Wikipedya
htwiki
https://ht.wikipedia.org/wiki/Paj_Prensipal
MediaWiki 1.45.0-wmf.6
first-letter
Medya
Espesyal
Diskite
Itilizatè
Diskisyon Itilizatè
Wikipedya
Diskisyon Wikipedya
Fichye
Diskisyon Fichye
MedyaWiki
Diskisyon MedyaWiki
Modèl
Diskisyon Modèl
Èd
Diskisyon Èd
Kategori
Diskisyon Kategori
TimedText
TimedText talk
Module
Discussion module
Mirlande Manigat
0
16418
868286
852082
2025-06-21T00:55:50Z
InternetArchiveBot
25431
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
868286
wikitext
text/x-wiki
{{Koreksyon atik}}{{ebòch|Pèsonalite politik|ayisyen|féminin=oui}}
'''{{PAGENAME}}''' (non nesans li se '''Mirlande Hyppolite''') Li fèt 3 Novanm 1940 nan vil Miragwan se yon fanm politik ak ekriven ayisyen. Li te kandida pou pos prezidan nan lane 2010-2011 Li te marye avek lòm politik [[Leslie Manigat]].<ref>{{Cite web|url=https://www.lenouvelliste.com/article/240800/mirlande-manigat-est-la-presidente-du-haut-conseil-de-la-transition|title=Mirlande Manigat est la présidente du Haut Conseil de la transition|language=en|access-date=2024-10-12}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.lenouvelliste.com/article/240800/mirlande-manigat-est-la-presidente-du-haut-conseil-de-la-transition|title=Mirlande Manigat est la présidente du Haut Conseil de la transition|language=en|access-date=2024-10-12|archive-date=2023-03-09|archive-url=https://web.archive.org/web/20230309194501/https://www.lenouvelliste.com/article/240800/mirlande-manigat-est-la-presidente-du-haut-conseil-de-la-transition|dead-url=yes}}</ref>
{{infobox Pèsonalite politik
|non= Mirlande Manigat
|foto= Mirlande Manigat.jpg
|tèks=
|fonksyon1=Prezidant Wo konsèy Tranzisyon an
|depi fonksyon1= 18 fevriye 2023
|eleksyon1=18 fevriye 2023
|pati=[[RDNP]]
|konjwen=[[Leslie Manigat]]
|lye nesans= [[Miragwàn]]
|peyi nesans= [[Ayiti]]
|dat lanmò=
|lye lanmò=
|peyi lanmò=
|nasyonalite= ayisyen
|zèv=
|nòt=
|dat nesans=3 Novanm 1940 (83 zan)|pwofesyon=Konstitisyonalis}}
== Byografi ==
Li te diplome nan [[syans sosyal]] , li gen yon [[doktora]] nan syans politik (Sobon). li te pouswiv karyè anseyan kote li te yon anseyan nan domèn kontitisyonèl (konstitisyonalis) nan [[iniversite Simon Bolivar]] nan [[karakas]]
== Zèv li yo ==
* 2002 : ''Etre femme en Haïti hier et aujourd'hui''
== Referans ==
{{referans}}
== Lyen deyò ==
* [https://web.archive.org/web/20140411140611/http://www.haiti-reference.com/notables/getperson.php?personID=I140&tree=Politique Pajwèb sou Mirlande Manigat] sou haiti-reference.com
{{DEFAULTSORT:Manigat, Mirlande}}
[[Kategori:Moun]]
[[Kategori:Fanm]]
[[Kategori:Literati]]
[[Kategori:Ekriven]]
[[Kategori:Fanm ekriven]]
[[Kategori:Ekriven ayisyen]]
[[Kategori:Fanm politik ayisyen]]
[[Kategori:Nesans nan lane 1940]]
eevm2dcmt8o35b4ir7e8ovtc931xq8g
Gérard Cuq
0
69829
868282
793135
2025-06-20T16:44:08Z
InternetArchiveBot
25431
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
868282
wikitext
text/x-wiki
{{moun
|non=Gérard Cuq
|foto=Gerard_CUQ.jpg
|tèks=Gérard Cuq
|fonksyon=
|domèn=
|diplòm=
|etid=
|dat nesans=[[13 jen]] [[1956]]
|lye nesans=[[Friedrichshafen]]
|peyi nesans=
|dat lanmò=
|lye lanmò=
|peyi lanmò=
|nasyonalite=franse
|relijyon=
|rezidans=
|kontak=
|Biyografi=
|zèv=
|omaj=
|rekonpans=
|remak=
|fim=
}}
'''Gérard Cuq''', ki fèt [[13 jen]] [[1956]] nan [[Friedrichshafen]] ([[Almay]]), se yon [[reyalizatè]], senaris ak [[metè nan sèn]] [[Frans|franse]].
== Biyografi ==
Li marye avèk [[Marie Dauphin]], yon aktris ak chantèz.
== Zèv li yo ==
=== Sinema ===
* 2002 : ''[[Les Percutés]]''
=== kout ak mwayen fim ===
* 1981 : ''Shout'', CANAL + (prime nan [[Festival international du film fantastique nan Briksèl]])
* 1982 : ''Syndrome''
* 1985 : ''Le Dernier héros'', FR3 (prezante nan [[Festival de Cannes]])
* 1988 : ''Footing'', FR3
=== Fim ak seri televizyon ===
* 1997 : ''[[Homicide conjugal]]'', Collection Vertige d'M6
* 1998 : ''Tapage nocturne'', Collection Vertige d'M6
* 1999 : ''Le Fil du rasoir'', Collection Vertige d'M6
* 2000 : ''[[Les Bœuf-carottes]]'', TF1 (epizòd : ''Fracture sociale'' ko reyalize avèk [[Michel Vianey]], ak rekonpanse "meilleure série 1999" nan [[Festival de la fiction TV de La Rochelle]])
* 2001 : ''[[Meurtre sous hypnose]], ''Collection Vertige d'M6
* 2001 : ''[[Hautes fréquences]], ''Collection Vertige d'M6
* 2002 : ''[[Mariage interdit]], '' Collection Vertige d'M6
* 2003 : ''[[La Femme de l'ombre]], ''Collection Vertige d'M6
* 2004 : ''[[L'Homme de mon choix]], '' France3
* 2004 : ''[[Ariane Ferry]]'', M6 (4 epizòd)
* 2005-2008 : ''[[Femmes de loi]]'', TF1 (6 epizòd)
* 2005 : ''[[La Voie de Laura]]''<ref>[http://luchon.blogs.fr/ Gérard Cuq et [[Marie Gillain]] nan [[Festival des créations télévisuelles de Luchon]] pour ''[[La Voie de Laura]]]</ref>, TF1
* 2006 : ''[[Chassé croisé amoureux]]'', TF1
* 2010 : ''[[Enquêtes réservées]]'', France 3
* 2012 : ''[[Plus belle la vie]]'', France 3 (15 epizòd)
== Referans ==
{{referans}}
== Lyen deyò ==
* [https://www.imdb.com/name/nm0192577/ Gérard Cuq] sou IMDb
* [https://web.archive.org/web/20190115172631/http://gerardcuq.com/ Sitwèb ofisyèl Gérard Cuq]
{{DEFAULTSORT:Fuente, Cristian de la}}
[[Kategori:Moun]]
[[Kategori:Reyalizatè sinema]]
[[Kategori:Reyalizatè franse]]
[[Kategori:Senaris]]
[[Kategori:Senaris franse]]
[[Kategori:Nesans nan lane 1956]]
qnnz4anzjjeii2mjgevql02alrjy7dy
Chloé Jouannet
0
74859
868281
868154
2025-06-20T12:56:55Z
InternetArchiveBot
25431
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
868281
wikitext
text/x-wiki
'''Chloé Jouannet''', ki fèt [[17 oktòb]] [[1997]] nan sid [[Frans]], se yon [[Aktè|aktris]] [[Frans|fransèz]].
== Biyografi ==
Chloé Jouannet se pitit fi aktè [[Thomas Jouannet]] ak [[Alexandra Lamy]].
An 2016, li ofisyalize relasyon li avèk aktè [[Zacharie Chasseriaud]].
== Zèv li yo ==
=== Sinema ===
* [[2009]] : ''[[Lucky Luke (fim, 2009)|Lucky Luke]]'' de [[James Huth]] : Eleanor
* [[2014]] : ''[[Avis de mistral]]'' de [[Rose Bosch]] : Léa
* [[2018]] : ''[[Le Gendre de ma vie]]'' de [[François Desagnat]] : Raphaëlle, youn nan pitit fi Stéphane
* [[2019]] : ''[[Banlieusards]]''<ref>{{cite web|url=https://www.huffingtonpost.fr/culture/article/banlieusards-le-film-de-kery-james-que-personne-ne-voulait-voir-au-cinema_152999.html/|title=Le film de Kery James que “personne ne voulait voir au cinéma"|date=|publisher=Le Huffington Post|accessdate=|archive-date=2023-10-02|archive-url=https://web.archive.org/web/20231002140517/https://www.huffingtonpost.fr/culture/article/banlieusards-le-film-de-kery-james-que-personne-ne-voulait-voir-au-cinema_152999.html|dead-url=yes}}.</ref> de [[Kery James]] et [[Leïla Sy]] : Lisa
=== Televizyon ===
* [[2017]]-[[2019]] : ''[[Riviera (seri, 2017)|Riviera]]'' de [[Neil Jordan]] (seri)
* [[2019]]- : ''[[Infidèle (seri)|Infidèle]]'' de [[Didier Le Pêcheur]] (seri)
* [[2019]] : ''[[Jamais sans toi, Louna]]'' de [[Yann Samuell]] (fim)
* [[2020]] : ''Derby Girl'' de [[Nikola Lange]] (wèbseri)<ref>{{cite web
|url=http://www.leparisien.fr/culture-loisirs/tv/derby-girl-un-tournage-comme-sur-des-roulettes-22-08-2019-8137254.php
|title=«Derby Girl» : un tournage comme sur des roulettes
|website=leparisien.fr
|date=
|access-date=23 novanm 2019}}</ref>
== Referans ==
{{referans}}
== Lyen deyò ==
* [https://www.imdb.com/&id=nm4154440 Chloé Jouannet] sou IMDb
* [http://www.allocine.fr/personne/fichepersonne_gen_cpersonne=411420.html Chloé Jouannet] sou allocine.fr
{{DEFAULTSORT:Jouannet, Chloé}}
[[Kategori:Moun]]
[[Kategori:Fanm]]
[[Kategori:Aktè]]
[[Kategori:Aktè sinema]]
[[Kategori:Aktè televizyon]]
[[Kategori:Aktè franse]]
[[Kategori:Nesans nan lane 1997]]
2makc8womur0c75rf8rmstaibnsj8b9
Libète laprès
0
76291
868283
847728
2025-06-20T21:53:57Z
InternetArchiveBot
25431
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
868283
wikitext
text/x-wiki
[[Fichye:Die_Pressfreiheit.tiff|vignette| ''Libète laprès'', karikati desine pa Johann Michael Voltz, 1819.]]
