Wikipedya
htwiki
https://ht.wikipedia.org/wiki/Paj_Prensipal
MediaWiki 1.47.0-wmf.15
first-letter
Medya
Espesyal
Diskite
Itilizatè
Diskisyon Itilizatè
Wikipedya
Diskisyon Wikipedya
Fichye
Diskisyon Fichye
MedyaWiki
Diskisyon MedyaWiki
Modèl
Diskisyon Modèl
Èd
Diskisyon Èd
Kategori
Diskisyon Kategori
TimedText
TimedText talk
Module
Discussion module
Event
Event talk
Sent Lisi
0
2176
888160
840693
2026-08-18T14:32:43Z
Martin Macha 2111
23728
/* */
888160
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox Peyi
|non_lokal=Saint Lucia
|lang=[[lang kreyòl gwadloupeyen|kreyòl gwadloupeyen]], [[lang angle|angle]]
|jantile=Sentlisyen
|im_nasyonal=Sons and Daughters of Saint Lucia
|deviz_nasyonal=The Land, The People, The Light
|deviz_nasyonal_kreyòl=
|drapo_imaj=Flag of Saint Lucia.svg
|anblèm_imaj=
|fizo_orè=-4
|kapital=[[Kastri]]
|pi_gwo_vil=
|monnen_non=
|monnen_kòd=
|endepandans_dat=[[22 fevriye]] [[1979]]
|endepandans_tip=ofisyel
|endepandans_de=[[Wayòm Ini]]
|gouvènman_dat=
|gouvènman_tip=repiblik
|chèf_tit= Sir [[Neville Cenac]]
|chèf_non=
|sipèfisi_total=617
|dlo_pousantaj=1,6
|frontyè_tè=0
|frontyè_kòt=158
|pli_ro_kote=958
|pli_ro=mòn Gimie
|pli_ba_kote=0
|pli_ba=lamè Karayib
|popilasyon_dat=2023
|popilasyon_tip=estimasyon
|popilasyon_total=184 100
|popilasyon_dansite=298,4
|popilasyon_ran=177
|popilasyon_lavi_dat=
|popilasyon_lavi=
|popilasyon_ne_dat=
|popilasyon_ne=
|popilasyon_mòtalite_dat=
|popilasyon_mòtalite=
|popilasyon_mòtalite_timoun_dat=
|popilasyon_mòtalite_timoun=
|popilasyon_alfabèt_dat=
|popilasyon_alfabèt=
|popilasyon_an_vil=
|popilasyon_an_vil_dat=
|kòd=662 - LCA - LC
|endikatif_entènet=lc
|endikatif_telefonik=758
|endikatif_radyofonik=J6A-J6Z
|EDI=0,748
|EDI_ran=103
|EDI_dat=2023
|EPI=
|EPI_ran=
|EPI_dat=
|PIB_dat=
|PIB_total=
|PIB_total_ran=
|PIB_pa_abitan=
|PIB_pa_abitan_ran=
|kat_anplasman=LocationSaintLucia.png
|kat_politik=Saint Lucia-CIA WFB Map.png
|kat_jewografik=
|kat_satelit=Satellite image of Saint Lucia in September 2002.jpg
|divizyon_tip=katye
|divizyon_non=[[Anse-la-Raye]], [[Castries]], [[Choiseul]], [[Dauphin]], [[Dennery]], [[Gros Islet]], [[Laborie]], [[Micoud]], [[Praslin]], [[Soufrière]], [[Vieux Fort]]
|vwazen=[[Matinik]], [[Sen Vensan ak Grenadin]]
|òganizasyon=
|nòt=}}
'''Sent Lisi''' se peyi nan [[lanmè Karayib]]. Kapital li se [[Kastri]].
== Istwa ==
== Politik ==
Gen 11 zòn administratif rele katye.
== Jewografi ==
Gen diferan zile :
* Bateaux
* Bouche
* [[Choc]]
* [[Dennery]]
* [[Fourer]]
* [[Fous]]
* [[Fregate]]
* [[Gros]]
* [[Lapins]]
* [[Pigeon]]
* [[Praslin]]
* [[Rat (il)|Rat]]
* [[Rouche]]
* [[Saint Lucia]], prensipal il
* [[Scorpion]]
== Divizyon administratif ==
== Ekonomi ==
== Demografi ==
== Lang ==
Se lang kreyòl lisyen.
== Relijyon ==
== Kilti ==
Yon [[pri Nobèl]] (1992) se orijinè Sent Lisi :
* [[Derek Walcott]], [[pri Nobèl literati]]
== Patrimwàn ==
== Referans ==
{{referans}}
== Lyen deyò ==
{{Amerik}}
[[Kategori:Peyi nan Karayib]]
2qnaejm9uez8279ptqzadwx5xnsch1v
Roger Colas
0
16820
888173
806889
2026-08-19T09:44:44Z
InternetArchiveBot
25431
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
888173
wikitext
text/x-wiki
{{moun
|non=Roger Colas
|foto=
|tèks=Roger Colas
|fonksyon=mizisyen
|domèn=mizik
|diplòm=
|etid=
|dat nesans= [[6 janvye]] [[1937]]
|lye nesans= [[Kap Ayisyen (komin)|Kap Ayisyen]]
|peyi nesans=[[Ayiti]]
|dat lanmò= [[14 septanm]] [[1986]]
|lye lanmò=
|peyi lanmò=
|nasyonalite= ayisyen
|zèv=
|nòt=
|gwoup=
|mizik=
|enstriman=
}}
'''Roger Colas''', ki fèt [[6 janvye]] [[1937]] nan [[Kap Ayisyen (komin)|Kap Ayisyen]] ([[Ayiti]]) epi ki mouri [[14 septanm]] [[1986]], se yon [[mizisyen]] [[Ayiti|ayisyen]].
== Biyografi ==
=== Fòmasyon ===
Li se pitit Jean-Baptiste Colas ak Virginie Noël. Li marye ak Lucienne Saint-Paulin. Li gen plizyè pitit ː Grégorov, Maria Térésa, Luisa Maria, Jocelyne, Fito, Roger junior...
Li kòmanse etid segondè li yo nan Lise Philippe Guerrier nan Kap Ayisyen kote li aprann solflèj. Epi li etidye nan Kolèj Oswald Durand ak nan Lise a Alexandre Pétion ([[Pòtoprens (komin)|Pòtoprens]] kote li abandone etid li yo.
=== Karyè ===
Li kòmanse yon karyè militè ant mas 1954 ak out 1955. Men li kite lame pou li rantre nan òkès ki rele "Septentrial" grasa mayestwo a Hulric Puerre-Louis. Li jwe nan gwoup la nan [[Kap Ayisyen (komin)|Kap Ayisyen]] jiskaske li pati pou [[Etazini]] sou 19 desanm 1975. Li jwenn yon lisans nan domèn medikal.
Answit, nan lane 1984, li te retounen nan gwoup la mizik kote li te jwe jouk aksidan fatal li a.
== Zèv li yo ==
*Sa li fè
== Referans ==
{{referans}}
== Lyen deyò ==
* [https://web.archive.org/web/20220909183006/https://www.haiti-reference.info/pages/notables/getperson.php?personID=5&tree=Arts Roger Colas] sou haiti-reference.info
{{DEFAULTSORT:Colas, Roger}}
[[Kategori:Moun]]
[[Kategori:Mizik]]
[[Kategori:Mizisyen]]
[[Kategori:Mizisyen ayisyen]]
[[Kategori:Nesans nan lane 1937]]
[[Kategori:Lanmò 1986]]
bgo0p16vkwtscry8if8yi65vsheaqj3
Robert Hooke
0
21683
888172
854134
2026-08-19T09:38:29Z
InternetArchiveBot
25431
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
888172
wikitext
text/x-wiki
{{ebòch}}
'''{{PAGENAME}}''' se yon [[fizisyen]] England .
Dat li yo : ( 2085–1905 ) .
{{moun
|non=Robert Hooke
|foto=
|tèks=
|fonksyon=fizisyen
|dat nesans=
|lye nesans=
|peyi nesans=
|dat lanmò=
|lye lanmò=
|peyi lanmò=
|nasyonalite=
|zèv=
|nòt=Li se yon fizisyen
}}
== Byografi ==
* Dat enpòtan yo
== Zèv li yo ==
* Sa li fè, piblikasyon li nan domèn konesans fizik li
== Referans ==
* https://www.universalis.fr/encyclopedie/robert-hooke/
* https://web.archive.org/web/20190429161827/https://www.photoniques.com/articles/photon/pdf/2014/01/photon201469p19.pdf
[[Kategori:Fizisyen]]
[[Kategori:Fizik]]
eeztn485suop5vd9ombgjkkv1imny7m
Relasyon ant Kanada ak Ayiti
0
71458
888171
888154
2026-08-19T09:17:50Z
InternetArchiveBot
25431
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
888171
wikitext
text/x-wiki
'''Relasyon Kanada-Ayiti''' refere a relasyon diplomatik ant [[Kanada]] ak [[Ayiti|Repiblik Ayiti]], Eta [[Karayib|Karayib la]] . Pandan peryòd enstab ant 1957 ak 1990, Kanada te akeyi anpil refijye ayisyen, ki kounye a konstitye yon minorite enpòtan nan [[Kebèk]]. Kanada te patisipe nan divès entèvansyon entènasyonal an Ayiti ant 1994 ak 2004 epi li kontinye bay asistans sibstansyèl pou Ayiti.<ref name="cangov">{{Cite web|url=http://geo.international.gc.ca/cip-pic/geo/haiti-bb-en.aspx|title=Canada-Haiti Relations|publisher=Foreign Affairs & International Trade Canada|archive-url=https://archive.is/20070731040928/http://geo.international.gc.ca/cip-pic/geo/haiti-bb-en.aspx|archive-date=31 jiyè 2007|access-date=22 avril 2009}}</ref>
== Kontèks istorik ==
Ayiti sitiye nan lwès zile [[Ispayola|Ispanyola]]. An 1797, [[Tousen Louvèti|Toussaint Louverture]] te mennen yon revòlt kont [[Franse]] yo ak li te fè Ayiti premye peyi endepandan nan [[Karayib|Karayib la]], byenke gouvènman an te rete jiska 1915, lè [[Etazini]] te okipe zile a. Etazini kite zile a an 1934 pou mete li tounen nan yon fòm demokrasi. <ref>{{Cite book|last=Paul Butel|title=Histoire des Antilles Françaises XVIIe – XXe siècle|publisher=Perrin|year=2002|isbn=978-2-262-01540-4}}</ref>
Kanada se yon manm nan frankofoni oswa kominote a nan peyi ki pale franse, jis tankou Ayiti. Kanada jwe yon wòl aktif nan mentyen lapè (oswa demach lapè) atravè mond lan. <ref>{{Cite web|url=http://www.forces.gc.ca/somalia/vol1/v1c10e.htm|title=PEACEKEEPING: CONCEPTS, EVOLUTION, AND CANADA'S ROLE|publisher=Minister of Public Works and Government Services Canada|archive-url=https://web.archive.org/web/20100129200433/http://www.forces.gc.ca/somalia/vol1/v1c10e.htm#|archive-date=29 janvye 2010|dead-url=yes|access-date=26 avril 2009}}</ref> Kebèk se yon manm endepandan nan frankofoni, ak Ayiti se pi gwo benefisyè a nan asistans pwovens lan. Anplis de sa, yon gwo majorite nan ONG k ap travay an Ayiti se òganizasyon kebekwaz. <ref name="University of Toronto Press">{{Cite book|first=Peter|last=McKenna|title=Canada looks south in search of an America's policy|location=Toronto, ON|publisher=University of Toronto Press|date=2012|pages=180–211}}</ref>
Kanada ak Ayiti ofisyèlman etabli relasyon diplomatik sèlman an 1954, lè Edward Ritchie Bellemare te nonmen chaje biznis nan Anbasad Kanada an an Ayiti. Ant 1957 ak 1986, fanmi an [[François Duvalier|Divalye]] te dirije tankou diktatè. Yo te kreye lame prive a ak eskwadwon lanmò teworis yo rele [[Tonton Makout|Tonton makout]]. <ref>{{Cite web|url=http://www.dictatorofthemonth.com/Duvalier_F/May2002DuvalierEN.htm|title=François Duvalier|publisher=Dictator of the Month|archive-url=https://web.archive.org/web/20090413110331/http://www.dictatorofthemonth.com/Duvalier_F/May2002DuvalierEN.htm|archive-date=13 avril 2009|access-date=22 avril 2009}}</ref> Anpil Ayisyen te kouri al kache nan [[Etazini]] ak nan Kanada, sitou nan Kebèk frankofòn. <ref>{{Cite web|url=http://www.whitepinepictures.com/seeds/ii/26/history2.html|title=The Haitian Heart of Love|publisher=White Pine Pictures|access-date=2009-04-22|archive-date=2016-03-03|archive-url=https://web.archive.org/web/20160303182229/http://www.whitepinepictures.com/seeds/ii/26/history2.html|dead-url=yes}}</ref> Nan resansman kanadyen an nan lane 1991, prèske 44,000 moun te deklare tèt yo nan desandan ayisyèn. <ref>{{Cite book|last=Paul R. Magocsi, Multicultural History Society of Ontario|title=Encyclopedia of Canada's peoples|url=https://archive.org/details/encyclopediaofca0000unse_q5r1|page=649ff|publisher=University of Toronto Press|year=1999|isbn=978-0-8020-2938-6}}</ref> An 2006, Kanada te gen plis pase 100,000 rezidan desandan Ayiti.<ref>{{Cite web|url=http://www12.statcan.ca/english/census06/data/highlights/ethnic/pages/Page.cfm?Lang=E&Geo=PR&Code=01&Table=2&Data=Count&StartRec=1&Sort=3&Display=All|title=Ethnic origins, 2006 counts, for Canada, provinces and territories – 20% sample data|publisher=Statistics Canada|archive-url=https://web.archive.org/web/20081205060008/http://www12.statcan.ca/english/census06/data/highlights/ethnic/pages/Page.cfm?Lang=E&Geo=PR&Code=01&Table=2&Data=Count&StartRec=1&Sort=3&Display=All#|archive-date=5 desanm 2008|access-date=26 avril 2009}}</ref>
=== Operasyon kanadyèn an Ayiti ===
Anba la a se yon lis operasyon kanadyèn an Ayiti : <ref>{{Cite web|url=http://www.cefcom-comfec.forces.gc.ca/pa-ap/ops/hestia/index-eng.asp|title=Operation HESTIA|publisher=National Defence and the Canadian Forces|archive-url=https://web.archive.org/web/20101004190018/http://www.cefcom-comfec.forces.gc.ca/pa-ap/ops/hestia/index-eng.asp#|archive-date=4 oktòb 2010|access-date=12 fevriye 2010}}</ref>
* Operasyon HORATIO World Pwogram alimantè, septanm 2008
* Ayiti 2004-4, desanm 2004
* Ayiti 2004-3, oktòb 2004
* Ayiti 2004-2; oktòb 2004
* Ayiti 2004-1, septanm 2004
* Operasyon Hamlet Misyon Nasyonzini pou Estabilizasyon an Ayiti (MINUSTAH), out 2004 jiska kounye a
* Operasyon Halo Minustah, mas-out 2004
* Operasyon HALO multinasyonal pwovizwa fòs, fevriye - jiyè 2004
* Ayiti 1999, desanm 1999
* Operasyon STANDARD, jen 1996 - jiyè 1997
* Operasyon DIALOG, nan mwa janvye jiska desanm 1994
* Operasyon CAULDRON, septanm 1993 - jen 1996
* Operasyon AVANSE AKSYON, oktòb 1993 - septanm 1994 <ref>{{Cite web |url=http://www.cmp-cpm.forces.gc.ca/dhh-dhp/od-bdo/di-ri-eng.asp?IntlOpId=174&CdnOpId=213 |title=Kopi achiv |access-date=2019-06-08 |archive-date=2015-12-08 |archive-url=https://web.archive.org/web/20151208133929/http://www.cmp-cpm.forces.gc.ca/dhh-dhp/od-bdo/di-ri-eng.asp?IntlOpId=174&CdnOpId=213 |dead-url=yes }}</ref>
* Ayiti 1989, janvye-oktòb 1989
* Operasyon BANDIT, ant janvye ak fevriye 1988 <ref>{{Cite web |url=http://www.cmp-cpm.forces.gc.ca/dhh-dhp/od-bdo/di-ri-eng.asp?IntlOpId=8&CdnOpId=8 |title=Kopi achiv |access-date=2019-06-08 |archive-date=2015-12-08 |archive-url=https://web.archive.org/web/20151208122354/http://www.cmp-cpm.forces.gc.ca/dhh-dhp/od-bdo/di-ri-eng.asp?IntlOpId=8&CdnOpId=8 |dead-url=yes }}</ref>
* Ayiti 1963, me 1963 <ref>{{Cite web |url=http://www.cmp-cpm.forces.gc.ca/dhh-dhp/od-bdo/di-ri-eng.asp?IntlOpId=56&CdnOpId=68 |title=Kopi achiv |access-date=2019-06-08 |archive-date=2015-09-23 |archive-url=https://web.archive.org/web/20150923230626/http://www.cmp-cpm.forces.gc.ca/dhh-dhp/od-bdo/di-ri-eng.asp?IntlOpId=56&CdnOpId=68 |dead-url=yes }}</ref>
== Entèvansyon entènasyonal an 1993 ==
Aprè ranvèse rejim Divalye a, Ayiti te pase nan yon peryòd boulvèsman politik ak ekonomik. Fòs patwone pa Nasyonzini yo te entèveni plizyè fwa pou yo eseye estabilize sitiyasyon an.<ref>{{Cite web|url=https://www.un.org/Depts/dpko/dpko/co_mission/unmihbackgr2.html|title=Haiti – Background|publisher=United Nations|access-date=26 avril 2009}}</ref> Gouvènman kanadyen an te refize rekonèt eleksyon nasyonal ayisyèn an 1988, ki te make pa vyolans ki te reklame lavi yo nan omwen 34 moun, e li te di ke li ta konsidere diminye èd nan 15 milyon dola.<ref>{{Cite web|url=https://pqasb.pqarchiver.com/chicagotribune/access/24802855.html?dids=24802855:24802855&FMT=ABS&FMTS=ABS:FT&date=Jan+19,+1988&author=Nathaniel+Sheppard+Jr+,+Chicago+Tribune&pub=Chicago+Tribune+(pre-1997+Fulltext)&desc=CANADA+HITS+HAITI+VOTE,+MAY+CUT+AID&pqatl=google|title=CANADA HITS HAITI VOTE, MAY CUT AID|last=Sheppard Jr|first=Nathaniel|date=19 janvye 1988|publisher=Chicago Tribune|access-date=26 avril 2009|archive-date=2012-10-20|archive-url=https://web.archive.org/web/20121020080800/http://pqasb.pqarchiver.com/chicagotribune/access/24802855.html?dids=24802855:24802855&FMT=ABS&FMTS=ABS:FT&date=Jan+19,+1988&author=Nathaniel+Sheppard+Jr+,+Chicago+Tribune&pub=Chicago+Tribune+(pre-1997+Fulltext)&desc=CANADA+HITS+HAITI+VOTE,+MAY+CUT+AID&pqatl=google|dead-url=yes}}</ref>
Byenke asistans bilateral gouvènman an te diminye, Ayiti kontinye benefisye de asistans Kanada nan fòm èd la bilateral ki ofri pa ONG yo. Pou yon kout peryòd 10 mwa ki kòmanse desanm 1990, Kanada retabli efò èd enpòtan gras a [[Jan Bètran Aristid|Jean-Bertrand Aristide]] ki te eli demokratikman kòm Premye Minis ak ki pwomèt pou pwoteje dwa fondamantal nan pèp li a. Èd la te anile ankò lè Aristide te kouri kite peyi a aprè yon koudeta nan ane annaprè a. Kanada te menm chwazi pou yo sispann èd bilateral ONG yo aprè chape Aristide, li kite sèlman èd alimantè ak bezwen esansyèl nan Karayib la.<ref name="Keenleyside">{{Cite book|first=Cranford|last=Pratt|title=Canadian International Development Assistance Policies: An Appraisal|location=Montreal, QC|publisher=McGill-Queen's University Press|date=1994|pages=240–268|url=http://www.ebrary.com|access-date=19 novanm 2014}}</ref> Dezòd politik te swiv. Nan mwa jen 1993, Premye Minis kanadyen Brian Mulroney te di Prezidan ameriken[[Bill Clinton]] ke Kanada te pare pou voye twoup pou bloke Ayiti. <ref>{{Cite web|url=https://www.nytimes.com/1993/06/03/world/mulroney-offering-troops-to-help-blockade-haiti.html|title=Mulroney Offering Troops to Help Blockade Haiti|last=Berke|first=Richard L.|date=3 jen 1993|publisher=New York Times|access-date=26 avril 2009}}</ref> Desizyon Kanada pou entèvni an Ayiti nan moman sa a te lajman kondwi pa demand yo ak enkyetid nan popilasyon an ayisyen-frankofon k ap viv nan Kebèk nan moman sa a.<ref name="University of Toronto Press"/> Pita nan ane sa a, Kanada te patisipe nan misyon Nasyonzini an Ayiti, yon [[ONI|operasyon mentyen lapè Nasyonzini]] ant septanm 1993 ak jen 1996.
