Wikipedia
hifwiki
https://hif.wikipedia.org/wiki/Pahila_Panna
MediaWiki 1.46.0-wmf.26
first-letter
saadhan
khaas
baat
sadasya
sadasya ke baat
Wikipedia
Wikipedia baat
file
file ke baat
MediaWiki
MediaWiki ke baat
Template
Template ke baat
madat
madat ke baat
vibhag
voibhag ke baat
TimedText
TimedText talk
Module
Module talk
Event
Event talk
Georg Wilhelm Friedrich Hegel
0
5035
334932
330409
2026-05-04T11:23:17Z
Snandan
529
334932
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox Philosopher
|region = Western Philosophy
|era = 19th-century philosophy
|color = #B0C4DE
|image_name = Hegel_portrait_by_Schlesinger_1831.jpg
|image_caption = G.W.F. Hegel
|name = Georg Wilhelm Friedrich Hegel
|birth = 27 August 1770<br /> Stuttgart, [[Germany]]
|death= {{death date and age|1831|11|14|1770|08|27}}<br /> [[Berlin]], Germany
|school_tradition = German Idealism; Founder of Hegelianism
|main_interests = Logic, Philosophy of history, Aesthetics, Religion, Metaphysics, Epistemology, Political Philosophy,
|influences = [[Aristotle]], [[Heraclitus]], [[Anselm of Canterbury|Anselm]], [[René Descartes|Descartes]], [[Johann Wolfgang von Goethe|Goethe]], [[Baruch Spinoza|Spinoza]], [[Jean-Jacques Rousseau|Rousseau]], [[Jakob Böhme|Böhme]], [[Immanuel Kant|Kant]], [[Johann Gottlieb Fichte|Fichte]], [[Friedrich Hölderlin|Hölderlin]], [[Friedrich Wilhelm Joseph Schelling|Schelling]] |influenced = [[Theodor W. Adorno|Adorno]], [[Mikhael Bakunin|Bakunin]], [[Karl Barth|Barth]], [[Georges Bataille|Bataille]], [[Bruno Bauer|Bauer]], [[Murray Bookchin|Bookchin]], [[F. H. Bradley|Bradley]], [[Robert Brandom|Brandom]], [[André Breton|Breton]], [[Benedetto Croce|Croce]], [[Arthur C. Danto|Danto]], [[Gilles Deleuze|Deleuze]], [[Jacques Derrida|Derrida]], [[John Dewey|Dewey]], [[Wilhelm Dilthey|Dilthey]], [[Ralph Waldo Emerson|Emerson]], [[Friedrich Engels|Engels]], [[Ludwig Andreas Feuerbach|Feuerbach]], [[Francis Fukuyama|Fukuyama]], [[Hans-Georg Gadamer|Gadamer]], [[Giovanni Gentile|Gentile]], [[Thomas Hill Green|Green]], [[Jürgen Habermas|Habermas]], [[Martin Heidegger|Heidegger]], [[Evald Ilyenkov|Ilyenkov]], [[Søren Kierkegaard|Kierkegaard]], [[Alexandre Kojève|Kojève]], [[Alexandre Koyré|Koyré]], [[Hans Küng|Küng]], [[Jacques Lacan|Lacan]], [[Vladimir Lenin|Lenin]], [[György Lukács|Lukács]], [[Herbert Marcuse|Marcuse]], [[Karl Marx|Marx]], [[Jürgen Moltmann|Moltmann]], [[John O'Donoghue (poet)|O'Donoghue]], [[Jean-Paul Sartre|Sartre]], [[Max Stirner|Stirner]], [[Charles Taylor (philosopher)|Charles Taylor]], [[Slavoj Žižek|Žižek]]
|notable_ideas = [[Absolute idealism]], [[Dialectic]], [[Sublation]], [[master-slave dialectic]]
}}
'''Georg Wilhelm Friedrich Hegel''' ([[27 August]] [[1770]] – [[14 November]] [[1831]]) ek German philosopher the, jiske janam Stuttgart, Württemberg, [[Germany]] me hua tha. Uu Hegelianism ke suruu karis rahaa jon ki German Idealism ke hissa hae. Uske asar dher sare writer aur philosopher ke uppar parra rahaa, jisme ([[F. H. Bradley|Bradley]], [[Jean-Paul Sartre|Sartre]], [[Hans Küng|Küng]], [[Bruno Bauer|Bauer]], [[Max Stirner|Stirner]], [[Karl Marx|Marx]]) jon usse agree karat rahin, aur ([[Søren Kierkegaard|Kierkegaard]], [[Arthur Schopenhauer|Schopenhauer]], [[Friedrich Nietzsche|Nietzsche]], [[Martin Heidegger|Heidegger]], [[Friedrich Wilhelm Joseph Schelling|Schelling]]) jon ki usse agree nai karat rahin. Hegel [[history]], [[politics]], [[religion]], [[art]], [[logic]] aur [[metaphysics]] ke baare me book likhis rahaa.
==Jindagi==
===Jawani ke din===
====Bachpan====
Hegel ke janam [[27 August]] [[1770]] me [[Stuttgart]], Duchy [[Württemberg]], Germany ke south east me bhais rahaa. Uske Georg Wilhelm Friedrich naam ddewa gais rahaa, lekin uske palwaar ke log uske Wilhelm ke naam se jaanat rahin. Uske pitaji, Georg Ludwig, ek ''Rentkammersekretär'' (secretary to the revenue office), [[Karl Eugen, Duke of Württemberg]] ke court me rahaa.<ref>Pinkard, ''Hegel: A Biography'', pp. 2-3; p. 745.</ref> Hegel ke maiya, Maria Magdalena Louisa (''née'' Fromm), ek high court judge ke larrki rahii. Jan Hengel 11 saal ke rahaa, tab uske maiya ke maut "bilious fever" (''Gallenfieber'') se hoe gais. Hegel uar uske putaji ke bhi ii bimari parkkris lkin duuno bach gain. .<ref>Ibid., 3, incorrectly gives the date as September 20, 1781, and describes Hegel as aged eleven. Cf. the index to Pinkard's book and his "Chronology of Hegel's Life", which correctly give the date as 1783 (pp. 773, 745); see also [[:de:Georg Wilhelm Friedrich Hegel#Studien und Interessen|German Wikipedia]].</ref> Hegel ke ek bahini, Christiane Luise (1773–1832), aur ek bhaiya, Georg Ludwig (1776–1812) rahaa, jon ki Napoleon ke Russian campaign of 1812 me marr gais rahaa.<ref>Ibid., 4.</ref>
Tiin saal ke umar me , Hegel ek "German School" gais. Paanch saal ke umar me jab uu "Latin School" gais tab [[first declension]] jaanat rahaa, jiske uu aapan maiya se sikhis rahaa.
1776 me Hegel Stuttgart ke ''[[Gymnasium Illustre]]'' me bharti bhais. Aapan jawani me Hegel dher book parhat rahaa, aur isme se dher chij aapan diary me copy karat rahaa.
[[File:Tübinger Stift, Tübingen.JPG|thumb|Ii biswas karaa jaawe hae ki Hegel, Schelling, aur Hölderlin ek room ke share kare rahin second floor me, entrance doorway ke uppar, jab uu logan ii institute – (a Protestant seminary called "the [[Tübinger Stift]]") me parrhat rahin.]]
Atthaarah saal ke umar me,, Hegel [[Tübinger Stift]], ek [[Protestant]] seminary attached to the [[University of Tübingen]] me bharti bhais rahaa, jahaan pe uske roommates, kavi aur philosopher [[Friedrich Hölderlin]] aur hoe waalae philosopher [[Friedrich Wilhelm Joseph Schelling|Friedrich Schelling]] rahaa.{{sfn|Beiser|1993a}}<ref name="Knox2022"/>{{sfn|Redding|2020}} Uulog seminary ke restrictive environment se khusi nai rahin, tiino achchhaa dost ban gay rahin aur ek duusre ke idea ke influence kare rahin. (Ii jaada likely hae ki Hegel Stift attend karis rahaakaaheki ii state-funded rahaa, aur uske "a profound distaste for the study of orthodox theology" rahaa aur uu kabhi bhi minister nai bane maangat rahaa.{{sfn|Beiser|2005|p=8}}) Tiino Hellenic civilization ke admire karat rahin, aur Hegel steeped himself in [[Jean-Jacques Rousseau]] and Lessing during this time.{{sfn|Harris|1997|p=7}} Uulog [[French Revolution]] ke hote dekhe rahin, bahut khusi se.<ref name="Knox2022"/> Jab violence of the 1793 [[Reign of Terror]] Hegel ke hopes ke dampen kar diis, uu moderate [[Girondin]] faction ke samarthan karte rahaa aapan commitment to the principles of 1789 ke kabhi nai chhorris rahaa, jiske uu express karis rahaa ek toast to the [[storming of the Bastille]] har ek fourteenth of July me.{{sfn|Pinkard|2000|p=[https://books.google.com/books?id=GHWJQhWRNy0C&pg=PA451&redir_esc=y#v=onepage&q&f=false 451]}}{{sfn|Beiser|2005|p=10}} Schelling anur Hölderlin apne ke theoretical debates on [[Kantian philosophy]] me duboe de rahin, jisme se Hegel duur rahaa.{{sfn|Beiser|2005|p=9}} Ii time Hegel, aapan future ke ek''Popularphilosoph'' (a "man of letters") samjhat rahaa jon serve kare hae jisse ki abstruse ideas of philosophers ke sadhaaran log talak pajunchaawa jaawe sake hae.{{sfn|Pinkard|2000|pp=[https://books.google.com/books?id=GHWJQhWRNy0C&pg=PA46&redir_esc=y#v=onepage&q&f=false 46–47]}}
== Bibliography ==
* Theodor W. Adorno, 1994. ''Hegel: Three Studies''. MIT Press. Translated by Shierry M. Nicholsen, with an introduction by Nicholsen and Jeremy J. Shapiro, ISBN 0-262-51080-4. Essays on Hegel's concept of spirit/mind, Hegel's concept of experience, and why Hegel is difficult to read.
* Avineri, Shlomo, 1974. ''Hegel's Theory of the Modern State''. Cambridge University Press. Best introduction to Hegel's political philosophy.
* Frederick C. Beiser, ed., 1993. ''The Cambridge Companion to Hegel''. Cambridge University Press. ISBN 0-521-38711-6. The Cambridge Companions are a good way to start learning about a particular philosopher; this one is no exception.
== Duusra websites ==
* [http://wiki.hegel.net The new HegelWiki]
* [https://hegel.net/en/hegelbio.htm A superior biography of Hegel with graphics]
* [https://hegel.net Hegel.net] - resources available under the GNU FDL
* [http://wiki.hegel.net/index.php/Hegel Hegel.net] - wiki article on Hegel
* [http://www.aliciafarinati.com.ar Alicia Farinati - Hegelian Works] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20130903024326/http://www.aliciafarinati.com.ar/ |date=2013-09-03 }} Several articles on Hegel. Available in English, Spanish and French
* [http://hegel.net/en/links.htm Commented link list]
* [http://hegel.net/en/ml.htm Hegel mailing lists in the internet]
* [http://hegel-system.de/en/ Explanation of Hegel], mostly in German
* [http://www.kat.gr/kat/history/Mod/Th/Hegelianism.htm Discussion of the Hegelian tradition, including the Left and Right schism] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20050427011253/http://www.kat.gr/kat/history/Mod/Th/Hegelianism.htm |date=2005-04-27 }}
* [http://www.hegel.org/ The Hegel Society of America]
* [http://plato.stanford.edu/entries/hegel/ Hegel in Stanford Encyclopedia of Philosophy]
* https://www.gwfhegel.org/
* [http://www.historyguide.org/intellect/hegel.html Hegel page in 'The History Guide']
* [http://millinerd.com/2006/05/is-hegel-christian.html Is Hegel a Christian?]
