Wikipedya htwiki https://ht.wikipedia.org/wiki/Paj_Prensipal MediaWiki 1.45.0-wmf.6 first-letter Medya Espesyal Diskite Itilizatè Diskisyon Itilizatè Wikipedya Diskisyon Wikipedya Fichye Diskisyon Fichye MedyaWiki Diskisyon MedyaWiki Modèl Diskisyon Modèl Èd Diskisyon Èd Kategori Diskisyon Kategori TimedText TimedText talk Module Discussion module Afriken-Ameriken 0 70963 868305 855045 2025-06-24T20:26:06Z CommonsDelinker 161 Removing [[:c:File:Rosa_Parks_(detail).tiff|Rosa_Parks_(detail).tiff]], it has been deleted from Commons by [[:c:User:Josve05a|Josve05a]] because: per [[:c:Commons:Deletion requests/Files in Category:Rosa Parks in 1955|]]. 868305 wikitext text/x-wiki '''Afriken Ameriken''', ke yo rele tou '''Nwa ameriken''' oswa, pi raman, '''Afriken-Ameriken yo''', se sitwayen nan [[Etazini]] nan desandan total oswa pasyèl soti nan Afrik nwa. A vas majorite afriken-ameriken se yon desandan [[Esklavaj|esklav]] depòte ant sèzyèm syèk ak kòmansman diznevyèm syèk. Pou yon bon bout tan viktim esklavaj, segregasyon rasyal ak diskriminasyon, rekonstriksyon aprè Gè Sesesyon la, dezagregasyon ak mouvman dwa sivik yo tout etap pou rekonèt dwa Afriken-Ameriken yo. Asansyon nan [[Barack Obama]] - pitit gason yon Kenyan nwa ak yon Amerikèn blanch - nan tèt Etazini yo, an [[2009]], se soti nan yon sèten pwen de vi nan fen evolisyon sa a depi lontan, men se pa anpeche ke pi defize Afriken-Ameriken klas yo toujou konfwonte avèk rasis ak diskriminasyon. == Denominasyon == Byenke tèm "Afriken Ameriken" (nan angle ː African American oswa African-American) te itilize nan lane 1782,<ref>{{Cite journal|last=Jennifer Schessler|date=23 avril 2015|title=The earlier use of "African American" recently found|journal=International New York Times}}</ref> men li te vilgarize pa Malcolm X sèlman nan ane 1960 yo, anvan li vin yon ekspresyon komen nan fen ane 1980 yo. Objektif li se te defini Ameriken ki gen koulè po nwa pa yon orijin, menm jan yo se sitwayen ki gen yon orijin italyèn oswa ilandèz, e pa sèlman pa koulè yo. Se kategori sa a ki itilize pa Biwo resansman ameriken ansanm ak tèm "Black" (an franse ː ''nwa a'' "<ref name="pewoct2015">{{Cite journal|date=10 jen 2015|title=What Census Calls Us: A Historical Timeline|url=http://www.pewsocialtrends.org/interactives/multiracial-timeline/|journal=Pew Research Center’s Social & Demographic Trends Project|access-date=19 mas 2017}}</ref>) yo devlope fòmilè ofisyèl pou prepare estatistik oswa sipòte politik diskriminasyon pozitif. == Istwa == === Epòk kolonyal === [[Fichye:Benjamin_banneker.jpg|thumb| [[Benjamin Banneker]] (1731-1806), astwonòm ak editè ameriken, pitit esklav.]] Premye esklav afriken yo te debake nan kòmansman 17 yèm syèk la nan trèz koloni angle nan [[Amerik dinò]]. Soti nan tan sa a, nou ka obsève kwazman avèk blan yo. Pandan Lagè Endepandans Amerikèn an, sòlda nwa, esklav oswa lib, te patisipe nan konfli a sou toulède bò yo, lwayalis ak ensije. Yo estime ke 5,000 Afriken-Ameriken te goumen ansanm avèk Ameriken blan <ref>{{Cite book|first=Sidney|last=Kaplan|first2=Emma Nogrady|last2=Kaplan|title=The Black Presence in the Era of the American Revolution|page=64-69|publisher=Univ of Massachusetts Press|year=1989|isbn=0870236636}}.</ref> ak plizyè nan yo te libere. Nan lane 1779, anviwon 10,000 moun nwa te rejwenn lame britanik la <ref name="Marienstras94">{{Cite book|title=Révoltes et révolutions en Amérique|page=94|publisher=Atlande|year=2005|isbn=978-2350300153|last=Elise Marienstras|last2=Naomi Wulf}}.</ref>. Revolisyon Ameriken an mete plas ak estati nwa nan sosyete a nan kè de deba politik yo. Moun Nwa yo rive jwenn yon emansipasyon relatif nan eta nan sant ([[Philadelphia, Pennsilvani|Philadelphia]]) ak Nouvè Angletè <ref name="Marienstras94"/>. Esklavaj te aboli nan lane [[1777 (almanak gregoryen)|1777]] nan [[Vèmont|Vermont]] <ref name="Binoche103">{{Cite book|first=Jacques|last=Binoche|title=Histoire des États-Unis|page=103|publisher=Ellipses|year=2003|isbn=9782729814519|access-date=2017-03-19}}.</ref>{{,}}<ref name="Cottret425">{{Cite book|first=Bernard|last=Cottret|title=La Révolution américaine: la quête du bonheur, 1763-1787|page=485|publisher=Perrin|year=2004|isbn=9782262022426}}.</ref> , nan lane 1780 nan [[Pènsilvani|Pennsylvania]] <ref name="Cottret425" /> , nan lane 1783 nan [[Masachosèt]]. Kongrè Kontinantal la diskite entansman esklavaj. [[Thomas Jefferson]] , nan Deklarasyon Endepandans amerikèn an , te pito inyore sijè a, konsa yo pa fache rejyon sid yo ki te rete nan ekonomi [[plantasyon]] an. Si Konstitisyon Ameriken an te fonde baz [[Demokrasi|demokratik]] yo nan nouvo Repiblik la, li ekskli moun nwa ki soti nan dwa pou yo vote, osi byen ke fanm, Ameriken natif natal yo ak pòv yo. === Etazini esklavajis === === Abolisyon esklavaj === [[Fichye:Cotton_gin_harpers.jpg|thumb| Ginaj koton an 1869.]] Depi [[1770]], sosyete Quaker Nouvèl Angletè te entèdi tout pratik esklavajis. Se sèlman kèk eta nan Nò a ki ap deplase rapidman nan direksyon pou abolisyon esklavaj la [[Vèmont]] te entèdi li depi [[1777]].<ref name="Binoche103"/> Nan lane 1807, komès esklav nwa te ofisyèlman aboli nan Etazini yo. Nan lane 1820 yo Female Anti-slavery Society (''Sosyete Fi Anti-Esklavaj) te'' denonse esklavaj. Nan lane [[1863]] pandan Gè Sivil amerikèn an, Prezidan [[Abraham Lincoln]] te siyen Pwoklamasyon Emansipasyon ki deklare lib tout esklav k ap viv sou teritwa Konfederasyon Sid la ki pa anba kontwòl [[Etazini|Inyon an]]. Nan lane [[1865]] se pibliye 13yèm amandman ki entèdi esklavaj aprè lagè sa a.<ref>{{Cite web|url=https://www.loc.gov/rr/program/bib/ourdocs/13thamendment.html|title=13th Amendment to the U.S. Constitution|website=loc.gov|language=en|access-date=2017-03-19}}.</ref> Aprè lagè a, pifò nan "inivèsite yo tradisyonèlman nwa" yo te kreye pou akèyi etidyan Afriken-Ameriken refize sou kanpis blan. <ref>{{Cite journal|last=Stéphanie Le Bars|date=3 avril 2018|title=Hampton, un pilier de la communauté|url=https://www.lemonde.fr/ameriques/article/2018/04/03/l-universite-d-hampton-pilier-de-la-communaute-noire_5279803_3222.html|journal=[[Le Monde]]|issue=22774|page=10}}.</ref> Pa te gen okenn rekizisyon oswa konfiskasyon, pa gen okenn plantasyon divize oswa fragmenté. Okontrè, Prezidan Andrew Johnson gen moun nwa yo ekspilse nan tè ke kèk jeneral nòdis te distribye yo. Anjeneral, estrikti ekonomik nan Sid la, ki bati sou karakteristik rasis, se konplètman konsève. Sistèm kare, yon fòm eksplwatasyon souvan touprè esklavaj. se kreye pou moun nwa.<ref name=":0"/> <gallery> Frederick Douglass portrait.jpg|[[Frederick Douglass]]. Sojourner truth c1870.jpg|[[Sojourner Truth]]. Harriet Tubman by Squyer, NPG, c1885.jpg|[[Harriet Tubman]]. </gallery> === Segregasyon rasyal === Aprè 1865, yon gwo kantite ansyen esklav yo te twouve yo san travay e anpil plantè te vini pov. Lè sa a, kòmanse yon egzòd anmas nan Afriken-Ameriken nan lavil yo endistriyèl nan nò a nan peyi a. La Gè Sesesyon te kite resantiman nan Sid Eta sid yo aprè fen okipasyon militè a, segregasyon te etabli pou pè metisaj ak sikoz vyòl la nan fanm blanch pa nonm afriken. lwa yo Jim Crow etabli ''devlopman separe, men egal'', setadi, segregasyon nan plas piblik. Eta sid yo te tou pran avantaj sou peryòd la pou vote pou Kòd Nwa, ki mete restriksyon grav sou dwa nan ki fèk lib Afriken-Ameriken. Yo adopte yon seri de lwa ki entèdi posesyon zam pa nwa, dwa pou reyinyon aprè solèy kouche, ak "ochomaj". Nan [[Misisipi (eta)|Mississippi]], lwa a entèdi yo pou yo posede tè. Nan [[Karolin disid|Kawolin disid]], li entèdi yo soti nan pratike nenpòt ki okipasyon "atistik, komèsyal oswa endistriyèl" , sèlman ki pèmèt yo vin domestik oswa valè agrikòl yo. Plizyè eta (osi byen ke nan Nò a, tankou [[Nou Yòk (eta)|Nou Yòk]]) anpeche yo gen dwa vote anba diferan rezon (vot sansitè, entèdiksyon vot pou analfabèt, elatriye). ) <ref name=":0"/>. Nwa yo tou viktim vyolans, lenchaj ak rayi nan Ku Klux Klan la. Tout moun nan [[Lwiziana|Lwizyana]] travèse pa bann ame ki fwete, bat oswa touye nwa avèk enpinite. Nan kòmansman ane 1870 yo, lig sa yo te rive 25,000 manm . Daprè Jeneral Philip Sheridan, gouvènè militè nan rejyon an, plis pase 3,500 moun nwa yo te touye nan 10 ane sa yo aprè lagè a <ref name=":0">{{Cite book|last=Frank Browning, John Gerassi|title=Histoire criminelle des États-Unis|publisher=Nouveau monde|date=2015}}.</ref> . === Gwo migrasyon (1916-1930) === Nan mwa septanm 1909, nan repons a revòlt rasyal [[Springfield, Ilinwa|Springfield]] ak plis lajman vyolans anti-Nwa, yon gwoup refòmatè ki gen ladan [[W.E.B. Du Bois]] ak [[John Dewey]] te vin ansanm yo te jwenn Asosyasyon Nasyonal pou Avansman nan moun ki gen koulè<ref name=":0"/> . Pandan premyè mwatye nan ventyèm yo syèk, plizyè milyon Afriken-Ameriken kite sid Etazini yo rantre nan Nò a, Midwès ak lwès peyi a nan yon mouvman li te ye tankou [[Gwo migrasyon]] (1916-1930).<ref>{{Cite journal|last=[[Loïc Wacquant]]|year=1993|title=De la « terre promise » au ghetto. La grande migration noire américaine. 1916-1930|url=http://www.persee.fr/doc/arss_0335-5322_1993_num_99_1_3061|journal=[[Actes de la recherche en sciences sociales]]|issue=99|page=43-51}}.</ref> Yo espere chape segregasyon an ak vyolans yo toujou soufri nan Sid la, aksè nan dwa pou vote ak pi bon kondisyon lavi. Dinamis endistriyèl la nan Nò a, bezwen yo travay ki soti nan entansifye nan pwodiksyon militè pandan [[Premyè Gè mondyal|Premye Gè Mondyal la]] ofri kondisyon sa a vag migratè. Sòti nan 1910 a 1930, popilasyon an nwa nan vil yo nan [[Chikago]], [[Nouyòk]], ak [[Filadelfi]] ogmante de 226,000 a 902,000 moun.<ref>{{Cite book|last=Francis Newton|title=Une sociologie du jazz|location=Paris|year=1966|page=49}}.