'''Libète laprès''' se youn nan prensip fondamantal sistèm demokratik yo, ki baze sou [[libète opinyon]] ak [[libète ekspresyon]].
Kidonk, atik 11 nan Deklarasyon franse sou dwa moun ak sitwayen 1789 la di : « Kominikasyon lib nan panse ak opinyon se youn nan dwa ki pi presye moun : Nenpòt Sitwayen kapab pale, ekri, ekri an lèt detache lib, eksepte pou reponn a abi libète sa a nan ka lalwa detèmine. » Atik 19 Deklarasyon Inivèsèl sou Dwa Moun tou gen pwoteksyon libète laprès.
== Istwa libète laprès ==
Nan Grann Bretay, Licensing Act (1662) ki mete restriksyon sou libète laprès la pa renouvle pandan Revolisyon Gloryèz ('''Glorieuse Révolution''', ''Glorious Revolution'' ou ''Bloodless Revolution'') britanik la nan lane 1695.
An Frans, wa Louis XVI te an favè libète laprès pandan Seyans wayal 23 jen 1789 eta jeneral yo. Atik 11 nan Deklarasyon franse sou dwa moun ak sitwayen 26 out 1789 a te lakòz piblikasyon santèn jounal pandan twa (3) premyè lane [[Revolisyon franse|Revolisyon franse a]] (500 peryodik an Frans ki gen ladan 330 nan Pari). Laprès gratis oswa sibvansyone te kontwole tèt li anba Laterè e li te disparèt pandan koudeta 18 Friktidò Ane V nan lane [[1797 (almanak gregoryen)|1797]].
Anba Konsila a ak Premye Anpi a, libète sa a te etoufe. Se konsa, nan lane 1811, kat (4) jounal sivèye parèt nan Pari pandan ke nan pwovens yo, se sèlman yon jounal te otorize pou chak depatman. Li te chanje anba Restorasyon an ( chat konstitisyonèl sou 4 jen 1814, lwa Serre an 1819) e li te retabli pandan twa Gloryèz . Anba Monachi Jiyè a, Minis Enteryè a Adolphe Thiers te prepare lwa yo pibliye nan mwa septanm 1835 ki te kontwole laprès pou limite pwopagann repiblikèn. Lwa sou laprès 9 septanm 1835, istoryen yo konsidere kòm yon gwo atak sou libète laprès, gen pou objektif pou anpeche diskisyon sou wa a, dinasti a, monachi konstitisyonèl la. Adezyon piblik nan nenpòt lòt fòm gouvènman an responsab pou penalite trè lou, epi depo garanti yo egzije administratè jounal ak ekri peryodik yo mete nan yon nivo trè wo.
[[Fichye:Caricature_loi_sur_la_presse_1850_par_Cham_(1819-1879).jpg|gauche|vignette| Karikati ki gen rapò ak lwa sou laprès an 1850, ki te desine pa Cham (1819-1879), ki te pibliye pa jounal la satirik Le Charivari (1852) ]]
Pandan Dezyèm Repiblik fransèz la, lwa yo sou 11 out 1848, nan 27 jiyè 1849 ak 16 jiyè 1850 diminye libète laprès la. Laprès rete anba siveyans fèmen anba Dezyèm Anpi lan .
Se konsa, jouk avènman Twazyèm Repiblik la, tout rejim yo, menm lè yo pwoklame libète ekspresyon, chache mete laprès anba titèl pa dispozisyon ki gen yon nati fiskal, finansye, administratif, lejislatif oswa jidisyè. Gouvènman siksesif osilye ant tolerans ak severite, e aplike laprès nan yon rejim prevantif (otorizasyon davans, deklarasyon obligatwa, devwa koupon pou achte, depo yon kosyon, sansi) oswa rejim represif.
Twazyèm Repiblik fransèz la enskri libète laprès la avèk lwa 29 jiyè 1881, ki rive nan laj lò li pandan peryòd sa a. Rejim Vichy la fose lwa sa a.
== Prensip prensipal yo nan dwa laprès ==
Libète laprès la konsidere pa Kou Ewopeyèn nan Dwa Moun (ECHR) kòm yon eleman nan libète ekspresyon (Atik 10 nan Konvansyon Ewopeyèn Dwa Moun).
Pwoteksyon sous enfòmasyon jounalis yo, san eksepsyon oswa restriksyon yo konsidere kòm « youn nan potomitan libète laprès yo " . Souvan konfonn ak sekrè pwofesyonèl, li sepandan fondamantalman diferan de li epi li pa garanti inifòm nan tout peyi endistriyalize yo.
== Vyolasyon libète laprès ==
Vyolasyon libète Laprès egziste :
* sou yon bò, anpeche pliralis ak endepandans la nan anplwaye editoryal la, an patikilye :
** konsantrasyon medya pa gwo gwoup endistriyèl,
** presyon fiskal,
** presyon finansye,
** presyon politik,
* nan lòt men an, anpeche pwofesyon jounalis, an patikilye :
** asasina jounalis,
** prizon pou jounalis,
** kidnapin jounalis,
** atak sou jounalis,
** menas jounalis yo.
Nan mwa novanm 2015, Can Dündar, editoryalis jounal ''Cumhuriyet la'' ak loreya Pri Repòtè San Fwontyè <ref> {{fr}} {{Cite web|url=https://www.courrierinternational.com/article/turquie-can-dundar-laureat-du-prix-rsf-pour-la-liberte-de-presse-ete-ecroue|title=Turquie. Can Dündar, lauréat du prix RSF pour la liberté de presse, a été écroué|date=27 novanm 2015|website=courrierinternational.com|access-date=}}</ref> rete nan prizon tik akòz revelasyon sou livrezon zam pou rebèl siryen.<ref> {{fr}} {{Cite web|url=https://www.lemonde.fr/international/article/2015/11/27/turquie-deux-journalistes-poursuivis-pour-leurs-revelations-sur-des-livraisons-d-armes-aux-rebelles-syriens_4818942_3210.html|title=En Turquie, 2 journalistes poursuivis pour des révélations sur des livraisons d’armes aux rebelles syriens|last=Marie Jégo|date=27 novanm 2015|website=lemonde.fr|access-date=}}</ref> Fen desanm 2015 Can Dündar ekri tèks la ki rele ''À l'Humanité''<ref> {{fr}} {{Cite web|url=https://www.humanite.fr/depuis-sa-prison-le-message-de-can-dundar-lhumanite-594088|title=Depuis sa prison, le message de Can Dündar à l’Humanité|date=29 desanm 2015|website=humanite.fr|access-date=}}</ref> kote li tabli rezon prensipal pou vyolasyon libète laprès nan mond lan.
