'ele Yunivɛsiti Of London, dɔla lebesegɔ yesera sankana. Bilam ti a nya kiŋɛ ta zamesɛ bɔna Yunivɛaiti College Oxford,<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/University_College,_Oxford#University_College_Record</ref> zi'an ti iŋa n yuun de sukuu yia nɛresabelega. A yuun lebe Gold coast na 1942.<ref>https://books.google.com.gh/books?id=D6HKAgAAQBAJ&q=Kofi+Abrefa+Busia+born&pg=PA320&redir_esc=y#v=snippet&q=Kofi%20Abrefa%20Busia%20born&f=false</ref> A yuun to'e la BA (Hons) bɔna Philosophy, Pɔlitisi n la ekonomikisi (1941, MA 1946) la DPhil bɔna Social Anthropology 1947 yuune la bɔna Nuffield Kollegi, Oxford gee ti a gulesewoko zuo yele dɛna "The position of the chief in the modern political system of Ashanti: a study of the influence of contemporary social changes on Ashanti political institutions". A yuun de la mina n nyɛ yɔ'ɔ ti a zamesɛ ti ba bisɛ e 1954.<ref>https://eca.state.gov/fulbright/fulbright-alumni/notable-fulbrighters/heads-stategovernment</ref>
== '''Tuuma yɛla''' ==
Busia yuun tum mɛ dɛna District Commissioner ze'ele 1942 ta paɛ 1949, gee mi dɛna yia pa'ala bɔ'ɔra African Studies. Iŋa n yuun de yia nɛresabelega ti a dɛna zuodaana bɔna Yunivɛsiti College bɔna Gold Coast ( Nananawa Yunivɛsiti Of Gaana). 1951 yuune la puan, ba yuun loe e mɛ ti a dɛna Ashanti Confederacy bɔ'ɔra Legislative council. 1952 yuune la puan, a yuun de la nɛŋadaana bɔ'ɔra Gaana Congress Party, sɛba poore kiŋɛ tagum la paati basɛba ti ba nyaa lebege United Party (UP).
Iŋa n yuun ze'ele gɛɛse Nkrumah la zuo la, a yuun zɔ mɛ yese tiŋa wa puan ti ba boti ba Ku iŋa mɛ. 1959 yuune la puan, Busia yuun lebege la Profeessor bɔ'ɔra Sociology la buuri yɛla bɔna Afirika Yunivɛsiti bɔna Leiden ka za'a la Hague, Netherlands. Ze'ele 1962 ta paɛ 1969, a yuun St Anthony's college, Oxford
A yuun lebe Gaana na la Dawalega 1966, sansɛka ti military yuun yese Nkrumah gɔmɛnti ti ba tuna bɔna National Liberation Council(NLC) n de General Joseph Ankrah, mina n yuun de military duma nɛŋadaana;<ref name=":0" />gee ti ba yuun lo'e e ti a ka'ana NLC. Ti 1967 la 1968 yuunɛ la, a yuun tum mɛ dɛna Kɛɛman bɔ'ɔra Sivik Edukation. A yuun dikɛ la fole kuna mɔɔlɛ amiŋa ti iŋa yeti a dɛna ba nɛŋadaana kina na. A yuun la kelum tum mɛ dɛna Constitutional Review nɛra. Ti NLC n yuun ta bo fole ti fu wan nyaŋɛ iŋɛ kampeen la, Busia la Lawyer Sylvester Kofi Williams la ba zɔduma n yuun lagum pɔsɛ Progress party (PP)tigere.<ref>https://www.nationsencyclopedia.com/Africa/Ghana-POLITICAL-PARTIES.html</ref>
== '''Nɛreba put'iira Bibliography''' ==
* ''The Position of the Chief in the Modern Political System of Ashanti''. London, 1951 (orig. dissertation, Oxford)
* ''The Sociology and Culture of Africa''. Leiden, 1960
* ''The Challenge of Africa''. New York, 1962
* ''Purposeful Education for Africa''. The Hague, 1964
* ''Urban Churches in Britain''. London, 1966
* ''Africa in Search of Democracy''. London, 1967
== '''Viisegɔ lɔgerɔ (References)''' ==
7ej52yt91yv0b5bsqpej7y1p02cdxkl
18180
18174
2025-07-01T21:39:48Z
Akoleko Atayinɛ
752
Demesego
18180
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
Kofi Abrefa Busia (Ba dɔge e la Naakɛ'ɛsega 11, 1913 yuunɛ la puan. Saluregɔ 28 1978 yuunɛ la puan)<ref>https://www.eaumf.org/ejm-blog/2017/8/28/august-28-1978-prime-minister-of-2nd-republic-dr-kofi-abrefa-busia-dies-in-london</ref> yuun de la Gaana nalegerɛ nɛŋadaana la Perime Minisita ze'ele 1969 yuunɛ la puan ta paɛ 1972 yuunɛ la puan. Nɛŋadaana gee kelum dɛna Perime Minisita , a suŋɛ mɛ ti ba tara na'ab lɛka lebe na dɔla la paŋa na'ab loore sore.<ref name=":0">https://en.wikipedia.org/wiki/Special:BookSources/9781137062055</ref> Ba yuun yese e la Military Coup puan 1972 yuunɛ la puan.<ref>https://muse.jhu.edu/article/16806</ref>
== Apɔsega Vom Yɛla ==
Ba dɔgɛ Busia la Wenchi, tiŋa n boi Brong Ahafo Region( Nanana nyaa dɛna Bono Region),<ref>https://web.archive.org/web/20190904041412/https://www.myjoyonline.com/politics/2019/February-15th/brong-ahafo-to-be-known-as-bono-region.php</ref>
Wenchi nyaa bo la Bono Region<ref>https://mobile.ghanaweb.com/person/Dr-Kofi-Abrefa-Busia-122</ref>
A yuun kiŋɛ a sukuu la Methodist Sukuu, Wenchi Mfantesipim Sukuu, Cape Coast, gee nyaa baŋɛ kiŋɛ Wesley College, Kumaasi ze'ele 1931 ta paɛ 1932 yuunɛ la puan.
A yuun kiŋɛ a sukuu bɔna la Methodist sukuu, Wenchi,Mfantsipim sukuu, Cape Coast gee nya kiŋɛ Wesley College Kumaasi ze'ele 1931 yuunɛ la puan ta paɛ 1932 yuunɛ puan. A pa'alɛ bɔna Wesley College gee kiŋɛ ta lebe zamesɛ bɔna Achimota College bɔna 1935 yuunɛ la puan gee pa'alɛ bilam mɛ. A yuun to'e ayia digiree gɔkatɛ la gilema bɔna Medieval la Modern History ze'ele Yunivɛsiti Of London, dɔla lebesegɔ yesera sankana. Bilam ti a nya kiŋɛ ta zamesɛ bɔna Yunivɛaiti College Oxford,<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/University_College,_Oxford#University_College_Record</ref> zi'an ti iŋa n yuun de sukuu yia nɛresabelega. A yuun lebe Gold coast na 1942 yuunɛ la puan.<ref>https://books.google.com.gh/books?id=D6HKAgAAQBAJ&q=Kofi+Abrefa+Busia+born&pg=PA320&redir_esc=y#v=snippet&q=Kofi%20Abrefa%20Busia%20born&f=false</ref> A yuun to'e la BA (Hons) bɔna Philosophy, Pɔlitisi n la ekonomikisi (1941 yuunɛ la puan, MA 1946 yuunɛ la puan) la DPhil bɔna Social Anthropology 1947 yuune la bɔna Nuffield Kollegi, Oxford gee ti a gulesewoko zuo yele dɛna "The position of the chief in the modern political system of Ashanti: a study of the influence of contemporary social changes on Ashanti political institutions". A yuun de la mina n nyɛ yɔ'ɔ ti a zamesɛ ti ba bisɛ e 1954 yuunɛ la puan.<ref>https://eca.state.gov/fulbright/fulbright-alumni/notable-fulbrighters/heads-stategovernment</ref>
== '''Tuuma yɛla''' ==
Busia yuun tum mɛ dɛna District Commissioner ze'ele 1942 yuunɛ la puan ta paɛ 1949 yuunɛ la puan, gee mi dɛna yia pa'ala bɔ'ɔra African Studies. Iŋa n yuun de yia nɛresabelega ti a dɛna zuodaana bɔna Yunivɛsiti College bɔna Gold Coast ( Nananawa Yunivɛsiti Of Gaana). 1951 yuune la puan, ba yuun loe e mɛ ti a dɛna Ashanti Confederacy bɔ'ɔra Legislative council. 1952 yuune la puan, a yuun de la nɛŋadaana bɔ'ɔra Gaana Congress Party, sɛba poore kiŋɛ tagum la paati basɛba ti ba nyaa lebege sɛla ti ba yi'ira solemiine puan yeti United Party (UP).
Iŋa n yuun ze'ele gɛɛse Nkrumah la zuo la, a yuun zɔ mɛ yese tiŋa wa puan ti ba boti ba Ku iŋa mɛ. 1959 yuune la puan, Busia yuun lebege la Profeessor bɔ'ɔra Sociology la buuri yɛla bɔna Afirika Yunivɛsiti bɔna Leiden ka za'a la Hague, Netherlands. Ze'ele 1962 yuunɛ la puan ta paɛ 1969 yuunɛ la puan, a yuun St Anthony's college, Oxford
A yuun lebe Gaana na la Dawalega 1966 yuunɛ la puan, sansɛka ti military yuun yese Nkrumah gɔmɛnti ti ba tuna bɔna National Liberation Council(NLC) n de General Joseph Ankrah, mina n yuun de military duma nɛŋadaana;<ref name=":0" />gee ti ba yuun lo'e e ti a ka'ana NLC. Ti 1967 yuunɛ la puan la 1968 yuunɛ la, a yuun tum mɛ dɛna Kɛɛman bɔ'ɔra Sivik Edukation. A yuun dikɛ la fole kuna mɔɔlɛ amiŋa ti iŋa yeti a dɛna ba nɛŋadaana kina na. A yuun la kelum tum mɛ dɛna Constitutional Review nɛra. Ti sɛla ti ba yi'ira solemiine puan yeti NLC n yuun ta bo fole ti fu wan nyaŋɛ iŋɛ kampeen la, Busia la Lawyer Sylvester Kofi Williams la ba zɔduma n yuun lagum pɔsɛ sɛla ti ba yi'ira solemiine puan yeti Progress party (PP)tigere.<ref>https://www.nationsencyclopedia.com/Africa/Ghana-POLITICAL-PARTIES.html</ref>
== '''Nɛreba put'iira Bibliography''' ==
* ''The Position of the Chief in the Modern Political System of Ashanti''. London, 1951 (orig. dissertation, Oxford)
* ''The Sociology and Culture of Africa''. Leiden, 1960
* ''The Challenge of Africa''. New York, 1962
* ''Purposeful Education for Africa''. The Hague, 1964
* ''Urban Churches in Britain''. London, 1966
* ''Africa in Search of Democracy''. London, 1967
== '''Viisegɔ lɔgerɔ (References)''' ==
4qyboffh0g7l8lpj44r63bgctthhxga
18181
18180
2025-07-01T21:47:51Z
Akoleko Atayinɛ
752
Demesego fii
18181
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
Kofi Abrefa Busia (Ba dɔge e la Naakɛ'ɛsega 11, 1913 yuunɛ la puan. Saluregɔ 28 1978 yuunɛ la puan)<ref>https://www.eaumf.org/ejm-blog/2017/8/28/august-28-1978-prime-minister-of-2nd-republic-dr-kofi-abrefa-busia-dies-in-london</ref> yuun de la Gaana nalegerɛ nɛŋadaana la Perime Minisita ze'ele 1969 yuunɛ la puan ta paɛ 1972 yuunɛ la puan. Nɛŋadaana gee kelum dɛna Perime Minisita , a suŋɛ mɛ ti ba tara na'ab lɛka lebe na dɔla la paŋa na'ab loore sore.<ref name=":0">https://en.wikipedia.org/wiki/Special:BookSources/9781137062055</ref> Ba yuun yese e la Military Coup puan 1972 yuunɛ la puan.<ref>https://muse.jhu.edu/article/16806</ref>
== Apɔsega Vom Yɛla ==
Ba dɔgɛ Busia la Wenchi, tiŋa n boi Brong Ahafo Region( Nanana nyaa dɛna Bono Region),<ref>https://web.archive.org/web/20190904041412/https://www.myjoyonline.com/politics/2019/February-15th/brong-ahafo-to-be-known-as-bono-region.php</ref>
Wenchi nyaa bo la Bono Region<ref>https://mobile.ghanaweb.com/person/Dr-Kofi-Abrefa-Busia-122</ref>
A yuun kiŋɛ a sukuu la Methodist Sukuu, Wenchi Mfantesipim Sukuu, Cape Coast, gee nyaa baŋɛ kiŋɛ Wesley College, Kumaasi ze'ele 1931 ta paɛ 1932 yuunɛ la puan.
A yuun kiŋɛ a sukuu bɔna la Methodist sukuu, Wenchi,Mfantsipim sukuu, Cape Coast gee nya kiŋɛ Wesley College Kumaasi ze'ele 1931 yuunɛ la puan ta paɛ 1932 yuunɛ puan. A pa'alɛ bɔna Wesley College gee kiŋɛ ta lebe zamesɛ bɔna Achimota College bɔna 1935 yuunɛ la puan gee pa'alɛ bilam mɛ. A yuun to'e ayia digiree gɔkatɛ la gilema bɔna Medieval la Modern History ze'ele Yunivɛsiti Of London, dɔla lebesegɔ yesera sankana. Bilam ti a nya kiŋɛ ta zamesɛ bɔna Yunivɛaiti College Oxford,<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/University_College,_Oxford#University_College_Record</ref> zi'an ti iŋa n yuun de sukuu yia nɛresabelega. A yuun lebe Gold coast na 1942 yuunɛ la puan.<ref>https://books.google.com.gh/books?id=D6HKAgAAQBAJ&q=Kofi+Abrefa+Busia+born&pg=PA320&redir_esc=y#v=snippet&q=Kofi%20Abrefa%20Busia%20born&f=false</ref> A yuun to'e la BA (Hons) bɔna Philosophy, Pɔlitisi n la ekonomikisi (1941 yuunɛ la puan, MA 1946 yuunɛ la puan) la DPhil bɔna Social Anthropology 1947 yuune la bɔna Nuffield Kollegi, Oxford gee ti a gulesewoko zuo yele dɛna "The position of the chief in the modern political system of Ashanti: a study of the influence of contemporary social changes on Ashanti political institutions". A yuun de la mina n nyɛ yɔ'ɔ ti a zamesɛ ti ba bisɛ e 1954 yuunɛ la puan.<ref>https://eca.state.gov/fulbright/fulbright-alumni/notable-fulbrighters/heads-stategovernment</ref>
== '''Tuuma yɛla''' ==
Busia yuun tum mɛ dɛna District Commissioner ze'ele 1942 yuunɛ la puan ta paɛ 1949 yuunɛ la puan, gee mi dɛna yia pa'ala bɔ'ɔra African Studies. Iŋa n yuun de yia nɛresabelega ti a dɛna zuodaana bɔna Yunivɛsiti College bɔna Gold Coast ( Nananawa Yunivɛsiti Of Gaana). 1951 yuune la puan, ba yuun loe e mɛ ti a dɛna Ashanti Confederacy bɔ'ɔra Legislative council. 1952 yuune la puan, a yuun de la nɛŋadaana bɔ'ɔra Gaana Congress Party, sɛba poore kiŋɛ tagum la paati basɛba ti ba nyaa lebege sɛla ti ba yi'ira solemiine puan yeti United Party (UP).
Iŋa n yuun ze'ele gɛɛse Nkrumah la zuo la, a yuun zɔ mɛ yese tiŋa wa puan ti ba boti ba Ku iŋa mɛ. 1959 yuune la puan, Busia yuun lebege la Profeessor bɔ'ɔra Sociology la buuri yɛla bɔna Afirika Yunivɛsiti bɔna Leiden ka za'a la Hague, Netherlands. Ze'ele 1962 yuunɛ la puan ta paɛ 1969 yuunɛ la puan, a yuun St Anthony's college, Oxford
A yuun lebe Gaana na la Dawalega 1966 yuunɛ la puan, sansɛka ti military yuun yese Nkrumah gɔmɛnti ti ba tuna bɔna National Liberation Council(NLC) n de General Joseph Ankrah, mina n yuun de military duma nɛŋadaana;<ref name=":0" />gee ti ba yuun lo'e e ti a ka'ana NLC. Ti 1967 yuunɛ la puan la 1968 yuunɛ la, a yuun tum mɛ dɛna Kɛɛman bɔ'ɔra Sivik Edukation. A yuun dikɛ la fole kuna mɔɔlɛ amiŋa ti iŋa yeti a dɛna ba nɛŋadaana kina na. A yuun la kelum tum mɛ dɛna Constitutional Review nɛra. Ti sɛla ti ba yi'ira solemiine puan yeti NLC n yuun ta bo fole ti fu wan nyaŋɛ iŋɛ kampeen la, Busia la Lawyer Sylvester Kofi Williams la ba zɔduma n yuun lagum pɔsɛ sɛla ti ba yi'ira solemiine puan yeti Progress party (PP)tigere.<ref>https://www.nationsencyclopedia.com/Africa/Ghana-POLITICAL-PARTIES.html</ref>
== '''Nɛreba put'iira (Bibliography)''' ==
* ''The Position of the Chief in the Modern Political System of Ashanti''. London, 1951 yuunɛ la puan (orig. dissertation, Oxford)
* ''The Sociology and Culture of Africa''. Leiden, 1960 yuunɛ la puan
* ''The Challenge of Africa''. New York, 1962 yuunɛ la puan
* ''Purposeful Education for Africa''. The Hague, 1964
* ''Urban Churches in Britain''. London, 1966 yuunɛ la puan
* ''Africa in Search of Democracy''. London, 1967 yuunɛ la puan.
== '''Viisegɔ lɔgerɔ (References)''' ==
8ifb7g8xammi7fx12m6l0153hgu7le6
18184
18181
2025-07-01T22:01:21Z
Akoleko Atayinɛ
752
Demesego
18184
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
Kofi Abrefa Busia (Ba dɔge e la Naakɛ'ɛsega 11, 1913 yuunɛ la puan. Saluregɔ 28 1978 yuunɛ la puan)<ref>https://www.eaumf.org/ejm-blog/2017/8/28/august-28-1978-prime-minister-of-2nd-republic-dr-kofi-abrefa-busia-dies-in-london</ref> yuun de la Gaana nalegerɛ nɛŋadaana la Perime Minisita ze'ele 1969 yuunɛ la puan ta paɛ 1972 yuunɛ la puan. Nɛŋadaana gee kelum dɛna Perime Minisita , a suŋɛ mɛ ti ba tara na'ab lɛka lebe na dɔla la paŋa na'ab loore sore.<ref name=":0">https://en.wikipedia.org/wiki/Special:BookSources/9781137062055</ref> Ba yuun yese e la Military Coup puan 1972 yuunɛ la puan.<ref>https://muse.jhu.edu/article/16806</ref>
== Apɔsega Vom Yɛla ==
Ba dɔgɛ Busia la Wenchi, tiŋa n boi Brong Ahafo Region( Nanana nyaa dɛna Bono Region),<ref>https://web.archive.org/web/20190904041412/https://www.myjoyonline.com/politics/2019/February-15th/brong-ahafo-to-be-known-as-bono-region.php</ref>
Wenchi nyaa bo la Bono Region<ref>https://mobile.ghanaweb.com/person/Dr-Kofi-Abrefa-Busia-122</ref>
A yuun kiŋɛ a sukuu la Methodist Sukuu, Wenchi Mfantesipim Sukuu, Cape Coast, gee nyaa baŋɛ kiŋɛ Wesley College, Kumaasi ze'ele 1931 ta paɛ 1932 yuunɛ la puan.
A yuun kiŋɛ a sukuu bɔna la Methodist sukuu, Wenchi,Mfantsipim sukuu, Cape Coast gee nya kiŋɛ Wesley College Kumaasi ze'ele 1931 yuunɛ la puan ta paɛ 1932 yuunɛ puan. A pa'alɛ bɔna Wesley College gee kiŋɛ ta lebe zamesɛ bɔna Achimota College bɔna 1935 yuunɛ la puan gee pa'alɛ bilam mɛ. A yuun to'e ayia digiree gɔkatɛ la gilema bɔna Medieval la Modern History ze'ele Yunivɛsiti Of London, dɔla lebesegɔ yesera sankana. Bilam ti a nya kiŋɛ ta zamesɛ bɔna Yunivɛaiti College Oxford,<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/University_College,_Oxford#University_College_Record</ref> zi'an ti iŋa n yuun de sukuu yia nɛresabelega. A yuun lebe Gold coast na 1942 yuunɛ la puan.<ref>https://books.google.com.gh/books?id=D6HKAgAAQBAJ&q=Kofi+Abrefa+Busia+born&pg=PA320&redir_esc=y#v=snippet&q=Kofi%20Abrefa%20Busia%20born&f=false</ref> A yuun to'e la BA (Hons) bɔna Philosophy, Pɔlitisi n la ekonomikisi (1941 yuunɛ la puan, MA 1946 yuunɛ la puan) la DPhil bɔna Social Anthropology 1947 yuune la bɔna Nuffield Kollegi, Oxford gee ti a gulesewoko zuo yele dɛna "The position of the chief in the modern political system of Ashanti: a study of the influence of contemporary social changes on Ashanti political institutions". A yuun de la mina n nyɛ yɔ'ɔ ti a zamesɛ ti ba bisɛ e 1954 yuunɛ la puan.<ref>https://eca.state.gov/fulbright/fulbright-alumni/notable-fulbrighters/heads-stategovernment</ref>
== '''Tuuma yɛla''' ==
Busia yuun tum mɛ dɛna District Commissioner ze'ele 1942 yuunɛ la puan ta paɛ 1949 yuunɛ la puan, gee mi dɛna yia pa'ala bɔ'ɔra African Studies. Iŋa n yuun de yia nɛresabelega ti a dɛna zuodaana bɔna Yunivɛsiti College bɔna Gold Coast ( Nananawa Yunivɛsiti Of Gaana). 1951 yuune la puan, ba yuun loe e mɛ ti a dɛna Ashanti Confederacy bɔ'ɔra Legislative council. 1952 yuune la puan, a yuun de la nɛŋadaana bɔ'ɔra Gaana Congress Party, sɛba poore kiŋɛ tagum la paati basɛba ti ba nyaa lebege sɛla ti ba yi'ira solemiine puan yeti United Party (UP).
Iŋa n yuun ze'ele gɛɛse Nkrumah la zuo la, a yuun zɔ mɛ yese tiŋa wa puan ti ba boti ba Ku iŋa mɛ. 1959 yuune la puan, Busia yuun lebege la Profeessor bɔ'ɔra Sociology la buuri yɛla bɔna Afirika Yunivɛsiti bɔna Leiden ka za'a la Hague, Netherlands. Ze'ele 1962 yuunɛ la puan ta paɛ 1969 yuunɛ la puan, a yuun St Anthony's college, Oxford
A yuun lebe Gaana na la Dawalega 1966 yuunɛ la puan, sansɛka ti military yuun yese Nkrumah gɔmɛnti ti ba tuna bɔna National Liberation Council(NLC) n de General Joseph Ankrah, mina n yuun de military duma nɛŋadaana;<ref name=":0" />gee ti ba yuun lo'e e ti a ka'ana NLC. Ti 1967 yuunɛ la puan la 1968 yuunɛ la, a yuun tum mɛ dɛna Kɛɛman bɔ'ɔra Sivik Edukation. A yuun dikɛ la fole kuna mɔɔlɛ amiŋa ti iŋa yeti a dɛna ba nɛŋadaana kina na. A yuun la kelum tum mɛ dɛna Constitutional Review nɛra. Ti sɛla ti ba yi'ira solemiine puan yeti NLC n yuun ta bo fole ti fu wan nyaŋɛ iŋɛ kampeen la, Busia la Lawyer Sylvester Kofi Williams la ba zɔduma n yuun lagum pɔsɛ sɛla ti ba yi'ira solemiine puan yeti Progress party (PP)tigere.<ref>https://www.nationsencyclopedia.com/Africa/Ghana-POLITICAL-PARTIES.html</ref>
== '''Nɛreba put'iira (Bibliography)''' ==
* ''The Position of the Chief in the Modern Political System of Ashanti''. London, 1951 yuunɛ la puan (orig. dissertation, Oxford)
* ''The Sociology and Culture of Africa''. Leiden, 1960 yuunɛ la puan
* ''The Challenge of Africa''. New York, 1962 yuunɛ la puan
* ''Purposeful Education for Africa''. The Hague, 1964 yuunɛ la puan
* ''Urban Churches in Britain''. London, 1966 yuunɛ la puan
* ''Africa in Search of Democracy''. London, 1967 yuunɛ la puan.
== '''Viisegɔ lɔgerɔ (References)''' ==
ab80qplkw3x8ohmyf5kwwz1jujhlsk7
William Ofori Atta
0
2615
18175
18104
2025-07-01T20:44:10Z
Akolpoka
244
Iŋa de la teere fii
18175
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
Ba dɔgɛ William Ofori Atta la Fɔɔ 10, ʦ
1910. Williams Ofori Attack (Fɔɔ 10, 1910- Naakɛ'ɛsega 14,1988) ti ba nɛreba yi'ira e ti "Paa Willie", yuum de la Gaana nɛra n yinyuum lagum pa'asɛ ti pɔsɛ Gold Coast Convention ( UGCC) gee mi yuum pa'asɛ la sɛba e dɔgɛ Gaana wa ti ba bo ba yu'urɛ ti " Big Six" ti British Gɔmena san kaŋa la yuum pagɛ ba. Pooren ti a yuum dɛna Minisita bɔ'ɔra Foreign Affairs bɔna Gaana n de 1971 la 1972<ref>https://www.modernghana.com/amp/news/1021213/big-six-enduring-lessons-from-the-founding-father.html</ref>
== Pɔsega vom yɛla ==
Nana William Ofori, ba yuum dɔgɛ e bɔna Kyebi gee dɛna Nana Sir Ofori Atta I mina n yuun de Omanhene(Nana) bɔna Akyem Abuakwa 1912 la 1943 yuune puan.<ref>https://freepages.rootsweb.com/~royalty/genealogy/akyem/i4.html</ref> Ti bala la, a yese a de la Nabia bɔ'ɔra Ofori-Atta tuusum puan , gee yele la de la Akan duma diti ba na'am dɔla Ma nu'o ti bala la a ka nyaŋɛ di na'am. William Ofori kiŋɛ sukuu la Mfantesipim sukuu<ref name=":0">{{Cite web |url=http://www.moba76.com/cn_m76_more.cfm?tblNewsCatID=57&tblNewsID=140 |title=Archive copy |access-date=2025-06-30 |archive-date=2007-09-28 |archive-url=https://web.archive.org/web/20070928132134/http://www.moba76.com/cn_m76_more.cfm?tblNewsCatID=57&tblNewsID=140 |url-status=dead }}</ref><ref name=":1">https://www.myjoyonline.com/william-ofori-atta-is-the-best-president-ghana-never-had/</ref> gee ba yuun yese e tari kiŋɛ la Achimota Sukuu gee mi yuun pa'asɛ la sɛba n yeti ba lagum zi'ire gulesɛ Cambridge sukuu Certificate la.<ref>https://groups.msn.com/OAA1973/whatdoyouknow.msnw</ref> Eŋa la sɛba sɛba n yuun lagum kiŋɛ sukuu de la Komla Agbeli Gbedemah la Edward Akufo-Addo.<ref>https://www.graphic.com.gh/features/features/remembering-william-ofori-atta-a-model-of-peace-unity-and-reconciliation.html</ref> Bama yuun sukuu kɔma n yuun pɔsɛ Digiree sukuu zamesegɔ. Iŋa n yuun de yia dɛna sukukɔma nɛŋa daana . Ti dɛna yuun basɛ ti teere n boi Gaana Yumivɛsiti la puan.<ref name=":0" /> A yuun kiŋɛ Queen College, Cambridge university bɔna 1935 ta paɛ 1938. 1956 yuune la puan ti a yuun lebege Lawyer.<ref>http://ww25.nigerdeltacongress.com/rarticles/role_of_lawyers_in_consolidating.htm?subid1=20250701-0142-2259-9e4e-e6e0097dcf7e</ref>
== Nalɛka tuuma yɛla ==
Williams Ofori Atta de mina lagum pa'asɛ pɔsɛ United Gold Coast Convention yese la iŋa n yuun lagum 1947.<ref name=":1" /> Iŋa n yuun di mi'a bɔna Akyim Abuakwa gɔmena nalegere la bɔna 1951 Gold Coast nalegere la puan. Poore ti a yuun nyaa dɛna united party nɛŋadaana lɛgera la Dr. Kwame Nkrumah. Ofori Atta yuun kɛ paka deo puan dɔla Nkrumah bɔna yia republic bɔna Prevention Detention Act la puan.<ref>https://ghanaweb.net/GhanaHomePage/features/artikel.php?ID=76365&comment=0</ref><ref>http://home.comcast.net/~amaah/writings/ghana-truly-free-happy.html</ref> N yi'i puan, a yuun ze'ele Awatia tiŋa nɛreba zuo bɔna 1st Palimɛnti, iŋa mi n yuun de Minisita bɔ'ɔra gɔnɔ zamesegɔ yɛla<ref>{{Cite web |url=http://ghanasco.com/page.php?11 |title=Archive copy |access-date=2025-06-30 |archive-date=2007-09-30 |archive-url=https://web.archive.org/web/20070930080211/http://ghanasco.com/page.php?11 |url-status=dead }}</ref> n la Minisita bɔ'ɔra Foreign Affairs bɔna Progress Party gɔmɛna n de Dr. Busia. A yuun de la nɛretuniga bɔna People's Movement for Freedom la Justice (PMFJ) sɛba n yuun ze'ele gɛɛsɛ 'Union Gɔmɛnti' yesera General I.K. Acheampong, ti iŋa n yuun de Zuodaana Gaana wa gee lebe kelum dɛna Chairman bɔ'ɔra Supreme Military Council (SMC). Ti dɛna yuun de la paŋa duma ( Military Regime) ti ba ma dɛna Gaana bisera dagena ba dikɛ lebese bo loore nalegere.<ref>https://mobile.ghanaweb.com/GhanaHomePage/features/Special-tribute-to-Adu-Boahen-105282</ref> SMC yuun ta sige la, a yuun ze'ele mɛ ti a lɛgɛ Gaana kukazuo na'am la bɔna 1979 bɔ'ɔra United National Convention gee yuun yagelɛ la butã la 17.14 yesera la nɛreba loosego.<ref>https://africanelections.tripod.com/gh.html#1979_Presidential_Election</ref>
== Pooren vom yɛla ==
William Ofori Atta yuun de la Krista bia gee tum paa zo'e zo'e bɔna Kristian gɔnɔ puan.<ref>https://goldcoastbereans.blogspot.com/2006_04_01_archive.html?m=1</ref> A yuun lagum pa'asɛ mɛ ti ba yu'ɛ Ankara Chapel Trust(Nananawa Korle-Bu Community Chapel) n sɔi n miŋa Yinɛ deo bɔna Korle-aBu Teaching Hospital bɔna Ankara 1967.<ref>{{Cite web |url=http://www.kbcchapel.org/Local/About-Us.html |title=Archive copy |access-date=2025-06-30 |archive-date=2012-10-30 |archive-url=https://web.archive.org/web/20121030153836/http://www.kbcchapel.org/Local/About-Us.html |url-status=dead }}</ref> Ofori n yuun bo sɔsega wa n de J.B Danquah teriga tɔgum wa zɛ'ɛta Gaana Academy of Arts la science bɔna 1985. A sɔsega zuo yele de la "Gaana tinsɛka n boi daaŋɔ puan."<ref>https://gaas-gh.org/pages/publications_danquah.htm</ref> A yuun kiŋɛ la 1988 ti ba yuun bo e zuodaana laarɛ.<ref name=":2">https://mobile.ghanaweb.com/person/William-Ofori-Atta-5941</ref>
== William Ofori-Atta Memorial Lectures ==
The William Ofori-Atta teriga lageŋɔ wa yuun iŋɛ mɛ ti ba tara teesa a yele a kum la poorin.<ref>https://mobile.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/WILLIAM-OFORI-ATTA-LECTURES-END-IN-ACCRA-2276</ref>
== Gɔnɔ (Literature) ==
* Sawyerr, Harry, William Ofori Atta, 1979<ref name=":2" />
* ''Ghana, a Nation in Crisis''<ref>https://books.google.com.gh/books?id=NHYMAQAAIAAJ&redir_esc=y</ref>
* ''The vision of an independent State of Ghana''<ref>https://books.google.com.gh/books?id=7icuAQAAIAAJ&redir_esc=y</ref>
== Bisɛ kalam pa'asɛ (See also) ==
* The Big Six
* Minister for Foreign Affairs (Ghana)
* United Gold Coast Conventio
== Publications ==
Jenkins, Ray (1994). "William Ofori Atta, Nnambi Azikiwe, J.B. Danquah and the "Grilling" of W.E.F. Ward of Achimota in 1935". ''History in Africa''. '''21''' (January): 171–189. doi:10.2307/3171885. JSTOR 3171885. S2CID 155396169
== Viisegɔ Lɔgerɔ ==
[[Buuri Buuri: nɛra]]
du5z40obczarsuxyzlkrtd7yia6ljec
18185
18175
2025-07-01T22:06:01Z
Akoleko Atayinɛ
752
Demesego
18185
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
Ba dɔgɛ William Ofori Atta la Fɔɔ 10, ʦ
1910. Williams Ofori Attack (Fɔɔ 10, 1910 yuunɛ la puan- Naakɛ'ɛsega 14,1988 yuunɛ la puan) ti ba nɛreba yi'ira e ti "Paa Willie", yuum de la Gaana nɛra n yinyuum lagum pa'asɛ ti pɔsɛ sɛla ti ba yi'ira solemiine puan ti Gold Coast Convention ( UGCC) gee mi yuum pa'asɛ la sɛba e dɔgɛ Gaana wa ti ba bo ba yu'urɛ ti " Big Six" ti British Gɔmena san kaŋa la yuum pagɛ ba. Pooren ti a yuum dɛna Minisita bɔ'ɔra Foreign Affairs bɔna Gaana n de 1971 yuunɛ la puan la 1972 yuunɛ la puan<ref>https://www.modernghana.com/amp/news/1021213/big-six-enduring-lessons-from-the-founding-father.html</ref>
== Pɔsega vom yɛla ==
Nana William Ofori, ba yuum dɔgɛ e bɔna Kyebi gee dɛna Nana Sir Ofori Atta I mina n yuun de Omanhene(Nana) bɔna Akyem Abuakwa 1912 yuunɛ la puan la 1943 yuune puan.<ref>https://freepages.rootsweb.com/~royalty/genealogy/akyem/i4.html</ref> Ti bala la, a yese a de la Nabia bɔ'ɔra Ofori-Atta tuusum puan , gee yele la de la Akan duma diti ba na'am dɔla Ma nu'o ti bala la a ka nyaŋɛ di na'am. William Ofori kiŋɛ sukuu la Mfantesipim sukuu<ref name=":0">{{Cite web |url=http://www.moba76.com/cn_m76_more.cfm?tblNewsCatID=57&tblNewsID=140 |title=Archive copy |access-date=2025-06-30 |archive-date=2007-09-28 |archive-url=https://web.archive.org/web/20070928132134/http://www.moba76.com/cn_m76_more.cfm?tblNewsCatID=57&tblNewsID=140 |url-status=dead }}</ref><ref name=":1">https://www.myjoyonline.com/william-ofori-atta-is-the-best-president-ghana-never-had/</ref> gee ba yuun yese e tari kiŋɛ la Achimota Sukuu gee mi yuun pa'asɛ la sɛba n yeti ba lagum zi'ire gulesɛ Cambridge sukuu Certificate la.<ref>https://groups.msn.com/OAA1973/whatdoyouknow.msnw</ref> Eŋa la sɛba sɛba n yuun lagum kiŋɛ sukuu de la Komla Agbeli Gbedemah la Edward Akufo-Addo.<ref>https://www.graphic.com.gh/features/features/remembering-william-ofori-atta-a-model-of-peace-unity-and-reconciliation.html</ref> Bama yuun sukuu kɔma n yuun pɔsɛ Digiree sukuu zamesegɔ. Iŋa n yuun de yia dɛna sukukɔma nɛŋa daana . Ti dɛna yuun basɛ ti teere n boi Gaana Yumivɛsiti la puan.<ref name=":0" /> A yuun kiŋɛ Queen College, Cambridge university bɔna 1935 yuunɛ la puan ta paɛ 1938 yuunɛ la puan. 1956 yuune la puan ti a yuun lebege Lawyer.<ref>http://ww25.nigerdeltacongress.com/rarticles/role_of_lawyers_in_consolidating.htm?subid1=20250701-0142-2259-9e4e-e6e0097dcf7e</ref>
== Nalɛka tuuma yɛla ==
Williams Ofori Atta de mina lagum pa'asɛ pɔsɛ United Gold Coast Convention yese la iŋa n yuun lagum 1947 yuunɛ la puan.<ref name=":1" /> Iŋa n yuun di mi'a bɔna Akyim Abuakwa gɔmena nalegere la bɔna 1951 yuunɛ la puanGold Coast nalegere la puan. Poore ti a yuun nyaa dɛna united party nɛŋadaana lɛgera la Dr. Kwame Nkrumah. Ofori Atta yuun kɛ paka deo puan dɔla Nkrumah bɔna yia republic bɔna Prevention Detention Act la puan.<ref>https://ghanaweb.net/GhanaHomePage/features/artikel.php?ID=76365&comment=0</ref><ref>http://home.comcast.net/~amaah/writings/ghana-truly-free-happy.html</ref> N yi'i puan, a yuun ze'ele Awatia tiŋa nɛreba zuo bɔna 1st Palimɛnti, iŋa mi n yuun de Minisita bɔ'ɔra gɔnɔ zamesegɔ yɛla<ref>{{Cite web |url=http://ghanasco.com/page.php?11 |title=Archive copy |access-date=2025-06-30 |archive-date=2007-09-30 |archive-url=https://web.archive.org/web/20070930080211/http://ghanasco.com/page.php?11 |url-status=dead }}</ref> n la Minisita bɔ'ɔra Foreign Affairs bɔna Progress Party gɔmɛna n de Dr. Busia. A yuun de la nɛretuniga bɔna People's Movement for Freedom la Justice (PMFJ) sɛba n yuun ze'ele gɛɛsɛ 'Union Gɔmɛnti' yesera General I.K. Acheampong, ti iŋa n yuun de Zuodaana Gaana wa gee lebe kelum dɛna Chairman bɔ'ɔra Supreme Military Council (SMC). Ti dɛna yuun de la paŋa duma ( Military Regime) ti ba ma dɛna Gaana bisera dagena ba dikɛ lebese bo loore nalegere.<ref>https://mobile.ghanaweb.com/GhanaHomePage/features/Special-tribute-to-Adu-Boahen-105282</ref> SMC yuun ta sige la, a yuun ze'ele mɛ ti a lɛgɛ Gaana kukazuo na'am la bɔna 1979 bɔ'ɔra United National Convention gee yuun yagelɛ la butã la 17.14 yesera la nɛreba loosego.<ref>https://africanelections.tripod.com/gh.html#1979_Presidential_Election</ref>
== Pooren vom yɛla ==
William Ofori Atta yuun de la Krista bia gee tum paa zo'e zo'e bɔna Kristian gɔnɔ puan.<ref>https://goldcoastbereans.blogspot.com/2006_04_01_archive.html?m=1</ref> A yuun lagum pa'asɛ mɛ ti ba yu'ɛ Ankara Chapel Trust(Nananawa Korle-Bu Community Chapel) n sɔi n miŋa Yinɛ deo bɔna Korle-aBu Teaching Hospital bɔna Ankara 1967 yuunɛ la puan.<ref>{{Cite web |url=http://www.kbcchapel.org/Local/About-Us.html |title=Archive copy |access-date=2025-06-30 |archive-date=2012-10-30 |archive-url=https://web.archive.org/web/20121030153836/http://www.kbcchapel.org/Local/About-Us.html |url-status=dead }}</ref> Ofori n yuun bo sɔsega wa n de J.B Danquah teriga tɔgum wa zɛ'ɛta Gaana Academy of Arts la science bɔna 1985 yuunɛ la puan. A sɔsega zuo yele de la "Gaana tinsɛka n boi daaŋɔ puan."<ref>https://gaas-gh.org/pages/publications_danquah.htm</ref> A yuun kiŋɛ la 1988 yuunɛ la puan ti ba yuun bo e zuodaana laarɛ.<ref name=":2">https://mobile.ghanaweb.com/person/William-Ofori-Atta-5941</ref>
== William Ofori-Atta Memorial Lectures ==
The William Ofori-Atta teriga lageŋɔ wa yuun iŋɛ mɛ ti ba tara teesa a yele a kum la poorin.<ref>https://mobile.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/WILLIAM-OFORI-ATTA-LECTURES-END-IN-ACCRA-2276</ref>
== Gɔnɔ (Literature) ==
* Sawyerr, Harry, William Ofori Atta, 1979 yuunɛ la puan<ref name=":2" />
* ''Ghana, a Nation in Crisis''<ref>https://books.google.com.gh/books?id=NHYMAQAAIAAJ&redir_esc=y</ref>
* ''The vision of an independent State of Ghana''<ref>https://books.google.com.gh/books?id=7icuAQAAIAAJ&redir_esc=y</ref>
== Bisɛ kalam pa'asɛ (See also) ==
* The Big Six
* Minister for Foreign Affairs (Ghana)
* United Gold Coast Conventio
== Publications ==
Jenkins, Ray (1994). "William Ofori Atta, Nnambi Azikiwe, J.B. Danquah and the "Grilling" of W.E.F. Ward of Achimota in 1935". ''History in Africa''. '''21''' (January): 171–189. doi:10.2307/3171885. JSTOR 3171885. S2CID 155396169
== Viisegɔ Lɔgerɔ ==
[[Buuri Buuri: nɛra]]
hfftorhpam2600vxlsulcwywbbzylmr
Samia Nkrumah
0
2616
18129
18124
2025-07-01T12:40:25Z
154.161.11.81
18129
wikitext
text/x-wiki
Ba dɔge ein la 23 June, 1960 yuunɛ la puan. '''Honourable Samia Yaba Christina Nkrumah''' (ba dɔgɛ e la 23 June 1960 yuunɛ la puan)<ref name=":0">{{Cite web|title=samiankrumah.org
- samiankrumah Resources and Information. This website is for sale!|url=http://www.samiankrumah.org/pdf/CV_Samia%20Nkrumah.pdf|access-date=2025-07-01|website=www.samiankrumah.org}}</ref> ti a dɛna Ghana nalɛgera dee kelum dɛna sɛla ti ba yi'ira solemiine puan ti 'chairperson of the Convention People's Party (CPP)'. Iŋa yuum de pɔka yia daana ti a dɛna bala.<ref>{{Cite web|date=2024-03-11|title=Electoral system needs reforms - Samia Nkrumah|url=https://www.graphic.com.gh/news/general-news/ghana-news-electoral-system-needs-reforms-samia-nkrumah.html|access-date=2025-07-01|website=Graphic Online|language=en-gb}}</ref> Ze'ele 2008 yuunɛ la puanbti a yuum di 'Jomoro constituency' kuka la. A de la Osagyefo Dr. Kwame Nkrumah poyua.
== '''Pɔsega vom la sukuu yɛla''' ==
Ba yuum dɔgɛ Samia la Aburi n boi Eastern Region bɔna Ghana wa 1960 yuunɛ la puan.<ref>{{Cite web|title=Samia Nkrumah “the Amazing” — The Ghanaian Journal|url=https://www.theghanaianjournal.com/2008/12/12/samia-nkrumah-the-amazing/|access-date=2025-07-01|website=www.theghanaianjournal.com}}</ref> Ba yuum pɛrege iŋa la a buuri ti ba basɛ Ghana wa mɛ yɛsa 1966 'military coup' la yuum iŋɛ la zuo ti ba yuum sa'ɛ Kwame Nkrumah la. Ba yuum nyaa kiŋɛ ta bɔna Egypt gɔmena nu'usum.<ref>{{Cite web|last=Wire|first=Pan-african News|date=2007-02-19|title=Pan-African News Wire: Samia Nkrumah Says That Her Father, Dr. Kwame Nkrumah, Wanted to Return to Ghana|url=http://panafricannews.blogspot.com/2007/02/samia-nkrumah-says-that-her-father-dr.html|access-date=2025-07-01|website=Pan-African News Wire}}</ref> A yuum ze'ele bilam lem Ghana la 1975 yuunɛ la puan ti a General Acheampong's National Redemption Council gɔmena yuum yi e ti a wa'am. A kiŋɛ la Achimota School. Amaa a yuum kelum lebe kiŋɛ Egypt 1980s yuuma la puan. Samia yuum nyaa kiŋɛ la London bɔna 'School of Oriental la African Studies bɔna 'University of London n boi United Kingdom la ta zamesɛ to'e Bachelor Arabic digirii bɔna 1991 yuunɛ la puan. A kelum ba'asɛ a Master's degree bɔna 1993 yuunɛ la puan.<ref name=":0" />
== A '''tuuma yɛla (Career)''' ==
Birekina Samia Nkrumah pɔsega tuuma de la 'bank clerk' n boi London tiŋa puan bɔna 1984. A yuum kelum naɛ la Al-Ahram tum dɛna bɔna 1989 yuunɛ la puan.<ref name=":0" /> Ze'ele 2024 yuunɛ la puan a yuuma taribla sɛla ti ba yi'ira ti 'coconut factory' n boi Jomoro Constituency. A yuum boti la a basɛ ti Jomoro tiŋa la dɛna 'Global Hub for Coconut Processing' se'em n wan basɛ ti tiŋa la nɛreba vom ana suŋa.<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Samia_Nkrumah#cite_note-7</ref>
== '''Nalɛka tuuma yɛla''' ==
=== '''Member of Parliament bɔna''' Ghana ===
Bɔna December 2008 yuunɛ la puan a yuuma lɛge Jomoro constituency kuka la mɛ n boi Western Region Ghana wa gee yuum di MP sɛka n yuum boi bini la ti ba yi'ira e ti Lee Ocran bo'ora ma'asumtia paati la 'National Democratic Congress' (NDC) yuum di kalɛ 6,571 ze'ele bo 50% kɔbega puan[13][14]. Iŋa ma'a yuum de CPP MP bala la, a yuuma dikɛ amiŋa pa'asɛ la NPP paati la puan.[15[16][17] A ze'ele bo Joromo constituency pɔsɛ la 2011 yuunɛ la puan ta paɛ 2015 yuunɛ la puan.[18]
== A '''miŋa vom yɛla''' ==
Samia de la Kwame Nkrumah via buyi ouan n bala,[21] Ghana yia President la a pɔga Fathia Nkrumah. Kwame Nkrumah n yuum de yia Prime Minister la President bɔna Ghana gee ti ba yuum yi'ira di ti Gold Coast ta paɛ sansɛka ti ba yuum to'e miŋa Britain duma nu'usum bɔna 1957 yuunɛ la puan.<ref>{{Citation|title=Samia Nkrumah|date=2025-06-15|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Samia_Nkrumah&oldid=1295730634|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref>
A yuum de la mina n yuum suŋeri 'pan-Africanism'. Bala la, Nkrumah yuum pa'asɛ la tigere sɛka ti ba yi'ira ti 'Organization of African Unity' la puan gee yuum dikɛ sɛla ti ba yi'ira di solemiine puan ti 'Lenin Peace Prize' bɔna 'Soviet Union' duma zi'an n boi 1962 yuunɛ la puan.<ref>{{Citation|title=Samia Nkrumah|date=2025-06-15|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Samia_Nkrumah&oldid=1295730634|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref>. Samia tari la tapa bayi ti ba yu'ura dɛna: Gamal Nkrumah, la Sekou Nkrumah. A kelum tara a ta ayima ti a yu'urɛ dɛna Professor Francis Nkrumah,<ref>{{Citation|title=Samia Nkrumah|date=2025-06-15|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Samia_Nkrumah&oldid=1295730634|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref> ti a dɛna pa'ala kurega n yuum boi Noguchi Memorial Institute for Medical Research bɔna Legon n boi Ghana wa.<ref>{{Citation|title=Samia Nkrumah|date=2025-06-15|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Samia_Nkrumah&oldid=1295730634|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref>July 2023 yuunɛ la puan, a yuum ŋmɛ la nukpɛ'ɛne la ata Sekou Nkrumah ti ba pa'ala ti ba sɔ la yuum de la 'dictator' bii a yuuma ka.<ref>{{Citation|title=Samia Nkrumah|date=2025-06-15|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Samia_Nkrumah&oldid=1295730634|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref>. A yuuma ele la budaa to ba yi'ira ka ti Michele Melega, ti a dɛna Italian-Danish budaa. Ba tari la dayua ka yima ti a yu'urɛ dɛna Kwame Thomas Melega.<ref>{{Citation|title=Samia Nkrumah|date=2025-06-15|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Samia_Nkrumah&oldid=1295730634|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref><ref>{{Citation|title=Samia Nkrumah|date=2025-06-15|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Samia_Nkrumah&oldid=1295730634|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref> Samia ta'am tɔgera Arabic, Italian, Danish, la solemiinɛ (English) mɛ. A tum paɛ yuuma seem ma'a mɛ dɛna sɛla ti na yi'ira ti 'journalist la media consultant' bɔna 'Egyptian media space'.<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Samia_Nkrumah#cite_note-30</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Samia_Nkrumah#cite_note-cv-1</ref> a de la mina n ka boti pugeto n ni ka paɛ ele gee ela la. A tuuma kankaŋi de la sɛla n ni suŋera pɔgesi la pugeto ti ba tara paŋa<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Samia_Nkrumah#cite_note-31</ref>.
== '''Viisegɔ lɔgerɔ (References)''' ==
== '''Nyiŋa viisegɔ lɔgerɔ (External links)''' ==
* Media from Commons
* Quotations from Wikiquote
* Data from Wikidata
* ''Convention People Party.org:''
* ''The Huffingtonpost:''
* ''Financial Times:''
* ''Jeune Afrique:''
* ''Ghanaweb:''
* ''Ghana Broadcasting Corporation:''
* ''Citifmonline:''
* ''Ghana to Ghana.com:''
== '''Viisegɔ lɔgerɔ''' ==
8lywl1bcvw9iyd3zd6etrbweu6obxt3
18130
18129
2025-07-01T15:41:12Z
Akoleko Atayinɛ
752
Added content
18130
wikitext
text/x-wiki
Ba dɔge ein la 23 June, 1960 yuunɛ la puan. '''Honourable Samia Yaba Christina Nkrumah''' (ba dɔgɛ e la 23 June 1960 yuunɛ la puan)<ref name=":0">{{Cite web|title=samiankrumah.org
- samiankrumah Resources and Information. This website is for sale!|url=http://www.samiankrumah.org/pdf/CV_Samia%20Nkrumah.pdf|access-date=2025-07-01|website=www.samiankrumah.org}}</ref> ti a dɛna Ghana nalɛgera dee kelum dɛna sɛla ti ba yi'ira solemiine puan ti 'chairperson of the Convention People's Party (CPP)'. Iŋa yuum de pɔka yia daana ti a dɛna bala.<ref>{{Cite web|date=2024-03-11|title=Electoral system needs reforms - Samia Nkrumah|url=https://www.graphic.com.gh/news/general-news/ghana-news-electoral-system-needs-reforms-samia-nkrumah.html|access-date=2025-07-01|website=Graphic Online|language=en-gb}}</ref> Ze'ele 2008 yuunɛ la puanbti a yuum di 'Jomoro constituency' kuka la. A de la Osagyefo Dr. Kwame Nkrumah poyua.
== '''Pɔsega vom la sukuu yɛla''' ==
Ba yuum dɔgɛ Samia la Aburi n boi Eastern Region bɔna Ghana wa 1960 yuunɛ la puan.<ref>{{Cite web|title=Samia Nkrumah “the Amazing” — The Ghanaian Journal|url=https://www.theghanaianjournal.com/2008/12/12/samia-nkrumah-the-amazing/|access-date=2025-07-01|website=www.theghanaianjournal.com}}</ref> Ba yuum pɛrege iŋa la a buuri ti ba basɛ Ghana wa mɛ yɛsa 1966 'military coup' la yuum iŋɛ la zuo ti ba yuum sa'ɛ Kwame Nkrumah la. Ba yuum nyaa kiŋɛ ta bɔna Egypt gɔmena nu'usum.<ref>{{Cite web|last=Wire|first=Pan-african News|date=2007-02-19|title=Pan-African News Wire: Samia Nkrumah Says That Her Father, Dr. Kwame Nkrumah, Wanted to Return to Ghana|url=http://panafricannews.blogspot.com/2007/02/samia-nkrumah-says-that-her-father-dr.html|access-date=2025-07-01|website=Pan-African News Wire}}</ref> A yuum ze'ele bilam lem Ghana la 1975 yuunɛ la puan ti a General Acheampong's National Redemption Council gɔmena yuum yi e ti a wa'am. A kiŋɛ la Achimota School. Amaa a yuum kelum lebe kiŋɛ Egypt 1980s yuuma la puan. Samia yuum nyaa kiŋɛ la London bɔna 'School of Oriental la African Studies bɔna 'University of London n boi United Kingdom la ta zamesɛ to'e Bachelor Arabic digirii bɔna 1991 yuunɛ la puan. A kelum ba'asɛ a Master's degree bɔna 1993 yuunɛ la puan.<ref name=":0" />
== A '''tuuma yɛla (Career)''' ==
Birekina Samia Nkrumah pɔsega tuuma de la 'bank clerk' n boi London tiŋa puan bɔna 1984. A yuum kelum naɛ la Al-Ahram tum dɛna bɔna 1989 yuunɛ la puan.<ref name=":0" /> Ze'ele 2024 yuunɛ la puan a yuuma taribla sɛla ti ba yi'ira ti 'coconut factory' n boi Jomoro Constituency. A yuum boti la a basɛ ti Jomoro tiŋa la dɛna 'Global Hub for Coconut Processing' se'em n wan basɛ ti tiŋa la nɛreba vom ana suŋa.<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Samia_Nkrumah#cite_note-7</ref>
== '''Nalɛka tuuma yɛla''' ==
=== '''Member of Parliament bɔna''' Ghana ===
Bɔna December 2008 yuunɛ la puan a yuuma lɛge Jomoro constituency kuka la mɛ n boi Western Region Ghana wa gee yuum di MP sɛka n yuum boi bini la ti ba yi'ira e ti Lee Ocran bo'ora ma'asumtia paati la 'National Democratic Congress' (NDC) yuum di kalɛ 6,571 ze'ele bo 50% kɔbega puan[13][14]. Iŋa ma'a yuum de CPP MP bala la, a yuuma dikɛ amiŋa pa'asɛ la NPP paati la puan.[15[16][17] A ze'ele bo Joromo constituency pɔsɛ la 2011 yuunɛ la puan ta paɛ 2015 yuunɛ la puan.[18]
'''CPP zuo daana (Chairperson of CPP)'''
A yuum ta lebege la Mina n de pɔka yia daana ti a dɛna zuo daana bo'ora paati katɛ bala bɔna Ghana wa. La yuum dagi iŋa ma'a gee pɔgesi siyi n mɛ yuum lagum bɔna bini dɔla a poore ti nɛreba yuum nyaa tɔgera yeti CPP paati la n yuum kiiri la nyaa nyɛ vom lɛ yɛ'ɛsa.
== A '''miŋa vom yɛla''' ==
Samia de la Kwame Nkrumah via buyi ouan n bala,[21] Ghana yia President la a pɔga Fathia Nkrumah. Kwame Nkrumah n yuum de yia Prime Minister la President bɔna Ghana gee ti ba yuum yi'ira di ti Gold Coast ta paɛ sansɛka ti ba yuum to'e miŋa Britain duma nu'usum bɔna 1957 yuunɛ la puan.<ref>{{Citation|title=Samia Nkrumah|date=2025-06-15|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Samia_Nkrumah&oldid=1295730634|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref>
A yuum de la mina n yuum suŋeri 'pan-Africanism'. Bala la, Nkrumah yuum pa'asɛ la tigere sɛka ti ba yi'ira ti 'Organization of African Unity' la puan gee yuum dikɛ sɛla ti ba yi'ira di solemiine puan ti 'Lenin Peace Prize' bɔna 'Soviet Union' duma zi'an n boi 1962 yuunɛ la puan.<ref>{{Citation|title=Samia Nkrumah|date=2025-06-15|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Samia_Nkrumah&oldid=1295730634|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref>. Samia tari la tapa bayi ti ba yu'ura dɛna: Gamal Nkrumah, la Sekou Nkrumah. A kelum tara a ta ayima ti a yu'urɛ dɛna Professor Francis Nkrumah,<ref>{{Citation|title=Samia Nkrumah|date=2025-06-15|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Samia_Nkrumah&oldid=1295730634|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref> ti a dɛna pa'ala kurega n yuum boi Noguchi Memorial Institute for Medical Research bɔna Legon n boi Ghana wa.<ref>{{Citation|title=Samia Nkrumah|date=2025-06-15|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Samia_Nkrumah&oldid=1295730634|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref>July 2023 yuunɛ la puan, a yuum ŋmɛ la nukpɛ'ɛne la ata Sekou Nkrumah ti ba pa'ala ti ba sɔ la yuum de la 'dictator' bii a yuuma ka.<ref>{{Citation|title=Samia Nkrumah|date=2025-06-15|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Samia_Nkrumah&oldid=1295730634|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref>. A yuuma ele la budaa to ba yi'ira ka ti Michele Melega, ti a dɛna Italian-Danish budaa. Ba tari la dayua ka yima ti a yu'urɛ dɛna Kwame Thomas Melega.<ref>{{Citation|title=Samia Nkrumah|date=2025-06-15|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Samia_Nkrumah&oldid=1295730634|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref><ref>{{Citation|title=Samia Nkrumah|date=2025-06-15|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Samia_Nkrumah&oldid=1295730634|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref> Samia ta'am tɔgera Arabic, Italian, Danish, la solemiinɛ (English) mɛ. A tum paɛ yuuma seem ma'a mɛ dɛna sɛla ti na yi'ira ti 'journalist la media consultant' bɔna 'Egyptian media space'.<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Samia_Nkrumah#cite_note-30</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Samia_Nkrumah#cite_note-cv-1</ref> a de la mina n ka boti pugeto n ni ka paɛ ele gee ela la. A tuuma kankaŋi de la sɛla n ni suŋera pɔgesi la pugeto ti ba tara paŋa<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Samia_Nkrumah#cite_note-31</ref>.
== '''Viisegɔ lɔgerɔ (References)''' ==
== '''Nyiŋa viisegɔ lɔgerɔ (External links)''' ==
* Media from Commons
* Quotations from Wikiquote
* Data from Wikidata
* ''Convention People Party.org:''
* ''The Huffingtonpost:''
* ''Financial Times:''
* ''Jeune Afrique:''
* ''Ghanaweb:''
* ''Ghana Broadcasting Corporation:''
* ''Citifmonline:''
* ''Ghana to Ghana.com:''
== '''Viisegɔ lɔgerɔ''' ==
qrn3hmiskkkb2vgu83t5x8v6mwx4283
18131
18130
2025-07-01T15:42:32Z
Akoleko Atayinɛ
752
Added content
18131
wikitext
text/x-wiki
Ba dɔge ein la 23 June, 1960 yuunɛ la puan. '''Honourable Samia Yaba Christina Nkrumah''' (ba dɔgɛ e la 23 June 1960 yuunɛ la puan)<ref name=":0">{{Cite web|title=samiankrumah.org
- samiankrumah Resources and Information. This website is for sale!|url=http://www.samiankrumah.org/pdf/CV_Samia%20Nkrumah.pdf|access-date=2025-07-01|website=www.samiankrumah.org}}</ref> ti a dɛna Ghana nalɛgera dee kelum dɛna sɛla ti ba yi'ira solemiine puan ti 'chairperson of the Convention People's Party (CPP)'. Iŋa yuum de pɔka yia daana ti a dɛna bala.<ref>{{Cite web|date=2024-03-11|title=Electoral system needs reforms - Samia Nkrumah|url=https://www.graphic.com.gh/news/general-news/ghana-news-electoral-system-needs-reforms-samia-nkrumah.html|access-date=2025-07-01|website=Graphic Online|language=en-gb}}</ref> Ze'ele 2008 yuunɛ la puanbti a yuum di 'Jomoro constituency' kuka la. A de la Osagyefo Dr. Kwame Nkrumah poyua.
== '''Pɔsega vom la sukuu yɛla''' ==
Ba yuum dɔgɛ Samia la Aburi n boi Eastern Region bɔna Ghana wa 1960 yuunɛ la puan.<ref>{{Cite web|title=Samia Nkrumah “the Amazing” — The Ghanaian Journal|url=https://www.theghanaianjournal.com/2008/12/12/samia-nkrumah-the-amazing/|access-date=2025-07-01|website=www.theghanaianjournal.com}}</ref> Ba yuum pɛrege iŋa la a buuri ti ba basɛ Ghana wa mɛ yɛsa 1966 'military coup' la yuum iŋɛ la zuo ti ba yuum sa'ɛ Kwame Nkrumah la. Ba yuum nyaa kiŋɛ ta bɔna Egypt gɔmena nu'usum.<ref>{{Cite web|last=Wire|first=Pan-african News|date=2007-02-19|title=Pan-African News Wire: Samia Nkrumah Says That Her Father, Dr. Kwame Nkrumah, Wanted to Return to Ghana|url=http://panafricannews.blogspot.com/2007/02/samia-nkrumah-says-that-her-father-dr.html|access-date=2025-07-01|website=Pan-African News Wire}}</ref> A yuum ze'ele bilam lem Ghana la 1975 yuunɛ la puan ti a General Acheampong's National Redemption Council gɔmena yuum yi e ti a wa'am. A kiŋɛ la Achimota School. Amaa a yuum kelum lebe kiŋɛ Egypt 1980s yuuma la puan. Samia yuum nyaa kiŋɛ la London bɔna 'School of Oriental la African Studies bɔna 'University of London n boi United Kingdom la ta zamesɛ to'e Bachelor Arabic digirii bɔna 1991 yuunɛ la puan. A kelum ba'asɛ a Master's degree bɔna 1993 yuunɛ la puan.<ref name=":0" />
== A '''tuuma yɛla (Career)''' ==
Birekina Samia Nkrumah pɔsega tuuma de la 'bank clerk' n boi London tiŋa puan bɔna 1984. A yuum kelum naɛ la Al-Ahram tum dɛna bɔna 1989 yuunɛ la puan.<ref name=":0" /> Ze'ele 2024 yuunɛ la puan a yuuma taribla sɛla ti ba yi'ira ti 'coconut factory' n boi Jomoro Constituency. A yuum boti la a basɛ ti Jomoro tiŋa la dɛna 'Global Hub for Coconut Processing' se'em n wan basɛ ti tiŋa la nɛreba vom ana suŋa.<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Samia_Nkrumah#cite_note-7</ref>
== '''Nalɛka tuuma yɛla''' ==
=== '''Member of Parliament bɔna''' Ghana ===
Bɔna December 2008 yuunɛ la puan a yuuma lɛge Jomoro constituency kuka la mɛ n boi Western Region Ghana wa gee yuum di MP sɛka n yuum boi bini la ti ba yi'ira e ti Lee Ocran bo'ora ma'asumtia paati la 'National Democratic Congress' (NDC) yuum di kalɛ 6,571 ze'ele bo 50% kɔbega puan[13][14]. Iŋa ma'a yuum de CPP MP bala la, a yuuma dikɛ amiŋa pa'asɛ la NPP paati la puan.[15[16][17] A ze'ele bo Joromo constituency pɔsɛ la 2011 yuunɛ la puan ta paɛ 2015 yuunɛ la puan.[18]
'''CPP zuo daana (Chairperson of CPP)'''
A yuum ta lebege la Mina n de pɔka yia daana ti a dɛna zuo daana bo'ora paati katɛ bala bɔna Ghana wa. La yuum dagi iŋa ma'a gee pɔgesi siyi n mɛ yuum lagum bɔna bini dɔla a poore ti nɛreba yuum nyaa tɔgera yeti CPP paati la n yuum kiiri la nyaa nyɛ vom lɛ yɛ'ɛsa.
Bala mi yuum kelum pa'alɛ ti CPP paati la yeledaa n de wuu ba suŋera pɔgesi yuum sirum iŋɛ ti nɛreba mina ti ba ka pareni.Ba yuum loe e ti a dɛna yia pɔka dɛna CPP paati la zuo daana la 10 September 2011 yuunɛ la puan.
== A '''miŋa vom yɛla''' ==
Samia de la Kwame Nkrumah via buyi ouan n bala,[21] Ghana yia President la a pɔga Fathia Nkrumah. Kwame Nkrumah n yuum de yia Prime Minister la President bɔna Ghana gee ti ba yuum yi'ira di ti Gold Coast ta paɛ sansɛka ti ba yuum to'e miŋa Britain duma nu'usum bɔna 1957 yuunɛ la puan.<ref>{{Citation|title=Samia Nkrumah|date=2025-06-15|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Samia_Nkrumah&oldid=1295730634|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref>
A yuum de la mina n yuum suŋeri 'pan-Africanism'. Bala la, Nkrumah yuum pa'asɛ la tigere sɛka ti ba yi'ira ti 'Organization of African Unity' la puan gee yuum dikɛ sɛla ti ba yi'ira di solemiine puan ti 'Lenin Peace Prize' bɔna 'Soviet Union' duma zi'an n boi 1962 yuunɛ la puan.<ref>{{Citation|title=Samia Nkrumah|date=2025-06-15|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Samia_Nkrumah&oldid=1295730634|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref>. Samia tari la tapa bayi ti ba yu'ura dɛna: Gamal Nkrumah, la Sekou Nkrumah. A kelum tara a ta ayima ti a yu'urɛ dɛna Professor Francis Nkrumah,<ref>{{Citation|title=Samia Nkrumah|date=2025-06-15|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Samia_Nkrumah&oldid=1295730634|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref> ti a dɛna pa'ala kurega n yuum boi Noguchi Memorial Institute for Medical Research bɔna Legon n boi Ghana wa.<ref>{{Citation|title=Samia Nkrumah|date=2025-06-15|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Samia_Nkrumah&oldid=1295730634|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref>July 2023 yuunɛ la puan, a yuum ŋmɛ la nukpɛ'ɛne la ata Sekou Nkrumah ti ba pa'ala ti ba sɔ la yuum de la 'dictator' bii a yuuma ka.<ref>{{Citation|title=Samia Nkrumah|date=2025-06-15|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Samia_Nkrumah&oldid=1295730634|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref>. A yuuma ele la budaa to ba yi'ira ka ti Michele Melega, ti a dɛna Italian-Danish budaa. Ba tari la dayua ka yima ti a yu'urɛ dɛna Kwame Thomas Melega.<ref>{{Citation|title=Samia Nkrumah|date=2025-06-15|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Samia_Nkrumah&oldid=1295730634|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref><ref>{{Citation|title=Samia Nkrumah|date=2025-06-15|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Samia_Nkrumah&oldid=1295730634|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref> Samia ta'am tɔgera Arabic, Italian, Danish, la solemiinɛ (English) mɛ. A tum paɛ yuuma seem ma'a mɛ dɛna sɛla ti na yi'ira ti 'journalist la media consultant' bɔna 'Egyptian media space'.<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Samia_Nkrumah#cite_note-30</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Samia_Nkrumah#cite_note-cv-1</ref> a de la mina n ka boti pugeto n ni ka paɛ ele gee ela la. A tuuma kankaŋi de la sɛla n ni suŋera pɔgesi la pugeto ti ba tara paŋa<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Samia_Nkrumah#cite_note-31</ref>.
== '''Viisegɔ lɔgerɔ (References)''' ==
== '''Nyiŋa viisegɔ lɔgerɔ (External links)''' ==
* Media from Commons
* Quotations from Wikiquote
* Data from Wikidata
* ''Convention People Party.org:''
* ''The Huffingtonpost:''
* ''Financial Times:''
* ''Jeune Afrique:''
* ''Ghanaweb:''
* ''Ghana Broadcasting Corporation:''
* ''Citifmonline:''
* ''Ghana to Ghana.com:''
== '''Viisegɔ lɔgerɔ''' ==
6rcldblkw7kyexyn0hehtvvb62621js
18132
18131
2025-07-01T15:45:18Z
Akoleko Atayinɛ
752
Added content
18132
wikitext
text/x-wiki
Ba dɔge ein la 23 June, 1960 yuunɛ la puan. '''Honourable Samia Yaba Christina Nkrumah''' (ba dɔgɛ e la 23 June 1960 yuunɛ la puan)<ref name=":0">{{Cite web|title=samiankrumah.org
- samiankrumah Resources and Information. This website is for sale!|url=http://www.samiankrumah.org/pdf/CV_Samia%20Nkrumah.pdf|access-date=2025-07-01|website=www.samiankrumah.org}}</ref> ti a dɛna Ghana nalɛgera dee kelum dɛna sɛla ti ba yi'ira solemiine puan ti 'chairperson of the Convention People's Party (CPP)'. Iŋa yuum de pɔka yia daana ti a dɛna bala.<ref>{{Cite web|date=2024-03-11|title=Electoral system needs reforms - Samia Nkrumah|url=https://www.graphic.com.gh/news/general-news/ghana-news-electoral-system-needs-reforms-samia-nkrumah.html|access-date=2025-07-01|website=Graphic Online|language=en-gb}}</ref> Ze'ele 2008 yuunɛ la puanbti a yuum di 'Jomoro constituency' kuka la. A de la Osagyefo Dr. Kwame Nkrumah poyua.
== '''Pɔsega vom la sukuu yɛla''' ==
Ba yuum dɔgɛ Samia la Aburi n boi Eastern Region bɔna Ghana wa 1960 yuunɛ la puan.<ref>{{Cite web|title=Samia Nkrumah “the Amazing” — The Ghanaian Journal|url=https://www.theghanaianjournal.com/2008/12/12/samia-nkrumah-the-amazing/|access-date=2025-07-01|website=www.theghanaianjournal.com}}</ref> Ba yuum pɛrege iŋa la a buuri ti ba basɛ Ghana wa mɛ yɛsa 1966 'military coup' la yuum iŋɛ la zuo ti ba yuum sa'ɛ Kwame Nkrumah la. Ba yuum nyaa kiŋɛ ta bɔna Egypt gɔmena nu'usum.<ref>{{Cite web|last=Wire|first=Pan-african News|date=2007-02-19|title=Pan-African News Wire: Samia Nkrumah Says That Her Father, Dr. Kwame Nkrumah, Wanted to Return to Ghana|url=http://panafricannews.blogspot.com/2007/02/samia-nkrumah-says-that-her-father-dr.html|access-date=2025-07-01|website=Pan-African News Wire}}</ref> A yuum ze'ele bilam lem Ghana la 1975 yuunɛ la puan ti a General Acheampong's National Redemption Council gɔmena yuum yi e ti a wa'am. A kiŋɛ la Achimota School. Amaa a yuum kelum lebe kiŋɛ Egypt 1980s yuuma la puan. Samia yuum nyaa kiŋɛ la London bɔna 'School of Oriental la African Studies bɔna 'University of London n boi United Kingdom la ta zamesɛ to'e Bachelor Arabic digirii bɔna 1991 yuunɛ la puan. A kelum ba'asɛ a Master's degree bɔna 1993 yuunɛ la puan.<ref name=":0" />
== A '''tuuma yɛla (Career)''' ==
Birekina Samia Nkrumah pɔsega tuuma de la 'bank clerk' n boi London tiŋa puan bɔna 1984. A yuum kelum naɛ la Al-Ahram tum dɛna bɔna 1989 yuunɛ la puan.<ref name=":0" /> Ze'ele 2024 yuunɛ la puan a yuuma taribla sɛla ti ba yi'ira ti 'coconut factory' n boi Jomoro Constituency. A yuum boti la a basɛ ti Jomoro tiŋa la dɛna 'Global Hub for Coconut Processing' se'em n wan basɛ ti tiŋa la nɛreba vom ana suŋa.<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Samia_Nkrumah#cite_note-7</ref>
== '''Nalɛka tuuma yɛla''' ==
=== '''Member of Parliament bɔna''' Ghana ===
Bɔna December 2008 yuunɛ la puan a yuuma lɛge Jomoro constituency kuka la mɛ n boi Western Region Ghana wa gee yuum di MP sɛka n yuum boi bini la ti ba yi'ira e ti Lee Ocran bo'ora ma'asumtia paati la 'National Democratic Congress' (NDC) yuum di kalɛ 6,571 ze'ele bo 50% kɔbega puan[13][14]. Iŋa ma'a yuum de CPP MP bala la, a yuuma dikɛ amiŋa pa'asɛ la NPP paati la puan.[15[16][17] A ze'ele bo Joromo constituency pɔsɛ la 2011 yuunɛ la puan ta paɛ 2015 yuunɛ la puan.[18]
'''CPP zuo daana (Chairperson of CPP)'''
A yuum ta lebege la Mina n de pɔka yia daana ti a dɛna zuo daana bo'ora paati katɛ bala bɔna Ghana wa. La yuum dagi iŋa ma'a gee pɔgesi siyi n mɛ yuum lagum bɔna bini dɔla a poore ti nɛreba yuum nyaa tɔgera yeti CPP paati la n yuum kiiri la nyaa nyɛ vom lɛ yɛ'ɛsa.
Bala mi yuum kelum pa'alɛ ti CPP paati la yeledaa n de wuu ba suŋera pɔgesi yuum sirum iŋɛ ti nɛreba mina ti ba ka pareni.Ba yuum loe e ti a dɛna yia pɔka dɛna CPP paati la zuo daana la 10 September 2011 yuunɛ la puan..