Kòmandan fòs ant mwa mas ak jen 1996, brigadye jeneral J.R.P. Daigle te kanadyen. Daigle te rete kòmandan Misyon Sipò Nasyonzini an Ayiti (1996-1997) ak jeneral kanadyen Robin Gagnon te dirije Misyon Tranzisyon Nasyonzini an Ayiti (1997).<ref name="CERI">{{Cite web|url=http://www.ceri-sciencespo.com/cherlist/pouligny/publication/va/cases/unstaff/unstaffhaiti.pdf|title=PRINCIPAL UN CIVIL AND MILITARY STAFF IN HAITI MISSIONS|publisher=CERI-Sciences Po|access-date=26 avril 2009}}</ref> Kanada bay tou komisè lapolis ant oktòb 1993 ak fevriye 1996<ref>{{Cite web|url=https://www.un.org/Depts/dpko/dpko/co_mission/unmihfacts.html|title=UNMIH Facts & Figures|publisher=United Nations|access-date=26 avril 2009}}</ref> ak bay ofisye polis nan Misyon Lapolis Sivil Nasyonzini an Ayiti (1997-2000).<ref>{{Cite web|url=https://www.un.org/Depts/dpko/dpko/co_mission/miponuh.htm|title=UNITED NATIONS CIVILIAN POLICE MISSION IN HAITI|publisher=United Nations|access-date=26 avril 2009}}</ref>
Nan lane 2000, avèk yon estabilite ogmante pou Ayiti, Jean-Bertrand Aristide te re-eli, byenke dezyèm manda li te make pa akizasyon de koripsyon.<ref name="CCHaiti">{{Cite web|url=http://www.cartercenter.org/countries/haiti.html|title=Activities by Country: Haiti|last=The Carter Center|access-date=17 jiyè 2008|archive-date=2022-09-20|archive-url=https://web.archive.org/web/20220920173124/http://www.cartercenter.org/countries/haiti.html|dead-url=yes}}</ref>
== Entèvansyon entènasyonal 2004 ==
Nan mwa fevriye 2004, prezidans Jean-Bertrand Aristide te fini nan mitan yon rebelyon. Konsèy Sekirite Nasyonzini an otorize fòs pwovizwa miltinasyonal (MIF) deplwaye imedyatman an Ayiti pou kenbe lapè. Kanada te bay 125 soti nan 2.700 moun te deplwaye okòmansman.<ref>{{Cite web|url=http://www.globalsecurity.org/military/library/news/2004/03/mil-040314-southcom01.pdf|title=Situation Report for Media: Multinational Interim Force-Haiti|date=14 mas 2004|publisher=United States Southern Command|access-date=}}</ref> Nan mwa avril, kontenjan kanadyen ki te dirije pa lyetnan kolonèl Jim Davis te monte nan 500.<ref>{{Cite web|url=http://www.ctv.ca/servlet/ArticleNews/story/CTVNews/1081265867369_3/?hub=World|title=Canadian troops bring some calm to Haiti|date=6 avril 2004|publisher=Canadian Press|access-date=26 avril 2009|archive-date=2004-04-07|archive-url=https://web.archive.org/web/20040407023210/http://www.ctv.ca/servlet/ArticleNews/story/CTVNews/1081265867369_3/?hub=World|dead-url=yes}}</ref>
[[MINUSTAH|Misyon Stabilizasyon Nasyonzini an Ayiti]] te kreye pita an 2004 pou siksede MIF a. Depi lè sa a, kontribisyon kanadyèn yo te limite a 100 ofisye polis ak yon ti kantite ofisye lyezon. <ref>{{Cite web|url=http://www.focal.ca/publications/focalpoint/fp0908/?lang=e&article=article3|title=Canada and Brazil in Haiti: Passing the military torch, but what of the moral one?|date=septanm 2008|publisher=Canadian Foundation for the Americas|archive-url=https://web.archive.org/web/20080920073705/http://www.focal.ca/publications/focalpoint/fp0908/?article=article3&lang=e|archive-date=20 septanm 2008|access-date=26 avril 2009}}</ref> Nan mwa jen 2005, gouvènman kanadyen an te avèti kanadyen yo pou yo pa vizite Ayiti akòz deteryorasyon ogmante nan sitiyasyon sekirite a.<ref>{{Cite web|url=http://www.ctv.ca/servlet/ArticleNews/story/CTVNews/1119393516024_33/?hub=Canada|title=Canadians warned against travelling to Haiti|access-date=26 avril 2009|archive-date=2023-11-21|archive-url=https://web.archive.org/web/20231121205216/https://www.ctv.ca/servlet/ArticleNews/story/CTVNews/1119393516024_33?hub=Canada|dead-url=yes}}</ref>
Depi 2004 anviwon, pwogram èd Kanada a aplike sa yo rele yon apwòch antye-de-gouvènman an pou devlope ak sipòte gouvènman tranzisyon an. Plis lajan te depanse nan sèvis piblik tankou sekirite piblik ak pwosesis elektoral.<ref name="Whither Development">{{Cite book|first=Stephen|last=Brown|title=Struggling for Effectiveness : CIDA and Canadian Foreign Aid|location=Montreal, QC|publisher=MQUP|date=septanm 2012|pages=108–134|url=http://www.ebrary.com|access-date=18 novanm 2014}}</ref>
An 2006, Kanada te patisipe nan efò entènasyonal yo pou ede Ayiti konplete premye sik elektoral la depi konstitisyon li an te antre an aplikasyon an 1987. Gouvènman Kanada a, atravè Ajans Kanadyèn Devlopman Entènasyonal, te depanse prèske 40 milyon dola sou pwosesis elektoral la, bay obsèvatè ak yon asistans teknik. Gouvènè jeneral la nan Kanada [[Michaëlle Jean]] (tèt li ki gen orijin ayisyèn) ale nan inogirasyon li a nan Prezidan [[René Préval|Rene Preval]] sou 14 me 2006 tankou yon reprezantan nan Kanada.<ref>{{Cite web|url=http://www.canadainternational.gc.ca/haiti/bilateral_relations_bilaterales/canada_haiti.aspx?menu_id=7&menu=L|title=Canada – Haiti Relations|publisher=Government of Canada|access-date=22 avril 2009}}</ref>{{,}}<ref>{{Cite web|url=http://www.cbc.ca/news/background/governorgeneral/michaelle_jean.html|title=Indepth: Governor general Michaelle Jean|date=11 oktòb 2005|publisher=CBC News|access-date=22 avril 2009}}</ref>
Nan mwa jiyè 2007, Premye Minis kanadyen Stephen Harper te fè yon vizit an Ayiti, sitou nan yon lopital ki te finanse pa Kanada nan bidonvil [[Site Soley|Site Solèy]] ki te ravaje pa kriminalite lan.<ref>{{Cite journal|date=20 jiyè 2007|title=Poverty of Haiti's Cite Soleil gives Harper firsthand look at country' desperation|url=http://www2.canada.com/vancouversun/news/story.html?id=3204f9c9-d14f-4036-a62e-d25a40d1ff03&k=28397|publisher=Vancouver Sun|access-date=26 avril 2009|archive-date=2012-03-14|archive-url=https://web.archive.org/web/20120314153705/http://www2.canada.com/vancouversun/news/story.html?id=3204f9c9-d14f-4036-a62e-d25a40d1ff03&k=28397|dead-url=yes}}</ref>
== Sitiyasyon aktyèl ==
[[Fichye:Secretary of State Hillary Clinton and Prime Minister Stephen Harper (4308896411).jpg|right|thumb| Premye Minis kanadyen Stephen Harper ak sekretè Deta Ameriken Hillary Clinton nan Konferans Preparasyon pou Ayiti sou Sekou Tè an Ayiti, ki te fèt nan [[Monreyal (komin)|Monreyal]], 25 janvye 2010]]
Ayiti konsidere kòm yon eta frajil daprè definisyon konsèp Kanadyèn an, paske gouvènman an pa bay sitwayen li yo sèvis de baz yo. CIDA te kreye yon plan devlopman pou peyi li konsidere kòm eta frajil, patikilyèman Ayiti, Afganistan, Soudan ki te inifye anvan, ak Cisjordanie ak bann Gaza rele New Deal. New Deal te aplike pou bay plis sipò pou ede eta frajil yo reyalize objektif Milenè pou devlopman pou 2015. New Deal gen objektif tankou sekirite, travay, revni ak jistis.<ref>{{Cite web|url=http://www.oecd.org/dac/peer-reviews/canadapeerreview2012.pdf|title=DAC Peer Review 2012|access-date=19 novanm 2014}}</ref> Malgre sa, gen yon anpil diskisyon sou ki jan lajan Kanada a ap depanse ak ki moun li se tonbe nan men. Malgre ke ACDI te fè yon bon gouvènans youn nan priyorite li yo, ONG yo te bay plis pase 80% sèvis de baz yo an Ayiti, k ap resevwa anpil lajan nan èd kanadyèn an. Nan evite entèraksyon avèk gouvènman ayisyen an, Kanada te aplike yon sistèm sèvis paralèl olye de eta a ki anjeneral bay sèvis sa yo.<ref name="Briere et al">{{Cite journal|last=Briere|first=Sophie|last2=Jobert|first2=Sebastien|last3=Poulin|first3=Yves|date=2010|title=Enhancing public governance in fragile states: Support for Haiti|journal=International Journal|volume=65|page=653+}}</ref>
Yon gwo kantite Kanadyen k ap travay nan domèn devlopman yo prezan an Ayiti, ki gen ladan santèn de misyonè k ap travay sitou nan sektè sante ak edikasyon.<ref name="cangov20090422">{{Cite web|url=http://www.canadainternational.gc.ca/haiti/bilateral_relations_bilaterales/canada_haiti.aspx?menu_id=7&menu=L|title=Canada – Haiti Relations|publisher=Government of Canada|access-date=22 avril 2009}}</ref>
An 2008, Kanada te angaje 555 milyon dola sou senk (5) ane pou Ayiti. <ref>{{Cite web|url=http://w01.international.gc.ca/MinPub/Publication.aspx?isRedirect=True&Language=E&publication_id=386418&docnumber=170|title=Canada Pleased with Ratification of Haiti's New Prime Minister|date=1 out 2008|publisher=Foreign Affairs & International Trade Canada|archive-url=https://web.archive.org/web/20090328192219/http://w01.international.gc.ca/MinPub/Publication.aspx?isRedirect=True#|archive-date=28 mas 2009|dead-url=yes|access-date=23 avril 2009}}</ref> .Ayiti te vin pi gwo benefisyè asistans devlopman Kanada an 2009, Afganistan te vin dezyèm pi gwo benefisyè. Yon montan total 334 milyon dola te bay Ayiti an 2009.<ref name="Whither Development"/> Nan mwa fevriye 2009, gouvènman kanadyen an te anonse ke li ta sible èd etranje a 20 peyi oswa rejyon kote li te espere genyen pi gwo enpak, tankou Ayiti.<ref>{{Cite web|url=http://www.canadaeast.com/front/article/581880|title=Canada limits main foreign aid recipients to 20 countries|date=23 fevriye 2009|publisher=Brunswick News|access-date=23 avril 2009|archive-date=2012-02-15|archive-url=https://web.archive.org/web/20120215144421/http://www.canadaeast.com/front/article/581880|dead-url=yes}}</ref> Anplis de èd ofisyèl, imigran ayisyen nan Kanada te voye apeprè $ 248 milyon dola nan lajan bay fanmi ayisyèn yo an 2006.<ref>{{Cite web|url=http://biblioteket.ehl.lu.se/olle/papers/0002837.pdf|title=The Canada-Haiti Remittance Corridor|publisher=Lund University|archive-url=https://web.archive.org/web/20110717201133/http://biblioteket.ehl.lu.se/olle/papers/0002837.pdf#|archive-date=2011-07-17|dead-url=yes|access-date=2009-04-26}}</ref> Aprè tranbleman tè destriktif Ayiti nan 2010, 221 milyon dola nan don prive ak sitwayen yo te kolekte pou Ayiti. Pita ACDI te egale kantite lajan sa a nan kontribisyon.<ref name="Whither Development" /> Nan mwa janvye 2013, Minis kanadyen pou Koperasyon Entènasyonal, Julian Fantino, te anonse ke gouvènman an ta revize èd nan Ayiti, site enkyetid konsènan rezilta itilizasyon lajan yo. Kèk nan enkyetid sa yo te eksprime pa Premye Minis ayisyen, Laurent Lamothe, ki te sijere tou ke gouvènman kanadyen an bay plis vwa ak plis èd bay gouvènman ayisyen an dirèkteman.<ref name="Toronto star article">{{Cite web|url=https://www.thestar.com/news/canada/2013/01/08/haitis_pm_to_canada_give_haitian_government_more_say_over_canadian_aid.html|title=Haiti's PM to Canada: Give Haitian government more say over Canadian aid|last=Blatchford|first=Andy|website=Toronto Star|access-date=19 novanm 2014|archive-date=2019-05-17|archive-url=https://web.archive.org/web/20190517194020/https://www.thestar.com/news/canada/2013/01/08/haitis_pm_to_canada_give_haitian_government_more_say_over_canadian_aid.html|dead-url=yes}}</ref>
Gouvènman Kanada a te pibliye yon avètisman sou sekirite ki te rele pou prekosyon lè li tap vwayaje an Ayiti. Sepandan, pa gen okenn opinyon kontrè aktyèlman pou Ayiti<ref name="GC Travel Advisory">{{Cite web|url=http://travel.gc.ca/destinations/haiti|title=Travel advice and advisories for Haiti|website=Government of Canada|access-date=19 novanm 2014|archive-date=2019-05-18|archive-url=https://web.archive.org/web/20190518165700/https://travel.gc.ca/destinations/haiti|dead-url=yes}}</ref>.
== Gade tou ==
* Relasyon etranje an Ayiti
* Relasyon Etranje Kanada
* Imigrasyon ayisyen nan Etazini ak Kanada
* Kanadyen ki gen orijin ayisyen
== Referans ==
{{referans}}
== Lyen deyò ==
[[Kategori:Ayiti]]
[[Kategori:Kanada]]
[[Kategori:Relasyon entènasyonal]]
l6drpt00vrrdu2ua5noxkzjhit9lxsy
Maïwenn
0
74593
888166
809933
2026-08-19T06:50:56Z
InternetArchiveBot
25431
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
888166
wikitext
text/x-wiki
{{moun
|non=Maïwenn
|foto=Maïwenn Cannes 2011 2 cropped.jpg
|tèks=Maïwenn (2011)
|fonksyon=aktris, reyalizatris, senaris
|domèn=sinema, televizyon
|diplòm=
|etid=
|dat nesans=[[17 avril]] [[1976]]
|lye nesans=[[Les Lilas]], [[Seine-Saint-Denis]]
|peyi nesans=[[Frans]]
|dat lanmò=
|lye lanmò=
|peyi lanmò=
|nasyonalite=franse
|relijyon=
|rezidans=
|kontak=
|Biyografi=
|zèv=
|omaj=
|rekonpans=
|remak=
|fim=
}}
'''Maïwenn Le Besco''', rele '''Maïwenn''', ki fèt [[17 avril]] [[1976]] nan [[Les Lilas]] nan depatman [[Seine-Saint-Denis]] ([[Frans]]), se yon [[Aktè|aktris]], [[senaris]] ak [[Reyalizatè|reyalizatris]] [[Frans|fransèz]].
== Biyografi ==
== Zèv li yo ==
=== Tankou aktris ===
==== Sinema ====
* [[1981]] : ''[[L'Année prochaine... si tout va bien]]'' de [[Jean-Loup Hubert]] : Prune
* [[1983]] : ''[[L'Été meurtrier (film)|L'Été meurtrier]]'' de [[Jean Becker]] : Éliane jeune
* [[1986]] : ''[[L'État de grâce]]'' de [[Jacques Rouffio]] :
* [[1987]] : ''[[Cinématon|Cinématon Nimewo 994]]'' de [[Gérard Courant]] : li menm
* [[1988]] : ''[[L'Autre Nuit]]'' de [[Jean-Pierre Limosin]] : Joan
* [[1990]] : ''[[Lacenaire (fim)|Lacenaire]]'' de [[Francis Girod]] : Hermine
* [[1991]] : ''[[La Gamine]]'' d'[[Hervé Palud]] : Carole Lambert
* [[1994]] : ''[[Léon (fim)|Léon]]'' de [[Luc Besson]] : Ouin-Ouin (la jeune femme blonde)
* [[1997]] : ''[[Le Cinquième Élément]]'' de [[Luc Besson]] : La diva
* [[2000]] : ''[[La Mécanique des femmes (fim)|La Mécanique des femmes]]'' de [[Jérôme de Missolz]]
* [[2001]] : ''[[8, rue Charlot]]'' de [[Bruno Garcia (réalisateur)|Bruno Garcia]] : Karine
* [[2003]] : ''[[Haute Tension (fim, 2003)|Haute Tension]]'' d'[[Alexandre Aja]] : Alex
* [[2004]] : ''[[Osmose (fim, 2003)|Osmose]]'' de [[Raphaël Fejtö]] : une amie à la fête
* [[2004]] : ''[[Les Parisiens]]'' de [[Claude Lelouch]] : la chanteuse Shaa
* [[2005]] : ''[[Le Courage d'aimer]]'' de Claude Lelouch : Shaa
* [[2006]] : ''[[Pardonnez-moi]]'' : Violette
* [[2008]] : ''[[Le Bal des actrices]]'' : Maïwenn
* [[2011]] : ''[[Polisse]]'' : Melissa
* [[2012]] : ''[[Télé Gaucho]]'' de [[Michel Leclerc (réalisateur)|Michel Leclerc]]: Yasmina
* [[2013]] : ''[[L'amour est un crime parfait]]'' d'[[Arnaud et Jean-Marie Larrieu]] : Anna
* [[2017]] : ''[[Le Prix du succès]]'' de [[Teddy Lussi-Modeste]] : Linda
* [[2019]] : ''[[All Inclusive (fim, 2019)|All Inclusive]]'' de [[Fabien Onteniente]] : Paloma
* [[2019]] : ''[[Sœurs (fim)|Sœurs]]'' de [[Yamina Benguigui]] :
==== Televizyon ====
* [[1983]] : ''[[Les Enquêtes du commissaire Maigret]]'', épisode : ''[[Un Noël de Maigret]]'' de [[Jean-Paul Sassy]]
* [[1985]] : ''[[Double Face (fim, 1985)|Double Face]]'' (fim) : fi
* [[1990]] : ''[[La Famille Ramdam]]'' de [[Christiane Lehérissey]] (seri)
* [[2001]] : ''[[L'Oiseau rare (fim)|L'Oiseau rare]]'' de [[Didier Albert]] (fim) : Diane
* [[2002]] : ''[[Caméra Café (seri, 2001)|Caméra Café]]'' : Hervé
* [[2002]] : ''[[Nestor Burma]]'' (seri) : Jade
* [[2018]] : ''[[Nox (seri)|Nox]]'' de [[Mabrouk el Mechri]] (seri) : Julie
=== Tankou reyalizatris ak senaris ===
==== Sinema ====
* [[22004]] : ''[[I'm an Actrice]]'' (kout fim)
* [[2006]] : ''[[Pardonnez-moi]]'' - tou pwodiktris
* [[2009]] : ''[[Le Bal des actrices]]''
* [[2011]] : ''[[Polisse]]''
* [[2015]] : ''[[Mon roi]]''<ref>http://www.lefilmfrancais.com/121140/studiocanal-date-et-change-le-titre-du-prochain-film-de-ma-wenn</ref>
* [[2020]] : ''[[ADN (fim, 2020)|ADN]]''
==== Piblisite ====
* [[2012]] : ''[[Meetic]]''<ref>« [http://www.lexpress.fr/culture/tele/maiwenn-realise-la-pub-tele-de-meetic_1067442.html Maiween réalise la pub télé de ''Meetic''] », ''L'Express'', 3 janvye 2012.</ref>
* [[2015]] : ''Préjugés'', pou [[Fédération française de cardiologie]], contre les [[Maladie cardio-vasculaire|maladies cardiovasculaires]] chez la [[Femme]]<ref>{{cite web|title = Préjugés - une réalisation signée Maïwenn {{!}} Fédération Française de Cardiologie|url = http://www.fedecardio.org/prejuges-une-realisation-signee-maiwenn|website = fedecardio.org|accessdate = 2016-02-20}}</ref>
* [[2019]] : ''[[TGV inOui]]'', avèk ajans Rosapark<ref>« [https://business.lesechos.fr/directions-marketing/marketing/branding/0601936340084-pub-tgv-inoui-joue-la-complicite-pour-son-premier-anniversaire-331947.php Pub : TGV Inoui joue la complicité pour son premier anniversaire] », ''Les Échos'', 26 septanm 2019.</ref>
==== Videyoklip ====
* [[1991]] : [[PSY (groupe)|PSY]], ''Angélina''<ref>« [http://www.melody.tv/actualites-musicales/voir/1421/yassine-dahbi-psy-est-mort] », ''melody.tv''.</ref>
* [[2013]] : [[Dani (atis)|Dani]], ''L'amour est un oiseau rebelle''<ref>« [https://web.archive.org/web/20131230235829/http://musique.premiere.fr/News-Videos/Dani-est-de-retour-avec-un-clip-signe-Maiwenn-3691168 Dani est de retour avec un clip signé Maïwenn] », ''premiere.fr''.</ref>
== Referans ==
{{referans}}
== Lyen deyò ==
* [https://www.imdb.com/&id=nm0494069 Maïwenn] sou IMDb
* [http://www.allocine.fr/personne/fichepersonne_gen_cpersonne=37238.html Maïwenn] sou allocine.fr
* [http://www.ina.fr/recherche/recherche?search=Ma%C3%AFwenn&vue=Video Maïwenn] sou ina.fr
* [https://web.archive.org/web/20200716034618/http://www.maiwenn.com/ Sitwèb ofisyèl Maïwenn]
{{DEFAULTSORT:Maïwenn}}
[[Kategori:Moun]]
[[Kategori:Fanm]]
[[Kategori:Aktè]]
[[Kategori:Aktè sinema]]
[[Kategori:Aktè televizyon]]
[[Kategori:Aktè franse]]
[[Kategori:Reyalizatè sinema]]
[[Kategori:Reyalizatè franse]]
[[Kategori:Senaris sinema]]
[[Kategori:Senaris franse]]
[[Kategori:Nesans nan lane 1976]]
o54969c2m1ahg9xzq5ki3xgmvemk1jz
Agrikilti dirab
0
80645
888161
849690
2026-08-18T21:45:48Z
InternetArchiveBot
25431
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
888161
wikitext
text/x-wiki
'''Agrikilti dirab''' (ansyènman soutenab, tradiksyon altènatif nan lang angle ''sustainable'') se aplikasyon an nan [[agrikilti]] nan prensip yo nan devlopman dirab oswa soutenab kòm rekonèt pa kominote entènasyonal la nan Rio de Janeiro nan mwa jen 1992. Se yon sistèm pwodiksyon agrikòl ki vize asire yon pwodiksyon dirab nan manje, [[bwa]] ak fib ki espekte limit [[Ekoloji|ekolojik]], ekonomik ak sosyal ki asire antretyen nan tan sa a pwodiksyon.
Agrikilti dirab gen pou objektif pou diminye enpak la nan sektè a nan [[Anviwònman|anviwònman an]] (al gade [[Agrikilti|Seksyon anviwònman atik agrikilti]]). Li se an patikilye yon agrikilti ki pi bon pwoteje [[Divèsite byolojik|divèsite biyolojik la]], [[Dlo|dlo a]] ak [[Sòl|tè yo]] ki nesesè nan li yo ak ki sèvi ak li pi byen omwayen oksilyè yo nan agrikilti ak sèvis yo ekosistèm. <ref>[http://www.inra.fr/l_institut/expertise/expertises_realisees/agriculture_et_biodiversite_rapport_d_expertise Agriculture et biodiversité : Agriculture et biodiversité : des synergies à valoriser. Rapport de l'expertise scientifique collective réalisée par l'Inra à la demande du ministère de l'Agriculture et de la Pêche (MAP) et du ministère de l'Écologie, de l'Énergie, du Développement durable et de l'Aménagement du territoire (MEEDDAT)]</ref>
Yon bagay se devlope agrikilti men li trè enpòtan pou konsidere anviwònman an nan itilize entran yo.
== Objektif ==
Agrikilti dirab gen pou objektif pou amelyore sistèm dirab lan nan kreye plis richès pou chak inite pwodiksyon sou yon baz ki pi ekitab. Prensip sa yo baze sou rekonesans an ki resous natirèl yo fini, epi yo dwe itilize avèk sajès garanti ki dire lontan rantabilite [[Ekonomi|ekonomik]], byennèt sosyal ak respè pou [[anviwònman]] an (twa (3) dimansyon nan devlopman dirab).
Konkrètman ak nan ideyal la (pa gen anyen asire ke yon agrikilti respekte tout kalite sa yo ansanm se posib) :
* Agrikilti dirab vize nan pi bon itilizasyon resous natirèl yo : itilizasyon machandiz ak sèvis ki bay pa nati, sitou [[Agrikilti|dlo]], kòm entran fonksyonèl ; preferans pou yon apwovizyònman lokal mwens enpòtan nan enèji. Li itilize pwosesis natirèl ak rejeneratè, tankou lapli, sik nitritif, [[fiksasyon azòt]], rekonstitisyon tè ak lènmi natirèl nan ensèk nizib, [[polinizasyon]] natirèl.
* Li limite kontribisyon nan sektè a nan [[Efè tèmik|efè]] sè.
* Li limite pwodiksyon [[Fatra|dechè ki]] pa re-itilize pa kreye entèdepandans avèk lòt aktivite ekonomik, nan objektif pou yon pi gwo efikasite jeneral, epi li fè pwomosyon pou sèvi ak pwodui ki nan aktivite agrikòl oswa nenpòt lòt aktivite.
* Li itilize pratik ki limite [[ewozyon]] ak degradasyon tè, ak diminye itilize nan entran pou pwoteje [[Dlo|resous dlo]] .
* Li pa minen entegrite moun, ki enkli limite itilizasyon pestisid natirèl oswa sentetik ki ka domaje sante kiltivatè yo ak konsomatè yo (gade sekirite biyolojik).
* Li pwoteje [[Divèsite byolojik|divèsite biyolojik la]] .
'''Agrikilti dirab''' defini pa Zahm ak al. (2019) <ref>{{Cite journal|last=Zahm F., Alonso Ugaglia A., Boureau H., Del’homme B., Barbier J.M., Gasselin P., Gafsi M., Girard S., Guichard L., Loyce C., Manneville V., Menet A., Redlingshofer B.|date=2019|title=Évaluer la durabilité des exploitations agricoles. La méthode IDEA v4, un cadre conceptuel mobilisant dimensions et propriétés de la durabilité|url=https://www.cahiersagricultures.fr/articles/cagri/abs/2019/01/cagri180035/cagri180035.html|journal=Cahiers Agricultures|page=|issn=1777-5949|access-date=2021-11-19|archive-date=2021-11-19|archive-url=https://web.archive.org/web/20211119233054/https://www.cahiersagricultures.fr/articles/cagri/abs/2019/01/cagri180035/cagri180035.html|dead-url=yes}}</ref>, kòm yon agrikilti ekonomikman solid, ekolojikman an sante, sosyalman jis ak imèn (Landais, 1998). Sou yon bò, li kontribye nan dirabilite teritwa a nan ki li gen aktivite miltifonksyonèl li yo ak sou lòt bò, an pwovizyon an nan sèvis anviwònmantal global (batay kont chanjman nan klima, kalite lè a, sekirite alimantè, elatriye).
