Wikipedya
htwiki
https://ht.wikipedia.org/wiki/Paj_Prensipal
MediaWiki 1.47.0-wmf.15
first-letter
Medya
Espesyal
Diskite
Itilizatè
Diskisyon Itilizatè
Wikipedya
Diskisyon Wikipedya
Fichye
Diskisyon Fichye
MedyaWiki
Diskisyon MedyaWiki
Modèl
Diskisyon Modèl
Èd
Diskisyon Èd
Kategori
Diskisyon Kategori
TimedText
TimedText talk
Module
Discussion module
Event
Event talk
N'Golo Kanté
0
67531
887996
824766
2026-08-14T19:48:12Z
Zafer
18826
Photo changed
887996
wikitext
text/x-wiki
{{moun
|non=N'Golo Kanté
|foto=N'Golo Kanté 91 Fenerbahçe 20260805 (2) (cropped).JPG
|tèks=N'Golo Kanté (2026)
|fonksyon=foutbalè
|domèn=espò, foutbòl
|diplòm=
|etid=
|dat nesans=[[29 mas]] [[1991]]
|lye nesans= [[Pari]]
|peyi nesans=[[Frans]]
|dat lanmò=
|lye lanmò=
|peyi lanmò=
|nasyonalite= franse, malyen<ref>http://www.smcaen.fr/2014-2015/actualites/groupe-pro/j37-ngolo-kante-le-championnat-nest-pas-encore-fini</ref>
|relijyon=
|rezidans=
|kontak=
|Biyografi=
|zèv=
|omaj=
|rekonpans=
|remak=
|fim=
}}
'''N'Golo Kanté''', ki fèt sou [[29 mas]] [[1991]] nan [[Pari]], se yon [[foutbalè]] entènasyonal [[Frans|franse]] ki jwe kòm milye nan Chelsea Football Club.
== Biyografi ==
== Zèv li yo ==
*
== Referans ==
{{referans}}
== Lyen deyò ==
* [https://www.lequipe.fr/Football/FootballFicheJoueur45572.html N'Golo Kanté] sou lequipe.fr
{{DEFAULTSORT:Kanté, N'Golo}}
[[Kategori:Moun]]
[[Kategori:Espò]]
[[Kategori:Foutbòl]]
[[Kategori:Foutbalè]]
[[Kategori:Foutbalè franse]]
[[Kategori:Foutbalè malyen]]
[[Kategori:Nesans nan lane 1991]]
q9sqqmrbbwf2bjdh014vqgufqcyn12u
Sabine Desvallières
0
97815
887997
2026-08-14T20:25:08Z
Chersie06
28851
Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/228338342|Sabine Desvallières]] »
887997
wikitext
text/x-wiki
'''Sabine Claire Lefèbvre-Desvallières''', nan relijyon '''Sè Marie de la Grâce''', ki te fèt nan [[Pari]] nan 22 févriye 1891 epi ki te mouri nan monastè Sainte-Claire de Mazamet nan 16 févriye 1935, sete yon atis brodè fransèz.
== Biyografi ==
[[Kategori:Atik Wikipedya avèk dosye otorite]]
snuj3kt1sugum41kdxpmw7m0stnorki
887998
887997
2026-08-14T20:25:41Z
Chersie06
28851
Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/228338342|Sabine Desvallières]] »
887998
wikitext
text/x-wiki
'''Sabine Claire Lefèbvre-Desvallières''', nan relijyon '''Sè Marie de la Grâce''', ki te fèt nan [[Pari]] nan 22 févriye 1891 epi ki te mouri nan monastè Sainte-Claire de Mazamet nan 16 févriye 1935, sete yon atis brodè fransèz.
== Biyografi ==
== Nòt ak referans ==
{{Referans}}
[[Kategori:Atik Wikipedya avèk dosye otorite]]
e7vmbed0q1nn6818jyznv936o8iz7f3
887999
887998
2026-08-14T20:28:03Z
Chersie06
28851
Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/228338342|Sabine Desvallières]] »
887999
wikitext
text/x-wiki
'''Sabine Claire Lefèbvre-Desvallières''', nan relijyon '''Sè Marie de la Grâce''', ki te fèt nan [[Pari]] nan 22 févriye 1891 epi ki te mouri nan monastè Sainte-Claire de Mazamet nan 16 févriye 1935, sete yon atis brodè fransèz.
== Biyografi ==
Kòm yon elèv Blanch Ory-Robin, yon brodèz atistik, li te ekspoze nan Salon d'Automne a ansanm ak nan Atelye Atizay sakre yo. Li te antre nan fanmi Klès Pòv yo an 1926 epi li te fonde yon atelye chasible nan Atelye Atizay Sakre papa l, Georges Desvallières, te kreye yo.
== Nòt ak referans ==
{{Referans}}
[[Kategori:Atik Wikipedya avèk dosye otorite]]
inmvhirjf49ojjdrxbi9ry1g6rnw0yg
888000
887999
2026-08-14T20:29:47Z
Chersie06
28851
Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/228338342|Sabine Desvallières]] »
888000
wikitext
text/x-wiki
'''Sabine Claire Lefèbvre-Desvallières''', nan relijyon '''Sè Marie de la Grâce''', ki te fèt nan [[Pari]] nan 22 févriye 1891 epi ki te mouri nan monastè Sainte-Claire de Mazamet nan 16 févriye 1935, sete yon atis brodè fransèz.
== Biyografi ==
Kòm yon elèv Blanch Ory-Robin, yon brodèz atistik, li te ekspoze nan Salon d'Automne a ansanm ak nan Atelye Atizay sakre yo. Li te antre nan fanmi Klès Pòv yo an 1926 epi li te fonde yon atelye chasible nan Atelye Atizay Sakre papa l, Georges Desvallières, te kreye yo.
Li te yon manm nan mouvman atistik Arche a, ki te kreye nan fen Premye gè Mondyal la.
== Nòt ak referans ==
{{Referans}}
[[Kategori:Atik Wikipedya avèk dosye otorite]]
amyqlhhb4isibmqfb2c5apb3ubi8ugi
888001
888000
2026-08-14T20:30:24Z
Chersie06
28851
Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/228338342|Sabine Desvallières]] »
888001
wikitext
text/x-wiki
'''Sabine Claire Lefèbvre-Desvallières''', nan relijyon '''Sè Marie de la Grâce''', ki te fèt nan [[Pari]] nan 22 févriye 1891 epi ki te mouri nan monastè Sainte-Claire de Mazamet nan 16 févriye 1935, sete yon atis brodè fransèz.
== Biyografi ==
Kòm yon elèv Blanch Ory-Robin, yon brodèz atistik, li te ekspoze nan Salon d'Automne a ansanm ak nan Atelye Atizay sakre yo. Li te antre nan fanmi Klès Pòv yo an 1926 epi li te fonde yon atelye chasible nan Atelye Atizay Sakre papa l, Georges Desvallières, te kreye yo.
Li te yon manm nan mouvman atistik Arche a, ki te kreye nan fen Premye gè Mondyal la.
== Bibliyografi ==
* René Édouard-Joseph, ''Diksyonè byografik atis kontanporen yo'', Volim 1, AE, Art & Edition, 1930, p. <span>403</span>
* ''Bénézit'', 1955, 1976, 1999
* Josiane Pagnon, ''Broderies de Poor Clares de Mazamet'', 2019
== Nòt ak referans ==
{{Referans}}
[[Kategori:Atik Wikipedya avèk dosye otorite]]
i5sn9farw2y0hdn5teyotxfebkuigkk
Diemode
0
97816
888002
2026-08-14T20:41:44Z
Chersie06
28851
Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/237002275|Diemode]] »
888002
wikitext
text/x-wiki
'''''Diemode''''' (ki te fèt ozanviwon 1060 epi ki te mouri 30 mas petèt an 1130 oswa 1150) sete yon relijyez alman ki soti nan Abbaye Wessobrunn nan Bavyè, ke yo te konnen pou aktivite li kòm kopis ak iliminatè maniskri.
[[Kategori:Atik Wikipedya avèk dosye otorite]]
ssq42to8glfk6ays19th0bqawmwdgrm
888003
888002
2026-08-14T20:42:40Z
Chersie06
28851
Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/237002275|Diemode]] »
888003
wikitext
text/x-wiki
'''''Diemode''''' (ki te fèt ozanviwon 1060 epi ki te mouri 30 mas petèt an 1130 oswa 1150) sete yon relijyez alman ki soti nan Abbaye Wessobrunn nan Bavyè, ke yo te konnen pou aktivite li kòm kopis ak iliminatè maniskri.
== Biyografi ==
== Maniskri atribiye ==
== Pòstèrite ==
== Nòt ak referans ==
{{Referans}}
[[Kategori:Atik Wikipedya avèk dosye otorite]]
ibiru48g2x2sik992rxezfjvahv1vfv
888004
888003
2026-08-14T20:43:05Z
Chersie06
28851
Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/237002275|Diemode]] »
888004
wikitext
text/x-wiki
'''''Diemode''''' (ki te fèt ozanviwon 1060 epi ki te mouri 30 mas petèt an 1130 oswa 1150) sete yon relijyez alman ki soti nan Abbaye Wessobrunn nan Bavyè, ke yo te konnen pou aktivite li kòm kopis ak iliminatè maniskri.
== Biyografi ==
== Maniskri atribiye ==
== Pòstèrite ==
== Gade tou ==
=== Bibliyografi ===
* (en) Alison I. Beach, Women as scribes: Book Production and Monastic Reform in Twelfth-Century Bavaria, Cambridge University Press, 2004, p. 32-64
* (en) Diemoth sur Catholic Encyclopedia, 1913 (Wikisource anglophone)
* (de) Johanna Autenrieth, « Diemut (selig) », dans Neue Deutsche Biographie, t. 3, Berlin, ed. Duncker & Humblot, 1957 (ISBN 3-428-00184-2, lire en ligne), p. 648.
== Nòt ak referans ==
{{Referans}}
[[Kategori:Atik Wikipedya avèk dosye otorite]]
0c9ht7osga6jya2uogve7z0yy4mzw1b
888005
888004
2026-08-14T20:43:42Z
Chersie06
28851
Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/237002275|Diemode]] »
888005
wikitext
text/x-wiki
'''''Diemode''''' (ki te fèt ozanviwon 1060 epi ki te mouri 30 mas petèt an 1130 oswa 1150) sete yon relijyez alman ki soti nan Abbaye Wessobrunn nan Bavyè, ke yo te konnen pou aktivite li kòm kopis ak iliminatè maniskri.
== Biyografi ==
== Maniskri atribiye ==
== Pòstèrite ==
== Gade tou ==
=== Bibliyografi ===
* (en) Alison I. Beach, Women as scribes: Book Production and Monastic Reform in Twelfth-Century Bavaria, Cambridge University Press, 2004, p. 32-64
* (en) Diemoth sur Catholic Encyclopedia, 1913 (Wikisource anglophone)
* (de) Johanna Autenrieth, « Diemut (selig) », dans Neue Deutsche Biographie, t. 3, Berlin, ed. Duncker & Humblot, 1957 (ISBN 3-428-00184-2, lire en ligne), p. 648.
=== Atik ki gen rapò ===
* Ekleraj women
* Lis fanm yo mansyone nan The Dinner Party la
=== Lyen ekstèn ===
* [https://nominis.cef.fr/contenus/saint/6406/Sainte-Diemode.html Avi baz done Nominis]
{{liens}}
== Nòt ak referans ==
{{Referans}}
[[Kategori:Atik Wikipedya avèk dosye otorite]]
j99wwg6ujgshapo0n5dtn86phjpdaxt
888006
888005
2026-08-14T20:44:38Z
Chersie06
28851
/* Biyografi */
888006
wikitext
text/x-wiki
'''''Diemode''''' (ki te fèt ozanviwon 1060 epi ki te mouri 30 mas petèt an 1130 oswa 1150) sete yon relijyez alman ki soti nan Abbaye Wessobrunn nan Bavyè, ke yo te konnen pou aktivite li kòm kopis ak iliminatè maniskri.
== Biyografi ==
Sa vie est très peu connue si ce n'est par des hagiographies très tardives dont la principale ne remonte qu'au {{s-|XVI}}. Ce texte raconte que Diemode a rejoint la communauté de l'{{lien|trad=Kloster Wessobrunn|lang=de|fr=abbaye de Wessobrunn}}, en Haute-[[:fr:Bavière|Bavière]], alors qu'elle n'est encore qu'une jeune fille. Cependant, à cette période, cette abbaye bénédictine n'abrite qu'une communauté d'hommes. Il est donc possible qu'elle ait été accueillie sur place plus âgée, alors qu'elle fuyait un mariage raté ou autre accident de la vie, ou encore pour ses qualités de copiste. Elle aurait alors reçu une éducation religieuse et une formation de copiste dans un autre établissement monastique féminin. Ses premières productions attestées à Wessobrunn, datées du début du {{s-|XII}}, font par ailleurs la preuve d'une expérience déjà grande en la matière. Toujours selon son biographe, après avoir fait ses preuves, elle aurait été autorisée à mener une vie de [[:fr:Reclus_(moine)|recluse]], copiant des manuscrits en échange de sa nourriture<ref>{{harvsp|Beach|2004|p=36-39}}</ref>.
== Maniskri atribiye ==
== Pòstèrite ==
== Gade tou ==
=== Bibliyografi ===
* (en) Alison I. Beach, Women as scribes: Book Production and Monastic Reform in Twelfth-Century Bavaria, Cambridge University Press, 2004, p. 32-64
* (en) Diemoth sur Catholic Encyclopedia, 1913 (Wikisource anglophone)
* (de) Johanna Autenrieth, « Diemut (selig) », dans Neue Deutsche Biographie, t. 3, Berlin, ed. Duncker & Humblot, 1957 (ISBN 3-428-00184-2, lire en ligne), p. 648.
