Wikipiidiya
gurwiki
https://gur.wikipedia.org/wiki/P%C9%9Bgezure
MediaWiki 1.45.0-wmf.8
first-letter
Miidiya
Zure
Tɔgum
Tuntuna
Tuntuna tɔgum
Wikipiidiya
Wikipiidiya tɔgum
Faali
Faali tɔgum
MiidiyaWiki
MiidiyaWiki tɔgum
Tɛmpileti
Tɛmpileti tɔgum
Suŋerɛ
Suŋerɛ tɔgum
Buuri buuri
Buuri buuri tɔgum
TimedText
TimedText talk
Module
Module talk
Event
Event talk
Kwesi Arthur
0
343
18244
16318
2025-07-07T17:49:11Z
InternetArchiveBot
56
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
18244
wikitext
text/x-wiki
{{Databox|item=Q58303488}}
'''Kwesi Arthur'''
=== Studio albums ===
* ''Son Of Jacob'' (2022)<ref>https://www.myjoyonline.com/kwesi-arthur-releases-much-anticipated-son-of-jacob-album/</ref>
=== Singles ===
{| class="wikitable"
!Year
!Title
!Production credit
!Ref
|-
| rowspan="2" |2017
|Grind Day
| rowspan="2" |Kayso
|<ref>https://www.graphic.com.gh/entertainment/showbiz-news/video-meet-grind-day-hit-maker-kwesi-arthur.html</ref>
|-
|Grind Day ''Remix'' feat Medikal and Sarkodie (rapper)
|<ref>https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/Kwesi-Arthur-features-Sarkodie-Medikal-on-Grind-Day-remix-613211</ref>
|-
|2018
|Anthem
|Barking by Ramz
|
|-
|2018
|''Woara'' (meaning - It Is You)
|Shotto Blinkz
|<ref>{{Cite web |url=https://zacknation.org/kwesi-arthur-woara-god-engineering-prod-by-shotto-blingx/ |title=Archive copy |access-date=2022-10-10 |archive-date=2022-10-08 |archive-url=https://web.archive.org/web/20221008171434/https://zacknation.org/kwesi-arthur-woara-god-engineering-prod-by-shotto-blingx/ |url-status=dead }}</ref>
|-
|2018
|Don't Keep Me Waiting feat Kidi
|NytWulf
|<ref>https://web.archive.org/web/20181107010116/https://www.pulse.com.gh/entertainment/music/kwesi-arthur-drops-dont-keep-me-waiting-feat-kidi-id8900259.html</ref>
|-
|2019
|Zombie
|TwoBars
|<ref>https://web.archive.org/web/20191025022445/https://afrosages.com/kwesi-arthur-zombie-prod-by-twobars/</ref>
|-
|2020
|Turn On The Lights
|Yung D3mz
|
|-
|2020
|Live from 233
|Juiczxx
|
|-
|2020
|Baajo feat Joeboy
|Yung D3mz
|
|-
|2021
|Winning feat Vic Mensa
|Juiczxx
|
|}
== Ein awards den nominations ==
=== Ghana Music Awards ===
{| class="wikitable"
! Year
! Recipient/Work dem nominate
! Award
! Result
! Ref
|-
| rowspan="3" |2018
| rowspan="3" |Ein body
|Hip Hop Song for de Year
|Chop<ref>https://www.modernghana.com/entertainment/49303/see-full-list-of-winners-at-2018-vodafone-ghana-music-awards.html</ref>
| rowspan="3" |<ref>{{Cite web |url=https://www.pulse.com.gh/sports/football/hearts-of-oak-congratulate-kwesi-arthur-on-vgma-nominations-id8074698.html |title=Archive copy |access-date=2022-10-10 |archive-date=2018-11-07 |archive-url=https://web.archive.org/web/20181107224906/https://www.pulse.com.gh/sports/football/hearts-of-oak-congratulate-kwesi-arthur-on-vgma-nominations-id8074698.html |url-status=dead }}</ref>
|-
|Hiplife/Hip Hop Artiste for de Year
|Dem nominate am
|-
|New Artiste for de Year
|Dem nominate am
|-
| rowspan="2" |2021
|Ein body
|Hiplife/HipHop Artist for de Year
|Dem nominate am
|<ref name=":0">https://www.pulse.com.gh/entertainment/music/full-list-here-are-the-nominees-for-the-2021-ghana-music-awards/7whwp48</ref>
|-
|Ein body
|International Collaboration for de Year
|Chop
|<ref name=":0" />
|}
=== BET Awards ===
{| class="wikitable"
! Year
! Recipient/Work dem nominate
! Award
! Result
! Ref
|-
| rowspan="1" |2018
| rowspan="1" |Ein body
|Viewers Choice Best International Act
