Wikipedya htwiki https://ht.wikipedia.org/wiki/Paj_Prensipal MediaWiki 1.45.0-wmf.4 first-letter Medya Espesyal Diskite Itilizatè Diskisyon Itilizatè Wikipedya Diskisyon Wikipedya Fichye Diskisyon Fichye MedyaWiki Diskisyon MedyaWiki Modèl Diskisyon Modèl Èd Diskisyon Èd Kategori Diskisyon Kategori TimedText TimedText talk Module Discussion module Kiba 0 948 868221 849410 2025-06-14T21:52:30Z Gilles2014 15418 868221 wikitext text/x-wiki {{Infobox Peyi |non_lokal=Cuba |deviz_nasyonal= "¡Patria o Muerte, Venceremos!" |deviz_nasyonal_kreyòl= |im_nasyonal= ''La Bayamesa'' |lang= |jantile=Kiben, Kibèn |drapo_imaj=Flag of Cuba.svg |anblèm_imaj=Coat of arms of Cuba.svg |fizo_orè= - 5 |kapital=[[La Avàn]] |pi_gwo_vil=La Avàn |monnen_non= Peso |monnen_kòd= CUP |monnen_divizyon= |PIB_dat= |PIB_total= |PIB_total_ran= |PIB_pa_abitan= |PIB_pa_abitan_ran= |gouvènman_dat= |gouvènman_tip= |chèf_tit= |chèf_non= |sipèfisi_dat= |sipèfisi_ran= 104 |sipèfisi_total= 109 884 |dlo_pousantaj= |frontyè_tè= |frontyè_kòt= |pli_ro_kote= |pli_ro= |pli_ba_kote= |pli_ba= |popilasyon_dat= 2015 |popilasyon_ran= 78 |popilasyon_total=11 239 004 |popilasyon_dansite= 102.3 |popilasyon_tip= |popilasyon_lavi_dat= |popilasyon_lavi= |popilasyon_ne_dat= |popilasyon_ne= |popilasyon_mòtalite_dat= |popilasyon_mòtalite= |popilasyon_mòtalite_timoun_dat= |popilasyon_mòtalite_timoun= |popilasyon_alfabèt_dat= |popilasyon_alfabèt= |popilasyon_an_vil_dat= |popilasyon_an_vil= |endepandans_dat= |endepandans_tip= |endepandans_de= |kòd= |ISO_kòd=CU |endikatif_entènet=cu |endikatif_telefonik=53 |endikatif_radyofonik= |EDI= |EDI_ran= |EDI_dat= |EPI= |EPI_ran= |EPI_dat= |kat_anplasman= |kat_politik= |kat_jewografik= |kat_satelit= |divizyon_tip= |divizyon_non= |vwazen= |òganizasyon= |nòt= }} '''Kiba''' se yon [[peyi]] ki sitiye nan [[Lanmè Karayib]]. [[Kapital]] se [[La Avàn]]. Se yon peyi kominis ki dirije pa [[Miguel Díaz-Canel]]. Se pi gwo il nan lamè Karayib. Li se tou sèl peyi kominis nan [[Amerik]] la. [[Fichye:Darlington map of Cuba 1680.png|thumb|left|Kat jeyografik Britanik nan Cuba 1680]] Kiba anba [[anbago]] ameriken depi [[7 fevriye]] [[1962]] (gade [[gè frèt]] pou konnen plis), depi li te otorize [[Risi]] enstale fize pa li nan teritwa, dirije anlè [[Etazini]]. Lè [[Fidel Castro]] te rive nan pouvwa a Kiba, li te vle anvayi [[Ayiti]]. == Relasyon ak Ayiti == Hatuey se te yon kasik [[Tayino (moun)]] ki te kite zile Ayiti pou avèti Tayino Kiba kont [[kolon]] [[panyòl]]. Pandan lagè [[Endepandans Ayiti]] anpil kolon franse te pati ak esklavajize yo al enstale nan pwovens [[Oriente, Santiago de Cuba]]. Gen anpil tradisyon kiltirèl distenk nan zòn sa a kou wè [[Tumba francesa]]. Pandan 19e syèk anpil peyizan ayisyen te fè travay sezonye nan sektè kann kiba. An 2004 popilasyon d orijin ayisyen Kiba te 300 000 moun. Kreyòl ayisyen se dezyèm lang ki pale [[Kiba]], epi menm gen yon estasyon radyo an kreyòl ayisyèn. Aprè endepandans Kiba, li vin etabli relasyon diplomatik ak Ayiti 3 fevriye 1904. Lyen sa a te vin kanpe an 1962 lè Kiba sòti nan òganizasyon [[OEA]]. Yo reprann nan dat 6 fevrye 1996 ak rakont 2 chanselye Ayisyen epi Kiben [[Emmanuel Fritz Longchamp]] epi [[Roberto Robaina]]. Genyen 90 kilomèt lanmèt ant [[Kiba]] ak [[Ayiti]]. De peyi yo gen lyen kowoperasyon nan plizyè domèn : * Agrikilti * Kilti sik (izin Dabòn) * Sante, asistans medikal * Ayewònotik sivil * Espò * Touris * Konstriksyon * Pèch * Edikasyon, alfabetizasyon pou kò li. == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == {{Amerik}} [[Kategori:Peyi]] [[Kategori:Il nan Karayib]] ncvbr4rfhdc3uf0osevmu81rg81q5hz Moris 0 1623 868225 840733 2025-06-15T01:35:59Z 2A02:8440:7500:2427:1CC6:59FF:FE31:D1EB /* Istwa */https://www.bbc.com/news/articles/c98ynejg4l5o 868225 wikitext text/x-wiki {{Infobox Peyi |non_lokal=Repiblik Moris<br />Republic of Mauritius |non_kreyòl=Moris |deviz_nasyonal=Stella Clavisque Maris Indici |deviz_nasyonal_kreyòl=Etwal ak kle Oseyan endyen |im_nasyonal=Glory to thee |lang=angle, franse, [[kreyòl morisyen]] |jantile=morisyen |drapo_imaj=Flag of Mauritius.svg |anblèm_imaj=Coat_of_arms_of_Mauritius.svg |fizo_orè= |kapital=Pò Lwi |pi_gwo_vil=Pò Lwi |monnen_non=Woupi (38 woupi=1 Euro) |monnen_kòd=Rs |monnen_divizyon= |PIB_dat= |PIB_total= |PIB_total_ran= |PIB_pa_abitan= |PIB_pa_abitan_ran= |gouvènman_dat= |gouvènman_tip=repiblik |chèf_tit= |chèf_non= |sipèfisi_dat= |sipèfisi_ran= |sipèfisi_total= |dlo_pousantaj= |frontyè_tè= |frontyè_kòt= |pli_ro_kote= |pli_ro= |pli_ba_kote= |pli_ba= |popilasyon_dat= |popilasyon_ran= |popilasyon_total=1 240 827 (nan lane 2006) |popilasyon_dansite= |popilasyon_tip= |popilasyon_lavi_dat= |popilasyon_lavi= |popilasyon_ne_dat= |popilasyon_ne= |popilasyon_mòtalite_dat= |popilasyon_mòtalite= |popilasyon_mòtalite_timoun_dat= |popilasyon_mòtalite_timoun= |popilasyon_alfabèt_dat= |popilasyon_alfabèt= |popilasyon_an_vil_dat= |popilasyon_an_vil= |endepandans_dat=[[12 mas]] [[1968]] |endepandans_tip= |endepandans_de= |kòd= |ISO_kòd=mu |endikatif_entènet=mu |endikatif_telefonik=+230 |endikatif_radyofonik=AM,FM |EDI= |EDI_ran= |EDI_dat= |EPI= |EPI_ran= |EPI_dat= |kat_anplasman=LocationMauritius.png |kat_politik= |kat_jewografik=LocationMauritius.png |kat_satelit= |divizyon_tip= |divizyon_non= |vwazen=Wodrig, [[Reyinyon]], [[Madagaska]], Seysell, Agalega |òganizasyon= |nòt= }} '''Moris''' se yon peyi ki sitiye nan Oseyan Endyen. Se yon zile nan [[Oseyan endyen]] an. == Istwa == Moris te genyen yon zwazo ki te rele [[Dodo]]. Zwazo sa a disparèt depi 1681. Nan dat 3 oktòb 2024, gouvènman Britanik ak Morisyen an te anonse, nan yon deklarasyon ansanm, transfè souverènte achipèl la bay Moris. Zile Diego Garcia a, kote baz militè Camp Justice la ye a, te sèl eksepsyon nan nouvo trete sa a, kote gouvènman Morisyen an te sede administrasyon an bay Wayòm Ini a pou yon peryòd omwen 99 ane. Nan dat 22 me 2025, Premye Minis Britanik la, Kier Starmer, te siyen akò fòmèl la sou transfè souverènte Zile Chagos yo bay Moris. Dapre kondisyon akò a, atoll estratejik Diego Garcia a ak zòn tanpon 38 kilomèt li a te retounen imedyatman bay Wayòm Ini a. Akò sa a pèmèt operasyon kontinyèl baz konjwen Anglo-Ameriken an sou zile a pou 99 ane kap vini yo, ak yon pwolonjman 40 ane ak yon dwa preanpsyon ki vin apre. Moris pral resevwa yon peman lwaye anyèl £165 milyon nan men Wayòm Ini a pou twa premye ane yo, epi apre sa £120 milyon pa ane pou dis ane kap vini yo. Apre sa, peman anyèl £120 milyon sa a pral endekse sou enflasyon. == Foto == <gallery> Fichye:LocationMauritius.png|Kat Moris Fichye:Mauritius-CIA WFB Map.png|Kat Moris CIA Fichye:Satellite image of Mauritius in February 2003.jpg|Imaj satelit nan Moris nan mwa fevriye 2003 Fichye:Mauritius rel90.jpg Fichye:Mauritius districts named.png Fichye:Mauritius municipalities.png </gallery> <gallery> Fichye:Mauritius Chamarel Wasserfall.jpg|Kaskad [[Chamarèl]] Fichye:Mauritius Notre Dame Auxiliatrice.jpg|Dam oksilyè - [[Kap Malere]] Fichye:Mauritius Ostküste.jpg|Kòt ès Fichye:Mauritius Terres des Couleurs.jpg|Tè è koulè - [[Chamarèl]] </gallery> == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == {{Afrik}} [[Kategori:Moris| ]] [[Kategori:Peyi]] [[Kategori:Il]] 62vu756h4qhl7o7k6xn6b3fqovk0eej Madagaskar 0 2015 868226 742266 2025-06-15T02:15:05Z 2A02:8440:7500:2427:1CC6:59FF:FE31:D1EB /* Pwoto-istwa e pre-istwa */https://www.africaintelligence.fr/afrique-australe-et-iles/2025/06/06/la-composition-de-la-commission-mixte-sur-les-iles-eparses-se-dessine,110461870-bre 868226 wikitext text/x-wiki {{kolektivite tèritoryal}} '''Madagaska''', oswa ''Repiblik Madagaska'' (Repoblikan'i Madagasikara), se yon leta endepandan sitiye nan [[Oseyan endyen]] nan lwès, separe nan [[Afrik]] pa Chèn Mozanbik la pi gwo pase 415 kilomèt. [[Antananarivo]] se kapital li. Pandan pi fò nan syèk la syèkl, se pa bay zile nan Peyi Wa ki nan Madagaska kòm envazyon an kolonyal franse aboli an 1895. Gouvènman an se premye nan fèt Madagaska, 10 oktòb 1958 ak 1960, Madagaska reprann endepandans li apre yon batay kont nasyonalis kontinyèl [[Frans]]. Peyi a se nan mitan premye endepandans lan gen nan zòn nan Oseyan Endyen ak nan Afrik. == Jewografi == Sid nan Ekwatè a nan Oseyan Endyen an, senkyèm lan zile nan mond lan (587 000 km²) apre [[Ostrali]], [[Greenland]], [[Nouvèl Gine]] ak [[Borneo]] a, separe ak kontinan Afriken an pa chèn [[Mozanbik]]. Se distans ant lwès la ak devan Madagaska kòt la Mozanbik estime a pi plis pase 700 kilomèt. The big Island, pafwa ki rele "Wouj zile a" nan referans lateritik ki gen koulè plato li tan 1 580 kilomèt nan nò sid ak 500 kilomèt nan lès nan lwès. Artchipel vwazen li yo komoryen (300 kilomèt nan nò-lwès), Réinion (800 East km) e Moris (East) ak Sechèl (Nòdwès). Yon chaje ak mòn koupe masif Big Island lan nan yon Nò-Sid nan yon mwayèn altitid a 1,000 mèt 1 500 (Highlands yo konte pou 70% nan zòn nan total). Western, mwatye nan pi gwo a gaye deyò, e ki okipe plis nan plenn alluvions ak ranp de Highlands ba yo santral Channel Mozanbik la, pandan ke yon ti kras pis a Lès la Cliff aplati kou nan yon plenn kòt delimite pa jis nan Oseyan Endyen. nan rejyon Nò, vòlkanik, se izole nan mòn lil la nan pi wo a (ki abouti a Tsaratanana M 2 876). se "South fon nan" semi-arid rejyon divize ant plato cho (sidwès), sèk Plain (fen Sid) ak chenn anosyennes (Sidès). Alaotra nan (182 km²) se pi gwo a nan senk gwo Lakes Madagascar. orijinalite nan de Madagascar, se senbòl ki nan pye bwa an vwayajè a (ravinala), se gwo divèsite li yo: nan plizyè nan tèren e te ankouraje klima de la biodiversité Flora ak fon karakterize pa andemism yon vitès siperyè. == Jewoloji == Continental flote montre ke peyi [[Zend]], [[Ostrali]], [[Antatik]], Madagascar, Afrik ak [[Amerik disid]] yo te ini nan yon peyi yo rele Gondwana. Men gen 240 milyon ane, kontinan an kraze fòm separe kontinan. Depi peryòd kwatèrnèr, Madagascar te prèske rive nan moman kote li. Sa ka esplike orijin egzistans lan ak nan fon komen Flora Madagascar ak Afrik ak Amerik disid, osibyenke pwofil [[jewoloji]] trè pwòch. Sepandan, gen izolasyon la sou tan Madagascar jeyolojik chanje fon yo ak Flora nan yon fason inik. Se poutèt sa sou zile a Big espès patikilye ki rive okenn kote lòt moun (andemisite), ki gen ladan lemor ki pi popilè yo se yon egzanp. Nan yon pwen de Geologie View, yo te jwenn nan nan estrikti a Big Island, nan tout peryòd nan istwa a planèt la. pwen an nan zile a se Maromokotro nan Tsaratanana masif an nan 2 876 mèt. Poutèt topografi li, ansanm Madagascar mozayik nan yon peyizaj. zile a se nan plen gwo kontras ant sid Bush la, forè twopikal ki nan lès la, Highlands Granite yo nan sant la, pafwa pa surmonter Hills masif de Savannah vòlkanik sedimantè ak nan Lwès la. a nan zile a jeneralman Madagascar konsidere kòm yon pati nan Afrik, men li deja dekri kòm "kontinan nan wityèm" == Istwa == [[Fichye:Madagascar (8514624523).jpg|vignette|upright|Nan Madagaskar.]] === Pwoto-istwa e pre-istwa === Madagaskar nan lil la te parèt okipe jiska anpil moun pa ta, nan konmansman an nan epòk nou an. Tout bagay sa yo sijere ke eksploratè bonè yo nan navigatè Indonesia aktyèl la. Plis espesifikman, zile a nan sid Borneo Kalimantan lan oswa kote gen moun ki toujou fèt nan Dayak enteryè a (tankou Ma'anyan la) ki nan lang moun pale byen nan Madagascar. nan pèp la Navigasyon malayo-Polynesien (oubyen Nusantara) nan Oseyan Endyen an nan Lwès la reprezante yon gwo mouvman moun ki te kòmanse pandan omwen twazyèm milenè a BC nan Oseyan Pasifik la. Li te fè yon posib mèsi domination bonè nan atizay la Navigasyon, patikilyèman karakterize pa itilize nan bato ak kannòt multikok vibrasyon. Selon sous chinwa date de syèk sa yo byen bonè nan epòk nou an, pi gwo a nan bagay sa yo kapab pote yon pasaje ak dè santèn de mil tòn machandiz. nan premye moun yo Madagascar Azyatik metrize metal, tankou fè, diri ak swa resi. Anplis diri, yo pote yo avèk cultigens plante anpil nan Sid-Lès Azi tankou bannann, koko, iyam, sik kann Taro,. Li sanble ke tou sa yo te posede navigatè enstitisyon Indonesian sou kot la Afriken ki te kòmanse antre nan pèp bantou, nan enteryè a nan kontinan an. Nou kapab alò ke ipotèz entwodiksyon nan plant nan Azi te jwe yon wòl enpòtan nan eksplozyon nan popilasyon an ki orijin nan agrandisman nan bantou. Istwa a pandan Madagascar milenè an premye nan epòk nou an, nou toujou konprann trè mal. Yon moun kapab asime ke zile a te jwe yon wòl enpòtan nan komès la, ansanm ak epis, Sid-Lès ant Azi ak Mwayen Oryan an, oswa dirèkteman nan kot Afriken an. komès esklav la te absan pa paske youn nan youn men, nou jwenn mansyone nan prezans nan esklav Afriken (oubyen Zenj Zanj) ofri nan tribinal la nan peyi Lachin javanèz nevyèm nan koumansman syèk la, ak yon lòt, menm kòmanse Madagascar eksperyans li nan Africanization popilasyon. Afriken an prezans nan lil la sanble, sepandan, vini masif syèk la jiskaske nevyèm anba direksyon komès Mizilman an. Kidonk avan avèk la [[Islamis|Islam]], [[Arab]], deplase vit Indonesians kòt la imedyatman epi Afriken yo rive sou kontwòl zile yo ak pati komoryen kot la de Madagascar. Antretan, nan konpetisyon anba pouvwa ansanm nan New maritim Chinwa (Song) Sid e Endyen (Chola), Endonezi thalassocracies yo ap bese nan vit, byenke yo toujou a Pòtigè javanèz nan Madagascar maren lè yo te apwoche sèz syèk la. Tout sa dirije izolasyon Madagaskar nan fanmi an, ki te pi popilè, sòti deyò a pa echanjè Mizilman. Jodi a, popilasyon an ka de Madagaskar konsidere pwodui a nan interbreeding ant okipan bonè pouse Indonesia ak Afrik : Nan mwa jen 2025, Komisyon Miks Fransko-Malagas la pral reyini. Komisyon sa a responsab pou deside sou retou Zile Dispèse yo bay Madagaska. == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == {{Afrik}} [[Kategori:Peyi nan Afrik]] [[Kategori:Madagaskar]] dsyprmip902ispyu62ewydnikm9x855 Agranman 0 2618 868186 679289 2025-06-14T14:41:12Z CommonsDelinker 161 Replacing Agama.jpg with [[File:Agama_lionotus.jpg]] (by [[:c:User:CommonsDelinker|CommonsDelinker]] because: [[:c:COM:FR|File renamed]]: [[:c:COM:FR#FR2|Criterion 2]] (meaningless or ambiguous name) · species ID). 868186 wikitext text/x-wiki [[Image:Agama lionotus.jpg|thumb|Yon agranman nan Kenya (''Agama lionotus'').]] {{definisyon |fanmi=non komen |rejis= |domen= |sans= |imaj= |gade= |nòt= |referans= }} '''Agranman''' se yon [[bèt]]. [[Kategori:Rèptil]] imivxe3k7hmsys3nan6og0pe2v3dod8 La Avàn 0 3658 868223 693794 2025-06-14T21:55:24Z Gilles2014 15418 868223 wikitext text/x-wiki {{ebòch}} {{kolektivite tèritoryal}} '''La Avàn''', pafwa rele '''Lahavàn''' oswa '''Laavàn''' nan kreyòl (''La Habana'' an [[Lang panyòl|panyòl]] ; ''La Havane'' an [[Lang franse|fransè]] ; ''Havana'' an [[Lang angle|anglè]]), se [[kapital]] soti [[Kiba]]. Nan lane 2012, li te gen {{formatnum:2106146}} abitan.<ref>{{cite web |url=http://www.one.cu/publicaciones/cepde/cpv2012/20131107resumenadelantado/Tablas/4.pdf#page=2 |title=Población por color de la piel según provincias y municipios |language=es |format=PDF |dead-url=no |archive-url=https://web.archive.org/web/20160325091944/www.one.cu/publicaciones/cepde/cpv2012/20131107resumenadelantado/Tablas/4.pdf#page=2 |archive-date=25 mas 2016 |page=69}}</ref> == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == [[Kategori:Kapital]] [[Kategori:Kiba]] [[Kategori:Vil nan Avàn]] o3eftgnwwe12l0vwvwneadl0fxsd0uq Frankétienne 0 13224 868196 864514 2025-06-14T19:39:28Z Gilles2014 15418 868196 wikitext text/x-wiki '''Jean-Pierre Basilic Dantor Franck Étienne d'Argent, Franck Étienne''', rele '''Frankétienne''' (oswa Franketienne ak Franketyèn), ki fèt [[12 avril]] [[1936]] nan [[Ravin Sèch]], vilaj dezyèm seksyon riral [[komin]] [[Sen Mak (komin)|Sen Mak]] nan depatman [[Latibonit (depatman)|Latibonit]] ([[Ayiti]]), se yon Ayisyen ki trè repite antan ke ekriven, men li travay nan anpil lòt domèn tankou [[aktè]], [[penti]], [[mizik]] ak [[teyat]]. == Biyografi == Li te fèt nan [[Ravin Sèch]]. Manman li te gen sèlman 14 ane lè li te fèt. Li te abandone pa papa li, yon endistriyèl ameriken rich. Frankétienne te fèt chaben, avèk po blan ak je ble. Li te leve nan zòn [[Bèlè]] nan [[Pòtoprens (komin)|Pòtoprens]] kote manman li te travay tankou yon machann nan lari. Li te gen uit (8) pitit. Li voye Frankétienne, ki te pi gran an, nan lekòl la. An 1962, nan kòmansman peryòd [[Dinasti Duvalier]], Frankétienne patisipe gwoup la, Haïti littéraire, avèk anpil ekriven kòm : [[Anthony Phelps]], [[René Philoctète]], [[Serge Legagneur]], [[Roland Morisseau]]... Entèlektyèl kite peyi a pou [[Kanada]], [[Frans|Lafrans]] oswa [[Afrik|Lafrik]], men Franketienne deside rete an Ayiti pou ekri ak goumen kont rejim politik la. Zèv li yo rasin nan istwa kontanporen ayisyen an. Yo temwaye, malgre nonm lan oswa ekriven an ki vle yo dwe pi wo a tout kreyatè, nan yon moman nan "konsyans nasyonal la". Li kòmanse pibliye pwezi an 1964. Avèk [[Jean-Claude Fignolé]] ak [[René Philoctète]], li fonde "mouvman [[espiralis]]". An 1972 li pibliye ''Ultravocal'', yon "espiral" jan literè li kalifye toupre ''[[Chants de Maldoror]]'' ekri pa Comte de Lautréamont. Ansyen Minis Kilti anba prezidans Leslie F. Manigat, yo te fè li "Commandeur des Arts et des Lettres" nan mwa jen 2010. An 2009, Frankétienne te fè yon aparisyon espesyal nan fim ''La dérive douce d'un enfant de Petit-Goâve'' Pedro Ruiz ekri, dokimantè ki trase lavi ekriven ayisyen an [[Dany Laferrière]]. Nan mwa avril 2014, asosyasyon "Ayite Bel", òganize yon ekspozisyon an lonè atis la nan lotèl NH Haïti El Rancho. Nan ekspozisyon an, plizyè tablo atis la te afiche. Frankétienne te ekri tou nan lang [[kreyòl ayisyen]]. Li ekri plis pase 40 liv, pyès teyat.. Li mouri 20 fevriye 2025 nan dèlma nan pòtoprens. == Zèv li yo an kreyòl == === Fim === * 2005 ː ''Toussaint Louverture, Haïti et la France'', dokimantè * 2011 ː ''Une étrange cathédrale dans la graisse des ténèbres'', dokimantè === An kreyòl === ==== Pyès teyat ==== * x. [[Port-au-Prince]]: Éditions du Soleil, 1978 ; ''Pelentet'' (pièce de théâtre), nouvelle version. Lawrence, KS / Port-au-Prince : Enstiti Etid Ayisyen Inivesite Kannzas / Édition Espiral, 2002. * ''Troufobon''. (1977) Port-au-Prince : Imprimerie Les Presses port-au-princiennes, 1979. * ''Bobomasouri''. (1984) Port-au-Prince : collection Espiral, 1986. * ''Kaselezo''. (1985) Dérives 53/54 (1986/1987) : pp. 125-163. * ''Totolomannwèl''. Port-au-Prince, 1986. * ''Melovivi''. Port-au-Prince, 1987. * ''Minywi mwen senk''. Port-au-Prince, 1988. * ''Kalibofobo''. Port-au-Prince, 1988. * ''Foukifoura''. Port-au-Prince: Creacom, 2000. * ''Délire du prédateur déchu''. Inédit. Joué pour la première fois au Parc Historique de la canne-à-sucre à Port-au-Prince et à Jacmel en 2011. ==== Roman: ==== ==== Woman ==== * 1975 ː ''[[Dézafi]]'', premye woman an ekri nan kreyòl ayisyen, Pòtoprens : edisyon Fardin, 1975 ; Châteauneuf-le-Rouge : Vents d'ailleurs, 2002. === An franse === * 1964 ː ''Au Fil du Temps'', rekèy pwoèm, Pòtoprens : Imprimri Antilles * 1964 ː ''La Marche'' (powèm). Pòtoprens : edisyon Panorama * 1965 ː ''Mon côté gauche'' (powèm). Pòtoprens : enprimri Gaston * 1965 ː ''Vigie de verre''. Pòtoprens : enprimri Gaston * 1965 ː ''Chevaux de l'avant-jour'' (powèm). Pòtoprens : enprimri Gaston * 1968 ː ''Mûr à Crever'', nouvèl, Pòtoprens : Presses port-au-princiennes (koleksyon "Spirale"), 1968 ; Pòtoprens : edisyon Mémoire, 1994. Bòdo : Ana Éditions, 2004, {{ISBN |2915368023}}<ref>[https://www.babelio.com/livres/Franketienne-Mur-a-crever/271287 Mûr à Crever]</ref> * 1972 ː ''Ultravocal'' (espiral). Pòtoprens : Imprimri Gaston, 1972 ; Pari : Hoëbeke, 2004 * 1979 ː ''Les Affres d'un défi'' (woman). Pòtoprens : edisyon Deschamps, 1979 ; Pari : Jean-Michel Place, 2000; La Roque d'Anthéron : Vents d'ailleurs, 2010. * 1983 ː ''Zagoloray'' (espiral). Pòtoprens, 1983. * 1986 ː ''Fleurs d'insomnie'' (espiral). Pòtoprens : edisyon Deschamps * 1986 ː ''Les Chevaux de l'avant-jour'' (pwezi). (1966) Vèsyon revi ak korije, in Dérives 53/54 (1986/1987): pp. 41-86. * 1987 ː ''Adjanoumelezo'' (espiral). Pòtoprens * 1993 ː ''L’Oiseau Schizophone'', nouvèl * 1993 ː ''L'Oiseau schizophone'' (espiral). Pòtoprens : edisyon Antilles, 1993; Pari : Jean-Michel Place, 1998. * 1995 ː ''L'Amérique saigne (Gun Blesse America)'' (woman, kopwodui avèk Claude Dambreville). Pòtoprens : Microplus, 1995. * 1996 ː ''La nocturne connivence des corps inverses''. Pòtoprens : Spirale * 1996 ː ''D'une bouche ovale''. Pòtoprens : Spirale * 1996 ː ''La méduse orpheline''. Pòtoprens : Spirale * 1996 ː ''Une étrange cathédrale dans la graisse des ténèbres''. Pòtoprens : Spirale * 1997 ː ''Clavier de sel et d'ombre''. Pòtoprens : Spirale * 1997 ː ''Les échos de l'abîme''. Pòtoprens : Spirale * 1997 ː ''Et la voyance explose''. Pòtoprens : Spirale * 1998 ː ''Voix marassas'' (spirale francréolophonique). Port-au-Prince : Spirale * 1999 ː ''Rapjazz, Journal d'un paria''. Pòtoprens : Spirale, {{ISBN | 2897120150}}<ref>[https://www.babelio.com/livres/Franketienne-Rapjazz-journal-dun-paria/890024 Rapjazz, journal d'un paria]</ref> * 2000 ː ''Œuf de lumière / Huevo de luz'' (powèm). Pòtoprens : Spirale * ''Chaophonie'', {{ISBN | 2897122927}}<ref>[https://www.babelio.com/livres/Franketienne-Chaophonie/739787 Chaophonie]</ref> * ''Passager en transit'', {{ISBN | 2874595322}}<ref>[https://www.babelio.com/livres/Franketienne-Passager-en-transit/422343 Passager en transit]</ref> * 2002 ː ''H'Eros chimères'', nouvèl, Pòtoprens : Spirale * 2003 ː ''Miraculeuse''. Port-au-Prince : Spirale * ''Les Métamorphoses de l'Oiseau schizophone'' (entegralite an uit volim). La Roque d'Anthéron (Frans) : Vents d'Ailleurs. Piblikasyon de 2004 a 2006. * 1993 ː ''D'un pur silence inextinguible''. (Première partie de ''L'Oiseau schizophone'' (1993). La Roque d'Anthéron : Vents d'ailleurs, 2004. * 1996 ː ''D'une bouche ovale'' (1996). La Roque d'Anthéron : Vents d'ailleurs, 2005. * 1996 ː ''La méduse orpheline''. (1996). La Roque d'Anthéron : Vents d'ailleurs, 2005. * 1996 ː ''La nocturne connivence des corps inversés''. (1996). La Roque d'Anthéron : Vents d'ailleurs, 2005. * 1996 ː ''Une étrange cathédrale dans la graisse des ténèbres''. (1996). La Roque d'Anthéron : Vents d'ailleurs, 2006. * 1997 ː ''Clavier de sel et d'ombre''. (1997). La Roque d'Anthéron : Vents d'ailleurs, 2011. * 1997 ː ''Les échos de l'abîme''. (1997). La Roque d'Anthéron : Vents d'ailleurs, 2013. * 1997 ː ''Et la voyance explose''. (1997). La Roque d'Anthéron : Vents d'ailleurs, 2013. * 2005 ː ''Brèche ardente''. Pòtoprens : Spirale * 2005 ː ''Anthologie secrète''. Monreyal : edisyon Mémoire d'encrier * 2005 ː ''Fleurs d'insomnie'', rekriti. Pòtoprens : Spirale * 2005 ː ''Adjanoumelezo'', rekriti. Pòtoprens : Spirale * 2006 ː ''La Diluvienne''. Pòtoprens : Spirale * 2006 ː ''Galaxie Chaos-Babel'' (espiral). Pòtoprens : Spirale * 2007 ː ''Mots d'ailes en infini d'abîmes''. Pòtoprens : Presses Nationales d'Haïti * 2007 ː ''Feu de proie''. Pòtoprens : Spirale * 2007 ː ''Heures brèves'' (espiral powetik). Pòtoprens : Spirale * 2007 ː ''Le Sphinx en feu d'énigmes'' (espiral powetik). Pòtoprens : Spirale * 2007 ː ''Corps sans repères'' (espiral). Pòtoprens : Spirale * 2008 ː ''Amours, délices et orgues'' (espiral). Pòtoprens : edisyon Deschamps * 2010 ː ''Melovivi ou Le piège suivi de Brèche ardente''. Pari : Riveneuve Continents * 2010 ː ''Visa pour la lumière'' (espiral powetik) * 2014 ː ''Chaophonie'', Monreyal, edisyon Mémoire d'encrier * 2017 ː ''La Marquise sort à cinq heures'', La Roque d'Anthéron : Vents d'ailleurs, {{ISBN| 2364131863}}<ref>[https://www.babelio.com/livres/Franketienne-La-marquise-sort-a-cinq-heures/969977 La marquise sort à cinq heures]</ref> ==== Nouvèl ==== * ''Tout jeu. Tout vice. Mort raide. Point de faire part''. Le Petit Samedi Soir 78-79 (1974-1975) : pp. 11-13. === Teyat === * 1977 ː ''Troufobon'', Pòtoprens, enprimri "Les Presses port-au-princiennes" * 1978 ː ''Pèlin-tèt'', Pòtoprens, edisyon du Soleil, 1978 ; Pelentet (pyès teyat), nouvèl vèsyon. Lawrence, KS / Pòtoprens : Enstiti Etid Ayisyen Inivesite Kannzas / Édition Espiral * 1984 ː ''Bobomasouri'', Pòtoprens, koleksyon Espiral * 1985 ː ''Kaselezo'', Dérives 53/54 (1986-1987) : pp. 125-163. * 1986 ː ''Totolomannwèl'', Pòtoprens * 1987 ː ''Melovivi'', Pòtoprens * 1988 ː ''Minywi mwen senk'', Pòtoprens * 1988 ː ''Kalibofobo'', Pòtoprens * 2000 ː ''Foukifoura'', Pòtoprens : Creacom === Penti === * 2010 ː ''Désastre'' (12 janvye) * ''Difficile émergence vers la lumière'' == Rekonpans == * 2021 : "Gran Pri Frankofoni" nan Académie Française<ref>{{fr}} {{cite web |url=https://lenouvelliste.com/article/230032/franketienne-emmelie-prophete-et-louis-philippe-dalembert-distingues-dans-le-palmares-2021-de-lacademie-francaise |title=Frankétienne, Emmelie Prophète et Louis-Philippe Dalembert distingués dans le Palmarès 2021 de l’Académie Française |author=Winnie Hugot Gabriel |publisher=Le Nouvelliste |website=lenouvelliste.com |date=24 jen 2021 |access-date=24 jen 2021}}</ref> === Prim literè ak distenksyon: === * 1992     Session spéciale en hommage à Frankétienne, avec la présence de l’auteur, Congrès du CIEF, Strasbourg. * 2001     Hommage à Frankétienne, mois de la langue créole, Montréal. * 2001     Hommage à Frankétienne par ses élèves, Pétion-Ville. * 2002     Prix Carbet de la Caraïbe, pour ''H’Éros chimères''. * 2003     Prix de leadership dans le domaine social délivré par Toast Masters International. * 2004     Distinction remise par l’Association des Artistes Haïtiens de New York. * 2004     Medalla de Honor Presidencial Centenario Pablo Neruda. * 2005     Grand Prix du Livre Insulaire (Ouessant), le Prix des îles du Ponant, pour ''Anthologie Secrète''. * 2006     Prix International Union Latine de Littératures Romanes (Rome), pour l’ensemble de son œuvre. * 2006     Prix Prince Claus (Pays-Bas), pour l’ensemble de son œuvre artistique, son usage poétique de la langue, son engagement en faveur des langues locales et sa contribution à la langue et à la culture régionales. * 2006     Désigné « Trésor National Vivant » d’Haïti (avec Michèle Pierre-Louis et Azor [Lenord Fortuné]) par la Fondation Françoise Canez Auguste et Image et Marketing (Haïti). * 2007     Prix Honneur et Mérite délivré par les Organisations populaires d’Haïti. * 2008     Hommage à « L’Écrivain Quisqueyen » par le Ministre de la Culture dominicain. * 2008     Mapou d’Or 2008, premier récipient du prix de la Fondation pour la reconnaissance des œuvres majeures (Forom). * 2010     Artiste de l’UNESCO pour la Paix. * 2010     Commandeur de l’Ordre des Arts et des Lettres de la France. * 2012     Grand Prix National des Lettres décerné par les Presses Nationals d’Haïti. * 2012     Certificat Honneur et Mérite du Ministère des Affaires Étrangères d’Haïti. * 2012     Diplôme Honneur et Mérite au grade de Grand Officier décerné par le président d’Haïti Michel Martelly. * 2021     Grand Prix de la francophonie, de l’Académie française. === Egzibisyon prensipal yo: === * 1974     Salle Dante Alighieri, Ambassade d’Italie, Port-au-Prince. * 1983     Institut Français d’Haïti, Port-au-Prince. * 1984     Institut Français d’Haïti, Port-au-Prince. * 1985     Vernissage du tryptique (20×2 mètre), Hall de l’Institut Français d’Haïti, Port-au-Prince. * 1988     Festival Arts Gallery, Port-au-Prince. * 1990     Tufts University, Boston. * 1990     Musée Afro-Américain, Boston. * 1991     Institut Français d’Haïti, Port-au-Prince. * 1992     Librairie Klébert, Strasbourg. * 1993     Latin American Museum, Miami. * 1993     Galerie Moderne, Paris. * 1993     La Maison de la Culture, Berlin. * 1994     Centre Culturel Haïtiano-Suédois, Göteborg (Suède). * 1994     Université de Stockholm. * 1994     Maneren Galerie, Göteborg (Suède). * 1994     Casa de Francia, Santo Domingo (République dominicaine). * 1995     Les Ateliers Jean René Jérôme, Port-au-Prince. * 1996     Festival Arts Gallery, Port-au-Prince. * 1996     Basse Terre, Guadeloupe. * 1996     Cayenne, Guyane. * 1996     UCLA, Los Angeles. * 1996     Florida State University. * 1997     La Chaux-de-Fonds, Suisse. * 1997     Festival Arts Gallery, Port-au-Prince. * 1999     Galerie de SHIBUYA, Tokyo. * 2000     Queens Village, New York. * 2003     Weston, Miami. * 2003     Pierre Brooks Library, Miami. * 2003     Salon du Livre et de la Culture, Francfort. * 2004     « Entre ténèbres et lumières », exposition à l’occasion du bicentenaire haïtien. Port-au-Prince: Musée d’art haïtien du Collège St-Pierre. Voir ''Frankétienne: entre ténèbres et lumières''. (Catalogue de l’exposition du 21 mai au 23 juillet 2004, avec des textes de Frankétienne, Jean Jonassaint, Michel-Philippe Lerebours, Gérald Merceron et Lyonel Trouillot). * 2008     Exposition des dernières œuvres au showroom de Valerio Canez à Chateaublond (Port-au-Prince). * 2009     Exposition d’une trentaine de pièces à l’Ambassade de la République Dominicaine en Haïti. * 2009     Exposition d’une cinquantaine de tableaux au showroom de Valerio Canez. ---- === :Bibliyografi === * 2009 ː Rachel Douglas, ''Frankétienne and rewriting : a work in progress'', Lexington Books, Lanham (Md.), 195 p. {{ISBN|978-0-7391-2565-6}} * 2012 ː Bernard Hadjadj, ''Frankétienne, l'universel haïtien : entretiens'', Edisyon Riveneuve, Marseille, 195 p. {{ISBN|978-2-360-13099-3}} * 2008 ː Jean Jonassaint (editè), ''Typo-topo-poéthique sur Franketienne'', l'Harmattan, Pari, Torino, etc., , 368 p. {{ISBN|978-2-296-06787-5}} * 2001 ː [[Lilyan Kesteloot]], ''Frankétienne'', nan ''Anthologie négro-africaine. Histoire et textes de 1918 à nos jours'', EDICEF, Vanves, (nouvèl edisyon), p. 472-473 == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [http://ile-en-ile.org/franketienne/ Biyografi Frankétienne] sou ile-en-ile.org * [http://www.africine.org/index.php?menu=fiche&no=4348 Frankétienne] sou Africiné * [https://web.archive.org/web/20170202021847/http://princeclausfund.org/en/network/franketienne.html Frankétienne] sou princeclausfund.org * [https://www.babelio.com/auteur/-Franketienne/58958 Frankétienne] sou babelio.com * [https://web.archive.org/web/20160308140135/http://etonnants-voyageurs.com/spip.php?id_article=2304&page=inviteshaiti Etonnants Voyageurs] * [http://www.potomitan.info/kauss/spiralisme.php Poto Mitan] * [https://web.archive.org/web/20130111091441/http://www.lesinfluences.fr/Nous-sommes-tous-des-Franketienne.html Nous sommes tous des Frankétienne] * [http://trans.revues.org/257?lang=fr Frankétienne, maître du Chaos] sou magazin Trans * [https://web.archive.org/web/20160303214242/http://www.franceculture.fr/personne-frank%C3%A9tienne.html France Culture, émissions : Le RDV, Frankétienne] {{DEFAULTSORT:Frankétienne}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Aktè]] [[Kategori:Aktè ayisyen]] [[Kategori:Literati]] [[Kategori:Ekriven]] [[Kategori:Ekriven ayisyen]] [[Kategori:Literati kreyòl ayisyen]] [[Kategori:Pent ayisyen]] [[Kategori:Nesans nan lane 1936]] 21lv6xz28441g0tftchlghji31mynof 868197 868196 2025-06-14T19:40:07Z Gilles2014 15418 /* Roman: */ 868197 wikitext text/x-wiki '''Jean-Pierre Basilic Dantor Franck Étienne d'Argent, Franck Étienne''', rele '''Frankétienne''' (oswa Franketienne ak Franketyèn), ki fèt [[12 avril]] [[1936]] nan [[Ravin Sèch]], vilaj dezyèm seksyon riral [[komin]] [[Sen Mak (komin)|Sen Mak]] nan depatman [[Latibonit (depatman)|Latibonit]] ([[Ayiti]]), se yon Ayisyen ki trè repite antan ke ekriven, men li travay nan anpil lòt domèn tankou [[aktè]], [[penti]], [[mizik]] ak [[teyat]]. == Biyografi == Li te fèt nan [[Ravin Sèch]]. Manman li te gen sèlman 14 ane lè li te fèt. Li te abandone pa papa li, yon endistriyèl ameriken rich. Frankétienne te fèt chaben, avèk po blan ak je ble. Li te leve nan zòn [[Bèlè]] nan [[Pòtoprens (komin)|Pòtoprens]] kote manman li te travay tankou yon machann nan lari. Li te gen uit (8) pitit. Li voye Frankétienne, ki te pi gran an, nan lekòl la. An 1962, nan kòmansman peryòd [[Dinasti Duvalier]], Frankétienne patisipe gwoup la, Haïti littéraire, avèk anpil ekriven kòm : [[Anthony Phelps]], [[René Philoctète]], [[Serge Legagneur]], [[Roland Morisseau]]... Entèlektyèl kite peyi a pou [[Kanada]], [[Frans|Lafrans]] oswa [[Afrik|Lafrik]], men Franketienne deside rete an Ayiti pou ekri ak goumen kont rejim politik la. Zèv li yo rasin nan istwa kontanporen ayisyen an. Yo temwaye, malgre nonm lan oswa ekriven an ki vle yo dwe pi wo a tout kreyatè, nan yon moman nan "konsyans nasyonal la". Li kòmanse pibliye pwezi an 1964. Avèk [[Jean-Claude Fignolé]] ak [[René Philoctète]], li fonde "mouvman [[espiralis]]". An 1972 li pibliye ''Ultravocal'', yon "espiral" jan literè li kalifye toupre ''[[Chants de Maldoror]]'' ekri pa Comte de Lautréamont. Ansyen Minis Kilti anba prezidans Leslie F. Manigat, yo te fè li "Commandeur des Arts et des Lettres" nan mwa jen 2010. An 2009, Frankétienne te fè yon aparisyon espesyal nan fim ''La dérive douce d'un enfant de Petit-Goâve'' Pedro Ruiz ekri, dokimantè ki trase lavi ekriven ayisyen an [[Dany Laferrière]]. Nan mwa avril 2014, asosyasyon "Ayite Bel", òganize yon ekspozisyon an lonè atis la nan lotèl NH Haïti El Rancho. Nan ekspozisyon an, plizyè tablo atis la te afiche. Frankétienne te ekri tou nan lang [[kreyòl ayisyen]]. Li ekri plis pase 40 liv, pyès teyat.. Li mouri 20 fevriye 2025 nan dèlma nan pòtoprens. == Zèv li yo an kreyòl == === Fim === * 2005 ː ''Toussaint Louverture, Haïti et la France'', dokimantè * 2011 ː ''Une étrange cathédrale dans la graisse des ténèbres'', dokimantè === An kreyòl === ==== Pyès teyat ==== * x. [[Port-au-Prince]]: Éditions du Soleil, 1978 ; ''Pelentet'' (pièce de théâtre), nouvelle version. Lawrence, KS / Port-au-Prince : Enstiti Etid Ayisyen Inivesite Kannzas / Édition Espiral, 2002. * ''Troufobon''. (1977) Port-au-Prince : Imprimerie Les Presses port-au-princiennes, 1979. * ''Bobomasouri''. (1984) Port-au-Prince : collection Espiral, 1986. * ''Kaselezo''. (1985) Dérives 53/54 (1986/1987) : pp. 125-163. * ''Totolomannwèl''. Port-au-Prince, 1986. * ''Melovivi''. Port-au-Prince, 1987. * ''Minywi mwen senk''. Port-au-Prince, 1988. * ''Kalibofobo''. Port-au-Prince, 1988. * ''Foukifoura''. Port-au-Prince: Creacom, 2000. * ''Délire du prédateur déchu''. Inédit. Joué pour la première fois au Parc Historique de la canne-à-sucre à Port-au-Prince et à Jacmel en 2011. ==== Woman ==== * 1975 ː ''[[Dézafi]]'', premye woman an ekri nan kreyòl ayisyen, Pòtoprens : edisyon Fardin, 1975 ; Châteauneuf-le-Rouge : Vents d'ailleurs, 2002. === An franse === * 1964 ː ''Au Fil du Temps'', rekèy pwoèm, Pòtoprens : Imprimri Antilles * 1964 ː ''La Marche'' (powèm). Pòtoprens : edisyon Panorama * 1965 ː ''Mon côté gauche'' (powèm). Pòtoprens : enprimri Gaston * 1965 ː ''Vigie de verre''. Pòtoprens : enprimri Gaston * 1965 ː ''Chevaux de l'avant-jour'' (powèm). Pòtoprens : enprimri Gaston * 1968 ː ''Mûr à Crever'', nouvèl, Pòtoprens : Presses port-au-princiennes (koleksyon "Spirale"), 1968 ; Pòtoprens : edisyon Mémoire, 1994. Bòdo : Ana Éditions, 2004, {{ISBN |2915368023}}<ref>[https://www.babelio.com/livres/Franketienne-Mur-a-crever/271287 Mûr à Crever]</ref> * 1972 ː ''Ultravocal'' (espiral). Pòtoprens : Imprimri Gaston, 1972 ; Pari : Hoëbeke, 2004 * 1979 ː ''Les Affres d'un défi'' (woman). Pòtoprens : edisyon Deschamps, 1979 ; Pari : Jean-Michel Place, 2000; La Roque d'Anthéron : Vents d'ailleurs, 2010. * 1983 ː ''Zagoloray'' (espiral). Pòtoprens, 1983. * 1986 ː ''Fleurs d'insomnie'' (espiral). Pòtoprens : edisyon Deschamps * 1986 ː ''Les Chevaux de l'avant-jour'' (pwezi). (1966) Vèsyon revi ak korije, in Dérives 53/54 (1986/1987): pp. 41-86. * 1987 ː ''Adjanoumelezo'' (espiral). Pòtoprens * 1993 ː ''L’Oiseau Schizophone'', nouvèl * 1993 ː ''L'Oiseau schizophone'' (espiral). Pòtoprens : edisyon Antilles, 1993; Pari : Jean-Michel Place, 1998. * 1995 ː ''L'Amérique saigne (Gun Blesse America)'' (woman, kopwodui avèk Claude Dambreville). Pòtoprens : Microplus, 1995. * 1996 ː ''La nocturne connivence des corps inverses''. Pòtoprens : Spirale * 1996 ː ''D'une bouche ovale''. Pòtoprens : Spirale * 1996 ː ''La méduse orpheline''. Pòtoprens : Spirale * 1996 ː ''Une étrange cathédrale dans la graisse des ténèbres''. Pòtoprens : Spirale * 1997 ː ''Clavier de sel et d'ombre''. Pòtoprens : Spirale * 1997 ː ''Les échos de l'abîme''. Pòtoprens : Spirale * 1997 ː ''Et la voyance explose''. Pòtoprens : Spirale * 1998 ː ''Voix marassas'' (spirale francréolophonique). Port-au-Prince : Spirale * 1999 ː ''Rapjazz, Journal d'un paria''. Pòtoprens : Spirale, {{ISBN | 2897120150}}<ref>[https://www.babelio.com/livres/Franketienne-Rapjazz-journal-dun-paria/890024 Rapjazz, journal d'un paria]</ref> * 2000 ː ''Œuf de lumière / Huevo de luz'' (powèm). Pòtoprens : Spirale * ''Chaophonie'', {{ISBN | 2897122927}}<ref>[https://www.babelio.com/livres/Franketienne-Chaophonie/739787 Chaophonie]</ref> * ''Passager en transit'', {{ISBN | 2874595322}}<ref>[https://www.babelio.com/livres/Franketienne-Passager-en-transit/422343 Passager en transit]</ref> * 2002 ː ''H'Eros chimères'', nouvèl, Pòtoprens : Spirale * 2003 ː ''Miraculeuse''. Port-au-Prince : Spirale * ''Les Métamorphoses de l'Oiseau schizophone'' (entegralite an uit volim). La Roque d'Anthéron (Frans) : Vents d'Ailleurs. Piblikasyon de 2004 a 2006. * 1993 ː ''D'un pur silence inextinguible''. (Première partie de ''L'Oiseau schizophone'' (1993). La Roque d'Anthéron : Vents d'ailleurs, 2004. * 1996 ː ''D'une bouche ovale'' (1996). La Roque d'Anthéron : Vents d'ailleurs, 2005. * 1996 ː ''La méduse orpheline''. (1996). La Roque d'Anthéron : Vents d'ailleurs, 2005. * 1996 ː ''La nocturne connivence des corps inversés''. (1996). La Roque d'Anthéron : Vents d'ailleurs, 2005. * 1996 ː ''Une étrange cathédrale dans la graisse des ténèbres''. (1996). La Roque d'Anthéron : Vents d'ailleurs, 2006. * 1997 ː ''Clavier de sel et d'ombre''. (1997). La Roque d'Anthéron : Vents d'ailleurs, 2011. * 1997 ː ''Les échos de l'abîme''. (1997). La Roque d'Anthéron : Vents d'ailleurs, 2013. * 1997 ː ''Et la voyance explose''. (1997). La Roque d'Anthéron : Vents d'ailleurs, 2013. * 2005 ː ''Brèche ardente''. Pòtoprens : Spirale * 2005 ː ''Anthologie secrète''. Monreyal : edisyon Mémoire d'encrier * 2005 ː ''Fleurs d'insomnie'', rekriti. Pòtoprens : Spirale * 2005 ː ''Adjanoumelezo'', rekriti. Pòtoprens : Spirale * 2006 ː ''La Diluvienne''. Pòtoprens : Spirale * 2006 ː ''Galaxie Chaos-Babel'' (espiral). Pòtoprens : Spirale * 2007 ː ''Mots d'ailes en infini d'abîmes''. Pòtoprens : Presses Nationales d'Haïti * 2007 ː ''Feu de proie''. Pòtoprens : Spirale * 2007 ː ''Heures brèves'' (espiral powetik). Pòtoprens : Spirale * 2007 ː ''Le Sphinx en feu d'énigmes'' (espiral powetik). Pòtoprens : Spirale * 2007 ː ''Corps sans repères'' (espiral). Pòtoprens : Spirale * 2008 ː ''Amours, délices et orgues'' (espiral). Pòtoprens : edisyon Deschamps * 2010 ː ''Melovivi ou Le piège suivi de Brèche ardente''. Pari : Riveneuve Continents * 2010 ː ''Visa pour la lumière'' (espiral powetik) * 2014 ː ''Chaophonie'', Monreyal, edisyon Mémoire d'encrier * 2017 ː ''La Marquise sort à cinq heures'', La Roque d'Anthéron : Vents d'ailleurs, {{ISBN| 2364131863}}<ref>[https://www.babelio.com/livres/Franketienne-La-marquise-sort-a-cinq-heures/969977 La marquise sort à cinq heures]</ref> ==== Nouvèl ==== * ''Tout jeu. Tout vice. Mort raide. Point de faire part''. Le Petit Samedi Soir 78-79 (1974-1975) : pp. 11-13. === Teyat === * 1977 ː ''Troufobon'', Pòtoprens, enprimri "Les Presses port-au-princiennes" * 1978 ː ''Pèlin-tèt'', Pòtoprens, edisyon du Soleil, 1978 ; Pelentet (pyès teyat), nouvèl vèsyon. Lawrence, KS / Pòtoprens : Enstiti Etid Ayisyen Inivesite Kannzas / Édition Espiral * 1984 ː ''Bobomasouri'', Pòtoprens, koleksyon Espiral * 1985 ː ''Kaselezo'', Dérives 53/54 (1986-1987) : pp. 125-163. * 1986 ː ''Totolomannwèl'', Pòtoprens * 1987 ː ''Melovivi'', Pòtoprens * 1988 ː ''Minywi mwen senk'', Pòtoprens * 1988 ː ''Kalibofobo'', Pòtoprens * 2000 ː ''Foukifoura'', Pòtoprens : Creacom === Penti === * 2010 ː ''Désastre'' (12 janvye) * ''Difficile émergence vers la lumière'' == Rekonpans == * 2021 : "Gran Pri Frankofoni" nan Académie Française<ref>{{fr}} {{cite web |url=https://lenouvelliste.com/article/230032/franketienne-emmelie-prophete-et-louis-philippe-dalembert-distingues-dans-le-palmares-2021-de-lacademie-francaise |title=Frankétienne, Emmelie Prophète et Louis-Philippe Dalembert distingués dans le Palmarès 2021 de l’Académie Française |author=Winnie Hugot Gabriel |publisher=Le Nouvelliste |website=lenouvelliste.com |date=24 jen 2021 |access-date=24 jen 2021}}</ref> === Prim literè ak distenksyon: === * 1992     Session spéciale en hommage à Frankétienne, avec la présence de l’auteur, Congrès du CIEF, Strasbourg. * 2001     Hommage à Frankétienne, mois de la langue créole, Montréal. * 2001     Hommage à Frankétienne par ses élèves, Pétion-Ville. * 2002     Prix Carbet de la Caraïbe, pour ''H’Éros chimères''. * 2003     Prix de leadership dans le domaine social délivré par Toast Masters International. * 2004     Distinction remise par l’Association des Artistes Haïtiens de New York. * 2004     Medalla de Honor Presidencial Centenario Pablo Neruda. * 2005     Grand Prix du Livre Insulaire (Ouessant), le Prix des îles du Ponant, pour ''Anthologie Secrète''. * 2006     Prix International Union Latine de Littératures Romanes (Rome), pour l’ensemble de son œuvre. * 2006     Prix Prince Claus (Pays-Bas), pour l’ensemble de son œuvre artistique, son usage poétique de la langue, son engagement en faveur des langues locales et sa contribution à la langue et à la culture régionales. * 2006     Désigné « Trésor National Vivant » d’Haïti (avec Michèle Pierre-Louis et Azor [Lenord Fortuné]) par la Fondation Françoise Canez Auguste et Image et Marketing (Haïti). * 2007     Prix Honneur et Mérite délivré par les Organisations populaires d’Haïti. * 2008     Hommage à « L’Écrivain Quisqueyen » par le Ministre de la Culture dominicain. * 2008     Mapou d’Or 2008, premier récipient du prix de la Fondation pour la reconnaissance des œuvres majeures (Forom). * 2010     Artiste de l’UNESCO pour la Paix. * 2010     Commandeur de l’Ordre des Arts et des Lettres de la France. * 2012     Grand Prix National des Lettres décerné par les Presses Nationals d’Haïti. * 2012     Certificat Honneur et Mérite du Ministère des Affaires Étrangères d’Haïti. * 2012     Diplôme Honneur et Mérite au grade de Grand Officier décerné par le président d’Haïti Michel Martelly. * 2021     Grand Prix de la francophonie, de l’Académie française. === Egzibisyon prensipal yo: === * 1974     Salle Dante Alighieri, Ambassade d’Italie, Port-au-Prince. * 1983     Institut Français d’Haïti, Port-au-Prince. * 1984     Institut Français d’Haïti, Port-au-Prince. * 1985     Vernissage du tryptique (20×2 mètre), Hall de l’Institut Français d’Haïti, Port-au-Prince. * 1988     Festival Arts Gallery, Port-au-Prince. * 1990     Tufts University, Boston. * 1990     Musée Afro-Américain, Boston. * 1991     Institut Français d’Haïti, Port-au-Prince. * 1992     Librairie Klébert, Strasbourg. * 1993     Latin American Museum, Miami. * 1993     Galerie Moderne, Paris. * 1993     La Maison de la Culture, Berlin. * 1994     Centre Culturel Haïtiano-Suédois, Göteborg (Suède). * 1994     Université de Stockholm. * 1994     Maneren Galerie, Göteborg (Suède). * 1994     Casa de Francia, Santo Domingo (République dominicaine). * 1995     Les Ateliers Jean René Jérôme, Port-au-Prince. * 1996     Festival Arts Gallery, Port-au-Prince. * 1996     Basse Terre, Guadeloupe. * 1996     Cayenne, Guyane. * 1996     UCLA, Los Angeles. * 1996     Florida State University. * 1997     La Chaux-de-Fonds, Suisse. * 1997     Festival Arts Gallery, Port-au-Prince. * 1999     Galerie de SHIBUYA, Tokyo. * 2000     Queens Village, New York. * 2003     Weston, Miami. * 2003     Pierre Brooks Library, Miami. * 2003     Salon du Livre et de la Culture, Francfort. * 2004     « Entre ténèbres et lumières », exposition à l’occasion du bicentenaire haïtien. Port-au-Prince: Musée d’art haïtien du Collège St-Pierre. Voir ''Frankétienne: entre ténèbres et lumières''. (Catalogue de l’exposition du 21 mai au 23 juillet 2004, avec des textes de Frankétienne, Jean Jonassaint, Michel-Philippe Lerebours, Gérald Merceron et Lyonel Trouillot). * 2008     Exposition des dernières œuvres au showroom de Valerio Canez à Chateaublond (Port-au-Prince). * 2009     Exposition d’une trentaine de pièces à l’Ambassade de la République Dominicaine en Haïti. * 2009     Exposition d’une cinquantaine de tableaux au showroom de Valerio Canez. ---- === :Bibliyografi === * 2009 ː Rachel Douglas, ''Frankétienne and rewriting : a work in progress'', Lexington Books, Lanham (Md.), 195 p. {{ISBN|978-0-7391-2565-6}} * 2012 ː Bernard Hadjadj, ''Frankétienne, l'universel haïtien : entretiens'', Edisyon Riveneuve, Marseille, 195 p. {{ISBN|978-2-360-13099-3}} * 2008 ː Jean Jonassaint (editè), ''Typo-topo-poéthique sur Franketienne'', l'Harmattan, Pari, Torino, etc., , 368 p. {{ISBN|978-2-296-06787-5}} * 2001 ː [[Lilyan Kesteloot]], ''Frankétienne'', nan ''Anthologie négro-africaine. Histoire et textes de 1918 à nos jours'', EDICEF, Vanves, (nouvèl edisyon), p. 472-473 == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [http://ile-en-ile.org/franketienne/ Biyografi Frankétienne] sou ile-en-ile.org * [http://www.africine.org/index.php?menu=fiche&no=4348 Frankétienne] sou Africiné * [https://web.archive.org/web/20170202021847/http://princeclausfund.org/en/network/franketienne.html Frankétienne] sou princeclausfund.org * [https://www.babelio.com/auteur/-Franketienne/58958 Frankétienne] sou babelio.com * [https://web.archive.org/web/20160308140135/http://etonnants-voyageurs.com/spip.php?id_article=2304&page=inviteshaiti Etonnants Voyageurs] * [http://www.potomitan.info/kauss/spiralisme.php Poto Mitan] * [https://web.archive.org/web/20130111091441/http://www.lesinfluences.fr/Nous-sommes-tous-des-Franketienne.html Nous sommes tous des Frankétienne] * [http://trans.revues.org/257?lang=fr Frankétienne, maître du Chaos] sou magazin Trans * [https://web.archive.org/web/20160303214242/http://www.franceculture.fr/personne-frank%C3%A9tienne.html France Culture, émissions : Le RDV, Frankétienne] {{DEFAULTSORT:Frankétienne}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Aktè]] [[Kategori:Aktè ayisyen]] [[Kategori:Literati]] [[Kategori:Ekriven]] [[Kategori:Ekriven ayisyen]] [[Kategori:Literati kreyòl ayisyen]] [[Kategori:Pent ayisyen]] [[Kategori:Nesans nan lane 1936]] rokl5v5wvlsk9dt73fpgxp9sn81g79t 868198 868197 2025-06-14T19:44:02Z Gilles2014 15418 /* Lyen deyò */ 868198 wikitext text/x-wiki '''Jean-Pierre Basilic Dantor Franck Étienne d'Argent, Franck Étienne''', rele '''Frankétienne''' (oswa Franketienne ak Franketyèn), ki fèt [[12 avril]] [[1936]] nan [[Ravin Sèch]], vilaj dezyèm seksyon riral [[komin]] [[Sen Mak (komin)|Sen Mak]] nan depatman [[Latibonit (depatman)|Latibonit]] ([[Ayiti]]), se yon Ayisyen ki trè repite antan ke ekriven, men li travay nan anpil lòt domèn tankou [[aktè]], [[penti]], [[mizik]] ak [[teyat]]. == Biyografi == Li te fèt nan [[Ravin Sèch]]. Manman li te gen sèlman 14 ane lè li te fèt. Li te abandone pa papa li, yon endistriyèl ameriken rich. Frankétienne te fèt chaben, avèk po blan ak je ble. Li te leve nan zòn [[Bèlè]] nan [[Pòtoprens (komin)|Pòtoprens]] kote manman li te travay tankou yon machann nan lari. Li te gen uit (8) pitit. Li voye Frankétienne, ki te pi gran an, nan lekòl la. An 1962, nan kòmansman peryòd [[Dinasti