== A '''miŋa vom yɛla''' ==
Samia de la Kwame Nkrumah via buyi ouan n bala,[21] Ghana yia President la a pɔga Fathia Nkrumah. Kwame Nkrumah n yuum de yia Prime Minister la President bɔna Ghana gee ti ba yuum yi'ira di ti Gold Coast ta paɛ sansɛka ti ba yuum to'e miŋa Britain duma nu'usum bɔna 1957 yuunɛ la puan.<ref>{{Citation|title=Samia Nkrumah|date=2025-06-15|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Samia_Nkrumah&oldid=1295730634|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref>
A yuum de la mina n yuum suŋeri 'pan-Africanism'. Bala la, Nkrumah yuum pa'asɛ la tigere sɛka ti ba yi'ira ti 'Organization of African Unity' la puan gee yuum dikɛ sɛla ti ba yi'ira di solemiine puan ti 'Lenin Peace Prize' bɔna 'Soviet Union' duma zi'an n boi 1962 yuunɛ la puan.<ref>{{Citation|title=Samia Nkrumah|date=2025-06-15|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Samia_Nkrumah&oldid=1295730634|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref>. Samia tari la tapa bayi ti ba yu'ura dɛna: Gamal Nkrumah, la Sekou Nkrumah. A kelum tara a ta ayima ti a yu'urɛ dɛna Professor Francis Nkrumah,<ref>{{Citation|title=Samia Nkrumah|date=2025-06-15|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Samia_Nkrumah&oldid=1295730634|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref> ti a dɛna pa'ala kurega n yuum boi Noguchi Memorial Institute for Medical Research bɔna Legon n boi Ghana wa.<ref>{{Citation|title=Samia Nkrumah|date=2025-06-15|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Samia_Nkrumah&oldid=1295730634|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref>July 2023 yuunɛ la puan, a yuum ŋmɛ la nukpɛ'ɛne la ata Sekou Nkrumah ti ba pa'ala ti ba sɔ la yuum de la 'dictator' bii a yuuma ka.<ref>{{Citation|title=Samia Nkrumah|date=2025-06-15|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Samia_Nkrumah&oldid=1295730634|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref>. A yuuma ele la budaa to ba yi'ira ka ti Michele Melega, ti a dɛna Italian-Danish budaa. Ba tari la dayua ka yima ti a yu'urɛ dɛna Kwame Thomas Melega.<ref>{{Citation|title=Samia Nkrumah|date=2025-06-15|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Samia_Nkrumah&oldid=1295730634|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref><ref>{{Citation|title=Samia Nkrumah|date=2025-06-15|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Samia_Nkrumah&oldid=1295730634|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref> Samia ta'am tɔgera Arabic, Italian, Danish, la solemiinɛ (English) mɛ. A tum paɛ yuuma seem ma'a mɛ dɛna sɛla ti na yi'ira ti 'journalist la media consultant' bɔna 'Egyptian media space'.<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Samia_Nkrumah#cite_note-30</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Samia_Nkrumah#cite_note-cv-1</ref> a de la mina n ka boti pugeto n ni ka paɛ ele gee ela la. A tuuma kankaŋi de la sɛla n ni suŋera pɔgesi la pugeto ti ba tara paŋa<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Samia_Nkrumah#cite_note-31</ref>.
== '''Viisegɔ lɔgerɔ (References)''' ==
== '''Nyiŋa viisegɔ lɔgerɔ (External links)''' ==
* Media from Commons
* Quotations from Wikiquote
* Data from Wikidata
* ''Convention People Party.org:''
* ''The Huffingtonpost:''
* ''Financial Times:''
* ''Jeune Afrique:''
* ''Ghanaweb:''
* ''Ghana Broadcasting Corporation:''
* ''Citifmonline:''
* ''Ghana to Ghana.com:''
== '''Viisegɔ lɔgerɔ''' ==
il5eg9qf5herqa210ugoapjx2qurzpw
18133
18132
2025-07-01T15:51:39Z
Akoleko Atayinɛ
752
Added references
18133
wikitext
text/x-wiki
Ba dɔge ein la 23 June, 1960 yuunɛ la puan. '''Honourable Samia Yaba Christina Nkrumah''' (ba dɔgɛ e la 23 June 1960 yuunɛ la puan)<ref name=":0">{{Cite web|title=samiankrumah.org
- samiankrumah Resources and Information. This website is for sale!|url=http://www.samiankrumah.org/pdf/CV_Samia%20Nkrumah.pdf|access-date=2025-07-01|website=www.samiankrumah.org}}</ref> ti a dɛna Ghana nalɛgera dee kelum dɛna sɛla ti ba yi'ira solemiine puan ti 'chairperson of the Convention People's Party (CPP)'. Iŋa yuum de pɔka yia daana ti a dɛna bala.<ref>{{Cite web|date=2024-03-11|title=Electoral system needs reforms - Samia Nkrumah|url=https://www.graphic.com.gh/news/general-news/ghana-news-electoral-system-needs-reforms-samia-nkrumah.html|access-date=2025-07-01|website=Graphic Online|language=en-gb}}</ref> Ze'ele 2008 yuunɛ la puanbti a yuum di 'Jomoro constituency' kuka la. A de la Osagyefo Dr. Kwame Nkrumah poyua.
== '''Pɔsega vom la sukuu yɛla''' ==
Ba yuum dɔgɛ Samia la Aburi n boi Eastern Region bɔna Ghana wa 1960 yuunɛ la puan.<ref>{{Cite web|title=Samia Nkrumah “the Amazing” — The Ghanaian Journal|url=https://www.theghanaianjournal.com/2008/12/12/samia-nkrumah-the-amazing/|access-date=2025-07-01|website=www.theghanaianjournal.com}}</ref> Ba yuum pɛrege iŋa la a buuri ti ba basɛ Ghana wa mɛ yɛsa 1966 'military coup' la yuum iŋɛ la zuo ti ba yuum sa'ɛ Kwame Nkrumah la. Ba yuum nyaa kiŋɛ ta bɔna Egypt gɔmena nu'usum.<ref>{{Cite web|last=Wire|first=Pan-african News|date=2007-02-19|title=Pan-African News Wire: Samia Nkrumah Says That Her Father, Dr. Kwame Nkrumah, Wanted to Return to Ghana|url=http://panafricannews.blogspot.com/2007/02/samia-nkrumah-says-that-her-father-dr.html|access-date=2025-07-01|website=Pan-African News Wire}}</ref> A yuum ze'ele bilam lem Ghana la 1975 yuunɛ la puan ti a General Acheampong's National Redemption Council gɔmena yuum yi e ti a wa'am. A kiŋɛ la Achimota School. Amaa a yuum kelum lebe kiŋɛ Egypt 1980s yuuma la puan. Samia yuum nyaa kiŋɛ la London bɔna 'School of Oriental la African Studies bɔna 'University of London n boi United Kingdom la ta zamesɛ to'e Bachelor Arabic digirii bɔna 1991 yuunɛ la puan. A kelum ba'asɛ a Master's degree bɔna 1993 yuunɛ la puan.<ref name=":0" />
== A '''tuuma yɛla (Career)''' ==
Birekina Samia Nkrumah pɔsega tuuma de la 'bank clerk' n boi London tiŋa puan bɔna 1984. A yuum kelum naɛ la Al-Ahram tum dɛna bɔna 1989 yuunɛ la puan.<ref name=":0" /> Ze'ele 2024 yuunɛ la puan a yuuma taribla sɛla ti ba yi'ira ti 'coconut factory' n boi Jomoro Constituency. A yuum boti la a basɛ ti Jomoro tiŋa la dɛna 'Global Hub for Coconut Processing' se'em n wan basɛ ti tiŋa la nɛreba vom ana suŋa.<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Samia_Nkrumah#cite_note-7</ref>
== '''Nalɛka tuuma yɛla''' ==
=== '''Member of Parliament bɔna''' Ghana ===
Bɔna December 2008 yuunɛ la puan a yuuma lɛge Jomoro constituency kuka la mɛ n boi Western Region Ghana wa gee yuum di MP sɛka n yuum boi bini la ti ba yi'ira e ti Lee Ocran bo'ora ma'asumtia paati la 'National Democratic Congress' (NDC) yuum di kalɛ 6,571 ze'ele bo 50% kɔbega puan[13][14]. Iŋa ma'a yuum de CPP MP bala la, a yuuma dikɛ amiŋa pa'asɛ la NPP paati la puan.<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Samia_Nkrumah#cite_note-15</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Samia_Nkrumah#cite_note-16</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Samia_Nkrumah#cite_note-17</ref> A ze'ele bo Joromo constituency pɔsɛ la 2011 yuunɛ la puan ta paɛ 2015 yuunɛ la puan.<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Samia_Nkrumah#cite_note-18</ref>
'''CPP zuo daana (Chairperson of CPP)'''
A yuum ta lebege la Mina n de pɔka yia daana ti a dɛna zuo daana bo'ora paati katɛ bala bɔna Ghana wa. La yuum dagi iŋa ma'a gee pɔgesi siyi n mɛ yuum lagum bɔna bini dɔla a poore ti nɛreba yuum nyaa tɔgera yeti CPP paati la n yuum kiiri la nyaa nyɛ vom lɛ yɛ'ɛsa.
Bala mi yuum kelum pa'alɛ ti CPP paati la yeledaa n de wuu ba suŋera pɔgesi yuum sirum iŋɛ ti nɛreba mina ti ba ka pareni.Ba yuum loe e ti a dɛna yia pɔka dɛna CPP paati la zuo daana la 10 September 2011 yuunɛ la puan. A yuuma tum la bala ta paɛ 2015 yuunɛ la puan.<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Samia_Nkrumah#cite_note-19</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Samia_Nkrumah#cite_note-20</ref>
== A '''miŋa vom yɛla''' ==
Samia de la Kwame Nkrumah via buyi ouan n bala,[21] Ghana yia President la a pɔga Fathia Nkrumah. Kwame Nkrumah n yuum de yia Prime Minister la President bɔna Ghana gee ti ba yuum yi'ira di ti Gold Coast ta paɛ sansɛka ti ba yuum to'e miŋa Britain duma nu'usum bɔna 1957 yuunɛ la puan.<ref>{{Citation|title=Samia Nkrumah|date=2025-06-15|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Samia_Nkrumah&oldid=1295730634|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref>
A yuum de la mina n yuum suŋeri 'pan-Africanism'. Bala la, Nkrumah yuum pa'asɛ la tigere sɛka ti ba yi'ira ti 'Organization of African Unity' la puan gee yuum dikɛ sɛla ti ba yi'ira di solemiine puan ti 'Lenin Peace Prize' bɔna 'Soviet Union' duma zi'an n boi 1962 yuunɛ la puan.<ref>{{Citation|title=Samia Nkrumah|date=2025-06-15|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Samia_Nkrumah&oldid=1295730634|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref>. Samia tari la tapa bayi ti ba yu'ura dɛna: Gamal Nkrumah, la Sekou Nkrumah. A kelum tara a ta ayima ti a yu'urɛ dɛna Professor Francis Nkrumah,<ref>{{Citation|title=Samia Nkrumah|date=2025-06-15|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Samia_Nkrumah&oldid=1295730634|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref> ti a dɛna pa'ala kurega n yuum boi Noguchi Memorial Institute for Medical Research bɔna Legon n boi Ghana wa.<ref>{{Citation|title=Samia Nkrumah|date=2025-06-15|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Samia_Nkrumah&oldid=1295730634|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref>July 2023 yuunɛ la puan, a yuum ŋmɛ la nukpɛ'ɛne la ata Sekou Nkrumah ti ba pa'ala ti ba sɔ la yuum de la 'dictator' bii a yuuma ka.<ref>{{Citation|title=Samia Nkrumah|date=2025-06-15|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Samia_Nkrumah&oldid=1295730634|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref>. A yuuma ele la budaa to ba yi'ira ka ti Michele Melega, ti a dɛna Italian-Danish budaa. Ba tari la dayua ka yima ti a yu'urɛ dɛna Kwame Thomas Melega.<ref>{{Citation|title=Samia Nkrumah|date=2025-06-15|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Samia_Nkrumah&oldid=1295730634|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref><ref>{{Citation|title=Samia Nkrumah|date=2025-06-15|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Samia_Nkrumah&oldid=1295730634|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref> Samia ta'am tɔgera Arabic, Italian, Danish, la solemiinɛ (English) mɛ. A tum paɛ yuuma seem ma'a mɛ dɛna sɛla ti na yi'ira ti 'journalist la media consultant' bɔna 'Egyptian media space'.<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Samia_Nkrumah#cite_note-30</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Samia_Nkrumah#cite_note-cv-1</ref> a de la mina n ka boti pugeto n ni ka paɛ ele gee ela la. A tuuma kankaŋi de la sɛla n ni suŋera pɔgesi la pugeto ti ba tara paŋa<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Samia_Nkrumah#cite_note-31</ref>.
== '''Viisegɔ lɔgerɔ (References)''' ==
== '''Nyiŋa viisegɔ lɔgerɔ (External links)''' ==
* Media from Commons
* Quotations from Wikiquote
* Data from Wikidata
* ''Convention People Party.org:''
* ''The Huffingtonpost:''
* ''Financial Times:''
* ''Jeune Afrique:''
* ''Ghanaweb:''
* ''Ghana Broadcasting Corporation:''
* ''Citifmonline:''
* ''Ghana to Ghana.com:''
== '''Viisegɔ lɔgerɔ''' ==
eg5wcrcumv9y9oa0y4eiycg96t39p15
18134
18133
2025-07-01T15:55:51Z
Akoleko Atayinɛ
752
Added references
18134
wikitext
text/x-wiki
Ba dɔge ein la 23 June, 1960 yuunɛ la puan. '''Honourable Samia Yaba Christina Nkrumah''' (ba dɔgɛ e la 23 June 1960 yuunɛ la puan)<ref name=":0">{{Cite web|title=samiankrumah.org
- samiankrumah Resources and Information. This website is for sale!|url=http://www.samiankrumah.org/pdf/CV_Samia%20Nkrumah.pdf|access-date=2025-07-01|website=www.samiankrumah.org}}</ref> ti a dɛna Ghana nalɛgera dee kelum dɛna sɛla ti ba yi'ira solemiine puan ti 'chairperson of the Convention People's Party (CPP)'. Iŋa yuum de pɔka yia daana ti a dɛna bala.<ref>{{Cite web|date=2024-03-11|title=Electoral system needs reforms - Samia Nkrumah|url=https://www.graphic.com.gh/news/general-news/ghana-news-electoral-system-needs-reforms-samia-nkrumah.html|access-date=2025-07-01|website=Graphic Online|language=en-gb}}</ref> Ze'ele 2008 yuunɛ la puanbti a yuum di 'Jomoro constituency' kuka la. A de la Osagyefo Dr. Kwame Nkrumah poyua.
== '''Pɔsega vom la sukuu yɛla''' ==
Ba yuum dɔgɛ Samia la Aburi n boi Eastern Region bɔna Ghana wa 1960 yuunɛ la puan.<ref>{{Cite web|title=Samia Nkrumah “the Amazing” — The Ghanaian Journal|url=https://www.theghanaianjournal.com/2008/12/12/samia-nkrumah-the-amazing/|access-date=2025-07-01|website=www.theghanaianjournal.com}}</ref> Ba yuum pɛrege iŋa la a buuri ti ba basɛ Ghana wa mɛ yɛsa 1966 'military coup' la yuum iŋɛ la zuo ti ba yuum sa'ɛ Kwame Nkrumah la. Ba yuum nyaa kiŋɛ ta bɔna Egypt gɔmena nu'usum.<ref>{{Cite web|last=Wire|first=Pan-african News|date=2007-02-19|title=Pan-African News Wire: Samia Nkrumah Says That Her Father, Dr. Kwame Nkrumah, Wanted to Return to Ghana|url=http://panafricannews.blogspot.com/2007/02/samia-nkrumah-says-that-her-father-dr.html|access-date=2025-07-01|website=Pan-African News Wire}}</ref> A yuum ze'ele bilam lem Ghana la 1975 yuunɛ la puan ti a General Acheampong's National Redemption Council gɔmena yuum yi e ti a wa'am. A kiŋɛ la Achimota School. Amaa a yuum kelum lebe kiŋɛ Egypt 1980s yuuma la puan. Samia yuum nyaa kiŋɛ la London bɔna 'School of Oriental la African Studies bɔna 'University of London n boi United Kingdom la ta zamesɛ to'e Bachelor Arabic digirii bɔna 1991 yuunɛ la puan. A kelum ba'asɛ a Master's degree bɔna 1993 yuunɛ la puan.<ref name=":0" />
== A '''tuuma yɛla (Career)''' ==
Birekina Samia Nkrumah pɔsega tuuma de la 'bank clerk' n boi London tiŋa puan bɔna 1984. A yuum kelum naɛ la Al-Ahram tum dɛna bɔna 1989 yuunɛ la puan.<ref name=":0" /> Ze'ele 2024 yuunɛ la puan a yuuma taribla sɛla ti ba yi'ira ti 'coconut factory' n boi Jomoro Constituency. A yuum boti la a basɛ ti Jomoro tiŋa la dɛna 'Global Hub for Coconut Processing' se'em n wan basɛ ti tiŋa la nɛreba vom ana suŋa.<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Samia_Nkrumah#cite_note-7</ref>
== '''Nalɛka tuuma yɛla''' ==
=== '''Member of Parliament bɔna''' Ghana ===
Bɔna December 2008 yuunɛ la puan a yuuma lɛge Jomoro constituency kuka la mɛ n boi Western Region Ghana wa gee yuum di MP sɛka n yuum boi bini la ti ba yi'ira e ti Lee Ocran bo'ora ma'asumtia paati la 'National Democratic Congress' (NDC) yuum di kalɛ 6,571 ze'ele bo 50% kɔbega puan<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Samia_Nkrumah#cite_note-13</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Samia_Nkrumah#cite_note-21</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Samia_Nkrumah#cite_note-14</ref>. Iŋa ma'a yuum de CPP MP bala la, a yuuma dikɛ amiŋa pa'asɛ la NPP paati la puan.<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Samia_Nkrumah#cite_note-15</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Samia_Nkrumah#cite_note-16</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Samia_Nkrumah#cite_note-17</ref> A ze'ele bo Joromo constituency pɔsɛ la 2011 yuunɛ la puan ta paɛ 2015 yuunɛ la puan.<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Samia_Nkrumah#cite_note-18</ref>
'''CPP zuo daana (Chairperson of CPP)'''
A yuum ta lebege la Mina n de pɔka yia daana ti a dɛna zuo daana bo'ora paati katɛ bala bɔna Ghana wa. La yuum dagi iŋa ma'a gee pɔgesi siyi n mɛ yuum lagum bɔna bini dɔla a poore ti nɛreba yuum nyaa tɔgera yeti CPP paati la n yuum kiiri la nyaa nyɛ vom lɛ yɛ'ɛsa.
Bala mi yuum kelum pa'alɛ ti CPP paati la yeledaa n de wuu ba suŋera pɔgesi yuum sirum iŋɛ ti nɛreba mina ti ba ka pareni.Ba yuum loe e ti a dɛna yia pɔka dɛna CPP paati la zuo daana la 10 September 2011 yuunɛ la puan. A yuuma tum la bala ta paɛ 2015 yuunɛ la puan.<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Samia_Nkrumah#cite_note-19</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Samia_Nkrumah#cite_note-20</ref>
== A '''miŋa vom yɛla''' ==
Samia de la Kwame Nkrumah via buyi ouan n bala,<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Samia_Nkrumah#cite_note-21</ref> Ghana yia President la a pɔga Fathia Nkrumah. Kwame Nkrumah n yuum de yia Prime Minister la President bɔna Ghana gee ti ba yuum yi'ira di ti Gold Coast ta paɛ sansɛka ti ba yuum to'e miŋa Britain duma nu'usum bɔna 1957 yuunɛ la puan.<ref>{{Citation|title=Samia Nkrumah|date=2025-06-15|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Samia_Nkrumah&oldid=1295730634|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref>
A yuum de la mina n yuum suŋeri 'pan-Africanism'. Bala la, Nkrumah yuum pa'asɛ la tigere sɛka ti ba yi'ira ti 'Organization of African Unity' la puan gee yuum dikɛ sɛla ti ba yi'ira di solemiine puan ti 'Lenin Peace Prize' bɔna 'Soviet Union' duma zi'an n boi 1962 yuunɛ la puan.<ref>{{Citation|title=Samia Nkrumah|date=2025-06-15|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Samia_Nkrumah&oldid=1295730634|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref>. Samia tari la tapa bayi ti ba yu'ura dɛna: Gamal Nkrumah, la Sekou Nkrumah. A kelum tara a ta ayima ti a yu'urɛ dɛna Professor Francis Nkrumah,<ref>{{Citation|title=Samia Nkrumah|date=2025-06-15|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Samia_Nkrumah&oldid=1295730634|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref> ti a dɛna pa'ala kurega n yuum boi Noguchi Memorial Institute for Medical Research bɔna Legon n boi Ghana wa.<ref>{{Citation|title=Samia Nkrumah|date=2025-06-15|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Samia_Nkrumah&oldid=1295730634|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref>July 2023 yuunɛ la puan, a yuum ŋmɛ la nukpɛ'ɛne la ata Sekou Nkrumah ti ba pa'ala ti ba sɔ la yuum de la 'dictator' bii a yuuma ka.<ref>{{Citation|title=Samia Nkrumah|date=2025-06-15|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Samia_Nkrumah&oldid=1295730634|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref>. A yuuma ele la budaa to ba yi'ira ka ti Michele Melega, ti a dɛna Italian-Danish budaa. Ba tari la dayua ka yima ti a yu'urɛ dɛna Kwame Thomas Melega.<ref>{{Citation|title=Samia Nkrumah|date=2025-06-15|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Samia_Nkrumah&oldid=1295730634|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref><ref>{{Citation|title=Samia Nkrumah|date=2025-06-15|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Samia_Nkrumah&oldid=1295730634|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref> Samia ta'am tɔgera Arabic, Italian, Danish, la solemiinɛ (English) mɛ. A tum paɛ yuuma seem ma'a mɛ dɛna sɛla ti na yi'ira ti 'journalist la media consultant' bɔna 'Egyptian media space'.<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Samia_Nkrumah#cite_note-30</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Samia_Nkrumah#cite_note-cv-1</ref> a de la mina n ka boti pugeto n ni ka paɛ ele gee ela la. A tuuma kankaŋi de la sɛla n ni suŋera pɔgesi la pugeto ti ba tara paŋa<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Samia_Nkrumah#cite_note-31</ref>.
== '''Viisegɔ lɔgerɔ (References)''' ==
== '''Nyiŋa viisegɔ lɔgerɔ (External links)''' ==
* Media from Commons
* Quotations from Wikiquote
* Data from Wikidata
* ''Convention People Party.org:''
* ''The Huffingtonpost:''
* ''Financial Times:''
* ''Jeune Afrique:''
* ''Ghanaweb:''
* ''Ghana Broadcasting Corporation:''
* ''Citifmonline:''
* ''Ghana to Ghana.com:''
== '''Viisegɔ lɔgerɔ''' ==
8dm0fk9fpn0qf0af4tv7s3443lusc0q
18135
18134
2025-07-01T16:04:18Z
Akoleko Atayinɛ
752
Added content
18135
wikitext
text/x-wiki
Ba dɔge ein la 23 June, 1960 yuunɛ la puan. '''Honourable Samia Yaba Christina Nkrumah''' (ba dɔgɛ e la 23 June 1960 yuunɛ la puan)<ref name=":0">{{Cite web|title=samiankrumah.org
- samiankrumah Resources and Information. This website is for sale!|url=http://www.samiankrumah.org/pdf/CV_Samia%20Nkrumah.pdf|access-date=2025-07-01|website=www.samiankrumah.org}}</ref> ti a dɛna Ghana nalɛgera dee kelum dɛna sɛla ti ba yi'ira solemiine puan ti 'chairperson of the Convention People's Party (CPP)'. Iŋa yuum de pɔka yia daana ti a dɛna bala.<ref>{{Cite web|date=2024-03-11|title=Electoral system needs reforms - Samia Nkrumah|url=https://www.graphic.com.gh/news/general-news/ghana-news-electoral-system-needs-reforms-samia-nkrumah.html|access-date=2025-07-01|website=Graphic Online|language=en-gb}}</ref> Ze'ele 2008 yuunɛ la puanbti a yuum di 'Jomoro constituency' kuka la. A de la Osagyefo Dr. Kwame Nkrumah poyua.
== '''Pɔsega vom la sukuu yɛla''' ==
Ba yuum dɔgɛ Samia la Aburi n boi Eastern Region bɔna Ghana wa 1960 yuunɛ la puan.<ref>{{Cite web|title=Samia Nkrumah “the Amazing” — The Ghanaian Journal|url=https://www.theghanaianjournal.com/2008/12/12/samia-nkrumah-the-amazing/|access-date=2025-07-01|website=www.theghanaianjournal.com}}</ref> Ba yuum pɛrege iŋa la a buuri ti ba basɛ Ghana wa mɛ yɛsa 1966 'military coup' la yuum iŋɛ la zuo ti ba yuum sa'ɛ Kwame Nkrumah la. Ba yuum nyaa kiŋɛ ta bɔna Egypt gɔmena nu'usum.<ref>{{Cite web|last=Wire|first=Pan-african News|date=2007-02-19|title=Pan-African News Wire: Samia Nkrumah Says That Her Father, Dr. Kwame Nkrumah, Wanted to Return to Ghana|url=http://panafricannews.blogspot.com/2007/02/samia-nkrumah-says-that-her-father-dr.html|access-date=2025-07-01|website=Pan-African News Wire}}</ref> A yuum ze'ele bilam lem Ghana la 1975 yuunɛ la puan ti a General Acheampong's National Redemption Council gɔmena yuum yi e ti a wa'am. A kiŋɛ la Achimota School. Amaa a yuum kelum lebe kiŋɛ Egypt 1980s yuuma la puan. Samia yuum nyaa kiŋɛ la London bɔna 'School of Oriental la African Studies bɔna 'University of London n boi United Kingdom la ta zamesɛ to'e Bachelor Arabic digirii bɔna 1991 yuunɛ la puan. A kelum ba'asɛ a Master's degree bɔna 1993 yuunɛ la puan.<ref name=":0" />
== A '''tuuma yɛla (Career)''' ==
Birekina Samia Nkrumah pɔsega tuuma de la 'bank clerk' n boi London tiŋa puan bɔna 1984. A yuum kelum naɛ la Al-Ahram tum dɛna bɔna 1989 yuunɛ la puan.<ref name=":0" /> Ze'ele 2024 yuunɛ la puan a yuuma taribla sɛla ti ba yi'ira ti 'coconut factory' n boi Jomoro Constituency. A yuum boti la a basɛ ti Jomoro tiŋa la dɛna 'Global Hub for Coconut Processing' se'em n wan basɛ ti tiŋa la nɛreba vom ana suŋa.<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Samia_Nkrumah#cite_note-7</ref>
== '''Nalɛka tuuma yɛla''' ==
Ba yuum gulesɛ gɔnɔ ti Ku yu'urɛ dɛna wuu, "The new Mandela is a woman", se'em ti Huffington daa gulesɛ yeti a tiŋa maalegɔ yɛm bɔna Ghana la Africa za'a ka tari makerɛ la fii mi.[8] ba yeti, a puti'irɛ wa de la sɛla n boti la ŋwana Kwame Nkrumah sira sakerɛ yɛsa.[9]
=== '''Member of Parliament bɔna''' Ghana ===
Bɔna December 2008 yuunɛ la puan a yuuma lɛge Jomoro constituency kuka la mɛ n boi Western Region Ghana wa gee yuum di MP sɛka n yuum boi bini la ti ba yi'ira e ti Lee Ocran bo'ora ma'asumtia paati la 'National Democratic Congress' (NDC) yuum di kalɛ 6,571 ze'ele bo 50% kɔbega puan<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Samia_Nkrumah#cite_note-13</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Samia_Nkrumah#cite_note-21</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Samia_Nkrumah#cite_note-14</ref>. Iŋa ma'a yuum de CPP MP bala la, a yuuma dikɛ amiŋa pa'asɛ la NPP paati la puan.<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Samia_Nkrumah#cite_note-15</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Samia_Nkrumah#cite_note-16</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Samia_Nkrumah#cite_note-17</ref> A ze'ele bo Joromo constituency pɔsɛ la 2011 yuunɛ la puan ta paɛ 2015 yuunɛ la puan.<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Samia_Nkrumah#cite_note-18</ref>
'''CPP zuo daana (Chairperson of CPP)'''
A yuum ta lebege la Mina n de pɔka yia daana ti a dɛna zuo daana bo'ora paati katɛ bala bɔna Ghana wa. La yuum dagi iŋa ma'a gee pɔgesi siyi n mɛ yuum lagum bɔna bini dɔla a poore ti nɛreba yuum nyaa tɔgera yeti CPP paati la n yuum kiiri la nyaa nyɛ vom lɛ yɛ'ɛsa.
Bala mi yuum kelum pa'alɛ ti CPP paati la yeledaa n de wuu ba suŋera pɔgesi yuum sirum iŋɛ ti nɛreba mina ti ba ka pareni.Ba yuum loe e ti a dɛna yia pɔka dɛna CPP paati la zuo daana la 10 September 2011 yuunɛ la puan. A yuuma tum la bala ta paɛ 2015 yuunɛ la puan.<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Samia_Nkrumah#cite_note-19</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Samia_Nkrumah#cite_note-20</ref>
== A '''miŋa vom yɛla''' ==
Samia de la Kwame Nkrumah via buyi ouan n bala,<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Samia_Nkrumah#cite_note-21</ref> Ghana yia President la a pɔga Fathia Nkrumah. Kwame Nkrumah n yuum de yia Prime Minister la President bɔna Ghana gee ti ba yuum yi'ira di ti Gold Coast ta paɛ sansɛka ti ba yuum to'e miŋa Britain duma nu'usum bɔna 1957 yuunɛ la puan.<ref>{{Citation|title=Samia Nkrumah|date=2025-06-15|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Samia_Nkrumah&oldid=1295730634|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref>
A yuum de la mina n yuum suŋeri 'pan-Africanism'. Bala la, Nkrumah yuum pa'asɛ la tigere sɛka ti ba yi'ira ti 'Organization of African Unity' la puan gee yuum dikɛ sɛla ti ba yi'ira di solemiine puan ti 'Lenin Peace Prize' bɔna 'Soviet Union' duma zi'an n boi 1962 yuunɛ la puan.<ref>{{Citation|title=Samia Nkrumah|date=2025-06-15|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Samia_Nkrumah&oldid=1295730634|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref>. Samia tari la tapa bayi ti ba yu'ura dɛna: Gamal Nkrumah, la Sekou Nkrumah. A kelum tara a ta ayima ti a yu'urɛ dɛna Professor Francis Nkrumah,<ref>{{Citation|title=Samia Nkrumah|date=2025-06-15|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Samia_Nkrumah&oldid=1295730634|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref> ti a dɛna pa'ala kurega n yuum boi Noguchi Memorial Institute for Medical Research bɔna Legon n boi Ghana wa.<ref>{{Citation|title=Samia Nkrumah|date=2025-06-15|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Samia_Nkrumah&oldid=1295730634|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref>July 2023 yuunɛ la puan, a yuum ŋmɛ la nukpɛ'ɛne la ata Sekou Nkrumah ti ba pa'ala ti ba sɔ la yuum de la 'dictator' bii a yuuma ka.<ref>{{Citation|title=Samia Nkrumah|date=2025-06-15|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Samia_Nkrumah&oldid=1295730634|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref>. A yuuma ele la budaa to ba yi'ira ka ti Michele Melega, ti a dɛna Italian-Danish budaa. Ba tari la dayua ka yima ti a yu'urɛ dɛna Kwame Thomas Melega.<ref>{{Citation|title=Samia Nkrumah|date=2025-06-15|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Samia_Nkrumah&oldid=1295730634|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref><ref>{{Citation|title=Samia Nkrumah|date=2025-06-15|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Samia_Nkrumah&oldid=1295730634|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref> Samia ta'am tɔgera Arabic, Italian, Danish, la solemiinɛ (English) mɛ. A tum paɛ yuuma seem ma'a mɛ dɛna sɛla ti na yi'ira ti 'journalist la media consultant' bɔna 'Egyptian media space'.<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Samia_Nkrumah#cite_note-30</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Samia_Nkrumah#cite_note-cv-1</ref> a de la mina n ka boti pugeto n ni ka paɛ ele gee ela la. A tuuma kankaŋi de la sɛla n ni suŋera pɔgesi la pugeto ti ba tara paŋa<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Samia_Nkrumah#cite_note-31</ref>.
== '''Viisegɔ lɔgerɔ (References)''' ==
== '''Nyiŋa viisegɔ lɔgerɔ (External links)''' ==
* Media from Commons
* Quotations from Wikiquote
* Data from Wikidata
* ''Convention People Party.org:''
* ''The Huffingtonpost:''
* ''Financial Times:''
* ''Jeune Afrique:''
* ''Ghanaweb:''
* ''Ghana Broadcasting Corporation:''
* ''Citifmonline:''
* ''Ghana to Ghana.com:''
== '''Viisegɔ lɔgerɔ''' ==
isd0km3e1qxmu7dv733h0owv2ighat3
18136
18135
2025-07-01T16:05:36Z
Akoleko Atayinɛ
752
Added content
18136
wikitext
text/x-wiki
Ba dɔge ein la 23 June, 1960 yuunɛ la puan. '''Honourable Samia Yaba Christina Nkrumah''' (ba dɔgɛ e la 23 June 1960 yuunɛ la puan)<ref name=":0">{{Cite web|title=samiankrumah.org
- samiankrumah Resources and Information. This website is for sale!|url=http://www.samiankrumah.org/pdf/CV_Samia%20Nkrumah.pdf|access-date=2025-07-01|website=www.samiankrumah.org}}</ref> ti a dɛna Ghana nalɛgera dee kelum dɛna sɛla ti ba yi'ira solemiine puan ti 'chairperson of the Convention People's Party (CPP)'. Iŋa yuum de pɔka yia daana ti a dɛna bala.<ref>{{Cite web|date=2024-03-11|title=Electoral system needs reforms - Samia Nkrumah|url=https://www.graphic.com.gh/news/general-news/ghana-news-electoral-system-needs-reforms-samia-nkrumah.html|access-date=2025-07-01|website=Graphic Online|language=en-gb}}</ref> Ze'ele 2008 yuunɛ la puanbti a yuum di 'Jomoro constituency' kuka la. A de la Osagyefo Dr. Kwame Nkrumah poyua.
== '''Pɔsega vom la sukuu yɛla''' ==
Ba yuum dɔgɛ Samia la Aburi n boi Eastern Region bɔna Ghana wa 1960 yuunɛ la puan.<ref>{{Cite web|title=Samia Nkrumah “the Amazing” — The Ghanaian Journal|url=https://www.theghanaianjournal.com/2008/12/12/samia-nkrumah-the-amazing/|access-date=2025-07-01|website=www.theghanaianjournal.com}}</ref> Ba yuum pɛrege iŋa la a buuri ti ba basɛ Ghana wa mɛ yɛsa 1966 'military coup' la yuum iŋɛ la zuo ti ba yuum sa'ɛ Kwame Nkrumah la. Ba yuum nyaa kiŋɛ ta bɔna Egypt gɔmena nu'usum.<ref>{{Cite web|last=Wire|first=Pan-african News|date=2007-02-19|title=Pan-African News Wire: Samia Nkrumah Says That Her Father, Dr. Kwame Nkrumah, Wanted to Return to Ghana|url=http://panafricannews.blogspot.com/2007/02/samia-nkrumah-says-that-her-father-dr.html|access-date=2025-07-01|website=Pan-African News Wire}}</ref> A yuum ze'ele bilam lem Ghana la 1975 yuunɛ la puan ti a General Acheampong's National Redemption Council gɔmena yuum yi e ti a wa'am. A kiŋɛ la Achimota School. Amaa a yuum kelum lebe kiŋɛ Egypt 1980s yuuma la puan. Samia yuum nyaa kiŋɛ la London bɔna 'School of Oriental la African Studies bɔna 'University of London n boi United Kingdom la ta zamesɛ to'e Bachelor Arabic digirii bɔna 1991 yuunɛ la puan. A kelum ba'asɛ a Master's degree bɔna 1993 yuunɛ la puan.<ref name=":0" />
== A '''tuuma yɛla (Career)''' ==
Birekina Samia Nkrumah pɔsega tuuma de la 'bank clerk' n boi London tiŋa puan bɔna 1984. A yuum kelum naɛ la Al-Ahram tum dɛna bɔna 1989 yuunɛ la puan.<ref name=":0" /> Ze'ele 2024 yuunɛ la puan a yuuma taribla sɛla ti ba yi'ira ti 'coconut factory' n boi Jomoro Constituency. A yuum boti la a basɛ ti Jomoro tiŋa la dɛna 'Global Hub for Coconut Processing' se'em n wan basɛ ti tiŋa la nɛreba vom ana suŋa.<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Samia_Nkrumah#cite_note-7</ref>
== '''Nalɛka tuuma yɛla''' ==
Ba yuum gulesɛ gɔnɔ ti Ku yu'urɛ dɛna wuu, "The new Mandela is a woman", se'em ti Huffington daa gulesɛ yeti a tiŋa maalegɔ yɛm bɔna Ghana la Africa za'a ka tari makerɛ la fii mi.[8] ba yeti, a puti'irɛ wa de la sɛla n boti la ŋwana Kwame Nkrumah sira sakerɛ yɛsa.[9]. Kɔ'ɔm ze'ele bini sa nɛrezuto magesɛ wuu Nkrumah, daa nyaa zuseri 'President Nana Akuffo Addo' ti a da kan sakɛ bo puti'irɛ miŋa. Hali ti Ghana minisita sɛka n biseri gɔmena ligeri la 'Ghana’s finance minister' ti ba daa gulesɛ gɔŋɔ boi e ti ba san sakɛ puti'irɛ miŋa ti di lebege lɔɔ la kan tara suŋeri bo'ora Ghana ligeri la ti vom yɛla.[12]
=== '''Member of Parliament bɔna''' Ghana ===
Bɔna December 2008 yuunɛ la puan a yuuma lɛge Jomoro constituency kuka la mɛ n boi Western Region Ghana wa gee yuum di MP sɛka n yuum boi bini la ti ba yi'ira e ti Lee Ocran bo'ora ma'asumtia paati la 'National Democratic Congress' (NDC) yuum di kalɛ 6,571 ze'ele bo 50% kɔbega puan<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Samia_Nkrumah#cite_note-13</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Samia_Nkrumah#cite_note-21</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Samia_Nkrumah#cite_note-14</ref>. Iŋa ma'a yuum de CPP MP bala la, a yuuma dikɛ amiŋa pa'asɛ la NPP paati la puan.<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Samia_Nkrumah#cite_note-15</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Samia_Nkrumah#cite_note-16</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Samia_Nkrumah#cite_note-17</ref> A ze'ele bo Joromo constituency pɔsɛ la 2011 yuunɛ la puan ta paɛ 2015 yuunɛ la puan.<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Samia_Nkrumah#cite_note-18</ref>
'''CPP zuo daana (Chairperson of CPP)'''
A yuum ta lebege la Mina n de pɔka yia daana ti a dɛna zuo daana bo'ora paati katɛ bala bɔna Ghana wa. La yuum dagi iŋa ma'a gee pɔgesi siyi n mɛ yuum lagum bɔna bini dɔla a poore ti nɛreba yuum nyaa tɔgera yeti CPP paati la n yuum kiiri la nyaa nyɛ vom lɛ yɛ'ɛsa.
Bala mi yuum kelum pa'alɛ ti CPP paati la yeledaa n de wuu ba suŋera pɔgesi yuum sirum iŋɛ ti nɛreba mina ti ba ka pareni.Ba yuum loe e ti a dɛna yia pɔka dɛna CPP paati la zuo daana la 10 September 2011 yuunɛ la puan. A yuuma tum la bala ta paɛ 2015 yuunɛ la puan.<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Samia_Nkrumah#cite_note-19</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Samia_Nkrumah#cite_note-20</ref>
== A '''miŋa vom yɛla''' ==
Samia de la Kwame Nkrumah via buyi ouan n bala,<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Samia_Nkrumah#cite_note-21</ref> Ghana yia President la a pɔga Fathia Nkrumah. Kwame Nkrumah n yuum de yia Prime Minister la President bɔna Ghana gee ti ba yuum yi'ira di ti Gold Coast ta paɛ sansɛka ti ba yuum to'e miŋa Britain duma nu'usum bɔna 1957 yuunɛ la puan.<ref>{{Citation|title=Samia Nkrumah|date=2025-06-15|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Samia_Nkrumah&oldid=1295730634|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref>
A yuum de la mina n yuum suŋeri 'pan-Africanism'. Bala la, Nkrumah yuum pa'asɛ la tigere sɛka ti ba yi'ira ti 'Organization of African Unity' la puan gee yuum dikɛ sɛla ti ba yi'ira di solemiine puan ti 'Lenin Peace Prize' bɔna 'Soviet Union' duma zi'an n boi 1962 yuunɛ la puan.<ref>{{Citation|title=Samia Nkrumah|date=2025-06-15|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Samia_Nkrumah&oldid=1295730634|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref>. Samia tari la tapa bayi ti ba yu'ura dɛna: Gamal Nkrumah, la Sekou Nkrumah. A kelum tara a ta ayima ti a yu'urɛ dɛna Professor Francis Nkrumah,<ref>{{Citation|title=Samia Nkrumah|date=2025-06-15|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Samia_Nkrumah&oldid=1295730634|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref> ti a dɛna pa'ala kurega n yuum boi Noguchi Memorial Institute for Medical Research bɔna Legon n boi Ghana wa.<ref>{{Citation|title=Samia Nkrumah|date=2025-06-15|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Samia_Nkrumah&oldid=1295730634|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref>July 2023 yuunɛ la puan, a yuum ŋmɛ la nukpɛ'ɛne la ata Sekou Nkrumah ti ba pa'ala ti ba sɔ la yuum de la 'dictator' bii a yuuma ka.<ref>{{Citation|title=Samia Nkrumah|date=2025-06-15|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Samia_Nkrumah&oldid=1295730634|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref>. A yuuma ele la budaa to ba yi'ira ka ti Michele Melega, ti a dɛna Italian-Danish budaa. Ba tari la dayua ka yima ti a yu'urɛ dɛna Kwame Thomas Melega.<ref>{{Citation|title=Samia Nkrumah|date=2025-06-15|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Samia_Nkrumah&oldid=1295730634|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref><ref>{{Citation|title=Samia Nkrumah|date=2025-06-15|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Samia_Nkrumah&oldid=1295730634|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref> Samia ta'am tɔgera Arabic, Italian, Danish, la solemiinɛ (English) mɛ. A tum paɛ yuuma seem ma'a mɛ dɛna sɛla ti na yi'ira ti 'journalist la media consultant' bɔna 'Egyptian media space'.<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Samia_Nkrumah#cite_note-30</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Samia_Nkrumah#cite_note-cv-1</ref> a de la mina n ka boti pugeto n ni ka paɛ ele gee ela la. A tuuma kankaŋi de la sɛla n ni suŋera pɔgesi la pugeto ti ba tara paŋa<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Samia_Nkrumah#cite_note-31</ref>.
== '''Viisegɔ lɔgerɔ (References)''' ==
== '''Nyiŋa viisegɔ lɔgerɔ (External links)''' ==
* Media from Commons
* Quotations from Wikiquote
* Data from Wikidata
* ''Convention People Party.org:''
* ''The Huffingtonpost:''
* ''Financial Times:''
* ''Jeune Afrique:''
* ''Ghanaweb:''
* ''Ghana Broadcasting Corporation:''
* ''Citifmonline:''
* ''Ghana to Ghana.com:''
== '''Viisegɔ lɔgerɔ''' ==
j3dui7x35onbmfv4zc3kxlc2fu54k3r
18138
18136
2025-07-01T16:10:48Z
Akoleko Atayinɛ
752
Added references
18138
wikitext
text/x-wiki
Ba dɔge ein la 23 June, 1960 yuunɛ la puan. '''Honourable Samia Yaba Christina Nkrumah''' (ba dɔgɛ e la 23 June 1960 yuunɛ la puan)<ref name=":0">{{Cite web|title=samiankrumah.org
- samiankrumah Resources and Information. This website is for sale!|url=http://www.samiankrumah.org/pdf/CV_Samia%20Nkrumah.pdf|access-date=2025-07-01|website=www.samiankrumah.org}}</ref> ti a dɛna Ghana nalɛgera dee kelum dɛna sɛla ti ba yi'ira solemiine puan ti 'chairperson of the Convention People's Party (CPP)'. Iŋa yuum de pɔka yia daana ti a dɛna bala.<ref>{{Cite web|date=2024-03-11|title=Electoral system needs reforms - Samia Nkrumah|url=https://www.graphic.com.gh/news/general-news/ghana-news-electoral-system-needs-reforms-samia-nkrumah.html|access-date=2025-07-01|website=Graphic Online|language=en-gb}}</ref> Ze'ele 2008 yuunɛ la puanbti a yuum di 'Jomoro constituency' kuka la. A de la Osagyefo Dr. Kwame Nkrumah poyua.
== '''Pɔsega vom la sukuu yɛla''' ==
Ba yuum dɔgɛ Samia la Aburi n boi Eastern Region bɔna Ghana wa 1960 yuunɛ la puan.<ref>{{Cite web|title=Samia Nkrumah “the Amazing” — The Ghanaian Journal|url=https://www.theghanaianjournal.com/2008/12/12/samia-nkrumah-the-amazing/|access-date=2025-07-01|website=www.theghanaianjournal.com}}</ref> Ba yuum pɛrege iŋa la a buuri ti ba basɛ Ghana wa mɛ yɛsa 1966 'military coup' la yuum iŋɛ la zuo ti ba yuum sa'ɛ Kwame Nkrumah la. Ba yuum nyaa kiŋɛ ta bɔna Egypt gɔmena nu'usum.<ref>{{Cite web|last=Wire|first=Pan-african News|date=2007-02-19|title=Pan-African News Wire: Samia Nkrumah Says That Her Father, Dr. Kwame Nkrumah, Wanted to Return to Ghana|url=http://panafricannews.blogspot.com/2007/02/samia-nkrumah-says-that-her-father-dr.html|access-date=2025-07-01|website=Pan-African News Wire}}</ref> A yuum ze'ele bilam lem Ghana la 1975 yuunɛ la puan ti a General Acheampong's National Redemption Council gɔmena yuum yi e ti a wa'am. A kiŋɛ la Achimota School. Amaa a yuum kelum lebe kiŋɛ Egypt 1980s yuuma la puan. Samia yuum nyaa kiŋɛ la London bɔna 'School of Oriental la African Studies bɔna 'University of London n boi United Kingdom la ta zamesɛ to'e Bachelor Arabic digirii bɔna 1991 yuunɛ la puan. A kelum ba'asɛ a Master's degree bɔna 1993 yuunɛ la puan.<ref name=":0" />
== A '''tuuma yɛla (Career)''' ==
Birekina Samia Nkrumah pɔsega tuuma de la 'bank clerk' n boi London tiŋa puan bɔna 1984. A yuum kelum naɛ la Al-Ahram tum dɛna bɔna 1989 yuunɛ la puan.<ref name=":0" /> Ze'ele 2024 yuunɛ la puan a yuuma taribla sɛla ti ba yi'ira ti 'coconut factory' n boi Jomoro Constituency. A yuum boti la a basɛ ti Jomoro tiŋa la dɛna 'Global Hub for Coconut Processing' se'em n wan basɛ ti tiŋa la nɛreba vom ana suŋa.<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Samia_Nkrumah#cite_note-7</ref>
== '''Nalɛka tuuma yɛla''' ==
Ba yuum gulesɛ gɔnɔ ti Ku yu'urɛ dɛna wuu, "The new Mandela is a woman", se'em ti Huffington daa gulesɛ yeti a tiŋa maalegɔ yɛm bɔna Ghana la Africa za'a ka tari makerɛ la fii mi.<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Samia_Nkrumah#cite_note-8</ref> ba yeti, a puti'irɛ wa de la sɛla n boti la ŋwana Kwame Nkrumah sira sakerɛ yɛsa<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Samia_Nkrumah#cite_note-9</ref>. Kɔ'ɔm ze'ele bini sa nɛrezuto magesɛ wuu Nkrumah, daa nyaa zuseri 'President Nana Akuffo Addo' ti a da kan sakɛ bo puti'irɛ miŋa. Hali ti Ghana minisita sɛka n biseri gɔmena ligeri la 'Ghana’s finance minister' ti ba daa gulesɛ gɔŋɔ boi e ti ba san sakɛ puti'irɛ miŋa ti di lebege lɔɔ la kan tara suŋeri bo'ora Ghana ligeri la ti vom yɛla.<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Samia_Nkrumah#cite_note-12</ref>
=== '''Member of Parliament bɔna''' Ghana ===
Bɔna December 2008 yuunɛ la puan a yuuma lɛge Jomoro constituency kuka la mɛ n boi Western Region Ghana wa gee yuum di MP sɛka n yuum boi bini la ti ba yi'ira e ti Lee Ocran bo'ora ma'asumtia paati la 'National Democratic Congress' (NDC) yuum di kalɛ 6,571 ze'ele bo 50% kɔbega puan<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Samia_Nkrumah#cite_note-13</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Samia_Nkrumah#cite_note-21</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Samia_Nkrumah#cite_note-14</ref>. Iŋa ma'a yuum de CPP MP bala la, a yuuma dikɛ amiŋa pa'asɛ la NPP paati la puan.<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Samia_Nkrumah#cite_note-15</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Samia_Nkrumah#cite_note-16</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Samia_Nkrumah#cite_note-17</ref> A ze'ele bo Joromo constituency pɔsɛ la 2011 yuunɛ la puan ta paɛ 2015 yuunɛ la puan.<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Samia_Nkrumah#cite_note-18</ref>
'''CPP zuo daana (Chairperson of CPP)'''
A yuum ta lebege la Mina n de pɔka yia daana ti a dɛna zuo daana bo'ora paati katɛ bala bɔna Ghana wa. La yuum dagi iŋa ma'a gee pɔgesi siyi n mɛ yuum lagum bɔna bini dɔla a poore ti nɛreba yuum nyaa tɔgera yeti CPP paati la n yuum kiiri la nyaa nyɛ vom lɛ yɛ'ɛsa.
Bala mi yuum kelum pa'alɛ ti CPP paati la yeledaa n de wuu ba suŋera pɔgesi yuum sirum iŋɛ ti nɛreba mina ti ba ka pareni.Ba yuum loe e ti a dɛna yia pɔka dɛna CPP paati la zuo daana la 10 September 2011 yuunɛ la puan. A yuuma tum la bala ta paɛ 2015 yuunɛ la puan.<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Samia_Nkrumah#cite_note-19</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Samia_Nkrumah#cite_note-20</ref>
== A '''miŋa vom yɛla''' ==
Samia de la Kwame Nkrumah via buyi ouan n bala,<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Samia_Nkrumah#cite_note-21</ref> Ghana yia President la a pɔga Fathia Nkrumah. Kwame Nkrumah n yuum de yia Prime Minister la President bɔna Ghana gee ti ba yuum yi'ira di ti Gold Coast ta paɛ sansɛka ti ba yuum to'e miŋa Britain duma nu'usum bɔna 1957 yuunɛ la puan.<ref>{{Citation|title=Samia Nkrumah|date=2025-06-15|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Samia_Nkrumah&oldid=1295730634|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref>
A yuum de la mina n yuum suŋeri 'pan-Africanism'. Bala la, Nkrumah yuum pa'asɛ la tigere sɛka ti ba yi'ira ti 'Organization of African Unity' la puan gee yuum dikɛ sɛla ti ba yi'ira di solemiine puan ti 'Lenin Peace Prize' bɔna 'Soviet Union' duma zi'an n boi 1962 yuunɛ la puan.<ref>{{Citation|title=Samia Nkrumah|date=2025-06-15|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Samia_Nkrumah&oldid=1295730634|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref>. Samia tari la tapa bayi ti ba yu'ura dɛna: Gamal Nkrumah, la Sekou Nkrumah. A kelum tara a ta ayima ti a yu'urɛ dɛna Professor Francis Nkrumah,<ref>{{Citation|title=Samia Nkrumah|date=2025-06-15|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Samia_Nkrumah&oldid=1295730634|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref> ti a dɛna pa'ala kurega n yuum boi Noguchi Memorial Institute for Medical Research bɔna Legon n boi Ghana wa.<ref>{{Citation|title=Samia Nkrumah|date=2025-06-15|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Samia_Nkrumah&oldid=1295730634|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref>July 2023 yuunɛ la puan, a yuum ŋmɛ la nukpɛ'ɛne la ata Sekou Nkrumah ti ba pa'ala ti ba sɔ la yuum de la 'dictator' bii a yuuma ka.<ref>{{Citation|title=Samia Nkrumah|date=2025-06-15|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Samia_Nkrumah&oldid=1295730634|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref>. A yuuma ele la budaa to ba yi'ira ka ti Michele Melega, ti a dɛna Italian-Danish budaa. Ba tari la dayua ka yima ti a yu'urɛ dɛna Kwame Thomas Melega.<ref>{{Citation|title=Samia Nkrumah|date=2025-06-15|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Samia_Nkrumah&oldid=1295730634|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref><ref>{{Citation|title=Samia Nkrumah|date=2025-06-15|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Samia_Nkrumah&oldid=1295730634|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref> Samia ta'am tɔgera Arabic, Italian, Danish, la solemiinɛ (English) mɛ. A tum paɛ yuuma seem ma'a mɛ dɛna sɛla ti na yi'ira ti 'journalist la media consultant' bɔna 'Egyptian media space'.<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Samia_Nkrumah#cite_note-30</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Samia_Nkrumah#cite_note-cv-1</ref> a de la mina n ka boti pugeto n ni ka paɛ ele gee ela la. A tuuma kankaŋi de la sɛla n ni suŋera pɔgesi la pugeto ti ba tara paŋa<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Samia_Nkrumah#cite_note-31</ref>.
== '''Viisegɔ lɔgerɔ (References)''' ==
== '''Nyiŋa viisegɔ lɔgerɔ (External links)''' ==
* Media from Commons
* Quotations from Wikiquote
* Data from Wikidata
* ''Convention People Party.org:''
* ''The Huffingtonpost:''
* ''Financial Times:''
* ''Jeune Afrique:''
* ''Ghanaweb:''
* ''Ghana Broadcasting Corporation:''
* ''Citifmonline:''
* ''Ghana to Ghana.com:''
== '''Viisegɔ lɔgerɔ''' ==
dvtbttsp9gfjrhic1n43egf9c113ocb
18176
18138
2025-07-01T21:24:19Z
Akoleko Atayinɛ
752
Added content
18176
wikitext
text/x-wiki
Ba dɔge ein la 23 June, 1960 yuunɛ la puan. '''Honourable Samia Yaba Christina Nkrumah''' (ba dɔgɛ e la 23 June 1960 yuunɛ la puan)<ref name=":0">{{Cite web|title=samiankrumah.org
- samiankrumah Resources and Information. This website is for sale!|url=http://www.samiankrumah.org/pdf/CV_Samia%20Nkrumah.pdf|access-date=2025-07-01|website=www.samiankrumah.org}}</ref> ti a dɛna Ghana nalɛgera dee kelum dɛna sɛla ti ba yi'ira solemiine puan ti 'chairperson of the Convention People's Party (CPP)'. Iŋa yuum de pɔka yia daana ti a dɛna bala.<ref>{{Cite web|date=2024-03-11|title=Electoral system needs reforms - Samia Nkrumah|url=https://www.graphic.com.gh/news/general-news/ghana-news-electoral-system-needs-reforms-samia-nkrumah.html|access-date=2025-07-01|website=Graphic Online|language=en-gb}}</ref> Ze'ele 2008 yuunɛ la puanbti a yuum di 'Jomoro constituency' kuka la. A de la Osagyefo Dr. Kwame Nkrumah poyua.
== '''Pɔsega vom la sukuu yɛla''' ==
Ba yuum dɔgɛ Samia la Aburi n boi Eastern Region bɔna Ghana wa 1960 yuunɛ la puan.<ref>{{Cite web|title=Samia Nkrumah “the Amazing” — The Ghanaian Journal|url=https://www.theghanaianjournal.com/2008/12/12/samia-nkrumah-the-amazing/|access-date=2025-07-01|website=www.theghanaianjournal.com}}</ref> Ba yuum pɛrege iŋa la a buuri ti ba basɛ Ghana wa mɛ yɛsa 1966 'military coup' la yuum iŋɛ la zuo ti ba yuum sa'ɛ Kwame Nkrumah la. Ba yuum nyaa kiŋɛ ta bɔna Egypt gɔmena nu'usum.<ref>{{Cite web|last=Wire|first=Pan-african News|date=2007-02-19|title=Pan-African News Wire: Samia Nkrumah Says That Her Father, Dr. Kwame Nkrumah, Wanted to Return to Ghana|url=http://panafricannews.blogspot.com/2007/02/samia-nkrumah-says-that-her-father-dr.html|access-date=2025-07-01|website=Pan-African News Wire}}</ref> A yuum ze'ele bilam lem Ghana la 1975 yuunɛ la puan ti a General Acheampong's National Redemption Council gɔmena yuum yi e ti a wa'am. A kiŋɛ la Achimota School. Amaa a yuum kelum lebe kiŋɛ Egypt 1980s yuuma la puan. Samia yuum nyaa kiŋɛ la London bɔna 'School of Oriental la African Studies bɔna 'University of London n boi United Kingdom la ta zamesɛ to'e Bachelor Arabic digirii bɔna 1991 yuunɛ la puan. A kelum ba'asɛ a Master's degree bɔna 1993 yuunɛ la puan.<ref name=":0" />
== A '''tuuma yɛla (Career)''' ==
Birekina Samia Nkrumah pɔsega tuuma de la 'bank clerk' n boi London tiŋa puan bɔna 1984. A yuum kelum naɛ la Al-Ahram tum dɛna bɔna 1989 yuunɛ la puan.<ref name=":0" /> Ze'ele 2024 yuunɛ la puan a yuuma taribla sɛla ti ba yi'ira ti 'coconut factory' n boi Jomoro Constituency. A yuum boti la a basɛ ti Jomoro tiŋa la dɛna 'Global Hub for Coconut Processing' se'em n wan basɛ ti tiŋa la nɛreba vom ana suŋa.<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Samia_Nkrumah#cite_note-7</ref>
== '''Nalɛka tuuma yɛla''' ==
Ba yuum gulesɛ gɔnɔ ti Ku yu'urɛ dɛna wuu, "The new Mandela is a woman", se'em ti Huffington daa gulesɛ yeti a tiŋa maalegɔ yɛm bɔna Ghana la Africa za'a ka tari makerɛ la fii mi.<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Samia_Nkrumah#cite_note-8</ref> ba yeti, a puti'irɛ wa de la sɛla n boti la ŋwana Kwame Nkrumah sira sakerɛ yɛsa<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Samia_Nkrumah#cite_note-9</ref>.
Dagi a mi'ilum wa ma'a gee daa kelum yeti gɔmena nalɛka de la sɛla ti iŋa wan taaƒdoose suŋɛ a tiŋa la a nɛreba. Bala n yuum sɔi ti a yuuma nyaa pɔsɛ 'politics' Ghana wa.[10] Ze'ele 2023 yuunɛ la puan, a yuuma iŋɛ a puti'irɛ ti a lɛge Jomoro Constituency na'am kuka la gee ze'ele a ma'a bɔna 2024 yuunɛ la puan.[11] Samia Nkrumah, wa n de mina daana n ze'eti bo'ora a tiŋa nɛreba to ba yi'ira la solemiine puan ti 'Member of parliament' kurega la paati katɛ zuo daana bɔna Ghana wa la yuum basɛ ti ba tee LGBT lɔɔ wa mɛ gee yi'ira ka to yelemiŋerɛ ka boi bini.
=== '''Member of Parliament bɔna''' Ghana ===
Bɔna December 2008 yuunɛ la puan a yuuma lɛge Jomoro constituency kuka la mɛ n boi Western Region Ghana wa gee yuum di MP sɛka n yuum boi bini la ti ba yi'ira e ti Lee Ocran bo'ora ma'asumtia paati la 'National Democratic Congress' (NDC) yuum di kalɛ 6,571 ze'ele bo 50% kɔbega puan<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Samia_Nkrumah#cite_note-13</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Samia_Nkrumah#cite_note-21</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Samia_Nkrumah#cite_note-14</ref>. Iŋa ma'a yuum de CPP MP bala la, a yuuma dikɛ amiŋa pa'asɛ la NPP paati la puan.<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Samia_Nkrumah#cite_note-15</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Samia_Nkrumah#cite_note-16</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Samia_Nkrumah#cite_note-17</ref> A ze'ele bo Joromo constituency pɔsɛ la 2011 yuunɛ la puan ta paɛ 2015 yuunɛ la puan.<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Samia_Nkrumah#cite_note-18</ref>
'''CPP zuo daana (Chairperson of CPP)'''
A yuum ta lebege la Mina n de pɔka yia daana ti a dɛna zuo daana bo'ora paati katɛ bala bɔna Ghana wa. La yuum dagi iŋa ma'a gee pɔgesi siyi n mɛ yuum lagum bɔna bini dɔla a poore ti nɛreba yuum nyaa tɔgera yeti CPP paati la n yuum kiiri la nyaa nyɛ vom lɛ yɛ'ɛsa.
Bala mi yuum kelum pa'alɛ ti CPP paati la yeledaa n de wuu ba suŋera pɔgesi yuum sirum iŋɛ ti nɛreba mina ti ba ka pareni.Ba yuum loe e ti a dɛna yia pɔka dɛna CPP paati la zuo daana la 10 September 2011 yuunɛ la puan. A yuuma tum la bala ta paɛ 2015 yuunɛ la puan.<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Samia_Nkrumah#cite_note-19</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Samia_Nkrumah#cite_note-20</ref>
== A '''miŋa vom yɛla''' ==
Samia de la Kwame Nkrumah via buyi ouan n bala,<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Samia_Nkrumah#cite_note-21</ref> Ghana yia President la a pɔga Fathia Nkrumah. Kwame Nkrumah n yuum de yia Prime Minister la President bɔna Ghana gee ti ba yuum yi'ira di ti Gold Coast ta paɛ sansɛka ti ba yuum to'e miŋa Britain duma nu'usum bɔna 1957 yuunɛ la puan.<ref>{{Citation|title=Samia Nkrumah|date=2025-06-15|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Samia_Nkrumah&oldid=1295730634|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref>
A yuum de la mina n yuum suŋeri 'pan-Africanism'. Bala la, Nkrumah yuum pa'asɛ la tigere sɛka ti ba yi'ira ti 'Organization of African Unity' la puan gee yuum dikɛ sɛla ti ba yi'ira di solemiine puan ti 'Lenin Peace Prize' bɔna 'Soviet Union' duma zi'an n boi 1962 yuunɛ la puan.<ref>{{Citation|title=Samia Nkrumah|date=2025-06-15|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Samia_Nkrumah&oldid=1295730634|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref>. Samia tari la tapa bayi ti ba yu'ura dɛna: Gamal Nkrumah, la Sekou Nkrumah. A kelum tara a ta ayima ti a yu'urɛ dɛna Professor Francis Nkrumah,<ref>{{Citation|title=Samia Nkrumah|date=2025-06-15|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Samia_Nkrumah&oldid=1295730634|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref> ti a dɛna pa'ala kurega n yuum boi Noguchi Memorial Institute for Medical Research bɔna Legon n boi Ghana wa.<ref>{{Citation|title=Samia Nkrumah|date=2025-06-15|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Samia_Nkrumah&oldid=1295730634|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref>July 2023 yuunɛ la puan, a yuum ŋmɛ la nukpɛ'ɛne la ata Sekou Nkrumah ti ba pa'ala ti ba sɔ la yuum de la 'dictator' bii a yuuma ka.<ref>{{Citation|title=Samia Nkrumah|date=2025-06-15|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Samia_Nkrumah&oldid=1295730634|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref>. A yuuma ele la budaa to ba yi'ira ka ti Michele Melega, ti a dɛna Italian-Danish budaa. Ba tari la dayua ka yima ti a yu'urɛ dɛna Kwame Thomas Melega.<ref>{{Citation|title=Samia Nkrumah|date=2025-06-15|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Samia_Nkrumah&oldid=1295730634|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref><ref>{{Citation|title=Samia Nkrumah|date=2025-06-15|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Samia_Nkrumah&oldid=1295730634|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref> Samia ta'am tɔgera Arabic, Italian, Danish, la solemiinɛ (English) mɛ. A tum paɛ yuuma seem ma'a mɛ dɛna sɛla ti na yi'ira ti 'journalist la media consultant' bɔna 'Egyptian media space'.<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Samia_Nkrumah#cite_note-30</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Samia_Nkrumah#cite_note-cv-1</ref> a de la mina n ka boti pugeto n ni ka paɛ ele gee ela la. A tuuma kankaŋi de la sɛla n ni suŋera pɔgesi la pugeto ti ba tara paŋa<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Samia_Nkrumah#cite_note-31</ref>.
== '''Viisegɔ lɔgerɔ (References)''' ==
== '''Nyiŋa viisegɔ lɔgerɔ (External links)''' ==
* Media from Commons
* Quotations from Wikiquote
* Data from Wikidata
* ''Convention People Party.org:''
* ''The Huffingtonpost:''
* ''Financial Times:''
* ''Jeune Afrique:''
* ''Ghanaweb:''
* ''Ghana Broadcasting Corporation:''
* ''Citifmonline:''
* ''Ghana to Ghana.com:''
== '''Viisegɔ lɔgerɔ''' ==
7fkigx177om2eu0x4hzs1802ph6wuzy
18177
18176
2025-07-01T21:28:38Z
Akoleko Atayinɛ
752
Added content
18177
wikitext
text/x-wiki
Ba dɔge ein la 23 June, 1960 yuunɛ la puan. '''Honourable Samia Yaba Christina Nkrumah''' (ba dɔgɛ e la 23 June 1960 yuunɛ la puan)<ref name=":0">{{Cite web|title=samiankrumah.org
- samiankrumah Resources and Information. This website is for sale!|url=http://www.samiankrumah.org/pdf/CV_Samia%20Nkrumah.pdf|access-date=2025-07-01|website=www.samiankrumah.org}}</ref> ti a dɛna Ghana nalɛgera dee kelum dɛna sɛla ti ba yi'ira solemiine puan ti 'chairperson of the Convention People's Party (CPP)'. Iŋa yuum de pɔka yia daana ti a dɛna bala.<ref>{{Cite web|date=2024-03-11|title=Electoral system needs reforms - Samia Nkrumah|url=https://www.graphic.com.gh/news/general-news/ghana-news-electoral-system-needs-reforms-samia-nkrumah.html|access-date=2025-07-01|website=Graphic Online|language=en-gb}}</ref> Ze'ele 2008 yuunɛ la puanbti a yuum di 'Jomoro constituency' kuka la. A de la Osagyefo Dr. Kwame Nkrumah poyua.
== '''Pɔsega vom la sukuu yɛla''' ==
Ba yuum dɔgɛ Samia la Aburi n boi Eastern Region bɔna Ghana wa 1960 yuunɛ la puan.<ref>{{Cite web|title=Samia Nkrumah “the Amazing” — The Ghanaian Journal|url=https://www.theghanaianjournal.com/2008/12/12/samia-nkrumah-the-amazing/|access-date=2025-07-01|website=www.theghanaianjournal.com}}</ref> Ba yuum pɛrege iŋa la a buuri ti ba basɛ Ghana wa mɛ yɛsa 1966 'military coup' la yuum iŋɛ la zuo ti ba yuum sa'ɛ Kwame Nkrumah la. Ba yuum nyaa kiŋɛ ta bɔna Egypt gɔmena nu'usum.<ref>{{Cite web|last=Wire|first=Pan-african News|date=2007-02-19|title=Pan-African News Wire: Samia Nkrumah Says That Her Father, Dr. Kwame Nkrumah, Wanted to Return to Ghana|url=http://panafricannews.blogspot.com/2007/02/samia-nkrumah-says-that-her-father-dr.html|access-date=2025-07-01|website=Pan-African News Wire}}</ref> A yuum ze'ele bilam lem Ghana la 1975 yuunɛ la puan ti a General Acheampong's National Redemption Council gɔmena yuum yi e ti a wa'am. A kiŋɛ la Achimota School. Amaa a yuum kelum lebe kiŋɛ Egypt 1980s yuuma la puan. Samia yuum nyaa kiŋɛ la London bɔna 'School of Oriental la African Studies bɔna 'University of London n boi United Kingdom la ta zamesɛ to'e Bachelor Arabic digirii bɔna 1991 yuunɛ la puan. A kelum ba'asɛ a Master's degree bɔna 1993 yuunɛ la puan.<ref name=":0" />
== A '''tuuma yɛla (Career)''' ==
Birekina Samia Nkrumah pɔsega tuuma de la 'bank clerk' n boi London tiŋa puan bɔna 1984. A yuum kelum naɛ la Al-Ahram tum dɛna bɔna 1989 yuunɛ la puan.<ref name=":0" /> Ze'ele 2024 yuunɛ la puan a yuuma taribla sɛla ti ba yi'ira ti 'coconut factory' n boi Jomoro Constituency. A yuum boti la a basɛ ti Jomoro tiŋa la dɛna 'Global Hub for Coconut Processing' se'em n wan basɛ ti tiŋa la nɛreba vom ana suŋa.<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Samia_Nkrumah#cite_note-7</ref>
== '''Nalɛka tuuma yɛla''' ==
Ba yuum gulesɛ gɔnɔ ti Ku yu'urɛ dɛna wuu, "The new Mandela is a woman", se'em ti Huffington daa gulesɛ yeti a tiŋa maalegɔ yɛm bɔna Ghana la Africa za'a ka tari makerɛ la fii mi.<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Samia_Nkrumah#cite_note-8</ref> ba yeti, a puti'irɛ wa de la sɛla n boti la ŋwana Kwame Nkrumah sira sakerɛ yɛsa<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Samia_Nkrumah#cite_note-9</ref>.
Dagi a mi'ilum wa ma'a gee daa kelum yeti gɔmena nalɛka de la sɛla ti iŋa wan taaƒdoose suŋɛ a tiŋa la a nɛreba. Bala n yuum sɔi ti a yuuma nyaa pɔsɛ 'politics' Ghana wa.[10] Ze'ele 2023 yuunɛ la puan, a yuuma iŋɛ a puti'irɛ ti a lɛge Jomoro Constituency na'am kuka la gee ze'ele a ma'a bɔna 2024 yuunɛ la puan.[11] Samia Nkrumah, wa n de mina daana n ze'eti bo'ora a tiŋa nɛreba to ba yi'ira la solemiine puan ti 'Member of parliament' kurega la paati katɛ zuo daana bɔna Ghana wa la yuum basɛ ti ba tee LGBT lɔɔ wa mɛ gee yi'ira ka to yelemiŋerɛ ka boi bini.
Fu san bisa bureya pooren ŋmaresi siyi la puan ti ba yi'ira solemiine puan ti February 28, ŋmarega puan ti Ghana wa duma yire labti ba yi'ira solemiine puan ti 'parliament' yuum biŋɔ lɔɔ 'law' ti la ka nari ti pɔka naara la pɔka ga'ata la taaba, bala nɔɔ ti la kelum ka ana suŋa ti budaa naɛ la budaa ga'ata la taaba mi. Bala ti ba daa yeti la de la sɛla n ka nari. A daa de la mina daana n daa lagum isege kankaŋi ze'ele zabera ti ba da kan dikɛ la iŋɛ lɔɔ ba yi'ira bala solemiine puan la LGBT nɛreba wa waabi.
=== '''Member of Parliament bɔna''' Ghana ===
Bɔna December 2008 yuunɛ la puan a yuuma lɛge Jomoro constituency kuka la mɛ n boi Western Region Ghana wa gee yuum di MP sɛka n yuum boi bini la ti ba yi'ira e ti Lee Ocran bo'ora ma'asumtia paati la 'National Democratic Congress' (NDC) yuum di kalɛ 6,571 ze'ele bo 50% kɔbega puan<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Samia_Nkrumah#cite_note-13</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Samia_Nkrumah#cite_note-21</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Samia_Nkrumah#cite_note-14</ref>. Iŋa ma'a yuum de CPP MP bala la, a yuuma dikɛ amiŋa pa'asɛ la NPP paati la puan.<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Samia_Nkrumah#cite_note-15</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Samia_Nkrumah#cite_note-16</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Samia_Nkrumah#cite_note-17</ref> A ze'ele bo Joromo constituency pɔsɛ la 2011 yuunɛ la puan ta paɛ 2015 yuunɛ la puan.<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Samia_Nkrumah#cite_note-18</ref>
'''CPP zuo daana (Chairperson of CPP)'''
A yuum ta lebege la Mina n de pɔka yia daana ti a dɛna zuo daana bo'ora paati katɛ bala bɔna Ghana wa. La yuum dagi iŋa ma'a gee pɔgesi siyi n mɛ yuum lagum bɔna bini dɔla a poore ti nɛreba yuum nyaa tɔgera yeti CPP paati la n yuum kiiri la nyaa nyɛ vom lɛ yɛ'ɛsa.
Bala mi yuum kelum pa'alɛ ti CPP paati la yeledaa n de wuu ba suŋera pɔgesi yuum sirum iŋɛ ti nɛreba mina ti ba ka pareni.Ba yuum loe e ti a dɛna yia pɔka dɛna CPP paati la zuo daana la 10 September 2011 yuunɛ la puan. A yuuma tum la bala ta paɛ 2015 yuunɛ la puan.<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Samia_Nkrumah#cite_note-19</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Samia_Nkrumah#cite_note-20</ref>
== A '''miŋa vom yɛla''' ==
Samia de la Kwame Nkrumah via buyi ouan n bala,<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Samia_Nkrumah#cite_note-21</ref> Ghana yia President la a pɔga Fathia Nkrumah. Kwame Nkrumah n yuum de yia Prime Minister la President bɔna Ghana gee ti ba yuum yi'ira di ti Gold Coast ta paɛ sansɛka ti ba yuum to'e miŋa Britain duma nu'usum bɔna 1957 yuunɛ la puan.<ref>{{Citation|title=Samia Nkrumah|date=2025-06-15|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Samia_Nkrumah&oldid=1295730634|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref>
A yuum de la mina n yuum suŋeri 'pan-Africanism'. Bala la, Nkrumah yuum pa'asɛ la tigere sɛka ti ba yi'ira ti 'Organization of African Unity' la puan gee yuum dikɛ sɛla ti ba yi'ira di solemiine puan ti 'Lenin Peace Prize' bɔna 'Soviet Union' duma zi'an n boi 1962 yuunɛ la puan.<ref>{{Citation|title=Samia Nkrumah|date=2025-06-15|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Samia_Nkrumah&oldid=1295730634|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref>. Samia tari la tapa bayi ti ba yu'ura dɛna: Gamal Nkrumah, la Sekou Nkrumah. A kelum tara a ta ayima ti a yu'urɛ dɛna Professor Francis Nkrumah,<ref>{{Citation|title=Samia Nkrumah|date=2025-06-15|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Samia_Nkrumah&oldid=1295730634|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref> ti a dɛna pa'ala kurega n yuum boi Noguchi Memorial Institute for Medical Research bɔna Legon n boi Ghana wa.<ref>{{Citation|title=Samia Nkrumah|date=2025-06-15|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Samia_Nkrumah&oldid=1295730634|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref>July 2023 yuunɛ la puan, a yuum ŋmɛ la nukpɛ'ɛne la ata Sekou Nkrumah ti ba pa'ala ti ba sɔ la yuum de la 'dictator' bii a yuuma ka.<ref>{{Citation|title=Samia Nkrumah|date=2025-06-15|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Samia_Nkrumah&oldid=1295730634|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref>. A yuuma ele la budaa to ba yi'ira ka ti Michele Melega, ti a dɛna Italian-Danish budaa. Ba tari la dayua ka yima ti a yu'urɛ dɛna Kwame Thomas Melega.<ref>{{Citation|title=Samia Nkrumah|date=2025-06-15|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Samia_Nkrumah&oldid=1295730634|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref><ref>{{Citation|title=Samia Nkrumah|date=2025-06-15|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Samia_Nkrumah&oldid=1295730634|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref> Samia ta'am tɔgera Arabic, Italian, Danish, la solemiinɛ (English) mɛ. A tum paɛ yuuma seem ma'a mɛ dɛna sɛla ti na yi'ira ti 'journalist la media consultant' bɔna 'Egyptian media space'.<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Samia_Nkrumah#cite_note-30</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Samia_Nkrumah#cite_note-cv-1</ref> a de la mina n ka boti pugeto n ni ka paɛ ele gee ela la. A tuuma kankaŋi de la sɛla n ni suŋera pɔgesi la pugeto ti ba tara paŋa<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Samia_Nkrumah#cite_note-31</ref>.
