Wikipedya
htwiki
https://ht.wikipedia.org/wiki/Paj_Prensipal
MediaWiki 1.45.0-wmf.3
first-letter
Medya
Espesyal
Diskite
Itilizatè
Diskisyon Itilizatè
Wikipedya
Diskisyon Wikipedya
Fichye
Diskisyon Fichye
MedyaWiki
Diskisyon MedyaWiki
Modèl
Diskisyon Modèl
Èd
Diskisyon Èd
Kategori
Diskisyon Kategori
TimedText
TimedText talk
Module
Discussion module
Diskite:Kreyòl ayisyen
1
1985
868061
861751
2025-06-05T02:39:19Z
190.115.178.4
/* Ki rapò ki genyen ant sistem edikatif ak refòm lang */ nouvelle section
868061
wikitext
text/x-wiki
== Comprendre ==
Hi, I can't speak KA but only English and some French. I really like to understand what this page says. Below is what I can understand of it. Can anyone fill in the [blanks]? Thanx!
Bonj, je ne peux pas parler KA, mais je peux parler anglais et un peut francais. Je voudrais comprendre cette article. Je pense que KA est un belle langue, plus logique que d'autres. Au dessu les lignes que je peux comprendre. Est-ce qu'il y a un person qui peut finir/correcter la?
Lang kreyòl ayisyen se youn lan lang kreyòl ki baze sou
La langue créole haïtienne est l'une des langues créole basées sur
lang franse paske genyen yon mas mo ladann ki
la langue française parce qu'une majorité des mots
soti lan lang franse.
viennent de la langue française.
Men, sentaks, semantik, ak mòfoloji kreyòl ayisyen diferan anpil de
Mais la syntaxe, la sémantique, et la morphologie du CA diffèrent beaucoup du
franse.
français.
Kreyòl ayisyen (KA) se lang kreyòl ki gen plis moun ki pale li sou
Le CA est la langue créole la plus parlée
latè. Se lang natif natal tout Ayisyen ki fèt e ki
dans le monde. Le CA est la langue maternelle de tous les Haïtiens qui sont nés et qui
elve ann Ayiti kote yo rele li Kreyòl.
ont grandi en Haïti où on l'appelle le kreyòl.
Lan dyaspora a, genyen plis pase yon milyon Ayisyen
Chez la diaspora, il y a plus d'un million de Haïtiens
ki pale kreyòl.
qui parle créole.
Genyen moun sa yo ki ap viv lan Amerik dinò (Etazini
Il y en a qui vivent en Amérique du Nord (États Unis
ak Kanada), lan Amerik disid (Venezwela ak Giyàn franse),
et Canada), en Amérique du Sud (Vénézuéla et Guyane Française)
lan Karayib la (Repiblik Dominikàn, Matinik, Gwadloup, Bahamas),
aux Caraïbes (République Dominicaine, Martinique, Guadeloupe, Bahamas),
ann Ewòp (Frans), ak lan kèk peyi Afrik. Lan kominote
en Europe (France), et dans quelques pays d'Afrique. Dans les
kominote ayisyen ki gen plis moun yo, tankou Nouyòk, Miyami,
plus fortes communautés haïtiennes, comme celles de New York, de Miami,
Monreyal, osnon Repiblik Dominikàn, kreyòl ayisyen devlope anpil
de Montréal, ou de la République dominicaine, le CA développe beaucoup
lan kontak li fè non sèlman ak lang peyi sa yo men tou ak
par le contact non seulement avec la langue de ces pays mais aussi avec
varyete yo pale ann Ayiti.
les variation qui sont parle en Haiti.
Pami tout kreyòl ki baze sou franse yo, se sou kreyòl ayisyen
Parmi tous les créoles à base française, c'est sur le CA
yo fè plis rechèch lan inivèsite.
que les universités ont fait plus de recherches.
Kwak se sèlman yon ti ponyen Ayisyen ki pale lang franse,
Quoique peu d'haïtiens parlent la langue française,
franse vin tounen ansanm ak kreyòl lang ofisyèl
le français et le kreyòl sont devenus ensembles les langues officielles
Ayiti depi lane 1987.
d'Haïti en 1987.
Kreyòl ayisyen genyen yon òtograf ofisyèl depi 1980 e gen anpil
Le CA a une orthographe officielle depuis 1980 et il y a plusieurs
ekriven ayisyen ki ekri liv enteresan sou
écrivains haïtiens qui écrivent des livres intéressants sur les
diferan aspè esperyans ayisyen.
différents aspects de l'expérience haïtienne.
Men n a tounen sou sa pi ta.
Nous en reparlerons plus tard.
Kounyè a, ann fè yon ti rezime istwa lang kreyòl ayisyen.
Maintenant, faisons un resume sur l'histoire du creole haitien.
Merci!
-- [[Itilizatè:ActiveSelective|ActiveSelective]] 19:12, 17 March 2006 (UTC)
== Izaj aksan egi an Kreyòl ak kèk lòt keksyon==
Mwen fenk sot li paj sa e mwen kontan tout jefò ki te fèt nan li. Men tou, mwen gen yon ti remak. Lè nou pale de Aksan egi a, poukisa nou pa fè konprann ke se yon fot li ye? Ofisyèlman, aksan egi pa nan kreyòl, alòs si nou mete li nan paj sa, fòk nou avèti lektè yo ke se yon fot gramè li ye. Separasyon ant sa ki ofisyèl ak sa ke yo konsidere tankou yon fot pa fèt ase byen nan paj la, e sa ka twouble yon moun ki vin sou sit la pou li aprann plis sou lang nan, oubyen vin fè rechèch pou elaji konesans yo.
Gen yon "sèl" aksan ofisyèl an kreyòl, se aksan grav. Sa pa ase klè sou paj la dapre mwen.
Konsòn-vwayèl ui te elimine nan kreyòl, si mwen byen sonje. Paske vrè pwononsyasyon an parèt pi byen ak konsòn-vwayèl 'w' plis vwayèl 'i'. Kèk egzanp: kwit, dizwit, lannwit.
Sa nou rele vwayèl bouch-nen 'oun' nan, se yon konbinezon vwayèl 'ou' ak konsòn 'n'. Li pa yon vrè vwayèl nan alfabè kreyòl la.
Yon lòt ti keksyon: Mwen pat janm konnen te genyen konsòn 'ng' nan lang kreyòl la. Ou gen yon egzanp nan kisa li itilize? Paske yo pa te janm aprann mwen l' lekòl mwen an...
Apre sa, mwen di bon travay!
== REFÒM SISTEM EDIKASYON AYISYEN ==
REFÒM SISTEM EDIKASYON AYISYEN AN CHITA SOU VERITE SA YO
----
#Pèp ayisyen an egal ego ak tout lòt pèp. Li fòje yon lang, li tabli yon kilti menm jan ak tout moun.
<br/>
#Soti depi li fèt rive jounen jodi a, lang kreyòl ayisyen an kite koridò lang patwa, li pran boulva lang total ki gen fason pa-1 pou kouche-1 sou papye.
<br/>
#Nan pwen lang lan rive koulyeya, tout konesans lasyans ak lateknik ka koule dous pase ladan li.
<br/>
#Men yon verite moun toupatou rekonèt : Pou fè aprantisaj lekti ak ekriti se nan lang manman timoun nan sa dwe fèt an premye.
<br/>
#Pa fouti gen devlopman si pa gen edikasyon.
Pa fouti gen devlopman si pa gen inyon tèt ansanm.
<br/>
#Gen 2 lang ki sèvi nan peyi a. Men se yon sèl pèp ayisyen an ki genyen. Kidonk, fòk gen yon sèl sistèm ansèyman ki pou sèvi ak tout 2 lang nou yo.
<br/>
#Pa gen son ki bèl, ni son ki lèd nan yon lang. Son (i) pa ni pi bèl ni pi lèd pase son (u).
Sèl sa ki genyen se kèk abltid ki kaye nan nou epi kèk vye lide ki tabli nan tèt nou.
<br/>
#Pale franse pa di moun save pou sa. Ni pale kreyòl pa di se betiz ase ou ka di.
----
Se pou chak ayisyen pran tèt li byen pou li egzaminen pawôl sa yo san paspouki. Konsa konsa, l'a konprann kesyon Refòm nan se yon pakèt afè nan istwa peyia. Ak Refòm nan, bajou kase pou yon epòk tou nouvo pou pèp ayisyen an.
''' Ne devrait-on faire le deuil du mot créole haitien ?'''
Nos concitoyens haïtiens ont pris l’habitude d’utiliser le mot créole en lieu et place du mot haïtien sans prêter attention au tort que cela peut causer à la pérennité de notre existence de peuple. Le mot créole a été inventé par les colonisateurs pour parler des attributions coloniales. Tout ce qui est créole appartient à une colonie.
Ainsi, on peut donner trois sens au mot créole. Sens 1 : Blanc d’origine européenne né dans une colonie. Sens 2 : Langue parlée dans une colonie. À ce chapitre, les chercheurs regroupent quatre types de créole : 1) Le créole à base lexicale anglaise que l’on retrouve dans les colonies ou anciennes colonies britanniques. 2) Le créole à base lexicale portugaise que l’on rencontre dans les colonies ou anciennes colonies portugaises. 3) Le créole à base lexicale espagnole que l’on rencontre dans les colonies ou anciennes colonies espagnoles. 4) Le créole à base lexicale essentiellement gréco-latine que l’on retrouve dans les colonies ou anciennes colonies françaises telles que la Martinique, la Guadeloupe, etc. Sens 3 du mot créole: Langue en formation, langue qui n’a pas d’alphabet officiel.
Ces définitions correspondent surtout au statut de la Guadeloupe et de la Martinique, pour ne citer que ces deux territoires français. Dans le cas d’Haïti, elles ne servent qu’à cacher à la face du monde son identité nationale et son statut de République. C’est pour cela qu’il convient de faire immédiatement le deuil du mot créole dans nos communications haïtiennes. Car le créole est utilisé consciemment ou inconsciemment pour assassiner l’haïtien. Il sert à masquer le mot haïtien qui évoque l’existence de notre peuple et ses créations
Dorénavant, quand il s’agit d’Haïti, ne dites plus fusil créole, rap créole, langue créole, restaurant créole, conte créole, littérature créole, communication créole, femme créole, créolophone, créolophonie, créoliste, etc. Dites plutôt fusil haïtien, rap haïtien, langue haïtienne, restaurant haïtien, conte haïtien, littérature haïtienne, communication haïtienne, femme haïtienne, haïtianophone, haïtianophonie, haïtianiste, etc. Le mot créole n’évoque pas l’origine nationale de l’objet dont on parle. À chaque fois qu’on fait usage du mot créole en lieu et place du mot haïtien, on contribue volontairement ou involontairement à la disparition du mot haïtien et de ses attributions.
Toutes les langues passent une étape appelée créole. Mais lorsque le pays, où une langue est parlée par une majorité de citoyens et de citoyennes, décide d’adopter un alphabet officiel pour fixer le statut et l’appartenance nationale de cette langue, cette dernière change d’appellation CRÉOLE pour porter le nom de la nationalité du pays qui lui a donné l’alphabet officiel. C’est pour cela qu’on parle le japonais au Japon, le vietnamien au Vietnam, l’italien en Italie, le français en France, l’allemand en Allemagne, l’haïtien en Haïti, etc. La langue parlée en Haïti, s’appelle l’haïtien depuis le 28 septembre 1979, date à laquelle le Parlement de la République adopta l’alphabet officiel de la langue haïtienne dans le cadre de la réforme de l’école fondamentale qui a été mise en place par le décret-loi du 30 mars 1982. Ce décret-loi stipule à l’article 29 que l’haïtien est la langue enseignée et la langue d’enseignement tout au long de l’école fondamentale. L’article 5 de la Constitution de 1987 signale que l’haïtien est la seule langue qui unit tous les habitants d’Haïti. L’haïtien et le français sont deux langues officielles de la République d’Haïti.
Curieusement, dans le décret-loi de 1982 et dans l’article 5 de la Constitution de 1987, c’est le mot créole que l’on a utilisé à la place du mot haïtien pour la simple et bonne raison que: les législateurs et les constitutionnalistes haïtiens n’avaient pas fait appel aux spécialistes en aménagement de politique linguistique qui traitent la question du statut des langues. Toutefois, chaque citoyen, chaque citoyenne d’Haïti doit se faire un devoir patriotique en apportant cette correction dans ses conversations et à l’intérieur de tous les textes de loi du pays, car le mot créole sert à assassiner l’haïtien qui rappelle l’existence, les créations et le statut réel de notre peuple.
car le nom haïtien ne vient pas d'hier mais bien avant la colonisation par les Ciboney puis les taïnos et les Caraïbes dès 1492 les choses ont changer mais les habitudes restent et demeures les mêmes,c'est-à-dire quand les Taïnos ou Thaïnos ont occuper les Ciboney ils adoptent leur langue et leur culture et non de les remplacer même avec les Espagnoles,les Franêçais et l'occupation americaine de 1915 n'ont rien changer mais nous Haïtien nous avons quelque ajustement à faire pour retracer l'histoire litteraire de notre langue
== Lis Swadèsh ==
Mwen panse nou ta dwe mete lis Swadèsh la nan yon lòt atik, avek yon lyen pou li nan atik sa a, jan yo fè sa nan Wikipedya anglè ak fransè. --[[Itilizatè:Boukman|Boukman]] 30 desanm 2010 à 21:22 (UTC)
== Non li ==
Èske nou reyèlman rele lang la « kreyòl ayisyen » oubyen èske nou kap chanje tit la nan « kreyòl » tou senpleman ? —<span style="text-shadow:0 0 .15em #900">[[Itilizatè:LLarson|LLarson]]</span> <small>([[Diskisyon_Itilizatè:LLarson|di]] & [[Espesyal:Kontribisyon/LLarson|fè]])</small> 9 fevriye 2016 à 19:12 (UTC)
== Wikitongues ==
Bonjour/hello,
Je n'arrive pas à ajouter cette vidéo à l'article : [[:Commons:File:WIKITONGUES- Castelline speaking Haitian Creole.webm]].
Pouvez-vous le faire ? Merci. [[Itilizatè:Ji-Elle|Ji-Elle]] ([[Diskisyon Itilizatè:Ji-Elle|discussion]]) 6 jen 2020 à 08:12 (UTC)
== Ki diferans ant refòm edikasyon ak refòm yon lang ==
lang
[[Espesyal:Kontribisyon/200.113.248.47|200.113.248.47]] 20 janvye 2023 à 15:04 (UTC)
:google [[Espesyal:Kontribisyon/200.113.230.68|200.113.230.68]] 24 jen 2024 à 18:11 (UTC)
:Diferans ki genyen ant refòm lang ak refòm edikasyon ayisyen an [[Espesyal:Kontribisyon/200.113.238.221|200.113.238.221]] 4 novanm 2024 à 23:57 (UTC)
::Diferans ki genyen ant refòm lang ak refòm edikasyon [[Espesyal:Kontribisyon/190.102.77.168|190.102.77.168]] 11 desanm 2024 à 21:15 (UTC)
== Anseyman nou an ak Anseyman fransè ==
réponse [[Espesyal:Kontribisyon/190.115.183.156|190.115.183.156]] 14 mas 2024 à 22:18 (UTC)
== Ki rapò ki genyen ant sistem edikatif ak refòm lang ==
190.102.77.168- [[Espesyal:Kontribisyon/190.115.178.4|190.115.178.4]] 5 jen 2025 à 02:39 (UTC)
e6ne57wtgmukrnea0183abl7e1byn7q
Jidayis
0
2491
868039
726901
2025-06-03T06:24:22Z
HalikhSovar78
35705
Ajoute imaj
868039
wikitext
text/x-wiki
Jidayis se yon relijyon [[monoteyis]]. Se relijyon jwif yo.
[[File:Star of David.svg|Etwal David, yon senbòl Jidayis]]
Etwal David, yon senbòl Jidayis
== Referans ==
{{referans}}
== Lyen deyò ==
|http://www.breslev.co.il/
|http://www.fr.chabad.org/
[[Kategori:Relijyon]]
1wqgzumvw3audt1bo9yuex8ntxdj44a
868044
868039
2025-06-03T14:41:03Z
Jon Gua
32279
868044
wikitext
text/x-wiki
[[File:Star of David.svg|197px|right|thumb|Etwal David, yon senbòl Jidayis.]]
'''Jidayis''' se yon relijyon [[monoteyis]]. Se relijyon jwif yo.
