Wikipedia
ibawiki
https://iba.wikipedia.org/wiki/Lambar_Keterubah
MediaWiki 1.45.0-wmf.6
first-letter
Media
Spesyel
Randau
Penggena
Randau penggena
Wikipedia
Randau Wikipedia
Fail
Randau fail
MediaWiki
Randau MediaWiki
Templat
Randau templat
Bantu
Randau bantu
Kategori
Randau kategori
TimedText
TimedText talk
Modul
Randau modul
Acara
Perbincangan acara
Jaku Poland
0
1544
13068
8845
2025-06-24T09:18:57Z
Amherst99
180
13068
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox language
| name = Jaku Poland
| nativename = {{Lang|pl|język polski}}
| pronunciation = {{IPA|pl|ˈpɔlskʲi||Pl-polski.ogg}}
| states = [[Poland]], [[Lithuania]]
| speakers = [[First language|L1]]: {{Sigfig|39.709620|2}} million
| date = 2021
| ref = e27
| speakers2 = [[Second language|L2]]: {{Sigfig|2.092000|2}} million (2021)<ref name=e27/><br>Total: {{Sigfig|42.629030|2}} million<ref name=e27/>
| familycolor = Indo-Eropah
| fam2 = [[Balto-Slavic languages|Balto-Slavic]]
| fam3 = [[Slavic languages|Slavic]]
| fam4 = [[West Slavic languages|West Slavic]]
| fam5 = [[Lechitic languages|Lechitic]]
| dia1 = [[Greater Poland dialect group|Greater Poland]]
| dia2 = [[Goral ethnolect|Goral]]
| dia3 = [[Lesser Poland dialect group|Lesser Poland]]
| dia4 = [[Masovian dialect group|Masovian]]
| dia5 = [[New mixed dialects]]
| dia6 = [[Northern Borderlands dialect|Northern Borderlands]]
| dia7 = [[Silesian language|Silesian]]<ref>{{Cite book |title=Gwara Śląska – świadectwo kultury, narzędzie komunikacji |date=2002 |publisher="Śląsk" |others=Jolanta Tambor (eds.); Aldona Skudrzykowa |isbn=83-7164-314-4 |location=Katowice |oclc=830518005}}</ref><ref>"Słownik gwar Śląskich". Opole, Bogusław Wyderka (eds.)</ref><ref>"Dialekt śląski" author: Feliks Pluta, publication: Wczoraj, Dzisiaj, Jutro. – 1996, no 1/4, pp 5–19</ref><ref>"Fenomen śląskiej gwary" author: Jan Miodek publication: Śląsk. – 1996, no 5, pp 52</ref>{{Efn|name=silesian|Also considered a separate language, see ''[[Silesian language#Dialect vs. language]]''}}
| dia8 = [[Southern Borderlands dialect|Southern Borderlands]]
| ancestor = [[Old Polish]]
| ancestor2 = [[Middle Polish]]
| script = {{Ubl|[[Polish alphabet]]}}
| nation = {{Ubl|[[Poland]]|[[European Union]]}}
| minority = {{Ubl|[[Bosnia and Herzegovina]]<ref name="euro-charter">[[European Charter for Regional or Minority Languages]]</ref>| |[[Brazil]]<ref>{{Cite web |url=https://notesfrompoland.com/2022/08/01/polish-made-official-language-in-brazilian-town-founded-by-poles/ |title=Polish made official language in Brazilian town founded by Poles |date=August 2022 |access-date=31 January 2023 |archive-date=31 January 2023 |archive-url=https://web.archive.org/web/20230131205322/https://notesfrompoland.com/2022/08/01/polish-made-official-language-in-brazilian-town-founded-by-poles/ |url-status=live }}</ref>|
[[Czech Republic]]<ref name="euro-charter">[[European Charter for Regional or Minority Languages]]</ref>|[[Hungary]]<ref>{{Cite web|url=http://europapont.blog.hu/2016/03/16/nyelvi_sokszinuseg_az_eu-ban_hivatalos_regionalis_es_kisebbsegi_nyelvek_a_tagallamokban|title=Nyelvi sokszínűség az EU-ban – hivatalos regionális és kisebbségi nyelvek a tagállamokban|access-date=28 November 2018|date=16 March 2016|language=hu|archive-date=9 August 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20180809123545/https://europapont.blog.hu/2016/03/16/nyelvi_sokszinuseg_az_eu-ban_hivatalos_regionalis_es_kisebbsegi_nyelvek_a_tagallamokban|url-status=live}}</ref>|[[Lithuania]]<ref>{{Cite act|url=http://conventions.coe.int/Treaty/Commun/QueVoulezVous.asp?NT=157&CM=2&DF=18/04/02&CL=ENG|title=Framework Convention for the Protection of National Minorities|index=157|type=Treaty|legislature=Council of Europe|date=1 February 1995|access-date=28 November 2018}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.minelres.lv/NationalLegislation/Lithuania/lithuania.htm|title=MINELRES – Minority related national legislation – Lithuania|website=www.minelres.lv|access-date=28 November 2018|archive-date=18 September 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20180918182544/http://www.minelres.lv/NationalLegislation/Lithuania/lithuania.htm|url-status=live}}</ref>|[[Romania]]<ref>{{Cite web|title=Reservations and Declarations for Treaty No.148 – European Charter for Regional or Minority Languages|url=http://www.coe.int/en/web/conventions/full-list/-/conventions/treaty/148/declarations?p_auth=63PpH3zN|website=Council of Europe|access-date=3 December 2015|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20151208122308/http://www.coe.int/en/web/conventions/full-list/-/conventions/treaty/148/declarations?p_auth=63PpH3zN|archive-date=8 December 2015}}</ref>|[[Slovakia]]<ref name="euro-charter"/>|[[Ukraine]]<ref name="euro-charter"/><ref>{{Cite web | url=http://zakon4.rada.gov.ua/laws/show/5029-17 | title=Law of Ukraine "On Principles of State Language Policy" (Current version — Revision from 01.02.2014) | publisher=Zakon2.rada.gov.ua | work=Document 5029-17, Article 7: Regional or minority languages Ukraine, Paragraph 2 | date=1 February 2014 | access-date=30 April 2014 | archive-date=14 February 2014 | archive-url=https://web.archive.org/web/20140214125040/http://zakon4.rada.gov.ua/laws/show/5029-17 | url-status=live }}</ref>}}
| agency = [[Polish Language Council]]<br>(of the [[Polish Academy of Sciences]])
| iso1 = pl
| iso2 = pol
| iso3 = pol
| lingua = 53-AAA-cc [[West Slavic languages|53-AAA-b..-d]]<br>(varieties: 53-AAA-cca to 53-AAA-ccu)
| map = Polish language map.PNG
| mapcaption = {{Legend|#0080FE|Majority of Polish speakers}}
{{Legend|#5AAFDF|Polish used together alongside other languages}}
{{Legend|#88C4FE|Majority of Polish speakers outside of Poland}}
| notice = IPA
| sign = [[Sign Language System]]
| glotto = poli1260
| glottorefname = Polish
}}
'''Jaku Poland''' ({{Lang-pl|label=[[endonym]]|język polski}}) nya jaku Slav Timur dalam pampang Lechitik dalam sebilik [[Jaku-jaku Indo-Eropah|jaku Indo-Eropah]] ti ditulis dalam [[Urup Latin|urup Roman]].<ref>{{Cite encyclopedia|url=http://www.britannica.com/EBchecked/topic/335581/Lekhitic-languages|title=Lekhitic languages|encyclopedia=Encyclopædia Britannica|date=2015-01-08|access-date=2015-03-31|archive-date=20 April 2012|archive-url=https://web.archive.org/web/20120420130305/http://www.britannica.com/EBchecked/topic/335581/Lekhitic-languages|url-status=live}}</ref> Jaku tu dikena ba menua [[Poland]] lalu nyadi jaku resmi menua nya, seraya dikena diaspora orang Poland ba serata dunya. Dalam taun 2024, bisi urung 39.7 juta orang ke ngena jaku tu.<ref name="ethnologue">{{Cite web |date=2023 |title=What are the top 200 most spoken languages? |url=https://www.ethnologue.com/insights/ethnologue200/ |access-date=2023-08-25 |website=Ethnologue |archive-date=18 June 2023 |archive-url=https://web.archive.org/web/20230618002011/https://www.ethnologue.com/insights/ethnologue200/ |url-status=live }}</ref> Iya ba penuduk keenam pemadu mayuh dikena entara jaku Serakup Eropah.<ref>{{Cite web|url=https://www.forbes.com/sites/davekeating/2020/02/06/despite-brexit-english-remains-the-eus-most-spoken-language-by-far/|title=Despite Brexit, English Remains The EU's Most Spoken Language By Far|last=Keating|first=Dave|website=Forbes|language=en|access-date=2020-02-07|archive-date=7 June 2023|archive-url=https://web.archive.org/web/20230607135739/https://www.forbes.com/sites/davekeating/2020/02/06/despite-brexit-english-remains-the-eus-most-spoken-language-by-far/|url-status=live}}</ref>
== Malin ==
<references />
crxongmck3m7khpgvjsb4n0ebnwo5ft
13069
13068
2025-06-24T11:41:29Z
Song GK
9
13069
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox language
| name = Jaku Poland
| nativename = {{Lang|pl|język polski}}
| pronunciation = {{IPA|pl|ˈpɔlskʲi||Pl-polski.ogg}}
| states = [[Poland]], [[Lithuania]]
| speakers = [[First language|L1]]: {{Sigfig|39.709620|2}} million
| date = 2021
| ref = e27
| speakers2 = [[Second language|L2]]: {{Sigfig|2.092000|2}} million (2021)<ref name=e27/><br>Total: {{Sigfig|42.629030|2}} million<ref name=e27/>
| familycolor = Indo-Eropah
| fam2 = [[Balto-Slavic languages|Balto-Slavic]]
| fam3 = [[Slavic languages|Slavic]]
| fam4 = [[West Slavic languages|West Slavic]]
| fam5 = [[Lechitic languages|Lechitic]]
| dia1 = [[Greater Poland dialect group|Greater Poland]]
| dia2 = [[Goral ethnolect|Goral]]
| dia3 = [[Lesser Poland dialect group|Lesser Poland]]
| dia4 = [[Masovian dialect group|Masovian]]
| dia5 = [[New mixed dialects]]
| dia6 = [[Northern Borderlands dialect|Northern Borderlands]]
| dia7 = [[Silesian language|Silesian]]<ref>{{Cite book |title=Gwara Śląska – świadectwo kultury, narzędzie komunikacji |date=2002 |publisher="Śląsk" |others=Jolanta Tambor (eds.); Aldona Skudrzykowa |isbn=83-7164-314-4 |location=Katowice |oclc=830518005}}</ref><ref>"Słownik gwar Śląskich". Opole, Bogusław Wyderka (eds.)</ref><ref>"Dialekt śląski" author: Feliks Pluta, publication: Wczoraj, Dzisiaj, Jutro. – 1996, no 1/4, pp 5–19</ref><ref>"Fenomen śląskiej gwary" author: Jan Miodek publication: Śląsk. – 1996, no 5, pp 52</ref>{{Efn|name=silesian|Also considered a separate language, see ''[[Silesian language#Dialect vs. language]]''}}
| dia8 = [[Southern Borderlands dialect|Southern Borderlands]]
| ancestor = [[Old Polish]]
| ancestor2 = [[Middle Polish]]
| script = {{Ubl|[[Polish alphabet]]}}
| nation = {{Ubl|[[Poland]]|[[European Union]]}}
| minority = {{Ubl|[[Bosnia and Herzegovina]]<ref name="euro-charter">[[European Charter for Regional or Minority Languages]]</ref>| |[[Brazil]]<ref>{{Cite web |url=https://notesfrompoland.com/2022/08/01/polish-made-official-language-in-brazilian-town-founded-by-poles/ |title=Polish made official language in Brazilian town founded by Poles |date=August 2022 |access-date=31 January 2023 |archive-date=31 January 2023 |archive-url=https://web.archive.org/web/20230131205322/https://notesfrompoland.com/2022/08/01/polish-made-official-language-in-brazilian-town-founded-by-poles/ |url-status=live }}</ref>|
[[Czech Republic]]<ref name="euro-charter">[[European Charter for Regional or Minority Languages]]</ref>|[[Hungary]]<ref>{{Cite web|url=http://europapont.blog.hu/2016/03/16/nyelvi_sokszinuseg_az_eu-ban_hivatalos_regionalis_es_kisebbsegi_nyelvek_a_tagallamokban|title=Nyelvi sokszínűség az EU-ban – hivatalos regionális és kisebbségi nyelvek a tagállamokban|access-date=28 November 2018|date=16 March 2016|language=hu|archive-date=9 August 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20180809123545/https://europapont.blog.hu/2016/03/16/nyelvi_sokszinuseg_az_eu-ban_hivatalos_regionalis_es_kisebbsegi_nyelvek_a_tagallamokban|url-status=live}}</ref>|[[Lithuania]]<ref>{{Cite act|url=http://conventions.coe.int/Treaty/Commun/QueVoulezVous.asp?NT=157&CM=2&DF=18/04/02&CL=ENG|title=Framework Convention for the Protection of National Minorities|index=157|type=Treaty|legislature=Council of Europe|date=1 February 1995|access-date=28 November 2018}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.minelres.lv/NationalLegislation/Lithuania/lithuania.htm|title=MINELRES – Minority related national legislation – Lithuania|website=www.minelres.lv|access-date=28 November 2018|archive-date=18 September 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20180918182544/http://www.minelres.lv/NationalLegislation/Lithuania/lithuania.htm|url-status=live}}</ref>|[[Romania]]<ref>{{Cite web|title=Reservations and Declarations for Treaty No.148 – European Charter for Regional or Minority Languages|url=http://www.coe.int/en/web/conventions/full-list/-/conventions/treaty/148/declarations?p_auth=63PpH3zN|website=Council of Europe|access-date=3 December 2015|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20151208122308/http://www.coe.int/en/web/conventions/full-list/-/conventions/treaty/148/declarations?p_auth=63PpH3zN|archive-date=8 December 2015}}</ref>|[[Slovakia]]<ref name="euro-charter"/>|[[Ukraine]]<ref name="euro-charter"/><ref>{{Cite web | url=http://zakon4.rada.gov.ua/laws/show/5029-17 | title=Law of Ukraine "On Principles of State Language Policy" (Current version — Revision from 01.02.2014) | publisher=Zakon2.rada.gov.ua | work=Document 5029-17, Article 7: Regional or minority languages Ukraine, Paragraph 2 | date=1 February 2014 | access-date=30 April 2014 | archive-date=14 February 2014 | archive-url=https://web.archive.org/web/20140214125040/http://zakon4.rada.gov.ua/laws/show/5029-17 | url-status=live }}</ref>}}
| agency = [[Polish Language Council]]<br>(of the [[Polish Academy of Sciences]])
| iso1 = pl
| iso2 = pol
| iso3 = pol
| lingua = 53-AAA-cc [[West Slavic languages|53-AAA-b..-d]]<br>(varieties: 53-AAA-cca to 53-AAA-ccu)
| map = Polish language map.PNG
| mapcaption = {{Legend|#0080FE|Majority of Polish speakers}}
{{Legend|#5AAFDF|Polish used together alongside other languages}}
{{Legend|#88C4FE|Majority of Polish speakers outside of Poland}}
| notice = IPA
| sign = [[Sign Language System]]
| glotto = poli1260
| glottorefname = Polish
}}
'''Jaku Poland''' ({{Lang-pl|label=[[endonym]]|język polski}}) nya jaku Slav Timur dalam pampang Lechitik dalam sebilik [[Jaku-jaku Indo-Eropah|jaku Indo-Eropah]] ti ditulis dalam [[Urup Latin|urup Roman]].<ref>{{Cite encyclopedia|url=http://www.britannica.com/EBchecked/topic/335581/Lekhitic-languages|title=Lekhitic languages|encyclopedia=Encyclopædia Britannica|date=2015-01-08|access-date=2015-03-31|archive-date=20 April 2012|archive-url=https://web.archive.org/web/20120420130305/http://www.britannica.com/EBchecked/topic/335581/Lekhitic-languages|url-status=live}}</ref> Jaku tu dikena ba menua [[Poland]] lalu nyadi jaku resmi menua nya, seraya dikena diaspora orang Poland ba serata dunya. Dalam taun 2024, bisi urung 39.7 juta orang ke ngena jaku tu.<ref name="ethnologue">{{Cite web |date=2023 |title=What are the top 200 most spoken languages? |url=https://www.ethnologue.com/insights/ethnologue200/ |access-date=2023-08-25 |website=Ethnologue |archive-date=18 June 2023 |archive-url=https://web.archive.org/web/20230618002011/https://www.ethnologue.com/insights/ethnologue200/ |url-status=live }}</ref> Iya ba penuduk keenam pemadu mayuh dikena entara jaku Serakup Eropah.<ref>{{Cite web|url=https://www.forbes.com/sites/davekeating/2020/02/06/despite-brexit-english-remains-the-eus-most-spoken-language-by-far/|title=Despite Brexit, English Remains The EU's Most Spoken Language By Far|last=Keating|first=Dave|website=Forbes|language=en|access-date=2020-02-07|archive-date=7 June 2023|archive-url=https://web.archive.org/web/20230607135739/https://www.forbes.com/sites/davekeating/2020/02/06/despite-brexit-english-remains-the-eus-most-spoken-language-by-far/|url-status=live}}</ref>
== Penyanding ==
<references />
1082vnvjful3acm8ymowsthsjs3d00c
Mahathir Mohamad
0
1732
13064
12814
2025-06-24T08:36:14Z
Cerevisae
18
/* Nasionalisme Melayu */ nyereta gerempung hak Melayu
13064
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox officeholder
| honorific-prefix = [[Malay styles and titles#Honorary styles|Yang Amat Berbahagia]] [[Malay styles and titles#Tun|Tun]] [[Physician|Dr.]]
| native_name = {{Nobold|محاضير محمد}}
| native_name_lang = ms-Arab
| honorific-suffix = {{Post-nominals|country=MYS|size=100|SMN|DK I (Johor)|DK (Kedah)|DKNS|DK (Perlis)|DK I (Brunei)|DUK|SUMW|DUNM|DUPN|SPDK|SBS|SPMJ|DP|SSDK|SPNS|SSAP|SPCM|SSMT|PIS}}
| image = Mahathir Mohamad 13112018 (cropped).jpg
| caption = Mahathir maya taun 2018
| alt =
| order = 4th and 7th
| office = Prime Minister of Malaysia
| monarch = {{Plainlist|
* [[Muhammad V of Kelantan|Muhammad V]]
* [[Abdullah of Pahang|Abdullah]]
}}
| deputy = [[Wan Azizah Wan Ismail]]
| term_start = 10 May 2018
| term_end = 24 February 2020 <br/> {{Small|Interim: 24 February – 1 March 2020}}
| predecessor = [[Najib Razak]]
| successor = [[Muhyiddin Yassin]]
| deputy1 = {{Plainlist|
* [[Musa Hitam]]
* [[Ghafar Baba]]
* [[Anwar Ibrahim]]
* [[Abdullah Ahmad Badawi]]
}}
| monarch1 = {{Plainlist|
* [[Ahmad Shah of Pahang|Ahmad Shah]]
* [[Iskandar of Johor|Iskandar]]
* [[Azlan Shah of Perak|Azlan Shah]]
* [[Ja'afar of Negeri Sembilan|Ja'afar]]
* [[Salahuddin of Selangor|Salahuddin]]
* [[Sirajuddin of Perlis|Sirajuddin]]
}}
| term_start1 = 16 July 1981
| term_end1 = 31 October 2003
| predecessor1 = [[Hussein Onn]]
| successor1 = [[Abdullah Ahmad Badawi]]
{{Collapsed infobox section begin|Political offices held|last=yes}}
{{Infobox officeholder|embed=yes
| office2 = 1st Chairman of the [[Homeland Fighter's Party]]
| president2 = [[Mukhriz Mahathir]]
| term_start2 = 12 August 2020
| term_end2 = 17 December 2022
| predecessor2 = ''Position established''
| successor2 = ''Position vacant''
| office3 = 1st Chairman of [[Pakatan Harapan]]
| president3 = Wan Azizah Wan Ismail
| term_start3 = 14 July 2017
| term_end3 = 24 February 2020
| predecessor3 = ''Position established''
| successor3 = Anwar Ibrahim
| office4 = Chairman of the [[Malaysian United Indigenous Party]]
| president4 = Muhyiddin Yassin
| term_start4 = 7 September 2016
| term_end4 = 28 May 2020{{#tag:ref|Disputed with Muhyiddin Yassin from 24 February to 28 May 2020|group=note}}
| predecessor4 = ''Position established''
| successor4 = Muhyiddin Yassin (acting)
| order5 = 5th
| office5 = President of the United Malays National Organisation
| deputy5 = {{Plainlist|
* Musa Hitam
* Ghafar Baba
* Anwar Ibrahim
* Abdullah Ahmad Badawi
}}
| term_start5 = 28 June 1981
| term_end5 = 31 October 2003
| predecessor5 = Hussein Onn
| successor5 = Abdullah Ahmad Badawi
{{Collapsed infobox section end}}}}
| office6 = Ministerial roles
| subterm6 = 1974–1978
| suboffice6 = [[Minister of Education (Malaysia)|Minister of Education]]
| subterm7 = 1976–1981
| suboffice7 = [[Deputy Prime Minister of Malaysia|Deputy Prime Minister]]
| subterm8 = 1978–1981
| suboffice8 = [[Minister of Trade and Industry (Malaysia)|Minister of Trade and Industry]]
| subterm9 = 1981–1986
| suboffice9 = [[Minister of Defence (Malaysia)|Minister of Defence]]
| subterm10 = 1986–1999
| suboffice10 = [[Minister of Home Affairs (Malaysia)|Minister of Home Affairs]]
| subterm11 = 1998–1999
| suboffice11 = [[Minister of Finance (Malaysia)|Minister of Finance]]
| subterm12 = 2001–2003
| suboffice12 = Minister of Finance
| subterm13 = 2020
| suboffice13 = Acting Minister of Education
| office14 = Other roles
| subterm14 = 2003
| suboffice14 = [[Secretary-General of the Non-Aligned Movement]]
| birth_name = Mahathir bin Mohamad
| birth_date = {{Birth date and age|1925|07|10|df=y}}
| birth_place = [[Alor Setar]], Kedah, [[Unfederated Malay States]]
| death_date = <!-- {{Death date and age|YYYY|MM|DD|1925|07|10}} -->
| death_place = <!-- Malaysia -->
| nationality = Malaysian
| party = {{Plainlist|
* [[UMNO]] (1946{{Nbnd}}1969, 1972{{Nbnd}}2008, 2009{{Nbnd}}2016)
* [[BERSATU]] (2017{{Nbnd}}2020)
* [[PEJUANG]] (2020{{Nbnd}}2023)
* [[PUTRA]] (since 2023)
}}
| otherparty = {{Plainlist|
* [[Barisan Nasional|BN]] (1946{{Nbnd}}1969, 1972{{Nbnd}}2008, 2009{{Nbnd}}2016)
* [[Pakatan Harapan|PH]] (2017{{Nbnd}}2020)
* [[Gerakan Tanah Air|GTA]] (2022{{Nbnd}}2023)
* [[Independent politician|Independent]] (1969{{Nbnd}}1972, 2008{{Nbnd}}2009, <!-- February–September --> 2016, <!-- May–August --> 2020, <!-- 10–25 February --> 2023)
}}
| father = {{Ill|Mohamad Iskandar|ms|Mohamad bin Iskandar}}
| mother = Wan Tempawan Wan Hanapi
| spouse = {{Marriage|[[Siti Hasmah Mohamad Ali]]|1956}}
| children = 7, including [[Marina Mahathir|Marina]], [[Mokhzani Mahathir|Mokhzani]] and [[Mukhriz Mahathir|Mukhriz]]
| relatives = [[Ismail Mohamed Ali]] (brother-in-law)
| education = [[Sultan Abdul Hamid College]]
| alma_mater = [[King Edward VII College of Medicine]] ([[Bachelor of Medicine, Bachelor of Surgery|MBBS]])
| profession =
| occupation = {{Hlist|Politician|author|doctor}}
| website = {{URL|https://thechedet.com}}
| awards = [[List of awards and honours received by Mahathir Mohamad|Full list]]
| signature =
| residence = No. 58, [[Mines Resort City]], [[Seri Kembangan]], [[Selangor]], [[Malaysia]]
}}
Tun Dr. '''Mahathir bin Mohamad''' ([[Urup Jawi|Jawi]]: '''محاضير بن محمد''', <small>IPA:</small> [maˈhaðɪr bɪn moˈhamad]; ada maya 10 Julai 1925) tau mega dikelala enggau nama "'''Tun M'''" iya nya siku doktor enggau raban politik Malaysia ke megai pengawa [[Menteri Besai Malaysia]] ke-4 (1981-2003) enggau ke-7 (2018-2020). Gawa iya sepemayuh 2 kali enggau 24 taun nyadika iya Menteri Besai Malaysia ke pemadu lama begawa lalu orang keterubah ti megai pengawa nya 2 kali.