Duvalier]], Frankétienne patisipe gwoup la, Haïti littéraire, avèk anpil ekriven kòm : [[Anthony Phelps]], [[René Philoctète]], [[Serge Legagneur]], [[Roland Morisseau]]... Entèlektyèl kite peyi a pou [[Kanada]], [[Frans|Lafrans]] oswa [[Afrik|Lafrik]], men Franketienne deside rete an Ayiti pou ekri ak goumen kont rejim politik la. Zèv li yo rasin nan istwa kontanporen ayisyen an. Yo temwaye, malgre nonm lan oswa ekriven an ki vle yo dwe pi wo a tout kreyatè, nan yon moman nan "konsyans nasyonal la". Li kòmanse pibliye pwezi an 1964. Avèk [[Jean-Claude Fignolé]] ak [[René Philoctète]], li fonde "mouvman [[espiralis]]". An 1972 li pibliye ''Ultravocal'', yon "espiral" jan literè li kalifye toupre ''[[Chants de Maldoror]]'' ekri pa Comte de Lautréamont. Ansyen Minis Kilti anba prezidans Leslie F. Manigat, yo te fè li "Commandeur des Arts et des Lettres" nan mwa jen 2010. An 2009, Frankétienne te fè yon aparisyon espesyal nan fim ''La dérive douce d'un enfant de Petit-Goâve'' Pedro Ruiz ekri, dokimantè ki trase lavi ekriven ayisyen an [[Dany Laferrière]]. Nan mwa avril 2014, asosyasyon "Ayite Bel", òganize yon ekspozisyon an lonè atis la nan lotèl NH Haïti El Rancho. Nan ekspozisyon an, plizyè tablo atis la te afiche. Frankétienne te ekri tou nan lang [[kreyòl ayisyen]]. Li ekri plis pase 40 liv, pyès teyat.. Li mouri 20 fevriye 2025 nan dèlma nan pòtoprens. == Zèv li yo an kreyòl == === Fim === * 2005 ː ''Toussaint Louverture, Haïti et la France'', dokimantè * 2011 ː ''Une étrange cathédrale dans la graisse des ténèbres'', dokimantè === An kreyòl === ==== Pyès teyat ==== * x. [[Port-au-Prince]]: Éditions du Soleil, 1978 ; ''Pelentet'' (pièce de théâtre), nouvelle version. Lawrence, KS / Port-au-Prince : Enstiti Etid Ayisyen Inivesite Kannzas / Édition Espiral, 2002. * ''Troufobon''. (1977) Port-au-Prince : Imprimerie Les Presses port-au-princiennes, 1979. * ''Bobomasouri''. (1984) Port-au-Prince : collection Espiral, 1986. * ''Kaselezo''. (1985) Dérives 53/54 (1986/1987) : pp. 125-163. * ''Totolomannwèl''. Port-au-Prince, 1986. * ''Melovivi''. Port-au-Prince, 1987. * ''Minywi mwen senk''. Port-au-Prince, 1988. * ''Kalibofobo''. Port-au-Prince, 1988. * ''Foukifoura''. Port-au-Prince: Creacom, 2000. * ''Délire du prédateur déchu''. Inédit. Joué pour la première fois au Parc Historique de la canne-à-sucre à Port-au-Prince et à Jacmel en 2011. ==== Woman ==== * 1975 ː ''[[Dézafi]]'', premye woman an ekri nan kreyòl ayisyen, Pòtoprens : edisyon Fardin, 1975 ; Châteauneuf-le-Rouge : Vents d'ailleurs, 2002. === An franse === * 1964 ː ''Au Fil du Temps'', rekèy pwoèm, Pòtoprens : Imprimri Antilles * 1964 ː ''La Marche'' (powèm). Pòtoprens : edisyon Panorama * 1965 ː ''Mon côté gauche'' (powèm). Pòtoprens : enprimri Gaston * 1965 ː ''Vigie de verre''. Pòtoprens : enprimri Gaston * 1965 ː ''Chevaux de l'avant-jour'' (powèm). Pòtoprens : enprimri Gaston * 1968 ː ''Mûr à Crever'', nouvèl, Pòtoprens : Presses port-au-princiennes (koleksyon "Spirale"), 1968 ; Pòtoprens : edisyon Mémoire, 1994. Bòdo : Ana Éditions, 2004, {{ISBN |2915368023}}<ref>[https://www.babelio.com/livres/Franketienne-Mur-a-crever/271287 Mûr à Crever]</ref> * 1972 ː ''Ultravocal'' (espiral). Pòtoprens : Imprimri Gaston, 1972 ; Pari : Hoëbeke, 2004 * 1979 ː ''Les Affres d'un défi'' (woman). Pòtoprens : edisyon Deschamps, 1979 ; Pari : Jean-Michel Place, 2000; La Roque d'Anthéron : Vents d'ailleurs, 2010. * 1983 ː ''Zagoloray'' (espiral). Pòtoprens, 1983. * 1986 ː ''Fleurs d'insomnie'' (espiral). Pòtoprens : edisyon Deschamps * 1986 ː ''Les Chevaux de l'avant-jour'' (pwezi). (1966) Vèsyon revi ak korije, in Dérives 53/54 (1986/1987): pp. 41-86. * 1987 ː ''Adjanoumelezo'' (espiral). Pòtoprens * 1993 ː ''L’Oiseau Schizophone'', nouvèl * 1993 ː ''L'Oiseau schizophone'' (espiral). Pòtoprens : edisyon Antilles, 1993; Pari : Jean-Michel Place, 1998. * 1995 ː ''L'Amérique saigne (Gun Blesse America)'' (woman, kopwodui avèk Claude Dambreville). Pòtoprens : Microplus, 1995. * 1996 ː ''La nocturne connivence des corps inverses''. Pòtoprens : Spirale * 1996 ː ''D'une bouche ovale''. Pòtoprens : Spirale * 1996 ː ''La méduse orpheline''. Pòtoprens : Spirale * 1996 ː ''Une étrange cathédrale dans la graisse des ténèbres''. Pòtoprens : Spirale * 1997 ː ''Clavier de sel et d'ombre''. Pòtoprens : Spirale * 1997 ː ''Les échos de l'abîme''. Pòtoprens : Spirale * 1997 ː ''Et la voyance explose''. Pòtoprens : Spirale * 1998 ː ''Voix marassas'' (spirale francréolophonique). Port-au-Prince : Spirale * 1999 ː ''Rapjazz, Journal d'un paria''. Pòtoprens : Spirale, {{ISBN | 2897120150}}<ref>[https://www.babelio.com/livres/Franketienne-Rapjazz-journal-dun-paria/890024 Rapjazz, journal d'un paria]</ref> * 2000 ː ''Œuf de lumière / Huevo de luz'' (powèm). Pòtoprens : Spirale * ''Chaophonie'', {{ISBN | 2897122927}}<ref>[https://www.babelio.com/livres/Franketienne-Chaophonie/739787 Chaophonie]</ref> * ''Passager en transit'', {{ISBN | 2874595322}}<ref>[https://www.babelio.com/livres/Franketienne-Passager-en-transit/422343 Passager en transit]</ref> * 2002 ː ''H'Eros chimères'', nouvèl, Pòtoprens : Spirale * 2003 ː ''Miraculeuse''. Port-au-Prince : Spirale * ''Les Métamorphoses de l'Oiseau schizophone'' (entegralite an uit volim). La Roque d'Anthéron (Frans) : Vents d'Ailleurs. Piblikasyon de 2004 a 2006. * 1993 ː ''D'un pur silence inextinguible''. (Première partie de ''L'Oiseau schizophone'' (1993). La Roque d'Anthéron : Vents d'ailleurs, 2004. * 1996 ː ''D'une bouche ovale'' (1996). La Roque d'Anthéron : Vents d'ailleurs, 2005. * 1996 ː ''La méduse orpheline''. (1996). La Roque d'Anthéron : Vents d'ailleurs, 2005. * 1996 ː ''La nocturne connivence des corps inversés''. (1996). La Roque d'Anthéron : Vents d'ailleurs, 2005. * 1996 ː ''Une étrange cathédrale dans la graisse des ténèbres''. (1996). La Roque d'Anthéron : Vents d'ailleurs, 2006. * 1997 ː ''Clavier de sel et d'ombre''. (1997). La Roque d'Anthéron : Vents d'ailleurs, 2011. * 1997 ː ''Les échos de l'abîme''. (1997). La Roque d'Anthéron : Vents d'ailleurs, 2013. * 1997 ː ''Et la voyance explose''. (1997). La Roque d'Anthéron : Vents d'ailleurs, 2013. * 2005 ː ''Brèche ardente''. Pòtoprens : Spirale * 2005 ː ''Anthologie secrète''. Monreyal : edisyon Mémoire d'encrier * 2005 ː ''Fleurs d'insomnie'', rekriti. Pòtoprens : Spirale * 2005 ː ''Adjanoumelezo'', rekriti. Pòtoprens : Spirale * 2006 ː ''La Diluvienne''. Pòtoprens : Spirale * 2006 ː ''Galaxie Chaos-Babel'' (espiral). Pòtoprens : Spirale * 2007 ː ''Mots d'ailes en infini d'abîmes''. Pòtoprens : Presses Nationales d'Haïti * 2007 ː ''Feu de proie''. Pòtoprens : Spirale * 2007 ː ''Heures brèves'' (espiral powetik). Pòtoprens : Spirale * 2007 ː ''Le Sphinx en feu d'énigmes'' (espiral powetik). Pòtoprens : Spirale * 2007 ː ''Corps sans repères'' (espiral). Pòtoprens : Spirale * 2008 ː ''Amours, délices et orgues'' (espiral). Pòtoprens : edisyon Deschamps * 2010 ː ''Melovivi ou Le piège suivi de Brèche ardente''. Pari : Riveneuve Continents * 2010 ː ''Visa pour la lumière'' (espiral powetik) * 2014 ː ''Chaophonie'', Monreyal, edisyon Mémoire d'encrier * 2017 ː ''La Marquise sort à cinq heures'', La Roque d'Anthéron : Vents d'ailleurs, {{ISBN| 2364131863}}<ref>[https://www.babelio.com/livres/Franketienne-La-marquise-sort-a-cinq-heures/969977 La marquise sort à cinq heures]</ref> ==== Nouvèl ==== * ''Tout jeu. Tout vice. Mort raide. Point de faire part''. Le Petit Samedi Soir 78-79 (1974-1975) : pp. 11-13. === Teyat === * 1977 ː ''Troufobon'', Pòtoprens, enprimri "Les Presses port-au-princiennes" * 1978 ː ''Pèlin-tèt'', Pòtoprens, edisyon du Soleil, 1978 ; Pelentet (pyès teyat), nouvèl vèsyon. Lawrence, KS / Pòtoprens : Enstiti Etid Ayisyen Inivesite Kannzas / Édition Espiral * 1984 ː ''Bobomasouri'', Pòtoprens, koleksyon Espiral * 1985 ː ''Kaselezo'', Dérives 53/54 (1986-1987) : pp. 125-163. * 1986 ː ''Totolomannwèl'', Pòtoprens * 1987 ː ''Melovivi'', Pòtoprens * 1988 ː ''Minywi mwen senk'', Pòtoprens * 1988 ː ''Kalibofobo'', Pòtoprens * 2000 ː ''Foukifoura'', Pòtoprens : Creacom === Penti === * 2010 ː ''Désastre'' (12 janvye) * ''Difficile émergence vers la lumière'' == Rekonpans == * 2021 : "Gran Pri Frankofoni" nan Académie Française<ref>{{fr}} {{cite web |url=https://lenouvelliste.com/article/230032/franketienne-emmelie-prophete-et-louis-philippe-dalembert-distingues-dans-le-palmares-2021-de-lacademie-francaise |title=Frankétienne, Emmelie Prophète et Louis-Philippe Dalembert distingués dans le Palmarès 2021 de l’Académie Française |author=Winnie Hugot Gabriel |publisher=Le Nouvelliste |website=lenouvelliste.com |date=24 jen 2021 |access-date=24 jen 2021}}</ref> === Prim literè ak distenksyon: === * 1992     Session spéciale en hommage à Frankétienne, avec la présence de l’auteur, Congrès du CIEF, Strasbourg. * 2001     Hommage à Frankétienne, mois de la langue créole, Montréal. * 2001     Hommage à Frankétienne par ses élèves, Pétion-Ville. * 2002     Prix Carbet de la Caraïbe, pour ''H’Éros chimères''. * 2003     Prix de leadership dans le domaine social délivré par Toast Masters International. * 2004     Distinction remise par l’Association des Artistes Haïtiens de New York. * 2004     Medalla de Honor Presidencial Centenario Pablo Neruda. * 2005     Grand Prix du Livre Insulaire (Ouessant), le Prix des îles du Ponant, pour ''Anthologie Secrète''. * 2006     Prix International Union Latine de Littératures Romanes (Rome), pour l’ensemble de son œuvre. * 2006     Prix Prince Claus (Pays-Bas), pour l’ensemble de son œuvre artistique, son usage poétique de la langue, son engagement en faveur des langues locales et sa contribution à la langue et à la culture régionales. * 2006     Désigné « Trésor National Vivant » d’Haïti (avec Michèle Pierre-Louis et Azor [Lenord Fortuné]) par la Fondation Françoise Canez Auguste et Image et Marketing (Haïti). * 2007     Prix Honneur et Mérite délivré par les Organisations populaires d’Haïti. * 2008     Hommage à « L’Écrivain Quisqueyen » par le Ministre de la Culture dominicain. * 2008     Mapou d’Or 2008, premier récipient du prix de la Fondation pour la reconnaissance des œuvres majeures (Forom). * 2010     Artiste de l’UNESCO pour la Paix. * 2010     Commandeur de l’Ordre des Arts et des Lettres de la France. * 2012     Grand Prix National des Lettres décerné par les Presses Nationals d’Haïti. * 2012     Certificat Honneur et Mérite du Ministère des Affaires Étrangères d’Haïti. * 2012     Diplôme Honneur et Mérite au grade de Grand Officier décerné par le président d’Haïti Michel Martelly. * 2021     Grand Prix de la francophonie, de l’Académie française. === Egzibisyon prensipal yo: === * 1974     Salle Dante Alighieri, Ambassade d’Italie, Port-au-Prince. * 1983     Institut Français d’Haïti, Port-au-Prince. * 1984     Institut Français d’Haïti, Port-au-Prince. * 1985     Vernissage du tryptique (20×2 mètre), Hall de l’Institut Français d’Haïti, Port-au-Prince. * 1988     Festival Arts Gallery, Port-au-Prince. * 1990     Tufts University, Boston. * 1990     Musée Afro-Américain, Boston. * 1991     Institut Français d’Haïti, Port-au-Prince. * 1992     Librairie Klébert, Strasbourg. * 1993     Latin American Museum, Miami. * 1993     Galerie Moderne, Paris. * 1993     La Maison de la Culture, Berlin. * 1994     Centre Culturel Haïtiano-Suédois, Göteborg (Suède). * 1994     Université de Stockholm. * 1994     Maneren Galerie, Göteborg (Suède). * 1994     Casa de Francia, Santo Domingo (République dominicaine). * 1995     Les Ateliers Jean René Jérôme, Port-au-Prince. * 1996     Festival Arts Gallery, Port-au-Prince. * 1996     Basse Terre, Guadeloupe. * 1996     Cayenne, Guyane. * 1996     UCLA, Los Angeles. * 1996     Florida State University. * 1997     La Chaux-de-Fonds, Suisse. * 1997     Festival Arts Gallery, Port-au-Prince. * 1999     Galerie de SHIBUYA, Tokyo. * 2000     Queens Village, New York. * 2003     Weston, Miami. * 2003     Pierre Brooks Library, Miami. * 2003     Salon du Livre et de la Culture, Francfort. * 2004     « Entre ténèbres et lumières », exposition à l’occasion du bicentenaire haïtien. Port-au-Prince: Musée d’art haïtien du Collège St-Pierre. Voir ''Frankétienne: entre ténèbres et lumières''. (Catalogue de l’exposition du 21 mai au 23 juillet 2004, avec des textes de Frankétienne, Jean Jonassaint, Michel-Philippe Lerebours, Gérald Merceron et Lyonel Trouillot). * 2008     Exposition des dernières œuvres au showroom de Valerio Canez à Chateaublond (Port-au-Prince). * 2009     Exposition d’une trentaine de pièces à l’Ambassade de la République Dominicaine en Haïti. * 2009     Exposition d’une cinquantaine de tableaux au showroom de Valerio Canez. ---- === :Bibliyografi === * 2009 ː Rachel Douglas, ''Frankétienne and rewriting : a work in progress'', Lexington Books, Lanham (Md.), 195 p. {{ISBN|978-0-7391-2565-6}} * 2012 ː Bernard Hadjadj, ''Frankétienne, l'universel haïtien : entretiens'', Edisyon Riveneuve, Marseille, 195 p. {{ISBN|978-2-360-13099-3}} * 2008 ː Jean Jonassaint (editè), ''Typo-topo-poéthique sur Franketienne'', l'Harmattan, Pari, Torino, etc., , 368 p. {{ISBN|978-2-296-06787-5}} * 2001 ː [[Lilyan Kesteloot]], ''Frankétienne'', nan ''Anthologie négro-africaine. Histoire et textes de 1918 à nos jours'', EDICEF, Vanves, (nouvèl edisyon), p. 472-473 == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [http://ile-en-ile.org/franketienne/ Biyografi Frankétienne] sou ile-en-ile.org * [http://www.africine.org/index.php?menu=fiche&no=4348 Frankétienne] sou Africiné * [https://web.archive.org/web/20170202021847/http://princeclausfund.org/en/network/franketienne.html Frankétienne] sou princeclausfund.org * [https://www.babelio.com/auteur/-Franketienne/58958 Frankétienne] sou babelio.com * [https://web.archive.org/web/20160308140135/http://etonnants-voyageurs.com/spip.php?id_article=2304&page=inviteshaiti Etonnants Voyageurs] * [http://www.potomitan.info/kauss/spiralisme.php Poto Mitan] * [https://web.archive.org/web/20130111091441/http://www.lesinfluences.fr/Nous-sommes-tous-des-Franketienne.html Nous sommes tous des Frankétienne] * [http://trans.revues.org/257?lang=fr Frankétienne, maître du Chaos] sou magazin Trans * [https://web.archive.org/web/20160303214242/http://www.franceculture.fr/personne-frank%C3%A9tienne.html France Culture, émissions : Le RDV, Frankétienne] {{DEFAULTSORT:Frankétienne}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Aktè]] [[Kategori:Aktè ayisyen]] [[Kategori:Literati]] [[Kategori:Ekriven]] [[Kategori:Ekriven ayisyen]] [[Kategori:Literati kreyòl ayisyen]] [[Kategori:Pent ayisyen]] [[Kategori:Nesans nan lane 1936]] [[Kategori:Lanmò 2025]] qgwyhnybjivzgqilwq1kmqnch9992hs 868199 868198 2025-06-14T19:47:59Z Gilles2014 15418 /* Egzibisyon prensipal yo: */ 868199 wikitext text/x-wiki '''Jean-Pierre Basilic Dantor Franck Étienne d'Argent, Franck Étienne''', rele '''Frankétienne''' (oswa Franketienne ak Franketyèn), ki fèt [[12 avril]] [[1936]] nan [[Ravin Sèch]], vilaj dezyèm seksyon riral [[komin]] [[Sen Mak (komin)|Sen Mak]] nan depatman [[Latibonit (depatman)|Latibonit]] ([[Ayiti]]), se yon Ayisyen ki trè repite antan ke ekriven, men li travay nan anpil lòt domèn tankou [[aktè]], [[penti]], [[mizik]] ak [[teyat]]. == Biyografi == Li te fèt nan [[Ravin Sèch]]. Manman li te gen sèlman 14 ane lè li te fèt. Li te abandone pa papa li, yon endistriyèl ameriken rich. Frankétienne te fèt chaben, avèk po blan ak je ble. Li te leve nan zòn [[Bèlè]] nan [[Pòtoprens (komin)|Pòtoprens]] kote manman li te travay tankou yon machann nan lari. Li te gen uit (8) pitit. Li voye Frankétienne, ki te pi gran an, nan lekòl la. An 1962, nan kòmansman peryòd [[Dinasti Duvalier]], Frankétienne patisipe gwoup la, Haïti littéraire, avèk anpil ekriven kòm : [[Anthony Phelps]], [[René Philoctète]], [[Serge Legagneur]], [[Roland Morisseau]]... Entèlektyèl kite peyi a pou [[Kanada]], [[Frans|Lafrans]] oswa [[Afrik|Lafrik]], men Franketienne deside rete an Ayiti pou ekri ak goumen kont rejim politik la. Zèv li yo rasin nan istwa kontanporen ayisyen an. Yo temwaye, malgre nonm lan oswa ekriven an ki vle yo dwe pi wo a tout kreyatè, nan yon moman nan "konsyans nasyonal la". Li kòmanse pibliye pwezi an 1964. Avèk [[Jean-Claude Fignolé]] ak [[René Philoctète]], li fonde "mouvman [[espiralis]]". An 1972 li pibliye ''Ultravocal'', yon "espiral" jan literè li kalifye toupre ''[[Chants de Maldoror]]'' ekri pa Comte de Lautréamont. Ansyen Minis Kilti anba prezidans Leslie F. Manigat, yo te fè li "Commandeur des Arts et des Lettres" nan mwa jen 2010. An 2009, Frankétienne te fè yon aparisyon espesyal nan fim ''La dérive douce d'un enfant de Petit-Goâve'' Pedro Ruiz ekri, dokimantè ki trase lavi ekriven ayisyen an [[Dany Laferrière]]. Nan mwa avril 2014, asosyasyon "Ayite Bel", òganize yon ekspozisyon an lonè atis la nan lotèl NH Haïti El Rancho. Nan ekspozisyon an, plizyè tablo atis la te afiche. Frankétienne te ekri tou nan lang [[kreyòl ayisyen]]. Li ekri plis pase 40 liv, pyès teyat.. Li mouri 20 fevriye 2025 nan dèlma nan pòtoprens. == Zèv li yo an kreyòl == === Fim === * 2005 ː ''Toussaint Louverture, Haïti et la France'', dokimantè * 2011 ː ''Une étrange cathédrale dans la graisse des ténèbres'', dokimantè === An kreyòl === ==== Pyès teyat ==== * x. [[Port-au-Prince]]: Éditions du Soleil, 1978 ; ''Pelentet'' (pièce de théâtre), nouvelle version. Lawrence, KS / Port-au-Prince : Enstiti Etid Ayisyen Inivesite Kannzas / Édition Espiral, 2002. * ''Troufobon''. (1977) Port-au-Prince : Imprimerie Les Presses port-au-princiennes, 1979. * ''Bobomasouri''. (1984) Port-au-Prince : collection Espiral, 1986. * ''Kaselezo''. (1985) Dérives 53/54 (1986/1987) : pp. 125-163. * ''Totolomannwèl''. Port-au-Prince, 1986. * ''Melovivi''. Port-au-Prince, 1987. * ''Minywi mwen senk''. Port-au-Prince, 1988. * ''Kalibofobo''. Port-au-Prince, 1988. * ''Foukifoura''. Port-au-Prince: Creacom, 2000. * ''Délire du prédateur déchu''. Inédit. Joué pour la première fois au Parc Historique de la canne-à-sucre à Port-au-Prince et à Jacmel en 2011. ==== Woman ==== * 1975 ː ''[[Dézafi]]'', premye woman an ekri nan kreyòl ayisyen, Pòtoprens : edisyon Fardin, 1975 ; Châteauneuf-le-Rouge : Vents d'ailleurs, 2002. === An franse === * 1964 ː ''Au Fil du Temps'', rekèy pwoèm, Pòtoprens : Imprimri Antilles * 1964 ː ''La Marche'' (powèm). Pòtoprens : edisyon Panorama * 1965 ː ''Mon côté gauche'' (powèm). Pòtoprens : enprimri Gaston * 1965 ː ''Vigie de verre''. Pòtoprens : enprimri Gaston * 1965 ː ''Chevaux de l'avant-jour'' (powèm). Pòtoprens : enprimri Gaston * 1968 ː ''Mûr à Crever'', nouvèl, Pòtoprens : Presses port-au-princiennes (koleksyon "Spirale"), 1968 ; Pòtoprens : edisyon Mémoire, 1994. Bòdo : Ana Éditions, 2004, {{ISBN |2915368023}}<ref>[https://www.babelio.com/livres/Franketienne-Mur-a-crever/271287 Mûr à Crever]</ref> * 1972 ː ''Ultravocal'' (espiral). Pòtoprens : Imprimri Gaston, 1972 ; Pari : Hoëbeke, 2004 * 1979 ː ''Les Affres d'un défi'' (woman). Pòtoprens : edisyon Deschamps, 1979 ; Pari : Jean-Michel Place, 2000; La Roque d'Anthéron : Vents d'ailleurs, 2010. * 1983 ː ''Zagoloray'' (espiral). Pòtoprens, 1983. * 1986 ː ''Fleurs d'insomnie'' (espiral). Pòtoprens : edisyon Deschamps * 1986 ː ''Les Chevaux de l'avant-jour'' (pwezi). (1966) Vèsyon revi ak korije, in Dérives 53/54 (1986/1987): pp. 41-86. * 1987 ː ''Adjanoumelezo'' (espiral). Pòtoprens * 1993 ː ''L’Oiseau Schizophone'', nouvèl * 1993 ː ''L'Oiseau schizophone'' (espiral). Pòtoprens : edisyon Antilles, 1993; Pari : Jean-Michel Place, 1998. * 1995 ː ''L'Amérique saigne (Gun Blesse America)'' (woman, kopwodui avèk Claude Dambreville). Pòtoprens : Microplus, 1995. * 1996 ː ''La nocturne connivence des corps inverses''. Pòtoprens : Spirale * 1996 ː ''D'une bouche ovale''. Pòtoprens : Spirale * 1996 ː ''La méduse orpheline''. Pòtoprens : Spirale * 1996 ː ''Une étrange cathédrale dans la graisse des ténèbres''. Pòtoprens : Spirale * 1997 ː ''Clavier de sel et d'ombre''. Pòtoprens : Spirale * 1997 ː ''Les échos de l'abîme''. Pòtoprens : Spirale * 1997 ː ''Et la voyance explose''. Pòtoprens : Spirale * 1998 ː ''Voix marassas'' (spirale francréolophonique). Port-au-Prince : Spirale * 1999 ː ''Rapjazz, Journal d'un paria''. Pòtoprens : Spirale, {{ISBN | 2897120150}}<ref>[https://www.babelio.com/livres/Franketienne-Rapjazz-journal-dun-paria/890024 Rapjazz, journal d'un paria]</ref> * 2000 ː ''Œuf de lumière / Huevo de luz'' (powèm). Pòtoprens : Spirale * ''Chaophonie'', {{ISBN | 2897122927}}<ref>[https://www.babelio.com/livres/Franketienne-Chaophonie/739787 Chaophonie]</ref> * ''Passager en transit'', {{ISBN | 2874595322}}<ref>[https://www.babelio.com/livres/Franketienne-Passager-en-transit/422343 Passager en transit]</ref> * 2002 ː ''H'Eros chimères'', nouvèl, Pòtoprens : Spirale * 2003 ː ''Miraculeuse''. Port-au-Prince : Spirale * ''Les Métamorphoses de l'Oiseau schizophone'' (entegralite an uit volim). La Roque d'Anthéron (Frans) : Vents d'Ailleurs. Piblikasyon de 2004 a 2006. * 1993 ː ''D'un pur silence inextinguible''. (Première partie de ''L'Oiseau schizophone'' (1993). La Roque d'Anthéron : Vents d'ailleurs, 2004. * 1996 ː ''D'une bouche ovale'' (1996). La Roque d'Anthéron : Vents d'ailleurs, 2005. * 1996 ː ''La méduse orpheline''. (1996). La Roque d'Anthéron : Vents d'ailleurs, 2005. * 1996 ː ''La nocturne connivence des corps inversés''. (1996). La Roque d'Anthéron : Vents d'ailleurs, 2005. * 1996 ː ''Une étrange cathédrale dans la graisse des ténèbres''. (1996). La Roque d'Anthéron : Vents d'ailleurs, 2006. * 1997 ː ''Clavier de sel et d'ombre''. (1997). La Roque d'Anthéron : Vents d'ailleurs, 2011. * 1997 ː ''Les échos de l'abîme''. (1997). La Roque d'Anthéron : Vents d'ailleurs, 2013. * 1997 ː ''Et la voyance explose''. (1997). La Roque d'Anthéron : Vents d'ailleurs, 2013. * 2005 ː ''Brèche ardente''. Pòtoprens : Spirale * 2005 ː ''Anthologie secrète''. Monreyal : edisyon Mémoire d'encrier * 2005 ː ''Fleurs d'insomnie'', rekriti. Pòtoprens : Spirale * 2005 ː ''Adjanoumelezo'', rekriti. Pòtoprens : Spirale * 2006 ː ''La Diluvienne''. Pòtoprens : Spirale * 2006 ː ''Galaxie Chaos-Babel'' (espiral). Pòtoprens : Spirale * 2007 ː ''Mots d'ailes en infini d'abîmes''. Pòtoprens : Presses Nationales d'Haïti * 2007 ː ''Feu de proie''. Pòtoprens : Spirale * 2007 ː ''Heures brèves'' (espiral powetik). Pòtoprens : Spirale * 2007 ː ''Le Sphinx en feu d'énigmes'' (espiral powetik). Pòtoprens : Spirale * 2007 ː ''Corps sans repères'' (espiral). Pòtoprens : Spirale * 2008 ː ''Amours, délices et orgues'' (espiral). Pòtoprens : edisyon Deschamps * 2010 ː ''Melovivi ou Le piège suivi de Brèche ardente''. Pari : Riveneuve Continents * 2010 ː ''Visa pour la lumière'' (espiral powetik) * 2014 ː ''Chaophonie'', Monreyal, edisyon Mémoire d'encrier * 2017 ː ''La Marquise sort à cinq heures'', La Roque d'Anthéron : Vents d'ailleurs, {{ISBN| 2364131863}}<ref>[https://www.babelio.com/livres/Franketienne-La-marquise-sort-a-cinq-heures/969977 La marquise sort à cinq heures]</ref> ==== Nouvèl ==== * ''Tout jeu. Tout vice. Mort raide. Point de faire part''. Le Petit Samedi Soir 78-79 (1974-1975) : pp. 11-13. === Teyat === * 1977 ː ''Troufobon'', Pòtoprens, enprimri "Les Presses port-au-princiennes" * 1978 ː ''Pèlin-tèt'', Pòtoprens, edisyon du Soleil, 1978 ; Pelentet (pyès teyat), nouvèl vèsyon. Lawrence, KS / Pòtoprens : Enstiti Etid Ayisyen Inivesite Kannzas / Édition Espiral * 1984 ː ''Bobomasouri'', Pòtoprens, koleksyon Espiral * 1985 ː ''Kaselezo'', Dérives 53/54 (1986-1987) : pp. 125-163. * 1986 ː ''Totolomannwèl'', Pòtoprens * 1987 ː ''Melovivi'', Pòtoprens * 1988 ː ''Minywi mwen senk'', Pòtoprens * 1988 ː ''Kalibofobo'', Pòtoprens * 2000 ː ''Foukifoura'', Pòtoprens : Creacom === Penti === * 2010 ː ''Désastre'' (12 janvye) * ''Difficile émergence vers la lumière'' == Rekonpans == * 2021 : "Gran Pri Frankofoni" nan Académie Française<ref>{{fr}} {{cite web |url=https://lenouvelliste.com/article/230032/franketienne-emmelie-prophete-et-louis-philippe-dalembert-distingues-dans-le-palmares-2021-de-lacademie-francaise |title=Frankétienne, Emmelie Prophète et Louis-Philippe Dalembert distingués dans le Palmarès 2021 de l’Académie Française |author=Winnie Hugot Gabriel |publisher=Le Nouvelliste |website=lenouvelliste.com |date=24 jen 2021 |access-date=24 jen 2021}}</ref> === Prim literè ak distenksyon: === * 1992     Session spéciale en hommage à Frankétienne, avec la présence de l’auteur, Congrès du CIEF, Strasbourg. * 2001     Hommage à Frankétienne, mois de la langue créole, Montréal. * 2001     Hommage à Frankétienne par ses élèves, Pétion-Ville. * 2002     Prix Carbet de la Caraïbe, pour ''H’Éros chimères''. * 2003     Prix de leadership dans le domaine social délivré par Toast Masters International. * 2004     Distinction remise par l’Association des Artistes Haïtiens de New York. * 2004     Medalla de Honor Presidencial Centenario Pablo Neruda. * 2005     Grand Prix du Livre Insulaire (Ouessant), le Prix des îles du Ponant, pour ''Anthologie Secrète''. * 2006     Prix International Union Latine de Littératures Romanes (Rome), pour l’ensemble de son œuvre. * 2006     Prix Prince Claus (Pays-Bas), pour l’ensemble de son œuvre artistique, son usage poétique de la langue, son engagement en faveur des langues locales et sa contribution à la langue et à la culture régionales. * 2006     Désigné « Trésor National Vivant » d’Haïti (avec Michèle Pierre-Louis et Azor [Lenord Fortuné]) par la Fondation Françoise Canez Auguste et Image et Marketing (Haïti). * 2007     Prix Honneur et Mérite délivré par les Organisations populaires d’Haïti. * 2008     Hommage à « L’Écrivain Quisqueyen » par le Ministre de la Culture dominicain. * 2008     Mapou d’Or 2008, premier récipient du prix de la Fondation pour la reconnaissance des œuvres majeures (Forom). * 2010     Artiste de l’UNESCO pour la Paix. * 2010     Commandeur de l’Ordre des Arts et des Lettres de la France. * 2012     Grand Prix National des Lettres décerné par les Presses Nationals d’Haïti. * 2012     Certificat Honneur et Mérite du Ministère des Affaires Étrangères d’Haïti. * 2012     Diplôme Honneur et Mérite au grade de Grand Officier décerné par le président d’Haïti Michel Martelly. * 2021     Grand Prix de la francophonie, de l’Académie française. === Ekspozisyon prensipal yo === * 1974     Salle Dante Alighieri, Ambassade d’Italie, Port-au-Prince. * 1983     Institut Français d’Haïti, Port-au-Prince. * 1984     Institut Français d’Haïti, Port-au-Prince. * 1985     Vernissage du tryptique (20×2 mètre), Hall de l’Institut Français d’Haïti, Port-au-Prince. * 1988     Festival Arts Gallery, Port-au-Prince. * 1990     Tufts University, Boston. * 1990     Musée Afro-Américain, Boston. * 1991     Institut Français d’Haïti, Port-au-Prince. * 1992     Librairie Klébert, Strasbourg. * 1993     Latin American Museum, Miami. * 1993     Galerie Moderne, Paris. * 1993     La Maison de la Culture, Bèlen. * 1994     Centre Culturel Haïtiano-Suédois, Göteborg (Syèd). * 1994     Université de Stockholm. * 1994     Maneren Galerie, Göteborg (Syèd). * 1994     Casa de Francia, Santo Domingo (République dominicaine). * 1995     Les Ateliers Jean René Jérôme, Port-au-Prince. * 1996     Festival Arts Gallery, Port-au-Prince. * 1996     Basse Terre, Gwadloup. * 1996     Cayenne, Guyane. * 1996     UCLA, Los Angelès. * 1996     Florida State University. * 1997     La Chaux-de-Fonds, Suisse. * 1997     Festival Arts Gallery, Port-au-Prince. * 1999     Galerie de Shibuya, Tokyo. * 2000     Queens Village, New York. * 2003     Weston, Miami. * 2003     Pierre Brooks Library, Myiami. * 2003     Salon du Livre et de la Culture, Frankfò. * 2004     « Entre ténèbres et lumières », exposition à l’occasion du bicentenaire haïtien. Port-au-Prince: Musée d’art haïtien du Collège St-Pierre. Voir ''Frankétienne: entre ténèbres et lumières''. (Catalogue de l’exposition du 21 mai au 23 juillet 2004, avec des textes de Frankétienne, Jean Jonassaint, Michel-Philippe Lerebours, Gérald Merceron k Lyonel Trouillot). * 2008     Exposition des dernières œuvres au showroom de Valerio Canez à Chateaublond (Port-au-Prince). * 2009     Exposition d’une trentaine de pièces à l’Ambassade de la République Dominicaine en Haïti. * 2009     Exposition d’une cinquantaine de tableaux au showroom de Valerio Canez. ---- === :Bibliyografi === * 2009 ː Rachel Douglas, ''Frankétienne and rewriting : a work in progress'', Lexington Books, Lanham (Md.), 195 p. {{ISBN|978-0-7391-2565-6}} * 2012 ː Bernard Hadjadj, ''Frankétienne, l'universel haïtien : entretiens'', Edisyon Riveneuve, Marseille, 195 p. {{ISBN|978-2-360-13099-3}} * 2008 ː Jean Jonassaint (editè), ''Typo-topo-poéthique sur Franketienne'', l'Harmattan, Pari, Torino, etc., , 368 p. {{ISBN|978-2-296-06787-5}} * 2001 ː [[Lilyan Kesteloot]], ''Frankétienne'', nan ''Anthologie négro-africaine. Histoire et textes de 1918 à nos jours'', EDICEF, Vanves, (nouvèl edisyon), p. 472-473 == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [http://ile-en-ile.org/franketienne/ Biyografi Frankétienne] sou ile-en-ile.org * [http://www.africine.org/index.php?menu=fiche&no=4348 Frankétienne] sou Africiné * [https://web.archive.org/web/20170202021847/http://princeclausfund.org/en/network/franketienne.html Frankétienne] sou princeclausfund.org * [https://www.babelio.com/auteur/-Franketienne/58958 Frankétienne] sou babelio.com * [https://web.archive.org/web/20160308140135/http://etonnants-voyageurs.com/spip.php?id_article=2304&page=inviteshaiti Etonnants Voyageurs] * [http://www.potomitan.info/kauss/spiralisme.php Poto Mitan] * [https://web.archive.org/web/20130111091441/http://www.lesinfluences.fr/Nous-sommes-tous-des-Franketienne.html Nous sommes tous des Frankétienne] * [http://trans.revues.org/257?lang=fr Frankétienne, maître du Chaos] sou magazin Trans * [https://web.archive.org/web/20160303214242/http://www.franceculture.fr/personne-frank%C3%A9tienne.html France Culture, émissions : Le RDV, Frankétienne] {{DEFAULTSORT:Frankétienne}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Aktè]] [[Kategori:Aktè ayisyen]] [[Kategori:Literati]] [[Kategori:Ekriven]] [[Kategori:Ekriven ayisyen]] [[Kategori:Literati kreyòl ayisyen]] [[Kategori:Pent ayisyen]] [[Kategori:Nesans nan lane 1936]] [[Kategori:Lanmò 2025]] 7rchbdx0ycejd73tmwhpdkb6bydwpjg 868200 868199 2025-06-14T19:50:30Z Gilles2014 15418 /* Prim literè ak distenksyon: */ 868200 wikitext text/x-wiki '''Jean-Pierre Basilic Dantor Franck Étienne d'Argent, Franck Étienne''', rele '''Frankétienne''' (oswa Franketienne ak Franketyèn), ki fèt [[12 avril]] [[1936]] nan [[Ravin Sèch]], vilaj dezyèm seksyon riral [[komin]] [[Sen Mak (komin)|Sen Mak]] nan depatman [[Latibonit (depatman)|Latibonit]] ([[Ayiti]]), se yon Ayisyen ki trè repite antan ke ekriven, men li travay nan anpil lòt domèn tankou [[aktè]], [[penti]], [[mizik]] ak [[teyat]]. == Biyografi == Li te fèt nan [[Ravin Sèch]]. Manman li te gen sèlman 14 ane lè li te fèt. Li te abandone pa papa li, yon endistriyèl ameriken rich. Frankétienne te fèt chaben, avèk po blan ak je ble. Li te leve nan zòn [[Bèlè]] nan [[Pòtoprens (komin)|Pòtoprens]] kote manman li te travay tankou yon machann nan lari. Li te gen uit (8) pitit. Li voye Frankétienne, ki te pi gran an, nan lekòl la. An 1962, nan kòmansman peryòd [[Dinasti Duvalier]], Frankétienne patisipe gwoup la, Haïti littéraire, avèk anpil ekriven kòm : [[Anthony Phelps]], [[René Philoctète]], [[Serge Legagneur]], [[Roland Morisseau]]... Entèlektyèl kite peyi a pou [[Kanada]], [[Frans|Lafrans]] oswa [[Afrik|Lafrik]], men Franketienne deside rete an Ayiti pou ekri ak goumen kont rejim politik la. Zèv li yo rasin nan istwa kontanporen ayisyen an. Yo temwaye, malgre nonm lan oswa ekriven an ki vle yo dwe pi wo a tout kreyatè, nan yon moman nan "konsyans nasyonal la". Li kòmanse pibliye pwezi an 1964. Avèk [[Jean-Claude Fignolé]] ak [[René Philoctète]], li fonde "mouvman [[espiralis]]". An 1972 li pibliye ''Ultravocal'', yon "espiral" jan literè li kalifye toupre ''[[Chants de Maldoror]]'' ekri pa Comte de Lautréamont. Ansyen Minis Kilti anba prezidans Leslie F. Manigat, yo te fè li "Commandeur des Arts et des Lettres" nan mwa jen 2010. An 2009, Frankétienne te fè yon aparisyon espesyal nan fim ''La dérive douce d'un enfant de Petit-Goâve'' Pedro Ruiz ekri, dokimantè ki trase lavi ekriven ayisyen an [[Dany Laferrière]]. Nan mwa avril 2014, asosyasyon "Ayite Bel", òganize yon ekspozisyon an lonè atis la nan lotèl NH Haïti El Rancho. Nan ekspozisyon an, plizyè tablo atis la te afiche. Frankétienne te ekri tou nan lang [[kreyòl ayisyen]]. Li ekri plis pase 40 liv, pyès teyat.. Li mouri 20 fevriye 2025 nan dèlma nan pòtoprens. == Zèv li yo an kreyòl == === Fim === * 2005 ː ''Toussaint Louverture, Haïti et la France'', dokimantè * 2011 ː ''Une étrange cathédrale dans la graisse des ténèbres'', dokimantè === An kreyòl === ==== Pyès teyat ==== * x. [[Port-au-Prince]]: Éditions du Soleil, 1978 ; ''Pelentet'' (pièce de théâtre), nouvelle version. Lawrence, KS / Port-au-Prince : Enstiti Etid Ayisyen Inivesite Kannzas / Édition Espiral, 2002. * ''Troufobon''. (1977) Port-au-Prince : Imprimerie Les Presses port-au-princiennes, 1979. * ''Bobomasouri''. (1984) Port-au-Prince : collection Espiral, 1986. * ''Kaselezo''. (1985) Dérives 53/54 (1986/1987) : pp. 125-163. * ''Totolomannwèl''. Port-au-Prince, 1986. * ''Melovivi''. Port-au-Prince, 1987. * ''Minywi mwen senk''. Port-au-Prince, 1988. * ''Kalibofobo''. Port-au-Prince, 1988. * ''Foukifoura''. Port-au-Prince: Creacom, 2000. * ''Délire du prédateur déchu''. Inédit. Joué pour la première fois au Parc Historique de la canne-à-sucre à Port-au-Prince et à Jacmel en 2011. ==== Woman ==== * 1975 ː ''[[Dézafi]]'', premye woman an ekri nan kreyòl ayisyen, Pòtoprens : edisyon Fardin, 1975 ; Châteauneuf-le-Rouge : Vents d'ailleurs, 2002. === An franse === * 1964 ː ''Au Fil du Temps'', rekèy pwoèm, Pòtoprens : Imprimri Antilles * 1964 ː ''La Marche'' (powèm). Pòtoprens : edisyon Panorama * 1965 ː ''Mon côté gauche'' (powèm). Pòtoprens : enprimri Gaston * 1965 ː ''Vigie de verre''. Pòtoprens : enprimri Gaston * 1965 ː ''Chevaux de l'avant-jour'' (powèm). Pòtoprens : enprimri Gaston * 1968 ː ''Mûr à Crever'', nouvèl, Pòtoprens : Presses port-au-princiennes (koleksyon "Spirale"), 1968 ; Pòtoprens : edisyon Mémoire, 1994. Bòdo : Ana Éditions, 2004, {{ISBN |2915368023}}<ref>[https://www.babelio.com/livres/Franketienne-Mur-a-crever/271287 Mûr à Crever]</ref> * 1972 ː ''Ultravocal'' (espiral). Pòtoprens : Imprimri Gaston, 1972 ; Pari : Hoëbeke, 2004 * 1979 ː ''Les Affres d'un défi'' (woman). Pòtoprens : edisyon Deschamps, 1979 ; Pari : Jean-Michel Place, 2000; La Roque d'Anthéron : Vents d'ailleurs, 2010. * 1983 ː ''Zagoloray'' (espiral). Pòtoprens, 1983. * 1986 ː ''Fleurs d'insomnie'' (espiral). Pòtoprens : edisyon Deschamps * 1986 ː ''Les Chevaux de l'avant-jour'' (pwezi). (1966) Vèsyon revi ak korije, in Dérives 53/54 (1986/1987): pp. 41-86. * 1987 ː ''Adjanoumelezo'' (espiral). Pòtoprens * 1993 ː ''L’Oiseau Schizophone'', nouvèl * 1993 ː ''L'Oiseau schizophone'' (espiral). Pòtoprens : edisyon Antilles, 1993; Pari : Jean-Michel Place, 1998. * 1995 ː ''L'Amérique saigne (Gun Blesse America)'' (woman, kopwodui avèk Claude Dambreville). Pòtoprens : Microplus, 1995. * 1996 ː ''La nocturne connivence des corps inverses''. Pòtoprens : Spirale * 1996 ː ''D'une bouche ovale''. Pòtoprens : Spirale * 1996 ː ''La méduse orpheline''. Pòtoprens : Spirale * 1996 ː ''Une étrange cathédrale dans la graisse des ténèbres''. Pòtoprens : Spirale * 1997 ː ''Clavier de sel et d'ombre''. Pòtoprens : Spirale * 1997 ː ''Les échos de l'abîme''. Pòtoprens : Spirale * 1997 ː ''Et la voyance explose''. Pòtoprens : Spirale * 1998 ː ''Voix marassas'' (spirale francréolophonique). Port-au-Prince : Spirale * 1999 ː ''Rapjazz, Journal d'un paria''. Pòtoprens : Spirale, {{ISBN | 2897120150}}<ref>[https://www.babelio.com/livres/Franketienne-Rapjazz-journal-dun-paria/890024 Rapjazz, journal d'un paria]</ref> * 2000 ː ''Œuf de lumière / Huevo de luz'' (powèm). Pòtoprens : Spirale * ''Chaophonie'', {{ISBN | 2897122927}}<ref>[https://www.babelio.com/livres/Franketienne-Chaophonie/739787 Chaophonie]</ref> * ''Passager en transit'', {{ISBN | 2874595322}}<ref>[https://www.babelio.com/livres/Franketienne-Passager-en-transit/422343 Passager en transit]</ref> * 2002 ː ''H'Eros chimères'', nouvèl, Pòtoprens : Spirale * 2003 ː ''Miraculeuse''. Port-au-Prince : Spirale * ''Les Métamorphoses de l'Oiseau schizophone'' (entegralite an uit volim). La Roque d'Anthéron (Frans) : Vents d'Ailleurs. Piblikasyon de 2004 a 2006. * 1993 ː ''D'un pur silence inextinguible''. (Première partie de ''L'Oiseau schizophone'' (1993). La Roque d'Anthéron : Vents d'ailleurs, 2004. * 1996 ː ''D'une bouche ovale'' (1996). La Roque d'Anthéron : Vents d'ailleurs, 2005. * 1996 ː ''La méduse orpheline''. (1996). La Roque d'Anthéron : Vents d'ailleurs, 2005. * 1996 ː ''La nocturne connivence des corps inversés''. (1996). La Roque d'Anthéron : Vents d'ailleurs, 2005. * 1996 ː ''Une étrange cathédrale dans la graisse des ténèbres''. (1996). La Roque d'Anthéron : Vents d'ailleurs, 2006. * 1997 ː ''Clavier de sel et d'ombre''. (1997). La Roque d'Anthéron : Vents d'ailleurs, 2011. * 1997 ː ''Les échos de l'abîme''. (1997). La Roque d'Anthéron : Vents d'ailleurs, 2013. * 1997 ː ''Et la voyance explose''. (1997). La Roque d'Anthéron : Vents d'ailleurs, 2013. * 2005 ː ''Brèche ardente''. Pòtoprens : Spirale * 2005 ː ''Anthologie secrète''. Monreyal : edisyon Mémoire d'encrier * 2005 ː ''Fleurs d'insomnie'', rekriti. Pòtoprens : Spirale * 2005 ː ''Adjanoumelezo'', rekriti. Pòtoprens : Spirale * 2006 ː ''La Diluvienne''. Pòtoprens : Spirale * 2006 ː ''Galaxie Chaos-Babel'' (espiral). Pòtoprens : Spirale * 2007 ː ''Mots d'ailes en infini d'abîmes''. Pòtoprens : Presses Nationales d'Haïti * 2007 ː ''Feu de proie''. Pòtoprens : Spirale * 2007 ː ''Heures brèves'' (espiral powetik). Pòtoprens : Spirale * 2007 ː ''Le Sphinx en feu d'énigmes'' (espiral powetik). Pòtoprens : Spirale * 2007 ː ''Corps sans repères'' (espiral). Pòtoprens : Spirale * 2008 ː ''Amours, délices et orgues'' (espiral). Pòtoprens : edisyon Deschamps * 2010 ː ''Melovivi ou Le piège suivi de Brèche ardente''. Pari : Riveneuve Continents * 2010 ː ''Visa pour la lumière'' (espiral powetik) * 2014 ː ''Chaophonie'', Monreyal, edisyon Mémoire d'encrier * 2017 ː ''La Marquise sort à cinq heures'', La Roque d'Anthéron : Vents d'ailleurs, {{ISBN| 2364131863}}<ref>[https://www.babelio.com/livres/Franketienne-La-marquise-sort-a-cinq-heures/969977 La marquise sort à cinq heures]</ref> ==== Nouvèl ==== * ''Tout jeu. Tout vice. Mort raide. Point de faire part''. Le Petit Samedi Soir 78-79 (1974-1975) : pp. 11-13. === Teyat === * 1977 ː ''Troufobon'', Pòtoprens, enprimri "Les Presses port-au-princiennes" * 1978 ː ''Pèlin-tèt'', Pòtoprens, edisyon du Soleil, 1978 ; Pelentet (pyès teyat), nouvèl vèsyon. Lawrence, KS / Pòtoprens : Enstiti Etid Ayisyen Inivesite Kannzas / Édition Espiral * 1984 ː ''Bobomasouri'', Pòtoprens, koleksyon Espiral * 1985 ː ''Kaselezo'', Dérives 53/54 (1986-1987) : pp. 125-163. * 1986 ː ''Totolomannwèl'', Pòtoprens * 1987 ː ''Melovivi'', Pòtoprens * 1988 ː ''Minywi mwen senk'', Pòtoprens * 1988 ː ''Kalibofobo'', Pòtoprens * 2000 ː ''Foukifoura'', Pòtoprens : Creacom === Penti === * 2010 ː ''Désastre'' (12 janvye) * ''Difficile émergence vers la lumière'' == Rekonpans == * 2021 : "Gran Pri Frankofoni" nan Académie Française<ref>{{fr}} {{cite web |url=https://lenouvelliste.com/article/230032/franketienne-emmelie-prophete-et-louis-philippe-dalembert-distingues-dans-le-palmares-2021-de-lacademie-francaise |title=Frankétienne, Emmelie Prophète et Louis-Philippe Dalembert distingués dans le Palmarès 2021 de l’Académie Française |author=Winnie Hugot Gabriel |publisher=Le Nouvelliste |website=lenouvelliste.com |date=24 jen 2021 |access-date=24 jen 2021}}</ref> * 1992     Session spéciale en hommage à Frankétienne, avec la présence de l’auteur, Congrès du CIEF, Strasbourg. * 2001     Hommage à Frankétienne, mois de la langue créole, Montréal. * 2001     Hommage à Frankétienne par ses élèves, Pétion-Ville. * 2002     Prix Carbet de la Caraïbe, pour ''H’Éros chimères''. * 2003     Prix de leadership dans le domaine social délivré par Toast Masters International. * 2004     Distinction remise par l’Association des Artistes Haïtiens de New York. * 2004     Medalla de Honor Presidencial Centenario Pablo Neruda. * 2005     Grand Prix du Livre Insulaire (Ouessant), le Prix des îles du Ponant, pour ''Anthologie Secrète''. * 2006     Prix International Union Latine de Littératures Romanes (Rome), pour l’ensemble de son œuvre. * 2006     Prix Prince Claus (Pays-Bas), pour l’ensemble de son œuvre artistique, son usage poétique de la langue, son engagement en faveur des langues locales et sa contribution à la langue et à la culture régionales. * 2006     Désigné « Trésor National Vivant » d’Haïti (avec Michèle Pierre-Louis et Azor [Lenord Fortuné]) par la Fondation Françoise Canez Auguste et Image et Marketing (Haïti). * 2007     Prix Honneur et Mérite délivré par les Organisations populaires d’Haïti. * 2008     Hommage à « L’Écrivain Quisqueyen » par le Ministre de la Culture dominicain. * 2008     Mapou d’Or 2008, premier récipient du prix de la Fondation pour la reconnaissance des œuvres majeures (Forom). * 2010     Artiste de l’UNESCO pour la Paix. * 2010     Commandeur de l’Ordre des Arts et des Lettres de la France. * 2012     Grand Prix National des Lettres décerné par les Presses Nationals d’Haïti. * 2012     Certificat Honneur et Mérite du Ministère des Affaires Étrangères d’Haïti. * 2012     Diplôme Honneur et Mérite au grade de Grand Officier décerné par le président d’Haïti Michel Martelly. * 2021     Grand Prix de la francophonie, de l’Académie française. === Ekspozisyon prensipal yo === * 1974     Salle Dante Alighieri, Ambassade d’Italie, Port-au-Prince. * 1983     Institut Français d’Haïti, Port-au-Prince. * 1984     Institut Français d’Haïti, Port-au-Prince. * 1985     Vernissage du tryptique (20×2 mètre), Hall de l’Institut Français d’Haïti, Port-au-Prince. * 1988     Festival Arts Gallery, Port-au-Prince. * 1990     Tufts University, Boston. * 1990     Musée Afro-Américain, Boston. * 1991     Institut Français d’Haïti, Port-au-Prince. * 1992     Librairie Klébert, Strasbourg. * 1993     Latin American Museum, Miami. * 1993     Galerie Moderne, Paris. * 1993     La Maison de la Culture, Bèlen. * 1994     Centre Culturel Haïtiano-Suédois, Göteborg (Syèd). * 1994     Université de Stockholm. * 1994     Maneren Galerie, Göteborg (Syèd). * 1994     Casa de Francia, Santo Domingo (République dominicaine). * 1995     Les Ateliers Jean René Jérôme, Port-au-Prince. * 1996     Festival Arts Gallery, Port-au-Prince. * 1996     Basse Terre, Gwadloup. * 1996     Cayenne, Guyane. * 1996     UCLA, Los Angelès. * 1996     Florida State University. * 1997     La Chaux-de-Fonds, Suisse. * 1997     Festival Arts Gallery, Port-au-Prince. * 1999     Galerie de Shibuya, Tokyo. * 2000     Queens Village, New York. * 2003     Weston, Miami. * 2003     Pierre Brooks Library, Myiami. * 2003     Salon du Livre et de la Culture, Frankfò. * 2004     « Entre ténèbres et lumières », exposition à l’occasion du bicentenaire haïtien. Port-au-Prince: Musée d’art haïtien du Collège St-Pierre. Voir ''Frankétienne: entre ténèbres et lumières''. (Catalogue de l’exposition du 21 mai au 23 juillet 2004, avec des textes de Frankétienne, Jean Jonassaint, Michel-Philippe Lerebours, Gérald Merceron k Lyonel Trouillot). * 2008     Exposition des dernières œuvres au showroom de Valerio Canez à Chateaublond (Port-au-Prince). * 2009     Exposition d’une trentaine de pièces à l’Ambassade de la République Dominicaine en Haïti. * 2009     Exposition d’une cinquantaine de tableaux au showroom de Valerio Canez. ---- === :Bibliyografi === * 2009 ː Rachel Douglas, ''Frankétienne and rewriting : a work in progress'', Lexington Books, Lanham (Md.), 195 p. {{ISBN|978-0-7391-2565-6}} * 2012 ː Bernard Hadjadj, ''Frankétienne, l'universel haïtien : entretiens'', Edisyon Riveneuve, Marseille, 195 p. {{ISBN|978-2-360-13099-3}} * 2008 ː Jean Jonassaint (editè), ''Typo-topo-poéthique sur Franketienne'', l'Harmattan, Pari, Torino, etc., , 368 p. {{ISBN|978-2-296-06787-5}} * 2001 ː [[Lilyan Kesteloot]], ''Frankétienne'', nan ''Anthologie négro-africaine. Histoire et textes de 1918 à nos jours'', EDICEF, Vanves, (nouvèl edisyon), p. 472-473 == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [http://ile-en-ile.org/franketienne/ Biyografi Frankétienne] sou ile-en-ile.org * [http://www.africine.org/index.php?menu=fiche&no=4348 Frankétienne] sou Africiné * [https://web.archive.org/web/20170202021847/http://princeclausfund.org/en/network/franketienne.html Frankétienne] sou princeclausfund.org * [https://www.babelio.com/auteur/-Franketienne/58958 Frankétienne] sou babelio.com * [https://web.archive.org/web/20160308140135/http://etonnants-voyageurs.com/spip.php?id_article=2304&page=inviteshaiti Etonnants Voyageurs] * [http://www.potomitan.info/kauss/spiralisme.php Poto Mitan] * [https://web.archive.org/web/20130111091441/http://www.lesinfluences.fr/Nous-sommes-tous-des-Franketienne.html Nous sommes tous des Frankétienne] * [http://trans.revues.org/257?lang=fr Frankétienne, maître du Chaos] sou magazin Trans * [https://web.archive.org/web/20160303214242/http://www.franceculture.fr/personne-frank%C3%A9tienne.html France Culture, émissions : Le RDV, Frankétienne] {{DEFAULTSORT:Frankétienne}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Aktè]] [[Kategori:Aktè ayisyen]] [[Kategori:Literati]] [[Kategori:Ekriven]] [[Kategori:Ekriven ayisyen]] [[Kategori:Literati kreyòl ayisyen]] [[Kategori:Pent ayisyen]] [[Kategori:Nesans nan lane 1936]] [[Kategori:Lanmò 2025]] pn9ozhla0nbm93hgqgxsnvx5lwbrcmk 868201 868200 2025-06-14T19:56:41Z Gilles2014 15418 868201 wikitext text/x-wiki {{moun | non = Frankétienne |foto = Jean Laposte 2.jpg |tèks = Frankétienne |fonksyon= |domèn= |diplòm= |etid= |dat nesans= |lye nesans= |peyi nesans= |dat lanmò= |lye lanmò= |peyi lanmò= |nasyonalite= |relijyon= |rezidans= |kontak= |Biyografi= |zèv= |omaj= |rekonpans= |remak= |fim= }} '''Jean-Pierre Basilic Dantor Franck Étienne d'Argent, Franck Étienne''', rele '''Frankétienne''' (oswa Franketienne ak Franketyèn), ki fèt [[12 avril]] [[1936]] nan [[Ravin Sèch]], vilaj dezyèm seksyon riral [[komin]] [[Sen Mak (komin)|Sen Mak]] nan depatman [[Latibonit (depatman)|Latibonit]] ([[Ayiti]]), se yon Ayisyen ki trè repite antan ke ekriven, men li travay nan anpil lòt domèn tankou [[aktè]], [[penti]], [[mizik]] ak [[teyat]]. == Biyografi == Li te fèt nan [[Ravin Sèch]]. Manman li te gen sèlman 14 ane lè li te fèt. Li te abandone pa papa li, yon endistriyèl ameriken rich. Frankétienne te fèt chaben, avèk po blan ak je ble. Li te leve nan zòn [[Bèlè]] nan [[Pòtoprens (komin)|Pòtoprens]] kote manman li te travay tankou yon machann nan lari. Li te gen uit (8) pitit. Li voye Frankétienne, ki te pi gran an, nan lekòl la. An 1962, nan kòmansman peryòd [[Dinasti Duvalier]], Frankétienne patisipe gwoup la, Haïti littéraire, avèk anpil ekriven kòm : [[Anthony Phelps]], [[René Philoctète]], [[Serge Legagneur]], [[Roland Morisseau]]... Entèlektyèl kite peyi a pou [[Kanada]], [[Frans|Lafrans]] oswa [[Afrik|Lafrik]], men Franketienne deside rete an Ayiti pou ekri ak goumen kont rejim politik la. Zèv li yo rasin nan istwa kontanporen