* [http://www.cosmosandhistory.org/index.php/journal/index Rethinking the Place of Philosophy with Hegel - Call for Papers for Cosmos and History] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20080414210012/http://www.cosmosandhistory.org/index.php/journal/index |date=2008-04-14 }}
{{wikisource author}}
=== Hegel ke text online ===
* [http://www.class.uidaho.edu/mickelsen/texts/Hegel%20-%20Philosophy%20of%20History.htm Philosophy of History Introduction]
* [http://libcom.org/library/philosophy-right-hegel Hegel's The Philosophy of Right]
* [http://libcom.org/library/philosophy-history-hegel Hegel's The Philosophy of History]
* [http://www.marxists.org/reference/archive/hegel/index.htm Hegel by HyperText] reference archive
== References ==
<references />
<!-- Metadata: see [[Wikipedia:Persondata]] -->
{{BD|1770|1831|Hegel, Georg Wilhelm Friedrich}}
[[Category:Germany ke log]]
[[Category:Philosophers]]
k5fhyhuy67poyvg50908cm2j3njkcr9
334933
334932
2026-05-04T11:25:40Z
Snandan
529
334933
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox Philosopher
|region = Western Philosophy
|era = 19th-century philosophy
|color = #B0C4DE
|image_name = Hegel_portrait_by_Schlesinger_1831.jpg
|image_caption = G.W.F. Hegel
|name = Georg Wilhelm Friedrich Hegel
|birth = 27 August 1770<br /> Stuttgart, [[Germany]]
|death= {{death date and age|1831|11|14|1770|08|27}}<br /> [[Berlin]], Germany
|school_tradition = German Idealism; Founder of Hegelianism
|main_interests = Logic, Philosophy of history, Aesthetics, Religion, Metaphysics, Epistemology, Political Philosophy,
|influences = [[Aristotle]], [[Heraclitus]], [[Anselm of Canterbury|Anselm]], [[René Descartes|Descartes]], [[Johann Wolfgang von Goethe|Goethe]], [[Baruch Spinoza|Spinoza]], [[Jean-Jacques Rousseau|Rousseau]], [[Jakob Böhme|Böhme]], [[Immanuel Kant|Kant]], [[Johann Gottlieb Fichte|Fichte]], [[Friedrich Hölderlin|Hölderlin]], [[Friedrich Wilhelm Joseph Schelling|Schelling]] |influenced = [[Theodor W. Adorno|Adorno]], [[Mikhael Bakunin|Bakunin]], [[Karl Barth|Barth]], [[Georges Bataille|Bataille]], [[Bruno Bauer|Bauer]], [[Murray Bookchin|Bookchin]], [[F. H. Bradley|Bradley]], [[Robert Brandom|Brandom]], [[André Breton|Breton]], [[Benedetto Croce|Croce]], [[Arthur C. Danto|Danto]], [[Gilles Deleuze|Deleuze]], [[Jacques Derrida|Derrida]], [[John Dewey|Dewey]], [[Wilhelm Dilthey|Dilthey]], [[Ralph Waldo Emerson|Emerson]], [[Friedrich Engels|Engels]], [[Ludwig Andreas Feuerbach|Feuerbach]], [[Francis Fukuyama|Fukuyama]], [[Hans-Georg Gadamer|Gadamer]], [[Giovanni Gentile|Gentile]], [[Thomas Hill Green|Green]], [[Jürgen Habermas|Habermas]], [[Martin Heidegger|Heidegger]], [[Evald Ilyenkov|Ilyenkov]], [[Søren Kierkegaard|Kierkegaard]], [[Alexandre Kojève|Kojève]], [[Alexandre Koyré|Koyré]], [[Hans Küng|Küng]], [[Jacques Lacan|Lacan]], [[Vladimir Lenin|Lenin]], [[György Lukács|Lukács]], [[Herbert Marcuse|Marcuse]], [[Karl Marx|Marx]], [[Jürgen Moltmann|Moltmann]], [[John O'Donoghue (poet)|O'Donoghue]], [[Jean-Paul Sartre|Sartre]], [[Max Stirner|Stirner]], [[Charles Taylor (philosopher)|Charles Taylor]], [[Slavoj Žižek|Žižek]]
|notable_ideas = [[Absolute idealism]], [[Dialectic]], [[Sublation]], [[master-slave dialectic]]
}}
'''Georg Wilhelm Friedrich Hegel''' ([[27 August]] [[1770]] – [[14 November]] [[1831]]) ek German philosopher the, jiske janam Stuttgart, Württemberg, [[Germany]] me hua tha. Uu Hegelianism ke suruu karis rahaa jon ki German Idealism ke hissa hae. Uske asar dher sare writer aur philosopher ke uppar parra rahaa, jisme ([[F. H. Bradley|Bradley]], [[Jean-Paul Sartre|Sartre]], [[Hans Küng|Küng]], [[Bruno Bauer|Bauer]], [[Max Stirner|Stirner]], [[Karl Marx|Marx]]) jon usse agree karat rahin, aur ([[Søren Kierkegaard|Kierkegaard]], [[Arthur Schopenhauer|Schopenhauer]], [[Friedrich Nietzsche|Nietzsche]], [[Martin Heidegger|Heidegger]], [[Friedrich Wilhelm Joseph Schelling|Schelling]]) jon ki usse agree nai karat rahin. Hegel [[history]], [[politics]], [[religion]], [[art]], [[logic]] aur [[metaphysics]] ke baare me book likhis rahaa.
==Jindagi==
===Jawani ke din===
====Bachpan====
Hegel ke janam [[27 August]] [[1770]] me [[Stuttgart]], Duchy [[Württemberg]], Germany ke south east me bhais rahaa. Uske Georg Wilhelm Friedrich naam ddewa gais rahaa, lekin uske palwaar ke log uske Wilhelm ke naam se jaanat rahin. Uske pitaji, Georg Ludwig, ek ''Rentkammersekretär'' (secretary to the revenue office), [[Karl Eugen, Duke of Württemberg]] ke court me rahaa.<ref>Pinkard, ''Hegel: A Biography'', pp. 2-3; p. 745.</ref> Hegel ke maiya, Maria Magdalena Louisa (''née'' Fromm), ek high court judge ke larrki rahii. Jan Hengel 11 saal ke rahaa, tab uske maiya ke maut "bilious fever" (''Gallenfieber'') se hoe gais. Hegel uar uske putaji ke bhi ii bimari parkkris lkin duuno bach gain. .<ref>Ibid., 3, incorrectly gives the date as September 20, 1781, and describes Hegel as aged eleven. Cf. the index to Pinkard's book and his "Chronology of Hegel's Life", which correctly give the date as 1783 (pp. 773, 745); see also [[:de:Georg Wilhelm Friedrich Hegel#Studien und Interessen|German Wikipedia]].</ref> Hegel ke ek bahini, Christiane Luise (1773–1832), aur ek bhaiya, Georg Ludwig (1776–1812) rahaa, jon ki Napoleon ke Russian campaign of 1812 me marr gais rahaa.<ref>Ibid., 4.</ref>
Tiin saal ke umar me , Hegel ek "German School" gais. Paanch saal ke umar me jab uu "Latin School" gais tab [[first declension]] jaanat rahaa, jiske uu aapan maiya se sikhis rahaa.
1776 me Hegel Stuttgart ke ''[[Gymnasium Illustre]]'' me bharti bhais. Aapan jawani me Hegel dher book parhat rahaa, aur isme se dher chij aapan diary me copy karat rahaa.
[[File:Tübinger Stift, Tübingen.JPG|thumb|Ii biswas karaa jaawe hae ki Hegel, Schelling, aur Hölderlin ek room ke share kare rahin second floor me, entrance doorway ke uppar, jab uu logan ii institute – (a Protestant seminary called "the [[Tübinger Stift]]") me parrhat rahin.]]
Atthaarah saal ke umar me,, Hegel [[Tübinger Stift]], ek [[Protestant]] seminary attached to the [[University of Tübingen]] me bharti bhais rahaa, jahaan pe uske roommates, kavi aur philosopher [[Friedrich Hölderlin]] aur hoe waalae philosopher [[Friedrich Wilhelm Joseph Schelling|Friedrich Schelling]] rahaa.{{sfn|Beiser|1993a}}<ref name="Knox2022"/>{{sfn|Redding|2020}} Uulog seminary ke restrictive environment se khusi nai rahin, tiino achchhaa dost ban gay rahin aur ek duusre ke idea ke influence kare rahin. (Ii jaada likely hae ki Hegel Stift attend karis rahaakaaheki ii state-funded rahaa, aur uske "a profound distaste for the study of orthodox theology" rahaa aur uu kabhi bhi minister nai bane maangat rahaa.{{sfn|Beiser|2005|p=8}}) Tiino Hellenic civilization ke admire karat rahin, aur Hegel steeped himself in [[Jean-Jacques Rousseau]] and Lessing during this time.{{sfn|Harris|1997|p=7}} Uulog [[French Revolution]] ke hote dekhe rahin, bahut khusi se.<ref name="Knox2022"/> Jab violence of the 1793 [[Reign of Terror]] Hegel ke hopes ke dampen kar diis, uu moderate [[Girondin]] faction ke samarthan karte rahaa aapan commitment to the principles of 1789 ke kabhi nai chhorris rahaa, jiske uu express karis rahaa ek toast to the [[storming of the Bastille]] har ek fourteenth of July me.{{sfn|Pinkard|2000|p=[https://books.google.com/books?id=GHWJQhWRNy0C&pg=PA451&redir_esc=y#v=onepage&q&f=false 451]}}{{sfn|Beiser|2005|p=10}} Schelling anur Hölderlin apne ke theoretical debates on [[Kantian philosophy]] me duboe de rahin, jisme se Hegel duur rahaa.{{sfn|Beiser|2005|p=9}} Ii time Hegel, aapan future ke ek''Popularphilosoph'' (a "man of letters") samjhat rahaa jon serve kare hae jisse ki abstruse ideas of philosophers ke sadhaaran log talak pajunchaawa jaawe sake hae.{{sfn|Pinkard|2000|pp=[https://books.google.com/books?id=GHWJQhWRNy0C&pg=PA46&redir_esc=y#v=onepage&q&f=false 46–47]}}
[[File:FK Hiemer - Friedrich Hölderlin (Pastell 1792).jpg|thumb|left|upright=0.7|Kavi [[Friedrich Hölderlin]], Hegel ke ek nachdiik ke ke dost aur roommates [[Tübinger Stift]] me rahaa.]]