Ada lalu dibesaika ba Alor Setar, Kedah, Mahathir nyulut ba sekula lalu nyadi lutur. Iya regas dalam Gerempung Kebangsaan Melayu Bersatu (UMNO) sebedau masuk parlimen Malaysia dalam taun 1964. Iya mangku pengawa sepenggal sebedau lenyau penuduk, udah nya labuh enggau Menteri Besai Tunku Abdul Rahman lalu dibuai ari UMNO. Dalam taun 1970, iya ngeluarka bup ''The Malay Dilemma''. Lebuh Abdul Rahman nyurutka diri, Mahathir masuk baru dalam UMNO enggau parlimen, lalu ditikika pangkat nyadi Menteri Pelajar ari taun 1974 ngagai 1978 enggau Menteri Dagang enggau Industri ari taun 1978 ngagai 1981. Iya nyadi sapit menteri besai dalam taun 1976 sebedau ngangkat sumpah nyadi menteri besai dalam taun 1978. 1981, gawa pengelama 22 taun.
Maya Mahathir keterubah iya megai pengawa, Malaysia ngasaika pengawa moden enggau penumbuh ekonomi lebuh perintah iya ngepunka pengawa nyemilik industri enggau siri projek infrastruktur ti berani. Mahathir nyadi siku orang politik ke nguasa, menang lima kali beturut-turut ba pengawa bepilih besai sereta ngelaban orang ke ngelaban iya nyadi ketuai UMNO. Iya ngepusatka kuasa enggau chara ngelemika kemerdekaan akim sereta nyukung ubah konstitusyen dikena muai imuniti undang-undang ungkup royalti. Iya neruska polisi pro-bumiputera, lalu ngemataka Malaysia ti chukup jampat mansang baru ari krisis wang Asia taun 1997. Nyadi menteri besai, iya siku orang ti mantaika nilai enggau model pemansang Asia, lalu kelebih agi tebilang di serata dunya Islam.
==Pengidup tumu enggau pelajar==
[[File:Tun Dr M house-zamwan.jpg|thumb|Endur Mahathir ada ba [[Alor Setar]]|200x200px]]
[[File:Mahathir Mohamad in his schooldays, 1939.jpg|180px|thumb|Mahathir maya iya sekula suba, 1939]]
Mahathir ada ba rumah apai indai iya ba Lorong Kilang Ais, [[Alor Setar]], indu nengeri [[Kedah]], maya 10 Julai 1925.<ref name="Wain8">{{Harvnb|Wain|2010|p=8}}</ref>{{#tag:ref|Mahathir's birth certificate gives his date of birth as 20 December. He was actually born on 10 July; his biographer Barry Wain explains that 20 December was an "arbitrary" date chosen by Mahathir's father for official purposes.<ref name="Wain8"/>|group=note}} Indai iya, Wan Tempawan Wan Hanapi, nya orang [[Melayu]] ari Kedah. Apai iya, Mohamad Iskandar, orang peturun Melayu-India ari [[Pulau Pinang]].<ref>{{Cite news |last=Lim |first=Ida |date=24 August 2024 |title=Dr Mahathir: I'm not ashamed to say I have some Indian blood, but I'm Malay |url=https://www.malaymail.com/news/malaysia/2024/08/27/dr-mahathir-im-not-ashamed-to-say-i-have-some-indian-blood-but-im-malay/ |access-date=27 August 2024 |work=Malay Mail}}</ref> Aki Mahathir ba piak apai datai ari [[Kerala]], India British. Iya nyadi menteri besai keterubah ke ukai ada dalam sebilik ti kaya tauka tebilang dalam sukut pengarap tauka politik.<ref>{{Harvnb|Wain|2010|pp=5–6}}</ref><ref>{{cite news|url=http://select.nytimes.com/gst/abstract.html?res=F30D17F738540C718CDDA80994DB404482|title=New Malaysian Leader's Style Stirs Optimism|last=Perlez|first=Jane|date=2 November 2003|work=[[New York Times]]|access-date=12 January 2011}}</ref> Mohamad Iskandar nyadi pala sekula sekondari ti ngena jaku English, ti ngembuan status kelas tengah baruh reti nya bala anak indu iya enda ulih masuk sekula sekondari. Wan Tempawan semina ngembuan kaul ti jauh enggau bala kaban ari raban ari raban diraja Kedah. Kededua seduai iya udah kala bebini sebedau tu. Mahathir ada enggau enam iku menyadi setengah enggau dua iku menyadi penuh.<ref name="Wain4-5">{{Harvnb|Wain|2010|pp=4–5}}</ref> Rumah iya maya agi mit, ke bisi bilik tinduk bekunsi tunggal sereta nadai bekal karan, udah nya ditukar nyadi palan dagang temuai lalu dibuka ngagai mensia mayuh.<ref>{{Cite web |title=Mahathir's Birthplace or 'Rumah Kelahiran Mahathir' |url=https://www.malaysia.travel/en/ay/places/states-of-malaysia/kedah/mahathirs-birthplace-or-rumah-kelahiran-mahathir |url-status=dead |archive-url=https://web.archive.org/web/20190728200336/http://www.malaysia.travel/en/ay/places/states-of-malaysia/kedah/mahathirs-birthplace-or-rumah-kelahiran-mahathir |archive-date=28 July 2019 |access-date=15 February 2020 |website=[[Tourism Malaysia]]}}</ref><ref name=":11">{{Cite web |last=Alan Teh |first=Leam Seng |date=30 August 2018 |title=GO: Birthplace of Dr. M |url=https://www.nst.com.my/lifestyle/jom/2018/08/406327/go-birthplace-dr-m |url-status=live |access-date=20 August 2023 |website=[[New Straits Times]] |archive-date=5 August 2023 |archive-url=https://web.archive.org/web/20230805195544/https://www.nst.com.my/lifestyle/jom/2018/08/406327/go-birthplace-dr-m }}</ref>
Mahathir berengkah belajar ba Sekula Lelaki Melayu Seberang Perak dalam taun 1930.<ref name=":11" /> Mahathir seiku nembiak ke rajin gawa. Disiplin ke diberi apai iya meransang iya belajar, lalu iya enda tentu rindu enggau lumba enggau main. Udah landik bejaku English jauh dulu ari kaban sekula primari iya, nyengkaum ngedit surat berita nembiak English sereta menang mayuh bengkah anugerah jaku,<ref name=":12">{{Cite web |date=30 November 2000 |title=The Spokesman: Mahathir Mohamad |url=http://edition.cnn.com/ASIANOW/asiaweek/95/20greats/mahathir.html |url-status=live |archive-url=https://web.archive.org/web/20230805165816/http://edition.cnn.com/ASIANOW/asiaweek/95/20greats/mahathir.html |archive-date=5 August 2023 |access-date=5 August 2023 |website=[[Asiaweek]]}}</ref> iya menang pangku pengawa ba sekula sekondari ti dipilih ngena jaku English Sekula English Perintah dalam taun 1933.<ref name=":11" /><ref>{{Harvnb|Wain|2010|pp=6–7}}</ref> Sekumbang sekula ke ditutup maya Jipun megai Malaya dalam Perang Dunya Kedua, iya ngepunka dagang mit, nyual kopi enggau pemakai baka pisang guring.<ref name="Wain8" />
Pengudah perang nya, Mahathir nembuka pelajar ba sekula sekondari enggau renggat pemadu tinggi lalu ngambi pelajar nyadi perubat ba Kolej Perubat King Edward VII di Singapura.<ref>{{Harvnb|Wain|2010|pp=10–12}}</ref> Mahathir belajarka bidang perubat ba endur ke dikumbai Universiti Malaya maya nya, udah nya diberi nama baru ngagai Universiti Singapura.<ref>{{Cite journal |last1=Gauhar |first1=Altaf |last2=Mohamad |first2=Mahathir |date=1986 |title=Mahathir Mohamad |url=https://www.jstor.org/stable/3991559 |journal=Third World Quarterly |volume=8 |issue=1 |pages=1–15 |doi=10.1080/01436598608419886 |jstor=3991559 |issn=0143-6597 |access-date=5 August 2023 |archive-date=5 August 2023 |archive-url=https://web.archive.org/web/20230805163814/https://www.jstor.org/stable/3991559 |url-status=live |url-access=subscription }}</ref> Lebuh universiti nya meri iya gelar basa dalam bulan November 2018, iya madahka "Aku deka seruran beratka timpuh aku diau di Singapura semak enam taun."<ref name="nus">{{cite news |last=Yusof |first=Amir |date=13 November 2018 |title=NUS confers honorary degree on Malaysia's PM Mahathir |work=[[Channel NewsAsia]] |url=https://www.channelnewsasia.com/news/singapore/nus-honorary-degree-mahathir-siti-hasmah-10924728 |url-status=live |access-date=16 March 2019 |archive-url=https://web.archive.org/web/20181128101543/https://www.channelnewsasia.com/news/singapore/nus-honorary-degree-mahathir-siti-hasmah-10924728 |archive-date=28 November 2018}}</ref>
[[File:Mahathir Mohamad and Siti Hasmah.jpg|180px|thumb|Mahathir enggau Hasmah maya taun 1953]]
[[File:Tdm- -tdsh-wedding-day.jpg|thumb|Hari seduai Mahathir enggau Hasmah jadi (5 Ogos 1956)]]
Mahathir jadi enggau Hasmah dalam taun 1956, seduai iya udah betemu ba kolej perubat. Iya pulai ke Alor Setar dalam taun 1957 numbuhka praktikal iya, Klinik Maha.<ref name=":11" /> Iya nyadi lutur Melayu keterubah ba mengeri tu sereta siku lutur ke mujur. Iya ngaga rumah besai, beranakka puku dalam mayuh macham pengawa dagang, lalu ngambi siku lelaki bansa China deriba iya ngena kerita Pontiac Catalina iya (tebal agi deriba maya nya orang Melayu).<ref>{{Harvnb|Wain|2010|pp=11–13}}</ref><ref name="time_beech_p2">{{cite news|url=http://www.time.com/time/magazine/article/0,9171,1552090-1,00.html|title=Not the Retiring Type|last=Beech|first=Hannah|date=29 October 2006|magazine=[[Time (magazine)|Time]]|access-date=4 February 2011|archive-url=https://web.archive.org/web/20121213165611/http://www.time.com/time/magazine/article/0,9171,1552090-1,00.html|archive-date=13 December 2012|url-status=dead}}</ref>
== Pengawa perubat (1953–1959)==
[[File:Mahathir Mohamad appeared in The Straits Times in 1953.jpg|thumb|150px|''[[The Straits Times]]'' ngeriput Mahathir nya entara 34 iku lutur baru ke graduet ari Universiti Malaya ba taun 1953]]
Pengudah nembuka pelajar dalam taun 1953 ari Universiti Malaya di Singapura, Mahathir berengkah gawa ba [[Sepital Besai Pulau Pinang]].<ref name="Mahathir and Langkawi">{{Cite web |date=2018-01-14 |title=Dr Mahathir is Langkawi and Langkawi is Dr Mahathir |url=https://www.themalaysianinsight.com/s/32348 |access-date= |website=www.themalaysianinsight.com }}</ref> Dalam taun 1954, iya dianjung ngagai Sepital Besai Alor Setar sebedau dipasukka ngagai klinik perintah di [[Langkawi]], [[Jitra]], enggau [[Perlis]].<ref name="Mahathir and Langkawi"/> Sekumbang iya di Langkawi dalam taun 1955, Mahathir nyadi lutur keterubah ke diau ba pulau nya, meda gaya iya ke enda mansang—pengingat ke udah nya ngasuh iya ngubah iya nyadi palan dagang temuai ke besai lebuh iya nyadi Menteri Besai.<ref name="Mahathir and Langkawi"/> Lebuh ngenang pasal pengawa iya ke dulu suba, Mahathir madahka iya ngemeratka pengawa ari gaji, berengkah enggau RM400 nyadi pemesai perubat sebedau niki pangkat ngagai RM770.<ref>{{Cite web |date=2019-10-15 |title=Life's challenges, adversity help build Dr Mahathir's resilience |url=https://theedgemalaysia.com/article/lifes-challenges-adversity-help-build-dr-mahathirs-resilience |access-date= |website=The Edge Malaysia}}</ref> Iya udah nya ngelengka pangku pengawa muka praktikal peribit iya, ke benama "Maha Klinik",<ref name=":11" /> seraya bini iya gawa nyadi lutur perintah pengelama 25 taun. Maha Klinik nyadi klinik peribit keterubah ditumbuhka seiku orang Melayu di Malaysia.<ref>{{Cite web |date=2021-09-30 |title=M'sian keeps MC issued by ex-PM Mahathir from 1963, clinic still in operation today |url=https://mothership.sg/2021/09/malaysian-keeps-mahathir-mc/ |website=Mothership}}</ref>
Mahathir bulih nama nyadi lutur ti siru, sanggup betelefon ngagai rumah sebarang jam, bejalai kaki nengah umai padi dalam petang ngubat pesakit. Enti sida enda ulih mayar yuran iya, sida netapka diri ngena chara ansuran tauka mayar utai ke bisi ba sida. Iya nyadi lutur Melayu keterubah ba mengeri tu sereta siku lutur ke mujur. Iya ngaga rumah besai lalu ngambi siku lelaki China nyadi deriba iya ngena kerita [[Pontiac Catalina]] iya (mayuh deriba maya nya orang Melayu).<ref>{{Harvnb|Wain|2010|pp=11–13}}</ref><ref name="time_beech_p2">{{cite news|url=http://www.time.com/time/magazine/article/0,9171,1552090-1,00.html|title=Not the Retiring Type|last=Beech|first=Hannah|date=29 October 2006|magazine=[[Time (magazine)|Time]]|access-date=4 February 2011|archive-url=https://web.archive.org/web/20121213165611/http://www.time.com/time/magazine/article/0,9171,1552090-1,00.html|archive-date=13 December 2012|url-status=dead}}</ref> Mahathir enggau [[Siti Hasmah Mohamad Ali|Siti Hasmah]] mega bisi ngaul diri dalam aktiviti pengelantang enggau pengerai mensia mayuh. Iya kala nyadi Presiden Gerempung Tibi Kedah, ngabas bala pengereja pengawa India ba kebun getah dikena ngubat penyakit nya, seraya iya nyadi sukarelawan dalam Gerempung Perambu Ruang Bilik Kedah.<ref>Barry Wain, ''Malaysian Maverick'' (2009): p.14</ref> Enggau duit ari pengawa berubat iya, Mahathir ngelantangka diri enggau pengawa dagang iya lalu beranakka puku dalam pemansang reta tengkira, ngelumbung timah, siti stesyen minyak ti bisi francais, enggau sebuah kedai endur ngaga pengawa nyelak enggau jampat–kekadang dikena nyelamatka orang dagang Melayu ti napi penusah. Iya mantu numbuhka Balai Dagang Melayu lalu nyadi direktor.<ref>Barry Wain, ''Malaysian Maverick'' (2009): p.15-16</ref>
== Penemu politik ==
Maya taun 1980-an, iya siku penyukung ideologi Dunya Ketiga, lalu maya timpuh bukai iya udah nyadi siku penyukung "nilai-nilai Asia" enggau globalisasyen.<ref name=":7">{{Cite book |last=Schottmann |first=Sven |url=https://www.jstor.org/stable/j.ctvvn4z8 |title=Mahathir's Islam: Mahathir Mohamad on Religion and Modernity in Malaysia |date=2018 |publisher=University of Hawai'i Press |isbn=978-0-8248-4674-9 |jstor=j.ctvvn4z8 |access-date=15 November 2022 |archive-url=https://web.archive.org/web/20221115163815/https://www.jstor.org/stable/j.ctvvn4z8 |archive-date=15 November 2022 |url-status=live}}</ref>
Mahathir nyadi kritik vokal neoliberalisme<ref name=":7" /> enggau Dunya Barat.<ref name=":8">{{cite web |date=19 August 2022 |title=Malaysia's Mahathir says US seeking to provoke war in Taiwan |url=https://apnews.com/article/russia-ukraine-2022-midterm-elections-biden-taiwan-nato-96f52741ce6e9e6a2cdcfce5fd459ad8 |url-status=live |archive-url=https://web.archive.org/web/20220829161943/https://apnews.com/article/russia-ukraine-2022-midterm-elections-biden-taiwan-nato-96f52741ce6e9e6a2cdcfce5fd459ad8 |archive-date=29 August 2022 |access-date=29 August 2022 |website=[[Associated Press]]}}</ref><ref name="warcrimes">{{cite news |date=31 January 2007 |title=Mahathir to launch war crimes tribunal |publisher=The Star (Associated Press) |url=http://thestar.com.my/news/story.asp?file=/2007/1/31/nation/20070131173214&sec=nation |url-status=dead |access-date=14 January 2008 |archive-url=https://web.archive.org/web/20080612065755/http://thestar.com.my/news/story.asp?file=%2F2007%2F1%2F31%2Fnation%2F20070131173214&sec=nation |archive-date=12 June 2008}}</ref> Dalam taun 2011, Mahathir meri perambu madahka serang 11 September nya engka dipejalaika perintah Amerika Syarikat.<ref>{{cite news |last=Roslan Rahman |date=11 September 2011 |title=Malaysia's Mahathir: 9/11 not work of Muslims |work=AFP News |url=https://my.news.yahoo.com/malaysias-mahathir-9-11-not-muslims-045737526.html |url-status=live |access-date=10 November 2014 |archive-url=https://web.archive.org/web/20141109114620/https://my.news.yahoo.com/malaysias-mahathir-9-11-not-muslims-045737526.html |archive-date=9 November 2014}}</ref><ref>{{Cite web |last=AR |first=Zurairi |date=9 March 2015 |title=In Dr M's 'New World Order' meet, academics claim war on terror 'big US lie' |url=https://www.malaymail.com/news/malaysia/2015/03/09/in-dr-ms-new-world-order-meet-academics-claim-war-on-terror-big-us-lie/855701 |url-status=live |archive-url=https://web.archive.org/web/20210924060323/https://www.malaymail.com/news/malaysia/2015/03/09/in-dr-ms-new-world-order-meet-academics-claim-war-on-terror-big-us-lie/855701 |archive-date=24 September 2021 |access-date=24 September 2021 |website=[[Malay Mail]] |language=en}}</ref> Mahathir ngutuk Deklarasyen Hak Asasi Mensia Sedunya dalam taun 1997, lalu meri perambu ngambika iya diubah baru ngambika ngemeratka agi penumbuh ekonomi ari pengelepas sivil.<ref>{{cite news |author=<!--Staff writer(s); no by-line.--> |date=2 August 1997 |title=Madeleine Albright Sings Out |work=[[The New York Times]] |url=https://www.nytimes.com/1997/08/02/opinion/madeleine-albright-sings-out.html |url-status=live |access-date=15 March 2019 |archive-url=https://web.archive.org/web/20180104181455/http://www.nytimes.com/1997/08/02/opinion/madeleine-albright-sings-out.html |archive-date=4 January 2018}}</ref>
Iya mega megai penemu politik Islam.<ref name=":7" /> Dalam taun 2002, iya ngelaika diri nyadi siku fundamentalis Islam. Mahathir dipebasaka mayuh orang ba menua ti benung mansang enggau menua Islam,<ref name="warcrimes" /> kelebih agi ketegal pengawa iya ti ngemataka penumbuh ekonomi Malaysia enggau sukung iya ngagai nilai-nilai Islam ti liberal.<ref>{{cite news |author=Bowring, Philip |date=23 September 1998 |title=Twin Shocks Will Leave Their Mark on Malaysia |work=International Herald Tribune |url=http://www.iht.com/articles/1998/09/23/edbow.t_0.php |url-status=dead |access-date=14 January 2008 |archive-url=https://web.archive.org/web/20080611121810/http://www.iht.com/articles/1998/09/23/edbow.t_0.php |archive-date=11 June 2008}}</ref>
Iya udah digambarka nyadi anti-royalis ulih Libération, ketegal pengawa iya ti mantah imuniti ungkup kaban monarki Malaysia.<ref>{{Cite web |last=Defranoux |first=Laurence |title=Abdication surprise du roi de Malaisie |url=https://www.liberation.fr/planete/2019/01/06/abdication-surprise-du-roi-de-malaisie_1701288/ |url-status=live |archive-url=https://web.archive.org/web/20221115165633/https://www.liberation.fr/planete/2019/01/06/abdication-surprise-du-roi-de-malaisie_1701288/ |archive-date=15 November 2022 |access-date=15 November 2022 |website=Libération |language=fr}}</ref>