== '''Viisegɔ lɔgerɔ (References)''' ==
== '''Nyiŋa viisegɔ lɔgerɔ (External links)''' ==
* Media from Commons
* Quotations from Wikiquote
* Data from Wikidata
* ''Convention People Party.org:''
* ''The Huffingtonpost:''
* ''Financial Times:''
* ''Jeune Afrique:''
* ''Ghanaweb:''
* ''Ghana Broadcasting Corporation:''
* ''Citifmonline:''
* ''Ghana to Ghana.com:''
== '''Viisegɔ lɔgerɔ''' ==
qpjxzomn10hkx5xvsaw00911tjbjihg
18178
18177
2025-07-01T21:30:18Z
Akoleko Atayinɛ
752
Added content
18178
wikitext
text/x-wiki
Ba dɔge ein la 23 June, 1960 yuunɛ la puan. '''Honourable Samia Yaba Christina Nkrumah''' (ba dɔgɛ e la 23 June 1960 yuunɛ la puan)<ref name=":0">{{Cite web|title=samiankrumah.org
- samiankrumah Resources and Information. This website is for sale!|url=http://www.samiankrumah.org/pdf/CV_Samia%20Nkrumah.pdf|access-date=2025-07-01|website=www.samiankrumah.org}}</ref> ti a dɛna Ghana nalɛgera dee kelum dɛna sɛla ti ba yi'ira solemiine puan ti 'chairperson of the Convention People's Party (CPP)'. Iŋa yuum de pɔka yia daana ti a dɛna bala.<ref>{{Cite web|date=2024-03-11|title=Electoral system needs reforms - Samia Nkrumah|url=https://www.graphic.com.gh/news/general-news/ghana-news-electoral-system-needs-reforms-samia-nkrumah.html|access-date=2025-07-01|website=Graphic Online|language=en-gb}}</ref> Ze'ele 2008 yuunɛ la puanbti a yuum di 'Jomoro constituency' kuka la. A de la Osagyefo Dr. Kwame Nkrumah poyua.
== '''Pɔsega vom la sukuu yɛla''' ==
Ba yuum dɔgɛ Samia la Aburi n boi Eastern Region bɔna Ghana wa 1960 yuunɛ la puan.<ref>{{Cite web|title=Samia Nkrumah “the Amazing” — The Ghanaian Journal|url=https://www.theghanaianjournal.com/2008/12/12/samia-nkrumah-the-amazing/|access-date=2025-07-01|website=www.theghanaianjournal.com}}</ref> Ba yuum pɛrege iŋa la a buuri ti ba basɛ Ghana wa mɛ yɛsa 1966 'military coup' la yuum iŋɛ la zuo ti ba yuum sa'ɛ Kwame Nkrumah la. Ba yuum nyaa kiŋɛ ta bɔna Egypt gɔmena nu'usum.<ref>{{Cite web|last=Wire|first=Pan-african News|date=2007-02-19|title=Pan-African News Wire: Samia Nkrumah Says That Her Father, Dr. Kwame Nkrumah, Wanted to Return to Ghana|url=http://panafricannews.blogspot.com/2007/02/samia-nkrumah-says-that-her-father-dr.html|access-date=2025-07-01|website=Pan-African News Wire}}</ref> A yuum ze'ele bilam lem Ghana la 1975 yuunɛ la puan ti a General Acheampong's National Redemption Council gɔmena yuum yi e ti a wa'am. A kiŋɛ la Achimota School. Amaa a yuum kelum lebe kiŋɛ Egypt 1980s yuuma la puan. Samia yuum nyaa kiŋɛ la London bɔna 'School of Oriental la African Studies bɔna 'University of London n boi United Kingdom la ta zamesɛ to'e Bachelor Arabic digirii bɔna 1991 yuunɛ la puan. A kelum ba'asɛ a Master's degree bɔna 1993 yuunɛ la puan.<ref name=":0" />
== A '''tuuma yɛla (Career)''' ==
Birekina Samia Nkrumah pɔsega tuuma de la 'bank clerk' n boi London tiŋa puan bɔna 1984. A yuum kelum naɛ la Al-Ahram tum dɛna bɔna 1989 yuunɛ la puan.<ref name=":0" /> Ze'ele 2024 yuunɛ la puan a yuuma taribla sɛla ti ba yi'ira ti 'coconut factory' n boi Jomoro Constituency. A yuum boti la a basɛ ti Jomoro tiŋa la dɛna 'Global Hub for Coconut Processing' se'em n wan basɛ ti tiŋa la nɛreba vom ana suŋa.<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Samia_Nkrumah#cite_note-7</ref>
== '''Nalɛka tuuma yɛla''' ==
Ba yuum gulesɛ gɔnɔ ti Ku yu'urɛ dɛna wuu, "The new Mandela is a woman", se'em ti Huffington daa gulesɛ yeti a tiŋa maalegɔ yɛm bɔna Ghana la Africa za'a ka tari makerɛ la fii mi.<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Samia_Nkrumah#cite_note-8</ref> ba yeti, a puti'irɛ wa de la sɛla n boti la ŋwana Kwame Nkrumah sira sakerɛ yɛsa<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Samia_Nkrumah#cite_note-9</ref>.
Dagi a mi'ilum wa ma'a gee daa kelum yeti gɔmena nalɛka de la sɛla ti iŋa wan taaƒdoose suŋɛ a tiŋa la a nɛreba. Bala n yuum sɔi ti a yuuma nyaa pɔsɛ 'politics' Ghana wa.[10] Ze'ele 2023 yuunɛ la puan, a yuuma iŋɛ a puti'irɛ ti a lɛge Jomoro Constituency na'am kuka la gee ze'ele a ma'a bɔna 2024 yuunɛ la puan.[11] Samia Nkrumah, wa n de mina daana n ze'eti bo'ora a tiŋa nɛreba to ba yi'ira la solemiine puan ti 'Member of parliament' kurega la paati katɛ zuo daana bɔna Ghana wa la yuum basɛ ti ba tee LGBT lɔɔ wa mɛ gee yi'ira ka to yelemiŋerɛ ka boi bini.
Fu san bisa bureya pooren ŋmaresi siyi la puan ti ba yi'ira solemiine puan ti February 28, ŋmarega puan ti Ghana wa duma yire labti ba yi'ira solemiine puan ti 'parliament' yuum biŋɔ lɔɔ 'law' ti la ka nari ti pɔka naara la pɔka ga'ata la taaba, bala nɔɔ ti la kelum ka ana suŋa ti budaa naɛ la budaa ga'ata la taaba mi. Bala ti ba daa yeti la de la sɛla n ka nari. A daa de la mina daana n daa lagum isege kankaŋi ze'ele zabera ti ba da kan dikɛ la iŋɛ lɔɔ ba yi'ira bala solemiine puan la LGBT nɛreba wa waabi.
Dagi bala ma'a, gee lɔɔ wa wan kelum dɛna la sɛla n wan ta'am dulege nɛra tuberɛ yeleyele wuu fu san ta nyɛ ti nɛreba iti bala gee ti fu ka dikɛ de yele pulesi ti ba iti la bala pɔka naara la pɔka ga'ata la taaba, bala nɔɔ ti la kelum ka ana suŋa ti budaa naɛ la budaa ga'ata la taaba mi. 'LGBT'. Nɛresɛka woo n kelum dɔla 'social media' puan tuna tuunana wa woo ka nari bala la ba duma nari ti lɔɔ wa dulege ba tuba.
=== '''Member of Parliament bɔna''' Ghana ===
Bɔna December 2008 yuunɛ la puan a yuuma lɛge Jomoro constituency kuka la mɛ n boi Western Region Ghana wa gee yuum di MP sɛka n yuum boi bini la ti ba yi'ira e ti Lee Ocran bo'ora ma'asumtia paati la 'National Democratic Congress' (NDC) yuum di kalɛ 6,571 ze'ele bo 50% kɔbega puan<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Samia_Nkrumah#cite_note-13</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Samia_Nkrumah#cite_note-21</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Samia_Nkrumah#cite_note-14</ref>. Iŋa ma'a yuum de CPP MP bala la, a yuuma dikɛ amiŋa pa'asɛ la NPP paati la puan.<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Samia_Nkrumah#cite_note-15</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Samia_Nkrumah#cite_note-16</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Samia_Nkrumah#cite_note-17</ref> A ze'ele bo Joromo constituency pɔsɛ la 2011 yuunɛ la puan ta paɛ 2015 yuunɛ la puan.<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Samia_Nkrumah#cite_note-18</ref>
'''CPP zuo daana (Chairperson of CPP)'''
A yuum ta lebege la Mina n de pɔka yia daana ti a dɛna zuo daana bo'ora paati katɛ bala bɔna Ghana wa. La yuum dagi iŋa ma'a gee pɔgesi siyi n mɛ yuum lagum bɔna bini dɔla a poore ti nɛreba yuum nyaa tɔgera yeti CPP paati la n yuum kiiri la nyaa nyɛ vom lɛ yɛ'ɛsa.
Bala mi yuum kelum pa'alɛ ti CPP paati la yeledaa n de wuu ba suŋera pɔgesi yuum sirum iŋɛ ti nɛreba mina ti ba ka pareni.Ba yuum loe e ti a dɛna yia pɔka dɛna CPP paati la zuo daana la 10 September 2011 yuunɛ la puan. A yuuma tum la bala ta paɛ 2015 yuunɛ la puan.<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Samia_Nkrumah#cite_note-19</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Samia_Nkrumah#cite_note-20</ref>
== A '''miŋa vom yɛla''' ==
Samia de la Kwame Nkrumah via buyi ouan n bala,<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Samia_Nkrumah#cite_note-21</ref> Ghana yia President la a pɔga Fathia Nkrumah. Kwame Nkrumah n yuum de yia Prime Minister la President bɔna Ghana gee ti ba yuum yi'ira di ti Gold Coast ta paɛ sansɛka ti ba yuum to'e miŋa Britain duma nu'usum bɔna 1957 yuunɛ la puan.<ref>{{Citation|title=Samia Nkrumah|date=2025-06-15|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Samia_Nkrumah&oldid=1295730634|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref>
A yuum de la mina n yuum suŋeri 'pan-Africanism'. Bala la, Nkrumah yuum pa'asɛ la tigere sɛka ti ba yi'ira ti 'Organization of African Unity' la puan gee yuum dikɛ sɛla ti ba yi'ira di solemiine puan ti 'Lenin Peace Prize' bɔna 'Soviet Union' duma zi'an n boi 1962 yuunɛ la puan.<ref>{{Citation|title=Samia Nkrumah|date=2025-06-15|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Samia_Nkrumah&oldid=1295730634|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref>. Samia tari la tapa bayi ti ba yu'ura dɛna: Gamal Nkrumah, la Sekou Nkrumah. A kelum tara a ta ayima ti a yu'urɛ dɛna Professor Francis Nkrumah,<ref>{{Citation|title=Samia Nkrumah|date=2025-06-15|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Samia_Nkrumah&oldid=1295730634|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref> ti a dɛna pa'ala kurega n yuum boi Noguchi Memorial Institute for Medical Research bɔna Legon n boi Ghana wa.<ref>{{Citation|title=Samia Nkrumah|date=2025-06-15|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Samia_Nkrumah&oldid=1295730634|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref>July 2023 yuunɛ la puan, a yuum ŋmɛ la nukpɛ'ɛne la ata Sekou Nkrumah ti ba pa'ala ti ba sɔ la yuum de la 'dictator' bii a yuuma ka.<ref>{{Citation|title=Samia Nkrumah|date=2025-06-15|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Samia_Nkrumah&oldid=1295730634|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref>. A yuuma ele la budaa to ba yi'ira ka ti Michele Melega, ti a dɛna Italian-Danish budaa. Ba tari la dayua ka yima ti a yu'urɛ dɛna Kwame Thomas Melega.<ref>{{Citation|title=Samia Nkrumah|date=2025-06-15|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Samia_Nkrumah&oldid=1295730634|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref><ref>{{Citation|title=Samia Nkrumah|date=2025-06-15|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Samia_Nkrumah&oldid=1295730634|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref> Samia ta'am tɔgera Arabic, Italian, Danish, la solemiinɛ (English) mɛ. A tum paɛ yuuma seem ma'a mɛ dɛna sɛla ti na yi'ira ti 'journalist la media consultant' bɔna 'Egyptian media space'.<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Samia_Nkrumah#cite_note-30</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Samia_Nkrumah#cite_note-cv-1</ref> a de la mina n ka boti pugeto n ni ka paɛ ele gee ela la. A tuuma kankaŋi de la sɛla n ni suŋera pɔgesi la pugeto ti ba tara paŋa<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Samia_Nkrumah#cite_note-31</ref>.
== '''Viisegɔ lɔgerɔ (References)''' ==
== '''Nyiŋa viisegɔ lɔgerɔ (External links)''' ==
* Media from Commons
* Quotations from Wikiquote
* Data from Wikidata
* ''Convention People Party.org:''
* ''The Huffingtonpost:''
* ''Financial Times:''
* ''Jeune Afrique:''
* ''Ghanaweb:''
* ''Ghana Broadcasting Corporation:''
* ''Citifmonline:''
* ''Ghana to Ghana.com:''
== '''Viisegɔ lɔgerɔ''' ==
t9fjuv027d2pxfbhf3f2u6hngyxh4s9
18179
18178
2025-07-01T21:34:27Z
Akoleko Atayinɛ
752
Demesego
18179
wikitext
text/x-wiki
Ba dɔge ein la 23 June, 1960 yuunɛ la puan. '''Honourable Samia Yaba Christina Nkrumah''' (ba dɔgɛ e la 23 June 1960 yuunɛ la puan)<ref name=":0">{{Cite web|title=samiankrumah.org
- samiankrumah Resources and Information. This website is for sale!|url=http://www.samiankrumah.org/pdf/CV_Samia%20Nkrumah.pdf|access-date=2025-07-01|website=www.samiankrumah.org}}</ref> ti a dɛna Ghana nalɛgera dee kelum dɛna sɛla ti ba yi'ira solemiine puan ti 'chairperson of the Convention People's Party (CPP)'. Iŋa yuum de pɔka yia daana ti a dɛna bala.<ref>{{Cite web|date=2024-03-11|title=Electoral system needs reforms - Samia Nkrumah|url=https://www.graphic.com.gh/news/general-news/ghana-news-electoral-system-needs-reforms-samia-nkrumah.html|access-date=2025-07-01|website=Graphic Online|language=en-gb}}</ref> Ze'ele 2008 yuunɛ la puanbti a yuum di 'Jomoro constituency' kuka la. A de la Osagyefo Dr. Kwame Nkrumah poyua.
== '''Pɔsega vom la sukuu yɛla''' ==
Ba yuum dɔgɛ Samia la Aburi n boi Eastern Region bɔna Ghana wa 1960 yuunɛ la puan.<ref>{{Cite web|title=Samia Nkrumah “the Amazing” — The Ghanaian Journal|url=https://www.theghanaianjournal.com/2008/12/12/samia-nkrumah-the-amazing/|access-date=2025-07-01|website=www.theghanaianjournal.com}}</ref> Ba yuum pɛrege iŋa la a buuri ti ba basɛ Ghana wa mɛ yɛsa 1966 'military coup' la yuum iŋɛ la zuo ti ba yuum sa'ɛ Kwame Nkrumah la. Ba yuum nyaa kiŋɛ ta bɔna Egypt gɔmena nu'usum.<ref>{{Cite web|last=Wire|first=Pan-african News|date=2007-02-19|title=Pan-African News Wire: Samia Nkrumah Says That Her Father, Dr. Kwame Nkrumah, Wanted to Return to Ghana|url=http://panafricannews.blogspot.com/2007/02/samia-nkrumah-says-that-her-father-dr.html|access-date=2025-07-01|website=Pan-African News Wire}}</ref> A yuum ze'ele bilam lem Ghana la 1975 yuunɛ la puan ti a General Acheampong's National Redemption Council gɔmena yuum yi e ti a wa'am. A kiŋɛ la Achimota School. Amaa a yuum kelum lebe kiŋɛ Egypt 1980s yuuma la puan. Samia yuum nyaa kiŋɛ la London bɔna 'School of Oriental la African Studies bɔna 'University of London n boi United Kingdom la ta zamesɛ to'e Bachelor Arabic digirii bɔna 1991 yuunɛ la puan. A kelum ba'asɛ a Master's degree bɔna 1993 yuunɛ la puan.<ref name=":0" />
== A '''tuuma yɛla (Career)''' ==
Birekina Samia Nkrumah pɔsega tuuma de la 'bank clerk' n boi London tiŋa puan bɔna 1984. A yuum kelum naɛ la Al-Ahram tum dɛna bɔna 1989 yuunɛ la puan.<ref name=":0" /> Ze'ele 2024 yuunɛ la puan a yuuma taribla sɛla ti ba yi'ira ti 'coconut factory' n boi Jomoro Constituency. A yuum boti la a basɛ ti Jomoro tiŋa la dɛna 'Global Hub for Coconut Processing' se'em n wan basɛ ti tiŋa la nɛreba vom ana suŋa.<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Samia_Nkrumah#cite_note-7</ref>
== '''Nalɛka tuuma yɛla''' ==
Ba yuum gulesɛ gɔnɔ ti Ku yu'urɛ dɛna wuu, "The new Mandela is a woman", se'em ti Huffington daa gulesɛ yeti a tiŋa maalegɔ yɛm bɔna Ghana la Africa za'a ka tari makerɛ la fii mi.<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Samia_Nkrumah#cite_note-8</ref> ba yeti, a puti'irɛ wa de la sɛla n boti la ŋwana Kwame Nkrumah sira sakerɛ yɛsa<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Samia_Nkrumah#cite_note-9</ref>.
Dagi a mi'ilum wa ma'a gee daa kelum yeti gɔmena nalɛka de la sɛla ti iŋa wan taaƒdoose suŋɛ a tiŋa la a nɛreba. Bala n yuum sɔi ti a yuuma nyaa pɔsɛ 'politics' Ghana wa.<ref>{{Citation|title=Samia Nkrumah|date=2025-06-15|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Samia_Nkrumah&oldid=1295730634|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref> Ze'ele 2023 yuunɛ la puan, a yuuma iŋɛ a puti'irɛ ti a lɛge Jomoro Constituency na'am kuka la gee ze'ele a ma'a bɔna 2024 yuunɛ la puan.<ref>{{Citation|title=Samia Nkrumah|date=2025-06-15|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Samia_Nkrumah&oldid=1295730634|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref> Samia Nkrumah, wa n de mina daana n ze'eti bo'ora a tiŋa nɛreba to ba yi'ira la solemiine puan ti 'Member of parliament' kurega la paati katɛ zuo daana bɔna Ghana wa la yuum basɛ ti ba tee LGBT lɔɔ wa mɛ gee yi'ira ka to yelemiŋerɛ ka boi bini.
Fu san bisa bureya pooren ŋmaresi siyi la puan ti ba yi'ira solemiine puan ti February 28, ŋmarega puan ti Ghana wa duma yire labti ba yi'ira solemiine puan ti 'parliament' yuum biŋɔ lɔɔ 'law' ti la ka nari ti pɔka naara la pɔka ga'ata la taaba, bala nɔɔ ti la kelum ka ana suŋa ti budaa naɛ la budaa ga'ata la taaba mi. Bala ti ba daa yeti la de la sɛla n ka nari. A daa de la mina daana n daa lagum isege kankaŋi ze'ele zabera ti ba da kan dikɛ la iŋɛ lɔɔ ba yi'ira bala solemiine puan la LGBT nɛreba wa waabi.
Dagi bala ma'a, gee lɔɔ wa wan kelum dɛna la sɛla n wan ta'am dulege nɛra tuberɛ yeleyele wuu fu san ta nyɛ ti nɛreba iti bala gee ti fu ka dikɛ de yele pulesi ti ba iti la bala pɔka naara la pɔka ga'ata la taaba, bala nɔɔ ti la kelum ka ana suŋa ti budaa naɛ la budaa ga'ata la taaba mi. 'LGBT'. Nɛresɛka woo n kelum dɔla 'social media' puan tuna tuunana wa woo ka nari bala la ba duma nari ti lɔɔ wa dulege ba tuba.
=== '''Member of Parliament bɔna''' Ghana ===
Bɔna December 2008 yuunɛ la puan a yuuma lɛge Jomoro constituency kuka la mɛ n boi Western Region Ghana wa gee yuum di MP sɛka n yuum boi bini la ti ba yi'ira e ti Lee Ocran bo'ora ma'asumtia paati la 'National Democratic Congress' (NDC) yuum di kalɛ 6,571 ze'ele bo 50% kɔbega puan<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Samia_Nkrumah#cite_note-13</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Samia_Nkrumah#cite_note-21</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Samia_Nkrumah#cite_note-14</ref>. Iŋa ma'a yuum de CPP MP bala la, a yuuma dikɛ amiŋa pa'asɛ la NPP paati la puan.<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Samia_Nkrumah#cite_note-15</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Samia_Nkrumah#cite_note-16</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Samia_Nkrumah#cite_note-17</ref> A ze'ele bo Joromo constituency pɔsɛ la 2011 yuunɛ la puan ta paɛ 2015 yuunɛ la puan.<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Samia_Nkrumah#cite_note-18</ref>
'''CPP zuo daana (Chairperson of CPP)'''
A yuum ta lebege la Mina n de pɔka yia daana ti a dɛna zuo daana bo'ora paati katɛ bala bɔna Ghana wa. La yuum dagi iŋa ma'a gee pɔgesi siyi n mɛ yuum lagum bɔna bini dɔla a poore ti nɛreba yuum nyaa tɔgera yeti CPP paati la n yuum kiiri la nyaa nyɛ vom lɛ yɛ'ɛsa.
Bala mi yuum kelum pa'alɛ ti CPP paati la yeledaa n de wuu ba suŋera pɔgesi yuum sirum iŋɛ ti nɛreba mina ti ba ka pareni.Ba yuum loe e ti a dɛna yia pɔka dɛna CPP paati la zuo daana la 10 September 2011 yuunɛ la puan. A yuuma tum la bala ta paɛ 2015 yuunɛ la puan.<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Samia_Nkrumah#cite_note-19</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Samia_Nkrumah#cite_note-20</ref>
== A '''miŋa vom yɛla''' ==
Samia de la Kwame Nkrumah via buyi ouan n bala,<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Samia_Nkrumah#cite_note-21</ref> Ghana yia President la a pɔga Fathia Nkrumah. Kwame Nkrumah n yuum de yia Prime Minister la President bɔna Ghana gee ti ba yuum yi'ira di ti Gold Coast ta paɛ sansɛka ti ba yuum to'e miŋa Britain duma nu'usum bɔna 1957 yuunɛ la puan.<ref>{{Citation|title=Samia Nkrumah|date=2025-06-15|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Samia_Nkrumah&oldid=1295730634|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref>
A yuum de la mina n yuum suŋeri 'pan-Africanism'. Bala la, Nkrumah yuum pa'asɛ la tigere sɛka ti ba yi'ira ti 'Organization of African Unity' la puan gee yuum dikɛ sɛla ti ba yi'ira di solemiine puan ti 'Lenin Peace Prize' bɔna 'Soviet Union' duma zi'an n boi 1962 yuunɛ la puan.<ref>{{Citation|title=Samia Nkrumah|date=2025-06-15|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Samia_Nkrumah&oldid=1295730634|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref>. Samia tari la tapa bayi ti ba yu'ura dɛna: Gamal Nkrumah, la Sekou Nkrumah. A kelum tara a ta ayima ti a yu'urɛ dɛna Professor Francis Nkrumah,<ref>{{Citation|title=Samia Nkrumah|date=2025-06-15|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Samia_Nkrumah&oldid=1295730634|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref> ti a dɛna pa'ala kurega n yuum boi Noguchi Memorial Institute for Medical Research bɔna Legon n boi Ghana wa.<ref>{{Citation|title=Samia Nkrumah|date=2025-06-15|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Samia_Nkrumah&oldid=1295730634|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref>July 2023 yuunɛ la puan, a yuum ŋmɛ la nukpɛ'ɛne la ata Sekou Nkrumah ti ba pa'ala ti ba sɔ la yuum de la 'dictator' bii a yuuma ka.<ref>{{Citation|title=Samia Nkrumah|date=2025-06-15|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Samia_Nkrumah&oldid=1295730634|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref>. A yuuma ele la budaa to ba yi'ira ka ti Michele Melega, ti a dɛna Italian-Danish budaa. Ba tari la dayua ka yima ti a yu'urɛ dɛna Kwame Thomas Melega.<ref>{{Citation|title=Samia Nkrumah|date=2025-06-15|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Samia_Nkrumah&oldid=1295730634|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref><ref>{{Citation|title=Samia Nkrumah|date=2025-06-15|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Samia_Nkrumah&oldid=1295730634|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref> Samia ta'am tɔgera Arabic, Italian, Danish, la solemiinɛ (English) mɛ. A tum paɛ yuuma seem ma'a mɛ dɛna sɛla ti na yi'ira ti 'journalist la media consultant' bɔna 'Egyptian media space'.<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Samia_Nkrumah#cite_note-30</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Samia_Nkrumah#cite_note-cv-1</ref> a de la mina n ka boti pugeto n ni ka paɛ ele gee ela la. A tuuma kankaŋi de la sɛla n ni suŋera pɔgesi la pugeto ti ba tara paŋa<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Samia_Nkrumah#cite_note-31</ref>.
== '''Viisegɔ lɔgerɔ (References)''' ==
== '''Nyiŋa viisegɔ lɔgerɔ (External links)''' ==
* Media from Commons
* Quotations from Wikiquote
* Data from Wikidata
* ''Convention People Party.org:''
* ''The Huffingtonpost:''
* ''Financial Times:''
* ''Jeune Afrique:''
* ''Ghanaweb:''
* ''Ghana Broadcasting Corporation:''
* ''Citifmonline:''
* ''Ghana to Ghana.com:''
== '''Viisegɔ lɔgerɔ''' ==
st4069kz1tix7pr5zto98smbbpiu3lf
Mahamudu Bawumia
0
2617
18143
18098
2025-07-01T18:25:11Z
Akolpoka
244
Sub content added
18143
wikitext
text/x-wiki
Mahamudu Bawumia de la Gaana gɔmena nalɛgera la tiŋasuka banki tuntuna kɛka, se'em n tum dɛna Gɔmena zuudaana podɔla kɛka buyopɔi puan n de Ko'oro 7, 2017 ta paɛ Ko'oro 7, 2025 bo Gɔmena zuudaana Nana Akufo-Addo.<ref>{{Cite web|date=2017-01-07|title=Ghana’s New President, Vice President Peacefully Sworn In|url=https://www.ghanastar.com/stories/ghanas-new-president-vice-president-peacefully-sworn-in/|access-date=2025-06-30|website=GhanaStar|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2017-01-07|title=Ghana’s New President, Vice President Peacefully Sworn In|url=https://www.ghanastar.com/stories/ghanas-new-president-vice-president-peacefully-sworn-in/|access-date=2025-06-30|website=GhanaStar|language=en-US}}</ref>[https://web.archive.org/web/20241012215629/https://theaccratimes.com/vice-president-bawumia-wins-npp-flagbearer-race-by-61/]
Ka yuum kelum ze'ele mɛ dɛna Awɔbegɔ Paati Kuka zuudaana podɔla nalɛgera n de 2012 voteŋo katɛ la <ref>{{Cite web |url=https://theaccratimes.com/vice-president-bawumia-wins-npp-flagbearer-race-by-61/ |title=Archive copy |access-date=2025-06-30 |archive-date=2024-10-12 |archive-url=https://web.archive.org/web/20241012215629/https://theaccratimes.com/vice-president-bawumia-wins-npp-flagbearer-race-by-61/ |url-status=dead }}</ref>gee yuum kelum ze'ele dɛna mina nini n nyɛ bii n de podɔla bo suseba n de 2012/2013 Kuka zuudaana voteŋo suseba, sɛka n yuum kɛlegum ba n yuum wi ti John Mahama n de mina n di mi'a n boi voteŋo la.<ref>https://ghananewsagency.org/politics/dr-bawumia-provides-evidence-at-supreme-court-hearing--59019</ref><ref>{{Cite web |url=http://m.peacefmonline.com/pages/politics/politics/201304/161525.php |title=Archive copy |access-date=2025-06-30 |archive-date=2020-02-02 |archive-url=https://web.archive.org/web/20200202105234/https://m.peacefmonline.com/pages/politics/politics/201304/161525.php |url-status=dead }}</ref><ref>https://www.modernghana.com/news/178891/who-is-dr-mahamudu-bawumia.html</ref> <ref>https://www.ghanaweb.com/person/Mahamudu-Bawumia-1188</ref> . Eŋa n yuum tari la PhD n boi "economics" ze'ele Simon Fraser yunivɛsiti.
== Pɔsega vom la sukuu yɛla ==
A de la Mampruŋa.
Ba yuum dɔgɛ Bawimia la Tamale, Gaana Alhaji Mumuni Bawumia la Hajia Mariama Bawumia n dɔgɛ e. Eŋa de pia la buyi zuo, ka sɔ dɔgebɔ puan n de pia la anii gee kelum dɛna buyi zuo ka ma dɔgebɔ puan n de kɔma anuu.<ref>https://web.archive.org/web/20210913155259/https://www.moc.gov.gh/he-alhaji-dr-mahamudu-bawumia</ref><ref>https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/people/person.php?ID=1188</ref><ref>{{Cite web |url=https://www.peacefmonline.com/pages/politics/politics/202210/475680.php |title=Archive copy |access-date=2025-06-30 |archive-date=2023-11-16 |archive-url=https://web.archive.org/web/20231116133232/https://www.peacefmonline.com/pages/politics/politics/202210/475680.php |url-status=dead }}</ref>
Mahamudu Bawumia kiŋɛ ka sukuu LA Sakasaka piramiri Sukuu n boi Tamale <ref>https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/Bawumia-surprises-primary-school-teacher-who-transformed-his-life-954595</ref>gee yuum nyɛ yɔ'ɔ kiŋɛ Tamale Sɛkɛndiri Sukuu n de 1975. Ka n yuum ta ba'asɛ Tamalɛ Sɛkɛndiri Sukuu la pooren, ka yuum kiŋɛ la "United Kingdom", bilam ti ka ta zamesɛ banki tuuma nyaa nyɛ " Chartered Institute of Bankers Diploma ( ACIB). Ka yuum de la zuudaana n boi Gaana "united nations" sukuu kɔma tigere (GUNSA) n de 1981.Ka yuum nyɛ la wia deo degree ba tɛɛsi puan n boi "Economics" n boi Buckingham yunivɛsiti n de 1987.
Ka yuum le nyɛ la master's degree economics puan n boi Lincoln College, Oxford, gee yuum nyɛ ka PhD economics puan n boi Vancouver, British Columbia, Canada in de 1995 puan <ref>https://www.sfu.ca/sfunews/stories/2016/sfu-alumnus-to-serve-ghana-as-vice-president.html</ref>Ka zi'isi ti a yuum kɔ'ɔm mina kankaŋi de la "macroeconomics, international economics, development economics la monetary policy". Ka tari gɔnsaasi zo'e zo'e.
== A tuuma yɛla ==
{| class="wikitable"
|
|This section of a biography of a living person '''needs additional citations for verification'''. Please help by adding reliable sources. Contentious material about living persons that is unsourced or poorly sourced '''must be removed immediately''' from the article and its talk page, especially if potentially libelous.
<small>''Find sources:'' "Mahamudu Bawumia" – news '''·''' newspapers '''·''' books '''·''' scholar '''·''' JSTOR</small> ''(January 2023) (<small>Learn how and when to remove this message</small>)''
|}
Ze'ele 1988 ta paɛ 1990, Bawumia yuum tuni mɛ dɛna pa'ala n boi ligeri yɛla "economics" la international ligeri tuuma n boi Emile Woolf Kɔlegi n de ligeri bisega n boi London, England. Ka yuum kelum tuna mɛ dɛna "intern" n boi viisegɔ weeleŋo n de tiŋasuka ligeri yɛla n boi Washington, D.C. Bawumia yuum kelum tuna mɛ ze'ele bo nɛresɛba n ki'iri n boi African timmaalegɔ banki n boi Zimbabwe. <ref>https://live.worldbank.org/experts/mahamudu-bawumia</ref>
1996 ta paɛ 2000 puan, Bawumia yuum tum mɛ dɛna "professor of economics n boi Hankamer koosego sukuu n boi Baylor yunivɛsiti n boi Waco, Texas, USA, bilam ti ka to'e ka viisegɔ biilum bo'olum n de 1998. Ba yuum kaalɛ e pa'asɛ la " ani n de ani pa'asɛ America's pa'aleba" n de 1999. Ka yuum kelum dikɛ la gɔnɔ tuyi niɛ peelemi n de ligeri yɛla la tiŋa maalegɔ. <ref>https://live.worldbank.org/experts/mahamudu-bawumia</ref>
Bawumia yuum lebe Gaana na la 2000 ti a tuna dɛna economist " n boi Gaana bankin. Ka isege saazuo ze'ele la economist bunkɛka ta dɛna zuudaana n boi weeleŋo la puan gee pooren ti ka nyaa tuna dɛna podɔla kireki bo banki la Gɔmena. Zuudaana John Kufuor e yuum loe ka ti ka dɛna zuudaana n boi Gaana banki n de Siibenya'aŋa 2006. <ref>https://dailyguidenetwork.com/bawumia-thanks-president-kufuor-after-historic-flagbearership-race-victory/</ref>
== 2008 loosego ==
Mahamudu Bawumia yuum de la Awɔbegɔ paati nɛra nalɛgera n de 2008 voteŋo la, Nana Akufu-Addo.<ref>{{Cite web |url=https://starrfm.com.gh/2018/08/ten-years-of-politics-of-intellectualism-the-bawumia-journey-so-far/ |title=Archive copy |access-date=2025-06-30 |archive-date=2024-12-02 |archive-url=https://web.archive.org/web/20241202133140/https://starrfm.com.gh/2018/08/ten-years-of-politics-of-intellectualism-the-bawumia-journey-so-far/ |url-status=dead }}</ref> <ref>https://www.myjoyonline.com/politics/2014/October-23rd/bawumia-confirmed-as-running-mate-to-akufo-addo.php</ref> <ref>https://dailyguidenetwork.com/bawumia-reveals-nanas-secret/</ref> Ti Awɔbegɔ paati la yuum pa'asɛ ka tɔtɛ ka ka voteba la puan dikɛ ta makera la 2004 n boi saazuo tinsi sita la pɔɔsin, n boi wia voteŋo la pooren bii buyi voteŋo la puan.<ref>https://www.ghanaweb.com/person/Mahamudu-Bawumia-1188</ref>
== 2008-2011 loosego ==
Bawumia yuum tuni mɛ dɛna mina e sogeseri yɛla bii daaŋɔ n boi "economic commission of Africa" ze'ele Gunfuko ta paɛ Kilinkiiŋa 2009. Dawaleŋa ta paara Fɔɔ 2009 tiŋasuka puan, ka yuum de la Mina n eeri kaara bɔ'ɔra suŋerɛ n boi British Columbia Liu tiŋasuka yunivɛsiti bo Global zamesegɔ la UBC zim tuuma puan.<ref>https://www.ghanaweb.com/person/Mahamudu-Bawumia-1188</ref>
Fɔɔ 2009 puan, ba yuum loe ka mɛ ti ka dɛna podɔla bo international zo'ore tiŋasuka (IGC), viisegɔ weeleŋo bɔba e tɔkɛ la London ligeri la political science sukuu la Oxford yunivɛsiti sɛka n bo'ori ka'aŋɔ n boi ligeri zo'ore bo Gɔmena la tinsi'a n maali la, gee me kelum tuna mɛ dɛna IGC tigere nɛra bo Sierra Leone.
Ka le tum mɛ dɛna ka'ana bo tiŋasuka banki e boi Sierra Leone n boi lagesegɔ asi'a n malum le lagena zi'isi bo banki la la ka ligeri yɛla tuuma.<ref>https://ghanaceosummit.com/speaker/mahamudu-bawumia/</ref>
Fɔɔ 2009 la Fɔɔ 2010 tiŋasuka puan, ka yuum de la Mina e de kiima n boi viisegɔ weeleŋo bo Africa ligeri zamesegɔ n boi ligeri weeleŋo, Oxford yunivɛsiti. Ko'oro 2011 puan, ba yuum loe Bawumia mɛ ti a ze'ele bo ba kɔrumkɔrum la na'arɛ bo ba African maalegɔ banki n boi Zimbabwe n de African timmaalegɔ banki.
Ka yuum tum mɛ n boi tuunɛ wa puan gura ba e yuum ta le malum loe e ti ka dɛna zuudaana podɔla nalɛgera bo Nana Akufo-Addo n de Awɔbegɔ paati bo Gaana 2012 zuudaana voteŋo la.<ref>https://ghanaceosummit.com/speaker/mahamudu-bawumia/</ref>
== 2012 loosego ==
Ba yuum le malum loe Bawumia mɛ ti ka dɛna zuudaana podɔla nalɛgera bo Nana Akufo-Addo bo 2012 voteŋo katɛ la n de Kilinkiiŋa 2012.<ref>https://www.newsghana.com.gh/nana-addo-chooses-running-mate-sets-to-shock-party-with-bawumia-tomorrow/</ref>
Paati la di mi'isi la kugesi pia n boi Saazuo tiŋa bɔba ta pa'asɛ Yendi, Walewale, Yagaba-Kubore, Bunkputugu, Bimbilla, Chereponi, Kpandai, Tatale,-Sanguli, Tolon lq Zabzugu. Ba yuum le di mi'a mɛ n boi Nabdam la Talensi so'olum n boi Upper East tiŋa. Za'a waabi, Nana Akufo-Addo la Bawumia koŋe ba zuudaana voteŋo bo la John Dramani Mahama.<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Wikipedia:Citation_needed</ref>
== 2016 loosego ==
Nana Akufo-Addo e yuum loe Bawumia ti ka dɛna a podɔla n de 2016 kuka zuudaana voteŋo la.<ref>https://www.graphic.com.gh/news/politics/akufo-addo-chooses-top-notch-bawumia-as-running-mate.html</ref><ref>{{Cite web |url=https://m.peacefmonline.com/pages/politics/politics/201610/295881.php |title=Archive copy |access-date=2025-06-30 |archive-date=2023-11-20 |archive-url=https://web.archive.org/web/20231120105616/https://m.peacefmonline.com/pages/politics/politics/201610/295881.php |url-status=dead }}</ref>
== 2024 Loosego ==
Azuma daarɛ, Siibedaa 16 2023, Bawumia yuum saŋɛ la ka loosego gɔŋɔ ti a ze'ele lɛgɛ n boi Awɔbegɔ paati kuka zuudaana "primaries" 32
La n yuum pa'asɛ zuudaana "primaries la puan la, Bawumia la ta loe la pia zuo ba n yuum ta votum ti ba loose nɛreba banuu n wan ze'ele lɛgɛ na'am la pooren bo ki'i loosego nalɛgera bo Awɔbegɔ paati n de 2024 voteŋo la. 33
Salurego 26 2023 puan, Bawumia yuum di mi'a bunkatɛ ba loosereba " Congress " Awɔbegɔ paati voteŋo la puan ti ba yuum nyɛ 68% gaŋɛ nalɛgereba bawai duma la pa'asegɔ la puan ta pa'asɛ paati la za'a tiŋa wa zuo loosereba "Congress" ti ba votum bo ba nalɛgera la.34
Ba yuum votum bo Bawumia ti a bɔna la ba niŋa n boi Awɔbegɔ paati la puan n de 2024 voteŋo la dɛna ba paati la na'arɛ. Bawumia yuum di mi'a mɛ e boi Awɔbegɔ paati "primaries" la la 61.43% yɛsera voteŋo la za'a ti ba votum la puan, la yuum iŋɛ la Tigerɛ 4 2023 n de so'olum duma 276 kɔ'ɔm yese tiŋa la za'a la paati la yizuo za'a, Asylum Down, Accra.35-37
Atalaata daarɛ puan, Naakɛ'ɛsega 2024, Bawumia yuum niɛ la Dr. Matthew Opoku Prempeh ti ka dɛna ka podɔla bo 2024 votum katɛ la. 38-41 Yele la yuum iŋɛ la Jubilee paki n boi Kumasi. 42 43
Sapɔɔlegɔ 8 2024 puan, Bawumia yuum lui mɛ dee gee bo John Mahama n boi lasebaya ka ki'a zi'an. 44 45
== A miŋa vom yɛla ==
Bawumia yuum di la Samira Bawumia gee ti ba tara kɔma anaasi.<ref>https://ghanaceosummit.com/speaker/mahamudu-bawumia/</ref> Ka de mina e pa'asɛ Mabia (Mossi-Dagbon) nɛreba la puan, puta lɔgeyiŋɔ la Thomas Sankara, Alhassane Ouattara, Haruna Iddrisu, la basɛba. <ref>https://www.researchgate.net/publication/342391962</ref> Ka de la maalam.<ref>https://www.modernghana.com/news/1271502/bawumia-is-a-religious-prostitute-he-cannot-be.html</ref> Yaa Naa Mahamudu Bila e yuum sigɛ ka yu'urɛ Bawumia la, Dagbon tiŋa Naba mina e yuum tum bo ba ze'ele 1948 ta paɛ 1953.<ref>https://thecustodianghonline.com/2022/08/ya-naa-mahamadu-abdulai-named-me-after-him-bawumia/</ref> Yu'urɛ Bawumia la vuurɛ de la "Ba wum ya" n boi Dagbanli la Gmampruli yetɔgum pɔɔsin.
== Nɛreba suŋerɛ tuuma (Philanthropy) ==
Kuka zuudaana podɔla la kɔ'ɔm mina la tuuma yɛla buuri buuri.
Fɔɔ 2020 puan, ka yuum kɔ'ɔm maalɛ la yɔɔma masalaki bunkatɛ ti ba mɛa ka gee kelum maalɛ ka ti nɛresɛba e ze'ele Bono East bɔba ti ba kina pu'usera.<ref>https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/Bawumia-commissions-Utra-modern-Mosque-Complex-for-Prang-Muslim-Community-1082455</ref> Dr. Bawumia yuum pɔsɛ la Siibenya'aŋa yuum dina nuu puan yuum ta maalɛ hali sɔlesi e gani ɛka ayoobi bo Kumasi tiŋasuka masalaki.<ref>https://www.modernghana.com/news/1013572/bawumia-settles-56years-of-accumulated-debt-renov.html</ref>
Sakutega 2021 puan, Bawumia yuum zusɛ la GHS 1500 nambɔɔsi zo'e zo'e bo Psalm Adjeteyfio ti ka bisera ka yire la la ka lɔgerɔ.<ref>https://citinewsroom.com/2021/09/henry-quartey-pledges-ghs1500-monthly-stipend-to-psalm-adjeteyfio/</ref> Siibedaa 2022 puan, Dr. Bawumia yuum bo la la lagefɔ n de GHS 20,000.00 bo taxi dɔleba mina n yuum tari lageri n de GHS 8,400 ti ka pi'e tari lebe ta bo ka duma.<ref>https://citinewsroom.com/2022/05/bawumia-gives-gh%c2%a220000-to-taxi-driver-who-returned-missing-gh%c2%a28400/</ref> Fɔɔ 2021 puan, Dr. Bawumia yuum iŋɛ la ka yuumpinuu la ayoobi dɔgum daarɛ eŋa la Weija Keprosarium.<ref>https://www.gbcghanaonline.com/general/vice-president-dr-bawumia-celebrates-58th-birthday-with-inmates-of-weija-leprosarium/2021/</ref> Fɔɔ 2022 puan, ka yuum de'em la ka dɔgum daarɛ la kinkolɔra tibegɔ ze'ele Weija Kinkolɔra tibeberiba <ref>https://www.gbcghanaonline.com/uncategorized/vice-president-dr-bawumia-marks-59th-birthday-at-home-with-cured-lepers/2022/</ref> gee ti Fɔɔ 2023, ka yuum de'em la ka yuumpiyoobi dɔgum daarɛ la kiibesi n boi Kumasi kɔma yire.<ref>https://www.classfmonline.com/news/general/Bawumia-celebrates-60th-birthday-with-orphans-at-Kumasi-Children-s-Home-46049</ref>
== A gulesegɔ tuuma yɛla (selected works) ==
* Monetary Policy And Financial Sector Reform In Africa: Ghana's Experience by Mahamudu Bawumia (31 August 2010).
* "The Determination of Bank Interest Spreads in Ghana: An Empirical Analysis of Panel Data" with Martin Ofori and Franklin Belnye, September 2005.
* "Developing a Composite Indicator of Economic Activity in Ghana", with Benjamin Amoah, Bank of Ghana Working Paper, February 2004.
* "A Simple Vector Error Correction Forecasting Model for Ghana", with Joseph Atta-Mensah, Bank of Ghana Working Paper, August 2003.
* "Monetary Growth, Inflation and Exchange Rate Policy in Ghana" Research Department, Bank of Ghana, Journal of the West African Monetary Institute, 2003.
* "The Transmission Mechanism for Monetary Policy in Ghana", with Philip Abradu-Otoo, Bank of Ghana Policy Paper, August 2003.
* "The Determinants of Exchange Rates in Ghana", with Zakari Mumuni. Bank of Ghana Working Paper. March 2003.
* "The Feasibility of Monetary Union in West Africa". Mimeo. Economic Commission for Africa, November 2002.
* "Comparative Institutional Features of Different Common Central Banks", West African Monetary Institute. Mimeo. February 2002.
* "Designing an Exchange Rate Mechanism for the West African Monetary Zone", West African Monetary Institute. Mimeo. February 2002.
* "Explaining African Economic Growth Performance: The Case of Ghana", with Ernest Aryeetey and A. Fosu. Paper prepared for the African Economic Research Consortium. April 2001.
* "Assessing the effectiveness of Intervention on the Foreign Exchange Market in Ghana". Research Department, Bank of Ghana, February 2000.
* "A Review of the Literature of the Impact of Financial Sector Liberalisation on the Poor", with Dr E.K.Y. Addison and Maxwell Opoku Afari, Research Department, Bank of Ghana, August 2000.
* "Financial Markets in Africa. Issues and Challenges for Research," with Professor Ernest Aryeetey, ISSER. October 2000 AERC .
* "Currency Substitution and Money Demand in Ghana: A Cointegration Analysis". Research Department, Bank of Ghana, November 2000.
* "Why the Apparent Rush to Market Reform?" Journal of Economics, 1999.
* "The Sequencing of Fiscal Reform during Structural Adjustment. Lessons from Ghana, Uganda, and Zimbabwe", Comparative Economic Studies, Vol. XXXVIII No.2/3 Summer-Fall 1996.
* "A Closer Look at The Distributional Impact of Ghana’s Structural Adjustment Program (1983–1992). Journal of Modern African Studies. Vol.36 No.1, March 1998.
* "Estimating the Aggregate Values of Human Capital in Sub- Saharan Africa", co-authored with Samuel A.Laryea. Review of Human Factor Studies. Vol. III No.1. June 1997.
* "Africa, the Challenge of Development". Book Chapter in Stephen. Gardner's Comparative Economic Systems, Dryden 1999.
== Iŋa n pɔsɛ tunsɛba (initiatives) ==
* Mobile Money Interoperability
* National Identification System (Ghana Card)
* National Health Insurance App
* Digitisation of the National Lotteries Authority
* Digitsed Procurement Platform for the Public Procurement Authority
* Digitized motor insurance database
* Ghana.Gov (Platform to allow MMDAs to offer digitized services to citizens from a single portal)
* E-Pharmacy and Telehealth Services App
* Electrical Buses official launch
== Na'asegɔ duma (Scholarships and awards) ==
* 2007 — Fellow of the Chartered Institute of Bankers (FCIB).
* 2000 — Who Is Who Among America's Teachers? – Baylor University.
* 1999 — Young Researcher Award: Baylor University, Texas, USA.
* 1995–1999 — President's Research Fellowship: Ph.D. Simon Fraser University.
* 1991–1995 — 4 Graduate Fellowships: Ph.D. Simon Fraser University, Canada.
* 1986 Sir Alan Peacock Prize. Best Economics Student, Department of Economics, University of Buckingham, United Kingdom.
* June 2019, Dr. Bawumia was adjudged Digital Leader of the Year at the 9th Ghana Information Technology & Telecom Awards (GITTA)
== Viisegɔ lɔgerɔ (References) ==
sbzvhhoywrq01965wtqws6qsfgol98h
18144
18143
2025-07-01T18:29:01Z
Akolpoka
244
Sub content added and created
18144
wikitext
text/x-wiki
Mahamudu Bawumia de la Gaana gɔmena nalɛgera la tiŋasuka banki tuntuna kɛka, se'em n tum dɛna Gɔmena zuudaana podɔla kɛka buyopɔi puan n de Ko'oro 7, 2017 ta paɛ Ko'oro 7, 2025 bo Gɔmena zuudaana Nana Akufo-Addo.<ref>{{Cite web|date=2017-01-07|title=Ghana’s New President, Vice President Peacefully Sworn In|url=https://www.ghanastar.com/stories/ghanas-new-president-vice-president-peacefully-sworn-in/|access-date=2025-06-30|website=GhanaStar|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2017-01-07|title=Ghana’s New President, Vice President Peacefully Sworn In|url=https://www.ghanastar.com/stories/ghanas-new-president-vice-president-peacefully-sworn-in/|access-date=2025-06-30|website=GhanaStar|language=en-US}}</ref>[https://web.archive.org/web/20241012215629/https://theaccratimes.com/vice-president-bawumia-wins-npp-flagbearer-race-by-61/]
Ka yuum kelum ze'ele mɛ dɛna Awɔbegɔ Paati Kuka zuudaana podɔla nalɛgera n de 2012 voteŋo katɛ la <ref>{{Cite web |url=https://theaccratimes.com/vice-president-bawumia-wins-npp-flagbearer-race-by-61/ |title=Archive copy |access-date=2025-06-30 |archive-date=2024-10-12 |archive-url=https://web.archive.org/web/20241012215629/https://theaccratimes.com/vice-president-bawumia-wins-npp-flagbearer-race-by-61/ |url-status=dead }}</ref>gee yuum kelum ze'ele dɛna mina nini n nyɛ bii n de podɔla bo suseba n de 2012/2013 Kuka zuudaana voteŋo suseba, sɛka n yuum kɛlegum ba n yuum wi ti John Mahama n de mina n di mi'a n boi voteŋo la.<ref>https://ghananewsagency.org/politics/dr-bawumia-provides-evidence-at-supreme-court-hearing--59019</ref><ref>{{Cite web |url=http://m.peacefmonline.com/pages/politics/politics/201304/161525.php |title=Archive copy |access-date=2025-06-30 |archive-date=2020-02-02 |archive-url=https://web.archive.org/web/20200202105234/https://m.peacefmonline.com/pages/politics/politics/201304/161525.php |url-status=dead }}</ref><ref>https://www.modernghana.com/news/178891/who-is-dr-mahamudu-bawumia.html</ref> <ref>https://www.ghanaweb.com/person/Mahamudu-Bawumia-1188</ref> . Eŋa n yuum tari la PhD n boi "economics" ze'ele Simon Fraser yunivɛsiti.
== Pɔsega vom la sukuu yɛla ==
A de la Mampruŋa.
Ba yuum dɔgɛ Bawimia la Tamale, Gaana Alhaji Mumuni Bawumia la Hajia Mariama Bawumia n dɔgɛ e. Eŋa de pia la buyi zuo, ka sɔ dɔgebɔ puan n de pia la anii gee kelum dɛna buyi zuo ka ma dɔgebɔ puan n de kɔma anuu.<ref>https://web.archive.org/web/20210913155259/https://www.moc.gov.gh/he-alhaji-dr-mahamudu-bawumia</ref><ref>https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/people/person.php?ID=1188</ref><ref>{{Cite web |url=https://www.peacefmonline.com/pages/politics/politics/202210/475680.php |title=Archive copy |access-date=2025-06-30 |archive-date=2023-11-16 |archive-url=https://web.archive.org/web/20231116133232/https://www.peacefmonline.com/pages/politics/politics/202210/475680.php |url-status=dead }}</ref>
Mahamudu Bawumia kiŋɛ ka sukuu LA Sakasaka piramiri Sukuu n boi Tamale <ref>https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/Bawumia-surprises-primary-school-teacher-who-transformed-his-life-954595</ref>gee yuum nyɛ yɔ'ɔ kiŋɛ Tamale Sɛkɛndiri Sukuu n de 1975. Ka n yuum ta ba'asɛ Tamalɛ Sɛkɛndiri Sukuu la pooren, ka yuum kiŋɛ la "United Kingdom", bilam ti ka ta zamesɛ banki tuuma nyaa nyɛ " Chartered Institute of Bankers Diploma ( ACIB). Ka yuum de la zuudaana n boi Gaana "united nations" sukuu kɔma tigere (GUNSA) n de 1981.Ka yuum nyɛ la wia deo degree ba tɛɛsi puan n boi "Economics" n boi Buckingham yunivɛsiti n de 1987.
Ka yuum le nyɛ la master's degree economics puan n boi Lincoln College, Oxford, gee yuum nyɛ ka PhD economics puan n boi Vancouver, British Columbia, Canada in de 1995 puan <ref>https://www.sfu.ca/sfunews/stories/2016/sfu-alumnus-to-serve-ghana-as-vice-president.html</ref>Ka zi'isi ti a yuum kɔ'ɔm mina kankaŋi de la "macroeconomics, international economics, development economics la monetary policy". Ka tari gɔnsaasi zo'e zo'e.
== A tuuma yɛla ==
{| class="wikitable"
|
|This section of a biography of a living person '''needs additional citations for verification'''. Please help by adding reliable sources. Contentious material about living persons that is unsourced or poorly sourced '''must be removed immediately''' from the article and its talk page, especially if potentially libelous.
<small>''Find sources:'' "Mahamudu Bawumia" – news '''·''' newspapers '''·''' books '''·''' scholar '''·''' JSTOR</small> ''(January 2023) (<small>Learn how and when to remove this message</small>)''
|}
Ze'ele 1988 ta paɛ 1990, Bawumia yuum tuni mɛ dɛna pa'ala n boi ligeri yɛla "economics" la international ligeri tuuma n boi Emile Woolf Kɔlegi n de ligeri bisega n boi London, England. Ka yuum kelum tuna mɛ dɛna "intern" n boi viisegɔ weeleŋo n de tiŋasuka ligeri yɛla n boi Washington, D.C. Bawumia yuum kelum tuna mɛ ze'ele bo nɛresɛba n ki'iri n boi African timmaalegɔ banki n boi Zimbabwe. <ref>https://live.worldbank.org/experts/mahamudu-bawumia</ref>
1996 ta paɛ 2000 puan, Bawumia yuum tum mɛ dɛna "professor of economics n boi Hankamer koosego sukuu n boi Baylor yunivɛsiti n boi Waco, Texas, USA, bilam ti ka to'e ka viisegɔ biilum bo'olum n de 1998. Ba yuum kaalɛ e pa'asɛ la " ani n de ani pa'asɛ America's pa'aleba" n de 1999. Ka yuum kelum dikɛ la gɔnɔ tuyi niɛ peelemi n de ligeri yɛla la tiŋa maalegɔ. <ref>https://live.worldbank.org/experts/mahamudu-bawumia</ref>
Bawumia yuum lebe Gaana na la 2000 ti a tuna dɛna economist " n boi Gaana bankin. Ka isege saazuo ze'ele la economist bunkɛka ta dɛna zuudaana n boi weeleŋo la puan gee pooren ti ka nyaa tuna dɛna podɔla kireki bo banki la Gɔmena. Zuudaana John Kufuor e yuum loe ka ti ka dɛna zuudaana n boi Gaana banki n de Siibenya'aŋa 2006. <ref>https://dailyguidenetwork.com/bawumia-thanks-president-kufuor-after-historic-flagbearership-race-victory/</ref>
== 2008 loosego ==
Mahamudu Bawumia yuum de la Awɔbegɔ paati nɛra nalɛgera n de 2008 voteŋo la, Nana Akufu-Addo.<ref>{{Cite web |url=https://starrfm.com.gh/2018/08/ten-years-of-politics-of-intellectualism-the-bawumia-journey-so-far/ |title=Archive copy |access-date=2025-06-30 |archive-date=2024-12-02 |archive-url=https://web.archive.org/web/20241202133140/https://starrfm.com.gh/2018/08/ten-years-of-politics-of-intellectualism-the-bawumia-journey-so-far/ |url-status=dead }}</ref> <ref>https://www.myjoyonline.com/politics/2014/October-23rd/bawumia-confirmed-as-running-mate-to-akufo-addo.php</ref> <ref>https://dailyguidenetwork.com/bawumia-reveals-nanas-secret/</ref> Ti Awɔbegɔ paati la yuum pa'asɛ ka tɔtɛ ka ka voteba la puan dikɛ ta makera la 2004 n boi saazuo tinsi sita la pɔɔsin, n boi wia voteŋo la pooren bii buyi voteŋo la puan.<ref>https://www.ghanaweb.com/person/Mahamudu-Bawumia-1188</ref>
== 2008-2011 loosego ==
Bawumia yuum tuni mɛ dɛna mina e sogeseri yɛla bii daaŋɔ n boi "economic commission of Africa" ze'ele Gunfuko ta paɛ Kilinkiiŋa 2009. Dawaleŋa ta paara Fɔɔ 2009 tiŋasuka puan, ka yuum de la Mina n eeri kaara bɔ'ɔra suŋerɛ n boi British Columbia Liu tiŋasuka yunivɛsiti bo Global zamesegɔ la UBC zim tuuma puan.<ref>https://www.ghanaweb.com/person/Mahamudu-Bawumia-1188</ref>
Fɔɔ 2009 puan, ba yuum loe ka mɛ ti ka dɛna podɔla bo international zo'ore tiŋasuka (IGC), viisegɔ weeleŋo bɔba e tɔkɛ la London ligeri la political science sukuu la Oxford yunivɛsiti sɛka n bo'ori ka'aŋɔ n boi ligeri zo'ore bo Gɔmena la tinsi'a n maali la, gee me kelum tuna mɛ dɛna IGC tigere nɛra bo Sierra Leone.
Ka le tum mɛ dɛna ka'ana bo tiŋasuka banki e boi Sierra Leone n boi lagesegɔ asi'a n malum le lagena zi'isi bo banki la la ka ligeri yɛla tuuma.<ref>https://ghanaceosummit.com/speaker/mahamudu-bawumia/</ref>
Fɔɔ 2009 la Fɔɔ 2010 tiŋasuka puan, ka yuum de la Mina e de kiima n boi viisegɔ weeleŋo bo Africa ligeri zamesegɔ n boi ligeri weeleŋo, Oxford yunivɛsiti. Ko'oro 2011 puan, ba yuum loe Bawumia mɛ ti a ze'ele bo ba kɔrumkɔrum la na'arɛ bo ba African maalegɔ banki n boi Zimbabwe n de African timmaalegɔ banki.
Ka yuum tum mɛ n boi tuunɛ wa puan gura ba e yuum ta le malum loe e ti ka dɛna zuudaana podɔla nalɛgera bo Nana Akufo-Addo n de Awɔbegɔ paati bo Gaana 2012 zuudaana voteŋo la.<ref>https://ghanaceosummit.com/speaker/mahamudu-bawumia/</ref>
== 2012 loosego ==
Ba yuum le malum loe Bawumia mɛ ti ka dɛna zuudaana podɔla nalɛgera bo Nana Akufo-Addo bo 2012 voteŋo katɛ la n de Kilinkiiŋa 2012.<ref>https://www.newsghana.com.gh/nana-addo-chooses-running-mate-sets-to-shock-party-with-bawumia-tomorrow/</ref>
Paati la di mi'isi la kugesi pia n boi Saazuo tiŋa bɔba ta pa'asɛ Yendi, Walewale, Yagaba-Kubore, Bunkputugu, Bimbilla, Chereponi, Kpandai, Tatale,-Sanguli, Tolon lq Zabzugu. Ba yuum le di mi'a mɛ n boi Nabdam la Talensi so'olum n boi Upper East tiŋa. Za'a waabi, Nana Akufo-Addo la Bawumia koŋe ba zuudaana voteŋo bo la John Dramani Mahama.<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Wikipedia:Citation_needed</ref>
== 2016 loosego ==
Nana Akufo-Addo e yuum loe Bawumia ti ka dɛna a podɔla n de 2016 kuka zuudaana voteŋo la.<ref>https://www.graphic.com.gh/news/politics/akufo-addo-chooses-top-notch-bawumia-as-running-mate.html</ref><ref>{{Cite web |url=https://m.peacefmonline.com/pages/politics/politics/201610/295881.php |title=Archive copy |access-date=2025-06-30 |archive-date=2023-11-20 |archive-url=https://web.archive.org/web/20231120105616/https://m.peacefmonline.com/pages/politics/politics/201610/295881.php |url-status=dead }}</ref>
== 2024 Loosego ==
Azuma daarɛ, Siibedaa 16 2023, Bawumia yuum saŋɛ la ka loosego gɔŋɔ ti a ze'ele lɛgɛ n boi Awɔbegɔ paati kuka zuudaana "primaries" 32
La n yuum pa'asɛ zuudaana "primaries la puan la, Bawumia la ta loe la pia zuo ba n yuum ta votum ti ba loose nɛreba banuu n wan ze'ele lɛgɛ na'am la pooren bo ki'i loosego nalɛgera bo Awɔbegɔ paati n de 2024 voteŋo la. 33
Salurego 26 2023 puan, Bawumia yuum di mi'a bunkatɛ ba loosereba " Congress " Awɔbegɔ paati voteŋo la puan ti ba yuum nyɛ 68% gaŋɛ nalɛgereba bawai duma la pa'asegɔ la puan ta pa'asɛ paati la za'a tiŋa wa zuo loosereba "Congress" ti ba votum bo ba nalɛgera la.34
Ba yuum votum bo Bawumia ti a bɔna la ba niŋa n boi Awɔbegɔ paati la puan n de 2024 voteŋo la dɛna ba paati la na'arɛ. Bawumia yuum di mi'a mɛ e boi Awɔbegɔ paati "primaries" la la 61.43% yɛsera voteŋo la za'a ti ba votum la puan, la yuum iŋɛ la Tigerɛ 4 2023 n de so'olum duma 276 kɔ'ɔm yese tiŋa la za'a la paati la yizuo za'a, Asylum Down, Accra.35-37
Atalaata daarɛ puan, Naakɛ'ɛsega 2024, Bawumia yuum niɛ la Dr. Matthew Opoku Prempeh ti ka dɛna ka podɔla bo 2024 votum katɛ la. 38-41 Yele la yuum iŋɛ la Jubilee paki n boi Kumasi. 42 43
Sapɔɔlegɔ 8 2024 puan, Bawumia yuum lui mɛ dee gee bo John Mahama n boi lasebaya ka ki'a zi'an. 44 45
== A miŋa vom yɛla ==
Bawumia yuum di la Samira Bawumia gee ti ba tara kɔma anaasi.<ref>https://ghanaceosummit.com/speaker/mahamudu-bawumia/</ref> Ka de mina e pa'asɛ Mabia (Mossi-Dagbon) nɛreba la puan, puta lɔgeyiŋɔ la Thomas Sankara, Alhassane Ouattara, Haruna Iddrisu, la basɛba. <ref>https://www.researchgate.net/publication/342391962</ref> Ka de la maalam.<ref>https://www.modernghana.com/news/1271502/bawumia-is-a-religious-prostitute-he-cannot-be.html</ref> Yaa Naa Mahamudu Bila e yuum sigɛ ka yu'urɛ Bawumia la, Dagbon tiŋa Naba mina e yuum tum bo ba ze'ele 1948 ta paɛ 1953.<ref>https://thecustodianghonline.com/2022/08/ya-naa-mahamadu-abdulai-named-me-after-him-bawumia/</ref> Yu'urɛ Bawumia la vuurɛ de la "Ba wum ya" n boi Dagbanli la Gmampruli yetɔgum pɔɔsin.
== Nɛreba suŋerɛ tuuma (Philanthropy) ==
Kuka zuudaana podɔla la kɔ'ɔm mina la tuuma yɛla buuri buuri.
Fɔɔ 2020 puan, ka yuum kɔ'ɔm maalɛ la yɔɔma masalaki bunkatɛ ti ba mɛa ka gee kelum maalɛ ka ti nɛresɛba e ze'ele Bono East bɔba ti ba kina pu'usera.<ref>https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/Bawumia-commissions-Utra-modern-Mosque-Complex-for-Prang-Muslim-Community-1082455</ref> Dr. Bawumia yuum pɔsɛ la Siibenya'aŋa yuum dina nuu puan yuum ta maalɛ hali sɔlesi e gani ɛka ayoobi bo Kumasi tiŋasuka masalaki.<ref>https://www.modernghana.com/news/1013572/bawumia-settles-56years-of-accumulated-debt-renov.html</ref>
Sakutega 2021 puan, Bawumia yuum zusɛ la GHS 1500 nambɔɔsi zo'e zo'e bo Psalm Adjeteyfio ti ka bisera ka yire la la ka lɔgerɔ.<ref>https://citinewsroom.com/2021/09/henry-quartey-pledges-ghs1500-monthly-stipend-to-psalm-adjeteyfio/</ref> Siibedaa 2022 puan, Dr. Bawumia yuum bo la la lagefɔ n de GHS 20,000.00 bo taxi dɔleba mina n yuum tari lageri n de GHS 8,400 ti ka pi'e tari lebe ta bo ka duma.<ref>https://citinewsroom.com/2022/05/bawumia-gives-gh%c2%a220000-to-taxi-driver-who-returned-missing-gh%c2%a28400/</ref> Fɔɔ 2021 puan, Dr. Bawumia yuum iŋɛ la ka yuumpinuu la ayoobi dɔgum daarɛ eŋa la Weija Keprosarium.<ref>https://www.gbcghanaonline.com/general/vice-president-dr-bawumia-celebrates-58th-birthday-with-inmates-of-weija-leprosarium/2021/</ref> Fɔɔ 2022 puan, ka yuum de'em la ka dɔgum daarɛ la kinkolɔra tibegɔ ze'ele Weija Kinkolɔra tibeberiba <ref>https://www.gbcghanaonline.com/uncategorized/vice-president-dr-bawumia-marks-59th-birthday-at-home-with-cured-lepers/2022/</ref> gee ti Fɔɔ 2023, ka yuum de'em la ka yuumpiyoobi dɔgum daarɛ la kiibesi n boi Kumasi kɔma yire.<ref>https://www.classfmonline.com/news/general/Bawumia-celebrates-60th-birthday-with-orphans-at-Kumasi-Children-s-Home-46049</ref>ggh
== A tuuma yɛla asi'a ==
Tiŋa wa zuo alagesɛ taaba tuna bo timmaalegɛ suŋerɛ gɔnɔ puan, gee me kelum dɛna mina n pa'asɛ "Board of Directors" ( ze'ele 2017 sa) 57
== A gulesegɔ tuuma yɛla (selected works) ==
* Monetary Policy And Financial Sector Reform In Africa: Ghana's Experience by Mahamudu Bawumia (31 August 2010).
* "The Determination of Bank Interest Spreads in Ghana: An Empirical Analysis of Panel Data" with Martin Ofori and Franklin Belnye, September 2005.
* "Developing a Composite Indicator of Economic Activity in Ghana", with Benjamin Amoah, Bank of Ghana Working Paper, February 2004.
* "A Simple Vector Error Correction Forecasting Model for Ghana", with Joseph Atta-Mensah, Bank of Ghana Working Paper, August 2003.
* "Monetary Growth, Inflation and Exchange Rate Policy in Ghana" Research Department, Bank of Ghana, Journal of the West African Monetary Institute, 2003.
* "The Transmission Mechanism for Monetary Policy in Ghana", with Philip Abradu-Otoo, Bank of Ghana Policy Paper, August 2003.
* "The Determinants of Exchange Rates in Ghana", with Zakari Mumuni. Bank of Ghana Working Paper. March 2003.
* "The Feasibility of Monetary Union in West Africa". Mimeo. Economic Commission for Africa, November 2002.
* "Comparative Institutional Features of Different Common Central Banks", West African Monetary Institute. Mimeo. February 2002.
* "Designing an Exchange Rate Mechanism for the West African Monetary Zone", West African Monetary Institute. Mimeo. February 2002.
* "Explaining African Economic Growth Performance: The Case of Ghana", with Ernest Aryeetey and A. Fosu. Paper prepared for the African Economic Research Consortium. April 2001.
* "Assessing the effectiveness of Intervention on the Foreign Exchange Market in Ghana". Research Department, Bank of Ghana, February 2000.
* "A Review of the Literature of the Impact of Financial Sector Liberalisation on the Poor", with Dr E.K.Y. Addison and Maxwell Opoku Afari, Research Department, Bank of Ghana, August 2000.
* "Financial Markets in Africa. Issues and Challenges for Research," with Professor Ernest Aryeetey, ISSER. October 2000 AERC .
* "Currency Substitution and Money Demand in Ghana: A Cointegration Analysis". Research Department, Bank of Ghana, November 2000.
* "Why the Apparent Rush to Market Reform?" Journal of Economics, 1999.
* "The Sequencing of Fiscal Reform during Structural Adjustment. Lessons from Ghana, Uganda, and Zimbabwe", Comparative Economic Studies, Vol. XXXVIII No.2/3 Summer-Fall 1996.
* "A Closer Look at The Distributional Impact of Ghana’s Structural Adjustment Program (1983–1992). Journal of Modern African Studies. Vol.36 No.1, March 1998.
* "Estimating the Aggregate Values of Human Capital in Sub- Saharan Africa", co-authored with Samuel A.Laryea. Review of Human Factor Studies. Vol. III No.1. June 1997.
* "Africa, the Challenge of Development". Book Chapter in Stephen. Gardner's Comparative Economic Systems, Dryden 1999.
== Iŋa n pɔsɛ tunsɛba (initiatives) ==
* Mobile Money Interoperability
* National Identification System (Ghana Card)
* National Health Insurance App
* Digitisation of the National Lotteries Authority
* Digitsed Procurement Platform for the Public Procurement Authority
* Digitized motor insurance database
* Ghana.Gov (Platform to allow MMDAs to offer digitized services to citizens from a single portal)
* E-Pharmacy and Telehealth Services App
* Electrical Buses official launch
== Na'asegɔ duma (Scholarships and awards) ==
* 2007 — Fellow of the Chartered Institute of Bankers (FCIB).
* 2000 — Who Is Who Among America's Teachers? – Baylor University.
* 1999 — Young Researcher Award: Baylor University, Texas, USA.
* 1995–1999 — President's Research Fellowship: Ph.D. Simon Fraser University.
* 1991–1995 — 4 Graduate Fellowships: Ph.D. Simon Fraser University, Canada.
* 1986 Sir Alan Peacock Prize. Best Economics Student, Department of Economics, University of Buckingham, United Kingdom.
* June 2019, Dr. Bawumia was adjudged Digital Leader of the Year at the 9th Ghana Information Technology & Telecom Awards (GITTA)
== Viisegɔ lɔgerɔ (References) ==
8i1h2ctndon72lx4s03ke6ft7113506
18145
18144
2025-07-01T18:30:37Z
Akolpoka
244
Added reference
18145
wikitext
text/x-wiki
Mahamudu Bawumia de la Gaana gɔmena nalɛgera la tiŋasuka banki tuntuna kɛka, se'em n tum dɛna Gɔmena zuudaana podɔla kɛka buyopɔi puan n de Ko'oro 7, 2017 ta paɛ Ko'oro 7, 2025 bo Gɔmena zuudaana Nana Akufo-Addo.<ref>{{Cite web|date=2017-01-07|title=Ghana’s New President, Vice President Peacefully Sworn In|url=https://www.ghanastar.com/stories/ghanas-new-president-vice-president-peacefully-sworn-in/|access-date=2025-06-30|website=GhanaStar|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2017-01-07|title=Ghana’s New President, Vice President Peacefully Sworn In|url=https://www.ghanastar.com/stories/ghanas-new-president-vice-president-peacefully-sworn-in/|access-date=2025-06-30|website=GhanaStar|language=en-US}}</ref>[https://web.archive.org/web/20241012215629/https://theaccratimes.com/vice-president-bawumia-wins-npp-flagbearer-race-by-61/]
Ka yuum kelum ze'ele mɛ dɛna Awɔbegɔ Paati Kuka zuudaana podɔla nalɛgera n de 2012 voteŋo katɛ la <ref>{{Cite web |url=https://theaccratimes.com/vice-president-bawumia-wins-npp-flagbearer-race-by-61/ |title=Archive copy |access-date=2025-06-30 |archive-date=2024-10-12 |archive-url=https://web.archive.org/web/20241012215629/https://theaccratimes.com/vice-president-bawumia-wins-npp-flagbearer-race-by-61/ |url-status=dead }}</ref>gee yuum kelum ze'ele dɛna mina nini n nyɛ bii n de podɔla bo suseba n de 2012/2013 Kuka zuudaana voteŋo suseba, sɛka n yuum kɛlegum ba n yuum wi ti John Mahama n de mina n di mi'a n boi voteŋo la.<ref>https://ghananewsagency.org/politics/dr-bawumia-provides-evidence-at-supreme-court-hearing--59019</ref><ref>{{Cite web |url=http://m.peacefmonline.com/pages/politics/politics/201304/161525.php |title=Archive copy |access-date=2025-06-30 |archive-date=2020-02-02 |archive-url=https://web.archive.org/web/20200202105234/https://m.peacefmonline.com/pages/politics/politics/201304/161525.php |url-status=dead }}</ref><ref>https://www.modernghana.com/news/178891/who-is-dr-mahamudu-bawumia.html</ref> <ref>https://www.ghanaweb.com/person/Mahamudu-Bawumia-1188</ref> . Eŋa n yuum tari la PhD n boi "economics" ze'ele Simon Fraser yunivɛsiti.
== Pɔsega vom la sukuu yɛla ==
A de la Mampruŋa.