|Dem nominate am
| rowspan="1" |<ref>https://www.bbc.com/pidgin/tori-44372871</ref>
|}
=== 3 Music Awards ===
{| class="wikitable"
! Year
! Recipient/Work dem nominate
! Award
! Result
! Ref
|-
| rowspan="9" |2019
| rowspan="9" |Ein body
|Hip Hop Song for de Year
|Dem nominate am
| rowspan="9" |<ref>https://www.myjoyonline.com/3music-awards-2019-shatta-wale-stonebwoy-kwesi-arthur-top-nomination-list/</ref>
|-
|Hiplife/Hip Hop Artiste for de Year
|Dem nominate am
|-
|Hiplife/Hip Hop Act for de Year
|Dem nominate am
|-
|Song for de Year
|Dem nominate am
|-
|Music Man for de Year
|Dem nominate am
|-
|Breakthrough Act
|Dem nominate am
|-
|Digital Act for de Year
|Dem nominate am
|-
|Hiplife Song for de Year
|Dem nominate am
|-
|Best Collaboration
|Chop
|}
== Videography ==
{| class="wikitable"
!Year
!Title
!Director
!Ref
|-
|''2017''
|''Grind Day''
|Mickey Johnson
|<ref>https://web.archive.org/web/20210111032929/https://www.ghanamotion.com/kwesi-arthur-grind-day-official-video/</ref>
|-
|''2017''
|''Grind Day Remix''<ref>https://web.archive.org/web/20181106210730/https://www.pulse.com.gh/entertainment/music/video-kwesi-arthur-grind-day-remix-feat-sarkodie-medikal-id7781211.html</ref>
|Lex Maccarthy
|
|-
|''2018''
|''Anthem''
|Akwaada Nyame
|<ref>https://web.archive.org/web/20210108114619/https://enewsgh.com/2018/01/31/video-anthem-kwesi-arthur/</ref>
|-
|''2018''
|''Woara''
|Yaw Skyface
|<ref>https://www.pulse.com.gh/entertainment/music/watch-kwesi-arthur-drops-new-video-after-2018-bet-loss/l8wnwlr</ref>
|-
|''2018''
|''Don't Keep Me Waiting feat Kidi''
|Andy Madjitey
|
|-
|''2018''
|''Fever feat Rayf''
|RocxNoir
|<ref>[https://web.archive.org/web/20250114152507/https://trustokay.net/mp3-music/ Latest Music (Songs) 2025 Mp3 Download] (en) (2024-12-29).</ref>
|-
|''2019''
|''Nobody feat Mr Eazi''
|Yaw Skyface
|<ref>https://yen.com.gh/126896-kwesi-arthur-ft-mr-eazi-nobody-video-download-lyrics-review.html</ref>
|}
== Viisɔgɔ Lɔgɛrɔ ==
<references />
sdgc1aox5lnmj3h86msn9np1vvcxlqn
Angela Oforiwa Alorwu-Tay
0
1196
18243
16419
2025-07-07T15:10:48Z
InternetArchiveBot
56
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
18243
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
{{C-Class}}
'''Angela Oforiwa Alorwu-Tay''' de la Gaana wa nalɛgera (a Ghanaian politician) la member n boi Seventh Parliament ta pa'asɛ Fourth Republic of Ghana ze'ele bo Afadjato South so'olum n boi Volta Region puan, doose la Ama'asumtia paati la puan 'National Democratic Congress' (Ghana)<ref>[https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/ghanaelection2020/elections.constituency.results.php?mode=parliamentary&ID=236 https:/] [https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/ghanaelection2020/elections.constituency.results.php?mode=parliamentary&ID=236 /www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/ghanaelection2020/elections.constituen] [https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/ghanaelection2020/elections.constituency.results.php?mode=parliamentary&ID=236 cy.results.php?mode=parliamentary&ID=236]</ref><ref>http://www.ghanamps.com/mps/</ref>. Iŋa n yuum pa'asɛ pɔgesi banuu puan ti ba loe ze'ele yese pɔgesi siwɛi puan bɔna sɛba n yuum ze'ele bɔta 2016 yuunɛ la puan na'am la (general elections) Volta Region tiŋa puan.<ref>https://www.graphic.com.gh/news/politics/five-women-from-v-r-to-go-to-parliament.html</ref>
== Sukuu Yɛla ==