== Bibliography ==
* Theodor W. Adorno, 1994. ''Hegel: Three Studies''. MIT Press. Translated by Shierry M. Nicholsen, with an introduction by Nicholsen and Jeremy J. Shapiro, ISBN 0-262-51080-4. Essays on Hegel's concept of spirit/mind, Hegel's concept of experience, and why Hegel is difficult to read.
* Avineri, Shlomo, 1974. ''Hegel's Theory of the Modern State''. Cambridge University Press. Best introduction to Hegel's political philosophy.
* Frederick C. Beiser, ed., 1993. ''The Cambridge Companion to Hegel''. Cambridge University Press. ISBN 0-521-38711-6. The Cambridge Companions are a good way to start learning about a particular philosopher; this one is no exception.
== Duusra websites ==
* [http://wiki.hegel.net The new HegelWiki]
* [https://hegel.net/en/hegelbio.htm A superior biography of Hegel with graphics]
* [https://hegel.net Hegel.net] - resources available under the GNU FDL
* [http://wiki.hegel.net/index.php/Hegel Hegel.net] - wiki article on Hegel
* [http://www.aliciafarinati.com.ar Alicia Farinati - Hegelian Works] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20130903024326/http://www.aliciafarinati.com.ar/ |date=2013-09-03 }} Several articles on Hegel. Available in English, Spanish and French
* [http://hegel.net/en/links.htm Commented link list]
* [http://hegel.net/en/ml.htm Hegel mailing lists in the internet]
* [http://hegel-system.de/en/ Explanation of Hegel], mostly in German
* [http://www.kat.gr/kat/history/Mod/Th/Hegelianism.htm Discussion of the Hegelian tradition, including the Left and Right schism] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20050427011253/http://www.kat.gr/kat/history/Mod/Th/Hegelianism.htm |date=2005-04-27 }}
* [http://www.hegel.org/ The Hegel Society of America]
* [http://plato.stanford.edu/entries/hegel/ Hegel in Stanford Encyclopedia of Philosophy]
* https://www.gwfhegel.org/
* [http://www.historyguide.org/intellect/hegel.html Hegel page in 'The History Guide']
* [http://millinerd.com/2006/05/is-hegel-christian.html Is Hegel a Christian?]
* [http://www.cosmosandhistory.org/index.php/journal/index Rethinking the Place of Philosophy with Hegel - Call for Papers for Cosmos and History] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20080414210012/http://www.cosmosandhistory.org/index.php/journal/index |date=2008-04-14 }}
{{wikisource author}}
=== Hegel ke text online ===
* [http://www.class.uidaho.edu/mickelsen/texts/Hegel%20-%20Philosophy%20of%20History.htm Philosophy of History Introduction]
* [http://libcom.org/library/philosophy-right-hegel Hegel's The Philosophy of Right]
* [http://libcom.org/library/philosophy-history-hegel Hegel's The Philosophy of History]
* [http://www.marxists.org/reference/archive/hegel/index.htm Hegel by HyperText] reference archive
== References ==
<references />
<!-- Metadata: see [[Wikipedia:Persondata]] -->
{{BD|1770|1831|Hegel, Georg Wilhelm Friedrich}}
[[Category:Germany ke log]]
[[Category:Philosophers]]
gwzzaaovaygf9i24o2jnehzn8o8nak9
334934
334933
2026-05-04T11:27:38Z
Snandan
529
334934
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox Philosopher
|region = Western Philosophy
|era = 19th-century philosophy
|color = #B0C4DE
|image_name = Hegel_portrait_by_Schlesinger_1831.jpg
|image_caption = G.W.F. Hegel
|name = Georg Wilhelm Friedrich Hegel
|birth = 27 August 1770<br /> Stuttgart, [[Germany]]
|death= {{death date and age|1831|11|14|1770|08|27}}<br /> [[Berlin]], Germany
|school_tradition = German Idealism; Founder of Hegelianism
|main_interests = Logic, Philosophy of history, Aesthetics, Religion, Metaphysics, Epistemology, Political Philosophy,
|influences = [[Aristotle]], [[Heraclitus]], [[Anselm of Canterbury|Anselm]], [[René Descartes|Descartes]], [[Johann Wolfgang von Goethe|Goethe]], [[Baruch Spinoza|Spinoza]], [[Jean-Jacques Rousseau|Rousseau]], [[Jakob Böhme|Böhme]], [[Immanuel Kant|Kant]], [[Johann Gottlieb Fichte|Fichte]], [[Friedrich Hölderlin|Hölderlin]], [[Friedrich Wilhelm Joseph Schelling|Schelling]] |influenced = [[Theodor W. Adorno|Adorno]], [[Mikhael Bakunin|Bakunin]], [[Karl Barth|Barth]], [[Georges Bataille|Bataille]], [[Bruno Bauer|Bauer]], [[Murray Bookchin|Bookchin]], [[F. H. Bradley|Bradley]], [[Robert Brandom|Brandom]], [[André Breton|Breton]], [[Benedetto Croce|Croce]], [[Arthur C. Danto|Danto]], [[Gilles Deleuze|Deleuze]], [[Jacques Derrida|Derrida]], [[John Dewey|Dewey]], [[Wilhelm Dilthey|Dilthey]], [[Ralph Waldo Emerson|Emerson]], [[Friedrich Engels|Engels]], [[Ludwig Andreas Feuerbach|Feuerbach]], [[Francis Fukuyama|Fukuyama]], [[Hans-Georg Gadamer|Gadamer]], [[Giovanni Gentile|Gentile]], [[Thomas Hill Green|Green]], [[Jürgen Habermas|Habermas]], [[Martin Heidegger|Heidegger]], [[Evald Ilyenkov|Ilyenkov]], [[Søren Kierkegaard|Kierkegaard]], [[Alexandre Kojève|Kojève]], [[Alexandre Koyré|Koyré]], [[Hans Küng|Küng]], [[Jacques Lacan|Lacan]], [[Vladimir Lenin|Lenin]], [[György Lukács|Lukács]], [[Herbert Marcuse|Marcuse]], [[Karl Marx|Marx]], [[Jürgen Moltmann|Moltmann]], [[John O'Donoghue (poet)|O'Donoghue]], [[Jean-Paul Sartre|Sartre]], [[Max Stirner|Stirner]], [[Charles Taylor (philosopher)|Charles Taylor]], [[Slavoj Žižek|Žižek]]
|notable_ideas = [[Absolute idealism]], [[Dialectic]], [[Sublation]], [[master-slave dialectic]]
}}
'''Georg Wilhelm Friedrich Hegel''' ([[27 August]] [[1770]] – [[14 November]] [[1831]]) ek German philosopher the, jiske janam Stuttgart, Württemberg, [[Germany]] me hua tha. Uu Hegelianism ke suruu karis rahaa jon ki German Idealism ke hissa hae. Uske asar dher sare writer aur philosopher ke uppar parra rahaa, jisme ([[F. H. Bradley|Bradley]], [[Jean-Paul Sartre|Sartre]], [[Hans Küng|Küng]], [[Bruno Bauer|Bauer]], [[Max Stirner|Stirner]], [[Karl Marx|Marx]]) jon usse agree karat rahin, aur ([[Søren Kierkegaard|Kierkegaard]], [[Arthur Schopenhauer|Schopenhauer]], [[Friedrich Nietzsche|Nietzsche]], [[Martin Heidegger|Heidegger]], [[Friedrich Wilhelm Joseph Schelling|Schelling]]) jon ki usse agree nai karat rahin. Hegel [[history]], [[politics]], [[religion]], [[art]], [[logic]] aur [[metaphysics]] ke baare me book likhis rahaa.
==Jindagi==
===Jawani ke din===
====Bachpan====
Hegel ke janam [[27 August]] [[1770]] me [[Stuttgart]], Duchy [[Württemberg]], Germany ke south east me bhais rahaa. Uske Georg Wilhelm Friedrich naam ddewa gais rahaa, lekin uske palwaar ke log uske Wilhelm ke naam se jaanat rahin. Uske pitaji, Georg Ludwig, ek ''Rentkammersekretär'' (secretary to the revenue office), [[Karl Eugen, Duke of Württemberg]] ke court me rahaa.<ref>Pinkard, ''Hegel: A Biography'', pp. 2-3; p. 745.</ref> Hegel ke maiya, Maria Magdalena Louisa (''née'' Fromm), ek high court judge ke larrki rahii. Jan Hengel 11 saal ke rahaa, tab uske maiya ke maut "bilious fever" (''Gallenfieber'') se hoe gais. Hegel uar uske putaji ke bhi ii bimari parkkris lkin duuno bach gain. .<ref>Ibid., 3, incorrectly gives the date as September 20, 1781, and describes Hegel as aged eleven. Cf. the index to Pinkard's book and his "Chronology of Hegel's Life", which correctly give the date as 1783 (pp. 773, 745); see also [[:de:Georg Wilhelm Friedrich Hegel#Studien und Interessen|German Wikipedia]].</ref> Hegel ke ek bahini, Christiane Luise (1773–1832), aur ek bhaiya, Georg Ludwig (1776–1812) rahaa, jon ki Napoleon ke Russian campaign of 1812 me marr gais rahaa.<ref>Ibid., 4.</ref>
Tiin saal ke umar me , Hegel ek "German School" gais. Paanch saal ke umar me jab uu "Latin School" gais tab [[first declension]] jaanat rahaa, jiske uu aapan maiya se sikhis rahaa.
1776 me Hegel Stuttgart ke ''[[Gymnasium Illustre]]'' me bharti bhais. Aapan jawani me Hegel dher book parhat rahaa, aur isme se dher chij aapan diary me copy karat rahaa.
[[File:Tübinger Stift, Tübingen.JPG|thumb|Ii biswas karaa jaawe hae ki Hegel, Schelling, aur Hölderlin ek room ke share kare rahin second floor me, entrance doorway ke uppar, jab uu logan ii institute – (a Protestant seminary called "the [[Tübinger Stift]]") me parrhat rahin.]]
