Wikipiidiya gurwiki https://gur.wikipedia.org/wiki/P%C9%9Bgezure MediaWiki 1.46.0-wmf.21 first-letter Miidiya Zure Tɔgum Tuntuna Tuntuna tɔgum Wikipiidiya Wikipiidiya tɔgum Faali Faali tɔgum MiidiyaWiki MiidiyaWiki tɔgum Tɛmpileti Tɛmpileti tɔgum Suŋerɛ Suŋerɛ tɔgum Buuri buuri Buuri buuri tɔgum TimedText TimedText talk Module Module talk Event Event talk Akake Patrick 0 71 22814 21846 2026-03-31T20:09:47Z Akoleko Atayinɛ 752 22814 wikitext text/x-wiki {{Databox|item=Q105157032}} '''Akake Patrick''' de la nɛra n boti paati paati yɛla 'politician' n boi Gaana saazuo so'olum bɔba. A yuum de la MP bo Bɔlega tiŋasuka so'olum la duma ze'ele 1992 tari ta paɛ 1996 yuunɛ la puan. A paati de la Ama'asintia (NDC) paati ti a me yuum ze'ele la Ama'asintia paati la na'arɛ di Kuka la kiŋɛ palimɛti la. Akakɛ yuum kiŋɛ Gaana palimɛti la puan ta ze'ele bo la Bɔlega duma dee yuum kelum suŋera ti ba biŋera wara duma bɔ'ɔra Gaana za'a waabi. Gɔmena nalɛka yɛla (Politics) Patrick yuum kiŋɛ palimɛti dɔla la Ama'asumtia paati la puan "National Democratic Congress" bo'ora Bɔlega so'olum duma bɔna for 1992 wars gɔŋɔ la puan. Iŋa n yuum soe budasɛka ti ba yi'ira ti Simon Anyoa Abingya la na'arɛ bɔna paati la puan n boi 1996 loosego la puan. Simon Anyoa Abingya yuum nyɛ la kalɛ 26,816 n boi  42.80% bɔna 1996 loosego la puan gee ti David Apasara n yuum ze'ele bo paati sɛka yu'urɛ n de "People's National Convention" mi yuum nyɛ kalɛ 15,577 bɔna 24.90%. Gee ti James Ben Kaba n mi yuum zeele bo "New Patriotic Party" la yuum nyɛ kalɛ 3,861 bo'ora 6.20%. Za'a yuum de la Amiyinne Francis n yuum ze'ele bo "National Convention Party" mi yuum nyɛ la kalɛ kɔbesi piwɔi la ba yoobi n de wuu 1.50%.[2][3] == Viisɔgɔ lɔgerɔ == o8ub8c31zkv9bve7zthmr50mwmtwn5q 22816 22814 2026-03-31T20:10:47Z Akoleko Atayinɛ 752 22816 wikitext text/x-wiki {{Databox|item=Q105157032}} '''Akake Patrick''' de la nɛra n boti paati paati yɛla 'politician' n boi [[Gaana]] saazuo so'olum bɔba. A yuum de la MP bo Bɔlega tiŋasuka so'olum la duma ze'ele 1992 tari ta paɛ 1996 yuunɛ la puan. A paati de la Ama'asintia (NDC) paati ti a me yuum ze'ele la Ama'asintia paati la na'arɛ di Kuka la kiŋɛ palimɛti la. Akakɛ yuum kiŋɛ Gaana palimɛti la puan ta ze'ele bo la Bɔlega duma dee yuum kelum suŋera ti ba biŋera wara duma bɔ'ɔra [[Gaana]] za'a waabi. == Gɔmena nalɛka yɛla (Politics) == Patrick yuum kiŋɛ palimɛti dɔla la Ama'asumtia paati la puan "National Democratic Congress" bo'ora Bɔlega so'olum duma bɔna for 1992 wars gɔŋɔ la puan. Iŋa n yuum soe budasɛka ti ba yi'ira ti Simon Anyoa Abingya la na'arɛ bɔna paati la puan n boi 1996 loosego la puan. Simon Anyoa Abingya yuum nyɛ la kalɛ 26,816 n boi  42.80% bɔna 1996 loosego la puan gee ti David Apasara n yuum ze'ele bo paati sɛka yu'urɛ n de "People's National Convention" mi yuum nyɛ kalɛ 15,577 bɔna 24.90%. Gee ti James Ben Kaba n mi yuum zeele bo "New Patriotic Party" la yuum nyɛ kalɛ 3,861 bo'ora 6.20%. Za'a yuum de la Amiyinne Francis n yuum ze'ele bo "National Convention Party" mi yuum nyɛ la kalɛ kɔbesi piwɔi la ba yoobi n de wuu 1.50%.[2][3] == Viisɔgɔ lɔgerɔ == dn6vpsxdslps5mgnhu6uywe2tdgpu1a 22817 22816 2026-03-31T20:11:41Z Akoleko Atayinɛ 752 22817 wikitext text/x-wiki {{Databox|item=Q105157032}} '''Akake Patrick''' de la nɛra n boti paati paati yɛla 'politician' n boi [[Gaana]] saazuo so'olum bɔba. A yuum de la MP bo Bɔlega tiŋasuka so'olum la duma ze'ele 1992 tari ta paɛ 1996 yuunɛ la puan. A paati de la Ama'asintia (NDC) paati ti a me yuum ze'ele la Ama'asintia paati la na'arɛ di Kuka la kiŋɛ palimɛti la. Akakɛ yuum kiŋɛ Gaana palimɛti la puan ta ze'ele bo la Bɔlega duma dee yuum kelum suŋera ti ba biŋera wara duma bɔ'ɔra [[Gaana]] za'a waabi. == Early life and education == Akake Patrick was born at Bolgatanga in the Upper East Region of Ghana. == Gɔmena nalɛka yɛla (Politics) == Patrick yuum kiŋɛ palimɛti dɔla la Ama'asumtia paati la puan "National Democratic Congress" bo'ora Bɔlega so'olum duma bɔna for 1992 wars gɔŋɔ la puan. Iŋa n yuum soe budasɛka ti ba yi'ira ti Simon Anyoa Abingya la na'arɛ bɔna paati la puan n boi 1996 loosego la puan. Simon Anyoa Abingya yuum nyɛ la kalɛ 26,816 n boi  42.80% bɔna 1996 loosego la puan gee ti David Apasara n yuum ze'ele bo paati sɛka yu'urɛ n de "People's National Convention" mi yuum nyɛ kalɛ 15,577 bɔna 24.90%. Gee ti James Ben Kaba n mi yuum zeele bo "New Patriotic Party" la yuum nyɛ kalɛ 3,861 bo'ora 6.20%. Za'a yuum de la Amiyinne Francis n yuum ze'ele bo "National Convention Party" mi yuum nyɛ la kalɛ kɔbesi piwɔi la ba yoobi n de wuu 1.50%.[2][3] == Viisɔgɔ lɔgerɔ == 6x1p3bxil1o0e60h0km15ij1q6mlhc0 22819 22817 2026-03-31T20:13:15Z Akoleko Atayinɛ 752 22819 wikitext text/x-wiki {{Databox|item=Q105157032}} '''Akake Patrick''' de la nɛra n boti paati paati yɛla 'politician' n boi [[Gaana]] saazuo so'olum bɔba. A yuum de la MP bo Bɔlega tiŋasuka so'olum la duma ze'ele 1992 tari ta paɛ 1996 yuunɛ la puan. A paati de la Ama'asintia (NDC) paati ti a me yuum ze'ele la Ama'asintia paati la na'arɛ di Kuka la kiŋɛ palimɛti la. Akakɛ yuum kiŋɛ Gaana palimɛti la puan ta ze'ele bo la Bɔlega duma dee yuum kelum suŋera ti ba biŋera wara duma bɔ'ɔra [[Gaana]] za'a waabi. == Pɔsega sukuu yɛla la sukuu kinɛ (Early life and education) == Akake Patrick de la mina ti ba yuum dɔgɛ e bɔna Bolgatangam boi Upper East Region, [[Gaana|Ghana]]. == Gɔmena nalɛka yɛla (Politics) == Patrick yuum kiŋɛ palimɛti dɔla la Ama'asumtia paati la puan "National Democratic Congress" bo'ora Bɔlega so'olum duma bɔna for 1992 wars gɔŋɔ la puan. Iŋa n yuum soe budasɛka ti ba yi'ira ti Simon Anyoa Abingya la na'arɛ bɔna paati la puan n boi 1996 loosego la puan. Simon Anyoa Abingya yuum nyɛ la kalɛ 26,816 n boi  42.80% bɔna 1996 loosego la puan gee ti David Apasara n yuum ze'ele bo paati sɛka yu'urɛ n de "People's National Convention" mi yuum nyɛ kalɛ 15,577 bɔna 24.90%. Gee ti James Ben Kaba n mi yuum zeele bo "New Patriotic Party" la yuum nyɛ kalɛ 3,861 bo'ora 6.20%. Za'a yuum de la Amiyinne Francis n yuum ze'ele bo "National Convention Party" mi yuum nyɛ la kalɛ kɔbesi piwɔi la ba yoobi n de wuu 1.50%.[2][3] == Viisɔgɔ lɔgerɔ == 6w8vx5iaslgk512jlx9in3vd5lwt9ls 22820 22819 2026-03-31T20:14:36Z Akoleko Atayinɛ 752 22820 wikitext text/x-wiki {{Databox|item=Q105157032}} '''Akake Patrick''' de la nɛra n boti paati paati yɛla 'politician' n boi [[Gaana]] saazuo so'olum bɔba. A yuum de la MP bo Bɔlega tiŋasuka so'olum la duma ze'ele 1992 tari ta paɛ 1996 yuunɛ la puan. A paati de la Ama'asintia (NDC) paati ti a me yuum ze'ele la Ama'asintia paati la na'arɛ di Kuka la kiŋɛ palimɛti la. Akakɛ yuum kiŋɛ Gaana palimɛti la puan ta ze'ele bo la Bɔlega duma dee yuum kelum suŋera ti ba biŋera wara duma bɔ'ɔra [[Gaana]] za'a waabi. == Pɔsega sukuu yɛla la sukuu kinɛ (Early life and education) == Akake Patrick de la mina ti ba yuum dɔgɛ e bɔna Bolgatangam boi Upper East Region, [[Gaana|Ghana]].<ref>https://web.archive.org/web/20240304011816/https://www.thinkghana.com/pages/1996/uppereast/166/index.php</ref> == Gɔmena nalɛka yɛla (Politics) == Patrick yuum kiŋɛ palimɛti dɔla la Ama'asumtia paati la puan "National Democratic Congress" bo'ora Bɔlega so'olum duma bɔna for 1992 wars gɔŋɔ la puan. Iŋa n yuum soe budasɛka ti ba yi'ira ti Simon Anyoa Abingya la na'arɛ bɔna paati la puan n boi 1996 loosego la puan. Simon Anyoa Abingya yuum nyɛ la kalɛ 26,816 n boi  42.80% bɔna 1996 loosego la puan gee ti David Apasara n yuum ze'ele bo paati sɛka yu'urɛ n de "People's National Convention" mi yuum nyɛ kalɛ 15,577 bɔna 24.90%. Gee ti James Ben Kaba n mi yuum zeele bo "New Patriotic Party" la yuum nyɛ kalɛ 3,861 bo'ora 6.20%. Za'a yuum de la Amiyinne Francis n yuum ze'ele bo "National Convention Party" mi yuum nyɛ la kalɛ kɔbesi piwɔi la ba yoobi n de wuu 1.50%.[2][3] == Viisɔgɔ lɔgerɔ == fdjrg14b3ost6u0dqkd45jilnirkagv 22821 22820 2026-03-31T20:15:42Z Akoleko Atayinɛ 752 Demesego 22821 wikitext text/x-wiki {{Databox|item=Q105157032}} '''Akake Patrick''' de la nɛra n boti paati paati yɛla 'politician' n boi [[Gaana]] saazuo so'olum bɔba. A yuum de la MP bo Bɔlega tiŋasuka so'olum la duma ze'ele 1992 tari ta paɛ 1996 yuunɛ la puan. A paati de la Ama'asintia (NDC) paati ti a me yuum ze'ele la Ama'asintia paati la na'arɛ di Kuka la kiŋɛ palimɛti la. Akakɛ yuum kiŋɛ Gaana palimɛti la puan ta ze'ele bo la Bɔlega duma dee yuum kelum suŋera ti ba biŋera wara duma bɔ'ɔra [[Gaana]] za'a waabi. == Pɔsega sukuu yɛla la sukuu kinɛ (Early life and education) == Akake Patrick de la mina ti ba yuum dɔgɛ e bɔna Bolgatangam boi Upper East Region, [[Gaana|Ghana]].<ref>https://web.archive.org/web/20240304011816/https://www.thinkghana.com/pages/1996/uppereast/166/index.php</ref> == Gɔmena nalɛka yɛla (Politics) == Patrick yuum kiŋɛ palimɛti dɔla la Ama'asumtia paati la puan "National Democratic Congress" bo'ora Bɔlega so'olum duma bɔna for 1992 wars gɔŋɔ la puan. Iŋa n yuum soe budasɛka ti ba yi'ira ti Simon Anyoa Abingya la na'arɛ bɔna paati la puan n boi 1996 loosego la puan. Simon Anyoa Abingya yuum nyɛ la kalɛ 26,816 n boi  42.80% bɔna 1996 loosego la puan gee ti David Apasara n yuum ze'ele bo paati sɛka yu'urɛ n de "People's National Convention" mi yuum nyɛ kalɛ 15,577 bɔna 24.90%. Gee ti James Ben Kaba n mi yuum zeele bo "New Patriotic Party" la yuum nyɛ kalɛ 3,861 bo'ora 6.20%. Za'a yuum de la Amiyinne Francis n yuum ze'ele bo "National Convention Party" mi yuum nyɛ la kalɛ kɔbesi piwɔi la ba yoobi n de wuu 1.50%.<ref>https://web.archive.org/web/20240304011816/https://www.thinkghana.com/pages/1996/uppereast/166/index.php</ref><ref>!https://web.archive.org/web/20240304011816/https://www.thinkghana.com/pages/1996/uppereast/166/index.php</ref> == Viisɔgɔ lɔgerɔ == epz3twy5ntwle8m4odv9rbmzsvdnh23 Charlotte Kesson Smith 0 186 22850 20993 2026-04-01T08:48:54Z InternetArchiveBot 56 Rescuing 2 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 22850 wikitext text/x-wiki Charlotte Kesson-Smith Osei, ba dɔgɛ e la Gunfuko nambua 1, 1969<ref name=":6" /> A de la Gaana wa lɔya la kuka zuudaana kura/kɛka 2 e boi Gaana voteŋo duma zi'an ze'ele 2015 gura ba e yuum ta sa'ɛ e e de Siibenya'aŋa 2018<ref name=":7" /> yɛsera ligeri yɛla/sɔsega puan.<ref name=":8" /> <ref name=":1">https://www.graphic.com.gh/news/politics/ghana-news-charlotte-osei-appointed-un-international-elections-commissioner.html</ref> <ref name=":9" />Ka sa'arɛ la yuum tari la daaŋɔ wa'am e boi  supreme kɔɔti e boi Gaana gulesegɔ yima yima ayi <ref name=":10" /> Eŋa e de pɔka wia daana ti ka tum e boi Gaana voteŋo tuuma zi'an hali se'em ma'a sa ti tiŋa la yuum bɔna ka ma'a la. <ref name=":8" /> Eŋa e yuum nan de kuka zuudaana bo 'National Commission for Civic education "<ref name=":7" /> Siinedaa nambua, 2019 puan, ba yuum loe e mɛ yɛsera solemiisi duma zi'an ti ka pa'asɛ tigere wa puan e de "international" ka'amduma, ti ba suŋɛ tuuma puan e de 2019 kuka zuuduma loosego e boi Afghanistan.<ref name=":11" /> {{Databox|item=Q20630282}} == A pɔsega vom la sukuu yɛla == Ba dɔgɛ Charlotte Osei la Nigeria.<ref name=":6">https://www.google.com/search?q=charllote+osei+place+of+birth</ref> ka ma, sɛka e de bumbu'ɔ, ka tugum dɛna la West African nɛra, ka me ka de Gaana wa gee ti ka sɔ, me kelum ta gaam mɛ la West Africa buuri, tara ka tɔgera ti ka dɛna Gaana wa nɛra. Charlotte Osei tari ka sɛkɛndiri zamesegɔ mɛ e boi Gaana tinkatɛ kɔlegi e boi Cape Coast. Ka yuum tɔkɛ kiŋɛ niŋa mɛ e boi Gaana yunivɛsiti  bilam ti ka yuum to'e ka LLB e de 1992 yuunɛ la puan la Gaana lɔɔ sukuu zɛsɛka ti ka nyɛ gee ti ba le kelum yi e "bar" e de 1994.<ref name=":9">https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/5-things-you-didn-t-know-about-the-fired-EC-boss-Charlotte-Osei-664666</ref> Ka kelum le tara la master of business leadership (MBL) (leebego ke'eŋo) ze'ele la South Africa yunivɛsiti, Pretoria (2006), master of Laws, (LLM), ze'ele Queen's yunivɛsiti, Kingston, Ontario, Canada.<ref>http://graphic.com.gh/news/politics/45343-mrs-charlotte-osei-1st-female-ec-chair-brings-freshness-to-job.html</ref> == Tuuma == Charlotte Osei yuum de la pa'ala suŋera e boi lɔɔ zamesegɔ weeleŋo, Gaana yunivɛsiti, Legon e de 1994 ta paɛ 1995.<ref name=":10">https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/people/person.php?ID=1397#</ref> ka yuum tuni mɛ dɛna lɔya no Laryea kɔmpini e boi Ankara ze'ele 1994 ta paɛ 1997, gee ka e yuum de sukpe'ene kɛ'ɛma e boi Gaana koosego banki ze'ele 1997 ta paɛ 2002.<ref name=":0">https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/people/person.php?ID=1397#</ref> ka le kelum pa'alɛ mɛ  dɛna "part time' e boi koosego lɔɔ e boi yunivɛsiti ze'ele 1997 ta paɛ 2003. Ze'ele 2002 ta paɛ 2005, Osei tum mɛ dɛna ka'ama za'a daana bo Unibank, Gaana, gee me le ze'ele 2005 ta paɛ 2011 dɛna pi'ilena/biŋera la ka'ana niŋa daana bo lɛɛberduma lɔya duma, <ref name=":0" /> Prime Attorneys.<ref name=":8">https://law.queensu.ca/news/Ghanas-first-female-electoral-commissioner-a-Queens-Law-grad</ref> Ka yuum de la kukadaana e boi " national commission for civic education " ze'ele 2011  ta paɛ 2015.<ref>{{Cite web |url=http://citifmonline.com/2015/06/26/new-ec-boss-full-cv/ |title=Archive copy |access-date=2023-03-14 |archive-date=2019-03-23 |archive-url=https://web.archive.org/web/20190323124256/http://citifmonline.com/2015/06/26/new-ec-boss-full-cv/ |url-status=dead }}</ref> 17 2015 yuunɛ puan, ba yuum loe e mɛ ti a dɛna kukadaana e boi Gaana voteŋo zi'an <ref name=":7">https://web.archive.org/web/20191022054441/http://www.ghana.gov.gh/index.php/news/1523-charlotte-osei-appointed-new-ec-chairperson</ref> gee ti ka yuum le tuna mɛ dɛna zuudaana kɛ'ɛma bo Gaana 2016 kuka zuudaana la palamɛti voteŋo duma la.<ref name=":11">{{Cite web |url=http://www.africanelections.org/ghana/news_detail.php?nws=7412&t=Election%202016%20will%20be%20very%20transparent%20-%20Charlotte%20Osei |title=Archive copy |access-date=2025-12-04 |archive-date=2021-06-04 |archive-url=https://web.archive.org/web/20210604161610/http://www.africanelections.org/ghana/news_detail.php?nws=7412&t=Election%202016%20will%20be%20very%20transparent%20-%20Charlotte%20Osei |url-status=dead }}</ref> Eŋa e yuum de pɔka yia daana ti ba loe e ti ka dɛna kukadaana bo Gaana voteŋo zi'an. 20 Siibedaa  nambua 2019 puan, "United Nations" yuum loe Charlotte Osei ti a dɛna "international Non Voting" voteŋo kɛ'ɛma bo Afghanistan, dina wa yuum sirum tum mɛ dɔla la zuudaana sakerɛ ti ba sakɛ e de zuudaana e boi Afghanistan, Ashraf Ghani.<ref>{{Cite web |url=http://www.myjoyonline.com/politics/2019/May-27th/charlotte-osei-appointed-un-international-elections-commissioner.php |title=Archive copy |access-date=2025-12-04 |archive-date=2019-09-04 |archive-url=https://web.archive.org/web/20190904210409/https://www.myjoyonline.com/politics/2019/may-27th/charlotte-osei-appointed-un-international-elections-commissioner.php |url-status=dead }}</ref> Bii fum e de mina e ka po vɔtena la kɛ'ɛma la ka yuum bo la sɔa e pa'ali dɔla liiba e boi maasegɔ la ge'esego bo sɛla e po dɔla voteŋo  yɛla la sɔa, gee suŋɛ e boi "adjudication of complaints in a fair", bɔna ka ma'a la yɔ'ɔ sɔa ti ba baŋɛ  suŋa ti voteŋo la votum suŋa dɔla voteŋo duma la za'a  e kaɛ la waabi. == controversy and allegations == Siibenya'aŋa  28, 2018 puan, ba yuum yese Osei  dɔla la kɔmatii ti Naba la yuum loose, Justice Sophia Akuffo to ba viisɛ baŋɛ daaŋɔ si'a la  lampoola geere ti ba parum giisɛ e.<ref>https://web.archive.org/web/20180628235408/https://asembi.com/why-was-the-ec-boss-charlotte-osei-sacked/</ref><ref>https://web.archive.org/web/20180628233934/https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/Akufo-Addo-sacks-Charlotte-Osei-two-deputies-664333</ref>Ba yuum loose kɔmatii la doose la sɔsega la puan e boi gɔŋɔ puan 146 <ref name=":4">http://graphic.com.gh/news/politics/45212-ncce-boss-named-ec-chairperson.html</ref>  e boi Gaana wa wara la puan, kɔmatii la ka'aŋɔ eeri ti la nari mɛ ti  ba yese Osei yɛsera la a halɛ bii a itegɔ la doose wara gɔŋɔ 146 <ref name=":2">https://yen.com.gh/114365-profile-charlotte-osei-biography-pictures.html</ref>1la puan<ref name=":3">https://yen.com.gh/114365-profile-charlotte-osei-biography-pictures.html</ref> Gaana wa kuka zuudaana, Nana Akufo-Addo sakɛ doose mɛ la ka'aŋɔ la bo'olum yɛsera gɔŋɔ 156 e boi Gaana wa wara pa'alɛ ka mɛ ti ba yese ka  a bilam bilam tuuma la puan.<ref>{{Cite web |url=https://www.myjoyonline.com/politics/2018/June-28th/breaking-news.php |title=Archive copy |access-date=2025-12-04 |archive-date=2020-01-04 |archive-url=https://web.archive.org/web/20200104033902/https://www.myjoyonline.com/politics/2018/june-28th/breaking-news.php |url-status=dead }}</ref><ref>https://www.graphic.com.gh/news/general-news/charlotte-osei-and-two-ec-deputies-removed.html</ref> Kuka zuudaana sɛka e nan kɔ'ɔm tole e boi loosego zi'an ŋmɛregɛ da'a wara e boi bo'olum duma zo'e zo'e  yɛsera la 2016 Gaana voteŋo duma, lasebaarɛ wa ze'ele la kɔmatii sɛka e viisɛ ka la e pa'alɛ.<ref>https://web.archive.org/web/20180630161902/https://www.myjoyonline.com/news/2018/june-29th/leaked-report-details-why-ec-boss-was-sacked.php</ref> Osei pa'alɛ ti ka wan ta'am sakɛ bo ba e siisego la ti ba siise doose e la pooren. Ka daa gu'uni ka lebesego la mɛ yɛsera la kuka zuudaana podɔla e boi Gaana, Kwesi Amissah-Arthur kum di'ine la. <ref>https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/Charlotte-Osei-steps-out-in-style-after-sack-as-EC-Chairperson-665307</ref>A yesega la taaba daa daam mɛ e boi Supreme kɔɔti  e boi Gaana dɔla la guleseba bayi e boi yima yima biŋe a mɛ ka Fafali Nyonator la Abdul Malik Kweku Baako, lasebaarɛ gɔnɔ dɛmesera e boi Gaana. <ref name=":5">https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/5-things-you-didn-t-know-about-the-fired-EC-boss-Charlotte-Osei-664666</ref> == A miŋa vom yɛla == Charlotte tari sira mɛ la kɔma ayi.<ref>https://www.ghpage.com/ec-boss-charlotte-osei-husband/80273/</ref> == Bo'olum la baŋerɛ == * 1991 Volta Hall Award, Best Arts Results, First University Examinations, University of Ghana * Charlotte Osei was awarded a 'Women Of Courage' award by Robert P. Jackson., the United states ambassador to Ghana. * PPP Skills & Competency Development, Institute for Public-Private Partnerships, Arlington, VA, USA (2009) * Basic & Advanced Securities, Securities Selling & Investment Advice, Ghana Stock Exchange, Accra (1997) * 1992 Ghana Bar Association, Excellence, LLB Final Examinations, University of Ghana == Gɔnɔ ti ka niɛ a peelemi == ''Citizenship, Customary Law and a Gendered Jurisprudence: A Socio-Legal Perspective.''” by C. Kesson-Smith and W. Tettey in "Critical Perspectives on Politics and Socio-Economic Development in Ghana" (African social studies series), Brill Publishers, 25 Apr 2003, editors: Tettey, Wisdom J., Puplampu, Korbla P., Berman, Joshua == Viisɔgɔ Lɔgɛrɔ == <references /> == External Links == '''Charlotte Osei'''at Wikipedia's sister projects * Media from Commons * Quotations from Wikiquote * Data from Wikidata * You may write me down in history, but still like dust, I rise - Charlotte Osei jabs Archived 19 July 2018 at the Wayback Machine {| class="wikitable" | rowspan="1" |Preceded by Kwadwo Afari-Gyan | rowspan="1" |'''Chair of the Electoral Commission of Ghana''' 2015 – 2018 | rowspan="1" |Succeeded by Jean Adukwei Mensa |} 0q14ricw6s8wvk37x693e683kntc8ca Ghana National Football Team 0 251 22854 21734 2026-04-01T09:30:44Z InternetArchiveBot 56 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 22854 wikitext text/x-wiki {{Databox|item=Q172014}}Gaana tiŋa boole ŋmi'a tigere sɛba e ze'ele bo Gaana e boi budaasi international boole ŋmi'a. <ref>https://www.ghanafa.org/category/black-stars</ref> Ba yuum  sigɛ nɛreba la la Black Stars la yɛsera la Africa Black Stars e boi ba Flag la pooren.<ref name=":2">https://www.bbc.co.uk/worldservice/people/highlights/000914_nkrumah.shtml</ref> Gaana boole ŋmi'a tigere e sɔi ka, nɛresɛba e sɔi ka e boi boola e boi Gaana. <ref>https://www.ghanaweb.com/person/Ghana-Football-Association-3586</ref> Ta paɛ 1957, ka yuum ŋmi'iri dɛna Gold Coast.<ref name=":3">http://www.footysphere.com/post/879393803/nkrumah-black-stars-ghana</ref> {| class="wikitable" |+Ghana | colspan="2" | |- !Nickname |Black Stars |- !Association |Ghana Football Association (GFA) |- !Confederation |CAF (Africa) |- !Sub-confederation |WAFU (West Africa) |- !Head coach |Otto Addo |- !Captain |Jordan Ayew |- !Most caps |André Ayew (120) |- !Top scorer |Asamoah Gyan (51) |- !Home stadium |Various |- !FIFA code |GHA |- | colspan="2" | |- | colspan="2" | {| class="wikitable" |'''First colours''' |'''Second colours''' |} |- ! colspan="2" |FIFA ranking |- !Current |72  1 (19 November 2025) |- !Highest |14 (April–May 2007, February 2008) |- !Lowest |89 (June 2004) |- ! colspan="2" |First international |- | colspan="2" | Gold Coast and  British Togoland 1–0 Nigeria (Accra, British Gold Coast; 28 May 1950) |- ! colspan="2" |Biggest win |- | colspan="2" | Nyasaland 0–12 Gold Coast (Nyasaland; 15 October 1962) |- ! colspan="2" |Biggest defeat |- | colspan="2" | Brazil 8–2 Ghana (São José do Rio Preto, Brazil; 27 March 1996) |- ! colspan="2" |World Cup |- !Appearances |5 (''first in 2006'') |- !Best result |Quarter-finals (2010) |- ! colspan="2" |Africa Cup of Nations |- !Appearances |24 (''first in 1963'') |- !Best result |'''Champions''' (1963, 1965, 1978, 1982) |- ! colspan="2" |West African Nations Cup / WAFU Nations Cup |- !Appearances |8 (''first in 1982'') |- !Best result |'''Champions''' (1982, 1983, 1984, 1986, 1987, 2013, 2017) |- ! colspan="2" |COSAFA Cup |- !Appearances |1 (''first in 2015'') |- !Best result |Quarter-finals (2015 |} Gaana nyaŋɛ seke e boi FIFA World Cup e boi ba wia daana e boi 2006.<ref>https://citisportsonline.com/2021/09/07/how-ghana-have-started-every-world-cup-qualifying-campaign-since-germany-2006-run/</ref> <ref>https://citisportsonline.com/2022/05/18/i-knew-i-would-score-against-czech-republic-asamoah-gyan-on-2006-world-cup-goal/</ref> Nɛreba la yuum di Africa Cup of Nations la suginuurɛ bunaasi (1962, 1965, 1978, la 1982), gee ti ba e yuum ta ba'asera dɛna saazuo duma sugenuurɛ bunuu la (1968, 1970, 1992, 2010, la 2015).<ref name=":4">{{Cite web |url=http://www.missgo2girl.com/ghanas-black-star-football-team-to-debut-new-celebration-dance-at-afcon-2013/ |title=Archive copy |access-date=2025-12-17 |archive-date=2014-02-22 |archive-url=https://web.archive.org/web/20140222194449/http://missgo2girl.com/ghanas-black-star-football-team-to-debut-new-celebration-dance-at-afcon-2013/ |url-status=dead }}</ref> Ba yuum le nyaŋɛ seke me e boi CHAN la sugenuurɛ bunaasi, ta ba'asɛ dɛna saazuo duma sugenuurɛ buyi (2009 la 2014).<ref>https://news.bbc.co.uk/sport2/hi/football/africa/3396199.stm</ref> Tigerɛ nambua 20, 2025 puan, Gaana yuum boi la 72 puan e boi tiŋa wa la 17th puan e boi African tiŋa boole ŋmi'a.<ref name=":5">https://web.archive.org/web/20140408224122/http://ghanasportsonline.com/index.php/local-football-news/item/1522-ghana-striker-asamoah-gyan-to-launch-alkayida-dance-at-brazil-world-cup</ref> == Tuusum yɛla (History) == Salurego nambua 19, 1962 puan, e boi Ankara de'eŋo zi'an, Gaana e yuum yi Real Madrid, sɛba e yuum de sankaŋa sa Spanish pansi/kɛ'ɛnduma, dita taaba zuna 3-3. <ref>https://www.rsssf.org/tablesm/madrid-friend6079.html</ref> Charles Kumi Gyamfi e yuum lebege coach e de 1961, yuum ta suŋɛ Gaana ti ba nyɛ zusuŋɔ e boi African Cup of Nations tile, e de 1963 la 1965. Black Stars la yuum nyɛ ba kalɛ ti ba di mi'a, 13-2 Kenya duma yire, pooren puan sa. <ref>https://footballghana.com/relive-when-ghana-thrashed-kenya-13-2-kofi-pare-netted-6-times</ref>Ba yuum ta paɛ ba ki'i  e boi de'eŋo la puan e de 1968 la 1970, ta koŋe 1-0 e boi saŋa buyi la za'a, bo DR Congo la Sudan dɔla taaba.<ref>https://podcasts.musixmatch.com/search/topic/%C3%A9quipe_du_Ghana_de_football/Q172014</ref> Ba e yuum yese sɛla bo de'eŋo la e tari zabeyu'urɛ la "the black stars of Africa" e de 1960s.<ref>https://www.theguardian.com/football/blog/2010/jun/30/world-cup-2010-ghana-history</ref> Zusuŋɔ e yuum ta tee bo Black Stars la pugum ana la se'em me, ba e yuum ta koŋe ti ba ta'am seke e boi zusuŋɔ buta AFCONs e de 1970s.<ref>https://www.bbc.co.uk/news/world-40030710</ref> 1980s pɔsega puan sa, la pugum ana la se'em me, la sɛba e pugum tara winɛ-bo'olum magesɛ wuu Abedi Pele, Black Stars la yuum ŋmɛregɛ mɛ e de 1982 AFCON yi e boi Libya e boi ba ki'i ti ba di mi'a e boi ba bunaasi ta paɛ zina, pooren, continental tile dɛna <ref>https://web.archive.org/web/20230626164755/https://www.pulse.com.gh/sports/today-in-history-ghana-beat-hosts-libya-to-win-afcon-1982-id4823896.html</ref> Zusuŋɔ e yuum le tee yɔ'ɔ la pugum ana la se'em me, bii la e yuum de 1984 de'eŋo, ba yuum ŋmɛ ba ti ba yese mɛ e boi tigere beene la, gee ti ba ta'am baŋɛ koŋe ti ba seke e boi 1986, 1988 la 1990/de'eno. <ref>https://podcasts.musixmatch.com/search/topic/%C3%A9quipe_du_Ghana_de_football/Q172014</ref> 1992 puan, Black Stars la wan ba'asɛ wia daana saazuo la Ivory Coast e boi penalty shootout ba e ka ta di boole gee zuna, sɛka e nyɛ boole ŋmi'ira woo e boi peelum la puan ti ka tara tuure, sɛka puan ti ba daa nyaŋɛ ŋmɛ ba 11-10, <ref>https://www.11v11.com/matches/ghana-v-ivory-coast-26-january-1992-243413</ref>la African boole-ŋmi'ira e de yuunɛ la puan Abedi Pele ti ba zi'ire e e boi ki'i yuunɛ puan. <ref>https://aedkit.com/ghana-blackstars-the-past-present-future/</ref> Daaŋɔ e yuum boi tigere la puan yuum basɛ ti palamɛnti la niŋa duma yuum ta dikɛ ba ninsi ki'isɛ gee maalɛ yɛla asi'a e boi Abedi Pele la Tony Yeboah tiŋasuka. 1990s puan, dina yuum ta'am ta pa'asɛ mɛ e boi zi'isi asi'a e sɔi ti ba daa koŋe e boi ba nɛreba bii tigere la ti ba mɛa suŋa suŋa e boi kɔmbibesi zi'an. Ka san pugum ana la se'em me, Black Stars ŋmi'ireba la me beere sa'am sɛba e kiŋɛ e boi 2001 FIFA World Youth Championship ki'i la e lebege zuo e boi nɛreba la e boi 2002 African Cup of Nations, kina ka ŋmɛregera e boi yuunɛ wa e de 2005 gee me kelum seke ti ba kiŋɛ ki'i de'eŋo e boi 2006 FIFA World Cup. Black Stars la pɔsɛ mɛ la 'succumbing " ta paɛ 2-0 ŋmɛregɛ kiŋɛ "eventual champions" Italy, gee di mi'a gana Czech Republic (2-0) la United States (2-1). Dina e basɛ ti ba nyɛ zusuŋɔ yɛsera ba buyi puan, zɛsɛka ti ba koŋe 3-0 bo Brazil. <ref>http://www.goal.com/en-gh/news/4375/editorials/2013/04/17/3910705/where-is-ghanas-2006-world-cup-squad-part-2</ref> Suuda nu'usin e de Milovan Rajevac, black stars la kiŋɛ mɛ ti ba ta nyɛ 100℅ mi'a dia e boi kalɛ la puan e boi ba "qualification campaign" ta di mi'a ba tigere la puan gee dɛna ba wia e boi African nɛreba ti ba ta'am seke e boi 2010 FIFA World Cup. Ba ba'asegɔ puan de'eŋo la, ba daa biŋe ba la D tigere la puan la Germany, Serbia la Australia, gee nan ka paɛ e boi 16 beene la puan ba'asera buyi puan e boi ba tigere la. Ba yuum ŋmɛ mɛ la United States, di mi'a 2-1 e boi saŋa ti ba dikɛ pa'asɛ ba ti ba kiŋɛ ta dɛna ba ma'a e boi buta puan e boi African tiŋa ti ba paɛ World cup quarter-finals, gee nyaa yuum ta'am koŋe gee bo Uruguay e boi penalty shootout e boi quarter-finals, pooren ti Uruguayan yuum ta dikɛ bo Luis Suárez gu ka la a zuo la ka nu'o e boi penalty daka e boi saŋa ti ba dikɛ pa'asɛ ba gee ti ba me yuum yese e basɛ. Asamoah Gyan e yuum ta koŋe penalty ti ba dikɛ bo e e boi nu'usi boole la puan, ti ba yuum di taaba 1-1. Gaana yuum kiŋɛ mɛ ti ba ta koŋe penalty shootout la 4-2, yuuma pia la ayi gee ti Morocco yuum ta'am lebege wia daana e boi African nɛreba ti ba ta'am seke e boi semi-finals e boi World Cup. <ref>https://www.theguardian.com/football/2010/jul/02/uruguay-ghana-world-cup-report</ref> 2013 puan, Gaana yuum lebege la wia daana ti ba paɛ sugenuurɛ bunaasi African Cup of Nations semi-finals buyi, ta pa'asɛ la wia saŋa sa la 1963 la 1970 tiŋasuka.<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/MTN_Group</ref> Black Stars  la yuum di ba buyi puan tigere e de 2014 FIFA world cup mi'a dia, gee nyaŋɛ di Egypt 7-3 e boi "aggregate" e boi "two-legged play-off, <ref>http://www.goal.com/en/match/124162/egypt-vs-ghana/report</ref> nyaŋɛ seke ti ka kiŋɛ ba'asegɔ. Ba daa ta di zuna mɛ e boi tigere G puan e de ba'asegɔ ŋmi'a, zɛsɛka ti ba daa ta tu'usɛ la Germany, Portugal, la United States.<ref>https://web.archive.org/web/20131208080242/http://www.fifa.com/worldcup/final-draw/draw.html</ref> Ba daa ta yese tigere la puan me beense'ere ti ba daa dikera kala e de ayima ti ba di zuna la taaba giisera la champions Germany la luusi buyi. La se'em me, bama ma'a e daa de tigere ti ba da ta luuse la Germany e boi ba de'eŋo la puan, la tigere sɛka ti ba ta'am gurɛ e boi niŋa giisers la Germans e boi sankaŋa la. 2015 Africa Cup of Nations puan, ba yuum paɛ ba'asegɔ mɛ, yuum ta zagesɛ penalties e de pɔsega la puan giisera la Ivory coast. Ba e daa ta bɔna ba 2017 Africa Cup of Nations campaign ba'asegɔ e de 4th-puan ba'asegɔ la, ba yuum ba'asɛ mɛ e boi Egypt la Uganda pooren e boi ba naarɛ tigere sɛba e seke ti ba kiŋɛ ba'asegɔ la e boi 2018 FIFA world cup. 2019 Africa world cup of Nations la puan la, ba yuum ta yese ba basɛ mɛ yɛsera la Tunisia e boi  beena pia la ayoobi (round 16) puan. 2021 puan, kɛ'ɛma Rajevac ti ba yuum tari lebe na,  amaa black stars la yuum ta ba'asɛ mɛ gee ka ta nyaŋɛ di mi'a e boi de'eŋo la puan la e boi AFCON zɛsɛka ti ba daa ta luuse e de 2-3 bo debutants e de Comoros André Ayew e yuum ta to'e a takata mɔlega la pooren ti ka ba'asɛ ka tiŋasuka e boi ba tigere la puan, eŋa e yuum ka ta nyaŋɛ tole niŋa la yɛsera la tigere la beene e boi ka wia daana puan hali 2016 puan. Ba yuum ŋmɛ zuna mɛ e de 0-0 e boi de'eŋo puan giisera la Nigeria la zuŋa 1-1 e boi Nigeria ti ba nyaŋɛ seke e boi 2022 FIFA world cup e boi yiŋa sa gɔɔla.<ref>https://www.espn.com/soccer/match/_/gameId/629217</ref>2022 saŋa sa FIFA world cup sa la, Gaana yuum sige mɛ e boi ba ki'i de'eŋo giisera la Portugal 3-2. Ba yuum ta ba'asɛ ba wia la, e boi la ba mi'a sɛka ma'a ti ba di e boi la ba buyi puan de'eŋo giisera la South Korea la score line kaŋa nuu. Ba e yuum ta di mi'a giisera la Uruguay  la yuum sum mɛ e boi zɛsɛka e boi bɛɛna pia la yoobi (round 16) puan e boi ba malum eŋɛ de'eŋo e boi 2010 quarter-fimal; Gaana yuum tugum luuse la 2-0 gee yɛrum yuum tugum ta ba'asɛ tilum, gee ti Uruguay yuum ta yese ba me, gee la e ta ba'asɛ se'em la South Korea e yuum ta nyaŋɛ Portugal. Gaana yuum ka ta nyaŋɛ di mi'a ti ba nyaŋɛ seke ti ba kiŋɛ e boi 2025 Africa Cup of Nations, e boi ba wia daana puan hali 2004, bii ba e yuum ta ba'asɛ ba tilum tigere e boi Angola, Sudan, la Niger tilum.<ref>https://www.eurosport.com/football/africa-cup-of-nations-qualification/2025/ghana-2025-africa-cup-of-nations-afcon-fail-qualify-jordan-ayew-angola_sto20054671/story.shtml</ref><ref>https://www.adomonline.com/2025-afconq-black-stars-were-not-good-enough-to-qualify-otto-addo/</ref> == Malema (Culture) == === Kits and crest === === Home kits === edit {| class="wikitable" |'''1978 CAN''' |'''1982 CAN''' |'''1992 CAN''' |'''1996–97''' |'''2000–01''' |'''2001–02''' |'''2002–04''' |'''2004–05''' |'''2005–06''' |'''2006–08''' |- |'''2008–10''' |'''2010–12''' |'''2012–14''' |'''2014–16''' |'''2016–17''' |'''2017–18''' |'''2018–20''' |'''2020–22''' |'''2022–24''' |'''2024–present''' |} === Away kits === edit {| class="wikitable" |'''1964 OG''' |'''1982 CAN''' |'''2000–01''' |'''2001–02''' |'''2002–04''' |'''2004–05''' |'''2005–06''' |'''2006–08''' |'''2008–10''' |'''2010–12''' |} {| class="wikitable" |'''2012–14''' |'''2014–18''' |'''2018–20''' |} <ref>https://www.gbcghanaonline.com/sport/puma-ghana/2024/?amp=1</ref> Ba e yuum ta tee dɔla la Gaana e yuum yese ka mia di ma'a la e de 1957, black stars yuum ta pa'asɛ mɛ e boi Black stars kits. Black stars kits la yuum de suŋɛ mɛ yɛsera la Puma SE ze'ele 2005, la tuunɛ puti'irɛ ti ku ba'asɛ e de 2014.<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Ghana_Football_Association</ref> {| class="wikitable" | colspan="1" | | | colspan="1" rowspan="2" | |- | colspan="2" |<small>2008 Africa Cup of Nations 1st and 2nd kits</small> |- | colspan="2" | |} {| class="wikitable" !Kit supplier !Period |- | align="Left" | Erima |1991–1992 |- | align="Left" | Adidas |1992–2000 |- | align="Left" | Kappa |2000–2005 |- | align="Left" | Puma |2005– |} 1990 la 2006 tiŋasuka ti Gaana national team yuum tara ba boola lɔgerɔ la tuna e boi national flag mu'uŋɔ la e boi Gaana, ti la dɛna, salema, dɛlemadɛtɔ la mɔɔlega ti ba dikɛ iŋɛ, bii ba e dikɛ se'em iŋɛ ba team crest la gee me kelum mina ka mɛ ti ka  de la "Pan-African" mu'uŋɔ duma la. Salema mu'uŋɔ la ta pa'asɛ la dɛlemadɛtɔ mu'uŋɔ  Lɔgerɔ la aŋa la bu maaalegɔ la ba yuum tari ka tuna mɛ e boi 60s la 70s, gee ti ba me yuum maalɛ ka mɛ la sɔlema mu'uŋɔ la dɛlemadɛtɔ mu'uŋɔ ti ba maalɛ ba pue biŋe tiŋa doose taaba la bɔge-mɔla. Ku sabelega za'a mu'uŋɔ Lɔgerɔ la yuum yese na la 2008 la 2015 puan, Black Stars' salema-mɔlega-dɛlemadɛtɔ mu'uŋɔ Lɔgerɔ la la sabelega za'a waabi mu'uŋɔ lɔgerɔ la de la ba malum pu ba bo ba ze'elego puan e de wia la buyi puan lɔgerɔ dɔla la ba e ki'isɛ ba mɔlebagenɛ la "blue" la salema mu'uŋɔ. Black Stars buta puan lɔgerɔ (3rd kits) e boi 2012 puan <ref>https://web.archive.org/web/20130925115202/http://www.ghanasoccernet.com/wp-content/uploads/2012/05/G12EXCT01382-1024x628.jpg</ref><ref>http://www.ghanasoccernet.com/black-stars-to-play-state-envoy-in-friendly-this-afternoon/</ref> Tigere la lɔgerɔ e boi 2014 FIFA World Cup yuum nyɛ mɛ dɛna lɔgesunɔ e boi boola de'eno la puan yɛsera BuzzFeed zi'an. === Grounds === edit Kumasi Sports Stadium Lizzy Sports Complex Kumesegɔ lɔgerɔ la kumesegɔ zi'isi la yuum boi la Agyeman Badu Stadium, Berekum de'eno zi'an e boi Brong-Ahafo, Tema de'eno "sports" stadium e boi Tema la "multifunctional Lizzy Sports Complex e boi Legon.<ref>{{Cite web |url=http://www.ghanafa.org/gallery/photos/102/ |title=Archive copy |access-date=2025-12-17 |archive-date=2013-10-03 |archive-url=https://web.archive.org/web/20131003133928/http://www.ghanafa.org/gallery/photos/102/ |url-status=dead }}</ref> == Tigera la Ligeri == Black Stars la ka tari "official head" yɛsera la "corrupt" itegɔ inya <ref>{{Cite web |url=https://www.africanews.com/2018/06/07/ghana-football-association-dissolved-after-bribery-allegations/ |title=Archive copy |access-date=2025-12-17 |archive-date=2023-06-16 |archive-url=https://web.archive.org/web/20230616193619/https://www.africanews.com/2018/06/07/ghana-football-association-dissolved-after-bribery-allegations/ |url-status=dead }}</ref><ref>https://www.goal.com/en-gh/news/number-12-ghana-fa-begins-charging-implicated-individuals-of-famous-anas-corruption-expose/otg5f6xf7tch1q47ruo6s8qq0</ref><ref>https://www.bbc.com/news/world-africa-44406535</ref>37-39 bala ma'a sa kuka zuudaana, Kwesi Nyantakyi <ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Ghana_Football_Association</ref> la kuka zuudaana podɔla George Afriyie,<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Ghana_Football_Association</ref> la Frank Davis daa dɛna boole ŋmi'a kɛ'ɛma, la Edward Bawa ti a dɛna ligebiŋera.<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/The_Ghanaian_Chronicle</ref> Gaana boole tigere (GFA) saŋɛ laa CNY92.2 miiliya (US$15 miiliya) tuna laa Gaana tiŋa duma "state-run" kaam la gas tasega "corporation, Ghana National Petroleum Corporation" (GNPC), ti ba ta suŋɛ Black Stars la "renewable contract" nyɛ  kaam la gas tasega corporation lebege global headline suŋera e boi Black stars ŋmi'ira yɔɔra dabeserɛ yua,<ref>https://web.archive.org/web/20130131104806/http://sports.myjoyonline.com/pages/news/201301/100633.php</ref><ref>{{Cite web |url=http://www.ghana.gov.gh/index.php/news/sports/afcon-2013/19485-gnpc-hails-black-stars- |title=Archive copy |access-date=2025-12-17 |archive-date=2016-03-04 |archive-url=https://web.archive.org/web/20160304032542/http://www.ghana.gov.gh/index.php/news/sports/afcon-2013/19485-gnpc-hails-black-stars- |url-status=dead }}</ref> dɔla salema tuuma corporations Ashanti Goldfields corporation la Goldfields Ghana Limited (GGL), sɛka e suŋeri Black Stars hali 2005. Salurego 28, 2013 puan, Ghana football association (GFA) yuum ta niɛ la TV channel gee sigɛ ka GFA TV. Channel la tari la yɔ'ɔ sɛka ti ka broadcast black stars la za'a waabi ŋmi'.<ref>https://web.archive.org/web/20130930035148/http://allsports.com.gh/2013/08/27/ghana-football-association-launches-gfa-tv/</ref> Tigerɛ 2013 puan, black stars la yuum saŋɛ la 2013-2015 CNY30.6 miiliya (US$5 miiliya) gee le ta pa'asɛ "classified multi-million" e sɔi e niŋa banki suŋerɛ tuna la Gaana state-run e sɔi e miŋa banki weeleŋo Unibank. <ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Xinhua_News_Agency</ref> ===== Rivalries ===== edit Main article: Jollof derby. {| class="wikitable" |+Jollof Derby | colspan="2" |2008 Africa Cup of Nations Quarter-Final |- !Location |Africa (CAF) |- !Teams | * Ghana * Nigeria |- !First meeting |Ghana 1–0 Nigeria Friendly (16 October 1950) |- !Latest meeting | * Nigeria 2–1 '''Ghana''' * Unity Cup * (28 May 2025) |- ! colspan="2" |Statistics |- !Meetings total |59 |- !All-time series | * '''Ghana''': 25 * '''Draw''': 19 * '''Nigeria''': 13 |- !Largest victory | * '''Ghana''' 7–0 Nigeria * Jalco Cup * <small>(1 June 1955)</small> |} Ghana against Nigeria in the 2008 Africa Cup of Nations quarter-final Gaana de la yentaa l Nigeria, "battle of Supremacy" e boi Gulf of Guinea " la boi la tinsi siyi nɛreba e kɔ'ɔm tara zusuŋɔ la tiŋasuka e boi African continent ".<ref name=":1">https://web.archive.org/web/20130305011657/http://www.fifa.com/classicfootball/matches/qualifiers/match=1517/index.html</ref>Fu San bisera bii maagesera tinsi siyi wa la taaba, ba e boi yima yima la taaba bayi la tigera boole ŋmi'a kɛleŋerɛ la kɛleŋerɛ kekeko e boi ba tiŋasuka ti ba dikɛ yakɛ tinsi e boi West Africa ta pa'asɛ la ka yentaanɛ.<ref name=":1" /><ref>https://www.bbc.com/news/world-africa-54088878</ref> Boole la ŋmi'a la e boi tinsi siyi wa la tu wi'iri a la Jollof derby.<ref>https://www.goal.com/en-us/news/var-fun-and-disappointment-ghana-and-nigeria-jollof-derby-leaves-/blt3e99155ae19618b2</ref> == Broadcasting == Below is the list of the 2025 AFCON broadcasting rights holders: {| class="wikitable" !Territory !Rights holder(s) !Source(s) |- | Algeria |EPTV | |- | Angola |Televisão Pública de Angola | |- | Australia |beIN Sports | |- | Belgium |Tipik (TV channel), La Une | |- | Benin |Bénin TV | |- | Bosnia |SportKlub | |- | Brazil |Band TV | |- | Bulgaria |Max Sport | |- | Burkina Faso |RTB TV | |- | Cameroon |CRTV Sports, Canal 2 Internacional | |- | Canada |beIN Sports | |- | Colombia |Win Sports | |- | Croatia |SportKlub | |- | Ethiopia |ETV | |- | France |beIN Sports France | |- | Germany |Sportdigital | |- | Greece |ERT | |- | Equatorial Guinea |TVGE | |- | India |Fancode Sports | |- | Iran |IRIB Varzesh. Persiana Sports | |- | Ireland |Channel 4 | |- | Israel |Sport 5 | |- | Italy |Sportitalia . Solo Calcio | |- | Ivory Coast |RTI, Canal+ Afrique | |- | Kazakhstan |Megogo | |- | Malaysia |Astro | |- | Mali |ORTM | |- | MENA |beIN Sports | |- | Montenegro |SportKlub | |- | Morocco |SNRT | |- | Mozambique |TV Miramar | |- | Netherlands |Ziggo Sport | |- | Niger |Tele Sahel | |- | Nigeria |BON, NTA | |- | Norway |Viaplay Sports | |- | Poland |Megogo | |- | Portugal |sport tv | |- | Serbia |Arena Sport. SportKlub | |- | Slovenia |SportKlub | |- | Spain |Movistar | |- | South Africa |SABC Sport | |- |Sub-Saharan Africa |SuperSport | |- | Tajikistan |TV Varzish | |- | Tanzania |Azam Sports | |- | Togo |New World TV | |- | Turkey |Exxen | |- | Ukraine |Megogo | |- | Uganda |NBC Sport | |- | United Kingdom |Channel 4 | |- | United States |beIN Sports. Fubo TV | |- | Zambia |ZNBC | |} == Media la arts == Bɔɔla ŋmi'a ti ba bo ba dabesa gee tɔgɔ a yɛla e boi Solemiine puan dɛna bii tinsi yima yima e tari bɔɔla ŋmi'a la taaba la e boi Akan tiŋa woo yɛsera Adom TV, peace FM, Adom FM la Happy FM. Sansɛka ma'a saŋa e seke  ni e de 2014 World Cup national broadcasting corporation (GBC), Muulɛ ni bo Gaana duma woo yire ti "qualifiers broadcast by the satellite television broadcasting corporation visat 1. Zɔtɔ boole ŋmi'a la giisera Turkey e boi salurego 2013 puan la yuum yese TV zuo mɛ yɛsera Viasat 1 la sɛba e seke e boi 2015 Africa Cup of Nations la 2018 intercontinental championships la bo dabeserɛ e boi yiŋa muulegɔ yɛsera la corporations GFA TV, GBC la Viasat 1.<ref>http://www.liquidsportsghana.com/?p=football&id=626</ref> Lɔgerɔ ta pa'asɛ la gɔnɔ, documentary films, Azonto wa'asi laa yuuma  lagum pa'asɛ mɛ e boi bini dɛna nɛreba. Dina wa ta'am ta lagum po ŋmɛregɛ dɛna la commercial motives gee me lagum po pa'asɛ e boi pooren la beers world cups bii Africa Cup of Nations de'eno. . Gɔnɔ: gɔnɔ pugum diŋɛ niɛ peelum mɛ dɛna nɛreba la daami yɛla la ba e po pa'asɛ bɔna bɔɔla ŋmi'a puan se'em. Buna wa ta pa'asɛ la Gaana, Rediscovered soccer Might la, Watch out world!, <ref>https://en.wikipedia.org/wiki/AuthorHouse</ref> Yɛsera ba daaami yɛla la ba yele iteŋɔ e boi black stars la bɔɔla ŋmi'a tigere nɛreba sɛba ti Black stars la yuum ŋmɛ giisera la, la Gaana black stars la yɛsera Alan Whelan;<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Special:BookSources/978-0-9572248-0-3</ref> yɛsera black stars e pɔseri ba nɛŋa tɔlega dɔla la ba ki'i beene  e boi 2010 world cups la into quarter-finals. . Sinii si'a ti ba gulesɛ a biŋe: 2010 puan Miracle sinii e boi Gaana tuuma puan/zi'an e yuum yese a vintage documentary sinii fɔɔra, Kwame Nkrumah la Gaana' duma Black Stars, yɛsera Osagyefo Kwame Nkrumah "Africa's man of the 2nd millennium" la "Pan-African pioneer",<ref name=":2" />  sɛka e biŋe paŋa into maaka Gaana duma tigera boole ŋmi'a tiŋa nɛreba - the black stars - paŋa e boi African boole ŋmi'a.<ref name=":3" /> . Zabeyu'urɛ/wakerɛ yu'urɛ: Black Stars beene la, uureŋɔ tuuma zi'an beene ta pa'asɛ la mina e biŋe Back-to-Africa ŋmɛresegɔ, civil rights movement kɛ'ɛma Marcus Garvey la mina e lageseri/ka'aseri e boi Universal Negro Improvement Association la African tinsi League (UNIA) ze'ele 1919 ta paɛ 1922,  bo Gaana nɛreba la ba wakerɛ bii de'eŋo yu'urɛ, Black Stars e boi West Africa la Black Stars e boi Africa.<ref name=":3" /> . Wa'asi: la black stars la e diti la za'a giisera bama la sɛba e ŋmi'iri la nɛreba, wa'a e lagum po pa'asɛ la Gaana duma wa'a Azonto daa lagum po de'em mɛ e boi Black Stars ŋmi'ireba e boi ba e di ba boole la de'eŋo puan e boi 2010 World Cup la e boi 2013, elite wa'a kasɛka ti Gaana duma Azonto sigɛ; " (Akan:Mmonko)". (Shrimp), yuum lagum po pa'asɛ maalɛ gee yese ka e boi 2013 Africa Cup of Nations yɛsera Black Stars ŋmi'ireba.<ref name=":4" /> Black Stars boole dia yiiŋɔ e boi boole ŋmi'a nyaŋerɛ e boi 2014 World Cup la upcoming scoring giisera opposition boole ŋmi'ireba, la sum ti ba maalɛ gee de'em Alkayida.<ref name=":5" /> Yuuma: world Cup bii African Championships saŋa sa la, yuunyuuneba zo'e zo'e la de'emdɛ'ɛna e yuum ni ta ita "hip life" boole ŋmi'a yuuma sɛba ti ba yuum ni yuum yuuma la e boi Akan yetɔgum puan- 2006 world Cup yuunɛ, "Tuntum Nsorom He Ko Yen Nim", (Black Stars, tu kini la niŋa) yuuma ti yuunyuuneba tigere la e boi Gaana la yuum, ku yeti ku kumesɛ la Black Stars la ti ba ta'am ŋmɛ suŋa suŋa e boi  ba e yeti ba ŋmɛ World Cup trophy la. <ref name=":7" />Black Stars Kɛ'ɛma  la niŋa-boole dita Asamoah Gyan tepum gee yese ni hip life yuunɛ la 'Castro the destroyer', zɛsɛka ti ka yuum e boi mina ti tu mina ka ti " Baby Jet", Yuunɛ la pɔsega de la "African girls" gee ti ba me yuuna ka e boi Akan yetɔgum gee ti ba yuum niɛ ka peelumi e boi Gaana yetɔgum puan, continental Sub-Saharan Africa puan. Yuunɛ la sinii pa'alɛ la "Asamoah Gyan Dance" boole dia nyiiŋɔ sɛka ti ka de'em pa'alɛ e boi 2010 World Cup. Yuunɛ la "African Girls" e yuum di mi'a nyɛ bo'olum e boi Gaana yuuma bo'olum e boi 2011. 2010 World Cup yuunɛ la, "Gaana Black Stars (ɔfisiyal yuuma 2010 World Cup)" ti Gaana duma hip life ti yuunyuuneba tigere la yuum "Kings and Qwuees Entertainment" ti Gaana boole ŋmi'ireba tigere (GFA) yuum sakɛ bo ti GFA pa'alɛ ya ti Black Stars kuŋa la gu mɛ la sore kuna.<ref name=":8" /> == Podɔleba == === Supporters === edit Black Stars la suŋɛ ba stadium boole ŋmi'a la ti ba nɛreba kalɛ dɛna la zɔɛ 60,000, la 84,017 bisera 2010 FIFA world cup quarter-final giisera la Uruguay. <ref>https://web.archive.org/web/20110205135019/http://www.fifa.com/worldcup/archive/southafrica2010/matches/round=249718/match=300061508/report.html</ref> Gaana boole ŋmi'a giisera la England e de Kilinkiiŋa 29, 2011 puan e tari yiŋa bɔɔla ŋmi'a zo'e dɔla la tigere sɛka national team hali ba e malum yu'ugɛ Wembley Stadium e de 2007.<ref name=":0">http://www.goal.com/en/news/1658/ghana/2011/03/14/2394658/tickets-for-ghana-and-england-maiden-international-friendly-sold-</ref>De'eŋo la yuum bisɛ mɛ e boi wuu nɛreba 700 miiliya  e boi tiŋa la puan.<ref name=":0" /> Dɔla nɛreba la e yese se'em e boi 2006 la 2010 World Cup de'eno la, ba yuum pu'usɛ mɛ yɛsera nɛreba basɛba e paɛ wuu kɔbega avid fans wa'ara gee yuuna e boi Kotoka International alupɛle sika/lua zi'an e boi Ankara.<ref>https://www.bbc.co.uk/news/10508969</ref> == Ba boole ŋmi'a kalɛ (Results and fixtures) ==  Win   Draw   Loss   Fixture === 2024 === edit {| class="wikitable mw-collapsible mw-collapsed" |18 November<small>2025 AFCON qualification</small> |'''Ghana''' |'''1–2''' | '''Niger''' |Accra, Ghana |- | | * | | * * | |} === 2025 === edit {| class="wikitable mw-collapsible mw-collapsed" |21 March<small>2026 World Cup qualification</small> |'''Ghana''' |'''5–0''' | '''Chad''' |Accra, Ghana |- | | * * * * * | | | |} {| class="wikitable mw-collapsible mw-collapsed" |24 March<small>2026 World Cup qualification</small> |'''Madagascar''' |'''0–3''' | '''Ghana''' |Al Hoceima, Morocco |- | | | | * * | |} {| class="wikitable mw-collapsible mw-collapsed" |28 May<small>2025 Unity Cup</small> |'''Nigeria''' |'''2–1''' | '''Ghana''' |London, England |- | | * * | | * | |} {| class="wikitable mw-collapsible mw-collapsed" |31 May<small>2025 Unity Cup</small> |'''Trinidad and Tobago''' |'''0–4''' | '''Ghana''' |London, England |- | | | | * * * * | |} {| class="wikitable mw-collapsible mw-collapsed" |4 September<small>2026 World Cup qualification</small> |'''Chad''' |'''1–1''' | '''Ghana''' |N'Djamena, Chad |- | | * | | * | |} {| class="wikitable mw-collapsible mw-collapsed" |8 September<small>2026 World Cup qualification</small> |'''Ghana''' |'''1–0''' | '''Mali''' |Accra, Ghana |- | | * | | | |} {| class="wikitable mw-collapsible mw-collapsed" |8 October<small>2026 World Cup qualification</small> |'''Central African Republic''' |'''0–5''' | '''Ghana''' |El Jadida, Morocco |- | | | | * * * * * | |} {| class="wikitable mw-collapsible mw-collapsed" |12 October<small>2026 World Cup qualification</small> |'''Ghana''' |'''1–0''' | '''Comoros''' |Accra, Ghana |- | | * | | | |} {| class="wikitable mw-collapsible mw-collapsed" |14 November<small>Kirin Challenge Cup</small> |'''Japan''' |'''2–0''' | '''Ghana''' |Toyota, Japan |- | | * * | | | |} {| class="wikitable mw-collapsible mw-collapsed" |18 November<small>Friendly</small> |'''South Korea''' |'''1–0''' | '''Ghana''' |Seoul, South Korea |- | | * | | | |} === 2026 === edit {| class="wikitable mw-collapsible mw-collapsed" |30 March<small>Friendly</small> |'''Germany''' |'''v''' | '''Ghana''' |Stuttgart, Germany |- | | | | | |} {| class="wikitable mw-collapsible mw-collapsed" |17 June<small>2026 World Cup GS</small> |'''Ghana''' |'''v''' | '''Panama''' |Toronto, Canada |- | | | | | |} {| class="wikitable mw-collapsible mw-collapsed" |23 June<small>2026 World Cup GS</small> |'''England''' |'''v''' | '''Ghana''' |Foxborough, United States |- | | | | | |} {| class="wikitable mw-collapsible mw-collapsed" |27 June<small>2026 World Cup GS</small> |'''Croatia''' |'''v''' | '''Ghana''' |Philadelphia, |} == . == {| class="wikitable sortable" |FW !Joseph Paintsil |1 February 1998 (age 27) |18 |0 | LA Galaxy |v.  Comoros, 12 October 2025 |- |FW !Iñaki Williams |15 June 1994 (age 31) |24 |2 | Athletic Bilbao |v.  Central African Republic, 6 October 2025 <sup>INJ</sup> |- |FW !Jerry Afriyie |10 December 2006 (age 19) |5 |1 | La Louvière |v.  Mali, 8 September 2025 |- |FW !Felix Afena-Gyan |19 January 2003 (age 22) |8 |1 | Amedspor |v.  Trinidad and Tobago, 31 May 2025 |- |FW !Kwame Opoku |8 May 1999 (age 26) |3 |0 | Asante Kotoko |v.  Trinidad and Tobago, 31 May 2025 |- |FW !Mohammed Fuseini |16 May 2002 (age 23) |2 |1 | Union Saint-Gilloise |v.  Trinidad and Tobago, 31 May 2025 |- |FW !Aziz Issah |20 November 2005 (age 20) |1 |0 | Barcelona Atlètic |v.  Trinidad and Tobago, 31 May 2025 |- |FW !Ernest Nuamah |1 November 2003 (age 22) |17 |4 | Lyon |v.  Madagascar, 24 March 2025 |- | colspan="7" | |} == Ba nɛsi duma (Coaches) == : ''As of 24 January 2024'' {| class="wikitable" !Position !Name |- |Head coach | Otto Addo |- |Assistant coach |  Joseph Laumann |- |Assistant coach | John Paintsil |- |Goalkeeping coach | Fatau Dauda |} === History === edit See also: Ghana national football team manager rrr Ze'ele 1957, Gaana duma national boole ŋmi'a nɛreba daa tari la pita la ayi head coaches tɔka tɔka  la bisereba atã. C. K. Gyamfi e yuum kɔlegɛ black stars la kiŋɛ  3 Africa Cup of Nations titles - 1963, 1965 la 1982 puan - basɛ ti Gyamfi dɛna "the joint most successful coach" e boi kɛleŋerɛ diimi yɛla la puan. <ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Ghana_Football_Association</ref> Fred Osam Duodu e tari black stars la kiŋɛ ba 1978 African cup of Nations title; <ref>http://graphic.com.gh/sports/football/13359-reminiscences-50-years-after-ghana-s-first-ever-african-cup-of-nations-triumph.html</ref> Ratomir Dujkovic, Milovan Rajevac, la James Kwesi Appiah me e tari black stars la kiŋɛ ba world cup qualification,<ref>{{Cite web |url=http://www.ghanafa.org/pages/blackstars/201204/7047.php |title=Archive copy |access-date=2025-12-17 |archive-date=2014-02-22 |archive-url=https://web.archive.org/web/20140222145511/http://www.ghanafa.org/pages/blackstars/201204/7047.php |url-status=dead }}</ref><ref>https://web.archive.org/web/20140222005446/http://allsports.com.gh/2013/10/17/kwesi-appiah-challenges-his-former-bosses-statistically/</ref> la ba bunkurega la e de Serbs.<ref>{{Cite web |url=https://sportsbrief.com/football/25151-serbian-coach-milovan-rajevac-eyes-black-stars-return-insists-unfinished-business-ghana/ |title=Archive copy |access-date=2025-12-17 |archive-date=2023-06-16 |archive-url=https://web.archive.org/web/20230616195348/https://sportsbrief.com/football/25151-serbian-coach-milovan-rajevac-eyes-black-stars-return-insists-unfinished-business-ghana/ |url-status=dead }}</ref><ref>https://ghanasoccernet.com/ex-ghana-coach-milovan-rajevac-calls-for-unity-ahead-of-world-cup</ref><ref>https://myjoyonline.com/milovan-rajevac-calls-for-black-stars-unity-as-world-cup-looms/</ref><ref>https://myjoyonline.com/africas-brazil-yet-to-beat-samba-boys-in-3-meetings-tale-of-the-tape</ref><ref>https://myjoyonline.com/the-black-stars-10-no-1-asamoah-gyan-a-global-icon-made-for-big-occasions</ref><ref name=":7">https://citisportsonline.com/2020/06/09/stephen-appiah-names-2006-world-cup-squad-as-favourite-ghana-team/</ref><ref name=":8">https://citisportsonline.com/2020/04/27/unfinished-business-goran-plavi-stevanovic-wants-black-stars-return/</ref> Otto Addo e de zuudaana coach e boi Black stars hali Kilinkiiŋa 2024, tee ze'ele bo Chris Hughton.<ref>https://citisportsonline.com/2023/04/10/qualify-ghana-to-2023-afcon-2026-world-cup-mustapha-ussif-reveals-chris-hughtons-objectives/</ref><ref>https://citisportsonline.com/2023/05/09/black-stars-yusif-chibsah-calls-for-implementation-of-quota-system-for-local-based-players/</ref><ref>https://citisportsonline.com/2023/03/20/chris-hughton-assistants-black-stars-contracts-to-run-concurrently-gfa-comms-head/</ref><ref>https://www.ghanafa.org/chris-hughton-takes-charge-of-the-black-stars</ref><ref>https://www.eurosport.com/geoblocking.shtml</ref><ref>https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/GFA-will-make-public-Chris-Hughton-039-s-contract-details-at-unveiling-Asante-Twum-1719476</ref> == Sɛba n ŋmi'iri boole ba (Players) == Sɛba n ŋmi'iri nananawa (Current Squad) Sɛba n ŋmi'iri nama boole la nananawa de sɛba yu'ura n boi tilum wa la: Ti ba yuum loe ba ti ba ta ŋmɛ bɔna sɛla ti ba yi'ira ti "Kirin Challenge Cup" la ti ba yuum ŋmi'ira la Japan la South Korea n yuum de sɔsuma boole ŋmi'ia n yum boi 14 la Fɔɔ la puan.<ref>https://www.flashscore.com/news/soccer-kirin-cup-japan-otto-addo-names-22-man-ghana-squad-for-friendlies-against-japan-and-south-korea/8dKZmxwh/</ref>. Lasbaarɛ wa ze'ele la Fɔɔ ŋmarega la puan, ti ba yuum ŋmɛ la South Korea. {| class="wikitable sortable" !<abbr>No.</abbr> !<abbr>Pos.</abbr> !Player !Date of birth (age) !Caps !Goals !Club |- |1 |GK !Lawrence Ati-Zigi |29 November 1996 (age 29) |25 |0 | St. Gallen |- |12 |GK !Joseph Anang |8 June 2000 (age 25) |1 |0 | St Patrick's Athletic |- |16 |GK !Benjamin Asare |13 July 1992 (age 33) |10 |0 | Hearts of Oak |- | colspan="7" | ---- |- |2 |DF !Alidu Seidu |4 June 2000 (age 25) |23 |1 | Rennes |- |3 |DF !Caleb Yirenkyi |15 January 2006 (age 19) |8 |0 | Nordsjælland |- |4 |DF !Jonas Adjetey |13 December 2003 (age 22) |7 |0 | Basel |- |6 |DF !Mohammed Salisu |17 April 1999 (age 26) |21 |4 | Monaco |- |13 |DF !Derrick Köhn |4 February 1999 (age 26) |1 |0 | Union Berlin |- |15 |DF !Kojo Peprah Oppong |4 June 2004 (age 21) |3 |0 | Nice |- |14 |DF !Gideon Mensah |18 July 1998 (age 27) |37 |0 | Auxerre |- |18 |DF !Jerome Opoku |14 October 1998 (age 27) |9 |1 | İstanbul Başakşehir |- |21 |DF !Ebenezer Annan |21 August 2002 (age 23) |7 |0 | Saint-Étienne |- | colspan="7" | ---- |- |7 |MF !Kelvin Nkrumah |11 September 2007 (age 18) |0 |0 | Medeama |- |8 |MF !Kwasi Sibo |24 June 1998 (age 27) |5 |0 | Oviedo |- |17 |MF !Christopher Bonsu Baah |14 December 2004 (age 21) |6 |0 | Al-Qadsiah |- |19 |MF !Abu Francis |27 April 2001 (age 24) |7 |0 | Toulouse |- |22 |MF !Kamaldeen Sulemana |15 February 2002 (age 23) |25 |1 | Atalanta |- |23 |MF !Prince Kwabena Adu |23 September 2003 (age 22) |2 |0 | Viktoria Plzeň |- |24 |MF !Prince Owusu |8 October 2004 (age 21) |3 |0 | Medeama |- | colspan="7" | ---- |- |5 |FW !Prince Osei Owusu |7 January 1997 (age 28) |2 |0 | Montréal |- |9 |FW !Brandon Thomas-Asante |28 December 1998 (age 26) |7 |1 | Coventry City |- |11 |FW !Antoine Semenyo |7 January 2000 (age 25) |32 |3 | Bournemouth |} * === Captains === [edit source] * Awuley Quaye (1978) * Kuuku Dadzie (1980–1982)<ref>https://books.google.com/books?id=We7cZuDnXsUC&q=P.S.K.+Paha&pg=PP16</ref> * Emmanuel Quarshie (1982–1984) * Isaac Paha (1984) * James Kwesi Appiah (1984–1992)<ref>http://www.ghanasoccernet.com/ghana-fa-reaches-agreement-with-kwesi-appiah-set-to-be-unveiled-on-april-17/</ref> * Abedi Pele (1992–1998)<ref>https://citisportsonline.com/2020/06/01/abedi-pele-i-did-not-lobby-for-black-stars-captaincy/</ref> * Charles Akonnor (1999–2001) * Emmanuel Osei Kuffour (2002) * Stephen Appiah (2002–2010) * John Mensah (2010–2012) * Asamoah Gyan (2012–2019) * '''André Ayew''' (2019–2024)<ref>https://www.ghanafa.org/andre-ayew-maintains-black-stars-captaincy-partey-ofori-to-assist-him</ref><ref>https://ghanasoccernet.com/maritzburg-goalkeeper-richard-ofori-named-as-ghana-second-deputy-captain</ref> * '''Jordan Ayew''' (2024–2025)<ref>https://www.bbc.com/sport/football/articles/cz9nllg89q5o</ref> * Hamdan Toffie (2025-) * * * * * * * {| class="wikitable" |+Ghana | colspan="2" | |- !Nickname |Black Stars |- !Association |Ghana Football Association (GFA) |- !Confederation |CAF (Africa) |- !Sub-confederation |WAFU (West Africa) |- !Head coach |Otto Addo |- !Captain |Jordan Ayew |- !Most caps |André Ayew (120) |- !Top scorer |Asamoah Gyan (51) |- !Home stadium |Various |- !FIFA code |GHA |- | colspan="2" | |- | colspan="2" | {| class="wikitable" |'''First colours''' |'''Second colours''' |} |- ! colspan="2" |FIFA ranking |- !Current |72  1 (19 November 2025) |- !Highest |14 (April–May 2007, February 2008) |- !Lowest |89 (June 2004) |- ! colspan="2" |First international |- | colspan="2" | Gold Coast and  British Togoland 1–0 Nigeria (Accra, British Gold Coast; 28 May 1950) |- ! colspan="2" |Biggest win |- | colspan="2" | Nyasaland 0–12 Gold Coast (Nyasaland; 15 October 1962) |- ! colspan="2" |Biggest defeat |- | colspan="2" | Brazil 8–2 Ghana (São José do Rio Preto, Brazil; 27 March 1996) |- ! colspan="2" |World Cup |- !Appearances |5 (''first in 2006'') |- !Best result |Quarter-finals (2010) |- ! colspan="2" |Africa Cup of Nations |- !Appearances |24 (''first in 1963'') |- !Best result |'''Champions''' (1963, 1965, 1978, 1982) |- ! colspan="2" |West African Nations Cup / WAFU Nations Cup |- !Appearances |8 (''first in 1982'') |- !Best result |'''Champions''' (1982, 1983, 1984, 1986, 1987, 2013, 2017) |- ! colspan="2" |COSAFA Cup |- !Appearances |1 (''first in 2015'') |- !Best result |Quarter-finals (2015) |} {| class="wikitable" | colspan="1" | | | colspan="1" rowspan="2" | |- | colspan="2" |<small>2008 Africa Cup of Nations 1st and 2nd kits</small> |- | colspan="2" | |} {| class="wikitable" !Kit supplier !Period |- | align="Left" | Erima |1991–1992 |- | align="Left" | Adidas |1992–2000 |- | align="Left" | Kappa |2000–2005 |- | align="Left" | Puma |2005– |} {| class="wikitable mw-collapsible mw-collapsed" |18 November<small>2025 AFCON qualification</small> |'''Ghana''' |'''1–2''' | '''Niger''' |Accra, Ghana |- | | * | | * * | |} === 2025 === [edit] {| class="wikitable mw-collapsible mw-collapsed" |21 March<small>2026 World Cup qualification</small> |'''Ghana''' |'''5–0''' | '''Chad''' |Accra, Ghana |- | | * * * * * | | | |} {| class="wikitable mw-collapsible mw-collapsed" |24 March<small>2026 World Cup qualification</small> |'''Madagascar''' |'''0–3''' | '''Ghana''' |Al Hoceima, Morocco |- | | | | * * | |} {| class="wikitable mw-collapsible mw-collapsed" |28 May<small>2025 Unity Cup</small> |'''Nigeria''' |'''2–1''' | '''Ghana''' |London, England |- | | * * | | * | |} {| class="wikitable mw-collapsible mw-collapsed" |31 May<small>2025 Unity Cup</small> |'''Trinidad and Tobago''' |'''0–4''' | '''Ghana''' |London, England |- | | | | * * * * | |} {| class="wikitable mw-collapsible mw-collapsed" |4 September<small>2026 World Cup qualification</small> |'''Chad''' |'''1–1''' | '''Ghana''' |N'Djamena, Chad |- | | * | | * | |} {| class="wikitable mw-collapsible mw-collapsed" |8 September<small>2026 World Cup qualification</small> |'''Ghana''' |'''1–0''' | '''Mali''' |Accra, Ghana |- | | * | | | |} {| class="wikitable mw-collapsible mw-collapsed" |8 October<small>2026 World Cup qualification</small> |'''Central African Republic''' |'''0–5''' | '''Ghana''' |El Jadida, Morocco |- | | | | * * * * * | |} {| class="wikitable mw-collapsible mw-collapsed" |12 October<small>2026 World Cup qualification</small> |'''Ghana''' |'''1–0''' | '''Comoros''' |Accra, Ghana |- | | * | | | |} {| class="wikitable mw-collapsible mw-collapsed" |14 November<small>Kirin Challenge Cup</small> |'''Japan''' |'''2–0''' | '''Ghana''' |Toyota, Japan |- | | * * | | | |} {| class="wikitable mw-collapsible mw-collapsed" |18 November<small>Friendly</small> |'''South Korea''' |'''1–0''' | '''Ghana''' |Seoul, South Korea |- | | * | | | |} {| class="wikitable mw-collapsible mw-collapsed" |16 December<small>Friendly</small> |'''South Africa''' |'''v''' | '''Ghana''' |Soweto, South Africa |- | | | | | |} === 2026 === [edit] {| class="wikitable mw-collapsible mw-collapsed" |30 March<small>Friendly</small> |'''Germany''' |'''v''' | '''Ghana''' |Stuttgart, Germany |- | | | | | |} {| class="wikitable mw-collapsible mw-collapsed" |17 June<small>2026 World Cup GS</small> |'''Ghana''' |'''v''' | '''Panama''' |Toronto, Canada |- | | | | | |} {| class="wikitable mw-collapsible mw-collapsed" |23 June<small>2026 World Cup GS</small> |'''England''' |'''v''' | '''Ghana''' |Foxborough, United States |- | | | | | |} {| class="wikitable mw-collapsible mw-collapsed" |27 June<small>2026 World Cup GS</small> |'''Croatia''' |'''v''' | '''Ghana''' |Philadelphia, United States |- | | | | | |} {| class="wikitable" !Position !Name |- |Head coach | Otto Addo |- |Assistant coach |  Joseph Laumann |- |Assistant coach | John Paintsil |- |Goalkeeping coach | Fatau Dauda |} ''Caps and goals correct as of 18 November 2025, after the match against South Korea.'' {| class="wikitable sortable" !<abbr>No.</abbr> !<abbr>Pos.</abbr> !Player !Date of birth (age) !Caps !Goals !Club |- |1 |GK !Lawrence Ati-Zigi |29 November 1996 (age 29) |25 |0 | St. Gallen |- |12 |GK !Joseph Anang |8 June 2000 (age 25) |1 |0 | St Patrick's Athletic |- |16 |GK !Benjamin Asare |13 July 1992 (age 33) |10 |0 | Hearts of Oak |- | colspan="7" | ---- |- |2 |DF !Alidu Seidu |4 June 2000 (age 25) |23 |1 | Rennes |- |3 |DF !Caleb Yirenkyi |15 January 2006 (age 19) |8 |0 | Nordsjælland |- |4 |DF !Jonas Adjetey |13 December 2003 (age 22) |7 |0 | Basel |- |6 |DF !Mohammed Salisu |17 April 1999 (age 26) |21 |4 | Monaco |- |13 |DF !Derrick Köhn |4 February 1999 (age 26) |1 |0 | Union Berlin |- |15 |DF !Kojo Peprah Oppong |4 June 2004 (age 21) |3 |0 | Nice |- |14 |DF !Gideon Mensah |18 July 1998 (age 27) |37 |0 | Auxerre |- |18 |DF !Jerome Opoku |14 October 1998 (age 27) |9 |1 | İstanbul Başakşehir |- |21 |DF !Ebenezer Annan |21 August 2002 (age 23) |7 |0 | Saint-Étienne |- | colspan="7" | ---- |- |7 |MF !Kelvin Nkrumah |11 September 2007 (age 18) |0 |0 | Medeama |- |8 |MF !Kwasi Sibo |24 June 1998 (age 27) |5 |0 | Oviedo |- |17 |MF !Christopher Bonsu Baah |14 December 2004 (age 21) |6 |0 | Al-Qadsiah |- |19 |MF !Abu Francis |27 April 2001 (age 24) |7 |0 | Toulouse |- |22 |MF !Kamaldeen Sulemana |15 February 2002 (age 23) |25 |1 | Atalanta |- |23 |MF !Prince Kwabena Adu |23 September 2003 (age 22) |2 |0 | Viktoria Plzeň |- |24 |MF !Prince Owusu |8 October 2004 (age 21) |3 |0 | Medeama |- | colspan="7" | ---- |- |5 |FW !Prince Osei Owusu |7 January 1997 (age 28) |2 |0 | Montréal |- |9 |FW !Brandon Thomas-Asante |28 December 1998 (age 26) |7 |1 | Coventry City |- |11 |FW !Antoine Semenyo |7 January 2000 (age 25) |32 |3 | Bournemouth |} === Nananawa nama boole (Recent call-ups) === === Yu'ura sɛba woo n mi boi tilum wa la za'a de la sɛba ti ba yi'ira Ba ŋmaresi pia la ayi la n tole la. === {| class="wikitable sortable" !<abbr>Pos.</abbr> !Player !Date of birth (age) !Caps !Goals !Club !Latest call-up |- |GK !Jojo Wollacott |8 September 1996 (age 29) |12 |0 | Crawley Town |v.  Madagascar, 24 March 2025 |- | colspan="7" | ---- |- |DF !Alexander Djiku |9 August 1994 (age 31) |35 |4 | Spartak Moscow |v.  Comoros, 12 October 2025 |- |DF !Tariq Lamptey |30 September 2000 (age 25) |11 |0 | Fiorentina |v.  Mali, 8 September 2025 |- |DF !Razak Simpson |15 July 1998 (age 27) |7 |1 | Nations |v.  Trinidad and Tobago, 31 May 2025 |- |DF !Stephan Ambrosius |18 December 1998 (age 26) |4 |0 | St. Gallen |v.  Trinidad and Tobago, 31 May 2025 |- |DF !Kamaradini Mamudu |4 November 2002 (age 23) |4 |0 | Medeama |v.  Trinidad and Tobago, 31 May 2025 |- |DF !Aaron Essel |30 December 2005 (age 19) |1 |0 | North Texas |v.  Trinidad and Tobago, 31 May 2025 |- |DF !Kingsley Schindler |12 July 1993 (age 32) |8 |0 | Buriram United |v.  Madagascar, 24 March 2025 |- | colspan="7" | ---- |- |MF !Thomas Partey |13 June 1993 (age 32) |54 |15 | Villarreal |v.  Comoros, 12 October 2025 |- |MF !Mohammed Kudus |2 August 2000 (age 25) |46 |13 | Tottenham Hotspur |v.  Comoros, 12 October 2025 |- |MF !Elisha Owusu |7 November 1997 (age 28) |16 |0 | Auxerre |v.  Comoros, 12 October 2025 |- |MF !Salis Abdul Samed |26 March 2000 (age 25) |22 |0 | Nice |v.  Mali, 8 September 2025 |- |MF !Ibrahim Sulemana |22 May 2003 (age 22) |6 |0 | Bologna |v.  Mali, 8 September 2025 |- |MF !Ibrahim Osman |29 November 2004 (age 21) |3 |0 | Auxerre |v.  Mali, 8 September 2025 |- |MF !Majeed Ashimeru |10 October 1997 (age 28) |12 |0 | Anderlecht |The |- |MF !Lawrence Agyekum |23 November 2003 (age 22) |2 |1 | Cercle Brugge |v.  Trinidad and Tobago, 31 May 2025 |- | colspan="7" | ---- |- |FW !Jordan Ayew <small>''(Captain)''</small> |11 September 1991 (age 34) |117 |33 | Leicester City |v.  Comoros, 12 October 2025 |- |FW !Abdul Fatawu |8 March 2004 (age 21) |25 |2 | Leicester City |v.  Comoros, 12 October 2025 |- |FW !Joseph Paintsil |1 February 1998 (age 27) |18 |0 | LA Galaxy |v.  Comoros, 12 October 2025 |- |FW !Iñaki Williams |15 June 1994 (age 31) |24 |2 | Athletic Bilbao |v.  Central African Republic, 6 October 2025 <sup>INJ</sup> |- |FW !Jerry Afriyie |10 December 2006 (age 19) |5 |1 | La Louvière |v.  Mali, 8 September 2025 |- |FW !Felix Afena-Gyan |19 January 2003 (age 22) |8 |1 | Amedspor |v.  Trinidad and Tobago, 31 May 2025 |- |FW !Kwame Opoku |8 May 1999 (age 26) |3 |0 | Asante Kotoko |v.  Trinidad and Tobago, 31 May 2025 |- |FW !Mohammed Fuseini |16 May 2002 (age 23) |2 |1 | Union Saint-Gilloise |v.  Trinidad and Tobago, 31 May 2025 |- |FW !Aziz Issah |20 November 2005 (age 20) |1 |0 | Barcelona Atlètic |v.  Trinidad and Tobago, 31 May 2025 |- |FW !Ernest Nuamah |1 November 2003 (age 22) |17 |4 | Lyon |v.  Madagascar, 24 March 2025 |- | colspan="7" | ---- ; Notes * <sup>CNC</sup> Cancelled match. * <sup>WD</sup> Withdrew. * <sup>INJ</sup> Withdrew because of injury. * <sup>PRE</sup> Preliminary squad. * <sup>RET</sup> Retired from international football. * <sup>SUS</sup> Suspended from the team. |} == Gulesegɔ tuusum (Records) == == Kɛlegerɛ tuusum (Competitive Records) == === FIFA World Cup === edit Main article: Ghana at the FIFA World Cup Gaana yuum seke mɛ nara ti ba ŋmɛ 5 FIFA World Cup de'eŋo, e de 2006, 2010, 2014, 2022 la 2026. 2006 puan, la yuum de la African tinsi bɔba ma'a e yuum ta'am nyaŋɛ kiŋɛ niŋa e boi buyi puan e boi Germany, gee me yuum dɛna la buyoobi puan tinsi e boi beene la puan ze'ele Africa ti ba nyaŋɛ kiŋɛ gaŋɛ e boi tigera la e boi World Cup. <ref name=":6">https://web.archive.org/web/20110430044305/http://www.fifa.com/worldfootball/ranking/news/newsid=104682.html</ref>Gaana e tari ŋmi'ireba bumbibesi e de 2006 loosego ti la dɛna fiiwa la yuuma pisiyi la atã (23  of age) la 352 dabesa, <ref name=":6" /> gee ti ba yuum pɛgɛ ba la ba tiregerɛ e boi ba tuuma/ŋmi'a puan<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/FIFA</ref><ref>https://web.archive.org/web/20110430044305/http://www.fifa.com/worldfootball/ranking/news/newsid=104682.html</ref>. FIFA boi la Gaana 13th puan gee ti ba za'a dɛna 32 tinsi sɛba e kɛlegum e boi de'eŋo la puan. 2010 world cup la puan, Gaana yuum paɛ la quarter-finaals bilam ti ba yuum ya yese yɛsera la Uruguay, Luis Suarez's nu'o boole e yuum ta koŋe ti ka di possible winning goal la pooren.<ref>https://news.bbc.co.uk/sport2/hi/football/world_cup_2010/matches/match_58/default.stm</ref> Tinsi 32 la puan e lagum po pa'asɛ de'em e boi 2010 saŋa puan la, FIFA nyɛ laa Gaana 7th. <ref>https://web.archive.org/web/20120109025239/http://ghanafa.org/blackstars/201007/4902.php</ref> Ba e yuum ta di Egypt 7-3 e boi aggregate e boi Tigerɛ 2013, Gaana yuum seke mɛ e boi 20124 World Cup e boi Brazil.<ref>https://web.archive.org/web/20131120004419/http://www.fifa.com//worldcup/preliminaries/news/newsid=2225273/index.html</ref> Ba wia puan, Gaana yuum yese mɛ e boi group stage, ti ba di 2-2 zuna giisera LA Germany, gee koŋe ta bo United States la Portugal 2-1. <ref>https://web.archive.org/web/20140628205703/http://www.fifa.com/worldcup/matches/round=255931/match=300186476/match-report.html</ref>Yuuma anii e tole, Gaana yuum ka nyaŋɛ ta'am ŋmɛ kiŋɛ niŋa gaŋɛ the group stage la leyɛ'ɛsa, 2022 World Cup la puan e boi Qatar.<ref>https://www.fifa.com/en/articles/fwc-world-cup-qatar-2022-ayew-kudus-amartey</ref> {| class="wikitable" |- ! colspan="10" |FIFA World Cup record ! rowspan="25" | ! colspan="9" |Qualification record |- !Year !Round !Position !Pld !W !D !L !GF !GA !Squad !Pld !W !D !L !GF !GA !Campaign |- |1930 to 1954 | colspan="9" |''Part of United Kingdom'' | colspan="9" |''Part of United Kingdom'' |- | 1958 | colspan="9" |''Not a FIFA member'' | colspan="9" |''Not a FIFA member'' |- | 1962 | colspan="9" |''Did not qualify'' |4 |1 |2 |1 |6 |4 |1962 |- | 1966 | colspan="9" |''Withdrew'' | colspan="8" |''Withdrew'' |- | 1970 | colspan="9" rowspan="3" |''Did not qualify'' |2 |0 |1 |1 |2 |3 |1970 |- | 1974 |6 |4 |1 |1 |14 |5 |1974 |- | 1978 |3 |1 |0 |2 |3 |5 |1978 |- | 1982 | colspan="9" |''Withdrew'' | colspan="8" |''Withdrew'' |- | 1986 | colspan="9" rowspan="5" |''Did not qualify'' |4 |1 |2 |1 |2 |2 |1986 |- | 1990 |2 |0 |1 |1 |0 |2 |1990 |- | 1994 |4 |2 |0 |2 |4 |3 |1994 |- | 1998 |8 |2 |4 |2 |9 |8 |1998 |- |  2002 |10 |5 |2 |3 |14 |11 |2002 |- | 2006 |Round of 16 |13th |4 |2 |0 |2 |4 |6 |Squad |12 |8 |3 |1 |24 |4 |2006 |- | 2010 |Quarter-finals |7th |5 |2 |2 |1 |5 |4 |Squad |12 |8 |1 |3 |20 |8 |2010 |- | 2014 |Group stage |25th |3 |0 |1 |2 |4 |6 |Squad |8 |6 |0 |2 |25 |6 |2014 |- | 2018 | colspan="9" |''Did not qualify'' |8 |2 |5 |1 |9 |5 |2018 |- | 2022 |Group stage |24th |3 |1 |0 |2 |5 |7 |Squad |8 |4 |3 |1 |8 |4 |2022 |- |   2026 | colspan="9" |''Qualified'' |10 |8 |1 |1 |23 |6 |2026 |- |   2030 | colspan="9" rowspan="2" |''To be determined'' | colspan="6" rowspan="2" |''To be determined'' |2030 |- | 2034 |2034 |- | colspan="18" | |- !Total !Quarter-finals !5/17 !15 !5 !3 !7 !18 !23 !– !101 !52 !26 !23 !163 !76 |} African Cup of NationsNations Gaana Black Stars la yuum ta di Africa Cup of Nations la la  sugenuurɛ bunaasi: e boi 1963, 1965, 1978, la 1982 puan, yuum sɔna bɛ'ɛna me la Cameroon la Egypt. Ba e yuum de wia daana ti ba di mi'a la e boi AFCON boola de'eno sita, Gaana yuum nyɛ la yɔ'ɔ ti ba nyɛ trophy e boi 1978.<ref>https://news.bbc.co.uk/sport2/hi/football/africa/1562471.stm</ref> Tigerɛ 2024 puan, dɔla la 1-1 ti ba di zuna giisera la Angola, Gaana yuum koŋe mɛ ti ba seke e boi 2025 AFCON, Yuum ka nyaŋɛ nyɛ bɔɔla de'eŋo la e boi wia puan ze'ele 2004.<ref>https://www.espn.com/soccer/story/_/id/42412488/ghana-fail-qualify-afcon-africa-cup-nations</ref><ref>https://citisportsonline.com/2024/11/2025-afcon-qualifiers-ghana-ends-campaign-winless-in-abysmal-and-disappointing-fashion/</ref> {| class="wikitable" |- ! colspan="10" |Africa Cup of Nations record ! rowspan="41" | ! colspan="9" |Qualification record |- !Year !Round !Position !Pld !W !D* !L !GF !GA !Squad !Pld !W !D* !L !GF !GA !Campaign |- | 1957 | colspan="9" rowspan="2" |''Not affiliated to CAF'' | colspan="8" rowspan="2" |''Not affiliated to CAF'' |- | 1959 |- | 1962 | colspan="9" |''Did not qualify'' |2 |0 |2 |0 |2 |2 |1962 |- | 1963 |'''Champions''' |'''1st''' |'''3''' |'''2''' |'''1''' |'''0''' |'''6''' |'''1''' |'''Squad''' | colspan="9" |''Qualified as hosts'' |- | 1965 |'''Champions''' |'''1st''' |'''3''' |'''3''' |'''0''' |'''0''' |'''12''' |'''5''' |'''Squad''' | colspan="9" |''Qualified as defending champions'' |- | 1968 |'''Runners-up''' |'''2nd''' |'''5''' |'''3''' |'''1''' |'''1''' |'''11''' |'''8''' |'''Squad''' | colspan="9" |''Qualified as defending champions'' |- | 1970 |'''Runners-up''' |'''2nd''' |'''5''' |'''2''' |'''2''' |'''1''' |'''6''' |'''4''' |'''Squad''' |2 |2 |0 |0 |15 |1 |1970 |- | 1972 | colspan="9" rowspan="3" |''Did not qualify'' |2 |0 |1 |1 |0 |1 |1972 |- | 1974 |4 |1 |0 |3 |3 |7 |1974 |- | 1976 |4 |2 |0 |2 |7 |5 |1976 |- | 1978 |'''Champions''' |'''1st''' |'''5''' |'''4''' |'''1''' |'''0''' |'''9''' |'''2''' |'''Squad''' | colspan="9" |''Qualified as hosts'' |- | 1980 |Group stage |5th |3 |1 |1 |1 |1 |1 |Squad | colspan="9" |''Qualified as defending champions'' |- | 1982 |'''Champions''' |'''1st''' |'''5''' |'''2''' |'''3''' |'''0''' |'''7''' |'''5''' |'''Squad''' |4 |2 |2 |0 |6 |4 |1982 |- | 1984 |Group stage |6th |3 |1 |0 |2 |2 |4 |Squad | colspan="9" |''Qualified as defending champions'' |- | 1986 | colspan="9" rowspan="3" |''Did not qualify'' |4 |1 |2 |1 |5 |4 |1986 |- | 1988 |2 |0 |1 |1 |1 |2 |1988 |- | 1990 |2 |1 |0 |1 |1 |1 |1990 |- | 1992 |'''Runners-up''' |'''2nd''' |'''5''' |'''4''' |'''1''' |'''0''' |'''6''' |'''2''' |'''Squad''' |8 |5 |2 |1 |11 |2 |1992 |- | 1994 |Quarter-finals |5th |3 |2 |0 |1 |3 |2 |Squad |2 |2 |0 |0 |3 |0 |1994 |- | 1996 |'''Fourth place''' |'''4th''' |'''6''' |'''4''' |'''0''' |'''2''' |'''7''' |'''5''' |'''Squad''' |4 |3 |0 |1 |9 |3 |1996 |- | 1998 |Group stage |11th |3 |1 |0 |2 |3 |3 |Squad |4 |2 |1 |1 |4 |3 |1998 |- |  2000 | rowspan="2" |Quarter-finals |8th |4 |1 |1 |2 |3 |4 |Squad | colspan="9" |''Qualified as hosts'' |- | 2002 |7th |4 |1 |2 |1 |2 |2 |Squad |6 |4 |1 |1 |16 |8 |2002 |- | 2004 | colspan="9" |''Did not qualify'' |4 |1 |1 |2 |5 |5 |2004 |- | 2006 |Group stage |10th |3 |1 |0 |2 |2 |3 |Squad |10 |6 |3 |1 |17 |4 |2006 |- | 2008 |'''Third place''' |'''3rd''' |'''6''' |'''5''' |'''0''' |'''1''' |'''11''' |'''5''' |'''Squad''' | colspan="9" |''Qualified as hosts'' |- | 2010 |'''Runners-up''' |'''2nd''' |'''5''' |'''3''' |'''0''' |'''2''' |'''4''' |'''4''' |'''Squad''' |12 |8 |1 |3 |20 |8 |2010 |- |  2012 |'''Fourth place''' |'''4th''' |'''6''' |'''3''' |'''1''' |'''2''' |'''6''' |'''5''' |'''Squad''' |6 |5 |1 |0 |13 |1 |2012 |- | 2013 |'''Fourth place''' |'''4th''' |'''6''' |'''3''' |'''2''' |'''1''' |'''10''' |'''6''' |'''Squad''' |2 |2 |0 |0 |3 |0 |2013 |- | 2015 |'''Runners-up''' |'''2nd''' |'''6''' |'''4''' |'''1''' |'''1''' |'''10''' |'''3''' |'''Squad''' |6 |3 |2 |1 |11 |7 |2015 |- | 2017 |'''Fourth place''' |'''4th''' |'''6''' |'''3''' |'''0''' |'''3''' |'''4''' |'''5''' |'''Squad''' |6 |4 |2 |0 |14 |3 |2017 |- | 2019 |Round of 16 |12th |4 |1 |3 |0 |5 |3 |Squad |4 |3 |0 |1 |8 |1 |2019 |- | 2021 | rowspan="2" |Group stage |19th |3 |0 |1 |2 |3 |5 |Squad |6 |4 |1 |1 |9 |3 |2021 |- | 2023 |17th |3 |0 |2 |1 |5 |6 |Squad |6 |3 |3 |0 |8 |3 |2023 |- | 2025 | colspan="9" |''Did not qualify'' |6 |0 |3 |3 |3 |7 |2025 |- |   2027 | colspan="9" rowspan="2" |''To be determined'' | colspan="8" rowspan="2" |''To be determined'' |- | 2029 |- | colspan="18" | |- !Total !4 Titles !24/35 !105 !54 !23 !28 !138 !93 !– !118 !64 !29 !25 !194 !85 |} '''West African Nations Cup and WAFU Nations Cup''' {| class="wikitable" | {| class="wikitable" !Year !Round !Position !Pld !W !D !L !GF !GA !GD |- | 1982 |Final |Winner |5 |3 |2 |0 |14 |8 | +6 |- | 1983 |Final |Winner |4 |3 |1 |0 |7 |2 | +5 |- | 1984 |Final |Winner |5 |2 |3 |0 |9 |5 | +4 |- | 1986 |Final |Winner |6 |5 |1 |0 |12 |2 | +10 |- | 1987 |Final |Winner |5 |5 |0 |0 |14 |2 | +12 |- | colspan="11" | |- |Total | | |25 |18 |7 |0 |56 |19 | +37 |} |'''West African Football Union Nations Cup''' {| class="wikitable" !Year !Round !Position !Pld !W !D !L !GF !GA !GD |- | 2010 |Semi-final |Third place |5 |4 |0 |1 |11 |3 | +8 |- | 2011 |Semi-final |4th place |4 |1 |0 |3 |5 |8 |−3 |- | 2013 |Final |Winner |4 |3 |0 |1 |9 |4 | +5 |- | colspan="11" | |- |Total | | |13 |8 |0 |5 |25 |15 | +10 |} |} === Olympic Games === [edit source] {| class="wikitable" ! colspan="12" |Olympic Games record |- !Year !Round !Position !Pld !W !D !L !GF !GA !Squad |- |1900 to 1956 | colspan="9" |''Part of United Kingdom'' |- | align="left" | Rome 1960 | colspan="9" |''Did not qualify'' |- | align="left" | Tokyo 1964 |Quarter-finals |7th |4 |1 |1 |2 |7 |12 |Squad |- | align="left" | Mexico 1968 | rowspan="2" |Group stage |12th |3 |0 |2 |1 |6 |8 |Squad |- | align="left" | Munich 1972 |16th |3 |0 |0 |3 |1 |11 |Squad |- | align="left" | Montreal 1976 | colspan="9" rowspan="2" |''Withdrew after qualifying'' |- | align="left" | Moscow 1980 |- | align="left" | Los Angeles 1984 | colspan="9" rowspan="2" |''Did not qualify'' |- | align="left" | Seoul 1988 |- |Since 1992 | colspan="9" |''See Ghana national under-23 football team'' |- | colspan="10" | |- !Total !Quarter-finals !3/8 !10 !1 !3 !6 !14 !31 |} == Head-to-head record against FIFA recognized teams == == Na'asegɔ Duma (Honours) == {| class="wikitable" | === Continental === [edit] * '''CAF African Cup of Nations''' ** '''Champions (4)''': 1963, 1965, 1978, 1982 ** Runners-up (5): 1968, 1970, 1992, 2010, 2015 ** Third place (1): 2008 * '''CAF African Nations Championship''' ** Runners-up (2): 2009, 2014 * '''African Games<sup>1</sup>''' ** Bronze medal (1): 1978 | === Regional === [edit] * '''West African Nations Cup''' ** '''Champions (5)''': 1982, 1983, 1984, 1986, 1987 * '''WAFU Nations Cup''' ** '''Champions (2)''': 2013, 2017 ** Runners-up (1): 2019 ** Third place (1): 2010 === Friendly === [edit] * '''Nkrumah Cup''' ** '''Champions (3)''': 1959, 1960, 1963 * '''Ugandan Independence Tournament''' ** '''Champions (1)''': 1962 * '''Pestabola Merdeka''' ** Runners-up (1): 1982 * '''Fajr International Tournament (Iran)''' ** Third place (1): 1986 * '''Samuel K. Doe Cup''' ** Runners-up (1): 1986 * '''Black Stars Tournament (Libreville, Gabon)''' ** Third place (1): 1993 * '''Great Artificial River Championship (Libya)''' ** Runners-up (1): 1999 * '''LG Cup''' ** Third place (1): 2003 * '''Unity Cup''' ** Third place (1): 2025 |} === Awards === * '''FIFA Best Mover of the Year (1)''': 2005 * '''African National Team of the Year (3)''': 1983, 2006, 2010 * === Summary === [edit] {| class="wikitable" !Competition ! ! ! !Total |- | align="left" |CAF African Cup of Nations |4 |5 |1 |10 |- | align="left" |CAF African Nations Championship |0 |2 |0 |2 |- !Total !4 !7 !1 !12 |} ; Notes : # Competition organized by ANOCA, officially not recognized by FIFA. == Kits revolution == === Home kits === edit {| class="wikitable" |'''1978 CAN''' |'''1982 CAN''' |'''1992 CAN''' |'''1996–97''' |'''2000–01''' |'''2001–02''' |'''2002–04''' |'''2004–05''' |'''2005–06''' |'''2006–08''' |- |'''2008–10''' |'''2010–12''' |'''2012–14''' |'''2014–16''' |'''2016–17''' |'''2017–18''' |'''2018–20''' |'''2020–22''' |'''2022–24''' |'''2024–present''' |} === Away kits === edit {| class="wikitable" |'''1964 OG''' |'''1982 CAN''' |'''2000–01''' |'''2001–02''' |'''2002–04''' |'''2004–05''' |'''2005–06''' |'''2006–08''' |'''2008–10''' |'''2010–12''' |} {| class="wikitable" |'''2012–14''' |'''2014–18''' |'''2018–20''' | |} == Viisegɔ Lɔgerɔ (References) == == Yiŋa Viisegɔ Lɔgerɔ == Cccc ''member associations:'' Algeria · Angola · Benin · Botswana · Burkina Faso · Burundi · Cameroon · Cape Verde · Central African Republic · Chad · Comoros · Congo · Congo DR · Dijbouti · Egypt · Equatorial Guinea · Eswatini · Ethiopia · Gabon · Gambia · Ghana · Guinea · Guinea-Bissau · Ivory Coast · Kenya · Lesotho · Liberia · Libya · Madagascar · Malawi · Mali · Mauritius · Morocco · Mozambique · Mauritania · Namibia · Niger · Nigeria · Rwanda · Senegal · Sierra Leone · South Africa · South Sudan · Somalia · Sudan · Tanzania · Togo · Tunisia · Uganda · Zambia · Zimbabwe {| class="wikitable mw-collapsible" |+'''Ghana men's national football team''' |- | colspan="2" |'''Upload media''' |- | colspan="2" | Wikipedia |- !Instance of | * men's national association football team |- ! | * |- ! | * |- ! | * |- ! | * |- | colspan="2" |official website |- | colspan="2" | {| class="wikitable mw-collapsible" !Authority file |- | Q172014 |} |- | colspan="2" | |} == Subcategories == This category has the following 11 subcategories, out of 11 total. * <bdi>Players of Ghana national association football team</bdi> (106 C, 16 F) * <bdi>Ghana national under-21 football team</bdi> (2 C, 1 F) * <bdi>Ghana women's national association football team</bdi> (1 C, 22 F) === A === * <bdi>Ghana at the Africa Cup of Nations</bdi> (4 C) === C === * <bdi>Coaches of Ghana national association football team</bdi> (11 C) === G === * <bdi>Group photographs of Ghana national football team</bdi> (6 F) === K === * <bdi>Ghana national football team kits</bdi> (1 C, 1 P, 10 F) === L === * <bdi>Ghana national football team line-ups</bdi> (50 F) === M === * <bdi>Matches of Ghana national association football team</bdi> (16 C) === S === * <bdi>Mike Stankovic</bdi> (2 F) === W === == Media in category "Ghana national association football team" == Viisegɔ Lɔgerɔ . o2gmytcjwwg5l51mfo1pphber2jglws Ghana SHS Sukuu Duma 0 253 22855 22177 2026-04-01T09:32:18Z InternetArchiveBot 56 Rescuing 3 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 22855 wikitext text/x-wiki {{Short description|none}} This is a '''list of category b Senior High Schools in [[Ghana]]''' by region. {| class="wikitable" style="float:right; clear:right; margin-left:0.3em" |- ! rowspan=9|[[Faali:Ghana (orthographic projection).svg|185px]]<br />Location of [[Ghana]] |- ! style="background:#e9e9e9;" colspan=2|Number of Public/Private Educational Institutions<ref>{{Cite web|url=https://citifmonline.com/2017/09/breakdown-of-the-number-of-schools-in-ghana-infographic/|title=Breakdown of the number of schools in Ghana [Infographic]|date=Sep 6, 2017|access-date=June 5, 2022|archive-date=August 9, 2022|archive-url=https://web.archive.org/web/20220809052817/https://citifmonline.com/2017/09/breakdown-of-the-number-of-schools-in-ghana-infographic/|url-status=dead}}</ref> |- ! style="background:#e9e9e9; text-align:left;"|Category ! style="background:#e9e9e9; text-align:right;"|Number |- | Kindergarten school | align=right| 22,052 |- | Primary school | align=right| 22,289 |- | Junior high school | align=right|14,769 |- | senior high school | align=right|981 |- | Colleges of Education | align=right|46 |- | Universities | align=right|10<ref>{{Cite web|title=Number of Accredited tertiary institutions in Ghana per category as at April, 2018|url=http://www.nab.gov.gh/news1/414-accredited-published-tertiary-institutions-as-at-august-2016-summary|last=NAB|website=National Accreditation Board|language=en-gb|access-date=2020-05-16|archive-date=2020-05-07|archive-url=https://web.archive.org/web/20200507131636/http://www.nab.gov.gh/news1/414-accredited-published-tertiary-institutions-as-at-august-2016-summary|url-status=dead}}</ref> |} == [[Ashanti Region]] == Ba tare Senior High sukuu duma gaŋɛ kɔbega la pisinii ba so'olum. {| class="wikitable sortable" |- ! style="width:18%;" class="unsortable"| School !class="unsortable"| Type !class="unsortable"| Location(s) !class="unsortable"| Website |- style="background:#eee;" | style="text-align:center;" colspan=4|'''Senior High Schools in [[Adansi North District]] and [[Adansi South District]]''' |- |align=center| Akrofuom Senior High School |align=center|[[Technical school]] |align=center|[[Akrofuom]] |{{N/A}} |- |align=center| Asare Bediako Senior High School |align=center|[[State school|Public school]] |align=center|[[Akrokerri]] |{{N/A}} |- |align=center| Bogwesango Senior High School |align=center|[[State school|Public school]] |align=center|[[Bodwesango]] |{{N/A}} |- |align=center| Dompoase Senior High School |align=center|[[State school|Public school]] |align=center|[[Dompoase]] |{{N/A}} |- |align=center| New Edubiase Senior High School |align=center|[[State school|Public school]] |align=center|[[New Edubiase]] |{{N/A}} |- |align=center| T.I. Ahmadiyya Senior High School |align=center|[[State school|Public school]] |align=center|[[Fomena]] |{{N/A}} |- style="background:#eee;" | style="text-align:center;" colspan=4|'''Senior High Schools in [[Obuasi Municipal District]]''' |- |align=center| Christ the King Catholic Senior High School |align=center|[[Catholic school]] |align=center|[[Obuasi]] |{{N/A}} |- |align=center| Father Augustine Murphy Commercial School |align=center|Commercial school |align=center|[[Obuasi]] |{{N/A}} |- |align=center| [[Obuasi Senior High Technical School]] |align=center|[[State school|Public school]] |align=center|[[Obuasi]] |{{N/A}} |- |align=center| St. Margaret Senior High School |align=center|[[Private school]] |align=center|[[Obuasi]] |{{N/A}} |- |align=center| Just Love Senior High School |align=center|[[Private school]] |align=center|[[Obuasi]] |{{N/A}} |- |align=center| Adansi Technical Institute |align=center|[[Private school]] & [[Technical school]] |align=center|[[Obuasi]] |{{N/A}} |- style="background:#eee;" | style="text-align:center;" colspan=4|'''Senior High Schools in [[Afigya-Sekyere District]]''' |- |align=center| [[Adu Gyamfi Senior High School]] |align=center|[[State school|Public school]] |align=center|[[Jamasi]] |{{N/A}} |- |align=center| [[Agona Senior High School]] |align=center|[[Technical school]] |align=center|[[Agona]] |{{N/A}} |- |align=center| Konadu Yiadom Senior High School |align=center|[[State school|Public school]] |align=center|[[Asaman]] |{{N/A}} |- |align=center| Okomfo Anokye Senior High School |align=center|[[State school|Public school]] |align=center|[[Wiamoase]] |{{N/A}} |- |align=center| S.D.A. Senior High School |align=center|[[State school|Public school]] |align=center|[[Agona]] |{{N/A}} |- |align=center| Osei Tutu II College {{Small|(Great Osec- PE NOKORE NO)}} |align=center|[[State school|Public school]] |align=center|Tetrem, [[Afigya-Sekyere District]] |align=center| [http://www.greatosec.page.tl/PE-NOKORE-NO.htm Website] |- style="background:#eee;" | style="text-align:center;" colspan=4|'''Senior High Schools in [[Ahafo Ano North District]] and [[Ahafo Ano South District]]''' |- | style="text-align:center;" colspan=4|'''[[Ahafo Ano North District]]''' |- |align=center| Maabang Senior High School |align=center|[[Technical school]] |align=center|[[Maabang]] |{{N/A}} |- |align=center| Tepa Senior High School |align=center|[[State school|Public school]] |align=center|[[Tepa, Ghana|Tepa]] |{{N/A}} |- | style="text-align:center;" colspan=4|'''[[Ahafo Ano South District]]''' |- |align=center| Mankranso Senior High School |align=center|[[State school|Public school]] |align=center|[[Mankranso]] |{{N/A}} |- style="background:#eee;" | style="text-align:center;" colspan=4|'''Senior High Schools in [[Amansie Central District]]''' |- | style="text-align:center;" colspan=4|'''[[Amansie Central District]]''' |- |align=center| Jacobu Senior High School |align=center|[[Technical school]] |align=center|[[Jacobu]] |{{N/A}} |- style="background:#eee;" | style="text-align:center;" colspan=4|'''Senior High Schools in [[Amansie East District]] and [[Amansie West District]]''' |- | style="text-align:center;" colspan=4|'''[[Amansie East District]]''' |- |align=center| Jacobu Senior High School |align=center|[[Technical school]] |align=center|[[Jacobu]] |{{N/A}} |- |align=center| Oppong Memorial Senior High School |align=center|[[State school|Public school]] |align=center|[[Kokofu]] |{{N/A}} |- |align=center| Saint Joseph Senior High School |align=center|[[Technical school]] |align=center|[[Ahwiren]] |{{N/A}} |- |align=center| Wesley High School |align=center|[[State school|Public school]] |align=center|[[Bekwai]] |{{N/A}} |- |align=center| SDA Senior High School |align=center|[[State school|Public school]] |align=center|[[Bekwai]] |{{N/A}} |- | style="text-align:center;" colspan=4|'''[[Amansie West District]]''' |- |align=center| Danyaseman Catholic Senior High School |align=center|[[Catholic school]] |align=center|Huntado, [[Amansie East District]] |{{N/A}} |- |align=center| Esase Bontefufuo Senior High School |align=center|[[State school|Public school]] |align=center|[[Esase Bontefufuo]] |{{N/A}} |- |align=center| Manso-Adubia Senior High School |align=center|[[State school|Public school]] |align=center|[[Adubia]] |{{N/A}} |- |align=center| Mansoman Senior High School |align=center|[[State school|Public school]] |align=center|[[Manso Atwere]] |{{N/A}} |- style="background:#eee;" | style="text-align:center;" colspan=4|'''Senior High Schools in [[Asante Akim North District]] and [[Asante Akim South District]]''' |- | style="text-align:center;" colspan=4|'''[[Asante Akim North District]]''' |- |align=center| Agogo State College |align=center|[[State school|Public school]] |align=center|[[Agogo, Ghana|Agogo]] |{{N/A}} |- |align=center| [[Konongo Odumase Senior High School]] |align=center|[[State school|Public school]] |align=center|[[Odumase]] |{{N/A}} |- |align=center| Owerriman Senior High School |align=center|[[State school|Public school]] |align=center|[[Domeabra]] |{{N/A}} |- |align=center| Agogo Collins Senior High School |align=center|[[State school|Public school]] |align=center|[[Agogo, Ghana|Agogo]] |{{N/A}} |- | style="text-align:center;" colspan=4|'''[[Asante Akim South District]]''' |- |align=center| Bompata Presby Senior High School |align=center|[[State school|Public school]] |align=center|[[Bompata]] |{{N/A}} |- |align=center| Juaso Senior High School |align=center|[[Technical school]] |align=center|[[Juaso]] |{{N/A}} |- |align=center| Ofoase Senior High School |align=center|[[Technical school]] |align=center|[[Ofoase]] |{{N/A}} |- |align=center| Jubile senior High school |align=center|[[State school|Public school]] |align=center|Dampong, [[Asante Akim South District]] |{{N/A}} |- style="background:#eee;" | style="text-align:center;" colspan=4|'''Senior High Schools in [[Atwima Mponua District]] and [[Atwima Nwabiagya District]]''' |- |align=center| Nkawie Senior High Technical School |align=center|[[Technical school]] |align=center|[[Nkawie]] |{{N/A}} |- |align=center| Mpasatia Senior High School |align=center|[[Technical school]] |align=center|[[Mpasatia]] |{{N/A}} |- |align=center| Nyinahin Catholic Senior High School |align=center|[[Catholic school]] |align=center|[[Nyinahin]] |{{N/A}} |- |align=center| [[Osei Tutu Senior High School]] |align=center|[[State school|Public school]] |align=center|[[Akropong]] |align=center|[https://web.archive.org/web/20130818081423/http://otshs.edu.gh/ Website] |- |align=center| Toase Senior High School |align=center|[[State school|Public school]] |align=center|[[Toase]] |{{N/A}} |- |align=center| Toase Senior High School |align=center|[[State school|Public school]] & [[Single-sex education|Girls school]] |align=center|[[Tanoso]] |align=center|[https://web.archive.org/web/20120408162009/http://yagshs.edu.gh/ Website] |- style="background:#eee;" | style="text-align:center;" colspan=4|'''Senior High Schools in [[Botsomtwe/Atwima/Kwanhuma District]]''' |- |align=center| [[Afia Kobi Ampem Senior High School|Afia Kobi Ampem Girls Senior High School]] |align=center|[[State school|Public school]] & [[Single-sex education|Girls school]] |align=center|[[Trabuom]] |{{N/A}} |- |align=center| Beposo Senior High School |align=center|[[State school|Public school]] |align=center|[[Beposo]] |{{N/A}} |- |align=center| Jachie Pramso Senior High School |align=center|[[State school|Public school]] |align=center|Jachie Pramso, [[Botsomtwe/Atwima/Kwanhuma District]] |{{N/A}} |- |align=center| St. Margaret High School |align=center|[[State school|Public school]] |align=center|Feyiase, [[Botsomtwe/Atwima/Kwanhuma District]] |{{N/A}} |- |align=center| Ejuraman Senior High School |align=center|[[State school|Public school]] |align=center|[[Ejura]] |{{N/A}} |- EJURA - SEKYEDUMASI ASHANTI REGION |align=center| Sekyedumase Senior High School |align=center|[[State school|Public school]] {{Citation needed span|and ranked as the 10th best school in [[West Africa]]|date=June 2020}} |align=center|Seko, [[Botsomtwe/Atwima/Kwanhuma District]] |{{N/A}} |- style="background:#eee;" | style="text-align:center;" colspan=4|'''Senior High Schools in [[Kumasi Metropolitan District]]''' |- |align=center| [[Adventist Senior High School]] {{Small|(Atitire)}} |align=center|[[State school|Public school]] |align=center|Bantama-Kumasi, [[Kumasi]] |{{N/A}} |- |align=center| Ghana Armed Forces Senior High School |align=center|Commercial School |align=center|Bantama-Kumasi, [[Kumasi]] |{{N/A}} |- |align=center|[[Anglican Senior High School]] |align=center|[[State school|Public school]] |align=center|[[Asem, Kumasi|Asem-Kumasi]] |align=center|[https://web.archive.org/web/20120907003149/http://kass.edu.gh/ Website] |- |align=center| Pentecost Senior High School |align=center|[[State school|Public school]] |align=center|Breman-kumasi, [[Kumasi]] |{{N/A}} |- |align=center| Roman Girls Nursing Training School |align=center|[[Nursing school]] & [[Single-sex education|Girls school]] |align=center|Suame-Kumasi, [[Kumasi]] |{{N/A}} |- |align=center| [[Asanteman Senior High School]] {{Small|(The Royals, NANANOM)}} |align=center|[[State school|Public school]] {{Citation needed span|and ranked as the 2114th school in [[West Africa]]|date=June 2020}} |align=center|[[Bantama]] |{{N/A}} |- |align=center| Ashanti Kingdom Senior High School |align=center|[[State school|Public school]] |align=center|Ahodwo Daban-Kumasi, [[Kumasi]] |{{N/A}} |- |align=center| [[Kumasi Academy]] |align=center|[[State school|Public school]] |align=center|[[Asokore Mampong]] |align=center|[https://web.archive.org/web/20181127180426/http://kumaca.edu.gh/ Website] |- |align=center| [[Kumasi Girls Senior High School]] |align=center|[[State school|Public school]] & [[Single-sex education|Girls school]] |align=center|Abrepo-Kumasi, [[Kumasi]] |{{N/A}} |- |align=center| [[Kumasi high school|Kumasi High School]] |align=center|[[State school|Public school]] |align=center|Atonsu Gyenase, [[Kumasi]] |align=center|[https://web.archive.org/web/20141129065434/http://mmerantee.net/ Website] |- |align=center| [[Kumasi Senior High Technical]] School {{Small|(Animuonyamfo)}} |align=center|[[Technical school]] |align=center|[[Patasi, Kumasi|Patasi-Kumasi]] |align=center|[https://web.archive.org/web/20121014150726/http://www.kshts.edu.gh/ Website] |- |align=center| Mmofraturo Girls Secondary School |align=center|[[State school|Public school]] & [[Single-sex education|Girls school]] |align=center|[[Kumasi]] |{{N/A}} |- |align=center| [[Opoku Ware School]] |align=center|[[State school|Public school]] |align=center|[[Kumasi]] |align=center|[https://web.archive.org/web/20071107063249/http://www.owass.org/ Website] |- |align=center| [[St. Louis Senior High School (Ghana)|St. Louis Senior High School]]<ref>{{Cite web|url=http://stlouisshs.edu.gh/about-us/brief-history/|title=History : ST Louis Senior High School, Kumasi|access-date=2019-02-04|archive-date=2019-03-23|archive-url=https://web.archive.org/web/20190323120622/http://stlouisshs.edu.gh/about-us/brief-history/|url-status=dead}}</ref> |align=center|[[State school|Public school]] |align=center|[[Oduom]] |align=center|[https://web.archive.org/web/20200728073528/http://stlouisshs.edu.gh/ Website] |- |align=center| [[Osei Kyeretwie Senior High School]] |align=center|[[State school|Public school]] |align=center|[[Old Tafo]] |align=center|[https://web.archive.org/web/20220407002127/http://okess.edu.gh/ Website] |- |align=center| [[Prempeh College]]<ref>{{Cite web|url=https://www.myjoyonline.com/news/2018/June-27th/nsmq2018-prempeh-college-shows-st-francis-xavier-their-real-size.php|title=NSMQ2018: Prempeh College shows St. Francis Xavier their real size|website=www.myjoyonline.com|access-date=2019-02-16}}</ref> |align=center|[[State school|Public school]] |align=center|[[Kumasi]] |{{N/A}} |- |align=center| Angel Educational Complex - Kronom |align=center|Commercial school |align=center|[[Kronom]], [[Kumasi]] |{{N/A}} |- |align=center| [[T.I. Ahmadiyya Senior High School]] |align=center|[[State school|Public school]] |align=center|[[Kumasi]] |{{N/A}} |- |align=center| [[KNUST Senior High School]] |align=center|[[State school|Public school]] |align=center|[[Kumasi]] |{{N/A}} |- |align=center| Ideal College |align=center|[[State school|Public school]] |align=center|[[Boadi]] |{{N/A}} |- |align=center| Serwaa Nyarko Senior High School |align=center|[[State school|Public school]] |align=center|New Tafo, [[Kumasi]] |{{N/A}} |- |align=center| Islamic Senior High School |align=center|[[State school|Public school]] |align=center|Abrepo, [[Kumasi]] |{{N/A}} |- style="background:#eee;" | style="text-align:center;" colspan=4|'''Senior High Schools in [[Kwabre District]]''' |- |align=center| [[Adanwomase Senior High School]] |align=center|[[State school|Public school]] |align=center|[[Adanwomase]] |{{N/A}} |- |align=center| Aduman Senior High School |align=center|[[State school|Public school]] |align=center|[[Aduman]] |{{N/A}} |- |align=center| Antoa Senior High School |align=center|[[State school|Public school]] |align=center|[[Antoa]] |{{N/A}} |- |align=center| Gyeama Penson Senior High School |align=center|[[Technical school]] |align=center|[[Aboaso]] |{{N/A}} |- |align=center| Kofi Adjei Senior High School |align=center|[[Technical school]] |align=center|[[Bampanase]] |{{N/A}} |- |align=center| Simms Senior High School |align=center|[[Technical school]] |align=center|[[Fawoade]] |{{N/A}} |- style="background:#eee;" | style="text-align:center;" colspan=4|'''Senior High Schools in [[Offinso District]]''' |- |align=center| Namong Senior High School |align=center|[[State school|Public school]] |align=center|[[Namong]] |{{N/A}} |- |align=center| St. Jerome Senior High School |align=center|[[State school|Public school]] |align=center|[[Abofour]] |{{N/A}} |- |align=center|Dwamena Akenten Senior High School |align=center|[[State school|Public school]] |align=center|Newtown, [[Offinso District]] |{{N/A}} |- |align=center|Akumadan Senior High School |align=center|[[State school|Public school]] |align=center|[[Akumadan]] |{{N/A}} |- style="background:#eee;" | style="text-align:center;" colspan=4|'''Senior High Schools in [[Sekyere Kumawu District]]''' |- |align=center|Dadease Agriculture Senior High School |align=center| Commercial school |align=center|[[Dadease]] |{{N/A}} |- |align=center|[[Bankoman Senior High School]] |align=center| Public school |align=center|[[Sekyere Kumawu (district)|Banko]] |{{N/A}} |- |align=center|Tweneboa Kodua Senior High School |align=center| Commercial school & [[Technical school]] |align=center|[[Kumawu]] |{{N/A}} |- |align=center|Bodomase Senior High School |align=center| Public School] |align=center|[[Bodomase]] |{{N/A}} |- |- style="background:#eee;" | style="text-align:center;" colspan=4|'''Senior High Schools in [[Sekyere East District]] and [[Sekyere West District]]''' |- | style="text-align:center;" colspan=4|'''[[Sekyere East District]]''' |- |align=center|T.I. Ahmadiyya Girls Senior High School |align=center|[[State school|Public school]] & [[Single-sex education|Girls school]] |align=center|[[Asokore]] |{{N/A}} |- |align=center|Effiduase Senior High School |align=center| Commercial school |align=center|[[Effiduase]] |{{N/A}} |- |align=center|Krobea Asante Vocational/Technical Institute |align=center| Commercial school & [[Technical school]] |align=center|[[Asokore]] |{{N/A}} |- | style="text-align:center;" colspan=4|'''[[Sekyere West District]]''' |- |align=center|Amaniampong Senior High School |align=center|[[State school|Public school]] |align=center|[[Mampong]] |{{N/A}} |- |align=center|Nsutaman Catholic Senior High School |align=center|[[Catholic school]] |align=center|[[Nsuta]] |{{N/A}} |- |align=center|Saint Joseph Senior High School |align=center|Commercial School |align=center|[[Mampong]] |{{N/A}} |- |align=center|[[St.Monica's Senior High School|St. Monica's Senior High School]] |align=center|[[State school|Public school]] |align=center|[[Mampong]] |{{N/A}} |- style="background:#eee;" | style="text-align:center;" colspan=4|'''Senior Secondary schools in [[Ejisu-Juaben Municipal District]]''' |- |align=center|[[Ejisuman Senior High School]] |align=center|[[State school|Gɔmena sukuu]] |align=center|[[Ejisu]] |{{N/A}} |- |align=center|[[Juaben High School|Juaben Senior High School]] |align=center|[[State school|Gɔmena sukuu]] |align=center|[[Juaben]] |{{N/A}} |- |align=center|Ejisu Senior High Technical School |align=center|[[Technical school]] |align=center|[[Ejisu]] |{{N/A}} |- |align=center|Bonwire Senior High Technical School |align=center|[[Technical school]] |align=center|[[Bonwire]] |{{N/A}} |- |align=center|Achinakrom