Angela deri la (Hons) BA ze'ele University of Gaana, la diploma ze'ele 'West Africa Computer Science Institute' kelum ta pa'asɛ GCE O'level ze'ele Nkonya Secondary School. Dagi bala ma'a gee a kelum le tara la MA degree in Democracy, Governance, Law & Development ze'ele University of Cape Coast.<ref>https://www.newsghana.com.gh/improvement-in-vr-women-parliamentarians/</ref>
==Religion==
Angela de la Yimpu'usa- Christian dɔla la bilam pu'usa a Winɛ
<ref>{{Cite web |url=https://www.parliament.gh/mps?mp=14 |title=Archive copy |access-date=2023-06-28 |archive-date=2023-04-28 |archive-url=https://web.archive.org/web/20230428212623/https://www.parliament.gh/mps?mp=14 |url-status=dead }}</ref>
== Amiŋa vom yɛla ==
Ba yuum dɔgi Angela Alorwu Tay la Kilenkiiga ŋmarega 16, 1971 yuunɛ la puan. A de la pokɔɔre bii a tari sira, a tari la kɔma bayi.<ref>http://www.ghanamps.com/mps/details.php?id=5408</ref>
==Politics==
2015 yuunɛ la puan, a yuum ze'ele me di bo Ama'asumtia paati la 'NDC' parliamentary seat bo Afadjato South so'olum n boi Volta Region la puan yuum nyɛ nɛreba 5,138 voteŋo duma la puan ti la suŋɛ ti a nyaŋɛ Mr Reuben Kornu n nyɛ nɛreba 1,419 voteŋo duma la puan la, ta pa'asɛ Miss Kafui Takyi − n me yuum nyɛ nɛreba 1,366 voteŋo duma la puan. Mr Eben Kay Hodo me yuum nyɛ la nɛreba 820 votumduma, Mr Victus Agbesi me nyɛ 577 voteŋo duma la puan gee ti Miss Susie Adoboe me yuum nyɛ nɛreba 559 voteŋo duma la puan <ref>http://www.ghanamps.com/mps/details.php?id=5408</ref>. A me yuum iŋɛ advocates bo gender parity issue ti Gaana duma nyɛta wa iŋa n zãlɛ nananawa government of Ghana to redeem his campaign promise of 30% women cabinet la puan.
A yuum tune la secretary Unique Insurance CO. ze'ele 1999 yuunɛ la puan ta paɛ 2003 yuuma la tiŋasuka. A yuum tum la Manager at Tahnaf Service ze'ele 2004 tari paɛ 2012 tiŋasuka. A yuum pa'asɛ me dɛna District Chief Executive ze'ele 2012 yuunɛ la puan ta paɛ 2016 yuunɛ la puan.<ref>{{Cite web |url=https://www.ghanamma.com/2015/12/02/tongu-constituencies-assume-ndc-new-world-bank-status/ |title=Archive copy |access-date=2023-06-28 |archive-date=2023-05-19 |archive-url=https://web.archive.org/web/20230519142138/https://www.ghanamma.com/2015/12/02/tongu-constituencies-assume-ndc-new-world-bank-status/ |url-status=dead }}</ref>
==Employment==
A yuum tune la secretary tuuma n
== Viisegɔ Lɔgerɔ ==
[[Buuri Buuri:Gɔmena nalɛgeriba]]
[[Buuri Buuri:All]]
[[Buuri Buuri:7th Parliament of the 4th Republic]]
[[Buuri Buuri: Nɛra]]
[[Buuri Buuri: Ghanaian]]
[[Buuri Buuri: Member of Parliament]]
[[Buuri buuri:8th Parliament of the 4th Republic]]
[[Buuri Buuri: Ama'asuntia Nɛreba]]
[[Buuri Buuri:Pɔka]]
uunɛyla puan
5r8i8qxljiqcidqjn7wvhujthyctzlu
William Ofori Atta
0
2615
18246
18231
2025-07-07T18:29:50Z
InternetArchiveBot
56
Rescuing 3 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
18246
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
Ba dɔgɛ '''William Ofori Atta''' la (10 Fɔɔ 1910 yuunɛ la puan – gee ti a ki 14 July 1988 yuunɛ la puan). Gee zo'e zo'e yuum yi'iri e la "'''Paa Willie'''", ti a yuum dɛna Ghana nɛra gee dɛna mina n yuum pɔsɛ 'United Gold Coast Convention (UGCC). A kelum pa'asɛ la sɛla ti ba yi'ira solemiine puan ti "The Big Six". Pooren, a yuum ta lebege la minisita bo'ora satinsi ti ba yi'ira la solemiine puan ti a 'Minister for Foreign Affairs' la bɔna Ghana wa ze'ele 1971 yuunɛ la puan ta paɛ and 1972 <ref>https://en.wikipedia.org/wiki/William_Ofori_Atta#cite_note-3</ref> yuunɛ la puan.