</ref> Konsantrasyon an nan moun nwa nan lavil yo pi gwo nò mennen nan fòmasyon an nan katye avèk gwo majorite Afriken Ameriken kòm bò sid nan [[Chikago]] oswa Harlem nan [[Nou Yòk]]. Gwo Migrasyon an akonpaye pa yon transfè enpòtan kiltirèl : Fòm espesifik mizik nan sid peyi a, tankou bougi-woogie oswa blues, ap gaye nan nò a. Sant gravite mizik [[djaz]] soti nan [[Nouvèl Olean]] Chikago ak Nouyòk. Katye Harlem nan Nouyòk se bèso nan yon mouvman kiltirèl. Li te ye tankou Renesans la Harlem, non li te rekonèt toutpatou nan peyi a. Ekriven [[Zora Neale Hurston]], [[Langston Hughes]], [[Claude McKay]], [[Richard Wright]] ak atis [[Lois Mailou Jones]], [[William H. Johnson]], [[Romare Bearden]] ak [[Jacob Lawrence]] se reprezantan prensipal yo. === Dwa Sivik ak mach nan direksyon pou egalite === Nan nivo politik la, premye manm nwa yo nan Kongrè Etazini an te eli anba etikèt la Repibliken nan mwa novanm 1868, twa (3) ane aprè abolisyon esklavaj la. Se sèlman an 1934 ke Pati Demokrat la te prezante premye kandida nwa li yo. Soti nan 1936 ak 1966, omwen 2,800 moun nwa yo te asasinen nan lenchaj.<ref name=":0"/> Pandan Gwo Depresyon ane 1930 yo, Afriken-Ameriken yo te sitou afekte pa chomaj ak povrete. Si New Deal (Nouvo Kontra) a ki te lanse pa Prezidan [[Franklin Delano Roosevelt]] pa te bay pou okenn dispozisyon patikilyè pou yo, Ameriken nwa te pran avantaj nan divès pwogram ak èd federal pou egzanp, yo benefisye de yon tyè nan benefis lojman. Li se soti nan tan sa a yo ke yo chanje afilyasyon politik yo, vire plis nan direksyon pou pati a nan Roosevelt, pati demokrat la. Sitiyasyon Afriken Ameriken yo ap amelyore tou dousman : entegrasyon sosyal yo pwogrese gras a lame a pandan Dezyèm Gè Mondyal la ( 700 000 Nwa nan Lame a an 1944 <ref name="Mélandri290">{{Référence Harvard sans parenthèses|Mélandri|2008|p=290}}.</ref> . Konfli a ak fòs yo Aks gen tandans inifye nasyon an, <ref name="Mélandri291">{{Référence Harvard sans parenthèses|Mélandri|2008|p=291}}.</ref> menm si revòlt rasyal te pete nan 1943. Roosevelt ap pran mezi pou limite diskriminasyon nan administrasyon federal la ( Dekrè Egzekitif 8802 <ref name="Mélandri290" /> ). Nan lane 1942, ''Kongrè Egalite a'' te fonde pou lite kont diskriminasyon nan bilding piblik nan nò peyi a <ref name="Mélandri290" /> . Gran Migrasyon an kòmanse nan peryòd antdegè la kontinye : Plizyè mil moun nwa kite Sid la pou travay nan metwopòl [[Kalifòni|Kalifòni yo]] . An 1941, pa menase pou òganize yon gwo mach pwotestasyon sou kapital la, lidè sendika yo ki gen ladan Asa Philip Randolph jwenn nan men gouvènman an yon desegregasyon nan faktori nan Nò a. Premye mezi kont segregasyon an pran nan eta sid yo aprè [[Dezyèm Gè mondyal|Dezyèm Gè Mondyal la]] , yo bay efò lagè Ameriken Afriken yo nan lame peyi a. An 1949, lame a antre nan yon faz desegregasyon total <ref>{{Harvsp|Bacharan|2005|p=131|id=Bacharan}}.</ref> . Gras a efò avokaA ariken-Aaeriken Thurgood Marshall ak NAACP a , segregasyon lekòl la te deklare kenonstitisyonèl pa Tribinal Siprèm lantazini an 1954 ( ''Brown v.'' ''Komisyon Konsèy Edikasyon an'' ). Lòt lwa Jim Crow yo te aboli pa ''Lwa sou Dwa Sivil'' 1964 ak Lwa ''sou Dwa Vòt la'' . Ane 1960 yo te make pa figi [[Martin Luther King|Martin Luther King Jr.]] (1929-1968) ki te òganize ak dirije mach pou dwa pou vote , travay minorite yo, ak lòt dwa sivik debaz pou Afriken Ameriken yo. Li se pi byen konnen pou diskou li " ''I have a dream'' " ''(Mwen gen yon rèv),'' lage sou 28 out 1963 devan Lincoln Memorial nan [[Wachintòn|Wachinton]] pandan mach la pou travay ak libète. Li rankontre [[John Fitzgerald Kennedy|John F. Kennedy]] ki sipòte l nan batay kont diskriminasyon rasyal. Martin Luther King ak mouvman dwa sivikyo pa apresye pa opinyon piblik la ak mach la rejte pa de (2) tyè de Ameriken yo. Daprè enkèt fèt pa ''The New York Times'' nan lane 1964, Nouyòkè yo wè Martin Luther King kòm yon "ekstremis" ak konsidere "twòp" reklamasyon dwa sivik <ref>{{Cite journal|last=Sylvie Laurent|date=2018-04-01|title=Le dernier combat de Martin Luther King|url=https://www.monde-diplomatique.fr/2018/04/LAURENT/58557|journal=Le Monde diplomatique|access-date=2018-09-20}}.</ref> . Desegregasyon an pran yon vire vyolan avèk anpil asasina, revòlt nan kèk vil ak geto ː ant 1965 ak 1968, vyolans lan te kite 250 mouri ak 8,000 blese toupatou nan peyi a. An 1968, yon rapò Komisyon Kerner te envestige kòz vyolans sa yo e se pwen depa pou politik diskriminasyon pozitif . <gallery> King portrait.gif|[[Martin Luther King]] John Lewis 1964-04-16.jpg|[[John Lewis (politisyen)|John Lewis]] . Huey Newton HS Yearbook.jpeg|[[Huey P. Newton]]. Malcolm X NYWTS 2a.jpg|[[Malcolm X]] Angela Davis Moscow 1972 cropped 2.jpg|[[Angela Davis]]. Bobby Seale at John Sinclair Freedom Rally.jpg|[[Bobby Seale]] . </gallery> === Epòk kontanporèn === Pati Black Panther Party te fonde an 1966. Nan lane 1973, Bobby Seale kouri pou BPP nan [[Oakland, Kalifòni|Oakland]] City Hall [[Oakland, Kalifòni|(Kalifòni)]], ki konsantre sou sèvis sosyal ak politizasyon nan kominote a nwa. Li vin 19.26% nan vòt la ak ki kalifye pou dezyèm vòt lan, kote li echwe sepandan<ref>{{Cite journal|last=Alain-Marie Carron|date=1973-05-01|title=Les « Black Panthers » : des mitraillettes aux urnes|url=https://www.monde-diplomatique.fr/1973/05/CARRON/31490|journal=Le Monde diplomatique|access-date=2018-09-20}}.</ref> . == Diskriminasyon pozitif (''aksyon afimatif'' ) == Premye a yo itilize fraz la ''Aksyon Afimatif'' se Prezidan ameriken [[John Fitzgerald Kennedy]] ; li te Lè sa a, pran sou pa siksesè li nan Maison Blanche lan , Lyndon B. Johnson. Lide yo te ke, malgre lwa egalite, moun nwa ta lag dèyè rès la nan popilasyon an amerikèn an. Objektif la se te moun ki Nwa plis reprezante nan travay kalifye, inivèsite, medya yo, ak sou sa. Depi ane 1960 yo, yo te travay preferansyèl prezante. Men, sa a se nan okenn fason yon politik kota Nan lane 2003, Tribinal Siprèm lan te kondane prensip kota yo kòm kontrè ak egalite devan lalwa ak konpetisyon gratis. Rezilta yo konsidere kòm konvenk nan Etazini yo Nan lane 1960, 13% Afriken-Ameriken yo te fè pati klas mwayèn yo, ak 66% nan 2000. Kantite nwa ki nan klas presegondè a te kat (4) fwa pi plis e kantite nwa pòv yo te mwatye mwatye.<ref name="Gérard">{{Cite web|url=https://www.lemonde.fr/societe/article/2010/01/18/l-experience-de-la-discrimination-positive-aux-etats-unis_1293336_3224.html|title=L'expérience de la discrimination positive aux États-Unis|last=Mathilde Gérard|date=18 janvye 2010|website=lemonde.fr|access-date=20 janvye 2010}}.</ref> Diferans etnik yo tou pi fò nan Amerik Latin nan, ki kanmenm gen yon repitasyon pou konjeksyon. == Reprezantasyon politik == Premye eli nwa yo parèt pandan peryòd sa yo rele nan Rekonstriksyon an , jis apre Gè Sivil la, ak nan mitan lòt moun de eli Afriken Ameriken nan Sena Etazini an. Hiram Rhodes Revels ak Blanche Bruce , tou de eli nan Mississippi. Men, kontwòl nan eta sid yo pa demokrat yo konsèvatif (''rachè yo''), konpwomi an nan 1877 ak nan fen okipasyon militè a, vyolans la, entimidasyon a dekouraje moun nwa yo vote ak fwod yo elektoral make nan fen sa a ... peryòd. Kòmanse segregasyon an disparèt nenpòt reprezantasyon elektif Afriken-Ameriken yo. Nou dwe tann batay pou dwa sivil ak fen segregasyon nan eta sid yo pou wè Afriken Ameriken ankò nan politik nan fen ane 1960 yo. Se konsa, an 1968, Shirley Chisholm te premye Afriken-fanm Ameriken eli nan Kongrè a. An 1972, li te kouri pou nominasyon Demokratik la pou eleksyon prezidansyèl,<ref>{{Cite journal|last=Pap Ndiaye|date=octobre 2008|title=Amérique, année zéro ?|journal=Géo|issue=356|page=50}}</ref> men George McGovern te bat li. An 2009, [[Barack Obama]] te vin premye prezidan an Afriken-Ameriken nan peyi Etazini a, apre senkyèm Afriken-Ameriken an eli nan Sena a<ref>{{Cite web|url=http://www.senate.gov/pagelayout/history/h_multi_sections_and_teasers/Photo_Exhibit_African_American_Senators.htm|title=U.S. Senate: African American Senators|website=www.senate.gov|access-date=2017-03-19}}.</ref> <gallery> ObamaSouthCarolina.jpg|[[Barack Obama]], premye prezidan Afriken-Ameriken (2009-2017). Michelle Obama waving.jpg|[[Michelle Obama]], premye [[Premyè Dam Etazini|Premyè Dam]] Afriken (2009-2017). John Willis Menard.jpg|[[John Willis Menard]], premye Afriken-Ameriken eli nan Kongrè a nan 1868. Hiram Rhodes Revels - Brady-Handy-(restored).png|[[Hiram Rhodes Revels]], premye Afriken-Ameriken an eli nan Sena a ak chita nan Kongrè a nan 1870. Robert C. Weaver official portrait.jpg|[[Robert C. Weaver]], premye manm Afriken-Ameriken nan yon kabinè prezidansyèl yo. Thurgood-marshall-2.jpg|[[Thurgood Marshall]], premye jij nwa nan Tribinal Siprèm lan (1967-1991). Shirley Chisholm.jpg|[[Shirley Chisholm]], premyè fanm afriken-ameriken ki te eli nan Kongrè a an 1968 e premye fanm ak premye moun nwa ki te kouri pou yon pwemye minis demokratik an prezidans nan lane 1972. Patricia R. Harris.jpg|[[Patricia Roberts Harris]], premye manm Afriken-Ameriken nan yon kabinè prezidansyèl ak nonmen anbasadè. Jesse Jackson, half-length portrait of Jackson seated at a table, July 1, 1983.jpg|[[Jesse Jackson]], premye Afriken-Ameriken kapab genyen yon pwezidansyèl prensipal yon gwo fèt nan lane 1988. John Conyers 113th Congress.jpg|[[John Conyers]], aktyèl pi ansyen Depite. Sen._Carol_Moseley_Braun.jpg|[[Carol Moseley-Braun]], premyè fanm afriken-ameriken eli nan Sena an 1992 David Dinkins.jpg|[[David Dinkins]], premye majistra nwa nan Nouyòk (1990-1993). Hwheadshot.jpg|[[Harold Washington]], premye majistra nwa nan [[Chikago]] (1980-1993). </gallery> {| class="wikitable centre" |+ Vòt popilasyon Afriken-Ameriken an pandan eleksyon prezidansyèl yo ! rowspan="2" scope="col" | Ane ! colspan="3" scope="col" | Afriken Ameriken ! colspan="3" scope="col" | Nasyonal |- ! scope="col" | Demokrat (%) ! scope="col" | Repibliken (%) ! scope="col" | Lòt (%) ! scope="col" | Demokrat (%) ! scope="col" | Repibliken (%) ! scope="col" | Lòt (%) |- | '''1976 <ref>{{Cite web|url=http://ropercenter.cornell.edu/polls/us-elections/how-groups-voted/how-groups-voted-1976/|title=How Groups Voted in 1976 - Roper Center|website=Roper Center|access-date=2015-11-23}}.