Ba yuum dɔgɛ Bawimia la Tamale, Gaana Alhaji Mumuni Bawumia la Hajia Mariama Bawumia n dɔgɛ e. Eŋa de pia la buyi zuo, ka sɔ dɔgebɔ puan n de pia la anii gee kelum dɛna buyi zuo ka ma dɔgebɔ puan n de kɔma anuu.<ref>https://web.archive.org/web/20210913155259/https://www.moc.gov.gh/he-alhaji-dr-mahamudu-bawumia</ref><ref>https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/people/person.php?ID=1188</ref><ref>{{Cite web |url=https://www.peacefmonline.com/pages/politics/politics/202210/475680.php |title=Archive copy |access-date=2025-06-30 |archive-date=2023-11-16 |archive-url=https://web.archive.org/web/20231116133232/https://www.peacefmonline.com/pages/politics/politics/202210/475680.php |url-status=dead }}</ref>
Mahamudu Bawumia kiŋɛ ka sukuu LA Sakasaka piramiri Sukuu n boi Tamale <ref>https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/Bawumia-surprises-primary-school-teacher-who-transformed-his-life-954595</ref>gee yuum nyɛ yɔ'ɔ kiŋɛ Tamale Sɛkɛndiri Sukuu n de 1975. Ka n yuum ta ba'asɛ Tamalɛ Sɛkɛndiri Sukuu la pooren, ka yuum kiŋɛ la "United Kingdom", bilam ti ka ta zamesɛ banki tuuma nyaa nyɛ " Chartered Institute of Bankers Diploma ( ACIB). Ka yuum de la zuudaana n boi Gaana "united nations" sukuu kɔma tigere (GUNSA) n de 1981.Ka yuum nyɛ la wia deo degree ba tɛɛsi puan n boi "Economics" n boi Buckingham yunivɛsiti n de 1987.
Ka yuum le nyɛ la master's degree economics puan n boi Lincoln College, Oxford, gee yuum nyɛ ka PhD economics puan n boi Vancouver, British Columbia, Canada in de 1995 puan <ref>https://www.sfu.ca/sfunews/stories/2016/sfu-alumnus-to-serve-ghana-as-vice-president.html</ref>Ka zi'isi ti a yuum kɔ'ɔm mina kankaŋi de la "macroeconomics, international economics, development economics la monetary policy". Ka tari gɔnsaasi zo'e zo'e.
== A tuuma yɛla ==
{| class="wikitable"
|
|This section of a biography of a living person '''needs additional citations for verification'''. Please help by adding reliable sources. Contentious material about living persons that is unsourced or poorly sourced '''must be removed immediately''' from the article and its talk page, especially if potentially libelous.
<small>''Find sources:'' "Mahamudu Bawumia" – news '''·''' newspapers '''·''' books '''·''' scholar '''·''' JSTOR</small> ''(January 2023) (<small>Learn how and when to remove this message</small>)''
|}
Ze'ele 1988 ta paɛ 1990, Bawumia yuum tuni mɛ dɛna pa'ala n boi ligeri yɛla "economics" la international ligeri tuuma n boi Emile Woolf Kɔlegi n de ligeri bisega n boi London, England. Ka yuum kelum tuna mɛ dɛna "intern" n boi viisegɔ weeleŋo n de tiŋasuka ligeri yɛla n boi Washington, D.C. Bawumia yuum kelum tuna mɛ ze'ele bo nɛresɛba n ki'iri n boi African timmaalegɔ banki n boi Zimbabwe. <ref>https://live.worldbank.org/experts/mahamudu-bawumia</ref>
1996 ta paɛ 2000 puan, Bawumia yuum tum mɛ dɛna "professor of economics n boi Hankamer koosego sukuu n boi Baylor yunivɛsiti n boi Waco, Texas, USA, bilam ti ka to'e ka viisegɔ biilum bo'olum n de 1998. Ba yuum kaalɛ e pa'asɛ la " ani n de ani pa'asɛ America's pa'aleba" n de 1999. Ka yuum kelum dikɛ la gɔnɔ tuyi niɛ peelemi n de ligeri yɛla la tiŋa maalegɔ. <ref>https://live.worldbank.org/experts/mahamudu-bawumia</ref>
Bawumia yuum lebe Gaana na la 2000 ti a tuna dɛna economist " n boi Gaana bankin. Ka isege saazuo ze'ele la economist bunkɛka ta dɛna zuudaana n boi weeleŋo la puan gee pooren ti ka nyaa tuna dɛna podɔla kireki bo banki la Gɔmena. Zuudaana John Kufuor e yuum loe ka ti ka dɛna zuudaana n boi Gaana banki n de Siibenya'aŋa 2006. <ref>https://dailyguidenetwork.com/bawumia-thanks-president-kufuor-after-historic-flagbearership-race-victory/</ref>
== 2008 loosego ==
Mahamudu Bawumia yuum de la Awɔbegɔ paati nɛra nalɛgera n de 2008 voteŋo la, Nana Akufu-Addo.<ref>{{Cite web |url=https://starrfm.com.gh/2018/08/ten-years-of-politics-of-intellectualism-the-bawumia-journey-so-far/ |title=Archive copy |access-date=2025-06-30 |archive-date=2024-12-02 |archive-url=https://web.archive.org/web/20241202133140/https://starrfm.com.gh/2018/08/ten-years-of-politics-of-intellectualism-the-bawumia-journey-so-far/ |url-status=dead }}</ref> <ref>https://www.myjoyonline.com/politics/2014/October-23rd/bawumia-confirmed-as-running-mate-to-akufo-addo.php</ref> <ref>https://dailyguidenetwork.com/bawumia-reveals-nanas-secret/</ref> Ti Awɔbegɔ paati la yuum pa'asɛ ka tɔtɛ ka ka voteba la puan dikɛ ta makera la 2004 n boi saazuo tinsi sita la pɔɔsin, n boi wia voteŋo la pooren bii buyi voteŋo la puan.<ref>https://www.ghanaweb.com/person/Mahamudu-Bawumia-1188</ref>
== 2008-2011 loosego ==
Bawumia yuum tuni mɛ dɛna mina e sogeseri yɛla bii daaŋɔ n boi "economic commission of Africa" ze'ele Gunfuko ta paɛ Kilinkiiŋa 2009. Dawaleŋa ta paara Fɔɔ 2009 tiŋasuka puan, ka yuum de la Mina n eeri kaara bɔ'ɔra suŋerɛ n boi British Columbia Liu tiŋasuka yunivɛsiti bo Global zamesegɔ la UBC zim tuuma puan.<ref>https://www.ghanaweb.com/person/Mahamudu-Bawumia-1188</ref>
Fɔɔ 2009 puan, ba yuum loe ka mɛ ti ka dɛna podɔla bo international zo'ore tiŋasuka (IGC), viisegɔ weeleŋo bɔba e tɔkɛ la London ligeri la political science sukuu la Oxford yunivɛsiti sɛka n bo'ori ka'aŋɔ n boi ligeri zo'ore bo Gɔmena la tinsi'a n maali la, gee me kelum tuna mɛ dɛna IGC tigere nɛra bo Sierra Leone.
Ka le tum mɛ dɛna ka'ana bo tiŋasuka banki e boi Sierra Leone n boi lagesegɔ asi'a n malum le lagena zi'isi bo banki la la ka ligeri yɛla tuuma.<ref>https://ghanaceosummit.com/speaker/mahamudu-bawumia/</ref>
Fɔɔ 2009 la Fɔɔ 2010 tiŋasuka puan, ka yuum de la Mina e de kiima n boi viisegɔ weeleŋo bo Africa ligeri zamesegɔ n boi ligeri weeleŋo, Oxford yunivɛsiti. Ko'oro 2011 puan, ba yuum loe Bawumia mɛ ti a ze'ele bo ba kɔrumkɔrum la na'arɛ bo ba African maalegɔ banki n boi Zimbabwe n de African timmaalegɔ banki.
Ka yuum tum mɛ n boi tuunɛ wa puan gura ba e yuum ta le malum loe e ti ka dɛna zuudaana podɔla nalɛgera bo Nana Akufo-Addo n de Awɔbegɔ paati bo Gaana 2012 zuudaana voteŋo la.<ref>https://ghanaceosummit.com/speaker/mahamudu-bawumia/</ref>
== 2012 loosego ==
Ba yuum le malum loe Bawumia mɛ ti ka dɛna zuudaana podɔla nalɛgera bo Nana Akufo-Addo bo 2012 voteŋo katɛ la n de Kilinkiiŋa 2012.<ref>https://www.newsghana.com.gh/nana-addo-chooses-running-mate-sets-to-shock-party-with-bawumia-tomorrow/</ref>
Paati la di mi'isi la kugesi pia n boi Saazuo tiŋa bɔba ta pa'asɛ Yendi, Walewale, Yagaba-Kubore, Bunkputugu, Bimbilla, Chereponi, Kpandai, Tatale,-Sanguli, Tolon lq Zabzugu. Ba yuum le di mi'a mɛ n boi Nabdam la Talensi so'olum n boi Upper East tiŋa. Za'a waabi, Nana Akufo-Addo la Bawumia koŋe ba zuudaana voteŋo bo la John Dramani Mahama.<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Wikipedia:Citation_needed</ref>
== 2016 loosego ==
Nana Akufo-Addo e yuum loe Bawumia ti ka dɛna a podɔla n de 2016 kuka zuudaana voteŋo la.<ref>https://www.graphic.com.gh/news/politics/akufo-addo-chooses-top-notch-bawumia-as-running-mate.html</ref><ref>{{Cite web |url=https://m.peacefmonline.com/pages/politics/politics/201610/295881.php |title=Archive copy |access-date=2025-06-30 |archive-date=2023-11-20 |archive-url=https://web.archive.org/web/20231120105616/https://m.peacefmonline.com/pages/politics/politics/201610/295881.php |url-status=dead }}</ref>
== 2024 Loosego ==
Azuma daarɛ, Siibedaa 16 2023, Bawumia yuum saŋɛ la ka loosego gɔŋɔ ti a ze'ele lɛgɛ n boi Awɔbegɔ paati kuka zuudaana "primaries"<ref>https://3news.com/mammoth-crowd-escorts-bawumia-to-file-his-nomination/</ref>
La n yuum pa'asɛ zuudaana "primaries la puan la, Bawumia la ta loe la pia zuo ba n yuum ta votum ti ba loose nɛreba banuu n wan ze'ele lɛgɛ na'am la pooren bo ki'i loosego nalɛgera bo Awɔbegɔ paati n de 2024 voteŋo la. 33
Salurego 26 2023 puan, Bawumia yuum di mi'a bunkatɛ ba loosereba " Congress " Awɔbegɔ paati voteŋo la puan ti ba yuum nyɛ 68% gaŋɛ nalɛgereba bawai duma la pa'asegɔ la puan ta pa'asɛ paati la za'a tiŋa wa zuo loosereba "Congress" ti ba votum bo ba nalɛgera la.34
Ba yuum votum bo Bawumia ti a bɔna la ba niŋa n boi Awɔbegɔ paati la puan n de 2024 voteŋo la dɛna ba paati la na'arɛ. Bawumia yuum di mi'a mɛ e boi Awɔbegɔ paati "primaries" la la 61.43% yɛsera voteŋo la za'a ti ba votum la puan, la yuum iŋɛ la Tigerɛ 4 2023 n de so'olum duma 276 kɔ'ɔm yese tiŋa la za'a la paati la yizuo za'a, Asylum Down, Accra.35-37
Atalaata daarɛ puan, Naakɛ'ɛsega 2024, Bawumia yuum niɛ la Dr. Matthew Opoku Prempeh ti ka dɛna ka podɔla bo 2024 votum katɛ la. 38-41 Yele la yuum iŋɛ la Jubilee paki n boi Kumasi. 42 43
Sapɔɔlegɔ 8 2024 puan, Bawumia yuum lui mɛ dee gee bo John Mahama n boi lasebaya ka ki'a zi'an. 44 45
== A miŋa vom yɛla ==
Bawumia yuum di la Samira Bawumia gee ti ba tara kɔma anaasi.<ref>https://ghanaceosummit.com/speaker/mahamudu-bawumia/</ref> Ka de mina e pa'asɛ Mabia (Mossi-Dagbon) nɛreba la puan, puta lɔgeyiŋɔ la Thomas Sankara, Alhassane Ouattara, Haruna Iddrisu, la basɛba. <ref>https://www.researchgate.net/publication/342391962</ref> Ka de la maalam.<ref>https://www.modernghana.com/news/1271502/bawumia-is-a-religious-prostitute-he-cannot-be.html</ref> Yaa Naa Mahamudu Bila e yuum sigɛ ka yu'urɛ Bawumia la, Dagbon tiŋa Naba mina e yuum tum bo ba ze'ele 1948 ta paɛ 1953.<ref>https://thecustodianghonline.com/2022/08/ya-naa-mahamadu-abdulai-named-me-after-him-bawumia/</ref> Yu'urɛ Bawumia la vuurɛ de la "Ba wum ya" n boi Dagbanli la Gmampruli yetɔgum pɔɔsin.
== Nɛreba suŋerɛ tuuma (Philanthropy) ==
Kuka zuudaana podɔla la kɔ'ɔm mina la tuuma yɛla buuri buuri.
Fɔɔ 2020 puan, ka yuum kɔ'ɔm maalɛ la yɔɔma masalaki bunkatɛ ti ba mɛa ka gee kelum maalɛ ka ti nɛresɛba e ze'ele Bono East bɔba ti ba kina pu'usera.<ref>https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/Bawumia-commissions-Utra-modern-Mosque-Complex-for-Prang-Muslim-Community-1082455</ref> Dr. Bawumia yuum pɔsɛ la Siibenya'aŋa yuum dina nuu puan yuum ta maalɛ hali sɔlesi e gani ɛka ayoobi bo Kumasi tiŋasuka masalaki.<ref>https://www.modernghana.com/news/1013572/bawumia-settles-56years-of-accumulated-debt-renov.html</ref>
Sakutega 2021 puan, Bawumia yuum zusɛ la GHS 1500 nambɔɔsi zo'e zo'e bo Psalm Adjeteyfio ti ka bisera ka yire la la ka lɔgerɔ.<ref>https://citinewsroom.com/2021/09/henry-quartey-pledges-ghs1500-monthly-stipend-to-psalm-adjeteyfio/</ref> Siibedaa 2022 puan, Dr. Bawumia yuum bo la la lagefɔ n de GHS 20,000.00 bo taxi dɔleba mina n yuum tari lageri n de GHS 8,400 ti ka pi'e tari lebe ta bo ka duma.<ref>https://citinewsroom.com/2022/05/bawumia-gives-gh%c2%a220000-to-taxi-driver-who-returned-missing-gh%c2%a28400/</ref> Fɔɔ 2021 puan, Dr. Bawumia yuum iŋɛ la ka yuumpinuu la ayoobi dɔgum daarɛ eŋa la Weija Keprosarium.<ref>https://www.gbcghanaonline.com/general/vice-president-dr-bawumia-celebrates-58th-birthday-with-inmates-of-weija-leprosarium/2021/</ref> Fɔɔ 2022 puan, ka yuum de'em la ka dɔgum daarɛ la kinkolɔra tibegɔ ze'ele Weija Kinkolɔra tibeberiba <ref>https://www.gbcghanaonline.com/uncategorized/vice-president-dr-bawumia-marks-59th-birthday-at-home-with-cured-lepers/2022/</ref> gee ti Fɔɔ 2023, ka yuum de'em la ka yuumpiyoobi dɔgum daarɛ la kiibesi n boi Kumasi kɔma yire.<ref>https://www.classfmonline.com/news/general/Bawumia-celebrates-60th-birthday-with-orphans-at-Kumasi-Children-s-Home-46049</ref>ggh
== A tuuma yɛla asi'a ==
Tiŋa wa zuo alagesɛ taaba tuna bo timmaalegɛ suŋerɛ gɔnɔ puan, gee me kelum dɛna mina n pa'asɛ "Board of Directors" ( ze'ele 2017 sa) 57
== A gulesegɔ tuuma yɛla (selected works) ==
* Monetary Policy And Financial Sector Reform In Africa: Ghana's Experience by Mahamudu Bawumia (31 August 2010).
* "The Determination of Bank Interest Spreads in Ghana: An Empirical Analysis of Panel Data" with Martin Ofori and Franklin Belnye, September 2005.
* "Developing a Composite Indicator of Economic Activity in Ghana", with Benjamin Amoah, Bank of Ghana Working Paper, February 2004.
* "A Simple Vector Error Correction Forecasting Model for Ghana", with Joseph Atta-Mensah, Bank of Ghana Working Paper, August 2003.
* "Monetary Growth, Inflation and Exchange Rate Policy in Ghana" Research Department, Bank of Ghana, Journal of the West African Monetary Institute, 2003.
* "The Transmission Mechanism for Monetary Policy in Ghana", with Philip Abradu-Otoo, Bank of Ghana Policy Paper, August 2003.
* "The Determinants of Exchange Rates in Ghana", with Zakari Mumuni. Bank of Ghana Working Paper. March 2003.
* "The Feasibility of Monetary Union in West Africa". Mimeo. Economic Commission for Africa, November 2002.
* "Comparative Institutional Features of Different Common Central Banks", West African Monetary Institute. Mimeo. February 2002.
* "Designing an Exchange Rate Mechanism for the West African Monetary Zone", West African Monetary Institute. Mimeo. February 2002.
* "Explaining African Economic Growth Performance: The Case of Ghana", with Ernest Aryeetey and A. Fosu. Paper prepared for the African Economic Research Consortium. April 2001.
* "Assessing the effectiveness of Intervention on the Foreign Exchange Market in Ghana". Research Department, Bank of Ghana, February 2000.
* "A Review of the Literature of the Impact of Financial Sector Liberalisation on the Poor", with Dr E.K.Y. Addison and Maxwell Opoku Afari, Research Department, Bank of Ghana, August 2000.
* "Financial Markets in Africa. Issues and Challenges for Research," with Professor Ernest Aryeetey, ISSER. October 2000 AERC .
* "Currency Substitution and Money Demand in Ghana: A Cointegration Analysis". Research Department, Bank of Ghana, November 2000.
* "Why the Apparent Rush to Market Reform?" Journal of Economics, 1999.
* "The Sequencing of Fiscal Reform during Structural Adjustment. Lessons from Ghana, Uganda, and Zimbabwe", Comparative Economic Studies, Vol. XXXVIII No.2/3 Summer-Fall 1996.
* "A Closer Look at The Distributional Impact of Ghana’s Structural Adjustment Program (1983–1992). Journal of Modern African Studies. Vol.36 No.1, March 1998.
* "Estimating the Aggregate Values of Human Capital in Sub- Saharan Africa", co-authored with Samuel A.Laryea. Review of Human Factor Studies. Vol. III No.1. June 1997.
* "Africa, the Challenge of Development". Book Chapter in Stephen. Gardner's Comparative Economic Systems, Dryden 1999.
== Iŋa n pɔsɛ tunsɛba (initiatives) ==
* Mobile Money Interoperability
* National Identification System (Ghana Card)
* National Health Insurance App
* Digitisation of the National Lotteries Authority
* Digitsed Procurement Platform for the Public Procurement Authority
* Digitized motor insurance database
* Ghana.Gov (Platform to allow MMDAs to offer digitized services to citizens from a single portal)
* E-Pharmacy and Telehealth Services App
* Electrical Buses official launch
== Na'asegɔ duma (Scholarships and awards) ==
* 2007 — Fellow of the Chartered Institute of Bankers (FCIB).
* 2000 — Who Is Who Among America's Teachers? – Baylor University.
* 1999 — Young Researcher Award: Baylor University, Texas, USA.
* 1995–1999 — President's Research Fellowship: Ph.D. Simon Fraser University.
* 1991–1995 — 4 Graduate Fellowships: Ph.D. Simon Fraser University, Canada.
* 1986 Sir Alan Peacock Prize. Best Economics Student, Department of Economics, University of Buckingham, United Kingdom.
* June 2019, Dr. Bawumia was adjudged Digital Leader of the Year at the 9th Ghana Information Technology & Telecom Awards (GITTA)
== Viisegɔ lɔgerɔ (References) ==
99pevuvg6yxd8d8uzghhr3us4advvd6
18146
18145
2025-07-01T18:31:57Z
Akolpoka
244
Added reference
18146
wikitext
text/x-wiki
Mahamudu Bawumia de la Gaana gɔmena nalɛgera la tiŋasuka banki tuntuna kɛka, se'em n tum dɛna Gɔmena zuudaana podɔla kɛka buyopɔi puan n de Ko'oro 7, 2017 ta paɛ Ko'oro 7, 2025 bo Gɔmena zuudaana Nana Akufo-Addo.<ref>{{Cite web|date=2017-01-07|title=Ghana’s New President, Vice President Peacefully Sworn In|url=https://www.ghanastar.com/stories/ghanas-new-president-vice-president-peacefully-sworn-in/|access-date=2025-06-30|website=GhanaStar|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2017-01-07|title=Ghana’s New President, Vice President Peacefully Sworn In|url=https://www.ghanastar.com/stories/ghanas-new-president-vice-president-peacefully-sworn-in/|access-date=2025-06-30|website=GhanaStar|language=en-US}}</ref>[https://web.archive.org/web/20241012215629/https://theaccratimes.com/vice-president-bawumia-wins-npp-flagbearer-race-by-61/]
Ka yuum kelum ze'ele mɛ dɛna Awɔbegɔ Paati Kuka zuudaana podɔla nalɛgera n de 2012 voteŋo katɛ la <ref>{{Cite web |url=https://theaccratimes.com/vice-president-bawumia-wins-npp-flagbearer-race-by-61/ |title=Archive copy |access-date=2025-06-30 |archive-date=2024-10-12 |archive-url=https://web.archive.org/web/20241012215629/https://theaccratimes.com/vice-president-bawumia-wins-npp-flagbearer-race-by-61/ |url-status=dead }}</ref>gee yuum kelum ze'ele dɛna mina nini n nyɛ bii n de podɔla bo suseba n de 2012/2013 Kuka zuudaana voteŋo suseba, sɛka n yuum kɛlegum ba n yuum wi ti John Mahama n de mina n di mi'a n boi voteŋo la.<ref>https://ghananewsagency.org/politics/dr-bawumia-provides-evidence-at-supreme-court-hearing--59019</ref><ref>{{Cite web |url=http://m.peacefmonline.com/pages/politics/politics/201304/161525.php |title=Archive copy |access-date=2025-06-30 |archive-date=2020-02-02 |archive-url=https://web.archive.org/web/20200202105234/https://m.peacefmonline.com/pages/politics/politics/201304/161525.php |url-status=dead }}</ref><ref>https://www.modernghana.com/news/178891/who-is-dr-mahamudu-bawumia.html</ref> <ref>https://www.ghanaweb.com/person/Mahamudu-Bawumia-1188</ref> . Eŋa n yuum tari la PhD n boi "economics" ze'ele Simon Fraser yunivɛsiti.
== Pɔsega vom la sukuu yɛla ==
A de la Mampruŋa.
Ba yuum dɔgɛ Bawimia la Tamale, Gaana Alhaji Mumuni Bawumia la Hajia Mariama Bawumia n dɔgɛ e. Eŋa de pia la buyi zuo, ka sɔ dɔgebɔ puan n de pia la anii gee kelum dɛna buyi zuo ka ma dɔgebɔ puan n de kɔma anuu.<ref>https://web.archive.org/web/20210913155259/https://www.moc.gov.gh/he-alhaji-dr-mahamudu-bawumia</ref><ref>https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/people/person.php?ID=1188</ref><ref>{{Cite web |url=https://www.peacefmonline.com/pages/politics/politics/202210/475680.php |title=Archive copy |access-date=2025-06-30 |archive-date=2023-11-16 |archive-url=https://web.archive.org/web/20231116133232/https://www.peacefmonline.com/pages/politics/politics/202210/475680.php |url-status=dead }}</ref>
Mahamudu Bawumia kiŋɛ ka sukuu LA Sakasaka piramiri Sukuu n boi Tamale <ref>https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/Bawumia-surprises-primary-school-teacher-who-transformed-his-life-954595</ref>gee yuum nyɛ yɔ'ɔ kiŋɛ Tamale Sɛkɛndiri Sukuu n de 1975. Ka n yuum ta ba'asɛ Tamalɛ Sɛkɛndiri Sukuu la pooren, ka yuum kiŋɛ la "United Kingdom", bilam ti ka ta zamesɛ banki tuuma nyaa nyɛ " Chartered Institute of Bankers Diploma ( ACIB). Ka yuum de la zuudaana n boi Gaana "united nations" sukuu kɔma tigere (GUNSA) n de 1981.Ka yuum nyɛ la wia deo degree ba tɛɛsi puan n boi "Economics" n boi Buckingham yunivɛsiti n de 1987.
Ka yuum le nyɛ la master's degree economics puan n boi Lincoln College, Oxford, gee yuum nyɛ ka PhD economics puan n boi Vancouver, British Columbia, Canada in de 1995 puan <ref>https://www.sfu.ca/sfunews/stories/2016/sfu-alumnus-to-serve-ghana-as-vice-president.html</ref>Ka zi'isi ti a yuum kɔ'ɔm mina kankaŋi de la "macroeconomics, international economics, development economics la monetary policy". Ka tari gɔnsaasi zo'e zo'e.
== A tuuma yɛla ==
{| class="wikitable"
|
|This section of a biography of a living person '''needs additional citations for verification'''. Please help by adding reliable sources. Contentious material about living persons that is unsourced or poorly sourced '''must be removed immediately''' from the article and its talk page, especially if potentially libelous.
<small>''Find sources:'' "Mahamudu Bawumia" – news '''·''' newspapers '''·''' books '''·''' scholar '''·''' JSTOR</small> ''(January 2023) (<small>Learn how and when to remove this message</small>)''
|}
Ze'ele 1988 ta paɛ 1990, Bawumia yuum tuni mɛ dɛna pa'ala n boi ligeri yɛla "economics" la international ligeri tuuma n boi Emile Woolf Kɔlegi n de ligeri bisega n boi London, England. Ka yuum kelum tuna mɛ dɛna "intern" n boi viisegɔ weeleŋo n de tiŋasuka ligeri yɛla n boi Washington, D.C. Bawumia yuum kelum tuna mɛ ze'ele bo nɛresɛba n ki'iri n boi African timmaalegɔ banki n boi Zimbabwe. <ref>https://live.worldbank.org/experts/mahamudu-bawumia</ref>
1996 ta paɛ 2000 puan, Bawumia yuum tum mɛ dɛna "professor of economics n boi Hankamer koosego sukuu n boi Baylor yunivɛsiti n boi Waco, Texas, USA, bilam ti ka to'e ka viisegɔ biilum bo'olum n de 1998. Ba yuum kaalɛ e pa'asɛ la " ani n de ani pa'asɛ America's pa'aleba" n de 1999. Ka yuum kelum dikɛ la gɔnɔ tuyi niɛ peelemi n de ligeri yɛla la tiŋa maalegɔ. <ref>https://live.worldbank.org/experts/mahamudu-bawumia</ref>
Bawumia yuum lebe Gaana na la 2000 ti a tuna dɛna economist " n boi Gaana bankin. Ka isege saazuo ze'ele la economist bunkɛka ta dɛna zuudaana n boi weeleŋo la puan gee pooren ti ka nyaa tuna dɛna podɔla kireki bo banki la Gɔmena. Zuudaana John Kufuor e yuum loe ka ti ka dɛna zuudaana n boi Gaana banki n de Siibenya'aŋa 2006. <ref>https://dailyguidenetwork.com/bawumia-thanks-president-kufuor-after-historic-flagbearership-race-victory/</ref>
== 2008 loosego ==
Mahamudu Bawumia yuum de la Awɔbegɔ paati nɛra nalɛgera n de 2008 voteŋo la, Nana Akufu-Addo.<ref>{{Cite web |url=https://starrfm.com.gh/2018/08/ten-years-of-politics-of-intellectualism-the-bawumia-journey-so-far/ |title=Archive copy |access-date=2025-06-30 |archive-date=2024-12-02 |archive-url=https://web.archive.org/web/20241202133140/https://starrfm.com.gh/2018/08/ten-years-of-politics-of-intellectualism-the-bawumia-journey-so-far/ |url-status=dead }}</ref> <ref>https://www.myjoyonline.com/politics/2014/October-23rd/bawumia-confirmed-as-running-mate-to-akufo-addo.php</ref> <ref>https://dailyguidenetwork.com/bawumia-reveals-nanas-secret/</ref> Ti Awɔbegɔ paati la yuum pa'asɛ ka tɔtɛ ka ka voteba la puan dikɛ ta makera la 2004 n boi saazuo tinsi sita la pɔɔsin, n boi wia voteŋo la pooren bii buyi voteŋo la puan.<ref>https://www.ghanaweb.com/person/Mahamudu-Bawumia-1188</ref>
== 2008-2011 loosego ==
Bawumia yuum tuni mɛ dɛna mina e sogeseri yɛla bii daaŋɔ n boi "economic commission of Africa" ze'ele Gunfuko ta paɛ Kilinkiiŋa 2009. Dawaleŋa ta paara Fɔɔ 2009 tiŋasuka puan, ka yuum de la Mina n eeri kaara bɔ'ɔra suŋerɛ n boi British Columbia Liu tiŋasuka yunivɛsiti bo Global zamesegɔ la UBC zim tuuma puan.<ref>https://www.ghanaweb.com/person/Mahamudu-Bawumia-1188</ref>
Fɔɔ 2009 puan, ba yuum loe ka mɛ ti ka dɛna podɔla bo international zo'ore tiŋasuka (IGC), viisegɔ weeleŋo bɔba e tɔkɛ la London ligeri la political science sukuu la Oxford yunivɛsiti sɛka n bo'ori ka'aŋɔ n boi ligeri zo'ore bo Gɔmena la tinsi'a n maali la, gee me kelum tuna mɛ dɛna IGC tigere nɛra bo Sierra Leone.
Ka le tum mɛ dɛna ka'ana bo tiŋasuka banki e boi Sierra Leone n boi lagesegɔ asi'a n malum le lagena zi'isi bo banki la la ka ligeri yɛla tuuma.<ref>https://ghanaceosummit.com/speaker/mahamudu-bawumia/</ref>
Fɔɔ 2009 la Fɔɔ 2010 tiŋasuka puan, ka yuum de la Mina e de kiima n boi viisegɔ weeleŋo bo Africa ligeri zamesegɔ n boi ligeri weeleŋo, Oxford yunivɛsiti. Ko'oro 2011 puan, ba yuum loe Bawumia mɛ ti a ze'ele bo ba kɔrumkɔrum la na'arɛ bo ba African maalegɔ banki n boi Zimbabwe n de African timmaalegɔ banki.
Ka yuum tum mɛ n boi tuunɛ wa puan gura ba e yuum ta le malum loe e ti ka dɛna zuudaana podɔla nalɛgera bo Nana Akufo-Addo n de Awɔbegɔ paati bo Gaana 2012 zuudaana voteŋo la.<ref>https://ghanaceosummit.com/speaker/mahamudu-bawumia/</ref>
== 2012 loosego ==
Ba yuum le malum loe Bawumia mɛ ti ka dɛna zuudaana podɔla nalɛgera bo Nana Akufo-Addo bo 2012 voteŋo katɛ la n de Kilinkiiŋa 2012.<ref>https://www.newsghana.com.gh/nana-addo-chooses-running-mate-sets-to-shock-party-with-bawumia-tomorrow/</ref>
Paati la di mi'isi la kugesi pia n boi Saazuo tiŋa bɔba ta pa'asɛ Yendi, Walewale, Yagaba-Kubore, Bunkputugu, Bimbilla, Chereponi, Kpandai, Tatale,-Sanguli, Tolon lq Zabzugu. Ba yuum le di mi'a mɛ n boi Nabdam la Talensi so'olum n boi Upper East tiŋa. Za'a waabi, Nana Akufo-Addo la Bawumia koŋe ba zuudaana voteŋo bo la John Dramani Mahama.<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Wikipedia:Citation_needed</ref>
== 2016 loosego ==
Nana Akufo-Addo e yuum loe Bawumia ti ka dɛna a podɔla n de 2016 kuka zuudaana voteŋo la.<ref>https://www.graphic.com.gh/news/politics/akufo-addo-chooses-top-notch-bawumia-as-running-mate.html</ref><ref>{{Cite web |url=https://m.peacefmonline.com/pages/politics/politics/201610/295881.php |title=Archive copy |access-date=2025-06-30 |archive-date=2023-11-20 |archive-url=https://web.archive.org/web/20231120105616/https://m.peacefmonline.com/pages/politics/politics/201610/295881.php |url-status=dead }}</ref>
== 2024 Loosego ==
Azuma daarɛ, Siibedaa 16 2023, Bawumia yuum saŋɛ la ka loosego gɔŋɔ ti a ze'ele lɛgɛ n boi Awɔbegɔ paati kuka zuudaana "primaries"<ref>https://3news.com/mammoth-crowd-escorts-bawumia-to-file-his-nomination/</ref>
La n yuum pa'asɛ zuudaana "primaries la puan la, Bawumia la ta loe la pia zuo ba n yuum ta votum ti ba loose nɛreba banuu n wan ze'ele lɛgɛ na'am la pooren bo ki'i loosego nalɛgera bo Awɔbegɔ paati n de 2024 voteŋo la. 33
Salurego 26 2023 puan, Bawumia yuum di mi'a bunkatɛ ba loosereba " Congress " Awɔbegɔ paati voteŋo la puan ti ba yuum nyɛ 68% gaŋɛ nalɛgereba bawai duma la pa'asegɔ la puan ta pa'asɛ paati la za'a tiŋa wa zuo loosereba "Congress" ti ba votum bo ba nalɛgera la.34
Ba yuum votum bo Bawumia ti a bɔna la ba niŋa n boi Awɔbegɔ paati la puan n de 2024 voteŋo la dɛna ba paati la na'arɛ. Bawumia yuum di mi'a mɛ e boi Awɔbegɔ paati "primaries" la la 61.43% yɛsera voteŋo la za'a ti ba votum la puan, la yuum iŋɛ la Tigerɛ 4 2023 n de so'olum duma 276 kɔ'ɔm yese tiŋa la za'a la paati la yizuo za'a, Asylum Down, Accra.35-37
Atalaata daarɛ puan, Naakɛ'ɛsega 2024, Bawumia yuum niɛ la Dr. Matthew Opoku Prempeh ti ka dɛna ka podɔla bo 2024 votum katɛ la. 38-41 Yele la yuum iŋɛ la Jubilee paki n boi Kumasi. 42 43
Sapɔɔlegɔ 8 2024 puan, Bawumia yuum lui mɛ dee gee bo John Mahama n boi lasebaya ka ki'a zi'an. 44 45
== A miŋa vom yɛla ==
Bawumia yuum di la Samira Bawumia gee ti ba tara kɔma anaasi.<ref>https://ghanaceosummit.com/speaker/mahamudu-bawumia/</ref> Ka de mina e pa'asɛ Mabia (Mossi-Dagbon) nɛreba la puan, puta lɔgeyiŋɔ la Thomas Sankara, Alhassane Ouattara, Haruna Iddrisu, la basɛba. <ref>https://www.researchgate.net/publication/342391962</ref> Ka de la maalam.<ref>https://www.modernghana.com/news/1271502/bawumia-is-a-religious-prostitute-he-cannot-be.html</ref> Yaa Naa Mahamudu Bila e yuum sigɛ ka yu'urɛ Bawumia la, Dagbon tiŋa Naba mina e yuum tum bo ba ze'ele 1948 ta paɛ 1953.<ref>https://thecustodianghonline.com/2022/08/ya-naa-mahamadu-abdulai-named-me-after-him-bawumia/</ref> Yu'urɛ Bawumia la vuurɛ de la "Ba wum ya" n boi Dagbanli la Gmampruli yetɔgum pɔɔsin.
== Nɛreba suŋerɛ tuuma (Philanthropy) ==
Kuka zuudaana podɔla la kɔ'ɔm mina la tuuma yɛla buuri buuri.
Fɔɔ 2020 puan, ka yuum kɔ'ɔm maalɛ la yɔɔma masalaki bunkatɛ ti ba mɛa ka gee kelum maalɛ ka ti nɛresɛba e ze'ele Bono East bɔba ti ba kina pu'usera.<ref>https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/Bawumia-commissions-Utra-modern-Mosque-Complex-for-Prang-Muslim-Community-1082455</ref> Dr. Bawumia yuum pɔsɛ la Siibenya'aŋa yuum dina nuu puan yuum ta maalɛ hali sɔlesi e gani ɛka ayoobi bo Kumasi tiŋasuka masalaki.<ref>https://www.modernghana.com/news/1013572/bawumia-settles-56years-of-accumulated-debt-renov.html</ref>
Sakutega 2021 puan, Bawumia yuum zusɛ la GHS 1500 nambɔɔsi zo'e zo'e bo Psalm Adjeteyfio ti ka bisera ka yire la la ka lɔgerɔ.<ref>https://citinewsroom.com/2021/09/henry-quartey-pledges-ghs1500-monthly-stipend-to-psalm-adjeteyfio/</ref> Siibedaa 2022 puan, Dr. Bawumia yuum bo la la lagefɔ n de GHS 20,000.00 bo taxi dɔleba mina n yuum tari lageri n de GHS 8,400 ti ka pi'e tari lebe ta bo ka duma.<ref>https://citinewsroom.com/2022/05/bawumia-gives-gh%c2%a220000-to-taxi-driver-who-returned-missing-gh%c2%a28400/</ref> Fɔɔ 2021 puan, Dr. Bawumia yuum iŋɛ la ka yuumpinuu la ayoobi dɔgum daarɛ eŋa la Weija Keprosarium.<ref>https://www.gbcghanaonline.com/general/vice-president-dr-bawumia-celebrates-58th-birthday-with-inmates-of-weija-leprosarium/2021/</ref> Fɔɔ 2022 puan, ka yuum de'em la ka dɔgum daarɛ la kinkolɔra tibegɔ ze'ele Weija Kinkolɔra tibeberiba <ref>https://www.gbcghanaonline.com/uncategorized/vice-president-dr-bawumia-marks-59th-birthday-at-home-with-cured-lepers/2022/</ref> gee ti Fɔɔ 2023, ka yuum de'em la ka yuumpiyoobi dɔgum daarɛ la kiibesi n boi Kumasi kɔma yire.<ref>https://www.classfmonline.com/news/general/Bawumia-celebrates-60th-birthday-with-orphans-at-Kumasi-Children-s-Home-46049</ref>ggh
== A tuuma yɛla asi'a ==
Tiŋa wa zuo alagesɛ taaba tuna bo timmaalegɛ suŋerɛ gɔnɔ puan, gee me kelum dɛna mina n pa'asɛ "Board of Directors" ( ze'ele 2017 sa)<ref>http://www.data4sdgs.org/Board</ref>
== A gulesegɔ tuuma yɛla (selected works) ==
* Monetary Policy And Financial Sector Reform In Africa: Ghana's Experience by Mahamudu Bawumia (31 August 2010).
* "The Determination of Bank Interest Spreads in Ghana: An Empirical Analysis of Panel Data" with Martin Ofori and Franklin Belnye, September 2005.
* "Developing a Composite Indicator of Economic Activity in Ghana", with Benjamin Amoah, Bank of Ghana Working Paper, February 2004.
* "A Simple Vector Error Correction Forecasting Model for Ghana", with Joseph Atta-Mensah, Bank of Ghana Working Paper, August 2003.
* "Monetary Growth, Inflation and Exchange Rate Policy in Ghana" Research Department, Bank of Ghana, Journal of the West African Monetary Institute, 2003.
* "The Transmission Mechanism for Monetary Policy in Ghana", with Philip Abradu-Otoo, Bank of Ghana Policy Paper, August 2003.
* "The Determinants of Exchange Rates in Ghana", with Zakari Mumuni. Bank of Ghana Working Paper. March 2003.
* "The Feasibility of Monetary Union in West Africa". Mimeo. Economic Commission for Africa, November 2002.
* "Comparative Institutional Features of Different Common Central Banks", West African Monetary Institute. Mimeo. February 2002.
* "Designing an Exchange Rate Mechanism for the West African Monetary Zone", West African Monetary Institute. Mimeo. February 2002.
* "Explaining African Economic Growth Performance: The Case of Ghana", with Ernest Aryeetey and A. Fosu. Paper prepared for the African Economic Research Consortium. April 2001.
* "Assessing the effectiveness of Intervention on the Foreign Exchange Market in Ghana". Research Department, Bank of Ghana, February 2000.
* "A Review of the Literature of the Impact of Financial Sector Liberalisation on the Poor", with Dr E.K.Y. Addison and Maxwell Opoku Afari, Research Department, Bank of Ghana, August 2000.
* "Financial Markets in Africa. Issues and Challenges for Research," with Professor Ernest Aryeetey, ISSER. October 2000 AERC .
* "Currency Substitution and Money Demand in Ghana: A Cointegration Analysis". Research Department, Bank of Ghana, November 2000.
* "Why the Apparent Rush to Market Reform?" Journal of Economics, 1999.
* "The Sequencing of Fiscal Reform during Structural Adjustment. Lessons from Ghana, Uganda, and Zimbabwe", Comparative Economic Studies, Vol. XXXVIII No.2/3 Summer-Fall 1996.
* "A Closer Look at The Distributional Impact of Ghana’s Structural Adjustment Program (1983–1992). Journal of Modern African Studies. Vol.36 No.1, March 1998.
* "Estimating the Aggregate Values of Human Capital in Sub- Saharan Africa", co-authored with Samuel A.Laryea. Review of Human Factor Studies. Vol. III No.1. June 1997.
* "Africa, the Challenge of Development". Book Chapter in Stephen. Gardner's Comparative Economic Systems, Dryden 1999.
== Iŋa n pɔsɛ tunsɛba (initiatives) ==
* Mobile Money Interoperability
* National Identification System (Ghana Card)
* National Health Insurance App
* Digitisation of the National Lotteries Authority
* Digitsed Procurement Platform for the Public Procurement Authority
* Digitized motor insurance database
* Ghana.Gov (Platform to allow MMDAs to offer digitized services to citizens from a single portal)
* E-Pharmacy and Telehealth Services App
* Electrical Buses official launch
== Na'asegɔ duma (Scholarships and awards) ==
* 2007 — Fellow of the Chartered Institute of Bankers (FCIB).
* 2000 — Who Is Who Among America's Teachers? – Baylor University.
* 1999 — Young Researcher Award: Baylor University, Texas, USA.
* 1995–1999 — President's Research Fellowship: Ph.D. Simon Fraser University.
* 1991–1995 — 4 Graduate Fellowships: Ph.D. Simon Fraser University, Canada.
* 1986 Sir Alan Peacock Prize. Best Economics Student, Department of Economics, University of Buckingham, United Kingdom.
* June 2019, Dr. Bawumia was adjudged Digital Leader of the Year at the 9th Ghana Information Technology & Telecom Awards (GITTA)
== Viisegɔ lɔgerɔ (References) ==
fosf83tws2ewwovrumh3arbtg1hlxz6
18147
18146
2025-07-01T18:33:15Z
Akolpoka
244
Added reference
18147
wikitext
text/x-wiki
Mahamudu Bawumia de la Gaana gɔmena nalɛgera la tiŋasuka banki tuntuna kɛka, se'em n tum dɛna Gɔmena zuudaana podɔla kɛka buyopɔi puan n de Ko'oro 7, 2017 ta paɛ Ko'oro 7, 2025 bo Gɔmena zuudaana Nana Akufo-Addo.<ref>{{Cite web|date=2017-01-07|title=Ghana’s New President, Vice President Peacefully Sworn In|url=https://www.ghanastar.com/stories/ghanas-new-president-vice-president-peacefully-sworn-in/|access-date=2025-06-30|website=GhanaStar|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2017-01-07|title=Ghana’s New President, Vice President Peacefully Sworn In|url=https://www.ghanastar.com/stories/ghanas-new-president-vice-president-peacefully-sworn-in/|access-date=2025-06-30|website=GhanaStar|language=en-US}}</ref>[https://web.archive.org/web/20241012215629/https://theaccratimes.com/vice-president-bawumia-wins-npp-flagbearer-race-by-61/]
Ka yuum kelum ze'ele mɛ dɛna Awɔbegɔ Paati Kuka zuudaana podɔla nalɛgera n de 2012 voteŋo katɛ la <ref>{{Cite web |url=https://theaccratimes.com/vice-president-bawumia-wins-npp-flagbearer-race-by-61/ |title=Archive copy |access-date=2025-06-30 |archive-date=2024-10-12 |archive-url=https://web.archive.org/web/20241012215629/https://theaccratimes.com/vice-president-bawumia-wins-npp-flagbearer-race-by-61/ |url-status=dead }}</ref>gee yuum kelum ze'ele dɛna mina nini n nyɛ bii n de podɔla bo suseba n de 2012/2013 Kuka zuudaana voteŋo suseba, sɛka n yuum kɛlegum ba n yuum wi ti John Mahama n de mina n di mi'a n boi voteŋo la.<ref>https://ghananewsagency.org/politics/dr-bawumia-provides-evidence-at-supreme-court-hearing--59019</ref><ref>{{Cite web |url=http://m.peacefmonline.com/pages/politics/politics/201304/161525.php |title=Archive copy |access-date=2025-06-30 |archive-date=2020-02-02 |archive-url=https://web.archive.org/web/20200202105234/https://m.peacefmonline.com/pages/politics/politics/201304/161525.php |url-status=dead }}</ref><ref>https://www.modernghana.com/news/178891/who-is-dr-mahamudu-bawumia.html</ref> <ref>https://www.ghanaweb.com/person/Mahamudu-Bawumia-1188</ref> . Eŋa n yuum tari la PhD n boi "economics" ze'ele Simon Fraser yunivɛsiti.
== Pɔsega vom la sukuu yɛla ==
A de la Mampruŋa.
Ba yuum dɔgɛ Bawimia la Tamale, Gaana Alhaji Mumuni Bawumia la Hajia Mariama Bawumia n dɔgɛ e. Eŋa de pia la buyi zuo, ka sɔ dɔgebɔ puan n de pia la anii gee kelum dɛna buyi zuo ka ma dɔgebɔ puan n de kɔma anuu.<ref>https://web.archive.org/web/20210913155259/https://www.moc.gov.gh/he-alhaji-dr-mahamudu-bawumia</ref><ref>https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/people/person.php?ID=1188</ref><ref>{{Cite web |url=https://www.peacefmonline.com/pages/politics/politics/202210/475680.php |title=Archive copy |access-date=2025-06-30 |archive-date=2023-11-16 |archive-url=https://web.archive.org/web/20231116133232/https://www.peacefmonline.com/pages/politics/politics/202210/475680.php |url-status=dead }}</ref>
Mahamudu Bawumia kiŋɛ ka sukuu LA Sakasaka piramiri Sukuu n boi Tamale <ref>https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/Bawumia-surprises-primary-school-teacher-who-transformed-his-life-954595</ref>gee yuum nyɛ yɔ'ɔ kiŋɛ Tamale Sɛkɛndiri Sukuu n de 1975. Ka n yuum ta ba'asɛ Tamalɛ Sɛkɛndiri Sukuu la pooren, ka yuum kiŋɛ la "United Kingdom", bilam ti ka ta zamesɛ banki tuuma nyaa nyɛ " Chartered Institute of Bankers Diploma ( ACIB). Ka yuum de la zuudaana n boi Gaana "united nations" sukuu kɔma tigere (GUNSA) n de 1981.Ka yuum nyɛ la wia deo degree ba tɛɛsi puan n boi "Economics" n boi Buckingham yunivɛsiti n de 1987.
Ka yuum le nyɛ la master's degree economics puan n boi Lincoln College, Oxford, gee yuum nyɛ ka PhD economics puan n boi Vancouver, British Columbia, Canada in de 1995 puan <ref>https://www.sfu.ca/sfunews/stories/2016/sfu-alumnus-to-serve-ghana-as-vice-president.html</ref>Ka zi'isi ti a yuum kɔ'ɔm mina kankaŋi de la "macroeconomics, international economics, development economics la monetary policy". Ka tari gɔnsaasi zo'e zo'e.
== A tuuma yɛla ==
{| class="wikitable"
|
|This section of a biography of a living person '''needs additional citations for verification'''. Please help by adding reliable sources. Contentious material about living persons that is unsourced or poorly sourced '''must be removed immediately''' from the article and its talk page, especially if potentially libelous.
<small>''Find sources:'' "Mahamudu Bawumia" – news '''·''' newspapers '''·''' books '''·''' scholar '''·''' JSTOR</small> ''(January 2023) (<small>Learn how and when to remove this message</small>)''
|}
Ze'ele 1988 ta paɛ 1990, Bawumia yuum tuni mɛ dɛna pa'ala n boi ligeri yɛla "economics" la international ligeri tuuma n boi Emile Woolf Kɔlegi n de ligeri bisega n boi London, England. Ka yuum kelum tuna mɛ dɛna "intern" n boi viisegɔ weeleŋo n de tiŋasuka ligeri yɛla n boi Washington, D.C. Bawumia yuum kelum tuna mɛ ze'ele bo nɛresɛba n ki'iri n boi African timmaalegɔ banki n boi Zimbabwe. <ref>https://live.worldbank.org/experts/mahamudu-bawumia</ref>
1996 ta paɛ 2000 puan, Bawumia yuum tum mɛ dɛna "professor of economics n boi Hankamer koosego sukuu n boi Baylor yunivɛsiti n boi Waco, Texas, USA, bilam ti ka to'e ka viisegɔ biilum bo'olum n de 1998. Ba yuum kaalɛ e pa'asɛ la " ani n de ani pa'asɛ America's pa'aleba" n de 1999. Ka yuum kelum dikɛ la gɔnɔ tuyi niɛ peelemi n de ligeri yɛla la tiŋa maalegɔ. <ref>https://live.worldbank.org/experts/mahamudu-bawumia</ref>
Bawumia yuum lebe Gaana na la 2000 ti a tuna dɛna economist " n boi Gaana bankin. Ka isege saazuo ze'ele la economist bunkɛka ta dɛna zuudaana n boi weeleŋo la puan gee pooren ti ka nyaa tuna dɛna podɔla kireki bo banki la Gɔmena. Zuudaana John Kufuor e yuum loe ka ti ka dɛna zuudaana n boi Gaana banki n de Siibenya'aŋa 2006. <ref>https://dailyguidenetwork.com/bawumia-thanks-president-kufuor-after-historic-flagbearership-race-victory/</ref>
== 2008 loosego ==
Mahamudu Bawumia yuum de la Awɔbegɔ paati nɛra nalɛgera n de 2008 voteŋo la, Nana Akufu-Addo.<ref>{{Cite web |url=https://starrfm.com.gh/2018/08/ten-years-of-politics-of-intellectualism-the-bawumia-journey-so-far/ |title=Archive copy |access-date=2025-06-30 |archive-date=2024-12-02 |archive-url=https://web.archive.org/web/20241202133140/https://starrfm.com.gh/2018/08/ten-years-of-politics-of-intellectualism-the-bawumia-journey-so-far/ |url-status=dead }}</ref> <ref>https://www.myjoyonline.com/politics/2014/October-23rd/bawumia-confirmed-as-running-mate-to-akufo-addo.php</ref> <ref>https://dailyguidenetwork.com/bawumia-reveals-nanas-secret/</ref> Ti Awɔbegɔ paati la yuum pa'asɛ ka tɔtɛ ka ka voteba la puan dikɛ ta makera la 2004 n boi saazuo tinsi sita la pɔɔsin, n boi wia voteŋo la pooren bii buyi voteŋo la puan.<ref>https://www.ghanaweb.com/person/Mahamudu-Bawumia-1188</ref>
== 2008-2011 loosego ==
Bawumia yuum tuni mɛ dɛna mina e sogeseri yɛla bii daaŋɔ n boi "economic commission of Africa" ze'ele Gunfuko ta paɛ Kilinkiiŋa 2009. Dawaleŋa ta paara Fɔɔ 2009 tiŋasuka puan, ka yuum de la Mina n eeri kaara bɔ'ɔra suŋerɛ n boi British Columbia Liu tiŋasuka yunivɛsiti bo Global zamesegɔ la UBC zim tuuma puan.<ref>https://www.ghanaweb.com/person/Mahamudu-Bawumia-1188</ref>
Fɔɔ 2009 puan, ba yuum loe ka mɛ ti ka dɛna podɔla bo international zo'ore tiŋasuka (IGC), viisegɔ weeleŋo bɔba e tɔkɛ la London ligeri la political science sukuu la Oxford yunivɛsiti sɛka n bo'ori ka'aŋɔ n boi ligeri zo'ore bo Gɔmena la tinsi'a n maali la, gee me kelum tuna mɛ dɛna IGC tigere nɛra bo Sierra Leone.
Ka le tum mɛ dɛna ka'ana bo tiŋasuka banki e boi Sierra Leone n boi lagesegɔ asi'a n malum le lagena zi'isi bo banki la la ka ligeri yɛla tuuma.<ref>https://ghanaceosummit.com/speaker/mahamudu-bawumia/</ref>
Fɔɔ 2009 la Fɔɔ 2010 tiŋasuka puan, ka yuum de la Mina e de kiima n boi viisegɔ weeleŋo bo Africa ligeri zamesegɔ n boi ligeri weeleŋo, Oxford yunivɛsiti. Ko'oro 2011 puan, ba yuum loe Bawumia mɛ ti a ze'ele bo ba kɔrumkɔrum la na'arɛ bo ba African maalegɔ banki n boi Zimbabwe n de African timmaalegɔ banki.
Ka yuum tum mɛ n boi tuunɛ wa puan gura ba e yuum ta le malum loe e ti ka dɛna zuudaana podɔla nalɛgera bo Nana Akufo-Addo n de Awɔbegɔ paati bo Gaana 2012 zuudaana voteŋo la.<ref>https://ghanaceosummit.com/speaker/mahamudu-bawumia/</ref>
== 2012 loosego ==
Ba yuum le malum loe Bawumia mɛ ti ka dɛna zuudaana podɔla nalɛgera bo Nana Akufo-Addo bo 2012 voteŋo katɛ la n de Kilinkiiŋa 2012.<ref>https://www.newsghana.com.gh/nana-addo-chooses-running-mate-sets-to-shock-party-with-bawumia-tomorrow/</ref>
Paati la di mi'isi la kugesi pia n boi Saazuo tiŋa bɔba ta pa'asɛ Yendi, Walewale, Yagaba-Kubore, Bunkputugu, Bimbilla, Chereponi, Kpandai, Tatale,-Sanguli, Tolon lq Zabzugu. Ba yuum le di mi'a mɛ n boi Nabdam la Talensi so'olum n boi Upper East tiŋa. Za'a waabi, Nana Akufo-Addo la Bawumia koŋe ba zuudaana voteŋo bo la John Dramani Mahama.<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Wikipedia:Citation_needed</ref>
== 2016 loosego ==
Nana Akufo-Addo e yuum loe Bawumia ti ka dɛna a podɔla n de 2016 kuka zuudaana voteŋo la.<ref>https://www.graphic.com.gh/news/politics/akufo-addo-chooses-top-notch-bawumia-as-running-mate.html</ref><ref>{{Cite web |url=https://m.peacefmonline.com/pages/politics/politics/201610/295881.php |title=Archive copy |access-date=2025-06-30 |archive-date=2023-11-20 |archive-url=https://web.archive.org/web/20231120105616/https://m.peacefmonline.com/pages/politics/politics/201610/295881.php |url-status=dead }}</ref>
== 2024 Loosego ==
Azuma daarɛ, Siibedaa 16 2023, Bawumia yuum saŋɛ la ka loosego gɔŋɔ ti a ze'ele lɛgɛ n boi Awɔbegɔ paati kuka zuudaana "primaries"<ref>https://3news.com/mammoth-crowd-escorts-bawumia-to-file-his-nomination/</ref>
La n yuum pa'asɛ zuudaana "primaries la puan la, Bawumia la ta loe la pia zuo ba n yuum ta votum ti ba loose nɛreba banuu n wan ze'ele lɛgɛ na'am la pooren bo ki'i loosego nalɛgera bo Awɔbegɔ paati n de 2024 voteŋo la.<ref>https://citinewsroom.com/2023/07/npp-flagbearer-balloting-held-ken-agyapong-picks-number-1-bawumia-10/</ref>
Salurego 26 2023 puan, Bawumia yuum di mi'a bunkatɛ ba loosereba " Congress " Awɔbegɔ paati voteŋo la puan ti ba yuum nyɛ 68% gaŋɛ nalɛgereba bawai duma la pa'asegɔ la puan ta pa'asɛ paati la za'a tiŋa wa zuo loosereba "Congress" ti ba votum bo ba nalɛgera la.34
Ba yuum votum bo Bawumia ti a bɔna la ba niŋa n boi Awɔbegɔ paati la puan n de 2024 voteŋo la dɛna ba paati la na'arɛ. Bawumia yuum di mi'a mɛ e boi Awɔbegɔ paati "primaries" la la 61.43% yɛsera voteŋo la za'a ti ba votum la puan, la yuum iŋɛ la Tigerɛ 4 2023 n de so'olum duma 276 kɔ'ɔm yese tiŋa la za'a la paati la yizuo za'a, Asylum Down, Accra.35-37
Atalaata daarɛ puan, Naakɛ'ɛsega 2024, Bawumia yuum niɛ la Dr. Matthew Opoku Prempeh ti ka dɛna ka podɔla bo 2024 votum katɛ la. 38-41 Yele la yuum iŋɛ la Jubilee paki n boi Kumasi. 42 43
Sapɔɔlegɔ 8 2024 puan, Bawumia yuum lui mɛ dee gee bo John Mahama n boi lasebaya ka ki'a zi'an. 44 45
== A miŋa vom yɛla ==
Bawumia yuum di la Samira Bawumia gee ti ba tara kɔma anaasi.<ref>https://ghanaceosummit.com/speaker/mahamudu-bawumia/</ref> Ka de mina e pa'asɛ Mabia (Mossi-Dagbon) nɛreba la puan, puta lɔgeyiŋɔ la Thomas Sankara, Alhassane Ouattara, Haruna Iddrisu, la basɛba. <ref>https://www.researchgate.net/publication/342391962</ref> Ka de la maalam.<ref>https://www.modernghana.com/news/1271502/bawumia-is-a-religious-prostitute-he-cannot-be.html</ref> Yaa Naa Mahamudu Bila e yuum sigɛ ka yu'urɛ Bawumia la, Dagbon tiŋa Naba mina e yuum tum bo ba ze'ele 1948 ta paɛ 1953.<ref>https://thecustodianghonline.com/2022/08/ya-naa-mahamadu-abdulai-named-me-after-him-bawumia/</ref> Yu'urɛ Bawumia la vuurɛ de la "Ba wum ya" n boi Dagbanli la Gmampruli yetɔgum pɔɔsin.
== Nɛreba suŋerɛ tuuma (Philanthropy) ==
Kuka zuudaana podɔla la kɔ'ɔm mina la tuuma yɛla buuri buuri.
Fɔɔ 2020 puan, ka yuum kɔ'ɔm maalɛ la yɔɔma masalaki bunkatɛ ti ba mɛa ka gee kelum maalɛ ka ti nɛresɛba e ze'ele Bono East bɔba ti ba kina pu'usera.<ref>https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/Bawumia-commissions-Utra-modern-Mosque-Complex-for-Prang-Muslim-Community-1082455</ref> Dr. Bawumia yuum pɔsɛ la Siibenya'aŋa yuum dina nuu puan yuum ta maalɛ hali sɔlesi e gani ɛka ayoobi bo Kumasi tiŋasuka masalaki.<ref>https://www.modernghana.com/news/1013572/bawumia-settles-56years-of-accumulated-debt-renov.html</ref>
Sakutega 2021 puan, Bawumia yuum zusɛ la GHS 1500 nambɔɔsi zo'e zo'e bo Psalm Adjeteyfio ti ka bisera ka yire la la ka lɔgerɔ.<ref>https://citinewsroom.com/2021/09/henry-quartey-pledges-ghs1500-monthly-stipend-to-psalm-adjeteyfio/</ref> Siibedaa 2022 puan, Dr. Bawumia yuum bo la la lagefɔ n de GHS 20,000.00 bo taxi dɔleba mina n yuum tari lageri n de GHS 8,400 ti ka pi'e tari lebe ta bo ka duma.<ref>https://citinewsroom.com/2022/05/bawumia-gives-gh%c2%a220000-to-taxi-driver-who-returned-missing-gh%c2%a28400/</ref> Fɔɔ 2021 puan, Dr. Bawumia yuum iŋɛ la ka yuumpinuu la ayoobi dɔgum daarɛ eŋa la Weija Keprosarium.<ref>https://www.gbcghanaonline.com/general/vice-president-dr-bawumia-celebrates-58th-birthday-with-inmates-of-weija-leprosarium/2021/</ref> Fɔɔ 2022 puan, ka yuum de'em la ka dɔgum daarɛ la kinkolɔra tibegɔ ze'ele Weija Kinkolɔra tibeberiba <ref>https://www.gbcghanaonline.com/uncategorized/vice-president-dr-bawumia-marks-59th-birthday-at-home-with-cured-lepers/2022/</ref> gee ti Fɔɔ 2023, ka yuum de'em la ka yuumpiyoobi dɔgum daarɛ la kiibesi n boi Kumasi kɔma yire.<ref>https://www.classfmonline.com/news/general/Bawumia-celebrates-60th-birthday-with-orphans-at-Kumasi-Children-s-Home-46049</ref>ggh
== A tuuma yɛla asi'a ==
Tiŋa wa zuo alagesɛ taaba tuna bo timmaalegɛ suŋerɛ gɔnɔ puan, gee me kelum dɛna mina n pa'asɛ "Board of Directors" ( ze'ele 2017 sa)<ref>http://www.data4sdgs.org/Board</ref>
== A gulesegɔ tuuma yɛla (selected works) ==
* Monetary Policy And Financial Sector Reform In Africa: Ghana's Experience by Mahamudu Bawumia (31 August 2010).
* "The Determination of Bank Interest Spreads in Ghana: An Empirical Analysis of Panel Data" with Martin Ofori and Franklin Belnye, September 2005.
* "Developing a Composite Indicator of Economic Activity in Ghana", with Benjamin Amoah, Bank of Ghana Working Paper, February 2004.
* "A Simple Vector Error Correction Forecasting Model for Ghana", with Joseph Atta-Mensah, Bank of Ghana Working Paper, August 2003.
* "Monetary Growth, Inflation and Exchange Rate Policy in Ghana" Research Department, Bank of Ghana, Journal of the West African Monetary Institute, 2003.
* "The Transmission Mechanism for Monetary Policy in Ghana", with Philip Abradu-Otoo, Bank of Ghana Policy Paper, August 2003.
* "The Determinants of Exchange Rates in Ghana", with Zakari Mumuni. Bank of Ghana Working Paper. March 2003.
* "The Feasibility of Monetary Union in West Africa". Mimeo. Economic Commission for Africa, November 2002.
* "Comparative Institutional Features of Different Common Central Banks", West African Monetary Institute. Mimeo. February 2002.
* "Designing an Exchange Rate Mechanism for the West African Monetary Zone", West African Monetary Institute. Mimeo. February 2002.
* "Explaining African Economic Growth Performance: The Case of Ghana", with Ernest Aryeetey and A. Fosu. Paper prepared for the African Economic Research Consortium. April 2001.
* "Assessing the effectiveness of Intervention on the Foreign Exchange Market in Ghana". Research Department, Bank of Ghana, February 2000.
* "A Review of the Literature of the Impact of Financial Sector Liberalisation on the Poor", with Dr E.K.Y. Addison and Maxwell Opoku Afari, Research Department, Bank of Ghana, August 2000.
* "Financial Markets in Africa. Issues and Challenges for Research," with Professor Ernest Aryeetey, ISSER. October 2000 AERC .
* "Currency Substitution and Money Demand in Ghana: A Cointegration Analysis". Research Department, Bank of Ghana, November 2000.
* "Why the Apparent Rush to Market Reform?" Journal of Economics, 1999.
* "The Sequencing of Fiscal Reform during Structural Adjustment. Lessons from Ghana, Uganda, and Zimbabwe", Comparative Economic Studies, Vol. XXXVIII No.2/3 Summer-Fall 1996.
* "A Closer Look at The Distributional Impact of Ghana’s Structural Adjustment Program (1983–1992). Journal of Modern African Studies. Vol.36 No.1, March 1998.
* "Estimating the Aggregate Values of Human Capital in Sub- Saharan Africa", co-authored with Samuel A.Laryea. Review of Human Factor Studies. Vol. III No.1. June 1997.
* "Africa, the Challenge of Development". Book Chapter in Stephen. Gardner's Comparative Economic Systems, Dryden 1999.
== Iŋa n pɔsɛ tunsɛba (initiatives) ==
* Mobile Money Interoperability
* National Identification System (Ghana Card)
* National Health Insurance App
* Digitisation of the National Lotteries Authority
* Digitsed Procurement Platform for the Public Procurement Authority
* Digitized motor insurance database
* Ghana.Gov (Platform to allow MMDAs to offer digitized services to citizens from a single portal)
* E-Pharmacy and Telehealth Services App
* Electrical Buses official launch
== Na'asegɔ duma (Scholarships and awards) ==
* 2007 — Fellow of the Chartered Institute of Bankers (FCIB).
* 2000 — Who Is Who Among America's Teachers? – Baylor University.
* 1999 — Young Researcher Award: Baylor University, Texas, USA.
* 1995–1999 — President's Research Fellowship: Ph.D. Simon Fraser University.
* 1991–1995 — 4 Graduate Fellowships: Ph.D. Simon Fraser University, Canada.
* 1986 Sir Alan Peacock Prize. Best Economics Student, Department of Economics, University of Buckingham, United Kingdom.
* June 2019, Dr. Bawumia was adjudged Digital Leader of the Year at the 9th Ghana Information Technology & Telecom Awards (GITTA)
== Viisegɔ lɔgerɔ (References) ==
lurositw0z5x23pf2jeukgv4hxsidu8
18148
18147
2025-07-01T18:34:26Z
Akolpoka
244
Added reference
18148
wikitext
text/x-wiki
Mahamudu Bawumia de la Gaana gɔmena nalɛgera la tiŋasuka banki tuntuna kɛka, se'em n tum dɛna Gɔmena zuudaana podɔla kɛka buyopɔi puan n de Ko'oro 7, 2017 ta paɛ Ko'oro 7, 2025 bo Gɔmena zuudaana Nana Akufo-Addo.<ref>{{Cite web|date=2017-01-07|title=Ghana’s New President, Vice President Peacefully Sworn In|url=https://www.ghanastar.com/stories/ghanas-new-president-vice-president-peacefully-sworn-in/|access-date=2025-06-30|website=GhanaStar|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2017-01-07|title=Ghana’s New President, Vice President Peacefully Sworn In|url=https://www.ghanastar.com/stories/ghanas-new-president-vice-president-peacefully-sworn-in/|access-date=2025-06-30|website=GhanaStar|language=en-US}}</ref>[https://web.archive.org/web/20241012215629/https://theaccratimes.com/vice-president-bawumia-wins-npp-flagbearer-race-by-61/]
Ka yuum kelum ze'ele mɛ dɛna Awɔbegɔ Paati Kuka zuudaana podɔla nalɛgera n de 2012 voteŋo katɛ la <ref>{{Cite web |url=https://theaccratimes.com/vice-president-bawumia-wins-npp-flagbearer-race-by-61/ |title=Archive copy |access-date=2025-06-30 |archive-date=2024-10-12 |archive-url=https://web.archive.org/web/20241012215629/https://theaccratimes.com/vice-president-bawumia-wins-npp-flagbearer-race-by-61/ |url-status=dead }}</ref>gee yuum kelum ze'ele dɛna mina nini n nyɛ bii n de podɔla bo suseba n de 2012/2013 Kuka zuudaana voteŋo suseba, sɛka n yuum kɛlegum ba n yuum wi ti John Mahama n de mina n di mi'a n boi voteŋo la.<ref>https://ghananewsagency.org/politics/dr-bawumia-provides-evidence-at-supreme-court-hearing--59019</ref><ref>{{Cite web |url=http://m.peacefmonline.com/pages/politics/politics/201304/161525.php |title=Archive copy |access-date=2025-06-30 |archive-date=2020-02-02 |archive-url=https://web.archive.org/web/20200202105234/https://m.peacefmonline.com/pages/politics/politics/201304/161525.php |url-status=dead }}</ref><ref>https://www.modernghana.com/news/178891/who-is-dr-mahamudu-bawumia.html</ref> <ref>https://www.ghanaweb.com/person/Mahamudu-Bawumia-1188</ref> . Eŋa n yuum tari la PhD n boi "economics" ze'ele Simon Fraser yunivɛsiti.
== Pɔsega vom la sukuu yɛla ==
A de la Mampruŋa.
Ba yuum dɔgɛ Bawimia la Tamale, Gaana Alhaji Mumuni Bawumia la Hajia Mariama Bawumia n dɔgɛ e. Eŋa de pia la buyi zuo, ka sɔ dɔgebɔ puan n de pia la anii gee kelum dɛna buyi zuo ka ma dɔgebɔ puan n de kɔma anuu.<ref>https://web.archive.org/web/20210913155259/https://www.moc.gov.gh/he-alhaji-dr-mahamudu-bawumia</ref><ref>https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/people/person.php?ID=1188</ref><ref>{{Cite web |url=https://www.peacefmonline.com/pages/politics/politics/202210/475680.php |title=Archive copy |access-date=2025-06-30 |archive-date=2023-11-16 |archive-url=https://web.archive.org/web/20231116133232/https://www.peacefmonline.com/pages/politics/politics/202210/475680.php |url-status=dead }}</ref>
Mahamudu Bawumia kiŋɛ ka sukuu LA Sakasaka piramiri Sukuu n boi Tamale <ref>https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/Bawumia-surprises-primary-school-teacher-who-transformed-his-life-954595</ref>gee yuum nyɛ yɔ'ɔ kiŋɛ Tamale Sɛkɛndiri Sukuu n de 1975. Ka n yuum ta ba'asɛ Tamalɛ Sɛkɛndiri Sukuu la pooren, ka yuum kiŋɛ la "United Kingdom", bilam ti ka ta zamesɛ banki tuuma nyaa nyɛ " Chartered Institute of Bankers Diploma ( ACIB). Ka yuum de la zuudaana n boi Gaana "united nations" sukuu kɔma tigere (GUNSA) n de 1981.Ka yuum nyɛ la wia deo degree ba tɛɛsi puan n boi "Economics" n boi Buckingham yunivɛsiti n de 1987.
Ka yuum le nyɛ la master's degree economics puan n boi Lincoln College, Oxford, gee yuum nyɛ ka PhD economics puan n boi Vancouver, British Columbia, Canada in de 1995 puan <ref>https://www.sfu.ca/sfunews/stories/2016/sfu-alumnus-to-serve-ghana-as-vice-president.html</ref>Ka zi'isi ti a yuum kɔ'ɔm mina kankaŋi de la "macroeconomics, international economics, development economics la monetary policy". Ka tari gɔnsaasi zo'e zo'e.
== A tuuma yɛla ==
{| class="wikitable"
|
|This section of a biography of a living person '''needs additional citations for verification'''. Please help by adding reliable sources. Contentious material about living persons that is unsourced or poorly sourced '''must be removed immediately''' from the article and its talk page, especially if potentially libelous.
<small>''Find sources:'' "Mahamudu Bawumia" – news '''·''' newspapers '''·''' books '''·''' scholar '''·''' JSTOR</small> ''(January 2023) (<small>Learn how and when to remove this message</small>)''
|}
Ze'ele 1988 ta paɛ 1990, Bawumia yuum tuni mɛ dɛna pa'ala n boi ligeri yɛla "economics" la international ligeri tuuma n boi Emile Woolf Kɔlegi n de ligeri bisega n boi London, England. Ka yuum kelum tuna mɛ dɛna "intern" n boi viisegɔ weeleŋo n de tiŋasuka ligeri yɛla n boi Washington, D.C. Bawumia yuum kelum tuna mɛ ze'ele bo nɛresɛba n ki'iri n boi African timmaalegɔ banki n boi Zimbabwe. <ref>https://live.worldbank.org/experts/mahamudu-bawumia</ref>
1996 ta paɛ 2000 puan, Bawumia yuum tum mɛ dɛna "professor of economics n boi Hankamer koosego sukuu n boi Baylor yunivɛsiti n boi Waco, Texas, USA, bilam ti ka to'e ka viisegɔ biilum bo'olum n de 1998. Ba yuum kaalɛ e pa'asɛ la " ani n de ani pa'asɛ America's pa'aleba" n de 1999. Ka yuum kelum dikɛ la gɔnɔ tuyi niɛ peelemi n de ligeri yɛla la tiŋa maalegɔ. <ref>https://live.worldbank.org/experts/mahamudu-bawumia</ref>
Bawumia yuum lebe Gaana na la 2000 ti a tuna dɛna economist " n boi Gaana bankin. Ka isege saazuo ze'ele la economist bunkɛka ta dɛna zuudaana n boi weeleŋo la puan gee pooren ti ka nyaa tuna dɛna podɔla kireki bo banki la Gɔmena. Zuudaana John Kufuor e yuum loe ka ti ka dɛna zuudaana n boi Gaana banki n de Siibenya'aŋa 2006. <ref>https://dailyguidenetwork.com/bawumia-thanks-president-kufuor-after-historic-flagbearership-race-victory/</ref>
== 2008 loosego ==
Mahamudu Bawumia yuum de la Awɔbegɔ paati nɛra nalɛgera n de 2008 voteŋo la, Nana Akufu-Addo.<ref>{{Cite web |url=https://starrfm.com.gh/2018/08/ten-years-of-politics-of-intellectualism-the-bawumia-journey-so-far/ |title=Archive copy |access-date=2025-06-30 |archive-date=2024-12-02 |archive-url=https://web.archive.org/web/20241202133140/https://starrfm.com.gh/2018/08/ten-years-of-politics-of-intellectualism-the-bawumia-journey-so-far/ |url-status=dead }}</ref> <ref>https://www.myjoyonline.com/politics/2014/October-23rd/bawumia-confirmed-as-running-mate-to-akufo-addo.php</ref> <ref>https://dailyguidenetwork.com/bawumia-reveals-nanas-secret/</ref> Ti Awɔbegɔ paati la yuum pa'asɛ ka tɔtɛ ka ka voteba la puan dikɛ ta makera la 2004 n boi saazuo tinsi sita la pɔɔsin, n boi wia voteŋo la pooren bii buyi voteŋo la puan.<ref>https://www.ghanaweb.com/person/Mahamudu-Bawumia-1188</ref>
== 2008-2011 loosego ==
Bawumia yuum tuni mɛ dɛna mina e sogeseri yɛla bii daaŋɔ n boi "economic commission of Africa" ze'ele Gunfuko ta paɛ Kilinkiiŋa 2009. Dawaleŋa ta paara Fɔɔ 2009 tiŋasuka puan, ka yuum de la Mina n eeri kaara bɔ'ɔra suŋerɛ n boi British Columbia Liu tiŋasuka yunivɛsiti bo Global zamesegɔ la UBC zim tuuma puan.<ref>https://www.ghanaweb.com/person/Mahamudu-Bawumia-1188</ref>
Fɔɔ 2009 puan, ba yuum loe ka mɛ ti ka dɛna podɔla bo international zo'ore tiŋasuka (IGC), viisegɔ weeleŋo bɔba e tɔkɛ la London ligeri la political science sukuu la Oxford yunivɛsiti sɛka n bo'ori ka'aŋɔ n boi ligeri zo'ore bo Gɔmena la tinsi'a n maali la, gee me kelum tuna mɛ dɛna IGC tigere nɛra bo Sierra Leone.