Atthaarah saal ke umar me,, Hegel [[Tübinger Stift]], ek [[Protestant]] seminary attached to the [[University of Tübingen]] me bharti bhais rahaa, jahaan pe uske roommates, kavi aur philosopher [[Friedrich Hölderlin]] aur hoe waalae philosopher [[Friedrich Wilhelm Joseph Schelling|Friedrich Schelling]] rahaa.{{sfn|Beiser|1993a}}<ref name="Knox2022"/>{{sfn|Redding|2020}} Uulog seminary ke restrictive environment se khusi nai rahin, tiino achchhaa dost ban gay rahin aur ek duusre ke idea ke influence kare rahin. (Ii jaada likely hae ki Hegel Stift attend karis rahaakaaheki ii state-funded rahaa, aur uske "a profound distaste for the study of orthodox theology" rahaa aur uu kabhi bhi minister nai bane maangat rahaa.{{sfn|Beiser|2005|p=8}}) Tiino Hellenic civilization ke admire karat rahin, aur Hegel steeped himself in [[Jean-Jacques Rousseau]] and Lessing during this time.{{sfn|Harris|1997|p=7}} Uulog [[French Revolution]] ke hote dekhe rahin, bahut khusi se.<ref name="Knox2022"/> Jab violence of the 1793 [[Reign of Terror]] Hegel ke hopes ke dampen kar diis, uu moderate [[Girondin]] faction ke samarthan karte rahaa aapan commitment to the principles of 1789 ke kabhi nai chhorris rahaa, jiske uu express karis rahaa ek toast to the [[storming of the Bastille]] har ek fourteenth of July me.{{sfn|Pinkard|2000|p=[https://books.google.com/books?id=GHWJQhWRNy0C&pg=PA451&redir_esc=y#v=onepage&q&f=false 451]}}{{sfn|Beiser|2005|p=10}} Schelling anur Hölderlin apne ke theoretical debates on [[Kantian philosophy]] me duboe de rahin, jisme se Hegel duur rahaa.{{sfn|Beiser|2005|p=9}} Ii time Hegel, aapan future ke ek''Popularphilosoph'' (a "man of letters") samjhat rahaa jon serve kare hae jisse ki abstruse ideas of philosophers ke sadhaaran log talak pajunchaawa jaawe sake hae.{{sfn|Pinkard|2000|pp=[https://books.google.com/books?id=GHWJQhWRNy0C&pg=PA46&redir_esc=y#v=onepage&q&f=false 46–47]}}
[[File:FK Hiemer - Friedrich Hölderlin (Pastell 1792).jpg|thumb|left|upright=0.7|Kavi [[Friedrich Hölderlin]], Hegel ke ek nachdiik ke ke dost aur roommates [[Tübinger Stift]] me rahaa.]]
Theological certificate ke Tübingen Seminary se paawe ke baad, Hegel ''Hofmeister'' (house tutor) ek aristocratic palwaar ke [[Berne, Germany|Berne]] (1793–1796) me ban gais rahaa.{{sfn|Pinkard|2000|p=[https://books.google.com/books?id=GHWJQhWRNy0C&pg=PA38&redir_esc=y#v=onepage&q&f=false 38]}}<ref name="Knox2022"/>{{sfn|Redding|2020}}
== Bibliography ==
* Theodor W. Adorno, 1994. ''Hegel: Three Studies''. MIT Press. Translated by Shierry M. Nicholsen, with an introduction by Nicholsen and Jeremy J. Shapiro, ISBN 0-262-51080-4. Essays on Hegel's concept of spirit/mind, Hegel's concept of experience, and why Hegel is difficult to read.
* Avineri, Shlomo, 1974. ''Hegel's Theory of the Modern State''. Cambridge University Press. Best introduction to Hegel's political philosophy.
* Frederick C. Beiser, ed., 1993. ''The Cambridge Companion to Hegel''. Cambridge University Press. ISBN 0-521-38711-6. The Cambridge Companions are a good way to start learning about a particular philosopher; this one is no exception.
== Duusra websites ==
* [http://wiki.hegel.net The new HegelWiki]
* [https://hegel.net/en/hegelbio.htm A superior biography of Hegel with graphics]
* [https://hegel.net Hegel.net] - resources available under the GNU FDL
* [http://wiki.hegel.net/index.php/Hegel Hegel.net] - wiki article on Hegel
* [http://www.aliciafarinati.com.ar Alicia Farinati - Hegelian Works] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20130903024326/http://www.aliciafarinati.com.ar/ |date=2013-09-03 }} Several articles on Hegel. Available in English, Spanish and French
* [http://hegel.net/en/links.htm Commented link list]
* [http://hegel.net/en/ml.htm Hegel mailing lists in the internet]
* [http://hegel-system.de/en/ Explanation of Hegel], mostly in German
* [http://www.kat.gr/kat/history/Mod/Th/Hegelianism.htm Discussion of the Hegelian tradition, including the Left and Right schism] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20050427011253/http://www.kat.gr/kat/history/Mod/Th/Hegelianism.htm |date=2005-04-27 }}
* [http://www.hegel.org/ The Hegel Society of America]
* [http://plato.stanford.edu/entries/hegel/ Hegel in Stanford Encyclopedia of Philosophy]
* https://www.gwfhegel.org/
* [http://www.historyguide.org/intellect/hegel.html Hegel page in 'The History Guide']
* [http://millinerd.com/2006/05/is-hegel-christian.html Is Hegel a Christian?]
* [http://www.cosmosandhistory.org/index.php/journal/index Rethinking the Place of Philosophy with Hegel - Call for Papers for Cosmos and History] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20080414210012/http://www.cosmosandhistory.org/index.php/journal/index |date=2008-04-14 }}
{{wikisource author}}
=== Hegel ke text online ===
* [http://www.class.uidaho.edu/mickelsen/texts/Hegel%20-%20Philosophy%20of%20History.htm Philosophy of History Introduction]
* [http://libcom.org/library/philosophy-right-hegel Hegel's The Philosophy of Right]
* [http://libcom.org/library/philosophy-history-hegel Hegel's The Philosophy of History]
* [http://www.marxists.org/reference/archive/hegel/index.htm Hegel by HyperText] reference archive
== References ==
<references />
<!-- Metadata: see [[Wikipedia:Persondata]] -->
{{BD|1770|1831|Hegel, Georg Wilhelm Friedrich}}
[[Category:Germany ke log]]
[[Category:Philosophers]]
rmwb93nuhv6ldg8f7th5znq33aaect0
334935
334934
2026-05-04T11:28:51Z
Snandan
529
334935
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox Philosopher
|region = Western Philosophy
|era = 19th-century philosophy
|color = #B0C4DE
|image_name = Hegel_portrait_by_Schlesinger_1831.jpg
|image_caption = G.W.F. Hegel
|name = Georg Wilhelm Friedrich Hegel
|birth = 27 August 1770<br /> Stuttgart, [[Germany]]
|death= {{death date and age|1831|11|14|1770|08|27}}<br /> [[Berlin]], Germany
|school_tradition = German Idealism; Founder of Hegelianism
|main_interests = Logic, Philosophy of history, Aesthetics, Religion, Metaphysics, Epistemology, Political Philosophy,
|influences = [[Aristotle]], [[Heraclitus]], [[Anselm of Canterbury|Anselm]], [[René Descartes|Descartes]], [[Johann Wolfgang von Goethe|Goethe]], [[Baruch Spinoza|Spinoza]], [[Jean-Jacques Rousseau|Rousseau]], [[Jakob Böhme|Böhme]], [[Immanuel Kant|Kant]], [[Johann Gottlieb Fichte|Fichte]], [[Friedrich Hölderlin|Hölderlin]], [[Friedrich Wilhelm Joseph Schelling|Schelling]] |influenced = [[Theodor W. Adorno|Adorno]], [[Mikhael Bakunin|Bakunin]], [[Karl Barth|Barth]], [[Georges Bataille|Bataille]], [[Bruno Bauer|Bauer]], [[Murray Bookchin|Bookchin]], [[F. H. Bradley|Bradley]], [[Robert Brandom|Brandom]], [[André Breton|Breton]], [[Benedetto Croce|Croce]], [[Arthur C. Danto|Danto]], [[Gilles Deleuze|Deleuze]], [[Jacques Derrida|Derrida]], [[John Dewey|Dewey]], [[Wilhelm Dilthey|Dilthey]], [[Ralph Waldo Emerson|Emerson]], [[Friedrich Engels|Engels]], [[Ludwig Andreas Feuerbach|Feuerbach]], [[Francis Fukuyama|Fukuyama]], [[Hans-Georg Gadamer|Gadamer]], [[Giovanni Gentile|Gentile]], [[Thomas Hill Green|Green]], [[Jürgen Habermas|Habermas]], [[Martin Heidegger|Heidegger]], [[Evald Ilyenkov|Ilyenkov]], [[Søren Kierkegaard|Kierkegaard]], [[Alexandre Kojève|Kojève]], [[Alexandre Koyré|Koyré]], [[Hans Küng|Küng]], [[Jacques Lacan|Lacan]], [[Vladimir Lenin|Lenin]], [[György Lukács|Lukács]], [[Herbert Marcuse|Marcuse]], [[Karl Marx|Marx]], [[Jürgen Moltmann|Moltmann]], [[John O'Donoghue (poet)|O'Donoghue]], [[Jean-Paul Sartre|Sartre]], [[Max Stirner|Stirner]], [[Charles Taylor (philosopher)|Charles Taylor]], [[Slavoj Žižek|Žižek]]
|notable_ideas = [[Absolute idealism]], [[Dialectic]], [[Sublation]], [[master-slave dialectic]]
}}
'''Georg Wilhelm Friedrich Hegel''' ([[27 August]] [[1770]] – [[14 November]] [[1831]]) ek German philosopher the, jiske janam Stuttgart, Württemberg, [[Germany]] me hua tha. Uu Hegelianism ke suruu karis rahaa jon ki German Idealism ke hissa hae. Uske asar dher sare writer aur philosopher ke uppar parra rahaa, jisme ([[F. H. Bradley|Bradley]], [[Jean-Paul Sartre|Sartre]], [[Hans Küng|Küng]], [[Bruno Bauer|Bauer]], [[Max Stirner|Stirner]], [[Karl Marx|Marx]]) jon usse agree karat rahin, aur ([[Søren Kierkegaard|Kierkegaard]], [[Arthur Schopenhauer|Schopenhauer]], [[Friedrich Nietzsche|Nietzsche]], [[Martin Heidegger|Heidegger]], [[Friedrich Wilhelm Joseph Schelling|Schelling]]) jon ki usse agree nai karat rahin. Hegel [[history]], [[politics]], [[religion]], [[art]], [[logic]] aur [[metaphysics]] ke baare me book likhis rahaa.
==Jindagi==
===Jawani ke din===
====Bachpan====
Hegel ke janam [[27 August]] [[1770]] me [[Stuttgart]], Duchy [[Württemberg]], Germany ke south east me bhais rahaa. Uske Georg Wilhelm Friedrich naam ddewa gais rahaa, lekin uske palwaar ke log uske Wilhelm ke naam se jaanat rahin. Uske pitaji, Georg Ludwig, ek ''Rentkammersekretär'' (secretary to the revenue office), [[Karl Eugen, Duke of Württemberg]] ke court me rahaa.<ref>Pinkard, ''Hegel: A Biography'', pp. 2-3; p. 745.</ref> Hegel ke maiya, Maria Magdalena Louisa (''née'' Fromm), ek high court judge ke larrki rahii. Jan Hengel 11 saal ke rahaa, tab uske maiya ke maut "bilious fever" (''Gallenfieber'') se hoe gais. Hegel uar uske putaji ke bhi ii bimari parkkris lkin duuno bach gain. .<ref>Ibid., 3, incorrectly gives the date as September 20, 1781, and describes Hegel as aged eleven. Cf. the index to Pinkard's book and his "Chronology of Hegel's Life", which correctly give the date as 1783 (pp. 773, 745); see also [[:de:Georg Wilhelm Friedrich Hegel#Studien und Interessen|German Wikipedia]].</ref> Hegel ke ek bahini, Christiane Luise (1773–1832), aur ek bhaiya, Georg Ludwig (1776–1812) rahaa, jon ki Napoleon ke Russian campaign of 1812 me marr gais rahaa.<ref>Ibid., 4.</ref>
Tiin saal ke umar me , Hegel ek "German School" gais. Paanch saal ke umar me jab uu "Latin School" gais tab [[first declension]] jaanat rahaa, jiske uu aapan maiya se sikhis rahaa.