ayisyen an. Yo temwaye, malgre nonm lan oswa ekriven an ki vle yo dwe pi wo a tout kreyatè, nan yon moman nan "konsyans nasyonal la". Li kòmanse pibliye pwezi an 1964. Avèk [[Jean-Claude Fignolé]] ak [[René Philoctète]], li fonde "mouvman [[espiralis]]". An 1972 li pibliye ''Ultravocal'', yon "espiral" jan literè li kalifye toupre ''[[Chants de Maldoror]]'' ekri pa Comte de Lautréamont. Ansyen Minis Kilti anba prezidans Leslie F. Manigat, yo te fè li "Commandeur des Arts et des Lettres" nan mwa jen 2010. An 2009, Frankétienne te fè yon aparisyon espesyal nan fim ''La dérive douce d'un enfant de Petit-Goâve'' Pedro Ruiz ekri, dokimantè ki trase lavi ekriven ayisyen an [[Dany Laferrière]]. Nan mwa avril 2014, asosyasyon "Ayite Bel", òganize yon ekspozisyon an lonè atis la nan lotèl NH Haïti El Rancho. Nan ekspozisyon an, plizyè tablo atis la te afiche. Frankétienne te ekri tou nan lang [[kreyòl ayisyen]]. Li ekri plis pase 40 liv, pyès teyat.. Li mouri 20 fevriye 2025 nan dèlma nan pòtoprens. == Zèv li yo an kreyòl == === Fim === * 2005 ː ''Toussaint Louverture, Haïti et la France'', dokimantè * 2011 ː ''Une étrange cathédrale dans la graisse des ténèbres'', dokimantè === An kreyòl === ==== Pyès teyat ==== * x. [[Port-au-Prince]]: Éditions du Soleil, 1978 ; ''Pelentet'' (pièce de théâtre), nouvelle version. Lawrence, KS / Port-au-Prince : Enstiti Etid Ayisyen Inivesite Kannzas / Édition Espiral, 2002. * ''Troufobon''. (1977) Port-au-Prince : Imprimerie Les Presses port-au-princiennes, 1979. * ''Bobomasouri''. (1984) Port-au-Prince : collection Espiral, 1986. * ''Kaselezo''. (1985) Dérives 53/54 (1986/1987) : pp. 125-163. * ''Totolomannwèl''. Port-au-Prince, 1986. * ''Melovivi''. Port-au-Prince, 1987. * ''Minywi mwen senk''. Port-au-Prince, 1988. * ''Kalibofobo''. Port-au-Prince, 1988. * ''Foukifoura''. Port-au-Prince: Creacom, 2000. * ''Délire du prédateur déchu''. Inédit. Joué pour la première fois au Parc Historique de la canne-à-sucre à Port-au-Prince et à Jacmel en 2011. ==== Woman ==== * 1975 ː ''[[Dézafi]]'', premye woman an ekri nan kreyòl ayisyen, Pòtoprens : edisyon Fardin, 1975 ; Châteauneuf-le-Rouge : Vents d'ailleurs, 2002. === An franse === * 1964 ː ''Au Fil du Temps'', rekèy pwoèm, Pòtoprens : Imprimri Antilles * 1964 ː ''La Marche'' (powèm). Pòtoprens : edisyon Panorama * 1965 ː ''Mon côté gauche'' (powèm). Pòtoprens : enprimri Gaston * 1965 ː ''Vigie de verre''. Pòtoprens : enprimri Gaston * 1965 ː ''Chevaux de l'avant-jour'' (powèm). Pòtoprens : enprimri Gaston * 1968 ː ''Mûr à Crever'', nouvèl, Pòtoprens : Presses port-au-princiennes (koleksyon "Spirale"), 1968 ; Pòtoprens : edisyon Mémoire, 1994. Bòdo : Ana Éditions, 2004, {{ISBN |2915368023}}<ref>[https://www.babelio.com/livres/Franketienne-Mur-a-crever/271287 Mûr à Crever]</ref> * 1972 ː ''Ultravocal'' (espiral). Pòtoprens : Imprimri Gaston, 1972 ; Pari : Hoëbeke, 2004 * 1979 ː ''Les Affres d'un défi'' (woman). Pòtoprens : edisyon Deschamps, 1979 ; Pari : Jean-Michel Place, 2000; La Roque d'Anthéron : Vents d'ailleurs, 2010. * 1983 ː ''Zagoloray'' (espiral). Pòtoprens, 1983. * 1986 ː ''Fleurs d'insomnie'' (espiral). Pòtoprens : edisyon Deschamps * 1986 ː ''Les Chevaux de l'avant-jour'' (pwezi). (1966) Vèsyon revi ak korije, in Dérives 53/54 (1986/1987): pp. 41-86. * 1987 ː ''Adjanoumelezo'' (espiral). Pòtoprens * 1993 ː ''L’Oiseau Schizophone'', nouvèl * 1993 ː ''L'Oiseau schizophone'' (espiral). Pòtoprens : edisyon Antilles, 1993; Pari : Jean-Michel Place, 1998. * 1995 ː ''L'Amérique saigne (Gun Blesse America)'' (woman, kopwodui avèk Claude Dambreville). Pòtoprens : Microplus, 1995. * 1996 ː ''La nocturne connivence des corps inverses''. Pòtoprens : Spirale * 1996 ː ''D'une bouche ovale''. Pòtoprens : Spirale * 1996 ː ''La méduse orpheline''. Pòtoprens : Spirale * 1996 ː ''Une étrange cathédrale dans la graisse des ténèbres''. Pòtoprens : Spirale * 1997 ː ''Clavier de sel et d'ombre''. Pòtoprens : Spirale * 1997 ː ''Les échos de l'abîme''. Pòtoprens : Spirale * 1997 ː ''Et la voyance explose''. Pòtoprens : Spirale * 1998 ː ''Voix marassas'' (spirale francréolophonique). Port-au-Prince : Spirale * 1999 ː ''Rapjazz, Journal d'un paria''. Pòtoprens : Spirale, {{ISBN | 2897120150}}<ref>[https://www.babelio.com/livres/Franketienne-Rapjazz-journal-dun-paria/890024 Rapjazz, journal d'un paria]</ref> * 2000 ː ''Œuf de lumière / Huevo de luz'' (powèm). Pòtoprens : Spirale * ''Chaophonie'', {{ISBN | 2897122927}}<ref>[https://www.babelio.com/livres/Franketienne-Chaophonie/739787 Chaophonie]</ref> * ''Passager en transit'', {{ISBN | 2874595322}}<ref>[https://www.babelio.com/livres/Franketienne-Passager-en-transit/422343 Passager en transit]</ref> * 2002 ː ''H'Eros chimères'', nouvèl, Pòtoprens : Spirale * 2003 ː ''Miraculeuse''. Port-au-Prince : Spirale * ''Les Métamorphoses de l'Oiseau schizophone'' (entegralite an uit volim). La Roque d'Anthéron (Frans) : Vents d'Ailleurs. Piblikasyon de 2004 a 2006. * 1993 ː ''D'un pur silence inextinguible''. (Première partie de ''L'Oiseau schizophone'' (1993). La Roque d'Anthéron : Vents d'ailleurs, 2004. * 1996 ː ''D'une bouche ovale'' (1996). La Roque d'Anthéron : Vents d'ailleurs, 2005. * 1996 ː ''La méduse orpheline''. (1996). La Roque d'Anthéron : Vents d'ailleurs, 2005. * 1996 ː ''La nocturne connivence des corps inversés''. (1996). La Roque d'Anthéron : Vents d'ailleurs, 2005. * 1996 ː ''Une étrange cathédrale dans la graisse des ténèbres''. (1996). La Roque d'Anthéron : Vents d'ailleurs, 2006. * 1997 ː ''Clavier de sel et d'ombre''. (1997). La Roque d'Anthéron : Vents d'ailleurs, 2011. * 1997 ː ''Les échos de l'abîme''. (1997). La Roque d'Anthéron : Vents d'ailleurs, 2013. * 1997 ː ''Et la voyance explose''. (1997). La Roque d'Anthéron : Vents d'ailleurs, 2013. * 2005 ː ''Brèche ardente''. Pòtoprens : Spirale * 2005 ː ''Anthologie secrète''. Monreyal : edisyon Mémoire d'encrier * 2005 ː ''Fleurs d'insomnie'', rekriti. Pòtoprens : Spirale * 2005 ː ''Adjanoumelezo'', rekriti. Pòtoprens : Spirale * 2006 ː ''La Diluvienne''. Pòtoprens : Spirale * 2006 ː ''Galaxie Chaos-Babel'' (espiral). Pòtoprens : Spirale * 2007 ː ''Mots d'ailes en infini d'abîmes''. Pòtoprens : Presses Nationales d'Haïti * 2007 ː ''Feu de proie''. Pòtoprens : Spirale * 2007 ː ''Heures brèves'' (espiral powetik). Pòtoprens : Spirale * 2007 ː ''Le Sphinx en feu d'énigmes'' (espiral powetik). Pòtoprens : Spirale * 2007 ː ''Corps sans repères'' (espiral). Pòtoprens : Spirale * 2008 ː ''Amours, délices et orgues'' (espiral). Pòtoprens : edisyon Deschamps * 2010 ː ''Melovivi ou Le piège suivi de Brèche ardente''. Pari : Riveneuve Continents * 2010 ː ''Visa pour la lumière'' (espiral powetik) * 2014 ː ''Chaophonie'', Monreyal, edisyon Mémoire d'encrier * 2017 ː ''La Marquise sort à cinq heures'', La Roque d'Anthéron : Vents d'ailleurs, {{ISBN| 2364131863}}<ref>[https://www.babelio.com/livres/Franketienne-La-marquise-sort-a-cinq-heures/969977 La marquise sort à cinq heures]</ref> ==== Nouvèl ==== * ''Tout jeu. Tout vice. Mort raide. Point de faire part''. Le Petit Samedi Soir 78-79 (1974-1975) : pp. 11-13. === Teyat === * 1977 ː ''Troufobon'', Pòtoprens, enprimri "Les Presses port-au-princiennes" * 1978 ː ''Pèlin-tèt'', Pòtoprens, edisyon du Soleil, 1978 ; Pelentet (pyès teyat), nouvèl vèsyon. Lawrence, KS / Pòtoprens : Enstiti Etid Ayisyen Inivesite Kannzas / Édition Espiral * 1984 ː ''Bobomasouri'', Pòtoprens, koleksyon Espiral * 1985 ː ''Kaselezo'', Dérives 53/54 (1986-1987) : pp. 125-163. * 1986 ː ''Totolomannwèl'', Pòtoprens * 1987 ː ''Melovivi'', Pòtoprens * 1988 ː ''Minywi mwen senk'', Pòtoprens * 1988 ː ''Kalibofobo'', Pòtoprens * 2000 ː ''Foukifoura'', Pòtoprens : Creacom === Penti === * 2010 ː ''Désastre'' (12 janvye) * ''Difficile émergence vers la lumière'' == Rekonpans == * 2021 : "Gran Pri Frankofoni" nan Académie Française<ref>{{fr}} {{cite web |url=https://lenouvelliste.com/article/230032/franketienne-emmelie-prophete-et-louis-philippe-dalembert-distingues-dans-le-palmares-2021-de-lacademie-francaise |title=Frankétienne, Emmelie Prophète et Louis-Philippe Dalembert distingués dans le Palmarès 2021 de l’Académie Française |author=Winnie Hugot Gabriel |publisher=Le Nouvelliste |website=lenouvelliste.com |date=24 jen 2021 |access-date=24 jen 2021}}</ref> * 1992     Session spéciale en hommage à Frankétienne, avec la présence de l’auteur, Congrès du CIEF, Strasbourg. * 2001     Hommage à Frankétienne, mois de la langue créole, Montréal. * 2001     Hommage à Frankétienne par ses élèves, Pétion-Ville. * 2002     Prix Carbet de la Caraïbe, pour ''H’Éros chimères''. * 2003     Prix de leadership dans le domaine social délivré par Toast Masters International. * 2004     Distinction remise par l’Association des Artistes Haïtiens de New York. * 2004     Medalla de Honor Presidencial Centenario Pablo Neruda. * 2005     Grand Prix du Livre Insulaire (Ouessant), le Prix des îles du Ponant, pour ''Anthologie Secrète''. * 2006     Prix International Union Latine de Littératures Romanes (Rome), pour l’ensemble de son œuvre. * 2006     Prix Prince Claus (Pays-Bas), pour l’ensemble de son œuvre artistique, son usage poétique de la langue, son engagement en faveur des langues locales et sa contribution à la langue et à la culture régionales. * 2006     Désigné « Trésor National Vivant » d’Haïti (avec Michèle Pierre-Louis et Azor [Lenord Fortuné]) par la Fondation Françoise Canez Auguste et Image et Marketing (Haïti). * 2007     Prix Honneur et Mérite délivré par les Organisations populaires d’Haïti. * 2008     Hommage à « L’Écrivain Quisqueyen » par le Ministre de la Culture dominicain. * 2008     Mapou d’Or 2008, premier récipient du prix de la Fondation pour la reconnaissance des œuvres majeures (Forom). * 2010     Artiste de l’UNESCO pour la Paix. * 2010     Commandeur de l’Ordre des Arts et des Lettres de la France. * 2012     Grand Prix National des Lettres décerné par les Presses Nationals d’Haïti. * 2012     Certificat Honneur et Mérite du Ministère des Affaires Étrangères d’Haïti. * 2012     Diplôme Honneur et Mérite au grade de Grand Officier décerné par le président d’Haïti Michel Martelly. * 2021     Grand Prix de la francophonie, de l’Académie française. === Ekspozisyon prensipal yo === * 1974     Salle Dante Alighieri, Ambassade d’Italie, Port-au-Prince. * 1983     Institut Français d’Haïti, Port-au-Prince. * 1984     Institut Français d’Haïti, Port-au-Prince. * 1985     Vernissage du tryptique (20×2 mètre), Hall de l’Institut Français d’Haïti, Port-au-Prince. * 1988     Festival Arts Gallery, Port-au-Prince. * 1990     Tufts University, Boston. * 1990     Musée Afro-Américain, Boston. * 1991     Institut Français d’Haïti, Port-au-Prince. * 1992     Librairie Klébert, Strasbourg. * 1993     Latin American Museum, Miami. * 1993     Galerie Moderne, Paris. * 1993     La Maison de la Culture, Bèlen. * 1994     Centre Culturel Haïtiano-Suédois, Göteborg (Syèd). * 1994     Université de Stockholm. * 1994     Maneren Galerie, Göteborg (Syèd). * 1994     Casa de Francia, Santo Domingo (République dominicaine). * 1995     Les Ateliers Jean René Jérôme, Port-au-Prince. * 1996     Festival Arts Gallery, Port-au-Prince. * 1996     Basse Terre, Gwadloup. * 1996     Cayenne, Guyane. * 1996     UCLA, Los Angelès. * 1996     Florida State University. * 1997     La Chaux-de-Fonds, Suisse. * 1997     Festival Arts Gallery, Port-au-Prince. * 1999     Galerie de Shibuya, Tokyo. * 2000     Queens Village, New York. * 2003     Weston, Miami. * 2003     Pierre Brooks Library, Myiami. * 2003     Salon du Livre et de la Culture, Frankfò. * 2004     « Entre ténèbres et lumières », exposition à l’occasion du bicentenaire haïtien. Port-au-Prince: Musée d’art haïtien du Collège St-Pierre. Voir ''Frankétienne: entre ténèbres et lumières''. (Catalogue de l’exposition du 21 mai au 23 juillet 2004, avec des textes de Frankétienne, Jean Jonassaint, Michel-Philippe Lerebours, Gérald Merceron k Lyonel Trouillot). * 2008     Exposition des dernières œuvres au showroom de Valerio Canez à Chateaublond (Port-au-Prince). * 2009     Exposition d’une trentaine de pièces à l’Ambassade de la République Dominicaine en Haïti. * 2009     Exposition d’une cinquantaine de tableaux au showroom de Valerio Canez. == Bibliyografi == * 2009 ː Rachel Douglas, ''Frankétienne and rewriting : a work in progress'', Lexington Books, Lanham (Md.), 195 p. {{ISBN|978-0-7391-2565-6}} * 2012 ː Bernard Hadjadj, ''Frankétienne, l'universel haïtien : entretiens'', Edisyon Riveneuve, Marseille, 195 p. {{ISBN|978-2-360-13099-3}} * 2008 ː Jean Jonassaint (editè), ''Typo-topo-poéthique sur Franketienne'', l'Harmattan, Pari, Torino, etc., , 368 p. {{ISBN|978-2-296-06787-5}} * 2001 ː [[Lilyan Kesteloot]], ''Frankétienne'', nan ''Anthologie négro-africaine. Histoire et textes de 1918 à nos jours'', EDICEF, Vanves, (nouvo edisyon), p. 472-473 == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [http://ile-en-ile.org/franketienne/ Biyografi Frankétienne] sou ile-en-ile.org * [http://www.africine.org/index.php?menu=fiche&no=4348 Frankétienne] sou Africiné * [https://web.archive.org/web/20170202021847/http://princeclausfund.org/en/network/franketienne.html Frankétienne] sou princeclausfund.org * [https://www.babelio.com/auteur/-Franketienne/58958 Frankétienne] sou babelio.com * [https://web.archive.org/web/20160308140135/http://etonnants-voyageurs.com/spip.php?id_article=2304&page=inviteshaiti Etonnants Voyageurs] * [http://www.potomitan.info/kauss/spiralisme.php Poto Mitan] * [https://web.archive.org/web/20130111091441/http://www.lesinfluences.fr/Nous-sommes-tous-des-Franketienne.html Nous sommes tous des Frankétienne] * [http://trans.revues.org/257?lang=fr Frankétienne, maître du Chaos] sou magazin Trans * [https://web.archive.org/web/20160303214242/http://www.franceculture.fr/personne-frank%C3%A9tienne.html France Culture, émissions : Le RDV, Frankétienne] {{DEFAULTSORT:Frankétienne}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Aktè]] [[Kategori:Aktè ayisyen]] [[Kategori:Literati]] [[Kategori:Ekriven]] [[Kategori:Ekriven ayisyen]] [[Kategori:Literati kreyòl ayisyen]] [[Kategori:Pent ayisyen]] [[Kategori:Nesans nan lane 1936]] [[Kategori:Lanmò 2025]] pyaxhepls1cvmf2q3opbvkz8m4uy51j 868202 868201 2025-06-14T20:05:48Z Gilles2014 15418 868202 wikitext text/x-wiki {{moun | non = Frankétienne |foto = Jean Laposte 2.jpg |tèks = Frankétienne |fonksyon=ekriven, pent, mizisyen |domèn=Literati, penti |diplòm= |etid= |dat nesans=[[12 avril]] [[1936]] |lye nesans=[[Ravin Sèch]] |peyi nesans=[[Ayiti]] |dat lanmò=[[20 fevriye]] [[2025]] |lye lanmò= |peyi lanmò=[[Ayiti]] |nasyonalite=ayisyen |relijyon= |rezidans= |kontak= |Biyografi= |zèv= |omaj= |rekonpans= |remak= |fim= }} '''Jean-Pierre Basilic Dantor Franck Étienne d'Argent, Franck Étienne''', rele '''Frankétienne''' (oswa Franketienne ak Franketyèn), ki fèt [[12 avril]] [[1936]] nan [[Ravin Sèch]], vilaj dezyèm seksyon riral [[komin]] [[Sen Mak (komin)|Sen Mak]] nan depatman [[Latibonit (depatman)|Latibonit]] ([[Ayiti]]), se yon Ayisyen ki trè repite antan ke ekriven, men li travay nan anpil lòt domèn tankou [[aktè]], [[penti]], [[mizik]] ak [[teyat]]. == Biyografi == Li te fèt nan [[Ravin Sèch]]. Manman li te gen sèlman 14 ane lè li te fèt. Li te abandone pa papa li, yon endistriyèl ameriken rich. Frankétienne te fèt chaben, avèk po blan ak je ble. Li te leve nan zòn [[Bèlè]] nan [[Pòtoprens (komin)|Pòtoprens]] kote manman li te travay tankou yon machann nan lari. Li te gen uit (8) pitit. Li voye Frankétienne, ki te pi gran an, nan lekòl la. An 1962, nan kòmansman peryòd [[Dinasti Duvalier]], Frankétienne patisipe gwoup la, Haïti littéraire, avèk anpil ekriven kòm : [[Anthony Phelps]], [[René Philoctète]], [[Serge Legagneur]], [[Roland Morisseau]]... Entèlektyèl kite peyi a pou [[Kanada]], [[Frans|Lafrans]] oswa [[Afrik|Lafrik]], men Franketienne deside rete an Ayiti pou ekri ak goumen kont rejim politik la. Zèv li yo rasin nan istwa kontanporen ayisyen an. Yo temwaye, malgre nonm lan oswa ekriven an ki vle yo dwe pi wo a tout kreyatè, nan yon moman nan "konsyans nasyonal la". Li kòmanse pibliye pwezi an 1964. Avèk [[Jean-Claude Fignolé]] ak [[René Philoctète]], li fonde "mouvman [[espiralis]]". An 1972 li pibliye ''Ultravocal'', yon "espiral" jan literè li kalifye toupre ''[[Chants de Maldoror]]'' ekri pa Comte de Lautréamont. Ansyen Minis Kilti anba prezidans Leslie F. Manigat, yo te fè li "Commandeur des Arts et des Lettres" nan mwa jen 2010. An 2009, Frankétienne te fè yon aparisyon espesyal nan fim ''La dérive douce d'un enfant de Petit-Goâve'' Pedro Ruiz ekri, dokimantè ki trase lavi ekriven ayisyen an [[Dany Laferrière]]. Nan mwa avril 2014, asosyasyon "Ayite Bel", òganize yon ekspozisyon an lonè atis la nan lotèl NH Haïti El Rancho. Nan ekspozisyon an, plizyè tablo atis la te afiche. Frankétienne te ekri tou nan lang [[kreyòl ayisyen]]. Li ekri plis pase 40 liv, pyès teyat.. Li mouri [[20 fevriye]] 2025 nan Dèlma nan Pòtoprens. == Zèv li yo an kreyòl == === Fim === * 2005 ː ''Toussaint Louverture, Haïti et la France'', dokimantè * 2011 ː ''Une étrange cathédrale dans la graisse des ténèbres'', dokimantè === An kreyòl === ==== Pyès teyat ==== * x. [[Port-au-Prince]]: Éditions du Soleil, 1978 ; ''Pelentet'' (pièce de théâtre), nouvelle version. Lawrence, KS / Port-au-Prince : Enstiti Etid Ayisyen Inivesite Kannzas / Édition Espiral, 2002. * ''Troufobon''. (1977) Port-au-Prince : Imprimerie Les Presses port-au-princiennes, 1979. * ''Bobomasouri''. (1984) Port-au-Prince : collection Espiral, 1986. * ''Kaselezo''. (1985) Dérives 53/54 (1986/1987) : pp. 125-163. * ''Totolomannwèl''. Port-au-Prince, 1986. * ''Melovivi''. Port-au-Prince, 1987. * ''Minywi mwen senk''. Port-au-Prince, 1988. * ''Kalibofobo''. Port-au-Prince, 1988. * ''Foukifoura''. Port-au-Prince: Creacom, 2000. * ''Délire du prédateur déchu''. Inédit. Joué pour la première fois au Parc Historique de la canne-à-sucre à Port-au-Prince et à Jacmel en 2011. ==== Woman ==== * 1975 ː ''[[Dézafi]]'', premye woman an ekri nan kreyòl ayisyen, Pòtoprens : edisyon Fardin, 1975 ; Châteauneuf-le-Rouge : Vents d'ailleurs, 2002. === An franse === * 1964 ː ''Au Fil du Temps'', rekèy pwoèm, Pòtoprens : Imprimri Antilles * 1964 ː ''La Marche'' (powèm). Pòtoprens : edisyon Panorama * 1965 ː ''Mon côté gauche'' (powèm). Pòtoprens : enprimri Gaston * 1965 ː ''Vigie de verre''. Pòtoprens : enprimri Gaston * 1965 ː ''Chevaux de l'avant-jour'' (powèm). Pòtoprens : enprimri Gaston * 1968 ː ''Mûr à Crever'', nouvèl, Pòtoprens : Presses port-au-princiennes (koleksyon "Spirale"), 1968 ; Pòtoprens : edisyon Mémoire, 1994. Bòdo : Ana Éditions, 2004, {{ISBN |2915368023}}<ref>[https://www.babelio.com/livres/Franketienne-Mur-a-crever/271287 Mûr à Crever]</ref> * 1972 ː ''Ultravocal'' (espiral). Pòtoprens : Imprimri Gaston, 1972 ; Pari : Hoëbeke, 2004 * 1979 ː ''Les Affres d'un défi'' (woman). Pòtoprens : edisyon Deschamps, 1979 ; Pari : Jean-Michel Place, 2000; La Roque d'Anthéron : Vents d'ailleurs, 2010. * 1983 ː ''Zagoloray'' (espiral). Pòtoprens, 1983. * 1986 ː ''Fleurs d'insomnie'' (espiral). Pòtoprens : edisyon Deschamps * 1986 ː ''Les Chevaux de l'avant-jour'' (pwezi). (1966) Vèsyon revi ak korije, in Dérives 53/54 (1986/1987): pp. 41-86. * 1987 ː ''Adjanoumelezo'' (espiral). Pòtoprens * 1993 ː ''L’Oiseau Schizophone'', nouvèl * 1993 ː ''L'Oiseau schizophone'' (espiral). Pòtoprens : edisyon Antilles, 1993; Pari : Jean-Michel Place, 1998. * 1995 ː ''L'Amérique saigne (Gun Blesse America)'' (woman, kopwodui avèk Claude Dambreville). Pòtoprens : Microplus, 1995. * 1996 ː ''La nocturne connivence des corps inverses''. Pòtoprens : Spirale * 1996 ː ''D'une bouche ovale''. Pòtoprens : Spirale * 1996 ː ''La méduse orpheline''. Pòtoprens : Spirale * 1996 ː ''Une étrange cathédrale dans la graisse des ténèbres''. Pòtoprens : Spirale * 1997 ː ''Clavier de sel et d'ombre''. Pòtoprens : Spirale * 1997 ː ''Les échos de l'abîme''. Pòtoprens : Spirale * 1997 ː ''Et la voyance explose''. Pòtoprens : Spirale * 1998 ː ''Voix marassas'' (spirale francréolophonique). Port-au-Prince : Spirale * 1999 ː ''Rapjazz, Journal d'un paria''. Pòtoprens : Spirale, {{ISBN | 2897120150}}<ref>[https://www.babelio.com/livres/Franketienne-Rapjazz-journal-dun-paria/890024 Rapjazz, journal d'un paria]</ref> * 2000 ː ''Œuf de lumière / Huevo de luz'' (powèm). Pòtoprens : Spirale * ''Chaophonie'', {{ISBN | 2897122927}}<ref>[https://www.babelio.com/livres/Franketienne-Chaophonie/739787 Chaophonie]</ref> * ''Passager en transit'', {{ISBN | 2874595322}}<ref>[https://www.babelio.com/livres/Franketienne-Passager-en-transit/422343 Passager en transit]</ref> * 2002 ː ''H'Eros chimères'', nouvèl, Pòtoprens : Spirale * 2003 ː ''Miraculeuse''. Port-au-Prince : Spirale * ''Les Métamorphoses de l'Oiseau schizophone'' (entegralite an uit volim). La Roque d'Anthéron (Frans) : Vents d'Ailleurs. Piblikasyon de 2004 a 2006. * 1993 ː ''D'un pur silence inextinguible''. (Première partie de ''L'Oiseau schizophone'' (1993). La Roque d'Anthéron : Vents d'ailleurs, 2004. * 1996 ː ''D'une bouche ovale'' (1996). La Roque d'Anthéron : Vents d'ailleurs, 2005. * 1996 ː ''La méduse orpheline''. (1996). La Roque d'Anthéron : Vents d'ailleurs, 2005. * 1996 ː ''La nocturne connivence des corps inversés''. (1996). La Roque d'Anthéron : Vents d'ailleurs, 2005. * 1996 ː ''Une étrange cathédrale dans la graisse des ténèbres''. (1996). La Roque d'Anthéron : Vents d'ailleurs, 2006. * 1997 ː ''Clavier de sel et d'ombre''. (1997). La Roque d'Anthéron : Vents d'ailleurs, 2011. * 1997 ː ''Les échos de l'abîme''. (1997). La Roque d'Anthéron : Vents d'ailleurs, 2013. * 1997 ː ''Et la voyance explose''. (1997). La Roque d'Anthéron : Vents d'ailleurs, 2013. * 2005 ː ''Brèche ardente''. Pòtoprens : Spirale * 2005 ː ''Anthologie secrète''. Monreyal : edisyon Mémoire d'encrier * 2005 ː ''Fleurs d'insomnie'', rekriti. Pòtoprens : Spirale * 2005 ː ''Adjanoumelezo'', rekriti. Pòtoprens : Spirale * 2006 ː ''La Diluvienne''. Pòtoprens : Spirale * 2006 ː ''Galaxie Chaos-Babel'' (espiral). Pòtoprens : Spirale * 2007 ː ''Mots d'ailes en infini d'abîmes''. Pòtoprens : Presses Nationales d'Haïti * 2007 ː ''Feu de proie''. Pòtoprens : Spirale * 2007 ː ''Heures brèves'' (espiral powetik). Pòtoprens : Spirale * 2007 ː ''Le Sphinx en feu d'énigmes'' (espiral powetik). Pòtoprens : Spirale * 2007 ː ''Corps sans repères'' (espiral). Pòtoprens : Spirale * 2008 ː ''Amours, délices et orgues'' (espiral). Pòtoprens : edisyon Deschamps * 2010 ː ''Melovivi ou Le piège suivi de Brèche ardente''. Pari : Riveneuve Continents * 2010 ː ''Visa pour la lumière'' (espiral powetik) * 2014 ː ''Chaophonie'', Monreyal, edisyon Mémoire d'encrier * 2017 ː ''La Marquise sort à cinq heures'', La Roque d'Anthéron : Vents d'ailleurs, {{ISBN| 2364131863}}<ref>[https://www.babelio.com/livres/Franketienne-La-marquise-sort-a-cinq-heures/969977 La marquise sort à cinq heures]</ref> ==== Nouvèl ==== * ''Tout jeu. Tout vice. Mort raide. Point de faire part''. Le Petit Samedi Soir 78-79 (1974-1975) : pp. 11-13. === Teyat === * 1977 ː ''Troufobon'', Pòtoprens, enprimri "Les Presses port-au-princiennes" * 1978 ː ''Pèlin-tèt'', Pòtoprens, edisyon du Soleil, 1978 ; Pelentet (pyès teyat), nouvèl vèsyon. Lawrence, KS / Pòtoprens : Enstiti Etid Ayisyen Inivesite Kannzas / Édition Espiral * 1984 ː ''Bobomasouri'', Pòtoprens, koleksyon Espiral * 1985 ː ''Kaselezo'', Dérives 53/54 (1986-1987) : pp. 125-163. * 1986 ː ''Totolomannwèl'', Pòtoprens * 1987 ː ''Melovivi'', Pòtoprens * 1988 ː ''Minywi mwen senk'', Pòtoprens * 1988 ː ''Kalibofobo'', Pòtoprens * 2000 ː ''Foukifoura'', Pòtoprens : Creacom === Penti === * 2010 ː ''Désastre'' (12 janvye) * ''Difficile émergence vers la lumière'' == Rekonpans == * 2021 : "Gran Pri Frankofoni" nan Académie Française<ref>{{fr}} {{cite web |url=https://lenouvelliste.com/article/230032/franketienne-emmelie-prophete-et-louis-philippe-dalembert-distingues-dans-le-palmares-2021-de-lacademie-francaise |title=Frankétienne, Emmelie Prophète et Louis-Philippe Dalembert distingués dans le Palmarès 2021 de l’Académie Française |author=Winnie Hugot Gabriel |publisher=Le Nouvelliste |website=lenouvelliste.com |date=24 jen 2021 |access-date=24 jen 2021}}</ref> * 1992     Session spéciale en hommage à Frankétienne, avec la présence de l’auteur, Congrès du CIEF, Strasbourg. * 2001     Hommage à Frankétienne, mois de la langue créole, Montréal. * 2001     Hommage à Frankétienne par ses élèves, Pétion-Ville. * 2002     Prix Carbet de la Caraïbe, pour ''H’Éros chimères''. * 2003     Prix de leadership dans le domaine social délivré par Toast Masters International. * 2004     Distinction remise par l’Association des Artistes Haïtiens de New York. * 2004     Medalla de Honor Presidencial Centenario Pablo Neruda. * 2005     Grand Prix du Livre Insulaire (Ouessant), le Prix des îles du Ponant, pour ''Anthologie Secrète''. * 2006     Prix International Union Latine de Littératures Romanes (Rome), pour l’ensemble de son œuvre. * 2006     Prix Prince Claus (Pays-Bas), pour l’ensemble de son œuvre artistique, son usage poétique de la langue, son engagement en faveur des langues locales et sa contribution à la langue et à la culture régionales. * 2006     Désigné « Trésor National Vivant » d’Haïti (avec Michèle Pierre-Louis et Azor [Lenord Fortuné]) par la Fondation Françoise Canez Auguste et Image et Marketing (Haïti). * 2007     Prix Honneur et Mérite délivré par les Organisations populaires d’Haïti. * 2008     Hommage à « L’Écrivain Quisqueyen » par le Ministre de la Culture dominicain. * 2008     Mapou d’Or 2008, premier récipient du prix de la Fondation pour la reconnaissance des œuvres majeures (Forom). * 2010     Artiste de l’UNESCO pour la Paix. * 2010     Commandeur de l’Ordre des Arts et des Lettres de la France. * 2012     Grand Prix National des Lettres décerné par les Presses Nationals d’Haïti. * 2012     Certificat Honneur et Mérite du Ministère des Affaires Étrangères d’Haïti. * 2012     Diplôme Honneur et Mérite au grade de Grand Officier décerné par le président d’Haïti Michel Martelly. * 2021     Grand Prix de la francophonie, de l’Académie française. === Ekspozisyon prensipal yo === * 1974     Salle Dante Alighieri, Ambassade d’Italie, Port-au-Prince. * 1983     Institut Français d’Haïti, Port-au-Prince. * 1984     Institut Français d’Haïti, Port-au-Prince. * 1985     Vernissage du tryptique (20×2 mètre), Hall de l’Institut Français d’Haïti, Port-au-Prince. * 1988     Festival Arts Gallery, Port-au-Prince. * 1990     Tufts University, Boston. * 1990     Musée Afro-Américain, Boston. * 1991     Institut Français d’Haïti, Port-au-Prince. * 1992     Librairie Klébert, Strasbourg. * 1993     Latin American Museum, Miami. * 1993     Galerie Moderne, Paris. * 1993     La Maison de la Culture, Bèlen. * 1994     Centre Culturel Haïtiano-Suédois, Göteborg (Syèd). * 1994     Université de Stockholm. * 1994     Maneren Galerie, Göteborg (Syèd). * 1994     Casa de Francia, Santo Domingo (République dominicaine). * 1995     Les Ateliers Jean René Jérôme, Port-au-Prince. * 1996     Festival Arts Gallery, Port-au-Prince. * 1996     Basse Terre, Gwadloup. * 1996     Cayenne, Guyane. * 1996     UCLA, Los Angelès. * 1996     Florida State University. * 1997     La Chaux-de-Fonds, Suisse. * 1997     Festival Arts Gallery, Port-au-Prince. * 1999     Galerie de Shibuya, Tokyo. * 2000     Queens Village, New York. * 2003     Weston, Miami. * 2003     Pierre Brooks Library, Myiami. * 2003     Salon du Livre et de la Culture, Frankfò. * 2004     « Entre ténèbres et lumières », exposition à l’occasion du bicentenaire haïtien. Port-au-Prince: Musée d’art haïtien du Collège St-Pierre. Voir ''Frankétienne: entre ténèbres et lumières''. (Catalogue de l’exposition du 21 mai au 23 juillet 2004, avec des textes de Frankétienne, Jean Jonassaint, Michel-Philippe Lerebours, Gérald Merceron k Lyonel Trouillot). * 2008     Exposition des dernières œuvres au showroom de Valerio Canez à Chateaublond (Port-au-Prince). * 2009     Exposition d’une trentaine de pièces à l’Ambassade de la République Dominicaine en Haïti. * 2009     Exposition d’une cinquantaine de tableaux au showroom de Valerio Canez. == Bibliyografi == * 2009 ː Rachel Douglas, ''Frankétienne and rewriting : a work in progress'', Lexington Books, Lanham (Md.), 195 p. {{ISBN|978-0-7391-2565-6}} * 2012 ː Bernard Hadjadj, ''Frankétienne, l'universel haïtien : entretiens'', Edisyon Riveneuve, Marseille, 195 p. {{ISBN|978-2-360-13099-3}} * 2008 ː Jean Jonassaint (editè), ''Typo-topo-poéthique sur Franketienne'', l'Harmattan, Pari, Torino, etc., , 368 p. {{ISBN|978-2-296-06787-5}} * 2001 ː [[Lilyan Kesteloot]], ''Frankétienne'', nan ''Anthologie négro-africaine. Histoire et textes de 1918 à nos jours'', EDICEF, Vanves, (nouvo edisyon), p. 472-473 == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [http://ile-en-ile.org/franketienne/ Biyografi Frankétienne] sou ile-en-ile.org * [http://www.africine.org/index.php?menu=fiche&no=4348 Frankétienne] sou Africiné * [https://web.archive.org/web/20170202021847/http://princeclausfund.org/en/network/franketienne.html Frankétienne] sou princeclausfund.org * [https://www.babelio.com/auteur/-Franketienne/58958 Frankétienne] sou babelio.com * [https://web.archive.org/web/20160308140135/http://etonnants-voyageurs.com/spip.php?id_article=2304&page=inviteshaiti Etonnants Voyageurs] * [http://www.potomitan.info/kauss/spiralisme.php Poto Mitan] * [https://web.archive.org/web/20130111091441/http://www.lesinfluences.fr/Nous-sommes-tous-des-Franketienne.html Nous sommes tous des Frankétienne] * [http://trans.revues.org/257?lang=fr Frankétienne, maître du Chaos] sou magazin Trans * [https://web.archive.org/web/20160303214242/http://www.franceculture.fr/personne-frank%C3%A9tienne.html France Culture, émissions : Le RDV, Frankétienne] {{DEFAULTSORT:Frankétienne}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Aktè]] [[Kategori:Aktè ayisyen]] [[Kategori:Literati]] [[Kategori:Ekriven]] [[Kategori:Ekriven ayisyen]] [[Kategori:Literati kreyòl ayisyen]] [[Kategori:Pent ayisyen]] [[Kategori:Nesans nan lane 1936]] [[Kategori:Lanmò 2025]] hvqwwbktmt7p4hjhnu9mqajhk2zw15x 868203 868202 2025-06-14T20:19:42Z Gilles2014 15418 868203 wikitext text/x-wiki {{moun | non = Frankétienne |foto = Jean Laposte 2.jpg |tèks = Frankétienne |fonksyon=ekriven, pent, mizisyen |domèn=Literati, penti |diplòm= |etid= |dat nesans=[[12 avril]] [[1936]] |lye nesans=[[Ravin Sèch]] |peyi nesans=[[Ayiti]] |dat lanmò=[[20 fevriye]] [[2025]] |lye lanmò=[[Dèlma (komin)|Dèlma]] |peyi lanmò=[[Ayiti]] |nasyonalite=ayisyen |relijyon= |rezidans= |kontak= |Biyografi= |zèv= |omaj= |rekonpans= |remak= |fim= }} '''Jean-Pierre Basilic Dantor Franck Étienne d'Argent, Franck Étienne''', rele '''Frankétienne''' (oswa Franketienne ak Franketyèn), ki fèt [[12 avril]] [[1936]] nan [[Ravin Sèch]], vilaj dezyèm seksyon riral [[komin]] [[Sen Mak (komin)|Sen Mak]] nan depatman [[Latibonit (depatman)|Latibonit]] ([[Ayiti]]) epi ki mouri [[20 fevriye]] [[2025]] nan komin [[Dèlma (komin)|Dèlma]] ([[Ayiti]]), se yon Ayisyen ki trè repite antan ke ekriven, men li travay nan anpil lòt domèn tankou [[aktè]], [[penti]], [[mizik]] ak [[teyat]]. == Biyografi == Li te fèt nan [[Ravin Sèch]]. Manman li te gen sèlman 14 ane lè li te fèt. Li te abandone pa papa li, yon endistriyèl ameriken rich. Frankétienne te fèt chaben, avèk po blan ak je ble. Li te leve nan zòn [[Bèlè]] nan [[Pòtoprens (komin)|Pòtoprens]] kote manman li te travay tankou yon machann nan lari. Li te gen uit (8) pitit. Li voye Frankétienne, ki te pi gran an, nan lekòl la. An 1962, nan kòmansman peryòd [[Dinasti Duvalier]], Frankétienne patisipe gwoup la, Haïti littéraire, avèk anpil ekriven kòm : [[Anthony Phelps]], [[René Philoctète]], [[Serge Legagneur]], [[Roland Morisseau]]... Entèlektyèl kite peyi a pou [[Kanada]], [[Frans|Lafrans]] oswa [[Afrik|Lafrik]], men Franketienne deside rete an Ayiti pou ekri ak goumen kont rejim politik la. Zèv li yo rasin nan istwa kontanporen ayisyen an. Yo temwaye, malgre nonm lan oswa ekriven an ki vle yo dwe pi wo a tout kreyatè, nan yon moman nan "konsyans nasyonal la". Li kòmanse pibliye pwezi an 1964. Avèk [[Jean-Claude Fignolé]] ak [[René Philoctète]], li fonde "mouvman [[espiralis]]". An 1972 li pibliye ''Ultravocal'', yon "espiral" jan literè li kalifye toupre ''[[Chants de Maldoror]]'' ekri pa Comte de Lautréamont. Ansyen Minis Kilti anba prezidans Leslie F. Manigat, yo te fè li "Commandeur des Arts et des Lettres" nan mwa jen 2010. An 2009, Frankétienne te fè yon aparisyon espesyal nan fim ''La dérive douce d'un enfant de Petit-Goâve'' Pedro Ruiz ekri, dokimantè ki trase lavi ekriven ayisyen an [[Dany Laferrière]]. Nan mwa avril 2014, asosyasyon "Ayite Bel", òganize yon ekspozisyon an lonè atis la nan lotèl NH Haïti El Rancho. Nan ekspozisyon an, plizyè tablo atis la te afiche. Frankétienne te ekri tou nan lang [[kreyòl ayisyen]]. Li ekri plis pase 40 liv, pyès teyat.. Li mouri [[20 fevriye]] 2025 nan Dèlma nan Pòtoprens. == Zèv li yo an kreyòl == === Fim === * 2005 ː ''Toussaint Louverture, Haïti et la France'', dokimantè * 2011 ː ''Une étrange cathédrale dans la graisse des ténèbres'', dokimantè === An kreyòl === ==== Pyès teyat ==== * x. [[Port-au-Prince]]: Éditions du Soleil, 1978 ; ''Pelentet'' (pièce de théâtre), nouvelle version. Lawrence, KS / Port-au-Prince : Enstiti Etid Ayisyen Inivesite Kannzas / Édition Espiral, 2002. * ''Troufobon''. (1977) Port-au-Prince : Imprimerie Les Presses port-au-princiennes, 1979. * ''Bobomasouri''. (1984) Port-au-Prince : collection Espiral, 1986. * ''Kaselezo''. (1985) Dérives 53/54 (1986/1987) : pp. 125-163. * ''Totolomannwèl''. Port-au-Prince, 1986. * ''Melovivi''. Port-au-Prince, 1987. * ''Minywi mwen senk''. Port-au-Prince, 1988. * ''Kalibofobo''. Port-au-Prince, 1988. * ''Foukifoura''. Port-au-Prince: Creacom, 2000. * ''Délire du prédateur déchu''. Inédit. Joué pour la première fois au Parc Historique de la canne-à-sucre à Port-au-Prince et à Jacmel en 2011. ==== Woman ==== * 1975 ː ''[[Dézafi]]'', premye woman an ekri nan kreyòl ayisyen, Pòtoprens : edisyon Fardin, 1975 ; Châteauneuf-le-Rouge : Vents d'ailleurs, 2002. === An franse === * 1964 ː ''Au Fil du Temps'', rekèy pwoèm, Pòtoprens : Imprimri Antilles * 1964 ː ''La Marche'' (powèm). Pòtoprens : edisyon Panorama * 1965 ː ''Mon côté gauche'' (powèm). Pòtoprens : enprimri Gaston * 1965 ː ''Vigie de verre''. Pòtoprens : enprimri Gaston * 1965 ː ''Chevaux de l'avant-jour'' (powèm). Pòtoprens : enprimri Gaston * 1968 ː ''Mûr à Crever'', nouvèl, Pòtoprens : Presses port-au-princiennes (koleksyon "Spirale"), 1968 ; Pòtoprens : edisyon Mémoire, 1994. Bòdo : Ana Éditions, 2004, {{ISBN |2915368023}}<ref>[https://www.babelio.com/livres/Franketienne-Mur-a-crever/271287 Mûr à Crever]</ref> * 1972 ː ''Ultravocal'' (espiral). Pòtoprens : Imprimri Gaston, 1972 ; Pari : Hoëbeke, 2004 * 1979 ː ''Les Affres d'un défi'' (woman). Pòtoprens : edisyon Deschamps, 1979 ; Pari : Jean-Michel Place, 2000; La Roque d'Anthéron : Vents d'ailleurs, 2010. * 1983 ː ''Zagoloray'' (espiral). Pòtoprens, 1983. * 1986 ː ''Fleurs d'insomnie'' (espiral). Pòtoprens : edisyon Deschamps * 1986 ː ''Les Chevaux de l'avant-jour'' (pwezi). (1966) Vèsyon revi ak korije, in Dérives 53/54 (1986/1987): pp. 41-86. * 1987 ː ''Adjanoumelezo'' (espiral). Pòtoprens * 1993 ː ''L’Oiseau Schizophone'', nouvèl * 1993 ː ''L'Oiseau schizophone'' (espiral). Pòtoprens : edisyon Antilles, 1993; Pari : Jean-Michel Place, 1998. * 1995 ː ''L'Amérique saigne (Gun Blesse America)'' (woman, kopwodui avèk Claude Dambreville). Pòtoprens : Microplus, 1995. * 1996 ː ''La nocturne connivence des corps inverses''. Pòtoprens : Spirale * 1996 ː ''D'une bouche ovale''. Pòtoprens : Spirale * 1996 ː ''La méduse orpheline''. Pòtoprens : Spirale * 1996 ː ''Une étrange cathédrale dans la graisse des ténèbres''. Pòtoprens : Spirale * 1997 ː ''Clavier de sel et d'ombre''. Pòtoprens : Spirale * 1997 ː ''Les échos de l'abîme''. Pòtoprens : Spirale * 1997 ː ''Et la voyance explose''. Pòtoprens : Spirale * 1998 ː ''Voix marassas'' (spirale francréolophonique). Port-au-Prince : Spirale * 1999 ː ''Rapjazz, Journal d'un paria''. Pòtoprens : Spirale, {{ISBN | 2897120150}}<ref>[https://www.babelio.com/livres/Franketienne-Rapjazz-journal-dun-paria/890024 Rapjazz, journal d'un paria]</ref> * 2000 ː ''Œuf de lumière / Huevo de luz'' (powèm). Pòtoprens : Spirale * ''Chaophonie'', {{ISBN | 2897122927}}<ref>[https://www.babelio.com/livres/Franketienne-Chaophonie/739787 Chaophonie]</ref> * ''Passager en transit'', {{ISBN | 2874595322}}<ref>[https://www.babelio.com/livres/Franketienne-Passager-en-transit/422343 Passager en transit]</ref> * 2002 ː ''H'Eros chimères'', nouvèl, Pòtoprens : Spirale * 2003 ː ''Miraculeuse''. Port-au-Prince : Spirale * ''Les Métamorphoses de l'Oiseau schizophone'' (entegralite an uit volim). La Roque d'Anthéron (Frans) : Vents d'Ailleurs. Piblikasyon de 2004 a 2006. * 1993 ː ''D'un pur silence inextinguible''. (Première partie de ''L'Oiseau schizophone'' (1993). La Roque d'Anthéron : Vents d'ailleurs, 2004. * 1996 ː ''D'une bouche ovale'' (1996). La Roque d'Anthéron : Vents d'ailleurs, 2005. * 1996 ː ''La méduse orpheline''. (1996). La Roque d'Anthéron : Vents d'ailleurs, 2005. * 1996 ː ''La nocturne connivence des corps inversés''. (1996). La Roque d'Anthéron : Vents d'ailleurs, 2005. * 1996 ː ''Une étrange cathédrale dans la graisse des ténèbres''. (1996). La Roque d'Anthéron : Vents d'ailleurs, 2006. * 1997 ː ''Clavier de sel et d'ombre''. (1997). La Roque d'Anthéron : Vents d'ailleurs, 2011. * 1997 ː ''Les échos de l'abîme''. (1997). La Roque d'Anthéron : Vents d'ailleurs, 2013. * 1997 ː ''Et la voyance explose''. (1997). La Roque d'Anthéron : Vents d'ailleurs, 2013. * 2005 ː ''Brèche ardente''. Pòtoprens : Spirale * 2005 ː ''Anthologie secrète''. Monreyal : edisyon Mémoire d'encrier * 2005 ː ''Fleurs d'insomnie'', rekriti. Pòtoprens : Spirale * 2005 ː ''Adjanoumelezo'', rekriti. Pòtoprens : Spirale * 2006 ː ''La Diluvienne''. Pòtoprens : Spirale * 2006 ː ''Galaxie Chaos-Babel'' (espiral). Pòtoprens : Spirale * 2007 ː ''Mots d'ailes en infini d'abîmes''. Pòtoprens : Presses Nationales d'Haïti * 2007 ː ''Feu de proie''. Pòtoprens : Spirale * 2007 ː ''Heures brèves'' (espiral powetik). Pòtoprens : Spirale * 2007 ː ''Le Sphinx en feu d'énigmes'' (espiral powetik). Pòtoprens : Spirale * 2007 ː ''Corps sans repères'' (espiral). Pòtoprens : Spirale * 2008 ː ''Amours, délices et orgues'' (espiral). Pòtoprens : edisyon Deschamps * 2010 ː ''Melovivi ou Le piège suivi de Brèche ardente''. Pari : Riveneuve Continents * 2010 ː ''Visa pour la lumière'' (espiral powetik) * 2014 ː ''Chaophonie'', Monreyal, edisyon Mémoire d'encrier * 2017 ː ''La Marquise sort à cinq heures'', La Roque d'Anthéron : Vents d'ailleurs, {{ISBN| 2364131863}}<ref>[https://www.babelio.com/livres/Franketienne-La-marquise-sort-a-cinq-heures/969977 La marquise sort à cinq heures]</ref> ==== Nouvèl ==== * ''Tout jeu. Tout vice. Mort raide. Point de faire part''. Le Petit Samedi Soir 78-79 (1974-1975) : pp. 11-13. === Teyat === * 1977 ː ''Troufobon'', Pòtoprens, enprimri "Les Presses port-au-princiennes" * 1978 ː ''Pèlin-tèt'', Pòtoprens, edisyon du Soleil, 1978 ; Pelentet (pyès teyat), nouvèl vèsyon. Lawrence, KS / Pòtoprens : Enstiti Etid Ayisyen Inivesite Kannzas / Édition Espiral * 1984 ː ''Bobomasouri'', Pòtoprens, koleksyon Espiral * 1985 ː ''Kaselezo'', Dérives 53/54 (1986-1987) : pp. 125-163. * 1986 ː ''Totolomannwèl'', Pòtoprens * 1987 ː ''Melovivi'', Pòtoprens * 1988 ː ''Minywi mwen senk'', Pòtoprens * 1988 ː ''Kalibofobo'', Pòtoprens * 2000 ː ''Foukifoura'', Pòtoprens : Creacom === Penti === * 2010 :'Désastre'' (12 janvye) * ''Difficile émergence vers la lumière'' == Rekonpans == * 1992 : Session spéciale en hommage à Frankétienne, avec la présence de l’auteur, Congrès du CIEF, Strasbourg. * 2001 : Hommage à Frankétienne, mois de la langue créole, Montréal. * 2001 : Hommage à Frankétienne par ses élèves, Pétion-Ville. * 2002 : Prix Carbet de la Caraïbe, pour ''H’Éros chimères''. * 2003 : Prix de leadership dans le domaine social délivré par Toast Masters International. * 2004 : Distinction remise par l’Association des Artistes Haïtiens de New York. * 2004 : Medalla de Honor Presidencial Centenario Pablo Neruda. * 2005 : Grand Prix du Livre Insulaire (Ouessant), le Prix des îles du Ponant, pour ''Anthologie Secrète''. * 2006 : Prix International Union Latine de Littératures Romanes (Rome), pour l’ensemble de son œuvre. * 2006 : Prix Prince Claus (Pays-Bas), pour l’ensemble de son œuvre artistique, son usage poétique de la langue, son engagement en faveur des langues locales et sa contribution à la langue et à la culture régionales. * 2006 : Désigné « Trésor National Vivant » d’Haïti (avec Michèle Pierre-Louis et Azor [Lenord Fortuné]) par la Fondation Françoise Canez Auguste et Image et Marketing (Haïti). * 2007 : Prix Honneur et Mérite délivré par les Organisations populaires d’Haïti. * 2008 : Hommage à « L’Écrivain Quisqueyen » par le Ministre de la Culture dominicain. * 2008 : Mapou d’Or 2008, premier récipient du prix de la Fondation pour la reconnaissance des œuvres majeures (Forom). * 2010 : Artiste de l’UNESCO pour la Paix. * 2010 : Commandeur de l’Ordre des Arts et des Lettres de la France. * 2012 : Grand Prix National des Lettres décerné par les Presses Nationals d’Haïti. * 2012 : Certificat Honneur et Mérite du Ministère des Affaires Étrangères d’Haïti. * 2012 : Diplôme Honneur et Mérite au grade de Grand Officier décerné par le président d’Haïti Michel Martelly. * 2021 : "Gran Pri Frankofoni" nan Académie Française<ref>{{fr}} {{cite web |url=https://lenouvelliste.com/article/230032/franketienne-emmelie-prophete-et-louis-philippe-dalembert-distingues-dans-le-palmares-2021-de-lacademie-francaise |title=Frankétienne, Emmelie Prophète et Louis-Philippe Dalembert distingués dans le Palmarès 2021 de l’Académie Française |author=Winnie Hugot Gabriel |publisher=Le Nouvelliste |website=lenouvelliste.com |date=24 jen 2021 |access-date=24 jen 2021}}</ref> === Ekspozisyon prensipal yo === * 1974 : Salle Dante Alighieri, Ambassade d’Italie, Port-au-Prince. * 1983 : Institut Français d’Haïti, Port-au-Prince. * 1984 : Institut Français d’Haïti, Port-au-Prince. * 1985 : Vernissage du tryptique (20×2 mètre), Hall de l’Institut Français d’Haïti, Port-au-Prince. * 1988 : Festival Arts Gallery, Port-au-Prince. * 1990 : Tufts University, Boston. * 1990 : Musée Afro-Américain, Boston. * 1991 : Institut Français d’Haïti, Port-au-Prince. * 1992 : Librairie Klébert, Strasbourg. * 1993 : Latin American Museum, Miami. * 1993 : Galerie Moderne, Paris. * 1993 : La Maison de la Culture, Bèlen. * 1994 : Centre Culturel Haïtiano-Suédois, Göteborg (Syèd). * 1994 : Université de Stockholm. * 1994     Maneren Galerie, Göteborg (Syèd). * 1994     Casa de Francia, Santo Domingo (République dominicaine). * 1995     Les Ateliers Jean René Jérôme, Port-au-Prince. * 1996     Festival Arts Gallery, Port-au-Prince. * 1996     Basse Terre, Gwadloup. * 1996     Cayenne, Guyane. * 1996     UCLA, Los Angelès. * 1996     Florida State University. * 1997     La Chaux-de-Fonds, Suisse. * 1997     Festival Arts Gallery, Port-au-Prince. * 1999     Galerie de Shibuya, Tokyo. * 2000     Queens Village, New York. * 2003     Weston, Miami. * 2003     Pierre Brooks Library, Myiami. * 2003     Salon du Livre et de la Culture, Frankfò. * 2004     « Entre ténèbres et lumières », exposition à l’occasion du bicentenaire haïtien. Port-au-Prince: Musée d’art haïtien du Collège St-Pierre. Voir ''Frankétienne: entre ténèbres et lumières''. (Catalogue de l’exposition du 21 mai au 23 juillet 2004, avec des textes de Frankétienne, Jean Jonassaint, Michel-Philippe Lerebours, Gérald Merceron k Lyonel Trouillot). * 2008     Exposition des dernières œuvres au showroom de Valerio Canez à Chateaublond (Port-au-Prince). * 2009     Exposition d’une trentaine de pièces à l’Ambassade de la République Dominicaine en Haïti. * 2009     Exposition d’une cinquantaine de tableaux au showroom de Valerio Canez. == Bibliyografi == * 2009 ː Rachel Douglas, ''Frankétienne and rewriting : a work in progress'', Lexington Books, Lanham (Md.), 195 p. {{ISBN|978-0-7391-2565-6}} * 2012 ː Bernard Hadjadj, ''Frankétienne, l'universel haïtien : entretiens'', Edisyon Riveneuve, Marseille, 195 p. {{ISBN|978-2-360-13099-3}} * 2008 ː Jean Jonassaint (editè), ''Typo-topo-poéthique sur Franketienne'', l'Harmattan, Pari, Torino, etc., , 368 p. {{ISBN|978-2-296-06787-5}} * 2001 ː [[Lilyan Kesteloot]], ''Frankétienne'', nan ''Anthologie négro-africaine. Histoire et textes de 1918 à nos jours'', EDICEF, Vanves, (nouvo edisyon), p. 472-473 == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [http://ile-en-ile.org/franketienne/ Biyografi Frankétienne] sou ile-en-ile.org * [http://www.africine.org/index.php?menu=fiche&no=4348 Frankétienne] sou Africiné * [https://web.archive.org/web/20170202021847/http://princeclausfund.org/en/network/franketienne.html Frankétienne] sou princeclausfund.org * [https://www.babelio.com/auteur/-Franketienne/58958 Frankétienne] sou babelio.com * [https://web.archive.org/web/20160308140135/http://etonnants-voyageurs.com/spip.php?id_article=2304&page=inviteshaiti Etonnants Voyageurs] * [http://www.potomitan.info/kauss/spiralisme.php Poto Mitan] * [https://web.archive.org/web/20130111091441/http://www.lesinfluences.fr/Nous-sommes-tous-des-Franketienne.html Nous sommes tous des Frankétienne] * [http://trans.revues.org/257?lang=fr Frankétienne, maître du Chaos] sou magazin Trans * [https://web.archive.org/web/20160303214242/http://www.franceculture.fr/personne-frank%C3%A9tienne.html France Culture, émissions : Le RDV, Frankétienne] {{DEFAULTSORT:Frankétienne}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Aktè]] [[Kategori:Aktè ayisyen]] [[Kategori:Literati]] [[Kategori:Ekriven]] [[Kategori:Ekriven ayisyen]] [[Kategori:Literati kreyòl ayisyen]] [[Kategori:Pent ayisyen]] [[Kategori:Nesans nan lane 1936]] [[Kategori:Lanmò 2025]] 054stln4kqrwgeyphaaaqgrwtnfnywj 868205 868203 2025-06-14T20:38:49Z Gilles2014 15418 /* Woman */ 868205 wikitext text/x-wiki {{moun | non = Frankétienne |foto = Jean Laposte 2.jpg |tèks = Frankétienne |fonksyon=ekriven, pent, mizisyen |domèn=Literati, penti |diplòm= |etid= |dat nesans=[[12 avril]] [[1936]] |lye nesans=[[Ravin Sèch]] |peyi nesans=[[Ayiti]] |dat lanmò=[[20 fevriye]] [[2025]] |lye lanmò=[[Dèlma (komin)|Dèlma]] |peyi lanmò=[[Ayiti]] |nasyonalite=ayisyen |relijyon= |rezidans= |kontak= |Biyografi= |zèv= |omaj= |rekonpans= |remak= |fim= }} '''Jean-Pierre Basilic Dantor Franck Étienne d'Argent, Franck Étienne''', rele '''Frankétienne''' (oswa Franketienne ak Franketyèn), ki fèt [[12 avril]] [[1936]] nan [[Ravin Sèch]], vilaj dezyèm seksyon riral [[komin]] [[Sen Mak (komin)|Sen Mak]] nan depatman [[Latibonit (depatman)|Latibonit]] ([[Ayiti]]) epi ki mouri [[20 fevriye]] [[2025]] nan komin [[Dèlma (komin)|Dèlma]] ([[Ayiti]]), se yon Ayisyen ki trè repite antan ke ekriven, men li travay nan anpil lòt domèn tankou [[aktè]], [[penti]], [[mizik]] ak [[teyat]]. == Biyografi == Li te fèt nan [[Ravin Sèch]]. Manman li te gen sèlman 14 ane lè li te fèt. Li te abandone pa papa li, yon endistriyèl ameriken rich. Frankétienne te fèt chaben, avèk po blan ak je ble. Li te leve nan zòn [[Bèlè]] nan [[Pòtoprens (komin)|Pòtoprens]] kote manman li te travay tankou yon machann nan