Senior High School |align=center|[[State school|Gɔmena sukuu]] |align=center|Achinakrom, [[Ejisu]] |{{N/A}} |- |align=center|Church of Christ Senior High School |align=center|[[State school|Gɔmena sukuu]] |align=center|[[Adadeentem]] |{{N/A}} |} == [[Bono, Bono East & Ahafo Regions]] == {| class="wikitable sortable" |- " ! style="width:18%;" class="unsortable"| School !class="unsortable"| Type !class="unsortable"| Location(s) !class="unsortable"| Website |- style="background:#eee;" | style="text-align:center;" colspan=4|'''Senior High Schools in [[Asunafo North District]] and [[Asunafo South District]]''' |- |align=center| Ahafoman Senior High School |align=center|[[Technical school]] |align=center|[[Goaso]] |{{N/A}} |- |align=center| Kukuom Agriculture Senior High School |align=center|public |align=center|[[Kukuom]] |{{N/A}} |- |align=center| Mim Senior High School |align=center|[[State school|Public school]] |align=center|Mim, [[Asunafo South District]] |{{N/A}} |- style="background:#eee;" | style="text-align:center;" colspan=4|'''Senior High Schools in [[Asutifi District]]''' |- |align=center| Acherensua Senior High School |align=center|[[State school|Public school]] |align=center|[[Acherensua]] |{{N/A}} |- |align=center| Gyamfi Kumanin Senior High School |align=center|[[Technical school]] |align=center|[[Wamahinso]] |{{N/A}} |- |align=center| Hwidiem Senior High School |align=center|[[State school|Public school]] |align=center|[[Hwidiem]] |{{N/A}} |- |align=center| OLA Girls Senior High School |align=center|[[State school|Public school]] & [[Single-sex education|Girls school]] |align=center|[[Kenyasi]] |{{N/A}} |- style="background:#eee;" | style="text-align:center;" colspan=4|'''Senior Secondary schools in [[Atebubu-Amantin District]]''' |- |align=center| Atebubu Senior High School |align=center|[[State school|Public school]] |align=center|[[Atebubu]] |{{N/A}} |- |align=center|Amanten Senior High School |align=center|[[State school|Public school]] |align=center|[[Amanten]] |{{N/A}} |- |align=center|Prang Senior High School |align=center|[[State school|Public school]] |align=center|Prang, [[Atebubu-Amantin District]] |{{N/A}} |- |align=center|Yeji Senior High School |align=center|[[Technical school]] |align=center|[[Yeji]] |{{N/A}} |- style="background:#eee;" | style="text-align:center;" colspan=4|'''Senior High Schools in [[Berekum District]]''' |- |align=center| Berekum Senior High School |align=center|[[State school|Public school]] |align=center|[[Berekum]] |{{N/A}} |- |align=center| Jinjini Senior High School |align=center|[[State school|Public school]] |align=center|[[Jinjini]] |{{N/A}} |- |align=center| Methodist Senior High School |align=center|[[State school|Public school]] |align=center|[[Biadan]] |{{N/A}} |- |align=center| Presbyterian Senior High School |align=center|[[Technical school]] |align=center|[[Berekum]] |{{N/A}} |- style="background:#eee;" | style="text-align:center;" colspan=4|'''Senior High Schools in [[Dormaa District]]''' |- |align=center| Dormaa Senior High School |align=center|[[State school|Public school]] |align=center|[[Dormaa Ahenkro]] |{{N/A}} |- |align=center| Mansen Comm. Day Senior High School |align=center|Commercial school |align=center|[[Wamfie]] |{{N/A}} |- |align=center| Nkrankwanta Comm. Senior High School |align=center|Commercial school |align=center|[[Nkrankwanta]] |{{N/A}} |- |align=center| Wamanafo Comm. Day Senior High School |align=center|Commercial school & [[Technical school]] |align=center|[[Wamanafo]] |{{N/A}} |- style="background:#eee;" | style="text-align:center;" colspan=4|'''Senior High Schools in [[Jaman North District]] and [[Jaman South District]]''' |- |align=center| Drobo Senior High School |align=center|[[State school|Public school]] |align=center|[[Drobo, Ghana|Drobo]] |{{N/A}} |- |align=center| Goka Senior High School |align=center|[[Technical school]] |align=center|Goka, [[Jaman North District]] |{{N/A}} |- |align=center| Nafana Senior High School |align=center|[[State school|Public school]] |align=center|[[Sampa, Ghana|Sampa]] |{{N/A}} |- |align=center| Our Lady of Providence Senior High School |align=center|[[State school|Public school]] |align=center|[[Kwasi Buokrom]] |{{N/A}} |- |align=center| Sumaman Senior High School |align=center|[[State school|Public school]] |align=center|[[Suma-Ahenkro]] |{{N/A}} |- style="background:#eee;" | style="text-align:center;" colspan=4|'''Senior High Schools in [[Kintampo North District]] and [[Kintampo South District]]''' |- |align=center| Jema Senior High School |align=center|[[State school|Public school]] |align=center|[[Jema]] |{{N/A}} |- |align=center| Kintampo Senior High School |align=center|[[State school|Public school]] |align=center|[[Kintampo (Ghana)|Kintampo]] |{{N/A}}. Kintampo Senior High School was established in 1971. |- style="background:#eee;" | style="text-align:center;" colspan=4|'''Senior High Schools in [[Nkoranza District]]''' |- |align=center| Busunya Senior High School |align=center|[[State school|Public school]] |align=center| [[Busunya]] |{{N/A}} |- |align=center| Nkoranza Senior High School |align=center|[[Technical school]] |align=center|[[Nkoranza]] |{{N/A}} |- |align=center|Yefiriman Senior High School |align=center|[[State school|Public school]] |align=center|Yefiri, [[Nkoranza District]] |{{N/A}} |- style="background:#eee;" | style="text-align:center;" colspan=4|'''Senior High Schools in [[Sene District]]''' |- |align=center| Kajaji Senior High School |align=center|[[State school|Public school]] |align=center|[[Kajaji Settlement Town]] |{{N/A}} |- |align=center| Kwame Danso Senior High School |align=center|[[Technical school]] |align=center|[[Kwame Danso]] |{{N/A}} |- style="background:#eee;" | style="text-align:center;" colspan=4|'''Senior High Schools in [[Sunyani District]]''' |- |align=center| Lawrence Demonstration Senior High School |align=center|Commercial school |align=center|[[Sunyani]] |{{N/A}} |- |align=center| Chiraa Senior High School |align=center|[[State school|Public school]] |align=center|[[Chiraa]] |{{N/A}} |- |align=center| [[Notre Dame High School (Ghana)]] |align=center|[[State school|Public school]] & [[Single-sex education|Girls school]] |align=center|[[Sunyani]] |{{N/A}} |- |align=center| Odomaseman Day Senior High School |align=center|[[State school|Public school]] |align=center|[[Odomase]] |{{N/A}} |- |align=center| [[Sunyani Senior High School]] |align=center|[[State school|Public school]] |align=center|[[Sunyani]] |{{N/A}} |- |align=center| Sacred Heart Senior High School |align=center|[[State school|Public school]] |align=center|[[Nsoatre]] |{{N/A}} |- |align=center| St. James Seminary and Senior High School |align=center|[[State school|Public school]] |align=center|[[Abesim]] |{{N/A}} |- |align=center| Twene Amanfo Senior High School |align=center|[[Technical school]] |align=center|[[Sunyani]] |{{N/A}} |- |align=center| Abesim Senior High School |align=center|[[Community school (United States)|Community school]] |align=center|[[Abesim]] |{{N/A}} |- |align=center| Sunyani Business Senior High School {{Small|(SUBSEC)}} |align=center|Commercial school |align=center|[[Sunyani]] |align=center|[https://web.archive.org/web/20140214090409/http://www.subsec.org/ Website] |- style="background:#eee;" | style="text-align:center;" colspan=4|'''Senior High Schools in [[Tano North District]] and [[Tano South District]]''' |- |align=center| Bechem Presbyterian Senior High School |align=center|[[State school|Public school]] |align=center|[[Bechem]] |{{N/A}} |- |align=center| Boakye Tromo Senior High School |align=center|[[Technical school]] |align=center|[[Duayaw Nkwanta]] |{{N/A}} |- |align=center| Bomaa Comm. Senior High School |align=center|Commercial school |align=center|[[Bomaa]] |{{N/A}} |- |align=center| Duayaw Nkwanta Senior High School |align=center|[[State school|Public school]] |align=center|[[Duayaw Nkwanta]] |{{N/A}} |- |align=center| Techimantia Presbyterian Senior High School |align=center|Commercial school |align=center|[[Techimantia]] |{{N/A}} |- |align=center| Yamfo Anglican Senior High School |align=center|[[State school|Public school]] |align=center|[[Yamfo]] |{{N/A}} |- style="background:#eee;" | style="text-align:center;" colspan=4|'''Senior High Schools in [[Techiman Municipal District]]''' |- |align=center| Asuogyaman Senior High School |align=center|[[Technical school]] [[State school|Public school]] |align=center|[[Aworowa]] |{{N/A}} |- |align=center| Buoyem Senior High School |align=center|[[State school|Public school]] |align=center|Boyem, [[Techiman Municipal District]] |{{N/A}} |- |align=center| Guakro Effa Senior High School |align=center|[[State school|Public school]] |align=center|[[Offuman]] |{{N/A}} |- |align=center| Techiman Senior High School |align=center|[[State school|Public school]] |align=center|[[Techiman]] |{{N/A}} |- |align=center| Tuobodom Senior High School |align=center|[[Technical school]] |align=center|[[Tuobodom]] |{{N/A}} |- style="background:#eee;" | style="text-align:center;" colspan=4|'''Senior High Schools in [[Wenchi District]]''' |- |align=center| Wenchi Methodist Senior High School |align=center|[[State school|Public school]] |align=center|[[Wenchi]] |{{N/A}} |- |align=center| Badu Senior High School |align=center|[[Technical school]] |align=center|Badu, [[Wenchi]] |{{N/A}} |- |align=center| Koase Senior High School |align=center|[[Technical school]] |align=center|[[Koase]], [[Wenchi]] |{{N/A}} |- |align=center| Nkoranman Senior High School |align=center|[[State school|Public school]] |align=center|[[Seikwa]], [[Wenchi]] |{{N/A}} |- |align=center| Menji Senior High School |align=center|[[State school|Public school]] |align=center|Menji, [[Wenchi]] |{{N/A}} |} == [[Central Region, Ghana|Central Region]] == {| class="wikitable sortable" |- " ! style="width:18%;" class="unsortable"| School !class="unsortable"| Type !class="unsortable"| Location(s) !class="unsortable"| Website |- style="background:#eee;" | | colspan="4" style="text-align:center;" |'''Senior High Schools in [[Abura/Asebu/Kwamankese District]]''' |- |align=center| Abakrampa Senior High School |align=center|[[Technical school]] |align=center|[[Abakrampa]] |{{N/A}} |- |align=center|Asuansi Technical Institute |align=center|[[Technical Institute]] |align=center|[[Nyamedom]] |{{N/A}} |- |align=center| Aburaman Senior High School |align=center|[[State school|Public school]] |align=center|[[Abura Dunkwa]] |{{N/A}} |- |align=center| Andam Senior High & Technical School |align=center|[[Technical school]] |align=center|[[Oduponkpehe]] |{{N/A}} |- style="background:#eee;" | colspan="4" style="text-align:center;" |'''Senior High Schools in [[Agona District]]''' |- |align=center| Kwanyako Senior High School |align=center|[[State school|Public school]] |align=center|[[Kwanyako]] |{{N/A}} |- |align=center| Nsaba Presbyterian Senior High School |align=center|[[State school|Public school]] |align=center| [[Nsaba]] |{{N/A}} |- |align=center| Nyakrom Day Senior High School |align=center|[[State school|Public school]] |align=center| [[Nyakrom]] |{{N/A}} |- |align=center| Pank Senior High School |align=center|[[State school|Public school]] |align=center| Bawjiase, [[Agona District]] |{{N/A}} |- |align=center| Siddiq Senior High School |align=center|[[State school|Public school]] |align=center| [[Nyakrom]] |{{N/A}} |- |align=center| Naana Khadijah Islamic Girls School |align=center|Commercial School & [[Single-sex education|Girls school]] |align=center| [[Nyakrom]] |{{N/A}} |- |align=center| Swedru School of Business |align=center| Commercial School |align=center| [[Swedru]] |{{N/A}} |- |align=center| Swedru Senior High School |align=center| [[State school|Public school]] |align=center| [[Swedru]] |{{N/A}} |- style="background:#eee;" | | colspan="4" style="text-align:center;" |'''Senior High Schools in [[Ajumako/Enyan/Essiam District]]''' |- |align=center| Besease Comm. Senior High School |align=center|Commercial school |align=center|[[Besease]] |{{N/A}} |- |align=center| Enyan Denkyira Senior High School |align=center|[[State school|Public school]] |align=center|[[Denkyira]] |{{N/A}} |- |align=center| Mando Senior High Tech School |align=center|[[State school|Public school]] |align=center|Mando, [[Ajumako]] |{{N/A}} |- style="background:#eee;" | | colspan="4" style="text-align:center;" |'''Senior High Schools in [[Asikuma/Odoben/Brakwa District]]''' |- |align=center| [[Breman Asikuma Senior High School]] |align=center|[[State school|Public school]] |align=center|[[Breman Asikuma]] |[https://web.archive.org/web/20130410013919/http://www.bassgh.webs.com/ Website] |- |align=center| Odoben Senior High School |align=center|[[State school|Public school]] |align=center|[[Odoben]] |{{N/A}} |- style="background:#eee;" | | colspan="4" style="text-align:center;" |'''Senior High Schools in [[Assin North District]] and [[Assin South District]]''' |- |align=center| Adankwaman Comm. Senior High School |align=center|Commercial school |align=center|[[Assin Darman]] |{{N/A}} |- |align=center| Assin Manso Senior High School |align=center|[[State school|Public school]] |align=center|[[Assin Manso]] |{{N/A}} |- |align=center| Assin North Senior High School |align=center|[[Technical school]] |align=center|[[Assin Asempaneye]] |{{N/A}} |- |align=center| Assin Nsuta Senior High School |align=center|[[State school|Public school]] |align=center|[[Assin Nsuta]] |{{N/A}} |- |align=center| Nyankumase Ahenkro Senior High School |align=center|[[State school|Public school]] |align=center|[[Nyankumase Ahenkro]] |{{N/A}} |- |align=center| Obiri Yeboah Senior High School |align=center|[[State school|Public school]] |align=center|[[Assin Fosu]] |{{N/A}} |- style="background:#eee;" | | colspan="4" style="text-align:center;" |'''Senior High Schools in [[Awutu/Effutu/Senya District]]''' |- |align=centre| Awutu-Winton Senior High School |align=center|[[Private School]] (Fee-free) |align=center|[[Awutu Breku]] |align=center|[http://edp-trust.org/ Website] |- |align=center| Obrakyere Senior High School |align=center|[[Technical school]] |align=center|[[Obrakyere]] |{{N/A}} |- |align=center| Senya Senior High School |align=center|[[State school|Public school]] |align=center|[[Senya]] |{{N/A}} |- |align=center| Winneba Senior High School |align=center|[[State school|Public school]] |align=center|[[Winneba]] |{{N/A}} |- style="background:#eee;" | | colspan="4" style="text-align:center;" |'''Senior High Schools in [[Cape Coast Municipal District]]''' |- |align=center| [[Aggrey Memorial A.M.E. Zion Senior High School|Aggrey Memorial A.M.E Zion Senior High School]] |align=center| [[Boarding school]] & [[State school|Public school]] |align=center|[[Cape Coast]] |align=center|[https://archive.today/20140327205410/http://aggreymemorialhighschool.com/ Website] |- |align=center| Academy of Christ the King |align=center|[[State school|Public school]] |align=center|[[Cape Coast]] |{{N/A}} |- |align=center| [[Adisadel College]]<ref>{{Cite web|url=https://www.adisadelcollege.net/|title=Adisadel College: Introduction|website=www.adisadelcollege.net|access-date=2019-02-03}}</ref> |align=center| [[Boarding school]] & [[Single-sex education|Boys school]] {{Citation needed span|ranked among the best in Africa|date=June 2020}} |align=center|[[Cape Coast]] |align=center|[http://www.adisadelcollege.net/ Website] |- |align=center| Cape Coast Technical Institute |align=center| [[Technical school]] |align=center|[[Cape Coast]] |{{N/A}} |- |align=center| Effutu Senior High School |align=center| [[Technical school]] |align=center|[[Effutu]] |align=center| [https://web.archive.org/web/20160303215117/http://www.esht.org/ Website] |- |align=center| [[Ghana National College]] |align=center| [[State school|Public school]] |align=center|[[Cape Coast]] |align=center|[https://web.archive.org/web/20211223223714/https://www.ghananationalcollege.org/ Website] |- |align=center| Commercial Service Institute {{Small|(C.S.I)}} |align=center| Commercial school |align=center|[[Cape Coast]] |{{N/A}} |- |align=center| [[Holy Child High School, Ghana|Holy Child High School]] |align=center| [[State school|Public school]] |align=center|[[Cape Coast]] |{{N/A}} |- |align=center| [[Mfantsipim School]]<ref>{{Cite web|url=http://mfantsipim.com/|title=MOBA Home|website=MOBA|access-date=2019-02-03}}</ref> |align=center| [[State school|Public school]] & [[Single-sex education|Boys school]] and established as "Wesleyan High School" {{Citation needed span|and is ranked as the 21st best school in [[Africa]]|date=June 2020}} |align=center|[[Cape Coast]] |align=center|[https://web.archive.org/web/20120424065615/http://mfantsipimschool.org/ Website] |- |align=center| Oguaa Senior High School |align=center| [[Technical school]] |align=center|[[Cape Coast]] |{{N/A}} |- |align=center| [[University Practice Secondary School|University Practice Senior High School]] |align=center| Public school |align=center|[[Cape Coast]] |{{N/A}} |- |align=center| [[Wesley Girls' High School]]<ref>{{Cite web|url=http://wesleygirls.edu.gh/|title=Wesley Girls High School - Home|website=wesleygirls.edu.gh|access-date=2019-02-03|archive-date=2021-11-28|archive-url=https://web.archive.org/web/20211128212741/http://www.wesleygirls.edu.gh/|url-status=dead}}</ref> |align=center| [[State school|Public school]] and [[Single-sex education|Girls school]] |align=center|[[Cape Coast]] |align=center|[https://web.archive.org/web/20211128212741/http://www.wesleygirls.edu.gh/ Website] |- |align=center| Saint Augustine's College |align=center| [[State school|Public school]] |align=center|[[Cape Coast]] |{{N/A}} |- style="background:#eee;" | | colspan="4" style="text-align:center;" |'''Senior High Schools in [[Gomoa District]]''' |- |align=center| [[Apam Senior High School]] |align=center| [[State school|Public school]] |align=center|Great Apass, [[Gomoa District]] |{{N/A}} |- |align=center| Gomoa Senior High School |align=center| [[Technical school]] |align=center|[[Dawurampon]] |{{N/A}} |- |align=center| Mozano Comm. Senior High School |align=center| Commercial school |align=center|[[Mozano]] |{{N/A}} |- |align=center|Mozano Experimental Senior High School |align=center| Commercial School |align=center|[[Mozano]] |{{N/A}} |- |align=center| Potsin T.I. Ahmadiya Senior High School |align=center| [[State school|Public school]] |align=center|[[Potsin]] |{{N/A}} |- style="background:#eee;" |Gomoa Gyaman Senior High School_Gomoa Gyaman | colspan="4" style="text-align:center;" |'''Senior High Schools in [[Komenda/Edina/Eguafo/Abirem District]]''' |- |align=center| Edinaman Day Senior High School |align=center| [[State school|Public school]] |align=center|[[Elmina]] |{{N/A}} |- |align=center| Eguafo-Abrem Senior High School |align=center| [[State school|Public school]] |align=center|[[Agona Abirem]] |{{N/A}} |- |align=center| Komenda Senior High School |align=center| [[State school|Public school]] |align=center|[[Komenda]] |{{N/A}} |- style="background:#eee;" | | colspan="4" style="text-align:center;" |'''Senior High Schools in [[Mfantsiman District]]''' |- |align=center| Ekumfi T. I. Ahmadiiyya Senior High School |align=center| [[State school|Public school]] |align=center| [[Esakyir]] |{{N/A}} |- |align=center| Kwegyir Aggrey Senior High School |align=center| Commercial school |align=center| [[Anomabo]] |{{N/A}} |- |align=center| Mankesim Senior High School |align=center| [[Technical school]] |align=center| [[Mankesim]] |{{N/A}} |- |align=center| [[Mfantsiman Girls Secondary School|Mfantsiman Girls Senior High School]]<ref>{{Cite web|url=http://www.mfantsiman.org/|title=Mfantsiman Girls' Secondary School - WELCOME TO OUR SCHOOL|website=www.mfantsiman.org|access-date=2019-01-31|archive-date=2018-12-20|archive-url=https://web.archive.org/web/20181220114113/http://mfantsiman.org/|url-status=dead}}</ref> |align=center| [[State school|Public school]] & [[Single-sex education|Girls school]] |align=center| [[Saltpond]] |{{N/A}} |- |align=center| Saltpond Methodist High School |align=center| [[State school|Public school]] |align=center| [[Saltpond]] |{{N/A}} |- style="background:#eee;" | | colspan="4" style="text-align:center;" |'''Senior High Schools in [[Twifo/Heman/Lower Denkyira District]]''' |- |align=center| Forever Young Senior High School |align=center| [[State school|Public school]] |align=center| [[Hemang]] |{{N/A}} |- |align=center| Jukwa Senior High School |align=center| [[State school|Public school]] |align=center| [[Jukwa]] |{{N/A}} |- |align=center| Twifo Praso Senior High School |align=center| [[State school|Public school]] |align=center| [[Twifo Praso]] |{{N/A}} |- style="background:#eee;" | | colspan="4" style="text-align:center;" |'''Senior High Schools in [[Upper Denkyira District]]''' |- |align=center| Boa-Amponsem Senior High School |align=center| [[State school|Public school]] |align=center| [[Dunkwa-On-Offin]] |{{N/A}} |- |align=center| Diaso Senior High School |align=center| [[State school|Public school]] |align=center| [[Diaso]] |{{N/A}} |- |align=center| Dunkwa Senior High School |align=center| [[Technical school]] |align=center| [[Dunkwa-On-Offin]] |{{N/A}} |- |align=center| Oxford Senior High School |align=center| [[State school|Public school]] |align=center| [[Dunkwa-On-Offin]] |{{N/A}} |- |align=center| St. Andrew's College |align=center| [[State school|Public school]] |align=center| [[Dunkwa-On-Offin]] |{{N/A}} |} ==[[Eastern Region, Ghana|Eastern Region]]== {| class="wikitable sortable" |- " ! style="width:18%;" class="unsortable"| School !class="unsortable"| Type !class="unsortable"| Location(s) !class="unsortable"| Website |- style="background:#eee;" | style="text-align:center;" colspan=4|'''Senior High Schools in [[Akuapim North District]] and [[Akuapim South District]]''' |- | style="text-align:center;" colspan=4|'''[[Akuapim North District]]''' |- |align=center|Presbyterian Senior High Technical School |align=center|[[State School|Public School]] |align=center|[[Aburi]] |{{N/A}} |- |align=center| [[H'Mount Sinai Senior High School|Hark Mount Sinai Senior High School]] |align=center|[[State school|Public school]] |align=center|[[Akropong|Akuapem-Akropong]] |{{N/A}} |- |align=center| [[Presbyterian Senior High School, Akuapim-Mampong|Presbyterian Senior High School]] |align=center|[[State school|Public school]] |align=center|[[Akuapim-Mampong]] |[https://web.archive.org/web/20130408000310/http://presecmpg.com/ Website] |- |align=center| [[Okuapeman Senior High School]] {{Small|(OKUASS)}} |align=center|[[State school|Public school]] |align=center|[[Akropong|Akuapem-Akropong]] |{{N/A}} |- |align=center| [[Nifa Senior High School]] {{Small|(NISEC)}} |align=center|[[State school|Public school]] |align=center|[[Adukrom]] |[https://web.archive.org/web/20160409174556/http://www.nifashs.com/ Website] {{Small|[https://www.bosuomma.com/ Alumini Website]}} |- |align=center| Asuom Senior High School |align=center|[[State school|Public school]] |align=center|[[Akropong]] |{{N/A}} |- |align=center| [[Presbyterian Senior High Technical School, Adukrom]] |align=center|[[Technical school]] |align=center|[[Adukrom]] |{{N/A}} |- |align=center| [[Benkum Senior High School]] |align=center|[[State school|Public school]] | style="text-align:center;"|[[Larteh Akuapem|Larteh-Akuapem]] |{{N/A}} |- | style="text-align:center;" colspan=4|'''[[Akuapim South District]]''' |- |align=center| Nsawam Senior High School |align=center|[[State school|Public school]] |align=center|[[Nsawam]] |{{N/A}} |- |align=center| Nsawam Business College |align=center|Commercial school |align=center|[[Nsawam]] |{{N/A}} |- |align=center| Adeiso Senior High School |align=center|[[State school|Public school]] |align=center|[[Adeiso]] |{{N/A}} |- |align=center| Presbyterian Senior High Technical School |align=center|[[Technical school]] |align=center|[[Aburi]] |{{N/A}} |- |align=center| [[Aburi Girls' Secondary School|Aburi Girls' Senior High School]] {{Small|(ABUGISS)}} |align=center|[[State school|Public school]] & [[Single-sex education|Girls school]] |align=center|[[Aburi]] |{{N/A}} |- |align=center| [[Adonten Senior High School]] |align=center|[[State school|Public school]] |align=center|[[Nsawam]] |{{N/A}} |- |align=center| Presby Senior High Technical School |align=center|[[Technical school]] |align=center|[[Nsawam]] |{{N/A}} |- |align=r| Saint Martin's Senior High School |align=center|[[State school|Public school]] |align=center|[[Nsawam-Adoagyiri]] |{{N/A}} |- style="background:#eee;" | style="text-align:center;" colspan=4|'''Senior High Schools in [[Akyemansa District]]''' |- |align=center| Ayirebi Senior High School- Akyem Ayirebi |align=center|[[State school|Public school]] |align=center|[[Ofoase]] |{{N/A}} |- style="background:#eee;" | style="text-align:center;" colspan=4|'''Senior High Schools in [[Asuogyaman District]]''' |- |align=center|[[Akosombo International School]] | |align=center|[[Akosombo]] |{{N/A}} |- |align-center|Adjena Senior High Technical School |align=center|[[State school|Public school]] |align=center|[[Akosombo]] |{{N/A}} |- |align=center| Gafad Afonope Senior High School |align=center|[[State school|Public school]] |align=center|[[Atimpoku]] |{{N/A}} |- |align=center| Akwamuman Senior High School |align=center|[[State school|Public school]] |align=center|[[Atimpoku]] |{{N/A}} |- |align=center| Apegusu Senior High School |align=center|[[State school|Public school]] |align=center|Akwamu Apegusu, [[Atimpoku]] |{{N/A}} |- |align=center| Anum Presbyterian Senior High School {{Small|(ANSEC)}} |align=center|[[State school|Public school]] |align=center|[[Anum]] |{{N/A}} |- |align=center| Boso Senior High Technical School {{Small|(BOSSTECH)}} |align=center|[[Technical School]] |align=center|Boso, [[Atimpoku]] |{{N/A}} |- style="background:#eee;" | style="text-align:center;" colspan=4|'''Senior High Schools in [[Atiwa West District]]''' |- |align=center| Kwabeng Anglican Senior High Technical {{Small|(KASHTS)}} |align=center|[[State school|Public school]] |align=center|[[Kwabeng]] |{{N/A}} |- |- style="background:#eee;" | style="text-align:center;" colspan=4|'''Senior High Schools in [[Birim Central Municipal District]] and [[Birim South District]]''' |- | style="text-align:center;" colspan=4|'''[[Birim Central Municipal District]]''' |- |align=center| Akroso Senior High School |align=center|[[State school|Public school]] |align=center|[[Akim Akroso]] |{{N/A}} |- |align=center|[[Oda Senior High School]] |align=center|[[State school|Public school]] |align=center|[[Akim Oda]] |align=center|[https://web.archive.org/web/20070928110728/http://www.odasco.net/ Website] |- | style="text-align:center;" colspan=4|'''[[Birim South District]]''' |- |align=center| St. Francis Senior High Technical School {{Small|(FRANSTECH)}} |align=center|Secondary /[[Technical school]] |align=center|[[Akim Oda]] |{{N/A}} |- |align=center| [[Akim Swedru Secondary School|Akim Swedru Senior High School]] {{Small|( AKISSS, ANNUANOM, Star of the East)}} |align=center|[[State school|Public Boarding school]] |align=center|[[Akim Swedru]] |align=center|[https://web.archive.org/web/20160407131006/http://www.akisss.edu.gh/ Website] |- |align=center| Akim State College |align=center|[[State school|Public school]] |align=center|[[Akim Swedru]] |{{N/A}} |- |align=center| Akim State College |align=center|[[State school|Public school]] |align=center|[[Akim Swedru]] |{{N/A}} |- style="background:#eee;" | style="text-align:center;" colspan=4|'''Senior High Schools in [[East Akim Municipal District]]''' |- | align="center" |[[Ofori Panin Senior High School]] | align="center" |[[State school|Public school]] | align="center" |Kukurantumi, Abuakwa-North, [[East Akim Municipal District]] |[https://web.archive.org/web/20151222114631/http://www.oforipaninshs.com/] |- |align=center| Nero Senior High School |align=center|[[State school|Public school]] |align=center|[[Kibi, Ghana|Kibi]] |{{N/A}} |- | style="text-align:center;"| Christian Heritage Senior High Technical School | style="text-align:center;"|[[Technical school]] | style="text-align:center;"| Kukurantumi, [[Kibi, Ghana|Kibi]] |{{N/A}} |- | style="text-align:center;"| Saint Paul Technical School | style="text-align:center;"|[[Technical school]] | style="text-align:center;"| Kukurantumi, [[Kibi, Ghana|Kibi]] | style="text-align:center;"| [https://web.archive.org/web/20220518052645/http://spatsedu.com/ Website] |- | style="text-align:center;"| Kibi Senior High Technical School | style="text-align:center;"|[[Technical school]] | style="text-align:center;"| [[Kibi, Ghana|Kibi]] |{{N/A}} |- | style="text-align:center;"| Abuakwa State College | style="text-align:center;"|[[State school|Public school]] | style="text-align:center;"| [[Kibi, Ghana|Kibi]] |{{N/A}} |- | style="text-align:center;"|Suhum Senior High Technical School | style="text-align:center;"|[[Technical school]] | style="text-align:center;"| [[Suhum, Ghana|Suhum]] |{{N/A}} |- | style="text-align:center;"|Asafo Akyem Senior High School | style="text-align:center;"|[[Technical school]] | style="text-align:center;"| Asafo, [[Kibi, Ghana|Kibi]] |{{N/A}} |- | style="text-align:center;"|Saint Stephen's Senior High Technical School | style="text-align:center;"|[[Technical school]] | style="text-align:center;"| Asiakwa, [[Kibi, Ghana|Kibi]] |{{N/A}} |- style="background:#eee;" | colspan="4" style="text-align:center;" |'''Senior High Schools in [[Fanteakwa District]]''' |- | style="text-align:center;"| Begoro Presbyterian Senior High School | style="text-align:center;"|[[State school|Public school]] | style="text-align:center;"|[[Akim Begoro]] |{{N/A}} |- | style="text-align:center;"| Osino Presbyterian Senior High Technical School | style="text-align:center;"|[[Technical school]] | style="text-align:center;"|[[Osino]] |{{N/A}} |- | style="text-align:center;"| Dei Technical Institute | style="text-align:center;"|Commercial school & [[Technical school]] | style="text-align:center;"|[[Begoro]] |{{N/A}} |- | style="text-align:center;"| Manchester Senior High School | style="text-align:center;"|[[State school|Public school]] | style="text-align:center;"|[[Begoro]] |{{N/A}} |- | style="text-align:center;"| New Nsutam Senior High School | style="text-align:center;"|[[State school|Public school]] | style="text-align:center;"|Nsutam, [[Begoro]] |{{N/A}} |- style="background:#eee;" | colspan="4" style="text-align:center;" |'''Senior High Schools in [[Kwaebibirem District]]''' |- | style="text-align:center;"| [[St Roses Senior High (Akwatia)|St Roses Senior High School]] | style="text-align:center;"|[[State school|Public school]] | style="text-align:center;"|[[Akwatia]] |[https://web.archive.org/web/20230227195951/http://strosesshs.com/ Website] |- style="background:#eee;" | colspan="4" style="text-align:center;" |'''Senior High Schools in [[Kwahu South District]], [[Kwahu East District]] and [[Kwahu West District]]''' |- | colspan="4" style="text-align:center;" |'''[[Kwahu South District]]''' |- | style="text-align:center;"| Kwahu Ridge Senior High Technical School | style="text-align:center;"|[[Technical school]] | style="text-align:center;"|[[Obo Kwahu]] |{{N/A}} |- | style="text-align:center;"| Mpraeso Senior High School(Mpass) | style="text-align:center;"|[[State school|Public school]] | style="text-align:center;"|[[Mpraeso]] |{{N/A}} |- | colspan="4" style="text-align:center;" |'''[[Kwahu East District]]''' |- | style="text-align:center;"| St. Paul's Senior High School | style="text-align:center;"|[[State school|Public school]] | style="text-align:center;"|Asakraka, [[Abetifi (Ghana parliament constituency)|Abetifi]] |{{N/A}} |- | style="text-align:center;"| Abetifi Presbyterian Senior High School | style="text-align:center;"|[[State school|Public school]] | style="text-align:center;"|[[Abetifi (Ghana parliament constituency)|Abetifi]] |{{N/A}} |- | style="text-align:center;"| Abetifi Senior High Technical School | style="text-align:center;"|[[Technical school]] | style="text-align:center;"|[[Abetifi (Ghana parliament constituency)|Abetifi]] |{{N/A}} |- | style="text-align:center;"| St. Dominics Senior High School | style="text-align:center;"|[[State school|Public school]] | style="text-align:center;"|[[Pepease]] |{{N/A}} |- | style="text-align:center;"| Nkwatia Senior High School {{Small|(NKWASCO)}} | style="text-align:center;"|[[State school|Public school]] | style="text-align:center;"|[[Nkwatia Kwahu]] |{{N/A}} |- | style="text-align:center;"| [[St. Peter's Boys Senior Secondary School|St. Peter's Boys Senior High School]] | style="text-align:center;"|[[State school|Public school]] & [[Single-sex education|Boys school]] | style="text-align:center;"|[[Nkwatia Kwahu]] |{{N/A}} New Generation College-Nkawkaw |- | colspan="4" style="text-align:center;" |'''[[Kwahu West District]]''' |- | style="text-align:center;"| Nkawkaw Senior High School | style="text-align:center;"|[[State school|Public school]] | style="text-align:center;"|[[Nkawkaw]] |{{N/A}} |- style="background:#eee;" | colspan="4" style="text-align:center;" |'''Senior High Schools in [[Manya Krobo District]]''' |- | style="text-align:center;"| Somanya Senior High Technical School {{Small|(SOTECH)}} | style="text-align:center;"|[[Technical school]] | style="text-align:center;"|[[Odumase Krobo, Nuaso, Ghana|Odumase Krobo]] |{{N/A}} |- | style="text-align:center;"| Manya Krobo Senior High School | style="text-align:center;"|[[State school|Public school]] | style="text-align:center;"|[[Odumase Krobo, Nuaso, Ghana|Odumase Krobo]] |{{N/A}} |- | style="text-align:center;"| [[Krobo Girls Senior High School|Krobo Girls' Senior High School]] | style="text-align:center;"|[[State school|Public school]] & [[Single-sex education|Girls school]] | style="text-align:center;"|[[Odumase Krobo, Nuaso, Ghana|Odumase Krobo]] |{{N/A}} |- | style="text-align:center;"| [[Akro Senior High Technical School]] | style="text-align:center;"|[[State school|Public school]] | style="text-align:center;"|[[Odumase Krobo, Nuaso, Ghana|Odumase Krobo]] |{{N/A}} |- | style="text-align:center;"| Asesewa Day Senior High School | style="text-align:center;"|[[State school|Public school]] | style="text-align:center;"|[[Odumase Krobo, Nuaso, Ghana|Odumase Krobo]] |{{N/A}} |- | style="text-align:center;"| Asesewa Agriculture Senior High School | style="text-align:center;"|Commercial school | style="text-align:center;"|[[Odumase Krobo, Nuaso, Ghana|Odumase Krobo]] |{{N/A}} |- | style="text-align:center;"| Akuse Senior High School | style="text-align:center;"|[[State school|Public school]] | style="text-align:center;"|[[Odumase Krobo, Nuaso, Ghana|Odumase Krobo]] |{{N/A}} |- style="background:#eee;" | colspan="4" style="text-align:center;" |'''Senior High Schools in [[Suhum/Kraboa/Coaltar District]]''' |- | style="text-align:center;"| Suhum Senior High School | style="text-align:center;"|[[Technical school]] | style="text-align:center;"|[[Suhum, Ghana|Suhum]] |{{N/A}} |- style="background:#eee;" | colspan="4" style="text-align:center;" |'''Senior High Schools in [[New-Juaben Municipal District]]''' |- | style="text-align:center;"| Koforidua Senior High School {{Small|(KOSEC)}} | style="text-align:center;"|[[State school|Public school]] | style="text-align:center;"|[[Koforidua]] |{{N/A}} |- | style="text-align:center;"| Ghana Senior High School {{Small|(GHANASS)}} | style="text-align:center;"|[[State school|Public school]] | style="text-align:center;"|[[Koforidua]] |{{N/A}} |- | style="text-align:center;"| [[Koforidua Senior High Technical School]] {{Small|(KSTS)}} | style="text-align:center;"|[[Technical school]] | style="text-align:center;"|[[Koforidua]] |{{N/A}} |- | style="text-align:center;"| New-Juaben Senior High Commercial School {{Small|(NJUASCO)}} | style="text-align:center;"|[[State school|Public school]] | style="text-align:center;"|[[Koforidua]] |[https://web.archive.org/web/20130516121757/http://njuasco.edu.gh/ Website] |- | style="text-align:center;"| [[Pope John Senior High School and Minor Seminary]] {{Small|([[POJOSS]])}} | style="text-align:center;"|[[State school|Public school]], [[Single sex education|Boys school]] and [[Roman Catholic]] school | style="text-align:center;"|[[Koforidua]] |[http://pojossonline.com/ Website]{{Dead link|date=January 2017 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }} |- | style="text-align:center;"| Universal Girls Senior High School {{Small|(UNIGISS)}} | style="text-align:center;"|[[State school|Private school]] | style="text-align:center;"|[[Koforidua]] |{{N/A}} |- | style="text-align:center;"| Pentecost Senior High School {{Small|(PENSEC)}} | style="text-align:center;"|[[State school|Private school]] | style="text-align:center;"|[[Koforidua]] |{{N/A}} |- | style="text-align:center;"| Oyoko Methodist Senior High School {{Small|(OMESS)}} | style="text-align:center;"|[[State school]] | style="text-align:center;"|[[Koforidua]] |{{N/A}} |- | style="text-align:center;"| Peace Hill Senior High School | style="text-align:center;"|[[State school|Private school]] | style="text-align:center;"|[[Koforidua]] |{{N/A}} |- | style="text-align:center;"| SDA Senior High School {{Small|(SEDASS)}} | style="text-align:center;"|[[State school|Public school]] | style="text-align:center;"|[[Koforidua]] |{{N/A}} |- style="background:#eee;" | colspan="4" style="text-align:center;" |'''Senior High Schools in [[West Akim Municipal District]]''' |- | style="text-align:center;"| Asamankese Senior High School | style="text-align:center;"|[[State school|Public school]] | style="text-align:center;"| [[Asamankese]], [[West Akim Municipal District]] |{{N/A}} |- | style="text-align:center;"| St. Thomas Senior High School | style="text-align:center;"|[[State school|Public school]] | style="text-align:center;"| [[Asamankese]], [[West Akim Municipal District]] |{{N/A}} |- | style="text-align:center;"| Lydia Memorial School | style="text-align:center;"| [[Private school]] / [[Independent school]] | style="text-align:center;"| [[Asamankese]], [[West Akim Municipal District]] |{{N/A}} |- style="background:#eee;" | colspan="4" style="text-align:center;" |'''Senior High Schools in [[Yilo Krobo District]]''' |- | style="text-align:center;"| Yilo Krobo Senior High School | style="text-align:center;"|[[State school|Public school]] | style="text-align:center;"|Somanya, [[Yilo Krobo District]] |{{N/A}} |- | style="text-align:center;"| Klo Agogo Senior High School | style="text-align:center;"|[[State school|Public school]] | style="text-align:center;"|[[Koforidua]] |{{N/A}} |- | style="text-align:center;"| Koforidua Technical Institute | style="text-align:center;"|Commercial school & [[Technical school]] | style="text-align:center;"|[[Koforidua]] |{{N/A}} |- | style="text-align:center;"|Asesewa Senior High School | style="text-align:center;"|[[State school|Public school]] | style="text-align:center;"|[[Asesewa]] |{{N/A}} |- | style="text-align:center;"|[[Methodist Girls' High School (Mamfe)|Methodist Girls' High School]] | style="text-align:center;"|[[State school|Public school]] & [[Single-sex education|Girls school]] | style="text-align:center;"|Mamfe-Akuapem, [[Akuapim North District]] |{{N/A}} |} ==[[Greater Accra Region]]== {| class="wikitable sortable" style="width:100%;text-align: center" |- !class="unsortable" style="width:18%"|School !class="unsortable"|Type !class="unsortable"|Location(s) !class="unsortable"|Website |- |[[Accra Academy]]<ref>{{Cite web|url=http://www.accraacaalumni.com/photo.htm|title=HOME|website=www.accraacaalumni.com|access-date=2019-02-03|archive-date=2018-07-02|archive-url=https://web.archive.org/web/20180702054815/http://www.accraacaalumni.com/photo.htm|url-status=dead}}</ref> |[[Public school (government funded)|Public school]] & [[Single-sex education|Boys school]] |[[Bubuashi]], [[Accra]] |[https://web.archive.org/web/20160207060734/http://accraacademy.edu.gh/ Website] |- |[[Ghana-Lebanon Islamic School (GLIS)]] |Private School |Kwame Nkrumah Circle, [[Accra]] |[https://glis.edu.gh/ website] |- |Accra Technical Training Center {{Small|(ATTC)}} |Public school |[[Kokomlemle]], [[Accra]] |[https://attcghana.com/about/ Website] |- |[[Accra Girls Senior High School|Accra Girls Senor High School]] |[[State school|Public school]] & [[Single-sex education|Girls school]] |[[Maamobi]] |{{N/A}} |- |Accra Grammar School |[[State school|Public school]] |[[Accra]] |[http://www.agsedu.org/ Website] |- |[[Accra High School]] |[[State school|Public school]] |[[Asylum Down]] |{{N/A}} |- |[[Achimota School]]<ref>{{Cite web|url=http://www.ghanaschoolsinfo.org/project/840|title=Ghana Education Service, Ministry of Education|website=www.ghanaschoolsinfo.org|access-date=2019-02-03}}</ref> |[[Boarding school]] |[[Accra]] |[https://web.archive.org/web/20120320012143/http://www.oldachimotan.net/oaanew/ Website] |- |Alpha Beta Christian College |[[International school]] |[[Accra]] |[http://www.alphabeta.edu.gh/ Website] |- |Al-Rayan International School (ARIS) |[[International school]] |[[Accra]] |[http://aris.edu.gh Website] |- |[[American International School of Accra|American Curriculum International School]] |[[International school]] |[[Accra]] |[http://www.aisaccra.org/ Website] |- |Armed Forces Senior High Technical School |[[Technical school]] |[[Burma Camp]] |{{N/A}} |- |[[St. Thomas Aquinas Senior High School|St. Thomas Aquinas]]<ref>{{Cite web|url=http://www.ghana.gov.gh/index.php/media-center/features/3604-thomas-aquinas-senior-high-school-celebrates-65-years|title=THOMAS AQUINAS SENIOR HIGH SCHOOL CELEBRATES 65 YEARS - Government of Ghana|website=www.ghana.gov.gh|access-date=2019-02-03|archive-date=2019-02-02|archive-url=https://web.archive.org/web/20190202092614/http://www.ghana.gov.gh/index.php/media-center/features/3604-thomas-aquinas-senior-high-school-celebrates-65-years|url-status=dead}}</ref>[[St. Thomas Aquinas Senior High School|Senior High School]] |[[State school|Public school]] & [[Single-sex education|Boys school]] |[[Cantonments]] |[https://web.archive.org/web/20130704214401/http://saintaquinasschool.com/ Website] |- |[[St. Francis Xavier Senior High School]] |[[Catholic & Private School]] |[[kotobabi]] |[http://sfxsenior.com/ Website] |- |Apostle Safo School of Arts and Sciences |[[State school|Private school]] |[[Awoshie]] |[https://greatassas.com// Website] |- |Christ International Senior High Secondary School |[[Private school|Day & Boarding]] |North Taifa, Kwabenya, [[Accra]] |{{N/A}} |- |[[Christian Methodist Senior High School]] |[[State school|Public school]] |New Aplaku, [[Accra]] |{{N/A}} |- |Corpus Christi Senior Senior High School |[[State school|Private school]] |[[Accra]] |{{N/A}} |- |Danquah International School |[[Private school (non-government funded)|Private school]] & [[mixed-sex education]] |[[Tesano]], [[Accra]] |[https://web.archive.org/web/20180814224144/https://www.disghana.com/ Website] |- |Dansoman Senior High School |[[State school|Public school]] |[[Dansoman]] |{{N/A}} |- |Ebenezer Senior High School<ref>{{Cite web|url=https://ebenezer-shs.edu.gh/|title=Ebenezer Senior High School (Padua)|access-date=2022-06-05|archive-date=2022-05-23|archive-url=https://web.archive.org/web/20220523125818/https://ebenezer-shs.edu.gh/|url-status=dead}}</ref> |[[State school|Public school]] |[[Dansoman]] |[https://web.archive.org/web/20220523125818/https://ebenezer-shs.edu.gh/ Website] |- |Edge Hill Senior High School |[[State school|Private school]] |[[Awoshie]] |{{N/A}} |- |Pank Senior High School |[[State school|Private school]] |[[Awoshie]] |{{N/A}} |- |Faith Montessori School and International College |[[International school]] |[[Accra]] |[http://www.faithmontessorischool.com/ Website] |- |[[Ghana International School]] |[[International school]] |[[Accra]] |[http://www.gis.edu.gh/ Website] |- |Galaxy International School |[[International school]] |[[Accra]] |[https://web.archive.org/web/20230530015323/http://galaxyschool.net/ Website] |- |Holy Trinity Senior High School |[[State school|Public school]] |[[Accra]] |{{N/A}} |- |Kaneshie Senior High School |[[Technical school]] |[[Kaneshie]] |{{N/A}} |- |Kinbu Senior High and Technical School |[[Secondary and Technical school]] |[[Kinbu]] |{{N/A}} |- |La Presbyterian Senior High School |[[State school|Public school]] |[[Accra]] |{{N/A}} |- |[[Labone Senior High School]] |[[State school|Public school]] |[[Labone]] |[https://web.archive.org/web/20220518153900/http://laboneshs.net/ Website] |- |Liberty American School(LAS) |[[Private school]] & [[International school]] |[[Accra]] |[https://web.archive.org/web/20220517234846/https://www.libertyas.org/ Website] |- |[[Lincoln Community School]] |[[Private school]] & [[International school]] |[[Accra]] |[https://www.lincoln.edu.gh/ Website] |- |Madina Senior High School |[[State school|Public school]] |[[Madina, Ghana|Madina]], [[Accra]] |[https://web.archive.org/web/20220526232909/https://www.shs-massec.com/ Website] |- |Nungua Senior High School |[[State school|Public school]] |[[Nungua]] |{{N/A}} |- |[[O'Reilly Senior High School]] |[[State school|Public school]] |[[1St Circular Cl, Teshie Okpoi Gonno]] |[https://oreillyseniorhighschool.com/ Website] |- |Odorgonno Senior High School |[[State school|Public school]] |[[Awoshie]] |{{N/A}} |- |Osu Presbyterian Senior High School |[[State school|Public school]] |[[Osu, Accra]] |{{N/A}} |- |[[Presbyterian Boys' Secondary|Presbyterian Boys' Senior High School]] |[[State school|Public school]] & [[Single-sex education|Boys school]] |[[Legon]], [[Accra]] |[https://web.archive.org/web/20111231165407/http://presec.edu.gh/site/ Website] |- | [[Reverend John Teye Memorial Institute]] | Private Christian School | Ofankor | [https://web.archive.org/web/20220520195108/https://www.johnteye.edu.gh/ Website] |- |St. Margaret Mary Senior High School |[[State school|Public school]] |[[Dansoman]] |{{N/A}} |- |[[St Mary's Senior High School (Ghana)|Saint Mary's Senior High School]] |[[State school|Public school]] |[[Korle Gonno]] |{{N/A}} |- |Teshie Presby Senior High School |[[State school|Public school]] |[[Teshie]] |{{N/A}} |- |Wesley Grammar wes G |[[State school|Public school]] |[[Dansoman]] |{{N/A}} |- style="background:#eee" |colspan=4|'''Senior High Schools in [[Dangme East District]] and [[Dangme West Districts(Shai-osudoku & Ningo Prampram)]]''' |- |colspan=4|'''[[Dangme East District]]''' |- |Ada Senior High School |[[State school|Public school]] |[[Ada-Foah]] |{{N/A}} |- |Ada Senior High Technical School |[[Technical school]] |[[Ada, Ghana|Ada]] |{{N/A}} |- |colspan=4|'''[[Shai-Osudoku District & Ningo-Prampram District]]''' |- |[[Ghanata Senior High School]] |[[State school|Public school]] {{Citation needed span|ranked among the best in Africa|date=June 2020}} |P.O. Box DD 50, Dodowa. [[Shai-Osudoku District]] |[https://web.archive.org/web/20161009113241/http://ghanata.edu.gh/ghanata/ Website] |- |Ningo Senior High School |[[State school|Public school]] |[[Old Ningo]] |{{N/A}} |- |Osudoku Secondary |[[Technical school]] |[[Asutsuare]] |{{N/A}} |- |Zion Methodist Secondary Technical School |[[Technical school]] |Dawhenya, [[Dangme West District]] |{{N/A}} |- style="background:#eee" |colspan=4|'''Senior High Schools in [[Tema Municipal District]]''' |- |[[Ashaiman Senior High School|Ashiaman Senior High School]] |[[State school|Public school]] |[[Ashiaman]] |{{N/A}} |- |[[Chemu Senior High School]] |[[State school|Public school]] |[[Tema Community 4]] |{{N/A}} |- |Manhean Senior High School |[[Technical school]] |[[Tema New Town]] |{{N/A}} |- |Our Lady of Mercy Senior High School |[[State school|Public school]] |[[Tema Community 4]] |{{N/A}} |- |Presbyterian Senior High School |[[State school|Public school]] |[[Tema]] |{{N/A}} |- |SOS Hermann Gmeiner International College |[[International school]] |[[Tema]] |[http://www.soshgic.edu.gh Website] |- |Tema International College |[[International school]] |[[Tema]] |{{N/A}} |- |[[Tema Methodist Day Senior High School]] |[[State school|Public school]] |[[Tema]] |{{N/A}} |- |Tema Senior High School<ref>{{Cite web|url=http://www.ghanaschoolsinfo.org/project/739|title=Ghana Education Service, Ministry of Education|website=www.ghanaschoolsinfo.org|access-date=2019-02-03}}</ref> |[[State school|Public school]] |[[Tema Community 5]] |{{N/A}} |- |Saint Stephen's International school |[[International school]] |[[Tema]] |{{N/A}} |- |Witsands International Senior High School |[[International school]] |[[Tema]] |{{N/A}} |- |GIU International Christian Academy |[[International school|International School]] |[[Tema]] |[http://www.giuc.org GIU Christian Academy] |- style="background:#eee" |colspan=4|'''Senior High Schools in [[Ga East District]] and [[Ga West District]]''' |- |colspan=4|'''[[Ga East District]]''' |- |[[Action Secondary Technical School|Action Senior High Technical School]] |[[Private school]] |[[Madina, Ghana|Madina]] |{{N/A}} |- |[[St. Peter's Mission Schools]] (Day & Boarding) |[[Private school]] |Near Manet Palm, Ogbojo, East Legon, Accra, Ghana. |[https://web.archive.org/web/20240811234652/https://stpetersmission.edu.gh/ Website] |- |[[West Africa Secondary School|West Africa Senior High School]] |[[State school|Public school]] |[[Adenta]] |[https://web.archive.org/web/20160313064843/http://westafricashs.com/ Website] |- |Madina Senior High School |[[State school|Public school]] |[[Madina, Ghana|Madina]] |[https://web.archive.org/web/20220526232909/https://www.shs-massec.com/ Website] |- |colspan=4|'''[[Ga West District]]''' |- |Amasaman Senior High School |[[Technical school]] |[[Amasaman]] |{{N/A}} |- |Torkuase Senior High School |[[State school|Public school]] |[[Torkuase]] |{{N/A}} |- |Wadud Senior High School |[[State school|Public school]] |[[Amasaman]] |{{N/A}} |- |Haavad's Senior High School |[[State school|Private school]] |[[Amasaman]] |{{N/A}} |- |North Legon Little Campus | | |{{N/A}} |- |Crystal Heights International School |[[Private School]] |[[Amasaman]] |[https://web.archive.org/web/20200923195859/https://crystalheightsintl.com/ Website] |} == [[Northern Region, Ghana|Northern Region]] == {| class="wikitable sortable" |- ! style="width:18%;" class="unsortable"| School !class="unsortable"| Type !class="unsortable"| Location(s) !class="unsortable"| Website |- style="background:#eee;" | style="text-align:center;" colspan=4|'''Senior High Schools in [[East Gonja District]]''' |- |align=center| Salaga Senior High School |align=center|[[State school|Public school]] |align=center|[[Salaga]] |{{N/A}} |- |align=center| Salaga T.I Amadiyya Senior High School |align=center|[[State school|Public school]] |align=center|[[Salaga]] |{{N/A}} |- style="background:#eee;" | style="text-align:center;" colspan=4|'''Senior High Schools in [[East Mamprusi District]]''' |- |align=center| Nalerigu Secondary School |align=center|[[State school|Public school]] |align=center|[[Nalerigu]] |{{N/A}} |- |align=center| Nalerigu Youth Leadership Vocational Training Centre |align=center|[[State school|Public school]] |align=center|[[Nalerigu]] |{{N/A}} |- |align=center| [[Gambaga Girls Senior High School]] |align=center|[[State school|Public school/Girls School]] |align=center|[[Gambaga]] |{{N/A}} |- style="background:#eee;" | style="text-align:center;" colspan=4|'''Senior High Schools in [[West Mamprusi District]]''' |- |align=center| Walewale Senior High Technical School{{Small|(WALSECTEC)}} |align=center|[[State school|Public school]] |align=center|[[Walewale]] |{{N/A}} |- |align=center| Walewale Vocational/Technical Institute {{Small|(WALVOC)}} |align=center|[[State school|Public school]] |align=center|[[Walewale]], |{{N/A}} |- |align=center| Excellence Senior High |align=center|[[Private school]] |align=center|[[Jaagbanni]], |{{N/A}} |- |align=center| Marakaz Islamic Senior High |align=center|[[Private school]] |align=center|[[Walewale]], |{{N/A}} |- |align=center| Glorious Step Senior High |align=center|[[Private school]] |align=center|[[Kukuaazugu]], |{{N/A}} |- |align=center| Saboba E. P Senior High School {{Small|(EPSEC)}} |align=center|[[State school|Public school]] |align=center|[[Saboba]], Saboba Chereponi |{{N/A}} |- |align=center| St. Joseph's Senior High Technical School {{Small|(SABTECH)}} |align=center|[[State school|Public school]] |align=center|Saboba, [[Saboba Chereponi]] |{{N/A}} |- style="background:#eee;" | style="text-align:center;" colspan=4|'''Senior High Schools in [[Savelugu-Nanton District]]''' |- |align=center| Savelugu Senior High School |align=center|[[State school|Public school]] |align=center|[[Savelugu]] |{{N/A}} |- |align=center| Pong-Tamale Senior High School |align=center|[[State school|Public school]] |align=center|[[Pong-Tamale]] |{{N/A}} |- style="background:#eee;" | style="text-align:center;" colspan=4|'''Senior High Schools in [[Tamale Municipal District]]''' |- |align=center|Business Senior High School |align=center|Commercial school |align=center|[[Tamale, Ghana|Tamale]] |{{N/A}} |- |align=center|[[Ghana Senior High School Tamale (Ghanasco)|Ghana Senior High School {{Small|(GHANASCO)}}]] |align=center|[[State school|Public school]] |align=center|[[Tamale, Ghana|Tamale]] |{{N/A}} |- |align=center| Northern School of Business |align=center|Commercial school |align=center|[[Tamale, Ghana|Tamale]] |{{N/A}} |- |align=center| St. Charles Senior High School |align=center|[[State school|Public school]] |align=center|[[Tamale, Ghana|Tamale]] |{{N/A}} |- |align=center| [[Tamale Girls Secondary School|Tamale Girls Senior High School]] |align=center|[[State school|Public school]] & [[Single-sex education|Girls school]] |align=center|[[Tamale, Ghana|Tamale]] |{{N/A}} |- |align=center| [[Tamale Senior High School]] {{Small|(Tamasco)}} |align=center|[[State school|Public school]] |align=center|[[Tamale, Ghana|Tamale]] |{{N/A}} |- |align=center| Tamale Islamic Senior High School {{Small|(TISSEC)}} |align=center|[[Madh'hab|Islamic School]] |align=center|[[Tamale, Ghana|Tamale]] |{{N/A}} |- |align=center|Anbariya Senior High School {{Small|(Anbariya)}} |align=center|[[State school|Islamic School]] |align=center|[[Tamale, Ghana|Tamale]] |{{N/A}} |- style="background:#eee;" | style="text-align:center;" colspan=4|'''Senior High Schools in [[Tolon/Kumbungu District]]''' |- |align=center| Tolon Senior High School |align=center|[[State school|Public school]] |align=center|[[Tolon (Ghana parliament constituency)|Tolon]] |{{N/A}} |- |align=center| Kasuliyili Senior High School |align=center|[[State school|Public school]] |align=center|[[Kasuliyili(Ghana parliament constituency)|Kasuliyili]] |{{N/A}} |- |align=center| Kumbungu Senior High School |align=center|[[State school|Public school]] |align=center|[[Kumbungu (Ghana parliament constituency)|Kumbungu]] |{{N/A}} |- style="background:#eee;" | style="text-align:center;" colspan=4|'''Senior High Schools in [[West Gonja District]]''' |- |align=center| Damongo Senior High School |align=center|[[State school|Public school]] |align=center|[[Damongo]] |{{N/A}} |- |align=center| Ndewura Jakpa Senior High Technical School |align=center|[[Technical school]] |align=center|[[Damongo]] |{{N/A}} |- style="background:#eee;" | style="text-align:center;" colspan=4|'''Senior High Schools in [[Yendi District]]''' |- |align=center| Yendi Senior High School |align=center|[[State school|Public school]] |align=center|[[Yendi]] |{{N/A}} |- |align=center| Dagbon State Senior High Technical School |align=center|[[Technical school]] |align=center|[[Yendi]] |{{N/A}} |- style="background:#eee;" | style="text-align:center;" colspan=4|'''Senior High Schools in [[Zabzugu/Tatale District]]''' |- |align=center| Zabzugu Senior High School |align=center|[[State school|Public school]] |align=center|[[Zabzugu-Tatale (Ghana parliament constituency)|Zabzugu]] |{{N/A}} |- |align=center| Tatale EP Senior High Technical School |align=center|[[Technical school]] |align=center|[[Zabzugu-Tatale (Ghana parliament constituency)|Tatale]] |{{N/A}} |- |align=center| Business College International |align=center|[[Private School]] |align=center|[[Tamale, Ghana|Tamale]] |{{N/A}} |- | colspan=4|<span id="notes gs1"></span><sup>1</sup>{{Expand list|date=March 2012}} |} ==[[Oti Region]]== {| class="wikitable sortable" |- ! style="width:18%;" class="unsortable"| School !class="unsortable"| Type !class="unsortable"| Location(s) !class="unsortable"| Website |- style="background:#eee;" | colspan="4" style="text-align:center;" |'''Senior High Schools in [[Jasikan District]]''' |- | style="text-align:center;"| Baglo Senior High School<ref name="auto">{{Cite web|url=https://ghanaschoolsinfo.org/project/8266|title=Ghana Education Service, Ministry of Education|website=ghanaschoolsinfo.org|access-date=2019-04-24|archive-date=2019-04-24|archive-url=https://web.archive.org/web/20190424044156/https://ghanaschoolsinfo.org/project/8266|url-status=dead}}</ref> | style="text-align:center;"|[[Technical school]] | style="text-align:center;"|[[Baglo]] |{{N/A}} |- | style="text-align:center;"| Bueman Senior High School<ref>{{Cite web|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/Bueman-Senior-High-School-cries-for-help-185408|title=Bueman Senior High School cries for help|website=www.ghanaweb.com|access-date=2019-04-24}}</ref> | style="text-align:center;"|[[State school|Public school]] | style="text-align:center;"|[[Jasikan]] |{{N/A}} |- | style="text-align:center;"| Nkonya Senior High School<ref>{{Cite web|url=https://ghanaschoolsinfo.org/project/402|title=Ghana Education Service, Ministry of Education|website=ghanaschoolsinfo.org|access-date=2019-04-24|archive-date=2019-04-24|archive-url=https://web.archive.org/web/20190424044206/https://ghanaschoolsinfo.org/project/402|url-status=dead}}</ref> | style="text-align:center;"|[[State school|Public school]] | style="text-align:center;"|[[Nkonya]] |{{N/A}} |- | style="text-align:center;"| Nattan Senior High School | style="text-align:center;"|[[State school|Public school]] | style="text-align:center;"|[[Nkonya]] |{{N/A}} |- | style="text-align:center;"| Okadjakrom Senior High School<ref>{{Cite web|url=https://gbcghana.com/1.10971031|title=Okadjakrom SHS accountants arrested for allegedly stealing|last=Afful|first=Henrietta|website=www.gbcghana.com|access-date=2019-04-24|archive-date=2019-04-24|archive-url=https://web.archive.org/web/20190424044158/https://www.gbcghana.com/1.10971031|url-status=dead}}</ref> | style="text-align:center;"|[[Technical school]] | style="text-align:center;"|[[Okadjakrom]] |{{N/A}} |- | style="text-align:center;"| Worawora Secondary<ref>{{Cite web|url=https://ghanaschoolsinfo.org/project/388|title=Ghana Education Service, Ministry of Education|website=ghanaschoolsinfo.org|access-date=2019-04-24|archive-date=2019-04-24|archive-url=https://web.archive.org/web/20190424044203/https://ghanaschoolsinfo.org/project/388|url-status=dead}}</ref> | style="text-align:center;"|[[State school|Public school]] | style="text-align:center;"|[[Worawora]] |{{N/A}} |- style="background:#eee;" | colspan="4" style="text-align:center;" |'''Senior High Schools in [[Kadjebi District]]''' |- | style="text-align:center;"|[[Ahamansu Islamic Senior High School]]<ref>{{Cite web|url=https://ghanaschoolsinfo.org/project/239|title=Ghana Education Service, Ministry of Education|website=ghanaschoolsinfo.org|access-date=2019-04-24|archive-date=2019-04-24|archive-url=https://web.archive.org/web/20190424044201/https://ghanaschoolsinfo.org/project/239|url-status=dead}}</ref> | style="text-align:center;"|Islamic School/ [[State school|Public School]] | style="text-align:center;"|[[Ahamansu]] |{{N/A}} |- | style="text-align:center;"| Dodi-Papase Comm. Senior High School<ref>{{Cite web|url=https://ghanaschoolsinfo.org/project/232|title=Ghana Education Service, Ministry of Education|website=ghanaschoolsinfo.org|access-date=2019-04-24|archive-date=2019-04-24|archive-url=https://web.archive.org/web/20190424044206/https://ghanaschoolsinfo.org/project/232|url-status=dead}}</ref> | style="text-align:center;"|Commercial school | style="text-align:center;"|[[Dodi Papase]] |{{N/A}} |- | style="text-align:center;"| [[Kadjebi-Asato Secondary School|Kadjebi-Asato Senior High School]]<ref>{{Cite web|url=http://kaseconline.org/|title=Kadjebi-Asato Secondary School|website=Kadjebi-Asato Secondary School|access-date=2019-04-24|archive-date=2018-04-22|archive-url=https://web.archive.org/web/20180422013442/http://kaseconline.org/|url-status=dead}}</ref> | style="text-align:center;"|[[State school|Public school]] | style="text-align:center;"|[[Kadjeto-Asato]] |{{N/A}} |- style="background:#eee;" | colspan="4" style="text-align:center;" |'''Senior High Schools in [[Krachi District]] and [[Krachi East District]]''' |- | style="text-align:center;"| Asukawkaw Senior High School<ref>{{Cite web|url=https://ghanaschoolsinfo.org/project/8109|title=Ghana Education Service, Ministry of Education|website=ghanaschoolsinfo.org|access-date=2019-04-24|archive-date=2019-04-24|archive-url=https://web.archive.org/web/20190424044205/https://ghanaschoolsinfo.org/project/8109|url-status=dead}}</ref> | style="text-align:center;"|[[State school|Public school]] | style="text-align:center;"|[[Asukawkaw]] |{{N/A}} |- | style="text-align:center;"| Kete-Krachi Senior High School | style="text-align:center;"|[[Institute of technology|Technology school]] | style="text-align:center;"|[[Kete-Krachi]] |{{N/A}} |- | style="text-align:center;"| Kpassa Senior High School<ref>{{Cite web|url=https://ghanaschoolsinfo.org/project/27|title=Ghana Education Service, Ministry of Education|website=ghanaschoolsinfo.org|access-date=2019-04-24|archive-date=2019-04-24|archive-url=https://web.archive.org/web/20190424044154/https://ghanaschoolsinfo.org/project/27|url-status=dead}}</ref> | style="text-align:center;"|[[State school|Public school]] | style="text-align:center;"|[[Kpassa]] |{{N/A}} |- | style="text-align:center;"| Krachi Senior High School<ref>{{Cite web|url=https://ghanaschoolsinfo.org/project/202|title=Ghana Education Service, Ministry of Education|website=ghanaschoolsinfo.org|access-date=2019-04-24|archive-date=2019-04-24|archive-url=https://web.archive.org/web/20190424044204/https://ghanaschoolsinfo.org/project/202|url-status=dead}}</ref> | style="text-align:center;"|[[State school|Public school]] | style="text-align:center;"|[[Kete-Krachi]] |{{N/A}} |- | style="text-align:center;"| Oti Senior High School<ref>{{Cite web|url=https://ghanaschoolsinfo.org/project/708|title=Ghana Education Service, Ministry of Education|website=ghanaschoolsinfo.org|access-date=2019-04-24|archive-date=2019-04-24|archive-url=https://web.archive.org/web/20190424044154/https://ghanaschoolsinfo.org/project/708|url-status=dead}}</ref> | style="text-align:center;"|[[Technical school]] | style="text-align:center;"|[[Dambai]] |{{N/A}} |- | style="text-align:center;"| Ntruboman Senior High School<ref>{{Cite web|url=https://ghanaschoolsinfo.org/project/28|title=Ghana Education Service, Ministry of Education|website=ghanaschoolsinfo.org|access-date=2019-04-24|archive-date=2019-04-24|archive-url=https://web.archive.org/web/20190424044156/https://ghanaschoolsinfo.org/project/28|url-status=dead}}</ref> | style="text-align:center;"|[[State school|Public school]] | style="text-align:center;"|[[Brewaniase]] |{{N/A}} |- style="background:#eee;" | colspan="4" style="text-align:center;" |'''Senior High Schools in [[Nkwanta District]]''' |- | style="text-align:center;"| Nkwanta Senior High School<ref>{{Cite web|url=https://www.modernghana.com/news/894387/nkwanta-shs-closed-down.html|title=Nkwanta SHS Closed Down|date=2018-10-31|website=Modern Ghana|access-date=2019-04-23}}</ref> | style="text-align:center;"|[[State school|Public school]] | style="text-align:center;"|[[Nkwanta]] |{{N/A}} |- style="background:#eee;" |- | colspan=4|<span id="notes gs1"></span><sup>1</sup>{{Expand list|date=March 2012}} |} == [[Upper East Region]] == {| class="wikitable sortable" |- ! style="width:18%;" class="unsortable"| School !class="unsortable"| Type !class="unsortable"| Location(s) !class="unsortable"| Website |- style="background:#eee;" | style="text-align:center;" colspan=4|'''Senior High Schools in [[Bawku Municipal District]] and [[Bawku West District]]''' |- | style="text-align:center;" colspan=4|'''[[Bawku Municipal District]]''' |- |align=center| Bawku Senior High School |align=center|[[State school|Public school]] |align=center|[[Bawku]] |{{N/A}} |- |align=center| Bawku Senior High/Technical School |align=center|[[State school|Public school]] |align=center|[[Bawku]] |{{N/A}} |- |align=center| Bawku Technical Institute |align=center|[[State school|Public school/Technical School]] |align=center|[[Bawku]] |{{N/A}} |- style="background:#eee;" | style="text-align:center;" colspan=4|'''[[Bawku West District]]''' |- |align=center| Zebilla Senior High School |align=center|[[State school|Public school]] |align=center|[[Zebilla]] |{{N/A}} |- style="background:#eee;" | style="text-align:center;" colspan=4|'''Senior High Schools in [[Bolgatanga Municipal District]]''' |- |align=center| [[Bolgatanga Girls Senior High School]] {{Small|(BOGISS)}} |align=center|[[State school|Public school]] & [[Single-sex education|Girls school]] |align=center|[[Bolgatanga]] |{{N/A}} |- |align=center| [[Bolgatanga Senior High School]] |align=center|[[State school|Public school]] |align=center|[[Bolgatanga]] |{{N/A}} |- |align=center| Gowrie Senior High Technical School |align=center|[[Technical school]] |align=center|[[Gowrie]] |{{N/A}} |- |align=center| Zuarungu Senior High School {{Small|(ZUSS)}} |align=center|[[State school|Public school]] |align=center|[[Zuarungu]] |{{N/A}} |- |align=center|[[Zamse Senior High Technical School|Zamse Senior High Technical School {{Small|(ZAMSTECH)}}]] |align=center|[[Technical School]] |align=center|[[Bolgatanga]] |{{N/A}} |- |align=center| Bolgatanga Technical Institute {{Small|(BOTECH)}} |align=center|Commercial school & [[Technical School]] |align=center|[[Bolgatanga]] |{{N/A}} |- |align=center| Bolgatanga Technical College |align=center|[[Technical School]] |align=center|Yikene, [[Bolgatanga]] |{{N/A}} |- |align=center| Ho School of Business |align=center|Commercial school |align=center|[[Bolgatanga]] |{{N/A}} |- style="background:#eee;" | style="text-align:center;" colspan=4|'''Senior High Schools in [[Bongo District]]''' |- |align=center| Bongo Senior High School |align=center|[[State school|Public school]] |align=center|[[Bongo (Ghana parliament constituency)|Bongo]] |{{N/A}} |- style="background:#eee;" | style="text-align:center;" colspan=4|'''Senior High Schools in [[Builsa District]]''' |- |align=center| Sandema Senior High Technical School |align=center|[[Technical school]] |align=center|[[Sandema]] |{{N/A}} |- |align=center| Sandema Senior High School |align=center|[[State school|Public school]] |align=center|[[Sandema]] |{{N/A}} |- |align=center| Fumbisi Senior High School |align=center|[[State school|Public school]] |align=center|Fumbisi, [[Builsa District]] |{{N/A}} |- style="background:#eee;" | style="text-align:center;" colspan=4|'''Senior High Schools in [[Garu-Tempane District]]''' |- |align=center| Garu/Tempane Senior High School |align=center|[[State school|Public school]] |align=center| [[Tempane]] |{{N/A}} |- style="background:#eee;" | style="text-align:center;" colspan=4|'''Senior High Schools in [[Kassena/Nankana District]]''' |- |align=center| Navrongo Senior High School |align=center|[[State school|Public school]] |align=center| [[Navrongo]] |{{N/A}} |- |align=center| Notre Dame Minor Seminary |align=center|[[State school|Public school]] |align=center| [[Navrongo]] |{{N/A}} |- style="background:#eee;" | style="text-align:center;" colspan=4|'''Senior High Schools in [[Talensi-Nabdam District]]''' |- |align=center| Kongo Senior High School |align=center|[[State school|Public school]] |align=center| [[Kongo, Ghana|Kongo]] |{{N/A}} |- |align=center|Tongo Senior High School |align=center|[[State school|Public school]] |align=center| [[Tongo, Ghana|Tongo]] |{{N/A}} |- | colspan=4|<span id="notes gs2"></span><sup>2</sup>{{Expand list|date=March 2012}} |} == [[Upper West Region]] == {| class="wikitable sortable" |- " ! style="width:18%;" class="unsortable"| School !class="unsortable"| Type !class="unsortable"| Location(s) !class="unsortable"| Website |- style="background:#eee;" | style="text-align:center;" colspan=4|'''Senior High Schools in [[Wa, Ghana|Wa]]''' |- |align=center| Wa Senior High School |align=center|[[State school|Public school]] |align=center|[[Wa, Ghana|Wa]] |{{N/A}} |- |align=center| Tumu Senior High Technical School |align=center|[[State school|Public school]] |align=center|[[Tumu, Ghana|Tumu]] |{{N/A}} |- |align=center| [[Wa Senior High Technical School]] |align=center|[[Technical school]] |align=center|[[Wa, Ghana|Wa]] |{{N/A}} |- |align=center| St Francis Xavier Senior High School |align=center|[[State school|Public school]] |align=center|[[Wa, Ghana|Wa]] |{{N/A}} |- |align=center| Lassia-Tuolu Senior High School |align=center|[[State school|Public school]] |align=center|[[Lassia, Wa West]] |{{N/A}} |- |align=center| Pinna Senior High School |align=center|[[State school|Public school]] |align=center|[[Wa, Ghana|Wa]] |{{N/A}} |- |align=center| Wa Islamic Senior High School |align=center|[[Madh'hab|Islamic school]] |align=center|[[Wa, Ghana|Wa]] |{{N/A}} |- |align=center| Ahmadiyya Senior High School |align=center|[[Madh'hab|Islamic school]] |align=center|[[Wa, Ghana|Wa]] |{{N/A}} |- style="background:#eee;" | style="text-align:center;" colspan=4|'''Senior High Schools in [[Jirapa District]]''' |- |align=center| [[St. Francis Girls' Senior High School]] |align=center|[[State school|Public school]] & [[Single-sex education|Girls school]] |align=center|[[Jirapa, Ghana]] |{{N/A}} |- |align=center| Ullo Senior High School |align=center|[[State school|Public school]] |align=center|[[Jirapa, Ghana]] |{{N/A}} |- |align=center| Jirapa Senior High School |align=center|[[State school|Public school]] |align=center|[[Jirapa, Ghana]] |{{N/A}} |- |align=center|Kanton Senior High School |align=center|Public school |align=center|[[Tumu, Ghana|Tumu]] |{{N/A}} |- style="background:#eee;" | style="text-align:center;" colspan=4|'''Senior High Schools in [[Lawra District]]''' |- |align=center| Lawra Senior High School |align=center|[[State school|Public school]] |align=center|[[Lawra]] |{{N/A}} |- |align=center| Eremon Senior High School |align=center|[[Technical school]] |align=center|[[Lawra]] |{{N/A}} |- style="background:#eee;" | style="text-align:center;" colspan=4|'''Senior High Schools in [[Lawra-Nandom (Ghana parliament constituency)|Lawra-Nandom]]''' |- |align=center| [[Nandom Senior High School]] |align=center|[[State school|Public school]] |align=center|[[Lawra-Nandom (Ghana parliament constituency)|Lawra-Nandom]] |{{N/A}} |- |align=center| Ko Senior High School |align=center|[[State school|Public school]] |align=center|[[Nandom]] |{{N/A}} |- |align=center|Holy Family Senior High School |align=center|[[State school|Public school]] |align=center|[[Hamile]] |{{N/A}} |- style="background:#eee;" | style="text-align:center;" colspan=4|'''Senior High Schools in [[Nadowli District|Nadowli]]''' |- |align=center|Brifor Senior High School |align=center|[[State school|Public school]] |align=center|[[Babile, Ghana|Babile]] |{{N/A}} |- |align=center|Queen Of Peace Senior High School |align=center|[[State school|Public school]] |align=center|[[Nadowli]] |{{N/A}} |- | colspan=4|<span id="notes gs3"></span><sup>3</sup>{{Expand list|date=March 2012}} |} == [[Volta Region]] == {| class="wikitable sortable" |- ! style="width:18%;" class="unsortable" | School ! class="unsortable" | Type ! class="unsortable" | Location(s) ! class="unsortable" | Website |- style="background:#eee;" | colspan="4" style="text-align:center;" |'''Senior High Schools in [[Adaklu District]]''' |- | style="text-align:center;"| Adaklu Comm. Senior High School<ref>{{Cite web|url=https://ghanaschoolsinfo.org/project/18|title=Ghana Education Service, Ministry of Education|website=ghanaschoolsinfo.org|access-date=2019-04-24|archive-date=2019-04-24|archive-url=https://web.archive.org/web/20190424044210/https://ghanaschoolsinfo.org/project/18|url-status=dead}}</ref> | style="text-align:center;"|Commercial school | style="text-align:center;"|[[Adaklu]] |{{N/A}} |- | style="text-align:center;"| Adaklu Senior High School | style="text-align:center;"|[[State school|Public school]] | style="text-align:center;"|[[Adaklu Waya]] |- style="background:#eee;" | colspan="4" style="text-align:center;" |'''Senior High Schools in [[Agotime Ziope District]]''' |- | style="text-align:center;"| Ziope Senior High School | style="text-align:center;"|[[State school|Public school]] | style="text-align:center;"| Agotime Ziope |- style="background:#eee;" | colspan="4" style="text-align:center;" |'''Senior High Schools in [[Akatsi North District]]''' |- | style="text-align:center;"| Ave Senior High School<ref>{{Cite web|url=https://www.modernghana.com/news/828237/students-of-ave-senior-high-school-to-benefit-from-special-c.html|title=Students Of Ave Senior High School To Benefit From Special Classes|date=2018-01-14|website=Modern Ghana|access-date=2019-04-23}}</ref> | style="text-align:center;"|[[State school|Public school]] | style="text-align:center;"|[[Ave-Dakpa]] |{{N/A}} |- style="background:#eee;" | colspan="4" style="text-align:center;" |'''Senior High Schools in [[Akatsi South District]]''' |- | style="text-align:center;"| Akatsi Senior High School<ref>{{Cite web|url=https://www.myjoyonline.com/news/2017/december-3rd/akatsi-shs-student-dies-in-classroom.php|title=Akatsi SHS student dies in classroom|date=2017-12-03|website=www.myjoyonline.com|access-date=2019-04-23|archive-date=2019-04-23|archive-url=https://web.archive.org/web/20190423072538/https://www.myjoyonline.com/news/2017/december-3rd/akatsi-shs-student-dies-in-classroom.php|url-status=dead}}</ref> | style="text-align:center;"|[[Technical school]] | style="text-align:center;"|[[Akatsi]] |{{N/A}} |- | style="text-align:center;"| Wovenu Senior Senior High School<ref>{{Cite web|url=https://ghanaschoolsinfo.org/project/8123|title=Ghana Education Service, Ministry of Education|website=ghanaschoolsinfo.org|access-date=2019-04-23|archive-date=2019-04-23|archive-url=https://web.archive.org/web/20190423072547/https://ghanaschoolsinfo.org/project/8123|url-status=dead}}</ref> | style="text-align:center;"|[[State school|Public school]] | style="text-align:center;"|[[Tadzewu]] |{{N/A}} |- style="background:#eee;" | colspan="4" style="text-align:center;" |'''[[Central Tongu District]]''' |- | style="text-align:center;"|Adidome Senior High School<ref>{{Cite web|url=https://ghanaschoolsinfo.org/project/1044|title=Ghana Education Service, Ministry of Education|website=ghanaschoolsinfo.org|access-date=2019-04-24|archive-date=2019-04-24|archive-url=https://web.archive.org/web/20190424044159/https://ghanaschoolsinfo.org/project/1044|url-status=dead}}</ref> | style="text-align:center;"|[[State school|Public school]] | style="text-align:center;"| [[Adidome]] |{{N/A}} |- style="background:#eee;" | colspan="4" style="text-align:center;" |'''Senior High Schools in [[Ho Municipal District]]''' |- | style="text-align:center;"| Abutia Senior High School<ref>{{Cite web|url=https://ghanaschoolsinfo.org/project/720|title=Ghana Education Service, Ministry of Education|website=ghanaschoolsinfo.org|access-date=2019-04-24|archive-date=2019-04-24|archive-url=https://web.archive.org/web/20190424044156/https://ghanaschoolsinfo.org/project/720|url-status=dead}}</ref> | style="text-align:center;"|[[State school|Public school]] | style="text-align:center;"|[[Abutia-Teti]] |{{N/A}} |- | style="text-align:center;"| Agotime Senior High School<ref>{{Cite web|url=https://ghanaschoolsinfo.org/project/81|title=Ghana Education Service, Ministry of Education|website=ghanaschoolsinfo.org|access-date=2019-04-24|archive-date=2019-04-24|archive-url=https://web.archive.org/web/20190424044159/https://ghanaschoolsinfo.org/project/81|url-status=dead}}</ref> | style="text-align:center;"|[[State school|Public school]] | style="text-align:center;"|[[Kpetoe]] |{{N/A}} |- | style="text-align:center;"| Akome Senior High School<ref>{{Cite web|url=https://ghanaschoolsinfo.org/project/723|title=Ghana Education Service, Ministry of Education|website=ghanaschoolsinfo.org|access-date=2019-04-24|archive-date=2019-04-24|archive-url=https://web.archive.org/web/20190424044201/https://ghanaschoolsinfo.org/project/723|url-status=dead}}</ref> | style="text-align:center;"|[[Technical school]] | style="text-align:center;"|[[Akome]] |{{N/A}} |- | style="text-align:center;"| Avatime Senior High School<ref>{{Cite web|url=https://ghanaschoolsinfo.org/project/244|title=Ghana Education Service, Ministry of Education|website=ghanaschoolsinfo.org|access-date=2019-04-24|archive-date=2019-04-24|archive-url=https://web.archive.org/web/20190424044159/https://ghanaschoolsinfo.org/project/244|url-status=dead}}</ref> | style="text-align:center;"|[[State school|Public school]] | style="text-align:center;"|Vane, [[Ho Municipal District]] |{{N/A}} |- | style="text-align:center;"| Awudome Senior High School<ref>{{Cite web|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/Awudome-Secondary-School-marks-40th-anniversary-55341|title=Awudome Secondary School marks 40th anniversary|website=www.ghanaweb.com|access-date=2019-04-24}}</ref> | style="text-align:center;"|[[State school|Public school]] | style="text-align:center;"|[[Tsito]] |{{N/A}} |- | style="text-align:center;"| Dzolo Senior High School<ref>{{Cite web|url=https://www.modernghana.com/news/685427/dzolo-senior-high-school-gets-new-classroom-block.html|title=Dzolo Senior High School Gets New Classroom Block|date=2016-04-12|website=Modern Ghana|access-date=2019-04-24}}</ref> | style="text-align:center;"|[[State school|Public school]] | style="text-align:center;"|[[Dzolo]] |{{N/A}} |- | style="text-align:center;"| [[Mawuko Girls Senior High School|E.P.Church Mawuko Girls Senior High School]]<ref>{{Cite web|url=http://www.myjoyonline.com/news/2019/March-27th/mawuko-girls-shs-topples-hepss-to-qualify-for-nsmq.php|title=Mawuko Girls' SHS topples HEPSS to qualify for NSMQ|website=www.myjoyonline.com|access-date=2019-04-24|archive-date=2019-04-24|archive-url=https://web.archive.org/web/20190424044159/http://www.myjoyonline.com/news/2019/March-27th/mawuko-girls-shs-topples-hepss-to-qualify-for-nsmq.php|url-status=dead}}</ref> | style="text-align:center;"| [[State school|Public school]] | style="text-align:center;"|[[Ho, Ghana|Ho]] |{{N/A}} |- | style="text-align:center;"| Ideal College | style="text-align:center;"| [[State school|Public school]] | style="text-align:center;"|[[Ho, Ghana|Ho]] |{{N/A}} |- | style="text-align:center;"| Kpedze Senior High School<ref>{{Cite web|url=https://ghanaschoolsinfo.org/project/722|title=Ghana Education Service, Ministry of Education|website=ghanaschoolsinfo.org|access-date=2019-04-24|archive-date=2019-04-24|archive-url=https://web.archive.org/web/20190424044158/https://ghanaschoolsinfo.org/project/722|url-status=dead}}</ref> | style="text-align:center;"|[[State school|Public school]] | style="text-align:center;"|[[Kpedze]] |{{N/A}} |- | style="text-align:center;"| [[Mawuli School]]<ref>{{Cite web|url=http://www.mawulian.org/history/|title=History {{!}} Mawuli School|access-date=2019-04-24}}</ref> | style="text-align:center;"|[[State school|Public school]] | style="text-align:center;"|[[Ho, Ghana|Ho]] | {{Url|http://www.mawulian.org/}} |- | style="text-align:center;"| Baglo Senior High School<ref name="auto"/> | style="text-align:center;"|[[Technical school]] | style="text-align:center;"|[[Ho, Ghana|Ho]] |{{N/A}} |- | style="text-align:center;"| [[OLA Girls Senior High School (Ho)|OLA Girls Senior High School]]<ref>{{Cite web|url=https://www.modernghana.com/news/890695/ho-ola-girls-shs-overrun-by-lesbianism-parents-pulling-ou.html|title=Ho: OLA Girls SHS overrun by lesbianism - Parents pulling out of their wards|last=Contributor|first=Michael Agyapong Agyapa News|date=2018-10-16|website=Modern Ghana|access-date=2019-04-24}}</ref> | style="text-align:center;"|[[State school|Public school]] & [[Single-sex education|Girls school]] | style="text-align:center;"|[[Ho, Ghana|Ho]] |{{N/A}} |- | style="text-align:center;"| Saint Prosper's College<ref>{{Cite web|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/SportsArchive/PHOTOS-Central-Inter-School-PROSCO-taste-victory-after-4-finals-418043|title=PHOTOS: Central Inter-School- PROSCO taste victory after 4 finals|website=www.ghanaweb.com|access-date=2019-04-24}}</ref> | style="text-align:center;"|[[State school|Public school]] | style="text-align:center;"|[[Ho, Ghana|Ho]] |{{N/A}} |- | style="text-align:center;"| Sedzordzi Shaker Anthony's School Complex | style="text-align:center;"|Commercial school | style="text-align:center;"|[[Ho, Ghana|Ho]] |{{N/A}} <!--|- |align=center| Sokode Secondary |align=center|[[Technical school]] |align=center|[[Sokode]] |{{N/A}}--> |- | style="text-align:center;"| Star Senior High School<ref>{{Cite web|url=https://www.businessghana.com/site/news/general/130088/Ho-Star-Senior-High-School-gets-Police-cadet|title=Ho Star Senior High School gets Police cadet|website=BusinessGhana|access-date=2019-04-24}}</ref> | style="text-align:center;"|[[Private School]] | style="text-align:center;"|[[Ho, Ghana|Ho]] |{{N/A}} |- | style="text-align:center;"| Taviefe Comm. Senior High School<ref>{{Cite web|url=https://ghanaschoolsinfo.org/project/7936|title=Ghana Education Service, Ministry of Education|website=ghanaschoolsinfo.org|access-date=2019-04-24|archive-date=2019-04-24|archive-url=https://web.archive.org/web/20190424044203/https://ghanaschoolsinfo.org/project/7936|url-status=dead}}</ref> | style="text-align:center;"|Commercial school | style="text-align:center;"|[[Taviefe]] |{{N/A}} |- | style="text-align:center;"| Tsito Senior High School<ref>{{Cite web|url=https://ghanaschoolsinfo.org/project/721|title=Ghana Education Service, Ministry of Education|website=ghanaschoolsinfo.org|access-date=2019-04-24|archive-date=2019-04-24|archive-url=https://web.archive.org/web/20190424044207/https://ghanaschoolsinfo.org/project/721|url-status=dead}}</ref> | style="text-align:center;"|[[Technical school]] | style="text-align:center;"|[[Tsito]] |{{N/A}} |- | style="text-align:center;"| Wallahs Academy Senior High School | style="text-align:center;"|[[Private School]] | style="text-align:center;"|[[Ho, Ghana|Ho]] |{{Url|http://wallahsacademy.com/}} |- style="background:#eee;" | colspan="4" style="text-align:center;" |'''Senior High Schools in [[Hohoe District]]''' |- | style="text-align:center;"| Afadjato Senior High School<ref>{{Cite web|url=https://ghanaschoolsinfo.org/project/200|title=Ghana Education Service, Ministry of Education|website=ghanaschoolsinfo.org|access-date=2019-04-24|archive-date=2019-04-24|archive-url=https://web.archive.org/web/20190424044204/https://ghanaschoolsinfo.org/project/200|url-status=dead}}</ref> | style="text-align:center;"|[[Technical school]] | style="text-align:center;"|[[Gbledi-Agbogame]] |{{N/A}} |- | style="text-align:center;"| Agate Comm. Senior High School<ref>{{Cite web|url=https://ghanaschoolsinfo.org/project/8107|title=Ghana Education Service, Ministry of Education|website=ghanaschoolsinfo.org|access-date=2019-04-24|archive-date=2019-04-24|archive-url=https://web.archive.org/web/20190424044217/https://ghanaschoolsinfo.org/project/8107|url-status=dead}}</ref> | style="text-align:center;"|Commercial school | style="text-align:center;"|[[Agate]] |{{N/A}} |- | style="text-align:center;"| Akpafu Senior High School<ref>{{Cite web|url=https://www.ghanaweb.com/wall/profiles/profile.education.related.php?ID=585499&mode=related|title=Members from Akpafu Secondary/Tech.|website=www.ghanaweb.com|access-date=2019-04-24|archive-date=2021-11-27|archive-url=https://web.archive.org/web/20211127102801/https://www.ghanaweb.com/wall/profiles/profile.education.related.php?ID=585499&mode=related|url-status=dead}}</ref> | style="text-align:center;"|[[Technical school]] | style="text-align:center;"|[[Akpafu]] |{{N/A}} |- | style="text-align:center;"| Alavanyo Senior High School<ref>{{Cite web|url=https://ghanaschoolsinfo.org/project/218|title=Ghana Education Service, Ministry of Education|website=ghanaschoolsinfo.org|access-date=2019-04-24|archive-date=2019-04-24|archive-url=https://web.archive.org/web/20190424044205/https://ghanaschoolsinfo.org/project/218|url-status=dead}}</ref> | style="text-align:center;"|[[Technical school]] | style="text-align:center;"|[[Alavanyo]] |{{N/A}} |- | style="text-align:center;"| E. P. Senior High School | style="text-align:center;"|[[State school|Public school]] | style="text-align:center;"|[[Hohoe]] |{{N/A}} |- | style="text-align:center;"| Jim Bourton Memorial Agriculture Senior High School | style="text-align:center;"|Commercial school | style="text-align:center;"|[[Logba Adzekoe]] |{{N/A}} |- | style="text-align:center;"| Leklebi Senior High School<ref>{{Cite web|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/Leklebi-SHS-calls-for-infrastructural-support-603303|title=Leklebi SHS calls for infrastructural support|website=www.ghanaweb.com|access-date=2019-04-24}}</ref> | style="text-align:center;"|[[State school|Public school]] | style="text-align:center;"|[[Leklebi]] |{{N/A}} |- | style="text-align:center;"| Likpe Senior High School<ref>{{Cite web|url=https://ghanaschoolsinfo.org/project/194|title=Ghana Education Service, Ministry of Education|website=ghanaschoolsinfo.org|access-date=2019-04-24|archive-date=2019-04-24|archive-url=https://web.archive.org/web/20190424044157/https://ghanaschoolsinfo.org/project/194|url-status=dead}}</ref> | style="text-align:center;"|[[State school|Public school]] | style="text-align:center;"|[[Likpe-Mate]] |{{N/A}} |- | style="text-align:center;"| St. Mary's Seminary Senior High School<ref>{{Cite web|url=https://www.modernghana.com/news/166480/saint-marys-seminary-secondary-school-haunted-by-its-name.html|title=Saint Mary's Seminary Secondary School haunted by its name|date=2008-05-21|website=Modern Ghana|access-date=2019-04-24}}</ref> | style="text-align:center;"|[[State school|Public school]] | style="text-align:center;"|[[Lolobi]] |{{N/A}} |- | style="text-align:center;"| Ve Comm. Senior High School<ref>{{Cite web|url=https://ghanaschoolsinfo.org/project/704|title=Ghana Education Service, Ministry of Education|website=ghanaschoolsinfo.org|access-date=2019-04-24|archive-date=2019-04-24|archive-url=https://web.archive.org/web/20190424044214/https://ghanaschoolsinfo.org/project/704|url-status=dead}}</ref> | style="text-align:center;"|Commercial school | style="text-align:center;"|[[Ve-Koloenu]] |{{N/A}} |- style="background:#eee;" | colspan="4" style="text-align:center;" |'''Senior High Schools in [[Keta District]]''' |- | style="text-align:center;"|[[Abor Secondary|Abor Senior High School]]<ref>{{Cite web|url=https://www.modernghana.com/news/660988/abor-shs-lacks-infrastructure.html|title=Abor SHS Lacks Infrastructure|date=2015-12-10|website=Modern Ghana|access-date=2019-04-23}}</ref> | style="text-align:center;"|[[State school|Public school]] | style="text-align:center;"|[[Abor, Ghana|Abor]] |{{N/A}} |- | style="text-align:center;"| Anyako Senior High School<ref>{{Cite web|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/SportsArchive/Anyako-Senior-High-School-wins-Super-Zonal-Sports-Festival-146023|title=Anyako Senior High School wins Super-Zonal Sports Festival|website=www.ghanaweb.com|access-date=2019-04-24}}</ref> | style="text-align:center;"|[[State school|Public school]] | style="text-align:center;"|[[Anyako]] |{{N/A}} |- | style="text-align:center;"| Anlo Technical Institute (ANTECH)<ref>{{Cite web|url=http://www.ghananewsagency.org/education/anlo-technical-institute-has-more-space-for-students-21852|title=Anlo Technical Institute has more space for students|website=www.ghananewsagency.org|access-date=2019-04-24}}</ref> | style="text-align:center;"|Technical School | style="text-align:center;"|[[Anloga]] |{{N/A}} |- | style="text-align:center;"| Anlo Afiadenyigba Senior High School<ref>{{Cite web|url=https://ghanaschoolsinfo.org/project/1345|title=Ghana Education Service, Ministry of Education|website=ghanaschoolsinfo.org|access-date=2019-04-24|archive-date=2019-04-24|archive-url=https://web.archive.org/web/20190424044212/https://ghanaschoolsinfo.org/project/1345|url-status=dead}}</ref> | style="text-align:center;"|[[State school|Public school]] | style="text-align:center;"|[[Anlo Afiadenyigba]] |{{N/A}} |- | style="text-align:center;"| Anlo Awomefia Senior Senior High School<ref>{{Cite web|url=https://ghanaschoolsinfo.org/project/8261|title=Ghana Education Service, Ministry of Education|website=ghanaschoolsinfo.org|access-date=2019-04-24|archive-date=2019-04-24|archive-url=https://web.archive.org/web/20190424044215/https://ghanaschoolsinfo.org/project/8261|url-status=dead}}</ref> | style="text-align:center;"|[[State school|Public school]] | style="text-align:center;"|[[Anyako]] |{{N/A}} |- | style="text-align:center;"| Atiavi Senior High School<ref>{{Cite web|url=https://ghanaschoolsinfo.org/project/8117|title=Ghana Education Service, Ministry of Education|website=ghanaschoolsinfo.org|access-date=2019-04-24|archive-date=2019-04-24|archive-url=https://web.archive.org/web/20190424044208/https://ghanaschoolsinfo.org/project/8117|url-status=dead}}</ref> | style="text-align:center;"|[[Technical school]] | style="text-align:center;"|[[Atiavi]] |{{N/A}} |- | style="text-align:center;"| Keta Business College<ref>{{Cite web|url=https://www.modernghana.com/news/323657/keta-business-shs-in-crisis.html|title=Keta Business SHS in crisis|date=2011-04-07|website=Modern Ghana|access-date=2019-04-23}}</ref> | style="text-align:center;"|Commercial school | style="text-align:center;"|[[Keta]] |{{N/A}} |- | style="text-align:center;"| [[Ketasco|Keta Senior High Tech.School]]<ref>{{Cite web|url=https://www.myjoyonline.com/news/2018/June-22nd/nsmq2018-ketasco-rub-last-minute-win-in-adontens-face.php|title=NSMQ2018: Ketasco make 'Keta school boys' out of Adonten SHS|website=www.myjoyonline.com|access-date=2019-04-23|archive-date=2019-04-23|archive-url=https://web.archive.org/web/20190423072539/https://www.myjoyonline.com/news/2018/June-22nd/nsmq2018-ketasco-rub-last-minute-win-in-adontens-face.php|url-status=dead}}</ref> | style="text-align:center;"|[[State school|Public school]] | style="text-align:center;"|[[Keta]] | style="text-align:center;"|[http://www.ketasco.com/ Ketasco] |- | style="text-align:center;"| Zion College {{Small|(ZICO)}}<ref>{{Cite web|title=Zion College 1982 Year Group cuts sod for school gate|url=https://www.graphic.com.gh/news/general-news/zion-college-1982-year-group-cuts-sod-for-school-gate.html|url-status=live|access-date=2019-04-23|website=www.graphic.com.gh}}</ref> | style="text-align:center;"|[[State school|Public school]] | style="text-align:center;"|[[Anloga]] |{{N/A}} |- | style="text-align:center;"| Anlo Senior High School {{Small|(ANSECO)}}<ref>{{Cite web|title=ANSECO marks 60th anniversary|url=https://www.graphic.com.gh/news/education/anseco-marks-60th-anniversary.html|url-status=live|access-date=2019-04-23|website=www.graphic.com.gh}}</ref> | style="text-align:center;"|[[State school|Public school]] | style="text-align:center;"|[[Anloga]] |{{N/A}} |- | colspan="4" style="text-align:center;" |'''Senior High Schools in [[Ketu North Municipal District]]''' |- | style="text-align:center;"|[[Dzodze Penyi Senior High School]]<ref>{{Cite web|url=https://www.modernghana.com/news/901456/18-year-old-traditional-priest-denied-admission-to-dzodze-pe.html|title=18-Year Old Traditional Priest Denied Admission To Dzodze-Penyi SHS: A Preliminary Reflection|date=2018-12-01|website=Modern Ghana|access-date=2019-04-24}}</ref> | style="text-align:center;"|[[State school|Public school]] | style="text-align:center;"| [[Dzodze]] |{{N/A}} |- | colspan="4" style="text-align:center;" |'''Senior High Schools in [[Ketu South Municipal District]]''' |- | style="text-align:center;"|[[St. Paul's Senior High School]]<ref>{{Cite web|title=St Paul’s old students hand over project|url=https://www.graphic.com.gh/news/education/st-paul-s-old-students-hand-over-project.html|url-status=live|access-date=2019-04-23|website=www.graphic.com.gh}}</ref> | style="text-align:center;"|[[State school|Public school]] | style="text-align:center;"| [[Hatsukope]]/[[Aflao]] |{{N/A}} |- | style="text-align:center;"|[[Some Senior High School]]<ref>{{Cite web|url=https://ghanaschoolsinfo.org/project/11|title=Ghana Education Service, Ministry of Education|website=ghanaschoolsinfo.org|access-date=2019-04-24|archive-date=2019-04-24|archive-url=https://web.archive.org/web/20190424044213/https://ghanaschoolsinfo.org/project/11|url-status=dead}}</ref> | style="text-align:center;"|[[State school|Public school]] | style="text-align:center;"| [[Agbozume]] |{{N/A}} |- | style="text-align:center;"| Klikor Senior High School<ref>{{Cite web|url=https://www.modernghana.com/news/775665/students-of-klikor-senior-high-school-cry-for-help.html|title=Students Of Klikor Senior High School Cry For Help|date=2017-05-16|website=Modern Ghana|access-date=2019-04-24}}</ref> | style="text-align:center;"|[[Technical school]] | style="text-align:center;"| [[Klikor]] |{{N/A}} |- | style="text-align:center;"|[[Three Town Senior High School]]<ref>{{Cite web|url=https://ghanaschoolsinfo.org/project/10|title=Ghana Education Service, Ministry of Education|website=ghanaschoolsinfo.org|access-date=2019-04-24|archive-date=2019-04-24|archive-url=https://web.archive.org/web/20190424044210/https://ghanaschoolsinfo.org/project/10|url-status=dead}}</ref> | style="text-align:center;"|[[State school|Public school]] | style="text-align:center;"| [[Denu]] |{{N/A}} |- style="background:#eee;" | colspan="4" style="text-align:center;" |'''Senior High Schools in [[Kpando District]]''' |- | style="text-align:center;"| Anfoega Senior High School<ref>{{Cite web|url=https://ghanaschoolsinfo.org/project/8260|title=Ghana Education Service, Ministry of Education|website=ghanaschoolsinfo.org|access-date=2019-04-24|archive-date=2019-04-24|archive-url=https://web.archive.org/web/20190424044212/https://ghanaschoolsinfo.org/project/8260|url-status=dead}}</ref> | style="text-align:center;"|[[State school|Public school]] | style="text-align:center;"| [[Anfoega]] |{{N/A}} |- | style="text-align:center;"| [[Bishop Herman College]] | style="text-align:center;"|[[State school|Public school]] | style="text-align:center;"| [[Kpandu]] |{{N/A}} |- | style="text-align:center;"| [[Kpando Secondary School|Kpando Senior High School]]<ref>{{Cite web|url=https://www.modernghana.com/news/817729/automated-library-for-kpando-secondary-school.html|title=Automated Library For Kpando Secondary School|date=2017-11-21|website=Modern Ghana|access-date=2019-04-23}}</ref> | style="text-align:center;"|[[State school|Public school]] | style="text-align:center;"| [[Kpandu]] |{{N/A}} |- | style="text-align:center;"| Vakpo Senior High School<ref>{{Cite web|title=Vakpo SHS launches 50th anniversary|url=https://www.graphic.com.gh/news/education/vakpo-shs-launches-50th-anniversary.html|url-status=live|access-date=2019-04-24|website=www.graphic.com.gh}}</ref> | style="text-align:center;"|[[State school|Public school]] | style="text-align:center;"| [[Vakpo]] |{{N/A}} |- | style="text-align:center;"| Vakpo Senior High Technical School | style="text-align:center;"|[[Technical school]] | style="text-align:center;"| [[Vakpo]] |{{N/A}} |- | style="text-align:center;"| Have Senior High School | style="text-align:center;"|[[Technical school]] | style="text-align:center;"|Have, [[Kpando District]] |{{N/A}} |- style="background:#eee;" | colspan="4" style="text-align:center;" |'''Senior High Schools in [[South Dayi District]]''' |- | style="text-align:center;"| Tongor Senior High Technnical School | style="text-align:center;"|[[Secondary Technical school]] | style="text-align:center;"| [[Tongor Tsanakpe]] |{{N/A}} |- | style="text-align:center;"| Kpeve Senior High School | style="text-align:center;"|[[Technical school]] | style="text-align:center;"| [[Kpeve]] |{{N/A}} |- | style="text-align:center;"|[[Peki Senior High School]]<ref>{{Cite web|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/Peki-Senior-High-School-pleads-for-Presidential-Intervention-215217|title=Peki Senior High School pleads for Presidential Intervention|website=www.ghanaweb.com|access-date=2019-04-23}}</ref> | style="text-align:center;"|[[State school|Public school]] | style="text-align:center;"| [[Peki]] |{{N/A}} |- | style="text-align:center;"|Peki Senior High Technical School<ref>{{Cite web|url=http://ghananewsonline.com.gh/tag/peki-senior-technical-and-high-school/|title=Peki Senior Technical and High School Archives|website=Ghananewsonline|access-date=2019-04-23|archive-date=2019-04-23|archive-url=https://web.archive.org/web/20190423115623/http://ghananewsonline.com.gh/tag/peki-senior-technical-and-high-school/|url-status=dead}}</ref> | style="text-align:center;"|[[Technical school]] | style="text-align:center;"| [[Peki]] |{{N/A}} |- | colspan="4" style="text-align:center;" |'''[[North Tongu District]]''' |- | style="text-align:center;"| Aveyime Battor Senior High School<ref>{{Cite web|url=https://ghanaschoolsinfo.org/project/8264|title=Ghana Education Service, Ministry of Education|website=ghanaschoolsinfo.org|access-date=2019-04-24|archive-date=2019-04-24|archive-url=https://web.archive.org/web/20190424044209/https://ghanaschoolsinfo.org/project/8264|url-status=dead}}</ref> | style="text-align:center;"|[[Technical school]] | style="text-align:center;"| [[Aveyime-Battor]] |{{N/A}} |- | style="text-align:center;"| Dofor Comm. Agricultural Senior High School | style="text-align:center;"|Commercial school | style="text-align:center;"| [[Podoe]] |{{N/A}} |- | style="text-align:center;"| St. Kizito Senior High School<ref>{{Cite web|url=https://ghanaschoolsinfo.org/project/98|title=Ghana Education Service, Ministry of Education|website=ghanaschoolsinfo.org|access-date=2019-04-24|archive-date=2019-04-24|archive-url=https://web.archive.org/web/20190424044154/https://ghanaschoolsinfo.org/project/98|url-status=dead}}</ref> | style="text-align:center;"|[[Technical school]] | style="text-align:center;"| [[Mepe]] |{{N/A}} |- | style="text-align:center;"|Mafi Kumase Senior High Technical School | style="text-align:center;"| [[Technical school]] | style="text-align:center;"| [[Mafi-Kumasi]] |- | style="text-align:center;"| Mafi-Kumasi Comm. Senior High School<ref>{{Cite web|url=https://ghanaschoolsinfo.org/project/1180|title=Ghana Education Service, Ministry of Education|website=ghanaschoolsinfo.org|access-date=2019-04-24|archive-date=2019-04-24|archive-url=https://web.archive.org/web/20190424044203/https://ghanaschoolsinfo.org/project/1180|url-status=dead}}</ref> | style="text-align:center;"|Commercial school | style="text-align:center;"| [[Mafi-Kumasi]] |{{N/A}} |- | colspan="4" style="text-align:center;" |'''[[South Tongu District]]''' |- | style="text-align:center;"| Dabala Senior High School<ref>{{Cite web|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/features/Dabala-Senior-High-Technical-School-DASTECH-279827|title=Dabala Senior High Technical School DASTECH|website=www.ghanaweb.com|access-date=2019-04-24}}</ref> | style="text-align:center;"| [[Technical school]] | style="text-align:center;"| [[Dabala]] |{{N/A}} |- | style="text-align:center;"|[[Sogakope Senior High School (SOGASCO)]]<ref>{{Cite web|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/We-are-in-danger-Sogakope-SHS-girls-264197|title=We are in danger – Sogakope SHS girls|date=Feb 5, 2013|website=GhanaWeb}}</ref> | style="text-align:center;"| Public School | style="text-align:center;"| [[Sogakope]] |{{N/A}} |- | style="text-align:center;"|[[Comboni Technical School (COMBOTECH)]] | style="text-align:center;"| Public School | style="text-align:center;"| [[Sogakope]] |{{N/A}} |} == [[Western Region (Ghana)|Western]] & [[Western North Region]]s == {| class="wikitable sortable" |- ! style="width:18%;" class="unsortable"| School !class="unsortable"| Type !class="unsortable"| Location(s) !class="unsortable"| Website |- | style="text-align:center;" colspan=4|'''Senior High Schools in [[Tarkwa-Nsuaem Municipal District]]''' |- |align=center| [[Tarkwa Senior High School]] |align=center|[[State school|Public school]] |align=center|[[Tarkwa, Ghana|Tarkwa]] |{{N/A}} |- |align=center| Fiaseman Senior High School |align=center|[[State school|Public school]] |align=center|[[Tarkwa, Ghana|Tarkwa]] |{{N/A}} |- style="background:#eee;" | style="text-align:center;" colspan=4|'''Senior High Schools in [[Wasa Amenfi East District]] and [[Wasa Amenfi West District]]''' |- |align=center| Asankrangwa Senior High School |align=center|[[State school|Public school]] |align=center|Asankrangwa, [[Wasa Amenfi East District]] |{{N/A}} |- |align=center| St. Augustine's Senior High School |align=center|[[State school|Public school]] |align=center|[[Bogoso]] |{{N/A}} |- |align=center| Amenfiman Senior High School |align=center|[[State school|Public school]] |align=center|Wassa Akropong, [[Wasa Amenfi West District]] |{{N/A}} |- |align=center| [[Huni Valley Senior High School]] |align=center|[[State school|Public school]] |align=center|[[Huni Valley]] |{{N/A}} |- |align=center| Genesis Senior High School |align=center|[[State school|Public school]] |align=center|Manso Amenfi, [[Wasa Amenfi West District]] |{{N/A}} |- style="background:#eee;" | style="text-align:center;" colspan=4|'''Senior High Schools in [[Jomoro District]]''' |- |align=center| [[Shama Senior High School]] |align=center|[[State school|Public school]] |align=center|[[Shama, Ghana|Shama]] |{{N/A}} |- |align=center| [[Half Assini Senior High School]] |align=center|[[State school|Public school]] |align=center|[[Half Assini]] |{{N/A}} |- |align=center| Ming Daw Senior High School {{Small|(MINGDAWSCO)}} |align=center|[[State school|Public school]] |align=center|[[Shama, Ghana|Shama]] |{{N/A}} |- |align=center| Annor Agyei Senior High School |align=center|[[State school|Public school]] |align=center|[[Shama, Ghana|Shama]] |{{N/A}} |- style="background:#eee;" | style="text-align:center;" colspan=4|'''Senior High Schools in [[Ellembelle District]]''' |- |align=center| Esiama Senior High Technical School |align=center|[[State school|Public school]] |align=center|[[Esiama, Ghana|Esiama]] |{{N/A}} |- |align=center| Bonzo Kaku Senior High School |align=center|[[State school|Public school]] |align=center|[[Awiebo]] |{{N/A}} |- |align=center|Kikam Technical Institute |align=center|[[State school|Public school]] |align=center|[[Kikam]] |{{N/A}} |- |align=center| Nkroful Agricultural Senior High School |align=center|[[State school|Public school]] |align=center|[[Nkroful]] |{{N/A}} |- |align=center| Uthman Bin Affam Islamic Senior High School |align=center|[[State school|Public school]] |align=center|[[Kamgbunli]] |{{N/A}} |- style="background:#eee;" | style="text-align:center;" colspan=4|'''Senior High Schools in [[Nzema East District]]''' |- |align=center| [[Axim Girls Senior High School]] |align=center|[[State school|Public school]] |align=center|[[Axim]] |{{N/A}} |- |align=center| [[Nsein Senior High School]] |align=center|[[State school|Public school]] |align=center|[[Axim]] |{{N/A}} |- style="background:#eee;" | style="text-align:center;" colspan=4|'''Senior High Schools in [[Ahanta West District]]''' |- |align=center|Baidoo Bonsoe Senior High Technical School |align=center|[[Boarding school|Public School]] |align=center|[[Agona Nkwanta]] |{{N/A}} |- |align=center| St. Mary's Boys' School |align=center|[[Boarding school]] & [[Single-sex education|Boys school]] and [[Robert Mugabe]]'s Alma Mater |align=center|[[Apowa, Ghana|Apowa]] |{{N/A}} |- style="background:#eee;" | style="text-align:center;" colspan=4|'''Senior High Schools in [[Mpohor/Wassa East District]]''' |- |align=center| Mpohor Senior High School |align=center|[[State school|Public school]] |align=center|Mpohor, [[Mpohor/Wassa East District]] |{{N/A}} |- |align=center| Daboase Senior High Technical School |align=center|[[Technical school]] |align=center|Daboase, [[Mpohor/Wassa East District]] |{{N/A}} |- style="background:#eee;" | style="text-align:center;" colspan=4|'''Senior High Schools in [[Sekondi Takoradi Metropolitan Assembly|Sekondi Takoradi Metropolitan]]''' |- |align=center| Ahantaman Senior High School |align=center|[[State school|Public school]] |align=center|[[Ketan, Ghana|Ketan]] |{{N/A}} |- |align=center| Adiembra Senior High School |align=center|[[Technical school]] |align=center|Adiembra, [[Sekondi Takoradi Metropolitan Assembly|Sekondi Takoradi Metropolitan]] |{{N/A}} |- |align=center| [[Archbishop Porter Girls High School|Archbishop Porter Girls Senior High School]] |align=center|[[State school|Public school]] & [[Single-sex education|Girls school]] |align=center|[[Sekondi]] |[https://web.archive.org/web/20140331192315/http://www.apgss.com/ Website] |- |align=center| [[Fijai Senior High School]] |align=center|[[State school|Public school]] |align=center|[[Fijai]] |{{N/A}} |- |align=center| [[Ghana Secondary Technical School|Ghana Senior High Technical School]] |align=center|[[State school|Public school]] |align=center|[[Takoradi]] |{{N/A}} |- |align=center| [[St Johns Senior High (Takoradi)|St John's Senior High School]] |align=center|[[State school|Public school]] |align=center|[[Sekondi]] |{{N/A}} |- |align=center| [[Sekondi College]] {{Small|(SEKCO)}} |align=center|[[State school|Public school]] |align=center|[[Sekondi]] |{{N/A}} |- |align=center| [[Takoradi Senior High School]] {{Small|(TADISCO)}} |align=center|[[State school|Public school]] |align=center|[[Takoradi]] |{{N/A}} |- |align=center| [[Bompeh Senior High Technical School]] |align=center|[[State school|Public school]] |align=center|[[Takoradi]] |{{N/A}} |- |align=center| Methodist Senior High [[School]] |align=center|Commercial school |align=center|[[Sekondi]] |{{N/A}} |- |align=center| Diabene Senior High Technical School |align=center|[[State school|Public school]] |align=center|Diabene Krom, [[Sekondi]] |{{N/A}} |- |align=center| Takoradi Technical Institute |align=center|Commercial school & [[Technical school]] |align=center|[[Takoradi]] |{{N/A}} |- |align=center| [[St. Mary's Boys' School]] |align=center|[[Boarding school]] & [[Single-sex education|Boys school]] and [[Robert Mugabe]]'s Alma Mater |align=center|[[Takoradi]] |{{N/A}} |- style="background:#eee;" | style="text-align:center;" colspan=4|'''Senior High Schools in [[Bibiani/Anhwiaso/Bekwai District]]''' |- |align=center| Bibiani Senior High Technical School | |align=center | [[Bibiani]] |{{N/A}} |- |align=center| Sefwi Bekwai Senior High School {{Small|(SEBES)}} |align=center|[[State school|Public school]] |align=center|Sefwi Bekwai |align=center|[http://www.sebess.yolasite.com/ SEBES] |- |align=center| Wadud Senior High School {{Small|(WASEC)}} |align=center|[[State school|Public school]] |align=center|Sefwi Bekwai |{{N/A}} |- ! colspan="4"|'''Senior High Schools in [[Sefwi Wiawso Municipal District]]''' |- |align=center| [[Sefwi Wiawso Senior High School]] (Sewass) |align=center|Public school |align=center|Sefwi Wiawso |{{N/A}} |} == Visɔgɔ Lɔgɛrɔ == 3re2odm647beazyegtr7lp1pih7vf4t Mavis Hawa Koomson 0 375 22869 21463 2026-04-01T10:29:40Z InternetArchiveBot 56 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 22869 wikitext text/x-wiki {{Bio}} {{C-Class}} '''Mavis Hawa Koomson''' ti ba yuun dɔgɛ Gunfuko Nambua dabesa atã,1966 yuunɛ la puan de Gaana nɛra n de Gɔmena Nalɛgereba la ayima la sukuu zamesegɔ yɛla. <ref>https://www.modernghana.com/news/440537/list-of-the-29-women-in-parliament.html</ref><ref>https://www.myjoyonline.com/news/national/ndc-calls-for-arrest-of-gangster-hawa-koomson/</ref><ref>https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/Your-actions-will-have-collateral-implications-Baako-roasts-Hawa-Koomson-1013866</ref><ref>https://www.bbc.com/pidgin/tori-53484335</ref>A de la Awutu Senya saazuo bɔba so'olum palimɛnti kuka zuudaana gee le dɛna 'Minister of Special Development Initiative. Ko'oro nambua dabesa pia, 2017 yuunɛ la puan ti Gaana zuudaana Nana Akuffo-Addo yuun loe e mɛ ti a dɛna 'Minister of Special Development Initiatives'.