=== Nasionalisme Melayu ===
Mahathir udah digambarka nyadi siku orang ti nyukung nasionalisme Melayu.<ref name=":7" /> Dalam bup ''[[The Malay Dilemma]]'', iya madahka bansa Melayu udah dikelaung, lalu mansutka sukung iya ngagai polisi afirmatif action ungkup sida.<ref name=":6">{{Cite news |date=8 May 2018 |title=Mahathir Mohamad: The man who dominated Malaysian politics |language=en-GB |work=[[BBC News]] |url=https://www.bbc.com/news/world-asia-44028023 |url-status=live |access-date=15 November 2022 |archive-url=https://web.archive.org/web/20221122132932/https://www.bbc.com/news/world-asia-44028023 |archive-date=22 November 2022}}</ref> Lebuh iya keterubah iya badu mangku pengawa, iya mantaika pengasa ati iya enggau penyulut ti udah digaga nuju "tugas prinsip" iya ti nyukung bansa Melayu.<ref name=":6" /> Ba taun 2021, Mahathir madahka iya enda pechaya agi dalam "''Ketuanan Melayu''", ngumbai pekara nya "fantasi", lalu madahka iya pechaya ba "Bangsa Malaysia".<ref>{{Cite web |date=12 December 2021 |title=I don't believe in 'Ketuanan Melayu' fantasy, says Dr M |url=https://www.freemalaysiatoday.com/category/nation/2021/12/12/i-dont-believe-in-ketuanan-melayu-fantasy-says-dr-m/ |website=[[Free Malaysia Today]] |access-date=15 November 2022 |archive-date=12 December 2021 |archive-url=https://web.archive.org/web/20211212114214/https://www.freemalaysiatoday.com/category/nation/2021/12/12/i-dont-believe-in-ketuanan-melayu-fantasy-says-dr-m/ |url-status=live }}</ref> Iya udah nya nerangka dalam taun 2023, visyen iya pasal Bangsa Malaysia mai reti asimilasyen orang ukai Melayu ngagai budaya Melayu.<ref>{{Cite web |last=Tee |first=Kenneth |date=13 November 2023 |title=Citing Indonesia, Dr Mahathir says non-Malays should be assimilated and 'become Malays' as part of 'Bangsa Malaysia' |url=https://www.malaymail.com/news/malaysia/2023/11/13/citing-indonesia-dr-mahathir-says-non-malays-should-be-assimilated-and-become-malays-as-part-of-bangsa-malaysia/101791 |access-date=14 November 2023 |website=Malay Mail |language=en |archive-date=14 November 2023 |archive-url=https://web.archive.org/web/20231114164819/https://www.malaymail.com/news/malaysia/2023/11/13/citing-indonesia-dr-mahathir-says-non-malays-should-be-assimilated-and-become-malays-as-part-of-bangsa-malaysia/101791 |url-status=live }}</ref> Ba taun 2025, Mahathir madahka, bansa Melayu udah lenyau kandang menua sida ngagai Thailand, Indonesia, enggau Singapura. Kelimpah ari nya, Mahathir madahka orang Melayu benung nyual tanah sida ngagai orang ukai Melayu. Pengujung iya, bansa Melayu deka diau ba ujung utan. Iya mega betanya reti Merdeka tu diempu orang bukai ukai diempu orang Melayu.<ref>{{cite news |last1=CS |first1=Ming |title=“In the end, the Malays will live by the side of the jungle,” says Mahathir |url=https://focusmalaysia.my/in-the-end-the-malays-will-live-by-the-side-of-the-jungle-said-mahathir/ |access-date=24 May 2025 |date=1 May 2025 |archive-url=https://web.archive.org/web/20250524114110/https://focusmalaysia.my/in-the-end-the-malays-will-live-by-the-side-of-the-jungle-said-mahathir/ |archive-date=24 May 2025}}</ref><ref>{{cite news |title=“Tanah Melayu no longer ours?” – Mahathir’s post sparks racial land ownership debate |url=https://www.dailyexpress.com.my/news/257338/tanah-melayu-no-longer-ours--mahathir-s-post-sparks-racial-land-ownership-debate/ |access-date=24 May 2025 |publisher=Daily Express Sabah |date=29 April 2025 |archive-url=https://web.archive.org/web/20250524114239/https://www.dailyexpress.com.my/news/257338/tanah-melayu-no-longer-ours--mahathir-s-post-sparks-racial-land-ownership-debate/ |archive-date=24 May 2025}}</ref>
Mahathir kala nyukung tauka nyereta mayuh bengkah gerempung enggau gerempung hak Melayu, baka PERKASA (2008-2015),<ref>{{cite news |title=Dr Mahathir and Perkasa part ways, says source |url=https://sg.news.yahoo.com/dr-mahathir-perkasa-part-ways-says-source-225903056.html?guccounter=1&guce_referrer=aHR0cHM6Ly93d3cuZ29vZ2xlLmNvbS8&guce_referrer_sig=AQAAADVZQOx0Kw-jcb5i87IzHb2noF3-8HMua6NEsbf7HxpFXGDP4mlZoWZzSWRsgpdjKDkHbliWkQtXKAWBRYb7Co39PPsXw3ruGLE7zaFQHZoo5eS0Qf8tBzo53qowQte0aXLa__iKksnh9DQuB6IrNUUAEDojFuIpnw7ImZDdmOex |access-date=24 June 2025 |publisher=The Malaysia Insider |date=19 January 2015 |archive-url=https://web.archive.org/web/20250610044708/https://gum.criteo.com/syncframe?origin=publishertag&topUrl=sg.news.yahoo.com&gdpr=0&gdpr_consent=&us_privacy=1YNN&gpp=DBABBg~BVoIgACY.QA&gpp_sid=8 |archive-date=24 June 2025}}</ref> ngulu Kongres Digniti Melayu (2019),<ref>{{cite news |title=Dr Mahathir jelaskan mengapa hadir ke Kongres Maruah Melayu |url=https://www.malaysianow.com/my/news/2020/11/30/dr-mahathir-jelaskan-mengapa-hadir-ke-kongres-maruah-melayu |access-date=24 June 2025 |publisher=Malaysia Now |date=30 November 2020 |archive-url=https://web.archive.org/web/20220819212052/https://www.malaysianow.com/my/news/2020/11/30/dr-mahathir-jelaskan-mengapa-hadir-ke-kongres-maruah-melayu |archive-date=19 Ogos 2022}}</ref> sereta numbuhka Komiti Sekretariat Melayu (2025).<ref>{{cite news |last1=Mohamed Radhi |first1=Nor Ain |title=Dr M unveils new secretariat to 'unite Malays' |url=https://www.nst.com.my/news/politics/2025/06/1225913/dr-m-unveils-new-secretariat-unite-malays |access-date=24 June 2025 |publisher=New Straits Times |date=4 June 2025 |archive-url=https://web.archive.org/web/20250605094700/https://www.nst.com.my/news/politics/2025/06/1225913/dr-m-unveils-new-secretariat-unite-malays |archive-date=5 June 2025}}</ref>
=== Pasal Malaysia Timur ===
Kena 22 Disember 1981, Mahathir madahka zon jam Sabah enggau Sarawak manah agi ungkup Malaysia.<ref>[https://books.google.com.my/books?id=cedLAAAAIBAJ&pg=PA4&dq=Mahathir+sarawak&article_id=6496,5268210&hl=en&sa=X&ved=2ahUKEwiP0pOksqSNAxWNzjgGHavjHIYQ6AF6BAgLEAM#v=onepage&q=Mahathir%20sarawak&f=false Why Sabah and Sarawak time better - PM] Dikeluarka New Straits Times ba 22 Disember 1981.</ref> Kena 17 Februari 1991, Mahathir madahka UMNO enda deka tama Sarawak ketegal gaya politik ti Sarawak.<ref>[https://books.google.com.my/books?id=v5VUAAAAIBAJ&pg=PA2&dq=Mahathir+sarawak&article_id=6624,14538&hl=en&sa=X&ved=2ahUKEwjOpN2BtqSNAxXZRCoJHYVjD3k4FBDoAXoECAgQAw#v=onepage&q=Mahathir%20sarawak&f=false Mahathir: UMNO to stay out of Sarawak] Dikeluarka New Straits Times ba 17 Februari 1991.</ref> Kena 25 Ogos 1992, Mahathir madahka Sarawak ngetanka pemaik enggau penegap nyadi perintah besai mai pemansang ngagai Sarawak.<ref>[https://books.google.com.my/books?id=AbFUAAAAIBAJ&pg=PA46&dq=Mahathir+sarawak&article_id=5816,2149448&hl=en&sa=X&ved=2ahUKEwidyuHotKSNAxX7yTgGHXY7ODU4FBDoAXoECAsQAw#v=onepage&q=Mahathir%20sarawak&f=false PM: Sarawak doing better than others] Dikeluarka New Straits Times ba 25 Ogos 1992.</ref> Kena 11 Oktober 1992, Mahathir madahka hak spesyel Sabah enggau Sarawak patut diperatika baru ngambika ulih diintegrasyen enggau manah agi ngagai Malaysia.<ref>[https://books.google.com.my/books?id=jtEPAAAAIBAJ&pg=PA1&dq=Mahathir+sarawak&article_id=6270,106047&hl=en&sa=X&ved=2ahUKEwiP0pOksqSNAxWNzjgGHavjHIYQ6AF6BAgEEAM#v=onepage&q=Mahathir%20sarawak&f=false PM: Special rights of Sabah and Sarawak meant to be temporary-review of priviledges] Dikeluarka New Straits Times ba 11 Oktober 1992.</ref> Kena 17 Mac 1996, Mahathir madahka perintah besai udah mai empat bengkah projek pemansang besai ngagai Sarawak iya nya projek Bakun, dua buah kilang pulp enggau keretas ba Bintulu enggau kebun kayu.<ref>[https://books.google.com.my/books?id=kXpaAAAAIBAJ&pg=PA2&dq=Mahathir+sarawak&article_id=6474,3221973&hl=en&sa=X&ved=2ahUKEwiP0pOksqSNAxWNzjgGHavjHIYQ6AF6BAgJEAM#v=onepage&q=Mahathir%20sarawak&f=false PM: focus on developing Sarawak and Sabah] Dikeluarka New Straits Times ba 17 Mac 1996</ref>
Ba taun 2011, bekaul enggau Malaysia Timur minta sapit menteri besai, Mahatir madahka pengari nya patut ngemeratka pengawa meri servis ngagai rayat dulu.<ref>{{cite news|url=http://www.themalaysianinsider.com/malaysia/article/east-malaysian-dpm-gratuitous-says-dr-m|title=East Malaysian DPM gratuitous, says Dr M|last=Chieh|first=Yow Hong|date=27 October 2011|newspaper=[[The Malaysian Insider]]|access-date=16 June 2014|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20140714123621/http://www.themalaysianinsider.com/malaysia/article/east-malaysian-dpm-gratuitous-says-dr-m|archive-date=14 July 2014}}</ref> Ba taun 2014, Mahatir madahka Kedah begunaka mayuh agi chukai minyak enti dibanding enggau Sarawak.<ref>[https://www.sinchew.com.my/20140509/%E9%A9%AC%E5%93%88%E8%BF%AA%EF%BC%9A%E5%90%89%E6%89%93%E6%9B%B4%E9%9C%80%E8%A6%81%E7%9F%B3%E6%B2%B9%E7%A8%8E/ 马哈迪:吉打更需要石油税] Dikeluarka Sin Chew Jit Poh. Diarkib maya [https://archive.is/ibLGT 3 November 2024]</ref> Ba Januari 2018, Mahathir ngaku pengawa bepusatka kuasa di Semenanjung Malaysia udah ngasuh enda chukup perati diberi ngagai Sabah enggau Sarawak.<ref>[https://www.theborneopost.com/2018/01/24/review-ma63-to-provide-sarawak-sabah-more-autonomy-development-dr-mahathir/ Review MA63 to provide Sarawak, Sabah more autonomy, development – Dr Mahathir] Dikerluarka The Borneo Post. Diarkib maya [https://web.archive.org/web/20210605135311/https://www.theborneopost.com/2018/01/24/review-ma63-to-provide-sarawak-sabah-more-autonomy-development-dr-mahathir/ 5 Jun 2021]</ref> Ba Ogos 2018, Mahathir madahka ketuai tamak di Sabah enggau Sarawak udah ngasuh nengeri-nengeri nyau mundur.<ref>[https://www.newsarawaktribune.com.my/dr-mahathirs-insult-against-sabah-sarawak-is-disgusting/ Dr Mahathir’s insult against Sabah, Sarawak is disgusting] Dikeluarka New Straits Times. Diarkib maya [https://web.archive.org/web/20200814050020/https://www.newsarawaktribune.com.my/dr-mahathirs-insult-against-sabah-sarawak-is-disgusting/ 14 Ogos 2020]</ref> Ba taun 2024, Mahathir madahka menua sarawak ti bepenatai pemisi tinggi patut mantu nengeri ti seranta agi di Malaysia.<ref>[https://www.freemalaysiatoday.com/category/nation/2024/10/28/high-income-sarawak-must-help-poorer-states-says-dr-m/ High-income Sarawak must help poorer states, says Dr M] Dikeluarka Free Malaysia Today. Diarkib maya ba [https://archive.is/fPtGo 31 Oktober 2024]</ref> Ba taun 2025, Mahathir madahka Sarawak nyangka patut bulih mayuh agi ari pengeraja asal minyak enggau gis, tang iya enda patut ngelemika Petronas dalam proses nya. Pengawa berunding entara Premier Sarawak enggau menteri besai Malaysia bekaul enggau isu minyak enggau gis enda patut nyadi di belakang pintu tang patut dibai ngagai parlimen nganti nya.<ref>[https://www.freemalaysiatoday.com/category/nation/2025/05/09/sarawaks-autonomy-push-must-go-through-parliament-says-dr-m Sarawak’s autonomy push must go through Parliament, says Dr M] Dikeluarka Free Malaysia Today ba 9 Mei 2025. Diarkib maya [https://web.archive.org/web/20250509123720/https://www.freemalaysiatoday.com/category/nation/2025/05/09/sarawaks-autonomy-push-must-go-through-parliament-says-dr-m 9 Mei 2025]</ref>
== Nota ==
{{Reflist|group=note}}
==Penyanding==
{{reflist}}
[[Kategori:Kaban politik ba Malaysia]]
[[Kategori:Menteri Besai Malaysia]]
ryl12c53ls82gtwup0nza99cmol94l6
13065
13064
2025-06-24T08:36:51Z
Cerevisae
18
/* Nasionalisme Melayu */
13065
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox officeholder
| honorific-prefix = [[Malay styles and titles#Honorary styles|Yang Amat Berbahagia]] [[Malay styles and titles#Tun|Tun]] [[Physician|Dr.]]
| native_name = {{Nobold|محاضير محمد}}
| native_name_lang = ms-Arab
| honorific-suffix = {{Post-nominals|country=MYS|size=100|SMN|DK I (Johor)|DK (Kedah)|DKNS|DK (Perlis)|DK I (Brunei)|DUK|SUMW|DUNM|DUPN|SPDK|SBS|SPMJ|DP|SSDK|SPNS|SSAP|SPCM|SSMT|PIS}}
| image = Mahathir Mohamad 13112018 (cropped).jpg
| caption = Mahathir maya taun 2018
| alt =
| order = 4th and 7th
| office = Prime Minister of Malaysia
| monarch = {{Plainlist|
* [[Muhammad V of Kelantan|Muhammad V]]
* [[Abdullah of Pahang|Abdullah]]
}}
| deputy = [[Wan Azizah Wan Ismail]]
| term_start = 10 May 2018
| term_end = 24 February 2020 <br/> {{Small|Interim: 24 February – 1 March 2020}}
| predecessor = [[Najib Razak]]
| successor = [[Muhyiddin Yassin]]
| deputy1 = {{Plainlist|
* [[Musa Hitam]]
* [[Ghafar Baba]]
* [[Anwar Ibrahim]]
* [[Abdullah Ahmad Badawi]]
}}
| monarch1 = {{Plainlist|
* [[Ahmad Shah of Pahang|Ahmad Shah]]
* [[Iskandar of Johor|Iskandar]]
* [[Azlan Shah of Perak|Azlan Shah]]
* [[Ja'afar of Negeri Sembilan|Ja'afar]]
* [[Salahuddin of Selangor|Salahuddin]]
* [[Sirajuddin of Perlis|Sirajuddin]]
}}
| term_start1 = 16 July 1981
| term_end1 = 31 October 2003
| predecessor1 = [[Hussein Onn]]
| successor1 = [[Abdullah Ahmad Badawi]]
{{Collapsed infobox section begin|Political offices held|last=yes}}
{{Infobox officeholder|embed=yes
| office2 = 1st Chairman of the [[Homeland Fighter's Party]]
| president2 = [[Mukhriz Mahathir]]
| term_start2 = 12 August 2020
| term_end2 = 17 December 2022
| predecessor2 = ''Position established''
| successor2 = ''Position vacant''
| office3 = 1st Chairman of [[Pakatan Harapan]]
| president3 = Wan Azizah Wan Ismail
| term_start3 = 14 July 2017
| term_end3 = 24 February 2020
| predecessor3 = ''Position established''
| successor3 = Anwar Ibrahim
| office4 = Chairman of the [[Malaysian United Indigenous Party]]
| president4 = Muhyiddin Yassin
| term_start4 = 7 September 2016
| term_end4 = 28 May 2020{{#tag:ref|Disputed with Muhyiddin Yassin from 24 February to 28 May 2020|group=note}}
| predecessor4 = ''Position established''
| successor4 = Muhyiddin Yassin (acting)
| order5 = 5th
| office5 = President of the United Malays National Organisation
| deputy5 = {{Plainlist|
* Musa Hitam
* Ghafar Baba
* Anwar Ibrahim
* Abdullah Ahmad Badawi
}}
| term_start5 = 28 June 1981
| term_end5 = 31 October 2003
| predecessor5 = Hussein Onn
| successor5 = Abdullah Ahmad Badawi
{{Collapsed infobox section end}}}}
| office6 = Ministerial roles
| subterm6 = 1974–1978
| suboffice6 = [[Minister of Education (Malaysia)|Minister of Education]]
| subterm7 = 1976–1981
| suboffice7 = [[Deputy Prime Minister of Malaysia|Deputy Prime Minister]]
| subterm8 = 1978–1981
| suboffice8 = [[Minister of Trade and Industry (Malaysia)|Minister of Trade and Industry]]
| subterm9 = 1981–1986
| suboffice9 = [[Minister of Defence (Malaysia)|Minister of Defence]]
| subterm10 = 1986–1999
| suboffice10 = [[Minister of Home Affairs (Malaysia)|Minister of Home Affairs]]
| subterm11 = 1998–1999
| suboffice11 = [[Minister of Finance (Malaysia)|Minister of Finance]]
| subterm12 = 2001–2003
| suboffice12 = Minister of Finance
| subterm13 = 2020
| suboffice13 = Acting Minister of Education
| office14 = Other roles
| subterm14 = 2003
| suboffice14 = [[Secretary-General of the Non-Aligned Movement]]
| birth_name = Mahathir bin Mohamad
| birth_date = {{Birth date and age|1925|07|10|df=y}}
| birth_place = [[Alor Setar]], Kedah, [[Unfederated Malay States]]
| death_date = <!-- {{Death date and age|YYYY|MM|DD|1925|07|10}} -->
| death_place = <!-- Malaysia -->
| nationality = Malaysian
| party = {{Plainlist|
* [[UMNO]] (1946{{Nbnd}}1969, 1972{{Nbnd}}2008, 2009{{Nbnd}}2016)
* [[BERSATU]] (2017{{Nbnd}}2020)
* [[PEJUANG]] (2020{{Nbnd}}2023)
* [[PUTRA]] (since 2023)
}}
| otherparty = {{Plainlist|
* [[Barisan Nasional|BN]] (1946{{Nbnd}}1969, 1972{{Nbnd}}2008, 2009{{Nbnd}}2016)
* [[Pakatan Harapan|PH]] (2017{{Nbnd}}2020)
* [[Gerakan Tanah Air|GTA]] (2022{{Nbnd}}2023)
* [[Independent politician|Independent]] (1969{{Nbnd}}1972, 2008{{Nbnd}}2009, <!-- February–September --> 2016, <!-- May–August --> 2020, <!-- 10–25 February --> 2023)
}}
| father = {{Ill|Mohamad Iskandar|ms|Mohamad bin Iskandar}}
| mother = Wan Tempawan Wan Hanapi
| spouse = {{Marriage|[[Siti Hasmah Mohamad Ali]]|1956}}
| children = 7, including [[Marina Mahathir|Marina]], [[Mokhzani Mahathir|Mokhzani]] and [[Mukhriz Mahathir|Mukhriz]]
| relatives = [[Ismail Mohamed Ali]] (brother-in-law)
| education = [[Sultan Abdul Hamid College]]
| alma_mater = [[King Edward VII College of Medicine]] ([[Bachelor of Medicine, Bachelor of Surgery|MBBS]])
| profession =
| occupation = {{Hlist|Politician|author|doctor}}
| website = {{URL|https://thechedet.com}}
| awards = [[List of awards and honours received by Mahathir Mohamad|Full list]]
| signature =
| residence = No. 58, [[Mines Resort City]], [[Seri Kembangan]], [[Selangor]], [[Malaysia]]
}}
Tun Dr. '''Mahathir bin Mohamad''' ([[Urup Jawi|Jawi]]: '''محاضير بن محمد''', <small>IPA:</small> [maˈhaðɪr bɪn moˈhamad]; ada maya 10 Julai 1925) tau mega dikelala enggau nama "'''Tun M'''" iya nya siku doktor enggau raban politik Malaysia ke megai pengawa [[Menteri Besai Malaysia]] ke-4 (1981-2003) enggau ke-7 (2018-2020). Gawa iya sepemayuh 2 kali enggau 24 taun nyadika iya Menteri Besai Malaysia ke pemadu lama begawa lalu orang keterubah ti megai pengawa nya 2 kali.