</ref>''' | '''83''' | 17 | 0 | '''50''' | 48 | 2 |- | '''1980 <ref>{{Cite web|url=https://ropercenter.cornell.edu/polls/us-elections/how-groups-voted/how-groups-voted-1980/|title=How Groups Voted in 1980|website=Roper Center|access-date=2017-05-27}}.</ref>''' | '''83''' | 14 | 3 | 41 | '''51''' | 8 |- | '''1984 <ref>{{Cite web|url=https://ropercenter.cornell.edu/polls/us-elections/how-groups-voted/how-groups-voted-1984/|title=How Groups Voted in 1984|website=Roper Center|access-date=2017-05-27}}.</ref>''' | '''91''' | 9 | 0 | 41 | '''59''' | 0 |- | '''1988 <ref>{{Cite web|url=http://ropercenter.cornell.edu/polls/us-elections/how-groups-voted/how-groups-voted-1988/|title=How Groups Voted in 1988|website=Roper Center|access-date=2015-11-23}}.</ref>''' | '''89''' | 11 | 0 | 46 | '''53''' | 1 |- | '''1992 <ref>{{Cite web|url=https://ropercenter.cornell.edu/polls/us-elections/how-groups-voted/how-groups-voted-1992/|title=How Groups Voted in 1992|website=Roper Center|access-date=2017-05-27}}.</ref>''' | '''83''' | 10 | 7 | '''43''' | 37 | 19 |- | '''1996 <ref>{{Cite web|url=http://edition.cnn.com/ALLPOLITICS/1996/elections/natl.exit.poll/index1.html|title=AllPolitics - Presidential Election Exit Poll Results|website=edition.cnn.com|access-date=2015-12-07|archive-date=2016-03-10|archive-url=https://web.archive.org/web/20160310062402/http://edition.cnn.com/ALLPOLITICS/1996/elections/natl.exit.poll/index1.html|dead-url=yes}}.</ref>''' | '''84''' | 12 | 4 | '''49''' | 41 | 9 |- | '''2000 <ref>{{Cite web|url=https://ropercenter.cornell.edu/polls/us-elections/how-groups-voted/how-groups-voted-2000/|title=How Groups Voted in 2000|website=Roper Center|access-date=2017-05-27}}.</ref>''' | '''90''' | 10 | 0 | 48 | '''48''' | 2 |- | '''2004 <ref>{{Cite web|url=http://edition.cnn.com/ELECTION/2004/pages/results/states/US/P/00/epolls.0.html|title=CNN.com Election 2004|website=edition.cnn.com|access-date=2016-03-20|archive-date=2019-05-16|archive-url=https://web.archive.org/web/20190516163512/http://edition.cnn.com/ELECTION/2004/pages/results/states/US/P/00/epolls.0.html|dead-url=yes}}.</ref>''' | '''88''' | 11 | 1 | 48 | '''51''' | 1 |- | '''2008 <ref>{{Cite web|url=http://edition.cnn.com/ELECTION/2008/results/polls/#val=USP00p1|title=Local Exit Polls - Election Center 2008 - Elections & Politics from CNN.com|website=edition.cnn.com|access-date=2015-12-07|archive-date=2008-11-14|archive-url=https://web.archive.org/web/20081114020612/http://edition.cnn.com/ELECTION/2008/results/polls/#val=USP00p1|dead-url=yes}}.</ref>''' | '''95''' | 4 | 1 | '''53''' | 45 | 2 |- | '''2012 <ref>{{Cite web|url=http://elections.nytimes.com/2012/results/president/exit-polls|title=President Exit Polls|website=The New York Times|access-date=2015-12-07}}.</ref>''' | '''93''' | 6 | 1 | '''51''' | 47 | 2 |- | '''2016 <ref>{{Cite web|url=http://edition.cnn.com/election/results/exit-polls|title=2016 election results: Exit polls|date=|website=edition.cnn.com|access-date=2016-11-09|archive-date=2016-11-08|archive-url=https://web.archive.org/web/20161108221808/http://edition.cnn.com/election/results/exit-polls|dead-url=yes}}.</ref>''' | '''89''' | 8 | 3 | 48 | '''46''' | 6 |} == Demografi == === Evolisyon popilasyon an === [[Fichye:African_American_by_state_in_the_USA_in_2010.svg|thumb| Pousantaj Afriken-Ameriken pa eta an 2010 : {{Début de colonnes|taille=8}} {{Légende/Début}} {{Légende|#D5E5FF|- de 2 %}} {{Légende|#AACCFF|de 2 à 5 %}} {{Légende|#80B3FF|de 5 à 10 %}} {{Légende|#5599FF|de 10 à 15 %}} {{Légende|#2A7FFF|de 15 à 20 %}} {{Légende|#0066FF|de 20 à 25 %}} {{Légende|#0055D4|de 25 à 30 %}} {{Légende|#0044AA|de 30 à 35 %}} {{Légende|#003380|de 35 à 40 %}} {{Légende/Fin}} {{Fin de colonnes}}]] [[Fichye:New_2000_black_percent.gif|thumb| Pousantaj Afriken-Ameriken pa konte an 2000]] {| class="wikitable sortable centre" style="font-size: 90%; text-align:center;" |+ Popilasyon afriken-ameriken nan resansman an {{,}} ! rowspan="3" scope="col" | Ane ! colspan="2" scope="col" | Se sèlman Ameriken Afriken yo ! colspan="2" scope="col" | Metis afriken-ameriken ! colspan="4" scope="col" | Esklavaj |- ! rowspan="2" scope="col" | Nonm ! rowspan="2" scope="col" | % nan popilasyon ! rowspan="2" scope="col" | Nonm ! rowspan="2" scope="col" | % nan popilasyon ! colspan="2" scope="col" | Esklav ! colspan="2" scope="col" | Lib |- ! scope="col" | Nonm ! scope="col" | % ! scope="col" | Nonm ! scope="col" | % |- | 1790 | 757,208 | 19.3 | colspan="2" rowspan="21" | | 697,681 | 92.1 | 59,727 | 7.9 |- | 1800 | 1,002,037 | 18.9 | 893,602 | 89.2 | 108,435 | 10.8 |- | 1810 | 1,377,808 | 19.0 | 1,191,362 | 86.5 | 186,446 | 13.5 |- | 1820 | 1,771,656 | 18.4 | 1,538,022 | 86.8 | 233,634 | 13.2 |- | 1830 | 2,328,642 | 18.1 | 2,009,043 | 86.3 | 319,599 | 13.7 |- | 1840 | 2,873,648 | 16,8 | 2,487,355 | 86.6 | 386,293 | 13.4 |- | 1850 | 3,638,808 | 15.7 | 3,204,313 | 88.1 | 434,495 | 11.9 |- | 1860 | 4,441,830 | 14.1 | 3,953,760 | 89.0 | 488,070 | 11.0 |- | 1870 | 4,880,009 | 12.7 | colspan="4" rowspan="15" | |- | 1880 | 6,580,793 | 13.1 |- | 1890 | 7,488,788 | 11.9 |- | 1900 | 8,833,994 | 11.6 |- | 1910 | 9,827,763 | 10.7 |- | 1920 | 10 463 131 | 9.9 |- | 1930 | 11,891,143 | 9.7 |- | 1940 | 12,865,518 | 9.8 |- | 1950 | 15,042,286 | 10.0 |- | 1960 | 18,871,831 | 10.5 |- | 1970 | 22,580,289 | 11.1 |- | 1980 | 26,495,025 | 11.7 |- | 1990 | 29,986,060 | 12.1 |- | 2000 | 34 658 190 | 12.3 | 1,761,244 | 0.6 |- | 2010 | 38,929,319 | 12.6 | 3,091,424 | 1.0 |} Resansman popilasyon an pa obligatwa nan Etazini.<ref name="Bacharan144"/> Se referans a nan " ras " ki baze, depi 1960, sou prensip la nan idantifikasyon pwòp tèt ou <ref name="pewoct2015"/> Anplis, "ras la" pa endike sou nenpòt ki dokiman idantite (lisans pou kondwi, kat sekirite sosyal oswa paspò). Li posib tou pou chwazi plizyè " ras " reprezante reprezantasyon li yo depi resansman 2000.<ref>{{Cite journal|last=Sylvie Kauffmann|date=19 novanm 2006|title=Le prochain visage de l'Amérique|url=https://www.lemonde.fr/web/article/0,1-0@2-3222,36-836013@51-827071,0.html|journal=Le Monde|access-date=2019-04-22|archive-date=2006-11-23|archive-url=https://web.archive.org/web/20061123124003/http://www.lemonde.fr/web/article/0,1-0@2-3222,36-836013@51-827071,0.html|dead-url=yes}}.</ref> Moun ki gen zansèt yo te pote kòm esklav soti nan Lafrik nan Karayib la oswa nan Amerik Latin nan, men ki te vin [[Etazini]] yo kòm moun ki lib, klasifye tèt yo kòm Afriken-Ameriken oswa nan yon lòt kategori, ki moun ki ka Amerik Latin nan, [[Ameriken ayisyen]] oswa Karayib-Ameriken an. Daprè estimasyon ofisyèl [[2005]], apeprè {{Nowrap|39,9 millions}} Afriken-Ameriken ap viv nan Etazini yo, oswa 12.9% nan popilasyon total la. 54.8% abite nan Etazini Sid yo, 17.6% nan Nòdès la, 18.7% nan Midwès la ak sèlman 8.9% nan eta Lwès yo. 88% ap viv nan zòn iben yo. Avèk plis pase twa milyon rezidan nwa, [[Nouyòk]] gen pi gwo popilasyon iben nwa nan Etazini. Pami vil ki gen plis pase 100,000 moun, [[Gary, Indiana|Gary]] nan [[Indiana]] gen pousantaj ki pi wo nan moun ki rete nwa (84%), ki te swiv atansyon pa Detroit nan [[Michigàn]] (82%). [[Nouvèl Olean]] nan [[Lwiziana]] (67%), Baltimore nan [[Merilann]] (64%), [[Atlanta (Djòdji)|Atlanta]] nan [[Djòdji]] (61%) ak [[Wachintòn]] (60%) se sant enpòtan tou nan popilasyon nwa. {{Boîte déroulante/début|titre=Evolisyon Afriken-Ameriken nan popilasyon pa Eta<ref name="GibsonJung">{{cite web|author1=Campbell Gibson|author2=Kay Jung|title=Historical Census Statistics on Population Totals by Race, 1790 to 1990, and by Hispanic Origin, 1970 to 1990, for the United States, Regions Divisions, and States|url=http://mapmaker.rutgers.edu/REFERENCE/Hist_Pop_stats.pdf|date=2011}}.</ref>{{,}}<ref name="blackscensus2010" />}} {| class="wikitable sortable" style="font-size: 90%; text-align:right;" ! Eta/teritwa ! 1790 ! 1800 ! 1810 ! 1820 ! 1830 ! 1840 ! 1850 ! 1860 ! 1870 ! 1880 ! 1890 ! 1900 ! 1910 ! 1920 ! 1930 ! 1940 ! 1950 ! 1960 ! 1970 ! 1980 ! 1990 ! 2000 ! 2010 |- class="sortbottom" ! [[Etazini]] | 19,3 % | 18,9 % | 19,0 % | 18,4 % | 18,1 % | 16,8 % | 15,7 % | 14,1 % | 12,7 % | 13,1 % | 11,9 % | 11,6 % | 10,7 % | 9,9 % | 9,7 % | 9,8 % | 10,0 % | 10,5 % | 11,1 % | 11,7 % | 12,1 % | 12,3 % | 12,6 % |- ! [[Alabama]] | | 41,4 % | 29,0 % | 33,2 % | 38,5 % | 43,3 % | 44,7 % | 45,4 % | 47,7 % | 47,5 % | 44,8 % | 45,2 % | 42,5 % | 38,4 % | 35,7 % | 34,7 % | 32,0 % | 30,0 % | 26,2 % | 25,6 % | 25,3 % | 26,0 % | 26,2 % |- ! [[Alaska]] | | | | | | | | | | | | 0,3 % | 0,3 % | 0,2 % | 0,2 % | 0,2 % | | 3,0 % | 3,0 % | 3,4 % | 4,1 % | 3,5 % | 3,3 % |- ! [[Arizona]] | | | | | | | | 0,3 % | 0,3 % | 0,4 % | 1,5 % | 1,5 % | 1,0 % | 2,4 % | 2,5 % | 3,0 % | 3,5 % | 3,3 % | 3,0 % | 2,8 % | 3,0 % | 3,1 % | 4,1 % |- ! [[Akennsas]] | | | 13,0 % | 11,7 % | 15,5 % | 20,9 % | 22,7 % | 25,6 % | 25,2 % | 26,3 % | 27,4 % | 28,0 % | 28,1 % | 27,0 % | 25,8 % | 24,8 % | 22,3 % | 21,8 % | 18,3 % | 16,3 % | 15,9 % | 15,7 % | 15,4 % |- ! [[Kalifòni]] | | | | | | | 1,0 % | 1,1 % | 0,8 % | 0,7 % | 0,9 % | 0,7 % | 0,9 % | 1,1 % | 1,4 % | 1,8 % | 4,4 % | 5,6 % | 7,0 % | 7,7 % | 7,4 % | 6,7 % | 6,2 % |- ! [[Kolorado]] | | | | | | | | 0,1 % | 1,1 % | 1,3 % | 1,5 % | 1,6 % | 1,4 % | 1,2 % | 1,1 % | 1,1 % | 1,5 % | 2,3 % | 3,0 % | 3,5 % | 4,0 % | 3,8 % | 4,0 % |- ! [[Konèktikòt]] | 2,3 % | 2,5 % | 2,6 % | 2,9 % | 2,7 % | 2,6 % | 2,1 % | 1,9 % | 1,8 % | 1,9 % | 1,6 % | 1,7 % | 1,4 % | 1,5 % | 1,8 % | 1,9 % | 2,7 % | 4,2 % | 6,0 % | 7,0 % | 8,3 % | 9,1 % | 10,1 % |- ! [[Delawè]] | 21,6 % | 22,4 % | 23,8 % | 24,0 % | 24,9 % | 25,0 % | 22,2 % | 19,3 % | 18,2 % | 18,0 % | 16,8 % | 16,6 % | 15,4 % | 13,6 % | 13,7 % | 13,5 % | 13,7 % | 13,6 % | 14,3 % | 16,1 % | 16,9 % | 19,2 % | 21,4 % |- ! [[Wachintòn]] | | 30,4 % | 33,1 % | 31,2 % | 30,1 % | 29,1 % | 26,6 % | 19,1 % | 33,0 % | 33,6 % | 32,8 % | 31,1 % | 28,5 % | 25,1 % | 27,1 % | 28,2 % | 35,0 % | 53,9 % | 