lari. Li te gen uit (8) pitit. Li voye Frankétienne, ki te pi gran an, nan lekòl la. An 1962, nan kòmansman peryòd [[Dinasti Duvalier]], Frankétienne patisipe gwoup la, Haïti littéraire, avèk anpil ekriven kòm : [[Anthony Phelps]], [[René Philoctète]], [[Serge Legagneur]], [[Roland Morisseau]]... Entèlektyèl kite peyi a pou [[Kanada]], [[Frans|Lafrans]] oswa [[Afrik|Lafrik]], men Franketienne deside rete an Ayiti pou ekri ak goumen kont rejim politik la. Zèv li yo rasin nan istwa kontanporen ayisyen an. Yo temwaye, malgre nonm lan oswa ekriven an ki vle yo dwe pi wo a tout kreyatè, nan yon moman nan "konsyans nasyonal la". Li kòmanse pibliye pwezi an 1964. Avèk [[Jean-Claude Fignolé]] ak [[René Philoctète]], li fonde "mouvman [[espiralis]]". An 1972 li pibliye ''Ultravocal'', yon "espiral" jan literè li kalifye toupre ''[[Chants de Maldoror]]'' ekri pa Comte de Lautréamont. Ansyen Minis Kilti anba prezidans Leslie F. Manigat, yo te fè li "Commandeur des Arts et des Lettres" nan mwa jen 2010. An 2009, Frankétienne te fè yon aparisyon espesyal nan fim ''La dérive douce d'un enfant de Petit-Goâve'' Pedro Ruiz ekri, dokimantè ki trase lavi ekriven ayisyen an [[Dany Laferrière]]. Nan mwa avril 2014, asosyasyon "Ayite Bel", òganize yon ekspozisyon an lonè atis la nan lotèl NH Haïti El Rancho. Nan ekspozisyon an, plizyè tablo atis la te afiche. Frankétienne te ekri tou nan lang [[kreyòl ayisyen]]. Li ekri plis pase 40 liv, pyès teyat.. Li mouri [[20 fevriye]] 2025 nan Dèlma nan Pòtoprens. == Zèv li yo an kreyòl == === Fim === * 2005 ː ''Toussaint Louverture, Haïti et la France'', dokimantè * 2011 ː ''Une étrange cathédrale dans la graisse des ténèbres'', dokimantè === An kreyòl === ==== Pyès teyat ==== * x. [[Port-au-Prince]]: Éditions du Soleil, 1978 ; ''Pelentet'' (pièce de théâtre), nouvelle version. Lawrence, KS / Port-au-Prince : Enstiti Etid Ayisyen Inivesite Kannzas / Édition Espiral, 2002. * ''Troufobon''. (1977) Port-au-Prince : Imprimerie Les Presses port-au-princiennes, 1979. * ''Bobomasouri''. (1984) Port-au-Prince : collection Espiral, 1986. * ''Kaselezo''. (1985) Dérives 53/54 (1986/1987) : pp. 125-163. * ''Totolomannwèl''. Port-au-Prince, 1986. * ''Melovivi''. Port-au-Prince, 1987. * ''Minywi mwen senk''. Port-au-Prince, 1988. * ''Kalibofobo''. Port-au-Prince, 1988. * ''Foukifoura''. Port-au-Prince: Creacom, 2000. * ''Délire du prédateur déchu''. Inédit. Joué pour la première fois au Parc Historique de la canne-à-sucre à Port-au-Prince et à Jacmel en 2011. ==== Woman ==== * 1975 ː ''[[Dézafi]]'', premye woman an ekri nan kreyòl ayisyen, Pòtoprens : edisyon Fardin, 1975 ; Châteauneuf-le-Rouge : Vents d'ailleurs, 2002. * [[2004]] : ''Mûr à crever'', Bordeaux, Ana édition * [[2005]] : ''La Méduse orpheline'' * [[2010]] : ''Les Affres d'un défi'' * [[2011]] : ''Rapjazz, Journal d'un paria'' * [[2013]] : ''Les Échos de l'abîme'' === An franse === * 1964 ː ''Au Fil du Temps'', rekèy pwoèm, Pòtoprens : Imprimri Antilles * 1964 ː ''La Marche'' (powèm). Pòtoprens : edisyon Panorama * 1965 ː ''Mon côté gauche'' (powèm). Pòtoprens : enprimri Gaston * 1965 ː ''Vigie de verre''. Pòtoprens : enprimri Gaston * 1965 ː ''Chevaux de l'avant-jour'' (powèm). Pòtoprens : enprimri Gaston * 1968 ː ''Mûr à Crever'', nouvèl, Pòtoprens : Presses port-au-princiennes (koleksyon "Spirale"), 1968 ; Pòtoprens : edisyon Mémoire, 1994. Bòdo : Ana Éditions, 2004, {{ISBN |2915368023}}<ref>[https://www.babelio.com/livres/Franketienne-Mur-a-crever/271287 Mûr à Crever]</ref> * 1972 ː ''Ultravocal'' (espiral). Pòtoprens : Imprimri Gaston, 1972 ; Pari : Hoëbeke, 2004 * 1979 ː ''Les Affres d'un défi'' (woman). Pòtoprens : edisyon Deschamps, 1979 ; Pari : Jean-Michel Place, 2000; La Roque d'Anthéron : Vents d'ailleurs, 2010. * 1983 ː ''Zagoloray'' (espiral). Pòtoprens, 1983. * 1986 ː ''Fleurs d'insomnie'' (espiral). Pòtoprens : edisyon Deschamps * 1986 ː ''Les Chevaux de l'avant-jour'' (pwezi). (1966) Vèsyon revi ak korije, in Dérives 53/54 (1986/1987): pp. 41-86. * 1987 ː ''Adjanoumelezo'' (espiral). Pòtoprens * 1993 ː ''L’Oiseau Schizophone'', nouvèl * 1993 ː ''L'Oiseau schizophone'' (espiral). Pòtoprens : edisyon Antilles, 1993; Pari : Jean-Michel Place, 1998. * 1995 ː ''L'Amérique saigne (Gun Blesse America)'' (woman, kopwodui avèk Claude Dambreville). Pòtoprens : Microplus, 1995. * 1996 ː ''La nocturne connivence des corps inverses''. Pòtoprens : Spirale * 1996 ː ''D'une bouche ovale''. Pòtoprens : Spirale * 1996 ː ''La méduse orpheline''. Pòtoprens : Spirale * 1996 ː ''Une étrange cathédrale dans la graisse des ténèbres''. Pòtoprens : Spirale * 1997 ː ''Clavier de sel et d'ombre''. Pòtoprens : Spirale * 1997 ː ''Les échos de l'abîme''. Pòtoprens : Spirale * 1997 ː ''Et la voyance explose''. Pòtoprens : Spirale * 1998 ː ''Voix marassas'' (spirale francréolophonique). Port-au-Prince : Spirale * 1999 ː ''Rapjazz, Journal d'un paria''. Pòtoprens : Spirale, {{ISBN | 2897120150}}<ref>[https://www.babelio.com/livres/Franketienne-Rapjazz-journal-dun-paria/890024 Rapjazz, journal d'un paria]</ref> * 2000 ː ''Œuf de lumière / Huevo de luz'' (powèm). Pòtoprens : Spirale * ''Chaophonie'', {{ISBN | 2897122927}}<ref>[https://www.babelio.com/livres/Franketienne-Chaophonie/739787 Chaophonie]</ref> * ''Passager en transit'', {{ISBN | 2874595322}}<ref>[https://www.babelio.com/livres/Franketienne-Passager-en-transit/422343 Passager en transit]</ref> * 2002 ː ''H'Eros chimères'', nouvèl, Pòtoprens : Spirale * 2003 ː ''Miraculeuse''. Port-au-Prince : Spirale * ''Les Métamorphoses de l'Oiseau schizophone'' (entegralite an uit volim). La Roque d'Anthéron (Frans) : Vents d'Ailleurs. Piblikasyon de 2004 a 2006. * 1993 ː ''D'un pur silence inextinguible''. (Première partie de ''L'Oiseau schizophone'' (1993). La Roque d'Anthéron : Vents d'ailleurs, 2004. * 1996 ː ''D'une bouche ovale'' (1996). La Roque d'Anthéron : Vents d'ailleurs, 2005. * 1996 ː ''La méduse orpheline''. (1996). La Roque d'Anthéron : Vents d'ailleurs, 2005. * 1996 ː ''La nocturne connivence des corps inversés''. (1996). La Roque d'Anthéron : Vents d'ailleurs, 2005. * 1996 ː ''Une étrange cathédrale dans la graisse des ténèbres''. (1996). La Roque d'Anthéron : Vents d'ailleurs, 2006. * 1997 ː ''Clavier de sel et d'ombre''. (1997). La Roque d'Anthéron : Vents d'ailleurs, 2011. * 1997 ː ''Les échos de l'abîme''. (1997). La Roque d'Anthéron : Vents d'ailleurs, 2013. * 1997 ː ''Et la voyance explose''. (1997). La Roque d'Anthéron : Vents d'ailleurs, 2013. * 2005 ː ''Brèche ardente''. Pòtoprens : Spirale * 2005 ː ''Anthologie secrète''. Monreyal : edisyon Mémoire d'encrier * 2005 ː ''Fleurs d'insomnie'', rekriti. Pòtoprens : Spirale * 2005 ː ''Adjanoumelezo'', rekriti. Pòtoprens : Spirale * 2006 ː ''La Diluvienne''. Pòtoprens : Spirale * 2006 ː ''Galaxie Chaos-Babel'' (espiral). Pòtoprens : Spirale * 2007 ː ''Mots d'ailes en infini d'abîmes''. Pòtoprens : Presses Nationales d'Haïti * 2007 ː ''Feu de proie''. Pòtoprens : Spirale * 2007 ː ''Heures brèves'' (espiral powetik). Pòtoprens : Spirale * 2007 ː ''Le Sphinx en feu d'énigmes'' (espiral powetik). Pòtoprens : Spirale * 2007 ː ''Corps sans repères'' (espiral). Pòtoprens : Spirale * 2008 ː ''Amours, délices et orgues'' (espiral). Pòtoprens : edisyon Deschamps * 2010 ː ''Melovivi ou Le piège suivi de Brèche ardente''. Pari : Riveneuve Continents * 2010 ː ''Visa pour la lumière'' (espiral powetik) * 2014 ː ''Chaophonie'', Monreyal, edisyon Mémoire d'encrier * 2017 ː ''La Marquise sort à cinq heures'', La Roque d'Anthéron : Vents d'ailleurs, {{ISBN| 2364131863}}<ref>[https://www.babelio.com/livres/Franketienne-La-marquise-sort-a-cinq-heures/969977 La marquise sort à cinq heures]</ref> ==== Nouvèl ==== * ''Tout jeu. Tout vice. Mort raide. Point de faire part''. Le Petit Samedi Soir 78-79 (1974-1975) : pp. 11-13. === Teyat === * 1977 ː ''Troufobon'', Pòtoprens, enprimri "Les Presses port-au-princiennes" * 1978 ː ''Pèlin-tèt'', Pòtoprens, edisyon du Soleil, 1978 ; Pelentet (pyès teyat), nouvèl vèsyon. Lawrence, KS / Pòtoprens : Enstiti Etid Ayisyen Inivesite Kannzas / Édition Espiral * 1984 ː ''Bobomasouri'', Pòtoprens, koleksyon Espiral * 1985 ː ''Kaselezo'', Dérives 53/54 (1986-1987) : pp. 125-163. * 1986 ː ''Totolomannwèl'', Pòtoprens * 1987 ː ''Melovivi'', Pòtoprens * 1988 ː ''Minywi mwen senk'', Pòtoprens * 1988 ː ''Kalibofobo'', Pòtoprens * 2000 ː ''Foukifoura'', Pòtoprens : Creacom === Penti === * 2010 :'Désastre'' (12 janvye) * ''Difficile émergence vers la lumière'' == Rekonpans == * 1992 : Session spéciale en hommage à Frankétienne, avec la présence de l’auteur, Congrès du CIEF, Strasbourg. * 2001 : Hommage à Frankétienne, mois de la langue créole, Montréal. * 2001 : Hommage à Frankétienne par ses élèves, Pétion-Ville. * 2002 : Prix Carbet de la Caraïbe, pour ''H’Éros chimères''. * 2003 : Prix de leadership dans le domaine social délivré par Toast Masters International. * 2004 : Distinction remise par l’Association des Artistes Haïtiens de New York. * 2004 : Medalla de Honor Presidencial Centenario Pablo Neruda. * 2005 : Grand Prix du Livre Insulaire (Ouessant), le Prix des îles du Ponant, pour ''Anthologie Secrète''. * 2006 : Prix International Union Latine de Littératures Romanes (Rome), pour l’ensemble de son œuvre. * 2006 : Prix Prince Claus (Pays-Bas), pour l’ensemble de son œuvre artistique, son usage poétique de la langue, son engagement en faveur des langues locales et sa contribution à la langue et à la culture régionales. * 2006 : Désigné « Trésor National Vivant » d’Haïti (avec Michèle Pierre-Louis et Azor [Lenord Fortuné]) par la Fondation Françoise Canez Auguste et Image et Marketing (Haïti). * 2007 : Prix Honneur et Mérite délivré par les Organisations populaires d’Haïti. * 2008 : Hommage à « L’Écrivain Quisqueyen » par le Ministre de la Culture dominicain. * 2008 : Mapou d’Or 2008, premier récipient du prix de la Fondation pour la reconnaissance des œuvres majeures (Forom). * 2010 : Artiste de l’UNESCO pour la Paix. * 2010 : Commandeur de l’Ordre des Arts et des Lettres de la France. * 2012 : Grand Prix National des Lettres décerné par les Presses Nationals d’Haïti. * 2012 : Certificat Honneur et Mérite du Ministère des Affaires Étrangères d’Haïti. * 2012 : Diplôme Honneur et Mérite au grade de Grand Officier décerné par le président d’Haïti Michel Martelly. * 2021 : "Gran Pri Frankofoni" nan Académie Française<ref>{{fr}} {{cite web |url=https://lenouvelliste.com/article/230032/franketienne-emmelie-prophete-et-louis-philippe-dalembert-distingues-dans-le-palmares-2021-de-lacademie-francaise |title=Frankétienne, Emmelie Prophète et Louis-Philippe Dalembert distingués dans le Palmarès 2021 de l’Académie Française |author=Winnie Hugot Gabriel |publisher=Le Nouvelliste |website=lenouvelliste.com |date=24 jen 2021 |access-date=24 jen 2021}}</ref> === Ekspozisyon prensipal yo === * 1974 : Salle Dante Alighieri, Ambassade d’Italie, Port-au-Prince. * 1983 : Institut Français d’Haïti, Port-au-Prince. * 1984 : Institut Français d’Haïti, Port-au-Prince. * 1985 : Vernissage du tryptique (20×2 mètre), Hall de l’Institut Français d’Haïti, Port-au-Prince. * 1988 : Festival Arts Gallery, Port-au-Prince. * 1990 : Tufts University, Boston. * 1990 : Musée Afro-Américain, Boston. * 1991 : Institut Français d’Haïti, Port-au-Prince. * 1992 : Librairie Klébert, Strasbourg. * 1993 : Latin American Museum, Miami. * 1993 : Galerie Moderne, Paris. * 1993 : La Maison de la Culture, Bèlen. * 1994 : Centre Culturel Haïtiano-Suédois, Göteborg (Syèd). * 1994 : Université de Stockholm. * 1994     Maneren Galerie, Göteborg (Syèd). * 1994     Casa de Francia, Santo Domingo (République dominicaine). * 1995     Les Ateliers Jean René Jérôme, Port-au-Prince. * 1996     Festival Arts Gallery, Port-au-Prince. * 1996     Basse Terre, Gwadloup. * 1996     Cayenne, Guyane. * 1996     UCLA, Los Angelès. * 1996     Florida State University. * 1997     La Chaux-de-Fonds, Suisse. * 1997     Festival Arts Gallery, Port-au-Prince. * 1999     Galerie de Shibuya, Tokyo. * 2000     Queens Village, New York. * 2003     Weston, Miami. * 2003     Pierre Brooks Library, Myiami. * 2003     Salon du Livre et de la Culture, Frankfò. * 2004     « Entre ténèbres et lumières », exposition à l’occasion du bicentenaire haïtien. Port-au-Prince: Musée d’art haïtien du Collège St-Pierre. Voir ''Frankétienne: entre ténèbres et lumières''. (Catalogue de l’exposition du 21 mai au 23 juillet 2004, avec des textes de Frankétienne, Jean Jonassaint, Michel-Philippe Lerebours, Gérald Merceron k Lyonel Trouillot). * 2008     Exposition des dernières œuvres au showroom de Valerio Canez à Chateaublond (Port-au-Prince). * 2009     Exposition d’une trentaine de pièces à l’Ambassade de la République Dominicaine en Haïti. * 2009     Exposition d’une cinquantaine de tableaux au showroom de Valerio Canez. == Bibliyografi == * 2009 ː Rachel Douglas, ''Frankétienne and rewriting : a work in progress'', Lexington Books, Lanham (Md.), 195 p. {{ISBN|978-0-7391-2565-6}} * 2012 ː Bernard Hadjadj, ''Frankétienne, l'universel haïtien : entretiens'', Edisyon Riveneuve, Marseille, 195 p. {{ISBN|978-2-360-13099-3}} * 2008 ː Jean Jonassaint (editè), ''Typo-topo-poéthique sur Franketienne'', l'Harmattan, Pari, Torino, etc., , 368 p. {{ISBN|978-2-296-06787-5}} * 2001 ː [[Lilyan Kesteloot]], ''Frankétienne'', nan ''Anthologie négro-africaine. Histoire et textes de 1918 à nos jours'', EDICEF, Vanves, (nouvo edisyon), p. 472-473 == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [http://ile-en-ile.org/franketienne/ Biyografi Frankétienne] sou ile-en-ile.org * [http://www.africine.org/index.php?menu=fiche&no=4348 Frankétienne] sou Africiné * [https://web.archive.org/web/20170202021847/http://princeclausfund.org/en/network/franketienne.html Frankétienne] sou princeclausfund.org * [https://www.babelio.com/auteur/-Franketienne/58958 Frankétienne] sou babelio.com * [https://web.archive.org/web/20160308140135/http://etonnants-voyageurs.com/spip.php?id_article=2304&page=inviteshaiti Etonnants Voyageurs] * [http://www.potomitan.info/kauss/spiralisme.php Poto Mitan] * [https://web.archive.org/web/20130111091441/http://www.lesinfluences.fr/Nous-sommes-tous-des-Franketienne.html Nous sommes tous des Frankétienne] * [http://trans.revues.org/257?lang=fr Frankétienne, maître du Chaos] sou magazin Trans * [https://web.archive.org/web/20160303214242/http://www.franceculture.fr/personne-frank%C3%A9tienne.html France Culture, émissions : Le RDV, Frankétienne] {{DEFAULTSORT:Frankétienne}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Aktè]] [[Kategori:Aktè ayisyen]] [[Kategori:Literati]] [[Kategori:Ekriven]] [[Kategori:Ekriven ayisyen]] [[Kategori:Literati kreyòl ayisyen]] [[Kategori:Pent ayisyen]] [[Kategori:Nesans nan lane 1936]] [[Kategori:Lanmò 2025]] 8xar28ycko5bgo3j5z5le92fyf8i5v4 868206 868205 2025-06-14T20:40:52Z Gilles2014 15418 /* Penti */ 868206 wikitext text/x-wiki {{moun | non = Frankétienne |foto = Jean Laposte 2.jpg |tèks = Frankétienne |fonksyon=ekriven, pent, mizisyen |domèn=Literati, penti |diplòm= |etid= |dat nesans=[[12 avril]] [[1936]] |lye nesans=[[Ravin Sèch]] |peyi nesans=[[Ayiti]] |dat lanmò=[[20 fevriye]] [[2025]] |lye lanmò=[[Dèlma (komin)|Dèlma]] |peyi lanmò=[[Ayiti]] |nasyonalite=ayisyen |relijyon= |rezidans= |kontak= |Biyografi= |zèv= |omaj= |rekonpans= |remak= |fim= }} '''Jean-Pierre Basilic Dantor Franck Étienne d'Argent, Franck Étienne''', rele '''Frankétienne''' (oswa Franketienne ak Franketyèn), ki fèt [[12 avril]] [[1936]] nan [[Ravin Sèch]], vilaj dezyèm seksyon riral [[komin]] [[Sen Mak (komin)|Sen Mak]] nan depatman [[Latibonit (depatman)|Latibonit]] ([[Ayiti]]) epi ki mouri [[20 fevriye]] [[2025]] nan komin [[Dèlma (komin)|Dèlma]] ([[Ayiti]]), se yon Ayisyen ki trè repite antan ke ekriven, men li travay nan anpil lòt domèn tankou [[aktè]], [[penti]], [[mizik]] ak [[teyat]]. == Biyografi == Li te fèt nan [[Ravin Sèch]]. Manman li te gen sèlman 14 ane lè li te fèt. Li te abandone pa papa li, yon endistriyèl ameriken rich. Frankétienne te fèt chaben, avèk po blan ak je ble. Li te leve nan zòn [[Bèlè]] nan [[Pòtoprens (komin)|Pòtoprens]] kote manman li te travay tankou yon machann nan lari. Li te gen uit (8) pitit. Li voye Frankétienne, ki te pi gran an, nan lekòl la. An 1962, nan kòmansman peryòd [[Dinasti Duvalier]], Frankétienne patisipe gwoup la, Haïti littéraire, avèk anpil ekriven kòm : [[Anthony Phelps]], [[René Philoctète]], [[Serge Legagneur]], [[Roland Morisseau]]... Entèlektyèl kite peyi a pou [[Kanada]], [[Frans|Lafrans]] oswa [[Afrik|Lafrik]], men Franketienne deside rete an Ayiti pou ekri ak goumen kont rejim politik la. Zèv li yo rasin nan istwa kontanporen ayisyen an. Yo temwaye, malgre nonm lan oswa ekriven an ki vle yo dwe pi wo a tout kreyatè, nan yon moman nan "konsyans nasyonal la". Li kòmanse pibliye pwezi an 1964. Avèk [[Jean-Claude Fignolé]] ak [[René Philoctète]], li fonde "mouvman [[espiralis]]". An 1972 li pibliye ''Ultravocal'', yon "espiral" jan literè li kalifye toupre ''[[Chants de Maldoror]]'' ekri pa Comte de Lautréamont. Ansyen Minis Kilti anba prezidans Leslie F. Manigat, yo te fè li "Commandeur des Arts et des Lettres" nan mwa jen 2010. An 2009, Frankétienne te fè yon aparisyon espesyal nan fim ''La dérive douce d'un enfant de Petit-Goâve'' Pedro Ruiz ekri, dokimantè ki trase lavi ekriven ayisyen an [[Dany Laferrière]]. Nan mwa avril 2014, asosyasyon "Ayite Bel", òganize yon ekspozisyon an lonè atis la nan lotèl NH Haïti El Rancho. Nan ekspozisyon an, plizyè tablo atis la te afiche. Frankétienne te ekri tou nan lang [[kreyòl ayisyen]]. Li ekri plis pase 40 liv, pyès teyat.. Li mouri [[20 fevriye]] 2025 nan Dèlma nan Pòtoprens. == Zèv li yo an kreyòl == === Fim === * 2005 ː ''Toussaint Louverture, Haïti et la France'', dokimantè * 2011 ː ''Une étrange cathédrale dans la graisse des ténèbres'', dokimantè === An kreyòl === ==== Pyès teyat ==== * x. [[Port-au-Prince]]: Éditions du Soleil, 1978 ; ''Pelentet'' (pièce de théâtre), nouvelle version. Lawrence, KS / Port-au-Prince : Enstiti Etid Ayisyen Inivesite Kannzas / Édition Espiral, 2002. * ''Troufobon''. (1977) Port-au-Prince : Imprimerie Les Presses port-au-princiennes, 1979. * ''Bobomasouri''. (1984) Port-au-Prince : collection Espiral, 1986. * ''Kaselezo''. (1985) Dérives 53/54 (1986/1987) : pp. 125-163. * ''Totolomannwèl''. Port-au-Prince, 1986. * ''Melovivi''. Port-au-Prince, 1987. * ''Minywi mwen senk''. Port-au-Prince, 1988. * ''Kalibofobo''. Port-au-Prince, 1988. * ''Foukifoura''. Port-au-Prince: Creacom, 2000. * ''Délire du prédateur déchu''. Inédit. Joué pour la première fois au Parc Historique de la canne-à-sucre à Port-au-Prince et à Jacmel en 2011. ==== Woman ==== * 1975 ː ''[[Dézafi]]'', premye woman an ekri nan kreyòl ayisyen, Pòtoprens : edisyon Fardin, 1975 ; Châteauneuf-le-Rouge : Vents d'ailleurs, 2002. * [[2004]] : ''Mûr à crever'', Bordeaux, Ana édition * [[2005]] : ''La Méduse orpheline'' * [[2010]] : ''Les Affres d'un défi'' * [[2011]] : ''Rapjazz, Journal d'un paria'' * [[2013]] : ''Les Échos de l'abîme'' === An franse === * 1964 ː ''Au Fil du Temps'', rekèy pwoèm, Pòtoprens : Imprimri Antilles * 1964 ː ''La Marche'' (powèm). Pòtoprens : edisyon Panorama * 1965 ː ''Mon côté gauche'' (powèm). Pòtoprens : enprimri Gaston * 1965 ː ''Vigie de verre''. Pòtoprens : enprimri Gaston * 1965 ː ''Chevaux de l'avant-jour'' (powèm). Pòtoprens : enprimri Gaston * 1968 ː ''Mûr à Crever'', nouvèl, Pòtoprens : Presses port-au-princiennes (koleksyon "Spirale"), 1968 ; Pòtoprens : edisyon Mémoire, 1994. Bòdo : Ana Éditions, 2004, {{ISBN |2915368023}}<ref>[https://www.babelio.com/livres/Franketienne-Mur-a-crever/271287 Mûr à Crever]</ref> * 1972 ː ''Ultravocal'' (espiral). Pòtoprens : Imprimri Gaston, 1972 ; Pari : Hoëbeke, 2004 * 1979 ː ''Les Affres d'un défi'' (woman). Pòtoprens : edisyon Deschamps, 1979 ; Pari : Jean-Michel Place, 2000; La Roque d'Anthéron : Vents d'ailleurs, 2010. * 1983 ː ''Zagoloray'' (espiral). Pòtoprens, 1983. * 1986 ː ''Fleurs d'insomnie'' (espiral). Pòtoprens : edisyon Deschamps * 1986 ː ''Les Chevaux de l'avant-jour'' (pwezi). (1966) Vèsyon revi ak korije, in Dérives 53/54 (1986/1987): pp. 41-86. * 1987 ː ''Adjanoumelezo'' (espiral). Pòtoprens * 1993 ː ''L’Oiseau Schizophone'', nouvèl * 1993 ː ''L'Oiseau schizophone'' (espiral). Pòtoprens : edisyon Antilles, 1993; Pari : Jean-Michel Place, 1998. * 1995 ː ''L'Amérique saigne (Gun Blesse America)'' (woman, kopwodui avèk Claude Dambreville). Pòtoprens : Microplus, 1995. * 1996 ː ''La nocturne connivence des corps inverses''. Pòtoprens : Spirale * 1996 ː ''D'une bouche ovale''. Pòtoprens : Spirale * 1996 ː ''La méduse orpheline''. Pòtoprens : Spirale * 1996 ː ''Une étrange cathédrale dans la graisse des ténèbres''. Pòtoprens : Spirale * 1997 ː ''Clavier de sel et d'ombre''. Pòtoprens : Spirale * 1997 ː ''Les échos de l'abîme''. Pòtoprens : Spirale * 1997 ː ''Et la voyance explose''. Pòtoprens : Spirale * 1998 ː ''Voix marassas'' (spirale francréolophonique). Port-au-Prince : Spirale * 1999 ː ''Rapjazz, Journal d'un paria''. Pòtoprens : Spirale, {{ISBN | 2897120150}}<ref>[https://www.babelio.com/livres/Franketienne-Rapjazz-journal-dun-paria/890024 Rapjazz, journal d'un paria]</ref> * 2000 ː ''Œuf de lumière / Huevo de luz'' (powèm). Pòtoprens : Spirale * ''Chaophonie'', {{ISBN | 2897122927}}<ref>[https://www.babelio.com/livres/Franketienne-Chaophonie/739787 Chaophonie]</ref> * ''Passager en transit'', {{ISBN | 2874595322}}<ref>[https://www.babelio.com/livres/Franketienne-Passager-en-transit/422343 Passager en transit]</ref> * 2002 ː ''H'Eros chimères'', nouvèl, Pòtoprens : Spirale * 2003 ː ''Miraculeuse''. Port-au-Prince : Spirale * ''Les Métamorphoses de l'Oiseau schizophone'' (entegralite an uit volim). La Roque d'Anthéron (Frans) : Vents d'Ailleurs. Piblikasyon de 2004 a 2006. * 1993 ː ''D'un pur silence inextinguible''. (Première partie de ''L'Oiseau schizophone'' (1993). La Roque d'Anthéron : Vents d'ailleurs, 2004. * 1996 ː ''D'une bouche ovale'' (1996). La Roque d'Anthéron : Vents d'ailleurs, 2005. * 1996 ː ''La méduse orpheline''. (1996). La Roque d'Anthéron : Vents d'ailleurs, 2005. * 1996 ː ''La nocturne connivence des corps inversés''. (1996). La Roque d'Anthéron : Vents d'ailleurs, 2005. * 1996 ː ''Une étrange cathédrale dans la graisse des ténèbres''. (1996). La Roque d'Anthéron : Vents d'ailleurs, 2006. * 1997 ː ''Clavier de sel et d'ombre''. (1997). La Roque d'Anthéron : Vents d'ailleurs, 2011. * 1997 ː ''Les échos de l'abîme''. (1997). La Roque d'Anthéron : Vents d'ailleurs, 2013. * 1997 ː ''Et la voyance explose''. (1997). La Roque d'Anthéron : Vents d'ailleurs, 2013. * 2005 ː ''Brèche ardente''. Pòtoprens : Spirale * 2005 ː ''Anthologie secrète''. Monreyal : edisyon Mémoire d'encrier * 2005 ː ''Fleurs d'insomnie'', rekriti. Pòtoprens : Spirale * 2005 ː ''Adjanoumelezo'', rekriti. Pòtoprens : Spirale * 2006 ː ''La Diluvienne''. Pòtoprens : Spirale * 2006 ː ''Galaxie Chaos-Babel'' (espiral). Pòtoprens : Spirale * 2007 ː ''Mots d'ailes en infini d'abîmes''. Pòtoprens : Presses Nationales d'Haïti * 2007 ː ''Feu de proie''. Pòtoprens : Spirale * 2007 ː ''Heures brèves'' (espiral powetik). Pòtoprens : Spirale * 2007 ː ''Le Sphinx en feu d'énigmes'' (espiral powetik). Pòtoprens : Spirale * 2007 ː ''Corps sans repères'' (espiral). Pòtoprens : Spirale * 2008 ː ''Amours, délices et orgues'' (espiral). Pòtoprens : edisyon Deschamps * 2010 ː ''Melovivi ou Le piège suivi de Brèche ardente''. Pari : Riveneuve Continents * 2010 ː ''Visa pour la lumière'' (espiral powetik) * 2014 ː ''Chaophonie'', Monreyal, edisyon Mémoire d'encrier * 2017 ː ''La Marquise sort à cinq heures'', La Roque d'Anthéron : Vents d'ailleurs, {{ISBN| 2364131863}}<ref>[https://www.babelio.com/livres/Franketienne-La-marquise-sort-a-cinq-heures/969977 La marquise sort à cinq heures]</ref> ==== Nouvèl ==== * ''Tout jeu. Tout vice. Mort raide. Point de faire part''. Le Petit Samedi Soir 78-79 (1974-1975) : pp. 11-13. === Teyat === * 1977 ː ''Troufobon'', Pòtoprens, enprimri "Les Presses port-au-princiennes" * 1978 ː ''Pèlin-tèt'', Pòtoprens, edisyon du Soleil, 1978 ; Pelentet (pyès teyat), nouvèl vèsyon. Lawrence, KS / Pòtoprens : Enstiti Etid Ayisyen Inivesite Kannzas / Édition Espiral * 1984 ː ''Bobomasouri'', Pòtoprens, koleksyon Espiral * 1985 ː ''Kaselezo'', Dérives 53/54 (1986-1987) : pp. 125-163. * 1986 ː ''Totolomannwèl'', Pòtoprens * 1987 ː ''Melovivi'', Pòtoprens * 1988 ː ''Minywi mwen senk'', Pòtoprens * 1988 ː ''Kalibofobo'', Pòtoprens * 2000 ː ''Foukifoura'', Pòtoprens : Creacom === Penti === * 2010 : ''Désastre'' (12 janvye) * ''Difficile émergence vers la lumière'' == Rekonpans == * 1992 : Session spéciale en hommage à Frankétienne, avec la présence de l’auteur, Congrès du CIEF, Strasbourg. * 2001 : Hommage à Frankétienne, mois de la langue créole, Montréal. * 2001 : Hommage à Frankétienne par ses élèves, Pétion-Ville. * 2002 : Prix Carbet de la Caraïbe, pour ''H’Éros chimères''. * 2003 : Prix de leadership dans le domaine social délivré par Toast Masters International. * 2004 : Distinction remise par l’Association des Artistes Haïtiens de New York. * 2004 : Medalla de Honor Presidencial Centenario Pablo Neruda. * 2005 : Grand Prix du Livre Insulaire (Ouessant), le Prix des îles du Ponant, pour ''Anthologie Secrète''. * 2006 : Prix International Union Latine de Littératures Romanes (Rome), pour l’ensemble de son œuvre. * 2006 : Prix Prince Claus (Pays-Bas), pour l’ensemble de son œuvre artistique, son usage poétique de la langue, son engagement en faveur des langues locales et sa contribution à la langue et à la culture régionales. * 2006 : Désigné « Trésor National Vivant » d’Haïti (avec Michèle Pierre-Louis et Azor [Lenord Fortuné]) par la Fondation Françoise Canez Auguste et Image et Marketing (Haïti). * 2007 : Prix Honneur et Mérite délivré par les Organisations populaires d’Haïti. * 2008 : Hommage à « L’Écrivain Quisqueyen » par le Ministre de la Culture dominicain. * 2008 : Mapou d’Or 2008, premier récipient du prix de la Fondation pour la reconnaissance des œuvres majeures (Forom). * 2010 : Artiste de l’UNESCO pour la Paix. * 2010 : Commandeur de l’Ordre des Arts et des Lettres de la France. * 2012 : Grand Prix National des Lettres décerné par les Presses Nationals d’Haïti. * 2012 : Certificat Honneur et Mérite du Ministère des Affaires Étrangères d’Haïti. * 2012 : Diplôme Honneur et Mérite au grade de Grand Officier décerné par le président d’Haïti Michel Martelly. * 2021 : "Gran Pri Frankofoni" nan Académie Française<ref>{{fr}} {{cite web |url=https://lenouvelliste.com/article/230032/franketienne-emmelie-prophete-et-louis-philippe-dalembert-distingues-dans-le-palmares-2021-de-lacademie-francaise |title=Frankétienne, Emmelie Prophète et Louis-Philippe Dalembert distingués dans le Palmarès 2021 de l’Académie Française |author=Winnie Hugot Gabriel |publisher=Le Nouvelliste |website=lenouvelliste.com |date=24 jen 2021 |access-date=24 jen 2021}}</ref> === Ekspozisyon prensipal yo === * 1974 : Salle Dante Alighieri, Ambassade d’Italie, Port-au-Prince. * 1983 : Institut Français d’Haïti, Port-au-Prince. * 1984 : Institut Français d’Haïti, Port-au-Prince. * 1985 : Vernissage du tryptique (20×2 mètre), Hall de l’Institut Français d’Haïti, Port-au-Prince. * 1988 : Festival Arts Gallery, Port-au-Prince. * 1990 : Tufts University, Boston. * 1990 : Musée Afro-Américain, Boston. * 1991 : Institut Français d’Haïti, Port-au-Prince. * 1992 : Librairie Klébert, Strasbourg. * 1993 : Latin American Museum, Miami. * 1993 : Galerie Moderne, Paris. * 1993 : La Maison de la Culture, Bèlen. * 1994 : Centre Culturel Haïtiano-Suédois, Göteborg (Syèd). * 1994 : Université de Stockholm. * 1994     Maneren Galerie, Göteborg (Syèd). * 1994     Casa de Francia, Santo Domingo (République dominicaine). * 1995     Les Ateliers Jean René Jérôme, Port-au-Prince. * 1996     Festival Arts Gallery, Port-au-Prince. * 1996     Basse Terre, Gwadloup. * 1996     Cayenne, Guyane. * 1996     UCLA, Los Angelès. * 1996     Florida State University. * 1997     La Chaux-de-Fonds, Suisse. * 1997     Festival Arts Gallery, Port-au-Prince. * 1999     Galerie de Shibuya, Tokyo. * 2000     Queens Village, New York. * 2003     Weston, Miami. * 2003     Pierre Brooks Library, Myiami. * 2003     Salon du Livre et de la Culture, Frankfò. * 2004     « Entre ténèbres et lumières », exposition à l’occasion du bicentenaire haïtien. Port-au-Prince: Musée d’art haïtien du Collège St-Pierre. Voir ''Frankétienne: entre ténèbres et lumières''. (Catalogue de l’exposition du 21 mai au 23 juillet 2004, avec des textes de Frankétienne, Jean Jonassaint, Michel-Philippe Lerebours, Gérald Merceron k Lyonel Trouillot). * 2008     Exposition des dernières œuvres au showroom de Valerio Canez à Chateaublond (Port-au-Prince). * 2009     Exposition d’une trentaine de pièces à l’Ambassade de la République Dominicaine en Haïti. * 2009     Exposition d’une cinquantaine de tableaux au showroom de Valerio Canez. == Bibliyografi == * 2009 ː Rachel Douglas, ''Frankétienne and rewriting : a work in progress'', Lexington Books, Lanham (Md.), 195 p. {{ISBN|978-0-7391-2565-6}} * 2012 ː Bernard Hadjadj, ''Frankétienne, l'universel haïtien : entretiens'', Edisyon Riveneuve, Marseille, 195 p. {{ISBN|978-2-360-13099-3}} * 2008 ː Jean Jonassaint (editè), ''Typo-topo-poéthique sur Franketienne'', l'Harmattan, Pari, Torino, etc., , 368 p. {{ISBN|978-2-296-06787-5}} * 2001 ː [[Lilyan Kesteloot]], ''Frankétienne'', nan ''Anthologie négro-africaine. Histoire et textes de 1918 à nos jours'', EDICEF, Vanves, (nouvo edisyon), p. 472-473 == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [http://ile-en-ile.org/franketienne/ Biyografi Frankétienne] sou ile-en-ile.org * [http://www.africine.org/index.php?menu=fiche&no=4348 Frankétienne] sou Africiné * [https://web.archive.org/web/20170202021847/http://princeclausfund.org/en/network/franketienne.html Frankétienne] sou princeclausfund.org * [https://www.babelio.com/auteur/-Franketienne/58958 Frankétienne] sou babelio.com * [https://web.archive.org/web/20160308140135/http://etonnants-voyageurs.com/spip.php?id_article=2304&page=inviteshaiti Etonnants Voyageurs] * [http://www.potomitan.info/kauss/spiralisme.php Poto Mitan] * [https://web.archive.org/web/20130111091441/http://www.lesinfluences.fr/Nous-sommes-tous-des-Franketienne.html Nous sommes tous des Frankétienne] * [http://trans.revues.org/257?lang=fr Frankétienne, maître du Chaos] sou magazin Trans * [https://web.archive.org/web/20160303214242/http://www.franceculture.fr/personne-frank%C3%A9tienne.html France Culture, émissions : Le RDV, Frankétienne] {{DEFAULTSORT:Frankétienne}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Aktè]] [[Kategori:Aktè ayisyen]] [[Kategori:Literati]] [[Kategori:Ekriven]] [[Kategori:Ekriven ayisyen]] [[Kategori:Literati kreyòl ayisyen]] [[Kategori:Pent ayisyen]] [[Kategori:Nesans nan lane 1936]] [[Kategori:Lanmò 2025]] qvmapj65n0balcst3ara8tnpogv8w7f 868207 868206 2025-06-14T20:42:11Z Gilles2014 15418 /* Rekonpans */ 868207 wikitext text/x-wiki {{moun | non = Frankétienne |foto = Jean Laposte 2.jpg |tèks = Frankétienne |fonksyon=ekriven, pent, mizisyen |domèn=Literati, penti |diplòm= |etid= |dat nesans=[[12 avril]] [[1936]] |lye nesans=[[Ravin Sèch]] |peyi nesans=[[Ayiti]] |dat lanmò=[[20 fevriye]] [[2025]] |lye lanmò=[[Dèlma (komin)|Dèlma]] |peyi lanmò=[[Ayiti]] |nasyonalite=ayisyen |relijyon= |rezidans= |kontak= |Biyografi= |zèv= |omaj= |rekonpans= |remak= |fim= }} '''Jean-Pierre Basilic Dantor Franck Étienne d'Argent, Franck Étienne''', rele '''Frankétienne''' (oswa Franketienne ak Franketyèn), ki fèt [[12 avril]] [[1936]] nan [[Ravin Sèch]], vilaj dezyèm seksyon riral [[komin]] [[Sen Mak (komin)|Sen Mak]] nan depatman [[Latibonit (depatman)|Latibonit]] ([[Ayiti]]) epi ki mouri [[20 fevriye]] [[2025]] nan komin [[Dèlma (komin)|Dèlma]] ([[Ayiti]]), se yon Ayisyen ki trè repite antan ke ekriven, men li travay nan anpil lòt domèn tankou [[aktè]], [[penti]], [[mizik]] ak [[teyat]]. == Biyografi == Li te fèt nan [[Ravin Sèch]]. Manman li te gen sèlman 14 ane lè li te fèt. Li te abandone pa papa li, yon endistriyèl ameriken rich. Frankétienne te fèt chaben, avèk po blan ak je ble. Li te leve nan zòn [[Bèlè]] nan [[Pòtoprens (komin)|Pòtoprens]] kote manman li te travay tankou yon machann nan lari. Li te gen uit (8) pitit. Li voye Frankétienne, ki te pi gran an, nan lekòl la. An 1962, nan kòmansman peryòd [[Dinasti Duvalier]], Frankétienne patisipe gwoup la, Haïti littéraire, avèk anpil ekriven kòm : [[Anthony Phelps]], [[René Philoctète]], [[Serge Legagneur]], [[Roland Morisseau]]... Entèlektyèl kite peyi a pou [[Kanada]], [[Frans|Lafrans]] oswa [[Afrik|Lafrik]], men Franketienne deside rete an Ayiti pou ekri ak goumen kont rejim politik la. Zèv li yo rasin nan istwa kontanporen ayisyen an. Yo temwaye, malgre nonm lan oswa ekriven an ki vle yo dwe pi wo a tout kreyatè, nan yon moman nan "konsyans nasyonal la". Li kòmanse pibliye pwezi an 1964. Avèk [[Jean-Claude Fignolé]] ak [[René Philoctète]], li fonde "mouvman [[espiralis]]". An 1972 li pibliye ''Ultravocal'', yon "espiral" jan literè li kalifye toupre ''[[Chants de Maldoror]]'' ekri pa Comte de Lautréamont. Ansyen Minis Kilti anba prezidans Leslie F. Manigat, yo te fè li "Commandeur des Arts et des Lettres" nan mwa jen 2010. An 2009, Frankétienne te fè yon aparisyon espesyal nan fim ''La dérive douce d'un enfant de Petit-Goâve'' Pedro Ruiz ekri, dokimantè ki trase lavi ekriven ayisyen an [[Dany Laferrière]]. Nan mwa avril 2014, asosyasyon "Ayite Bel", òganize yon ekspozisyon an lonè atis la nan lotèl NH Haïti El Rancho. Nan ekspozisyon an, plizyè tablo atis la te afiche. Frankétienne te ekri tou nan lang [[kreyòl ayisyen]]. Li ekri plis pase 40 liv, pyès teyat.. Li mouri [[20 fevriye]] 2025 nan Dèlma nan Pòtoprens. == Zèv li yo an kreyòl == === Fim === * 2005 ː ''Toussaint Louverture, Haïti et la France'', dokimantè * 2011 ː ''Une étrange cathédrale dans la graisse des ténèbres'', dokimantè === An kreyòl === ==== Pyès teyat ==== * x. [[Port-au-Prince]]: Éditions du Soleil, 1978 ; ''Pelentet'' (pièce de théâtre), nouvelle version. Lawrence, KS / Port-au-Prince : Enstiti Etid Ayisyen Inivesite Kannzas / Édition Espiral, 2002. * ''Troufobon''. (1977) Port-au-Prince : Imprimerie Les Presses port-au-princiennes, 1979. * ''Bobomasouri''. (1984) Port-au-Prince : collection Espiral, 1986. * ''Kaselezo''. (1985) Dérives 53/54 (1986/1987) : pp. 125-163. * ''Totolomannwèl''. Port-au-Prince, 1986. * ''Melovivi''. Port-au-Prince, 1987. * ''Minywi mwen senk''. Port-au-Prince, 1988. * ''Kalibofobo''. Port-au-Prince, 1988. * ''Foukifoura''. Port-au-Prince: Creacom, 2000. * ''Délire du prédateur déchu''. Inédit. Joué pour la première fois au Parc Historique de la canne-à-sucre à Port-au-Prince et à Jacmel en 2011. ==== Woman ==== * 1975 ː ''[[Dézafi]]'', premye woman an ekri nan kreyòl ayisyen, Pòtoprens : edisyon Fardin, 1975 ; Châteauneuf-le-Rouge : Vents d'ailleurs, 2002. * [[2004]] : ''Mûr à crever'', Bordeaux, Ana édition * [[2005]] : ''La Méduse orpheline'' * [[2010]] : ''Les Affres d'un défi'' * [[2011]] : ''Rapjazz, Journal d'un paria'' * [[2013]] : ''Les Échos de l'abîme'' === An franse === * 1964 ː ''Au Fil du Temps'', rekèy pwoèm, Pòtoprens : Imprimri Antilles * 1964 ː ''La Marche'' (powèm). Pòtoprens : edisyon Panorama * 1965 ː ''Mon côté gauche'' (powèm). Pòtoprens : enprimri Gaston * 1965 ː ''Vigie de verre''. Pòtoprens : enprimri Gaston * 1965 ː ''Chevaux de l'avant-jour'' (powèm). Pòtoprens : enprimri Gaston * 1968 ː ''Mûr à Crever'', nouvèl, Pòtoprens : Presses port-au-princiennes (koleksyon "Spirale"), 1968 ; Pòtoprens : edisyon Mémoire, 1994. Bòdo : Ana Éditions, 2004, {{ISBN |2915368023}}<ref>[https://www.babelio.com/livres/Franketienne-Mur-a-crever/271287 Mûr à Crever]</ref> * 1972 ː ''Ultravocal'' (espiral). Pòtoprens : Imprimri Gaston, 1972 ; Pari : Hoëbeke, 2004 * 1979 ː ''Les Affres d'un défi'' (woman). Pòtoprens : edisyon Deschamps, 1979 ; Pari : Jean-Michel Place, 2000; La Roque d'Anthéron : Vents d'ailleurs, 2010. * 1983 ː ''Zagoloray'' (espiral). Pòtoprens, 1983. * 1986 ː ''Fleurs d'insomnie'' (espiral). Pòtoprens : edisyon Deschamps * 1986 ː ''Les Chevaux de l'avant-jour'' (pwezi). (1966) Vèsyon revi ak korije, in Dérives 53/54 (1986/1987): pp. 41-86. * 1987 ː ''Adjanoumelezo'' (espiral). Pòtoprens * 1993 ː ''L’Oiseau Schizophone'', nouvèl * 1993 ː ''L'Oiseau schizophone'' (espiral). Pòtoprens : edisyon Antilles, 1993; Pari : Jean-Michel Place, 1998. * 1995 ː ''L'Amérique saigne (Gun Blesse America)'' (woman, kopwodui avèk Claude Dambreville). Pòtoprens : Microplus, 1995. * 1996 ː ''La nocturne connivence des corps inverses''. Pòtoprens : Spirale * 1996 ː ''D'une bouche ovale''. Pòtoprens : Spirale * 1996 ː ''La méduse orpheline''. Pòtoprens : Spirale * 1996 ː ''Une étrange cathédrale dans la graisse des ténèbres''. Pòtoprens : Spirale * 1997 ː ''Clavier de sel et d'ombre''. Pòtoprens : Spirale * 1997 ː ''Les échos de l'abîme''. Pòtoprens : Spirale * 1997 ː ''Et la voyance explose''. Pòtoprens : Spirale * 1998 ː ''Voix marassas'' (spirale francréolophonique). Port-au-Prince : Spirale * 1999 ː ''Rapjazz, Journal d'un paria''. Pòtoprens : Spirale, {{ISBN | 2897120150}}<ref>[https://www.babelio.com/livres/Franketienne-Rapjazz-journal-dun-paria/890024 Rapjazz, journal d'un paria]</ref> * 2000 ː ''Œuf de lumière / Huevo de luz'' (powèm). Pòtoprens : Spirale * ''Chaophonie'', {{ISBN | 2897122927}}<ref>[https://www.babelio.com/livres/Franketienne-Chaophonie/739787 Chaophonie]</ref> * ''Passager en transit'', {{ISBN | 2874595322}}<ref>[https://www.babelio.com/livres/Franketienne-Passager-en-transit/422343 Passager en transit]</ref> * 2002 ː ''H'Eros chimères'', nouvèl, Pòtoprens : Spirale * 2003 ː ''Miraculeuse''. Port-au-Prince : Spirale * ''Les Métamorphoses de l'Oiseau schizophone'' (entegralite an uit volim). La Roque d'Anthéron (Frans) : Vents d'Ailleurs. Piblikasyon de 2004 a 2006. * 1993 ː ''D'un pur silence inextinguible''. (Première partie de ''L'Oiseau schizophone'' (1993). La Roque d'Anthéron : Vents d'ailleurs, 2004. * 1996 ː ''D'une bouche ovale'' (1996). La Roque d'Anthéron : Vents d'ailleurs, 2005. * 1996 ː ''La méduse orpheline''. (1996). La Roque d'Anthéron : Vents d'ailleurs, 2005. * 1996 ː ''La nocturne connivence des corps inversés''. (1996). La Roque d'Anthéron : Vents d'ailleurs, 2005. * 1996 ː ''Une étrange cathédrale dans la graisse des ténèbres''. (1996). La Roque d'Anthéron : Vents d'ailleurs, 2006. * 1997 ː ''Clavier de sel et d'ombre''. (1997). La Roque d'Anthéron : Vents d'ailleurs, 2011. * 1997 ː ''Les échos de l'abîme''. (1997). La Roque d'Anthéron : Vents d'ailleurs, 2013. * 1997 ː ''Et la voyance explose''. (1997). La Roque d'Anthéron : Vents d'ailleurs, 2013. * 2005 ː ''Brèche ardente''. Pòtoprens : Spirale * 2005 ː ''Anthologie secrète''. Monreyal : edisyon Mémoire d'encrier * 2005 ː ''Fleurs d'insomnie'', rekriti. Pòtoprens : Spirale * 2005 ː ''Adjanoumelezo'', rekriti. Pòtoprens : Spirale * 2006 ː ''La Diluvienne''. Pòtoprens : Spirale * 2006 ː ''Galaxie Chaos-Babel'' (espiral). Pòtoprens : Spirale * 2007 ː ''Mots d'ailes en infini d'abîmes''. Pòtoprens : Presses Nationales d'Haïti * 2007 ː ''Feu de proie''. Pòtoprens : Spirale * 2007 ː ''Heures brèves'' (espiral powetik). Pòtoprens : Spirale * 2007 ː ''Le Sphinx en feu d'énigmes'' (espiral powetik). Pòtoprens : Spirale * 2007 ː ''Corps sans repères'' (espiral). Pòtoprens : Spirale * 2008 ː ''Amours, délices et orgues'' (espiral). Pòtoprens : edisyon Deschamps * 2010 ː ''Melovivi ou Le piège suivi de Brèche ardente''. Pari : Riveneuve Continents * 2010 ː ''Visa pour la lumière'' (espiral powetik) * 2014 ː ''Chaophonie'', Monreyal, edisyon Mémoire d'encrier * 2017 ː ''La Marquise sort à cinq heures'', La Roque d'Anthéron : Vents d'ailleurs, {{ISBN| 2364131863}}<ref>[https://www.babelio.com/livres/Franketienne-La-marquise-sort-a-cinq-heures/969977 La marquise sort à cinq heures]</ref> ==== Nouvèl ==== * ''Tout jeu. Tout vice. Mort raide. Point de faire part''. Le Petit Samedi Soir 78-79 (1974-1975) : pp. 11-13. === Teyat === * 1977 ː ''Troufobon'', Pòtoprens, enprimri "Les Presses port-au-princiennes" * 1978 ː ''Pèlin-tèt'', Pòtoprens, edisyon du Soleil, 1978 ; Pelentet (pyès teyat), nouvèl vèsyon. Lawrence, KS / Pòtoprens : Enstiti Etid Ayisyen Inivesite Kannzas / Édition Espiral * 1984 ː ''Bobomasouri'', Pòtoprens, koleksyon Espiral * 1985 ː ''Kaselezo'', Dérives 53/54 (1986-1987) : pp. 125-163. * 1986 ː ''Totolomannwèl'', Pòtoprens * 1987 ː ''Melovivi'', Pòtoprens * 1988 ː ''Minywi mwen senk'', Pòtoprens * 1988 ː ''Kalibofobo'', Pòtoprens * 2000 ː ''Foukifoura'', Pòtoprens : Creacom === Penti === * 2010 : ''Désastre'' (12 janvye) * ''Difficile émergence vers la lumière'' === Ekspozisyon prensipal yo === * 1974 : Salle Dante Alighieri, Ambassade d’Italie, Port-au-Prince. * 1983 : Institut Français d’Haïti, Port-au-Prince. * 1984 : Institut Français d’Haïti, Port-au-Prince. * 1985 : Vernissage du tryptique (20×2 mètre), Hall de l’Institut Français d’Haïti, Port-au-Prince. * 1988 : Festival Arts Gallery, Port-au-Prince. * 1990 : Tufts University, Boston. * 1990 : Musée Afro-Américain, Boston. * 1991 : Institut Français d’Haïti, Port-au-Prince. * 1992 : Librairie Klébert, Strasbourg. * 1993 : Latin American Museum, Miami. * 1993 : Galerie Moderne, Paris. * 1993 : La Maison de la Culture, Bèlen. * 1994 : Centre Culturel Haïtiano-Suédois, Göteborg (Syèd). * 1994 : Université de Stockholm. * 1994     Maneren Galerie, Göteborg (Syèd). * 1994     Casa de Francia, Santo Domingo (République dominicaine). * 1995     Les Ateliers Jean René Jérôme, Port-au-Prince. * 1996     Festival Arts Gallery, Port-au-Prince. * 1996     Basse Terre, Gwadloup. * 1996     Cayenne, Guyane. * 1996     UCLA, Los Angelès. * 1996     Florida State University. * 1997     La Chaux-de-Fonds, Suisse. * 1997     Festival Arts Gallery, Port-au-Prince. * 1999     Galerie de Shibuya, Tokyo. * 2000     Queens Village, New York. * 2003     Weston, Miami. * 2003     Pierre Brooks Library, Myiami. * 2003     Salon du Livre et de la Culture, Frankfò. * 2004     « Entre ténèbres et lumières », exposition à l’occasion du bicentenaire haïtien. Port-au-Prince: Musée d’art haïtien du Collège St-Pierre. Voir ''Frankétienne: entre ténèbres et lumières''. (Catalogue de l’exposition du 21 mai au 23 juillet 2004, avec des textes de Frankétienne, Jean Jonassaint, Michel-Philippe Lerebours, Gérald Merceron k Lyonel Trouillot). * 2008     Exposition des dernières œuvres au showroom de Valerio Canez à Chateaublond (Port-au-Prince). * 2009     Exposition d’une trentaine de pièces à l’Ambassade de la République Dominicaine en Haïti. * 2009     Exposition d’une cinquantaine de tableaux au showroom de Valerio Canez. == Bibliyografi == * 2009 ː Rachel Douglas, ''Frankétienne and rewriting : a work in progress'', Lexington Books, Lanham (Md.), 195 p. {{ISBN|978-0-7391-2565-6}} * 2012 ː Bernard Hadjadj, ''Frankétienne, l'universel haïtien : entretiens'', Edisyon Riveneuve, Marseille, 195 p. {{ISBN|978-2-360-13099-3}} * 2008 ː Jean Jonassaint (editè), ''Typo-topo-poéthique sur Franketienne'', l'Harmattan, Pari, Torino, etc., , 368 p. {{ISBN|978-2-296-06787-5}} * 2001 ː [[Lilyan Kesteloot]], ''Frankétienne'', nan ''Anthologie négro-africaine. Histoire et textes de 1918 à nos jours'', EDICEF, Vanves, (nouvo edisyon), p. 472-473 == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [http://ile-en-ile.org/franketienne/ Biyografi Frankétienne] sou ile-en-ile.org * [http://www.africine.org/index.php?menu=fiche&no=4348 Frankétienne] sou Africiné * [https://web.archive.org/web/20170202021847/http://princeclausfund.org/en/network/franketienne.html Frankétienne] sou princeclausfund.org * [https://www.babelio.com/auteur/-Franketienne/58958 Frankétienne] sou babelio.com * [https://web.archive.org/web/20160308140135/http://etonnants-voyageurs.com/spip.php?id_article=2304&page=inviteshaiti Etonnants Voyageurs] * [http://www.potomitan.info/kauss/spiralisme.php Poto Mitan] * [https://web.archive.org/web/20130111091441/http://www.lesinfluences.fr/Nous-sommes-tous-des-Franketienne.html Nous sommes tous des Frankétienne] * [http://trans.revues.org/257?lang=fr Frankétienne, maître du Chaos] sou magazin Trans * [https://web.archive.org/web/20160303214242/http://www.franceculture.fr/personne-frank%C3%A9tienne.html France Culture, émissions : Le RDV, Frankétienne] {{DEFAULTSORT:Frankétienne}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Aktè]] [[Kategori:Aktè ayisyen]] [[Kategori:Literati]] [[Kategori:Ekriven]] [[Kategori:Ekriven ayisyen]] [[Kategori:Literati kreyòl ayisyen]] [[Kategori:Pent ayisyen]] [[Kategori:Nesans nan lane 1936]] [[Kategori:Lanmò 2025]] 4ptm60pxg6pf8ne6pchut23aq4rzlvo 868208 868207 2025-06-14T20:42:55Z Gilles2014 15418 /* Penti */ 868208 wikitext text/x-wiki {{moun | non = Frankétienne |foto = Jean Laposte 2.jpg |tèks = Frankétienne |fonksyon=ekriven, pent, mizisyen |domèn=Literati, penti |diplòm= |etid= |dat nesans=[[12 avril]] [[1936]] |lye nesans=[[Ravin Sèch]] |peyi nesans=[[Ayiti]] |dat lanmò=[[20 fevriye]] [[2025]] |lye lanmò=[[Dèlma (komin)|Dèlma]] |peyi lanmò=[[Ayiti]] |nasyonalite=ayisyen |relijyon= |rezidans= |kontak= |Biyografi= |zèv= |omaj= |rekonpans= |remak= |fim= }} '''Jean-Pierre Basilic Dantor Franck Étienne d'Argent, Franck Étienne''', rele '''Frankétienne''' (oswa Franketienne ak Franketyèn), ki fèt [[12 avril]] [[1936]] nan [[Ravin Sèch]], vilaj dezyèm seksyon riral [[komin]] [[Sen Mak (komin)|Sen Mak]] nan depatman [[Latibonit (depatman)|Latibonit]] ([[Ayiti]]) epi ki mouri [[20 fevriye]] [[2025]] nan komin [[Dèlma (komin)|Dèlma]] ([[Ayiti]]), se yon Ayisyen ki trè repite antan ke ekriven, men li travay nan anpil lòt domèn tankou [[aktè]], [[penti]], [[mizik]] ak [[teyat]]. == Biyografi == Li te fèt nan [[Ravin Sèch]]. Manman li te gen sèlman 14 ane lè li te fèt. Li te abandone pa papa li, yon endistriyèl ameriken rich. Frankétienne te fèt chaben, avèk po blan ak je ble. Li te leve nan zòn [[Bèlè]] nan [[Pòtoprens (komin)|Pòtoprens]] kote manman li te travay tankou yon machann nan lari. Li te gen uit (8) pitit. Li voye Frankétienne, ki te pi gran an, nan lekòl la. An 1962, nan kòmansman peryòd [[Dinasti Duvalier]], Frankétienne patisipe gwoup la, Haïti littéraire, avèk anpil ekriven kòm : [[Anthony Phelps]], [[René Philoctète]], [[Serge Legagneur]], [[Roland Morisseau]]... Entèlektyèl kite peyi a pou [[Kanada]], [[Frans|Lafrans]] oswa [[Afrik|Lafrik]], men Franketienne deside rete an Ayiti pou ekri ak goumen kont rejim politik la. Zèv li yo rasin nan istwa kontanporen ayisyen an. Yo temwaye, malgre nonm lan oswa ekriven an ki vle yo dwe pi wo a tout kreyatè, nan yon moman nan "konsyans nasyonal la". Li kòmanse pibliye pwezi an 1964. Avèk [[Jean-Claude Fignolé]] ak [[René Philoctète]], li fonde "mouvman [[espiralis]]". An 1972 li pibliye ''Ultravocal'', yon "espiral" jan literè li kalifye toupre ''[[Chants de Maldoror]]'' ekri pa Comte de Lautréamont. Ansyen Minis Kilti anba prezidans Leslie F. Manigat, yo te fè li "Commandeur des Arts et des Lettres" nan mwa jen 2010. An 2009, Frankétienne te fè yon aparisyon espesyal nan fim ''La dérive douce d'un enfant de Petit-Goâve'' Pedro Ruiz ekri, dokimantè ki trase lavi ekriven ayisyen an [[Dany Laferrière]]. Nan mwa avril 2014, asosyasyon "Ayite Bel", òganize yon ekspozisyon an lonè atis la nan lotèl NH Haïti El Rancho. Nan ekspozisyon an, plizyè