== Sitiyasyon aktyèl la nan mond lan ==
=== Amerik ===
==== Ayiti ====
* Gade : [[Libète laprès ann Ayiti]]
Ann Ayiti, malgre evolisyon lwa sou libète laprès, jounalis ayisyen soufri mank resous finansyè, absans sipò enstitisyons ak difikilte pou jwenn enfòmasyon. Anplis, gen asassina jounalis kòm Néhémie Joseph (2019) ak disparisyon kòm fotorepòtè Vladjimir Legagneur (2018).<ref>{{fr}} {{cite web
|url=https://lenouvelliste.com/article/215157/haiti-recule-de-21-places-au-classement-mondial-sur-la-liberte-de-presse
|title=Haïti recule de 21 places au classement mondial sur la liberté de presse
|author=Ricardo Lambert
|publisher=Le Nouvelliste
|website=lenouvelliste.com
|date=21 avril 2020
|access-date=21 septanm 2020}}</ref>
==== Meksik ====
Nan [[Meksik]], 36 jounalis yo te asasinen ant 2011 ak 2016 ak 496 atake nan lane 2016. Selon RSF, peyi a se twazyèm pi danjere nan mond lan pou jounalis aprè [[Afganistan]] ak [[Siri]].<ref>{{fr}} {{Cite web|url=http://www.medelu.org/Mexique-le-bilan-accablant-de#nh4|title=Mexique : le bilan accablant de Enrique Peña Nieto à un an des présidentielles|date=|website=medelu.org|access-date=23 septanm 2017}}</ref>
==== Ondiras ====
Ant 2008 ak 2017, 62 jounalis, fotograf, kameramann ak pwopriyetè medya altènatif, jeneralman ki ap kritike otorite ki gen pouvwa yo, te asasinen.<ref> {{fr}} {{Cite web|url=http://www.medelu.org/Au-Honduras-le-coup-d-Etat#nh6|title=Au Honduras, le coup d’État permanent|date=5 desanm 2017|website=medelu.org|access-date=}}</ref>
=== Ewòp ===
==== Inyon Ewopeyen an ====
Nan mwa oktòb 2009, yon deba anime Palman an konsènan libète enfòmasyon. Deba sa a te konkli pa Komisè Reding ki endike ke lejislasyon ewopeyèn sou pliralis medya te sibòdone nesesite li yo rezoud pwoblèm an relasyon avèk mache entèn la. <ref>[http://www.europarl.europa.eu/news/public/focus_page/008-61783-292-10-43-901-20091002FCS61743-19-10-2009-2009/default_p001c004_fr.htm Première session plénière d'octobre : dossier complet] - Parlement européen, 6 octobre 2009</ref>
==== Lafrans ====
===== Sitiyasyon jeneral =====
Jirispridans Lwa sou libète laprès la nan dat 29 jiyè 1881 konsève nan mitan tèm legal yo prensip lafwa jounalis, depi yo satisfè kat (4) kritè, ki gen ladan bon jan kalite a nan ankèt la ak absans la nan animosite pèsonèl. Li sistematikman kondane direktè a nan piblikasyon an lè feblès nan ankèt la, ak Se poutèt sa nan resous yo akòde bay jounalis, se kòz la nan difamasyon an . Jounalis yo pa kontwole pa yon kò espesifik nan pwofesyon yo, ki ta ka etabli règleman ak enpoze penalite sou yo nan evènman an nan move konduit. Kòd travay la, ak lwa Cressard la, sepandan bay yo pwoteksyon dwa, pandan yo ap yon pati nan kòd la etik enkli nan akò nasyonal travay kolektif pou jounalis, sendika jounalis yo 'mande aneksyon nan charter Minik la nan li yo. vèsyon konplè.
Jounalis la lib chwazi aksepte kòd moral la ki fikse dwa yo, men pi wo a tout devwa yo, ki rele tou konstitisyon Minik la, epi ki tonbe nan kontrent yon endepandans trè relatif nan pèsonèl editoryal la. Direktè piblikasyon an gen tout pouvwa pou modifye atik yo. Konstitisyon an Minik, trase moute an 1971, ki etabli dis devwa fondamantal ak senk dwa pou pwofesyon an, te siyen pa sendika prensipal yo nan jounalis franse.
Libète medya franse yo parèt devan kèk obsèvatè pou redwi depi asansyon sou pouvwa prezidansyèl [[Nicolas Sarkozy]] (nan mwa me 2007). Franse ki pale emisyon televizyon Swis nan mwa jen 2009 yon dokimantè ki gen rapò ak pouvwa Nicolas Sarkozy sou medya franse yo, lè li sèvi avèk [[Lapè (gen pè)|laperèz]] ak sanksyon pou kontwole yo.<ref>Reportage sur le contrôle des médias français par Nicolas Sarkozy, au moyen de la peur : [http://www.tsr.ch/tsr/index.html?siteSect=500000&channel=#bcid=673809;vid=10784729 « Sarkozy, vampire des médias »], enquête de Sarah Perrig et Alexandre Bochatay, reportage disponible en ligne dans l'émission d'investigation ''Temps présent''</ref>
Yon pwojè pou refòme konstitisyon sa a, ki gen orijin gouvènman an e ki te dirije pa yon gwoup dis nèg saj, leve anpil reyaksyon sou entènèt la nan otòn 2009 <ref>[http://www.rue89.com/2009/10/31/donnez-votre-avis-sur-la-nouvelle-charte-des-journalistes-124038 Donnez votre avis sur le projet de charte des journalistes] - Rue89, 31 oktòb 2009</ref> Depi 7 septanm 2011 an Frans, se libète laprès la rekonèt ak pwolonje nan "blogè" pa lalwa Moyiz la ka aprè jijman an Antoine Bardet, alyas "Fansolo". Apre defèt li nan premye egzanp kont Serge Grouard, majistra UMP nan Orléans, konfime sou apèl, Kou kasasyon an te deside an favè li anba lalwa 29 jiyè 1881 sou libète laprès la. Desizyon sa a se yon rekonesans pou tout blogè nan pwoteksyon lwa a te di jeneralman rezève sèlman pou medya tradisyonèl yo.<ref>[https://www.nouvelobs.com/rue89/rue89-presse/20111008.RUE4810/la-cour-de-cassation-etend-le-droit-de-la-presse-aux-blogs.html La Cour de cassation étend le droit de la presse aux blogs], nouvelobs.com, 8 oktòb 2011</ref>
Enkyetid pou libète laprès an Frans yo reflete nan klasman anyèl etabli pa asosyasyon Repòtè San Fwontyè yo. Li te klase Lafrans 38yèm pozisyon nan lane 2011, <ref>http://fr.rsf.org/press-freedom-index-2011-2012,1043.html</ref>, 45yèm pozisyon an 2016.<ref name="Champeau">[http://www.numerama.com/politique/164725-classement-rsf-de-liberte-de-presse-france-chute.html Classement RSF de la liberté de la presse : la France chute à la 45e place], Guillaume Champeau, numerama.com, 20 avril 2016</ref>, kont 35yèm pozisyon an 2008 ak 31yèm an 2007. Klasifikasyon nan pòv nan Lafrans se eksplike an patikilye pa lwa yo divès kalite prezante nan yon kontèks la nan batay kont teworis pa gouvènman an Valls ak pa mank de endepandans nan medya yo, sa yo ke yo te karakterize pa "yon relasyon trè fò ant pouvwa endistriyèl yo ak pwopriyetè medya yo, ki souvan menm ... ”. Anplis de sa nan konsantrasyon nan medya yo nan men yo nan jwè finansye, pozisyon Lafrans kapab eksplike tou pa "abi yo" soufri pa pwofesyonèl nan sektè a tankou atak la kont Charlie Hebdo ki te fèt an Frans. janvye 2015.<ref>[https://web.archive.org/web/20170123181425/http://www.marianne.net/classement-rsf-liberte-presse-francaise-bafouee-les-interets-ses-patrons-100242223.html Classement RSF : la liberté de la presse française bafouée par les "intérêts" de ses patrons], marianne.net, 21 avril 2016</ref>
Se bòdwo entèlijans la ke yo te etidye le pli vit ke mas 2015 pou anpeche menas teworis aprè atak janvye 2015. Antre nan fòs sou 22 oktòb 2015, lwa sa a kalifye pa Opozan li yo kòm libètisid, e li te refere pa 200 jounalis nan laprès jidisyè a Komisyon Ewopeyen an nan Dwa Moun.
Nan mwa septanm 2019 , istoryen laprès Alexis Lévrier endike ke "Li se objektivman pi difisil fè egzèsis pwofesyon nan jounalis depi eleksyon an nan [[Emmanuel Macron]]". Atak yo sou libète laprès manifeste tèt yo an patikilye ak rechèch la nan lokal yo nan jounal la Mediapart ak konvokasyon an nan plizyè jounalis akize pou yo te divilge enfòmasyon ki gen rapò ak lavant zam franse nan [[Arabi Sawoudit]].<ref>{{Cite web|url=https://www.20minutes.fr/societe/2587319-20190916-publier-video-gouvernement-medias-plus-difficile-etre-journaliste-depuis-election-macron|title=« C’est plus difficile d’être journaliste depuis l’élection de Macron »|last=|date=16 septanm 2019|website=20minutes.fr|access-date=16 septanm 2019}}</ref>
===== Bidjè piblisite nan sektè piblik la =====
Yon kalite omerta ta antoure pwoblèm nan kritik nan bidjè piblisite sektè piblik paske pa gen okenn etid, pa gen Des, oswa nenpòt diskou pa ofisyèl yo ak kòmantatè sou sijè sa a pandan y ap editè yo nan atik sa a te klèman leve soti vivan pwoblèm nan. Enpòtans nan "presyon finansye sou anplwaye editoryal la" nan mitan kòz prensipal yo nan vyolasyon libète laprès. Enfòmèlman, envestisman sa a te evalye pa Marc Chernet, kontab Chartered, nan 2.36 milya dola ewo nan lane 2013 ki baze sou lis la nan bidjè nan tèt 100 piblisite yo ki te pibliye pa sitwèb la nan ''Stratégies'' chak semèn.
==== Larisi ====
Avèk asasina Anna Politkovskaya ak Anatoly Voronined nan ajans près Itar-Tass nan mwa oktòb 2006, endepandans medya [[Risi|ris]] yo rele nan kesyon paske de prensipal chèn televizyon piblik yo (ORT ak RTR) yo kontwole pa [[Gouvènman]] an. Selon Marie Mendras, omwen mwatye nan jounal televizyon ki soti nan chanèl sa yo dedye a aksyon Prezidan Poutin.<ref name="Le_Monde_Mendras">[https://web.archive.org/web/20071216074126/http://www.lemonde.fr/web/article/0,1-0@2-3214,36-823542@51-821230,0.html Une Russie imprégnée de violence] - Entretien avec Marie Mendras, ''Le Monde'', 14 oktòb 2006. Marie Mendras est chercheuse au [[Centre d'études et de recherches internationales]] (CERI), professeur de politique russe à l'[[Institut d'études politiques de Paris]].</ref> Depi 2003-2004, [[Moskou]] te sere boulon anpriz li sou chanèl televizyon prive tankou NTV. Aprè Beslan ki te pran otaj an 2004, Izvestia te pibliye plizyè foto trajedi a epi yo te revoke editè an chèf la imedyatman.