71,1 % | 70,3 % | 65,8 % | 60,0 % | 50,7 % |- ! [[Florid]] | | | | | 47,1 % | 48,7 % | 46,0 % | 44,6 % | 48,8 % | 47,0 % | 42,5 % | 43,7 % | 41,0 % | 34,0 % | 29,4 % | 27,1 % | 21,8 % | 17,8 % | 15,3 % | 13,8 % | 13,6 % | 14,6 % | 16,0 % |- ! [[Djòdji]] | 35,9 % | 37,1 % | 42,5 % | 44,4 % | 42,6 % | 41,0 % | 42,4 % | 44,0 % | 46,0 % | 47,0 % | 46,7 % | 46,7 % | 45,1 % | 41,7 % | 36,8 % | 34,7 % | 30,9 % | 28,5 % | 25,9 % | 26,8 % | 27,0 % | 28,7 % | 30,5 % |- ! [[Awayi]] | | | | | | | | | | | | 0,2 % | 0,4 % | 0,1 % | 0,2 % | 0,1 % | 0,5 % | 0,8 % | 1,0 % | 1,8 % | 2,5 % | 1,8 % | 1,6 % |- ! [[Aydawo]] | | | | | | | | | 0,4 % | 0,2 % | 0,2 % | 0,2 % | 0,2 % | 0,2 % | 0,2 % | 0,1 % | 0,2 % | 0,2 % | 0,3 % | 0,3 % | 0,3 % | 0,4 % | 0,6 % |- ! [[Ilinwa]] | | 7,4 % | 6,4 % | 2,5 % | 1,5 % | 0,8 % | 0,6 % | 0,4 % | 1,1 % | 1,5 % | 1,5 % | 1,8 % | 1,9 % | 2,8 % | 4,3 % | 4,9 % | 7,4 % | 10,3 % | 12,8 % | 14,7 % | 14,8 % | 15,1 % | 14,5 % |- ! [[Indiana]] | | 4,4 % | 2,6 % | 1,0 % | 1,1 % | 1,0 % | 1,1 % | 0,8 % | 1,5 % | 2,0 % | 2,1 % | 2,3 % | 2,2 % | 2,8 % | 3,5 % | 3,6 % | 4,4 % | 5,8 % | 6,9 % | 7,6 % | 7,8 % | 8,4 % | 9,1 % |- ! [[Ayowa]] | | | | | | 0,4 % | 0,2 % | 0,2 % | 0,5 % | 0,6 % | 0,6 % | 0,6 % | 0,7 % | 0,8 % | 0,7 % | 0,7 % | 0,8 % | 0,9 % | 1,2 % | 1,4 % | 1,7 % | 2,1 % | 2,9 % |- ! [[Kannzas]] | | | | | | | | 0,6 % | 4,7 % | 4,3 % | 3,5 % | 3,5 % | 3,2 % | 3,3 % | 3,5 % | 3,6 % | 3,8 % | 4,2 % | 4,8 % | 5,3 % | 5,8 % | 5,7 % | 5,9 % |- ! [[Kèntòki]] | 17,0 % | 18,6 % | 20,2 % | 22,9 % | 24,7 % | 24,3 % | 22,5 % | 20,4 % | 16,8 % | 16,5 % | 14,4 % | 13,3 % | 11,4 % | 9,8 % | 8,6 % | 7,5 % | 6,9 % | 7,1 % | 7,2 % | 7,1 % | 7,1 % | 7,3 % | 7,8 % |- ! [[Lwiziana]] | | | 55,2 % | 51,8 % | 58,5 % | 55,0 % | 50,7 % | 49,5 % | 50,1 % | 51,5 % | 50,0 % | 47,1 % | 43,1 % | 38,9 % | 36,9 % | 35,9 % | 32,9 % | 31,9 % | 29,8 % | 29,4 % | 30,8 % | 32,5 % | 32,0 % |- ! [[Mèn]] | 0,6 % | 0,5 % | 0,4 % | 0,3 % | 0,3 % | 0,3 % | 0,2 % | 0,2 % | 0,3 % | 0,2 % | 0,2 % | 0,2 % | 0,2 % | 0,2 % | 0,1 % | 0,2 % | 0,1 % | 0,3 % | 0,3 % | 0,3 % | 0,4 % | 0,5 % | 1,2 % |- ! [[Merilann]] | 34,7 % | 36,7 % | 38,2 % | 36,1 % | 34,9 % | 32,3 % | 28,3 % | 24,9 % | 22,5 % | 22,5 % | 20,7 % | 19,8 % | 17,9 % | 16,9 % | 16,9 % | 16,6 % | 16,5 % | 16,7 % | 17,8 % | 22,7 % | 24,9 % | 27,9 % | 29,4 % |- ! [[Masachosèt]] | 1,4 % | 1,5 % | 1,4 % | 1,3 % | 1,2 % | 1,2 % | 0,9 % | 0,8 % | 1,0 % | 1,0 % | 1,0 % | 1,1 % | 1,1 % | 1,2 % | 1,2 % | 1,3 % | 1,6 % | 2,2 % | 3,1 % | 3,9 % | 5,0 % | 5,4 % | 6,6 % |- ! [[Michigàn]] | | 3,7 % | 3,0 % | 2,1 % | 0,8 % | 0,3 % | 0,6 % | 0,9 % | 1,0 % | 0,9 % | 0,7 % | 0,7 % | 0,6 % | 1,6 % | 3,5 % | 4,0 % | 6,9 % | 9,2 % | 11,2 % | 12,9 % | 13,9 % | 14,2 % | 14,2 % |- ! [[Minesota]] | | | | | | | 0,6 % | 0,2 % | 0,2 % | 0,2 % | 0,3 % | 0,3 % | 0,3 % | 0,4 % | 0,4 % | 0,4 % | 0,5 % | 0,7 % | 0,9 % | 1,3 % | 2,2 % | 3,5 % | 5,2 % |- ! [[Misisipi]] | | 41,5 % | 47,0 % | 44,1 % | 48,4 % | 52,3 % | 51,2 % | 55,3 % | 53,7 % | 57,5 % | 57,6 % | 58,5 % | 56,2 % | 52,2 % | 50,2 % | 49,2 % | 45,3 % | 42,0 % | 36,8 % | 35,2 % | 35,6 % | 36,3 % | 37,0 % |- ! [[Misouri (eta)|Misouri]] | | | 17,6 % | 15,9 % | 18,3 % | 15,6 % | 13,2 % | 10,0 % | 6,9 % | 6,7 % | 5,6 % | 5,2 % | 4,8 % | 5,2 % | 6,2 % | 6,5 % | 7,5 % | 9,0 % | 10,3 % | 10,5 % | 10,7 % | 11,2 % | 11,6 % |- ! [[Montana]] | | | | | | | | | 0,9 % | 0,9 % | 1,0 % | 0,6 % | 0,2 % | 0,3 % | 0,2 % | 0,2 % | 0,2 % | 0,2 % | 0,3 % | 0,2 % | 0,3 % | 0,3 % | 0,4 % |- ! [[Nebraska]] | | | | | | | | 0,3 % | 0,6 % | 0,5 % | 0,8 % | 0,6 % | 0,6 % | 1,0 % | 1,0 % | 1,1 % | 1,5 % | 2,1 % | 2,7 % | 3,1 % | 3,6 % | 4,0 % | 4,5 % |- ! [[Nevada]] | | | | | | | | 0,7 % | 0,8 % | 0,8 % | 0,5 % | 0,3 % | 0,6 % | 0,4 % | 0,6 % | 0,6 % | 2,7 % | 4,7 % | 5,7 % | 6,4 % | 6,6 % | 6,8 % | 8,1 % |- ! [[Nou Anpchi]] | 0,6 % | 0,5 % | 0,5 % | 0,3 % | 0,2 % | 0,2 % | 0,2 % | 0,2 % | 0,2 % | 0,2 % | 0,2 % | 0,2 % | 0,1 % | 0,1 % | 0,2 % | 0,1 % | 0,1 % | 0,3 % | 0,3 % | 0,4 % | 0,6 % | 0,7 % | 1,1 % |- ! [[Nou Jèze]] | 7,7 % | 8,0 % | 7,6 % | 7,2 % | 6,4 % | 5,8 % | 4,9 % | 3,8 % | 3,4 % | 3,4 % | 3,3 % | 3,7 % | 3,5 % | 3,7 % | 5,2 % | 5,5 % | 6,6 % | 8,5 % | 10,7 % | 12,6 % | 13,4 % | 13,6 % | 13,7 % |- ! [[Nou Meksiko]] | | | | | | | 0,0 % | 0,1 % | 0,2 % | 0,8 % | 1,2 % | 0,8 % | 0,5 % | 1,6 % | 0,7 % | 0,9 % | 1,2 % | 1,8 % | 1,9 % | 1,8 % | 2,0 % | 1,9 % | 2,1 % |- ! [[Nou Yòk]] | 7,6 % | 5,3 % | 4,2 % | 2,9 % | 2,3 % | 2,1 % | 1,6 % | 1,3 % | 1,2 % | 1,3 % | 1,2 % | 1,4 % | 1,5 % | 1,9 % | 3,3 % | 4,2 % | 6,2 % | 8,4 % | 11,9 % | 13,7 % | 15,9 % | 15,9 % | 15,9 % |- ! [[Karolin dinò]] | 26,8 % | 29,4 % | 32,2 % | 34,4 % | 35,9 % | 35,6 % | 36,4 % | 36,4 % | 36,6 % | 38,0 % | 34,7 % | 33,0 % | 31,6 % | 29,8 % | 29,0 % | 27,5 % | 25,8 % | 24,5 % | 22,2 % | 22,4 % | 22,0 % | 21,6 % | 21,5 % |- ! [[Dakota dinò]] | | | | | | | | | 1,0 % | 0,3 % | 0,2 % | 0,1 % | 0,1 % | 0,1 % | 0,1 % | 0,0 % | 0,0 % | 0,1 % | 0,4 % | 0,4 % | 0,6 % | 0,6 % | 1,2 % |- ! [[Owayo]] | | 0,5 % | 0,8 % | 0,8 % | 1,0 % | 1,1 % | 1,3 % | 1,6 % | 2,4 % | 2,5 % | 2,4 % | 2,3 % | 2,3 % | 3,2 % | 4,7 % | 4,9 % | 6,5 % | 8,1 % | 9,1 % | 10,0 % | 10,6 % | 11,5 % | 12,2 % |- ! [[Oklawoma]] | | | | | | | | | | | 8,4 % | 7,0 % | 8,3 % | 7,4 % | 7,2 % | 7,2 % | 6,5 % | 6,6 % | 6,7 % | 6,8 % | 7,4 % | 7,6 % | 7,4 % |- ! [[Oregon]] | | | | | | | 0,5 % | 0,2 % | 0,4 % | 0,3 % | 0,4 % | 0,3 % | 0,2 % | 0,3 % | 0,2 % | 0,2 % | 0,8 % | 1,0 % | 1,3 % | 1,4 % | 1,6 % | 1,6 % | 1,8 % |- ! [[Pènsilvani]] | 2,4 % | 2,7 % | 2,9 % | 2,9 % | 2,8 % | 2,8 % | 2,3 % | 2,0 % | 1,9 % | 2,0 % | 2,0 % | 2,5 % | 2,5 % | 3,3 % | 4,5 % | 4,7 % | 6,1 % | 7,5 % | 8,6 % | 8,8 % | 9,2 % | 10,0 % | 10,8 % |- ! [[Rod Aylann]] | 6,3 % | 5,3 % | 4,8 % | 4,3 % | 3,7 % | 3,0 % | 2,5 % | 2,3 % | 2,3 % | 2,3 % | 2,1 % | 2,1 % | 1,8 % | 1,7 % | 1,4 % | 1,5 % | 1,8 % | 2,1 % | 2,7 % | 2,9 % | 3,9 % | 4,5 % | 5,7 % |- ! [[Karolin disid]] | 43,7 % | 43,2 % | 48,4 % | 52,8 % | 55,6 % | 56,4 % | 58,9 % | 58,6 % | 58,9 % | 60,7 % | 59,8 % | 58,4 % | 55,2 % | 51,4 % | 45,6 % | 42,9 % | 38,8 % | 34,8 % | 30,5 % | 30,4 % | 29,8 % | 29,5 % | 27,9 % |- ! [[Dakota disid]] | | | | | | | | 0,0 % | 0,6 % | 0,3 % | 0,2 % | 0,1 % | 0,1 % | 0,1 % | 0,1 % | 0,1 % | 0,1 % | 0,2 % | 0,2 % | 0,3 % | 0,5 % | 0,6 % | 1,3 % |- ! [[Tenèsi]] | 10,6 % | 13,2 % | 17,5 % | 19,6 % | 21,4 % | 22,7 % | 24,5 % | 25,5 % | 25,6 % | 26,1 % | 24,4 % | 23,8 % | 21,7 % | 19,3 % | 18,3 % | 17,4 % | 16,1 % | 16,5 % | 15,8 % | 15,8 % | 16,0 % | 16,4 % | 16,7 % |- ! [[Teksas]] | | | | | | | 27,5 % | 30,3 % | 31,0 % | 24,7 % | 21,8 % | 20,4 % | 17,7 % | 15,9 % | 14,7 % | 14,4 % | 12,7 % | 12,4 % | 12,5 % | 12,0 % | 11,9 % | 11,5 % | 11,8 % |- ! [[Youta]] | | | | | | | 0,4 % | 0,1 % | 0,1 % | 0,2 % | 0,3 % | 0,2 % | 0,3 % | 0,3 % | 0,2 % | 0,2 % | 0,4 % | 0,5 % | 0,6 % | 0,6 % | 0,7 % | 0,8 % | 1,1 % |- ! [[Vèmont]] | 0,3 % | 0,4 % | 0,3 % | 0,4 % | 0,3 % | 0,3 % | 0,2 % | 0,2 % | 0,3 % | 0,3 % | 0,3 % | 0,2 % | 0,5 % | 0,2 % | 0,2 % | 0,1 % | 0,1 % | 0,1 % | 0,2 % | 0,2 % | 0,3 % | 0,5 % | 1,0 % |- ![[Vijini]] | 43,4 % | 44,6 % | 47,1 % | 47,8 % | 47,9 % | 46,9 % | 45,0 % | 43,3 % | 41,9 % | 41,8 % | 38,4 % | 35,6 % | 32,6 % | 29,9 % | 26,8 % | 24,7 % | 22,1 % | 20,6 % | 18,5 % | 18,9 % | 18,8 % | 19,6 % | 19,4 % |- ! [[Wachintòn]] | | | | | | | 12,7 % | 0,3 % | 0,9 % | 0,4 % | 0,4 % | 0,5 % | 0,5 % | 0,5 % | 0,4 % | 0,4 % | 1,3 % | 1,7 % | 2,1 % | 2,6 % | 3,1 % | 3,2 % | 3,6 % |- ! [[Vijini de Lwès]] | 9,5 % | 9,8 % | 11,5 % | 12,1 % | 11,2 % | 9,6 % | 7,8 % | 5,6 % | 4,1 % | 4,2 % | 4,3 % | 4,5 % | 5,3 % | 5,9 % | 6,6 % | 6,2 % | 5,7 % | 4,8 % | 3,9 % | 3,3 % | 3,1 % | 3,2 % | 3,4 % |- ! [[Wiskonnsenn]] | | | | 1,2 % | 1,8 % | 0,6 % | 0,2 % | 0,2 % | 0,2 % | 0,2 % | 0,1 % | 0,1 % | 0,1 % | 0,2 % | 0,4 % | 0,4 % | 0,8 % | 1,9 % | 2,9 % | 3,9 % | 5,0 % | 5,7 % | 6,3 % |- ! [[Wayoming]] | | | | | | | | | 2,0 % | 1,4 % | 1,5 % | 1,0 % | 1,5 % | 0,7 % | 0,6 % | 0,4 % | 0,9 % | 0,7 % | 0,8 % | 0,7 % | 0,8 % | 0,8 % | 0,8 % |- ! [[Pòtoriko]] | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | 8,0 % | 12,4 % |} {{Boîte déroulante/fin}} === Lang === Daprè sondaj ''kominote ozetazini'' an 2016, 91.1% nan popilasyon an afriken-ameriken sou senk (5) eta pale angle a nan kay la, 2.1% te di pale [[Lang panyòl|panyòl]] la, 1.9% [[kreyòl ayisyen]] la, 0.9% franse, 0.4% amawik , 0.3% Somali, 0.3% yon lang Akan, 0.3% Yoruba ak 2.7% yon lòt lang <ref name="langues">{{Cite web|url=https://factfinder.census.gov/faces/tableservices/jsf/pages/productview.xhtml?pid=ACS_pums_csv_2016&prodType=document|title=2016 ACS 1-year Public Use Microdata Samples (PUMS) - CSV format|website=factfinder.census.gov|access-date=2018-04-21|archive-date=2019-02-03|archive-url=https://web.archive.org/web/20190203022010/https://factfinder.census.gov/faces/tableservices/jsf/pages/productview.xhtml?pid=ACS_pums_csv_2016&prodType=document|dead-url=yes}}.</ref> . === Relijyon === {| class="wikitable droite alternance" style="text-align:center;" |+ Konpozisyon relijyèz an 2014<ref name="religionblack">{{en}} {{Cite web|url=http://www.pewforum.org/religious-landscape-study/racial-and-ethnic-composition/black/|title=Religious Landscape Study - Blacks|website=pewforum.org|access-date=201-03-21}}</ref> ! scope="col" | Relijyon ! scope="col" | Afriken-Ameriken ! scope="col" |Etazini |- | Nwa legliz istorik | 53 | 6.5 |- | Evanjelik Pwotestantis | 14 | 25.4 |- | Pa afilye | 16 | 15.8 |- | Katolik | 5 | 20.8 |- | Tradisyonèl pwotestantis | 4 | 14.7 |- | Temwen Jewova yo | 2 | 0.8 |- | Islam | 2 | 0.9 |- | Anostisis | 1 | 4.0 |- | Ateyis | 1 | 3.1 |- | Lòt | 2 | 8.0 |} Daprè Pew Research Center a, Afriken-Ameriken yo gen plis relijye pase popilasyon jeneral la, byenke sa gen tandans diminye, aprè tandans jeneral la nan Etazini yo. Se konsa, pataje nan yo pou yo kwè nan Bondye ogmante de 97% nan 2007 a 93% nan 2014, kont 91% nan 2007 ak 88% nan 2014 pou tout popilasyon an <ref>{{Cite journal|date=2015-05-11|title=Religious Landscape Study - Belief in God|url=http://www.pewforum.org/religious-landscape-study/belief-in-god/|journal=pewforum.org|access-date=2017-03-21}}.