== Referans ==
{{referans}}
== Lyen deyò ==
* http://www.breslev.co.il/
* http://www.fr.chabad.org/
[[Kategori:Relijyon]]
6n6baye3gapjmige5zw8vtwu0tur9n0
Pòtoprens (awondisman)
0
2934
868063
849160
2025-06-05T05:37:24Z
InternetArchiveBot
25431
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
868063
wikitext
text/x-wiki
{{ale menm non|Pòtoprens}}
[[Fichye:Delmas 48 Haiti.jpg|thumb|Foto Pòtoprens sou anlè]]
'''Pòtoprens''' se [[kapital]] nan [[peyi]] [[Ayiti]]. Li se [[komin]] ki gen plis moun. Vil la genyen 2 470 762<ref>{{Cite web|url=http://www.ihsi.ht/pdf/projection/Estimat_PopTotal_18ans_Menag2015.pdf|title=IHSI|last=|first=|date=|website=|publisher=|access-date=|archive-date=2015-11-06|archive-url=https://web.archive.org/web/20151106110552/http://www.ihsi.ht/pdf/projection/Estimat_PopTotal_18ans_Menag2015.pdf|dead-url=yes}}</ref> moun. Pòtoprens se [[chèflye]] [[depatman]] [[Lwès (rejyon jewografik)|lwès]] ak [[awondisman]] Pòtoprens.
Li te gen non "Port-républicain" pandan [[Revolisyon franse|revolisyon]] [[Frans|fransèz]] la. Vil la te devaste nan [[Tranblemanntè 12 janvye 2010 nan peyi Ayiti|Tranblemanntè 12 janvye 2010]]<ref>{{Cite web|url=https://www.communication.gouv.ht/2017/01/communique-du-gouvernement-sur-la-journee-du-12-janvier-en-haiti/|title=Etat Haitien|last=|first=|date=|website=communication.gouv.ht|publisher=|access-date=|archive-date=2022-08-04|archive-url=https://web.archive.org/web/20220804213915/https://www.communication.gouv.ht/2017/01/communique-du-gouvernement-sur-la-journee-du-12-janvier-en-haiti/|dead-url=yes}}</ref> la, ki te gen yon [[mayitid]] 7.3 sou [[Echèl Richter]].
== Istwa ==
Vil Pòtoprens te fonde nan lane 1749 pa yon [[kolon franse]] ki te rele [[Joseph Randot]] ki te abite nan [[abitasyon]] Randot nan Bèlè. Nan lane 1770 li te ranplase [[Kap Franse]] kite kapital [[Kolonizasyon franse nan Amerik|koloni]] [[Sen Domeng|Sendomeng]] nan ki te detwi nan yon [[Katastrof|katastwòf]].
Premye moun ki rete san zòn lan te rele vil la Pòtoprens akòz yon [[bato]] ki te konn vin nan [[pò]] a ki te rele "[[Prens la|prens]] [[lan]]" ([[Le Prince]], nan lang franse). Se an 1804 aprè [[lendepandans]] peyi a ke [[Anperè]] [[Jak Premye|Jacques 1er]] te
bay li ankò non Pòtoprens lan. Vil la te vin tounen kapital peyi Dayiti.
== Jewografi ==
Komin Pòtoprens genyen pou gwosè 36,04 km<sup>2</sup><ref>{{Cite web|url=http://archive.wikiwix.com/cache/?url=http%3A%2F%2Fwww.ihsi.ht%2Fpdf%2Fprojection%2FPOPTOTAL%26MENAGDENS_ESTIM2009.pdf|title=Gwose vil Potoprens|last=|first=|date=|website=|publisher=|access-date=}}</ref>. Potòprens gen kèk [[rivyè]] ki travèse li, tankou [[rivyè Batad]] (Bâtarde) ak ravin [[Bwadchenn|bwat chèn]] (Ravine de Bois de chaîne). Vil Pòtoprens la gen 16 ti [[mòn]] ladan li.
* ''Sen Maten''
* ''Pako''
* ''Sanfil''
* ''Mòntif''<mapframe latitude="18.5475" longitude="-72.3374" zoom="13" width="400" height="300" align="right" />
* ''Bèlè''
* ''Pòsmachan''
* ''Kanapevè''
* ''Nazon''
* ''Boudon''
* ''Bwavèna''
* ''Fònasyonal''
* ''Bòlòs''
* ''Senjera''
* ''Nelyo''
* ''Tijo''
* ''Fòmèkredi''
== Demografi ==
Daprè estimasyon [[IHSI]] (Institut Haïtien de Statistique et d’Informatique) [[zòn]] Pòtoprens layite kò li sou 152,02 km<sup>2</sup> (sa fè 1/5 nan lajè awondisman kapital la). An 2012 li te genyen 2 470 762 moun, ki plis pase 90% [[awondisman]] an. Komin lan genyen anviwon 942194 moun kap vin landan.
{| class="wikitable"
|+Kote moun Pòtoprens yo ap viv<ref>{{Cite web|url=http://www.ihsi.ht/|title=Institut Haitien de Statistique et d'Informatique - IHSI|access-date=12 jiyè 2018}}</ref>
!Seksyon Kominal
!Moun kap viv nan vil la
!Moun ka viv andeyò vil la
!Kantite moun antou
|-
|Tijo
|474 702
|3 542
|478 244
|-
|Mòn Lopital
|138 746
|13 359
|152 105
|-
|Matisan
|262 530
|4 980
|267 510
|-
|'''Pòtoprens'''
|'''875978'''
|'''21 881'''
|'''897 859'''
|}
== Administrasyon ==
Komin Pòtoprens gen 3 [[seksyon kominal]] ladann :
* [[Tijo]] (Turgeau) : li pi gwo (19,74 km<sup>2</sup>) e li gen plis moun ladan (478 244 moun). Nan gwosè ak nan kantite moun, li plis ke mwatye komin lan. Anplis, se li gen plis [[Kay (bilding)|kay]] ladan.
* [[Mòn Lopital]] (Morne l’Hôpital) : Gwosè li se 7,45 km<sup>2</sup> e kantite moun kap viv ladan se 152 106.
* [[Matisan]] (Martissant) : Gwosè li se 8,85 km<sup>2</sup> e kantite moun kap viv ladan se 267 510.
== Referans ==
{{referans}}
== Lyen deyò ==
[[Kategori:Awondisman nan Lwès]]
dpxi3pzu0wq4175fba0wvofji31yiyo
Endouyis
0
9553
868040
692269
2025-06-03T06:26:14Z
HalikhSovar78
35705
Ajoute infomasyon
868040
wikitext
text/x-wiki
[[imaj:Sadou_Kathmandu_04_04.jpg|thumb|Yon [[sadu]] nan [[Katmandou]].]]
'''Endouyis''' se yon [[relijyon]], espesyalman prezan nan peyi [[End]].
[[Kategori:Endouyis]]
hqpbp0qb83byyeg4hrb0jfzhxobsfpt
Kategori:Inivèsite Dayiti
14
12716
868051
682077
2025-06-04T15:38:16Z
Anacaona
2726
868051
wikitext
text/x-wiki
N ap twouve nan paj sa a lis inivèsite nan peyi d Ayiti.
[[Kategori:Inivèsite]]
[[Kategori:Ayiti]]
qcqd4d0slau5jnikvmghbq8ldsx5ql4
James Noël
0
13247
868059
821973
2025-06-04T22:32:13Z
InternetArchiveBot
25431
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
868059
wikitext
text/x-wiki
{{moun
|non= James Noël
|foto=James_No%C3%ABl_(AILF_10_ans_Salon_du_Livre_2012).jpg
|tèks= James Noël nan Salon du Livre, [[Pari]] (2012).
|fonksyon=powèt, aktè
|domèn=Pwezi, sinema
|diplòm=
|etid=
|dat nesans=[[7 mas]] [[1978]]
|lye nesans= [[Ench (komin)|Ench]]
|peyi nesans=[[Ayiti]]
|dat lanmò=
|lye lanmò=
|peyi lanmò=
|nasyonalite=Ayisyen
|zèv=
|nòt=Li ekri nan kreyòl ak franse
}}
'''James Noël''', ki fèt [[7 mas]] [[1978]] nan [[Ench (komin)|Ench]] ([[Ayiti]]), se yon powèt ak aktè ayisyen.
== Biyografi ==
Li etidye nan yon kenzèn lekòl primè ak segondè. Aprè, li etidye etnoloji, la dramatik nan Pitit Konsèvatwa avèk aktè [[Daniel Marcelin]] ak istwa la nan Enstiti franse an Ayiti. Nan lane 2005, li fè yon staj ekriti teyat nan [[Gwadloup]] ak devlope eksperyans li nan edisyon avèk yon travay lakay edisyon nan [[Frans]].
Li ekri nan de (2) lang yo, kreyòl ak franse. Li se otè rekèy, ''Poèmes à double tranchant'' epi ''Le sang visible du vitrier'', dènye liv sa a ke jenn an Ayiti konsidere epi rele ''Zam''. Powèm James parèt sou plizyè sitwèb ak blog, plizyè revi ak jounal. Nan antoloji, ''L'année poétique'' 2008, edisyon Seghers, yo prezante li kom revelasyon ane a. Plizyè chantè, mizisyen chante powèt sa a, tankou [[Wooly Saint-Louis Jean]] ak [[Robenson Auguste]]. Nan 2 rekèy inedi James yo, ''Kabonn 47'' ak ''Bonbon fanm'', gen atis-womansyè-komedyèn [[Michèle Marcelin]] ki di yo sou sèn epi pibliye plizyè sou sit entènèt li.
== Zèv li yo ==
=== Tankou aktè ===
* 2012 : ''[[Stones in the Sun]]'' : Ronald
* 2016 : ''[[Ayiti mon amour]]'' : ekriven
=== Tankou ekriven ===
==== An franse ====
* 2005 : ''Poèmes à double tranchant'', edisyon Farandole, prefas pa [[Frankétienne]] / Le chasseur abstrait
* 2009 : ''Le sang visible du vitrier'' (rele Zam), edisyon Vents d'ailleurs
* ''Rectoverso'' nan kolaborasyon avèk Dominique Maurizi, edisyon Albertine<ref>http://www.lekti-ecriture.com/editeurs/Rectoverso.html</ref>
* ''Des Poings chauffés à blanc'', edisyon Bruno Doucey<ref>http://www.editions-brunodoucey.com/livre-1/</ref>
* ''Kana Sutra'', edisyon Vents d'ailleurs, 2011<ref>{{Cite web |url=http://www.ventsdailleurs.com/index.php?page=shop.product_details&flypage=flypage.tpl&product_id=184&category_id=6&option=com_virtuemart&Itemid=73 |title=Kopi achiv |access-date=2018-01-27 |archive-date=2011-10-04 |archive-url=https://web.archive.org/web/20111004095512/http://www.ventsdailleurs.com/index.php?page=shop.product_details&flypage=flypage.tpl&product_id=184&category_id=6&option=com_virtuemart&Itemid=73 |dead-url=yes }}</ref>, avèk prefas [[Ananda Devi]]<ref>http://www.lenouvelliste.com/article.php?PubID=1&ArticleID=95137</ref>
* ''La Migration des murs'', nan kolaborasyon avèk [[Fanette Mellier]], [[Villa Médicis]], septanm 2012<ref>http://www.fipradio.fr/diffusion-fip-livre-ses-musiques-la-migration-des-murs-de-james-noel</ref>
* ''Le Pyromane adolescent'', edisyon [[Mémoire d'encrier]], janvye 2013
* ''Empreintes'', nan kolaborasyon avèk [[Fanette Mellier]] ak Émilie Lamy (foto), [[Imprimerie nationale]], 2014<ref>https://web.archive.org/web/20180510194834/http://fanettemellier.com/project/empreintes/.</ref>
* 2014 : ''Cheval de feu'', Montreuil, [[Le Temps des cerises (edisyon)|Le Temps des cerises]], 253 paj
* ''Bonbon fanm''
==== An kreyòl ====
* 2009 : ''Kabòn 47'', edisyon L'action sociale, [[Pòtoprens]], Ayiti
* 2009 : ''Bon Nouvel'', edisyon L'action sociale, [[Pòtoprens]], Ayiti
==== Albòm jenès ====
* ''La fleur de Guernica'' (premye fiksyon anlè tranblemanntè 12 janvye nan Ayiti), ilistre pa [[Pascale Monnin]], edisyon Vents d'Ailleurs
== Rekonpans ==
* Loreya Pri Grahn 2014
* Loreya Académie de France à Rome, [[Villa Médicis]] 2012-2013 <ref>{{Cite web |url=http://www.culture.gouv.fr/mcc/Etablissements-du-ministere/Etablissements-du-ministere/De-nouveaux-pensionnaires-pour-la-Villa-Medicis |title=Kopi achiv |access-date=2018-01-28 |archive-date=2011-11-08 |archive-url=https://web.archive.org/web/20111108142520/http://www.culture.gouv.fr/mcc/Etablissements-du-ministere/Etablissements-du-ministere/De-nouveaux-pensionnaires-pour-la-Villa-Medicis |dead-url=yes }}</ref>
* Loreya bourse du [[Centre national du livre]]<ref>http://www.google.ht/search?q=james+noel++bourse+du+CNL+2007&ie=utf-8&oe=utf-8&aq=t&rls=org.mozilla:fr:official&client=firefox-a</ref>
* Loreya bourse du [[Conseil régional d'Île-de-France]]<ref>{{Cite web |url=http://ecrivainsdelacaraibe.com/Archives/Fiches-auteurs/noel-james.html |title=Kopi achiv |access-date=2018-01-28 |archive-date=2018-07-02 |archive-url=https://web.archive.org/web/20180702180132/http://ecrivainsdelacaraibe.com/Archives/Fiches-auteurs/noel-james.html |dead-url=yes }}</ref>
* Pri Fètkann, Mémoire du Sud, Mémoire de l'Humanité, remis au [[Café de Flore]], 2008
* Mansyon espesyal jiri, Pri Poésie des Écrivains Français d'Amérique<ref>http://www.afribd.com/evenement.php?no=21154</ref>
== Gade tou ==
* [[Wooly Saint-Louis Jean]], chantè mizisyen
* [[Robenson Auguste]], chantè mizisyen
* [[Michèle Marcelin]], womansyè, komedyèn
== Referans ==
{{referans}}
== Lyen deyò ==
* [http://ile-en-ile.org/noel/ James Noël] sou Ile en ile
{{DEFAULTSORT:Noël, James}}
[[Kategori:Moun]]
[[Kategori:Literati]]
[[Kategori:Ekriven]]
[[Kategori:Ekriven ayisyen]]
[[Kategori:Literati kreyòl ayisyen]]
[[Kategori:Nesans nan lane 1978]]
6v2asgzse0b4mou1vz7b32ubdj0h889
Pwa boukousou
0
15814
868045
109256
2025-06-04T01:14:37Z
200.113.230.165
868045
wikitext
text/x-wiki
{{ebòch}}
'''{{PAGENAME}}''' se yon plant.
Li nan fanmi plant ''[[:kategori: ]].
Non syantifik li se '' ''
{{Vejetal
|non komen=
Pwa boukousou
|imaj=
|lejann=
|dekouvrè=
|dat=
|domèn=Eukaryota
|rèy=Plantae
|sou-rèy=
|sipè-filòm=
|filòm=
|sou-filòm=
|sipè-klas=
|klas=
|sou-klas=
|enfra-klas=
|sipè-òd=
|òd=
|sou-lòd=
|sipè-fanmi=
|fanmi=
|sou-fanmi=
|tribi=
|jan=
|sou-jan=
|espès=
|nòt=
|koulè1=#CFC
|koulè2=#6C6
|koulè3=lightgreen
}}
== Istwa ==
Istwa
== referans pwa ki ''pouse anndan kay e ki pouse deyó'' ==
== Kèk lyen ==
jpousglza270268sdvkeaat98g12zsg
Université d'État d'Haïti
0
59620
868049
864540
2025-06-04T15:32:52Z
Anacaona
2726
868049
wikitext
text/x-wiki
'''Université d'État d'Haïti (UEH)''', an kreyòl ayisyen ː '''Inivèsite Letad d Ayiti (ILA)''', se yon [[enstitisyon]] piblik nan peyi [[Ayiti]]. Li sanble plis pase 7 [[fakilte]] ak enstiti rechèch ak ansèyman pòs-segondè. <ref>{{Cite web|url=https://www.auf.org/les_membres/nos-membres/universite-detat-dhaiti/|title=Université d'État d'Haïti|website=AUF|language=fr-CA|access-date=2024-11-27}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://ueh.edu.ht/lancement-des-inscriptions-au-concours-dadmission-a-lueh-pour-lannee-academique-2024-2025/|title=Lancement des inscriptions au concours d'admission à l'UEH pour l'année académique 2024-2025|last=d’Haïti|first=Université d'Etat|date=2024-09-11|language=fr-FR|access-date=2024-11-27|archive-date=2024-09-11|archive-url=https://web.archive.org/web/20240911133306/https://ueh.edu.ht/lancement-des-inscriptions-au-concours-dadmission-a-lueh-pour-lannee-academique-2024-2025/|dead-url=yes}}</ref>
== Istwa ==
[[Inivèsite]] a fèt nan lane 1944. Yo konsidere li kòm pi gwo kote moun ka ale pran [[fòmasyon]] ak fè rechèch lè yo fin lekòl segondè nan peyi Dayiti.