== '''A pɔsega vom yɛla''' ==
Nana William Ofori, ba yuum dɔgɛ e bɔna Kyebi gee dɛna Nana Sir Ofori Atta I mina n yuun de Omanhene(Nana) bɔna Akyem Abuakwa 1912 yuunɛ la puan la 1943 yuune puan.<ref>https://freepages.rootsweb.com/~royalty/genealogy/akyem/i4.html</ref> Ti bala la, a yese a de la Nabia bɔ'ɔra Ofori-Atta tuusum puan , gee yele la de la Akan duma diti ba na'am dɔla Ma nu'o ti bala la a ka nyaŋɛ di na'am. William Ofori kiŋɛ sukuu la Mfantesipim sukuu<ref name=":0">{{Cite web |url=http://www.moba76.com/cn_m76_more.cfm?tblNewsCatID=57&tblNewsID=140 |title=Archive copy |access-date=2025-06-30 |archive-date=2007-09-28 |archive-url=https://web.archive.org/web/20070928132134/http://www.moba76.com/cn_m76_more.cfm?tblNewsCatID=57&tblNewsID=140 |url-status=dead }}</ref><ref name=":1">https://www.myjoyonline.com/william-ofori-atta-is-the-best-president-ghana-never-had/</ref> gee ba yuun yese e tari kiŋɛ la Achimota Sukuu gee mi yuun pa'asɛ la sɛba n yeti ba lagum zi'ire gulesɛ Cambridge sukuu Certificate la.<ref>https://groups.msn.com/OAA1973/whatdoyouknow.msnw</ref> Eŋa la sɛba sɛba n yuun lagum kiŋɛ sukuu de la Komla Agbeli Gbedemah la Edward Akufo-Addo.<ref>https://www.graphic.com.gh/features/features/remembering-william-ofori-atta-a-model-of-peace-unity-and-reconciliation.html</ref> Bama yuun sukuu kɔma n yuun pɔsɛ Digiree sukuu zamesegɔ. Iŋa n yuun de yia dɛna sukukɔma nɛŋa daana . Ti dɛna yuun basɛ ti teere n boi Gaana Yumivɛsiti la puan.<ref name=":0" /> A yuun kiŋɛ Queen College, Cambridge university bɔna 1935 yuunɛ la puan ta paɛ 1938 yuunɛ la puan. 1956 yuune la puan ti a yuun lebege Lawyer.<ref>http://ww25.nigerdeltacongress.com/rarticles/role_of_lawyers_in_consolidating.htm?subid1=20250701-0142-2259-9e4e-e6e0097dcf7e</ref>
== Nalɛka tuuma yɛla ==
Williams Ofori Atta de mina lagum pa'asɛ pɔsɛ United Gold Coast Convention yese la iŋa n yuun lagum 1947 yuunɛ la puan.<ref name=":1" /> Iŋa n yuun di mi'a bɔna Akyim Abuakwa gɔmena nalegere la bɔna 1951 yuunɛ la puanGold Coast nalegere la puan. Poore ti a yuun nyaa dɛna united party nɛŋadaana lɛgera la Dr. Kwame Nkrumah. Ofori Atta yuun kɛ paka deo puan dɔla Nkrumah bɔna yia republic bɔna Prevention Detention Act la puan.<ref>{{Cite web |url=https://ghanaweb.net/GhanaHomePage/features/artikel.php?ID=76365&comment=0 |title=Archive copy |access-date=2025-06-30 |archive-date=2012-02-07 |archive-url=https://web.archive.org/web/20120207015119/http://ghanaweb.net/GhanaHomePage/features/artikel.php?ID=76365&comment=0 |url-status=dead }}</ref><ref>http://home.comcast.net/~amaah/writings/ghana-truly-free-happy.html</ref> N yi'i puan, a yuun ze'ele Awatia tiŋa nɛreba zuo bɔna 1st Palimɛnti, iŋa mi n yuun de Minisita bɔ'ɔra gɔnɔ zamesegɔ yɛla<ref>{{Cite web |url=http://ghanasco.com/page.php?11 |title=Archive copy |access-date=2025-06-30 |archive-date=2007-09-30 |archive-url=https://web.archive.org/web/20070930080211/http://ghanasco.com/page.php?11 |url-status=dead }}</ref> n la Minisita bɔ'ɔra Foreign Affairs bɔna Progress Party gɔmɛna n de Dr. Busia. A yuun de la nɛretuniga bɔna People's Movement for Freedom la Justice (PMFJ) sɛba n yuun ze'ele gɛɛsɛ 'Union Gɔmɛnti' yesera General I.K. Acheampong, ti iŋa n yuun de Zuodaana Gaana wa gee lebe kelum dɛna Chairman bɔ'ɔra Supreme Military Council (SMC). Ti dɛna yuun de la paŋa duma ( Military Regime) ti ba ma dɛna Gaana bisera dagena ba dikɛ lebese bo loore nalegere.<ref>https://mobile.ghanaweb.com/GhanaHomePage/features/Special-tribute-to-Adu-Boahen-105282</ref> SMC yuun ta sige la, a yuun ze'ele mɛ ti a lɛgɛ Gaana kukazuo na'am la bɔna 1979 bɔ'ɔra United National Convention gee yuun yagelɛ la butã la 17.14 yesera la nɛreba loosego.