=== Atik ki gen rapò ===
* Ekleraj women
* Lis fanm yo mansyone nan The Dinner Party la
=== Lyen ekstèn ===
* [https://nominis.cef.fr/contenus/saint/6406/Sainte-Diemode.html Avi baz done Nominis]
{{liens}}
== Nòt ak referans ==
{{Referans}}
[[Kategori:Atik Wikipedya avèk dosye otorite]]
jdgnvc2iru6ot5tqyb2ltm75ck6vi5i
888007
888006
2026-08-14T20:45:26Z
Chersie06
28851
/* Maniskri atribiye */
888007
wikitext
text/x-wiki
'''''Diemode''''' (ki te fèt ozanviwon 1060 epi ki te mouri 30 mas petèt an 1130 oswa 1150) sete yon relijyez alman ki soti nan Abbaye Wessobrunn nan Bavyè, ke yo te konnen pou aktivite li kòm kopis ak iliminatè maniskri.
== Biyografi ==
Sa vie est très peu connue si ce n'est par des hagiographies très tardives dont la principale ne remonte qu'au {{s-|XVI}}. Ce texte raconte que Diemode a rejoint la communauté de l'{{lien|trad=Kloster Wessobrunn|lang=de|fr=abbaye de Wessobrunn}}, en Haute-[[:fr:Bavière|Bavière]], alors qu'elle n'est encore qu'une jeune fille. Cependant, à cette période, cette abbaye bénédictine n'abrite qu'une communauté d'hommes. Il est donc possible qu'elle ait été accueillie sur place plus âgée, alors qu'elle fuyait un mariage raté ou autre accident de la vie, ou encore pour ses qualités de copiste. Elle aurait alors reçu une éducation religieuse et une formation de copiste dans un autre établissement monastique féminin. Ses premières productions attestées à Wessobrunn, datées du début du {{s-|XII}}, font par ailleurs la preuve d'une expérience déjà grande en la matière. Toujours selon son biographe, après avoir fait ses preuves, elle aurait été autorisée à mener une vie de [[:fr:Reclus_(moine)|recluse]], copiant des manuscrits en échange de sa nourriture<ref>{{harvsp|Beach|2004|p=36-39}}</ref>.
== Maniskri atribiye ==
Deux listes d'ouvrages, datées l'une du {{s mini-|XII}} et l'autre du {{s-|XIII}}, recensent 40 livres de la main de Diemode, ce qui confirme l'idée de ses hagiographes qu'elle aurait été à l'origine d'une véritable bibliothèque pour l'abbaye de Wessobrunn. Pour près de la moitié, il s'agit de livres bibliques liturgiques. Plusieurs d'entre eux ont été donnés à des prélats ou autres monastères, ses ouvrages servant à assurer de bonnes relations avec les autres institutions ecclésiastiques. Pour l'autre moitié, il s'agit d'ouvrages de [[:fr:Patristique_et_patrologie|patristique]], ce qui prouve l'intérêt du monastère pour les études bibliques. Après 1803 et la sécularisation des monastères, la bibliothèque de l'abbaye est transportée à Munich rejoignant ainsi la [[:fr:Bibliothèque_d'État_de_Bavière|Bibliothèque d'État de Bavière]] où 14 ouvrages de la main de Diemode sont encore recensés<ref>{{harvsp|Beach|2004|p=43-46}}</ref>.
== Pòstèrite ==
== Gade tou ==
=== Bibliyografi ===
* (en) Alison I. Beach, Women as scribes: Book Production and Monastic Reform in Twelfth-Century Bavaria, Cambridge University Press, 2004, p. 32-64
* (en) Diemoth sur Catholic Encyclopedia, 1913 (Wikisource anglophone)
* (de) Johanna Autenrieth, « Diemut (selig) », dans Neue Deutsche Biographie, t. 3, Berlin, ed. Duncker & Humblot, 1957 (ISBN 3-428-00184-2, lire en ligne), p. 648.
=== Atik ki gen rapò ===
* Ekleraj women
* Lis fanm yo mansyone nan The Dinner Party la
=== Lyen ekstèn ===
* [https://nominis.cef.fr/contenus/saint/6406/Sainte-Diemode.html Avi baz done Nominis]
{{liens}}
== Nòt ak referans ==
{{Referans}}
[[Kategori:Atik Wikipedya avèk dosye otorite]]
tee3zbxlef3ytfq9dk3m7oe9ma3pc1e
888008
888007
2026-08-14T20:48:28Z
Chersie06
28851
/* Maniskri atribiye */
888008
wikitext
text/x-wiki
'''''Diemode''''' (ki te fèt ozanviwon 1060 epi ki te mouri 30 mas petèt an 1130 oswa 1150) sete yon relijyez alman ki soti nan Abbaye Wessobrunn nan Bavyè, ke y
== Biyografi ==
Yo pa konnen anpil bagay sou lavi li eksepte atravè agiografi ki te fèt trè ta, prensipal la ki date sèlman nan XVI syèk la. syèk . Tèks sa a rakonte kijan Diemode te rantre nan kominote {{Lien|abbaye de Wessobrunn}} nan., nan Upper [[Bavière|Bavaria]], lè li te toujou yon jèn fi. Sepandan, nan epòk sa a, abèy benediktin sa a te loje sèlman yon kominote gason. Se poutèt sa, li posib ke yo te pran l la lè l te pi gran, paske li t ap kouri pou yon maryaj ki pa t reyisi oswa yon lòt aksidan nan lavi l, oubyen petèt pou talan li kòm kopis. Apre sa, li ta resevwa yon edikasyon ak fòmasyon relijye kòm yon skrib nan yon lòt etablisman monastik pou fanm. Premye pwodiksyon li yo ki dokimante nan Wessobrunn date depi nan kòmansman XII syèk la., demontre tou yon eksperyans konsiderab nan domèn sa a. Dapre byograf li a, apre li te fin pwouve tèt li, yo te pèmèt li mennen yon vi [[Reclus (moine)|solitè]], li te kopye maniskri an echanj pou manje.
== Maniskri atribiye ==
Deux listes d'ouvrages, datées l'une du {{s mini-|XII}} et l'autre du {{s-|XIII}}, recensent 40 livres de la main de Diemode, ce qui confirme l'idée de ses hagiographes qu'elle aurait été à l'origine d'une véritable bibliothèque pour l'abbaye de Wessobrunn. Pour près de la moitié, il s'agit de livres bibliques liturgiques. Plusieurs d'entre eux ont été donnés à des prélats ou autres monastères, ses ouvrages servant à assurer de bonnes relations avec les autres institutions ecclésiastiques. Pour l'autre moitié, il s'agit d'ouvrages de [[:fr:Patristique_et_patrologie|patristique]], ce qui prouve l'intérêt du monastère pour les études bibliques. Après 1803 et la sécularisation des monastères, la bibliothèque de l'abbaye est transportée à Munich rejoignant ainsi la [[:fr:Bibliothèque_d'État_de_Bavière|Bibliothèque d'État de Bavière]] où 14 ouvrages de la main de Diemode sont encore recensés<ref>{{harvsp|Beach|2004|p=43-46}}</ref>.
Deux groupes de manuscrits peuvent être distingués : ceux datés d'avant 1130, qui font preuve généralement d'une meilleure qualité que ceux d'après cette date. L'analyse des différentes mains intervenues dans ces manuscrits montrent que Diemode a probablement copié seule tous les manuscrits avant cette date. Tous contiennent des lettrines ornées faites dans la même encre que le texte. Certains de ces manuscrits ont été plus richement enluminés et complétés de [[:fr:Miniature_(enluminure)|miniatures]] représentant notamment des portraits d'enlumineurs (Clm20044). Il n'est pas facile de déterminer la relation entre la copiste et l'enlumineur. À l'inverse, elle a probablement bénéficié de collaboratrices après cette date, alors que son âge l'empêche probablement de poursuivre une telle tâche seule mais aussi à une époque où une véritable communauté féminine s'est formée à Wessobrunn<ref>{{harvsp|Beach|2004|p=46-50}}</ref>.
== Pòstèrite ==
== Gade tou ==
=== Bibliyografi ===
* (en) Alison I. Beach, Women as scribes: Book Production and Monastic Reform in Twelfth-Century Bavaria, Cambridge University Press, 2004, p. 32-64
* (en) Diemoth sur Catholic Encyclopedia, 1913 (Wikisource anglophone)
* (de) Johanna Autenrieth, « Diemut (selig) », dans Neue Deutsche Biographie, t. 3, Berlin, ed. Duncker & Humblot, 1957 (ISBN 3-428-00184-2, lire en ligne), p. 648.
=== Atik ki gen rapò ===
* Ekleraj women
* Lis fanm yo mansyone nan The Dinner Party la
=== Lyen ekstèn ===
* [https://nominis.cef.fr/contenus/saint/6406/Sainte-Diemode.html Avi baz done Nominis]
{{liens}}
== Nòt ak referans ==
{{Referans}}
[[Kategori:Atik Wikipedya avèk dosye otorite]]
dqya51bi4vf3cumal5pyxxdzmx5nr33
888009
888008
2026-08-14T20:50:42Z
Chersie06
28851
/* Maniskri atribiye */
888009
wikitext
text/x-wiki
'''''Diemode''''' (ki te fèt ozanviwon 1060 epi ki te mouri 30 mas petèt an 1130 oswa 1150) sete yon relijyez alman ki soti nan Abbaye Wessobrunn nan Bavyè, ke y
== Biyografi ==
Yo pa konnen anpil bagay sou lavi li eksepte atravè agiografi ki te fèt trè ta, prensipal la ki date sèlman nan XVI syèk la. syèk . Tèks sa a rakonte kijan Diemode te rantre nan kominote {{Lien|abbaye de Wessobrunn}} nan., nan Upper [[Bavière|Bavaria]], lè li te toujou yon jèn fi. Sepandan, nan epòk sa a, abèy benediktin sa a te loje sèlman yon kominote gason. Se poutèt sa, li posib ke yo te pran l la lè l te pi gran, paske li t ap kouri pou yon maryaj ki pa t reyisi oswa yon lòt aksidan nan lavi l, oubyen petèt pou talan li kòm kopis. Apre sa, li ta resevwa yon edikasyon ak fòmasyon relijye kòm yon skrib nan yon lòt etablisman monastik pou fanm. Premye pwodiksyon li yo ki dokimante nan Wessobrunn date depi nan kòmansman XII syèk la., demontre tou yon eksperyans konsiderab nan domèn sa a. Dapre byograf li a, apre li te fin pwouve tèt li, yo te pèmèt li mennen yon vi [[Reclus (moine)|solitè]], li te kopye maniskri an echanj pou manje.
== Maniskri atribiye ==
De lis travay, youn date XII syèk la ak lòt la XIII syèk la, lis 40 liv nan men Diemode, ki konfime lide agyograf li yo ke li te nan orijin yon vrè bibliyotèk pou abèy Wessobrunn nan. Pou prèske mwatye nan yo, sa yo se liv biblik liturjik. Yo te bay plizyè ladan yo bay prela oswa lòt monastè, travay li yo te sèvi pou asire bon relasyon ak lòt enstitisyon eklezyastik yo. Lòt mwatye a konsiste de travay [[Patristique et patrologie|patristik]], ki pwouve enterè monastè a nan etid biblik yo. Apre 1803 ak sekularizasyon monastè yo, bibliyotèk abèy la te transpòte nan Minik, li te rantre nan [[Bibliothèque d'État de Bavière|Bibliyotèk Eta Bavarian]] kote 14 travay Diemode yo toujou anrejistre.
== Pòstèrite ==
== Gade tou ==
=== Bibliyografi ===
* (en) Alison I. Beach, Women as scribes: Book Production and Monastic Reform in Twelfth-Century Bavaria, Cambridge University Press, 2004, p. 32-64
* (en) Diemoth sur Catholic Encyclopedia, 1913 (Wikisource anglophone)
* (de) Johanna Autenrieth, « Diemut (selig) », dans Neue Deutsche Biographie, t. 3, Berlin, ed. Duncker & Humblot, 1957 (ISBN 3-428-00184-2, lire en ligne), p. 648.
=== Atik ki gen rapò ===
* Ekleraj women
* Lis fanm yo mansyone nan The Dinner Party la
=== Lyen ekstèn ===
* [https://nominis.cef.fr/contenus/saint/6406/Sainte-Diemode.html Avi baz done Nominis]
{{liens}}
== Nòt ak referans ==
{{Referans}}
[[Kategori:Atik Wikipedya avèk dosye otorite]]
dl6pzlo93597psv03fziui3zo1tuflz
888010
888009
2026-08-14T20:51:24Z
Chersie06
28851
/* Maniskri atribiye */
888010
wikitext
text/x-wiki
'''''Diemode''''' (ki te fèt ozanviwon 1060 epi ki te mouri 30 mas petèt an 1130 oswa 1150) sete yon relijyez alman ki soti nan Abbaye Wessobrunn nan Bavyè, ke y
== Biyografi ==
Yo pa konnen anpil bagay sou lavi li eksepte atravè agiografi ki te fèt trè ta, prensipal la ki date sèlman nan XVI syèk la. syèk . Tèks sa a rakonte kijan Diemode te rantre nan kominote {{Lien|abbaye de Wessobrunn}} nan., nan Upper [[Bavière|Bavaria]], lè li te toujou yon jèn fi. Sepandan, nan epòk sa a, abèy benediktin sa a te loje sèlman yon kominote gason. Se poutèt sa, li posib ke yo te pran l la lè l te pi gran, paske li t ap kouri pou yon maryaj ki pa t reyisi oswa yon lòt aksidan nan lavi l, oubyen petèt pou talan li kòm kopis. Apre sa, li ta resevwa yon edikasyon ak fòmasyon relijye kòm yon skrib nan yon lòt etablisman monastik pou fanm. Premye pwodiksyon li yo ki dokimante nan Wessobrunn date depi nan kòmansman XII syèk la., demontre tou yon eksperyans konsiderab nan domèn sa a. Dapre byograf li a, apre li te fin pwouve tèt li, yo te pèmèt li mennen yon vi [[Reclus (moine)|solitè]], li te kopye maniskri an echanj pou manje.