<ref name=":0">{{Cite web |url=http://www.peacefmonline.com/pages/politics/politics/201701/302940.php |title=Archive copy |access-date=2023-06-28 |archive-date=2022-11-26 |archive-url=https://web.archive.org/web/20221126160947/https://www.peacefmonline.com/pages/politics/politics/201701/302940.php |url-status=dead }}</ref><ref>https://www.graphic.com.gh/news/politics/ghana-news-fire-hawa-koomson-over-gunshot-bonaa-tells-nana-addo.html</ref><ref name=":1">https://www.graphic.com.gh/news/general-news/ghana-news-hawa-koomson-response-to-cid-invitation.html</ref> ==A Pɔsega Vom Yɛla== Ba yuun dɔgɛ Koomson la Gunfuko Nambua dabesa atã daarɛ, 1966 yuunɛ la puan Salaga tiŋa n de 'Savannah Region' n boi Gaana tiŋa wa<ref>{{Cite web |url=https://www.pulse.com.gh/bio/mavis-hawa-koomson-id5364017.html |title=Archive copy |access-date=2023-06-28 |archive-date=2018-10-18 |archive-url=https://web.archive.org/web/20181018161851/https://www.pulse.com.gh/bio/mavis-hawa-koomson-id5364017.html |url-status=dead }}</ref>. A yuun kiŋɛ la Bimbila pa'aleba kolegi. A tari la 'diploma' la 'bachelor's degree in basic education' n ze'ele Winneba Yunivɛsiti la puan.<ref>{{Cite web |url=https://www.peacefmonline.com/pages/politics/politics/201701/302940.php |title=Archive copy |access-date=2023-06-28 |archive-date=2022-11-26 |archive-url=https://web.archive.org/web/20221126160947/https://www.peacefmonline.com/pages/politics/politics/201701/302940.php |url-status=dead }}</ref><ref>{{Cite web |url=http://pulse.com.gh/bio/mavis-hawa-koomson |title=Archive copy |access-date=2023-06-28 |archive-date=2016-10-11 |archive-url=https://web.archive.org/web/20161011140409/http://pulse.com.gh/bio/mavis-hawa-koomson |url-status=dead }}</ref> A tari la 'Master's degree, Postgraduate Diploma in Public Administration' (CPD) la Postgraduate Diploma in Public Administration'(DPA) bɔna Ghana Institute of Management and Public Administration'(GIMPA).<ref>{{Cite web |url=http://www.ghana.gov.gh/index.php/governance/60-ministers/3445-mavis-hawa-koomson-special-development-initiatives |title=Archive copy |access-date=2023-06-28 |archive-date=2019-07-24 |archive-url=https://web.archive.org/web/20190724021440/http://www.ghana.gov.gh/index.php/governance/60-ministers/3445-mavis-hawa-koomson-special-development-initiatives |url-status=dead }}</ref><ref>{{Cite web |url=https://www.parliament.gh/mps?mp=64 |title=Archive copy |access-date=2023-06-28 |archive-date=2022-11-26 |archive-url=https://web.archive.org/web/20221126221932/https://www.parliament.gh/mps?mp=64 |url-status=dead }}</ref> ==Tuuma== Koomson yuum de la pa'ala by profession, tara zuo zi'ise zo'e puan magese wuu, pa'aleba zuodaana (head teacher), assistant superintendent ls Principal superintendent. Ina nɔɔ n yuum de president of Gender Unit n boi Ghana National Association of Teachers Ladies Association (GNATLAS) Sekondi local, treasurer for GNATLAS (Western Region) la secretary bo GNATLAS (Takoradi local).<ref name=":0" /> ==Nalɛgebo Tuuma== Koomson de la New Patriotic Paati nɛra. Ina n de nananawa Palimɛti nɛra bo (She is currently the Member of Parliament) bo Awutu Senya East Constituency in the Central Region of Ghana wa puan.<ref name=":2">{{Cite web |url=https://www.parliament.gh/mps?mp=30 |title=Archive copy |access-date=2023-06-28 |archive-date=2024-03-14 |archive-url=https://web.archive.org/web/20240314134706/https://www.parliament.gh/mps?mp=30 |url-status=dead }}</ref> === Cabinet minister === Siibesuŋɔ ŋmarega 2017, President Nana Akufo-Addo yuum dikɛ Mavis Hawa Koomson ti a lagum pa'asɛ la nineteen ministers puan sɛba wan dɛna a cabinet la. 19 ministers wa yu'ura yuum dikɛ ta bo Parliament of Ghana announced by the Speaker of the House, Rt. Hon. Prof. [[Mike Ocquaye]].<ref>{{Cite web |url=http://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/Arts-Minister-Catherine-Afeku-makes-it-to-Cabinet-542839 |title=Archive copy |access-date=2023-06-28 |archive-date=2017-07-31 |archive-url=https://web.archive.org/web/20170731025902/http://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/Arts-Minister-Catherine-Afeku-makes-it-to-Cabinet-542839 |url-status=dead }}</ref> N de Cabinet minister, Mavis Hawa Koomson pa'asɛ inner circle bo president la wan iŋɛ se'em ti a bɔ'ɔra putisuma tiŋa wa puan. Nananawa ina n de Minister bo Fisheries la Aquaculture Development.<ref>https://citibusinessnews.com/2021/09/digitization-of-premix-distribution-fishermen-to-access-product-with-canoe-id-cards/</ref> === 2020 loosego === 2020 yuunɛ la puan, Gaana za'a loosekãtɛ la puan (Ghanaian general elections), ti a yuum di Awutu Senya East Constituency parliamentary seat la eŋa n yuum 57,114 votumduma ŋwana wa de la 52.6% n de votumduma la za'a ti ba votum la gee ti [[National Democratic Congress|NDC]] parliamentary candidate Phillis Naa Koryoo Okunor yuum nyɛ 51,561 votumduma ŋwana wa de ka 47.5% n de votumduma la za'a ti ba votum lao,gee ti GUM parliamentary candidate Hanson Ishmael Amuzu yuum nyɛ zaga 0 votumduma ta'asɛ ti nyɛ 0.0% n de votumduma la za'a ti ba votum la puan, dagi bala ma'a CPP parliamentary candidate Addy Ishmael yuum nyɛ la zaga 0 ta'asɛ ti a nyɛ zaga 0.0% n de votumduma la za'ati ba votum la puanof , GCPP parliamentary candidate Peter Kwao Lartey me yuum nyɛ la zaga votumduma 0 ta'asɛ ti a nyɛ zaga 0.0% n de votumduma la za'a ti ba votum la puan gee UPP parliamentary candidate Mohammed Issah Al-Marzuque yuum nyɛ la zaga 0 votumduma ta'asɛ ti a nyɛ zaga 0.0% votumduma la za'a puan ti ba yuum votum la.<ref>{{Cite web |url=http://ghanaelections.peacefmonline.com/pages/2020/parliament/central/awutu_senya_east/ |title=Archive copy |access-date=2023-06-28 |archive-date=2022-11-26 |archive-url=https://web.archive.org/web/20221126160022/https://ghanaelections.peacefmonline.com/pages/2020/parliament/central/awutu_senya_east/ |url-status=dead }}</ref> == Committee == Koomson de la member of the Business Committee.<ref name=":2" /> ==Controversy== Naakɛ'ɛsega ŋmarega 2020, Hawa Koomson breached security laws gee yuum ŋmɛ bugum doo basɛ nɛreba la tiŋasuka (fired gunshots into a crowd) nɛra n yuum dagi Gaana wa nɛra gee yuum lagum bɔna bini ti a iŋɛ controversial voteŋɔ gɔŋɔ la (ID card).<ref>{{Cite web |url=https://www.myjoyonline.com/news/national/npp-must-sanction-hawa-koomson-peace-council-condemns-kasoa-shooting/ |title=Archive copy |access-date=2023-06-28 |archive-date=2020-09-30 |archive-url=https://web.archive.org/web/20200930203510/https://www.myjoyonline.com/news/national/npp-must-sanction-hawa-koomson-peace-council-condemns-kasoa-shooting/ |url-status=dead }}</ref><ref>https://www.graphic.com.gh/news/politics/hawa-koomson-minister-fires-gun-at-registration-centre-4-arrested.html</ref> Ŋwana yuum iŋɛ la Kasoa tiŋa puan. Gee Minister wa yuum yeti ba yuum yele ina ti saama n lagum bɔna bini ita voteŋɛ gɔnɔ la a constituency puan. A yuum yele dɛna ti la dɛna daaŋɔ bo ina paati la ti ina kan ta'am di ba san ta votum voteŋɔ seko n kine na la puan. Minister yuum yeti ina iŋɛ iteŋɔ la gu la miŋa (self-defense). A yuum saki yi'a ti CID yi'e doose police nu'usum Central region tiŋa puan.<ref name=":1" /> A bugumdoo ba yuum to'e ya Central Regional police tiŋa puan. De license covering the weapon was also retrieved when she reported to the police in Cape Coast.<ref>https://www.graphic.com.gh/news/general-news/ghana-news-police-retrieve-hawa-koomson-s-gun.html</ref> ==A miŋa vom== A de la yinpu'usa-Christian gee me kelum tara sira a tari la kɔma batã.<ref>{{Cite web |url=http://ghanamps.com/mps/details.php?id=2595 |title=Archive copy |access-date=2023-06-28 |archive-date=2018-04-03 |archive-url=https://web.archive.org/web/20180403150154/http://ghanamps.com/mps/details.php?id=2595 |url-status=dead }}</ref> ==Philanthropy== Eŋa n yuum tari an annual soccer competition dubbed the Kasoa MP's Cup among the youth a constituency miŋa puan.<ref>https://www.myjoyonline.com/hawa-koomson-opens-kasoa-championship/</ref> 2021 yuunɛ la puan, Koomson yuum mɛ la yindeon bo (constructed a church Hall) Bethel Methodist Church Kasoa tiŋa puan.<ref>https://www.ghanaiantimes.com.gh/hawa-koomson-hands-over-church-hall-to-kasoa-bethel-methodist-church/</ref> == Viisigɔ Lɔgerɔ == [[Buuri buuri:Gɔmena nalɛgeriba]] [[Buuri buuri:All]] [[Buuri buuri:Wabegɔ nɛreba]] [[Buuri buuri:Pɔka]] [[Buuri buuri:7th Parliament of the 4th Republic]] [[Buuri buuri:8th Parliament of the 4th Republic]] 9fibfg5l9w9r87pmpw2lz6wh70g485s Naa Ashorkor 0 390 22870 20907 2026-04-01T10:42:17Z InternetArchiveBot 56 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 22870 wikitext text/x-wiki {{Databox}} {{E-Class}} '''Naa Ashorkor''' Ba dɔgɛ Ashorkor la la November ŋwarega la dabesere pisiyi la anaasi daarɛ 1988 yuunɛ la puan.<ref>https://www.graphic.com.gh/junior-graphic/i-ll-tell-my-story/nisirine-mensah-doku-i-wont-trade-my-education-for-the-world.html</ref><ref>{{Cite web |url=http://www.ghanamma.com/news/biography-naa-ashorkor-mensah-doku/ |title=Archive copy |access-date=2023-04-17 |archive-date=2016-03-04 |archive-url=https://web.archive.org/web/20160304063352/http://www.ghanamma.com/news/biography-naa-ashorkor-mensah-doku/ |url-status=dead }}</ref> Gee ti a tari yu'urɛ kayima Nisirine Naa Ashorkor Mensah Doku a de la Gaana wa actress la Media daana n yuun tuna Asaase Walesi zi'a bɔna Ankara tiŋa puan.<ref>{{Cite web |url=http://www.dailyguideghana.com/lydia-forson-talks-of-naa-ashorkor-marriage/ |title=Archive copy |access-date=2023-04-17 |archive-date=2015-09-23 |archive-url=https://web.archive.org/web/20150923212427/http://www.dailyguideghana.com/lydia-forson-talks-of-naa-ashorkor-marriage/ |url-status=dead }}</ref><ref>{{Cite web |url=https://enewsgh.com/2020/06/29/naa-ashorkor-back-on-radio-asaase-99-5-is-the-dial/ |title=Archive copy |access-date=2023-04-17 |archive-date=2020-10-28 |archive-url=https://web.archive.org/web/20201028122615/https://enewsgh.com/2020/06/29/naa-ashorkor-back-on-radio-asaase-99-5-is-the-dial/ |url-status=dead }}</ref> A yuun iŋɛ la siini la Shirley Frimpong Manso la Iroko TV poisoned Bait. 2010 yuunɛ la puan ti a yuun to'e award n de Actress 2010 la bɔna African Movie Academy la eŋa n iŋɛ siini n de 'the perfect picture' 2009 yuunɛ la puan.<ref>{{Cite web |url=http://www.ghanacelebrities.com/2010/06/11/spotlight-naa-ashorkor-mensah-doku/ |title=Archive copy |access-date=2023-04-17 |archive-date=2022-10-19 |archive-url=https://web.archive.org/web/20221019042041/https://www.ghanacelebrities.com/2010/06/11/spotlight-naa-ashorkor-mensah-doku/ |url-status=dead }}</ref><ref>http://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/artikel.php?ID=242057</ref> Naa Ashorkor pɔ'ɔsɛ a siini la la Yvonne Okoro, Joselyn Dumas la John Dumelo duma za'a. == A Tuuma Yele == Naa Ashorkor la Chris Attoh n yuun iŋa Vodafone Gaana yuuma awards 2016 yuunɛ la puan bɔna Ankara International Conference Centre.<ref>{{Cite web |url=http://www.peacefmonline.com/pages/showbiz/news/201604/277473.php |title=Archive copy |access-date=2023-04-17 |archive-date=2023-04-21 |archive-url=https://web.archive.org/web/20230421065656/https://www.peacefmonline.com/pages/showbiz/news/201604/277473.php |url-status=dead }}</ref> A yuun iŋa la sɛla ti ba yira ti Miss Malika pageant yuuma anii puan. 2008 yuunɛ la puan la, a yuun iŋa la siini yidaana la Shirley Frimpong Manso.<ref>{{Cite web |url=https://www.peacefmonline.com/pages/showbiz/pageants/201807/357372.php |title=Archive copy |access-date=2023-04-18 |archive-date=2023-04-18 |archive-url=https://web.archive.org/web/20230418164557/https://www.peacefmonline.com/pages/showbiz/pageants/201807/357372.php |url-status=dead }}</ref>Naa pɔ'ɔsɛ bɔ'ɔra la lasebaaarɛ 103.5 Fm bilam ti a ita dubbed the zone.<ref>https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/Naa-Ashorkor-moves-on-from-EIB-network-594618</ref> A de la pɔka n tuna a tuuma ti tuuma la de la Jaareno ,digital la April Commucation n de theatre production.<ref>https://www.myjoyonline.com/entertainment/2018/July-30th/naa-ashorkor-reaches-out-to-young-entrepreneurs-via-social-media.php</ref> A yuun bɔ'ɔra la lasebaarɛ la Multimedia la 2017 ta paɛ 200 yuunɛ la puan. <ref>https://www.graphic.com.gh/entertainment/showbiz-news/multimedia-group-terminates-naa-ashokor-s-appointment.html</ref>Bilam ti a iŋɛ Showbiz A- Z programme la, la strong Sassy.<ref>https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/Naa-Ashorkor-moves-on-from-EIB-network-594618</ref> Gee a yuun kiŋɛ la Asaase Radio June ŋwarega la ba'asegɔ 2020 yuunɛ la gee iŋɛ show Between Hour la Just us.<ref>https://www.graphic.com.gh/entertainment/showbiz-news/naa-ashorkor-to-host-midafternoon-show-on-asaase-fm.html</ref> March ŋwarega la yuunɛ la ti a host 3 music Award.<ref>https://www.myjoyonline.com/naa-ashorkor-and-jay-foley-return-as-3music-awards-hosts/</ref>Ashorkor yuun de la brand ambassador bɔ'ɔra Unilever Gaana ynaa dɛna iŋa daana bɔ'ɔra Lifebuoy Hand Washing Ambassador Conpaign la puan, Verna mineral ko'om Autism Awareness Ambassador la DKT international Gaana wa la Lydia contraceptives Brand Ambassador.<ref name=":0">https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/Juliet-Abrahim-Naa-Ashorkor-others-endorse-Verna-Changing-Lives-Autism-Awareness-608695</ref><ref name=":0" /> Ashorkor yuun pa'asɛ la TV duma zo'e zo'e Notably Tigo Gaana Drop that Yam la Yensor Nkoaa commercial. == A Vom Yele == Naa Ashorkor ele la a zɔ Ahuma Cabutey Adodoadji 2014 yuunɛ la puan.<ref>{{Cite web |url=https://www.myjoyonline.com/entertainment/2018/january-12th/video-pregnant-naa-ashorkor-twerking.php |title=Archive copy |access-date=2023-04-18 |archive-date=2019-05-18 |archive-url=https://web.archive.org/web/20190518173432/https://www.myjoyonline.com/entertainment/2018/january-12th/video-pregnant-naa-ashorkor-twerking.php |url-status=dead }}</ref> August ŋwarega la puan dabesere pia laanuu 2017 yuunɛ la puan<ref>https://www.pulse.com.gh/entertainment/celebrities/naa-ashorkor-announces-baby-number-two-with-stunning-baby-bump-photos/d0vpdlz</ref>( a dɔgela kɔma bayi budibito. == Visɔgɔ Lɔgerɔ == l6etquilklffmdpw2tnycyrs0xs9ank Regions n'bo Ghana 0 455 22871 3224 2026-04-01T11:00:02Z InternetArchiveBot 56 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 22871 wikitext text/x-wiki Regions" la n boi Gaana de la gɔmina wiya so'olum ti ba bisera. Gaana nyaa tare la 'Regions' pia la tu yɔbɛ. Tu tare Upper East, Upper West, Northern Region, North East, Savanna Region, Volter, Oti Region, Western, Western North, Central, GreaterAccra, Eastern, Bono East, Bono ,Ahafo, Ashanti Region, == Current Regions == {| class="wikitable sortable" |- ! Former<br>Region !! Capital !! New Region !! Capital |- | [[Ashanti Region|Ashanti]] || [[Kumasi]] || [[Ashanti Region|Ashanti]] || [[Kumasi]] |- | rowspan="3" | [[Brong-Ahafo Region|Brong-Ahafo]] | rowspan="3" | [[Sunyani]] | [[Bono Region|Bono]] || [[Sunyani]] |- | [[Bono East Region|Bono East]] | [[Techiman]] |- | [[Ahafo Region|Ahafo]] ||[[Goaso]] |- | [[Central Region, Ghana|Central ]] || [[Cape Coast]] || [[Central Region (Ghana)|Central]] || [[Cape Coast]] |- | [[Eastern Region, Ghana|Eastern]] || [[Koforidua]] || [[Eastern Region (Ghana)|East]] || [[Koforidua]] |- | [[Greater Accra Region|Greater Accra]] || [[Accra]] || [[Greater Accra Region|Greater Accra]] || [[Accra]] |- | rowspan="3" | [[Northern Region, Ghana|Northern]] | rowspan="3" | [[Tamale, Ghana|Tamale]] |[[Northern Region, Ghana|Northern]] || [[Tamale, Ghana|Tamale]] |- | [[Savannah Region|Savannah]] || [[Damongo]] |- | [[North East Region, Ghana|North East]] || [[Nalerigu]] |- | [[Upper East Region|Upper East]] || [[Bolgatanga]] || [[Upper East Region|Upper East]] || [[Bolgatanga]] |- | [[Upper West Region|Upper West]] || [[Wa, Ghana|Wa]] || [[Upper West Region|Upper West]] || [[Wa, Ghana|Wa]] |- | rowspan="2" | [[Volta Region|Volta]] | rowspan="2" | [[Ho, Ghana|Ho]] | [[Volta Region|Volta]] || [[Ho, Ghana|Ho]] |- | [[Oti Region|Oti]] || [[Dambai]] |- | rowspan="2" | [[Western Region, Ghana|Western]] | rowspan="2" |[[Sekondi-Takoradi]] | [[Western Region, Ghana|Western]] || [[Takoradi]] |- | [[Western North Region|Western North]] || [[Wiawso]]<ref>{{Cite web|url=http://www.myjoyonline.com/politics/2019/February-15th/sefwi-wiaso-is-capital-of-western-north-region.php|title=Sefwi Wiaso is capital of Western North region|website=www.myjoyonline.com|access-date=2022-05-31|archive-date=2019-08-30|archive-url=https://web.archive.org/web/20190830180602/http://www.myjoyonline.com/politics/2019/February-15th/sefwi-wiaso-is-capital-of-western-north-region.php|url-status=dead}}</ref> |} {{Location map+ | Ghana | width = 300 | float = right | caption = Regional Capitals | alt = Map showing Regional Capitals of Ghana | relief = | places = {{Location map~ | Ghana | label= Accra |marksize= 10 |link= Accra |lat_deg= 5.55 |lon_deg= -0.2 }} {{Location map~ | Ghana | label= Ho |marksize= 8 |link= Ho, Ghana |lat_deg= 6.611944 |lon_deg= 0.470278 }} {{Location map~ | Ghana | label= Cape Coast| marksize= 8 |link= Cape Coast |lat_deg= 5.1 |lon_deg= -1.25 }} {{Location map~ | Ghana | label= Takoradi |position=top |marksize= 8 |link= Sekondi-Takoradi |lat_deg= 4.916667 |lon_deg= -1.766667 }} {{Location map~ | Ghana | label= Wiawso |marksize= 8 |link= Wiawso |lat_deg= 6.215833 | lon_deg = -2.48 }} {{Location map~ | Ghana |label=Dambai |marksize=8 |link=Dambai |lat_deg=8.068889 |lon_deg=0.179167 }} {{Location map~ | Ghana |label=Wa |marksize=8 |link=Wa, Ghana |lat_deg=10.066667 |lon_deg=-2.5 }} {{Location map~ | Ghana |label=Bolgatanga |position=left |marksize=8 |link=Bolgatanga |lat_deg=10.783333 |lon_deg=-0.85 }} {{Location map~ | Ghana |label=Nalerigu |position=bottom |marksize=8 |link=Nalerigu |lat_deg=10.533333 |lon_deg=-0.366667 }} {{Location map~ | Ghana |label=Damongo |marksize=8 |link=Damongo |lat_deg=9.083333 |lon_deg=-1.816667 }} {{Location map~ | Ghana |label=Tamale |marksize=8 |link=Tamale, Ghana |lat_deg=9.4075 |lon_deg=-0.853333 }} {{Location map~ | Ghana |label=Kumasi |marksize=8 |link=Kumasi |lat_deg=6.666667 |lon_deg=-1.616667 }} {{Location map~ | Ghana |label=Sunyani |marksize=8 |link=Sunyani |lat_deg=7.333333 |lon_deg=-2.333333 }} {{Location map~ | Ghana |label=Techiman |marksize=8 |link=Techiman |lat_deg=7.577222 |lon_deg=-1.929167 }} {{Location map~ | Ghana |label=Goaso |marksize=8 |link=Goaso |lat_deg=6.8 |lon_deg=-2.516667 }} {{Location map~ | Ghana |label=Koforidua |marksize=8 |link=Koforidua |lat_deg=6.083333 |lon_deg=-0.25 }} }} ==Previous regional configurations== ===Independence - 6 March 1957=== {| class="wikitable" style="font-size:90%; text-align:center;" |- ! width=150 | Former Region ! width=100 | Capital ! width=100 | New Region ! width=100 | Capital |- | [[Ashanti Protectorate]] || [[Kumasi]] ||[[Ashanti Region]] ||[[Kumasi]] |- | rowspan=2|Eastern Province || [[Koforidua]] || [[Eastern Region (Ghana)|Eastern Region]] || [[Koforidua]] |- | (Keta) ||rowspan=3|[[Volta Region]] || rowspan=3|[[Ho, Ghana|Ho]] |- |[[Trans-Volta Togoland]] || [[Ho, Ghana|Ho]] |- | rowspan=2|Northern Territories || (Saboba) |- | [[Tamale, Ghana|Tamale]] || [[Northern Region (Ghana)|Northern Region]] || [[Tamale, Ghana|Tamale]] |- |Western Province || [[Sekondi]] || [[Western Region (Ghana)|Western Region]] || [[Sekondi]] |} ===Post-independence and First republic=== {| class="wikitable" style="font-size:90%; text-align:center;" |- ! width=150 | Former Region ! width=100 | Capital ! width=100 | New Region ! width=100 | Capital |- | rowspan=2|[[Ashanti Region|Ashanti]] || rowspan=2|[[Kumasi]] ||[[Ashanti Region|Ashanti]] ||[[Kumasi]] |- |[[Brong-Ahafo region]] || [[Sunyani]] |- | [[Eastern Region (Ghana)|Eastern Region]] || [[Koforidua]] || [[Eastern Region (Ghana)|Eastern Region]] || [[Koforidua]] |- | rowspan=2|[[Northern Region (Ghana)|Northern Region]] || rowspan=2|[[Tamale, Ghana|Tamale]] || [[Northern Region (Ghana)|Northern Region]] || [[Tamale, Ghana|Tamale]] |- | Upper Region || [[Bolgatanga]] |- | [[Volta Region]] || [[Ho, Ghana|Ho]] || [[Volta Region]] || [[Ho, Ghana|Ho]] |- | [[Western Region (Ghana)|Western Region]] || [[Sekondi]] || [[Western Region (Ghana)|Western Region]] || [[Sekondi]] |- |} ===Second Republic=== {| class="wikitable" style="font-size:90%; text-align:center;" |- ! width=150 | Former Region ! width=100 | Capital ! width=100 | New Region ! width=100 | Capital |- | [[Ashanti Region|Ashanti]] || [[Kumasi]] ||[[Ashanti Region|Ashanti]] ||[[Kumasi]] |- |[[Brong-Ahafo region]] || [[Sunyani]] || [[Brong-Ahafo region]] || [[Sunyani]] |- | [[Eastern Region (Ghana)|Eastern Region]] || [[Koforidua]] || [[Eastern Region (Ghana)|Eastern Region]] || [[Koforidua]] |- | [[Northern Region (Ghana)|Northern Region]] || [[Tamale, Ghana|Tamale]] || [[Northern Region (Ghana)|Northern Region]] || [[Tamale, Ghana|Tamale]] |- | Upper Region || [[Bolgatanga]] || Upper Region || [[Bolgatanga]] |- | [[Volta Region]] || [[Ho, Ghana|Ho]] || [[Volta Region]] || [[Ho, Ghana|Ho]] |- | rowspan=2|[[Western Region (Ghana)|Western Region]] || rowspan=2|[[Sekondi]] || [[Western Region (Ghana)|Western Region]] || [[Sekondi-Takoradi]] |- | [[Central Region (Ghana)|Central Region]] || [[Cape Coast]] |- |} ===PNDC era=== {| class="wikitable" style="font-size:90%; text-align:center;" |- ! width=150 | Former Region ! width=100 | Capital ! width=100 | New Region ! width=100 | Capital |- | [[Ashanti Region|Ashanti]] || [[Kumasi]] ||[[Ashanti Region|Ashanti]] ||[[Kumasi]] |- |[[Brong-Ahafo region]] || [[Sunyani]] || [[Brong-Ahafo region]] || [[Sunyani]] |- | [[Central Region (Ghana)|Central Region]] || [[Cape Coast]] || [[Central Region (Ghana)|Central Region]] || [[Cape Coast]] |- | rowspan=2|[[Eastern Region (Ghana)|Eastern Region]] || rowspan=2|[[Koforidua]] || [[Eastern Region (Ghana)|Eastern Region]] || [[Koforidua]] |- | [[Greater Accra Region]] || [[Accra]] |- | [[Northern Region (Ghana)|Northern Region]] || [[Tamale, Ghana|Tamale]] || [[Northern Region (Ghana)|Northern Region]] || [[Tamale, Ghana|Tamale]] |- | rowspan=2|Upper Region || rowspan=2|[[Bolgatanga]] || [[Upper East Region]] || [[Bolgatanga]] |- | [[Upper West Region]] || [[Wa, Ghana|Wa]] |- | [[Volta Region]] || [[Ho, Ghana|Ho]] || [[Volta Region]] || [[Ho, Ghana|Ho]] |- | [[Western Region (Ghana)|Western Region]] || [[Sekondi-Takoradi]] || [[Western Region (Ghana)|Western Region]] || [[Sekondi-Takoradi]] |- |} gqzzxglw4fh3v3jud1dyu97e8muvk7n Haruna Iddrisu 0 943 22856 16159 2026-04-01T09:38:56Z InternetArchiveBot 56 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 22856 wikitext text/x-wiki {{Bio}} {{C-Class}} '''Haruna Iddrisu''' (dɔgum daarɛ, 8 Fɔɔ ŋmarega 1970) dɛna Gaana wa Lɔya la gɔmena nalɛgera (politician) se'em n pa'asɛ palimɛnti sɛka n pa'asɛ buyopɔi Gaana tiŋa ze'ele bo la Tamale South sɔ'ɔlum.<ref name=":0">{{Cite web|title=We haven't received any PPEs from government – EC tells Haruna Iddrisu|url=https://www.myjoyonline.com/news/national/we-havent-received-any-ppes-from-government-ec-tells-haruna-iddrisu/|date=2020-05-11|website=MyJoyOnline.com|language=en-US|access-date=2020-05-16|archive-date=2020-05-15|archive-url=https://web.archive.org/web/20200515210026/https://www.myjoyonline.com/news/national/we-havent-received-any-ppes-from-government-ec-tells-haruna-iddrisu/|url-status=dead}}</ref> eŋa n de palimɛnti nɛresɛba n ka zo'e la nɛŋadaana(minority leader) bo Ama'asum tia paati la Gaana tɔgum deo la puan ti ba yi'ira ti Ghana's Parliament ze'ele Ko'oro 2017<ref>{{Cite web |date=2023-01-25 |title=10 things you didn’t know about new Minority Leader, Dr. Ato Forson |url=https://citinewsroom.com/2023/01/10-things-you-didnt-know-about-new-minority-leader-dr-ato-forson/ |access-date=2023-01-25 |website=Citinewsroom - Comprehensive News in Ghana |language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=SIM cards re-registration comment by Bawumia ill-informed, highly naive – Minority Leader – MyJoyOnline.com|url=https://www.myjoyonline.com/sim-cards-re-registration-comment-by-bawumia-ill-informed-highly-naive-minority-leader/|access-date=2021-05-20|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=Galamsey fight: Akufo-Addo's endorsement of burning excavators a breach of law – Haruna Iddrisu – MyJoyOnline.com|url=https://www.myjoyonline.com/galamsey-fight-akufo-addos-endorsement-of-burning-excavators-a-breach-of-law-haruna-iddrisu/|access-date=2021-05-29|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|last=Online|first=Peace FM|title=Speaker Not An MP, For What Reason Will Gov't Gag Him? - Egyapa Mercer Quizzes|url=https://www.peacefmonline.com/pages/politics/politics/202201/459185.php|access-date=2022-01-24|website=Peacefmonline.com – Ghana news|archive-date=2023-04-22|archive-url=https://web.archive.org/web/20230422002311/https://www.peacefmonline.com/pages/politics/politics/202201/459185.php|url-status=dead}}</ref> tari wa paɛ zina a yuum to'e na'am wa Ato Forson zi'an.<ref>{{Cite web |date=2023-01-24 |title=Ato Forson replaces Haruna Iddrisu as Minority Leader |url=https://citinewsroom.com/2023/01/ato-forson-replaces-haruna-iddrisu-as-minority-leader/ |access-date=2023-01-24 |website=Citinewsroom - Comprehensive News in Ghana |language=en-US}}</ref> ==A Pɔsega Vom La Sukuu Yɛla== 1979 yuunɛ la puan ti ba dɔgɛ Haruna Iddrisu. Ba yuum dɔgɛ e la Tamale n boi Gaana tiŋa wa puan. A yuum pɔsɛ a sukuu kinɛ la Kulikuli kɔmbebisi sukuu la puan. Iddrisu ze'ele bilam kiŋɛ la sukuu kãtɛ sɛka n de Gaana Yunivɛsiti la puan ze'ele 1993 ta paɛ 1997 yuuma la puan zamesɛ to'e sɛtifiketi n de B.A.(Hons) Sociology puan.<ref>{{cite web |url=http://www.parliament.gh/hon_iddrisu_haruna.html |title=Hon. Iddrisu Haruna |accessdate=2 July 2010 |publisher=[[Parliament of Ghana]] |access-date=28 April 2023 |archive-date=17 May 2011 |archive-url=https://web.archive.org/web/20110517111751/http://www.parliament.gh/hon_iddrisu_haruna.html |url-status=dead }}</ref> A yuun kɔ'ɔm dɛna la bia wam sukuu kɛma na'amlɛka yɛla gee yuum nyaa dɛna la National Union of Ghana students ti ba ni ŋmaɛ gi'i ti 'NUGS' la nɛŋadaana ti ba yi'ira ti 'president' la ba'asegɔ yuunɛ la puan. Iddrisu de la wara tunetuna (barrister) gee kelum dɛna 'Ghana Bar Association' nɛra 2002 yuunɛ la puan.<ref>{{cite web |url=http://www.ghana.gov.gh/index.php?option=com_content&view=article&id=349:ministers-of-state&catid=81:ministers&Itemid=228 |title=Hon Haruna Iddrisu – Minister for Communications |accessdate=2 July 2010 |publisher=[[Government of Ghana]] |access-date=28 April 2023 |archive-date=24 July 2019 |archive-url=https://web.archive.org/web/20190724015908/http://www.ghana.gov.gh/index.php?option=com_content&view=article&id=349:ministers-of-state&catid=81:ministers&Itemid=228 |url-status=dead }}</ref><ref>{{Cite web|date=2020-07-26|title=Don’t leave out any Ghanaian stranded abroad – Haruna Iddrisu to government|url=https://citinewsroom.com/2020/07/dont-leave-out-any-ghanaian-stranded-abroad-haruna-iddrisu-to-government/|access-date=2023-09-07|website=Citinewsroom - Comprehensive News in Ghana|language=en-US}}</ref> ==Gɔmena Nalɛgerɛ Tuuma == N yuum de sukuu kɔma nɛŋa daana paɛ yuuma zo'e zo'e. Di pooren a sukuu kãra la saŋa la, Iddrisu yuum ze'ele bilam tole nɛŋa ta kɛ la 'mainstream national politics', a yuum le ze'ele bilam nyaa tole la nɛŋa ta dɛna se'em n bisere kɔmbipɔɔlegɔ yɛla nɛŋadaana (National Youth Organizer) bo Ama'asumtiah paati la (National Democratic Congress) 2002 yuunɛ la puan.<ref>{{Cite web|title=Haruna Iddrisu, Biography|url=https://www.ghanaweb.com/person/Haruna-Iddrisu-2314|access-date=2023-09-07|website=www.ghanaweb.com}}</ref> Haruna Iddrisu yuum zãli na'am wa la yuuma anii gee yuum kelum dɛna la se'em n tɔgerɛ ti ba yi'ira ti Minister of Communications ta paɛ 2010 yuunɛ la ti a yuum sige, a me yuum ka ɛɛrɛ amaan loose yɛla la (seeking reelection).<ref>{{Cite web|title=MyJoyOnline – Ghana News {{!}} Ghana's most comprehensive website. Independent, Fearless and Credible journalism|url=https://www.myjoyonline.com/|access-date=2023-09-07|website=www.myjoyonline.com|language=en}}</ref> ==E pa'asɛ palimɛnti nɛreba puan == A yuum ze'ele la MP 2004 parliamentary election loosegɔ la sansɛka ti Tamale South constituency yuum wa'ana dɛna paaleka la.<ref>{{Cite web|title=Parliamentary Results Tamale South (Northern Region)|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/election2004/parliament.constituency.php?ID=141|access-date=2023-09-07|website=www.ghanaweb.com}}</ref> Iddrisu yuum pa'asɛ dɛna la Ranking Member of the Parliamentary Select Committee on Communications gee kelum dɛna la Minority Spokesman on Communications n boi fourth Parliament sansɛka ti Ama'asumtiah paati (National Democratic Congress), a miŋa paati la yuum ka tara paŋa la.<ref>{{Cite web|title=Parliamentary Results Tamale South (Northern Region)|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/election2004/parliament.constituency.php?ID=141|access-date=2023-09-07|website=www.ghanaweb.com}}</ref><ref>{{Cite web|title=MyJoyOnline – Ghana News {{!}} Ghana's most comprehensive website. Independent, Fearless and Credible journalism|url=https://www.myjoyonline.com/|access-date=2023-09-07|website=www.myjoyonline.com|language=en}}</ref> A yuum kelum to'e na'am wa me 2008 yuunɛ la puan sansɛka ti ba yuum iŋɛ parliamentary loosegɔ la, kalam a yuum nyɛ la 78.2% votumduma la za'a puan.<ref>http://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/election2008/parliament.constituency.php?ID=259</ref> Dagi bala ma'a a yuum kelum di mi'a wa me 2012 yuunɛ la puan sansɛka ti ba yuum iŋɛ parliamentary elections la, a yuum nyɛ la 74.6% votumduma la za'a puan.<ref>https://www.graphic.com.gh/news/politics/haruna-iddrisu-named-minority-leader.html</ref> Gee bala za'a puan a miŋa paati la yuum ka di Gaana za'a kukazuodaana na'am loosegɔ la (Presidential Elections), Haruna yuum kelum di na'am wa me 2016 na'am loosegɔ la puan gee ti ba yuum loe e ti a zãla minority caucus dɛna Minority duma nɛŋa daana 7th Parliament n la 4th Republic in Ghana.<ref>https://citinewsroom.com/2020/01/n-r-haruna-iddrisu-commissions-health-facility-at-duunyin/</ref> Haruna Iddrisu Ko'oro ŋmarega 2020 yuunɛ la puan, a yuum mɛ la CHPS compound bo Duunyin community n boi Northern region of Ghana ti la sugera bisera ba imma'asum yɛla community bii tiŋa la puan.<ref>https://www.ghanaiantimes.com.gh/haruna-iddrisu-retains-tamale-south-seat/</ref> == N de Minister of state == A zãlɔ na'am wa me zo'e zo'e gee me kelum buna yima yima gɔverna yizuo wa puan, A yuum de la Minister for Communications Atta Mills la Mahama governments saŋa la puan, dagi bala ma'a a yuum kelum dɛna Minister for Trade ze'ele 2013 yuunɛ la puan tari paɛ 2014 yuunɛ la puan.<ref>{{Cite web |url=http://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/artikel.php?ID=317164 |title=Archive copy |access-date=2023-06-19 |archive-date=2018-06-12 |archive-url=https://web.archive.org/web/20180612184442/https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/artikel.php?ID=317164 |url-status=dead }}</ref><ref>https://citinewsroom.com/2020/01/n-r-haruna-iddrisu-commissions-health-facility-at-duunyin/</ref> Ba yuum kelum loe e ti a dɛna Minister for Employment la Labour Relations doose sansɛka ti President Mahama yuum dɛna kukazuodaana Naakɛ'ɛsega ŋmarega 2014 yuunɛ la puan. == A Vom Yɛla == A de la Maalam(Muslim) gee me kelum tara pɔŋa, dagi bala ma'a A tari la kɔma batã (three children) gee yese Northern Region of Gaana. ==Viisegɔ Lɔgerɔ== [[Buuri buuri: nɛra n Vɔi]] [[Buuri buuri:Budaa]] [[Buuri buuri:Gɔmena nalɛgeriba‎]] [[Buuri buuri:8th Parliament of the 4th Republic]] [[Buuri buuri:7th Parliament of the 4th Republic]] [[Buuri buuri:Ama'asumtia nɛreba]] [[Buuri buuri:Gɔmena nalɛgeriba]] [[Buuri buuri:All]] ljv1urucre8cad97d7wcqjmnivp8i6i Ursula Owusu 0 945 22874 21498 2026-04-01T11:24:34Z InternetArchiveBot 56 Rescuing 3 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 22874 wikitext text/x-wiki {{Bio}} {{B-Class}} '''Ursula Owusu-Ekuful'''<ref>{{Cite web |url=http://www.parliament.gh/parliamentarians/397 |title=Archive copy |access-date=2023-06-24 |archive-date=2016-11-30 |archive-url=https://web.archive.org/web/20161130111326/http://www.parliament.gh/parliamentarians/397 |url-status=dead }}</ref> ti ba dɔgɛ 20th October 1964 yuunɛ la puan ze'ele la Akim Oda n boi [[Eastern region]] Gaana wa. A de la lɔya, 'women's rights activists' la Gaana Gɔmena Nalɛgereba la ayima n de Ablekuma West 'constituency' palimɛnti kuka zuudaana.<ref>{{Cite web |url=http://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/I-beg-for-money-each-month-to-survive-Ursula-Owusu-363127 |title=Archive copy |access-date=2023-06-24 |archive-date=2015-08-18 |archive-url=https://web.archive.org/web/20150818161026/http://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/I-beg-for-money-each-month-to-survive-Ursula-Owusu-363127 |url-status=dead }}</ref><ref name=":0">{{Cite web |url=https://ghanamps.com/mps/details.php/?id=5451 |title=Archive copy |access-date=2024-02-02 |archive-date=2024-09-27 |archive-url=https://web.archive.org/web/20240927123833/https://ghanamps.com/mps/details.php/?id=5451 |url-status=dead }}</ref>She is currently the Nananawa, a nyaa dela Minita n boi Communications and Digitalisation.<ref>{{Cite web |url=http://ghananewsonline.com.gh/ursula-owusu-shares-the-belief-that-muslims-are-intolerant/ |title=Archive copy |access-date=2023-06-24 |archive-date=2018-04-17 |archive-url=https://web.archive.org/web/20180417193442/http://ghananewsonline.com.gh/ursula-owusu-shares-the-belief-that-muslims-are-intolerant/ |url-status=dead }}</ref><ref>https://www.myjoyonline.com/government-will-improve-gmet-services-communications-minister/</ref><ref>{{Cite web |url=https://www.glitzafrica.com/glitz-top-100-inspirational-women/100/ |title=Archive copy |access-date=2023-06-24 |archive-date=2021-05-26 |archive-url=https://web.archive.org/web/20210526112709/https://www.thestandpoint.com.gh/ |url-status=dead }}</ref> ==A Pɔsega vom== Ba dɔgɛ Ursula Akim Oda Eastern region Gaana wa.<ref name=":0" /> A yuun kiŋɛ sukuu la Labone 'Senior High School' ze'ele bilam tugesɛ kiŋɛ Mfantisman Girls Secondary school' deto pia la ayi (sixth form) zamesegɔ. A yuun tole nɛŋa kiŋɛ la Gaana Yunivɛsiti la Gaana wara sukuu zi'an ti a to'e LLB. Ba yuun yi e kiŋɛ wara yire la 1990 yuunɛ la puan. <ref name=":1">{{Cite web |url=http://www.ghana.gov.gh/index.php/governance/ministers/3426-ursula-owusu-ekuful-communications |title=Archive copy |access-date=2023-06-24 |archive-date=2019-07-24 |archive-url=https://web.archive.org/web/20190724085443/http://www.ghana.gov.gh/index.php/governance/ministers/3426-ursula-owusu-ekuful-communications |url-status=dead }}</ref>A tari la 'master's degree in conflict, peace and security' ze'ele Kofi Annan International Peacekeeping Training Center.<ref name=":1" /><ref>{{Cite web |url=http://www.ghana.gov.gh/index.php/governance/ministers/3426-ursula-owusu-ekuful-communications |title=Archive copy |access-date=2023-06-24 |archive-date=2019-07-24 |archive-url=https://web.archive.org/web/20190724085443/http://www.ghana.gov.gh/index.php/governance/ministers/3426-ursula-owusu-ekuful-communications |url-status=dead }}</ref><ref name=":5">{{Cite web |url=https://www.parliament.gh/mps?mp=6 |title=Archive copy |access-date=2023-06-24 |archive-date=2024-02-23 |archive-url=https://web.archive.org/web/20240223043216/https://www.parliament.gh/mps?mp=6 |url-status=dead }}</ref> == Pre-political career == A daa tuum me yuun pia dena lawyer bɔ'ɔra Akufo-Addo, Prempeh & Co. Gee daa nyaa baŋɛ kiŋɛ telecommunication industry ti a bisera telecom, technology company.<ref>https://www.bloomberg.com/research/stocks/private/person.asp?personId=29973119&privcapId=10530883&previousCapId=10530883&previousTitle=Ghana%2520Telecommunications%2520Company%2520Limited</ref> Ursula, A sunkpe'ena sukuu tuuma puan A tuuma me zi'asi Zoe Zoe la A paŋa * Managing Consultant la N. U. Consult Legal, Governance la Gender Consultants, * Executive Member of International Federation of Women Lawyers (FIDA), Ghana,<ref name=":6">{{Cite web |url=https://www.moc.gov.gh/ursula-owusu-ekuful-awarded-fida |title=Archive copy |access-date=2023-06-24 |archive-date=2022-05-22 |archive-url=https://web.archive.org/web/20220522230045/https://www.moc.gov.gh/ursula-owusu-ekuful-awarded-fida |url-status=dead }}</ref> * Former President of FIDA Ghana * Former Vice President of the Africa Regional FIDA International. * Member of the Ghana Bar Association, * Member of the African Women Lawyers Association (AWLA) * Acting Managing Director bɔ'ɔra Western Telesystems (Westel) (September 2005 to May 2008) <ref name=":2">https://live.worldbank.org/experts/ursula-owusu-ekuful</ref> la * Corporate and External Affairs Director, ZAIN Ghana (April 2008 to January 2009).<ref name=":7">{{Cite web |url=http://www.ghana.gov.gh/index.php/governance/ministers/3426-ursula-owusu-ekuful-communications |title=Archive copy |access-date=2023-06-24 |archive-date=2019-07-24 |archive-url=https://web.archive.org/web/20190724085443/http://www.ghana.gov.gh/index.php/governance/ministers/3426-ursula-owusu-ekuful-communications |url-status=dead }}</ref> ==Gɔmena Nalɛgerɛ== 2012 yuunɛ la, ba yuun votum bo e ti a dɛna Ablekuma 'West constituency' palimɛnti kuka zuudaana n de ba yiadaana.<ref name=":7" /><ref name=":3">{{Cite web |url=https://www.myjoyonline.com/politics/2016/April-9th/ursula-owusu-wins-controversial-ablekuma-west-npp-polls.php |title=Archive copy |access-date=2023-06-24 |archive-date=2019-07-24 |archive-url=https://web.archive.org/web/20190724085439/https://www.myjoyonline.com/politics/2016/April-9th/ursula-owusu-wins-controversial-ablekuma-west-npp-polls.php |url-status=dead }}</ref> 2015 yuunɛ la me a yuun le lɛgɛ na'am la mɛ di NPP saŋa dɛna Ablekuma West 'constituency'<ref>{{Cite web |url=https://www.myjoyonline.com/politics/2016/April-9th/ursula-owusu-wins-controversial-ablekuma-west-npp-polls.php |title=Archive copy |access-date=2023-06-24 |archive-date=2019-07-24 |archive-url=https://web.archive.org/web/20190724085439/https://www.myjoyonline.com/politics/2016/April-9th/ursula-owusu-wins-controversial-ablekuma-west-npp-polls.php |url-status=dead }}</ref> sansɛka ti Gaana za'a voteŋo yuun iŋɛ 2016. A yuun di la 34,376 yɛsera 60,558 nɛreba kãlɛ n yuun votum nyaa dɛna 56.96%. <ref name=":0" /><ref>{{Cite web |url=http://www.myjoyonline.com/politics/2015/march-29th/.php |title=Archive copy |access-date=2023-06-24 |archive-date=2019-07-24 |archive-url=https://web.archive.org/web/20190724085442/http://www.myjoyonline.com/politics/2015/march-29th/.php |url-status=dead }}</ref>Iŋa la pɔgesi sisi'a yuun de la sɛba ti nɛreba yuun ta daam doose la folego ti ba yuun loe biŋe palimɛnti bo pɔgesi zuo. Nɛreba yuun yeti ba wum e yeti eŋa biseri la a beere yele gɔmena nalɛgerɛ puan, <ref name=":3" />amaa yuunɛ n kaɛ la ti a yuun lebege 'Minister of Communication'. <ref>https://www.graphic.com.gh/news/general-news/2nd-batch-of-ministerial-nominees-ursula-akoto-osei-joe-ghartey-in.html</ref>2017 yuunɛ la, Gaana Zuudaa Akuffo-Addo<ref>{{Cite web |url=https://yen.com.gh/88693-president-akufo-addo-swears-otiko-djaba-al-ministers.html |title=Archive copy |access-date=2023-06-24 |archive-date=2017-02-11 |archive-url=https://web.archive.org/web/20170211080453/https://yen.com.gh/88693-president-akufo-addo-swears-otiko-djaba-al-ministers.html |url-status=dead }}</ref> <ref>https://www.graphic.com.gh/business/business-news/ghana-post-appeals-to-president.html</ref>yuun loe e mɛ ti a dɛna ' Minister for Communication. Nananewa, a de la: 'Minister for Communication' la 'Digitalization'.<ref>https://www.graphic.com.gh/news/general-news/ursula-owusu-retains-ablekuma-west-seat.html</ref> December 2020 yuunɛ la, a yuun lɛgɛ na'am la mɛ 2020 Gaana za'a voteŋo puan ti a dɛna palimɛnti Nalɛgerɛ bɔ'ɔra NPP. A yuun di a kuka mɛ dɛna Ablekuma West 'constituency' nyɛ nɛreba n kãlɛ n paɛ 37,363 yɛsera 69,363 nɛreba n vote. Nɛresɛka n yuun kɔ'ɔm lɛm na'am lɛga puan, Rev Kweku Addo n de Ama'asum tia paati (ŊDC) la yuun nyɛ la 30,733 ti se'em n yuun de GUM la nyɛ 359, LPG 330 gee ti PNC me nyɛ 65.<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Ursula_Owusu#cite_note-20</ref> ==Tansugera(committees)== Nananewa, tansugera si'a ti a tuna bɔ'ɔra n ŋwana: 'constitutional, Legal and Parliamentary Affairs Committee (7th Parliament) dina de la Gaana wara yizuo. 'Appointment Committee (7th Parliament).<ref name=":4">https://mobile.ghanaweb.com/person/Ursula-Owusu-Ekuful-3142</ref> Dina de loosego yizuo.<ref name=":4" /> ==Tiŋa la Gɔmena Nalɛgerɛ yɛla== 2015 yuunɛ la, eŋa la pɔgesi sisi'a n me de MP duma yuun nyɛ mɛlesegɔ mɛ doose la folego ti ba yuun loe biŋe palimɛnti bo pɔgesi zuo. Ba yuun tɔgɛ ti a yeti eŋa biseri la a beere yele gɔmena nalɛgerɛ puan amaa yuunɛ n kaɛ la a lebege la 'Minister of Communication'. Gee ti a baŋɛ dɛna 'Minister of Communication' zina beere wa, a yuun de la se'em n tum bo tansuga zo'e zo'e tɔka tɔka la a mi'ilum a tuuma puan. Dawalega ŋmarega, 2018 yuunɛ la puan, a nyɛ la pooren lɛbeka doose la n yuun bo sɔsega zuo ti ba ta'asɛ 'social media' ti bu tɔgera ti Gaana gbepka'areba ka tari sugeri. Asibidaarɛ, n yuun de 'september' ŋmarega 2018 yuunɛ la, Akem Asuom tiŋa n boi 'Eastern Region' Gaana wa nɛŋaduma la ka nɛreba za'a yuun bobe e na'am ti a dɛna Nɛŋatɔlega naba(Development Queen). Ba yuun bobe e na'am wa Osuomhene Osabarima Ofosuhene Apenteng II <ref>https://www.myjoyonline.com/wording-of-lgbt-bill-may-lead-to-criminalisation-of-laziness-untruthfulness-ursula-owusu/</ref>n de tiŋa la nana la yire puan. 2021 yuunɛ la, Gaana nɛreba n zamesɛ LGBT wara la ti ba yuun bɔta ti ba iŋɛ la, a yuun tɔgɛ giisɛ wara wa mɛ ti di de la sɛla n ka vuurɛ n wan basɛ ti zinyagerɛ la pumpɔreŋɔ kɛ nɛreba bala see ti ba maalum bisɛ wara suŋa May' 2021 yuunɛ la puan,<ref>{{Cite web |url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/Anti-gay-bill-will-go-through-changes-Ursula-Owusu-Ekuful-1400398 |title=Archive copy |access-date=2023-06-24 |archive-date=2022-09-21 |archive-url=https://web.archive.org/web/20220921214404/https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/Anti-gay-bill-will-go-through-changes-Ursula-Owusu-Ekuful-1400398 |url-status=dead }}</ref> <ref>https://www.myjoyonline.com/dont-publicise-your-sexuality-ursula-owusu-ekuful-tells-ghana-lgbt-community/</ref>A yuun le ka'am nɛresɛba n sakɛ ti budaasi ga la taaba ti pɔgesi me ga la taaba la ti ba tara ba bunɔ ba ma'a gee da basɛ ti paɛ nɛrawoo sansɛka ti Gaana duma yuun ka sakɛ bo yele-aŋa la.<ref>https://www.adomonline.com/ursula-owusu-sends-message-to-lgbt-community/</ref><ref>{{Cite web |url=http://www.peacefmonline.com/pages/showbiz/news/201707/320589.php |title=Archive copy |access-date=2023-06-24 |archive-date=2023-05-04 |archive-url=https://web.archive.org/web/20230504144225/https://www.peacefmonline.com/pages/showbiz/news/201707/320589.php |url-status=dead }}</ref> ==A vom yɛla== A ele mɛ Gaana budaa, Dr. Sam Ekuful n ki'iri UK solemintiŋa. <ref>https://www.graphic.com.gh/news/general-news/i-would-not-have-been-married-but-for-skype-ursula-owusu-ekuful.html</ref><ref>{{Cite web |url=http://theheraldghana.com/ursula-owusu-make-amends-with-neglected-son/ |title=Archive copy |access-date=2023-06-24 |archive-date=2019-03-08 |archive-url=https://web.archive.org/web/20190308002943/http://theheraldghana.com/ursula-owusu-make-amends-with-neglected-son/ |url-status=dead }}</ref><ref name=":1" /><ref>{{Cite web |url=http://theheraldghana.com/ursula-owusu-make-amends-with-neglected-son/ |title=Archive copy |access-date=2023-06-24 |archive-date=2019-03-08 |archive-url=https://web.archive.org/web/20190308002943/http://theheraldghana.com/ursula-owusu-make-amends-with-neglected-son/ |url-status=dead }}</ref>A sira la de 'optometrist' . A kini faara yire. A tari la bia ayina.<ref name=":5" /> ==Wɔ'ɔrɛ duma(honours)== 'september nambua dabesa pisiyi la awɛi daarɛ, 2018 yuunɛ la, Akyem Asuom tiŋa nɛŋaduma la ka nɛreba yuun bobe e na'am ti a dɛna Nɛŋatɔlega Pɔgeba (Development Queen). Ba yuun bobe e na'am la la Akyem Asuom n boi Kwaebibireɣ So'olum n boi Easter Region Gaana wa. Na'am bobega wa sige la Asuomhene Osabarima Ofosuhene Apenteng II nayire la puan.<ref>{{Cite web |url=https://starrfmonline.com/2018/09/ursula-installed-devt-queenmother-at-asuom/ |title=Archive copy |access-date=2023-06-24 |archive-date=2019-03-06 |archive-url=https://web.archive.org/web/20190306043216/https://starrfmonline.com/2018/09/ursula-installed-devt-queenmother-at-asuom/ |url-status=dead }}</ref><ref>https://www.modernghana.com/news/886572/communications-minister-ursula-installed-as-queen-in-akyem-a.html</ref><ref>https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/Akyem-Asuom-installs-Ursula-Nkosuohemaa-689126</ref> Gunfuko Nambua, 2019 yuunɛ la, International Federation of Women Lawyers(FIDA) n de pɔgesi'a n de lɔyaduma tansugere la, yuun bo e wɔ'ɔre mɛ la a tuunsuma ti a tum ti a dɛna gu'a bɔ'ɔra pɔgesi la kɔma la. Ba yuun bo e wɔ'ɔre wa la 2019 yuunɛ lagesegɔ yuun iŋɛ Abuja Nigeria tiŋa puan la.<ref name=":6" /> == Viisego Lɔgerɔ == [[Buuri buuri:Gɔmena nalɛgeriba]] [[Buuri buuri:All]] [[Buuri buuri:Wabegɔ nɛreba]] [[Buuri buuri:Pɔka]] [[Buuri buuri:7th Parliament of the 4th Republic]] [[Buuri buuri:8th Parliament of the 4th Republic]] o9vu4mzazy14bu0dhvfj9hwf0ezzqv6 Samuel Atta Akyea 0 999 22872 21519 2026-04-01T11:05:14Z InternetArchiveBot 56 Rescuing 2 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 22872 wikitext text/x-wiki {{Bio}} {{C-Class}} Ba yuun dugɛ '''Samuel Atta Akyea''' la Salurego ŋwarega dabeserɛ pisiyi puan 1972 <ref>https://web.archive.org/web/20170817204818/http://www.odekro.org/person/samuel-atta-akyea/#</ref>yuunɛ la puan, a yuun de la [[Gaana]] wa Lawyer la Gomɛna nalɛgera. A de la New Patriotic paati la nɛra Gaana wa, a yuun de la Minisita bɔ'ɔra Tuuma la Yɛ ta paɛ Ko'oro ŋwarega la 2021 yuunɛ la puan, la Kukazuodaana na Palimɛti ze'ele bo Akim Abuakwa So'olum. Eŋa n pa'asɛ buyi daana ti Nana Akufo Addo loe e ti a dɛna MP so'olum kaŋa puan 4th Republic. == A Vom La A Sukuu == Ba yuun dugɛ e la Kyebi bɔna Eastern so'olum Gaana wa. A kiŋɛ a sukuu la Gaana<ref>{{Cite web |url=http://ghanamps.com/mps/details.php?id=58 |title=Archive copy |access-date=2023-06-25 |archive-date=2024-09-27 |archive-url=https://web.archive.org/web/20240927053435/https://ghanamps.com/mps/details.php/?id=58 |url-status=dead }}</ref> Yunivɛsiti ti puan, Legon gee ba'asɛ to'e a Bachelor n de Arts gɔŋɔ bɔna Law puan la Philosophy 1989 <ref>{{Cite web |url=http://m.peacefmonline.com/pages/politics/politics/201701/302866.php |title=Archive copy |access-date=2023-06-25 |archive-date=2023-05-10 |archive-url=https://web.archive.org/web/20230510213416/https://m.peacefmonline.com/pages/politics/politics/201701/302866.php |url-status=dead }}</ref>yuunɛ la puan. La lem kiŋɛ la sukuu n de Law to'e a License 1993 <ref>{{Cite web |url=http://www.ghana.gov.gh/index.php/governance/ministers/3428-samuel-atta-akyea-works-housing |title=Archive copy |access-date=2023-06-25 |archive-date=2018-08-16 |archive-url=https://web.archive.org/web/20180816045922/http://www.ghana.gov.gh/index.php/governance/ministers/3428-samuel-atta-akyea-works-housing |url-status=dead }}</ref><ref>http://library.fes.de/pdf-files/bueros/ghana/10489.pdf</ref>yuunɛ la puan. == A Tuuma Vom == Eŋa n yuun ta ba'asɛ Law sukuu la,ba yuun da dikɛ e mɛ ti a dɛna State attorney bɔna Attorney General Department. <ref>http://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/I-am-not-resigning-Akufo-Addo-98347</ref>Pooren ti kiŋɛ ta pa'asɛ private law puan tansugerɛ la, Akufo Addo Prempeh la Co bɔna Ankara. 1995 yuunɛ la, ti a lem kiŋɛ ta pa'asɛ private law ayima puan, Zoe Akyea la Co., belam ti a yuun pa'asɛ ba zuo tuuna yuuma piya la anaasi. A yuun ba'asɛ private legal tuuma la gee ze'ele 2008 yuunɛ la puan palimɛti kuka bɔ'ɔra Abuakwa South so'olum vootegɔ.<ref>https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/I-m-a-very-serious-lawyer-Atta-Akyea-282168</ref> == Amiŋa Vom == A di la pɔga dugɛ kɔma batã a de yine pu'usa. A kine la International Central Gospel Church. == Award == Atta Akyea to'e la Nobles International Award ze'ele West Afirika Nobles Forum tansugerɛ == Gomɛna Vom == Atta Akyea kɛ nalɛka la 2008 yuunɛ la puan bilam ti a ze'ele bo Abuakwa South so'olum<ref>{{Cite web |url=http://blog.odekro.org/2017/01/18/parliamentary-records-of-ministers-designate-samuel-atta-akyea-npp-abuakwa-works-and-housing-minister-designate/ |title=Archive copy |access-date=2023-06-25 |archive-date=2018-10-29 |archive-url=https://web.archive.org/web/20181029095908/http://blog.odekro.org/2017/01/18/parliamentary-records-of-ministers-designate-samuel-atta-akyea-npp-abuakwa-works-and-housing-minister-designate/ |url-status=dead }}</ref>. A eŋa la nɛreba bayi n ze'ele, Sammy Osei n de Ama'asum tia paati nɛra Nana Addo Aikins. <ref>{{Cite web |url=http://blog.odekro.org/2017/01/18/parliamentary-records-of-ministers-designate-samuel-atta-akyea-npp-abuakwa-works-and-housing-minister-designate/ |title=Archive copy |access-date=2023-06-25 |archive-date=2018-10-29 |archive-url=https://web.archive.org/web/20181029095908/http://blog.odekro.org/2017/01/18/parliamentary-records-of-ministers-designate-samuel-atta-akyea-npp-abuakwa-works-and-housing-minister-designate/ |url-status=dead }}</ref>A yuun ta di vootegɔ la mɛ nyɛ 22,681 vooti n de 30,109 n de 75.3% vooti la za'a.<ref>{{Cite web |url=http://ghanaelections.peacefmonline.com/pages/2020/parliament/eastern/abuakwa_south/ |title=Archive copy |access-date=2023-06-25 |archive-date=2023-06-06 |archive-url=https://web.archive.org/web/20230606090746/https://ghanaelections.peacefmonline.com/pages/2020/parliament/eastern/abuakwa_south/ |url-status=dead }}</ref> <ref>https://www.modernghana.com/news/505068/a-chat-with-hon-samuel-atta-akyea-mp.html</ref>A yuun di Nana Addo Dankwa Akufo, n sigɛ ti a bisɛ a Gomɛna nalɛka la yele. <ref>https://www.modernghana.com/news/521545/we-are-partners-8211-atta-akyea.html</ref>Atta Akyea yuun di vootegɔ ayi la 2012 <ref>{{Cite web |url=http://vibeghana.com/2011/12/08/atta-akyea-not-involved-in-kyebi-chieftaincy-affairs/ |title=Archive copy |access-date=2023-06-25 |archive-date=2024-11-27 |archive-url=https://web.archive.org/web/20241127015344/http://vibeghana.com/2011/12/08/atta-akyea-not-involved-in-kyebi-chieftaincy-affairs/ |url-status=dead }}</ref>la 2016 yuunɛ la puan. Palimɛti la, a yuun tuum lagesegɔ la puan la, Finance, Public Account  Judiciary la Appointment lagesegɔ. Palimɛti.<ref>http://kofoyatetteh.blogspot.com/2010/03/clamp-down-on-galamseyatta-akyea.html</ref> == 2016 Yuunɛ La Vootegɔ == 2016 Gaana vootegɔ yuunɛ la, ti a yuun to'e Abuakwa South So'olum kuka bɔna palimɛti.<ref>https://ghanamps.com/speaker-never-said-appointment-committee-should-suspend-to-plant-trees-atta-akyea/</ref>  A yuun nyɛ vooti la 28,442 vooti n de 78.761% vooti la za'a gee ti NDC daana la Owuraku Amofah mɛ nyɛ 7,697 vooti n de 21.3% vooti la za'a.<ref name=":0">{{Cite web |url=http://ghanaelections.peacefmonline.com/pages/2016/parliament/eastern/abuakwa_south/ |title=Archive copy |access-date=2023-06-25 |archive-date=2023-01-21 |archive-url=https://web.archive.org/web/20230121150427/https://ghanaelections.peacefmonline.com/pages/2016/parliament/eastern/abuakwa_south/ |url-status=dead }}</ref><ref name=":0" /> == 2020 Vooti la == Gaana 2020 vooti la, ti a lem to'e Kuka la Abuakwa South so'olum palimɛti gee nyɛ 29,897 vooti n de 75.7% n de vooti la za'a.  Ti NDC daana la Sanusi Mohammed nyɛ 7,740 vooti n de 19.6% n de vooti la za'a, ti GUM nɛra Banning - Peprah Felix nyɛ 957 vooti n de 2.4% vooti la za'a ti Independent Palimɛti nɛra la Marfo Enoch Kwame mɛ nyɛ 905 n de 2.3% vooti la za'a.<ref>{{Cite web |url=https://www.parliament.gh/mps?mp=115 |title=Archive copy |access-date=2023-06-25 |archive-date=2023-03-28 |archive-url=https://web.archive.org/web/20230328044641/https://parliament.gh/mps?mp=115 |url-status=dead }}</ref> == A Salima zaberɛ == Ba yuun yɔla Atta Akyea yi a ka zaberɛ gee ti nɛreba la basɛ basɛ Birim duma mɔgerɛ la. Birim kulega la dole la a so'olum la de la ko'kãtɛ n boi Gaana wa gee bɔ'ɔra tiisi ko'om. Atta Akyea yuun yeti la de la Gomɛna zaberɛ la a yele.<ref>http://www.ghananewsagency.org/politics/atta-akyea-two-others-face-vetting-today-112773</ref><ref>{{Cite web |url=http://www.myjoyonline.com/news/2017/January-12th/profile-of-second-batch-of-ministerial-nominees.php |title=Archive copy |access-date=2023-06-25 |archive-date=2017-09-02 |archive-url=https://web.archive.org/web/20170902134142/https://www.myjoyonline.com/news/2017/january-12th/profile-of-second-batch-of-ministerial-nominees.php |url-status=dead }}</ref> == Lagesegɔ == 2021 yuunɛ la,  a yuun pa'asɛ la Appointment lagesegɔ Tansugerɛ la. Atta Akyea n de kukazoudaana Mines la Energy lagesegɔ tansugerɛ,  gee pa'asɛ Subsidiary Legislation lagesegɔ gee pa'asɛ Special Budget lagesegɔ tansugerɛ. == Ministerial lo'orɛ == Ko'oro ŋwarega la 2017<ref>https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/Atta-Akyea-Amewu-get-vetted-today-505441</ref><ref>{{Cite web |url=http://ultimatefmonline.com/2017/01/31/questions-asked-vetting-irrelevant-atta-akyea/ |title=Archive copy |access-date=2023-06-25 |archive-date=2018-06-05 |archive-url=https://web.archive.org/web/20180605005337/http://ultimatefmonline.com/2017/01/31/questions-asked-vetting-irrelevant-atta-akyea/ |url-status=dead }}</ref> yuunɛ la puan,  Akufo Addo n yuun loe e ti a dɛna Tuuma la Yɛ Minisita. Prior ti ba vetting e palimɛti lagesegɔ tansugerɛ la.<ref>https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/politics/Vetting-Highlights-Atta-Akyea-appears-before-Appointments-Committee-505876</ref><ref>{{Cite web |url=http://www.myjoyonline.com/politics/2017/January-31st/govt-will-prioritise-housing-facilities-for-judges-atta-akyea.php |title=Archive copy |access-date=2023-06-25 |archive-date=2017-09-02 |archive-url=https://web.archive.org/web/20170902223232/https://www.myjoyonline.com/politics/2017/january-31st/govt-will-prioritise-housing-facilities-for-judges-atta-akyea.php |url-status=dead }}</ref> La lagesɛ la ti a ka iŋɛ sɛsɛla ministry ti ba dikɛ e iŋɛ bilam la, sɛla n pa'asɛ de la, a pugum ka tabelum tɔgɛ Tuuma la Yɛ yele.<ref>http://thechronicle.com.gh/tag/and-samuel-atta-akyea/</ref><ref>http://thechronicle.com.gh/2nd-batch-of-ministers-sworn-in/</ref> == Viisigɔ Lɔgerɔ == [[Buuri buuri:Gɔmena nalɛgeriba]] [[Buuri buuri:All]] [[Buuri buuri:Wabegɔ nɛreba]] [[Buuri buuri:Budaa]] [[Buuri buuri:7th Parliament of the 4th Republic]] [[Buuri buuri:8th Parliament of the 4th Republic]] tb1x9u0ahrbfmw3i6wzhmzdnn2qdnb9 Dominic Nitiwul 0 1036 22851 21421 2026-04-01T09:00:23Z InternetArchiveBot 56 Rescuing 3 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 22851 wikitext text/x-wiki {{Bio}} {{C-Class}} Ba yuun dɔgɛ '''Dominic Aduna Bingab Nitiwul''' la November ŋwarega la dabeserɛ a naasi puan 1977 yuunɛ la puan.<ref>http://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/republic/parliamentatian.php?ID=124</ref> A de la Gaana wa nalɛgera gee mɛ ze'ele bo Bimbilla  so'olum Gaana wa Northern tiŋa puan.<ref name=":0">{{Cite web |url=http://ghanamps.com/mps/details.php?id=2680 |title=Archive copy |access-date=2023-06-28 |archive-date=2024-09-28 |archive-url=https://web.archive.org/web/20240928151046/https://ghanamps.com/mps/details.php/?id=2680 |url-status=dead }}</ref> A lem tuum Pan Afirika palimɛti puan. February ŋwarega la 2017 yuunɛ la puan, Nitiwul yuun bo Ɔfiisi n de minisita n de Defense Gaana.<ref name=":1">{{Cite web |url=http://www.ghana.gov.gh/index.php/governance/ministers/3409-dominic-nitiwul-defence |title=Archive copy |access-date=2023-06-28 |archive-date=2017-06-05 |archive-url=https://web.archive.org/web/20170605063543/http://ghana.gov.gh/index.php/governance/ministers/3409-dominic-nitiwul-defence |url-status=dead }}</ref><ref>https://www.graphic.com.gh/news/politics/mps-call-for-probe-of-all-electoral-violence.html</ref><ref>https://citinewsroom.com/2021/05/you-do-so-at-your-own-risk-nitiwul-fires-warning-at-night-time-illegal-miners/</ref><ref>https://www.myjoyonline.com/operation-halt-were-targeting-illegality-not-mining-licenses-defence-minister/</ref> == A Vom La A Sukuu == '''Dominic Nitiwul''' yuun zamesɛ la Educational institutions zo'e zo'e Gaana wa, Germany la United Kingdom. Dominic ba'asɛ la a O level bɔna St Charles Sɛkenderɛ sukuu Seminary  Sukuu 1992. German tiŋa puan a to'e la a certificate gɔŋɔ bɔna conflict prevention (2003) la zaberɛ management (2005) yuunɛ ze'ele International Academy n de Leadership. A to'e a masters n de Business Administration Finance ze'ele Yunivɛsiti South Wales, la A master Law puan bɔna corporate finance ze'ele Yunivɛsiti n de Westminster.<ref name=":1" /> == A Gomɛna Nalɛka == Ba yuun vooti ti bo Nitiwul kiŋɛ palimɛti Gaana 2002 a yuunɛ la puan ti a dɛna la yuuma 25. A yagerɛ saŋa la, a yuun yeti a boti ti a ba'asɛ la a sukuu la wan iŋɛ se'em ti a yaŋɛ bisɛ a so'olum la.Wana yuun de la Konkomba la Nanumna duma zabera la zu'o.A yuun tum bɔna la Gaana palimɛti la Pan Afirika palimɛti la puan. A yuun de la, Financial Affairs lagesegɔ, Business lagesegɔ, Appointment lagesegɔ,  Budipaalesi la Sports  lagesegɔ,  Soore la Transport lagesegɔ, la Education lagesegɔ. A yuun de la Deputy minority kiima Gaana palimɛti ze'ele 2012 ta paɛ 2016 yuunɛ la puan.<ref>http://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/Dominic-Nitiwul-MP-elect-outdoored-22782</ref><ref name=":2">https://www.modernghana.com/news/448046/parliament-is-governed-by-rulesdominic-nitiwul.html</ref> === 2016 Palimɛti Vootigɔ === Nitiwul yuun di to'e kuka la palimɛti 2016 vooti la yuunɛ la ti National Democratic Congress paati la Dr. Joseph Mamboah Rockson yuun ka di. Ba yuun mɔɔle ti Nitiwul wan to'e kuka la gee ti ayima la ka ze'ele tiŋa la puan, ti la yuun ka za'asɛ boi la sɛla n ita tiŋa la puan la, la tuuma la ti a boti a iŋɛ. Nitiwul yuun tuum a so'olum la yuumɛ gee yuun bota ti nɛra so'e e.<ref>{{Cite web |url=http://www.parliament.gh/mps?mp=81 |title=Archive copy |access-date=2023-06-28 |archive-date=2023-07-08 |archive-url=https://web.archive.org/web/20230708185400/https://www.parliament.gh/mps?mp=81 |url-status=dead }}</ref><ref name=":2" /><ref>{{Cite web |url=http://www.myjoyonline.com/politics/2016/november-29th/dominic-nitiwul-goes-after-ndc-opponent-in-bimbilla-constituency.php |title=Archive copy |access-date=2023-06-28 |archive-date=2018-04-02 |archive-url=https://web.archive.org/web/20180402035621/http://www.myjoyonline.com/politics/2016/november-29th/dominic-nitiwul-goes-after-ndc-opponent-in-bimbilla-constituency.php |url-status=dead }}</ref> == Tuuma == Nitiwul yuun ita la tuuma bɔna Bamboi ti a suŋɛ a nɛraba a so'olum. A yuun tuo la boreholes a so'olum la puan gee nyɛ bugum duma ti a wana iŋɛ bugum la bo zi'ise piya la ayɔɔbi. A mɛ la dɔgeta yire bayi,  soore la sukuu boe. == Minisita N de Defence == January ŋwarega la dabeserɛ piya la atã daarɛ 2017 yuunɛ la puan Nitiwul yuun pa'asɛ la Minisitɛ la puan ti Akufo Addo gomɛna la yuun loe ba la.<ref>{{Cite web |url=http://www.myjoyonline.com/politics/2017/January-10th/i-am-ready-for-the-task-defence-minister-designate-assures-ghanaians.php |title=Archive copy |access-date=2023-06-28 |archive-date=2017-01-12 |archive-url=https://web.archive.org/web/20170112161614/http://www.myjoyonline.com/politics/2017/January-10th/i-am-ready-for-the-task-defence-minister-designate-assures-ghanaians.php |url-status=dead }}</ref> Eŋa loe la yuun de la minisita n de Defence. Wana yuun eŋa mɛ a paati la pooren,  New Patriotic paati, ti a yuun di 2016 yuunɛ la puan Gaana vootigɔ la puan.<ref name=":0" /><ref name=":3">https://www.primenewsghana.com/politics/profile-of-defence-minister-designate-dominic-ntiwul.html</ref><ref>http://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/features/NPP-resoundingly-wins-election-2016-493227</ref><ref>{{Cite web |url=http://www.myjoyonline.com/opinion/2016/december-12th/analysis-how-the-npp-won-an-election-it-should-have-lost.php |title=Archive copy |access-date=2023-06-28 |archive-date=2016-12-17 |archive-url=https://web.archive.org/web/20161217144705/http://www.myjoyonline.com/opinion/2016/december-12th/analysis-how-the-npp-won-an-election-it-should-have-lost.php |url-status=dead }}</ref> Ba yuun sakɛ bo Nitiwul n de minista la palimɛti duma la puan,la nɛreba ba nii. A nupɔrɛ yesera la a Ɔfiisi yuun iŋɛ la Akuffo Addo gomɛna la saŋa  January ŋwarega la dabeserɛ pisiyi la ayɔɔpoi la puan 2017 yuunɛ la puan.<ref>{{Cite web |url=http://www.parliament.gh/news?CO=7 |title=Archive copy |access-date=2023-06-28 |archive-date=2023-08-03 |archive-url=https://web.archive.org/web/20230803180755/https://www.parliament.gh/news?CO=7 |url-status=dead }}</ref> Gɔŋɔ la ti ba yuun dikɛ iŋɛ palimɛti  January ŋwarega la dabeserɛ pisi la ayima 2021 yuunɛ la puan, ba yuun loe Mr Nitiwul ti a ze'ele dɛna minisita n de Defense Gomɛna.<ref>http://www.ghanalive.tv/2017/01/27/akufo-addos-8-ministers-will-take-oath-today/</ref><ref>https://www.myjoyonline.com/akufo-addo-presents-first-list-of-ministers-for-his-second-term-to-parliament/</ref> == Salema Zɛberɛ == Nitiwul yuun zabɛ la nɛresɛba n doora salema gee ti gomɛna ka mina ka yele la. Illegal tuuma n de precious kutɔ bɔna Gaana za'a n ka tare yelesum bɔ'ɔra tiŋa la. Ko'om tiŋa la za'a kiisimɛ bala la zu'o ti ko'om la nyaa sa'am ta tana yuura.<ref>http://adomonline.com/ghana-news/late-maxwell-mahama-promoted-major/</ref> == A Miŋa Vom == A di la pɔga dɔgɛ kɔma ba naasi.<ref name=":1" /><ref name=":3" /> == Viisigɔ Lɔgerɔ == [[Buuri buuri:Gɔmena nalɛgeriba]] [[Buuri buuri:All]] [[Buuri buuri:Wabegɔ nɛreba]] [[Buuri buuri:Budaa]] [[Buuri buuri:7th Parliament of the 4th Republic]] [[Buuri buuri:8th Parliament of the 4th Republic]] 71u8tc4gtlro5gtl9w0zu5q1ufdn4eu Isaac Kwame Asiamah 0 1052 22857 16313 2026-04-01T09:46:39Z InternetArchiveBot 56 Rescuing 2 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 22857 wikitext text/x-wiki {{Bio}} {{C-Class}} '''Isaac Kwame Asiamah'''(ba dɔgɛ e la Sapɔɔlegɔ ŋmarega dabesa pisiyi la anaasi 1975) <ref name=":0">https://gur.wikipedia.org/w/index.php?title=Francisca_Oteng-Mensah&veaction=edit&section=2</ref><ref>https://gur.wikipedia.org/w/index.php?title=Francisca_Oteng-Mensah&veaction=edit&section=2</ref>de la Gaana Gɔmena Nalɛgera bɔna Gaana. A de la Atwima Mponua So'olum palimɛnti kuka daana. Eŋa n ni dɛna so'olum la palimɛnti kuka daana ze'ele 4th, 5th, 6th 7th la 8th palimɛnti la za'a Gaana tiŋa<ref>https://gur.wikipedia.org/w/index.php?title=Francisca_Oteng-Mensah&veaction=edit&section=2</ref><ref>https://gur.wikipedia.org/w/index.php?title=Francisca_Oteng-Mensah&veaction=edit&section=2</ref><ref>https://gur.wikipedia.org/w/index.php?title=Francisca_Oteng-Mensah&veaction=edit&section=2</ref>. A de la Awɔbegɔ paati (NPP) nɛra. Ze'ele Gunfuko Nambua 2017 ta paɛ Ko'oro nambua 2021 ti a dɛna Kɔmbipɔɔlegɔ la Boole Minister ti ba yi'ira ti 'Minister of Youth and Sports' la. ==Pɔsega vom la Sukuu Yɛla== Ba yuun dɔgɛ Isaac Kwame Asiamah la Mampong, Gaana Sapɔɔlegɔ ŋmarega dabesa pisiyi la anaasi, 1975 yuunɛ. A yuun kiŋɛ la [[Gaana]] Yunivɛsiti n boi Ãnkara so'olum, Legon ta zamesɛ to'e sɛtifikateti n de 'Bachelor n de Arts degree bɔna Geography la Political Science' 2000 yuunɛ la.<ref>{{Cite web |url=http://ghananewsfeed.com/profile-isaac-asiamah-appointed-ghana-new-sports-minister-nakufoaddo |title=Archive copy |access-date=2023-06-25 |archive-date=2017-08-09 |archive-url=https://web.archive.org/web/20170809132246/http://ghananewsfeed.com/profile-isaac-asiamah-appointed-ghana-new-sports-minister-nakufoaddo |url-status=dead }}</ref> A yuun le tole nɛŋa kiŋɛ la Gaana Institude n de Management la Public Administration' to'e Master's degree bɔna 'Governance la Leadership 2008 yuunɛ puan.<ref>https://web.archive.org/web/20170807234529/http://www.ghana.gov.gh/index.php/governance/ministers/3447-isaac-kwame-asiamah-youth-sports</ref><ref name=":0" /> ==Tuuma== Asiama tum la tuuma zo'e zo'e. Asi'a n ŋwana; NPP duma yuun dikɛ e ti a dɛna ba 'Policy Analyst' bɔna ba ɔfisi kãtɛ la n boi Ãnkara so'olum la puan tuna.<ref name=":1">https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/Youngest-MP-In-Accident-115838</ref><ref>{{Cite web |url=http://www.peacefmonline.com/pages/sports/soccer/201701/302970.php |title=Archive copy |access-date=2023-06-25 |archive-date=2017-01-15 |archive-url=https://web.archive.org/web/20170115162415/http://www.peacefmonline.com/pages/sports/soccer/201701/302970.php |url-status=dead }}</ref> A yuun le dɛna la Gaana tiŋa za'a (National) kɔmbipɔɔlegɔ Gɔngulesera ti ba yi'ira ti secretary la bɔ'ɔra Awɔbegɔ paati.<ref>https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/politics/NPP-grabs-24-female-MPs-495202</ref> ==Gɔmena nalɛgerɛ tuuma== Asiamah kɛ gɔmena nalɛgerɛ tuuma puan la kalam sansɛka ti a yuun lɛgɛ Atwima Mponua So'olum palimɛnti kuka daana na'am la di mi'a 2005<ref name=":1" /> yuunɛ puan. A yuun de la yuumpisi la awɛi gee di mi'a la yuun se'em n pɔ'ɛ dɛna bia gee bɔna palimɛnti Gɔmena nalɛgerɛ tuusum yɛla puan. Nananewa wa se'em n de bia gee bɔna palimɛnti de la Francisca Oteng-Mensah, se'em n yuun de yuupisiyi la atã gee ti ba yuun votum bo e.<ref>https://web.archive.org/web/20170807193826/http://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/President-swears-in-last-batch-of-sector-ministers-509140</ref> <ref>{{Cite web |url=http://www.myjoyonline.com/politics/2017/February-10th/akufo-addo-swears-in-final-batch-of-ministerial-nominees.php |title=Archive copy |access-date=2023-06-25 |archive-date=2017-08-07 |archive-url=https://web.archive.org/web/20170807232637/http://www.myjoyonline.com/politics/2017/February-10th/akufo-addo-swears-in-final-batch-of-ministerial-nominees.php |url-status=dead }}</ref><ref>{{Cite web |url=http://sportsobama.com/hon-isaac-asiamah-sworn-in-as-sports-minister/ |title=Archive copy |access-date=2023-06-25 |archive-date=2017-08-07 |archive-url=https://web.archive.org/web/20170807192358/http://sportsobama.com/hon-isaac-asiamah-sworn-in-as-sports-minister/ |url-status=dead }}</ref><ref>https://web.archive.org/web/20170807064221/http://moys.gov.gh/moys/?p=1431</ref><ref>https://web.archive.org/web/20170807234529/http://www.ghana.gov.gh/index.php/governance/ministers/3447-isaac-kwame-asiamah-youth-sports</ref> === '''Minister of Youth and Sports''' === Ko'oro nambua 2017 yuunɛ la, Gaana zuodaana Nana Akuffo-Addo yuun loe e ti a dɛna Minister n de Youth la Sports' bɔna Gaana. Ba yuun bo e tuunse'ere de la a basɛ ti 'Sporting discipline' tuuma tole nɛŋa tiŋa la puan. Gaana zuodaana la yuun ka'am e ti a digesɛ yelesi'a n wan basɛ ti Gaana tiŋa tole nɛŋa yɛsera boole ŋmɛ'a la zua puan niɛ peelemi ti la ta'am suŋɛ tiŋa la.<ref name=":1" /> === '''Palimɛnti sogesego(vetting)''' === Sogesego tigere la n boi palimɛnti la yuun sogese Asiamah la Ko'oro nambua dabesa ayopɔi, 2017.<ref>{{Cite web |url=http://www.myjoyonline.com/news/2017/February-7th/vetting-live-isaac-asiamah-takes-seat-black-stars-matters-set-to-dominate.php |title=Archive copy |access-date=2023-06-25 |archive-date=2017-08-07 |archive-url=https://web.archive.org/web/20170807195047/http://www.myjoyonline.com/news/2017/February-7th/vetting-live-isaac-asiamah-takes-seat-black-stars-matters-set-to-dominate.php |url-status=dead }}</ref> Sogesego mia puan, a yuun yele a puti'irɛ n de se'em yɛsera Gaana 'sports' nɛŋa tɔlega yɛla. Yelezure se'ere ti a ti'isera ti a tum tari teere wa'am na de la a basɛ ti tigera sugelum bii lilega da bɔna yɛsera boole ŋmɛ'a tigera duma n boi tiŋa la puan. Sɛla woo kɔ'ɔm niɛ peelemi bo tigere woo la Gɔmena yele yele wuu ligesi'a ti ba ni tara bɔ'ɔra boleŋmi'ireba la yɛla puan.<ref>{{Cite web |url=http://www.pulse.com.gh/sports/ministerial-vetting-i-wont-negotiate-black-stars-bonuses-isaac-asiamah-id6183615.html |title=Archive copy |access-date=2023-06-25 |archive-date=2017-08-21 |archive-url=https://web.archive.org/web/20170821065754/http://www.pulse.com.gh/sports/ministerial-vetting-i-wont-negotiate-black-stars-bonuses-isaac-asiamah-id6183615.html |url-status=dead }}</ref> ==Viisegɔ lɔgerɔ == [[Buuri buuri: Nɛra n Vɔi]] [[Buuri buuri:Gɔmena nalɛgeriba]] [[Buuri buuri:All]] [[Buuri buuri:Wabegɔ nɛreba]] [[Buuri buuri:Budaa]] [[Buuri buuri:7th Parliament of the 4th Republic]] [[Buuri buuri:8th Parliament of the 4th Republic]] slbvzpt46vrzrshroqlnjynatz118z6 Kwabena Donkor 0 1055 22862 16484 2026-04-01T10:08:41Z InternetArchiveBot 56 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 22862 wikitext text/x-wiki {{Bio}} {{C-Class}} '''Kwabena Donkor''' n dɔgɛ [[gunfuko]] ka dabesa a nuu daarɛ 1958 yuunɛ la puan) de la Gaana nalɛgera, gee me yuum dɛna  Minister for Power.<ref name=":0">https://web.archive.org/web/20160806174604/http://www.parliament.gh/parliamentarians/291</ref>  Nananewa a de la Gomena nalɛgera bɔna palemɛti, a ze'ele bo Pru East so'olum, Bono East tiŋa n boi Gaana. A zagesɛ ti eŋa ka le dɛna minisita yɛsera 'failure to end load shedding' gee ti nɛreba zo'e zo'e yi'ira ti 'Dumsor' la, doose la n biŋɛ nuurɛ ti eŋa wa yaŋɛ maalɛ yele la gee ti 2015 yuunɛ la ba'asɛ la.<ref>https://web.archive.org/web/20160102181107/http://citifmonline.com/2015/12/31/power-minister-resigns-over-dumsor/</ref><ref>http://graphic.com.gh/news/general-news/55562-confirmed-kwabena-donkor-resigns-over-dumsor-controversy.html</ref><ref>{{Cite web |url=http://www.myjoyonline.com/news/2015/December-26th/acep-urges-kwabena-donkor-to-admit-failure-and-resign.php |title=Archive copy |access-date=2023-06-24 |archive-date=2017-06-01 |archive-url=https://web.archive.org/web/20170601125311/http://www.myjoyonline.com/news/2015/december-26th/acep-urges-kwabena-donkor-to-admit-failure-and-resign.php |url-status=dead }}</ref> == Yuun Si'a N Tole Sa la Sukuu Kinɛ == Ba yuum dɔgɛ Donkor la Gunfuko ka dabesa anuu,  1958, n boi Lonto via [[Yeji]] Bono East so'olum n boi Gaana. A tari la PhD la Master's degree yese [[University of Bristol]] sukuu la puan, la master of business administration yese Lancaster university. == Tuuma == Donkor yuun tuna deɛna la Deputy Minisita n de Information ze'ele 2013 yuunɛ la ta paɛ 2014 yuunɛ la puan.<ref name=":0" /> A yuun pa'asɛ Petroleum Commision nɛreba la puan gee la lem dɛna la ba Chief executive ɔfiisa 2014 yuunɛ la puan. Yuunɛ kaŋa la, ti a yuun dɛna la cabinet minisita bɔ'ɔra Gaana gomɛna.<ref>https://www.modernghana.com/news/922895/celebrating-the-man-dr-kwabena-donkor.html</ref> A yuun lem pa'asɛ Gaana Palimɛti la puan 2015 yuunɛ la puan gee dɛna kukazuo daana tigerɛ la puan n de Salema la Energy. A yuun ze'ele bo Pru East so'olum bɔna Bono East tiŋa [[National Democratic Congress]] paati la.<ref>https://web.archive.org/web/20200131111138/https://www.cwcghana.com/speakers/dr-kwabena-donkor-2/</ref> == A Gomɛna nalɛka == Donkor yuun ze'ele bo la Pru East so'olum 2016 yuunɛ la Gaana vootigɔ saŋa gee yuun di. A yuun nyɛ la 13,512 vooti n de 56.19% n de vooti la za'a gee ti David Amoah, Danjumah Desmond, Noah Ken Boadai la Zevor Mattew Tsiditsey. 2020 ti a yuun ba'asɛ a tuuma gee siŋɛ kuka la zuo.<ref>https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/ghanaelection2020/elections.constituency.results.php?mode=parliamentary&ID=106</ref> == Tigerɛ == Donkor yuun pa'asɛ la Ranking duma n de Employment,  Social Welfare la State Enterprises Tigerɛ, gee lem pa'asɛ Standing Orders Tigerɛ,<ref>{{Cite web |url=http://ghanaelections.peacefmonline.com/pages/2016/brongahafo/54/index.php |title=Archive copy |access-date=2023-06-24 |archive-date=2020-01-31 |archive-url=https://web.archive.org/web/20200131112549/https://ghanaelections.peacefmonline.com/pages/2016/brongahafo/54/index.php |url-status=dead }}</ref> la Salema la Energy Tigerɛ. <ref>{{Cite web |url=https://www.parliament.gh/mps?mp=207 |title=Archive copy |access-date=2023-06-24 |archive-date=2023-03-28 |archive-url=https://web.archive.org/web/20230328044435/https://parliament.gh/mps?mp=207 |url-status=dead }}</ref> == A Miŋa Vom == Donkor de la yine pa'asa. A ele mɛ dɔgɛ kɔma ba naasi.<ref>http://www.ghanamps.com/mps/details.php?id=5532</ref><ref>https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/republic/parliamentatian.php?ID=66</ref> == Viisigɔɔ Lɔgerɔ == [[Buuri buuri:Gɔmena nalɛgeriba]] [[Buuri buuri:All]] [[Buuri buuri:Ama'asumtia nɛreba]] [[Buuri buuri:Budaa]] [[Buuri buuri:7th Parliament of the 4th Republic]] [[Buuri buuri:8th Parliament of the 4th Republic]] s7wxmjbno3pepvhtzr2z3z5w14xmv08 Kwesi Amoako Atta 0 1063 22865 21457 2026-04-01T10:15:20Z InternetArchiveBot 56 Rescuing 2 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 22865 wikitext text/x-wiki {{Bio}} {{C-Class}} Ba yuun dɔgɛ '''Kwasi Amoako'''<ref>https://citinewsroom.com/2021/02/nana-addos-government-undertook-over-50-road-projects-in-first-term-amoako-attah/</ref> la Salurega ŋwarega la dabeserɛ anuu daarɛ 1951 yuunɛ la puan.A de la [[Gaana]] wa Lawyer, Management Consultant la gomɛna nalɛgera. A pa'asɛ la Palimɛti puan ze'ele bɔ'ɔra Atiwa West so'olum bɔna Eastern tiŋa Gaana. A de la [[New Patriotic Party|Awɔbegɔ paati]] nɛra 2017 yuunɛ la puan. Eŋa n de minisita bɔ'ɔra soore la Highways.<ref>https://www.myjoyonline.com/contractors-who-do-shoddy-work-to-pay-more-for-maintenance-roads-minister-warns/</ref> == A Vom La Sukuu == Ba yuun dɔgɛ Kwesi Amoako Atta la Siibedaa ŋwarega la dabeserɛ anuu daarɛ 1951 yuunɛ la puan bɔna Akyem Awenare Eastern tiŋa puan Gaana wa.<ref>https://web.archive.org/web/20170728124723/http://www.odekro.org/person/kwasi-amoako-attah/</ref><ref name=":0">{{Cite web |url=https://www.parliament.gh/mps?mp=62 |title=Archive copy |access-date=2023-06-25 |archive-date=2023-04-25 |archive-url=https://web.archive.org/web/20230425090334/https://www.parliament.gh/mps?mp=62 |url-status=dead }}</ref> Kiŋɛ sukuu la Abuakwa State College bilam ti a to'e GCE ordinary Level certificate gɔŋɔ gee lem kiŋɛ Tarkwa sɛkenderɛ sukuu to'e GCE Advanced Level certificate gɔŋɔ.<ref name=":1">{{Cite web |url=http://ghanamps.com/mps/details.php?id=5522 |title=Archive copy |access-date=2023-06-25 |archive-date=2024-09-29 |archive-url=https://web.archive.org/web/20240929223050/https://ghanamps.com/mps/details.php/?id=5522 |url-status=dead }}</ref> A kiŋɛ to'e a Bachelor n de science gɔŋɔ la Gaana Yunivɛsiti la puan,Legon. Gee ti a lem kiŋɛ Gaana Law sukuu,  Makola gee ti ba yuun nyɛ e kiŋɛ Gaana Bar 2002 yuunɛ la puan. A to'e Executive Master n de Business Administration ze'ele Gaana Yunivɛsiti la puan.<ref>http://ghanamps.com/mps/details.php?id=74</ref> == A Tuuma Vom == Eŋa n yuun ta ba'asɛ Gaana Yunivɛsiti la puan la, ba yuun bo Atta la tuuma 1979 yuunɛ la ta paɛ 1985 yuunɛ la puan bɔna defunct Meat Marketing Board n de zi'a la Manager.<ref>https://web.archive.org/web/20170725123011/http://www.ghana.gov.gh/index.php/governance/ministers/3425-kwasi-amoako-atta-roads-and-highways</ref>  A yuun ta pa'asɛ la Unilever Gaana, bilam ti ba boi e brands manager la niŋa daana logistics la Marketing.  Ba yuun yi Gaana Bar la, a kiŋɛ ta pa'asɛ la legal department,  bilam ti a iŋa tigerɛ la ti ba yira ti Legal Advisor Vlisco Gaana wa. A yuun basɛ company 2010 yuunɛ la ta kɛ gomɛna nalɛka.<ref name=":0" /> == A Nalɛka Vom == Atta kɛ Gaana Nalɛka la 2010 bilam ti a ze'ele bo Atiwa West kuka Palimɛti puan.<ref>http://ghananewsagency.org/politics/amoako-atta-sworn-in-as-mp-for-new-atiwa--21542</ref> La nɛreba batã Emmanuel Atta Twum n de [[National Democratic Congress|Ama'asum tia]] paati la, George Padmore Apreku n de New Vision paati la,  la Kasum Abdul Karim People's National Convention n yuun ze'ele 2010 yuunɛ la bɔ'ɔra Atiwa so'olum n yuun dɛna August ŋwarega la dabeserɛ pisi tã la ayimaa daarɛ 2010 yuunɛ la.<ref>http://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/artikel.php?ID=189487</ref> Atta n yuun di nyɛ 20,282 vooti n de 27,540 vooti la za'a la, 75.0 percent ti a yuun nyɛ. Joyce Bamford Addo n yuun dikɛ e ze'ele Atiwa kuka la zo'e bɔna Palimɛti  October ŋwarega la dabeserɛ piya la awai daarɛ 2010 yuunɛ la puan Gaana wa. Ti a lem di Atiwa so'olum 2012 Palimɛti vootigɔ la puan la 2016.<ref>https://www.modernghana.com/news/748870/full-list-of-ministers-designate.html</ref> Minisita Bɔ'ɔra Soore La Highways Ko'oro ŋwarega la 2017 yuunɛ la puan, ti Nana Akufo Addo gomɛna la loe e ti a dɛna minisita bɔ'ɔra Soore la Highways Gaana wa. Ba yuun tasked Atta la improving Urban la Feeder Soore bɔna Tiŋa wa, yele wuu Gaana kareba belt. Ti wana n wan basɛ ti tiŋa la disi nyɛ gu'a. == A Palimɛti Vetting == Appointment tigerɛ duma n paɛ Atta February ŋwarega la dabeserɛ ayima daarɛ 2017 yuunɛ la puan vetted e ministry la puan.<ref>{{Cite web |url=http://www.myjoyonline.com/news/2017/February-1st/50-of-toll-booth-staff-to-be-persons-with-disability-roads-minister-designate.php |title=Archive copy |access-date=2023-06-25 |archive-date=2017-07-24 |archive-url=https://web.archive.org/web/20170724131707/http://www.myjoyonline.com/news/2017/February-1st/50-of-toll-booth-staff-to-be-persons-with-disability-roads-minister-designate.php |url-status=dead }}</ref><ref>https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/politics/Kwesi-Amoako-Atta-appears-before-Appointments-Committee-Highlights-506398</ref> A yele tigerɛ duma la ti eŋa wan automate toll booths za'a Gaana wa. A yuun articulated ti prior n paare automate process la eŋa wan basɛ wuu a ka nyɛ gee dikɛ kuuresɛ ti ba bisera toll booths la to'osa ligiri Gaana wa za'a.<ref>https://web.archive.org/web/20170807193826/http://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/President-swears-in-last-batch-of-sector-ministers-509140</ref> A yeti wan za'a la 50 percent toll booths la za'a Gaana wan dɛna la kuuresɛ. Atta yuun yeti wana na wan basɛ ti tiŋa la economic burden la ti kuuresɛ la yaŋɛ vona. Akufo Addo swore minisita la ti Palimɛti sakɛ bo ba la Gɔnfuko ŋwarega la dabeseɛ piya daarɛ 2017 yuunɛ la puan. A yuun pa'asɛ ba zuo mɛ ti ba to'e ba minisitasi charters ti ba posɛ tuuma la.<ref>{{Cite web |url=http://www.myjoyonline.com/politics/2017/February-10th/akufo-addo-swears-in-final-batch-of-ministerial-nominees.php |title=Archive copy |access-date=2023-06-25 |archive-date=2017-08-07 |archive-url=https://web.archive.org/web/20170807232637/http://www.myjoyonline.com/politics/2017/February-10th/akufo-addo-swears-in-final-batch-of-ministerial-nominees.php |url-status=dead }}</ref> == A Minisita Tuuma == Naakɛ'ɛsega ŋwarega la 2017 yuunɛ la puan ti a yuun launched Nɛra n tari Disability Road Toll initiative.<ref>{{Cite web |url=http://citifmonline.com/2017/07/05/toll-booth-job-for-pwds-govt-kicks-off-with-80-people/ |title=Archive copy |access-date=2023-06-25 |archive-date=2024-04-19 |archive-url=https://web.archive.org/web/20240419214230/https://citifmonline.com/2017/07/05/toll-booth-job-for-pwds-govt-kicks-off-with-80-people/ |url-status=dead }}</ref><ref>https://www.graphic.com.gh/news/general-news/roads-being-fixed-since-2017-minister.html?fbclid=IwAR3tjnIqI1j-slKieMLz2A2CPCkar3YcuAlV4C6yEJlI2qe-SAWvK1cMqZQ</ref> Nɛreba 80 n yuun tari disabilities ba'asɛ tuuma la ti ba yuun tari ba kiŋɛ toll booths ti ba tuum.Atta yuun yele ti nɛreba 200 n de disabilities la wan nyɛ tuuma tum. Eŋa n yuun de minisita bɔ'ɔra Soore la Highways.<ref>https://www.graphic.com.gh/news/general-news/roads-being-fixed-since-2017-minister.html?fbclid=IwAR3tjnIqI1j-slKieMLz2A2CPCkar3YcuAlV4C6yEJlI2qe-SAWvK1cMqZQ</ref> == Amiŋa Vom == Atta di la pɔka dɔgɛ kɔma ba naasi. A kine la Presbyterian yine Doe la puan.<ref name=":1" /> == Viisigɔ Lɔgerɔ == [[Buuri buuri:Gɔmena nalɛgeriba]] [[Buuri buuri:All]] [[Buuri buuri:Wabegɔ nɛreba]] [[Buuri buuri:Budaa]] [[Buuri buuri:7th Parliament of the 4th Republic]] [[Buuri buuri:8th Parliament of the 4th Republic]] qc8al9ud9se00qoh92igbq57a9n2aql Joycelyn Tetteh 0 1074 22858 21442 2026-04-01T09:57:17Z InternetArchiveBot 56 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 22858 wikitext text/x-wiki {{Bio}} {{C-Class}} '''Joycelyn Tetteh''' (Dɔgum daarɛ 10 ko'oro 1988) a pa'ase la Palimɛnti puan ze'ele bɔ'ɔra Ama'atia paati (NDC) ze'ele bɔ'ɔra North Dayi so'olum.<ref>https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/We-need-a-national-policy-to-end-teenage-pregnancy-North-Dayi-MP-634771</ref><ref>{{Cite web |url=https://www.myjoyonline.com/politics/2015/November-23rd/george-loh-failed-people-wanted-change-27-year-old-female-student-explains-victory.php |title=Archive copy |access-date=2023-06-29 |archive-date=2018-10-24 |archive-url=https://web.archive.org/web/20181024154102/https://www.myjoyonline.com/politics/2015/November-23rd/george-loh-failed-people-wanted-change-27-year-old-female-student-explains-victory.php |url-status=dead }}</ref> A pa'asɛ la pɔgesi pita la bayoobe n boi seventh Palimɛnti n de fourth republic Gaana.Joycelyn n de ambassador bɔ'ɔra human trafickingn boi Gaana.<ref>https://web.archive.org/web/20190724030209/http://www.newsstandgh.com/mps-30-meet-youngest-mps-ghana/</ref><ref>https://www.graphic.com.gh/news/general-news/human-trafficking-ambassador-an-honour-joycelyn-tetteh.html</ref> == Pɔsega vom yɛla la sukuu yɛla == Ba dɔge Tetteh la Tsyome-sabadu, Volta tiŋa. A daa zamesɛ  la law la BED bɔna Management Studies ze'ele Yunivɛsiti n de cape coast.<ref>{{Cite web |url=https://www.parliament.gh/mps?mp=189 |title=Archive copy |access-date=2023-06-29 |archive-date=2023-09-27 |archive-url=https://web.archive.org/web/20230927010521/https://www.parliament.gh/mps?mp=189 |url-status=dead }}</ref><ref>{{Cite web |url=https://ghanamps.com/mps/details.php/?id=5394 |title=Archive copy |access-date=2024-02-03 |archive-date=2024-09-27 |archive-url=https://web.archive.org/web/20240927062147/https://ghanamps.com/mps/details.php/?id=5394 |url-status=dead }}</ref> == Gomena Na'am == A daa ze'ele gee daa di na'am la bo la  Ama'atia na'arɛ palimɛnti kuka bɔ'ɔra North Dayi so'olum.boi Volta tiŋa.<ref>{{Cite web |url=https://www.parliament.gh/mps?mp=90 |title=Archive copy |access-date=2023-06-29 |archive-date=2023-12-14 |archive-url=https://web.archive.org/web/20231214022812/https://www.parliament.gh/mps?mp=90 |url-status=dead }}</ref> == Honour == North Dayi so'olum la ba naduma da zɛkɛ a zuo August 2019 gee daa boi n  Nayuurɛ ;Mama Edzeame.<ref>https://www.graphic.com.gh/news/politics/north-dayi-mp-honoured-by-constituents.html</ref> == A vom Yɛla == A dela yiyia gee dɛna yinpu'usa.<ref>{{Cite web |url=https://ghanamps.com/mps/details.php/?id=5394 |title=Archive copy |access-date=2024-02-03 |archive-date=2024-09-27 |archive-url=https://web.archive.org/web/20240927062147/https://ghanamps.com/mps/details.php/?id=5394 |url-status=dead }}</ref> == Viisegɔ lɔgerɔ == [[Buuri buuri:Gɔmena nalɛgeriba]] [[Buuri buuri:All]] [[Buuri buuri:Ama'asumtia nɛreba]] [[Buuri buuri:Pɔka]] [[Buuri buuri:7th Parliament of the 4th Republic]] [[Buuri buuri:8th Parliament of the 4th Republic]] bqda0noa9djxdxrxgsf9oz1ys83yttc Carlos Kingsley Ahenkorah 0 1095 22848 21411 2026-04-01T08:47:07Z InternetArchiveBot 56 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 22848 wikitext text/x-wiki {{Bio}} {{C-Class}} '''Carlos Kingsley Ahenkorah''' de la [[Gaana]] nalɛgera gee ze'ele bɔ'ɔra Tema West so'olum.  A lem dɛna la Deputy Minisita bɔ'ɔra koosegɔ la Industry Gaana. A lem de la CEO n de Carlos King Freight Services.<ref>{{Cite web |url=http://www.ghanamps.com/mps/details.php?id=5500 |title=Archive copy |access-date=2023-06-29 |archive-date=2021-01-08 |archive-url=https://web.archive.org/web/20210108143324/http://www.ghanamps.com/mps/details.php?id=5500 |url-status=dead }}</ref> ==Sukuu== Ahenkorah kiŋɛ la Tema sɛkenderɛ sukuu la Abuakwa State College.  A to'e a master n de Arts (Ports la Shipping Administration ) degree ze'ele Regional Maritime Yunivɛsiti, Nungua Ankara bii Yunivɛsiti Gaana Business sukuu la 2013 yuunɛ la puan.<ref>{{Cite web |url=http://www.ghanamps.com/mps/details.php?id=5500 |title=Archive copy |access-date=2023-06-29 |archive-date=2021-01-08 |archive-url=https://web.archive.org/web/20210108143324/http://www.ghanamps.com/mps/details.php?id=5500 |url-status=dead }}</ref> ==Tuuma== A tuum la Jospong Consortium dɛna Koosegɔ executive 2004 yuunɛ la ta paɛ 2006 yuunɛ la puan. A yuum de la marketing manager n de Zoomlion Gaana Limited la Manager director n de J.A. Plant pool limited ze'ele 2007 yuunɛ la ta paɛ 2012<ref>https://www.ghanaweb.com/person/Carlos-Kingsley-Ahenkorah-2932</ref>. A yuum de la pa'ala bɔna Regional Maritime Yunivɛsiti la puan 2005 la pa'ala bɔna Gaana Institute n de Management la Public Administration ( GIMPA) 2010 yuunɛ la puan. Eŋa n yuum bisere Carlos King Freight Services 1992 yuunɛ la.<ref>{{Cite web |url=https://www.parliament.gh/mps?mp=248 |title=Archive copy |access-date=2023-06-29 |archive-date=2021-01-08 |archive-url=https://web.archive.org/web/20210108143324/https://www.parliament.gh/mps?mp=248 |url-status=dead }}</ref> ==Controversy== Ba yuum Yelena e ti a basɛ minisita n de State la eŋa ti ba ta tɛɛsi e ti a tara COVID 19 bã'a gee bisa tiibi a miŋa. 2020 yuunɛ la, a yuum kiŋɛ la registration center la gee tari COViD 19.<ref>{{Cite web |url=https://www.myjoyonline.com/news/national/akufo-addo-accepts-carlos-ahenkorahs-resignation/ |title=Archive copy |access-date=2023-06-29 |archive-date=2021-01-08 |archive-url=https://web.archive.org/web/20210108143309/https://www.myjoyonline.com/ |url-status=dead }}</ref> Saŋa kaŋa n daa Nara ti a bɔna a miŋa isolation. Wana zuo la,ti action pressure nɛreba Occupy Gaana demanded explusion ze'ele Gomɛna zi'an.<ref>https://www.graphic.com.gh/news/general-news/occupyghana-wants-carlos-ahenkorah-dismissed-prosecuted.html</ref> A yuum to'e la ultimatum gomɛna zi'an ti a tender a resignation.<ref>{{Cite web |url=https://www.gnbcc.net/News/Item/4954 |title=Archive copy |access-date=2023-06-29 |archive-date=2021-01-08 |archive-url=https://web.archive.org/web/20210108143334/https://www.gnbcc.net/News/Item/4954 |url-status=dead }}</ref> Naakɛ'ɛsega ŋwarega la dabesa atã daarɛ 2020 yuunɛ la puan, a yuum basɛ a ɔfiisi la mɛ. <ref>https://www.graphic.com.gh/news/politics/deputy-trade-minister-carlos-ahenkorah-resigns-after-breaching-covid-19-protocols.html</ref><ref>https://citinewsroom.com/2020/07/carlos-ahenkorah-resigns-as-deputy-minister-of-trade/</ref><ref>https://web.archive.org/web/20190924104720/http://ghana.gov.gh/index.php/governance/deputy-ministers</ref><ref>http://www.graphic.com.gh/news/general-news/akufo-addo-releases-names-of-deputy-ministers-designate.html</ref><ref>{{Cite web |url=https://yen.com.gh/90398-list-akufo-addos-50-deputy-ministers-news-ministers.html |title=Archive copy |access-date=2023-06-29 |archive-date=2021-01-08 |archive-url=https://web.archive.org/web/20210108143328/https://yen.com.gh/90398-list-akufo-addos-50-deputy-ministers-news-ministers.html |url-status=dead }}</ref><ref>{{Cite web |url=http://citifmonline.com/2017/03/15/akufo-addo-names-50-deputies-4-ministers-of-state/ |title=Archive copy |access-date=2023-06-29 |archive-date=2021-01-08 |archive-url=https://web.archive.org/web/20210108143347/https://citifmonline.com/2017/03/akufo-addo-names-50-deputies-4-ministers-of-state/ |url-status=dead }}</ref><ref>https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/religion/Akufo-Addo-picks-deputy-ministers-511811</ref>Ko'oro ŋwarega la 2021 yuunɛ la,  national live telecast Vootigɔ la, n de Speaker n de Palimɛti Gaana, Ahenkorah yuum snatched la ballot Gɔŋɔ chamber vootigɔ saŋa gee ti ba yuum retrieved  de security nɛreba la opposition lawmakers,  ti a yuun zɔ.<ref>https://www.modernghana.com/news/1053895/carlos-ahenkora-escape-blows-after-snatching-ballo.html</ref><ref>https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/What-Carlos-Ahenkorah-did-was-unnecessary-he-ought-to-be-sanctioned-Murtala-1148735</ref><ref>https://www.myjoyonline.com/how-carlos-ahenkorah-became-a-meme-on-social-media/</ref><ref>https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/Carlos-Ahenkorah-used-soldiers-to-snatch-Tema-West-seat-Reports-1133543</ref><ref>https://yen.com.gh/180686-npps-tema-west-mp-elect-snatches-ballot-papers-counting-ndc-jubilates.html</ref><ref>https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/Swearing-in-of-8th-parliament-Behaviour-of-MPs-disgraceful-disgusting-Edgar-Wiredu-1149614</ref><ref>https://www.myjoyonline.com/bringing-military-into-chamber-unacceptable-must-be-investigated-mohammed-murtala/</ref><ref>https://lasvegassun.com/news/2021/jan/07/soldiers-burst-into-ghanas-parliament-ahead-of-swe/</ref><ref>https://www.youtube.com/watch?v=JbEDLAGcdSI</ref> Majority niŋa daana n de eight Palimɛti Gaana, Osei Kyei Mensah Bonsu zagesɛ speculation ti a instructed Carlos Ahenkorah ti a to'e ballot gɔŋɔ.<ref>https://citinewsroom.com/2021/01/i-didnt-instruct-carlos-ahenkorah-to-snatch-ballot-papers-kyei-mensah-bonsu/</ref><ref>http://ghheadlines.com/agency/ghana-web-/20210117/142932422/ballot-snatching-carlos-ahenkorah-was-possessed-by-unfamiliar-spirits-kyei-mensah-bonsu</ref><ref>https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/I-didn-t-conspire-with-Carlos-to-snatch-ballot-papers-Mensah-Bonsu-1154288</ref><ref>{{Cite web |url=https://adepanews.com/i-didnt-instruct-carlos-ahenkorah-to-snatch-the-ballot-papers-osei-mensa-bonsu/ |title=Archive copy |access-date=2023-06-29 |archive-date=2023-05-06 |archive-url=https://web.archive.org/web/20230506123503/https://adepanews.com/i-didnt-instruct-carlos-ahenkorah-to-snatch-the-ballot-papers-osei-mensa-bonsu/ |url-status=dead }}</ref><ref>https://www.youtube.com/watch?v=6xt0G3YSPLc</ref> ==Viisegɔ Lɔgerɔ== [[Buuri buuri:Gɔmena nalɛgeriba]] [[Buuri buuri:All]] [[Buuri buuri:Wabegɔ nɛreba]] [[Buuri buuri:Budaa]] [[Buuri buuri:7th Parliament of the 4th Republic]] [[Buuri buuri:8th Parliament of the 4th Republic]] g08jqrnlflwjox2xir6vtxl0clj9nx1 Kwaku Agyemang-Manu 0 1098 22863 21451 2026-04-01T10:11:04Z InternetArchiveBot 56 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 22863 wikitext text/x-wiki {{Bio}} {{C-Class}} '''Kwaku Agyemang-Manu''' (Fɔɔ ŋmarega 6, 1955 n de a dɔgum daarɛ) a de la [[Gaana]] wa nalɛgera (Ghanaian politician). A de la Member of Parliament bo Dormaa Central gee kelum dɛna Minister of Health. Dagi bala ma'a A de la Chartered Management Accountant la Bachelor of Arts in Economics n la Statistics ze'ele University of Ghana 1989 yuunɛ la puan.