</ref>). Pwopòsyon nan moun ki repond ki konsidere relijyon yo dwe "trè enpòtan" nan lavi yo, byenke pi fò pase mwayèn (75% <ref name="religionblack"/> kont 53% nan 2014 <ref name="pewimportance">{{en}} {{Cite journal|date=2015-05-11|title=Religious Landscape Study - Importance of religion in one's life|url=http://www.pewforum.org/religious-landscape-study/importance-of-religion-in-ones-life/|journal=pewforum.org|access-date=2017-03-21}}.</ref> ), tou gen tandans fè diminye (79%). % pou Ameriken Afriken yo <ref name="religionblack" /> ak 56% pou popilasyon jeneral la <ref name="pewimportance" />). Finalman, pandan ke yo te pwopòsyonèl plis chans ale nan sèvis relijye ak priye chak jou omwen yon fwa yon semèn (47% ak 75% respektivman <ref name="religionblack" /> kont 36% <ref>{{Cite journal|date=2015-05-11|title=Religious Landscape Study - Attendance at religious services|url=http://www.pewforum.org/religious-landscape-study/attendance-at-religious-services/|journal=pewforum.org|access-date=2017-03-21}}.</ref> ak 55% pou tout popilasyon an).<ref>{{Cite journal|date=2015-05-11|title=Religious Landscape Study - Frequency of prayer|url=http://www.pewforum.org/religious-landscape-study/frequency-of-prayer/|journal=pewforum.org|access-date=2017-03-21}}</ref>). Anplis de sa, 75% nan yo di ke yo priye chak jou <ref name="religionblack" />, pratik sa yo tou yo gen tandans diminye depi 53% te di ke yo te ale nan sèvis relijye omwen yon fwa yon semèn nan 2007 ak 76% te di ke yo lapriyè omwen yon fwa nan yon jounen. <ref name="religionblack" /> . === Metisaj ak popilasyon ewopeyèn yo ak amerendyèn yo === Tès jenetik yo montre ke popilasyon Afriken-Ameriken an ka atribiye an mwayèn eritaj zansèt li a 22% [[Ewòp|Ewopeyen]] yo, 3% nan Amerendyen yo ak 75% [[Afrik|Afriken]] ki gen orijin Afrik Sib-Sahara. === Inegalite sosyal === Nan kòmansman 21yèm syèk la, nwa ak Ameriken natif natal yo toujou okipe anba nechèl sosyal la. Genyen toujou anpil geto, kote 50% timoun grandi san yon papa. Souvan Ameriken Afriken rete konpwann, meprize oswa izole. Diskriminasyon jidisyè se anpil (13% nan popilasyon an ak 44% nan popilasyon an nan prizon) ak trèpe maryaj melanje. == Kilti == Tèm "Afriken-Ameriken an" yo itilize pou refere a kilti nwa Ameriken an. Kilti sa a pa limite a mizik oswa espò nan nouvèl la, li gen ladan tou atis vizyèl, ekriven, syantis, politisyen, elatriye., Jan anpil pèsonalite moun rich, konplèks epi pafwa etone ke sòti sou sòl Ameriken nan kòmansman an nan diznevyèm a   syèk . === Atis === * [[Ira Aldridge]] (1807-1867) * [[William H. Johnson]] * [[Paul Robeson]] (1898-1976) * [[Romare Bearden]], pent * [[Horace Pippin]], pent * [[Henry Ossawa Tanner]], pent (1859-1937) * [[Jacob Lawrence]], pent * [[Jean-Michel Basquiat]], pent (1960-1988) * [[Kehinde Wiley]], pent * [[Kara Walker]], atis vizyèl * [[Faz 2]], atis grafiti * [[Fab Five Freddy]], atis grafiti * [[Gordon Parks]], fotograf ak pwodiktè === Mizik === Afro-Ameriken mizik se an reyalite yon kwa ant yon seri kilti, melanje Afriken, Ewopeyen an ak enfliyans Ameriken. [[Djaz|Jazz]] se yon mizik afro-ameriken, menm jan ak lòt mizik nan Amerik Latin nan, miyò sa yo ki nan [[Kiba]] ak [[Brezil]], kote pitit pitit yo nan esklav Afriken depòte envante folklò orijinal, etap [[dans]] ak melodi popilè. <gallery> Fichye:Elizabeth Greenfield 1853.jpg|[[Elizabeth Greenfield]], ''The Black Swann'', premyè chantèz klasik afriken-ameriken. Fichye:Frank Johnson.jpg|[[Francis Johnson (konpozitè)|Francis Johnson]], premye konpozitè afriken-ameriken yo dwe pibliye an 1817. Fichye:Todd Duncan (1947).jpg|[[Todd Duncan]], premye Afriken-Ameriken yo chante pou yon gwo opera ameriken an 1945 Fichye:Billie Holiday 0001 original.jpg|[[Billie Holiday]], konsidere kòm youn nan chantè [[djaz]] ki pi enfliyan. Fichye:Louis Armstrong restored (color version).jpg|[[Louis Armstrong]], konsidere kòm youn nan mizisyen djaz ki pi enfliyan Fichye:Aretha Franklin.png|[[Aretha Franklin]], premyè fanm pou rantre nan sal [[Rock and Roll Hall of Fame]] an 1987. Fichye:CountBasieStageDoorCanteen1.jpg|[[Count Basie]], premye Afriken-Ameriken an pou genyen yon [[Grammy Awards|Grammy Award]] an 1958. Fichye:Ella Fitzgerald 1962.JPG|[[Ella Fitzgerald]], premyè fanm Afriken Ameriken ki genyen yon [[Grammy Awards|Grammy Award]] nan 1958, rele [[Jazz Royalty|The First Lady of Song]] (Première dame de la chanson) [[franse]] <span>: "Premye dam nan chan an")</span> Fichye:Nina Simone -1969.jpg|[[Nina Simone]], [[Jazz Royalty|High Priestess of Soul]]}} {{en français|Grande prêtresse de la soul}} [[franse)]] <span>"Gran prèt nan nanm")</span> epi li se yon manm nan mouvman dwa sivil yo. Fichye:Donna Summer 1977.JPG|[[Donna Summer]] konsidere kòm Larèn nan [[disko]] Fichye:Michael Jackson1 1988.jpg|[[Michael Jackson]], pi gwo vandè dosye nan mond lan ak apeprè 1 milya dola dosye vann (karyè solo + Senkon Jackson), pi byen ki vann albòm nan mond lan ak "suspense" sou 100 milyon kopi, premye atis Afriken-Ameriken yo ale sou kanal la MTV, premye atis afriken-ameriken nan istwa mizik la, te eli "Millennium Artist" nan lane 2000. Fichye:Flickr Whitney Houston performing on GMA 2009 4.jpg|[[Whitney Houston]], atis fi ki pi bay la nan [[American Music Awards|Pri Mizik Ameriken]]. Fichye:Dj Grandmaster Flash-01-mika.jpg|[[Grandmaster Flash]], konsidere kòm youn nan pyonye yo nan [[hip-hop]]. Fichye:Beyonce - The Formation World Tour, at Wembley Stadium in London, England.jpg|[[Beyonce]], nwa pèsonalite chante ki pi byen peye nan istwa. Fichye:Otis Redding (2).png|[[Otis Redding]], youn nan vwa ki pi bèl nan istwa. Fichye:Jimi Hendrix 1967.png|[[Jimi Hendrix]] an 1967, konsidere kòm youn nan pi gwo gitaris yo. Fichye:Sarah Vaughan 1955.jpg|[[Sarah Vaughan]] an 1955. Fichye:JamesBrownNY87.jpg|[[James Brown]] an 1987. Fichye:Etta James 2006.jpg|[[Etta James]] an 2006. Fichye:Sam Cooke 2.jpg|[[Sam Cooke]] nan mwa avril 1963. Li te jwenn mouri sou 11 desanm 1964 nan yon motèl Kalifòni ak yon bal revòlvè, se li ki viktim nan yon konplo paske nan pozisyon li pou [[Mouvement afro-américain des droits civiques|Afriken-Ameriken Dwa Sivil Mouvman]]. Fichye:Al Green 1973.jpg|[[Al Green]] an 1973. </gallery> === Literati ak syans === Phillis Wheatley]] se konsidere kòm premye powèt afriken-ameriken an nan Etazini yo. An 1770, li te ekri yon powèm powetik pou Kalvinis George Whitefield, ki te vin yon gwo odyans nan Boston, kote li te rete. Ekriven ak syantifik yo : * [[Toni Morrison]], pri Nobèl * [[Maya Angelou]] * [[Alice Walker]] * [[Safi]], otè nan istwa a ki enspire ''anpil'', yon fim Oscar-genyen. * [[Benjamin Banneker|Benjamen Banneker]], matematisyen ak envantè libere nwa, otè nan trete. * [[Anna J. Cooper]], ekriven, pwofesè, edikatè ak youn nan entelektyèl afriken-ameriken ki pi enpòtan yo. Katriyèm fanm afriken-ameriken pou jwenn yon doktora. * [[Richard Wright]], otè ''Black Boy'' (1944) : yon jenn ti gason nwa ki vle vin yon ekriven nan ane 1930 yo, istwa li. * [[Alex Haley]] otè ''Roots'' pi popilè yo. * [[Zora Neale Hurston]] * [[John Howard Griffin]] otè a ''Nan po a nan yon Nwa'' (''Black Like Me''). Griffin (blanch) eksplike lavi yon moun nwa nan Etazini yo. * [[Langston Hughes]], otè ak powèt, figi nan Renesans la Harlem . * [[Ernest J. Gaines]], otè nan woman ki dekri lavi a Afriken-Ameriken nan ane 1940 yo, li te ekri nan mitan lòt moun ''Dites-leur que je suis un homme'' (''A lesson before Dying''). * Pandan New Deal la, gouvènman federal la ap chèche rekonstwi memwa kolektif esklav nwa anba WPA (''Writers’ Project Administration''). ==== Teyat ==== * [[Audra McDonald]] === Sinema === <gallery> Studio publicity Hattie McDaniel.jpg|[[Hattie McDaniel]], premye moun Afriken-Ameriken ki te genyen yon [[Oscars du cinéma|Oscar]] ([[Oscar de la meilleure actrice dans un second rôle|Pi bon komedyen nan yon wòl sipò]] ) nan lane 1940 pou wòl li nan ''[[Autant en emporte le vent (film)|Gone ak van an]]'' . Poitier cropped.jpg|[[Sidney Poitier]], premye Afriken-Ameriken an pou genyen [[Oscars du cinéma|Oscar]] ( [[Oscar du meilleur acteur|meyè aktè]] ) nan 1963 ak yon [[Golden Globes]] ([[Golden Globe du meilleur acteur dans un film dramatique|meyè aktè nan yon fim dramatik]] ) nan lane 1964 pou wòl li nan ''[[Le Lys des champs]]'' <ref name="biography.com" />. James Earl Jones (8516667383).jpg|[[James Earl Jones]], li jwe nan ''[[Star Wars]]'' ak ''[[Conan le Barbare]]'', an 1971 li resevwa [[Golden Globe de la révélation masculine de l'année|Globe lò nan Revelasyon an Gason pou Ane a]] pou ''[[L'Insurgé (fim)|L'Insurgé]]'' . Louis Gossett Jr LF.JPG|[[Louis Gossett Jr.|Louis Gossett Jr]] , [[Oscar du meilleur acteur dans un second rôle|Oscar pou meyè Aktè Sipò pou]] an 1982 ak [[Golden Globe du meilleur acteur dans un second rôle|Golden Globe pou meyè aktè nan yon wòl Sipò]] nan 1983 pou wòl li nan ''[[Officier et Gentleman|Ofisye ak mesye]]''. Whoopi Goldberg Cannes 1992.jpg|[[Whoopi Goldberg]], premyè Afriken-Ameriken ki te genyen yon [[Golden Globes]] pou fim ([[Golden Globe de la meilleure actrice dans un film dramatique|Pi bon komedyen nan yon dram]] ), pou wòl li nan ''[[La Couleur pourpre (fim)|La Couleur pourpre]]'' an 1985 ak [[Oscar de la meilleure actrice dans un second rôle|Oscar pou meyè komedyen nan yon wòl ki sipòte]] nan 1990 ak [[Golden Globe de la meilleure actrice dans un second rôle|Golden Globe la. pi bon aktris sipòte]] an 1991 pou wòl li nan ''[[Ghost (fim, 1990)|Ghost]]''. Denzel Washington cropped 02.jpg|[[Denzel Washington]], [[Oscar du meilleur acteur dans un second rôle|Oscar pou meyè aktè Sipò pou]] an 1989 ak [[Golden Globe du meilleur acteur dans un second rôle|Golden Globe pou meyè aktè Sipò pou]] an 1990 pou wòl li nan ''[[Glory (fim, 1989)|Glory]]'' , [[Golden Globe du meilleur acteur dans un film dramatique|Golden Globe pou meyè aktè nan yon fim Dram]] nan 2000 pou wòl li nan ''[[Hurricane Carter (film)|Siklòn Carter]]'' ak [[Oscar du meilleur acteur|Oscar. Pi bon aktè]] an 2002 pou wòl li nan ''[[Training Day]]''. Morgan Freeman, 2006 (cropped).jpg|[[Morgan Freeman]], [[Golden Globe du meilleur acteur dans un film musical ou une comédie|Golden Globe pou pi bon aktè nan yon fim mizik oswa komedyen]] an 1990 pou wòl li nan ''[[Miss Daisy et son chauffeur]]'' ak [[Oscar du meilleur acteur dans un second rôle|Oscar pou meyè aktè Sipò pou]] an 2004 pou wòl li nan ''[[Million Dollar Baby]]''. Angela Bassett by Gage Skidmoe.jpg|[[Angela Bassett]], [[Golden Globe de la meilleure actrice dans un film musical ou une comédie|Golden Globe pou pi bon aktris nan yon fim mizik oswa komedyen]] an 1994 pou wòl li nan ''[[Tina (film)|Tina]]''. Actor Cuba Gooding Jr. by Kozaryn (cropped).jpg|[[Cuba Gooding Jr.