== Maniskri atribiye ==
De lis travay, youn date XII syèk la ak lòt la XIII syèk la, lis 40 liv nan men Diemode, ki konfime lide agyograf li yo ke li te nan orijin yon vrè bibliyotèk pou abèy Wessobrunn nan. Pou prèske mwatye nan yo, sa yo se liv biblik liturjik. Yo te bay plizyè ladan yo bay prela oswa lòt monastè, travay li yo te sèvi pou asire bon relasyon ak lòt enstitisyon eklezyastik yo. Lòt mwatye a konsiste de travay [[Patristique et patrologie|patristik]], ki pwouve enterè monastè a nan etid biblik yo. Apre 1803 ak sekularizasyon monastè yo, bibliyotèk abèy la te transpòte nan Minik, li te rantre nan [[Bibliothèque d'État de Bavière|Bibliyotèk Eta Bavarian]] kote 14 travay Diemode yo toujou anrejistre.
Nou ka distenge de gwoup maniskri. : sa yo ki date anvan 1130, ki jeneralman montre pi bon kalite pase sa yo ki apre dat sa a. Analiz diferan men ki te patisipe nan maniskri sa yo montre ke Diemode pwobableman te kopye tout maniskri yo poukont li anvan dat sa a. Tout gen lèt inisyal dekore ki fèt ak menm lank ak tèks la. Gen kèk nan maniskri sa yo ki te gen plis limyè epi ki te konplete ak [[Miniature (enluminure)|minyati]] ki te reprezante, an patikilye, pòtrè moun ki te konn fè limyè (Clm20044). Li pa fasil pou detèmine relasyon ki genyen ant kopis la ak iluminatè a. Okontrè, li te pwobableman benefisye de kolaboratè apre dat sa a, lè laj li te pwobableman anpeche l pouswiv yon travay konsa poukont li, men tou nan yon moman kote yon vrè kominote fi te fòme nan Wessobrunn.
== Pòstèrite ==
== Gade tou ==
=== Bibliyografi ===
* (en) Alison I. Beach, Women as scribes: Book Production and Monastic Reform in Twelfth-Century Bavaria, Cambridge University Press, 2004, p. 32-64
* (en) Diemoth sur Catholic Encyclopedia, 1913 (Wikisource anglophone)
* (de) Johanna Autenrieth, « Diemut (selig) », dans Neue Deutsche Biographie, t. 3, Berlin, ed. Duncker & Humblot, 1957 (ISBN 3-428-00184-2, lire en ligne), p. 648.
=== Atik ki gen rapò ===
* Ekleraj women
* Lis fanm yo mansyone nan The Dinner Party la
=== Lyen ekstèn ===
* [https://nominis.cef.fr/contenus/saint/6406/Sainte-Diemode.html Avi baz done Nominis]
{{liens}}
== Nòt ak referans ==
{{Referans}}
[[Kategori:Atik Wikipedya avèk dosye otorite]]
69exnjkc9e7bpy0bp4qdehhhi3mm2iy
888011
888010
2026-08-14T20:51:55Z
Chersie06
28851
/* Maniskri atribiye */
888011
wikitext
text/x-wiki
'''''Diemode''''' (ki te fèt ozanviwon 1060 epi ki te mouri 30 mas petèt an 1130 oswa 1150) sete yon relijyez alman ki soti nan Abbaye Wessobrunn nan Bavyè, ke y
== Biyografi ==
Yo pa konnen anpil bagay sou lavi li eksepte atravè agiografi ki te fèt trè ta, prensipal la ki date sèlman nan XVI syèk la. syèk . Tèks sa a rakonte kijan Diemode te rantre nan kominote {{Lien|abbaye de Wessobrunn}} nan., nan Upper [[Bavière|Bavaria]], lè li te toujou yon jèn fi. Sepandan, nan epòk sa a, abèy benediktin sa a te loje sèlman yon kominote gason. Se poutèt sa, li posib ke yo te pran l la lè l te pi gran, paske li t ap kouri pou yon maryaj ki pa t reyisi oswa yon lòt aksidan nan lavi l, oubyen petèt pou talan li kòm kopis. Apre sa, li ta resevwa yon edikasyon ak fòmasyon relijye kòm yon skrib nan yon lòt etablisman monastik pou fanm. Premye pwodiksyon li yo ki dokimante nan Wessobrunn date depi nan kòmansman XII syèk la., demontre tou yon eksperyans konsiderab nan domèn sa a. Dapre byograf li a, apre li te fin pwouve tèt li, yo te pèmèt li mennen yon vi [[Reclus (moine)|solitè]], li te kopye maniskri an echanj pou manje.
== Maniskri atribiye ==
De lis travay, youn date XII syèk la ak lòt la XIII syèk la, lis 40 liv nan men Diemode, ki konfime lide agyograf li yo ke li te nan orijin yon vrè bibliyotèk pou abèy Wessobrunn nan. Pou prèske mwatye nan yo, sa yo se liv biblik litirjik. Yo te bay plizyè ladan yo bay prela oswa lòt monastè, travay li yo te sèvi pou asire bon relasyon ak lòt enstitisyon eklezyastik yo. Lòt mwatye a konsiste de travay [[Patristique et patrologie|patristik]], ki pwouve enterè monastè a nan etid biblik yo. Apre 1803 ak sekularizasyon monastè yo, bibliyotèk abèy la te transpòte nan Minik, li te rantre nan [[Bibliothèque d'État de Bavière|Bibliyotèk Eta Bavarian]] kote 14 travay Diemode yo toujou anrejistre.
Nou ka distenge de gwoup maniskri. : sa yo ki date anvan 1130, ki jeneralman montre pi bon kalite pase sa yo ki apre dat sa a. Analiz diferan men ki te patisipe nan maniskri sa yo montre ke Diemode pwobableman te kopye tout maniskri yo poukont li anvan dat sa a. Tout gen lèt inisyal dekore ki fèt ak menm lank ak tèks la. Gen kèk nan maniskri sa yo ki te gen plis limyè epi ki te konplete ak [[Miniature (enluminure)|minyati]] ki te reprezante, an patikilye, pòtrè moun ki te konn fè limyè (Clm20044). Li pa fasil pou detèmine relasyon ki genyen ant kopis la ak iluminatè a. Okontrè, li te pwobableman benefisye de kolaboratè apre dat sa a, lè laj li te pwobableman anpeche l pouswiv yon travay konsa poukont li, men tou nan yon moman kote yon vrè kominote fi te fòme nan Wessobrunn.
== Pòstèrite ==
== Gade tou ==
=== Bibliyografi ===
* (en) Alison I. Beach, Women as scribes: Book Production and Monastic Reform in Twelfth-Century Bavaria, Cambridge University Press, 2004, p. 32-64
* (en) Diemoth sur Catholic Encyclopedia, 1913 (Wikisource anglophone)
* (de) Johanna Autenrieth, « Diemut (selig) », dans Neue Deutsche Biographie, t. 3, Berlin, ed. Duncker & Humblot, 1957 (ISBN 3-428-00184-2, lire en ligne), p. 648.
=== Atik ki gen rapò ===
* Ekleraj women
* Lis fanm yo mansyone nan The Dinner Party la
=== Lyen ekstèn ===
* [https://nominis.cef.fr/contenus/saint/6406/Sainte-Diemode.html Avi baz done Nominis]
{{liens}}
== Nòt ak referans ==
{{Referans}}
[[Kategori:Atik Wikipedya avèk dosye otorite]]
fs9bcs7pz91uea396j6z2q17wtjze3z
888012
888011
2026-08-14T20:55:28Z
Chersie06
28851
/* Maniskri atribiye */
888012
wikitext
text/x-wiki
'''''Diemode''''' (ki te fèt ozanviwon 1060 epi ki te mouri 30 mas petèt an 1130 oswa 1150) sete yon relijyez alman ki soti nan Abbaye Wessobrunn nan Bavyè, ke y
== Biyografi ==
Yo pa konnen anpil bagay sou lavi li eksepte atravè agiografi ki te fèt trè ta, prensipal la ki date sèlman nan XVI syèk la. syèk . Tèks sa a rakonte kijan Diemode te rantre nan kominote {{Lien|abbaye de Wessobrunn}} nan., nan Upper [[Bavière|Bavaria]], lè li te toujou yon jèn fi. Sepandan, nan epòk sa a, abèy benediktin sa a te loje sèlman yon kominote gason. Se poutèt sa, li posib ke yo te pran l la lè l te pi gran, paske li t ap kouri pou yon maryaj ki pa t reyisi oswa yon lòt aksidan nan lavi l, oubyen petèt pou talan li kòm kopis. Apre sa, li ta resevwa yon edikasyon ak fòmasyon relijye kòm yon skrib nan yon lòt etablisman monastik pou fanm. Premye pwodiksyon li yo ki dokimante nan Wessobrunn date depi nan kòmansman XII syèk la., demontre tou yon eksperyans konsiderab nan domèn sa a. Dapre byograf li a, apre li te fin pwouve tèt li, yo te pèmèt li mennen yon vi [[Reclus (moine)|solitè]], li te kopye maniskri an echanj pou manje.
== Maniskri atribiye ==
De lis travay, youn date XII syèk la ak lòt la XIII syèk la, lis 40 liv nan men Diemode, ki konfime lide agyograf li yo ke li te nan orijin yon vrè bibliyotèk pou abèy Wessobrunn nan. Pou prèske mwatye nan yo, sa yo se liv biblik litirjik. Yo te bay plizyè ladan yo bay prela oswa lòt monastè, travay li yo te sèvi pou asire bon relasyon ak lòt enstitisyon eklezyastik yo. Lòt mwatye a konsiste de travay [[Patristique et patrologie|patristik]], ki pwouve enterè monastè a nan etid biblik yo. Apre 1803 ak sekularizasyon monastè yo, bibliyotèk abèy la te transpòte nan Minik, li te rantre nan [[Bibliothèque d'État de Bavière|Bibliyotèk Eta Bavarian]] kote 14 travay Diemode yo toujou anrejistre.
Nou ka distenge de gwoup maniskri. : sa yo ki date anvan 1130, ki jeneralman montre pi bon kalite pase sa yo ki aprè dat sa a. Analiz diferan men ki te patisipe nan maniskri sa yo montre ke Diemode pwobableman te kopye tout maniskri yo poukont li anvan dat sa a. Tout gen lèt inisyal dekore ki fèt ak menm lank ak tèks la. Gen kèk nan maniskri sa yo ki te gen plis limyè epi ki te konplete ak [[Miniature (enluminure)|minyati]] ki te reprezante, an patikilye, pòtrè moun ki te konn fè limyè (Clm20044). Li pa fasil pou detèmine relasyon ki genyen ant kopis la ak iluminatè a. Okontrè, li te pwobableman benefisye de kolaboratè apre dat sa a, lè laj li te pwobableman anpeche l pouswiv yon travay konsa poukont li, men tou nan yon moman kote yon vrè kominote fi te fòme nan Wessobrunn.
== Pòstèrite ==
== Gade tou ==
=== Bibliyografi ===
* (en) Alison I. Beach, Women as scribes: Book Production and Monastic Reform in Twelfth-Century Bavaria, Cambridge University Press, 2004, p. 32-64
* (en) Diemoth sur Catholic Encyclopedia, 1913 (Wikisource anglophone)
* (de) Johanna Autenrieth, « Diemut (selig) », dans Neue Deutsche Biographie, t. 3, Berlin, ed. Duncker & Humblot, 1957 (ISBN 3-428-00184-2, lire en ligne), p. 648.
=== Atik ki gen rapò ===
* Ekleraj women
* Lis fanm yo mansyone nan The Dinner Party la
=== Lyen ekstèn ===
* [https://nominis.cef.fr/contenus/saint/6406/Sainte-Diemode.html Avi baz done Nominis]
{{liens}}
== Nòt ak referans ==
{{Referans}}
[[Kategori:Atik Wikipedya avèk dosye otorite]]
gwomr8fgyf9omna69a878c4u7ih8xd1
888013
888012
2026-08-14T20:55:51Z
Chersie06
28851
/* Maniskri atribiye */
888013
wikitext
text/x-wiki
'''''Diemode''''' (ki te fèt ozanviwon 1060 epi ki te mouri 30 mas petèt an 1130 oswa 1150) sete yon relijyez alman ki soti nan Abbaye Wessobrunn nan Bavyè, ke y
== Biyografi ==
Yo pa konnen anpil bagay sou lavi li eksepte atravè agiografi ki te fèt trè ta, prensipal la ki date sèlman nan XVI syèk la. syèk . Tèks sa a rakonte kijan Diemode te rantre nan kominote {{Lien|abbaye de Wessobrunn}} nan., nan Upper [[Bavière|Bavaria]], lè li te toujou yon jèn fi. Sepandan, nan epòk sa a, abèy benediktin sa a te loje sèlman yon kominote gason. Se poutèt sa, li posib ke yo te pran l la lè l te pi gran, paske li t ap kouri pou yon maryaj ki pa t reyisi oswa yon lòt aksidan nan lavi l, oubyen petèt pou talan li kòm kopis. Apre sa, li ta resevwa yon edikasyon ak fòmasyon relijye kòm yon skrib nan yon lòt etablisman monastik pou fanm. Premye pwodiksyon li yo ki dokimante nan Wessobrunn date depi nan kòmansman XII syèk la., demontre tou yon eksperyans konsiderab nan domèn sa a. Dapre byograf li a, apre li te fin pwouve tèt li, yo te pèmèt li mennen yon vi [[Reclus (moine)|solitè]], li te kopye maniskri an echanj pou manje.