tablo atis la te afiche. Frankétienne te ekri tou nan lang [[kreyòl ayisyen]]. Li ekri plis pase 40 liv, pyès teyat.. Li mouri [[20 fevriye]] 2025 nan Dèlma nan Pòtoprens. == Zèv li yo an kreyòl == === Fim === * 2005 ː ''Toussaint Louverture, Haïti et la France'', dokimantè * 2011 ː ''Une étrange cathédrale dans la graisse des ténèbres'', dokimantè === An kreyòl === ==== Pyès teyat ==== * x. [[Port-au-Prince]]: Éditions du Soleil, 1978 ; ''Pelentet'' (pièce de théâtre), nouvelle version. Lawrence, KS / Port-au-Prince : Enstiti Etid Ayisyen Inivesite Kannzas / Édition Espiral, 2002. * ''Troufobon''. (1977) Port-au-Prince : Imprimerie Les Presses port-au-princiennes, 1979. * ''Bobomasouri''. (1984) Port-au-Prince : collection Espiral, 1986. * ''Kaselezo''. (1985) Dérives 53/54 (1986/1987) : pp. 125-163. * ''Totolomannwèl''. Port-au-Prince, 1986. * ''Melovivi''. Port-au-Prince, 1987. * ''Minywi mwen senk''. Port-au-Prince, 1988. * ''Kalibofobo''. Port-au-Prince, 1988. * ''Foukifoura''. Port-au-Prince: Creacom, 2000. * ''Délire du prédateur déchu''. Inédit. Joué pour la première fois au Parc Historique de la canne-à-sucre à Port-au-Prince et à Jacmel en 2011. ==== Woman ==== * 1975 ː ''[[Dézafi]]'', premye woman an ekri nan kreyòl ayisyen, Pòtoprens : edisyon Fardin, 1975 ; Châteauneuf-le-Rouge : Vents d'ailleurs, 2002. * [[2004]] : ''Mûr à crever'', Bordeaux, Ana édition * [[2005]] : ''La Méduse orpheline'' * [[2010]] : ''Les Affres d'un défi'' * [[2011]] : ''Rapjazz, Journal d'un paria'' * [[2013]] : ''Les Échos de l'abîme'' === An franse === * 1964 ː ''Au Fil du Temps'', rekèy pwoèm, Pòtoprens : Imprimri Antilles * 1964 ː ''La Marche'' (powèm). Pòtoprens : edisyon Panorama * 1965 ː ''Mon côté gauche'' (powèm). Pòtoprens : enprimri Gaston * 1965 ː ''Vigie de verre''. Pòtoprens : enprimri Gaston * 1965 ː ''Chevaux de l'avant-jour'' (powèm). Pòtoprens : enprimri Gaston * 1968 ː ''Mûr à Crever'', nouvèl, Pòtoprens : Presses port-au-princiennes (koleksyon "Spirale"), 1968 ; Pòtoprens : edisyon Mémoire, 1994. Bòdo : Ana Éditions, 2004, {{ISBN |2915368023}}<ref>[https://www.babelio.com/livres/Franketienne-Mur-a-crever/271287 Mûr à Crever]</ref> * 1972 ː ''Ultravocal'' (espiral). Pòtoprens : Imprimri Gaston, 1972 ; Pari : Hoëbeke, 2004 * 1979 ː ''Les Affres d'un défi'' (woman). Pòtoprens : edisyon Deschamps, 1979 ; Pari : Jean-Michel Place, 2000; La Roque d'Anthéron : Vents d'ailleurs, 2010. * 1983 ː ''Zagoloray'' (espiral). Pòtoprens, 1983. * 1986 ː ''Fleurs d'insomnie'' (espiral). Pòtoprens : edisyon Deschamps * 1986 ː ''Les Chevaux de l'avant-jour'' (pwezi). (1966) Vèsyon revi ak korije, in Dérives 53/54 (1986/1987): pp. 41-86. * 1987 ː ''Adjanoumelezo'' (espiral). Pòtoprens * 1993 ː ''L’Oiseau Schizophone'', nouvèl * 1993 ː ''L'Oiseau schizophone'' (espiral). Pòtoprens : edisyon Antilles, 1993; Pari : Jean-Michel Place, 1998. * 1995 ː ''L'Amérique saigne (Gun Blesse America)'' (woman, kopwodui avèk Claude Dambreville). Pòtoprens : Microplus, 1995. * 1996 ː ''La nocturne connivence des corps inverses''. Pòtoprens : Spirale * 1996 ː ''D'une bouche ovale''. Pòtoprens : Spirale * 1996 ː ''La méduse orpheline''. Pòtoprens : Spirale * 1996 ː ''Une étrange cathédrale dans la graisse des ténèbres''. Pòtoprens : Spirale * 1997 ː ''Clavier de sel et d'ombre''. Pòtoprens : Spirale * 1997 ː ''Les échos de l'abîme''. Pòtoprens : Spirale * 1997 ː ''Et la voyance explose''. Pòtoprens : Spirale * 1998 ː ''Voix marassas'' (spirale francréolophonique). Port-au-Prince : Spirale * 1999 ː ''Rapjazz, Journal d'un paria''. Pòtoprens : Spirale, {{ISBN | 2897120150}}<ref>[https://www.babelio.com/livres/Franketienne-Rapjazz-journal-dun-paria/890024 Rapjazz, journal d'un paria]</ref> * 2000 ː ''Œuf de lumière / Huevo de luz'' (powèm). Pòtoprens : Spirale * ''Chaophonie'', {{ISBN | 2897122927}}<ref>[https://www.babelio.com/livres/Franketienne-Chaophonie/739787 Chaophonie]</ref> * ''Passager en transit'', {{ISBN | 2874595322}}<ref>[https://www.babelio.com/livres/Franketienne-Passager-en-transit/422343 Passager en transit]</ref> * 2002 ː ''H'Eros chimères'', nouvèl, Pòtoprens : Spirale * 2003 ː ''Miraculeuse''. Port-au-Prince : Spirale * ''Les Métamorphoses de l'Oiseau schizophone'' (entegralite an uit volim). La Roque d'Anthéron (Frans) : Vents d'Ailleurs. Piblikasyon de 2004 a 2006. * 1993 ː ''D'un pur silence inextinguible''. (Première partie de ''L'Oiseau schizophone'' (1993). La Roque d'Anthéron : Vents d'ailleurs, 2004. * 1996 ː ''D'une bouche ovale'' (1996). La Roque d'Anthéron : Vents d'ailleurs, 2005. * 1996 ː ''La méduse orpheline''. (1996). La Roque d'Anthéron : Vents d'ailleurs, 2005. * 1996 ː ''La nocturne connivence des corps inversés''. (1996). La Roque d'Anthéron : Vents d'ailleurs, 2005. * 1996 ː ''Une étrange cathédrale dans la graisse des ténèbres''. (1996). La Roque d'Anthéron : Vents d'ailleurs, 2006. * 1997 ː ''Clavier de sel et d'ombre''. (1997). La Roque d'Anthéron : Vents d'ailleurs, 2011. * 1997 ː ''Les échos de l'abîme''. (1997). La Roque d'Anthéron : Vents d'ailleurs, 2013. * 1997 ː ''Et la voyance explose''. (1997). La Roque d'Anthéron : Vents d'ailleurs, 2013. * 2005 ː ''Brèche ardente''. Pòtoprens : Spirale * 2005 ː ''Anthologie secrète''. Monreyal : edisyon Mémoire d'encrier * 2005 ː ''Fleurs d'insomnie'', rekriti. Pòtoprens : Spirale * 2005 ː ''Adjanoumelezo'', rekriti. Pòtoprens : Spirale * 2006 ː ''La Diluvienne''. Pòtoprens : Spirale * 2006 ː ''Galaxie Chaos-Babel'' (espiral). Pòtoprens : Spirale * 2007 ː ''Mots d'ailes en infini d'abîmes''. Pòtoprens : Presses Nationales d'Haïti * 2007 ː ''Feu de proie''. Pòtoprens : Spirale * 2007 ː ''Heures brèves'' (espiral powetik). Pòtoprens : Spirale * 2007 ː ''Le Sphinx en feu d'énigmes'' (espiral powetik). Pòtoprens : Spirale * 2007 ː ''Corps sans repères'' (espiral). Pòtoprens : Spirale * 2008 ː ''Amours, délices et orgues'' (espiral). Pòtoprens : edisyon Deschamps * 2010 ː ''Melovivi ou Le piège suivi de Brèche ardente''. Pari : Riveneuve Continents * 2010 ː ''Visa pour la lumière'' (espiral powetik) * 2014 ː ''Chaophonie'', Monreyal, edisyon Mémoire d'encrier * 2017 ː ''La Marquise sort à cinq heures'', La Roque d'Anthéron : Vents d'ailleurs, {{ISBN| 2364131863}}<ref>[https://www.babelio.com/livres/Franketienne-La-marquise-sort-a-cinq-heures/969977 La marquise sort à cinq heures]</ref> ==== Nouvèl ==== * ''Tout jeu. Tout vice. Mort raide. Point de faire part''. Le Petit Samedi Soir 78-79 (1974-1975) : pp. 11-13. === Teyat === * 1977 ː ''Troufobon'', Pòtoprens, enprimri "Les Presses port-au-princiennes" * 1978 ː ''Pèlin-tèt'', Pòtoprens, edisyon du Soleil, 1978 ; Pelentet (pyès teyat), nouvèl vèsyon. Lawrence, KS / Pòtoprens : Enstiti Etid Ayisyen Inivesite Kannzas / Édition Espiral * 1984 ː ''Bobomasouri'', Pòtoprens, koleksyon Espiral * 1985 ː ''Kaselezo'', Dérives 53/54 (1986-1987) : pp. 125-163. * 1986 ː ''Totolomannwèl'', Pòtoprens * 1987 ː ''Melovivi'', Pòtoprens * 1988 ː ''Minywi mwen senk'', Pòtoprens * 1988 ː ''Kalibofobo'', Pòtoprens * 2000 ː ''Foukifoura'', Pòtoprens : Creacom === Penti === * 2010 : ''Désastre'' (12 janvye) * ''Difficile émergence vers la lumière'' === Ekspozisyon prensipal yo === * 1974 : Salle Dante Alighieri, Ambassade d’Italie, Port-au-Prince. * 1983 : Institut Français d’Haïti, Port-au-Prince. * 1984 : Institut Français d’Haïti, Port-au-Prince. * 1985 : Vernissage du tryptique (20×2 mètre), Hall de l’Institut Français d’Haïti, Port-au-Prince. * 1988 : Festival Arts Gallery, Port-au-Prince. * 1990 : Tufts University, Boston. * 1990 : Musée Afro-Américain, Boston. * 1991 : Institut Français d’Haïti, Port-au-Prince. * 1992 : Librairie Klébert, Strasbourg. * 1993 : Latin American Museum, Miami. * 1993 : Galerie Moderne, Paris. * 1993 : La Maison de la Culture, Bèlen. * 1994 : Centre Culturel Haïtiano-Suédois, Göteborg (Syèd). * 1994 : Université de Stockholm. * 1994     Maneren Galerie, Göteborg (Syèd). * 1994     Casa de Francia, Santo Domingo (République dominicaine). * 1995     Les Ateliers Jean René Jérôme, Port-au-Prince. * 1996     Festival Arts Gallery, Port-au-Prince. * 1996     Basse Terre, Gwadloup. * 1996     Cayenne, Guyane. * 1996     UCLA, Los Angelès. * 1996     Florida State University. * 1997     La Chaux-de-Fonds, Suisse. * 1997     Festival Arts Gallery, Port-au-Prince. * 1999     Galerie de Shibuya, Tokyo. * 2000     Queens Village, New York. * 2003     Weston, Miami. * 2003     Pierre Brooks Library, Myiami. * 2003     Salon du Livre et de la Culture, Frankfò. * 2004     « Entre ténèbres et lumières », exposition à l’occasion du bicentenaire haïtien. Port-au-Prince: Musée d’art haïtien du Collège St-Pierre. Voir ''Frankétienne: entre ténèbres et lumières''. (Catalogue de l’exposition du 21 mai au 23 juillet 2004, avec des textes de Frankétienne, Jean Jonassaint, Michel-Philippe Lerebours, Gérald Merceron k Lyonel Trouillot). * 2008     Exposition des dernières œuvres au showroom de Valerio Canez à Chateaublond (Port-au-Prince). * 2009     Exposition d’une trentaine de pièces à l’Ambassade de la République Dominicaine en Haïti. * 2009     Exposition d’une cinquantaine de tableaux au showroom de Valerio Canez. == Bibliyografi == * 2009 ː Rachel Douglas, ''Frankétienne and rewriting : a work in progress'', Lexington Books, Lanham (Md.), 195 p. {{ISBN|978-0-7391-2565-6}} * 2012 ː Bernard Hadjadj, ''Frankétienne, l'universel haïtien : entretiens'', Edisyon Riveneuve, Marseille, 195 p. {{ISBN|978-2-360-13099-3}} * 2008 ː Jean Jonassaint (editè), ''Typo-topo-poéthique sur Franketienne'', l'Harmattan, Pari, Torino, etc., , 368 p. {{ISBN|978-2-296-06787-5}} * 2001 ː [[Lilyan Kesteloot]], ''Frankétienne'', nan ''Anthologie négro-africaine. Histoire et textes de 1918 à nos jours'', EDICEF, Vanves, (nouvo edisyon), p. 472-473 == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [http://ile-en-ile.org/franketienne/ Biyografi Frankétienne] sou ile-en-ile.org * [http://www.africine.org/index.php?menu=fiche&no=4348 Frankétienne] sou Africiné * [https://web.archive.org/web/20170202021847/http://princeclausfund.org/en/network/franketienne.html Frankétienne] sou princeclausfund.org * [https://www.babelio.com/auteur/-Franketienne/58958 Frankétienne] sou babelio.com * [https://web.archive.org/web/20160308140135/http://etonnants-voyageurs.com/spip.php?id_article=2304&page=inviteshaiti Etonnants Voyageurs] * [http://www.potomitan.info/kauss/spiralisme.php Poto Mitan] * [https://web.archive.org/web/20130111091441/http://www.lesinfluences.fr/Nous-sommes-tous-des-Franketienne.html Nous sommes tous des Frankétienne] * [http://trans.revues.org/257?lang=fr Frankétienne, maître du Chaos] sou magazin Trans * [https://web.archive.org/web/20160303214242/http://www.franceculture.fr/personne-frank%C3%A9tienne.html France Culture, émissions : Le RDV, Frankétienne] {{DEFAULTSORT:Frankétienne}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Aktè]] [[Kategori:Aktè ayisyen]] [[Kategori:Literati]] [[Kategori:Ekriven]] [[Kategori:Ekriven ayisyen]] [[Kategori:Literati kreyòl ayisyen]] [[Kategori:Pent ayisyen]] [[Kategori:Nesans nan lane 1936]] [[Kategori:Lanmò 2025]] onezbkv6zw3gc2cffghqndlqjcsh4h2 868209 868208 2025-06-14T20:43:30Z Gilles2014 15418 /* Bibliyografi */ 868209 wikitext text/x-wiki {{moun | non = Frankétienne |foto = Jean Laposte 2.jpg |tèks = Frankétienne |fonksyon=ekriven, pent, mizisyen |domèn=Literati, penti |diplòm= |etid= |dat nesans=[[12 avril]] [[1936]] |lye nesans=[[Ravin Sèch]] |peyi nesans=[[Ayiti]] |dat lanmò=[[20 fevriye]] [[2025]] |lye lanmò=[[Dèlma (komin)|Dèlma]] |peyi lanmò=[[Ayiti]] |nasyonalite=ayisyen |relijyon= |rezidans= |kontak= |Biyografi= |zèv= |omaj= |rekonpans= |remak= |fim= }} '''Jean-Pierre Basilic Dantor Franck Étienne d'Argent, Franck Étienne''', rele '''Frankétienne''' (oswa Franketienne ak Franketyèn), ki fèt [[12 avril]] [[1936]] nan [[Ravin Sèch]], vilaj dezyèm seksyon riral [[komin]] [[Sen Mak (komin)|Sen Mak]] nan depatman [[Latibonit (depatman)|Latibonit]] ([[Ayiti]]) epi ki mouri [[20 fevriye]] [[2025]] nan komin [[Dèlma (komin)|Dèlma]] ([[Ayiti]]), se yon Ayisyen ki trè repite antan ke ekriven, men li travay nan anpil lòt domèn tankou [[aktè]], [[penti]], [[mizik]] ak [[teyat]]. == Biyografi == Li te fèt nan [[Ravin Sèch]]. Manman li te gen sèlman 14 ane lè li te fèt. Li te abandone pa papa li, yon endistriyèl ameriken rich. Frankétienne te fèt chaben, avèk po blan ak je ble. Li te leve nan zòn [[Bèlè]] nan [[Pòtoprens (komin)|Pòtoprens]] kote manman li te travay tankou yon machann nan lari. Li te gen uit (8) pitit. Li voye Frankétienne, ki te pi gran an, nan lekòl la. An 1962, nan kòmansman peryòd [[Dinasti Duvalier]], Frankétienne patisipe gwoup la, Haïti littéraire, avèk anpil ekriven kòm : [[Anthony Phelps]], [[René Philoctète]], [[Serge Legagneur]], [[Roland Morisseau]]... Entèlektyèl kite peyi a pou [[Kanada]], [[Frans|Lafrans]] oswa [[Afrik|Lafrik]], men Franketienne deside rete an Ayiti pou ekri ak goumen kont rejim politik la. Zèv li yo rasin nan istwa kontanporen ayisyen an. Yo temwaye, malgre nonm lan oswa ekriven an ki vle yo dwe pi wo a tout kreyatè, nan yon moman nan "konsyans nasyonal la". Li kòmanse pibliye pwezi an 1964. Avèk [[Jean-Claude Fignolé]] ak [[René Philoctète]], li fonde "mouvman [[espiralis]]". An 1972 li pibliye ''Ultravocal'', yon "espiral" jan literè li kalifye toupre ''[[Chants de Maldoror]]'' ekri pa Comte de Lautréamont. Ansyen Minis Kilti anba prezidans Leslie F. Manigat, yo te fè li "Commandeur des Arts et des Lettres" nan mwa jen 2010. An 2009, Frankétienne te fè yon aparisyon espesyal nan fim ''La dérive douce d'un enfant de Petit-Goâve'' Pedro Ruiz ekri, dokimantè ki trase lavi ekriven ayisyen an [[Dany Laferrière]]. Nan mwa avril 2014, asosyasyon "Ayite Bel", òganize yon ekspozisyon an lonè atis la nan lotèl NH Haïti El Rancho. Nan ekspozisyon an, plizyè tablo atis la te afiche. Frankétienne te ekri tou nan lang [[kreyòl ayisyen]]. Li ekri plis pase 40 liv, pyès teyat.. Li mouri [[20 fevriye]] 2025 nan Dèlma nan Pòtoprens. == Zèv li yo an kreyòl == === Fim === * 2005 ː ''Toussaint Louverture, Haïti et la France'', dokimantè * 2011 ː ''Une étrange cathédrale dans la graisse des ténèbres'', dokimantè === An kreyòl === ==== Pyès teyat ==== * x. [[Port-au-Prince]]: Éditions du Soleil, 1978 ; ''Pelentet'' (pièce de théâtre), nouvelle version. Lawrence, KS / Port-au-Prince : Enstiti Etid Ayisyen Inivesite Kannzas / Édition Espiral, 2002. * ''Troufobon''. (1977) Port-au-Prince : Imprimerie Les Presses port-au-princiennes, 1979. * ''Bobomasouri''. (1984) Port-au-Prince : collection Espiral, 1986. * ''Kaselezo''. (1985) Dérives 53/54 (1986/1987) : pp. 125-163. * ''Totolomannwèl''. Port-au-Prince, 1986. * ''Melovivi''. Port-au-Prince, 1987. * ''Minywi mwen senk''. Port-au-Prince, 1988. * ''Kalibofobo''. Port-au-Prince, 1988. * ''Foukifoura''. Port-au-Prince: Creacom, 2000. * ''Délire du prédateur déchu''. Inédit. Joué pour la première fois au Parc Historique de la canne-à-sucre à Port-au-Prince et à Jacmel en 2011. ==== Woman ==== * 1975 ː ''[[Dézafi]]'', premye woman an ekri nan kreyòl ayisyen, Pòtoprens : edisyon Fardin, 1975 ; Châteauneuf-le-Rouge : Vents d'ailleurs, 2002. * [[2004]] : ''Mûr à crever'', Bordeaux, Ana édition * [[2005]] : ''La Méduse orpheline'' * [[2010]] : ''Les Affres d'un défi'' * [[2011]] : ''Rapjazz, Journal d'un paria'' * [[2013]] : ''Les Échos de l'abîme'' === An franse === * 1964 ː ''Au Fil du Temps'', rekèy pwoèm, Pòtoprens : Imprimri Antilles * 1964 ː ''La Marche'' (powèm). Pòtoprens : edisyon Panorama * 1965 ː ''Mon côté gauche'' (powèm). Pòtoprens : enprimri Gaston * 1965 ː ''Vigie de verre''. Pòtoprens : enprimri Gaston * 1965 ː ''Chevaux de l'avant-jour'' (powèm). Pòtoprens : enprimri Gaston * 1968 ː ''Mûr à Crever'', nouvèl, Pòtoprens : Presses port-au-princiennes (koleksyon "Spirale"), 1968 ; Pòtoprens : edisyon Mémoire, 1994. Bòdo : Ana Éditions, 2004, {{ISBN |2915368023}}<ref>[https://www.babelio.com/livres/Franketienne-Mur-a-crever/271287 Mûr à Crever]</ref> * 1972 ː ''Ultravocal'' (espiral). Pòtoprens : Imprimri Gaston, 1972 ; Pari : Hoëbeke, 2004 * 1979 ː ''Les Affres d'un défi'' (woman). Pòtoprens : edisyon Deschamps, 1979 ; Pari : Jean-Michel Place, 2000; La Roque d'Anthéron : Vents d'ailleurs, 2010. * 1983 ː ''Zagoloray'' (espiral). Pòtoprens, 1983. * 1986 ː ''Fleurs d'insomnie'' (espiral). Pòtoprens : edisyon Deschamps * 1986 ː ''Les Chevaux de l'avant-jour'' (pwezi). (1966) Vèsyon revi ak korije, in Dérives 53/54 (1986/1987): pp. 41-86. * 1987 ː ''Adjanoumelezo'' (espiral). Pòtoprens * 1993 ː ''L’Oiseau Schizophone'', nouvèl * 1993 ː ''L'Oiseau schizophone'' (espiral). Pòtoprens : edisyon Antilles, 1993; Pari : Jean-Michel Place, 1998. * 1995 ː ''L'Amérique saigne (Gun Blesse America)'' (woman, kopwodui avèk Claude Dambreville). Pòtoprens : Microplus, 1995. * 1996 ː ''La nocturne connivence des corps inverses''. Pòtoprens : Spirale * 1996 ː ''D'une bouche ovale''. Pòtoprens : Spirale * 1996 ː ''La méduse orpheline''. Pòtoprens : Spirale * 1996 ː ''Une étrange cathédrale dans la graisse des ténèbres''. Pòtoprens : Spirale * 1997 ː ''Clavier de sel et d'ombre''. Pòtoprens : Spirale * 1997 ː ''Les échos de l'abîme''. Pòtoprens : Spirale * 1997 ː ''Et la voyance explose''. Pòtoprens : Spirale * 1998 ː ''Voix marassas'' (spirale francréolophonique). Port-au-Prince : Spirale * 1999 ː ''Rapjazz, Journal d'un paria''. Pòtoprens : Spirale, {{ISBN | 2897120150}}<ref>[https://www.babelio.com/livres/Franketienne-Rapjazz-journal-dun-paria/890024 Rapjazz, journal d'un paria]</ref> * 2000 ː ''Œuf de lumière / Huevo de luz'' (powèm). Pòtoprens : Spirale * ''Chaophonie'', {{ISBN | 2897122927}}<ref>[https://www.babelio.com/livres/Franketienne-Chaophonie/739787 Chaophonie]</ref> * ''Passager en transit'', {{ISBN | 2874595322}}<ref>[https://www.babelio.com/livres/Franketienne-Passager-en-transit/422343 Passager en transit]</ref> * 2002 ː ''H'Eros chimères'', nouvèl, Pòtoprens : Spirale * 2003 ː ''Miraculeuse''. Port-au-Prince : Spirale * ''Les Métamorphoses de l'Oiseau schizophone'' (entegralite an uit volim). La Roque d'Anthéron (Frans) : Vents d'Ailleurs. Piblikasyon de 2004 a 2006. * 1993 ː ''D'un pur silence inextinguible''. (Première partie de ''L'Oiseau schizophone'' (1993). La Roque d'Anthéron : Vents d'ailleurs, 2004. * 1996 ː ''D'une bouche ovale'' (1996). La Roque d'Anthéron : Vents d'ailleurs, 2005. * 1996 ː ''La méduse orpheline''. (1996). La Roque d'Anthéron : Vents d'ailleurs, 2005. * 1996 ː ''La nocturne connivence des corps inversés''. (1996). La Roque d'Anthéron : Vents d'ailleurs, 2005. * 1996 ː ''Une étrange cathédrale dans la graisse des ténèbres''. (1996). La Roque d'Anthéron : Vents d'ailleurs, 2006. * 1997 ː ''Clavier de sel et d'ombre''. (1997). La Roque d'Anthéron : Vents d'ailleurs, 2011. * 1997 ː ''Les échos de l'abîme''. (1997). La Roque d'Anthéron : Vents d'ailleurs, 2013. * 1997 ː ''Et la voyance explose''. (1997). La Roque d'Anthéron : Vents d'ailleurs, 2013. * 2005 ː ''Brèche ardente''. Pòtoprens : Spirale * 2005 ː ''Anthologie secrète''. Monreyal : edisyon Mémoire d'encrier * 2005 ː ''Fleurs d'insomnie'', rekriti. Pòtoprens : Spirale * 2005 ː ''Adjanoumelezo'', rekriti. Pòtoprens : Spirale * 2006 ː ''La Diluvienne''. Pòtoprens : Spirale * 2006 ː ''Galaxie Chaos-Babel'' (espiral). Pòtoprens : Spirale * 2007 ː ''Mots d'ailes en infini d'abîmes''. Pòtoprens : Presses Nationales d'Haïti * 2007 ː ''Feu de proie''. Pòtoprens : Spirale * 2007 ː ''Heures brèves'' (espiral powetik). Pòtoprens : Spirale * 2007 ː ''Le Sphinx en feu d'énigmes'' (espiral powetik). Pòtoprens : Spirale * 2007 ː ''Corps sans repères'' (espiral). Pòtoprens : Spirale * 2008 ː ''Amours, délices et orgues'' (espiral). Pòtoprens : edisyon Deschamps * 2010 ː ''Melovivi ou Le piège suivi de Brèche ardente''. Pari : Riveneuve Continents * 2010 ː ''Visa pour la lumière'' (espiral powetik) * 2014 ː ''Chaophonie'', Monreyal, edisyon Mémoire d'encrier * 2017 ː ''La Marquise sort à cinq heures'', La Roque d'Anthéron : Vents d'ailleurs, {{ISBN| 2364131863}}<ref>[https://www.babelio.com/livres/Franketienne-La-marquise-sort-a-cinq-heures/969977 La marquise sort à cinq heures]</ref> ==== Nouvèl ==== * ''Tout jeu. Tout vice. Mort raide. Point de faire part''. Le Petit Samedi Soir 78-79 (1974-1975) : pp. 11-13. === Teyat === * 1977 ː ''Troufobon'', Pòtoprens, enprimri "Les Presses port-au-princiennes" * 1978 ː ''Pèlin-tèt'', Pòtoprens, edisyon du Soleil, 1978 ; Pelentet (pyès teyat), nouvèl vèsyon. Lawrence, KS / Pòtoprens : Enstiti Etid Ayisyen Inivesite Kannzas / Édition Espiral * 1984 ː ''Bobomasouri'', Pòtoprens, koleksyon Espiral * 1985 ː ''Kaselezo'', Dérives 53/54 (1986-1987) : pp. 125-163. * 1986 ː ''Totolomannwèl'', Pòtoprens * 1987 ː ''Melovivi'', Pòtoprens * 1988 ː ''Minywi mwen senk'', Pòtoprens * 1988 ː ''Kalibofobo'', Pòtoprens * 2000 ː ''Foukifoura'', Pòtoprens : Creacom === Penti === * 2010 : ''Désastre'' (12 janvye) * ''Difficile émergence vers la lumière'' === Ekspozisyon prensipal yo === * 1974 : Salle Dante Alighieri, Ambassade d’Italie, Port-au-Prince. * 1983 : Institut Français d’Haïti, Port-au-Prince. * 1984 : Institut Français d’Haïti, Port-au-Prince. * 1985 : Vernissage du tryptique (20×2 mètre), Hall de l’Institut Français d’Haïti, Port-au-Prince. * 1988 : Festival Arts Gallery, Port-au-Prince. * 1990 : Tufts University, Boston. * 1990 : Musée Afro-Américain, Boston. * 1991 : Institut Français d’Haïti, Port-au-Prince. * 1992 : Librairie Klébert, Strasbourg. * 1993 : Latin American Museum, Miami. * 1993 : Galerie Moderne, Paris. * 1993 : La Maison de la Culture, Bèlen. * 1994 : Centre Culturel Haïtiano-Suédois, Göteborg (Syèd). * 1994 : Université de Stockholm. * 1994     Maneren Galerie, Göteborg (Syèd). * 1994     Casa de Francia, Santo Domingo (République dominicaine). * 1995     Les Ateliers Jean René Jérôme, Port-au-Prince. * 1996     Festival Arts Gallery, Port-au-Prince. * 1996     Basse Terre, Gwadloup. * 1996     Cayenne, Guyane. * 1996     UCLA, Los Angelès. * 1996     Florida State University. * 1997     La Chaux-de-Fonds, Suisse. * 1997     Festival Arts Gallery, Port-au-Prince. * 1999     Galerie de Shibuya, Tokyo. * 2000     Queens Village, New York. * 2003     Weston, Miami. * 2003     Pierre Brooks Library, Myiami. * 2003     Salon du Livre et de la Culture, Frankfò. * 2004     « Entre ténèbres et lumières », exposition à l’occasion du bicentenaire haïtien. Port-au-Prince: Musée d’art haïtien du Collège St-Pierre. Voir ''Frankétienne: entre ténèbres et lumières''. (Catalogue de l’exposition du 21 mai au 23 juillet 2004, avec des textes de Frankétienne, Jean Jonassaint, Michel-Philippe Lerebours, Gérald Merceron k Lyonel Trouillot). * 2008     Exposition des dernières œuvres au showroom de Valerio Canez à Chateaublond (Port-au-Prince). * 2009     Exposition d’une trentaine de pièces à l’Ambassade de la République Dominicaine en Haïti. * 2009     Exposition d’une cinquantaine de tableaux au showroom de Valerio Canez. == Rekonpans == * 1992 : Session spéciale en hommage à Frankétienne, avec la présence de l’auteur, Congrès du CIEF, Strasbourg. * 2001 : Hommage à Frankétienne, mois de la langue créole, Montréal. * 2001 : Hommage à Frankétienne par ses élèves, Pétion-Ville. * 2002 : Prix Carbet de la Caraïbe, pour ''H’Éros chimères''. * 2003 : Prix de leadership dans le domaine social délivré par Toast Masters International. * 2004 : Distinction remise par l’Association des Artistes Haïtiens de New York. * 2004 : Medalla de Honor Presidencial Centenario Pablo Neruda. * 2005 : Grand Prix du Livre Insulaire (Ouessant), le Prix des îles du Ponant, pour ''Anthologie Secrète''. * 2006 : Prix International Union Latine de Littératures Romanes (Rome), pour l’ensemble de son œuvre. * 2006 : Prix Prince Claus (Pays-Bas), pour l’ensemble de son œuvre artistique, son usage poétique de la langue, son engagement en faveur des langues locales et sa contribution à la langue et à la culture régionales. * 2006 : Désigné « Trésor National Vivant » d’Haïti (avec Michèle Pierre-Louis et Azor [Lenord Fortuné]) par la Fondation Françoise Canez Auguste et Image et Marketing (Haïti). * 2007 : Prix Honneur et Mérite délivré par les Organisations populaires d’Haïti. * 2008 : Hommage à « L’Écrivain Quisqueyen » par le Ministre de la Culture dominicain. * 2008 : Mapou d’Or 2008, premier récipient du prix de la Fondation pour la reconnaissance des œuvres majeures (Forom). * 2010 : Artiste de l’UNESCO pour la Paix. * 2010 : Commandeur de l’Ordre des Arts et des Lettres de la France. * 2012 : Grand Prix National des Lettres décerné par les Presses Nationals d’Haïti. * 2012 : Certificat Honneur et Mérite du Ministère des Affaires Étrangères d’Haïti. * 2012 : Diplôme Honneur et Mérite au grade de Grand Officier décerné par le président d’Haïti Michel Martelly. * 2021 : "Gran Pri Frankofoni" nan Académie Française<ref>{{fr}} {{cite web |url=https://lenouvelliste.com/article/230032/franketienne-emmelie-prophete-et-louis-philippe-dalembert-distingues-dans-le-palmares-2021-de-lacademie-francaise |title=Frankétienne, Emmelie Prophète et Louis-Philippe Dalembert distingués dans le Palmarès 2021 de l’Académie Française |author=Winnie Hugot Gabriel |publisher=Le Nouvelliste |website=lenouvelliste.com |date=24 jen 2021 |access-date=24 jen 2021}}</ref> == Bibliyografi == * 2009 ː Rachel Douglas, ''Frankétienne and rewriting : a work in progress'', Lexington Books, Lanham (Md.), 195 p. {{ISBN|978-0-7391-2565-6}} * 2012 ː Bernard Hadjadj, ''Frankétienne, l'universel haïtien : entretiens'', Edisyon Riveneuve, Marseille, 195 p. {{ISBN|978-2-360-13099-3}} * 2008 ː Jean Jonassaint (editè), ''Typo-topo-poéthique sur Franketienne'', l'Harmattan, Pari, Torino, etc., , 368 p. {{ISBN|978-2-296-06787-5}} * 2001 ː [[Lilyan Kesteloot]], ''Frankétienne'', nan ''Anthologie négro-africaine. Histoire et textes de 1918 à nos jours'', EDICEF, Vanves, (nouvo edisyon), p. 472-473 == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [http://ile-en-ile.org/franketienne/ Biyografi Frankétienne] sou ile-en-ile.org * [http://www.africine.org/index.php?menu=fiche&no=4348 Frankétienne] sou Africiné * [https://web.archive.org/web/20170202021847/http://princeclausfund.org/en/network/franketienne.html Frankétienne] sou princeclausfund.org * [https://www.babelio.com/auteur/-Franketienne/58958 Frankétienne] sou babelio.com * [https://web.archive.org/web/20160308140135/http://etonnants-voyageurs.com/spip.php?id_article=2304&page=inviteshaiti Etonnants Voyageurs] * [http://www.potomitan.info/kauss/spiralisme.php Poto Mitan] * [https://web.archive.org/web/20130111091441/http://www.lesinfluences.fr/Nous-sommes-tous-des-Franketienne.html Nous sommes tous des Frankétienne] * [http://trans.revues.org/257?lang=fr Frankétienne, maître du Chaos] sou magazin Trans * [https://web.archive.org/web/20160303214242/http://www.franceculture.fr/personne-frank%C3%A9tienne.html France Culture, émissions : Le RDV, Frankétienne] {{DEFAULTSORT:Frankétienne}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Aktè]] [[Kategori:Aktè ayisyen]] [[Kategori:Literati]] [[Kategori:Ekriven]] [[Kategori:Ekriven ayisyen]] [[Kategori:Literati kreyòl ayisyen]] [[Kategori:Pent ayisyen]] [[Kategori:Nesans nan lane 1936]] [[Kategori:Lanmò 2025]] my5nkenky2h0isc6ancrrirohysq8wo Lucienne Heurtelou-Estime 0 16329 868188 821957 2025-06-14T16:50:46Z InternetArchiveBot 25431 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 868188 wikitext text/x-wiki {{moun |non= Lucienne Heurtelou-Estimé |foto= |tèks= Lucienne Heurtelou-Estimé |fonksyon=diplomat, ekriven |domèn=politik, literati |diplòm= |etid= |dat nesans= [[1921]] |lye nesans= |peyi nesans= |dat lanmò= [[19 me]] [[2006]] |lye lanmò= [[Pòtoprens (komin)|Pòtoprens]] |peyi lanmò= [[Ayiti]] |nasyonalite= ayisyen |zèv= |nòt= }} '''Lucienne Heurtelou-Estimé''', ki fèt vè [[1921]] epi ki mouri [[19 me]] [[2006]] nan [[Pòtoprens (komin)|Pòtoprens]] (nan [[Ayiti]]), se yon diplomat ak fanm ekriven [[Ayiti|ayisyèn]]. Li te defansè dwa fanm yo ak premye Dam Ayiti soti 1946 rive 1950 kòm madanm prezidan ayisyen [[Dumarsais Estimé]]. == Biyografi == Li te prezidan donè Lig Fanm pou Aksyon Sosyal, yon òganizasyon feminis ayisyen enfliyan ki te kreye an 1934, pandan premye kongrè fanm ayisyen yo (14–19 avril 1950). Kongrè a te atire delege ki soti nan 44 òganizasyon fanm ayisyen ak 32 delege nan 17 òganizasyon fanm entènasyonal yo ak relye mouvman fanm ayisyen an pou egalite dwa. Nan mwa oktòb 1948, li te inogire yon òfelina nan Truittier, touprè [[Kafou (komin)|Kafou]], ki pa t janm fini. Li se premye Premye Dam ayisyen ki ekri memwa li yo, yon liv kote li reflechi sou defèt prezidans mari li pa lènmi politik li yo. Li te vin premye fanm anbasadè Ayiti nan [[Bèljik]] aprè lanmò mari li an 1953.<ref>{{cite book|author1=Patrick Bellegarde-Smith|title=Haiti: The Breached Citadel|location=Ontario|editor=2nd|date=2004|isbn=1-55130-268-3}}</ref>{{,}}<ref>{{cite web |title=News & Analysis This Month - Supplement |url=http://www.wehaitians.com/june%202006%205%20supplement%20news%20and%20analysis%20this%20month.html |website=wehaitians.com |accessdate=24 fevriye 2023}}</ref> Li te manman ansyen fonksyonè gouvènman ayisyen an [[Jean-Robert Estimé]].<ref name=":0">{{fr}} {{cite web |title=L'insécurité fait encore des victimes |url=https://www.lenouvelliste.com/article/29711/linsecurite-fait-encore-des-victimes |website=lenouvelliste.com |accessdate=24 fevriye 2023 |archive-date=2023-02-24 |archive-url=https://web.archive.org/web/20230224135503/https://www.lenouvelliste.com/article/29711/linsecurite-fait-encore-des-victimes |dead-url=yes }}</ref> Li te mouri 19 me 2006 a laj de 85 an, li te mouri ak bal nan vòlò nan magazen bijou fanmi Daccaret nan lari Dufort nan [[Pòtoprens (komin)|Pòtoprens]].<ref name=":0" /> == Zèv li yo == *Sa li fè == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == {{DEFAULTSORT:Heurtelou-Estimé, Lucienne}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Fanm]] [[Kategori:Literati]] [[Kategori:Ekriven]] [[Kategori:Ekriven ayisyen]] [[Kategori:Nesans nan lane 1921]] [[Kategori:Lanmò 2006]] 8ozqvcezwcnd2fskxp3pme6kble1ri8 Jean Jacques Sauveur 0 17303 868211 868151 2025-06-14T20:48:24Z Gilles2014 15418 /* Rèfèrans */ 868211 wikitext text/x-wiki {{ebòch}} {{Infobox Biographie2}} '''Jean Jacques Sauveur''' kè yo plis konnen sou non Jackito sè yon chantè bisnisman ansyen sènatè ayisyen ki fèt 6 dawout 1967 nan katyè fèryè nan pèyi Dayiti. Kalitè mizik li fè sè konpa dirèk ki vin popilè è li tè genyen konkou binismann kè konpayi tèlèfònn dijisèl tap òganisè. Kòm sènatè li tè travay anpil pou valorisè entèrè ak visyon li pou dèvlopman pèyi li Ayiti == Byografi == Jean Jacques Sauveur, ke yo rele tou Jackito, se yon chantè ayisyen, antreprenè, ak senatè. Li te fèt 6 out 1967 nan Ferrier, yon vil ki sitiye nan depatman Nò-Est ann Ayiti. Nan laj 16 an, li te pibliye premye album li, ki te swiv kat ane pita pa album lan "Lanmou doudou," youn nan pi gwo hits li. Mizik li yo, patikilyèman nan jan konpa dirèk la, te pran popilarite ann Ayiti. Anplis karyè mizik li, Jean Jacques Sauveur se yon antreprenè ki gen siksè nan depatman Nord-Est. An 2012, li te youn nan douz ganyan konpetisyon Digicel Entrepreneur of the Year, ki montre talan li ak siksè li kòm antreprenè. Jean Jacques Sauveur te chwazi fè politik tou e li te vin senatè. Antanke senatè, li travay aktivman pou reprezante enterè peyi l ak kominote l. Platfòm li ak vizyon li pou devlopman Ayiti te genyen l sipò anpil elektè. Jean Jacques Sauveur konnen pou vwa pwisan li ak prezans sèn karismatik. Chante ki touche e ki atire l yo te genyen kè piblik ayisyen an, sa ki fè li yon plas enpòtan nan endistri mizik ayisyen an. Kòm yon antreprenè ak senatè, Jean Jacques Sauveur demontre angajman li nan devlopman ekonomik peyi l 'ak dezi li pou kontribye nan amelyore kondisyon lavi an Ayiti. Karyè mizik, antreprenarya ak politik li se yon temwayaj sou pasyon li pou Ayiti ak devouman li anvè pèp li a. ==Diskografi== # Lanmou Doudou # Yo Peye # Retounen # La Vie Ekri Sou Kòm # Pasyans Lanmou # Kè'm Chaje # Ou P'ap Pèdi'm # Konpilasyon # Sove Lavi # Sajès # et plus == Zèv li yo == *Sa li fè == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == {{DEFAULTSORT:Sauveur, Jean Jacques}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Mizisyen ayisyen]] [[Kategori:Nesans an out 1967]] oulek0lzey3cqx08u84zxe0d4z7s1op 868212 868211 2025-06-14T20:56:14Z Gilles2014 15418 868212 wikitext text/x-wiki {{ebòch}} {{Infobox Biographie2}} '''Jean Jacques Sauveur''', rele '''Jackito''', ki fèt 6 out 1967, se yon chantè bisnismann ansyen senatè ayisyennan katyè fèryè nan pèyi Dayiti. Kalitè mizik li fè sè konpa dirèk ki vin popilè è li tè genyen konkou binismann kè konpayi telefòn dijisèl tap òganisè. Kòm senatè li tè travay anpil pou valorise entèrè ak visyon li pou devlòpman peyi li Ayiti. == Biyografi == Jean Jacques Sauveur, ke yo rele tou Jackito, se yon chantè ayisyen, antreprenè, ak senatè. Li te fèt 6 out 1967 nan Ferrier, yon vil ki sitiye nan depatman Nò-Est ann Ayiti. Nan laj 16 an, li te pibliye premye album li, ki te swiv kat ane pita pa album lan "Lanmou doudou," youn nan pi gwo hits li. Mizik li yo, patikilyèman nan jan konpa dirèk la, te pran popilarite ann Ayiti. Anplis karyè mizik li, Jean Jacques Sauveur se yon antreprenè ki gen siksè nan depatman Nord-Est. An 2012, li te youn nan douz ganyan konpetisyon Digicel Entrepreneur of the Year, ki montre talan li ak siksè li kòm antreprenè. Jean Jacques Sauveur te chwazi fè politik tou e li te vin senatè. Antanke senatè, li travay aktivman pou reprezante enterè peyi l ak kominote l. Platfòm li ak vizyon li pou devlopman Ayiti te genyen l sipò anpil elektè. Jean Jacques Sauveur konnen pou vwa pwisan li ak prezans sèn karismatik. Chante ki touche e ki atire l yo te genyen kè piblik ayisyen an, sa ki fè li yon plas enpòtan nan endistri mizik ayisyen an. Kòm yon antreprenè ak senatè, Jean Jacques Sauveur demontre angajman li nan devlopman ekonomik peyi l 'ak dezi li pou kontribye nan amelyore kondisyon lavi an Ayiti. Karyè mizik, antreprenarya ak politik li se yon temwayaj sou pasyon li pou Ayiti ak devouman li anvè pèp li a. == Zèv li yo == === Diskografi === # ''Lanmou Doudou'' # ''Yo Peye'' # ''Retounen'' # ''La Vie Ekri Sou Kòm # ''Pasyans Lanmou'' # ''Kè'm Chaje'' # ''Ou P'ap Pèdi'm'' # ''Konpilasyon'' # ''Sove Lavi'' # ''Sajès'' == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == {{DEFAULTSORT:Sauveur, Jean Jacques}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Mizisyen ayisyen]] [[Kategori:Nesans an out 1967]] furmlhueg8vzxmcztgh7my3joe735m1 868213 868212 2025-06-14T21:01:47Z Gilles2014 15418 /* Biyografi */ 868213 wikitext text/x-wiki {{ebòch}} {{Infobox Biographie2}} '''Jean Jacques Sauveur''', rele '''Jackito''', ki fèt 6 out 1967, se yon chantè bisnismann ansyen senatè ayisyennan katyè fèryè nan pèyi Dayiti. Kalitè mizik li fè sè konpa dirèk ki vin popilè è li tè genyen konkou binismann kè konpayi telefòn dijisèl tap òganisè. Kòm senatè li tè travay anpil pou valorise entèrè ak visyon li pou devlòpman peyi li Ayiti. == Biyografi == Jean Jacques Sauveur, ke yo rele tou Jackito, se yon chantè ayisyen, antreprenè ak senatè. Li te fèt 6 out 1967 nan Ferrier, yon vil ki sitiye nan depatman [[Nòdès (depatman)|Nòdès]] ann Ayiti. Nan laj 16 zan, li te pibliye premye album li, ki te swiv kat (4) ane pita pa albòm lan ''Lanmou doudou'', youn nan pi gwo hits li. Mizik li yo, patikilyèman nan jan konpa dirèk la, te pran popilarite ann Ayiti. Anplis karyè mizik li, Jean Jacques Sauveur se yon antreprenè ki gen siksè nan depatman Nord-Est. An 2012, li te youn nan douz ganyan konpetisyon Digicel Entrepreneur of the Year, ki montre talan li ak siksè li kòm antreprenè. Jean Jacques Sauveur te chwazi fè politik tou e li te vin senatè. Antanke senatè, li travay aktivman pou reprezante enterè peyi l ak kominote l. Platfòm li ak vizyon li pou devlopman Ayiti te genyen l sipò anpil elektè. Jean Jacques Sauveur konnen pou vwa pwisan li ak prezans sèn karismatik. Chante ki touche e ki atire l yo te genyen kè piblik ayisyen an, sa ki fè li yon plas enpòtan nan endistri mizik ayisyen an. Kòm yon antreprenè ak senatè, Jean Jacques Sauveur demontre angajman li nan devlopman ekonomik peyi l 'ak dezi li pou kontribye nan amelyore kondisyon lavi an Ayiti. Karyè mizik, antreprenarya ak politik li se yon temwayaj sou pasyon li pou Ayiti ak devouman li anvè pèp li a. == Zèv li yo == === Diskografi === # ''Lanmou Doudou'' # ''Yo Peye'' # ''Retounen'' # ''La Vie Ekri Sou Kòm # ''Pasyans Lanmou'' # ''Kè'm Chaje'' # ''Ou P'ap Pèdi'm'' # ''Konpilasyon'' # ''Sove Lavi'' # ''Sajès'' == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == {{DEFAULTSORT:Sauveur, Jean Jacques}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Mizisyen ayisyen]] [[Kategori:Nesans an out 1967]] 3adn3u1qew5w9hpwgtzizlcx63a3ym5 868214 868213 2025-06-14T21:09:23Z Gilles2014 15418 868214 wikitext text/x-wiki {{ebòch}} {{Infobox Biographie2}} '''Jean Jacques Sauveur''', rele '''Jackito''', ki fèt [[6 out]] [[1967]] ([[Ayiti]]), se yon chantè biznismann ansyen senatè ayisyen nan katyè fèryè nan peyi Dayiti. Kalitè mizik li fè se konpa dirèk ki vin popilè e li tè genyen konkou biznismann ke konpayi telefòn Digicel tap òganise. Kòm senatè li te travay anpil pou valorise entèrè ak visyon li pou devlòpman peyi li Ayiti. == Biyografi == Jean Jacques Sauveur, ke yo rele tou Jackito, se yon chantè ayisyen, antreprenè ak senatè. Li te fèt 6 out 1967 nan Ferrier, yon vil ki sitiye nan depatman [[Nòdès (depatman)|Nòdès]] ann [[Ayiti]]. Nan laj 16 zan, li te pibliye premye album li, ki te swiv kat (4) ane pita pa albòm lan ''Lanmou doudou'', youn nan pi gwo hits li. Mizik li yo, patikilyèman nan jan konpa dirèk la, te pran popilarite ann Ayiti. Anplis karyè mizik li, Jean Jacques Sauveur se yon antreprenè ki gen siksè nan depatman Nòdès. An 2012, li te youn nan douz ganyan konpetisyon Digicel Entrepreneur of the Year, ki montre talan li ak siksè li kòm antreprenè. Jean Jacques Sauveur te chwazi fè politik tou e li te vin senatè. Antanke senatè, li travay aktivman pou reprezante enterè peyi l ak kominote l. Platfòm li ak vizyon li pou devlopman Ayiti te genyen l sipò anpil elektè. Jean Jacques Sauveur konnen pou vwa pwisan li ak prezans sèn karismatik. Chante ki touche e ki atire l yo te genyen kè piblik ayisyen an, sa ki fè li yon plas enpòtan nan endistri mizik ayisyen an. Kòm yon antreprenè ak senatè, Jean Jacques Sauveur demontre angajman li nan devlopman ekonomik peyi l 'ak dezi li pou kontribye nan amelyore kondisyon lavi an Ayiti. Karyè mizik, antreprenarya ak politik li se yon temwayaj sou pasyon li pou Ayiti ak devouman li anvè pèp li a. == Zèv li yo == === Diskografi === # ''Lanmou Doudou'' # ''Yo Peye'' # ''Retounen'' # ''La Vie Ekri Sou Kòm # ''Pasyans Lanmou'' # ''Kè'm Chaje'' # ''Ou P'ap Pèdi'm'' # ''Konpilasyon'' # ''Sove Lavi'' # ''Sajès'' == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == {{DEFAULTSORT:Sauveur, Jean Jacques}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Mizisyen ayisyen]] [[Kategori:Nesans an out 1967]] 6ulbg33ppaykcprx6w1z96sdn18a1dw 868215 868214 2025-06-14T21:19:34Z Gilles2014 15418 868215 wikitext text/x-wiki {{ebòch}} {{Infobox Biographie2}} '''Jean Jacques Sauveur''', rele '''Jackito''', ki fèt [[6 out]] [[1967]] nan [[Ferye (komin)|Ferye]] ([[Ayiti]]), se yon chantè, biznismann ansyen senatè ayisyen. Kalitè mizik li fè se [[konpa dirèk]] ki vin popilè e li tè genyen konkou biznismann konpayi telefòn Digicel tap òganize. Kòm senatè li te travay anpil pou valorize enterè ak vizyon li pou devlòpman peyi li, Ayiti. == Biyografi == Jean Jacques Sauveur, ke yo rele tou Jackito, se yon chantè ayisyen, antreprenè ak senatè. Li te fèt 6 out 1967 nan Ferye, yon vil ki sitiye nan depatman [[Nòdès (depatman)|Nòdès]] ann [[Ayiti]]. Nan laj 16 zan, li te pibliye premye album li, ki te swiv kat (4) ane pita pa albòm lan ''Lanmou doudou'', youn nan pi gwo hits li. Mizik li yo, patikilyèman nan jan konpa dirèk la, te pran popilarite ann Ayiti. Anplis karyè mizik li, Jean Jacques Sauveur se yon antreprenè ki gen siksè nan depatman Nòdès. An 2012, li te youn nan douz ganyan konpetisyon Digicel Entrepreneur of the Year, ki montre talan li ak siksè li kòm antreprenè. Jean Jacques Sauveur te chwazi fè politik tou e li te vin senatè. Antanke senatè, li travay aktivman pou reprezante enterè peyi l ak kominote l. Platfòm li ak vizyon li pou devlopman Ayiti te genyen l sipò anpil elektè. Jean Jacques Sauveur konnen pou vwa pwisan li ak prezans sèn karismatik. Chante ki touche e ki atire l yo te genyen kè piblik ayisyen an, sa ki fè li yon plas enpòtan nan endistri mizik ayisyen an. Kòm yon antreprenè ak senatè, Jean Jacques Sauveur demontre angajman li nan devlòpman ekonomik peyi l 'ak dezi li pou kontribye nan amelyore kondisyon lavi an Ayiti. Karyè mizik, antreprenarya ak politik li se yon temwayaj sou pasyon li pou Ayiti ak devouman li anvè pèp li a. == Zèv li yo == === Diskografi === # ''Lanmou Doudou'' # ''Yo Peye'' # ''Retounen'' # ''La Vie Ekri Sou Kòm # ''Pasyans Lanmou'' # ''Kè'm Chaje'' # ''Ou P'ap Pèdi'm'' # ''Konpilasyon'' # ''Sove Lavi'' # ''Sajès'' == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == {{DEFAULTSORT:Sauveur, Jean Jacques}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Mizisyen ayisyen]] [[Kategori:Nesans an out 1967]] mpmbkabmihv0fti02hu1fp6gl20hsce Toto Bissainthe 0 17752 868190 867876 2025-06-14T18:48:28Z Gilles2014 15418 868190 wikitext text/x-wiki {{ebòch}} {{aktè |non= Toto Bissainthe |foto= |tèks= Toto Bissainthe |fonksyon=chantèz, konpozitris, aktris |domèn=Mizik, sinema, teyat |diplòm= |etid= |dat nesans=[[1934]] |lye nesans= [[Kap-Ayisyen]] |peyi nesans=[[Ayiti]] |dat lanmò= [[4 jen]] [[1994]] |lye lanmò= [[Petyonvil (komin)|Petyonvil]] |peyi lanmò= [[Ayiti]] |nasyonalite= ayisyen |zèv= |nòt= |fim= }} '''Marie Clotilde Bissainthe''', rele '''Toto Bissainthe''', ki fèt nan lane [[1934]] nan [[Kap-Ayisyen]] ([[Ayiti]]) epi ki mouri [[4 jen]] [[1994]] nan [[Petyonvil (komin)|Petyonvil]] ([[Ayiti]]), se yon [[Chantè|chantèz]], konpozitris ak [[Aktè|aktris]] [[Ayiti|yisyèn]]. == Biyografi == Li fèt nan lane 1934. Li kite Ayiti pandan li te trè jèn pou li te al fè etid li nan peyi etranje. Li kòmanse karyè teyat li an 1956 avèk konpayi Griyo ke li te fonde. Yo vin dekouvri li an 1973 ak yon espektak li te prezante nan ''La Vieille Grille'' nan vil [[Pari]] ([[Frans]]). Li te vin yon chantèz epi konpozitris totalkapital. Li te pase anpil tan nan karyè li an egzil. Li viv pandan plis 30 lane nan peyi Lafrans epi retounen an Ayiti jis aprè [[Jean-Claude Duvalier]] kite peyi nan lane 1986. Poutan li te jwenn anpil desepsyon lè li konstate pwoblèm politik ak lòt pwoblèm ki t ap ravaje Ayiti. Li mouri 4 jen 1994, akòz yon kansè fwa. Gen yon ti pak nan vil [[Monreyal]] ki pote non li. == Zèv li yo == === Diskografi === * 1975 ː ''Toto à New York'' (Chango) * 1977 ː ''Toto chante Haïti'' (Arion, Pri "chanson TF1" an 1978) * 1995 ː ''Haïti Chanté - Chant du Monde'' * 1996 ː ''Coda'' * 1999 ː ''World Network Vol. 43: Haiti (with Ti Koka)'' (World Network) * 2006 ː ''[[Rétrospective (Toto Bissainthe)|Rétrospective]]'' (Créon Music) === Fimografi === * [[1959]] : ''[[Les Tripes au soleil]]'', reyalizatè [[Claude Bernard-Aubert]] ː Bessie Vance * 1963 ː ''Le théâtre de la jeunesse : La case de l'oncle Tom'', seri televizyon ː Cassy * 1966 ː ''[[La Noire de...]]'' ː Diouana (vwa) * [[1967]] : ''[[Bajazet]]'', fim tv, otè [[Jean Racine|Racine]], reyalizatè [[Michel Mitrani]] ː Zaire * 1974 ː ''[[L'homme au contrat (seri)|L'homme au contrat]]'', seri televizyon ː Sarah * [[1978]] : ''[[En l'autre bord]]'' de [[Jérôme Kanapa]] ː Dorothée Bancel * 1979 ː ''[[West Indies ou les Nègres marrons de la liberté]]'' ː Sè Marie Joseph de Cluny * 1984 ː ''Toto Bissainthe'' de [[Sarah Maldoror]], dokimantè * 1988 ː ''[[Haitian Corner]]'' de [[Raoul Peck]] ː Manman * 1989 ː ''An Alé'' de [[Irène Lichtenstein]] * 1993 ː ''[[L'Homme sur les quais]]'' de [[Raoul Peck]] ː Camille Desrouillere === Teyat === * [[1958]] : ''Papa Bon Dieu'' de [[Louis Sapin]], Théâtre de l'Alliance française * [[1959]] : ''[[Les Nègres]]'' de [[Jean Genet]], Théâtre de Lutèce * [[1960]] : ''[[Les Oiseaux (Aristophane)|Les Oiseaux]]'' d'[[Aristophane]], Théâtre des Arts * [[1960]] : ''[[Un raisin au soleil (Hansberry)|Un raisin au soleil]]'' de [[Lorraine Hansberry]], Comédie Caumartin * [[1960]] : ''[[Les Nègres]]'' de [[Jean Genet]], Théâtre de la Renaissance * [[1962]] : ''[[Le Tableau]]'' d'[[Eugène Ionesco]], Théâtre de l'Œuvre * [[1962]] : ''[[Les Bonnes]]'' de [[Jean Genet]], Théâtre de l'Œuvre * [[1965]] : ''Les Bargasses'' de [[Marc'O]], Théâtre Édouard VII * [[1966]] : ''Mêlées et démêlées'' d'[[Eugène Ionesco]], Théâtre La Bruyère * [[1967]] : ''Les ancêtres redoublent de férocité'' de [[Kateb Yacine]], Théâtre national [[Populaire (fim)|populaire]] (TNP), Théâtre national de Chaillot * [[1968]] : ''Arc-en-ciel pour l'Occident chrétien'' de [[René Depestre]], Théâtre de la Cité internationale * [[1968]] : ''Drôle de baraque'' d'[[Adrienne Kennedy]], Théâtre de l'Odéon * [[1969]] : ''Comédie'' de [[Samuel Beckett]], Théâtre de Poche Montparnasse * [[1970]] : ''La Mort de Bessie Smith'' d'[[Edward Albee]], Théâtre du Midi * [[1971]] : ''Cantique des Cantiques'' de [[Jan Kopecky]], Festival mondial du théâtre de Nancy * [[1974]] : ''[[Les Bonnes]]'' de [[Jean Genet]], Théâtre des Amandiers * [[1974]] : ''Sa Négresse Jésus'' de [[Michel Puig]] * [[1976]] : ''Boesman et Lena'' d'[[Athol Fugard]], Théâtre de la Cité internationale == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [http://www.imdb.com/name/nm0084297/ Toto Bissainthe] sou IMDb * [http://www.africine.org/index.php?menu=fiche&no=8232 Toto Bissainthe] sou Africiné * [http://www.totobissainthe.com Sitwèb ofisyèl Toto Bissainthe] * [http://ville.montreal.qc.ca/portal/page?