<ref>https://africanelections.tripod.com/gh.html#1979_Presidential_Election</ref> Ba'asegɔ za'a, a yuum ta dɛna la zuo daana ti ba yi'ira solemiine puan ti chairman bo'ora 'Council of State' Ghana alagumgube gɔmena sɛka n tagelɛ but a puan la 'Third Republic'. A yeledaa diyima yuum de la, a dikɛ a puti'irɛ la a mi'ilum, yɛm la a paŋa za'a waabi suŋɛ Ghana tiŋa la to namesegɔ la yeletooro da ba'am bɔna. Se'em n wan basɛ ti nɛreba vom la ba bɔŋa zi'an ana suŋa ba duma la ba buuri za'a waabi.<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/William_Ofori_Atta#cite_note-15</ref>
A yuum ta dɛna la zuo daana ti ba yi'ira solemiine puan ti chairman bo'ora 'Council of State' Ghana alagumgube gɔmena sɛka n tagelɛ but a puan la 'Third Republic'. A yeledaa diyima yuum de la, a dikɛ a puti'irɛ la a mi'ilum, yɛm la a paŋa za'a waabi suŋɛ Ghana tiŋa la to namesegɔ la yeletooro da ba'am bɔna. Se'em n wan basɛ ti nɛreba vom la ba bɔŋa zi'an ana suŋa ba duma la ba buuri za'a waabi.<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/William_Ofori_Atta#cite_note-16</ref>
Iŋa la sakesira de la, Ghana timmaalegɔ tiim kankaŋi de la tu basɛ tu kua tuuma bɔna zi'an woo se'em n wan tari nyuurɔ bo'ora nɛreba la tuuma bo'ora ba ti ba tuna.
== Pooren vom yɛla ==
William Ofori Atta yuun de la Krista bia gee tum paa zo'e zo'e bɔna Kristian gɔnɔ puan.<ref>https://goldcoastbereans.blogspot.com/2006_04_01_archive.html?m=1</ref> A yuun lagum pa'asɛ mɛ ti ba yu'ɛ Ankara Chapel Trust(Nananawa Korle-Bu Community Chapel) n sɔi n miŋa Yinɛ deo bɔna Korle-aBu Teaching Hospital bɔna Ankara 1967 yuunɛ la puan.<ref>{{Cite web |url=http://www.kbcchapel.org/Local/About-Us.html |title=Archive copy |access-date=2025-06-30 |archive-date=2012-10-30 |archive-url=https://web.archive.org/web/20121030153836/http://www.kbcchapel.org/Local/About-Us.html |url-status=dead }}</ref> Ofori n yuun bo sɔsega wa n de J.B Danquah teriga tɔgum wa zɛ'ɛta Gaana Academy of Arts la science bɔna 1985 yuunɛ la puan. A sɔsega zuo yele de la "Gaana tinsɛka n boi daaŋɔ puan."<ref>{{Cite web |url=https://gaas-gh.org/pages/publications_danquah.htm |title=Archive copy |access-date=2025-06-30 |archive-date=2011-09-30 |archive-url=https://web.archive.org/web/20110930202619/http://www.gaas-gh.org/pages/publications_danquah.htm |url-status=dead }}</ref> A yuun kiŋɛ la 1988 yuunɛ la puan ti ba yuun bo e zuodaana laarɛ.<ref name=":2">{{Cite web |url=https://mobile.ghanaweb.com/person/William-Ofori-Atta-5941 |title=Archive copy |access-date=2025-06-30 |archive-date=2023-04-17 |archive-url=https://web.archive.org/web/20230417040253/https://mobile.ghanaweb.com/person/William-Ofori-Atta-5941 |url-status=dead }}</ref>
== William Ofori-Atta Memorial Lectures ==
The William Ofori-Atta teriga lageŋɔ wa yuun iŋɛ mɛ ti ba tara teesa a yele a kum la poorin.<ref>https://mobile.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/WILLIAM-OFORI-ATTA-LECTURES-END-IN-ACCRA-2276</ref>
== Gɔnɔ (Literature) ==
* Sawyerr, Harry, William Ofori Atta, 1979 yuunɛ la puan<ref name=":2" />
* ''Ghana, a Nation in Crisis''<ref>https://books.google.com.gh/books?id=NHYMAQAAIAAJ&redir_esc=y</ref>
* ''The vision of an independent State of Ghana''<ref>https://books.google.com.gh/books?id=7icuAQAAIAAJ&redir_esc=y</ref>
== Bisɛ kalam pa'asɛ (See also) ==
* The Big Six
* Minister for Foreign Affairs (Ghana)
* United Gold Coast Conventio
== Publications ==
Jenkins, Ray (1994). "William Ofori Atta, Nnambi Azikiwe, J.B. Danquah and the "Grilling" of W.E.F. Ward of Achimota in 1935". ''History in Africa''. '''21''' (January): 171–189. doi:10.2307/3171885. JSTOR 3171885. S2CID 155396169