Nan mwa jen 2019, yo arete jounalis Ivan Golounov pou trafik dwòg. Anpil jounalis denonse evènman sa a kòm yon konplo.<ref> {{fr}} {{Cite web|url=https://www.lemonde.fr/actualite-medias/article/2019/06/07/ivan-golounov-un-journaliste-d-investigation-russe-arrete-a-moscou-pour-detention-de-drogue_5473200_3236.html?xtmc=ivan_golounov&xtcr=8|title=Ivan Golounov, un journaliste d’investigation russe arrêté à Moscou pour détention de drogue|date=7 jen 2019|website=lemonde.fr|access-date=12 jen 2019}}</ref> Li te finalman libere aprè li te resevwa sipò san parèy nan men sosyete sivil la ak anpil jounalis ris,<ref>{{Cite web|url=https://www.lexpress.fr/actualite/monde/europe/russie-le-journaliste-ivan-golounov-disculpe-apres-une-mobilisation-historique_2083463.html|title=Russie : le journaliste Ivan Golounov disculpé après une mobilisation "historique"|date=11 jen 2019|website=lexpress.fr|access-date=}}</ref> ak tout akizasyon kont li te tonbe. Evènman sa a eksepsyonèl pou difizyon nan medya li yo nan peyi a, ki gen ladan ak medya pwo-gouvènman an. <ref>{{Cite web|url=https://www.1tv.ru/news/2019-06-11/366726-vse_obvineniya_snyaty_s_zhurnalista_ivana_golunova_kotoryy_uzhe_osvobozhden_iz_pod_domashnego_aresta|title=Все обвинения сняты с журналиста Ивана Голунова, который уже освобожден из-под домашнего ареста|date=11 jen 2019|website=первый канал|access-date=}}</ref> Sepandan, plizyè jounalis ak defansè libète laprès nan Larisi rete nan prizon, nan ka ki pa te gen menm eko nan sosyete sivil la.<ref>{{Cite web|url=https://rsf.org/fr/actualites/apres-la-liberation-divan-golounov-rsf-appelle-la-mobilisation-pour-les-autres-journalistes|title=Après la libération d’Ivan Golounov, RSF appelle à la mobilisation pour les autres journalistes emprisonnés en Russie|date=12 jen 2019|website=rsf.fr|access-date=}}</ref>
Se sèlman entènèt la, radyo ak laprès [[Moskou]] (''Novaïa Gazeta'', ''Kommersant'', ''Radio Echo de Moskou'' oswa ''Radio Liberté'') yo konye a chape anba men pouvwa a. Sepandan, sèlman 20 a 30 % nan popilasyon ris la gen aksè a entènèt la.<ref name="Le_Monde_Mendras"/>
==== Byelorisi ====
Dzmitry Zavadski pwobableman te mouri asasinen an 2000.
=== Lafrik ===
==== Benin ====
Sepandan, laplipa jounalis gen yon travay tanporè . Yo resevwa yon ti bidjè leta ak pe èd.
Depi 2007, libète laprès te diminye. Chèn ORTB nasyonal la kontwole pa tèt la nan Leta.
==== Bouwoundi ====
Depi fen gè sivil la, laprès la devlope rapidman. Libète laprès, klèman limite pandan faz tranzisyon an, ansuit lajman respekte.<ref name="jfp">{{Cite journal|last=Pollet|first=Jean-François|year=2013|title=Être journaliste au Sud|journal=Imagine|issue=96|page=34-37}}</ref> Men, toujou gen yon sèten risk nan pale sijè tankou egzistans gwoup rebèl ame.<ref>{{Cite web|url=http://www.rfi.fr/afrique/20130306-burundi-hassan-ruvakuki-libre-rfi|title=Burundi: le journaliste Hassan Ruvakuki est libre|date=6 mas 2013|access-date=29 mas 2013}}</ref> oswa ka koripsyon.
==== Mali ====
[[Fichye:Photojournalists_bw.jpg|vignette| Fotojounalis ]]
[[Mali]] ap fè eksperyans yon kriz laprès akòz depans sa yo nan analfabetis. Nan metwopòl la, [[Bamako]] (de (2) milyon abitan), pi gwo jounal yo gen yon sikilasyon sèlman 1 malta women. Epitou, radyo a se sous enfòmasyon ki pi enpòtan an.
Pafwa jounalis resevwa yon tip nan kay la kote yo anplwaye olye pou yo peye regilyèman.
Epitou, kèk jounalis ki regilyèman peye pa pale anlè pwoblèm sosyal, tankou kriz lekòl la ak ogmantasyon rapid la nan pri.
=== Azi ===
==== Lachin ====
Xi Jinping retabli kontwòl ideyolojik nan medya chinwa yo, lekòl yo ak inivèsite yo. <ref>{{Cite web|url=https://www.contrepoints.org/2015/02/12/197644-chine-linquietante-dictature-nihiliste|title=Chine : l’inquiétante dictature nihiliste|last=Guy Sorman|date=12 fevriye 2015|website=contrepoints.org|access-date=}}</ref> « libète laprès " se youn nan "sèt danje" mete devan pa Pati Kominis Chinwa a nan dokiman nimewo 9.<ref>{{Cite web|url=https://www.nytimes.com/2013/05/14/world/asia/chinese-leaders-warn-of-dangerous-western-values.html?_r=0|title=China Warns Officials Against ‘Dangerous’ Western Values|last=Chris Buckley|date=13 me 2013|website=nytimes.com|access-date=}}</ref>{{,}}<ref>{{en}} [http://www.chinafile.com/document-9-chinafile-translation « ''Document 9: A ChinaFile Translation How Much Is a Hardline Party Directive Shaping China’s Current Political Climate?'' »], 11 out 2013.</ref>
Nan lane 2014, Pati Kominis la tabli yon « egzamen ideyolojik » nan lòd yo « kontwòle » tout [[Jounalis]].<ref>[[Dorian Malovic]], [https://web.archive.org/web/20150818074510/http://chine.blogs.la-croix.com/examen-ideologique-pour-les-journalistes-chinois/2014/04/29/ Examen idéologique pour les journalistes chinois] 29 avril 2014</ref> Yo dwe konnen règl esansyèl, pou egzanp « li se absoliman entèdi pou atik pibliye gen ladan kòmantè ki kontredi liy lan nan Pati Kominis Chinwa a ». Oswa menm « relasyon ki genyen ant pati a ak medya yo se ke lidè a ak dirije a ».<ref>{{Cite web|url=http://www.lefigaro.fr/international/2013/12/19/01003-20131219ARTFIG00410-les-journalistes-chinois-contraints-de-passer-un-examen-d-ideologie.php|title=Les journalistes chinois contraints de passer un examen d'idéologie|last=Patrick Saint-Paul|date=13 desanm 2013|website=lefigaro.fr|access-date=}}</ref>
=== Klasman mondyal daprè Repòtè San Fwontyè ===
Chak ane, ONG Repòtè San Fwontyè (RSF) trase yon lis peyi soti nan pwen de vi nan libète laprès yo. Klasman mondyal libète laprès la baze sou repons ankèt yo te voye jounalis ki se manm òganizasyon patnè RSF yo, ansanm ak ekspè sou kesyon an : chèchè, avoka ak aktivis dwa moun. Ankèt la kouvri atak dirèk kont jounalis ak medya yo e lòt sous endirèk nan presyon kont laprès lib, tankou presyon sou jounalis pa gwoup presyon. RSF remake ke klasman an konsène sèlman ak libète laprès epi yo pa mezire bon jan kalite jounalis oswa pwòp sansi.
Klasman RSF a varye chak ane, an 2010 li bay lis peyi yo ki pi respekte libète laprès la tankou [[Syèd]], [[Fenlann]], Peyiba e lis peyi ki [[Nòvèj]], ak men [[Iran]], [[Tirkmenistan]], [[Kore dinò]], ak [[Eritre]] se peyi ki mwens respekte libète laprès. [[Etazini]] ak [[Frans|Lafrans]] vire toutotou 40yèm pozisyon nan lane 2014.<ref name="classementrsf2014">[http://rsf.org/index2014/fr-index2014.php Classement RSF 2014]</ref>
Selon klasman mondyal Libète laprès RSF an 2014, Azi de Lès, Mwayen Oryan ak Nòdwès Lafrik se yo ki pami rejyon yo pi move nan mond lan pou libète laprès la. Daprè rapò a, faktè a ki agrave se prezans yon konfli, kòm tonbe rejim [[Ejip|peyi Lejip la]], [[Siri|peyi Siri]], [[Mali]] ak [[Repiblik santafrik|Repiblik santrafik]]. Anplis de sa, vyolans entèn ak zak teworis mine kèk peyi tankou [[Meksik]], [[Irak]], [[Iran]], [[Somali]], [[Kongo (Kinchasa)|Repiblik Demokratik Kongo]] ak [[Nijerya|Nijerya.]]<ref name="classementrsf2014"/>
Ogmantasyon nan vyolans ap pouse Asanble Jeneral Nasyonzini yo adopte nan mwa novanm 2013 premyè rezolisyon an sou sekirite jounalis ak sou kreyasyon Jounen Entènasyonal kont enpinite pou krim kont jounalis (selebre sou 2 novanm).<ref>[http://fr.rsf.org/adoption-par-l-assemblee-generale-26-11-2013,45513.html « RSF salue l'adoption par l'Assemblée nationale de l'ONU une résolution sur la sécurité des journalistes »]</ref>
Asosyasyon an tou etabli yon lis "predatè libète laprès »,ki li mete ajou chak ane. <ref>[https://web.archive.org/web/20100505081248/http://fr.rsf.org/predateurs2010-03-05-2010,37234.html 40 prédateurs de la liberté de la presse] - RSF, 3 mai 2010</ref> .An [[2006 (almanak gregoryen)|2006]], senk (5) nouvo non ogmante lis la, ane sa a : Premye Minis [[Etyopi|Etyopyen]] Meles Zenawi, Prezidan [[Iran|Iranyen]] Mahmoud Ahmadinejad, gwoup ame Tamil nan [[Srilanka|Sri Lanka]], lidè paramilitè [[Kolonbi|kolonbyen]] Diego Fernando Murillo Bejarano, ak lidè geriya [[Kolonbi|kolonbyen]] Raul Reyes.