_pageid=7297,74577705&_dad=portal&_schema=PORTAL Pak Toto-Bissainthe] nan [[Monreyal]] * [https://web.archive.org/web/20190924232845/http://www.haiti-reference.com/notables/getperson.php?personID=I86&tree=Arts Toto Bissainthe] sou haiti-reference.com {{DEFAULTSORT:Bissainthe, Toto}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Fanm]] [[Kategori:Chantè]] [[Kategori:Chantè ayisyen]] [[Kategori:Aktè]] [[Kategori:Aktè sinema]] [[Kategori:Aktè teyat]] [[Kategori:Aktè ayisyen]] [[Kategori:Nesans nan lane 1934]] [[kategori:lanmò 1994]] 60em3ppob0v0ghsoxw0r8m5mmfrmtek OLPC 0 18653 868216 867857 2025-06-14T21:27:24Z InternetArchiveBot 25431 Rescuing 2 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 868216 wikitext text/x-wiki {{ebòch}} {{pou tradui|lang=angle}} '''OLPC''' se yon sig ki vle di '''One Laptop Per Child''', yon [[laptòp]] ([[òdinatè]]) pou chak [[timoun]]. Pwojè sa ap distribiye òdinatè nan enstitisyon, lekòl, nan peyi ki pa genyen anpil bidjè tankou [[Ayiti]]. [[Image:OLPC logo.png|right|thumb]] [[Image:XO-1-open-on.jpg|right|thumb]] == Moun ki nan pwojè sa == == Peyi ki patisipe == == Objektif yo == == Ki sa li genyen andidan l == *Yon pwosesè (CPU) ki ap monte 500&nbsp;MHz *Kèk Memwa RAM : 128Mo *Yon flach disk : == Kèk imaj sou li == ===XO: machin Beta 1=== <gallery> Image:XO-Beta1-mikemcgregor-1.jpg|One Laptop per Child (OLPC): XO-Beta1 Image:XO-Beta1-mikemcgregor-2.jpg|One Laptop per Child (OLPC): XO-Beta1 Image:XO-Beta1-mikemcgregor-3.jpg|One Laptop per Child (OLPC): XO-Beta1 Image:XO-Beta1-mikemcgregor-4.jpg|One Laptop per Child (OLPC): XO-Beta1 Image:OLPC-Drawing75c.png| One Laptop per Child (OLPC): functional survey Image:OLPC-Power-button.jpg| Close-up view display: lower right corner. Image:OLPC-View_source_key.jpg| Close-up view keyboard - thai language: "view source key" - upper right corner - Image:OLPC-keyboard-B2.jpg|One Laptop per Child (OLPC): XO-Beta2 - keyboard - Image:OLPC-Bottomdrawing.jpg|One Laptop per Child (OLPC): backside Image:OLPL-Battery-2.jpg| Battery pack: Demonstration how to insert battery pack. </gallery> ===XO: 4èm jenerasyon=== <gallery> Image:LaptopOLPC a.jpg| One Laptop per Child (OLPC): concept picture - green machine -4th generation Image:LaptopOLPC b.jpg| One Laptop per Child (OLPC): concept picture - green machine - 4th generation Image:OLPC AP1 38.jpeg|One Laptop per Child (OLPC): XO in Color Image:OLPC-XO_in_Color.jpg|One Laptop per Child (OLPC): XO in Color </gallery> ===XO: 3èm jenerasyon=== <gallery> Image:Orange-rotate-small.jpg|One Laptop per Child (OLPC): concept picture - red machine - third development prototype Image:OLPC-Orange2.png|One Laptop per Child (OLPC): concept picture - red machine - third development prototype Image:1st working machine.jpg| One Laptop per Child (OLPC): concept picture - red machine - third development prototype Image:OLPC1.jpg|One Laptop per Child (OLPC): concept picture - red machine - third development prototype </gallery> ===XO: 2èm jenerasyon/ Premye jenerasyon=== <gallery> Image:Laptop-crank.jpg|One Laptop per Child (OLPC): concept picture - crank machine - second development prototype Image:Laptop-ebook.jpg|One Laptop per Child (OLPC): concept picture - crank machine - Ebook mode Image:Laptop0956.jpg|One Laptop per Child (OLPC): concept picture - first development prototype Image:Laptop09055.jpg|One Laptop per Child (OLPC): concept picture - first development prototype</gallery> ==XO: Lojisyèl== ==="Sugar"=== <gallery> Image:OLPC-Frame.png| One Laptop per Child (OLPC): GUI "Sugar": mesh network - network view Image:OLPC-mesh network-friends view.jpg| One Laptop per Child (OLPC): GUI "Sugar": mesh network - friends view, 01.11.2006 Image:OLPC-GUI Sugar-home view.jpg| One Laptop per Child (OLPC): GUI "Sugar": home view Image:OLPC- GUI "Sugar" - mesh network - zoom levels.png| One Laptop per Child (OLPC): GUI "Sugar": zoom levels, 11/06</gallery> ===Aplikasyon=== <gallery> Image:OLPC - applications - screenshot of upcoming TAMTAM - user interface.jpg| One Laptop per Child (OLPC): application: screenshot of upcoming TamTam, 04.12.2006 Image:EToys on OLPC-dual mode display.jpg|EToys on OLPC-dual mode display Image:OLPC-Abiword inside sugar.png|Abiword on OLPC - inside GUI "Sugar"</gallery> ===Afichaj=== <gallery> Image:XO screen 01 Pengo.jpg|Comparison to laptop LCD (one square millimeter of each) Image:Xo-1-screen-color.jpg Image:LCD-olpc.png </gallery> ===XO:Sòti pou Beta 1=== <gallery> Image:OLPC-First_Shipment_of_Laptops.jpg|One Laptop per Child (OLPC): First Shipment of OLPCs Image:OLPC-A_Quiver_of_Laptops.jpg| One Laptop per Child (OLPC): Five OLPCs in a shipping box Image:OLPC AP1 21.jpeg|One Laptop per Child (OLPC): First Shipment of OLPCs Image:OLPC AP1 27.jpeg|One Laptop per Child (OLPC): First Shipment of OLPCs </gallery> ===XO dewò, nan mitan moun=== <gallery> Image:Lula and 100 dollars laptop.jpg| One Laptop per Child (OLPC): brasilian president Lula da Silva with Beta1 machine Image:Kaye negroponte.jpg|One Laptop per Child (OLPC): Jepsen, Kay, Negroponte, unveiling the $100 laptop. Image:Olpc2 cambodia.JPG| One Laptop per Child (OLPC): Project in development stage: Children in Kambodia, testing regular laptops in school and every day life, 2002 Image:One laptop per four adults.jpg|Laptop passed around the audience at the Access to Knowledge 2 conference, April 2007 Image:OLPC_Nigeria-Galadima_primary_school-06-2007.jpg|OLPC project in Nigeria: Students in a primary school in Galadima, Nigeria, using XO laptops in class, June 2007 Image:OLPC-Thailand-Hiking01.jpg|OLPC project in Thailand: Students in Ban Samkha, Thailand taking photos on a school excursion, May 2007</gallery> == Lyen pou konnen plis == *[http://wiki.laptop.org/go/Wiki_OLPC/lang-ht Paj OLPC an nan Kreyòl ayisyen] *https://web.archive.org/web/20061227015438/http://www.olpcnews.com/ *http://wiki.laptop.org/ * [https://web.archive.org/web/20200510224045/https://laptop.org/ OLPC Home Page] * [https://web.archive.org/web/20080409211326/http://www.laptopgiving.org/en/index.php OLPC's "Give One. Get One." Program (US & Canada)] * [http://wiki.laptop.org/ OLPC Wiki] * [http://www.giveolpc.com/ Give OLPC] Raises money for OLPC when users participate in trivia * [http://planet.laptop.org/ Planet OLPC] * [https://web.archive.org/web/20070309180448/http://olpc.tv/ OLPC.TV] videos of the OLPC * [http://www.redhat.com/promo/onelaptop/ Red Hat's OLPC page] * [http://web.mit.edu/newsoffice/2005/laptop-1116.html Annan presents prototype $100 laptop at World Summit on Information Society] (MIT press release) * [https://web.archive.org/web/20070202211408/http://www.ted.com/tedtalks/tedtalksplayer.cfm?key=n_negroponte Negroponte's keynote] at [[TED (conference)|TED]] ;Related projects * [http://imara.csail.mit.edu/ Imara Project] (similar but unrelated) at MIT CSAIL * [https://web.archive.org/web/20070518172106/http://www.50x15.com/en-us/sol_tech_olpc.aspx 50×15] ;Similar projects * [https://web.archive.org/web/20070314183359/http://www.infodev.org/en/Publication.107.html List of some 45 similar (low-cost pc)projects] ;News articles (by date) * [http://www.nytimes.com/2007/10/04/technology/circuits/04pogue.html "Laptop With a Mission Widens Its Audience"], ''[[New York Times]]'', [[October 4]], [[2007]] * [http://www.mensvogue.com/design/articles/2007/12/yves_behar "Yves Behar and the $100 laptop"], ''[[Men's Vogue]]'' * [http://place.typepad.com/digitalcommons/2007/07/potenco.html "Potenco"], Digital Commons [[July 3]] [[2007]] * [http://www.gamasutra.com/php-bin/news_index.php?story=13017 “GDC: SJ Klein Asks For Serious OLPC Content”], [[Gamasutra]], [[March 6]], [[2007]] * [http://wanabehuman.blogspot.com/2007/01/politics-microfinance-launches-one.html “Politics: Microfinance launches One Laptop Per Child project”], Wanabehuman, [[January 8]], [[2007]] * [https://web.archive.org/web/20071231121100/http://www.movingtofreedom.org/2007/01/02/techdirt-doesnt-get-the-olpc-childrens-machine/ “Response to Techdirt criticism of Children's Machine”], Moving to Freedom, [[January 2]], [[2007]] * [https://web.archive.org/web/20080110003251/http://www.dhartipakistan.com/2006/11/30/pakistani-students-might-be-using-100-laptop-next-year/ “Pakistani students might be using $100 laptop next year”], [[DhartiPakistan]] , [[November 30]], [[2006]] * [https://web.archive.org/web/20080511172205/http://www.wired.com/wired/archive/14.08/laptop.html “The Laptop Crusade”], by Douglas McGray ''[[Wired Magazine]]'', [[August]], [[2006]] * [http://www.wired.com/news/technology/0,1282,69615,00.html?tw=wn_tophead_1 “Negroponte: Laptop for Every Kid”], ''[[Wired News]]'', [[November 17]], [[2005]] * [http://news.bbc.co.uk/1/hi/technology/4445060.stm “UN debut for $100 laptop for poor"], [[BBC News]], [[November 17]], [[2005]] * [http://online.wsj.com/public/article/SB113193305149696140-442o71jo_IlBrLpyUeeOdsqDs7E_20061113.html “$100 Laptop moves closer to reality”], ''[[Wall Street Journal]]'', [[November 14]], [[2005]] * [https://web.archive.org/web/20051213194258/http://www.pcmag.com/article2/0,1895,1865071,00.asp “$100 Laptop Effort Gains Momentum”], ''[[PC Magazine]]'', [[September 29]], [[2005]] * [https://web.archive.org/web/20051217113643/http://www.laptopical.com/02751-one-laptop-per-child.html “One laptop per child"], Laptopical, [[July 2]], [[2005]] * [http://laptopmag.com/News/Notebooks/Can-the-100-Laptop-Change-the-World.htm "Can the $100 Laptop Change the World?" - Nicholas Negroponte speaks freely on the ambitious One Laptop Per Child Project.], ''[[LAPTOP]]'', [[April 29]], [[2007]] *[http://news.bbc.co.uk/2/hi/technology/7094695.stm "Politics 'stifling $100 laptop'"], ''[[BBC]]'', [[November 27]], [[2007]] ;Media (by date) * [http://www.npr.org/templates/story/story.php?storyId=15091697 "Sizing Up a $100 Laptop"] on NPR's Morning Edition, October 8, 2007 * [https://web.archive.org/web/20080516143435/http://fosdem.org/2007/schedule/speakers/jim+gettys Jim Gettys's] presentation recorded at FOSDEM 2007 about [http://fosdem.desoutter.org/2007/FOSDEM2007-OLPC.ogg OLPC] * [https://web.archive.org/web/20080820095205/http://60minutes.yahoo.com/segment/69/one_laptop 60 minutes interview, One Laptop Per Child.] CBS, May 2007 * Keynote at NetEvents, Hong Kong, Nicholas Negroponte: [https://web.archive.org/web/20101104114640/http://www.netevents.tv/docuplayer.asp?docid=75 One Laptop per Child] December 2006 * [http://www.youtube.com/watch?v=HK90TnOQE0E - Negroponte's Interview talking about OLPC project and Intel 11/23/2006 in Argentina (English and Spanish audio)] * TEDTalks: [https://web.archive.org/web/20070202211408/http://www.ted.com/tedtalks/tedtalksplayer.cfm?key=n_negroponte Nicholas Negroponte] (Recorded February 2006 in Monterey, CA. Duration: 18:21) * Interview with [http://link.brightcove.com/services/link/bcpid79489195/bclid60818931/bctid336122058 Nicholas Negroponte] - Videostream * [https://web.archive.org/web/20060612205315/http://streaming.scmp.com/podcasting/upload/tech_two_dec06.mp3 Negroponte discusses One Laptop Per Child] (MP3), [[South China Morning Post]], [[December 6]], [[2005]] * a [https://web.archive.org/web/20071012123342/http://andycarvin.com/archives/2005/11/the_100_laptop.html video interview] with [[Mary Lou Jepsen]] on [[November 17]] [[2005]] at the World Summit on the Information Society ([[World Summit on the Information Society|WSIS]]) in [[Tunis]] * [https://web.archive.org/web/20051223031431/http://www.andycarvin.com/podcasts/negropontelaptop.mp3 Nicholas Negropontes' talk] (MP3) at the Technology Review's Fifth Annual Emerging Technologies Conference in September 2005 [[Kategori:Teknoloji]] [[Kategori:Kominikasyon]] [[Kategori:OLPC]] [[Kategori:Enfòmatik]] [[Kategori:Edikasyon]] [[Kategori:Timoun piti]] [[Kategori:Ayiti]] dm7eduyn9bx84f1nkr465ha5t1rothn Habana, Kiba 0 52495 868219 868167 2025-06-14T21:46:16Z Gilles2014 15418 /* referans */ 868219 wikitext text/x-wiki {{ebòch}} {{kolektivite tèritoryal |non_lokal=Habana |koodone_lat= |koodone_lon= |drapo_imaj= |anblèm_imaj= |tip=vil |dat= |zòn_tip=Eta |zòn= |kapital_tip= |kapital_non= |chèf_tit= |chèf_non= |sipèfisi_dat= |sipèfisi_ran= |sipèfisi_total= |dlo_pousantaj= |frontyè_tè= |frontyè_kòt= |rote_mwayen= |pli_ro_kote= |pli_ro= |pli_ba_kote= |pli_ba= |popilasyon_dat= |popilasyon_ran= |popilasyon_total= |popilasyon_dansite= |popilasyon_tip= |aktivite= |kat_anplasman= |kat_politik= |kat_jewografik= |kat_satelit= |divizyon_tip= |divizyon_non= |vwazen= |sitwèb= |kòd_tip=jewografik |kòd= |nòt= }} '''Habana''' se yon pwovens nan peyi [[Kiba]]. Kapital pwovens sa a se Havana. == Istwa == Nan lane 2005, prezidan asanble pwovens sa rele Armando Cuellar Domínguez. Nan lane 2005, popilasyon li te genyen 711066 moun. Popilasyon sa reprezante 6.36 % de tout popilasyon an nan peyi a ([[Kiba]] genyen nan lane 2005 11177743 moun). Li okipe yon sifas ki reprezante 5669 Km², ki vle di 5.3 % nan tout sifas peyi a (106827 km²). Dansite popilasyon l se 124.06 moun pa km². == Relasyon ak Ayiti == Ant [[Kiba]] e [[Ayiti]] genyen 90 km lanmè. *Kominote Ayisyen, relasyon ant eta sa epi Ayiti *6 fevrye 1996 : Gouvènman [[ayisyen]] reprann kontak ak otorite [[Kiben]] ( 2 chanselye Ayisyen epi Kiben [[Emmanuel Fritz Longchamp]] epi [[Roberto Robaina]] ); relasyon diplomatik sa te sispann depi 1962, dat Kiba te dwèt retire l de òganizasyon [[OEA]]. Relasyon sa te koumanse depi 3 fevrye 1904. *Kooperasyon ant 2 peyi yo nan domèn sa yo : **Agrikilti **Kilti sik (izin Dabòn) **Sante, asistans medikal **Aewonotik sivil **Espò **Touris **Konstriksyon **Pèch **Edikasyon, alfabetizasyon, timoun piti Popilasyon ayisyen nan Kiba rive 300000 moun nan lane 2004. Kreyòl ayisyen se dezyèm lang ki pale nan [[Kiba]], lang ayisyen an gen menm yon estasyon radyo pou kò l. == Jewografi == == Ekonomi == == Devlòpman == == Politik == == Edikasyon == == Anviwònman == == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == == Kèk lyen == [[kategori:pwovens nan Kiba]] [[kategori:vil nan Kiba]] [[kategori:jewografi]] t50dub7msc1jw11xrp1bf9t218ia2u5 868220 868219 2025-06-14T21:47:07Z Gilles2014 15418 /* Kèk lyen */ 868220 wikitext text/x-wiki {{ebòch}} {{kolektivite tèritoryal |non_lokal=Habana |koodone_lat= |koodone_lon= |drapo_imaj= |anblèm_imaj= |tip=vil |dat= |zòn_tip=Eta |zòn= |kapital_tip= |kapital_non= |chèf_tit= |chèf_non= |sipèfisi_dat= |sipèfisi_ran= |sipèfisi_total= |dlo_pousantaj= |frontyè_tè= |frontyè_kòt= |rote_mwayen= |pli_ro_kote= |pli_ro= |pli_ba_kote= |pli_ba= |popilasyon_dat= |popilasyon_ran= |popilasyon_total= |popilasyon_dansite= |popilasyon_tip= |aktivite= |kat_anplasman= |kat_politik= |kat_jewografik= |kat_satelit= |divizyon_tip= |divizyon_non= |vwazen= |sitwèb= |kòd_tip=jewografik |kòd= |nòt= }} '''Habana''' se yon pwovens nan peyi [[Kiba]]. Kapital pwovens sa a se Havana. == Istwa == Nan lane 2005, prezidan asanble pwovens sa rele Armando Cuellar Domínguez. Nan lane 2005, popilasyon li te genyen 711066 moun. Popilasyon sa reprezante 6.36 % de tout popilasyon an nan peyi a ([[Kiba]] genyen nan lane 2005 11177743 moun). Li okipe yon sifas ki reprezante 5669 Km², ki vle di 5.3 % nan tout sifas peyi a (106827 km²). Dansite popilasyon l se 124.06 moun pa km². == Relasyon ak Ayiti == Ant [[Kiba]] e [[Ayiti]] genyen 90 km lanmè. *Kominote Ayisyen, relasyon ant eta sa epi Ayiti *6 fevrye 1996 : Gouvènman [[ayisyen]] reprann kontak ak otorite [[Kiben]] ( 2 chanselye Ayisyen epi Kiben [[Emmanuel Fritz Longchamp]] epi [[Roberto Robaina]] ); relasyon diplomatik sa te sispann depi 1962, dat Kiba te dwèt retire l de òganizasyon [[OEA]]. Relasyon sa te koumanse depi 3 fevrye 1904. *Kooperasyon ant 2 peyi yo nan domèn sa yo : **Agrikilti **Kilti sik (izin Dabòn) **Sante, asistans medikal **Aewonotik sivil **Espò **Touris **Konstriksyon **Pèch **Edikasyon, alfabetizasyon, timoun piti Popilasyon ayisyen nan Kiba rive 300000 moun nan lane 2004. Kreyòl ayisyen se dezyèm lang ki pale nan [[Kiba]], lang ayisyen an gen menm yon estasyon radyo pou kò l. == Jewografi == == Ekonomi == == Devlòpman == == Politik == == Edikasyon == == Anviwònman == == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == [[Kategori:Pwovens nan Kiba]] [[Kategori:Vil nan Kiba]] [[Kategori:Jewografi]] pz3yl8a3z5ndeakcuojhg2ntw45d8pt Large Hadron Collider 0 57589 868184 811380 2025-06-14T13:48:21Z InternetArchiveBot 25431 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 868184 wikitext text/x-wiki '''LHC''' se yon sig pou deziyen '''Large Hadron Collider''' : gwo [[kolizyonè]], [[akseleratè patikil]] kreye pa [[laboratwa]] [[CERN]] [[Fichye:LHC.svg|400px|akseleratè ak detektè nan LHC]] [[Fichye:BosonFusion-Higgs.svg|Yon dyagram [[Feynman]] ki ap montre posibilite pou bay yon [[bozon de Higgs]]; isit, 2 [[quark]] sa yo ap bay 2 [[bozon]] W ak Z ki ap bay tou yon [[bozon de Higgs]] ]] [[Fichye:CMS Higgs-event.jpg|Men sa nou ta kapab twouve nan detektè CMS ki tap poze a]] == Imaj == {{commons|Large Hadron Collider}} <gallery> Image:LHC.png|The experiments and preaccelerators Image:LHC.svg|The experiments and preaccelerators (SVG version, doesn't works, why) Image:LHC_octants.png|The experiments and preaccelerators with the numbers of octants Image:Inside the CERN LHC tunnel.jpg|Inside the CERN LHC tunnel Image:LHC dipole magnets.jpg|Superconducting dipole electromagnets Image:LHC quadrupole magnets.jpg|Superconducting quadrupole electromagnets Image:CERN-cables-p1030764.jpg|Regular and superconducting cables for 12500 amperes used at [[:en:LEP|LEP]] (top) and [[Large Hadron Collider]] (bottom) respectively. Image:LHC octants.svg|The octants of the Large Hadron Collider. Image:LHC helium tanks.jpg|Helium tanks Image:CERN LHC Tunnel1.jpg|Tunnel with Magnets, ready to use Image:CERN LHC Tunnel Cable conduit.jpg|Cable conduit in the tunnel Image:CERN LHC Magnet Factory1.jpg|Superconducting dipole electromagnet Image:CERN LHC Magnet Factory2.jpg|Part of the Magnet Factory </gallery> === ATLAS === <gallery> Image:ATLAS TRT.jpg|ATLAS TRT at the surface at September 2005 measuring cosmic rays Image:Atlas November 2005.jpg|The ATLAS at November 2005 Image:ATLAS Above.jpg|The ATLAS from above at September 2005 Image:CERN-20060225-04.jpg|The ATLAS from above at February 2006 Image:CERN-20060225-05.jpg|The ATLAS from above at February 2006 Image:Atlas detector CERN feb2007.jpg|The ATLAS as of February 2007 Image:CERN-Rama-02.jpg Image:CERN-Rama-03.jpg Image:CERN-rama-55.jpg Image:CERN-20060225-01.jpg|Câbles RJ-45 Image:CERN-20060225-02.jpg Image:CERN-20060225-03.jpg|Supra-conducteurs Image:CERN-20060225-06.jpg|CERN Atlas Caverne ATLAS detector being assembled in CERN Image:Pict1076CERN-20060225-07.jpg|CERN Atlas Caverne ATLAS detector being assembled in CERN Image:CERN-20060225-08.jpg|CERN Atlas Caverne ATLAS detector being assembled in CERN Image:CERN-20060225-09.jpg|CERN Atlas Caverne ATLAS detector being assembled in CERN Image:CERN-20060225-10.jpg|CERN Atlas Caverne ATLAS detector being assembled in CERN Image:CERN-20060225-11.jpg|CERN Atlas Caverne ATLAS detector being assembled in CERN Image:CERN-20060225-12.jpg|CERN Atlas Caverne ATLAS detector being assembled in CERN Image:CERN-20060225-13.jpg|CERN Atlas Caverne ATLAS detector being assembled in CERN Image:CERN-20060225-14.jpg|CERN Atlas Caverne ATLAS detector being assembled in CERN Image:CERN-20060225-15.jpg|CERN Atlas Caverne ATLAS detector being assembled in CERN Image:CERN Atlas Caverne.jpg|CERN Atlas Caverne Image:ATLAS (November 2006).jpg|ATLAS toroid magnets Image:ATLAS TGC chamber (November 2006).jpg|ATLAS Big Wheel (TGC Chambers) for muon detection Image:CERN-Rama-01.jpg Image:CERN-Rama-04.jpg Image:CERN-Rama-05.jpg Image:CERN-Rama-06.jpg Image:CERN-Rama-07.jpg Image:CERN-Rama-08.jpg Image:CERN-Rama-09.jpg Image:CERN-Rama-10.jpg|ATLAS hangar (above the installation) Image:CERN-Rama-11.jpg|ATLAS hangar (above the installation) Image:CERN-Rama-12.jpg|Emergency expansion Helium containers (used to gather gaseous Helium in case of a cooling failure) Image:CERN-Rama-13.jpg Image:CERN-Rama-14.jpg Image:CERN-Rama-15.jpg Image:CERN-Rama-16.jpg Image:CERN-Rama-17.jpg Image:CERN-Rama-18.jpg Image:CERN-Rama-19.jpg Image:CERN-Rama-20.jpg Image:CERN-Rama-21.jpg Image:CERN-Rama-22.jpg Image:CERN-Rama-23.jpg Image:CERN-Rama-24.jpg Image:CERN-Rama-25.jpg Image:CERN-Rama-26.jpg Image:CERN-Rama-27.jpg Image:CERN-Rama-28.jpg Image:CERN-Rama-29.jpg Image:CERN-Rama-30.jpg Image:CERN-Rama-31.jpg Image:CERN-Rama-32.jpg Image:CERN-Rama-33.jpg Image:CERN-Rama-34.jpg Image:CERN-Rama-35.jpg Image:CERN-Rama-36.jpg Image:CERN-Rama-41.jpg Image:CERN-Rama-42.jpg Image:CERN-Rama-43.jpg Image:CERN-Rama-44.jpg Image:CERN-Rama-48.jpg Image:CERN-rama-53.jpg Image:CERN-rama-54.jpg Image:CERN-rama-58.jpg Image:CERN-rama-59.jpg Image:CERN-rama-60.jpg Image:CERN ATLAS detector 2008-01-28 DaяkAn9el.jpg </gallery> === CMS === Compact Muon Solenoid <gallery> |The slice of the CMS |The CMS collaboration |A version of the previous |The solenoid of the CMS Image:Construction of LHC at CERN.jpg|Construction of CMS |Insertion of the vacuum tank Image:CERN CMS vacuum tank.jpg|The central part of the Compact Muon Solenoid barrel with the vacuum tank Image:CERN CMS endcap 2005 October.jpg|The quite full endcap of the Compact Muon Solenoid Image:Cms34.jpg Image:CMS 41.JPG |The cavern of the CMS. This is about 100 m underground! Image:CMS Higgs-event.jpg|A simulated Higgs event at CMS </gallery> == Referans == === Lyen === * [https://web.archive.org/web/20070204045014/http://www.lhc.ac.uk/ LHC UK webpage] * [http://www.uslhc.us/ US LHC webpage] * [http://lhc-milestones.web.cern.ch/LHC-Milestones/default.html Official Timeline of LHC Milestones] * [https://web.archive.org/web/20080913114321/http://hcc.web.cern.ch/hcc/ Hardware Commissioning Coordination] web pages * [http://www.ted.com/talks/view/id/253 TED talks (video) - Brian Cox: What really goes on at the Large Hadron Collider] * [https://web.archive.org/web/20121228062222/http://public.web.cern.ch/public/en/lhc/lhc-en.html Overview of the LHC at CERN's public webpage] * [http://lhc.web.cern.ch/lhc/general/acphys.htm Challenges in accelerator physics] * [https://web.archive.org/web/20080829123210/http://www.sciencemuseum.org.uk/visitmuseum/galleries/big_bang.aspx/ UK Science Museum, London Exhibition supported by the Science and Technology Facilities Council] * [http://aliceinfo.cern.ch/ The Alice experiment] * [https://web.archive.org/web/20070706130511/http://cmsinfo.cern.ch/Welcome.html/ Compact Muon Solenoid main page] * [http://www.uscms.org Compact Muon Solenoid page (U.S. collaboration)] * [https://web.archive.org/web/20060819221356/http://lcg.web.cern.ch/LCG/ LCG - The LHC Computing Grid webpage] * [https://web.archive.org/web/20060901234811/http://www.petermccready.com/portfolio/05091901.html The Large Hadron Collider ATLAS Experiment] - Virtual Reality (VR) photography panoramas (requires [[QuickTime]]) * [https://web.archive.org/web/20070211235411/http://cosmicvariance.com/2006/06/20/the-lhc-dashboard/ LHC startup plan. Includes dates, energies and luminosities] * [https://web.archive.org/web/20070205054017/http://www.seedmagazine.com/news/2006/07/seed_feature_film_lords_of_the.php Seed short film - Lords of the Ring] * [http://www.independent.co.uk/news/science/supercollider-tunnel-nears-completion-789999.html 'Super-collider' tunnel nears completion The Independent 1 March 2008] * [https://web.archive.org/web/20080909042636/http://www.petermccready.com/portfolio/05091901.html VR Image of the Supercollider] === Atik === * [http://news.bbc.co.uk/1/hi/sci/tech/4524132.stm Energising the quest for 'big theory'] * [http://www.symmetrymagazine.org/cms/?pid=1000350 ''symmetry'' magazine LHC special issue August 2006], [http://www.symmetrymagazine.org/cms/?pid=1000562 special issue December 2007 ] * [http://www.bbc.co.uk/sn/tvradio/programmes/horizon/broadband/tx/universe/ BBC Horizon, The six billion dollar experiment] * [[The New Yorker|New Yorker]]: [http://www.newyorker.com/reporting/2007/05/14/070514fa_fact_kolbert Crash Course]. The world’s largest particle accelerator (ca. 6 500 words) * [[New York Times|NYTimes]]: [http://www.nytimes.com/2007/05/15/science/15cern.html?ex=1336881600&en=7825f6702d7071e7&ei=5090&partner=rssuserland&emc=rss A Giant Takes On Physics’ Biggest Questions] (ca. 4 300 words) * [https://edms.cern.ch/file/445830/5/Vol_1_Chapter_2.pdf Beam Parameters and Definitions]. The chapter of the LHC Technical Design Report (TDR) that lists of all the beam parameters for the LHC. * [https://web.archive.org/web/20131002231102/http://www.ingenia.org.uk/ingenia/articles.aspx?index=489 Large Hadron Collider, ''Ingenia'' magazine] * [http://www2.cnrs.fr/en/1249.htm Birth of a Giant, ''CNRS'' magazine] * [https://web.archive.org/web/20080910032940/http://seedmagazine.com/news/2006/07/why_a_large_hadron_collider.php Why a Large Hadron Collider?] ''[[Seed Magazine]]'' interviews with physicists. [[Kategori:Fizik]] [[Kategori:Fizik nikleyè]] [[Kategori:CERN]] my1gq0e7yx8s4gh6brsyr5tznzs5tyt Okipasyon ameriken an Ayiti, 1915-1934 0 65953 868210 843884 2025-06-14T20:46:45Z Jefunky 30298 868210 wikitext text/x-wiki [[Fichye:American poses with dead Haitian revolutionaries after being killed by US Marine machine gun fire - 10-11-1915.jpg|vignette|Ameriken ap poze ak kadav revolisyonè ayisyen yo te touye pa mitray marin, 11 oktòb 1915.]] '''Okipasyon ameriken an Ayiti''' te kòmanse 28 jiyè 1915, lè 330 Marin ameriken yo anvayi [[Pòtoprens (komin)|Pòtoprens]] epi tout peyi a sou otorite prezidan ameriken [[Thomas Woodrow Wilson‎|Woodrow Wilson]]. Entèvansyon jiyè pase aprè [[koudeta]] kont prezidan ayisyen [[Jean Vilbrun Guillaume Sam]]. Jou sa a, li bay lòd pou asasine prizonye politik yo, epi yon foul fache touye Sam<ref>{{Cite book|url=https://www.worldcat.org/oclc/44958519|title=The United States Occupation of Haiti, 1915-1934|last=Schmidt|first=Hans|date=|publisher=Rutgers University Press|year=1971|isbn=9780813522036|location=New Brunswick, N.J.|pages=64-67|oclc=44958519}}</ref> menm 28 jiyè a. Anvan evènman sa a, militè Etazini yo te deja debake yon fwa pou enterè biznis ameriken nan mwa desanm 1914.<ref>{{Cite book |url=https://www.worldcat.org/oclc/958779835|title=Bankers and Empire: Wow Wall Street Colonized the Caribbean|last=Hudson|first=Peter James|publisher=Chicago University Press |year=2017|isbn=9780226459110|location=Chicago|pages=102-103|oclc=958779835}}</ref> Etazini okipe Ayiti pandan disnèf (19) lane. Sepandan, te gen anpil rezistans kont militè Etazini an, espesyalman peyizan-sòlda ki rele “kako”. Marin yo elimine kako yo ak fè represyon vyolan kont peyizan ayisyen.<ref>{{Cite book|url=https://www.worldcat.org/title/premier-ecrasement-du-cacoisme-1915/oclc/918226149&referer=brief_results|title=Premier écrasement du cacoïsme: 1915|last=Gaillard|first=Roger|date=1981|publisher=Le Natal|year=|isbn=|location=Port-au-Prince|pages=}}</ref> Okipasyon fini 15 out 1934 lè dènye maren yo kite peyi a sou otorite prezidan ameriken [[Franklin Delano Roosevelt]]. Aprè sa, militè Etazini a bay pouvwa nan Gad Ayiti yo, fòs lapolis e militè kreye pa Ameriken pou kenbe lapè an Ayiti. Etazini kanmenm kontwole finans ayisyen an jiska lane 1947.<ref>{{Cite book|url=https://www.worldcat.org/oclc/824429453|title=Haiti : The Aftershocks of History|last=Dubois|first=Laurent|date=|publisher=Picador|year=2012|isbn=9781250002365|edition=|location=New York|pages=295|oclc=824429453}}</ref> == Anvan okipasyon amerikèn == Aprè gwo eskandal kòripsyon sou [[Pierre Nord Alexis|Nord Alexis]] an 1908, li te gen 90 zan yo, lè li te vin prezidan li te mande [[pwosè kont koripsyon]] se te yon gagòt premye minis tout gouvènman an te enplike, Nord Alexis deklare [[nefast pèrefast pwosè kanmenm]] lè li kite pouvwa a leta ayisyen te dwe li. Pandan 15 zan yo ap travay ak [[Almay]], [[Frans|Fransè]] pou rive mete yon bank ayisyen sou pye. Ameriken yo pa t renmen wòl Alman yo t ap jwe nan ekonomi ayisyen an. Envestisman ameriken nan pa t anpil nan epòk la anviwon 200 000 dola. Yon envestisman ki pa t twò enpòtan lè yo pral ranplase bank la an 1910 ameriken pral ranje kò li yo egri yo ekri gouvènman an yo di : "nou pa ka ap fè bank pou nou menm Ameriken pou nou pa ladann. Epi finalman yo ranje kò yo pou yo antre, e lè yo fin antre yo mete tout Alman yo ak tout Fransè deyò. National City bank vin pwopriyete ayisyen. ''Politik sa a yo pral respekte l Amerik pou Ameriken'' tou kòm [[Zile Ayiti a]] pou Ayisyen. Ameriken toujou pa gen kontwòl ekonomi ayisyen an yo pwan rezolisyon pou yo mèt peyi a anfayit. Tout difikilte peyi a sòti pase anba Lafrans ki te mete li anfayit nan yon kesyon [[inmpact dètty-la khi pou délibérasyon-an| dèt pou endepandans]], tou sa fè nou lwen pou nou gen yon estabilite finansyè ak administratif e fiskal. Tikras pa tikras peyi a ap avanse y ap akimile gram pa gram yon santèn kantite [[lò]] yo pral gen yon rezèv an [[lò|ò]] nan Bank lan. Gwo venn pran ameriken nan mwa desanm 1914, yo debake ame militèman, yo bloke anba lavil la nan ri Des miracles epi yo leve estòk lò a y al avèk li. == Kòz okipasyon an an 1915 == Anvan Ameriken te vin okipe Ayiti nan lane 1915, yo te mete peyi a anfayit yon dezyèm fwa, sa vin kòz [[enflasyon]] tèt nèg, enstabilite, moun ap kouri labank vin chèche kòb e labank pa ka ranbouse li, se te panik total. Moun ap fèmen boutik yo, Leta Ayisyen te tante tradwi ameriken lajistis pou yo te ka restitye lengo dò yo. Yo pa janm remèt nou lengo d ò yo olye yo bannou lengo d ò yo, yo siyen ak leta ayisyen yon konvansyon ki fikse to pou chanj lan a senk (5) goud pou yon dola. Sa a pou te ranplase 500 000 lengo an ò ameriken te pran an gwo ponyèt nan bank santral la. Nan ane 80 yo Ameriken sispann afè 5 goud pou yon dola a yo lage Ayiti nan povrete ekstrèm. Yo pa janm remèt lengo dò yo, epi to ki te fikse senk (5) goud pou yon dola a sispann. === Yon peyi ki pa ka estab e estratejik === Soti janvye pou rive 28 jiyè 1915, Ayiti te konnen yon gwo kriz politik. Pandan tan sa a anviron sis (6) prezidan pase sou pouvwa ,pami yo genyen yo asasinen epi genyen ki pran egzil. Sis (6) prezidan sa yo se te Sensinatis Lekont (1 an), Tankrèd Ogis (9 mwa), Michèl Orès (8 mwa), Orès Zamò (8 mwa), Davilma Teodò (3 mwa), Vilbrin Giyòm Sam (4 mwa). Yon peyi ki pa gen estabilite politik sa antrene sa nou rele ensekirite sosyal, enflasyon, chomaj ak gè sivil. Etazini te preyokipe patikilyèman pou wòl (reyèl e imajinè) jwe pa [[anpi Alman|Anpi alman]], antre plizyè fwa pandan deseni presedan yo nan Amerik la, e tou nan Ayiti. Peyi ewopeyen sa a te ap chèche pou li antreteni, lwen baz li yo, yon sètèn enfliyans antan ke pwisans rival pizanpli ostil nan dominasyon amerikèn, atò reji pa [[Doktrin Monroe]]. Lèke eklate [[Premyè Gè mondyal]], [[Zile Ayiti a]] te genyen yon enpòtans estratejik, avèk mendèv li a e richès li yo ki anpil, konsa ke pò li yo mete sou sa laplipa pati nan Karayib yo, notaman marin alman an e amerikèn. Pa konsekan, sou Zile Ayiti a, envestisman alman, kit sou plan militè ke sou espyonaj la, tout te konsiderab. Envestisman li yo te antre nan kad ki pou yon pi laj rezo espyonaj epi pou enterè militè tabli nan Amerik latin epi nan tout Karayib yo diran lafen XIXe syèk, ki pou ane 1900 rive 1910. === Enfliyans alman an nan Ayiti === Anbisyon alman an te pwovoke pè ki reflete li pa yon rivalite e yon pakèt tansyon yo k ap grandi yo ak ti kominote alman tabli nan Ayiti. Byen ke konpoze anviwon 200 pèsòn yo an 1910, yo te gen yon pouvwa ekonomik dispwopòsyone. An efè, alman te kontwole anviwon 80 % pou komès entènasyonal ayisyen yo ap fè, te posede e eksplwate sèvis piblik yo nan [[Kap-Ayisyen]] e nan [[Pòtoprens]], setadi prensipal kè pòtyè e tramwe a nan kapital la ak chemen fè yo ki desèvi [[Plèn Kildesak]]. Depli, kominote alman an te pi entegre nan sosyete ayisyèn nan ke lòt kominote oksidantal yo, nan al konprann Fransè yo. Kèk Alman marye ak Ayisyèn yo ki se moun ki sot nan gran fanmi milat, anfen pou kontoune entèdiksyon ki fèt ak etranje yo, pa [[Konstitisyon]] ayisyèn nan, pou posede tè nan Ayiti. Alman yo gade lyen yo sere ak patri yo a konsa ke avèk lame e rezo espyonaj alman yo nan Ayiti, e tou al fè egalman prensipal pouvwayè pou fon ak anpil revolisyon yo, akòde pakèt prè avèk to enterè wo yo nan divès faksyon politik ayisyèn. Nan konsekans, Alman yo te konsidere tankou yon menas pou enterè ameriken, e yo al konsidere pou sa kominote alman nan Ayiti tankou yon evantyèl [[chwal Twayen]] an ki ap pwofite ak gouvènman enperyal nan [[Bèlen]]. === Monte tansyon yo === [[Fichye:Vilbrun Guillaume Sam portrait.jpg|thumb|241x241px|Pòtrè [[Jean Vilbrun Guillaume Sam]].]] Ant 1910 e 1911, nan bout pou limite enfliyans alman, [[Depatman Leta EtazIni|Depatman Leta]] pote de li nan yon konsòsyòm ki pou envestisè ameriken yo, konstitye pa ''National City Bank of New York'' (jodi a [[Citibank]]), pou l'akizidyon ki pou Bank Nasyonal Ayiti a, inik bank komèsyal e trezoreri nasyonal ki pou peyi a. Nan mwa fevriye 1915, [[Jean Vilbrun Guillaume Sam]], nonme prezidan pou lavi, mete an plas yon diktati. Nan mwa jiyè, nan kad ki pou yon revòlt tounèf anti-amerikèn, li fè egzekite 167 prizonye politik, tout moun ki soti nan rich fanmi milat ki gen yon desandans lye ak kominote alman. Depi lè ke masak la pran lari, foul la mache pran Sam nan Pòtoprens. Revòlt anti-amerikèn<ref>Histoire D’HaÏti De l’Indépendance á nos jour Odette Roy Fombrun 2015Henri Deschamps page 78</ref> an te menase pou byen di enterè ekonomik ameriken yo nan Ayiti, tankou ''Ayisyen Ameriken Sugar Company''. Pi plis, yon Ayisyen anti-ameriken sipòte pa ''Kako'' yo, [[Rosalvo Bobo]], te an plas pou li siksede Sam nan tèt peyi a. Gouvènman ameriken deside aji rapidman anfen pou li al prezève enterè li yo. == Okipasyon an == === Envazyon === 28 jiyè 1915, se te yon veritab anachi, Ameriken yo te debake nan Bizoton kèk sòlda nan yon bato de gè ki rele : Wachintonn . yo te okipe tout pòs militè yo nan peyi a.Menm jou a te gen yon jèn sòlda ayisyen kite mouri, sòlda sa te rele Pyè Sili,sete inik sòlda ki tap defann pòs li.[[Sekretè pou Marin Etazini]] an te bay lòd ak kòmandan an, amiral William Deville Bundy, pou li "pwoteje enterè ameriken yo e etranje yo". Yon lòt objektif pou envazyon an se te pou modifye konstitisyon ayisyen an ki te ap entèdi ak etranje yo pou ka posede tè. Nan moman sa sete yon kawo total nan peyi a, anpil san koule bò kote popilasyon ayisyen an. Sa ki te vin debouche ak anpil zak vyolans andan peyi a, la menm vin gen yon gwoup ([[kako]] yo) ki sòti nan popilasyon ayisyen an ki vin opoze ak okipasyon an. [[Mond lan, sa k ap domine l?]] pi gwo vle kraze piti.<gallery> Fichye:American Marines In 1915 defending the entrance gate in Cap-Haitian - 34510.jpg|Batay ant Ayisyen ak Marin Ameriken nan Okap an 1915. Fichye:United States Marine with a captured Haitian Cacos rebel.png|Marin Ameriken yo te kaptire yon rebèl Cacos ayisyen. Fichye:Occupation of Haiti.jpg|Marin Etazini ak gid ayisyen patwouy Nò Ayiti an 1915. Fichye:Haitian flag raised in Cap Haïtien.jpg|6 out 1934: Yo leve drapo ayisyen an nan vil Okap pandan yon seremoni ki make ofisyèlman fen 20 ane okipasyon Etazini nan peyi a. </gallery> ===Pa janm pè tèt pou vale kò=== Ameriken yo te debake ann Ayiti pou destabilize l e antre l nan sistèm devlopman ki pa adapte ak sitiyasyon lokal la. Entelektyèl nou yo te konn al fòme an frans e relasyon ayisyen yo ak fransè yo se te kòkòt ak figawo ki t ap vin kreye yon puisans nwa anba bouch ameriken pou n ka antre nan peyi non-alinye oswa tyè-monn nan okipasyon an gen ojektif destabilize nou. 1918 se ameriken ki mete sistèm edikasyon sa nou gen la ki pa adapte ak reyalite lakal pou l ba nou kritè oksidantal la byen ke nou gen moun ki fòme yo a koresponn ak bezwen peyi a. Dayè se nan peyi etranje moun ki entelektyèl yo fòme, yo gen kònesans, men tou màni nan vi yo e konsepsyon politik yo ki etranj ak reyalite lokal la. Sa k pral ba nou rivalite ant kapitalis ak sosyalis ki pral chita kò yo anndan peyi a. Sa k pi grav la lè n mande èd ak peyi nou estime ki rich yo se pi gwo erè, se lave men siye atè lè n solisite entèvansyon peyi sosyalis yo menm si n ta vle konbine deh metòd yo, reziltaa ap souvan pa t janm jan n te vle l la. Menm si n ta gen foli imite ekònomi peyi rich yo, depi w pa ini ak lòt peyi ou se yon tyè-monn san-ras dèt ap kouvri w seryezman. Lafrans te kase ponyèt nou li fè n peye dèt pou endepandans nou. Nou pa ka rete san alye e se pa ak moun ki vòlè nou yo pou n al fè alye Lafrans, Etazini se peyi ènmi nou nou dwe kondàne yo nab yon jijman istorik ke lakou kasyon dwe statye sou li pa yon plent ke prezidan repiblik la drese e depoze devan kou a e pou kondànasyon sispann tout relasyon diplomatik ak leta sa yo. '''Èd yo fè plis mal ke byen:''' An 1980 peyi non-alinye oubyen rès-moun oswa tyè-monn oubyen chen manje chen yo vèse sou fòm dèt yo dwe peyi rich yo ki souse yo 71% sou resous yo genyen. Si n ap mete bènefis yo ki pou envestisman prive yo reyalize nan peyi ki pa vle ini yo ak lòt peyi ki sanble yo ke sosyete oksidantal yo ap debaba ( 5 milya dola an 1967), nou ka di, bagay ki parèt klè, ke se peyi tyè-monn ki finanse peyi endistriyèl yo.{{!}} <ref> {{site pa C. Julien.<< etazini e amerik latin>> semèn pou monn lan, 22novanm 1962}}</ref> ===Opozisyon Ekònomik=== Jou ki te 5 septanm 1915 lan, nonm ki gen non ki se Lènine lan te deklare:<< Etazini ki pou Ewop lan nan rejim kapitalis se yo ki pou oubyen enposib oubyen reyaksyònè>> nan fevriye ki pou menm àne a, li te deja presize: << Si mo ki se sou-lòd Etazini pou Ewop ye a...se ta absoliman bagay ki pa ka atake sou pwen politik, kesyon an ki pi enpòtan an ap rete poze: sa ki pou gen ekònomik lan e pou sans ki pou mo sou-lòd.>> <ref>{{Oeuvres, tome 31 p.303,}}</ref> ==lòt koz okipasyon ameriken an se pou fè kokirans ekònomik== Sistèm lib antrepriz kapitalis la pa ka viv e pwospere ke an plèn libète. Pou metmen e devlope pwosperite l la, Etazini dwe posede yon vas debouche yo. Men, nan laplipa peyi yo, mwayen pou peye yo fè trè souvan defo e trezorye ameriken an dwe ouvri kredi ak Kliyan evantyèl. Ayiti pa t ap fè komès ak Ameriken e dola l la pa t gen valè nan epòk la. Nou konprann atò ke konfyans lan dwe renye. Men politik komèsyal sa a te jwenn barikad ak Sovyèt yo, kote se Leta-sèl ajan pou komès la ak etranje an- l opze ak libète kòmès lan e ouvèkò l pou l gen enfliyanse li an sou bann rejyon yo ki tikras pa tikras ap vin vas ki pa anba kontwòl ameriken. Tò a koze ak pwosperite ameriken an mete kat sou tab tout òganizasyon sosyal la. Nou rive tou ak enfòmasyon sa a ke plan an ekònomik lan depann de ki plan politik ki adopte. Nam lòd ide sa a, Prezidan Eisenhower te pwoklame 1ye desanm 1957 : Leta sovyetik ao monte sab kanpe pisans militè li an e ekònomi li an, e chèf li yo pa nan griyen dan ak volonte yo genyen pou domine monn nan. ... Kominis yo gentan elaji kapasite endistriyèl yo a. Li bannou defi sou echèl mondyal la nan domèn ekònomik e se pa yon pènetrasyon ekònomik ke yo tante pou asire kontwòl resous yo, moun yo e materyèl yo, san kanpe ki ap pwogrese yo. Prezans, isit lan, debann chèf yo ki pou gouvènman yo pwouve ke nou gentan konsyan anpil de enpòtans defi sa a. <ref>Paris-presse, 17 décembre 1957</ref> == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * {{fr}} [https://lenouvelliste.com/article/174030/pierre-buteau-loccupation-americaine-dhaiti-pose-le-probleme-fondamental-de-lhistoire-dans-la-modernisation-des-societes Pierre Buteau : « L’Occupation américaine d’Haïti pose le problème fondamental de l’histoire dans la modernisation des sociétés »] sou lenouvelliste.com * {{fr}} [https://lenouvelliste.com/article/147856/il-y-a-cent-ans-les-americains-debarquaient-quavons-nous-fait-depuis Il y a cent ans, les Américains débarquaient, qu’avons-nous fait depuis ?] sou lenouvelliste.com * {{ht}} [http://www.alterpresse.org/spip.php?rubrique59 Kwonik 100 an debakman ameriken an Ayiti] sou alterpresse.org {{Palèt Ayiti}} [[Kategori:Istwa Dayiti]] [[Kategori:Kout pwojektè sou/Atik pwopoze]] [[Kategori:Okipasyon militè Etazini]] 6juso1mx7sq5mcdhuqohyd2y7dg76lm Moussa Touré 0 66629 868204 785163 2025-06-14T20:32:13Z InternetArchiveBot 25431 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 868204 wikitext text/x-wiki {{moun |non= Moussa Touré |foto= |tèks= |fonksyon= sineas, senaris ak pwodiktè |domèn= televizyon, sinema |diplòm= |etid= |dat nesans=[[1958]] |lye nesans= |peyi nesans=[[Senegal]] |dat lanmò= |lye lanmò= |peyi lanmò= |nasyonalite= senegalè |relijyon= |rezidans= |kontak= |Biyografi= |zèv= |omaj= |rekonpans= |remak= |fim= }} '''Moussa Touré''', ki fèt an [[1958]], se yon sineyas, senaris ak pwodiktè senegalè. Li jwe nan ''Les Caprices d'un fleuve'' pa [[Bernard Giraudeau]]. == Biyografi == == Zèv li yo == * 1985 ː ''Histoire oubliée, soldats noirs'' (fim) : Teknisyen * 1987 ː ''Baram'' (kout fim) ː Reyalizatè * [[1991]] : ''[[Toubab Bi]]'' (fim) : Reyalizatè, senaris * 1992 : ''Les Tirailleurs sénégalais'' (fim) : Reyalizatè * 1996 : ''[[Les Caprices d'un fleuve]]'' : Aktè : Hannibal * [[1998]] : ''[[TGV (fim, 1998)|TGV]]'' (fim) : Reyalizatè, ekriven, pwodiktè * 2003 : ''Nous sommes nombreuses'' (fim) : Reyalizatè * [[2004]] : ''Poussières de ville'' (fim) : Reyalizatè * [[2005]] : ''5 x 5'' (dokimantè) : Reyalizatè, ekriven * [[2005]] : ''Nanga def'' (fim) : Reyalizatè * [[2005]] : ''Nawaari'' (fim) : Reyalizatè * [[2006]] : ''[[Nosaltres]]'' (fim) : Reyalizatè * 2009 : ''Les Techniciens, nos cousins'' (fim) : Reyalizatè * 2009 : ''Xali Beut les yeux grands ouverts'' (fim) : Reyalizatè * [[2012]] : ''[[La Pirogue]]'' (fim) : Reyalizatè * [[2016]] : ''Bois d'ébène'', (dokimantè fim) : Reyalizatè<ref>{{cite web |title=Bois d' Ébène |url=http://www.lesfilmsdici.fr/fr/films-projets/5068-bois-debene.html |editor=lesfilmsdici |accessdate=25 oktòb 2020}}</ref> * ''Poussière rouge'' (fim) : Reyalizatè<ref name="cineuropa">{{cite web |title=Moussa Touré is preparing his new feature, Red Dust |url=https://www.cineuropa.org/en/newsdetail/390741/ |editor=cineuropa |accessdate=25 oktòb 2020 |archive-date=2020-10-01 |archive-url=https://web.archive.org/web/20201001151831/https://cineuropa.org/en/newsdetail/390741/ |dead-url=yes }}</ref> == Gade tou == * [[Sinema senegalè]] == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [http://www.imdb.com/name/nm0869715/ Moussa Touré] sou IMDb {{DEFAULTSORT:Touré, Moussa}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Pwodiktè sinema]] [[Kategori:Pwodiktè televizyon]] [[Kategori:Pwodiktè senegalè]] [[Kategori:Nesans nan lane 1958]] 9juhwqnyth2wyihy8h3xtyoip7ef9s9 Le Nouvelliste (Ayiti) 0 67851 868185 847240 2025-06-14T14:37:25Z InternetArchiveBot 25431 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 868185 wikitext text/x-wiki [[Fichye:Le Nouvelliste first issue.jpg|thumb|right|Le Nouvelliste, 1{{e}} out 1899]] '''''Le Nouvelliste''''' se yon jounal nan lang fransè ki soti chak jou nan [[Pòtoprens]], [[Ayiti]]. Yo distribiye l nan tout peyi a, patikilyèman nan kapital la ak 18 nan gwo vil pwovens. == Fich == * Tit : ''Le Nouvelliste'' * Peryodisite : chak jou * Jan : jeneralis * Dat fondasyon : 2 me 1898 * Fondatè : Guillaume Chéraquit * Editè an chèf : [[Frantz Duval]] * Pwopryetè : Max E. Chauvet, Pierre Chauvet Jr. * Lang : [[Franse]] * Biwo santral : 198, rue du Centre, [[Pòtoprens]], [[Ayiti]] * Difizyon : 30,000 * Sitwèb : {{URL|lenouvelliste.com}} == Istwa == Se Guillaume Chéraquit ki te fonde ''Le Nouvelliste'' nan lane 1898. Se pi ansyen jounal ki soti chak jou ann Ayiti. Se te twazyèm fwa Chéraquit t ap lanse yon jounal enfòmasyon avèk anons nan [[Pòtoprens]]. Li te fonde jounal ''Le Matin'' ki te vin 15 mwa pita '' Le Nouvelliste ''. Premye nimewo jounal ''Le Matin'' parèt 2 me 1898. Chéraquit te bay yon zanmi l ki te rele Henri Chauvet, depite Pòtoprens ak ekriven, responsablite enprime jounal ''Le Matin.'' Nan mwa avril 2024, Le Nouvelliste te anonse kèk endividi moun pa rive idantifye te piye lokal li nan Pòtoprens<ref>{{Cite web|url=https://lenouvelliste.com/article/247871/les-locaux-du-nouvelliste-vandalises|title=Les locaux du Nouvelliste vandalisés . Le Nouvelliste|language=en|access-date=2024-05-01}}</ref>. Max Chauvet, pwopriyetè jounal la, te fè konnen p ap gen piblikasyon jounal papye pandan yon bon bout tan, epi Le Nouvelliste ap sèlman disponib sou Entènèt<ref>{{Cite web|url=https://lenouvelliste.com/article/247910/le-nouvelliste-vandalise-il-ny-aura-pas-de-version-papier-pendant-un-certain-temps-regrette-max-chauvet|title=Le Nouvelliste vandalisé, « il n’y aura pas de version papier pendant un certain temps », regrette Max Chauvet . Le Nouvelliste|language=en|access-date=2024-05-01}}</ref>. == Jounal siplemantè == * ''Tout Terrain'' (ki te spesyalize nan domèn espò) * ''Le P'tit Nouvelliste'' (jounal timoun) * ''[[Ticket (magazin)|Ticket]]'' (ki spesyalize nan bay nouvèl sou atis, mizik, sinema, espò) * ''Lakay Weekly'' (yon jounal ann angle ki te soti chak semèn) == Gade tou == * [[Lis jounal yo an Ayiti|Lis jounal ann Ayiti]] == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [https://web.archive.org/web/20071015065339/http://www.lenouvelliste.com/ Sitwèb ofisyèl ''Le Nouvelliste''] * [http://www.dloc.com/UF00000081 Piblikasyon ''Le Nouvelliste''] sou [[Digital Library of the Caribbean]] [[Kategori:Jounal]] [[Kategori:Jounal ayisyen]] gi92aevo673xkrx7tc62vwce1bavxpi Jacob Latimore 0 70794 868224 808269 2025-06-15T00:44:11Z 2A02:8440:7500:2427:1CC6:59FF:FE31:D1EB 868224 wikitext text/x-wiki {{moun |non=Jacob Latimore |foto=Jacob_Latimore_na_Listening_Party_(cropped).jpg |tèks=Jacob Latimore |fonksyon=aktè, dansè, chantè |domèn=sinema, televizyon, mizik, dans |diplòm= |etid= |dat nesans=[[10 out]] [[1996]] |lye nesans=[[Wiskonnsin]] |peyi nesans=[[Etazini]] |dat lanmò= |lye lanmò= |peyi lanmò= |nasyonalite=ameriken |relijyon= |rezidans= |kontak= |Biyografi= |zèv= |omaj= |rekonpans= |remak= |fim= }} '''Jacob O'Neal Latimore, Jr.''', rele '''Jacob Latimore''', ki fèt [[10 out]] [[1996]] nan [[Milwaukee, Wisconsin|Milwaukee]], [[Wiskonnsin]] ([[Etazini]]), se yon [[chantè]], [[dansè]] ak [[aktè]] [[Etazini|ameriken]]. == Biyografi == Jacob Latimore te devlope talan dans li lè l te etidye gwoup mizik li te pi renmen yo lè l te timoun. Lè manman l te pote lakay li yon kasèt pwomosyonèl premye konsè B2K a, li te gade videyo a epi li te pratike chak mouvman jiskaske li te vin pafè. Li te etidye tou fim li te pi renmen an, The Temptations. Nan yon entèvyou ak Radio Disney, li te di, "Mwen te gade fim sa a chak jou. Mwen sonje m te pase tout tan m ap pratike mouvman dans yo [...] yo se pi bon gwoup tout tan". == Zèv li yo == === Sinema === * 2010 ː ''[[Vanishing on 7th Street]]'' ː James Leary * 2013 ː ''[[Black Nativity (fim)|Black Nativity]]'' ː Langston * 2014 ː ''[[Ride Along (fim)|Ride Along]]'' ː Ramon * 2014 ː ''[[The Maze Runner (fim)|The Maze Runner]]'' ː Jeff * 2016 ː ''[[Bilal: A New Breed of Hero]]'' ː [[Bilal ibn Rabah|Bilal]] (jèn) * 2016 ː ''[[Collateral Beauty]]'' ː Raffi * 2017 ː ''[[Sleight (fim)|Sleight]]'' ː Bashir “Bo” Wolfe * 2017 ː ''[[Detroit (fim)|Detroit]]'' ː Fred Temple * 2017 ː ''[[Krystal (fim)|Krystal]]'' ː Bobby Bryant * 2018 ː ''[[Candy Jar]]'' ː Bennett Russell * 2019 ː ''[[Gully (fim)|Gully]]'' ː Calvin * 2019 ː ''[[The Last Summer (fim, 2019)|The Last Summer]]'' * 2020 ː ''[[Limited Partners]]'' === Televizyon === * 2009 ː ''[[One Tree Hill (seri)|One Tree Hill]]'' ː Kid No. 1 (1 epizòd : "Now You Lift Your Eyes to the Sun") * 2011 ː ''[[Tyler Perry's House of Payne]]'' ː Dante (1 epizòd : "Growing Paynes") * 2011 ː ''[[So Random!]]'' ː li menm * 2011 ː ''[[Reed Between the Lines]]'' ː Jacob (1 epizòd : "Let's Talk About College Boys")<ref>{{cite web |url=http://www.bet.com/video/reedbetweenthelines/season-1/epizòds/rbtl-120/jacob-latimore-college-drop-out-reed-between-the-lines-highlight-2-epizòd-20.html |title=Let's Talk About College Boys |date=8 desanm 2011 |website=BET.com}}</ref> * 2012 ː ''[[The Finder (seri)|The Finder]]'' ː Young Trey (1 epizòd : "Life After Death") * 2014 ː ''[[Survivor's Remorse]]'' ː Johnny Miller (1 epizòd: "How to Build a Brand") * 2018 ː ''[[The Chi]]'' ː Emmett == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [https://www.imdb.com/name/nm3632976/ Jacob Latimore] sou IMDb * [https://web.archive.org/web/20130308062208/http://www.welovejacob.com/us/home Sitwèb ofisyèl Jacob Latimore] {{DEFAULTSORT:Latimore, Jacob}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Aktè]] [[Kategori:Aktè sinema]] [[Kategori:Aktè televizyon]] [[Kategori:Aktè ameriken]] [[Kategori:Dansè ameriken]] [[Kategori:Chantè ameriken]] [[Kategori:Nesans nan lane 1996]] dzlisnleknezcnusumjyf12hklonna8 Pandemi maladi kowonaviris an 2020 nan Etazini 0 74034 868222 866653 2025-06-14T21:53:16Z InternetArchiveBot 25431 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 868222 wikitext text/x-wiki [[Fichye:COVID-19_Outbreak_Cases_in_the_United_States_(Density).svg|thumb|Eta konsène :<br> * Dat orijin : depi 21 janvye 2020<br> * Ka konfime : 501 609<br> * Ka geri : 29 183<br> * Moun mouri : 18 777]] Premye ka konfime '''[[maladi kowonaviris 2019]]''' (COVID-19) nan [[Etazini]] te anonse sou 21 janvye 2020. Sou 6 mas 2020, te gen omwen '''236 ka konfime ak sispèk nan COVID-19 nan Etazini''', ki gen ladan '''14 lanmò'''.