== Viisegɔ Lɔgerɔ ==
[[Buuri Buuri: nɛra]]
7n75341qxrp7l0uycnm3y11pq55fxj0
Samia Nkrumah
0
2616
18245
18215
2025-07-07T18:13:10Z
InternetArchiveBot
56
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
18245
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
Ba dɔge ein la 23 June, 1960 yuunɛ la puan. '''Honourable Samia Yaba Christina Nkrumah''' (ba dɔgɛ e la 23 June 1960 yuunɛ la puan)<ref name=":0">{{Cite web|title=samiankrumah.org
- samiankrumah Resources and Information. This website is for sale!|url=http://www.samiankrumah.org/pdf/CV_Samia%20Nkrumah.pdf|access-date=2025-07-01|website=www.samiankrumah.org|archive-date=2011-07-27|archive-url=https://web.archive.org/web/20110727232758/http://www.samiankrumah.org/pdf/CV_Samia%20Nkrumah.pdf|url-status=dead}}</ref> ti a dɛna Ghana nalɛgera dee kelum dɛna sɛla ti ba yi'ira solemiine puan ti 'chairperson of the Convention People's Party (CPP)'. Iŋa yuum de pɔka yia daana ti a dɛna bala.<ref>{{Cite web|date=2024-03-11|title=Electoral system needs reforms - Samia Nkrumah|url=https://www.graphic.com.gh/news/general-news/ghana-news-electoral-system-needs-reforms-samia-nkrumah.html|access-date=2025-07-01|website=Graphic Online|language=en-gb}}</ref> Ze'ele 2008 yuunɛ la puanbti a yuum di 'Jomoro constituency' kuka la. A de la Osagyefo Dr. Kwame Nkrumah poyua.
== '''Pɔsega vom la sukuu yɛla''' ==
Ba yuum dɔgɛ Samia la Aburi n boi Eastern Region bɔna Ghana wa 1960 yuunɛ la puan.<ref>{{Cite web|title=Samia Nkrumah “the Amazing” — The Ghanaian Journal|url=https://www.theghanaianjournal.com/2008/12/12/samia-nkrumah-the-amazing/|access-date=2025-07-01|website=www.theghanaianjournal.com}}</ref> Ba yuum pɛrege iŋa la a buuri ti ba basɛ Ghana wa mɛ yɛsa 1966 'military coup' la yuum iŋɛ la zuo ti ba yuum sa'ɛ Kwame Nkrumah la. Ba yuum nyaa kiŋɛ ta bɔna Egypt gɔmena nu'usum.<ref>{{Cite web|last=Wire|first=Pan-african News|date=2007-02-19|title=Pan-African News Wire: Samia Nkrumah Says That Her Father, Dr. Kwame Nkrumah, Wanted to Return to Ghana|url=http://panafricannews.blogspot.com/2007/02/samia-nkrumah-says-that-her-father-dr.html|access-date=2025-07-01|website=Pan-African News Wire}}</ref> A yuum ze'ele bilam lem Ghana la 1975 yuunɛ la puan ti a General Acheampong's National Redemption Council gɔmena yuum yi e ti a wa'am. A kiŋɛ la Achimota School. Amaa a yuum kelum lebe kiŋɛ Egypt 1980s yuuma la puan. Samia yuum nyaa kiŋɛ la London bɔna 'School of Oriental la African Studies bɔna 'University of London n boi United Kingdom la ta zamesɛ to'e Bachelor Arabic digirii bɔna 1991 yuunɛ la puan. A kelum ba'asɛ a Master's degree bɔna 1993 yuunɛ la puan.<ref name=":0" />
== A '''tuuma yɛla (Career)''' ==
Birekina Samia Nkrumah pɔsega tuuma de la 'bank clerk' n boi London tiŋa puan bɔna 1984. A yuum kelum naɛ la Al-Ahram tum dɛna bɔna 1989 yuunɛ la puan.<ref name=":0" /> Ze'ele 2024 yuunɛ la puan a yuuma taribla sɛla ti ba yi'ira ti 'coconut factory' n boi Jomoro Constituency. A yuum boti la a basɛ ti Jomoro tiŋa la dɛna 'Global Hub for Coconut Processing' se'em n wan basɛ ti tiŋa la nɛreba vom ana suŋa.<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Samia_Nkrumah#cite_note-7</ref>
== '''Nalɛka tuuma yɛla''' ==
Ba yuum gulesɛ gɔnɔ ti Ku yu'urɛ dɛna wuu, "The new Mandela is a woman", se'em ti Huffington daa gulesɛ yeti a tiŋa maalegɔ yɛm bɔna Ghana la Africa za'a ka tari makerɛ la fii mi.<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Samia_Nkrumah#cite_note-8</ref> ba yeti, a puti'irɛ wa de la sɛla n boti la ŋwana Kwame Nkrumah sira sakerɛ yɛsa<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Samia_Nkrumah#cite_note-9</ref>.