Ada lalu dibesaika ba Alor Setar, Kedah, Mahathir nyulut ba sekula lalu nyadi lutur. Iya regas dalam Gerempung Kebangsaan Melayu Bersatu (UMNO) sebedau masuk parlimen Malaysia dalam taun 1964. Iya mangku pengawa sepenggal sebedau lenyau penuduk, udah nya labuh enggau Menteri Besai Tunku Abdul Rahman lalu dibuai ari UMNO. Dalam taun 1970, iya ngeluarka bup ''The Malay Dilemma''. Lebuh Abdul Rahman nyurutka diri, Mahathir masuk baru dalam UMNO enggau parlimen, lalu ditikika pangkat nyadi Menteri Pelajar ari taun 1974 ngagai 1978 enggau Menteri Dagang enggau Industri ari taun 1978 ngagai 1981. Iya nyadi sapit menteri besai dalam taun 1976 sebedau ngangkat sumpah nyadi menteri besai dalam taun 1978. 1981, gawa pengelama 22 taun.
Maya Mahathir keterubah iya megai pengawa, Malaysia ngasaika pengawa moden enggau penumbuh ekonomi lebuh perintah iya ngepunka pengawa nyemilik industri enggau siri projek infrastruktur ti berani. Mahathir nyadi siku orang politik ke nguasa, menang lima kali beturut-turut ba pengawa bepilih besai sereta ngelaban orang ke ngelaban iya nyadi ketuai UMNO. Iya ngepusatka kuasa enggau chara ngelemika kemerdekaan akim sereta nyukung ubah konstitusyen dikena muai imuniti undang-undang ungkup royalti. Iya neruska polisi pro-bumiputera, lalu ngemataka Malaysia ti chukup jampat mansang baru ari krisis wang Asia taun 1997. Nyadi menteri besai, iya siku orang ti mantaika nilai enggau model pemansang Asia, lalu kelebih agi tebilang di serata dunya Islam.
==Pengidup tumu enggau pelajar==
[[File:Tun Dr M house-zamwan.jpg|thumb|Endur Mahathir ada ba [[Alor Setar]]|200x200px]]
[[File:Mahathir Mohamad in his schooldays, 1939.jpg|180px|thumb|Mahathir maya iya sekula suba, 1939]]
Mahathir ada ba rumah apai indai iya ba Lorong Kilang Ais, [[Alor Setar]], indu nengeri [[Kedah]], maya 10 Julai 1925.<ref name="Wain8">{{Harvnb|Wain|2010|p=8}}</ref>{{#tag:ref|Mahathir's birth certificate gives his date of birth as 20 December. He was actually born on 10 July; his biographer Barry Wain explains that 20 December was an "arbitrary" date chosen by Mahathir's father for official purposes.<ref name="Wain8"/>|group=note}} Indai iya, Wan Tempawan Wan Hanapi, nya orang [[Melayu]] ari Kedah. Apai iya, Mohamad Iskandar, orang peturun Melayu-India ari [[Pulau Pinang]].<ref>{{Cite news |last=Lim |first=Ida |date=24 August 2024 |title=Dr Mahathir: I'm not ashamed to say I have some Indian blood, but I'm Malay |url=https://www.malaymail.com/news/malaysia/2024/08/27/dr-mahathir-im-not-ashamed-to-say-i-have-some-indian-blood-but-im-malay/ |access-date=27 August 2024 |work=Malay Mail}}</ref> Aki Mahathir ba piak apai datai ari [[Kerala]], India British. Iya nyadi menteri besai keterubah ke ukai ada dalam sebilik ti kaya tauka tebilang dalam sukut pengarap tauka politik.<ref>{{Harvnb|Wain|2010|pp=5–6}}</ref><ref>{{cite news|url=http://select.nytimes.com/gst/abstract.html?res=F30D17F738540C718CDDA80994DB404482|title=New Malaysian Leader's Style Stirs Optimism|last=Perlez|first=Jane|date=2 November 2003|work=[[New York Times]]|access-date=12 January 2011}}</ref> Mohamad Iskandar nyadi pala sekula sekondari ti ngena jaku English, ti ngembuan status kelas tengah baruh reti nya bala anak indu iya enda ulih masuk sekula sekondari. Wan Tempawan semina ngembuan kaul ti jauh enggau bala kaban ari raban ari raban diraja Kedah. Kededua seduai iya udah kala bebini sebedau tu. Mahathir ada enggau enam iku menyadi setengah enggau dua iku menyadi penuh.<ref name="Wain4-5">{{Harvnb|Wain|2010|pp=4–5}}</ref> Rumah iya maya agi mit, ke bisi bilik tinduk bekunsi tunggal sereta nadai bekal karan, udah nya ditukar nyadi palan dagang temuai lalu dibuka ngagai mensia mayuh.<ref>{{Cite web |title=Mahathir's Birthplace or 'Rumah Kelahiran Mahathir' |url=https://www.malaysia.travel/en/ay/places/states-of-malaysia/kedah/mahathirs-birthplace-or-rumah-kelahiran-mahathir |url-status=dead |archive-url=https://web.archive.org/web/20190728200336/http://www.malaysia.travel/en/ay/places/states-of-malaysia/kedah/mahathirs-birthplace-or-rumah-kelahiran-mahathir |archive-date=28 July 2019 |access-date=15 February 2020 |website=[[Tourism Malaysia]]}}</ref><ref name=":11">{{Cite web |last=Alan Teh |first=Leam Seng |date=30 August 2018 |title=GO: Birthplace of Dr. M |url=https://www.nst.com.my/lifestyle/jom/2018/08/406327/go-birthplace-dr-m |url-status=live |access-date=20 August 2023 |website=[[New Straits Times]] |archive-date=5 August 2023 |archive-url=https://web.archive.org/web/20230805195544/https://www.nst.com.my/lifestyle/jom/2018/08/406327/go-birthplace-dr-m }}</ref>
Mahathir berengkah belajar ba Sekula Lelaki Melayu Seberang Perak dalam taun 1930.<ref name=":11" /> Mahathir seiku nembiak ke rajin gawa. Disiplin ke diberi apai iya meransang iya belajar, lalu iya enda tentu rindu enggau lumba enggau main. Udah landik bejaku English jauh dulu ari kaban sekula primari iya, nyengkaum ngedit surat berita nembiak English sereta menang mayuh bengkah anugerah jaku,<ref name=":12">{{Cite web |date=30 November 2000 |title=The Spokesman: Mahathir Mohamad |url=http://edition.cnn.com/ASIANOW/asiaweek/95/20greats/mahathir.html |url-status=live |archive-url=https://web.archive.org/web/20230805165816/http://edition.cnn.com/ASIANOW/asiaweek/95/20greats/mahathir.html |archive-date=5 August 2023 |access-date=5 August 2023 |website=[[Asiaweek]]}}</ref> iya menang pangku pengawa ba sekula sekondari ti dipilih ngena jaku English Sekula English Perintah dalam taun 1933.<ref name=":11" /><ref>{{Harvnb|Wain|2010|pp=6–7}}</ref> Sekumbang sekula ke ditutup maya Jipun megai Malaya dalam Perang Dunya Kedua, iya ngepunka dagang mit, nyual kopi enggau pemakai baka pisang guring.<ref name="Wain8" />
Pengudah perang nya, Mahathir nembuka pelajar ba sekula sekondari enggau renggat pemadu tinggi lalu ngambi pelajar nyadi perubat ba Kolej Perubat King Edward VII di Singapura.<ref>{{Harvnb|Wain|2010|pp=10–12}}</ref> Mahathir belajarka bidang perubat ba endur ke dikumbai Universiti Malaya maya nya, udah nya diberi nama baru ngagai Universiti Singapura.<ref>{{Cite journal |last1=Gauhar |first1=Altaf |last2=Mohamad |first2=Mahathir |date=1986 |title=Mahathir Mohamad |url=https://www.jstor.org/stable/3991559 |journal=Third World Quarterly |volume=8 |issue=1 |pages=1–15 |doi=10.1080/01436598608419886 |jstor=3991559 |issn=0143-6597 |access-date=5 August 2023 |archive-date=5 August 2023 |archive-url=https://web.archive.org/web/20230805163814/https://www.jstor.org/stable/3991559 |url-status=live |url-access=subscription }}</ref> Lebuh universiti nya meri iya gelar basa dalam bulan November 2018, iya madahka "Aku deka seruran beratka timpuh aku diau di Singapura semak enam taun."<ref name="nus">{{cite news |last=Yusof |first=Amir |date=13 November 2018 |title=NUS confers honorary degree on Malaysia's PM Mahathir |work=[[Channel NewsAsia]] |url=https://www.channelnewsasia.com/news/singapore/nus-honorary-degree-mahathir-siti-hasmah-10924728 |url-status=live |access-date=16 March 2019 |archive-url=https://web.archive.org/web/20181128101543/https://www.channelnewsasia.com/news/singapore/nus-honorary-degree-mahathir-siti-hasmah-10924728 |archive-date=28 November 2018}}</ref>
[[File:Mahathir Mohamad and Siti Hasmah.jpg|180px|thumb|Mahathir enggau Hasmah maya taun 1953]]
[[File:Tdm- -tdsh-wedding-day.jpg|thumb|Hari seduai Mahathir enggau Hasmah jadi (5 Ogos 1956)]]
Mahathir jadi enggau Hasmah dalam taun 1956, seduai iya udah betemu ba kolej perubat. Iya pulai ke Alor Setar dalam taun 1957 numbuhka praktikal iya, Klinik Maha.<ref name=":11" /> Iya nyadi lutur Melayu keterubah ba mengeri tu sereta siku lutur ke mujur. Iya ngaga rumah besai, beranakka puku dalam mayuh macham pengawa dagang, lalu ngambi siku lelaki bansa China deriba iya ngena kerita Pontiac Catalina iya (tebal agi deriba maya nya orang Melayu).<ref>{{Harvnb|Wain|2010|pp=11–13}}</ref><ref name="time_beech_p2">{{cite news|url=http://www.time.com/time/magazine/article/0,9171,1552090-1,00.html|title=Not the Retiring Type|last=Beech|first=Hannah|date=29 October 2006|magazine=[[Time (magazine)|Time]]|access-date=4 February 2011|archive-url=https://web.archive.org/web/20121213165611/http://www.time.com/time/magazine/article/0,9171,1552090-1,00.html|archive-date=13 December 2012|url-status=dead}}</ref>
== Pengawa perubat (1953–1959)==
[[File:Mahathir Mohamad appeared in The Straits Times in 1953.jpg|thumb|150px|''[[The Straits Times]]'' ngeriput Mahathir nya entara 34 iku lutur baru ke graduet ari Universiti Malaya ba taun 1953]]
Pengudah nembuka pelajar dalam taun 1953 ari Universiti Malaya di Singapura, Mahathir berengkah gawa ba [[Sepital Besai Pulau Pinang]].<ref name="Mahathir and Langkawi">{{Cite web |date=2018-01-14 |title=Dr Mahathir is Langkawi and Langkawi is Dr Mahathir |url=https://www.themalaysianinsight.com/s/32348 |access-date= |website=www.themalaysianinsight.com }}</ref> Dalam taun 1954, iya dianjung ngagai Sepital Besai Alor Setar sebedau dipasukka ngagai klinik perintah di [[Langkawi]], [[Jitra]], enggau [[Perlis]].<ref name="Mahathir and Langkawi"/> Sekumbang iya di Langkawi dalam taun 1955, Mahathir nyadi lutur keterubah ke diau ba pulau nya, meda gaya iya ke enda mansang—pengingat ke udah nya ngasuh iya ngubah iya nyadi palan dagang temuai ke besai lebuh iya nyadi Menteri Besai.<ref name="Mahathir and Langkawi"/> Lebuh ngenang pasal pengawa iya ke dulu suba, Mahathir madahka iya ngemeratka pengawa ari gaji, berengkah enggau RM400 nyadi pemesai perubat sebedau niki pangkat ngagai RM770.<ref>{{Cite web |date=2019-10-15 |title=Life's challenges, adversity help build Dr Mahathir's resilience |url=https://theedgemalaysia.com/article/lifes-challenges-adversity-help-build-dr-mahathirs-resilience |access-date= |website=The Edge Malaysia}}</ref> Iya udah nya ngelengka pangku pengawa muka praktikal peribit iya, ke benama "Maha Klinik",<ref name=":11" /> seraya bini iya gawa nyadi lutur perintah pengelama 25 taun. Maha Klinik nyadi klinik peribit keterubah ditumbuhka seiku orang Melayu di Malaysia.<ref>{{Cite web |date=2021-09-30 |title=M'sian keeps MC issued by ex-PM Mahathir from 1963, clinic still in operation today |url=https://mothership.sg/2021/09/malaysian-keeps-mahathir-mc/ |website=Mothership}}</ref>
Mahathir bulih nama nyadi lutur ti siru, sanggup betelefon ngagai rumah sebarang jam, bejalai kaki nengah umai padi dalam petang ngubat pesakit. Enti sida enda ulih mayar yuran iya, sida netapka diri ngena chara ansuran tauka mayar utai ke bisi ba sida. Iya nyadi lutur Melayu keterubah ba mengeri tu sereta siku lutur ke mujur. Iya ngaga rumah besai lalu ngambi siku lelaki China nyadi deriba iya ngena kerita [[Pontiac Catalina]] iya (mayuh deriba maya nya orang Melayu).<ref>{{Harvnb|Wain|2010|pp=11–13}}</ref><ref name="time_beech_p2">{{cite news|url=http://www.time.com/time/magazine/article/0,9171,1552090-1,00.html|title=Not the Retiring Type|last=Beech|first=Hannah|date=29 October 2006|magazine=[[Time (magazine)|Time]]|access-date=4 February 2011|archive-url=https://web.archive.org/web/20121213165611/http://www.time.com/time/magazine/article/0,9171,1552090-1,00.html|archive-date=13 December 2012|url-status=dead}}</ref> Mahathir enggau [[Siti Hasmah Mohamad Ali|Siti Hasmah]] mega bisi ngaul diri dalam aktiviti pengelantang enggau pengerai mensia mayuh. Iya kala nyadi Presiden Gerempung Tibi Kedah, ngabas bala pengereja pengawa India ba kebun getah dikena ngubat penyakit nya, seraya iya nyadi sukarelawan dalam Gerempung Perambu Ruang Bilik Kedah.<ref>Barry Wain, ''Malaysian Maverick'' (2009): p.14</ref> Enggau duit ari pengawa berubat iya, Mahathir ngelantangka diri enggau pengawa dagang iya lalu beranakka puku dalam pemansang reta tengkira, ngelumbung timah, siti stesyen minyak ti bisi francais, enggau sebuah kedai endur ngaga pengawa nyelak enggau jampat–kekadang dikena nyelamatka orang dagang Melayu ti napi penusah. Iya mantu numbuhka Balai Dagang Melayu lalu nyadi direktor.<ref>Barry Wain, ''Malaysian Maverick'' (2009): p.15-16</ref>
== Penemu politik ==
Maya taun 1980-an, iya siku penyukung ideologi Dunya Ketiga, lalu maya timpuh bukai iya udah nyadi siku penyukung "nilai-nilai Asia" enggau globalisasyen.<ref name=":7">{{Cite book |last=Schottmann |first=Sven |url=https://www.jstor.org/stable/j.ctvvn4z8 |title=Mahathir's Islam: Mahathir Mohamad on Religion and Modernity in Malaysia |date=2018 |publisher=University of Hawai'i Press |isbn=978-0-8248-4674-9 |jstor=j.ctvvn4z8 |access-date=15 November 2022 |archive-url=https://web.archive.org/web/20221115163815/https://www.jstor.org/stable/j.ctvvn4z8 |archive-date=15 November 2022 |url-status=live}}</ref>
Mahathir nyadi kritik vokal neoliberalisme<ref name=":7" /> enggau Dunya Barat.<ref name=":8">{{cite web |date=19 August 2022 |title=Malaysia's Mahathir says US seeking to provoke war in Taiwan |url=https://apnews.com/article/russia-ukraine-2022-midterm-elections-biden-taiwan-nato-96f52741ce6e9e6a2cdcfce5fd459ad8 |url-status=live |archive-url=https://web.archive.org/web/20220829161943/https://apnews.com/article/russia-ukraine-2022-midterm-elections-biden-taiwan-nato-96f52741ce6e9e6a2cdcfce5fd459ad8 |archive-date=29 August 2022 |access-date=29 August 2022 |website=[[Associated Press]]}}</ref><ref name="warcrimes">{{cite news |date=31 January 2007 |title=Mahathir to launch war crimes tribunal |publisher=The Star (Associated Press) |url=http://thestar.com.my/news/story.asp?file=/2007/1/31/nation/20070131173214&sec=nation |url-status=dead |access-date=14 January 2008 |archive-url=https://web.archive.org/web/20080612065755/http://thestar.com.my/news/story.asp?file=%2F2007%2F1%2F31%2Fnation%2F20070131173214&sec=nation |archive-date=12 June 2008}}</ref> Dalam taun 2011, Mahathir meri perambu madahka serang 11 September nya engka dipejalaika perintah Amerika Syarikat.<ref>{{cite news |last=Roslan Rahman |date=11 September 2011 |title=Malaysia's Mahathir: 9/11 not work of Muslims |work=AFP News |url=https://my.news.yahoo.com/malaysias-mahathir-9-11-not-muslims-045737526.html |url-status=live |access-date=10 November 2014 |archive-url=https://web.archive.org/web/20141109114620/https://my.news.yahoo.com/malaysias-mahathir-9-11-not-muslims-045737526.html |archive-date=9 November 2014}}</ref><ref>{{Cite web |last=AR |first=Zurairi |date=9 March 2015 |title=In Dr M's 'New World Order' meet, academics claim war on terror 'big US lie' |url=https://www.malaymail.com/news/malaysia/2015/03/09/in-dr-ms-new-world-order-meet-academics-claim-war-on-terror-big-us-lie/855701 |url-status=live |archive-url=https://web.archive.org/web/20210924060323/https://www.malaymail.com/news/malaysia/2015/03/09/in-dr-ms-new-world-order-meet-academics-claim-war-on-terror-big-us-lie/855701 |archive-date=24 September 2021 |access-date=24 September 2021 |website=[[Malay Mail]] |language=en}}</ref> Mahathir ngutuk Deklarasyen Hak Asasi Mensia Sedunya dalam taun 1997, lalu meri perambu ngambika iya diubah baru ngambika ngemeratka agi penumbuh ekonomi ari pengelepas sivil.<ref>{{cite news |author=<!--Staff writer(s); no by-line.--> |date=2 August 1997 |title=Madeleine Albright Sings Out |work=[[The New York Times]] |url=https://www.nytimes.com/1997/08/02/opinion/madeleine-albright-sings-out.html |url-status=live |access-date=15 March 2019 |archive-url=https://web.archive.org/web/20180104181455/http://www.nytimes.com/1997/08/02/opinion/madeleine-albright-sings-out.html |archive-date=4 January 2018}}</ref>
Iya mega megai penemu politik Islam.<ref name=":7" /> Dalam taun 2002, iya ngelaika diri nyadi siku fundamentalis Islam. Mahathir dipebasaka mayuh orang ba menua ti benung mansang enggau menua Islam,<ref name="warcrimes" /> kelebih agi ketegal pengawa iya ti ngemataka penumbuh ekonomi Malaysia enggau sukung iya ngagai nilai-nilai Islam ti liberal.<ref>{{cite news |author=Bowring, Philip |date=23 September 1998 |title=Twin Shocks Will Leave Their Mark on Malaysia |work=International Herald Tribune |url=http://www.iht.com/articles/1998/09/23/edbow.t_0.php |url-status=dead |access-date=14 January 2008 |archive-url=https://web.archive.org/web/20080611121810/http://www.iht.com/articles/1998/09/23/edbow.t_0.php |archive-date=11 June 2008}}</ref>
Iya udah digambarka nyadi anti-royalis ulih Libération, ketegal pengawa iya ti mantah imuniti ungkup kaban monarki Malaysia.<ref>{{Cite web |last=Defranoux |first=Laurence |title=Abdication surprise du roi de Malaisie |url=https://www.liberation.fr/planete/2019/01/06/abdication-surprise-du-roi-de-malaisie_1701288/ |url-status=live |archive-url=https://web.archive.org/web/20221115165633/https://www.liberation.fr/planete/2019/01/06/abdication-surprise-du-roi-de-malaisie_1701288/ |archive-date=15 November 2022 |access-date=15 November 2022 |website=Libération |language=fr}}</ref>
=== Nasionalisme Melayu ===