== Maniskri atribiye ==
De lis travay, youn date XII syèk la ak lòt la XIII syèk la, lis 40 liv nan men Diemode, ki konfime lide agyograf li yo ke li te nan orijin yon vrè bibliyotèk pou abèy Wessobrunn nan. Pou prèske mwatye nan yo, sa yo se liv biblik litirjik. Yo te bay plizyè ladan yo bay prela oswa lòt monastè, travay li yo te sèvi pou asire bon relasyon ak lòt enstitisyon eklezyastik yo. Lòt mwatye a konsiste de travay [[Patristique et patrologie|patristik]], ki pwouve enterè monastè a nan etid biblik yo. Aprè 1803 ak sekularizasyon monastè yo, bibliyotèk abèy la te transpòte nan Minik, li te rantre nan [[Bibliothèque d'État de Bavière|Bibliyotèk Eta Bavarian]] kote 14 travay Diemode yo toujou anrejistre.
Nou ka distenge de gwoup maniskri. : sa yo ki date anvan 1130, ki jeneralman montre pi bon kalite pase sa yo ki aprè dat sa a. Analiz diferan men ki te patisipe nan maniskri sa yo montre ke Diemode pwobableman te kopye tout maniskri yo poukont li anvan dat sa a. Tout gen lèt inisyal dekore ki fèt ak menm lank ak tèks la. Gen kèk nan maniskri sa yo ki te gen plis limyè epi ki te konplete ak [[Miniature (enluminure)|minyati]] ki te reprezante, an patikilye, pòtrè moun ki te konn fè limyè (Clm20044). Li pa fasil pou detèmine relasyon ki genyen ant kopis la ak iluminatè a. Okontrè, li te pwobableman benefisye de kolaboratè apre dat sa a, lè laj li te pwobableman anpeche l pouswiv yon travay konsa poukont li, men tou nan yon moman kote yon vrè kominote fi te fòme nan Wessobrunn.
== Pòstèrite ==
== Gade tou ==
=== Bibliyografi ===
* (en) Alison I. Beach, Women as scribes: Book Production and Monastic Reform in Twelfth-Century Bavaria, Cambridge University Press, 2004, p. 32-64
* (en) Diemoth sur Catholic Encyclopedia, 1913 (Wikisource anglophone)
* (de) Johanna Autenrieth, « Diemut (selig) », dans Neue Deutsche Biographie, t. 3, Berlin, ed. Duncker & Humblot, 1957 (ISBN 3-428-00184-2, lire en ligne), p. 648.
=== Atik ki gen rapò ===
* Ekleraj women
* Lis fanm yo mansyone nan The Dinner Party la
=== Lyen ekstèn ===
* [https://nominis.cef.fr/contenus/saint/6406/Sainte-Diemode.html Avi baz done Nominis]
{{liens}}
== Nòt ak referans ==
{{Referans}}
[[Kategori:Atik Wikipedya avèk dosye otorite]]
5i2c5re7zzlwjlmx4ztyyle3zx4cndb
888014
888013
2026-08-14T20:56:25Z
Chersie06
28851
/* Maniskri atribiye */
888014
wikitext
text/x-wiki
'''''Diemode''''' (ki te fèt ozanviwon 1060 epi ki te mouri 30 mas petèt an 1130 oswa 1150) sete yon relijyez alman ki soti nan Abbaye Wessobrunn nan Bavyè, ke y
== Biyografi ==
Yo pa konnen anpil bagay sou lavi li eksepte atravè agiografi ki te fèt trè ta, prensipal la ki date sèlman nan XVI syèk la. syèk . Tèks sa a rakonte kijan Diemode te rantre nan kominote {{Lien|abbaye de Wessobrunn}} nan., nan Upper [[Bavière|Bavaria]], lè li te toujou yon jèn fi. Sepandan, nan epòk sa a, abèy benediktin sa a te loje sèlman yon kominote gason. Se poutèt sa, li posib ke yo te pran l la lè l te pi gran, paske li t ap kouri pou yon maryaj ki pa t reyisi oswa yon lòt aksidan nan lavi l, oubyen petèt pou talan li kòm kopis. Apre sa, li ta resevwa yon edikasyon ak fòmasyon relijye kòm yon skrib nan yon lòt etablisman monastik pou fanm. Premye pwodiksyon li yo ki dokimante nan Wessobrunn date depi nan kòmansman XII syèk la., demontre tou yon eksperyans konsiderab nan domèn sa a. Dapre byograf li a, apre li te fin pwouve tèt li, yo te pèmèt li mennen yon vi [[Reclus (moine)|solitè]], li te kopye maniskri an echanj pou manje.
== Maniskri atribiye ==
De lis travay, youn date XII syèk la ak lòt la XIII syèk la, lis 40 liv nan men Diemode, ki konfime lide agyograf li yo ke li te nan orijin yon vrè bibliyotèk pou abèy Wessobrunn nan. Pou prèske mwatye nan yo, sa yo se liv biblik litirjik. Yo te bay plizyè ladan yo bay prela oswa lòt monastè, travay li yo te sèvi pou asire bon relasyon ak lòt enstitisyon eklezyastik yo. Lòt mwatye a konsiste de travay [[Patristique et patrologie|patristik]], ki pwouve enterè monastè a nan etid biblik yo. Aprè 1803 ak sekilarizasyon monastè yo, bibliyotèk abèy la te transpòte nan Minik, li te rantre nan [[Bibliothèque d'État de Bavière|Bibliyotèk Eta Bavarian]] kote 14 travay Diemode yo toujou anrejistre.
Nou ka distenge de gwoup maniskri. : sa yo ki date anvan 1130, ki jeneralman montre pi bon kalite pase sa yo ki aprè dat sa a. Analiz diferan men ki te patisipe nan maniskri sa yo montre ke Diemode pwobableman te kopye tout maniskri yo poukont li anvan dat sa a. Tout gen lèt inisyal dekore ki fèt ak menm lank ak tèks la. Gen kèk nan maniskri sa yo ki te gen plis limyè epi ki te konplete ak [[Miniature (enluminure)|minyati]] ki te reprezante, an patikilye, pòtrè moun ki te konn fè limyè (Clm20044). Li pa fasil pou detèmine relasyon ki genyen ant kopis la ak iluminatè a. Okontrè, li te pwobableman benefisye de kolaboratè apre dat sa a, lè laj li te pwobableman anpeche l pouswiv yon travay konsa poukont li, men tou nan yon moman kote yon vrè kominote fi te fòme nan Wessobrunn.
== Pòstèrite ==
== Gade tou ==
=== Bibliyografi ===
* (en) Alison I. Beach, Women as scribes: Book Production and Monastic Reform in Twelfth-Century Bavaria, Cambridge University Press, 2004, p. 32-64
* (en) Diemoth sur Catholic Encyclopedia, 1913 (Wikisource anglophone)
* (de) Johanna Autenrieth, « Diemut (selig) », dans Neue Deutsche Biographie, t. 3, Berlin, ed. Duncker & Humblot, 1957 (ISBN 3-428-00184-2, lire en ligne), p. 648.
=== Atik ki gen rapò ===
* Ekleraj women
* Lis fanm yo mansyone nan The Dinner Party la
=== Lyen ekstèn ===
* [https://nominis.cef.fr/contenus/saint/6406/Sainte-Diemode.html Avi baz done Nominis]
{{liens}}
== Nòt ak referans ==
{{Referans}}
[[Kategori:Atik Wikipedya avèk dosye otorite]]
8ur4urpdi7zvle4wsl1s50j1ek3ey8d
888015
888014
2026-08-14T20:57:28Z
Chersie06
28851
/* Maniskri atribiye */
888015
wikitext
text/x-wiki
'''''Diemode''''' (ki te fèt ozanviwon 1060 epi ki te mouri 30 mas petèt an 1130 oswa 1150) sete yon relijyez alman ki soti nan Abbaye Wessobrunn nan Bavyè, ke y
== Biyografi ==
Yo pa konnen anpil bagay sou lavi li eksepte atravè agiografi ki te fèt trè ta, prensipal la ki date sèlman nan XVI syèk la. syèk . Tèks sa a rakonte kijan Diemode te rantre nan kominote {{Lien|abbaye de Wessobrunn}} nan., nan Upper [[Bavière|Bavaria]], lè li te toujou yon jèn fi. Sepandan, nan epòk sa a, abèy benediktin sa a te loje sèlman yon kominote gason. Se poutèt sa, li posib ke yo te pran l la lè l te pi gran, paske li t ap kouri pou yon maryaj ki pa t reyisi oswa yon lòt aksidan nan lavi l, oubyen petèt pou talan li kòm kopis. Apre sa, li ta resevwa yon edikasyon ak fòmasyon relijye kòm yon skrib nan yon lòt etablisman monastik pou fanm. Premye pwodiksyon li yo ki dokimante nan Wessobrunn date depi nan kòmansman XII syèk la., demontre tou yon eksperyans konsiderab nan domèn sa a. Dapre byograf li a, apre li te fin pwouve tèt li, yo te pèmèt li mennen yon vi [[Reclus (moine)|solitè]], li te kopye maniskri an echanj pou manje.
== Maniskri atribiye ==
De lis travay, youn date XII syèk la ak lòt la XIII syèk la, lis 40 liv nan men Diemode, ki konfime lide agyograf li yo ke li te nan orijin yon vrè bibliyotèk pou abèy Wessobrunn nan. Pou prèske mwatye nan yo, sa yo se liv biblik litirjik. Yo te bay plizyè ladan yo bay prela oswa lòt monastè, travay li yo te sèvi pou asire bon relasyon ak lòt enstitisyon eklezyastik yo. Lòt mwatye a konsiste de travay [[Patristique et patrologie|patristik]], ki pwouve enterè monastè a nan etid biblik yo. Aprè 1803 ak sekilarizasyon monastè yo, bibliyotèk abèy la te transpòte nan Minik, li te rantre nan [[Bibliothèque d'État de Bavière|Bibliyotèk Eta Bavarian]] kote 14 travay Diemode yo toujou anrejistre.
Nou ka distenge de gwoup maniskri. : sa yo ki date anvan 1130, ki jeneralman montre pi bon kalite pase sa yo ki aprè dat sa a. Analiz diferan men ki te patisipe nan maniskri sa yo montre ke Diemode pwobableman te kopye tout maniskri yo poukont li anvan dat sa a. Tout gen lèt inisyal dekore ki fèt ak menm lank ak tèks la. Gen kèk nan maniskri sa yo ki te gen plis limyè epi ki te konplete ak [[Miniature (enluminure)|minyati]] ki te reprezante, an patikilye, pòtrè moun ki te konn fè limyè (Clm20044). Li pa fasil pou detèmine relasyon ki genyen ant kopis la ak iluminatè a. Okontrè, li te pwobableman benefisye de kolaboratè apre dat sa a, lè laj li te pwobableman anpeche l pouswiv yon travay konsa poukont li, men tou nan yon moman kote yon vrè kominote fi te fòme nan Wessobrunn.
== Pòstèrite ==
An 1707, pandan travay nan legliz abèy Wessobrunn nan, yo te jwenn kò rekli a nan [[Odeur de sainteté|yon sant sentete]] dapre temwen, sa ki te ankouraje abèy li a pou konsidere li kòm yon sen epi pou adore li kòm sa, menm si li pa janm te kanonize. Yo te antere l ankò nan lane 1713 anba yon dal ki te repwodui yon pòtrè relijyez la.
== Gade tou ==
=== Bibliyografi ===
* (en) Alison I. Beach, Women as scribes: Book Production and Monastic Reform in Twelfth-Century Bavaria, Cambridge University Press, 2004, p. 32-64
* (en) Diemoth sur Catholic Encyclopedia, 1913 (Wikisource anglophone)
* (de) Johanna Autenrieth, « Diemut (selig) », dans Neue Deutsche Biographie, t. 3, Berlin, ed. Duncker & Humblot, 1957 (ISBN 3-428-00184-2, lire en ligne), p. 648.
=== Atik ki gen rapò ===
* Ekleraj women
* Lis fanm yo mansyone nan The Dinner Party la
=== Lyen ekstèn ===
* [https://nominis.cef.fr/contenus/saint/6406/Sainte-Diemode.html Avi baz done Nominis]
{{liens}}
== Nòt ak referans ==
{{Referans}}
[[Kategori:Atik Wikipedya avèk dosye otorite]]
mq44ijzpow665effk2pzst1i7pwrq4c
888016
888015
2026-08-14T20:57:47Z
Chersie06
28851
/* Pòstèrite */
888016
wikitext
text/x-wiki
'''''Diemode''''' (ki te fèt ozanviwon 1060 epi ki te mouri 30 mas petèt an 1130 oswa 1150) sete yon relijyez alman ki soti nan Abbaye Wessobrunn nan Bavyè, ke y
== Biyografi ==
Yo pa konnen anpil bagay sou lavi li eksepte atravè agiografi ki te fèt trè ta, prensipal la ki date sèlman nan XVI syèk la. syèk . Tèks sa a rakonte kijan Diemode te rantre nan kominote {{Lien|abbaye de Wessobrunn}} nan., nan Upper [[Bavière|Bavaria]], lè li te toujou yon jèn fi. Sepandan, nan epòk sa a, abèy benediktin sa a te loje sèlman yon kominote gason. Se poutèt sa, li posib ke yo te pran l la lè l te pi gran, paske li t ap kouri pou yon maryaj ki pa t reyisi oswa yon lòt aksidan nan lavi l, oubyen petèt pou talan li kòm kopis. Apre sa, li ta resevwa yon edikasyon ak fòmasyon relijye kòm yon skrib nan yon lòt etablisman monastik pou fanm. Premye pwodiksyon li yo ki dokimante nan Wessobrunn date depi nan kòmansman XII syèk la., demontre tou yon eksperyans konsiderab nan domèn sa a. Dapre byograf li a, apre li te fin pwouve tèt li, yo te pèmèt li mennen yon vi [[Reclus (moine)|solitè]], li te kopye maniskri an echanj pou manje.