<ref name="BNOTracker">{{en}} {{Cite web|url=https://bnonews.com/index.php/2020/02/the-latest-coronavirus-cases/|title=WORLDTracking coronavirus: Map, data and timeline|date=29 fevriye 2020|archive-url=https://web.archive.org/web/20200207094027/https://bnonews.com/index.php/2020/02/the-latest-coronavirus-cases/|archive-date= 7 fevriye 2020|access-date=29 fevriye 2020}}</ref> == Istorik == Sou 31 janvye 2020, gouvènman ameriken an te mande Ameriken yo ki te retounen soti nan peyi Lachin aprè vwayaje nan Hubei rete pou karantèn pandan 14 jou. Etazini yo entèdi antre nan ki pa Ameriken yo ki te vwayaje nan peyi [[Lachin]] pandan de (2) denyè semèn. Gouvènman Etazini an te evakye anplwaye li yo ak sitwayen li yo ki pa travay li nan Hubei ak bato a kwazyè Diamond Princess, nan karantèn nan Yokohama. Otorite sanitè amerikèn, ki gen ladan Sant pou Kontwòl ak Prevansyon maladi, ap mande gouvènman lokal yo, konpayi yo ak lekòl yo devlope plan tankou anile reyinyon mas oswa chanje nan teletravay yo nan lòd yo dwe pare nan ka bezwen.<ref>{{en}} {{Cite web|url=https://www.channelnewsasia.com/news/world/covid-19-authorities-expect-community-spread-us-soil-12470978|title=Health authorities expect COVID-19 community spread on US soil|date=26 fevriye 2020|access-date=27 fevriye 2020|archive-date=2021-05-01|archive-url=https://web.archive.org/web/20210501025234/https://www.channelnewsasia.com/news/world/covid-19-authorities-expect-community-spread-us-soil-12470978|dead-url=yes}}</ref>{{,}}<ref name="autogenerated1">{{en}} {{Cite web|url=https://www.cdc.gov/coronavirus/2019-ncov/specific-groups/guidance-business-response.html?CDC_AA_refVal=https%3A%2F%2Fwww.cdc.gov%2Fcoronavirus%2F2019-ncov%2Fguidance-business-response.html|title=Coronavirus Disease 2019 (COVID-19)|date=11 fevriye 2020|archive-url=https://web.archive.org/web/20200301220133/https://www.cdc.gov/coronavirus/2019-ncov/specific-groups/guidance-business-response.html?CDC_AA_refVal=https%3A%2F%2Fwww.cdc.gov%2Fcoronavirus%2F2019-ncov%2Fguidance-business-response.html|archive-date=1 mas 2020|access-date=28 fevriye 2020}}</ref> == Prekosyon == Pou anpeche pwopagasyon kowonaviris la, [[CDC]] a rekòmande : * [[lave men]] ou souvan avèk savon ak dlo pandan omwen 20 segonn oswa itilize yon dezenfektan pou men ([[solisyon idwo-alkolik]]) (ki baze sou alkòl avèk omwen 60% alkòl si pa gen okenn savon oswa dlo), * evite manyen zye, nen ak bouch ou, * kouvri ou touse ak etènye, * rete lakay ou lè ou malad, * evite kontak avèk moun ki malad, * ak netwaye ak dezenfekte "objè souvan manyen ak sifas lè li sèvi avèk yon ayewosol oswa yon papye pou netwaye".<ref name="CDC COVID-19 Prevention">{{en}} {{Cite web|url=https://www.cdc.gov/coronavirus/2019-ncov/about/prevention-treatment.html|title=Coronavirus Disease 2019 (COVID-19): Prevention & Treatment|last=CDC|website=CDC|archive-url=https://web.archive.org/web/20200226145347/https://www.cdc.gov/coronavirus/2019-ncov/about/prevention-treatment.html|archive-date=26 fevriye 2020|access-date=29 fevriye 2020}}</ref> == Estatistik == '''Miz ajou : 11 avril 2020''' {| class="wikitable sortable" style="text-align:center;" ! scope="col" |Eta ! scope="col" |Ka konfime ! scope="col" |Moun mouri ! scope="col" |Ka geri ! scope="col" |Ref |- ! style="text-align:left;" |[[Fichye:Flag of Alabama.svg|23x15px|border|alt=|link=]] [[Alabama]] |2,838 |78 |0 |<ref>{{en}} {{Cite web|url=http://alabamapublichealth.gov/infectiousdiseases/2019-coronavirus.html|title=Coronavirus Disease 2019 (COVID-19)|last=|first=|date=2020-04-09|website=Alabama Public Health|archive-url=|archive-date=|access-date=2020-04-09}}</ref> |- ! style="text-align:left;" |[[Fichye:Flag of Alaska.svg|23x15px|border|alt=|link=]] [[Alaska]] |235 |7 |32 |<ref>{{en}} {{Cite web|url=http://www.dhss.alaska.gov/dph/Epi/id/Pages/COVID-19/monitoring.aspx|title=COVID-19: Case Counts|last=|first=|date=2020-04-05|website=Alaska Department of Health and Social Services|archive-url=https://web.archive.org/web/20200330100817/http://dhss.alaska.gov/dph/Epi/id/Pages/COVID-19/monitoring.aspx|archive-date=2020-03-30|access-date=2020-04-06|dead-url=yes}}</ref> |- ! style="text-align:left;" |[[Fichye:Flag of American Samoa.svg|23x15px|border|alt=|link=]] Samoa ameriken |0 |0 |0 | |- ! style="text-align:left;" |[[Fichye:Flag of Arizona.svg|23x15px|border|alt=|link=]] [[Arizona]] |3,018 |89 |0 |<ref>{{en}} {{Cite web|url=https://www.azdhs.gov/preparedness/epidemiology-disease-control/infectious-disease-epidemiology/index.php#novel-coronavirus-home|title=ADHS {{!}} Epidemiology & Disease Control - Highlighted Infectious Disease for Arizona {{!}} COVID-19|last=|first=|date=|website=Arizona Department of Health Services|archive-url=|archive-date=|access-date=2020-04-05}}</ref>{{,}}<ref>{{en}} {{Cite web|url=https://www.worldometers.info/coronavirus/country/us/|title=worldometer {{!}} United States {{!}} Coronavirus Cases|last=|first=|date=|website=worldometer|archive-url=|archive-date=|access-date=2020-04-05}}</ref> |- ! style="text-align:left;" |[[Fichye:Flag of Arkansas.svg|23x15px|border|alt=|link=]] [[Arkansas]] |1,202 |24 |329 |<ref>{{en}} {{cite web |url=https://adem.maps.arcgis.com/apps/opsdashboard/index.html#/f533ac8a8b6040e5896b05b47b17a647 |title=Arkansas COVID-19 Update- Arkansas Department of Health |accessdate=10 avril 2020}}</ref> |- ! style="text-align:left;" |[[Fichye:Flag of California.svg|23x15px|border|alt=|link=]] [[Kalifòni]] |19,472 |541 |307 |<ref>{{en}} {{cite news |last1=Kawahara |first1=Matt |title=Coronavirus live updates: 127 healthcare workers in California infected |url=https://www.sfchronicle.com/bayarea/article/Coronavirus-live-updates-news-bay-area-15169654.php |accessdate=2 April 2020 |work=SFChronicle.com |date=2 avril 2020}}</ref>{{,}}<ref>{{en}} {{cite web|url=https://www.cdph.ca.gov/Programs/CID/DCDC/Pages/Immunization/ncov2019.aspx |title=COVID-19 |publisher=California Department of Public Health |date= |accessdate=2020-04-07}}</ref> |- ! style="text-align:left;" |[[Fichye:Flag of North Carolina.svg|23x15px|border|alt=|link=]] [[Karolin dinò]] |3,651 |65 |0 |<ref>{{en}} {{Cite web|url=https://www.ncdhhs.gov/covid-19-case-count-nc|title=COVID-19 Case Count in North Carolina|date=2020-04-06|access-date=2020-04-06}}</ref> |- ! style="text-align:left;" |[[Fichye:Flag of South Carolina.svg|23x15px|border|alt=|link=]] [[Karolin disid]] |2,792 |67 |0 |<ref>{{en}} {{Cite web|url=https://www.scdhec.gov/infectious-diseases/viruses/coronavirus-disease-2019-covid-19/monitoring-testing-covid-19|title=Testing & SC Data (COVID-19) &#124; SCDHEC|date=2020-04-05|website=scdhec.gov|access-date=2020-04-06|archive-date=2020-03-29|archive-url=https://web.archive.org/web/20200329030338/https://scdhec.gov/infectious-diseases/viruses/coronavirus-disease-2019-covid-19/monitoring-testing-covid-19|dead-url=yes}}</ref> |- ! style="text-align:left;" |[[Fichye:Flag of Colorado.svg|23x15px|border|alt=|link=]] [[Kolorado]] |6,202 |226 |0 |<ref>{{en}} {{Cite web|url=https://covid19.colorado.gov/case-data|title=Case data|date=2020-04-08|work=Colorado COVID-19 Updates|accessdate=2020-04-08|archive-date=2020-03-30|archive-url=https://web.archive.org/web/20200330010307/https://covid19.colorado.gov/case-data|dead-url=yes}}</ref> |- ! style="text-align:left;" |[[Fichye:Flag of Connecticut.svg|23x15px|border|alt=|link=]] [[Konèktikòt]] |9,784 |380 |0 |<ref>{{en}} {{Cite web|url=http://portal.ct.gov/coronavirus|title=Coronavirus Disease 2019 (COVID-19) |website=State of Connecticut|date=2020-04-08|accessdate=2020-04-09}}</ref> |- ! style="text-align:left;" |[[Fichye:Flag of North Dakota.svg|23x15px|border|alt=|link=]] [[Dakota dinò]] |269 |5 |101 |<ref>{{en}} {{cite web|url=https://www.health.nd.gov/diseases-conditions/coronavirus/north-dakota-coronavirus-cases|title=North Dakota Coronavirus Cases|publisher=North Dakota Department of Health|date=2020-04-05|accessdate=2020-04-06}}</ref> |- ! style="text-align:left;" |[[Fichye:Flag of South Dakota.svg|23x15px|border|alt=|link=]] [[Dakota disid]] |447 |6 |161 |<ref>{{en}} {{cite web|url=https://doh.sd.gov/news/Coronavirus.aspx|title=NOVEL CORONAVIRUS (COVID-19) updates and information|website=South Dakota Department of Health|date=2020-04-05|accessdate=2020-04-06|archive-date=2020-04-11|archive-url=https://web.archive.org/web/20200411225630/https://doh.sd.gov/news/Coronavirus.aspx|dead-url=yes}}</ref> |- ! style="text-align:left;" |[[Fichye:Flag of Delaware.svg|23x15px|border|alt=|link=]] [[Delawè]] |1,209 |23 |173 |<ref>{{Cite web|url=https://dhss.delaware.gov/dhss/dph/epi/2019novelcoronavirus.html|title=Coronavirus Disease (COVID-19)|last=|first=|date=7 avril 2020|website=Delaware Division of Public Health|archive-url=https://web.archive.org/web/20200320094348/https://www.dhss.delaware.gov/dhss/dph/epi/2019novelcoronavirus.html|archive-date=2020-03-20|access-date=|dead-url=yes}}</ref> |- ! style="text-align:left;" |[[Fichye:Flag of Washington, D.C..svg|23x15px|border|alt=|link=]] [[Wachintòn|Distrik Kolonbya]] |1,523 |32 |393 |<ref>{{en}} {{Cite web|url=https://coronavirus.dc.gov/page/coronavirus-data|title=Coronavirus Data|website=coronavirus.dc.gov|date=2020-04-08|access-date=2020-04-09|archive-date=2020-03-23|archive-url=https://web.archive.org/web/20200323134324/https://coronavirus.dc.gov/page/coronavirus-data|dead-url=yes}}</ref>{{,}}<ref name="WaPo DMV">{{en}} {{Cite news| url=https://www.washingtonpost.com/graphics/local/dc-maryland-virginia-coronavirus-cases/?itid=hp_local-topic-chain_virusdmv-730pm%3Ahomepage%2Fstory-ans |title = Tracking known coronavirus cases in D.C., Maryland and Virginia |work=Washington Post}}</ref> |- ! style="text-align:left;" |[[Fichye:Flag of Florida.svg|23x15px|border|alt=|link=]] [[Florid]] |17,968 |419 |0 |<ref>{{en}} {{cite web |title=Florida's COVID-19 Data and Surveillance Dashboard |url=https://experience.arcgis.com/experience/96dd742462124fa0b38ddedb9b25e429 |publisher=Florida Department of Health, Division of Disease Control and Health Protection |accessdate=2020-04-09}}</ref>{{,}}<ref>{{en}} {{cite web|url=https://floridahealthcovid19.gov/|title=2019 Novel Coronavirus Response (COVID-19)|last=|first=|date=|website=|publisher=Florida Department of Health|archive-url=|archive-date=|accessdate=27 mas 2020}}</ref> |- ! style="text-align:left;" |[[Fichye:Flag of the State of Georgia.svg|23x15px|border|alt=|link=]] [[Djòdji]] |11,483 |416 |0 |<ref>{{Cite web|url=https://dph.georgia.gov/covid-19-daily-status-report|title=Georgia Department of Public Health COVID-19 Daily Status Report|website=Georgia Department of Public Health|date=2020-04-09|accessdate=2020-04-09|archive-date=2020-06-05|archive-url=https://web.archive.org/web/20200605120521/https://dph.georgia.gov/covid-19-daily-status-report|dead-url=yes}}</ref> |- ! style="text-align:left;" |[[Fichye:Flag of Guam.svg|23x15px|border|alt=|link=]] [[Guam]] |130 |4 |41 |<ref>{{Cite web|url=http://dphss.guam.gov/covid-19/|title=COVID-19 |website=dphss.guam.gov |date=2020-04-09|accessdate=2020-04-09}}</ref> |- ! style="text-align:left;" |[[Fichye:Flag of Hawaii.svg|23x15px|border|alt=|link=]] [[Awayi]] |464 |7 |284 |<ref>{{en}} {{cite web|url=https://health.hawaii.gov/coronavirusdisease2019/|title=Disease Outbreak Control Division, State of Hawai'i, Department of Health|accessdate=10 avril 2020}}</ref>{{,}}<ref>{{en}} {{Cite web|url=https://health.hawaii.gov/coronavirusdisease2019/what-you-should-know/current-situation-in-hawaii/|title=Current Situation in Hawaii|website=health.hawaii.gov|accessdate=10 avril 2020}}</ref> |- ! style="text-align:left;" |[[Fichye:Flag of Idaho.svg|23x15px|border|alt=|link=]] [[Idaho]] |1,353 |24 |0 |<ref>{{cite web|url=https://coronavirus.idaho.gov/|title=Idaho Official Resources for the Novel Coronavirus (COVID-19)|website=Idaho Official Government Website|accessdate=2020-03-27|archive-date=2020-06-16|archive-url=https://web.archive.org/web/20200616042015/https://coronavirus.idaho.gov/|dead-url=yes}}</ref> |- |- ! style="text-align:left;" |[[Fichye:Flag of Illinois.svg|23x15px|border|alt=|link=]] [[Ilinwa]] |17,887 |596 |0 |<ref>{{Cite web|url=http://www.dph.illinois.gov/topics-services/diseases-and-conditions/diseases-a-z-list/coronavirus|title=Coronavirus Disease 2019 (COVID-19) &#124; IDPH|website=dph.illinois.gov|access-date=2020-04-11|archive-date=2020-03-14|archive-url=https://web.archive.org/web/20200314230319/http://www.dph.illinois.gov/topics-services/diseases-and-conditions/diseases-a-z-list/coronavirus|dead-url=yes}}</ref> |- |- ! style="text-align:left;" |[[Fichye:Flag of Indiana.svg|23x15px|border|alt=|link=]] [[Indiana]] |6,351 |245 |0 |<ref>{{cite web |title=ISDH - Novel Coronavirus: Novel Coronavirus (COVID-19) |url=https://coronavirus.in.gov/ |website=coronavirus.in.gov |date=2020-04-08|accessdate=2020-04-09}}</ref> |- |- ! style="text-align:left;" |[[Fichye:Flag of Iowa.svg|23x15px|border|alt=|link=]] [[Iowa]] |1,270 |29 |476 |<ref>{{cite web|url=https://idph.iowa.gov/emerging-health-issues/novel-coronavirus|title=Novel Coronavirus (COVID-19)|website=idph.iowa.gov|access-date=2020-04-11|archive-date=2020-06-12|archive-url=https://web.archive.org/web/20200612040021/https://idph.iowa.gov/Emerging-Health-Issues/Novel-Coronavirus|dead-url=yes}}</ref> |- ! style="text-align:left;" |[[Fichye:Flag of Kansas.svg|23x15px|border|alt=|link=]] [[Kansas]] |1,106 |42 |0 |<ref>{{Cite web|url=https://govstatus.egov.com/coronavirus|title=COVID-19 Updates|last=|first=|date=|website=govstatus.egov.com|archive-url=https://web.archive.org/web/20200330084700/https://govstatus.egov.com/coronavirus|archive-date=2020-03-30|access-date=2020-04-05|dead-url=yes}}</ref> |- ! style="text-align:left;" |[[Fichye:Flag of Kentucky.svg|23x15px|border|alt=|link=]] [[Kentucky]] |1,452 |79 |339 |<ref>{{en}} {{cite web|last1=Desrochers|first1=Daniel|title=Kentucky Coronavirus Tracker: A map and list of all COVID-19 cases in Kentucky |url=https://www.kentucky.com/news/politics-government/article241165146.html|website=Kentucky.com|publisher=Lexington Herald-Leader|accessdate=5 avril 2020}}</ref>{{,}}<ref>{{en}} {{Cite web|url=https://govstatus.egov.com/kycovid19|title=kycovid19.ky.gov|website=govstatus.egov.com}}</ref> |- ! style="text-align:left;" |[[Fichye:Flag of Louisiana.svg|23x15px|border|alt=|link=]] [[Lwiziana]] |19,253 |755 |0 |<ref name="louisiana">{{en}} {{cite web|url=http://ldh.la.gov/Coronavirus/|title=Coronavirus (COVID-19) {{!}} Department of Health {{!}} State of Louisiana|website=ldh.la.gov|access-date=2020-03-27}}</ref> |- ! style="text-align:left;" |[[Fichye:Flag of Maine.svg|23x15px|border|alt=|link=]] [[Maine]] |560 |16 |202 |<ref>{{en}} {{cite web|url=https://www.maine.gov/dhhs/mecdc/infectious-disease/epi/airborne/coronavirus.shtml|title=Novel Coronavirus 2019 (COVID-19)|publisher=Maine Center for Disease Control & Prevention: Division of Disease Surveillance|date=2020-04-06|access-date=2020-04-06}}</ref> |- ! style="text-align:left;" |[[Fichye:Flag of Maryland.svg|23x15px|border|alt=|link=]] [[Maryland]] |6,185 |138 |376 |<ref>{{Cite web|url=https://coronavirus.maryland.gov/|title=Coronavirus - Maryland Department of Health|website=coronavirus.maryland.gov|date=2020-04-06|accessdate=2020-04-06}}</ref> |- ! style="text-align:left;" |[[Fichye:Flag of Massachusetts.svg|23x15px|border|alt=|link=]][[Massachusetts]] |20,974 |599 |4,316 |<ref>{{en}} {{Cite web|url=https://www.mass.gov/info-details/covid-19-cases-quarantine-and-monitoring|title=COVID-19 Cases, Quarantine and Monitoring|website=Mass.gov}}</ref> |- ! style="text-align:left;" |[[Fichye:Flag of Michigan.svg|23x15px|border|alt=|link=]] [[Michigàn]] |22,783 |1,281 |5 |<ref>{{en}} {{Cite web|url=https://www.bridgemi.com/michigan-health-watch/beaumont-chief-blasts-michigan-lack-hospital-data-during-coronavirus|title=Beaumont chief blasts Michigan for lack of hospital data during coronavirus|date=April 5, 2020|website=bridgemi.com}}</ref>{{,}}<ref>{{en}} {{Cite web|url=https://www.beaumont.org/health-wellness/coronavirus|title=Beaumont Health &#124; Coronavirus Outbreak &#124; What to Know|website=beaumont.org}}</ref><ref>{{cite web |title=Coronavirus - Michigan Data |url=https://www.michigan.gov/coronavirus/0,9753,7-406-98163-520743--,00.html |publisher=State of Michigan |date=2020-04-05|accessdate=2020-04-06}}</ref> |- ! style="text-align:left;" |[[Fichye:Flag of Minnesota.svg|23x15px|border|alt=|link=]] [[Minesota]] |1,242 |50 |675 |<ref>{{en}} {{cite web|title=Situation Update for Coronavirus Disease 2019 (COVID-19) - Minnesota Dept. of Health |url=https://www.health.state.mn.us/diseases/coronavirus/situation.html|website=health.state.mn.us |date=2020-04-05|accessdate=2020-04-06}}</ref> |- ! style="text-align:left;" |[[Fichye:Flag of Missisippi (2001–2020).svg|23x15px|border|alt=|link=]] [[Misisipi]] |2,260 |76 |0 |<ref>{{en}} {{cite web|url=https://msdh.ms.gov/msdhsite/_static/14,0,420.html|title=Coronavirus Disease 2019 (COVID-19)|publisher=Mississippi State Department of Health|date=2020-04-06|accessdate=2020-04-06}}</ref> |- ! style="text-align:left;" |[[Fichye:Flag of Missouri.svg|23x15px|border|alt=|link=]] [[Misouri (eta)|Misouri]] |3,539 |77 |0 |<ref>{{en}} {{cite web|url=https://health.mo.gov/living/healthcondiseases/communicable/novel-coronavirus/pdf/gov-dashboard.pdf|title=COVID-19 HEALTH CARE UTILIZATION|date=6 avril 2020|publisher=health.mo.gov|author=Missouri Hospital Association|access-date=2020-04-11|archive-date=2020-05-02|archive-url=https://web.archive.org/web/20200502074359/https://health.mo.gov/living/healthcondiseases/communicable/novel-coronavirus/pdf/gov-dashboard.pdf|dead-url=yes}}</ref>{{,}}<ref>{{en}} {{cite web|url=https://health.mo.gov/living/healthcondiseases/communicable/novel-coronavirus/|title=COVID-19 Outbreak|publisher=Missouri Department of Health and Senior Services |accessdate=17 mas 2020}}</ref> |- ! style="text-align:left;" |[[Fichye:Flag of Montana.svg|23x15px|border|alt=|link=]] [[Montana]] |354 |6 |157 |<ref>{{en}} {{cite web|url=https://montana.maps.arcgis.com/apps/MapSeries/index.html?appid=7c34f3412536439491adcc2103421d4b|title=MONTANA RESPONSE: COVID-19 - Coronavirus - Global, National, and State Information Resources|date=2020-04-05|accessdate=2020-04-06}}</ref> |- ! style="text-align:left;" |[[Fichye:Flag of Nebraska.svg|23x15px|border|alt=|link=]] [[Nebraska]] |577 |15 |0 |<ref>{{en}} {{cite web|url=https://nebraska.maps.arcgis.com/apps/opsdashboard/index.html#/4213f719a45647bc873ffb58783ffef3|title=Coronavirus COVID-19 Nebraska Cases by the Nebraska Department of Health and Human Services (DHHS)|date=2020-04-05|accessdate=2020-04-06}}</ref> |- ! style="text-align:left;" |[[Fichye:Flag of Nevada.svg|23x15px|border|alt=|link=]] [[Nevada]] |2,456 |86 |0 |<ref>{{en}} {{cite web|url=https://app.powerbigov.us/view?r=eyJrIjoiMjA2ZThiOWUtM2FlNS00MGY5LWFmYjUtNmQwNTQ3Nzg5N2I2IiwidCI6ImU0YTM0MGU2LWI4OWUtNGU2OC04ZWFhLTE1NDRkMjcwMzk4MCJ9|title=COVID-19 (Coronavirus)|publisher=State of Nevada Department of Health and Human Services: Office of Analytics|date=2020-04-06|accessdate=2020-04-06}}</ref> |- ! style="text-align:left;" |[[Fichye:Flag of New Hampshire.svg|23x15px|border|alt=|link=]] [[Nou Anpchi]] |819 |21 |234 |<ref>{{en}} {{cite web|url=https://www.nh.gov/covid19/|title=Novel Coronavirus 2019 (COVID-19)|publisher=New Hampshire Department of Health and Human Services|accessdate=27 mas 2020}}</ref> |- ! style="text-align:left;" |[[Fichye:Flag of New Jersey.svg|23x15px|border|alt=|link=]] [[Nou Jèze]] |51,027 |1,700 |92 |<ref>{{en}} {{Cite web|url=https://www.nj.gov/health/cd/topics/covid2019_dashboard.shtml|title=Department of Health &#124; Communicable Disease Service &#124; New Jersey COVID-19 Dashboard|website=nj.gov}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.nj.gov/health/cd/topics/covid2019_professionals.shtml|title=Department of Health &#124; Communicable Disease Service &#124; COVID-19: Information for Public Health Professionals|website=nj.gov}}</ref>{{,}}<ref>{{en}} {{Cite web|url=https://www.worldometers.info/coronavirus/country/us/|title=worldometer {{!}} United States {{!}} Coronavirus Cases|last=|first=|date=|website=worldometer|archive-url=|archive-date=|access-date=2020-04-05}}</ref> |- ! style="text-align:left;" |[[Fichye:Flag of New Mexico.svg|23x15px|border|alt=|link=]] [[Nou Meksiko]] |989 |17 |0 |<ref>{{en}} {{Cite web|url=https://cv.nmhealth.org/|title=2019 Novel Coronavirus Disease (COVID-19)|accessdate=2020-04-06}}</ref> |- ! style="text-align:left;" |[[Fichye:Flag of New York.svg|23x15px|border|alt=|link=]] [[Nou Yòk (eta)|Nou Yòk]] |159,937 |7,067 |13,000 |<ref>{{en}} {{cite web |title=County by County Breakdown of Positive Cases |url=https://coronavirus.health.ny.gov/county-county-breakdown-positive-cases|website=Department of Health|accessdate=29 mas 2020}}</ref>{{,}}<ref>{{en}} {{cite news |title=Coronavirus in New York: Latest Updates |url=https://nymag.com/intelligencer/article/new-york-coronavirus-cases-updates.html |accessdate=5 avril 2020 |work=Intelligencer |date=5 avril 2020}}</ref> |- ! style="text-align:left;" |[[Fichye:Flag of the Northern Mariana Islands.svg|23x15px|border|alt=|link=]] [[Zile Maryana dinò]] |8 |1 |0 |<ref>{{en}} {{cite web|url=https://www.guampdn.com/story/news/local/2020/04/02/two-more-confirmed-cases-covid-19-cnmi-total-now-8/5110376002/|title=Two more confirmed cases of COVID-19 in CNMI, total now 8|date=2 avril 2020|website=Pacific Daily News|access-date=2 avril 2020}}</ref> |- ! style="text-align:left;" |[[Fichye:Flag of the United States Virgin Islands.svg|23x15px|border|alt=|link=]] [[Il Vyèj amerikèn]] |50 |1 |43 |0 |<ref>{{en}} {{Cite web|url=https://doh.vi.gov/covid19usvi|title=Coronavirus Disease 2019 (COVID-19)|accessdate=2020-04-06}}</ref> |- ! style="text-align:left;" |[[Fichye:Flag of Ohio.svg|23x15px|border|alt=|link=]] [[Ohio]] |5,836 |227 |0 |<ref>{{Cite web|url=https://coronavirus.ohio.gov/wps/portal/gov/covid-19/|title=Ohio Department of Health|website=coronavirus.ohio.gov|date=2020-04-05|access-date=2020-04-06}}</ref> |- ! style="text-align:left;" |[[Fichye:Flag of Oklahoma.svg|23x15px|border|alt=|link=]] [[Oklahoma]] |1,684 |80 |0 |<ref>{{Cite web|url=https://coronavirus.health.ok.gov/|title=COVID-19 &#124; Oklahoma State Department of Health &#124;|website=coronavirus.health.ok.gov}}</ref> |- ! style="text-align:left;" |[[Fichye:Flag of Oregon.svg|23x15px|border|alt=|link=]] [[Oregon]] |1,321 |44 |0 |<ref>{{Cite web|url=https://www.oregon.gov/oha/PH/DISEASESCONDITIONS/DISEASESAZ/Pages/emerging-respiratory-infections.aspx|title=Oregon Health Authority : Emerging Respiratory Infections: COVID-19 : Diseases A to Z : State of Oregon|website=oregon.gov|accessdate=17 mas 2020}}</ref> |- ! style="text-align:left;" |[[Fichye:Flag of Pennsylvania.svg|23x15px|border|alt=|link=]] [[Pènsilvani]] |19,979 |416 |0 |<ref>{{en}} {{Cite web|url=https://www.lehighvalleylive.com/coronavirus/2020/04/pa-coronavirus-update-78-new-deaths-4-of-them-in-lehigh-valley-covid-19-confirmed-in-all-67-counties-4720.html|title=Pa. coronavirus update: 78 new deaths, 4 of them in Lehigh Valley; COVID-19 confirmed in all 67 counties (4/7/20)|first=Steve|last=Novak|date=7 avril 2020|website=lehighvalleylive}}</ref>{{,}}<ref>{{en}} {{Cite web|url=https://www.health.pa.gov/topics/disease/coronavirus/Pages/Cases.aspx|title=COVID-19 Cases in Pennsylvania|website=PA Department of Health|accessdate=2020-03-27}}</ref> |- ! style="text-align:left;" |[[Fichye:Flag of Puerto Rico.svg|23x15px|border|alt=|link=]] [[Pòtoriko]] |683 |33 |0 |<ref>{{es}} {{cite web|url=http://www.salud.gov.pr/Pages/coronavirus.aspx|title=Departamento De Salud|date=2020-04-06|accessdate=2020-04-06|archive-date=2020-03-14|archive-url=https://web.archive.org/web/20200314012744/http://www.salud.gov.pr/Pages/coronavirus.aspx|dead-url=yes}}</ref> |- ! style="text-align:left;" |[[Fichye:Flag of Rhode Island.svg|23x15px|border|alt=|link=]] [[Rod Aylann]] |1,727 |43 |0 |<ref>{{en}} {{Cite web|url=https://health.ri.gov/data/covid-19/|title=COVID-19 Disease Data|date=2020-04-05|website=RI Department of Health|access-date=2020-04-06|archive-date=2020-03-29|archive-url=https://web.archive.org/web/20200329123300/https://health.ri.gov/data/covid-19/|dead-url=yes}}</ref> |- ! style="text-align:left;" |[[Fichye:Flag of Tennessee.svg|23x15px|border|alt=|link=]] [[Tennessee]] |4,634 |94 |921 |<ref>{{en}} {{cite web|url=https://www.tn.gov/health/cedep/ncov.html|title=Coronavirus Disease (COVID-19)|date=3 avril 2020|work=|accessdate=3 avril 2020|publisher=Tennessee Department of Health|archive-date=2020-06-12|archive-url=https://web.archive.org/web/20200612224048/https://www.tn.gov/health/cedep/ncov.html|dead-url=yes}}</ref> |- ! style="text-align:left;" |[[Fichye:Flag of Texas.svg|23x15px|border|alt=|link=]] [[Teksas]] |11,671 |226 |1,366 |<ref>{{en}} {{cite web|url=https://txdshs.maps.arcgis.com/apps/opsdashboard/index.html#/ed483ecd702b4298ab01e8b9cafc8b83|title=COVID-19 in Texas (Dashboard)|last=|first=|date=10 avril 2020|website=|publisher=Texas DSHS|archive-url=|archive-date=|accessdate=10 avril 2020}}</ref> |- ! style="text-align:left;" |[[Fichye:Flag of Utah.svg|23x15px|border|alt=|link=]] [[Utah]] |1,976 |13 |0 |<ref>{{en}} {{cite web|url=https://coronavirus.utah.gov/case-counts/|title=Latest Information|last=|first=|date=2020-04-05|website=coronavirus.utah.gov|archive-url=|archive-date=|accessdate=2020-04-06}}</ref> |- ! style="text-align:left;" |[[Fichye:Flag of Vermont.svg|23x15px|border|alt=|link=]] [[Vermont]] |628 |23 |0 |<ref>{{en}} {{cite web|url=https://www.healthvermont.gov/response/infectious-disease/2019-novel-coronavirus|title=2019 Novel Coronavirus|last=|first=|date=|website=Vermont Department of Health|archive-url=https://web.archive.org/web/20200407094847/https://www.healthvermont.gov/response/infectious-disease/2019-novel-coronavirus|archive-date=2020-04-07|access-date=2020-04-06|dead-url=yes}}</ref> |- ! style="text-align:left;" |[[Fichye:Flag of Virginia.svg|23x15px|border|alt=|link=]] [[Vijini]] |4,042 |109 |0 |<ref name=VDHSituationSummary>{{en}} {{Cite web|url=http://www.vdh.virginia.gov/surveillance-and-investigation/novel-coronavirus/|title=CORONAVIRUS DISEASE 2019 (COVID-19)|last=|first=|date=|website=Virginia Department of Health|archive-url=|archive-date=|access-date=2020-04-06}}</ref> |- ! style="text-align:left;" |[[Fichye:Flag of West Virginia.svg|23x15px|border|alt=|link=]] [[Vijini de Lwès]] |523 |5 |57 |<ref>{{en}} {{cite web|url=https://dhhr.wv.gov/COVID-19/Pages/default.aspx |title=Coronavirus Disease 2019 (COVID-19)|website=West Virginia Department of Health & Human Resources|date=2020-04-06|accessdate=2020-04-06}}</ref> |- ! style="text-align:left;" |[[Fichye:Flag of Washington.svg|23x15px|border|alt=|link=]] [[Wachintòn (eta)|Wachintòn]] |9,608 |446 |0 |<ref>{{en}} {{cite web|url=https://www.doh.wa.gov/emergencies/coronavirus|title=2019 Novel Coronavirus Outbreak (COVID-19)|website=Washington Department of Health|date=2020-04-04|accessdate=2020-04-06}}</ref> |- ! style="text-align:left;" |[[Fichye:Flag of Wisconsin.svg|23x15px|border|alt=|link=]] [[Wiskonnsenn]] |2,885 |111 |0 |<ref>{{en}} {{cite web|title=2019 Novel Coronavirus Outbreak (COVID-19) |url=https://www.dhs.wisconsin.gov/outbreaks/index.htm|publisher=Wisconsin Department of Health Services|date=2020-04-05|accessdate=2020-04-06}}</ref>{{,}}<ref>{{en}} {{cite news|title=Coronavirus in Wisconsin: Latest COVID-19 updates, developments from across the state |url=https://www.tmj4.com/news/coronavirus/coronavirus-in-wisconsin-latest-covid-19-updates-developments-from-across-the-state|accessdate=1 avril 2020 |website=tmj4.com|date=29 mas 2020}}</ref> |- ! style="text-align:left;" |[[Fichye:Flag of Wyoming.svg|23x15px|border|alt=|link=]] [[Wyoming]] |239 |0 |105 |<ref>{{en}} {{Cite web|url=https://health.wyo.gov/publichealth/infectious-disease-epidemiology-unit/disease/novel-coronavirus/covid-19-map-and-statistics/|title=COVID-19 Map and Statistics|publisher=Wyoming Department of Health|access-date=2020-04-11|archive-date=2020-05-02|archive-url=https://web.archive.org/web/20200502080229/https://health.wyo.gov/publichealth/infectious-disease-epidemiology-unit/disease/novel-coronavirus/covid-19-map-and-statistics/|dead-url=yes}}</ref> |- ! style="text-align:left;" |Total !456,676 !16,422 !30,577 ! |} == Gade tou == * [[Kowonaviris]] * [[Maladi kowonaviris 2019]] * ''Betacoronavirus'' * [[SARS-CoV-2]] * [[Pandemi kowonaviris an 2019-2020|Pandemi maladi kowonaviris 2019-2020]] ([[Pandemi maladi kowonaviris an 2020 nan Almay|Almay]], [[Pandemi maladi kowonaviris an 2020 nan Bèljik|Bèljik]], [[Pandemi maladi kowonaviris an 2020 nan Etazini|Etazini]], [[Pandemi maladi kowonaviris an 2020 nan Frans|Frans]], [[Pandemi maladi kowonaviris an 2020 nan Iran|Iran]], [[Pandemi maladi kowonaviris an 2020 nan Itali|Itali]], [[Pandemi maladi kowonaviris an 2020 nan Kore disid|Kore disid]], [[Pandemi maladi kowonaviris an 2020 nan Ostrali|Ostrali]], [[Pandemi maladi kowonaviris an 2020 nan Swis|Swis]]) * Bato kwazyè ''MS Westerdam'', ''Diamond Princess'' ak ''Grand Princess'' * Ksenofobi ak rasis ki lye ak epidemi COVID-19 2019-2020 == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == [[Kategori:Pandemi]] [[Kategori:Kowonaviris]] [[Kategori:Pandemi kowonaviris]] 0zi9l68sx351hwwq2te79xwlh6qfgw3 Yvette Lebon 0 80715 868189 793738 2025-06-14T17:33:33Z Sulov Jondauss 76 35469 868189 wikitext text/x-wiki [[File:Yvette Lebon, 1930 (cropped).jpg|thumb|Yvette Lebon, 1930.]] '''Simone Lebon-Wachsberger''', rele '''Yvette Lebon''', ki fèt [[14 out]] [[1910]]<ref>[http://www.lesgensducinema.com/affiche_acteur.php?mots=LEBON+Yvette&nom_acteur=LEBON+Yvette&ident=24072&debut=0&record=0 LesGensduCinema.com] (avec bio et galerie : filmographie et affiches)</ref> nan [[Pari]] epi ki mouri [[28 jiyè]] [[2014]] nan [[Cannes]], se yon [[aktè|aktris]] [[Frans|fransèz]].<ref name="Le_Point_2014-08-03">[http://www.lepoint.fr/invites-du-point/jean-noel-mirande/yvette-lebon-la-doyenne-des-actrices-francaises-est-morte-03-08-2014-1851165_572.php Jean-Noël Mirande, « Yvette Lebon, la doyenne des actrices françaises, est morte »], ''[[Le Point]]'', 3 out 2014</ref> == Biyografi == == Zèv li yo == * [[1931]] : ''[[Rive gauche (fim, 1931)|Rive gauche]]'' d'[[Alexander Korda]] * [[1932]] : ''[[Il est charmant]]'' de [[Louis Mercanton]] * [[1934]] : ''[[Le Chéri de sa concierge (fim, 1934)|Le Chéri de sa concierge]]'' de Giuseppe Guarino : Odette * [[1934]] : ''[[Zouzou (fim)|Zouzou]]'' de [[Marc Allégret]] : Claire * [[1935]] : ''[[Coup de vent (fim)|Coup de vent]]'' de [[Jean Dréville]] * [[1935]] : ''[[Divine (fim, 1935)|Divine]]'' de [[Max Ophüls]] : Roberte * [[1936]] : ''[[Michel Strogoff (fim, 1936)|Michel Strogoff]]'' de [[Jacques de Baroncelli]] ak [[Richard Eichberg]] : Nadia Fédor * [[1936]] : ''[[Les Mariages de Mademoiselle Lévy]]'' d'[[André Hugon]] : Minna Lévy * [[1936]] : ''[[Marinella (film)|Marinella]]'' de [[Pierre Caron (reyalizatè)|Pierre Caron]] : Lise * [[1937]] : ''[[Trois artilleurs au pensionnat]]'' de [[René Pujol]] : Monique * [[1937]] : ''[[Romarin (fim)|Romarin]]'' d'[[André Hugon]] : Nine * [[1937]] : ''[[Le Chanteur de minuit]]'' de [[Léo Joannon]] : Annie * [[1938]] : ''[[Abus de confiance (fim)|Abus de confiance]]'' de [[Henri Decoin]] : Alice * [[1938]] : ''[[Le Cantinier de la coloniale]]'' de [[Henry Wulschleger]] : Lucie * [[1938]] : ''[[Gibraltar (fim, 1938)|Gibraltar]]'' de [[Fedor Ozep]] : Maud Wilcox * [[1940]] : ''[[L'Homme qui cherche la vérité]]'' d'[[Alexander Esway]] : Gracieuse * [[1941]] : ''[[Romance de Paris]]'' de [[Jean Boyer (reyalizatè)|Jean Boyer]] : Jeannette * [[1942]] : ''[[Le Moussaillon]]'' [[Jean Gourguet]] : Madeleine * [[1942]] : ''[[Le Destin fabuleux de Désirée Clary]]'' de [[Sacha Guitry]] : Julie Clary * [[1943]] : ''[[La Chèvre d'or]]'' de [[René Barberis]] : Norette * [[1945]] : ''[[Paméla]]'' de [[Pierre de Hérain]] : Madanm Tallien * [[1946]] : ''[[Monsieur Grégoire s'évade]]'', de [[Jacques Daniel-Norman]] : Angèle Grégoire * [[1947]] : ''[[Les Amours de Blanche Neige]]'' (''Wintermelodie''), d'[[Edi Wieser]] * [[1952]] : ''[[Milady et les Mousquetaires]]'' (''Il boia di Lilla'') de [[Vittorio Cottafavi]] : Milady * [[1953]] : ''[[Le Prince au masque rouge]]'' (''Il cavaliere di Maison Rouge'') de [[Vittorio Cottafavi]] : Margo * [[1955]] : ''[[Sophie et le Crime]]'' de [[Pierre Gaspard-Huit]] : Madanm Gontcharoff * [[1956]] : ''[[Maruzella]]'' (''Maruzzella'') de [[Luigi Capuano]] : Donna Carmela * [[1957]] : ''[[Les Mystères de Paris (fim, 1957)|Les Mystères de Paris]]'' (''I misteri di Parigi''), de [[Fernando Cerchio]] : Sarah * [[1959]] : ''[[Una gran señora]]'' de [[Luis César Amadori]] : Madanm Giselle Racie * [[1960]] : ''[[Les Nuits de Raspoutine]]'' (''L'ultimo zar'') de [[Pierre Chenal]] * [[1961]] : ''[[Ulysse contre Hercule]]'' (''Ulisse contro Ercole'') de [[Mario Caiano]] : Junon * [[1961]] : ''[[La Vallée des pharaons]]'' (''Il sepolcro dei re'') de [[Fernando Cerchio]] : Tegi, rèn-mè * [[1963]] : ''[[Le Signe de Zorro (fim, 1963)|Le Signe de Zorro]]'' (''Il segno di Zorro'') de [[Mario Caiano]] : Señora Martinez y Rayol * [[1963]] : ''[[Scaramouche (fim, 1963)|Scaramouche]]'' (''La máscara de Scaramouche'') d'[[Antonio Isasi-Isasmendi]] : Alice de Popignan * [[1966]] : ''[[Baraka sur X 13]]'' de [[Maurice Cloche]] : Elvire * [[1967]] : ''[[Le vicomte règle ses comptes]]'' de [[Maurice Cloche]] : Claudia * [[1967]] : ''[[Toutes folles de lui]]'' de [[Norbert Carbonnaux]] : Nine * [[1970]] : ''[[Cannabis (fim, 1970)|Cannabis]]'' de [[Pierre Koralnik]] : metrès Emery * [[1971]] : ''[[La Cavale (fim)|La Cavale]]'' de [[Michel Mitrani]] * [[1972]] : ''[[Je, tu, elles...]]'' de [[Peter Földes]] * [[2010]] : ''[[L'Occupation intime]]'' d'[[Isabelle Clarke]] ak [[Daniel Costelle]] (dokimantè TV) : li menm == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [https://www.imdb.com/name/nm0495816/ Yvette Lebon] sou IMDb {{DEFAULTSORT:Lebon, Yvette}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Fanm]] [[Kategori:Aktè]] [[Kategori:Aktè sinema]] [[Kategori:Aktè televizyon]] [[Kategori:Aktè franse]] [[Kategori:Nesans nan lane 1910]] [[Kategori:Lanmò 2014]] 2wjzm9sq4uq75al1v1w2ykxmuj5ci14 Reyalizatè 0 86988 868191 867870 2025-06-14T19:01:17Z Gilles2014 15418 868191 wikitext text/x-wiki Yon '''reyalizatè''' (pou fanm yo rele '''reyalizatris''') se yon moun ki dirije yon travay odyovizyèl, anjeneral pou [[sinema]] oswa [[televizyon]], men tou pou mizik anrejistre oswa fè yon emisyon radyo (nan ka sa a, nou pale pi fasilman de "difizyon"). Se prèske menm bagay ak metè an sèn nan [[teyat]]. Reyalizatè a gen plizyè fonksyon. Li ka patisipe oswa pa patisipe nan ekri senaryo [[Sinema|fim]] nan, nan kolaborasyon ak senaris yo ak ekriven dyalòg yo. [[Fichye:Hitchcock_Grant_Still.jpg|droite|vignette|159x159px| [[Alfred Hitchcock]] dirije [[Cary Grant]] pou ''La Main au Collet'' (1955).]] == Metè an sèn, reyalizatè oswa sineyas == [[Fichye:FilmCrew.jpg|vignette| Fiziyad sèn nan fim nan ''Sherlock Holmes ak ka a nan swa a''.]] Nan peyi ki pale franse, tèm sa a te trè kontwovèsyal nan orijin li.<ref name="EN">[[Joël Magny]], « Réalisation, Mise en scène », ''[[Encyclopædia Universalis]]'', 2004</ref> Pandan ane 1910 yo ak ane 1920 yo, tout moun t ap eseye diferansye sinema ak [[teyat]], se konsa plizyè tèm yo te kreye pou deziyen reyalizatè a nan yon tounaj. Lè sa a, Ricciotto Canudo te pwopoze "ekranis», men pawòl sa a, ki pa t fè anpil plezi pou zòrèy la, te byen vit rejte,<ref>[http://fgimello.free.fr/enseignements/metz/textes_theoriques/canudo.htm ''Manifeste des Sept Arts (1923)'' - Ricciotto Canudo] - Frédéric Gimello-Mesplomb, [[Université de Metz]] (gade achiv)</ref> Se lè sa a [[Louis Delluc]] te envante mo [[Sineyas|sinema]] a ki piti piti pran plas li nan vokabilè sinema<ref name="EN" /> . Jodi a , pèsonn pa fè diferans ant tèm reyalizatè, Metè an sèn, oswa [[sineyas]], malgre diferan siyifikasyon. Metè an sèn ta dwe tèm ki pi pre reyalizatè a, men enfliyans li pi laj pase reyalizatè. == Televizyon == Nan kontèks yon fim televizyon oswa seri fiksyon, yon reyalizatè televizyon gen menm wòl ak yon reyalizatè fim. Li toujou gen fè fas ak difikilte espesifik, tankou yon bidjè jeneralman ki limite ak tan tire pase nan yon pwodiksyon fim. Genyen tou difikilte atistik, anpatikilye pou seri a, kote li dwe adapte pwodiksyon li ak règ ki egziste deja. Pou emisyon ki sèlman pou televizyon, amizman, espò, kaptire evènman, kote pa definisyon li pa konplètman kontwole aksyon an, wòl li vin sitou sa ki nan yon sineyas, ak objektif pou transkri aksyon an nan yon bèl ak konprann pou telespektatè a. == Bibliyografi == * Jacques Aumont, Alain Bergala, Michel Marie ak Marc Vernet, ''Estetik fim'', Nathan, Pari, 1984 * Jacques Aumont, ''The Interminable Eye'', Librairie Séguier, Pari, 1989 * Jacques Aumont, ''La Mise en scene'', edisyon Boeck, Briksèl-Pari, 2000 * André Bazin, ''Ki sa ki sinema ?'', edisyon Cerf, Pari, 1985 * Raymond Bellour, ''The Analysis of Film'', Calmann-Lévy, Pari, 1995 * André Berthomieu, ''Essay in Cinematographic Grammar'', La Nouvelle Édition, Pari, 1946 * D. Bordwell, J. Staiger ak K. Thompson, ''The Classical Hollywood Cinema'', Routlege, Lonn, 1985 * D. Bordwell ak K. Thompson, ''The Art of Film : yon entwodiksyon'', ed de Boeck, Brussels-Pari, 1997 * [[Robert Bresson]], ''Nòt sou Cinematograph la'', Pari, Gallimard, 1975 * Marie-France Briselance ak Jean-Claude Morin, ''Gramè sinema'', New World, Paris, 2010 * Michel Chion, ''Cinema and its trades'', Bordas, Paris, 1991 * Lotte H. Eisner, ''Ekran dyabolik la'', Eric Losfeld, Pari, 1965 * R. Kurtz, ''Ekspresyonism and Cinema'', Grenoble University Press, Grenoble, 1986 * Yves Lavandier, ''Dramaturgy a'', kloun ak timoun nan, 1994 * Véronique Le Bris, ''100 gwo fim pa direktè fi'', edisyon Gründ / Arte, 2021. * Gérard Legrand, ''Cinemanie'', Stock, Paris, 1982 * Marc Marcillac, ''Le Cinéma DV'', ed Aleas, Lyon, 2004 * Didier Mauro, ''Praxis du Cinéma Documentaire, yon teyori ak yon pratik,'' Éditions Publibook, Paris, Frans, 2013 * Jean Mitry, ''Estetik ak sikoloji sinema'', Cerf, Paris, 1962 * Michel Mourlet, ''Sou yon atizay inyore'', tab wonn nan, Pari, 1965 * Michel Mourlet, ''Montage kòm lang'', Henry Veyrier, Paris, 1987 * Maté Rabinovsky, ''Direktè a'', prefas Claude Santelli, Anthropos/INA, 1996 * [[Éric Rohmer]], ''Gou bote a'', Flammarion, Pari, 1984 * [[Éric Rohmer]], ''Òganizasyon espas nan Faust Murnau'', ''Cahiers du Cinéma'', 1998 * Georges Sadoul, ''Cinema, atizay li, teknik li, ekonomi li'', La Bibliothèque Française, 1948 * Frédéric Sojcher, ''Manifesto of the filmmaker'', Klincksieck editions, Paris, 2012 * [[François Truffaut]], ''Fim nan lavi mwen'', ibid, Paris, 1975 * [[François Truffaut]], ''Plezi nan je yo'', ibid, Pari, 1987 == Nòt ak referans == {{Traduction/Référence|en|Film director|152191288}} [[Kategori:Reyalizatè]] [[Kategori:Sinema]] [[Kategori:Teyat]] qbn2ng2kr8oz2p0keb5l2lu3g9iwyo1 868192 868191 2025-06-14T19:05:17Z Gilles2014 15418 /* Bibliyografi */ 868192 wikitext text/x-wiki Yon '''reyalizatè''' (pou fanm yo rele '''reyalizatris''') se yon moun ki dirije yon travay odyovizyèl, anjeneral pou [[sinema]] oswa [[televizyon]], men tou pou mizik anrejistre oswa fè yon emisyon radyo (nan ka sa a, nou pale pi fasilman de "difizyon"). Se prèske menm bagay ak metè an sèn nan [[teyat]]. Reyalizatè a gen plizyè fonksyon. Li ka patisipe oswa pa patisipe nan ekri senaryo [[Sinema|fim]] nan, nan kolaborasyon ak senaris yo ak ekriven dyalòg yo. [[Fichye:Hitchcock_Grant_Still.jpg|droite|vignette|159x159px| [[Alfred Hitchcock]] dirije [[Cary Grant]] pou ''La Main au Collet'' (1955).]] == Metè an sèn, reyalizatè oswa sineyas == [[Fichye:FilmCrew.jpg|vignette| Fiziyad sèn nan fim nan ''Sherlock Holmes ak ka a nan swa a''.]] Nan peyi ki pale franse, tèm sa a te trè kontwovèsyal nan orijin li.<ref name="EN">[[Joël Magny]], « Réalisation, Mise en scène », ''[[Encyclopædia Universalis]]'', 2004</ref> Pandan ane 1910 yo ak ane 1920 yo, tout moun t ap eseye diferansye sinema ak [[teyat]], se konsa plizyè tèm yo te kreye pou deziyen reyalizatè a nan yon tounaj. Lè sa a, Ricciotto Canudo te pwopoze "ekranis», men pawòl sa a, ki pa t fè anpil plezi pou zòrèy la, te byen vit rejte,<ref>[http://fgimello.free.fr/enseignements/metz/textes_theoriques/canudo.htm ''Manifeste des Sept Arts (1923)'' - Ricciotto Canudo] - Frédéric Gimello-Mesplomb, [[Université de Metz]] (gade achiv)</ref> Se lè sa a [[Louis Delluc]] te envante mo [[Sineyas|sinema]] a ki piti piti pran plas li nan vokabilè sinema<ref name="EN" /> . Jodi a , pèsonn pa fè diferans ant tèm reyalizatè, Metè an sèn, oswa [[sineyas]], malgre diferan siyifikasyon. Metè an sèn ta dwe tèm ki pi pre reyalizatè a, men enfliyans li pi laj pase reyalizatè. == Televizyon == Nan kontèks yon fim televizyon oswa seri fiksyon, yon reyalizatè televizyon gen menm wòl ak yon reyalizatè fim. Li toujou gen fè fas ak difikilte espesifik, tankou yon bidjè jeneralman ki limite ak tan tire pase nan yon pwodiksyon fim. Genyen tou difikilte atistik, anpatikilye pou seri a, kote li dwe adapte pwodiksyon li ak règ ki egziste deja. Pou emisyon ki sèlman pou televizyon, amizman, espò, kaptire evènman, kote pa definisyon li pa konplètman kontwole aksyon an, wòl li vin sitou sa ki nan yon sineyas, ak objektif pou transkri aksyon an nan yon bèl ak konprann pou telespektatè a. == Bibliyografi == * Jacques Aumont, Alain Bergala, Michel Marie ak Marc Vernet, ''Esthétique du film'', Nathan, Pari, 1984 * Jacques Aumont, ''L'Œil interminable'', Libreri Séguier, Pari, 1989 * Jacques Aumont, ''La Mise en scène'', edisyon Boeck, Briksèl-Pari, 2000 * André Bazin, ''Ki sa ki sinema ?'', edisyon Cerf, Pari, 1985 * Raymond Bellour, ''The Analysis of Film'', Calmann-Lévy, Pari, 1995 * André Berthomieu, ''Essay in Cinematographic Grammar'', La Nouvelle Édition, Pari, 1946 * D. Bordwell, J. Staiger ak K. Thompson, ''The Classical Hollywood Cinema'', Routlege, Lonn, 1985 * D. Bordwell ak K. Thompson, ''The Art of Film : yon entwodiksyon'', ed de Boeck, Brussels-Pari, 1997 * [[Robert Bresson]], ''Nòt sou Cinematograph la'', Pari, Gallimard, 1975 * Marie-France Briselance ak Jean-Claude Morin, ''Gramè sinema'', New World, Paris, 2010 * Michel Chion, ''Cinema and its trades'', Bordas, Paris, 1991 * Lotte H. Eisner, ''Ekran dyabolik la'', Eric Losfeld, Pari, 1965 * R. Kurtz, ''Ekspresyonism and Cinema'', Grenoble University Press, Grenoble, 1986 * Yves Lavandier, ''Dramaturgy a'', kloun ak timoun nan, 1994 * Véronique Le Bris, ''100 gwo fim pa direktè fi'', edisyon Gründ / Arte, 2021. * Gérard Legrand, ''Cinemanie'', Stock, Paris, 1982 * Marc Marcillac, ''Le Cinéma DV'', ed Aleas, Lyon, 2004 * Didier Mauro, ''Praxis du Cinéma Documentaire, yon teyori ak yon pratik,'' Éditions Publibook, Paris, Frans, 2013 * Jean Mitry, ''Estetik ak sikoloji sinema'', Cerf, Paris, 1962 * Michel Mourlet, ''Sou yon atizay inyore'', tab wonn nan, Pari, 1965 * Michel Mourlet, ''Montage kòm lang'', Henry Veyrier, Paris, 1987 * Maté Rabinovsky, ''Direktè a'', prefas Claude Santelli, Anthropos/INA, 1996 * [[Éric Rohmer]], ''Gou bote a'', Flammarion, Pari, 1984 * [[Éric Rohmer]], ''Òganizasyon espas nan Faust Murnau'', ''Cahiers du Cinéma'', 1998 * Georges Sadoul, ''Cinema, atizay li, teknik li, ekonomi li'', La Bibliothèque Française, 1948 * Frédéric Sojcher, ''Manifesto of the filmmaker'', Klincksieck editions, Paris, 2012 * [[François Truffaut]], ''Fim nan lavi mwen'', ibid, Paris, 1975 * [[François Truffaut]], ''Plezi nan je yo'', ibid, Pari, 1987 == Nòt ak referans == {{Traduction/Référence|en|Film director|152191288}} [[Kategori:Reyalizatè]] [[Kategori:Sinema]] [[Kategori:Teyat]] i32fijn8mw2jqu361x978twmk2184td 868193 868192 2025-06-14T19:09:06Z Gilles2014 15418 /* Bibliyografi */ 868193 wikitext text/x-wiki Yon '''reyalizatè''' (pou fanm yo rele '''reyalizatris''') se yon moun ki dirije yon travay odyovizyèl, anjeneral pou [[sinema]] oswa [[televizyon]], men tou pou mizik anrejistre oswa fè yon emisyon radyo (nan ka sa a, nou pale pi fasilman de "difizyon"). Se prèske menm bagay ak metè an sèn nan [[teyat]]. Reyalizatè a gen plizyè fonksyon. Li ka patisipe oswa pa patisipe nan ekri senaryo [[Sinema|fim]] nan, nan kolaborasyon ak senaris yo ak ekriven dyalòg yo. [[Fichye:Hitchcock_Grant_Still.jpg|droite|vignette|159x159px| [[Alfred Hitchcock]] dirije [[Cary Grant]] pou ''La Main au Collet'' (1955).]] == Metè an sèn, reyalizatè oswa sineyas == [[Fichye:FilmCrew.jpg|vignette| Fiziyad sèn nan fim nan ''Sherlock Holmes ak ka a nan swa a''.]] Nan peyi ki pale franse, tèm sa a te trè kontwovèsyal nan orijin li.<ref name="EN">[[Joël Magny]], « Réalisation, Mise en scène », ''[[Encyclopædia Universalis]]'', 2004</ref> Pandan ane 1910 yo ak ane 1920 yo, tout moun t ap eseye diferansye sinema ak [[teyat]], se konsa plizyè tèm yo te kreye pou deziyen reyalizatè a nan yon tounaj. Lè sa a, Ricciotto Canudo te pwopoze "ekranis», men pawòl sa a, ki pa t fè anpil plezi pou zòrèy la, te byen vit rejte,<ref>[http://fgimello.free.fr/enseignements/metz/textes_theoriques/canudo.htm ''Manifeste des Sept Arts (1923)'' - Ricciotto Canudo] - Frédéric Gimello-Mesplomb, [[Université de Metz]] (gade achiv)</ref> Se lè sa a [[Louis Delluc]] te envante mo [[Sineyas|sinema]] a ki piti piti pran plas li nan vokabilè sinema<ref name="EN" /> . Jodi a , pèsonn pa fè diferans ant tèm reyalizatè, Metè an sèn, oswa [[sineyas]], malgre diferan siyifikasyon. Metè an sèn ta dwe tèm ki pi pre reyalizatè a, men enfliyans li pi laj pase reyalizatè. == Televizyon == Nan kontèks yon fim televizyon oswa seri fiksyon, yon reyalizatè televizyon gen menm wòl ak yon reyalizatè fim. Li toujou gen fè fas ak difikilte espesifik, tankou yon bidjè jeneralman ki limite ak tan tire pase nan yon pwodiksyon fim. Genyen tou difikilte atistik, anpatikilye pou seri a, kote li dwe adapte pwodiksyon li ak règ ki egziste deja. Pou emisyon ki sèlman pou televizyon, amizman, espò, kaptire evènman, kote pa definisyon li pa konplètman kontwole aksyon an, wòl li vin sitou sa ki nan yon sineyas, ak objektif pou transkri aksyon an nan yon bèl ak konprann pou telespektatè a. == Bibliyografi == * Jacques Aumont, Alain Bergala, Michel Marie ak Marc Vernet, ''Esthétique du film'', Nathan, Pari, 1984 * Jacques Aumont, ''L'Œil interminable'', Libreri Séguier, Pari, 1989 * Jacques Aumont, ''La Mise en scène'', edisyon Boeck, Briksèl-Pari, 2000 * André Bazin, ''Qu'est-ce que le cinéma ?'', edisyon Cerf, Pari, 1985 * Raymond Bellour, ''L'Analyse du film'', edisyon Calmann-Lévy, Pari, 1995 * André Berthomieu, ''Essai de grammaire cinématographique'', La Nouvelle Édition, Pari, 1946 * D. Bordwell, J. Staiger ak K. Thompson, ''The Classical Hollywood Cinema'', Routlege, Lonn, 1985 * D. Bordwell ak K. Thompson, ''The Art of Film : yon entwodiksyon'', ed de Boeck, Brussels-Pari, 1997 * [[Robert Bresson]], ''Nòt sou Cinematograph la'', Pari, Gallimard, 1975 * Marie-France Briselance ak Jean-Claude Morin, ''Gramè sinema'', New World, Paris, 2010 * Michel Chion, ''Cinema and its trades'', Bordas, Paris, 1991 * Lotte H. Eisner, ''Ekran dyabolik la'', Eric Losfeld, Pari, 1965 * R. Kurtz, ''Ekspresyonism and Cinema'', Grenoble University Press, Grenoble, 1986 * Yves Lavandier, ''Dramaturgy a'', kloun ak timoun nan, 1994 * Véronique Le Bris, ''100 gwo fim pa direktè fi'', edisyon Gründ / Arte, 2021. * Gérard Legrand, ''Cinemanie'', Stock, Paris, 1982 * Marc Marcillac, ''Le Cinéma DV'', ed Aleas, Lyon, 2004 * Didier Mauro, ''Praxis du Cinéma Documentaire, yon teyori ak yon pratik,'' Éditions Publibook, Paris, Frans, 2013 * Jean Mitry, ''Estetik ak sikoloji sinema'', Cerf, Paris, 1962 * Michel Mourlet, ''Sou yon atizay inyore'', tab wonn nan, Pari, 1965 * Michel Mourlet, ''Montage kòm lang'', Henry Veyrier, Paris, 1987 * Maté Rabinovsky, ''Direktè a'', prefas Claude Santelli, Anthropos/INA, 1996 * [[Éric Rohmer]], ''Gou bote a'', Flammarion, Pari, 1984 * [[Éric Rohmer]], ''Òganizasyon espas nan Faust Murnau'', ''Cahiers du Cinéma'', 1998 * Georges Sadoul, ''Cinema, atizay li, teknik li, ekonomi li'', La Bibliothèque Française, 1948 * Frédéric Sojcher, ''Manifesto of the filmmaker'', Klincksieck editions, Paris, 2012 * [[François Truffaut]], ''Fim nan lavi mwen'', ibid, Paris, 1975 * [[François Truffaut]], ''Plezi nan je yo'', ibid, Pari, 1987 == Nòt ak referans == {{Traduction/Référence|en|Film director|152191288}} [[Kategori:Reyalizatè]] [[Kategori:Sinema]] [[Kategori:Teyat]] jjxru7gb3okdo72xjkaej3y0l4qncbx 868194 868193 2025-06-14T19:15:58Z Gilles2014 15418 /* Bibliyografi */ 868194 wikitext text/x-wiki Yon '''reyalizatè''' (pou fanm yo rele '''reyalizatris''') se yon moun ki dirije yon travay odyovizyèl, anjeneral pou [[sinema]] oswa [[televizyon]], men tou pou mizik anrejistre oswa fè yon emisyon radyo (nan ka sa a, nou pale pi fasilman de "difizyon"). Se prèske menm bagay ak metè an sèn nan [[teyat]]. Reyalizatè a gen plizyè fonksyon. Li ka patisipe oswa pa patisipe nan ekri senaryo [[Sinema|fim]] nan, nan kolaborasyon ak senaris yo ak ekriven dyalòg yo. [[Fichye:Hitchcock_Grant_Still.jpg|droite|vignette|159x159px| [[Alfred Hitchcock]] dirije [[Cary Grant]] pou ''La Main au Collet'' (1955).]] == Metè an sèn, reyalizatè oswa sineyas == [[Fichye:FilmCrew.jpg|vignette| Fiziyad sèn nan fim nan ''Sherlock Holmes ak ka a nan swa a''.]] Nan peyi ki pale franse, tèm sa a te trè kontwovèsyal nan orijin li.