Ka le tum mɛ dɛna ka'ana bo tiŋasuka banki e boi Sierra Leone n boi lagesegɔ asi'a n malum le lagena zi'isi bo banki la la ka ligeri yɛla tuuma.<ref>https://ghanaceosummit.com/speaker/mahamudu-bawumia/</ref>
Fɔɔ 2009 la Fɔɔ 2010 tiŋasuka puan, ka yuum de la Mina e de kiima n boi viisegɔ weeleŋo bo Africa ligeri zamesegɔ n boi ligeri weeleŋo, Oxford yunivɛsiti. Ko'oro 2011 puan, ba yuum loe Bawumia mɛ ti a ze'ele bo ba kɔrumkɔrum la na'arɛ bo ba African maalegɔ banki n boi Zimbabwe n de African timmaalegɔ banki.
Ka yuum tum mɛ n boi tuunɛ wa puan gura ba e yuum ta le malum loe e ti ka dɛna zuudaana podɔla nalɛgera bo Nana Akufo-Addo n de Awɔbegɔ paati bo Gaana 2012 zuudaana voteŋo la.<ref>https://ghanaceosummit.com/speaker/mahamudu-bawumia/</ref>
== 2012 loosego ==
Ba yuum le malum loe Bawumia mɛ ti ka dɛna zuudaana podɔla nalɛgera bo Nana Akufo-Addo bo 2012 voteŋo katɛ la n de Kilinkiiŋa 2012.<ref>https://www.newsghana.com.gh/nana-addo-chooses-running-mate-sets-to-shock-party-with-bawumia-tomorrow/</ref>
Paati la di mi'isi la kugesi pia n boi Saazuo tiŋa bɔba ta pa'asɛ Yendi, Walewale, Yagaba-Kubore, Bunkputugu, Bimbilla, Chereponi, Kpandai, Tatale,-Sanguli, Tolon lq Zabzugu. Ba yuum le di mi'a mɛ n boi Nabdam la Talensi so'olum n boi Upper East tiŋa. Za'a waabi, Nana Akufo-Addo la Bawumia koŋe ba zuudaana voteŋo bo la John Dramani Mahama.<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Wikipedia:Citation_needed</ref>
== 2016 loosego ==
Nana Akufo-Addo e yuum loe Bawumia ti ka dɛna a podɔla n de 2016 kuka zuudaana voteŋo la.<ref>https://www.graphic.com.gh/news/politics/akufo-addo-chooses-top-notch-bawumia-as-running-mate.html</ref><ref>{{Cite web |url=https://m.peacefmonline.com/pages/politics/politics/201610/295881.php |title=Archive copy |access-date=2025-06-30 |archive-date=2023-11-20 |archive-url=https://web.archive.org/web/20231120105616/https://m.peacefmonline.com/pages/politics/politics/201610/295881.php |url-status=dead }}</ref>
== 2024 Loosego ==
Azuma daarɛ, Siibedaa 16 2023, Bawumia yuum saŋɛ la ka loosego gɔŋɔ ti a ze'ele lɛgɛ n boi Awɔbegɔ paati kuka zuudaana "primaries"<ref>https://3news.com/mammoth-crowd-escorts-bawumia-to-file-his-nomination/</ref>
La n yuum pa'asɛ zuudaana "primaries la puan la, Bawumia la ta loe la pia zuo ba n yuum ta votum ti ba loose nɛreba banuu n wan ze'ele lɛgɛ na'am la pooren bo ki'i loosego nalɛgera bo Awɔbegɔ paati n de 2024 voteŋo la.<ref>https://citinewsroom.com/2023/07/npp-flagbearer-balloting-held-ken-agyapong-picks-number-1-bawumia-10/</ref>
Salurego 26 2023 puan, Bawumia yuum di mi'a bunkatɛ ba loosereba " Congress " Awɔbegɔ paati voteŋo la puan ti ba yuum nyɛ 68% gaŋɛ nalɛgereba bawai duma la pa'asegɔ la puan ta pa'asɛ paati la za'a tiŋa wa zuo loosereba "Congress" ti ba votum bo ba nalɛgera la.<ref>https://citinewsroom.com/2023/08/bawumia-tops-npp-super-delegates-conference-ken-agyapong-qualifies-for-november-primaries/</ref>
Ba yuum votum bo Bawumia ti a bɔna la ba niŋa n boi Awɔbegɔ paati la puan n de 2024 voteŋo la dɛna ba paati la na'arɛ. Bawumia yuum di mi'a mɛ e boi Awɔbegɔ paati "primaries" la la 61.43% yɛsera voteŋo la za'a ti ba votum la puan, la yuum iŋɛ la Tigerɛ 4 2023 n de so'olum duma 276 kɔ'ɔm yese tiŋa la za'a la paati la yizuo za'a, Asylum Down, Accra.35-37
Atalaata daarɛ puan, Naakɛ'ɛsega 2024, Bawumia yuum niɛ la Dr. Matthew Opoku Prempeh ti ka dɛna ka podɔla bo 2024 votum katɛ la. 38-41 Yele la yuum iŋɛ la Jubilee paki n boi Kumasi. 42 43
Sapɔɔlegɔ 8 2024 puan, Bawumia yuum lui mɛ dee gee bo John Mahama n boi lasebaya ka ki'a zi'an. 44 45
== A miŋa vom yɛla ==
Bawumia yuum di la Samira Bawumia gee ti ba tara kɔma anaasi.<ref>https://ghanaceosummit.com/speaker/mahamudu-bawumia/</ref> Ka de mina e pa'asɛ Mabia (Mossi-Dagbon) nɛreba la puan, puta lɔgeyiŋɔ la Thomas Sankara, Alhassane Ouattara, Haruna Iddrisu, la basɛba. <ref>https://www.researchgate.net/publication/342391962</ref> Ka de la maalam.<ref>https://www.modernghana.com/news/1271502/bawumia-is-a-religious-prostitute-he-cannot-be.html</ref> Yaa Naa Mahamudu Bila e yuum sigɛ ka yu'urɛ Bawumia la, Dagbon tiŋa Naba mina e yuum tum bo ba ze'ele 1948 ta paɛ 1953.<ref>https://thecustodianghonline.com/2022/08/ya-naa-mahamadu-abdulai-named-me-after-him-bawumia/</ref> Yu'urɛ Bawumia la vuurɛ de la "Ba wum ya" n boi Dagbanli la Gmampruli yetɔgum pɔɔsin.
== Nɛreba suŋerɛ tuuma (Philanthropy) ==
Kuka zuudaana podɔla la kɔ'ɔm mina la tuuma yɛla buuri buuri.
Fɔɔ 2020 puan, ka yuum kɔ'ɔm maalɛ la yɔɔma masalaki bunkatɛ ti ba mɛa ka gee kelum maalɛ ka ti nɛresɛba e ze'ele Bono East bɔba ti ba kina pu'usera.<ref>https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/Bawumia-commissions-Utra-modern-Mosque-Complex-for-Prang-Muslim-Community-1082455</ref> Dr. Bawumia yuum pɔsɛ la Siibenya'aŋa yuum dina nuu puan yuum ta maalɛ hali sɔlesi e gani ɛka ayoobi bo Kumasi tiŋasuka masalaki.<ref>https://www.modernghana.com/news/1013572/bawumia-settles-56years-of-accumulated-debt-renov.html</ref>
Sakutega 2021 puan, Bawumia yuum zusɛ la GHS 1500 nambɔɔsi zo'e zo'e bo Psalm Adjeteyfio ti ka bisera ka yire la la ka lɔgerɔ.<ref>https://citinewsroom.com/2021/09/henry-quartey-pledges-ghs1500-monthly-stipend-to-psalm-adjeteyfio/</ref> Siibedaa 2022 puan, Dr. Bawumia yuum bo la la lagefɔ n de GHS 20,000.00 bo taxi dɔleba mina n yuum tari lageri n de GHS 8,400 ti ka pi'e tari lebe ta bo ka duma.<ref>https://citinewsroom.com/2022/05/bawumia-gives-gh%c2%a220000-to-taxi-driver-who-returned-missing-gh%c2%a28400/</ref> Fɔɔ 2021 puan, Dr. Bawumia yuum iŋɛ la ka yuumpinuu la ayoobi dɔgum daarɛ eŋa la Weija Keprosarium.<ref>https://www.gbcghanaonline.com/general/vice-president-dr-bawumia-celebrates-58th-birthday-with-inmates-of-weija-leprosarium/2021/</ref> Fɔɔ 2022 puan, ka yuum de'em la ka dɔgum daarɛ la kinkolɔra tibegɔ ze'ele Weija Kinkolɔra tibeberiba <ref>https://www.gbcghanaonline.com/uncategorized/vice-president-dr-bawumia-marks-59th-birthday-at-home-with-cured-lepers/2022/</ref> gee ti Fɔɔ 2023, ka yuum de'em la ka yuumpiyoobi dɔgum daarɛ la kiibesi n boi Kumasi kɔma yire.<ref>https://www.classfmonline.com/news/general/Bawumia-celebrates-60th-birthday-with-orphans-at-Kumasi-Children-s-Home-46049</ref>ggh
== A tuuma yɛla asi'a ==
Tiŋa wa zuo alagesɛ taaba tuna bo timmaalegɛ suŋerɛ gɔnɔ puan, gee me kelum dɛna mina n pa'asɛ "Board of Directors" ( ze'ele 2017 sa)<ref>http://www.data4sdgs.org/Board</ref>
== A gulesegɔ tuuma yɛla (selected works) ==
* Monetary Policy And Financial Sector Reform In Africa: Ghana's Experience by Mahamudu Bawumia (31 August 2010).
* "The Determination of Bank Interest Spreads in Ghana: An Empirical Analysis of Panel Data" with Martin Ofori and Franklin Belnye, September 2005.
* "Developing a Composite Indicator of Economic Activity in Ghana", with Benjamin Amoah, Bank of Ghana Working Paper, February 2004.
* "A Simple Vector Error Correction Forecasting Model for Ghana", with Joseph Atta-Mensah, Bank of Ghana Working Paper, August 2003.
* "Monetary Growth, Inflation and Exchange Rate Policy in Ghana" Research Department, Bank of Ghana, Journal of the West African Monetary Institute, 2003.
* "The Transmission Mechanism for Monetary Policy in Ghana", with Philip Abradu-Otoo, Bank of Ghana Policy Paper, August 2003.
* "The Determinants of Exchange Rates in Ghana", with Zakari Mumuni. Bank of Ghana Working Paper. March 2003.
* "The Feasibility of Monetary Union in West Africa". Mimeo. Economic Commission for Africa, November 2002.
* "Comparative Institutional Features of Different Common Central Banks", West African Monetary Institute. Mimeo. February 2002.
* "Designing an Exchange Rate Mechanism for the West African Monetary Zone", West African Monetary Institute. Mimeo. February 2002.
* "Explaining African Economic Growth Performance: The Case of Ghana", with Ernest Aryeetey and A. Fosu. Paper prepared for the African Economic Research Consortium. April 2001.
* "Assessing the effectiveness of Intervention on the Foreign Exchange Market in Ghana". Research Department, Bank of Ghana, February 2000.
* "A Review of the Literature of the Impact of Financial Sector Liberalisation on the Poor", with Dr E.K.Y. Addison and Maxwell Opoku Afari, Research Department, Bank of Ghana, August 2000.
* "Financial Markets in Africa. Issues and Challenges for Research," with Professor Ernest Aryeetey, ISSER. October 2000 AERC .
* "Currency Substitution and Money Demand in Ghana: A Cointegration Analysis". Research Department, Bank of Ghana, November 2000.
* "Why the Apparent Rush to Market Reform?" Journal of Economics, 1999.
* "The Sequencing of Fiscal Reform during Structural Adjustment. Lessons from Ghana, Uganda, and Zimbabwe", Comparative Economic Studies, Vol. XXXVIII No.2/3 Summer-Fall 1996.
* "A Closer Look at The Distributional Impact of Ghana’s Structural Adjustment Program (1983–1992). Journal of Modern African Studies. Vol.36 No.1, March 1998.
* "Estimating the Aggregate Values of Human Capital in Sub- Saharan Africa", co-authored with Samuel A.Laryea. Review of Human Factor Studies. Vol. III No.1. June 1997.
* "Africa, the Challenge of Development". Book Chapter in Stephen. Gardner's Comparative Economic Systems, Dryden 1999.
== Iŋa n pɔsɛ tunsɛba (initiatives) ==
* Mobile Money Interoperability
* National Identification System (Ghana Card)
* National Health Insurance App
* Digitisation of the National Lotteries Authority
* Digitsed Procurement Platform for the Public Procurement Authority
* Digitized motor insurance database
* Ghana.Gov (Platform to allow MMDAs to offer digitized services to citizens from a single portal)
* E-Pharmacy and Telehealth Services App
* Electrical Buses official launch
== Na'asegɔ duma (Scholarships and awards) ==
* 2007 — Fellow of the Chartered Institute of Bankers (FCIB).
* 2000 — Who Is Who Among America's Teachers? – Baylor University.
* 1999 — Young Researcher Award: Baylor University, Texas, USA.
* 1995–1999 — President's Research Fellowship: Ph.D. Simon Fraser University.
* 1991–1995 — 4 Graduate Fellowships: Ph.D. Simon Fraser University, Canada.
* 1986 Sir Alan Peacock Prize. Best Economics Student, Department of Economics, University of Buckingham, United Kingdom.
* June 2019, Dr. Bawumia was adjudged Digital Leader of the Year at the 9th Ghana Information Technology & Telecom Awards (GITTA)
== Viisegɔ lɔgerɔ (References) ==
oexbw17y9u51jxkneza5039iakn0bo3
18149
18148
2025-07-01T18:35:49Z
Akolpoka
244
Added reference
18149
wikitext
text/x-wiki
Mahamudu Bawumia de la Gaana gɔmena nalɛgera la tiŋasuka banki tuntuna kɛka, se'em n tum dɛna Gɔmena zuudaana podɔla kɛka buyopɔi puan n de Ko'oro 7, 2017 ta paɛ Ko'oro 7, 2025 bo Gɔmena zuudaana Nana Akufo-Addo.<ref>{{Cite web|date=2017-01-07|title=Ghana’s New President, Vice President Peacefully Sworn In|url=https://www.ghanastar.com/stories/ghanas-new-president-vice-president-peacefully-sworn-in/|access-date=2025-06-30|website=GhanaStar|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2017-01-07|title=Ghana’s New President, Vice President Peacefully Sworn In|url=https://www.ghanastar.com/stories/ghanas-new-president-vice-president-peacefully-sworn-in/|access-date=2025-06-30|website=GhanaStar|language=en-US}}</ref>[https://web.archive.org/web/20241012215629/https://theaccratimes.com/vice-president-bawumia-wins-npp-flagbearer-race-by-61/]
Ka yuum kelum ze'ele mɛ dɛna Awɔbegɔ Paati Kuka zuudaana podɔla nalɛgera n de 2012 voteŋo katɛ la <ref>{{Cite web |url=https://theaccratimes.com/vice-president-bawumia-wins-npp-flagbearer-race-by-61/ |title=Archive copy |access-date=2025-06-30 |archive-date=2024-10-12 |archive-url=https://web.archive.org/web/20241012215629/https://theaccratimes.com/vice-president-bawumia-wins-npp-flagbearer-race-by-61/ |url-status=dead }}</ref>gee yuum kelum ze'ele dɛna mina nini n nyɛ bii n de podɔla bo suseba n de 2012/2013 Kuka zuudaana voteŋo suseba, sɛka n yuum kɛlegum ba n yuum wi ti John Mahama n de mina n di mi'a n boi voteŋo la.<ref>https://ghananewsagency.org/politics/dr-bawumia-provides-evidence-at-supreme-court-hearing--59019</ref><ref>{{Cite web |url=http://m.peacefmonline.com/pages/politics/politics/201304/161525.php |title=Archive copy |access-date=2025-06-30 |archive-date=2020-02-02 |archive-url=https://web.archive.org/web/20200202105234/https://m.peacefmonline.com/pages/politics/politics/201304/161525.php |url-status=dead }}</ref><ref>https://www.modernghana.com/news/178891/who-is-dr-mahamudu-bawumia.html</ref> <ref>https://www.ghanaweb.com/person/Mahamudu-Bawumia-1188</ref> . Eŋa n yuum tari la PhD n boi "economics" ze'ele Simon Fraser yunivɛsiti.
== Pɔsega vom la sukuu yɛla ==
A de la Mampruŋa.
Ba yuum dɔgɛ Bawimia la Tamale, Gaana Alhaji Mumuni Bawumia la Hajia Mariama Bawumia n dɔgɛ e. Eŋa de pia la buyi zuo, ka sɔ dɔgebɔ puan n de pia la anii gee kelum dɛna buyi zuo ka ma dɔgebɔ puan n de kɔma anuu.<ref>https://web.archive.org/web/20210913155259/https://www.moc.gov.gh/he-alhaji-dr-mahamudu-bawumia</ref><ref>https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/people/person.php?ID=1188</ref><ref>{{Cite web |url=https://www.peacefmonline.com/pages/politics/politics/202210/475680.php |title=Archive copy |access-date=2025-06-30 |archive-date=2023-11-16 |archive-url=https://web.archive.org/web/20231116133232/https://www.peacefmonline.com/pages/politics/politics/202210/475680.php |url-status=dead }}</ref>
Mahamudu Bawumia kiŋɛ ka sukuu LA Sakasaka piramiri Sukuu n boi Tamale <ref>https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/Bawumia-surprises-primary-school-teacher-who-transformed-his-life-954595</ref>gee yuum nyɛ yɔ'ɔ kiŋɛ Tamale Sɛkɛndiri Sukuu n de 1975. Ka n yuum ta ba'asɛ Tamalɛ Sɛkɛndiri Sukuu la pooren, ka yuum kiŋɛ la "United Kingdom", bilam ti ka ta zamesɛ banki tuuma nyaa nyɛ " Chartered Institute of Bankers Diploma ( ACIB). Ka yuum de la zuudaana n boi Gaana "united nations" sukuu kɔma tigere (GUNSA) n de 1981.Ka yuum nyɛ la wia deo degree ba tɛɛsi puan n boi "Economics" n boi Buckingham yunivɛsiti n de 1987.
Ka yuum le nyɛ la master's degree economics puan n boi Lincoln College, Oxford, gee yuum nyɛ ka PhD economics puan n boi Vancouver, British Columbia, Canada in de 1995 puan <ref>https://www.sfu.ca/sfunews/stories/2016/sfu-alumnus-to-serve-ghana-as-vice-president.html</ref>Ka zi'isi ti a yuum kɔ'ɔm mina kankaŋi de la "macroeconomics, international economics, development economics la monetary policy". Ka tari gɔnsaasi zo'e zo'e.
== A tuuma yɛla ==
{| class="wikitable"
|
|This section of a biography of a living person '''needs additional citations for verification'''. Please help by adding reliable sources. Contentious material about living persons that is unsourced or poorly sourced '''must be removed immediately''' from the article and its talk page, especially if potentially libelous.
<small>''Find sources:'' "Mahamudu Bawumia" – news '''·''' newspapers '''·''' books '''·''' scholar '''·''' JSTOR</small> ''(January 2023) (<small>Learn how and when to remove this message</small>)''
|}
Ze'ele 1988 ta paɛ 1990, Bawumia yuum tuni mɛ dɛna pa'ala n boi ligeri yɛla "economics" la international ligeri tuuma n boi Emile Woolf Kɔlegi n de ligeri bisega n boi London, England. Ka yuum kelum tuna mɛ dɛna "intern" n boi viisegɔ weeleŋo n de tiŋasuka ligeri yɛla n boi Washington, D.C. Bawumia yuum kelum tuna mɛ ze'ele bo nɛresɛba n ki'iri n boi African timmaalegɔ banki n boi Zimbabwe. <ref>https://live.worldbank.org/experts/mahamudu-bawumia</ref>
1996 ta paɛ 2000 puan, Bawumia yuum tum mɛ dɛna "professor of economics n boi Hankamer koosego sukuu n boi Baylor yunivɛsiti n boi Waco, Texas, USA, bilam ti ka to'e ka viisegɔ biilum bo'olum n de 1998. Ba yuum kaalɛ e pa'asɛ la " ani n de ani pa'asɛ America's pa'aleba" n de 1999. Ka yuum kelum dikɛ la gɔnɔ tuyi niɛ peelemi n de ligeri yɛla la tiŋa maalegɔ. <ref>https://live.worldbank.org/experts/mahamudu-bawumia</ref>
Bawumia yuum lebe Gaana na la 2000 ti a tuna dɛna economist " n boi Gaana bankin. Ka isege saazuo ze'ele la economist bunkɛka ta dɛna zuudaana n boi weeleŋo la puan gee pooren ti ka nyaa tuna dɛna podɔla kireki bo banki la Gɔmena. Zuudaana John Kufuor e yuum loe ka ti ka dɛna zuudaana n boi Gaana banki n de Siibenya'aŋa 2006. <ref>https://dailyguidenetwork.com/bawumia-thanks-president-kufuor-after-historic-flagbearership-race-victory/</ref>
== 2008 loosego ==
Mahamudu Bawumia yuum de la Awɔbegɔ paati nɛra nalɛgera n de 2008 voteŋo la, Nana Akufu-Addo.<ref>{{Cite web |url=https://starrfm.com.gh/2018/08/ten-years-of-politics-of-intellectualism-the-bawumia-journey-so-far/ |title=Archive copy |access-date=2025-06-30 |archive-date=2024-12-02 |archive-url=https://web.archive.org/web/20241202133140/https://starrfm.com.gh/2018/08/ten-years-of-politics-of-intellectualism-the-bawumia-journey-so-far/ |url-status=dead }}</ref> <ref>https://www.myjoyonline.com/politics/2014/October-23rd/bawumia-confirmed-as-running-mate-to-akufo-addo.php</ref> <ref>https://dailyguidenetwork.com/bawumia-reveals-nanas-secret/</ref> Ti Awɔbegɔ paati la yuum pa'asɛ ka tɔtɛ ka ka voteba la puan dikɛ ta makera la 2004 n boi saazuo tinsi sita la pɔɔsin, n boi wia voteŋo la pooren bii buyi voteŋo la puan.<ref>https://www.ghanaweb.com/person/Mahamudu-Bawumia-1188</ref>
== 2008-2011 loosego ==
Bawumia yuum tuni mɛ dɛna mina e sogeseri yɛla bii daaŋɔ n boi "economic commission of Africa" ze'ele Gunfuko ta paɛ Kilinkiiŋa 2009. Dawaleŋa ta paara Fɔɔ 2009 tiŋasuka puan, ka yuum de la Mina n eeri kaara bɔ'ɔra suŋerɛ n boi British Columbia Liu tiŋasuka yunivɛsiti bo Global zamesegɔ la UBC zim tuuma puan.<ref>https://www.ghanaweb.com/person/Mahamudu-Bawumia-1188</ref>
Fɔɔ 2009 puan, ba yuum loe ka mɛ ti ka dɛna podɔla bo international zo'ore tiŋasuka (IGC), viisegɔ weeleŋo bɔba e tɔkɛ la London ligeri la political science sukuu la Oxford yunivɛsiti sɛka n bo'ori ka'aŋɔ n boi ligeri zo'ore bo Gɔmena la tinsi'a n maali la, gee me kelum tuna mɛ dɛna IGC tigere nɛra bo Sierra Leone.
Ka le tum mɛ dɛna ka'ana bo tiŋasuka banki e boi Sierra Leone n boi lagesegɔ asi'a n malum le lagena zi'isi bo banki la la ka ligeri yɛla tuuma.<ref>https://ghanaceosummit.com/speaker/mahamudu-bawumia/</ref>
Fɔɔ 2009 la Fɔɔ 2010 tiŋasuka puan, ka yuum de la Mina e de kiima n boi viisegɔ weeleŋo bo Africa ligeri zamesegɔ n boi ligeri weeleŋo, Oxford yunivɛsiti. Ko'oro 2011 puan, ba yuum loe Bawumia mɛ ti a ze'ele bo ba kɔrumkɔrum la na'arɛ bo ba African maalegɔ banki n boi Zimbabwe n de African timmaalegɔ banki.
Ka yuum tum mɛ n boi tuunɛ wa puan gura ba e yuum ta le malum loe e ti ka dɛna zuudaana podɔla nalɛgera bo Nana Akufo-Addo n de Awɔbegɔ paati bo Gaana 2012 zuudaana voteŋo la.<ref>https://ghanaceosummit.com/speaker/mahamudu-bawumia/</ref>
== 2012 loosego ==
Ba yuum le malum loe Bawumia mɛ ti ka dɛna zuudaana podɔla nalɛgera bo Nana Akufo-Addo bo 2012 voteŋo katɛ la n de Kilinkiiŋa 2012.<ref>https://www.newsghana.com.gh/nana-addo-chooses-running-mate-sets-to-shock-party-with-bawumia-tomorrow/</ref>
Paati la di mi'isi la kugesi pia n boi Saazuo tiŋa bɔba ta pa'asɛ Yendi, Walewale, Yagaba-Kubore, Bunkputugu, Bimbilla, Chereponi, Kpandai, Tatale,-Sanguli, Tolon lq Zabzugu. Ba yuum le di mi'a mɛ n boi Nabdam la Talensi so'olum n boi Upper East tiŋa. Za'a waabi, Nana Akufo-Addo la Bawumia koŋe ba zuudaana voteŋo bo la John Dramani Mahama.<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Wikipedia:Citation_needed</ref>
== 2016 loosego ==
Nana Akufo-Addo e yuum loe Bawumia ti ka dɛna a podɔla n de 2016 kuka zuudaana voteŋo la.<ref>https://www.graphic.com.gh/news/politics/akufo-addo-chooses-top-notch-bawumia-as-running-mate.html</ref><ref>{{Cite web |url=https://m.peacefmonline.com/pages/politics/politics/201610/295881.php |title=Archive copy |access-date=2025-06-30 |archive-date=2023-11-20 |archive-url=https://web.archive.org/web/20231120105616/https://m.peacefmonline.com/pages/politics/politics/201610/295881.php |url-status=dead }}</ref>
== 2024 Loosego ==
Azuma daarɛ, Siibedaa 16 2023, Bawumia yuum saŋɛ la ka loosego gɔŋɔ ti a ze'ele lɛgɛ n boi Awɔbegɔ paati kuka zuudaana "primaries"<ref>https://3news.com/mammoth-crowd-escorts-bawumia-to-file-his-nomination/</ref>
La n yuum pa'asɛ zuudaana "primaries la puan la, Bawumia la ta loe la pia zuo ba n yuum ta votum ti ba loose nɛreba banuu n wan ze'ele lɛgɛ na'am la pooren bo ki'i loosego nalɛgera bo Awɔbegɔ paati n de 2024 voteŋo la.<ref>https://citinewsroom.com/2023/07/npp-flagbearer-balloting-held-ken-agyapong-picks-number-1-bawumia-10/</ref>
Salurego 26 2023 puan, Bawumia yuum di mi'a bunkatɛ ba loosereba " Congress " Awɔbegɔ paati voteŋo la puan ti ba yuum nyɛ 68% gaŋɛ nalɛgereba bawai duma la pa'asegɔ la puan ta pa'asɛ paati la za'a tiŋa wa zuo loosereba "Congress" ti ba votum bo ba nalɛgera la.<ref>https://citinewsroom.com/2023/08/bawumia-tops-npp-super-delegates-conference-ken-agyapong-qualifies-for-november-primaries/</ref>
Ba yuum votum bo Bawumia ti a bɔna la ba niŋa n boi Awɔbegɔ paati la puan n de 2024 voteŋo la dɛna ba paati la na'arɛ. Bawumia yuum di mi'a mɛ e boi Awɔbegɔ paati "primaries" la la 61.43% yɛsera voteŋo la za'a ti ba votum la puan, la yuum iŋɛ la Tigerɛ 4 2023 n de so'olum duma 276 kɔ'ɔm yese tiŋa la za'a la paati la yizuo za'a, Asylum Down, Accra.<ref>https://www.graphic.com.gh/news/politics/bawumia-wins-npp-presidential-primary-with-61-43-of-total-valid-votes-cast.html</ref>
Atalaata daarɛ puan, Naakɛ'ɛsega 2024, Bawumia yuum niɛ la Dr. Matthew Opoku Prempeh ti ka dɛna ka podɔla bo 2024 votum katɛ la. 38-41 Yele la yuum iŋɛ la Jubilee paki n boi Kumasi. 42 43
Sapɔɔlegɔ 8 2024 puan, Bawumia yuum lui mɛ dee gee bo John Mahama n boi lasebaya ka ki'a zi'an. 44 45
== A miŋa vom yɛla ==
Bawumia yuum di la Samira Bawumia gee ti ba tara kɔma anaasi.<ref>https://ghanaceosummit.com/speaker/mahamudu-bawumia/</ref> Ka de mina e pa'asɛ Mabia (Mossi-Dagbon) nɛreba la puan, puta lɔgeyiŋɔ la Thomas Sankara, Alhassane Ouattara, Haruna Iddrisu, la basɛba. <ref>https://www.researchgate.net/publication/342391962</ref> Ka de la maalam.<ref>https://www.modernghana.com/news/1271502/bawumia-is-a-religious-prostitute-he-cannot-be.html</ref> Yaa Naa Mahamudu Bila e yuum sigɛ ka yu'urɛ Bawumia la, Dagbon tiŋa Naba mina e yuum tum bo ba ze'ele 1948 ta paɛ 1953.<ref>https://thecustodianghonline.com/2022/08/ya-naa-mahamadu-abdulai-named-me-after-him-bawumia/</ref> Yu'urɛ Bawumia la vuurɛ de la "Ba wum ya" n boi Dagbanli la Gmampruli yetɔgum pɔɔsin.
== Nɛreba suŋerɛ tuuma (Philanthropy) ==
Kuka zuudaana podɔla la kɔ'ɔm mina la tuuma yɛla buuri buuri.
Fɔɔ 2020 puan, ka yuum kɔ'ɔm maalɛ la yɔɔma masalaki bunkatɛ ti ba mɛa ka gee kelum maalɛ ka ti nɛresɛba e ze'ele Bono East bɔba ti ba kina pu'usera.<ref>https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/Bawumia-commissions-Utra-modern-Mosque-Complex-for-Prang-Muslim-Community-1082455</ref> Dr. Bawumia yuum pɔsɛ la Siibenya'aŋa yuum dina nuu puan yuum ta maalɛ hali sɔlesi e gani ɛka ayoobi bo Kumasi tiŋasuka masalaki.<ref>https://www.modernghana.com/news/1013572/bawumia-settles-56years-of-accumulated-debt-renov.html</ref>
Sakutega 2021 puan, Bawumia yuum zusɛ la GHS 1500 nambɔɔsi zo'e zo'e bo Psalm Adjeteyfio ti ka bisera ka yire la la ka lɔgerɔ.<ref>https://citinewsroom.com/2021/09/henry-quartey-pledges-ghs1500-monthly-stipend-to-psalm-adjeteyfio/</ref> Siibedaa 2022 puan, Dr. Bawumia yuum bo la la lagefɔ n de GHS 20,000.00 bo taxi dɔleba mina n yuum tari lageri n de GHS 8,400 ti ka pi'e tari lebe ta bo ka duma.<ref>https://citinewsroom.com/2022/05/bawumia-gives-gh%c2%a220000-to-taxi-driver-who-returned-missing-gh%c2%a28400/</ref> Fɔɔ 2021 puan, Dr. Bawumia yuum iŋɛ la ka yuumpinuu la ayoobi dɔgum daarɛ eŋa la Weija Keprosarium.<ref>https://www.gbcghanaonline.com/general/vice-president-dr-bawumia-celebrates-58th-birthday-with-inmates-of-weija-leprosarium/2021/</ref> Fɔɔ 2022 puan, ka yuum de'em la ka dɔgum daarɛ la kinkolɔra tibegɔ ze'ele Weija Kinkolɔra tibeberiba <ref>https://www.gbcghanaonline.com/uncategorized/vice-president-dr-bawumia-marks-59th-birthday-at-home-with-cured-lepers/2022/</ref> gee ti Fɔɔ 2023, ka yuum de'em la ka yuumpiyoobi dɔgum daarɛ la kiibesi n boi Kumasi kɔma yire.<ref>https://www.classfmonline.com/news/general/Bawumia-celebrates-60th-birthday-with-orphans-at-Kumasi-Children-s-Home-46049</ref>ggh
== A tuuma yɛla asi'a ==
Tiŋa wa zuo alagesɛ taaba tuna bo timmaalegɛ suŋerɛ gɔnɔ puan, gee me kelum dɛna mina n pa'asɛ "Board of Directors" ( ze'ele 2017 sa)<ref>http://www.data4sdgs.org/Board</ref>
== A gulesegɔ tuuma yɛla (selected works) ==
* Monetary Policy And Financial Sector Reform In Africa: Ghana's Experience by Mahamudu Bawumia (31 August 2010).
* "The Determination of Bank Interest Spreads in Ghana: An Empirical Analysis of Panel Data" with Martin Ofori and Franklin Belnye, September 2005.
* "Developing a Composite Indicator of Economic Activity in Ghana", with Benjamin Amoah, Bank of Ghana Working Paper, February 2004.
* "A Simple Vector Error Correction Forecasting Model for Ghana", with Joseph Atta-Mensah, Bank of Ghana Working Paper, August 2003.
* "Monetary Growth, Inflation and Exchange Rate Policy in Ghana" Research Department, Bank of Ghana, Journal of the West African Monetary Institute, 2003.
* "The Transmission Mechanism for Monetary Policy in Ghana", with Philip Abradu-Otoo, Bank of Ghana Policy Paper, August 2003.
* "The Determinants of Exchange Rates in Ghana", with Zakari Mumuni. Bank of Ghana Working Paper. March 2003.
* "The Feasibility of Monetary Union in West Africa". Mimeo. Economic Commission for Africa, November 2002.
* "Comparative Institutional Features of Different Common Central Banks", West African Monetary Institute. Mimeo. February 2002.
* "Designing an Exchange Rate Mechanism for the West African Monetary Zone", West African Monetary Institute. Mimeo. February 2002.
* "Explaining African Economic Growth Performance: The Case of Ghana", with Ernest Aryeetey and A. Fosu. Paper prepared for the African Economic Research Consortium. April 2001.
* "Assessing the effectiveness of Intervention on the Foreign Exchange Market in Ghana". Research Department, Bank of Ghana, February 2000.
* "A Review of the Literature of the Impact of Financial Sector Liberalisation on the Poor", with Dr E.K.Y. Addison and Maxwell Opoku Afari, Research Department, Bank of Ghana, August 2000.
* "Financial Markets in Africa. Issues and Challenges for Research," with Professor Ernest Aryeetey, ISSER. October 2000 AERC .
* "Currency Substitution and Money Demand in Ghana: A Cointegration Analysis". Research Department, Bank of Ghana, November 2000.
* "Why the Apparent Rush to Market Reform?" Journal of Economics, 1999.
* "The Sequencing of Fiscal Reform during Structural Adjustment. Lessons from Ghana, Uganda, and Zimbabwe", Comparative Economic Studies, Vol. XXXVIII No.2/3 Summer-Fall 1996.
* "A Closer Look at The Distributional Impact of Ghana’s Structural Adjustment Program (1983–1992). Journal of Modern African Studies. Vol.36 No.1, March 1998.
* "Estimating the Aggregate Values of Human Capital in Sub- Saharan Africa", co-authored with Samuel A.Laryea. Review of Human Factor Studies. Vol. III No.1. June 1997.
* "Africa, the Challenge of Development". Book Chapter in Stephen. Gardner's Comparative Economic Systems, Dryden 1999.
== Iŋa n pɔsɛ tunsɛba (initiatives) ==
* Mobile Money Interoperability
* National Identification System (Ghana Card)
* National Health Insurance App
* Digitisation of the National Lotteries Authority
* Digitsed Procurement Platform for the Public Procurement Authority
* Digitized motor insurance database
* Ghana.Gov (Platform to allow MMDAs to offer digitized services to citizens from a single portal)
* E-Pharmacy and Telehealth Services App
* Electrical Buses official launch
== Na'asegɔ duma (Scholarships and awards) ==
* 2007 — Fellow of the Chartered Institute of Bankers (FCIB).
* 2000 — Who Is Who Among America's Teachers? – Baylor University.
* 1999 — Young Researcher Award: Baylor University, Texas, USA.
* 1995–1999 — President's Research Fellowship: Ph.D. Simon Fraser University.
* 1991–1995 — 4 Graduate Fellowships: Ph.D. Simon Fraser University, Canada.
* 1986 Sir Alan Peacock Prize. Best Economics Student, Department of Economics, University of Buckingham, United Kingdom.
* June 2019, Dr. Bawumia was adjudged Digital Leader of the Year at the 9th Ghana Information Technology & Telecom Awards (GITTA)
== Viisegɔ lɔgerɔ (References) ==
l5nf8kf196u3b262pq06z7v6fccxiql
18150
18149
2025-07-01T18:36:58Z
Akolpoka
244
Added reference
18150
wikitext
text/x-wiki
Mahamudu Bawumia de la Gaana gɔmena nalɛgera la tiŋasuka banki tuntuna kɛka, se'em n tum dɛna Gɔmena zuudaana podɔla kɛka buyopɔi puan n de Ko'oro 7, 2017 ta paɛ Ko'oro 7, 2025 bo Gɔmena zuudaana Nana Akufo-Addo.<ref>{{Cite web|date=2017-01-07|title=Ghana’s New President, Vice President Peacefully Sworn In|url=https://www.ghanastar.com/stories/ghanas-new-president-vice-president-peacefully-sworn-in/|access-date=2025-06-30|website=GhanaStar|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2017-01-07|title=Ghana’s New President, Vice President Peacefully Sworn In|url=https://www.ghanastar.com/stories/ghanas-new-president-vice-president-peacefully-sworn-in/|access-date=2025-06-30|website=GhanaStar|language=en-US}}</ref>[https://web.archive.org/web/20241012215629/https://theaccratimes.com/vice-president-bawumia-wins-npp-flagbearer-race-by-61/]
Ka yuum kelum ze'ele mɛ dɛna Awɔbegɔ Paati Kuka zuudaana podɔla nalɛgera n de 2012 voteŋo katɛ la <ref>{{Cite web |url=https://theaccratimes.com/vice-president-bawumia-wins-npp-flagbearer-race-by-61/ |title=Archive copy |access-date=2025-06-30 |archive-date=2024-10-12 |archive-url=https://web.archive.org/web/20241012215629/https://theaccratimes.com/vice-president-bawumia-wins-npp-flagbearer-race-by-61/ |url-status=dead }}</ref>gee yuum kelum ze'ele dɛna mina nini n nyɛ bii n de podɔla bo suseba n de 2012/2013 Kuka zuudaana voteŋo suseba, sɛka n yuum kɛlegum ba n yuum wi ti John Mahama n de mina n di mi'a n boi voteŋo la.<ref>https://ghananewsagency.org/politics/dr-bawumia-provides-evidence-at-supreme-court-hearing--59019</ref><ref>{{Cite web |url=http://m.peacefmonline.com/pages/politics/politics/201304/161525.php |title=Archive copy |access-date=2025-06-30 |archive-date=2020-02-02 |archive-url=https://web.archive.org/web/20200202105234/https://m.peacefmonline.com/pages/politics/politics/201304/161525.php |url-status=dead }}</ref><ref>https://www.modernghana.com/news/178891/who-is-dr-mahamudu-bawumia.html</ref> <ref>https://www.ghanaweb.com/person/Mahamudu-Bawumia-1188</ref> . Eŋa n yuum tari la PhD n boi "economics" ze'ele Simon Fraser yunivɛsiti.
== Pɔsega vom la sukuu yɛla ==
A de la Mampruŋa.
Ba yuum dɔgɛ Bawimia la Tamale, Gaana Alhaji Mumuni Bawumia la Hajia Mariama Bawumia n dɔgɛ e. Eŋa de pia la buyi zuo, ka sɔ dɔgebɔ puan n de pia la anii gee kelum dɛna buyi zuo ka ma dɔgebɔ puan n de kɔma anuu.<ref>https://web.archive.org/web/20210913155259/https://www.moc.gov.gh/he-alhaji-dr-mahamudu-bawumia</ref><ref>https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/people/person.php?ID=1188</ref><ref>{{Cite web |url=https://www.peacefmonline.com/pages/politics/politics/202210/475680.php |title=Archive copy |access-date=2025-06-30 |archive-date=2023-11-16 |archive-url=https://web.archive.org/web/20231116133232/https://www.peacefmonline.com/pages/politics/politics/202210/475680.php |url-status=dead }}</ref>
Mahamudu Bawumia kiŋɛ ka sukuu LA Sakasaka piramiri Sukuu n boi Tamale <ref>https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/Bawumia-surprises-primary-school-teacher-who-transformed-his-life-954595</ref>gee yuum nyɛ yɔ'ɔ kiŋɛ Tamale Sɛkɛndiri Sukuu n de 1975. Ka n yuum ta ba'asɛ Tamalɛ Sɛkɛndiri Sukuu la pooren, ka yuum kiŋɛ la "United Kingdom", bilam ti ka ta zamesɛ banki tuuma nyaa nyɛ " Chartered Institute of Bankers Diploma ( ACIB). Ka yuum de la zuudaana n boi Gaana "united nations" sukuu kɔma tigere (GUNSA) n de 1981.Ka yuum nyɛ la wia deo degree ba tɛɛsi puan n boi "Economics" n boi Buckingham yunivɛsiti n de 1987.
Ka yuum le nyɛ la master's degree economics puan n boi Lincoln College, Oxford, gee yuum nyɛ ka PhD economics puan n boi Vancouver, British Columbia, Canada in de 1995 puan <ref>https://www.sfu.ca/sfunews/stories/2016/sfu-alumnus-to-serve-ghana-as-vice-president.html</ref>Ka zi'isi ti a yuum kɔ'ɔm mina kankaŋi de la "macroeconomics, international economics, development economics la monetary policy". Ka tari gɔnsaasi zo'e zo'e.
== A tuuma yɛla ==
{| class="wikitable"
|
|This section of a biography of a living person '''needs additional citations for verification'''. Please help by adding reliable sources. Contentious material about living persons that is unsourced or poorly sourced '''must be removed immediately''' from the article and its talk page, especially if potentially libelous.
<small>''Find sources:'' "Mahamudu Bawumia" – news '''·''' newspapers '''·''' books '''·''' scholar '''·''' JSTOR</small> ''(January 2023) (<small>Learn how and when to remove this message</small>)''
|}
Ze'ele 1988 ta paɛ 1990, Bawumia yuum tuni mɛ dɛna pa'ala n boi ligeri yɛla "economics" la international ligeri tuuma n boi Emile Woolf Kɔlegi n de ligeri bisega n boi London, England. Ka yuum kelum tuna mɛ dɛna "intern" n boi viisegɔ weeleŋo n de tiŋasuka ligeri yɛla n boi Washington, D.C. Bawumia yuum kelum tuna mɛ ze'ele bo nɛresɛba n ki'iri n boi African timmaalegɔ banki n boi Zimbabwe. <ref>https://live.worldbank.org/experts/mahamudu-bawumia</ref>
1996 ta paɛ 2000 puan, Bawumia yuum tum mɛ dɛna "professor of economics n boi Hankamer koosego sukuu n boi Baylor yunivɛsiti n boi Waco, Texas, USA, bilam ti ka to'e ka viisegɔ biilum bo'olum n de 1998. Ba yuum kaalɛ e pa'asɛ la " ani n de ani pa'asɛ America's pa'aleba" n de 1999. Ka yuum kelum dikɛ la gɔnɔ tuyi niɛ peelemi n de ligeri yɛla la tiŋa maalegɔ. <ref>https://live.worldbank.org/experts/mahamudu-bawumia</ref>
Bawumia yuum lebe Gaana na la 2000 ti a tuna dɛna economist " n boi Gaana bankin. Ka isege saazuo ze'ele la economist bunkɛka ta dɛna zuudaana n boi weeleŋo la puan gee pooren ti ka nyaa tuna dɛna podɔla kireki bo banki la Gɔmena. Zuudaana John Kufuor e yuum loe ka ti ka dɛna zuudaana n boi Gaana banki n de Siibenya'aŋa 2006. <ref>https://dailyguidenetwork.com/bawumia-thanks-president-kufuor-after-historic-flagbearership-race-victory/</ref>
== 2008 loosego ==
Mahamudu Bawumia yuum de la Awɔbegɔ paati nɛra nalɛgera n de 2008 voteŋo la, Nana Akufu-Addo.<ref>{{Cite web |url=https://starrfm.com.gh/2018/08/ten-years-of-politics-of-intellectualism-the-bawumia-journey-so-far/ |title=Archive copy |access-date=2025-06-30 |archive-date=2024-12-02 |archive-url=https://web.archive.org/web/20241202133140/https://starrfm.com.gh/2018/08/ten-years-of-politics-of-intellectualism-the-bawumia-journey-so-far/ |url-status=dead }}</ref> <ref>https://www.myjoyonline.com/politics/2014/October-23rd/bawumia-confirmed-as-running-mate-to-akufo-addo.php</ref> <ref>https://dailyguidenetwork.com/bawumia-reveals-nanas-secret/</ref> Ti Awɔbegɔ paati la yuum pa'asɛ ka tɔtɛ ka ka voteba la puan dikɛ ta makera la 2004 n boi saazuo tinsi sita la pɔɔsin, n boi wia voteŋo la pooren bii buyi voteŋo la puan.<ref>https://www.ghanaweb.com/person/Mahamudu-Bawumia-1188</ref>
== 2008-2011 loosego ==
Bawumia yuum tuni mɛ dɛna mina e sogeseri yɛla bii daaŋɔ n boi "economic commission of Africa" ze'ele Gunfuko ta paɛ Kilinkiiŋa 2009. Dawaleŋa ta paara Fɔɔ 2009 tiŋasuka puan, ka yuum de la Mina n eeri kaara bɔ'ɔra suŋerɛ n boi British Columbia Liu tiŋasuka yunivɛsiti bo Global zamesegɔ la UBC zim tuuma puan.<ref>https://www.ghanaweb.com/person/Mahamudu-Bawumia-1188</ref>
Fɔɔ 2009 puan, ba yuum loe ka mɛ ti ka dɛna podɔla bo international zo'ore tiŋasuka (IGC), viisegɔ weeleŋo bɔba e tɔkɛ la London ligeri la political science sukuu la Oxford yunivɛsiti sɛka n bo'ori ka'aŋɔ n boi ligeri zo'ore bo Gɔmena la tinsi'a n maali la, gee me kelum tuna mɛ dɛna IGC tigere nɛra bo Sierra Leone.
Ka le tum mɛ dɛna ka'ana bo tiŋasuka banki e boi Sierra Leone n boi lagesegɔ asi'a n malum le lagena zi'isi bo banki la la ka ligeri yɛla tuuma.<ref>https://ghanaceosummit.com/speaker/mahamudu-bawumia/</ref>
Fɔɔ 2009 la Fɔɔ 2010 tiŋasuka puan, ka yuum de la Mina e de kiima n boi viisegɔ weeleŋo bo Africa ligeri zamesegɔ n boi ligeri weeleŋo, Oxford yunivɛsiti. Ko'oro 2011 puan, ba yuum loe Bawumia mɛ ti a ze'ele bo ba kɔrumkɔrum la na'arɛ bo ba African maalegɔ banki n boi Zimbabwe n de African timmaalegɔ banki.
Ka yuum tum mɛ n boi tuunɛ wa puan gura ba e yuum ta le malum loe e ti ka dɛna zuudaana podɔla nalɛgera bo Nana Akufo-Addo n de Awɔbegɔ paati bo Gaana 2012 zuudaana voteŋo la.<ref>https://ghanaceosummit.com/speaker/mahamudu-bawumia/</ref>
== 2012 loosego ==
Ba yuum le malum loe Bawumia mɛ ti ka dɛna zuudaana podɔla nalɛgera bo Nana Akufo-Addo bo 2012 voteŋo katɛ la n de Kilinkiiŋa 2012.<ref>https://www.newsghana.com.gh/nana-addo-chooses-running-mate-sets-to-shock-party-with-bawumia-tomorrow/</ref>
Paati la di mi'isi la kugesi pia n boi Saazuo tiŋa bɔba ta pa'asɛ Yendi, Walewale, Yagaba-Kubore, Bunkputugu, Bimbilla, Chereponi, Kpandai, Tatale,-Sanguli, Tolon lq Zabzugu. Ba yuum le di mi'a mɛ n boi Nabdam la Talensi so'olum n boi Upper East tiŋa. Za'a waabi, Nana Akufo-Addo la Bawumia koŋe ba zuudaana voteŋo bo la John Dramani Mahama.<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Wikipedia:Citation_needed</ref>
== 2016 loosego ==
Nana Akufo-Addo e yuum loe Bawumia ti ka dɛna a podɔla n de 2016 kuka zuudaana voteŋo la.<ref>https://www.graphic.com.gh/news/politics/akufo-addo-chooses-top-notch-bawumia-as-running-mate.html</ref><ref>{{Cite web |url=https://m.peacefmonline.com/pages/politics/politics/201610/295881.php |title=Archive copy |access-date=2025-06-30 |archive-date=2023-11-20 |archive-url=https://web.archive.org/web/20231120105616/https://m.peacefmonline.com/pages/politics/politics/201610/295881.php |url-status=dead }}</ref>
== 2024 Loosego ==
Azuma daarɛ, Siibedaa 16 2023, Bawumia yuum saŋɛ la ka loosego gɔŋɔ ti a ze'ele lɛgɛ n boi Awɔbegɔ paati kuka zuudaana "primaries"<ref>https://3news.com/mammoth-crowd-escorts-bawumia-to-file-his-nomination/</ref>
La n yuum pa'asɛ zuudaana "primaries la puan la, Bawumia la ta loe la pia zuo ba n yuum ta votum ti ba loose nɛreba banuu n wan ze'ele lɛgɛ na'am la pooren bo ki'i loosego nalɛgera bo Awɔbegɔ paati n de 2024 voteŋo la.<ref>https://citinewsroom.com/2023/07/npp-flagbearer-balloting-held-ken-agyapong-picks-number-1-bawumia-10/</ref>
Salurego 26 2023 puan, Bawumia yuum di mi'a bunkatɛ ba loosereba " Congress " Awɔbegɔ paati voteŋo la puan ti ba yuum nyɛ 68% gaŋɛ nalɛgereba bawai duma la pa'asegɔ la puan ta pa'asɛ paati la za'a tiŋa wa zuo loosereba "Congress" ti ba votum bo ba nalɛgera la.<ref>https://citinewsroom.com/2023/08/bawumia-tops-npp-super-delegates-conference-ken-agyapong-qualifies-for-november-primaries/</ref>
Ba yuum votum bo Bawumia ti a bɔna la ba niŋa n boi Awɔbegɔ paati la puan n de 2024 voteŋo la dɛna ba paati la na'arɛ. Bawumia yuum di mi'a mɛ e boi Awɔbegɔ paati "primaries" la la 61.43% yɛsera voteŋo la za'a ti ba votum la puan, la yuum iŋɛ la Tigerɛ 4 2023 n de so'olum duma 276 kɔ'ɔm yese tiŋa la za'a la paati la yizuo za'a, Asylum Down, Accra.<ref>https://www.graphic.com.gh/news/politics/bawumia-wins-npp-presidential-primary-with-61-43-of-total-valid-votes-cast.html</ref><ref>https://www.graphic.com.gh/news/general-news/npp-presidential-primary-live-updates-of-results.html</ref>
Atalaata daarɛ puan, Naakɛ'ɛsega 2024, Bawumia yuum niɛ la Dr. Matthew Opoku Prempeh ti ka dɛna ka podɔla bo 2024 votum katɛ la. 38-41 Yele la yuum iŋɛ la Jubilee paki n boi Kumasi. 42 43
Sapɔɔlegɔ 8 2024 puan, Bawumia yuum lui mɛ dee gee bo John Mahama n boi lasebaya ka ki'a zi'an. 44 45
== A miŋa vom yɛla ==
Bawumia yuum di la Samira Bawumia gee ti ba tara kɔma anaasi.<ref>https://ghanaceosummit.com/speaker/mahamudu-bawumia/</ref> Ka de mina e pa'asɛ Mabia (Mossi-Dagbon) nɛreba la puan, puta lɔgeyiŋɔ la Thomas Sankara, Alhassane Ouattara, Haruna Iddrisu, la basɛba. <ref>https://www.researchgate.net/publication/342391962</ref> Ka de la maalam.<ref>https://www.modernghana.com/news/1271502/bawumia-is-a-religious-prostitute-he-cannot-be.html</ref> Yaa Naa Mahamudu Bila e yuum sigɛ ka yu'urɛ Bawumia la, Dagbon tiŋa Naba mina e yuum tum bo ba ze'ele 1948 ta paɛ 1953.<ref>https://thecustodianghonline.com/2022/08/ya-naa-mahamadu-abdulai-named-me-after-him-bawumia/</ref> Yu'urɛ Bawumia la vuurɛ de la "Ba wum ya" n boi Dagbanli la Gmampruli yetɔgum pɔɔsin.
== Nɛreba suŋerɛ tuuma (Philanthropy) ==
Kuka zuudaana podɔla la kɔ'ɔm mina la tuuma yɛla buuri buuri.
Fɔɔ 2020 puan, ka yuum kɔ'ɔm maalɛ la yɔɔma masalaki bunkatɛ ti ba mɛa ka gee kelum maalɛ ka ti nɛresɛba e ze'ele Bono East bɔba ti ba kina pu'usera.<ref>https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/Bawumia-commissions-Utra-modern-Mosque-Complex-for-Prang-Muslim-Community-1082455</ref> Dr. Bawumia yuum pɔsɛ la Siibenya'aŋa yuum dina nuu puan yuum ta maalɛ hali sɔlesi e gani ɛka ayoobi bo Kumasi tiŋasuka masalaki.<ref>https://www.modernghana.com/news/1013572/bawumia-settles-56years-of-accumulated-debt-renov.html</ref>
Sakutega 2021 puan, Bawumia yuum zusɛ la GHS 1500 nambɔɔsi zo'e zo'e bo Psalm Adjeteyfio ti ka bisera ka yire la la ka lɔgerɔ.<ref>https://citinewsroom.com/2021/09/henry-quartey-pledges-ghs1500-monthly-stipend-to-psalm-adjeteyfio/</ref> Siibedaa 2022 puan, Dr. Bawumia yuum bo la la lagefɔ n de GHS 20,000.00 bo taxi dɔleba mina n yuum tari lageri n de GHS 8,400 ti ka pi'e tari lebe ta bo ka duma.<ref>https://citinewsroom.com/2022/05/bawumia-gives-gh%c2%a220000-to-taxi-driver-who-returned-missing-gh%c2%a28400/</ref> Fɔɔ 2021 puan, Dr. Bawumia yuum iŋɛ la ka yuumpinuu la ayoobi dɔgum daarɛ eŋa la Weija Keprosarium.<ref>https://www.gbcghanaonline.com/general/vice-president-dr-bawumia-celebrates-58th-birthday-with-inmates-of-weija-leprosarium/2021/</ref> Fɔɔ 2022 puan, ka yuum de'em la ka dɔgum daarɛ la kinkolɔra tibegɔ ze'ele Weija Kinkolɔra tibeberiba <ref>https://www.gbcghanaonline.com/uncategorized/vice-president-dr-bawumia-marks-59th-birthday-at-home-with-cured-lepers/2022/</ref> gee ti Fɔɔ 2023, ka yuum de'em la ka yuumpiyoobi dɔgum daarɛ la kiibesi n boi Kumasi kɔma yire.<ref>https://www.classfmonline.com/news/general/Bawumia-celebrates-60th-birthday-with-orphans-at-Kumasi-Children-s-Home-46049</ref>ggh
== A tuuma yɛla asi'a ==
Tiŋa wa zuo alagesɛ taaba tuna bo timmaalegɛ suŋerɛ gɔnɔ puan, gee me kelum dɛna mina n pa'asɛ "Board of Directors" ( ze'ele 2017 sa)<ref>http://www.data4sdgs.org/Board</ref>
== A gulesegɔ tuuma yɛla (selected works) ==
* Monetary Policy And Financial Sector Reform In Africa: Ghana's Experience by Mahamudu Bawumia (31 August 2010).
* "The Determination of Bank Interest Spreads in Ghana: An Empirical Analysis of Panel Data" with Martin Ofori and Franklin Belnye, September 2005.
* "Developing a Composite Indicator of Economic Activity in Ghana", with Benjamin Amoah, Bank of Ghana Working Paper, February 2004.
* "A Simple Vector Error Correction Forecasting Model for Ghana", with Joseph Atta-Mensah, Bank of Ghana Working Paper, August 2003.
* "Monetary Growth, Inflation and Exchange Rate Policy in Ghana" Research Department, Bank of Ghana, Journal of the West African Monetary Institute, 2003.
* "The Transmission Mechanism for Monetary Policy in Ghana", with Philip Abradu-Otoo, Bank of Ghana Policy Paper, August 2003.
* "The Determinants of Exchange Rates in Ghana", with Zakari Mumuni. Bank of Ghana Working Paper. March 2003.
* "The Feasibility of Monetary Union in West Africa". Mimeo. Economic Commission for Africa, November 2002.
* "Comparative Institutional Features of Different Common Central Banks", West African Monetary Institute. Mimeo. February 2002.
* "Designing an Exchange Rate Mechanism for the West African Monetary Zone", West African Monetary Institute. Mimeo. February 2002.
* "Explaining African Economic Growth Performance: The Case of Ghana", with Ernest Aryeetey and A. Fosu. Paper prepared for the African Economic Research Consortium. April 2001.
* "Assessing the effectiveness of Intervention on the Foreign Exchange Market in Ghana". Research Department, Bank of Ghana, February 2000.
* "A Review of the Literature of the Impact of Financial Sector Liberalisation on the Poor", with Dr E.K.Y. Addison and Maxwell Opoku Afari, Research Department, Bank of Ghana, August 2000.
* "Financial Markets in Africa. Issues and Challenges for Research," with Professor Ernest Aryeetey, ISSER. October 2000 AERC .
* "Currency Substitution and Money Demand in Ghana: A Cointegration Analysis". Research Department, Bank of Ghana, November 2000.
* "Why the Apparent Rush to Market Reform?" Journal of Economics, 1999.
* "The Sequencing of Fiscal Reform during Structural Adjustment. Lessons from Ghana, Uganda, and Zimbabwe", Comparative Economic Studies, Vol. XXXVIII No.2/3 Summer-Fall 1996.
* "A Closer Look at The Distributional Impact of Ghana’s Structural Adjustment Program (1983–1992). Journal of Modern African Studies. Vol.36 No.1, March 1998.
* "Estimating the Aggregate Values of Human Capital in Sub- Saharan Africa", co-authored with Samuel A.Laryea. Review of Human Factor Studies. Vol. III No.1. June 1997.
* "Africa, the Challenge of Development". Book Chapter in Stephen. Gardner's Comparative Economic Systems, Dryden 1999.
== Iŋa n pɔsɛ tunsɛba (initiatives) ==
* Mobile Money Interoperability
* National Identification System (Ghana Card)
* National Health Insurance App
* Digitisation of the National Lotteries Authority
* Digitsed Procurement Platform for the Public Procurement Authority
* Digitized motor insurance database
* Ghana.Gov (Platform to allow MMDAs to offer digitized services to citizens from a single portal)
* E-Pharmacy and Telehealth Services App
* Electrical Buses official launch
== Na'asegɔ duma (Scholarships and awards) ==
* 2007 — Fellow of the Chartered Institute of Bankers (FCIB).
* 2000 — Who Is Who Among America's Teachers? – Baylor University.
* 1999 — Young Researcher Award: Baylor University, Texas, USA.
* 1995–1999 — President's Research Fellowship: Ph.D. Simon Fraser University.
* 1991–1995 — 4 Graduate Fellowships: Ph.D. Simon Fraser University, Canada.
* 1986 Sir Alan Peacock Prize. Best Economics Student, Department of Economics, University of Buckingham, United Kingdom.
* June 2019, Dr. Bawumia was adjudged Digital Leader of the Year at the 9th Ghana Information Technology & Telecom Awards (GITTA)
== Viisegɔ lɔgerɔ (References) ==
t1rqjtiojloh3il7602oh6rfd1p8p8n
18151
18150
2025-07-01T18:38:07Z
Akolpoka
244
Added reference
18151
wikitext
text/x-wiki
Mahamudu Bawumia de la Gaana gɔmena nalɛgera la tiŋasuka banki tuntuna kɛka, se'em n tum dɛna Gɔmena zuudaana podɔla kɛka buyopɔi puan n de Ko'oro 7, 2017 ta paɛ Ko'oro 7, 2025 bo Gɔmena zuudaana Nana Akufo-Addo.<ref>{{Cite web|date=2017-01-07|title=Ghana’s New President, Vice President Peacefully Sworn In|url=https://www.ghanastar.com/stories/ghanas-new-president-vice-president-peacefully-sworn-in/|access-date=2025-06-30|website=GhanaStar|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2017-01-07|title=Ghana’s New President, Vice President Peacefully Sworn In|url=https://www.ghanastar.com/stories/ghanas-new-president-vice-president-peacefully-sworn-in/|access-date=2025-06-30|website=GhanaStar|language=en-US}}</ref>[https://web.archive.org/web/20241012215629/https://theaccratimes.com/vice-president-bawumia-wins-npp-flagbearer-race-by-61/]
Ka yuum kelum ze'ele mɛ dɛna Awɔbegɔ Paati Kuka zuudaana podɔla nalɛgera n de 2012 voteŋo katɛ la <ref>{{Cite web |url=https://theaccratimes.com/vice-president-bawumia-wins-npp-flagbearer-race-by-61/ |title=Archive copy |access-date=2025-06-30 |archive-date=2024-10-12 |archive-url=https://web.archive.org/web/20241012215629/https://theaccratimes.com/vice-president-bawumia-wins-npp-flagbearer-race-by-61/ |url-status=dead }}</ref>gee yuum kelum ze'ele dɛna mina nini n nyɛ bii n de podɔla bo suseba n de 2012/2013 Kuka zuudaana voteŋo suseba, sɛka n yuum kɛlegum ba n yuum wi ti John Mahama n de mina n di mi'a n boi voteŋo la.<ref>https://ghananewsagency.org/politics/dr-bawumia-provides-evidence-at-supreme-court-hearing--59019</ref><ref>{{Cite web |url=http://m.peacefmonline.com/pages/politics/politics/201304/161525.php |title=Archive copy |access-date=2025-06-30 |archive-date=2020-02-02 |archive-url=https://web.archive.org/web/20200202105234/https://m.peacefmonline.com/pages/politics/politics/201304/161525.php |url-status=dead }}</ref><ref>https://www.modernghana.com/news/178891/who-is-dr-mahamudu-bawumia.html</ref> <ref>https://www.ghanaweb.com/person/Mahamudu-Bawumia-1188</ref> . Eŋa n yuum tari la PhD n boi "economics" ze'ele Simon Fraser yunivɛsiti.
== Pɔsega vom la sukuu yɛla ==
A de la Mampruŋa.
Ba yuum dɔgɛ Bawimia la Tamale, Gaana Alhaji Mumuni Bawumia la Hajia Mariama Bawumia n dɔgɛ e. Eŋa de pia la buyi zuo, ka sɔ dɔgebɔ puan n de pia la anii gee kelum dɛna buyi zuo ka ma dɔgebɔ puan n de kɔma anuu.<ref>https://web.archive.org/web/20210913155259/https://www.moc.gov.gh/he-alhaji-dr-mahamudu-bawumia</ref><ref>https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/people/person.php?ID=1188</ref><ref>{{Cite web |url=https://www.peacefmonline.com/pages/politics/politics/202210/475680.php |title=Archive copy |access-date=2025-06-30 |archive-date=2023-11-16 |archive-url=https://web.archive.org/web/20231116133232/https://www.peacefmonline.com/pages/politics/politics/202210/475680.php |url-status=dead }}</ref>
Mahamudu Bawumia kiŋɛ ka sukuu LA Sakasaka piramiri Sukuu n boi Tamale <ref>https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/Bawumia-surprises-primary-school-teacher-who-transformed-his-life-954595</ref>gee yuum nyɛ yɔ'ɔ kiŋɛ Tamale Sɛkɛndiri Sukuu n de 1975. Ka n yuum ta ba'asɛ Tamalɛ Sɛkɛndiri Sukuu la pooren, ka yuum kiŋɛ la "United Kingdom", bilam ti ka ta zamesɛ banki tuuma nyaa nyɛ " Chartered Institute of Bankers Diploma ( ACIB). Ka yuum de la zuudaana n boi Gaana "united nations" sukuu kɔma tigere (GUNSA) n de 1981.Ka yuum nyɛ la wia deo degree ba tɛɛsi puan n boi "Economics" n boi Buckingham yunivɛsiti n de 1987.
Ka yuum le nyɛ la master's degree economics puan n boi Lincoln College, Oxford, gee yuum nyɛ ka PhD economics puan n boi Vancouver, British Columbia, Canada in de 1995 puan <ref>https://www.sfu.ca/sfunews/stories/2016/sfu-alumnus-to-serve-ghana-as-vice-president.html</ref>Ka zi'isi ti a yuum kɔ'ɔm mina kankaŋi de la "macroeconomics, international economics, development economics la monetary policy". Ka tari gɔnsaasi zo'e zo'e.
== A tuuma yɛla ==
{| class="wikitable"
|
|This section of a biography of a living person '''needs additional citations for verification'''. Please help by adding reliable sources. Contentious material about living persons that is unsourced or poorly sourced '''must be removed immediately''' from the article and its talk page, especially if potentially libelous.
<small>''Find sources:'' "Mahamudu Bawumia" – news '''·''' newspapers '''·''' books '''·''' scholar '''·''' JSTOR</small> ''(January 2023) (<small>Learn how and when to remove this message</small>)''
|}
Ze'ele 1988 ta paɛ 1990, Bawumia yuum tuni mɛ dɛna pa'ala n boi ligeri yɛla "economics" la international ligeri tuuma n boi Emile Woolf Kɔlegi n de ligeri bisega n boi London, England. Ka yuum kelum tuna mɛ dɛna "intern" n boi viisegɔ weeleŋo n de tiŋasuka ligeri yɛla n boi Washington, D.C. Bawumia yuum kelum tuna mɛ ze'ele bo nɛresɛba n ki'iri n boi African timmaalegɔ banki n boi Zimbabwe. <ref>https://live.worldbank.org/experts/mahamudu-bawumia</ref>
1996 ta paɛ 2000 puan, Bawumia yuum tum mɛ dɛna "professor of economics n boi Hankamer koosego sukuu n boi Baylor yunivɛsiti n boi Waco, Texas, USA, bilam ti ka to'e ka viisegɔ biilum bo'olum n de 1998. Ba yuum kaalɛ e pa'asɛ la " ani n de ani pa'asɛ America's pa'aleba" n de 1999. Ka yuum kelum dikɛ la gɔnɔ tuyi niɛ peelemi n de ligeri yɛla la tiŋa maalegɔ. <ref>https://live.worldbank.org/experts/mahamudu-bawumia</ref>
Bawumia yuum lebe Gaana na la 2000 ti a tuna dɛna economist " n boi Gaana bankin. Ka isege saazuo ze'ele la economist bunkɛka ta dɛna zuudaana n boi weeleŋo la puan gee pooren ti ka nyaa tuna dɛna podɔla kireki bo banki la Gɔmena. Zuudaana John Kufuor e yuum loe ka ti ka dɛna zuudaana n boi Gaana banki n de Siibenya'aŋa 2006. <ref>https://dailyguidenetwork.com/bawumia-thanks-president-kufuor-after-historic-flagbearership-race-victory/</ref>
== 2008 loosego ==
Mahamudu Bawumia yuum de la Awɔbegɔ paati nɛra nalɛgera n de 2008 voteŋo la, Nana Akufu-Addo.<ref>{{Cite web |url=https://starrfm.com.gh/2018/08/ten-years-of-politics-of-intellectualism-the-bawumia-journey-so-far/ |title=Archive copy |access-date=2025-06-30 |archive-date=2024-12-02 |archive-url=https://web.archive.org/web/20241202133140/https://starrfm.com.gh/2018/08/ten-years-of-politics-of-intellectualism-the-bawumia-journey-so-far/ |url-status=dead }}</ref> <ref>https://www.myjoyonline.com/politics/2014/October-23rd/bawumia-confirmed-as-running-mate-to-akufo-addo.php</ref> <ref>https://dailyguidenetwork.com/bawumia-reveals-nanas-secret/</ref> Ti Awɔbegɔ paati la yuum pa'asɛ ka tɔtɛ ka ka voteba la puan dikɛ ta makera la 2004 n boi saazuo tinsi sita la pɔɔsin, n boi wia voteŋo la pooren bii buyi voteŋo la puan.<ref>https://www.ghanaweb.com/person/Mahamudu-Bawumia-1188</ref>
== 2008-2011 loosego ==
Bawumia yuum tuni mɛ dɛna mina e sogeseri yɛla bii daaŋɔ n boi "economic commission of Africa" ze'ele Gunfuko ta paɛ Kilinkiiŋa 2009. Dawaleŋa ta paara Fɔɔ 2009 tiŋasuka puan, ka yuum de la Mina n eeri kaara bɔ'ɔra suŋerɛ n boi British Columbia Liu tiŋasuka yunivɛsiti bo Global zamesegɔ la UBC zim tuuma puan.<ref>https://www.ghanaweb.com/person/Mahamudu-Bawumia-1188</ref>
Fɔɔ 2009 puan, ba yuum loe ka mɛ ti ka dɛna podɔla bo international zo'ore tiŋasuka (IGC), viisegɔ weeleŋo bɔba e tɔkɛ la London ligeri la political science sukuu la Oxford yunivɛsiti sɛka n bo'ori ka'aŋɔ n boi ligeri zo'ore bo Gɔmena la tinsi'a n maali la, gee me kelum tuna mɛ dɛna IGC tigere nɛra bo Sierra Leone.
Ka le tum mɛ dɛna ka'ana bo tiŋasuka banki e boi Sierra Leone n boi lagesegɔ asi'a n malum le lagena zi'isi bo banki la la ka ligeri yɛla tuuma.<ref>https://ghanaceosummit.com/speaker/mahamudu-bawumia/</ref>
Fɔɔ 2009 la Fɔɔ 2010 tiŋasuka puan, ka yuum de la Mina e de kiima n boi viisegɔ weeleŋo bo Africa ligeri zamesegɔ n boi ligeri weeleŋo, Oxford yunivɛsiti. Ko'oro 2011 puan, ba yuum loe Bawumia mɛ ti a ze'ele bo ba kɔrumkɔrum la na'arɛ bo ba African maalegɔ banki n boi Zimbabwe n de African timmaalegɔ banki.
Ka yuum tum mɛ n boi tuunɛ wa puan gura ba e yuum ta le malum loe e ti ka dɛna zuudaana podɔla nalɛgera bo Nana Akufo-Addo n de Awɔbegɔ paati bo Gaana 2012 zuudaana voteŋo la.<ref>https://ghanaceosummit.com/speaker/mahamudu-bawumia/</ref>
== 2012 loosego ==
Ba yuum le malum loe Bawumia mɛ ti ka dɛna zuudaana podɔla nalɛgera bo Nana Akufo-Addo bo 2012 voteŋo katɛ la n de Kilinkiiŋa 2012.<ref>https://www.newsghana.com.gh/nana-addo-chooses-running-mate-sets-to-shock-party-with-bawumia-tomorrow/</ref>
Paati la di mi'isi la kugesi pia n boi Saazuo tiŋa bɔba ta pa'asɛ Yendi, Walewale, Yagaba-Kubore, Bunkputugu, Bimbilla, Chereponi, Kpandai, Tatale,-Sanguli, Tolon lq Zabzugu. Ba yuum le di mi'a mɛ n boi Nabdam la Talensi so'olum n boi Upper East tiŋa. Za'a waabi, Nana Akufo-Addo la Bawumia koŋe ba zuudaana voteŋo bo la John Dramani Mahama.<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Wikipedia:Citation_needed</ref>
== 2016 loosego ==
Nana Akufo-Addo e yuum loe Bawumia ti ka dɛna a podɔla n de 2016 kuka zuudaana voteŋo la.<ref>https://www.graphic.com.gh/news/politics/akufo-addo-chooses-top-notch-bawumia-as-running-mate.html</ref><ref>{{Cite web |url=https://m.peacefmonline.com/pages/politics/politics/201610/295881.php |title=Archive copy |access-date=2025-06-30 |archive-date=2023-11-20 |archive-url=https://web.archive.org/web/20231120105616/https://m.peacefmonline.com/pages/politics/politics/201610/295881.php |url-status=dead }}</ref>
== 2024 Loosego ==
Azuma daarɛ, Siibedaa 16 2023, Bawumia yuum saŋɛ la ka loosego gɔŋɔ ti a ze'ele lɛgɛ n boi Awɔbegɔ paati kuka zuudaana "primaries"<ref>https://3news.com/mammoth-crowd-escorts-bawumia-to-file-his-nomination/</ref>
La n yuum pa'asɛ zuudaana "primaries la puan la, Bawumia la ta loe la pia zuo ba n yuum ta votum ti ba loose nɛreba banuu n wan ze'ele lɛgɛ na'am la pooren bo ki'i loosego nalɛgera bo Awɔbegɔ paati n de 2024 voteŋo la.<ref>https://citinewsroom.com/2023/07/npp-flagbearer-balloting-held-ken-agyapong-picks-number-1-bawumia-10/</ref>
Salurego 26 2023 puan, Bawumia yuum di mi'a bunkatɛ ba loosereba " Congress " Awɔbegɔ paati voteŋo la puan ti ba yuum nyɛ 68% gaŋɛ nalɛgereba bawai duma la pa'asegɔ la puan ta pa'asɛ paati la za'a tiŋa wa zuo loosereba "Congress" ti ba votum bo ba nalɛgera la.<ref>https://citinewsroom.com/2023/08/bawumia-tops-npp-super-delegates-conference-ken-agyapong-qualifies-for-november-primaries/</ref>
Ba yuum votum bo Bawumia ti a bɔna la ba niŋa n boi Awɔbegɔ paati la puan n de 2024 voteŋo la dɛna ba paati la na'arɛ. Bawumia yuum di mi'a mɛ e boi Awɔbegɔ paati "primaries" la la 61.43% yɛsera voteŋo la za'a ti ba votum la puan, la yuum iŋɛ la Tigerɛ 4 2023 n de so'olum duma 276 kɔ'ɔm yese tiŋa la za'a la paati la yizuo za'a, Asylum Down, Accra.<ref>https://www.graphic.com.gh/news/politics/bawumia-wins-npp-presidential-primary-with-61-43-of-total-valid-votes-cast.html</ref><ref>https://www.graphic.com.gh/news/general-news/npp-presidential-primary-live-updates-of-results.html</ref><ref>https://citinewsroom.com/2023/11/npp-presidential-primary-results-so-far/</ref>
Atalaata daarɛ puan, Naakɛ'ɛsega 2024, Bawumia yuum niɛ la Dr. Matthew Opoku Prempeh ti ka dɛna ka podɔla bo 2024 votum katɛ la. 38-41 Yele la yuum iŋɛ la Jubilee paki n boi Kumasi. 42 43
Sapɔɔlegɔ 8 2024 puan, Bawumia yuum lui mɛ dee gee bo John Mahama n boi lasebaya ka ki'a zi'an. 44 45
== A miŋa vom yɛla ==
Bawumia yuum di la Samira Bawumia gee ti ba tara kɔma anaasi.<ref>https://ghanaceosummit.com/speaker/mahamudu-bawumia/</ref> Ka de mina e pa'asɛ Mabia (Mossi-Dagbon) nɛreba la puan, puta lɔgeyiŋɔ la Thomas Sankara, Alhassane Ouattara, Haruna Iddrisu, la basɛba. <ref>https://www.researchgate.net/publication/342391962</ref> Ka de la maalam.<ref>https://www.modernghana.com/news/1271502/bawumia-is-a-religious-prostitute-he-cannot-be.html</ref> Yaa Naa Mahamudu Bila e yuum sigɛ ka yu'urɛ Bawumia la, Dagbon tiŋa Naba mina e yuum tum bo ba ze'ele 1948 ta paɛ 1953.<ref>https://thecustodianghonline.com/2022/08/ya-naa-mahamadu-abdulai-named-me-after-him-bawumia/</ref> Yu'urɛ Bawumia la vuurɛ de la "Ba wum ya" n boi Dagbanli la Gmampruli yetɔgum pɔɔsin.