==== Klasman mondyal 2015 ====
Sou 12 fevriye 2015, Repòtè yo san fwontyè (RSF) pibliye rapò anyèl li yo. Nan rapò sa a, 180 eta te revize ki baze sou libète laprès, medya endepandan epi tou sitiyasyon repòtè yo ak jounalis yo. Iran se nan 173yèm pozisyon nan lis sa a, sa ki endike, malgre pwomès Rouhani yo, libète ekspresyon ak jounalis pa amelyore; enkyetid RSF kontinye. Selon rapò a, Iran klase nan twazyèm pozisyon nan lis la sou jounalis nan prizon.
==== Klasman mondyal 2016 ====
Sou 13 desanm 2016, Repòtè San Fwontyè (RSF) pibliye rapò anyèl li yo. Rapò a di : 348 jounalis yo te arete e 52 te pran an otaj nan Iran nan lane 2016. Aprè Latiki, Lachin, Siri, peyi Lejip, ak Iran gen prèske de tyè nan jounalis arete.
==== Klasman mondyal 2017 ====
Selon rapò RSF an 2017 la, Iran ansanm ak Lachin, Latiki, Vyetnam ak Siri se pi gwo prizon pou repòtè yo ak aktivis medya yo. Rapò a di pandan 2017, pami jounalis pwofesyonèl yo, 50 te mouri ak 326 te arete; 54 repòtè yo te pran an otaj.
==== Klasman mondyal 2018 ====
Nan rapò anyèl li an 2018, RSF dokimante vyolans ki ka touye moun ak move konpòtman kont repòtè yo di pou yon ane 80 repòtè yo te mouri, 348 arete, ak 60 pran an otaj, sa ki endike yon ostilite san parèy kont anplwaye medya yo. Oganizasyon sa a rekonèt Iran kòm youn nan senk (5) eta yo rele "prizon repòtè yo" ansanm ak Lachin, Arabi Saoudit, peyi Lejip ak Latiki. Selon rapò sa a Iran klase 144yèm pozisyon e li toujou youn nan pi gwo prizon pou jounalis yo.
==== Klasman mondyal 2019 ====
Sou 18 avril 2019, RSF la pibliye rapò anyèl li, endikasyon pou medya lib nan mond lan. Nan rapò sa a, nan mitan 180 eta yo, Nòvèj te peyi ki pi respekte libète laprès ak ki pi an sekirite nan mond lan. Fenlann ak Syèd yo swiv li nan lis la. Sepandan, Iran pèdi pozisyon li nan lis la - konpare ak 2018- e li se nan mitan 11 peyi yo ki siprime libète medya yo. Iran klase nan 170yèm pozisyon nan lis la.
==== Klasman mondyal 2020 ====
Sou 21 avril 2020, nan rapò an 2020 RSF pibliye dènye klasman libète medya yo. Repiblik Islamik Iran an twouve li nan 173yèm pozisyon nan lis la. Lli pèdi twa (3) pozisyon konpare ak 2019. Twa peyi alye Iranyen yo, Siri, Lachin, ak Kore dinò twouve li nan 174yèm, 177yèm, ak 180yèm pozisyon. Òganizasyon sa a akize Lachin ak Iran yo mete sansi nan aktyalite sou pandemi kowonaviris.
== Gade tou ==
* [[Libète]]
* [[Libète opinyon]]
* [[Libète ekspresyon]]
* [[Libète laprès ann Ayiti]]
== Referans ==
{{referans}}
== Lyen deyò ==
[[Kategori:Libète laprès]]
[[Kategori:Kout pwojektè sou/Atik pwopoze]]
ev6uprumt73l0io1suntodrdgsyvgeq
Diskisyon Itilizatè:Esaüe JOACHIM
3
83850
868290
837254
2025-06-21T10:20:56Z
MediaWiki message delivery
11567
/* Feminism and Folklore 2025 - Local prize winners */ nouvelle section
868290
wikitext
text/x-wiki
{{byenveni}}
--[[Itilizatè:Gilles2014|Gilles2014]] ([[Diskisyon Itilizatè:Gilles2014|discussion]]) 21 jen 2022 à 18:24 (UTC)
<h2> <center> {{Ble|LOREYA TIGWAV 2022}} </center></h2>
{{Banyè Medayon Wiki Kreyolo}}
--[[Itilizatè:Kitanago|Kitanago]] ([[Diskisyon Itilizatè:Kitanago|diskisyon]]) 26 janvye 2023 à 12:54 (UTC)
== Feminism and Folklore 2025 - Local prize winners ==
[[File:Feminism and Folklore 2025 logo.svg|centre|550px|frameless]]
::<div lang="en" dir="ltr" class="mw-content-ltr">
''{{int:please-translate}}''
Dear Wikimedian,
Congratulations on your outstanding achievement in winning a local prize in the '''Feminism and Folklore 2025''' writing competition! We truly appreciate your dedication and the valuable contribution you’ve made in documenting local folk culture and highlighting women’s representation on your local Wikipedia.
To claim your prize, please complete the [https://docs.google.com/forms/d/e/1FAIpQLSdONlpmv1iTrvXnXbHPlfFzUcuF71obJKtPGkycgjGObQ4ShA/viewform?usp=dialog prize form] by July 5th, 2025. Kindly note that after this date, the form will be closed and submissions will no longer be accepted.
Please also note that all prizes will be awarded in the form of [https://www.tremendous.com/ Tremendous Vouchers] only.
If you have any questions or need assistance, feel free to contact us via your talk page or email. We're happy to help.
Warm regards,
[[:m:Feminism and Folklore 2025|FNF 2025 International Team]]
::::Stay connected [[File:B&W Facebook icon.png|link=https://www.facebook.com/feminismandfolklore/|30x30px]] [[File:B&W Twitter icon.png|link=https://twitter.com/wikifolklore|30x30px]]
</div>
--[[Itilizatè:MediaWiki message delivery|MediaWiki message delivery]] ([[Diskisyon Itilizatè:MediaWiki message delivery|diskisyon]]) 21 jen 2025 à 10:20 (UTC)
<!-- Message envoyé par User:Tiven2240@metawiki en utilisant la liste sur https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=User:Tiven2240/fnf25&oldid=28891702 -->
22xi37w22jj74sw3rwb088lz55w5v24
Michelet Divers
0
86930
868285
819759
2025-06-21T00:39:43Z
InternetArchiveBot
25431
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
868285
wikitext
text/x-wiki
'''Michelet Divers''', ki fèt [[1954]] epi ki mouri [[9 avril]] [[2017]] nan [[Jakmèl (komin)|Jakmèl]] ([[Ayiti]]), se yon [[ekriven]], animatè kiltirèl ak istoryen [[Ayiti|ayisyen]].<ref>{{fr}} {{cite web
|url=https://www.lenouvelliste.com/article/170069/michelet-divers-un-ecrivain-pour-leternite
|title=Michelet Divers, un écrivain pour l’éternité
|author=Wébert Lahens
|publisher=Le Nouvelliste
|website=lenouvelliste.com
|date=11 avril 2017
|access-date=2 fevriye 2023
|archive-date=2023-02-02
|archive-url=https://web.archive.org/web/20230202230540/https://www.lenouvelliste.com/article/170069/michelet-divers-un-ecrivain-pour-leternite
|dead-url=yes
}}</ref>
== Biyografi ==
== Zèv li yo ==
* ''Sérénade pour une nouvelle lune'', edisyon Choucoune
== Referans ==
{{referans}}
== Lyen deyò ==
{{DEFAULTSORT:Divers, Michelet}}
[[Kategori:Moun]]
[[Kategori:Ekriven]]
[[Kategori:Nesans nan lane 1954]]
[[Kategori:Lanmò 2017]]
fs08w0sos7ntyuk86npbqmzhb9kc831
Diskisyon Itilizatè:Nathavaskie
3
88244
868289
865341
2025-06-21T10:20:56Z
MediaWiki message delivery
11567
/* Feminism and Folklore 2025 - Local prize winners */ nouvelle section
868289
wikitext
text/x-wiki
{{Byenvini|Kitanago}}[[Itilizatè:Kitanago|Kitanago]] ([[Diskisyon Itilizatè:Kitanago|diskisyon]]) 28 oktòb 2023 à 04:09 (UTC)
== Ajoute sous yo ==
Bon jou @[[Itilizatè:Nathavaskie|Nathavaskie]],
Mwen felisite pou kontribisyon sou Wikipedya Kreyòl Ayisyen an. Toujou sonje chak enfòmasyon w ap ajoute nesesite yon sous referans sou Wikipedya. [[Itilizatè:BwaKajou|BwaKajou]] ([[Diskisyon Itilizatè:BwaKajou|diskisyon]]) 31 oktòb 2023 à 18:37 (UTC)
== Administrasyon Wikipedya ayisyen ==
Tanpri li [[Wikipedya:Kafe#Administrasyon Wikipedya ayisyen]]. Ou elijib pou vote.