<ref name=":0">https://web.archive.org/web/20170211093705/http://ghanahealthnest.com/kwaku-agyemang-manu-health-minister-akufo-addo-ghana/</ref><ref name=":1">https://web.archive.org/web/20170211082633/http://pulse.com.gh/bio/politicians/kwaku-agyemany-manu?ajax=true</ref><ref name=":2">https://dailyguidenetwork.com/178-covid-19-in-school-health-minister/</ref><ref name=":3">{{Cite web |url=https://www.parliament.gh/mps?mp=106 |title=Archive copy |access-date=2023-06-28 |archive-date=2023-03-28 |archive-url=https://web.archive.org/web/20230328055124/https://parliament.gh/mps?mp=106 |url-status=dead }}</ref><ref name=":4">https://www.moh.gov.gh/hon-kwaku-agyeman-manu/</ref><ref>https://www.myjoyonline.com/lack-of-facilities-impede-healthcare-service-delivery-in-oti-osei-kufuor-afreh/</ref><ref>https://www.ghanaweb.com/person/Kwaku-Agyeman-Manu-2380</ref> == A Pɔsega Vom La A Sukuu Yɛla == Ba dɔgi Agyeman-Manu la Dormaa Ahenkro tiŋa n boi Brong Ahafo Region gee nananawa a nyaa boi la Bono Region. A yuum to'e a G.C.E Ordinary Level in 1973 yuunɛ la puan dagi bala ma'a a yuum kelum ta to'e a G.C.E Advanced Level la 1975 yuunɛ la puan.<ref name=":5">{{Cite web |url=https://www.parliament.gh/mps?mp=191 |title=Archive copy |access-date=2023-06-28 |archive-date=2023-12-04 |archive-url=https://web.archive.org/web/20231204133221/https://parliament.gh/mps?mp=191 |url-status=dead }}</ref> A de la Chartered Management Accountant la Associate Member 1990 yuunɛ la puan.[8] A yuum le tole la nɛŋa ta to'e Bachelor of Arts in Economics la Statistics ze'ele University of Ghana 1979 yuunɛ la puan. A yuum ba'asɛ a sukuu la nyɛ la Management Accountancy ze'ele London Sukuu of Accountancy.<ref name=":6">{{Cite web |url=http://ghanamps.com/mps/details.php?id=2574 |title=Archive copy |access-date=2023-06-28 |archive-date=2024-09-28 |archive-url=https://web.archive.org/web/20240928231622/https://ghanamps.com/mps/details.php/?id=2574 |url-status=dead }}</ref><ref name=":1" /><ref name=":2" /> ==Tuuma== A yuum de la Director of finance at the Ghamot Company Limited puan la Toyota Ghana Company Limited. Dagi bala ma'a A yuum kelum dɛna la Deputy Chief Accountant at the MIM Timber Company Limited.<ref name=":5" /> == Political Career == Agyeman-Manu de la member bona New Patriotic Party dagi bala ma'a a kelum dɛna la member of parliament bo Dormaa Central Constituency Brong Ahafo region of Ghana saŋa la puan.[4] A yuum tune Chairman of the Public Accounts Committee in the immediate-past Parliament tuuma gee me yuum kelum tuna and CEO of the National Health Authority tuuma 2006 yuunɛ la puan, a yuum kelum le dɛna la deputy Minister of Finance la Economic Planning sansɛka ti Kufuor's yuum dɛna Gaana wa za'a kukazuodaana ze'ele (2001 tari paɛ 2008).<ref name=":7">http://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/Be-discreet-in-last-minute-deals-Agyemang-Manu-to-gov-t-496270</ref><ref name=":0" /> Na'am wa puan, A yuum tune la Deputy Minister of State tuuma zisena wa puan: Trade la Industry, Interior, Finance, Communication la Roads and Transport.<ref name=":8">http://www.graphic.com.gh/news/politics/profile-of-1st-batch-of-prez-akufo-addo-s-minister-designates.html</ref><ref name=":4" /> A tum Boards of institutions tuuma me magese wuu: Small Arms Commission of Ghana, de Ghana Revenue Authority, Bank of Ghana, n la Divestiture Implementation Committee.<ref name=":7" /> === Cabinet minister === Sigesaa 2017 yuunɛ la puan, President Nana Akufo-Addo yuum bo Kwaku Agyemang-Manu ti a pa'asɛ nineteen ministers puan se'em n wan pɔ suŋɛ ti a nyɛ a cabinet.<ref name=":9">https://web.archive.org/web/20170731025902/http://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/Arts-Minister-Catherine-Afeku-makes-it-to-Cabinet-542839</ref> 19 ministers yu'ura yuum dikɛ ta bɔ la Parliament of Ghana and announced by the Speaker of the House, Rt. Hon. Prof. Mike Ocquaye.<ref name=":9" /> Se'em n de Cabinet Minister, Agyemang-Manu de la se'em n pa'asɛ inner circle of the President and aids in key decision-making policies for the country.<ref name=":9" /> === Committee === A de la member of the Members Holding Offices of Profit Committee.<ref name=":5" /> ==Career== Agyeman-Manu de la member of the New Patriotic Party dagi bala ma'a a kelum dɛna la member of parliament bo Dormaa Central Constituency Brong Ahafo region of Ghana saŋa la puan.<ref name=":3" /> A yuum tune Chairman of the Public Accounts Committee in the immediate-past Parliament tuuma gee me yuum kelum tuna and CEO of the National Health Authority tuuma 2006 yuunɛ la puan, a yuum kelum le dɛna la deputy Minister of Finance la Economic Planning sansɛka ti Kufuor's yuum dɛna Gaana wa za'a kukazuodaana ze'ele (2001 tari paɛ 2008).<ref name=":7" /> Na'am wa puan, A yuum tune la Deputy Minister of State tuuma zisena wa puan: Trade la Industry, Interior, Finance, Communication la Roads and Transport.<ref name=":7" /> A tum Boards of institutions tuuma me magese wuu: Small Arms Commission of Ghana, de Ghana Revenue Authority, Bank of Ghana, n la Divestiture Implementation Committee.<ref name=":8" /> ==Controvesies== === Woyome Scandal === 2005 yuunɛ la puan, Mr. Kwaku Agyemang Manu, n de Deputy Finance Minister yuum bɔna Kufuor administration, ŋwana ti ba yuum gulese gɔŋɔ sansɛka ti a yuum kabona la ta bo Minister of Finance to a company owned by Mr. Alfred Agbesi Woyome in regards to the construction of stadia's for the CAN 2008 yuunɛ la puan.<ref>https://web.archive.org/web/20170731025902/http://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/Arts-Minister-Catherine-Afeku-makes-it-to-Cabinet-542839</ref> Sankana ti Mr. Woyome yuum tari Government of Ghana kiŋɛ cootum 2009 yuunɛ la puan ti la suŋɛ ti a ta'am nyɛ ligeri n paɛ wuu GHC 51 million, doose gɔnseko ti Mr. Kwaku Agyemang Manu yuum gulese se la.<ref>https://www.ghanaweb.com/person/Kwaku-Agyemang-Manu-2380</ref><ref>https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/Kweku-Agyemang-Manu-testifies-at-Woyome-trial-254791</ref> ==== Anti-snake Procurement Scandal ==== Ko'oro ŋmarega 8, 2019 de President of IMANI Center for Policy & Education,<ref>https://www.facebook.com/franklin.cudjoe/posts/10156768364362349</ref> a Ghanaian-based Think Tank, yia ti ba yuum wa'am na yele tuuma yima yima n boi se'em doose la Ministry of Health (MoH) puan ti ba ta'am nyɛ Anti-Snake Venom Serum a yuum gulese ŋwana dikɛ basɛ la Facebook puan ti la paɛ Minister. In an attempt to quell the issue, the Minister was heard on a local radio station, Adom FM, refuting the allegations of tender procurement breaches. A follow up response was also sent to IMANI in this regard.<ref name=":0" /> These claims by the Minister were later found to be fabricated to cover up dealings with a local company called Pharmanova. The Public Procurement Authority (PPA) ruled against the Ministry and cited various procurement breaches in its decision and requested the Ministry to disqualify the two Pharmanova companies for double bidding amongst other issues and re-evaluate the tender with the remaining tenderers. This scandal was widely covered in the local media and many wondered why the Minister was still at post after these hard facts leveled against him had caused the loss of many lives in the country due to the shortage of this all important emergency drug. Up until March 2020, the Minister has tried various attempts to cancel the said tender, opened up new tenders for Anti-Snake Venom Serum, ignoring the ruling by the PPA and trying to allocate these new tenders again to Pharmanova Ghana Limited.<ref>{{Cite web |url=https://newdawngh.com/moh-slaughters-rural-folks-there-is-no-anti-snake-serum/ |title=Archive copy |access-date=2023-06-28 |archive-date=2020-09-23 |archive-url=https://web.archive.org/web/20200923100638/https://newdawngh.com/moh-slaughters-rural-folks-there-is-no-anti-snake-serum/ |url-status=dead }}</ref><ref>{{Cite web |url=https://newdawngh.com/nana-deceived-in-procurement-of-anti-snake-serum/ |title=Archive copy |access-date=2023-06-28 |archive-date=2021-08-09 |archive-url=https://web.archive.org/web/20210809195802/https://newdawngh.com/nana-deceived-in-procurement-of-anti-snake-serum/ |url-status=dead }}</ref><ref>{{Cite web |url=https://www.abcnewsgh.com/how-public-procurement-authority-cancelled-dubious-anti-snake-serum-procurement-deal/ |title=Archive copy |access-date=2023-06-28 |archive-date=2019-05-25 |archive-url=https://web.archive.org/web/20190525003126/https://www.abcnewsgh.com/how-public-procurement-authority-cancelled-dubious-anti-snake-serum-procurement-deal/ |url-status=dead }}</ref><ref>{{Cite web |url=https://thebftonline.com/2019/business/health/procurement-scandal-hits-moh/ |title=Archive copy |access-date=2023-06-28 |archive-date=2020-06-26 |archive-url=https://web.archive.org/web/20200626233600/https://thebftonline.com/2019/business/health/procurement-scandal-hits-moh/ |url-status=dead }}</ref><ref>https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/Snake-anti-venom-scandal-more-people-die-of-snake-bites-as-MoH-looks-on-727234</ref><ref>{{Cite web |url=http://thedailystatesman.com/index.php/health/item/4429-procurement-authority-orders-health-ministry-to-put-botched-snake-serum-deal-back-to-tender |title=Archive copy |access-date=2023-06-28 |archive-date=2023-04-27 |archive-url=https://web.archive.org/web/20230427191533/http://thedailystatesman.com/index.php/health/item/4429-procurement-authority-orders-health-ministry-to-put-botched-snake-serum-deal-back-to-tender |url-status=dead }}</ref> ==== Condom Scandal ==== In 2019, the Ministry of Health opened a tender for condoms under bizarre circumstances. Interestingly, no local company who could have had supplied the condoms participated raising questions if the tender was open and widely publicized as required by the Public Procurement Act. It is also interesting to note that the contract again went to Pharmanova Limited.<ref>https://citinewsroom.com/2019/04/we-followed-due-process-in-awarding-ghc3m-condom-contract-health-ministry/</ref><ref>https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/MoH-denies-wrongdoing-in-Condom-Contract-734997</ref> ==== Pharmanova ==== A locally registered company owned and managed by Indian nationals has been active in Ghana since 2005 and has increasingly won many tenders especially under the tenure of Kwaku Agyemang Manu as the Minister of Health. No full-blown investigations have been started by the Government of Ghana whilst evidence of fraud and tender manipulation has been widely published by local media. == Miŋa Vom Yɛla == Agyeman-Manu de la yinpu'usa (Christian).<ref name=":6" /><ref name=":3" /> A de la pɔgedaana gee dagi bala ma'a A tari la kɔma bayoobe. ==The Public Lie about Covid 19 Status== Siibesuŋɔ ŋmarega 13, 2020 yuunɛ la puan, ti Gaana wa lasebabɔ'ɔriba zo'e zo'e yuum tɔgera ti ina, a pɔgeŋa la bia tari la COVID-19 bã'a gee yuum nyɛ admission at the University of Ghana Medical Centre (UGMC).<ref>https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/Wife-son-of-Health-Minister-test-positive-for-coronavirus-Reports-979318</ref><ref>https://www.myjoyonline.com/news/national/health-minister-agyeman-manu-recovering-at-ugmc-after-testing-positive-for-covid-19/</ref><ref>https://citinewsroom.com/2020/06/ghanas-minister-for-health-tests-positive-for-coronavirus/</ref> Kwaku Agyemang-Manu a yuum kiŋɛ ta ga'ari la Docta atalaata daarɛ gee ti azuma daarɛ ti ba yese e. Dagi bala ma'a gee a pɔŋa la bia yuum ba zuɛ me ti bana kelum buna bini ŋwana inya ti ba yuum dikɛ ba iŋɛ intensive care unit of UGMC.<ref>https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/I-don-t-have-coronavirus-I-m-only-resting-Health-Minister-denies-reports-979537</ref><ref>https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/Fear-grips-Ghana-s-cabinet-as-Health-Minister-tests-positive-for-coronavirus-979345</ref> A yeti ina kã teesum nyɛ COVID-19 bã'a la a yuum tɔŋɛ ŋwana la assibidaarɛ phone zuon bo se'em n to'oseri yelesumduma la a yuum ŋwana bo la Afia Pokuaa aka Vim Lady.<ref>https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/Akufo-Addo-confirms-Health-Minister-s-coronavirus-status-979897</ref><ref>{{Cite web |url=https://www.myjoyonline.com/news/politics/full-text-npp-outlines-guidelines-for-conduct-of-2020-parliamentary-primaries/ |title=Archive copy |access-date=2023-06-28 |archive-date=2020-06-14 |archive-url=https://web.archive.org/web/20200614210819/https://www.myjoyonline.com/news/politics/full-text-npp-outlines-guidelines-for-conduct-of-2020-parliamentary-primaries/ |url-status=dead }}</ref> ==Viisegɔ lɔgerɔ == [[Buuri buuri:Gɔmena nalɛgeriba]] [[Buuri buuri:All]] [[Buuri buuri:Wabegɔ nɛreba]] [[Buuri buuri:Budaa]] [[Buuri buuri:7th Parliament of the 4th Republic]] [[Buuri buuri:8th Parliament of the 4th Republic]] hjcsv4vt4nps6vzc7a2ck1st946pqs2 Francis Asenso-Boakye 0 1123 22852 16583 2026-04-01T09:15:48Z InternetArchiveBot 56 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 22852 wikitext text/x-wiki {{Bio}} {{C-Class}} <ref>{{Cite web |url=https://3news.com/asenso-boakye-charges-tdc-board-to-focus-on-provision-of-affordable-housing/ |title=Archive copy |access-date=2023-06-29 |archive-date=2023-05-31 |archive-url=https://web.archive.org/web/20230531155505/https://3news.com/asenso-boakye-charges-tdc-board-to-focus-on-provision-of-affordable-housing/ |url-status=dead }}</ref> Ba yuun dɔgɛ '''Francis Asenso Boakye''' la September ŋwarega la dabeserɛ pisiyi la anaasi daarɛ 1977 yuunɛ l puan [[Gaana]] nalɛgera la businessman. <ref>{{Cite web |url=https://www.parliament.gh/mps?mp=142 |title=Archive copy |access-date=2023-06-29 |archive-date=2024-02-23 |archive-url=https://web.archive.org/web/20240223044920/https://www.parliament.gh/mps?mp=142 |url-status=dead }}</ref>A de la New patriotic paati nɛra. A ze'ele bo la Bantama so'olum bɔna Palimɛti  Ashanti tiŋa Gaana. <ref>https://www.graphic.com.gh/news/politics/meet-francis-asenso-boakye-nana-addo-s-deputy-chief-of-staff-and-political-assistant.html</ref>A yuun de la deputy Chief n de Staff la Political Assistant bo Nana Addo Dankwa Akufo Addo gomɛna n de Republic Gaana. <ref>https://www.graphic.com.gh/news/general-news/surveyors-seek-minister-s-support-for-surveying-council-bill.html</ref> Nananewa,  eŋa n de minisita bɔ'ɔra Tuuma la Yɛa.<ref>https://citinewsroom.com/2021/05/government-secures-funding-for-dredging-of-odaw-river-for-five-years/</ref><ref name=":1">{{Cite web |url=https://www.parliament.gh/mps?mp=142 |title=Archive copy |access-date=2023-06-29 |archive-date=2024-02-23 |archive-url=https://web.archive.org/web/20240223044920/https://www.parliament.gh/mps?mp=142 |url-status=dead }}</ref> == A Vom La Sukuu == Ba yuun dɔgɛ e la Dabeserɛ pisiyi daarɛ September ŋwarega puan 1977 yuunɛ la puan a ze'ele la Maase bɔna Ashanti tiŋa Gaana.<ref>https://www.graphic.com.gh/news/politics/25-years-of-fourth-republic-18-years-of-tescon-ghana-will-rise-again.html</ref> Eŋa n yuun ta pa'asɛ nalɛka Gaana wa, ayuun de la sukuu bia n de New patriotic paati n tuum ti ba yuun tara sukuu paati bɔna Yunivɛsiti n de Tertiary sukuu kɔma<ref name=":0">https://www.modernghana.com/news/1011036/francis-asenso-boakye-know-more-about-newly-elect.html</ref> Confederacy n de New patriotic paati n yeti a sukuu taaba bɔna Kwame Nkrumah Yunivɛsiti n de Science la Technology (KNUST). Asenso Boakye n yuun ta ba'ase a degree bɔna Kwame Nkrumah Yunivɛsiti n de Science la Technology yuun to'e a Master's degree bɔna Public Policy La Administration n de Rotary Scholar bɔna Michigan State Yunivɛsiti,  Michigan, USA.<ref>{{Cite web |url=https://www.ghanaweb.com/person/Francis-Asenso-Boakye-4252 |title=Archive copy |access-date=2023-06-29 |archive-date=2023-10-01 |archive-url=https://web.archive.org/web/20231001023743/https://www.ghanaweb.com/person/Francis-Asenso-Boakye-4252 |url-status=dead }}</ref><ref>https://www.modernghana.com/news/985383/akufo-addo-lauds-contribution-of-asenso-boakye.html</ref> == Tuuma == Eŋa n yuun de development planning,  project management, la policy specialist Professional, Asenso Boakye tari yuuma bɔna bilam.<ref name=":1" /> Eŋa n yuun ta pa'ase Staff la campaign  n de H.E Nana Addo Dankwa Akufo Addo, a yuun ta tari la minisita n de Employment la Social Welfare (MESW), Global Media Alliance (GMA), Delta Acquisition la Development, Delaware, USA, Michigan, USA, Planning Ɔfiisa bɔna Gaana Free Zones Board ( GFZB), Project Manager bɔna Tema Export Processing Zone (TEPZ) la Viisegɔ Analyst bɔna Gaana Investment Promotion center( GIPC).<ref name=":0" /> Eŋa n yuun de Project Analyst bɔna Delta Acquisitions la Development, LLC, Delaware, USA, Asenso Boakye yuun nare ti a bisa la a evaluating company real estate acquisition la development la oversaw Yɛ / duolexes bɔna Dover,Delaware. Aseso Boakye yuun lem tuuna dɛna policy la Viisegɔ associate bɔna ɔfiisi n de State Representative la Michigan Legislative Black Cancus (MLBC) Michigan Yɛ n ze'ele, USA, zi'a ti a tuuma bɔna policy la Legislative yela sa'ana interest n de Afirika American la minority so'olum duma.<ref>https://www.adomonline.com/npp-is-the-most-credible-party-in-ghana-deputy-chief-of-staff/</ref>A Gaana lebega puan, Asenso Boakye yuun tuuna bɔ'ɔra la NPP nɛra la Gomɛna la n de republic Gaana Nana Addo DankwaAkufo Addo de Assistant ti tuum la ti a yuun tuuna gee ti ba yuun ta vooti bo e ti a dɛna Palimɛti nɛra.<ref>http://allafrica.com/stories/201701050866.html</ref> == A Miŋa Vom == January ŋwarega la 2017 yuunɛ la, ba yuun loe Asenso Boakye ti a dɛna Political assistant la Deputy chief n de Staff<ref>https://newsghana.com.gh/ghanas-president-elect-announces-key-staff/</ref> bɔna Flagstaff Yire Gomɛna Nana Addo Dankwa Akufo Addo saŋa.<ref>https://newsghana.com.gh/ghanas-president-elect-announces-key-staff/</ref><ref>https://www.modernghana.com/news/1010705/deputy-chief-of-staff-asenso-boakye-wins-massively.html</ref> <ref>https://citinewsroom.com/2020/06/nppdecides-asenso-boakye-floors-okyem-aboagye-to-win-bantama/</ref>June ŋwarega la?,Asenso Boakye n yuun di to'e Bantama kuka bɔna Palimɛti ti Daniel Okyem Aboagye yuun ze'ele bota kuka la Gaana Palimɛti. <ref>{{Cite web |url=https://www.myjoyonline.com/news/politics/jubilation-in-bantama-as-asenso-boakye-unseats-the-incumbent/ |title=Archive copy |access-date=2023-06-29 |archive-date=2020-08-23 |archive-url=https://web.archive.org/web/20200823210254/https://www.myjoyonline.com/news/politics/jubilation-in-bantama-as-asenso-boakye-unseats-the-incumbent/ |url-status=dead }}</ref><ref>{{Cite web |url=https://ghanaelections.peacefmonline.com/pages/2020/ashanti/bantama/ |title=Archive copy |access-date=2023-06-29 |archive-date=2023-04-29 |archive-url=https://web.archive.org/web/20230429180339/https://ghanaelections.peacefmonline.com/pages/2020/ashanti/bantama/ |url-status=dead }}</ref><ref>https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/Profile-of-Francis-Asenso-Boakye-minister-designate-for-works-and-housing-1161889</ref>2020 yuunɛ Gaana vootegɔ la, a yu nyɛ la 88.8% vooti yuun ze'ele bo Bantama so'olum(Gaana Palimɛti Constituency ). Ba yuun loe e ti a dɛna minisita designate bɔ'ɔra minisita bɔ'ɔra tuuma la Yɛ(Gaana).<ref>{{Cite web |url=https://www.peacefmonline.com/pages/politics/politics/201701/302368.php |title=Archive copy |access-date=2023-06-29 |archive-date=2023-04-29 |archive-url=https://web.archive.org/web/20230429180343/https://www.peacefmonline.com/pages/politics/politics/201701/302368.php |url-status=dead }}</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Francis_Asenso-Boakye#cite_note-19</ref> == Tigerɛ == Asenso Boakye pa'ase la Gomɛna Assurance Tigerɛ la puan la Lands la Forestry tigerɛ.<ref name=":1" /> == A Miŋa Vom == Asenso di la pɔga dɔgɛ kɔma batã. <ref>{{Cite web |url=https://www.peacefmonline.com/pages/politics/politics/201701/302368.php |title=Archive copy |access-date=2023-06-29 |archive-date=2023-04-29 |archive-url=https://web.archive.org/web/20230429180343/https://www.peacefmonline.com/pages/politics/politics/201701/302368.php |url-status=dead }}</ref>A de la kirisita bia.<ref name=":1" /> == Viisegɔ Lɔgerɔ == [[Buuri buuri:Gɔmena nalɛgeriba]] [[Buuri buuri:All]] [[Buuri buuri:Wabegɔ nɛreba]] [[Buuri buuri:Budaa]] [[Buuri buuri:8th Parliament of the 4th Republic]] gz42z4hasxseh0muiw8ctwdgwpqvw0g Tina Gifty Naa Ayele Mensah 0 1126 22873 21497 2026-04-01T11:15:37Z InternetArchiveBot 56 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 22873 wikitext text/x-wiki {{Databox}}Ba dɔgɛ '''Tina Gifty Naa Ayele Mensah''' la Ko'oro ŋwarega la dabeserɛ pisiyi la atã daarɛ [[Gaana]] nalɛgera ze'ele bo Weimar-Gbawe so'olum. A de la New patriotic paati nɛra ti Nana Adoo yuun loe e ti a dɛna Deputy Imma'asum minisita Kilinkiiŋa ŋwarega la dabeserɛ piya la anuu daarɛ 2017 yuunɛ la puan.<ref>{{Cite web |url=https://www.myjoyonline.com/politics/2017/march-15th/akufo-addo-releases-list-of-54-more-ministers-and-deputies.php |title=Archive copy |access-date=2023-06-24 |archive-date=2020-01-02 |archive-url=https://web.archive.org/web/20200102042255/http://www.myjoyonline.com/politics/2017/March-15th/akufo-addo-releases-list-of-54-more-ministers-and-deputies.php |url-status=dead }}</ref><ref>https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/Tina-Mensah-picked-as-Deputy-Health-Minister-518413</ref><ref>{{Cite web |url=https://citifmonline.com/2017/03/nana-addos-ministers-now-110/ |title=Archive copy |access-date=2024-02-02 |archive-date=2023-07-16 |archive-url=https://web.archive.org/web/20230716135927/https://citifmonline.com/2017/03/nana-addos-ministers-now-110/ |url-status=dead }}</ref><ref>https://mynewsgh.com/how-tina-mensah-responded-to-her-appointment/</ref> == A Vom La Sukuu == Ba yuun dɔgɛ Mensah la Ko'oro ŋwarega la dabeserɛ pisiyi la atã daarɛ 1964 yuunɛ la puan bɔna Jamestown,  British Ankara n de Greater Ankara tiŋa. A kiŋɛ a sɛkenderɛ sukuu la bɔna Accra Girls sukuu. A to'e a bachelor degree bɔna Public Administration la a masters bɔna International relations Diplomacy ze'ele Gaana Institute n de Management la Public Administration.<ref>{{Cite web |url=https://ghanamps.com/mps/details.php/?id=5503 |title=Archive copy |access-date=2024-02-02 |archive-date=2024-09-26 |archive-url=https://web.archive.org/web/20240926133728/https://ghanamps.com/mps/details.php/?id=5503 |url-status=dead }}</ref><ref>https://www.moh.gov.gh/tina-gifty-naa-ayeley-mensah/</ref> == Nalɛka == Mensah nyɛ la 34,216 vooti n yuun de 59,926 vooti za'a 2016 Palimɛti vootegɔ.  Obuobia Darko Oooku la Jessica Adwoa Mannuel n yuun ze'ele pa'ase a zuo. A yuun ze'ele 2020 Gaana vooti yuunɛ dɛna Palimɛti nɛra bɔ'ɔra New patriotic paati nɛra gee di.<ref>{{Cite web |url=https://ghanamps.com/mps/details.php/?id=5503 |title=Archive copy |access-date=2024-02-02 |archive-date=2024-09-26 |archive-url=https://web.archive.org/web/20240926133728/https://ghanamps.com/mps/details.php/?id=5503 |url-status=dead }}</ref> == Tuuma == A yuun de la managing director n de Gemens company LTD bɔna Mamprobi Ankara.<ref>{{Cite web |url=http://www.ghanareel.com/npps-tina-mensah-awarded/ |title=Archive copy |access-date=2023-10-25 |archive-date=2019-07-24 |archive-url=https://web.archive.org/web/20190724045456/http://www.ghanareel.com/npps-tina-mensah-awarded/ |url-status=dead }}</ref> == Wɔ'ɔrɛ == Salurego ŋwarega la dabeserɛ anaasi daarɛ 2017 yuunɛ la, ba yuun bo e la award n de Gaana-Nigeria kɔpaalesɛ Organization n de outstanding niŋadaana. 2017 yuunɛ la a yuun adjudged Deputy minisita FAKS investment Service. == A Miŋa Vom == Tina ele mɛ dɔgɛ kɔma batã. A de la kirisita bia.<ref>{{Cite web |url=https://ghanamps.com/mps/details.php/?id=5503 |title=Archive copy |access-date=2024-02-02 |archive-date=2024-09-26 |archive-url=https://web.archive.org/web/20240926133728/https://ghanamps.com/mps/details.php/?id=5503 |url-status=dead }}</ref> == Viisegɔ Lɔgerɔ == [[Buuri buuri:Gɔmena nalɛgeriba]] [[Buuri buuri:All]] [[Buuri buuri:Wabegɔ nɛreba]] [[Buuri buuri:Pɔka]] [[Buuri buuri:7th Parliament of the 4th Republic]] gmcgxcn2jo81bm6pvt6j29m6e7xawg2 King Ayisoba 0 1560 22861 14216 2026-04-01T10:03:44Z InternetArchiveBot 56 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 22861 wikitext text/x-wiki King Ayisoba de la de’endɛ’ɛna ze’ele Booŋo-Soe Bɔlega so’olum la puan Gaana wa. Ba yuum dɔgɛ King Ayisoba sigɛ la Albert Apoozore<ref>{{Cite web |url=http://thechronicle.com.gh/my-song-is-not-for-prez-mahama-king-ayisoba/ |title=Archive copy |access-date=2023-07-26 |archive-date=2017-04-02 |archive-url=https://web.archive.org/web/20170402162150/http://thechronicle.com.gh/my-song-is-not-for-prez-mahama-king-ayisoba/ |url-status=dead }}</ref> 1974 yuunɛ la puan.<ref>http://www.last.fm/music/King+Ayisoba/+wiki</ref> King Ayisoba de la Gaana buuri malema yuum yuuna ti ba mina e la a mi’ilum la ti a tara ŋwɛ’ɛra kɔlegɔ la.<ref>http://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/people/person.php?ID=583</ref><ref>{{Cite web |url=http://www.myjoyonline.com/entertainment/2016/January-14th/king-ayisoba-readies-for-batakari-night-on-january-30.php |title=Archive copy |access-date=2023-07-26 |archive-date=2017-04-02 |archive-url=https://web.archive.org/web/20170402162311/http://www.myjoyonline.com/entertainment/2016/January-14th/king-ayisoba-readies-for-batakari-night-on-january-30.php |url-status=dead }}</ref> == A Pɔsega Vom Yɛla == Ba yuum dɔgɛ Albert Apoozore deti ba wi’ira e ti King Ayisoba Ayisoba la Bongo-Soe Bɔlega so’olum la puan ti ba wi’ira ti ‘Upper East Region of Ghana’ la.<ref>http://www.last.fm/music/King+Ayisoba/+wiki</ref> == A Tuuma == King Ayisoba le Terry Bonchaka n nyɛlegɛ kaam sige tiŋa paɛ a sɔyaabeduma la n yuum lagum dɔla taaba yuuna.<ref>http://www.last.fm/music/King+Ayisoba/+wiki</ref><ref>http://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/people/person.php?ID=583</ref> == Yuum Si’a Ti a ŋwɛ == * 2006 yuunɛ la puan, a yuum ŋwɛ la yuunɛ ti di zuo dɛna ‘Modern Ghanaians'<ref>https://www.bbc.co.uk/music/reviews/q6gb/</ref><ref>https://www.discogs.com/artist/1390664-King-Ayisoba</ref> * 2008 yuunɛ la puan, a yuum ŋwɛ la yuunɛ ti di zuo dɛna ‘Africa * 2012 yuunɛ la puan, a yuum ŋwɛ la yuunɛ ti di zuo dɛna ‘Don't Do The Bad Thing’ * 2014 yuunɛ la puan, a yuum ŋwɛ la yuunɛ ti di zuo dɛna ‘Wicked Leaders’ * 2017 yuunɛ la puan, a yuum ŋwɛ la yuunɛ ti di zuo dɛna ‘1000 Can Die’ * 2023 yuunɛ la puan, a yuum ŋwɛ la yuunɛ ti di zuo dɛna ‘Work Hard’<ref>https://www.folkradio.co.uk/2023/02/king-ayisoba-work-hard/</ref> == Wɔ’ɔrɛ Duma == {| class="wikitable sortable" !Year !Event !Prize !Result !Reference |- | rowspan="2" |2007 | rowspan="2" |[[Ghana Music Awards]] |Song of the Year|{{won}} | rowspan="2" |<ref name="ghweb0" /> |- |Traditional Song of the Year|{{won}} |} == Kelum Bisɛ == * Banaasi/ Dansigesi de’eŋo ‘Batakari Festival’ == Viisegɔ Lɔgerɔ == kl4tpn0hw1bu1d6wmukevoqwu03uhnd Kwakye Darfour 0 2208 22864 19943 2026-04-01T10:12:19Z InternetArchiveBot 56 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 22864 wikitext text/x-wiki {{Bio}} '''Eric Kwakye Darfour''' de la [[Ghanaian|Gaana]] gɔmena nalɛgera n ze'ele bo [[New Patriotic Party|Awɔbegɔ paati]] n boi[[Ghana|Gaana]]. A de la [[Eastern Region, Ghana|Eastern tiŋa]] minisita n boi Gaana.<ref name="regional ministers">{{Cite web|last=Adogla-Bessa|first=Delali|date=2017-01-24|title=List of Nana Addo's 10 Regional Minister-nominees|url=https://citifmonline.com/2017/01/list-of-nana-addos-10-regional-minister-nominees/|work=Ghana News|accessdate=2017-01-25|access-date=2024-02-03|archive-date=2024-07-20|archive-url=https://web.archive.org/web/20240720145123/https://citifmonline.com/2017/01/list-of-nana-addos-10-regional-minister-nominees/|url-status=dead}}</ref><ref>{{Cite web|title=Support government to enhance development - Security agencies urged|url=https://www.graphic.com.gh/news/politics/support-government-to-enhance-development-security-agencies-urged.html|access-date=2020-01-23|website=Graphic Online|language=en-gb}}</ref> [[Nana Akuffo-Addo|Nana Addo Danquah Akuffo-Addo]] gɔmena la n yuum loe e Ko'oro ŋmarega 2017 ti [[Member of parliament|Palemɛnti]] yuum sakɛ Gunfuko nambua, 2017.<ref name="reg.min">{{Cite web|last=Adogla-Bessa|first=Delali|date=2017-02-18|title=Parliament approves Nana Addo's regional minister nominees|url=http://citifmonline.com/2017/02/18/parliament-approves-nana-addos-regional-minister-nominees/|work=Ghana News|accessdate=2017-02-23|access-date=2023-10-12|archive-date=2018-06-30|archive-url=https://web.archive.org/web/20180630161805/http://citifmonline.com/2017/02/18/parliament-approves-nana-addos-regional-minister-nominees/|url-status=dead}}</ref> == A pɔsega vom la Sukuu == Ba yuum dɔgɛ e la Fɔɔ ŋmarega 29,1957 n boi Achimota Ankara tiŋa. A kiŋɛ a pɔsega sukuu la Obo Gɔmena Sukuu n boi [[Obo Kwahu]] a tiŋa la. Eŋa n ta to'e a sukuu sɛtifikɛti a yuum kiŋɛ la St. John Grammar Sukuu la [[Ofori Panin Senior High School|Ofori Panin Senior High]] to'e a 'O" Level la 'A' Level 1981 yuunɛ la, Kwakye Darfour kiŋɛ la [[University of Dakar|Dakar yunivɛsiti]], [[Senegal]] to'e a diploma n boi French puan, pooren ti a to'e BA (HONS) n boi French la tɔgum ze'ele [[University of Ghana|Yunivɛsiti n de Gaana]], Legon.<ref>{{Cite web|last=|first=|date=|title=Parliament of Ghana|url=https://www.parliament.gh/mps?mp=184|archive-url=https://web.archive.org/web/20220118071641/https://www.parliament.gh/mps?mp=184|archive-date=2022-01-18|access-date=|website=|url-status=dead}}</ref><ref>{{Cite web|date=2017-01-24|title=Profile of Regional Ministers-designate|url=http://www.myjoyonline.com/politics/2017/january-24th/profile-of-regional-ministers-designate.php|access-date=2020-01-23|website=www.myjoyonline.com|archive-date=2023-07-21|archive-url=https://web.archive.org/web/20230721052949/https://myjoyonline.com/politics/2017/january-24th/profile-of-regional-ministers-designate.php|url-status=dead}}</ref><ref>{{Cite web|last=|first=|date=|title=Management Eastern Regional Officials|url=http://easternregion.gov.gh/index.php/management/|archive-url=|archive-date=|access-date=|website=}}</ref> == Gɔmena Nalɛgerɛ == Ba yuum votum bo e mɛ ba n yuum ta votum 2012 Gaana votenkatɛ la pooren gee yuum le balum loe e n de 2017 e yuum ta nyɛ 73.48% n de nɛresɛba za'a n votum bo e 2016 Gaana votunkatɛ la puan la. == Viisegɔ lɔgerɔ == {{reflist}}{{DEFAULTSORT:Darfour, Kwakye}} [[Buuri buuri:Gɔmena nalɛgeriba]] [[Buuri buuri:All]] [[Buuri buuri:Wabegɔ nɛreba]] [[Buuri buuri:Budaa]] [[Buuri buuri:7th Parliament of the 4th Republic]] 2grcnhgnywbxafu25ojs0ri1q8q9bxi Catherine Ablema Afeku 0 2241 22849 21413 2026-04-01T08:47:44Z InternetArchiveBot 56 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 22849 wikitext text/x-wiki {{Bio}} Catherine Ablema Afeku''' (ba dɔgɛ e la Siibedaa 27, 1967) de la [[Ghanaian people|Gaana]] wa gɔmena nalɛgera. A de [[New Patriotic Party|Awɔbegɔ paati nɛra]] bɔna palemɛnti ze'ele bo [[Evalue Gwira (Ghana parliament constituency)|Evalue Gwira so'olum]] n boi [[Western Region (Ghana)|Western tiŋa]]. A de la cabinet minisita bɔna [[Nana Akuffo-Addo]] gɔmena saŋa dɛna [[Ministry of Tourism, Culture and Creative Arts|Minister of Tourism, Culture la Creative Arts]] Gaana pɔsɛ Gɔnfuko 2017 ta paɛ Gɔnfuko 2019.<ref name="ghanaweb">{{cite web|title=Meet Akufo-Addo's 36 ministerial nominees|url=http://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/Meet-Akufo-Addo-s-36-ministerial-nominees-500657|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20170114184201/http://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/Meet-Akufo-Addo-s-36-ministerial-nominees-500657|archive-date=14 January 2017|publisher=Ghana Web|accessdate=3 July 2017}}</ref><ref name="modgh">{{cite web|title=12 More Ministers Picked|url=https://www.modernghana.com/news/748612/12-more-ministers-picked.html|publisher=Modern Ghana|accessdate=3 July 2017}}</ref><ref>{{Cite web|date=2020-07-19|title=Photojournalists in Western Region boycott Catherine Afeku's programmes|url=https://citinewsroom.com/2020/07/photojournalists-in-western-region-boycott-catherine-afekus-programmes/|access-date=2020-07-20|website=Citinewsroom - Comprehensive News in Ghana|language=en-US}}</ref>''' A yuum de la reshuffled Ministry of Tourism bɔ'ɔra [[Ghana|Gaana]] 28 Gɔnfuko 2019.<ref>{{Cite web|title=MINISTER of Tourism, Culture and Creative Arts, Catherine Abelema Afeku, has been removed in a reshuffle by the President, Nana Addo Dankwa Akufo-Addo.|url=https://www.graphic.com.gh/showbiz/news/reshuffle-catherine-afeku-axed-from-tourism-ministry.html#&ts=undefined|access-date=2019-03-16|website=www.graphic.com.gh}}</ref> Nananewa a de la Minisita of State bɔna gɔmena la ɔfiisi puan, yuum dɛna Senior Minisita.<ref>{{Cite web|title=Catherine Afeku speaks about her new post at Osafo Marfo's office|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/Catherine-Afeku-speaks-about-her-new-post-at-Osafo-Marfo-s-office-727756|access-date=2019-03-16|website=www.ghanaweb.com|language=en}}</ref> == A pɔsega vom la sukuu == Ba dɔgɛ e bɔna la [[Axim]] n boi [[Western Region (Ghana)|Western Region]]. A yuum to'e la a [[Master of Business Administration|Master n de Business Administration]] ze'ele [[DeVry University|Keller Graduate Sukuu n de Management]] [[DeVry University|DeVry Yunivɛsiti n boi]] [[Atlanta, Georgia]] 2000.<ref name="ghmps">{{cite web|title=Afeku, Catherine Ablema|url=http://ghanamps.com/mps/details.php?id=36|publisher=Ghana MPS|accessdate=6 July 2017|access-date=27 October 2023|archive-date=6 March 2023|archive-url=https://web.archive.org/web/20230306172314/https://ghanamps.com/mps/details.php/?id=36|url-status=dead}}</ref> == A tuuma vom == Afeku yuum tuni la [[World Bank]] la Stico Petroleum bɔna [[Kenya]], bilam ti a dɛna business development consultant.<ref name="gogg">{{cite web|title=Hon. Catherine Afeku – Minister For Tourism, Arts & Culture|url=http://www.ghana.gov.gh/index.php/governance/ministers/3444-hon-catherine-afeku-minister-for-tourism-arts-culture|publisher=Government of Ghana|accessdate=7 July 2017|access-date=27 October 2023|archive-date=24 July 2019|archive-url=https://web.archive.org/web/20190724020722/http://www.ghana.gov.gh/index.php/governance/ministers/3444-hon-catherine-afeku-minister-for-tourism-arts-culture|url-status=dead}}</ref> A yuum boi la Inlingua Sukuu n de languages bɔna [[Brescia]], [[Italy]].<ref name="gogg" /> 2000s yuunɛ la puan, a yuum de la [[Government of Ghana]] nɔdɛ'ɛsa bɔ'ɔra [[John Agyekum Kufour]] saŋa.<ref name="ghmps" /> == Nalɛka tuuma == Afeku kiŋɛ palemɛnti la 2000s John Agyekum Kufuor saŋa la.<ref name="ghmps" /> A yuum de la gomɛna la nɔdɛ'ɛsa. === Nalɛka nɛra === A yuum ze'ele la [[MPs elected in the Ghanaian parliamentary election, 2008|2008 vootegɔ saŋa]] ze'ele bɔ'ɔra Evalue Gwira so'olum.<ref name="ghmps" /> A yuum di mɛ gee ti [[Kojo Armah]] n de Convention People's Paati nɛra, nyɛ 11,671 vooti. Bɔna 5th Palemɛnti n de 4th Republic Gaana, eŋa n yuum dɛna Road la Transport tigerɛ gee le de deputy ranking pa'ase Communications Committee.<ref name="ghmps" /> Pooren ti a le dɛna Business Committee bo palemɛnti. A yuum ka de 2008 vootegɔ saŋa. A yuum ze'ele bɔ'ɔra la a so'olum kuka la 2016 Palemɛnti , bilam ti a di gee ti, [[Kweku Tanikyi Kesse]] n de [[National Democratic Congress (Ghana)|Ama'asum tia nɛra]] nyɛ 11,641 vooti n de 20,179, n de 57.7% vooti.<ref name="ghmps" /> === Minister bɔ'ɔra Tourism === January 2017, President Akuffo-Addo yuum loe Afeku ti a dɛna [[Minister for Tourism]]. Dɛna tourism minister, a yuum kiŋɛ la tiisi koosi a tiŋa la.<ref name="KASA">{{cite web|last=Acquah|first=Edward|title=Hon. Catherine Afeku markets Ghana's Travel & Tourism Industry in China|url=http://kasapafmonline.com/2017/04/04/photos-hon-catherine-afeku-markets-ghanas-travel-tourism-industry-china/|work=Kasapa FM Online|accessdate=7 July 2017|access-date=27 October 2023|archive-date=21 July 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20180721231058/http://kasapafmonline.com/2017/04/04/photos-hon-catherine-afeku-markets-ghanas-travel-tourism-industry-china/|url-status=dead}}</ref> March 2017, a yuum kiŋɛ la [[The People's Republic of China]],bilam ti a iŋɛ meetings la investors la exhibitors to showcase tourist sites la arts la culture Gaana.<ref name="KASA" /> Afeku ba yuum loe e ti a dɛna kukazuodaana dɛna Leadership Taskforce n de [[United Nations World Tourism Organization]] (UNWTO). Ba yuum yele la 25 January 2018.<ref>{{Cite web|title=Catherine Afeku gets UN tourism appointment|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/Catherine-Afeku-gets-UN-tourism-appointment-720146|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20190202102359/https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/Catherine-Afeku-gets-UN-tourism-appointment-720146|archive-date=2 February 2019|access-date=2019-03-16|website=www.ghanaweb.com|language=en}}</ref> === Vetting controversy === Ba yuum vetted bɔna la Palemɛnti Appointment Committee, ba yuum yɛti Catherine la a sira nyɛ la contract 2007.<ref name="GHPOLI">{{cite web|title=NPP's Catherine Afeku found guilty of fraud|url=http://ghanapoliticsonline.com/npps-catherine-afeku-found-guilty-fraud/|work=Ghana Politics Online|accessdate=7 July 2017|access-date=27 October 2023|archive-date=12 October 2023|archive-url=https://web.archive.org/web/20231012014458/https://ghanapoliticsonline.com/npps-catherine-afeku-found-guilty-fraud/|url-status=dead}}</ref><ref name="myjoooy">{{cite web|last=Aglanu|first=Ernest Dela|title=Akufo-Addo probesTourism Minister-designate|url=http://www.myjoyonline.com/entertainment/2017/january-25th/akufo-addo-probes-tourism-minister-designate.php|publisher=myjoyonline.com|accessdate=7 July 2017|access-date=27 October 2023|archive-date=24 July 2019|archive-url=https://web.archive.org/web/20190724020720/http://www.myjoyonline.com/entertainment/2017/january-25th/akufo-addo-probes-tourism-minister-designate.php|url-status=dead}}</ref> Afekus ba yuum directed e la [[High Court|Accra High Court]] ti a yu $217,464.00 gee pa'ase 50% interest to an American couple, Patricia and Bill Gick, after charges of fraud had been brought against them.<ref name="cITITFM">{{cite web|last=Adogla-Bessa|first=Delali|title=Catherine Afeku not a fraudster; qualifies to be minister – Dame|url=http://citifmonline.com/2017/01/26/catherine-afeku-not-a-fraudster-qualifies-to-be-minister-dame/|work=[[Citi FM (Ghana)|Citi FM]]|accessdate=7 July 2017|access-date=27 October 2023|archive-date=30 January 2017|archive-url=https://web.archive.org/web/20170130002708/http://citifmonline.com/2017/01/26/catherine-afeku-not-a-fraudster-qualifies-to-be-minister-dame/|url-status=dead}}</ref> Catherine la a sira la yuum zagesi la kooti la n yele ba sɛla. Pressure group n de Truth la Accountable Governance petitioned Akuffo-Addo ti a yɛse e ministerial position. Afeku yuum yele ti 2013 preempt judgement.<ref name="myjoooy" /> A vetting ti Appointments Committee n bo Palemɛnti la ba yuum ku base mɛ 6 Gɔnfuko 2017.<ref name="vetting">{{cite web|title=Catherine Afeku appears before Appointments Committee – Highlights|url=http://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/Catherine-Afeku-appears-before-Appointments-Committee-Highlights-507390|publisher=Ghana Web|accessdate=7 July 2017}}</ref> A vetting processvla, [[Opposition (politics)|minority]] yuum yele ti, ba da iŋɛ beni zuo a ka iŋɛ [[National Service Secretariat (Ghana)|National Service]].<ref name="kenya">{{cite web|title=Minority rejects Catherine Afeku's approval|url=http://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/Minority-rejects-Catherine-Afeku-s-approval-508787|publisher=Ghana Web|accessdate=7 July 2017}}</ref> Ti iŋɛ n ka honouring constitutional obligation la iŋɛ n yuum kɛ'ɛra [[Nairobi]], [[Kenya]], la a dɔgereba.<ref name="kenya" /> Ba yuum loe e la11 Gɔnfuko 2017 ti Appointments Committee la waiver letter ti National Service Secretariat duma bo e la.<ref name="ghannews">{{cite web|date=11 February 2017|title=Parliament Has Approved Catherine Afeku By Consensus|url=https://www.newsghana.com.gh/parliament-has-approved-catherine-afeku-by-consensus/|work=[[News Ghana]]|accessdate=7 July 2017}}</ref> Approval la yuum de la consensus.<ref name="ghannews" /> === Cabinet minister === May 2017, President Akufo-Addo yuum yi Afeku a pa'ase 19 ministers n wa nyaŋɛ iŋɛ [[Cabinet of Nana Akuffo-Addo|cabinet]].<ref name="carbi">{{cite web|title=Arts Minister Catherine Afeku makes it to Cabinet|url=http://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/Arts-Minister-Catherine-Afeku-makes-it-to-Cabinet-542839|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20170731025902/http://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/Arts-Minister-Catherine-Afeku-makes-it-to-Cabinet-542839|archive-date=31 July 2017|publisher=Ghana Web|accessdate=7 July 2017}}</ref> 19 ministers ba yuum tari ba yu'ura kiŋɛ palemɛnti kiŋɛ ta bo ti , [[Aaron Mike Oquaye|Rt. Hon. Prof. Mike Ocquaye]].<ref name="carbi" /> cabinet minister, Afeku yuum pa'ase la gomɛna la inner circle .<ref name="carbi" /> == Personal life == Catherine yuum ele la Seth Afeku dɔgɛ kɔma batã a de la [[Catholic Church in Ghana|Catholic Church]], [[Ghana]].<ref name="ghmps" /> == Viisegɔ lɔgerɔ == [[Buuri buuri:Gɔmena nalɛgeriba]] [[Buuri buuri:All]] [[Buuri buuri:Wabegɔ nɛreba]] [[Buuri buuri:Pɔka]] [[Buuri buuri:7th Parliament of the 4th Republic]] 8ivhqaz8c1s4q28sri0b1lz70ka89nk George Andah 0 2264 22853 20316 2026-04-01T09:24:55Z InternetArchiveBot 56 Rescuing 4 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 22853 wikitext text/x-wiki {{Bio}} {{C-Class}} '''George Nenyi Kojo Andah''' (ba dɔgɛ e la Dawalega ŋmarega 27, 1970) de la [[Ghanaian people|Gaana]] gɔmenaa Nalɛgera n yuum ze'ele [[Member of Parliament|Palamɛnti]] bo [[Awutu-Senya West (Ghana parliament constituency)|Awutu Senya West So'olum]] n boi [[Central Region (Ghana)|Central tiŋa, Gaana]]. A de la [[New Patriotic Party|Awɔbegɔ paati nɛra]] la Minister podɔla bo sɔsega n boi Gaana.<ref name="gog">{{cite web|title=Deputy Ministers|url=http://www.ghana.gov.gh/index.php/governance/deputy-ministers|publisher=Government of Ghana|accessdate=2 August 2017|access-date=15 October 2023|archive-date=24 September 2019|archive-url=https://web.archive.org/web/20190924104720/http://ghana.gov.gh/index.php/governance/deputy-ministers|url-status=dead}}</ref><ref name="graph">{{cite web|date=15 March 2017|title=Akufo-Addo releases names of 50 deputy and 4 more ministerial nominees|url=http://www.graphic.com.gh/news/general-news/akufo-addo-releases-names-of-deputy-ministers-designate.html|publisher=Graphic Ghana|accessdate=2 August 2017}}</ref><ref name="yen">{{cite web|date=15 March 2017|title=List of Akufo-Addo's 50 deputy ministers and four news ministers|url=https://yen.com.gh/90398-list-akufo-addos-50-deputy-ministers-news-ministers.html|publisher=Yen Ghana|accessdate=2 August 2017|access-date=15 October 2023|archive-date=8 January 2021|archive-url=https://web.archive.org/web/20210108143328/https://yen.com.gh/90398-list-akufo-addos-50-deputy-ministers-news-ministers.html|url-status=dead}}</ref><ref name="citi">{{cite web|date=15 March 2017|title=Akufo-Addo names 50 deputies, 4 ministers of state|url=http://citifmonline.com/2017/03/15/akufo-addo-names-50-deputies-4-ministers-of-state/|publisher=Cifi FM Online|accessdate=2 August 2017|access-date=15 October 2023|archive-date=8 January 2021|archive-url=https://web.archive.org/web/20210108143347/https://citifmonline.com/2017/03/akufo-addo-names-50-deputies-4-ministers-of-state/|url-status=dead}}</ref><ref name="ghaweb">{{cite web|date=20 February 2017|title=Akufo-Addo picks deputy ministers|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/religion/Akufo-Addo-picks-deputy-ministers-511811|publisher=Ghana Web|accessdate=2 August 2017}}</ref><ref name="myjoyonline.com">{{Cite web|title=George Andah loses Awutu Senya West parliamentary seat|url=https://www.myjoyonline.com/composition/comp-news/hp-news-7/george-andah-loses-awutu-senya-west-parliamentary-seat/|access-date=2020-12-08|website=MyJoyOnline.com|language=en-US}}</ref> Naakɛ'ɛsega ŋmarega 2021, eŋa n yuum to'e Akyempim Odefey (Na'am) n de Senya Beraku Traditional Area kuka ti a yu'urɛ dɛna Nenyi Kobena Andakwei VI.<ref name=":0">{{cite news|date=8 June 2021|title=George Andah installed as a Chief|agency=citinewsroom.com|url=https://citinewsroom.com/2021/06/george-andah-installed-as-a-chief/|access-date=19 March 2022}}</ref> == A pɔsega vom la sukuu == Ba yuum dɔgɛ George la Dawalega ŋmarega 27, 1970. A ze'ele la [[Senya Beraku]] n boi Central tiŋa, Gaana.<ref name=":1">{{Cite web|title=Andah, George Nenyi Kojo|url=https://ghanamps.com/mp/andah-george-nenyi-kojo/|access-date=2022-11-27|website=Ghana MPS|language=en-US}}</ref> A kiŋɛ a Sɛkɛndiri Sukuu la [[Achimota School|Achimota sukuu]] gee kiŋɛ [[KNUST]] bilam ti a to'e a bachelor's degree n boi [[Biochemistry]]. George le tara a [[MBA]] degree la marketing ze'ele [[University of Ghana Business School|Yunivɛsiti n de Gaana Business Sukuu]].<ref>{{Cite web|last=Myjoyonline.com|title=Ghana News - Joy FM's Personality Profile: George Andah, the man who marketed everything else except himself|url=http://www.myjoyonline.com/entertainment/2014/January-20th/joy-fms-personality-profile-george-andah-the-man-who-marketed-everything-else-except-himself.php|access-date=2016-09-21|website=www.myjoyonline.com|archive-date=2019-09-04|archive-url=https://web.archive.org/web/20190904060359/https://www.myjoyonline.com/entertainment/2014/January-20th/joy-fms-personality-profile-george-andah-the-man-who-marketed-everything-else-except-himself.php|url-status=dead}}</ref><ref>{{Cite web|title=Nenyi George Andah – National Communications Authority|url=https://nca.org.gh/2020/08/29/nenyi-george-andah/|access-date=2022-11-27|language=en-US|archive-date=2022-11-27|archive-url=https://web.archive.org/web/20221127135248/https://nca.org.gh/2020/08/29/nenyi-george-andah/|url-status=dead}}</ref> == Tuuma == George tum kɔmpene puusin zo'e zo'e ; ze'ele e yuum de "marketing director" bo Guinness Gaana maalegɔ Ltd dɛna Chief Marketing Ɔfiisa bo Scancom Limited.<ref>{{Cite web|date=2022-08-26|title=Enimil Ashon: The George Andah magic - MyJoyOnline.com|url=https://www.myjoyonline.com/enimil-ashon-the-george-andah-magic/|access-date=2022-11-27|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> A yuum pa'asɛ la MTN Tigere la puan dɛna Chief Marketing Ɔfiisa bo Bharti Airtel Nigeria, pa'asɛ Bharti tigere yuum dɛna Chief Operating Ɔfiisa (Country Manager) bo Glo Mobile Gaana ta paɛ Regional Director, Marketing Promotions, Globacom (Nigeria, Gaana la Benin). A yuum kiŋɛ ta iŋɛ la amiŋa tuuma, n de RUDDER Solutions, a 'Ghanaian-based market-development management consultancy service' n kumeseri nɛreba ti ba tuuma kina niŋa bii 'market development, corporate / brand communication, reputation management, direct sales, channel development and leadership coaching'. A le tum bɔna la [[Societe Generale Ghana|SG-SSB]] ze'ele Kilinkiiŋa 2001 ta paɛ April 2002.<ref name=":1" /> A me yuum ze'ele la palamɛnti bo Awutu Senya West so'olum n de 7th Palamɛnti n de 4th Republic la Minister podɔla bo sɔsega.<ref>{{Cite web|title=Joy FM's Personality Profile: George Andah, the man who marketed everything else except himself - MyJoyOnline.com|url=https://www.myjoyonline.com/entertainment/2014/January-20th/joy-fms-personality-profile-george-andah-the-man-who-marketed-everything-else-except-himself.php|access-date=2019-05-25|website=www.myjoyonline.com|archive-date=2019-09-04|archive-url=https://web.archive.org/web/20190904060359/https://www.myjoyonline.com/entertainment/2014/January-20th/joy-fms-personality-profile-george-andah-the-man-who-marketed-everything-else-except-himself.php|url-status=dead}}</ref> == Yɔɔrɛ == * A to'e CIMG Marketing budaa 2008.<ref>{{Cite web|title=George Andah|url=https://www.myjoyonline.com/entertainment/2014/January-20th/joy-fms-personality-profile-george-andah-the-man-who-marketed-everything-else-except-himself.php|access-date=2016-09-21|language=en-GB|archive-date=2019-09-04|archive-url=https://web.archive.org/web/20190904060359/https://www.myjoyonline.com/entertainment/2014/January-20th/joy-fms-personality-profile-george-andah-the-man-who-marketed-everything-else-except-himself.php|url-status=dead}}</ref><ref>{{Cite web|last=Myjoyonline.com|title=George Andah|url=https://www.myjoyonline.com/entertainment/2014/January-20th/joy-fms-personality-profile-george-andah-the-man-who-marketed-everything-else-except-himself.php|access-date=2016-09-22|website=www.myjoyonline.com|archive-date=2019-09-04|archive-url=https://web.archive.org/web/20190904060359/https://www.myjoyonline.com/entertainment/2014/January-20th/joy-fms-personality-profile-george-andah-the-man-who-marketed-everything-else-except-himself.php|url-status=dead}}</ref> * A yuum to'e Na'am.<ref name=":0" /> * A yuum to'e 'Humanitarian' MP yɔɔrɛ 2019<ref>{{cite web|title=MP of the year award|url=https://www.modernghana.com/news/976176/george-andah-wins-humanitarian-mp-of-the-year-awar.html|access-date=19 March 2022|website=www.modernghana.com}}</ref> * A to'e United Clergy International Association (UCIA) 2019<ref>{{cite news|date=3 October 2019|title=Honoured at UCIA awards|agency=citinewsroom.com|url=https://citinewsroom.com/2019/10/george-andah-honoured-at-ucia-awards/|access-date=19 March 2022}}</ref> * A toŋe MTN Mobile Money Builder yɔɔrɛ 2019.<ref>{{Cite web|last=webmanager|date=2019-12-16|title=George Andah recognised as MTN Mobile Money Builder|url=http://www.businessworldghana.com/george-andah-recognised-as-mtn-mobile-money-builder/|access-date=2022-11-27|website=Business World Ghana|language=en-US|archive-date=2022-11-27|archive-url=https://web.archive.org/web/20221127141321/http://www.businessworldghana.com/george-andah-recognised-as-mtn-mobile-money-builder/|url-status=dead}}</ref> == Gɔmena Nalɛgerɛ == George n sɔi [[Occupy Ghana]]. A de la [[New Patriotic Party|Awɔbegɔ paati nɛra]] n boi palamɛnti ze'ele bo Awutu-Senya West so'olum<ref>{{Cite web|last=Boateng|first=Kojo Akoto|date=2017-03-17|title=Yofi Grant, George Andah resign from Occupy Ghana executive council|url=https://citifmonline.com/2017/03/yofi-grant-george-andah-resign-from-occupy-ghana-executive-council/|access-date=2022-11-27|website=Citi 97.3 FM - Relevant Radio. Always|language=en-US|archive-date=2022-11-27|archive-url=https://web.archive.org/web/20221127141608/https://citifmonline.com/2017/03/yofi-grant-george-andah-resign-from-occupy-ghana-executive-council/|url-status=dead}}</ref> Siibenya'aŋa ŋmarega 2020 yuunɛ la ti ba yuum loe e ti a ze'ele bo NPP bo [[Awutu-Senya West (Ghana parliament constituency)|Awutu-Senya West so'olum]] [[2020 Ghanaian general election|2020 Gaana vootegɔ saŋa]] ti a dɛna ba Palamɛnti nɛra.<ref>{{Cite web|title=George Andah wins Awutu Senya West NPP primary|url=https://www.graphic.com.gh/news/politics/george-andah-wins-awutu-senya-west-npp-primary.html|access-date=2020-12-08|website=Graphic Online|language=en-gb}}</ref> A yuum ka di gee ti [[Gizella Tetteh Agbotui|Gizella Tetteh-Agbotui]] n de [[National Democratic Congress (Ghana)|Amaasuntia nɛra la n yuum di mi'a la]].<ref name="myjoyonline.com" /> A yuum de la Minisita podɔla bo sɔsega.<ref>{{Cite web|last=Agyeman|first=Adwoa|date=2022-04-27|title=Politics has taught me lessons not regrets – George Andah|url=https://www.adomonline.com/politics-has-taught-me-lessons-not-regrets-george-andah/|access-date=2022-11-27|website=Adomonline.com|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=Let's not politicise SIM Card re-registration – George Andah|url=https://www.modernghana.com/news/1174520/lets-not-politicise-sim-card-re-registration.html|access-date=2022-11-27|website=Modern Ghana|language=en}}</ref> Dawalega ŋmarega, 2022 yuunɛ la ti a yuum gulesɛ gɔŋɔ ti la zuo dɛna ''<nowiki/>'Determined to do more'.''<ref>{{Cite web|title=10 reasons why politics was not good for Nenyi George Andah and he disagreed|url=https://www.graphic.com.gh/news/politics/10-reasons-why-politics-was-not-good-for-nenyi-george-andah-and-he-disagreed.html|access-date=2022-11-27|website=Graphic Online|language=en-gb}}</ref> == Amiŋa vom == George di la pɔgesi siyi gee tara kɔma banaasi ti si bɔna Ankara tiŋa. A de la Sɔputega.<ref name=":1" /> == Nɛresaala nɔŋerɛ == Dawalega ŋmarega, 2019. George yuum dikɛ la 12 gɔnɔ la kugese bo Department n de Marketing la Entrepreneurship n boi Yunivɛsiti Gaana Business Sukuu.<ref>{{Cite web|last=3news_user|date=2019-04-30|title=George Andah donates to Department of Marketing and Entrepreneurship at UG|url=https://3news.com/george-andah-donates-to-department-of-marketing-and-entrepreneurship-at-ug/|access-date=2022-11-27|website=3News.com|language=en-US|archive-date=2022-11-27|archive-url=https://web.archive.org/web/20221127141140/https://3news.com/george-andah-donates-to-department-of-marketing-and-entrepreneurship-at-ug/|url-status=dead}}</ref> == Viisegɔ lɔgerɔ == {{reflist}}{{DEFAULTSORT:Andah, George}} [[Buuri buuri:Gɔmena nalɛgeriba]] [[Buuri buuri:All]] [[Buuri buuri:Wabegɔ nɛreba]] [[Buuri buuri:Budaa]] [[Buuri buuri:7th Parliament of the 4th Republic]] q2z4b8losn2drsrpwdib5caanpnya4k Bernard Avle 0 2472 22847 19991 2026-04-01T08:40:51Z InternetArchiveBot 56 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 22847 wikitext text/x-wiki {{Bio}} '''Bernard Koku Avle''' deti ba wi'ira e ti '''Bernardino Koku Avle''' (a dɔgum daarɛ dela Siibedaa 20, 1981) A dela Ghana walesi la Tv tuntuna, dee kelum dɛna pɔbeliki sipika. Bernard dela Citi FM bulika show la ''The'' ''Citi Breakfast Show''<ref>{{Cite news|last=Gyan|first=Kwame|title=Assessment: Who topped the Morning Show Ratings? - News - Pulse|language=en-US|url=http://pulse.com.gh/news/assessment-who-topped-the-morning-show-ratings-id4494579.html|access-date=2017-02-06|archive-date=2017-02-07|archive-url=https://web.archive.org/web/20170207032748/http://pulse.com.gh/news/assessment-who-topped-the-morning-show-ratings-id4494579.html|url-status=dead}}</ref><ref>{{Cite web|title=BBC - Press Office - Winners of first BBC Africa Radio Awards|url=http://www.bbc.co.uk/pressoffice/pressreleases/stories/2007/05_may/26/africa.shtml|access-date=2017-02-06|website=BBC News United Kingdom}}</ref> host. A kelum dɛna la ''Point Of View Show'' host n boi Channel One TV la [n daa nan de Citi TV la). Bernard kelum dɛna la modereta bɔ'ɔra conference basɛba n boi so'olum woo.<ref>{{Cite web|date=9 March 2015|title=20 under 40: Bernardino Koku Avle - Business World Ghana|url=http://www.businessworldghana.com/20-under-40-bernardino-koku-avle/|access-date=2017-02-06|website=business world ghana|language=en-US|archive-date=2017-02-07|archive-url=https://web.archive.org/web/20170207112852/http://www.businessworldghana.com/20-under-40-bernardino-koku-avle/|url-status=dead}}</ref><ref>{{Cite web|date=2018-11-27|title='We've built fanatical followers of church brands; not Christians' – Bernard Avle|url=https://citinewsroom.com/2018/11/weve-built-fanatical-followers-of-church-brands-not-christians-bernard-avle/|access-date=2020-01-22|website=Citinewsroom|language=en-US}}</ref> == A Sukuu Yɛla == A yuum pɔsɛ kiŋɛ a basic sukuu la University of Ghana Primary School ti ba wi'ira Legon la. A yuum tutɛ tole kiŋɛ ta zamesɛ mɛ n boi Presbyterian Boys' Senior High School la puan. Bernard n yuum ba'asɛ a SHS la, a yuum le tole la nɛŋa ta kiŋɛ [[University of Ghana]], Legon boi Legon tiŋa puan Ankara. A yuum ta zamesɛ la Bachelors of Arts in Economics nyaa ba'asɛ to'e distinction wɔ'ɔrɛ la. A yuum kelum tole ta kiŋɛ la Warwick Business School n boi UK yɛsera la Chevening Scholar zuo<ref name="gov.uk">{{Cite web|title=Launch of Chevening Alumni Ghana Association - News articles - GOV.UK|url=https://www.gov.uk/government/world-location-news/launch-of-chevening-alumni-ghana-association|access-date=2017-02-06|website=Government of United Kingdom|language=en}}</ref>. A yuum ta ba'asɛ la mɛ to'e MBA n boi Marketing puan.<ref name="gov.uk" /> == Tuuma Yɛla == Bernard dela Citi FM gunfoko la Gɛnɛral Manaja He is a broadcast journalist and also General manage. A pa'asi la Global Marketing Network kɛ'ɛduma la m bo [[Gaana|Ghana]] wa tiŋa puan la.<ref>{{Cite web|title=2015 RTP Awards: Citi FM's Bernard Avle, Jessica Opare Saforo, Nathan Quao Nominated|url=http://ns1.ghanaman.com/topic/2015-rtp-awards-citi-fms-bernard-avle-jessica-opare-saforo-nathan-quao-nominated/|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20161112212120/http://ns1.ghanaman.com/topic/2015-rtp-awards-citi-fms-bernard-avle-jessica-opare-saforo-nathan-quao-nominated/|archive-date=12 November 2016|access-date=17 December 2016|website=|publisher=ghanaman}}</ref><ref>{{Cite web|title=Profile of Bernardino Avle|url=http://www.egn.org.gh/sms-profiles/16-profile-of-bernardino-avle|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20161220204305/http://www.egn.org.gh/sms-profiles/16-profile-of-bernardino-avle|archive-date=20 December 2016|access-date=17 December 2016}}</ref> A dela Journo Africa kɛ'ɛma ayima. A zamesi la citizen journalism la lɔgurɔ sɛba ti a saala nara ti a tara de nyaŋɛ tuna tuuma la. 2017, Bernard Avle la Citi FM yuum isige mɛ zɛbɛ la illegal small scale mining saka ti ba wi'ira ti Galamsey. Galamsey dela sɛla in sa'ani Gaana mɔga, kulisi la ko'om zoe zoe.<ref>{{Cite web|date=2017-04-03|title=Citi FM launches #StopGalamseyNow campaign|url=https://citifmonline.com/2017/04/citifm-launches-stopgalamseynow-campaign/|access-date=2021-02-06|website=Citi 97.3 FM - Relevant Radio. Always|language=en-US|archive-date=2022-01-21|archive-url=https://web.archive.org/web/20220121010228/https://citifmonline.com/2017/04/citifm-launches-stopgalamseynow-campaign/|url-status=dead}}</ref> Ghana Chamber of Mines yuum bo Bernard la fara la tum sɛka ti a yuum tum suŋa doose la a walisi program puan la. A yuum de'e la Excellence Award.<ref>{{Cite news|last=Online|first=Peace FM|title=Politicians Must Positively Influence Their Followers . . . - Dr. Joyce Aryee|url=http://www.peacefmonline.com/pages/politics/politics/201607/284318.php|access-date=2017-02-06|archive-date=2017-02-07|archive-url=https://web.archive.org/web/20170207033123/http://www.peacefmonline.com/pages/politics/politics/201607/284318.php|url-status=dead}}</ref><ref name=":0">{{Cite web|last=Allotey|first=Godwin Akweiteh|date=2016-11-26|title=Citi Breakfast Show honoured at Ghana Mining Awards|url=http://citifmonline.com/2016/11/26/citi-breakfast-show-honoured-at-ghana-mining-awards/|access-date=2017-02-06|website=Ghana News|archive-date=2017-02-07|archive-url=https://web.archive.org/web/20170207112736/http://citifmonline.com/2016/11/26/citi-breakfast-show-honoured-at-ghana-mining-awards/|url-status=dead}}</ref> == A Vom Yɛla == Bernard Avle di la Justine Avle<ref>{{Cite web|date=2022-08-04|title=Bernard Avle Loses Wife Justine Avle {{!}} AmeyawDebrah.com|url=https://ameyawdebrah.com/bernard-avle-loses-wife-justine-avle/|access-date=2022-11-17|language=en-US}}</ref>. Ba tari la kɔma anaasi [4]<ref>{{Cite web|last=MyNewsGH|date=2022-08-04|title=BREAKING News: Citi FM's Bernard Avle loses wife Justine Avle|url=https://www.mynewsgh.com/breaking-news-citi-fms-bernard-avle-loses-wife-justine-avle/|access-date=2022-08-04|website=MyNewsGh|language=en-US}}</ref> Ba yuum di taaba la 2011 yuunɛ la puan.<ref>{{Cite web|date=2019-06-02|title=Bernard Avle Biography: His Wife, Career, Children, Education|url=https://ghanaslayers.com/2019/06/02/bernard-avle-biography-his-wife-career-children-education/|access-date=2021-04-17|website=GhanaSlayers|language=en-US|archive-date=2020-11-26|archive-url=https://web.archive.org/web/20201126051441/https://ghanaslayers.com/2019/06/02/bernard-avle-biography-his-wife-career-children-education/|url-status=dead}}</ref> eŋa la pɔga la kelum bɔna mɛ. == Wɔ'ɔrɛ duma (Awards) == A walisi program de'ele la:<ref name=":0"/><ref name=":1">{{Cite news|title=Citi Breakfast Show named CIMG radio programme of the year [Photos]|language=en-GB|work=ModernGhana.|url=https://www.modernghana.com/news/725589/citi-breakfast-show-named-cimg-radio-programme-of-the-year-.html|access-date=2017-02-06}}</ref><ref>{{Cite web|title=Citi CBS named Best Radio Morning Show at 2017 GJA Awards|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/Citi-CBS-named-Best-Radio-Morning-Show-at-2017-GJA-Awards-696016|access-date=2018-10-29|website=GhanaWeb|language=en|archive-date=2018-10-29|archive-url=https://web.archive.org/web/20181029152024/https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/Citi-CBS-named-Best-Radio-Morning-Show-at-2017-GJA-Awards-696016|url-status=dead}}</ref><ref>{{Cite news|date=2018-10-28|title=Citi FM's Bernard Avle named 2017 Journalist of the Year|language=en-US|work=Citi Newsroom|url=https://citinewsroom.com/2018/10/28/citi-fms-bernard-avle-named-2017-journalist-of-the-year/|access-date=2018-10-29}}</ref><ref>{{Cite news|title=Bernard Avle is 2017 GJA Journalist of the year|language=en-US|url=https://www.myjoyonline.com/news/2018/october-28th/benard-avle-is-2017-gja-journalist-of-the-year.php|access-date=2018-10-29|archive-date=2018-10-29|archive-url=https://web.archive.org/web/20181029112410/https://www.myjoyonline.com/news/2018/october-28th/benard-avle-is-2017-gja-journalist-of-the-year.php|url-status=dead}}</ref> == Viisegɔ == {{Reflist}} 0fpc2p3l4eiuw46xddufzeb5p0wcmiw Martin Amidu 0 2512 22868 22379 2026-04-01T10:28:27Z InternetArchiveBot 56 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 22868 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Martin Alamisi Burnes Kaiser Amidu''' dela Ganaa politician la lawyer n daa de Attorney General la Minister for Justice Ghana 2011 - 2012. A me la dela Ganaa wia Special Prosecutor the 2018 ge laa basɛ tuunɛ la 2020 puan. A la yeti the President, Nana Akufo-Addo ka basɛ ti a tuuna tuuni na naari ti la kina se'em.<ref>https://www.bbc.com/pidgin/tori-54970440</ref><ref>https://www.modernghana.com/news/983750/attorney-general-martin-amidu-was-in-office-from.html</ref><ref>{{Cite web |url=https://www.myjoyonline.com/news/national/special-prosecutor-martin-amidu-has-resigned/ |title=Archive copy |access-date=2025-12-24 |archive-date=2020-11-25 |archive-url=https://web.archive.org/web/20201125195008/https://www.myjoyonline.com/news/national/special-prosecutor-martin-amidu-has-resigned/ |url-status=dead }}</ref> Neriba zoe zoe mi ti a dela mina n daa tari yelebea wa ‘''gargantuan''‘<ref name=":1">https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/Today-in-2016-Amidu-was-sacked-because-he-attempted-to-beat-Mills-Woyome-800096</ref>, waam Ganaa politics puan, ina la ka pusi viisegɔ Woyome yelum la puan. Ka la dela yeli pagera yesera zua puan san kana. Yuun paalɛ [[Pɛgezure|ŋ]]<nowiki/>mariga puan a dabesa a pia la bu yina puan, 2018, President of Ganaa daa bo Martin A.B.K Amidu tuni la yuure ti a dɛna Special Prosecutor bɔra ofiisi paaliga la puan<ref>{{Cite journal|last=Demuyakor|first=John|date=2021-06-01|title=An Analysis of Speech Acts in the Inaugural Address of Nana Addo Dankwa Akufo-Addo as the President of the Republic of Ghana on January 7, 2021|url=https://doi.org/10.34293/english.v9i3.3978|journal=Shanlax International Journal of English|volume=9|issue=3|pages=1–12|doi=10.34293/english.v9i3.3978|issn=2320-2645}}</ref> <ref name=":2">https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/Today-in-2016-Amidu-was-sacked-because-he-attempted-to-beat-Mills-Woyome-800096</ref><ref>https://web.archive.org/web/20230712203717/https://www.presidency.gov.gh/index.php/briefing-room/news-style-2/505-president-akufo-addo-nominates-martin-amidu-as-special-prosecutor</ref>Nana Akufo-Addo yuum bisɛ la iŋa n yuum de "Attorney General" kurega la se'em n le pa'asɛ de la a tum a miŋa lɔɔ tuuma kuremɛ n yuum ta'asɛ ti a loe Mr. Amidu, ti la yuum dɛna a pɔsega nalɛka namesegɔ.<ref name=":3">https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/Today-in-2016-Amidu-was-sacked-because-he-attempted-to-beat-Mills-Woyome-800096</ref> {| class="wikitable" ! colspan="2" |Hon. Martin A. B. K. Amidu |- | colspan="2" | |- ! colspan="2" |21st Attorney General and Minister for Justice |- | colspan="2" |'''In office''' Jan 2011 – Jan 2012 |- !President |John Atta Mills |- !Preceded by |Betty Mould-Iddrisu |- !Succeeded by |Benjamin Kunbuor |- ! colspan="2" |Minister for Interior |- | colspan="2" |'''In office''' Jan 2010 – Jan 2011 |- !President |John Atta Mills |- !Preceded by |Cletus Avoka |- !Succeeded by |Benjamin Kunbuor |- ! colspan="2" |Special Prosecutor |- | colspan="2" |'''In office''' Jan 2018 – Nov 2020 |- !Preceded by |''New'' |- !Succeeded by |Kissi Agyebeng |- ! colspan="2" |Personal details |- !Born |Martin Alamisi Burnes Kaiser Amidu |- !Nationality |Ghanaian |- !Party |National Democratic Congress |- !Alma mater | * University of Ghana * Ghana School of Law * Antioch University |- !Website |www.martinamidu.com |} == Deputy Attorney-General == Amidu daa dela Deputy Attorney-General yuuma a naasi ge dena Special Prosecutor. Amidu dela National Democratic Congress(NDC) member civilian rule la n laa ka waam tole bas[[Zure:Random|ɛ]] Fourth Republic puan January 1993, A laa kelum tuuna la gɔmena [[Jerry Rawlings]] dena a Deputy Attorney-General<ref>https://web.archive.org/web/20230712203717/https://www.presidency.gov.gh/index.php/briefing-room/news-style-2/505-president-akufo-addo-nominates-martin-amidu-as-special-prosecutor</ref>. A laa tum tuuni wa bu yi, bɔra n yuuma a nii ge ti la pa[[Zure:Random|ɛ]] January 2001.<ref>{{Cite journal|date=2023-03-24|title=Head Office Building - January 1963-January 1965 - View from Rural Bank - 12 March 1964|url=https://doi.org/10.47688/rba_archives_pn-011479}}</ref><ref>https://web.archive.org/web/20230712203717/https://www.presidency.gov.gh/index.php/briefing-room/news-style-2/505-president-akufo-addo-nominates-martin-amidu-as-special-prosecutor</ref> == Sapɔɔlegɔ ŋmareŋa 2000 presidential election == Sapɔɔlegɔ ŋmareŋa 2000 yuum de kuka zuudaana loosego, Eŋa e yuum dɛna kukazuo daana bo John Atta Mills<ref>https://web.archive.org/web/20230712203717/https://www.presidency.gov.gh/index.php/briefing-room/news-style-2/505-president-akufo-addo-nominates-martin-amidu-as-special-prosecutor</ref><ref>https://web.archive.org/web/20230712203717/https://www.presidency.gov.gh/index.php/briefing-room/news-style-2/505-president-akufo-addo-nominates-martin-amidu-as-special-prosecutor</ref>. Ba za'a yuum koge gee dike bo kukazuo daana ni de John Kufuor yuum dɛna puan.<ref>https://web.archive.org/web/20230712203717/https://www.presidency.gov.gh/index.php/briefing-room/news-style-2/505-president-akufo-addo-nominates-martin-amidu-as-special-prosecutor</ref><ref>https://web.archive.org/web/20230712203717/https://www.presidency.gov.gh/index.php/briefing-room/news-style-2/505-president-akufo-addo-nominates-martin-amidu-as-special-prosecutor</ref> == Mills government == === Minister for Interior === Ko'oro 2010 puan, doose a cabinet reshuffle, President Mills yuum tee dike Cletus Avoka ti a ze'ele bo Amidu, ti a dɛna Minister bo Interior.<ref>https://web.archive.org/web/20230712203717/https://www.presidency.gov.gh/index.php/briefing-room/news-style-2/505-president-akufo-addo-nominates-martin-amidu-as-special-prosecutor</ref><ref>https://web.archive.org/web/20230712203717/https://www.presidency.gov.gh/index.php/briefing-room/news-style-2/505-president-akufo-addo-nominates-martin-amidu-as-special-prosecutor</ref> Gee Amidu de la Builsa, belam ti nɛreba yuum sogesa sokere duma zo'e zo'e la ni tume tuumsɛka nyesera Bawku conflict.<ref>https://web.archive.org/web/20230712203717/https://www.presidency.gov.gh/index.php/briefing-room/news-style-2/505-president-akufo-addo-nominates-martin-amidu-as-special-prosecutor</ref> Gee yuum tole ta doose [[Parliament of Ghana]] wara duma la za'a me ŋwana suŋa suŋa gee yuum nyaa pɔsɛ tuuma.<ref>https://web.archive.org/web/20230712203717/https://www.presidency.gov.gh/index.php/briefing-room/news-style-2/505-president-akufo-addo-nominates-martin-amidu-as-special-prosecutor</ref><ref>https://web.archive.org/web/20230712203717/https://www.presidency.gov.gh/index.php/briefing-room/news-style-2/505-president-akufo-addo-nominates-martin-amidu-as-special-prosecutor</ref> === Attorney General === === Doose major cabinet reshuffle buyi daana puan la, President Mills e iŋɛ, Amidu yuum ta lebege laAttorney General la Minister bo Justice of Ghana. === ==== Ba e yese e basɛ ka tuuma zi'an<ref>https://web.archive.org/web/20230712203717/https://www.presidency.gov.gh/index.php/briefing-room/news-style-2/505-president-akufo-addo-nominates-martin-amidu-as-special-prosecutor</ref><ref>https://web.archive.org/web/20230712203717/https://www.presidency.gov.gh/index.php/briefing-room/news-style-2/505-president-akufo-addo-nominates-martin-amidu-as-special-prosecutor</ref> ==== Martin Amidu yuum sige tiŋa la Lamisi daarɛ bɔna Sapɔɔlegɔ ŋmarega la puan 19, 2012 yuunɛ la puan, ti gɔmena zuo daana John Evans Atta Mills bisɛ a itegɔ puan yuum yeti  a tue mɛ. Ba yuum ta seke e la  gɔmena zuo daana n yuum de kuka la zuo daana. Ba iŋɛ di la gɔmena zuo daana yire la puan ti ba yi'ira ti "Castle" la bɔna Sapɔɔlegɔ ŋmarega la puan dabesa pia la anii daarɛ. <ref>https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/Today-in-2016-Amidu-was-sacked-because-he-attempted-to-beat-Mills-Woyome-800096</ref><ref>https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/Today-in-2016-Amidu-was-sacked-because-he-attempted-to-beat-Mills-Woyome-800096</ref> Sɛla n yuum sɔi la a yuum yeti minisita kayima n yuum sikɛ ligere tum dee ti ka doose naresum sore. Mr. Martin A. B. K. Amidu yuum be nuurɛ bɔna 16 November, 2020 yuunɛ la puan ti a me le dɛna "Special Prosecutor". Mr Amidu yuum yeri se'em n yuum low iŋa la, Nana Akufo-Addo la iŋa nuurɛ ka naari bii ka de buyima. A yuum yele gɔŋɔ la puan ti  (Akufo-Addo's) tuuma ka suŋeri iŋa ti a tana tuna a tuuma la suŋa suŋa. Ayuum paasɛ ti iŋa kan ta'am bua ti vɛɛra iŋa kina iŋa n boti zi'an. A yuum yeti ba ka tari girema bo'ora iŋa ti a tana tuna a tuuma la suŋa suŋa. Sɛla la sɛla ri a yuum viisa de la sɛla ri ba yi'ira ti "Agyapa Royalties limited". Amaa, a yuum yeti see ti iŋa sige dee bo sore ti Akufo-Addo ta'am loe nɛra dɔla lɔɔ bii wara naresum la n de se'em la. A yuum tari yele wa kiŋɛ la kootum. Martin Amidu n yuum ta paɛ Gaana Kootum katɛ la puan la "The Supreme Court" n boi  in 2014 yuunɛ la puan, kootum la yuum yeti Mr. Woyome nari ti a yɔ ligeri la mɛ bo Gaana. "Supreme Court" lɔya duma yuum boi e paŋa ti a basɛ ti Mr. Woyome yɔ ligerƒla bo Gaana gɔmena. to refund the cash to the state.Mr. Amidu yuum le kiŋɛ 2016, ta yeti "Supreme Court" duma bo e paŋa ti a ta'am to'e ligeri la ze'ele  Alfred Woyome, zi'an bɔna Mahama saŋa la puan se'em ti, Justice, Marietta Brew Appiah-Oppong, yum dɛna minisita la. Ze'ele February ŋmarega la puan 2017 Mr. Amidu kiŋɛ kootum ta luke yele la se'em n sɔi la Gena da'aŋa n yuum wa'am n de wɔbegɔ paati la "New Patriotic Party" ti Nana Addo Dankwah Akuffo Addo yuum gɔmena zuo daana dee ti Miss Gloria Akuffo yuum dɛna minisita saaŋa la. Mr. Woyome yuum belum "Supreme Court" ri ba tari yele la lem yire wa maalɛ. A lɔya ayima ri a yu'urɛ dɛna lawyer, Ken Anku, yuum tɔgɛ suŋɛ e mɛ , amaa, Godfred Dame, yuum ka sakɛ.<ref>https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/Today-in-2016-Amidu-was-sacked-because-he-attempted-to-beat-Mills-Woyome-800096</ref><ref>https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/Today-in-2016-Amidu-was-sacked-because-he-attempted-to-beat-Mills-Woyome-800096</ref><ref>https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/Today-in-2016-Amidu-was-sacked-because-he-attempted-to-beat-Mills-Woyome-800096</ref> == Special Prosecutor == Eŋa e yuum de yia daana bɔna Gaana wa ti a dɛna "Special prosecutor"ti ba yuum loe ti palimɛti duma mi sakɛ. A loore la puan Gaana gɔmena zuo daana n de Nana Akufo-Addo n yuum basɛ ti la niɛ peelum ti nɛra woo mina bɔna January 11, 2018 yuunɛ la puan.<ref>{{Cite web |url=http://citifmonline.com/2018/01/nana-addo-names-martin-amidu-special-prosecutor/ |title=Archive copy |access-date=2025-12-24 |archive-date=2023-07-12 |archive-url=https://web.archive.org/web/20230712203709/https://citifmonline.com/2018/01/nana-addo-names-martin-amidu-special-prosecutor/ |url-status=dead }}</ref> Martin A.B.K. Amidu wa ba yuum basɛ ti a pɔsɛ yuuma la Zuma daarɛ , February 23, 2018 yuunɛ la puan, ti  Nana Addo Dankwa Akufo-Addo yuum bala bɔna "Flagstaff House"<ref>{{Cite web |url=http://citifmonline.com/2018/01/nana-addo-names-martin-amidu-special-prosecutor/ |title=Archive copy |access-date=2025-12-24 |archive-date=2023-07-12 |archive-url=https://web.archive.org/web/20230712203709/https://citifmonline.com/2018/01/nana-addo-names-martin-amidu-special-prosecutor/ |url-status=dead }}</ref><ref>{{Cite web |url=http://citifmonline.com/2018/01/nana-addo-names-martin-amidu-special-prosecutor/ |title=Archive copy |access-date=2025-12-24 |archive-date=2023-07-12 |archive-url=https://web.archive.org/web/20230712203709/https://citifmonline.com/2018/01/nana-addo-names-martin-amidu-special-prosecutor/ |url-status=dead }}</ref> Amidu yuum doose bilam pu'ussɛ minisita sɛka n yuum de "Attorney General" la gɔmena zuo daana la ba low iŋa la. A yuum yeti iŋa wan zabɛ nayigum mɛ dee ti dabeem kan tara iŋa  bii iŋa kan yeti iŋa de la ma nɛra zuo bɔna Gaana tiŋa wa puan.<ref>{{Cite web |url=http://citifmonline.com/2018/01/nana-addo-names-martin-amidu-special-prosecutor/ |title=Archive copy |access-date=2025-12-24 |archive-date=2023-07-12 |archive-url=https://web.archive.org/web/20230712203709/https://citifmonline.com/2018/01/nana-addo-names-martin-amidu-special-prosecutor/ |url-status=dead }}</ref> '''Martin A. B. K. Amidu Resigns as a Special Prosecutor''' Mr. Martin A. B. K. Amidu yuum be nuurɛ bɔna 16 November, 2020 yuunɛ la puan ti a me le dɛna "Special Prosecutor". Mr Amidu yuum yeri se'em n yuum low iŋa la, Nana Akufo-Addo la iŋa nuurɛ ka naari bii ka de buyima.<ref name=":0">https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/Today-in-2016-Amidu-was-sacked-because-he-attempted-to-beat-Mills-Woyome-800096</ref> A yuum yele gɔŋɔ la puan ti  (Akufo-Addo's) tuuma ka suŋeri iŋa ti a tana tuna a tuuma la suŋa suŋa. Ayuum paasɛ ti iŋa kan ta'am bua ti vɛɛra iŋa kina iŋa n boti zi'an. A yuum yeti ba ka tari girema bo'ora iŋa ti a tana tuna a tuuma la suŋa suŋa. Sɛla la sɛla ri a yuum viisa de la sɛla ri ba yi'ira ti "Agyapa Royalties limited". Amaa, a yuum yeti see ti iŋa sige dee bo sore ti Akufo-Addo ta'am loe nɛra dɔla lɔɔ bii wara naresum la n de se'em la<ref name=":1" /><ref name=":2" /><ref name=":3" /> A yuum sige a na'am n de "Special prosecutor" tiŋa la 16 November 2020.<ref>https://citinewsroom.com/2020/11/martin-amidu-resigns-as-special-prosecutor/</ref><ref>https://www.graphic.com.gh/news/politics/why-martin-amidu-resigned-as-special-prosecutor.html</ref> == Le bisɛ kalam mi (See also) == [edit source] * List of Mills government ministers == Lɔgerɔ == <references /> == Yiŋa viisegɔ lɔgerɔ (External Links) == * List of ministers on Ghana government website Archived 30 January 2017 at the Wayback Machine {| class="wikitable" ! colspan="3" |Party political offices |- | rowspan="1" |Preceded by John Atta Mills | rowspan="1" |'''National Democratic Congress Vice presidential candidate''' 2000 | rowspan="1" |Succeeded by Muhammad Mumuni |- ! colspan="3" |Political offices |- | rowspan="1" |Preceded by Cletus Avoka | rowspan="1" |'''Minister for Interior''' 2010 – 2011 | rowspan="1" |Succeeded by Benjamin Kunbuor |- | rowspan="1" |Preceded by Betty Mould-Iddrisu | rowspan="1" |'''Attorney General and Minister for Justice''' 2011 – 2012 | rowspan="1" |Succeeded by Benjamin Kunbuor |} {| class="wikitable" ! colspan="3" |Party political offices |- | rowspan="1" |Preceded by John Atta Mills | rowspan="1" |'''National Democratic Congress Vice presidential candidate''' 2000 | rowspan="1" |Succeeded by Muhammad Mumuni |- ! colspan="3" |Political offices |- | rowspan="1" |Preceded by Cletus Avoka | rowspan="1" |'''Minister for Interior''' 2010 – 2011 | rowspan="1" |Succeeded by Benjamin Kunbuor |- | rowspan="1" |Preceded by Betty Mould-Iddrisu | rowspan="1" |'''Attorney General and Minister for Justice''' 2011 – 2012 | rowspan="1" |Succeeded by Benjamin Kunbuor |} {| class="wikitable" ! colspan="3" |Party political offices |- | rowspan="1" |Preceded by John Atta Mills | rowspan="1" |'''National Democratic Congress Vice presidential candidate''' 2000 | rowspan="1" |Succeeded by Muhammad Mumuni |- ! colspan="3" |Political offices |- | rowspan="1" |Preceded by Cletus Avoka | rowspan="1" |'''Minister for Interior''' 2010 – 2011 | rowspan="1" |Succeeded by Benjamin Kunbuor |- | rowspan="1" |Preceded by Betty Mould-Iddrisu | rowspan="1" |'''Attorney General and Minister for Justice''' 2011 – 2012 | rowspan="1" |Succeeded by Benjamin Kunbuor |} {| class="wikitable" ! colspan="3" |Party political offices |- | rowspan="1" |Preceded by John Atta Mills | rowspan="1" |'''National Democratic Congress Vice presidential candidate''' 2000 | rowspan="1" |Succeeded by Muhammad Mumuni |- ! colspan="3" |Political offices |- | rowspan="1" |Preceded by Cletus Avoka | rowspan="1" |'''Minister for Interior''' 2010 – 2011 | rowspan="1" |Succeeded by Benjamin Kunbuor |- | rowspan="1" |Preceded by Betty Mould-Iddrisu | rowspan="1" |'''Attorney General and Minister for Justice''' 2011 – 2012 | rowspan="1" |Succeeded by Benjamin Kunbuor |} {| class="wikitable" ! colspan="3" |Party political offices |- | rowspan="1" |Preceded by John Atta Mills | rowspan="1" |'''National Democratic Congress Vice presidential candidate''' 2000 | rowspan="1" |Succeeded by Muhammad Mumuni |- ! colspan="3" |Political offices |- | rowspan="1" |Preceded by Cletus Avoka | rowspan="1" |'''Minister for Interior''' 2010 – 2011 | rowspan="1" |Succeeded by Benjamin Kunbuor |- | rowspan="1" |Preceded by Betty Mould-Iddrisu | rowspan="1" |'''Attorney General and Minister for Justice''' 2011 – 2012 | rowspan="1" |Succeeded by Benjamin Kunbuor |} {| class="wikitable" ! colspan="3" |Party political offices |- | rowspan="1" |Preceded by John Atta Mills | rowspan="1" |'''National Democratic Congress Vice presidential candidate''' 2000 | rowspan="1" |Succeeded by Muhammad Mumuni |- ! colspan="3" |Political offices |- | rowspan="1" |Preceded by Cletus Avoka | rowspan="1" |'''Minister for Interior''' 2010 – 2011 | rowspan="1" |Succeeded by Benjamin Kunbuor |- | rowspan="1" |Preceded by Betty Mould-Iddrisu | rowspan="1" |'''Attorney General and Minister for Justice''' 2011 – 2012 | rowspan="1" |Succeeded by Benjamin Kunbuor |} {| class="wikitable" ! colspan="2" |Hon. Martin A. B. K. Amidu |- | colspan="2" | |- ! colspan="2" |21st Attorney General and Minister for Justice |- | colspan="2" |'''In office''' Jan 2011 – Jan 2012 |- !President |John Atta Mills |- !Preceded by |Betty Mould-Iddrisu |- !Succeeded by |Benjamin Kunbuor |- ! colspan="2" |Minister for Interior |- | colspan="2" |'''In office''' Jan 2010 – Jan 2011 |- !President |John Atta Mills |- !Preceded by |Cletus Avoka |- !Succeeded by |Benjamin Kunbuor |- ! colspan="2" |Special Prosecutor |- | colspan="2" |'''In office''' Jan 2018 – Nov 2020 |- !Preceded by |''New'' |- !Succeeded by |Kissi Agyebeng |- ! colspan="2" |Personal details |- !Born |Martin Alamisi Burnes Kaiser Amidu |- !Nationality |Ghanaian |- !Party |National Democratic Congress |- !Alma mater | * University of Ghana * Ghana School of Law * Antioch University |- !Website |www.martinamidu.com |} ms4rtdms2mcz7qt0v3h4cwfnhitd8zn Juliet Ibrahim 0 2566 22859 17917 2026-04-01T10:00:11Z InternetArchiveBot 56 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 22859 wikitext text/x-wiki {{Databox|item=Q6308875}} '''Juliet Ibrahim''' de la Gaana de'endɛ'ɛna, sinii ita, la yuunyuuna n boi lebanese, Gaana la Liberia wa puan. Eŋa n daa di mi'a n boi de'endɛ'ɛneba niŋa tuunɛ duma bo'olum n boi 2010 yuunɛ la puan n boi Ghana sinii bo'olum la, yɛsera a tuuma n boi de'eŋo la puan. Ba yuum yi'iri e la "pɔgesɛka n sum gagɛ West African pɔgesi" zɛ'ɛta A-listers magazine.<ref>https://www.informationng.com/2013/11/magazine-names-juliet-ibrahim-as-the-most-beautiful-woman-in-west-africa.html</ref><ref>https://www.bellanaija.com/2013/11/ghanaian-actress-juliet-ibrahim-is-a-listers-magazines-most-beautiful-woman-in-west-africa/</ref><ref>https://web.archive.org/web/20230704171554/https://www.ghanaweb.com/person/Juliet-Ibrahim-1664</ref> == Early life and education == == Juliet Ibrahim ba yuun dɔgɛ e la Dawalega 3,1983 yuunɛ la puan ti a ma yese [[Ghana]] Ankara ti asɔ dɛna Lebanese budaa. Iŋa de dɔgereba bikiima gee tara pugeto bayi lagum pa'asɛ Sonia Ibrahim n la atã. Juliet la asuurɔ zo'e la Lebanon n la [[Ivory Coast]] yese zaba la.<ref>{{Cite web |url=https://www.cgy.org/lander |title=Archive copy |access-date=2025-06-23 |archive-date=2025-12-08 |archive-url=https://web.archive.org/web/20251208134650/https://cgy.org/lander |url-status=dead }}</ref> Apɔsɛ a sukuu la Lebanon , gee nya baŋɛ kiŋɛ Ivory Coast ta naɛ a sukuu kinɛ gee mi yuun ki'iri mi ka dɔgereba. A ze'ele bilam wa'am kiŋɛ la Ghana Institute Of Languages, zi'an ti a zamese English, French, la Spanish. A mi yuun zamesɛ la Marketing, Advertising la Public Relations bɔna Gaana institute of Journalism.<ref>https://web.archive.org/web/20140726044103/http://www.royalsignaturegh.com/www.julietibrahim.net/bio.php</ref> <ref>https://buzzghana.com/juliet-ibrahim-biography-personal-profile/</ref> <ref>https://www.informationng.com/2014/06/celebrity-bio-ghanaian-actress-juliet-ibrahims-biography.html</ref> Ibrahim saŋa zo'e zo'e yeti nɛreba ka dikɛ iŋa pa'asɛ [[Africa]] nɛreba puan yesera iŋa de mɔlega la, gee a san yese sa solemiisi la ni yeti a de la nɛresabelega. Nɛreba yi'ira e la solemisabelega gee ti a mi yeti iŋa poore pee la iŋa n de nɛresabelega la.<ref>https://web.archive.org/web/20220315161333/https://theindependentghana.com/2020/06/why-are-you-so-selfish-with-this-beauty-fan-reacts-to-juliet-ibrahims-latest-photo/</ref> A wan ta'am tɔgɛ Solemiine, French la Spanish. == == '''A tuuma''' == == Ibrahim pɔsɛ a sinii ita la 2005 yuunɛ la puan bɔna Crime to Christ iŋa la Majid Michael. Abyia Nollywood sinii de la Yankee Boys gee a mi kelum bɔna sinii duma paɛ 50 gee kaala. 2014 yuune la puan ti a yuun yese amiŋa sinii n de Number One Fan, zi'an ti a dɛna nɛra ti ayima nɔŋɛ a yele bɔna sinii. A yi'i sinii de la Shattered Romance<ref>https://web.archive.org/web/20150508011811/http://bunmiodunowo.com/juliet-ibrahims-shattered-romance-premieres-to-a-sold-out-audience-in-accrasee-pictures/</ref> zi'an ti Nigeria la Gaana sinii itiba lagum ti ba yuun yese ka la Gaana  bɔna Sapɔɔlegɔ 5, 2014 yuunɛ la puan. A TV zuo tuunpaalega n de Every Woman Has a Story zi'an ti a pa'alɛ iŋa mi sɛla se'em pɔsɛ yesera la Terrestrial TV zuo la  a tusaanɛ The Perfect Assistant. A kelum bɔna Sinii duma n de santɛɛnɛ la yuruba yetɔgum puan mɛ<ref>https://naijagists.com/life-after-marriage-mercy-aigbe-ft-juliet-ibrahim-in-new-yoruba-movie-photos/</ref> hali la Ladan Are, Hausa yetɔgum mɛ sinii.<ref>https://web.archive.org/web/20170510155940/http://pulse.ng/movies/juliet-ibrahim-actress-stars-in-1st-hausa-movie-ladan-noma-id4705671.html</ref> == ==   == * ''Crime to Christ'' (2005 yuunɛ la puan) - Naomi * ''In The Eyes of My Husband'' (2007 yuunɛ la puan ) - Vanessa * ''Yankee Boys'' (2008 yuunɛ la puan ) * ''Losing You'' (2008 yuunɛ la puan ) * ''Royal Storm'' (2009 yuunɛ la puan ) * ''Restore My Love'' (2009 yuunɛ la puan ) * ''Naked Weapon'' (2009 yuunɛ la puan ) * ''Dead End'' (2008 yuunɛ la puan ) * ''Lost Desire'' (2008 yuunɛ la puan ) - Suzzy * ''Blood Fight'' (2007 yuunɛ la puan ) * ''Beautiful King'' (2009 yuunɛ la puan ) * ''Tattoo Boys'' (2009 yuunɛ la puan ) * ''Missing Child'' (2009 yuunɛ la puan ) - Princess Rose * ''Honor My Will'' (2008 yuunɛ la puan ) * ''Cash Adventure'' (2008 yuunɛ la puan) * ''Hidden'' (2009 yuunɛ la puan) * ''Last Hope'' (DNA test) (2009 yuunɛ la puan) * ''Marriage of sorrows'' (2009 yuunɛ la puan) * ''Queen's Pride'' (2010 yuunɛ la puan) * ''Enemy of My Soul'' (2009 yuunɛ la puan) * ''Princess Rihanna'' (2010 yuunɛ la puan) * ''Millions'' (2010 yuunɛ la puan) * ''4play'' (2010 yuunɛ la puan) - Nivera * ''4play reloaded'' (2010 yuunɛ la puan) - Nivera * ''Crazy Scandal'' (2010 yuunɛ la puan) * ''Beyond love'' (2010 yuunɛ la puan) * ''Master of the Game'' (2011 yuunɛ la puan) * ''Battle of love'' (2011 yuunɛ la puan) * ''30 Days in Atlanta'' (2014 yuunɛ la puan) - MD's Wife * ''A Certain Night'' (2014 yuunɛ la puan) - Gail * ''Number One Fan'' (2014 yuunɛ la puan) - Lala * ''Shattered Romance'' (2015 tuunɛ la puan) - Suzanne * ''Teens Life'' (2015 yuunɛ la puan) * ''Anniversary'' (2015 yuunɛ la puan) * ''Black Bride'' (2016 yuunɛ la puan) * ''My Angel'' (2015 yuunɛ la puan) - Angela * ''Perfect Crime'' (2017 yuunɛ la puan ) - Mercy * ''10 days in sun city'' (2016 yuunɛ la puan) * ''London Fever'' (2016 yuunɛ la puan) * ''Ladan Noma'' (2016 yuunɛ la puan) - Clara * ''Akpe: Return of the Beast'' (2019 yuunɛ la puan) * Aki and Pawpaw (2021 yuunɛ la puan) - Brenda * Red Carpet (2022 yuunɛ la puan) * Nine (2023 yuunɛ la puan) - Ellis * All's Fair in Love (2024 yuunɛ la puan) - Irene == Awards and recognition == * 2010 yuunɛ la puan: Achievement Award – City People Magazine, Accra<ref>https://web.archive.org/web/20230704171332/https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/blog.article.php?blog=1603&ID=1000006068</ref> * 2010 yuunɛ la puan: Ghana Movie Personality of the Year – City People Magazine, Lagos<ref>https://web.archive.org/web/20230704171739/https://irokotv.com/actors/1034/juliet-ibrahim</ref> * 2010 yuunɛ la puan: Best Lead Actress in a movie – Ghana Movie Awards<ref>https://m.imdb.com/event/ev0003550/2010/1/</ref> * 2014 yuunɛ la puan: Best Ghanaian Actress – City People Entertainment<ref>https://mobile.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/List-of-Ghanaian-Winners-at-City-People-Entertainment-Awards-375677</ref> * 2016 Actress of the year – Starzzawards * List of Ghanaian actors === '''Viisegɔ gɔnɔ tuseto (External links)''' === '''Juliet Ibrahim'''at Wikipedia's sister projects * Media from Commons * Quotations from Wikiquote * Data from Wikidata * Official website * Juliet Ibrahim Foundation * Juliet Ibrahim at IMDb [[Buuri buuri: Nɛra]] == Viisegɔ gɔnɔ == p1ljexnvgswuiqx8tzdhjujcar9crj1 Yvonne Nelson 0 2607 22875 19518 2026-04-01T11:29:32Z InternetArchiveBot 56 Rescuing 3 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 22875 wikitext text/x-wiki {{databox}} '''Yvonne Nelson''' (ba dɔgɛ e la 12 November 1985 yuunɛ la puan)<ref name=":3">https://yen.com.gh/114649-profile-yvonne-nelson-husband-pregnancy-career.html</ref><ref name=":4">https://www.legit.ng/1201569-yvonne-nelsons-biography-interesting-facts-know.html</ref>. A de la [[Ghana]] nɛra gee dɛna sinii ita, 'model', 'film producer' gungulesa, kɔɔsa la 'Miss Ghana Contestant' kurega.<ref>http://buzzghana.com/yvonne-nelson-profile-biography-facts/</ref><ref name=":5">https://www.ghanaweb.com/person/Yvonne-Nelson-3193</ref> A iŋɛ sinii duma n paɛ se'em ma'a mɛ n boi 2013 yuunɛ la puan. Tɛnii daarɛ woo bɔna April ŋmarega la puan a yuumniŋɛ la sinii ti ba ti ba yi'ira ka ti "Princess Tyra" la "Playboy".<ref name=":6">{{Cite web |url=https://www.biegyanation.com/celebrities/yvonne-nelson/ |title=Archive copy |access-date=2025-06-22 |archive-date=2023-08-30 |archive-url=https://web.archive.org/web/20230830094637/https://www.biegyanation.com/celebrities/yvonne-nelson/ |url-status=dead }}</ref><ref>{{Cite web |url=http://pulse.com.gh/movies/any-other-monday-watch-yvonne-nelson-kafui-danku-jose-tolbert-in-new-movie-trailer-id4610204.html |title=Archive copy |access-date=2025-06-22 |archive-date=2016-01-27 |archive-url=https://web.archive.org/web/20160127104103/http://pulse.com.gh/movies/any-other-monday-watch-yvonne-nelson-kafui-danku-jose-tolbert-in-new-movie-trailer-id4610204.html |url-status=dead }}</ref><ref>https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/What-Yvonne-Nelson-wore-to-In-April-movie-premiere-got-everyone-talking-467357</ref> <ref>{{Cite web |url=http://www.pulse.com.gh/swings-movie-starring-yvonne-nelson-chris-attoh-henry-adofo-premieres-november-25/kd7hxln |title=Archive copy |access-date=2025-06-22 |archive-date=2018-12-17 |archive-url=https://web.archive.org/web/20181217202230/http://www.pulse.com.gh/swings-movie-starring-yvonne-nelson-chris-attoh-henry-adofo-premieres-november-25/kd7hxln |url-status=dead }}</ref>A tabelɛ di Ligeri la nɛreba n paɛ 7.5 million bɔna Instagram nananawa. A yire yu'urɛ de la "Nelson", bala la nɛreba ti'isɛ ti a ta'am tara sɛla ti ba yi'ira ti Tabom (Afro Brazilian) buuri puan<ref>https://face2faceafrica.com/article/how-afro-brazilian-slaves-of-yoruba-descent-settled-in-ghana-following-the-1835-great-revolt-in-bahia</ref>. == A '''pɔsega vom yɛla''' == Ba daa dɔŋɛ Nelson la Accra n boi Ghana tiŋa puan amaa a buuri tuusum kɔ'ɔm bɔna la Cape Coast tiŋa puan. A de la Fante duma buuri tuusum nɛra [citation needed]. A de la a ma nu'usi bia bɔna a ma kɔma batã la puan. A ma ze'ele la Cape Coast n boi Central so'olum la puan dee ti a sɔ me ze'ele Ga n boi Accra tiŋkatɛ la puan de me bɔna Ghana tiŋa puan<ref name=":0">{{Cite web|title=Yvonne Nelson Biography {{!}} Profile {{!}} Ghana|url=https://www.peacefmonline.com/ghana/people/moviestars/yvonne_nelson/biography/|access-date=2025-06-22|website=www.peacefmonline.com|archive-date=2023-06-25|archive-url=https://web.archive.org/web/20230625085239/https://www.peacefmonline.com/ghana/people/moviestars/yvonne_nelson/biography/|url-status=dead}}</ref>. A pɔsɛ a sukuu la 'st Martin De Porres School' n boi Accra <ref name=":0" />, pooren ti a daa ta siŋɛ 'Aggrey Memorial Senior High School'. A daa siŋɛ a sukuu katɛ bɔna la 'Zenith University college la Central University', bilam ti a daa ta eŋɛ a  degiri kɔɔsi bɔna 'human resource management' yɛla puan. A daa le wa ba'asɛ la 'Ghana Institute of Management and Public Administration (GIMPA) sukuu la nya to'e 'Master's digirii bɔna 'international relations and Diplomacy' bɔna 2020 yuunɛ la puan.<ref>{{Cite web |url=https://www.myjoyonline.com/entertainment/music/yvonne-nelson-reveals-why-she-went-back-to-school/ |title=Archive copy |access-date=2025-06-23 |archive-date=2020-11-14 |archive-url=https://web.archive.org/web/20201114145339/https://www.myjoyonline.com/entertainment/music/yvonne-nelson-reveals-why-she-went-back-to-school/ |url-status=dead }}</ref> Yvonne Nelson n daa zo'ori la, enŋa la a ma  daa tari la sum sebo n ka welegere la taaba. Sum buna daa ze'ele la a sɔ n daa zagesɛ enŋa la a ma za'a basɛ saŋsɛka ti a daa nan dena bia la. Dina zuo la, a ma la ma'a n daa bisɛ en ti a ta zo'e. Dina zuo a ne kɔ'ɔm ita a ma la ŋwana suŋa suŋa bɔna sɔduma daarɛ la.<ref>https://yen.com.gh/137419-yvonne-nelson-age-daughter-husband-biography.html</ref> Nelson daa pi'ilum 'Yvonne Nelson Glaucoma Foundation' la 2010 yuunɛ la puan, ti a suŋɛ la a pa'alɛ nɛreba ti ba baŋɛ ba'a la yele. A tuunsuma wa la zuo, yele yele woo bɔna glaucoma ba'asi la puan la, 'Gowoman Magazine la Printex' duma daa kɔ'ɔm bɔ en la girema dɔla a 'foundation la, la a filimi Tuuma la zuo. A me daa kelum po nyɛ suŋerɛ ze'ele Ghana de'ende'eneba basɛba zi'an pa'asɛ nya dikɛ ŋmaɛ filimi ti 'all-star charity single', ti a dikɛ suŋɛ nɛreba ti ba zamesɛ. A me daa kelum ŋmaɛ filimi ayima ti a dikɛ zamesɛ nɛreba dɔla glaucoma ba'a la zuo. == '''A tuuma yɛla (career)''' == Nelson, mina n tabelɛ dena 'Miss Ghana contestant' daa kɔ'ɔm pɔsɛ a tuuma la me ŋwana di'ine di'ine. A tuuma wa daa doose la en daa siŋɛ zi'an ti a ba'ɛ  nɔŋɛ ti a ta bisɛ de'eŋɔ kusegɔ la zuo. Bilam ti 'producer' la daa soke en ti a san wan bɔta ti a me lagum pa'asɛ de'ende'eneba la puan. A daa pɔsɛ zagese me amaa pooren ti a daa wa nyɛ a kale bɔna bini. A daa eŋɛ a yia sinii la 'big-screen roles in Princes Tyra' bɔna  2007 la 'Playboy' bɔna 2008.<ref name=":0" /><ref>{{Cite web|last=Stets|first=Regina|date=2020-11-13|title=Yvonne Nelson's biography: Interesting facts to know - Legit.ng|url=https://www.legit.ng/1201569-yvonne-nelsons-biography-interesting-facts-know.html|access-date=2025-06-23|website=www.legit.ng|language=en}}</ref>. A daa nya kɛ sinii tuuma puan la 2011 yuunɛ la puan. A yia sinii daa de la <nowiki>''</nowiki>Nabia la<nowiki>''</nowiki>, mina ti a daa yese la yuundena nuu puan.[10] a me daa le yese <nowiki>''</nowiki>Dakuurɛ bii yiwia la pɔgedaa bii siridaana<nowiki>''</nowiki> bɔna 2012 yuunɛ la puan la <nowiki>''</nowiki>Salema yire<nowiki>''</nowiki> bɔna 2013 yuunɛ la puan.<ref>{{Cite web|last=Aiki|first=Damilare|date=2013-02-05|title=BN Exclusive: Coming Soon to the Big Screen! Ice Prince, Omawumi, Majid Michel, Mercy Chinwo & Eddie Watson star in Yvonne Nelson’s Movie “House of Gold” {{!}} Your Behind-the-Scenes Look & Scoop|url=https://www.bellanaija.com/2013/02/bn-exclusive-coming-soon-to-the-big-screen-ice-prince-omawumi-majid-michel-mercy-chinwo-eddie-watson-star-in-yvonne-nelsons-movie-house-of-gold-your-behind-the-scenes-look-scoop/|access-date=2025-06-23|website=BellaNaija|language=en-US}}</ref> Ba daa nya ta di la wia bɔna  <nowiki>''</nowiki>Ghana movie awards and best Ghanaian movie awards<nowiki>''</nowiki> bɔna 2013 yuunɛ la puan <nowiki>''</nowiki>city people entertainment Awards la puan<nowiki>''</nowiki>.<ref>{{Cite web|date=2018-03-28|title=Yvonne Nelson: Biography, Career & Other Details – Nigerian Finder|url=https://nigerianfinder.com/yvonne-nelson-biography-career-other-details/|access-date=2025-06-23|language=en-US}}</ref> Nelson kɔ'ɔm de na la Ghanaian de'ende'ena suŋa, mina n  tabelɛ dikɛ a bo'olum la a nu'otuunɛ kɛ zisusi. A daa pɔsɛ la 'Heels ' la Sneakers'. La daa de la TV zuo yiyilegɔ n Pa'ale kɔmbipɔɔlegɔ n eeri pupeelum la daaŋɔ seto ti ba daa doose a puan tole dɔla la bama n daa boti ba siŋɛ sukuu tole nɛŋa, nyɛ tuunsuma, dee me di pɔgeba bii ba ele sireba.<ref>{{Cite web|title=Heels and Sneakers – Rok|url=http://www.rokchannels.tv/rok3/heels-and-sneakers/|access-date=2025-06-23|language=en-US}}</ref>yiyilegɔ la daa posɛ la 2018 de me tara la wɛla ayi. Bɔna 31, naakɛsiga, 2024 yuunɛ la puan, Yvonne Nelson daa yo'e la sukuu paalega siŋɛ di yu'urɛ ti 'Yvonne Nelson International School'<ref>{{Cite web|title=About GhanaWeb|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/aboutus.php|access-date=2025-06-23|website=www.ghanaweb.com|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=About GhanaWeb|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/aboutus.php|access-date=2025-06-23|website=www.ghanaweb.com|language=en}}</ref>[ == '''Gɔŋɔ ti a gulesɛ''' == === Mam dagi Yvonne Nelson (I Am Not Yvonne Nelson)<ref>{{Cite web|title=Amazon.com|url=https://www.amazon.com/I-am-Not-Yvonne-Nelson/dp/B0C5PCX4PP|access-date=2025-06-23|website=www.amazon.com|language=en-us}}</ref> <ref>{{Cite web|date=2023-06-21|title=I am not Yvonne Nelson: Five tins Ghana actress tok for her new book|url=https://www.bbc.com/pidgin/articles/cy977w0489lo|access-date=2025-06-23|website=BBC News Pidgin}}</ref> <ref name=":1">{{Cite web|last=Amoah|first=Geraldine|date=2023-06-20|title=Yvonne Nelson's Book I Am Not Yvonne Nelson Becomes Number 3 Bestseller On Amazon Books - YEN.COM.GH|url=https://yen.com.gh/entertainment/movies/235750-yvonne-nelsons-book-i-yvonne-nelson-number-3-seller-amazon-books/|access-date=2025-06-23|website=yen.com.gh|language=en}}</ref> === ==== launch ==== Siibenya'aga gmarega 18, 2023 yuuni la puan, ti Nelson yuum dike gunseko tile n de man dagi Yvonne Nelson "I Am Not Yvonne Nelson" diile peelume<ref name=":2">{{Cite web|last=Ferdinand|first=Ellis|date=2023-06-20|title=Initial Analysis of the Book 'I am Not Yvonne Nelson' - Ellis Ferdinand|url=https://educationghana.org/initial-analysis-of-the-book-i-am-not-yvonne-nelson-ellis-ferdinand/|access-date=2025-06-23|language=en-GB|archive-date=2025-05-16|archive-url=https://web.archive.org/web/20250516233800/https://educationghana.org/initial-analysis-of-the-book-i-am-not-yvonne-nelson-ellis-ferdinand/|url-status=dead}}</ref>. Gogo wa nie peelume me la 'Peduase Valley Resort' puan, a yuun nye sugere zo'e zo'e ze'ele tigera duma zodoma n la nerekareba doma zi'an me ti la zo'e la neriseba za'a n yuum boi bini la<ref>{{Cite web|last=Amoah|first=Geraldine|date=2023-06-20|title=Yvonne Nelson's Book I Am Not Yvonne Nelson Becomes Number 3 Bestseller On Amazon Books - YEN.COM.GH|url=https://yen.com.gh/entertainment/movies/235750-yvonne-nelsons-book-i-yvonne-nelson-number-3-seller-amazon-books/|access-date=2025-06-23|website=yen.com.gh|language=en}}</ref> <ref name=":1" /> Gum wa yuuma dike la daayine n de gogo muna pisiyi a la anaasi 24 puan ze<nowiki>'ele ba yuun dike ku diile peelume la, zon ta fole pa'ase gunseto n pugum bona ti tu ligeri zo'e la puan ''Amazon Books'' puan, la pa'ase seba n de pisiyi bona saazuo dena ''Arts la Entertainment Biographies''</nowiki><ref name=":1" />. Nelson<nowiki>'s ''memoir'' zon ta pae zi'a ti nye ta amega beere putikeko tari ti a bage amega so dogera n de se'em 'biological father', gee ta'am bage a boga la a mega ma tigasuka, gee nyaa ta'am suure la a puti'ire base tuuma, boolum la yela zo'e zo'</nowiki>e puan<ref name=":1" /><ref name=":2" />. Siibedaa Ŋmarega kadapia la ayoopue 17, 2015 yuunɛ la puan, Nelson yuun basɛ ti la dɛna la azugire yele, ta pa<nowiki>'asɛ de'emdɛ'ɛneba sɛba, ti ba pa'asɛ a kua yesera tiga n tari nasaara bugum daagum wa yele. Ba iŊɛ la summa'asum vigil sose yesera ''</nowiki>''DumsorMustStop<nowiki>''</nowiki> yele'' 16 Siibedaa Ŋmarega 2015 yuuni la puan. ina wa n de <nowiki>''</nowiki>hashtag #dumsormuststop<nowiki>''</nowiki> de la sela n boi <nowiki>''</nowiki>social media<nowiki>''</nowiki> ti la suge ti ba kua yese paa Gaana za'a yesera bugum yela puan. Yvonne, ti ba mina ti a dena se'em togere yesera Gaana wa na'amlega sela puan la yuum oke a kua yesera tiga wa tinmaalego yela n tole nega la se'em ko'om ze'ele Gaana to'e ba yese yamene puan 1957 yuuni la puan wa paa zina Gaana tinmaalego yela ka tole nega. yuum yele BBC duma sanseka ti ba yuum ta sogesa e la a yuum bo puti'ire ti ega wan ta ba'ase legum na'am beere. De'ende'ena Yvonne Nelson yuum yeti ega guri la dabese'ere daare ti Gaana duma wa zagese ti votum bo Gaana wa kukazuodaana la wan ta'am base ti sosega pae nalegeriba wa. Kilinkiiga gmarega ka dapita daare la 30, 2024 yuuni la puan, Yvonne yuun yi Gaana duma ti ba dike n pa'ase ba vae isege ti ba bise ba wa ige se'em ti sela yu'ure n de dumsor (light outs) ku buna tiga wa za'a puan la wan sae.. Siibenya'aga gmarega ka dabesa anii daare la 8, 2024 yuuni la puan, ti Nelson yuun le ige vigil buyi daana yesera '#dumsormuststop' sosega ti la paa Gaana wa kukazuodaana ti bise la gu tiga wa la daare woo bugum ka boi bugum ka boi wa yele hali la Gaana wa pulihe yuum muure ba mua za'a ti ba gu <nowiki>''</nowiki>thwart' vigil wa me == '''Nɛreba Puti'ira Bu'a''' == Nelson daa nyɛ puti'ira la iŋakpemesegɔ ka'aŋɔ yese nɛreba zo'e zo'e zi'an. Basɛba daa pegi en la n ta'am kpeŋɛ a mɛŋa dee gulesɛ pa'ale a vom yɛla bɔ nɛreba ti ba kaalɛ. Amaa basɛba me daa kɔ'ɔm nyɔna mɛ ti gɔŋɔ la ligiri n ba'a zo'e, nya daa tara makera Ku ligiri n zuni se'em bɔna 'euros la pounds' puan, dena n daa gu'uri nɛreba basɛba ti ba kan ta'am da gɔŋɔ la, yele yele woo Ghana duma.