Mahathir udah digambarka nyadi siku orang ti nyukung nasionalisme Melayu.<ref name=":7" /> Dalam bup ''[[The Malay Dilemma]]'', iya madahka bansa Melayu udah dikelaung, lalu mansutka sukung iya ngagai polisi afirmatif action ungkup sida.<ref name=":6">{{Cite news |date=8 May 2018 |title=Mahathir Mohamad: The man who dominated Malaysian politics |language=en-GB |work=[[BBC News]] |url=https://www.bbc.com/news/world-asia-44028023 |url-status=live |access-date=15 November 2022 |archive-url=https://web.archive.org/web/20221122132932/https://www.bbc.com/news/world-asia-44028023 |archive-date=22 November 2022}}</ref> Lebuh iya keterubah iya badu mangku pengawa, iya mantaika pengasa ati iya enggau penyulut ti udah digaga nuju "tugas prinsip" iya ti nyukung bansa Melayu.<ref name=":6" /> Ba taun 2021, Mahathir madahka iya enda pechaya agi dalam "''Ketuanan Melayu''", ngumbai pekara nya "fantasi", lalu madahka iya pechaya ba "Bangsa Malaysia".<ref>{{Cite web |date=12 December 2021 |title=I don't believe in 'Ketuanan Melayu' fantasy, says Dr M |url=https://www.freemalaysiatoday.com/category/nation/2021/12/12/i-dont-believe-in-ketuanan-melayu-fantasy-says-dr-m/ |website=[[Free Malaysia Today]] |access-date=15 November 2022 |archive-date=12 December 2021 |archive-url=https://web.archive.org/web/20211212114214/https://www.freemalaysiatoday.com/category/nation/2021/12/12/i-dont-believe-in-ketuanan-melayu-fantasy-says-dr-m/ |url-status=live }}</ref> Iya udah nya nerangka dalam taun 2023, visyen iya pasal Bangsa Malaysia mai reti asimilasyen orang ukai Melayu ngagai budaya Melayu.<ref>{{Cite web |last=Tee |first=Kenneth |date=13 November 2023 |title=Citing Indonesia, Dr Mahathir says non-Malays should be assimilated and 'become Malays' as part of 'Bangsa Malaysia' |url=https://www.malaymail.com/news/malaysia/2023/11/13/citing-indonesia-dr-mahathir-says-non-malays-should-be-assimilated-and-become-malays-as-part-of-bangsa-malaysia/101791 |access-date=14 November 2023 |website=Malay Mail |language=en |archive-date=14 November 2023 |archive-url=https://web.archive.org/web/20231114164819/https://www.malaymail.com/news/malaysia/2023/11/13/citing-indonesia-dr-mahathir-says-non-malays-should-be-assimilated-and-become-malays-as-part-of-bangsa-malaysia/101791 |url-status=live }}</ref> Ba taun 2025, Mahathir madahka, bansa Melayu udah lenyau kandang menua sida ngagai Thailand, Indonesia, enggau Singapura. Kelimpah ari nya, Mahathir madahka orang Melayu benung nyual tanah sida ngagai orang ukai Melayu. Pengujung iya, bansa Melayu deka diau ba ujung utan. Iya mega betanya reti Merdeka tu diempu orang bukai ukai diempu orang Melayu.<ref>{{cite news |last1=CS |first1=Ming |title=“In the end, the Malays will live by the side of the jungle,” says Mahathir |url=https://focusmalaysia.my/in-the-end-the-malays-will-live-by-the-side-of-the-jungle-said-mahathir/ |access-date=24 May 2025 |date=1 May 2025 |archive-url=https://web.archive.org/web/20250524114110/https://focusmalaysia.my/in-the-end-the-malays-will-live-by-the-side-of-the-jungle-said-mahathir/ |archive-date=24 May 2025}}</ref><ref>{{cite news |title=“Tanah Melayu no longer ours?” – Mahathir’s post sparks racial land ownership debate |url=https://www.dailyexpress.com.my/news/257338/tanah-melayu-no-longer-ours--mahathir-s-post-sparks-racial-land-ownership-debate/ |access-date=24 May 2025 |publisher=Daily Express Sabah |date=29 April 2025 |archive-url=https://web.archive.org/web/20250524114239/https://www.dailyexpress.com.my/news/257338/tanah-melayu-no-longer-ours--mahathir-s-post-sparks-racial-land-ownership-debate/ |archive-date=24 May 2025}}</ref>
Mahathir kala nyukung tauka nyereta mayuh bengkah gerempung hak Melayu, baka PERKASA (2008-2015),<ref>{{cite news |title=Dr Mahathir and Perkasa part ways, says source |url=https://sg.news.yahoo.com/dr-mahathir-perkasa-part-ways-says-source-225903056.html?guccounter=1&guce_referrer=aHR0cHM6Ly93d3cuZ29vZ2xlLmNvbS8&guce_referrer_sig=AQAAADVZQOx0Kw-jcb5i87IzHb2noF3-8HMua6NEsbf7HxpFXGDP4mlZoWZzSWRsgpdjKDkHbliWkQtXKAWBRYb7Co39PPsXw3ruGLE7zaFQHZoo5eS0Qf8tBzo53qowQte0aXLa__iKksnh9DQuB6IrNUUAEDojFuIpnw7ImZDdmOex |access-date=24 June 2025 |publisher=The Malaysia Insider |date=19 January 2015 |archive-url=https://web.archive.org/web/20250610044708/https://gum.criteo.com/syncframe?origin=publishertag&topUrl=sg.news.yahoo.com&gdpr=0&gdpr_consent=&us_privacy=1YNN&gpp=DBABBg~BVoIgACY.QA&gpp_sid=8 |archive-date=24 June 2025}}</ref> ngulu Kongres Digniti Melayu (2019),<ref>{{cite news |title=Dr Mahathir jelaskan mengapa hadir ke Kongres Maruah Melayu |url=https://www.malaysianow.com/my/news/2020/11/30/dr-mahathir-jelaskan-mengapa-hadir-ke-kongres-maruah-melayu |access-date=24 June 2025 |publisher=Malaysia Now |date=30 November 2020 |archive-url=https://web.archive.org/web/20220819212052/https://www.malaysianow.com/my/news/2020/11/30/dr-mahathir-jelaskan-mengapa-hadir-ke-kongres-maruah-melayu |archive-date=19 Ogos 2022}}</ref> sereta numbuhka Komiti Sekretariat Melayu (2025).<ref>{{cite news |last1=Mohamed Radhi |first1=Nor Ain |title=Dr M unveils new secretariat to 'unite Malays' |url=https://www.nst.com.my/news/politics/2025/06/1225913/dr-m-unveils-new-secretariat-unite-malays |access-date=24 June 2025 |publisher=New Straits Times |date=4 June 2025 |archive-url=https://web.archive.org/web/20250605094700/https://www.nst.com.my/news/politics/2025/06/1225913/dr-m-unveils-new-secretariat-unite-malays |archive-date=5 June 2025}}</ref>
=== Pasal Malaysia Timur ===
Kena 22 Disember 1981, Mahathir madahka zon jam Sabah enggau Sarawak manah agi ungkup Malaysia.<ref>[https://books.google.com.my/books?id=cedLAAAAIBAJ&pg=PA4&dq=Mahathir+sarawak&article_id=6496,5268210&hl=en&sa=X&ved=2ahUKEwiP0pOksqSNAxWNzjgGHavjHIYQ6AF6BAgLEAM#v=onepage&q=Mahathir%20sarawak&f=false Why Sabah and Sarawak time better - PM] Dikeluarka New Straits Times ba 22 Disember 1981.</ref> Kena 17 Februari 1991, Mahathir madahka UMNO enda deka tama Sarawak ketegal gaya politik ti Sarawak.<ref>[https://books.google.com.my/books?id=v5VUAAAAIBAJ&pg=PA2&dq=Mahathir+sarawak&article_id=6624,14538&hl=en&sa=X&ved=2ahUKEwjOpN2BtqSNAxXZRCoJHYVjD3k4FBDoAXoECAgQAw#v=onepage&q=Mahathir%20sarawak&f=false Mahathir: UMNO to stay out of Sarawak] Dikeluarka New Straits Times ba 17 Februari 1991.</ref> Kena 25 Ogos 1992, Mahathir madahka Sarawak ngetanka pemaik enggau penegap nyadi perintah besai mai pemansang ngagai Sarawak.<ref>[https://books.google.com.my/books?id=AbFUAAAAIBAJ&pg=PA46&dq=Mahathir+sarawak&article_id=5816,2149448&hl=en&sa=X&ved=2ahUKEwidyuHotKSNAxX7yTgGHXY7ODU4FBDoAXoECAsQAw#v=onepage&q=Mahathir%20sarawak&f=false PM: Sarawak doing better than others] Dikeluarka New Straits Times ba 25 Ogos 1992.</ref> Kena 11 Oktober 1992, Mahathir madahka hak spesyel Sabah enggau Sarawak patut diperatika baru ngambika ulih diintegrasyen enggau manah agi ngagai Malaysia.<ref>[https://books.google.com.my/books?id=jtEPAAAAIBAJ&pg=PA1&dq=Mahathir+sarawak&article_id=6270,106047&hl=en&sa=X&ved=2ahUKEwiP0pOksqSNAxWNzjgGHavjHIYQ6AF6BAgEEAM#v=onepage&q=Mahathir%20sarawak&f=false PM: Special rights of Sabah and Sarawak meant to be temporary-review of priviledges] Dikeluarka New Straits Times ba 11 Oktober 1992.</ref> Kena 17 Mac 1996, Mahathir madahka perintah besai udah mai empat bengkah projek pemansang besai ngagai Sarawak iya nya projek Bakun, dua buah kilang pulp enggau keretas ba Bintulu enggau kebun kayu.<ref>[https://books.google.com.my/books?id=kXpaAAAAIBAJ&pg=PA2&dq=Mahathir+sarawak&article_id=6474,3221973&hl=en&sa=X&ved=2ahUKEwiP0pOksqSNAxWNzjgGHavjHIYQ6AF6BAgJEAM#v=onepage&q=Mahathir%20sarawak&f=false PM: focus on developing Sarawak and Sabah] Dikeluarka New Straits Times ba 17 Mac 1996</ref>
Ba taun 2011, bekaul enggau Malaysia Timur minta sapit menteri besai, Mahatir madahka pengari nya patut ngemeratka pengawa meri servis ngagai rayat dulu.<ref>{{cite news|url=http://www.themalaysianinsider.com/malaysia/article/east-malaysian-dpm-gratuitous-says-dr-m|title=East Malaysian DPM gratuitous, says Dr M|last=Chieh|first=Yow Hong|date=27 October 2011|newspaper=[[The Malaysian Insider]]|access-date=16 June 2014|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20140714123621/http://www.themalaysianinsider.com/malaysia/article/east-malaysian-dpm-gratuitous-says-dr-m|archive-date=14 July 2014}}</ref> Ba taun 2014, Mahatir madahka Kedah begunaka mayuh agi chukai minyak enti dibanding enggau Sarawak.<ref>[https://www.sinchew.com.my/20140509/%E9%A9%AC%E5%93%88%E8%BF%AA%EF%BC%9A%E5%90%89%E6%89%93%E6%9B%B4%E9%9C%80%E8%A6%81%E7%9F%B3%E6%B2%B9%E7%A8%8E/ 马哈迪:吉打更需要石油税] Dikeluarka Sin Chew Jit Poh. Diarkib maya [https://archive.is/ibLGT 3 November 2024]</ref> Ba Januari 2018, Mahathir ngaku pengawa bepusatka kuasa di Semenanjung Malaysia udah ngasuh enda chukup perati diberi ngagai Sabah enggau Sarawak.<ref>[https://www.theborneopost.com/2018/01/24/review-ma63-to-provide-sarawak-sabah-more-autonomy-development-dr-mahathir/ Review MA63 to provide Sarawak, Sabah more autonomy, development – Dr Mahathir] Dikerluarka The Borneo Post. Diarkib maya [https://web.archive.org/web/20210605135311/https://www.theborneopost.com/2018/01/24/review-ma63-to-provide-sarawak-sabah-more-autonomy-development-dr-mahathir/ 5 Jun 2021]</ref> Ba Ogos 2018, Mahathir madahka ketuai tamak di Sabah enggau Sarawak udah ngasuh nengeri-nengeri nyau mundur.<ref>[https://www.newsarawaktribune.com.my/dr-mahathirs-insult-against-sabah-sarawak-is-disgusting/ Dr Mahathir’s insult against Sabah, Sarawak is disgusting] Dikeluarka New Straits Times. Diarkib maya [https://web.archive.org/web/20200814050020/https://www.newsarawaktribune.com.my/dr-mahathirs-insult-against-sabah-sarawak-is-disgusting/ 14 Ogos 2020]</ref> Ba taun 2024, Mahathir madahka menua sarawak ti bepenatai pemisi tinggi patut mantu nengeri ti seranta agi di Malaysia.<ref>[https://www.freemalaysiatoday.com/category/nation/2024/10/28/high-income-sarawak-must-help-poorer-states-says-dr-m/ High-income Sarawak must help poorer states, says Dr M] Dikeluarka Free Malaysia Today. Diarkib maya ba [https://archive.is/fPtGo 31 Oktober 2024]</ref> Ba taun 2025, Mahathir madahka Sarawak nyangka patut bulih mayuh agi ari pengeraja asal minyak enggau gis, tang iya enda patut ngelemika Petronas dalam proses nya. Pengawa berunding entara Premier Sarawak enggau menteri besai Malaysia bekaul enggau isu minyak enggau gis enda patut nyadi di belakang pintu tang patut dibai ngagai parlimen nganti nya.<ref>[https://www.freemalaysiatoday.com/category/nation/2025/05/09/sarawaks-autonomy-push-must-go-through-parliament-says-dr-m Sarawak’s autonomy push must go through Parliament, says Dr M] Dikeluarka Free Malaysia Today ba 9 Mei 2025. Diarkib maya [https://web.archive.org/web/20250509123720/https://www.freemalaysiatoday.com/category/nation/2025/05/09/sarawaks-autonomy-push-must-go-through-parliament-says-dr-m 9 Mei 2025]</ref>
== Nota ==
{{Reflist|group=note}}
==Penyanding==
{{reflist}}
[[Kategori:Kaban politik ba Malaysia]]
[[Kategori:Menteri Besai Malaysia]]
pa12kvh1pzuzfa49cpigslrxftp8dqx
13066
13065
2025-06-24T08:37:43Z
Cerevisae
18
/* Nasionalisme Melayu */
13066
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox officeholder
| honorific-prefix = [[Malay styles and titles#Honorary styles|Yang Amat Berbahagia]] [[Malay styles and titles#Tun|Tun]] [[Physician|Dr.]]
| native_name = {{Nobold|محاضير محمد}}
| native_name_lang = ms-Arab
| honorific-suffix = {{Post-nominals|country=MYS|size=100|SMN|DK I (Johor)|DK (Kedah)|DKNS|DK (Perlis)|DK I (Brunei)|DUK|SUMW|DUNM|DUPN|SPDK|SBS|SPMJ|DP|SSDK|SPNS|SSAP|SPCM|SSMT|PIS}}
| image = Mahathir Mohamad 13112018 (cropped).jpg
| caption = Mahathir maya taun 2018
| alt =
| order = 4th and 7th
| office = Prime Minister of Malaysia
| monarch = {{Plainlist|
* [[Muhammad V of Kelantan|Muhammad V]]
* [[Abdullah of Pahang|Abdullah]]
}}
| deputy = [[Wan Azizah Wan Ismail]]
| term_start = 10 May 2018
| term_end = 24 February 2020 <br/> {{Small|Interim: 24 February – 1 March 2020}}
| predecessor = [[Najib Razak]]
| successor = [[Muhyiddin Yassin]]
| deputy1 = {{Plainlist|
* [[Musa Hitam]]
* [[Ghafar Baba]]
* [[Anwar Ibrahim]]
* [[Abdullah Ahmad Badawi]]
}}
| monarch1 = {{Plainlist|
* [[Ahmad Shah of Pahang|Ahmad Shah]]
* [[Iskandar of Johor|Iskandar]]
* [[Azlan Shah of Perak|Azlan Shah]]
* [[Ja'afar of Negeri Sembilan|Ja'afar]]
* [[Salahuddin of Selangor|Salahuddin]]
* [[Sirajuddin of Perlis|Sirajuddin]]
}}
| term_start1 = 16 July 1981
| term_end1 = 31 October 2003
| predecessor1 = [[Hussein Onn]]
| successor1 = [[Abdullah Ahmad Badawi]]
{{Collapsed infobox section begin|Political offices held|last=yes}}
{{Infobox officeholder|embed=yes
| office2 = 1st Chairman of the [[Homeland Fighter's Party]]
| president2 = [[Mukhriz Mahathir]]
| term_start2 = 12 August 2020
| term_end2 = 17 December 2022
| predecessor2 = ''Position established''
| successor2 = ''Position vacant''
| office3 = 1st Chairman of [[Pakatan Harapan]]
| president3 = Wan Azizah Wan Ismail
| term_start3 = 14 July 2017
| term_end3 = 24 February 2020
| predecessor3 = ''Position established''
| successor3 = Anwar Ibrahim
| office4 = Chairman of the [[Malaysian United Indigenous Party]]
| president4 = Muhyiddin Yassin
| term_start4 = 7 September 2016
| term_end4 = 28 May 2020{{#tag:ref|Disputed with Muhyiddin Yassin from 24 February to 28 May 2020|group=note}}
| predecessor4 = ''Position established''
| successor4 = Muhyiddin Yassin (acting)
| order5 = 5th
| office5 = President of the United Malays National Organisation
| deputy5 = {{Plainlist|
* Musa Hitam
* Ghafar Baba
* Anwar Ibrahim
* Abdullah Ahmad Badawi
}}
| term_start5 = 28 June 1981
| term_end5 = 31 October 2003
| predecessor5 = Hussein Onn
| successor5 = Abdullah Ahmad Badawi
{{Collapsed infobox section end}}}}
| office6 = Ministerial roles
| subterm6 = 1974–1978
| suboffice6 = [[Minister of Education (Malaysia)|Minister of Education]]
| subterm7 = 1976–1981
| suboffice7 = [[Deputy Prime Minister of Malaysia|Deputy Prime Minister]]
| subterm8 = 1978–1981
| suboffice8 = [[Minister of Trade and Industry (Malaysia)|Minister of Trade and Industry]]
| subterm9 = 1981–1986
| suboffice9 = [[Minister of Defence (Malaysia)|Minister of Defence]]
| subterm10 = 1986–1999
| suboffice10 = [[Minister of Home Affairs (Malaysia)|Minister of Home Affairs]]
| subterm11 = 1998–1999
| suboffice11 = [[Minister of Finance (Malaysia)|Minister of Finance]]
| subterm12 = 2001–2003
| suboffice12 = Minister of Finance
| subterm13 = 2020
| suboffice13 = Acting Minister of Education
| office14 = Other roles
| subterm14 = 2003
| suboffice14 = [[Secretary-General of the Non-Aligned Movement]]
| birth_name = Mahathir bin Mohamad
| birth_date = {{Birth date and age|1925|07|10|df=y}}
| birth_place = [[Alor Setar]], Kedah, [[Unfederated Malay States]]
| death_date = <!-- {{Death date and age|YYYY|MM|DD|1925|07|10}} -->
| death_place = <!-- Malaysia -->
| nationality = Malaysian
| party = {{Plainlist|
* [[UMNO]] (1946{{Nbnd}}1969, 1972{{Nbnd}}2008, 2009{{Nbnd}}2016)
* [[BERSATU]] (2017{{Nbnd}}2020)
* [[PEJUANG]] (2020{{Nbnd}}2023)
* [[PUTRA]] (since 2023)
}}
| otherparty = {{Plainlist|
* [[Barisan Nasional|BN]] (1946{{Nbnd}}1969, 1972{{Nbnd}}2008, 2009{{Nbnd}}2016)
* [[Pakatan Harapan|PH]] (2017{{Nbnd}}2020)
* [[Gerakan Tanah Air|GTA]] (2022{{Nbnd}}2023)
* [[Independent politician|Independent]] (1969{{Nbnd}}1972, 2008{{Nbnd}}2009, <!-- February–September --> 2016, <!-- May–August --> 2020, <!-- 10–25 February --> 2023)
}}
| father = {{Ill|Mohamad Iskandar|ms|Mohamad bin Iskandar}}
| mother = Wan Tempawan Wan Hanapi
| spouse = {{Marriage|[[Siti Hasmah Mohamad Ali]]|1956}}
| children = 7, including [[Marina Mahathir|Marina]], [[Mokhzani Mahathir|Mokhzani]] and [[Mukhriz Mahathir|Mukhriz]]
| relatives = [[Ismail Mohamed Ali]] (brother-in-law)
| education = [[Sultan Abdul Hamid College]]
| alma_mater = [[King Edward VII College of Medicine]] ([[Bachelor of Medicine, Bachelor of Surgery|MBBS]])
| profession =
| occupation = {{Hlist|Politician|author|doctor}}
| website = {{URL|https://thechedet.com}}
| awards = [[List of awards and honours received by Mahathir Mohamad|Full list]]
| signature =
| residence = No. 58, [[Mines Resort City]], [[Seri Kembangan]], [[Selangor]], [[Malaysia]]
}}
Tun Dr. '''Mahathir bin Mohamad''' ([[Urup Jawi|Jawi]]: '''محاضير بن محمد''', <small>IPA:</small> [maˈhaðɪr bɪn moˈhamad]; ada maya 10 Julai 1925) tau mega dikelala enggau nama "'''Tun M'''" iya nya siku doktor enggau raban politik Malaysia ke megai pengawa [[Menteri Besai Malaysia]] ke-4 (1981-2003) enggau ke-7 (2018-2020). Gawa iya sepemayuh 2 kali enggau 24 taun nyadika iya Menteri Besai Malaysia ke pemadu lama begawa lalu orang keterubah ti megai pengawa nya 2 kali.
Ada lalu dibesaika ba Alor Setar, Kedah, Mahathir nyulut ba sekula lalu nyadi lutur. Iya regas dalam Gerempung Kebangsaan Melayu Bersatu (UMNO) sebedau masuk parlimen Malaysia dalam taun 1964. Iya mangku pengawa sepenggal sebedau lenyau penuduk, udah nya labuh enggau Menteri Besai Tunku Abdul Rahman lalu dibuai ari UMNO. Dalam taun 1970, iya ngeluarka bup ''The Malay Dilemma''. Lebuh Abdul Rahman nyurutka diri, Mahathir masuk baru dalam UMNO enggau parlimen, lalu ditikika pangkat nyadi Menteri Pelajar ari taun 1974 ngagai 1978 enggau Menteri Dagang enggau Industri ari taun 1978 ngagai 1981. Iya nyadi sapit menteri besai dalam taun 1976 sebedau ngangkat sumpah nyadi menteri besai dalam taun 1978. 1981, gawa pengelama 22 taun.
Maya Mahathir keterubah iya megai pengawa, Malaysia ngasaika pengawa moden enggau penumbuh ekonomi lebuh perintah iya ngepunka pengawa nyemilik industri enggau siri projek infrastruktur ti berani. Mahathir nyadi siku orang politik ke nguasa, menang lima kali beturut-turut ba pengawa bepilih besai sereta ngelaban orang ke ngelaban iya nyadi ketuai UMNO. Iya ngepusatka kuasa enggau chara ngelemika kemerdekaan akim sereta nyukung ubah konstitusyen dikena muai imuniti undang-undang ungkup royalti. Iya neruska polisi pro-bumiputera, lalu ngemataka Malaysia ti chukup jampat mansang baru ari krisis wang Asia taun 1997. Nyadi menteri besai, iya siku orang ti mantaika nilai enggau model pemansang Asia, lalu kelebih agi tebilang di serata dunya Islam.