'''Agrikilti dirab''' se yon fèm agrikòl solid, vivab, transmisib ak repwodiktib, mete devlopman li nan yon apwòch sosyetalman responsab. Apwòch sa a refere a chwa kiltivatè a kòm efè aktivite li yo ak metòd pwodiksyon li ak konsiderasyon objektif yo espesifik nan eksplwatasyon li, men tou ak konsiderasyon objektif andeyò eksplwatasyon li, refere li a pi wo balans sosyo-espasyal. Devlopman li baze sou 5 pwopriyete emèjan nan sistèm agrikilti dirab : otonomi, wobistès, kapasite pwodiktif ak repwodiktif nan machandiz ak sèvis yo, ankraj teritoryal ak responsabilite global (Zahm ak al., 2019).
== Kèk prensip nan agrikilti dirab ==
Pou dirab, agrikilti dwe respekte kèk prensip : <ref>{{Cite web |url=http://www.bibliotheque.auf.org/doc_num.php?explnum_id=92 |title=Ibrahim Nahal, ''Principes d'agriculture durable'', éditions Estem |access-date=2021-11-19 |archive-date=2021-11-19 |archive-url=https://web.archive.org/web/20211119233058/https://bibliotheque.auf.org/doc_num.php?explnum_id=92 |dead-url=yes }}</ref>
* konsèvasyon tè;
* konsèvasyon resous dlo yo : li te note ke resous dlo yo sou-eksplwate atravè lemond, se konsa ke [[Nap freyatik|nivo dlo anba tè yo tonbe prèske tout kote]], patikilyèman nan pi gwo rejyon yo nan sereyal Lachin, [[Etazini]] yo ak peyi Zend ;
* konsèvasyon resous jenetik ak [[Divèsite byolojik|divèsite biyolojik]] ;
* jesyon dirab nan patiraj natirèl ;
* batay kont [[Dezètifikasyon|dezètifikasyon an]].
Pou prensip debaz sa yo dwe ajoute bezwen an pou fè pou evite itilizasyon dispèsif nan [[metal]] nan agrikilti. Etid la nan "Association des Centraliens" sou rarefaksyon a nan metal idantifye yon kantite itilizasyon dispèsif pou fè pou evite.
== Òganizasyon agrikilti dirab ==
Konsèp prensipal la se sa ki nan yon fèm agrikòl ki gen ladan yon ansam sistèm ki fonksyone ant yo, yon sistèm ki jenere antre pou lòt sistèm yo, sistèm nan opere depreferans nan yon sik fèmen.
=== Òganizasyon enstitisyonèl yo ===
=== Òganizasyon filyè entegre ===
Agrikilti dirab dwe entegre pa tout ajan ekonomik nan sektè a, ki soti nan fouch a fouchèt (ki soti nan pwodiktè a konsomatè), ki gen ladan pati prenan (moun ki gen enterè) konsène pa :
* limit nan nwuizans odè ak son,
* limit la [[polisyon]] nan [[dlo]], [[Lè (van)|lè]] ak [[Sòl|tè]] (entran azote, fitosanitè), osi byen ke polisyon jenetik lye nan GMO . . .
* limit rediksyon nan divèsite agrikòl ki gen rapò ak teknik seleksyon, ibrid esteril ak ranpli patant.
Tè ki baze sou siveyans (agrikilti presizyon) mande pou itilize nan [[Enfòmatik|teknoloji]] enfòmasyon (enfòmatik), patikilyèman sistèm enfòmasyon jeyografik .
Yon sektè dwe evalye daprè kritè estanda komen pou tout ajan ekonomik nan sektè a, annakò avèk kad nòmatif kontabilite nasyonal yo .
=== Prevansyon risk ===
* Lis verifikasyon risk [[anviwònman]]- sekirite, aksyon yo dwe pran, yo dwe aplike sou fèm agrik[[Anviwònman|ò]]<nowiki/>l yo :
** Kalite risk ;
** Amenajman;
** Evalyasyon pwogram amelyorasyon ;
** Envantè yo dwe ranpli, pwosedi yo dwe swiv, egzijans ;
** Klasifikasyon lye ak sit pou travay;
** Aksyon yo dwe fè;
** Prevansyon ;
** Òganizasyon.
* Siveyans pwodui fitosanitè sou fèm lan.
: Bay kiltivatè yo avèk aparèy senp lekti kòd ba pou anrejistreman ak swiv pwovizyon nan magazen lokal yo (lòd, jesyon envantè, antre / soti ...), avèk posibilite pou :
** Enprime dokiman nan lokal gras a enprimant pòtab ;
** Transfere [[enfòmasyon]] kolekte sou mikwo-òdinatè pou trètman plis elabore.
Kalite aksyon (aktè) : fòmasyon, otodyanostik, siveyans règleman, nòm, lalwa.
=== Valorizasyon biyomas ===
Daprè prensip yo nan agrikilti dirab, valorizasyon nan biyomas se pa sa rezève sèlman nan manje moun. Pwodui agrikòl, dechè ak rès aktivite agrikòl, ka gen lòt itilizasyon : <ref>[http://territoiresetdechets.ademe.fr/servlet/getDoc?sort=-1&cid=96&m=3&id=47137&ref=14152&nocache=yes&p1=111 La valorisation de la biomasse, sur le site de l'ADEME]</ref>
* Biyo-enèji : pwodiksyon chalè ak elektrisite
** [[Biogaz|Biyogaz]] (apre meta,izasyon)
* [[Enèji byomas|Biyokabiran]]
* Konpòs .
=== Trasabilite ===
Garanti sekirite manje enplike nan siveyans ansanm chèn nan pwodiksyon tout antye, "soti nan fouch a fouchèt".
Agrikilti dirab baze sou prèv ak trasabilite ki ofri pa sètifikasyon kredib, ki etabli pa sètifye endepandan.
Aplikasyon an nan sektè entegre agrikilti dirab pote nan jwe entewoperabilite a nan sistèm etewojèn, kon sa kowerans a ak bon jan kalite nan done yo (oswa menm sekirite yo ), ki vle di itilize yon kad nòmatif global.
Nòmalizasyon manje se seri ISO 22000 nan estanda sou sekirite manje.
== Agrikilti dirab ak Inyon Ewopeyèn ==
=== Devlopman riral ===
Politik agrikòl komen [[Inyon Ewopeyèn|Inyon Ewopeyen an]] te revize an 1999. Premye poto sou kontwòl mache a te konplete pa yon dezyèm poto : devlopman riral, ki refere a devlopman dirab, nan sektè forè a.
Nan lòt men an, [[Inyon Ewopeyèn|Inyon Ewopeyen an]] te pibliye direktiv sou sekirite manje ( ''pake ijyèn'' ) ki konsène tout sektè agrikòl la ak agro-alimantè ( ''"soti nan fouch a fouchèt"'' ).
Nòmalizasyon manje se seri ISO 22000 nan estanda sou sekirite manje .
Gade tou Trasabilite agwo-alimantè
=== Deklasyon nan Eta Manm Inyon Ewopeyèn ===
RDR Ewopeyen an disponib nan chak Eta Manm Inyon Ewopeyen atravè yon Plan Nasyonal pou Devlopman Riral (PDRN).<ref>{{Cite web |url=http://agriculture.gouv.fr/IMG/pdf/pdrn_maj_061270_notif2006-11.pdf |title=Plan de développement rural national de la France |access-date=2021-11-19 |archive-date=2008-10-10 |archive-url=https://web.archive.org/web/20081010092237/http://agriculture.gouv.fr/IMG/pdf/pdrn_maj_061270_notif2006-11.pdf |dead-url=yes }}</ref>
Lwa sou Oryantasyon Agrikòl la nan 9 jiyè 1999 defini yon kad kontraktyèl nouvo ant fèmye yo ak otorite piblik yo, satisfè nouvo atant yo nan sosyete sivil la an tèm de multifonksyonalite nan agrikilti ak devlopman dirab.
=== Mezire enpak nan anviwònman an ===
Nwizans ak [[polisyon]] ka mezire nan yon kontèks la nan mezi prevansyon risk.
Gen yon modèl macroéconomiques, devlope pa OECD a, ki sèvi kòm yon referans nan [[Ewòp]], pou mezire sa yo " presyon anviwònman an " : modèl Presyon-Eta-Repons lan (PER).
Se konsa mezi anrejistre sou zòn yo ka transfòme nan endikatè modèl PER.
Nan lòt men an, nou ka gwoupe mezi sa yo pa sektè ekonomik, daprè nomanklati ofisyèl yo (NACE, sektè enstitisyonèl ...).
== Agrikilti dirab an Frans ==
=== Diferan siyifikasyon tèm nan an Frans ===
* "Agrikilti dirab" ki te ankouraje pa 13 000 manm nan rezo a CIVAM ,<ref>[http://www.civam.org/#/ Site officiel du Réseau CIVAM]</ref> pote ansanm kiltivatè ki sètifye nan agrikilti biyolojik, lòt kiltivatè ki pa sètifye, lòt moun toujou reklame estati a nan pwodiktè kiltivatè pa angajman yo nan swiv Chat Nasyonal pou Angajman Pwodiktè kiltivatè yo ak espesifikasyon pa pwodiksyon. Rezo sa a te yon fòs pwopozisyon depi 1994 nan politik agrikòl avèk yon apwòch konkrè an ak inisyativ nan yon agrikilti modèn ak oryante vè lavni. Depi rezo sa a se toujou ap fè rechèch sou endepandans la ak dirabilite nan sistèm agrikilti fanmi tankou : efikasite enèji nan agrikilti, endepandans ak otonomi nan pwoteyin, rediksyon pestisid ak angrè, seleksyon grenn apwopriye pou garanti pi bon rannman teknik ak ekonomik pou benefisye kiltivatè a ak anviwònman (pa pou benefis la sèl nan endistri agwo-alimantè). Tout travay la natirèlman akonpaye pa yon objektif enseparab nan revni dirab pou kiltivatè a ak devlopman nan anplwa agrikòl, pandan ke yo te fèmen epi satisfè atant yo nan konsomatè-kontribyab (lavant dirèk, restorasyon kolektiv, pòt louvri, pi bon anviwònman pwoteje [ref. nesesè] . . . ). Rezo Agrikilti Dirab (kounye a fizyone avèk FNCIVAM) te kapab avèk siksè pwopoze mezi trè pratik agro-anviwònman ak rediksyon nan entran sou preri ak sistèm agrikilti arab (ke yo ap teste kounye a). : CTE, CAD, MAE (konsa rekonèt ak kontwole pa eta a).
* Inisyativ “devlopman dirab nan agrikilti” nan Enstiti Nasyonal pou Rechèch Agronomik (INRA) <ref>[http://www.inra.fr/les_partenariats/programmes_anr/agriculture_et_developpement_durable Programme « Agriculture et Développement Durable » (ADD) de l'INRA]</ref> .
* Travay la devlope pa Komite a Syantifik nan metòd la IDEA (Endikatè Dirabilite Eksplwatasyon Agrikòl) okòmansman pilote pa Lionel Vilain (Bergerie Nationale de Rambouillet) ant 1995 ak 2010 te prezide depi 2011 pa Frédéric Zahm, chèchè nan agro-ekonomi (Irstea) . Komite syantifik sa a reprezante yon divèsite nan disiplin (agwonomi, ekonomi, jewografi, syans jesyon, zootekni, sistèm manje) ak enstitisyon.
== Atravè mond lan ==
[[Fichye:Conservation_farming_01.jpg|vignette| Agrikilti konsèvasyon (isit la pratike pa yon peyizan nan [[Zanbi]] ) se yon fòm agrikilti dirab. ]]
=== Nò / Sid divize ===
Gen pozisyon byen divèjan nan peyi devlope yo sou atitid yo adopte nan direksyon pou agrikilti nan peyi sid yo :
* sa ki nan Etazini yo, ki defann itilizasyon [[òganis]] modifye jenetikman pou ogmante rannman nan tè agrikòl pou bay manje popilasyon peyi devlope yo; Etazini kritike tou politik agrikòl komen ki ta opoze a enterè peyi disid yo,
* sa yo ki nan Ewopeyen yo, ki moun ki gen tandans entèdiksyon òganis jenetikman modifye daprè prensip la prekosyon, ak ki moun ki estrès lefèt ke anpil tè arab se pa sa ankò eksplwate nan mond lan.
Yon solisyon pou jwenn soti nan dilèm sa a se pou enkli korespondan nan peyi disid yo nan rezo konpetans yo.
== Bibliyografi ==
== Gade tou ==
* Devlopman dirab
* Ekonomi agrikòl
* Jewografi ekonomik
* Objektif Devlopman Dirab
* Pèmakilti
* Agrikilti biyolojik
* Agrikilti entegre
* Agrikilti biyodinamik
* Agrikilti itineran (si ase ekstansif)
* Mikwo-agrikilti biyo-entansif
* Agwoforesteri
* silvopastoralis
* [[Agrikilti kontou|Kilti nan liy kontou]]
* Agrikilti nimerik
'''Atik ki gen rapò ak globalizasyon'''
* Altèmondyalis
* Souverènte manje
*
== Referans ==
{{referans}}
== Lyen deyò ==
[[Kategori:Agrikilti]]
lyyl6scqthe8cea3lb430zdoihrufxs
Mi fortuna es amarte
0
80953
888167
794815
2026-08-19T06:58:44Z
InternetArchiveBot
25431
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
888167
wikitext
text/x-wiki
'''''Mi fortuna es amarte''''' se yon [[telenovela]] [[Meksik|meksikèn]] pwodui pa [[Televisa]] ak difize depi 8 novanm 2021 sou [[Las Estrellas]]<ref>{{cite web|url=https://uw-media.lavozarizona.com/story/entretenimiento/tvymas/2021/08/27/mi-fortuna-es-amarte-inicia-grabaciones/5619596001/|title=David Zepeda y Susana González inician grabaciones de 'Mi Fortuna es Amarte'|website=lavozarizona.com|date=27 out 2021|accessdate=7 novanm 2021}}</ref>{{,}}<ref>{{cite web|url=https://vidamoderna.com/mi-fortuna-es-amarte-elenco-y-personajes-de-la-nueva-telenovela-de-televisa/|title=Mi fortuna es amarte: elenco y personajes de la nueva telenovela de Televisa|website=vidamoderna.com|date=21 jen 2021|caccessdate=21 oktòb 2021|access-date=2022-02-04|archive-date=2022-03-31|archive-url=https://web.archive.org/web/20220331181046/https://vidamoderna.com/mi-fortuna-es-amarte-elenco-y-personajes-de-la-nueva-telenovela-de-televisa/|dead-url=yes}}</ref>
== Rezime ==
== Ekip teknik ==
== Aktè ==
=== Aktè prensipal ===
* [[Susana González]] kòm Natalia Garza
* [[David Zepeda]] kòm Vicente Ramírez
* [[Ximena Córdoba]] kòm Tania
* [[Carlos de la Mota (Aktè)|Carlos de la Mota]] kòm Mario
* Andrés Sebastián González : Benjamín
* [[Sergio Sendel]] kòm Adrián Cantú
* [[Denia Agalianou]] : Verónica Alanís Gómez
* [[Chantal Andere]] kòm Constanza
* [[Michelle González]] : Olga Pascual Chávez
* [[Carmen Salinas]] kòm Mago
* [[Luis Felipe Tovar]] : Gustavo
* [[Omar Fierro]] : Elías
* [[Lisset]] kòm Samia
* [[Ana Bertha Espín]] : Teresa
* [[Luz Elena González]] : Chole
* [[Michelle Vieth]] : Fernanda
* [[Ramsés Alemán]] : Juanga
* Ricardo Silva : Claudio
* Dayren Chávez : Valentina
* Rodrigo Brand : Omar
* [[Fernanda Urdapilleta]] : Andrea
* Daniela Martínez : Regina
* Andrés Vázquez : Pepe
* [[Adriana Fonseca]] : Lucía Nieto Paz
== Referans ==
{{referans}}
== Lyen deyò ==
* [https://www.imdb.com/title/tt15374794 ''Mi fortuna es amarte''] sou IMDb
[[Kategori:2021]]
[[Kategori:Televizyon]]
[[Kategori:Telenovela]]
[[Kategori:Telenovela meksiken]]
iwcgmc1ku655c7u3pxq2po1g1gjp2cb
Ras moun
0
88432
888170
842777
2026-08-19T09:08:37Z
InternetArchiveBot
25431
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
888170
wikitext
text/x-wiki
{{Gade omonim|Ras (disambiguation)}}
[[Nosyon]] '''ras moun''', pa analoji ak [[ras]] [[bèt]], yo itilize pou etabli klasifikasyon entèn [[Homo sapiens|espès imen]] selon kritè [[Mòfoloji (byoloji)|mòfoloji]] oswa [[kilti]]ls<ref name=Larousse>[http://www.larousse.fr/dictionnaires/francais/race/65899 Race], ''Dictionnaire Larousse''.</ref>{{,}}<ref name="Académie française">''Dictionnaire de l'Académie française'': “Chak nan gwo gwoup ki genyen ant nou sipèfisyèlman distribye espès imen an selon la. karakteristik fizik diferan ki te konsève oswa parèt nan chak, akòz izolasyon jeyografik yo pou peryòd pwolonje. »</ref>{{,}}<ref name=Peters>{{Liv|language=fr|first name1=Georges|last name1=Peters|title=Rasis ak ras: istwa, syans, pseudo-syans ak politik| editor= [[Editions d'en bas]]|year=1986|total pages=135|passage="Espès imen an anjeneral divize an ras dapre kritè piman fizik, ki gen rapò sitou ak dimansyon kilè eskèlèt la. »|isbn=|li sou entènèt=https://books.google.ch/books?id=7lo3RkDGZEQC&pg=PA23&dq=race+ humaine|accessed on=22 Novanm 2010}}</ref>. Etid syantifik yo, ki baze depi mitan {{s-|XX}} sou [[jenetik]], te montre ke konsèp "ras" la pa enpòtan pou karakterize diferan sougwoup jeyografik espès imen yo paske [[divèsite jenetik la. ]] pi plis ant moun ki nan menm popilasyon an pase ant diferan gwoup<ref>[http://www.hominides.com/html/dossiers/race.php Genyen Èske gen ras imen? Poukisa anpil koulè po?], hominides.com.</ref>{{,}}<ref>Alberto Piazza, “[https://web.archive.org/web/20230218190014/https://www.larecherche.fr/un-concept-sans-fondement-biologique Un concept san baz biyolojik]", ''Orijin divèsite moun - syans ak nosyon ras'', 30/09/1997, La Recherche {{n°|302}}, {{p.|64} }.</ref>{{,}}<ref>Templeton, A. (2016). EVOLISYON AK NOTIONS RAS IMEN. Nan Losos J. & Lenski R. (Eds.), ''Ki jan evolisyon fòme lavi nou: redaksyon sou byoloji ak sosyete'' (pp. 346-361). Princeton; Oxford: Princeton University Press. {{doi|10.2307/j.ctv7h0s6j.26}}.</ref>. Konsantman syantifik aktyèl la rejte, nan nenpòt ka, egzistans agiman byolojik ki ta ka lejitimize nosyon "ras"<ref>{{Broken link|author=Katharine Tyler|url=http://www.omics -ethics.org /observatoire/zoom/zoom_05/z_no24_05/z_no24_05_01.html|title=Konpreyansyon piblik sou ras ak jenetik: yon apèsi sou rezilta rechèch ki sot pase UK|year=2005|site=L 'Observatory of Genetics|accessed on=01-11-2012 }}.</ref>{{,}}<ref>{{atik|language=en|author=Jennifer K. Wagner et al.|date=Fevriye 2017|title=Opinyon antwopològ sou ras, zansèt, ak jenetik |journal=Journal Ameriken antwopoloji fizik|volume=162|number=2|paj=318–327|doi=10.1002/ajpa.23120|pmid=27874171|pmc =5299519}}.</ref>{{,}} <ref>{{Lyen entènèt|language=en|otè=Asosyasyon Ameriken antwopològ fizik|title=Deklarasyon AAPA sou ras ak rasis |sit=Asosyasyon Ameriken antwopològ fizik |aksede nan=19 jen 2020|jou=27|mwa =Mas|ane=2019|url=https://physanth.org/about/position-statements/aapa-statement-race-and-racism-2019/}} .</ref>, relege nan yon [[abitrè] ] reprezantasyon dapre [[Biomòfoloji|mòfolojik]], [[Etnik|etnik]]-[[Sosyal|sosyal]], kiltirèl, [[politik]]s kritè oswa ki gen rapò ak [[Koulè po moun|koulè po]] <ref>{{Lyen entènèt|language=en|author=Tony Fitzpatrick|url=http://news.wustl.edu/news/Pages/ 184.aspx|title=Biyolojis evolisyonè: ras nan moun yon sosyal, pa byolojik. , konsèp|jou=20|mwa=Me|ane=2003|sit=Washington University nan St. Louis|accessed=01-11-2012} }.</ref>.
Yo te itilize nosyon "ras" apati de {{s-|XVIII}} pou distenge gwoup imen ki genyen kritè fizik transmisib, nan kontinyasyon [[Jeneyaloji nan Jenèz|jeneyaloji biblik]] answit gwo [[taksonomi]] yo. nan [[Carl von Linnaeus|Linnaeus]]. Kidonk, sèl koulè po popilasyon Afriken yo te sèvi kòm yon agiman pou [[esklavaj yo]] oksidantal yo ant {{-s mini-|XVI}} ak {{s-|XIX }}; menm jan an tou, nan {{s-|XX}} yo, yo te itilize nosyon "ras" sa a pou jistifye an patikilye [[Shoah la]] [[Nazis|Nazi]], [[apartheid] ] nan [[Lafrik di sid]] ak [[Segregasyon rasyal nan Etazini|segregasyon nan Etazini]]. Li pa itilize jodi a ankò nan deskripsyon mond vivan an pou deziyen espès ak sou-espès mond bèt la an jeneral (ak eksepsyon de [[Bèt domestik|bèt domestik]]).
Mwayèn distans jenetik Fst ant popilasyon moun yo se omwens 0,15. Lewontin te di ke sa reprezante yon ti variyasyon ras.<ref>https://link.springer.com/chapter/10.1007/978-1-4684-9063-3_14</ref> Harpending, pandan sa, te di ke distans sa a ta mennen yon fòm relasyon ant moun nan menm popilasyon an, menm jan ak relasyon ant demimi nan yon popilasyon ki marye nan yon fason ki kase règ, epi yon moun nan yon popilasyon espesifik ta genyen yon relasyon jenetik ki pi pre pase yon moun ki pa gen okenn relasyon avèk popilasyon an menmjan avèk demimi ki gen diferan ras.<ref>https://www.jstor.org/stable/27503827</ref>
== Etimoloji ak siyifikasyon ==
Tèm "ras" la gen yon [[etimoloji]] ensèten ki konplike siyifikasyon li epi ki fè itilizasyon aktyèl li delika. "Ras" pa, sepandan,s pa gen okenn antecedent dirèk Latin. Yo sipoze ke yon tretman Low Latin nan "ratio", oswa menm "generatio", ta bay nan Italyen "razza", "rassa", d premye fransifye kòm "rasse". Pandan ke anpil otè prefere konekte li ak "radix" nan Latin ki vle di "rasin". Sepandan, tèm nan pwobableman sòti orijin li nan mo arab "''ras''" ki vle di "tèt", e li ta jwenn premye itilizasyon li osi bonè ke {{s-|XV}} nan peyi Espay, Lè sa a, yon syèk pita nan Lafrans ak nan Almay<ref>{{Liv|language=fr|author1=Isabelle Baudino|title=Envansyon ak reprezantasyon ras nan 18tyèm syèk la|place=Bordeaux|editè=Bordeaux Sant Entèdisiplinè pou Etid Limyè|ane= 2010| isbn=}}</ref>.