<ref>{{Cite web|last=Ferdinand|first=Ellis|date=2023-06-20|title=Initial Analysis of the Book 'I am Not Yvonne Nelson' - Ellis Ferdinand|url=https://educationghana.org/initial-analysis-of-the-book-i-am-not-yvonne-nelson-ellis-ferdinand/|access-date=2025-06-24|language=en-GB|archive-date=2025-05-16|archive-url=https://web.archive.org/web/20250516233800/https://educationghana.org/initial-analysis-of-the-book-i-am-not-yvonne-nelson-ellis-ferdinand/|url-status=dead}}</ref> Nelson gulesɛ pa'ale a sugulum yɛla bɔna gɔŋɔ la puan deal enŋa la pɔgezɛɛra, Sarkodie yɛla zuo. A tɔge pa'ale ba naa la taaba ga'arɛ se'em, ba ka maasum dee nyɔke puurɛ se'em la puurɛ la ka'arɛ n daa eŋɛ se'em za'a.<ref>{{Citation|title=Yvonne Nelson|date=2025-06-20|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Yvonne_Nelson&oldid=1296495414|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-06-24}}</ref><ref>{{Citation|title=Yvonne Nelson|date=2025-06-20|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Yvonne_Nelson&oldid=1296495414|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-06-24}}</ref>. A me kelum gulesɛ eŋɛ gɔnɔ la puan ti Lyanya daa kaɛ enŋa pooren mɛ ta bɔ de'ende'ena ayima yu'urɛ n de Tonto Dikeh.<ref>{{Citation|title=Yvonne Nelson|date=2025-06-20|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Yvonne_Nelson&oldid=1296495414|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-06-24}}</ref> == '''A miŋa vom yɛla (Personal life)''' == 29 Sakutega ŋmarega 2017 yuunɛ la puan ti, Nelson dɔŋɛ abia la a zãbekɛka n de Ryn Roberts, Jamie Roberts; who se'em n yuum de was the former British fɔɔŋmata kɔka.<ref>{{Cite web |url=https://www.myjoyonline.com/entertainment/2018/january-10th/yvonne-nelson-reveals-why-she-decided-to-have-a-baby-with-jamie-roberts.php |title=Archive copy |access-date=2025-06-23 |archive-date=2018-11-06 |archive-url=https://web.archive.org/web/20181106132451/https://www.myjoyonline.com/entertainment/2018/january-10th/yvonne-nelson-reveals-why-she-decided-to-have-a-baby-with-jamie-roberts.php |url-status=dead }}</ref> <ref>{{Cite web |url=https://www.peacefmonline.com/pages/showbiz/news/201801/340598.php |title=Archive copy |access-date=2025-06-23 |archive-date=2023-08-25 |archive-url=https://web.archive.org/web/20230825101008/https://www.peacefmonline.com/pages/showbiz/news/201801/340598.php |url-status=dead }}</ref><ref>https://www.ghanaweb.com/person/Yvonne-Nelson-3193</ref>de'endɛ'ɛna yuum ani la baalam yesera pūure la puan ta paɛ ta paɛ sanseka ti a yuum dɔŋɛ abia dikɛ doose "WOW Magazine Cover" puan dīilɛ pɛɛlumɛ, se'ere n sɔi la a bi dikɛ yelesi'a bii a suure puan yɛla dīilɛ pɛɛlumɛ. == '''A nɛreba suŋerɛ yɛla (Philanthropy)''' == Nelson n sɔi tigere sɛka ti ba yi'ira ti 'Yvonne Nelson Glaucoma Foundation' bɔna 2010 yuunɛ la puan<ref>{{Citation|title=Yvonne Nelson|date=2025-06-20|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Yvonne_Nelson&oldid=1296495414|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-06-24}}</ref><ref>{{Citation|title=Yvonne Nelson|date=2025-06-20|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Yvonne_Nelson&oldid=1296495414|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-06-24}}</ref>ti la suŋɛ nɛreba ri ba mina ba'a wa yele gee mina ba wan iŋɛ se'em la se'em ta'am GU ka basɛ ri la kiŋɛ fɔu. A taaba n boi Ghana wa suŋerɛ zuo n basɛ ti a ta'am tuna tuunɛ wa suŋa suŋa gee ŋmaa fɔɔra pa'ala glaucoma ba:a wa yɛla pa'ala nɛreba ti ba mina ka yele.<ref>{{Citation|title=Yvonne Nelson|date=2025-06-20|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Yvonne_Nelson&oldid=1296495414|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-06-24}}</ref> A tuum suma wa zuo ti a ita pa'ala glaucoma ba'a wa la zuo, sɛla ti ba yi'ira solemiine puan ti 'GoWoman Magazine and Printex' yuum na'asɛ e mɛ la a tunsuma wa zuo la a sinii tuuma la za'a<ref>{{Citation|title=Yvonne Nelson|date=2025-06-20|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Yvonne_Nelson&oldid=1296495414|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-06-24}}</ref>. == '''Na'am lɛka yɛla (Campaign)''' == Kalam de la lahebaarɛ yɛsa a ba'am lɛka tuuma. Bɔna 17, siibedaa, 2015 yuunɛ la puan, Nelson daa kɔ'ɔm perege mɛ la de'ende'enaba basɛba ti ba lagum kaasɛ fabelɛ a tiŋa nasaa bugum yɛla la zuo.<ref>https://www.theguardian.com/world/2015/may/17/ghanas-celebrities-lead-protest-marches-against-ongoing-energy-crisis</ref>Bɔna 16th siibedaa, 2015 yuunɛ la puan, a daa lagesɛ nɛreba ti ba fabelɛ suma'asum fabebelegɔ bɔ gɔmena la ti nasaa bugum pigilim la nari ti bu go'e bala. Ba daa nya kɔ'ɔm tara la #pigilim nari ti go'e bɔna muula dee zekera Ghana duma kuusi bɔna nasaa kusebegɔ zuo dɔla nasaa bugum wa yɛla puan. <ref>https://www.theguardian.com/world/2015/may/17/ghanas-celebrities-lead-protest-marches-against-ongoing-energy-crisis</ref> Yvonne ti nɛreba mina ti a nuurɛ kɔ'ɔm ya mɛ la gɔmena zuo na'am yɛla nanawa la daa fabelɛ mɛ, ti Ghana n to'e n so n mɛŋa gɔmena daarɛ la, tin-maalegɔ nan ka wa'ana, kɔ'ɔm ze'ele 1957 yuunɛ la puan wa paakɛ zina wa.<ref>{{Cite web |url=https://www.ghbase.com/yvonne-nelson-on-ghanas-development/ |title=Archive copy |access-date=2025-06-23 |archive-date=2019-04-19 |archive-url=https://web.archive.org/web/20190419214129/https://www.ghbase.com/yvonne-nelson-on-ghanas-development/ |url-status=dead }}</ref>. BBC duma daa soke en ti a yele ba ti nyuurɔ san vona, enŋa ta'am isege daarɛ wa legɛ gɔmena zuo na'am mɛ.<ref>https://dailyguidenetwork.com/may-go-politics-yvonne-nelson-tells-bbc/</ref> De'ende'ena Yvonne Nelson daa gulesɛ basɛ a 'twitter' puan ti enŋa guri la dasedaarɛ ti Ghana duma wan zagesɛ ti ba kan di'ise nu'usi bɔ gɔmena zuo naba la ti gɔmena zuo nalegereba la nyɔge yɛm.<ref>{{Cite web |url=http://www.myjoyonline.com/entertainment/2019/April-19th/yvonne-nelson-urges-ghanaians-to-boycott-elections.php |title=Archive copy |access-date=2025-06-23 |archive-date=2019-04-19 |archive-url=https://web.archive.org/web/20190419181745/https://www.myjoyonline.com/entertainment/2019/April-19th/yvonne-nelson-urges-ghanaians-to-boycott-elections.php |url-status=dead }}</ref> Bɔna 30th Kilinkiiŋa, 2024 yuunɛ la puan Yvonne daa wi Ghana duma ti ba pa'asɛ a puan ti ba lagum voole bɔ gɔmena sɛka n boi kuka zuo sankaŋa la ti ba bisɛ pigilim bugum yɛla la suŋa bɔna tiŋa la za'a puan <ref>{{Cite web|date=2024-04-30|title="Join me in another Dumsor Must Stop vigil" - Yvonne Nelson begs Ghanaians|url=https://citinewsroom.com/2024/04/join-me-in-another-dumsor-must-stop-vigil-yvonne-nelson-begs-ghanaians/|access-date=2025-06-24|language=en-US}}</ref> <ref>{{Cite web|title=Join me in another ‘dumsor’ vigil, I can’t do it alone – Yvonne Nelson cries to Ghanaians {{!}} Pulse Ghana|url=https://www.pulse.com.gh/articles/entertainment/celebrities/yvonne-nelson-calls-for-new-dumsormuststop-vigil-2024072417363583402|access-date=2025-06-24|website=www.pulse.com.gh|language=en}}</ref> Siibenya'aga gmarega ka dabesa anii daare la 8, 2024 yuuni la puan, ti Nelson yuun le ige vigil buyi daana yesera '#dumsormuststop' sosega ti la paa Gaana wa kukazuodaana ti bise la gu tiga wa la daare woo bugum ka boi bugum ka boi wa yele<ref name=":3" /><ref name=":4" />hali la Gaana wa pulihe yuum muure ba mua za'a ti ba gu <nowiki>''</nowiki>thwart' vigil wa me<ref name=":5" />. Siibedaa Ŋmarega kadapia la ayoopue 17, 2015 yuunɛ la puan Nelson yuun basɛ ti la dɛna la azugire yele, ta pa<nowiki>'asɛ de'emdɛ'ɛneba sɛba, ti ba pa'asɛ a kua yesera tiga n tari nasaara bugum daagum wa yele. Ba iŊɛ la summa'asum vigil sose yesera ''</nowiki>''DumsorMustStop<nowiki>''</nowiki> yele'' 16 Siibedaa Ŋmarega 2015 yuuni la puan. ina wa n de <nowiki>''</nowiki>hashtag #dumsormuststop<nowiki>''</nowiki> de la sela n boi <nowiki>''</nowiki>social media<nowiki>''</nowiki> ti la suge ti ba kua yese paa Gaana za'a yesera bugum yela puan. Yvonne, ti ba mina ti a dena se'em togere yesera Gaana wa na'amlega sela puan la yuum oke a kua yesera tiga wa tinmaalego yela n tole nega la se'em ko'om ze'ele Gaana to'e ba yese yamene puan 1957 yuuni la puan wa paa zina Gaana tinmaalego yela ka tole nega. yuum yele BBC duma sanseka ti ba yuum ta sogesa e la a yuum bo puti'ire ti ega wan ta ba'ase legum na'am beere. De'ende'ena Yvonne Nelson yuum yeti ega guri la dabese'ere daare ti Gaana duma wa zagese ti votum bo Gaana wa kukazuodaana la wan ta'am base ti sosega pae nalegeriba wa. Kilinkiiga gmarega ka dapita daare la 30, 2024 yuuni la puan, Yvonne yuun yi Gaana duma ti ba dike n pa'ase ba vae isege ti ba bise ba wa ige se'em ti sela yu'ure n de dumsor (light outs) ku buna tiga wa za'a puan la wan sae.. == '''Ba mi e se'em (Recognitions)''' == Kalam pa'alɛ la era n nyɛ yu'urɛ se'em a vom puan. Bɔna 2013, Nelson daa nyɛ girima  mɛ ze'ele Gowoman la Printex duma zi'a dɔla a moa la ti a da mo tari 'Glaucoma foundation' wa'am ti la zabɛ ba'a la dee me suŋɛ a sinii yesega tuuma la. Bɔna 2018, MTN duma me daa bɔ Nelson la tuunsuma bo'olum, ti a de la nɛresɛka n boti teere la tin-maalegɔ, dɔla la a nɛreba suŋerɛ yɛla la puan bɔna glaucoma ba'a saŋa la puan.<ref name=":7">https://dailyguidenetwork.com/yvonne-nelson-yvonne-okoro-others-pick-mtn-special-awards/</ref><ref>{{Cite web |url=https://www.biegyanation.com/celebrities/yvonne-nelson/ |title=Archive copy |access-date=2025-06-22 |archive-date=2023-08-30 |archive-url=https://web.archive.org/web/20230830094637/https://www.biegyanation.com/celebrities/yvonne-nelson/ |url-status=dead }}</ref> Bɔna 2013 yuunɛ la puan, Nelson daa nyɛ girima  mɛ ze'ele Gowoman la Printex duma zi'a dɔla a moa la ti a da mo tari 'Glaucoma foundation' wa'am ti la zabɛ ba'a la dee me suŋɛ a sinii yesega tuuma la. Bɔna 2018 yuunɛ la puan, MTN duma me daa bɔ Nelson la tuunsuma bo'olum, ti a de la nɛresɛka n boti teere la tin-maalegɔ, dɔla la a nɛreba suŋerɛ yɛla la puan bɔna glaucoma ba'a saŋa la puan.<ref>{{Cite web |url=https://www.biegyanation.com/celebrities/yvonne-nelson/ |title=Archive copy |access-date=2025-06-22 |archive-date=2023-08-30 |archive-url=https://web.archive.org/web/20230830094637/https://www.biegyanation.com/celebrities/yvonne-nelson/ |url-status=dead }}</ref><ref>https://dailyguidenetwork.com/yvonne-nelson-yvonne-okoro-others-pick-mtn-special-awards/</ref> <ref name=":6" /> <ref name=":7" /> == '''Filimiduma sɛba ti a iŋɛ (Filmography)''' == Yvonne Nelson iŋɛ sinii duma n paɛ kɔbega mɛ. Basɛba n bala n boi tilum wa: * ''4Play Reloaded'' (2010 yuunɛ la puan) gee ti a yu'urɛ dɛna Chloe * ''Any Other Monday'' * ''The Black Taliban'' * ''Blood is Thick'' * ''Classic Love'' * ''Fifty fifty'' * ''Crime Suspect'' (2013 yuunɛ la puan) * ''Crime to Christ'' (2007 yuunɛ la puan) * ''Deadly Passion'' * ''Deadly Plot'' (2012 yuunɛ la puan) * ''Desperate to Survive'' (2010 yuunɛ la puan) gee ti a yu'urɛ dɛna Tyra * ''Diary of a Player'' * ''Doctor May'' * ''Fantasia'' * ''Festival of Love'' * ''Folly'' * ''Forbidden Fruit'' * ''The Game'' (2010 yuunɛ la puan) gee ti a yu'urɛ dɛna Shennel Johnson * ''Girls Connection'' (2008) gee ti a yu'urɛ dɛna Imelda * ''Gold Diggin'' (2014) gee ti a yu'urɛ dɛna Zara * ''Golden Adventure'' * ''Heart of Men'' (2009) gee ti a yu'urɛ dɛna Tracy * ''My London Diary'' * ''House of Gold'' (2013) gee ti a yu'urɛ dɛna Timara Dan Ansah * ''If Tomorrow Never Comes'' (2016) * ''In April'' (2016) gee ti a yu'urɛ dɛna Arabah * ''Keep My Love'' * ''Local Sense'' * ''Losing You'' * ''Love and Crises'' * ''Love War'' * ''Material Girl'' * ''The Mistresses'' * ''My Cash Adventure'' * ''My Loving Heart'' * ''Obsession'' * ''One Night In Vegas'' * ''Passion of the Soul'' (2008) gee ti a yu'urɛ dɛna Eve * ''Plan B'' * ''The Playboy'' (2008) gee ti a yu'urɛ dɛna Wendy * ''I love your husband 3" (2009)'' * ''Pool Party'' (2011) gee ti a yu'urɛ dɛna Audrey * ''The Price'' (2013) gee ti a yu'urɛ dɛna Rabbi * ''The Prince's Bride'' * ''Princess Tyra'' (2007) gee ti a yu'urɛ dɛna Princess * ''The Queen's Pride'' (2010) * ''The Return of Beyonce'' (2006) gee ti a yu'urɛ dɛna Yvonne * ''Refugees'' (2016) gee ti a yu'urɛ dɛna Afua * ''Save The Last Kiss'' * ''Save My Love'' (2010) * ''Single and Married'' (2012) gee ti a yu'urɛ dɛna Kimora * ''Single, Married and Complicated'' (2014) gee ti a yu'urɛ dɛna Kimora * ''Strength of a Man'' * ''Swings'' (2017) * ''Tears of Womanhood'' (2009) gee ti a yu'urɛ dɛna Khadija * ''Threesome'' * ''To Love and Cherish'' * ''Trapped in the Game'' (2012) gee ti a yu'urɛ dɛna chloe * ''Who Am I'' * ''Yvonne's Tears'' * ''Kotoka'' * ''Sin City''  (2019) gee ti a yu'urɛ dɛna Julia * ''Fix Us''  (2019) as Naadei Mills ** ''Material Girl'' ** ''The Mistresses'' ** ''My Cash Adventure'' ** ''My Loving Heart'' ** ''Obsession'' ** ''One Night In Vegas'' ** ''Passion of the Soul'' (2008) gee ti a yu'urɛ dɛna Eve ** ''Plan B'' ** ''The Playboy'' (2008) gee ti a yu'urɛ dɛna Wendy ** ''I love your husband 3" (2009)'' ** ''Pool Party'' (2011) gee ti a yu'urɛ dɛna Audrey ** ''The Price'' (2013) gee ti a yu'urɛ dɛna Rabbi ** ''The Prince's Bride'' ** ''Princess Tyra'' (2007) gee ti a yu'urɛ dɛna Princess ** ''The Queen's Pride'' (2010) ** ''The Return of Beyonce'' (2006) gee ti a yu'urɛ dɛna Yvonne ** ''Refugees'' (2016) gee ti a yu'urɛ dɛna Afua ** ''Save The Last Kiss'' ** ''Save My Love'' (2010) ** ''Single and Married'' (2012) gee ti a yu'urɛ dɛna Kimora ** ''Single, Married and Complicated'' (2014) gee ti a yu'urɛ dɛna Kimora ** ''Strength of a Man'' ** ''Swings'' (2017) ** ''Tears of Womanhood'' (2009) gee ti a yu'urɛ dɛna Khadija ** ''Threesome'' ** ''To Love and Cherish'' ** ''Trapped in the Game'' (2012) gee ti a yu'urɛ dɛna chloe ** ''Who Am I'' ** ''Yvonne's Tears'' ** ''Kotoka'' ** ''Sin City''  (2019) gee ti a yu'urɛ dɛna Julia ** ''Fix Us''  (2019) gee ti a yu'urɛ dɛna Naadei Mills == '''Ba na'asɛ e se'em (Awards and nominations)''' == {| class="wikitable" !Year !Event !Prize !Recipient !Result |- |2008 |4th Africa Movie Academy Awards |Best Upcoming Actress |''Princess Tyra'' |Nominated |- |2009 |Joy Nite Fm Awards |Stars Best Actress | |Won |- | rowspan="3" |2010 | rowspan="2" |2010 Ghana Movie Awards |Best Actress - Supporting Role |''The Game'' |Nominated |- |Favorite Actress |Herself |Won |- |6th Africa Movie Academy Awards |Best Supporting Actress |''Heart of Men'' |Nominated |- | rowspan="2" |2011 |2011 Ghana Movie Awards |Best Actress - Supporting Role |''4Play Reloaded'' |Nominated |- |City People Awards |Best Ghanaian Actress | |Won |- | rowspan="3" |2012 | rowspan="3" |2012 Ghana Movie Awards |Best Actress | rowspan="3" |''Single & Married'' |Nominated |- |Best Picture-Africa Collaboration |Nominated |- |Best Picture |Won |- | rowspan="3" |2013 | rowspan="2" |2013 Ghana Movie Awards |Best Actress |''The Price'' |Nominated |- |Glitz Magazine Fans Favorite Actress |Herself |Won |- |City People Entertainment Awards |Hottest Ghanaian Actress in Nollywood |Herself |Won<sup>[''citation needed'']</sup> |- |2014 |2014 Ghana Movie Awards |Best Actress - Leading Role |''Bachelors'' |Nominated |- | rowspan="4" |2015 | rowspan="3" |2015 Ghana Movie Awards |Best Actress - Leading Role | rowspan="3" |''If Tomorrow Never Comes'' |Won |- |Best Picture |Nominated |- |Favorite Actress |Nominated |- |Glitz Style Awards |Most Stylish Movie Star |Herself |Won |- |2016 |Ghana Movie Awards |Best Actress |''In April'' |Nominated |- |2018 |Ghana Movie Awards |Best Actress |Jungle Justice |Won |} [[Buuri buuri:Nɛra]] == '''Viisegɔ lɔgerɔ (References)''' == <references /> == ''''Link 'duma basɛba (External links)''' == * Yvonne Nelson at IMDb * Yvonne Nelson on Instagram 0hbvudqgo7e630rbeevbp71ntfbgru2 Mahamudu Bawumia 0 2617 22866 19574 2026-04-01T10:21:53Z InternetArchiveBot 56 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 22866 wikitext text/x-wiki {{Databox}} Mahamudu Bawumia de la Gaana gɔmena nalɛgera la tiŋasuka banki tuntuna kɛka, se'em n tum dɛna Gɔmena zuudaana podɔla kɛka  buyopɔi puan n de Ko'oro 7, 2017 yuunɛ la puan ta paɛ Ko'oro 7, 2025 yuunɛ la puan bo Gɔmena zuudaana Nana Akufo-Addo.<ref>{{Cite web|date=2017-01-07|title=Ghana’s New President, Vice President Peacefully Sworn In|url=https://www.ghanastar.com/stories/ghanas-new-president-vice-president-peacefully-sworn-in/|access-date=2025-06-30|website=GhanaStar|language=en-US}}</ref><ref>https://www.ghanastar.com/news/ghanas-new-president-vice-president-peacefully-sworn-in/</ref><ref>https://www.graphic.com.gh/news/general-news/bawumia-cuts-sod-for-ghana-armed-forces-inner-roads-construction.html</ref><ref>https://dailyguidenetwork.com/barracks-roads-reconstruction-begins/</ref><ref>https://www.graphic.com.gh/news/politics/akufo-addo-s-govt-has-track-record-for-fixing-problems-we-will-overcome-covid-challenges-bawumia.html</ref><ref>{{Cite web |url=https://www.peacefmonline.com/pages/local/news/202201/459347.php |title=Archive copy |access-date=2025-07-02 |archive-date=2022-12-14 |archive-url=https://web.archive.org/web/20221214062540/https://www.peacefmonline.com/pages/local/news/202201/459347.php |url-status=dead }}</ref><ref>{{Cite web |url=http://citifmonline.com/2016/12/11/samira-bawumia-laud-ghanaians-for-voting-npp/ |title=Archive copy |access-date=2025-07-02 |archive-date=2018-10-02 |archive-url=https://web.archive.org/web/20181002020132/http://citifmonline.com/2016/12/11/samira-bawumia-laud-ghanaians-for-voting-npp/ |url-status=dead }}</ref><ref>https://www.modernghana.com/news/178891/1/who-is-dr-mahamudu-bawumia.html</ref><ref>https://www.ghanaweb.com/person/Mahamudu-Bawumia-1188</ref><ref>https://ghanaceosummit.com/speaker/mahamudu-bawumia/</ref> Ka yuum kelum ze'ele mɛ dɛna Awɔbegɔ Paati Kuka zuudaana podɔla nalɛgera n de 2012 yuunɛ voteŋo katɛ la <ref>{{Cite web |url=https://theaccratimes.com/vice-president-bawumia-wins-npp-flagbearer-race-by-61/ |title=Archive copy |access-date=2025-06-30 |archive-date=2024-10-12 |archive-url=https://web.archive.org/web/20241012215629/https://theaccratimes.com/vice-president-bawumia-wins-npp-flagbearer-race-by-61/ |url-status=dead }}</ref>gee yuum kelum ze'ele dɛna mina  nini n nyɛ bii n de podɔla bo suseba n de 2012/2013 yuuma Kuka zuudaana voteŋo suseba, sɛka n yuum kɛlegum ba n yuum wi ti John Mahama n de mina n di mi'a n boi voteŋo la.<ref>https://ghananewsagency.org/politics/dr-bawumia-provides-evidence-at-supreme-court-hearing--59019</ref><ref>{{Cite web |url=http://m.peacefmonline.com/pages/politics/politics/201304/161525.php |title=Archive copy |access-date=2025-06-30 |archive-date=2020-02-02 |archive-url=https://web.archive.org/web/20200202105234/https://m.peacefmonline.com/pages/politics/politics/201304/161525.php |url-status=dead }}</ref><ref>https://www.modernghana.com/news/178891/who-is-dr-mahamudu-bawumia.html</ref> <ref>https://www.ghanaweb.com/person/Mahamudu-Bawumia-1188</ref> . Eŋa n yuum tari  la PhD n boi "economics" ze'ele Simon Fraser yunivɛsiti. == '''Pɔsega vom la sukuu yɛla''' == A de la Mampruŋa. Ba yuum dɔgɛ Bawimia la Tamale, Gaana Alhaji Mumuni Bawumia la Hajia Mariama Bawumia  n dɔgɛ e. Eŋa de pia la buyi zuo, ka sɔ dɔgebɔ puan n de pia la anii gee kelum dɛna buyi zuo ka ma dɔgebɔ puan n de kɔma anuu.<ref>https://web.archive.org/web/20210913155259/https://www.moc.gov.gh/he-alhaji-dr-mahamudu-bawumia</ref><ref>https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/people/person.php?ID=1188</ref><ref>{{Cite web |url=https://www.peacefmonline.com/pages/politics/politics/202210/475680.php |title=Archive copy |access-date=2025-06-30 |archive-date=2023-11-16 |archive-url=https://web.archive.org/web/20231116133232/https://www.peacefmonline.com/pages/politics/politics/202210/475680.php |url-status=dead }}</ref> Mahamudu Bawumia kiŋɛ ka sukuu LA Sakasaka piramiri Sukuu n boi Tamale <ref>https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/Bawumia-surprises-primary-school-teacher-who-transformed-his-life-954595</ref>gee yuum nyɛ yɔ'ɔ kiŋɛ Tamale Sɛkɛndiri Sukuu n de 1975 yuunɛ la puan. Ka n yuum ta ba'asɛ Tamalɛ Sɛkɛndiri Sukuu la pooren, ka yuum kiŋɛ la "United Kingdom", bilam ti ka ta zamesɛ banki tuuma nyaa nyɛ " Chartered Institute of Bankers Diploma ( ACIB). Ka yuum de la zuudaana n boi Gaana "united nations" sukuu kɔma tigere (GUNSA) n de 1981 yuunɛ la puan.Ka yuum nyɛ la wia deo degree ba tɛɛsi puan n boi "Economics" n boi Buckingham yunivɛsiti n de 1987 yuunɛ la paun. Ka yuum le nyɛ la master's degree  economics puan n boi Lincoln College, Oxford, gee yuum nyɛ ka PhD economics puan n boi Vancouver, British Columbia, Canada in de 1995 puan <ref>https://www.sfu.ca/sfunews/stories/2016/sfu-alumnus-to-serve-ghana-as-vice-president.html</ref>Ka zi'isi ti a yuum kɔ'ɔm mina kankaŋi de la "macroeconomics, international economics,  development economics la monetary policy". Ka tari gɔnsaasi zo'e zo'e. == '''A tuuma yɛla''' == {| class="wikitable" | |This section of a biography of a living person '''needs additional citations for verification'''. Please help by adding reliable sources. Contentious material about living persons that is unsourced or poorly sourced '''must be removed immediately''' from the article and its talk page, especially if potentially libelous. <small>''Find sources:'' "Mahamudu Bawumia" – news '''·''' newspapers '''·''' books '''·''' scholar '''·''' JSTOR</small> ''(January 2023) (<small>Learn how and when to remove this message</small>)'' |} Ze'ele 1988 yuunɛ la puan ta paɛ 1990 yuunɛ la puan, Bawumia yuum tuni mɛ dɛna pa'ala n boi ligeri yɛla "economics" la international ligeri tuuma n boi Emile Woolf Kɔlegi n de ligeri bisega n boi London, England. Ka yuum kelum tuna mɛ dɛna "intern" n boi viisegɔ weeleŋo  n de tiŋasuka ligeri yɛla n boi Washington, D.C. Bawumia yuum kelum tuna mɛ ze'ele bo nɛresɛba n ki'iri n boi African timmaalegɔ banki n boi Zimbabwe. <ref>https://live.worldbank.org/experts/mahamudu-bawumia</ref> 1996 yuunɛ la puan ta paɛ 2000 yuunɛ la puan, Bawumia yuum tum mɛ dɛna "professor of economics n boi Hankamer koosego sukuu n boi Baylor yunivɛsiti n boi Waco, Texas, USA, bilam ti ka to'e ka viisegɔ biilum bo'olum n de 1998. Ba yuum kaalɛ e pa'asɛ la " ani n de ani pa'asɛ America's pa'aleba" n de 1999. Ka yuum kelum dikɛ la gɔnɔ tuyi niɛ peelemi n de ligeri yɛla la tiŋa maalegɔ. <ref>https://live.worldbank.org/experts/mahamudu-bawumia</ref> Bawumia yuum lebe Gaana na la 2000 ti a tuna dɛna economist " n boi Gaana bankin. Ka isege saazuo ze'ele la economist bunkɛka  ta dɛna zuudaana n boi weeleŋo la puan gee pooren ti ka nyaa tuna dɛna podɔla kireki bo banki la Gɔmena. Zuudaana John Kufuor e yuum loe ka ti ka dɛna zuudaana n boi Gaana banki n de Siibenya'aŋa 2006 yuunɛ la puan. <ref>https://dailyguidenetwork.com/bawumia-thanks-president-kufuor-after-historic-flagbearership-race-victory/</ref> '''Gaana banki la puan, Bawumia''' . Yuum tum mɛ dɛna ligeri tuuma la ligeri ze'elego weeleŋo, ka yuum lagum pa'asɛ la tigere sɛka ti ba maalɛ gee biŋe ti ligeri sige tiŋa puti'ira tuuma bala n kɔ'ɔm kiŋɛ niŋa ta suŋɛ ligeri yɛla la ligeri yɛla tuntuneba kɔmatii n boi Gaana bankin. Ligeri sika maasegɔ tuuma wa yuum maasum ti ligeri sika wa sige tiŋa ze'ele la hali ta gaŋɛ 49% in de 2000 ta paara 10.2% 2007 bɔba sa. (Pa'alɛ ti gee ti kaam ligeri yuum ta iŋɛ pakerɛ n de 2007/2008) gee me yuum kelum gu'ura ligeri yɛla teeseŋo suŋa . Yuum pa'asɛ la tigere sɛka ti ba yuum biŋe ka n boi maalegɔ la tuŋa yɛla magesɛ wuu ba gu bii saam suŋerɛ mageseŋa yɛla la, la banki yɛla la yu'urɛ puan  ta paɛ de'eŋo kɛleŋerɛ. Dina yuum iŋɛ mɛ yɛsera la kirɛditi pa'asegɔ zo'e zo'e n boi n sɔi n miŋa weeleŋo ze'ele 12.5% GDP n de 2001 ta paɛ 28.5% GDP 2008 bɔba. . Gaarum Gaana banki duma yɛm la baŋerɛ sɔsega tigere duma gee yuum bɔna Gɔmena tigere sɛka n sɔseri la World banki la "International Monetary Fund" ze'ele 2001 sa doose la HIPC lq PRGF. kɔ'ɔm dɛna sɛla n ta'asɛ iŋɛ sɔsekuna wa puan, Gaana wuu 2007 yuum nyaŋɛ ba'asɛ ba miŋa ma'a n boi IMF suŋerɛ la. . Yuum tum mɛ wuu Gɔmena yɛm bii baŋerɛ sɔsega tigere n boi HIPC Paris tigera la Sɔsega ba'asegɔ beene bii ki'ileŋa. Gaana yuum ba'asɛ ka HIPC yɛla bii suŋerɛ suŋa suŋa  la sanɛ n ba'am pakɛ suŋa ta pɔra la $4 billion. . Yuum pa'asɛ la Gɔmena tigere  ti ba sɔsɛ "millennium Challenge Account Compact" la  US Gɔmena la. MCA la yuum lebese zo'e mɛ yelemɛŋerɛ tuuma, magesɛ wuu George Bus sore zuo. . Yuum dɛna la gɔbega yɛm bii baŋerɛ tigere n boi "deregulation" n boi Gaana petiroli weeleŋo. Ka n yuum de kuka zuudaana n boi ligeri da'a kɔmatii la, eŋa n yuum sum ti a mina sɔa bii fɔla ti ka wan zumesera "solemitiŋa ligeri da'a  la sanɛ US$750 miiliya, dina de la sugunnuurɛ bunaasi gaŋɛ basɛ ni. . Yuum pa'asɛ la tigere si'a n maalɛ gee tee tari siira suŋa suŋa na la. Dɔla la tuundina wa puan, tu yuum kɔ'ɔm bisɛ ti siiri la tari paŋa mɛ. Ligeri biŋere me yuum kɔ'ɔm kina biŋera mɛ n boi Gaana bankin n de ligeri maalegɔ sanɛ. . Yuum pa'asɛ la tigere sɛka e maali gee biŋera e-zwich pɛgera bibesi  bo banki duma woo, biŋere la pemesego kɔmpini la timbibesi banki duma, bɔ'ɔra " interoperability " kaara ligeri weeleŋo yima yima. . Eŋa e yuum de "deputy" Gɔmena n sɔi lagefɔ yɛla suŋa suŋa, yuum nyɛ sum n boi banki la puan. . Wuu Eŋa e yuum de deputy Gɔmena LA, Bawumia e yuum tum n boi Gaana banki duma zo'e zo'e, Gaana international banki (UK), Ghana Telecom, Revenue Agencies Governing Board, Social security and National Insurance Trust. Gi'i 2008 voteŋo la pooren, Bawumia yuum zagesɛ mɛ ti a dɛna "deputy" Gɔmena n boi Gaana banki la. == '''2008 loosego''' == Mahamudu Bawumia yuum de la Awɔbegɔ paati nɛra nalɛgera n de 2008 yuunɛ la puan voteŋo la, Nana Akufu-Addo.<ref>{{Cite web |url=https://starrfm.com.gh/2018/08/ten-years-of-politics-of-intellectualism-the-bawumia-journey-so-far/ |title=Archive copy |access-date=2025-06-30 |archive-date=2024-12-02 |archive-url=https://web.archive.org/web/20241202133140/https://starrfm.com.gh/2018/08/ten-years-of-politics-of-intellectualism-the-bawumia-journey-so-far/ |url-status=dead }}</ref> <ref>{{Cite web |url=https://www.myjoyonline.com/politics/2014/October-23rd/bawumia-confirmed-as-running-mate-to-akufo-addo.php |title=Archive copy |access-date=2025-06-30 |archive-date=2020-02-02 |archive-url=https://web.archive.org/web/20200202105214/https://www.myjoyonline.com/politics/2014/October-23rd/bawumia-confirmed-as-running-mate-to-akufo-addo.php |url-status=dead }}</ref> <ref>https://dailyguidenetwork.com/bawumia-reveals-nanas-secret/</ref> Ti Awɔbegɔ paati la yuum pa'asɛ ka tɔtɛ ka ka voteba la puan dikɛ ta makera la 2004 n boi saazuo tinsi sita la pɔɔsin, n boi wia voteŋo la pooren bii buyi voteŋo la puan.<ref>https://www.ghanaweb.com/person/Mahamudu-Bawumia-1188</ref> == '''2008-2011 loosego''' == Bawumia yuum tuni mɛ dɛna mina e sogeseri yɛla bii daaŋɔ n boi "economic commission of Africa" ze'ele Gunfuko ta paɛ Kilinkiiŋa 2009 yuunɛ la puan. Dawaleŋa ta paara Fɔɔ 2009 yuunɛ la puan tiŋasuka puan, ka yuum de la Mina n eeri kaara bɔ'ɔra suŋerɛ n boi British Columbia Liu tiŋasuka yunivɛsiti bo Global zamesegɔ la UBC zim tuuma puan.<ref>https://www.ghanaweb.com/person/Mahamudu-Bawumia-1188</ref> Fɔɔ 2009 puan, ba yuum loe ka mɛ ti ka dɛna podɔla bo international zo'ore tiŋasuka (IGC), viisegɔ weeleŋo bɔba e tɔkɛ la London ligeri la political science sukuu la Oxford yunivɛsiti sɛka n bo'ori ka'aŋɔ n boi ligeri zo'ore bo Gɔmena la tinsi'a n maali la, gee me kelum tuna mɛ dɛna IGC tigere nɛra bo Sierra Leone. Ka le tum mɛ dɛna ka'ana bo tiŋasuka banki e boi Sierra Leone n boi lagesegɔ asi'a n malum le lagena zi'isi bo banki la la ka ligeri yɛla tuuma.<ref>https://ghanaceosummit.com/speaker/mahamudu-bawumia/</ref> Fɔɔ 2009 la Fɔɔ 2010 yuunɛ la puan tiŋasuka puan, ka yuum de la Mina e de kiima n boi viisegɔ weeleŋo bo Africa ligeri zamesegɔ n boi ligeri weeleŋo, Oxford yunivɛsiti. Ko'oro 2011 yuunɛ la puan, ba yuum loe Bawumia mɛ ti a ze'ele bo ba kɔrumkɔrum la na'arɛ bo ba African maalegɔ  banki n boi Zimbabwe n de African timmaalegɔ banki. Ka yuum tum mɛ n boi tuunɛ wa puan gura ba e yuum ta le malum loe e ti ka dɛna zuudaana podɔla nalɛgera bo Nana Akufo-Addo  n de Awɔbegɔ paati bo Gaana 2012 yuunɛ la puan zuudaana voteŋo la.<ref>https://ghanaceosummit.com/speaker/mahamudu-bawumia/</ref> == '''2012 loosego''' == Ba yuum le malum loe Bawumia mɛ ti ka dɛna zuudaana podɔla nalɛgera bo Nana Akufo-Addo bo 2012 yuunɛ la voteŋo katɛ la n de Kilinkiiŋa 2012.<ref>https://www.newsghana.com.gh/nana-addo-chooses-running-mate-sets-to-shock-party-with-bawumia-tomorrow/</ref> Paati la di mi'isi la kugesi pia n boi Saazuo tiŋa bɔba ta pa'asɛ Yendi, Walewale, Yagaba-Kubore, Bunkputugu, Bimbilla, Chereponi, Kpandai, Tatale,-Sanguli, Tolon lq Zabzugu. Ba yuum le di mi'a mɛ n boi Nabdam la Talensi so'olum n boi Upper East tiŋa. Za'a waabi, Nana Akufo-Addo la Bawumia koŋe ba zuudaana voteŋo bo la John Dramani Mahama.<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Wikipedia:Citation_needed</ref> == '''2016 loosego''' == Nana Akufo-Addo e yuum loe Bawumia ti ka dɛna a podɔla n de 2016 yuunɛ la puan kuka zuudaana voteŋo la.<ref>https://www.graphic.com.gh/news/politics/akufo-addo-chooses-top-notch-bawumia-as-running-mate.html</ref><ref>{{Cite web |url=https://m.peacefmonline.com/pages/politics/politics/201610/295881.php |title=Archive copy |access-date=2025-06-30 |archive-date=2023-11-20 |archive-url=https://web.archive.org/web/20231120105616/https://m.peacefmonline.com/pages/politics/politics/201610/295881.php |url-status=dead }}</ref> == '''2024 Loosego''' == Azuma daarɛ, Siibedaa 16 2023 yuunɛ la puan, Bawumia yuum saŋɛ la ka loosego gɔŋɔ ti a ze'ele lɛgɛ n boi Awɔbegɔ paati kuka zuudaana  "primaries"<ref>https://3news.com/mammoth-crowd-escorts-bawumia-to-file-his-nomination/</ref> La n yuum pa'asɛ zuudaana "primaries la puan la, Bawumia la ta loe la pia zuo ba n yuum ta votum ti ba loose nɛreba banuu n wan ze'ele lɛgɛ na'am  la pooren bo ki'i loosego nalɛgera bo Awɔbegɔ paati n de 2024 voteŋo la.<ref>https://citinewsroom.com/2023/07/npp-flagbearer-balloting-held-ken-agyapong-picks-number-1-bawumia-10/</ref> Salurego 26 2023 puan, Bawumia yuum di mi'a bunkatɛ ba loosereba " Congress " Awɔbegɔ paati voteŋo la puan ti ba yuum nyɛ 68% gaŋɛ nalɛgereba bawai duma la pa'asegɔ la puan ta pa'asɛ paati la za'a tiŋa wa zuo loosereba "Congress"  ti ba votum bo ba nalɛgera la.<ref>https://citinewsroom.com/2023/08/bawumia-tops-npp-super-delegates-conference-ken-agyapong-qualifies-for-november-primaries/</ref> Ba yuum votum bo Bawumia ti a bɔna la ba niŋa n boi Awɔbegɔ paati la puan n de 2024 yuunɛ la puan voteŋo la dɛna ba paati la na'arɛ. Bawumia yuum di mi'a mɛ e boi Awɔbegɔ paati "primaries" la la 61.43% yɛsera voteŋo la za'a ti ba votum la puan, la yuum iŋɛ la Tigerɛ 4 2023 yuunɛ la puan n de so'olum duma 276 kɔ'ɔm yese tiŋa la za'a la paati la yizuo za'a, Asylum Down, Accra.<ref>https://www.graphic.com.gh/news/politics/bawumia-wins-npp-presidential-primary-with-61-43-of-total-valid-votes-cast.html</ref><ref>https://www.graphic.com.gh/news/general-news/npp-presidential-primary-live-updates-of-results.html</ref><ref>https://citinewsroom.com/2023/11/npp-presidential-primary-results-so-far/</ref> Atalaata daarɛ puan, Naakɛ'ɛsega 2024 yuunɛ la puan, Bawumia yuum niɛ la Dr. Matthew Opoku Prempeh  ti ka dɛna ka podɔla bo 2024 yuunɛ la puan votum katɛ la.<ref>https://www.myjoyonline.com/npp-unveils-opoku-prempeh-as-bawumias-running-mate-today/#google_vignette</ref><ref>https://citinewsroom.com/2024/07/napo-to-be-officially-outdoored-as-bawumias-running-mate-in-kumasi-today/</ref> <ref>https://www.myjoyonline.com/playback-npp-unveiled-opoku-prempeh-as-bawumias-running-mate/</ref><ref>https://www.adomonline.com/napo-finally-uneviled-as-npp-running-mate-video/</ref> Yele la yuum iŋɛ la Jubilee paki n boi Kumasi.<ref>https://bawumia.com/news/vice-president-bawumia-officially-unveils-running-mate/</ref><ref>https://3news.com/news/unveiling-of-napo-as-bawumias-running-mate-npp-supporters-throng-jubilee-park-in-kumasi/</ref> Sapɔɔlegɔ 8 2024 yuunɛ la puan, Bawumia yuum lui mɛ dee gee bo John Mahama n boi lasebaya ka ki'a zi'an.<ref>https://citinewsroom.com/2024/12/bawumia-concedes-defeat-congratulates-mahama/</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Mahamudu_Bawumia#cite_note-45</ref> == '''A miŋa vom yɛla''' == Bawumia yuum di la Samira Bawumia gee ti ba tara kɔma anaasi.<ref>https://ghanaceosummit.com/speaker/mahamudu-bawumia/</ref> Ka de mina e pa'asɛ Mabia (Mossi-Dagbon) nɛreba la puan, puta lɔgeyiŋɔ la Thomas  Sankara, Alhassane Ouattara, Haruna Iddrisu,  la basɛba. <ref>https://www.researchgate.net/publication/342391962</ref> Ka de la maalam.<ref>https://www.modernghana.com/news/1271502/bawumia-is-a-religious-prostitute-he-cannot-be.html</ref> Yaa Naa Mahamudu Bila e yuum sigɛ ka yu'urɛ Bawumia la, Dagbon tiŋa Naba mina e yuum tum bo ba ze'ele 1948 yuunɛ la puan ta paɛ 1953 yuunɛ la puan.<ref>{{Cite web |url=https://thecustodianghonline.com/2022/08/ya-naa-mahamadu-abdulai-named-me-after-him-bawumia/ |title=Archive copy |access-date=2025-06-30 |archive-date=2024-05-05 |archive-url=https://web.archive.org/web/20240505140637/https://thecustodianghonline.com/2022/08/ya-naa-mahamadu-abdulai-named-me-after-him-bawumia/ |url-status=dead }}</ref> Yu'urɛ Bawumia la vuurɛ de la "Ba wum ya" n boi Dagbanli la Gmampruli yetɔgum pɔɔsin. == '''Nɛreba suŋerɛ tuuma (Philanthropy)''' == Kuka zuudaana podɔla la kɔ'ɔm mina la tuuma yɛla buuri buuri. Fɔɔ 2020 yuunɛ la puan puan, ka yuum kɔ'ɔm maalɛ la yɔɔma masalaki bunkatɛ ti ba mɛa ka gee kelum maalɛ ka ti nɛresɛba e ze'ele Bono East bɔba ti ba kina pu'usera.<ref>https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/Bawumia-commissions-Utra-modern-Mosque-Complex-for-Prang-Muslim-Community-1082455</ref> Dr. Bawumia yuum pɔsɛ la Siibenya'aŋa yuum dina nuu puan yuum ta maalɛ hali sɔlesi e gani ɛka ayoobi bo Kumasi tiŋasuka masalaki.<ref>https://www.modernghana.com/news/1013572/bawumia-settles-56years-of-accumulated-debt-renov.html</ref> Sakutega 2021 yuunɛ la puan puan, Bawumia yuum zusɛ la GHS 1500 nambɔɔsi zo'e zo'e bo Psalm Adjeteyfio ti ka bisera ka yire la la ka lɔgerɔ.<ref>https://citinewsroom.com/2021/09/henry-quartey-pledges-ghs1500-monthly-stipend-to-psalm-adjeteyfio/</ref> Siibedaa 2022 yuunɛ la puan, Dr. Bawumia yuum bo la la lagefɔ n de GHS 20,000.00 bo taxi dɔleba mina n yuum tari lageri n de GHS 8,400 ti ka pi'e tari lebe ta bo ka duma.<ref>https://citinewsroom.com/2022/05/bawumia-gives-gh%c2%a220000-to-taxi-driver-who-returned-missing-gh%c2%a28400/</ref> Fɔɔ 2021 yuunɛ la puan, Dr. Bawumia yuum iŋɛ la ka yuumpinuu la ayoobi dɔgum daarɛ eŋa la Weija Keprosarium.<ref>https://www.gbcghanaonline.com/general/vice-president-dr-bawumia-celebrates-58th-birthday-with-inmates-of-weija-leprosarium/2021/</ref> Fɔɔ 2022 yuunɛ la puan puan, ka yuum de'em la ka dɔgum daarɛ la kinkolɔra tibegɔ ze'ele Weija Kinkolɔra tibeberiba <ref>https://www.gbcghanaonline.com/uncategorized/vice-president-dr-bawumia-marks-59th-birthday-at-home-with-cured-lepers/2022/</ref> gee ti Fɔɔ 2023, ka yuum de'em la ka yuumpiyoobi dɔgum daarɛ la kiibesi n boi Kumasi kɔma yire.<ref>https://www.classfmonline.com/news/general/Bawumia-celebrates-60th-birthday-with-orphans-at-Kumasi-Children-s-Home-46049</ref> == A '''tuuma yɛla asi'a''' == Tiŋa wa zuo alagesɛ taaba tuna bo timmaalegɛ suŋerɛ gɔnɔ puan, gee me kelum dɛna mina n pa'asɛ "Board of Directors" ( ze'ele 2017 yuunɛ la puan sa)<ref>http://www.data4sdgs.org/Board</ref> == A '''loosego tuuma yɛla (selected works)''' == * Monetary Policy And Financial Sector Reform In Africa: Ghana's Experience by Mahamudu Bawumia (31 August 2010). * "The Determination of Bank Interest Spreads in Ghana: An Empirical Analysis of Panel Data" with Martin Ofori and Franklin Belnye, September 2005. * "Developing a Composite Indicator of Economic Activity in Ghana", with Benjamin Amoah, Bank of Ghana Working Paper, February 2004. * "A Simple Vector Error Correction Forecasting Model for Ghana", with Joseph Atta-Mensah, Bank of Ghana Working Paper, August 2003. * "Monetary Growth, Inflation and Exchange Rate Policy in Ghana" Research Department, Bank of Ghana, Journal of the West African Monetary Institute, 2003. * "The Transmission Mechanism for Monetary Policy in Ghana", with Philip Abradu-Otoo, Bank of Ghana Policy Paper, August 2003. * "The Determinants of Exchange Rates in Ghana", with Zakari Mumuni. Bank of Ghana Working Paper. March 2003. * "The Feasibility of Monetary Union in West Africa". Mimeo. Economic Commission for Africa, November 2002. * "Comparative Institutional Features of Different Common Central Banks", West African Monetary Institute. Mimeo. February 2002. * "Designing an Exchange Rate Mechanism for the West African Monetary Zone", West African Monetary Institute. Mimeo. February 2002. * "Explaining African Economic Growth Performance: The Case of Ghana", with Ernest Aryeetey and A. Fosu. Paper prepared for the African Economic Research Consortium. April 2001. * "Assessing the effectiveness of Intervention on the Foreign Exchange Market in Ghana". Research Department, Bank of Ghana, February 2000. * "A Review of the Literature of the Impact of Financial Sector Liberalisation on the Poor", with Dr E.K.Y. Addison and Maxwell Opoku Afari, Research Department, Bank of Ghana, August 2000. * "Financial Markets in Africa. Issues and Challenges for Research," with Professor Ernest Aryeetey, ISSER. October 2000 AERC . * "Currency Substitution and Money Demand in Ghana: A Cointegration Analysis". Research Department, Bank of Ghana, November 2000. * "Why the Apparent Rush to Market Reform?" Journal of Economics, 1999. * "The Sequencing of Fiscal Reform during Structural Adjustment. Lessons from Ghana, Uganda, and Zimbabwe", Comparative Economic Studies, Vol. XXXVIII No.2/3 Summer-Fall 1996. * "A Closer Look at The Distributional Impact of Ghana’s Structural Adjustment Program (1983–1992). Journal of Modern African Studies. Vol.36 No.1, March 1998. * "Estimating the Aggregate Values of Human Capital in Sub- Saharan Africa", co-authored with Samuel A.Laryea. Review of Human Factor Studies. Vol. III No.1. June 1997. * "Africa, the Challenge of Development". Book Chapter in Stephen. Gardner's Comparative Economic Systems, Dryden 1999. == '''Iŋa n pɔsɛ tunsɛba (initiatives)''' == * Mobile Money Interoperability * National Identification System (Ghana Card) * National Health Insurance App * Digitisation of the National Lotteries Authority * Digitsed Procurement Platform for the Public Procurement Authority * Digitized motor insurance database * Ghana.Gov (Platform to allow MMDAs to offer digitized services to citizens from a single portal) * E-Pharmacy and Telehealth Services App * Electrical Buses official launch == '''Na'asegɔ duma (Scholarships and awards)''' == * 2007 — Fellow of the Chartered Institute of Bankers (FCIB). * 2000 — Who Is Who Among America's Teachers? – Baylor University. * 1999 — Young Researcher Award: Baylor University, Texas, USA. * 1995–1999 — President's Research Fellowship: Ph.D. Simon Fraser University. * 1991–1995 — 4 Graduate Fellowships: Ph.D. Simon Fraser University, Canada. * 1986 Sir Alan Peacock Prize. Best Economics Student, Department of Economics, University of Buckingham, United Kingdom. * June 2019, Dr. Bawumia was adjudged Digital Leader of the Year at the 9th Ghana Information Technology & Telecom Awards (GITTA) [[Buuri Buuri:nɛra]] == '''Viisegɔ lɔgerɔ (References)''' == 7hebgxlzximnoh50taiduocnklpw2vb Marcus Samuelsson 0 2654 22867 19596 2026-04-01T10:24:03Z InternetArchiveBot 56 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 22867 wikitext text/x-wiki {{Databox}} Marcus Samuelsson (ba dɔgɛ e la KassahunbTsegie; Amharic: ካሳሁን ፅጌ; Ko'oro 25, 1971) <ref name=":7" />de la [[Ethiopia]] ti ba dɔgɛ e, Swedish-American de'emdɛ'ɛna didugera, dia koosego zi'an la TV nɛreba. Eŋa e de didugera zuudaana e boi Red Rooster e boi Harlem, New York. == Pɔsega Vom la Sukuu == Ba yuum dɔgɛ Kassahun Joar Tsegie la Ethiopia. Ka sɔ, Tsegie, de la Ethiopia tiŋa Orthodox Tewahedo yinedeo kpɛ'ɛma. Ka ma yuum ki mɛ yɛsera la kɔsekɛka e yuum kɔ'ɔm sige, sankaŋa ti a yuum de la yuuma ata.<ref name=":6">https://www.nordicchoicehotels.com/Clarion/Clarion-Hotel-Arlanda-Airport-2012/Featured-amenities/Bar--Restaurant/</ref> Bii la e pugum pa'alɛ Samuelsson's e doose se'em la e boi Anthony Bourdain: Si'isi asi'a ka mi <ref name=":7" /> eŋa la ka kiima e de pugela, Fantaye,<ref name=":6" /> yuum welege la ba ma'a la ba yire duma la  yele la puan saŋa saw yuum de Ethiopia tiŋa zaberɛ la e yuum pɔsɛ  e de 1974. Pooren, Anne-Marie la Lennart Samuelsson, de yire maala la mina e biseri tingɔŋɔ wa zuo e dɔla taaba e yuum ta to'e ba suurɔ la sɔna, ba yuum ki'iri la Gothenburg, Sweden. Ba suurɔ la yu'ura yuum tee me dɛna Marcus la Linda Samuelsson. Ba yuum kelum tara tã ti ba kelum kiŋɛ ta to'e, Anna Samuelsson. Ka sɔdɔka, Tsegie sɔ sɛka e yuum tari kɔma asi'a banii pa'asɛ (didugera la suurɔ gito), kelum ki'ira la Ethiopia kudaa bii timpika sɛka ti ba yuum dɔgɛ Samuelsson la.<ref name=":6" /> Ka e yuum ta tara inkpeŋere la dia duka puan la yɛsera la ka ma buuri mayaaba e boi Sweden, Samuelsson yuum zamesɛ mɛ e boi Culinary weeleŋo e boi Goteborg (Gothenburg) zi'an ti ka isege ka biilemi. Ka yuum zamesɛ mɛ e boi Switzerland la Austria gee nyaa yuum wa'am United States e de 1994 yuum ta dɛna mina e zameseri e boi dia koosego zi'an. == Tuuma == Yuuma pisiyi la inaasi puan, Samuelsson yuum lebege la diduheraba kpɛ'ɛma e boi Aquavit gee la yuum ka yue pooren ti ka yuum ta dɛna bumbila paa e pɔsɛ ti ka to'e na'asegɔ Kara ata dia koosego bisega ze'ele New York la saŋa sa. <ref name=":6" />2003 puan, ba yuum sigɛ ka yu'urɛ la "didugera bunsunka": New York tiŋa puan" yɛsera James Beard pi'ileŋo. Yuundina nuu puan ti ka yuum pɔsɛ a buyi puan New York dia koosego, Riingo, bɔ'ɔra Japanese e tɔgeseri American diisi [[File:Samuelgoog.png|thumb|left|Marcus Samuelsson lecturing at [[Google]] in New York City (2007)]] Marcus Samuelsson yuum pa'ali mɛ e boi Google e boi New York tiŋa (2007). Ta pa'asɛ la ba e pugum mina e ti a de la tingɔŋɔ wa zuo didigera suŋa la, Samuelsson de la duka gɔŋɔ gɔngulesera la tila si'a e boi Solemiine la Swedish bayi la za'a. Ka 2006. African inkpeŋere duka gɔŋɔ diisi saaŋa suure to'e bo'olum " tiŋa wa za'a didugera sunka" ze'ele James Beard pi'ileŋo. Zamesegɔ zuto tuseto ti Samuelsson gulesɛ de la "Aquavit la Scandinavian diisi duka, End Smakresa (" A Journey of Flavour"), la sore zuo dia Samuelsson de la mi'ilena (professor) mina e biseri "international culinary science" e boi Umeå yunivɛsiti sukuu e de dia koosego zi'an la culinary yagebegɔ e boi Sweden.<ref name=":8" /> <ref name=":9" />Ka tari la TV zuo de'eŋo, Inner didugera, kaŋa ti ka ni dikɛ basɛ kusebego zuo e boi 2005  e boi niisum yire zi'an la de'eŋo kayima e nan yeti ka wa'am na de'em e de 2008, tiŋa puan diisi duka e boi Bet J (now centric). Ka yuum de la mina e pa'asɛ Spitkicer de'emdɛ'ɛneba e yuum lagesɛ e de 2000 duma te'elego puan sa, kaŋa e yuum tari paŋa hip-hop nyɛga. <ref name=":10" /> Ka duka la lagum mɛ la international dumanpa'asegɔ la buuri diisi duka ze'ele Sweden ta paɛ Japan la Africa.<ref name=":11" /> Tigerɛ 24, 2009 puan, Samuelsson yuum tuni mɛ dɛna saama didugera bo yia yu'uŋɔ dia duma la e boi Barack Obama yire/ zi'an. Yu'uŋɔ dia la e na'aseri India duma prime minisit Manmohn Singh yuum tuni mɛ e boi South Muurɔ sɛba e de filaawa ni yɛregɛ ga tiŋa la ti ba tara maalɛ yɛa la la gee me kelum dɛna zɛvuurɔ  zo'e zo'e tuntuna. Ba yuum ta yele Samuelsson ti a ŋmɛ gu'a la tinsi diisi lagum taaba dina e wan basɛ ti American diisi duka e nan yeti la iŋɛ e boi India. Ba e ta dikera zɛvuurɔ la tiisi wɔla zɛ'ɛta yipɛɛlega gaarin la, Samuelsson yuum ta pa'asɛ la "red tentil soup", nyubemto kiima, la "green curry prawns" pa'asɛ a diisi la puan.<ref name=":12" /><ref name=":13" /> Malema saama didugereba buuri ta pa'asɛ la yipɛɛlega didugereba bo yelese'ere e boi gana diyima ta pɔsɛ sansɛka ti ba pɔsɛ zsmesera Clinton tuuma la.<ref>http://www.huffingtonpost.com/2009/11/18/marcus-samuelsson-to-gues_n_362898.html</ref> Samuelsson de la ka'ana e boi dia duka zamesegɔ weeleŋo e boi New York City.<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Wikipedia:Citation_needed</ref> == Diisi koosego zi'isi == Sapɔɔlegɔ, 2010 puan, Samuelsson yia dia koosego zi'an, Red Rooster, yu'ugɛ e boi Harlem.<ref>https://www.nytimes.com/2010/09/08/dining/08rooster.html</ref> Kilinkiiŋa, 2011, Red Rooster yuum iŋɛ la ka ligeri lagesegɔ yu'uŋɔ dia bo "Democratic National Committee". Zuudaana Obama yuum kiŋɛ yu'uŋɔ dia de'eŋo la mɛ. Ti US$30,800-laaga woo zuo (zuna mɛ la US$1.5 million (zuna mɛ la $2 million e boi 2024).<ref name=":14" /> 2012 ba'asegɔ puan, Samuelsson ta pa'asɛ la Clarion saama yire (hotels), yuum dikɛ la ba diisi koosego zi'an niɛ peelumi ti ba yi'ira ka ti da'aŋa la teebule. Puti'irɛ la yia dia koosego yuum pɔsɛ yu'ugɛ mɛ e boi Clarion saama yire (hotels) Arlanda mɔtɔgesilega sika zi'an,<ref name=":15" /> gee *ze'ele 2013 ta paɛ 2014 ba yuum iti ka mɛ e boi Clarion saama yɛa (hotels) e boi Sweden la Norway.<ref name=":16" /> 2015 siɔ puan, Samuelsson yuum yu'ugɛ la a buyi puan Harlem diisi koosego zi'an, Streetbird Rotisserie, da'aŋa e kɔ'ɔm tara diisi e tari didugereba e tari nimpiilum kɔ'ɔm bisera la nua pooren nɛnkiima, la " décor playing tribute to hip-hop" e de Harlem buuri malema.<ref name=":14">https://www.nytimes.com/2015/04/01/dining/marcus-samuelssons-latest-venture-streetbird.html</ref> 2015 puan, Marcus yuum naɛ mɛ la Hamilton naba poyuah la Beach tigere ti ba yu'ugɛ Marcus dia koosego zi'an e boi Bermuda saama yire (hotel).<ref name=":7">https://www.forbes.com/sites/johnoseid/2017/06/01/hamilton-princess-in-bermuda-the-official-americas-cup-hotel-reveals-a-major-art-collection/#c969eae3ff07</ref> Dia koosego zi'an la yu'ugɛ mɛ la diisi saasi la "decor" e de Dawalega 2017.<ref name=":8">http://bernews.com/2017/03/marcus-to-re-open-with-a-new-look-and-menu/</ref>2016 pɔsega sa, Samuelsson yu'ugɛ la Marcus e boi MGM  National Harbor e boi Oxon zoore zuo (hill), Md. gee maalɛ deto-yɛla bo diisi la e boi saama yire (hotel) la puan. Tigerɛ 2017 puan, a yuum yu'ugɛ la a dia koosego zɛsaaŋa zi'an, Marcus B&P e boi Halsey sore zuo e boi Newark, New Jersay.<ref name=":9">http://www.nj.com/inside-jersey/index.ssf/2018/05/marcus_samuelsson_brings_his_food_empire_to_newark.html</ref><ref name=":10">https://www.usatoday.com/story/travel/experience/food-and-wine/2016/12/09/mgm-national-harbor-opens-marcus-samuelsson/95136962/</ref> Siɔ 2019 puan, Samuelsson yuum muulɛ mɛ ti a wan yu'ugɛ a Marcus e boi saŋa bunaasi saama yire (hotel) e boi Montreal. 2023 ba'asegɔ puan, Samuelsson yuum yu'ugɛ la a dia koosego zɛsaaŋa zi'an, "Metropolis", e boi " Perelman Performing Arts Center (PACNYC)" e boi tiŋa la tiŋanuurɛ New York City, lɛm la Ground Zero.<ref name=":11">https://ny.eater.com/2023/10/31/23940366/metropolis-opening-perelman-performing-arts-center</ref> == Miidia puan == Ba yuum mi Samuelsson mɛ e boi TV puan ta pa'asɛ la CNN puan, MSNBC's The Dylan Ratigan Show; a ni dɛna la gakera e boi Guy's Grocery de'eno, Top chef, Iron Chef USA, Iron Chef America, la "chopped making frequent" saana niira zina. Kurumi ka yuum ni ita la kamiŋa TV zuo de'eno, "The inner chef and Urban Cuisine". A yuum kelum le dɛna la gakera e boi TV one de'eŋo " My Momma Throws Down ".<ref name=":15">https://en.wikipedia.org/wiki/Wikipedia:Citation_needed</ref> 2010 tɛ'ɛlega puan, a yuum kɛleŋɛ mɛ la tiŋa wa zuo sɛba ti ba yu'ura yese nɛreba pisiyi la ayima didugereba e boi Bravo's TV yɛla didugereba zuo duma kɛ'ɛnduma. Samuelsson yuum di la mi'a e boi kɛleŋerɛ puan, di $115,000 bo UNICEF's pɔsega mua " the Tap Project ". 2011 puan, a yuum de la nalɛgera e boi de'eŋo bunaasi puan la e boi " The Next Iron didugereba kɛleŋerɛ  la didugereba bawai basɛba bo yɔ'ɔ la ti ba wan loe e boi "Iron Chef" gee niɛ saŋa woo e boi Iron Chef America. Ba yuum yese Samuelsson mɛ e boi de'eno bunuu puan, buyoobi puan ba'asegɔ puan.<ref name=":12">https://en.wikipedia.org/wiki/Wikipedia:Citation_needed</ref> Eŋa e yuum ta niɛ amiŋa   ti a de la didugera gakera la pooren e boi dia tuuma de'eŋo la puan, Samuelsson yuum kɛkeŋɛ mɛ di puan gee di mi'a e boi Chopped All Stars 2012: Judges Remix. A yuum to'e la bo'olum e de $50,000 yɛsera la eŋa e de nɛresuŋa la zuo, tuntuneba yɛsera dia duka yagebɔ de'eŋo.<ref name=":13">https://web.archive.org/web/20170110085758/http://www.foodbeat.com/food-shows/chopped-all-stars-2012-episode-4-judge-remix/</ref> Samuelsson de la saŋa woo saama gakera e boi diisi tuuma yɛla de'eŋo "Chopped, Chopped Junior, Beat Bobby Flay, Cooks vs. Cons, The Kitchen, and Stars Plates.<ref name=":16">https://en.wikipedia.org/wiki/Wikipedia:Citation_needed</ref> Siibenya'aŋa 28, 2012 puan, Samuelsson yuum iŋɛ mɛ e boi yiŋa viisegɔ puan e boi Fresh air yɛsera Terry Gross e boi NPR.<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Wikipedia:Citation_needed</ref> 2014 puan, ka yuum maalɛ ka ka debut ti ka dɛna gakera e boi saŋa buyi puan e boi American TV de'eno 'the Taste'<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Wikipedia:Citation_needed</ref> 2015 puan, ka yuum niɛ mɛ e boi episode of Anthony Bourdain: Zi'isi ka mi yɛsera Ethiopia e de nyu'ɔ daana e boi de'enkuna bisega.<ref name=":1">https://en.wikipedia.org/wiki/Wikipedia:Citation_needed</ref> Samuelsson yuum niɛ mɛ e boi Fɔɔ 8, 2016 puan e boi radio de'eŋo e de "wait wait.... Don't Tell Me!. Ka yuum le niɛ mɛ e boi Round Podcast ayima e de Siibenya'aŋa, 2017.<ref name=":2">https://en.wikipedia.org/wiki/Wikipedia:Citation_needed</ref> 2016 puan, Samuelsson yuum pɔsɛ ita la saŋa woo niirɛ duma e boi sinii duma ti BuzzFeed's maalɛ sinii masema duma buuri buuri zo'e zo'e  nyɛta diisi itegɔ gee me le kelum ita saama niirɛ e boi BuzzFeed's de'eŋo tanɛ (flagship) diisi de'eno zuna la ka siini gito e boi Red Rooster zɛsɛka ti ka nua nɛnkiima la yuum yese na dɛna ti de'em maala Steven Lim's  amiŋa."la san dɛna mi'a dia".<ref>https://www.youtube.com/watch?v=k7MafUNvuXs</ref><ref>https://www.youtube.com/watch?v=McCnAPldWFg</ref><ref>https://www.youtube.com/watch?v=M6XiFKB7j0w</ref> Salurego, 2018 puan, Samuelsson yuum lagesɛ mɛ suŋa suŋa laTasty yuum dɛna "executive chef-in-residence.<ref>https://www.youtube.com/watch?v=RFFjpOzpd8Q</ref> Siibedaa, 2017 puan, Marcus Samuelsson yuum niɛ mɛ e boi ki'i de'eŋo la e boi " Undercover Boss" ti ba ta ɛ gee suŋɛ sɛba e tari dia duma mi'ilum saasi la.<ref>https://www.cbs.com/shows/undercover_boss/news/1007118/chef-marcus-samuelsson-sets-off-on-a-mission-in-celebrity-undercover-boss/</ref>gt Samuelsson yuum niɛ amiŋa mɛ e boi 2018 sinii Scooby-Doo! la the Gourmet Ghost.<ref>https://www.imdb.com/title/tt8660492/</ref> Dawalega 22, 2019 puan,  Samuelsson yuum niɛ mɛ e boi didugera saazuo e boi Canada saŋa buyopɔi puan, de'eŋo bunaasi wuu gakerɛ saana bo Nordic sa'ssum duma de'eŋo (ingredients challenge)<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Wikipedia:Citation_needed</ref> Fɔɔ 13, 2020 puan, ba yuum dikɛ Samuelsson pa'alɛ mɛ ti a de la Global band ka'ana bo Bon Appétit.<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Wikipedia:Citation_needed</ref> Sapɔɔlegɔ 17, 2002 puan, Samuelsson yuum gakɛ la "The Great Eyewitness News" duka vo'osego <ref>https://en.wikipedia.org/wiki/MSN</ref> == No passport required == Naakɛ'ɛsega, 2018 puan, Samuelsson yuum ŋmɛregɛ mɛ sɔsega buyoobi puan ti ba yi'ira ka ti "No passport Required on PBS". Sɔsega la niɛ pa'alɛ mɛ gee gee kelum de'em la tiŋa la buuri malema la diisi ti ba nyɛ e boi United States. Samuelsson de la " the host and the executive producer" siyi la za'a e boi sɔsega la puan. <ref name=":1" /> 2019 puan, PBS yuum muulɛ mɛ ti ba wan le malum nyuɛ sɔsega ka buyi puan  buyoobi-de'eŋo saŋa.<ref name=":2" /> ==== Episodes ==== [edit source] {| class="wikitable" ! rowspan="2" |Series ! colspan="2" rowspan="2" |Episodes ! colspan="2" |Originally released |- !First released !Last released |- ! colspan="1" |1 | colspan="2" |6 | colspan="1" |10 July 2018 |14 August 2018 |- ! colspan="1" |2 | colspan="2" |6 | colspan="1" |13 December 2019 |17 February 2020 |} ===== Season 1 (2018) ===== [edit source] {| class="wikitable" !<abbr>No.</abbr> overall !<abbr>No.</abbr> in season !Title !Original release date !U.S. viewers (millions) |- ! rowspan="1" |1 |1 | rowspan="1" |"Detroit" |10 July 2018 |<small>N/A</small> |- | colspan="6" |Chef Marcus explores the Middle Eastern community of Detroit. |- ! rowspan="1" |2 |2 | rowspan="1" |"New Orleans" |1 July 2018 |<small>N/A</small> |- | colspan="6" |Chef Marcus discovers how Vietnamese residents have influenced the city in delicious ways. |- ! rowspan="1" |3 |3 | rowspan="1" |"Chicago" |24 July 2018 |<small>N/A</small> |- | colspan="6" |Marcus visits the city's Mexican community to learn about its heritage and cuisine. |- ! rowspan="1" |4 |4 | rowspan="1" |"Queens, NYC" |31 July 2018 |<small>N/A</small> |- | colspan="6" |Samuelsson goes inside the Indo-Guyanese community to explore its roots and cuisine. |- ! rowspan="1" |5 |5 | rowspan="1" |"Miami" |7 August 2018 |<small>N/A</small> |- | colspan="6" |Chef Marcus explores the cuisine, culture and history of the city's Haitian community. |- ! rowspan="1" |6 |6 | rowspan="1" |"D.C." |14 August 2018 |<small>N/A</small> |- | colspan="6" |Marcus Samuelsson dines, dances and dishes with the Ethiopian community in the nation's capital. |} ===== Season 2 (2019–20) ===== [edit source] {| class="wikitable" !<abbr>No.</abbr> overall !<abbr>No.</abbr> in season !Title  !Original release date  !U.S. viewers (millions) |- ! rowspan="1" |7 |1 | rowspan="1" |"Seattle" |13 December 2019 |<small>N/A</small> |- | colspan="6" |Chef Marcus explores the Filipino food and community in Seattle. |- ! rowspan="1" |8 |2 | rowspan="1" |"Los Angeles" |20 January 2020 |<small>N/A</small> |- | colspan="6" |He explores Armenian food and community in Los Angeles, the largest Armenian community in the world outside of Armenia. |- ! rowspan="1" |9 |3 | rowspan="1" |"Houston" |27 January 2020 |<small>N/A</small> |- | colspan="6" |Chef Marcus explores Nigerian food and community in Houston, Texas, the largest Nigerian community in the world outside of Nigeria. |- ! rowspan="1" |10 |4 | rowspan="1" |"Philadelphia" |3 February 2020 |<small>N/A</small> |- | colspan="6" |Marcus Samuelsson heads to Philadelphia, where he meets new friends and old, and learns more about the city’s Italian food scene |- ! rowspan="1" |11 |5 | rowspan="1" |"Las Vegas" |10 February 2020 |<small>N/A</small> |- | colspan="6" |Diverse Chinese food traditions in Las Vegas and chefs who are transforming their parents' cuisine. |- ! rowspan="1" |12 |6 | rowspan="1" |"Boston" |17 February 2020 |<small>N/A</small> |- | colspan="6" |The Brazilian, Portuguese, and Cape Verdean communities in Boston and the South Coast communities of Fall River and New Bedford are explored. |} == Gɔnɔ == Samuelsson yese la duka gɔnɔ New American teebule, Didugesaaŋa sunsure, Marcus Off-Duty,<ref>http://minnesota.publicradio.org/display/web/2013/07/05/mpr_news_presents</ref> la Red Rooster duka gɔŋɔ la.<ref name=":3">https://en.wikipedia.org/wiki/Wikipedia:Citation_needed</ref> 2012 puan, Samuelsson yuum yese mɛ ɛɛ, didugereba 'a memoir co-written" la lasebabɔ'ɔra Veronica Chambers yɛsera Samuelsson's pɔsega vom la a mua ti a lebege naba.<ref>http://www.randomhouse.com/book/160301/yes-chef-by-marcus-samuelsson-and-veronica-chambers</ref> Gɔŋɔ la nyɛ la bisega suŋa suŋa ti ba malum bisɛ ka gee di mi'a e boi James Beard Foundation bo'olum yɛsera ka e gulesegɔ la zaaleŋa yɛla e ta ŋwɔna la dia.<ref>http://eater.com/archives/2013/05/04/winners-2013-james-beard-foundation-book-broadcast-journalism-awards-1.php</ref> Ba e ta nyaŋɛ yeti ɛɛ la pooren, Samuelsson 2015 didugera la niɛ mɛ basɛ ti ka iŋɛ  daaŋɔ: "My perfectly Imperfect Life, aimed at young adults".<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Special:BookSources/9780385744003</ref> 2020 puan, Samuelsson yuum yese la " The Rise" duka gɔŋɔ e tari Osayi Endolyn, Yewande Komolafe, Tamie didugera, la Angie Mosier.<ref name=":4">https://en.wikipedia.org/wiki/Special:BookSources/978-0-316-48068-0</ref> Viisegɔ puan yɛsera gɔŋɔ la, Samuelsson tu' pa'alɛ gɔŋɔ la mɛ ti ka vuurɛ dɛna ti ka tɔrɛ putɛsabelɛ e boi diisi daami.<ref>https://www.foodandwine.com/lifestyle/marcus-samuelsson-the-rise-cookbook-interview-osayi-endolyn</ref> == Amiŋa Vom == Samuelsson di la "model gate" (Maya) Haile. Ba pɔgedire la yuum boi la Addis Ababa, Ethiopia.<ref>{{Cite web |url=http://www.marthastewartweddings.com/231335/destination-wedding-marcus-samuelsson-maya-haile-ethiopia/@center/272506/destination-weddings |title=Archive copy |access-date=2025-08-05 |archive-date=2014-10-25 |archive-url=https://web.archive.org/web/20141025221358/http://www.marthastewartweddings.com/231335/destination-wedding-marcus-samuelsson-maya-haile-ethiopia/@center/272506/destination-weddings |url-status=dead }}</ref> Ba yuum ki'iri la Harlem. <ref name=":0">https://web.archive.org/web/20091129093833/http://www.chefmarcussamuelsson.com/marcus_bio.html</ref><ref>https://www.nytimes.com/2010/02/21/fashion/21night.html</ref> Ba tari la bibudibela ayima, Zion Mandela, <ref>https://web.archive.org/web/20161115045329/http://people.com/babies/chef-marcus-samuelsson-son-zion-first-photo/</ref> la bipugela ,Grace Ethiopia. <ref>https://people.com/parents/marcus-samuelsson-and-wife-maya-welcome-second-baby-daughter-grace-ethiopia/</ref> Samuelsson me kelum le tara poyɔkiima;<ref name=":3" /> a suŋɛ ka mɛ yɛsera ligeri yɛla puan amaa a kalum po pa'asɛ a zo'ore bii a maalegɔ la puan.<ref>https://web.archive.org/web/20170424112739/http://www.nytimes.com/2012/06/27/books/yes-chef-by-marcus-samuelsson.html</ref> Samuelsson tum mɛ e boi "board" e boi City Harvest gee kelum tum dɛna bii kuka zuudaana ayima e boi kɛ'ɛnduma la tigera e boi tuuma puan dɔla la dia duka yɛla de'eno (C-CAP).<ref>https://web.archive.org/web/20180730234904/http://marcussamuelsson.com/about/philanthropy/</ref> A kelum le tara la UNICEF saama ga'aregɔ zi'an hali 2000 sa, gee iŋa la a pɔga e de nɛresɛba e biŋe "the Three Goats" tigere la.<ref>https://web.archive.org/web/20180730234904/http://marcussamuelsson.com/about/philanthropy/</ref> Samuelsson de la boole ŋmi'ira suŋa puan la nɛresɛka e po lagum suŋera Arsenal F.C la ayima. (London, England).<ref>https://www.bloomberg.com/news/articles/2016-07-11/chef-marcus-samuelson-on-how-soccer-is-like-cooking</ref> == Viisegɔ Lɔgerɔ == [[Buuri buuri:Nɛra]] <references /> == External links == * Official website * Townhouse Restaurant Group ** Red Rooster ** Aquavit * Biography, StarChefs.com {| class="wikitable mw-collapsible mw-collapsed" ! colspan="2" |Authority control databases |- ! | * * * * |- ! | * * * * * * |- ! | * |} Categories: * 1970 births * Living people * Swedish adoptees * Swedish television chefs * Swedish restaurateurs * American television chefs * Television chefs * Food Network chefs * American chefs * Ethiopian chefs * Academic staff of Umeå University * Swedish people of Ethiopian descent * Swedish emigrants to the United States * Top Chef winners * Participants in American reality television series * James Beard Foundation Award winners * Judges in American reality television series * American people of Ethiopian descent * 21st-century Swedish businesspeople * 21st-century African-American businesspeople * 21st-century Ethiopian people if2l5oaoaopeziax2gldahhphqd22mp Anii language 0 3397 22802 22517 2026-03-31T17:59:42Z Ayimbila90 28 Added reference 22802 wikitext text/x-wiki Anii de la Guan tɔgum (gee ti ba kelum yi'ira tɔgum ''Bassila'' ''bii Baseca,'' gee kelum mina tɔgum ti bo dɛna ''Oji-Ouji, Ouinji-Ouinji, Winji-Winji,'' ŋwana wa de la 'derogatory') Benin, central-eastern Togo la central eastern Gaana doose Makɔ-Makua bii Bakɔ-Bakua nɛreba duma n tɔgerɛ tɔgum wa. Bu lagum pa'asɛ "geographic group" Gaana la Togo Mountain tɔgum duma puansin (ti ba mina ba ti ba dɛna ''Togorestsprachen'' bii Togo Remnant tɔgum duma) n boi Kwa branch naɛ mɛ la Niger–Congo. Ba tari tɔgum duma anaasi yizuto Anii tiŋa puan, ni boi ba yima la ba sɛba puan, hali ta paɛ dama ti tɔgum la ba sɛba dagina "mutually intelligible".<ref>https://web.archive.org/web/20140907133049/http://www.sil.org/system/files/reapdata/13/34/91/133491110836865689817310295619835825249/silesr2009_009.pdf</ref> Ba yiŋa tiŋa ta'am yese la ba "variation", phonology puan (la ba tonology), lexicon, syntax, ta pa'asɛ ba semantics puan. Ba ninmu'urɛ yima yima ze'ele tiŋa tiŋa paara tiŋa yizuo kuyima puan, ŋwana kɔ'ɔm ita yesera ba yelebɛa yi'a puansin. Yu'urɛ "Anii" ba yuum loe bu May ŋmareŋa 1979 yuuni la puan, doose Anii nɛreba la puti'irɛ tiri dɛna yu'urɛ n wan ze'ele bo tɔgum la se'ere n sɔi la yudɛna ti Anii nɛreba la zo'e zo'e mina ti dɛna ba tɔgum. Ka de la interjection ti la vuure dɛna la ‘fu wum ya?’, bii ‘fu bukiya?’ Yukɛgesi la ba sɛba ni tari colonial bii derogatory connotations la yuuya ti ba ka le tara ba tɔgera, gee ba yembuna mɛ biire yɛla iŋa. == A Bɔŋa Zi'an (Classification) == Anii boi la Niger-Congo, Atlantic-Congo la Kwa tɔgum yizuo puan. Anii lagum pa'asɛ la Niger–Congo tɔgum yizuo la puan, tɔgum yizuo kãra la ayima Africa tiŋa wa puan. Yizuo kɔna wa puan, lagum pa'asɛ la Atlantic–Congo puan gee mɛ kelum tole nɛŋa ta pa'asɛ Kwa tɔgum duma tigera la puan. Tɔgum duma n boi Kwa tigera puan de la tɔgɛ sebo ti ba tɔgera West Africa tiŋa puan, ta pa'asɛ la Benin, Togo, Ghana, la Ivory Coast. Anii tɔti yelebɛa naaŋɔ la ba iteŋɔ mɛ Kwa tɔgum duma, naɛ la "vocabulary, phonology, la grammar" bɔba ba sɛba. == Tuusum == Anii nɛreba yizuto bii tigera zo'e mɛ paɛ wuu tinsi pia la banii bɔna Benin la Togo. Benin n tari Anii nɛreba zo'e, tara tinsi pia la banuu la 33,600 Anii tiŋa puan, gee ti Togo tara tinsi batã ti ba nɛreba dɛna 12,300 nɛreba ki'ira bini gee ti tinpĩgesi bɔna Oti la Ashanti region Gaana so'olum wa puan. Anii ta'am ka ze'ele Togo bii Benin gee nɛreba sakiya ti ba wa'an mɛ ki'ira, dɛna wuu ba ze'ele la Ghana la Togo tiŋasuka gee ti 19th century baŋɛ paɛ. Tɔgesebo ma'a n du bo de la Adele ti ba tɔgera bo border la bɔna. Tinsi sesi n lagum zo'e bɔna "relative isolation" gee mɛ tara ba mɛŋa yu'ura la ba mɛŋa tɔgum duma de la Anii. Tɔgum duma yuum taɛ mɛ bii du tɔgum la, magese wuu Anii tinsi n tari pi'ilum magesa n tari tɔgum buuri buuri n naɛ taaba bɔna tɔgum tigera la puan la yizuo woo puan. La yuum ka boi tari bala ta paɛ 1979 yuuni la puan la ''Sous-Commission National Anii'' ti ba yuum pɔsɛ yi'ira Anii tɔgum gee mɛ nyaa yuum tari yelebɛa bii tɔgum kɔ̃ɔsi wa'ana. Ti yizuo yuum saki to'e tɔgum la "orthography" 2012 yuuni la puan, ti ba nyaa yuum tara tuna, tɔgera gee tara pa'ala sukuu kɔma. ogonw58twhixdvuae8eqazd8qir5sjz 22803 22802 2026-03-31T18:01:00Z Ayimbila90 28 Added reference 22803 wikitext text/x-wiki Anii de la Guan tɔgum (gee ti ba kelum yi'ira tɔgum ''Bassila'' ''bii Baseca,'' gee kelum mina tɔgum ti bo dɛna ''Oji-Ouji, Ouinji-Ouinji, Winji-Winji,'' ŋwana wa de la 'derogatory') Benin, central-eastern Togo la central eastern Gaana doose Makɔ-Makua bii Bakɔ-Bakua nɛreba duma n tɔgerɛ tɔgum wa. Bu lagum pa'asɛ "geographic group" Gaana la Togo Mountain tɔgum duma puansin (ti ba mina ba ti ba dɛna ''Togorestsprachen'' bii Togo Remnant tɔgum duma) n boi Kwa branch naɛ mɛ la Niger–Congo. Ba tari tɔgum duma anaasi yizuto Anii tiŋa puan, ni boi ba yima la ba sɛba puan, hali ta paɛ dama ti tɔgum la ba sɛba dagina "mutually intelligible".<ref>https://web.archive.org/web/20140907133049/http://www.sil.org/system/files/reapdata/13/34/91/133491110836865689817310295619835825249/silesr2009_009.pdf</ref> Ba yiŋa tiŋa ta'am yese la ba "variation", phonology puan (la ba tonology), lexicon, syntax, ta pa'asɛ ba semantics puan. Ba ninmu'urɛ yima yima ze'ele tiŋa tiŋa paara tiŋa yizuo kuyima puan, ŋwana kɔ'ɔm ita yesera ba yelebɛa yi'a puansin. Yu'urɛ "Anii" ba yuum loe bu May ŋmareŋa 1979 yuuni la puan, doose Anii nɛreba la puti'irɛ tiri dɛna yu'urɛ n wan ze'ele bo tɔgum la<ref>https://revue-gugu.org/dist/ed00/gugu_ed00_p09_full.jpg</ref> se'ere n sɔi la yudɛna ti Anii nɛreba la zo'e zo'e mina ti dɛna ba tɔgum. Ka de la interjection ti la vuure dɛna la ‘fu wum ya?’, bii ‘fu bukiya?’ Yukɛgesi la ba sɛba ni tari colonial bii derogatory connotations la yuuya ti ba ka le tara ba tɔgera, gee ba yembuna mɛ biire yɛla iŋa. == A Bɔŋa Zi'an (Classification) == Anii boi la Niger-Congo, Atlantic-Congo la Kwa tɔgum yizuo puan. Anii lagum pa'asɛ la Niger–Congo tɔgum yizuo la puan, tɔgum yizuo kãra la ayima Africa tiŋa wa puan. Yizuo kɔna wa puan, lagum pa'asɛ la Atlantic–Congo puan gee mɛ kelum tole nɛŋa ta pa'asɛ Kwa tɔgum duma tigera la puan. Tɔgum duma n boi Kwa tigera puan de la tɔgɛ sebo ti ba tɔgera West Africa tiŋa puan, ta pa'asɛ la Benin, Togo, Ghana, la Ivory Coast. Anii tɔti yelebɛa naaŋɔ la ba iteŋɔ mɛ Kwa tɔgum duma, naɛ la "vocabulary, phonology, la grammar" bɔba ba sɛba. == Tuusum == Anii nɛreba yizuto bii tigera zo'e mɛ paɛ wuu tinsi pia la banii bɔna Benin la Togo. Benin n tari Anii nɛreba zo'e, tara tinsi pia la banuu la 33,600 Anii tiŋa puan, gee ti Togo tara tinsi batã ti ba nɛreba dɛna 12,300 nɛreba ki'ira bini gee ti tinpĩgesi bɔna Oti la Ashanti region Gaana so'olum wa puan. Anii ta'am ka ze'ele Togo bii Benin gee nɛreba sakiya ti ba wa'an mɛ ki'ira, dɛna wuu ba ze'ele la Ghana la Togo tiŋasuka gee ti 19th century baŋɛ paɛ. Tɔgesebo ma'a n du bo de la Adele ti ba tɔgera bo border la bɔna. Tinsi sesi n lagum zo'e bɔna "relative isolation" gee mɛ tara ba mɛŋa yu'ura la ba mɛŋa tɔgum duma de la Anii. Tɔgum duma yuum taɛ mɛ bii du tɔgum la, magese wuu Anii tinsi n tari pi'ilum magesa n tari tɔgum buuri buuri n naɛ taaba bɔna tɔgum tigera la puan la yizuo woo puan. La yuum ka boi tari bala ta paɛ 1979 yuuni la puan la ''Sous-Commission National Anii'' ti ba yuum pɔsɛ yi'ira Anii tɔgum gee mɛ nyaa yuum tari yelebɛa bii tɔgum kɔ̃ɔsi wa'ana. Ti yizuo yuum saki to'e tɔgum la "orthography" 2012 yuuni la puan, ti ba nyaa yuum tara tuna, tɔgera gee tara pa'ala sukuu kɔma. g10eadp6vver2tmvqwh8mf4gb1jp3cw 22804 22803 2026-03-31T18:01:56Z Ayimbila90 28 Added reference 22804 wikitext text/x-wiki Anii de la Guan tɔgum (gee ti ba kelum yi'ira tɔgum ''Bassila'' ''bii Baseca,'' gee kelum mina tɔgum ti bo dɛna ''Oji-Ouji, Ouinji-Ouinji, Winji-Winji,'' ŋwana wa de la 'derogatory') Benin, central-eastern Togo la central eastern Gaana doose Makɔ-Makua bii Bakɔ-Bakua nɛreba duma n tɔgerɛ tɔgum wa. Bu lagum pa'asɛ "geographic group" Gaana la Togo Mountain tɔgum duma puansin (ti ba mina ba ti ba dɛna ''Togorestsprachen'' bii Togo Remnant tɔgum duma) n boi Kwa branch naɛ mɛ la Niger–Congo. Ba tari tɔgum duma anaasi yizuto Anii tiŋa puan, ni boi ba yima la ba sɛba puan, hali ta paɛ dama ti tɔgum la ba sɛba dagina "mutually intelligible".<ref name=":0">https://web.archive.org/web/20140907133049/http://www.sil.org/system/files/reapdata/13/34/91/133491110836865689817310295619835825249/silesr2009_009.pdf</ref> Ba yiŋa tiŋa ta'am yese la ba "variation", phonology puan (la ba tonology), lexicon, syntax, ta pa'asɛ ba semantics puan. Ba ninmu'urɛ yima yima ze'ele tiŋa tiŋa paara tiŋa yizuo kuyima puan, ŋwana kɔ'ɔm ita yesera ba yelebɛa yi'a puansin. Yu'urɛ "Anii" ba yuum loe bu May ŋmareŋa 1979 yuuni la puan, doose Anii nɛreba la puti'irɛ tiri dɛna yu'urɛ n wan ze'ele bo tɔgum la<ref>https://revue-gugu.org/dist/ed00/gugu_ed00_p09_full.jpg</ref> se'ere n sɔi la yudɛna ti Anii nɛreba la zo'e zo'e mina ti dɛna ba tɔgum. Ka de la interjection ti la vuure dɛna la ‘fu wum ya?’, bii ‘fu bukiya?’ Yukɛgesi la ba sɛba ni tari colonial bii derogatory connotations la yuuya ti ba ka le tara ba tɔgera, gee ba yembuna mɛ biire yɛla iŋa.<ref name=":0" /> == A Bɔŋa Zi'an (Classification) == Anii boi la Niger-Congo, Atlantic-Congo la Kwa tɔgum yizuo puan. Anii lagum pa'asɛ la Niger–Congo tɔgum yizuo la puan, tɔgum yizuo kãra la ayima Africa tiŋa wa puan. Yizuo kɔna wa puan, lagum pa'asɛ la Atlantic–Congo puan gee mɛ kelum tole nɛŋa ta pa'asɛ Kwa tɔgum duma tigera la puan. Tɔgum duma n boi Kwa tigera puan de la tɔgɛ sebo ti ba tɔgera West Africa tiŋa puan, ta pa'asɛ la Benin, Togo, Ghana, la Ivory Coast. Anii tɔti yelebɛa naaŋɔ la ba iteŋɔ mɛ Kwa tɔgum duma, naɛ la "vocabulary, phonology, la grammar" bɔba ba sɛba. == Tuusum == Anii nɛreba yizuto bii tigera zo'e mɛ paɛ wuu tinsi pia la banii bɔna Benin la Togo. Benin n tari Anii nɛreba zo'e, tara tinsi pia la banuu la 33,600 Anii tiŋa puan, gee ti Togo tara tinsi batã ti ba nɛreba dɛna 12,300 nɛreba ki'ira bini gee ti tinpĩgesi bɔna Oti la Ashanti region Gaana so'olum wa puan. Anii ta'am ka ze'ele Togo bii Benin gee nɛreba sakiya ti ba wa'an mɛ ki'ira, dɛna wuu ba ze'ele la Ghana la Togo tiŋasuka gee ti 19th century baŋɛ paɛ. Tɔgesebo ma'a n du bo de la Adele ti ba tɔgera bo border la bɔna. Tinsi sesi n lagum zo'e bɔna "relative isolation" gee mɛ tara ba mɛŋa yu'ura la ba mɛŋa tɔgum duma de la Anii. Tɔgum duma yuum taɛ mɛ bii du tɔgum la, magese wuu Anii tinsi n tari pi'ilum magesa n tari tɔgum buuri buuri n naɛ taaba bɔna tɔgum tigera la puan la yizuo woo puan. La yuum ka boi tari bala ta paɛ 1979 yuuni la puan la ''Sous-Commission National Anii'' ti ba yuum pɔsɛ yi'ira Anii tɔgum gee mɛ nyaa yuum tari yelebɛa bii tɔgum kɔ̃ɔsi wa'ana. Ti yizuo yuum saki to'e tɔgum la "orthography" 2012 yuuni la puan, ti ba nyaa yuum tara tuna, tɔgera gee tara pa'ala sukuu kɔma. n6dz20gfzjz7gjkvp7w0csmjvse2kzu 22809 22804 2026-03-31T20:01:33Z Ayimbila90 28 Added reference 22809 wikitext text/x-wiki Anii de la Guan tɔgum (gee ti ba kelum yi'ira tɔgum ''Bassila'' ''bii Baseca,'' gee kelum mina tɔgum ti bo dɛna ''Oji-Ouji, Ouinji-Ouinji, Winji-Winji,'' ŋwana wa de la 'derogatory') Benin, central-eastern Togo la central eastern Gaana doose Makɔ-Makua bii Bakɔ-Bakua nɛreba duma n tɔgerɛ tɔgum wa. Bu lagum pa'asɛ "geographic group" Gaana la Togo Mountain tɔgum duma puansin (ti ba mina ba ti ba dɛna ''Togorestsprachen'' bii Togo Remnant tɔgum duma) n boi Kwa branch naɛ mɛ la Niger–Congo. Ba tari tɔgum duma anaasi yizuto Anii tiŋa puan, ni boi ba yima la ba sɛba puan, hali ta paɛ dama ti tɔgum la ba sɛba dagina "mutually intelligible".<ref name=":0">https://web.archive.org/web/20140907133049/http://www.sil.org/system/files/reapdata/13/34/91/133491110836865689817310295619835825249/silesr2009_009.pdf</ref> Ba yiŋa tiŋa ta'am yese la ba "variation", phonology puan (la ba tonology), lexicon, syntax, ta pa'asɛ ba semantics puan. Ba ninmu'urɛ yima yima ze'ele tiŋa tiŋa paara tiŋa yizuo kuyima puan, ŋwana kɔ'ɔm ita yesera ba yelebɛa yi'a puansin. Yu'urɛ "Anii" ba yuum loe bu May ŋmareŋa 1979 yuuni la puan, doose Anii nɛreba la puti'irɛ tiri dɛna yu'urɛ n wan ze'ele bo tɔgum la<ref>https://revue-gugu.org/dist/ed00/gugu_ed00_p09_full.jpg</ref> se'ere n sɔi la yudɛna ti Anii nɛreba la zo'e zo'e mina ti dɛna ba tɔgum. Ka de la interjection ti la vuure dɛna la ‘fu wum ya?’, bii ‘fu bukiya?’ Yukɛgesi la ba sɛba ni tari colonial bii derogatory connotations la yuuya ti ba ka le tara ba tɔgera, gee ba yembuna mɛ biire yɛla iŋa.<ref name=":0" /> == A Bɔŋa Zi'an (Classification) == Anii boi la Niger-Congo, Atlantic-Congo la Kwa tɔgum yizuo puan. Anii lagum pa'asɛ la Niger–Congo tɔgum yizuo la puan, tɔgum yizuo kãra la ayima Africa tiŋa wa puan. Yizuo kɔna wa puan, lagum pa'asɛ la Atlantic–Congo puan gee mɛ kelum tole nɛŋa ta pa'asɛ Kwa tɔgum duma tigera la puan.<ref>http://www.endangeredlanguages.com/lang/3809</ref> Tɔgum duma n boi Kwa tigera puan de la tɔgɛ sebo ti ba tɔgera West Africa tiŋa puan, ta pa'asɛ la Benin, Togo, Ghana, la Ivory Coast. Anii tɔti yelebɛa naaŋɔ la ba iteŋɔ mɛ Kwa tɔgum duma, naɛ la "vocabulary, phonology, la grammar" bɔba ba sɛba. == Tuusum == Anii nɛreba yizuto bii tigera zo'e mɛ paɛ wuu tinsi pia la banii bɔna Benin la Togo. Benin n tari Anii nɛreba zo'e, tara tinsi pia la banuu la 33,600 Anii tiŋa puan, gee ti Togo tara tinsi batã ti ba nɛreba dɛna 12,300 nɛreba ki'ira bini gee ti tinpĩgesi bɔna Oti la Ashanti region Gaana so'olum wa puan. Anii ta'am ka ze'ele Togo bii Benin gee nɛreba sakiya ti ba wa'an mɛ ki'ira, dɛna wuu ba ze'ele la Ghana la Togo tiŋasuka gee ti 19th century baŋɛ paɛ. Tɔgesebo ma'a n du bo de la Adele ti ba tɔgera bo border la bɔna. Tinsi sesi n lagum zo'e bɔna "relative isolation" gee mɛ tara ba mɛŋa yu'ura la ba mɛŋa tɔgum duma de la Anii. Tɔgum duma yuum taɛ mɛ bii du tɔgum la, magese wuu Anii tinsi n tari pi'ilum magesa n tari tɔgum buuri buuri n naɛ taaba bɔna tɔgum tigera la puan la yizuo woo puan. La yuum ka boi tari bala ta paɛ 1979 yuuni la puan la ''Sous-Commission National Anii'' ti ba yuum pɔsɛ yi'ira Anii tɔgum gee mɛ nyaa yuum tari yelebɛa bii tɔgum kɔ̃ɔsi wa'ana. Ti yizuo yuum saki to'e tɔgum la "orthography" 2012 yuuni la puan, ti ba nyaa yuum tara tuna, tɔgera gee tara pa'ala sukuu kɔma. hj8305o8phc1qn9rtuniyviae9lx5a0 22810 22809 2026-03-31T20:04:58Z Ayimbila90 28 Added reference 22810 wikitext text/x-wiki Anii de la Guan tɔgum (gee ti ba kelum yi'ira tɔgum ''Bassila'' ''bii Baseca,'' gee kelum mina tɔgum ti bo dɛna ''Oji-Ouji, Ouinji-Ouinji, Winji-Winji,'' ŋwana wa de la 'derogatory') Benin, central-eastern Togo la central eastern Gaana doose Makɔ-Makua bii Bakɔ-Bakua nɛreba duma n tɔgerɛ tɔgum wa. Bu lagum pa'asɛ "geographic group" Gaana la Togo Mountain tɔgum duma puansin (ti ba mina ba ti ba dɛna ''Togorestsprachen'' bii Togo Remnant tɔgum duma) n boi Kwa branch naɛ mɛ la Niger–Congo. Ba tari tɔgum duma anaasi yizuto Anii tiŋa puan, ni boi ba yima la ba sɛba puan, hali ta paɛ dama ti tɔgum la ba sɛba dagina "mutually intelligible".<ref name=":0">https://web.archive.org/web/20140907133049/http://www.sil.org/system/files/reapdata/13/34/91/133491110836865689817310295619835825249/silesr2009_009.pdf</ref> Ba yiŋa tiŋa ta'am yese la ba "variation", phonology puan (la ba tonology), lexicon, syntax, ta pa'asɛ ba semantics puan. Ba ninmu'urɛ yima yima ze'ele tiŋa tiŋa paara tiŋa yizuo kuyima puan, ŋwana kɔ'ɔm ita yesera ba yelebɛa yi'a puansin. Yu'urɛ "Anii" ba yuum loe bu May ŋmareŋa 1979 yuuni la puan, doose Anii nɛreba la puti'irɛ tiri dɛna yu'urɛ n wan ze'ele bo tɔgum la<ref>https://revue-gugu.org/dist/ed00/gugu_ed00_p09_full.jpg</ref> se'ere n sɔi la yudɛna ti Anii nɛreba la zo'e zo'e mina ti dɛna ba tɔgum. Ka de la interjection ti la vuure dɛna la ‘fu wum ya?’, bii ‘fu bukiya?’ Yukɛgesi la ba sɛba ni tari colonial bii derogatory connotations la yuuya ti ba ka le tara ba tɔgera, gee ba yembuna mɛ biire yɛla iŋa.<ref name=":0" /> == A Bɔŋa Zi'an (Classification) == Anii boi la Niger-Congo, Atlantic-Congo la Kwa tɔgum yizuo puan. Anii lagum pa'asɛ la Niger–Congo tɔgum yizuo la puan, tɔgum yizuo kãra la ayima Africa tiŋa wa puan. Yizuo kɔna wa puan, lagum pa'asɛ la Atlantic–Congo puan gee mɛ kelum tole nɛŋa ta pa'asɛ Kwa tɔgum duma tigera la puan.<ref>http://www.endangeredlanguages.com/lang/3809</ref> Tɔgum duma n boi Kwa tigera puan de la tɔgɛ sebo ti ba tɔgera West Africa tiŋa puan, ta pa'asɛ la Benin, Togo, Ghana, la Ivory Coast. Anii tɔti yelebɛa naaŋɔ la ba iteŋɔ mɛ Kwa tɔgum duma, naɛ la "vocabulary, phonology, la grammar" bɔba ba sɛba. == Tuusum == Anii nɛreba yizuto bii tigera zo'e mɛ paɛ wuu tinsi pia la banii bɔna Benin la Togo. Benin n tari Anii nɛreba zo'e, tara tinsi pia la banuu la 33,600 Anii tiŋa puan, gee ti Togo tara tinsi batã ti ba nɛreba dɛna 12,300 nɛreba ki'ira bini<ref name=":0" /> gee ti tinpĩgesi bɔna Oti la Ashanti region Gaana so'olum wa puan. Anii ta'am ka ze'ele Togo bii Benin gee nɛreba sakiya ti ba wa'an mɛ ki'ira, dɛna wuu ba ze'ele la Ghana la Togo tiŋasuka gee ti 19th century baŋɛ paɛ. Tɔgesebo ma'a n du bo de la Adele ti ba tɔgera bo border la bɔna. Tinsi sesi n lagum zo'e bɔna "relative isolation" gee mɛ tara ba mɛŋa yu'ura la ba mɛŋa tɔgum duma de la Anii. Tɔgum duma yuum taɛ mɛ bii du tɔgum la, magese wuu Anii tinsi n tari pi'ilum magesa n tari tɔgum buuri buuri n naɛ taaba bɔna tɔgum tigera la puan la yizuo woo puan. La yuum ka boi tari bala ta paɛ 1979 yuuni la puan la ''Sous-Commission National Anii'' ti ba yuum pɔsɛ yi'ira Anii tɔgum gee mɛ nyaa yuum tari yelebɛa bii tɔgum kɔ̃ɔsi wa'ana. Ti yizuo yuum saki to'e tɔgum la "orthography" 2012 yuuni la puan, ti ba nyaa yuum tara tuna, tɔgera gee tara pa'ala sukuu kɔma. 4w4s0obth4tnb5t4ul4zlgdbvt2eb7o 22812 22810 2026-03-31T20:08:12Z Ayimbila90 28 Added reference 22812 wikitext text/x-wiki Anii de la Guan tɔgum (gee ti ba kelum yi'ira tɔgum ''Bassila'' ''bii Baseca,'' gee kelum mina tɔgum ti bo dɛna ''Oji-Ouji, Ouinji-Ouinji, Winji-Winji,'' ŋwana wa de la 'derogatory') Benin, central-eastern Togo la central eastern Gaana doose Makɔ-Makua bii Bakɔ-Bakua nɛreba duma n tɔgerɛ tɔgum wa. Bu lagum pa'asɛ "geographic group" Gaana la Togo Mountain tɔgum duma puansin (ti ba mina ba ti ba dɛna ''Togorestsprachen'' bii Togo Remnant tɔgum duma) n boi Kwa branch naɛ mɛ la Niger–Congo. Ba tari tɔgum duma anaasi yizuto Anii tiŋa puan, ni boi ba yima la ba sɛba puan, hali ta paɛ dama ti tɔgum la ba sɛba dagina "mutually intelligible".<ref name=":0">https://web.archive.org/web/20140907133049/http://www.sil.org/system/files/reapdata/13/34/91/133491110836865689817310295619835825249/silesr2009_009.pdf</ref> Ba yiŋa tiŋa ta'am yese la ba "variation", phonology puan (la ba tonology), lexicon, syntax, ta pa'asɛ ba semantics puan. Ba ninmu'urɛ yima yima ze'ele tiŋa tiŋa paara tiŋa yizuo kuyima puan, ŋwana kɔ'ɔm ita yesera ba yelebɛa yi'a puansin. Yu'urɛ "Anii" ba yuum loe bu May ŋmareŋa 1979 yuuni la puan, doose Anii nɛreba la puti'irɛ tiri dɛna yu'urɛ n wan ze'ele bo tɔgum la<ref>https://revue-gugu.org/dist/ed00/gugu_ed00_p09_full.jpg</ref> se'ere n sɔi la yudɛna ti Anii nɛreba la zo'e zo'e mina ti dɛna ba tɔgum. Ka de la interjection ti la vuure dɛna la ‘fu wum ya?’, bii ‘fu bukiya?’ Yukɛgesi la ba sɛba ni tari colonial bii derogatory connotations la yuuya ti ba ka le tara ba tɔgera, gee ba yembuna mɛ biire yɛla iŋa.<ref name=":0" /> == A Bɔŋa Zi'an (Classification) == Anii boi la Niger-Congo, Atlantic-Congo la Kwa tɔgum yizuo puan. Anii lagum pa'asɛ la Niger–Congo tɔgum yizuo la puan, tɔgum yizuo kãra la ayima Africa tiŋa wa puan. Yizuo kɔna wa puan, lagum pa'asɛ la Atlantic–Congo puan gee mɛ kelum tole nɛŋa ta pa'asɛ Kwa tɔgum duma tigera la puan.<ref>http://www.endangeredlanguages.com/lang/3809</ref> Tɔgum duma n boi Kwa tigera puan de la tɔgɛ sebo ti ba tɔgera West Africa tiŋa puan, ta pa'asɛ la Benin, Togo, Ghana, la Ivory Coast. Anii tɔti yelebɛa naaŋɔ la ba iteŋɔ mɛ Kwa tɔgum duma, naɛ la "vocabulary, phonology, la grammar" bɔba ba sɛba. == Tuusum == Anii nɛreba yizuto bii tigera zo'e mɛ paɛ wuu tinsi pia la banii bɔna Benin la Togo. Benin n tari Anii nɛreba zo'e, tara tinsi pia la banuu la 33,600 Anii tiŋa puan, gee ti Togo tara tinsi batã ti ba nɛreba dɛna 12,300 nɛreba ki'ira bini<ref name=":0" /> gee ti tinpĩgesi bɔna Oti la Ashanti region Gaana so'olum wa puan. Anii ta'am ka ze'ele Togo bii Benin gee nɛreba sakiya ti ba wa'an mɛ ki'ira, dɛna wuu ba ze'ele la Ghana la Togo tiŋasuka gee ti 19th century baŋɛ paɛ.<ref>https://web.archive.org/web/20161011222735/https://deborahcmorton.files.wordpress.com/2012/06/the-dialects-of-anii.pdf</ref> Tɔgesebo ma'a n du bo de la Adele ti ba tɔgera bo border la bɔna. Tinsi sesi n lagum zo'e bɔna "relative isolation" gee mɛ tara ba mɛŋa yu'ura la ba mɛŋa tɔgum duma de la Anii. Tɔgum duma yuum taɛ mɛ bii du tɔgum la, magese wuu Anii tinsi n tari pi'ilum magesa n tari tɔgum buuri buuri n naɛ taaba bɔna tɔgum tigera la puan la yizuo woo puan. La yuum ka boi tari bala ta paɛ 1979 yuuni la puan la ''Sous-Commission National Anii'' ti ba yuum pɔsɛ yi'ira Anii tɔgum gee mɛ nyaa yuum tari yelebɛa bii tɔgum kɔ̃ɔsi wa'ana. Ti yizuo yuum saki to'e tɔgum la "orthography" 2012 yuuni la puan, ti ba nyaa yuum tara tuna, tɔgera gee tara pa'ala sukuu kɔma. j31zdp7dxur5m1jh7vxjkxvqt1eao51 22815 22812 2026-03-31T20:10:21Z Ayimbila90 28 N pa'asɛ la Pigere 22815 wikitext text/x-wiki Anii de la Guan tɔgum (gee ti ba kelum yi'ira tɔgum ''Bassila'' ''bii Baseca,'' gee kelum mina tɔgum ti bo dɛna ''Oji-Ouji, Ouinji-Ouinji, Winji-Winji,'' ŋwana wa de la 'derogatory') Benin, central-eastern Togo la central eastern Gaana doose Makɔ-Makua bii Bakɔ-Bakua nɛreba duma n tɔgerɛ tɔgum wa. Bu lagum pa'asɛ "geographic group" Gaana la Togo Mountain tɔgum duma puansin (ti ba mina ba ti ba dɛna ''Togorestsprachen'' bii Togo Remnant tɔgum duma) n boi Kwa branch naɛ mɛ la Niger–Congo. Ba tari tɔgum duma anaasi yizuto Anii tiŋa puan, ni boi ba yima la ba sɛba puan, hali ta paɛ dama ti tɔgum la ba sɛba dagina "mutually intelligible".<ref name=":0">https://web.archive.org/web/20140907133049/http://www.sil.org/system/files/reapdata/13/34/91/133491110836865689817310295619835825249/silesr2009_009.pdf</ref> Ba yiŋa tiŋa ta'am yese la ba "variation", phonology puan (la ba tonology), lexicon, syntax, ta pa'asɛ ba semantics puan. Ba ninmu'urɛ yima yima ze'ele tiŋa tiŋa paara tiŋa yizuo kuyima puan, ŋwana kɔ'ɔm ita yesera ba yelebɛa yi'a puansin. Yu'urɛ "Anii" ba yuum loe bu May ŋmareŋa 1979 yuuni la puan, doose Anii nɛreba la puti'irɛ tiri dɛna yu'urɛ n wan ze'ele bo tɔgum la<ref>https://revue-gugu.org/dist/ed00/gugu_ed00_p09_full.jpg</ref> se'ere n sɔi la yudɛna ti Anii nɛreba la zo'e zo'e mina ti dɛna ba tɔgum. Ka de la interjection ti la vuure dɛna la ‘fu wum ya?’, bii ‘fu bukiya?’ Yukɛgesi la ba sɛba ni tari colonial bii derogatory connotations la yuuya ti ba ka le tara ba tɔgera, gee ba yembuna mɛ biire yɛla iŋa.<ref name=":0" /> == A Bɔŋa Zi'an (Classification) == Anii boi la Niger-Congo, Atlantic-Congo la Kwa tɔgum yizuo puan. Anii lagum pa'asɛ la Niger–Congo tɔgum yizuo la puan, tɔgum yizuo kãra la ayima Africa tiŋa wa puan. Yizuo kɔna wa puan, lagum pa'asɛ la Atlantic–Congo puan gee mɛ kelum tole nɛŋa ta pa'asɛ Kwa tɔgum duma tigera la puan.<ref>http://www.endangeredlanguages.com/lang/3809</ref> Tɔgum duma n boi Kwa tigera puan de la tɔgɛ sebo ti ba tɔgera West Africa tiŋa puan, ta pa'asɛ la Benin, Togo, Ghana, la Ivory Coast. Anii tɔti yelebɛa naaŋɔ la ba iteŋɔ mɛ Kwa tɔgum duma, naɛ la "vocabulary, phonology, la grammar" bɔba ba sɛba. == Tuusum == Anii nɛreba yizuto bii tigera zo'e mɛ paɛ wuu tinsi pia la banii bɔna Benin la Togo. Benin n tari Anii nɛreba zo'e, tara tinsi pia la banuu la 33,600 Anii tiŋa puan, gee ti Togo tara tinsi batã ti ba nɛreba dɛna 12,300 nɛreba ki'ira bini<ref name=":0" /> gee ti tinpĩgesi bɔna Oti la Ashanti region Gaana so'olum wa puan. Anii ta'am ka ze'ele Togo bii Benin gee nɛreba sakiya ti ba wa'an mɛ ki'ira, dɛna wuu ba ze'ele la Ghana la Togo tiŋasuka gee ti 19th century baŋɛ paɛ.<ref>https://web.archive.org/web/20161011222735/https://deborahcmorton.files.wordpress.com/2012/06/the-dialects-of-anii.pdf</ref> Tɔgesebo ma'a n du bo de la Adele ti ba tɔgera bo border la bɔna. Tinsi sesi n lagum zo'e bɔna "relative isolation" gee mɛ tara ba mɛŋa yu'ura la ba mɛŋa tɔgum duma de la Anii. Tɔgum duma yuum taɛ mɛ bii du tɔgum la, magese wuu Anii tinsi n tari pi'ilum magesa n tari tɔgum buuri buuri n naɛ taaba bɔna tɔgum tigera la puan la yizuo woo puan. La yuum ka boi tari bala ta paɛ 1979 yuuni la puan la ''Sous-Commission National Anii'' ti ba yuum pɔsɛ yi'ira Anii tɔgum gee mɛ nyaa yuum tari yelebɛa bii tɔgum kɔ̃ɔsi wa'ana. Ti yizuo yuum saki to'e tɔgum la "orthography" 2012 yuuni la puan, ti ba nyaa yuum tara tuna, tɔgera gee tara pa'ala sukuu kɔma. == Viisegɔ Lɔgerɔ == pjnsfpytr4d553t164zlg6aui62jsbl 22818 22815 2026-03-31T20:12:37Z Ayimbila90 28 Added reference 22818 wikitext text/x-wiki Anii de la Guan tɔgum (gee ti ba kelum yi'ira tɔgum ''Bassila'' ''bii Baseca,'' gee kelum mina tɔgum ti bo dɛna ''Oji-Ouji, Ouinji-Ouinji, Winji-Winji,'' ŋwana wa de la 'derogatory') Benin, central-eastern Togo la central eastern Gaana doose Makɔ-Makua bii Bakɔ-Bakua nɛreba duma n tɔgerɛ tɔgum wa. Bu lagum pa'asɛ "geographic group" Gaana la Togo Mountain tɔgum duma puansin (ti ba mina ba ti ba dɛna ''Togorestsprachen'' bii Togo Remnant tɔgum duma) n boi Kwa branch naɛ mɛ la Niger–Congo. Ba tari tɔgum duma anaasi yizuto Anii tiŋa puan, ni boi ba yima la ba sɛba puan, hali ta paɛ dama ti tɔgum la ba sɛba dagina "mutually intelligible".<ref name=":0">https://web.archive.org/web/20140907133049/http://www.sil.org/system/files/reapdata/13/34/91/133491110836865689817310295619835825249/silesr2009_009.pdf</ref> Ba yiŋa tiŋa ta'am yese la ba "variation", phonology puan (la ba tonology), lexicon, syntax, ta pa'asɛ ba semantics puan. Ba ninmu'urɛ yima yima ze'ele tiŋa tiŋa paara tiŋa yizuo kuyima puan, ŋwana kɔ'ɔm ita yesera ba yelebɛa yi'a puansin. Yu'urɛ "Anii" ba yuum loe bu May ŋmareŋa 1979 yuuni la puan, doose Anii nɛreba la puti'irɛ tiri dɛna yu'urɛ n wan ze'ele bo tɔgum la<ref>https://revue-gugu.org/dist/ed00/gugu_ed00_p09_full.jpg</ref> se'ere n sɔi la yudɛna ti Anii nɛreba la zo'e zo'e mina ti dɛna ba tɔgum. Ka de la interjection ti la vuure dɛna la ‘fu wum ya?’, bii ‘fu bukiya?’ Yukɛgesi la ba sɛba ni tari colonial bii derogatory connotations la yuuya ti ba ka le tara ba tɔgera, gee ba yembuna mɛ biire yɛla iŋa.<ref name=":0" /> == A Bɔŋa Zi'an (Classification) == Anii boi la Niger-Congo, Atlantic-Congo la Kwa tɔgum yizuo puan. Anii lagum pa'asɛ la Niger–Congo tɔgum yizuo la puan, tɔgum yizuo kãra la ayima Africa tiŋa wa puan. Yizuo kɔna wa puan, lagum pa'asɛ la Atlantic–Congo puan gee mɛ kelum tole nɛŋa ta pa'asɛ Kwa tɔgum duma tigera la puan.<ref>http://www.endangeredlanguages.com/lang/3809</ref> Tɔgum duma n boi Kwa tigera puan de la tɔgɛ sebo ti ba tɔgera West Africa tiŋa puan, ta pa'asɛ la Benin, Togo, Ghana, la Ivory Coast. Anii tɔti yelebɛa naaŋɔ la ba iteŋɔ mɛ Kwa tɔgum duma, naɛ la "vocabulary, phonology, la grammar" bɔba ba sɛba. == Tuusum == Anii nɛreba yizuto bii tigera zo'e mɛ paɛ wuu tinsi pia la banii bɔna Benin la Togo. Benin n tari Anii nɛreba zo'e, tara tinsi pia la banuu la 33,600 Anii tiŋa puan, gee ti Togo tara tinsi batã ti ba nɛreba dɛna 12,300 nɛreba ki'ira bini<ref name=":0" /> gee ti tinpĩgesi bɔna Oti la Ashanti region Gaana so'olum wa puan. Anii ta'am ka ze'ele Togo bii Benin gee nɛreba sakiya ti ba wa'an mɛ ki'ira, dɛna wuu ba ze'ele la Ghana la Togo tiŋasuka gee ti 19th century baŋɛ paɛ.<ref>https://web.archive.org/web/20161011222735/https://deborahcmorton.files.wordpress.com/2012/06/the-dialects-of-anii.pdf</ref> Tɔgesebo ma'a n du bo de la Adele ti ba tɔgera bo border la bɔna.<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Anii_language#cite_note-6</ref> Tinsi sesi n lagum zo'e bɔna "relative isolation" gee mɛ tara ba mɛŋa yu'ura la ba mɛŋa tɔgum duma de la Anii. Tɔgum duma yuum taɛ mɛ bii du tɔgum la, magese wuu Anii tinsi n tari pi'ilum magesa n tari tɔgum buuri buuri n naɛ taaba bɔna tɔgum tigera la puan la yizuo woo puan. La yuum ka boi tari bala ta paɛ 1979 yuuni la puan la ''Sous-Commission National Anii'' ti ba yuum pɔsɛ yi'ira Anii tɔgum gee mɛ nyaa yuum tari yelebɛa bii tɔgum kɔ̃ɔsi wa'ana. Ti yizuo yuum saki to'e tɔgum la "orthography" 2012 yuuni la puan, ti ba nyaa yuum tara tuna, tɔgera gee tara pa'ala sukuu kɔma. == Viisegɔ Lɔgerɔ == r956qqx7tso44h223ph87h1u3egnkt3 22822 22818 2026-03-31T20:16:08Z Ayimbila90 28 Added reference 22822 wikitext text/x-wiki Anii de la Guan tɔgum (gee ti ba kelum yi'ira tɔgum ''Bassila'' ''bii Baseca,'' gee kelum mina tɔgum ti bo dɛna ''Oji-Ouji, Ouinji-Ouinji, Winji-Winji,'' ŋwana wa de la 'derogatory') Benin, central-eastern Togo la central eastern Gaana doose Makɔ-Makua bii Bakɔ-Bakua nɛreba duma n tɔgerɛ tɔgum wa. Bu lagum pa'asɛ "geographic group" Gaana la Togo Mountain tɔgum duma puansin (ti ba mina ba ti ba dɛna ''Togorestsprachen'' bii Togo Remnant tɔgum duma) n boi Kwa branch naɛ mɛ la Niger–Congo. Ba tari tɔgum duma anaasi yizuto Anii tiŋa puan, ni boi ba yima la ba sɛba puan, hali ta paɛ dama ti tɔgum la ba sɛba dagina "mutually intelligible".<ref name=":0">https://web.archive.org/web/20140907133049/http://www.sil.org/system/files/reapdata/13/34/91/133491110836865689817310295619835825249/silesr2009_009.pdf</ref> Ba yiŋa tiŋa ta'am yese la ba "variation", phonology puan (la ba tonology), lexicon, syntax, ta pa'asɛ ba semantics puan. Ba ninmu'urɛ yima yima ze'ele tiŋa tiŋa paara tiŋa yizuo kuyima puan, ŋwana kɔ'ɔm ita yesera ba yelebɛa yi'a puansin. Yu'urɛ "Anii" ba yuum loe bu May ŋmareŋa 1979 yuuni la puan, doose Anii nɛreba la puti'irɛ tiri dɛna yu'urɛ n wan ze'ele bo tɔgum la<ref>https://revue-gugu.org/dist/ed00/gugu_ed00_p09_full.jpg</ref> se'ere n sɔi la yudɛna ti Anii nɛreba la zo'e zo'e mina ti dɛna ba tɔgum. Ka de la interjection ti la vuure dɛna la ‘fu wum ya?’, bii ‘fu bukiya?’ Yukɛgesi la ba sɛba ni tari colonial bii derogatory connotations la yuuya ti ba ka le tara ba tɔgera, gee ba yembuna mɛ biire yɛla iŋa.<ref name=":0" /> == A Bɔŋa Zi'an (Classification) == Anii boi la Niger-Congo, Atlantic-Congo la Kwa tɔgum yizuo puan. Anii lagum pa'asɛ la Niger–Congo tɔgum yizuo la puan, tɔgum yizuo kãra la ayima Africa tiŋa wa puan. Yizuo kɔna wa puan, lagum pa'asɛ la Atlantic–Congo puan gee mɛ kelum tole nɛŋa ta pa'asɛ Kwa tɔgum duma tigera la puan.<ref>http://www.endangeredlanguages.com/lang/3809</ref> Tɔgum duma n boi Kwa tigera puan de la tɔgɛ sebo ti ba tɔgera West Africa tiŋa puan, ta pa'asɛ la Benin, Togo, Ghana, la Ivory Coast. Anii tɔti yelebɛa naaŋɔ la ba iteŋɔ mɛ Kwa tɔgum duma, naɛ la "vocabulary, phonology, la grammar" bɔba ba sɛba. == Tuusum == Anii nɛreba yizuto bii tigera zo'e mɛ paɛ wuu tinsi pia la banii bɔna Benin la Togo. Benin n tari Anii nɛreba zo'e, tara tinsi pia la banuu la 33,600 Anii tiŋa puan, gee ti Togo tara tinsi batã ti ba nɛreba dɛna 12,300 nɛreba ki'ira bini<ref name=":0" /> gee ti tinpĩgesi bɔna Oti la Ashanti region Gaana so'olum wa puan. Anii ta'am ka ze'ele Togo bii Benin gee nɛreba sakiya ti ba wa'an mɛ ki'ira, dɛna wuu ba ze'ele la Ghana la Togo tiŋasuka gee ti 19th century baŋɛ paɛ.<ref>https://web.archive.org/web/20161011222735/https://deborahcmorton.files.wordpress.com/2012/06/the-dialects-of-anii.pdf</ref> Tɔgesebo ma'a n du bo de la Adele ti ba tɔgera bo border la bɔna.<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Anii_language#cite_note-6</ref> Tinsi sesi n lagum zo'e bɔna "relative isolation" gee mɛ tara ba mɛŋa yu'ura la ba mɛŋa tɔgum duma de la Anii. Tɔgum duma yuum taɛ mɛ bii du tɔgum la, magese wuu Anii tinsi n tari pi'ilum magesa n tari tɔgum buuri buuri n naɛ taaba bɔna tɔgum tigera la puan la yizuo woo puan. La yuum ka boi tari bala ta paɛ 1979 yuuni la puan la ''Sous-Commission National Anii'' ti ba yuum pɔsɛ yi'ira Anii tɔgum gee mɛ nyaa yuum tari yelebɛa bii tɔgum kɔ̃ɔsi wa'ana.<ref>https://web.archive.org/web/20161011222735/https://deborahcmorton.files.wordpress.com/2012/06/the-dialects-of-anii.pdf</ref> Ti yizuo yuum saki to'e tɔgum la "orthography" 2012 yuuni la puan, ti ba nyaa yuum tara tuna, tɔgera gee tara pa'ala sukuu kɔma. == Viisegɔ Lɔgerɔ == nn37vawph9ecya7nz4x2rw30r0bwmfj 22823 22822 2026-03-31T20:25:13Z Ayimbila90 28 Added reference 22823 wikitext text/x-wiki Anii de la Guan tɔgum (gee ti ba kelum yi'ira tɔgum ''Bassila'' ''bii Baseca,'' gee kelum mina tɔgum ti bo dɛna ''Oji-Ouji, Ouinji-Ouinji, Winji-Winji,'' ŋwana wa de la 'derogatory') Benin, central-eastern Togo la central eastern Gaana doose Makɔ-Makua bii Bakɔ-Bakua nɛreba duma n tɔgerɛ tɔgum wa. Bu lagum pa'asɛ "geographic group" Gaana la Togo Mountain tɔgum duma puansin (ti ba mina ba ti ba dɛna ''Togorestsprachen'' bii Togo Remnant tɔgum duma) n boi Kwa branch naɛ mɛ la Niger–Congo. Ba tari tɔgum duma anaasi yizuto Anii tiŋa puan, ni boi ba yima la ba sɛba puan, hali ta paɛ dama ti tɔgum la ba sɛba dagina "mutually intelligible".<ref name=":0">https://web.archive.org/web/20140907133049/http://www.sil.org/system/files/reapdata/13/34/91/133491110836865689817310295619835825249/silesr2009_009.pdf</ref> Ba yiŋa tiŋa ta'am yese la ba "variation", phonology puan (la ba tonology), lexicon, syntax, ta pa'asɛ ba semantics puan. Ba ninmu'urɛ yima yima ze'ele tiŋa tiŋa paara tiŋa yizuo kuyima puan, ŋwana kɔ'ɔm ita yesera ba yelebɛa yi'a puansin. Yu'urɛ "Anii" ba yuum loe bu May ŋmareŋa 1979 yuuni la puan, doose Anii nɛreba la puti'irɛ tiri dɛna yu'urɛ n wan ze'ele bo tɔgum la<ref>https://revue-gugu.org/dist/ed00/gugu_ed00_p09_full.jpg</ref> se'ere n sɔi la yudɛna ti Anii nɛreba la zo'e zo'e mina ti dɛna ba tɔgum. Ka de la interjection ti la vuure dɛna la ‘fu wum ya?’, bii ‘fu bukiya?’ Yukɛgesi la ba sɛba ni tari colonial bii derogatory connotations la yuuya ti ba ka le tara ba tɔgera, gee ba yembuna mɛ biire yɛla iŋa.<ref name=":0" /> == A Bɔŋa Zi'an (Classification) == Anii boi la Niger-Congo, Atlantic-Congo la Kwa tɔgum yizuo puan. Anii lagum pa'asɛ la Niger–Congo tɔgum yizuo la puan, tɔgum yizuo kãra la ayima Africa tiŋa wa puan. Yizuo kɔna wa puan, lagum pa'asɛ la Atlantic–Congo puan gee mɛ kelum tole nɛŋa ta pa'asɛ Kwa tɔgum duma tigera la puan.<ref>http://www.endangeredlanguages.com/lang/3809</ref> Tɔgum duma n boi Kwa tigera puan de la tɔgɛ sebo ti ba tɔgera West Africa tiŋa puan, ta pa'asɛ la Benin, Togo, Ghana, la Ivory Coast. Anii tɔti yelebɛa naaŋɔ la ba iteŋɔ mɛ Kwa tɔgum duma, naɛ la "vocabulary, phonology, la grammar" bɔba ba sɛba. == Tuusum == Anii nɛreba yizuto bii tigera zo'e mɛ paɛ wuu tinsi pia la banii bɔna Benin la Togo. Benin n tari Anii nɛreba zo'e, tara tinsi pia la banuu la 33,600 Anii tiŋa puan, gee ti Togo tara tinsi batã ti ba nɛreba dɛna 12,300 nɛreba ki'ira bini<ref name=":0" /> gee ti tinpĩgesi bɔna Oti la Ashanti region Gaana so'olum wa puan. Anii ta'am ka ze'ele Togo bii Benin gee nɛreba sakiya ti ba wa'an mɛ ki'ira, dɛna wuu ba ze'ele la Ghana la Togo tiŋasuka gee ti 19th century baŋɛ paɛ.<ref name=":1">https://web.archive.org/web/20161011222735/https://deborahcmorton.files.wordpress.com/2012/06/the-dialects-of-anii.pdf</ref> Tɔgesebo ma'a n du bo de la Adele ti ba tɔgera bo border la bɔna.<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Anii_language#cite_note-6</ref> Tinsi sesi n lagum zo'e bɔna "relative isolation" gee mɛ tara ba mɛŋa yu'ura la ba mɛŋa tɔgum duma de la Anii. Tɔgum duma yuum taɛ mɛ bii du tɔgum la, magese wuu Anii tinsi n tari pi'ilum magesa n tari tɔgum buuri buuri n naɛ taaba bɔna tɔgum tigera la puan la yizuo woo puan. La yuum ka boi tari bala ta paɛ 1979 yuuni la puan la ''Sous-Commission National Anii'' ti ba yuum pɔsɛ yi'ira Anii tɔgum gee mɛ nyaa yuum tari yelebɛa bii tɔgum kɔ̃ɔsi wa'ana.<ref name=":1" /><ref>https://web.archive.org/web/20161011222735/https://deborahcmorton.files.wordpress.com/2012/06/the-dialects-of-anii.pdf</ref> Ti yizuo yuum saki to'e tɔgum la "orthography" 2012 yuuni la puan, ti ba nyaa yuum tara tuna, tɔgera gee tara pa'ala sukuu kɔma. == Viisegɔ Lɔgerɔ == hzb33ybg6c1siip0ukvtrgj9izu2z6c 22824 22823 2026-03-31T20:32:35Z Ayimbila90 28 Added content 22824 wikitext text/x-wiki Anii de la Guan tɔgum (gee ti ba kelum yi'ira tɔgum ''Bassila'' ''bii Baseca,'' gee kelum mina tɔgum ti bo dɛna ''Oji-Ouji, Ouinji-Ouinji, Winji-Winji,'' ŋwana wa de la 'derogatory') Benin, central-eastern Togo la central eastern Gaana doose Makɔ-Makua bii Bakɔ-Bakua nɛreba duma n tɔgerɛ tɔgum wa. Bu lagum pa'asɛ "geographic group" Gaana la Togo Mountain tɔgum duma puansin (ti ba mina ba ti ba dɛna ''Togorestsprachen'' bii Togo Remnant tɔgum duma) n boi Kwa branch naɛ mɛ la Niger–Congo. Ba tari tɔgum duma anaasi yizuto Anii tiŋa puan, ni boi ba yima la ba sɛba puan, hali ta paɛ dama ti tɔgum la ba sɛba dagina "mutually intelligible".<ref name=":0">https://web.archive.org/web/20140907133049/http://www.sil.org/system/files/reapdata/13/34/91/133491110836865689817310295619835825249/silesr2009_009.pdf</ref> Ba yiŋa tiŋa ta'am yese la ba "variation", phonology puan (la ba tonology), lexicon, syntax, ta pa'asɛ ba semantics puan. Ba ninmu'urɛ yima yima ze'ele tiŋa tiŋa paara tiŋa yizuo kuyima puan, ŋwana kɔ'ɔm ita yesera ba yelebɛa yi'a puansin. Yu'urɛ "Anii" ba yuum loe bu May ŋmareŋa 1979 yuuni la puan, doose Anii nɛreba la puti'irɛ tiri dɛna yu'urɛ n wan ze'ele bo tɔgum la<ref>https://revue-gugu.org/dist/ed00/gugu_ed00_p09_full.jpg</ref> se'ere n sɔi la yudɛna ti Anii nɛreba la zo'e zo'e mina ti dɛna ba tɔgum. Ka de la interjection ti la vuure dɛna la ‘fu wum ya?’, bii ‘fu bukiya?’ Yukɛgesi la ba sɛba ni tari colonial bii derogatory connotations la yuuya ti ba ka le tara ba tɔgera, gee ba yembuna mɛ biire yɛla iŋa.<ref name=":0" /> == A Bɔŋa Zi'an (Classification) == Anii boi la Niger-Congo, Atlantic-Congo la Kwa tɔgum yizuo puan. Anii lagum pa'asɛ la Niger–Congo tɔgum yizuo la puan, tɔgum yizuo kãra la ayima Africa tiŋa wa puan. Yizuo kɔna wa puan, lagum pa'asɛ la Atlantic–Congo puan gee mɛ kelum tole nɛŋa ta pa'asɛ Kwa tɔgum duma tigera la puan.<ref>http://www.endangeredlanguages.com/lang/3809</ref> Tɔgum duma n boi Kwa tigera puan de la tɔgɛ sebo ti ba tɔgera West Africa tiŋa puan, ta pa'asɛ la Benin, Togo, Ghana, la Ivory Coast. Anii tɔti yelebɛa naaŋɔ la ba iteŋɔ mɛ Kwa tɔgum duma, naɛ la "vocabulary, phonology, la grammar" bɔba ba sɛba. == Tuusum == Anii nɛreba yizuto bii tigera zo'e mɛ paɛ wuu tinsi pia la banii bɔna Benin la Togo. Benin n tari Anii nɛreba zo'e, tara tinsi pia la banuu la 33,600 Anii tiŋa puan, gee ti Togo tara tinsi batã ti ba nɛreba dɛna 12,300 nɛreba ki'ira bini<ref name=":0" /> gee ti tinpĩgesi bɔna Oti la Ashanti region Gaana so'olum wa puan. Anii ta'am ka ze'ele Togo bii Benin gee nɛreba sakiya ti ba wa'an mɛ ki'ira, dɛna wuu ba ze'ele la Ghana la Togo tiŋasuka gee ti 19th century baŋɛ paɛ.<ref name=":1">https://web.archive.org/web/20161011222735/https://deborahcmorton.files.wordpress.com/2012/06/the-dialects-of-anii.pdf</ref> Tɔgesebo ma'a n du bo de la Adele ti ba tɔgera bo border la bɔna.<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Anii_language#cite_note-6</ref> Tinsi sesi n lagum zo'e bɔna "relative isolation" gee mɛ tara ba mɛŋa yu'ura la ba mɛŋa tɔgum duma de la Anii. Tɔgum duma yuum taɛ mɛ bii du tɔgum la, magese wuu Anii tinsi n tari pi'ilum magesa n tari tɔgum buuri buuri n naɛ taaba bɔna tɔgum tigera la puan la yizuo woo puan. La yuum ka boi tari bala ta paɛ 1979 yuuni la puan la ''Sous-Commission National Anii'' ti ba yuum pɔsɛ yi'ira Anii tɔgum gee mɛ nyaa yuum tari yelebɛa bii tɔgum kɔ̃ɔsi wa'ana.<ref name=":1" /><ref>https://web.archive.org/web/20161011222735/https://deborahcmorton.files.wordpress.com/2012/06/the-dialects-of-anii.pdf</ref> Ti yizuo yuum saki to'e tɔgum la "orthography" 2012 yuuni la puan, ti ba nyaa yuum tara tuna, tɔgera gee tara pa'ala sukuu kɔma. === Dialects of villages === * Giseda (Bassila, Benin) - dialect sɛba n boi bini, yeleyele wuu tɔgesɛba bunkɔriba "adults" * Gifolanga (Guiguizo, Benin) * Frinyio ka gija (Frignion Village) * Gikodowaraja (Kodowari village) * Gipenesulja (Kemetou Penezoulou, Benin) * Gipenelanja (Penelan, Benin) * Naagayili ka gija (Nagayile village) * Gibodija (Bodi, Benin) * Gibayaakuja (Bayakou, Benin) * Gideenguja (Dengou village) * Ngmeelang ka gija (Agerendebou village) * Giborokoja (Mboroko, Benin) * Yaari ka gija (Yari, Benin) == Viisegɔ Lɔgerɔ == 242wrwqxugohcj1038orm05wknbfffm 22825 22824 2026-03-31T20:33:50Z Ayimbila90 28 N iŋɛ la teere fii 22825 wikitext text/x-wiki Anii de la Guan tɔgum (gee ti ba kelum yi'ira tɔgum ''Bassila'' ''bii Baseca,'' gee kelum mina tɔgum ti bo dɛna ''Oji-Ouji, Ouinji-Ouinji, Winji-Winji,'' ŋwana wa de la 'derogatory') Benin, central-eastern Togo la central eastern Gaana doose Makɔ-Makua bii Bakɔ-Bakua nɛreba duma n tɔgerɛ tɔgum wa. Bu lagum pa'asɛ "geographic group" Gaana la Togo Mountain tɔgum duma puansin (ti ba mina ba ti ba dɛna ''Togorestsprachen'' bii Togo Remnant tɔgum duma) n boi Kwa branch naɛ mɛ la Niger–Congo. Ba tari tɔgum duma anaasi yizuto Anii tiŋa puan, ni boi ba yima la ba sɛba puan, hali ta paɛ dama ti tɔgum la ba sɛba dagina "mutually intelligible".