==Pengidup tumu enggau pelajar==
[[File:Tun Dr M house-zamwan.jpg|thumb|Endur Mahathir ada ba [[Alor Setar]]|200x200px]]
[[File:Mahathir Mohamad in his schooldays, 1939.jpg|180px|thumb|Mahathir maya iya sekula suba, 1939]]
Mahathir ada ba rumah apai indai iya ba Lorong Kilang Ais, [[Alor Setar]], indu nengeri [[Kedah]], maya 10 Julai 1925.<ref name="Wain8">{{Harvnb|Wain|2010|p=8}}</ref>{{#tag:ref|Mahathir's birth certificate gives his date of birth as 20 December. He was actually born on 10 July; his biographer Barry Wain explains that 20 December was an "arbitrary" date chosen by Mahathir's father for official purposes.<ref name="Wain8"/>|group=note}} Indai iya, Wan Tempawan Wan Hanapi, nya orang [[Melayu]] ari Kedah. Apai iya, Mohamad Iskandar, orang peturun Melayu-India ari [[Pulau Pinang]].<ref>{{Cite news |last=Lim |first=Ida |date=24 August 2024 |title=Dr Mahathir: I'm not ashamed to say I have some Indian blood, but I'm Malay |url=https://www.malaymail.com/news/malaysia/2024/08/27/dr-mahathir-im-not-ashamed-to-say-i-have-some-indian-blood-but-im-malay/ |access-date=27 August 2024 |work=Malay Mail}}</ref> Aki Mahathir ba piak apai datai ari [[Kerala]], India British. Iya nyadi menteri besai keterubah ke ukai ada dalam sebilik ti kaya tauka tebilang dalam sukut pengarap tauka politik.<ref>{{Harvnb|Wain|2010|pp=5–6}}</ref><ref>{{cite news|url=http://select.nytimes.com/gst/abstract.html?res=F30D17F738540C718CDDA80994DB404482|title=New Malaysian Leader's Style Stirs Optimism|last=Perlez|first=Jane|date=2 November 2003|work=[[New York Times]]|access-date=12 January 2011}}</ref> Mohamad Iskandar nyadi pala sekula sekondari ti ngena jaku English, ti ngembuan status kelas tengah baruh reti nya bala anak indu iya enda ulih masuk sekula sekondari. Wan Tempawan semina ngembuan kaul ti jauh enggau bala kaban ari raban ari raban diraja Kedah. Kededua seduai iya udah kala bebini sebedau tu. Mahathir ada enggau enam iku menyadi setengah enggau dua iku menyadi penuh.<ref name="Wain4-5">{{Harvnb|Wain|2010|pp=4–5}}</ref> Rumah iya maya agi mit, ke bisi bilik tinduk bekunsi tunggal sereta nadai bekal karan, udah nya ditukar nyadi palan dagang temuai lalu dibuka ngagai mensia mayuh.<ref>{{Cite web |title=Mahathir's Birthplace or 'Rumah Kelahiran Mahathir' |url=https://www.malaysia.travel/en/ay/places/states-of-malaysia/kedah/mahathirs-birthplace-or-rumah-kelahiran-mahathir |url-status=dead |archive-url=https://web.archive.org/web/20190728200336/http://www.malaysia.travel/en/ay/places/states-of-malaysia/kedah/mahathirs-birthplace-or-rumah-kelahiran-mahathir |archive-date=28 July 2019 |access-date=15 February 2020 |website=[[Tourism Malaysia]]}}</ref><ref name=":11">{{Cite web |last=Alan Teh |first=Leam Seng |date=30 August 2018 |title=GO: Birthplace of Dr. M |url=https://www.nst.com.my/lifestyle/jom/2018/08/406327/go-birthplace-dr-m |url-status=live |access-date=20 August 2023 |website=[[New Straits Times]] |archive-date=5 August 2023 |archive-url=https://web.archive.org/web/20230805195544/https://www.nst.com.my/lifestyle/jom/2018/08/406327/go-birthplace-dr-m }}</ref>
Mahathir berengkah belajar ba Sekula Lelaki Melayu Seberang Perak dalam taun 1930.<ref name=":11" /> Mahathir seiku nembiak ke rajin gawa. Disiplin ke diberi apai iya meransang iya belajar, lalu iya enda tentu rindu enggau lumba enggau main. Udah landik bejaku English jauh dulu ari kaban sekula primari iya, nyengkaum ngedit surat berita nembiak English sereta menang mayuh bengkah anugerah jaku,<ref name=":12">{{Cite web |date=30 November 2000 |title=The Spokesman: Mahathir Mohamad |url=http://edition.cnn.com/ASIANOW/asiaweek/95/20greats/mahathir.html |url-status=live |archive-url=https://web.archive.org/web/20230805165816/http://edition.cnn.com/ASIANOW/asiaweek/95/20greats/mahathir.html |archive-date=5 August 2023 |access-date=5 August 2023 |website=[[Asiaweek]]}}</ref> iya menang pangku pengawa ba sekula sekondari ti dipilih ngena jaku English Sekula English Perintah dalam taun 1933.<ref name=":11" /><ref>{{Harvnb|Wain|2010|pp=6–7}}</ref> Sekumbang sekula ke ditutup maya Jipun megai Malaya dalam Perang Dunya Kedua, iya ngepunka dagang mit, nyual kopi enggau pemakai baka pisang guring.<ref name="Wain8" />
Pengudah perang nya, Mahathir nembuka pelajar ba sekula sekondari enggau renggat pemadu tinggi lalu ngambi pelajar nyadi perubat ba Kolej Perubat King Edward VII di Singapura.<ref>{{Harvnb|Wain|2010|pp=10–12}}</ref> Mahathir belajarka bidang perubat ba endur ke dikumbai Universiti Malaya maya nya, udah nya diberi nama baru ngagai Universiti Singapura.<ref>{{Cite journal |last1=Gauhar |first1=Altaf |last2=Mohamad |first2=Mahathir |date=1986 |title=Mahathir Mohamad |url=https://www.jstor.org/stable/3991559 |journal=Third World Quarterly |volume=8 |issue=1 |pages=1–15 |doi=10.1080/01436598608419886 |jstor=3991559 |issn=0143-6597 |access-date=5 August 2023 |archive-date=5 August 2023 |archive-url=https://web.archive.org/web/20230805163814/https://www.jstor.org/stable/3991559 |url-status=live |url-access=subscription }}</ref> Lebuh universiti nya meri iya gelar basa dalam bulan November 2018, iya madahka "Aku deka seruran beratka timpuh aku diau di Singapura semak enam taun."<ref name="nus">{{cite news |last=Yusof |first=Amir |date=13 November 2018 |title=NUS confers honorary degree on Malaysia's PM Mahathir |work=[[Channel NewsAsia]] |url=https://www.channelnewsasia.com/news/singapore/nus-honorary-degree-mahathir-siti-hasmah-10924728 |url-status=live |access-date=16 March 2019 |archive-url=https://web.archive.org/web/20181128101543/https://www.channelnewsasia.com/news/singapore/nus-honorary-degree-mahathir-siti-hasmah-10924728 |archive-date=28 November 2018}}</ref>
[[File:Mahathir Mohamad and Siti Hasmah.jpg|180px|thumb|Mahathir enggau Hasmah maya taun 1953]]
[[File:Tdm- -tdsh-wedding-day.jpg|thumb|Hari seduai Mahathir enggau Hasmah jadi (5 Ogos 1956)]]
Mahathir jadi enggau Hasmah dalam taun 1956, seduai iya udah betemu ba kolej perubat. Iya pulai ke Alor Setar dalam taun 1957 numbuhka praktikal iya, Klinik Maha.<ref name=":11" /> Iya nyadi lutur Melayu keterubah ba mengeri tu sereta siku lutur ke mujur. Iya ngaga rumah besai, beranakka puku dalam mayuh macham pengawa dagang, lalu ngambi siku lelaki bansa China deriba iya ngena kerita Pontiac Catalina iya (tebal agi deriba maya nya orang Melayu).<ref>{{Harvnb|Wain|2010|pp=11–13}}</ref><ref name="time_beech_p2">{{cite news|url=http://www.time.com/time/magazine/article/0,9171,1552090-1,00.html|title=Not the Retiring Type|last=Beech|first=Hannah|date=29 October 2006|magazine=[[Time (magazine)|Time]]|access-date=4 February 2011|archive-url=https://web.archive.org/web/20121213165611/http://www.time.com/time/magazine/article/0,9171,1552090-1,00.html|archive-date=13 December 2012|url-status=dead}}</ref>
== Pengawa perubat (1953–1959)==
[[File:Mahathir Mohamad appeared in The Straits Times in 1953.jpg|thumb|150px|''[[The Straits Times]]'' ngeriput Mahathir nya entara 34 iku lutur baru ke graduet ari Universiti Malaya ba taun 1953]]
Pengudah nembuka pelajar dalam taun 1953 ari Universiti Malaya di Singapura, Mahathir berengkah gawa ba [[Sepital Besai Pulau Pinang]].<ref name="Mahathir and Langkawi">{{Cite web |date=2018-01-14 |title=Dr Mahathir is Langkawi and Langkawi is Dr Mahathir |url=https://www.themalaysianinsight.com/s/32348 |access-date= |website=www.themalaysianinsight.com }}</ref> Dalam taun 1954, iya dianjung ngagai Sepital Besai Alor Setar sebedau dipasukka ngagai klinik perintah di [[Langkawi]], [[Jitra]], enggau [[Perlis]].<ref name="Mahathir and Langkawi"/> Sekumbang iya di Langkawi dalam taun 1955, Mahathir nyadi lutur keterubah ke diau ba pulau nya, meda gaya iya ke enda mansang—pengingat ke udah nya ngasuh iya ngubah iya nyadi palan dagang temuai ke besai lebuh iya nyadi Menteri Besai.<ref name="Mahathir and Langkawi"/> Lebuh ngenang pasal pengawa iya ke dulu suba, Mahathir madahka iya ngemeratka pengawa ari gaji, berengkah enggau RM400 nyadi pemesai perubat sebedau niki pangkat ngagai RM770.<ref>{{Cite web |date=2019-10-15 |title=Life's challenges, adversity help build Dr Mahathir's resilience |url=https://theedgemalaysia.com/article/lifes-challenges-adversity-help-build-dr-mahathirs-resilience |access-date= |website=The Edge Malaysia}}</ref> Iya udah nya ngelengka pangku pengawa muka praktikal peribit iya, ke benama "Maha Klinik",<ref name=":11" /> seraya bini iya gawa nyadi lutur perintah pengelama 25 taun. Maha Klinik nyadi klinik peribit keterubah ditumbuhka seiku orang Melayu di Malaysia.<ref>{{Cite web |date=2021-09-30 |title=M'sian keeps MC issued by ex-PM Mahathir from 1963, clinic still in operation today |url=https://mothership.sg/2021/09/malaysian-keeps-mahathir-mc/ |website=Mothership}}</ref>
Mahathir bulih nama nyadi lutur ti siru, sanggup betelefon ngagai rumah sebarang jam, bejalai kaki nengah umai padi dalam petang ngubat pesakit. Enti sida enda ulih mayar yuran iya, sida netapka diri ngena chara ansuran tauka mayar utai ke bisi ba sida. Iya nyadi lutur Melayu keterubah ba mengeri tu sereta siku lutur ke mujur. Iya ngaga rumah besai lalu ngambi siku lelaki China nyadi deriba iya ngena kerita [[Pontiac Catalina]] iya (mayuh deriba maya nya orang Melayu).<ref>{{Harvnb|Wain|2010|pp=11–13}}</ref><ref name="time_beech_p2">{{cite news|url=http://www.time.com/time/magazine/article/0,9171,1552090-1,00.html|title=Not the Retiring Type|last=Beech|first=Hannah|date=29 October 2006|magazine=[[Time (magazine)|Time]]|access-date=4 February 2011|archive-url=https://web.archive.org/web/20121213165611/http://www.time.com/time/magazine/article/0,9171,1552090-1,00.html|archive-date=13 December 2012|url-status=dead}}</ref> Mahathir enggau [[Siti Hasmah Mohamad Ali|Siti Hasmah]] mega bisi ngaul diri dalam aktiviti pengelantang enggau pengerai mensia mayuh. Iya kala nyadi Presiden Gerempung Tibi Kedah, ngabas bala pengereja pengawa India ba kebun getah dikena ngubat penyakit nya, seraya iya nyadi sukarelawan dalam Gerempung Perambu Ruang Bilik Kedah.<ref>Barry Wain, ''Malaysian Maverick'' (2009): p.14</ref> Enggau duit ari pengawa berubat iya, Mahathir ngelantangka diri enggau pengawa dagang iya lalu beranakka puku dalam pemansang reta tengkira, ngelumbung timah, siti stesyen minyak ti bisi francais, enggau sebuah kedai endur ngaga pengawa nyelak enggau jampat–kekadang dikena nyelamatka orang dagang Melayu ti napi penusah. Iya mantu numbuhka Balai Dagang Melayu lalu nyadi direktor.<ref>Barry Wain, ''Malaysian Maverick'' (2009): p.15-16</ref>
== Penemu politik ==
Maya taun 1980-an, iya siku penyukung ideologi Dunya Ketiga, lalu maya timpuh bukai iya udah nyadi siku penyukung "nilai-nilai Asia" enggau globalisasyen.<ref name=":7">{{Cite book |last=Schottmann |first=Sven |url=https://www.jstor.org/stable/j.ctvvn4z8 |title=Mahathir's Islam: Mahathir Mohamad on Religion and Modernity in Malaysia |date=2018 |publisher=University of Hawai'i Press |isbn=978-0-8248-4674-9 |jstor=j.ctvvn4z8 |access-date=15 November 2022 |archive-url=https://web.archive.org/web/20221115163815/https://www.jstor.org/stable/j.ctvvn4z8 |archive-date=15 November 2022 |url-status=live}}</ref>
Mahathir nyadi kritik vokal neoliberalisme<ref name=":7" /> enggau Dunya Barat.<ref name=":8">{{cite web |date=19 August 2022 |title=Malaysia's Mahathir says US seeking to provoke war in Taiwan |url=https://apnews.com/article/russia-ukraine-2022-midterm-elections-biden-taiwan-nato-96f52741ce6e9e6a2cdcfce5fd459ad8 |url-status=live |archive-url=https://web.archive.org/web/20220829161943/https://apnews.com/article/russia-ukraine-2022-midterm-elections-biden-taiwan-nato-96f52741ce6e9e6a2cdcfce5fd459ad8 |archive-date=29 August 2022 |access-date=29 August 2022 |website=[[Associated Press]]}}</ref><ref name="warcrimes">{{cite news |date=31 January 2007 |title=Mahathir to launch war crimes tribunal |publisher=The Star (Associated Press) |url=http://thestar.com.my/news/story.asp?file=/2007/1/31/nation/20070131173214&sec=nation |url-status=dead |access-date=14 January 2008 |archive-url=https://web.archive.org/web/20080612065755/http://thestar.com.my/news/story.asp?file=%2F2007%2F1%2F31%2Fnation%2F20070131173214&sec=nation |archive-date=12 June 2008}}</ref> Dalam taun 2011, Mahathir meri perambu madahka serang 11 September nya engka dipejalaika perintah Amerika Syarikat.<ref>{{cite news |last=Roslan Rahman |date=11 September 2011 |title=Malaysia's Mahathir: 9/11 not work of Muslims |work=AFP News |url=https://my.news.yahoo.com/malaysias-mahathir-9-11-not-muslims-045737526.html |url-status=live |access-date=10 November 2014 |archive-url=https://web.archive.org/web/20141109114620/https://my.news.yahoo.com/malaysias-mahathir-9-11-not-muslims-045737526.html |archive-date=9 November 2014}}</ref><ref>{{Cite web |last=AR |first=Zurairi |date=9 March 2015 |title=In Dr M's 'New World Order' meet, academics claim war on terror 'big US lie' |url=https://www.malaymail.com/news/malaysia/2015/03/09/in-dr-ms-new-world-order-meet-academics-claim-war-on-terror-big-us-lie/855701 |url-status=live |archive-url=https://web.archive.org/web/20210924060323/https://www.malaymail.com/news/malaysia/2015/03/09/in-dr-ms-new-world-order-meet-academics-claim-war-on-terror-big-us-lie/855701 |archive-date=24 September 2021 |access-date=24 September 2021 |website=[[Malay Mail]] |language=en}}</ref> Mahathir ngutuk Deklarasyen Hak Asasi Mensia Sedunya dalam taun 1997, lalu meri perambu ngambika iya diubah baru ngambika ngemeratka agi penumbuh ekonomi ari pengelepas sivil.<ref>{{cite news |author=<!--Staff writer(s); no by-line.--> |date=2 August 1997 |title=Madeleine Albright Sings Out |work=[[The New York Times]] |url=https://www.nytimes.com/1997/08/02/opinion/madeleine-albright-sings-out.html |url-status=live |access-date=15 March 2019 |archive-url=https://web.archive.org/web/20180104181455/http://www.nytimes.com/1997/08/02/opinion/madeleine-albright-sings-out.html |archive-date=4 January 2018}}</ref>
Iya mega megai penemu politik Islam.<ref name=":7" /> Dalam taun 2002, iya ngelaika diri nyadi siku fundamentalis Islam. Mahathir dipebasaka mayuh orang ba menua ti benung mansang enggau menua Islam,<ref name="warcrimes" /> kelebih agi ketegal pengawa iya ti ngemataka penumbuh ekonomi Malaysia enggau sukung iya ngagai nilai-nilai Islam ti liberal.<ref>{{cite news |author=Bowring, Philip |date=23 September 1998 |title=Twin Shocks Will Leave Their Mark on Malaysia |work=International Herald Tribune |url=http://www.iht.com/articles/1998/09/23/edbow.t_0.php |url-status=dead |access-date=14 January 2008 |archive-url=https://web.archive.org/web/20080611121810/http://www.iht.com/articles/1998/09/23/edbow.t_0.php |archive-date=11 June 2008}}</ref>
Iya udah digambarka nyadi anti-royalis ulih Libération, ketegal pengawa iya ti mantah imuniti ungkup kaban monarki Malaysia.<ref>{{Cite web |last=Defranoux |first=Laurence |title=Abdication surprise du roi de Malaisie |url=https://www.liberation.fr/planete/2019/01/06/abdication-surprise-du-roi-de-malaisie_1701288/ |url-status=live |archive-url=https://web.archive.org/web/20221115165633/https://www.liberation.fr/planete/2019/01/06/abdication-surprise-du-roi-de-malaisie_1701288/ |archive-date=15 November 2022 |access-date=15 November 2022 |website=Libération |language=fr}}</ref>
=== Nasionalisme Melayu ===