1776 me Hegel Stuttgart ke ''[[Gymnasium Illustre]]'' me bharti bhais. Aapan jawani me Hegel dher book parhat rahaa, aur isme se dher chij aapan diary me copy karat rahaa.
[[File:Tübinger Stift, Tübingen.JPG|thumb|Ii biswas karaa jaawe hae ki Hegel, Schelling, aur Hölderlin ek room ke share kare rahin second floor me, entrance doorway ke uppar, jab uu logan ii institute – (a Protestant seminary called "the [[Tübinger Stift]]") me parrhat rahin.]]
Atthaarah saal ke umar me,, Hegel [[Tübinger Stift]], ek [[Protestant]] seminary attached to the [[University of Tübingen]] me bharti bhais rahaa, jahaan pe uske roommates, kavi aur philosopher [[Friedrich Hölderlin]] aur hoe waalae philosopher [[Friedrich Wilhelm Joseph Schelling|Friedrich Schelling]] rahaa.{{sfn|Beiser|1993a}}<ref name="Knox2022"/>{{sfn|Redding|2020}} Uulog seminary ke restrictive environment se khusi nai rahin, tiino achchhaa dost ban gay rahin aur ek duusre ke idea ke influence kare rahin. (Ii jaada likely hae ki Hegel Stift attend karis rahaakaaheki ii state-funded rahaa, aur uske "a profound distaste for the study of orthodox theology" rahaa aur uu kabhi bhi minister nai bane maangat rahaa.{{sfn|Beiser|2005|p=8}}) Tiino Hellenic civilization ke admire karat rahin, aur Hegel steeped himself in [[Jean-Jacques Rousseau]] and Lessing during this time.{{sfn|Harris|1997|p=7}} Uulog [[French Revolution]] ke hote dekhe rahin, bahut khusi se.<ref name="Knox2022"/> Jab violence of the 1793 [[Reign of Terror]] Hegel ke hopes ke dampen kar diis, uu moderate [[Girondin]] faction ke samarthan karte rahaa aapan commitment to the principles of 1789 ke kabhi nai chhorris rahaa, jiske uu express karis rahaa ek toast to the [[storming of the Bastille]] har ek fourteenth of July me.{{sfn|Pinkard|2000|p=[https://books.google.com/books?id=GHWJQhWRNy0C&pg=PA451&redir_esc=y#v=onepage&q&f=false 451]}}{{sfn|Beiser|2005|p=10}} Schelling anur Hölderlin apne ke theoretical debates on [[Kantian philosophy]] me duboe de rahin, jisme se Hegel duur rahaa.{{sfn|Beiser|2005|p=9}} Ii time Hegel, aapan future ke ek''Popularphilosoph'' (a "man of letters") samjhat rahaa jon serve kare hae jisse ki abstruse ideas of philosophers ke sadhaaran log talak pajunchaawa jaawe sake hae.{{sfn|Pinkard|2000|pp=[https://books.google.com/books?id=GHWJQhWRNy0C&pg=PA46&redir_esc=y#v=onepage&q&f=false 46–47]}}
[[File:FK Hiemer - Friedrich Hölderlin (Pastell 1792).jpg|thumb|left|upright=0.7|Kavi [[Friedrich Hölderlin]], Hegel ke ek nachdiik ke ke dost aur roommates [[Tübinger Stift]] me rahaa.]]
Theological certificate ke Tübingen Seminary se paawe ke baad, Hegel ''Hofmeister'' (house tutor) ek aristocratic palwaar ke [[Berne, Germany|Berne]] (1793–1796) me ban gais rahaa.{{sfn|Pinkard|2000|p=[https://books.google.com/books?id=GHWJQhWRNy0C&pg=PA38&redir_esc=y#v=onepage&q&f=false 38]}}<ref name="Knox2022"/>{{sfn|Redding|2020}}
== Bibliography ==
* Theodor W. Adorno, 1994. ''Hegel: Three Studies''. MIT Press. Translated by Shierry M. Nicholsen, with an introduction by Nicholsen and Jeremy J. Shapiro, ISBN 0-262-51080-4. Essays on Hegel's concept of spirit/mind, Hegel's concept of experience, and why Hegel is difficult to read.
* Avineri, Shlomo, 1974. ''Hegel's Theory of the Modern State''. Cambridge University Press. Best introduction to Hegel's political philosophy.
* Frederick C. Beiser, ed., 1993. ''The Cambridge Companion to Hegel''. Cambridge University Press. ISBN 0-521-38711-6. The Cambridge Companions are a good way to start learning about a particular philosopher; this one is no exception.
== Duusra websites ==
* [http://wiki.hegel.net The new HegelWiki]
* [https://hegel.net/en/hegelbio.htm A superior biography of Hegel with graphics]
* [https://hegel.net Hegel.net] - resources available under the GNU FDL
* [http://wiki.hegel.net/index.php/Hegel Hegel.net] - wiki article on Hegel
* [http://www.aliciafarinati.com.ar Alicia Farinati - Hegelian Works] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20130903024326/http://www.aliciafarinati.com.ar/ |date=2013-09-03 }} Several articles on Hegel. Available in English, Spanish and French
* [http://hegel.net/en/links.htm Commented link list]
* [http://hegel.net/en/ml.htm Hegel mailing lists in the internet]
* [http://hegel-system.de/en/ Explanation of Hegel], mostly in German
* [http://www.kat.gr/kat/history/Mod/Th/Hegelianism.htm Discussion of the Hegelian tradition, including the Left and Right schism] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20050427011253/http://www.kat.gr/kat/history/Mod/Th/Hegelianism.htm |date=2005-04-27 }}
* [http://www.hegel.org/ The Hegel Society of America]
* [http://plato.stanford.edu/entries/hegel/ Hegel in Stanford Encyclopedia of Philosophy]
* https://www.gwfhegel.org/
* [http://www.historyguide.org/intellect/hegel.html Hegel page in 'The History Guide']
* [http://millinerd.com/2006/05/is-hegel-christian.html Is Hegel a Christian?]
* [http://www.cosmosandhistory.org/index.php/journal/index Rethinking the Place of Philosophy with Hegel - Call for Papers for Cosmos and History] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20080414210012/http://www.cosmosandhistory.org/index.php/journal/index |date=2008-04-14 }}
{{wikisource author}}
=== Hegel ke text online ===
* [http://www.class.uidaho.edu/mickelsen/texts/Hegel%20-%20Philosophy%20of%20History.htm Philosophy of History Introduction]
* [http://libcom.org/library/philosophy-right-hegel Hegel's The Philosophy of Right]
* [http://libcom.org/library/philosophy-history-hegel Hegel's The Philosophy of History]
* [http://www.marxists.org/reference/archive/hegel/index.htm Hegel by HyperText] reference archive
== References ==
<references />
<!-- Metadata: see [[Wikipedia:Persondata]] -->
{{BD|1770|1831|Hegel, Georg Wilhelm Friedrich}}
[[Category:Germany Philosopher]]
[[Category:H]]
dcka61vzobwdma5nx3u2qvh5wicg1vn
334936
334935
2026-05-04T11:29:25Z
Snandan
529
334936
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox Philosopher
|region = Western Philosophy
|era = 19th-century philosophy
|color = #B0C4DE
|image_name = Hegel_portrait_by_Schlesinger_1831.jpg
|image_caption = G.W.F. Hegel
|name = Georg Wilhelm Friedrich Hegel
|birth = 27 August 1770<br /> Stuttgart, [[Germany]]
|death= {{death date and age|1831|11|14|1770|08|27}}<br /> [[Berlin]], Germany
|school_tradition = German Idealism; Founder of Hegelianism
|main_interests = Logic, Philosophy of history, Aesthetics, Religion, Metaphysics, Epistemology, Political Philosophy,
|influences = [[Aristotle]], [[Heraclitus]], [[Anselm of Canterbury|Anselm]], [[René Descartes|Descartes]], [[Johann Wolfgang von Goethe|Goethe]], [[Baruch Spinoza|Spinoza]], [[Jean-Jacques Rousseau|Rousseau]], [[Jakob Böhme|Böhme]], [[Immanuel Kant|Kant]], [[Johann Gottlieb Fichte|Fichte]], [[Friedrich Hölderlin|Hölderlin]], [[Friedrich Wilhelm Joseph Schelling|Schelling]] |influenced = [[Theodor W. Adorno|Adorno]], [[Mikhael Bakunin|Bakunin]], [[Karl Barth|Barth]], [[Georges Bataille|Bataille]], [[Bruno Bauer|Bauer]], [[Murray Bookchin|Bookchin]], [[F. H. Bradley|Bradley]], [[Robert Brandom|Brandom]], [[André Breton|Breton]], [[Benedetto Croce|Croce]], [[Arthur C. Danto|Danto]], [[Gilles Deleuze|Deleuze]], [[Jacques Derrida|Derrida]], [[John Dewey|Dewey]], [[Wilhelm Dilthey|Dilthey]], [[Ralph Waldo Emerson|Emerson]], [[Friedrich Engels|Engels]], [[Ludwig Andreas Feuerbach|Feuerbach]], [[Francis Fukuyama|Fukuyama]], [[Hans-Georg Gadamer|Gadamer]], [[Giovanni Gentile|Gentile]], [[Thomas Hill Green|Green]], [[Jürgen Habermas|Habermas]], [[Martin Heidegger|Heidegger]], [[Evald Ilyenkov|Ilyenkov]], [[Søren Kierkegaard|Kierkegaard]], [[Alexandre Kojève|Kojève]], [[Alexandre Koyré|Koyré]], [[Hans Küng|Küng]], [[Jacques Lacan|Lacan]], [[Vladimir Lenin|Lenin]], [[György Lukács|Lukács]], [[Herbert Marcuse|Marcuse]], [[Karl Marx|Marx]], [[Jürgen Moltmann|Moltmann]], [[John O'Donoghue (poet)|O'Donoghue]], [[Jean-Paul Sartre|Sartre]], [[Max Stirner|Stirner]], [[Charles Taylor (philosopher)|Charles Taylor]], [[Slavoj Žižek|Žižek]]
|notable_ideas = [[Absolute idealism]], [[Dialectic]], [[Sublation]], [[master-slave dialectic]]
}}
'''Georg Wilhelm Friedrich Hegel''' ([[27 August]] [[1770]] – [[14 November]] [[1831]]) ek German philosopher the, jiske janam Stuttgart, Württemberg, [[Germany]] me hua tha. Uu Hegelianism ke suruu karis rahaa jon ki German Idealism ke hissa hae. Uske asar dher sare writer aur philosopher ke uppar parra rahaa, jisme ([[F. H. Bradley|Bradley]], [[Jean-Paul Sartre|Sartre]], [[Hans Küng|Küng]], [[Bruno Bauer|Bauer]], [[Max Stirner|Stirner]], [[Karl Marx|Marx]]) jon usse agree karat rahin, aur ([[Søren Kierkegaard|Kierkegaard]], [[Arthur Schopenhauer|Schopenhauer]], [[Friedrich Nietzsche|Nietzsche]], [[Martin Heidegger|Heidegger]], [[Friedrich Wilhelm Joseph Schelling|Schelling]]) jon ki usse agree nai karat rahin. Hegel [[history]], [[politics]], [[religion]], [[art]], [[logic]] aur [[metaphysics]] ke baare me book likhis rahaa.