<ref name=":0">https://web.archive.org/web/20140907133049/http://www.sil.org/system/files/reapdata/13/34/91/133491110836865689817310295619835825249/silesr2009_009.pdf</ref> Ba yiŋa tiŋa ta'am yese la ba "variation", phonology puan (la ba tonology), lexicon, syntax, ta pa'asɛ ba semantics puan. Ba ninmu'urɛ yima yima ze'ele tiŋa tiŋa paara tiŋa yizuo kuyima puan, ŋwana kɔ'ɔm ita yesera ba yelebɛa yi'a puansin. Yu'urɛ "Anii" ba yuum loe bu May ŋmareŋa 1979 yuuni la puan, doose Anii nɛreba la puti'irɛ tiri dɛna yu'urɛ n wan ze'ele bo tɔgum la<ref>https://revue-gugu.org/dist/ed00/gugu_ed00_p09_full.jpg</ref> se'ere n sɔi la yudɛna ti Anii nɛreba la zo'e zo'e mina ti dɛna ba tɔgum. Ka de la interjection ti la vuure dɛna la ‘fu wum ya?’, bii ‘fu bukiya?’ Yukɛgesi la ba sɛba ni tari colonial bii derogatory connotations la yuuya ti ba ka le tara ba tɔgera, gee ba yembuna mɛ biire yɛla iŋa.<ref name=":0" /> == A Bɔŋa Zi'an (Classification) == Anii boi la Niger-Congo, Atlantic-Congo la Kwa tɔgum yizuo puan. Anii lagum pa'asɛ la Niger–Congo tɔgum yizuo la puan, tɔgum yizuo kãra la ayima Africa tiŋa wa puan. Yizuo kɔna wa puan, lagum pa'asɛ la Atlantic–Congo puan gee mɛ kelum tole nɛŋa ta pa'asɛ Kwa tɔgum duma tigera la puan.<ref>http://www.endangeredlanguages.com/lang/3809</ref> Tɔgum duma n boi Kwa tigera puan de la tɔgɛ sebo ti ba tɔgera West Africa tiŋa puan, ta pa'asɛ la Benin, Togo, Ghana, la Ivory Coast. Anii tɔti yelebɛa naaŋɔ la ba iteŋɔ mɛ Kwa tɔgum duma, naɛ la "vocabulary, phonology, la grammar" bɔba ba sɛba. == Tuusum == Anii nɛreba yizuto bii tigera zo'e mɛ paɛ wuu tinsi pia la banii bɔna Benin la Togo. Benin n tari Anii nɛreba zo'e, tara tinsi pia la banuu la 33,600 Anii tiŋa puan, gee ti Togo tara tinsi batã ti ba nɛreba dɛna 12,300 nɛreba ki'ira bini<ref name=":0" /> gee ti tinpĩgesi bɔna Oti la Ashanti region Gaana so'olum wa puan. Anii ta'am ka ze'ele Togo bii Benin gee nɛreba sakiya ti ba wa'an mɛ ki'ira, dɛna wuu ba ze'ele la Ghana la Togo tiŋasuka gee ti 19th century baŋɛ paɛ.<ref name=":1">https://web.archive.org/web/20161011222735/https://deborahcmorton.files.wordpress.com/2012/06/the-dialects-of-anii.pdf</ref> Tɔgesebo ma'a n du bo de la Adele ti ba tɔgera bo border la bɔna.<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Anii_language#cite_note-6</ref> Tinsi sesi n lagum zo'e bɔna "relative isolation" gee mɛ tara ba mɛŋa yu'ura la ba mɛŋa tɔgum duma de la Anii. Tɔgum duma yuum taɛ mɛ bii du tɔgum la, magese wuu Anii tinsi n tari pi'ilum magesa n tari tɔgum buuri buuri n naɛ taaba bɔna tɔgum tigera la puan la yizuo woo puan. La yuum ka boi tari bala ta paɛ 1979 yuuni la puan la ''Sous-Commission National Anii'' ti ba yuum pɔsɛ yi'ira Anii tɔgum gee mɛ nyaa yuum tari yelebɛa bii tɔgum kɔ̃ɔsi wa'ana.<ref name=":1" /><ref>https://web.archive.org/web/20161011222735/https://deborahcmorton.files.wordpress.com/2012/06/the-dialects-of-anii.pdf</ref> Ti yizuo yuum saki to'e tɔgum la "orthography" 2012 yuuni la puan, ti ba nyaa yuum tara tuna, tɔgera gee tara pa'ala sukuu kɔma. ==== Dialects of villages ==== * Giseda (Bassila, Benin) - dialect sɛba n boi bini, yeleyele wuu tɔgesɛba bunkɔriba "adults" * Gifolanga (Guiguizo, Benin) * Frinyio ka gija (Frignion Village) * Gikodowaraja (Kodowari village) * Gipenesulja (Kemetou Penezoulou, Benin) * Gipenelanja (Penelan, Benin) * Naagayili ka gija (Nagayile village) * Gibodija (Bodi, Benin) * Gibayaakuja (Bayakou, Benin) * Gideenguja (Dengou village) * Ngmeelang ka gija (Agerendebou village) * Giborokoja (Mboroko, Benin) * Yaari ka gija (Yari, Benin) == Viisegɔ Lɔgerɔ == 11sqmo9bgoj239hzbvf20pxp6flk7rq 22845 22825 2026-04-01T08:30:56Z InternetArchiveBot 56 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 22845 wikitext text/x-wiki Anii de la Guan tɔgum (gee ti ba kelum yi'ira tɔgum ''Bassila'' ''bii Baseca,'' gee kelum mina tɔgum ti bo dɛna ''Oji-Ouji, Ouinji-Ouinji, Winji-Winji,'' ŋwana wa de la 'derogatory') Benin, central-eastern Togo la central eastern Gaana doose Makɔ-Makua bii Bakɔ-Bakua nɛreba duma n tɔgerɛ tɔgum wa. Bu lagum pa'asɛ "geographic group" Gaana la Togo Mountain tɔgum duma puansin (ti ba mina ba ti ba dɛna ''Togorestsprachen'' bii Togo Remnant tɔgum duma) n boi Kwa branch naɛ mɛ la Niger–Congo. Ba tari tɔgum duma anaasi yizuto Anii tiŋa puan, ni boi ba yima la ba sɛba puan, hali ta paɛ dama ti tɔgum la ba sɛba dagina "mutually intelligible".<ref name=":0">https://web.archive.org/web/20140907133049/http://www.sil.org/system/files/reapdata/13/34/91/133491110836865689817310295619835825249/silesr2009_009.pdf</ref> Ba yiŋa tiŋa ta'am yese la ba "variation", phonology puan (la ba tonology), lexicon, syntax, ta pa'asɛ ba semantics puan. Ba ninmu'urɛ yima yima ze'ele tiŋa tiŋa paara tiŋa yizuo kuyima puan, ŋwana kɔ'ɔm ita yesera ba yelebɛa yi'a puansin. Yu'urɛ "Anii" ba yuum loe bu May ŋmareŋa 1979 yuuni la puan, doose Anii nɛreba la puti'irɛ tiri dɛna yu'urɛ n wan ze'ele bo tɔgum la<ref>https://revue-gugu.org/dist/ed00/gugu_ed00_p09_full.jpg</ref> se'ere n sɔi la yudɛna ti Anii nɛreba la zo'e zo'e mina ti dɛna ba tɔgum. Ka de la interjection ti la vuure dɛna la ‘fu wum ya?’, bii ‘fu bukiya?’ Yukɛgesi la ba sɛba ni tari colonial bii derogatory connotations la yuuya ti ba ka le tara ba tɔgera, gee ba yembuna mɛ biire yɛla iŋa.<ref name=":0" /> == A Bɔŋa Zi'an (Classification) == Anii boi la Niger-Congo, Atlantic-Congo la Kwa tɔgum yizuo puan. Anii lagum pa'asɛ la Niger–Congo tɔgum yizuo la puan, tɔgum yizuo kãra la ayima Africa tiŋa wa puan. Yizuo kɔna wa puan, lagum pa'asɛ la Atlantic–Congo puan gee mɛ kelum tole nɛŋa ta pa'asɛ Kwa tɔgum duma tigera la puan.<ref>{{Cite web |url=http://www.endangeredlanguages.com/lang/3809 |title=Archive copy |access-date=2026-03-31 |archive-date=2025-03-29 |archive-url=https://web.archive.org/web/20250329101556/https://www.endangeredlanguages.com/lang/3809 |url-status=dead }}</ref> Tɔgum duma n boi Kwa tigera puan de la tɔgɛ sebo ti ba tɔgera West Africa tiŋa puan, ta pa'asɛ la Benin, Togo, Ghana, la Ivory Coast. Anii tɔti yelebɛa naaŋɔ la ba iteŋɔ mɛ Kwa tɔgum duma, naɛ la "vocabulary, phonology, la grammar" bɔba ba sɛba. == Tuusum == Anii nɛreba yizuto bii tigera zo'e mɛ paɛ wuu tinsi pia la banii bɔna Benin la Togo. Benin n tari Anii nɛreba zo'e, tara tinsi pia la banuu la 33,600 Anii tiŋa puan, gee ti Togo tara tinsi batã ti ba nɛreba dɛna 12,300 nɛreba ki'ira bini<ref name=":0" /> gee ti tinpĩgesi bɔna Oti la Ashanti region Gaana so'olum wa puan. Anii ta'am ka ze'ele Togo bii Benin gee nɛreba sakiya ti ba wa'an mɛ ki'ira, dɛna wuu ba ze'ele la Ghana la Togo tiŋasuka gee ti 19th century baŋɛ paɛ.<ref name=":1">https://web.archive.org/web/20161011222735/https://deborahcmorton.files.wordpress.com/2012/06/the-dialects-of-anii.pdf</ref> Tɔgesebo ma'a n du bo de la Adele ti ba tɔgera bo border la bɔna.<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Anii_language#cite_note-6</ref> Tinsi sesi n lagum zo'e bɔna "relative isolation" gee mɛ tara ba mɛŋa yu'ura la ba mɛŋa tɔgum duma de la Anii. Tɔgum duma yuum taɛ mɛ bii du tɔgum la, magese wuu Anii tinsi n tari pi'ilum magesa n tari tɔgum buuri buuri n naɛ taaba bɔna tɔgum tigera la puan la yizuo woo puan. La yuum ka boi tari bala ta paɛ 1979 yuuni la puan la ''Sous-Commission National Anii'' ti ba yuum pɔsɛ yi'ira Anii tɔgum gee mɛ nyaa yuum tari yelebɛa bii tɔgum kɔ̃ɔsi wa'ana.<ref name=":1" /><ref>https://web.archive.org/web/20161011222735/https://deborahcmorton.files.wordpress.com/2012/06/the-dialects-of-anii.pdf</ref> Ti yizuo yuum saki to'e tɔgum la "orthography" 2012 yuuni la puan, ti ba nyaa yuum tara tuna, tɔgera gee tara pa'ala sukuu kɔma. ==== Dialects of villages ==== * Giseda (Bassila, Benin) - dialect sɛba n boi bini, yeleyele wuu tɔgesɛba bunkɔriba "adults" * Gifolanga (Guiguizo, Benin) * Frinyio ka gija (Frignion Village) * Gikodowaraja (Kodowari village) * Gipenesulja (Kemetou Penezoulou, Benin) * Gipenelanja (Penelan, Benin) * Naagayili ka gija (Nagayile village) * Gibodija (Bodi, Benin) * Gibayaakuja (Bayakou, Benin) * Gideenguja (Dengou village) * Ngmeelang ka gija (Agerendebou village) * Giborokoja (Mboroko, Benin) * Yaari ka gija (Yari, Benin) == Viisegɔ Lɔgerɔ == sguk2l2p4zet74cbnbya4xqbko2gtvw Afua Kuma 0 3401 22828 22104 2026-03-31T20:49:19Z Akoleko Atayinɛ 752 Demesego 22828 wikitext text/x-wiki Afua Kuma de theologian. Afua Kuma (1908–1987) yuum de la [[Gaana|Ghana]] wa theologian tɔgetɔgera == Biography == Ba yuum dɔgɛ Afua Kuma la Obo Kwahu n boi Eastern Region Gaana so'olum wa puan. A biine puan, a yuum suŋeri la dɔgereba kua la koosego yɛla gee yuum ka kiŋe sukuu. Gee a yuum zo'e kɔtɛ la Presbyterian yin-deo la puan, zi'an ti a sɔ yuum dɛna nɛŋa daana, pooren a yuum nyaa tee kina la Catholic Church gee yuum ta dike a mɛŋa pa'asɛ Pentecost yin-deo la puan.<ref>https://dacb.org/stories/ghana/afua-kuma/</ref> La ni yuum ka kige sukuu la za'a, a yuum mi a mɛŋa yetɔgum la ŋwana suŋa suŋa (Twi) gee nyaa yuum ta wa'ana mina "oral theology" a pu'usegu la a yuuma puan.<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kwame_Bediako</ref><ref>https://doi.org/10.1163%2F1568529054573415</ref> == Tuuma == Kuma, Afua (1981). Jesus of the Deep Forest. Asempa Publishers. <nowiki>ISBN 978-9964-78-046-3</nowiki>. == Viisegɔ Lɔgerɔ == 5t6ex9s31dyue6tcl10w58voobwdqvk Ahenkorah 0 3406 22796 22120 2026-03-31T16:40:47Z Ayamdoo Edward 2129 Bolded a text 22796 wikitext text/x-wiki == vom yɛla == Ba dɔgɛ '''Ahenkorah''' la Accra, [[Ghana]]. A sigɛ la Bryn Mawr College, bilam ti a daa lagum po pa'asɛ Bryn Mawr's African sukuu kɔma yuun yuuniba la puan . A daa ba'asɛ sukuu sɛka n de University of Ghana to'e la Bachelor of Arts-Psychology and Archaeology. A daa kelum dɛna la mina Sue na'arɛ biŋe tuusere n de ba zamesɛ Africa. ( The founder of Project Educate in Africa), ge kelum dɛna resident consultant and participant in the global fund for children and the European Union parliament. Ahenkorah daa kɔ'ɔm lagum dɛna tigere la ɛberɛ ge kelum pa'asɛ la Goldman Sachs Women's Summit. A tigere wa, Golden Baobab de la tigere n ka eeri nyuurɔ ge bu zuo waka yele de la ba sugera ti kɔma zamesegɔ tɔla nɛŋa nɛresabega tiŋa wa za'an. h295rnzzis8u0nv8evocqio64a5zg42 22826 22796 2026-03-31T20:46:54Z Amoramah 26 22826 wikitext text/x-wiki == vom yɛla == Ba dɔgɛ '''Ahenkorah''' la Accra, [[Ghana]]. A sigɛ la Bryn Mawr College, bilam ti a daa lagum po pa'asɛ Bryn Mawr's African sukuu kɔma yuun yuuniba la puan . A daa ba'asɛ sukuu sɛka n de University of Ghana to'e la Bachelor of Arts-Psychology and Archaeology. A daa kelum dɛna la mina Sue na'arɛ biŋe tuusere n de ba zamesɛ Africa. ( The founder of Project Educate in Africa), ge kelum dɛna resident consultant and participant in the global fund for children and the European Union parliament. Ahenkorah daa kɔ'ɔm lagum dɛna tigere la ɛberɛ ge kelum pa'asɛ la Goldman Sachs Women's Summit.A tigere wa, Golden Baobab de la tigere n ka eeri nyuurɔ ge bu zuo waka yele de la ba sugera ti kɔma zamesegɔ tɔla nɛŋa nɛresabega tiŋa wa za'an. 8bqunbpyr5st4dxut7b9zjzc0woj488 22827 22826 2026-03-31T20:47:52Z Amoramah 26 22827 wikitext text/x-wiki {{bio}} Ba dɔgɛ '''Ahenkorah''' la Accra, [[Ghana]]. A sigɛ la Bryn Mawr College, bilam ti a daa lagum po pa'asɛ Bryn Mawr's African sukuu kɔma yuun yuuniba la puan . A daa ba'asɛ sukuu sɛka n de University of Ghana to'e la Bachelor of Arts-Psychology and Archaeology. A daa kelum dɛna la mina Sue na'arɛ biŋe tuusere n de ba zamesɛ Africa. ( The founder of Project Educate in Africa), ge kelum dɛna resident consultant and participant in the global fund for children and the European Union parliament. Ahenkorah daa kɔ'ɔm lagum dɛna tigere la ɛberɛ ge kelum pa'asɛ la Goldman Sachs Women's Summit.A tigere wa, Golden Baobab de la tigere n ka eeri nyuurɔ ge bu zuo waka yele de la ba sugera ti kɔma zamesegɔ tɔla nɛŋa nɛresabega tiŋa wa za'an. rxf1xwdih31s1qhnlu8kxbpvv52o8bv Agbeko 0 3407 22801 22133 2026-03-31T17:47:57Z ~2026-20030-21 2224 Bolded a text 22801 wikitext text/x-wiki '''Joseph Agbeko''' (ba dɔgɛ e la 22 Kilinkiiŋa 1980) a tuuma de la kunkura ŋmi'a Gaana wa. A tabelɛ di la mi'a buyi puan dɛna "bantamweight" dunia za'a paŋadaana n gurɛ IBF kpe'eŋɔ la buyi, ze'ele 2007 la 2011. A kelum zalɛ "Commonwealth bantamweight" ze'ele 2004 ta paɛ 2006; la IBO "bantamweight" pke'eŋo la 2013 gee le kelum ze'ele "bantamweight" dunia pke'eŋo la 2013. Joseph Agbeko vom yɛla Yubo'ote King Kong Tiŋa [[Gaana]] Dɔgum dabesa 22 Kilinkiiŋa 1980 (yuuma 45) Accra, Gaana Woko 1.66m (5 ft 5 in) Tibesegɔ Bantamweight Zaba za'an 43 N nyaŋɛ zaba se'em 38 Sɛba ti a ka nŋagɛ 5 gw2t0t05mgbzdzrm9ggvt517ad8n5c6 Allowe Leo Kabah 0 3430 22808 22399 2026-03-31T19:56:53Z Akoleko Atayinɛ 752 Demesego 22808 wikitext text/x-wiki Kabah (ba dɔgɛ e la Siibedaa ŋmarega la puan dabesa pia la ayima daarɛ bɔna 1951 yuunɛ la puan). A de la Gaana nɛra gee dɛna nalɛgera. Dagi bala ma'a, a kelum dɛna la lɔya. Iŋa n yuum de mina n yuum ze'ele bo Chiana-Paga Constituency n boi Upper East Region n boi [[Gaana]] wa.[1] == Pɔsega vom la sukuu yɛla (Early life and education) == Allowe Leo Kabah de la mina ti ba dɔge e bɔna siibedaa ŋmarega la puan ka dabesa pia la ayima daarɛ bɔna1951 yuunɛ la puan bɔna  Paga n boi Upper East Region. A yuum zamesɛ to'e la digirii mi'ilum n de 'Bachelor of Arts in Psychology' la nalɛka mi'ilum ti ba yi'ira solemiine puan ti 'Political Science" ze'ele University of Ghana bɔna 1977 yuunɛ la puan. A yuum kelum kiŋɛ ta zamesɛ to'e  la digirii mi'ilum ti ba yi'ira ti 'Bachelor of Law (BL)' ze'ele Gaana lɔɔ sukuu la puan 'Ghana School of Law' (GSL) bɔna 2004 yuunɛ la puan.<ref name=":0">http://ghanamps.com/mps/details.php?id=62</ref> == A tuuma yɛla (Career) == Kabah  yuum tuni la lɔya tuuma. Iŋa n yuum de zuo daana bisera sɛla ti ba yuum yi'ira la solemiine puan ti "National Coordinator for the National Youth Employment Program(NYEP)".<ref name=":0" /> == Nalɛka yɛla (Politics) == Kabah yuum pa'asɛ la na'am yizuo sɛka ti ba yi'ira ti 'New Patriotic Party'. A yuum ze'ele bo la 'Chiana-Paga Constituency' n boi 'Upper East region' n boi Gaana. La yuum de la palimɛti bunuu la puan n de 'Fourth Republic of [[Gaana|Ghana]]'<ref name=":0" />. A gɔmena nalɛka pɔsɛ la 2008 yuunɛ la puan ti [[Gaana]] yuum ita Ba loosego la yuum nyɛ kalɛ tusa anii la kɔbesi sita la piseyi la bata (8,323) zɛ'ɛta kalɛ la za'a n yuum de  (27,839).  A yuum nyɛ la kalɛ piseyi la banii bɔna kɔbega puan n de  '29.9%'.<ref>{{Cite web |url=http://ghanaelections.peacefmonline.com/pages/2012/uppereast/170/index.php |title=Archive copy |access-date=2026-03-08 |archive-date=2020-07-11 |archive-url=https://web.archive.org/web/20200711214731/https://ghanaelections.peacefmonline.com/pages/2012/uppereast/170/index.php |url-status=dead }}</ref> Amaa, 2012 yuunɛ loosego la puan a yuum ka di gee Ama'asumtia paati  'National Democratic Congress (NDC)' n yuum di to a yu'urɛ yuum dɛna Abuga Pele.<ref>{{Cite web |url=http://ghanaelections.peacefmonline.com/pages/2012/uppereast/170/index.php |title=Archive copy |access-date=2026-03-08 |archive-date=2020-07-11 |archive-url=https://web.archive.org/web/20200711214731/https://ghanaelections.peacefmonline.com/pages/2012/uppereast/170/index.php |url-status=dead }}</ref> == A miŋa vom yɛla (Personal life) == A tari pɔga mɛ ti ba tara kɔma banaasi. A de la yimpu'usa bɔna 'Living Chapel International'.<ref name=":0" /> == Viisegɔ gɔnɔ (References) == <references /> ms8ynkbd7nry2bxpl2l1egw4yxc68vi Austin Akufo Gamey 0 3432 22846 22409 2026-04-01T08:36:05Z InternetArchiveBot 56 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 22846 wikitext text/x-wiki '''Austin Akufo Gamey''' (ba dɔgɛ e la  26 October 1949) de la Ghanaian Gɔmena yire nalɛger<ref name=":0">https://adrdaily.com/austin-akufo-gamey-a-legend-in-adr-professional-practice/</ref>a la ‘labor dispute resolution expert and consultant'. A di na’am kuka la sugumnuurɛ buyi suɛ North Tongu constituency n boi Volta region Gaana tiŋa puan siŋɛ palemɛnti, ze’ele 1992 ta paɛ 2001. Jerry John Rawlings n yuum de Gaana zuo daana se’em ma’a la, ti a yuum loe e ti a dɛna min n digesi nɛreba tuuma de bisa ba yɔɔri yele la podɔla ministry of employment and labor relations. A de la labor tuntuna la Alternative Dispute Resolution (ADR) practitioner in Ghana.<ref name=":1">https://en.wikipedia.org/wiki/Austin_Akufo_Gamey#cite_ref-:0_1-2</ref><ref>https://www.myjoyonline.com/mediation-group-make-gamey-consultant/</ref><ref>{{Cite web |url=https://www.cedidollar.com/leave-is-lost-when-you-dont-take-it-nothing-like-accumulated-leave-exists-austin-gamey/ |title=Archive copy |access-date=2026-03-09 |archive-date=2024-06-11 |archive-url=https://web.archive.org/web/20240611194252/https://www.cedidollar.com/leave-is-lost-when-you-dont-take-it-nothing-like-accumulated-leave-exists-austin-gamey/ |url-status=dead }}</ref><ref>https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/republic/ndc_ministers.php</ref><ref name=":2">https://cihrmghana.org/austin-gamey/</ref> == Early life and education == Ba daa dɔgɛ Gamey la 26 October 1949, bɔna Volo, tinbila n bo Salem hood of North Tongu n boi Volta region so’olum, Gaana tiŋa puan. A dɔgereba daa de la Emmanuel T.T. Avorvuttor la Madam Lucia Aya Avorvuttor, ba za’a daa de la kaareba de kɔɔsera fifi pa’asa ba kɔa la puan. Austin Gamey yu’urɛ daa de la  Augustine Akufo Gameduabao dee ti pooren ti ba nyaa kɔ’ɔm ŋmaɛ e gi’i ti Austin Akufo Gamey. Ba daa kɔ’ɔm wi'ira Gamey la Akufo n daa pɔsɛ zɔ’ɔra ba tiŋa la puan la. A pa’asɛla a dɔgereba kɔma banuu zuo.<ref name=":1" /><ref name=":2" /> A pɔsɛ a sukuu la Evangelical Presbyterian kɔmbibuulegɔ sukuu la puan primary  de nyaa daa tukɛ tole ba tiŋa la sukuu n de ‘Local Authority middle' sukuu n boi volo tinbila n boi North Tongu. Ba yuum saalum ba West African Examination Council (WAEC) setifiketi duma la basɛ. Ba yuum saalum ba gurebisɛ la basɛ la, Gamey yuum siŋɛ la Ashaiman tiŋa n boi Ankara so’olum Greater Accra 1967 yuunɛ la puan, 1968 yuunɛ la puan ti a tee siŋɛ Tema tiŋa puan. A yuum dikɛ amiŋa pa’asɛ la inkemeseko (sports) yɛla puan, inkemeseko yɛla wa n yuum suŋɛ e ti a nyɛ yɔ’ɔ kɛ Akodzo kɔnbikura sukuu n boi Tema tiŋa puan, la me yuum de la a sukuu kɛka la zuo daana Mr McCarthy n yuum lagum suŋɛ e.<ref name=":2" /> 1968 yuunɛ la puan, Gamey yuum paasɛ a gurebisɛ la mɛ to’e setifiketi. Dee n yuum boi Akodzo sukuu la puan la, inkemesego yɛla wa iŋa, ba yuum wi‘iri e la "Akodzo Miler." Ze’ele 1970 yuunɛ la puan ta paɛ 1971 yuunɛ la puan, A daa le siŋɛ la Adabraka tiŋa puan n kelum bɔna Ankara so’olum ta tuna fifi yɔɔra a sukuu fiisi n boi Ankara Polytechnic sukuu la puan n nyaa tee dɛna Accra Technical University.<ref name=":2" /> 1976 yuunɛ la puan, A yuum zamesɛ la ‘Advanced Industrial Relations' n boi Fourah Bay College n boi Sierra Leone tiŋa puan.<ref name=":0" /> A me yuum kelum zamesɛ la ‘Industrial relations and labor standards' n boi ‘Institute of labor studies', Geneva la Turin Center. 1997 yuunɛ la puan ta paɛ 1998 yuunɛ la puan, A yuum le zamesɛ la ‘International labor relations and conflict resolution’ bɔna Yunivɛseti duma n boi United States of America la Canada. A ne kelum kumesɛ amiŋa yɛsera Mediation la ‘interest based negotiation la FMCS bɔna Washington. Pooren, 1996 yuunɛ la puan, a yuum zamesɛ to’e ‘Preventive la Professional Coaching in Mediation from Mediation Training Institute International' n boi Kansas city United States of America.<ref name=":0" /> Ze’ele 1997 yuunɛ la puan ta paɛ 1999 yuunɛ la paun, a yuum le zamesɛ la ‘labor management Japan Institute of Labor' sukuu n boi Japan tiŋa puan.<ref name=":2" /> == Career == A yuum de la ‘industrial relations officer of maritime and dockworkers union', Tema tiŋa puan, pɔsɛ 1985 yuunɛ la puan ta paɛ 1986 yuunɛ la puan. Ze’ele 1987 yuunɛ la puan ta paɛ 1992 yuunɛ la puan,a daa de la zuo daana (executive manager) bɔna ‘industrial relations la communications,communication', Mankoadze Fisheries, Tema tiŋa puan. A daa le dɛdɛna la kuka zuo daana (president) bɔna ‘Institute of Human Resource and Management PPractitioner', Gaana tiŋa puan, pɔsɛ 1998 yuunɛ la puan ta paɛ 2003 yuunɛ la puan. Ze’ele 2004 yuunɛ la puan ta paɛ 2006 yuunɛ la puan, a daa de la kuka zuo daana mina n tum taregɛ dee nyaa vɔ'ɔsa (Presidential Commissioner on pensions). 2002 yuunɛ la puan ti a yuum biŋe Gamey la Gamey ‘Academy of Mediation' a me daa de la zuo daana (chief executive officer). A tigere wa daa tuni la Alternative Dispute Resolution consultancy la kɔmesegɔzi'an trainning (training firms). 24 August 2007 yuunɛ la puan, ti ba yuum Loe e ti a ddɛna'Executive consultant' bo PULSE Africa Incorporated in Canada. == Politics == 1992 yuunɛ la puan, ti ba yuum di’e loe e ti a dɛna nɛremina n wan suɛ North Tongu duma na'arɛ siŋɛ palemɛnti. A yuum suɛ la North Tongu so’olum siŋɛ wia zi’irego la buyi zi’irego bɔna Gaana palemɛnti a naɛ taaba zi’irego bunaasi zuo. A yuum di a na’am kuka la 7 January 1997 doose la Gaana tiŋa za’a loosego malema bɔna 1996 yuunɛ la puan 1996 Ghanaian general elections ti a yuum di mi’a de dee Patience Ami Ameku, mina n yuum ka ze’ele bo paati paati la, la Alexander Avor mina n yuum ze’ele bo Convention People's Party. A yuum nyɛ la 54.10% yese nɛresɛba n yuum di'e ba nu'usi kãlɛ n yuum de 43,639 de ti a taaba la ayima yuum nyɛ 24.00% yese la nɛreba 19,388 n yuum di’e ba nu’usi bo e la dee ti a yima la me yuum nyɛ 1.90% ti la doose la nɛresɛba n me yuum di’iise ba nu’usi bo e la kãlɛ n me yuum de 1,554 la, doose ba yu'urɛ la n gã zuo se'em la. A yuum di kuka wa la nuurɛ buyi zuo, doose la saŋa sɛka ti Rawlings yuum dɛna Gaana kuka zuo daana la Rawlings government. A yuum sige kuka wa zuo la 6 January 2001, Mina n yuum tee suɛ a kuka la dee la Joe Gidisu. Ba yuum loe e ti a dɛna la mina digesi Gaana nɛreba tuuma la ba yɔɔri yɛla la podɔla Ministry of employment and labor relations pɔsɛ 1995 yuunɛ la puan ta paɛ 2001 yuunɛ la puan. A me yuum kelum dɛna la palemɛnti tigere kayima zuo daana, ti ba bisera palemɛnti duma tuuma yɛla ze’ele 1993 yuunɛ la puan ta paɛ 1996 yuunɛ la puan. 1997 yuunɛ la puan ta paɛ 1999 yuunɛ la puan, a yuum le dɛna la zuo daana bo tigesɛka n yuum malum maalɛ Gaana tuntuneba yɔɔri yɛla (Codified Labor Bill for Ghana). 2020 yuunɛ la puan, A yuum ka sakɛ bo Gaana za’a kuka zuo daana n de Nana Addo Dankwa Akuffo Addos' n yuum bo yɔ’ɔ ti mina n biseri tuntuneba ligeri tuuma yɛla (Auditor general), Daniel Yaw Dumelevo ti a ta vo'ose dabesa 123 ti a lagesɛ biŋe la. Dee ti a a daa vo'ose dabesa ayoopɔi ma'a, n kɔ'ɔm pɔsɛ tuuma  2017 yuunɛ puan la. Gamey daa yele ŋwana doose la Gaana wara Constitution of Ghana  n ka bo sore ti nɛra lagesɛ a tuuma vo’osego dabesa biŋe. A daa kãalɛ la: “Section 31 Gaana wara la yeti fu ka sore ti fu naɛ la nɛra sɔsɛ ti a basɛ a tuuma vo’osego dabesa la de tuna,  sɛla n sɔi la, la nari ti nɛra la siŋɛ ta vo’ose dee nyaa ta’am lem tuuma. Yɔ'ɔ ka boi bo nɛra ti  a lagesɛ a vo'osego dabesa biŋe. Ti ŋwana wa Pa’alɛ ti Auditor General, miŋa n zagesɛ ti a kan vo’ose ti a vo’osego dabesa la tole. == Personal life == A daa di la Gladys Gamey mina n de Pa’ala. A daa tari la kɔma bayoobi, budibeto banaasi, pugeto me bayi. A de la nasaawimpu’usa, a de la paseta bɔna Token Tabernacle Windeo la puan. == See also == ·       Rawlings government . == References == 59mxenq5t3e9ug2cxcualasccutw4c1 Adukwei Hesse 0 3433 22807 22727 2026-03-31T19:53:21Z Akoleko Atayinɛ 752 Demesego 22807 wikitext text/x-wiki Ian Frederick Adukwei Hesse, MRCP(Lond) Gaana nɛra n iti viisegɔ gee pa'ala sukuu katɛ puan. A kelum dɛna la dɔgeta la Presbyterian duma paseta. A yuum naɛ la tigere sɛka ti ba yi'ira ti 'Department of Physiology' n boi 'University of Ghana' tiim sukuu la puan 'Medical School'. A de la nɛra ti ba kina a zi'an baŋera dɔgeta bii tiim yɛla. A kelum dɛna la mina n yuum suŋɛ ti ba pɔsɛ gee ti nananawa a nyaa dɛna podɔla niŋa daana bo'ora 'Accra College of Medicine'. A yuum de la gɔngulesa gee ti pooren a yuum ta lebege podɔla niŋa daana bo'ora 'Ghana Medical Association'. A de Presbyterian duma yizuo la paseta n boi Gaana wa. A tuuma kankaŋi kɔ'ɔm dɛna la a boti ti teere bɔna zi'an ti ba ni pagera tunfi'isa duma bini Gaana wa. == A pɔsega vom la sukuu kinɛ yɛla (Early life and education) == A lagum po pa'asɛ la Hesse yizuo la puan n de Hesse la. A pɔsɛ a yia sukuu la ti ba yi'ira ti  'secondary education' la Achimota School ze'ele 1965 ta paɛ 1971 yuunɛ la puan. A yuum kelum kiŋɛ ta zamesɛ nyɛ sɛla ti ba yi'ira ti 'GCE Ordinary la Advanced Level' duma mi'ilum duma la mɛ. A yuum ze'ele bilam kiŋɛ la 'University of Ghana Medical School' ta zamesɛ tiim tuuma bilam.A nyaa yuum kelum kiŋɛ miŋa ta zamesɛ mɛ nyaa yuum nyɛ bii to'e sɛla ti ba yi'ira ti "Bachelor of Science in physiology" mi'ilum bɔna 1975 yuunɛ la puan gee yuum ta to'e a "Bachelor of medicine la Bachelor of surgery (MBChB)" mi'ilum gɔnɔ bɔna 1978 yuunɛ la puan gee bala ma'a saŋa la ti a yuum kina n boi 'University of Ghana Medical School". A yuum de la ba gungulesa bo'ora "Ghana Medical School" kɔma lageŋɔ la puan A nyaa yuum kelum kiŋɛ miŋa ta zamesɛ mɛ nyaa yuum nyɛ bii to'e sɛla ti ba yi'ira ti "Bachelor of Science in physiology" mi'ilum bɔna 1975 yuunɛ la puan gee yuum ta to'e a "Bachelor of medicine la Bachelor of surgery (MBChB)" mi'ilum gɔnɔ bɔna 1978 yuunɛ la puan gee bala ma'a saŋa la ti a yuum kina n boi 'University of Ghana Medical School". A yuum de la ba gungulesa bo'ora "Ghana Medical School" kɔma lageŋɔ la puan. La nyaa yuum de la Acheampong na'am saŋa la puan ti a yuum nyɛ aore yuum yuum kiŋɛ "University of Birmingham" n boi Birmingham tiŋa puan bɔna United Kingdom bɔna 1980 yuum nyaa ta to'e a dɔgeta gɔŋɔ la ti ba yi'ira la solemiine puan ti (PhD) bɔna 1983 yuunɛ la puan.<ref name=":0">{{Cite web |url=http://www.executivehealthcaregh.com/consultant_profile.php?consultant_id=1 |title=Archive copy |access-date=2026-03-19 |archive-date=2017-02-25 |archive-url=https://web.archive.org/web/20170225113543/http://executivehealthcaregh.com/consultant_profile.php?consultant_id=1 |url-status=dead }}</ref><ref>{{Cite web |url=http://www.executivehealthcaregh.com/consultant_profile.php?consultant_id=1 |title=Archive copy |access-date=2026-03-19 |archive-date=2017-02-25 |archive-url=https://web.archive.org/web/20170225113543/http://executivehealthcaregh.com/consultant_profile.php?consultant_id=1 |url-status=dead }}</ref> == A tuuma yɛla (Career) == '''Academic''' Iŋa n yuum ta lem Ghana gee basɛ "United Kingdom" la yuum ta dɛna la pa'ala bɔna "University of Ghana Medical School" ti ba yi'ira ti pa'ala la. Hesse n pɔsɛ a da'aŋa wa de la April 2009 yuunɛ la puan sansɛka ti a miŋa yire yuum ta pɔ'ɛ bo a dia tuuma. A daaŋa la dugeri disɛka kankaŋi de la vuurɔ diisivti basɛba dɛna  wuu cuisine, salads la Sandwich duma.<ref>{{Cite web |url=http://www.executivehealthcaregh.com/consultant_profile.php?consultant_id=1 |title=Archive copy |access-date=2026-03-19 |archive-date=2017-02-25 |archive-url=https://web.archive.org/web/20170225113543/http://executivehealthcaregh.com/consultant_profile.php?consultant_id=1 |url-status=dead }}</ref> A da'aŋa miŋa  yuum kalɛ tuna bɔna  May 2020 yuunɛ la puan sɛla n sɔi la COVID-19 ba'a la n yuum paɛ South Africa. South African didugera sɛka ti ba yi'ira ti Andy Fenner n yele sɛla yɛsa  Dudley dia duka wa puan n ŋwana  "a genius with vegetables and teasing flavour out of simple things".<ref>{{Cite web |url=http://www.executivehealthcaregh.com/consultant_profile.php?consultant_id=1 |title=Archive copy |access-date=2026-03-19 |archive-date=2017-02-25 |archive-url=https://web.archive.org/web/20170225113543/http://executivehealthcaregh.com/consultant_profile.php?consultant_id=1 |url-status=dead }}</ref> Yolisa Qunta nntuni bɔna Daily Maverick mi yeti a dia la duka de la sɛla n tari dima'asa la buuri za'asum n ze'ele ba tiŋa la puan ma'a dugera. Dagi bala ma'a dee la kelum basa ti nɛreba n boi South African nyɛta dia buuri buuri dita ti la suŋera ba vom yɛla<ref>{{Cite web |url=http://www.executivehealthcaregh.com/consultant_profile.php?consultant_id=1 |title=Archive copy |access-date=2026-03-19 |archive-date=2017-02-25 |archive-url=https://web.archive.org/web/20170225113543/http://executivehealthcaregh.com/consultant_profile.php?consultant_id=1 |url-status=dead }}</ref> Howard di la Jennie n boi 1990 pɔsega la puan ta paɛ 1997 yuunɛ la puan dee ti ba yuum iŋɛ Ba pɔgedire la bɔna 1999 yuunɛ la puan. Ba tari la kɔma bayi.[<ref>{{Cite web |url=http://www.ug.edu.gh/physiology/about/brief_history |title=Archive copy |access-date=2026-03-19 |archive-date=2019-06-03 |archive-url=https://web.archive.org/web/20190603140702/http://www.ug.edu.gh/physiology/about/brief_history |url-status=dead }}</ref>] Ba nyaa ki'iri la Barnes, London ze'ele 1999 ta paɛ 2000.[83]lagum. Iŋa n yuum suŋɛ ti ba biŋe "Accra College of Medicine" gee kelum dɛna podɔla niŋa daana bɔna bini. '''Medical profession''' A yuum ta zamesɛ a dɔgeta tuuma la ba'asɛ bɔna "University of Birmingham" la 1987 yuunɛ la puan. A yuum pɔsɛ a tuuma bɔna la Asibetin sɛka ti ha yi'ira ti "Royal College of Surgeons" ti ka bɔna London tiŋa puan la. A yuum ze'ele bilam kiŋɛ la 'University of Ghana Medical School' ta zamesɛ tiim tuuma bilam. A nyaa yuum kelum kiŋɛ miŋa ta zamesɛ mɛ nyaa yuum nyɛ bii to'e sɛla ti ba yi'ira ti "Bachelor of Science in physiology" mi'ilum bɔna 1975 yuunɛ la puan gee yuum ta to'e a "Bachelor of medicine la Bachelor of surgery (MBChB)" mi'ilum gɔnɔ bɔna 1978 yuunɛ la puan gee bala ma'a saŋa la ti a yuum kina n boi 'University of Ghana Medical School". A yuum de la ba gungulesa bo'ora "Ghana Medical School" kɔma lageŋɔ. A de la niŋa daana bɔna Imma'asum yɛla puan Ghana wa.  Hali iŋa n biŋɛ sɛla ti ba yi'ira ti "Foundation of Asthma Society. '''Ministry''' Adukwei yuum ta kumesɛ a miŋa mɛ lebege yindeo tuntuna a paseta "pastel" bɔna "Ramseyer Training Centre" n boi Abetifi, Kwahu. Ze'ele 1996 yuunɛ la puan ti a yuum ta lebege "Presbyterian Church of Ghana" paseta. Apɔga de la Dr. Afua Adwo Jectey Hesse; ti a dɛna dɔgeta gee kelum dɛna mina n bo ti pɔgesi yɛla. Ba tari la kɔma banaasi.<ref>http://www.ghanamedj.org/archives/GMJ%202001%20Vol%2035%20No%204/Fellowship%20award%202001.pdf</ref> Iŋa n yuum de niŋa daana bɔna Korle-Bu Teaching Hospital<ref>http://www.ghanamedj.org/archives/GMJ%202001%20Vol%2035%20No%204/Fellowship%20award%202001.pdf</ref><ref>http://www.ghanamedj.org/archives/GMJ%202001%20Vol%2035%20No%204/Fellowship%20award%202001.pdf</ref>. Some of Adukwei n kelum bɔta sɛla la sɛla de la yuuma. A po pa'asɛ la Achimota School Orchestra yuunyuuneba la puan. A yuum kelum dɛna la mina n pa'asɛ Aggrey Memorial Chapel Choir la puan bɔna 'Accra Ridge Church Choir'. Nananawa a nyaa de la paseta gee kelum tuna la "Prison Ministry of Ghana" <ref>http://www.ghanamedj.org/archives/GMJ%202001%20Vol%2035%20No%204/Fellowship%20award%202001.pdf</ref>. A yuum naɛ la yindeseko ti ba yi'ira ka ti 'Accra Ridge Church' la pu'usa. == Gɔnɔ ti a gulesɛ (Selected publications) == A guleaegɔ zo'e zo'e kɔ'ɔm bisera la Imma'asum yɛla maaƒ magesɛ wuu; vo'osum ba'asi,  kɔsegɔ ba'asi. A naɛ la a taaba gulesɛ gɔnɔ mɛ zo'e zo'e ti ba dikɛ Ba niɛ peelum bɔna 'Ghana Medical Journal' puan la 'West African Medical Journal: A gulesegɔ basɛba de la: * contrib.) ''Knowledge of asthma and its management in newly qualified doctors in Accra, Ghana'', 1995 * (contrib.) ''Impairment of renal sodium excretion in tropical residents - Phenomenological analysis'', 1999 * (contrib.) ''Characteristics of adult tetanus in Accra'', 2003; * (contrib.) ''Blood pressure response to out-patient drug treatment of hypertension in 1973 - 1993 at Korle-Bu Teaching Hospital, Accra, Ghana'', (2003) * (contrib.) ''The characteristics, knowledge, beliefs and practices of parent/guardians of children with asthma in Accra, Ghana'', 2004; * (contrib.) ''A tuberculin skin test survey among Ghanaian school children.'', 2010 * (contrib.) ''First Nationwide Survey of the Prevalence of TB/HIV Co-Infection in Ghana'', 2018 == Na'asegɔ duma (Honours) == A tum tuuma mɛ zo'e bo "Ghana Medical Association" duma. Bala la nɛra woo n boi Ghana kɔ'ɔm tɔgera la a ylesuma ma'a yɛla.[1] == A miŋa vom yɛla (Personal life) == A pɔga de la Dr. Afua Adwo Jectey Hesse; ti a dɛna dɔgeta gee kelum dɛna mina n bo ti pɔgesi yɛla. Ba tari la kɔma banaasi.  Iŋa n yuum de niŋa daana bɔna Korle-Bu Teaching Hospital.<ref>http://www.ghanamedj.org/archives/GMJ%202001%20Vol%2035%20No%204/Fellowship%20award%202001.pdf</ref> Some of Adukwei n kelum bɔta sɛla la sɛla de la yuuma. A po pa'asɛ la Achimota School Orchestra yuunyuuneba la puan. A yuum kelum dɛna la mina n pa'asɛ Aggrey Memorial Chapel Choir la puan bɔna 'Accra Ridge Church Choir'.<ref>http://www.ghanamedj.org/archives/GMJ%202001%20Vol%2035%20No%204/Fellowship%20award%202001.pdf</ref><ref name=":0" /> == Viisegɔ duma (References) == <references /> = Hesse = * [[Koobi|Pɛgerɛ]] * [[Tɔgum:Koobi|Tɔgum]] * [[Koobi|Kãalɛ]] * Demese * Demese nabara * Bisɛ nabara la * Bisɛ Lɔgerɔ Tuuma * [[Zure:MovePage/Koobi|Lɛgum]] Zanɛ * [[Zure:WhatLinksHere/Koobi|Beninn toŋe kala]] * [[Zure:RecentChangesLinked/Koobi|Teere yɛla]] * Ɔbegɛ faali ki’isɛ * Pɛgerɛ lasebaarɛ * Get shortened URL * Switch to legacy parser * Report visual bug * Yalegɛ ba za'an * Pa'asɛ yetɔgum buuri buuri dɔtɔ Yelezuo Bagenɛ gelɛ * Soore la kãregɛ mɛ * Color (beta) * "Paragraph " 'Style text' 'Structure' Kisɛ Pɛgerɛ Lebɛ leregere la puan pu'usegɔ {{Databox}} Koobi Koobi de la Kambusi yu'urɛ ti ba dikɛ bo zingulega ti ba uuse ka la Yaarum ti ka ku'ɛ ze'ele Gaana na. Zifo la ni tara la nyuusuŋa bɔ'ɔra diisi duka puan, magesɛ wuu nyaadua sitiiwu, Ma'ana sitiiwu, kontomire sitiiwu la  la Gaana tiŋa buuri diisi asi'a.1-. A Viisegɔ duma n kelum nyɛ sɛla la sɛla m bala n boi tilum wa la: Ba maali koobi mɛ, ni dikɛ wuu ka e nan de zingulega ma'aserɛ la dikɛ ka iŋɛ tasilaa ti yaarum bɔna bini ti Zifo la ta'an muse.6 Dikɛ yaarum la ti ka ta'am pi Zifo la gura dabesa atã. Dabesa atã la pooren, ti fu nyaa yese ka gee diilɛ ka e boi wuntɛɛŋan gura dabesa anuu bii Ko'om la za'a e ta yese ka puan ba'asɛ. == Le bisɛ == {| class="wikitable mw-collapsible" ! colspan="2" | * <abbr>v</abbr> * <abbr>t</abbr> * <abbr>e</abbr> African cuisine |- !National cuisines | * Algeria * Angola * Benin * Botswana * Burkina Faso * Burundi * Cameroon * Cape Verde * Central African Republic * Chad * Comoros * Democratic Republic of the Congo * Djibouti * Egypt * Equatorial Guinea * Eritrea * Eswatini (Swaziland) * Ethiopia * Gabon * Gambia * Ghana * Guinea * Guinea-Bissau * Ivory Coast * Kenya * Lesotho * Liberia * Libya * Madagascar * Malawi * Mali * Mauritania * Mauritius * Morocco * Mozambique * Namibia * Niger * Nigeria * Republic of the Congo * Rwanda * São Tomé and Príncipe * Senegal * Seychelles * Sierra Leone * Somalia * South Africa * South Sudan * Sudan * Tanzania * Togo * Tunisia * Uganda * Western Sahara * Zambia * Zimbabwe |- !Ethnic and regional cuisines | * Arab * Berber * Canary Islands * Jewish ** Ethiopian ** Mizrahi ** Sephardi * Maghrebi * Mediterranean * Réunion * Saint Helena * West African * Zanzibar |- !Lists | * List of African cuisines * List of African dishes |- | colspan="2" | * Category |} gl27mvya6mazut3zi74bupi5311x5pf KODA (singer) 0 3434 22860 22773 2026-04-01T10:00:55Z InternetArchiveBot 56 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 22860 wikitext text/x-wiki Ba dɔgɛ Kofi Owusu Dua Anto la (15 Sapɔɔlegɔ ŋmareŋa 1978 tari paɛ 21 Kilinkiiŋa 2024), ti ba mina e "mononymously" ti a dɛna KODA, yuum de la Gaana wa faara yire bii Yine yuun-yuuna, dɛna se'em n gulesere yuuma, "record producer", la lɔgerɔ zo'e zo'e tuutuna a ze'ele la Takoradi.<ref>http://m.modernghana.com/music/25759/3/koda-set-to-release-another-hot-single-tomorrow-1s.html</ref><ref name=":0">https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/BREAKING-Gospel-musician-KODA-is-dead-Reports-1927033</ref> == A pɔsega Vom la Sukuu Yɛla == KODA yuum pɔsɛ nɔŋɛ yuuma yɛla abia puan bii abunbilimɛ puan. A ma yuum dike e ki'isi yuuma sukuu la sansɛka ti a yuum dɛna yuum pia 10 zi'an ti a yuum zamese nyɛ yɛm sebo ti a wan ta'am ŋmɛ kɔlekɔ "guitar". A Yuum kiŋɛ a sukuu la Kwame Nkrumah University of Science and Technology (KNUST) zi'an ti a yuum wa dɛna yuun-yuuneba nɛŋa daana Yuniversiti la puan "mass choir director of the university". KODA nuu e yuum de music director la instrumentalist bo "Music Wing of Baptist Students Union", "KNUST's Simply Jazz Crew", "God's Instruments" la leading member of "Da Project" se'em n yuum de "legendary Ghanaian contemporary gospel group then". A tertiary sukuu zamegɔ pooren, A yuum co-wrote, mixed, mastered la "produced the exceptional album", ''Awurade Ei'' bɔ'ɔra KNUST's "God's Instruments" bɔna KODED studios, Takoradi, Ghana. Album yuum yerege paɛ tiŋa wa puan ti la zo'e" The album received massive recognition in the country. A yuum tari yɛla zo'e zo'e mɛ magese wuu "Awurade Ei" ("Se Woma Wonsa Soa"), "Tumi" la "Onyame" ''Ye D'awase".''<ref>http://www.modernghana.com/music/6261/3/gye-w-ayeyi-gods-instruments-sing.html</ref> == A Yuuma Tuuma (Music Career) == KODA yuum tum mɛ la Nii Okai's Moko Be la Gye W'ayeyi albums, ta'asɛ ti a yu'urɛ yese nyeŋa ti nɛreba baŋɛ ti a de la yuun-yuuna. KODA yuum tum mɛ la yuun-yuuneba zo'e zo'e Gaana so'olom wa puan la nasaatinsi zo'e zo'e, ta pa'asɛ la nɛrebana wa n de Nii Okai, Pastor Joseph Gyebi, Danny Nettey, Pastor Joe Beecham,<ref>https://citinewsroom.com/2023/11/pastor-joe-beecham-to-stage-yonder-concert-on-december-3/</ref> Daughters of Glorious Jesus, Joyful Way Inc.,<ref>https://web.archive.org/web/20161029110524/http://www.gospelgh.com/joyful-way-inc-wo-ye-owura/</ref><ref>{{Cite web |url=https://citifmonline.com/2016/10/joyful-way-incorporated-releases-new-single/ |title=Archive copy |access-date=2026-03-09 |archive-date=2024-11-27 |archive-url=https://web.archive.org/web/20241127083354/https://citifmonline.com/2016/10/joyful-way-incorporated-releases-new-single/ |url-status=dead }}</ref> Pastor Helen Yawson, Yaw Osei-Owusu, "Ike Nanor", Eugene Zuta, Jesse Jenkins, Diana Hamilton la Calvis Hammond. Anointed yuum de la yuun-yuuneba tigere ti KODA yuum tari wa'ana la zɔreduma n ze'ele Takoradi so'olum na. Tigere yuum dikɛ suŋeri zo'e zo'e paɛ yuun-yuuneba Gaana so'olom wa puan la nasaatinsi zo'e zo'e. KODA yuum tari la nuure puan yuuma anaasi la two gospel jazz gɔnɔ, naɛ la Waye Wie, n de "Waye Wie", "Zion's song", "Poma" la "Amen", la Nyame Beye. A gɔnɔ butã daana yuum de la Black & White ta pa'asɛ la tracks "Guide Me O", "Nkwa Abodoo" la "Obiara Nte Se Wo",<ref>http://www.gospelhauz.com/koda-obiara-nte-se-wo/</ref> a de la se'em n yuum lagum pa'asɛ "Nsem Pii".<ref>http://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/Churches-frown-on-KODA-S-Nsem-Pii-song-341974</ref> 2016 yuuni la puan, ti a yuum dikɛ album OXYGEN dɛɛlɛ pɛɛlumɛ, yuunsi'a n yuum lagum pa'asɛ bini de la, songs "Adooso", "Yaa Pae" la "Chimo". 2021 yuuni la puan, ti KODA yuum dikɛ "Keteke" yuuni la dɛɛlɛ pɛɛlumɛ, a nuure yuuma ayoobi 6 puan gɔŋɔ "his 6th vocal album".<ref>https://citinewsroom.com/2021/10/koda-releases-6th-album-keteke-featuring-top-gospel-acts/</ref> Wuu eŋa yuum de yuun-yuuneba pa'ala "music tutor", a yuum dikɛ yuuma lɔgerɔ tuyi dɛɛlɛ pɛɛlumɛ tu ŋwana "two instructional DVDs n boi bass la lead guitar ta pa'asɛ lɔgerɔ tutã "three live DVDs" ti a puti'irɛ kɔ'ɔm bɔna bini; KODA live (2008), Black la White live (2013) ta pa'asɛ Oxygen Live (2016). == A Mɛŋa Vom la A Kum (Personal Life and Death) == KODA yuum ele la yuun-yuuna ayima yu'urɛ n de Ewurama Dua Anto ti ba yuum naataaba dɔgɛ kɔma batã budeto bayi pugela ayima.<ref>https://web.archive.org/web/20150630234336/http://www.myjoyonline.com/entertainment/2015/April-20th/all-my-friends-have-relocated-to-accra-because-of-music-koda.php</ref> KODA yuum ki la kilinkiiŋa ŋmareŋa la kadapisiyi la deyima daare 21, 2024 yuuni la puan, a yuum 45, a mɛ yuum tari la sumsua bã'a ti la yuuɛ paɛ se'em ma'a.<ref name=":0" /><ref>https://www.myjoyonline.com/gospel-musician-koda-reported-dead/</ref><ref>https://www.modernghana.com/entertainment/77063/gospel-musician-koda-dies-after-battling-kidney.html</ref> == Discography == ====== Album ====== {| class="wikitable" ! rowspan="1" |Title ! rowspan="1" |Album details |- !''Nyame Beye (God'll do it)'' | * Release year: 2006 |- !''Waye Wie (He's done it)'' | * Release year: 2008 |- !''My Passion - Christian Jazz'' | * Release year: 2008 |- !''Joy - Christian Jazz'' | * Release year: 2008 |- !''Black & White'' | * Release year: 2013 |- !''Oxygen'' | * Release year: 2016 |- !''Hosanna'' | * Release year: 2018 |- !''Keteke'' | * Release year: 2021 |} ====== Major Singles ====== * ''Nkwaa Abodoo'' featuring ''Nacy''<ref>{{Cite web |url=http://www.ghanandwom.com/koda-nkwa-abodoo-bread-of-life-feat-nacy-live-performance/ |title=Archive copy |access-date=2026-03-09 |archive-date=2015-12-08 |archive-url=https://web.archive.org/web/20151208172400/http://www.ghanandwom.com/koda-nkwa-abodoo-bread-of-life-feat-nacy-live-performance/ |url-status=dead }}</ref><ref>{{Cite web |url=http://myjoyonline.com/entertainment/2015/January-14th/myjoyonlines-gospel-music-review-nkwa-abodoo-bread-of-life-koda-ft-nacy.php |title=Archive copy |access-date=2026-03-09 |archive-date=2017-01-08 |archive-url=https://web.archive.org/web/20170108061403/http://www.myjoyonline.com/entertainment/2015/january-14th/myjoyonlines-gospel-music-review-nkwa-abodoo-bread-of-life-koda-ft-nacy.php |url-status=dead }}</ref> * ''Nsem Pii''<ref>http://www.gospelgh.com/website/index.php/events/upcoming-events/item/631-churches-frown-on-koda-s-nsem-pii-song/631-churches-frown-on-koda-s-nsem-pii-song</ref> * Adooso<ref>https://web.archive.org/web/20160701173300/http://www.gospelgh.com/koda-adooso/</ref><ref>{{Cite web |url=http://citifmonline.com/2016/01/19/kodas-adooso-track-tackles-monetization-of-the-church-video/ |title=Archive copy |access-date=2026-03-09 |archive-date=2017-01-08 |archive-url=https://web.archive.org/web/20170108094209/http://citifmonline.com/2016/01/19/kodas-adooso-track-tackles-monetization-of-the-church-video/ |url-status=dead }}</ref> == Awards and Nominations == {| class="wikitable" !Year !Event !Prize !Recipient / Nominated work !Result !Ref |- |2015 |Ghana Music Awards |Record of the Year |Nkwaa Abodoo |Won | |- |2014 |Africa Gospel Music Awards |Producer of the Year |Himself |Won |- |2013 |Christian Community Music Awards |Song with a Cause |Nsem Pii |Nominated | |- |2012 |Africa Gospel Music Awards |Producer of the Year |Himself |Nominated | |} == Viisegɔ Lɔgerɔ == c6qlcneznn7tf2bt1rbcgehlfy93642 Koobi 0 3441 22798 22731 2026-03-31T17:34:44Z Akolpoka 244 Added categories 22798 wikitext text/x-wiki {{Databox}} Koobi Koobi de la Kambusi yu'urɛ ti ba dikɛ bo zingulega ti ba uuse ka la Yaarum ti ka ku'ɛ ze'ele Gaana na. Zifo la ni tara la nyuusuŋa bɔ'ɔra diisi duka puan, magesɛ wuu nyaadua sitiiwu, Ma'ana sitiiwu, kontomire sitiiwu la  la Gaana tiŋa buuri diisi asi'a.<ref>https://www.pulse.com.gh/lifestyle/food-travel/diy-recipe-how-to-prepare-koobi-egg-stew-and-roasted-ripe-plantain/c9b9bjc</ref><ref>https://www.modernghana.com/lifestyle/9645/one-dish-ghanaians-have-abandoned-and-missing-out-its-health.html</ref><ref>https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/features/To-eat-Koobi-or-not-to-eat-515582</ref><ref>http://www.ghoccasions.com/the-tales-of-abomu-kontomire-leaves-and-unripe-plantain/</ref><ref>{{Cite web |url=https://theculturetrip.com/africa/ghana/articles/10-traditional-ghanaian-dishes-you-need-to-try/ |title=Archive copy |access-date=2026-03-20 |archive-date=2019-06-21 |archive-url=https://web.archive.org/web/20190621084118/https://theculturetrip.com/africa/ghana/articles/10-traditional-ghanaian-dishes-you-need-to-try/ |url-status=dead }}</ref> ==Ba e dugeri a se'em== Ba maali koobi mɛ, ni dikɛ wuu ka e nan de zingulega ma'aserɛ la dikɛ ka iŋɛ tasilaa ti yaarum bɔna bini ti Zifo la ta'an muse.<ref>https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/features/Formaldehyde-In-Koobi-Equally-Insidious-May-Be-Kau-517935</ref> Dikɛ yaarum la ti ka ta'am pi Zifo la gura dabesa atã. Dabesa atã la pooren, ti fu nyaa yese ka gee diilɛ ka e boi wuntɛɛŋan gura dabesa anuu bii Ko'om la za'a e ta yese ka puan ba'asɛ. == Le bisɛ == {| class="wikitable mw-collapsible" ! colspan="2" | * <abbr>v</abbr> * <abbr>t</abbr> * <abbr>e</abbr> African cuisine |- !National cuisines | * Algeria * Angola * Benin * Botswana * Burkina Faso * Burundi * Cameroon * Cape Verde * Central African Republic * Chad * Comoros * Democratic Republic of the Congo * Djibouti * Egypt * Equatorial Guinea * Eritrea * Eswatini (Swaziland) * Ethiopia * Gabon * Gambia * Ghana * Guinea * Guinea-Bissau * Ivory Coast * Kenya * Lesotho * Liberia * Libya * Madagascar * Malawi * Mali * Mauritania * Mauritius * Morocco * Mozambique * Namibia * Niger * Nigeria * Republic of the Congo * Rwanda * São Tomé and Príncipe * Senegal * Seychelles * Sierra Leone * Somalia * South Africa * South Sudan * Sudan * Tanzania * Togo * Tunisia * Uganda * Western Sahara * Zambia * Zimbabwe |- !Ethnic and regional cuisines | * Arab * Berber * Canary Islands * Jewish ** Ethiopian ** Mizrahi ** Sephardi * Maghrebi * Mediterranean * Réunion * Saint Helena * West African * Zanzibar |- !Lists | * List of African cuisines * List of African dishes |- | colspan="2" | * Category |} {| class="wikitable" | |This Ghanaian cuisine–related article is a stub. You can help Wikipedia by adding missing information. |} Categories: * Fish dishes * Ghanaian cuisine * African cuisine stubs * Ghana stubs == Viisegɔ Lɔgerɔ == [[Buuri buuri:Dia]] tglk8iwhtxiol55behljksn8pnulfeo Akan language 0 3444 22805 22680 2026-03-31T19:47:15Z Akoleko Atayinɛ 752 Demesego 22805 wikitext text/x-wiki Yetɔgum sebo ti ba yi'ira ti Akan wa (/əˈkæn/<ref>https://web.archive.org/web/20230624214208/https://www.amesall.rutgers.edu/languages/128-akan-twi</ref>), bii Twi-Fante,<ref>https://books.google.com/books?id=dmpyCgAAQBAJ</ref> de la yetɔgum ti [[Gaana|Ghana]] nɛreba zo'e zo'e tara by tɔgera zi'an woo.<ref>https://web.archive.org/web/20230624214208/https://www.amesall.rutgers.edu/languages/128-akan-twi</ref>Viisegɔ pa'alɛ ti sɛba n tɔgeri Akan wa paɛ kalɛ  '80%'<ref>https://web.archive.org/web/20230624214208/https://www.amesall.rutgers.edu/languages/128-akan-twi</ref> gee nɛresɛba n kɔ'ɔm dɛna tɔgum miŋa la kalɛ de la 44%.<ref>https://web.archive.org/web/20230624214208/https://www.amesall.rutgers.edu/languages/128-akan-twi</ref><ref>https://web.archive.org/web/20230624214208/https://www.amesall.rutgers.edu/languages/128-akan-twi</ref>. Ba tɔgum la busebo ti ba yi'ira ti La de la yu'urɛ ti ba dikɛ bo Turkish solensɔlena, mina n de'eni tigera pihesi nɛŋa ti ba bisera Magesɛ wuu "coffee" yire nɛreba. Tuumbuna yuum kɔ'ɔm mina ni mɛ n boi Ottoman "Empire" ze'ele 16th "century" la wɛ'ɛsera.<ref>https://books.google.com/books?id=zUHzglM3p7AC&q=Akan+Orthography+Committee&pg=PA100</ref><ref>https://books.google.com/books?id=zUHzglM3p7AC&q=Akan+Orthography+Committee&pg=PA100</ref> De'eŋo la de ni la yelezure ayima yele, meddah la n de'eni yima yima, gee ba ni dikɛ ni pa'alɛ mɛ bii ba san ve'e ni a puti'irɛ sɛla n boi sɔsega la puan la. Meddah la wan dikɛ ni "props" magesɛ wuu ma'asuntia, ankitɛ, bii zuufuo yima yima ti la pa'alɛ ti a lɛgum mɛ, la mi ni mɛ ti a daa lebege a kɔa la gee tɔgesera la yetɔgum yima yima. Pa'alegɔ la puan saŋa ka le bɔna ni; Meddah suŋa la tari la mi'ilum ti a tee sɔsega la gee lebege sɛla n boi bini la nɛreba la. Ashanti Region So'olum de la so'olum ayima n bo Ghana so'olum pia la siyoobi la puan.Tiŋa la duma tɔgere la kambuntɛ.Tiŋa la me de la tinsɛka n tari salema zo'e zo'e.Ashanti Region tiŋa wa yalegerɛ de la 24,389km2 (9,417 sq mi).<ref>https://books.google.com/books?id=zUHzglM3p7AC&q=Akan+Orthography+Committee&pg=PA100</ref> Nɛresɛba woo n kɛ'ɛri Ashanti so’olum dela 4,780,380 ti ba daa kaalɛ 2011 yuuni la puan<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Akan_language#CITEREFSchacter1968</ref>. Ashanti Region sɔ’ɔlum me tari la kookoo zo'e zo'e paa. Kumaasi n de ba tinkãtɛ paa. Bono la de la sɛla ti ba tɔgera di bɔna Ivory Coast.<ref>http://www.panafril10n.org/index.php/PanAfrLoc/Akan</ref><ref>https://web.archive.org/web/20230624214208/https://www.amesall.rutgers.edu/languages/128-akan-twi</ref> == Kibesi duma (Festivals) == Ashanti sɔ’ɔlum tare la kibesi zo'e zo'e ti ba dita. De’ego Kara ti ba dita dela Akwasidae la Adae Kese. Bana dela din kibesi ti nɛreba baseba dita n bo Akan  doma paun ti Ashanti pa’ase la me.  Ba diti kibesi la ti ba tiɛra la ba nɛŋa doma la seba n zɛbe faaba ba dima nou’usu dee ki yuuma n tole la paun. Kibesi seba ti a dita Ashanti sɔ’ɔlum n wana;<ref>https://books.google.com/books?id=R9gJAQAAIAAJ&q=twi</ref><ref>https://books.google.com/books?id=R9gJAQAAIAAJ&q=twi</ref> Papa Kibesi Kente Kibesi Yaa Asantewaa Kibesi Mmoa Nni Nko Kibesi Nkyidwo Kibesi Asibetin doma n bo Ashanti Sɔ'ɔlum Komfo Anokye Teaching Hospital Manhyia Hospital Kwadaso SDA Hospital Komfo Anokye Teaching Hospital Kwame Nkrumah University of Science and Technology Hospital<ref>https://books.google.com/books?id=zUHzglM3p7AC&q=Akan+Orthography+Committee&pg=PA100</ref> Kumasi South Hospital First care Hospital Tafo Government Hospital Suntreso Government Hospital West End Hospital == Tuusum zi'ansi (Historical Sites) == Zi’an Yalema( Tourism) Parki Bobiri Forest Butterfly Sanctuary Bomfobiri Wildlife Sanctuary Digya National Park Kogyae Strict Nature Reserve Owabi Forest Reserve and Bird Sanctuary Buuri Lɔgerɔ Zi'an<ref>https://books.google.com/books?id=R9gJAQAAIAAJ&q=twi</ref> Komfo Anokye Sword site Manhyia Palace Museum Kumasi Fort and Military Museum Armed Forces Museum The Prempeh II Jubilee Museum<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/University_of_Ghana</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/University_of_Ghana</ref> The Asante Traditional Buildings Yaa Asantewaa Museum == '''Sukuu Zamesegɔ Yɛla (Education)''' == Sukuu Doma(sekondari) n bo Ashanti Region Paun (Senior High Schools) Dadease Senior High School, Dadease Akomadan Senior High School, Akomadan Dompoase Senior High School, Dompoasi Afia Kobi Ampem Girls (Royal AKAGSHS) Adanwomase SENIOR High School (ADASS) Agogo State College, Agogo Asante-Akyem Agona SDA Senior High School, Agona Anglican Senior High School, Kumasi Asanteman School (Real Assas) Bankoman Senior High School, Banko Osei Tutu Senior High School (OT) Bekwai SDA Senior High School Ghana Armed Forces Secondary Technical School, Kumasi Beposo Senior High School, Beposo Collins Secondary Commercial School, Agogo Asante-Akyem Effiduase Senior High School, Effiduase Ejisuman Senior High School, Ejisu Ejuraman Senior High School, Ejura Fomena T.I. Ahmadiyya Senior High School, Adansi Fomena Jachie-Pramso Senior High School (Formerly MIGHTY JAPASS) Komfo Anokye Senior High School, Wiamoase Kumasi Academy, Asokore-Mampong, Kumasi Kumasi Girls' Senior High School Kumasi Wesley Girls High School Kumasi High School Obuasi Secondary Technical School (O.S.T.S) Wesley Senior High School (WEHIS), Bekwai Adventist Senior High School (ADASS), Bantama Ofoase Kokoben Senior High School (OFKOSS) Adventist Girls Senior High School (ADGISS), Ntonso Opoku Ware Secondary School, Kumasi. St. Louis Senior High School, Oduom Nkawie Secondary Technical School. Oppong Memorial Senior High School. Osei Kyeretwie Senior High School, Kumasi. Prempeh College, Kumasi. Prince of Peace Girls Senior High School, South Suntreso, Kumasi. Simms Senior High School, Fawoade Bonwire Senior High Tech. School. St Joseph Senior High School (Ehuren) St. Monica's Senior High School, Mampong Amaniampong Senior High School, Mampong T.I. Ahmadiyya Senior High School, Kumasi T.I. Ahmadiyya Girls' Senior High School, Asokore Jacobu Senior High School, Jacobu Juaben Senior High School, Juaben Yaa Asantewaa Girls' Senior High School, Tanoso Kumasi Senior High Technical School (K.S.T.S), Tepa Senior High School, Tepa. (GREAT TESS). Mabang Senior High School, Mabang. •Aduman Senior High School,(Admass) Aduman Dwamena Akenten Senior High School,(DASS) Offinso == Univɛsiti sɛba n pa'ala Akan tɔgum wa == [edit source] Akan yɔtɔgum wa de la sɛla ri ba pa'ala ka bɔna solemitiŋa yeleyele wuu United States,basɛba de la Ohio University, Ohio State University, University of Wisconsin-Madison, Harvard University, Boston University, Indiana University, University of Michigan, la University of Florida. == '''Sukuu Kara (Tertiary Institutions)''' == Ashanti  sɔ’ɔlum tari la gɔmɛti univasiti bata’. Ba kelum tara la nso’emga univasti bata’ la kolige doma n kaa sɔ’ɔlum la zaa waabe. == '''Univɛsiti duma (Universities)''' == [[Kwame Nkrumah]] University of Science and Technology, Kumasi Ghana Baptist University College, Kumasi Spiritan University College, Ejisu Garden City University College, Kenyasi, Kumasi Akenten Appiah-Menka University of Skills Training and Entrepreneurial Development (formerly Kumasi Campus of University of Education, Winneba) National Institute Of Information Technology, Kumasi Campus NIIT. Kumasi Technical University {| class="wikitable" !English !Akan |- |Welcome |''Akwaaba'' |- |Yes |''Aane'' (Asante) ''Nyew'' (Fante) ''Yiw'' (Akuapem) |- |Okay/Alright |''Yoo'' |- |No/Nope |''Oho''/''Anhã'' (Fante) ''Daabi'' (Asante) |- |Good night |''Da yie'' (Asante) literally "sleep well" |- |I'm going to sleep |''Me rekɔ da'' (Fante) |- |How's it going?/How are you? |''Ɛte sɛn?'' (Asante) could also be used in the non-literal sense as "hello" |- |Thank you |''Medaase'' |- |Please/Excuse me/I beg your pardon |''Mepa wo kyɛw'' |- |Song(s)/Music |''Ndwom'' (Fante) ''Nnwom'' (Asante) |- |What is your name? |''Wo din de sɛn?''/''Yɛfrɛ wo sɛn?'' (Asante) Wo dzin dze dεn? (Fante) |- |My name is.../I'm called... |''Me dzin dze...''/''Wɔfrɛ me...'' (Fante) |- |How old is he/she? |''Woedzi mfe ahen?'' (Fante) |- |How old are you? |''Edzi mfe ahen'' (Fante) |- |Where is it? |''Ɔwɔ hen?'' |- |I am going/I am taking my leave |''Me rekɔ'' |- |Good |''Mbo'' (Fante) ''Mmo'' (Asante) |- |Leave |''Jo'' (Fante) ''Kɔ'' (Asante) |- |Well done |''Ayɛ adze'' (Fante) |- |Stop |''Gyae'' |- |Sleep |''Da'' |- |Come |''Bra'' |- |Come here |''Bra ha'' |- |Come and eat |''Bɛ didi'' |} == Kuusi laŋeŋɔ (Phonology) == La de la sira ti nananawa wa la ke le bɔna bala amaa sɛla n gee fii la pa'alɛ ti yele was kelum bɔna bini mɛ Akan zo'ori yelebɛa naaŋɔ duma puan.Yetɔgum sebo ti ba yi'ira ti Akan (/əˈkæn/[2]), bii Twi-Fante,[3] de la yetɔgum ti Ghana nɛreba zo'e zo'e tara by tɔgera zi'an woo.[4] Viisegɔ pa'alɛ ti sɛba n tɔgeri Akan wa paɛ kalɛ  '80%',[4] gee nɛresɛba n kɔ'ɔm dɛna tɔgum miŋa la kalɛ de la 44%.<ref>https://books.google.com.gh/books?id=jCicIgAACAAJ&redir_esc=y</ref><ref>https://books.google.com.gh/books?id=jCicIgAACAAJ&redir_esc=y</ref><ref>https://books.google.com.gh/books?id=jCicIgAACAAJ&redir_esc=y</ref><ref>https://books.google.com.gh/books?id=jCicIgAACAAJ&redir_esc=y</ref>. Ba tɔgum la busebo ti ba yi'ira ti Bono la de la sɛla ti ba tɔgera di bɔna Ivory Coast.[6]Akan diimi sa la ba yuum tari la sɛla ti tu yi'ira yelebɛa yizuto la la ana wuu noun Bantu yetɔgum duma la n tari  la. La de la sira ti nananawa wa la ke le bɔna bala amaa sɛla n gee fii la pa'alɛ ti yele was kelum bɔna bini mɛ Akan zo'ori yelebɛa naaŋɔ duma puan<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/University_of_Ghana</ref>. Kudaasi (Consonants) {| class="wikitable" |+ consonant phonemes ! colspan="2" | !Labial !Alveolar !Dorsal !Labialized |- ! rowspan="2" |Nasal !<small>plain</small> |/m/ | colspan="2" |/n/ |/nʷ/ |- !<small>geminated</small> | | colspan="2" |/nː/ |/nːʷ/ |- ! rowspan="2" |Stop !<small>voiceless</small> |/p/ |/t/ |/k/ |/kʷ/ |- !<small>voiced</small> |/b/ |/d/ |/ɡ/ |/ɡʷ/ |- ! colspan="2" |Fricative |/f/ |/s/ |/h/ |/hʷ/ |- ! colspan="2" |Trill | |/r/ | | |- ! colspan="2" |Approximant | |/l/ |/j/ |/w/ |} {| class="wikitable" |+Allophones of Akan consonants ! colspan="2" rowspan="2" | ! rowspan="2" |Labial ! colspan="2" |Alveolar ! colspan="2" |Dorsal ! colspan="2" |Labialized |- !<small>Phoneme</small> !<small>Allophones</small> !<small>Phoneme</small> !<small>Allophones</small> !<small>Phoneme</small> !<small>Allophones</small> |- ! rowspan="2" |Nasal !<small>plain</small> |/m/ |/n/ | colspan="3" |[n~ŋ, ɲ, ɲĩ] |/nʷ/ |[ŋʷ, ɲᶣ] |- !<small>geminated</small> | |/nː/ | colspan="3" |[ŋː, ɲːĩ] |/nːʷ/ |[ɲːᶣ] |- ! rowspan="2" |Stop !<small>voiceless</small> |/p/ |/t/ |[t] |/k/ |[k, tɕ~cç] |/kʷ/ |[kʷ, tɕᶣ] |- !<small>voiced</small> |/b/ | colspan="2" |/d/ |/ɡ/ |[ɡ, dʑ~ɟʝ] |/ɡʷ/ |[ɡʷ, dʑᶣ] |- ! colspan="2" |Fricative |/f/ | colspan="2" |/s/ |/h/ |[h, ɕ] |/hʷ/ |[hʷ, ɕᶣ] |- ! colspan="2" |Trill | |/r/ |[ɾ, r, ɽ] | | | | |- ! colspan="2" |Approximant | | colspan="2" |/l/ | colspan="2" |/j/ |/w/ |[w, ɥ] |} {| class="wikitable" |+Akan consonant orthography ! colspan="2" | !Labial !Alveolar !Dorsal !Labialized |- ! rowspan="2" |Nasal !<small>plain</small> |⟨m⟩ | colspan="2" |⟨n, ny, ngi⟩ |⟨nw, nu⟩ |- !<small>geminated</small> | | colspan="2" |⟨ng, nyi, nnyi⟩ |⟨nnw⟩ |- ! rowspan="2" |Stop !<small>voiceless</small> |⟨p⟩ |⟨t, ti⟩ |⟨k, ky⟩ |⟨kw, twi⟩ |- !<small>voiced</small> |⟨b⟩ |⟨d⟩ |⟨g, dw, gy⟩ |⟨gu, dwi⟩ |- ! colspan="2" |Fricative |⟨f⟩ |⟨s⟩ |⟨h, hy⟩ |⟨hu, hwi⟩ |- ! colspan="2" |Trill | |⟨r⟩ | | |- ! colspan="2" |Approximant | |⟨l⟩ |⟨y⟩ |⟨w, wi⟩ |} == Kɔnyaasi (Vowels) == La de la sira ti nananawa wa la ke le bɔna bala amaa sɛla n gee fii la pa'alɛ ti yele was kelum bɔna bini mɛ Akan zo'ori yelebɛa naaŋɔ duma puan.Yetɔgum sebo ti ba yi'ira ti Akan (/əˈkæn/<ref>https://books.google.com.gh/books?id=jCicIgAACAAJ&redir_esc=y</ref>), bii Twi-Fante,<ref>https://web.archive.org/web/20150213030713/http://edition.myjoyonline.com/pages/education/201105/65305.php</ref> de la yetɔgum ti Ghana nɛreba zo'e zo'e tara by tɔgera zi'an woo.[4] Viisegɔ pa'alɛ ti sɛba n tɔgeri Akan wa paɛ kalɛ  '80%',<ref>https://web.archive.org/web/20150213030713/http://edition.myjoyonline.com/pages/education/201105/65305.php</ref><ref>https://web.archive.org/web/20150213030713/http://edition.myjoyonline.com/pages/education/201105/65305.php</ref> gee nɛresɛba n kɔ'ɔm dɛna tɔgum miŋa la kalɛ de la 44%.<ref>https://books.google.com.gh/books?id=jCicIgAACAAJ&redir_esc=y</ref><ref>https://books.google.com.gh/books?id=jCicIgAACAAJ&redir_esc=y</ref>. Ba tɔgum la busebo ti ba yi'ira ti Bono la de la sɛla ti ba tɔgera di bɔna Ivory Coast.<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/University_of_Ghana</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/University_of_Ghana</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/University_of_Ghana</ref>Akan diimi sa la ba yuum tari la sɛla ti tu yi'ira yelebɛa yizuto la la ana wuu noun Bantu yetɔgum duma la n tari  la. La de la sira ti nananawa wa la ke le bɔna bala amaa sɛla n gee fii la pa'alɛ ti yele was kelum bɔna bini mɛ Akan zo'ori yelebɛa naaŋɔ duma puan. {| class="wikitable" |+Akan vowel phonemes ! rowspan="2" | ! colspan="2" |Front ! colspan="2" |Central ! colspan="2" |Back |- !<small>-RTR</small> !<small>+RTR</small> !<small>-RTR</small> !<small>+RTR</small> !<small>-RTR</small> !<small>+RTR</small> |- !Close |/i/ |/i̙/ | | |/u/ |/u̙/ |- !Mid |/e/ |/e̙/ | | |/o/ |/o̙/ |- !Open | | |/a/ |/a̙/ | | |} {| class="wikitable" !Orthog. !-RTR !+RTR |- |i |/i/ [i] | |- |e |/e/ [e] |/i̙/ [ɪ~e] |- |ɛ | |/e̙/ [ɛ] |- |a |/a/ [æ~ɐ~ə] |/a̙/ [a] |- |ɔ | |/o̙/ [ɔ] |- |o |/o/ [o] |/u̙/ [ʊ~o] |- |u |/u/ [u] |} == Yelebɛa (Vocabulary) == Akan diimi sa la ba yuum tari la sɛla ti tu yi'ira yelebɛa yizuto la la ana wuu noun Bantu yetɔgum duma la n tari  la. La de la sira ti nananawa wa la ke le bɔna bala amaa sɛla n gee fii la pa'alɛ ti yele was kelum bɔna bini mɛ Akan zo'ori yelebɛa naaŋɔ duma puan. La de la sira ti nananawa wa la ke le bɔna bala amaa sɛla n gee fii la pa'alɛ ti yele was kelum bɔna bini mɛ Akan zo'ori yelebɛa naaŋɔ duma puan.Yetɔgum sebo ti ba yi'ira ti Akan (/əˈkæn/[2]), bii Twi-Fante,[3] -de la yetɔgum ti Ghana nɛreba zo'e zo'e tara by tɔgera zi'an woo.<ref>https://books.google.com.gh/books?id=jCicIgAACAAJ&redir_esc=y</ref> Viisegɔ pa'alɛ ti sɛba n tɔgeri Akan wa paɛ kalɛ  '80%',[4] gee nɛresɛba n kɔ'ɔm dɛna tɔgum miŋa la kalɛ de la 44%.<ref>https://books.google.com.gh/books?id=jCicIgAACAAJ&redir_esc=y</ref><ref>https://books.google.com.gh/books?id=jCicIgAACAAJ&redir_esc=y</ref>. Ba tɔgum la busebo ti ba yi'ira ti Bono la de la sɛla ti ba tɔgera di bɔna Ivory Coast.<ref>https://books.google.com.gh/books?id=jCicIgAACAAJ&redir_esc=y</ref> '''Yelebinaarɛ duma (Common phrases)''' {| class="wikitable" !English !Akan |- |Welcome |''Akwaaba'' |- |Yes |''Aane'' (Asante) ''Nyew'' (Fante) ''Yiw'' (Akuapem) |- |Okay/Alright |''Yoo'' |- |No/Nope |''Oho''/''Anhã'' (Fante) ''Daabi'' (Asante) |- |Good night |''Da yie'' (Asante) literally "sleep well" |- |I'm going to sleep |''Me rekɔ da'' (Fante) |- |How's it going?/How are you? |''Ɛte sɛn?'' (Asante) could also be used in the non-literal sense as "hello" |- |Thank you |''Medaase'' |- |Please/Excuse me/I beg your pardon |''Mepa wo kyɛw'' |- |Song(s)/Music |''Ndwom'' (Fante) ''Nnwom'' (Asante) |- |What is your name? |''Wo din de sɛn?''/''Yɛfrɛ wo sɛn?'' (Asante) Wo dzin dze dεn? (Fante) |- |My name is.../I'm called... |''Me dzin dze...''/''Wɔfrɛ me...'' (Fante) |- |How old is he/she? |''Woedzi mfe ahen?'' (Fante) |- |How old are you? |''Edzi mfe ahen'' (Fante) |- |Where is it? |''Ɔwɔ hen?'' |- |I am going/I am taking my leave |''Me rekɔ'' |- |Good |''Mbo'' (Fante) ''Mmo'' (Asante) |- |Leave |''Jo'' (Fante) ''Kɔ'' (Asante) |- |Well done |''Ayɛ adze'' (Fante) |- |Stop |''Gyae'' |- |Sleep |''Da'' |- |Come |''Bra'' |- |Come here |''Bra ha'' |- |Come and eat |''Bɛ didi'' |} == Satinsi yu'ura (Placenames) == Yetɔgum sebo ti ba yi'ira ti Akan (/əˈkæn/[2]), bii Twi-Fante,[3] de la yetɔgum ti Ghana nɛreba zo'e zo'e tara by tɔgera zi'an woo.[4] Viisegɔ pa'alɛ ti sɛba n tɔgeri Akan wa paɛ kalɛ  '80%',[4] gee nɛresɛba n kɔ'ɔm dɛna tɔgum miŋa la kalɛ de la 44%.[4][5]. Ba tɔgum la busebo ti ba yi'ira ti Bono la de la sɛla ti ba tɔgera di bɔna Ivory Coast.[6]Akan diimi sa la ba yuum tari la sɛla ti tu yi'ira yelebɛa yizuto la la ana wuu noun Bantu yetɔgum duma la n tari  la. La de la sira ti nananawa wa la ke le bɔna bala amaa sɛla n gee fii la pa'alɛ ti yele was kelum bɔna bini mɛ Akan zo'ori yelebɛa naaŋɔ duma puan. {| class="wikitable" ! colspan="2" |Day ! rowspan="2" |Male name ! rowspan="2" |Female name |- !English !Akan |- |Monday |''Dwoada'' |''Kwadwo, Kojo'' |''Adwoa'' |- |Tuesday |''Benada'' |''Kwabena, Kobina'' |''Abena'' |- |Wednesday |''Wukuada'' |''Kweku, Kwaku'' |''Akua'' |- |Thursday |''Yawoada'' |''Yaw, Kwaw'' |''Yaa'' |- |Friday |''Fiada'' |''Kofi'' |''Afia/Afua'' |- |Saturday |''Memeneda'' |''Kwame'' |''Ama'' |- |Sunday |''Kwasiada'' |''Akwasi, Kwasi, Kwesi'' |''Asi, Akosua, Esi'' |} DayMale nameFemale nameEnglishAkanMonday''DwoadaKwadwo, KojoAdwoa''Tuesday''BenadaKwabena, KobinaAbena''Wednesday''WukuadaKweku, KwakuAkua''Thursday''YawoadaYaw, KwawYaa''Friday''FiadaKofiAfia/Afua''Saturday''MemenedaKwameAma''Sunday''KwasiadaAkwasi, Kwasi, KwesiAsi, Akosua, Esi''EnglishAkanHome''Fie''School''Sukuu''Church''Asɔre''Market''Dwaaso''University/Tertiary institution''Sukuupon''Hospital''Ayaresabea'' == Yelebɛa naaŋɔ (Morphology) == Akan diimi sa la ba yuum tari la sɛla ti tu yi'ira yelebɛa yizuto la la ana wuu noun Bantu yetɔgum duma la n tari  la. La de la sira ti nananawa wa la ke le bɔna bala amaa sɛla n gee fii la pa'alɛ ti yele was kelum bɔna bini mɛ Akan zo'ori yelebɛa naaŋɔ duma puan.[24]. Yetɔgum sebo ti ba yi'ira ti Akan (/əˈkæn/[2]), bii Twi-Fante,[3] de la yetɔgum ti Ghana nɛreba zo'e zo'e tara by tɔgera zi'an woo.[4] Viisegɔ pa'alɛ ti sɛba n tɔgeri Akan wa paɛ kalɛ  '80%',[4] gee nɛresɛba n kɔ'ɔm dɛna tɔgum miŋa la kalɛ de la 44%.[4][5]. Ba tɔgum la busebo ti ba yi'ira ti Bono la de la sɛla ti ba tɔgera di bɔna Ivory Coast.<ref>https://books.google.com.gh/books?id=jCicIgAACAAJ&redir_esc=y</ref><ref>https://books.google.com.gh/books?id=jCicIgAACAAJ&redir_esc=y</ref><ref>https://books.google.com.gh/books?id=jCicIgAACAAJ&redir_esc=y</ref> {| class="wikitable" !Singular !Plural |- |''abɔfra'' "child" |''mmɔfra'' "children" |- |''aboa'' "animal" |''mmoa'' "animals" |- |''abusua'' "family" |''mmusua'' "families" |- |''abirekyie'' "goat" |''mmirekyie'' "goats" |- |''adaka'' "box" |''nnaka'' "boxes" |- |''adanko'' "rabbit" |''nnanko'' "rabbits" |- |''aduro'' "medicine" |''nnuro'' "medicines" |- |''kraman'' "dog" |''nkraman'' "dogs" |- |''kanea'' "light", "lamp" |''nkanea'' "lights", "lamps" |- |''safoa'' "key" |''nsafoa'' "keys" |} Akan diimi sa la ba yuum tari la sɛla ti tu yi'ira yelebɛa yizuto la la ana wuu noun Bantu yetɔgum duma la n tari  la. La de la sira ti nananawa wa la ke le bɔna bala amaa sɛla n gee fii la pa'alɛ ti yele was kelum bɔna bini mɛ Akan zo'ori yelebɛa naaŋɔ duma puan. La de la sira ti nananawa wa la ke le bɔna bala amaa sɛla n gee fii la pa'alɛ ti yele was kelum bɔna bini mɛ Akan zo'ori yelebɛa naaŋɔ duma puan.Yetɔgum sebo ti ba yi'ira ti Akan (/əˈkæn/[2]), bii Twi-Fante,[3] de la yetɔgum ti Ghana nɛreba zo'e zo'e tara by tɔgera zi'an woo.[4] Viisegɔ pa'alɛ ti sɛba n tɔgeri Akan wa paɛ kalɛ  '80%',[4] gee nɛresɛba n kɔ'ɔm dɛna tɔgum miŋa la kalɛ de la 44%.<ref>https://www.ethnologue.com/language/abr</ref><ref>https://www.ethnologue.com/language/abr</ref><ref>https://www.ethnologue.com/language/abr</ref>. Ba tɔgum la busebo ti ba yi'ira ti Bono la de la sɛla ti ba tɔgera di bɔna Ivory Coast.[6] == '''Viisegɔ lɔgerɔ (References)''' == <references /> == Nɛreba Puti'ira (Bibliogrphy) == [Dolphyne, Florence Abena (January 1986). "The languages of the Akan peoples". Research Review. 2 (1). University of Ghana. Institute of African Studies: 1–22. ISSN 0855-4412. Dolphyne, F. A. (1988). "The Volta–Comoé Languages". In Kropp Dakubu, Mary Esther (ed.). The Languages of Ghana. London: Kegan Paul International for the International African Institute. <nowiki>ISBN 978-0710302106</nowiki>. Obeng, Samuel Gyasi (2000). "Vowel harmony and tone in Akan toponyms". Studies in the Linguistic Sciences. 30 (2): 173–183. Osam, Emmanuel Kweku Ahen (1994). Aspects of Akan Grammar: A Functional Perspective (PhD thesis). Eugene, OR: University of Oregon. * * * * ] * * * * == Kaalegɔ basɛba (Further reading) == Cleland, Esi; Gyang, Kofi Oteng; Imbeah, Nana Kodwo (Jojoo); Imbeah, Paa Kwesi (2005). Modern Akan: A concise introduction to the Akuapem, Fanti and Twi language. Kasahorow Language Guides. Accra: Kasahorow. <nowiki>ISBN 978-9988-0-376-7-3</nowiki>. Dolphyne, Florence Abena (1988). The Akan (Twi-Fante) Language: Its Sound Systems and Tonal Structure. Accra: Ghana Universities Press. <nowiki>ISBN 9964-3-0159-6</nowiki>. Dolphyne, F. A. (1996). A Comprehensive Course in Twi (Asante) for the Non-Twi Learner. Accra: Ghana University Press. <nowiki>ISBN 9964-3-0245-2</nowiki>. Nketia, William (2004). Twi für Ghana: Wort für Wort (in German). Bielefeld: Reise Know-How Verlag. <nowiki>ISBN 3-89416-346-1</nowiki>. Obeng, Samuel Gyasi (2001). African anthropon<ref>https://books.google.com.gh/books?id=jCicIgAACAAJ&redir_esc=y</ref>ymy: An ethnopragmatic and norphophonological study of personal names in Akan and some African societies. LINCOM studies in anthropology. Vol. 08. München: LINCOM Europa. <nowiki>ISBN 3-89586-431-5</nowiki>. Redden, J. E.; Owusu, N. (1963). Twi Basic Course. Foreign Service Institute basic course series. Foreign Service Institute. hdl:2027/mdp.39015005280261. Reprint: Twi basic course. Hippocrene. 1995. <nowiki>ISBN 0-7818-0394-2</nowiki>. == Nyiŋa viisegɔ lɔgerɔ (External links) == Akan language at Wikipedia's sister projects Definitions from Wiktionary Media from Commons Phrasebook from Wikivoyage Data from Wikidata logo Twi language edition of Wikipedia, the free encyclopedia logo Fanti edition of Wikipedia, the free encyclopedia English-Tshi (Asante) : a dictionary = Enyiresi-Twi nsem-asekyere-nhõma (1909), Evangelische Missionsgesellschaft in Basel Akan Language Resources Journal of West African Languages: Akan My First Akan Dictionary Online Akan (Twi, Fanti) Dictionary Twi Word of the Day and Articles<ref>https://books.google.com.gh/books?id=jCicIgAACAAJ&redir_esc=y</ref> Akan Language Resources The Bible in Twi The Quran in Twi Language Poem translated into Twi Watch Twi Music Videos Prayer in Asante used by Ghanaians of the Baha'i Faith Open Twi Project, a project to bring Asante to software. Literature and articles in Ahanta Literature and articles in Ahanta dialect {| class="wikitable" !English !Akan |- |Welcome |''Akwaaba'' |- |Yes |''Aane'' (Asante) ''Nyew'' (Fante) ''Yiw'' (Akuapem) |- |Okay/Alright |''Yoo'' |- |No/Nope |''Oho''/''Anhã'' (Fante) ''Daabi'' (Asante) |- |Good night |''Da yie'' (Asante) literally "sleep well" |- |I'm going to sleep |''Me rekɔ da'' (Fante) |- |How's it going?/How are you? |''Ɛte sɛn?'' (Asante) could also be used in the non-literal sense as "hello" |- |Thank you |''Medaase'' |- |Please/Excuse me/I beg your pardon |''Mepa wo kyɛw'' |- |Song(s)/Music |''Ndwom'' (Fante) ''Nnwom'' (Asante) |- |What is your name? |''Wo din de sɛn?''/''Yɛfrɛ wo sɛn?'' (Asante) Wo dzin dze dεn? (Fante) |- |My name is.../I'm called... |''Me dzin dze...''/''Wɔfrɛ me...'' (Fante) |- |How old is he/she? |''Woedzi mfe ahen?'' (Fante) |- |How old are you? |''Edzi mfe ahen'' (Fante) |- |Where is it? |''Ɔwɔ hen?'' |- |I am going/I am taking my leave |''Me rekɔ'' |- |Good |''Mbo'' (Fante) ''Mmo'' (Asante) |- |Leave |''Jo'' (Fante) ''Kɔ'' (Asante) |- |Well done |''Ayɛ adze'' (Fante) |- |Stop |''Gyae'' |- |Sleep |''Da'' |- |Come |''Bra'' |- |Come here |''Bra ha'' |- |Come and eat |''Bɛ didi'' |} <references /> {| class="wikitable" !English !Akan |- |Welcome |''Akwaaba'' |- |Yes |''Aane'' (Asante) ''Nyew'' (Fante) ''Yiw'' (Akuapem) |- |Okay/Alright |''Yoo'' |- |No/Nope |''Oho''/''Anhã'' (Fante) ''Daabi'' (Asante) |- |Good night |''Da yie'' (Asante) literally "sleep well" |- |I'm going to sleep |''Me rekɔ da'' (Fante) |- |How's it going?/How are you? |''Ɛte sɛn?'' (Asante) could also be used in the non-literal sense as "hello" |- |Thank you |''Medaase'' |- |Please/Excuse me/I beg your pardon |''Mepa wo kyɛw'' |- |Song(s)/Music |''Ndwom'' (Fante) ''Nnwom'' (Asante) |- |What is your name? |''Wo din de sɛn?''/''Yɛfrɛ wo sɛn?'' (Asante) Wo dzin dze dεn? (Fante) |- |My name is.../I'm called... |''Me dzin dze...''/''Wɔfrɛ me...'' (Fante) |- |How old is he/she? |''Woedzi mfe ahen?'' (Fante) |- |How old are you? |''Edzi mfe ahen'' (Fante) |- |Where is it? |''Ɔwɔ hen?'' |- |I am going/I am taking my leave |''Me rekɔ'' |- |Good |''Mbo'' (Fante) ''Mmo'' (Asante) |- |Leave |''Jo'' (Fante) ''Kɔ'' (Asante) |- |Well done |''Ayɛ adze'' (Fante) |- |Stop |''Gyae'' |- |Sleep |''Da'' |- |Come |''Bra'' |- |Come here |''Bra ha'' |- |Come and eat |''Bɛ didi'' |} {| class="wikitable" !English !Akan |- |Welcome |''Akwaaba'' |- |Yes |''Aane'' (Asante) ''Nyew'' (Fante) ''Yiw'' (Akuapem) |- |Okay/Alright |''Yoo'' |- |No/Nope |''Oho''/''Anhã'' (Fante) ''Daabi'' (Asante) |- |Good night |''Da yie'' (Asante) literally "sleep well" |- |I'm going to sleep |''Me rekɔ da'' (Fante) |- |How's it going?/How are you? |''Ɛte sɛn?'' (Asante) could also be used in the non-literal sense as "hello" |- |Thank you |''Medaase'' |- |Please/Excuse me/I beg your pardon |''Mepa wo kyɛw'' |- |Song(s)/Music |''Ndwom'' (Fante) ''Nnwom'' (Asante) |- |What is your name? |''Wo din de sɛn?''/''Yɛfrɛ wo sɛn?'' (Asante) Wo dzin dze dεn? (Fante) |- |My name is.../I'm called... |''Me dzin dze...''/''Wɔfrɛ me...'' (Fante) |- |How old is he/she? |''Woedzi mfe ahen?'' (Fante) |- |How old are you? |''Edzi mfe ahen'' (Fante) |- |Where is it? |''Ɔwɔ hen?'' |- |I am going/I am taking my leave |''Me rekɔ'' |- |Good |''Mbo'' (Fante) ''Mmo'' (Asante) |- |Leave |''Jo'' (Fante) ''Kɔ'' (Asante) |- |Well done |''Ayɛ adze'' (Fante) |- |Stop |''Gyae'' |- |Sleep |''Da'' |- |Come |''Bra'' |- |Come here |''Bra ha'' |- |Come and eat |''Bɛ didi'' |} {| class="wikitable" !English !Akan |- |Welcome |''Akwaaba'' |- |Yes |''Aane'' (Asante) ''Nyew'' (Fante) ''Yiw'' (Akuapem) |- |Okay/Alright |''Yoo'' |- |No/Nope |''Oho''/''Anhã'' (Fante) ''Daabi'' (Asante) |- |Good night |''Da yie'' (Asante) literally "sleep well" |- |I'm going to sleep |''Me rekɔ da'' (Fante) |- |How's it going?/How are you? |''Ɛte sɛn?'' (Asante) could also be used in the non-literal sense as "hello" |- |Thank you |''Medaase'' |- |Please/Excuse me/I beg your pardon |''Mepa wo kyɛw'' |- |Song(s)/Music |''Ndwom'' (Fante) ''Nnwom'' (Asante) |- |What is your name? |''Wo din de sɛn?''/''Yɛfrɛ wo sɛn?'' (Asante) Wo dzin dze dεn? (Fante) |- |My name is.../I'm called... |''Me dzin dze...''/''Wɔfrɛ me...'' (Fante) |- |How old is he/she? |''Woedzi mfe ahen?'' (Fante) |- |How old are you? |''Edzi mfe ahen'' (Fante) |- |Where is it? |''Ɔwɔ hen?'' |- |I am going/I am taking my leave |''Me rekɔ'' |- |Good |''Mbo'' (Fante) ''Mmo'' (Asante) |- |Leave |''Jo'' (Fante) ''Kɔ'' (Asante) |- |Well done |''Ayɛ adze'' (Fante) |- |Stop |''Gyae'' |- |Sleep |''Da'' |- |Come |''Bra'' |- |Come here |''Bra ha'' |- |Come and eat |''Bɛ didi'' |} {| class="wikitable" !English !Akan |- |Welcome |''Akwaaba'' |- |Yes |''Aane'' (Asante) ''Nyew'' (Fante) ''Yiw'' (Akuapem) |- |Okay/Alright |''Yoo'' |- |No/Nope |''Oho''/''Anhã'' (Fante) ''Daabi'' (Asante) |- |Good night |''Da yie'' (Asante) literally "sleep well" |- |I'm going to sleep |''Me rekɔ da'' (Fante) |- |How's it going?/How are you? |''Ɛte sɛn?'' (Asante) could also be used in the non-literal sense as "hello" |- |Thank you |''Medaase'' |- |Please/Excuse me/I beg your pardon |''Mepa wo kyɛw'' |- |Song(s)/Music |''Ndwom'' (Fante) ''Nnwom'' (Asante) |- |What is your name? |''Wo din de sɛn?''/''Yɛfrɛ wo sɛn?'' (Asante) Wo dzin dze dεn? (Fante) |- |My name is.../I'm called... |''Me dzin dze...''/''Wɔfrɛ me...'' (Fante) |- |How old is he/she? |''Woedzi mfe ahen?'' (Fante) |- |How old are you? |''Edzi mfe ahen'' (Fante) |- |Where is it? |''Ɔwɔ hen?'' |- |I am going/I am taking my leave |''Me rekɔ'' |- |Good |''Mbo'' (Fante) ''Mmo'' (Asante) |- |Leave |''Jo'' (Fante) ''Kɔ'' (Asante) |- |Well done |''Ayɛ adze'' (Fante) |- |Stop |''Gyae'' |- |Sleep |''Da'' |- |Come |''Bra'' |- |Come here |''Bra ha'' |- |Come and eat |''Bɛ didi'' |} {| class="wikitable" |+Akan consonant phonemes ! colspan="2" | !Labial !Alveolar !Dorsal !Labialized |- ! rowspan="2" |Nasal !<small>plain</small> |/m/ | colspan="2" |/n/ |/nʷ/ |- !<small>geminated</small> | | colspan="2" |/nː/ |/nːʷ/ |- ! rowspan="2" |Stop !<small>voiceless</small> |/p/ |/t/ |/k/ |/kʷ/ |- !<small>voiced</small> |/b/ |/d/ |/ɡ/ |/ɡʷ/ |- ! colspan="2" |Fricative |/f/ |/s/ |/h/ |/hʷ/ |- ! colspan="2" |Trill | |/r/ | | |- ! colspan="2" |Approximant | |/l/ |/j/ |/w/ |} {| class="wikitable" |+Allophones of Akan consonants ! colspan="2" rowspan="2" | ! rowspan="2" |Labial ! colspan="2" |Alveolar ! colspan="2" |Dorsal ! colspan="2" |Labialized |- !<small>Phoneme</small> !<small>Allophones</small> !<small>Phoneme</small> !<small>Allophones</small> !<small>Phoneme</small> !<small>Allophones</small> |- ! rowspan="2" |Nasal !<small>plain</small> |/m/ |/n/ | colspan="3" |[n~ŋ, ɲ, ɲĩ] |/nʷ/ |[ŋʷ, ɲᶣ] |- !<small>geminated</small> | |/nː/ | colspan="3" |[ŋː, ɲːĩ] |/nːʷ/ |[ɲːᶣ] |- ! rowspan="2" |Stop !<small>voiceless</small> |/p/ |/t/ |[t] |/k/ |[k, tɕ~cç] |/kʷ/ |[kʷ, tɕᶣ] |- !<small>voiced</small> |/b/ | colspan="2" |/d/ |/ɡ/ |[ɡ, dʑ~ɟʝ] |/ɡʷ/ |[ɡʷ, dʑᶣ] |- ! colspan="2" |Fricative |/f/ | colspan="2" |/s/ |/h/ |[h, ɕ] |/hʷ/ |[hʷ, ɕᶣ] |- ! colspan="2" |Trill | |/r/ |[ɾ, r, ɽ] | | | | |- ! colspan="2" |Approximant | | colspan="2" |/l/ | colspan="2" |/j/ |/w/ |[w, ɥ] |} {| class="wikitable" |} {| class="wikitable" |+Akan consonant phonemes ! colspan="2" | !Labial !Alveolar !Dorsal !Labialized |- ! rowspan="2" |Nasal !<small>plain</small> |/m/ | colspan="2" |/n/ |/nʷ/ |- !<small>geminated</small> | | colspan="2" |/nː/ |/nːʷ/ |- ! rowspan="2" |Stop !<small>voiceless</small> |/p/ |/t/ |/k/ |/kʷ/ |- !<small>voiced</small> |/b/ |/d/ |/ɡ/ |/ɡʷ/ |- ! colspan="2" |Fricative |/f/ |/s/ |/h/ |/hʷ/ |- ! colspan="2" |Trill | |/r/ | | |- ! colspan="2" |Approximant | |/l/ |/j/ |/w/ |} {| class="wikitable" |+Allophones of Akan consonants ! colspan="2" rowspan="2" | ! rowspan="2" |Labial ! colspan="2" |Alveolar ! colspan="2" |Dorsal ! colspan="2" |Labialized |- !<small>Phoneme</small> !<small>Allophones</small> !<small>Phoneme</small> !<small>Allophones</small> !<small>Phoneme</small> !<small>Allophones</small> |- ! rowspan="2" |Nasal !<small>plain</small> |/m/ |/n/ | colspan="3" |[n~ŋ, ɲ, ɲĩ] |/nʷ/ |[ŋʷ, ɲᶣ] |- !<small>geminated</small> | |/nː/ | colspan="3" |[ŋː, ɲːĩ] |/nːʷ/ |[ɲːᶣ] |- ! rowspan="2" |Stop !<small>voiceless</small> |/p/ |/t/ |[t] |/k/ |[k, tɕ~cç] |/kʷ/ |[kʷ, tɕᶣ] |- !<small>voiced</small> |/b/ | colspan="2" |/d/ |/ɡ/ |[ɡ, dʑ~ɟʝ] |/ɡʷ/ |[ɡʷ, dʑᶣ] |- ! colspan="2" |Fricative |/f/ | colspan="2" |/s/ |/h/ |[h, ɕ] |/hʷ/ |[hʷ, ɕᶣ] |- ! colspan="2" |Trill | |/r/ |[ɾ, r, ɽ] | | | | |- ! colspan="2" |Approximant | | colspan="2" |/l/ | colspan="2" |/j/ |/w/ |[w, ɥ] |} {| class="wikitable" |} 4upnw8yhdodespuvezmh7p8c617ilz6 Akuapem dialect 0 3449 22806 22705 2026-03-31T19:51:43Z Akoleko Atayinɛ 752 Demesego 22806 wikitext text/x-wiki '''Akuapem dialect''' gee ti ba kelum yi'ira ti Akuapim, Akwapem Twi la Akwapi de la Akan yetɔgum la buuri buyima n bala gee pa'asɛ la Asante tɔgum la puan (Gee ti la za'a lagum taaba dɛna Twi) la Fante gee ti ba bɔkerɛ dɛna buyina.<ref>https://www.ethnologue.com/language/aka/</ref> Akuapem tɔgum duma ni naam la sɛla n tari tɔgum n paɛ pisiyi ŋwɔna taaba bɔna eastern [[Gaana]] la western Nigeria so'olom duma puansin. Nɛresɛba za'a n tɔgerɛ tɔgum wa la de la wuu paɛ "Akuapem tɔgum languages" (four and eight million).<ref>https://catalog.hathitrust.org/Record/008674990</ref><ref>https://catalog.hathitrust.org/Record/008674990</ref> <ref>https://catalog.hathitrust.org/Record/008674990</ref><ref>https://catalog.hathitrust.org/Record/008674990</ref>Akuapem tɔgum tɔgesebo ti ba kɔ'ɔm ba'am tara tɔgera de la Ewe (nɛreba 10.3 million n tɔgerɛ bo Gaana wa la Togo tiŋa puan), tɔgesebo mɛ dole poore de la Fon ( ti nɛreba 5 million tɔgera bo, Benin tiŋa puan). Akuapem tɔgum tɔgum duma yuum doose la buuri tuusum puana ze'ele Kwa branch n boi Niger–Congo tɔgum duma, gee nananewa bo nyaa lagum naɛ mɛ dɛna Volta–Niger duma tɔgum duma.<ref>https://catalog.hathitrust.org/Record/008674990</ref><ref>https://catalog.hathitrust.org/Record/008674990</ref> Bo de la tɔgum duma banuu n naɛ taaba, tɔgum duma wa de la: Ewe, Fon, Aja, Gen (Mina), and Phla–Pherá. == Etymology == Akuapem tɔgum Greenberg, dole Westermann (1952), yuum dike Gbe tɔgum iŋɛ la Kwa tɔgum yizuo la puan, Niger–Congo duma tɔgum. Ta paɛ "Kwa branch" tari "fluctuated" ti la paɛ yuuma se'em ma'a, la Roger Blench yuum dike Gbe tɔgum duma beŋe bii iŋɛ la Volta–Niger branch ta naɛ la East Kwa tɔgum duma ta paɛ east. == Tuusum (History) == Akuapem tɔgum nɛreba zo'e zo'e ze'ele la east kiŋɛ ta ki'ira nananewa ti ba ki'ira nananewa "present dwelling-places" (several migrations between the tenth la fifteenth century puan". Gee Phla–Pherá nɛreba wa basɛba ze'ele la "original inhabitants" zisesi ti se'em n yuum "intermingled" la  Yese nɛresɛba za'a n tɔgerɛ Gbe tɔgum duma ti ba dike pa'asɛ. Capo (1988) ba yuum bo bii makɛ nɛreba la ti ba dɛna la "four million", gee ti SIL's Ethnologue (15th edition, 2005) yuum bo "eight million". Tɔgesebo ti ba kɔ'ɔm ba'am tɔgera Gbe tɔgum puan de la Ewe (Gaana la Togo) ti gee ti ba tɔgera Fon (Benin, eastern Togo) gee four million la 3 million nɛreba mɛ nɛreba tɔgera. Akuapem tɔgum n de tɔgesebo ti ba tara zamesa sukuu duma secondary schools la universities sukuu duma n boi Gaana so'olom wa, gee dagi bala ma'a ba kelum tɔgebuna zamesa "non-formal zamesegɔ yɛla sukuu duma n boi Togo tiŋa puan. Gee Benin puan, Aja tɔgereba de la (740,000 ) gee ti Fon mɛ yuum dɛna tɔgum duma bayi yese tɔgum duma bayoobi puan na ti ba yuum loe ti ba dɛna "six national languages" ti government yuum loe bo bumkureba zamesegɔ yɛla 1992 yuuni la puan. Akuapem tɔgum de la "dialect continuum". Yese comparative research puan, ba tɔri Capo (1988) iŋɛ yizuto tunuu puan "five clusters", ti cluster woo tara "several mutually intelligible dialects". Gee fole si'a n boi "clusters" duma ni ka bɔna ba tɔka "distinct". clusters duma banuu de la: Yu'ura sika."Dialect continuum" za'a waabe ba yuum yi'ira 'Akuapem tɔgum' doose Westermann, yele-ɛɛra paaɛ "influential researcher" cluster puan, se'em n yuum tari 'Standard Akuapem tɔgum' yelebire ti de ze'ele yetɔgum buuri buuri gulesegɔ yɛla la. Sɛba e mɛ leregere yetɔgum duma "linguists" mɛ yuum yi'ire Akuapem tɔgum tɔgum duma za'a la 'Aja', sansɛka ti ba yuum sige ba tiŋa tɔgum yu'urɛ la Aja-Tado so'olom n boi Benin puan. Gee nananewa, tɔgebuna buyima wa yu'urɛ sika "language cluster" za'a dagi la nɛreba n yuum to'e la ma'a gee tɔgum la mɛ yuum tari la putitulema. Ze'ele sansɛka ti ba yuum tari tuuma tigere wa'am "West African Languages Congress at Cotonou" 1980 yuuni la ouan, H. B. Capo's yu'urɛ laɛ puti'irɛ la yuum' de la ba za'a waabe sakɛ gee to'e : Akuapem tɔgum, se'em n de yelebire bɔ'ɔra 'language/dialect' tɔgum buuri woo puan na la. === '''Baabuli (Bible)''' === Akuapem tɔgum de la "dialect continuum". Yese comparative research puan, ba tɔri Capo (1988) iŋɛ yizuto tunuu puan "five clusters", ti cluster woo tara "several mutually intelligible dialects". Gee fole si'a n boi "clusters" duma ni ka bɔna ba tɔka "distinct". clusters duma banuu de la: Yu'ura sika."Dialect continuum" za'a waabe ba yuum yi'ira 'Akuapem tɔgum' doose Westermann, yele-ɛɛra paaɛ "influential researcher" cluster puan, se'em n yuum tari 'Standard Akuapem tɔgum' yelebire ti de ze'ele yetɔgum buuri buuri gulesegɔ yɛla la. Sɛba e mɛ leregere yetɔgum duma "linguists" mɛ yuum yi'ire Akuapem tɔgum tɔgum duma za'a la 'Aja', sansɛka ti ba yuum sige ba tiŋa tɔgum yu'urɛ la Aja-Tado so'olom n boi Benin puan. Gee nananewa, tɔgebuna buyima wa yu'urɛ sika "language cluster" za'a dagi la nɛreba n yuum to'e la ma'a gee tɔgum la mɛ yuum tari la putitulema. Ze'ele sansɛka ti ba yuum tari tuuma tigere wa'am "West African Languages Congress at Cotonou" 1980 yuuni la ouan, H. B. Capo's yu'urɛ laɛ puti'irɛ la yuum' de la ba za'a waabe sakɛ gee to'e : Akuapem tɔgum, se'em n de yelebire bɔ'ɔra 'language/dialect' tɔgum buuri woo puan na la. === '''Tɔgum mi'ilum la yelebɛa (Grammar and dictionary)''' === Akuapem tɔgum duma ni naam la sɛla n tari tɔgum n paɛ pisiyi ŋwɔna taaba bɔna eastern Gaana la western Nigeria so'olom duma puansin. Nɛresɛba za'a n tɔgerɛ tɔgum wa la de la wuu paɛ "Akuapem tɔgum languages" (four and eight million). Akuapem tɔgum tɔgesebo ti ba kɔ'ɔm ba'am tara tɔgera de la Ewe (nɛreba 10.3 million n tɔgerɛ bo Gaana wa la Togo tiŋa puan), tɔgesebo mɛ dole poore de la Fon ( ti nɛreba 5 million tɔgera bo, Benin tiŋa puan). Akuapem tɔgum tɔgum duma yuum doose la buuri tuusum puana ze'ele Kwa branch n boi Niger–Congo tɔgum duma, gee nananewa bo nyaa lagum naɛ mɛ dɛna Volta–Niger duma tɔgum duma. Bo de la tɔgum duma banuu n naɛ taaba, tɔgum duma wa de la: Ewe, Fon, Aja, Gen (Mina), and Phla–Pherá. Akuapem tɔgum nɛreba zo'e zo'e ze'ele la east kiŋɛ ta ki'ira nananewa ti ba ki'ira nananewa "present dwelling-places" (several migrations between the tenth la fifteenth century puan". Gee Phla–Pherá nɛreba wa basɛba ze'ele la "original inhabitants" zisesi ti se'em n yuum "intermingled" la  Yese nɛresɛba za'a n tɔgerɛ Gbe tɔgum duma ti ba dike pa'asɛ. Capo (1988) ba yuum bo bii makɛ nɛreba la ti ba dɛna la "four million", gee ti SIL's Ethnologue (15th edition, 2005) yuum bo "eight million". Tɔgesebo ti ba kɔ'ɔm ba'am tɔgera Gbe tɔgum puan de la Ewe (Gaana la Togo) ti gee ti ba tɔgera Fon (Benin, eastern Togo) gee four million la 3 million nɛreba mɛ nɛreba tɔgera. Ewe n de tɔgesebo ti ba tara zamesa sukuu duma secondary schools la universities sukuu duma n boi Gaana so'olom wa, gee dagi bala ma'a ba kelum tɔgebuna zamesa "non-formal zamesegɔ yɛla sukuu duma n boi Togo tiŋa puan. Gee Benin puan, Aja tɔgereba de la (740,000 ) gee ti Fon mɛ yuum dɛna tɔgum duma bayi yese tɔgum duma bayoobi puan na ti ba yuum loe ti ba dɛna "six national languages" ti government yuum loe bo bumkureba zamesegɔ yɛla 1992 yuuni la puan. Akuapem tɔgum wa tari yɛla bunuu: * High tone: H * Mid tone: M * Low tone: L * Rising tone: R * Falling tone: F == Yelebɛa laŋeŋɔ (Phonology) == Gee nananewa, tɔgebuna buyima wa yu'urɛ sika "language cluster" za'a dagi la nɛreba n yuum to'e la ma'a gee tɔgum la mɛ yuum tari la putitulema. Ze'ele sansɛka ti ba yuum tari tuuma tigere wa'am "West African Languages Congress at Cotonou" 1980 yuuni la ouan, H. B. Capo's yu'urɛ laɛ puti'irɛ la yuum' de la ba za'a waabe sakɛ gee to'e : Akuapem tɔgum, se'em n de yelebire bɔ'ɔra 'language/dialect' tɔgum buuri woo puan na la. {| class="wikitable" |} ==== Kɔnya'asi (consonants) ==== {| class="wikitable" ! colspan="2" | !Labial !Alveolar !Post-alveolar !Retroflex !Palatal !Velar !Glottal |- ! rowspan="2" |Nasal !<small>voiced</small> |m ⟨m⟩ |n ⟨n⟩ | | |ɲ ⟨ny, n⟩ |ŋ ⟨ng, n⟩ | |- !<small>labialized</small> | |nʷ ⟨nw⟩ | | | | | |- ! rowspan="3" |Stop/ affricate !<small>voiced</small> |b ⟨b⟩ |d ⟨d⟩ |d͡ʒ ⟨dw⟩ | |d͡ʑ ~ ɟ͡ʝ ⟨gy⟩ |ɡ ⟨g⟩ | |- !<small>aspirated</small> |pʰ ⟨p⟩ |tʰ ⟨t⟩ | | |t͡ɕʰ ~ c͡çʰ ⟨ky⟩ |kʰ ⟨k⟩ | |- !<small>labialized</small> | | | | |t͡ɕʷ ⟨tw⟩ |kʷ ⟨kw⟩ | |- ! rowspan="2" |Fricative !<small>voiceless</small> |f ⟨f⟩ |s ⟨s⟩ | | |ç ⟨hy⟩ | |h ⟨h⟩ |- !<small>labialized</small> | | | | | | |hʷ ⟨hw⟩ |- ! colspan="2" |Approximant | | | | |j ⟨y⟩ |w ⟨w⟩ | |- ! colspan="2" |Tap/flap | |ɾ ⟨r⟩ | |ɽ ⟨r⟩ | | | |- ! colspan="2" |Trill | |r ⟨r⟩ | | | | | |- ! colspan="2" |Lateral | |l ⟨l⟩ | | | | |} == Vowels == {| class="wikitable" !Labial !Alveolar !Post-alveolar !Retroflex !Palatal !Velar !Glottal |- ! rowspan="2" |Nasal !<small>voiced</small> |m ⟨m⟩ |n ⟨n⟩ | | |ɲ ⟨ny, n⟩ |ŋ ⟨ng, n⟩ | |- !<small>labialized</small> | |nʷ ⟨nw⟩ | | | | | |- ! rowspan="3" |Stop/ affricate !<small>voiced</small> |b ⟨b⟩ |d ⟨d⟩ |d͡ʒ ⟨dw⟩ | |d͡ʑ ~ ɟ͡ʝ ⟨gy⟩ |ɡ ⟨g⟩ | |- !<small>aspirated</small> |pʰ ⟨p⟩ |tʰ ⟨t⟩ | | |t͡ɕʰ ~ c͡çʰ ⟨ky⟩ |kʰ ⟨k⟩ | |- !<small>labialized</small> | | | | |t͡ɕʷ ⟨tw⟩ |kʷ ⟨kw⟩ | |- ! rowspan="2" |Fricative !<small>voiceless</small> |f ⟨f⟩ |s ⟨s⟩ | | |ç ⟨hy⟩ | |h ⟨h⟩ |- !<small>labialized</small> | | | | | | |hʷ ⟨hw⟩ |- ! colspan="2" |Approximant | | | | |j ⟨y⟩ |w ⟨w⟩ | |- ! colspan="2" |Tap/flap | |ɾ ⟨r⟩ | |ɽ ⟨r⟩ | | | |- ! colspan="2" |Trill | |r ⟨r⟩ | | | | | |- ! colspan="2" |Lateral | |l ⟨l⟩ |} {| class="wikitable" !Labial !Alveolar !Post-alveolar !Retroflex !Palatal !Velar !Glottal |- ! rowspan="2" |Nasal !<small>voiced</small> |m ⟨m⟩ |n ⟨n⟩ | | |ɲ ⟨ny, n⟩ |ŋ ⟨ng, n⟩ | |- !<small>labialized</small> | |nʷ ⟨nw⟩ | | | | | |- ! rowspan="3" |Stop/ affricate !<small>voiced</small> |b ⟨b⟩ |d ⟨d⟩ |d͡ʒ ⟨dw⟩ | |d͡ʑ ~ ɟ͡ʝ ⟨gy⟩ |ɡ ⟨g⟩ | |- !<small>aspirated</small> |pʰ ⟨p⟩ |tʰ ⟨t⟩ | | |t͡ɕʰ ~ c͡çʰ ⟨ky⟩ |kʰ ⟨k⟩ | |- !<small>labialized</small> | | | | |t͡ɕʷ ⟨tw⟩ |kʷ ⟨kw⟩ | |- ! rowspan="2" |Fricative !<small>voiceless</small> |f ⟨f⟩ |s ⟨s⟩ | | |ç ⟨hy⟩ | |h ⟨h⟩ |- !<small>labialized</small> | | | | | | |hʷ ⟨hw⟩ |- ! colspan="2" |Approximant | | | | |j ⟨y⟩ |w ⟨w⟩ | |- ! colspan="2" |Tap/flap | |ɾ ⟨r⟩ | |ɽ ⟨r⟩ | | | |- ! colspan="2" |Trill | |r ⟨r⟩ | | | | | |- ! colspan="2" |Lateral | |l ⟨l⟩ |} == Tɔgebiŋemɔ (Proverbs) == Akuapem tɔgum de la "dialect continuum". Yese comparative research puan, ba tɔri Capo (1988) iŋɛ yizuto tunuu puan "five clusters", ti cluster woo tara "several mutually intelligible dialects". Gee fole si'a n boi "clusters" duma ni ka bɔna ba tɔka "distinct". clusters duma banuu de la: Yu'ura sika."Dialect continuum" za'a waabe ba yuum yi'ira 'Akuapem tɔgum' doose Westermann, yele-ɛɛra paaɛ "influential researcher" cluster puan, se'em n yuum tari 'Standard Akuapem tɔgum' yelebire ti de ze'ele yetɔgum buuri buuri gulesegɔ yɛla la. Sɛba e mɛ leregere yetɔgum duma "linguists" mɛ yuum yi'ire Akuapem tɔgum tɔgum duma za'a la 'Aja', sansɛka ti ba yuum sige ba tiŋa tɔgum yu'urɛ la Aja-Tado so'olom n boi Benin puan<ref>https://catalog.hathitrust.org/Record/008674990</ref>. Gee nananewa, tɔgebuna buyima wa yu'urɛ sika "language cluster" za'a dagi la nɛreba n yuum to'e la ma'a gee tɔgum la mɛ yuum tari la putitulema<ref>https://catalog.hathitrust.org/Record/008674990</ref>. Ze'ele sansɛka ti ba yuum tari tuuma tigere wa'am "West African Languages Congress at Cotonou" 1980 yuuni la ouan, H. B. Capo's yu'urɛ laɛ puti'irɛ la yuum' de la ba za'a waabe sakɛ gee to'e : Akuapem tɔgum, se'em n de yelebire bɔ'ɔra 'language/dialect' tɔgum buuri woo puan na la. == Viisegɔ lɔgerɔ == skyt6tmopbdlhvsyz1yuoifwnhy2umc Kabiye language 0 3454 22829 22730 2026-03-31T22:47:25Z Ayimbila90 28 N pa'asɛ la Pigere 22829 wikitext text/x-wiki '''Kabiye''' ([kàbɪ̀jɛ̀]; gee mɛ kelum dɛna ''Kabiyé'', ''Kabiyè'', ''Kabye'', ''Kabyé'', ''Kabyè'', ''Cabrai'' bii ''Cabrais'') de la Eastern Gurunsi Gur tɔgum duma ti ba tɔgera northern Togo tiŋa puan. 20th century yuuma la puan za'a, nɛreba zo'e zo'e n iŋɛ ta ki'ira centre la south of Togo ta pa'asɛ Gaana so'olom la Benin so'olum duma za'a. Nɛresɛba n tɔgerɛ Kabiye tɔgum 23% n de Togolese nɛreba la 1999 yuuma la puan.<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-2</ref> == Status == Kabiye de la national languages duma bayi la puan ayima n boi Togo (naaɛ la Ewe tɔgum). Togolese duma tɔgum puan, ''national language'' ''n de nananewa yetɔgum ti ba tara tɔgera'' national media puan, la ba formal education sector puan, ti la dɛna ba optional exam subject bɔna grades 9 la 10 puan.<ref>{{Cite web |url=https://www.academia.edu/8468819 |title=Archive copy |access-date=2026-03-23 |archive-date=2019-01-30 |archive-url=https://web.archive.org/web/20190130151034/https://s3.amazonaws.com/academia.edu.documents/34853519/Roberts_2011_Development_of_written_Kabiye_ACADEMIA.pdf?AWSAccessKeyId=AKIAIWOWYYGZ2Y53UL3A&Expires=1548864512&Signature=KED8vqIdfSa2w8wNDqsh0jq6YmY%3D&response-content-disposition=attachment%3B%20filename%3DRoberts_David_2011_._The_development_of.pdf |url-status=dead }}</ref> == Linguistic research == Gee missionary-linguist Jacques Delord yuum dike la ba grammar pa'alegɔ yɛla dɛɛlɛ pɛɛlumɛ Kabiye yetɔgum puan 1976 puan.<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-4</ref> Yelesi'a n yuum doose poore de la Kezié Lébikaza's grammar pa'alegɔ yɛla 1999 yuuni la puan,<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-5</ref> sɛba kelum ze'ele dɛna dãalum bɔ'ɔra Kabiye linguistics tuuma yɛla. Sɛla n kelum bɔna pa'asɛ Kabiye-French yelebɛa naaŋɔ bii yelebɛa pa'alegɔ gɔŋɔ "dictionary'.<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-6</ref> Yelezuto sɛba n kelum bɔna pa'asɛ ti tu bisera de la: Comparative linguistics,<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Universit%C3%A9_de_Lom%C3%A9</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-8</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-9</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-10</ref> Discourse analysis,<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-11</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-12</ref> Language contact,<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-13</ref> Lexicology,<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_note-28</ref>  Morphology, Phonology,  Sociolinguistics, Syntax, Tone orthography, Tonology, la verb system. == Publications == Pɔsega puan gɔnseto ti ba yuum dige nɛŋa dike dɛɛlɛ pɛɛlumɛ ti ba mina de la Kabiye 1930s yuuma la puan. Gee gɔnseto n pugum kɔ'ɔm bɔna yuum de la bii yuum paɛ 200 ti ba dike dɛɛlɛ pɛɛlumɛ Kabiye tɔgum puan, gee dagi ba za'a waabe n kelum bɔna gɔnɔ puansin zina beere wa bii bɔna ŋwana maana ti ba dã'ara bii bɔna ti fu wan nyɛ da. Gee nɛresɛba n yuum tari ŋwana wa wa'ana la yuum iŋɛ ŋwana wa la Pouwili, 1999 yuuni la puan. Gɔnseto ti ba yuum dike pa'asɛ bini dɛɛlɛ pɛɛlumɛ la de la tɔgebigemu bayi gɔnɔ "two books of proverbs", folktales, poetry, medical booklets, agricultural booklets, translations of the Bible, political tracts, religious tracts, a short novel, primers, la other pedagogical materials. === Kabiye Wikipedia === Ba yuum tari Kabiye Wikipedia yuum wa'ana la June ŋmareŋa la puan 2014 puan doose Gnasse Atinèdi, la secretary ni de Académie Kabiye. Gee a nananewa de la (July 2017 yuuni la puan) a tari 1185 articles bɔna wide range of international subjects. == Phonology == === Kɔnya'asi (Consonants) === {| class="wikitable" |} {| class="wikitable" ! colspan="2" | !Labial !Alveolar !Retroflex !Palatal !Velar !Labial-velar !Glottal |- ! rowspan="2" |Stop/ Affricate !<small>voiceless</small> |p |t |ʈ |tʃ |k |k͡p | |- !<small>voiced</small> |b |d |(ɖ) |dʒ |ɡ |ɡ͡b | |- ! rowspan="2" |Fricative !<small>voiceless</small> |f |s | | | | |h |- !<small>voiced</small> |v |z | | | | | |- ! colspan="2" |Approximant | |l | |j | |w | |- ! colspan="2" |Nasal |m |n | |ɲ |ŋ | | |} Kɔnya'asi voole-duma banuu wa de la /b v dʒ ɡ ɡ͡b/ ba ta'am niira word-medially puan bii allophones puan. Gee retroflex sound /ʈ/ ta'am niɛ voiced allophones puan n de [ɖ], [ɽ], or [r] medial position puan. === Kɔdaasi (Vowels) === ==== Kɔdageresi (Short vowels) ==== {| class="wikitable" ! rowspan="3" | ! colspan="2" |Front ! colspan="2" |Back |- ! colspan="2" |Unrounded ! colspan="2" |Rounded |- ! align="center" |−ATR ! align="center" |+ATR ! align="center" |−ATR ! align="center" |+ATR |- ! align="center" |Close | align="center" |ɪ | align="center" |i | align="center" |ʊ | align="center" |u |- ! align="center" |Mid | align="center" |ɛ | align="center" |e | align="center" |ɔ | align="center" |o |- ! align="center" |Open | align="center" |a | | | |} ==== Kɔdawɔgero (Long vowels) ==== {| class="wikitable" ! rowspan="3" | ! colspan="2" |Front ! colspan="4" |Back |- ! colspan="2" |Unrounded ! colspan="2" |Rounded ! colspan="2" |Unrounded |- ! align="center" |−ATR ! align="center" |+ATR ! align="center" |−ATR ! align="center" |+ATR ! align="center" |−ATR ! align="center" |+ATR |- ! align="center" |Close | align="center" |ɪː | align="center" |iː | align="center" |ʊː | align="center" |uː | align="center" |ɯ̙ː | align="center" |ɯ̘ː |- ! align="center" |Mid | align="center" |ɛː | align="center" |eː | align="center" |ɔː | align="center" |oː | align="center" |ʌː | align="center" |ɤː |- ! align="center" |Open | align="center" |aː | | | | align="center" |ɑː | |} The long back unrounded vowels only occur at morpheme boundaries. === Tones === Kabiye is a tonal language, meaning that pitch differences are used to distinguish one word from another. These contrasts may be lexical (e.g. ''ɖálʊ́'' "elder brother" ~ ''ɖálʊ̀'' "intestinal worm") or grammatical (e.g. ''ɛɛkɔŋ́'' "he isn't coming" ~ ''ɛɛ́kɔŋ'' "(when) he comes" ~ ''ɛ́ɛkɔ́ŋ'' "if he doesn't come). There are two tones, high (H) and low (L). Six tone contours are possible on mono- and disyllabic nouns (H, L, HL, LH, HLH, LHL) and three on the imperative form of the verb (H, L, HL). Kabiye also has automatic downstep, where a H following a L is always pronounced on a lower pitch than the preceding H within the same phonological phrase. Numerous tonal processes occur once words are placed in context. The contour HLH always surfaces as HꜜHH ~ HHꜜH (depending on the consonant–vowel structure that it associates to). This is a postlexical process that occurs wherever the context permits, within words and across word boundaries. There is lexical L tone spreading in the verb phrase and the associative noun phrase. === Vowel harmony === Kabiye has vowel harmony, meaning that the quality of the vowel in an affix is determined by that of the root vowel. There are two kinds: # ATR vowel harmony, in which words contain either the −ATR vowels /ɪ ɛ ʊ ɔ/ (e.g. ''ɛ-ñɩmɩ́-yɛ'' "his key") or the +ATR vowels /i e u o/ (''e-kalími-yé'' "his chicken"). The vowel /a/ is unspecified for ATR and can occur in either set. # Lip rounding vowel harmony, in which some affixes contains either unrounded vowels /i ɪ e ɛ/ or rounded vowels /u ʊ o ɔ/. This process is much more limited, occurring in some TAM suffixes (e.g. ''è-kpéz-íɣ́'' "he coughs" / ''è-ɖóz-ùù'' "he dreams") and some adjectival prefixes (e.g. ''kɩ́-kpɛ̀d-ʊ̀ʊ́'' "black", ''kʊ́-hʊ̀lʊ̀m-ʊ́ʊ̀'' "white"). Again, the vowel /a/ is unspecified for ATR and can occur in either set. A limited number of prefixes undergo both vowel harmony processes, e.g. the first person plural subject pronoun: ''pà-kpàzá-à'' "they coughed", ''pɛ̀-wɛ̀ɛ́tà-à'' "they whispered", ''pè-wèlìsàá'' "they listened", ''pɔ̀-cɔ́nà-à'' "they looked", ''pò-ɖòzà-á'' "they dreamt". == Orthography == Ba yuum pɔsɛ gulesɛ Kabiye yia gulesegɔ la 1930s yuuma la puan, gee la nyaa yuum wa'ana bɔna la 1980s yuuma pɔsega la puan n boi ''Comité de Langue Nationale Kabiyè'' (gee nananewa wa nyaa dɛna ''Académie Kabiyè''), la de la organ bɔ'ɔra Togolese Ministry of Education, standardized the orthography. Ba gulesɛ Kabiye iŋɛ la modified Roman script based doose la character inventory puan na n boi "African reference alphabet puan". Yelebɛa gulesegɔ ayima mɛ de la "An alternative orthography", yuum gulesɛ mɛ gee tole nɛŋa doose R.P. Adjola Raphaël, ti Catholics duma zo'e zo'e tara tuna; a de la kɔa ayima gee ti vuure la bɔna yima yima. Daka duma n gai tilum wa wan pa'alɛ grapheme-phoneme correspondences, Standard orthography puan. === Kɔnya'asi (Consonants) === {| class="wikitable" ! colspan="2" | !Labial !Alveolar !Retroflex !Palatal !Velar !Labial-velar !Glottal |- ! rowspan="2" |Stop !<small>voiceless</small> |''P p'' |''T t'' | |''C c'' |''K k'' |''KP kp'' | |- !<small>voiced</small> |''B b'' |''D d'' | |''J j'' |''G g'' |''GB gb'' | |- ! rowspan="2" |Fricative !<small>voiceless</small> |''F f'' |''S s'' | | | | |''H h'' |- !<small>voiced</small> |''V v'' |''Z z'' | | | | | |- ! colspan="2" |Approximant | |''L l'' | |''Y y'' | |''W w'' | |- ! colspan="2" |Flap | |''R r'' |''Ɖ ɖ'' | | | | |- ! colspan="2" |Nasal |''M m'' |''N n'' | |''Ñ ñ'' |''Ŋ ŋ'' | | |} Gulesegɔ sɔa (Orthography) wa tari la ninmu'urɛ yɛla yesera yelebɛa wa puansin, sɛla n sɔi la voole-duma banuu 5 la tari la (obstruent graphemes) ''b'', ''g'', ''gb'', ''v'', ''j'' de la (superfluous) ze'ele from phonemic bisega puan. Grapheme ⟨r⟩ wa de la sɛla ze'ele tuna bɔ'ɔra "loanwords". === Kɔdaasi (Vowels) === ==== Kɔdageresi (Short vowels) ==== {| class="wikitable" ! ! colspan="2" |Front ! colspan="2" |Back |- | ! colspan="2" |Unrounded ! colspan="2" |Rounded |- | ! align="center" |−ATR ! align="center" |+ATR ! align="center" |−ATR ! align="center" |+ATR |- ! align="center" |Close | align="center" |''Ɩ ɩ'' | align="center" |''I i'' | align="center" |''Ʊ ʊ'' | align="center" |''U u'' |- ! align="center" |Mid | align="center" |''Ɛ ɛ'' | align="center" |''E e'' | align="center" |''Ɔ ɔ'' | align="center" |''O o'' |- ! align="center" |Open | align="center" |''A a'' | | | |} ==== Kɔdawogero (Long vowels) ==== {| class="wikitable" ! ! colspan="2" |Front ! colspan="4" |Back |- | ! colspan="2" |Unrounded ! colspan="2" |Rounded ! colspan="2" |Unrounded |- | ! align="center" |-ATR ! align="center" |+ATR ! align="center" |-ATR ! align="center" |+ATR ! align="center" |-ATR ! align="center" |+ATR |- ! align="center" |Close | align="center" |''ƖƖ ɩɩ'' | align="center" |''II ii'' | align="center" |''ƱƱ ʊʊ'' | align="center" |''UU uu'' | align="center" |''ƖƔ ɩɣ'' | align="center" |''IƔ iɣ'' |- ! align="center" |Mid | align="center" |''ƐƐ ɛɛ'' | align="center" |''EE ee'' | align="center" |''ƆƆ ɔɔ'' | align="center" |''OO oo'' | align="center" |''ƐƔ ɛɣ'' | align="center" |''EƔ eɣ'' |- ! align="center" |Open | align="center" |''AA aa'' | | | | align="center" |''AƔ aɣ'' | |} === Sample text === <blockquote>''Man-kabɩyɛ kʊnʊŋ, ŋɖewa pɩfɛyɩ naʊ. Yee pɔyɔɔdʊʊ-ŋ nɛ ɛyʊ welesi yɔ, pɩwɛ-ɩ ɛzɩ wondu peteɣ. Ɛlɛ, yee ɛyʊ ɛwɛɛ nɛ ɛɛmaɣzɩɣ ñɔ-yɔɔ camɩyɛ yɔ, ɛɛnaɣ ñe-ɖeu. Nɔɔyʊ ewelesiɣ pɩŋŋ nɛ ɛnɩɩ pɔyɔɔdʊʊ-ŋ yɔ, pɩlakɩ-ɩ ɛzɩ ɛtazɩ nɛ ɛna ñɛ-wɛtʊ yɔ, pɩɩsaŋɩ-ɩ se eyele. Ŋwɛ yuŋ weyi nɛ ɛyʊ ɛɛtɛŋ ñɔ-tɔm yɔ, pɩtɩna nɛ ɛyʊ ɛɖɔkɩ-ŋ pɩfɛyɩ yebu; Ñɛ-wɛtʊ lɩnɩ le nɛ paasɩŋ ñɔ-tɔm ? Tɔm kɔpɔzaɣ ŋga ɖicosuu-kɛ tobi. Ñɛ-wɛtʊ nɛ tɩ-tɩ solo, mbʊ pʊyɔɔ yɔ ɖooo ŋŋwɛɛ, natʊyʊ taasoki ña-taa se tɩpɩsɩ-ŋ nɔɔyʊjaʊ. Kabɩyɛ kʊnʊŋ, ña-pɩɣa canɩɣna-ŋ nɛ kewiliɣ-ŋ, nɛ kasaŋ-ŋ ño-yuŋ, ñe-ɖeu nɛ ñe-leleŋ yɔɔ.''