Dagi a mi'ilum wa ma'a gee daa kelum yeti gɔmena nalɛka de la sɛla ti iŋa wan taaƒdoose suŋɛ a tiŋa la a nɛreba. Bala n yuum sɔi ti a yuuma nyaa pɔsɛ 'politics' Ghana wa.<ref>{{Citation|title=Samia Nkrumah|date=2025-06-15|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Samia_Nkrumah&oldid=1295730634|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref> Ze'ele 2023 yuunɛ la puan, a yuuma iŋɛ a puti'irɛ ti a lɛge Jomoro Constituency na'am kuka la gee ze'ele a ma'a bɔna 2024 yuunɛ la puan.<ref>{{Citation|title=Samia Nkrumah|date=2025-06-15|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Samia_Nkrumah&oldid=1295730634|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref> Samia Nkrumah, wa n de mina daana n ze'eti bo'ora a tiŋa nɛreba to ba yi'ira la solemiine puan ti 'Member of parliament' kurega la paati katɛ zuo daana bɔna Ghana wa la yuum basɛ ti ba tee LGBT lɔɔ wa mɛ gee yi'ira ka to yelemiŋerɛ ka boi bini.
Fu san bisa bureya pooren ŋmaresi siyi la puan ti ba yi'ira solemiine puan ti February 28, ŋmarega puan ti Ghana wa duma yire labti ba yi'ira solemiine puan ti 'parliament' yuum biŋɔ lɔɔ 'law' ti la ka nari ti pɔka naara la pɔka ga'ata la taaba, bala nɔɔ ti la kelum ka ana suŋa ti budaa naɛ la budaa ga'ata la taaba mi. Bala ti ba daa yeti la de la sɛla n ka nari. A daa de la mina daana n daa lagum isege kankaŋi ze'ele zabera ti ba da kan dikɛ la iŋɛ lɔɔ ba yi'ira bala solemiine puan la LGBT nɛreba wa waabi.
Dagi bala ma'a, gee lɔɔ wa wan kelum dɛna la sɛla n wan ta'am dulege nɛra tuberɛ yeleyele wuu fu san ta nyɛ ti nɛreba iti bala gee ti fu ka dikɛ de yele pulesi ti ba iti la bala pɔka naara la pɔka ga'ata la taaba, bala nɔɔ ti la kelum ka ana suŋa ti budaa naɛ la budaa ga'ata la taaba mi. 'LGBT'. Nɛresɛka woo n kelum dɔla 'social media' puan tuna tuunana wa woo ka nari bala la ba duma nari ti lɔɔ wa dulege ba tuba.
=== '''Member of Parliament bɔna''' Ghana ===
Bɔna December 2008 yuunɛ la puan a yuuma lɛge Jomoro constituency kuka la mɛ n boi Western Region Ghana wa gee yuum di MP sɛka n yuum boi bini la ti ba yi'ira e ti Lee Ocran bo'ora ma'asumtia paati la 'National Democratic Congress' (NDC) yuum di kalɛ 6,571 ze'ele bo 50% kɔbega puan<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Samia_Nkrumah#cite_note-13</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Samia_Nkrumah#cite_note-21</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Samia_Nkrumah#cite_note-14</ref>. Iŋa ma'a yuum de CPP MP bala la, a yuuma dikɛ amiŋa pa'asɛ la NPP paati la puan.<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Samia_Nkrumah#cite_note-15</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Samia_Nkrumah#cite_note-16</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Samia_Nkrumah#cite_note-17</ref> A ze'ele bo Joromo constituency pɔsɛ la 2011 yuunɛ la puan ta paɛ 2015 yuunɛ la puan.<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Samia_Nkrumah#cite_note-18</ref>
'''CPP zuo daana (Chairperson of CPP)'''
A yuum ta lebege la Mina n de pɔka yia daana ti a dɛna zuo daana bo'ora paati katɛ bala bɔna Ghana wa. La yuum dagi iŋa ma'a gee pɔgesi siyi n mɛ yuum lagum bɔna bini dɔla a poore ti nɛreba yuum nyaa tɔgera yeti CPP paati la n yuum kiiri la nyaa nyɛ vom lɛ yɛ'ɛsa.