==Jindagi==
===Jawani ke din===
====Bachpan====
Hegel ke janam [[27 August]] [[1770]] me [[Stuttgart]], Duchy [[Württemberg]], Germany ke south east me bhais rahaa. Uske Georg Wilhelm Friedrich naam ddewa gais rahaa, lekin uske palwaar ke log uske Wilhelm ke naam se jaanat rahin. Uske pitaji, Georg Ludwig, ek ''Rentkammersekretär'' (secretary to the revenue office), [[Karl Eugen, Duke of Württemberg]] ke court me rahaa.<ref>Pinkard, ''Hegel: A Biography'', pp. 2-3; p. 745.</ref> Hegel ke maiya, Maria Magdalena Louisa (''née'' Fromm), ek high court judge ke larrki rahii. Jan Hengel 11 saal ke rahaa, tab uske maiya ke maut "bilious fever" (''Gallenfieber'') se hoe gais. Hegel uar uske putaji ke bhi ii bimari parkkris lkin duuno bach gain. .<ref>Ibid., 3, incorrectly gives the date as September 20, 1781, and describes Hegel as aged eleven. Cf. the index to Pinkard's book and his "Chronology of Hegel's Life", which correctly give the date as 1783 (pp. 773, 745); see also [[:de:Georg Wilhelm Friedrich Hegel#Studien und Interessen|German Wikipedia]].</ref> Hegel ke ek bahini, Christiane Luise (1773–1832), aur ek bhaiya, Georg Ludwig (1776–1812) rahaa, jon ki Napoleon ke Russian campaign of 1812 me marr gais rahaa.<ref>Ibid., 4.</ref>
Tiin saal ke umar me , Hegel ek "German School" gais. Paanch saal ke umar me jab uu "Latin School" gais tab [[first declension]] jaanat rahaa, jiske uu aapan maiya se sikhis rahaa.
1776 me Hegel Stuttgart ke ''[[Gymnasium Illustre]]'' me bharti bhais. Aapan jawani me Hegel dher book parhat rahaa, aur isme se dher chij aapan diary me copy karat rahaa.
[[File:Tübinger Stift, Tübingen.JPG|thumb|Ii biswas karaa jaawe hae ki Hegel, Schelling, aur Hölderlin ek room ke share kare rahin second floor me, entrance doorway ke uppar, jab uu logan ii institute – (a Protestant seminary called "the [[Tübinger Stift]]") me parrhat rahin.]]
Atthaarah saal ke umar me,, Hegel [[Tübinger Stift]], ek [[Protestant]] seminary attached to the [[University of Tübingen]] me bharti bhais rahaa, jahaan pe uske roommates, kavi aur philosopher [[Friedrich Hölderlin]] aur hoe waalae philosopher [[Friedrich Wilhelm Joseph Schelling|Friedrich Schelling]] rahaa.{{sfn|Beiser|1993a}}<ref name="Knox2022"/>{{sfn|Redding|2020}} Uulog seminary ke restrictive environment se khusi nai rahin, tiino achchhaa dost ban gay rahin aur ek duusre ke idea ke influence kare rahin. (Ii jaada likely hae ki Hegel Stift attend karis rahaakaaheki ii state-funded rahaa, aur uske "a profound distaste for the study of orthodox theology" rahaa aur uu kabhi bhi minister nai bane maangat rahaa.{{sfn|Beiser|2005|p=8}}) Tiino Hellenic civilization ke admire karat rahin, aur Hegel steeped himself in [[Jean-Jacques Rousseau]] and Lessing during this time.{{sfn|Harris|1997|p=7}} Uulog [[French Revolution]] ke hote dekhe rahin, bahut khusi se.<ref name="Knox2022"/> Jab violence of the 1793 [[Reign of Terror]] Hegel ke hopes ke dampen kar diis, uu moderate [[Girondin]] faction ke samarthan karte rahaa aapan commitment to the principles of 1789 ke kabhi nai chhorris rahaa, jiske uu express karis rahaa ek toast to the [[storming of the Bastille]] har ek fourteenth of July me.{{sfn|Pinkard|2000|p=[https://books.google.com/books?id=GHWJQhWRNy0C&pg=PA451&redir_esc=y#v=onepage&q&f=false 451]}}{{sfn|Beiser|2005|p=10}} Schelling anur Hölderlin apne ke theoretical debates on [[Kantian philosophy]] me duboe de rahin, jisme se Hegel duur rahaa.{{sfn|Beiser|2005|p=9}} Ii time Hegel, aapan future ke ek''Popularphilosoph'' (a "man of letters") samjhat rahaa jon serve kare hae jisse ki abstruse ideas of philosophers ke sadhaaran log talak pajunchaawa jaawe sake hae.{{sfn|Pinkard|2000|pp=[https://books.google.com/books?id=GHWJQhWRNy0C&pg=PA46&redir_esc=y#v=onepage&q&f=false 46–47]}}
[[File:FK Hiemer - Friedrich Hölderlin (Pastell 1792).jpg|thumb|left|upright=0.7|Kavi [[Friedrich Hölderlin]], Hegel ke ek nachdiik ke ke dost aur roommates [[Tübinger Stift]] me rahaa.]]
Theological certificate ke Tübingen Seminary se paawe ke baad, Hegel ''Hofmeister'' (house tutor) ek aristocratic palwaar ke [[Berne, Germany|Berne]] (1793–1796) me ban gais rahaa.{{sfn|Pinkard|2000|p=[https://books.google.com/books?id=GHWJQhWRNy0C&pg=PA38&redir_esc=y#v=onepage&q&f=false 38]}}<ref name="Knox2022"/>{{sfn|Redding|2020}}
== Bibliography ==
* Theodor W. Adorno, 1994. ''Hegel: Three Studies''. MIT Press. Translated by Shierry M. Nicholsen, with an introduction by Nicholsen and Jeremy J. Shapiro, ISBN 0-262-51080-4. Essays on Hegel's concept of spirit/mind, Hegel's concept of experience, and why Hegel is difficult to read.
* Avineri, Shlomo, 1974. ''Hegel's Theory of the Modern State''. Cambridge University Press. Best introduction to Hegel's political philosophy.
* Frederick C. Beiser, ed., 1993. ''The Cambridge Companion to Hegel''. Cambridge University Press. ISBN 0-521-38711-6. The Cambridge Companions are a good way to start learning about a particular philosopher; this one is no exception.
== Duusra websites ==
* [http://wiki.hegel.net The new HegelWiki]
* [https://hegel.net/en/hegelbio.htm A superior biography of Hegel with graphics]
* [https://hegel.net Hegel.net] - resources available under the GNU FDL
* [http://wiki.hegel.net/index.php/Hegel Hegel.net] - wiki article on Hegel
* [http://www.aliciafarinati.com.ar Alicia Farinati - Hegelian Works] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20130903024326/http://www.aliciafarinati.com.ar/ |date=2013-09-03 }} Several articles on Hegel. Available in English, Spanish and French
* [http://hegel.net/en/links.htm Commented link list]
* [http://hegel.net/en/ml.htm Hegel mailing lists in the internet]
* [http://hegel-system.de/en/ Explanation of Hegel], mostly in German
* [http://www.kat.gr/kat/history/Mod/Th/Hegelianism.htm Discussion of the Hegelian tradition, including the Left and Right schism] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20050427011253/http://www.kat.gr/kat/history/Mod/Th/Hegelianism.htm |date=2005-04-27 }}
* [http://www.hegel.org/ The Hegel Society of America]
* [http://plato.stanford.edu/entries/hegel/ Hegel in Stanford Encyclopedia of Philosophy]
* https://www.gwfhegel.org/
* [http://www.historyguide.org/intellect/hegel.html Hegel page in 'The History Guide']
* [http://millinerd.com/2006/05/is-hegel-christian.html Is Hegel a Christian?]
* [http://www.cosmosandhistory.org/index.php/journal/index Rethinking the Place of Philosophy with Hegel - Call for Papers for Cosmos and History] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20080414210012/http://www.cosmosandhistory.org/index.php/journal/index |date=2008-04-14 }}
{{wikisource author}}
=== Hegel ke text online ===
* [http://www.class.uidaho.edu/mickelsen/texts/Hegel%20-%20Philosophy%20of%20History.htm Philosophy of History Introduction]
* [http://libcom.org/library/philosophy-right-hegel Hegel's The Philosophy of Right]
* [http://libcom.org/library/philosophy-history-hegel Hegel's The Philosophy of History]
* [http://www.marxists.org/reference/archive/hegel/index.htm Hegel by HyperText] reference archive
== References ==
<references />
<!-- Metadata: see [[Wikipedia:Persondata]] -->
{{BD|1770|1831|Hegel, Georg Wilhelm Friedrich}}
[[Category:Germany ke Philosopher]]
[[Category:H]]
ikju317gg0kdk4arumnuafohiss8nxr
Ethics
0
9308
334929
310927
2026-05-03T21:09:17Z
~2026-25352-06
39821
334929
wikitext
text/x-wiki
[[File:Deontic_square.svg|200px|right]]
'''Ethics''', [[philosophy]] ke ek hissa hae, jisme achchhai aur kharaabi ke baare me baat karaa jaawe hae. Iske tiin hissa me baata jaae hae: "normative ethics, applied ethics aur methematics".
Ethics ii rakam ke sawaal ke uttar de ke kosis kare hae:
* Kon kaarya (action) achchhaa hae aur kon karya kharaab hae
* Ham antar ke kaise jaane saktaa hae
* Kaa Achchhaai aur kharaabi ekke chij hae
* Ham kaise karraa nirnay (decision) le saktaa hae, jon ki duusre ke madat, nai to dard (hurt) pahunchaae sake hae
* Hamaar karya duusre ke ke kaise prsbhawit (affect) kare hae.
{{stub}}
== Related ==
Etiquette
[[vibhag:E]]
[[Category:Ethics| ]]
379gqzyuujmw1wdz8xrtzd00j5256yo
Europe ke sabse dhani
0
54489
334908
334884
2026-05-03T19:14:35Z
A09
27024
Restored revision 333367 by [[Special:Contributions/A09|A09]] ([[User talk:A09|talk]]): Rvv (TwinkleGlobal)
334908
wikitext
text/x-wiki
[[file:Flag of Europe.svg|thumb|Europe ka jhanda]]
{| class="wikitable"
|+
!No.