Lè sa a, tèm nan deziyen nenpòt espès bèt oswa fwi, tankou nan [[Philippe de Commynes|Commynes]] an 1498, oswa yon konvansyon fanmi oswa pwofesyonèl, tankou nan ''[[Le Cid (Corneille)|Le Cid] ]'' pa [[Pierre Corneille|Corneille]] reprezante an 1637: Papa Rodrigue, papa Chimène fèk souflete, kriye {{quote|tankou afwon, premye ras [li] wè ronjri fwon}}. An 1749 [[Georges-Louis Leclerc de Buffon|Buffon]] te itilize tèm nan pou deziyen yon sou-kategori nan espès la, sa vle di ke [[Voltaire]] te pran an 1756 nan ''[[Essai sur les mœurs et l'spirit li a. nan nasyon yo]]'': {{quote|ras Nèg yo se yon espès gason diferan de nou, menm jan ras epayòl yo soti nan greyhounds}}. Yo itilize tèm nan tou pou konte jenerasyon: [[Jacques-Bénigne Bossuet|Bossuet]] fè remake ke "Fanmi wayal ki pi byen etabli yo ap viv pou kat oswa senk ras apèn". Nan itilizasyon sa yo, yo jwenn siyifikasyon Latin nan "rapò": tèm nan reprezante yon lide nan klasifikasyon, men yo ajoute lide nan liy fanmi an. Plizyè itilizasyon gen anpil e fè mo a komen soti nan {{s-|XVII}} rive nan {{s-|XIX}}: li sèvi kòm anpil pou nonmen yon pitit (ras Atrid yo, ras Abraram), kòm yon nasyon (ras franse), ke spesifikasyon bèt nan [[Charles Darwin|Darwin]], ak pa ekstansyon oswa abi, tout kalite kominote, reyèl oswa ideyal (ras esklav, ras ewo).
== Notes et références ==
{{Références|taille=30 | références=
<ref name="Février2008_Bertrand_JORDAN">[[Bertrand Jordan]], in ''L'Humanité au pluriel''. Science ouverte, Seuil, février 2008 {{ISBN|978-2-02-096658-0}}.</ref>
}}
== Annexes ==
{{Lòt pwojè
|wikiquote = Race humaine
}}
{{Kategori prensipal }}
s0a4banbnttj1fk1yuyyc73h80ccg4g
Kalandriye ejiryen
0
94562
888165
859051
2026-08-19T03:42:41Z
InternetArchiveBot
25431
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
888165
wikitext
text/x-wiki
[[Fichye:Iran_Kalender_1863_Linden-Museum.jpg|vignette| Kalandriye soti nan 1280 (1863 epòk kretyèn), Linden Museum, Stuttgart.]]
'''Kalandriye ejiryen''' oswa '''kalandriye mizilman''' <ref name="Larousse2">{{chapit|langue=fr|auteur=P. T.|titre=Calendrier|titre ouvrage=[[Encyclopédie Larousse|La Grande Encyclopédie]]|tome=11|titre tome=Buxtehude – Cardinal|lieu=Arabie saoudite|éditeur=[[Éditions Larousse|Larousse]]|année=1972|numéro d'édition=1|format livre={{unité|30|cm}}|pages totales=224|isbn=2-03-000930-X|bnf=35113699q|passage=2371, « Calendrier musulman »}} ({{lien web|description=lire en ligne|url=http://www.larousse.fr/archives/grande-encyclopedie/page/2371}}) [consulté le 17 août 2016].</ref> se yon kalandriye linè sinodik ki pa solè <ref name="Larousse2" />{{,}} <ref>{{atik|langue=fr|prénom=Raymond|nom=Auclair|titre=Les mesures du temps|périodique=Journal of the Royal Astronomical Society of Canada / Journal de la [[Société royale d'astronomie du Canada]]|volume=97|numéro=2|mois=avril|année=2003|pages=54-60|bibcode=2003JRASC..97...54A|lire en ligne=http://articles.adsabs.harvard.edu/cgi-bin/nph-iarticle_query?2003JRASC..97...54A&data_type=PDF_HIGH&whole_paper=YES&type=PRINTER&filetype=.pdf|format=pdf|consulté le=17 août 2016}}, {{p.|59}} [consulté le 17 août 2016].</ref>{{,}} <ref>{{Cite web|url=http://ens-religions.formiris.org/userfiles/files/er_738_1.pdf|title=L'Islam|last=Samadi|first=Nicole|year=2007|website=ens-religions.formiris.org|publisher=Fédération des associations pour la formation et la promotion professionnelles dans l'enseignement catholique (Forminis)|language=fr|format=pdf|access-date=2024-11-24|archive-date=2016-10-13|archive-url=https://web.archive.org/web/20161013120033/http://ens-religions.formiris.org/userfiles/files/er_738_1.pdf|dead-url=yes}}, {{p.|7}} [consulté le 17 août 2016].</ref>, ki baze sou yon ane ki gen 12 mwa linè 29 oswa {{Nowrap|30 jours}} chak. Jou Hijri a kòmanse nan solèy kouche nan jou solè ''A'' epi li fini an menm tan nan jou solè ''B.''
[[Ijra ane|Ijri ane a]] gen 354 (ane komen, 19 an kantite) oswa {{nobr|355 jou}} (ane abondan, 11 an kantite). Kidonk, li pi kout pase [[Kalandriye Solè|ane solè]] apeprè {{nobr|11 jou}} oswa egzakteman 10,87512 jou. Prensip kalandriye a se jan sa a: obsèvasyon aktyèl la nan kwasan linè a detèmine premye jou nan mwa a: si li vizib nan premye solèy kouche apre konjonksyon an, mwa a ap kòmanse jou apre lalin nouvèl la. Yon lòt kondisyon: konjonksyon an ka fèt sèlman nan vennnevyèm jou mwa a fini. Nan ka kote lalin lan se envizib, yo ajoute yon trantyèm jou nan mwa aktyèl la ak jou apre sa a pral koresponn ak premye jou nan mwa ki vin apre a.
Non kalandriye a parèt an reta, nan dènye trimès {{S-|x}}; adjektif "Hijri" a soti nan "[[Hijra]]" (an [[Arab]]: {{Lang|dir=rtl|ar|هِجْرَة}}, ''hijra'', "ekspatriyasyon, ekzil"), tèm. ki isit la deziyen depa [[Mahomet]], nan 622, soti nan vil natif natal li nan [[Lamèk]] pou oasis la. soti nan [[Medina]], kote li te rive lendi 31 me 622 (12 [[rabiʿ al-awwal]] nan ane 1 A)<ref>Muhammad Hamidullah, "pwofèt Islam, lavi li, travay li. ", ''El-Najah'' volim 2, Paris, 1998, {{p.|708}} nan 711 ak pwochen.{{ISBN|2-9513318-0-0}}</ref>. Apre sa, kalif [[Omar ibn al-Khattâb]] te fè nouvo kalandriye sa a ofisyèl, premye jou a, {{1st}} muharram 622, koresponn pou pifò istoryen yo ak Vandredi 16 jiyè 622. Ane sa a, lalin nouvèl la. , ki nesesè pou kòmansman kalandriye linè a, te pran plas 14 jiyè, men kwasan linè a te kapab sèlman wè ak je toutouni sou 16 jiyè<ref name="Accurate times">{{lien web|lang=en|url=https://astronomycenter.net/accut.html|titre=Accurate times|année=2005|éditeur=International Astronomical Center, Mohammad Odeh|consulté le=1 mars 2024}}</ref>.
== Nòt ak referans ==
=== Nòt ===
{{Références|groupe=note}}
=== Referans ===
{{Referans}}
== Gade tou ==
=== Lyen ekstèn ===
* {{Autorité}}
* {{Bases}}
* {{Dictionnaires}}
* Convertisseur de dates, calendrier hégirien ↔ grégorien, sur aly-abbara.com {{Lire en ligne|lien=https://www.aly-abbara.com/utilitaires/calendrier/calendrier_hijir.html|consulté le=23 mars 2023}}
* [http://www.al-hamdoulillah.com/calendrier-musulman.html Exemple de calendrier musulman]
* [https://web.archive.org/web/20241127111549/https://truecalendar.com/islamic/1444 Calendrier islamique pour l'année 1444] (période grégorienne correspondante : 30 juillet 2022 - 18 juillet 2023)
[[Kategori:Almanak]]
[[Kategori:Kalandriye]]
[[Kategori:Kalandriye linè]]
[[Kategori:Kalandriye mizilman]]
ae8cbtx8vk83yhz71ec6ax3hq09a95w
Friedrich Hölderlin
0
94844
888164
869245
2026-08-19T01:35:50Z
InternetArchiveBot
25431
Rescuing 2 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
888164
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox ekriven}}'''Friedrich Hölderlin''' ( {{MSAPI|ˈfʁiː.dʁɪç ˈhœl.dɐ.lɪn}}; 1770-1843) se yon [[powèt]] ak [[filozòf]] nan peryòd klasiko-womantik nan [[Almay]], ki se rasin nan dezyèm mwatye nan XVIIIe syèk la. e li kontinye nan XIXe lan syèk womantik.
== Biyografi ==
Johann Christian Friedrich Hölderlin te fèt 20 mas 1770 nan Swabia nan Lauffen am Neckar, jodi a yon vil nan Baden-Württemberg. Papa l, Heinrich Friedrich Hölderlin, administratè pwopriyete kouvan, te mouri a {{Nowrap|36 ans}}, lè li te sèlman dezan. An 1774, manman l, Johanna Christiana Hölderlin, te remarye a laj 26 an ak konseye Gock, majistra Nürtingen, ki te mouri an 1779. Sitiyasyon sa a nan timoun nan Hölderlin ekspoze a lanmò aksidantèl nan "dezyèm papa" repete sa nan li "reyèl papa» eksite apre reyalite a nan XX syèk la enterè nan [[Sikanaliz|psikonaliz]] <ref>Cf. Jean Laplanche, ''Hölderlin et la question du Père'' (1961). </ref>. Jan Rudolf Leonhard obsève, Hölderlin se « nan yon fanmi kote moun mouri anpil » <ref name="Leonhard">[[Rudolf Leonhard]] et [[Robert Rovini]], ''Hölderlin'', Paris, [[Éditions Seghers|Éditions Pierre Seghers]], Collection « [[Poètes d'aujourd'hui]] » N° 36, 1953. </ref>: apre vèv manman l, Hölderlin te benyen nan yon anviwònman fanmi ki te esansyèlman matènèl ak Rezèv tanpon fanm, peple pa yon siksesyon nan lavi ak lanmò: pi fò nan ti sè l yo, osi byen ke yon ''anonim'', mouri nan yon laj jèn. Se sèlman dezyèm sè li a ki rete vivan. "Rick", Heinrike Hölderlin, ki fèt an [[1772 (almanak gregoryen)|1772]], ak yon demi frè, Karl Gock, ki fèt an [[1776 (almanak gregoryen)|1776]] .
== Zèv ==
Zèv Hölderlin gen ladann:
* Powèm:
** Premye Powèm, pibliye an 1792 ak 1793 ;
** Pwezi lirik ( ''eleji'', ''kantik'', ''od'', powèm izole) ;
** Powèm foli ( [[1806 (almanak gregoryen)|1806-1843]] [[1843 (almanak gregoryen)|)]] ;
** piblikasyon posthume : ''Germanien'' (1895), ''Wie wenn am Feiertage'' (1910), ''Friedensfeier'' (1954).
* Woman : ''Hyperion oswa Hermit nan Lagrès'' : woman epistolè, premye pati ki te pibliye an [[1797 (almanak gregoryen)|1797]], dezyèm pati ki te pibliye an [[1799 (almanak gregoryen)|1799]] .
* Dram: ''Lanmò Empedocles'' : dram ki pa fini, twa vèsyon yo te ekri soti nan 1797 a 1800 ak twazyèm lan te pibliye pa Hölderlin nan 1826.
* Tradiksyon Pinda (1799) ak Sophocles : ''Antigòn'', ''Oedipus'' (1800-1804).
* Redaksyon filozofik ak fragman.
* Korespondans.
== Nòt ak referans ==
{{Referans}}
== Gade tou ==
=== Lyen ekstèn ===
{{Lòt pwojè|wikisource=Friedrich Hölderlin|commons=Friedrich Hölderlin|wikiquote=Friedrich Hölderlin}}{{liens}}
* [https://web.archive.org/web/20080430060507/http://www.wlb-stuttgart.de/archive/hoeld2.htm Homepage des '''Archives de Hölderlin''']
* Bibliographie internationale de Hölderlin (''I.H.B.'' online):[https://web.archive.org/web/20241204054105/https://www.wlb-stuttgart.de/sammlungen/hoelderlin-archiv/bestand/erschliessung/internationale-hoelderlin-bibliographie] et [https://web.archive.org/web/20160810115724/http://www.statistik-bw.de/Hoelderlin/maske.asp]
*{{Cite web|url=https://www.projekt-gutenberg.org/autoren/namen/hoelderl.html|title=Notice, textes de Hölderlin|last=Hölderlin|language=de|access-date=5 août 2021}}.
* {{En}} [http://www.kirjasto.sci.fi/holderli.htm Article sur Hölderlin ayant servi de source au départ à cet article.]
* Entretien avec Philippe Lacoue-Labarthe sur Hölderlin. Site République des lettres consulté le 5 février 2020 [https://web.archive.org/web/20190622120329/https://republique-des-lettres.com/holderlin-9782824900216.php]
* [http://www.pileface.com/sollers/article.php3?id_article=383 Poésie de Hölderlin dans les textes de Philippe Sollers.]
* [https://web.archive.org/web/20050412110903/http://jm.saliege.com/holderlin1.htm Poème traduit en français intitulé A Diotima.]
* [https://web.archive.org/web/20060614190335/http://holdermann-sohn.de/html/la_holderlin.html L'horloge Hölderlin de Tübingen]
* Bergmann Film Hölderlin Edition [http://www.bergmannfilm.de/films/hoelderlin-edition]
* {{Cite web|url=https://www.filmportal.de/film/haelfte-des-lebens_d0272a31cf114656b6b28cca91172a28|title=Hälfte des Lebens
DDR 1984/1985 Spielfilm|website=www.filmportal.de|language=de|access-date=8 mars 2023}}
* {{Cite web|url=https://www.hoelderlin-gesellschaft.de/website/de/publikationen/jahresbuecher-digital/jahrbuecher-digital|title=Hölderlin. Jahrbücher Digital|website=www.hoelderlin-gesellschaft.de|language=de|access-date=29 octobre 2023}}
[[Kategori:Atik Wikipedya avèk dosye otorite]]
[[Kategori:Filozòf alman]]
[[Kategori:Istwa filozofi]]
[[Kategori:Ideyalis alman]]
[[Kategori:Ekriven womantik]]
[[Kategori:Nesans an mas 1770]]
[[Kategori:Lanmò an jen 1843]]
0cmuwpwgh93f0umzbz7scmg85f9sso1
Nesmy Manigat
0
96538
888168
879559
2026-08-19T07:40:32Z
InternetArchiveBot
25431
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
888168
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox Pèsonalite politik|non=Nesmy Manigat|imaj=Nesmy Manigat, ansyen minis edikasyon.jpg|fonksyon1=Patenarya Mondyal pou Edikasyon an (GPE) nonmen Nesmy Manigat kòm yon anvwaye wo nivo ak konseye nan domèn edikasyon.|lye nesans=Okap ayisyen|peyi nesans=Ayiti|non nesans=Nesmy Manigat}}
'''Nesmy Manigat''', fèt nan nan vil [[Kap Ayisyen (komin)|Kap-Ayisyen]], [[Ayiti]], li se yon ekonomis, yon teknokrat, epi yon ekspè nan edikasyon<ref>{{cite web |last=Saintus |first=Emmanuel |date=2021-12-03 |title=Éducation: Nesmy Manigat de retour |trans-title=Edikasyon: Nesmy Manigat retounen |url=https://haitiprogres.com/news/2021/12/03/education-nesmy-manigat-de-retour/ |website=Haïti-Progrès |language=fr |access-date=2026-01-31}}</ref>. Li te Minis Edikasyon Nasyonal ak Fòmasyon Pwofesyonèl Ayiti (MENFP) : premye fwa sòti 2014 rive 2016, epi dezyèm fwa soti 2021 rive 2024<ref>{{cite web |last=Michelson |first=Césaire |date=2021-11-26 |title=Nesmy Manigat reprend les rênes du ministère de l'Education nationale |trans-title=Nesmy Manigat pran rèd ministè Edikasyon Nasyonal la |url=https://lenouvelliste.com/article/232869/nesmy-manigat-reprend-les-renes-du-ministere-de-leducation-nationale |website=Le Nouvelliste |language=fr |access-date=2026-01-31}}</ref>.
Li patisipe nan plizyè òganizasyon entènasyonal, tankou Patenarya Mondyal pou Edikasyon<ref>{{Cite web|url=https://www.haitilibre.com/en/news-16651-haiti-education-nesmy-manigat-appointed-president-of-a-committee-of-global-partnership-for-education.html |date=2016-02-19 |title=Haiti - Education : Nesmy Manigat appointed President of a Committee of Global Partnership for Education |trans-title=Ayiti - Edikasyon: Nesmy Manigat nonmen Prezidan yon Komite Patenarya Mondyal pou Edikasyon |website=Haiti Libre |language=en |access-date=2026-01-31}}</ref>. Nan dènye devlopman yo, Patenarya Mondyal pou Edikasyon (GPE) nonmen Nesmy Manigat tankou yon Anvwaye Wo Nivo ak Konseye nan zafè edikasyon<ref name="gpe2016-03-18">{{Cite web|url=https://www.globalpartnership.org/fr/blog/le-ministre-de-leducation-dhaiti-prend-de-nouvelles-fonctions-au-gpe |date=2016-03-18 |title=Le ministre de l'éducation d'Haïti prend de nouvelles fonctions au GPE |trans-title=Minis edikasyon Ayiti a pran nouvo fonksyon nan GPE |website=Partenariat mondial pour l'éducation (GPE) |language=fr|access-date=2026-01-31}}</ref>.
== Biyografi ==
Nesmy Manigat te fè etid primè li nan lekòl Frè Enstriksyon Kretyen nan [[Wanament]], epi etid segondè li nan Kolèj Notre-Dame du Perpétuel Secours nan [[Kap Ayisyen (komin)|Kap-Ayisyen]]. Li gen yon diplòm nan administrasyon biznis nan Enstiti Nasyonal Jesyon ak Etid Entènasyonal Avanse ([[Université d'État d'Haïti|INAGHEI]]) nan [[Université d'État d'Haïti|Inivèsite Leta Ayiti]], epi yon metriz nan jesyon biznis ak òganizasyon nan Inivèsite Kebèk nan Chicoutimi (UQAC).
Li te anseye antreprenarya nan [[Inivèsite Kiskeya|Inivèsite Quisqueya]], kote li te dirije Depatman Ti biznis ak gwo biznis pandan 10 lane. Li te anseye tou nan Inivèsite Gamal Abdel Nasser ak Lekòl Nasyonal Atizay ak Metye nan Conakry. An 2016, li te chwazi kòm yon Top Thinker pou Konferans Devlopman Kapuscinski yo epi li te pale nan Inivèsite [[Pretoria]]<ref>{{cite web |last=Rabiu |first=Lara |date=2016-05-31 |title=Education: fundamental to a country’s future |trans-title=Edikasyon: fondamantal pou avni yon peyi |url=https://kapuscinskilectures.eu/lecture/education-fundamental-to-a-countrys-future/ |website=Kapuscinski lectures at University of Pretoria |language=en |access-date=2026-02-11 |archive-date=2026-02-18 |archive-url=https://web.archive.org/web/20260218151504/https://kapuscinskilectures.eu/lecture/education-fundamental-to-a-countrys-future/ |dead-url=yes }}</ref> sou edikasyon ak anplwayabilite. An 2024, nan mitan yon kriz sekirite nan peyi ayiti li te pami yon gwoup prezatatè nan Sant Etid Estratejik ak Entènasyonal (CSIS) nan [[Wachintòn]] sou lyen ki genyen ant edikasyon, sekirite ak devlopman ekonomik <ref>{{Cite web|url=https://lenouvelliste.com/article/247891/relier-leducation-et-la-securite-nationale-la-competitivite-et-la-stabilite-mondiale|title=Relier l’éducation et la sécurité nationale, la compétitivité et la stabilité mondiale|website=Le Nouvelliste |access-date=2025-05-21}}</ref>. Li regilyèman envite pou prezide reyinyon entènasyonal nan fowòm ki abòde pwoblèm gouvènans<ref>{{Cite web |url=https://www.juno7.ht/paris-nesmy-manigat-co-president-de-la-reunion-minis/ |title=Paris: Nesmy Manigat co-président de la réunion ministérielle du GPE |last=Tanis |first=Pierre Emmanuella |date=2022-06-28 |website=juno7 |access-date=2025-05-17}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.juno7.ht/unesco-nesmy-manigat-expose-les-reformes-visant-a-pre/|title=A l’UNESCO, Nesmy Manigat expose les réformes, visant à préparer une nouvelle génération de citoyens haïtiens |last=Lambert |first=Ricardo |date=2023-11-08 |website=juno7 |access-date=2025-05-17}}</ref><ref>{{Cite web |date=2023-05-12 |url=https://capacity4dev.europa.eu/discussions/right-quality-education-panel-within-edd-will-take-place-4th-june-930-1100_en |title=Right to Quality Education Panel within European Development Days (EDD), will take place on the 4th of June |trans-title=Dwa pou yon Panel Edikasyon Kalite nan Jou Devlopman Ewopeyen ap fèt nan 4 jen |website=Capacity4dev European Union |access-date=2026-02-13}}</ref>.
=== Karyè nasyonal li ===
Manigat te kòmanse karyè li nn administrasyon piblik la nn lane 1991 nan Ministè Planifikasyon ak Koperasyon ak peyi lotbodlo, answit li te rantre nan Bank Repiblik Ayiti (BRH) nan lane 1993. Li se manb fondatè ak direktè egzekitif Group Croissance<ref name="metropole2002-09-23">{{Cite web|url=https://metropole.ht/le-numero-2-du-group-croissance-prone-la-modernisation-de-leconomie-nationale-pour-faire-face-a-la-competition/|title=Le numéro 2 du Group Croissance prône la modernisation de l'économie nationale pour faire face à la compétition. |trans-title=Nimewo 2 Group Kwasans lan ap pouse pou modènize ekonomi nasyonal la pou fè fas ak konpetisyon an. |date=2002-09-23 |website=Metropole |access-date=2026-02-10}}</ref>, yon kabinè ki espesyalize nan konsiltasyon ekonomik, finansye, [[Teknoloji|teknolojik]] ak jesyon. Li patisipe nan òganizasyon fwa sou teknoloji Infotel<ref name="lenational2015-09-23">{{Cite web |last=Domerçant |first=Dominique |url=https://www.lenational.org/post_article.php?eco=279|title=INFOTEL : le phare qui a guidé toute une génération |trans-title=INFOTEL: fè k ap gide tout yon jenerasyon |date=2015-09-23|website=Le National |access-date=2026-02-13}}</ref> la, k ap fè pwomosyon pou inovasyon syantifik nan lekòl Ayisyen yo<ref>{{Cite web|url=https://metropole.ht/succes-de-la-foire-infotel-2001/|title=Succès de la foire infotel 2001 |date=2001-04-09 |website=Metropole |access-date=2025-05-21}}</ref><ref name="lenational2015-09-23"/>.
Nan lane 1999, li te rantre nan Pwogram Sipò pou Gouvènans Sektè Edikasyon an (PARGSEH), ak finanse [[Inyon Ewopeyèn|pa Inyon Ewopeyen an]]. Li te patisipe nan mete kanpe yon pwojè desantralize edikasyon, bay fòmasyon administratif, ak ranfòsman enstitisyonèl. Li te kontribye tou nan restriktirasyon konpayi piblik ak prive, sipòte chanm komès, epi patisipe nan misyon pou òganizasyon entènasyonal yo. Li te manm redakte an chèf magazin ebdomadè ''La Lettre de Conjoncture''<ref name="lenouvelliste2019-12-26">{{cite web |last=Manigat |first=Nesmy |date=2019-12-26 |title=Haïti : Le bogue de l’an 2020 |trans-title=Ayiti: Bòg an 2020 |url=https://lenouvelliste.com/article/210617/haiti-le-bogue-de-lan-2020 |website=Le Nouvelliste |access-date=2026-02-09}}</ref>.