Aprè mouvman [[etidyan]] yo an 1960, gouvènman [[François Duvalier]] (Franswa Divalye) a te vin gen yon kontwòl ki pi sere sou inivèsite a. Li menm chanje non. Li fè li pase de «Inivèsite Dayiti» pou li rele li «Inivèsite Leta Ayiti». Nan lane 1983, Inivèsite a vin pran [[Endepandans (menm non)|endepandans]] li parapò ak leta sentral la. Sa te a pral konfime nan atik 208, tit VI, chapit V [[Konstitisyon 1987 (Ayiti)|konstitisyon 1987]] la.
Pami moun ki te rektè li yo, Inivèsite Leta Ayiti a te gen ekriven [[endijenis]] la [[Jean Price Mars]] (Jan Pris Mas).
== Pèsonalite ==
== Referans ==
{{referans}}
== Lyen deyò ==
* [http://www.ueh.edu.ht/ Sitwèb ofisyèl Inivèsite Leta Ayiti]
* [https://web.archive.org/web/20211102131547/http://www.ueh.edu.ht/admueh/historique.php Istwa Inivèsite]
* [https://web.archive.org/web/20210526164047/https://actif.auf.org/membre/universite-detat-dhaiti-ueh/ Manm Inivèsite Leta Ayiti] sou actif.auf.org
[[Kategori:Inivèsite Dayiti]]
0tuxquik08l56r0xsao85eua6tlo0me
868050
868049
2025-06-04T15:37:50Z
Anacaona
2726
868050
wikitext
text/x-wiki
'''Université d'État d'Haïti (UEH)''', an kreyòl ayisyen ː '''Inivèsite Letad d Ayiti (ILA)''', se yon [[enstitisyon]] piblik nan peyi [[Ayiti]]. Li sanble plis pase 7 [[fakilte]] ak enstiti rechèch ak ansèyman pòs-segondè. <ref>{{Cite web|url=https://www.auf.org/les_membres/nos-membres/universite-detat-dhaiti/|title=Université d'État d'Haïti|website=AUF|language=fr-CA|access-date=2024-11-27}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://ueh.edu.ht/lancement-des-inscriptions-au-concours-dadmission-a-lueh-pour-lannee-academique-2024-2025/|title=Lancement des inscriptions au concours d'admission à l'UEH pour l'année académique 2024-2025|last=d’Haïti|first=Université d'Etat|date=2024-09-11|language=fr-FR|access-date=2024-11-27|archive-date=2024-09-11|archive-url=https://web.archive.org/web/20240911133306/https://ueh.edu.ht/lancement-des-inscriptions-au-concours-dadmission-a-lueh-pour-lannee-academique-2024-2025/|dead-url=yes}}</ref>
== Istwa ==
[[Inivèsite]] a fèt nan lane 1944. Yo konsidere li kòm pi gwo enstitisyon [[fòmasyon]] ak rechèch pòs-segondè nan peyi d Ayiti.
Aprè mouvman [[etidyan]] yo an 1960 gouvènman [[François Duvalier]] (Franswa Divalye) vin pran kontwòl pi sere sou inivèsite a. Li menm chanje non a - anvan li te rele « Inivèsite d Ayit i». Nan lane 1983, Inivèsite a vin pran autonomi li parapò ak leta sentral la. Sa te a pral konfime nan atik 208, tit VI, chapit V [[Konstitisyon 1987 (Ayiti)|konstitisyon 1987]] la.
Pami moun ki te rektè li yo, Inivèsite Leta Ayiti a te gen ekriven [[endijenis]] la [[Jean Price Mars]] (Jan Prays Mas).
== Pèsonalite ==
[[Suzanne Comhaire-Sylvain]]
[[Yvonne Sylvain]]
[[Madeleine Sylvain-Bouchereau]]
== Referans ==
{{referans}}
== Lyen deyò ==
* [http://www.ueh.edu.ht/ Sitwèb ofisyèl Inivèsite Leta Ayiti]
* [https://web.archive.org/web/20211102131547/http://www.ueh.edu.ht/admueh/historique.php Istwa Inivèsite]
* [https://web.archive.org/web/20210526164047/https://actif.auf.org/membre/universite-detat-dhaiti-ueh/ Manm Inivèsite Leta Ayiti] sou actif.auf.org
[[Kategori:Inivèsite Dayiti]]
i82d5y5hmp4y22gv2vm6o7kcr2oja2x
Kilti ayisyen
0
61565
868070
866763
2025-06-06T11:14:56Z
Jpogba14
35899
/* Jou chomaj */
868070
wikitext
text/x-wiki
'''Kilti ayisyen''' an se [[kilti]] tout moun ki fèt nan yon [[zile]] ki nan [[Oseyan atlantik]] la yo rele [[Ayiti]].
Kilti pèp sa a sòti nan kilti tout pèp ki te [[kolonize]] peyi [[Ayiti]] a. Li gen la dan li, kilti [[Ewopeyen]], [[Afriken]], [[Endyen Amerik]], [[Panyòl]], [[Polonè]], [[Arab]]. Men de peyi ki gen jwe pi gwo wòl nan kilti ayisyen an se peyi [[Lafrans]] ak [[kontinan]] afriken an.
== Kwayans ==
* [[VODOU]]
== Jou ferye ==
* 1e janvye : Endepandans Ayiti
* 2 janvye : jou dè Aye
* 12 janvye : Komemorasyon trambleman tè ki te ravaje [[depatman lwès]] ak [[depatman Sidès]] peyi [[Ayiti]]
* 1e me : Fèt Agrikilti ak Travay
* 18 me : Kreyasyon Drapo Aysyen
* 17 oktòb : Komemorasyon lamò Anperè [[Jean-Jacques Dessalines]]
* 18 novanm : [[Batay Vètyè]]
== Sosyete ==
* [[Lis pèsonalite nan orijin ayisyen]]
== Medya ==
* [[Lis jounal yo an Ayiti]]
== Literati ayisyen ==
[[Fichye:Jean Laposte 2.jpg|vignette|redresse|[[Frankétienne]], powèt, otè pyès teyat, pent, mizisyen, chantè ak anseyan]]
* Gade tou ː [[Literati ayisyen]]
[[Literati ayisyen]] an ekri an sitou an [[franse]]. Men depi kèk tan, sitou aprè [[Tranblemanntè 12 janvye 2010 nan peyi Ayiti]] a, genyen plis [[ekriven]] ki ekri an [[kreyòl]]. Anpil liv literati lòt lang ap [[tradwi]] an kreyòl.
Gras a [[dyaspora ayisyen]] an, gen anpil ekriven ayisyen ki ekri an [[anglè]] (kòm [[Edwidge Danticat]]) ak an [[panyòl]] (kòm [[Micheline Dusseck]]).
Kont pran yon gwo plas nan literati ayisyen an. [[Bouki ak Malis]] se youn nan pi gwo pèsonaj nan [[patrimwàn kiltirèl]] peyi Ayiti.
Men yon lis kèk nan ekriven ayisyen ki pi popilè nan lemond :
* [[Marie-Célie Agnant]]
* [[Edwidge Danticat]]
* [[René Depestre]]
* [[Alibée Féry]]
* [[Frankétienne]]
* [[Dany Laferrière]]
* [[Jean Metellus]]
* [[Émile Ollivier]]
* [[Jean Price-Mars]]
* [[Jacques Roumain]]
* [[Jacques Stephen Alexis]]
* [[Marie Vieux-Chauvet]]
== Penti ayisyen ==
== Mizik ayisyen ==
== Sinema ayisyen ==
* Gade [[Sinema ayisyen]]
== Referans ==
{{referans}}
== Lyen deyò ==
[[Kategori:Ayiti]]
[[Kategori:Kilti]]
apz8eed7om3n5ogg08fd79j5iz35iex
Adolf Hitler
0
62715
868055
850386
2025-06-04T16:36:31Z
HalikhSovar78
35705
Ajoute yon lyen
868055
wikitext
text/x-wiki
{{ebòch}}
{{moun
|non=Adolf Hitler
|foto= Bundesarchiv Bild 183-S33882, Adolf Hitler (cropped).jpg
|tèks=Adolf Hitler
|dat nesans= [[20 avril]] [[1889]]
|lye nesans= Braunau am Inn
|peyi nesans=[[Otrich]]
|dat lanmò= [[30 avril]] [[1945]]
|lye lanmò= [[Bèlen]]
|peyi lanmò= [[Almay]]
|nasyonalite= Alman
|zèv=
|nòt=
|siyati=Hitler’s signature (1944).svg}}
'''Adolf Hitler''', ki fèt [[20 avril]] [[1889]] nan Braunau am Inn ([[Otrich]]-Ongri) epi ki mouri [[30 avril]] [[1945]]), se yon politisyen alman.
== Biyografi ==
Li te chanselie (1933) aprè sa prezidan (''Führer'') [[Almay|Almay]] (peryòd : 1934-1945).
Li fonde ideyoloji [[Nazis]] lan ki se yon ideyoloji rasis kont Jwif, Nwa, Tzigan, epi kont Kominis.
Adolf Hitler te vle fè Almay yon anpi. Lame alman te anvayi plizyè peyi an [[Ewòp]]. Li te mete sou pye yon rejim diktati an Almay ke yo te rele "twazyem Reich". Se te youn nan koz ki te mennen [[Dezyèm Gè mondyal]] (1939-1945).
== Zèv li yo ==
* 1925 : ''Mein Kampf'' (nan kreyòl : ''Konba mwen'')
== Referans ==
{{referans}}
== Lyen deyò ==
{{DEFAULTSORT:Hitler, Adolf}}
[[Kategori:Moun]]
[[Kategori:Politik]]
[[Kategori:Politisyen]]
[[Kategori:Politisyen alman]]
[[Kategori:Nesans nan lane 1889]]
[[Kategori:Lanmò 1945]]
0ywc8dlvlhg2a9ty909vq3zfy17f8h0
Dani Kouyaté
0
66669
868065
718097
2025-06-05T13:58:28Z
InternetArchiveBot
25431
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
868065
wikitext
text/x-wiki
{{moun
|non=Dani Kouyaté
|foto=Dani_Kouyat%C3%A9.jpg
|tèks=Dani Kouyaté
|fonksyon=Reyalizatè
|domèn=sinema
|diplòm=
|etid=
|dat nesans=[[4 jen]] [[1961]]
|lye nesans=Bobo-Dioulasso
|peyi nesans=[[Boukinafaso]]
|dat lanmò=
|lye lanmò=
|peyi lanmò=
|nasyonalite= boukinabè
|relijyon=
|rezidans=
|kontak=
|Biyografi=
|zèv=
|omaj=
|rekonpans=
|remak=
|fim=
}}
'''Dani Kouyaté''' se yon gryo ak yon reyalizatè boukinabè, ki fèt [[4 jen]] [[1961]] nan Bobo-Dioulasso ([[Boukinafaso]]).
== Biyografi ==
== Zèv li yo ==
* [[1989]] : ''Bilakoro'' (kout fim), koreyalizasyon avèk [[Issa Traoré de Brahima]] ak [[Sékou Traoré]]
* [[1991]] : ''Tobbere Kossam'' (kout fim)
* [[1992]] : ''Les Larmes sacrées du crocodile'' (kout fim)
* [[1995]] : ''[[Keïta ! L'Héritage du griot]]'' (fim, Pri "Oumarou Ganda de la première œuvre")
* [[1998]] : ''À nous la vie'' (seri tv)
* [[2001]] : ''[[Sia, le rêve du python]]'' (fim)
* [[2003]] : ''[[Ouaga saga]]'' (fim, Pri "Graine de Baobab Wamdé 19e Festival panafricain du cinéma et de la télévision de Ouagadougou" an 2005)
* [[2004]] : ''Joseph Ki-Zerbo identités'' (dokimantè, Prim espesyal "UEMOA TV/ videyo pwofesyonèl 19e Festival panafricain du cinéma et de la télévision de Ouagadougou" an 2005)
* [[2008]] : ''Souvenirs encombrants d’une femme de ménage'' (dokimantè)
* [[2013]] : ''[[Femmes, entièrement femmes]]'' (dokifiksyon koreyalize avèk Philippe Baqué. Dire 52 minit [[Mamounata Nikiéma]] te travaye tankou pwodktris ekzekitif<ref>{{cite web
|title=film-documentaire.fr - Portail du film documentaire
|url=http://www.film-documentaire.fr/4DACTION/w_fiche_film/40431_1
|website=www.film-documentaire.fr
|access-date=4 septanm 2016
|archive-date=2022-08-01
|archive-url=https://web.archive.org/web/20220801175924/http://www.film-documentaire.fr/4DACTION/w_fiche_film/40431_1
|dead-url=yes
}}</ref>
* 2013 : ''[[Soleils (fim)|Soleils]]'' (fim)
* 2016 : ''Tant Qu'on Vit'' (fim)
== Gade tou ==
* [[Sinema boukinabè]]
* [[Les Fespakistes]]
== Referans ==
{{referans}}
== Lyen deyò ==
* [http://www.dani-kouyate.com Sitwèb ofisyèl Dani Kouyaté]
* [http://www.imdb.com/name/nm0468125/ Dani Kouyaté] sou IMDb
* [http://www.jeuneafrique.com/Article/JA2710P082.xml0/ Dani Kouyaté, la constance de l'héritier], atik ekri pa Abdel Pitroipa nan ''Jeune Afrique'', 24 desanm 2012.
{{DEFAULTSORT:Kouyaté, Dani}}
[[Kategori:Moun]]
[[Kategori:Reyalizatè sinema]]
[[Kategori:Reyalizatè boukinabe]]
[[Kategori:Nesans nan lane 1961]]
jeotjjufmszlsgzo258ghzeelemrrmo
Kòd nwa
0
67107
868037
833338
2025-06-02T17:10:40Z
2A02:8440:7501:83DC:88D6:18FF:FE2A:56F5
/* Teritwa nan aplikasyon */
868037
wikitext
text/x-wiki
[[Fichye:Le Code Noir ou Edit du Roi Servat de reglement Ed. Saugrain 1718.png|197px|droite]]
'''Kòd nwa''' oswa '''Kòd Nwa'''<ref>{{Chapit|language=fr|author1=Marcel Dorigny|tit chapit=Prefas|wotè liv=Jean-François Niort|tit liv= Kòd Nwa a. Resevwa lide sou yon tèks senbolik|place=Paris|editè=Le Cavalier bleu|ane=2015|isbn=9782846706421|li sou entènèt=https://www.cairn.info/le-code-noir--9782846706421.htm| pasaj =9-11}}: {{sitasyon|...jodi a yo rele sistematikman "Kod Nwa" (ak lèt majiskil la nan dezyèm tèm nan paske li ta dwe konprann pa kòm yon adjektif ki kalifye ki ta endike "koulè" Kòd la men kòm “Kòd Nwa yo”)…}}</ref> se tit ki te bay [[Òdonans Mas 1685 sou esklav zile Amerik yo|òdonans wayal Louis XIV oswa Edit wayal mas 1685]] ki afekte lapolis nan zile Amerik franse a<ref>[http://www.assemblee-nationale.fr/histoire/slavery/code-noir.pdf The Code Noir oswa Edit du Roy] Sit asanble nasyonal, mas 1685, konsilte nan dat 11 jen 2020</ref>, epi nan edik ki sanble l la an 1723 sou [[Mascarenes]] ak 1724 sou [[Lwizyana (Nouvo Frans)|Lwizyana]], epi finalman, soti nan mitan {{s-|XVIII|th}}, nan koleksyon tèks legal ki gen rapò ak koloni franse yo<ref>En [[1772]], dans ses ''Lettres sur la profession d'avocat'', [[Armand-Gaston Camus]] définit le « Code Noir » comme {{citation|les réglemens concevant les Colonies}}, page (36).</ref>. Kòd Nwa a gen pou objektif sitou ankouraje kiltivasyon [[kann]], ki te devlope nan [[Zantiy franse|Zantiy]], san okenn lejislasyon konsènan [[esklavaj]]. Sou [[Louis XIII]], [[Armand Jean du Plessis de Richelieu|Richelieu]] te ankouraje [[Komès triyangilè|komès esklav]] paske li te deja itilize nan plizyè monachi ewopeyen<ref>, p.221 & ss.</ref>.