Please see [[Wikipedya:Kafe#Administrasyon Wikipedya ayisyen]]. You are eligible to vote. [[Itilizatè:WhatamIdoing|WhatamIdoing]] ([[Diskisyon Itilizatè:WhatamIdoing|diskisyon]]) 23 novanm 2023 à 20:52 (UTC)
== Ideas for article: Springfield City School District ==
Hello! I heard about what was going on in Springfield, Ohio. I don't speak Haitian, and I apologize for writing in English.
Anyhow, if you are interested in writing a new article in Haitian, would you be interested in writing in Haitian about [[:en:Springfield City School District]] ? I think it would be a good topic for Haitian people living in Springfield.
Thank you, [[Itilizatè:WhisperToMe|WhisperToMe]] ([[Diskisyon Itilizatè:WhisperToMe|diskisyon]]) 26 septanm 2024 à 04:49 (UTC)
== Admin election ==
Please see [[Wikipedya:Administratè#Kitanago 2024-2025]]. You are eligible to vote. We need everyone to vote.
Veuillez consulter [[Wikipedya:Administratè#Kitanago 2024-2025]]. Vous avez le droit de voter. Nous avons besoin de tout le monde pour voter. [[Itilizatè:WhatamIdoing|WhatamIdoing]] ([[Diskisyon Itilizatè:WhatamIdoing|diskisyon]]) 28 septanm 2024 à 03:03 (UTC)
== Ajoute referans ==
Bonjou @[[Itilizatè:Nathavaskie|Nathavaskie]],
Bravo pou travay tradiksyon atik yo ou ap fè pou anrichi Wikipedya an kreyòl ayisyen an. Tanpri sonje ajoute seksyon tradiksyon an ak sous referans yo nan atik ou tradui yo.
Mèsi ! [[Itilizatè:Kitanago|Kitanago]] ([[Diskisyon Itilizatè:Kitanago|diskisyon]]) 20 mas 2025 à 20:39 (UTC)
== Feminism and Folklore 2025 - Local prize winners ==
[[File:Feminism and Folklore 2025 logo.svg|centre|550px|frameless]]
::<div lang="en" dir="ltr" class="mw-content-ltr">
''{{int:please-translate}}''
Dear Wikimedian,
Congratulations on your outstanding achievement in winning a local prize in the '''Feminism and Folklore 2025''' writing competition! We truly appreciate your dedication and the valuable contribution you’ve made in documenting local folk culture and highlighting women’s representation on your local Wikipedia.
To claim your prize, please complete the [https://docs.google.com/forms/d/e/1FAIpQLSdONlpmv1iTrvXnXbHPlfFzUcuF71obJKtPGkycgjGObQ4ShA/viewform?usp=dialog prize form] by July 5th, 2025. Kindly note that after this date, the form will be closed and submissions will no longer be accepted.
Please also note that all prizes will be awarded in the form of [https://www.tremendous.com/ Tremendous Vouchers] only.
If you have any questions or need assistance, feel free to contact us via your talk page or email. We're happy to help.
Warm regards,
[[:m:Feminism and Folklore 2025|FNF 2025 International Team]]
::::Stay connected [[File:B&W Facebook icon.png|link=https://www.facebook.com/feminismandfolklore/|30x30px]] [[File:B&W Twitter icon.png|link=https://twitter.com/wikifolklore|30x30px]]
</div>
--[[Itilizatè:MediaWiki message delivery|MediaWiki message delivery]] ([[Diskisyon Itilizatè:MediaWiki message delivery|diskisyon]]) 21 jen 2025 à 10:20 (UTC)
<!-- Message envoyé par User:Tiven2240@metawiki en utilisant la liste sur https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=User:Tiven2240/fnf25&oldid=28891702 -->
2cd2dwm8gst4uzukll88q91jezapd9u
Lovelie Stanley Numa
0
94206
868284
865541
2025-06-20T22:41:50Z
InternetArchiveBot
25431
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
868284
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox|wikidata=Q123305199|image=Lovelie Stanley Numa.jpg
}}
'''Lovelie Stanley Numa''', ki fèt [[Pòtoprens (komin)|Pòtoprens,]] se yon jounalis ak responsab [[medya]] sou entènèt Impulse webmedias <ref>{{Cite web|url=https://pressfreedom.globalpressjournal.com/fr/stories/haiti|title=Lovelie Stanley Numa|website=pressfreedom.globalpressjournal.com|access-date=2024-07-15}}</ref> <ref name="Entrevue avec Lovelie Stanley NUMA fondatrice d'Impulse Web Média!">{{Cite web|url=https://muselles.org/entrevue-avec-lovelie-stanley-numa-fondatrice-dimpulse-web-media/|title=Entrevue avec Lovelie Stanley NUMA fondatrice d'Impulse Web Média!|last=admin|date=2020-10-25|website=Mus'Elles|language=en|access-date=2024-07-15}}</ref>.
== Biyografi ==
Lovelie Stanley Numa fèt 3 fevriye nan [[Pòtoprens (komin)|Pòtoprens]], kote li te grandi e li te fè premye etap li nan mond medya ak aktivis sosyal. Li te kòmanse etid li nan syans kontablite nan University of Port-au-Prince, ansyen ke yo rele Enstiti Jesyon ak Kontabilite (igc), kote li te jwenn yon diplòm siperyè. Apre sa, li te tounen nan kominikasyon ak jounalis, konplete etid li nan sant fòmasyon an nan kominikasyon ak nan administrasyon <ref>{{Cite web|url=https://rhjs.ht/membres|title=Nos Membres|date=2019-02-04|website=RHJS|language=fr-FR|access-date=2024-07-13|archive-date=2024-03-29|archive-url=https://web.archive.org/web/20240329194454/https://rhjs.ht/membres/|dead-url=yes}}</ref> <ref name="Entrevue avec Lovelie Stanley NUMA fondatrice d'Impulse Web Média!2">{{Cite web|url=https://muselles.org/entrevue-avec-lovelie-stanley-numa-fondatrice-dimpulse-web-media/|title=Entrevue avec Lovelie Stanley NUMA fondatrice d'Impulse Web Média!|last=admin|date=2020-10-25|website=Mus'Elles|language=en|access-date=2024-07-15}}</ref> .
Lovelie te anrichi karyè li ak yon plizyè lòt fòmasyon nan divès domèn tankou: dwa moun, sèks, sekirite ak Ange Gardien Sécurité SA, epi nan sante ak jounalis envestigasyon. Angajman li nan anviwònman pwofesyonèl li te mennen l swiv lòt fòmasyon espesifik ankò ak òganizasyon entènasyonal (accled). Depi jen 2019, li te okipe pozisyon direktè Impulse WebMedias, tout sa fè li vin tounen youn nan fanm ayisyen kap dirije yon medya dijital an[[Ayiti]] <ref>{{Cite web|url=https://vantbefinfo.com/presse-nouveau-comite-a-tete-de-section-haitienne-de-lunion-internationale-de-presse-francophone/|title=Presse : Un nouveau comité à la tête de la Section haïtienne de l'union internationale de la presse francophone|last=Vantbefinfo|date=2018-04-23|website=Vant Bèf Info (VBI)|language=fr-FR|access-date=2024-07-13}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://starune.info/lovelie-stanley-numa-une-journaliste-a-la-plume-dencre-verte/|title=Lovelie Stanley Numa, une journaliste à la plume d'encre verte|last=CYR|first=Dieudonné ST|date=2024-06-06|website=StarUne|language=fr-FR|access-date=2024-07-15}}</ref> .
Kòm kowòdonatè jeneral ak fondatè kolektif jounalis [[Ayiti|ayisyen]] ki angaje (cojhee), Lovelie patisipe aktivman nan konsyantizasyon [[Ekoloji|ekolojik]] atravè inisyativ tankou pwogram "planète vèt". Li se egalman ko-prezantatè pwogram "pawòl devlòpman dirab", kap fè pwomosyon pou 17 objektif devlopman dirab an [[Ayiti]] sou [[Télévision Nationale d'Haïti|televizyon nasyonal Ayiti]] <ref>{{Cite web|url=https://muselles.org/entrevue-avec-lovelie-stanley-numa-fondatrice-dimpulse-web-media/|title=Entrevue avec Lovelie Stanley NUMA fondatrice d'Impulse Web Média!|last=admin|date=2020-10-25|website=Mus'Elles|language=en|access-date=2024-07-13}}</ref> .
Entènasyonalman, Lovelie te sèvi kòm vis-prezidan nan seksyon [[Ayiti|ayisyen]] Inyon Entènasyonal Laprès Frankofòn depi 2017. Li se egalman korespondan plizyè medya anliy, sitou pou pwogram "so on dit quoi" sou rfi ak zcl nouvèl nan Gwadloup. Konsa li te vin ranfòse enfliyans li nan medya ak sou rezo yo sou yon echèl mondyal <ref>{{Cite web|url=https://www.rfi.fr/fr/emission/20170930-haiti-delmas-club-rfi-lovelie-stanley-numa|title=Le club RFI - Le Club RFI Delmas (Haïti)|date=2017-09-29|website=RFI|language=fr|access-date=2024-07-15}}</ref>. Angajman Lovelie ale pi lwen pase kad medya yo. Li se tou koòdonatè jeneral ak manm fondatè asosyasyon "Nouvo Jenerasyon pou Edikasyon ak Devlopman Ayiti (GNEDH)", yon inisyativ li te lanse an 2019 pou sipòte edikasyon ak devlopman an Ayiti.