== Maniskri atribiye ==
De lis travay, youn date XII syèk la ak lòt la XIII syèk la, lis 40 liv nan men Diemode, ki konfime lide agyograf li yo ke li te nan orijin yon vrè bibliyotèk pou abèy Wessobrunn nan. Pou prèske mwatye nan yo, sa yo se liv biblik litirjik. Yo te bay plizyè ladan yo bay prela oswa lòt monastè, travay li yo te sèvi pou asire bon relasyon ak lòt enstitisyon eklezyastik yo. Lòt mwatye a konsiste de travay [[Patristique et patrologie|patristik]], ki pwouve enterè monastè a nan etid biblik yo. Aprè 1803 ak sekilarizasyon monastè yo, bibliyotèk abèy la te transpòte nan Minik, li te rantre nan [[Bibliothèque d'État de Bavière|Bibliyotèk Eta Bavarian]] kote 14 travay Diemode yo toujou anrejistre.
Nou ka distenge de gwoup maniskri. : sa yo ki date anvan 1130, ki jeneralman montre pi bon kalite pase sa yo ki aprè dat sa a. Analiz diferan men ki te patisipe nan maniskri sa yo montre ke Diemode pwobableman te kopye tout maniskri yo poukont li anvan dat sa a. Tout gen lèt inisyal dekore ki fèt ak menm lank ak tèks la. Gen kèk nan maniskri sa yo ki te gen plis limyè epi ki te konplete ak [[Miniature (enluminure)|minyati]] ki te reprezante, an patikilye, pòtrè moun ki te konn fè limyè (Clm20044). Li pa fasil pou detèmine relasyon ki genyen ant kopis la ak iluminatè a. Okontrè, li te pwobableman benefisye de kolaboratè apre dat sa a, lè laj li te pwobableman anpeche l pouswiv yon travay konsa poukont li, men tou nan yon moman kote yon vrè kominote fi te fòme nan Wessobrunn.
== Pòstèrite ==
An 1707, pandan travay nan legliz abèy Wessobrunn nan, yo te jwenn kò rekli a nan [[Odeur de sainteté|yon sant sentete]] daprè temwen, sa ki te ankouraje abèy li a pou konsidere li kòm yon sen epi pou adore li kòm sa, menm si li pa janm te kanonize. Yo te antere l ankò nan lane 1713 anba yon dal ki te repwodui yon pòtrè relijyez la.
== Gade tou ==
=== Bibliyografi ===
* (en) Alison I. Beach, Women as scribes: Book Production and Monastic Reform in Twelfth-Century Bavaria, Cambridge University Press, 2004, p. 32-64
* (en) Diemoth sur Catholic Encyclopedia, 1913 (Wikisource anglophone)
* (de) Johanna Autenrieth, « Diemut (selig) », dans Neue Deutsche Biographie, t. 3, Berlin, ed. Duncker & Humblot, 1957 (ISBN 3-428-00184-2, lire en ligne), p. 648.
=== Atik ki gen rapò ===
* Ekleraj women
* Lis fanm yo mansyone nan The Dinner Party la
=== Lyen ekstèn ===
* [https://nominis.cef.fr/contenus/saint/6406/Sainte-Diemode.html Avi baz done Nominis]
{{liens}}
== Nòt ak referans ==
{{Referans}}
[[Kategori:Atik Wikipedya avèk dosye otorite]]
dr6qer92irqnivqmdrzo7rztlr3gw93
888017
888016
2026-08-14T20:58:16Z
Chersie06
28851
/* Pòstèrite */
888017
wikitext
text/x-wiki
'''''Diemode''''' (ki te fèt ozanviwon 1060 epi ki te mouri 30 mas petèt an 1130 oswa 1150) sete yon relijyez alman ki soti nan Abbaye Wessobrunn nan Bavyè, ke y
== Biyografi ==
Yo pa konnen anpil bagay sou lavi li eksepte atravè agiografi ki te fèt trè ta, prensipal la ki date sèlman nan XVI syèk la. syèk . Tèks sa a rakonte kijan Diemode te rantre nan kominote {{Lien|abbaye de Wessobrunn}} nan., nan Upper [[Bavière|Bavaria]], lè li te toujou yon jèn fi. Sepandan, nan epòk sa a, abèy benediktin sa a te loje sèlman yon kominote gason. Se poutèt sa, li posib ke yo te pran l la lè l te pi gran, paske li t ap kouri pou yon maryaj ki pa t reyisi oswa yon lòt aksidan nan lavi l, oubyen petèt pou talan li kòm kopis. Apre sa, li ta resevwa yon edikasyon ak fòmasyon relijye kòm yon skrib nan yon lòt etablisman monastik pou fanm. Premye pwodiksyon li yo ki dokimante nan Wessobrunn date depi nan kòmansman XII syèk la., demontre tou yon eksperyans konsiderab nan domèn sa a. Dapre byograf li a, apre li te fin pwouve tèt li, yo te pèmèt li mennen yon vi [[Reclus (moine)|solitè]], li te kopye maniskri an echanj pou manje.
== Maniskri atribiye ==
De lis travay, youn date XII syèk la ak lòt la XIII syèk la, lis 40 liv nan men Diemode, ki konfime lide agyograf li yo ke li te nan orijin yon vrè bibliyotèk pou abèy Wessobrunn nan. Pou prèske mwatye nan yo, sa yo se liv biblik litirjik. Yo te bay plizyè ladan yo bay prela oswa lòt monastè, travay li yo te sèvi pou asire bon relasyon ak lòt enstitisyon eklezyastik yo. Lòt mwatye a konsiste de travay [[Patristique et patrologie|patristik]], ki pwouve enterè monastè a nan etid biblik yo. Aprè 1803 ak sekilarizasyon monastè yo, bibliyotèk abèy la te transpòte nan Minik, li te rantre nan [[Bibliothèque d'État de Bavière|Bibliyotèk Eta Bavarian]] kote 14 travay Diemode yo toujou anrejistre.
Nou ka distenge de gwoup maniskri. : sa yo ki date anvan 1130, ki jeneralman montre pi bon kalite pase sa yo ki aprè dat sa a. Analiz diferan men ki te patisipe nan maniskri sa yo montre ke Diemode pwobableman te kopye tout maniskri yo poukont li anvan dat sa a. Tout gen lèt inisyal dekore ki fèt ak menm lank ak tèks la. Gen kèk nan maniskri sa yo ki te gen plis limyè epi ki te konplete ak [[Miniature (enluminure)|minyati]] ki te reprezante, an patikilye, pòtrè moun ki te konn fè limyè (Clm20044). Li pa fasil pou detèmine relasyon ki genyen ant kopis la ak iluminatè a. Okontrè, li te pwobableman benefisye de kolaboratè apre dat sa a, lè laj li te pwobableman anpeche l pouswiv yon travay konsa poukont li, men tou nan yon moman kote yon vrè kominote fi te fòme nan Wessobrunn.
== Pòstèrite ==
An 1707, pandan travay nan legliz abèy Wessobrunn nan, yo te jwenn kò rekli a nan [[Odeur de sainteté|yon sant sentete]] daprè temwen, sa ki te ankouraje abèy li a pou konsidere li kòm yon sen epi pou adore li kòm sa, menm si li pa janm te kanonize. Yo te antere l ankò nan lane 1713 anba yon dal ki te repwodui yon pòtrè relijyez la.
Non Diemode (Diemud) la jwenn li nan enstalasyon atistik ''[[The Dinner Party]]'' (1974-1979) pa [[Judy Chicago]] nan Wing II, ki asosye avèk envite [[Hrotsvita de Gandersheim|Hrotsvita ki soti Gandersheim]] .
== Gade tou ==
=== Bibliyografi ===
* (en) Alison I. Beach, Women as scribes: Book Production and Monastic Reform in Twelfth-Century Bavaria, Cambridge University Press, 2004, p. 32-64
* (en) Diemoth sur Catholic Encyclopedia, 1913 (Wikisource anglophone)
* (de) Johanna Autenrieth, « Diemut (selig) », dans Neue Deutsche Biographie, t. 3, Berlin, ed. Duncker & Humblot, 1957 (ISBN 3-428-00184-2, lire en ligne), p. 648.
=== Atik ki gen rapò ===
* Ekleraj women
* Lis fanm yo mansyone nan The Dinner Party la
=== Lyen ekstèn ===
* [https://nominis.cef.fr/contenus/saint/6406/Sainte-Diemode.html Avi baz done Nominis]
{{liens}}
== Nòt ak referans ==
{{Referans}}
[[Kategori:Atik Wikipedya avèk dosye otorite]]
pll68vw0obfooomivxr1hynqtkbd7qo
Ludgera Haberstroh
0
97817
888018
2026-08-14T21:03:00Z
Chersie06
28851
Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/227054478|Ludgera Haberstroh]] »
888018
wikitext
text/x-wiki
'''Ludgera Haberstroh''', oswa '''Maria Ludgera Haberstroh,''' se te yon relijye fransikèn Alman XX syèk la, mozayit, ak atis vitray . Li se yon relijyez nan kouvan Reute a.
5zv2dw74w4orj2yuw2zet5bt2dhfi20
Maria Innocentia Hummel
0
97818
888019
2026-08-14T21:08:16Z
Chersie06
28851
Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/234856626|Maria Innocentia Hummel]] »
888019
wikitext
text/x-wiki
Sè '''Maria Innocentia Hummel''' O. F. S. se yon Sè fransikèn ak atis alman, sitou li te ye pou penti li yo ki te sèvi kòm baz pou estati Figurine Hummel yo .
[[Kategori:Atik Wikipedya avèk dosye otorite]]
i3gadr0j88uqxp3s6vwc4s8fhmv8czy
Rhené Jaque
0
97819
888020
2026-08-14T21:13:21Z
Chersie06
28851
Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/235737089|Rhené Jaque]] »
888020
wikitext
text/x-wiki
'''Rhené Jaque''' se non plim '''Marguerite Marie Alice Cartier''', yon konpozitris, pwofesè, vyolonis ak vyolonselis kebekwa. ; li te fèt nan 4 févriye 1918 nan Beauharnois nan [[Kebèk|pwovens Kebèk]], Kanada epi li te mouri nan 30 jiyè 2006 nan Longueuil nan menm pwovens lan a laj de 88 an,.<ref name=":1">{{Cite web|url=https://www.thecanadianencyclopedia.ca/fr/article/jaque-rhene|title=Jaque, Rhené {{!}} l'Encyclopédie Canadienne|website=www.thecanadianencyclopedia.ca|access-date=2023-03-03}}</ref>
[[Kategori:Atik Wikipedya avèk dosye otorite]]
5f9sfm2l7xzzu0u5ao4sha1o12gswd1
888021
888020
2026-08-14T21:14:22Z
Chersie06
28851
Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/235737089|Rhené Jaque]] »
888021
wikitext
text/x-wiki
'''Rhené Jaque''' se non plim '''Marguerite Marie Alice Cartier''', yon konpozitris, pwofesè, vyolonis ak vyolonselis kebekwa. ; li te fèt nan 4 févriye 1918 nan Beauharnois nan [[Kebèk|pwovens Kebèk]], Kanada epi li te mouri nan 30 jiyè 2006 nan Longueuil nan menm pwovens lan a laj de 88 an,.<ref name=":1">{{Cite web|url=https://www.thecanadianencyclopedia.ca/fr/article/jaque-rhene|title=Jaque, Rhené {{!}} l'Encyclopédie Canadienne|website=www.thecanadianencyclopedia.ca|access-date=2023-03-03}}</ref>
== Etid ==
== Karyè ==
== Lavi relijye ==
== Referans ==
{{Referans}}
[[Kategori:Atik Wikipedya avèk dosye otorite]]
mbq1cbi5uji73n8fhlz1aft8bdvjtsm
888022
888021
2026-08-14T21:16:03Z
Chersie06
28851
/* Etid */
888022
wikitext
text/x-wiki
'''Rhené Jaque''' se non plim '''Marguerite Marie Alice Cartier''', yon konpozitris, pwofesè, vyolonis ak vyolonselis kebekwa. ; li te fèt nan 4 févriye 1918 nan Beauharnois nan [[Kebèk|pwovens Kebèk]], Kanada epi li te mouri nan 30 jiyè 2006 nan Longueuil nan menm pwovens lan a laj de 88 an,.<ref name=":1">{{Cite web|url=https://www.thecanadianencyclopedia.ca/fr/article/jaque-rhene|title=Jaque, Rhené {{!}} l'Encyclopédie Canadienne|website=www.thecanadianencyclopedia.ca|access-date=2023-03-03}}</ref>
== Etid ==
Marguerite Cartier te fèt nan yon fanmi mizisyen kretyen nan Beauharnois, toupre [[Monreyal (komin)|Monreyal]], vil kote li te kòmanse lekòl li. Li te kontinye etid li nan [[École de musique Vincent-d'Indy|lekòl Vincent-d'Indy]] nan [[Monreyal (komin)|Monreyal]] kote li te resevwa enstriksyon (pami lòt moun) nan men [[Claude Champagne (compositeur)|Claude Champagne]], [[François Morel (compositeur)|François Morel]] (analiz ak konpozisyon), [[Jean Vallerand]] (òkestrasyon), Marvin Duchow (analiz travay modèn) epi Camille Couture ak Louis Bailly (vyolon). Lontan apre etid li yo, li te ale nan [[Académie internationale d'été de Nice|Akademi Entènasyonal Nis]] kote, pandan ete 1972 a, li te pran leson ak [[Tony Aubin]], ak objektif pou l te pèfeksyone konpetans li nan domèn konpozisyon an,<ref name=":2">{{Atik}}</ref>,<ref name=":12">{{Cite web|title=Jaque, Rhené {{!}} l'Encyclopédie Canadienne|url=https://www.thecanadianencyclopedia.ca/fr/article/jaque-rhene|website=www.thecanadianencyclopedia.ca|access-date=2023-03-03}}</ref>.<ref name=":3">{{Cite web|language=fr|title=Jaque Rhené (Marguerite Cartier) – 1918-2006|url=https://snjm.qc.ca/fr/blog/portrait/rhene-jaque-marguerite-cartier-1918-2006/|website=SNJM Québec|access-date=2023-03-03}}</ref>