== Teritwa nan aplikasyon ==
Òdonans lan oswa lòd nan mwa mas 1685 anrejistre premye nan tout nan Gran Konsèy la souveren nan [[Matinik]] sou 6 out 1685, Lè sa a, anvan sa yo ki nan [[Gwadloup]] sou 10 desanm nan menm ane4 a, avan ke yo te nan [[Tigwav (komin)|Tigwav]] anvan yon sèl la nan pati a franse nan koloni an nan [[Sen Domeng]], 6 me 1687, ak pafwa enpòtan varyasyon nan tèks la. Epi, finalman, sa a nan Cayenne nan [[Giyàn franse]] 5 me 1704. Tèks la se aplikab a Sen Kristòf, men dat la nan enskripsyon li yo nan koloni sa a se pa sa li te ye nan dat.
=== Abrogasyon Kòd Nwa a an 2025 ===
Nan dat 10 me 2025, nan okazyon Jounen Nasyonal pou Komemore Komès Esklav, Esklavaj ak Abolisyon yo, Premye Minis franse a, François Bayrou, te pwomèt pou aboli Kòd Nwa a sou esklavaj.<ref>{{Sitasyon sit entènèt |dat=2025-05-27 |tit=Kòd Nwa a pral byento abrogasyon |url=https://amp.dw.com/fr/code-noir-esclavage-senegal-france/a-72680003 |dat-aksè=2025-06-02 |sit entènèt=dw.com |lang=fr}}}</ref>
== Referans ==
{{referans}}
== Lyen deyò ==
[[Kategori:Istwa Dayiti]]
t2nxtpdm7o2d1h8sofz22c1vozim82r
Laurent Achard
0
70174
868060
842738
2025-06-05T00:46:00Z
InternetArchiveBot
25431
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
868060
wikitext
text/x-wiki
{{moun
|non=Laurent Achard
|foto=
|tèks=Laurent Achard
|fonksyon=Reyalizatè,senaris
|domèn=Sinema
|diplòm=
|etid=
|dat nesans=[[17 avril]] [[1967]]
|lye nesans=
|peyi nesans=[[Frans]]
|dat lanmò=[[24 mars]] [[2024]]
|lye lanmò=
|peyi lanmò=
|nasyonalite= franse
|relijyon=
|rezidans=
|kontak=
|Biyografi=
|zèv=
|omaj=
|rekonpans=
|remak=
|fim=
}}
'''Laurent Achard''', ki fèt [[17 avril]] [[1967]] nan depatman [[Yonne (depatman)|Yonne]], se yon [[reyalizatè]] ak [[senaris]] [[Frans|franse]].
== Biyografi ==
== Zèv li yo (seleksyon) ==
=== Tankou reyalizatè ===
* [[1991]] : ''[[Qu'en savent les morts?]]''
* [[1994]] : ''[[Dimanche ou les fantômes]]''
* [[1997]] : ''[[Une odeur de géranium]]''
* [[1998]] : ''[[Plus qu'hier moins que demain]]''
* [[2004]] : ''[[La Peur, petit chasseur]]''
* [[2007]] : ''[[Le Dernier des fous]]''
* [[2011]] : ''[[Dernière Séance (fim)|Dernière Séance]]''
* [[2012]] : ''Le Tableau''
* [[2016]] : ''Un, parfois deux'', sou [[Paul Vecchiali]]<ref>{{Cite web |url=http://www.film-documentaire.fr/4DACTION/w_fiche_film/48376_1 |title=Fiche du film |access-date=2019-02-21 |archive-date=2017-11-08 |archive-url=https://web.archive.org/web/20171108035443/http://www.film-documentaire.fr/4DACTION/w_fiche_film/48376_1 |dead-url=yes }}</ref>{{,}}<ref>Luc Chessel, ''[[Libération (jounal)|Libération]]'', [https://web.archive.org/web/20171108034930/http://next.liberation.fr/arts/2016/12/02/cine-un-parfois-deux-tout-autour-d-un-tournage_1532590 atik 2 desanm 2016]</ref>
* 2018 : ''Brisseau,251 rue Marcadet''
=== Tankou senaris ===
* [[1991]] : ''[[Qu'en savent les morts ?]]''
* [[1994]] : ''[[Dimanche ou les fantômes]]''
* [[1997]] : ''[[Une odeur de géranium]]''
* [[2004]] : ''[[La Peur, petit chasseur]]''
* [[2007]] : ''[[Le Dernier des fous]]''
* [[2011]] : ''[[Dernière Séance (fim)|Dernière Séance]]''
* 2012 : ''Le Tableau''
* 2016 : ''Un, parfois deux''
* 2018 : ''Brisseau, 251 rue Marcadet''
== Referans ==
{{referans}}
== Lyen deyò ==
* [https://www.imdb.com/name/nm0009765/ Laurent Achard] sou IMDb
* [http://www.allocine.fr/personne/fichepersonne_gen_cpersonne=18660.html Laurent Achard] sou allocine.fr
{{DEFAULTSORT:Achard, Laurent}}
[[Kategori:Moun]]
[[Kategori:Reyalizatè sinema]]
[[Kategori:Reyalizatè franse]]
[[Kategori:Senaris sinema]]
[[Kategori:Senaris franse]]
[[Kategori:Nesans nan lane 1967]]
5xvxc4kfce8lvljb94jkj9vqlqy0vfj
Jonathan Joss
0
73739
868038
739894
2025-06-03T00:02:23Z
2A02:8440:7509:1170:88D6:18FF:FE2A:56F5
868038
wikitext
text/x-wiki
'''Jonathan Joss''' se yon [[aktè]] ameriken ki fèt an [[1965]] nan [[San Antonio]], [[Teksas]] ([[Etazini]]) epi li te mouri nan dat 1ye jen [[2025]].
== Biyografi ==
== Zèv li yo ==
=== Sinema ===
* [[1994]] : ''[[8 secondes]]'' (''8 Seconds'') de [[John G. Avildsen]]: Medic Del Rio
* [[1998]] : ''[[Les Premiers colons]]'' (''Almost Heroes'') de [[Christopher Guest]]: Bent Twig
* [[1998]] : ''[[Pocahontas 2: Un monde nouveau]]'' (''Pocahontas II: Journey to a New World'') (videyo) : (vwa)
* [[1999]] : ''Impala'' : John Eagle Claw
* [[2001]] : ''[[Christmas in the Clouds]]'' : Phil
* [[2016]] : ''[[Les Sept Mercenaires (fim, 2016)|Les Sept Mercenaires]]'' : Denali
=== Televizyon ===
* [[1994]] : ''[[Texas]]'' (TV) : Comanche
* [[1994]] : ''[[L'Homme aux deux épouses]]'' (''The Substitute Wife'') (TV) : Black Deer
* [[1994]] : ''[[Without Consent]]'' (TV) : ''Attendant #2''
* [[1996]] : ''[[Lonesome Dove : Les Jeunes Années]]'' (''Dead Man's Walk'') (feuilleton TV) : Kicking Wolf
* [[1997]]-[[2009]] : ''[[Les Rois du Texas]]'' (''Henri pis sa gang'' nan Kebèk) (TV) : John Redcorn (vwa anglèz)
* [[1998]] : ''[[Winnetous Rückkehr]]'' (TV) : Wash-Ti
* [[2006]] : ''[[Maldonne (fim)|Maldonne]]'' fim de [[Patrice Martineau (reyalizatè)|Patrice Martineau]] : Nico
* [[2010]] : ''[[Garçon manqué (fim)|Garçon manqué]]'' de [[David Delrieux]] (TV) : José
== Referans ==
{{referans}}
== Lyen deyò ==
* [https://www.imdb.com/name/nm0430885/ Jonathan Joss] sou IMDb
{{DEFAULTSORT:Joss, Jonathan}}
[[Kategori:Moun]]
[[Kategori:Aktè]]
[[Kategori:Aktè sinema]]
[[Kategori:Aktè televizyon]]
[[Kategori:Aktè ameriken]]
[[Kategori:Nesans nan lane 1965]]
qtiyy0pb5ypilnd88rivw1yekgoi5p1
Channel 4
0
75110
868062
770246
2025-06-05T04:39:42Z
RustaviOri
35834
868062
wikitext
text/x-wiki
'''Channel 4''' se yon estasyon televizyon [[Wayòm Ini|britanik]] ki te lanse 2 novanm 1982.
[[File:Channel 4 building.jpg]]
Li gen biwo santral li nan [[Lonn]] ([[Angletè]]).
== Referans ==
{{referans}}
== Lyen deyò ==
* [https://www.imdb.com/company/co0263795 Channel 4] sou IMDb
* [http://www.channel4.com/ Sitwèb ofisyèl Channel 4]
[[Kategori:Rezo televizyon nan Wayòm Ini]]
comob9nm9pt5gmd460f0bn4tmy0fm3f
Alain Cavalier
0
77670
868064
779385
2025-06-05T09:53:12Z
InternetArchiveBot
25431
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
868064
wikitext
text/x-wiki
'''Alain Fraissé''', rele '''Alain Cavalier''', ki fèt [[14 septanm]] [[1931]] nan [[Vendôme]] nan depatman [[Loir-et-Cher]] ([[Frans]]), se yon [[reyalizatè]] [[Frans|franse]].
== Biyografi ==
Li se papa aktris ak reyalizatris [[Camille de Casabianca]].
== Zèv li yo ==
=== Tankou asistan reyalizatè ===
* [[1957]] : ''[[Les Alchimistes]]'' d'[[Édouard Molinaro]] (kout fim dokimantè)
* [[1957]] : ''[[Appelez le 17]]'' d'[[Édouard Molinaro]] (kout fim dokimantè)
* [[1958]] : ''[[Ascenseur pour l'échafaud]]'' de [[Louis Malle]]
* [[1958]] : ''[[Les Amants (fim, 1958)|Les Amants]]'' de [[Louis Malle]]
=== Tankou reyalizatè ===
* [[1958]] : ''[[Un Américain]]'' (kout fim)
* [[1962]] : ''[[Le Combat dans l'île]]''
* [[1964]] : ''[[L'Insoumis (fim, 1964)|L'Insoumis]]''
* [[1967]] : ''[[Mise à sac]]''
* [[1968]] : ''[[La Chamade (fim)|La Chamade]]''
* [[1976]] : ''[[Le Plein de super (fim)|Le Plein de super]]''
* [[1978]] : ''[[Martin et Léa]]''
* [[1979]] : ''[[Ce répondeur ne prend pas de message]]''
* [[1981]] : ''[[Un étrange voyage]]''
* [[1986]] : ''[[Thérèse (fim)|Thérèse]]''
* [[1987]] : ''[[24 portraits d'Alain Cavalier]]'' (1e pati)<ref>{{cite web|title=film-documentaire.fr - Portail du film documentaire|url=http://www.film-documentaire.fr/4DACTION/w_fiche_film/3507_1|website=film-documentaire.fr|accessdate=2017-10-06|archive-date=2017-10-07|archive-url=https://web.archive.org/web/20171007021606/http://www.film-documentaire.fr/4DACTION/w_fiche_film/3507_1|dead-url=yes}}</ref>
* [[1991]] : ''[[24 portraits d'Alain Cavalier]]'' (2e pati)
* [[1993]] : ''[[Libera Me (fim, 1993)|Libera Me]]''
* [[1996]] : ''[[La Rencontre (fim, 1996)|La Rencontre]]''
* [[1998]] : ''Georges de la Tour'' (dokimantè)
* [[2000]] : ''[[Vies]]''
* [[2001]] : ''[[René (fim)|René]]''
* [[2004]] : ''[[Le Filmeur]]''
* [[2005]] : ''Bonnard'' (mwayen fim)
* [[2007]] : ''[[Les Braves]]'' (dokimantè)
* [[2007]] : ''Lieux saints'' (mwayen fim)
* [[2009]] : ''[[Irène (fim, 2009)|Irène]]''
* [[2009]] : ''[[Sept gouttes de sommeil]]'' (mwayen fim)
* [[2011]] : ''[[Pater (fim)|Pater]]''
* [[2014]] : ''[[Le Paradis]]''
* [[2015]] : ''[[Le Caravage (fim)|Le Caravage]]''
* [[2017]] : ''[[Six portraits XL]]''
* [[2019]] : ''[[Être vivant et le savoir]]''
== Referans ==
{{referans}}
== Lyen deyò ==
* [https://www.imdb.com/&id=nm0146760 Alain Cavalier] sou IMDb
{{DEFAULTSORT:Cavalier, Alain}}
[[Kategori:Moun]]
[[Kategori:Reyalizatè sinema]]
[[Kategori:Reyalizatè televizyon]]
[[Kategori:Reyalizatè franse]]
[[Kategori:Nesans nan lane 1931]]
0589uq15o95nehmbps3yefl5990xu8o
Philippe Labro
0
79934
868046
853178
2025-06-04T11:20:32Z
2A02:8440:7132:C56E:88D6:18FF:FE2A:56F5
https://www.bfmtv.com/people/le-journaliste-et-ecrivain-philippe-labro-est-mort-a-88-ans_AN-202506040205.html
868046
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox jounalis|non=Philippe Labro|charte=presse|imaj=Festival automobile international 2012 - Photocall - Phlippe Labro - 002.jpg|lejann=Philippe Labro an janvye 2012|dat nesans=[[27 out]] [[1936]]|lye nesans=Montauban|peyi nesans=[[Frans]]|nasyonalite=[[Frans|franse]]|fòmasyon=Université Washington et Lee|aktivite=[[Jounalis]], [[ekriven]], [[reyalizatè]]|travay pou=RTL -
Paris Match -
France-Soir -
C8 -|rekonpans=Doktè honoris causa de l'université Washington et Lee (1988) -
Pri "Interallié" -
"Commandeur de la Légion d'honneur"|fonksyon prensipal=Redaktè an chèf}}
'''Philippe Labro''', ki fèt [[27 out]] [[1936]] nan [[Montauban]] ([[Frans]]) epi li te mouri nan dat [[4 jen]] [[2025]], se yon [[jounalis]], [[ekriven]], [[reyalizatè]], pwofesyonèl [[medya]] ak pawolye [[Frans|franse]].