Atravè pwojè li "yon [[Ayiti]] dirab nan yon planèt vèt", Lovelie travay pou sansibilize e pwomouvwa pwoteksyon anviwònman ak devlopman dirab ann Ayiti. Pwojè sa a, ki te sipòte pa [[Inyon Ewopeyèn]], Anbasad Lafrans an Ayiti, Biwo Pwoteksyon Sitèayen (OPC) ak plizyè lòt patnè ankò, tout sa yo montre angajman li nan kreye yon enpak wòdpòte an Ayiti ak nan rès mond lan.
== Viktim yon atak ==
Lovelie Stanley Numa te viktim yon atak nan dat 19 out 2023 ,<ref name="Sauvage Agression envers la Journaliste Lovelie Stanley Numa">{{Cite web|url=https://invasionradiotv.com/2023/08/20/sauvage-agression-envers-la-journaliste-lovelie-stanley-numa/|title=Sauvage Agression envers la Journaliste Lovelie Stanley Numa|last=invasionradiotv|date=2023-08-20|website=Invasion Radio TV|language=fr-FR|access-date=2024-07-13|archive-date=2024-07-13|archive-url=https://web.archive.org/web/20240713112754/https://invasionradiotv.com/2023/08/20/sauvage-agression-envers-la-journaliste-lovelie-stanley-numa/|dead-url=yes}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://presslakay.net/la-journaliste-lovelie-stanley-numa-attaquee-a-delmas/|title=La journaliste Lovelie Stanley Numa attaquée à Delmas {{!}} PRESSLAKAY|date=2023-08-20|language=fr-FR|access-date=2024-07-28}}</ref>pandan li t ap fè travay jounalis li nan kafou Ayewopò a, kote 2 moun te atake l kòm manm laprès pandan l t ap fè entèvyou ak Frè Luckson nan Fondasyon zòn pa fè moun sou kondisyon ensekirite ki afekte timoun nan yon òfelina nan Lilavois. <ref>{{Cite web|url=https://haititweets.com/2023/08/20/la-journaliste-lovelie-stanley-numa-agressee-par-des-individus/|title=La Journaliste Lovelie Stanley Numa agressée par des individus|last=Jean|first=shelovenie|date=2023-08-20|website=Haititweets|language=fr-FR|access-date=2024-07-13}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://www.impulsewebmedias.com/?p=26406|title=Agression physique sur la journaliste Lovelie Stanley Numa: L'AHML exige la mise en branle de l'action publique contre ses agresseurs|date=2023-08-20|website=Impulse Web Medias|language=en-US|access-date=2024-07-13}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://fcnhaiti.com/la-journaliste-lovelie-stanley-numa-attaquee-par-des-individus-a-delmas/|title=La journaliste Lovelie Stanley Numa attaquée par des individus à Delmas - FCN|date=2023-08-20|website=fcnhaiti.com|language=fr-FR|access-date=2024-07-28}}</ref> .
AHML te kondane zak sa a ak tout fòs epi mande apolis ak tout otorite jidisyè yo pou yo louvri yon ankèt epi pouswiv moun ki te komèt atak sa a <ref>{{Cite web|url=https://azinfos-tgv.com/2019/06/17/az-infos-tgv-des-individus-menacent-une-journaliste/|title=AZ-INFOS TGV-Des individus menacent une journaliste|date=2019-06-17|website=Az-Infos TGV|language=fr-FR|access-date=2024-07-13|archive-date=2024-07-13|archive-url=https://web.archive.org/web/20240713113339/https://azinfos-tgv.com/2019/06/17/az-infos-tgv-des-individus-menacent-une-journaliste/|dead-url=yes}}</ref> . Asosyasyon sila, angaje depi septanm 2016 pou yon laprès responsab sou entènèt la, ensiste sou nesesite pou kontwole sektè a pou anpeche atak sa yo fèt sou pwofesyonèl laprès yo pandan li rekòmande tou pou gen plis rekritman jounalis kalifye ak etik nan domèn medya an Ayityi<ref>{{Cite web|url=https://www.hpninfo.com/post/haiti-la-journaliste-lovelie-stanley-numa-agress%C3%A9e-l-ahml-demande-une-enqu%C3%AAte|title=Haiti : La journaliste Lovelie Stanley Numa agressée, l'AHML demande une enquête|last=troforteddy|date=2023-08-21|website=HAITI PRESS NETWORK|language=fr|access-date=2024-07-13}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://maghaiti.net/lovelie-stanley-numa-une-enieme-journaliste-victime-de-dagression-physique/|title=Lovelie Stanley Numa une énième journaliste victime de d'agression physique|last=rédaction|first=La|date=2023-08-21|website=Mag Haiti|language=en-US|access-date=2024-07-13}}</ref> [ <ref name="Sauvage Agression envers la Journaliste Lovelie Stanley Numa2">{{Cite web|url=https://invasionradiotv.com/2023/08/20/sauvage-agression-envers-la-journaliste-lovelie-stanley-numa/|title=Sauvage Agression envers la Journaliste Lovelie Stanley Numa|last=invasionradiotv|date=2023-08-20|website=Invasion Radio TV|language=fr-FR|access-date=2024-07-13|archive-date=2024-07-13|archive-url=https://web.archive.org/web/20240713112754/https://invasionradiotv.com/2023/08/20/sauvage-agression-envers-la-journaliste-lovelie-stanley-numa/|dead-url=yes}}</ref> ]. <ref name="Sauvage Agression envers la Journaliste Lovelie Stanley Numa2" /> .
== Menase ak vyòl ==
Lovelie Stanley Numa denonse li te resevwa menas atravè telefòn mobil li nan men moun ki pa idantifye apre li te patisipe nan yon mach 16 jen 2019, pou mande jistis pou jounalis Rospide Pétion, ki te asasinen 12 jen nan Pòtoprens <ref>{{Cite web|url=http://mediasmiroir.org/journalistes-en-dangerla-journaliste-haitienne-lovely-stanley-numa-menacee-de-mort/|title=(Journalistes en Danger): »La Journaliste haïtienne « Lovely Stanley Numa » Menacée de Mort! – Médias Miroir|last=Tapay|first=Yves|date=2021-09-07|language=fr-FR|access-date=2024-07-13}}</ref> .
Dapre jounal [https://haiti.loopnews.com/content/la-journaliste-lovely-stanley-numa-menacee-de-viol Loop News] ak lòt moun, Lovelie Stanley Numa rapòte li te resevwa mesaj ki menase vyòl, li di: "Si w te gen enkyetid, ou pa t ap nan lari yon dimanch pou w demontre <ref>{{Cite web|url=https://www.impulsewebmedias.com/|title=Home|date=2024-07-10|website=Impulse Web Medias|language=en-US|access-date=2024-07-13}}</ref> . Ou pral jwenn sa ou merite.» jounalis fiyanse a kontakte direksyon santral polis jidisyè (DCPJ) pou l louvri yon ankèt daprè lalwa <ref>{{Cite web|url=https://haiti.loopnews.com/content/la-journaliste-lovely-stanley-numa-menacee-de-viol|title=La journaliste Lovely Stanley Numa menacée de viol {{!}} Loop Haiti|website=Loop News|language=en|access-date=2024-07-13}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://pressfreedom.globalpressjournal.com/fr/stories/haiti|title=Lovelie Stanley Numa|website=pressfreedom.globalpressjournal.com|access-date=2024-07-14}}</ref> .
== Distenksyon ak rekonesans ==
* Rekonèt pou lidèchip li nan Francophonie a, Lovelie se youn nan dis jèn fanm yo chwazi pandan twazyèm lekòl ete Francophonie nan Tunis an 2010. Li kontinye jwe yon wòl aktif nan pwomosyon frankofoni a ak valè li yo atravè aksyon li yo ak kolaborasyon entènasyonal <ref>{{Cite web|url=https://www.haitilibre.com/article-41125-haiti-social-50-femmes-haitiennes-modeles-et-inspirantes-2023-liste.html|title=Haïti - Social : 50 femmes haïtiennes modèles et inspirantes 2023 (Liste) - HaitiLibre.com : Toutes les nouvelles d’Haïti 7/7|website=HaitiLibre.com|access-date=2024-07-14}}</ref> .
* An Desanm 2020, Lovelie te resevwa yon sètifika ekselans pou kontribisyon jounalis li nan pwomosyon anviwònman an Ayiti pa Acledda.
* Li te onore tou nan Jounen Entènasyonal Fanm 2021 pa Team Password, mete aksan sou modèl li nan lidèchip fi nan pouswit yon avni ki pi egal.
* Lovelie Stanley Numa te onore an 2022 kòm dofen fanm .
== Referans ==
<references />
[[Kategori:Jounalis ayisyen]]
[[Kategori:Ayisyen]]
[[Kategori:Feminis]]
qhbxafzwj78klqxo8r6dgg244n1hcfp
Perla Maxline Saintil
0
95505
868287
866435
2025-06-21T03:44:49Z
InternetArchiveBot
25431
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
868287
wikitext
text/x-wiki
'''Perla Maxline Saintil''', non reyèl ki se Marie Maxeline Saintil, li fèt nan vil [[Tigwav (komin)|Tigwav]], se yon rakontè istwa, [[Aktè|komedyèn]] epi nòmalyèn ayisyèn <ref>{{Cite web|url=https://lacouverture5.wordpress.com/|title=À-proximité|date=2015-09-14|website=À-proximité|language=fr-FR|access-date=2023-12-04}}</ref> <ref>{{Cite web|url=http://zaboka.over-blog.com/marie-maxline-saintil|title=ZABOKA MAGAZIN - Marie Maxline SAINTIL|last=Jean-Jacques|first=Rubin|website=Zaboka - Magazin|language=fr|access-date=2023-12-04}}</ref> .