|Kiba Gooding Jr]], [[Oscar du meilleur acteur dans un second rôle|Oscar pou meyè aktè Sipò]] nan 1996 pou wòl li nan ''[[Jerry Maguire]]''. HalleBerryHSFeb07.jpg|[[Halle Berry]], [[Oscar de la meilleure actrice|Oscar pou pi bon aktris]], pou wòl li nan ''[[À l'ombre de la haine|nan lonbraj yo nan rayi]]'' an 2002. Jamie Foxx Django avp.jpg|[[Jamie Foxx]], [[Oscar du meilleur acteur|Oscar pou meyè aktè]] ak [[Golden Globe du meilleur acteur dans un film musical ou une comédie|Golden Globe pou meyè aktè nan yon fim mizik oswa komedyen]] an 2005 pou wòl li nan ''[[Ray (fim)|Ray]]''. Jennifer Hudson 2011 AA.jpg|[[Jennifer Hudson]], [[Oscar de la meilleure actrice dans un second rôle|Oscar pou meyè komedyen nan yon wòl ki bay sipò]] an 2006 ak [[Golden Globe de la meilleure actrice dans un second rôle|Golden Globe pou meyè komedyen sipò]] an 2007 pou wòl li nan ''[[Dreamgirls]]'' . Forest Whitaker 2014.jpg|[[Forest Whitaker]], [[Oscar du meilleur acteur|Oscar pou meyè aktè]] nan 2006 ak [[Golden Globe du meilleur acteur dans un film dramatique|Golden Globe pou meyè aktè nan yon dram]] nan 2007 pou wòl li nan ''[[Le Dernier Roi d'Écosse|The Last King of Scotland]]'' . Eddie Murphy by David Shankbone.jpg|[[Eddie Murphy]], [[Golden Globe du meilleur acteur dans un second rôle|Golden Globe pou meyè aktè Sipò pou]] an 2007 pou wòl li nan ''[[Dreamgirls]]''. Mo'Nique attending the 82nd Academy Awards 2010.jpg|[[Mo'Nique]] , [[Oscar de la meilleure actrice dans un second rôle|Oscar pou pi bon komedyen nan yon wòl ki bay sipò]] an 2009 ak [[Golden Globe de la meilleure actrice dans un second rôle|Golden Globe pou meyè komedyen nan yon wòl ki bay sipò]] an 2010 pou wòl li nan ''[[Precious (fim)|Precious]]''. Octavia Spencer 2016.jpg|[[Octavia Spencer]], [[Oscar de la meilleure actrice dans un second rôle|Oscar pou meyè komedyen nan yon wòl ki bay sipò]] nan 2011 ak [[Golden Globe de la meilleure actrice dans un second rôle|Golden Globe pou meyè komedyen sipò]] an 2012 pou wòl li nan ''[[La Couleur des sentiments|koulè a nan santiman]]''. Viola Davis (cropped).jpg|[[Viola Davis]], [[Oscar de la meilleure actrice dans un second rôle|Oscar pou meyè komedyen nan yon wòl ki bay sipò]] nan 2016 ak [[Golden Globe de la meilleure actrice dans un second rôle|Golden Globe pou meyè komedyen nan yon wòl ki bay sipò]] nan 2017 pou wòl li nan ''[[Fences|kloti]]'' . Mahershala Ali (29953410761).jpg|[[Mahershala Ali]], [[Oscar du meilleur acteur dans un second rôle|Oscar pou meyè aktè sipò]] pou 2016 pou wòl li nan ''[[Moonlight (film, 2016)|Moonlight]]''. Will Smith by Gage Skidmore 2.jpg|[[Will Smith]], aktè a sèlman yo te tire nan douz fim klase premye nan biwo nan bwat Ameriken depi fen semèn premye yo nan emisyon . </gallery> Plizyè seremoni espesyalman rekonpanse reyalizasyon fim Afriken Ameriken ( NAACP Image Awards depi 1967, Black Reel Awards depi 2000...) ==== Fim ==== Anpil fim sinema rakonte istwa a nan lavi afriken-ameriken, ki gen ladan kèk nan pi anblematik : * ''Yon kwen nan syèl la'' (1943) (''Cabin nan syèl la'') pa Vincente Minnelli ak Busby Berkeley ak yon jete konplètman Afriken-Ameriken, ki gen ladan yon jenn Lena Horne. * ''Carmen Jones'' Otto Preminger (1954), adapte de opera Georges Bizet, ak nominasyon Oscar Dorothy Dandridge. Fim nan te chwazi an 1992 kòm yon pati nan Rejis la fim Nasyonal la. * ''Silence and Shadows'' (1962) (''To Kill A Mockingbird''), adaptasyon roman pi popilè Harper Lee . Fim sa a te genyen twa Oscars e li te dekri tankou "kiltirèl enpòtan" pa Bibliyotèk la nan Kongrè a an 1995, kote se kopi prensipal la kounye a konsève. * ''Devine qui vient diner ce soir'' (1967) pa Stanley Kramer * ''Sweet Sweetback's Baadasssss Song'' (1971) pa Melvin Van Peebles , premye fim inisyan nan blaxploitation la genus * ''Koulè wouj violèt la'' (1985) pa [[Steven Spielberg]]. * ''[[Mississippi Burning]]'' (1988) pa [[Alan Parker]], nominasyon sèt fwa nan Oscars yo, ki gen ladan Pi bon Film ak gayan Prim BAFTA. * ''Fè kè nou kontan'' (1989) pa Edward Zwick, di volontè ki soti nan 54yèm Rejiman nan [[Masachosèt]] pandan Lagè Sivil, se yon rejiman konpoze antyèman nan nwa Ameriken mobilize.<ref name="Freeman2">{{Cite web|url=https://www.lemonde.fr/cinema/article/2010/01/09/morgan-freeman-le-role-d-une-vie_1289623_3476_1.html|title=« Morgan Freeman, le rôle d'une vie »|last=Samuel Blumenfeld|date=9 janvye 2010|publisher=Le Monde|access-date=11 janvye 2010}}.</ref> * ''[[Do the Right Thing]]'' (1989) pa [[Spike Lee]] * ''Miss Daisy ak chofè li'' (1989) Bruce Beresford * ''[[Malcolm X (fim)|Malcolm X]]'' (1992) pa [[Spike Lee]] * ''Posse'' (1993) pa Mario Van Peebles * ''Corrina, Corrina'' (1994) pa Jessie Nelson * ''Move Boys'' (1995) pa Michael Bay * ''Dwa pou yo touye?'' (1996) (''A Time To Kill'') pa Joel Schumacher * Rob Reiner a ''Ghosts of the Past'' (1996) ( ''Fantom nan Mississippi'' ), ki di vrè istwa avoka Bobby DeLaughter, ki te deside kondane yon rasis KKK manm asasina aktivis Medgar Evers. * ''Amistad'' (1997) pa [[Steven Spielberg]]. * ''Soul Food'' (1997) pa George Tillman, Jr. * Ali (2001) pa Michael Mann , fim nan di karyè a tout antye nan boxer Mohamed Ali ki se entèprete pa [[Will Smith]] nan fim nan. * ''Move Boys 2'' (2003) pa Michael Bay * ''Madéa, Jistis nan grann'' (2005) (''Jounal nan yon Mad Black Mad'') komedyen pa Tyler Perry * ''Ekri pou egziste'' (2007) (''ekriven libète'') * ''Precious'' (2009) pa Lee Daniels * ''Koulè santiman yo'' (''èd la'') (2011) pa Tate Taylor, istwa a nan menke Afro-Ameriken plizyè nan ane 1960 yo nan Mississippi, ki moun ki pral azade ekri yon liv ki kesyon estati sosyal yo. * Quian Tarantino a ''Django Unchained'' (2012), ki rakonte istwa yon esklav libere nan plantasyon nan sid Etazini. * ''Douz ane yon esklav'' Steve McQueen a (2013) trase istwa a nan yon gratis Afro-Ameriken ki te vin tounen yon esklav pou 12 ane nan yon pèlen. * ''NWA: Dwat Outta Compton'' (2015) pa F. Gary Gray, fim nan pentire karyè nan gwoup la rap kontwovèsyal, NWA. * ''Loving'' (2016) pa Jeff Nichols, fim rakonte vrè istwa a nan ''Loving v.'' ''Vijini'' Tribinal Siprèm Etazini an Nonm blan, Richard Loving, ak fanm nwa, marye nan Washington, yo te refize pwopriyete, rekonesans maryaj, ak dwa sivil lè yo tounen nan Virginia, paske nan yon lwa fin vye granmoun sou miscegenation. <gallery> Oscar Micheaux.jpg|[[Oscar Micheaux]], pi gwo figi nan ''{{langue|en|[[race film]]s}}'' nan peryòd entè-lagè. John Singleton 2013.jpg|<nowiki> </nowiki>[[John Singleton]], nominasyon pou [[Oscar du meilleur réalisateur|Pi bon Direktè Oscar]] nan [[64e cérémonie des Oscars|1992]] pou ''[[Boyz N the Hood|Boyz N Hood la]]''. DuVernaySanFranFilmFest.jpg|[[Ava DuVernay]], nominasyon pou [[72e cérémonie des Golden Globes|Golden glob pou meyè direktè 2015]] pou ''[[Selma (film)|Selma]]'' . Nate Parker 2014.jpg|[[Nate Parker]], [[Grand prix du jury du Festival de Sundance|Grand Prix pou Dram nan Festival la Sundance 2016]] pou ''[[The Birth of a Nation (film, 2016)|nesans la nan yon nasyon]]''. Barry Jenkins (cropped).jpg|[[Barry Jenkins (reyalizatè)|Barry Jenkins]], nominasyon pou [[74e cérémonie des Golden Globes|glob Golden yo pou pi bon direktè 2017]] pou ''[[Moonlight (fim, 2016)|Moonlight]]''. Ryan Coogler Deauville 2013 (cropped).jpg|[[Ryan Coogler]], direktè nan [[Blockbuster|sukse]] ''[[Black Panther (fim)|Black Panther]]'' [[Saturn Award du meilleur film tiré d'un comic|pi bon fim nan piki soti nan yon komik]] nan [[44e cérémonie des Saturn Awards|2018 Saturn prim lan]]. Spike Lee at the 2009 Tribeca Film Festival.jpg|[[Spike Lee]], [[Grand Prix du Festival de Cannes|Grand Prix nan Cannes Film Festival la]] an 2018 pou ''[[BlacKkKlansman : J'ai infiltré le Ku Klux Klan|BlacKkKlansman: Mwen enfiltre Ku Klux Klan la]]''. Jordan Peele Peabody 2014 (cropped).jpg|[[Jordan Peele]], premye Afriken-Ameriken an pou li resevwa [[Oscar du meilleur scénario original|Oscar pou meyè Original Orijinal]] nan 2018 pou ''[[Get Out (fim)|Get Out]]''. </gallery> ==== Bibliyografi ak dokimantè ==== Otè franse ak direktè dokimantè Régis Dubois konsantre sou Ameriken nwa ak sinema. Gade tou ''American Cinema Nwa'', ki te dirije pa Mark Reid, Francis Bordat, Raphael Bassan, Janine Euvrard, ''CinemAction'' # 46 Editions Charles Corlet, 1988, <ref>[https://www.livres-cinema.info/livre/3359/cinema-noir-americain ''CinémAction'' n° 46]</ref> de liv yo pa Anne Cremieux, ''The American American cinéma ak rèv la Hollywood'', Editions L'Harmattan, 2004<ref>{{Cite journal|last=Portes|first=Jacques|date=2005-10-01|title=Anne Crémieux. Les cinéastes noirs Américains et le rêve hollywoodien.. Paris :L’Harmattan, 2004, 367p. 31 Euros.|url=http://journals.openedition.org/transatlantica/855|journal=Transatlantica. Revue d’études américaines. American Studies Journal|issue=1|issn=1765-2766|access-date=2019-01-14}}</ref> ak ''Minorite nan sinema ameriken'', nan ''CinémAction'' n ° 143 Editions Charles Corlet, 2012<ref>[https://dialnet.unirioja.es/ejemplar/313585 ''CinémAction'' n° 143]</ref> ak antre ''Cinema Afrik-ameriken'' nan ''Encyclopædia Universalis'' ki ofri yon panorama nan sinema sa a. ant 1913 ak 2018.