== Biyografi ==
== Zèv li yo ==
=== Tankou reyalizatè ===
* [[1966]] : ''Les Deux D : Marie Dubois, Françoise Dorléac'' (TV)
* [[1969]] : ''[[Tout peut arriver (fim, 1969)|Tout peut arriver]]''
* [[1971]] : ''[[Sans mobile apparent]]''
* [[1973]] : ''[[L'Héritier]]''
* [[1974]] : ''[[Le Hasard et la Violence]]''
* [[11976]] : ''[[L'Alpagueur]]''
* [[1983]] : ''[[La Crime]]''
* [[1984]] : ''[[Rive droite, rive gauche]]''
=== Tankou ekriven ===
* [[1960]] : ''Un Américain peu tranquille''
* [[1967]] : ''[[Des feux mal éteints]]''
* [[1968]] : ''Ce n'est qu'un début''
* [[1982]] : ''Des bateaux dans la nuit''
* [[11983]] : ''[[Des cornichons au chocolat]]''
* [[1986]] : ''[[L'Étudiant étranger]]'' ([[Pri Interallié]])
* [[1988]] : ''[[Un été dans l'Ouest]]'' ([[Pri Gutenberg (Frans)|Pri Gutenberg]])
* [[1988]] : ''[[Le Petit Garçon (woman)|Le Petit Garçon]]''
* [[1992]] : ''[[Quinze ans]]''
* [[1994]] : ''Un début à Paris''
* [[1996]] : ''[[La Traversée (woman)|La Traversée]]''
* [[1997]] : ''Rendez-vous au Colorado''
* [[1999]] : ''Manuella''<ref>Manuella, yon adolesant nan laj 17/18 ane rakonte lavi li : etid, zanmi, lanmou. Li se yon [[woman aprantisaj]]</ref>
* [[2002]] : ''Je connais gens de toutes sortes''
* [[2003]] : ''[[Tomber sept fois, se relever huit]]''
* [[2006]] : ''Franz et Clara''
* [[2009]] : ''[[Les Gens]]''
* [[2010]] : ''7 500 signes''
* [[2013]] : ''On a tiré sur le Président''
* [[2013]] : ''Le Flûtiste invisible''
* [[2017]] : ''Ma mère, cette inconnue''
* [[2020]] : ''J'irais nager dans plus de rivières''
== Referans ==
{{referans}}
== Lyen deyò ==
* [https://www.imdb.com/name/nm0479721/ Philippe Labro] sou IMDb
{{DEFAULTSORT:Labro, Philippe}}
[[Kategori:Moun]]
[[Kategori:Reyalizatè franse]]
[[Kategori:Jounalis franse]]
[[Kategori:Ekriven franse]]
[[Kategori:Nesans nan lane 1936]]
q3wiljtr0mklc4cw6m9xv4qzp8vagje
868047
868046
2025-06-04T11:23:26Z
2A02:8440:7132:C56E:88D6:18FF:FE2A:56F5
/* Biyografi */
868047
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox jounalis|non=Philippe Labro|charte=presse|imaj=Festival automobile international 2012 - Photocall - Phlippe Labro - 002.jpg|lejann=Philippe Labro an janvye 2012|dat nesans=[[27 out]] [[1936]]|lye nesans=Montauban|peyi nesans=[[Frans]]|nasyonalite=[[Frans|franse]]|fòmasyon=Université Washington et Lee|aktivite=[[Jounalis]], [[ekriven]], [[reyalizatè]]|travay pou=RTL -
Paris Match -
France-Soir -
C8 -|rekonpans=Doktè honoris causa de l'université Washington et Lee (1988) -
Pri "Interallié" -
"Commandeur de la Légion d'honneur"|fonksyon prensipal=Redaktè an chèf}}
'''Philippe Labro''', ki fèt [[27 out]] [[1936]] nan [[Montauban]] ([[Frans]]) epi li te mouri nan dat [[4 jen]] [[2025]], se yon [[jounalis]], [[ekriven]], [[reyalizatè]], pwofesyonèl [[medya]] ak pawolye [[Frans|franse]].
== Biyografi ==
Apre yon anfans ki te yon ti jan boulvèse, Philippe Labro te kite pou Etazini nan Amerik a laj de 18 an, avèk konsantman paran li, pou l etidye nan Vijini.
Retounen an Ewòp, Philippe Labro te travay kòm repòtè nan plizyè vil franse. An 1960, li te anwole nan lame franse a pou kanpay Aljeri a epi, dezan apre, li te rekòmanse travay li kòm jounalis ak repòtè, li te travay pou RTL, Paris Match, answit TF1 ak Antenne 2.
Apre eksperyans sa yo, Philippe Labro te kòmanse altène karyè li ak ekri kèk woman nan divès jan, pibliye an Frans pa mezon edisyon Gallimard ki renome a.
An 1969, Philippe Labro te fè premye fim li kòm reyalizatè ak fim "Tutto può succedere", li te kontinye travay sou fim ki pi gwo, sitou nan jan krim ak mistè.
Philippe Labro pi byen koni pou reyalize fim siksè ki toujou vivan nan memwa sinefil franse yo, tankou Sans motif (1971) ak Jean-Louis Trintignant, L'Héritière (1972), ak Le Faucon (1976) ak Jean-Paul Belmondo.
Konsidere kòm youn nan jounalis ki pi pwòch Vincent Bolloré, Philippe Labro te travay kòm yon kronikè ak kritik literè pou chak semèn Le Journal du dimanche epi detanzantan li te kolabore ak Paris Match.
== Zèv li yo ==
=== Tankou reyalizatè ===
* [[1966]] : ''Les Deux D : Marie Dubois, Françoise Dorléac'' (TV)
* [[1969]] : ''[[Tout peut arriver (fim, 1969)|Tout peut arriver]]''
* [[1971]] : ''[[Sans mobile apparent]]''
* [[1973]] : ''[[L'Héritier]]''
* [[1974]] : ''[[Le Hasard et la Violence]]''
* [[11976]] : ''[[L'Alpagueur]]''
* [[1983]] : ''[[La Crime]]''
* [[1984]] : ''[[Rive droite, rive gauche]]''
=== Tankou ekriven ===
* [[1960]] : ''Un Américain peu tranquille''
* [[1967]] : ''[[Des feux mal éteints]]''
* [[1968]] : ''Ce n'est qu'un début''
* [[1982]] : ''Des bateaux dans la nuit''
* [[11983]] : ''[[Des cornichons au chocolat]]''
* [[1986]] : ''[[L'Étudiant étranger]]'' ([[Pri Interallié]])
* [[1988]] : ''[[Un été dans l'Ouest]]'' ([[Pri Gutenberg (Frans)|Pri Gutenberg]])
* [[1988]] : ''[[Le Petit Garçon (woman)|Le Petit Garçon]]''
* [[1992]] : ''[[Quinze ans]]''
* [[1994]] : ''Un début à Paris''
* [[1996]] : ''[[La Traversée (woman)|La Traversée]]''
* [[1997]] : ''Rendez-vous au Colorado''
* [[1999]] : ''Manuella''<ref>Manuella, yon adolesant nan laj 17/18 ane rakonte lavi li : etid, zanmi, lanmou. Li se yon [[woman aprantisaj]]</ref>
* [[2002]] : ''Je connais gens de toutes sortes''
* [[2003]] : ''[[Tomber sept fois, se relever huit]]''
* [[2006]] : ''Franz et Clara''
* [[2009]] : ''[[Les Gens]]''
* [[2010]] : ''7 500 signes''
* [[2013]] : ''On a tiré sur le Président''
* [[2013]] : ''Le Flûtiste invisible''
* [[2017]] : ''Ma mère, cette inconnue''
* [[2020]] : ''J'irais nager dans plus de rivières''
== Referans ==
{{referans}}
== Lyen deyò ==
* [https://www.imdb.com/name/nm0479721/ Philippe Labro] sou IMDb
{{DEFAULTSORT:Labro, Philippe}}
[[Kategori:Moun]]
[[Kategori:Reyalizatè franse]]
[[Kategori:Jounalis franse]]
[[Kategori:Ekriven franse]]
[[Kategori:Nesans nan lane 1936]]
mf77iumvi42pm70eus3f3wlg8tghxle
868048
868047
2025-06-04T11:25:55Z
2A02:8440:7132:C56E:88D6:18FF:FE2A:56F5
/* Tankou ekriven */
868048
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox jounalis|non=Philippe Labro|charte=presse|imaj=Festival automobile international 2012 - Photocall - Phlippe Labro - 002.jpg|lejann=Philippe Labro an janvye 2012|dat nesans=[[27 out]] [[1936]]|lye nesans=Montauban|peyi nesans=[[Frans]]|nasyonalite=[[Frans|franse]]|fòmasyon=Université Washington et Lee|aktivite=[[Jounalis]], [[ekriven]], [[reyalizatè]]|travay pou=RTL -
Paris Match -
France-Soir -
C8 -|rekonpans=Doktè honoris causa de l'université Washington et Lee (1988) -
Pri "Interallié" -
"Commandeur de la Légion d'honneur"|fonksyon prensipal=Redaktè an chèf}}
'''Philippe Labro''', ki fèt [[27 out]] [[1936]] nan [[Montauban]] ([[Frans]]) epi li te mouri nan dat [[4 jen]] [[2025]], se yon [[jounalis]], [[ekriven]], [[reyalizatè]], pwofesyonèl [[medya]] ak pawolye [[Frans|franse]].
== Biyografi ==
Apre yon anfans ki te yon ti jan boulvèse, Philippe Labro te kite pou Etazini nan Amerik a laj de 18 an, avèk konsantman paran li, pou l etidye nan Vijini.
Retounen an Ewòp, Philippe Labro te travay kòm repòtè nan plizyè vil franse. An 1960, li te anwole nan lame franse a pou kanpay Aljeri a epi, dezan apre, li te rekòmanse travay li kòm jounalis ak repòtè, li te travay pou RTL, Paris Match, answit TF1 ak Antenne 2.
Apre eksperyans sa yo, Philippe Labro te kòmanse altène karyè li ak ekri kèk woman nan divès jan, pibliye an Frans pa mezon edisyon Gallimard ki renome a.
An 1969, Philippe Labro te fè premye fim li kòm reyalizatè ak fim "Tutto può succedere", li te kontinye travay sou fim ki pi gwo, sitou nan jan krim ak mistè.
Philippe Labro pi byen koni pou reyalize fim siksè ki toujou vivan nan memwa sinefil franse yo, tankou Sans motif (1971) ak Jean-Louis Trintignant, L'Héritière (1972), ak Le Faucon (1976) ak Jean-Paul Belmondo.
Konsidere kòm youn nan jounalis ki pi pwòch Vincent Bolloré, Philippe Labro te travay kòm yon kronikè ak kritik literè pou chak semèn Le Journal du dimanche epi detanzantan li te kolabore ak Paris Match.
== Zèv li yo ==
=== Tankou reyalizatè ===
* [[1966]] : ''Les Deux D : Marie Dubois, Françoise Dorléac'' (TV)
* [[1969]] : ''[[Tout peut arriver (fim, 1969)|Tout peut arriver]]''
* [[1971]] : ''[[Sans mobile apparent]]''
* [[1973]] : ''[[L'Héritier]]''
* [[1974]] : ''[[Le Hasard et la Violence]]''
* [[11976]] : ''[[L'Alpagueur]]''
* [[1983]] : ''[[La Crime]]''
* [[1984]] : ''[[Rive droite, rive gauche]]''
=== Tankou ekriven ===
* [[1960]] : ''Un Américain peu tranquille''
* [[1967]] : ''[[Des feux mal éteints]]''
* [[1968]] : ''Ce n'est qu'un début''
* [[1982]] : ''Des bateaux dans la nuit''
* [[11983]] : ''[[Des cornichons au chocolat]]''
* [[1986]] : ''[[L'Étudiant étranger]]'' ([[Pri Interallié]])
* [[1988]] : ''[[Un été dans l'Ouest]]'' ([[Pri Gutenberg (Frans)|Pri Gutenberg]])
* [[1988]] : ''[[Le Petit Garçon (woman)|Le Petit Garçon]]''
* [[1992]] : ''[[Quinze ans]]''
* [[1994]] : ''Un début à Paris''
* [[1996]] : ''[[La Traversée (woman)|La Traversée]]''
* [[1997]] : ''Rendez-vous au Colorado''
* [[1999]] : ''Manuella''<ref>Manuella, yon adolesant nan laj 17/18 ane rakonte lavi li : etid, zanmi, lanmou. Li se yon [[woman aprantisaj]]</ref>
* [[2002]] : ''Je connais gens de toutes sortes''
* [[2003]] : ''[[Tomber sept fois, se relever huit]]''
* [[2006]] : ''Franz et Clara''
* [[2009]] : ''[[Les Gens]]''
* [[2010]] : ''7 500 signes''
* [[2013]] : ''On a tiré sur le Président''
* [[2013]] : ''Le Flûtiste invisible''
* [[2017]] : ''Ma mère, cette inconnue''
* [[2020]] : ''J'irais nager dans plus de rivières''
* [[2024]] : ''Deux gimlets sur la 5ème avenue''
== Referans ==
{{referans}}
== Lyen deyò ==
* [https://www.imdb.com/name/nm0479721/ Philippe Labro] sou IMDb
{{DEFAULTSORT:Labro, Philippe}}
[[Kategori:Moun]]
[[Kategori:Reyalizatè franse]]
[[Kategori:Jounalis franse]]
[[Kategori:Ekriven franse]]
[[Kategori:Nesans nan lane 1936]]
n56621imlkr2v7ramti7j5huksjvoqg
Glosa
0
89042
868043
834784
2025-06-03T14:39:58Z
Jon Gua
32279
868043
wikitext
text/x-wiki
{{Lingua|
| lang = Glosa
| pale nan = Mondyal
| moun kap pale =
| lang ofisyèl = Okenn kote
| gouvène pa =
| iso1 =
| iso2 =
| iso3 =
| kat jeyografik =
}}
'''Glosa''' se yon lang oksilyè atifisyèl ki fèt pou kominikasyon entènasyonal. Li gen plizyè karakteristik:
* Pwononsyasyon li regilye, epi òtograf li se fonetik.
* Estrikti li trè senp epi ki baze sou siyifikasyon.
* Li se yon lang analyse ki pa gen okenn inflexions oswa sèks. Yon ti kantite mo okipe relasyon gramatikal.
* Pi wo pase tout, Glosa net ak vrèman entènasyonal akòz itilizasyon rasin Latin ak grèk, ki itilize nan vokabilè syantifik entènasyonal la.
== Istwa ==
Glosa baze sou bouyon lang oksilyè Interglossa<ref name="Hogben">Hogben, Lancelot (1943). ''[https://sites.google.com/site/interglossa1943/contents Interglossa. A draft of an auxiliary for a democratic world order, being an attempt to apply semantic principles to language design]''. Harmondsworth, Middlesex, Eng. / New York: Penguin Books. OCLC 1265553.</ref> syantis Lancelot Hogben te kreye pandan lè vid li t ap gade dife nan Aberdeen pandan Dezyèm Gè Mondyal la. Yo te pibliye Interglossa an 1943 kòm yon bouyon yon oksilyè.
Ron Clark te tonbe sou manyèl Interglossa a: yon bouyon yon oksilyè anviwon 1960. Apre sa, li te rankontre Pwofesè Hogben ak objektif pou devlope lang lan. Yo te travay pou amelyore li, pou fè li pi fasil pou itilize nan tout fòm kominikasyon posib. Wendy Ashby te rantre nan pwojè a an 1972. Lè Hogben te mouri an 1975, yo te deja diskite pifò chanjman yo. Hogben ak Clark te dakò ke lang lan ta dwe gen yon òtograf fonetik (sa vle di: chak lèt reprezante yon sèl son). Prensip sa a te vle di ke CH, TH ak PH grèk yo ta dwe kounye a eple K, T ak F.
Finalman, Ron Clark ak Wendy Ashby te entwodui kèk lòt chanjman, ki te bay lang lan nouvo non Glosa (ki soti nan mo grèk la pou lang, lang - "glossa" se transliterasyon angle a), e konsa yo te fonde yon nouvo lang oksilyè.<ref name="GEO">Glosa Education Organisation (GEO) (2006). History behind Glosa. (pdf) [http://www.glosa.org/en/history.pdf], p. 7.</ref>
Jiska anviwon 1979, Ashby ak Clark te teste itilizasyon Glosa a lè l sèvi avèk volontè lokal nan vil kote yo t ap viv la. Pandan peryòd sa a, yo te devlope epi revize vokabilè a ak kèk detay sou fòmasyon fraz. Yo te demenaje nan yon lòt vil lè yo te pibliye premye diksyonè Glosa a.
Depi 1987, òganizasyon charitab GEO (Glosa Education Organisation) te ankouraje ansèyman Glosa kòm yon dezyèm lang nan lekòl atravè lemond.
Sit entènèt ofisyèl GEO a te kreye pa Paul O. Bartlett an 1996, e kounye a se Marcel Springer ki jere li. Li bay Diksyonè Entènèt Glosa a (''Glosa Inter-reti Diktionaria''),<ref>W. Ashby, P. Bartlett, R. Clark, C. Ganson, R. Gaskell, N. Hempshall, G. Miller, W. Patterson, K. Smith, M. Springer. "Glosa Inter-reti Diktionaria. Glosa Internet Dictionary. Glosa-English and English-Glossa. (pdf) [http://www.glosa.org/gid/gid.pdf] Updated: 2009-11-05.</ref> ansanm ak yon kou entwodiksyon,<ref name="18Steps">W. Ashby & R. Clark (1985-1992). ''18 Steps to Fluency in Euro-Glosa''. Richmond, UK: Glosa Education Organization, {{ISBN|0-946540-15-2}}. HTML-version by Marcel Springer (2001-2006) [http://www.glosa.org/en/g18s.htm]</ref> ak lòt resous. Yo te kreye yon Wiki an Glosa an 2021.<ref>[https://glosa.fandom.com/wiki/Glosa_Wiki Glosa Wiki]</ref> Nan mwa janvye 2025, yo te pibliye yon nouvo magazin sou entènèt, ki rele ''U Glosa jurnali'', nan Glosa.<ref>[https://ia600104.us.archive.org/11/items/u-glosa-jurnali-1-m-1-2025/U%20Glosa%20Jurnali%20-%201%20-%20M1%202025.pdf U Glosa jurnali]</ref> Nan mwa mas 2025, yon chanèl YouTube ki rele ''Mi Simpli Bio'' ("Lavi Senp Mwen") te kòmanse telechaje ti videyo an Glosa.<ref>[https://www.youtube.com/@MiSimplibio Mi Simpli Bio]</ref>
== Referans ==
{{referans}}
{{Lang atifisyèl}}
[[Kategori:Lang atifisyèl]]
5j0mu7f71ygjo1e358pf7pi41wbkd8a
Helène Aylon
0
89447
868058
867570
2025-06-04T21:50:13Z
InternetArchiveBot
25431
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
868058
wikitext
text/x-wiki
{{Koreksyon atik}}{{Infobox atis
| imaj = Helene Aylon (cropped).jpg
| dwat = 1
| lejand = Helene Aylon nan 2014.