== Karyè ==
== Lavi relijye ==
== Referans ==
{{Referans}}
[[Kategori:Atik Wikipedya avèk dosye otorite]]
g0rcrfh7kclcbeb09ovg2tl262kt3tb
888023
888022
2026-08-14T21:16:25Z
Chersie06
28851
/* Etid */
888023
wikitext
text/x-wiki
'''Rhené Jaque''' se non plim '''Marguerite Marie Alice Cartier''', yon konpozitris, pwofesè, vyolonis ak vyolonselis kebekwa. ; li te fèt nan 4 févriye 1918 nan Beauharnois nan [[Kebèk|pwovens Kebèk]], Kanada epi li te mouri nan 30 jiyè 2006 nan Longueuil nan menm pwovens lan a laj de 88 an,.<ref name=":1">{{Cite web|url=https://www.thecanadianencyclopedia.ca/fr/article/jaque-rhene|title=Jaque, Rhené {{!}} l'Encyclopédie Canadienne|website=www.thecanadianencyclopedia.ca|access-date=2023-03-03}}</ref>
== Etid ==
Marguerite Cartier te fèt nan yon fanmi mizisyen kretyen nan Beauharnois, touprè [[Monreyal (komin)|Monreyal]], vil kote li te kòmanse lekòl li. Li te kontinye etid li nan [[École de musique Vincent-d'Indy|lekòl Vincent-d'Indy]] nan [[Monreyal (komin)|Monreyal]] kote li te resevwa enstriksyon (pami lòt moun) nan men [[Claude Champagne (compositeur)|Claude Champagne]], [[François Morel (compositeur)|François Morel]] (analiz ak konpozisyon), [[Jean Vallerand]] (òkestrasyon), Marvin Duchow (analiz travay modèn) epi Camille Couture ak Louis Bailly (vyolon). Lontan apre etid li yo, li te ale nan [[Académie internationale d'été de Nice|Akademi Entènasyonal Nis]] kote, pandan ete 1972 a, li te pran leson ak [[Tony Aubin]], ak objektif pou l te pèfeksyone konpetans li nan domèn konpozisyon an,<ref name=":2">{{Atik}}</ref>,<ref name=":12">{{Cite web|title=Jaque, Rhené {{!}} l'Encyclopédie Canadienne|url=https://www.thecanadianencyclopedia.ca/fr/article/jaque-rhene|website=www.thecanadianencyclopedia.ca|access-date=2023-03-03}}</ref>.<ref name=":3">{{Cite web|language=fr|title=Jaque Rhené (Marguerite Cartier) – 1918-2006|url=https://snjm.qc.ca/fr/blog/portrait/rhene-jaque-marguerite-cartier-1918-2006/|website=SNJM Québec|access-date=2023-03-03}}</ref>
== Karyè ==
== Lavi relijye ==
== Referans ==
{{Referans}}
[[Kategori:Atik Wikipedya avèk dosye otorite]]
fqa2hn3oazi5889yw26ezs0quwygv3i
888024
888023
2026-08-14T21:17:20Z
Chersie06
28851
/* Karyè */
888024
wikitext
text/x-wiki
'''Rhené Jaque''' se non plim '''Marguerite Marie Alice Cartier''', yon konpozitris, pwofesè, vyolonis ak vyolonselis kebekwa. ; li te fèt nan 4 févriye 1918 nan Beauharnois nan [[Kebèk|pwovens Kebèk]], Kanada epi li te mouri nan 30 jiyè 2006 nan Longueuil nan menm pwovens lan a laj de 88 an,.<ref name=":1">{{Cite web|url=https://www.thecanadianencyclopedia.ca/fr/article/jaque-rhene|title=Jaque, Rhené {{!}} l'Encyclopédie Canadienne|website=www.thecanadianencyclopedia.ca|access-date=2023-03-03}}</ref>
== Etid ==
Marguerite Cartier te fèt nan yon fanmi mizisyen kretyen nan Beauharnois, touprè [[Monreyal (komin)|Monreyal]], vil kote li te kòmanse lekòl li. Li te kontinye etid li nan [[École de musique Vincent-d'Indy|lekòl Vincent-d'Indy]] nan [[Monreyal (komin)|Monreyal]] kote li te resevwa enstriksyon (pami lòt moun) nan men [[Claude Champagne (compositeur)|Claude Champagne]], [[François Morel (compositeur)|François Morel]] (analiz ak konpozisyon), [[Jean Vallerand]] (òkestrasyon), Marvin Duchow (analiz travay modèn) epi Camille Couture ak Louis Bailly (vyolon). Lontan apre etid li yo, li te ale nan [[Académie internationale d'été de Nice|Akademi Entènasyonal Nis]] kote, pandan ete 1972 a, li te pran leson ak [[Tony Aubin]], ak objektif pou l te pèfeksyone konpetans li nan domèn konpozisyon an,<ref name=":2">{{Atik}}</ref>,<ref name=":12">{{Cite web|title=Jaque, Rhené {{!}} l'Encyclopédie Canadienne|url=https://www.thecanadianencyclopedia.ca/fr/article/jaque-rhene|website=www.thecanadianencyclopedia.ca|access-date=2023-03-03}}</ref>.<ref name=":3">{{Cite web|language=fr|title=Jaque Rhené (Marguerite Cartier) – 1918-2006|url=https://snjm.qc.ca/fr/blog/portrait/rhene-jaque-marguerite-cartier-1918-2006/|website=SNJM Québec|access-date=2023-03-03}}</ref>
== Karyè ==
An 1938, Marguerite Cartier te kòmanse anseye mizik nan Mont Jésus Marie epi li te sispann anseye la an 1943 pou l te vin pwofesè vyolon, violoncelle <ref name=":32">{{Cite web|language=fr|title=Jaque Rhené (Marguerite Cartier) – 1918-2006|url=https://snjm.qc.ca/fr/blog/portrait/rhene-jaque-marguerite-cartier-1918-2006/|website=SNJM Québec|access-date=2023-03-03}}</ref> ak teyori nan [[École de musique Vincent-d'Indy|lekòl Vincent-d'Indy]], kote li menm te etidye kèk tan anvan.<ref name=":0">{{Atik}}</ref> Pami anpil elèv li yo gen konpozitè [[Denis Gougeon]] <ref name=":4">{{Cite book}}</ref> ak vyolonis Reynald L'Archevêque, Sophie Dugas ak Myriam Pellerin, tout twa ladan yo te manm nan [[Orchestre symphonique de Montréal|Òkès Senfoni Monreyal]] la.<ref name=":22">{{Atik}}</ref> Se tou apati ane sa a li te kòmanse konpoze sou non Rhené Jaque, yon psedonim li te pran apati non relijye li a ki te ranvèse epi modifye pa kèk lèt. Yo di li te adopte non plim sa a apre konsèy pwofesè li, [[Claude Champagne (compositeur)|Claude Champagne]], ki te di l pou l pa revele estati li kòm yon fanm relijye pou mizik li ka vann pi byen bay piblik la. Travay atonal li yo sitou fèt pou jèn pyanis ak vyolonis epi yo te konpoze pou rezon edikatif sèlman, ak objektif pou ede jèn mizisyen yo pwogrese tout pandan y ap ba yo lajwa ak travay amizan ak tèm lejè.<ref name=":32" />
== Lavi relijye ==
== Referans ==
{{Referans}}
[[Kategori:Atik Wikipedya avèk dosye otorite]]
pig4hxb92s0mjrxw16qu9ukh4os7gss
888025
888024
2026-08-14T21:17:50Z
Chersie06
28851
/* Karyè */
888025
wikitext
text/x-wiki
'''Rhené Jaque''' se non plim '''Marguerite Marie Alice Cartier''', yon konpozitris, pwofesè, vyolonis ak vyolonselis kebekwa. ; li te fèt nan 4 févriye 1918 nan Beauharnois nan [[Kebèk|pwovens Kebèk]], Kanada epi li te mouri nan 30 jiyè 2006 nan Longueuil nan menm pwovens lan a laj de 88 an,.<ref name=":1">{{Cite web|url=https://www.thecanadianencyclopedia.ca/fr/article/jaque-rhene|title=Jaque, Rhené {{!}} l'Encyclopédie Canadienne|website=www.thecanadianencyclopedia.ca|access-date=2023-03-03}}</ref>
== Etid ==
Marguerite Cartier te fèt nan yon fanmi mizisyen kretyen nan Beauharnois, touprè [[Monreyal (komin)|Monreyal]], vil kote li te kòmanse lekòl li. Li te kontinye etid li nan [[École de musique Vincent-d'Indy|lekòl Vincent-d'Indy]] nan [[Monreyal (komin)|Monreyal]] kote li te resevwa enstriksyon (pami lòt moun) nan men [[Claude Champagne (compositeur)|Claude Champagne]], [[François Morel (compositeur)|François Morel]] (analiz ak konpozisyon), [[Jean Vallerand]] (òkestrasyon), Marvin Duchow (analiz travay modèn) epi Camille Couture ak Louis Bailly (vyolon). Lontan apre etid li yo, li te ale nan [[Académie internationale d'été de Nice|Akademi Entènasyonal Nis]] kote, pandan ete 1972 a, li te pran leson ak [[Tony Aubin]], ak objektif pou l te pèfeksyone konpetans li nan domèn konpozisyon an,<ref name=":2">{{Atik}}</ref>,<ref name=":12">{{Cite web|title=Jaque, Rhené {{!}} l'Encyclopédie Canadienne|url=https://www.thecanadianencyclopedia.ca/fr/article/jaque-rhene|website=www.thecanadianencyclopedia.ca|access-date=2023-03-03}}</ref>.<ref name=":3">{{Cite web|language=fr|title=Jaque Rhené (Marguerite Cartier) – 1918-2006|url=https://snjm.qc.ca/fr/blog/portrait/rhene-jaque-marguerite-cartier-1918-2006/|website=SNJM Québec|access-date=2023-03-03}}</ref>
== Karyè ==
An 1938, Marguerite Cartier te kòmanse anseye mizik nan Mont Jésus Marie epi li te sispann anseye la an 1943 pou l te vin pwofesè vyolon, violoncelle <ref name=":32">{{Cite web|language=fr|title=Jaque Rhené (Marguerite Cartier) – 1918-2006|url=https://snjm.qc.ca/fr/blog/portrait/rhene-jaque-marguerite-cartier-1918-2006/|website=SNJM Québec|access-date=2023-03-03}}</ref> ak teyori nan [[École de musique Vincent-d'Indy|lekòl Vincent-d'Indy]], kote li menm te etidye kèk tan anvan.<ref name=":0">{{Atik}}</ref> Pami anpil elèv li yo gen konpozitè [[Denis Gougeon]] <ref name=":4">{{Cite book}}</ref> ak vyolonis Reynald L'Archevêque, Sophie Dugas ak Myriam Pellerin, tout twa ladan yo te manm nan [[Orchestre symphonique de Montréal|Òkès Senfoni Monreyal]] la.<ref name=":22">{{Atik}}</ref> Se tou apati ane sa a li te kòmanse konpoze sou non Rhené Jaque, yon psedonim li te pran apati non relijye li a ki te ranvèse epi modifye pa kèk lèt. Yo di li te adopte non plim sa a apre konsèy pwofesè li, [[Claude Champagne (compositeur)|Claude Champagne]], ki te di l pou l pa revele estati li kòm yon fanm relijye pou mizik li ka vann pi byen bay piblik la. Travay atonal li yo sitou fèt pou jèn pyanis ak vyolonis epi yo te konpoze pou rezon edikatif sèlman, ak objektif pou ede jèn mizisyen yo pwogrese tout pandan y ap ba yo lajwa ak travay amizan ak tèm lejè.<ref name=":32" />
Anplis travay edikatif li yo, li konpoze lòt pyès pou divès enstriman oswa kalite ansanbl.<ref name=":42">{{Cite book}}</ref> Jodi a, yo kredite l pou plis pase 75 moso tout kalite,<ref name=":23">{{Atik}}</ref> pibliye, pami lòt moun, pa edisyon [[École de musique Vincent-d'Indy|École Vincent d'Indy]] ak edisyon Chanteclair ak Berandol.<ref name=":33">{{Cite web|language=fr|title=Jaque Rhené (Marguerite Cartier) – 1918-2006|url=https://snjm.qc.ca/fr/blog/portrait/rhene-jaque-marguerite-cartier-1918-2006/|website=SNJM Québec|access-date=2023-03-03}}</ref> Konpozisyon li yo te fè l touche plizyè prim, tankou manm pou tout lavi nan Association des compositrices canadiennes (anndan) An 2002, yon prim [[Janet Danielson]], prezidant asosyasyon an, te ba li an prezans [[Aline Chaîné|Aline Chrétien]], ki te Premye Dam Kanada nan epòk la.<ref>{{Atik}}</ref>
== Lavi relijye ==
== Referans ==
{{Referans}}
[[Kategori:Atik Wikipedya avèk dosye otorite]]
mroc2zjbu3gqcjv1z616vczamku0jrs
888026
888025
2026-08-14T21:18:35Z
Chersie06
28851
/* Lavi relijye */