<ref> [https://www.universalis.fr/encyclopedie/cinema-afro-americain/ Biblio nan fen atik la]</ref> * Travay pa Régis Dubois : ** ''Imaj Nwa a nan sinema blan Ameriken (1980-1995)'' - L'Harmattan, 1997. ** ''Diksyonè nan sinema Afriken-Ameriken (aktè, direktè, teknisyen)'' - Séguier, 2001. ** ''Nwa sinema Ameriken ant entegrasyon ak pwotestasyon'' - Le Cerf / Corlet 2005. ** ''Ameriken Nwa Cinema la nan ane yo Obama (2009-2016)'' - Lettmotif, 2017. * ak dokimantè la : ** ''Nan lonbraj la nan Hollywood : sinema endepandan nwa (1910-1950)'' - Cinéfilms13, 40 minit, 2014 === Televizyon === Black Entertainment Television, se yon chèn televizyon ki te fonde an 1980 sitou pou Afriken yo. ==== Seri televizyon ==== <gallery> Good Times the Evans family 1974.JPG|Seri a ''Fanmi Ewans la'' , 1974-1979, ak [[Esther Rolle]] ak [[John Amos]]. The Jeffersons Sanford Hemsley Evans 1974.jpg|''[[The Jeffersons|Seri Jeffersons]]'' , 1975-1982. Nancyreagandiffrentstrokes.jpg|Seri a fim nan ''[[Arnold et Willy]]'' an 1983, akeyi Premye Lady [[Nancy Reagan]] . </gallery><gallery> Cicely Tyson 1973.jpg|<nowiki> </nowiki>[[Cicely Tyson]] , premye moun ki nwa yo pran yon wòl dirijan nan yon seri televizyon, ''[[East Side/West Side|East Side / West Side]]'' (1963-1964) <ref name="biography.com" /> . Bill Cosby I Spy 1966.jpg|<nowiki> </nowiki>[[Bill Cosby]] , premye Afriken-Ameriken pou genyen yon [[Emmy Awards|prim Emmy]] nan 1966 pou wòl li nan ''[[Les Espions (série télévisée)|a espyon]]'' , lè sa a ankò nan 1967 ak nan 1968. [[Golden Globe du meilleur acteur dans une série télévisée musicale ou comique|Golden Globe pou meyè aktè nan yon seri televizyon mizik oswa komedyen]] nan 1988 pou wòl li nan ''[[Cosby Show|Cosby Montre]]'' . Gail Fisher Mark Stewart Mannix 1970.JPG|<nowiki> </nowiki>[[Gail Fisher]] , premye Afriken Ameriken an pou li te genyen yon [[Emmy Awards|prim Emmy]] an 1970 ak yon [[Golden Globes|Golden Globe]] an 1971 pou wòl li nan ''[[Mannix]]'' . Redd Foxx 1977.JPG|<nowiki> </nowiki>[[Redd Foxx]] , [[Golden Globe du meilleur acteur dans une série télévisée musicale ou comique|Golden Globe pou meyè aktè nan yon seri televizyon mizikal oswa komedyen]] an 1973 pou wòl li nan ''[[Sanford and Son|Sanford ak Pitit]]'' . Debbie Allen 1983.jpg|<nowiki> </nowiki>[[Debbie Allen]] , [[Golden Globe de la meilleure actrice dans une série télévisée musicale ou comique|Golden Globe pou pi bon aktris nan yon seri televizyon mizik oswa komik]] an 1983 pou wòl li nan ''[[Fame (série télévisée)|rnome]]'' . Robert_Guillaume_(1980).jpg|<nowiki> </nowiki>[[Robert Guillaume]] , [[Primetime Emmy Award du meilleur acteur dans une série télévisée comique|Prim Emmy Primetime pou meyè aktè nan yon seri televizyon komedyen]] an 1985 pou wòl li nan ''{{Lien|trad=Benson (TV series)|fr=Benson (série télévisée)|texte=Benson}} &nbsp; [[:en:Benson (TV series)|<span title="Équivalent de l’article « Benson (série télévisée) » dans une autre langue" class="indicateur-langue">(Nan)</span>]]'' [[Catégorie:Article contenant un appel à traduction en anglais]] . James Earl Jones 2013.jpg|<nowiki> </nowiki>[[James Earl Jones]] , [[Primetime Emmy Award du meilleur acteur dans une série télévisée dramatique|Primetime Emmy pou pi bon aktè nan yon seri televizyon dram]] an 1991 pou wòl li nan ''[[Gabriel Bird]]'' . ReginaTaylorJan10 (cropped).jpg|<nowiki> </nowiki>[[Regina Taylor]] , [[Golden Globe de la meilleure actrice dans une série télévisée dramatique|Golden Globe pou pi bon aktris nan yon seri dram televizyon]] an 1993 pou wòl li nan ''[[I'll Fly Away|Mwen pral Vole]]'' . Andre Braugher 2011 (cropped).jpg|<nowiki> </nowiki>[[Andre Braugher]] , [[Primetime Emmy Award du meilleur acteur dans une série télévisée dramatique|Primetime Emmy pou pi bon aktè nan yon seri televizyon dramatik]] nan lane 1998 pou wòl li nan ''[[Homicide (série télévisée)|omisid]]'' . Don Cheadle UNEP 2011 (cropped).jpg |<nowiki> </nowiki>[[Don Cheadle]] , [[Golden Globe du meilleur acteur dans une série télévisée musicale ou comique|Golden Globe pou meyè aktè nan yon seri televizyon mizikal oswa komedyen]] nan 2013 pou wòl li nan ''[[House of Lies|kay la nan manti]]'' . -Hidden Figures- Film Celebration (NHQ201612100020) (cropped).jpg|<nowiki> </nowiki>[[Taraji P. Henson]] , [[Golden Globe de la meilleure actrice dans une série télévisée dramatique|pi bon komedyen Golden Globe nan yon seri televizyon dramatik]] nan 2014 pou wòl li nan ''[[Scandal (série télévisée)|eskandal]]'' . Viola Davis by Gage Skidmore.jpg|[[Viola Davis]], [[Primetime Emmy Award de la meilleure actrice dans une série télévisée dramatique|Prim Emmy Primetime pou meyè komedyen nan yon seri televizyon dramatik]] nan 2015 pou wòl li nan ''[[Murder (seri)|Murder]]''. Tracee_Ellis_Ross_2014_NAACP_Image_Awards_(cropped).jpg|<nowiki> </nowiki>[[Tracee Ellis Ross]], [[Golden Globe de la meilleure actrice dans une série télévisée musicale ou comique|Golden Globe pou pi bon aktris nan yon seri televizyon mizik oswa komedyen]] nan 2017 pou wòl li nan ''[[Black-ish|nwa-ich]]'' . Donald Glover TIFF 2015.jpg|<nowiki> </nowiki>[[Donald Glover]] , [[Golden Globe du meilleur acteur dans une série télévisée musicale ou comique|Golden Globe pou meyè aktè nan yon seri televizyon Mizikal oswa Comedy]] ak [[Primetime Emmy Award du meilleur acteur dans une série télévisée comique|Primetime Emmy pou pi bon aktè nan yon seri televizyon komedyen]] an 2017 pou wòl li nan ''[[Atlanta (série télévisée)|Atlanta]]'' . Sterling K. Brown Paleyfest.jpg|<nowiki> </nowiki>[[Sterling K. Brown]] , [[Primetime Emmy Award du meilleur acteur dans une série télévisée dramatique|Prim Emmy Primetime pou meyè aktè nan yon seri televizyon Dram]] nan 2017 pou wòl li nan ''[[This Is Us]]''. Fichye:GaryColemanE3May05.jpg|[[Gary Coleman]], aktè prensipal la nan seri [[Arnold et Willy]] . </gallery> ==== Fim televizyon ==== <gallery> Alfre Woodard 2012.jpg|[[Alfre Woodard]] , [[Golden Globe de la meilleure actrice dans une mini-série ou un téléfilm|Golden Globe pou pi bon aktris nan yon fim mini-seri oswa televizyon]] an 1998 pou wòl li nan ''[[La Couleur du sang]]'' ak an 2001 pou wòl li nan ''Holiday Heart'' </gallery> ==== Pwogram ==== <gallery> Della Reese 1977.JPG|[[Della Reese]] , premye fanm nwa ki te òganize yon diskou nan 1969 . Bob Hope Flip Wilson 1969.JPG|[[Flip Wilson]] premye Afriken-Ameriken pou li genyen yon [[Golden Globes|Golden Globe]] an 1971 pou prezantasyon li nan ''{{lien|The Flip Wilson Show}} &nbsp; [[:en:The Flip Wilson Show|<span title="Équivalent de l’article « The Flip Wilson Show » dans une autre langue" class="indicateur-langue">(Nan)</span>]]'' [[Catégorie:Article contenant un appel à traduction en anglais]] . Oprah Winfrey at 2011 TCA.jpg|[[Oprah Winfrey]], prezantatris nan montre nan disk pi gade nan istwa amerikèn (''[[The Oprah Winfrey Show]]'', 1986-2011) . </gallery> === Espò === <gallery> Jesse Owens 1936.jpg|[[Jesse Owens]] an 1936. Muhammad Ali NYWTS.jpg|[[Mohamed Ali]] an 1967 Simone Biles Rio 2016d.jpg|[[Simone Biles]] nan [[Rio de Janeiro]] an 2016. Serena Williams and Venus Williams.jpg|[[Serena Williams]] ak [[Venus Williams]] an 2009. Magic Lipofsky.jpg|[[Magic Johnson]] an 1987 Mike Tyson 2019 by Glenn Francis.jpg|[[Mike Tyson]] an 2019. Michael_Jordan_in_2014.jpg|[[Michael Jordan]] an 2015 </gallery> Espòtif pi popilè : * [[Jackie Robinson]] (bezbòl) * [[Tommie Smith]] (atletis) * [[John Carlos]] (atletis) * [[Bob Beamon]] (atletis) * [[Jackie Joyner-Kersee]] (atletis) * [[Florence Griffith-Joyner]] (atletis) * [[Carl Lewis]] (atletis) * [[Hank Aaron]] (bezbòl) * [[Brandon Lloyd]] (foutbòl ameriken) * [[Anthony Davis (baskètbòl)]] * [[Joe Greene (foutbòl ameriken)|Joe Greene]] (foutbòl ameriken) * [[Walter Payton]] (foutbòl ameriken) * [[Emmitt Smith]] (foutbòl ameriken) * [[Jerry Rice]] (foutbòl ameriken) * [[Wilt Chamberlain]] (baskètbòl) * [[Bill Russell]] (baskètbòl) * [[Oscar Robertson]] (baskètbòl) * [[Kareem Abdul-Jabbar]] (baskètbòl) * [[Patrick Ewing]] (baskètbòl) * [[Jesse Owens]] (atletis) * [[Satchel Paige]] (baskètbòl) * [[Barry Bonds]] (baskètbòl) * [[Reggie Jackson]] (baskètbòl) * [[Ken Griffey Jr.]] (baskètbòl) * [[Kobe Bryant]] (baskètbòl) * [[Shaquille O'Neal]] (baskètbòl) * [[Penny Hardaway]] (baskètbòl) * [[Stephen Curry]] (baskètbòl) * [[LeBron James]] (baskètbòl) * [[Michael Jordan]] (baskètbòl) * [[Magic Johnson]] (baskètbòl) * [[Dennis Rodman]] (baskètbòl) * [[Scottie Pippen]] (baskètbòl) * [[Muggsy Bogues]] (baskètbòl) * [[Allen Iverson]] (baskètbòl) * [[Karl Malone]] (baskètbòl) * [[Derrick Rose]] (baskètbòl) * [[Kevin Durant]] (baskètbòl) * [[Cullen Jones]] (natasyon) * [[Lia Neal]] (natasyon) * [[Simone Manuel]] (natasyon) * [[Venus Williams]] (tenis) * [[Serena Williams]] (tenis) * [[Tiger Woods]] (gòlf) * [[Joe Louis]] (boks) * [[Sugar Ray Robinson]] (boks) * [[Mike Tyson]] (boks) * [[Mohamed Ali]] (boks) * [[Floyd Mayweather, Jr.]] (boks) * [[Takudzwa Ngwenya]] (ridbi) * [[O. J. Simpson]] (foutbòl ameriken) * [[Simone Biles]] (jimnastik) === Entèlektyèl militan nan 21yèm syèk === * [[Cornel West]], aktivis, kòmantatè, ak pwofesè nan Inivèsite Princeton * [[Al Sharpton]] == Gade tou == == Bibliyografi == * {{Cite book|last=Nicole Bacharan|title=Histoire des noirs américains|publisher=Éd. Complexe|year=1994|pages=335}} * {{Cite book|first=Nicole|last=Bacharan|title=Faut-il avoir peur de l'Amérique?