!Naam
!Dhan (USD)
!Jagha
|-
|1
|Bernard Arnault & Family
|202 billion
|France
|-
|2
|Francois Meyers & Family
|78.5 billion
|France
|-
|3
|Gerhard & Alain Weirtheimer
|67.5 billion
|France
|-
|4
|Rudolph Saade & Family
|41.5 billion
|France
|-
|5
|Prancois Pinault & Family
|38 billion
|France
|-
|6
|Leus Michel-Kluhene
|36 billion
|Germany
|-
|7
|Giovanni Ferrero
|35 billion
|Italy
|-
|8
|Susanne Klatten
|27 billion
|Germany
|-
|9
|Andrey Malinichenko & Family
|26 billion
|Russia
|-
|10
|Vladimir Potanin
|25 billion
|Russia
|}
== Li bhi dekho ==
Naya Forbes Real Time Billionaires aur naye billionaires list desh ke; li bhi dekho desh ke billionaires wikipedia (per country)
[[vibhag:E]]
csgbu2v51whxdpb4zxn61669bov7tr3
Sheikh Mohammad Al Nahyan
0
56761
334938
334422
2026-05-04T11:42:52Z
~2026-25352-06
39821
334938
wikitext
text/x-wiki
[[file:The Crown Prince of Abu Dhabi, His Highness Sheikh Mohammed Bin Zayed Al Nahyan calling on the Vice President, Shri M. Hamid Ansari, in New Delhi on February 11, 2016.jpg|thumb|Shri M. Al. Nahyan Shri M. H. Ansari ke saath]]
'''His Highness Sheikh Mohammad Bin Sultan Al Zayed Al Nahyan''' li UAE ke founder [[Zayed Al Nahyan|Sheikh Zayed]] ke bete hai aur [[Khalifa bin Sultan Al Zayed Al Nahyan|Sheikh Khalifa]] ke bhai hai. Term se phele defense minister aur Crown Prince the UAE ke. Li ke parivaar bada hai aur kai bache hai.
== References ==
UAE Space Related articles
Duniya ke pradhan se mile chapa
List of UAE 100M fraudsters reference dubai police crash of UAE market by 200B and fall of UAE population by 1 million, GDP 500B.
== Related ==
Venezuelan-level disarmament
End of wars related articles
Middle East disarmament
[[vibhag:M]]
[[vibhag:A]]
[[vibhag:N]]
mp06e0q3yin6rgnenzj6vue038ore1p
334939
334938
2026-05-04T11:49:17Z
~2026-25352-06
39821
/* References */
334939
wikitext
text/x-wiki
[[file:The Crown Prince of Abu Dhabi, His Highness Sheikh Mohammed Bin Zayed Al Nahyan calling on the Vice President, Shri M. Hamid Ansari, in New Delhi on February 11, 2016.jpg|thumb|Shri M. Al. Nahyan Shri M. H. Ansari ke saath]]
'''His Highness Sheikh Mohammad Bin Sultan Al Zayed Al Nahyan''' li UAE ke founder [[Zayed Al Nahyan|Sheikh Zayed]] ke bete hai aur [[Khalifa bin Sultan Al Zayed Al Nahyan|Sheikh Khalifa]] ke bhai hai. Term se phele defense minister aur Crown Prince the UAE ke. Li ke parivaar bada hai aur kai bache hai.
== References ==
UAE Space Related articles
Duniya ke pradhan se mile chapa
List of UAE 100M fraudsters, billionaire fraud cases reference dubai police crash of UAE market by 200B and fall of UAE population by 1 million, GDP 500B.
== Related ==
Venezuelan-level disarmament
End of wars related articles
Middle East disarmament
[[vibhag:M]]
[[vibhag:A]]
[[vibhag:N]]
gptwoyx37yhpuj7ig8vde5m5rzuozla
Vijaya Prabhakaran
0
62254
334909
334777
2026-05-03T19:14:58Z
A09
27024
[[Special:Contributions/~2026-25352-06|~2026-25352-06]] ([[User talk:~2026-25352-06|Talk]]) ke badlao ke [[User:A09|A09]] ke aakhri badlao ke jaise kar dewa gais hai.
333350
wikitext
text/x-wiki
'''V. Vijaya Prabhakaran''' (Birth: 13.12.1990) is a politician in Tamil Nadu. He belongs to Dhesiya Murpokku Dravida Kazagham party.
Vijaya Prabhakaran is the son of veteran actor politician Captain Vijayakanth.
[[vibhag:V]]
[[vibhag:P]]
mz085c81eu2r0tzu308tlowzrcsqzmd
Gobar ke fuel
0
65138
334926
334043
2026-05-03T21:06:23Z
~2026-25352-06
39821
334926
wikitext
text/x-wiki
Dher des me Chauaa, bhaes aur duusra [[jaanwar]] ke fuel banaya jaga hai jo baad mein factories, khet aur restaurant jaise jagao mein use kiya jata hai. Li ek unethical tareeka hai aur sehat ke liye bhi kharab hai.
[[File:A Pile of Dung Cakes.JPG|thumb|Gobar ke fuel]]
== Ii bhi Dekho ==
* [[Chauaa]]
* Bura Human psychology aur employment
== Related ==
Gloves, Chemical cleaning, discarding, was disposal, masks
[[vibhag:G]]
[[vibhag:Fuels]]
aftfcdhanxn3pp21ovfa9k719u96vtr
334927
334926
2026-05-03T21:07:12Z
~2026-25352-06
39821
/* Related */
334927
wikitext
text/x-wiki
Dher des me Chauaa, bhaes aur duusra [[jaanwar]] ke fuel banaya jaga hai jo baad mein factories, khet aur restaurant jaise jagao mein use kiya jata hai. Li ek unethical tareeka hai aur sehat ke liye bhi kharab hai.
[[File:A Pile of Dung Cakes.JPG|thumb|Gobar ke fuel]]
== Ii bhi Dekho ==
* [[Chauaa]]
* Bura Human psychology aur employment
== Related ==
Gloves, Chemical cleaning, discarding, was disposal, masks, gutters, gutters cleaning, ethical
[[vibhag:G]]
[[vibhag:Fuels]]
qo88xyuv3fk0ol4xjyd44ecwr6ghwix
334928
334927
2026-05-03T21:08:50Z
~2026-25352-06
39821
334928
wikitext
text/x-wiki
Dher des me Chauaa, bhaes aur duusra [[jaanwar]] ke fuel banaya jaga hai jo baad mein factories, khet aur restaurant jaise jagao mein use kiya jata hai. Li ek unethical tareeka hai aur sehat ke liye bhi kharab hai.
[[File:A Pile of Dung Cakes.JPG|thumb|Gobar ke fuel]]
== Ii bhi Dekho ==
* [[Chauaa]]
* Bura Human psychology aur employment
== Related ==
Gloves, Chemical cleaning, discarding, was disposal, masks, gutters, gutters cleaning, [[Ethics|ethical]]
[[vibhag:G]]
[[vibhag:Fuels]]
as4a8xyc79w4bo53srb3druxfwbpb64
Pooja Misrra
0
67383
334907
334890
2026-05-03T19:13:27Z
A09
27024
Restored revision 334563 by [[Special:Contributions/~2026-25031-77|~2026-25031-77]] ([[User talk:~2026-25031-77|talk]]): Rvv (TwinkleGlobal)
334907
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox person|name=Pooja Misrra|image=Pooja Missra at The Aap Ki Awaz Award 2012 (6).jpg|caption=|birth_name=Pooja Misrra|birth_date=11 March 1984|birth_place=India|nationality=Indian|occupation=Model, Television personality|years_active=2010–present}}
'''Pooja Misrra''' ek Bharatiya model aur reality television personality hain. Wo zyada mashhoor huin jab unhone reality TV show ''[[Bigg Boss 5]]'' (2011) me bhaag liya. Show ke dauran unka aggressive aur outspoken behaviour kaafi charcha me raha.<ref>https://timesofindia.indiatimes.com/tv/news/hindi/pooja-misrra-banned-from-entering-house/articleshow/50529895.cms</ref>
== Career ==
Pooja Misrra ne apna career modelling se shuru kiya. Baad me unhone Indian television ke kai reality shows me hissa liya. ''Bigg Boss 5'' me unki appearance ke baad wo media aur social media par kaafi popular ho gayin.<ref>https://www.pinkvilla.com/tv/updates/throwback-when-bigg-boss-5s-pooja-mishra-opened-up-about-family-reacting-on-pooja-what-is-this-behavior-meme-mother-was-like-1338001</ref>
== Controversies ==
''Bigg Boss 5'' ke dauran Pooja Misrra apne fellow contestants ke saath arguments aur confrontations ke liye jaani gayin, jiske kaaran unhe show se early eviction ka samna karna pada.<ref>https://indianexpress.com/article/entertainment/television/pooja-mishra-slaps-rs-100-cr-defamation-case-against-sunny-leone/</ref>
== lund bhosda lives ==
Pooja mishra ne 2019 se le kar 2025 ke beech main lives karne shuru keeye jin main wou lund,bhosda, chut, doodh and moot ka pani wali jaise baate karne lagin, Sonakshi sinha, poonam sinha aur poore sinha pariwar kou madarchod keede kehne lagin, inho ne sonakshi sinha ka naam rakha "kaali phati hui na jaayaz bhosadya" and khan ke parevaar kou bhi bohat gaali di, Inka kahna hai ke salman khan aur unka parevaar inko dawaayan khila kar chawddta raha lagatar taake malaika bilbilati kuttya ke bhosade main lund ghuste rahein
== See also ==
* [[Bigg Boss 5]]
== References ==
{{reflist}}{{Authority control}}
1fvhzwl8to0mjeny9q0uiho0x61tkri
sadasya ke baat:Sprigit88
3
68930
334904
2026-05-03T12:07:30Z
New user message
12502
Adding [[Template:Welcome|welcome message]] to new user's talk page
334904
wikitext
text/x-wiki
{{Template:Welcome|realName=|name=Sprigit88}}
-- [[sadasya:New user message|New user message]] ([[sadasya ke baat:New user message|talk]]) 12:07, 3 Mai 2026 (UTC)
hvtzct91uqoyayymrfiie4htcougrxt
sadasya ke baat:Audiodude
3
68931
334905
2026-05-03T15:24:00Z
New user message
12502
Adding [[Template:Welcome|welcome message]] to new user's talk page
334905
wikitext
text/x-wiki
{{Template:Welcome|realName=|name=Audiodude}}
-- [[sadasya:New user message|New user message]] ([[sadasya ke baat:New user message|talk]]) 15:24, 3 Mai 2026 (UTC)
otgs6of998dv1m6wne34qp65oscc226
sadasya ke baat:Sippaat6
3
68932
334906
2026-05-03T17:04:08Z
New user message
12502
Adding [[Template:Welcome|welcome message]] to new user's talk page
334906
wikitext
text/x-wiki
{{Template:Welcome|realName=|name=Sippaat6}}
-- [[sadasya:New user message|New user message]] ([[sadasya ke baat:New user message|talk]]) 17:04, 3 Mai 2026 (UTC)
6tyo5kfinfd5rk70llb0rp9izrjmxbm
sadasya ke baat:Amrendra kumar ray
3
68933
334910
2026-05-03T19:42:38Z
New user message
12502
Adding [[Template:Welcome|welcome message]] to new user's talk page
334910
wikitext
text/x-wiki
{{Template:Welcome|realName=|name=Amrendra kumar ray}}
-- [[sadasya:New user message|New user message]] ([[sadasya ke baat:New user message|talk]]) 19:42, 3 Mai 2026 (UTC)
oxif2y3hktofd5x0zfiw9wuhzdfsxvh
Indo Pak War
0
68934
334911
2026-05-03T20:55:00Z
~2026-25352-06
39821
Panna jisme "Partition se shuru ki kais jung. == Related == Inner conflicts Ruthless behaviour in the region see also Indians source CBS news. Band ki gais 2025 aur 2026 mein [[vibhag:I]] [[vibhag:P]] [[vibhag:War]]" hae ke banae dewa gais hae.