== Nɛreba suŋerɛ tuuma (Philanthropy) ==
Kuka zuudaana podɔla la kɔ'ɔm mina la tuuma yɛla buuri buuri.
Fɔɔ 2020 puan, ka yuum kɔ'ɔm maalɛ la yɔɔma masalaki bunkatɛ ti ba mɛa ka gee kelum maalɛ ka ti nɛresɛba e ze'ele Bono East bɔba ti ba kina pu'usera.<ref>https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/Bawumia-commissions-Utra-modern-Mosque-Complex-for-Prang-Muslim-Community-1082455</ref> Dr. Bawumia yuum pɔsɛ la Siibenya'aŋa yuum dina nuu puan yuum ta maalɛ hali sɔlesi e gani ɛka ayoobi bo Kumasi tiŋasuka masalaki.<ref>https://www.modernghana.com/news/1013572/bawumia-settles-56years-of-accumulated-debt-renov.html</ref>
Sakutega 2021 puan, Bawumia yuum zusɛ la GHS 1500 nambɔɔsi zo'e zo'e bo Psalm Adjeteyfio ti ka bisera ka yire la la ka lɔgerɔ.<ref>https://citinewsroom.com/2021/09/henry-quartey-pledges-ghs1500-monthly-stipend-to-psalm-adjeteyfio/</ref> Siibedaa 2022 puan, Dr. Bawumia yuum bo la la lagefɔ n de GHS 20,000.00 bo taxi dɔleba mina n yuum tari lageri n de GHS 8,400 ti ka pi'e tari lebe ta bo ka duma.<ref>https://citinewsroom.com/2022/05/bawumia-gives-gh%c2%a220000-to-taxi-driver-who-returned-missing-gh%c2%a28400/</ref> Fɔɔ 2021 puan, Dr. Bawumia yuum iŋɛ la ka yuumpinuu la ayoobi dɔgum daarɛ eŋa la Weija Keprosarium.<ref>https://www.gbcghanaonline.com/general/vice-president-dr-bawumia-celebrates-58th-birthday-with-inmates-of-weija-leprosarium/2021/</ref> Fɔɔ 2022 puan, ka yuum de'em la ka dɔgum daarɛ la kinkolɔra tibegɔ ze'ele Weija Kinkolɔra tibeberiba <ref>https://www.gbcghanaonline.com/uncategorized/vice-president-dr-bawumia-marks-59th-birthday-at-home-with-cured-lepers/2022/</ref> gee ti Fɔɔ 2023, ka yuum de'em la ka yuumpiyoobi dɔgum daarɛ la kiibesi n boi Kumasi kɔma yire.<ref>https://www.classfmonline.com/news/general/Bawumia-celebrates-60th-birthday-with-orphans-at-Kumasi-Children-s-Home-46049</ref>ggh
== A tuuma yɛla asi'a ==
Tiŋa wa zuo alagesɛ taaba tuna bo timmaalegɛ suŋerɛ gɔnɔ puan, gee me kelum dɛna mina n pa'asɛ "Board of Directors" ( ze'ele 2017 sa)<ref>http://www.data4sdgs.org/Board</ref>
== A gulesegɔ tuuma yɛla (selected works) ==
* Monetary Policy And Financial Sector Reform In Africa: Ghana's Experience by Mahamudu Bawumia (31 August 2010).
* "The Determination of Bank Interest Spreads in Ghana: An Empirical Analysis of Panel Data" with Martin Ofori and Franklin Belnye, September 2005.
* "Developing a Composite Indicator of Economic Activity in Ghana", with Benjamin Amoah, Bank of Ghana Working Paper, February 2004.
* "A Simple Vector Error Correction Forecasting Model for Ghana", with Joseph Atta-Mensah, Bank of Ghana Working Paper, August 2003.
* "Monetary Growth, Inflation and Exchange Rate Policy in Ghana" Research Department, Bank of Ghana, Journal of the West African Monetary Institute, 2003.
* "The Transmission Mechanism for Monetary Policy in Ghana", with Philip Abradu-Otoo, Bank of Ghana Policy Paper, August 2003.
* "The Determinants of Exchange Rates in Ghana", with Zakari Mumuni. Bank of Ghana Working Paper. March 2003.
* "The Feasibility of Monetary Union in West Africa". Mimeo. Economic Commission for Africa, November 2002.
* "Comparative Institutional Features of Different Common Central Banks", West African Monetary Institute. Mimeo. February 2002.
* "Designing an Exchange Rate Mechanism for the West African Monetary Zone", West African Monetary Institute. Mimeo. February 2002.
* "Explaining African Economic Growth Performance: The Case of Ghana", with Ernest Aryeetey and A. Fosu. Paper prepared for the African Economic Research Consortium. April 2001.
* "Assessing the effectiveness of Intervention on the Foreign Exchange Market in Ghana". Research Department, Bank of Ghana, February 2000.
* "A Review of the Literature of the Impact of Financial Sector Liberalisation on the Poor", with Dr E.K.Y. Addison and Maxwell Opoku Afari, Research Department, Bank of Ghana, August 2000.
* "Financial Markets in Africa. Issues and Challenges for Research," with Professor Ernest Aryeetey, ISSER. October 2000 AERC .
* "Currency Substitution and Money Demand in Ghana: A Cointegration Analysis". Research Department, Bank of Ghana, November 2000.
* "Why the Apparent Rush to Market Reform?" Journal of Economics, 1999.
* "The Sequencing of Fiscal Reform during Structural Adjustment. Lessons from Ghana, Uganda, and Zimbabwe", Comparative Economic Studies, Vol. XXXVIII No.2/3 Summer-Fall 1996.
* "A Closer Look at The Distributional Impact of Ghana’s Structural Adjustment Program (1983–1992). Journal of Modern African Studies. Vol.36 No.1, March 1998.
* "Estimating the Aggregate Values of Human Capital in Sub- Saharan Africa", co-authored with Samuel A.Laryea. Review of Human Factor Studies. Vol. III No.1. June 1997.
* "Africa, the Challenge of Development". Book Chapter in Stephen. Gardner's Comparative Economic Systems, Dryden 1999.
== Iŋa n pɔsɛ tunsɛba (initiatives) ==
* Mobile Money Interoperability
* National Identification System (Ghana Card)
* National Health Insurance App
* Digitisation of the National Lotteries Authority
* Digitsed Procurement Platform for the Public Procurement Authority
* Digitized motor insurance database
* Ghana.Gov (Platform to allow MMDAs to offer digitized services to citizens from a single portal)
* E-Pharmacy and Telehealth Services App
* Electrical Buses official launch
== Na'asegɔ duma (Scholarships and awards) ==
* 2007 — Fellow of the Chartered Institute of Bankers (FCIB).
* 2000 — Who Is Who Among America's Teachers? – Baylor University.
* 1999 — Young Researcher Award: Baylor University, Texas, USA.
* 1995–1999 — President's Research Fellowship: Ph.D. Simon Fraser University.
* 1991–1995 — 4 Graduate Fellowships: Ph.D. Simon Fraser University, Canada.
* 1986 Sir Alan Peacock Prize. Best Economics Student, Department of Economics, University of Buckingham, United Kingdom.
* June 2019, Dr. Bawumia was adjudged Digital Leader of the Year at the 9th Ghana Information Technology & Telecom Awards (GITTA)
== Viisegɔ lɔgerɔ (References) ==
ffo6yt97nwp7y2ppjoxnrk4xtybxn4x
18154
18151
2025-07-01T18:45:01Z
Akolpoka
244
Added reference
18154
wikitext
text/x-wiki
Mahamudu Bawumia de la Gaana gɔmena nalɛgera la tiŋasuka banki tuntuna kɛka, se'em n tum dɛna Gɔmena zuudaana podɔla kɛka buyopɔi puan n de Ko'oro 7, 2017 ta paɛ Ko'oro 7, 2025 bo Gɔmena zuudaana Nana Akufo-Addo.<ref>{{Cite web|date=2017-01-07|title=Ghana’s New President, Vice President Peacefully Sworn In|url=https://www.ghanastar.com/stories/ghanas-new-president-vice-president-peacefully-sworn-in/|access-date=2025-06-30|website=GhanaStar|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2017-01-07|title=Ghana’s New President, Vice President Peacefully Sworn In|url=https://www.ghanastar.com/stories/ghanas-new-president-vice-president-peacefully-sworn-in/|access-date=2025-06-30|website=GhanaStar|language=en-US}}</ref>[https://web.archive.org/web/20241012215629/https://theaccratimes.com/vice-president-bawumia-wins-npp-flagbearer-race-by-61/]
Ka yuum kelum ze'ele mɛ dɛna Awɔbegɔ Paati Kuka zuudaana podɔla nalɛgera n de 2012 voteŋo katɛ la <ref>{{Cite web |url=https://theaccratimes.com/vice-president-bawumia-wins-npp-flagbearer-race-by-61/ |title=Archive copy |access-date=2025-06-30 |archive-date=2024-10-12 |archive-url=https://web.archive.org/web/20241012215629/https://theaccratimes.com/vice-president-bawumia-wins-npp-flagbearer-race-by-61/ |url-status=dead }}</ref>gee yuum kelum ze'ele dɛna mina nini n nyɛ bii n de podɔla bo suseba n de 2012/2013 Kuka zuudaana voteŋo suseba, sɛka n yuum kɛlegum ba n yuum wi ti John Mahama n de mina n di mi'a n boi voteŋo la.<ref>https://ghananewsagency.org/politics/dr-bawumia-provides-evidence-at-supreme-court-hearing--59019</ref><ref>{{Cite web |url=http://m.peacefmonline.com/pages/politics/politics/201304/161525.php |title=Archive copy |access-date=2025-06-30 |archive-date=2020-02-02 |archive-url=https://web.archive.org/web/20200202105234/https://m.peacefmonline.com/pages/politics/politics/201304/161525.php |url-status=dead }}</ref><ref>https://www.modernghana.com/news/178891/who-is-dr-mahamudu-bawumia.html</ref> <ref>https://www.ghanaweb.com/person/Mahamudu-Bawumia-1188</ref> . Eŋa n yuum tari la PhD n boi "economics" ze'ele Simon Fraser yunivɛsiti.
== Pɔsega vom la sukuu yɛla ==
A de la Mampruŋa.
Ba yuum dɔgɛ Bawimia la Tamale, Gaana Alhaji Mumuni Bawumia la Hajia Mariama Bawumia n dɔgɛ e. Eŋa de pia la buyi zuo, ka sɔ dɔgebɔ puan n de pia la anii gee kelum dɛna buyi zuo ka ma dɔgebɔ puan n de kɔma anuu.<ref>https://web.archive.org/web/20210913155259/https://www.moc.gov.gh/he-alhaji-dr-mahamudu-bawumia</ref><ref>https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/people/person.php?ID=1188</ref><ref>{{Cite web |url=https://www.peacefmonline.com/pages/politics/politics/202210/475680.php |title=Archive copy |access-date=2025-06-30 |archive-date=2023-11-16 |archive-url=https://web.archive.org/web/20231116133232/https://www.peacefmonline.com/pages/politics/politics/202210/475680.php |url-status=dead }}</ref>
Mahamudu Bawumia kiŋɛ ka sukuu LA Sakasaka piramiri Sukuu n boi Tamale <ref>https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/Bawumia-surprises-primary-school-teacher-who-transformed-his-life-954595</ref>gee yuum nyɛ yɔ'ɔ kiŋɛ Tamale Sɛkɛndiri Sukuu n de 1975. Ka n yuum ta ba'asɛ Tamalɛ Sɛkɛndiri Sukuu la pooren, ka yuum kiŋɛ la "United Kingdom", bilam ti ka ta zamesɛ banki tuuma nyaa nyɛ " Chartered Institute of Bankers Diploma ( ACIB). Ka yuum de la zuudaana n boi Gaana "united nations" sukuu kɔma tigere (GUNSA) n de 1981.Ka yuum nyɛ la wia deo degree ba tɛɛsi puan n boi "Economics" n boi Buckingham yunivɛsiti n de 1987.
Ka yuum le nyɛ la master's degree economics puan n boi Lincoln College, Oxford, gee yuum nyɛ ka PhD economics puan n boi Vancouver, British Columbia, Canada in de 1995 puan <ref>https://www.sfu.ca/sfunews/stories/2016/sfu-alumnus-to-serve-ghana-as-vice-president.html</ref>Ka zi'isi ti a yuum kɔ'ɔm mina kankaŋi de la "macroeconomics, international economics, development economics la monetary policy". Ka tari gɔnsaasi zo'e zo'e.
== A tuuma yɛla ==
{| class="wikitable"
|
|This section of a biography of a living person '''needs additional citations for verification'''. Please help by adding reliable sources. Contentious material about living persons that is unsourced or poorly sourced '''must be removed immediately''' from the article and its talk page, especially if potentially libelous.
<small>''Find sources:'' "Mahamudu Bawumia" – news '''·''' newspapers '''·''' books '''·''' scholar '''·''' JSTOR</small> ''(January 2023) (<small>Learn how and when to remove this message</small>)''
|}
Ze'ele 1988 ta paɛ 1990, Bawumia yuum tuni mɛ dɛna pa'ala n boi ligeri yɛla "economics" la international ligeri tuuma n boi Emile Woolf Kɔlegi n de ligeri bisega n boi London, England. Ka yuum kelum tuna mɛ dɛna "intern" n boi viisegɔ weeleŋo n de tiŋasuka ligeri yɛla n boi Washington, D.C. Bawumia yuum kelum tuna mɛ ze'ele bo nɛresɛba n ki'iri n boi African timmaalegɔ banki n boi Zimbabwe. <ref>https://live.worldbank.org/experts/mahamudu-bawumia</ref>
1996 ta paɛ 2000 puan, Bawumia yuum tum mɛ dɛna "professor of economics n boi Hankamer koosego sukuu n boi Baylor yunivɛsiti n boi Waco, Texas, USA, bilam ti ka to'e ka viisegɔ biilum bo'olum n de 1998. Ba yuum kaalɛ e pa'asɛ la " ani n de ani pa'asɛ America's pa'aleba" n de 1999. Ka yuum kelum dikɛ la gɔnɔ tuyi niɛ peelemi n de ligeri yɛla la tiŋa maalegɔ. <ref>https://live.worldbank.org/experts/mahamudu-bawumia</ref>
Bawumia yuum lebe Gaana na la 2000 ti a tuna dɛna economist " n boi Gaana bankin. Ka isege saazuo ze'ele la economist bunkɛka ta dɛna zuudaana n boi weeleŋo la puan gee pooren ti ka nyaa tuna dɛna podɔla kireki bo banki la Gɔmena. Zuudaana John Kufuor e yuum loe ka ti ka dɛna zuudaana n boi Gaana banki n de Siibenya'aŋa 2006. <ref>https://dailyguidenetwork.com/bawumia-thanks-president-kufuor-after-historic-flagbearership-race-victory/</ref>
== 2008 loosego ==
Mahamudu Bawumia yuum de la Awɔbegɔ paati nɛra nalɛgera n de 2008 voteŋo la, Nana Akufu-Addo.<ref>{{Cite web |url=https://starrfm.com.gh/2018/08/ten-years-of-politics-of-intellectualism-the-bawumia-journey-so-far/ |title=Archive copy |access-date=2025-06-30 |archive-date=2024-12-02 |archive-url=https://web.archive.org/web/20241202133140/https://starrfm.com.gh/2018/08/ten-years-of-politics-of-intellectualism-the-bawumia-journey-so-far/ |url-status=dead }}</ref> <ref>https://www.myjoyonline.com/politics/2014/October-23rd/bawumia-confirmed-as-running-mate-to-akufo-addo.php</ref> <ref>https://dailyguidenetwork.com/bawumia-reveals-nanas-secret/</ref> Ti Awɔbegɔ paati la yuum pa'asɛ ka tɔtɛ ka ka voteba la puan dikɛ ta makera la 2004 n boi saazuo tinsi sita la pɔɔsin, n boi wia voteŋo la pooren bii buyi voteŋo la puan.<ref>https://www.ghanaweb.com/person/Mahamudu-Bawumia-1188</ref>
== 2008-2011 loosego ==
Bawumia yuum tuni mɛ dɛna mina e sogeseri yɛla bii daaŋɔ n boi "economic commission of Africa" ze'ele Gunfuko ta paɛ Kilinkiiŋa 2009. Dawaleŋa ta paara Fɔɔ 2009 tiŋasuka puan, ka yuum de la Mina n eeri kaara bɔ'ɔra suŋerɛ n boi British Columbia Liu tiŋasuka yunivɛsiti bo Global zamesegɔ la UBC zim tuuma puan.<ref>https://www.ghanaweb.com/person/Mahamudu-Bawumia-1188</ref>
Fɔɔ 2009 puan, ba yuum loe ka mɛ ti ka dɛna podɔla bo international zo'ore tiŋasuka (IGC), viisegɔ weeleŋo bɔba e tɔkɛ la London ligeri la political science sukuu la Oxford yunivɛsiti sɛka n bo'ori ka'aŋɔ n boi ligeri zo'ore bo Gɔmena la tinsi'a n maali la, gee me kelum tuna mɛ dɛna IGC tigere nɛra bo Sierra Leone.
Ka le tum mɛ dɛna ka'ana bo tiŋasuka banki e boi Sierra Leone n boi lagesegɔ asi'a n malum le lagena zi'isi bo banki la la ka ligeri yɛla tuuma.<ref>https://ghanaceosummit.com/speaker/mahamudu-bawumia/</ref>
Fɔɔ 2009 la Fɔɔ 2010 tiŋasuka puan, ka yuum de la Mina e de kiima n boi viisegɔ weeleŋo bo Africa ligeri zamesegɔ n boi ligeri weeleŋo, Oxford yunivɛsiti. Ko'oro 2011 puan, ba yuum loe Bawumia mɛ ti a ze'ele bo ba kɔrumkɔrum la na'arɛ bo ba African maalegɔ banki n boi Zimbabwe n de African timmaalegɔ banki.
Ka yuum tum mɛ n boi tuunɛ wa puan gura ba e yuum ta le malum loe e ti ka dɛna zuudaana podɔla nalɛgera bo Nana Akufo-Addo n de Awɔbegɔ paati bo Gaana 2012 zuudaana voteŋo la.<ref>https://ghanaceosummit.com/speaker/mahamudu-bawumia/</ref>
== 2012 loosego ==
Ba yuum le malum loe Bawumia mɛ ti ka dɛna zuudaana podɔla nalɛgera bo Nana Akufo-Addo bo 2012 voteŋo katɛ la n de Kilinkiiŋa 2012.<ref>https://www.newsghana.com.gh/nana-addo-chooses-running-mate-sets-to-shock-party-with-bawumia-tomorrow/</ref>
Paati la di mi'isi la kugesi pia n boi Saazuo tiŋa bɔba ta pa'asɛ Yendi, Walewale, Yagaba-Kubore, Bunkputugu, Bimbilla, Chereponi, Kpandai, Tatale,-Sanguli, Tolon lq Zabzugu. Ba yuum le di mi'a mɛ n boi Nabdam la Talensi so'olum n boi Upper East tiŋa. Za'a waabi, Nana Akufo-Addo la Bawumia koŋe ba zuudaana voteŋo bo la John Dramani Mahama.<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Wikipedia:Citation_needed</ref>
== 2016 loosego ==
Nana Akufo-Addo e yuum loe Bawumia ti ka dɛna a podɔla n de 2016 kuka zuudaana voteŋo la.<ref>https://www.graphic.com.gh/news/politics/akufo-addo-chooses-top-notch-bawumia-as-running-mate.html</ref><ref>{{Cite web |url=https://m.peacefmonline.com/pages/politics/politics/201610/295881.php |title=Archive copy |access-date=2025-06-30 |archive-date=2023-11-20 |archive-url=https://web.archive.org/web/20231120105616/https://m.peacefmonline.com/pages/politics/politics/201610/295881.php |url-status=dead }}</ref>
== 2024 Loosego ==
Azuma daarɛ, Siibedaa 16 2023, Bawumia yuum saŋɛ la ka loosego gɔŋɔ ti a ze'ele lɛgɛ n boi Awɔbegɔ paati kuka zuudaana "primaries"<ref>https://3news.com/mammoth-crowd-escorts-bawumia-to-file-his-nomination/</ref>
La n yuum pa'asɛ zuudaana "primaries la puan la, Bawumia la ta loe la pia zuo ba n yuum ta votum ti ba loose nɛreba banuu n wan ze'ele lɛgɛ na'am la pooren bo ki'i loosego nalɛgera bo Awɔbegɔ paati n de 2024 voteŋo la.<ref>https://citinewsroom.com/2023/07/npp-flagbearer-balloting-held-ken-agyapong-picks-number-1-bawumia-10/</ref>
Salurego 26 2023 puan, Bawumia yuum di mi'a bunkatɛ ba loosereba " Congress " Awɔbegɔ paati voteŋo la puan ti ba yuum nyɛ 68% gaŋɛ nalɛgereba bawai duma la pa'asegɔ la puan ta pa'asɛ paati la za'a tiŋa wa zuo loosereba "Congress" ti ba votum bo ba nalɛgera la.<ref>https://citinewsroom.com/2023/08/bawumia-tops-npp-super-delegates-conference-ken-agyapong-qualifies-for-november-primaries/</ref>
Ba yuum votum bo Bawumia ti a bɔna la ba niŋa n boi Awɔbegɔ paati la puan n de 2024 voteŋo la dɛna ba paati la na'arɛ. Bawumia yuum di mi'a mɛ e boi Awɔbegɔ paati "primaries" la la 61.43% yɛsera voteŋo la za'a ti ba votum la puan, la yuum iŋɛ la Tigerɛ 4 2023 n de so'olum duma 276 kɔ'ɔm yese tiŋa la za'a la paati la yizuo za'a, Asylum Down, Accra.<ref>https://www.graphic.com.gh/news/politics/bawumia-wins-npp-presidential-primary-with-61-43-of-total-valid-votes-cast.html</ref><ref>https://www.graphic.com.gh/news/general-news/npp-presidential-primary-live-updates-of-results.html</ref><ref>https://citinewsroom.com/2023/11/npp-presidential-primary-results-so-far/</ref>
Atalaata daarɛ puan, Naakɛ'ɛsega 2024, Bawumia yuum niɛ la Dr. Matthew Opoku Prempeh ti ka dɛna ka podɔla bo 2024 votum katɛ la.<ref>https://www.myjoyonline.com/npp-unveils-opoku-prempeh-as-bawumias-running-mate-today/#google_vignette</ref> Yele la yuum iŋɛ la Jubilee paki n boi Kumasi. 42 43
Sapɔɔlegɔ 8 2024 puan, Bawumia yuum lui mɛ dee gee bo John Mahama n boi lasebaya ka ki'a zi'an. 44 45
== A miŋa vom yɛla ==
Bawumia yuum di la Samira Bawumia gee ti ba tara kɔma anaasi.<ref>https://ghanaceosummit.com/speaker/mahamudu-bawumia/</ref> Ka de mina e pa'asɛ Mabia (Mossi-Dagbon) nɛreba la puan, puta lɔgeyiŋɔ la Thomas Sankara, Alhassane Ouattara, Haruna Iddrisu, la basɛba. <ref>https://www.researchgate.net/publication/342391962</ref> Ka de la maalam.<ref>https://www.modernghana.com/news/1271502/bawumia-is-a-religious-prostitute-he-cannot-be.html</ref> Yaa Naa Mahamudu Bila e yuum sigɛ ka yu'urɛ Bawumia la, Dagbon tiŋa Naba mina e yuum tum bo ba ze'ele 1948 ta paɛ 1953.<ref>https://thecustodianghonline.com/2022/08/ya-naa-mahamadu-abdulai-named-me-after-him-bawumia/</ref> Yu'urɛ Bawumia la vuurɛ de la "Ba wum ya" n boi Dagbanli la Gmampruli yetɔgum pɔɔsin.
== Nɛreba suŋerɛ tuuma (Philanthropy) ==
Kuka zuudaana podɔla la kɔ'ɔm mina la tuuma yɛla buuri buuri.
Fɔɔ 2020 puan, ka yuum kɔ'ɔm maalɛ la yɔɔma masalaki bunkatɛ ti ba mɛa ka gee kelum maalɛ ka ti nɛresɛba e ze'ele Bono East bɔba ti ba kina pu'usera.<ref>https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/Bawumia-commissions-Utra-modern-Mosque-Complex-for-Prang-Muslim-Community-1082455</ref> Dr. Bawumia yuum pɔsɛ la Siibenya'aŋa yuum dina nuu puan yuum ta maalɛ hali sɔlesi e gani ɛka ayoobi bo Kumasi tiŋasuka masalaki.<ref>https://www.modernghana.com/news/1013572/bawumia-settles-56years-of-accumulated-debt-renov.html</ref>
Sakutega 2021 puan, Bawumia yuum zusɛ la GHS 1500 nambɔɔsi zo'e zo'e bo Psalm Adjeteyfio ti ka bisera ka yire la la ka lɔgerɔ.<ref>https://citinewsroom.com/2021/09/henry-quartey-pledges-ghs1500-monthly-stipend-to-psalm-adjeteyfio/</ref> Siibedaa 2022 puan, Dr. Bawumia yuum bo la la lagefɔ n de GHS 20,000.00 bo taxi dɔleba mina n yuum tari lageri n de GHS 8,400 ti ka pi'e tari lebe ta bo ka duma.<ref>https://citinewsroom.com/2022/05/bawumia-gives-gh%c2%a220000-to-taxi-driver-who-returned-missing-gh%c2%a28400/</ref> Fɔɔ 2021 puan, Dr. Bawumia yuum iŋɛ la ka yuumpinuu la ayoobi dɔgum daarɛ eŋa la Weija Keprosarium.<ref>https://www.gbcghanaonline.com/general/vice-president-dr-bawumia-celebrates-58th-birthday-with-inmates-of-weija-leprosarium/2021/</ref> Fɔɔ 2022 puan, ka yuum de'em la ka dɔgum daarɛ la kinkolɔra tibegɔ ze'ele Weija Kinkolɔra tibeberiba <ref>https://www.gbcghanaonline.com/uncategorized/vice-president-dr-bawumia-marks-59th-birthday-at-home-with-cured-lepers/2022/</ref> gee ti Fɔɔ 2023, ka yuum de'em la ka yuumpiyoobi dɔgum daarɛ la kiibesi n boi Kumasi kɔma yire.<ref>https://www.classfmonline.com/news/general/Bawumia-celebrates-60th-birthday-with-orphans-at-Kumasi-Children-s-Home-46049</ref>ggh
== A tuuma yɛla asi'a ==
Tiŋa wa zuo alagesɛ taaba tuna bo timmaalegɛ suŋerɛ gɔnɔ puan, gee me kelum dɛna mina n pa'asɛ "Board of Directors" ( ze'ele 2017 sa)<ref>http://www.data4sdgs.org/Board</ref>
== A gulesegɔ tuuma yɛla (selected works) ==
* Monetary Policy And Financial Sector Reform In Africa: Ghana's Experience by Mahamudu Bawumia (31 August 2010).
* "The Determination of Bank Interest Spreads in Ghana: An Empirical Analysis of Panel Data" with Martin Ofori and Franklin Belnye, September 2005.
* "Developing a Composite Indicator of Economic Activity in Ghana", with Benjamin Amoah, Bank of Ghana Working Paper, February 2004.
* "A Simple Vector Error Correction Forecasting Model for Ghana", with Joseph Atta-Mensah, Bank of Ghana Working Paper, August 2003.
* "Monetary Growth, Inflation and Exchange Rate Policy in Ghana" Research Department, Bank of Ghana, Journal of the West African Monetary Institute, 2003.
* "The Transmission Mechanism for Monetary Policy in Ghana", with Philip Abradu-Otoo, Bank of Ghana Policy Paper, August 2003.
* "The Determinants of Exchange Rates in Ghana", with Zakari Mumuni. Bank of Ghana Working Paper. March 2003.
* "The Feasibility of Monetary Union in West Africa". Mimeo. Economic Commission for Africa, November 2002.
* "Comparative Institutional Features of Different Common Central Banks", West African Monetary Institute. Mimeo. February 2002.
* "Designing an Exchange Rate Mechanism for the West African Monetary Zone", West African Monetary Institute. Mimeo. February 2002.
* "Explaining African Economic Growth Performance: The Case of Ghana", with Ernest Aryeetey and A. Fosu. Paper prepared for the African Economic Research Consortium. April 2001.
* "Assessing the effectiveness of Intervention on the Foreign Exchange Market in Ghana". Research Department, Bank of Ghana, February 2000.
* "A Review of the Literature of the Impact of Financial Sector Liberalisation on the Poor", with Dr E.K.Y. Addison and Maxwell Opoku Afari, Research Department, Bank of Ghana, August 2000.
* "Financial Markets in Africa. Issues and Challenges for Research," with Professor Ernest Aryeetey, ISSER. October 2000 AERC .
* "Currency Substitution and Money Demand in Ghana: A Cointegration Analysis". Research Department, Bank of Ghana, November 2000.
* "Why the Apparent Rush to Market Reform?" Journal of Economics, 1999.
* "The Sequencing of Fiscal Reform during Structural Adjustment. Lessons from Ghana, Uganda, and Zimbabwe", Comparative Economic Studies, Vol. XXXVIII No.2/3 Summer-Fall 1996.
* "A Closer Look at The Distributional Impact of Ghana’s Structural Adjustment Program (1983–1992). Journal of Modern African Studies. Vol.36 No.1, March 1998.
* "Estimating the Aggregate Values of Human Capital in Sub- Saharan Africa", co-authored with Samuel A.Laryea. Review of Human Factor Studies. Vol. III No.1. June 1997.
* "Africa, the Challenge of Development". Book Chapter in Stephen. Gardner's Comparative Economic Systems, Dryden 1999.
== Iŋa n pɔsɛ tunsɛba (initiatives) ==
* Mobile Money Interoperability
* National Identification System (Ghana Card)
* National Health Insurance App
* Digitisation of the National Lotteries Authority
* Digitsed Procurement Platform for the Public Procurement Authority
* Digitized motor insurance database
* Ghana.Gov (Platform to allow MMDAs to offer digitized services to citizens from a single portal)
* E-Pharmacy and Telehealth Services App
* Electrical Buses official launch
== Na'asegɔ duma (Scholarships and awards) ==
* 2007 — Fellow of the Chartered Institute of Bankers (FCIB).
* 2000 — Who Is Who Among America's Teachers? – Baylor University.
* 1999 — Young Researcher Award: Baylor University, Texas, USA.
* 1995–1999 — President's Research Fellowship: Ph.D. Simon Fraser University.
* 1991–1995 — 4 Graduate Fellowships: Ph.D. Simon Fraser University, Canada.
* 1986 Sir Alan Peacock Prize. Best Economics Student, Department of Economics, University of Buckingham, United Kingdom.
* June 2019, Dr. Bawumia was adjudged Digital Leader of the Year at the 9th Ghana Information Technology & Telecom Awards (GITTA)
== Viisegɔ lɔgerɔ (References) ==
5ypz32dhjs8xv94ixblli270ykniq0c
18155
18154
2025-07-01T18:46:19Z
Akolpoka
244
Added reference
18155
wikitext
text/x-wiki
Mahamudu Bawumia de la Gaana gɔmena nalɛgera la tiŋasuka banki tuntuna kɛka, se'em n tum dɛna Gɔmena zuudaana podɔla kɛka buyopɔi puan n de Ko'oro 7, 2017 ta paɛ Ko'oro 7, 2025 bo Gɔmena zuudaana Nana Akufo-Addo.<ref>{{Cite web|date=2017-01-07|title=Ghana’s New President, Vice President Peacefully Sworn In|url=https://www.ghanastar.com/stories/ghanas-new-president-vice-president-peacefully-sworn-in/|access-date=2025-06-30|website=GhanaStar|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2017-01-07|title=Ghana’s New President, Vice President Peacefully Sworn In|url=https://www.ghanastar.com/stories/ghanas-new-president-vice-president-peacefully-sworn-in/|access-date=2025-06-30|website=GhanaStar|language=en-US}}</ref>[https://web.archive.org/web/20241012215629/https://theaccratimes.com/vice-president-bawumia-wins-npp-flagbearer-race-by-61/]
Ka yuum kelum ze'ele mɛ dɛna Awɔbegɔ Paati Kuka zuudaana podɔla nalɛgera n de 2012 voteŋo katɛ la <ref>{{Cite web |url=https://theaccratimes.com/vice-president-bawumia-wins-npp-flagbearer-race-by-61/ |title=Archive copy |access-date=2025-06-30 |archive-date=2024-10-12 |archive-url=https://web.archive.org/web/20241012215629/https://theaccratimes.com/vice-president-bawumia-wins-npp-flagbearer-race-by-61/ |url-status=dead }}</ref>gee yuum kelum ze'ele dɛna mina nini n nyɛ bii n de podɔla bo suseba n de 2012/2013 Kuka zuudaana voteŋo suseba, sɛka n yuum kɛlegum ba n yuum wi ti John Mahama n de mina n di mi'a n boi voteŋo la.<ref>https://ghananewsagency.org/politics/dr-bawumia-provides-evidence-at-supreme-court-hearing--59019</ref><ref>{{Cite web |url=http://m.peacefmonline.com/pages/politics/politics/201304/161525.php |title=Archive copy |access-date=2025-06-30 |archive-date=2020-02-02 |archive-url=https://web.archive.org/web/20200202105234/https://m.peacefmonline.com/pages/politics/politics/201304/161525.php |url-status=dead }}</ref><ref>https://www.modernghana.com/news/178891/who-is-dr-mahamudu-bawumia.html</ref> <ref>https://www.ghanaweb.com/person/Mahamudu-Bawumia-1188</ref> . Eŋa n yuum tari la PhD n boi "economics" ze'ele Simon Fraser yunivɛsiti.
== Pɔsega vom la sukuu yɛla ==
A de la Mampruŋa.
Ba yuum dɔgɛ Bawimia la Tamale, Gaana Alhaji Mumuni Bawumia la Hajia Mariama Bawumia n dɔgɛ e. Eŋa de pia la buyi zuo, ka sɔ dɔgebɔ puan n de pia la anii gee kelum dɛna buyi zuo ka ma dɔgebɔ puan n de kɔma anuu.<ref>https://web.archive.org/web/20210913155259/https://www.moc.gov.gh/he-alhaji-dr-mahamudu-bawumia</ref><ref>https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/people/person.php?ID=1188</ref><ref>{{Cite web |url=https://www.peacefmonline.com/pages/politics/politics/202210/475680.php |title=Archive copy |access-date=2025-06-30 |archive-date=2023-11-16 |archive-url=https://web.archive.org/web/20231116133232/https://www.peacefmonline.com/pages/politics/politics/202210/475680.php |url-status=dead }}</ref>
Mahamudu Bawumia kiŋɛ ka sukuu LA Sakasaka piramiri Sukuu n boi Tamale <ref>https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/Bawumia-surprises-primary-school-teacher-who-transformed-his-life-954595</ref>gee yuum nyɛ yɔ'ɔ kiŋɛ Tamale Sɛkɛndiri Sukuu n de 1975. Ka n yuum ta ba'asɛ Tamalɛ Sɛkɛndiri Sukuu la pooren, ka yuum kiŋɛ la "United Kingdom", bilam ti ka ta zamesɛ banki tuuma nyaa nyɛ " Chartered Institute of Bankers Diploma ( ACIB). Ka yuum de la zuudaana n boi Gaana "united nations" sukuu kɔma tigere (GUNSA) n de 1981.Ka yuum nyɛ la wia deo degree ba tɛɛsi puan n boi "Economics" n boi Buckingham yunivɛsiti n de 1987.
Ka yuum le nyɛ la master's degree economics puan n boi Lincoln College, Oxford, gee yuum nyɛ ka PhD economics puan n boi Vancouver, British Columbia, Canada in de 1995 puan <ref>https://www.sfu.ca/sfunews/stories/2016/sfu-alumnus-to-serve-ghana-as-vice-president.html</ref>Ka zi'isi ti a yuum kɔ'ɔm mina kankaŋi de la "macroeconomics, international economics, development economics la monetary policy". Ka tari gɔnsaasi zo'e zo'e.
== A tuuma yɛla ==
{| class="wikitable"
|
|This section of a biography of a living person '''needs additional citations for verification'''. Please help by adding reliable sources. Contentious material about living persons that is unsourced or poorly sourced '''must be removed immediately''' from the article and its talk page, especially if potentially libelous.
<small>''Find sources:'' "Mahamudu Bawumia" – news '''·''' newspapers '''·''' books '''·''' scholar '''·''' JSTOR</small> ''(January 2023) (<small>Learn how and when to remove this message</small>)''
|}
Ze'ele 1988 ta paɛ 1990, Bawumia yuum tuni mɛ dɛna pa'ala n boi ligeri yɛla "economics" la international ligeri tuuma n boi Emile Woolf Kɔlegi n de ligeri bisega n boi London, England. Ka yuum kelum tuna mɛ dɛna "intern" n boi viisegɔ weeleŋo n de tiŋasuka ligeri yɛla n boi Washington, D.C. Bawumia yuum kelum tuna mɛ ze'ele bo nɛresɛba n ki'iri n boi African timmaalegɔ banki n boi Zimbabwe. <ref>https://live.worldbank.org/experts/mahamudu-bawumia</ref>
1996 ta paɛ 2000 puan, Bawumia yuum tum mɛ dɛna "professor of economics n boi Hankamer koosego sukuu n boi Baylor yunivɛsiti n boi Waco, Texas, USA, bilam ti ka to'e ka viisegɔ biilum bo'olum n de 1998. Ba yuum kaalɛ e pa'asɛ la " ani n de ani pa'asɛ America's pa'aleba" n de 1999. Ka yuum kelum dikɛ la gɔnɔ tuyi niɛ peelemi n de ligeri yɛla la tiŋa maalegɔ. <ref>https://live.worldbank.org/experts/mahamudu-bawumia</ref>
Bawumia yuum lebe Gaana na la 2000 ti a tuna dɛna economist " n boi Gaana bankin. Ka isege saazuo ze'ele la economist bunkɛka ta dɛna zuudaana n boi weeleŋo la puan gee pooren ti ka nyaa tuna dɛna podɔla kireki bo banki la Gɔmena. Zuudaana John Kufuor e yuum loe ka ti ka dɛna zuudaana n boi Gaana banki n de Siibenya'aŋa 2006. <ref>https://dailyguidenetwork.com/bawumia-thanks-president-kufuor-after-historic-flagbearership-race-victory/</ref>
== 2008 loosego ==
Mahamudu Bawumia yuum de la Awɔbegɔ paati nɛra nalɛgera n de 2008 voteŋo la, Nana Akufu-Addo.<ref>{{Cite web |url=https://starrfm.com.gh/2018/08/ten-years-of-politics-of-intellectualism-the-bawumia-journey-so-far/ |title=Archive copy |access-date=2025-06-30 |archive-date=2024-12-02 |archive-url=https://web.archive.org/web/20241202133140/https://starrfm.com.gh/2018/08/ten-years-of-politics-of-intellectualism-the-bawumia-journey-so-far/ |url-status=dead }}</ref> <ref>https://www.myjoyonline.com/politics/2014/October-23rd/bawumia-confirmed-as-running-mate-to-akufo-addo.php</ref> <ref>https://dailyguidenetwork.com/bawumia-reveals-nanas-secret/</ref> Ti Awɔbegɔ paati la yuum pa'asɛ ka tɔtɛ ka ka voteba la puan dikɛ ta makera la 2004 n boi saazuo tinsi sita la pɔɔsin, n boi wia voteŋo la pooren bii buyi voteŋo la puan.<ref>https://www.ghanaweb.com/person/Mahamudu-Bawumia-1188</ref>
== 2008-2011 loosego ==
Bawumia yuum tuni mɛ dɛna mina e sogeseri yɛla bii daaŋɔ n boi "economic commission of Africa" ze'ele Gunfuko ta paɛ Kilinkiiŋa 2009. Dawaleŋa ta paara Fɔɔ 2009 tiŋasuka puan, ka yuum de la Mina n eeri kaara bɔ'ɔra suŋerɛ n boi British Columbia Liu tiŋasuka yunivɛsiti bo Global zamesegɔ la UBC zim tuuma puan.<ref>https://www.ghanaweb.com/person/Mahamudu-Bawumia-1188</ref>
Fɔɔ 2009 puan, ba yuum loe ka mɛ ti ka dɛna podɔla bo international zo'ore tiŋasuka (IGC), viisegɔ weeleŋo bɔba e tɔkɛ la London ligeri la political science sukuu la Oxford yunivɛsiti sɛka n bo'ori ka'aŋɔ n boi ligeri zo'ore bo Gɔmena la tinsi'a n maali la, gee me kelum tuna mɛ dɛna IGC tigere nɛra bo Sierra Leone.
Ka le tum mɛ dɛna ka'ana bo tiŋasuka banki e boi Sierra Leone n boi lagesegɔ asi'a n malum le lagena zi'isi bo banki la la ka ligeri yɛla tuuma.<ref>https://ghanaceosummit.com/speaker/mahamudu-bawumia/</ref>
Fɔɔ 2009 la Fɔɔ 2010 tiŋasuka puan, ka yuum de la Mina e de kiima n boi viisegɔ weeleŋo bo Africa ligeri zamesegɔ n boi ligeri weeleŋo, Oxford yunivɛsiti. Ko'oro 2011 puan, ba yuum loe Bawumia mɛ ti a ze'ele bo ba kɔrumkɔrum la na'arɛ bo ba African maalegɔ banki n boi Zimbabwe n de African timmaalegɔ banki.
Ka yuum tum mɛ n boi tuunɛ wa puan gura ba e yuum ta le malum loe e ti ka dɛna zuudaana podɔla nalɛgera bo Nana Akufo-Addo n de Awɔbegɔ paati bo Gaana 2012 zuudaana voteŋo la.<ref>https://ghanaceosummit.com/speaker/mahamudu-bawumia/</ref>
== 2012 loosego ==
Ba yuum le malum loe Bawumia mɛ ti ka dɛna zuudaana podɔla nalɛgera bo Nana Akufo-Addo bo 2012 voteŋo katɛ la n de Kilinkiiŋa 2012.<ref>https://www.newsghana.com.gh/nana-addo-chooses-running-mate-sets-to-shock-party-with-bawumia-tomorrow/</ref>
Paati la di mi'isi la kugesi pia n boi Saazuo tiŋa bɔba ta pa'asɛ Yendi, Walewale, Yagaba-Kubore, Bunkputugu, Bimbilla, Chereponi, Kpandai, Tatale,-Sanguli, Tolon lq Zabzugu. Ba yuum le di mi'a mɛ n boi Nabdam la Talensi so'olum n boi Upper East tiŋa. Za'a waabi, Nana Akufo-Addo la Bawumia koŋe ba zuudaana voteŋo bo la John Dramani Mahama.<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Wikipedia:Citation_needed</ref>
== 2016 loosego ==
Nana Akufo-Addo e yuum loe Bawumia ti ka dɛna a podɔla n de 2016 kuka zuudaana voteŋo la.<ref>https://www.graphic.com.gh/news/politics/akufo-addo-chooses-top-notch-bawumia-as-running-mate.html</ref><ref>{{Cite web |url=https://m.peacefmonline.com/pages/politics/politics/201610/295881.php |title=Archive copy |access-date=2025-06-30 |archive-date=2023-11-20 |archive-url=https://web.archive.org/web/20231120105616/https://m.peacefmonline.com/pages/politics/politics/201610/295881.php |url-status=dead }}</ref>
== 2024 Loosego ==
Azuma daarɛ, Siibedaa 16 2023, Bawumia yuum saŋɛ la ka loosego gɔŋɔ ti a ze'ele lɛgɛ n boi Awɔbegɔ paati kuka zuudaana "primaries"<ref>https://3news.com/mammoth-crowd-escorts-bawumia-to-file-his-nomination/</ref>
La n yuum pa'asɛ zuudaana "primaries la puan la, Bawumia la ta loe la pia zuo ba n yuum ta votum ti ba loose nɛreba banuu n wan ze'ele lɛgɛ na'am la pooren bo ki'i loosego nalɛgera bo Awɔbegɔ paati n de 2024 voteŋo la.<ref>https://citinewsroom.com/2023/07/npp-flagbearer-balloting-held-ken-agyapong-picks-number-1-bawumia-10/</ref>
Salurego 26 2023 puan, Bawumia yuum di mi'a bunkatɛ ba loosereba " Congress " Awɔbegɔ paati voteŋo la puan ti ba yuum nyɛ 68% gaŋɛ nalɛgereba bawai duma la pa'asegɔ la puan ta pa'asɛ paati la za'a tiŋa wa zuo loosereba "Congress" ti ba votum bo ba nalɛgera la.<ref>https://citinewsroom.com/2023/08/bawumia-tops-npp-super-delegates-conference-ken-agyapong-qualifies-for-november-primaries/</ref>
Ba yuum votum bo Bawumia ti a bɔna la ba niŋa n boi Awɔbegɔ paati la puan n de 2024 voteŋo la dɛna ba paati la na'arɛ. Bawumia yuum di mi'a mɛ e boi Awɔbegɔ paati "primaries" la la 61.43% yɛsera voteŋo la za'a ti ba votum la puan, la yuum iŋɛ la Tigerɛ 4 2023 n de so'olum duma 276 kɔ'ɔm yese tiŋa la za'a la paati la yizuo za'a, Asylum Down, Accra.<ref>https://www.graphic.com.gh/news/politics/bawumia-wins-npp-presidential-primary-with-61-43-of-total-valid-votes-cast.html</ref><ref>https://www.graphic.com.gh/news/general-news/npp-presidential-primary-live-updates-of-results.html</ref><ref>https://citinewsroom.com/2023/11/npp-presidential-primary-results-so-far/</ref>
Atalaata daarɛ puan, Naakɛ'ɛsega 2024, Bawumia yuum niɛ la Dr. Matthew Opoku Prempeh ti ka dɛna ka podɔla bo 2024 votum katɛ la.<ref>https://www.myjoyonline.com/npp-unveils-opoku-prempeh-as-bawumias-running-mate-today/#google_vignette</ref><ref>https://citinewsroom.com/2024/07/napo-to-be-officially-outdoored-as-bawumias-running-mate-in-kumasi-today/</ref> Yele la yuum iŋɛ la Jubilee paki n boi Kumasi. 42 43
Sapɔɔlegɔ 8 2024 puan, Bawumia yuum lui mɛ dee gee bo John Mahama n boi lasebaya ka ki'a zi'an. 44 45
== A miŋa vom yɛla ==
Bawumia yuum di la Samira Bawumia gee ti ba tara kɔma anaasi.<ref>https://ghanaceosummit.com/speaker/mahamudu-bawumia/</ref> Ka de mina e pa'asɛ Mabia (Mossi-Dagbon) nɛreba la puan, puta lɔgeyiŋɔ la Thomas Sankara, Alhassane Ouattara, Haruna Iddrisu, la basɛba. <ref>https://www.researchgate.net/publication/342391962</ref> Ka de la maalam.<ref>https://www.modernghana.com/news/1271502/bawumia-is-a-religious-prostitute-he-cannot-be.html</ref> Yaa Naa Mahamudu Bila e yuum sigɛ ka yu'urɛ Bawumia la, Dagbon tiŋa Naba mina e yuum tum bo ba ze'ele 1948 ta paɛ 1953.<ref>https://thecustodianghonline.com/2022/08/ya-naa-mahamadu-abdulai-named-me-after-him-bawumia/</ref> Yu'urɛ Bawumia la vuurɛ de la "Ba wum ya" n boi Dagbanli la Gmampruli yetɔgum pɔɔsin.
== Nɛreba suŋerɛ tuuma (Philanthropy) ==
Kuka zuudaana podɔla la kɔ'ɔm mina la tuuma yɛla buuri buuri.
Fɔɔ 2020 puan, ka yuum kɔ'ɔm maalɛ la yɔɔma masalaki bunkatɛ ti ba mɛa ka gee kelum maalɛ ka ti nɛresɛba e ze'ele Bono East bɔba ti ba kina pu'usera.<ref>https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/Bawumia-commissions-Utra-modern-Mosque-Complex-for-Prang-Muslim-Community-1082455</ref> Dr. Bawumia yuum pɔsɛ la Siibenya'aŋa yuum dina nuu puan yuum ta maalɛ hali sɔlesi e gani ɛka ayoobi bo Kumasi tiŋasuka masalaki.<ref>https://www.modernghana.com/news/1013572/bawumia-settles-56years-of-accumulated-debt-renov.html</ref>
Sakutega 2021 puan, Bawumia yuum zusɛ la GHS 1500 nambɔɔsi zo'e zo'e bo Psalm Adjeteyfio ti ka bisera ka yire la la ka lɔgerɔ.<ref>https://citinewsroom.com/2021/09/henry-quartey-pledges-ghs1500-monthly-stipend-to-psalm-adjeteyfio/</ref> Siibedaa 2022 puan, Dr. Bawumia yuum bo la la lagefɔ n de GHS 20,000.00 bo taxi dɔleba mina n yuum tari lageri n de GHS 8,400 ti ka pi'e tari lebe ta bo ka duma.<ref>https://citinewsroom.com/2022/05/bawumia-gives-gh%c2%a220000-to-taxi-driver-who-returned-missing-gh%c2%a28400/</ref> Fɔɔ 2021 puan, Dr. Bawumia yuum iŋɛ la ka yuumpinuu la ayoobi dɔgum daarɛ eŋa la Weija Keprosarium.<ref>https://www.gbcghanaonline.com/general/vice-president-dr-bawumia-celebrates-58th-birthday-with-inmates-of-weija-leprosarium/2021/</ref> Fɔɔ 2022 puan, ka yuum de'em la ka dɔgum daarɛ la kinkolɔra tibegɔ ze'ele Weija Kinkolɔra tibeberiba <ref>https://www.gbcghanaonline.com/uncategorized/vice-president-dr-bawumia-marks-59th-birthday-at-home-with-cured-lepers/2022/</ref> gee ti Fɔɔ 2023, ka yuum de'em la ka yuumpiyoobi dɔgum daarɛ la kiibesi n boi Kumasi kɔma yire.<ref>https://www.classfmonline.com/news/general/Bawumia-celebrates-60th-birthday-with-orphans-at-Kumasi-Children-s-Home-46049</ref>ggh
== A tuuma yɛla asi'a ==
Tiŋa wa zuo alagesɛ taaba tuna bo timmaalegɛ suŋerɛ gɔnɔ puan, gee me kelum dɛna mina n pa'asɛ "Board of Directors" ( ze'ele 2017 sa)<ref>http://www.data4sdgs.org/Board</ref>
== A gulesegɔ tuuma yɛla (selected works) ==
* Monetary Policy And Financial Sector Reform In Africa: Ghana's Experience by Mahamudu Bawumia (31 August 2010).
* "The Determination of Bank Interest Spreads in Ghana: An Empirical Analysis of Panel Data" with Martin Ofori and Franklin Belnye, September 2005.
* "Developing a Composite Indicator of Economic Activity in Ghana", with Benjamin Amoah, Bank of Ghana Working Paper, February 2004.
* "A Simple Vector Error Correction Forecasting Model for Ghana", with Joseph Atta-Mensah, Bank of Ghana Working Paper, August 2003.
* "Monetary Growth, Inflation and Exchange Rate Policy in Ghana" Research Department, Bank of Ghana, Journal of the West African Monetary Institute, 2003.
* "The Transmission Mechanism for Monetary Policy in Ghana", with Philip Abradu-Otoo, Bank of Ghana Policy Paper, August 2003.
* "The Determinants of Exchange Rates in Ghana", with Zakari Mumuni. Bank of Ghana Working Paper. March 2003.
* "The Feasibility of Monetary Union in West Africa". Mimeo. Economic Commission for Africa, November 2002.
* "Comparative Institutional Features of Different Common Central Banks", West African Monetary Institute. Mimeo. February 2002.
* "Designing an Exchange Rate Mechanism for the West African Monetary Zone", West African Monetary Institute. Mimeo. February 2002.
* "Explaining African Economic Growth Performance: The Case of Ghana", with Ernest Aryeetey and A. Fosu. Paper prepared for the African Economic Research Consortium. April 2001.
* "Assessing the effectiveness of Intervention on the Foreign Exchange Market in Ghana". Research Department, Bank of Ghana, February 2000.
* "A Review of the Literature of the Impact of Financial Sector Liberalisation on the Poor", with Dr E.K.Y. Addison and Maxwell Opoku Afari, Research Department, Bank of Ghana, August 2000.
* "Financial Markets in Africa. Issues and Challenges for Research," with Professor Ernest Aryeetey, ISSER. October 2000 AERC .
* "Currency Substitution and Money Demand in Ghana: A Cointegration Analysis". Research Department, Bank of Ghana, November 2000.
* "Why the Apparent Rush to Market Reform?" Journal of Economics, 1999.
* "The Sequencing of Fiscal Reform during Structural Adjustment. Lessons from Ghana, Uganda, and Zimbabwe", Comparative Economic Studies, Vol. XXXVIII No.2/3 Summer-Fall 1996.
* "A Closer Look at The Distributional Impact of Ghana’s Structural Adjustment Program (1983–1992). Journal of Modern African Studies. Vol.36 No.1, March 1998.
* "Estimating the Aggregate Values of Human Capital in Sub- Saharan Africa", co-authored with Samuel A.Laryea. Review of Human Factor Studies. Vol. III No.1. June 1997.
* "Africa, the Challenge of Development". Book Chapter in Stephen. Gardner's Comparative Economic Systems, Dryden 1999.
== Iŋa n pɔsɛ tunsɛba (initiatives) ==
* Mobile Money Interoperability
* National Identification System (Ghana Card)
* National Health Insurance App
* Digitisation of the National Lotteries Authority
* Digitsed Procurement Platform for the Public Procurement Authority
* Digitized motor insurance database
* Ghana.Gov (Platform to allow MMDAs to offer digitized services to citizens from a single portal)
* E-Pharmacy and Telehealth Services App
* Electrical Buses official launch
== Na'asegɔ duma (Scholarships and awards) ==
* 2007 — Fellow of the Chartered Institute of Bankers (FCIB).
* 2000 — Who Is Who Among America's Teachers? – Baylor University.
* 1999 — Young Researcher Award: Baylor University, Texas, USA.
* 1995–1999 — President's Research Fellowship: Ph.D. Simon Fraser University.
* 1991–1995 — 4 Graduate Fellowships: Ph.D. Simon Fraser University, Canada.
* 1986 Sir Alan Peacock Prize. Best Economics Student, Department of Economics, University of Buckingham, United Kingdom.
* June 2019, Dr. Bawumia was adjudged Digital Leader of the Year at the 9th Ghana Information Technology & Telecom Awards (GITTA)
== Viisegɔ lɔgerɔ (References) ==
6fozne206ty07kz0vih4wu2ri9qw296
18156
18155
2025-07-01T18:48:36Z
Akolpoka
244
Added reference
18156
wikitext
text/x-wiki
Mahamudu Bawumia de la Gaana gɔmena nalɛgera la tiŋasuka banki tuntuna kɛka, se'em n tum dɛna Gɔmena zuudaana podɔla kɛka buyopɔi puan n de Ko'oro 7, 2017 ta paɛ Ko'oro 7, 2025 bo Gɔmena zuudaana Nana Akufo-Addo.<ref>{{Cite web|date=2017-01-07|title=Ghana’s New President, Vice President Peacefully Sworn In|url=https://www.ghanastar.com/stories/ghanas-new-president-vice-president-peacefully-sworn-in/|access-date=2025-06-30|website=GhanaStar|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2017-01-07|title=Ghana’s New President, Vice President Peacefully Sworn In|url=https://www.ghanastar.com/stories/ghanas-new-president-vice-president-peacefully-sworn-in/|access-date=2025-06-30|website=GhanaStar|language=en-US}}</ref>[https://web.archive.org/web/20241012215629/https://theaccratimes.com/vice-president-bawumia-wins-npp-flagbearer-race-by-61/]
Ka yuum kelum ze'ele mɛ dɛna Awɔbegɔ Paati Kuka zuudaana podɔla nalɛgera n de 2012 voteŋo katɛ la <ref>{{Cite web |url=https://theaccratimes.com/vice-president-bawumia-wins-npp-flagbearer-race-by-61/ |title=Archive copy |access-date=2025-06-30 |archive-date=2024-10-12 |archive-url=https://web.archive.org/web/20241012215629/https://theaccratimes.com/vice-president-bawumia-wins-npp-flagbearer-race-by-61/ |url-status=dead }}</ref>gee yuum kelum ze'ele dɛna mina nini n nyɛ bii n de podɔla bo suseba n de 2012/2013 Kuka zuudaana voteŋo suseba, sɛka n yuum kɛlegum ba n yuum wi ti John Mahama n de mina n di mi'a n boi voteŋo la.<ref>https://ghananewsagency.org/politics/dr-bawumia-provides-evidence-at-supreme-court-hearing--59019</ref><ref>{{Cite web |url=http://m.peacefmonline.com/pages/politics/politics/201304/161525.php |title=Archive copy |access-date=2025-06-30 |archive-date=2020-02-02 |archive-url=https://web.archive.org/web/20200202105234/https://m.peacefmonline.com/pages/politics/politics/201304/161525.php |url-status=dead }}</ref><ref>https://www.modernghana.com/news/178891/who-is-dr-mahamudu-bawumia.html</ref> <ref>https://www.ghanaweb.com/person/Mahamudu-Bawumia-1188</ref> . Eŋa n yuum tari la PhD n boi "economics" ze'ele Simon Fraser yunivɛsiti.
== Pɔsega vom la sukuu yɛla ==
A de la Mampruŋa.
Ba yuum dɔgɛ Bawimia la Tamale, Gaana Alhaji Mumuni Bawumia la Hajia Mariama Bawumia n dɔgɛ e. Eŋa de pia la buyi zuo, ka sɔ dɔgebɔ puan n de pia la anii gee kelum dɛna buyi zuo ka ma dɔgebɔ puan n de kɔma anuu.<ref>https://web.archive.org/web/20210913155259/https://www.moc.gov.gh/he-alhaji-dr-mahamudu-bawumia</ref><ref>https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/people/person.php?ID=1188</ref><ref>{{Cite web |url=https://www.peacefmonline.com/pages/politics/politics/202210/475680.php |title=Archive copy |access-date=2025-06-30 |archive-date=2023-11-16 |archive-url=https://web.archive.org/web/20231116133232/https://www.peacefmonline.com/pages/politics/politics/202210/475680.php |url-status=dead }}</ref>
Mahamudu Bawumia kiŋɛ ka sukuu LA Sakasaka piramiri Sukuu n boi Tamale <ref>https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/Bawumia-surprises-primary-school-teacher-who-transformed-his-life-954595</ref>gee yuum nyɛ yɔ'ɔ kiŋɛ Tamale Sɛkɛndiri Sukuu n de 1975. Ka n yuum ta ba'asɛ Tamalɛ Sɛkɛndiri Sukuu la pooren, ka yuum kiŋɛ la "United Kingdom", bilam ti ka ta zamesɛ banki tuuma nyaa nyɛ " Chartered Institute of Bankers Diploma ( ACIB). Ka yuum de la zuudaana n boi Gaana "united nations" sukuu kɔma tigere (GUNSA) n de 1981.Ka yuum nyɛ la wia deo degree ba tɛɛsi puan n boi "Economics" n boi Buckingham yunivɛsiti n de 1987.
Ka yuum le nyɛ la master's degree economics puan n boi Lincoln College, Oxford, gee yuum nyɛ ka PhD economics puan n boi Vancouver, British Columbia, Canada in de 1995 puan <ref>https://www.sfu.ca/sfunews/stories/2016/sfu-alumnus-to-serve-ghana-as-vice-president.html</ref>Ka zi'isi ti a yuum kɔ'ɔm mina kankaŋi de la "macroeconomics, international economics, development economics la monetary policy". Ka tari gɔnsaasi zo'e zo'e.
== A tuuma yɛla ==
{| class="wikitable"
|
|This section of a biography of a living person '''needs additional citations for verification'''. Please help by adding reliable sources. Contentious material about living persons that is unsourced or poorly sourced '''must be removed immediately''' from the article and its talk page, especially if potentially libelous.
<small>''Find sources:'' "Mahamudu Bawumia" – news '''·''' newspapers '''·''' books '''·''' scholar '''·''' JSTOR</small> ''(January 2023) (<small>Learn how and when to remove this message</small>)''
|}
Ze'ele 1988 ta paɛ 1990, Bawumia yuum tuni mɛ dɛna pa'ala n boi ligeri yɛla "economics" la international ligeri tuuma n boi Emile Woolf Kɔlegi n de ligeri bisega n boi London, England. Ka yuum kelum tuna mɛ dɛna "intern" n boi viisegɔ weeleŋo n de tiŋasuka ligeri yɛla n boi Washington, D.C. Bawumia yuum kelum tuna mɛ ze'ele bo nɛresɛba n ki'iri n boi African timmaalegɔ banki n boi Zimbabwe. <ref>https://live.worldbank.org/experts/mahamudu-bawumia</ref>
1996 ta paɛ 2000 puan, Bawumia yuum tum mɛ dɛna "professor of economics n boi Hankamer koosego sukuu n boi Baylor yunivɛsiti n boi Waco, Texas, USA, bilam ti ka to'e ka viisegɔ biilum bo'olum n de 1998. Ba yuum kaalɛ e pa'asɛ la " ani n de ani pa'asɛ America's pa'aleba" n de 1999. Ka yuum kelum dikɛ la gɔnɔ tuyi niɛ peelemi n de ligeri yɛla la tiŋa maalegɔ. <ref>https://live.worldbank.org/experts/mahamudu-bawumia</ref>
Bawumia yuum lebe Gaana na la 2000 ti a tuna dɛna economist " n boi Gaana bankin. Ka isege saazuo ze'ele la economist bunkɛka ta dɛna zuudaana n boi weeleŋo la puan gee pooren ti ka nyaa tuna dɛna podɔla kireki bo banki la Gɔmena. Zuudaana John Kufuor e yuum loe ka ti ka dɛna zuudaana n boi Gaana banki n de Siibenya'aŋa 2006. <ref>https://dailyguidenetwork.com/bawumia-thanks-president-kufuor-after-historic-flagbearership-race-victory/</ref>
== 2008 loosego ==
Mahamudu Bawumia yuum de la Awɔbegɔ paati nɛra nalɛgera n de 2008 voteŋo la, Nana Akufu-Addo.<ref>{{Cite web |url=https://starrfm.com.gh/2018/08/ten-years-of-politics-of-intellectualism-the-bawumia-journey-so-far/ |title=Archive copy |access-date=2025-06-30 |archive-date=2024-12-02 |archive-url=https://web.archive.org/web/20241202133140/https://starrfm.com.gh/2018/08/ten-years-of-politics-of-intellectualism-the-bawumia-journey-so-far/ |url-status=dead }}</ref> <ref>https://www.myjoyonline.com/politics/2014/October-23rd/bawumia-confirmed-as-running-mate-to-akufo-addo.php</ref> <ref>https://dailyguidenetwork.com/bawumia-reveals-nanas-secret/</ref> Ti Awɔbegɔ paati la yuum pa'asɛ ka tɔtɛ ka ka voteba la puan dikɛ ta makera la 2004 n boi saazuo tinsi sita la pɔɔsin, n boi wia voteŋo la pooren bii buyi voteŋo la puan.<ref>https://www.ghanaweb.com/person/Mahamudu-Bawumia-1188</ref>
== 2008-2011 loosego ==
Bawumia yuum tuni mɛ dɛna mina e sogeseri yɛla bii daaŋɔ n boi "economic commission of Africa" ze'ele Gunfuko ta paɛ Kilinkiiŋa 2009. Dawaleŋa ta paara Fɔɔ 2009 tiŋasuka puan, ka yuum de la Mina n eeri kaara bɔ'ɔra suŋerɛ n boi British Columbia Liu tiŋasuka yunivɛsiti bo Global zamesegɔ la UBC zim tuuma puan.<ref>https://www.ghanaweb.com/person/Mahamudu-Bawumia-1188</ref>
Fɔɔ 2009 puan, ba yuum loe ka mɛ ti ka dɛna podɔla bo international zo'ore tiŋasuka (IGC), viisegɔ weeleŋo bɔba e tɔkɛ la London ligeri la political science sukuu la Oxford yunivɛsiti sɛka n bo'ori ka'aŋɔ n boi ligeri zo'ore bo Gɔmena la tinsi'a n maali la, gee me kelum tuna mɛ dɛna IGC tigere nɛra bo Sierra Leone.
Ka le tum mɛ dɛna ka'ana bo tiŋasuka banki e boi Sierra Leone n boi lagesegɔ asi'a n malum le lagena zi'isi bo banki la la ka ligeri yɛla tuuma.<ref>https://ghanaceosummit.com/speaker/mahamudu-bawumia/</ref>
Fɔɔ 2009 la Fɔɔ 2010 tiŋasuka puan, ka yuum de la Mina e de kiima n boi viisegɔ weeleŋo bo Africa ligeri zamesegɔ n boi ligeri weeleŋo, Oxford yunivɛsiti. Ko'oro 2011 puan, ba yuum loe Bawumia mɛ ti a ze'ele bo ba kɔrumkɔrum la na'arɛ bo ba African maalegɔ banki n boi Zimbabwe n de African timmaalegɔ banki.
Ka yuum tum mɛ n boi tuunɛ wa puan gura ba e yuum ta le malum loe e ti ka dɛna zuudaana podɔla nalɛgera bo Nana Akufo-Addo n de Awɔbegɔ paati bo Gaana 2012 zuudaana voteŋo la.<ref>https://ghanaceosummit.com/speaker/mahamudu-bawumia/</ref>
== 2012 loosego ==
Ba yuum le malum loe Bawumia mɛ ti ka dɛna zuudaana podɔla nalɛgera bo Nana Akufo-Addo bo 2012 voteŋo katɛ la n de Kilinkiiŋa 2012.<ref>https://www.newsghana.com.gh/nana-addo-chooses-running-mate-sets-to-shock-party-with-bawumia-tomorrow/</ref>
Paati la di mi'isi la kugesi pia n boi Saazuo tiŋa bɔba ta pa'asɛ Yendi, Walewale, Yagaba-Kubore, Bunkputugu, Bimbilla, Chereponi, Kpandai, Tatale,-Sanguli, Tolon lq Zabzugu. Ba yuum le di mi'a mɛ n boi Nabdam la Talensi so'olum n boi Upper East tiŋa. Za'a waabi, Nana Akufo-Addo la Bawumia koŋe ba zuudaana voteŋo bo la John Dramani Mahama.<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Wikipedia:Citation_needed</ref>
== 2016 loosego ==
Nana Akufo-Addo e yuum loe Bawumia ti ka dɛna a podɔla n de 2016 kuka zuudaana voteŋo la.<ref>https://www.graphic.com.gh/news/politics/akufo-addo-chooses-top-notch-bawumia-as-running-mate.html</ref><ref>{{Cite web |url=https://m.peacefmonline.com/pages/politics/politics/201610/295881.php |title=Archive copy |access-date=2025-06-30 |archive-date=2023-11-20 |archive-url=https://web.archive.org/web/20231120105616/https://m.peacefmonline.com/pages/politics/politics/201610/295881.php |url-status=dead }}</ref>
== 2024 Loosego ==
Azuma daarɛ, Siibedaa 16 2023, Bawumia yuum saŋɛ la ka loosego gɔŋɔ ti a ze'ele lɛgɛ n boi Awɔbegɔ paati kuka zuudaana "primaries"<ref>https://3news.com/mammoth-crowd-escorts-bawumia-to-file-his-nomination/</ref>
La n yuum pa'asɛ zuudaana "primaries la puan la, Bawumia la ta loe la pia zuo ba n yuum ta votum ti ba loose nɛreba banuu n wan ze'ele lɛgɛ na'am la pooren bo ki'i loosego nalɛgera bo Awɔbegɔ paati n de 2024 voteŋo la.<ref>https://citinewsroom.com/2023/07/npp-flagbearer-balloting-held-ken-agyapong-picks-number-1-bawumia-10/</ref>
Salurego 26 2023 puan, Bawumia yuum di mi'a bunkatɛ ba loosereba " Congress " Awɔbegɔ paati voteŋo la puan ti ba yuum nyɛ 68% gaŋɛ nalɛgereba bawai duma la pa'asegɔ la puan ta pa'asɛ paati la za'a tiŋa wa zuo loosereba "Congress" ti ba votum bo ba nalɛgera la.<ref>https://citinewsroom.com/2023/08/bawumia-tops-npp-super-delegates-conference-ken-agyapong-qualifies-for-november-primaries/</ref>
Ba yuum votum bo Bawumia ti a bɔna la ba niŋa n boi Awɔbegɔ paati la puan n de 2024 voteŋo la dɛna ba paati la na'arɛ. Bawumia yuum di mi'a mɛ e boi Awɔbegɔ paati "primaries" la la 61.43% yɛsera voteŋo la za'a ti ba votum la puan, la yuum iŋɛ la Tigerɛ 4 2023 n de so'olum duma 276 kɔ'ɔm yese tiŋa la za'a la paati la yizuo za'a, Asylum Down, Accra.<ref>https://www.graphic.com.gh/news/politics/bawumia-wins-npp-presidential-primary-with-61-43-of-total-valid-votes-cast.html</ref><ref>https://www.graphic.com.gh/news/general-news/npp-presidential-primary-live-updates-of-results.html</ref><ref>https://citinewsroom.com/2023/11/npp-presidential-primary-results-so-far/</ref>
Atalaata daarɛ puan, Naakɛ'ɛsega 2024, Bawumia yuum niɛ la Dr. Matthew Opoku Prempeh ti ka dɛna ka podɔla bo 2024 votum katɛ la.<ref>https://www.myjoyonline.com/npp-unveils-opoku-prempeh-as-bawumias-running-mate-today/#google_vignette</ref><ref>https://citinewsroom.com/2024/07/napo-to-be-officially-outdoored-as-bawumias-running-mate-in-kumasi-today/</ref> <ref>https://www.myjoyonline.com/playback-npp-unveiled-opoku-prempeh-as-bawumias-running-mate/</ref> Yele la yuum iŋɛ la Jubilee paki n boi Kumasi. 42 43
Sapɔɔlegɔ 8 2024 puan, Bawumia yuum lui mɛ dee gee bo John Mahama n boi lasebaya ka ki'a zi'an. 44 45
== A miŋa vom yɛla ==
Bawumia yuum di la Samira Bawumia gee ti ba tara kɔma anaasi.<ref>https://ghanaceosummit.com/speaker/mahamudu-bawumia/</ref> Ka de mina e pa'asɛ Mabia (Mossi-Dagbon) nɛreba la puan, puta lɔgeyiŋɔ la Thomas Sankara, Alhassane Ouattara, Haruna Iddrisu, la basɛba. <ref>https://www.researchgate.net/publication/342391962</ref> Ka de la maalam.<ref>https://www.modernghana.com/news/1271502/bawumia-is-a-religious-prostitute-he-cannot-be.html</ref> Yaa Naa Mahamudu Bila e yuum sigɛ ka yu'urɛ Bawumia la, Dagbon tiŋa Naba mina e yuum tum bo ba ze'ele 1948 ta paɛ 1953.<ref>https://thecustodianghonline.com/2022/08/ya-naa-mahamadu-abdulai-named-me-after-him-bawumia/</ref> Yu'urɛ Bawumia la vuurɛ de la "Ba wum ya" n boi Dagbanli la Gmampruli yetɔgum pɔɔsin.
== Nɛreba suŋerɛ tuuma (Philanthropy) ==
Kuka zuudaana podɔla la kɔ'ɔm mina la tuuma yɛla buuri buuri.
Fɔɔ 2020 puan, ka yuum kɔ'ɔm maalɛ la yɔɔma masalaki bunkatɛ ti ba mɛa ka gee kelum maalɛ ka ti nɛresɛba e ze'ele Bono East bɔba ti ba kina pu'usera.<ref>https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/Bawumia-commissions-Utra-modern-Mosque-Complex-for-Prang-Muslim-Community-1082455</ref> Dr. Bawumia yuum pɔsɛ la Siibenya'aŋa yuum dina nuu puan yuum ta maalɛ hali sɔlesi e gani ɛka ayoobi bo Kumasi tiŋasuka masalaki.<ref>https://www.modernghana.com/news/1013572/bawumia-settles-56years-of-accumulated-debt-renov.html</ref>
Sakutega 2021 puan, Bawumia yuum zusɛ la GHS 1500 nambɔɔsi zo'e zo'e bo Psalm Adjeteyfio ti ka bisera ka yire la la ka lɔgerɔ.<ref>https://citinewsroom.com/2021/09/henry-quartey-pledges-ghs1500-monthly-stipend-to-psalm-adjeteyfio/</ref> Siibedaa 2022 puan, Dr. Bawumia yuum bo la la lagefɔ n de GHS 20,000.00 bo taxi dɔleba mina n yuum tari lageri n de GHS 8,400 ti ka pi'e tari lebe ta bo ka duma.<ref>https://citinewsroom.com/2022/05/bawumia-gives-gh%c2%a220000-to-taxi-driver-who-returned-missing-gh%c2%a28400/</ref> Fɔɔ 2021 puan, Dr. Bawumia yuum iŋɛ la ka yuumpinuu la ayoobi dɔgum daarɛ eŋa la Weija Keprosarium.<ref>https://www.gbcghanaonline.com/general/vice-president-dr-bawumia-celebrates-58th-birthday-with-inmates-of-weija-leprosarium/2021/</ref> Fɔɔ 2022 puan, ka yuum de'em la ka dɔgum daarɛ la kinkolɔra tibegɔ ze'ele Weija Kinkolɔra tibeberiba <ref>https://www.gbcghanaonline.com/uncategorized/vice-president-dr-bawumia-marks-59th-birthday-at-home-with-cured-lepers/2022/</ref> gee ti Fɔɔ 2023, ka yuum de'em la ka yuumpiyoobi dɔgum daarɛ la kiibesi n boi Kumasi kɔma yire.<ref>https://www.classfmonline.com/news/general/Bawumia-celebrates-60th-birthday-with-orphans-at-Kumasi-Children-s-Home-46049</ref>ggh
== A tuuma yɛla asi'a ==
Tiŋa wa zuo alagesɛ taaba tuna bo timmaalegɛ suŋerɛ gɔnɔ puan, gee me kelum dɛna mina n pa'asɛ "Board of Directors" ( ze'ele 2017 sa)<ref>http://www.data4sdgs.org/Board</ref>
== A gulesegɔ tuuma yɛla (selected works) ==
* Monetary Policy And Financial Sector Reform In Africa: Ghana's Experience by Mahamudu Bawumia (31 August 2010).