</blockquote><blockquote>mankabɪjɛ kʊnʊŋ, ŋɖewa pɪfɛjɪ naʊ. jeː pɔjɔːdʊːŋ nɛ ɛjʊ welesi jɔ, pɪwɛɪ ɛzɪ wondu petɤː. ɛlɛ, jeː ɛjʊ ɛwɛː nɛ ɛmɑːzɯ̙ː ɲɔjɔ tʃamɪjɛ jɔ, ɛːnɑː ɲeɖeu. nɔːjʊ ewelesɯ̘ː pɪŋː nɛ ɛnɪː pɔjɔːdʊːŋ jɔ, pɪlakɪː ɛzɪ ɛtazɪ nɛ ɛna ɲɛwɛtʊ jɔ, pɪːsaŋɪː se ejele. ŋwɛ juŋ weji nɛ ɛjʊ ɛːtɛŋ ɲɔtɔm jɔ, pɪtɪna nɛ ɛjʊ ɛɖɔkɪŋ pɪfɛjɪ jebu; ɲɛwɛtʊ lɪnɪ le nɛ paːsɪŋ ɲɔtɔm? tɔm kɔpɔzɑː ŋga ɖitʃosuːkɛ tobi. ɲɛwɛtʊ nɛ tɪtɪ solo, mbʊ pʊjɔː jɔ ɖo.oː ŋːwɛː, natʊjʊ taːsoki ɲataː se tɪpɪsɪŋ nɔːjʊdʒaʊ. kabɪjɛ kʊnʊŋ, ɲapɯ̙ːa tʃanɯ̙ːnaŋ nɛ kɛwilɯ̘ːŋ, nɛ kasaŋː ɲojuŋ, ɲeɖeu nɛ ɲeleleŋ jɔː.</blockquote> == Viisegɔ Lɔgerɔ == dbl32hj3xang3fa8246owzvdmdxzdx8 22830 22829 2026-03-31T22:54:15Z Ayimbila90 28 Added reference 22830 wikitext text/x-wiki '''Kabiye''' ([kàbɪ̀jɛ̀]; gee mɛ kelum dɛna ''Kabiyé'', ''Kabiyè'', ''Kabye'', ''Kabyé'', ''Kabyè'', ''Cabrai'' bii ''Cabrais'') de la Eastern Gurunsi Gur tɔgum duma ti ba tɔgera northern Togo tiŋa puan. 20th century yuuma la puan za'a, nɛreba zo'e zo'e n iŋɛ ta ki'ira centre la south of Togo ta pa'asɛ Gaana so'olom la Benin so'olum duma za'a. Nɛresɛba n tɔgerɛ Kabiye tɔgum 23% n de Togolese nɛreba la 1999 yuuma la puan.<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-2</ref> == Status == Kabiye de la national languages duma bayi la puan ayima n boi Togo (naaɛ la Ewe tɔgum). Togolese duma tɔgum puan, ''national language'' ''n de nananewa yetɔgum ti ba tara tɔgera'' national media puan, la ba formal education sector puan, ti la dɛna ba optional exam subject bɔna grades 9 la 10 puan.<ref>{{Cite web |url=https://www.academia.edu/8468819 |title=Archive copy |access-date=2026-03-23 |archive-date=2019-01-30 |archive-url=https://web.archive.org/web/20190130151034/https://s3.amazonaws.com/academia.edu.documents/34853519/Roberts_2011_Development_of_written_Kabiye_ACADEMIA.pdf?AWSAccessKeyId=AKIAIWOWYYGZ2Y53UL3A&Expires=1548864512&Signature=KED8vqIdfSa2w8wNDqsh0jq6YmY%3D&response-content-disposition=attachment%3B%20filename%3DRoberts_David_2011_._The_development_of.pdf |url-status=dead }}</ref> == Linguistic research == Gee missionary-linguist Jacques Delord yuum dike la ba grammar pa'alegɔ yɛla dɛɛlɛ pɛɛlumɛ Kabiye yetɔgum puan 1976 puan.<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-4</ref> Yelesi'a n yuum doose poore de la Kezié Lébikaza's grammar pa'alegɔ yɛla 1999 yuuni la puan,<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-5</ref> sɛba kelum ze'ele dɛna dãalum bɔ'ɔra Kabiye linguistics tuuma yɛla. Sɛla n kelum bɔna pa'asɛ Kabiye-French yelebɛa naaŋɔ bii yelebɛa pa'alegɔ gɔŋɔ "dictionary'.<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-6</ref> Yelezuto sɛba n kelum bɔna pa'asɛ ti tu bisera de la: Comparative linguistics,<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Universit%C3%A9_de_Lom%C3%A9</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-8</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-9</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-10</ref> Discourse analysis,<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-11</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-12</ref> Language contact,<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-13</ref> Lexicology,<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_note-28</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_note-14</ref>  Morphology, Phonology,  Sociolinguistics, Syntax, Tone orthography, Tonology, la verb system. == Publications == Pɔsega puan gɔnseto ti ba yuum dige nɛŋa dike dɛɛlɛ pɛɛlumɛ ti ba mina de la Kabiye 1930s yuuma la puan. Gee gɔnseto n pugum kɔ'ɔm bɔna yuum de la bii yuum paɛ 200 ti ba dike dɛɛlɛ pɛɛlumɛ Kabiye tɔgum puan, gee dagi ba za'a waabe n kelum bɔna gɔnɔ puansin zina beere wa bii bɔna ŋwana maana ti ba dã'ara bii bɔna ti fu wan nyɛ da. Gee nɛresɛba n yuum tari ŋwana wa wa'ana la yuum iŋɛ ŋwana wa la Pouwili, 1999 yuuni la puan. Gɔnseto ti ba yuum dike pa'asɛ bini dɛɛlɛ pɛɛlumɛ la de la tɔgebigemu bayi gɔnɔ "two books of proverbs", folktales, poetry, medical booklets, agricultural booklets, translations of the Bible, political tracts, religious tracts, a short novel, primers, la other pedagogical materials. === Kabiye Wikipedia === Ba yuum tari Kabiye Wikipedia yuum wa'ana la June ŋmareŋa la puan 2014 puan doose Gnasse Atinèdi, la secretary ni de Académie Kabiye. Gee a nananewa de la (July 2017 yuuni la puan) a tari 1185 articles bɔna wide range of international subjects. == Phonology == === Kɔnya'asi (Consonants) === {| class="wikitable" |} {| class="wikitable" ! colspan="2" | !Labial !Alveolar !Retroflex !Palatal !Velar !Labial-velar !Glottal |- ! rowspan="2" |Stop/ Affricate !<small>voiceless</small> |p |t |ʈ |tʃ |k |k͡p | |- !<small>voiced</small> |b |d |(ɖ) |dʒ |ɡ |ɡ͡b | |- ! rowspan="2" |Fricative !<small>voiceless</small> |f |s | | | | |h |- !<small>voiced</small> |v |z | | | | | |- ! colspan="2" |Approximant | |l | |j | |w | |- ! colspan="2" |Nasal |m |n | |ɲ |ŋ | | |} Kɔnya'asi voole-duma banuu wa de la /b v dʒ ɡ ɡ͡b/ ba ta'am niira word-medially puan bii allophones puan. Gee retroflex sound /ʈ/ ta'am niɛ voiced allophones puan n de [ɖ], [ɽ], or [r] medial position puan. === Kɔdaasi (Vowels) === ==== Kɔdageresi (Short vowels) ==== {| class="wikitable" ! rowspan="3" | ! colspan="2" |Front ! colspan="2" |Back |- ! colspan="2" |Unrounded ! colspan="2" |Rounded |- ! align="center" |−ATR ! align="center" |+ATR ! align="center" |−ATR ! align="center" |+ATR |- ! align="center" |Close | align="center" |ɪ | align="center" |i | align="center" |ʊ | align="center" |u |- ! align="center" |Mid | align="center" |ɛ | align="center" |e | align="center" |ɔ | align="center" |o |- ! align="center" |Open | align="center" |a | | | |} ==== Kɔdawɔgero (Long vowels) ==== {| class="wikitable" ! rowspan="3" | ! colspan="2" |Front ! colspan="4" |Back |- ! colspan="2" |Unrounded ! colspan="2" |Rounded ! colspan="2" |Unrounded |- ! align="center" |−ATR ! align="center" |+ATR ! align="center" |−ATR ! align="center" |+ATR ! align="center" |−ATR ! align="center" |+ATR |- ! align="center" |Close | align="center" |ɪː | align="center" |iː | align="center" |ʊː | align="center" |uː | align="center" |ɯ̙ː | align="center" |ɯ̘ː |- ! align="center" |Mid | align="center" |ɛː | align="center" |eː | align="center" |ɔː | align="center" |oː | align="center" |ʌː | align="center" |ɤː |- ! align="center" |Open | align="center" |aː | | | | align="center" |ɑː | |} The long back unrounded vowels only occur at morpheme boundaries. === Tones === Kabiye is a tonal language, meaning that pitch differences are used to distinguish one word from another. These contrasts may be lexical (e.g. ''ɖálʊ́'' "elder brother" ~ ''ɖálʊ̀'' "intestinal worm") or grammatical (e.g. ''ɛɛkɔŋ́'' "he isn't coming" ~ ''ɛɛ́kɔŋ'' "(when) he comes" ~ ''ɛ́ɛkɔ́ŋ'' "if he doesn't come). There are two tones, high (H) and low (L). Six tone contours are possible on mono- and disyllabic nouns (H, L, HL, LH, HLH, LHL) and three on the imperative form of the verb (H, L, HL). Kabiye also has automatic downstep, where a H following a L is always pronounced on a lower pitch than the preceding H within the same phonological phrase. Numerous tonal processes occur once words are placed in context. The contour HLH always surfaces as HꜜHH ~ HHꜜH (depending on the consonant–vowel structure that it associates to). This is a postlexical process that occurs wherever the context permits, within words and across word boundaries. There is lexical L tone spreading in the verb phrase and the associative noun phrase. === Vowel harmony === Kabiye has vowel harmony, meaning that the quality of the vowel in an affix is determined by that of the root vowel. There are two kinds: # ATR vowel harmony, in which words contain either the −ATR vowels /ɪ ɛ ʊ ɔ/ (e.g. ''ɛ-ñɩmɩ́-yɛ'' "his key") or the +ATR vowels /i e u o/ (''e-kalími-yé'' "his chicken"). The vowel /a/ is unspecified for ATR and can occur in either set. # Lip rounding vowel harmony, in which some affixes contains either unrounded vowels /i ɪ e ɛ/ or rounded vowels /u ʊ o ɔ/. This process is much more limited, occurring in some TAM suffixes (e.g. ''è-kpéz-íɣ́'' "he coughs" / ''è-ɖóz-ùù'' "he dreams") and some adjectival prefixes (e.g. ''kɩ́-kpɛ̀d-ʊ̀ʊ́'' "black", ''kʊ́-hʊ̀lʊ̀m-ʊ́ʊ̀'' "white"). Again, the vowel /a/ is unspecified for ATR and can occur in either set. A limited number of prefixes undergo both vowel harmony processes, e.g. the first person plural subject pronoun: ''pà-kpàzá-à'' "they coughed", ''pɛ̀-wɛ̀ɛ́tà-à'' "they whispered", ''pè-wèlìsàá'' "they listened", ''pɔ̀-cɔ́nà-à'' "they looked", ''pò-ɖòzà-á'' "they dreamt". == Orthography == Ba yuum pɔsɛ gulesɛ Kabiye yia gulesegɔ la 1930s yuuma la puan, gee la nyaa yuum wa'ana bɔna la 1980s yuuma pɔsega la puan n boi ''Comité de Langue Nationale Kabiyè'' (gee nananewa wa nyaa dɛna ''Académie Kabiyè''), la de la organ bɔ'ɔra Togolese Ministry of Education, standardized the orthography. Ba gulesɛ Kabiye iŋɛ la modified Roman script based doose la character inventory puan na n boi "African reference alphabet puan". Yelebɛa gulesegɔ ayima mɛ de la "An alternative orthography", yuum gulesɛ mɛ gee tole nɛŋa doose R.P. Adjola Raphaël, ti Catholics duma zo'e zo'e tara tuna; a de la kɔa ayima gee ti vuure la bɔna yima yima. Daka duma n gai tilum wa wan pa'alɛ grapheme-phoneme correspondences, Standard orthography puan. === Kɔnya'asi (Consonants) === {| class="wikitable" ! colspan="2" | !Labial !Alveolar !Retroflex !Palatal !Velar !Labial-velar !Glottal |- ! rowspan="2" |Stop !<small>voiceless</small> |''P p'' |''T t'' | |''C c'' |''K k'' |''KP kp'' | |- !<small>voiced</small> |''B b'' |''D d'' | |''J j'' |''G g'' |''GB gb'' | |- ! rowspan="2" |Fricative !<small>voiceless</small> |''F f'' |''S s'' | | | | |''H h'' |- !<small>voiced</small> |''V v'' |''Z z'' | | | | | |- ! colspan="2" |Approximant | |''L l'' | |''Y y'' | |''W w'' | |- ! colspan="2" |Flap | |''R r'' |''Ɖ ɖ'' | | | | |- ! colspan="2" |Nasal |''M m'' |''N n'' | |''Ñ ñ'' |''Ŋ ŋ'' | | |} Gulesegɔ sɔa (Orthography) wa tari la ninmu'urɛ yɛla yesera yelebɛa wa puansin, sɛla n sɔi la voole-duma banuu 5 la tari la (obstruent graphemes) ''b'', ''g'', ''gb'', ''v'', ''j'' de la (superfluous) ze'ele from phonemic bisega puan. Grapheme ⟨r⟩ wa de la sɛla ze'ele tuna bɔ'ɔra "loanwords". === Kɔdaasi (Vowels) === ==== Kɔdageresi (Short vowels) ==== {| class="wikitable" ! ! colspan="2" |Front ! colspan="2" |Back |- | ! colspan="2" |Unrounded ! colspan="2" |Rounded |- | ! align="center" |−ATR ! align="center" |+ATR ! align="center" |−ATR ! align="center" |+ATR |- ! align="center" |Close | align="center" |''Ɩ ɩ'' | align="center" |''I i'' | align="center" |''Ʊ ʊ'' | align="center" |''U u'' |- ! align="center" |Mid | align="center" |''Ɛ ɛ'' | align="center" |''E e'' | align="center" |''Ɔ ɔ'' | align="center" |''O o'' |- ! align="center" |Open | align="center" |''A a'' | | | |} ==== Kɔdawogero (Long vowels) ==== {| class="wikitable" ! ! colspan="2" |Front ! colspan="4" |Back |- | ! colspan="2" |Unrounded ! colspan="2" |Rounded ! colspan="2" |Unrounded |- | ! align="center" |-ATR ! align="center" |+ATR ! align="center" |-ATR ! align="center" |+ATR ! align="center" |-ATR ! align="center" |+ATR |- ! align="center" |Close | align="center" |''ƖƖ ɩɩ'' | align="center" |''II ii'' | align="center" |''ƱƱ ʊʊ'' | align="center" |''UU uu'' | align="center" |''ƖƔ ɩɣ'' | align="center" |''IƔ iɣ'' |- ! align="center" |Mid | align="center" |''ƐƐ ɛɛ'' | align="center" |''EE ee'' | align="center" |''ƆƆ ɔɔ'' | align="center" |''OO oo'' | align="center" |''ƐƔ ɛɣ'' | align="center" |''EƔ eɣ'' |- ! align="center" |Open | align="center" |''AA aa'' | | | | align="center" |''AƔ aɣ'' | |} === Sample text === <blockquote>''Man-kabɩyɛ kʊnʊŋ, ŋɖewa pɩfɛyɩ naʊ. Yee pɔyɔɔdʊʊ-ŋ nɛ ɛyʊ welesi yɔ, pɩwɛ-ɩ ɛzɩ wondu peteɣ. Ɛlɛ, yee ɛyʊ ɛwɛɛ nɛ ɛɛmaɣzɩɣ ñɔ-yɔɔ camɩyɛ yɔ, ɛɛnaɣ ñe-ɖeu. Nɔɔyʊ ewelesiɣ pɩŋŋ nɛ ɛnɩɩ pɔyɔɔdʊʊ-ŋ yɔ, pɩlakɩ-ɩ ɛzɩ ɛtazɩ nɛ ɛna ñɛ-wɛtʊ yɔ, pɩɩsaŋɩ-ɩ se eyele. Ŋwɛ yuŋ weyi nɛ ɛyʊ ɛɛtɛŋ ñɔ-tɔm yɔ, pɩtɩna nɛ ɛyʊ ɛɖɔkɩ-ŋ pɩfɛyɩ yebu; Ñɛ-wɛtʊ lɩnɩ le nɛ paasɩŋ ñɔ-tɔm ? Tɔm kɔpɔzaɣ ŋga ɖicosuu-kɛ tobi. Ñɛ-wɛtʊ nɛ tɩ-tɩ solo, mbʊ pʊyɔɔ yɔ ɖooo ŋŋwɛɛ, natʊyʊ taasoki ña-taa se tɩpɩsɩ-ŋ nɔɔyʊjaʊ. Kabɩyɛ kʊnʊŋ, ña-pɩɣa canɩɣna-ŋ nɛ kewiliɣ-ŋ, nɛ kasaŋ-ŋ ño-yuŋ, ñe-ɖeu nɛ ñe-leleŋ yɔɔ.''</blockquote><blockquote>mankabɪjɛ kʊnʊŋ, ŋɖewa pɪfɛjɪ naʊ. jeː pɔjɔːdʊːŋ nɛ ɛjʊ welesi jɔ, pɪwɛɪ ɛzɪ wondu petɤː. ɛlɛ, jeː ɛjʊ ɛwɛː nɛ ɛmɑːzɯ̙ː ɲɔjɔ tʃamɪjɛ jɔ, ɛːnɑː ɲeɖeu. nɔːjʊ ewelesɯ̘ː pɪŋː nɛ ɛnɪː pɔjɔːdʊːŋ jɔ, pɪlakɪː ɛzɪ ɛtazɪ nɛ ɛna ɲɛwɛtʊ jɔ, pɪːsaŋɪː se ejele. ŋwɛ juŋ weji nɛ ɛjʊ ɛːtɛŋ ɲɔtɔm jɔ, pɪtɪna nɛ ɛjʊ ɛɖɔkɪŋ pɪfɛjɪ jebu; ɲɛwɛtʊ lɪnɪ le nɛ paːsɪŋ ɲɔtɔm? tɔm kɔpɔzɑː ŋga ɖitʃosuːkɛ tobi. ɲɛwɛtʊ nɛ tɪtɪ solo, mbʊ pʊjɔː jɔ ɖo.oː ŋːwɛː, natʊjʊ taːsoki ɲataː se tɪpɪsɪŋ nɔːjʊdʒaʊ. kabɪjɛ kʊnʊŋ, ɲapɯ̙ːa tʃanɯ̙ːnaŋ nɛ kɛwilɯ̘ːŋ, nɛ kasaŋː ɲojuŋ, ɲeɖeu nɛ ɲeleleŋ jɔː.</blockquote> == Viisegɔ Lɔgerɔ == fnysomwneepikgckzoz28i4ov3fz044 22831 22830 2026-03-31T22:56:00Z Ayimbila90 28 Added reference 22831 wikitext text/x-wiki '''Kabiye''' ([kàbɪ̀jɛ̀]; gee mɛ kelum dɛna ''Kabiyé'', ''Kabiyè'', ''Kabye'', ''Kabyé'', ''Kabyè'', ''Cabrai'' bii ''Cabrais'') de la Eastern Gurunsi Gur tɔgum duma ti ba tɔgera northern Togo tiŋa puan. 20th century yuuma la puan za'a, nɛreba zo'e zo'e n iŋɛ ta ki'ira centre la south of Togo ta pa'asɛ Gaana so'olom la Benin so'olum duma za'a. Nɛresɛba n tɔgerɛ Kabiye tɔgum 23% n de Togolese nɛreba la 1999 yuuma la puan.<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-2</ref> == Status == Kabiye de la national languages duma bayi la puan ayima n boi Togo (naaɛ la Ewe tɔgum). Togolese duma tɔgum puan, ''national language'' ''n de nananewa yetɔgum ti ba tara tɔgera'' national media puan, la ba formal education sector puan, ti la dɛna ba optional exam subject bɔna grades 9 la 10 puan.<ref>{{Cite web |url=https://www.academia.edu/8468819 |title=Archive copy |access-date=2026-03-23 |archive-date=2019-01-30 |archive-url=https://web.archive.org/web/20190130151034/https://s3.amazonaws.com/academia.edu.documents/34853519/Roberts_2011_Development_of_written_Kabiye_ACADEMIA.pdf?AWSAccessKeyId=AKIAIWOWYYGZ2Y53UL3A&Expires=1548864512&Signature=KED8vqIdfSa2w8wNDqsh0jq6YmY%3D&response-content-disposition=attachment%3B%20filename%3DRoberts_David_2011_._The_development_of.pdf |url-status=dead }}</ref> == Linguistic research == Gee missionary-linguist Jacques Delord yuum dike la ba grammar pa'alegɔ yɛla dɛɛlɛ pɛɛlumɛ Kabiye yetɔgum puan 1976 puan.<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-4</ref> Yelesi'a n yuum doose poore de la Kezié Lébikaza's grammar pa'alegɔ yɛla 1999 yuuni la puan,<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-5</ref> sɛba kelum ze'ele dɛna dãalum bɔ'ɔra Kabiye linguistics tuuma yɛla. Sɛla n kelum bɔna pa'asɛ Kabiye-French yelebɛa naaŋɔ bii yelebɛa pa'alegɔ gɔŋɔ "dictionary'.<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-6</ref> Yelezuto sɛba n kelum bɔna pa'asɛ ti tu bisera de la: Comparative linguistics,<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Universit%C3%A9_de_Lom%C3%A9</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-8</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-9</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-10</ref> Discourse analysis,<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-11</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-12</ref> Language contact,<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-13</ref> Lexicology,<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_note-28</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_note-14</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-15</ref>  Morphology, Phonology,  Sociolinguistics, Syntax, Tone orthography, Tonology, la verb system. == Publications == Pɔsega puan gɔnseto ti ba yuum dige nɛŋa dike dɛɛlɛ pɛɛlumɛ ti ba mina de la Kabiye 1930s yuuma la puan. Gee gɔnseto n pugum kɔ'ɔm bɔna yuum de la bii yuum paɛ 200 ti ba dike dɛɛlɛ pɛɛlumɛ Kabiye tɔgum puan, gee dagi ba za'a waabe n kelum bɔna gɔnɔ puansin zina beere wa bii bɔna ŋwana maana ti ba dã'ara bii bɔna ti fu wan nyɛ da. Gee nɛresɛba n yuum tari ŋwana wa wa'ana la yuum iŋɛ ŋwana wa la Pouwili, 1999 yuuni la puan. Gɔnseto ti ba yuum dike pa'asɛ bini dɛɛlɛ pɛɛlumɛ la de la tɔgebigemu bayi gɔnɔ "two books of proverbs", folktales, poetry, medical booklets, agricultural booklets, translations of the Bible, political tracts, religious tracts, a short novel, primers, la other pedagogical materials. === Kabiye Wikipedia === Ba yuum tari Kabiye Wikipedia yuum wa'ana la June ŋmareŋa la puan 2014 puan doose Gnasse Atinèdi, la secretary ni de Académie Kabiye. Gee a nananewa de la (July 2017 yuuni la puan) a tari 1185 articles bɔna wide range of international subjects. == Phonology == === Kɔnya'asi (Consonants) === {| class="wikitable" |} {| class="wikitable" ! colspan="2" | !Labial !Alveolar !Retroflex !Palatal !Velar !Labial-velar !Glottal |- ! rowspan="2" |Stop/ Affricate !<small>voiceless</small> |p |t |ʈ |tʃ |k |k͡p | |- !<small>voiced</small> |b |d |(ɖ) |dʒ |ɡ |ɡ͡b | |- ! rowspan="2" |Fricative !<small>voiceless</small> |f |s | | | | |h |- !<small>voiced</small> |v |z | | | | | |- ! colspan="2" |Approximant | |l | |j | |w | |- ! colspan="2" |Nasal |m |n | |ɲ |ŋ | | |} Kɔnya'asi voole-duma banuu wa de la /b v dʒ ɡ ɡ͡b/ ba ta'am niira word-medially puan bii allophones puan. Gee retroflex sound /ʈ/ ta'am niɛ voiced allophones puan n de [ɖ], [ɽ], or [r] medial position puan. === Kɔdaasi (Vowels) === ==== Kɔdageresi (Short vowels) ==== {| class="wikitable" ! rowspan="3" | ! colspan="2" |Front ! colspan="2" |Back |- ! colspan="2" |Unrounded ! colspan="2" |Rounded |- ! align="center" |−ATR ! align="center" |+ATR ! align="center" |−ATR ! align="center" |+ATR |- ! align="center" |Close | align="center" |ɪ | align="center" |i | align="center" |ʊ | align="center" |u |- ! align="center" |Mid | align="center" |ɛ | align="center" |e | align="center" |ɔ | align="center" |o |- ! align="center" |Open | align="center" |a | | | |} ==== Kɔdawɔgero (Long vowels) ==== {| class="wikitable" ! rowspan="3" | ! colspan="2" |Front ! colspan="4" |Back |- ! colspan="2" |Unrounded ! colspan="2" |Rounded ! colspan="2" |Unrounded |- ! align="center" |−ATR ! align="center" |+ATR ! align="center" |−ATR ! align="center" |+ATR ! align="center" |−ATR ! align="center" |+ATR |- ! align="center" |Close | align="center" |ɪː | align="center" |iː | align="center" |ʊː | align="center" |uː | align="center" |ɯ̙ː | align="center" |ɯ̘ː |- ! align="center" |Mid | align="center" |ɛː | align="center" |eː | align="center" |ɔː | align="center" |oː | align="center" |ʌː | align="center" |ɤː |- ! align="center" |Open | align="center" |aː | | | | align="center" |ɑː | |} The long back unrounded vowels only occur at morpheme boundaries. === Tones === Kabiye is a tonal language, meaning that pitch differences are used to distinguish one word from another. These contrasts may be lexical (e.g. ''ɖálʊ́'' "elder brother" ~ ''ɖálʊ̀'' "intestinal worm") or grammatical (e.g. ''ɛɛkɔŋ́'' "he isn't coming" ~ ''ɛɛ́kɔŋ'' "(when) he comes" ~ ''ɛ́ɛkɔ́ŋ'' "if he doesn't come). There are two tones, high (H) and low (L). Six tone contours are possible on mono- and disyllabic nouns (H, L, HL, LH, HLH, LHL) and three on the imperative form of the verb (H, L, HL). Kabiye also has automatic downstep, where a H following a L is always pronounced on a lower pitch than the preceding H within the same phonological phrase. Numerous tonal processes occur once words are placed in context. The contour HLH always surfaces as HꜜHH ~ HHꜜH (depending on the consonant–vowel structure that it associates to). This is a postlexical process that occurs wherever the context permits, within words and across word boundaries. There is lexical L tone spreading in the verb phrase and the associative noun phrase. === Vowel harmony === Kabiye has vowel harmony, meaning that the quality of the vowel in an affix is determined by that of the root vowel. There are two kinds: # ATR vowel harmony, in which words contain either the −ATR vowels /ɪ ɛ ʊ ɔ/ (e.g. ''ɛ-ñɩmɩ́-yɛ'' "his key") or the +ATR vowels /i e u o/ (''e-kalími-yé'' "his chicken"). The vowel /a/ is unspecified for ATR and can occur in either set. # Lip rounding vowel harmony, in which some affixes contains either unrounded vowels /i ɪ e ɛ/ or rounded vowels /u ʊ o ɔ/. This process is much more limited, occurring in some TAM suffixes (e.g. ''è-kpéz-íɣ́'' "he coughs" / ''è-ɖóz-ùù'' "he dreams") and some adjectival prefixes (e.g. ''kɩ́-kpɛ̀d-ʊ̀ʊ́'' "black", ''kʊ́-hʊ̀lʊ̀m-ʊ́ʊ̀'' "white"). Again, the vowel /a/ is unspecified for ATR and can occur in either set. A limited number of prefixes undergo both vowel harmony processes, e.g. the first person plural subject pronoun: ''pà-kpàzá-à'' "they coughed", ''pɛ̀-wɛ̀ɛ́tà-à'' "they whispered", ''pè-wèlìsàá'' "they listened", ''pɔ̀-cɔ́nà-à'' "they looked", ''pò-ɖòzà-á'' "they dreamt". == Orthography == Ba yuum pɔsɛ gulesɛ Kabiye yia gulesegɔ la 1930s yuuma la puan, gee la nyaa yuum wa'ana bɔna la 1980s yuuma pɔsega la puan n boi ''Comité de Langue Nationale Kabiyè'' (gee nananewa wa nyaa dɛna ''Académie Kabiyè''), la de la organ bɔ'ɔra Togolese Ministry of Education, standardized the orthography. Ba gulesɛ Kabiye iŋɛ la modified Roman script based doose la character inventory puan na n boi "African reference alphabet puan". Yelebɛa gulesegɔ ayima mɛ de la "An alternative orthography", yuum gulesɛ mɛ gee tole nɛŋa doose R.P. Adjola Raphaël, ti Catholics duma zo'e zo'e tara tuna; a de la kɔa ayima gee ti vuure la bɔna yima yima. Daka duma n gai tilum wa wan pa'alɛ grapheme-phoneme correspondences, Standard orthography puan. === Kɔnya'asi (Consonants) === {| class="wikitable" ! colspan="2" | !Labial !Alveolar !Retroflex !Palatal !Velar !Labial-velar !Glottal |- ! rowspan="2" |Stop !<small>voiceless</small> |''P p'' |''T t'' | |''C c'' |''K k'' |''KP kp'' | |- !<small>voiced</small> |''B b'' |''D d'' | |''J j'' |''G g'' |''GB gb'' | |- ! rowspan="2" |Fricative !<small>voiceless</small> |''F f'' |''S s'' | | | | |''H h'' |- !<small>voiced</small> |''V v'' |''Z z'' | | | | | |- ! colspan="2" |Approximant | |''L l'' | |''Y y'' | |''W w'' | |- ! colspan="2" |Flap | |''R r'' |''Ɖ ɖ'' | | | | |- ! colspan="2" |Nasal |''M m'' |''N n'' | |''Ñ ñ'' |''Ŋ ŋ'' | | |} Gulesegɔ sɔa (Orthography) wa tari la ninmu'urɛ yɛla yesera yelebɛa wa puansin, sɛla n sɔi la voole-duma banuu 5 la tari la (obstruent graphemes) ''b'', ''g'', ''gb'', ''v'', ''j'' de la (superfluous) ze'ele from phonemic bisega puan. Grapheme ⟨r⟩ wa de la sɛla ze'ele tuna bɔ'ɔra "loanwords". === Kɔdaasi (Vowels) === ==== Kɔdageresi (Short vowels) ==== {| class="wikitable" ! ! colspan="2" |Front ! colspan="2" |Back |- | ! colspan="2" |Unrounded ! colspan="2" |Rounded |- | ! align="center" |−ATR ! align="center" |+ATR ! align="center" |−ATR ! align="center" |+ATR |- ! align="center" |Close | align="center" |''Ɩ ɩ'' | align="center" |''I i'' | align="center" |''Ʊ ʊ'' | align="center" |''U u'' |- ! align="center" |Mid | align="center" |''Ɛ ɛ'' | align="center" |''E e'' | align="center" |''Ɔ ɔ'' | align="center" |''O o'' |- ! align="center" |Open | align="center" |''A a'' | | | |} ==== Kɔdawogero (Long vowels) ==== {| class="wikitable" ! ! colspan="2" |Front ! colspan="4" |Back |- | ! colspan="2" |Unrounded ! colspan="2" |Rounded ! colspan="2" |Unrounded |- | ! align="center" |-ATR ! align="center" |+ATR ! align="center" |-ATR ! align="center" |+ATR ! align="center" |-ATR ! align="center" |+ATR |- ! align="center" |Close | align="center" |''ƖƖ ɩɩ'' | align="center" |''II ii'' | align="center" |''ƱƱ ʊʊ'' | align="center" |''UU uu'' | align="center" |''ƖƔ ɩɣ'' | align="center" |''IƔ iɣ'' |- ! align="center" |Mid | align="center" |''ƐƐ ɛɛ'' | align="center" |''EE ee'' | align="center" |''ƆƆ ɔɔ'' | align="center" |''OO oo'' | align="center" |''ƐƔ ɛɣ'' | align="center" |''EƔ eɣ'' |- ! align="center" |Open | align="center" |''AA aa'' | | | | align="center" |''AƔ aɣ'' | |} === Sample text === <blockquote>''Man-kabɩyɛ kʊnʊŋ, ŋɖewa pɩfɛyɩ naʊ. Yee pɔyɔɔdʊʊ-ŋ nɛ ɛyʊ welesi yɔ, pɩwɛ-ɩ ɛzɩ wondu peteɣ. Ɛlɛ, yee ɛyʊ ɛwɛɛ nɛ ɛɛmaɣzɩɣ ñɔ-yɔɔ camɩyɛ yɔ, ɛɛnaɣ ñe-ɖeu. Nɔɔyʊ ewelesiɣ pɩŋŋ nɛ ɛnɩɩ pɔyɔɔdʊʊ-ŋ yɔ, pɩlakɩ-ɩ ɛzɩ ɛtazɩ nɛ ɛna ñɛ-wɛtʊ yɔ, pɩɩsaŋɩ-ɩ se eyele. Ŋwɛ yuŋ weyi nɛ ɛyʊ ɛɛtɛŋ ñɔ-tɔm yɔ, pɩtɩna nɛ ɛyʊ ɛɖɔkɩ-ŋ pɩfɛyɩ yebu; Ñɛ-wɛtʊ lɩnɩ le nɛ paasɩŋ ñɔ-tɔm ? Tɔm kɔpɔzaɣ ŋga ɖicosuu-kɛ tobi. Ñɛ-wɛtʊ nɛ tɩ-tɩ solo, mbʊ pʊyɔɔ yɔ ɖooo ŋŋwɛɛ, natʊyʊ taasoki ña-taa se tɩpɩsɩ-ŋ nɔɔyʊjaʊ. Kabɩyɛ kʊnʊŋ, ña-pɩɣa canɩɣna-ŋ nɛ kewiliɣ-ŋ, nɛ kasaŋ-ŋ ño-yuŋ, ñe-ɖeu nɛ ñe-leleŋ yɔɔ.''</blockquote><blockquote>mankabɪjɛ kʊnʊŋ, ŋɖewa pɪfɛjɪ naʊ. jeː pɔjɔːdʊːŋ nɛ ɛjʊ welesi jɔ, pɪwɛɪ ɛzɪ wondu petɤː. ɛlɛ, jeː ɛjʊ ɛwɛː nɛ ɛmɑːzɯ̙ː ɲɔjɔ tʃamɪjɛ jɔ, ɛːnɑː ɲeɖeu. nɔːjʊ ewelesɯ̘ː pɪŋː nɛ ɛnɪː pɔjɔːdʊːŋ jɔ, pɪlakɪː ɛzɪ ɛtazɪ nɛ ɛna ɲɛwɛtʊ jɔ, pɪːsaŋɪː se ejele. ŋwɛ juŋ weji nɛ ɛjʊ ɛːtɛŋ ɲɔtɔm jɔ, pɪtɪna nɛ ɛjʊ ɛɖɔkɪŋ pɪfɛjɪ jebu; ɲɛwɛtʊ lɪnɪ le nɛ paːsɪŋ ɲɔtɔm? tɔm kɔpɔzɑː ŋga ɖitʃosuːkɛ tobi. ɲɛwɛtʊ nɛ tɪtɪ solo, mbʊ pʊjɔː jɔ ɖo.oː ŋːwɛː, natʊjʊ taːsoki ɲataː se tɪpɪsɪŋ nɔːjʊdʒaʊ. kabɪjɛ kʊnʊŋ, ɲapɯ̙ːa tʃanɯ̙ːnaŋ nɛ kɛwilɯ̘ːŋ, nɛ kasaŋː ɲojuŋ, ɲeɖeu nɛ ɲeleleŋ jɔː.</blockquote> == Viisegɔ Lɔgerɔ == 03wvb7s1rvq6t8qa8x2ihvw0c1b0fn9 22832 22831 2026-03-31T22:58:57Z Ayimbila90 28 Added reference 22832 wikitext text/x-wiki '''Kabiye''' ([kàbɪ̀jɛ̀]; gee mɛ kelum dɛna ''Kabiyé'', ''Kabiyè'', ''Kabye'', ''Kabyé'', ''Kabyè'', ''Cabrai'' bii ''Cabrais'') de la Eastern Gurunsi Gur tɔgum duma ti ba tɔgera northern Togo tiŋa puan. 20th century yuuma la puan za'a, nɛreba zo'e zo'e n iŋɛ ta ki'ira centre la south of Togo ta pa'asɛ Gaana so'olom la Benin so'olum duma za'a. Nɛresɛba n tɔgerɛ Kabiye tɔgum 23% n de Togolese nɛreba la 1999 yuuma la puan.<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-2</ref> == Status == Kabiye de la national languages duma bayi la puan ayima n boi Togo (naaɛ la Ewe tɔgum). Togolese duma tɔgum puan, ''national language'' ''n de nananewa yetɔgum ti ba tara tɔgera'' national media puan, la ba formal education sector puan, ti la dɛna ba optional exam subject bɔna grades 9 la 10 puan.<ref>{{Cite web |url=https://www.academia.edu/8468819 |title=Archive copy |access-date=2026-03-23 |archive-date=2019-01-30 |archive-url=https://web.archive.org/web/20190130151034/https://s3.amazonaws.com/academia.edu.documents/34853519/Roberts_2011_Development_of_written_Kabiye_ACADEMIA.pdf?AWSAccessKeyId=AKIAIWOWYYGZ2Y53UL3A&Expires=1548864512&Signature=KED8vqIdfSa2w8wNDqsh0jq6YmY%3D&response-content-disposition=attachment%3B%20filename%3DRoberts_David_2011_._The_development_of.pdf |url-status=dead }}</ref> == Linguistic research == Gee missionary-linguist Jacques Delord yuum dike la ba grammar pa'alegɔ yɛla dɛɛlɛ pɛɛlumɛ Kabiye yetɔgum puan 1976 puan.<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-4</ref> Yelesi'a n yuum doose poore de la Kezié Lébikaza's grammar pa'alegɔ yɛla 1999 yuuni la puan,<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-5</ref> sɛba kelum ze'ele dɛna dãalum bɔ'ɔra Kabiye linguistics tuuma yɛla. Sɛla n kelum bɔna pa'asɛ Kabiye-French yelebɛa naaŋɔ bii yelebɛa pa'alegɔ gɔŋɔ "dictionary'.<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-6</ref> Yelezuto sɛba n kelum bɔna pa'asɛ ti tu bisera de la: Comparative linguistics,<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Universit%C3%A9_de_Lom%C3%A9</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-8</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-9</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-10</ref> Discourse analysis,<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-11</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-12</ref> Language contact,<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-13</ref> Lexicology,<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_note-28</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_note-14</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-15</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-16</ref>  Morphology, Phonology,  Sociolinguistics, Syntax, Tone orthography, Tonology, la verb system. == Publications == Pɔsega puan gɔnseto ti ba yuum dige nɛŋa dike dɛɛlɛ pɛɛlumɛ ti ba mina de la Kabiye 1930s yuuma la puan. Gee gɔnseto n pugum kɔ'ɔm bɔna yuum de la bii yuum paɛ 200 ti ba dike dɛɛlɛ pɛɛlumɛ Kabiye tɔgum puan, gee dagi ba za'a waabe n kelum bɔna gɔnɔ puansin zina beere wa bii bɔna ŋwana maana ti ba dã'ara bii bɔna ti fu wan nyɛ da. Gee nɛresɛba n yuum tari ŋwana wa wa'ana la yuum iŋɛ ŋwana wa la Pouwili, 1999 yuuni la puan. Gɔnseto ti ba yuum dike pa'asɛ bini dɛɛlɛ pɛɛlumɛ la de la tɔgebigemu bayi gɔnɔ "two books of proverbs", folktales, poetry, medical booklets, agricultural booklets, translations of the Bible, political tracts, religious tracts, a short novel, primers, la other pedagogical materials. === Kabiye Wikipedia === Ba yuum tari Kabiye Wikipedia yuum wa'ana la June ŋmareŋa la puan 2014 puan doose Gnasse Atinèdi, la secretary ni de Académie Kabiye. Gee a nananewa de la (July 2017 yuuni la puan) a tari 1185 articles bɔna wide range of international subjects. == Phonology == === Kɔnya'asi (Consonants) === {| class="wikitable" |} {| class="wikitable" ! colspan="2" | !Labial !Alveolar !Retroflex !Palatal !Velar !Labial-velar !Glottal |- ! rowspan="2" |Stop/ Affricate !<small>voiceless</small> |p |t |ʈ |tʃ |k |k͡p | |- !<small>voiced</small> |b |d |(ɖ) |dʒ |ɡ |ɡ͡b | |- ! rowspan="2" |Fricative !<small>voiceless</small> |f |s | | | | |h |- !<small>voiced</small> |v |z | | | | | |- ! colspan="2" |Approximant | |l | |j | |w | |- ! colspan="2" |Nasal |m |n | |ɲ |ŋ | | |} Kɔnya'asi voole-duma banuu wa de la /b v dʒ ɡ ɡ͡b/ ba ta'am niira word-medially puan bii allophones puan. Gee retroflex sound /ʈ/ ta'am niɛ voiced allophones puan n de [ɖ], [ɽ], or [r] medial position puan. === Kɔdaasi (Vowels) === ==== Kɔdageresi (Short vowels) ==== {| class="wikitable" ! rowspan="3" | ! colspan="2" |Front ! colspan="2" |Back |- ! colspan="2" |Unrounded ! colspan="2" |Rounded |- ! align="center" |−ATR ! align="center" |+ATR ! align="center" |−ATR ! align="center" |+ATR |- ! align="center" |Close | align="center" |ɪ | align="center" |i | align="center" |ʊ | align="center" |u |- ! align="center" |Mid | align="center" |ɛ | align="center" |e | align="center" |ɔ | align="center" |o |- ! align="center" |Open | align="center" |a | | | |} ==== Kɔdawɔgero (Long vowels) ==== {| class="wikitable" ! rowspan="3" | ! colspan="2" |Front ! colspan="4" |Back |- ! colspan="2" |Unrounded ! colspan="2" |Rounded ! colspan="2" |Unrounded |- ! align="center" |−ATR ! align="center" |+ATR ! align="center" |−ATR ! align="center" |+ATR ! align="center" |−ATR ! align="center" |+ATR |- ! align="center" |Close | align="center" |ɪː | align="center" |iː | align="center" |ʊː | align="center" |uː | align="center" |ɯ̙ː | align="center" |ɯ̘ː |- ! align="center" |Mid | align="center" |ɛː | align="center" |eː | align="center" |ɔː | align="center" |oː | align="center" |ʌː | align="center" |ɤː |- ! align="center" |Open | align="center" |aː | | | | align="center" |ɑː | |} The long back unrounded vowels only occur at morpheme boundaries. === Tones === Kabiye is a tonal language, meaning that pitch differences are used to distinguish one word from another. These contrasts may be lexical (e.g. ''ɖálʊ́'' "elder brother" ~ ''ɖálʊ̀'' "intestinal worm") or grammatical (e.g. ''ɛɛkɔŋ́'' "he isn't coming" ~ ''ɛɛ́kɔŋ'' "(when) he comes" ~ ''ɛ́ɛkɔ́ŋ'' "if he doesn't come). There are two tones, high (H) and low (L). Six tone contours are possible on mono- and disyllabic nouns (H, L, HL, LH, HLH, LHL) and three on the imperative form of the verb (H, L, HL). Kabiye also has automatic downstep, where a H following a L is always pronounced on a lower pitch than the preceding H within the same phonological phrase. Numerous tonal processes occur once words are placed in context. The contour HLH always surfaces as HꜜHH ~ HHꜜH (depending on the consonant–vowel structure that it associates to). This is a postlexical process that occurs wherever the context permits, within words and across word boundaries. There is lexical L tone spreading in the verb phrase and the associative noun phrase. === Vowel harmony === Kabiye has vowel harmony, meaning that the quality of the vowel in an affix is determined by that of the root vowel. There are two kinds: # ATR vowel harmony, in which words contain either the −ATR vowels /ɪ ɛ ʊ ɔ/ (e.g. ''ɛ-ñɩmɩ́-yɛ'' "his key") or the +ATR vowels /i e u o/ (''e-kalími-yé'' "his chicken"). The vowel /a/ is unspecified for ATR and can occur in either set. # Lip rounding vowel harmony, in which some affixes contains either unrounded vowels /i ɪ e ɛ/ or rounded vowels /u ʊ o ɔ/. This process is much more limited, occurring in some TAM suffixes (e.g. ''è-kpéz-íɣ́'' "he coughs" / ''è-ɖóz-ùù'' "he dreams") and some adjectival prefixes (e.g. ''kɩ́-kpɛ̀d-ʊ̀ʊ́'' "black", ''kʊ́-hʊ̀lʊ̀m-ʊ́ʊ̀'' "white"). Again, the vowel /a/ is unspecified for ATR and can occur in either set. A limited number of prefixes undergo both vowel harmony processes, e.g. the first person plural subject pronoun: ''pà-kpàzá-à'' "they coughed", ''pɛ̀-wɛ̀ɛ́tà-à'' "they whispered", ''pè-wèlìsàá'' "they listened", ''pɔ̀-cɔ́nà-à'' "they looked", ''pò-ɖòzà-á'' "they dreamt". == Orthography == Ba yuum pɔsɛ gulesɛ Kabiye yia gulesegɔ la 1930s yuuma la puan, gee la nyaa yuum wa'ana bɔna la 1980s yuuma pɔsega la puan n boi ''Comité de Langue Nationale Kabiyè'' (gee nananewa wa nyaa dɛna ''Académie Kabiyè''), la de la organ bɔ'ɔra Togolese Ministry of Education, standardized the orthography. Ba gulesɛ Kabiye iŋɛ la modified Roman script based doose la character inventory puan na n boi "African reference alphabet puan". Yelebɛa gulesegɔ ayima mɛ de la "An alternative orthography", yuum gulesɛ mɛ gee tole nɛŋa doose R.P. Adjola Raphaël, ti Catholics duma zo'e zo'e tara tuna; a de la kɔa ayima gee ti vuure la bɔna yima yima. Daka duma n gai tilum wa wan pa'alɛ grapheme-phoneme correspondences, Standard orthography puan. === Kɔnya'asi (Consonants) === {| class="wikitable" ! colspan="2" | !Labial !Alveolar !Retroflex !Palatal !Velar !Labial-velar !Glottal |- ! rowspan="2" |Stop !<small>voiceless</small> |''P p'' |''T t'' | |''C c'' |''K k'' |''KP kp'' | |- !<small>voiced</small> |''B b'' |''D d'' | |''J j'' |''G g'' |''GB gb'' | |- ! rowspan="2" |Fricative !<small>voiceless</small> |''F f'' |''S s'' | | | | |''H h'' |- !<small>voiced</small> |''V v'' |''Z z'' | | | | | |- ! colspan="2" |Approximant | |''L l'' | |''Y y'' | |''W w'' | |- ! colspan="2" |Flap | |''R r'' |''Ɖ ɖ'' | | | | |- ! colspan="2" |Nasal |''M m'' |''N n'' | |''Ñ ñ'' |''Ŋ ŋ'' | | |} Gulesegɔ sɔa (Orthography) wa tari la ninmu'urɛ yɛla yesera yelebɛa wa puansin, sɛla n sɔi la voole-duma banuu 5 la tari la (obstruent graphemes) ''b'', ''g'', ''gb'', ''v'', ''j'' de la (superfluous) ze'ele from phonemic bisega puan. Grapheme ⟨r⟩ wa de la sɛla ze'ele tuna bɔ'ɔra "loanwords". === Kɔdaasi (Vowels) === ==== Kɔdageresi (Short vowels) ==== {| class="wikitable" ! ! colspan="2" |Front ! colspan="2" |Back |- | ! colspan="2" |Unrounded ! colspan="2" |Rounded |- | ! align="center" |−ATR ! align="center" |+ATR ! align="center" |−ATR ! align="center" |+ATR |- ! align="center" |Close | align="center" |''Ɩ ɩ'' | align="center" |''I i'' | align="center" |''Ʊ ʊ'' | align="center" |''U u'' |- ! align="center" |Mid | align="center" |''Ɛ ɛ'' | align="center" |''E e'' | align="center" |''Ɔ ɔ'' | align="center" |''O o'' |- ! align="center" |Open | align="center" |''A a'' | | | |} ==== Kɔdawogero (Long vowels) ==== {| class="wikitable" ! ! colspan="2" |Front ! colspan="4" |Back |- | ! colspan="2" |Unrounded ! colspan="2" |Rounded ! colspan="2" |Unrounded |- | ! align="center" |-ATR ! align="center" |+ATR ! align="center" |-ATR ! align="center" |+ATR ! align="center" |-ATR ! align="center" |+ATR |- ! align="center" |Close | align="center" |''ƖƖ ɩɩ'' | align="center" |''II ii'' | align="center" |''ƱƱ ʊʊ'' | align="center" |''UU uu'' | align="center" |''ƖƔ ɩɣ'' | align="center" |''IƔ iɣ'' |- ! align="center" |Mid | align="center" |''ƐƐ ɛɛ'' | align="center" |''EE ee'' | align="center" |''ƆƆ ɔɔ'' | align="center" |''OO oo'' | align="center" |''ƐƔ ɛɣ'' | align="center" |''EƔ eɣ'' |- ! align="center" |Open | align="center" |''AA aa'' | | | | align="center" |''AƔ aɣ'' | |} === Sample text === <blockquote>''Man-kabɩyɛ kʊnʊŋ, ŋɖewa pɩfɛyɩ naʊ. Yee pɔyɔɔdʊʊ-ŋ nɛ ɛyʊ welesi yɔ, pɩwɛ-ɩ ɛzɩ wondu peteɣ. Ɛlɛ, yee ɛyʊ ɛwɛɛ nɛ ɛɛmaɣzɩɣ ñɔ-yɔɔ camɩyɛ yɔ, ɛɛnaɣ ñe-ɖeu. Nɔɔyʊ ewelesiɣ pɩŋŋ nɛ ɛnɩɩ pɔyɔɔdʊʊ-ŋ yɔ, pɩlakɩ-ɩ ɛzɩ ɛtazɩ nɛ ɛna ñɛ-wɛtʊ yɔ, pɩɩsaŋɩ-ɩ se eyele. Ŋwɛ yuŋ weyi nɛ ɛyʊ ɛɛtɛŋ ñɔ-tɔm yɔ, pɩtɩna nɛ ɛyʊ ɛɖɔkɩ-ŋ pɩfɛyɩ yebu; Ñɛ-wɛtʊ lɩnɩ le nɛ paasɩŋ ñɔ-tɔm ? Tɔm kɔpɔzaɣ ŋga ɖicosuu-kɛ tobi. Ñɛ-wɛtʊ nɛ tɩ-tɩ solo, mbʊ pʊyɔɔ yɔ ɖooo ŋŋwɛɛ, natʊyʊ taasoki ña-taa se tɩpɩsɩ-ŋ nɔɔyʊjaʊ. Kabɩyɛ kʊnʊŋ, ña-pɩɣa canɩɣna-ŋ nɛ kewiliɣ-ŋ, nɛ kasaŋ-ŋ ño-yuŋ, ñe-ɖeu nɛ ñe-leleŋ yɔɔ.''</blockquote><blockquote>mankabɪjɛ kʊnʊŋ, ŋɖewa pɪfɛjɪ naʊ. jeː pɔjɔːdʊːŋ nɛ ɛjʊ welesi jɔ, pɪwɛɪ ɛzɪ wondu petɤː. ɛlɛ, jeː ɛjʊ ɛwɛː nɛ ɛmɑːzɯ̙ː ɲɔjɔ tʃamɪjɛ jɔ, ɛːnɑː ɲeɖeu. nɔːjʊ ewelesɯ̘ː pɪŋː nɛ ɛnɪː pɔjɔːdʊːŋ jɔ, pɪlakɪː ɛzɪ ɛtazɪ nɛ ɛna ɲɛwɛtʊ jɔ, pɪːsaŋɪː se ejele. ŋwɛ juŋ weji nɛ ɛjʊ ɛːtɛŋ ɲɔtɔm jɔ, pɪtɪna nɛ ɛjʊ ɛɖɔkɪŋ pɪfɛjɪ jebu; ɲɛwɛtʊ lɪnɪ le nɛ paːsɪŋ ɲɔtɔm? tɔm kɔpɔzɑː ŋga ɖitʃosuːkɛ tobi. ɲɛwɛtʊ nɛ tɪtɪ solo, mbʊ pʊjɔː jɔ ɖo.oː ŋːwɛː, natʊjʊ taːsoki ɲataː se tɪpɪsɪŋ nɔːjʊdʒaʊ. kabɪjɛ kʊnʊŋ, ɲapɯ̙ːa tʃanɯ̙ːnaŋ nɛ kɛwilɯ̘ːŋ, nɛ kasaŋː ɲojuŋ, ɲeɖeu nɛ ɲeleleŋ jɔː.</blockquote> == Viisegɔ Lɔgerɔ == sa2v3k58ud7m5l8fv33wgf0f87g4ak5 22833 22832 2026-03-31T23:00:56Z Ayimbila90 28 Added reference 22833 wikitext text/x-wiki '''Kabiye''' ([kàbɪ̀jɛ̀]; gee mɛ kelum dɛna ''Kabiyé'', ''Kabiyè'', ''Kabye'', ''Kabyé'', ''Kabyè'', ''Cabrai'' bii ''Cabrais'') de la Eastern Gurunsi Gur tɔgum duma ti ba tɔgera northern Togo tiŋa puan. 20th century yuuma la puan za'a, nɛreba zo'e zo'e n iŋɛ ta ki'ira centre la south of Togo ta pa'asɛ Gaana so'olom la Benin so'olum duma za'a. Nɛresɛba n tɔgerɛ Kabiye tɔgum 23% n de Togolese nɛreba la 1999 yuuma la puan.<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-2</ref> == Status == Kabiye de la national languages duma bayi la puan ayima n boi Togo (naaɛ la Ewe tɔgum). Togolese duma tɔgum puan, ''national language'' ''n de nananewa yetɔgum ti ba tara tɔgera'' national media puan, la ba formal education sector puan, ti la dɛna ba optional exam subject bɔna grades 9 la 10 puan.<ref>{{Cite web |url=https://www.academia.edu/8468819 |title=Archive copy |access-date=2026-03-23 |archive-date=2019-01-30 |archive-url=https://web.archive.org/web/20190130151034/https://s3.amazonaws.com/academia.edu.documents/34853519/Roberts_2011_Development_of_written_Kabiye_ACADEMIA.pdf?AWSAccessKeyId=AKIAIWOWYYGZ2Y53UL3A&Expires=1548864512&Signature=KED8vqIdfSa2w8wNDqsh0jq6YmY%3D&response-content-disposition=attachment%3B%20filename%3DRoberts_David_2011_._The_development_of.pdf |url-status=dead }}</ref> == Linguistic research == Gee missionary-linguist Jacques Delord yuum dike la ba grammar pa'alegɔ yɛla dɛɛlɛ pɛɛlumɛ Kabiye yetɔgum puan 1976 puan.<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-4</ref> Yelesi'a n yuum doose poore de la Kezié Lébikaza's grammar pa'alegɔ yɛla 1999 yuuni la puan,<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-5</ref> sɛba kelum ze'ele dɛna dãalum bɔ'ɔra Kabiye linguistics tuuma yɛla. Sɛla n kelum bɔna pa'asɛ Kabiye-French yelebɛa naaŋɔ bii yelebɛa pa'alegɔ gɔŋɔ "dictionary'.<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-6</ref> Yelezuto sɛba n kelum bɔna pa'asɛ ti tu bisera de la: Comparative linguistics,<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Universit%C3%A9_de_Lom%C3%A9</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-8</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-9</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-10</ref> Discourse analysis,<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-11</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-12</ref> Language contact,<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-13</ref> Lexicology,<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_note-28</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_note-14</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-15</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-16</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-17</ref>  Morphology, Phonology,  Sociolinguistics, Syntax, Tone orthography, Tonology, la verb system. == Publications == Pɔsega puan gɔnseto ti ba yuum dige nɛŋa dike dɛɛlɛ pɛɛlumɛ ti ba mina de la Kabiye 1930s yuuma la puan. Gee gɔnseto n pugum kɔ'ɔm bɔna yuum de la bii yuum paɛ 200 ti ba dike dɛɛlɛ pɛɛlumɛ Kabiye tɔgum puan, gee dagi ba za'a waabe n kelum bɔna gɔnɔ puansin zina beere wa bii bɔna ŋwana maana ti ba dã'ara bii bɔna ti fu wan nyɛ da. Gee nɛresɛba n yuum tari ŋwana wa wa'ana la yuum iŋɛ ŋwana wa la Pouwili, 1999 yuuni la puan. Gɔnseto ti ba yuum dike pa'asɛ bini dɛɛlɛ pɛɛlumɛ la de la tɔgebigemu bayi gɔnɔ "two books of proverbs", folktales, poetry, medical booklets, agricultural booklets, translations of the Bible, political tracts, religious tracts, a short novel, primers, la other pedagogical materials. === Kabiye Wikipedia === Ba yuum tari Kabiye Wikipedia yuum wa'ana la June ŋmareŋa la puan 2014 puan doose Gnasse Atinèdi, la secretary ni de Académie Kabiye. Gee a nananewa de la (July 2017 yuuni la puan) a tari 1185 articles bɔna wide range of international subjects. == Phonology == === Kɔnya'asi (Consonants) === {| class="wikitable" |} {| class="wikitable" ! colspan="2" | !Labial !Alveolar !Retroflex !Palatal !Velar !Labial-velar !Glottal |- ! rowspan="2" |Stop/ Affricate !<small>voiceless</small> |p |t |ʈ |tʃ |k |k͡p | |- !<small>voiced</small> |b |d |(ɖ) |dʒ |ɡ |ɡ͡b | |- ! rowspan="2" |Fricative !<small>voiceless</small> |f |s | | | | |h |- !<small>voiced</small> |v |z | | | | | |- ! colspan="2" |Approximant | |l | |j | |w | |- ! colspan="2" |Nasal |m |n | |ɲ |ŋ | | |} Kɔnya'asi voole-duma banuu wa de la /b v dʒ ɡ ɡ͡b/ ba ta'am niira word-medially puan bii allophones puan. Gee retroflex sound /ʈ/ ta'am niɛ voiced allophones puan n de [ɖ], [ɽ], or [r] medial position puan. === Kɔdaasi (Vowels) === ==== Kɔdageresi (Short vowels) ==== {| class="wikitable" ! rowspan="3" | ! colspan="2" |Front ! colspan="2" |Back |- ! colspan="2" |Unrounded ! colspan="2" |Rounded |- ! align="center" |−ATR ! align="center" |+ATR ! align="center" |−ATR ! align="center" |+ATR |- ! align="center" |Close | align="center" |ɪ | align="center" |i | align="center" |ʊ | align="center" |u |- ! align="center" |Mid | align="center" |ɛ | align="center" |e | align="center" |ɔ | align="center" |o |- ! align="center" |Open | align="center" |a | | | |} ==== Kɔdawɔgero (Long vowels) ==== {| class="wikitable" ! rowspan="3" | ! colspan="2" |Front ! colspan="4" |Back |- ! colspan="2" |Unrounded ! colspan="2" |Rounded ! colspan="2" |Unrounded |- ! align="center" |−ATR ! align="center" |+ATR ! align="center" |−ATR ! align="center" |+ATR ! align="center" |−ATR ! align="center" |+ATR |- ! align="center" |Close | align="center" |ɪː | align="center" |iː | align="center" |ʊː | align="center" |uː | align="center" |ɯ̙ː | align="center" |ɯ̘ː |- ! align="center" |Mid | align="center" |ɛː | align="center" |eː | align="center" |ɔː | align="center" |oː | align="center" |ʌː | align="center" |ɤː |- ! align="center" |Open | align="center" |aː | | | | align="center" |ɑː | |} The long back unrounded vowels only occur at morpheme boundaries. === Tones === Kabiye is a tonal language, meaning that pitch differences are used to distinguish one word from another. These contrasts may be lexical (e.g. ''ɖálʊ́'' "elder brother" ~ ''ɖálʊ̀'' "intestinal worm") or grammatical (e.g. ''ɛɛkɔŋ́'' "he isn't coming" ~ ''ɛɛ́kɔŋ'' "(when) he comes" ~ ''ɛ́ɛkɔ́ŋ'' "if he doesn't come). There are two tones, high (H) and low (L). Six tone contours are possible on mono- and disyllabic nouns (H, L, HL, LH, HLH, LHL) and three on the imperative form of the verb (H, L, HL). Kabiye also has automatic downstep, where a H following a L is always pronounced on a lower pitch than the preceding H within the same phonological phrase. Numerous tonal processes occur once words are placed in context. The contour HLH always surfaces as HꜜHH ~ HHꜜH (depending on the consonant–vowel structure that it associates to). This is a postlexical process that occurs wherever the context permits, within words and across word boundaries. There is lexical L tone spreading in the verb phrase and the associative noun phrase. === Vowel harmony === Kabiye has vowel harmony, meaning that the quality of the vowel in an affix is determined by that of the root vowel. There are two kinds: # ATR vowel harmony, in which words contain either the −ATR vowels /ɪ ɛ ʊ ɔ/ (e.g. ''ɛ-ñɩmɩ́-yɛ'' "his key") or the +ATR vowels /i e u o/ (''e-kalími-yé'' "his chicken"). The vowel /a/ is unspecified for ATR and can occur in either set. # Lip rounding vowel harmony, in which some affixes contains either unrounded vowels /i ɪ e ɛ/ or rounded vowels /u ʊ o ɔ/. This process is much more limited, occurring in some TAM suffixes (e.g. ''è-kpéz-íɣ́'' "he coughs" / ''è-ɖóz-ùù'' "he dreams") and some adjectival prefixes (e.g. ''kɩ́-kpɛ̀d-ʊ̀ʊ́'' "black", ''kʊ́-hʊ̀lʊ̀m-ʊ́ʊ̀'' "white"). Again, the vowel /a/ is unspecified for ATR and can occur in either set. A limited number of prefixes undergo both vowel harmony processes, e.g. the first person plural subject pronoun: ''pà-kpàzá-à'' "they coughed", ''pɛ̀-wɛ̀ɛ́tà-à'' "they whispered", ''pè-wèlìsàá'' "they listened", ''pɔ̀-cɔ́nà-à'' "they looked", ''pò-ɖòzà-á'' "they dreamt". == Orthography == Ba yuum pɔsɛ gulesɛ Kabiye yia gulesegɔ la 1930s yuuma la puan, gee la nyaa yuum wa'ana bɔna la 1980s yuuma pɔsega la puan n boi ''Comité de Langue Nationale Kabiyè'' (gee nananewa wa nyaa dɛna ''Académie Kabiyè''), la de la organ bɔ'ɔra Togolese Ministry of Education, standardized the orthography. Ba gulesɛ Kabiye iŋɛ la modified Roman script based doose la character inventory puan na n boi "African reference alphabet puan". Yelebɛa gulesegɔ ayima mɛ de la "An alternative orthography", yuum gulesɛ mɛ gee tole nɛŋa doose R.P. Adjola Raphaël, ti Catholics duma zo'e zo'e tara tuna; a de la kɔa ayima gee ti vuure la bɔna yima yima. Daka duma n gai tilum wa wan pa'alɛ grapheme-phoneme correspondences, Standard orthography puan. === Kɔnya'asi (Consonants) === {| class="wikitable" ! colspan="2" | !Labial !Alveolar !Retroflex !Palatal !Velar !Labial-velar !Glottal |- ! rowspan="2" |Stop !<small>voiceless</small> |''P p'' |''T t'' | |''C c'' |''K k'' |''KP kp'' | |- !<small>voiced</small> |''B b'' |''D d'' | |''J j'' |''G g'' |''GB gb'' | |- ! rowspan="2" |Fricative !<small>voiceless</small> |''F f'' |''S s'' | | | | |''H h'' |- !<small>voiced</small> |''V v'' |''Z z'' | | | | | |- ! colspan="2" |Approximant | |''L l'' | |''Y y'' | |''W w'' | |- ! colspan="2" |Flap | |''R r'' |''Ɖ ɖ'' | | | | |- ! colspan="2" |Nasal |''M m'' |''N n'' | |''Ñ ñ'' |''Ŋ ŋ'' | | |} Gulesegɔ sɔa (Orthography) wa tari la ninmu'urɛ yɛla yesera yelebɛa wa puansin, sɛla n sɔi la voole-duma banuu 5 la tari la (obstruent graphemes) ''b'', ''g'', ''gb'', ''v'', ''j'' de la (superfluous) ze'ele from phonemic bisega puan. Grapheme ⟨r⟩ wa de la sɛla ze'ele tuna bɔ'ɔra "loanwords". === Kɔdaasi (Vowels) === ==== Kɔdageresi (Short vowels) ==== {| class="wikitable" ! ! colspan="2" |Front ! colspan="2" |Back |- | ! colspan="2" |Unrounded ! colspan="2" |Rounded |- | ! align="center" |−ATR ! align="center" |+ATR ! align="center" |−ATR ! align="center" |+ATR |- ! align="center" |Close | align="center" |''Ɩ ɩ'' | align="center" |''I i'' | align="center" |''Ʊ ʊ'' | align="center" |''U u'' |- ! align="center" |Mid | align="center" |''Ɛ ɛ'' | align="center" |''E e'' | align="center" |''Ɔ ɔ'' | align="center" |''O o'' |- ! align="center" |Open | align="center" |''A a'' | | | |} ==== Kɔdawogero (Long vowels) ==== {| class="wikitable" ! ! colspan="2" |Front ! colspan="4" |Back |- | ! colspan="2" |Unrounded ! colspan="2" |Rounded ! colspan="2" |Unrounded |- | ! align="center" |-ATR ! align="center" |+ATR ! align="center" |-ATR ! align="center" |+ATR ! align="center" |-ATR ! align="center" |+ATR |- ! align="center" |Close | align="center" |''ƖƖ ɩɩ'' | align="center" |''II ii'' | align="center" |''ƱƱ ʊʊ'' | align="center" |''UU uu'' | align="center" |''ƖƔ ɩɣ'' | align="center" |''IƔ iɣ'' |- ! align="center" |Mid | align="center" |''ƐƐ ɛɛ'' | align="center" |''EE ee'' | align="center" |''ƆƆ ɔɔ'' | align="center" |''OO oo'' | align="center" |''ƐƔ ɛɣ'' | align="center" |''EƔ eɣ'' |- ! align="center" |Open | align="center" |''AA aa'' | | | | align="center" |''AƔ aɣ'' | |} === Sample text === <blockquote>''Man-kabɩyɛ kʊnʊŋ, ŋɖewa pɩfɛyɩ naʊ. Yee pɔyɔɔdʊʊ-ŋ nɛ ɛyʊ welesi yɔ, pɩwɛ-ɩ ɛzɩ wondu peteɣ. Ɛlɛ, yee ɛyʊ ɛwɛɛ nɛ ɛɛmaɣzɩɣ ñɔ-yɔɔ camɩyɛ yɔ, ɛɛnaɣ ñe-ɖeu. Nɔɔyʊ ewelesiɣ pɩŋŋ nɛ ɛnɩɩ pɔyɔɔdʊʊ-ŋ yɔ, pɩlakɩ-ɩ ɛzɩ ɛtazɩ nɛ ɛna ñɛ-wɛtʊ yɔ, pɩɩsaŋɩ-ɩ se eyele. Ŋwɛ yuŋ weyi nɛ ɛyʊ ɛɛtɛŋ ñɔ-tɔm yɔ, pɩtɩna nɛ ɛyʊ ɛɖɔkɩ-ŋ pɩfɛyɩ yebu; Ñɛ-wɛtʊ lɩnɩ le nɛ paasɩŋ ñɔ-tɔm ? Tɔm kɔpɔzaɣ ŋga ɖicosuu-kɛ tobi. Ñɛ-wɛtʊ nɛ tɩ-tɩ solo, mbʊ pʊyɔɔ yɔ ɖooo ŋŋwɛɛ, natʊyʊ taasoki ña-taa se tɩpɩsɩ-ŋ nɔɔyʊjaʊ. Kabɩyɛ kʊnʊŋ, ña-pɩɣa canɩɣna-ŋ nɛ kewiliɣ-ŋ, nɛ kasaŋ-ŋ ño-yuŋ, ñe-ɖeu nɛ ñe-leleŋ yɔɔ.''</blockquote><blockquote>mankabɪjɛ kʊnʊŋ, ŋɖewa pɪfɛjɪ naʊ. jeː pɔjɔːdʊːŋ nɛ ɛjʊ welesi jɔ, pɪwɛɪ ɛzɪ wondu petɤː. ɛlɛ, jeː ɛjʊ ɛwɛː nɛ ɛmɑːzɯ̙ː ɲɔjɔ tʃamɪjɛ jɔ, ɛːnɑː ɲeɖeu. nɔːjʊ ewelesɯ̘ː pɪŋː nɛ ɛnɪː pɔjɔːdʊːŋ jɔ, pɪlakɪː ɛzɪ ɛtazɪ nɛ ɛna ɲɛwɛtʊ jɔ, pɪːsaŋɪː se ejele. ŋwɛ juŋ weji nɛ ɛjʊ ɛːtɛŋ ɲɔtɔm jɔ, pɪtɪna nɛ ɛjʊ ɛɖɔkɪŋ pɪfɛjɪ jebu; ɲɛwɛtʊ lɪnɪ le nɛ paːsɪŋ ɲɔtɔm? tɔm kɔpɔzɑː ŋga ɖitʃosuːkɛ tobi. ɲɛwɛtʊ nɛ tɪtɪ solo, mbʊ pʊjɔː jɔ ɖo.oː ŋːwɛː, natʊjʊ taːsoki ɲataː se tɪpɪsɪŋ nɔːjʊdʒaʊ. kabɪjɛ kʊnʊŋ, ɲapɯ̙ːa tʃanɯ̙ːnaŋ nɛ kɛwilɯ̘ːŋ, nɛ kasaŋː ɲojuŋ, ɲeɖeu nɛ ɲeleleŋ jɔː.</blockquote> == Viisegɔ Lɔgerɔ == podrx0db01opd44emygrblem6cwichr 22834 22833 2026-03-31T23:02:09Z Ayimbila90 28 Added reference 22834 wikitext text/x-wiki '''Kabiye''' ([kàbɪ̀jɛ̀]; gee mɛ kelum dɛna ''Kabiyé'', ''Kabiyè'', ''Kabye'', ''Kabyé'', ''Kabyè'', ''Cabrai'' bii ''Cabrais'') de la Eastern Gurunsi Gur tɔgum duma ti ba tɔgera northern Togo tiŋa puan. 20th century yuuma la puan za'a, nɛreba zo'e zo'e n iŋɛ ta ki'ira centre la south of Togo ta pa'asɛ Gaana so'olom la Benin so'olum duma za'a. Nɛresɛba n tɔgerɛ Kabiye tɔgum 23% n de Togolese nɛreba la 1999 yuuma la puan.<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-2</ref> == Status == Kabiye de la national languages duma bayi la puan ayima n boi Togo (naaɛ la Ewe tɔgum). Togolese duma tɔgum puan, ''national language'' ''n de nananewa yetɔgum ti ba tara tɔgera'' national media puan, la ba formal education sector puan, ti la dɛna ba optional exam subject bɔna grades 9 la 10 puan.<ref>{{Cite web |url=https://www.academia.edu/8468819 |title=Archive copy |access-date=2026-03-23 |archive-date=2019-01-30 |archive-url=https://web.archive.org/web/20190130151034/https://s3.amazonaws.com/academia.edu.documents/34853519/Roberts_2011_Development_of_written_Kabiye_ACADEMIA.pdf?AWSAccessKeyId=AKIAIWOWYYGZ2Y53UL3A&Expires=1548864512&Signature=KED8vqIdfSa2w8wNDqsh0jq6YmY%3D&response-content-disposition=attachment%3B%20filename%3DRoberts_David_2011_._The_development_of.pdf |url-status=dead }}</ref> == Linguistic research == Gee missionary-linguist Jacques Delord yuum dike la ba grammar pa'alegɔ yɛla dɛɛlɛ pɛɛlumɛ Kabiye yetɔgum puan 1976 puan.<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-4</ref> Yelesi'a n yuum doose poore de la Kezié Lébikaza's grammar pa'alegɔ yɛla 1999 yuuni la puan,<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-5</ref> sɛba kelum ze'ele dɛna dãalum bɔ'ɔra Kabiye linguistics tuuma yɛla. Sɛla n kelum bɔna pa'asɛ Kabiye-French yelebɛa naaŋɔ bii yelebɛa pa'alegɔ gɔŋɔ "dictionary'.<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-6</ref> Yelezuto sɛba n kelum bɔna pa'asɛ ti tu bisera de la: Comparative linguistics,<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Universit%C3%A9_de_Lom%C3%A9</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-8</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-9</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-10</ref> Discourse analysis,<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-11</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-12</ref> Language contact,<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-13</ref> Lexicology,<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_note-28</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_note-14</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-15</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-16</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-17</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-18</ref>  Morphology, Phonology,  Sociolinguistics, Syntax, Tone orthography, Tonology, la verb system. == Publications == Pɔsega puan gɔnseto ti ba yuum dige nɛŋa dike dɛɛlɛ pɛɛlumɛ ti ba mina de la Kabiye 1930s yuuma la puan. Gee gɔnseto n pugum kɔ'ɔm bɔna yuum de la bii yuum paɛ 200 ti ba dike dɛɛlɛ pɛɛlumɛ Kabiye tɔgum puan, gee dagi ba za'a waabe n kelum bɔna gɔnɔ puansin zina beere wa bii bɔna ŋwana maana ti ba dã'ara bii bɔna ti fu wan nyɛ da. Gee nɛresɛba n yuum tari ŋwana wa wa'ana la yuum iŋɛ ŋwana wa la Pouwili, 1999 yuuni la puan. Gɔnseto ti ba yuum dike pa'asɛ bini dɛɛlɛ pɛɛlumɛ la de la tɔgebigemu bayi gɔnɔ "two books of proverbs", folktales, poetry, medical booklets, agricultural booklets, translations of the Bible, political tracts, religious tracts, a short novel, primers, la other pedagogical materials. === Kabiye Wikipedia === Ba yuum tari Kabiye Wikipedia yuum wa'ana la June ŋmareŋa la puan 2014 puan doose Gnasse Atinèdi, la secretary ni de Académie Kabiye. Gee a nananewa de la (July 2017 yuuni la puan) a tari 1185 articles bɔna wide range of international subjects. == Phonology == === Kɔnya'asi (Consonants) === {| class="wikitable" |} {| class="wikitable" ! colspan="2" | !Labial !Alveolar !Retroflex !Palatal !Velar !Labial-velar !Glottal |- ! rowspan="2" |Stop/ Affricate !<small>voiceless</small> |p |t |ʈ |tʃ |k |k͡p | |- !<small>voiced</small> |b |d |(ɖ) |dʒ |ɡ |ɡ͡b | |- ! rowspan="2" |Fricative !<small>voiceless</small> |f |s | | | | |h |- !<small>voiced</small> |v |z | | | | | |- ! colspan="2" |Approximant | |l | |j | |w | |- ! colspan="2" |Nasal |m |n | |ɲ |ŋ | | |} Kɔnya'asi voole-duma banuu wa de la /b v dʒ ɡ ɡ͡b/ ba ta'am niira word-medially puan bii allophones puan. Gee retroflex sound /ʈ/ ta'am niɛ voiced allophones puan n de [ɖ], [ɽ], or [r] medial position puan. === Kɔdaasi (Vowels) === ==== Kɔdageresi (Short vowels) ==== {| class="wikitable" ! rowspan="3" | ! colspan="2" |Front ! colspan="2" |Back |- ! colspan="2" |Unrounded ! colspan="2" |Rounded |- ! align="center" |−ATR ! align="center" |+ATR ! align="center" |−ATR ! align="center" |+ATR |- ! align="center" |Close | align="center" |ɪ | align="center" |i | align="center" |ʊ | align="center" |u |- ! align="center" |Mid | align="center" |ɛ | align="center" |e | align="center" |ɔ | align="center" |o |- ! align="center" |Open | align="center" |a | | | |} ==== Kɔdawɔgero (Long vowels) ==== {| class="wikitable" ! rowspan="3" | ! colspan="2" |Front ! colspan="4" |Back |- ! colspan="2" |Unrounded ! colspan="2" |Rounded ! colspan="2" |Unrounded |- ! align="center" |−ATR ! align="center" |+ATR ! align="center" |−ATR ! align="center" |+ATR ! align="center" |−ATR ! align="center" |+ATR |- ! align="center" |Close | align="center" |ɪː | align="center" |iː | align="center" |ʊː | align="center" |uː | align="center" |ɯ̙ː | align="center" |ɯ̘ː |- ! align="center" |Mid | align="center" |ɛː | align="center" |eː | align="center" |ɔː | align="center" |oː | align="center" |ʌː | align="center" |ɤː |- ! align="center" |Open | align="center" |aː | | | | align="center" |ɑː | |} The long back unrounded vowels only occur at morpheme boundaries. === Tones === Kabiye is a tonal language, meaning that pitch differences are used to distinguish one word from another. These contrasts may be lexical (e.g. ''ɖálʊ́'' "elder brother" ~ ''ɖálʊ̀'' "intestinal worm") or grammatical (e.g. ''ɛɛkɔŋ́'' "he isn't coming" ~ ''ɛɛ́kɔŋ'' "(when) he comes" ~ ''ɛ́ɛkɔ́ŋ'' "if he doesn't come). There are two tones, high (H) and low (L). Six tone contours are possible on mono- and disyllabic nouns (H, L, HL, LH, HLH, LHL) and three on the imperative form of the verb (H, L, HL). Kabiye also has automatic downstep, where a H following a L is always pronounced on a lower pitch than the preceding H within the same phonological phrase. Numerous tonal processes occur once words are placed in context. The contour HLH always surfaces as HꜜHH ~ HHꜜH (depending on the consonant–vowel structure that it associates to). This is a postlexical process that occurs wherever the context permits, within words and across word boundaries. There is lexical L tone spreading in the verb phrase and the associative noun phrase. === Vowel harmony === Kabiye has vowel harmony, meaning that the quality of the vowel in an affix is determined by that of the root vowel. There are two kinds: # ATR vowel harmony, in which words contain either the −ATR vowels /ɪ ɛ ʊ ɔ/ (e.g. ''ɛ-ñɩmɩ́-yɛ'' "his key") or the +ATR vowels /i e u o/ (''e-kalími-yé'' "his chicken"). The vowel /a/ is unspecified for ATR and can occur in either set. # Lip rounding vowel harmony, in which some affixes contains either unrounded vowels /i ɪ e ɛ/ or rounded vowels /u ʊ o ɔ/. This process is much more limited, occurring in some TAM suffixes (e.g. ''è-kpéz-íɣ́'' "he coughs" / ''è-ɖóz-ùù'' "he dreams") and some adjectival prefixes (e.g. ''kɩ́-kpɛ̀d-ʊ̀ʊ́'' "black", ''kʊ́-hʊ̀lʊ̀m-ʊ́ʊ̀'' "white"). Again, the vowel /a/ is unspecified for ATR and can occur in either set. A limited number of prefixes undergo both vowel harmony processes, e.g. the first person plural subject pronoun: ''pà-kpàzá-à'' "they coughed", ''pɛ̀-wɛ̀ɛ́tà-à'' "they whispered", ''pè-wèlìsàá'' "they listened", ''pɔ̀-cɔ́nà-à'' "they looked", ''pò-ɖòzà-á'' "they dreamt". == Orthography == Ba yuum pɔsɛ gulesɛ Kabiye yia gulesegɔ la 1930s yuuma la puan, gee la nyaa yuum wa'ana bɔna la 1980s yuuma pɔsega la puan n boi ''Comité de Langue Nationale Kabiyè'' (gee nananewa wa nyaa dɛna ''Académie Kabiyè''), la de la organ bɔ'ɔra Togolese Ministry of Education, standardized the orthography. Ba gulesɛ Kabiye iŋɛ la modified Roman script based doose la character inventory puan na n boi "African reference alphabet puan". Yelebɛa gulesegɔ ayima mɛ de la "An alternative orthography", yuum gulesɛ mɛ gee tole nɛŋa doose R.P. Adjola Raphaël, ti Catholics duma zo'e zo'e tara tuna; a de la kɔa ayima gee ti vuure la bɔna yima yima. Daka duma n gai tilum wa wan pa'alɛ grapheme-phoneme correspondences, Standard orthography puan. === Kɔnya'asi (Consonants) === {| class="wikitable" ! colspan="2" | !Labial !Alveolar !Retroflex !Palatal !Velar !Labial-velar !Glottal |- ! rowspan="2" |Stop !<small>voiceless</small> |''P p'' |''T t'' | |''C c'' |''K k'' |''KP kp'' | |- !<small>voiced</small> |''B b'' |''D d'' | |''J j'' |''G g'' |''GB gb'' | |- ! rowspan="2" |Fricative !<small>voiceless</small> |''F f'' |''S s'' | | | | |''H h'' |- !<small>voiced</small> |''V v'' |''Z z'' | | | | | |- ! colspan="2" |Approximant | |''L l'' | |''Y y'' | |''W w'' | |- ! colspan="2" |Flap | |''R r'' |''Ɖ ɖ'' | | | | |- ! colspan="2" |Nasal |''M m'' |''N n'' | |''Ñ ñ'' |''Ŋ ŋ'' | | |} Gulesegɔ sɔa (Orthography) wa tari la ninmu'urɛ yɛla yesera yelebɛa wa puansin, sɛla n sɔi la voole-duma banuu 5 la tari la (obstruent graphemes) ''b'', ''g'', ''gb'', ''v'', ''j'' de la (superfluous) ze'ele from phonemic bisega puan. Grapheme ⟨r⟩ wa de la sɛla ze'ele tuna bɔ'ɔra "loanwords". === Kɔdaasi (Vowels) === ==== Kɔdageresi (Short vowels) ==== {| class="wikitable" ! ! colspan="2" |Front ! colspan="2" |Back |- | ! colspan="2" |Unrounded ! colspan="2" |Rounded |- | ! align="center" |−ATR ! align="center" |+ATR ! align="center" |−ATR ! align="center" |+ATR |- ! align="center" |Close | align="center" |''Ɩ ɩ'' | align="center" |''I i'' | align="center" |''Ʊ ʊ'' | align="center" |''U u'' |- ! align="center" |Mid | align="center" |''Ɛ ɛ'' | align="center" |''E e'' | align="center" |''Ɔ ɔ'' | align="center" |''O o'' |- ! align="center" |Open | align="center" |''A a'' | | | |} ==== Kɔdawogero (Long vowels) ==== {| class="wikitable" ! ! colspan="2" |Front ! colspan="4" |Back |- | ! colspan="2" |Unrounded ! colspan="2" |Rounded ! colspan="2" |Unrounded |- | ! align="center" |-ATR ! align="center" |+ATR ! align="center" |-ATR ! align="center" |+ATR ! align="center" |-ATR ! align="center" |+ATR |- ! align="center" |Close | align="center" |''ƖƖ ɩɩ'' | align="center" |''II ii'' | align="center" |''ƱƱ ʊʊ'' | align="center" |''UU uu'' | align="center" |''ƖƔ ɩɣ'' | align="center" |''IƔ iɣ'' |- ! align="center" |Mid | align="center" |''ƐƐ ɛɛ'' | align="center" |''EE ee'' | align="center" |''ƆƆ ɔɔ'' | align="center" |''OO oo'' | align="center" |''ƐƔ ɛɣ'' | align="center" |''EƔ eɣ'' |- ! align="center" |Open | align="center" |''AA aa'' | | | | align="center" |''AƔ aɣ'' | |} === Sample text === <blockquote>''Man-kabɩyɛ kʊnʊŋ, ŋɖewa pɩfɛyɩ naʊ. Yee pɔyɔɔdʊʊ-ŋ nɛ ɛyʊ welesi yɔ, pɩwɛ-ɩ ɛzɩ wondu peteɣ. Ɛlɛ, yee ɛyʊ ɛwɛɛ nɛ ɛɛmaɣzɩɣ ñɔ-yɔɔ camɩyɛ yɔ, ɛɛnaɣ ñe-ɖeu. Nɔɔyʊ ewelesiɣ pɩŋŋ nɛ ɛnɩɩ pɔyɔɔdʊʊ-ŋ yɔ, pɩlakɩ-ɩ ɛzɩ ɛtazɩ nɛ ɛna ñɛ-wɛtʊ yɔ, pɩɩsaŋɩ-ɩ se eyele. Ŋwɛ yuŋ weyi nɛ ɛyʊ ɛɛtɛŋ ñɔ-tɔm yɔ, pɩtɩna nɛ ɛyʊ ɛɖɔkɩ-ŋ pɩfɛyɩ yebu; Ñɛ-wɛtʊ lɩnɩ le nɛ paasɩŋ ñɔ-tɔm ? Tɔm kɔpɔzaɣ ŋga ɖicosuu-kɛ tobi. Ñɛ-wɛtʊ nɛ tɩ-tɩ solo, mbʊ pʊyɔɔ yɔ ɖooo ŋŋwɛɛ, natʊyʊ taasoki ña-taa se tɩpɩsɩ-ŋ nɔɔyʊjaʊ. Kabɩyɛ kʊnʊŋ, ña-pɩɣa canɩɣna-ŋ nɛ kewiliɣ-ŋ, nɛ kasaŋ-ŋ ño-yuŋ, ñe-ɖeu nɛ ñe-leleŋ yɔɔ.''</blockquote><blockquote>mankabɪjɛ kʊnʊŋ, ŋɖewa pɪfɛjɪ naʊ. jeː pɔjɔːdʊːŋ nɛ ɛjʊ welesi jɔ, pɪwɛɪ ɛzɪ wondu petɤː. ɛlɛ, jeː ɛjʊ ɛwɛː nɛ ɛmɑːzɯ̙ː ɲɔjɔ tʃamɪjɛ jɔ, ɛːnɑː ɲeɖeu. nɔːjʊ ewelesɯ̘ː pɪŋː nɛ ɛnɪː pɔjɔːdʊːŋ jɔ, pɪlakɪː ɛzɪ ɛtazɪ nɛ ɛna ɲɛwɛtʊ jɔ, pɪːsaŋɪː se ejele. ŋwɛ juŋ weji nɛ ɛjʊ ɛːtɛŋ ɲɔtɔm jɔ, pɪtɪna nɛ ɛjʊ ɛɖɔkɪŋ pɪfɛjɪ jebu; ɲɛwɛtʊ lɪnɪ le nɛ paːsɪŋ ɲɔtɔm? tɔm kɔpɔzɑː ŋga ɖitʃosuːkɛ tobi. ɲɛwɛtʊ nɛ tɪtɪ solo, mbʊ pʊjɔː jɔ ɖo.oː ŋːwɛː, natʊjʊ taːsoki ɲataː se tɪpɪsɪŋ nɔːjʊdʒaʊ. kabɪjɛ kʊnʊŋ, ɲapɯ̙ːa tʃanɯ̙ːnaŋ nɛ kɛwilɯ̘ːŋ, nɛ kasaŋː ɲojuŋ, ɲeɖeu nɛ ɲeleleŋ jɔː.</blockquote> == Viisegɔ Lɔgerɔ == 7l026gd49g4qhv8ountctxslqu4lnxs 22835 22834 2026-03-31T23:04:11Z Ayimbila90 28 Added reference 22835 wikitext text/x-wiki '''Kabiye''' ([kàbɪ̀jɛ̀]; gee mɛ kelum dɛna ''Kabiyé'', ''Kabiyè'', ''Kabye'', ''Kabyé'', ''Kabyè'', ''Cabrai'' bii ''Cabrais'') de la Eastern Gurunsi Gur tɔgum duma ti ba tɔgera northern Togo tiŋa puan. 20th century yuuma la puan za'a, nɛreba zo'e zo'e n iŋɛ ta ki'ira centre la south of Togo ta pa'asɛ Gaana so'olom la Benin so'olum duma za'a. Nɛresɛba n tɔgerɛ Kabiye tɔgum 23% n de Togolese nɛreba la 1999 yuuma la puan.<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-2</ref> == Status == Kabiye de la national languages duma bayi la puan ayima n boi Togo (naaɛ la Ewe tɔgum). Togolese duma tɔgum puan, ''national language'' ''n de nananewa yetɔgum ti ba tara tɔgera'' national media puan, la ba formal education sector puan, ti la dɛna ba optional exam subject bɔna grades 9 la 10 puan.<ref>{{Cite web |url=https://www.academia.edu/8468819 |title=Archive copy |access-date=2026-03-23 |archive-date=2019-01-30 |archive-url=https://web.archive.org/web/20190130151034/https://s3.amazonaws.com/academia.edu.documents/34853519/Roberts_2011_Development_of_written_Kabiye_ACADEMIA.pdf?AWSAccessKeyId=AKIAIWOWYYGZ2Y53UL3A&Expires=1548864512&Signature=KED8vqIdfSa2w8wNDqsh0jq6YmY%3D&response-content-disposition=attachment%3B%20filename%3DRoberts_David_2011_._The_development_of.pdf |url-status=dead }}</ref> == Linguistic research == Gee missionary-linguist Jacques Delord yuum dike la ba grammar pa'alegɔ yɛla dɛɛlɛ pɛɛlumɛ Kabiye yetɔgum puan 1976 puan.<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-4</ref> Yelesi'a n yuum doose poore de la Kezié Lébikaza's grammar pa'alegɔ yɛla 1999 yuuni la puan,<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-5</ref> sɛba kelum ze'ele dɛna dãalum bɔ'ɔra Kabiye linguistics tuuma yɛla. Sɛla n kelum bɔna pa'asɛ Kabiye-French yelebɛa naaŋɔ bii yelebɛa pa'alegɔ gɔŋɔ "dictionary'.<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-6</ref> Yelezuto sɛba n kelum bɔna pa'asɛ ti tu bisera de la: Comparative linguistics,<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Universit%C3%A9_de_Lom%C3%A9</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-8</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-9</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-10</ref> Discourse analysis,<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-11</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-12</ref> Language contact,<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-13</ref> Lexicology,<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_note-28</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_note-14</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-15</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-16</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-17</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-19</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-18</ref>  Morphology, Phonology,  Sociolinguistics, Syntax, Tone orthography, Tonology, la verb system. == Publications == Pɔsega puan gɔnseto ti ba yuum dige nɛŋa dike dɛɛlɛ pɛɛlumɛ ti ba mina de la Kabiye 1930s yuuma la puan. Gee gɔnseto n pugum kɔ'ɔm bɔna yuum de la bii yuum paɛ 200 ti ba dike dɛɛlɛ pɛɛlumɛ Kabiye tɔgum puan, gee dagi ba za'a waabe n kelum bɔna gɔnɔ puansin zina beere wa bii bɔna ŋwana maana ti ba dã'ara bii bɔna ti fu wan nyɛ da. Gee nɛresɛba n yuum tari ŋwana wa wa'ana la yuum iŋɛ ŋwana wa la Pouwili, 1999 yuuni la puan. Gɔnseto ti ba yuum dike pa'asɛ bini dɛɛlɛ pɛɛlumɛ la de la tɔgebigemu bayi gɔnɔ "two books of proverbs", folktales, poetry, medical booklets, agricultural booklets, translations of the Bible, political tracts, religious tracts, a short novel, primers, la other pedagogical materials. === Kabiye Wikipedia === Ba yuum tari Kabiye Wikipedia yuum wa'ana la June ŋmareŋa la puan 2014 puan doose Gnasse Atinèdi, la secretary ni de Académie Kabiye. Gee a nananewa de la (July 2017 yuuni la puan) a tari 1185 articles bɔna wide range of international subjects. == Phonology == === Kɔnya'asi (Consonants) === {| class="wikitable" |} {| class="wikitable" ! colspan="2" | !Labial !Alveolar !Retroflex !Palatal !Velar !Labial-velar !Glottal |- ! rowspan="2" |Stop/ Affricate !<small>voiceless</small> |p |t |ʈ |tʃ |k |k͡p | |- !<small>voiced</small> |b |d |(ɖ) |dʒ |ɡ |ɡ͡b | |- ! rowspan="2" |Fricative !<small>voiceless</small> |f |s | | | | |h |- !<small>voiced</small> |v |z | | | | | |- ! colspan="2" |Approximant | |l | |j | |w | |- ! colspan="2" |Nasal |m |n | |ɲ |ŋ | | |} Kɔnya'asi voole-duma banuu wa de la /b v dʒ ɡ ɡ͡b/ ba ta'am niira word-medially puan bii allophones puan. Gee retroflex sound /ʈ/ ta'am niɛ voiced allophones puan n de [ɖ], [ɽ], or [r] medial position puan. === Kɔdaasi (Vowels) === ==== Kɔdageresi (Short vowels) ==== {| class="wikitable" ! rowspan="3" | ! colspan="2" |Front ! colspan="2" |Back |- ! colspan="2" |Unrounded ! colspan="2" |Rounded |- ! align="center" |−ATR ! align="center" |+ATR ! align="center" |−ATR ! align="center" |+ATR |- ! align="center" |Close | align="center" |ɪ | align="center" |i | align="center" |ʊ | align="center" |u |- ! align="center" |Mid | align="center" |ɛ | align="center" |e | align="center" |ɔ | align="center" |o |- ! align="center" |Open | align="center" |a | | | |} ==== Kɔdawɔgero (Long vowels) ==== {| class="wikitable" ! rowspan="3" | ! colspan="2" |Front ! colspan="4" |Back |- ! colspan="2" |Unrounded ! colspan="2" |Rounded ! colspan="2" |Unrounded |- ! align="center" |−ATR ! align="center" |+ATR ! align="center" |−ATR ! align="center" |+ATR ! align="center" |−ATR ! align="center" |+ATR |- ! align="center" |Close | align="center" |ɪː | align="center" |iː | align="center" |ʊː | align="center" |uː | align="center" |ɯ̙ː | align="center" |ɯ̘ː |- ! align="center" |Mid | align="center" |ɛː | align="center" |eː | align="center" |ɔː | align="center" |oː | align="center" |ʌː | align="center" |ɤː |- ! align="center" |Open | align="center" |aː | | | | align="center" |ɑː | |} The long back unrounded vowels only occur at morpheme boundaries. === Tones === Kabiye is a tonal language, meaning that pitch differences are used to distinguish one word from another. These contrasts may be lexical (e.g. ''ɖálʊ́'' "elder brother" ~ ''ɖálʊ̀'' "intestinal worm") or grammatical (e.g. ''ɛɛkɔŋ́'' "he isn't coming" ~ ''ɛɛ́kɔŋ'' "(when) he comes" ~ ''ɛ́ɛkɔ́ŋ'' "if he doesn't come). There are two tones, high (H) and low (L). Six tone contours are possible on mono- and disyllabic nouns (H, L, HL, LH, HLH, LHL) and three on the imperative form of the verb (H, L, HL). Kabiye also has automatic downstep, where a H following a L is always pronounced on a lower pitch than the preceding H within the same phonological phrase. Numerous tonal processes occur once words are placed in context. The contour HLH always surfaces as HꜜHH ~ HHꜜH (depending on the consonant–vowel structure that it associates to). This is a postlexical process that occurs wherever the context permits, within words and across word boundaries. There is lexical L tone spreading in the verb phrase and the associative noun phrase. === Vowel harmony === Kabiye has vowel harmony, meaning that the quality of the vowel in an affix is determined by that of the root vowel. There are two kinds: # ATR vowel harmony, in which words contain either the −ATR vowels /ɪ ɛ ʊ ɔ/ (e.g. ''ɛ-ñɩmɩ́-yɛ'' "his key") or the +ATR vowels /i e u o/ (''e-kalími-yé'' "his chicken"). The vowel /a/ is unspecified for ATR and can occur in either set. # Lip rounding vowel harmony, in which some affixes contains either unrounded vowels /i ɪ e ɛ/ or rounded vowels /u ʊ o ɔ/. This process is much more limited, occurring in some TAM suffixes (e.g. ''è-kpéz-íɣ́'' "he coughs" / ''è-ɖóz-ùù'' "he dreams") and some adjectival prefixes (e.g. ''kɩ́-kpɛ̀d-ʊ̀ʊ́'' "black", ''kʊ́-hʊ̀lʊ̀m-ʊ́ʊ̀'' "white"). Again, the vowel /a/ is unspecified for ATR and can occur in either set. A limited number of prefixes undergo both vowel harmony processes, e.g. the first person plural subject pronoun: ''pà-kpàzá-à'' "they coughed", ''pɛ̀-wɛ̀ɛ́tà-à'' "they whispered", ''pè-wèlìsàá'' "they listened", ''pɔ̀-cɔ́nà-à'' "they looked", ''pò-ɖòzà-á'' "they dreamt". == Orthography == Ba yuum pɔsɛ gulesɛ Kabiye yia gulesegɔ la 1930s yuuma la puan, gee la nyaa yuum wa'ana bɔna la 1980s yuuma pɔsega la puan n boi ''Comité de Langue Nationale Kabiyè'' (gee nananewa wa nyaa dɛna ''Académie Kabiyè''), la de la organ bɔ'ɔra Togolese Ministry of Education, standardized the orthography. Ba gulesɛ Kabiye iŋɛ la modified Roman script based doose la character inventory puan na n boi "African reference alphabet puan". Yelebɛa gulesegɔ ayima mɛ de la "An alternative orthography", yuum gulesɛ mɛ gee tole nɛŋa doose R.P. Adjola Raphaël, ti Catholics duma zo'e zo'e tara tuna; a de la kɔa ayima gee ti vuure la bɔna yima yima. Daka duma n gai tilum wa wan pa'alɛ grapheme-phoneme correspondences, Standard orthography puan. === Kɔnya'asi (Consonants) === {| class="wikitable" ! colspan="2" | !Labial !Alveolar !Retroflex !Palatal !Velar !Labial-velar !Glottal |- ! rowspan="2" |Stop !<small>voiceless</small> |''P p'' |''T t'' | |''C c'' |''K k'' |''KP kp'' | |- !<small>voiced</small> |''B b'' |''D d'' | |''J j'' |''G g'' |''GB gb'' | |- ! rowspan="2" |Fricative !<small>voiceless</small> |''F f'' |''S s'' | | | | |''H h'' |- !<small>voiced</small> |''V v'' |''Z z'' | | | | | |- ! colspan="2" |Approximant | |''L l'' | |''Y y'' | |''W w'' | |- ! colspan="2" |Flap | |''R r'' |''Ɖ ɖ'' | | | | |- ! colspan="2" |Nasal |''M m'' |''N n'' | |''Ñ ñ'' |''Ŋ ŋ'' | | |} Gulesegɔ sɔa (Orthography) wa tari la ninmu'urɛ yɛla yesera yelebɛa wa puansin, sɛla n sɔi la voole-duma banuu 5 la tari la (obstruent graphemes) ''b'', ''g'', ''gb'', ''v'', ''j'' de la (superfluous) ze'ele from phonemic bisega puan. Grapheme ⟨r⟩ wa de la sɛla ze'ele tuna bɔ'ɔra "loanwords". === Kɔdaasi (Vowels) === ==== Kɔdageresi (Short vowels) ==== {| class="wikitable" ! ! colspan="2" |Front ! colspan="2" |Back |- | ! colspan="2" |Unrounded ! colspan="2" |Rounded |- | ! align="center" |−ATR ! align="center" |+ATR ! align="center" |−ATR ! align="center" |+ATR |- ! align="center" |Close | align="center" |''Ɩ ɩ'' | align="center" |''I i'' | align="center" |''Ʊ ʊ'' | align="center" |''U u'' |- ! align="center" |Mid | align="center" |''Ɛ ɛ'' | align="center" |''E e'' | align="center" |''Ɔ ɔ'' | align="center" |''O o'' |- ! align="center" |Open | align="center" |''A a'' | | | |} ==== Kɔdawogero (Long vowels) ==== {| class="wikitable" ! ! colspan="2" |Front ! colspan="4" |Back |- | ! colspan="2" |Unrounded ! colspan="2" |Rounded ! colspan="2" |Unrounded |- | ! align="center" |-ATR ! align="center" |+ATR ! align="center" |-ATR ! align="center" |+ATR ! align="center" |-ATR ! align="center" |+ATR |- ! align="center" |Close | align="center" |''ƖƖ ɩɩ'' | align="center" |''II ii'' | align="center" |''ƱƱ ʊʊ'' | align="center" |''UU uu'' | align="center" |''ƖƔ ɩɣ'' | align="center" |''IƔ iɣ'' |- ! align="center" |Mid | align="center" |''ƐƐ ɛɛ'' | align="center" |''EE ee'' | align="center" |''ƆƆ ɔɔ'' | align="center" |''OO oo'' | align="center" |''ƐƔ ɛɣ'' | align="center" |''EƔ eɣ'' |- ! align="center" |Open | align="center" |''AA aa'' | | | | align="center" |''AƔ aɣ'' | |} === Sample text === <blockquote>''Man-kabɩyɛ kʊnʊŋ, ŋɖewa pɩfɛyɩ naʊ. Yee pɔyɔɔdʊʊ-ŋ nɛ ɛyʊ welesi yɔ, pɩwɛ-ɩ ɛzɩ wondu peteɣ. Ɛlɛ, yee ɛyʊ ɛwɛɛ nɛ ɛɛmaɣzɩɣ ñɔ-yɔɔ camɩyɛ yɔ, ɛɛnaɣ ñe-ɖeu. Nɔɔyʊ ewelesiɣ pɩŋŋ nɛ ɛnɩɩ pɔyɔɔdʊʊ-ŋ yɔ, pɩlakɩ-ɩ ɛzɩ ɛtazɩ nɛ ɛna ñɛ-wɛtʊ yɔ, pɩɩsaŋɩ-ɩ se eyele. Ŋwɛ yuŋ weyi nɛ ɛyʊ ɛɛtɛŋ ñɔ-tɔm yɔ, pɩtɩna nɛ ɛyʊ ɛɖɔkɩ-ŋ pɩfɛyɩ yebu; Ñɛ-wɛtʊ lɩnɩ le nɛ paasɩŋ ñɔ-tɔm ? Tɔm kɔpɔzaɣ ŋga ɖicosuu-kɛ tobi. Ñɛ-wɛtʊ nɛ tɩ-tɩ solo, mbʊ pʊyɔɔ yɔ ɖooo ŋŋwɛɛ, natʊyʊ taasoki ña-taa se tɩpɩsɩ-ŋ nɔɔyʊjaʊ. Kabɩyɛ kʊnʊŋ, ña-pɩɣa canɩɣna-ŋ nɛ kewiliɣ-ŋ, nɛ kasaŋ-ŋ ño-yuŋ, ñe-ɖeu nɛ ñe-leleŋ yɔɔ.''</blockquote><blockquote>mankabɪjɛ kʊnʊŋ, ŋɖewa pɪfɛjɪ naʊ. jeː pɔjɔːdʊːŋ nɛ ɛjʊ welesi jɔ, pɪwɛɪ ɛzɪ wondu petɤː. ɛlɛ, jeː ɛjʊ ɛwɛː nɛ ɛmɑːzɯ̙ː ɲɔjɔ tʃamɪjɛ jɔ, ɛːnɑː ɲeɖeu. nɔːjʊ ewelesɯ̘ː pɪŋː nɛ ɛnɪː pɔjɔːdʊːŋ jɔ, pɪlakɪː ɛzɪ ɛtazɪ nɛ ɛna ɲɛwɛtʊ jɔ, pɪːsaŋɪː se ejele. ŋwɛ juŋ weji nɛ ɛjʊ ɛːtɛŋ ɲɔtɔm jɔ, pɪtɪna nɛ ɛjʊ ɛɖɔkɪŋ pɪfɛjɪ jebu; ɲɛwɛtʊ lɪnɪ le nɛ paːsɪŋ ɲɔtɔm? tɔm kɔpɔzɑː ŋga ɖitʃosuːkɛ tobi. ɲɛwɛtʊ nɛ tɪtɪ solo, mbʊ pʊjɔː jɔ ɖo.oː ŋːwɛː, natʊjʊ taːsoki ɲataː se tɪpɪsɪŋ nɔːjʊdʒaʊ. kabɪjɛ kʊnʊŋ, ɲapɯ̙ːa tʃanɯ̙ːnaŋ nɛ kɛwilɯ̘ːŋ, nɛ kasaŋː ɲojuŋ, ɲeɖeu nɛ ɲeleleŋ jɔː.</blockquote> == Viisegɔ Lɔgerɔ == 51c0002311an91p7mci59tfy54m2x7g 22836 22835 2026-03-31T23:05:58Z Ayimbila90 28 Added reference 22836 wikitext text/x-wiki '''Kabiye''' ([kàbɪ̀jɛ̀]; gee mɛ kelum dɛna ''Kabiyé'', ''Kabiyè'', ''Kabye'', ''Kabyé'', ''Kabyè'', ''Cabrai'' bii ''Cabrais'') de la Eastern Gurunsi Gur tɔgum duma ti ba tɔgera northern Togo tiŋa puan. 20th century yuuma la puan za'a, nɛreba zo'e zo'e n iŋɛ ta ki'ira centre la south of Togo ta pa'asɛ Gaana so'olom la Benin so'olum duma za'a. Nɛresɛba n tɔgerɛ Kabiye tɔgum 23% n de Togolese nɛreba la 1999 yuuma la puan.<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-2</ref> == Status == Kabiye de la national languages duma bayi la puan ayima n boi Togo (naaɛ la Ewe tɔgum). Togolese duma tɔgum puan, ''national language'' ''n de nananewa yetɔgum ti ba tara tɔgera'' national media puan, la ba formal education sector puan, ti la dɛna ba optional exam subject bɔna grades 9 la 10 puan.<ref>{{Cite web |url=https://www.academia.edu/8468819 |title=Archive copy |access-date=2026-03-23 |archive-date=2019-01-30 |archive-url=https://web.archive.org/web/20190130151034/https://s3.amazonaws.com/academia.edu.documents/34853519/Roberts_2011_Development_of_written_Kabiye_ACADEMIA.pdf?AWSAccessKeyId=AKIAIWOWYYGZ2Y53UL3A&Expires=1548864512&Signature=KED8vqIdfSa2w8wNDqsh0jq6YmY%3D&response-content-disposition=attachment%3B%20filename%3DRoberts_David_2011_._The_development_of.pdf |url-status=dead }}</ref> == Linguistic research == Gee missionary-linguist Jacques Delord yuum dike la ba grammar pa'alegɔ yɛla dɛɛlɛ pɛɛlumɛ Kabiye yetɔgum puan 1976 puan.<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-4</ref> Yelesi'a n yuum doose poore de la Kezié Lébikaza's grammar pa'alegɔ yɛla 1999 yuuni la puan,<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-5</ref> sɛba kelum ze'ele dɛna dãalum bɔ'ɔra Kabiye linguistics tuuma yɛla. Sɛla n kelum bɔna pa'asɛ Kabiye-French yelebɛa naaŋɔ bii yelebɛa pa'alegɔ gɔŋɔ "dictionary'.<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-6</ref> Yelezuto sɛba n kelum bɔna pa'asɛ ti tu bisera de la: Comparative linguistics,<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Universit%C3%A9_de_Lom%C3%A9</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-8</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-9</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-10</ref> Discourse analysis,<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-11</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-12</ref> Language contact,<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-13</ref> Lexicology,<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_note-28</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_note-14</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-15</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-16</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-17</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-19</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-18</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-20</ref>  Morphology, Phonology,  Sociolinguistics, Syntax, Tone orthography, Tonology, la verb system. == Publications == Pɔsega puan gɔnseto ti ba yuum dige nɛŋa dike dɛɛlɛ pɛɛlumɛ ti ba mina de la Kabiye 1930s yuuma la puan. Gee gɔnseto n pugum kɔ'ɔm bɔna yuum de la bii yuum paɛ 200 ti ba dike dɛɛlɛ pɛɛlumɛ Kabiye tɔgum puan, gee dagi ba za'a waabe n kelum bɔna gɔnɔ puansin zina beere wa bii bɔna ŋwana maana ti ba dã'ara bii bɔna ti fu wan nyɛ da. Gee nɛresɛba n yuum tari ŋwana wa wa'ana la yuum iŋɛ ŋwana wa la Pouwili, 1999 yuuni la puan. Gɔnseto ti ba yuum dike pa'asɛ bini dɛɛlɛ pɛɛlumɛ la de la tɔgebigemu bayi gɔnɔ "two books of proverbs", folktales, poetry, medical booklets, agricultural booklets, translations of the Bible, political tracts, religious tracts, a short novel, primers, la other pedagogical materials. === Kabiye Wikipedia === Ba yuum tari Kabiye Wikipedia yuum wa'ana la June ŋmareŋa la puan 2014 puan doose Gnasse Atinèdi, la secretary ni de Académie Kabiye. Gee a nananewa de la (July 2017 yuuni la puan) a tari 1185 articles bɔna wide range of international subjects. == Phonology == === Kɔnya'asi (Consonants) === {| class="wikitable" |} {| class="wikitable" ! colspan="2" | !Labial !Alveolar !Retroflex !Palatal !Velar !Labial-velar !Glottal |- ! rowspan="2" |Stop/ Affricate !<small>voiceless</small> |p |t |ʈ |tʃ |k |k͡p | |- !<small>voiced</small> |b |d |(ɖ) |dʒ |ɡ |ɡ͡b | |- ! rowspan="2" |Fricative !<small>voiceless</small> |f |s | | | | |h |- !<small>voiced</small> |v |z | | | | | |- ! colspan="2" |Approximant | |l | |j | |w | |- ! colspan="2" |Nasal |m |n | |ɲ |ŋ | | |} Kɔnya'asi voole-duma banuu wa de la /b v dʒ ɡ ɡ͡b/ ba ta'am niira word-medially puan bii allophones puan. Gee retroflex sound /ʈ/ ta'am niɛ voiced allophones puan n de [ɖ], [ɽ], or [r] medial position puan. === Kɔdaasi (Vowels) === ==== Kɔdageresi (Short vowels) ==== {| class="wikitable" ! rowspan="3" | ! colspan="2" |Front ! colspan="2" |Back |- ! colspan="2" |Unrounded ! colspan="2" |Rounded |- ! align="center" |−ATR ! align="center" |+ATR ! align="center" |−ATR ! align="center" |+ATR |- ! align="center" |Close | align="center" |ɪ | align="center" |i | align="center" |ʊ | align="center" |u |- ! align="center" |Mid | align="center" |ɛ | align="center" |e | align="center" |ɔ | align="center" |o |- ! align="center" |Open | align="center" |a | | | |} ==== Kɔdawɔgero (Long vowels) ==== {| class="wikitable" ! rowspan="3" | ! colspan="2" |Front ! colspan="4" |Back |- ! colspan="2" |Unrounded ! colspan="2" |Rounded ! colspan="2" |Unrounded |- ! align="center" |−ATR ! align="center" |+ATR ! align="center" |−ATR ! align="center" |+ATR ! align="center" |−ATR ! align="center" |+ATR |- ! align="center" |Close | align="center" |ɪː | align="center" |iː | align="center" |ʊː | align="center" |uː | align="center" |ɯ̙ː | align="center" |ɯ̘ː |- ! align="center" |Mid | align="center" |ɛː | align="center" |eː | align="center" |ɔː | align="center" |oː | align="center" |ʌː | align="center" |ɤː |- ! align="center" |Open | align="center" |aː | | | | align="center" |ɑː | |} The long back unrounded vowels only occur at morpheme boundaries. === Tones === Kabiye is a tonal language, meaning that pitch differences are used to distinguish one word from another. These contrasts may be lexical (e.g. ''ɖálʊ́'' "elder brother" ~ ''ɖálʊ̀'' "intestinal worm") or grammatical (e.g. ''ɛɛkɔŋ́'' "he isn't coming" ~ ''ɛɛ́kɔŋ'' "(when) he comes" ~ ''ɛ́ɛkɔ́ŋ'' "if he doesn't come). There are two tones, high (H) and low (L). Six tone contours are possible on mono- and disyllabic nouns (H, L, HL, LH, HLH, LHL) and three on the imperative form of the verb (H, L, HL). Kabiye also has automatic downstep, where a H following a L is always pronounced on a lower pitch than the preceding H within the same phonological phrase. Numerous tonal processes occur once words are placed in context. The contour HLH always surfaces as HꜜHH ~ HHꜜH (depending on the consonant–vowel structure that it associates to). This is a postlexical process that occurs wherever the context permits, within words and across word boundaries. There is lexical L tone spreading in the verb phrase and the associative noun phrase. === Vowel harmony === Kabiye has vowel harmony, meaning that the quality of the vowel in an affix is determined by that of the root vowel. There are two kinds: # ATR vowel harmony, in which words contain either the −ATR vowels /ɪ ɛ ʊ ɔ/ (e.g. ''ɛ-ñɩmɩ́-yɛ'' "his key") or the +ATR vowels /i e u o/ (''e-kalími-yé'' "his chicken"). The vowel /a/ is unspecified for ATR and can occur in either set. # Lip rounding vowel harmony, in which some affixes contains either unrounded vowels /i ɪ e ɛ/ or rounded vowels /u ʊ o ɔ/. This process is much more limited, occurring in some TAM suffixes (e.g. ''è-kpéz-íɣ́'' "he coughs" / ''è-ɖóz-ùù'' "he dreams") and some adjectival prefixes (e.g. ''kɩ́-kpɛ̀d-ʊ̀ʊ́'' "black", ''kʊ́-hʊ̀lʊ̀m-ʊ́ʊ̀'' "white"). Again, the vowel /a/ is unspecified for ATR and can occur in either set. A limited number of prefixes undergo both vowel harmony processes, e.g. the first person plural subject pronoun: ''pà-kpàzá-à'' "they coughed", ''pɛ̀-wɛ̀ɛ́tà-à'' "they whispered", ''pè-wèlìsàá'' "they listened", ''pɔ̀-cɔ́nà-à'' "they looked", ''pò-ɖòzà-á'' "they dreamt". == Orthography == Ba yuum pɔsɛ gulesɛ Kabiye yia gulesegɔ la 1930s yuuma la puan, gee la nyaa yuum wa'ana bɔna la 1980s yuuma pɔsega la puan n boi ''Comité de Langue Nationale Kabiyè'' (gee nananewa wa nyaa dɛna ''Académie Kabiyè''), la de la organ bɔ'ɔra Togolese Ministry of Education, standardized the orthography. Ba gulesɛ Kabiye iŋɛ la modified Roman script based doose la character inventory puan na n boi "African reference alphabet puan". Yelebɛa gulesegɔ ayima mɛ de la "An alternative orthography", yuum gulesɛ mɛ gee tole nɛŋa doose R.P. Adjola Raphaël, ti Catholics duma zo'e zo'e tara tuna; a de la kɔa ayima gee ti vuure la bɔna yima yima. Daka duma n gai tilum wa wan pa'alɛ grapheme-phoneme correspondences, Standard orthography puan. === Kɔnya'asi (Consonants) === {| class="wikitable" ! colspan="2" | !Labial !Alveolar !Retroflex !Palatal !Velar !Labial-velar !Glottal |- ! rowspan="2" |Stop !<small>voiceless</small> |''P p'' |''T t'' | |''C c'' |''K k'' |''KP kp'' | |- !<small>voiced</small> |''B b'' |''D d'' | |''J j'' |''G g'' |''GB gb'' | |- ! rowspan="2" |Fricative !<small>voiceless</small> |''F f'' |''S s'' | | | | |''H h'' |- !<small>voiced</small> |''V v'' |''Z z'' | | | | | |- ! colspan="2" |Approximant | |''L l'' | |''Y y'' | |''W w'' | |- ! colspan="2" |Flap | |''R r'' |''Ɖ ɖ'' | | | | |- ! colspan="2" |Nasal |''M m'' |''N n'' | |''Ñ ñ'' |''Ŋ ŋ'' | | |} Gulesegɔ sɔa (Orthography) wa tari la ninmu'urɛ yɛla yesera yelebɛa wa puansin, sɛla n sɔi la voole-duma banuu 5 la tari la (obstruent graphemes) ''b'', ''g'', ''gb'', ''v'', ''j'' de la (superfluous) ze'ele from phonemic bisega puan. Grapheme ⟨r⟩ wa de la sɛla ze'ele tuna bɔ'ɔra "loanwords". === Kɔdaasi (Vowels) === ==== Kɔdageresi (Short vowels) ==== {| class="wikitable" ! ! colspan="2" |Front ! colspan="2" |Back |- | ! colspan="2" |Unrounded ! colspan="2" |Rounded |- | ! align="center" |−ATR ! align="center" |+ATR ! align="center" |−ATR ! align="center" |+ATR |- ! align="center" |Close | align="center" |''Ɩ ɩ'' | align="center" |''I i'' | align="center" |''Ʊ ʊ'' | align="center" |''U u'' |- ! align="center" |Mid | align="center" |''Ɛ ɛ'' | align="center" |''E e'' | align="center" |''Ɔ ɔ'' | align="center" |''O o'' |- ! align="center" |Open | align="center" |''A a'' | | | |} ==== Kɔdawogero (Long vowels) ==== {| class="wikitable" ! ! colspan="2" |Front ! colspan="4" |Back |- | ! colspan="2" |Unrounded ! colspan="2" |Rounded ! colspan="2" |Unrounded |- | ! align="center" |-ATR ! align="center" |+ATR ! align="center" |-ATR ! align="center" |+ATR ! align="center" |-ATR ! align="center" |+ATR |- ! align="center" |Close | align="center" |''ƖƖ ɩɩ'' | align="center" |''II ii'' | align="center" |''ƱƱ ʊʊ'' | align="center" |''UU uu'' | align="center" |''ƖƔ ɩɣ'' | align="center" |''IƔ iɣ'' |- ! align="center" |Mid | align="center" |''ƐƐ ɛɛ'' | align="center" |''EE ee'' | align="center" |''ƆƆ ɔɔ'' | align="center" |''OO oo'' | align="center" |''ƐƔ ɛɣ'' | align="center" |''EƔ eɣ'' |- ! align="center" |Open | align="center" |''AA aa'' | | | | align="center" |''AƔ aɣ'' | |} === Sample text === <blockquote>''Man-kabɩyɛ kʊnʊŋ, ŋɖewa pɩfɛyɩ naʊ. Yee pɔyɔɔdʊʊ-ŋ nɛ ɛyʊ welesi yɔ, pɩwɛ-ɩ ɛzɩ wondu peteɣ. Ɛlɛ, yee ɛyʊ ɛwɛɛ nɛ ɛɛmaɣzɩɣ ñɔ-yɔɔ camɩyɛ yɔ, ɛɛnaɣ ñe-ɖeu. Nɔɔyʊ ewelesiɣ pɩŋŋ nɛ ɛnɩɩ pɔyɔɔdʊʊ-ŋ yɔ, pɩlakɩ-ɩ ɛzɩ ɛtazɩ nɛ ɛna ñɛ-wɛtʊ yɔ, pɩɩsaŋɩ-ɩ se eyele. Ŋwɛ yuŋ weyi nɛ ɛyʊ ɛɛtɛŋ ñɔ-tɔm yɔ, pɩtɩna nɛ ɛyʊ ɛɖɔkɩ-ŋ pɩfɛyɩ yebu; Ñɛ-wɛtʊ lɩnɩ le nɛ paasɩŋ ñɔ-tɔm ? Tɔm kɔpɔzaɣ ŋga ɖicosuu-kɛ tobi. Ñɛ-wɛtʊ nɛ tɩ-tɩ solo, mbʊ pʊyɔɔ yɔ ɖooo ŋŋwɛɛ, natʊyʊ taasoki ña-taa se tɩpɩsɩ-ŋ nɔɔyʊjaʊ. Kabɩyɛ kʊnʊŋ, ña-pɩɣa canɩɣna-ŋ nɛ kewiliɣ-ŋ, nɛ kasaŋ-ŋ ño-yuŋ, ñe-ɖeu nɛ ñe-leleŋ yɔɔ.''</blockquote><blockquote>mankabɪjɛ kʊnʊŋ, ŋɖewa pɪfɛjɪ naʊ. jeː pɔjɔːdʊːŋ nɛ ɛjʊ welesi jɔ, pɪwɛɪ ɛzɪ wondu petɤː. ɛlɛ, jeː ɛjʊ ɛwɛː nɛ ɛmɑːzɯ̙ː ɲɔjɔ tʃamɪjɛ jɔ, ɛːnɑː ɲeɖeu. nɔːjʊ ewelesɯ̘ː pɪŋː nɛ ɛnɪː pɔjɔːdʊːŋ jɔ, pɪlakɪː ɛzɪ ɛtazɪ nɛ ɛna ɲɛwɛtʊ jɔ, pɪːsaŋɪː se ejele. ŋwɛ juŋ weji nɛ ɛjʊ ɛːtɛŋ ɲɔtɔm jɔ, pɪtɪna nɛ ɛjʊ ɛɖɔkɪŋ pɪfɛjɪ jebu; ɲɛwɛtʊ lɪnɪ le nɛ paːsɪŋ ɲɔtɔm? tɔm kɔpɔzɑː ŋga ɖitʃosuːkɛ tobi. ɲɛwɛtʊ nɛ tɪtɪ solo, mbʊ pʊjɔː jɔ ɖo.oː ŋːwɛː, natʊjʊ taːsoki ɲataː se tɪpɪsɪŋ nɔːjʊdʒaʊ. kabɪjɛ kʊnʊŋ, ɲapɯ̙ːa tʃanɯ̙ːnaŋ nɛ kɛwilɯ̘ːŋ, nɛ kasaŋː ɲojuŋ, ɲeɖeu nɛ ɲeleleŋ jɔː.</blockquote> == Viisegɔ Lɔgerɔ == o5ntvbqgz6rofhuhe4tcpa51lq0i57m 22837 22836 2026-03-31T23:06:59Z Ayimbila90 28 Added reference 22837 wikitext text/x-wiki '''Kabiye''' ([kàbɪ̀jɛ̀]; gee mɛ kelum dɛna ''Kabiyé'', ''Kabiyè'', ''Kabye'', ''Kabyé'', ''Kabyè'', ''Cabrai'' bii ''Cabrais'') de la Eastern Gurunsi Gur tɔgum duma ti ba tɔgera northern Togo tiŋa puan. 20th century yuuma la puan za'a, nɛreba zo'e zo'e n iŋɛ ta ki'ira centre la south of Togo ta pa'asɛ Gaana so'olom la Benin so'olum duma za'a. Nɛresɛba n tɔgerɛ Kabiye tɔgum 23% n de Togolese nɛreba la 1999 yuuma la puan.<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-2</ref> == Status == Kabiye de la national languages duma bayi la puan ayima n boi Togo (naaɛ la Ewe tɔgum). Togolese duma tɔgum puan, ''national language'' ''n de nananewa yetɔgum ti ba tara tɔgera'' national media puan, la ba formal education sector puan, ti la dɛna ba optional exam subject bɔna grades 9 la 10 puan.<ref>{{Cite web |url=https://www.academia.edu/8468819 |title=Archive copy |access-date=2026-03-23 |archive-date=2019-01-30 |archive-url=https://web.archive.org/web/20190130151034/https://s3.amazonaws.com/academia.edu.documents/34853519/Roberts_2011_Development_of_written_Kabiye_ACADEMIA.pdf?AWSAccessKeyId=AKIAIWOWYYGZ2Y53UL3A&Expires=1548864512&Signature=KED8vqIdfSa2w8wNDqsh0jq6YmY%3D&response-content-disposition=attachment%3B%20filename%3DRoberts_David_2011_._The_development_of.pdf |url-status=dead }}</ref> == Linguistic research == Gee missionary-linguist Jacques Delord yuum dike la ba grammar pa'alegɔ yɛla dɛɛlɛ pɛɛlumɛ Kabiye yetɔgum puan 1976 puan.<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-4</ref> Yelesi'a n yuum doose poore de la Kezié Lébikaza's grammar pa'alegɔ yɛla 1999 yuuni la puan,<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-5</ref> sɛba kelum ze'ele dɛna dãalum bɔ'ɔra Kabiye linguistics tuuma yɛla. Sɛla n kelum bɔna pa'asɛ Kabiye-French yelebɛa naaŋɔ bii yelebɛa pa'alegɔ gɔŋɔ "dictionary'.<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-6</ref> Yelezuto sɛba n kelum bɔna pa'asɛ ti tu bisera de la: Comparative linguistics,<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Universit%C3%A9_de_Lom%C3%A9</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-8</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-9</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-10</ref> Discourse analysis,<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-11</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-12</ref> Language contact,<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-13</ref> Lexicology,<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_note-28</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_note-14</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-15</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-16</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-17</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-19</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-18</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-20</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-21</ref>  Morphology, Phonology,  Sociolinguistics, Syntax, Tone orthography, Tonology, la verb system. == Publications == Pɔsega puan gɔnseto ti ba yuum dige nɛŋa dike dɛɛlɛ pɛɛlumɛ ti ba mina de la Kabiye 1930s yuuma la puan. Gee gɔnseto n pugum kɔ'ɔm bɔna yuum de la bii yuum paɛ 200 ti ba dike dɛɛlɛ pɛɛlumɛ Kabiye tɔgum puan, gee dagi ba za'a waabe n kelum bɔna gɔnɔ puansin zina beere wa bii bɔna ŋwana maana ti ba dã'ara bii bɔna ti fu wan nyɛ da. Gee nɛresɛba n yuum tari ŋwana wa wa'ana la yuum iŋɛ ŋwana wa la Pouwili, 1999 yuuni la puan. Gɔnseto ti ba yuum dike pa'asɛ bini dɛɛlɛ pɛɛlumɛ la de la tɔgebigemu bayi gɔnɔ "two books of proverbs", folktales, poetry, medical booklets, agricultural booklets, translations of the Bible, political tracts, religious tracts, a short novel, primers, la other pedagogical materials. === Kabiye Wikipedia === Ba yuum tari Kabiye Wikipedia yuum wa'ana la June ŋmareŋa la puan 2014 puan doose Gnasse Atinèdi, la secretary ni de Académie Kabiye. Gee a nananewa de la (July 2017 yuuni la puan) a tari 1185 articles bɔna wide range of international subjects. == Phonology == === Kɔnya'asi (Consonants) === {| class="wikitable" |} {| class="wikitable" ! colspan="2" | !Labial !Alveolar !Retroflex !Palatal !Velar !Labial-velar !Glottal |- ! rowspan="2" |Stop/ Affricate !<small>voiceless</small> |p |t |ʈ |tʃ |k |k͡p | |- !<small>voiced</small> |b |d |(ɖ) |dʒ |ɡ |ɡ͡b | |- ! rowspan="2" |Fricative !<small>voiceless</small> |f |s | | | | |h |- !<small>voiced</small> |v |z | | | | | |- ! colspan="2" |Approximant | |l | |j | |w | |- ! colspan="2" |Nasal |m |n | |ɲ |ŋ | | |} Kɔnya'asi voole-duma banuu wa de la /b v dʒ ɡ ɡ͡b/ ba ta'am niira word-medially puan bii allophones puan. Gee retroflex sound /ʈ/ ta'am niɛ voiced allophones puan n de [ɖ], [ɽ], or [r] medial position puan. === Kɔdaasi (Vowels) === ==== Kɔdageresi (Short vowels) ==== {| class="wikitable" ! rowspan="3" | ! colspan="2" |Front ! colspan="2" |Back |- ! colspan="2" |Unrounded ! colspan="2" |Rounded |- ! align="center" |−ATR ! align="center" |+ATR ! align="center" |−ATR ! align="center" |+ATR |- ! align="center" |Close | align="center" |ɪ | align="center" |i | align="center" |ʊ | align="center" |u |- ! align="center" |Mid | align="center" |ɛ | align="center" |e | align="center" |ɔ | align="center" |o |- ! align="center" |Open | align="center" |a | | | |} ==== Kɔdawɔgero (Long vowels) ==== {| class="wikitable" ! rowspan="3" | ! colspan="2" |Front ! colspan="4" |Back |- ! colspan="2" |Unrounded ! colspan="2" |Rounded ! colspan="2" |Unrounded |- ! align="center" |−ATR ! align="center" |+ATR ! align="center" |−ATR ! align="center" |+ATR ! align="center" |−ATR ! align="center" |+ATR |- ! align="center" |Close | align="center" |ɪː | align="center" |iː | align="center" |ʊː | align="center" |uː | align="center" |ɯ̙ː | align="center" |ɯ̘ː |- ! align="center" |Mid | align="center" |ɛː | align="center" |eː | align="center" |ɔː | align="center" |oː | align="center" |ʌː | align="center" |ɤː |- ! align="center" |Open | align="center" |aː | | | | align="center" |ɑː | |} The long back unrounded vowels only occur at morpheme boundaries. === Tones === Kabiye is a tonal language, meaning that pitch differences are used to distinguish one word from another. These contrasts may be lexical (e.g. ''ɖálʊ́'' "elder brother" ~ ''ɖálʊ̀'' "intestinal worm") or grammatical (e.g. ''ɛɛkɔŋ́'' "he isn't coming" ~ ''ɛɛ́kɔŋ'' "(when) he comes" ~ ''ɛ́ɛkɔ́ŋ'' "if he doesn't come). There are two tones, high (H) and low (L). Six tone contours are possible on mono- and disyllabic nouns (H, L, HL, LH, HLH, LHL) and three on the imperative form of the verb (H, L, HL). Kabiye also has automatic downstep, where a H following a L is always pronounced on a lower pitch than the preceding H within the same phonological phrase. Numerous tonal processes occur once words are placed in context. The contour HLH always surfaces as HꜜHH ~ HHꜜH (depending on the consonant–vowel structure that it associates to). This is a postlexical process that occurs wherever the context permits, within words and across word boundaries. There is lexical L tone spreading in the verb phrase and the associative noun phrase. === Vowel harmony === Kabiye has vowel harmony, meaning that the quality of the vowel in an affix is determined by that of the root vowel. There are two kinds: # ATR vowel harmony, in which words contain either the −ATR vowels /ɪ ɛ ʊ ɔ/ (e.g. ''ɛ-ñɩmɩ́-yɛ'' "his key") or the +ATR vowels /i e u o/ (''e-kalími-yé'' "his chicken"). The vowel /a/ is unspecified for ATR and can occur in either set. # Lip rounding vowel harmony, in which some affixes contains either unrounded vowels /i ɪ e ɛ/ or rounded vowels /u ʊ o ɔ/. This process is much more limited, occurring in some TAM suffixes (e.g. ''è-kpéz-íɣ́'' "he coughs" / ''è-ɖóz-ùù'' "he dreams") and some adjectival prefixes (e.g. ''kɩ́-kpɛ̀d-ʊ̀ʊ́'' "black", ''kʊ́-hʊ̀lʊ̀m-ʊ́ʊ̀'' "white"). Again, the vowel /a/ is unspecified for ATR and can occur in either set. A limited number of prefixes undergo both vowel harmony processes, e.g. the first person plural subject pronoun: ''pà-kpàzá-à'' "they coughed", ''pɛ̀-wɛ̀ɛ́tà-à'' "they whispered", ''pè-wèlìsàá'' "they listened", ''pɔ̀-cɔ́nà-à'' "they looked", ''pò-ɖòzà-á'' "they dreamt". == Orthography == Ba yuum pɔsɛ gulesɛ Kabiye yia gulesegɔ la 1930s yuuma la puan, gee la nyaa yuum wa'ana bɔna la 1980s yuuma pɔsega la puan n boi ''Comité de Langue Nationale Kabiyè'' (gee nananewa wa nyaa dɛna ''Académie Kabiyè''), la de la organ bɔ'ɔra Togolese Ministry of Education, standardized the orthography. Ba gulesɛ Kabiye iŋɛ la modified Roman script based doose la character inventory puan na n boi "African reference alphabet puan". Yelebɛa gulesegɔ ayima mɛ de la "An alternative orthography", yuum gulesɛ mɛ gee tole nɛŋa doose R.P. Adjola Raphaël, ti Catholics duma zo'e zo'e tara tuna; a de la kɔa ayima gee ti vuure la bɔna yima yima. Daka duma n gai tilum wa wan pa'alɛ grapheme-phoneme correspondences, Standard orthography puan. === Kɔnya'asi (Consonants) === {| class="wikitable" ! colspan="2" | !Labial !Alveolar !Retroflex !Palatal !Velar !Labial-velar !Glottal |- ! rowspan="2" |Stop !<small>voiceless</small> |''P p'' |''T t'' | |''C c'' |''K k'' |''KP kp'' | |- !<small>voiced</small> |''B b'' |''D d'' | |''J j'' |''G g'' |''GB gb'' | |- ! rowspan="2" |Fricative !<small>voiceless</small> |''F f'' |''S s'' | | | | |''H h'' |- !