|publisher=Seuil|date=2005-01-01|isbn=9782020799508|id=Bacharan}} * {{Cite book|last=Nicole Bacharan|title=Les Noirs américains. Des champs de coton à la Maison Blanche|publisher=édition du Panama|year=2008|pages=618}} * {{Cite book|last=Régis Dubois|title=Le Cinéma des Noirs américains entre intégration et contestation|publisher=Le Cerf/Corlet|year=2005|pages=287}} * {{Cite book|last=M. Fabre|title=Les Noirs Américains|publisher=PUF|year=1967}} * {{Cite book|first=Pierre|last=Lagayette|title=L'empire de l'exécutif (1933-2006): la présidence des États-Unis de Franklin D. Roosevelt à George W. Bush|publisher=Presses Paris Sorbonne|year=2007|isbn=9782840505341|id=Lagayette}} * {{Cite book|last=Pierre Mélandri|title=Histoire des États-Unis contemporains|publisher=André Versaille éditeur|year=2008|pages=992|isbn=978-2-87495-009-4}} * {{Cite book|first=Bernard|last=Vincent|title=La Révolution Américaine (1775-1783)|publisher=Presses universitaires de Nancy|year=1985|isbn=9782864802112}} == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Gwoup etnik yo an Ayiti]] fkxznat186h2kngl2wodq62brpy5npy Léa Massari 0 72945 868307 783191 2025-06-25T11:03:04Z 2A02:8440:7505:3FC0:346C:CCFF:FE97:904C 868307 wikitext text/x-wiki {{moun |non=Léa Massari |foto=Lea_Massari_(1959).jpg |tèks=Léa Massari (1959) |fonksyon=aktris |domèn=sinema, televizyon |diplòm= |etid= |dat nesans=[[30 jen]] [[1933]] |lye nesans=[[Wòm]] |peyi nesans=[[Itali]] |dat lanmò= |lye lanmò= |peyi lanmò= |nasyonalite=italyen |relijyon= |rezidans= |kontak= |Biyografi= |zèv= |omaj= |rekonpans= |remak= |fim= }} '''Anna Maria Massatani''', rele '''Léa Massari''', ki fèt [[30 jen]] [[1933]] nan [[Wòm]] ([[Itali]]) epi li te mouri nan dat [[23 jen]] [[2025]], se yon [[Aktè|aktris]] [[Itali|italyèn]]. == Biyografi == == Zèv li yo == === Sinema === * [[1954]] : ''[[Du sang dans le soleil (fim, 1954)|Du sang dans le soleil]] (Proibito)'' de [[Mario Monicelli]] : Agnese Barras * [[1957]] : ''[[Rien que nous deux]] (I sogni nel cassetto)'' de [[Renato Castellani]] : Lucia Moretti * [[1958]] : ''[[Résurrection (fim, 1958)|Résurrection]] (Auferstehung)'' de [[Rolf Hansen]] : Marja Pawlowna * [[1960]] : ''[[L'avventura]]'' de [[Michelangelo Antonioni]] : Anna * 1960 : ''[[Ça s'est passé à Rome]]'' (''La giornata balorda'') de [[Mauro Bolognini]] : Freja * [[1961]] : ''[[Le Colosse de Rhodes (fim)|Le Colosse de Rhodes]]'' de [[Sergio Leone]] : Diala * 1961 : ''[[Une vie difficile]]'' (''Una vita difficile'') de [[Dino Risi]] : Elena Pavinato * 1961 : ''[[Morte di un bandito]]'' de [[Giuseppe Amato]] : Santa * 1961 : ''[[I sogni muoiono all'alba]]'' de [[Mario Craveri]], [[Enrico Gras]] et [[Indro Montanelli]] : Anna Miklos * [[1962]] : ''[[Le Monte-charge]]'' de [[Marcel Bluwal]] : Marthe Dravet * 1962 : ''[[La Bataille de Naples]]'' (''Le quattro giornate di Napoli'') de [[Nanni Loy]] : Maria * 1962 : ''[[L'Arsenal de la peur]]'' (''La citta prigioniera'') de [[Joseph Anthony]] : Lelia Mendores * [[1964]] : ''[[Les Bandits]]'' (''Llanto por un bandito'') de [[Carlos Saura]] : Maria Jeronima * 1964 : ''[[L'Insoumis (fim, 1964)|L'Insoumis]]'' d'[[Alain Cavalier]] : Dominique Servet * [[1965]] : ''[[À l'italienne]]'' (''Made in Italy''), section ''Us et coutumes'' de [[Nanni Loy]] : Monica * 1965 : ''[[Des filles pour l'armée]]'' (''Le soldatesse'') de [[Valerio Zurlini]] : Toula * [[1967]] : ''[[Le Jardin des délices (fim, 1967)|Le Jardin des délices]]'' (''Il giardino delle Delizie'') de [[Valerio Zurlini|Silvano Agosti]] : vwazin nan chanm * [[1968]] : ''[[Volver a vivir]]'' de [[Mario Camus]] : Maria * 1968 : ''[[Clayton l'implacable]] (Lo voglio morto)'' de [[Paolo Bianchini]] : Aloma * [[1970]] : ''[[Céleste (fim, 1970)|Céleste]]'' de [[Michel Gast]] : Hélène * 1970 : ''[[La Machination (fim, 1970)|La Machination]] (Senza via d'uscita)'' de [[Piero Sciumé]] : Hélène * 1970 : ''[[Les Choses de la vie]]'' de [[Claude Sautet]] : Catherine Bérard * [[1971]] : ''[[Le Souffle au cœur]]'' de [[Louis Malle]] : Clara Chevalier * 1971 : ''[[Paolo et Francesca]] (Paolo e Francesca)'' de [[Gianni Vernuccio]] * [[1972]] : ''[[Le Professeur (fim)|Le Professeur]]'' (''La prima notte di quiete'') de [[Valerio Zurlini]] : Monica * 1972 : ''[[La Course du lièvre à travers les champs]]'' de [[René Clément]] : Sugar * [[1973]] : ''[[L'Impossible Objet]]'' de [[John Frankenheimer]] : fanm nan * 1973 : ''[[Le Silencieux]]'' de [[Claude Pinoteau]] : Maria Menela * 1973 : ''[[Le Fils (fim, 1973)|Le Fils]]'' de [[Pierre Granier-Deferre]] : Maria * 1973 : ''[[La Femme en bleu]]'' de [[Michel Deville]] : Aurélie * 1973 : ''[[Allonsanfan]]'' des [[frères Taviani]] : Charlotte * [[1974]] : ''[[La Main à couper]]'' d'[[Étienne Périer (reyalizatè)|Étienne Périer]] : Hélène Noblet * [[1975]] : ''[[Peur sur la ville]]'' d'[[Henri Verneuil]] : Norah Elmer * [[1976]] : ''[[L'Ordinateur des pompes funèbres]]'' de [[Gérard Pirès]] : Gloria * 1976 : ''[[Chi dice donna dice donna]]'', section ''Papa e maman'' de [[Tonino Cervi]] : Gilbert * 1976 : ''[[La Ligne du fleuve]] (La Linea del fiume)'' d'[[Aldo Scavarda]] : Amanda Treves * [[1977]] : ''[[Repérages (film)|Repérages]]'' de [[Michel Soutter]] : Cecilia * 1977 : ''[[Antonio Gramsci: I giorni del carcere]]'' de [[Lino Del Fra]] : Tania * 1977 : ''[[Violette et François]]'' de [[Jacques Rouffio]] : manman François la * [[1978]] : ''[[Les Rendez-vous d'Anna]]'' de [[Chantal Akerman]] : manman Anna a * 1978 : ''[[Sale Rêveur]]'' de [[Jean-Marie Périer]] : Josèphe * [[1979]] : ''[[Le Christ s'est arrêté à Eboli (fim)|Le Christ s'est arrêté à Eboli]]'' de [[Francesco Rosi]] : Luisa Levi * 1979 : ''[[El perro]]'' d'[[Antonio Isasi-Isasmendi]] : Muriel * 1979 : ''[[Le Divorcement]]'' de [[Pierre Barouh]] : Rosa * [[1981]] : ''[[La Flambeuse (fim, 1981)|La Flambeuse]]'' de [[Rachel Weinberg]] : Lousie * [[1983]] : ''[[Sarah (fim, 1983)|Sarah]]'' de [[Maurice Dugowson]] : Carla Angelli * [[1984]] : ''[[La Septième Cible]]'' de [[Claude Pinoteau]] : Nelly * 1984 : ''[[Segreti segreti]]'' de [[Giuseppe Bertolucci]] : Marta, manman Laura * [[1990]] : ''[[Viaggio d'amore]]'' d'[[Ottavio Fabbri]] : Zaira === Televizyon === * [[1984]] : ''Le Vignoble des maudits'' de Sandro Bolchi == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [https://www.imdb.com/name/nm0557159/ Léa Massari] sou IMDb {{DEFAULTSORT:Massari, Léa}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Fanm]] [[Kategori:Aktè]] [[Kategori:Aktè sinema]] [[Kategori:Aktè televizyon]] [[Kategori:Aktè italyen]] [[Kategori:Nesans nan lane 1933]] 5cbn35dz42wvulj96o9vf2rbkptun45 Ina Césaire 0 73155 868306 866712 2025-06-25T11:01:33Z 2A02:8440:7505:3FC0:346C:CCFF:FE97:904C 868306 wikitext text/x-wiki {{moun |non=Ina Césaire |foto= |tèks=Ina Césaire |fonksyon=fanm ekriven ak etnograf |domèn=literati, etnografi |diplòm= |etid= |dat nesans=[[1942]] |lye nesans=[[Matinik]] |peyi nesans=[[Frans]] |dat lanmò= |lye lanmò= |peyi lanmò= |nasyonalite=franse |relijyon= |rezidans= |kontak= |Biyografi= |zèv= |omaj= |rekonpans= |remak= |fim= }} '''Ina Césaire''', ki fèt an [[1942]] nan [[Matinik]] ([[Frans]]) epi li te mouri nan dat [[24 jen]] [[2025]], se yon fanm ekriven ak etnograf [[Matinik|matinikèz]].<ref>{{Cite web|url=http://www.lehman.cuny.edu/ile.en.ile/paroles/cesaire_ina.html|title=Ina Césaire|date=2002-11-23}}</ref><ref>{{Cite journal|last=Césaire|first=Ina|date=1981|title=Littérature orale et contes|journal=L'Historial Antillais, Guadeloupe et Martinique. Des Îles Aux Homes|volume=1|pages=479–490}}</ref> == Biyografi == Li se yon pitit fi ekriven politisyen [[Aimé Cesaire]] ak madanm li, [[Suzanne Césaire|Suzanne]]. Li rete Matinik. Li se youn nan manm CRNS. Li se chaje misyon pou konsèvasyon patrimwàn Matinik. == Zèv li yo == === Kont === * 1976 : ''Contes de mort et de vie aux Antilles'', (edisyon bileng) kont tradui ak edite pa Joëlle Laurent ak Ina Césaire. [[Pari]] : Nubia * 1989 : ''Contes de nuits et de jours aux Antilles'' (edisyon bileng) Pari : Edisyon Caribéennes === Woman === * 2004 : ''Zonzon Tête Carrée'', Monako: Edisyon du Rocher, 1994 ; Monako: Alphée / Le Serpent à Plumes === Resi === * 2009 : ''Moi Cyrilia, gouvernante de Lafcadio Hearn'' (postfas de Dominique Rolland). [[Bòdo]] : Elytis === Teyat === * 1985 : ''Mémoires d’Isles, Maman N. et Maman F.'', Pari : Edisyon Caribéennes * 1987 : ''L’Enfant des Passages ou la Geste de Ti-Jean'', Pari : Edisyon Caribéennes * 1991 : ''La Maison close'' (inedi) * 1992 : ''Rosanie Soleil'', Pari : Soc. Des Auteurs et Compositeurs Dramatiques, kreyasyon 1992. * 2011 : ''Rosanie Soleil et autres textes dramatiques'', Pari : Karthala, 15 tèks divize an 4 pati : Échos du volcan (''La Diablesse du Morne-Rouge'', ''Les Bourgeois de couleur'', ''Les Fuyardes'', ''Des jours ordinaires'') ; Chroniques insulaires (''Rosanie Soleil'', ''La Bataille du rhum'', ''Le Général et le Prisonnier'') ; Gens d’ici (''Mémoires d’île'', ''Chorus pour un comédien seul'',''Molokòy'', ''Man Filibo'', ''Jour de Pâques'') ; Zones d’ombre (''Le Chemin des campêches'', ''Le Garçon sauvage'', ''La Poupée ashanti'') === Literati pou jenès === * 2005 : ''Ti-Jean des Villes'', albòm jenès ak CD. Paris: Dapper, . Tèks sedewòm, an fransè ak an kreyòl, di pa Sarah-Corinne Emmanuel avèk yon moso mizik de Christian Charles. === Nan lang angle === *[https://books.google.com/books?id=oKXt2Gcl-UEC&pg=PA45&dq=ina+c%C3%A9saire&hl=en&ei=LYUHToz-O8rZgAeN65DBDQ&sa=X&oi=book_result&ct=result&resnum=1&ved=0CCoQ6AEwAA#v=onepage&q&f=false ''Island Memories'']. Tradui pa Christiane Makward ak J. Miller. ''Plays by French and Francophone Women''. Ann Arbor: Inivèsite Michigan Press, 1994: 49-74. {{ISBN|978-0-472-08258-2}} *''Fire's Daughters (Rosanie Soleil)''. Tradui pa Judith G. Miller: ''New French Language Plays''. New York: Ubu Repertory Theatre, 1993: 1-53. == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [https://ile-en-ile.org/cesaire_ina/ Ina Césaire] sou ile-en-ile.org {{DEFAULTSORT:Césaire, Ina}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Fanm]] [[Kategori:Literati]] [[Kategori:Ekriven]] [[Kategori:Fanm ekriven]] [[Kategori:Ekriven franse]] [[Kategori:Ekriven matinikè]] [[Kategori:Nesans nan lane 1942]] bmf3o7wwxowxc6xa3hhnvfchre0uj9d