* "The Determination of Bank Interest Spreads in Ghana: An Empirical Analysis of Panel Data" with Martin Ofori and Franklin Belnye, September 2005.
* "Developing a Composite Indicator of Economic Activity in Ghana", with Benjamin Amoah, Bank of Ghana Working Paper, February 2004.
* "A Simple Vector Error Correction Forecasting Model for Ghana", with Joseph Atta-Mensah, Bank of Ghana Working Paper, August 2003.
* "Monetary Growth, Inflation and Exchange Rate Policy in Ghana" Research Department, Bank of Ghana, Journal of the West African Monetary Institute, 2003.
* "The Transmission Mechanism for Monetary Policy in Ghana", with Philip Abradu-Otoo, Bank of Ghana Policy Paper, August 2003.
* "The Determinants of Exchange Rates in Ghana", with Zakari Mumuni. Bank of Ghana Working Paper. March 2003.
* "The Feasibility of Monetary Union in West Africa". Mimeo. Economic Commission for Africa, November 2002.
* "Comparative Institutional Features of Different Common Central Banks", West African Monetary Institute. Mimeo. February 2002.
* "Designing an Exchange Rate Mechanism for the West African Monetary Zone", West African Monetary Institute. Mimeo. February 2002.
* "Explaining African Economic Growth Performance: The Case of Ghana", with Ernest Aryeetey and A. Fosu. Paper prepared for the African Economic Research Consortium. April 2001.
* "Assessing the effectiveness of Intervention on the Foreign Exchange Market in Ghana". Research Department, Bank of Ghana, February 2000.
* "A Review of the Literature of the Impact of Financial Sector Liberalisation on the Poor", with Dr E.K.Y. Addison and Maxwell Opoku Afari, Research Department, Bank of Ghana, August 2000.
* "Financial Markets in Africa. Issues and Challenges for Research," with Professor Ernest Aryeetey, ISSER. October 2000 AERC .
* "Currency Substitution and Money Demand in Ghana: A Cointegration Analysis". Research Department, Bank of Ghana, November 2000.
* "Why the Apparent Rush to Market Reform?" Journal of Economics, 1999.
* "The Sequencing of Fiscal Reform during Structural Adjustment. Lessons from Ghana, Uganda, and Zimbabwe", Comparative Economic Studies, Vol. XXXVIII No.2/3 Summer-Fall 1996.
* "A Closer Look at The Distributional Impact of Ghana’s Structural Adjustment Program (1983–1992). Journal of Modern African Studies. Vol.36 No.1, March 1998.
* "Estimating the Aggregate Values of Human Capital in Sub- Saharan Africa", co-authored with Samuel A.Laryea. Review of Human Factor Studies. Vol. III No.1. June 1997.
* "Africa, the Challenge of Development". Book Chapter in Stephen. Gardner's Comparative Economic Systems, Dryden 1999.
== Iŋa n pɔsɛ tunsɛba (initiatives) ==
* Mobile Money Interoperability
* National Identification System (Ghana Card)
* National Health Insurance App
* Digitisation of the National Lotteries Authority
* Digitsed Procurement Platform for the Public Procurement Authority
* Digitized motor insurance database
* Ghana.Gov (Platform to allow MMDAs to offer digitized services to citizens from a single portal)
* E-Pharmacy and Telehealth Services App
* Electrical Buses official launch
== Na'asegɔ duma (Scholarships and awards) ==
* 2007 — Fellow of the Chartered Institute of Bankers (FCIB).
* 2000 — Who Is Who Among America's Teachers? – Baylor University.
* 1999 — Young Researcher Award: Baylor University, Texas, USA.
* 1995–1999 — President's Research Fellowship: Ph.D. Simon Fraser University.
* 1991–1995 — 4 Graduate Fellowships: Ph.D. Simon Fraser University, Canada.
* 1986 Sir Alan Peacock Prize. Best Economics Student, Department of Economics, University of Buckingham, United Kingdom.
* June 2019, Dr. Bawumia was adjudged Digital Leader of the Year at the 9th Ghana Information Technology & Telecom Awards (GITTA)
== Viisegɔ lɔgerɔ (References) ==
1ylfuieobk75hbg982d602xoa1awyny
18157
18156
2025-07-01T18:49:57Z
Akolpoka
244
Added reference
18157
wikitext
text/x-wiki
Mahamudu Bawumia de la Gaana gɔmena nalɛgera la tiŋasuka banki tuntuna kɛka, se'em n tum dɛna Gɔmena zuudaana podɔla kɛka buyopɔi puan n de Ko'oro 7, 2017 ta paɛ Ko'oro 7, 2025 bo Gɔmena zuudaana Nana Akufo-Addo.<ref>{{Cite web|date=2017-01-07|title=Ghana’s New President, Vice President Peacefully Sworn In|url=https://www.ghanastar.com/stories/ghanas-new-president-vice-president-peacefully-sworn-in/|access-date=2025-06-30|website=GhanaStar|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2017-01-07|title=Ghana’s New President, Vice President Peacefully Sworn In|url=https://www.ghanastar.com/stories/ghanas-new-president-vice-president-peacefully-sworn-in/|access-date=2025-06-30|website=GhanaStar|language=en-US}}</ref>[https://web.archive.org/web/20241012215629/https://theaccratimes.com/vice-president-bawumia-wins-npp-flagbearer-race-by-61/]
Ka yuum kelum ze'ele mɛ dɛna Awɔbegɔ Paati Kuka zuudaana podɔla nalɛgera n de 2012 voteŋo katɛ la <ref>{{Cite web |url=https://theaccratimes.com/vice-president-bawumia-wins-npp-flagbearer-race-by-61/ |title=Archive copy |access-date=2025-06-30 |archive-date=2024-10-12 |archive-url=https://web.archive.org/web/20241012215629/https://theaccratimes.com/vice-president-bawumia-wins-npp-flagbearer-race-by-61/ |url-status=dead }}</ref>gee yuum kelum ze'ele dɛna mina nini n nyɛ bii n de podɔla bo suseba n de 2012/2013 Kuka zuudaana voteŋo suseba, sɛka n yuum kɛlegum ba n yuum wi ti John Mahama n de mina n di mi'a n boi voteŋo la.<ref>https://ghananewsagency.org/politics/dr-bawumia-provides-evidence-at-supreme-court-hearing--59019</ref><ref>{{Cite web |url=http://m.peacefmonline.com/pages/politics/politics/201304/161525.php |title=Archive copy |access-date=2025-06-30 |archive-date=2020-02-02 |archive-url=https://web.archive.org/web/20200202105234/https://m.peacefmonline.com/pages/politics/politics/201304/161525.php |url-status=dead }}</ref><ref>https://www.modernghana.com/news/178891/who-is-dr-mahamudu-bawumia.html</ref> <ref>https://www.ghanaweb.com/person/Mahamudu-Bawumia-1188</ref> . Eŋa n yuum tari la PhD n boi "economics" ze'ele Simon Fraser yunivɛsiti.
== Pɔsega vom la sukuu yɛla ==
A de la Mampruŋa.
Ba yuum dɔgɛ Bawimia la Tamale, Gaana Alhaji Mumuni Bawumia la Hajia Mariama Bawumia n dɔgɛ e. Eŋa de pia la buyi zuo, ka sɔ dɔgebɔ puan n de pia la anii gee kelum dɛna buyi zuo ka ma dɔgebɔ puan n de kɔma anuu.<ref>https://web.archive.org/web/20210913155259/https://www.moc.gov.gh/he-alhaji-dr-mahamudu-bawumia</ref><ref>https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/people/person.php?ID=1188</ref><ref>{{Cite web |url=https://www.peacefmonline.com/pages/politics/politics/202210/475680.php |title=Archive copy |access-date=2025-06-30 |archive-date=2023-11-16 |archive-url=https://web.archive.org/web/20231116133232/https://www.peacefmonline.com/pages/politics/politics/202210/475680.php |url-status=dead }}</ref>
Mahamudu Bawumia kiŋɛ ka sukuu LA Sakasaka piramiri Sukuu n boi Tamale <ref>https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/Bawumia-surprises-primary-school-teacher-who-transformed-his-life-954595</ref>gee yuum nyɛ yɔ'ɔ kiŋɛ Tamale Sɛkɛndiri Sukuu n de 1975. Ka n yuum ta ba'asɛ Tamalɛ Sɛkɛndiri Sukuu la pooren, ka yuum kiŋɛ la "United Kingdom", bilam ti ka ta zamesɛ banki tuuma nyaa nyɛ " Chartered Institute of Bankers Diploma ( ACIB). Ka yuum de la zuudaana n boi Gaana "united nations" sukuu kɔma tigere (GUNSA) n de 1981.Ka yuum nyɛ la wia deo degree ba tɛɛsi puan n boi "Economics" n boi Buckingham yunivɛsiti n de 1987.
Ka yuum le nyɛ la master's degree economics puan n boi Lincoln College, Oxford, gee yuum nyɛ ka PhD economics puan n boi Vancouver, British Columbia, Canada in de 1995 puan <ref>https://www.sfu.ca/sfunews/stories/2016/sfu-alumnus-to-serve-ghana-as-vice-president.html</ref>Ka zi'isi ti a yuum kɔ'ɔm mina kankaŋi de la "macroeconomics, international economics, development economics la monetary policy". Ka tari gɔnsaasi zo'e zo'e.
== A tuuma yɛla ==
{| class="wikitable"
|
|This section of a biography of a living person '''needs additional citations for verification'''. Please help by adding reliable sources. Contentious material about living persons that is unsourced or poorly sourced '''must be removed immediately''' from the article and its talk page, especially if potentially libelous.
<small>''Find sources:'' "Mahamudu Bawumia" – news '''·''' newspapers '''·''' books '''·''' scholar '''·''' JSTOR</small> ''(January 2023) (<small>Learn how and when to remove this message</small>)''
|}
Ze'ele 1988 ta paɛ 1990, Bawumia yuum tuni mɛ dɛna pa'ala n boi ligeri yɛla "economics" la international ligeri tuuma n boi Emile Woolf Kɔlegi n de ligeri bisega n boi London, England. Ka yuum kelum tuna mɛ dɛna "intern" n boi viisegɔ weeleŋo n de tiŋasuka ligeri yɛla n boi Washington, D.C. Bawumia yuum kelum tuna mɛ ze'ele bo nɛresɛba n ki'iri n boi African timmaalegɔ banki n boi Zimbabwe. <ref>https://live.worldbank.org/experts/mahamudu-bawumia</ref>
1996 ta paɛ 2000 puan, Bawumia yuum tum mɛ dɛna "professor of economics n boi Hankamer koosego sukuu n boi Baylor yunivɛsiti n boi Waco, Texas, USA, bilam ti ka to'e ka viisegɔ biilum bo'olum n de 1998. Ba yuum kaalɛ e pa'asɛ la " ani n de ani pa'asɛ America's pa'aleba" n de 1999. Ka yuum kelum dikɛ la gɔnɔ tuyi niɛ peelemi n de ligeri yɛla la tiŋa maalegɔ. <ref>https://live.worldbank.org/experts/mahamudu-bawumia</ref>
Bawumia yuum lebe Gaana na la 2000 ti a tuna dɛna economist " n boi Gaana bankin. Ka isege saazuo ze'ele la economist bunkɛka ta dɛna zuudaana n boi weeleŋo la puan gee pooren ti ka nyaa tuna dɛna podɔla kireki bo banki la Gɔmena. Zuudaana John Kufuor e yuum loe ka ti ka dɛna zuudaana n boi Gaana banki n de Siibenya'aŋa 2006. <ref>https://dailyguidenetwork.com/bawumia-thanks-president-kufuor-after-historic-flagbearership-race-victory/</ref>
== 2008 loosego ==
Mahamudu Bawumia yuum de la Awɔbegɔ paati nɛra nalɛgera n de 2008 voteŋo la, Nana Akufu-Addo.<ref>{{Cite web |url=https://starrfm.com.gh/2018/08/ten-years-of-politics-of-intellectualism-the-bawumia-journey-so-far/ |title=Archive copy |access-date=2025-06-30 |archive-date=2024-12-02 |archive-url=https://web.archive.org/web/20241202133140/https://starrfm.com.gh/2018/08/ten-years-of-politics-of-intellectualism-the-bawumia-journey-so-far/ |url-status=dead }}</ref> <ref>https://www.myjoyonline.com/politics/2014/October-23rd/bawumia-confirmed-as-running-mate-to-akufo-addo.php</ref> <ref>https://dailyguidenetwork.com/bawumia-reveals-nanas-secret/</ref> Ti Awɔbegɔ paati la yuum pa'asɛ ka tɔtɛ ka ka voteba la puan dikɛ ta makera la 2004 n boi saazuo tinsi sita la pɔɔsin, n boi wia voteŋo la pooren bii buyi voteŋo la puan.<ref>https://www.ghanaweb.com/person/Mahamudu-Bawumia-1188</ref>
== 2008-2011 loosego ==
Bawumia yuum tuni mɛ dɛna mina e sogeseri yɛla bii daaŋɔ n boi "economic commission of Africa" ze'ele Gunfuko ta paɛ Kilinkiiŋa 2009. Dawaleŋa ta paara Fɔɔ 2009 tiŋasuka puan, ka yuum de la Mina n eeri kaara bɔ'ɔra suŋerɛ n boi British Columbia Liu tiŋasuka yunivɛsiti bo Global zamesegɔ la UBC zim tuuma puan.<ref>https://www.ghanaweb.com/person/Mahamudu-Bawumia-1188</ref>
Fɔɔ 2009 puan, ba yuum loe ka mɛ ti ka dɛna podɔla bo international zo'ore tiŋasuka (IGC), viisegɔ weeleŋo bɔba e tɔkɛ la London ligeri la political science sukuu la Oxford yunivɛsiti sɛka n bo'ori ka'aŋɔ n boi ligeri zo'ore bo Gɔmena la tinsi'a n maali la, gee me kelum tuna mɛ dɛna IGC tigere nɛra bo Sierra Leone.
Ka le tum mɛ dɛna ka'ana bo tiŋasuka banki e boi Sierra Leone n boi lagesegɔ asi'a n malum le lagena zi'isi bo banki la la ka ligeri yɛla tuuma.<ref>https://ghanaceosummit.com/speaker/mahamudu-bawumia/</ref>
Fɔɔ 2009 la Fɔɔ 2010 tiŋasuka puan, ka yuum de la Mina e de kiima n boi viisegɔ weeleŋo bo Africa ligeri zamesegɔ n boi ligeri weeleŋo, Oxford yunivɛsiti. Ko'oro 2011 puan, ba yuum loe Bawumia mɛ ti a ze'ele bo ba kɔrumkɔrum la na'arɛ bo ba African maalegɔ banki n boi Zimbabwe n de African timmaalegɔ banki.
Ka yuum tum mɛ n boi tuunɛ wa puan gura ba e yuum ta le malum loe e ti ka dɛna zuudaana podɔla nalɛgera bo Nana Akufo-Addo n de Awɔbegɔ paati bo Gaana 2012 zuudaana voteŋo la.<ref>https://ghanaceosummit.com/speaker/mahamudu-bawumia/</ref>
== 2012 loosego ==
Ba yuum le malum loe Bawumia mɛ ti ka dɛna zuudaana podɔla nalɛgera bo Nana Akufo-Addo bo 2012 voteŋo katɛ la n de Kilinkiiŋa 2012.<ref>https://www.newsghana.com.gh/nana-addo-chooses-running-mate-sets-to-shock-party-with-bawumia-tomorrow/</ref>
Paati la di mi'isi la kugesi pia n boi Saazuo tiŋa bɔba ta pa'asɛ Yendi, Walewale, Yagaba-Kubore, Bunkputugu, Bimbilla, Chereponi, Kpandai, Tatale,-Sanguli, Tolon lq Zabzugu. Ba yuum le di mi'a mɛ n boi Nabdam la Talensi so'olum n boi Upper East tiŋa. Za'a waabi, Nana Akufo-Addo la Bawumia koŋe ba zuudaana voteŋo bo la John Dramani Mahama.<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Wikipedia:Citation_needed</ref>
== 2016 loosego ==
Nana Akufo-Addo e yuum loe Bawumia ti ka dɛna a podɔla n de 2016 kuka zuudaana voteŋo la.<ref>https://www.graphic.com.gh/news/politics/akufo-addo-chooses-top-notch-bawumia-as-running-mate.html</ref><ref>{{Cite web |url=https://m.peacefmonline.com/pages/politics/politics/201610/295881.php |title=Archive copy |access-date=2025-06-30 |archive-date=2023-11-20 |archive-url=https://web.archive.org/web/20231120105616/https://m.peacefmonline.com/pages/politics/politics/201610/295881.php |url-status=dead }}</ref>
== 2024 Loosego ==
Azuma daarɛ, Siibedaa 16 2023, Bawumia yuum saŋɛ la ka loosego gɔŋɔ ti a ze'ele lɛgɛ n boi Awɔbegɔ paati kuka zuudaana "primaries"<ref>https://3news.com/mammoth-crowd-escorts-bawumia-to-file-his-nomination/</ref>
La n yuum pa'asɛ zuudaana "primaries la puan la, Bawumia la ta loe la pia zuo ba n yuum ta votum ti ba loose nɛreba banuu n wan ze'ele lɛgɛ na'am la pooren bo ki'i loosego nalɛgera bo Awɔbegɔ paati n de 2024 voteŋo la.<ref>https://citinewsroom.com/2023/07/npp-flagbearer-balloting-held-ken-agyapong-picks-number-1-bawumia-10/</ref>
Salurego 26 2023 puan, Bawumia yuum di mi'a bunkatɛ ba loosereba " Congress " Awɔbegɔ paati voteŋo la puan ti ba yuum nyɛ 68% gaŋɛ nalɛgereba bawai duma la pa'asegɔ la puan ta pa'asɛ paati la za'a tiŋa wa zuo loosereba "Congress" ti ba votum bo ba nalɛgera la.<ref>https://citinewsroom.com/2023/08/bawumia-tops-npp-super-delegates-conference-ken-agyapong-qualifies-for-november-primaries/</ref>
Ba yuum votum bo Bawumia ti a bɔna la ba niŋa n boi Awɔbegɔ paati la puan n de 2024 voteŋo la dɛna ba paati la na'arɛ. Bawumia yuum di mi'a mɛ e boi Awɔbegɔ paati "primaries" la la 61.43% yɛsera voteŋo la za'a ti ba votum la puan, la yuum iŋɛ la Tigerɛ 4 2023 n de so'olum duma 276 kɔ'ɔm yese tiŋa la za'a la paati la yizuo za'a, Asylum Down, Accra.<ref>https://www.graphic.com.gh/news/politics/bawumia-wins-npp-presidential-primary-with-61-43-of-total-valid-votes-cast.html</ref><ref>https://www.graphic.com.gh/news/general-news/npp-presidential-primary-live-updates-of-results.html</ref><ref>https://citinewsroom.com/2023/11/npp-presidential-primary-results-so-far/</ref>
Atalaata daarɛ puan, Naakɛ'ɛsega 2024, Bawumia yuum niɛ la Dr. Matthew Opoku Prempeh ti ka dɛna ka podɔla bo 2024 votum katɛ la.<ref>https://www.myjoyonline.com/npp-unveils-opoku-prempeh-as-bawumias-running-mate-today/#google_vignette</ref><ref>https://citinewsroom.com/2024/07/napo-to-be-officially-outdoored-as-bawumias-running-mate-in-kumasi-today/</ref> <ref>https://www.myjoyonline.com/playback-npp-unveiled-opoku-prempeh-as-bawumias-running-mate/</ref><ref>https://www.adomonline.com/napo-finally-uneviled-as-npp-running-mate-video/</ref> Yele la yuum iŋɛ la Jubilee paki n boi Kumasi. 42 43
Sapɔɔlegɔ 8 2024 puan, Bawumia yuum lui mɛ dee gee bo John Mahama n boi lasebaya ka ki'a zi'an. 44 45
== A miŋa vom yɛla ==
Bawumia yuum di la Samira Bawumia gee ti ba tara kɔma anaasi.<ref>https://ghanaceosummit.com/speaker/mahamudu-bawumia/</ref> Ka de mina e pa'asɛ Mabia (Mossi-Dagbon) nɛreba la puan, puta lɔgeyiŋɔ la Thomas Sankara, Alhassane Ouattara, Haruna Iddrisu, la basɛba. <ref>https://www.researchgate.net/publication/342391962</ref> Ka de la maalam.<ref>https://www.modernghana.com/news/1271502/bawumia-is-a-religious-prostitute-he-cannot-be.html</ref> Yaa Naa Mahamudu Bila e yuum sigɛ ka yu'urɛ Bawumia la, Dagbon tiŋa Naba mina e yuum tum bo ba ze'ele 1948 ta paɛ 1953.<ref>https://thecustodianghonline.com/2022/08/ya-naa-mahamadu-abdulai-named-me-after-him-bawumia/</ref> Yu'urɛ Bawumia la vuurɛ de la "Ba wum ya" n boi Dagbanli la Gmampruli yetɔgum pɔɔsin.
== Nɛreba suŋerɛ tuuma (Philanthropy) ==
Kuka zuudaana podɔla la kɔ'ɔm mina la tuuma yɛla buuri buuri.
Fɔɔ 2020 puan, ka yuum kɔ'ɔm maalɛ la yɔɔma masalaki bunkatɛ ti ba mɛa ka gee kelum maalɛ ka ti nɛresɛba e ze'ele Bono East bɔba ti ba kina pu'usera.<ref>https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/Bawumia-commissions-Utra-modern-Mosque-Complex-for-Prang-Muslim-Community-1082455</ref> Dr. Bawumia yuum pɔsɛ la Siibenya'aŋa yuum dina nuu puan yuum ta maalɛ hali sɔlesi e gani ɛka ayoobi bo Kumasi tiŋasuka masalaki.<ref>https://www.modernghana.com/news/1013572/bawumia-settles-56years-of-accumulated-debt-renov.html</ref>
Sakutega 2021 puan, Bawumia yuum zusɛ la GHS 1500 nambɔɔsi zo'e zo'e bo Psalm Adjeteyfio ti ka bisera ka yire la la ka lɔgerɔ.<ref>https://citinewsroom.com/2021/09/henry-quartey-pledges-ghs1500-monthly-stipend-to-psalm-adjeteyfio/</ref> Siibedaa 2022 puan, Dr. Bawumia yuum bo la la lagefɔ n de GHS 20,000.00 bo taxi dɔleba mina n yuum tari lageri n de GHS 8,400 ti ka pi'e tari lebe ta bo ka duma.<ref>https://citinewsroom.com/2022/05/bawumia-gives-gh%c2%a220000-to-taxi-driver-who-returned-missing-gh%c2%a28400/</ref> Fɔɔ 2021 puan, Dr. Bawumia yuum iŋɛ la ka yuumpinuu la ayoobi dɔgum daarɛ eŋa la Weija Keprosarium.<ref>https://www.gbcghanaonline.com/general/vice-president-dr-bawumia-celebrates-58th-birthday-with-inmates-of-weija-leprosarium/2021/</ref> Fɔɔ 2022 puan, ka yuum de'em la ka dɔgum daarɛ la kinkolɔra tibegɔ ze'ele Weija Kinkolɔra tibeberiba <ref>https://www.gbcghanaonline.com/uncategorized/vice-president-dr-bawumia-marks-59th-birthday-at-home-with-cured-lepers/2022/</ref> gee ti Fɔɔ 2023, ka yuum de'em la ka yuumpiyoobi dɔgum daarɛ la kiibesi n boi Kumasi kɔma yire.<ref>https://www.classfmonline.com/news/general/Bawumia-celebrates-60th-birthday-with-orphans-at-Kumasi-Children-s-Home-46049</ref>ggh
== A tuuma yɛla asi'a ==
Tiŋa wa zuo alagesɛ taaba tuna bo timmaalegɛ suŋerɛ gɔnɔ puan, gee me kelum dɛna mina n pa'asɛ "Board of Directors" ( ze'ele 2017 sa)<ref>http://www.data4sdgs.org/Board</ref>
== A gulesegɔ tuuma yɛla (selected works) ==
* Monetary Policy And Financial Sector Reform In Africa: Ghana's Experience by Mahamudu Bawumia (31 August 2010).
* "The Determination of Bank Interest Spreads in Ghana: An Empirical Analysis of Panel Data" with Martin Ofori and Franklin Belnye, September 2005.
* "Developing a Composite Indicator of Economic Activity in Ghana", with Benjamin Amoah, Bank of Ghana Working Paper, February 2004.
* "A Simple Vector Error Correction Forecasting Model for Ghana", with Joseph Atta-Mensah, Bank of Ghana Working Paper, August 2003.
* "Monetary Growth, Inflation and Exchange Rate Policy in Ghana" Research Department, Bank of Ghana, Journal of the West African Monetary Institute, 2003.
* "The Transmission Mechanism for Monetary Policy in Ghana", with Philip Abradu-Otoo, Bank of Ghana Policy Paper, August 2003.
* "The Determinants of Exchange Rates in Ghana", with Zakari Mumuni. Bank of Ghana Working Paper. March 2003.
* "The Feasibility of Monetary Union in West Africa". Mimeo. Economic Commission for Africa, November 2002.
* "Comparative Institutional Features of Different Common Central Banks", West African Monetary Institute. Mimeo. February 2002.
* "Designing an Exchange Rate Mechanism for the West African Monetary Zone", West African Monetary Institute. Mimeo. February 2002.
* "Explaining African Economic Growth Performance: The Case of Ghana", with Ernest Aryeetey and A. Fosu. Paper prepared for the African Economic Research Consortium. April 2001.
* "Assessing the effectiveness of Intervention on the Foreign Exchange Market in Ghana". Research Department, Bank of Ghana, February 2000.
* "A Review of the Literature of the Impact of Financial Sector Liberalisation on the Poor", with Dr E.K.Y. Addison and Maxwell Opoku Afari, Research Department, Bank of Ghana, August 2000.
* "Financial Markets in Africa. Issues and Challenges for Research," with Professor Ernest Aryeetey, ISSER. October 2000 AERC .
* "Currency Substitution and Money Demand in Ghana: A Cointegration Analysis". Research Department, Bank of Ghana, November 2000.
* "Why the Apparent Rush to Market Reform?" Journal of Economics, 1999.
* "The Sequencing of Fiscal Reform during Structural Adjustment. Lessons from Ghana, Uganda, and Zimbabwe", Comparative Economic Studies, Vol. XXXVIII No.2/3 Summer-Fall 1996.
* "A Closer Look at The Distributional Impact of Ghana’s Structural Adjustment Program (1983–1992). Journal of Modern African Studies. Vol.36 No.1, March 1998.
* "Estimating the Aggregate Values of Human Capital in Sub- Saharan Africa", co-authored with Samuel A.Laryea. Review of Human Factor Studies. Vol. III No.1. June 1997.
* "Africa, the Challenge of Development". Book Chapter in Stephen. Gardner's Comparative Economic Systems, Dryden 1999.
== Iŋa n pɔsɛ tunsɛba (initiatives) ==
* Mobile Money Interoperability
* National Identification System (Ghana Card)
* National Health Insurance App
* Digitisation of the National Lotteries Authority
* Digitsed Procurement Platform for the Public Procurement Authority
* Digitized motor insurance database
* Ghana.Gov (Platform to allow MMDAs to offer digitized services to citizens from a single portal)
* E-Pharmacy and Telehealth Services App
* Electrical Buses official launch
== Na'asegɔ duma (Scholarships and awards) ==
* 2007 — Fellow of the Chartered Institute of Bankers (FCIB).
* 2000 — Who Is Who Among America's Teachers? – Baylor University.
* 1999 — Young Researcher Award: Baylor University, Texas, USA.
* 1995–1999 — President's Research Fellowship: Ph.D. Simon Fraser University.
* 1991–1995 — 4 Graduate Fellowships: Ph.D. Simon Fraser University, Canada.
* 1986 Sir Alan Peacock Prize. Best Economics Student, Department of Economics, University of Buckingham, United Kingdom.
* June 2019, Dr. Bawumia was adjudged Digital Leader of the Year at the 9th Ghana Information Technology & Telecom Awards (GITTA)
== Viisegɔ lɔgerɔ (References) ==
fmyfg7n8giw337bbyx207d8t9gnzw5l
18158
18157
2025-07-01T18:51:23Z
Akolpoka
244
Added reference
18158
wikitext
text/x-wiki
Mahamudu Bawumia de la Gaana gɔmena nalɛgera la tiŋasuka banki tuntuna kɛka, se'em n tum dɛna Gɔmena zuudaana podɔla kɛka buyopɔi puan n de Ko'oro 7, 2017 ta paɛ Ko'oro 7, 2025 bo Gɔmena zuudaana Nana Akufo-Addo.<ref>{{Cite web|date=2017-01-07|title=Ghana’s New President, Vice President Peacefully Sworn In|url=https://www.ghanastar.com/stories/ghanas-new-president-vice-president-peacefully-sworn-in/|access-date=2025-06-30|website=GhanaStar|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2017-01-07|title=Ghana’s New President, Vice President Peacefully Sworn In|url=https://www.ghanastar.com/stories/ghanas-new-president-vice-president-peacefully-sworn-in/|access-date=2025-06-30|website=GhanaStar|language=en-US}}</ref>[https://web.archive.org/web/20241012215629/https://theaccratimes.com/vice-president-bawumia-wins-npp-flagbearer-race-by-61/]
Ka yuum kelum ze'ele mɛ dɛna Awɔbegɔ Paati Kuka zuudaana podɔla nalɛgera n de 2012 voteŋo katɛ la <ref>{{Cite web |url=https://theaccratimes.com/vice-president-bawumia-wins-npp-flagbearer-race-by-61/ |title=Archive copy |access-date=2025-06-30 |archive-date=2024-10-12 |archive-url=https://web.archive.org/web/20241012215629/https://theaccratimes.com/vice-president-bawumia-wins-npp-flagbearer-race-by-61/ |url-status=dead }}</ref>gee yuum kelum ze'ele dɛna mina nini n nyɛ bii n de podɔla bo suseba n de 2012/2013 Kuka zuudaana voteŋo suseba, sɛka n yuum kɛlegum ba n yuum wi ti John Mahama n de mina n di mi'a n boi voteŋo la.<ref>https://ghananewsagency.org/politics/dr-bawumia-provides-evidence-at-supreme-court-hearing--59019</ref><ref>{{Cite web |url=http://m.peacefmonline.com/pages/politics/politics/201304/161525.php |title=Archive copy |access-date=2025-06-30 |archive-date=2020-02-02 |archive-url=https://web.archive.org/web/20200202105234/https://m.peacefmonline.com/pages/politics/politics/201304/161525.php |url-status=dead }}</ref><ref>https://www.modernghana.com/news/178891/who-is-dr-mahamudu-bawumia.html</ref> <ref>https://www.ghanaweb.com/person/Mahamudu-Bawumia-1188</ref> . Eŋa n yuum tari la PhD n boi "economics" ze'ele Simon Fraser yunivɛsiti.
== Pɔsega vom la sukuu yɛla ==
A de la Mampruŋa.
Ba yuum dɔgɛ Bawimia la Tamale, Gaana Alhaji Mumuni Bawumia la Hajia Mariama Bawumia n dɔgɛ e. Eŋa de pia la buyi zuo, ka sɔ dɔgebɔ puan n de pia la anii gee kelum dɛna buyi zuo ka ma dɔgebɔ puan n de kɔma anuu.<ref>https://web.archive.org/web/20210913155259/https://www.moc.gov.gh/he-alhaji-dr-mahamudu-bawumia</ref><ref>https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/people/person.php?ID=1188</ref><ref>{{Cite web |url=https://www.peacefmonline.com/pages/politics/politics/202210/475680.php |title=Archive copy |access-date=2025-06-30 |archive-date=2023-11-16 |archive-url=https://web.archive.org/web/20231116133232/https://www.peacefmonline.com/pages/politics/politics/202210/475680.php |url-status=dead }}</ref>
Mahamudu Bawumia kiŋɛ ka sukuu LA Sakasaka piramiri Sukuu n boi Tamale <ref>https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/Bawumia-surprises-primary-school-teacher-who-transformed-his-life-954595</ref>gee yuum nyɛ yɔ'ɔ kiŋɛ Tamale Sɛkɛndiri Sukuu n de 1975. Ka n yuum ta ba'asɛ Tamalɛ Sɛkɛndiri Sukuu la pooren, ka yuum kiŋɛ la "United Kingdom", bilam ti ka ta zamesɛ banki tuuma nyaa nyɛ " Chartered Institute of Bankers Diploma ( ACIB). Ka yuum de la zuudaana n boi Gaana "united nations" sukuu kɔma tigere (GUNSA) n de 1981.Ka yuum nyɛ la wia deo degree ba tɛɛsi puan n boi "Economics" n boi Buckingham yunivɛsiti n de 1987.
Ka yuum le nyɛ la master's degree economics puan n boi Lincoln College, Oxford, gee yuum nyɛ ka PhD economics puan n boi Vancouver, British Columbia, Canada in de 1995 puan <ref>https://www.sfu.ca/sfunews/stories/2016/sfu-alumnus-to-serve-ghana-as-vice-president.html</ref>Ka zi'isi ti a yuum kɔ'ɔm mina kankaŋi de la "macroeconomics, international economics, development economics la monetary policy". Ka tari gɔnsaasi zo'e zo'e.
== A tuuma yɛla ==
{| class="wikitable"
|
|This section of a biography of a living person '''needs additional citations for verification'''. Please help by adding reliable sources. Contentious material about living persons that is unsourced or poorly sourced '''must be removed immediately''' from the article and its talk page, especially if potentially libelous.
<small>''Find sources:'' "Mahamudu Bawumia" – news '''·''' newspapers '''·''' books '''·''' scholar '''·''' JSTOR</small> ''(January 2023) (<small>Learn how and when to remove this message</small>)''
|}
Ze'ele 1988 ta paɛ 1990, Bawumia yuum tuni mɛ dɛna pa'ala n boi ligeri yɛla "economics" la international ligeri tuuma n boi Emile Woolf Kɔlegi n de ligeri bisega n boi London, England. Ka yuum kelum tuna mɛ dɛna "intern" n boi viisegɔ weeleŋo n de tiŋasuka ligeri yɛla n boi Washington, D.C. Bawumia yuum kelum tuna mɛ ze'ele bo nɛresɛba n ki'iri n boi African timmaalegɔ banki n boi Zimbabwe. <ref>https://live.worldbank.org/experts/mahamudu-bawumia</ref>
1996 ta paɛ 2000 puan, Bawumia yuum tum mɛ dɛna "professor of economics n boi Hankamer koosego sukuu n boi Baylor yunivɛsiti n boi Waco, Texas, USA, bilam ti ka to'e ka viisegɔ biilum bo'olum n de 1998. Ba yuum kaalɛ e pa'asɛ la " ani n de ani pa'asɛ America's pa'aleba" n de 1999. Ka yuum kelum dikɛ la gɔnɔ tuyi niɛ peelemi n de ligeri yɛla la tiŋa maalegɔ. <ref>https://live.worldbank.org/experts/mahamudu-bawumia</ref>
Bawumia yuum lebe Gaana na la 2000 ti a tuna dɛna economist " n boi Gaana bankin. Ka isege saazuo ze'ele la economist bunkɛka ta dɛna zuudaana n boi weeleŋo la puan gee pooren ti ka nyaa tuna dɛna podɔla kireki bo banki la Gɔmena. Zuudaana John Kufuor e yuum loe ka ti ka dɛna zuudaana n boi Gaana banki n de Siibenya'aŋa 2006. <ref>https://dailyguidenetwork.com/bawumia-thanks-president-kufuor-after-historic-flagbearership-race-victory/</ref>
== 2008 loosego ==
Mahamudu Bawumia yuum de la Awɔbegɔ paati nɛra nalɛgera n de 2008 voteŋo la, Nana Akufu-Addo.<ref>{{Cite web |url=https://starrfm.com.gh/2018/08/ten-years-of-politics-of-intellectualism-the-bawumia-journey-so-far/ |title=Archive copy |access-date=2025-06-30 |archive-date=2024-12-02 |archive-url=https://web.archive.org/web/20241202133140/https://starrfm.com.gh/2018/08/ten-years-of-politics-of-intellectualism-the-bawumia-journey-so-far/ |url-status=dead }}</ref> <ref>https://www.myjoyonline.com/politics/2014/October-23rd/bawumia-confirmed-as-running-mate-to-akufo-addo.php</ref> <ref>https://dailyguidenetwork.com/bawumia-reveals-nanas-secret/</ref> Ti Awɔbegɔ paati la yuum pa'asɛ ka tɔtɛ ka ka voteba la puan dikɛ ta makera la 2004 n boi saazuo tinsi sita la pɔɔsin, n boi wia voteŋo la pooren bii buyi voteŋo la puan.<ref>https://www.ghanaweb.com/person/Mahamudu-Bawumia-1188</ref>
== 2008-2011 loosego ==
Bawumia yuum tuni mɛ dɛna mina e sogeseri yɛla bii daaŋɔ n boi "economic commission of Africa" ze'ele Gunfuko ta paɛ Kilinkiiŋa 2009. Dawaleŋa ta paara Fɔɔ 2009 tiŋasuka puan, ka yuum de la Mina n eeri kaara bɔ'ɔra suŋerɛ n boi British Columbia Liu tiŋasuka yunivɛsiti bo Global zamesegɔ la UBC zim tuuma puan.<ref>https://www.ghanaweb.com/person/Mahamudu-Bawumia-1188</ref>
Fɔɔ 2009 puan, ba yuum loe ka mɛ ti ka dɛna podɔla bo international zo'ore tiŋasuka (IGC), viisegɔ weeleŋo bɔba e tɔkɛ la London ligeri la political science sukuu la Oxford yunivɛsiti sɛka n bo'ori ka'aŋɔ n boi ligeri zo'ore bo Gɔmena la tinsi'a n maali la, gee me kelum tuna mɛ dɛna IGC tigere nɛra bo Sierra Leone.
Ka le tum mɛ dɛna ka'ana bo tiŋasuka banki e boi Sierra Leone n boi lagesegɔ asi'a n malum le lagena zi'isi bo banki la la ka ligeri yɛla tuuma.<ref>https://ghanaceosummit.com/speaker/mahamudu-bawumia/</ref>
Fɔɔ 2009 la Fɔɔ 2010 tiŋasuka puan, ka yuum de la Mina e de kiima n boi viisegɔ weeleŋo bo Africa ligeri zamesegɔ n boi ligeri weeleŋo, Oxford yunivɛsiti. Ko'oro 2011 puan, ba yuum loe Bawumia mɛ ti a ze'ele bo ba kɔrumkɔrum la na'arɛ bo ba African maalegɔ banki n boi Zimbabwe n de African timmaalegɔ banki.
Ka yuum tum mɛ n boi tuunɛ wa puan gura ba e yuum ta le malum loe e ti ka dɛna zuudaana podɔla nalɛgera bo Nana Akufo-Addo n de Awɔbegɔ paati bo Gaana 2012 zuudaana voteŋo la.<ref>https://ghanaceosummit.com/speaker/mahamudu-bawumia/</ref>
== 2012 loosego ==
Ba yuum le malum loe Bawumia mɛ ti ka dɛna zuudaana podɔla nalɛgera bo Nana Akufo-Addo bo 2012 voteŋo katɛ la n de Kilinkiiŋa 2012.<ref>https://www.newsghana.com.gh/nana-addo-chooses-running-mate-sets-to-shock-party-with-bawumia-tomorrow/</ref>
Paati la di mi'isi la kugesi pia n boi Saazuo tiŋa bɔba ta pa'asɛ Yendi, Walewale, Yagaba-Kubore, Bunkputugu, Bimbilla, Chereponi, Kpandai, Tatale,-Sanguli, Tolon lq Zabzugu. Ba yuum le di mi'a mɛ n boi Nabdam la Talensi so'olum n boi Upper East tiŋa. Za'a waabi, Nana Akufo-Addo la Bawumia koŋe ba zuudaana voteŋo bo la John Dramani Mahama.<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Wikipedia:Citation_needed</ref>
== 2016 loosego ==
Nana Akufo-Addo e yuum loe Bawumia ti ka dɛna a podɔla n de 2016 kuka zuudaana voteŋo la.<ref>https://www.graphic.com.gh/news/politics/akufo-addo-chooses-top-notch-bawumia-as-running-mate.html</ref><ref>{{Cite web |url=https://m.peacefmonline.com/pages/politics/politics/201610/295881.php |title=Archive copy |access-date=2025-06-30 |archive-date=2023-11-20 |archive-url=https://web.archive.org/web/20231120105616/https://m.peacefmonline.com/pages/politics/politics/201610/295881.php |url-status=dead }}</ref>
== 2024 Loosego ==
Azuma daarɛ, Siibedaa 16 2023, Bawumia yuum saŋɛ la ka loosego gɔŋɔ ti a ze'ele lɛgɛ n boi Awɔbegɔ paati kuka zuudaana "primaries"<ref>https://3news.com/mammoth-crowd-escorts-bawumia-to-file-his-nomination/</ref>
La n yuum pa'asɛ zuudaana "primaries la puan la, Bawumia la ta loe la pia zuo ba n yuum ta votum ti ba loose nɛreba banuu n wan ze'ele lɛgɛ na'am la pooren bo ki'i loosego nalɛgera bo Awɔbegɔ paati n de 2024 voteŋo la.<ref>https://citinewsroom.com/2023/07/npp-flagbearer-balloting-held-ken-agyapong-picks-number-1-bawumia-10/</ref>
Salurego 26 2023 puan, Bawumia yuum di mi'a bunkatɛ ba loosereba " Congress " Awɔbegɔ paati voteŋo la puan ti ba yuum nyɛ 68% gaŋɛ nalɛgereba bawai duma la pa'asegɔ la puan ta pa'asɛ paati la za'a tiŋa wa zuo loosereba "Congress" ti ba votum bo ba nalɛgera la.<ref>https://citinewsroom.com/2023/08/bawumia-tops-npp-super-delegates-conference-ken-agyapong-qualifies-for-november-primaries/</ref>
Ba yuum votum bo Bawumia ti a bɔna la ba niŋa n boi Awɔbegɔ paati la puan n de 2024 voteŋo la dɛna ba paati la na'arɛ. Bawumia yuum di mi'a mɛ e boi Awɔbegɔ paati "primaries" la la 61.43% yɛsera voteŋo la za'a ti ba votum la puan, la yuum iŋɛ la Tigerɛ 4 2023 n de so'olum duma 276 kɔ'ɔm yese tiŋa la za'a la paati la yizuo za'a, Asylum Down, Accra.<ref>https://www.graphic.com.gh/news/politics/bawumia-wins-npp-presidential-primary-with-61-43-of-total-valid-votes-cast.html</ref><ref>https://www.graphic.com.gh/news/general-news/npp-presidential-primary-live-updates-of-results.html</ref><ref>https://citinewsroom.com/2023/11/npp-presidential-primary-results-so-far/</ref>
Atalaata daarɛ puan, Naakɛ'ɛsega 2024, Bawumia yuum niɛ la Dr. Matthew Opoku Prempeh ti ka dɛna ka podɔla bo 2024 votum katɛ la.<ref>https://www.myjoyonline.com/npp-unveils-opoku-prempeh-as-bawumias-running-mate-today/#google_vignette</ref><ref>https://citinewsroom.com/2024/07/napo-to-be-officially-outdoored-as-bawumias-running-mate-in-kumasi-today/</ref> <ref>https://www.myjoyonline.com/playback-npp-unveiled-opoku-prempeh-as-bawumias-running-mate/</ref><ref>https://www.adomonline.com/napo-finally-uneviled-as-npp-running-mate-video/</ref> Yele la yuum iŋɛ la Jubilee paki n boi Kumasi.<ref>https://bawumia.com/news/vice-president-bawumia-officially-unveils-running-mate/</ref>
Sapɔɔlegɔ 8 2024 puan, Bawumia yuum lui mɛ dee gee bo John Mahama n boi lasebaya ka ki'a zi'an. 44 45
== A miŋa vom yɛla ==
Bawumia yuum di la Samira Bawumia gee ti ba tara kɔma anaasi.<ref>https://ghanaceosummit.com/speaker/mahamudu-bawumia/</ref> Ka de mina e pa'asɛ Mabia (Mossi-Dagbon) nɛreba la puan, puta lɔgeyiŋɔ la Thomas Sankara, Alhassane Ouattara, Haruna Iddrisu, la basɛba. <ref>https://www.researchgate.net/publication/342391962</ref> Ka de la maalam.<ref>https://www.modernghana.com/news/1271502/bawumia-is-a-religious-prostitute-he-cannot-be.html</ref> Yaa Naa Mahamudu Bila e yuum sigɛ ka yu'urɛ Bawumia la, Dagbon tiŋa Naba mina e yuum tum bo ba ze'ele 1948 ta paɛ 1953.<ref>https://thecustodianghonline.com/2022/08/ya-naa-mahamadu-abdulai-named-me-after-him-bawumia/</ref> Yu'urɛ Bawumia la vuurɛ de la "Ba wum ya" n boi Dagbanli la Gmampruli yetɔgum pɔɔsin.
== Nɛreba suŋerɛ tuuma (Philanthropy) ==
Kuka zuudaana podɔla la kɔ'ɔm mina la tuuma yɛla buuri buuri.
Fɔɔ 2020 puan, ka yuum kɔ'ɔm maalɛ la yɔɔma masalaki bunkatɛ ti ba mɛa ka gee kelum maalɛ ka ti nɛresɛba e ze'ele Bono East bɔba ti ba kina pu'usera.<ref>https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/Bawumia-commissions-Utra-modern-Mosque-Complex-for-Prang-Muslim-Community-1082455</ref> Dr. Bawumia yuum pɔsɛ la Siibenya'aŋa yuum dina nuu puan yuum ta maalɛ hali sɔlesi e gani ɛka ayoobi bo Kumasi tiŋasuka masalaki.<ref>https://www.modernghana.com/news/1013572/bawumia-settles-56years-of-accumulated-debt-renov.html</ref>
Sakutega 2021 puan, Bawumia yuum zusɛ la GHS 1500 nambɔɔsi zo'e zo'e bo Psalm Adjeteyfio ti ka bisera ka yire la la ka lɔgerɔ.<ref>https://citinewsroom.com/2021/09/henry-quartey-pledges-ghs1500-monthly-stipend-to-psalm-adjeteyfio/</ref> Siibedaa 2022 puan, Dr. Bawumia yuum bo la la lagefɔ n de GHS 20,000.00 bo taxi dɔleba mina n yuum tari lageri n de GHS 8,400 ti ka pi'e tari lebe ta bo ka duma.<ref>https://citinewsroom.com/2022/05/bawumia-gives-gh%c2%a220000-to-taxi-driver-who-returned-missing-gh%c2%a28400/</ref> Fɔɔ 2021 puan, Dr. Bawumia yuum iŋɛ la ka yuumpinuu la ayoobi dɔgum daarɛ eŋa la Weija Keprosarium.<ref>https://www.gbcghanaonline.com/general/vice-president-dr-bawumia-celebrates-58th-birthday-with-inmates-of-weija-leprosarium/2021/</ref> Fɔɔ 2022 puan, ka yuum de'em la ka dɔgum daarɛ la kinkolɔra tibegɔ ze'ele Weija Kinkolɔra tibeberiba <ref>https://www.gbcghanaonline.com/uncategorized/vice-president-dr-bawumia-marks-59th-birthday-at-home-with-cured-lepers/2022/</ref> gee ti Fɔɔ 2023, ka yuum de'em la ka yuumpiyoobi dɔgum daarɛ la kiibesi n boi Kumasi kɔma yire.<ref>https://www.classfmonline.com/news/general/Bawumia-celebrates-60th-birthday-with-orphans-at-Kumasi-Children-s-Home-46049</ref>ggh
== A tuuma yɛla asi'a ==
Tiŋa wa zuo alagesɛ taaba tuna bo timmaalegɛ suŋerɛ gɔnɔ puan, gee me kelum dɛna mina n pa'asɛ "Board of Directors" ( ze'ele 2017 sa)<ref>http://www.data4sdgs.org/Board</ref>
== A gulesegɔ tuuma yɛla (selected works) ==
* Monetary Policy And Financial Sector Reform In Africa: Ghana's Experience by Mahamudu Bawumia (31 August 2010).
* "The Determination of Bank Interest Spreads in Ghana: An Empirical Analysis of Panel Data" with Martin Ofori and Franklin Belnye, September 2005.
* "Developing a Composite Indicator of Economic Activity in Ghana", with Benjamin Amoah, Bank of Ghana Working Paper, February 2004.
* "A Simple Vector Error Correction Forecasting Model for Ghana", with Joseph Atta-Mensah, Bank of Ghana Working Paper, August 2003.
* "Monetary Growth, Inflation and Exchange Rate Policy in Ghana" Research Department, Bank of Ghana, Journal of the West African Monetary Institute, 2003.
* "The Transmission Mechanism for Monetary Policy in Ghana", with Philip Abradu-Otoo, Bank of Ghana Policy Paper, August 2003.
* "The Determinants of Exchange Rates in Ghana", with Zakari Mumuni. Bank of Ghana Working Paper. March 2003.
* "The Feasibility of Monetary Union in West Africa". Mimeo. Economic Commission for Africa, November 2002.
* "Comparative Institutional Features of Different Common Central Banks", West African Monetary Institute. Mimeo. February 2002.
* "Designing an Exchange Rate Mechanism for the West African Monetary Zone", West African Monetary Institute. Mimeo. February 2002.
* "Explaining African Economic Growth Performance: The Case of Ghana", with Ernest Aryeetey and A. Fosu. Paper prepared for the African Economic Research Consortium. April 2001.
* "Assessing the effectiveness of Intervention on the Foreign Exchange Market in Ghana". Research Department, Bank of Ghana, February 2000.
* "A Review of the Literature of the Impact of Financial Sector Liberalisation on the Poor", with Dr E.K.Y. Addison and Maxwell Opoku Afari, Research Department, Bank of Ghana, August 2000.
* "Financial Markets in Africa. Issues and Challenges for Research," with Professor Ernest Aryeetey, ISSER. October 2000 AERC .
* "Currency Substitution and Money Demand in Ghana: A Cointegration Analysis". Research Department, Bank of Ghana, November 2000.
* "Why the Apparent Rush to Market Reform?" Journal of Economics, 1999.
* "The Sequencing of Fiscal Reform during Structural Adjustment. Lessons from Ghana, Uganda, and Zimbabwe", Comparative Economic Studies, Vol. XXXVIII No.2/3 Summer-Fall 1996.
* "A Closer Look at The Distributional Impact of Ghana’s Structural Adjustment Program (1983–1992). Journal of Modern African Studies. Vol.36 No.1, March 1998.
* "Estimating the Aggregate Values of Human Capital in Sub- Saharan Africa", co-authored with Samuel A.Laryea. Review of Human Factor Studies. Vol. III No.1. June 1997.
* "Africa, the Challenge of Development". Book Chapter in Stephen. Gardner's Comparative Economic Systems, Dryden 1999.
== Iŋa n pɔsɛ tunsɛba (initiatives) ==
* Mobile Money Interoperability
* National Identification System (Ghana Card)
* National Health Insurance App
* Digitisation of the National Lotteries Authority
* Digitsed Procurement Platform for the Public Procurement Authority
* Digitized motor insurance database
* Ghana.Gov (Platform to allow MMDAs to offer digitized services to citizens from a single portal)
* E-Pharmacy and Telehealth Services App
* Electrical Buses official launch
== Na'asegɔ duma (Scholarships and awards) ==
* 2007 — Fellow of the Chartered Institute of Bankers (FCIB).
* 2000 — Who Is Who Among America's Teachers? – Baylor University.
* 1999 — Young Researcher Award: Baylor University, Texas, USA.
* 1995–1999 — President's Research Fellowship: Ph.D. Simon Fraser University.
* 1991–1995 — 4 Graduate Fellowships: Ph.D. Simon Fraser University, Canada.
* 1986 Sir Alan Peacock Prize. Best Economics Student, Department of Economics, University of Buckingham, United Kingdom.
* June 2019, Dr. Bawumia was adjudged Digital Leader of the Year at the 9th Ghana Information Technology & Telecom Awards (GITTA)
== Viisegɔ lɔgerɔ (References) ==
b8tbxgnmo7jla2wrskwpkk9t6b895yd
18160
18158
2025-07-01T18:52:38Z
Akolpoka
244
Added reference
18160
wikitext
text/x-wiki
Mahamudu Bawumia de la Gaana gɔmena nalɛgera la tiŋasuka banki tuntuna kɛka, se'em n tum dɛna Gɔmena zuudaana podɔla kɛka buyopɔi puan n de Ko'oro 7, 2017 ta paɛ Ko'oro 7, 2025 bo Gɔmena zuudaana Nana Akufo-Addo.<ref>{{Cite web|date=2017-01-07|title=Ghana’s New President, Vice President Peacefully Sworn In|url=https://www.ghanastar.com/stories/ghanas-new-president-vice-president-peacefully-sworn-in/|access-date=2025-06-30|website=GhanaStar|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2017-01-07|title=Ghana’s New President, Vice President Peacefully Sworn In|url=https://www.ghanastar.com/stories/ghanas-new-president-vice-president-peacefully-sworn-in/|access-date=2025-06-30|website=GhanaStar|language=en-US}}</ref>[https://web.archive.org/web/20241012215629/https://theaccratimes.com/vice-president-bawumia-wins-npp-flagbearer-race-by-61/]
Ka yuum kelum ze'ele mɛ dɛna Awɔbegɔ Paati Kuka zuudaana podɔla nalɛgera n de 2012 voteŋo katɛ la <ref>{{Cite web |url=https://theaccratimes.com/vice-president-bawumia-wins-npp-flagbearer-race-by-61/ |title=Archive copy |access-date=2025-06-30 |archive-date=2024-10-12 |archive-url=https://web.archive.org/web/20241012215629/https://theaccratimes.com/vice-president-bawumia-wins-npp-flagbearer-race-by-61/ |url-status=dead }}</ref>gee yuum kelum ze'ele dɛna mina nini n nyɛ bii n de podɔla bo suseba n de 2012/2013 Kuka zuudaana voteŋo suseba, sɛka n yuum kɛlegum ba n yuum wi ti John Mahama n de mina n di mi'a n boi voteŋo la.<ref>https://ghananewsagency.org/politics/dr-bawumia-provides-evidence-at-supreme-court-hearing--59019</ref><ref>{{Cite web |url=http://m.peacefmonline.com/pages/politics/politics/201304/161525.php |title=Archive copy |access-date=2025-06-30 |archive-date=2020-02-02 |archive-url=https://web.archive.org/web/20200202105234/https://m.peacefmonline.com/pages/politics/politics/201304/161525.php |url-status=dead }}</ref><ref>https://www.modernghana.com/news/178891/who-is-dr-mahamudu-bawumia.html</ref> <ref>https://www.ghanaweb.com/person/Mahamudu-Bawumia-1188</ref> . Eŋa n yuum tari la PhD n boi "economics" ze'ele Simon Fraser yunivɛsiti.
== Pɔsega vom la sukuu yɛla ==
A de la Mampruŋa.
Ba yuum dɔgɛ Bawimia la Tamale, Gaana Alhaji Mumuni Bawumia la Hajia Mariama Bawumia n dɔgɛ e. Eŋa de pia la buyi zuo, ka sɔ dɔgebɔ puan n de pia la anii gee kelum dɛna buyi zuo ka ma dɔgebɔ puan n de kɔma anuu.<ref>https://web.archive.org/web/20210913155259/https://www.moc.gov.gh/he-alhaji-dr-mahamudu-bawumia</ref><ref>https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/people/person.php?ID=1188</ref><ref>{{Cite web |url=https://www.peacefmonline.com/pages/politics/politics/202210/475680.php |title=Archive copy |access-date=2025-06-30 |archive-date=2023-11-16 |archive-url=https://web.archive.org/web/20231116133232/https://www.peacefmonline.com/pages/politics/politics/202210/475680.php |url-status=dead }}</ref>
Mahamudu Bawumia kiŋɛ ka sukuu LA Sakasaka piramiri Sukuu n boi Tamale <ref>https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/Bawumia-surprises-primary-school-teacher-who-transformed-his-life-954595</ref>gee yuum nyɛ yɔ'ɔ kiŋɛ Tamale Sɛkɛndiri Sukuu n de 1975. Ka n yuum ta ba'asɛ Tamalɛ Sɛkɛndiri Sukuu la pooren, ka yuum kiŋɛ la "United Kingdom", bilam ti ka ta zamesɛ banki tuuma nyaa nyɛ " Chartered Institute of Bankers Diploma ( ACIB). Ka yuum de la zuudaana n boi Gaana "united nations" sukuu kɔma tigere (GUNSA) n de 1981.Ka yuum nyɛ la wia deo degree ba tɛɛsi puan n boi "Economics" n boi Buckingham yunivɛsiti n de 1987.
Ka yuum le nyɛ la master's degree economics puan n boi Lincoln College, Oxford, gee yuum nyɛ ka PhD economics puan n boi Vancouver, British Columbia, Canada in de 1995 puan <ref>https://www.sfu.ca/sfunews/stories/2016/sfu-alumnus-to-serve-ghana-as-vice-president.html</ref>Ka zi'isi ti a yuum kɔ'ɔm mina kankaŋi de la "macroeconomics, international economics, development economics la monetary policy". Ka tari gɔnsaasi zo'e zo'e.
== A tuuma yɛla ==
{| class="wikitable"
|
|This section of a biography of a living person '''needs additional citations for verification'''. Please help by adding reliable sources. Contentious material about living persons that is unsourced or poorly sourced '''must be removed immediately''' from the article and its talk page, especially if potentially libelous.
<small>''Find sources:'' "Mahamudu Bawumia" – news '''·''' newspapers '''·''' books '''·''' scholar '''·''' JSTOR</small> ''(January 2023) (<small>Learn how and when to remove this message</small>)''
|}
Ze'ele 1988 ta paɛ 1990, Bawumia yuum tuni mɛ dɛna pa'ala n boi ligeri yɛla "economics" la international ligeri tuuma n boi Emile Woolf Kɔlegi n de ligeri bisega n boi London, England. Ka yuum kelum tuna mɛ dɛna "intern" n boi viisegɔ weeleŋo n de tiŋasuka ligeri yɛla n boi Washington, D.C. Bawumia yuum kelum tuna mɛ ze'ele bo nɛresɛba n ki'iri n boi African timmaalegɔ banki n boi Zimbabwe. <ref>https://live.worldbank.org/experts/mahamudu-bawumia</ref>
1996 ta paɛ 2000 puan, Bawumia yuum tum mɛ dɛna "professor of economics n boi Hankamer koosego sukuu n boi Baylor yunivɛsiti n boi Waco, Texas, USA, bilam ti ka to'e ka viisegɔ biilum bo'olum n de 1998. Ba yuum kaalɛ e pa'asɛ la " ani n de ani pa'asɛ America's pa'aleba" n de 1999. Ka yuum kelum dikɛ la gɔnɔ tuyi niɛ peelemi n de ligeri yɛla la tiŋa maalegɔ. <ref>https://live.worldbank.org/experts/mahamudu-bawumia</ref>
Bawumia yuum lebe Gaana na la 2000 ti a tuna dɛna economist " n boi Gaana bankin. Ka isege saazuo ze'ele la economist bunkɛka ta dɛna zuudaana n boi weeleŋo la puan gee pooren ti ka nyaa tuna dɛna podɔla kireki bo banki la Gɔmena. Zuudaana John Kufuor e yuum loe ka ti ka dɛna zuudaana n boi Gaana banki n de Siibenya'aŋa 2006. <ref>https://dailyguidenetwork.com/bawumia-thanks-president-kufuor-after-historic-flagbearership-race-victory/</ref>
== 2008 loosego ==
Mahamudu Bawumia yuum de la Awɔbegɔ paati nɛra nalɛgera n de 2008 voteŋo la, Nana Akufu-Addo.<ref>{{Cite web |url=https://starrfm.com.gh/2018/08/ten-years-of-politics-of-intellectualism-the-bawumia-journey-so-far/ |title=Archive copy |access-date=2025-06-30 |archive-date=2024-12-02 |archive-url=https://web.archive.org/web/20241202133140/https://starrfm.com.gh/2018/08/ten-years-of-politics-of-intellectualism-the-bawumia-journey-so-far/ |url-status=dead }}</ref> <ref>https://www.myjoyonline.com/politics/2014/October-23rd/bawumia-confirmed-as-running-mate-to-akufo-addo.php</ref> <ref>https://dailyguidenetwork.com/bawumia-reveals-nanas-secret/</ref> Ti Awɔbegɔ paati la yuum pa'asɛ ka tɔtɛ ka ka voteba la puan dikɛ ta makera la 2004 n boi saazuo tinsi sita la pɔɔsin, n boi wia voteŋo la pooren bii buyi voteŋo la puan.<ref>https://www.ghanaweb.com/person/Mahamudu-Bawumia-1188</ref>
== 2008-2011 loosego ==
Bawumia yuum tuni mɛ dɛna mina e sogeseri yɛla bii daaŋɔ n boi "economic commission of Africa" ze'ele Gunfuko ta paɛ Kilinkiiŋa 2009. Dawaleŋa ta paara Fɔɔ 2009 tiŋasuka puan, ka yuum de la Mina n eeri kaara bɔ'ɔra suŋerɛ n boi British Columbia Liu tiŋasuka yunivɛsiti bo Global zamesegɔ la UBC zim tuuma puan.<ref>https://www.ghanaweb.com/person/Mahamudu-Bawumia-1188</ref>
Fɔɔ 2009 puan, ba yuum loe ka mɛ ti ka dɛna podɔla bo international zo'ore tiŋasuka (IGC), viisegɔ weeleŋo bɔba e tɔkɛ la London ligeri la political science sukuu la Oxford yunivɛsiti sɛka n bo'ori ka'aŋɔ n boi ligeri zo'ore bo Gɔmena la tinsi'a n maali la, gee me kelum tuna mɛ dɛna IGC tigere nɛra bo Sierra Leone.
Ka le tum mɛ dɛna ka'ana bo tiŋasuka banki e boi Sierra Leone n boi lagesegɔ asi'a n malum le lagena zi'isi bo banki la la ka ligeri yɛla tuuma.<ref>https://ghanaceosummit.com/speaker/mahamudu-bawumia/</ref>
Fɔɔ 2009 la Fɔɔ 2010 tiŋasuka puan, ka yuum de la Mina e de kiima n boi viisegɔ weeleŋo bo Africa ligeri zamesegɔ n boi ligeri weeleŋo, Oxford yunivɛsiti. Ko'oro 2011 puan, ba yuum loe Bawumia mɛ ti a ze'ele bo ba kɔrumkɔrum la na'arɛ bo ba African maalegɔ banki n boi Zimbabwe n de African timmaalegɔ banki.
Ka yuum tum mɛ n boi tuunɛ wa puan gura ba e yuum ta le malum loe e ti ka dɛna zuudaana podɔla nalɛgera bo Nana Akufo-Addo n de Awɔbegɔ paati bo Gaana 2012 zuudaana voteŋo la.<ref>https://ghanaceosummit.com/speaker/mahamudu-bawumia/</ref>
== 2012 loosego ==
Ba yuum le malum loe Bawumia mɛ ti ka dɛna zuudaana podɔla nalɛgera bo Nana Akufo-Addo bo 2012 voteŋo katɛ la n de Kilinkiiŋa 2012.<ref>https://www.newsghana.com.gh/nana-addo-chooses-running-mate-sets-to-shock-party-with-bawumia-tomorrow/</ref>
Paati la di mi'isi la kugesi pia n boi Saazuo tiŋa bɔba ta pa'asɛ Yendi, Walewale, Yagaba-Kubore, Bunkputugu, Bimbilla, Chereponi, Kpandai, Tatale,-Sanguli, Tolon lq Zabzugu. Ba yuum le di mi'a mɛ n boi Nabdam la Talensi so'olum n boi Upper East tiŋa. Za'a waabi, Nana Akufo-Addo la Bawumia koŋe ba zuudaana voteŋo bo la John Dramani Mahama.<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Wikipedia:Citation_needed</ref>
== 2016 loosego ==
Nana Akufo-Addo e yuum loe Bawumia ti ka dɛna a podɔla n de 2016 kuka zuudaana voteŋo la.<ref>https://www.graphic.com.gh/news/politics/akufo-addo-chooses-top-notch-bawumia-as-running-mate.html</ref><ref>{{Cite web |url=https://m.peacefmonline.com/pages/politics/politics/201610/295881.php |title=Archive copy |access-date=2025-06-30 |archive-date=2023-11-20 |archive-url=https://web.archive.org/web/20231120105616/https://m.peacefmonline.com/pages/politics/politics/201610/295881.php |url-status=dead }}</ref>
== 2024 Loosego ==
Azuma daarɛ, Siibedaa 16 2023, Bawumia yuum saŋɛ la ka loosego gɔŋɔ ti a ze'ele lɛgɛ n boi Awɔbegɔ paati kuka zuudaana "primaries"<ref>https://3news.com/mammoth-crowd-escorts-bawumia-to-file-his-nomination/</ref>
La n yuum pa'asɛ zuudaana "primaries la puan la, Bawumia la ta loe la pia zuo ba n yuum ta votum ti ba loose nɛreba banuu n wan ze'ele lɛgɛ na'am la pooren bo ki'i loosego nalɛgera bo Awɔbegɔ paati n de 2024 voteŋo la.<ref>https://citinewsroom.com/2023/07/npp-flagbearer-balloting-held-ken-agyapong-picks-number-1-bawumia-10/</ref>
Salurego 26 2023 puan, Bawumia yuum di mi'a bunkatɛ ba loosereba " Congress " Awɔbegɔ paati voteŋo la puan ti ba yuum nyɛ 68% gaŋɛ nalɛgereba bawai duma la pa'asegɔ la puan ta pa'asɛ paati la za'a tiŋa wa zuo loosereba "Congress" ti ba votum bo ba nalɛgera la.<ref>https://citinewsroom.com/2023/08/bawumia-tops-npp-super-delegates-conference-ken-agyapong-qualifies-for-november-primaries/</ref>
Ba yuum votum bo Bawumia ti a bɔna la ba niŋa n boi Awɔbegɔ paati la puan n de 2024 voteŋo la dɛna ba paati la na'arɛ. Bawumia yuum di mi'a mɛ e boi Awɔbegɔ paati "primaries" la la 61.43% yɛsera voteŋo la za'a ti ba votum la puan, la yuum iŋɛ la Tigerɛ 4 2023 n de so'olum duma 276 kɔ'ɔm yese tiŋa la za'a la paati la yizuo za'a, Asylum Down, Accra.<ref>https://www.graphic.com.gh/news/politics/bawumia-wins-npp-presidential-primary-with-61-43-of-total-valid-votes-cast.html</ref><ref>https://www.graphic.com.gh/news/general-news/npp-presidential-primary-live-updates-of-results.html</ref><ref>https://citinewsroom.com/2023/11/npp-presidential-primary-results-so-far/</ref>
Atalaata daarɛ puan, Naakɛ'ɛsega 2024, Bawumia yuum niɛ la Dr. Matthew Opoku Prempeh ti ka dɛna ka podɔla bo 2024 votum katɛ la.<ref>https://www.myjoyonline.com/npp-unveils-opoku-prempeh-as-bawumias-running-mate-today/#google_vignette</ref><ref>https://citinewsroom.com/2024/07/napo-to-be-officially-outdoored-as-bawumias-running-mate-in-kumasi-today/</ref> <ref>https://www.myjoyonline.com/playback-npp-unveiled-opoku-prempeh-as-bawumias-running-mate/</ref><ref>https://www.adomonline.com/napo-finally-uneviled-as-npp-running-mate-video/</ref> Yele la yuum iŋɛ la Jubilee paki n boi Kumasi.<ref>https://bawumia.com/news/vice-president-bawumia-officially-unveils-running-mate/</ref><ref>https://3news.com/news/unveiling-of-napo-as-bawumias-running-mate-npp-supporters-throng-jubilee-park-in-kumasi/</ref>
Sapɔɔlegɔ 8 2024 puan, Bawumia yuum lui mɛ dee gee bo John Mahama n boi lasebaya ka ki'a zi'an. 44 45
== A miŋa vom yɛla ==
Bawumia yuum di la Samira Bawumia gee ti ba tara kɔma anaasi.<ref>https://ghanaceosummit.com/speaker/mahamudu-bawumia/</ref> Ka de mina e pa'asɛ Mabia (Mossi-Dagbon) nɛreba la puan, puta lɔgeyiŋɔ la Thomas Sankara, Alhassane Ouattara, Haruna Iddrisu, la basɛba. <ref>https://www.researchgate.net/publication/342391962</ref> Ka de la maalam.<ref>https://www.modernghana.com/news/1271502/bawumia-is-a-religious-prostitute-he-cannot-be.html</ref> Yaa Naa Mahamudu Bila e yuum sigɛ ka yu'urɛ Bawumia la, Dagbon tiŋa Naba mina e yuum tum bo ba ze'ele 1948 ta paɛ 1953.<ref>https://thecustodianghonline.com/2022/08/ya-naa-mahamadu-abdulai-named-me-after-him-bawumia/</ref> Yu'urɛ Bawumia la vuurɛ de la "Ba wum ya" n boi Dagbanli la Gmampruli yetɔgum pɔɔsin.
== Nɛreba suŋerɛ tuuma (Philanthropy) ==
Kuka zuudaana podɔla la kɔ'ɔm mina la tuuma yɛla buuri buuri.
Fɔɔ 2020 puan, ka yuum kɔ'ɔm maalɛ la yɔɔma masalaki bunkatɛ ti ba mɛa ka gee kelum maalɛ ka ti nɛresɛba e ze'ele Bono East bɔba ti ba kina pu'usera.<ref>https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/Bawumia-commissions-Utra-modern-Mosque-Complex-for-Prang-Muslim-Community-1082455</ref> Dr. Bawumia yuum pɔsɛ la Siibenya'aŋa yuum dina nuu puan yuum ta maalɛ hali sɔlesi e gani ɛka ayoobi bo Kumasi tiŋasuka masalaki.<ref>https://www.modernghana.com/news/1013572/bawumia-settles-56years-of-accumulated-debt-renov.html</ref>
Sakutega 2021 puan, Bawumia yuum zusɛ la GHS 1500 nambɔɔsi zo'e zo'e bo Psalm Adjeteyfio ti ka bisera ka yire la la ka lɔgerɔ.<ref>https://citinewsroom.com/2021/09/henry-quartey-pledges-ghs1500-monthly-stipend-to-psalm-adjeteyfio/</ref> Siibedaa 2022 puan, Dr. Bawumia yuum bo la la lagefɔ n de GHS 20,000.00 bo taxi dɔleba mina n yuum tari lageri n de GHS 8,400 ti ka pi'e tari lebe ta bo ka duma.<ref>https://citinewsroom.com/2022/05/bawumia-gives-gh%c2%a220000-to-taxi-driver-who-returned-missing-gh%c2%a28400/</ref> Fɔɔ 2021 puan, Dr. Bawumia yuum iŋɛ la ka yuumpinuu la ayoobi dɔgum daarɛ eŋa la Weija Keprosarium.<ref>https://www.gbcghanaonline.com/general/vice-president-dr-bawumia-celebrates-58th-birthday-with-inmates-of-weija-leprosarium/2021/</ref> Fɔɔ 2022 puan, ka yuum de'em la ka dɔgum daarɛ la kinkolɔra tibegɔ ze'ele Weija Kinkolɔra tibeberiba <ref>https://www.gbcghanaonline.com/uncategorized/vice-president-dr-bawumia-marks-59th-birthday-at-home-with-cured-lepers/2022/</ref> gee ti Fɔɔ 2023, ka yuum de'em la ka yuumpiyoobi dɔgum daarɛ la kiibesi n boi Kumasi kɔma yire.<ref>https://www.classfmonline.com/news/general/Bawumia-celebrates-60th-birthday-with-orphans-at-Kumasi-Children-s-Home-46049</ref>ggh
== A tuuma yɛla asi'a ==
Tiŋa wa zuo alagesɛ taaba tuna bo timmaalegɛ suŋerɛ gɔnɔ puan, gee me kelum dɛna mina n pa'asɛ "Board of Directors" ( ze'ele 2017 sa)<ref>http://www.data4sdgs.org/Board</ref>
== A gulesegɔ tuuma yɛla (selected works) ==
* Monetary Policy And Financial Sector Reform In Africa: Ghana's Experience by Mahamudu Bawumia (31 August 2010).
* "The Determination of Bank Interest Spreads in Ghana: An Empirical Analysis of Panel Data" with Martin Ofori and Franklin Belnye, September 2005.
* "Developing a Composite Indicator of Economic Activity in Ghana", with Benjamin Amoah, Bank of Ghana Working Paper, February 2004.
* "A Simple Vector Error Correction Forecasting Model for Ghana", with Joseph Atta-Mensah, Bank of Ghana Working Paper, August 2003.
* "Monetary Growth, Inflation and Exchange Rate Policy in Ghana" Research Department, Bank of Ghana, Journal of the West African Monetary Institute, 2003.
* "The Transmission Mechanism for Monetary Policy in Ghana", with Philip Abradu-Otoo, Bank of Ghana Policy Paper, August 2003.
* "The Determinants of Exchange Rates in Ghana", with Zakari Mumuni. Bank of Ghana Working Paper. March 2003.
* "The Feasibility of Monetary Union in West Africa". Mimeo. Economic Commission for Africa, November 2002.
* "Comparative Institutional Features of Different Common Central Banks", West African Monetary Institute. Mimeo. February 2002.
* "Designing an Exchange Rate Mechanism for the West African Monetary Zone", West African Monetary Institute. Mimeo. February 2002.
* "Explaining African Economic Growth Performance: The Case of Ghana", with Ernest Aryeetey and A. Fosu. Paper prepared for the African Economic Research Consortium. April 2001.
* "Assessing the effectiveness of Intervention on the Foreign Exchange Market in Ghana". Research Department, Bank of Ghana, February 2000.
* "A Review of the Literature of the Impact of Financial Sector Liberalisation on the Poor", with Dr E.K.Y. Addison and Maxwell Opoku Afari, Research Department, Bank of Ghana, August 2000.