== Lavi prive misye ==
Papa l, Obed Manigat te mouri nan dat 24 novanm 2021 a 7:30 pm nan lopital Notre-Dame ki twouve l sou Woutfrè, [[Petyonvil (komin)|Pétion-Ville]] <ref>{{Cite web|url=https://www.juno7.ht/funerailles-du-pere-de-nesmy-manigat-jeudi-25-nov-21/|title=Les Funérailles du père de Nesmy Manigat seront chantées le jeudi 25 novembre 2021 - Juno7|last=Augustin|first=Jinaud|date=2021-11-24|website=www.juno7.ht|language=fr-FR|access-date=2025-05-19}}</ref> . Li antere nan simityè Parc du Souvenir. Manman l rele Moviette Fidèle <ref>{{Cite web|url=https://lenouvelliste.com/annonce/86366|title=Petites annonces details|website=www.lenouvelliste.com|language=en|access-date=2025-05-19}}</ref> .
== Afilyasyon Politik ==
Nesmy Manigat pa janm deklare li fè pati okenn òganizasyon politik, li toujou prezante tèt li etanke yon teknokrat endepandan. Li te travay ansanm ak 2 chèf deta epi jwe plizye wòl pou yo epi li te sèvi kòm minis anba twa premye minis ki pat menm moun. Nan kòmansman karyè pwofesyonèl li, li te gen yon gwo kolaborasyon pwofesyonèl ak gouvènman [[René Préval]] la, sitou sou pwojè enpòtan, tankou pwogram retrèt bonè ak depa volontè pou fonksyonè piblik yo, kote li te yon figi kle, Gwoup Travay sou Edikasyon ak Fòmasyon, komisyon prezidansyèl sou konkirans, ak Obsèvatwa binasyonèl [[Inivèsite|Inivèsite yo,]] ki te komanse ak Prezidan [[René Préval|Préval]] an 2007 <ref>{{Cite web|url=https://hoy.com.do/se-reunirn-ministros-educacin-hait-y-rd/|title=Se reunirán ministros Educación Haití y RD|date=2007-03-02|website=Hoy Digital|language=es|access-date=2025-06-14}}</ref> .
Nesmy Manigat kanpe dèyè lide tankou refòm li yo tankou fe pwomosyon lang kreyòl la nan ansèyman, li te pwo[poze tout lekòl sèvi ak menm liv, epi yon sel inifòm pou tout lekol nan leta yo , li te fè konnen sa pa gen okenn rapò ak « politik pati », ni sa pa reflete okenn afilyasyon politik. Selon li, tout mezi sa yo vize pou bati yon pwojè elevasyon nasyonal ki plis enklizif, pou ayiti, epi ki pi ekilibre
Malgre li te sèvi kòm Minis Edikasyon Nasyonal nan lane 2014 pou rive nan lane 2016 sou Prezidan [[Michel Martelly]], Nesmy Manigat pa janm bay Prezidan an sipò l piblikman ni patisipe nan kanpay elektoral pati a. Kòm minis, li te travay ak Premye Minis [[Laurent Lamothe]], [[Evans Paul]], ak [[Ariel Henry]] .
Pandan diskou envestiti li kòm chèf Ministè Edikasyon Nasyonal ak Fòmasyon Pwofesyonèl ( MENFP ) nan dat 26 novanm 2021 an, Nesmy Manigat te deklare endepandans li yon lòt fwa devan laprès. "Mwen pa reprezante okenn gwoup politik patikilye nan gouvènman sa a." Pou l afime priyorite li pou edikasyon, li kontinye poul di: "Si gen yon gwoup mwen reprezante, se pa lòt ke paran preske 4 milyon timoun lekòl nan sistèm nan"<ref>{{Cite web|url=https://www.haitilibre.com/article-35343-haiti-education-le-ministre-manigat-installe-reactive-ses-12-mesures-pour-la-reforme-du-secteur-educatif.html|title=Haïti - Éducation : Le Ministre Manigat installé, réactive ses 12 mesures pour la réforme du secteur éducatif - HaitiLibre.com : Toutes les nouvelles d’Haiti 7/7|website=HaitiLibre.com|access-date=2025-06-14}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://rezonodwes.com/?p=260263|title=De retour au ministère de l’Éducation, Nesmy Manigat réactive ses 12 mesures! - Rezo Nòdwès|last=Nodwes|first=Rezo|date=2021-11-27|website=Rezo Nòdwès - Le journal citoyen haïtien !|language=fr-FR|access-date=2025-06-14}}</ref>.
== Karyè entènasyona li ==
Nesmy Manigat te kòmanse karyè entènasyonal li nan peyi [[Gine]] kòm yon asistan teknik responsab pou fòme ak konseye komite edikasyon lokal yo epi fòme anplwaye nan konpayi sektè edikasyon an nan kad pwojè finanse pa Fon Devlopman Ewopeyen an. Nan lane 2006, li te vin direktè rejyonal pou Amerik Latin nan ak Karayib la nan [[Òganizasyon non-gouvènmantal|ONG]] Aide et Action, ki espesyalize nan edikasyon ak devlopman. Nan pozisyon sa a, li te jwe yon wòl dirijan nan repons a ijans edikasyon an apre tranblemanntè 2010 la.
Nesmy Manigat te rantre nan Konsèy Administrasyon Patenarya Mondyal pou Edikasyon an ankò nan lane 2016. Kèk mwa apre, li te nonmen chèf Komite Gouvènans, Etik, Risk ak Finans (GERF)<ref name="gpe2016-03-18"/>.
Li te re-eli plizyè fwa nan ògàn gouvènans lan, kounye a li sèvi kòm Prezidan Komite Finans ak Risk la, ki konseye Konsèy Administrasyon an pou asire ke resous yo jere avèk efikasite, efektivman, epi an akò ak misyon, objektif, ak politik GPE a<ref>{{Cite web|url=https://www.haitilibre.com/article-20279-haiti-education-nesmy-manigat-reelu-a-la-tete-du-comite-gouvernance-et-ethique-du-gpe.html |date=2017-03-06 |title=Haïti - Éducation : Nesmy Manigat, réélu à la tête du Comité Gouvernance et Ethique du GPE |trans-title=Ayiti - Edikasyon: Nesmy Manigat, reele kòm chèf Komite Gouvènans ak Etik GPE |website=HaitiLibre |access-date=2026-02-09}}</ref>. Li sipèvize tou pratik jesyon risk GPE a ak kad jesyon finansye ak odit<ref>{{Cite web|url=https://www.globalpartnership.org/fr/who-we-are/board |title=Conseil d'administration |trans-title=Konsèy Administrasyon |website=Partenariat mondial pour l'éducation (GPE) |others=Global Partnership for Education |language=fr |access-date=2026-02-09}}</ref>. GPE a reprezante plis pase 9.5 milya dola nan envestisman sou fòm finansman nan peyi patnè<ref>{{Cite web|url=https://www.globalpartnership.org/fr/results/gpe-impact |title=L'impact du GPE |trans-title=Enpak GPE a |website=Partenariat mondial pour l'éducation |language=fr|access-date=2026-02-09}}</ref>.
== Direksyon Egzekitif Gwoup Croissance S.A ==
Nesmy Manigat se youn nan manm fondatè ak direktè egzekitif kabinè konsiltasyon [[Ayiti|Ayisyen]] Group Croissance S.A a, ki espesyalize nan analiz ekonomik, estrateji biznis, devlopman teknolojik, ak sipò jesyon. Kabinè a, te fonde nan lane 1990 yo, li etabli tèt li kòm yon gwo aktè nan sektè konsiltasyon estratejik nan [[Ayiti]], ansanm ak ekonomis tankou [[Kesner Pharel|Kesner Pharel,]] PDG Group Croissance, ak [[Marie Carmelle Jean-Marie]]. Yo twa te ansyen direktè nan bank santral , Bank Repiblik Ayiti, epi ki te demisyone pou lanse konpayi an.
Anba lidèchip Manigat, Group Croissance nan te kòmanse operasyon li yo lè li te rekrite epi fòme jèn pwofesyonèl nan konsiltasyon, tankou Stéphane Bruno ak Serge Petit-Frère. Group Croissance kontinye jwe yon wòl aktif nan sipòte modènizasyon ekonomi [[Ayiti|ayisyèn]] nan atravè pwogram radyo ak platfòm pwomosyon finansye, pandan l t'ap mete aksan sou inovasyon, compétitivité ak pwomosyon teknoloji enfòmasyon yo. Li enpòtan pou nou note ke konpayi an te lanse yon fwa teknoloji INFOTEL, ki te òganize nan kòmansman lane 2000 yo, ki te gen pou objektif mobilize enterè nan syans ak teknoloji nan lekòl ayisyèn yo atravè konsèp alfabetizasyon an<ref>{{Cite web|url=https://metropole.ht/un-economiste-demande-a-la-societe-haitienne-de-preparer-lapres-crise-politique/|title=Un économiste demande à la société haitienne de préparer l'après-crise politique |trans-title=Yon ekonomis mande sosyete ayisyèn nan pou l prepare apre kriz politik la |date=2002-04-25 |website=Metropole |access-date=2026-02-09}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://metropole.ht/succes-de-la-foire-infotel-2001/|title=Succès de la foire infotel 2001 |trans-title=Sikse fwa infotel 2001 |date=2001-04-09 |website=Metropole |access-date=2026-02-09}}</ref>.
Anplis aktivite konsiltasyon li yo, Manigat te kontribye nan redaksyon magazin ebdomadè ''La Lettre de Conjoncture'' an, yon bilten analiz ekonomik ak politik ki distribye bay moun ki pran desizyon nan sektè piblik ak prive. Li te patisipe tou nan misyon restriktirasyon pou konpayi piblik ak prive, ansanm ak nan etid, sondaj, plan biznis ak pwojè ranfòsman enstitisyonèl an kolaborasyon avèk òganizasyon entènasyonal yo<ref name="lenouvelliste2019-12-26"/>.
Nan Group Croissance SA, Nesmy Manigat te okipe tou zafè ki gen rapò ak edikasyon, inovasyon, anplwa pou jèn yo, ak gouvènans atravè seminè, konferans, atik defans dwa moun, ak ranfòsman enstitisyonèl. Kòm konsiltan pou kabinè a nan kad Pwogram pou Sipòte Ranfòsman Gouvènans nan Sektè Edikasyon an (PARGSEH), li te patisipe aktivman nan lansman inisyativ "Observatwa Edikasyon Pèmanan" Oktòb nan lane 2002, li te deklare ke enstriman inovatè sa a te kapab ede sipòte kreyasyon djòb<ref>{{Cite web|url=https://metropole.ht/vers-le-lancement-dun-institut-de-renforcement-du-systeme-educatif-en-haiti/|title=Vers le lancement d'un institut de renforcement du système éducatif en Haiti |date=2002-10-23 |website=METROPOLE |access-date=2025-05-31}}</ref>. "Dekolaj ekonomik pa ka reyisi san envestisman nan kapital imen," li te deklare nan moman sa a. Sepandan, chanjman politik nan administrasyon an pa t fasilite kontinyasyon inisyativ sa a<ref name="metropole2002-09-23"/>.
== Direksyon Amerik Latin ak Karayib pou Ed ak Asyon entènasyonal (kounye a Aksyon Édikasyon) ==
Nan lane 2006, apre yon misyon nan peyi [[Gine]] Conakry pou Fon Devlopman Ewopeyen an nan Ministè Edikasyon Pre-Inivèsitè a, Nesmy Manigat te rantre nan òganizasyon entènasyonal ede ( [https://action-education.org/ kounye a Action Éducation] ) kòm Direktè Rejyonal pou [[Amerik Latin]] ak [[Karayib]] la. Baze nan [[Dominikani|Repiblik Dominikèn]], li te devlope yon apwòch miltisektoryèl pou pwojè edikasyonèl ak sosyal. Anba lidèchip li, Aide et Action te aplike plizyè inisyativ remakab, tankou sipò pou lekòl nan rejyon fwontyè ant [[Ayiti]] ak Repiblik Dominikèn, pwojè pou timoun piti nan [[Dominikani|Repiblik Dominikèn]] tankou pwogram "Casa de la Abuela" a, ak pwojè inovatè tankou finansman pou Obsèvatwa Inivèsite yo, fasilite dyalòg akademik ak syantifik ant Ayiti, Repiblik Dominikèn ak [[Kiba]], ansanm ak yon patenarya kle ki te siyen ak INTEC (Instituto Tecnológico de [[Sen Domeng|Santo Domingo]] ) pou sipòte inisyativ rejyonal yo. Lansman obsèvatwa inivèsite sa a te fèt an prezans Prezidan René Préval ak Leonel Fernandez, ansanm ak rektè inivèsite respektif yo. Nan okazyon sa a, Aide et International te bay yon finansman inisyal de yon milyon ero <ref>{{Cite web|url=https://hoy.com.do/preval-invita-leonel-a-impulsarcambios-radicales-en-relaciones/|title=Préval invita Leonel a impulsarcambios radicales en relaciones|date=2007-03-16|website=Hoy Digital|language=es|access-date=2025-05-31}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://www.intec.edu.do/en/notas-de-prensa/item/intec-y-aide-et-action-international-firman-convenio-de-cooperacion-academica-y-cientifica-2|title=Instituto Tecnológico de Santo Domingo - INTEC and Aide et Action International sign academic and scientific cooperation agreement|website=www.intec.edu.do|access-date=2025-05-31|archive-date=2025-05-31|archive-url=https://web.archive.org/web/20250531143250/https://www.intec.edu.do/en/notas-de-prensa/item/intec-y-aide-et-action-international-firman-convenio-de-cooperacion-academica-y-cientifica-2|dead-url=yes}}</ref> .
=== Aksyon pandan ak apre tranblemanntè 2010 an ann Ayiti ===
Tranblemanntè 12 janvye 2010 la te make yon gwo chanjman. Nesmy Manigat te kowòdone repons imanitè edikasyonèl Aide et Action , li te mobilize ekip lokal ak entènasyonal pou entèvni rapidman bo kote timoun , pwofesè ak lekòl ki afekte yo. Aksyon yo te enkli: mete an plas espas aprantisaj tanporè, òganize sant koleksyon ak donasyon nan [[Dominikani|Repiblik Dominikèn]], avèk mobilizasyon aktè tankou bank [https://bhd.com.do/ BHD] a, ki te lanse yon kanpay solidarite <ref>{{Cite web|url=https://www.rfi.fr/fr/emission/20100515-1-infos-pratiques-education-reportage-haiti-ville-leogane|title=L'école des savoirs - 1 - Les infos pratiques de l’éducation / Reportage en Haïti dans la ville de Léogane|date=2010-05-15|website=RFI|language=fr|access-date=2025-05-31}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://www.rfi.fr/fr/emission/20100515-2-haiti-4-mois-apres-le-seisme-est-education|title=L'école des savoirs - 2 - Haïti : 4 mois après le séisme, où en est l’éducation ?|date=2010-05-15|website=RFI|language=fr|access-date=2025-05-31}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://listindiario.com/la-republica/2010/04/16/138636/bhd-entrega-rd-8-1-millones-para-ninos-de-haiti.html|title=BHD entrega RD$8.1 millones para niños de Haití|last=Diario|first=Listin|date=2010-04-16|website=listindiario.com|language=ES|access-date=2025-06-04}}</ref> .
Manigat patisipe aktivman nan reyinyon ak aksyon pou ranmase lajan pou rekonstriksyon sèten bilding edikasyon siperyè, tankou: renovasyon kanpis [[Inivèsite Kiskeya|Inivèsite Quisqueya]] ki te detwi a, ak konstriksyon Kanpis Henry Christophe nan Limonade pou [[Université d'État d'Haïti|Inivèsite Leta Ayiti]] a, senbòl yon efò konjwen ant enstitisyon nasyonal ak entènasyonal <ref>{{Cite web|url=https://hoy.com.do/educacion-superior-emprende-acciones-con-autoridades-de-educacion-en-haiti/|title=Educación Superior emprende acciones con autoridades de Educación en Haití|date=2010-02-08|website=Hoy Digital|language=es|access-date=2025-05-31}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://lenouvelliste.com/article/75614/nesmy-manigat-distingue|title=Nesmy Manigat distingué|website=lenouvelliste.com|language=en|access-date=2025-05-31}}</ref> .
Nan sa ki pou wè ak rekonstriksyon kapital moun, Aide et Action, an patenarya avèk [[Inivèsite Kiskeya|Inivèsite Quisqueya]], Sant Fòmasyon ak Devlopman Pwofesyonèl Jounalis (CFPJ) nan Pari, [[INESKO|UNESCO]], Anbasad Frans ak Inyon Ewopeyen te lanse yon pwogram metriz nan jounalis nan [[Pòtoprens (komin)|Pòtoprens]] Septanm nan lane 2010. Nan yon lane aprè, anviwon 100 jèn te resevwa fòmasyon kòm jounalis, sa ki te pèmèt yo vin gen vwa kritik nan politik piblik, nan gaye enfòmasyon esansyèl pou rekonstriksyon , epi kontribye nan konstriksyon yon demokrasi modèn <ref>{{Cite web|url=https://action-education.org/ch/aide-et-action-sengage-pour-la-reconstruction-du-systeme-educatif-haitien/|title=Aide et Action s’engage pour la reconstruction du système éducatif haïtien|language=fr-FR|access-date=2025-05-31}}</ref> .
Pou Nesmy Manigat, "gras a metriz nan jounalis, [[Inivèsite Kiskeya|Inivèsite Quisqueya]], CFPJ ak Aide et Action vize ede jèn Ayisyen yo fè pati solisyon rekonstriksyon an. Egzistans yon laprès modènize nesesè pou sipòte jèn jenerasyon an nan bati yon nouvo demokrasi ki anbrase tout prensip demokratik lan <ref>{{Cite web|url=https://action-education.org/ch/martine-denis-chandler-etudiante-en-master-de-journalisme-avec-luniversite-quisqueya-et-le-cfpj-dans-les-locaux-daide-et-action-petionville/|title=Martine Denis Chandler, étudiante en master de Journalisme avec l’université Quisqueya et le CFPJ dans les locaux d'Aide et Action Pétionville|language=fr-FR|access-date=2025-05-31}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://lenouvelliste.com/article/125610/le-programme-de-master-en-journalisme-sort-une-nouvelle-promotion|title=Le programme de master en journalisme sort une nouvelle promotion|website=lenouvelliste.com|language=en|access-date=2025-05-31}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://www.rfi.fr/fr/emission/20100312-chroniques-education|title=L'école des savoirs - Chroniques de l'éducation|date=2010-03-12|website=RFI|language=fr|access-date=2025-05-17}}</ref> .
Li fasilite tou siyati yon patenarya enpòtan ant lekòl ak biznis ant gouvènman franse ak gouvènman Ayisyen an, reprezante pa minis edikasyon respektif yo Luc Chatel ak Joel Desrosiers, senbolize pa inogirasyon yon atelye konstriksyon an bwa ak yon atelye elektrisite nan Sant Fòmasyon Pwofesyonèl Miltifonksyonèl nan Carrefour, rezilta koperasyon ant Aide et Action, ministè Edikasyon Nasyonal Ayisyen ak Franse a, Fondasyon Schneider Electric, [[Inivèsite Kiskeya|Inivèsite Quisqueya]] ak Akademi Gwadloup la <ref>{{Cite web|url=https://action-education.org/ch/aide-et-action-en-haiti-cest-maintenant-quil-faut-agir/|title=Aide et Action en Haïti : « C’est maintenant qu’il faut agir »|language=fr-FR|access-date=2025-05-31}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://www.haitilibre.com/article-510-haiti-france-signature-d-un-partenariat-ecole-entreprise.html|title=Haïti - France : Signature d'un partenariat école-entreprise - HaitiLibre.com : Toutes les nouvelles d’Haiti 7/7|website=HaitiLibre.com|access-date=2025-05-31}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://www.haitilibre.com/article-3233-haiti-formation-martelly-et-l-importance-des-filieres-techniques.html|title=Haïti - Formation : Martelly et l’importance des filières techniques - HaitiLibre.com : Toutes les nouvelles d’Haiti 7/7|website=HaitiLibre.com|access-date=2025-05-31}}</ref> .
Nan okazyon sa a, Luc Chatel, Minis Edikasyon Nasyonal Frans lan ak pòtpawòl gouvènman an, te deklare Gras a patenarya sa a, nou pral kapab kreye epi sipòte twa sant fòmasyon pou metye ki travay ak bwa, elektrik ak konstriksyon. Mwen ta renmen pwofite okazyon sa a tou pou m remèsye Rektè Gaudemar la, ki te patisipe anpil nan preparasyon pwojè a, ak manm ONG Aide et Action yo, ki pral pote tout ekspètiz yo nan inisyativ sa a ki vo lapenn. Akò a pèmèt nou tou travay avèk akademi an pou mete ajou kourikoulòm Enstiti Nasyonal pou Fòmasyon Pwofesyonèl (INFP) la <ref>{{Cite web|url=https://www.vie-publique.fr/discours/179667-declaration-de-m-luc-chatel-ministre-de-leducation-nationale-porte-p |title=Déclaration de M. Luc Chatel, ministre de l'éducation nationale, porte-parole du gouvernement, sur l'aide humanitaire et le partenariat école entreprise entre la France et Haïti, Paris le 1er juillet 2010. |trans-title=Deklarasyon M. Luc Chatel, Minis Edikasyon Nasyonal, reprezantan gouvènman an, sou èd imanitè ak patenarya ant lekòl ak biznis ant Lafrans ak Ayiti, Pari 1ye jiyè 2010. |date=2010-07-01|website=Vie-publique.fr|access-date=2026-01-31}}</ref>.
== Ministè Edikasyon Nasyonal ak Fòmasyon Pwofesyonèl: Pou yon transfòmasyon kourikoulòm anbisye ak andojèn ==
Nesmy Manigat plede pou yon edikasyon anbisye ki anrasinen nan reyalite [[Ayiti|ayisyèn nan]] . Li jistifye adopsyon yon kourikoulòm andojèn ki fèt pou bay elèv yo konpetans ki itil dirèkteman pou devlopman [[Ayiti]]. Nan 42 Konferans Jeneral [[INESKO]], li te deklare sou podyòm nan: "Refòm sa yo, ki vize prepare yon nouvo jenerasyon sitwayen ki pi angaje, ki gen yon pi bon konpreyansyon sou istwa yo ak bezwen Ayiti<ref>{{Cite web|url=https://www.globalpartnership.org/fr/blog/le-role-primordial-de-leducation-pour-la-securite-et-la-paix-haiti-et-dans-le-monde|title=Le rôle primordial de l'éducation pour la sécurité et la paix à Haïti et dans le monde |website=Partenariat mondial pour l'éducation |access-date=2025-05-17}}</ref>. Gras a kourikoulòm andojèn sa a ak yon pi gwo kilti syantifik ak [[Teknoloji|teknolojik]], nou ka petèt kapab diminye egzo sèvo a, yon vrè pandemi k ap afekte peyi mwen an, tankou anpil lòt<ref>{{Cite web|url=https://www.globalpartnership.org/fr/blog/nous-disposons-deja-dun-vaccin-pour-la-prochaine-pandemie|title=Nous disposons déjà d’un vaccin pour la prochaine pandémie |website=Partenariat mondial pour l'éducation |access-date=2025-05-17}}</ref><ref>{{cite web |last=Fleury |first=Jean-Robert |date=2015-09-04 |title=Formation pour la généralisation de la 1re année du nouveau secondaire |trans-title=Fòmasyon pou jeneralizasyon premye ane nouvo segondè a |url=https://lenouvelliste.com/article/149406/formation-pour-la-generalisation-de-la-1re-annee-du-nouveau-secondaire |website=Le Nouvelliste |access-date=2026-02-10}}</ref>.