}}
'''Hélène Aylon''', ki fèt Helène Greenfield nan {{dat nesans|4 fevriye|1931}} nan [[Brooklyn]] ([[New York]], [[Etazini]]) e li te mouri nan {{dat|6 Avril 2020}} nan [[Covid-19]]<ref>{{Lyen Entènèt |language=en |otè=Alex Greenberger |tit=Hèlène Aylon, Atis ekolojik-feminis ki reflechi sou chanjman, mouri nan 89 nan kòz ki gen rapò ak Coronavirus |url=https://www.artnews.com/art-news/news/helene-aylon-dead-coronavirus-1202683365/ |dat=7 avril 2020 |site=artnews.com |accessed on=11 avril 2020}}</ref>, se yon [[Atis plastik|atis miltimedya]] Ameriken ak [[Ekofeminis|ekofeminis]]<ref name="Cohen">{{en-US}} Debra Nussbaum Cohen , "The Liberation of Helene Aylon", ''Forward'' (13 jiyè 2012).</ref>{{,}}<ref name="Aylon">{{en-US}} Helene Aylon, ' 'Kèlkeswa sa ki genyen yo dwe lage: Ti fi Jwif Otodòks mwen an, lavi mwen kòm yon atis feminis'' (New York: Feminist Press, 2012).</ref>.
Nou distenge twa peryòd nan travay li: ''[[atizay pwosesis]]'' (ane 1970), '[anti-nikleyè|mouvman anti-nikleyè]]' (ane 1980), ak ''{{lang | ht|Pwojè Dye a}}'' (ane 1990 ak kòmansman ane 2000). Dènye a se yon kòmantè feminis sou Bib la ebre ak lòt tradisyon etabli. An 2012, Helene Aylon te pibliye ''{{lang|en|Kèlkeswa sa ki genyen yo dwe lage: enfance jwif òtodòks mwen, lavi mwen kòm yon atis feminis}}''<ref group=t> ke yo te pibliye: anfans mwen kòm òtodòks. Ti fi jwif, lavi mwen kòm yon atis feminis.”</ref>{{,}}<ref name="Aylon" />.
== Biyografi ==
=== Premye ane ak edikasyon ===
K ap viv nan Brooklyn, Helène Aylon te resevwa yon edikasyon [[Otodòks Jidayis|Otodòks jwif]]; li eksprime tèt li fasil an [[Ebre]]<ref name="Orenstein">{{en}} Gloria Feman Orenstein, "Torah Etid, Feminism and Spiritual Quest in the Work of Five American Jewish Women Artists", ''Nashim : A Journal of Jewish Women's Studies & Gender Issues'' 14 (Otòn 2007): 97–130.</ref>. Li te ale nan lekòl primè pou tifi nan Shulamith ak lekòl segondè nan Midrasha. Helène Aylon, sepandan, okòmansman te vle ale nan {{Link|langue=en|trad=High School of Music & Art|fr=High School of Music & Art}} nan [[Manhattan]]<ref name=" Aylon" />. Pandan li te ale nan lekòl segondè, li te vin fiyanse ak yon elèv nan yon lekòl raben yo te rele Mandel H. Fisch (fèt 1926). Yo marye an 1949<ref name="Bucking">{{en}} "Hèlène Aylon, Bucking the Bridal Bridle", ''Washington Post'', 30 desanm 2001.</ref>{{,}}<ref name="SmithD">{{en}} Dinitia Smith, "Artist Challenges Ancient Marital Rituals", ''Chicago Tribune'' (25 jiyè 2001).</ref>. Helene Aylon te antre imedyatman nan [[Montreal]], kote mari l te ofisye kòm rabi. Apre dezan, li te fè yon pitit gason, Nathaniel Fisch, ki te swiv pa yon pitit fi, Renée Emouna. Lè sa a, koup la tounen nan Brooklyn. An 1956, Mandel Fisch te dekouvri li te gen kansè, epi li te mouri senk ane apre dyagnostik la. Lè sa a, Helene Aylon te gen {{nobr|30 an}}<ref name="Cohen" />{{,}}<ref name="Aylon" />{{,}}<ref name="Orenstein" /> .
Anvan mari l mouri, Helène Aylon te enskri kòm yon etidyan atizay nan [[Brooklyn College]], kote [[Ad Reinhardt]] te anseye l. Apre li te fini etid li yo, li te komisyone pou pentire yon [[mural]] pou sant travay pou jèn yo nan katye [[Bedford-Stuyvesant]] Brooklyn. Fotografi pou ilistre yon atik jounal, li endike ke non li se Helene Aylon, lè l sèvi avèk ekivalan ebre a nan premye non li<ref name="Cohen" />{{,}}<ref name="Orenstein" />. Apre sa, li te anseye nan [[University of San Francisco]] ak [[California College of the Arts]] nan [[Oakland (California)|Oakland]]<ref name="Katz">{{en }} Leslie Katz, "Pen in Hand, Artist Highlights Disturbing Torah Verses", '' Jewish Bulletin of Northern California'' (6 septanm 1996).</ref>.
Premye travay remakab Aylon, ''Rauch (Lespri, Van, Souf)''<ref group=t>“Rauch (Lespri, Van, Souf)”. </ref> (1965), se yon miral {{unit|5|mèt}}, ki te komisyone pou ansyen bibliyotèk sinagòg la nan [[New York-John F. Kennedy International Airport|Ayewopò Entènasyonal JFK]], epi ki eseye dekri Jidayis nan je fanm<ref name="Gass">{{en}} Alison Gass, "The Art and Spirituality of Helene Aylon", ''Bridges'' 8 (Prentan 200): 12–18.</ref>.
=== ''Atis pwosesis'' ===
Premye eksplorasyon Helène Aylon nan ''[[art pwosesis|A pwosesis]]'' te fèt nan Kalifòni nan ane 1970. Li te kreye yon seri zèv ki rele ''{{langue|en|Pinti ki chanje nan tan}}' '<ref group =t>“Pinti ki chanje ak tan”.</ref> (1974-1977), ki genyen ''{{lang|en|Tar Pouring}}'', ''{{lang|en |Drifting Boundaries}} '', ''{{lang|en|Receding Beige}}'', ak ''{{lang|en|Oval sou bò gòch}}''. Pou tout travay sa yo, atis la itilize lwil oliv sou papye, ki tou dousman transfòme kòm lwil la deplase, kite anpil plas pou chans<ref name="Aylon" />. An 1978, li te kòmanse travay sou yon seri ki rele ''{{lang|en|The Breakings}}''<ref group=t>“Les Fracas”.</ref>, pou ki li te peye [[lwil lin]] sou gwo panno ke li enstale plat sou planche atelye a, ki pèmèt lwil la sèk sou sifas la. Lè sa a, li panche panno yo pou lwil oliv la, anba efè gravite a, fòme yon pòch anba sifas la, ki pral Lè sa a, kraze. Teknik sa a baze sou chans. Travay yo sanble konplètman diferan de eta orijinal yo<ref name="Cavaliere">{{en}} Barbara Cavaliere, “Hèlène Aylon,” ''Arts Magazine'' (Me 1979): 29–30.</ref>. Helène Aylon dekri travay sa a kòm trè imid ak orgasmic ''{{lang|en|pwosesis art}}<ref name="Aylon" />.
An 1970 ak 1972, Helène Aylon te ekspoze nan Galeri Max Hutchinson nan [[SoHo]]; an 1975 ak 1979, yo te prezante ''{{lang|en|Pinti ki chanje nan tan}}'' li yo nan Galeri [[Betty Parsons]], nan Galeri Susan Caldwell, nan [[Massachusetts Institute of Technology| MIT ]], ak nan [[Oakland Museum]]<ref name="Aylon" />.
=== Anti-nikleyè ak ekolojik-aktivis atizay ===
Nan ane 1980 yo, Helene Aylon te deklare tèt li yon ekolojik-feminis<ref name="Aylon" />. Li te kòmanse kreye travay anti-nikleyè ki lye ak ekolojik-aktivis, tankou ''{{lang|en|Anbilans Latè}}''<ref group=t>“Anbilans Latè”.</ref> {{,}}<ref name="Wise">{{en}} Michael Wise, "Double Yentls, Chanel Kippahs and PC Torahs: The Times are Changing Jewish Museum", ''Forward'' ({{1e}} Jiyè 1994).</ref>. Se yon "[[anbilans]]" (yon kamyon [[U-Haul]] konvèti) ki senbolize yon tantativ pou sove mond lan anba lagè nikleyè. Lè l sèvi avèk ''{{lang|en|Anbilans Latè}}'', Helene Aylon rasanble dechè ki soti nan baz nikleyè [[Komand Ayeryen Estratejik la]], [[Lis min iranyòm|min iranyòm iranyòm]], ak [[Reaktè nikleyè|reaktè nikleyè]] ki sitiye nan tout peyi Etazini. Apre li fin mete fatra yo nan sak zòrye, li sèvi ak yo nan yon ekspozisyon piblik devan [[Nasyonzini]] yo pandan [[Biwo Afè Dezameman|Dezyèm Sesyon Espesyal sou Dezameman Nikleyè]] nan {{dat-|12 jen, 1982}}. Devan yon gwoup espektatè, yo te pote tapis zòrye yo desann nan eskalye {{Link|language=en|trad=Ralph Bunche Park|fr=parc Ralph Bunche}} sou branch. An 1992, pou selebre fen Lagè Fwad la, Helene Aylon te enstale yon anbilans ki te ranpli avèk grenn nan "Brooklyn Bridge Anchorage", yon espas altènatif nan New York. Ka zòrye yo te itilize pou pwojè anvan yo pandye alantou enstalasyon an<ref name="Aylon" />. Answit, pou ''{{langue|en|Bridge of Knots}}''<ref group=t>“Pont de node”.</ref>, Helene Aylon kreye chenn tapis zòrye noue, sou yo ki enskri ak rèv ak kochma sou [[lagè nikleyè]], epi ki parèt alantou fasad [[Knoxville Museum of Art]] an 1993, [[Berkeley Art Museum and Pacific Film Archive| Berkeley Art Museum]] an 1995, ak {{Link|language=en|trad=American University Museum|fr=American University Museum}} an 2006<ref name="Gass" />{{,}}<ref name="SmithR">{{en}} Roberta Smith, "Lè mwayen an pa dakò ak mesaj la", ''New York Times'' (28 out 1992).</ref>.
An 1985, Helène Aylon te vwayaje nan [[Japon]] pou make 40yèm anivèsè [[zam nikleyè|bonm atomik]] nan [[Iwochima]] ak [[Nagasaki]]. Sache k ap flote nan grenn, sereyal, gous ak banbou yo te depoze bò rivyè yo travèse de vil sa yo<ref name="Katz" />{{,}}<ref name="Genocchio"> {{en}} Benjamin Genocchio, " Magic Ambulance Seeks End to Warfare", ''New York Times'' (15 janvye 2006).</ref>. An 1995, yo te montre yon videyo Helene Aylon sou "de sak sou wout" pou Iwochima ak Nagasaki sou {{Link|langue=en|fr=Jumbotron}} Sony a sou [[Times Square]].
=== ''Pwojè Dye a'' ===
Nan ane 1960 yo, Helene Aylon te kòmanse devlope konsèp yon Jidayis Refòm ki te rejte nosyon patriyakal senk liv Moyiz yo<ref>{{en}} Rolando Matalon ak Helene Aylon, "Yon konvèsasyon ant Atis Helene Aylon ak Rabi Rolando. Matalon", Bridges 8 (Prentan 2000): 19–24.</ref>. Nan ane 1990 yo, Helene Aylon te travay sou ''{{lang|en|The G-d Project}}'', yon pwojè nèf pati ki gen pwodiksyon an te dire de deseni epi ki pran refleksyon li nan ane 1960 yo. Premye travay pwojè a, ''{{lang|en|The Liberation of G-d}}'', prezante senk liv Moyiz yo, an angle ak ebre, yo mete sou sipò velours. Chak paj kouvri ak parchemin translusid. Son paj la k ap briye s nan parchemin ke nou vire yo te anrejistre epi jwe sou bouk pandan egzibisyon an<ref>{{en}} Ilana Stanger, "Liberating God: Artist Helene Aylon Edits Genesis with Her Pink Magic Marker", Lilith (31 oktòb 1996). </ref>. Helene Aylon mete {{nobr|54 seksyon}} nan [[Tora]] a sou tablèt vè sou yon sèl miray, akote senk liv Moyiz yo, epi sèvi ak yon mak woz pou make fraz ki, dapre li, transmèt patriyakal. atitid. Li tou mete aksan sou mo oswa fraz ki eksprime revanj, desepsyon, mechanste ak mizojini, ki bay manti bay Bondye<ref>{{en}} Max Halpern, "Five Artists—Five Faiths: Spirituality in Contemporary Art: Aukland Art Museum", Papye Atizay 29, No. 1 (janvye/fevriye 2005):42.</ref>. Travay la te premye ekspoze nan ''{{lang|en|Twò jwif? Defi idantite tradisyonèl yo}}'' nan Armand Hammer Museum of Art nan {{dat-|Mas 1996}}. Pandan egzibisyon an, Helene Aylon ofisyèlman envite raben lokal yo vin wè ak diskite sou travay li<ref name=Knight>{{en}} Christopher Knight, "Too Jewish? Good Query", LA Times (4 fevriye 1997).</ref>.
An 1997, li te fini ''{{lang|en|The Women's Section}}''<ref group=t>“La section des femmes”.</ref>, dezyèm travay ''The G-d Project'', ki dedye a fanm ki gen pwoblèm ak mari yo pa pèmèt yo benefisye de yon divòs relijye, ki fè remarye yo enposib. Gen tèks ki soti nan Tora a ki pale de fanm, "enpurte" ak "vijinite".
An 1998, Helene Aylon te kreye twazyèm travay nan seri a, ''{{lang|en|Kaye mwen yo}}''<ref group=t>“Kayye mwen yo”.</ref>, ki gen 54 kaye vid ki genyen. {{dunité|20|28|cm}}, ki fòme yon gwoup kolòn. Notepad fèmen, ak kouvèti nwa yo, fòme kolòn nwa; louvri, yo fòme kolòn blan. Transparans, foto yon lekòl tifi jwif Helene Aylon te pran nan kaye yo<ref name="Ost">{{en}} Ruth Ost, "About the Cover: Helene Aylon's My 54 Notebooks ", ''Cross Currents. '' 48, non. 2 (Ete 1998): 248.</ref>. Travay la {{quote|Dedye a {{Madan|[[Rashi]]}} ak {{Madan|[[Moises Maimonides|Maimonid]]}}, paske yo siman gen yon bagay pou yo di}} e yo gen entansyon pou yon manifestasyon kont mank de patisipasyon nan edikasyon fanm yo<ref name="Knight"/>. Li pale tou de pwofesè fi nan lekòl Helene Aylon te asiste a, ki te kapab sèlman anseye kòmantè gason raben yo te fè<ref name="SmithR" />{{,}}<ref name=" Glueck">{{en}} Grace Glueck, "Nanm kreyatif ki kenbe lafwa oswa defi enfliyans li", ''New York Times'' (21 avril 2000).</ref>.
An 1999, Helene Aylon te kreye ''{{langue|en|Epilogue: Alone With My Mother}}''<ref group=t>“Epilogue: alone with my mother”.</ref>, katriyèm travay nan seri a. Li konsiste de yon alkov apeprè de mèt lajè ak yon ban, anfas yon sipò kote de Bib yo fikse pou li pa ka fèmen<ref name="Baigell2006">{{en} } Matthew Baigell (2006).</ref>. Nan Bib yo, benediksyon ak madichon dènye chapit [[Detewonòm]] yo make<ref name="Baigell2006" />. Sa a se akonpaye pa emisyon an nan anrejistreman an nan yon konvèsasyon ant Helene Aylon ak manman l ', ki moun enstalasyon an dedye<ref name="Baigell2006" />.