* "Financial Markets in Africa. Issues and Challenges for Research," with Professor Ernest Aryeetey, ISSER. October 2000 AERC .
* "Currency Substitution and Money Demand in Ghana: A Cointegration Analysis". Research Department, Bank of Ghana, November 2000.
* "Why the Apparent Rush to Market Reform?" Journal of Economics, 1999.
* "The Sequencing of Fiscal Reform during Structural Adjustment. Lessons from Ghana, Uganda, and Zimbabwe", Comparative Economic Studies, Vol. XXXVIII No.2/3 Summer-Fall 1996.
* "A Closer Look at The Distributional Impact of Ghana’s Structural Adjustment Program (1983–1992). Journal of Modern African Studies. Vol.36 No.1, March 1998.
* "Estimating the Aggregate Values of Human Capital in Sub- Saharan Africa", co-authored with Samuel A.Laryea. Review of Human Factor Studies. Vol. III No.1. June 1997.
* "Africa, the Challenge of Development". Book Chapter in Stephen. Gardner's Comparative Economic Systems, Dryden 1999.
== Iŋa n pɔsɛ tunsɛba (initiatives) ==
* Mobile Money Interoperability
* National Identification System (Ghana Card)
* National Health Insurance App
* Digitisation of the National Lotteries Authority
* Digitsed Procurement Platform for the Public Procurement Authority
* Digitized motor insurance database
* Ghana.Gov (Platform to allow MMDAs to offer digitized services to citizens from a single portal)
* E-Pharmacy and Telehealth Services App
* Electrical Buses official launch
== Na'asegɔ duma (Scholarships and awards) ==
* 2007 — Fellow of the Chartered Institute of Bankers (FCIB).
* 2000 — Who Is Who Among America's Teachers? – Baylor University.
* 1999 — Young Researcher Award: Baylor University, Texas, USA.
* 1995–1999 — President's Research Fellowship: Ph.D. Simon Fraser University.
* 1991–1995 — 4 Graduate Fellowships: Ph.D. Simon Fraser University, Canada.
* 1986 Sir Alan Peacock Prize. Best Economics Student, Department of Economics, University of Buckingham, United Kingdom.
* June 2019, Dr. Bawumia was adjudged Digital Leader of the Year at the 9th Ghana Information Technology & Telecom Awards (GITTA)
== Viisegɔ lɔgerɔ (References) ==
3olmkorx5btzjqdq2ug4f9qdkou3z7o
18162
18160
2025-07-01T18:53:58Z
Akolpoka
244
Added reference
18162
wikitext
text/x-wiki
Mahamudu Bawumia de la Gaana gɔmena nalɛgera la tiŋasuka banki tuntuna kɛka, se'em n tum dɛna Gɔmena zuudaana podɔla kɛka buyopɔi puan n de Ko'oro 7, 2017 ta paɛ Ko'oro 7, 2025 bo Gɔmena zuudaana Nana Akufo-Addo.<ref>{{Cite web|date=2017-01-07|title=Ghana’s New President, Vice President Peacefully Sworn In|url=https://www.ghanastar.com/stories/ghanas-new-president-vice-president-peacefully-sworn-in/|access-date=2025-06-30|website=GhanaStar|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2017-01-07|title=Ghana’s New President, Vice President Peacefully Sworn In|url=https://www.ghanastar.com/stories/ghanas-new-president-vice-president-peacefully-sworn-in/|access-date=2025-06-30|website=GhanaStar|language=en-US}}</ref>[https://web.archive.org/web/20241012215629/https://theaccratimes.com/vice-president-bawumia-wins-npp-flagbearer-race-by-61/]
Ka yuum kelum ze'ele mɛ dɛna Awɔbegɔ Paati Kuka zuudaana podɔla nalɛgera n de 2012 voteŋo katɛ la <ref>{{Cite web |url=https://theaccratimes.com/vice-president-bawumia-wins-npp-flagbearer-race-by-61/ |title=Archive copy |access-date=2025-06-30 |archive-date=2024-10-12 |archive-url=https://web.archive.org/web/20241012215629/https://theaccratimes.com/vice-president-bawumia-wins-npp-flagbearer-race-by-61/ |url-status=dead }}</ref>gee yuum kelum ze'ele dɛna mina nini n nyɛ bii n de podɔla bo suseba n de 2012/2013 Kuka zuudaana voteŋo suseba, sɛka n yuum kɛlegum ba n yuum wi ti John Mahama n de mina n di mi'a n boi voteŋo la.<ref>https://ghananewsagency.org/politics/dr-bawumia-provides-evidence-at-supreme-court-hearing--59019</ref><ref>{{Cite web |url=http://m.peacefmonline.com/pages/politics/politics/201304/161525.php |title=Archive copy |access-date=2025-06-30 |archive-date=2020-02-02 |archive-url=https://web.archive.org/web/20200202105234/https://m.peacefmonline.com/pages/politics/politics/201304/161525.php |url-status=dead }}</ref><ref>https://www.modernghana.com/news/178891/who-is-dr-mahamudu-bawumia.html</ref> <ref>https://www.ghanaweb.com/person/Mahamudu-Bawumia-1188</ref> . Eŋa n yuum tari la PhD n boi "economics" ze'ele Simon Fraser yunivɛsiti.
== Pɔsega vom la sukuu yɛla ==
A de la Mampruŋa.
Ba yuum dɔgɛ Bawimia la Tamale, Gaana Alhaji Mumuni Bawumia la Hajia Mariama Bawumia n dɔgɛ e. Eŋa de pia la buyi zuo, ka sɔ dɔgebɔ puan n de pia la anii gee kelum dɛna buyi zuo ka ma dɔgebɔ puan n de kɔma anuu.<ref>https://web.archive.org/web/20210913155259/https://www.moc.gov.gh/he-alhaji-dr-mahamudu-bawumia</ref><ref>https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/people/person.php?ID=1188</ref><ref>{{Cite web |url=https://www.peacefmonline.com/pages/politics/politics/202210/475680.php |title=Archive copy |access-date=2025-06-30 |archive-date=2023-11-16 |archive-url=https://web.archive.org/web/20231116133232/https://www.peacefmonline.com/pages/politics/politics/202210/475680.php |url-status=dead }}</ref>
Mahamudu Bawumia kiŋɛ ka sukuu LA Sakasaka piramiri Sukuu n boi Tamale <ref>https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/Bawumia-surprises-primary-school-teacher-who-transformed-his-life-954595</ref>gee yuum nyɛ yɔ'ɔ kiŋɛ Tamale Sɛkɛndiri Sukuu n de 1975. Ka n yuum ta ba'asɛ Tamalɛ Sɛkɛndiri Sukuu la pooren, ka yuum kiŋɛ la "United Kingdom", bilam ti ka ta zamesɛ banki tuuma nyaa nyɛ " Chartered Institute of Bankers Diploma ( ACIB). Ka yuum de la zuudaana n boi Gaana "united nations" sukuu kɔma tigere (GUNSA) n de 1981.Ka yuum nyɛ la wia deo degree ba tɛɛsi puan n boi "Economics" n boi Buckingham yunivɛsiti n de 1987.
Ka yuum le nyɛ la master's degree economics puan n boi Lincoln College, Oxford, gee yuum nyɛ ka PhD economics puan n boi Vancouver, British Columbia, Canada in de 1995 puan <ref>https://www.sfu.ca/sfunews/stories/2016/sfu-alumnus-to-serve-ghana-as-vice-president.html</ref>Ka zi'isi ti a yuum kɔ'ɔm mina kankaŋi de la "macroeconomics, international economics, development economics la monetary policy". Ka tari gɔnsaasi zo'e zo'e.
== A tuuma yɛla ==
{| class="wikitable"
|
|This section of a biography of a living person '''needs additional citations for verification'''. Please help by adding reliable sources. Contentious material about living persons that is unsourced or poorly sourced '''must be removed immediately''' from the article and its talk page, especially if potentially libelous.
<small>''Find sources:'' "Mahamudu Bawumia" – news '''·''' newspapers '''·''' books '''·''' scholar '''·''' JSTOR</small> ''(January 2023) (<small>Learn how and when to remove this message</small>)''
|}
Ze'ele 1988 ta paɛ 1990, Bawumia yuum tuni mɛ dɛna pa'ala n boi ligeri yɛla "economics" la international ligeri tuuma n boi Emile Woolf Kɔlegi n de ligeri bisega n boi London, England. Ka yuum kelum tuna mɛ dɛna "intern" n boi viisegɔ weeleŋo n de tiŋasuka ligeri yɛla n boi Washington, D.C. Bawumia yuum kelum tuna mɛ ze'ele bo nɛresɛba n ki'iri n boi African timmaalegɔ banki n boi Zimbabwe. <ref>https://live.worldbank.org/experts/mahamudu-bawumia</ref>
1996 ta paɛ 2000 puan, Bawumia yuum tum mɛ dɛna "professor of economics n boi Hankamer koosego sukuu n boi Baylor yunivɛsiti n boi Waco, Texas, USA, bilam ti ka to'e ka viisegɔ biilum bo'olum n de 1998. Ba yuum kaalɛ e pa'asɛ la " ani n de ani pa'asɛ America's pa'aleba" n de 1999. Ka yuum kelum dikɛ la gɔnɔ tuyi niɛ peelemi n de ligeri yɛla la tiŋa maalegɔ. <ref>https://live.worldbank.org/experts/mahamudu-bawumia</ref>
Bawumia yuum lebe Gaana na la 2000 ti a tuna dɛna economist " n boi Gaana bankin. Ka isege saazuo ze'ele la economist bunkɛka ta dɛna zuudaana n boi weeleŋo la puan gee pooren ti ka nyaa tuna dɛna podɔla kireki bo banki la Gɔmena. Zuudaana John Kufuor e yuum loe ka ti ka dɛna zuudaana n boi Gaana banki n de Siibenya'aŋa 2006. <ref>https://dailyguidenetwork.com/bawumia-thanks-president-kufuor-after-historic-flagbearership-race-victory/</ref>
== 2008 loosego ==
Mahamudu Bawumia yuum de la Awɔbegɔ paati nɛra nalɛgera n de 2008 voteŋo la, Nana Akufu-Addo.<ref>{{Cite web |url=https://starrfm.com.gh/2018/08/ten-years-of-politics-of-intellectualism-the-bawumia-journey-so-far/ |title=Archive copy |access-date=2025-06-30 |archive-date=2024-12-02 |archive-url=https://web.archive.org/web/20241202133140/https://starrfm.com.gh/2018/08/ten-years-of-politics-of-intellectualism-the-bawumia-journey-so-far/ |url-status=dead }}</ref> <ref>https://www.myjoyonline.com/politics/2014/October-23rd/bawumia-confirmed-as-running-mate-to-akufo-addo.php</ref> <ref>https://dailyguidenetwork.com/bawumia-reveals-nanas-secret/</ref> Ti Awɔbegɔ paati la yuum pa'asɛ ka tɔtɛ ka ka voteba la puan dikɛ ta makera la 2004 n boi saazuo tinsi sita la pɔɔsin, n boi wia voteŋo la pooren bii buyi voteŋo la puan.<ref>https://www.ghanaweb.com/person/Mahamudu-Bawumia-1188</ref>
== 2008-2011 loosego ==
Bawumia yuum tuni mɛ dɛna mina e sogeseri yɛla bii daaŋɔ n boi "economic commission of Africa" ze'ele Gunfuko ta paɛ Kilinkiiŋa 2009. Dawaleŋa ta paara Fɔɔ 2009 tiŋasuka puan, ka yuum de la Mina n eeri kaara bɔ'ɔra suŋerɛ n boi British Columbia Liu tiŋasuka yunivɛsiti bo Global zamesegɔ la UBC zim tuuma puan.<ref>https://www.ghanaweb.com/person/Mahamudu-Bawumia-1188</ref>
Fɔɔ 2009 puan, ba yuum loe ka mɛ ti ka dɛna podɔla bo international zo'ore tiŋasuka (IGC), viisegɔ weeleŋo bɔba e tɔkɛ la London ligeri la political science sukuu la Oxford yunivɛsiti sɛka n bo'ori ka'aŋɔ n boi ligeri zo'ore bo Gɔmena la tinsi'a n maali la, gee me kelum tuna mɛ dɛna IGC tigere nɛra bo Sierra Leone.
Ka le tum mɛ dɛna ka'ana bo tiŋasuka banki e boi Sierra Leone n boi lagesegɔ asi'a n malum le lagena zi'isi bo banki la la ka ligeri yɛla tuuma.<ref>https://ghanaceosummit.com/speaker/mahamudu-bawumia/</ref>
Fɔɔ 2009 la Fɔɔ 2010 tiŋasuka puan, ka yuum de la Mina e de kiima n boi viisegɔ weeleŋo bo Africa ligeri zamesegɔ n boi ligeri weeleŋo, Oxford yunivɛsiti. Ko'oro 2011 puan, ba yuum loe Bawumia mɛ ti a ze'ele bo ba kɔrumkɔrum la na'arɛ bo ba African maalegɔ banki n boi Zimbabwe n de African timmaalegɔ banki.
Ka yuum tum mɛ n boi tuunɛ wa puan gura ba e yuum ta le malum loe e ti ka dɛna zuudaana podɔla nalɛgera bo Nana Akufo-Addo n de Awɔbegɔ paati bo Gaana 2012 zuudaana voteŋo la.<ref>https://ghanaceosummit.com/speaker/mahamudu-bawumia/</ref>
== 2012 loosego ==
Ba yuum le malum loe Bawumia mɛ ti ka dɛna zuudaana podɔla nalɛgera bo Nana Akufo-Addo bo 2012 voteŋo katɛ la n de Kilinkiiŋa 2012.<ref>https://www.newsghana.com.gh/nana-addo-chooses-running-mate-sets-to-shock-party-with-bawumia-tomorrow/</ref>
Paati la di mi'isi la kugesi pia n boi Saazuo tiŋa bɔba ta pa'asɛ Yendi, Walewale, Yagaba-Kubore, Bunkputugu, Bimbilla, Chereponi, Kpandai, Tatale,-Sanguli, Tolon lq Zabzugu. Ba yuum le di mi'a mɛ n boi Nabdam la Talensi so'olum n boi Upper East tiŋa. Za'a waabi, Nana Akufo-Addo la Bawumia koŋe ba zuudaana voteŋo bo la John Dramani Mahama.<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Wikipedia:Citation_needed</ref>
== 2016 loosego ==
Nana Akufo-Addo e yuum loe Bawumia ti ka dɛna a podɔla n de 2016 kuka zuudaana voteŋo la.<ref>https://www.graphic.com.gh/news/politics/akufo-addo-chooses-top-notch-bawumia-as-running-mate.html</ref><ref>{{Cite web |url=https://m.peacefmonline.com/pages/politics/politics/201610/295881.php |title=Archive copy |access-date=2025-06-30 |archive-date=2023-11-20 |archive-url=https://web.archive.org/web/20231120105616/https://m.peacefmonline.com/pages/politics/politics/201610/295881.php |url-status=dead }}</ref>
== 2024 Loosego ==
Azuma daarɛ, Siibedaa 16 2023, Bawumia yuum saŋɛ la ka loosego gɔŋɔ ti a ze'ele lɛgɛ n boi Awɔbegɔ paati kuka zuudaana "primaries"<ref>https://3news.com/mammoth-crowd-escorts-bawumia-to-file-his-nomination/</ref>
La n yuum pa'asɛ zuudaana "primaries la puan la, Bawumia la ta loe la pia zuo ba n yuum ta votum ti ba loose nɛreba banuu n wan ze'ele lɛgɛ na'am la pooren bo ki'i loosego nalɛgera bo Awɔbegɔ paati n de 2024 voteŋo la.<ref>https://citinewsroom.com/2023/07/npp-flagbearer-balloting-held-ken-agyapong-picks-number-1-bawumia-10/</ref>
Salurego 26 2023 puan, Bawumia yuum di mi'a bunkatɛ ba loosereba " Congress " Awɔbegɔ paati voteŋo la puan ti ba yuum nyɛ 68% gaŋɛ nalɛgereba bawai duma la pa'asegɔ la puan ta pa'asɛ paati la za'a tiŋa wa zuo loosereba "Congress" ti ba votum bo ba nalɛgera la.<ref>https://citinewsroom.com/2023/08/bawumia-tops-npp-super-delegates-conference-ken-agyapong-qualifies-for-november-primaries/</ref>
Ba yuum votum bo Bawumia ti a bɔna la ba niŋa n boi Awɔbegɔ paati la puan n de 2024 voteŋo la dɛna ba paati la na'arɛ. Bawumia yuum di mi'a mɛ e boi Awɔbegɔ paati "primaries" la la 61.43% yɛsera voteŋo la za'a ti ba votum la puan, la yuum iŋɛ la Tigerɛ 4 2023 n de so'olum duma 276 kɔ'ɔm yese tiŋa la za'a la paati la yizuo za'a, Asylum Down, Accra.<ref>https://www.graphic.com.gh/news/politics/bawumia-wins-npp-presidential-primary-with-61-43-of-total-valid-votes-cast.html</ref><ref>https://www.graphic.com.gh/news/general-news/npp-presidential-primary-live-updates-of-results.html</ref><ref>https://citinewsroom.com/2023/11/npp-presidential-primary-results-so-far/</ref>
Atalaata daarɛ puan, Naakɛ'ɛsega 2024, Bawumia yuum niɛ la Dr. Matthew Opoku Prempeh ti ka dɛna ka podɔla bo 2024 votum katɛ la.<ref>https://www.myjoyonline.com/npp-unveils-opoku-prempeh-as-bawumias-running-mate-today/#google_vignette</ref><ref>https://citinewsroom.com/2024/07/napo-to-be-officially-outdoored-as-bawumias-running-mate-in-kumasi-today/</ref> <ref>https://www.myjoyonline.com/playback-npp-unveiled-opoku-prempeh-as-bawumias-running-mate/</ref><ref>https://www.adomonline.com/napo-finally-uneviled-as-npp-running-mate-video/</ref> Yele la yuum iŋɛ la Jubilee paki n boi Kumasi.<ref>https://bawumia.com/news/vice-president-bawumia-officially-unveils-running-mate/</ref><ref>https://3news.com/news/unveiling-of-napo-as-bawumias-running-mate-npp-supporters-throng-jubilee-park-in-kumasi/</ref>
Sapɔɔlegɔ 8 2024 puan, Bawumia yuum lui mɛ dee gee bo John Mahama n boi lasebaya ka ki'a zi'an.<ref>https://citinewsroom.com/2024/12/bawumia-concedes-defeat-congratulates-mahama/</ref>
== A miŋa vom yɛla ==
Bawumia yuum di la Samira Bawumia gee ti ba tara kɔma anaasi.<ref>https://ghanaceosummit.com/speaker/mahamudu-bawumia/</ref> Ka de mina e pa'asɛ Mabia (Mossi-Dagbon) nɛreba la puan, puta lɔgeyiŋɔ la Thomas Sankara, Alhassane Ouattara, Haruna Iddrisu, la basɛba. <ref>https://www.researchgate.net/publication/342391962</ref> Ka de la maalam.<ref>https://www.modernghana.com/news/1271502/bawumia-is-a-religious-prostitute-he-cannot-be.html</ref> Yaa Naa Mahamudu Bila e yuum sigɛ ka yu'urɛ Bawumia la, Dagbon tiŋa Naba mina e yuum tum bo ba ze'ele 1948 ta paɛ 1953.<ref>https://thecustodianghonline.com/2022/08/ya-naa-mahamadu-abdulai-named-me-after-him-bawumia/</ref> Yu'urɛ Bawumia la vuurɛ de la "Ba wum ya" n boi Dagbanli la Gmampruli yetɔgum pɔɔsin.
== Nɛreba suŋerɛ tuuma (Philanthropy) ==
Kuka zuudaana podɔla la kɔ'ɔm mina la tuuma yɛla buuri buuri.
Fɔɔ 2020 puan, ka yuum kɔ'ɔm maalɛ la yɔɔma masalaki bunkatɛ ti ba mɛa ka gee kelum maalɛ ka ti nɛresɛba e ze'ele Bono East bɔba ti ba kina pu'usera.<ref>https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/Bawumia-commissions-Utra-modern-Mosque-Complex-for-Prang-Muslim-Community-1082455</ref> Dr. Bawumia yuum pɔsɛ la Siibenya'aŋa yuum dina nuu puan yuum ta maalɛ hali sɔlesi e gani ɛka ayoobi bo Kumasi tiŋasuka masalaki.<ref>https://www.modernghana.com/news/1013572/bawumia-settles-56years-of-accumulated-debt-renov.html</ref>
Sakutega 2021 puan, Bawumia yuum zusɛ la GHS 1500 nambɔɔsi zo'e zo'e bo Psalm Adjeteyfio ti ka bisera ka yire la la ka lɔgerɔ.<ref>https://citinewsroom.com/2021/09/henry-quartey-pledges-ghs1500-monthly-stipend-to-psalm-adjeteyfio/</ref> Siibedaa 2022 puan, Dr. Bawumia yuum bo la la lagefɔ n de GHS 20,000.00 bo taxi dɔleba mina n yuum tari lageri n de GHS 8,400 ti ka pi'e tari lebe ta bo ka duma.<ref>https://citinewsroom.com/2022/05/bawumia-gives-gh%c2%a220000-to-taxi-driver-who-returned-missing-gh%c2%a28400/</ref> Fɔɔ 2021 puan, Dr. Bawumia yuum iŋɛ la ka yuumpinuu la ayoobi dɔgum daarɛ eŋa la Weija Keprosarium.<ref>https://www.gbcghanaonline.com/general/vice-president-dr-bawumia-celebrates-58th-birthday-with-inmates-of-weija-leprosarium/2021/</ref> Fɔɔ 2022 puan, ka yuum de'em la ka dɔgum daarɛ la kinkolɔra tibegɔ ze'ele Weija Kinkolɔra tibeberiba <ref>https://www.gbcghanaonline.com/uncategorized/vice-president-dr-bawumia-marks-59th-birthday-at-home-with-cured-lepers/2022/</ref> gee ti Fɔɔ 2023, ka yuum de'em la ka yuumpiyoobi dɔgum daarɛ la kiibesi n boi Kumasi kɔma yire.<ref>https://www.classfmonline.com/news/general/Bawumia-celebrates-60th-birthday-with-orphans-at-Kumasi-Children-s-Home-46049</ref>ggh
== A tuuma yɛla asi'a ==
Tiŋa wa zuo alagesɛ taaba tuna bo timmaalegɛ suŋerɛ gɔnɔ puan, gee me kelum dɛna mina n pa'asɛ "Board of Directors" ( ze'ele 2017 sa)<ref>http://www.data4sdgs.org/Board</ref>
== A gulesegɔ tuuma yɛla (selected works) ==
* Monetary Policy And Financial Sector Reform In Africa: Ghana's Experience by Mahamudu Bawumia (31 August 2010).
* "The Determination of Bank Interest Spreads in Ghana: An Empirical Analysis of Panel Data" with Martin Ofori and Franklin Belnye, September 2005.
* "Developing a Composite Indicator of Economic Activity in Ghana", with Benjamin Amoah, Bank of Ghana Working Paper, February 2004.
* "A Simple Vector Error Correction Forecasting Model for Ghana", with Joseph Atta-Mensah, Bank of Ghana Working Paper, August 2003.
* "Monetary Growth, Inflation and Exchange Rate Policy in Ghana" Research Department, Bank of Ghana, Journal of the West African Monetary Institute, 2003.
* "The Transmission Mechanism for Monetary Policy in Ghana", with Philip Abradu-Otoo, Bank of Ghana Policy Paper, August 2003.
* "The Determinants of Exchange Rates in Ghana", with Zakari Mumuni. Bank of Ghana Working Paper. March 2003.
* "The Feasibility of Monetary Union in West Africa". Mimeo. Economic Commission for Africa, November 2002.
* "Comparative Institutional Features of Different Common Central Banks", West African Monetary Institute. Mimeo. February 2002.
* "Designing an Exchange Rate Mechanism for the West African Monetary Zone", West African Monetary Institute. Mimeo. February 2002.
* "Explaining African Economic Growth Performance: The Case of Ghana", with Ernest Aryeetey and A. Fosu. Paper prepared for the African Economic Research Consortium. April 2001.
* "Assessing the effectiveness of Intervention on the Foreign Exchange Market in Ghana". Research Department, Bank of Ghana, February 2000.
* "A Review of the Literature of the Impact of Financial Sector Liberalisation on the Poor", with Dr E.K.Y. Addison and Maxwell Opoku Afari, Research Department, Bank of Ghana, August 2000.
* "Financial Markets in Africa. Issues and Challenges for Research," with Professor Ernest Aryeetey, ISSER. October 2000 AERC .
* "Currency Substitution and Money Demand in Ghana: A Cointegration Analysis". Research Department, Bank of Ghana, November 2000.
* "Why the Apparent Rush to Market Reform?" Journal of Economics, 1999.
* "The Sequencing of Fiscal Reform during Structural Adjustment. Lessons from Ghana, Uganda, and Zimbabwe", Comparative Economic Studies, Vol. XXXVIII No.2/3 Summer-Fall 1996.
* "A Closer Look at The Distributional Impact of Ghana’s Structural Adjustment Program (1983–1992). Journal of Modern African Studies. Vol.36 No.1, March 1998.
* "Estimating the Aggregate Values of Human Capital in Sub- Saharan Africa", co-authored with Samuel A.Laryea. Review of Human Factor Studies. Vol. III No.1. June 1997.
* "Africa, the Challenge of Development". Book Chapter in Stephen. Gardner's Comparative Economic Systems, Dryden 1999.
== Iŋa n pɔsɛ tunsɛba (initiatives) ==
* Mobile Money Interoperability
* National Identification System (Ghana Card)
* National Health Insurance App
* Digitisation of the National Lotteries Authority
* Digitsed Procurement Platform for the Public Procurement Authority
* Digitized motor insurance database
* Ghana.Gov (Platform to allow MMDAs to offer digitized services to citizens from a single portal)
* E-Pharmacy and Telehealth Services App
* Electrical Buses official launch
== Na'asegɔ duma (Scholarships and awards) ==
* 2007 — Fellow of the Chartered Institute of Bankers (FCIB).
* 2000 — Who Is Who Among America's Teachers? – Baylor University.
* 1999 — Young Researcher Award: Baylor University, Texas, USA.
* 1995–1999 — President's Research Fellowship: Ph.D. Simon Fraser University.
* 1991–1995 — 4 Graduate Fellowships: Ph.D. Simon Fraser University, Canada.
* 1986 Sir Alan Peacock Prize. Best Economics Student, Department of Economics, University of Buckingham, United Kingdom.
* June 2019, Dr. Bawumia was adjudged Digital Leader of the Year at the 9th Ghana Information Technology & Telecom Awards (GITTA)
== Viisegɔ lɔgerɔ (References) ==
kkebu4vmfgwfl59qxe98clkte2q5igv
18164
18162
2025-07-01T18:55:21Z
Akolpoka
244
Added reference
18164
wikitext
text/x-wiki
Mahamudu Bawumia de la Gaana gɔmena nalɛgera la tiŋasuka banki tuntuna kɛka, se'em n tum dɛna Gɔmena zuudaana podɔla kɛka buyopɔi puan n de Ko'oro 7, 2017 ta paɛ Ko'oro 7, 2025 bo Gɔmena zuudaana Nana Akufo-Addo.<ref>{{Cite web|date=2017-01-07|title=Ghana’s New President, Vice President Peacefully Sworn In|url=https://www.ghanastar.com/stories/ghanas-new-president-vice-president-peacefully-sworn-in/|access-date=2025-06-30|website=GhanaStar|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2017-01-07|title=Ghana’s New President, Vice President Peacefully Sworn In|url=https://www.ghanastar.com/stories/ghanas-new-president-vice-president-peacefully-sworn-in/|access-date=2025-06-30|website=GhanaStar|language=en-US}}</ref>[https://web.archive.org/web/20241012215629/https://theaccratimes.com/vice-president-bawumia-wins-npp-flagbearer-race-by-61/]
Ka yuum kelum ze'ele mɛ dɛna Awɔbegɔ Paati Kuka zuudaana podɔla nalɛgera n de 2012 voteŋo katɛ la <ref>{{Cite web |url=https://theaccratimes.com/vice-president-bawumia-wins-npp-flagbearer-race-by-61/ |title=Archive copy |access-date=2025-06-30 |archive-date=2024-10-12 |archive-url=https://web.archive.org/web/20241012215629/https://theaccratimes.com/vice-president-bawumia-wins-npp-flagbearer-race-by-61/ |url-status=dead }}</ref>gee yuum kelum ze'ele dɛna mina nini n nyɛ bii n de podɔla bo suseba n de 2012/2013 Kuka zuudaana voteŋo suseba, sɛka n yuum kɛlegum ba n yuum wi ti John Mahama n de mina n di mi'a n boi voteŋo la.<ref>https://ghananewsagency.org/politics/dr-bawumia-provides-evidence-at-supreme-court-hearing--59019</ref><ref>{{Cite web |url=http://m.peacefmonline.com/pages/politics/politics/201304/161525.php |title=Archive copy |access-date=2025-06-30 |archive-date=2020-02-02 |archive-url=https://web.archive.org/web/20200202105234/https://m.peacefmonline.com/pages/politics/politics/201304/161525.php |url-status=dead }}</ref><ref>https://www.modernghana.com/news/178891/who-is-dr-mahamudu-bawumia.html</ref> <ref>https://www.ghanaweb.com/person/Mahamudu-Bawumia-1188</ref> . Eŋa n yuum tari la PhD n boi "economics" ze'ele Simon Fraser yunivɛsiti.
== Pɔsega vom la sukuu yɛla ==
A de la Mampruŋa.
Ba yuum dɔgɛ Bawimia la Tamale, Gaana Alhaji Mumuni Bawumia la Hajia Mariama Bawumia n dɔgɛ e. Eŋa de pia la buyi zuo, ka sɔ dɔgebɔ puan n de pia la anii gee kelum dɛna buyi zuo ka ma dɔgebɔ puan n de kɔma anuu.<ref>https://web.archive.org/web/20210913155259/https://www.moc.gov.gh/he-alhaji-dr-mahamudu-bawumia</ref><ref>https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/people/person.php?ID=1188</ref><ref>{{Cite web |url=https://www.peacefmonline.com/pages/politics/politics/202210/475680.php |title=Archive copy |access-date=2025-06-30 |archive-date=2023-11-16 |archive-url=https://web.archive.org/web/20231116133232/https://www.peacefmonline.com/pages/politics/politics/202210/475680.php |url-status=dead }}</ref>
Mahamudu Bawumia kiŋɛ ka sukuu LA Sakasaka piramiri Sukuu n boi Tamale <ref>https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/Bawumia-surprises-primary-school-teacher-who-transformed-his-life-954595</ref>gee yuum nyɛ yɔ'ɔ kiŋɛ Tamale Sɛkɛndiri Sukuu n de 1975. Ka n yuum ta ba'asɛ Tamalɛ Sɛkɛndiri Sukuu la pooren, ka yuum kiŋɛ la "United Kingdom", bilam ti ka ta zamesɛ banki tuuma nyaa nyɛ " Chartered Institute of Bankers Diploma ( ACIB). Ka yuum de la zuudaana n boi Gaana "united nations" sukuu kɔma tigere (GUNSA) n de 1981.Ka yuum nyɛ la wia deo degree ba tɛɛsi puan n boi "Economics" n boi Buckingham yunivɛsiti n de 1987.
Ka yuum le nyɛ la master's degree economics puan n boi Lincoln College, Oxford, gee yuum nyɛ ka PhD economics puan n boi Vancouver, British Columbia, Canada in de 1995 puan <ref>https://www.sfu.ca/sfunews/stories/2016/sfu-alumnus-to-serve-ghana-as-vice-president.html</ref>Ka zi'isi ti a yuum kɔ'ɔm mina kankaŋi de la "macroeconomics, international economics, development economics la monetary policy". Ka tari gɔnsaasi zo'e zo'e.
== A tuuma yɛla ==
{| class="wikitable"
|
|This section of a biography of a living person '''needs additional citations for verification'''. Please help by adding reliable sources. Contentious material about living persons that is unsourced or poorly sourced '''must be removed immediately''' from the article and its talk page, especially if potentially libelous.
<small>''Find sources:'' "Mahamudu Bawumia" – news '''·''' newspapers '''·''' books '''·''' scholar '''·''' JSTOR</small> ''(January 2023) (<small>Learn how and when to remove this message</small>)''
|}
Ze'ele 1988 ta paɛ 1990, Bawumia yuum tuni mɛ dɛna pa'ala n boi ligeri yɛla "economics" la international ligeri tuuma n boi Emile Woolf Kɔlegi n de ligeri bisega n boi London, England. Ka yuum kelum tuna mɛ dɛna "intern" n boi viisegɔ weeleŋo n de tiŋasuka ligeri yɛla n boi Washington, D.C. Bawumia yuum kelum tuna mɛ ze'ele bo nɛresɛba n ki'iri n boi African timmaalegɔ banki n boi Zimbabwe. <ref>https://live.worldbank.org/experts/mahamudu-bawumia</ref>
1996 ta paɛ 2000 puan, Bawumia yuum tum mɛ dɛna "professor of economics n boi Hankamer koosego sukuu n boi Baylor yunivɛsiti n boi Waco, Texas, USA, bilam ti ka to'e ka viisegɔ biilum bo'olum n de 1998. Ba yuum kaalɛ e pa'asɛ la " ani n de ani pa'asɛ America's pa'aleba" n de 1999. Ka yuum kelum dikɛ la gɔnɔ tuyi niɛ peelemi n de ligeri yɛla la tiŋa maalegɔ. <ref>https://live.worldbank.org/experts/mahamudu-bawumia</ref>
Bawumia yuum lebe Gaana na la 2000 ti a tuna dɛna economist " n boi Gaana bankin. Ka isege saazuo ze'ele la economist bunkɛka ta dɛna zuudaana n boi weeleŋo la puan gee pooren ti ka nyaa tuna dɛna podɔla kireki bo banki la Gɔmena. Zuudaana John Kufuor e yuum loe ka ti ka dɛna zuudaana n boi Gaana banki n de Siibenya'aŋa 2006. <ref>https://dailyguidenetwork.com/bawumia-thanks-president-kufuor-after-historic-flagbearership-race-victory/</ref>
== 2008 loosego ==
Mahamudu Bawumia yuum de la Awɔbegɔ paati nɛra nalɛgera n de 2008 voteŋo la, Nana Akufu-Addo.<ref>{{Cite web |url=https://starrfm.com.gh/2018/08/ten-years-of-politics-of-intellectualism-the-bawumia-journey-so-far/ |title=Archive copy |access-date=2025-06-30 |archive-date=2024-12-02 |archive-url=https://web.archive.org/web/20241202133140/https://starrfm.com.gh/2018/08/ten-years-of-politics-of-intellectualism-the-bawumia-journey-so-far/ |url-status=dead }}</ref> <ref>https://www.myjoyonline.com/politics/2014/October-23rd/bawumia-confirmed-as-running-mate-to-akufo-addo.php</ref> <ref>https://dailyguidenetwork.com/bawumia-reveals-nanas-secret/</ref> Ti Awɔbegɔ paati la yuum pa'asɛ ka tɔtɛ ka ka voteba la puan dikɛ ta makera la 2004 n boi saazuo tinsi sita la pɔɔsin, n boi wia voteŋo la pooren bii buyi voteŋo la puan.<ref>https://www.ghanaweb.com/person/Mahamudu-Bawumia-1188</ref>
== 2008-2011 loosego ==
Bawumia yuum tuni mɛ dɛna mina e sogeseri yɛla bii daaŋɔ n boi "economic commission of Africa" ze'ele Gunfuko ta paɛ Kilinkiiŋa 2009. Dawaleŋa ta paara Fɔɔ 2009 tiŋasuka puan, ka yuum de la Mina n eeri kaara bɔ'ɔra suŋerɛ n boi British Columbia Liu tiŋasuka yunivɛsiti bo Global zamesegɔ la UBC zim tuuma puan.<ref>https://www.ghanaweb.com/person/Mahamudu-Bawumia-1188</ref>
Fɔɔ 2009 puan, ba yuum loe ka mɛ ti ka dɛna podɔla bo international zo'ore tiŋasuka (IGC), viisegɔ weeleŋo bɔba e tɔkɛ la London ligeri la political science sukuu la Oxford yunivɛsiti sɛka n bo'ori ka'aŋɔ n boi ligeri zo'ore bo Gɔmena la tinsi'a n maali la, gee me kelum tuna mɛ dɛna IGC tigere nɛra bo Sierra Leone.
Ka le tum mɛ dɛna ka'ana bo tiŋasuka banki e boi Sierra Leone n boi lagesegɔ asi'a n malum le lagena zi'isi bo banki la la ka ligeri yɛla tuuma.<ref>https://ghanaceosummit.com/speaker/mahamudu-bawumia/</ref>
Fɔɔ 2009 la Fɔɔ 2010 tiŋasuka puan, ka yuum de la Mina e de kiima n boi viisegɔ weeleŋo bo Africa ligeri zamesegɔ n boi ligeri weeleŋo, Oxford yunivɛsiti. Ko'oro 2011 puan, ba yuum loe Bawumia mɛ ti a ze'ele bo ba kɔrumkɔrum la na'arɛ bo ba African maalegɔ banki n boi Zimbabwe n de African timmaalegɔ banki.
Ka yuum tum mɛ n boi tuunɛ wa puan gura ba e yuum ta le malum loe e ti ka dɛna zuudaana podɔla nalɛgera bo Nana Akufo-Addo n de Awɔbegɔ paati bo Gaana 2012 zuudaana voteŋo la.<ref>https://ghanaceosummit.com/speaker/mahamudu-bawumia/</ref>
== 2012 loosego ==
Ba yuum le malum loe Bawumia mɛ ti ka dɛna zuudaana podɔla nalɛgera bo Nana Akufo-Addo bo 2012 voteŋo katɛ la n de Kilinkiiŋa 2012.<ref>https://www.newsghana.com.gh/nana-addo-chooses-running-mate-sets-to-shock-party-with-bawumia-tomorrow/</ref>
Paati la di mi'isi la kugesi pia n boi Saazuo tiŋa bɔba ta pa'asɛ Yendi, Walewale, Yagaba-Kubore, Bunkputugu, Bimbilla, Chereponi, Kpandai, Tatale,-Sanguli, Tolon lq Zabzugu. Ba yuum le di mi'a mɛ n boi Nabdam la Talensi so'olum n boi Upper East tiŋa. Za'a waabi, Nana Akufo-Addo la Bawumia koŋe ba zuudaana voteŋo bo la John Dramani Mahama.<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Wikipedia:Citation_needed</ref>
== 2016 loosego ==
Nana Akufo-Addo e yuum loe Bawumia ti ka dɛna a podɔla n de 2016 kuka zuudaana voteŋo la.<ref>https://www.graphic.com.gh/news/politics/akufo-addo-chooses-top-notch-bawumia-as-running-mate.html</ref><ref>{{Cite web |url=https://m.peacefmonline.com/pages/politics/politics/201610/295881.php |title=Archive copy |access-date=2025-06-30 |archive-date=2023-11-20 |archive-url=https://web.archive.org/web/20231120105616/https://m.peacefmonline.com/pages/politics/politics/201610/295881.php |url-status=dead }}</ref>
== 2024 Loosego ==
Azuma daarɛ, Siibedaa 16 2023, Bawumia yuum saŋɛ la ka loosego gɔŋɔ ti a ze'ele lɛgɛ n boi Awɔbegɔ paati kuka zuudaana "primaries"<ref>https://3news.com/mammoth-crowd-escorts-bawumia-to-file-his-nomination/</ref>
La n yuum pa'asɛ zuudaana "primaries la puan la, Bawumia la ta loe la pia zuo ba n yuum ta votum ti ba loose nɛreba banuu n wan ze'ele lɛgɛ na'am la pooren bo ki'i loosego nalɛgera bo Awɔbegɔ paati n de 2024 voteŋo la.<ref>https://citinewsroom.com/2023/07/npp-flagbearer-balloting-held-ken-agyapong-picks-number-1-bawumia-10/</ref>
Salurego 26 2023 puan, Bawumia yuum di mi'a bunkatɛ ba loosereba " Congress " Awɔbegɔ paati voteŋo la puan ti ba yuum nyɛ 68% gaŋɛ nalɛgereba bawai duma la pa'asegɔ la puan ta pa'asɛ paati la za'a tiŋa wa zuo loosereba "Congress" ti ba votum bo ba nalɛgera la.<ref>https://citinewsroom.com/2023/08/bawumia-tops-npp-super-delegates-conference-ken-agyapong-qualifies-for-november-primaries/</ref>
Ba yuum votum bo Bawumia ti a bɔna la ba niŋa n boi Awɔbegɔ paati la puan n de 2024 voteŋo la dɛna ba paati la na'arɛ. Bawumia yuum di mi'a mɛ e boi Awɔbegɔ paati "primaries" la la 61.43% yɛsera voteŋo la za'a ti ba votum la puan, la yuum iŋɛ la Tigerɛ 4 2023 n de so'olum duma 276 kɔ'ɔm yese tiŋa la za'a la paati la yizuo za'a, Asylum Down, Accra.<ref>https://www.graphic.com.gh/news/politics/bawumia-wins-npp-presidential-primary-with-61-43-of-total-valid-votes-cast.html</ref><ref>https://www.graphic.com.gh/news/general-news/npp-presidential-primary-live-updates-of-results.html</ref><ref>https://citinewsroom.com/2023/11/npp-presidential-primary-results-so-far/</ref>
Atalaata daarɛ puan, Naakɛ'ɛsega 2024, Bawumia yuum niɛ la Dr. Matthew Opoku Prempeh ti ka dɛna ka podɔla bo 2024 votum katɛ la.<ref>https://www.myjoyonline.com/npp-unveils-opoku-prempeh-as-bawumias-running-mate-today/#google_vignette</ref><ref>https://citinewsroom.com/2024/07/napo-to-be-officially-outdoored-as-bawumias-running-mate-in-kumasi-today/</ref> <ref>https://www.myjoyonline.com/playback-npp-unveiled-opoku-prempeh-as-bawumias-running-mate/</ref><ref>https://www.adomonline.com/napo-finally-uneviled-as-npp-running-mate-video/</ref> Yele la yuum iŋɛ la Jubilee paki n boi Kumasi.<ref>https://bawumia.com/news/vice-president-bawumia-officially-unveils-running-mate/</ref><ref>https://3news.com/news/unveiling-of-napo-as-bawumias-running-mate-npp-supporters-throng-jubilee-park-in-kumasi/</ref>
Sapɔɔlegɔ 8 2024 puan, Bawumia yuum lui mɛ dee gee bo John Mahama n boi lasebaya ka ki'a zi'an.<ref>https://citinewsroom.com/2024/12/bawumia-concedes-defeat-congratulates-mahama/</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Mahamudu_Bawumia#cite_note-45</ref>
== A miŋa vom yɛla ==
Bawumia yuum di la Samira Bawumia gee ti ba tara kɔma anaasi.<ref>https://ghanaceosummit.com/speaker/mahamudu-bawumia/</ref> Ka de mina e pa'asɛ Mabia (Mossi-Dagbon) nɛreba la puan, puta lɔgeyiŋɔ la Thomas Sankara, Alhassane Ouattara, Haruna Iddrisu, la basɛba. <ref>https://www.researchgate.net/publication/342391962</ref> Ka de la maalam.<ref>https://www.modernghana.com/news/1271502/bawumia-is-a-religious-prostitute-he-cannot-be.html</ref> Yaa Naa Mahamudu Bila e yuum sigɛ ka yu'urɛ Bawumia la, Dagbon tiŋa Naba mina e yuum tum bo ba ze'ele 1948 ta paɛ 1953.<ref>https://thecustodianghonline.com/2022/08/ya-naa-mahamadu-abdulai-named-me-after-him-bawumia/</ref> Yu'urɛ Bawumia la vuurɛ de la "Ba wum ya" n boi Dagbanli la Gmampruli yetɔgum pɔɔsin.
== Nɛreba suŋerɛ tuuma (Philanthropy) ==
Kuka zuudaana podɔla la kɔ'ɔm mina la tuuma yɛla buuri buuri.
Fɔɔ 2020 puan, ka yuum kɔ'ɔm maalɛ la yɔɔma masalaki bunkatɛ ti ba mɛa ka gee kelum maalɛ ka ti nɛresɛba e ze'ele Bono East bɔba ti ba kina pu'usera.<ref>https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/Bawumia-commissions-Utra-modern-Mosque-Complex-for-Prang-Muslim-Community-1082455</ref> Dr. Bawumia yuum pɔsɛ la Siibenya'aŋa yuum dina nuu puan yuum ta maalɛ hali sɔlesi e gani ɛka ayoobi bo Kumasi tiŋasuka masalaki.<ref>https://www.modernghana.com/news/1013572/bawumia-settles-56years-of-accumulated-debt-renov.html</ref>
Sakutega 2021 puan, Bawumia yuum zusɛ la GHS 1500 nambɔɔsi zo'e zo'e bo Psalm Adjeteyfio ti ka bisera ka yire la la ka lɔgerɔ.<ref>https://citinewsroom.com/2021/09/henry-quartey-pledges-ghs1500-monthly-stipend-to-psalm-adjeteyfio/</ref> Siibedaa 2022 puan, Dr. Bawumia yuum bo la la lagefɔ n de GHS 20,000.00 bo taxi dɔleba mina n yuum tari lageri n de GHS 8,400 ti ka pi'e tari lebe ta bo ka duma.<ref>https://citinewsroom.com/2022/05/bawumia-gives-gh%c2%a220000-to-taxi-driver-who-returned-missing-gh%c2%a28400/</ref> Fɔɔ 2021 puan, Dr. Bawumia yuum iŋɛ la ka yuumpinuu la ayoobi dɔgum daarɛ eŋa la Weija Keprosarium.<ref>https://www.gbcghanaonline.com/general/vice-president-dr-bawumia-celebrates-58th-birthday-with-inmates-of-weija-leprosarium/2021/</ref> Fɔɔ 2022 puan, ka yuum de'em la ka dɔgum daarɛ la kinkolɔra tibegɔ ze'ele Weija Kinkolɔra tibeberiba <ref>https://www.gbcghanaonline.com/uncategorized/vice-president-dr-bawumia-marks-59th-birthday-at-home-with-cured-lepers/2022/</ref> gee ti Fɔɔ 2023, ka yuum de'em la ka yuumpiyoobi dɔgum daarɛ la kiibesi n boi Kumasi kɔma yire.<ref>https://www.classfmonline.com/news/general/Bawumia-celebrates-60th-birthday-with-orphans-at-Kumasi-Children-s-Home-46049</ref>ggh
== A tuuma yɛla asi'a ==
Tiŋa wa zuo alagesɛ taaba tuna bo timmaalegɛ suŋerɛ gɔnɔ puan, gee me kelum dɛna mina n pa'asɛ "Board of Directors" ( ze'ele 2017 sa)<ref>http://www.data4sdgs.org/Board</ref>
== A gulesegɔ tuuma yɛla (selected works) ==
* Monetary Policy And Financial Sector Reform In Africa: Ghana's Experience by Mahamudu Bawumia (31 August 2010).
* "The Determination of Bank Interest Spreads in Ghana: An Empirical Analysis of Panel Data" with Martin Ofori and Franklin Belnye, September 2005.
* "Developing a Composite Indicator of Economic Activity in Ghana", with Benjamin Amoah, Bank of Ghana Working Paper, February 2004.
* "A Simple Vector Error Correction Forecasting Model for Ghana", with Joseph Atta-Mensah, Bank of Ghana Working Paper, August 2003.
* "Monetary Growth, Inflation and Exchange Rate Policy in Ghana" Research Department, Bank of Ghana, Journal of the West African Monetary Institute, 2003.
* "The Transmission Mechanism for Monetary Policy in Ghana", with Philip Abradu-Otoo, Bank of Ghana Policy Paper, August 2003.
* "The Determinants of Exchange Rates in Ghana", with Zakari Mumuni. Bank of Ghana Working Paper. March 2003.
* "The Feasibility of Monetary Union in West Africa". Mimeo. Economic Commission for Africa, November 2002.
* "Comparative Institutional Features of Different Common Central Banks", West African Monetary Institute. Mimeo. February 2002.
* "Designing an Exchange Rate Mechanism for the West African Monetary Zone", West African Monetary Institute. Mimeo. February 2002.
* "Explaining African Economic Growth Performance: The Case of Ghana", with Ernest Aryeetey and A. Fosu. Paper prepared for the African Economic Research Consortium. April 2001.
* "Assessing the effectiveness of Intervention on the Foreign Exchange Market in Ghana". Research Department, Bank of Ghana, February 2000.
* "A Review of the Literature of the Impact of Financial Sector Liberalisation on the Poor", with Dr E.K.Y. Addison and Maxwell Opoku Afari, Research Department, Bank of Ghana, August 2000.
* "Financial Markets in Africa. Issues and Challenges for Research," with Professor Ernest Aryeetey, ISSER. October 2000 AERC .
* "Currency Substitution and Money Demand in Ghana: A Cointegration Analysis". Research Department, Bank of Ghana, November 2000.
* "Why the Apparent Rush to Market Reform?" Journal of Economics, 1999.
* "The Sequencing of Fiscal Reform during Structural Adjustment. Lessons from Ghana, Uganda, and Zimbabwe", Comparative Economic Studies, Vol. XXXVIII No.2/3 Summer-Fall 1996.
* "A Closer Look at The Distributional Impact of Ghana’s Structural Adjustment Program (1983–1992). Journal of Modern African Studies. Vol.36 No.1, March 1998.
* "Estimating the Aggregate Values of Human Capital in Sub- Saharan Africa", co-authored with Samuel A.Laryea. Review of Human Factor Studies. Vol. III No.1. June 1997.
* "Africa, the Challenge of Development". Book Chapter in Stephen. Gardner's Comparative Economic Systems, Dryden 1999.
== Iŋa n pɔsɛ tunsɛba (initiatives) ==
* Mobile Money Interoperability
* National Identification System (Ghana Card)
* National Health Insurance App
* Digitisation of the National Lotteries Authority
* Digitsed Procurement Platform for the Public Procurement Authority
* Digitized motor insurance database
* Ghana.Gov (Platform to allow MMDAs to offer digitized services to citizens from a single portal)
* E-Pharmacy and Telehealth Services App
* Electrical Buses official launch
== Na'asegɔ duma (Scholarships and awards) ==
* 2007 — Fellow of the Chartered Institute of Bankers (FCIB).
* 2000 — Who Is Who Among America's Teachers? – Baylor University.
* 1999 — Young Researcher Award: Baylor University, Texas, USA.
* 1995–1999 — President's Research Fellowship: Ph.D. Simon Fraser University.
* 1991–1995 — 4 Graduate Fellowships: Ph.D. Simon Fraser University, Canada.
* 1986 Sir Alan Peacock Prize. Best Economics Student, Department of Economics, University of Buckingham, United Kingdom.
* June 2019, Dr. Bawumia was adjudged Digital Leader of the Year at the 9th Ghana Information Technology & Telecom Awards (GITTA)
== Viisegɔ lɔgerɔ (References) ==
sw8h5qs7r4ge9u93imgyvmt1vw0g6ma
18168
18164
2025-07-01T19:02:37Z
Akolpoka
244
Demesego
18168
wikitext
text/x-wiki
Mahamudu Bawumia de la Gaana gɔmena nalɛgera la tiŋasuka banki tuntuna kɛka, se'em n tum dɛna Gɔmena zuudaana podɔla kɛka buyopɔi puan n de Ko'oro 7, 2017 ta paɛ Ko'oro 7, 2025 bo Gɔmena zuudaana Nana Akufo-Addo.<ref>{{Cite web|date=2017-01-07|title=Ghana’s New President, Vice President Peacefully Sworn In|url=https://www.ghanastar.com/stories/ghanas-new-president-vice-president-peacefully-sworn-in/|access-date=2025-06-30|website=GhanaStar|language=en-US}}</ref>
Ka yuum kelum ze'ele mɛ dɛna Awɔbegɔ Paati Kuka zuudaana podɔla nalɛgera n de 2012 voteŋo katɛ la <ref>{{Cite web |url=https://theaccratimes.com/vice-president-bawumia-wins-npp-flagbearer-race-by-61/ |title=Archive copy |access-date=2025-06-30 |archive-date=2024-10-12 |archive-url=https://web.archive.org/web/20241012215629/https://theaccratimes.com/vice-president-bawumia-wins-npp-flagbearer-race-by-61/ |url-status=dead }}</ref>gee yuum kelum ze'ele dɛna mina nini n nyɛ bii n de podɔla bo suseba n de 2012/2013 Kuka zuudaana voteŋo suseba, sɛka n yuum kɛlegum ba n yuum wi ti John Mahama n de mina n di mi'a n boi voteŋo la.<ref>https://ghananewsagency.org/politics/dr-bawumia-provides-evidence-at-supreme-court-hearing--59019</ref><ref>{{Cite web |url=http://m.peacefmonline.com/pages/politics/politics/201304/161525.php |title=Archive copy |access-date=2025-06-30 |archive-date=2020-02-02 |archive-url=https://web.archive.org/web/20200202105234/https://m.peacefmonline.com/pages/politics/politics/201304/161525.php |url-status=dead }}</ref><ref>https://www.modernghana.com/news/178891/who-is-dr-mahamudu-bawumia.html</ref> <ref>https://www.ghanaweb.com/person/Mahamudu-Bawumia-1188</ref> . Eŋa n yuum tari la PhD n boi "economics" ze'ele Simon Fraser yunivɛsiti.
== Pɔsega vom la sukuu yɛla ==
A de la Mampruŋa.
Ba yuum dɔgɛ Bawimia la Tamale, Gaana Alhaji Mumuni Bawumia la Hajia Mariama Bawumia n dɔgɛ e. Eŋa de pia la buyi zuo, ka sɔ dɔgebɔ puan n de pia la anii gee kelum dɛna buyi zuo ka ma dɔgebɔ puan n de kɔma anuu.<ref>https://web.archive.org/web/20210913155259/https://www.moc.gov.gh/he-alhaji-dr-mahamudu-bawumia</ref><ref>https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/people/person.php?ID=1188</ref><ref>{{Cite web |url=https://www.peacefmonline.com/pages/politics/politics/202210/475680.php |title=Archive copy |access-date=2025-06-30 |archive-date=2023-11-16 |archive-url=https://web.archive.org/web/20231116133232/https://www.peacefmonline.com/pages/politics/politics/202210/475680.php |url-status=dead }}</ref>
Mahamudu Bawumia kiŋɛ ka sukuu LA Sakasaka piramiri Sukuu n boi Tamale <ref>https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/Bawumia-surprises-primary-school-teacher-who-transformed-his-life-954595</ref>gee yuum nyɛ yɔ'ɔ kiŋɛ Tamale Sɛkɛndiri Sukuu n de 1975. Ka n yuum ta ba'asɛ Tamalɛ Sɛkɛndiri Sukuu la pooren, ka yuum kiŋɛ la "United Kingdom", bilam ti ka ta zamesɛ banki tuuma nyaa nyɛ " Chartered Institute of Bankers Diploma ( ACIB). Ka yuum de la zuudaana n boi Gaana "united nations" sukuu kɔma tigere (GUNSA) n de 1981.Ka yuum nyɛ la wia deo degree ba tɛɛsi puan n boi "Economics" n boi Buckingham yunivɛsiti n de 1987.
Ka yuum le nyɛ la master's degree economics puan n boi Lincoln College, Oxford, gee yuum nyɛ ka PhD economics puan n boi Vancouver, British Columbia, Canada in de 1995 puan <ref>https://www.sfu.ca/sfunews/stories/2016/sfu-alumnus-to-serve-ghana-as-vice-president.html</ref>Ka zi'isi ti a yuum kɔ'ɔm mina kankaŋi de la "macroeconomics, international economics, development economics la monetary policy". Ka tari gɔnsaasi zo'e zo'e.
== A tuuma yɛla ==
{| class="wikitable"
|
|This section of a biography of a living person '''needs additional citations for verification'''. Please help by adding reliable sources. Contentious material about living persons that is unsourced or poorly sourced '''must be removed immediately''' from the article and its talk page, especially if potentially libelous.
<small>''Find sources:'' "Mahamudu Bawumia" – news '''·''' newspapers '''·''' books '''·''' scholar '''·''' JSTOR</small> ''(January 2023) (<small>Learn how and when to remove this message</small>)''
|}
Ze'ele 1988 ta paɛ 1990, Bawumia yuum tuni mɛ dɛna pa'ala n boi ligeri yɛla "economics" la international ligeri tuuma n boi Emile Woolf Kɔlegi n de ligeri bisega n boi London, England. Ka yuum kelum tuna mɛ dɛna "intern" n boi viisegɔ weeleŋo n de tiŋasuka ligeri yɛla n boi Washington, D.C. Bawumia yuum kelum tuna mɛ ze'ele bo nɛresɛba n ki'iri n boi African timmaalegɔ banki n boi Zimbabwe. <ref>https://live.worldbank.org/experts/mahamudu-bawumia</ref>
1996 ta paɛ 2000 puan, Bawumia yuum tum mɛ dɛna "professor of economics n boi Hankamer koosego sukuu n boi Baylor yunivɛsiti n boi Waco, Texas, USA, bilam ti ka to'e ka viisegɔ biilum bo'olum n de 1998. Ba yuum kaalɛ e pa'asɛ la " ani n de ani pa'asɛ America's pa'aleba" n de 1999. Ka yuum kelum dikɛ la gɔnɔ tuyi niɛ peelemi n de ligeri yɛla la tiŋa maalegɔ. <ref>https://live.worldbank.org/experts/mahamudu-bawumia</ref>
Bawumia yuum lebe Gaana na la 2000 ti a tuna dɛna economist " n boi Gaana bankin. Ka isege saazuo ze'ele la economist bunkɛka ta dɛna zuudaana n boi weeleŋo la puan gee pooren ti ka nyaa tuna dɛna podɔla kireki bo banki la Gɔmena. Zuudaana John Kufuor e yuum loe ka ti ka dɛna zuudaana n boi Gaana banki n de Siibenya'aŋa 2006. <ref>https://dailyguidenetwork.com/bawumia-thanks-president-kufuor-after-historic-flagbearership-race-victory/</ref>
== 2008 loosego ==
Mahamudu Bawumia yuum de la Awɔbegɔ paati nɛra nalɛgera n de 2008 voteŋo la, Nana Akufu-Addo.<ref>{{Cite web |url=https://starrfm.com.gh/2018/08/ten-years-of-politics-of-intellectualism-the-bawumia-journey-so-far/ |title=Archive copy |access-date=2025-06-30 |archive-date=2024-12-02 |archive-url=https://web.archive.org/web/20241202133140/https://starrfm.com.gh/2018/08/ten-years-of-politics-of-intellectualism-the-bawumia-journey-so-far/ |url-status=dead }}</ref> <ref>https://www.myjoyonline.com/politics/2014/October-23rd/bawumia-confirmed-as-running-mate-to-akufo-addo.php</ref> <ref>https://dailyguidenetwork.com/bawumia-reveals-nanas-secret/</ref> Ti Awɔbegɔ paati la yuum pa'asɛ ka tɔtɛ ka ka voteba la puan dikɛ ta makera la 2004 n boi saazuo tinsi sita la pɔɔsin, n boi wia voteŋo la pooren bii buyi voteŋo la puan.<ref>https://www.ghanaweb.com/person/Mahamudu-Bawumia-1188</ref>
== 2008-2011 loosego ==
Bawumia yuum tuni mɛ dɛna mina e sogeseri yɛla bii daaŋɔ n boi "economic commission of Africa" ze'ele Gunfuko ta paɛ Kilinkiiŋa 2009. Dawaleŋa ta paara Fɔɔ 2009 tiŋasuka puan, ka yuum de la Mina n eeri kaara bɔ'ɔra suŋerɛ n boi British Columbia Liu tiŋasuka yunivɛsiti bo Global zamesegɔ la UBC zim tuuma puan.<ref>https://www.ghanaweb.com/person/Mahamudu-Bawumia-1188</ref>
Fɔɔ 2009 puan, ba yuum loe ka mɛ ti ka dɛna podɔla bo international zo'ore tiŋasuka (IGC), viisegɔ weeleŋo bɔba e tɔkɛ la London ligeri la political science sukuu la Oxford yunivɛsiti sɛka n bo'ori ka'aŋɔ n boi ligeri zo'ore bo Gɔmena la tinsi'a n maali la, gee me kelum tuna mɛ dɛna IGC tigere nɛra bo Sierra Leone.
Ka le tum mɛ dɛna ka'ana bo tiŋasuka banki e boi Sierra Leone n boi lagesegɔ asi'a n malum le lagena zi'isi bo banki la la ka ligeri yɛla tuuma.<ref>https://ghanaceosummit.com/speaker/mahamudu-bawumia/</ref>
Fɔɔ 2009 la Fɔɔ 2010 tiŋasuka puan, ka yuum de la Mina e de kiima n boi viisegɔ weeleŋo bo Africa ligeri zamesegɔ n boi ligeri weeleŋo, Oxford yunivɛsiti. Ko'oro 2011 puan, ba yuum loe Bawumia mɛ ti a ze'ele bo ba kɔrumkɔrum la na'arɛ bo ba African maalegɔ banki n boi Zimbabwe n de African timmaalegɔ banki.
Ka yuum tum mɛ n boi tuunɛ wa puan gura ba e yuum ta le malum loe e ti ka dɛna zuudaana podɔla nalɛgera bo Nana Akufo-Addo n de Awɔbegɔ paati bo Gaana 2012 zuudaana voteŋo la.<ref>https://ghanaceosummit.com/speaker/mahamudu-bawumia/</ref>
== 2012 loosego ==
Ba yuum le malum loe Bawumia mɛ ti ka dɛna zuudaana podɔla nalɛgera bo Nana Akufo-Addo bo 2012 voteŋo katɛ la n de Kilinkiiŋa 2012.<ref>https://www.newsghana.com.gh/nana-addo-chooses-running-mate-sets-to-shock-party-with-bawumia-tomorrow/</ref>
Paati la di mi'isi la kugesi pia n boi Saazuo tiŋa bɔba ta pa'asɛ Yendi, Walewale, Yagaba-Kubore, Bunkputugu, Bimbilla, Chereponi, Kpandai, Tatale,-Sanguli, Tolon lq Zabzugu. Ba yuum le di mi'a mɛ n boi Nabdam la Talensi so'olum n boi Upper East tiŋa. Za'a waabi, Nana Akufo-Addo la Bawumia koŋe ba zuudaana voteŋo bo la John Dramani Mahama.<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Wikipedia:Citation_needed</ref>
== 2016 loosego ==
Nana Akufo-Addo e yuum loe Bawumia ti ka dɛna a podɔla n de 2016 kuka zuudaana voteŋo la.<ref>https://www.graphic.com.gh/news/politics/akufo-addo-chooses-top-notch-bawumia-as-running-mate.html</ref><ref>{{Cite web |url=https://m.peacefmonline.com/pages/politics/politics/201610/295881.php |title=Archive copy |access-date=2025-06-30 |archive-date=2023-11-20 |archive-url=https://web.archive.org/web/20231120105616/https://m.peacefmonline.com/pages/politics/politics/201610/295881.php |url-status=dead }}</ref>
== 2024 Loosego ==
Azuma daarɛ, Siibedaa 16 2023, Bawumia yuum saŋɛ la ka loosego gɔŋɔ ti a ze'ele lɛgɛ n boi Awɔbegɔ paati kuka zuudaana "primaries"<ref>https://3news.com/mammoth-crowd-escorts-bawumia-to-file-his-nomination/</ref>
La n yuum pa'asɛ zuudaana "primaries la puan la, Bawumia la ta loe la pia zuo ba n yuum ta votum ti ba loose nɛreba banuu n wan ze'ele lɛgɛ na'am la pooren bo ki'i loosego nalɛgera bo Awɔbegɔ paati n de 2024 voteŋo la.<ref>https://citinewsroom.com/2023/07/npp-flagbearer-balloting-held-ken-agyapong-picks-number-1-bawumia-10/</ref>
Salurego 26 2023 puan, Bawumia yuum di mi'a bunkatɛ ba loosereba " Congress " Awɔbegɔ paati voteŋo la puan ti ba yuum nyɛ 68% gaŋɛ nalɛgereba bawai duma la pa'asegɔ la puan ta pa'asɛ paati la za'a tiŋa wa zuo loosereba "Congress" ti ba votum bo ba nalɛgera la.<ref>https://citinewsroom.com/2023/08/bawumia-tops-npp-super-delegates-conference-ken-agyapong-qualifies-for-november-primaries/</ref>
Ba yuum votum bo Bawumia ti a bɔna la ba niŋa n boi Awɔbegɔ paati la puan n de 2024 voteŋo la dɛna ba paati la na'arɛ. Bawumia yuum di mi'a mɛ e boi Awɔbegɔ paati "primaries" la la 61.43% yɛsera voteŋo la za'a ti ba votum la puan, la yuum iŋɛ la Tigerɛ 4 2023 n de so'olum duma 276 kɔ'ɔm yese tiŋa la za'a la paati la yizuo za'a, Asylum Down, Accra.<ref>https://www.graphic.com.gh/news/politics/bawumia-wins-npp-presidential-primary-with-61-43-of-total-valid-votes-cast.html</ref><ref>https://www.graphic.com.gh/news/general-news/npp-presidential-primary-live-updates-of-results.html</ref><ref>https://citinewsroom.com/2023/11/npp-presidential-primary-results-so-far/</ref>
Atalaata daarɛ puan, Naakɛ'ɛsega 2024, Bawumia yuum niɛ la Dr. Matthew Opoku Prempeh ti ka dɛna ka podɔla bo 2024 votum katɛ la.<ref>https://www.myjoyonline.com/npp-unveils-opoku-prempeh-as-bawumias-running-mate-today/#google_vignette</ref><ref>https://citinewsroom.com/2024/07/napo-to-be-officially-outdoored-as-bawumias-running-mate-in-kumasi-today/</ref> <ref>https://www.myjoyonline.com/playback-npp-unveiled-opoku-prempeh-as-bawumias-running-mate/</ref><ref>https://www.adomonline.com/napo-finally-uneviled-as-npp-running-mate-video/</ref> Yele la yuum iŋɛ la Jubilee paki n boi Kumasi.<ref>https://bawumia.com/news/vice-president-bawumia-officially-unveils-running-mate/</ref><ref>https://3news.com/news/unveiling-of-napo-as-bawumias-running-mate-npp-supporters-throng-jubilee-park-in-kumasi/</ref>
Sapɔɔlegɔ 8 2024 puan, Bawumia yuum lui mɛ dee gee bo John Mahama n boi lasebaya ka ki'a zi'an.<ref>https://citinewsroom.com/2024/12/bawumia-concedes-defeat-congratulates-mahama/</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Mahamudu_Bawumia#cite_note-45</ref>
== A miŋa vom yɛla ==
Bawumia yuum di la Samira Bawumia gee ti ba tara kɔma anaasi.<ref>https://ghanaceosummit.com/speaker/mahamudu-bawumia/</ref> Ka de mina e pa'asɛ Mabia (Mossi-Dagbon) nɛreba la puan, puta lɔgeyiŋɔ la Thomas Sankara, Alhassane Ouattara, Haruna Iddrisu, la basɛba. <ref>https://www.researchgate.net/publication/342391962</ref> Ka de la maalam.<ref>https://www.modernghana.com/news/1271502/bawumia-is-a-religious-prostitute-he-cannot-be.html</ref> Yaa Naa Mahamudu Bila e yuum sigɛ ka yu'urɛ Bawumia la, Dagbon tiŋa Naba mina e yuum tum bo ba ze'ele 1948 ta paɛ 1953.<ref>https://thecustodianghonline.com/2022/08/ya-naa-mahamadu-abdulai-named-me-after-him-bawumia/</ref> Yu'urɛ Bawumia la vuurɛ de la "Ba wum ya" n boi Dagbanli la Gmampruli yetɔgum pɔɔsin.
== Nɛreba suŋerɛ tuuma (Philanthropy) ==
Kuka zuudaana podɔla la kɔ'ɔm mina la tuuma yɛla buuri buuri.
Fɔɔ 2020 puan, ka yuum kɔ'ɔm maalɛ la yɔɔma masalaki bunkatɛ ti ba mɛa ka gee kelum maalɛ ka ti nɛresɛba e ze'ele Bono East bɔba ti ba kina pu'usera.<ref>https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/Bawumia-commissions-Utra-modern-Mosque-Complex-for-Prang-Muslim-Community-1082455</ref> Dr. Bawumia yuum pɔsɛ la Siibenya'aŋa yuum dina nuu puan yuum ta maalɛ hali sɔlesi e gani ɛka ayoobi bo Kumasi tiŋasuka masalaki.<ref>https://www.modernghana.com/news/1013572/bawumia-settles-56years-of-accumulated-debt-renov.html</ref>
Sakutega 2021 puan, Bawumia yuum zusɛ la GHS 1500 nambɔɔsi zo'e zo'e bo Psalm Adjeteyfio ti ka bisera ka yire la la ka lɔgerɔ.<ref>https://citinewsroom.com/2021/09/henry-quartey-pledges-ghs1500-monthly-stipend-to-psalm-adjeteyfio/</ref> Siibedaa 2022 puan, Dr. Bawumia yuum bo la la lagefɔ n de GHS 20,000.00 bo taxi dɔleba mina n yuum tari lageri n de GHS 8,400 ti ka pi'e tari lebe ta bo ka duma.<ref>https://citinewsroom.com/2022/05/bawumia-gives-gh%c2%a220000-to-taxi-driver-who-returned-missing-gh%c2%a28400/</ref> Fɔɔ 2021 puan, Dr. Bawumia yuum iŋɛ la ka yuumpinuu la ayoobi dɔgum daarɛ eŋa la Weija Keprosarium.<ref>https://www.gbcghanaonline.com/general/vice-president-dr-bawumia-celebrates-58th-birthday-with-inmates-of-weija-leprosarium/2021/</ref> Fɔɔ 2022 puan, ka yuum de'em la ka dɔgum daarɛ la kinkolɔra tibegɔ ze'ele Weija Kinkolɔra tibeberiba <ref>https://www.gbcghanaonline.com/uncategorized/vice-president-dr-bawumia-marks-59th-birthday-at-home-with-cured-lepers/2022/</ref> gee ti Fɔɔ 2023, ka yuum de'em la ka yuumpiyoobi dɔgum daarɛ la kiibesi n boi Kumasi kɔma yire.<ref>https://www.classfmonline.com/news/general/Bawumia-celebrates-60th-birthday-with-orphans-at-Kumasi-Children-s-Home-46049</ref>ggh
== A tuuma yɛla asi'a ==
Tiŋa wa zuo alagesɛ taaba tuna bo timmaalegɛ suŋerɛ gɔnɔ puan, gee me kelum dɛna mina n pa'asɛ "Board of Directors" ( ze'ele 2017 sa)<ref>http://www.data4sdgs.org/Board</ref>
== A gulesegɔ tuuma yɛla (selected works) ==
* Monetary Policy And Financial Sector Reform In Africa: Ghana's Experience by Mahamudu Bawumia (31 August 2010).
* "The Determination of Bank Interest Spreads in Ghana: An Empirical Analysis of Panel Data" with Martin Ofori and Franklin Belnye, September 2005.
* "Developing a Composite Indicator of Economic Activity in Ghana", with Benjamin Amoah, Bank of Ghana Working Paper, February 2004.
* "A Simple Vector Error Correction Forecasting Model for Ghana", with Joseph Atta-Mensah, Bank of Ghana Working Paper, August 2003.
* "Monetary Growth, Inflation and Exchange Rate Policy in Ghana" Research Department, Bank of Ghana, Journal of the West African Monetary Institute, 2003.
* "The Transmission Mechanism for Monetary Policy in Ghana", with Philip Abradu-Otoo, Bank of Ghana Policy Paper, August 2003.
* "The Determinants of Exchange Rates in Ghana", with Zakari Mumuni. Bank of Ghana Working Paper. March 2003.
* "The Feasibility of Monetary Union in West Africa". Mimeo. Economic Commission for Africa, November 2002.
* "Comparative Institutional Features of Different Common Central Banks", West African Monetary Institute. Mimeo. February 2002.
* "Designing an Exchange Rate Mechanism for the West African Monetary Zone", West African Monetary Institute. Mimeo. February 2002.
* "Explaining African Economic Growth Performance: The Case of Ghana", with Ernest Aryeetey and A. Fosu. Paper prepared for the African Economic Research Consortium. April 2001.
* "Assessing the effectiveness of Intervention on the Foreign Exchange Market in Ghana". Research Department, Bank of Ghana, February 2000.
* "A Review of the Literature of the Impact of Financial Sector Liberalisation on the Poor", with Dr E.K.Y. Addison and Maxwell Opoku Afari, Research Department, Bank of Ghana, August 2000.
* "Financial Markets in Africa. Issues and Challenges for Research," with Professor Ernest Aryeetey, ISSER. October 2000 AERC .
* "Currency Substitution and Money Demand in Ghana: A Cointegration Analysis". Research Department, Bank of Ghana, November 2000.
* "Why the Apparent Rush to Market Reform?" Journal of Economics, 1999.
* "The Sequencing of Fiscal Reform during Structural Adjustment. Lessons from Ghana, Uganda, and Zimbabwe", Comparative Economic Studies, Vol. XXXVIII No.2/3 Summer-Fall 1996.
* "A Closer Look at The Distributional Impact of Ghana’s Structural Adjustment Program (1983–1992). Journal of Modern African Studies. Vol.36 No.1, March 1998.
* "Estimating the Aggregate Values of Human Capital in Sub- Saharan Africa", co-authored with Samuel A.Laryea. Review of Human Factor Studies. Vol. III No.1. June 1997.
* "Africa, the Challenge of Development". Book Chapter in Stephen. Gardner's Comparative Economic Systems, Dryden 1999.
== Iŋa n pɔsɛ tunsɛba (initiatives) ==
* Mobile Money Interoperability
* National Identification System (Ghana Card)
* National Health Insurance App
* Digitisation of the National Lotteries Authority
* Digitsed Procurement Platform for the Public Procurement Authority
* Digitized motor insurance database
* Ghana.Gov (Platform to allow MMDAs to offer digitized services to citizens from a single portal)
* E-Pharmacy and Telehealth Services App
* Electrical Buses official launch
== Na'asegɔ duma (Scholarships and awards) ==
* 2007 — Fellow of the Chartered Institute of Bankers (FCIB).
* 2000 — Who Is Who Among America's Teachers? – Baylor University.
* 1999 — Young Researcher Award: Baylor University, Texas, USA.
* 1995–1999 — President's Research Fellowship: Ph.D. Simon Fraser University.
* 1991–1995 — 4 Graduate Fellowships: Ph.D. Simon Fraser University, Canada.
* 1986 Sir Alan Peacock Prize. Best Economics Student, Department of Economics, University of Buckingham, United Kingdom.
* June 2019, Dr. Bawumia was adjudged Digital Leader of the Year at the 9th Ghana Information Technology & Telecom Awards (GITTA)
== Viisegɔ lɔgerɔ (References) ==
nzqw2r8u7s1c4tm8w8cp0y2rrs8ixpx