888026
wikitext
text/x-wiki
'''Rhené Jaque''' se non plim '''Marguerite Marie Alice Cartier''', yon konpozitris, pwofesè, vyolonis ak vyolonselis kebekwa. ; li te fèt nan 4 févriye 1918 nan Beauharnois nan [[Kebèk|pwovens Kebèk]], Kanada epi li te mouri nan 30 jiyè 2006 nan Longueuil nan menm pwovens lan a laj de 88 an,.<ref name=":1">{{Cite web|url=https://www.thecanadianencyclopedia.ca/fr/article/jaque-rhene|title=Jaque, Rhené {{!}} l'Encyclopédie Canadienne|website=www.thecanadianencyclopedia.ca|access-date=2023-03-03}}</ref>
== Etid ==
Marguerite Cartier te fèt nan yon fanmi mizisyen kretyen nan Beauharnois, touprè [[Monreyal (komin)|Monreyal]], vil kote li te kòmanse lekòl li. Li te kontinye etid li nan [[École de musique Vincent-d'Indy|lekòl Vincent-d'Indy]] nan [[Monreyal (komin)|Monreyal]] kote li te resevwa enstriksyon (pami lòt moun) nan men [[Claude Champagne (compositeur)|Claude Champagne]], [[François Morel (compositeur)|François Morel]] (analiz ak konpozisyon), [[Jean Vallerand]] (òkestrasyon), Marvin Duchow (analiz travay modèn) epi Camille Couture ak Louis Bailly (vyolon). Lontan apre etid li yo, li te ale nan [[Académie internationale d'été de Nice|Akademi Entènasyonal Nis]] kote, pandan ete 1972 a, li te pran leson ak [[Tony Aubin]], ak objektif pou l te pèfeksyone konpetans li nan domèn konpozisyon an,<ref name=":2">{{Atik}}</ref>,<ref name=":12">{{Cite web|title=Jaque, Rhené {{!}} l'Encyclopédie Canadienne|url=https://www.thecanadianencyclopedia.ca/fr/article/jaque-rhene|website=www.thecanadianencyclopedia.ca|access-date=2023-03-03}}</ref>.<ref name=":3">{{Cite web|language=fr|title=Jaque Rhené (Marguerite Cartier) – 1918-2006|url=https://snjm.qc.ca/fr/blog/portrait/rhene-jaque-marguerite-cartier-1918-2006/|website=SNJM Québec|access-date=2023-03-03}}</ref>
== Karyè ==
An 1938, Marguerite Cartier te kòmanse anseye mizik nan Mont Jésus Marie epi li te sispann anseye la an 1943 pou l te vin pwofesè vyolon, violoncelle <ref name=":32">{{Cite web|language=fr|title=Jaque Rhené (Marguerite Cartier) – 1918-2006|url=https://snjm.qc.ca/fr/blog/portrait/rhene-jaque-marguerite-cartier-1918-2006/|website=SNJM Québec|access-date=2023-03-03}}</ref> ak teyori nan [[École de musique Vincent-d'Indy|lekòl Vincent-d'Indy]], kote li menm te etidye kèk tan anvan.<ref name=":0">{{Atik}}</ref> Pami anpil elèv li yo gen konpozitè [[Denis Gougeon]] <ref name=":4">{{Cite book}}</ref> ak vyolonis Reynald L'Archevêque, Sophie Dugas ak Myriam Pellerin, tout twa ladan yo te manm nan [[Orchestre symphonique de Montréal|Òkès Senfoni Monreyal]] la.<ref name=":22">{{Atik}}</ref> Se tou apati ane sa a li te kòmanse konpoze sou non Rhené Jaque, yon psedonim li te pran apati non relijye li a ki te ranvèse epi modifye pa kèk lèt. Yo di li te adopte non plim sa a apre konsèy pwofesè li, [[Claude Champagne (compositeur)|Claude Champagne]], ki te di l pou l pa revele estati li kòm yon fanm relijye pou mizik li ka vann pi byen bay piblik la. Travay atonal li yo sitou fèt pou jèn pyanis ak vyolonis epi yo te konpoze pou rezon edikatif sèlman, ak objektif pou ede jèn mizisyen yo pwogrese tout pandan y ap ba yo lajwa ak travay amizan ak tèm lejè.<ref name=":32" />
Anplis travay edikatif li yo, li konpoze lòt pyès pou divès enstriman oswa kalite ansanbl.<ref name=":42">{{Cite book}}</ref> Jodi a, yo kredite l pou plis pase 75 moso tout kalite,<ref name=":23">{{Atik}}</ref> pibliye, pami lòt moun, pa edisyon [[École de musique Vincent-d'Indy|École Vincent d'Indy]] ak edisyon Chanteclair ak Berandol.<ref name=":33">{{Cite web|language=fr|title=Jaque Rhené (Marguerite Cartier) – 1918-2006|url=https://snjm.qc.ca/fr/blog/portrait/rhene-jaque-marguerite-cartier-1918-2006/|website=SNJM Québec|access-date=2023-03-03}}</ref> Konpozisyon li yo te fè l touche plizyè prim, tankou manm pou tout lavi nan Association des compositrices canadiennes (anndan) An 2002, yon prim [[Janet Danielson]], prezidant asosyasyon an, te ba li an prezans [[Aline Chaîné|Aline Chrétien]], ki te Premye Dam Kanada nan epòk la.<ref>{{Atik}}</ref>
== Lavi relijye ==
An 1938, Marguerite Cartier te antre nan kongregasyon relijye katolik [[Sœurs des saints Noms de Jésus et de Marie|Sè yo nan Sakre Non Jezi ak Mari]] epi li te pran non Sè Jaques-René,<ref name=":43">{{Cite book}}</ref>.<ref name=":34">{{Cite web|language=fr|title=Jaque Rhené (Marguerite Cartier) – 1918-2006|url=https://snjm.qc.ca/fr/blog/portrait/rhene-jaque-marguerite-cartier-1918-2006/|website=SNJM Québec|access-date=2023-03-03}}</ref> Dapre Maryse Moisan, yon manm nan Sè yo ki gen non Jezi ak Mari, lefèt ke Rhené Jaque te kontribye nan lavi mizikal Kanada a se pa yon konyensidans si nou konsidere ke òganizasyon an te toujou gen yon koneksyon solid ak mizik. Anfèt, lè kongregasyon an te fèk fonde, manm li yo te vle anplwaye yon pwofesè mizik touswit pou anseye sè ki te vle yo kijan pou yo anseye mizik. Anplis, dapre menm sè sa a, Nan Kebèk, relijyez yo te pyonye nan edikasyon mizikal. "sa ki fè li difisil pou disosye travay Rhené Jaque a ak pozisyon li kòm yon relijyez ak manm Sè yo nan Sakre Non Jezi ak Mari.<ref name=":24">{{Atik}}</ref>
== Referans ==
{{Referans}}
[[Kategori:Atik Wikipedya avèk dosye otorite]]
sbsb5g31obzzw7g3n1dqhy0683iu18i
Plautilla Nelli
0
97820
888027
2026-08-14T21:22:16Z
Chersie06
28851
Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/235673180|Plautilla Nelli]] »
888027
wikitext
text/x-wiki
'''Sè Plautilla Nelli''' (1524–1588) te yon atis [[Relijyon|relijye]] [[Legliz Katolik|katolik]], ke yo rekonèt kòm premyè [[Atis pent|pent]] fi nan Renesans italyen an, orijinèlman soti [[Florence|Florans]] (nan sa ki se [[Itali]] kounye a). Sè Dominikèn nan {{Lien|couvent Sainte-Catherine-de-Sienne}} Sitiye sou Piazza San Marco nan Florence (jiska 1808), li te enfliyanse pa ansèyman Savonawòl ak travay Fra Bartolomeo .
[[Kategori:Lanmò 1588]]
[[Kategori:Atik Wikipedya avèk dosye otorite]]
9ux6ns9zxz3xdt76vb4fue6rlwcyxiw
888028
888027
2026-08-14T22:00:49Z
Chersie06
28851
Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/235673180|Plautilla Nelli]] »
888028
wikitext
text/x-wiki
'''Sè Plautilla Nelli''' (1524–1588) te yon atis [[Relijyon|relijye]] [[Legliz Katolik|katolik]], ke yo rekonèt kòm premyè [[Atis pent|pent]] fi nan Renesans italyen an, orijinèlman soti [[Florence|Florans]] (nan sa ki se [[Itali]] kounye a). Sè Dominikèn nan {{Lien|couvent Sainte-Catherine-de-Sienne}} Sitiye sou Piazza San Marco nan Florence (jiska 1808), li te enfliyanse pa ansèyman Savonawòl ak travay Fra Bartolomeo .
== Biyografi ==
=== Anfans, fanmi ak antre nan kouvan an ===
=== Pent ak rekonesans ===
=== Mò ===
Sè Plautilla Nelli te mouri 7 me 1588 .
[[Kategori:Lanmò 1588]]
[[Kategori:Atik Wikipedya avèk dosye otorite]]
nzzz7a0te41ivz8xdciaqvtrngvvxz2
888029
888028
2026-08-14T22:02:09Z
Chersie06
28851
/* Biyografi */
888029
wikitext
text/x-wiki
'''Sè Plautilla Nelli''' (1524–1588) te yon atis [[Relijyon|relijye]] [[Legliz Katolik|katolik]], ke yo rekonèt kòm premyè [[Atis pent|pent]] fi nan Renesans italyen an, orijinèlman soti [[Florence|Florans]] (nan sa ki se [[Itali]] kounye a). Sè Dominikèn nan {{Lien|couvent Sainte-Catherine-de-Sienne}} Sitiye sou Piazza San Marco nan Florence (jiska 1808), li te enfliyanse pa ansèyman Savonawòl ak travay Fra Bartolomeo .
== Biyografi ==
Pulisena Margherita Nelli te fèt an 1523 <ref name=":0">{{Cite web|url=https://data.bnf.fr/fr/16058636/plautilla_nelli/|title=Plautilla Nelli (1523-1588)|website=data.bnf.fr|language=fr|access-date=2021-06-07}}</ref> oubyen 1524 nan yon fanmi rich nan Florans.<ref name="CI">{{Atik}}, traduction d'un article paru en anglais dans ''The Daily Telegraph'' le 30 décembre 2018.</ref> Papa l, Piero di Luca Nelli, te yon machann epi zansèt li yo te soti [[Mugello]] nan [[Toscane]] tankou [[Maison de Médicis|Medici]] yo. An 1537, a {{Unité|14|ans}}, li te antre nan kouvan dominiken Sainte-Catherine,<ref name=":0" /> nan Florence, epi li te pran non Sè Plautilla. Sè li a, ki te yon relijyez tou, yo te rele Costanza (Sè Petronilla), te ekri yon lavi Savonarola.
=== Anfans, fanmi ak antre nan kouvan an ===
=== Pent ak rekonesans ===
=== Mò ===
Sè Plautilla Nelli te mouri 7 me 1588 .
[[Kategori:Lanmò 1588]]
[[Kategori:Atik Wikipedya avèk dosye otorite]]
bv24fpo1yn89e9semfangagqpdbxmez
888030
888029
2026-08-14T22:02:49Z
Chersie06
28851
/* Biyografi */
888030
wikitext
text/x-wiki
'''Sè Plautilla Nelli''' (1524–1588) te yon atis [[Relijyon|relijye]] [[Legliz Katolik|katolik]], ke yo rekonèt kòm premyè [[Atis pent|pent]] fi nan Renesans italyen an, orijinèlman soti [[Florence|Florans]] (nan sa ki se [[Itali]] kounye a). Sè Dominikèn nan {{Lien|couvent Sainte-Catherine-de-Sienne}} Sitiye sou Piazza San Marco nan Florence (jiska 1808), li te enfliyanse pa ansèyman Savonawòl ak travay Fra Bartolomeo .
== Biyografi ==
Pulisena Margherita Nelli te fèt an 1523 <ref name=":0">{{Cite web|url=https://data.bnf.fr/fr/16058636/plautilla_nelli/|title=Plautilla Nelli (1523-1588)|website=data.bnf.fr|language=fr|access-date=2021-06-07}}</ref> oubyen 1524 nan yon fanmi rich nan Florans.<ref name="CI">{{Atik}}, traduction d'un article paru en anglais dans ''The Daily Telegraph'' le 30 décembre 2018.</ref> Papa l, Piero di Luca Nelli, te yon machann epi zansèt li yo te soti [[Mugello]] nan [[Toscane]] tankou [[Maison de Médicis|Medici]] yo. An 1537, a {{Unité|14|ans}}, li te antre nan kouvan dominiken Sainte-Catherine,<ref name=":0" /> nan Florence, epi li te pran non Sè Plautilla. Sè li a, ki te yon relijyez tou, yo te rele Costanza (Sè Petronilla), te ekri yon lavi Savonawòl.
=== Anfans, fanmi ak antre nan kouvan an ===
=== Pent ak rekonesans ===
=== Mò ===
Sè Plautilla Nelli te mouri 7 me 1588 .
[[Kategori:Lanmò 1588]]
[[Kategori:Atik Wikipedya avèk dosye otorite]]
fl5dha5gzusamlfjig7gqbugsrzgjje
888031
888030
2026-08-14T22:04:02Z
Chersie06
28851
/* Anfans, fanmi ak antre nan kouvan an */
888031
wikitext
text/x-wiki
'''Sè Plautilla Nelli''' (1524–1588) te yon atis [[Relijyon|relijye]] [[Legliz Katolik|katolik]], ke yo rekonèt kòm premyè [[Atis pent|pent]] fi nan Renesans italyen an, orijinèlman soti [[Florence|Florans]] (nan sa ki se [[Itali]] kounye a). Sè Dominikèn nan {{Lien|couvent Sainte-Catherine-de-Sienne}} Sitiye sou Piazza San Marco nan Florence (jiska 1808), li te enfliyanse pa ansèyman Savonawòl ak travay Fra Bartolomeo .