334911
wikitext
text/x-wiki
Partition se shuru ki kais jung.
== Related ==
Inner conflicts
Ruthless behaviour in the region see also Indians source CBS news.
Band ki gais 2025 aur 2026 mein
[[vibhag:I]]
[[vibhag:P]]
[[vibhag:War]]
81sxvf8xlwwx1q3h7c15ucojmmc6cg5
334912
334911
2026-05-03T20:55:22Z
~2026-25352-06
39821
334912
wikitext
text/x-wiki
Partition se shuru ki kais jung.
== Related ==
Inner conflicts
Ruthless behaviour in the region see also Indians source CBS news.
* Niazi Arora
Band ki gais 2025 aur 2026 mein
[[vibhag:I]]
[[vibhag:P]]
[[vibhag:War]]
9lge0qa6n9n9r5bph56h46q5px2g0px
334913
334912
2026-05-03T20:55:40Z
~2026-25352-06
39821
334913
wikitext
text/x-wiki
Partition se shuru ki kais jung.
== Related ==
Inner conflicts
Ruthless behaviour in the region see also Indians source CBS news.
* Niazi Arora Yahya Khan aur Indira Gandhi
Band ki gais 2025 aur 2026 mein
[[vibhag:I]]
[[vibhag:P]]
[[vibhag:War]]
n1zxwv8ij7lm0sfqfqoze4lbu292z1f
334914
334913
2026-05-03T20:57:13Z
~2026-25352-06
39821
/* Related */
334914
wikitext
text/x-wiki
Partition se shuru ki kais jung.
== Related ==
Inner conflicts
Ruthless behaviour in the region see also Indians source CBS news.
* Niazi Arora Yahya Khan aur Indira Gandhi
Band ki gais 2025 aur 2026 mein
[[Mohandas Karamchand Gandhi]]
[[vibhag:I]]
[[vibhag:P]]
[[vibhag:War]]
1j94a3un6my1zlnpy0b46p9md8mths9
334915
334914
2026-05-03T20:57:35Z
~2026-25352-06
39821
334915
wikitext
text/x-wiki
Partition se shuru ki kais jung (1940s)
== Related ==
Inner conflicts
Ruthless behaviour in the region see also Indians source CBS news.
* Niazi Arora Yahya Khan aur Indira Gandhi
Band ki gais 2025 aur 2026 mein
[[Mohandas Karamchand Gandhi]]
[[vibhag:I]]
[[vibhag:P]]
[[vibhag:War]]
2er6nqbg5rljt4gn3gwyayx1o30ahdv
334916
334915
2026-05-03T20:57:55Z
~2026-25352-06
39821
334916
wikitext
text/x-wiki
Partition se shuru ki kais jung (1940s)
== Related ==
Inner conflicts
Ruthless behaviour in the region see also Indians source CBS news.
* Niazi Arora Yahya Khan aur Indira Gandhi
Band ki gais 2025 aur 2026 mein
[[Mohandas Karamchand Gandhi]]
Police Military Death anth
[[vibhag:I]]
[[vibhag:P]]
[[vibhag:War]]
2kuk5a0iltq9dnexc0g2pjwmnl3tqzf
334917
334916
2026-05-03T20:58:52Z
~2026-25352-06
39821
334917
wikitext
text/x-wiki
Partition se shuru ki kais jung (1940s)
== Related ==
Inner conflicts
Ruthless behaviour in the region see also Indians source CBS news. Close
* Niazi Arora Yahya Khan aur Indira Gandhi
Band ki gais 2025 aur 2026 mein
[[Mohandas Karamchand Gandhi]]
Police Military Death anth
[[vibhag:I]]
[[vibhag:P]]
[[vibhag:War]]
mri7q17rciv90l4f83phj8uipozpw0u
334918
334917
2026-05-03T20:59:24Z
~2026-25352-06
39821
334918
wikitext
text/x-wiki
Partition se shuru ki kais jung (1940s)
== Related ==
Inner conflicts
Ruthless behaviour in the region see also Indians source CBS news. Close
* Niazi Arora Yahya Khan aur Indira Gandhi
Band ki gais 2025 aur 2026 mein
[[Mohandas Karamchand Gandhi]]
Police Military Death anth
Bade desh ke jung
[[vibhag:I]]
[[vibhag:P]]
[[vibhag:War]]
q64jv76lb9buut06ejm5rlt67vnjmsd
334919
334918
2026-05-03T20:59:35Z
~2026-25352-06
39821
334919
wikitext
text/x-wiki
Partition se shuru ki kais jung (1940s)
== Related ==
Inner conflicts
Ruthless behaviour in the region see also Indians source CBS news. Close
* Niazi Arora Yahya Khan aur Indira Gandhi
Band ki gais 2025 aur 2026 mein
[[Mohandas Karamchand Gandhi]]
Police Military Death anth
Bade desh aur samaajh ke jung
[[vibhag:I]]
[[vibhag:P]]
[[vibhag:War]]
fr8fh33aflmesx5ock56k71bye9vx6m
334920
334919
2026-05-03T21:00:39Z
~2026-25352-06
39821
334920
wikitext
text/x-wiki
Partition se shuru ki kais jung (1940s)
== Related ==
Inner conflicts
Ruthless behaviour in the region see also Indians source CBS news. Close
* Niazi Arora Yahya Khan aur Indira Gandhi
Band ki gais 2025 aur 2026 mein
[[Mohandas Karamchand Gandhi]]
Police Military Death anth
Bade desh aur samaajh ke jung. Close others ruthless behaviour
[[vibhag:I]]
[[vibhag:P]]
[[vibhag:War]]
br0uqob2ui17i12e4flipgx9zq6de98
334921
334920
2026-05-03T21:02:23Z
~2026-25352-06
39821
334921
wikitext
text/x-wiki
Partition se shuru ki kais jung (1940s)
== Related ==
Inner conflicts
Ruthless behaviour in the region see also Indians source CBS news. Close
* Niazi Arora Yahya Khan aur Indira Gandhi
Band ki gais 2025 aur 2026 mein
[[Mohandas Karamchand Gandhi]]
Police Military Death anth
Bade jung desh aur samaajh ke jung. Close others ruthless behaviour
[[vibhag:I]]
[[vibhag:P]]
[[vibhag:War]]
p9heurida5p4ofa1g7ctz5bewl3zrsk
334922
334921
2026-05-03T21:02:41Z
~2026-25352-06
39821
334922
wikitext
text/x-wiki
Partition se shuru ki kais jung (1940s)
== Related ==
Inner conflicts
Ruthless behaviour in the region see also Indians source CBS news. Close
* Niazi Arora Yahya Khan aur Indira Gandhi
Band ki gais 2025 aur 2026 mein
[[Mohandas Karamchand Gandhi]], [[Bharatiya Janata Party]]
Police Military Death anth
Bade jung desh aur samaajh ke jung. Close others ruthless behaviour
[[vibhag:I]]
[[vibhag:P]]
[[vibhag:War]]
liai82x2udaoaa6o8buwdbtajzlgxfu
334923
334922
2026-05-03T21:03:35Z
~2026-25352-06
39821
334923
wikitext
text/x-wiki
Partition se shuru ki kais jung (1940s)
== Related ==
Inner conflicts
Ruthless behaviour in the region see also Indians source CBS news. Close
* Niazi Arora Yahya Khan aur Indira Gandhi
Band ki gais 2025 aur 2026 mein
[[Mohandas Karamchand Gandhi]], [[Bharatiya Janata Party]]
Police Military Death anth
Bade jung desh aur samaajh ke jung. Close others ruthless behaviour, Worlds largest political parties
[[vibhag:I]]
[[vibhag:P]]
[[vibhag:War]]
luzyw1stldohtcgzqe0v1cx5yvbpez7
334924
334923
2026-05-03T21:04:00Z
~2026-25352-06
39821
334924
wikitext
text/x-wiki
Partition se shuru ki kais jung (1940s)
== Related ==
Inner conflicts
Ruthless behaviour in the region see also Indians source CBS news. Close
* Niazi Arora Yahya Khan aur Indira Gandhi
Band ki gais 2025 aur 2026 mein
[[Mohandas Karamchand Gandhi]], [[Bharatiya Janata Party]], [[Central Bureau of Investigation]]
Police Military Death anth
Bade jung desh aur samaajh ke jung. Close others ruthless behaviour, Worlds largest political parties
[[vibhag:I]]
[[vibhag:P]]
[[vibhag:War]]
ircxkugsmo5s2qndptqjpo5qflqea2z
334925
334924
2026-05-03T21:04:41Z
~2026-25352-06
39821
334925
wikitext
text/x-wiki
Partition se shuru ki kais jung (1940s)
== Related ==
Inner conflicts
Ruthless behaviour in the region see also Indians source CBS news. Close
* Niazi Arora Yahya Khan aur Indira Gandhi
Band ki gais 2025 aur 2026 mein
[[Mohandas Karamchand Gandhi]], [[Bharatiya Janata Party]], [[Central Bureau of Investigation]], [[Mumbai Police]] aur dusre state, sheher, samajh aur desh ke
Police Military Death anth
Bade jung desh aur samaajh ke jung. Close others ruthless behaviour, Worlds largest political parties
[[vibhag:I]]
[[vibhag:P]]
[[vibhag:War]]
gghl9j9qghx14zpph46xyud7g8mglio
334930
334925
2026-05-04T09:18:04Z
~2026-25352-06
39821
334930
wikitext
text/x-wiki
Partition se shuru ki kais jung (1940s)
== Related ==
Inner conflicts
Ruthless behaviour in the region see also Indians source CBS news. Close
* Niazi Arora Yahya Khan aur Indira Gandhi
Band ki gais 2025 aur 2026 mein
[[Mohandas Karamchand Gandhi]], [[Bharatiya Janata Party]], [[Central Bureau of Investigation]], [[Mumbai Police]] aur dusre state, sheher, samajh aur desh ke
Police Military Death anth
Bade jung desh aur samaajh ke jung. Close others ruthless behaviour, Worlds largest political parties
[[vibhag:I]]
[[vibhag:P]]
[[vibhag:War]]
[[vibhag:W]]
2gf7oovm8is4ydzac4lax7u04lkm3b3
sadasya ke baat:Gorgozola3
3
68935
334931
2026-05-04T09:44:17Z
New user message
12502
Adding [[Template:Welcome|welcome message]] to new user's talk page
334931
wikitext
text/x-wiki
{{Template:Welcome|realName=|name=Gorgozola3}}
-- [[sadasya:New user message|New user message]] ([[sadasya ke baat:New user message|talk]]) 09:44, 4 Mai 2026 (UTC)
nd0ee5iothy7ntz0r49v2xocdl8xuha
vibhag:Germany ke Philosopher
14
68936
334937
2026-05-04T11:30:07Z
Snandan
529
Panna jisme "[[Vibhag:Philosophers]] [[Vibhag:Germany ke log]]" hae ke banae dewa gais hae.
334937
wikitext
text/x-wiki
[[Vibhag:Philosophers]]
[[Vibhag:Germany ke log]]
25v49u7jzjg4s6u61glkjopdaeml60m