<ref name="EN">[[Joël Magny]], « Réalisation, Mise en scène », ''[[Encyclopædia Universalis]]'', 2004</ref> Pandan ane 1910 yo ak ane 1920 yo, tout moun t ap eseye diferansye sinema ak [[teyat]], se konsa plizyè tèm yo te kreye pou deziyen reyalizatè a nan yon tounaj. Lè sa a, Ricciotto Canudo te pwopoze "ekranis», men pawòl sa a, ki pa t fè anpil plezi pou zòrèy la, te byen vit rejte,<ref>[http://fgimello.free.fr/enseignements/metz/textes_theoriques/canudo.htm ''Manifeste des Sept Arts (1923)'' - Ricciotto Canudo] - Frédéric Gimello-Mesplomb, [[Université de Metz]] (gade achiv)</ref> Se lè sa a [[Louis Delluc]] te envante mo [[Sineyas|sinema]] a ki piti piti pran plas li nan vokabilè sinema<ref name="EN" /> . Jodi a , pèsonn pa fè diferans ant tèm reyalizatè, Metè an sèn, oswa [[sineyas]], malgre diferan siyifikasyon. Metè an sèn ta dwe tèm ki pi pre reyalizatè a, men enfliyans li pi laj pase reyalizatè. == Televizyon == Nan kontèks yon fim televizyon oswa seri fiksyon, yon reyalizatè televizyon gen menm wòl ak yon reyalizatè fim. Li toujou gen fè fas ak difikilte espesifik, tankou yon bidjè jeneralman ki limite ak tan tire pase nan yon pwodiksyon fim. Genyen tou difikilte atistik, anpatikilye pou seri a, kote li dwe adapte pwodiksyon li ak règ ki egziste deja. Pou emisyon ki sèlman pou televizyon, amizman, espò, kaptire evènman, kote pa definisyon li pa konplètman kontwole aksyon an, wòl li vin sitou sa ki nan yon sineyas, ak objektif pou transkri aksyon an nan yon bèl ak konprann pou telespektatè a. == Bibliyografi == * Jacques Aumont, Alain Bergala, Michel Marie ak Marc Vernet, ''Esthétique du film'', Nathan, Pari, 1984 * Jacques Aumont, ''L'Œil interminable'', Libreri Séguier, Pari, 1989 * Jacques Aumont, ''La Mise en scène'', edisyon Boeck, Briksèl-Pari, 2000 * André Bazin, ''Qu'est-ce que le cinéma ?'', edisyon Cerf, Pari, 1985 * Raymond Bellour, ''L'Analyse du film'', edisyon Calmann-Lévy, Pari, 1995 * André Berthomieu, ''Essai de grammaire cinématographique'', La Nouvelle Édition, Pari, 1946 * D. Bordwell, J. Staiger ak K. Thompson, ''The Classical Hollywood Cinema'', edisyon Routlege, Lonn, 1985 * D. Bordwell ak K. Thompson, ''The Art of Film : yon entwodiksyon'', edisyon Boeck, Briksèl-Pari, 1997 * [[Robert Bresson]], ''Nòt sou Cinematograph la'', Pari, edisyon Gallimard, 1975 * Marie-France Briselance ak Jean-Claude Morin, ''Gramè sinema'', edisyon New World, Pari, 2010 * Michel Chion, ''Cinema and its trades'', edisyon Bordas, Pari, 1991 * Lotte H. Eisner, ''Ekran dyabolik la'', Eric Losfeld, Pari, 1965 * R. Kurtz, ''Ekspresyonism and Cinema'', Grenoble University Press, Grenoble, 1986 * Yves Lavandier, ''Dramaturgy a'', kloun ak timoun nan, 1994 * Véronique Le Bris, ''100 gwo fim pa direktè fi'', edisyon Gründ / Arte, 2021. * Gérard Legrand, ''Cinemanie'', edisyon Stock, Pari, 1982 * Marc Marcillac, ''Le Cinéma DV'', edisyon Aleas, Lyon, 2004 * Didier Mauro, ''Praxis du Cinéma Documentaire, yon teyori ak yon pratik,'', edisyon Publibook, Pari, Frans, 2013 * Jean Mitry, ''Estetik ak sikoloji sinema'', edisyon Cerf, Paris̈, 1962 * Michel Mourlet, ''Sou yon atizay inyore'', tab wonn nan, Pari, 1965 * Michel Mourlet, ''Montage kòm lang'', edisyon Henry Veyrier, Pari, 1987 * Maté Rabinovsky, ''Direktè a'', prefas Claude Santelli, Anthropos/INA, 1996 * [[Éric Rohmer]], ''Gou bote a'', Flammarion, Pari, 1984 * [[Éric Rohmer]], ''Òganizasyon espas nan Faust Murnau'', ''Cahiers du Cinéma'', 1998 * Georges Sadoul, ''Cinema, atizay li, teknik li, ekonomi li'', La Bibliothèque Française, 1948 * Frédéric Sojcher, ''Manifesto of the filmmaker'', edisyon Klincksieck, Pari, 2012 * [[François Truffaut]], ''Fim nan lavi mwen'', ibid, Pari, 1975 * [[François Truffaut]], ''Plezi nan je yo'', ibid, Pari, 1987 == Nòt ak referans == {{Traduction/Référence|en|Film director|152191288}} [[Kategori:Reyalizatè]] [[Kategori:Sinema]] [[Kategori:Teyat]] 30etj8c2djlyjgwukuuvhz11vfnfd72 868195 868194 2025-06-14T19:22:33Z Gilles2014 15418 /* Bibliyografi */ 868195 wikitext text/x-wiki Yon '''reyalizatè''' (pou fanm yo rele '''reyalizatris''') se yon moun ki dirije yon travay odyovizyèl, anjeneral pou [[sinema]] oswa [[televizyon]], men tou pou mizik anrejistre oswa fè yon emisyon radyo (nan ka sa a, nou pale pi fasilman de "difizyon"). Se prèske menm bagay ak metè an sèn nan [[teyat]]. Reyalizatè a gen plizyè fonksyon. Li ka patisipe oswa pa patisipe nan ekri senaryo [[Sinema|fim]] nan, nan kolaborasyon ak senaris yo ak ekriven dyalòg yo. [[Fichye:Hitchcock_Grant_Still.jpg|droite|vignette|159x159px| [[Alfred Hitchcock]] dirije [[Cary Grant]] pou ''La Main au Collet'' (1955).]] == Metè an sèn, reyalizatè oswa sineyas == [[Fichye:FilmCrew.jpg|vignette| Fiziyad sèn nan fim nan ''Sherlock Holmes ak ka a nan swa a''.]] Nan peyi ki pale franse, tèm sa a te trè kontwovèsyal nan orijin li.<ref name="EN">[[Joël Magny]], « Réalisation, Mise en scène », ''[[Encyclopædia Universalis]]'', 2004</ref> Pandan ane 1910 yo ak ane 1920 yo, tout moun t ap eseye diferansye sinema ak [[teyat]], se konsa plizyè tèm yo te kreye pou deziyen reyalizatè a nan yon tounaj. Lè sa a, Ricciotto Canudo te pwopoze "ekranis», men pawòl sa a, ki pa t fè anpil plezi pou zòrèy la, te byen vit rejte,<ref>[http://fgimello.free.fr/enseignements/metz/textes_theoriques/canudo.htm ''Manifeste des Sept Arts (1923)'' - Ricciotto Canudo] - Frédéric Gimello-Mesplomb, [[Université de Metz]] (gade achiv)</ref> Se lè sa a [[Louis Delluc]] te envante mo [[Sineyas|sinema]] a ki piti piti pran plas li nan vokabilè sinema<ref name="EN" /> . Jodi a , pèsonn pa fè diferans ant tèm reyalizatè, Metè an sèn, oswa [[sineyas]], malgre diferan siyifikasyon. Metè an sèn ta dwe tèm ki pi pre reyalizatè a, men enfliyans li pi laj pase reyalizatè. == Televizyon == Nan kontèks yon fim televizyon oswa seri fiksyon, yon reyalizatè televizyon gen menm wòl ak yon reyalizatè fim. Li toujou gen fè fas ak difikilte espesifik, tankou yon bidjè jeneralman ki limite ak tan tire pase nan yon pwodiksyon fim. Genyen tou difikilte atistik, anpatikilye pou seri a, kote li dwe adapte pwodiksyon li ak règ ki egziste deja. Pou emisyon ki sèlman pou televizyon, amizman, espò, kaptire evènman, kote pa definisyon li pa konplètman kontwole aksyon an, wòl li vin sitou sa ki nan yon sineyas, ak objektif pou transkri aksyon an nan yon bèl ak konprann pou telespektatè a. == Bibliyografi == * Jacques Aumont, Alain Bergala, Michel Marie ak Marc Vernet, ''Esthétique du film'', Nathan, Pari, 1984 * Jacques Aumont, ''L'Œil interminable'', Libreri Séguier, Pari, 1989 * Jacques Aumont, ''La Mise en scène'', edisyon Boeck, Briksèl-Pari, 2000 * André Bazin, ''Qu'est-ce que le cinéma ?'', edisyon Cerf, Pari, 1985 * Raymond Bellour, ''L'Analyse du film'', edisyon Calmann-Lévy, Pari, 1995 * André Berthomieu, ''Essai de grammaire cinématographique'', La Nouvelle Édition, Pari, 1946 * D. Bordwell, J. Staiger ak K. Thompson, ''The Classical Hollywood Cinema'', edisyon Routlege, Lonn, 1985 * D. Bordwell ak K. Thompson, ''L'Art du film : une introduction'', edisyon Boeck, Briksèl-Pari, 1997 * [[Robert Bresson]], ''Notes sur le cinématographe'', Pari, edisyon Gallimard, 1975 * Marie-France Briselance ak Jean-Claude Morin, ''Grammaire du cinéma'', edisyon Nouveau Monde, Pari, 2010 * Michel Chion, ''Le Cinéma et ses métiers'', edisyon Bordas, Pari, 1991 * Lotte H. Eisner, ''L'Écran démoniaque'', Éric Losfeld, Pari, 1965 * R. Kurtz, ''Expressionnisme et cinéma'', Grenoble University Press, Grenoble, 1986 * Yves Lavandier, ''Dramaturgy a'', kloun ak timoun nan, 1994 * Véronique Le Bris, ''100 gwo fim pa direktè fi'', edisyon Gründ / Arte, 2021. * Gérard Legrand, ''Cinemanie'', edisyon Stock, Pari, 1982 * Marc Marcillac, ''Le Cinéma DV'', edisyon Aleas, Lyon, 2004 * Didier Mauro, ''Praxis du Cinéma Documentaire, yon teyori ak yon pratik,'', edisyon Publibook, Pari, Frans, 2013 * Jean Mitry, ''Estetik ak sikoloji sinema'', edisyon Cerf, Paris̈, 1962 * Michel Mourlet, ''Sou yon atizay inyore'', tab wonn nan, Pari, 1965 * Michel Mourlet, ''Montage kòm lang'', edisyon Henry Veyrier, Pari, 1987 * Maté Rabinovsky, ''Direktè a'', prefas Claude Santelli, Anthropos/INA, 1996 * [[Éric Rohmer]], ''Gou bote a'', Flammarion, Pari, 1984 * [[Éric Rohmer]], ''Òganizasyon espas nan Faust Murnau'', ''Cahiers du Cinéma'', 1998 * Georges Sadoul, ''Cinema, atizay li, teknik li, ekonomi li'', La Bibliothèque Française, 1948 * Frédéric Sojcher, ''Manifesto of the filmmaker'', edisyon Klincksieck, Pari, 2012 * [[François Truffaut]], ''Fim nan lavi mwen'', ibid, Pari, 1975 * [[François Truffaut]], ''Plezi nan je yo'', ibid, Pari, 1987 == Nòt ak referans == {{Traduction/Référence|en|Film director|152191288}} [[Kategori:Reyalizatè]] [[Kategori:Sinema]] [[Kategori:Teyat]] cdo22ajanfjercgxgx1uemstvkrjeaj Petite Poissone 0 89945 868217 868130 2025-06-14T21:31:09Z Gilles2014 15418 868217 wikitext text/x-wiki {{Infobox atis | imaj =L'artiste petite poissonne en décembre 2018.jpg | lejand = Atis Petite Poissone dedye liv li nan Grenòb an desanm 2018 | sit entènèt = {{url|www.petitepoissone.com}} | lakay = [[Grenòb]] }} '''Petite Poissonne''', ki fèt an {{dat|1976}}<ref name="artcomoedia" />{{,}}<ref name="femmesdanim" /> nan [[Riv (Izè)|Riv]]<ref name="femmesdanim" />{{,}}<ref name="petit-bulletin" /> tou pre [[Grenòb]], se yon '''Ilistratè''', [[Atis vizyèl|atis vizyèl]], [[Atis iben|atis lari ]], [[dizaynè]]<ref name="ladepeche" />, [[powèt]], otè [[literati pou timoun]] ak [[kolajis]] lari [[Frans|fransè]] ki abite nan Grenòb<ref name="lesmondaines" />. == Biyografi == [[File:Erratum petitepoissone.jpg|vignette|Kolaj Petite Poissone nan Pari an 2018]] [[Diplòm nasyonal atizay ak teknik]] nan [[Higher School of Arts and Media of Caen-Cherbourg|Lekòl Boza Caen]]<ref name="femmesdanim" />{{,}} <ref name ="petit-bulletin" />{{,}}<ref name="radiomillenium" />. Petite Poissone ap mete desen ak fraz powetik nan lari depi 2011<ref name="artcomoedia" />{{,}}<ref name="femmesdanim" />. An 2020 li te vin patisipe nan "[[ATD Fourth World|ATD Fourth World]]" e li te ilistre istwa Bernadette Cornuau "''J’ai cherché si c’était vrai. Bernadette Cornuau, une femme engagée"''<ref>{{web link |title= Atis Petite Poissone la angaje ak ATD Quart Monde |site=www.atd-quartmonde.fr |url=https:// www.atd-quartmonde .fr/lartiste-petite-poissone-sengage-aux-cotes-datd-quart-monde/ |date= }}</ref>{{,}}<ref>{{web link |title= Soti nan L'Oréal rive nan bidonvil yo nan tout savann pou bèt yo Pari, soti nan geto New York rive nan favela brezilyen, istwa a nan yon batay dedye a tout moun ki chache "fè bagay sa yo rive". |sit=www.atd-quartmonde.fr |url=https://www.atd-quartmonde.fr/feuilleton-jai-cherche-si-cetait-vrai-1/ |date= }}</ref> ki te pibliye pa epizòd sou sit entènèt "ATD Quart Monde" la pandan konfinman an. An 2022 li fè yon kanpay kominikasyon pou [[Grenoble-Alpes Métropole]] sou tèm vyolans seksis nan travay<ref>{{web link |title= Petite Poissone ak Métropole - yon kanpay kont vyolans |site=www .maisonegalitefemmesfemmes.fr |url=https://www.maisonegalitefemmesfemmes.fr/actualite/1669/513-petite-poissone-et-la-metropole-une-campagne-contre-les-violences.htm |date= }}</ref>{{,}}<ref>{{web link |title= Nan kad Jounen Entènasyonal Konbat Vyolans sou Fanm, Metropolis ap mete tèt yo ansanm ak atis lari Petite Poissone, pou sansibilize yon mesaj kont vyolans nan travay. |site=www.ledauphine.com |url=https://www.ledauphine.com/culture-loisirs/2022/11/23/isere-grenoble-petite-poissone-et-la-metro-against-sexist-violence |dat= }}</ref>. == Zèv li yo == * ''Erratum'': {{Liv |otè1=Petite Poissone |responsablite1=Otè |otè2= |rèsponsablite2= |otè3= |responsabilite3= |otè4= |responsabilite4= |tit=Erratum |editè=Petite Poissone |ane=2021 |paj=105 |isbn=979-10-699-8344-1 |prezantasyon sou entènèt=https://lelavomatik.com/product/erratum/?cn-reloaded=1 }} ({{dat-|2021}} ) * ''Des vies partagées'': {{Liv |otè1=Gabrielle Erpicum |responsablite1=Otè |otè2=Ugo Couronneaud |responsablite2=Kolaboratè |otè3=Thomas Piveteau |responsabilite3=Kolaboratè |otè4=Petite Poissone |responsabilite4=Ilustrasyon |tit= Des vies partagées |piblikatè=Éditions Quart monde |ane=2021 |paj=105 |isbn=979-10-91178-89-1 |prezantasyon sou entènèt=https://www.babelio.com/livres/Erpicum-Des-shared-lives/1387838 }} ({{dat-|2021}}) * ''69 Universal Language'': {{Liv |otè1=Kolektif |responsabilite1= |otè2= |responsabilite2= |otè3= |responsabilite3= |otè4= |responsabilite4= |tit=69 Lang inivèsèl |editè=Kritè edisyon |koleksyon =Opus krim |ane=2017 |paj=96 |isbn=2370260459 |prezantasyon sou entènèt=https://www.criteres-editions.com/accueil/164-69-universal-language.html }} ({{date- | 2017}}) ===Videyo=== * ''Hold Up Ladies Part 1 Automne'', animasyon pou kolektif Hold Up Ladies, filme ak edited pa Antoine Dubois ak BProduction, direksyon atistik Petite Poissone {{YouTube |id=oiy4f_lhKFg |title=(Videyo sou entènèt) |vid = non |presizyon=non |lang=fr }} == Ekspozisyon, evènman ak kreyasyon == ;2023 * ''Urbaines - Street Art'', Le Comœdia [[atis]] galeri nan Brest, ekspozisyon kolektif (Mélanie Bourget, Caroline Derveaux, Julia Forma, Foufounart, [[Lady K]], Stéphanie Kilgast, Lady M, Sêma Lao, Petite Poissone, [[Miss.Tic|Miss Tic]]) ({{dat-|12 janvye}} - {{dat-|1 avril 2023}})<ref>{{web link |title=Urbaines – Street Art | sit =www.artcomoedia.fr |url=https://www.artcomoedia.fr/exposition/urbaines-street-art/ |date= }}</ref> ;2022 * Expo des centcinquante, [[Le Chat noir|Le Chat Noir]], [[Les Trois Baudets]], Pari ({{date-|1 desanm}} - {{date-|11 desanm 2022}}) * [[Mize-Bibliyotèk Grenoble|Ansyen Mize Penti]], [[Grenòb]] ({{dat-|3 jen}} - {{dat-|26 jen 2022}}) * [[Street Art Fest Grenoble Alpes|Street Art Fest Grenoble]] 2022, Grenòb metwopolis ({{dat-|27 me}} - {{dat-|26 jen 2022}})<ref>{{web link | title = Break it up |site=www.trompe-l-oeil.info |url=https://www.trompe-l-oeil.info/graffitis/details.php?image_id=30065 |date= }}</ref> * Atis sou sèn - Atizay iben, ekspozisyon kolektif, koleksyon Yassine Hmitti, an patenarya ak Biwo Minisipal Kilti Maisons-Alfort, Teyat Debussy [[Maisons-Alfort]] ({{date-|19 jen}} - {{dat-|6 jiyè 2022}}) * Ekspozisyon Petite Poissone, [[Levalet]], [[Miss.Tic|Miss Tic]] ak Pakone, Le Comœdia, [[Brest]] ({{date-|28 avril}} - {{date-|23 jiyè 2022}}) {{YouTube |id=AbklaxKcK4g |titre=(Vidéo de présentation en ligne) |vid=non |précision=non }} ;2021 * ''Ansanm'', ekspozisyon kolektif pou Telethon, Galri Roussard, ri Mont-Cenis nan Pari ({{date-|19 novanm}} - {{date-|12 desanm 2021}}) <ref>{{web link |title= ANSANM! 37 ATIS POU TELETHON LA |site=yam-galerie.com |url=http://yam-galerie.com/expositions.html |date= }}</ref> * [[Le MUR]] Pari ({{date-|Out 2021}})<ref>{{web link |title= # 333 PETITE POISSONE |site=www.lemur.fr |url=https://www. lemur.fr/createurs/petite-poissone/ |date= }}</ref>{{,}}<ref>{{web link |title= PETITE POISSONE – Le Mur Oberkampf n°333 |sit=www.artistikrezo.com |url=https://www.artistikrezo.com/agenda/petite-poissone-le-mur-oberkampf-n333.html|date= }}</ref> * Festival Colors, Pari ({{date-|20 me}} - {{date-|30 jen 2021}})<ref>{{web link |title= Festival Colors Paris |sit=www.street-heart.com |url=http://www.street-heart.com/PM-P11-1530-38r%20Petite%20Poissone%20Paris.htm |date= }}</ref> * Nan kad [[Street Art Fest Grenoble Alpes|Street Art Fest Grenoble]], Metwopòl Grenòb, ''La Vie comme un Poème...'', frèsk nan [[Saint-Martin-d'Hères]] ( {{dat-|Me 2021}})<ref>{{web link |title=La Vie comme un Poème… |site=www.street-heart.com |url=http://www.street-heart.com/PM -D38400-20%20Petite%20Poissone%20Grenoble.htm |date= }}</ref> * ''Parlez-moi d'amour allez hop hop hop'', frèsk, [[Le MUR]] & RATP, [[Gare d'Auber]], Pari ({{dat-|Avril 2021}})<ref>{{Web link |title=Yon bèl ekspozisyon atizay lari nan koridò Auber-Opéra nan RER A |url=https://www.lebonbon.fr/paris/pop-culture/street-art-rer-auber-opera-reopening/ |site=www.lebonbon.fr }}</ref> * Petite Poissone, ekspozisyon solo, Le Lavo//Matik, Pari ({{date-|27 mas}} - {{date-|17 avril 2021}})<ref>{{web link |title= Petite Poissone egzibisyon nan Lavo//Matik nan Pari soti 27 mas rive 17 avril 2021 pa Laëtitia Bischoff|site=pointcontemporain.com |url=https://pointcontemporain.com/en-direct-exposition-petite-poissone/ |date= }} </ref> * Kreyasyon powetik in situ pa Petite Poissone, Medyatèk La Tannerie, [[Sillé-le-Guillaume]] ({{date-|28 fevriye 2021}})<ref>{{web link |title=Kreyasyon powetik in situ pa Petite Poissone |sit=www.printempsdespoetes.com |url=https://www.printempsdespoetes.com/Creation-poetique-in-situ-de-Petite-Poissone |date= }}</ref> * ''Les inégalités, ça n’est pas notre genre,'', [[Mize-Bibliyotèk Grenoble|Ansyen Mize Penti]], Grenòb (ete {{date-|2021}})<ref>{{web link |title= Yon ekspozisyon sou konkèt dwa fanm nan Grenoble, ak atis Petite Poissone |site=www.placegrenet.fr |url=https://www.placegrenet.fr/2021/06/26/une- exhibition-on-the-conquest-dwa-fanm-nan-grenoble-ak-atis-petite-poissone/540260 |date= }}</ref> ;2020 * Festival Muralis nan Dax, frèsk, [[Dax]] ({{date-|Septanm 2020}})<ref>{{web link |title= Atis - Edisyon 2020 Dezyèm edisyon festival atizay lari "Muralis" nan Dax. |sit=muralis.city |url=https://muralis.city/artistes-edition-2020.html |date= }}</ref> * [[Street Art Fest Grenoble Alpes|Street Art Fest Grenoble]] 2020, Grenòb metropòl ({{date-|2020}})<ref>{{web link |title= Tout foli |site=www.trompe-l- oeil.info |url=https://www.trompe-l-oeil.info/graffitis/details.php?image_id=25077 |date= }}</ref> ;2019 * ''La chute des murs'', an rezon ak 30yèm anivèsè tonbe [[Mi Bèlen]], [[Sant pou Istwa Rezistans ak Depòtasyon]] (CHRD), [[Lyon]] ({{dat-|8 novanm 2019}} - {{dat-|janvye 2020}})<ref>{{web link |title= Press kit - The Fall of the walls |site=fr.calameo.com |url=https://fr.calameo.com/books/0043822210e1c98667f1c?page=9 |date= }}</ref>{{,}}<ref>{{web link |titre= Nan rezonans ak 30yèm anivèsè sezon otòn Bèlen an Wall, Sant pou Istwa Rezistans ak Depòtasyon envite sis atis atizay lari ki soti nan sèn Lyon an pou yo pran sou mize a ozalantou tèm The Fall of the walls |site=www.chrd.lyon.fr |url=https://www.chrd.lyon.fr/musee/exposition/la-chute-des-murs |date= }}</ref> {{YouTube |id=SRdddaMJJuQ |titre=(Videyo prezantasyon sou entènèt) |vid =non |precision= non}} * ''Free Hug'', Spacejunk Grenoble ({{dat-|7 jen}} - {{dat-|27 jiyè 2019}})<ref>{{web link |title= Dekouvri "Free Hug", la Egzibisyon Petite Poissone nan Spacejunk |site=www.ledauphine.com |url=https://www.ledauphine.com/isere-sud/2019/06/28/grenoble-street-art-fest-petite-poissone-free - hug-au-spacejunk |dat= 28 jen 2019}}</ref> * ''Fanm, Gason, enstriksyon pou itilize'', ekspozisyon duo ak Don Mateo, Le cabinet d'amateur, Pari ({{dat-|Mas 2019}})<ref>{{web link |title=Peite Poissone / Don Mateo |sit=lecabinetdamateur.com |url=https://lecabinetdamateur.com/expositions/mode/index.html |date= }}</ref> * ''Free Hug'', Spacejunk [[Bayonne]] ({{date-|25 janvye}} - {{dat-|15 mas 2019}})<ref>{{web link |title= Agenda |sit = kindabreak.com |url=https://kindabreak.com/event/expo-petite-poissone-spacejunk-bayonne/ |date= }}</ref> ;2018 * Festival Points de vue nan [[Bayonne]] ({{date-|17 oktòb}} - {{date-|21 oktòb 2018}}) {{YouTube |id=o6DSZXjoeRg |title=(Videyo prezantasyon sou entènèt) | vid=non |presizyon=non }} ;2017 * ''All in finesse'', Galri NUNC!, Ri Arras nan [[Pari]] ({{dat-|Oktòb 2017}})<ref>{{web link |title=Olivia de Bona, Petite Poissone ak Stoul, dedye a NUNC! Paris |sit=www.criteres-editions.com |url=https://www.criteres-editions.com/blog/olivia-de-bona-petite-poissone-et-stoul-en-dedicace-a-nunc- paris--n26 |date= }}</ref>{{,}}<ref name="lesmondaines" /> * ''Nou p'ap janm ale ankò'', egzibisyon solo, atelye MétalStar nan [[Crolles]] ({{date-|Oktòb 2017}})<ref name="lesmondaines" /> * ''Irreverans'', premye tèks feminis, Ansyen mize penti, Grenòb ({{date-|2017}})<ref name="femmesdanim" />{{,}}<ref name="petit-bulletin" /> ;2014 * Ekspozisyon nan "café des arts", Grenòb ({{date-|17 me}} - {{date-|17 jen 2014}})<ref>{{web link |title= "Petite Poissone" eklere lari yo. ak pawòl li nan Grenoble |site=www.francetvinfo.fr |url=https://www.francetvinfo.fr/culture/arts-expos/street-art/petite-poissone-egaie-de-ses-mots-les- rues-de -grenoble_3296773.html |date= 21/05/2014 }}</ref> == Nòt ak referans == {{Références|références= <ref name="artcomoedia">{{lien web |titre=Petite Poissone |site=www.artcomoedia.fr |url=https://www.artcomoedia.fr/artiste/petite-poissone/ |date= }}</ref> <ref name="femmesdanim">{{lien web |titre=Petite Poissone |site=femmesdanim.fr |url=https://femmesdanim.fr/fiche/44/Petite-Poissone |date= }}</ref> <ref name="petit-bulletin">{{lien web |titre=Petite Poissone : « Je ne me considère pas comme une street artiste » |site=www.petit-bulletin.fr |url=https://www.petit-bulletin.fr/grenoble/article-61692-Petite+Poissone+++++Je+ne+me+considere+pas+comme+une+street+artiste++.html |date= }}</ref> <ref name="ladepeche">{{lien web |titre= Toulouse : L'artiste de street art Petite Poissone parle d'amour au Quai des Savoirs |site=www.ladepeche.fr |url=https://www.ladepeche.fr/2021/11/01/toulouse-lartiste-de-street-art-petite-poissone-parle-damour-au-quai-des-savoirs-9902873.php |date= }}</ref> <ref name="lesmondaines">{{lien web |titre= Petite Poissone, l'artiste qui devergonde les rues de Grenoble |site=lesmondaines.com |url=https://lesmondaines.com/petite-poissone/ |date= }}</ref> <ref name="radiomillenium">{{lien web |titre= A l’occasion des cent ans du personnage de Charlot, l’Office de Tourisme, en association avec la MPT 4 Montagnes propose un stage de street art sur le thème de Charlie Chaplin, à destination des ados et enfants les 22, 23 et 24 octobre, encadré par l’artiste-plasticienne Petite Poissone. |site=www.radiomillenium.fr |url=https://www.radiomillenium.fr/stage-de-street-art-anime-par-petite-poissone/ |date= }}</ref> }} === Monografi === * {{Liv |otè1=Hainaut, Julie |responsabilite1=Otè |otè2=Didier Levallois |responsabilite2=Prefas |tit=Petite Poissone |soustit=Mwen pa yon atis lari |editè=Kritè edisyon |koleksyon=Enfraksyon Opus |ane= 2018 |paj=95 |isbn= 978-2-37026-064-2 |prezantasyon sou entènèt=https://www.criteres-editions.com/accueil/196-81-petite-poissone-je-ne -am-not -a-street-artist-9782370260642.html }} === Videyo === * {{YouTube |id=iYilE3pUtAM |titre= Petite Poissone, atis lari & alye ATD Quart Monde |langue=fr |channel=ATD Quart Monde France}} * {{YouTube |id=0QZc9hC3Vkc |titre= Rapò - Petite Poissone make antre nan lokal Métropole |langue=fr |channel=Télégrenoble }} * {{YouTube |id=f9zotrAWUWM |titre= atis Petite Poissone ekspoze nan Bayonne |langue=fr |channel=[[France 3 Nouvelle-Aquitaine]] }} == Lyen deyò == {{koneksyon}} * [https://www.petitepoissone.com/ Sitwèb ofisyèl] {{DEFAULTSORT:Petite Poissone}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Fanm]] [[Kategori:Atis feminis]] [[Kategori:Feminis fransèz]] [[Kategori:Atis franse kontanporen]] [[Kategori:Nesans an 1976]] se9dxc47wlikof1fzn6mrnp1sl7jfha 868218 868217 2025-06-14T21:44:17Z Gilles2014 15418 868218 wikitext text/x-wiki {{Infobox atis | imaj =L'artiste petite poissonne en décembre 2018.jpg | lejand = Atis Petite Poissone siyen liv li nan Grenòb an desanm 2018 | sit entènèt = {{url|www.petitepoissone.com}} | lakay = [[Grenòb]] }} '''Petite Poissone''', ki fèt an {{dat|1976}}<ref name="artcomoedia" />{{,}}<ref name="femmesdanim" /> nan [[Riv (Izè)|Riv]]<ref name="femmesdanim" />{{,}}<ref name="petit-bulletin" /> touprè [[Grenòb]], se yon '''ilistratris''', [[atis vizyèl]], [[Atis iben|atis lari ]], [[dizaynè]]<ref name="ladepeche" />, [[powèt]], otè [[literati pou timoun]] ak [[kolajis]] lari [[Frans|fransè]] ki rete nan Grenòb.<ref name="lesmondaines" /> == Biyografi == [[Fichye:Erratum petitepoissone.jpg|vignette|Kolaj Petite Poissone nan Pari an 2018]] [[Diplòm nasyonal atizay ak teknik]] nan [[Higher School of Arts and Media of Caen-Cherbourg|Lekòl Boza Caen]]<ref name="femmesdanim" />{{,}} <ref name ="petit-bulletin" />{{,}}<ref name="radiomillenium" />. Petite Poissone ap mete desen ak fraz powetik nan lari depi 2011.<ref name="artcomoedia" />{{,}}<ref name="femmesdanim" /> An 2020 li te vin patisipe nan "[[ATD Fourth World|ATD Fourth World]]" e li te ilistre istwa Bernadette Cornuau "''J’ai cherché si c’était vrai. Bernadette Cornuau, une femme engagée"''<ref>{{web link |title= Atis Petite Poissone la angaje ak ATD Quart Monde |site=www.atd-quartmonde.fr |url=https:// www.atd-quartmonde .fr/lartiste-petite-poissone-sengage-aux-cotes-datd-quart-monde/ |date= }}</ref>{{,}}<ref>{{web link |title= Soti nan L'Oréal rive nan bidonvil yo nan tout savann pou bèt yo Pari, soti nan geto New York rive nan favela brezilyen, istwa a nan yon batay dedye a tout moun ki chache "fè bagay sa yo rive". |sit=www.atd-quartmonde.fr |url=https://www.atd-quartmonde.fr/feuilleton-jai-cherche-si-cetait-vrai-1/ |date= }}</ref> ki te pibliye pa epizòd sou sit entènèt "ATD Quart Monde" la pandan konfinman an. An 2022 li fè yon kanpay kominikasyon pou [[Grenoble-Alpes Métropole]] sou tèm vyolans seksis nan travay<ref>{{web link |title= Petite Poissone ak Métropole - yon kanpay kont vyolans |site=www .maisonegalitefemmesfemmes.fr |url=https://www.maisonegalitefemmesfemmes.fr/actualite/1669/513-petite-poissone-et-la-metropole-une-campagne-contre-les-violences.htm |date= }}</ref>{{,}}<ref>{{web link |title= Nan kad Jounen Entènasyonal Konbat Vyolans sou Fanm, Metropolis ap mete tèt yo ansanm ak atis lari Petite Poissone, pou sansibilize yon mesaj kont vyolans nan travay. |site=www.ledauphine.com |url=https://www.ledauphine.com/culture-loisirs/2022/11/23/isere-grenoble-petite-poissone-et-la-metro-against-sexist-violence |dat= }}</ref>. == Zèv li yo == * ''Erratum'': {{Liv |otè1=Petite Poissone |responsablite1=Otè |otè2= |rèsponsablite2= |otè3= |responsabilite3= |otè4= |responsabilite4= |tit=Erratum |editè=Petite Poissone |ane=2021 |paj=105 |isbn=979-10-699-8344-1 |prezantasyon sou entènèt=https://lelavomatik.com/product/erratum/?cn-reloaded=1 }} ({{dat-|2021}} ) * ''Des vies partagées'': {{Liv |otè1=Gabrielle Erpicum |responsablite1=Otè |otè2=Ugo Couronneaud |responsablite2=Kolaboratè |otè3=Thomas Piveteau |responsabilite3=Kolaboratè |otè4=Petite Poissone |responsabilite4=Ilustrasyon |tit= Des vies partagées |piblikatè=Éditions Quart monde |ane=2021 |paj=105 |isbn=979-10-91178-89-1 |prezantasyon sou entènèt=https://www.babelio.com/livres/Erpicum-Des-shared-lives/1387838 }} ({{dat-|2021}}) * ''69 Universal Language'': {{Liv |otè1=Kolektif |responsabilite1= |otè2= |responsabilite2= |otè3= |responsabilite3= |otè4= |responsabilite4= |tit=69 Lang inivèsèl |editè=Kritè edisyon |koleksyon =Opus krim |ane=2017 |paj=96 |isbn=2370260459 |prezantasyon sou entènèt=https://www.criteres-editions.com/accueil/164-69-universal-language.html }} ({{date- | 2017}}) ===Videyo=== * ''Hold Up Ladies Part 1 Automne'', animasyon pou kolektif Hold Up Ladies, filme ak edited pa Antoine Dubois ak BProduction, direksyon atistik Petite Poissone {{YouTube |id=oiy4f_lhKFg |title=(Videyo sou entènèt) |vid = non |presizyon=non |lang=fr }} == Ekspozisyon, evènman ak kreyasyon == ;2023 * ''Urbaines - Street Art'', Le Comœdia [[atis]] galeri nan Brest, ekspozisyon kolektif (Mélanie Bourget, Caroline Derveaux, Julia Forma, Foufounart, [[Lady K]], Stéphanie Kilgast, Lady M, Sêma Lao, Petite Poissone, [[Miss.Tic|Miss Tic]]) ({{dat-|12 janvye}} - {{dat-|1 avril 2023}})<ref>{{web link |title=Urbaines – Street Art | sit =www.artcomoedia.fr |url=https://www.artcomoedia.fr/exposition/urbaines-street-art/ |date= }}</ref> ;2022 * Expo des centcinquante, [[Le Chat noir|Le Chat Noir]], [[Les Trois Baudets]], Pari ({{date-|1 desanm}} - {{date-|11 desanm 2022}}) * [[Mize-Bibliyotèk Grenoble|Ansyen Mize Penti]], [[Grenòb]] ({{dat-|3 jen}} - {{dat-|26 jen 2022}}) * [[Street Art Fest Grenoble Alpes|Street Art Fest Grenoble]] 2022, Grenòb metwopolis ({{dat-|27 me}} - {{dat-|26 jen 2022}})<ref>{{web link | title = Break it up |site=www.trompe-l-oeil.info |url=https://www.trompe-l-oeil.info/graffitis/details.php?image_id=30065 |date= }}</ref> * Atis sou sèn - Atizay iben, ekspozisyon kolektif, koleksyon Yassine Hmitti, an patenarya ak Biwo Minisipal Kilti Maisons-Alfort, Teyat Debussy [[Maisons-Alfort]] ({{date-|19 jen}} - {{dat-|6 jiyè 2022}}) * Ekspozisyon Petite Poissone, [[Levalet]], [[Miss.Tic|Miss Tic]] ak Pakone, Le Comœdia, [[Brest]] ({{date-|28 avril}} - {{date-|23 jiyè 2022}}) {{YouTube |id=AbklaxKcK4g |titre=(Vidéo de présentation en ligne) |vid=non |précision=non }} ;2021 * ''Ansanm'', ekspozisyon kolektif pou Telethon, Galri Roussard, ri Mont-Cenis nan Pari ({{date-|19 novanm}} - {{date-|12 desanm 2021}}) <ref>{{web link |title= ANSANM! 37 ATIS POU TELETHON LA |site=yam-galerie.com |url=http://yam-galerie.com/expositions.html |date= }}</ref> * [[Le MUR]] Pari ({{date-|Out 2021}})<ref>{{web link |title= # 333 PETITE POISSONE |site=www.lemur.fr |url=https://www. lemur.fr/createurs/petite-poissone/ |date= }}</ref>{{,}}<ref>{{web link |title= PETITE POISSONE – Le Mur Oberkampf n°333 |sit=www.artistikrezo.com |url=https://www.artistikrezo.com/agenda/petite-poissone-le-mur-oberkampf-n333.html|date= }}</ref> * Festival Colors, Pari ({{date-|20 me}} - {{date-|30 jen 2021}})<ref>{{web link |title= Festival Colors Paris |sit=www.street-heart.com |url=http://www.street-heart.com/PM-P11-1530-38r%20Petite%20Poissone%20Paris.htm |date= }}</ref> * Nan kad [[Street Art Fest Grenoble Alpes|Street Art Fest Grenoble]], Metwopòl Grenòb, ''La Vie comme un Poème...'', frèsk nan [[Saint-Martin-d'Hères]] ( {{dat-|Me 2021}})<ref>{{web link |title=La Vie comme un Poème… |site=www.street-heart.com |url=http://www.street-heart.com/PM -D38400-20%20Petite%20Poissone%20Grenoble.htm |date= }}</ref> * ''Parlez-moi d'amour allez hop hop hop'', frèsk, [[Le MUR]] & RATP, [[Gare d'Auber]], Pari ({{dat-|Avril 2021}})<ref>{{Web link |title=Yon bèl ekspozisyon atizay lari nan koridò Auber-Opéra nan RER A |url=https://www.lebonbon.fr/paris/pop-culture/street-art-rer-auber-opera-reopening/ |site=www.lebonbon.fr }}</ref> * Petite Poissone, ekspozisyon solo, Le Lavo//Matik, Pari ({{date-|27 mas}} - {{date-|17 avril 2021}})<ref>{{web link |title= Petite Poissone egzibisyon nan Lavo//Matik nan Pari soti 27 mas rive 17 avril 2021 pa Laëtitia Bischoff|site=pointcontemporain.com |url=https://pointcontemporain.com/en-direct-exposition-petite-poissone/ |date= }} </ref> * Kreyasyon powetik in situ pa Petite Poissone, Medyatèk La Tannerie, [[Sillé-le-Guillaume]] ({{date-|28 fevriye 2021}})<ref>{{web link |title=Kreyasyon powetik in situ pa Petite Poissone |sit=www.printempsdespoetes.com |url=https://www.printempsdespoetes.com/Creation-poetique-in-situ-de-Petite-Poissone |date= }}</ref> * ''Les inégalités, ça n’est pas notre genre,'', [[Mize-Bibliyotèk Grenoble|Ansyen Mize Penti]], Grenòb (ete {{date-|2021}})<ref>{{web link |title= Yon ekspozisyon sou konkèt dwa fanm nan Grenoble, ak atis Petite Poissone |site=www.placegrenet.fr |url=https://www.placegrenet.fr/2021/06/26/une- exhibition-on-the-conquest-dwa-fanm-nan-grenoble-ak-atis-petite-poissone/540260 |date= }}</ref> ;2020 * Festival Muralis nan Dax, frèsk, [[Dax]] ({{date-|Septanm 2020}})<ref>{{web link |title= Atis - Edisyon 2020 Dezyèm edisyon festival atizay lari "Muralis" nan Dax. |sit=muralis.city |url=https://muralis.city/artistes-edition-2020.html |date= }}</ref> * [[Street Art Fest Grenoble Alpes|Street Art Fest Grenoble]] 2020, Grenòb metropòl ({{date-|2020}})<ref>{{web link |title= Tout foli |site=www.trompe-l- oeil.info |url=https://www.trompe-l-oeil.info/graffitis/details.php?image_id=25077 |date= }}</ref> ;2019 * ''La chute des murs'', an rezon ak 30yèm anivèsè tonbe [[Mi Bèlen]], [[Sant pou Istwa Rezistans ak Depòtasyon]] (CHRD), [[Lyon]] ({{dat-|8 novanm 2019}} - {{dat-|janvye 2020}})<ref>{{web link |title= Press kit - The Fall of the walls |site=fr.calameo.com |url=https://fr.calameo.com/books/0043822210e1c98667f1c?page=9 |date= }}</ref>{{,}}<ref>{{web link |titre= Nan rezonans ak 30yèm anivèsè sezon otòn Bèlen an Wall, Sant pou Istwa Rezistans ak Depòtasyon envite sis atis atizay lari ki soti nan sèn Lyon an pou yo pran sou mize a ozalantou tèm The Fall of the walls |site=www.chrd.lyon.fr |url=https://www.chrd.lyon.fr/musee/exposition/la-chute-des-murs |date= }}</ref> {{YouTube |id=SRdddaMJJuQ |titre=(Videyo prezantasyon sou entènèt) |vid =non |precision= non}} * ''Free Hug'', Spacejunk Grenoble ({{dat-|7 jen}} - {{dat-|27 jiyè 2019}})<ref>{{web link |title= Dekouvri "Free Hug", la Egzibisyon Petite Poissone nan Spacejunk |site=www.ledauphine.com |url=https://www.ledauphine.com/isere-sud/2019/06/28/grenoble-street-art-fest-petite-poissone-free - hug-au-spacejunk |dat= 28 jen 2019}}</ref> * ''Fanm, Gason, enstriksyon pou itilize'', ekspozisyon duo ak Don Mateo, Le cabinet d'amateur, Pari ({{dat-|Mas 2019}})<ref>{{web link |title=Peite Poissone / Don Mateo |sit=lecabinetdamateur.com |url=https://lecabinetdamateur.com/expositions/mode/index.html |date= }}</ref> * ''Free Hug'', Spacejunk [[Bayonne]] ({{date-|25 janvye}} - {{dat-|15 mas 2019}})<ref>{{web link |title= Agenda |sit = kindabreak.com |url=https://kindabreak.com/event/expo-petite-poissone-spacejunk-bayonne/ |date= }}</ref> ;2018 * Festival Points de vue nan [[Bayonne]] ({{date-|17 oktòb}} - {{date-|21 oktòb 2018}}) {{YouTube |id=o6DSZXjoeRg |title=(Videyo prezantasyon sou entènèt) | vid=non |presizyon=non }} ;2017 * ''All in finesse'', Galri NUNC!, Ri Arras nan [[Pari]] ({{dat-|Oktòb 2017}})<ref>{{web link |title=Olivia de Bona, Petite Poissone ak Stoul, dedye a NUNC! Paris |sit=www.criteres-editions.com |url=https://www.criteres-editions.com/blog/olivia-de-bona-petite-poissone-et-stoul-en-dedicace-a-nunc- paris--n26 |date= }}</ref>{{,}}<ref name="lesmondaines" /> * ''Nou p'ap janm ale ankò'', egzibisyon solo, atelye MétalStar nan [[Crolles]] ({{date-|Oktòb 2017}})<ref name="lesmondaines" /> * ''Irreverans'', premye tèks feminis, Ansyen mize penti, Grenòb ({{date-|2017}})<ref name="femmesdanim" />{{,}}<ref name="petit-bulletin" /> ;2014 * Ekspozisyon nan "café des arts", Grenòb ({{date-|17 me}} - {{date-|17 jen 2014}})<ref>{{web link |title= "Petite Poissone" eklere lari yo. ak pawòl li nan Grenoble |site=www.francetvinfo.fr |url=https://www.francetvinfo.fr/culture/arts-expos/street-art/petite-poissone-egaie-de-ses-mots-les- rues-de -grenoble_3296773.html |date= 21/05/2014 }}</ref> === Monografi === * {{Liv |otè1=Hainaut, Julie |responsabilite1=Otè |otè2=Didier Levallois |responsabilite2=Prefas |tit=Petite Poissone |soustit=Mwen pa yon atis lari |editè=Kritè edisyon |koleksyon=Enfraksyon Opus |ane= 2018 |paj=95 |isbn= 978-2-37026-064-2 |prezantasyon sou entènèt=https://www.criteres-editions.com/accueil/196-81-petite-poissone-je-ne -am-not -a-street-artist-9782370260642.html }} === Videyo === * {{YouTube |id=iYilE3pUtAM |titre= Petite Poissone, atis lari & alye ATD Quart Monde |langue=fr |channel=ATD Quart Monde France}} * {{YouTube |id=0QZc9hC3Vkc |titre= Rapò - Petite Poissone make antre nan lokal Métropole |langue=fr |channel=Télégrenoble }} * {{YouTube |id=f9zotrAWUWM |titre= atis Petite Poissone ekspoze nan Bayonne |langue=fr |channel=[[France 3 Nouvelle-Aquitaine]] }} == Nòt ak referans == {{Références|références= <ref name="artcomoedia">{{lien web |titre=Petite Poissone |site=www.artcomoedia.fr |url=https://www.artcomoedia.fr/artiste/petite-poissone/ |date= }}</ref> <ref name="femmesdanim">{{lien web |titre=Petite Poissone |site=femmesdanim.fr |url=https://femmesdanim.fr/fiche/44/Petite-Poissone |date= }}</ref> <ref name="petit-bulletin">{{lien web |titre=Petite Poissone : « Je ne me considère pas comme une street artiste » |site=www.petit-bulletin.fr |url=https://www.petit-bulletin.fr/grenoble/article-61692-Petite+Poissone+++++Je+ne+me+considere+pas+comme+une+street+artiste++.html |date= }}</ref> <ref name="ladepeche">{{lien web |titre= Toulouse : L'artiste de street art Petite Poissone parle d'amour au Quai des Savoirs |site=www.ladepeche.fr |url=https://www.ladepeche.fr/2021/11/01/toulouse-lartiste-de-street-art-petite-poissone-parle-damour-au-quai-des-savoirs-9902873.php |date= }}</ref> <ref name="lesmondaines">{{lien web |titre= Petite Poissone, l'artiste qui devergonde les rues de Grenoble |site=lesmondaines.com |url=https://lesmondaines.com/petite-poissone/ |date= }}</ref> <ref name="radiomillenium">{{lien web |titre= A l’occasion des cent ans du personnage de Charlot, l’Office de Tourisme, en association avec la MPT 4 Montagnes propose un stage de street art sur le thème de Charlie Chaplin, à destination des ados et enfants les 22, 23 et 24 octobre, encadré par l’artiste-plasticienne Petite Poissone. |site=www.radiomillenium.fr |url=https://www.radiomillenium.fr/stage-de-street-art-anime-par-petite-poissone/ |date= }}</ref> }} == Lyen deyò == {{koneksyon}} * [https://www.petitepoissone.com/ Sitwèb ofisyèl] {{DEFAULTSORT:Petite Poissone}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Fanm]] [[Kategori:Atis feminis]] [[Kategori:Feminis fransèz]] [[Kategori:Atis franse kontanporen]] [[Kategori:Nesans an 1976]] 28pbei2n0t1atv3meoka0bz53qw1xht Leslie Voltaire 0 93570 868187 857680 2025-06-14T15:25:58Z InternetArchiveBot 25431 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 868187 wikitext text/x-wiki {{Ebòch|pèsonalite politik|pèsonalite ayisyen}} {{Infobox Pèsonalite politik | charte = chef d'État | non = | imaj = | lejand = | fonksyon1 = Prezidan [[Konsèy Prezidansyèl Tranzisyon]] | depi fonksyon1 = 7 oktòb [[2024]] | a pati fonksyon 1 = | jiska fonksyon1 = | eleksyon1 = | prezidan 1 = | premye minis 1 = [[Garry Conille]] <small>(tranzisyon)</small> | lejislati 1 = | gouvènman 1 = | predesesè 1 = [[Edgard Leblanc Fils]] | siksesè 1 = [[Fritz Jean]] <small>(deziyen)</small> | fonksyon2 = Manm [[Konsèy Prezidansyèl Tranzisyon]] | ko-titilè 2 = [[Smith Augustin]]<br>[[Louis Gérald Gilles]] <br>[[Fritz Jean]]<br>[[Laurent St-Cyr]]<br>[[Emmanuel Vertilaire]] <br>[[Edgard Leblanc Fils]]<br>[[Régine Abraham]]<br>[[Frinel Joseph]] | depi fonksyon2 = [[25 avril]] 2024 | a pati fonksyon2 = | jiska fonksyon2 = | eleksyon2 = [[14 mas]] 2024 | prezidan 2 = [[Edgard Leblanc Fils]]<br>''Li menm'' | premye minis 2 = | lejislati 2 = | gouvènman 2 = | predesesè 2 = | siksesè 2 = | fonksyon3 = [[Lis Minis Edikasyon Ayisyen|Minis Edikasyon]] | a pati fonksyon3 = 19 fevriye 1991- | jiska fonksyon3 = 30 septanm 1991 | prezidan 3 = [[Jean-Bertrand Aristide]] | premye minis 3 = [[René Préval]] | predesesè 3 = Chavannes Douyon | siksesè 3 = Joseph Désir | dat nesans = [[11 jiyè]] [[1949]] | kote nesans = [[Pòtoprens (komin)|Pòtoprens]] | peyi nesans = [[Ayiti]] | dat lanmò = | kote lanmò = | nati lanmò = | antèman = | nasyonalite = [[ayisyen]] | pati = [[Fanmi Lavalas]] | papa = | manman = | frè ak sè = | konjwen = | timoun = | antouraj = | inivèsite = [[inivesite nasyonal otonòm Meksik]]<br>[[University Cornell]] | pwofesyon = | relijyon = | rezidans = | siyati = | anblèm =Coat of arms of Haiti.svg | lis = [[Lis chèf leta ayisyen|chèf leta ayisyen]] }} '''Leslie Voltaire''', ki fèt 11 jiyè 1949 nan vil [[Pòtoprens (komin)|Pòtoprens]] ([[Ayiti]]), se yon politisyen [[Ayiti|ayisyen]]. Li se prezidan [[Konsèy Prezidansyèl Tranzisyon an]] depi 7 oktòb 2024. == Biyografi == === Jenès ak fòmasyon === Li te fèt 11 jiyè nan lane 1949 nan vil [[Pòtoprens (komin)|Pòtoprens]]. Li te fè etid primè ak segondè nan kolèj Saint Martial. <ref name="bio"/>, li te ale nan Inivèsite Nasyonal Otonòm nan Peyi Meksik kote li te gradye nan Achitekti epi li te fè yon metriz nan planifikasyon iben ak rejyonal nan Cornell University nan [[Etazini]] . fanmi li te pwòch ak ansyen prezidan [[Jean-Claude Duvalier]], sa ki te kapab pèmèt li rete nan peyi a <ref name="nouvel">{{Cite web|url=https://lenouvelliste.com/article/83238/les-bons-choix-de-leslie-voltaire|title=Les bons choix de Leslie Voltaire|last=|date=|website=lenouvelliste.com|access-date=8 oktòb 2024}}.</ref> . === Karyè pwofesyonèl === li te vin travay kòm yon achitèk iben pratikan nan sektè piblik ak prive epi li te pwodwi planifikasyon iben ak plan etid lojman sosyal pou zòn metwopolitèn nan. Li te anseye achitekti tou pandan kenz (15) ane nan Inivèsite Leta Ayiti, e li te travay kòm konsiltan nan akademi foutbòl Pòtoprens <ref name="bio"/> Finalman, li te ale espesyal nan [[Òganizasyon Nasyonzini|Nasyonzini]], ki te responsab misyon Prezidan [[Bill Clinton]].<ref name="bio">{{Cite web|url=https://www.haitilibre.com/article-1191-haiti-elections-qui-est-leslie-voltaire.html|title=Haïti - Élections : Qui est Leslie Voltaire?|last=|date=|website=HaitiLibre.com|access-date=8 oktòb 2024}}.</ref> === Karyè politik === ==== Minis sou Jean-Bertrand Aristide ==== Sou [[Jean-Bertrand Aristide]], li te vin Minis Edikasyon nasyonal apati 1991, ebyen Minis Ayisyen Aletranje apati 2001 <ref name="nouvel"/>, li te sou inisyativ lwa Voltaire ki te pèmèt manm Dyaspora yo benefisye dwa ekonomik <ref name="bio"/> . ==== Eleksyon prezidansyèl 2010 ==== Li te kandida nan eleksyon jeneral ayisyen yo 2010-2011 <ref name="bio"/> ==== Prezidan Konsèy Prezidansyèl Tranzisyon an ==== Nan dat 14 mas 2024 <ref>{{Cite web|url=https://www.lenouvelliste.com/article/247232/six-des-sept-membres-du-conseil-presidentiel-de-transition-sont-connus|title=Six des sept membres du Conseil présidentiel de transition sont connus|last=|date=|website=www.lenouvelliste.com|access-date=15 mas 2024|archive-date=2024-10-08|archive-url=https://web.archive.org/web/20241008135206/https://www.lenouvelliste.com/article/247232/six-des-sept-membres-du-conseil-presidentiel-de-transition-sont-connus|dead-url=yes}}.</ref> li te deziyen kòm manm [[Konsèy Prezidansyèl Tranzisyon]] an <ref>{{Cite web|url=https://www.rfi.fr/fr/am%C3%A9riques/20240319-%C3%A0-la-une-la-caricom-a-d%C3%A9sormais-six-noms-pour-le-conseil-de-transition-ha%C3%AFtien|title=À la Une: la Caricom a désormais six noms pour le Conseil de transition haïtien|last=RFI|year=2024|website=RFI|publisher=RFI|month=mas|access-date=20 mas 2024}}.</ref> == Nòt ak referans == {{Referans}} {{DEFAULTSORT:Voltaire, Leslie}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Politisyen]] [[Kategori:Politisyen ayisyen]] [[Kategori:Premye Minis ayisyen]] [[Kategori:Nesans nan lane 1949]] 5i0soi21z7zpxlfju4ju2rjnmmsde8p Leon XIV 0 95996 868227 867563 2025-06-15T03:05:43Z Marium Alberto 35962 + 868227 wikitext text/x-wiki {{Coord|19|34|40.15|N|72|10|9.64|W|region:HT|display=title}} {{Infobox Pèsonalite politik|charte=Pape|non=Leon XIV|imaj=Pope Leo XIV 3 (3x4 cropped b).jpg|lejand=Pap Leon XIV, 2025.|fonksyon1=[[Pap]] [[Legliz Katolik]]|a pati fobksyon 1=|kouwònman 1=18 me 2025|predesesè 1=[[François (pap)|François]]|siksesè 1=|fonksyon 2=|a pati fobksyon 2=|kouwònman 2=|predesesè 2=|siksesè 2=|fonksyon 3=|a pati fobksyon 3=|kouwònman 3=|predesesè 3=|siksesè 3=|dat nesans=[[14 septanm]] [[1955]]|lye nesans=[[Chikago]] ([[Etazini]])|peyi nesans=|dat lanmò=|lye lanmò=|peyi lanmò=|nasyonalite=|konjwen=|pitit=|nòt=|anblèm=Coat of arms of Leone XIV.svg|lis=[[Pap]]|a pati fonksyon1=|jiska fonksyon1=|a pati fonksyon2=|jiska fonksyon2=|a pati fonksyon3=|jiska fonksyon3=|depi fonksyon1={{dat-|21|avril|2025}}<br /><small>({{Durée|21|4|2025}})</small>}} '''[[Pap]]''' '''Leon XIV'''  (fèt '''Robert Francis Prevost''' ;  [[14 septanm]] [[1955 (almanak gregoryen)|1955]]) se chèf [[Legliz Katolik]] la epi souveren Eta Vil [[Vatikan]] an. Li te eli nan konklav papal la nan lane 2025 kòm siksesè Pap [[François (pap)|François]]. Li te fèt nan [[Chikago]], Prevost te vin yon frè nan Lòd Sen Ogisten an 1977 epi li te òdone kòm prèt an 1982. Sèvis li gen ladan l yon travay misyonè vaste nan [[Pewou]] nan ane 1980 yo ak 1990 yo, kote li te sèvi kòm pastè pawas, ofisyèl dyosezèn, pwofesè seminè, ak administratè. Eli priyè jeneral Lòd Sen Ogisten soti 2001 rive 2013, li te retounen nan Pewou kòm Evèk Chiclayo soti 2015 rive 2023. An 2023, Pap François te nonmen l prefè Dikastè pou Evèk yo ak prezidan Komisyon Pontifikal pou Amerik Latin nan , epi li te fè l kadinal menm ane a. Kòm yon kadinal, li te mete aksan sou sinodalite , dyalòg misyonè, ak angajman ak defi sosyal ak teknolojik. Li te angaje tou ak pwoblèm tankou chanjman klimatik , migrasyon mondyal, gouvènans legliz, ak dwa moun, epi li te eksprime aliyman li ak refòm Konsil Vatikan II a . Sitwayen ameriken de nesans, Leon XIV se premye pap ki fèt nan Amerik di Nò, premye ki gen sitwayènte pewouvyen (li te natiralize an 2015), dezyèm pap ki soti nan Amerik yo (apre predesesè li François), epi premye ki soti nan Lòd Sen Ogisten. Non papal li a te enspire pa Pap [[Leon XIII]], ki te devlope ansèyman sosyal katolik modèn nan mitan Dezyèm Revolisyon Endistriyèl la. Leon XIV kwè Katriyèm Revolisyon Endistriyèl ki ap kontinye a, patikilyèman pwogrè nan entèlijans atifisyèl ak robotik , poze "nouvo defi pou defans diyite moun, jistis ak travay". == Referans == == Gade tou == {{Lòt pwojè|commons=Category:Leon XIV|commons titre={{nobr|Leon XIV}}}} {{DEFAULTSORT:Leon XIV}} [[Kategori:Nesans an septanm 1955]] [[Kategori:Pap]] 3t4y4pwdyvrnf74n852yse7j7yczo3h