Mahathir udah digambarka nyadi siku orang ti nyukung nasionalisme Melayu.<ref name=":7" /> Dalam bup ''[[The Malay Dilemma]]'', iya madahka bansa Melayu udah dikelaung, lalu mansutka sukung iya ngagai polisi afirmatif action ungkup sida.<ref name=":6">{{Cite news |date=8 May 2018 |title=Mahathir Mohamad: The man who dominated Malaysian politics |language=en-GB |work=[[BBC News]] |url=https://www.bbc.com/news/world-asia-44028023 |url-status=live |access-date=15 November 2022 |archive-url=https://web.archive.org/web/20221122132932/https://www.bbc.com/news/world-asia-44028023 |archive-date=22 November 2022}}</ref> Lebuh iya keterubah iya badu mangku pengawa, iya mantaika pengasa ati iya enggau penyulut ti udah digaga nuju "tugas prinsip" iya ti nyukung bansa Melayu.<ref name=":6" /> Ba taun 2021, Mahathir madahka iya enda pechaya agi dalam "''Ketuanan Melayu''", ngumbai pekara nya "fantasi", lalu madahka iya pechaya ba "Bangsa Malaysia".<ref>{{Cite web |date=12 December 2021 |title=I don't believe in 'Ketuanan Melayu' fantasy, says Dr M |url=https://www.freemalaysiatoday.com/category/nation/2021/12/12/i-dont-believe-in-ketuanan-melayu-fantasy-says-dr-m/ |website=[[Free Malaysia Today]] |access-date=15 November 2022 |archive-date=12 December 2021 |archive-url=https://web.archive.org/web/20211212114214/https://www.freemalaysiatoday.com/category/nation/2021/12/12/i-dont-believe-in-ketuanan-melayu-fantasy-says-dr-m/ |url-status=live }}</ref> Iya udah nya nerangka dalam taun 2023, visyen iya pasal Bangsa Malaysia mai reti asimilasyen orang ukai Melayu ngagai budaya Melayu.<ref>{{Cite web |last=Tee |first=Kenneth |date=13 November 2023 |title=Citing Indonesia, Dr Mahathir says non-Malays should be assimilated and 'become Malays' as part of 'Bangsa Malaysia' |url=https://www.malaymail.com/news/malaysia/2023/11/13/citing-indonesia-dr-mahathir-says-non-malays-should-be-assimilated-and-become-malays-as-part-of-bangsa-malaysia/101791 |access-date=14 November 2023 |website=Malay Mail |language=en |archive-date=14 November 2023 |archive-url=https://web.archive.org/web/20231114164819/https://www.malaymail.com/news/malaysia/2023/11/13/citing-indonesia-dr-mahathir-says-non-malays-should-be-assimilated-and-become-malays-as-part-of-bangsa-malaysia/101791 |url-status=live }}</ref> Ba taun 2025, Mahathir madahka, bansa Melayu udah lenyau kandang menua sida ngagai Thailand, Indonesia, enggau Singapura. Kelimpah ari nya, Mahathir madahka orang Melayu benung nyual tanah sida ngagai orang ukai Melayu. Pengujung iya, bansa Melayu deka diau ba ujung utan. Iya mega betanya reti Merdeka tu diempu orang bukai ukai diempu orang Melayu.<ref>{{cite news |last1=CS |first1=Ming |title=“In the end, the Malays will live by the side of the jungle,” says Mahathir |url=https://focusmalaysia.my/in-the-end-the-malays-will-live-by-the-side-of-the-jungle-said-mahathir/ |access-date=24 May 2025 |date=1 May 2025 |archive-url=https://web.archive.org/web/20250524114110/https://focusmalaysia.my/in-the-end-the-malays-will-live-by-the-side-of-the-jungle-said-mahathir/ |archive-date=24 May 2025}}</ref><ref>{{cite news |title=“Tanah Melayu no longer ours?” – Mahathir’s post sparks racial land ownership debate |url=https://www.dailyexpress.com.my/news/257338/tanah-melayu-no-longer-ours--mahathir-s-post-sparks-racial-land-ownership-debate/ |access-date=24 May 2025 |publisher=Daily Express Sabah |date=29 April 2025 |archive-url=https://web.archive.org/web/20250524114239/https://www.dailyexpress.com.my/news/257338/tanah-melayu-no-longer-ours--mahathir-s-post-sparks-racial-land-ownership-debate/ |archive-date=24 May 2025}}</ref>
Mahathir kala nyukung tauka nyereta mayuh bengkah gerempung hak Melayu, baka PERKASA (2008-2015),<ref>{{cite news |title=Dr Mahathir and Perkasa part ways, says source |url=https://sg.news.yahoo.com/dr-mahathir-perkasa-part-ways-says-source-225903056.html?guccounter=1&guce_referrer=aHR0cHM6Ly93d3cuZ29vZ2xlLmNvbS8&guce_referrer_sig=AQAAADVZQOx0Kw-jcb5i87IzHb2noF3-8HMua6NEsbf7HxpFXGDP4mlZoWZzSWRsgpdjKDkHbliWkQtXKAWBRYb7Co39PPsXw3ruGLE7zaFQHZoo5eS0Qf8tBzo53qowQte0aXLa__iKksnh9DQuB6IrNUUAEDojFuIpnw7ImZDdmOex |access-date=24 June 2025 |publisher=The Malaysia Insider |date=19 January 2015 |archive-url=https://web.archive.org/web/20250610044708/https://gum.criteo.com/syncframe?origin=publishertag&topUrl=sg.news.yahoo.com&gdpr=0&gdpr_consent=&us_privacy=1YNN&gpp=DBABBg~BVoIgACY.QA&gpp_sid=8 |archive-date=23 June 2025}}</ref> ngulu Kongres Digniti Melayu (2019),<ref>{{cite news |title=Dr Mahathir jelaskan mengapa hadir ke Kongres Maruah Melayu |url=https://www.malaysianow.com/my/news/2020/11/30/dr-mahathir-jelaskan-mengapa-hadir-ke-kongres-maruah-melayu |access-date=24 June 2025 |publisher=Malaysia Now |date=30 November 2020 |archive-url=https://web.archive.org/web/20220819212052/https://www.malaysianow.com/my/news/2020/11/30/dr-mahathir-jelaskan-mengapa-hadir-ke-kongres-maruah-melayu |archive-date=19 Ogos 2022}}</ref> sereta numbuhka Komiti Sekretariat Melayu (2025).<ref>{{cite news |last1=Mohamed Radhi |first1=Nor Ain |title=Dr M unveils new secretariat to 'unite Malays' |url=https://www.nst.com.my/news/politics/2025/06/1225913/dr-m-unveils-new-secretariat-unite-malays |access-date=24 June 2025 |publisher=New Straits Times |date=4 June 2025 |archive-url=https://web.archive.org/web/20250605094700/https://www.nst.com.my/news/politics/2025/06/1225913/dr-m-unveils-new-secretariat-unite-malays |archive-date=5 June 2025}}</ref>
=== Pasal Malaysia Timur ===
Kena 22 Disember 1981, Mahathir madahka zon jam Sabah enggau Sarawak manah agi ungkup Malaysia.<ref>[https://books.google.com.my/books?id=cedLAAAAIBAJ&pg=PA4&dq=Mahathir+sarawak&article_id=6496,5268210&hl=en&sa=X&ved=2ahUKEwiP0pOksqSNAxWNzjgGHavjHIYQ6AF6BAgLEAM#v=onepage&q=Mahathir%20sarawak&f=false Why Sabah and Sarawak time better - PM] Dikeluarka New Straits Times ba 22 Disember 1981.</ref> Kena 17 Februari 1991, Mahathir madahka UMNO enda deka tama Sarawak ketegal gaya politik ti Sarawak.<ref>[https://books.google.com.my/books?id=v5VUAAAAIBAJ&pg=PA2&dq=Mahathir+sarawak&article_id=6624,14538&hl=en&sa=X&ved=2ahUKEwjOpN2BtqSNAxXZRCoJHYVjD3k4FBDoAXoECAgQAw#v=onepage&q=Mahathir%20sarawak&f=false Mahathir: UMNO to stay out of Sarawak] Dikeluarka New Straits Times ba 17 Februari 1991.</ref> Kena 25 Ogos 1992, Mahathir madahka Sarawak ngetanka pemaik enggau penegap nyadi perintah besai mai pemansang ngagai Sarawak.<ref>[https://books.google.com.my/books?id=AbFUAAAAIBAJ&pg=PA46&dq=Mahathir+sarawak&article_id=5816,2149448&hl=en&sa=X&ved=2ahUKEwidyuHotKSNAxX7yTgGHXY7ODU4FBDoAXoECAsQAw#v=onepage&q=Mahathir%20sarawak&f=false PM: Sarawak doing better than others] Dikeluarka New Straits Times ba 25 Ogos 1992.</ref> Kena 11 Oktober 1992, Mahathir madahka hak spesyel Sabah enggau Sarawak patut diperatika baru ngambika ulih diintegrasyen enggau manah agi ngagai Malaysia.<ref>[https://books.google.com.my/books?id=jtEPAAAAIBAJ&pg=PA1&dq=Mahathir+sarawak&article_id=6270,106047&hl=en&sa=X&ved=2ahUKEwiP0pOksqSNAxWNzjgGHavjHIYQ6AF6BAgEEAM#v=onepage&q=Mahathir%20sarawak&f=false PM: Special rights of Sabah and Sarawak meant to be temporary-review of priviledges] Dikeluarka New Straits Times ba 11 Oktober 1992.</ref> Kena 17 Mac 1996, Mahathir madahka perintah besai udah mai empat bengkah projek pemansang besai ngagai Sarawak iya nya projek Bakun, dua buah kilang pulp enggau keretas ba Bintulu enggau kebun kayu.<ref>[https://books.google.com.my/books?id=kXpaAAAAIBAJ&pg=PA2&dq=Mahathir+sarawak&article_id=6474,3221973&hl=en&sa=X&ved=2ahUKEwiP0pOksqSNAxWNzjgGHavjHIYQ6AF6BAgJEAM#v=onepage&q=Mahathir%20sarawak&f=false PM: focus on developing Sarawak and Sabah] Dikeluarka New Straits Times ba 17 Mac 1996</ref>
Ba taun 2011, bekaul enggau Malaysia Timur minta sapit menteri besai, Mahatir madahka pengari nya patut ngemeratka pengawa meri servis ngagai rayat dulu.<ref>{{cite news|url=http://www.themalaysianinsider.com/malaysia/article/east-malaysian-dpm-gratuitous-says-dr-m|title=East Malaysian DPM gratuitous, says Dr M|last=Chieh|first=Yow Hong|date=27 October 2011|newspaper=[[The Malaysian Insider]]|access-date=16 June 2014|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20140714123621/http://www.themalaysianinsider.com/malaysia/article/east-malaysian-dpm-gratuitous-says-dr-m|archive-date=14 July 2014}}</ref> Ba taun 2014, Mahatir madahka Kedah begunaka mayuh agi chukai minyak enti dibanding enggau Sarawak.<ref>[https://www.sinchew.com.my/20140509/%E9%A9%AC%E5%93%88%E8%BF%AA%EF%BC%9A%E5%90%89%E6%89%93%E6%9B%B4%E9%9C%80%E8%A6%81%E7%9F%B3%E6%B2%B9%E7%A8%8E/ 马哈迪:吉打更需要石油税] Dikeluarka Sin Chew Jit Poh. Diarkib maya [https://archive.is/ibLGT 3 November 2024]</ref> Ba Januari 2018, Mahathir ngaku pengawa bepusatka kuasa di Semenanjung Malaysia udah ngasuh enda chukup perati diberi ngagai Sabah enggau Sarawak.<ref>[https://www.theborneopost.com/2018/01/24/review-ma63-to-provide-sarawak-sabah-more-autonomy-development-dr-mahathir/ Review MA63 to provide Sarawak, Sabah more autonomy, development – Dr Mahathir] Dikerluarka The Borneo Post. Diarkib maya [https://web.archive.org/web/20210605135311/https://www.theborneopost.com/2018/01/24/review-ma63-to-provide-sarawak-sabah-more-autonomy-development-dr-mahathir/ 5 Jun 2021]</ref> Ba Ogos 2018, Mahathir madahka ketuai tamak di Sabah enggau Sarawak udah ngasuh nengeri-nengeri nyau mundur.<ref>[https://www.newsarawaktribune.com.my/dr-mahathirs-insult-against-sabah-sarawak-is-disgusting/ Dr Mahathir’s insult against Sabah, Sarawak is disgusting] Dikeluarka New Straits Times. Diarkib maya [https://web.archive.org/web/20200814050020/https://www.newsarawaktribune.com.my/dr-mahathirs-insult-against-sabah-sarawak-is-disgusting/ 14 Ogos 2020]</ref> Ba taun 2024, Mahathir madahka menua sarawak ti bepenatai pemisi tinggi patut mantu nengeri ti seranta agi di Malaysia.<ref>[https://www.freemalaysiatoday.com/category/nation/2024/10/28/high-income-sarawak-must-help-poorer-states-says-dr-m/ High-income Sarawak must help poorer states, says Dr M] Dikeluarka Free Malaysia Today. Diarkib maya ba [https://archive.is/fPtGo 31 Oktober 2024]</ref> Ba taun 2025, Mahathir madahka Sarawak nyangka patut bulih mayuh agi ari pengeraja asal minyak enggau gis, tang iya enda patut ngelemika Petronas dalam proses nya. Pengawa berunding entara Premier Sarawak enggau menteri besai Malaysia bekaul enggau isu minyak enggau gis enda patut nyadi di belakang pintu tang patut dibai ngagai parlimen nganti nya.<ref>[https://www.freemalaysiatoday.com/category/nation/2025/05/09/sarawaks-autonomy-push-must-go-through-parliament-says-dr-m Sarawak’s autonomy push must go through Parliament, says Dr M] Dikeluarka Free Malaysia Today ba 9 Mei 2025. Diarkib maya [https://web.archive.org/web/20250509123720/https://www.freemalaysiatoday.com/category/nation/2025/05/09/sarawaks-autonomy-push-must-go-through-parliament-says-dr-m 9 Mei 2025]</ref>
== Nota ==
{{Reflist|group=note}}
==Penyanding==
{{reflist}}
[[Kategori:Kaban politik ba Malaysia]]
[[Kategori:Menteri Besai Malaysia]]
mgt9g3sc4fetpllvfj3n7gz1n9ibtj0
13067
13066
2025-06-24T08:39:03Z
Cerevisae
18
/* Nasionalisme Melayu */
13067
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox officeholder
| honorific-prefix = [[Malay styles and titles#Honorary styles|Yang Amat Berbahagia]] [[Malay styles and titles#Tun|Tun]] [[Physician|Dr.]]
| native_name = {{Nobold|محاضير محمد}}
| native_name_lang = ms-Arab
| honorific-suffix = {{Post-nominals|country=MYS|size=100|SMN|DK I (Johor)|DK (Kedah)|DKNS|DK (Perlis)|DK I (Brunei)|DUK|SUMW|DUNM|DUPN|SPDK|SBS|SPMJ|DP|SSDK|SPNS|SSAP|SPCM|SSMT|PIS}}
| image = Mahathir Mohamad 13112018 (cropped).jpg
| caption = Mahathir maya taun 2018
| alt =
| order = 4th and 7th
| office = Prime Minister of Malaysia
| monarch = {{Plainlist|
* [[Muhammad V of Kelantan|Muhammad V]]
* [[Abdullah of Pahang|Abdullah]]
}}
| deputy = [[Wan Azizah Wan Ismail]]
| term_start = 10 May 2018
| term_end = 24 February 2020 <br/> {{Small|Interim: 24 February – 1 March 2020}}
| predecessor = [[Najib Razak]]
| successor = [[Muhyiddin Yassin]]
| deputy1 = {{Plainlist|
* [[Musa Hitam]]
* [[Ghafar Baba]]
* [[Anwar Ibrahim]]
* [[Abdullah Ahmad Badawi]]
}}
| monarch1 = {{Plainlist|
* [[Ahmad Shah of Pahang|Ahmad Shah]]
* [[Iskandar of Johor|Iskandar]]
* [[Azlan Shah of Perak|Azlan Shah]]
* [[Ja'afar of Negeri Sembilan|Ja'afar]]
* [[Salahuddin of Selangor|Salahuddin]]
* [[Sirajuddin of Perlis|Sirajuddin]]
}}
| term_start1 = 16 July 1981
| term_end1 = 31 October 2003
| predecessor1 = [[Hussein Onn]]
| successor1 = [[Abdullah Ahmad Badawi]]
{{Collapsed infobox section begin|Political offices held|last=yes}}
{{Infobox officeholder|embed=yes
| office2 = 1st Chairman of the [[Homeland Fighter's Party]]
| president2 = [[Mukhriz Mahathir]]
| term_start2 = 12 August 2020
| term_end2 = 17 December 2022
| predecessor2 = ''Position established''
| successor2 = ''Position vacant''
| office3 = 1st Chairman of [[Pakatan Harapan]]
| president3 = Wan Azizah Wan Ismail
| term_start3 = 14 July 2017
| term_end3 = 24 February 2020
| predecessor3 = ''Position established''
| successor3 = Anwar Ibrahim
| office4 = Chairman of the [[Malaysian United Indigenous Party]]
| president4 = Muhyiddin Yassin
| term_start4 = 7 September 2016
| term_end4 = 28 May 2020{{#tag:ref|Disputed with Muhyiddin Yassin from 24 February to 28 May 2020|group=note}}
| predecessor4 = ''Position established''
| successor4 = Muhyiddin Yassin (acting)
| order5 = 5th
| office5 = President of the United Malays National Organisation
| deputy5 = {{Plainlist|
* Musa Hitam
* Ghafar Baba
* Anwar Ibrahim
* Abdullah Ahmad Badawi
}}
| term_start5 = 28 June 1981
| term_end5 = 31 October 2003
| predecessor5 = Hussein Onn
| successor5 = Abdullah Ahmad Badawi
{{Collapsed infobox section end}}}}
| office6 = Ministerial roles
| subterm6 = 1974–1978
| suboffice6 = [[Minister of Education (Malaysia)|Minister of Education]]
| subterm7 = 1976–1981
| suboffice7 = [[Deputy Prime Minister of Malaysia|Deputy Prime Minister]]
| subterm8 = 1978–1981
| suboffice8 = [[Minister of Trade and Industry (Malaysia)|Minister of Trade and Industry]]
| subterm9 = 1981–1986
| suboffice9 = [[Minister of Defence (Malaysia)|Minister of Defence]]
| subterm10 = 1986–1999
| suboffice10 = [[Minister of Home Affairs (Malaysia)|Minister of Home Affairs]]
| subterm11 = 1998–1999
| suboffice11 = [[Minister of Finance (Malaysia)|Minister of Finance]]
| subterm12 = 2001–2003
| suboffice12 = Minister of Finance
| subterm13 = 2020
| suboffice13 = Acting Minister of Education
| office14 = Other roles
| subterm14 = 2003
| suboffice14 = [[Secretary-General of the Non-Aligned Movement]]
| birth_name = Mahathir bin Mohamad
| birth_date = {{Birth date and age|1925|07|10|df=y}}
| birth_place = [[Alor Setar]], Kedah, [[Unfederated Malay States]]
| death_date = <!-- {{Death date and age|YYYY|MM|DD|1925|07|10}} -->
| death_place = <!-- Malaysia -->
| nationality = Malaysian
| party = {{Plainlist|
* [[UMNO]] (1946{{Nbnd}}1969, 1972{{Nbnd}}2008, 2009{{Nbnd}}2016)
* [[BERSATU]] (2017{{Nbnd}}2020)
* [[PEJUANG]] (2020{{Nbnd}}2023)
* [[PUTRA]] (since 2023)
}}
| otherparty = {{Plainlist|
* [[Barisan Nasional|BN]] (1946{{Nbnd}}1969, 1972{{Nbnd}}2008, 2009{{Nbnd}}2016)
* [[Pakatan Harapan|PH]] (2017{{Nbnd}}2020)
* [[Gerakan Tanah Air|GTA]] (2022{{Nbnd}}2023)
* [[Independent politician|Independent]] (1969{{Nbnd}}1972, 2008{{Nbnd}}2009, <!-- February–September --> 2016, <!-- May–August --> 2020, <!-- 10–25 February --> 2023)
}}
| father = {{Ill|Mohamad Iskandar|ms|Mohamad bin Iskandar}}
| mother = Wan Tempawan Wan Hanapi
| spouse = {{Marriage|[[Siti Hasmah Mohamad Ali]]|1956}}
| children = 7, including [[Marina Mahathir|Marina]], [[Mokhzani Mahathir|Mokhzani]] and [[Mukhriz Mahathir|Mukhriz]]
| relatives = [[Ismail Mohamed Ali]] (brother-in-law)
| education = [[Sultan Abdul Hamid College]]
| alma_mater = [[King Edward VII College of Medicine]] ([[Bachelor of Medicine, Bachelor of Surgery|MBBS]])
| profession =
| occupation = {{Hlist|Politician|author|doctor}}
| website = {{URL|https://thechedet.com}}
| awards = [[List of awards and honours received by Mahathir Mohamad|Full list]]
| signature =
| residence = No. 58, [[Mines Resort City]], [[Seri Kembangan]], [[Selangor]], [[Malaysia]]
}}
Tun Dr. '''Mahathir bin Mohamad''' ([[Urup Jawi|Jawi]]: '''محاضير بن محمد''', <small>IPA:</small> [maˈhaðɪr bɪn moˈhamad]; ada maya 10 Julai 1925) tau mega dikelala enggau nama "'''Tun M'''" iya nya siku doktor enggau raban politik Malaysia ke megai pengawa [[Menteri Besai Malaysia]] ke-4 (1981-2003) enggau ke-7 (2018-2020). Gawa iya sepemayuh 2 kali enggau 24 taun nyadika iya Menteri Besai Malaysia ke pemadu lama begawa lalu orang keterubah ti megai pengawa nya 2 kali.
Ada lalu dibesaika ba Alor Setar, Kedah, Mahathir nyulut ba sekula lalu nyadi lutur. Iya regas dalam Gerempung Kebangsaan Melayu Bersatu (UMNO) sebedau masuk parlimen Malaysia dalam taun 1964. Iya mangku pengawa sepenggal sebedau lenyau penuduk, udah nya labuh enggau Menteri Besai Tunku Abdul Rahman lalu dibuai ari UMNO. Dalam taun 1970, iya ngeluarka bup ''The Malay Dilemma''. Lebuh Abdul Rahman nyurutka diri, Mahathir masuk baru dalam UMNO enggau parlimen, lalu ditikika pangkat nyadi Menteri Pelajar ari taun 1974 ngagai 1978 enggau Menteri Dagang enggau Industri ari taun 1978 ngagai 1981. Iya nyadi sapit menteri besai dalam taun 1976 sebedau ngangkat sumpah nyadi menteri besai dalam taun 1978. 1981, gawa pengelama 22 taun.
Maya Mahathir keterubah iya megai pengawa, Malaysia ngasaika pengawa moden enggau penumbuh ekonomi lebuh perintah iya ngepunka pengawa nyemilik industri enggau siri projek infrastruktur ti berani. Mahathir nyadi siku orang politik ke nguasa, menang lima kali beturut-turut ba pengawa bepilih besai sereta ngelaban orang ke ngelaban iya nyadi ketuai UMNO. Iya ngepusatka kuasa enggau chara ngelemika kemerdekaan akim sereta nyukung ubah konstitusyen dikena muai imuniti undang-undang ungkup royalti. Iya neruska polisi pro-bumiputera, lalu ngemataka Malaysia ti chukup jampat mansang baru ari krisis wang Asia taun 1997. Nyadi menteri besai, iya siku orang ti mantaika nilai enggau model pemansang Asia, lalu kelebih agi tebilang di serata dunya Islam.