An 1999, Helene Aylon te kreye ''{{langue|en|My Bridal Chamber: My Marriage Contract}}''<ref group=t>"My wedding chamber: My marriage contract".</ref>, senkyèm travay ki soti nan seri a. Se yon senp kabann ak yon dra blan, Helene Aylon te fè ak mouchwa ak [[huppah]]. Bò kote l, gen kat kolòn kote yo pwojte foto ki montre atis la nan rad nòs li. Dèyè tèt tèt la, Helene Aylon ekri sitasyon [[Levitik]] konsènan {{quote|malpwòpte}} ak {{quote|enpurte}} fanm yo. Travay la gen entansyon kòm yon obsèvasyon sou kontrent relijye ak matrimonyal yo santi pa fanm yo<ref name="SmithD" />.
Helene Aylon te kreye tou ''{{lang|en|Chanm Bridal mwen an: Kabann maryaj mwen an/Jou pwòp mwen yo}}''<ref group=t>“Chanm maryaj mwen an: kabann maryaj mwen an/jou pwòp mwen yo”.</ref> (2000 - 2001), sizyèm travay nan seri a<ref>{{en}} [https://www.ktpress.co.uk/feminist-art-topics.asp?About=13 "Feminist Art Topics: Maryaj/Maryaj"].</ref>{{,}}<ref name="heleneaylon1">{{en}}[https://web.archive.org/web/20151012175221/http://www.heleneaylon.com/G-d.html "HelèneAylon.com - The G-D Project "].</ref>. Li pwojte imaj k ap deplase sou yon fèy blan pou reprezante "enpurite" [[Menstruasyon|menstruèl]], pandan y ap yon kaskad vwa anrejistre konte tan ap tann ant peryòd ak beny seremoni<ref>{{ en}} [http://sculpture705.rssing.com/chan-31139344/all_p1.html "Achiv fanm jwif yo - Eskilti"].</ref>.
An 2002, Helène Aylon te fini ''{{lang|en|Patisyon an an plas, men sèvis la pa ka kòmanse}}''<ref group=t> kòmanse”.</ref>, setyèm travay nan seri<ref name="heleneaylon1" />{{,}}<ref name="Baigell2006" />. Nan travay sa a, gen yon miray ki fèt ak [[tsitsit]]s ak gwo fotokopi [[Mi Laplon]]<ref name="Baigell2006"/>. Sa a se yon obsèvasyon sou diferans ki genyen nan tretman ant adoratè yo selon sèks yo nan Legliz Jwif Otodòks la ak nan Mi Lwès la. Jan Helene Aylon fè remake, {{quote|materyèl mwen te itilize pou patisyon ki separe, pami fidèl yo, gason ak fanm yo, se ak abitid seremoni relijye yo mete. Men, si gen sèlman nèf gason fidèl ak mil fanm fidèl, sèvis la pa ka kòmanse paske sèvis la mande prezans dis gason.}}<ref name="Cavaliere"/>
Helene Aylon te kreye tou ''{{lang|en|Lutteurs}}''<ref group=t>“Lutteuses”.</ref> (1980, 2005), wityèm travay nan seri a<ref name="heleneaylon1" />. Li genyen foto pou gwo echèl nan peyizaj vas, Aylon parèt nan yon echèl trè piti, nan rechèch nan zansèt li yo<ref name="Aylon"/>{{,}}<ref>{{web link|language=en|author=Sarah Lehat | url =http://www.huffingtonpost.com/sarah-lehat/redeeming-eve-orthodox-jewish-artists-come-out_b_2299538.html |title=Redeming Eve: Atis Jwif Otodòks Fi soti (FOTO) |editè=Huffingtonpost.com |dat=2012-12-18 |accessed on=2015-10-23}}</ref>. An 2005, li te ajoute {{quote|yon lòt kouch siyifikasyon nan ''{{lang|en|Lutteurs}}'' lè li te konsantre sou yon zansèt ki t ap goumen an patikilye {{incise|madanm Lot}} e mwen te ba li yon non. }}<ref>{{en}}[https://web.archive.org/web/20151013000230/http://www.heleneaylon.com/wrestlers.html "Wrestlers"].</ref> non sa a se Hashemshela, ki, dapre Helene Aylon vle di {{quote|li name}}, an lang ebre<ref name="Aylon"/>. Aylon dedye ''Lutteur'' pou [[Ana Mendieta]]<ref name="Aylon"/>.
Nevyèm ak dènye travay Aylon ''{{lang|en|The Dye Pwojè}}'' se ''{{lang|en|All Rise}}''<ref group=t>“Rise up” .</ref> (2007), yon tribinal imajinè feminis, kote fanm, ki te entèdi nan yon ''[[Beth Din|Beit Din]]'', tribinal jistis la nan relijyon jwif la, kapab kounye a jije<ref name="Aylon" />{{,}}<ref>{{web link|language=en|author=Ignacio Villarreal |url=http://artdaily.com/news/37594/Exhibition-of-Contemporary-Art -and-Design-for-Jewish-Life-Opens#.ViqEzcuFOM8 |title=Egzibisyon atizay kontanporen ak konsepsyon pou lavi jwif yo louvri |piblikatè=Artdaily.com |dat= |accessed on=2015-10-23 }}</ref>. Nan travay la, yon platfòm an bwa ak twa etap sipòte twa chèz kote balanse [[tsitsit]] yo pann, antoure pa de tapis zòrye ak twa siy woz yo ak tirè ki di: {{sitasyon etranje|language=en|Nan G-d Nou Trust.}}<ref name="hadassahmagazine1">{{web link|author=Gloria Goldreich |url=http://www.hadassahmagazine.org/2009/01/ 23/arts-timeless-fresh-rituals/ |tit =The Arts: Timeless and Fresh Rituals |piblikatè=Hadassah Magazine |date= |accessed=2015-10-23}}</ref> Yon ''{{lang| en|bank petisyonè a}}'' (kote pleyan an kanpe nan yon jijman) fè fas a bet-din<ref name="hadassahmagazine1"/>. {{Quote|Mwen mande [...] ke bet-din tradisyonèl la, ki fòme ak twa gason, gen ladann fanm kòm jij}} deklare Helene Aylon, ki ajoute, {{quote|Mwen panse nan travay mwen an kòm yon "sekou. » sou Latè, Bondye ak fanm, tout kole nan definisyon patriyakal.}}<ref name="hadassahmagazine1"/>
== Koleksyon piblik ak rekonesans ==
Travay Helene Aylon enkli nan koleksyon pèmanan [[Whitney Museum of American Art|Whitney Museum]] (New York), [[Mizeum of Modern Art|MOMA]], [[Museum of Modern Art of San Francisco| San Francisco Museum of Modern Art]], ak [[Jewish Museum of New York|Jewish Museum]] (New York).
Helene Aylon resevwa sibvansyon nan men [[National Endowment for the Arts]], Pollock-Krasner Foundation, New York State Council for the Arts, ak New York Foundation for the Arts.
== Nòt ak referans ==
=== Tradiksyon ===
{{Références|group=t|taille=30}}
=== Referans ===
{{Références|taille=30}}
== Gade tou ==
* [[Atis ekofeminis]]
=== Lyen ekstèn ===
{{liens}}
* {{en-US}} [http://www.heleneaylon.com Sit entènèt ofisyèl Helene Aylon]
* {{en-US}} [https://web.archive.org/web/20050830204101/http://nmajh.org/exhibitions/galut/aylon.htm National Museum of American Jewish History - Hélène Aylon]
* {{en-US}} [https://web.archive.org/web/20080501192029/http://findarticles.com/p/articles/mi_m1248/is_n12_v83/ai_17860764 Hélène Aylon sou sit entènèt University Art Museum - Berkeley, Kalifòni]
* {{en-US}} [http://www.jwa.org/feminism/?id=JWA002 Jewish Women and the Feminist Revolution] sou sit la [http://www.jwa.org Jewish Women's Archive]
* {{en-US}} [http://www.hvcca.com/HeleneAylon.html Anbilans Latè sou sitwèb Hudson Valley Center for Contemporary Art]
* {{en-US}} [http://art_at_thekatzen.typepad.com/art_thekatzen/atom.xml Hélène Aylon sou Art nan sit entènèt Katzen la]
{{DEFAULTSORT:Aylon, Helene}}
[[Kategori:Nesans an fevriye 1931]]
[[Kategori:Nesans nan Brooklyn]]
[[Kategori:20yèm syèk pèsonalite fi]]
[[Kategori:Atis feminis]]
[[Kategori:Feminis amerikèn]]
[[Kategori:Lamò nan New York]]
[[Kategori:Kowonaviris maladi 2019 lanmò nan Etazini]]
[[Kategori:Lamò nan laj 89 an]]
[[Kategori:Lamò nan mwa avril 2020]]
nqpdcy4jjo4s69pa9rb2ydzij170t5y
François Bertrand (reyalizatè)
0
93891
868057
856008
2025-06-04T20:43:20Z
InternetArchiveBot
25431
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
868057
wikitext
text/x-wiki
{{Ebòch|pwodiktè|reyalizatè fransè}}
{{Gade omonim|Bertrand|François Bertrand (omonimi)}}
{{Infobox Sinema (pèsonalite)|| nasyonalite = {{drapo|Frans}} [[Frans|Fransèz]]
| pwofesyon = [[Reyalizatè]], [[pwodiktè sinema|pwodiktè]]
}}
'''François Bertrand''' se yon pwodiktè televizyon ak sinema ak reyalizatè fransè.
== Biyografi ==
François Bertrand, prezidan sosyete ''Camera Lucida Productions'' ke li te fonde an [[1995 (almanak gregoryen)|1995]] <ref>[http://www.cameralucida.fr/fr/a-propos#notre-histoire-cl Site de la société] </ref>, pwodui fim pou televizyon ak sinema. Li se patikilyèman enterese ak tèm kiltirèl, kolabore ak anpil mize <ref>[http://evene.lefigaro.fr/celebre/biographie/francois-bertrand-40959.php Biographie sur ''lefigaro.fr''] </ref>.
Li te reyalize tou plizyè dokimantè emisyon sou chèn televizyon.
== Filmografi (reyalizatè) ==
* 1993: ''BKW, Leviatan nan peyi yo''
* 2009: ''[[Moi, Van Gogh|mwen menm, Van Gogh]]''
* 2012: ''Yon ane refleksyon'' <ref>Mention spéciale du jury jeune aux ''Escales documentaires'' de La Rochelle 2013 </ref>
* 2016: ''Verdon sekrè'' <ref>[https://verdonsecret.com/lequipe-du-film/ Présentation du documentaire et interview de François Bertrand] </ref>
* 2019: ''Leonardo da Vinci, nonm inivèsèl la'', ak Serge Bramly <ref>Film sélectionné au [[Festival des créations télévisuelles de Luchon]] 2020 </ref>
== Distenksyon ==
* Prim pwodiktè fransè televizyon 2011 <ref>[https://top10entreprises.fr/0414553/Camera_lucida_productions Top 10 Entreprises] </ref>
== Nòt ak referans ==
{{Referans}}
== Lyen ekstèn ==
{{Liens}}
* [https://web.archive.org/web/20250124044220/http://www.film-documentaire.fr/4DACTION/w_liste_generique/C_1698_F Filmographie] sur ''film-documentaire''
[[Kategori:Reyalizatè franse]]
myc0vco5n3n9gqpcpoukgwv8pwhou56
Filozofe
0
94350
868066
860587
2025-06-05T16:52:04Z
InternetArchiveBot
25431
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
868066
wikitext
text/x-wiki
'''Filozofize''' se yon [[vèb]] ki ka gen plizyè: nan yon sans literal, li deziyen refleksyon sou kòz yo nan yon konsepsyon jeneral sou latè, kòm yon rezilta nan [[renmen]] [[konesans]]. Nan yon sans derive, li ka deziyen yon [[atizay]] byen viv. Se poutèt sa, li deziyen tou de yon reprezantasyon kalite contemplative (konesans pi) oswa yon aktivite ki pi angaje nan lavi byen moun. Kidonk aktivite filozofi a konsène [[Aksyon (filozofi)|aksyon moral]] ak [[politik]], ak mwayen nou konnen.
[[Fichye:Rembrandt Harmensz. van Rijn 038.jpg|right|350px|thumb|Filozòf la, pa [[Rembrandt]]]]
== Analiz de ekspresyon komen ==
Mo “[[filozofi]]”, “[[filozòf]]”, “filozofe”, yo chak gen plizyè [[siyifikasyon (lengwistik)|siyifikasyon]], e siyifikasyon sa yo depann de yon kontèks. Kontèks sa a defini dapre sa [[moun]] k ap pale oswa y ap pale sou li a, pa [[objè (filozofi)|objè]] diskou nou an, oswa pa aktivite nou angaje nan. Pa egzanp:
*nou di ke yon moun sibi yon tès ak filozofi; "Mwen se yon filozòf", "nou dwe pran bagay sa yo filozofik", elatriye. ; mo a se [[sinonim]] kalm, kontwòl tèt yo, e souvan reziyasyon;
*men pou yon filozòf se tou gen [[opinyon]] nan demontre yon [[espri]] kritik, lè yo kapab panse pou tèt li;
*siyifikasyon yon travay eksprime yon sèten filozofi, yon vizyon sou latè ([[moral]], syantifik, istorik, elatriye);
*filozofi yon filozòf, pa egzanp doktrin li, sistèm lide koyeran li;
*kou filozofi a; isit la nou deziyen disiplin nan ak kontni li defini nan yon pwogram.
== Bibliyografi ==
* ''Protagoras'', [[Platon]]
* ''[[Phédon (Platon)|Phédon]]'', [[Platon]]
* ''La [[Metafizik|Métaphysique]]'', [[Aristote]]
* ''Discours de la méthode'', [[René Descartes|Descartes]]
* ''Problèmes de philosophie'', [[Bertrand Russell]] (exposé très clair des problèmes de la connaissance en philosophie)
* ''Qu'est-ce que la philosophie ?'', [[Gilles Deleuze]] et [[Félix Guattari]]
* ''Éléments de philosophie'', [[Alain (filozòf)|Alain]]
* ''Éléments pour la Lecture des textes philosophiques'', Frédéric Cossutta, Emmanuelle Delrieu
* ''Le philosophe chez les autophages'', [[Jacques Bouveresse]] (pour une critique de la philosophie continentale)
* ''[[Prodiges et vertiges de l'analogie]]'', Jacques Bouveresse (critique des imposteurs modernes)
* ''La Dispute, introduction à la philosophie analytique'', Pascal Engel (confrontation très réaliste des deux traditions)
* Paul Franceschi, [https://web.archive.org/web/20120403154852/http://paulfranceschi.com/fr/index.php?option=com_content&view=article&id=8&Itemid=11 ''Introduction à la philosophie analytique: Paradoxes, arguments et problèmes contemporains''], 2009 (éd. 2.1 CC)
* ''Notions de philosophie'', sous la direction de [[Denis Kambouchner]] (panorama de grandes notions)
* ''100 mots pour 100 philosophes. De [[Héraclite]] à [[Jacques Derrida|Derrida]]'', [[Jean-Clet Martin]]
== Gate tou ==
=== Atik ki gen rapò ===
* [[Filozòf]]
* [[Filozofi]]
* [[Saj]]
=== Lyen ekstèn ===
{{Lòt pwojè
|wikibooks=Philosophie/Manuel_de_terminale
|wikibooks titre=Philosopher
|wiktionary=philosopher}}
* [http://www.ac-grenoble.fr/PhiloSophie/ Site de l'académie de Grenoble] : méthode de la dissertation, de l'explication de texte et surtout une [http://www.ac-grenoble.fr/PhiloSophie/pages/search.php3 base de données de textes courts de la philosophie] très utile pour trouver des outils de réflexion.
* [http://www.philagora.net/philo.htm Philagora] propose différents outils pour apprendre à philosopher.
* [http://perso.wanadoo.fr/listephilo/ Ressources et liens de philosophie]
* [https://web.archive.org/web/20051012081130/http://www.cotephilo.net/alex.php3 Côté Philo] : journal de l'enseignement de la philosophie.