Oryantasyon sa a reflete nan itilizasyon materyèl didaktik ak metòd ansèyman ki anrasinen nan kontèks nasyonal la, tout pandan y ap entegre defi kontanporen 21yèm syèk la (2) <ref>{{Cite web|url=https://healtheducationresources.unesco.org/library/documents/politique-et-strategie-nationales-dalimentation-scolaire-psnas |title=Politique et stratégie nationales d'alimentation scolaire (PSNAS) |website=Health and Education Resource Centre. UNESCO |access-date=2026-02-15}}</ref>. Pami desizyon ki ilistre apwòch sa a, genyen jeneralizasyon nouvo segondè a ki fè ansèyman [[Kreyòl ayisyen|kreyòl Ayisyen an]] obligatwa jiska bakaloreya (3), entwodiksyon yon sèl liv lekòl an kreyòl Ayisyen ki te sipòte pa yon desizyon ministeryèl pou finanse sèlman materyèl didaktik an kreyòl [[Ayiti|Ayisyen]] pou 4 premye ane lekòl debaz la (4), amelyorasyon kantinn lekòl yo ki itilize pwodui lokal yo (5), ansanm ak pwomosyon lekòl segondè teknik agrikòl <ref>{{Cite web|url=https://www.globalpartnership.org/fr/blog/laissez-les-enfants-dhaiti-retourner-lecole|title=Laissez les enfants d'Haïti retourner à l'école |website=Partenariat mondial pour l'éducation |access-date=2025-05-17}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.haitilibre.com/article-39447-haiti-petit-trou-de-nippes-inauguration-du-premier-lycee-technique-agricole-en-haiti.html|title=Haïti - Petit-Trou-de-Nippes : Inauguration du premier lycée technique agricole en Haïti |website=HaitiLibre |access-date=2025-05-22}}</ref>.
=== Nouvo matyè obligatwa ak yon nouvo apwòch ansèyman ===
Pandan manda li kòm chèf Ministè Edikasyon Nasyonal ak Fòmasyon Pwofesyonèl (MENFP), Nesmy Manigat te entwodui nouvo disiplin obligatwa ak deplwaman pwogresif Apwòch ki Baze sou Konpetans (ACB) nan pwogram ansèyman yo<ref>{{cite web |last=Maxineau |first=Gérard |date=2023-11-08 |title=Introduction d’une nouvelle matière "Éducation à la Citoyenneté" revue et obligatoire par le ministère de l’Education nationale |trans-title=Entwodiksyon yon nouvo matyè 'Edikasyon pou Sitwayènte' revize ak obligatwa pa minister edikasyon nasyonal la |url=https://lenouvelliste.com/article/245283/introduction-dune-nouvelle-matiere-education-a-la-citoyennete-revue-et-obligatoire-par-le-ministere-de-leducation-nationale |website=Le Nouvelliste |access-date=2026-02-15}}</ref>.
=== Nouvo sijè nan nivo primè ak segondè ===
* Pa dekrè ministeryèl, plizyè matyè vin obligatwa <ref>{{Cite web|url=https://www.haitilibre.com/article-39777-haiti-flash-revision-des-coefficients-des-matieres-obligatoires-aux-examens-de-9-af-officiel.html|title=Haïti - FLASH : Révision des coefficients des matières obligatoires aux examens de 9 A.F. (officiel) |website=HaitiLibre |access-date=2025-05-24}}</ref>. Sa yo enkli:Edikasyon pou sitwayen: yon disiplin ki vize fòme sitwayen responsab, konsyan de dwa ak devwa yo, epi ki kapab patisipe aktivman nan lavi demokratik peyi a.
* Edikasyon estetik ak atistik: entegre mizik, atizay vizyèl, dans ak teyat, sijè sa a gen pou objaktif pou estimile kreyativite, panse kritik ak ekspresyon pèsonèl depi yon laj byen jèn.
* Edikasyon fizik ak espò: fòmalize nan kourikoulòm pou ankouraje sante, disiplin pèsonèl ak travay ann ekip, tout pandan y ap satisfè objektif devlopman psikomotè.
* Edikasyon nan teknoloji ak aktivite pwodiktif: yon inovasyon edikatif ki prezante elèv yo zouti teknolojik debaz ak aktivite pwodiksyon konkrè (agrikilti, atizana, elatriye), an koneksyon avèk anviwònman yo ak reyalite lokal yo.
* Ekonomi: fèt pou prezante elèv yo konsèp fondamantal ekonomi, jesyon, antreprenarya ak devlopman dirab, ak objektif pou pi byen prepare yo pou lavi pwofesyonèl.
* Kreyòl Ayisyen ( [[Kreyòl ayisyen|kreyòl Ayisyen]] ): kounye a li entegre nèt nan kourikoulòm segondè a, matyè sa a gen pou objaktif pou ranfòse metriz elèv yo nan lang matènèl yo, an akò avèk [[Constitution de 1987|Konstitisyon 1987]] la ak yon vizyon miltileng edikasyon <ref>{{Cite web|url=https://www.haitilibre.com/article-41652-haiti-education-atelier-sur-les-nouvelles-matieres-en-9e-af.html|title=Haïti - Éducation : Atelier sur les nouvelles matières en 9e A.F. |website=HaitiLibre |access-date=2025-05-23}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://www.hpninfo.com/post/ha%C3%AFti-%C3%A9ducation-de-nouvelles-mesures-pour-la-rentr%C3%A9e-scolaire-2023-2024|title=Haïti-Éducation : De nouvelles mesures pour la rentrée scolaire 2023-2024|last=allalematin|date=2023-06-16|website=HAITI PRESS NETWORK |access-date=2025-05-23}}</ref><ref name="Renforcement du programme éducatif en Haïti : annonce de six nouvelles matières obligatoires">{{Cite web|url=https://vantbefinfo.com/renforcement-du-programme-educatif-en-haiti-annonce-de-six-nouvelles-matieres-obligatoires/|title=Renforcement du programme éducatif en Haïti : annonce de six nouvelles matières obligatoires |date=2024-02-17 |website=Vant Bèf Info (VBI) |access-date=2025-05-23}}</ref> .
=== Jeneralizasyon Apwòch ki Baze sou Konpetans (ACB) ===
Refòm sa yo fè pati yon mouvman transfòmasyon edikasyonèl ki pi laj, kondwi pa Apwòch ki Baze sou Konpetans lan, ki te adopte ofisyèlman kòm kad metodolojik pou tout sik yo <ref name="Renforcement du programme éducatif en Haïti : annonce de six nouvelles matières obligatoires"/> . Akò Konpetans lan (ACA) gen pou objektif pou l ale pi lwen pase yon lojik akimilasyon konesans an favè devlopman konpetans ki ka mobilize nan divès kontèks <ref>{{Cite web|url=https://www.juno7.ht/seisme-du-14-aout-8-mois-apres-le-secteur-educatif/|title=Séisme du 14 août : 8 mois après, le secteur éducatif tente de se relever|last=TANIS|first=Pierre Emmanuella|date=2022-04-22 |website=Juno7 |access-date=2025-05-23}}</ref> .
Transfòmasyon edikasyonèl sa a te akonpaye pa revizyon kourikoulòm yo, pwodiksyon nouvo manyèl adapte (tankou "Liv Inik" la pou edikasyon primè), ansanm ak pwogram fòmasyon kontinyèl pou pwofesè yo <ref>{{Cite web|url=https://www.haitilibre.com/article-42421-haiti-education-validation-technique-des-programmes-remanies-du-secondaire.html|title=Haïti - Éducation : Validation technique des programmes remaniés du secondaire - HaitiLibre.com : Toutes les nouvelles d’Haiti 7/7|website=HaitiLibre.com|access-date=2025-05-23}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://www.haitilibre.com/article-40911-haiti-flash-vers-un-changement-des-programmes-scolaires.html|title=Haïti - FLASH : Vers un changement des programmes scolaires - HaitiLibre.com : Toutes les nouvelles d’Haiti 7/7|website=HaitiLibre.com|access-date=2025-05-23}}</ref> .
Nan swivi lansman ak aplikasyon [[ONAPE]] an 2015, Minis Manigat te mobilize plizyè patnè nasyonal pou chanjman an nan direksyon kourikoulòm andojèn nan, an patikilye federasyon espòtif yo, [[Federasyon Ayisyèn Foutbòl|FHF]], volebòl, baskètbòl, aktè kiltirèl yo ak Asosyasyon Sikoloji Ayisyèn nan elatriye. <ref>{{Cite web|url=https://fhf.ht/|title=Fédération Haïtienne de Football - FHF|language=fr-FR|access-date=2025-05-24}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://ahpsy.org.ht/|title=Accueil|date=2022-11-12|website=Association Haïtienne de Psychologie|language=fr-FR|access-date=2025-05-24}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://www.menfp.gouv.ht/#/home/blog/DY1XEqSfOgHy2MR|title=MENFP|website=www.menfp.gouv.ht|access-date=2025-05-24}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://tedactu.com/2024/01/11/le-menfp-et-la-fondation-haiti-jazz-signent-un-protocole-daccordppour-la-promotion-de-leducation-artistique-et-esthetique-dans-les-ecoles/|title=Le MENFP et la Fondation Haïti Jazz signent un protocole d'accord pour la promotion de l’éducation artistique et esthétique dans les écoles|last=Alcidor|first=Jodel|date=2024-01-11|website=Ted'Actu|language=fr-FR|access-date=2025-05-24}}</ref>
== Liv inik an kreyòl Ayisyen an, kòm yon baz pou plizyè lang ==
Kòm yon pati nan refòm edikasyonèl li yo, Minis Nesmy Manigat te entwodui yon sèl liv lekòl an [[Ayiti|kreyòl]] nan edikasyon primè an [[Ayiti]] <ref>{{Cite web|url=https://www.juno7.ht/nesmy-manigat-a-presente-livre-scolaire-unique-unesco/#:~:text=Le%20ministre%20Manigat%20a%20annonc%C3%A9,Langue%20maternelle,%20en%20f%C3%A9vrier%202023|title=Nesmy Manigat a présenté le livre scolaire unique en créole à l'UNESCO - Juno7|last=Paul|first=Emmanuel Pucot|date=2023-01-19|website=www.juno7.ht|language=fr-FR|access-date=2025-05-21}}</ref> . Inisyativ sa a gen pou objaktif pou ranfòse aprantisaj elèv yo nan lang manman yo pandan yo rann li senp ak aksè a resous edikasyonèl yo. Se poutèt sa, li fèt kòm yon zouti pou egalite ak enklizyon, diminye baryè lang yo depi nan premye lane lekòl la, pandan y ap prepare elèv yo piti piti e byen bonè pou aprantisaj lòt lang ( [[Lang franse|franse]], [[Lang angle|angle]], [[Lang panyòl|panyòl]] ) nan yon kad plizyè lang <ref>{{Cite web|url=https://lenouvelliste.com/article/240990/le-ministre-nesmy-manigat-defend-le-virage-vers-une-ecole-multilingue|title=Le ministre Nesmy Manigat défend le virage vers une école multilingue|website=lenouvelliste.com|language=en|access-date=2025-05-21}}</ref> .
Liv lekòl inik la rasanble prensipal matyè lekòl yo, pi souvan nan yon sèl volim, adapte ak kontèks kiltirèl Ayisyen an. Li fè pati yon vizyon lekòl ki santre sou lang timoun yo, nan akò ak rekòmandasyon chèchè edikasyon yo ak angajman entènasyonal yo pou yon edikasyon enklizif epi ak kalite <ref>{{Cite web|url=https://tedactu.com/2023/02/23/education-le-ministre-manigat-fait-lapologie-de-la-langue-creole-a-lunesco/|title=Éducation : le ministre Nesmy Manigat fait l'apologie de la langue créole à l'UNESCO|last=Joseph|first=Geneviève Rose Murdith|date=2023-02-23|website=Ted'Actu|language=fr-FR|access-date=2025-05-17}}</ref> .
Liv lekòl inik la ede tou diminye chay finansye sou fanmi yo epi asire yon sèten inifòmite nan kontni ki anseye atravè peyi a. Anplis dimansyon pedagojik li, li reprezante yon afimasyon plas [[Kreyòl ayisyen|kreyòl Ayisyen an]] kòm yon lang ansèyman jiska nivo bakaloreya, epi yon etap enpòtan nan direksyon pwomosyon idantite lengwistik ak kiltirèl nasyonal la <ref>{{Cite web|url=https://www.haitilibre.com/article-36765-haiti-education-atelier-livre-unique.html|title=Haïti - Éducation : Atelier Livre Unique - HaitiLibre.com : Toutes les nouvelles d’Haiti 7/7|website=HaitiLibre.com|access-date=2025-05-21}}</ref> .
Sepandan, pwojè sa a kreye kèk tansyon, menm kontwovès, ak Anbasad Fransè nan peyi Ayiti, ki te repete nan yon lèt ke koperasyon an rete angaje nan 2 lang , nan yon moman kote Ministè a ap chanje direksyon pou plizyè lang, pandan l ap deside finanse sèlman materyèl ansèyman an kreyòl sèlman pou kat premye ane lekòl yo <ref>{{Cite web|url=https://www.haitilibre.com/article-36019-haiti-education-fin-des-subventions-des-manuels-en-francais-pour-le-premier-cycle-de-l-ecole-fondamentale.html|title=Haïti - Éducation : Fin des subventions des manuels en français pour le premier cycle de l’école fondamentale - HaitiLibre.com : Toutes les nouvelles d’Haiti 7/7|website=HaitiLibre.com|access-date=2025-05-21}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://lenouvelliste.com/article/234374/pour-le-premier-cycle-letat-ne-financera-que-les-manuels-rediges-en-creole|title=Pour le premier cycle, l’Etat ne financera que les manuels rédigés en créole|website=lenouvelliste.com|language=en|access-date=2025-05-22}}</ref> . Lèt sa a te wè kòm yon entèferans nan Ministè Edikasyon Nasyonal la <ref>{{Cite web|url=https://ayibopost.com/letter-from-the-french-ambassador-to-haiti-sparks-debate/|title=Letter from the French ambassador to Haiti sparks debate|last=Mérancourt|first=Widlore|date=2024-07-15|website=AyiboPost|language=fr-FR|access-date=2025-05-17}}</ref> .
Elèv ki soti nan pwogram Centre de Formation pour l'École Fondamentale «CFEF» la ak lòt pwofesè yo bay tout sipò yo pou pwojè separasyon lekòl primè ak lekòl segondè a ansanm ak lansman « [[Liv Inik]] » la nan yon lèt piblik yo te voye bay Minis Manigat .
== Fen Sètifika Fin Lekòl Primè a ak aplikasyon evalyasyon nasyonal yo ==
Pandan premye manda li an nan lane 2014, Minis Nesmy Manigat te aplike youn nan rekòmandasyon kle ak Komisyon Prezidansyèl Gwoup Travay sou Edikasyon ak Fòmasyon (GTEF) an , ki te etabli nan lane 2009, ki te vize refòm sistèm evalyasyon aprantisaj la <ref>{{Cite web|url=https://www.alterpresse.org/spip.php?article6990|title=Haïti/Education : Vers l’élaboration d’un projet de pacte national|website=www.alterpresse.org|language=en|access-date=2025-05-24}}</ref> . Refòm sa a te mennen nan abolisyon Sètifika Fin Lekòl Primè (CEP), yon egzamen [[Eta|leta]] ki tradisyonèlman te make fen 6yèm ane edikasyon debaz la.
GTEF la te rekòmande patikilye yo pou revize metòd evalyasyon elèv yo lè yo ankouraje yon apwòch fòmatif nan nivo lekòl yo, konfime pwomosyon otomatik ant 1ye ak 2èm ane a ansanm ak ant 3èm ak 4èm ane edikasyon debaz la, epi aboli egzamen nasyonal la nan 6èm ane a.
Minis [[Joseph C. Bernard|Joseph C.]] [[Joseph C. Bernard|Bernard]] te deja kòmanse elimine CEP a (Sètifika Edikasyon Primè), li te mete an plas yon egzamen obligatwa pou kite lekòl apre nèf ane etid, olye de 6. Swivan tandans sa a, apati 2015, Ministè a te entwodui evalyasyon dyagnostik nasyonal, premye a te administre nan katriyèm ane edikasyon debaz la. Evalyasyon sa yo te kontinye nan lane 2016 ak lane 2017 <ref>{{Cite web|url=https://fr.scribd.com/document/402858507/E-valuation-Nationale-4e-AF-2017-FIN|title=Évaluation Nationale 4e AF 2017 - FIN {{!}} PDF {{!}} Haïti {{!}} Langue française|website=Scribd|language=fr|access-date=2025-05-24}}</ref>.
Objektif evalyasyon sa yo se pou mezire konpetans fondamantal elèv yo nan lang [[Kreyòl ayisyen|kreyòl]] ayisyen , franse ak matematik. Yo pèmèt pi byen idantifye twou vid ki genyen nan sistèm edikasyon an epi pou politik piblik ki pi siblé ak efikas.
Nan lan 2022, yo te òganize yon evalyasyon nasyonal pou elèv ki nan 6èm ane edikasyon fondamantal la, ki te ofisyèlman make fen CEP a. Li te enplike 56,784 elèv ki soti nan 1,562 lekòl piblik ak 80 lekòl prive. Rezilta yo te mete aksan sou feblès enpòtan, ak nòt mwayèn 48.2 an kreyòl, 30.7 an franse ak 25.8 an matematik <ref>{{Cite web|url=https://rezonodwes.com/?p=271441|title=Evaluation nationale en 6e A.F. des compétences en littératie et numératie - Rezo Nòdwès|last=Nodwes|first=Rezo|date=2022-03-08|website=Rezo Nòdwès - Le journal citoyen haïtien !|language=fr|access-date=2025-05-24}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://lenouvelliste.com/article/254386/le-menfp-presente-les-resultats-de-levaluation-2022-de-lecole-fondamentale|title=Le MENFP présente les résultats de l’évaluation 2022 de l’école fondamentale|website=Le Nouvelliste |language=fr|access-date=2025-05-24}}</ref><ref>{{Cite web |last=Laroche |first=Alix |url=https://www.hpninfo.com/post/ha%C3%AFti-%C3%A9ducation-les-r%C3%A9sultats-de-l-%C3%A9valuation-nationale-de-6e-ann%C3%A9e-fondamentale-en-2022-finalemen |title=Haïti-Éducation : Les résultats de l’évaluation nationale de 6e année fondamentale en 2022 finalement dévoilés |trans-title=Ayiti-Edikasyon: Rezilta evalyasyon nasyonal 6yèm ane fondamantal nan 2022 finalman devwale |date=2025-03-20|website=Haiti Press Network|language=fr|access-date=2026-01-31}}</ref>.
Refòm sa a fè pati yon efò pi laj pou modènize sistèm edikasyon Ayisyen an, pou mete l an liy ak estanda entènasyonal yo epi pou bay priyorite a yon apwòch fòmatif nan evalyasyon an. Li vize tou pou ranfòse transparans, kalite ak efikasite sistèm edikasyon an atravè itilizasyon estratejik done yo pou sipòte refòm yo epi gide envestisman yo.
Kounye a, sèl egzamen ofisyèl nan fen sik lekòl obligatwa a se egzamen 9yèm ane an.
== Defi nouvo sistèm edikasyon segondè a (Edikasyon segondè renove) ==
Apre refòm [[Joseph C Bernard]], Minis Edikasyon Nasyonal la (1979-1982), Nesmy Manigat, ki di tou li enspire pa travay Minis Maurice Dartigue (1941-1945), te pran desizyon an 2015 pou renove epi jeneralize pwogram Nouvo Segondè a piti piti, rekonèt ke tout bagay prè <ref>{{Cite web|url=https://fr.scribd.com/document/558118447/Decret-1982|title=Decret 1982 {{!}} PDF|website=Scribd|language=fr|access-date=2025-05-24}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://letemoinhaiti.com/home/article/atelier-sur-la-validation-technique-des-nouveaux-programmes-du-secondaire/|title=Atelier sur la validation technique des nouveaux programmes du secondaire|last=Haïti|first=Le Témoin|date=2024-05-27|website=Le Témoin |access-date=2025-05-24|archive-date=2024-05-27|archive-url=https://web.archive.org/web/20240527124028/https://letemoinhaiti.com/home/article/atelier-sur-la-validation-technique-des-nouveaux-programmes-du-secondaire/|dead-url=yes}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://lenouvelliste.com/article/147756/rentree-scolaire-2015-manigat-annonce-ses-nouveaux-chantiers|title=Rentrée scolaire 2015 : Manigat annonce ses nouveaux chantiers |website=Le Nouvelliste |access-date=2025-05-24}}</ref>.
Kontrèman ak bakaloreya tradisyonèl la, ki konsantre sou konesans eritye nan modèl franse a, bakaloreya inik Nouvo Segondè a prezante tèt li kòm yon repons andojèn, sa vle di anrasinen nan bezwen espesifik peyi a, tout pandan l ap rete rezouman oryante sou estanda entènasyonal yo<ref>{{cite web |last=Manigat |first=Nesmy |date=2016-09-07 |title=Haïti dépense plus pour évaluer ses élèves que pour les former |trans-title=Ayiti depanse plis pou evalye elèv li yo pase pou fòme yo |url=https://lenouvelliste.com/article/162927/haiti-depense-plus-pour-evaluer-ses-eleves-que-pour-les-forme |website=Le Nouvelliste |access-date=2026-02-15}}</ref>.
Kanta pou desizyon pou elimine premye pati egzamen bakaloreya a (klas retorik) pou kenbe sèlman dezyèm pati bakaloreya a, non bakaloreya inik la, sete youn nan rekòmandasyon solid rapò Komisyon Prezidansyèl Gwoup Travay sou Edikasyon ak Fòmasyon (GTEF) an 2009, ki te pwodui avèk patisipasyon ansyen premye minis ak minis edikasyon yo <ref>{{Cite web|url=https://planipolis.iiep.unesco.org/index.php/fr/2010/pour-un-pacte-national-pour-l%C3%A9ducation-en-ha%C3%AFti-rapport-au-pr%C3%A9sident-de-la-r%C3%A9publique-5301|title=Making sure you're not a bot!|website=planipolis.iiep.unesco.org|access-date=2025-05-24}}</ref>.
Poutan, 12yèm rekòmandasyon GTEF la stipile: Bay edikasyon jeneral nan nivo segondè pou yon peryòd 4 lane, avèk pwogram revize ki swiv baz komen konesans ak konpetans ki etabli pou lekòl obligatwa nan nivo Fondamantal la epi ki sanksyone pa yon sèl egzamen [[Eta|Leta]] nan fen etid segondè yo (e, kòm konsekans, abolisyon premye pati bakaloreya a).
[[Fichye:Ministre_Nesmy_Manigat_en_visite.jpg|vignette|Nesmy manigat ap vizite lekòl segondè Boisrond Tonnerre ki renove a nan Anse-à-Veau avèk elèv nouvo lekòl segondè a<ref>{{cite web |last=Césaire |first=Michelson |date=2023-10-31 |title=Le lycée Boisrond Tonnerre à Anse-à-Veau rénové |trans-title=Lycée Boisrond Tonnerre a Anse-à-Veau renove |url=https://lenouvelliste.com/article/245168/le-lycee-boisrond-tonnerre-a-anse-a-veau-renove |website=Le Nouvelliste |access-date=2026-02-15}}</ref>.]]
Desizyon sa a se prensipalman yon kontinyasyon 12 mezi yo te anonse nan lane 2014 yo, patikilyèman mezi ki konsène separasyon enfrastrikti ak sipò edikasyonèl ak administratif lekòl primè nèf ane a ak lekòl segondè katran an. Dezyèmman, nouvo sistèm segondè a prezante nouvo filyè nan domèn syantifik yo (Syans lavi ak Latè), Syans matematik ak fizik, syans imanitè (Literati, Lang ak Atizay), ak sosyo-ekonomi (Ekonomi ak Syans sosyal), tout pandan l ap louvri wout la pou yon opsyon bakaloreya pwofesyonèl anplis. Apwòch sa a diferan de filyè tradisyonèl A, B, C ak D nan bakaloreya konvansyonèl la<ref>{{cite web |last=Celestin |first=Guison |date=2026 |title=Au-delà des « 12 mesures » du MENFP ! |url=https://lenouvelliste.com/article/134976/au-dela-des-12-mesures-du-menfp |website=Le Nouvelliste |access-date=2026-02-15}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://tedactu.com/2022/08/11/nesmy-manigat-clarifie-la-decision-de-separer-les-ecoles-de-base-et-secondaires-a-partir-de-la-prochaine-annee-academique/|title=Nesmy Manigat clarifie la décision de séparer les écoles de base et secondaires à partir de la prochaine année académique|last=Rédaction|first=La|date=2022-08-11|website=Ted'Actu |access-date=2025-05-24}}</ref>
Konsa, yo entegre nouvo matyè nan kourikoulòm debaz la pou anrichi konpetans elèv yo, tankou edikasyon sitwayènte, ekonomi, ak kreyòl [[Ayiti|Ayisyen]]. Sa yo gen pou objektif tou pou bay elèv yo konpetans pou lavi, pou yo ka pi byen prepare pou defi ekonomik, sosyal ak teknolojik peyi a ap fè fas.