== Biyografi ==
Pulisena Margherita Nelli te fèt an 1523 <ref name=":0">{{Cite web|url=https://data.bnf.fr/fr/16058636/plautilla_nelli/|title=Plautilla Nelli (1523-1588)|website=data.bnf.fr|language=fr|access-date=2021-06-07}}</ref> oubyen 1524 nan yon fanmi rich nan Florans.<ref name="CI">{{Atik}}, traduction d'un article paru en anglais dans ''The Daily Telegraph'' le 30 décembre 2018.</ref> Papa l, Piero di Luca Nelli, te yon machann epi zansèt li yo te soti [[Mugello]] nan [[Toscane]] tankou [[Maison de Médicis|Medici]] yo. An 1537, a {{Unité|14|ans}}, li te antre nan kouvan dominiken Sainte-Catherine,<ref name=":0" /> nan Florence, epi li te pran non Sè Plautilla. Sè li a, ki te yon relijyez tou, yo te rele Costanza (Sè Petronilla), te ekri yon lavi Savonawòl.
=== Anfans, fanmi ak antre nan kouvan an ===
=== Pent ak rekonesans ===
Sè Plautilla Nelli te gen anpil apresyasyon nan men anpil kliyan epi li te fè penti ak minyati. Pi enpozan travay li se yon [[Cène|Dènye Soupe ki mezire]] {{Unité|7|mètres}} longè, sèl travay nan kalite li ki pentire pa yon fanm [[Renesans]] . Travay sa a, ki rele ''Dènye Soupe Kris la'', kounye a konsève nan [[Musée de Santa Maria Novella|Mize Santa Maria Novella]] nan Florence.<ref>{{Cite web|url=https://www.bnf.fr/fr/femmes-artistes|title=Femmes artistes|website=BnF - Site institutionnel|language=fr|access-date=2021-06-07}}.</ref>
=== Mò ===
Sè Plautilla Nelli te mouri 7 me 1588 .
[[Kategori:Lanmò 1588]]
[[Kategori:Atik Wikipedya avèk dosye otorite]]
a7orx80gz3hse7bjyh17626tuy3ap9w
888032
888031
2026-08-14T22:04:56Z
Chersie06
28851
/* Biyografi */
888032
wikitext
text/x-wiki
'''Sè Plautilla Nelli''' (1524–1588) te yon atis [[Relijyon|relijye]] [[Legliz Katolik|katolik]], ke yo rekonèt kòm premyè [[Atis pent|pent]] fi nan Renesans italyen an, orijinèlman soti [[Florence|Florans]] (nan sa ki se [[Itali]] kounye a). Sè Dominikèn nan {{Lien|couvent Sainte-Catherine-de-Sienne}} Sitiye sou Piazza San Marco nan Florence (jiska 1808), li te enfliyanse pa ansèyman Savonawòl ak travay Fra Bartolomeo .
== Biyografi ==
=== '''Anfans, fanmi ak antre nan kouvan an''' ===
Pulisena Margherita Nelli te fèt an 1523 <ref name=":0">{{Cite web|url=https://data.bnf.fr/fr/16058636/plautilla_nelli/|title=Plautilla Nelli (1523-1588)|website=data.bnf.fr|language=fr|access-date=2021-06-07}}</ref> oubyen 1524 nan yon fanmi rich nan Florans.<ref name="CI">{{Atik}}, traduction d'un article paru en anglais dans ''The Daily Telegraph'' le 30 décembre 2018.</ref> Papa l, Piero di Luca Nelli, te yon machann epi zansèt li yo te soti [[Mugello]] nan [[Toscane]] tankou [[Maison de Médicis|Medici]] yo. An 1537, a {{Unité|14|ans}}, li te antre nan kouvan dominiken Sainte-Catherine,<ref name=":0" /> nan Florence, epi li te pran non Sè Plautilla. Sè li a, ki te yon relijyez tou, yo te rele Costanza (Sè Petronilla), te ekri yon lavi Savonawòl.
=== Pent ak rekonesans ===
Sè Plautilla Nelli te gen anpil apresyasyon nan men anpil kliyan epi li te fè penti ak minyati. Pi enpozan travay li se yon [[Cène|Dènye Soupe ki mezire]] {{Unité|7|mètres}} longè, sèl travay nan kalite li ki pentire pa yon fanm [[Renesans]] . Travay sa a, ki rele ''Dènye Soupe Kris la'', kounye a konsève nan [[Musée de Santa Maria Novella|Mize Santa Maria Novella]] nan Florence.<ref>{{Cite web|url=https://www.bnf.fr/fr/femmes-artistes|title=Femmes artistes|website=BnF - Site institutionnel|language=fr|access-date=2021-06-07}}.</ref>
=== Mò ===
Sè Plautilla Nelli te mouri 7 me 1588 .
[[Kategori:Lanmò 1588]]
[[Kategori:Atik Wikipedya avèk dosye otorite]]
cizjz6njxi3nq6k8cr20hpzwjuqyyvq
888033
888032
2026-08-14T22:05:29Z
Chersie06
28851
/* Pent ak rekonesans */
888033
wikitext
text/x-wiki
'''Sè Plautilla Nelli''' (1524–1588) te yon atis [[Relijyon|relijye]] [[Legliz Katolik|katolik]], ke yo rekonèt kòm premyè [[Atis pent|pent]] fi nan Renesans italyen an, orijinèlman soti [[Florence|Florans]] (nan sa ki se [[Itali]] kounye a). Sè Dominikèn nan {{Lien|couvent Sainte-Catherine-de-Sienne}} Sitiye sou Piazza San Marco nan Florence (jiska 1808), li te enfliyanse pa ansèyman Savonawòl ak travay Fra Bartolomeo .
== Biyografi ==
=== '''Anfans, fanmi ak antre nan kouvan an''' ===
Pulisena Margherita Nelli te fèt an 1523 <ref name=":0">{{Cite web|url=https://data.bnf.fr/fr/16058636/plautilla_nelli/|title=Plautilla Nelli (1523-1588)|website=data.bnf.fr|language=fr|access-date=2021-06-07}}</ref> oubyen 1524 nan yon fanmi rich nan Florans.<ref name="CI">{{Atik}}, traduction d'un article paru en anglais dans ''The Daily Telegraph'' le 30 décembre 2018.</ref> Papa l, Piero di Luca Nelli, te yon machann epi zansèt li yo te soti [[Mugello]] nan [[Toscane]] tankou [[Maison de Médicis|Medici]] yo. An 1537, a {{Unité|14|ans}}, li te antre nan kouvan dominiken Sainte-Catherine,<ref name=":0" /> nan Florence, epi li te pran non Sè Plautilla. Sè li a, ki te yon relijyez tou, yo te rele Costanza (Sè Petronilla), te ekri yon lavi Savonawòl.
=== Pent ak rekonesans ===
Sè Plautilla Nelli te gen anpil apresyasyon nan men anpil kliyan epi li te fè penti ak minyati. Pi enpozan travay li se yon [[Cène|Dènye Soupe ki mezire]] {{Unité|7|mètres}} longè, sèl travay nan kalite li ki pentire pa yon fanm [[Renesans]] . Travay sa a, ki rele ''Dènye Soupe Kris la'', kounye a konsève nan [[Musée de Santa Maria Novella|Mize Santa Maria Novella]] nan Florence.<ref>{{Cite web|url=https://www.bnf.fr/fr/femmes-artistes|title=Femmes artistes|website=BnF - Site institutionnel|language=fr|access-date=2021-06-07}}.</ref>
Pent ak istoryen atizay [[Giorgio Vasari]] te ekri sou li nan ''[[Les Vies des meilleurs peintres, sculpteurs et architectes|Lavi pent, eskiltè ak achitèk ki pi ekselan yo]]'' .
=== Mò ===
Sè Plautilla Nelli te mouri 7 me 1588 .
[[Kategori:Lanmò 1588]]
[[Kategori:Atik Wikipedya avèk dosye otorite]]
tckuz1786j1cl5allpy89eeyzdveic2
Izabèl Piccini
0
97821
888034
2026-08-14T22:07:05Z
Chersie06
28851
Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/227533352|Isabella Piccini]] »
888034
wikitext
text/x-wiki
'''Isabella Piccini''' (fèt '''Elisabetta Piccini''' ),<ref name="Princeton1">{{Cite web|url=https://graphicarts.princeton.edu/2017/11/09/isabella-piccini-and-angela-baroni-18th-century-engravers/|title=Isabella Piccini and Angela Baroni, 18th-century engravers|date=9 November 2017|website=Graphic Arts|access-date=4 décembre 2018}}</ref> se yon atis Italyèn ak mè . Li travay nan teknik gravi ak ilistrasyon .
[[Kategori:Atik Wikipedya avèk dosye otorite]]
f6nr5mk289kdqubo2jjs5sqt12vhz10
888035
888034
2026-08-14T22:11:07Z
Chersie06
28851
Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/227533352|Isabella Piccini]] »
888035
wikitext
text/x-wiki
'''Isabella Piccini''' (fèt '''Elisabetta Piccini''' ),<ref name="Princeton1">{{Cite web|url=https://graphicarts.princeton.edu/2017/11/09/isabella-piccini-and-angela-baroni-18th-century-engravers/|title=Isabella Piccini and Angela Baroni, 18th-century engravers|date=9 November 2017|website=Graphic Arts|access-date=4 décembre 2018}}</ref> se yon atis Italyèn ak mè . Li travay nan teknik gravi ak ilistrasyon .
== Biyografi ==
Isabella Piccini te fèt nan Venice an 1644 <ref name="beweb.chiesacattolica.it">{{Cite web|url=https://www.beweb.chiesacattolica.it/persone/persona/4650/|title=Isabella Piccini|language=it|access-date=25 février 2022}}.</ref> oubyen an 1664.<ref name="RKD">{{Cite web|url=https://rkd.nl/en/explore/artists/63284|title=Discover print artist, draftsman, etcher Isabella Piccini|website=RKD|language=en|access-date=4 décembre 2018}}.</ref> Papa l te gravè ak gravè Giacomo Piccini {{Lien|lang=de}}. Li te fòme pitit fi li nan [[gravi]] ak ilistrasyon nan stil gwo mèt tankou [[Peter Paul Rubens]] ak Titian [.<ref name="Princeton1">{{Cite web|url=https://graphicarts.princeton.edu/2017/11/09/isabella-piccini-and-angela-baroni-18th-century-engravers/|title=Isabella Piccini and Angela Baroni, 18th-century engravers|date=9 November 2017|website=Graphic Arts|access-date=4 décembre 2018}}</ref> Li te vin yon relijyez fransiskèn an 1666, aprè li te antre nan kouvan Santa Croce la . Lè l te antre, li te chanje non l pou l rele Sè Isabella.<ref name="Princeton1" />
[[Kategori:Atik Wikipedya avèk dosye otorite]]
4l03rs9dwh79y4e73z39773p72vybr8
Isabella Piccini
0
97822
888036
2026-08-14T22:16:00Z
Chersie06
28851
Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/227533352|Isabella Piccini]] »
888036
wikitext
text/x-wiki
'''Isabella Piccini''' (fèt '''Elisabetta Piccini''' ),<ref name="Princeton1">{{Cite web|url=https://graphicarts.princeton.edu/2017/11/09/isabella-piccini-and-angela-baroni-18th-century-engravers/|title=Isabella Piccini and Angela Baroni, 18th-century engravers|date=9 November 2017|website=Graphic Arts|access-date=4 décembre 2018}}</ref> se yon atis Italyèn ak mè . Li travay nan teknik gravi ak ilistrasyon .
== Biyografi ==
Isabella Piccini te fèt nan Venice an 1644 <ref name="beweb.chiesacattolica.it">{{Cite web|url=https://www.beweb.chiesacattolica.it/persone/persona/4650/|title=Isabella Piccini|language=it|access-date=25 février 2022}}.</ref> oubyen an 1664.<ref name="RKD">{{Cite web|url=https://rkd.nl/en/explore/artists/63284|title=Discover print artist, draftsman, etcher Isabella Piccini|website=RKD|language=en|access-date=4 décembre 2018}}.</ref> Papa l te gravè ak gravè Giacomo Piccini {{Lien|lang=de}}. Li te fòme pitit fi li nan [[gravi]] ak ilistrasyon nan stil gwo mèt tankou [[Peter Paul Rubens]] ak Titian [.<ref name="Princeton1">{{Cite web|url=https://graphicarts.princeton.edu/2017/11/09/isabella-piccini-and-angela-baroni-18th-century-engravers/|title=Isabella Piccini and Angela Baroni, 18th-century engravers|date=9 November 2017|website=Graphic Arts|access-date=4 décembre 2018}}</ref> Li te vin yon relijyez fransiskèn an 1666, aprè li te antre nan kouvan Santa Croce la . Lè l te antre, li te chanje non l pou l rele Sè Isabella.<ref name="Princeton1" />
Italyen enpòtan yo te kòmande travay nan men li, menmjan pòtrè ak travay atistik relijye. Giovanni Antonio Remondini te distribye enprime li yo toupatou nan peyi Ewòp. Tout revni li touche a divize antre kouvan li ak fanmi li.<ref name="Princeton1">{{Cite web|url=https://graphicarts.princeton.edu/2017/11/09/isabella-piccini-and-angela-baroni-18th-century-engravers/|title=Isabella Piccini and Angela Baroni, 18th-century engravers|date=9 November 2017|website=Graphic Arts|access-date=4 décembre 2018}}</ref>
Li te mouri nan vil kote l te fèt la nan 29 avril 1732 <ref name="RKD">{{Cite web|url=https://rkd.nl/en/explore/artists/63284|title=Discover print artist, draftsman, etcher Isabella Piccini|website=RKD|language=en|access-date=4 décembre 2018}}.</ref> oubyen 1734.<ref name="beweb.chiesacattolica.it">{{Cite web|url=https://www.beweb.chiesacattolica.it/persone/persona/4650/|title=Isabella Piccini|language=it|access-date=25 février 2022}}.</ref>
[[Kategori:Atik Wikipedya avèk dosye otorite]]
a1izhkr4ci8mp269wcbigtrvs1vxk2z