Bala mi yuum kelum pa'alɛ ti CPP paati la yeledaa n de wuu ba suŋera pɔgesi yuum sirum iŋɛ ti nɛreba mina ti ba ka pareni.Ba yuum loe e ti a dɛna yia pɔka dɛna CPP paati la zuo daana la 10 September 2011 yuunɛ la puan. A yuuma tum la bala ta paɛ 2015 yuunɛ la puan.<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Samia_Nkrumah#cite_note-19</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Samia_Nkrumah#cite_note-20</ref>
== A '''miŋa vom yɛla''' ==
Samia de la Kwame Nkrumah via buyi ouan n bala,<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Samia_Nkrumah#cite_note-21</ref> Ghana yia President la a pɔga Fathia Nkrumah. Kwame Nkrumah n yuum de yia Prime Minister la President bɔna Ghana gee ti ba yuum yi'ira di ti Gold Coast ta paɛ sansɛka ti ba yuum to'e miŋa Britain duma nu'usum bɔna 1957 yuunɛ la puan.<ref>{{Citation|title=Samia Nkrumah|date=2025-06-15|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Samia_Nkrumah&oldid=1295730634|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref>
A yuum de la mina n yuum suŋeri 'pan-Africanism'. Bala la, Nkrumah yuum pa'asɛ la tigere sɛka ti ba yi'ira ti 'Organization of African Unity' la puan gee yuum dikɛ sɛla ti ba yi'ira di solemiine puan ti 'Lenin Peace Prize' bɔna 'Soviet Union' duma zi'an n boi 1962 yuunɛ la puan.<ref>{{Citation|title=Samia Nkrumah|date=2025-06-15|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Samia_Nkrumah&oldid=1295730634|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref>. Samia tari la tapa bayi ti ba yu'ura dɛna: Gamal Nkrumah, la Sekou Nkrumah. A kelum tara a ta ayima ti a yu'urɛ dɛna Professor Francis Nkrumah,<ref>{{Citation|title=Samia Nkrumah|date=2025-06-15|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Samia_Nkrumah&oldid=1295730634|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref> ti a dɛna pa'ala kurega n yuum boi Noguchi Memorial Institute for Medical Research bɔna Legon n boi Ghana wa.<ref>{{Citation|title=Samia Nkrumah|date=2025-06-15|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Samia_Nkrumah&oldid=1295730634|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref>July 2023 yuunɛ la puan, a yuum ŋmɛ la nukpɛ'ɛne la ata Sekou Nkrumah ti ba pa'ala ti ba sɔ la yuum de la 'dictator' bii a yuuma ka.<ref>{{Citation|title=Samia Nkrumah|date=2025-06-15|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Samia_Nkrumah&oldid=1295730634|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref>. A yuuma ele la budaa to ba yi'ira ka ti Michele Melega, ti a dɛna Italian-Danish budaa. Ba tari la dayua ka yima ti a yu'urɛ dɛna Kwame Thomas Melega.<ref>{{Citation|title=Samia Nkrumah|date=2025-06-15|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Samia_Nkrumah&oldid=1295730634|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref><ref>{{Citation|title=Samia Nkrumah|date=2025-06-15|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Samia_Nkrumah&oldid=1295730634|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref> Samia ta'am tɔgera Arabic, Italian, Danish, la solemiinɛ (English) mɛ. A tum paɛ yuuma seem ma'a mɛ dɛna sɛla ti na yi'ira ti 'journalist la media consultant' bɔna 'Egyptian media space'.<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Samia_Nkrumah#cite_note-30</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Samia_Nkrumah#cite_note-cv-1</ref> a de la mina n ka boti pugeto n ni ka paɛ ele gee ela la. A tuuma kankaŋi de la sɛla n ni suŋera pɔgesi la pugeto ti ba tara paŋa<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Samia_Nkrumah#cite_note-31</ref>.
== '''Viisegɔ lɔgerɔ (References)''' ==
== '''Nyiŋa viisegɔ lɔgerɔ (External links)''' ==
* Media from Commons
* Quotations from Wikiquote
* Data from Wikidata
* ''Convention People Party.org:''
* ''The Huffingtonpost:''
* ''Financial Times:''
* ''Jeune Afrique:''
* ''Ghanaweb:''
* ''Ghana Broadcasting Corporation:''
* ''Citifmonline:''
* ''Ghana to Ghana.com:''
== '''Viisegɔ lɔgerɔ''' ==
saaxlo49x2zkr9jjd123isu1ptqzdxj