Depi deplwaman gradyèl li a, refòm nan afekte plizyè santèn milye jèn [[Ayiti|Ayisyen]]. Nan lane 2024, 120,000 elèv [[Ayiti|Ayisyen]] te enskri pou patisipe nan egzamen bakaloreya nasyonal pou nouvo kourikoulòm lekòl segondè a, sa ki make yon pwen san retou nan aplikasyon refòm sa a. Selon done ki soti nan Ministè Edikasyon an, plis pase 700,000 elèv te pase nouvo egzamen yo pou kourikoulòm lekòl segondè sa a ant 2016 ak 2024 <ref>{{Cite web|url=https://rezonodwes.com/?p=339023|title=Haïti : 121.006 candidats attendus au bac du 5 au 8 août - Rezo Nòdwès|last=Nodwes|first=Rezo|date=2024-08-04|website=Rezo Nòdwès - Le journal citoyen haïtien !|language=fr-FR|access-date=2025-05-24}}</ref>.
Atravè refòm sa a, Ministè Edikasyon Nasyonal ak Fòmasyon Pwofesyonèl (MENFP) ap chache amelyore kalite aprantisaj la lè l ale pi lwen pase modèl akademik sèlman an, diminye to abandone lekòl la lè l rann lekòl pi atiran e pi enpòtan pou jèn yo, epi ogmante to fini lekòl segondè, ki aktyèlman sèlman anviwon 10%, sa reprezante yon gwo gaspiyaj kapital imen <ref>{{Cite web|url=https://planipolis.iiep.unesco.org/es/node/7077|title=Making sure you're not a bot!|website=planipolis.iiep.unesco.org|access-date=2025-05-24}}</ref> . Dapre Minis Manigat, li enpòtan tou pou prepare yon jèn ki ekipe pou yon peyi k ap fè fas ak yon tranzisyon demografik ki long san l poko gen mwayen pou l pwofite tout benefis tranzisyon vrèman envizib sa a <ref>{{Cite web|url=https://lenouvelliste.com/article/224991/haiti-2021-bonus-ou-bombe-demographique-des-jeunes|title=Haïti 2021: Bonus ou bombe démographique des jeunes ?|website=Le Nouvelliste |access-date=2025-05-24}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://lenouvelliste.com/article/227515/haiti-les-defis-dune-transition-invisible|title=Haïti: les défis d’une transition invisible|website=Le Nouvelliste |access-date=2025-05-24}}</ref>
Nan kad refòm sa a, plizyè enfrastrikti edikasyonèl te devlope pou sipòte nouvo oryantasyon edikasyonèl opsyon bakaloreya [[Teknoloji|teknolojik]] la, an patikilye lise [[Joseph C. Bernard|Joseph C.]] [[Joseph C. Bernard|Bernard]] la, ki te inogire nan [[Pòtoprens (komin)|Pòtoprens]] an 2023, ki anplis bakaloreya edikasyon jeneral la gen anbisyon tou pou fòme jèn nan domèn teknoloji ak teknoloji dijital, lise teknik agrikòl la ki te inogire nan [[Ti Twou de Nip (komin)|Petit-Trou-de-Nippes]] an 2023 ak sa ki nan Cance nan Les Cayes, ki vize fòme jèn nan domèn agrikilti, lapèch, elvaj ak ortikilti <ref>{{Cite web|url=https://fne.gouv.ht/le-gouvernement-inaugure-le-lycee-de-joseph-c-bernard/|title=Le Gouvernement inaugure le lycée Joseph C. Bernard |date=2023-01-09|website=Fonds National de l'Éducation (FNE)|access-date=2025-05-24}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://lenouvelliste.com/article/242097/le-premier-lycee-technique-agricole-du-pays-inaugure-a-petit-trou-de-nippes|title=Le premier lycée technique agricole du pays inauguré à Petit-Trou de Nippes|website=Le Nouvelliste |access-date=2025-05-24}}</ref>.
Nan dat 12 desanm 2023, gouvènman an te siyen yon akò finansman 18 milyon ero pou edikasyon avèk [[Inyon Ewopeyèn|Inyon Ewopeyen an]], ki gen ladan yon eleman fòmasyon teknik ak pwofesyonèl. Nesmy Manigat te anonse nan okazyon sa a ke Ministè Edikasyon Nasyonal ak Fòmasyon Pwofesyonèl (MENFP) pral avanse ak pwojè a pou kreye lise teknik nan Nòdès la, ki gen ladan finansman pou Lise Teknik Agrikòl René Théodore nan [[Wanament|Ouanaminthe]].
[[Fichye:Nesmy_Manigat_ministre.jpg|gauche|vignette|'''Nesmy Manigat''', ki fèt nan [[Kap Ayisyen (komin)|Kap-Ayisyen]] ([[Ayiti]]), se yon ekonomis, teknokrat ak ekspè nan edikasyon Ayisyen. Li te sèvi de fwa kòm Minis Edikasyon Nasyonal ak Fòmasyon Pwofesyonèl (MENFP) an Ayiti, soti 2014 rive 2016 epi ankò soti 2021 rive 2024. Li enplike tou nan òganizasyon entènasyonal yo, sitou nan Patenarya Mondyal pou Edikasyon an.]]
Transfòmasyon dijital Ministè Edikasyon Nasyonal ak Fòmasyon Pwofesyonèl (MENFP) la te kòmanse an jen nan lane 2015, sou lidèchip Nesmy Manigat, avèk devlopman yon aplikasyon mobil ak entènèt ki fèt pou ede elèv yo revize leson yo sou tablèt dijital ki distribye nan kèk lekòl piblik, an preparasyon pou egzamen bakaloreya yo. Apre sa, yon lòt aplikasyon ki te lanse an out 2015 te pèmèt elèv bakaloreya yo konsilte rezilta egzamen final yo sou entènèt <ref>{{Cite web|url=https://www.haitilibre.com/article-14297-haiti-technologie-le-menfp-propose-une-application-mobile-pour-reviser-le-bac.html|title=Haïti - Technologie : Le MENFP propose une application mobile pour réviser le BAC|website=HaitiLibre |access-date=2025-05-22}}</ref>.
Inisyativ sa a te resevwa lwanj tou nan lemonn antye, sitou nan yon atik ki te parèt sou premye paj Miami Herald la kote Manigat te deklare: "Nou pa ka retounen. Sistèm edikasyon aktyèl nou an totalman demode. Li kreye chomaj ak esklizyon." "Soti nan inifòm rive nan aplikasyon, transfòme edikasyon an Ayiti, yon refòm alafwa," Miami Herald, 13 out 2015.
Nan mwa janvye 2016, Ministè Edikasyon Nasyonal ak Fòmasyon Pwofesyonèl (MENFP) te kreye Inite Sistèm Enfòmasyon (USI), responsab devlopman ak jesyon Sistèm Enfòmasyon Jesyon Edikasyon an (SIGE)<ref>{{Cite web|url=https://www.menfp.gouv.ht/#/home|title=MENFP|website=www.menfp.gouv.ht|access-date=2025-05-22|archive-date=2025-05-13|archive-url=https://web.archive.org/web/20250513103906/https://www.menfp.gouv.ht/#/home|dead-url=yes}}</ref>. Lè Manigat te retounen nan tèt ministè a an 2021, li te relanse anbisyon pou modènizasyon dijital la lè li te akselere pwosesis dijitalizasyon done lekòl yo. Nan lane 2022, platfòm nasyonal USI a te lanse a te konpile done ki gen rapò ak lekòl yo, pwofesè yo ak elèv yo. Kounye a, chak elèv resevwa yon Nimewo Idantifikasyon Lekòl Inik (NISU), ki pral swiv yo pandan tout karyè akademik yo <ref>{{Cite web|url=https://www.juno7.ht/500-000-eleves-disposent-dun-identifiant-unique/|title=Déjà plus de 500 000 élèves disposent d’un identifiant unique, annonce le MENFP|last=Augustin |first=Jinaud |date=2023-11-22|website=Juno7 |access-date=2025-05-22}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.haitilibre.com/article-41191-haiti-education-plus-d-un-million-d-eleves-17-000-ecoles-et-30-000-enseignants-deja-enregistres.html|title=Haïti - Éducation : Plus d'un million d'élèves, 17,000 écoles et 30,000 enseignants déjà enregistrés|website=HaitiLibre|access-date=2025-05-22}}</ref>.
Chanjman sa yo te make yon pwen enpòtan nan aplikasyon nouvo politik akreditasyon lekòl la an kolaborasyon avèk Biwo Nasyonal Egzamen Leta yo (BUNEXE). Kounye a, administrasyon lekòl yo fè enskripsyon pou egzamen ofisyèl yo sou entènèt, e depi lane 2023, elèv ki gradye lekòl segondè yo kapab jwenn diplòm yo sou entènèt nan fòma dijital <ref>{{Cite web|url=https://lenouvelliste.com/article/233418/la-politique-nationale-de-laccreditation-des-ecoles-privees-validee|title=La Politique nationale de l’accréditation des écoles privées validée|website=lenouvelliste.com|language=en|access-date=2025-05-22}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://www.hpninfo.com/post/5-389-%C3%A9coles-d%C3%A9j%C3%A0-recens%C3%A9es-en-ligne-autoris%C3%A9es-%C3%A0-inscrire-des-%C3%A9l%C3%A8ves-aux-examens-d-%C3%A9tat-de-la-9e-af|title=5 389 écoles déjà recensées en ligne autorisées à inscrire des élèves aux examens d’État de la 9e AF|last=allalematin|date=2023-04-13|website=HAITI PRESS NETWORK|language=fr|access-date=2025-05-22}}</ref><ref>{{Cite web |last=Oberde |first=Charles |url=https://www.lenational.org/post_article.php?pol=2089|title=E-certificat, le MENFP se tourne vers le numérique |trans-title=E-sètifika, MENFP a vire sou dijital la |date=2022-03-22|website=Le National |access-date=2026-02-16}}</ref>. Refòm sa a te akonpaye pa fèmti biwo prensipal ki responsab pou delivre relve nòt ak diplòm, sa ki te lakòz kèk tansyon nan peyi, sitou pami entèmedyè ki afekte pa fen pratik enfòmèl ki gen rapò ak sèvis sa yo <ref>{{Cite web|url=https://www.tripfoumi.com/blog/2023/09/06/le-menfp-ferme-provisoirement-ses-services-externes-fournis-a-babiole/|title=Le MENFP ferme provisoirement ses services externes fournis à Babiole|last=Enfo|first=TripFoumi|date=2023-09-06|language=en-US|access-date=2025-05-22}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.juno7.ht/le-menfp-sanctionne-des-employes-corrompus-et-renforc/|title=Le MENFP sanctionne des employés corrompus et renforce les contrôles de légalisation des diplômes et certificats|last=Charles|first=Dimitry|date=2024-06-09|website=www.juno7.ht|language=fr|access-date=2025-05-22}}</ref>.
== Wikipedya se platfòm dijital ki la pou fasilite aksè ak enfòmasyon ==
Pandan peryòd kote Nesmy Manigat t'ap dirije Ministè Edikasyon Nasyonal ak Fòmasyon Pwofesyonèl (MENFP), li te mete an mouvman plizyè inisyativ pou entegre teknoloji dijital nan nwayo sistèm edikatif ayisyen an. Objektif prensipal li te se amelyore sèvis pou itilizatè yo, fasilite aksè a enfòmasyon, epi ranfòse transparans nan tout sektè a<ref>{{cite web |last=Jonasson |first=Odigène |date=2024-02-21 |title=Le ministre de l’Éducation nationale visite Le Nouvelliste et présente la version numérique du livre unique |trans-title=Minis Edikasyon Nasyonal lan vizite Le Nouvelliste epi prezante vèsyon dijital liv inik la |url=https://lenouvelliste.com/article/246882/le-ministre-de-leducation-nationale-visite-le-nouvelliste-et-presente-la-version-numerique-du-livre-unique |website=Le Nouvelliste |access-date=2026-02-16}}</ref>.
Pami inisyativ sa yo, yo te lanse yon pwojè pou kontribye nan platfòm Wikipedya an [[Kreyòl ayisyen|kreyòl Ayisyen an]], avèk objektif pou ankouraje miltilengwis ak aksè lib a konesans pou amelyore relasyon itilizatè-ministè a <ref>{{Cite web|url=https://www.huffpost.com/archive/qc/entry/wikipedia-traduction-creole-haiti_b_6730784|title=Traduire Wikipédia en créole? Il y a d'autres défis pour un ministre de l'Éducation en Haïti|date=2015-02-24|website=HuffPost|language=en|access-date=2025-06-18}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://metropole.ht/vers-la-traduction-en-creole-des-documents-importants-sur-wikipedia/|title=Vers la traduction en créole des documents importants sur WIKIPEDIA |trans-title=Vè tradiksyon an kreyòl dokiman enpòtan sou WIKIPEDIA |date=2015-02-23|website=Metropole |access-date=2026-02-16}}</ref>. Pwojè a te prevwa tou yon difizyon konesans ak politik edikasyonèl an kreyòl Ayisyen ki laj e fasil pou itilizatè yo, avèk objektif tou pou kontribye nan yon administrasyon ki pi ouvè, ki pi pre kominote edikasyonèl la<ref>{{Cite web |date=2022-12-07 |url=https://www.haitilibre.com/article-38315-haiti-education-le-livre-numerique-unique-un-reel-changement-dans-la-maniere-d-enseigner.html|title=Haïti - Éducation : Le livre numérique unique, un réel changement dans la manière d'enseigner |trans-title=Ayiti - Edikasyon : Liv dijital inik, yon chanjman reyèl nan fason pou ansenye |website=HaitiLibre |access-date=2026-02-16}}</ref>.
== Réferans ==
{{referans}}
==Lyen ekstèn==
* [https://www.brh.ht/ Bank Repiblik Ayiti] (BRH)
* [https://www.groupcroissancehaiti.com/ Group Croissance]
{{liens}}
[[Kategori:Politisyen ayisyen]]
[[Kategori:Pages avec des traductions non relues]]
ajm27qflsp6yw9535ulujnk71vj5yey
Oussama ben Laden
0
97206
888169
880860
2026-08-19T07:55:15Z
InternetArchiveBot
25431
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
888169
wikitext
text/x-wiki
'''Oussama bin Laden''' (an arabe : ) , ki pran nesans 10 mas 1957 nan [[Riyad]] ( [[Arabi Sawoudit|Arabi Saoudit]] ) epi li te mouri nan dat 2 me 2011 Nan Abbottabad ( [[Pakistan]] ), fòs espesyal ameriken yo te touye l, li te yon djihadis [[Arabi Sawoudit|Saoudit]] epi pita li te vin apatrid [ Nòt 2 ] . Yon manm nan yon fanmi ki gen orijin Yemèn epi ki pwòch fanmi wayal Saoudit la , ki te fè premye eksperyans li nan goumen kont [[Inyon Repiblik Sosyalis Sovyetik|Sovyetik]] la pandan lagè Afganistan an (1979-1989) , li te chèf rezo teworis Al-Qaeda a . Li te responsab atak 11 septanm 2001 yo [[Etazini|Ozetazini]], ke li te reklame plizyè fwa.
[[biro féderal ankèt|FBI]] a, ki te mete l soti nanjuin 1999 Apre [[Attentats des ambassades américaines en Afrique du 7 août 1998|atak yo te fè sou anbasad ameriken yo nan Kenya ak Tanzani]], [[Dix fugitifs les plus recherchés du FBI|Nasyonzini]] te ofri [[Dollar américain|yon]] rekonpans {{Nowrap|25 millions}} dola pou enfòmasyon ki mennen nan kaptire li, yon sòm [[Sénat des États-Unis|Sena ameriken]] an te ogmante a {{Nowrap|50 millions}} an [[2007 (almanak gregoryen)|2007.]] <ref>{{En}} [https://web.archive.org/web/20081120023139/http://www.ilovepolitics.info/Le-Senat-offre-50-millions-de-dollars-pour-la-capture-d-Oussama-Ben-Laden_a77.html Ilovepolitics.info]</ref> {{,}} <ref>[http://www.fbi.gov/wanted/topten/fugitives/laden.htm « FBI ten most wanted fugitive »]</ref> [[Òganizasyon Nasyonzini|Nasyonzini]] te etabli yon [[Organisations et personnes considérées par l'ONU comme proches d'Al-Qaïda ou des talibans|lis]], ke [[Entèpòl|Interpol]] te sikile an [[2006 (almanak gregoryen)|2006]], ki idantifye òganizasyon ak moun ki asosye avèk Al-Qaeda, Osama bin Laden, ak Taliban yo. Apre yon dizèn ane lachas, [[CIA]] te lokalize li nan yon konplèks fòtifye nan [[Abbottabad]], kote yon komando Fòs Espesyal ameriken [[Mort d'Oussama ben Laden|te anvayi li epi touye li]] .
Malgre ke kèk Mizilman te ka konsidere li kòm yon [[Héros|ewo]] <ref>[[Robert Belleret]], « [https://www.lemonde.fr/archives/article/2001/11/11/ben-laden-heros-secret-de-nombreux-tunisiens_4154234_1819218.html ben Laden, héros secret de nombreux Tunisiens] », ''[[Le Monde]]'', {{date|10 novembre 2001}} ;
[https://web.archive.org/web/20120314224014/http://www.larivistadelmanifesto.it/originale/24A20020115.html « ben Laden et les nouveaux martyrs du Djihad »], ''La Rivista del manifesto'', {{numéro}}24, {{date|janvier 2002}} : {{Citation|À toute cette population qui cherche à se rehausser symboliquement à ses propres yeux, faute de pouvoir remédier aux maux quotidiens qui l'assaillent, la défaite symbolique infligée à l'Amérique par ben Laden suffit pour en faire un héros, un héros en passe de devenir un martyr, un martyr en passe de se muer, avec le temps, en saint}} ;
Parti du travail belge (PTB) « Pour qui travaille Ossama ben Laden ? »], ''Solidaire'', {{numéro}}36, {{date|26 septembre 2001}} : {{Citation|Oussama ben Laden semble être devenu le héros d'une partie de la population du monde musulman qui, humiliée par des dizaines d'années d'oppression impérialiste, voit en lui un symbole de l'anti-impérialisme. Mais il faut distinguer entre la colère justifiée de la population à l'encontre des États-Unis et les motivations profondes d'un certain intégrisme musulman.}}</ref>, gen lòt ki te rejte epi kondane li. Al-Qaeda li menm pwovoke divès reyaksyon nan mitan mouvman Islamik yo, ni sa ki militarize ni sa ki pa militarize <ref>{{Cite web|url=http://www.tayyar.org/tayyar/articles.php?article_id=16024&type=news|title=« Le Hezbollah nie toute collusion avec Al-Qaïda »|date=|dead-url=yes|access-date=2026-02-26|archive-date=2008-04-07|archive-url=https://web.archive.org/web/20080407044630/http://www.tayyar.org/tayyar/articles.php?article_id=16024&type=news}}</ref> {{,}} <ref name="webislam20050311">{{Cite web|url=http://www.webislam.com/?idn=811|title=Fatwa contre Oussama ben Laden, Al Qaida et ceux qui cherchent à justifier le terrorisme en se basant sur le Coran sacré|last={{Lien|langue=es|trad=Mansur Escudero|fr=Mansur Escudero|texte=Mansur Escudero Bedate}}|date=11 mars 2005|website=Webislam.com|archive-url=https://web.archive.org/web/20060524054429/http://www.webislam.com/?idn=811|archive-date=24 mai 2006|dead-url=11/12/2022}}</ref> .
== Biyografi ==
=== Jėn ===
Oussama bin Laden te soti nan yon fanmi rich [[Arabi Sawoudit|Arabi Saoudit]] ki te soti [[Yemèn]] okòmansman, fanmi [[Famille ben Laden|Bin Laden]] yo, desandan yon long liy ki remonte nan tribi [[Kindah|Kinda]] a <ref>{{Cite book}}</ref> . Papa l, [[Mohammed ben Laden|Mohammed bin Laden]], te fonde Bin Laden Construction group, yon konpayi [[Bâtiment et travaux publics|konstriksyon ak travay piblik]] ki te gen plizyè kontra eksklizif ak gouvènman Arabi Saoudit la. Mohammed bin Laden te sèvi tou kòm Minis Deta nan Wayòm Arabi Saoudit la, nan gouvènman ki te fòme anmai 1958 <ref name=":0">{{Cite web|url=http://www.guillaume-dasquie.fr/al-qaida-vaincra-essai-aux-editions-flammarionprive/|title=Al Qaida vaincra (Flammarion Privé), l'histoire d'Al Qaida|website=guillaume-dasquie.fr|language=fr}}</ref> Manman Osama, Alia Ghanem, te yon [[Alaouites|Alawit]] [[Siri|Siryen]] ki soti nan rejyon [[Lattaquié|Latakia]] <ref name="Guardian030818">{{Cite web|url=https://www.theguardian.com/world/2018/aug/03/osama-bin-laden-mother-speaks-out-family-interview|title=My son, Osama: the al-Qaida leader’s mother speaks for the first time|last=Martin Chulov|date=3 août 2018|language=en|access-date=9/11/2025}}</ref> . Yo estime fòtin fanmi an a 5 milya dola ameriken <ref>{{Cite web|url=http://www.jeuneafrique.com/Article/ARTJAWEB20130426172248/|title=Insolite : dix choses à savoir sur Oussama ben Laden|website=Jeune Afrique}}</ref> . Dapre youn nan demi-frè li yo, Yeslam bin Laden, Osama bin Laden te resevwa ant 12 ak 15 milyon dola ameriken nan men papa l ki te mouri a ant 1974 ak 1994 <ref>{{Cite web|url=http://www.lefigaro.fr/conjoncture/2011/05/02/04016-20110502ARTFIG00482-ben-laden-une-fortune-fantome.php|title=ben Laden, une fortune floue au service du terrorisme|website=Le Figaro}}.</ref> . Lyen sere li te genyen ak [[Famille royale saoudienne|fanmi wayal Arabi Saoudit]] la te kontribye nan richès konpayi an. Lè li te vin youn nan pi gwo konpayi konstriksyon nan mond lan, li te divèsifye nan Saudi Binladin Group <ref>{{Cite web|url=http://www.sbg.com.sa/|title=Site officiel du groupe|date=}}</ref>, avèk anpil filiyal li yo. Pami yo te gen Bin Laden Telecommunications, ki te vin Baud Telecom Company (BTC Networks) an 1999 <ref>[https://web.archive.org/web/20120223210331/http://www.btc-networks.com/index.php?id=121 Site officiel de l'entreprise]. (in [http://www.theworldjournal.com/2002/osamabusiness.htm theworldjournal.com])</ref> .
Oussama bin Laden te gen 53 demi-frè ak demi-sè, papa [[Polygamie|poligam]] li te marye ak 22 fanm diferan. Li menm te gen anviwon vent timoun, pami yo Omar, ki te marye ak yon fanm Britanik, Jane Felix-Browne, ki te vin Zaina Karkar bin Laden <ref>Agence ATS, 9 novembre 2001.</ref> {{,}} <ref name="NYT JANE MAYER">{{Cite web|url=http://www.newyorker.com/fact/content/articles/011112fa_FACT3?011112fa_FACT3|title=THE HOUSE OF BIN LADEN : A family's, and a nation's, divided loyalties.|last=Jane Mayer|year=2001|website=newyorker.com|language=fr|month=novembre|access-date=2026-02-26|archive-date=2007-02-22|archive-url=https://web.archive.org/web/20070222215131/http://www.newyorker.com/fact/content/articles/011112fa_FACT3?011112fa_FACT3|dead-url=yes}}.</ref> oubyen, dapre lòt sous, Zaina Mohamed Al-Sabah, avèk ki moun li te viv nan [[Normandie|Normandi]] <ref>{{Cite web|url=https://www.vice.com/en/article/jgq3gd/osama-bin-laden-son-omar-artwork-trauma-america|title=Osama bin Laden’s Son is a Painter. America is His Muse.|website=www.vice.com|language=en|access-date=2022-12-10}}</ref> nan depatman [[Orne (département)|Orne]] <ref>{{Cite web|url=https://www.ledauphine.com/societe/2021/03/04/omar-ben-laden-fils-oussama-ben-laden-a-trouve-refuge-en-normandie-et-dans-la-peinture|title=Société. Omar Ben Laden, fils d'Oussama Ben Laden, a trouvé refuge en Normandie et dans la peinture|website=www.ledauphine.com|language=FR-fr|access-date=2022-12-10}}</ref> . Nan yon entèvyou yo te bay pandan ete 2018 la, manman l te eksplike ke pitit gason l lan te yon " bon ti gason » ki ta ka anba move enfliyans moun li te rankontre yo.