== Biyografi ==
Marie Maxeline Saintil fèt nan vil Tigwav <ref>{{Cite web|url=https://www.alterpresse.org/spip.php?article20522|title=Haiti-Culture : Les rues de Petit-Goâve théâtralisées|website=www.alterpresse.org|language=en|access-date=2023-03-09}}</ref> . Li te pase premye nèf ane lavi li ak Marenn li answit li te vin kay youn nan matant li yo <ref name=":0">{{Cite web|url=https://muselles.org/marie-maxline-saintil-et-son-gout-du-conte/|title=Marie Maxline Saintil et son goût du conte|last=admin|date=2022-06-12|website=Mus'Elles|language=en-US|access-date=2023-03-11}}</ref> .
=== Pakou akademik ===
Apre etid primè li nan [[École Notre Dame de la sagesse|"Ecole Notre Dame de la sagesse"]] ak etid segondè nan Lise "[[Faustin Soulouque]]", li te etidye literati modèn nan "École Normale Supérieure (ENS)" nan [[Université d'État d'Haïti|Inivèsite Leta Ayiti]] <ref name=":0"/> .
=== Prezans sou sèn ===
Marie Maxeline te kòmanse karyè li nan vil Tigwav nan Mouvman Literè, Kiltirèl ak Atistik Jèn yo (MOLICAJ) <ref>{{Cite web|url=https://lenouvelliste.com/article/218935/gregory-baudin-remporte-le-concours-confinecole-de-petit-goave|title=Grégory Baudin remporte le concours Confin'École de Petit-Goâve . Le Nouvelliste|website=lenouvelliste.com|language=en|access-date=2023-12-02}}</ref> . Gwoup jèn sa yo te gen yon antite ki rele ''Teyat'' <ref>{{Cite web|url=https://www.molicaj.org/|title=Culture {{!}} Molicaj {{!}} Haïti|website=MOLICAJ|language=fr|access-date=2023-12-04|archive-date=2023-12-03|archive-url=https://web.archive.org/web/20231203224922/https://www.molicaj.org/|dead-url=yes}}</ref> ke li te manm. Apre kèk ane, li antre nan yon lòt gwoup e li te vin yon aktris nan Mouvman Teyat Rejyon Gwavyèn (Mothergo) <ref>{{Cite web|url=https://lacouverture5.wordpress.com/category/culture/|title=Culture|date=2015-09-14|website=À-proximité|language=fr-FR|access-date=2023-12-04}}</ref> .
Pandan li te [[Pòtoprens (komin)|Pòtoprens]] pou etid li, li te patisipe nan plizyè aktivite teyat. Nan dat 27 fevriye 2017, li te jwe ansanm ak plizyè komedyen ak komedyèn <ref>{{Cite web|url=http://jiceehell.net/2017/02/ficciones-cotidianas-medellin-fort-de-france/|title=Ficciones cotidianas : Medellin – Fort de France – Port au Prince // Avec Catherine Boskowitz // 2017 – Jc Lanquetin|language=fr-FR|access-date=2023-12-04}}</ref> . Menm ane sa a, li te patisipe nan [[Festival quatre chemins|"festival Quatre Chemins]]" <ref name=":1">{{Cite web|url=https://www.compagnieabc.fr/fictions-ordinaires-ficciones-cotidianas/|title=Fictions ordinaires / Ficciones cotidianas {{!}} Compagnie ABC - Catherine Boskowitz|language=fr-FR|access-date=2023-12-04}}</ref> . Li te jwe nan "''Fictions ordinaires à Port-au-Prince'' " <ref name=":1" /> . Nan dat 27 novanm 2017, li te jwe nan "''Journal de Port au Prince'' "<ref>{{Cite web|url=http://fictionsordinaires.net/index.php/2017/11/27/journal-de-travail-j-christophe-lanquetin/|title=Journal de Port au Prince // J-Christophe Lanquetin – Fictions ordinaires Ficciones cotidianas|language=fr-FR|access-date=2023-12-04}}</ref> sou yon sigjesyon [[Catherine Boskowitz]], [[Jean-Christophe Lanquetin]] ak [[Raphael Girouard]] [Medellin] <ref>{{Cite web|url=https://festival4chemins.com/|title=Home|website=Association Quatre Chemins|language=fr-FR|access-date=2023-12-04}}</ref> .
Soti 20 pou rive 25 oktòb 2020, li patisipe nan 11 zyèm edisyon festival entèkiltirèl “Kont anba tonèl” ki te fèt nan Pòtoprens <ref>{{Cite web|url=https://www.lenouvelliste.com/article/222570/maxline-saintil-le-conte-dans-la-peau|title=Maxline Saintil : le conte dans la peau . Le Nouvelliste|website=www.lenouvelliste.com|access-date=2023-03-09|archive-date=2023-03-09|archive-url=https://web.archive.org/web/20230309190307/https://www.lenouvelliste.com/article/222570/maxline-saintil-le-conte-dans-la-peau|dead-url=yes}}</ref> . Li te patisipe tou nan lòt pwojè. Se nan moman sa a li antre nan ''Foudize Théatre'' <ref>{{Cite web|url=https://www.foodyas.com/HT/Pacot/275226029264962/Yanvalou-Caf%C3%A9-Bar-Restaurant|title=Yanvalou Café-Bar-Restaurant, 46, Avenue N, Thomazeau (2023)|website=www.foodyas.com|language=fr|access-date=2023-12-02}}</ref> .
Nan lane 2021, Perla Maxline Saintil, se direktè atistik nan Mothergo nan ''[[Festival mèt Lawouze]]'' " <ref>{{Cite web|url=https://palmes-magazine.com/mothergo-une-reference-en-arts-de-la-scene-dans-la-region-des-palmes/|title=Mothergo+, une référence en arts de la scène dans la région des Palmes|last=Adely|first=Molière|date=2021-07-21|language=fr-FR|access-date=2023-12-04}}</ref> . Li prezante tèt li kòm kontè nan plizyè kote an Ayiti <ref>{{Cite web|url=https://www.foodyas.com/HT/Pacot/275226029264962/Yanvalou-Caf%C3%A9-Bar-Restaurant|title=Yanvalou Café-Bar-Restaurant, 46, Avenue N, Thomazeau (2023)|website=www.foodyas.com|language=fr|access-date=2023-12-04}}</ref> .
== Referans ==
<references />
[[Kategori:Kontè ayisyen]]
[[Kategori:Aktè ayisyen]]
g4ls3xsugvbqj0zyn2s7tkcbronnaif
Diskisyon Itilizatè:Papayabana
3
95850
868288
866421
2025-06-21T10:20:56Z
MediaWiki message delivery
11567
/* Feminism and Folklore 2025 - Local prize winners */ nouvelle section
868288
wikitext
text/x-wiki
{{Byenvini|Kitanago}}
== Verifikasyon avan ou tradui yon paj ==
Bonjou @[[Itilizatè:Papayabana|Papayabana]],
Felisitasyon pou kontribisyon sou Wikipedya kreyòl ayisyen an. Ou sot tradui paj [[Kanada]] ki te deja egziste sou vèsyon lengwistik kreyòl la gras ak [[Special:ContentTranslation|zouti tradiksyon]]. Tanpri, anvan ou itilize zouti sa pou tradui yon paj verifye si li pa egziste deja sou ansiklopedi an kreyòl ayisyen. Sizoka ou bezwen sipò, pa neglije [[Diskisyon Itilizatè:Kitanago|kontakte m]].
Mèsi ! [[Itilizatè:Kitanago|Kitanago]] ([[Diskisyon Itilizatè:Kitanago|diskisyon]]) 3 avril 2025 à 13:10 (UTC)
:Mèsi anpil. Map fè atansyon [[Itilizatè:Papayabana|Papayabana]] ([[Diskisyon Itilizatè:Papayabana|diskisyon]]) 4 avril 2025 à 00:00 (UTC)
== Feminism and Folklore 2025 - Local prize winners ==
[[File:Feminism and Folklore 2025 logo.svg|centre|550px|frameless]]
::<div lang="en" dir="ltr" class="mw-content-ltr">
''{{int:please-translate}}''
Dear Wikimedian,
Congratulations on your outstanding achievement in winning a local prize in the '''Feminism and Folklore 2025''' writing competition! We truly appreciate your dedication and the valuable contribution you’ve made in documenting local folk culture and highlighting women’s representation on your local Wikipedia.
To claim your prize, please complete the [https://docs.google.com/forms/d/e/1FAIpQLSdONlpmv1iTrvXnXbHPlfFzUcuF71obJKtPGkycgjGObQ4ShA/viewform?usp=dialog prize form] by July 5th, 2025. Kindly note that after this date, the form will be closed and submissions will no longer be accepted.
Please also note that all prizes will be awarded in the form of [https://www.tremendous.com/ Tremendous Vouchers] only.
If you have any questions or need assistance, feel free to contact us via your talk page or email. We're happy to help.
Warm regards,
[[:m:Feminism and Folklore 2025|FNF 2025 International Team]]
::::Stay connected [[File:B&W Facebook icon.png|link=https://www.facebook.com/feminismandfolklore/|30x30px]] [[File:B&W Twitter icon.png|link=https://twitter.com/wikifolklore|30x30px]]
</div>
--[[Itilizatè:MediaWiki message delivery|MediaWiki message delivery]] ([[Diskisyon Itilizatè:MediaWiki message delivery|diskisyon]]) 21 jen 2025 à 10:20 (UTC)
<!-- Message envoyé par User:Tiven2240@metawiki en utilisant la liste sur https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=User:Tiven2240/fnf25&oldid=28891702 -->
5gytt4ofzgs0bs75hcseerarzk0ux19