[[Kategori:Konsèp filozofi]]
[[de:Philosophieren]]
ht32jkewsttuhfxvvxzi5qes37n1hpy
Nanjala Nyabola
0
95859
868069
866652
2025-06-06T04:36:34Z
InternetArchiveBot
25431
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
868069
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox Biographie2|charte=écrivain}}'''Nanjala Nyabola''' se yon eseyis, chèchez epi analis politik Kenyan, li baze nan [[Naywobi|Nairobi]] . Li sitou ekri sou sosyete Afriken an ak politik afrik la, teknoloji, lwa entènasyonal, ak feminis.
== Biyografi ==
Li te fèt nan peyi Kenya, Nanjala Nyabola te konplete edikasyon siperyè li an Angletè. Li te konplete yon premye sik nan syans Afriken ak syans politik nan University of Birmingham <ref>{{Cite web|url=https://www.birmingham.ac.uk/news/latest/2008/07/11Jul-Awards.aspx|title=Prize Students Step-up to Receive Awards|year=2008|website=[[Université de Birmingham]]|language=en|month=juillet}}.</ref> {{,}} <ref>{{Cite web|url=https://interruptrr.com/blog/fellows/h-nanjala-nyabola/|title=H. Nanjala Nyabola|website=Interruptrr.com|language=en}}</ref>, apre li fè yon metriz nan migrasyon fòse ak yon metriz nan syans Afriken, tou de nan University of Oxford, nan Harris Manchester College, li te fè etid sa yo gras a plizyè bous detid yo te akòde li ki gen ladan yon bous pou Rhodesign ak yon premye bous ''Foreing Policy Interrupeted''. Apre pakou sa a li pwal fè yon doktora nan dwa, Juris Doctor (JD), nan Harvard Law School, nan Etazini <ref>{{Cite web|url=https://cyber.harvard.edu/people/nanjala-nyabola|title=Nanjala Nyabola|year=2020|website=[[Berkman Klein Center for Internet & Society]]|language=en|month=mars}}.</ref> .
Tounen nan Kenya, nan Nairobi, li te ekri atik nan jounal akademik, lòt ki pa akademik ak kèk ribrik, tribin ak kolòn nan anpil jounal, peryodik ak sit entènèt, tankou Al Jazeera, Financial Times, Afè Etranjè, Politik Etranje, The Guardian, New Internationalist, World Policy Journal, Jeune Afrique ak OkayAfrica . 2010 Atik li ''Opinyon'' piblye nan ''The Guardian'', ki gen tit ''Poukisa,'' ''kòm yon Afriken, mwen pran yon bous Rhodes'', te plan remak yon mansyèl Ameriken tankou The Atlantic . Kolòn li nan 2 janvye 2014 nan ''Al Jazeera'', ki gen tit ''Poukisa medya oksidantal yo fè Lafrik mal?'' te jenere tou anpil reyaksyon ak kòmantè {{,}} {{,}} {{,}} {{,}} <ref>{{Cite web|url=https://www.africa-talks.com/2014/04/23/examining-the-roots-of-biased-reporting-on-africa/|title=Examining the roots of biased reporting on Africa|website=Africa Talks|language=en}}</ref> {{,}} , epi yo itilize l nan yon pwogram kou 2014 McGill University sou reprezantasyon oksidantal Lafrik yo nan medya ak kilti popilè <ref>{{Cite web|url=https://www.mcgill.ca/isid/files/isid/nick_barber_intd_497_updated.pdf|title=Syllabus - Africa in Media and Pop Culture|last=Nicholas Barber|year=2014|website=[[Université McGill]]|language=en|access-date=2025-03-31|archive-date=2023-04-04|archive-url=https://web.archive.org/web/20230404182728/https://www.mcgill.ca/isid/files/isid/nick_barber_intd_497_updated.pdf|dead-url=yes}}.</ref> .
Li te vini tou yon konferansye prolifik nan inivèsite, patikilyèman sou politik Afriken yo, espesyalman Kenya, migrasyon, feminis ak teknoloji dijital, nan kote tankou University of Edinburgh, School of Oriental and African Studies (SOAS) nan Lond, oswa pa egzanp Stanford University nan Etazini <ref>{{Cite web|url=http://www.cas.ed.ac.uk/events/seminar_series/2018_2019/africa_in_2019_prospects_and_forecasts|title=Centre of African Studies: Events : Africa in 2019: Prospects & Forecasts|website=www.cas.ed.ac.uk|language=en|access-date=2025-03-31|archive-date=2019-07-11|archive-url=https://web.archive.org/web/20190711161532/http://www.cas.ed.ac.uk/events/seminar_series/2018_2019/africa_in_2019_prospects_and_forecasts|dead-url=yes}}.</ref> {{,}} <ref>{{Cite web|url=https://www.soas.ac.uk/cas/events/22jan2018-africa-in-2018-prospects--forecasts-.html|title=Africa in 2018 : Prospects & Forecasts|website=SOAS University of London|language=en}}.</ref> {{,}} <ref>{{Cite web|url=https://www.soasadf.org/previous-speakers/2018/2/13/nanjala-nyabola-rahzx|title=Nanjala Nyabola|website=SOAS African Development Forum|language=en|access-date=2025-03-31|archive-date=2019-07-11|archive-url=https://web.archive.org/web/20190711161532/https://www.soasadf.org/previous-speakers/2018/2/13/nanjala-nyabola-rahzx|dead-url=yes}}.</ref> {{,}} <ref>{{Cite web|url=https://africanstudies.stanford.edu/events/africa-table-kenyan-feminisms-digital-age|title=Africa Table: Kenyan Feminisms in the Digital Age {{!}} Center for African Studies|website=stanford.edu|language=en}}.</ref> . Li patisipe tou nan konferans entènasyonal sou politik dijital, tankou re:publica nan lane 2018 ak 2019, Forum 2018 sou Libète Entènèt an Afrik, ak RightsCon 2019 nan Tunis <ref>{{Cite web|url=https://accra18.re-publica.com/en/news/introducing-rpaccra-speaker-nanjala-nyabola|title=Introducing: #rpAccra Speaker Nanjala Nyabola|website=re:publica|language=en|access-date=2025-03-31|archive-date=2024-01-14|archive-url=https://web.archive.org/web/20240114090133/https://accra18.re-publica.com/en/news/introducing-rpaccra-speaker-nanjala-nyabola|dead-url=yes}}</ref> {{,}} <ref>{{Cite web|url=https://19.re-publica.com/en/session/what-tech-cant-fix|title=What Tech Can't Fix|website=re:publica 2019|language=en|access-date=2025-03-31|archive-date=2023-12-31|archive-url=https://web.archive.org/web/20231231115712/https://19.re-publica.com/en/session/what-tech-cant-fix|dead-url=yes}}.</ref> {{,}} <ref>{{Cite web|url=https://cipesa.org/fifafrica/speaker/nanjala-nyabola/|title=CIPESA-FIFAfrica2018-participant-Nanjala-Nyabola|website=Cipesa Events|language=en|access-date=2025-03-31|archive-date=2022-10-06|archive-url=https://web.archive.org/web/20221006194403/https://cipesa.org/fifafrica/speaker/nanjala-nyabola/|dead-url=yes}}</ref> {{,}} <ref>{{Cite web|url=https://rightscon2019.sched.com/speaker/nanjalanyabola|title=Nanjala Nyabola's schedule for RightsCon Tunis 2019|website=rightscon2019.sched.com|language=en}}.</ref> .
Apre li te patisipe nan yon travay kolektif nan lane 2016 ak 2017, li te pibliye plizyè redaksyon, tankou :
* nan 2018 : ''Digital Democracy, Analogue Politics: How the Internet Era is Transforming Politics in Kenya'', te deklanche anpil kòmantè bò kote anpil jounalis oswa inivèsitè {{,}} <ref>{{Cite web|url=https://oxfamblogs.org/fp2p/book-review-nanjala-nyabola-digital-democracy-analogue-politics-how-the-internet-era-is-transforming-politics-in-kenya/|title=Book Review : Nanjala Nyabola, Digital Democracy, Analogue Politics: How the Internet Era is Transforming Politics in Kenya|year=2019|website=From Poverty to Power|language=en|month=avril|access-date=2025-03-31|archive-date=2019-07-10|archive-url=https://web.archive.org/web/20190710224132/https://oxfamblogs.org/fp2p/book-review-nanjala-nyabola-digital-democracy-analogue-politics-how-the-internet-era-is-transforming-politics-in-kenya/|dead-url=yes}}</ref> {{,}} {{,}} {{,}} .
* an 2020 ''Vwayaje antan ke nwa: esè enspire pa yon lavi an mouvman'' [ ''Vwayaje pandan y ap nwa : redaksyon enspire pa yon lavi an mouvman'' ]. Pibliye an 2020 pa Hurst Publishers, koleksyon esè sa a te resevwa yon akèy pozitif e yo te pibliye l nan plizyè atik {{,}} .
1sodi8td8cg1g7ohyn88nu9pbzzo79y
Itilizatè:HalikhSovar78
2
95997
868056
867891
2025-06-04T16:47:03Z
HalikhSovar78
35705
Paj itilizatè
868056
wikitext
text/x-wiki
Yon [[Franse|fransè]] ki aprann [[Kreyòl ayisyen|kreyòl Ayisyen]] an. Li pral eseye konplete [[Wikipedya kreyòl ayisyen|Wikipedya nan kreyòl]]. Mwen enterese nan [[istwa]] [[Risi]] ak [[Ayiti]], kidonk m ap eseye ekri [[atik]] sou sijè sa a. Ezite pa pou bay konsèy mwen !!!
==Reyalizasyon mwen yo==
* [[Revolisyon ris|Revolisyon Ris]]
* [[Kim Jong Oun]]
* [[Nazis]]
* Infobox [[Etazini]]
==Lang mwen yo==
{{Babel|fr|ja|en-3|ht-2|es-1}}
[[Fichye:New-Bouncywikilogo.gif|vignette|188x188px|M renmen gif sa a|centré]]
mn7spm655hshtm6wyr137vm3l87lpy1
Kim Jong Oun
0
96023
868036
867901
2025-06-02T14:20:58Z
HalikhSovar78
35705
Amonize òtograf
868036
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox Biyografi|non=Kim Jong Oun|foto=[[File:Kim Jong-un at the Workers' Party of Korea main building.png]]|lejand=Kim Jong-un nan bilding prensipal Pati Travayè Kore a|peyi nesans=[[Kore dinò]]|nasyonalite=Kore dinò|peyi rezidans=Kore dinò|lye nesans=Wonsan, Kore dinò|pwofesyon=Dirijan Siprem Kore dinò|konjwen=Ri Sol-Ju|desandan=Kim Ju-Ae ak de lòt enkoni}}
'''Kim Jong Oun''', se dirijan siprem [[Kore dinò]] a.
a6j6dl0z62i7ojff08t52ij6w52zbnh
Zoroastris
0
96030
868041
2025-06-03T06:35:32Z
HalikhSovar78
35705
Kreye yon nouvèl atik
868041
wikitext
text/x-wiki
'''Zoroastris''', se yon [[relijyon]], li te kreye nan [[Iran]].
[[Fichye:Faravahar.png|Faravahar, yon senbòl Zoroastris]]
Faravahar, yon senbòl Zoroastris.
71ytysivw8muigg4aknkcc5hft0s8gm
868042
868041
2025-06-03T14:28:56Z
Jon Gua
32279
868042
wikitext
text/x-wiki
[[Fichye:Faravahar.png|197px|right|thumb|Faravahar, yon senbòl Zoroastris.]]
'''Zoroastris''', se yon [[relijyon]], li te kreye nan [[Iran]].
[[Kategori:Relijyon]]
ka4nddet9n0n4i1at251n6yk93ze299
Nazis
0
96031
868052
2025-06-04T16:12:06Z
HalikhSovar78
35705
Yon nouvel paj
868052
wikitext
text/x-wiki
[[Fichye:Hitler portrait crop.jpg|thumb|Pòtrè Adolf Hitler, ''Führer'' Pati Nazi a]]
Nazis, ansyen non Nasyonal Sosyalis (NS; Alman: Nationalsozialismus), se ideyoloji ak pratik sosyo-politik totalitè ekstrèm dwat ki asosye avèk [[Adolf Hitler]] ak Pati Nazi a (NSDAP) nan [[Almay]]. Pandan Hitler t ap monte sou pouvwa nan [[Ewòp]] nan [[ane 1930 yo]], yo te souvan refere li kòm Fachis Hitler (Alman: Hitlerfaschismus) ak Hitlerism (Alman: Hitlerismus). Yo aplike tèm "neo-Nazis" nan lòt gwoup ekstrèm dwat ki gen ideyoloji menm jan an, ki te fòme apre [[Dezyèm Gè mondyal|Dezyèm Gè Mondyal]] la ak apre Almay Nazi a te tonbe.
Nazis se yon fòm fachism, avèk mepri pou [[demokrasi]] liberal ak sistèm palmantè a. Kwayans li yo enkli sipò pou [[diktati]], antisemitis virilan, anti-kominis, anti-slavis, santiman anti-Romani, [[rasis]] syantifik, sipremasi blan, nòdisis, darwinism sosyal, omofobi, abiliteism, ak itilizasyon ejenik.
e2phf7ol57rmkjkbzcmodvrwkw0z9mb
868053
868052
2025-06-04T16:23:32Z
HalikhSovar78
35705
Ajoute yon imaj
868053
wikitext
text/x-wiki
[[Fichye:Hitler portrait crop.jpg|thumb|Pòtrè Adolf Hitler, ''Führer'' Pati Nazi a]]
Nazis, ansyen non Nasyonal Sosyalis (NS; Alman: Nationalsozialismus), se ideyoloji ak pratik sosyo-politik totalitè ekstrèm dwat ki asosye avèk [[Adolf Hitler]] ak Pati Nazi a (NSDAP) nan [[Almay]]. Pandan Hitler t ap monte sou pouvwa nan [[Ewòp]] nan [[ane 1930 yo]], yo te souvan refere li kòm Fachis Hitler (Alman: Hitlerfaschismus) ak Hitlerism (Alman: Hitlerismus). Yo aplike tèm "neo-Nazis" nan lòt gwoup ekstrèm dwat ki gen ideyoloji menm jan an, ki te fòme apre [[Dezyèm Gè mondyal|Dezyèm Gè Mondyal]] la ak apre Almay Nazi a te tonbe.
Nazis se yon fòm fachism, avèk mepri pou [[demokrasi]] liberal ak sistèm palmantè a. Kwayans li yo enkli sipò pou [[diktati]], antisemitis virilan, anti-kominis, anti-slavis, santiman anti-Romani, [[rasis]] syantifik, sipremasi blan, nòdisis, darwinism sosyal, omofobi, abiliteism, ak itilizasyon ejenik.
[[Imaj:Nazi Swastika.svg|vignette|183x183px|''Swastika'' a, senbòl Nazis la.|centré]]
o6wassvdmqz4ns8s2cr2ft67x9cww6i
868054
868053
2025-06-04T16:35:14Z
HalikhSovar78
35705
Ajoute yon mesaj apwopo tradiksyon
868054
wikitext
text/x-wiki
<!-- Atik sa a se tradiksyon atik "Nazism" sou en.wikipedia.org. -->
[[Fichye:Hitler portrait crop.jpg|thumb|Pòtrè Adolf Hitler, ''Führer'' Pati Nazi a]]
Nazis, ansyen non Nasyonal Sosyalis (NS; Alman: Nationalsozialismus), se ideyoloji ak pratik sosyo-politik totalitè ekstrèm dwat ki asosye avèk [[Adolf Hitler]] ak Pati Nazi a (NSDAP) nan [[Almay]]. Pandan Hitler t ap monte sou pouvwa nan [[Ewòp]] nan [[ane 1930 yo]], yo te souvan refere li kòm Fachis Hitler (Alman: Hitlerfaschismus) ak Hitlerism (Alman: Hitlerismus). Yo aplike tèm "neo-Nazis" nan lòt gwoup ekstrèm dwat ki gen ideyoloji menm jan an, ki te fòme apre [[Dezyèm Gè mondyal|Dezyèm Gè Mondyal]] la ak apre Almay Nazi a te tonbe.
Nazis se yon fòm fachism, avèk mepri pou [[demokrasi]] liberal ak sistèm palmantè a. Kwayans li yo enkli sipò pou [[diktati]], antisemitis virilan, anti-kominis, anti-slavis, santiman anti-Romani, [[rasis]] syantifik, sipremasi blan, nòdisis, darwinism sosyal, omofobi, abiliteism, ak itilizasyon ejenik.
[[Imaj:Nazi Swastika.svg|vignette|183x183px|''Swastika'' a, senbòl Nazis la.|centré]]
6f1bivo9fju3nmec1li90aws2jotzwe