A laj de {{Nowrap|13 ans}}, Osama bin Laden te vwayaje nan Lwès la pou premye fwa pou rezon yo poko konnen. Ane apre a, li te pase dis semèn nan Wayòm Ini a ap etidye. Yo kwè li te pran kou anglè nan [[Oxford]] . Gran frè Osama a, Salem bin Laden, te rete nan kapital Britanik la plizyè fwa tou, epi li te marye ak yon Anglèz la, Caroline Carey <ref>{{Cite web|url=https://www.telegraph.co.uk/news/worldnews/asia/afghanistan/1341565/Outcast-disowned-by-his-outraged-family.html|title=Outcast disowned by his outraged family|website=[[The Daily Telegraph]]|access-date=28-07-2020}}.</ref> (ki te mouri nan yon aksidan avyon an 1988) <ref name=":02">{{Cite web|url=http://www.guillaume-dasquie.fr/al-qaida-vaincra-essai-aux-editions-flammarionprive/|title=Al Qaida vaincra (Flammarion Privé), l'histoire d'Al Qaida|website=guillaume-dasquie.fr|language=fr}}</ref> . Nan jounal pèsonèl li a, Osama dekri vizit li te fè lakay [[William Shakespeare]] nan [[Stratford-on-Avon|Stratford-upon-Avon]] ak santiman li genyen sou sivilizasyon oksidantal la (" yon sosyete diferan "poukont li, pou" moral san fren ki pa fè sa pa enpresyone l " <ref>{{Cite web|url=https://www.theguardian.com/world/2017/nov/01/newly-released-journal-confirms-osama-bin-laden-visited-the-west|title=Journal shows Bin Laden developed disdain for the west in Stratford-upon-Avon|date=1 novembre 2017}}</ref> ."
Jèn gason an te etidye biznis ak teknik nan [[Université du roi Abdulaziz|Inivèsite Wa Abdulaziz]] nan [[Djeddah]] soti 1974 rive 1978 <ref name="bio-Gresh">Alain Gresh, [http://blog.mondediplo.net/2011-05-02-La-mort-d-Oussama-Ben-Laden « La mort d’Oussama ben Laden »], ''Nouvelles d’Orient'', dans les blogs du ''Monde diplomatique'', 2 mai 2011.</ref> kote li te patisipe nan konferans [[Abdallah Azzam]] yo <ref>{{Atik}}</ref>, epi li te rantre nan gwoup fanmi an nan mitan [[Années 1970|ane 1970]] yo.
Pandan peryòd sa a, li te etidye tèks prensipal [[Wahhabisme|Wahabism]] yo <ref>{{Cite web|url=https://www.francetvinfo.fr/fils-d-un-riche-entrepreneur-saoudien-oussama-ben-laden-etait-devenu-l-homme-le-plus-recherche-du-monde_225059.html|title=Fils d'un riche entrepreneur saoudien, Oussama ben Laden était devenu l'homme le plus recherché du monde|website=France Tv Info}}.</ref> . Fòm [[Islam sunnite|Islam Sunni]] sa a, ki soti nan [[Arabi Sawoudit|Arabi Saoudit]], konsidere kòm patikilyèman di ak fondamantalis. Anplis de sa, li òganize ak estriktire [[Droit musulman|lalwa Islamik]] nan sosyete Saoudit la. Se poutèt sa, elèv Saoudit yo enfliyanse pa Wahabism. ; nan kontèks sa a, li sanble natirèl ke bin Laden te tou <ref>{{Cite web|url=http://www.lemondedesreligions.fr/actualite/l-arabie-saoudite-privee-de-printemps-arabe-04-07-2011-1687_118.php|title=L'Arabie saoudite, privée de printemps arabe?|website=Le monde des religions|access-date=2026-02-26|archive-date=2014-07-14|archive-url=https://web.archive.org/web/20140714162314/http://www.lemondedesreligions.fr/actualite/l-arabie-saoudite-privee-de-printemps-arabe-04-07-2011-1687_118.php|dead-url=yes}}.</ref> {{,}} <ref>{{Cite web|url=http://www.france24.com/fr/20120926-salafistes-mouvance-radicale-finance-arabie-saoudite|title=Comment la mouvance salafiste carbure aux pétrodollars saoudiens|website=France 24}}.</ref> .
=== Lagè kont Sovyetik yo (1979-1989) ===
An [[1979 (almanak gregoryen)|1979]], pandan manm fanmi li te enplike nan [[Prise de la Grande Mosquée de La Mecque|pran kontwòl Gran Moske a nan Lamèk]], Prens [[Turki ben Fayçal Al Saoud|Turki bin Faisal Al Saud]], ke yo te konnen sou non Turki al-Faisal, ki te chèf sèvis entèlijans Arabi Saoudit nan epòk sa a (soti [[1977 (almanak gregoryen)|1977]] rive [[2001 (almanak gregoryen)|2001]] ), anbasadè [[Arabi Sawoudit|Saoudit]] nan [[Lonn|Lond]], epi pitit gason ansyen wa Saoudit [[Fayçal ben Abdelaziz Al Saoud|Faisal bin Abdulaziz Al Saud]] (soti [[1964 (almanak gregoryen)|1964]] rive [[1975 (almanak gregoryen)|1975]] ), te pwoche bò kote l. Nan moman sa a, rejim [[Chah|Cha]] Iran an te fèk [[Révolution iranienne|ranvèse pa yon revolisyon]] ki te mennen Ayatollah [[Rouhollah Khomeini|Khomeini]] sou pouvwa a, pandan [[Inyon Repiblik Sosyalis Sovyetik|Sovyetik]] la [[Guerre d'Afghanistan (1979-1989)|te anvayi Afganistan]] kèk mwa apre. [[Islamisme|Islamis]] te kòmanse parèt kòm yon fòs jeopolitik enpòtan nan [[Moyen-Orient|Mwayen Oryan an]] . Anpil ''[[Moudjahid|moujahidin]]'' te vin goumen nan [[Afganistan]] kont Sovyetik la, avèk sipò [[Arabi Sawoudit|Arabi Saoudit,]] ki te wè sa kòm yon opòtinite pou gaye [[Wahhabisme|Wahabism]], epi [[Pakistan]] ''atravè'' [[Inter-Services Intelligence|Sèvis Entèlijans li a,]] ki te prevwa tèt li alontèm nan tèt yon entènasyonal islamik nan lavni.<ref>Olivier de la lage,Geopolitique de l'Arabie Saoudite complexe 2006, 140p.</ref>
Ofisyèlman, [[Central Intelligence Agency|CIA]] a te kòmanse sipòte ''[[Moudjahid|moujahidin]]'' yo an 1980, men dapre [[Robert Gates]], sèvis entèlijans ameriken yo te kòmanse ede yo {{Nowrap|6 mois}} anvan <ref>Robert Gates, ''From the Shadows'', Simon & Schuster (1997)</ref> . Dapre [[Zbigniew Brzeziński|Zbigniew Brzezinski]], Prezidan [[Jimmy Carter|Carter]], pou ki moun li te sèvi kòm konseye, te siyen premye direktiv sou asistans klandesten yo a nan dat...3 juillet 1979, san yo pa t gen entansyon pwovoke yon entèvansyon militè [[Soviétiques|Sovyetik]] men yo te konnen ke èd sa a te fè li pi pwobab <ref>[https://thenation.s3.amazonaws.com/pdf/la_nouvel_observateur_brzezinski.pdf ''Le Nouvel Observateur'', {{numéro|1732}}, du 15 au 21 janvier 1998, {{p.|76}}.]</ref> . La27 décembre 1979 Lame Sovyetik la te anvayi Afganistan.
Prens Arabi Saoudit Turki al-Faisal te mande Ben Laden pou òganize depa volontè yo pou Afganistan ak deplwaman yo nan fwontyè Pakistan an. Lè jèn gason an rive, li dekouvri militan motive men mal òganize. Amatè te domine. Bin Laden rapòte ke li te kowòdone rive militan yo nan [[Peshawar]] ''atravè'' yon òganizasyon ki rele " Biwo Sèvis yo Li swadizan te etabli yon vrè òganizasyon epi li te bay konbatan yo fòmasyon militè ak ideolojik (kan antrènman, moske, lekòl) ansanm ak ekipman zam. Piti piti, yo di li te pran fanmi yo an chaj. Li te swadizan pran swen vèv yo epi li te bay timoun yo edikasyon relijye. Dapre [[Noam Chomsky]], an reyalite, ''[[Moudjahid|moujahidin]]'' yo te antrene, ame epi òganize pa CIA, sèvis entèlijans franse yo, peyi Lejip, Pakistan, elatriye, pou mennen yon lagè sen kont Sovyetik yo <ref name="Chomskyp9">Noam Chomsky, ''De la propagande, Entretiens avec David Barsamian'', collection Fait et cause, Fayard (2002), {{p.|9}}.</ref> .
Se konsa jèn gason timid la te vin gen plis konfyans, pandan prestij li t ap grandi. Li menm, yo rapòte li te patisipe nan kèk batay <ref>Selon le témoignage d'un de ses hommes paru dans le journal ''Le Monde'' du 7 décembre 2001.</ref> . An [[1989 (almanak gregoryen)|1989]], yo te asasinen konseye ak zanmi li, [[Abdallah Azzam|Abdullah Azzam]], Palestinyen an. Apre sa, Oussama bin Laden te jwenn tèt li nan tèt òganizasyon an. Li te vin baz [[Al-Qaïda|Al-Qaeda]], ki te byen vit transfòme an sant lojistik [[Djihad|djihadis]] entènasyonal la, avèk kèk veteran Afganistan ki te al goumen sou lòt fron (nan [[Tchétchénie|Tchechenya]] ak [[Yougoslavie|Yougoslavi]] ). Pandan tout deseni sa a, bin Laden te regilyèman rapòte bay Prens Turki al-Faisal, li te fè plizyè vwayaj nan Arabi Saoudit pou rezon sa a.
Nan moman sa a, òganizasyon Bin Laden an te sèlman youn nan plizyè faksyon ki te egziste nan Afganistan, yon peyi ki te gouvène plis pa fòs tribi pase pa fòs ideolojik. Pandan ke yo te respekte yon vèsyon modere Islam nan anpil pati nan Afganistan, anpil moujahidin te mefye etranje ki t ap gaye [[Salafisme|Salafis]] . [[Ahmed Chah Massoud|Kòmandan Massoud]], an patikilye, te refize nenpòt alyans ak Bin Laden paske li te kwè li te sipòte [[Talibans|Taliban]] yo, kont ki li t ap goumen, epi ke li te reprezante yon danje pou kominote entènasyonal la <ref>{{Cite web|url=http://www.francesoir.fr/actualite/international/il-y-dix-ans-commandant-massoud-etait-assassine-135624.html|title=Il y a dix ans, le commandant Massoud était assassiné|website=France Soir|access-date=2026-02-26|archive-date=2014-07-14|archive-url=https://web.archive.org/web/20140714160325/http://www.francesoir.fr/actualite/international/il-y-dix-ans-commandant-massoud-etait-assassine-135624.html|dead-url=yes}}.</ref> {{,}} <ref>{{Cite web|url=http://www.alternatives-internationales.fr/pakistan--les-nouveaux-talibans-entre-deux-feux_fr_art_803_41256.html|title=Pakistan: les nouveaux talibans entre deux feux|website=Alternatives-Internationales|access-date=2026-02-26|archive-date=2013-07-01|archive-url=https://archive.today/20130701143940/http://www.alternatives-internationales.fr/pakistan--les-nouveaux-talibans-entre-deux-feux_fr_art_803_41256.html|dead-url=yes}}.</ref> . Osama bin Laden te aliyen tèt li ak [[Gulbuddin Hekmatyar]], yon lidè fondamantalis lokal epi " prensipal benefisyè, dapre [[Noam Chomsky]], nan {{Unité|3.3|milliards}} dola èd (ofisyèl) Etazini te bay rebèl Afgan yo (yon kantite lajan apeprè ekivalan ke [[Arabi Sawoudit|Arabi Saoudit]] te bay) » <ref>Noam Chomsky, ''Israël, Palestine, États-Unis : Le triangle fatidique'', édition remise à jour (mars 1999), {{p.|10}}.</ref> . Hekmatyar te resevwa sipò tou nan men [[Pakistan]] nan moman sa a, ki te vle wè l nan tèt peyi a apre depa Sovyetik yo.
Nan [[Février 1989|mwa fevriye 1989]], Sovyetik yo te anonse retrè yo nan Afganistan. Jihadis yo te deside kontinye batay la jiskaske yo te pran pouvwa a nan [[Kaboul]] . Sepandan, Etazini, apre yo te fin reyalize objektif yo, ak Arabi Saoudit, te sispann finansman masiv ak sipò lojistik yo an [[1990 (almanak gregoryen)|1990]] .<ref>Nouvel observateur n.1732 du 15 au 21 Janvier 1998 76P</ref>
=== Kraze ak Arabi Saoudit (1989-1993) ===
Oussama bin Laden retounen nan Arabi Saoudit, kote yo konsidere l kòm yon ewo. Li òganize konferans nan moske, lekòl ak inivèsite sou " djihad "kont [[Armée rouge|lame Sovyetik]] la."<ref>La guerre saint au therrorisme de Jakob Gottschau</ref>
== Referans ==
[[Kategori:Atik Wikipedya avèk dosye otorite]]
pyvhez2eqyq2eslehpua705rn8sxdyn
Dead Prez
0
97380
888163
881274
2026-08-19T00:19:03Z
InternetArchiveBot
25431
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
888163
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox mizik (atis)|label={{hlist|[[Loud Records|Loud]]|[[Relativity Records|Relativity]]|Invasion}}}}
'''Dead Prez''' (estilize ann miniskil) se yon duo hip hop ameriken ki konpoze de M-1 ak stic.man, ki te fòme an 1996 nan vil Nouyòk. <ref>{{Cite web|url=https://www.itchradio.com/dead-prez-the-revolutionary-voices-of-hip-hop/|title=Dead Prez: The Revolutionary Voices of Hip Hop|last=Garcon|first=Mauvais|date=2024-09-02|website=Itch Radio|language=en-GB|access-date=2026-02-17}}</ref> Yo kon pou stil konfwontasyon yo, ke avèk pawòl ki konsantre sou jistis sosyal militan, otodeterminasyon, ak Pan-Afrikanism . <ref>{{Cite web|url=https://www.aljazeera.com/features/2024/2/10/black-power-edutainment-the-political-roots-of-hip-hop-music|title=Black power and ‘edutainment’: The political roots of hip-hop music|last=Oxford|first=Dwayne|website=Al Jazeera|language=en|access-date=2026-02-17}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://www.rollingstone.com/music/music-features/is-hip-hop-still-radical-1234950995/|title=50 Years Later, Is Hip-Hop Still Radical?|last=Gee|first=Timmhotep Aku,Andre|date=2024-01-23|website=Rolling Stone|language=en-US|access-date=2026-02-17}}</ref> Duo a kenbe yon pozisyon etik kont kontwòl kòporasyon yo sou medya yo, espesyalman konpayi mizik hip hop yo. <ref>{{Cite web|url=https://afropunk.com/2019/11/dead-prez-was-right-about-everything/|title=dead prez was right about everything|last=Aku|first=Timmhotep|date=2019-11-01|website=AFROPUNK|language=en-US|access-date=2026-02-17|archive-date=2025-06-25|archive-url=https://web.archive.org/web/20250625025914/https://afropunk.com/2019/11/dead-prez-was-right-about-everything/|dead-url=yes}}</ref>
== Karyè ==
=== Istorik (1993–2000) ===
Ann 1993, M-1 te ale [[Tallahassee, Florid]], pou l te ale nan Florida Agricultural and Mechanical University (FAMU) kote l menm ak stic.man t rankontre epi yo t fòme yon relasyon akòz lanmou yo genyen pou mizik ak ideyoloji politik gochis menm jan an. Pandan yo te la, opinyon yo te vin pi solid, M-1 te vin patikilyèman enterese nan Black Panther Party a. <ref name=":0">{{Cite web|url=https://www.kennedy-center.org/artists/d/da-dn/-dead-prez/|title=dead prez {{!}} Kennedy Center|website=The Kennedy Center|language=en|archive-url=https://web.archive.org/web/20260308232337/https://www.kennedy-center.org/artists/d/da-dn/-dead-prez/|archive-date=2026-03-08|access-date=2026-04-02|dead-url=no}}</ref>
M-1 te rantre nan Mouvman Entènasyonal Demokratik Pèp Uhuru a nan Chicago pandan twa zan, pandan stic.man te rete nan Florid. Boule ak travay di Uhuru a, M-1 ak stic.man te chwazi konsantre sou mizik. Lord Jamar nan Brand Nubian te dekouvri yo nan vil Nouyòk epi li te siyen yon kontra avèk Loud Records . Malgre ke "dead prez" pa t toujou pi gwo priyorite Loud, yo t bati yon baz fanatik akòz pèfòmans egzajere yo (yo konnen pou limen biyè dola e voye pòm nan piblik la, deklare ke yo dwe manje an sante). <ref name=":0"/>
Yo te kòmanse patisipe nan mizik pou fim epi kolabore sou albòm ki te jwenn anpil siksè. Premye mizik yo te anrejistre, '''“The Game of Life (Score)”''', te parèt sou band fim ''Soul in the Hole'' an 1997. An 1998, yo te parèt ak chante '''“DOPE (Drugs Oppress People Everyday)”''' nan fim ''Slam''. Menm ane a, yo te kontribye nan sketch '''“The Rain and the Sun”'''sou albòm Capital Punishment pa Big Pun. Apre sa, an 1999, yo te parèt sou chante '''“Look Around”''' pa The Beatnuts, ki sou albòm yo ''Musical Massacre''. <ref name=":0"/>
6d5hvodsxgobh2y717i8g4xdmhrb34f
Brigad Siveyans Zòn Pwoteje yo
0
97796
888162
887783
2026-08-18T23:18:00Z
InternetArchiveBot
25431
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
888162
wikitext
text/x-wiki
'''Brigad Siveyans Zòn Pwoteje yo''', ke yo rele '''BSAP''', se yon gwoup entèvansyon anviwònman ki te kreye nan 26 janvier 2006 <ref>{{Cite web|url=https://metropole.ht/la-brigade-de-surveillance-des-aires-protegees-bsap-au-coeur-de-controverses/|title=La Brigade de Surveillance des Aires Protégées (BSAP) au cœur de controverses|last=metronews|date=2024-01-21|website=METROPOLE|language=fr-FR|access-date=2025-04-13}}</ref> an [[Ayiti]] pa yon dekrè ministeryèl.
Okòmansman, [[Ministère de l'Environnement (Haïti)|Ministè Anviwònman an]] te jere li atravè ajans jesyon li a ki rele [[Agence Nationale des Aires Protégées|ANAP]], Ajans Nasyonal pou Zòn Pwoteje,<ref name=":0">{{Cite web|url=https://anap.gouv.ht/index.php/abe-comite-pilotage/77-slide-show/693-gestion-de-la-surveillance-environnementale-des-unites-d-aires-protegees-et-des-sites-ecologiques-en-haiti|title=Gestion de la surveillance environnementale des unités d’aires protégées et des sites écologiques en Haiti|website=anap.gouv.ht|access-date=2025-04-13}}</ref> anvan li te tache ak [[Forces armées d'Haïti|lame ayisyèn]] nan 3 avril 2025 pou sipòte [[Polis Nasyonal Ayiti|Lapolis Nasyonal]] (PNH) nan lit li kont vyolans gang ame nan peyi a,<ref>{{Cite web|url=https://www.juno7.ht/cpt-adopte-resolution-pour-renforcer-la-securite-bsap/|title=Le CPT adopte une résolution pour renforcer la sécurité en impliquant la BSAP - Juno7|last=BIEN-EUGENE|first=Ody|date=2025-04-03|website=www.juno7.ht|language=fr-FR|access-date=2025-04-13}}</ref>,<ref>{{Cite web|url=https://vantbefinfo.com/la-fusion-sinquiete-de-limplication-de-la-bsap-dans-la-lutte-contre-linsecurite/|title=La FUSION s'inquiète de l'implication de la BSAP dans la lutte contre l'insécurité|last=Louis|first=Olivier Rony|date=2025-03-16|website=Vant Bèf Info (VBI)|language=fr-FR|access-date=2025-04-13}}</ref>.<ref>{{Cite web|url=https://metropole.ht/la-bsap-pour-renforcer-les-fadh/|title=La BSAP pour renforcer les FADH|last=metronews|date=2025-03-11|website=METROPOLE|language=fr-FR|access-date=2025-04-13}}</ref>
BSAP la entèveni nan pwoteksyon basen vèsan yo, dragaj kanal yo, kontwòl rivyè yo ak tretman ravin yo.<ref name=":02">{{Cite web|url=https://anap.gouv.ht/index.php/abe-comite-pilotage/77-slide-show/693-gestion-de-la-surveillance-environnementale-des-unites-d-aires-protegees-et-des-sites-ecologiques-en-haiti|title=Gestion de la surveillance environnementale des unités d’aires protégées et des sites écologiques en Haiti|website=anap.gouv.ht|access-date=2025-04-13|archive-date=2025-04-13|archive-url=https://web.archive.org/web/20250413162858/https://anap.gouv.ht/index.php/abe-comite-pilotage/77-slide-show/693-gestion-de-la-surveillance-environnementale-des-unites-d-aires-protegees-et-des-sites-ecologiques-en-haiti|dead-url=yes}}</ref>
Misyon li gen ladan l tou sekirize zòn pwoteje yo, anpeche dife, konbat koupe bwa ilegal, jere aktivite agrikòl san otorizasyon, ansanm ak rebwazman ak aksyon konsèvasyon.<ref name=":03">{{Cite web|title=Gestion de la surveillance environnementale des unités d’aires protégées et des sites écologiques en Haiti|url=https://anap.gouv.ht/index.php/abe-comite-pilotage/77-slide-show/693-gestion-de-la-surveillance-environnementale-des-unites-d-aires-protegees-et-des-sites-ecologiques-en-haiti|website=anap.gouv.ht|access-date=2025-04-13}}</ref>
=== Nòt yo ===
* Gadyen Anviwònman I GI Chèf Ekip
* Gadyen Anviwònman II G II Chèf ekip
* Gad Anviwònman III G III Asistan Kòmandan Peloton
* Gadyen Anviwònman IV G IV Kòmandan Peloton
* B Chèf Brigad C. B Kòmandan Depatmantal
== Tansyon ant BSAP ak PNH ==
Relasyon yo ap deranje ant de enstitisyon yo, sa ki lakòz anpil konfli.
Nan 8 février 2024, nan yon kontèks gwo tansyon politik, lapolis ayisyèn nan te touye senk ajan ame nan BSAP.<ref>{{Atik}}</ref> Nan 29 décembre 2024, yon verifikasyon idantite yon ofisye lapolis ki pa t nan sèvis pa manm BSAP yo te dejenere an yon diskisyon.<ref>{{Cite web|url=https://haitichannelnetwork.com/haiti-un-policier-battu-par-des-agents-du-bsap/|title=Haïti : un policier agressé violemment par des agents du BSAP - HC Network|date=2024-12-30|website=haitichannelnetwork.com|language=fr-FR|access-date=2025-04-18}}</ref> Sa ki swiv la se11ye janvye 2025: Afwontman vyolan ant BSAP ak ofisye lapolis yo. Kat moun, pami yo yon jounalis, te blese pa bal. Dapre ajans medya ''Haiti libre'' <ref>{{Cite web|url=https://www.haitilibre.com/en/news-43970-haiti-news-zapping.html|title=Haiti - News : Zapping... - HaitiLibre.com : Haiti news 7/7|website=HaitiLibre.com|access-date=2025-04-18}}</ref> la, de machin BSAP te pran dife epi sitwayen ki te pran pozisyon pou lapolis te vandalize baz BSAP la.
== Referans ==
1bowghv501bb5890ulkdw0n0w66ajus