<small>voiced</small> |''V v'' |''Z z'' | | | | | |- ! colspan="2" |Approximant | |''L l'' | |''Y y'' | |''W w'' | |- ! colspan="2" |Flap | |''R r'' |''Ɖ ɖ'' | | | | |- ! colspan="2" |Nasal |''M m'' |''N n'' | |''Ñ ñ'' |''Ŋ ŋ'' | | |} Gulesegɔ sɔa (Orthography) wa tari la ninmu'urɛ yɛla yesera yelebɛa wa puansin, sɛla n sɔi la voole-duma banuu 5 la tari la (obstruent graphemes) ''b'', ''g'', ''gb'', ''v'', ''j'' de la (superfluous) ze'ele from phonemic bisega puan. Grapheme ⟨r⟩ wa de la sɛla ze'ele tuna bɔ'ɔra "loanwords". === Kɔdaasi (Vowels) === ==== Kɔdageresi (Short vowels) ==== {| class="wikitable" ! ! colspan="2" |Front ! colspan="2" |Back |- | ! colspan="2" |Unrounded ! colspan="2" |Rounded |- | ! align="center" |−ATR ! align="center" |+ATR ! align="center" |−ATR ! align="center" |+ATR |- ! align="center" |Close | align="center" |''Ɩ ɩ'' | align="center" |''I i'' | align="center" |''Ʊ ʊ'' | align="center" |''U u'' |- ! align="center" |Mid | align="center" |''Ɛ ɛ'' | align="center" |''E e'' | align="center" |''Ɔ ɔ'' | align="center" |''O o'' |- ! align="center" |Open | align="center" |''A a'' | | | |} ==== Kɔdawogero (Long vowels) ==== {| class="wikitable" ! ! colspan="2" |Front ! colspan="4" |Back |- | ! colspan="2" |Unrounded ! colspan="2" |Rounded ! colspan="2" |Unrounded |- | ! align="center" |-ATR ! align="center" |+ATR ! align="center" |-ATR ! align="center" |+ATR ! align="center" |-ATR ! align="center" |+ATR |- ! align="center" |Close | align="center" |''ƖƖ ɩɩ'' | align="center" |''II ii'' | align="center" |''ƱƱ ʊʊ'' | align="center" |''UU uu'' | align="center" |''ƖƔ ɩɣ'' | align="center" |''IƔ iɣ'' |- ! align="center" |Mid | align="center" |''ƐƐ ɛɛ'' | align="center" |''EE ee'' | align="center" |''ƆƆ ɔɔ'' | align="center" |''OO oo'' | align="center" |''ƐƔ ɛɣ'' | align="center" |''EƔ eɣ'' |- ! align="center" |Open | align="center" |''AA aa'' | | | | align="center" |''AƔ aɣ'' | |} === Sample text === <blockquote>''Man-kabɩyɛ kʊnʊŋ, ŋɖewa pɩfɛyɩ naʊ. Yee pɔyɔɔdʊʊ-ŋ nɛ ɛyʊ welesi yɔ, pɩwɛ-ɩ ɛzɩ wondu peteɣ. Ɛlɛ, yee ɛyʊ ɛwɛɛ nɛ ɛɛmaɣzɩɣ ñɔ-yɔɔ camɩyɛ yɔ, ɛɛnaɣ ñe-ɖeu. Nɔɔyʊ ewelesiɣ pɩŋŋ nɛ ɛnɩɩ pɔyɔɔdʊʊ-ŋ yɔ, pɩlakɩ-ɩ ɛzɩ ɛtazɩ nɛ ɛna ñɛ-wɛtʊ yɔ, pɩɩsaŋɩ-ɩ se eyele. Ŋwɛ yuŋ weyi nɛ ɛyʊ ɛɛtɛŋ ñɔ-tɔm yɔ, pɩtɩna nɛ ɛyʊ ɛɖɔkɩ-ŋ pɩfɛyɩ yebu; Ñɛ-wɛtʊ lɩnɩ le nɛ paasɩŋ ñɔ-tɔm ? Tɔm kɔpɔzaɣ ŋga ɖicosuu-kɛ tobi. Ñɛ-wɛtʊ nɛ tɩ-tɩ solo, mbʊ pʊyɔɔ yɔ ɖooo ŋŋwɛɛ, natʊyʊ taasoki ña-taa se tɩpɩsɩ-ŋ nɔɔyʊjaʊ. Kabɩyɛ kʊnʊŋ, ña-pɩɣa canɩɣna-ŋ nɛ kewiliɣ-ŋ, nɛ kasaŋ-ŋ ño-yuŋ, ñe-ɖeu nɛ ñe-leleŋ yɔɔ.''</blockquote><blockquote>mankabɪjɛ kʊnʊŋ, ŋɖewa pɪfɛjɪ naʊ. jeː pɔjɔːdʊːŋ nɛ ɛjʊ welesi jɔ, pɪwɛɪ ɛzɪ wondu petɤː. ɛlɛ, jeː ɛjʊ ɛwɛː nɛ ɛmɑːzɯ̙ː ɲɔjɔ tʃamɪjɛ jɔ, ɛːnɑː ɲeɖeu. nɔːjʊ ewelesɯ̘ː pɪŋː nɛ ɛnɪː pɔjɔːdʊːŋ jɔ, pɪlakɪː ɛzɪ ɛtazɪ nɛ ɛna ɲɛwɛtʊ jɔ, pɪːsaŋɪː se ejele. ŋwɛ juŋ weji nɛ ɛjʊ ɛːtɛŋ ɲɔtɔm jɔ, pɪtɪna nɛ ɛjʊ ɛɖɔkɪŋ pɪfɛjɪ jebu; ɲɛwɛtʊ lɪnɪ le nɛ paːsɪŋ ɲɔtɔm? tɔm kɔpɔzɑː ŋga ɖitʃosuːkɛ tobi. ɲɛwɛtʊ nɛ tɪtɪ solo, mbʊ pʊjɔː jɔ ɖo.oː ŋːwɛː, natʊjʊ taːsoki ɲataː se tɪpɪsɪŋ nɔːjʊdʒaʊ. kabɪjɛ kʊnʊŋ, ɲapɯ̙ːa tʃanɯ̙ːnaŋ nɛ kɛwilɯ̘ːŋ, nɛ kasaŋː ɲojuŋ, ɲeɖeu nɛ ɲeleleŋ jɔː.</blockquote> == Viisegɔ Lɔgerɔ == eaqyqgmnp5jvkhwtuqcmke7hlwjsbyg 22838 22837 2026-03-31T23:08:38Z Ayimbila90 28 Added reference 22838 wikitext text/x-wiki '''Kabiye''' ([kàbɪ̀jɛ̀]; gee mɛ kelum dɛna ''Kabiyé'', ''Kabiyè'', ''Kabye'', ''Kabyé'', ''Kabyè'', ''Cabrai'' bii ''Cabrais'') de la Eastern Gurunsi Gur tɔgum duma ti ba tɔgera northern Togo tiŋa puan. 20th century yuuma la puan za'a, nɛreba zo'e zo'e n iŋɛ ta ki'ira centre la south of Togo ta pa'asɛ Gaana so'olom la Benin so'olum duma za'a. Nɛresɛba n tɔgerɛ Kabiye tɔgum 23% n de Togolese nɛreba la 1999 yuuma la puan.<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-2</ref> == Status == Kabiye de la national languages duma bayi la puan ayima n boi Togo (naaɛ la Ewe tɔgum). Togolese duma tɔgum puan, ''national language'' ''n de nananewa yetɔgum ti ba tara tɔgera'' national media puan, la ba formal education sector puan, ti la dɛna ba optional exam subject bɔna grades 9 la 10 puan.<ref>{{Cite web |url=https://www.academia.edu/8468819 |title=Archive copy |access-date=2026-03-23 |archive-date=2019-01-30 |archive-url=https://web.archive.org/web/20190130151034/https://s3.amazonaws.com/academia.edu.documents/34853519/Roberts_2011_Development_of_written_Kabiye_ACADEMIA.pdf?AWSAccessKeyId=AKIAIWOWYYGZ2Y53UL3A&Expires=1548864512&Signature=KED8vqIdfSa2w8wNDqsh0jq6YmY%3D&response-content-disposition=attachment%3B%20filename%3DRoberts_David_2011_._The_development_of.pdf |url-status=dead }}</ref> == Linguistic research == Gee missionary-linguist Jacques Delord yuum dike la ba grammar pa'alegɔ yɛla dɛɛlɛ pɛɛlumɛ Kabiye yetɔgum puan 1976 puan.<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-4</ref> Yelesi'a n yuum doose poore de la Kezié Lébikaza's grammar pa'alegɔ yɛla 1999 yuuni la puan,<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-5</ref> sɛba kelum ze'ele dɛna dãalum bɔ'ɔra Kabiye linguistics tuuma yɛla. Sɛla n kelum bɔna pa'asɛ Kabiye-French yelebɛa naaŋɔ bii yelebɛa pa'alegɔ gɔŋɔ "dictionary'.<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-6</ref> Yelezuto sɛba n kelum bɔna pa'asɛ ti tu bisera de la: Comparative linguistics,<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Universit%C3%A9_de_Lom%C3%A9</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-8</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-9</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-10</ref> Discourse analysis,<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-11</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-12</ref> Language contact,<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-13</ref> Lexicology,<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_note-28</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_note-14</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-15</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-16</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-17</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-19</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-18</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-20</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-21</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-22</ref>  Morphology, Phonology,  Sociolinguistics, Syntax, Tone orthography, Tonology, la verb system. == Publications == Pɔsega puan gɔnseto ti ba yuum dige nɛŋa dike dɛɛlɛ pɛɛlumɛ ti ba mina de la Kabiye 1930s yuuma la puan. Gee gɔnseto n pugum kɔ'ɔm bɔna yuum de la bii yuum paɛ 200 ti ba dike dɛɛlɛ pɛɛlumɛ Kabiye tɔgum puan, gee dagi ba za'a waabe n kelum bɔna gɔnɔ puansin zina beere wa bii bɔna ŋwana maana ti ba dã'ara bii bɔna ti fu wan nyɛ da. Gee nɛresɛba n yuum tari ŋwana wa wa'ana la yuum iŋɛ ŋwana wa la Pouwili, 1999 yuuni la puan. Gɔnseto ti ba yuum dike pa'asɛ bini dɛɛlɛ pɛɛlumɛ la de la tɔgebigemu bayi gɔnɔ "two books of proverbs", folktales, poetry, medical booklets, agricultural booklets, translations of the Bible, political tracts, religious tracts, a short novel, primers, la other pedagogical materials. === Kabiye Wikipedia === Ba yuum tari Kabiye Wikipedia yuum wa'ana la June ŋmareŋa la puan 2014 puan doose Gnasse Atinèdi, la secretary ni de Académie Kabiye. Gee a nananewa de la (July 2017 yuuni la puan) a tari 1185 articles bɔna wide range of international subjects. == Phonology == === Kɔnya'asi (Consonants) === {| class="wikitable" |} {| class="wikitable" ! colspan="2" | !Labial !Alveolar !Retroflex !Palatal !Velar !Labial-velar !Glottal |- ! rowspan="2" |Stop/ Affricate !<small>voiceless</small> |p |t |ʈ |tʃ |k |k͡p | |- !<small>voiced</small> |b |d |(ɖ) |dʒ |ɡ |ɡ͡b | |- ! rowspan="2" |Fricative !<small>voiceless</small> |f |s | | | | |h |- !<small>voiced</small> |v |z | | | | | |- ! colspan="2" |Approximant | |l | |j | |w | |- ! colspan="2" |Nasal |m |n | |ɲ |ŋ | | |} Kɔnya'asi voole-duma banuu wa de la /b v dʒ ɡ ɡ͡b/ ba ta'am niira word-medially puan bii allophones puan. Gee retroflex sound /ʈ/ ta'am niɛ voiced allophones puan n de [ɖ], [ɽ], or [r] medial position puan. === Kɔdaasi (Vowels) === ==== Kɔdageresi (Short vowels) ==== {| class="wikitable" ! rowspan="3" | ! colspan="2" |Front ! colspan="2" |Back |- ! colspan="2" |Unrounded ! colspan="2" |Rounded |- ! align="center" |−ATR ! align="center" |+ATR ! align="center" |−ATR ! align="center" |+ATR |- ! align="center" |Close | align="center" |ɪ | align="center" |i | align="center" |ʊ | align="center" |u |- ! align="center" |Mid | align="center" |ɛ | align="center" |e | align="center" |ɔ | align="center" |o |- ! align="center" |Open | align="center" |a | | | |} ==== Kɔdawɔgero (Long vowels) ==== {| class="wikitable" ! rowspan="3" | ! colspan="2" |Front ! colspan="4" |Back |- ! colspan="2" |Unrounded ! colspan="2" |Rounded ! colspan="2" |Unrounded |- ! align="center" |−ATR ! align="center" |+ATR ! align="center" |−ATR ! align="center" |+ATR ! align="center" |−ATR ! align="center" |+ATR |- ! align="center" |Close | align="center" |ɪː | align="center" |iː | align="center" |ʊː | align="center" |uː | align="center" |ɯ̙ː | align="center" |ɯ̘ː |- ! align="center" |Mid | align="center" |ɛː | align="center" |eː | align="center" |ɔː | align="center" |oː | align="center" |ʌː | align="center" |ɤː |- ! align="center" |Open | align="center" |aː | | | | align="center" |ɑː | |} The long back unrounded vowels only occur at morpheme boundaries. === Tones === Kabiye is a tonal language, meaning that pitch differences are used to distinguish one word from another. These contrasts may be lexical (e.g. ''ɖálʊ́'' "elder brother" ~ ''ɖálʊ̀'' "intestinal worm") or grammatical (e.g. ''ɛɛkɔŋ́'' "he isn't coming" ~ ''ɛɛ́kɔŋ'' "(when) he comes" ~ ''ɛ́ɛkɔ́ŋ'' "if he doesn't come). There are two tones, high (H) and low (L). Six tone contours are possible on mono- and disyllabic nouns (H, L, HL, LH, HLH, LHL) and three on the imperative form of the verb (H, L, HL). Kabiye also has automatic downstep, where a H following a L is always pronounced on a lower pitch than the preceding H within the same phonological phrase. Numerous tonal processes occur once words are placed in context. The contour HLH always surfaces as HꜜHH ~ HHꜜH (depending on the consonant–vowel structure that it associates to). This is a postlexical process that occurs wherever the context permits, within words and across word boundaries. There is lexical L tone spreading in the verb phrase and the associative noun phrase. === Vowel harmony === Kabiye has vowel harmony, meaning that the quality of the vowel in an affix is determined by that of the root vowel. There are two kinds: # ATR vowel harmony, in which words contain either the −ATR vowels /ɪ ɛ ʊ ɔ/ (e.g. ''ɛ-ñɩmɩ́-yɛ'' "his key") or the +ATR vowels /i e u o/ (''e-kalími-yé'' "his chicken"). The vowel /a/ is unspecified for ATR and can occur in either set. # Lip rounding vowel harmony, in which some affixes contains either unrounded vowels /i ɪ e ɛ/ or rounded vowels /u ʊ o ɔ/. This process is much more limited, occurring in some TAM suffixes (e.g. ''è-kpéz-íɣ́'' "he coughs" / ''è-ɖóz-ùù'' "he dreams") and some adjectival prefixes (e.g. ''kɩ́-kpɛ̀d-ʊ̀ʊ́'' "black", ''kʊ́-hʊ̀lʊ̀m-ʊ́ʊ̀'' "white"). Again, the vowel /a/ is unspecified for ATR and can occur in either set. A limited number of prefixes undergo both vowel harmony processes, e.g. the first person plural subject pronoun: ''pà-kpàzá-à'' "they coughed", ''pɛ̀-wɛ̀ɛ́tà-à'' "they whispered", ''pè-wèlìsàá'' "they listened", ''pɔ̀-cɔ́nà-à'' "they looked", ''pò-ɖòzà-á'' "they dreamt". == Orthography == Ba yuum pɔsɛ gulesɛ Kabiye yia gulesegɔ la 1930s yuuma la puan, gee la nyaa yuum wa'ana bɔna la 1980s yuuma pɔsega la puan n boi ''Comité de Langue Nationale Kabiyè'' (gee nananewa wa nyaa dɛna ''Académie Kabiyè''), la de la organ bɔ'ɔra Togolese Ministry of Education, standardized the orthography. Ba gulesɛ Kabiye iŋɛ la modified Roman script based doose la character inventory puan na n boi "African reference alphabet puan". Yelebɛa gulesegɔ ayima mɛ de la "An alternative orthography", yuum gulesɛ mɛ gee tole nɛŋa doose R.P. Adjola Raphaël, ti Catholics duma zo'e zo'e tara tuna; a de la kɔa ayima gee ti vuure la bɔna yima yima. Daka duma n gai tilum wa wan pa'alɛ grapheme-phoneme correspondences, Standard orthography puan. === Kɔnya'asi (Consonants) === {| class="wikitable" ! colspan="2" | !Labial !Alveolar !Retroflex !Palatal !Velar !Labial-velar !Glottal |- ! rowspan="2" |Stop !<small>voiceless</small> |''P p'' |''T t'' | |''C c'' |''K k'' |''KP kp'' | |- !<small>voiced</small> |''B b'' |''D d'' | |''J j'' |''G g'' |''GB gb'' | |- ! rowspan="2" |Fricative !<small>voiceless</small> |''F f'' |''S s'' | | | | |''H h'' |- !<small>voiced</small> |''V v'' |''Z z'' | | | | | |- ! colspan="2" |Approximant | |''L l'' | |''Y y'' | |''W w'' | |- ! colspan="2" |Flap | |''R r'' |''Ɖ ɖ'' | | | | |- ! colspan="2" |Nasal |''M m'' |''N n'' | |''Ñ ñ'' |''Ŋ ŋ'' | | |} Gulesegɔ sɔa (Orthography) wa tari la ninmu'urɛ yɛla yesera yelebɛa wa puansin, sɛla n sɔi la voole-duma banuu 5 la tari la (obstruent graphemes) ''b'', ''g'', ''gb'', ''v'', ''j'' de la (superfluous) ze'ele from phonemic bisega puan. Grapheme ⟨r⟩ wa de la sɛla ze'ele tuna bɔ'ɔra "loanwords". === Kɔdaasi (Vowels) === ==== Kɔdageresi (Short vowels) ==== {| class="wikitable" ! ! colspan="2" |Front ! colspan="2" |Back |- | ! colspan="2" |Unrounded ! colspan="2" |Rounded |- | ! align="center" |−ATR ! align="center" |+ATR ! align="center" |−ATR ! align="center" |+ATR |- ! align="center" |Close | align="center" |''Ɩ ɩ'' | align="center" |''I i'' | align="center" |''Ʊ ʊ'' | align="center" |''U u'' |- ! align="center" |Mid | align="center" |''Ɛ ɛ'' | align="center" |''E e'' | align="center" |''Ɔ ɔ'' | align="center" |''O o'' |- ! align="center" |Open | align="center" |''A a'' | | | |} ==== Kɔdawogero (Long vowels) ==== {| class="wikitable" ! ! colspan="2" |Front ! colspan="4" |Back |- | ! colspan="2" |Unrounded ! colspan="2" |Rounded ! colspan="2" |Unrounded |- | ! align="center" |-ATR ! align="center" |+ATR ! align="center" |-ATR ! align="center" |+ATR ! align="center" |-ATR ! align="center" |+ATR |- ! align="center" |Close | align="center" |''ƖƖ ɩɩ'' | align="center" |''II ii'' | align="center" |''ƱƱ ʊʊ'' | align="center" |''UU uu'' | align="center" |''ƖƔ ɩɣ'' | align="center" |''IƔ iɣ'' |- ! align="center" |Mid | align="center" |''ƐƐ ɛɛ'' | align="center" |''EE ee'' | align="center" |''ƆƆ ɔɔ'' | align="center" |''OO oo'' | align="center" |''ƐƔ ɛɣ'' | align="center" |''EƔ eɣ'' |- ! align="center" |Open | align="center" |''AA aa'' | | | | align="center" |''AƔ aɣ'' | |} === Sample text === <blockquote>''Man-kabɩyɛ kʊnʊŋ, ŋɖewa pɩfɛyɩ naʊ. Yee pɔyɔɔdʊʊ-ŋ nɛ ɛyʊ welesi yɔ, pɩwɛ-ɩ ɛzɩ wondu peteɣ. Ɛlɛ, yee ɛyʊ ɛwɛɛ nɛ ɛɛmaɣzɩɣ ñɔ-yɔɔ camɩyɛ yɔ, ɛɛnaɣ ñe-ɖeu. Nɔɔyʊ ewelesiɣ pɩŋŋ nɛ ɛnɩɩ pɔyɔɔdʊʊ-ŋ yɔ, pɩlakɩ-ɩ ɛzɩ ɛtazɩ nɛ ɛna ñɛ-wɛtʊ yɔ, pɩɩsaŋɩ-ɩ se eyele. Ŋwɛ yuŋ weyi nɛ ɛyʊ ɛɛtɛŋ ñɔ-tɔm yɔ, pɩtɩna nɛ ɛyʊ ɛɖɔkɩ-ŋ pɩfɛyɩ yebu; Ñɛ-wɛtʊ lɩnɩ le nɛ paasɩŋ ñɔ-tɔm ? Tɔm kɔpɔzaɣ ŋga ɖicosuu-kɛ tobi. Ñɛ-wɛtʊ nɛ tɩ-tɩ solo, mbʊ pʊyɔɔ yɔ ɖooo ŋŋwɛɛ, natʊyʊ taasoki ña-taa se tɩpɩsɩ-ŋ nɔɔyʊjaʊ. Kabɩyɛ kʊnʊŋ, ña-pɩɣa canɩɣna-ŋ nɛ kewiliɣ-ŋ, nɛ kasaŋ-ŋ ño-yuŋ, ñe-ɖeu nɛ ñe-leleŋ yɔɔ.''</blockquote><blockquote>mankabɪjɛ kʊnʊŋ, ŋɖewa pɪfɛjɪ naʊ. jeː pɔjɔːdʊːŋ nɛ ɛjʊ welesi jɔ, pɪwɛɪ ɛzɪ wondu petɤː. ɛlɛ, jeː ɛjʊ ɛwɛː nɛ ɛmɑːzɯ̙ː ɲɔjɔ tʃamɪjɛ jɔ, ɛːnɑː ɲeɖeu. nɔːjʊ ewelesɯ̘ː pɪŋː nɛ ɛnɪː pɔjɔːdʊːŋ jɔ, pɪlakɪː ɛzɪ ɛtazɪ nɛ ɛna ɲɛwɛtʊ jɔ, pɪːsaŋɪː se ejele. ŋwɛ juŋ weji nɛ ɛjʊ ɛːtɛŋ ɲɔtɔm jɔ, pɪtɪna nɛ ɛjʊ ɛɖɔkɪŋ pɪfɛjɪ jebu; ɲɛwɛtʊ lɪnɪ le nɛ paːsɪŋ ɲɔtɔm? tɔm kɔpɔzɑː ŋga ɖitʃosuːkɛ tobi. ɲɛwɛtʊ nɛ tɪtɪ solo, mbʊ pʊjɔː jɔ ɖo.oː ŋːwɛː, natʊjʊ taːsoki ɲataː se tɪpɪsɪŋ nɔːjʊdʒaʊ. kabɪjɛ kʊnʊŋ, ɲapɯ̙ːa tʃanɯ̙ːnaŋ nɛ kɛwilɯ̘ːŋ, nɛ kasaŋː ɲojuŋ, ɲeɖeu nɛ ɲeleleŋ jɔː.</blockquote> == Viisegɔ Lɔgerɔ == 17p7ze99es24mo2d4cfzrce98q8t9ee 22839 22838 2026-03-31T23:10:47Z Ayimbila90 28 Added reference 22839 wikitext text/x-wiki '''Kabiye''' ([kàbɪ̀jɛ̀]; gee mɛ kelum dɛna ''Kabiyé'', ''Kabiyè'', ''Kabye'', ''Kabyé'', ''Kabyè'', ''Cabrai'' bii ''Cabrais'') de la Eastern Gurunsi Gur tɔgum duma ti ba tɔgera northern Togo tiŋa puan. 20th century yuuma la puan za'a, nɛreba zo'e zo'e n iŋɛ ta ki'ira centre la south of Togo ta pa'asɛ Gaana so'olom la Benin so'olum duma za'a. Nɛresɛba n tɔgerɛ Kabiye tɔgum 23% n de Togolese nɛreba la 1999 yuuma la puan.<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-2</ref> == Status == Kabiye de la national languages duma bayi la puan ayima n boi Togo (naaɛ la Ewe tɔgum). Togolese duma tɔgum puan, ''national language'' ''n de nananewa yetɔgum ti ba tara tɔgera'' national media puan, la ba formal education sector puan, ti la dɛna ba optional exam subject bɔna grades 9 la 10 puan.<ref>{{Cite web |url=https://www.academia.edu/8468819 |title=Archive copy |access-date=2026-03-23 |archive-date=2019-01-30 |archive-url=https://web.archive.org/web/20190130151034/https://s3.amazonaws.com/academia.edu.documents/34853519/Roberts_2011_Development_of_written_Kabiye_ACADEMIA.pdf?AWSAccessKeyId=AKIAIWOWYYGZ2Y53UL3A&Expires=1548864512&Signature=KED8vqIdfSa2w8wNDqsh0jq6YmY%3D&response-content-disposition=attachment%3B%20filename%3DRoberts_David_2011_._The_development_of.pdf |url-status=dead }}</ref> == Linguistic research == Gee missionary-linguist Jacques Delord yuum dike la ba grammar pa'alegɔ yɛla dɛɛlɛ pɛɛlumɛ Kabiye yetɔgum puan 1976 puan.<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-4</ref> Yelesi'a n yuum doose poore de la Kezié Lébikaza's grammar pa'alegɔ yɛla 1999 yuuni la puan,<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-5</ref> sɛba kelum ze'ele dɛna dãalum bɔ'ɔra Kabiye linguistics tuuma yɛla. Sɛla n kelum bɔna pa'asɛ Kabiye-French yelebɛa naaŋɔ bii yelebɛa pa'alegɔ gɔŋɔ "dictionary'.<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-6</ref> Yelezuto sɛba n kelum bɔna pa'asɛ ti tu bisera de la: Comparative linguistics,<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Universit%C3%A9_de_Lom%C3%A9</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-8</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-9</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-10</ref> Discourse analysis,<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-11</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-12</ref> Language contact,<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-13</ref> Lexicology,<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_note-28</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_note-14</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-15</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-16</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-17</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-19</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-18</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-20</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-21</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-22</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-23</ref>  Morphology, Phonology,  Sociolinguistics, Syntax, Tone orthography, Tonology, la verb system. == Publications == Pɔsega puan gɔnseto ti ba yuum dige nɛŋa dike dɛɛlɛ pɛɛlumɛ ti ba mina de la Kabiye 1930s yuuma la puan. Gee gɔnseto n pugum kɔ'ɔm bɔna yuum de la bii yuum paɛ 200 ti ba dike dɛɛlɛ pɛɛlumɛ Kabiye tɔgum puan, gee dagi ba za'a waabe n kelum bɔna gɔnɔ puansin zina beere wa bii bɔna ŋwana maana ti ba dã'ara bii bɔna ti fu wan nyɛ da. Gee nɛresɛba n yuum tari ŋwana wa wa'ana la yuum iŋɛ ŋwana wa la Pouwili, 1999 yuuni la puan. Gɔnseto ti ba yuum dike pa'asɛ bini dɛɛlɛ pɛɛlumɛ la de la tɔgebigemu bayi gɔnɔ "two books of proverbs", folktales, poetry, medical booklets, agricultural booklets, translations of the Bible, political tracts, religious tracts, a short novel, primers, la other pedagogical materials. === Kabiye Wikipedia === Ba yuum tari Kabiye Wikipedia yuum wa'ana la June ŋmareŋa la puan 2014 puan doose Gnasse Atinèdi, la secretary ni de Académie Kabiye. Gee a nananewa de la (July 2017 yuuni la puan) a tari 1185 articles bɔna wide range of international subjects. == Phonology == === Kɔnya'asi (Consonants) === {| class="wikitable" |} {| class="wikitable" ! colspan="2" | !Labial !Alveolar !Retroflex !Palatal !Velar !Labial-velar !Glottal |- ! rowspan="2" |Stop/ Affricate !<small>voiceless</small> |p |t |ʈ |tʃ |k |k͡p | |- !<small>voiced</small> |b |d |(ɖ) |dʒ |ɡ |ɡ͡b | |- ! rowspan="2" |Fricative !<small>voiceless</small> |f |s | | | | |h |- !<small>voiced</small> |v |z | | | | | |- ! colspan="2" |Approximant | |l | |j | |w | |- ! colspan="2" |Nasal |m |n | |ɲ |ŋ | | |} Kɔnya'asi voole-duma banuu wa de la /b v dʒ ɡ ɡ͡b/ ba ta'am niira word-medially puan bii allophones puan. Gee retroflex sound /ʈ/ ta'am niɛ voiced allophones puan n de [ɖ], [ɽ], or [r] medial position puan. === Kɔdaasi (Vowels) === ==== Kɔdageresi (Short vowels) ==== {| class="wikitable" ! rowspan="3" | ! colspan="2" |Front ! colspan="2" |Back |- ! colspan="2" |Unrounded ! colspan="2" |Rounded |- ! align="center" |−ATR ! align="center" |+ATR ! align="center" |−ATR ! align="center" |+ATR |- ! align="center" |Close | align="center" |ɪ | align="center" |i | align="center" |ʊ | align="center" |u |- ! align="center" |Mid | align="center" |ɛ | align="center" |e | align="center" |ɔ | align="center" |o |- ! align="center" |Open | align="center" |a | | | |} ==== Kɔdawɔgero (Long vowels) ==== {| class="wikitable" ! rowspan="3" | ! colspan="2" |Front ! colspan="4" |Back |- ! colspan="2" |Unrounded ! colspan="2" |Rounded ! colspan="2" |Unrounded |- ! align="center" |−ATR ! align="center" |+ATR ! align="center" |−ATR ! align="center" |+ATR ! align="center" |−ATR ! align="center" |+ATR |- ! align="center" |Close | align="center" |ɪː | align="center" |iː | align="center" |ʊː | align="center" |uː | align="center" |ɯ̙ː | align="center" |ɯ̘ː |- ! align="center" |Mid | align="center" |ɛː | align="center" |eː | align="center" |ɔː | align="center" |oː | align="center" |ʌː | align="center" |ɤː |- ! align="center" |Open | align="center" |aː | | | | align="center" |ɑː | |} The long back unrounded vowels only occur at morpheme boundaries. === Tones === Kabiye is a tonal language, meaning that pitch differences are used to distinguish one word from another. These contrasts may be lexical (e.g. ''ɖálʊ́'' "elder brother" ~ ''ɖálʊ̀'' "intestinal worm") or grammatical (e.g. ''ɛɛkɔŋ́'' "he isn't coming" ~ ''ɛɛ́kɔŋ'' "(when) he comes" ~ ''ɛ́ɛkɔ́ŋ'' "if he doesn't come). There are two tones, high (H) and low (L). Six tone contours are possible on mono- and disyllabic nouns (H, L, HL, LH, HLH, LHL) and three on the imperative form of the verb (H, L, HL). Kabiye also has automatic downstep, where a H following a L is always pronounced on a lower pitch than the preceding H within the same phonological phrase. Numerous tonal processes occur once words are placed in context. The contour HLH always surfaces as HꜜHH ~ HHꜜH (depending on the consonant–vowel structure that it associates to). This is a postlexical process that occurs wherever the context permits, within words and across word boundaries. There is lexical L tone spreading in the verb phrase and the associative noun phrase. === Vowel harmony === Kabiye has vowel harmony, meaning that the quality of the vowel in an affix is determined by that of the root vowel. There are two kinds: # ATR vowel harmony, in which words contain either the −ATR vowels /ɪ ɛ ʊ ɔ/ (e.g. ''ɛ-ñɩmɩ́-yɛ'' "his key") or the +ATR vowels /i e u o/ (''e-kalími-yé'' "his chicken"). The vowel /a/ is unspecified for ATR and can occur in either set. # Lip rounding vowel harmony, in which some affixes contains either unrounded vowels /i ɪ e ɛ/ or rounded vowels /u ʊ o ɔ/. This process is much more limited, occurring in some TAM suffixes (e.g. ''è-kpéz-íɣ́'' "he coughs" / ''è-ɖóz-ùù'' "he dreams") and some adjectival prefixes (e.g. ''kɩ́-kpɛ̀d-ʊ̀ʊ́'' "black", ''kʊ́-hʊ̀lʊ̀m-ʊ́ʊ̀'' "white"). Again, the vowel /a/ is unspecified for ATR and can occur in either set. A limited number of prefixes undergo both vowel harmony processes, e.g. the first person plural subject pronoun: ''pà-kpàzá-à'' "they coughed", ''pɛ̀-wɛ̀ɛ́tà-à'' "they whispered", ''pè-wèlìsàá'' "they listened", ''pɔ̀-cɔ́nà-à'' "they looked", ''pò-ɖòzà-á'' "they dreamt". == Orthography == Ba yuum pɔsɛ gulesɛ Kabiye yia gulesegɔ la 1930s yuuma la puan, gee la nyaa yuum wa'ana bɔna la 1980s yuuma pɔsega la puan n boi ''Comité de Langue Nationale Kabiyè'' (gee nananewa wa nyaa dɛna ''Académie Kabiyè''), la de la organ bɔ'ɔra Togolese Ministry of Education, standardized the orthography. Ba gulesɛ Kabiye iŋɛ la modified Roman script based doose la character inventory puan na n boi "African reference alphabet puan". Yelebɛa gulesegɔ ayima mɛ de la "An alternative orthography", yuum gulesɛ mɛ gee tole nɛŋa doose R.P. Adjola Raphaël, ti Catholics duma zo'e zo'e tara tuna; a de la kɔa ayima gee ti vuure la bɔna yima yima. Daka duma n gai tilum wa wan pa'alɛ grapheme-phoneme correspondences, Standard orthography puan. === Kɔnya'asi (Consonants) === {| class="wikitable" ! colspan="2" | !Labial !Alveolar !Retroflex !Palatal !Velar !Labial-velar !Glottal |- ! rowspan="2" |Stop !<small>voiceless</small> |''P p'' |''T t'' | |''C c'' |''K k'' |''KP kp'' | |- !<small>voiced</small> |''B b'' |''D d'' | |''J j'' |''G g'' |''GB gb'' | |- ! rowspan="2" |Fricative !<small>voiceless</small> |''F f'' |''S s'' | | | | |''H h'' |- !<small>voiced</small> |''V v'' |''Z z'' | | | | | |- ! colspan="2" |Approximant | |''L l'' | |''Y y'' | |''W w'' | |- ! colspan="2" |Flap | |''R r'' |''Ɖ ɖ'' | | | | |- ! colspan="2" |Nasal |''M m'' |''N n'' | |''Ñ ñ'' |''Ŋ ŋ'' | | |} Gulesegɔ sɔa (Orthography) wa tari la ninmu'urɛ yɛla yesera yelebɛa wa puansin, sɛla n sɔi la voole-duma banuu 5 la tari la (obstruent graphemes) ''b'', ''g'', ''gb'', ''v'', ''j'' de la (superfluous) ze'ele from phonemic bisega puan. Grapheme ⟨r⟩ wa de la sɛla ze'ele tuna bɔ'ɔra "loanwords". === Kɔdaasi (Vowels) === ==== Kɔdageresi (Short vowels) ==== {| class="wikitable" ! ! colspan="2" |Front ! colspan="2" |Back |- | ! colspan="2" |Unrounded ! colspan="2" |Rounded |- | ! align="center" |−ATR ! align="center" |+ATR ! align="center" |−ATR ! align="center" |+ATR |- ! align="center" |Close | align="center" |''Ɩ ɩ'' | align="center" |''I i'' | align="center" |''Ʊ ʊ'' | align="center" |''U u'' |- ! align="center" |Mid | align="center" |''Ɛ ɛ'' | align="center" |''E e'' | align="center" |''Ɔ ɔ'' | align="center" |''O o'' |- ! align="center" |Open | align="center" |''A a'' | | | |} ==== Kɔdawogero (Long vowels) ==== {| class="wikitable" ! ! colspan="2" |Front ! colspan="4" |Back |- | ! colspan="2" |Unrounded ! colspan="2" |Rounded ! colspan="2" |Unrounded |- | ! align="center" |-ATR ! align="center" |+ATR ! align="center" |-ATR ! align="center" |+ATR ! align="center" |-ATR ! align="center" |+ATR |- ! align="center" |Close | align="center" |''ƖƖ ɩɩ'' | align="center" |''II ii'' | align="center" |''ƱƱ ʊʊ'' | align="center" |''UU uu'' | align="center" |''ƖƔ ɩɣ'' | align="center" |''IƔ iɣ'' |- ! align="center" |Mid | align="center" |''ƐƐ ɛɛ'' | align="center" |''EE ee'' | align="center" |''ƆƆ ɔɔ'' | align="center" |''OO oo'' | align="center" |''ƐƔ ɛɣ'' | align="center" |''EƔ eɣ'' |- ! align="center" |Open | align="center" |''AA aa'' | | | | align="center" |''AƔ aɣ'' | |} === Sample text === <blockquote>''Man-kabɩyɛ kʊnʊŋ, ŋɖewa pɩfɛyɩ naʊ. Yee pɔyɔɔdʊʊ-ŋ nɛ ɛyʊ welesi yɔ, pɩwɛ-ɩ ɛzɩ wondu peteɣ. Ɛlɛ, yee ɛyʊ ɛwɛɛ nɛ ɛɛmaɣzɩɣ ñɔ-yɔɔ camɩyɛ yɔ, ɛɛnaɣ ñe-ɖeu. Nɔɔyʊ ewelesiɣ pɩŋŋ nɛ ɛnɩɩ pɔyɔɔdʊʊ-ŋ yɔ, pɩlakɩ-ɩ ɛzɩ ɛtazɩ nɛ ɛna ñɛ-wɛtʊ yɔ, pɩɩsaŋɩ-ɩ se eyele. Ŋwɛ yuŋ weyi nɛ ɛyʊ ɛɛtɛŋ ñɔ-tɔm yɔ, pɩtɩna nɛ ɛyʊ ɛɖɔkɩ-ŋ pɩfɛyɩ yebu; Ñɛ-wɛtʊ lɩnɩ le nɛ paasɩŋ ñɔ-tɔm ? Tɔm kɔpɔzaɣ ŋga ɖicosuu-kɛ tobi. Ñɛ-wɛtʊ nɛ tɩ-tɩ solo, mbʊ pʊyɔɔ yɔ ɖooo ŋŋwɛɛ, natʊyʊ taasoki ña-taa se tɩpɩsɩ-ŋ nɔɔyʊjaʊ. Kabɩyɛ kʊnʊŋ, ña-pɩɣa canɩɣna-ŋ nɛ kewiliɣ-ŋ, nɛ kasaŋ-ŋ ño-yuŋ, ñe-ɖeu nɛ ñe-leleŋ yɔɔ.''</blockquote><blockquote>mankabɪjɛ kʊnʊŋ, ŋɖewa pɪfɛjɪ naʊ. jeː pɔjɔːdʊːŋ nɛ ɛjʊ welesi jɔ, pɪwɛɪ ɛzɪ wondu petɤː. ɛlɛ, jeː ɛjʊ ɛwɛː nɛ ɛmɑːzɯ̙ː ɲɔjɔ tʃamɪjɛ jɔ, ɛːnɑː ɲeɖeu. nɔːjʊ ewelesɯ̘ː pɪŋː nɛ ɛnɪː pɔjɔːdʊːŋ jɔ, pɪlakɪː ɛzɪ ɛtazɪ nɛ ɛna ɲɛwɛtʊ jɔ, pɪːsaŋɪː se ejele. ŋwɛ juŋ weji nɛ ɛjʊ ɛːtɛŋ ɲɔtɔm jɔ, pɪtɪna nɛ ɛjʊ ɛɖɔkɪŋ pɪfɛjɪ jebu; ɲɛwɛtʊ lɪnɪ le nɛ paːsɪŋ ɲɔtɔm? tɔm kɔpɔzɑː ŋga ɖitʃosuːkɛ tobi. ɲɛwɛtʊ nɛ tɪtɪ solo, mbʊ pʊjɔː jɔ ɖo.oː ŋːwɛː, natʊjʊ taːsoki ɲataː se tɪpɪsɪŋ nɔːjʊdʒaʊ. kabɪjɛ kʊnʊŋ, ɲapɯ̙ːa tʃanɯ̙ːnaŋ nɛ kɛwilɯ̘ːŋ, nɛ kasaŋː ɲojuŋ, ɲeɖeu nɛ ɲeleleŋ jɔː.</blockquote> == Viisegɔ Lɔgerɔ == reijt0i2qu0utja3kjihor0qcyy72ta 22840 22839 2026-03-31T23:11:53Z Ayimbila90 28 Added reference 22840 wikitext text/x-wiki '''Kabiye''' ([kàbɪ̀jɛ̀]; gee mɛ kelum dɛna ''Kabiyé'', ''Kabiyè'', ''Kabye'', ''Kabyé'', ''Kabyè'', ''Cabrai'' bii ''Cabrais'') de la Eastern Gurunsi Gur tɔgum duma ti ba tɔgera northern Togo tiŋa puan. 20th century yuuma la puan za'a, nɛreba zo'e zo'e n iŋɛ ta ki'ira centre la south of Togo ta pa'asɛ Gaana so'olom la Benin so'olum duma za'a. Nɛresɛba n tɔgerɛ Kabiye tɔgum 23% n de Togolese nɛreba la 1999 yuuma la puan.<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-2</ref> == Status == Kabiye de la national languages duma bayi la puan ayima n boi Togo (naaɛ la Ewe tɔgum). Togolese duma tɔgum puan, ''national language'' ''n de nananewa yetɔgum ti ba tara tɔgera'' national media puan, la ba formal education sector puan, ti la dɛna ba optional exam subject bɔna grades 9 la 10 puan.<ref>{{Cite web |url=https://www.academia.edu/8468819 |title=Archive copy |access-date=2026-03-23 |archive-date=2019-01-30 |archive-url=https://web.archive.org/web/20190130151034/https://s3.amazonaws.com/academia.edu.documents/34853519/Roberts_2011_Development_of_written_Kabiye_ACADEMIA.pdf?AWSAccessKeyId=AKIAIWOWYYGZ2Y53UL3A&Expires=1548864512&Signature=KED8vqIdfSa2w8wNDqsh0jq6YmY%3D&response-content-disposition=attachment%3B%20filename%3DRoberts_David_2011_._The_development_of.pdf |url-status=dead }}</ref> == Linguistic research == Gee missionary-linguist Jacques Delord yuum dike la ba grammar pa'alegɔ yɛla dɛɛlɛ pɛɛlumɛ Kabiye yetɔgum puan 1976 puan.<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-4</ref> Yelesi'a n yuum doose poore de la Kezié Lébikaza's grammar pa'alegɔ yɛla 1999 yuuni la puan,<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-5</ref> sɛba kelum ze'ele dɛna dãalum bɔ'ɔra Kabiye linguistics tuuma yɛla. Sɛla n kelum bɔna pa'asɛ Kabiye-French yelebɛa naaŋɔ bii yelebɛa pa'alegɔ gɔŋɔ "dictionary'.<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-6</ref> Yelezuto sɛba n kelum bɔna pa'asɛ ti tu bisera de la: Comparative linguistics,<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Universit%C3%A9_de_Lom%C3%A9</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-8</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-9</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-10</ref> Discourse analysis,<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-11</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-12</ref> Language contact,<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-13</ref> Lexicology,<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_note-28</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_note-14</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-15</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-16</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-17</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-19</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-18</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-20</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-21</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-22</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-23</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-24</ref>  Morphology, Phonology,  Sociolinguistics, Syntax, Tone orthography, Tonology, la verb system. == Publications == Pɔsega puan gɔnseto ti ba yuum dige nɛŋa dike dɛɛlɛ pɛɛlumɛ ti ba mina de la Kabiye 1930s yuuma la puan. Gee gɔnseto n pugum kɔ'ɔm bɔna yuum de la bii yuum paɛ 200 ti ba dike dɛɛlɛ pɛɛlumɛ Kabiye tɔgum puan, gee dagi ba za'a waabe n kelum bɔna gɔnɔ puansin zina beere wa bii bɔna ŋwana maana ti ba dã'ara bii bɔna ti fu wan nyɛ da. Gee nɛresɛba n yuum tari ŋwana wa wa'ana la yuum iŋɛ ŋwana wa la Pouwili, 1999 yuuni la puan. Gɔnseto ti ba yuum dike pa'asɛ bini dɛɛlɛ pɛɛlumɛ la de la tɔgebigemu bayi gɔnɔ "two books of proverbs", folktales, poetry, medical booklets, agricultural booklets, translations of the Bible, political tracts, religious tracts, a short novel, primers, la other pedagogical materials. === Kabiye Wikipedia === Ba yuum tari Kabiye Wikipedia yuum wa'ana la June ŋmareŋa la puan 2014 puan doose Gnasse Atinèdi, la secretary ni de Académie Kabiye. Gee a nananewa de la (July 2017 yuuni la puan) a tari 1185 articles bɔna wide range of international subjects. == Phonology == === Kɔnya'asi (Consonants) === {| class="wikitable" |} {| class="wikitable" ! colspan="2" | !Labial !Alveolar !Retroflex !Palatal !Velar !Labial-velar !Glottal |- ! rowspan="2" |Stop/ Affricate !<small>voiceless</small> |p |t |ʈ |tʃ |k |k͡p | |- !<small>voiced</small> |b |d |(ɖ) |dʒ |ɡ |ɡ͡b | |- ! rowspan="2" |Fricative !<small>voiceless</small> |f |s | | | | |h |- !<small>voiced</small> |v |z | | | | | |- ! colspan="2" |Approximant | |l | |j | |w | |- ! colspan="2" |Nasal |m |n | |ɲ |ŋ | | |} Kɔnya'asi voole-duma banuu wa de la /b v dʒ ɡ ɡ͡b/ ba ta'am niira word-medially puan bii allophones puan. Gee retroflex sound /ʈ/ ta'am niɛ voiced allophones puan n de [ɖ], [ɽ], or [r] medial position puan. === Kɔdaasi (Vowels) === ==== Kɔdageresi (Short vowels) ==== {| class="wikitable" ! rowspan="3" | ! colspan="2" |Front ! colspan="2" |Back |- ! colspan="2" |Unrounded ! colspan="2" |Rounded |- ! align="center" |−ATR ! align="center" |+ATR ! align="center" |−ATR ! align="center" |+ATR |- ! align="center" |Close | align="center" |ɪ | align="center" |i | align="center" |ʊ | align="center" |u |- ! align="center" |Mid | align="center" |ɛ | align="center" |e | align="center" |ɔ | align="center" |o |- ! align="center" |Open | align="center" |a | | | |} ==== Kɔdawɔgero (Long vowels) ==== {| class="wikitable" ! rowspan="3" | ! colspan="2" |Front ! colspan="4" |Back |- ! colspan="2" |Unrounded ! colspan="2" |Rounded ! colspan="2" |Unrounded |- ! align="center" |−ATR ! align="center" |+ATR ! align="center" |−ATR ! align="center" |+ATR ! align="center" |−ATR ! align="center" |+ATR |- ! align="center" |Close | align="center" |ɪː | align="center" |iː | align="center" |ʊː | align="center" |uː | align="center" |ɯ̙ː | align="center" |ɯ̘ː |- ! align="center" |Mid | align="center" |ɛː | align="center" |eː | align="center" |ɔː | align="center" |oː | align="center" |ʌː | align="center" |ɤː |- ! align="center" |Open | align="center" |aː | | | | align="center" |ɑː | |} The long back unrounded vowels only occur at morpheme boundaries. === Tones === Kabiye is a tonal language, meaning that pitch differences are used to distinguish one word from another. These contrasts may be lexical (e.g. ''ɖálʊ́'' "elder brother" ~ ''ɖálʊ̀'' "intestinal worm") or grammatical (e.g. ''ɛɛkɔŋ́'' "he isn't coming" ~ ''ɛɛ́kɔŋ'' "(when) he comes" ~ ''ɛ́ɛkɔ́ŋ'' "if he doesn't come). There are two tones, high (H) and low (L). Six tone contours are possible on mono- and disyllabic nouns (H, L, HL, LH, HLH, LHL) and three on the imperative form of the verb (H, L, HL). Kabiye also has automatic downstep, where a H following a L is always pronounced on a lower pitch than the preceding H within the same phonological phrase. Numerous tonal processes occur once words are placed in context. The contour HLH always surfaces as HꜜHH ~ HHꜜH (depending on the consonant–vowel structure that it associates to). This is a postlexical process that occurs wherever the context permits, within words and across word boundaries. There is lexical L tone spreading in the verb phrase and the associative noun phrase. === Vowel harmony === Kabiye has vowel harmony, meaning that the quality of the vowel in an affix is determined by that of the root vowel. There are two kinds: # ATR vowel harmony, in which words contain either the −ATR vowels /ɪ ɛ ʊ ɔ/ (e.g. ''ɛ-ñɩmɩ́-yɛ'' "his key") or the +ATR vowels /i e u o/ (''e-kalími-yé'' "his chicken"). The vowel /a/ is unspecified for ATR and can occur in either set. # Lip rounding vowel harmony, in which some affixes contains either unrounded vowels /i ɪ e ɛ/ or rounded vowels /u ʊ o ɔ/. This process is much more limited, occurring in some TAM suffixes (e.g. ''è-kpéz-íɣ́'' "he coughs" / ''è-ɖóz-ùù'' "he dreams") and some adjectival prefixes (e.g. ''kɩ́-kpɛ̀d-ʊ̀ʊ́'' "black", ''kʊ́-hʊ̀lʊ̀m-ʊ́ʊ̀'' "white"). Again, the vowel /a/ is unspecified for ATR and can occur in either set. A limited number of prefixes undergo both vowel harmony processes, e.g. the first person plural subject pronoun: ''pà-kpàzá-à'' "they coughed", ''pɛ̀-wɛ̀ɛ́tà-à'' "they whispered", ''pè-wèlìsàá'' "they listened", ''pɔ̀-cɔ́nà-à'' "they looked", ''pò-ɖòzà-á'' "they dreamt". == Orthography == Ba yuum pɔsɛ gulesɛ Kabiye yia gulesegɔ la 1930s yuuma la puan, gee la nyaa yuum wa'ana bɔna la 1980s yuuma pɔsega la puan n boi ''Comité de Langue Nationale Kabiyè'' (gee nananewa wa nyaa dɛna ''Académie Kabiyè''), la de la organ bɔ'ɔra Togolese Ministry of Education, standardized the orthography. Ba gulesɛ Kabiye iŋɛ la modified Roman script based doose la character inventory puan na n boi "African reference alphabet puan". Yelebɛa gulesegɔ ayima mɛ de la "An alternative orthography", yuum gulesɛ mɛ gee tole nɛŋa doose R.P. Adjola Raphaël, ti Catholics duma zo'e zo'e tara tuna; a de la kɔa ayima gee ti vuure la bɔna yima yima. Daka duma n gai tilum wa wan pa'alɛ grapheme-phoneme correspondences, Standard orthography puan. === Kɔnya'asi (Consonants) === {| class="wikitable" ! colspan="2" | !Labial !Alveolar !Retroflex !Palatal !Velar !Labial-velar !Glottal |- ! rowspan="2" |Stop !<small>voiceless</small> |''P p'' |''T t'' | |''C c'' |''K k'' |''KP kp'' | |- !<small>voiced</small> |''B b'' |''D d'' | |''J j'' |''G g'' |''GB gb'' | |- ! rowspan="2" |Fricative !<small>voiceless</small> |''F f'' |''S s'' | | | | |''H h'' |- !<small>voiced</small> |''V v'' |''Z z'' | | | | | |- ! colspan="2" |Approximant | |''L l'' | |''Y y'' | |''W w'' | |- ! colspan="2" |Flap | |''R r'' |''Ɖ ɖ'' | | | | |- ! colspan="2" |Nasal |''M m'' |''N n'' | |''Ñ ñ'' |''Ŋ ŋ'' | | |} Gulesegɔ sɔa (Orthography) wa tari la ninmu'urɛ yɛla yesera yelebɛa wa puansin, sɛla n sɔi la voole-duma banuu 5 la tari la (obstruent graphemes) ''b'', ''g'', ''gb'', ''v'', ''j'' de la (superfluous) ze'ele from phonemic bisega puan. Grapheme ⟨r⟩ wa de la sɛla ze'ele tuna bɔ'ɔra "loanwords". === Kɔdaasi (Vowels) === ==== Kɔdageresi (Short vowels) ==== {| class="wikitable" ! ! colspan="2" |Front ! colspan="2" |Back |- | ! colspan="2" |Unrounded ! colspan="2" |Rounded |- | ! align="center" |−ATR ! align="center" |+ATR ! align="center" |−ATR ! align="center" |+ATR |- ! align="center" |Close | align="center" |''Ɩ ɩ'' | align="center" |''I i'' | align="center" |''Ʊ ʊ'' | align="center" |''U u'' |- ! align="center" |Mid | align="center" |''Ɛ ɛ'' | align="center" |''E e'' | align="center" |''Ɔ ɔ'' | align="center" |''O o'' |- ! align="center" |Open | align="center" |''A a'' | | | |} ==== Kɔdawogero (Long vowels) ==== {| class="wikitable" ! ! colspan="2" |Front ! colspan="4" |Back |- | ! colspan="2" |Unrounded ! colspan="2" |Rounded ! colspan="2" |Unrounded |- | ! align="center" |-ATR ! align="center" |+ATR ! align="center" |-ATR ! align="center" |+ATR ! align="center" |-ATR ! align="center" |+ATR |- ! align="center" |Close | align="center" |''ƖƖ ɩɩ'' | align="center" |''II ii'' | align="center" |''ƱƱ ʊʊ'' | align="center" |''UU uu'' | align="center" |''ƖƔ ɩɣ'' | align="center" |''IƔ iɣ'' |- ! align="center" |Mid | align="center" |''ƐƐ ɛɛ'' | align="center" |''EE ee'' | align="center" |''ƆƆ ɔɔ'' | align="center" |''OO oo'' | align="center" |''ƐƔ ɛɣ'' | align="center" |''EƔ eɣ'' |- ! align="center" |Open | align="center" |''AA aa'' | | | | align="center" |''AƔ aɣ'' | |} === Sample text === <blockquote>''Man-kabɩyɛ kʊnʊŋ, ŋɖewa pɩfɛyɩ naʊ. Yee pɔyɔɔdʊʊ-ŋ nɛ ɛyʊ welesi yɔ, pɩwɛ-ɩ ɛzɩ wondu peteɣ. Ɛlɛ, yee ɛyʊ ɛwɛɛ nɛ ɛɛmaɣzɩɣ ñɔ-yɔɔ camɩyɛ yɔ, ɛɛnaɣ ñe-ɖeu. Nɔɔyʊ ewelesiɣ pɩŋŋ nɛ ɛnɩɩ pɔyɔɔdʊʊ-ŋ yɔ, pɩlakɩ-ɩ ɛzɩ ɛtazɩ nɛ ɛna ñɛ-wɛtʊ yɔ, pɩɩsaŋɩ-ɩ se eyele. Ŋwɛ yuŋ weyi nɛ ɛyʊ ɛɛtɛŋ ñɔ-tɔm yɔ, pɩtɩna nɛ ɛyʊ ɛɖɔkɩ-ŋ pɩfɛyɩ yebu; Ñɛ-wɛtʊ lɩnɩ le nɛ paasɩŋ ñɔ-tɔm ? Tɔm kɔpɔzaɣ ŋga ɖicosuu-kɛ tobi. Ñɛ-wɛtʊ nɛ tɩ-tɩ solo, mbʊ pʊyɔɔ yɔ ɖooo ŋŋwɛɛ, natʊyʊ taasoki ña-taa se tɩpɩsɩ-ŋ nɔɔyʊjaʊ. Kabɩyɛ kʊnʊŋ, ña-pɩɣa canɩɣna-ŋ nɛ kewiliɣ-ŋ, nɛ kasaŋ-ŋ ño-yuŋ, ñe-ɖeu nɛ ñe-leleŋ yɔɔ.''</blockquote><blockquote>mankabɪjɛ kʊnʊŋ, ŋɖewa pɪfɛjɪ naʊ. jeː pɔjɔːdʊːŋ nɛ ɛjʊ welesi jɔ, pɪwɛɪ ɛzɪ wondu petɤː. ɛlɛ, jeː ɛjʊ ɛwɛː nɛ ɛmɑːzɯ̙ː ɲɔjɔ tʃamɪjɛ jɔ, ɛːnɑː ɲeɖeu. nɔːjʊ ewelesɯ̘ː pɪŋː nɛ ɛnɪː pɔjɔːdʊːŋ jɔ, pɪlakɪː ɛzɪ ɛtazɪ nɛ ɛna ɲɛwɛtʊ jɔ, pɪːsaŋɪː se ejele. ŋwɛ juŋ weji nɛ ɛjʊ ɛːtɛŋ ɲɔtɔm jɔ, pɪtɪna nɛ ɛjʊ ɛɖɔkɪŋ pɪfɛjɪ jebu; ɲɛwɛtʊ lɪnɪ le nɛ paːsɪŋ ɲɔtɔm? tɔm kɔpɔzɑː ŋga ɖitʃosuːkɛ tobi. ɲɛwɛtʊ nɛ tɪtɪ solo, mbʊ pʊjɔː jɔ ɖo.oː ŋːwɛː, natʊjʊ taːsoki ɲataː se tɪpɪsɪŋ nɔːjʊdʒaʊ. kabɪjɛ kʊnʊŋ, ɲapɯ̙ːa tʃanɯ̙ːnaŋ nɛ kɛwilɯ̘ːŋ, nɛ kasaŋː ɲojuŋ, ɲeɖeu nɛ ɲeleleŋ jɔː.</blockquote> == Viisegɔ Lɔgerɔ == g5qwv3mpzrk1yqph6zdu6gianphkwcf 22841 22840 2026-03-31T23:14:09Z Ayimbila90 28 Added reference 22841 wikitext text/x-wiki '''Kabiye''' ([kàbɪ̀jɛ̀]; gee mɛ kelum dɛna ''Kabiyé'', ''Kabiyè'', ''Kabye'', ''Kabyé'', ''Kabyè'', ''Cabrai'' bii ''Cabrais'') de la Eastern Gurunsi Gur tɔgum duma ti ba tɔgera northern Togo tiŋa puan. 20th century yuuma la puan za'a, nɛreba zo'e zo'e n iŋɛ ta ki'ira centre la south of Togo ta pa'asɛ Gaana so'olom la Benin so'olum duma za'a. Nɛresɛba n tɔgerɛ Kabiye tɔgum 23% n de Togolese nɛreba la 1999 yuuma la puan.<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-2</ref> == Status == Kabiye de la national languages duma bayi la puan ayima n boi Togo (naaɛ la Ewe tɔgum). Togolese duma tɔgum puan, ''national language'' ''n de nananewa yetɔgum ti ba tara tɔgera'' national media puan, la ba formal education sector puan, ti la dɛna ba optional exam subject bɔna grades 9 la 10 puan.<ref>{{Cite web |url=https://www.academia.edu/8468819 |title=Archive copy |access-date=2026-03-23 |archive-date=2019-01-30 |archive-url=https://web.archive.org/web/20190130151034/https://s3.amazonaws.com/academia.edu.documents/34853519/Roberts_2011_Development_of_written_Kabiye_ACADEMIA.pdf?AWSAccessKeyId=AKIAIWOWYYGZ2Y53UL3A&Expires=1548864512&Signature=KED8vqIdfSa2w8wNDqsh0jq6YmY%3D&response-content-disposition=attachment%3B%20filename%3DRoberts_David_2011_._The_development_of.pdf |url-status=dead }}</ref> == Linguistic research == Gee missionary-linguist Jacques Delord yuum dike la ba grammar pa'alegɔ yɛla dɛɛlɛ pɛɛlumɛ Kabiye yetɔgum puan 1976 puan.<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-4</ref> Yelesi'a n yuum doose poore de la Kezié Lébikaza's grammar pa'alegɔ yɛla 1999 yuuni la puan,<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-5</ref> sɛba kelum ze'ele dɛna dãalum bɔ'ɔra Kabiye linguistics tuuma yɛla. Sɛla n kelum bɔna pa'asɛ Kabiye-French yelebɛa naaŋɔ bii yelebɛa pa'alegɔ gɔŋɔ "dictionary'.<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-6</ref> Yelezuto sɛba n kelum bɔna pa'asɛ ti tu bisera de la: Comparative linguistics,<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Universit%C3%A9_de_Lom%C3%A9</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-8</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-9</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-10</ref> Discourse analysis,<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-11</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-12</ref> Language contact,<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-13</ref> Lexicology,<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_note-28</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_note-14</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-15</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-16</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-17</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-19</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-18</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-20</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-21</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-22</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-23</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-24</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-25</ref>  Morphology, Phonology,  Sociolinguistics, Syntax, Tone orthography, Tonology, la verb system. == Publications == Pɔsega puan gɔnseto ti ba yuum dige nɛŋa dike dɛɛlɛ pɛɛlumɛ ti ba mina de la Kabiye 1930s yuuma la puan. Gee gɔnseto n pugum kɔ'ɔm bɔna yuum de la bii yuum paɛ 200 ti ba dike dɛɛlɛ pɛɛlumɛ Kabiye tɔgum puan, gee dagi ba za'a waabe n kelum bɔna gɔnɔ puansin zina beere wa bii bɔna ŋwana maana ti ba dã'ara bii bɔna ti fu wan nyɛ da. Gee nɛresɛba n yuum tari ŋwana wa wa'ana la yuum iŋɛ ŋwana wa la Pouwili, 1999 yuuni la puan. Gɔnseto ti ba yuum dike pa'asɛ bini dɛɛlɛ pɛɛlumɛ la de la tɔgebigemu bayi gɔnɔ "two books of proverbs", folktales, poetry, medical booklets, agricultural booklets, translations of the Bible, political tracts, religious tracts, a short novel, primers, la other pedagogical materials. === Kabiye Wikipedia === Ba yuum tari Kabiye Wikipedia yuum wa'ana la June ŋmareŋa la puan 2014 puan doose Gnasse Atinèdi, la secretary ni de Académie Kabiye. Gee a nananewa de la (July 2017 yuuni la puan) a tari 1185 articles bɔna wide range of international subjects. == Phonology == === Kɔnya'asi (Consonants) === {| class="wikitable" |} {| class="wikitable" ! colspan="2" | !Labial !Alveolar !Retroflex !Palatal !Velar !Labial-velar !Glottal |- ! rowspan="2" |Stop/ Affricate !<small>voiceless</small> |p |t |ʈ |tʃ |k |k͡p | |- !<small>voiced</small> |b |d |(ɖ) |dʒ |ɡ |ɡ͡b | |- ! rowspan="2" |Fricative !<small>voiceless</small> |f |s | | | | |h |- !<small>voiced</small> |v |z | | | | | |- ! colspan="2" |Approximant | |l | |j | |w | |- ! colspan="2" |Nasal |m |n | |ɲ |ŋ | | |} Kɔnya'asi voole-duma banuu wa de la /b v dʒ ɡ ɡ͡b/ ba ta'am niira word-medially puan bii allophones puan. Gee retroflex sound /ʈ/ ta'am niɛ voiced allophones puan n de [ɖ], [ɽ], or [r] medial position puan. === Kɔdaasi (Vowels) === ==== Kɔdageresi (Short vowels) ==== {| class="wikitable" ! rowspan="3" | ! colspan="2" |Front ! colspan="2" |Back |- ! colspan="2" |Unrounded ! colspan="2" |Rounded |- ! align="center" |−ATR ! align="center" |+ATR ! align="center" |−ATR ! align="center" |+ATR |- ! align="center" |Close | align="center" |ɪ | align="center" |i | align="center" |ʊ | align="center" |u |- ! align="center" |Mid | align="center" |ɛ | align="center" |e | align="center" |ɔ | align="center" |o |- ! align="center" |Open | align="center" |a | | | |} ==== Kɔdawɔgero (Long vowels) ==== {| class="wikitable" ! rowspan="3" | ! colspan="2" |Front ! colspan="4" |Back |- ! colspan="2" |Unrounded ! colspan="2" |Rounded ! colspan="2" |Unrounded |- ! align="center" |−ATR ! align="center" |+ATR ! align="center" |−ATR ! align="center" |+ATR ! align="center" |−ATR ! align="center" |+ATR |- ! align="center" |Close | align="center" |ɪː | align="center" |iː | align="center" |ʊː | align="center" |uː | align="center" |ɯ̙ː | align="center" |ɯ̘ː |- ! align="center" |Mid | align="center" |ɛː | align="center" |eː | align="center" |ɔː | align="center" |oː | align="center" |ʌː | align="center" |ɤː |- ! align="center" |Open | align="center" |aː | | | | align="center" |ɑː | |} The long back unrounded vowels only occur at morpheme boundaries. === Tones === Kabiye is a tonal language, meaning that pitch differences are used to distinguish one word from another. These contrasts may be lexical (e.g. ''ɖálʊ́'' "elder brother" ~ ''ɖálʊ̀'' "intestinal worm") or grammatical (e.g. ''ɛɛkɔŋ́'' "he isn't coming" ~ ''ɛɛ́kɔŋ'' "(when) he comes" ~ ''ɛ́ɛkɔ́ŋ'' "if he doesn't come). There are two tones, high (H) and low (L). Six tone contours are possible on mono- and disyllabic nouns (H, L, HL, LH, HLH, LHL) and three on the imperative form of the verb (H, L, HL). Kabiye also has automatic downstep, where a H following a L is always pronounced on a lower pitch than the preceding H within the same phonological phrase. Numerous tonal processes occur once words are placed in context. The contour HLH always surfaces as HꜜHH ~ HHꜜH (depending on the consonant–vowel structure that it associates to). This is a postlexical process that occurs wherever the context permits, within words and across word boundaries. There is lexical L tone spreading in the verb phrase and the associative noun phrase. === Vowel harmony === Kabiye has vowel harmony, meaning that the quality of the vowel in an affix is determined by that of the root vowel. There are two kinds: # ATR vowel harmony, in which words contain either the −ATR vowels /ɪ ɛ ʊ ɔ/ (e.g. ''ɛ-ñɩmɩ́-yɛ'' "his key") or the +ATR vowels /i e u o/ (''e-kalími-yé'' "his chicken"). The vowel /a/ is unspecified for ATR and can occur in either set. # Lip rounding vowel harmony, in which some affixes contains either unrounded vowels /i ɪ e ɛ/ or rounded vowels /u ʊ o ɔ/. This process is much more limited, occurring in some TAM suffixes (e.g. ''è-kpéz-íɣ́'' "he coughs" / ''è-ɖóz-ùù'' "he dreams") and some adjectival prefixes (e.g. ''kɩ́-kpɛ̀d-ʊ̀ʊ́'' "black", ''kʊ́-hʊ̀lʊ̀m-ʊ́ʊ̀'' "white"). Again, the vowel /a/ is unspecified for ATR and can occur in either set. A limited number of prefixes undergo both vowel harmony processes, e.g. the first person plural subject pronoun: ''pà-kpàzá-à'' "they coughed", ''pɛ̀-wɛ̀ɛ́tà-à'' "they whispered", ''pè-wèlìsàá'' "they listened", ''pɔ̀-cɔ́nà-à'' "they looked", ''pò-ɖòzà-á'' "they dreamt". == Orthography == Ba yuum pɔsɛ gulesɛ Kabiye yia gulesegɔ la 1930s yuuma la puan, gee la nyaa yuum wa'ana bɔna la 1980s yuuma pɔsega la puan n boi ''Comité de Langue Nationale Kabiyè'' (gee nananewa wa nyaa dɛna ''Académie Kabiyè''), la de la organ bɔ'ɔra Togolese Ministry of Education, standardized the orthography. Ba gulesɛ Kabiye iŋɛ la modified Roman script based doose la character inventory puan na n boi "African reference alphabet puan". Yelebɛa gulesegɔ ayima mɛ de la "An alternative orthography", yuum gulesɛ mɛ gee tole nɛŋa doose R.P. Adjola Raphaël, ti Catholics duma zo'e zo'e tara tuna; a de la kɔa ayima gee ti vuure la bɔna yima yima. Daka duma n gai tilum wa wan pa'alɛ grapheme-phoneme correspondences, Standard orthography puan. === Kɔnya'asi (Consonants) === {| class="wikitable" ! colspan="2" | !Labial !Alveolar !Retroflex !Palatal !Velar !Labial-velar !Glottal |- ! rowspan="2" |Stop !<small>voiceless</small> |''P p'' |''T t'' | |''C c'' |''K k'' |''KP kp'' | |- !<small>voiced</small> |''B b'' |''D d'' | |''J j'' |''G g'' |''GB gb'' | |- ! rowspan="2" |Fricative !<small>voiceless</small> |''F f'' |''S s'' | | | | |''H h'' |- !<small>voiced</small> |''V v'' |''Z z'' | | | | | |- ! colspan="2" |Approximant | |''L l'' | |''Y y'' | |''W w'' | |- ! colspan="2" |Flap | |''R r'' |''Ɖ ɖ'' | | | | |- ! colspan="2" |Nasal |''M m'' |''N n'' | |''Ñ ñ'' |''Ŋ ŋ'' | | |} Gulesegɔ sɔa (Orthography) wa tari la ninmu'urɛ yɛla yesera yelebɛa wa puansin, sɛla n sɔi la voole-duma banuu 5 la tari la (obstruent graphemes) ''b'', ''g'', ''gb'', ''v'', ''j'' de la (superfluous) ze'ele from phonemic bisega puan. Grapheme ⟨r⟩ wa de la sɛla ze'ele tuna bɔ'ɔra "loanwords". === Kɔdaasi (Vowels) === ==== Kɔdageresi (Short vowels) ==== {| class="wikitable" ! ! colspan="2" |Front ! colspan="2" |Back |- | ! colspan="2" |Unrounded ! colspan="2" |Rounded |- | ! align="center" |−ATR ! align="center" |+ATR ! align="center" |−ATR ! align="center" |+ATR |- ! align="center" |Close | align="center" |''Ɩ ɩ'' | align="center" |''I i'' | align="center" |''Ʊ ʊ'' | align="center" |''U u'' |- ! align="center" |Mid | align="center" |''Ɛ ɛ'' | align="center" |''E e'' | align="center" |''Ɔ ɔ'' | align="center" |''O o'' |- ! align="center" |Open | align="center" |''A a'' | | | |} ==== Kɔdawogero (Long vowels) ==== {| class="wikitable" ! ! colspan="2" |Front ! colspan="4" |Back |- | ! colspan="2" |Unrounded ! colspan="2" |Rounded ! colspan="2" |Unrounded |- | ! align="center" |-ATR ! align="center" |+ATR ! align="center" |-ATR ! align="center" |+ATR ! align="center" |-ATR ! align="center" |+ATR |- ! align="center" |Close | align="center" |''ƖƖ ɩɩ'' | align="center" |''II ii'' | align="center" |''ƱƱ ʊʊ'' | align="center" |''UU uu'' | align="center" |''ƖƔ ɩɣ'' | align="center" |''IƔ iɣ'' |- ! align="center" |Mid | align="center" |''ƐƐ ɛɛ'' | align="center" |''EE ee'' | align="center" |''ƆƆ ɔɔ'' | align="center" |''OO oo'' | align="center" |''ƐƔ ɛɣ'' | align="center" |''EƔ eɣ'' |- ! align="center" |Open | align="center" |''AA aa'' | | | | align="center" |''AƔ aɣ'' | |} === Sample text === <blockquote>''Man-kabɩyɛ kʊnʊŋ, ŋɖewa pɩfɛyɩ naʊ. Yee pɔyɔɔdʊʊ-ŋ nɛ ɛyʊ welesi yɔ, pɩwɛ-ɩ ɛzɩ wondu peteɣ. Ɛlɛ, yee ɛyʊ ɛwɛɛ nɛ ɛɛmaɣzɩɣ ñɔ-yɔɔ camɩyɛ yɔ, ɛɛnaɣ ñe-ɖeu. Nɔɔyʊ ewelesiɣ pɩŋŋ nɛ ɛnɩɩ pɔyɔɔdʊʊ-ŋ yɔ, pɩlakɩ-ɩ ɛzɩ ɛtazɩ nɛ ɛna ñɛ-wɛtʊ yɔ, pɩɩsaŋɩ-ɩ se eyele. Ŋwɛ yuŋ weyi nɛ ɛyʊ ɛɛtɛŋ ñɔ-tɔm yɔ, pɩtɩna nɛ ɛyʊ ɛɖɔkɩ-ŋ pɩfɛyɩ yebu; Ñɛ-wɛtʊ lɩnɩ le nɛ paasɩŋ ñɔ-tɔm ? Tɔm kɔpɔzaɣ ŋga ɖicosuu-kɛ tobi. Ñɛ-wɛtʊ nɛ tɩ-tɩ solo, mbʊ pʊyɔɔ yɔ ɖooo ŋŋwɛɛ, natʊyʊ taasoki ña-taa se tɩpɩsɩ-ŋ nɔɔyʊjaʊ. Kabɩyɛ kʊnʊŋ, ña-pɩɣa canɩɣna-ŋ nɛ kewiliɣ-ŋ, nɛ kasaŋ-ŋ ño-yuŋ, ñe-ɖeu nɛ ñe-leleŋ yɔɔ.''</blockquote><blockquote>mankabɪjɛ kʊnʊŋ, ŋɖewa pɪfɛjɪ naʊ. jeː pɔjɔːdʊːŋ nɛ ɛjʊ welesi jɔ, pɪwɛɪ ɛzɪ wondu petɤː. ɛlɛ, jeː ɛjʊ ɛwɛː nɛ ɛmɑːzɯ̙ː ɲɔjɔ tʃamɪjɛ jɔ, ɛːnɑː ɲeɖeu. nɔːjʊ ewelesɯ̘ː pɪŋː nɛ ɛnɪː pɔjɔːdʊːŋ jɔ, pɪlakɪː ɛzɪ ɛtazɪ nɛ ɛna ɲɛwɛtʊ jɔ, pɪːsaŋɪː se ejele. ŋwɛ juŋ weji nɛ ɛjʊ ɛːtɛŋ ɲɔtɔm jɔ, pɪtɪna nɛ ɛjʊ ɛɖɔkɪŋ pɪfɛjɪ jebu; ɲɛwɛtʊ lɪnɪ le nɛ paːsɪŋ ɲɔtɔm? tɔm kɔpɔzɑː ŋga ɖitʃosuːkɛ tobi. ɲɛwɛtʊ nɛ tɪtɪ solo, mbʊ pʊjɔː jɔ ɖo.oː ŋːwɛː, natʊjʊ taːsoki ɲataː se tɪpɪsɪŋ nɔːjʊdʒaʊ. kabɪjɛ kʊnʊŋ, ɲapɯ̙ːa tʃanɯ̙ːnaŋ nɛ kɛwilɯ̘ːŋ, nɛ kasaŋː ɲojuŋ, ɲeɖeu nɛ ɲeleleŋ jɔː.</blockquote> == Viisegɔ Lɔgerɔ == 8gfwpm7t977n5n454zp5vtdk44cagsw 22842 22841 2026-03-31T23:15:11Z Ayimbila90 28 Added reference 22842 wikitext text/x-wiki '''Kabiye''' ([kàbɪ̀jɛ̀]; gee mɛ kelum dɛna ''Kabiyé'', ''Kabiyè'', ''Kabye'', ''Kabyé'', ''Kabyè'', ''Cabrai'' bii ''Cabrais'') de la Eastern Gurunsi Gur tɔgum duma ti ba tɔgera northern Togo tiŋa puan. 20th century yuuma la puan za'a, nɛreba zo'e zo'e n iŋɛ ta ki'ira centre la south of Togo ta pa'asɛ Gaana so'olom la Benin so'olum duma za'a. Nɛresɛba n tɔgerɛ Kabiye tɔgum 23% n de Togolese nɛreba la 1999 yuuma la puan.<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-2</ref> == Status == Kabiye de la national languages duma bayi la puan ayima n boi Togo (naaɛ la Ewe tɔgum). Togolese duma tɔgum puan, ''national language'' ''n de nananewa yetɔgum ti ba tara tɔgera'' national media puan, la ba formal education sector puan, ti la dɛna ba optional exam subject bɔna grades 9 la 10 puan.<ref>{{Cite web |url=https://www.academia.edu/8468819 |title=Archive copy |access-date=2026-03-23 |archive-date=2019-01-30 |archive-url=https://web.archive.org/web/20190130151034/https://s3.amazonaws.com/academia.edu.documents/34853519/Roberts_2011_Development_of_written_Kabiye_ACADEMIA.pdf?AWSAccessKeyId=AKIAIWOWYYGZ2Y53UL3A&Expires=1548864512&Signature=KED8vqIdfSa2w8wNDqsh0jq6YmY%3D&response-content-disposition=attachment%3B%20filename%3DRoberts_David_2011_._The_development_of.pdf |url-status=dead }}</ref> == Linguistic research == Gee missionary-linguist Jacques Delord yuum dike la ba grammar pa'alegɔ yɛla dɛɛlɛ pɛɛlumɛ Kabiye yetɔgum puan 1976 puan.<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-4</ref> Yelesi'a n yuum doose poore de la Kezié Lébikaza's grammar pa'alegɔ yɛla 1999 yuuni la puan,<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-5</ref> sɛba kelum ze'ele dɛna dãalum bɔ'ɔra Kabiye linguistics tuuma yɛla. Sɛla n kelum bɔna pa'asɛ Kabiye-French yelebɛa naaŋɔ bii yelebɛa pa'alegɔ gɔŋɔ "dictionary'.<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-6</ref> Yelezuto sɛba n kelum bɔna pa'asɛ ti tu bisera de la: Comparative linguistics,<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Universit%C3%A9_de_Lom%C3%A9</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-8</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-9</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-10</ref> Discourse analysis,<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-11</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-12</ref> Language contact,<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-13</ref> Lexicology,<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_note-28</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_note-14</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-15</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-16</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-17</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-19</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-18</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-20</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-21</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-22</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-23</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-24</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-25</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-26</ref>  Morphology, Phonology,  Sociolinguistics, Syntax, Tone orthography, Tonology, la verb system. == Publications == Pɔsega puan gɔnseto ti ba yuum dige nɛŋa dike dɛɛlɛ pɛɛlumɛ ti ba mina de la Kabiye 1930s yuuma la puan. Gee gɔnseto n pugum kɔ'ɔm bɔna yuum de la bii yuum paɛ 200 ti ba dike dɛɛlɛ pɛɛlumɛ Kabiye tɔgum puan, gee dagi ba za'a waabe n kelum bɔna gɔnɔ puansin zina beere wa bii bɔna ŋwana maana ti ba dã'ara bii bɔna ti fu wan nyɛ da. Gee nɛresɛba n yuum tari ŋwana wa wa'ana la yuum iŋɛ ŋwana wa la Pouwili, 1999 yuuni la puan. Gɔnseto ti ba yuum dike pa'asɛ bini dɛɛlɛ pɛɛlumɛ la de la tɔgebigemu bayi gɔnɔ "two books of proverbs", folktales, poetry, medical booklets, agricultural booklets, translations of the Bible, political tracts, religious tracts, a short novel, primers, la other pedagogical materials. === Kabiye Wikipedia === Ba yuum tari Kabiye Wikipedia yuum wa'ana la June ŋmareŋa la puan 2014 puan doose Gnasse Atinèdi, la secretary ni de Académie Kabiye. Gee a nananewa de la (July 2017 yuuni la puan) a tari 1185 articles bɔna wide range of international subjects. == Phonology == === Kɔnya'asi (Consonants) === {| class="wikitable" |} {| class="wikitable" ! colspan="2" | !Labial !Alveolar !Retroflex !Palatal !Velar !Labial-velar !Glottal |- ! rowspan="2" |Stop/ Affricate !<small>voiceless</small> |p |t |ʈ |tʃ |k |k͡p | |- !<small>voiced</small> |b |d |(ɖ) |dʒ |ɡ |ɡ͡b | |- ! rowspan="2" |Fricative !<small>voiceless</small> |f |s | | | | |h |- !<small>voiced</small> |v |z | | | | | |- ! colspan="2" |Approximant | |l | |j | |w | |- ! colspan="2" |Nasal |m |n | |ɲ |ŋ | | |} Kɔnya'asi voole-duma banuu wa de la /b v dʒ ɡ ɡ͡b/ ba ta'am niira word-medially puan bii allophones puan. Gee retroflex sound /ʈ/ ta'am niɛ voiced allophones puan n de [ɖ], [ɽ], or [r] medial position puan. === Kɔdaasi (Vowels) === ==== Kɔdageresi (Short vowels) ==== {| class="wikitable" ! rowspan="3" | ! colspan="2" |Front ! colspan="2" |Back |- ! colspan="2" |Unrounded ! colspan="2" |Rounded |- ! align="center" |−ATR ! align="center" |+ATR ! align="center" |−ATR ! align="center" |+ATR |- ! align="center" |Close | align="center" |ɪ | align="center" |i | align="center" |ʊ | align="center" |u |- ! align="center" |Mid | align="center" |ɛ | align="center" |e | align="center" |ɔ | align="center" |o |- ! align="center" |Open | align="center" |a | | | |} ==== Kɔdawɔgero (Long vowels) ==== {| class="wikitable" ! rowspan="3" | ! colspan="2" |Front ! colspan="4" |Back |- ! colspan="2" |Unrounded ! colspan="2" |Rounded ! colspan="2" |Unrounded |- ! align="center" |−ATR ! align="center" |+ATR ! align="center" |−ATR ! align="center" |+ATR ! align="center" |−ATR ! align="center" |+ATR |- ! align="center" |Close | align="center" |ɪː | align="center" |iː | align="center" |ʊː | align="center" |uː | align="center" |ɯ̙ː | align="center" |ɯ̘ː |- ! align="center" |Mid | align="center" |ɛː | align="center" |eː | align="center" |ɔː | align="center" |oː | align="center" |ʌː | align="center" |ɤː |- ! align="center" |Open | align="center" |aː | | | | align="center" |ɑː | |} The long back unrounded vowels only occur at morpheme boundaries. === Tones === Kabiye is a tonal language, meaning that pitch differences are used to distinguish one word from another. These contrasts may be lexical (e.g. ''ɖálʊ́'' "elder brother" ~ ''ɖálʊ̀'' "intestinal worm") or grammatical (e.g. ''ɛɛkɔŋ́'' "he isn't coming" ~ ''ɛɛ́kɔŋ'' "(when) he comes" ~ ''ɛ́ɛkɔ́ŋ'' "if he doesn't come). There are two tones, high (H) and low (L). Six tone contours are possible on mono- and disyllabic nouns (H, L, HL, LH, HLH, LHL) and three on the imperative form of the verb (H, L, HL). Kabiye also has automatic downstep, where a H following a L is always pronounced on a lower pitch than the preceding H within the same phonological phrase. Numerous tonal processes occur once words are placed in context. The contour HLH always surfaces as HꜜHH ~ HHꜜH (depending on the consonant–vowel structure that it associates to). This is a postlexical process that occurs wherever the context permits, within words and across word boundaries. There is lexical L tone spreading in the verb phrase and the associative noun phrase. === Vowel harmony === Kabiye has vowel harmony, meaning that the quality of the vowel in an affix is determined by that of the root vowel. There are two kinds: # ATR vowel harmony, in which words contain either the −ATR vowels /ɪ ɛ ʊ ɔ/ (e.g. ''ɛ-ñɩmɩ́-yɛ'' "his key") or the +ATR vowels /i e u o/ (''e-kalími-yé'' "his chicken"). The vowel /a/ is unspecified for ATR and can occur in either set. # Lip rounding vowel harmony, in which some affixes contains either unrounded vowels /i ɪ e ɛ/ or rounded vowels /u ʊ o ɔ/. This process is much more limited, occurring in some TAM suffixes (e.g. ''è-kpéz-íɣ́'' "he coughs" / ''è-ɖóz-ùù'' "he dreams") and some adjectival prefixes (e.g. ''kɩ́-kpɛ̀d-ʊ̀ʊ́'' "black", ''kʊ́-hʊ̀lʊ̀m-ʊ́ʊ̀'' "white"). Again, the vowel /a/ is unspecified for ATR and can occur in either set. A limited number of prefixes undergo both vowel harmony processes, e.g. the first person plural subject pronoun: ''pà-kpàzá-à'' "they coughed", ''pɛ̀-wɛ̀ɛ́tà-à'' "they whispered", ''pè-wèlìsàá'' "they listened", ''pɔ̀-cɔ́nà-à'' "they looked", ''pò-ɖòzà-á'' "they dreamt". == Orthography == Ba yuum pɔsɛ gulesɛ Kabiye yia gulesegɔ la 1930s yuuma la puan, gee la nyaa yuum wa'ana bɔna la 1980s yuuma pɔsega la puan n boi ''Comité de Langue Nationale Kabiyè'' (gee nananewa wa nyaa dɛna ''Académie Kabiyè''), la de la organ bɔ'ɔra Togolese Ministry of Education, standardized the orthography. Ba gulesɛ Kabiye iŋɛ la modified Roman script based doose la character inventory puan na n boi "African reference alphabet puan". Yelebɛa gulesegɔ ayima mɛ de la "An alternative orthography", yuum gulesɛ mɛ gee tole nɛŋa doose R.P. Adjola Raphaël, ti Catholics duma zo'e zo'e tara tuna; a de la kɔa ayima gee ti vuure la bɔna yima yima. Daka duma n gai tilum wa wan pa'alɛ grapheme-phoneme correspondences, Standard orthography puan. === Kɔnya'asi (Consonants) === {| class="wikitable" ! colspan="2" | !Labial !Alveolar !Retroflex !Palatal !Velar !Labial-velar !Glottal |- ! rowspan="2" |Stop !<small>voiceless</small> |''P p'' |''T t'' | |''C c'' |''K k'' |''KP kp'' | |- !<small>voiced</small> |''B b'' |''D d'' | |''J j'' |''G g'' |''GB gb'' | |- ! rowspan="2" |Fricative !<small>voiceless</small> |''F f'' |''S s'' | | | | |''H h'' |- !<small>voiced</small> |''V v'' |''Z z'' | | | | | |- ! colspan="2" |Approximant | |''L l'' | |''Y y'' | |''W w'' | |- ! colspan="2" |Flap | |''R r'' |''Ɖ ɖ'' | | | | |- ! colspan="2" |Nasal |''M m'' |''N n'' | |''Ñ ñ'' |''Ŋ ŋ'' | | |} Gulesegɔ sɔa (Orthography) wa tari la ninmu'urɛ yɛla yesera yelebɛa wa puansin, sɛla n sɔi la voole-duma banuu 5 la tari la (obstruent graphemes) ''b'', ''g'', ''gb'', ''v'', ''j'' de la (superfluous) ze'ele from phonemic bisega puan. Grapheme ⟨r⟩ wa de la sɛla ze'ele tuna bɔ'ɔra "loanwords". === Kɔdaasi (Vowels) === ==== Kɔdageresi (Short vowels) ==== {| class="wikitable" ! ! colspan="2" |Front ! colspan="2" |Back |- | ! colspan="2" |Unrounded ! colspan="2" |Rounded |- | ! align="center" |−ATR ! align="center" |+ATR ! align="center" |−ATR ! align="center" |+ATR |- ! align="center" |Close | align="center" |''Ɩ ɩ'' | align="center" |''I i'' | align="center" |''Ʊ ʊ'' | align="center" |''U u'' |- ! align="center" |Mid | align="center" |''Ɛ ɛ'' | align="center" |''E e'' | align="center" |''Ɔ ɔ'' | align="center" |''O o'' |- ! align="center" |Open | align="center" |''A a'' | | | |} ==== Kɔdawogero (Long vowels) ==== {| class="wikitable" ! ! colspan="2" |Front ! colspan="4" |Back |- | ! colspan="2" |Unrounded ! colspan="2" |Rounded ! colspan="2" |Unrounded |- | ! align="center" |-ATR ! align="center" |+ATR ! align="center" |-ATR ! align="center" |+ATR ! align="center" |-ATR ! align="center" |+ATR |- ! align="center" |Close | align="center" |''ƖƖ ɩɩ'' | align="center" |''II ii'' | align="center" |''ƱƱ ʊʊ'' | align="center" |''UU uu'' | align="center" |''ƖƔ ɩɣ'' | align="center" |''IƔ iɣ'' |- ! align="center" |Mid | align="center" |''ƐƐ ɛɛ'' | align="center" |''EE ee'' | align="center" |''ƆƆ ɔɔ'' | align="center" |''OO oo'' | align="center" |''ƐƔ ɛɣ'' | align="center" |''EƔ eɣ'' |- ! align="center" |Open | align="center" |''AA aa'' | | | | align="center" |''AƔ aɣ'' | |} === Sample text === <blockquote>''Man-kabɩyɛ kʊnʊŋ, ŋɖewa pɩfɛyɩ naʊ. Yee pɔyɔɔdʊʊ-ŋ nɛ ɛyʊ welesi yɔ, pɩwɛ-ɩ ɛzɩ wondu peteɣ. Ɛlɛ, yee ɛyʊ ɛwɛɛ nɛ ɛɛmaɣzɩɣ ñɔ-yɔɔ camɩyɛ yɔ, ɛɛnaɣ ñe-ɖeu. Nɔɔyʊ ewelesiɣ pɩŋŋ nɛ ɛnɩɩ pɔyɔɔdʊʊ-ŋ yɔ, pɩlakɩ-ɩ ɛzɩ ɛtazɩ nɛ ɛna ñɛ-wɛtʊ yɔ, pɩɩsaŋɩ-ɩ se eyele. Ŋwɛ yuŋ weyi nɛ ɛyʊ ɛɛtɛŋ ñɔ-tɔm yɔ, pɩtɩna nɛ ɛyʊ ɛɖɔkɩ-ŋ pɩfɛyɩ yebu; Ñɛ-wɛtʊ lɩnɩ le nɛ paasɩŋ ñɔ-tɔm ? Tɔm kɔpɔzaɣ ŋga ɖicosuu-kɛ tobi. Ñɛ-wɛtʊ nɛ tɩ-tɩ solo, mbʊ pʊyɔɔ yɔ ɖooo ŋŋwɛɛ, natʊyʊ taasoki ña-taa se tɩpɩsɩ-ŋ nɔɔyʊjaʊ. Kabɩyɛ kʊnʊŋ, ña-pɩɣa canɩɣna-ŋ nɛ kewiliɣ-ŋ, nɛ kasaŋ-ŋ ño-yuŋ, ñe-ɖeu nɛ ñe-leleŋ yɔɔ.''</blockquote><blockquote>mankabɪjɛ kʊnʊŋ, ŋɖewa pɪfɛjɪ naʊ. jeː pɔjɔːdʊːŋ nɛ ɛjʊ welesi jɔ, pɪwɛɪ ɛzɪ wondu petɤː. ɛlɛ, jeː ɛjʊ ɛwɛː nɛ ɛmɑːzɯ̙ː ɲɔjɔ tʃamɪjɛ jɔ, ɛːnɑː ɲeɖeu. nɔːjʊ ewelesɯ̘ː pɪŋː nɛ ɛnɪː pɔjɔːdʊːŋ jɔ, pɪlakɪː ɛzɪ ɛtazɪ nɛ ɛna ɲɛwɛtʊ jɔ, pɪːsaŋɪː se ejele. ŋwɛ juŋ weji nɛ ɛjʊ ɛːtɛŋ ɲɔtɔm jɔ, pɪtɪna nɛ ɛjʊ ɛɖɔkɪŋ pɪfɛjɪ jebu; ɲɛwɛtʊ lɪnɪ le nɛ paːsɪŋ ɲɔtɔm? tɔm kɔpɔzɑː ŋga ɖitʃosuːkɛ tobi. ɲɛwɛtʊ nɛ tɪtɪ solo, mbʊ pʊjɔː jɔ ɖo.oː ŋːwɛː, natʊjʊ taːsoki ɲataː se tɪpɪsɪŋ nɔːjʊdʒaʊ. kabɪjɛ kʊnʊŋ, ɲapɯ̙ːa tʃanɯ̙ːnaŋ nɛ kɛwilɯ̘ːŋ, nɛ kasaŋː ɲojuŋ, ɲeɖeu nɛ ɲeleleŋ jɔː.</blockquote> == Viisegɔ Lɔgerɔ == 0o0u2dm8xitbp566i06nly8rohn6l6s 22843 22842 2026-03-31T23:16:57Z Ayimbila90 28 Added reference 22843 wikitext text/x-wiki '''Kabiye''' ([kàbɪ̀jɛ̀]; gee mɛ kelum dɛna ''Kabiyé'', ''Kabiyè'', ''Kabye'', ''Kabyé'', ''Kabyè'', ''Cabrai'' bii ''Cabrais'') de la Eastern Gurunsi Gur tɔgum duma ti ba tɔgera northern Togo tiŋa puan. 20th century yuuma la puan za'a, nɛreba zo'e zo'e n iŋɛ ta ki'ira centre la south of Togo ta pa'asɛ Gaana so'olom la Benin so'olum duma za'a. Nɛresɛba n tɔgerɛ Kabiye tɔgum 23% n de Togolese nɛreba la 1999 yuuma la puan.<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-2</ref> == Status == Kabiye de la national languages duma bayi la puan ayima n boi Togo (naaɛ la Ewe tɔgum). Togolese duma tɔgum puan, ''national language'' ''n de nananewa yetɔgum ti ba tara tɔgera'' national media puan, la ba formal education sector puan, ti la dɛna ba optional exam subject bɔna grades 9 la 10 puan.<ref>{{Cite web |url=https://www.academia.edu/8468819 |title=Archive copy |access-date=2026-03-23 |archive-date=2019-01-30 |archive-url=https://web.archive.org/web/20190130151034/https://s3.amazonaws.com/academia.edu.documents/34853519/Roberts_2011_Development_of_written_Kabiye_ACADEMIA.pdf?AWSAccessKeyId=AKIAIWOWYYGZ2Y53UL3A&Expires=1548864512&Signature=KED8vqIdfSa2w8wNDqsh0jq6YmY%3D&response-content-disposition=attachment%3B%20filename%3DRoberts_David_2011_._The_development_of.pdf |url-status=dead }}</ref> == Linguistic research == Gee missionary-linguist Jacques Delord yuum dike la ba grammar pa'alegɔ yɛla dɛɛlɛ pɛɛlumɛ Kabiye yetɔgum puan 1976 puan.<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-4</ref> Yelesi'a n yuum doose poore de la Kezié Lébikaza's grammar pa'alegɔ yɛla 1999 yuuni la puan,<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-5</ref> sɛba kelum ze'ele dɛna dãalum bɔ'ɔra Kabiye linguistics tuuma yɛla. Sɛla n kelum bɔna pa'asɛ Kabiye-French yelebɛa naaŋɔ bii yelebɛa pa'alegɔ gɔŋɔ "dictionary'.<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-6</ref> Yelezuto sɛba n kelum bɔna pa'asɛ ti tu bisera de la: Comparative linguistics,<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Universit%C3%A9_de_Lom%C3%A9</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-8</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-9</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-10</ref> Discourse analysis,<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-11</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-12</ref> Language contact,<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-13</ref> Lexicology,<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_note-28</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_note-14</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-15</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-16</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-17</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-19</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-18</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-20</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-21</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-22</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-23</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-24</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-25</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-26</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-27</ref>  Morphology, Phonology,  Sociolinguistics, Syntax, Tone orthography, Tonology, la verb system. == Publications == Pɔsega puan gɔnseto ti ba yuum dige nɛŋa dike dɛɛlɛ pɛɛlumɛ ti ba mina de la Kabiye 1930s yuuma la puan. Gee gɔnseto n pugum kɔ'ɔm bɔna yuum de la bii yuum paɛ 200 ti ba dike dɛɛlɛ pɛɛlumɛ Kabiye tɔgum puan, gee dagi ba za'a waabe n kelum bɔna gɔnɔ puansin zina beere wa bii bɔna ŋwana maana ti ba dã'ara bii bɔna ti fu wan nyɛ da. Gee nɛresɛba n yuum tari ŋwana wa wa'ana la yuum iŋɛ ŋwana wa la Pouwili, 1999 yuuni la puan. Gɔnseto ti ba yuum dike pa'asɛ bini dɛɛlɛ pɛɛlumɛ la de la tɔgebigemu bayi gɔnɔ "two books of proverbs", folktales, poetry, medical booklets, agricultural booklets, translations of the Bible, political tracts, religious tracts, a short novel, primers, la other pedagogical materials. === Kabiye Wikipedia === Ba yuum tari Kabiye Wikipedia yuum wa'ana la June ŋmareŋa la puan 2014 puan doose Gnasse Atinèdi, la secretary ni de Académie Kabiye. Gee a nananewa de la (July 2017 yuuni la puan) a tari 1185 articles bɔna wide range of international subjects. == Phonology == === Kɔnya'asi (Consonants) === {| class="wikitable" |} {| class="wikitable" ! colspan="2" | !Labial !Alveolar !Retroflex !Palatal !Velar !Labial-velar !Glottal |- ! rowspan="2" |Stop/ Affricate !<small>voiceless</small> |p |t |ʈ |tʃ |k |k͡p | |- !<small>voiced</small> |b |d |(ɖ) |dʒ |ɡ |ɡ͡b | |- ! rowspan="2" |Fricative !<small>voiceless</small> |f |s | | | | |h |- !<small>voiced</small> |v |z | | | | | |- ! colspan="2" |Approximant | |l | |j | |w | |- ! colspan="2" |Nasal |m |n | |ɲ |ŋ | | |} Kɔnya'asi voole-duma banuu wa de la /b v dʒ ɡ ɡ͡b/ ba ta'am niira word-medially puan bii allophones puan. Gee retroflex sound /ʈ/ ta'am niɛ voiced allophones puan n de [ɖ], [ɽ], or [r] medial position puan. === Kɔdaasi (Vowels) === ==== Kɔdageresi (Short vowels) ==== {| class="wikitable" ! rowspan="3" | ! colspan="2" |Front ! colspan="2" |Back |- ! colspan="2" |Unrounded ! colspan="2" |Rounded |- ! align="center" |−ATR ! align="center" |+ATR ! align="center" |−ATR ! align="center" |+ATR |- ! align="center" |Close | align="center" |ɪ | align="center" |i | align="center" |ʊ | align="center" |u |- ! align="center" |Mid | align="center" |ɛ | align="center" |e | align="center" |ɔ | align="center" |o |- ! align="center" |Open | align="center" |a | | | |} ==== Kɔdawɔgero (Long vowels) ==== {| class="wikitable" ! rowspan="3" | ! colspan="2" |Front ! colspan="4" |Back |- ! colspan="2" |Unrounded ! colspan="2" |Rounded ! colspan="2" |Unrounded |- ! align="center" |−ATR ! align="center" |+ATR ! align="center" |−ATR ! align="center" |+ATR ! align="center" |−ATR ! align="center" |+ATR |- ! align="center" |Close | align="center" |ɪː | align="center" |iː | align="center" |ʊː | align="center" |uː | align="center" |ɯ̙ː | align="center" |ɯ̘ː |- ! align="center" |Mid | align="center" |ɛː | align="center" |eː | align="center" |ɔː | align="center" |oː | align="center" |ʌː | align="center" |ɤː |- ! align="center" |Open | align="center" |aː | | | | align="center" |ɑː | |} The long back unrounded vowels only occur at morpheme boundaries. === Tones === Kabiye is a tonal language, meaning that pitch differences are used to distinguish one word from another. These contrasts may be lexical (e.g. ''ɖálʊ́'' "elder brother" ~ ''ɖálʊ̀'' "intestinal worm") or grammatical (e.g. ''ɛɛkɔŋ́'' "he isn't coming" ~ ''ɛɛ́kɔŋ'' "(when) he comes" ~ ''ɛ́ɛkɔ́ŋ'' "if he doesn't come). There are two tones, high (H) and low (L). Six tone contours are possible on mono- and disyllabic nouns (H, L, HL, LH, HLH, LHL) and three on the imperative form of the verb (H, L, HL). Kabiye also has automatic downstep, where a H following a L is always pronounced on a lower pitch than the preceding H within the same phonological phrase. Numerous tonal processes occur once words are placed in context. The contour HLH always surfaces as HꜜHH ~ HHꜜH (depending on the consonant–vowel structure that it associates to). This is a postlexical process that occurs wherever the context permits, within words and across word boundaries. There is lexical L tone spreading in the verb phrase and the associative noun phrase. === Vowel harmony === Kabiye has vowel harmony, meaning that the quality of the vowel in an affix is determined by that of the root vowel. There are two kinds: # ATR vowel harmony, in which words contain either the −ATR vowels /ɪ ɛ ʊ ɔ/ (e.g. ''ɛ-ñɩmɩ́-yɛ'' "his key") or the +ATR vowels /i e u o/ (''e-kalími-yé'' "his chicken"). The vowel /a/ is unspecified for ATR and can occur in either set. # Lip rounding vowel harmony, in which some affixes contains either unrounded vowels /i ɪ e ɛ/ or rounded vowels /u ʊ o ɔ/. This process is much more limited, occurring in some TAM suffixes (e.g. ''è-kpéz-íɣ́'' "he coughs" / ''è-ɖóz-ùù'' "he dreams") and some adjectival prefixes (e.g. ''kɩ́-kpɛ̀d-ʊ̀ʊ́'' "black", ''kʊ́-hʊ̀lʊ̀m-ʊ́ʊ̀'' "white"). Again, the vowel /a/ is unspecified for ATR and can occur in either set. A limited number of prefixes undergo both vowel harmony processes, e.g. the first person plural subject pronoun: ''pà-kpàzá-à'' "they coughed", ''pɛ̀-wɛ̀ɛ́tà-à'' "they whispered", ''pè-wèlìsàá'' "they listened", ''pɔ̀-cɔ́nà-à'' "they looked", ''pò-ɖòzà-á'' "they dreamt". == Orthography == Ba yuum pɔsɛ gulesɛ Kabiye yia gulesegɔ la 1930s yuuma la puan, gee la nyaa yuum wa'ana bɔna la 1980s yuuma pɔsega la puan n boi ''Comité de Langue Nationale Kabiyè'' (gee nananewa wa nyaa dɛna ''Académie Kabiyè''), la de la organ bɔ'ɔra Togolese Ministry of Education, standardized the orthography. Ba gulesɛ Kabiye iŋɛ la modified Roman script based doose la character inventory puan na n boi "African reference alphabet puan". Yelebɛa gulesegɔ ayima mɛ de la "An alternative orthography", yuum gulesɛ mɛ gee tole nɛŋa doose R.P. Adjola Raphaël, ti Catholics duma zo'e zo'e tara tuna; a de la kɔa ayima gee ti vuure la bɔna yima yima. Daka duma n gai tilum wa wan pa'alɛ grapheme-phoneme correspondences, Standard orthography puan. === Kɔnya'asi (Consonants) === {| class="wikitable" ! colspan="2" | !Labial !Alveolar !Retroflex !Palatal !Velar !Labial-velar !Glottal |- ! rowspan="2" |Stop !<small>voiceless</small> |''P p'' |''T t'' | |''C c'' |''K k'' |''KP kp'' | |- !<small>voiced</small> |''B b'' |''D d'' | |''J j'' |''G g'' |''GB gb'' | |- ! rowspan="2" |Fricative !<small>voiceless</small> |''F f'' |''S s'' | | | | |''H h'' |- !<small>voiced</small> |''V v'' |''Z z'' | | | | | |- ! colspan="2" |Approximant | |''L l'' | |''Y y'' | |''W w'' | |- ! colspan="2" |Flap | |''R r'' |''Ɖ ɖ'' | | | | |- ! colspan="2" |Nasal |''M m'' |''N n'' | |''Ñ ñ'' |''Ŋ ŋ'' | | |} Gulesegɔ sɔa (Orthography) wa tari la ninmu'urɛ yɛla yesera yelebɛa wa puansin, sɛla n sɔi la voole-duma banuu 5 la tari la (obstruent graphemes) ''b'', ''g'', ''gb'', ''v'', ''j'' de la (superfluous) ze'ele from phonemic bisega puan. Grapheme ⟨r⟩ wa de la sɛla ze'ele tuna bɔ'ɔra "loanwords". === Kɔdaasi (Vowels) === ==== Kɔdageresi (Short vowels) ==== {| class="wikitable" ! ! colspan="2" |Front ! colspan="2" |Back |- | ! colspan="2" |Unrounded ! colspan="2" |Rounded |- | ! align="center" |−ATR ! align="center" |+ATR ! align="center" |−ATR ! align="center" |+ATR |- ! align="center" |Close | align="center" |''Ɩ ɩ'' | align="center" |''I i'' | align="center" |''Ʊ ʊ'' | align="center" |''U u'' |- ! align="center" |Mid | align="center" |''Ɛ ɛ'' | align="center" |''E e'' | align="center" |''Ɔ ɔ'' | align="center" |''O o'' |- ! align="center" |Open | align="center" |''A a'' | | | |} ==== Kɔdawogero (Long vowels) ==== {| class="wikitable" ! ! colspan="2" |Front ! colspan="4" |Back |- | ! colspan="2" |Unrounded ! colspan="2" |Rounded ! colspan="2" |Unrounded |- | ! align="center" |-ATR ! align="center" |+ATR ! align="center" |-ATR ! align="center" |+ATR ! align="center" |-ATR ! align="center" |+ATR |- ! align="center" |Close | align="center" |''ƖƖ ɩɩ'' | align="center" |''II ii'' | align="center" |''ƱƱ ʊʊ'' | align="center" |''UU uu'' | align="center" |''ƖƔ ɩɣ'' | align="center" |''IƔ iɣ'' |- ! align="center" |Mid | align="center" |''ƐƐ ɛɛ'' | align="center" |''EE ee'' | align="center" |''ƆƆ ɔɔ'' | align="center" |''OO oo'' | align="center" |''ƐƔ ɛɣ'' | align="center" |''EƔ eɣ'' |- ! align="center" |Open | align="center" |''AA aa'' | | | | align="center" |''AƔ aɣ'' | |} === Sample text === <blockquote>''Man-kabɩyɛ kʊnʊŋ, ŋɖewa pɩfɛyɩ naʊ. Yee pɔyɔɔdʊʊ-ŋ nɛ ɛyʊ welesi yɔ, pɩwɛ-ɩ ɛzɩ wondu peteɣ. Ɛlɛ, yee ɛyʊ ɛwɛɛ nɛ ɛɛmaɣzɩɣ ñɔ-yɔɔ camɩyɛ yɔ, ɛɛnaɣ ñe-ɖeu. Nɔɔyʊ ewelesiɣ pɩŋŋ nɛ ɛnɩɩ pɔyɔɔdʊʊ-ŋ yɔ, pɩlakɩ-ɩ ɛzɩ ɛtazɩ nɛ ɛna ñɛ-wɛtʊ yɔ, pɩɩsaŋɩ-ɩ se eyele. Ŋwɛ yuŋ weyi nɛ ɛyʊ ɛɛtɛŋ ñɔ-tɔm yɔ, pɩtɩna nɛ ɛyʊ ɛɖɔkɩ-ŋ pɩfɛyɩ yebu; Ñɛ-wɛtʊ lɩnɩ le nɛ paasɩŋ ñɔ-tɔm ? Tɔm kɔpɔzaɣ ŋga ɖicosuu-kɛ tobi. Ñɛ-wɛtʊ nɛ tɩ-tɩ solo, mbʊ pʊyɔɔ yɔ ɖooo ŋŋwɛɛ, natʊyʊ taasoki ña-taa se tɩpɩsɩ-ŋ nɔɔyʊjaʊ. Kabɩyɛ kʊnʊŋ, ña-pɩɣa canɩɣna-ŋ nɛ kewiliɣ-ŋ, nɛ kasaŋ-ŋ ño-yuŋ, ñe-ɖeu nɛ ñe-leleŋ yɔɔ.''</blockquote><blockquote>mankabɪjɛ kʊnʊŋ, ŋɖewa pɪfɛjɪ naʊ. jeː pɔjɔːdʊːŋ nɛ ɛjʊ welesi jɔ, pɪwɛɪ ɛzɪ wondu petɤː. ɛlɛ, jeː ɛjʊ ɛwɛː nɛ ɛmɑːzɯ̙ː ɲɔjɔ tʃamɪjɛ jɔ, ɛːnɑː ɲeɖeu. nɔːjʊ ewelesɯ̘ː pɪŋː nɛ ɛnɪː pɔjɔːdʊːŋ jɔ, pɪlakɪː ɛzɪ ɛtazɪ nɛ ɛna ɲɛwɛtʊ jɔ, pɪːsaŋɪː se ejele. ŋwɛ juŋ weji nɛ ɛjʊ ɛːtɛŋ ɲɔtɔm jɔ, pɪtɪna nɛ ɛjʊ ɛɖɔkɪŋ pɪfɛjɪ jebu; ɲɛwɛtʊ lɪnɪ le nɛ paːsɪŋ ɲɔtɔm? tɔm kɔpɔzɑː ŋga ɖitʃosuːkɛ tobi. ɲɛwɛtʊ nɛ tɪtɪ solo, mbʊ pʊjɔː jɔ ɖo.oː ŋːwɛː, natʊjʊ taːsoki ɲataː se tɪpɪsɪŋ nɔːjʊdʒaʊ. kabɪjɛ kʊnʊŋ, ɲapɯ̙ːa tʃanɯ̙ːnaŋ nɛ kɛwilɯ̘ːŋ, nɛ kasaŋː ɲojuŋ, ɲeɖeu nɛ ɲeleleŋ jɔː.</blockquote> == Viisegɔ Lɔgerɔ == ihl7v65jvlhfmbnwfmrk9ia2p02cl3p 22844 22843 2026-03-31T23:19:47Z Ayimbila90 28 Added reference 22844 wikitext text/x-wiki '''Kabiye''' ([kàbɪ̀jɛ̀]; gee mɛ kelum dɛna ''Kabiyé'', ''Kabiyè'', ''Kabye'', ''Kabyé'', ''Kabyè'', ''Cabrai'' bii ''Cabrais'') de la Eastern Gurunsi Gur tɔgum duma ti ba tɔgera northern Togo tiŋa puan. 20th century yuuma la puan za'a, nɛreba zo'e zo'e n iŋɛ ta ki'ira centre la south of Togo ta pa'asɛ Gaana so'olom la Benin so'olum duma za'a. Nɛresɛba n tɔgerɛ Kabiye tɔgum 23% n de Togolese nɛreba la 1999 yuuma la puan.<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-2</ref> == Status == Kabiye de la national languages duma bayi la puan ayima n boi Togo (naaɛ la Ewe tɔgum). Togolese duma tɔgum puan, ''national language'' ''n de nananewa yetɔgum ti ba tara tɔgera'' national media puan, la ba formal education sector puan, ti la dɛna ba optional exam subject bɔna grades 9 la 10 puan.<ref>{{Cite web |url=https://www.academia.edu/8468819 |title=Archive copy |access-date=2026-03-23 |archive-date=2019-01-30 |archive-url=https://web.archive.org/web/20190130151034/https://s3.amazonaws.com/academia.edu.documents/34853519/Roberts_2011_Development_of_written_Kabiye_ACADEMIA.pdf?AWSAccessKeyId=AKIAIWOWYYGZ2Y53UL3A&Expires=1548864512&Signature=KED8vqIdfSa2w8wNDqsh0jq6YmY%3D&response-content-disposition=attachment%3B%20filename%3DRoberts_David_2011_._The_development_of.pdf |url-status=dead }}</ref> == Linguistic research == Gee missionary-linguist Jacques Delord yuum dike la ba grammar pa'alegɔ yɛla dɛɛlɛ pɛɛlumɛ Kabiye yetɔgum puan 1976 puan.<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-4</ref> Yelesi'a n yuum doose poore de la Kezié Lébikaza's grammar pa'alegɔ yɛla 1999 yuuni la puan,<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-5</ref> sɛba kelum ze'ele dɛna dãalum bɔ'ɔra Kabiye linguistics tuuma yɛla. Sɛla n kelum bɔna pa'asɛ Kabiye-French yelebɛa naaŋɔ bii yelebɛa pa'alegɔ gɔŋɔ "dictionary'.<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-6</ref> Yelezuto sɛba n kelum bɔna pa'asɛ ti tu bisera de la: Comparative linguistics,<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Universit%C3%A9_de_Lom%C3%A9</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-8</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-9</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-10</ref> Discourse analysis,<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-11</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-12</ref> Language contact,<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-13</ref> Lexicology,<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_note-28</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_note-14</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-15</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-16</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-17</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-19</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-18</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-20</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-21</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-22</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-23</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-24</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-25</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-26</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-27</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Kabiye_language#cite_ref-28</ref>  Morphology, Phonology,  Sociolinguistics, Syntax, Tone orthography, Tonology, la verb system. == Publications == Pɔsega puan gɔnseto ti ba yuum dige nɛŋa dike dɛɛlɛ pɛɛlumɛ ti ba mina de la Kabiye 1930s yuuma la puan. Gee gɔnseto n pugum kɔ'ɔm bɔna yuum de la bii yuum paɛ 200 ti ba dike dɛɛlɛ pɛɛlumɛ Kabiye tɔgum puan, gee dagi ba za'a waabe n kelum bɔna gɔnɔ puansin zina beere wa bii bɔna ŋwana maana ti ba dã'ara bii bɔna ti fu wan nyɛ da. Gee nɛresɛba n yuum tari ŋwana wa wa'ana la yuum iŋɛ ŋwana wa la Pouwili, 1999 yuuni la puan. Gɔnseto ti ba yuum dike pa'asɛ bini dɛɛlɛ pɛɛlumɛ la de la tɔgebigemu bayi gɔnɔ "two books of proverbs", folktales, poetry, medical booklets, agricultural booklets, translations of the Bible, political tracts, religious tracts, a short novel, primers, la other pedagogical materials. === Kabiye Wikipedia === Ba yuum tari Kabiye Wikipedia yuum wa'ana la June ŋmareŋa la puan 2014 puan doose Gnasse Atinèdi, la secretary ni de Académie Kabiye. Gee a nananewa de la (July 2017 yuuni la puan) a tari 1185 articles bɔna wide range of international subjects. == Phonology == === Kɔnya'asi (Consonants) === {| class="wikitable" |} {| class="wikitable" ! colspan="2" | !Labial !Alveolar !Retroflex !Palatal !Velar !Labial-velar !Glottal |- ! rowspan="2" |Stop/ Affricate !<small>voiceless</small> |p |t |ʈ |tʃ |k |k͡p | |- !<small>voiced</small> |b |d |(ɖ) |dʒ |ɡ |ɡ͡b | |- ! rowspan="2" |Fricative !<small>voiceless</small> |f |s | | | | |h |- !<small>voiced</small> |v |z | | | | | |- ! colspan="2" |Approximant | |l | |j | |w | |- ! colspan="2" |Nasal |m |n | |ɲ |ŋ | | |} Kɔnya'asi voole-duma banuu wa de la /b v dʒ ɡ ɡ͡b/ ba ta'am niira word-medially puan bii allophones puan. Gee retroflex sound /ʈ/ ta'am niɛ voiced allophones puan n de [ɖ], [ɽ], or [r] medial position puan. === Kɔdaasi (Vowels) === ==== Kɔdageresi (Short vowels) ==== {| class="wikitable" ! rowspan="3" | ! colspan="2" |Front ! colspan="2" |Back |- ! colspan="2" |Unrounded ! colspan="2" |Rounded |- ! align="center" |−ATR ! align="center" |+ATR ! align="center" |−ATR ! align="center" |+ATR |- ! align="center" |Close | align="center" |ɪ | align="center" |i | align="center" |ʊ | align="center" |u |- ! align="center" |Mid | align="center" |ɛ | align="center" |e | align="center" |ɔ | align="center" |o |- ! align="center" |Open | align="center" |a | | | |} ==== Kɔdawɔgero (Long vowels) ==== {| class="wikitable" ! rowspan="3" | ! colspan="2" |Front ! colspan="4" |Back |- ! colspan="2" |Unrounded ! colspan="2" |Rounded ! colspan="2" |Unrounded |- ! align="center" |−ATR ! align="center" |+ATR ! align="center" |−ATR ! align="center" |+ATR ! align="center" |−ATR ! align="center" |+ATR |- ! align="center" |Close | align="center" |ɪː | align="center" |iː | align="center" |ʊː | align="center" |uː | align="center" |ɯ̙ː | align="center" |ɯ̘ː |- ! align="center" |Mid | align="center" |ɛː | align="center" |eː | align="center" |ɔː | align="center" |oː | align="center" |ʌː | align="center" |ɤː |- ! align="center" |Open | align="center" |aː | | | | align="center" |ɑː | |} The long back unrounded vowels only occur at morpheme boundaries. === Tones === Kabiye is a tonal language, meaning that pitch differences are used to distinguish one word from another. These contrasts may be lexical (e.g. ''ɖálʊ́'' "elder brother" ~ ''ɖálʊ̀'' "intestinal worm") or grammatical (e.g. ''ɛɛkɔŋ́'' "he isn't coming" ~ ''ɛɛ́kɔŋ'' "(when) he comes" ~ ''ɛ́ɛkɔ́ŋ'' "if he doesn't come). There are two tones, high (H) and low (L). Six tone contours are possible on mono- and disyllabic nouns (H, L, HL, LH, HLH, LHL) and three on the imperative form of the verb (H, L, HL). Kabiye also has automatic downstep, where a H following a L is always pronounced on a lower pitch than the preceding H within the same phonological phrase. Numerous tonal processes occur once words are placed in context. The contour HLH always surfaces as HꜜHH ~ HHꜜH (depending on the consonant–vowel structure that it associates to). This is a postlexical process that occurs wherever the context permits, within words and across word boundaries. There is lexical L tone spreading in the verb phrase and the associative noun phrase. === Vowel harmony === Kabiye has vowel harmony, meaning that the quality of the vowel in an affix is determined by that of the root vowel. There are two kinds: # ATR vowel harmony, in which words contain either the −ATR vowels /ɪ ɛ ʊ ɔ/ (e.g. ''ɛ-ñɩmɩ́-yɛ'' "his key") or the +ATR vowels /i e u o/ (''e-kalími-yé'' "his chicken"). The vowel /a/ is unspecified for ATR and can occur in either set. # Lip rounding vowel harmony, in which some affixes contains either unrounded vowels /i ɪ e ɛ/ or rounded vowels /u ʊ o ɔ/. This process is much more limited, occurring in some TAM suffixes (e.g. ''è-kpéz-íɣ́'' "he coughs" / ''è-ɖóz-ùù'' "he dreams") and some adjectival prefixes (e.g. ''kɩ́-kpɛ̀d-ʊ̀ʊ́'' "black", ''kʊ́-hʊ̀lʊ̀m-ʊ́ʊ̀'' "white"). Again, the vowel /a/ is unspecified for ATR and can occur in either set. A limited number of prefixes undergo both vowel harmony processes, e.g. the first person plural subject pronoun: ''pà-kpàzá-à'' "they coughed", ''pɛ̀-wɛ̀ɛ́tà-à'' "they whispered", ''pè-wèlìsàá'' "they listened", ''pɔ̀-cɔ́nà-à'' "they looked", ''pò-ɖòzà-á'' "they dreamt". == Orthography == Ba yuum pɔsɛ gulesɛ Kabiye yia gulesegɔ la 1930s yuuma la puan, gee la nyaa yuum wa'ana bɔna la 1980s yuuma pɔsega la puan n boi ''Comité de Langue Nationale Kabiyè'' (gee nananewa wa nyaa dɛna ''Académie Kabiyè''), la de la organ bɔ'ɔra Togolese Ministry of Education, standardized the orthography. Ba gulesɛ Kabiye iŋɛ la modified Roman script based doose la character inventory puan na n boi "African reference alphabet puan". Yelebɛa gulesegɔ ayima mɛ de la "An alternative orthography", yuum gulesɛ mɛ gee tole nɛŋa doose R.P. Adjola Raphaël, ti Catholics duma zo'e zo'e tara tuna; a de la kɔa ayima gee ti vuure la bɔna yima yima. Daka duma n gai tilum wa wan pa'alɛ grapheme-phoneme correspondences, Standard orthography puan. === Kɔnya'asi (Consonants) === {| class="wikitable" ! colspan="2" | !Labial !Alveolar !Retroflex !Palatal !Velar !Labial-velar !Glottal |- ! rowspan="2" |Stop !<small>voiceless</small> |''P p'' |''T t'' | |''C c'' |''K k'' |''KP kp'' | |- !<small>voiced</small> |''B b'' |''D d'' | |''J j'' |''G g'' |''GB gb'' | |- ! rowspan="2" |Fricative !<small>voiceless</small> |''F f'' |''S s'' | | | | |''H h'' |- !<small>voiced</small> |''V v'' |''Z z'' | | | | | |- ! colspan="2" |Approximant | |''L l'' | |''Y y'' | |''W w'' | |- ! colspan="2" |Flap | |''R r'' |''Ɖ ɖ'' | | | | |- ! colspan="2" |Nasal |''M m'' |''N n'' | |''Ñ ñ'' |''Ŋ ŋ'' | | |} Gulesegɔ sɔa (Orthography) wa tari la ninmu'urɛ yɛla yesera yelebɛa wa puansin, sɛla n sɔi la voole-duma banuu 5 la tari la (obstruent graphemes) ''b'', ''g'', ''gb'', ''v'', ''j'' de la (superfluous) ze'ele from phonemic bisega puan. Grapheme ⟨r⟩ wa de la sɛla ze'ele tuna bɔ'ɔra "loanwords". === Kɔdaasi (Vowels) === ==== Kɔdageresi (Short vowels) ==== {| class="wikitable" ! ! colspan="2" |Front ! colspan="2" |Back |- | ! colspan="2" |Unrounded ! colspan="2" |Rounded |- | ! align="center" |−ATR ! align="center" |+ATR ! align="center" |−ATR ! align="center" |+ATR |- ! align="center" |Close | align="center" |''Ɩ ɩ'' | align="center" |''I i'' | align="center" |''Ʊ ʊ'' | align="center" |''U u'' |- ! align="center" |Mid | align="center" |''Ɛ ɛ'' | align="center" |''E e'' | align="center" |''Ɔ ɔ'' | align="center" |''O o'' |- ! align="center" |Open | align="center" |''A a'' | | | |} ==== Kɔdawogero (Long vowels) ==== {| class="wikitable" ! ! colspan="2" |Front ! colspan="4" |Back |- | ! colspan="2" |Unrounded ! colspan="2" |Rounded ! colspan="2" |Unrounded |- | ! align="center" |-ATR ! align="center" |+ATR ! align="center" |-ATR ! align="center" |+ATR ! align="center" |-ATR ! align="center" |+ATR |- ! align="center" |Close | align="center" |''ƖƖ ɩɩ'' | align="center" |''II ii'' | align="center" |''ƱƱ ʊʊ'' | align="center" |''UU uu'' | align="center" |''ƖƔ ɩɣ'' | align="center" |''IƔ iɣ'' |- ! align="center" |Mid | align="center" |''ƐƐ ɛɛ'' | align="center" |''EE ee'' | align="center" |''ƆƆ ɔɔ'' | align="center" |''OO oo'' | align="center" |''ƐƔ ɛɣ'' | align="center" |''EƔ eɣ'' |- ! align="center" |Open | align="center" |''AA aa'' | | | | align="center" |''AƔ aɣ'' | |} === Sample text === <blockquote>''Man-kabɩyɛ kʊnʊŋ, ŋɖewa pɩfɛyɩ naʊ. Yee pɔyɔɔdʊʊ-ŋ nɛ ɛyʊ welesi yɔ, pɩwɛ-ɩ ɛzɩ wondu peteɣ. Ɛlɛ, yee ɛyʊ ɛwɛɛ nɛ ɛɛmaɣzɩɣ ñɔ-yɔɔ camɩyɛ yɔ, ɛɛnaɣ ñe-ɖeu. Nɔɔyʊ ewelesiɣ pɩŋŋ nɛ ɛnɩɩ pɔyɔɔdʊʊ-ŋ yɔ, pɩlakɩ-ɩ ɛzɩ ɛtazɩ nɛ ɛna ñɛ-wɛtʊ yɔ, pɩɩsaŋɩ-ɩ se eyele. Ŋwɛ yuŋ weyi nɛ ɛyʊ ɛɛtɛŋ ñɔ-tɔm yɔ, pɩtɩna nɛ ɛyʊ ɛɖɔkɩ-ŋ pɩfɛyɩ yebu; Ñɛ-wɛtʊ lɩnɩ le nɛ paasɩŋ ñɔ-tɔm ? Tɔm kɔpɔzaɣ ŋga ɖicosuu-kɛ tobi. Ñɛ-wɛtʊ nɛ tɩ-tɩ solo, mbʊ pʊyɔɔ yɔ ɖooo ŋŋwɛɛ, natʊyʊ taasoki ña-taa se tɩpɩsɩ-ŋ nɔɔyʊjaʊ. Kabɩyɛ kʊnʊŋ, ña-pɩɣa canɩɣna-ŋ nɛ kewiliɣ-ŋ, nɛ kasaŋ-ŋ ño-yuŋ, ñe-ɖeu nɛ ñe-leleŋ yɔɔ.''</blockquote><blockquote>mankabɪjɛ kʊnʊŋ, ŋɖewa pɪfɛjɪ naʊ. jeː pɔjɔːdʊːŋ nɛ ɛjʊ welesi jɔ, pɪwɛɪ ɛzɪ wondu petɤː. ɛlɛ, jeː ɛjʊ ɛwɛː nɛ ɛmɑːzɯ̙ː ɲɔjɔ tʃamɪjɛ jɔ, ɛːnɑː ɲeɖeu. nɔːjʊ ewelesɯ̘ː pɪŋː nɛ ɛnɪː pɔjɔːdʊːŋ jɔ, pɪlakɪː ɛzɪ ɛtazɪ nɛ ɛna ɲɛwɛtʊ jɔ, pɪːsaŋɪː se ejele. ŋwɛ juŋ weji nɛ ɛjʊ ɛːtɛŋ ɲɔtɔm jɔ, pɪtɪna nɛ ɛjʊ ɛɖɔkɪŋ pɪfɛjɪ jebu; ɲɛwɛtʊ lɪnɪ le nɛ paːsɪŋ ɲɔtɔm? tɔm kɔpɔzɑː ŋga ɖitʃosuːkɛ tobi. ɲɛwɛtʊ nɛ tɪtɪ solo, mbʊ pʊjɔː jɔ ɖo.oː ŋːwɛː, natʊjʊ taːsoki ɲataː se tɪpɪsɪŋ nɔːjʊdʒaʊ. kabɪjɛ kʊnʊŋ, ɲapɯ̙ːa tʃanɯ̙ːnaŋ nɛ kɛwilɯ̘ːŋ, nɛ kasaŋː ɲojuŋ, ɲeɖeu nɛ ɲeleleŋ jɔː.</blockquote> == Viisegɔ Lɔgerɔ == smj39dqo18uupttn9nic8vy7sge93lj Kyinkyinga 0 3457 22797 22745 2026-03-31T17:31:26Z ~2026-19962-94 2223 Added categories 22797 wikitext text/x-wiki {{Databox}} Kyinkyinga ti ba yi'ira ka ti chin-chin-ga' bii cincinga Hausa yetɔgum puan, de la nɛnsi'itɔ ti ba sɛ' bii kibaabi dina e parɛ gee zo'e bii mi'ɛ e boi West African gee me ŋwɔna me la Suha kibaabi.<ref>https://books.google.com/books?id=yQEsCwAAQBAJ&pg=PA38</ref><ref>https://books.google.com/books?id=JWoOI6MASqwC&pg=PA157</ref> Kyinkyinga de la Gaana wa tiŋa duma Hausa dia e boi bii e niɛ e boi lɛɛbereba e boi Zango zi'isi e boi ba timbibesi, la tiŋa pɔɔsin, hali gee le niɛ mɛ e boi tinsi asi'a e boi Gaana tiŋa buuri puan. Ku kelum le ŋwɔna mɛ bii le bɔna diyima mɛ la suya kibaabi e boi Nigeria la Niger, ti ba kelum yi'ira ka ti suya, tsinga, cinga, cincinga, cicinga, tsire agashi, cacanga bii tankora e boi Hausa yetɔgum puan.<ref name=":0">https://en.wikipedia.org/wiki/OCLC_(identifier)</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Special:BookSources/9789964303013</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Zoe_Adjonyoh</ref> Ba ita ka se'em de la ba nin puke nɛnɔ la mɛ la sɛla ti ba yi'ira ka ti tanko bii yaji, za'asum duma ti ba naɛ ba la taaba e boi Hausa dia duka puan. Ka de la nanzukɛ'ɛsi, kakadure kɛ'ɛsi, alabasa kɛ'ɛsi la za'asum duma asi'a la Sikaam kiima buka. Ti ba nyaa ni tũ nɛnɔ la dibesi puan, zo'e zo'e ni digesɛ la alabasa lagum po tũ la nanzu sabesi kila la, nyaa sɛ'.<ref name=":0" /> Ba pa'alɛ ka ti ka de la diisi ti ba kɔɔsera a tinsi sɔa zuto e boi Gaana.<ref>https://books.google.com/books?id=9kNLAAAAYAAJ&q=Kyinkyinga</ref> == Le bisɛ == * Africa portal * Food portal * Dibi * Kibaabi duma yu'ura * Sɔa zuto diisi yu'ura * Suya == Viisegɔ Lɔgerɔ == <references /> {| class="wikitable mw-collapsible mw-collapsed" ! colspan="3" | * <abbr>v</abbr> * <abbr>t</abbr> * <abbr>e</abbr> [[Buuri buuri:Dia]] Street food |- ! | * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * ** * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * ** ** ** ** ** * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * ** * * * * * * * * * * * * * * * * * * * | rowspan="4" | |- ! | * * * * * * * * |- ! | * * * ** * * * * * * * * |- ! | * * * |- | colspan="3" | |} {| class="wikitable mw-collapsible mw-collapsed" ! colspan="2" | * <abbr>v</abbr> * <abbr>t</abbr> * <abbr>e</abbr> African cuisine |- ! | * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * |- ! | * * * ** ** ** * * * * * * |- ! | * * |- | colspan="2" | * |} Categories: * Street food * Grilled skewers * Ghanaian cuisine * This page was last edited on 17 December 2025, at 17:02. ewwk6pazkn4jo94quue91e04062migk Gari la tɛa 0 3458 22799 22749 2026-03-31T17:39:24Z Akolpoka 244 Added references 22799 wikitext text/x-wiki {{Databox}} Gari la tɛa de la disɛka buuri e kɔ'ɔm zo'e e boi Gaana. Ku' ni kɔ'ɔm parɛ mɛ zo'e zo'e e boi Gaana tiŋa nuurɛ bɔba sa, gee ti ba kɔ'ɔm yi'ira ka zo'e zo'e ti gobɛ, <ref>https://immigrantslenz.tumblr.com/post/109298555231/gari-and-beans-gob3-with-fried-ripped-plantain/amp</ref> yo ke gari la mɔla mɔla.<ref>https://www.homefoodsghana.com/index.php/recipes/recipes-list/64-beans-stew-fried-plantain-red-red-3</ref> == Dia == Gari la tɛa kɔ'ɔm za'asum mɛ paa. Gari tari la zɛgesegɔ paŋa, zo'e gee me kelum tuna bɔ'ɔra tũ paŋa.<ref>http://thechronicle.com.gh/index.php/2019/04/10/health-benefits-of-processed-cassava-gari/</ref> Tɛa tari la paŋa  zo'e zo'e bɔ'ɔra tũ gee gu'ura tu iisi ti ka tãna zabera la bã'ası. Dia wa zo'e zo'e wa e lagum po suŋɛ ti ka tãna gu'ura tu iisi bã'ası, gee me kelum bɔ'ɔra tũ tu iisi la e nari sɛla. == Le bisɛ == Gaana tiŋa duma diisi duka 0b9nj41x5lqn2vcmyddd5jl6yhlpvmu 22800 22799 2026-03-31T17:40:27Z Akolpoka 244 Sub content added 22800 wikitext text/x-wiki {{Databox}} Gari la tɛa de la disɛka buuri e kɔ'ɔm zo'e e boi Gaana. Ku' ni kɔ'ɔm parɛ mɛ zo'e zo'e e boi Gaana tiŋa nuurɛ bɔba sa, gee ti ba kɔ'ɔm yi'ira ka zo'e zo'e ti gobɛ, <ref>https://immigrantslenz.tumblr.com/post/109298555231/gari-and-beans-gob3-with-fried-ripped-plantain/amp</ref> yo ke gari la mɔla mɔla.<ref>https://www.homefoodsghana.com/index.php/recipes/recipes-list/64-beans-stew-fried-plantain-red-red-3</ref> == Dia == Gari la tɛa kɔ'ɔm za'asum mɛ paa. Gari tari la zɛgesegɔ paŋa, zo'e gee me kelum tuna bɔ'ɔra tũ paŋa.<ref>http://thechronicle.com.gh/index.php/2019/04/10/health-benefits-of-processed-cassava-gari/</ref> Tɛa tari la paŋa  zo'e zo'e bɔ'ɔra tũ gee gu'ura tu iisi ti ka tãna zabera la bã'ası. Dia wa zo'e zo'e wa e lagum po suŋɛ ti ka tãna gu'ura tu iisi bã'ası, gee me kelum bɔ'ɔra tũ tu iisi la e nari sɛla. == Le bisɛ == Gaana tiŋa duma diisi duka == Viisegɔ Lɔgerɛ == 0mbmu3t4n157jho7z6ju1cxpvq7i4u3 Fura (food) 0 3461 22811 2026-03-31T20:07:57Z Akolpoka 244 Sub content created and added, added data box 22811 wikitext text/x-wiki <nowiki>{{Data box}}</nowiki> Fura bii doonu de la dia buuri kasɛka e yese ze'ele West Africa's Sahel tiŋa gee me kelum niɛ e boi Zarma-Songhai, Fulani la Hausa nɛreba e boi Sahel.1 2 Ka de la Ki ti ba buse a niim mi'ilum nyaa kile ba ti ka dɛna "fura" ti di vuurɛ dɛna Ki ti ba buse niim kile. Ba diti ka mɛ e boi Niger la Gaana. 3  Ba ni niim Ki la bagɛ mɛ nyaa bile gee kile a kilesi kilesi, nyaa ni siim a gee gɛregɛ a la Nono-illum ti ba mi'ilum ba.4 5 Ba san dikɛ fura la nono ti ba yi'ira ka ti Fura Da Nono, buuri ko'om busebo ti ba maalɛ a ti ka tara "carbohydrate la fiber".6 Fura dia la la fura da nono bunyuula la niɛ mɛ e boi Northern Nigeria. Ba tari ba bɔ'ɔra bii ba nyuuri a mɛ e boi yɛla bii zi'irego ni'mi'urɛ a puan gee me kelum dɛna dia ti ba dita wuntɛɛŋa.7 8 54qj5r2ptowimx32ssgy5qtv0gkyr1g 22813 22811 2026-03-31T20:08:40Z Akolpoka 244 Data box added 22813 wikitext text/x-wiki {{Databox}} Fura bii doonu de la dia buuri kasɛka e yese ze'ele West Africa's Sahel tiŋa gee me kelum niɛ e boi Zarma-Songhai, Fulani la Hausa nɛreba e boi Sahel.1 2 Ka de la Ki ti ba buse a niim mi'ilum nyaa kile ba ti ka dɛna "fura" ti di vuurɛ dɛna Ki ti ba buse niim kile. Ba diti ka mɛ e boi Niger la Gaana. 3  Ba ni niim Ki la bagɛ mɛ nyaa bile gee kile a kilesi kilesi, nyaa ni siim a gee gɛregɛ a la Nono-illum ti ba mi'ilum ba.4 5 Ba san dikɛ fura la nono ti ba yi'ira ka ti Fura Da Nono, buuri ko'om busebo ti ba maalɛ a ti ka tara "carbohydrate la fiber".6 Fura dia la la fura da nono bunyuula la niɛ mɛ e boi Northern Nigeria. Ba tari ba bɔ'ɔra bii ba nyuuri a mɛ e boi yɛla bii zi'irego ni'mi'urɛ a puan gee me kelum dɛna dia ti ba dita wuntɛɛŋa.7 8 bcq2vpseq06q1x4izdxxcrstflc3161