==Pengidup tumu enggau pelajar==
[[File:Tun Dr M house-zamwan.jpg|thumb|Endur Mahathir ada ba [[Alor Setar]]|200x200px]]
[[File:Mahathir Mohamad in his schooldays, 1939.jpg|180px|thumb|Mahathir maya iya sekula suba, 1939]]
Mahathir ada ba rumah apai indai iya ba Lorong Kilang Ais, [[Alor Setar]], indu nengeri [[Kedah]], maya 10 Julai 1925.<ref name="Wain8">{{Harvnb|Wain|2010|p=8}}</ref>{{#tag:ref|Mahathir's birth certificate gives his date of birth as 20 December. He was actually born on 10 July; his biographer Barry Wain explains that 20 December was an "arbitrary" date chosen by Mahathir's father for official purposes.<ref name="Wain8"/>|group=note}} Indai iya, Wan Tempawan Wan Hanapi, nya orang [[Melayu]] ari Kedah. Apai iya, Mohamad Iskandar, orang peturun Melayu-India ari [[Pulau Pinang]].<ref>{{Cite news |last=Lim |first=Ida |date=24 August 2024 |title=Dr Mahathir: I'm not ashamed to say I have some Indian blood, but I'm Malay |url=https://www.malaymail.com/news/malaysia/2024/08/27/dr-mahathir-im-not-ashamed-to-say-i-have-some-indian-blood-but-im-malay/ |access-date=27 August 2024 |work=Malay Mail}}</ref> Aki Mahathir ba piak apai datai ari [[Kerala]], India British. Iya nyadi menteri besai keterubah ke ukai ada dalam sebilik ti kaya tauka tebilang dalam sukut pengarap tauka politik.<ref>{{Harvnb|Wain|2010|pp=5–6}}</ref><ref>{{cite news|url=http://select.nytimes.com/gst/abstract.html?res=F30D17F738540C718CDDA80994DB404482|title=New Malaysian Leader's Style Stirs Optimism|last=Perlez|first=Jane|date=2 November 2003|work=[[New York Times]]|access-date=12 January 2011}}</ref> Mohamad Iskandar nyadi pala sekula sekondari ti ngena jaku English, ti ngembuan status kelas tengah baruh reti nya bala anak indu iya enda ulih masuk sekula sekondari. Wan Tempawan semina ngembuan kaul ti jauh enggau bala kaban ari raban ari raban diraja Kedah. Kededua seduai iya udah kala bebini sebedau tu. Mahathir ada enggau enam iku menyadi setengah enggau dua iku menyadi penuh.<ref name="Wain4-5">{{Harvnb|Wain|2010|pp=4–5}}</ref> Rumah iya maya agi mit, ke bisi bilik tinduk bekunsi tunggal sereta nadai bekal karan, udah nya ditukar nyadi palan dagang temuai lalu dibuka ngagai mensia mayuh.<ref>{{Cite web |title=Mahathir's Birthplace or 'Rumah Kelahiran Mahathir' |url=https://www.malaysia.travel/en/ay/places/states-of-malaysia/kedah/mahathirs-birthplace-or-rumah-kelahiran-mahathir |url-status=dead |archive-url=https://web.archive.org/web/20190728200336/http://www.malaysia.travel/en/ay/places/states-of-malaysia/kedah/mahathirs-birthplace-or-rumah-kelahiran-mahathir |archive-date=28 July 2019 |access-date=15 February 2020 |website=[[Tourism Malaysia]]}}</ref><ref name=":11">{{Cite web |last=Alan Teh |first=Leam Seng |date=30 August 2018 |title=GO: Birthplace of Dr. M |url=https://www.nst.com.my/lifestyle/jom/2018/08/406327/go-birthplace-dr-m |url-status=live |access-date=20 August 2023 |website=[[New Straits Times]] |archive-date=5 August 2023 |archive-url=https://web.archive.org/web/20230805195544/https://www.nst.com.my/lifestyle/jom/2018/08/406327/go-birthplace-dr-m }}</ref>
Mahathir berengkah belajar ba Sekula Lelaki Melayu Seberang Perak dalam taun 1930.<ref name=":11" /> Mahathir seiku nembiak ke rajin gawa. Disiplin ke diberi apai iya meransang iya belajar, lalu iya enda tentu rindu enggau lumba enggau main. Udah landik bejaku English jauh dulu ari kaban sekula primari iya, nyengkaum ngedit surat berita nembiak English sereta menang mayuh bengkah anugerah jaku,<ref name=":12">{{Cite web |date=30 November 2000 |title=The Spokesman: Mahathir Mohamad |url=http://edition.cnn.com/ASIANOW/asiaweek/95/20greats/mahathir.html |url-status=live |archive-url=https://web.archive.org/web/20230805165816/http://edition.cnn.com/ASIANOW/asiaweek/95/20greats/mahathir.html |archive-date=5 August 2023 |access-date=5 August 2023 |website=[[Asiaweek]]}}</ref> iya menang pangku pengawa ba sekula sekondari ti dipilih ngena jaku English Sekula English Perintah dalam taun 1933.<ref name=":11" /><ref>{{Harvnb|Wain|2010|pp=6–7}}</ref> Sekumbang sekula ke ditutup maya Jipun megai Malaya dalam Perang Dunya Kedua, iya ngepunka dagang mit, nyual kopi enggau pemakai baka pisang guring.<ref name="Wain8" />
Pengudah perang nya, Mahathir nembuka pelajar ba sekula sekondari enggau renggat pemadu tinggi lalu ngambi pelajar nyadi perubat ba Kolej Perubat King Edward VII di Singapura.<ref>{{Harvnb|Wain|2010|pp=10–12}}</ref> Mahathir belajarka bidang perubat ba endur ke dikumbai Universiti Malaya maya nya, udah nya diberi nama baru ngagai Universiti Singapura.<ref>{{Cite journal |last1=Gauhar |first1=Altaf |last2=Mohamad |first2=Mahathir |date=1986 |title=Mahathir Mohamad |url=https://www.jstor.org/stable/3991559 |journal=Third World Quarterly |volume=8 |issue=1 |pages=1–15 |doi=10.1080/01436598608419886 |jstor=3991559 |issn=0143-6597 |access-date=5 August 2023 |archive-date=5 August 2023 |archive-url=https://web.archive.org/web/20230805163814/https://www.jstor.org/stable/3991559 |url-status=live |url-access=subscription }}</ref> Lebuh universiti nya meri iya gelar basa dalam bulan November 2018, iya madahka "Aku deka seruran beratka timpuh aku diau di Singapura semak enam taun."<ref name="nus">{{cite news |last=Yusof |first=Amir |date=13 November 2018 |title=NUS confers honorary degree on Malaysia's PM Mahathir |work=[[Channel NewsAsia]] |url=https://www.channelnewsasia.com/news/singapore/nus-honorary-degree-mahathir-siti-hasmah-10924728 |url-status=live |access-date=16 March 2019 |archive-url=https://web.archive.org/web/20181128101543/https://www.channelnewsasia.com/news/singapore/nus-honorary-degree-mahathir-siti-hasmah-10924728 |archive-date=28 November 2018}}</ref>
[[File:Mahathir Mohamad and Siti Hasmah.jpg|180px|thumb|Mahathir enggau Hasmah maya taun 1953]]
[[File:Tdm- -tdsh-wedding-day.jpg|thumb|Hari seduai Mahathir enggau Hasmah jadi (5 Ogos 1956)]]
Mahathir jadi enggau Hasmah dalam taun 1956, seduai iya udah betemu ba kolej perubat. Iya pulai ke Alor Setar dalam taun 1957 numbuhka praktikal iya, Klinik Maha.<ref name=":11" /> Iya nyadi lutur Melayu keterubah ba mengeri tu sereta siku lutur ke mujur. Iya ngaga rumah besai, beranakka puku dalam mayuh macham pengawa dagang, lalu ngambi siku lelaki bansa China deriba iya ngena kerita Pontiac Catalina iya (tebal agi deriba maya nya orang Melayu).<ref>{{Harvnb|Wain|2010|pp=11–13}}</ref><ref name="time_beech_p2">{{cite news|url=http://www.time.com/time/magazine/article/0,9171,1552090-1,00.html|title=Not the Retiring Type|last=Beech|first=Hannah|date=29 October 2006|magazine=[[Time (magazine)|Time]]|access-date=4 February 2011|archive-url=https://web.archive.org/web/20121213165611/http://www.time.com/time/magazine/article/0,9171,1552090-1,00.html|archive-date=13 December 2012|url-status=dead}}</ref>
== Pengawa perubat (1953–1959)==
[[File:Mahathir Mohamad appeared in The Straits Times in 1953.jpg|thumb|150px|''[[The Straits Times]]'' ngeriput Mahathir nya entara 34 iku lutur baru ke graduet ari Universiti Malaya ba taun 1953]]
Pengudah nembuka pelajar dalam taun 1953 ari Universiti Malaya di Singapura, Mahathir berengkah gawa ba [[Sepital Besai Pulau Pinang]].<ref name="Mahathir and Langkawi">{{Cite web |date=2018-01-14 |title=Dr Mahathir is Langkawi and Langkawi is Dr Mahathir |url=https://www.themalaysianinsight.com/s/32348 |access-date= |website=www.themalaysianinsight.com }}</ref> Dalam taun 1954, iya dianjung ngagai Sepital Besai Alor Setar sebedau dipasukka ngagai klinik perintah di [[Langkawi]], [[Jitra]], enggau [[Perlis]].<ref name="Mahathir and Langkawi"/> Sekumbang iya di Langkawi dalam taun 1955, Mahathir nyadi lutur keterubah ke diau ba pulau nya, meda gaya iya ke enda mansang—pengingat ke udah nya ngasuh iya ngubah iya nyadi palan dagang temuai ke besai lebuh iya nyadi Menteri Besai.<ref name="Mahathir and Langkawi"/> Lebuh ngenang pasal pengawa iya ke dulu suba, Mahathir madahka iya ngemeratka pengawa ari gaji, berengkah enggau RM400 nyadi pemesai perubat sebedau niki pangkat ngagai RM770.<ref>{{Cite web |date=2019-10-15 |title=Life's challenges, adversity help build Dr Mahathir's resilience |url=https://theedgemalaysia.com/article/lifes-challenges-adversity-help-build-dr-mahathirs-resilience |access-date= |website=The Edge Malaysia}}</ref> Iya udah nya ngelengka pangku pengawa muka praktikal peribit iya, ke benama "Maha Klinik",<ref name=":11" /> seraya bini iya gawa nyadi lutur perintah pengelama 25 taun. Maha Klinik nyadi klinik peribit keterubah ditumbuhka seiku orang Melayu di Malaysia.<ref>{{Cite web |date=2021-09-30 |title=M'sian keeps MC issued by ex-PM Mahathir from 1963, clinic still in operation today |url=https://mothership.sg/2021/09/malaysian-keeps-mahathir-mc/ |website=Mothership}}</ref>
Mahathir bulih nama nyadi lutur ti siru, sanggup betelefon ngagai rumah sebarang jam, bejalai kaki nengah umai padi dalam petang ngubat pesakit. Enti sida enda ulih mayar yuran iya, sida netapka diri ngena chara ansuran tauka mayar utai ke bisi ba sida. Iya nyadi lutur Melayu keterubah ba mengeri tu sereta siku lutur ke mujur. Iya ngaga rumah besai lalu ngambi siku lelaki China nyadi deriba iya ngena kerita [[Pontiac Catalina]] iya (mayuh deriba maya nya orang Melayu).<ref>{{Harvnb|Wain|2010|pp=11–13}}</ref><ref name="time_beech_p2">{{cite news|url=http://www.time.com/time/magazine/article/0,9171,1552090-1,00.html|title=Not the Retiring Type|last=Beech|first=Hannah|date=29 October 2006|magazine=[[Time (magazine)|Time]]|access-date=4 February 2011|archive-url=https://web.archive.org/web/20121213165611/http://www.time.com/time/magazine/article/0,9171,1552090-1,00.html|archive-date=13 December 2012|url-status=dead}}</ref> Mahathir enggau [[Siti Hasmah Mohamad Ali|Siti Hasmah]] mega bisi ngaul diri dalam aktiviti pengelantang enggau pengerai mensia mayuh. Iya kala nyadi Presiden Gerempung Tibi Kedah, ngabas bala pengereja pengawa India ba kebun getah dikena ngubat penyakit nya, seraya iya nyadi sukarelawan dalam Gerempung Perambu Ruang Bilik Kedah.<ref>Barry Wain, ''Malaysian Maverick'' (2009): p.14</ref> Enggau duit ari pengawa berubat iya, Mahathir ngelantangka diri enggau pengawa dagang iya lalu beranakka puku dalam pemansang reta tengkira, ngelumbung timah, siti stesyen minyak ti bisi francais, enggau sebuah kedai endur ngaga pengawa nyelak enggau jampat–kekadang dikena nyelamatka orang dagang Melayu ti napi penusah. Iya mantu numbuhka Balai Dagang Melayu lalu nyadi direktor.<ref>Barry Wain, ''Malaysian Maverick'' (2009): p.15-16</ref>
== Penemu politik ==
Maya taun 1980-an, iya siku penyukung ideologi Dunya Ketiga, lalu maya timpuh bukai iya udah nyadi siku penyukung "nilai-nilai Asia" enggau globalisasyen.<ref name=":7">{{Cite book |last=Schottmann |first=Sven |url=https://www.jstor.org/stable/j.ctvvn4z8 |title=Mahathir's Islam: Mahathir Mohamad on Religion and Modernity in Malaysia |date=2018 |publisher=University of Hawai'i Press |isbn=978-0-8248-4674-9 |jstor=j.ctvvn4z8 |access-date=15 November 2022 |archive-url=https://web.archive.org/web/20221115163815/https://www.jstor.org/stable/j.ctvvn4z8 |archive-date=15 November 2022 |url-status=live}}</ref>
Mahathir nyadi kritik vokal neoliberalisme<ref name=":7" /> enggau Dunya Barat.<ref name=":8">{{cite web |date=19 August 2022 |title=Malaysia's Mahathir says US seeking to provoke war in Taiwan |url=https://apnews.com/article/russia-ukraine-2022-midterm-elections-biden-taiwan-nato-96f52741ce6e9e6a2cdcfce5fd459ad8 |url-status=live |archive-url=https://web.archive.org/web/20220829161943/https://apnews.com/article/russia-ukraine-2022-midterm-elections-biden-taiwan-nato-96f52741ce6e9e6a2cdcfce5fd459ad8 |archive-date=29 August 2022 |access-date=29 August 2022 |website=[[Associated Press]]}}</ref><ref name="warcrimes">{{cite news |date=31 January 2007 |title=Mahathir to launch war crimes tribunal |publisher=The Star (Associated Press) |url=http://thestar.com.my/news/story.asp?file=/2007/1/31/nation/20070131173214&sec=nation |url-status=dead |access-date=14 January 2008 |archive-url=https://web.archive.org/web/20080612065755/http://thestar.com.my/news/story.asp?file=%2F2007%2F1%2F31%2Fnation%2F20070131173214&sec=nation |archive-date=12 June 2008}}</ref> Dalam taun 2011, Mahathir meri perambu madahka serang 11 September nya engka dipejalaika perintah Amerika Syarikat.<ref>{{cite news |last=Roslan Rahman |date=11 September 2011 |title=Malaysia's Mahathir: 9/11 not work of Muslims |work=AFP News |url=https://my.news.yahoo.com/malaysias-mahathir-9-11-not-muslims-045737526.html |url-status=live |access-date=10 November 2014 |archive-url=https://web.archive.org/web/20141109114620/https://my.news.yahoo.com/malaysias-mahathir-9-11-not-muslims-045737526.html |archive-date=9 November 2014}}</ref><ref>{{Cite web |last=AR |first=Zurairi |date=9 March 2015 |title=In Dr M's 'New World Order' meet, academics claim war on terror 'big US lie' |url=https://www.malaymail.com/news/malaysia/2015/03/09/in-dr-ms-new-world-order-meet-academics-claim-war-on-terror-big-us-lie/855701 |url-status=live |archive-url=https://web.archive.org/web/20210924060323/https://www.malaymail.com/news/malaysia/2015/03/09/in-dr-ms-new-world-order-meet-academics-claim-war-on-terror-big-us-lie/855701 |archive-date=24 September 2021 |access-date=24 September 2021 |website=[[Malay Mail]] |language=en}}</ref> Mahathir ngutuk Deklarasyen Hak Asasi Mensia Sedunya dalam taun 1997, lalu meri perambu ngambika iya diubah baru ngambika ngemeratka agi penumbuh ekonomi ari pengelepas sivil.<ref>{{cite news |author=<!--Staff writer(s); no by-line.--> |date=2 August 1997 |title=Madeleine Albright Sings Out |work=[[The New York Times]] |url=https://www.nytimes.com/1997/08/02/opinion/madeleine-albright-sings-out.html |url-status=live |access-date=15 March 2019 |archive-url=https://web.archive.org/web/20180104181455/http://www.nytimes.com/1997/08/02/opinion/madeleine-albright-sings-out.html |archive-date=4 January 2018}}</ref>
Iya mega megai penemu politik Islam.<ref name=":7" /> Dalam taun 2002, iya ngelaika diri nyadi siku fundamentalis Islam. Mahathir dipebasaka mayuh orang ba menua ti benung mansang enggau menua Islam,<ref name="warcrimes" /> kelebih agi ketegal pengawa iya ti ngemataka penumbuh ekonomi Malaysia enggau sukung iya ngagai nilai-nilai Islam ti liberal.<ref>{{cite news |author=Bowring, Philip |date=23 September 1998 |title=Twin Shocks Will Leave Their Mark on Malaysia |work=International Herald Tribune |url=http://www.iht.com/articles/1998/09/23/edbow.t_0.php |url-status=dead |access-date=14 January 2008 |archive-url=https://web.archive.org/web/20080611121810/http://www.iht.com/articles/1998/09/23/edbow.t_0.php |archive-date=11 June 2008}}</ref>
Iya udah digambarka nyadi anti-royalis ulih Libération, ketegal pengawa iya ti mantah imuniti ungkup kaban monarki Malaysia.<ref>{{Cite web |last=Defranoux |first=Laurence |title=Abdication surprise du roi de Malaisie |url=https://www.liberation.fr/planete/2019/01/06/abdication-surprise-du-roi-de-malaisie_1701288/ |url-status=live |archive-url=https://web.archive.org/web/20221115165633/https://www.liberation.fr/planete/2019/01/06/abdication-surprise-du-roi-de-malaisie_1701288/ |archive-date=15 November 2022 |access-date=15 November 2022 |website=Libération |language=fr}}</ref>
=== Nasionalisme Melayu ===
Mahathir udah digambarka nyadi siku orang ti nyukung nasionalisme Melayu.<ref name=":7" /> Dalam bup ''[[The Malay Dilemma]]'', iya madahka bansa Melayu udah dikelaung, lalu mansutka sukung iya ngagai polisi afirmatif action ungkup sida.<ref name=":6">{{Cite news |date=8 May 2018 |title=Mahathir Mohamad: The man who dominated Malaysian politics |language=en-GB |work=[[BBC News]] |url=https://www.bbc.com/news/world-asia-44028023 |url-status=live |access-date=15 November 2022 |archive-url=https://web.archive.org/web/20221122132932/https://www.bbc.com/news/world-asia-44028023 |archive-date=22 November 2022}}</ref> Lebuh iya keterubah iya badu mangku pengawa, iya mantaika pengasa ati iya enggau penyulut ti udah digaga nuju "tugas prinsip" iya ti nyukung bansa Melayu.<ref name=":6" /> Ba taun 2021, Mahathir madahka iya enda pechaya agi dalam "''Ketuanan Melayu''", ngumbai pekara nya "fantasi", lalu madahka iya pechaya ba "Bangsa Malaysia".<ref>{{Cite web |date=12 December 2021 |title=I don't believe in 'Ketuanan Melayu' fantasy, says Dr M |url=https://www.freemalaysiatoday.com/category/nation/2021/12/12/i-dont-believe-in-ketuanan-melayu-fantasy-says-dr-m/ |website=[[Free Malaysia Today]] |access-date=15 November 2022 |archive-date=12 December 2021 |archive-url=https://web.archive.org/web/20211212114214/https://www.freemalaysiatoday.com/category/nation/2021/12/12/i-dont-believe-in-ketuanan-melayu-fantasy-says-dr-m/ |url-status=live }}</ref> Iya udah nya nerangka dalam taun 2023, visyen iya pasal Bangsa Malaysia mai reti asimilasyen orang ukai Melayu ngagai budaya Melayu.<ref>{{Cite web |last=Tee |first=Kenneth |date=13 November 2023 |title=Citing Indonesia, Dr Mahathir says non-Malays should be assimilated and 'become Malays' as part of 'Bangsa Malaysia' |url=https://www.malaymail.com/news/malaysia/2023/11/13/citing-indonesia-dr-mahathir-says-non-malays-should-be-assimilated-and-become-malays-as-part-of-bangsa-malaysia/101791 |access-date=14 November 2023 |website=Malay Mail |language=en |archive-date=14 November 2023 |archive-url=https://web.archive.org/web/20231114164819/https://www.malaymail.com/news/malaysia/2023/11/13/citing-indonesia-dr-mahathir-says-non-malays-should-be-assimilated-and-become-malays-as-part-of-bangsa-malaysia/101791 |url-status=live }}</ref> Ba taun 2025, Mahathir madahka, bansa Melayu udah lenyau kandang menua sida ngagai Thailand, Indonesia, enggau Singapura. Kelimpah ari nya, Mahathir madahka orang Melayu benung nyual tanah sida ngagai orang ukai Melayu. Pengujung iya, bansa Melayu deka diau ba ujung utan. Iya mega betanya reti Merdeka tu diempu orang bukai ukai diempu orang Melayu.<ref>{{cite news |last1=CS |first1=Ming |title=“In the end, the Malays will live by the side of the jungle,” says Mahathir |url=https://focusmalaysia.my/in-the-end-the-malays-will-live-by-the-side-of-the-jungle-said-mahathir/ |access-date=24 May 2025 |date=1 May 2025 |archive-url=https://web.archive.org/web/20250524114110/https://focusmalaysia.my/in-the-end-the-malays-will-live-by-the-side-of-the-jungle-said-mahathir/ |archive-date=24 May 2025}}</ref><ref>{{cite news |title=“Tanah Melayu no longer ours?” – Mahathir’s post sparks racial land ownership debate |url=https://www.dailyexpress.com.my/news/257338/tanah-melayu-no-longer-ours--mahathir-s-post-sparks-racial-land-ownership-debate/ |access-date=24 May 2025 |publisher=Daily Express Sabah |date=29 April 2025 |archive-url=https://web.archive.org/web/20250524114239/https://www.dailyexpress.com.my/news/257338/tanah-melayu-no-longer-ours--mahathir-s-post-sparks-racial-land-ownership-debate/ |archive-date=24 May 2025}}</ref>
Mahathir kala nyukung tauka nyereta mayuh bengkah gerempung hak Melayu, baka PERKASA (2008-2015),<ref>{{cite news |title=Dr Mahathir and Perkasa part ways, says source |url=https://sg.news.yahoo.com/dr-mahathir-perkasa-part-ways-says-source-225903056.html?guccounter=1&guce_referrer=aHR0cHM6Ly93d3cuZ29vZ2xlLmNvbS8&guce_referrer_sig=AQAAADVZQOx0Kw-jcb5i87IzHb2noF3-8HMua6NEsbf7HxpFXGDP4mlZoWZzSWRsgpdjKDkHbliWkQtXKAWBRYb7Co39PPsXw3ruGLE7zaFQHZoo5eS0Qf8tBzo53qowQte0aXLa__iKksnh9DQuB6IrNUUAEDojFuIpnw7ImZDdmOex |access-date=24 June 2025 |publisher=The Malaysia Insider |date=19 January 2015 |archive-url=https://web.archive.org/web/20250624082735/https://sg.news.yahoo.com/dr-mahathir-perkasa-part-ways-says-source-225903056.html?guccounter=1&guce_referrer=aHR0cHM6Ly93d3cuZ29vZ2xlLmNvbS8&guce_referrer_sig=AQAAADVZQOx0Kw-jcb5i87IzHb2noF3-8HMua6NEsbf7HxpFXGDP4mlZoWZzSWRsgpdjKDkHbliWkQtXKAWBRYb7Co39PPsXw3ruGLE7zaFQHZoo5eS0Qf8tBzo53qowQte0aXLa__iKksnh9DQuB6IrNUUAEDojFuIpnw7ImZDdmOex |archive-date=24 June 2025}}</ref> ngulu Kongres Digniti Melayu (2019),<ref>{{cite news |title=Dr Mahathir jelaskan mengapa hadir ke Kongres Maruah Melayu |url=https://www.malaysianow.com/my/news/2020/11/30/dr-mahathir-jelaskan-mengapa-hadir-ke-kongres-maruah-melayu |access-date=24 June 2025 |publisher=Malaysia Now |date=30 November 2020 |archive-url=https://web.archive.org/web/20220819212052/https://www.malaysianow.com/my/news/2020/11/30/dr-mahathir-jelaskan-mengapa-hadir-ke-kongres-maruah-melayu |archive-date=19 Ogos 2022}}</ref> sereta numbuhka Komiti Sekretariat Melayu (2025).<ref>{{cite news |last1=Mohamed Radhi |first1=Nor Ain |title=Dr M unveils new secretariat to 'unite Malays' |url=https://www.nst.com.my/news/politics/2025/06/1225913/dr-m-unveils-new-secretariat-unite-malays |access-date=24 June 2025 |publisher=New Straits Times |date=4 June 2025 |archive-url=https://web.archive.org/web/20250605094700/https://www.nst.com.my/news/politics/2025/06/1225913/dr-m-unveils-new-secretariat-unite-malays |archive-date=5 June 2025}}</ref>
=== Pasal Malaysia Timur ===
Kena 22 Disember 1981, Mahathir madahka zon jam Sabah enggau Sarawak manah agi ungkup Malaysia.<ref>[https://books.google.com.my/books?id=cedLAAAAIBAJ&pg=PA4&dq=Mahathir+sarawak&article_id=6496,5268210&hl=en&sa=X&ved=2ahUKEwiP0pOksqSNAxWNzjgGHavjHIYQ6AF6BAgLEAM#v=onepage&q=Mahathir%20sarawak&f=false Why Sabah and Sarawak time better - PM] Dikeluarka New Straits Times ba 22 Disember 1981.</ref> Kena 17 Februari 1991, Mahathir madahka UMNO enda deka tama Sarawak ketegal gaya politik ti Sarawak.<ref>[https://books.google.com.my/books?id=v5VUAAAAIBAJ&pg=PA2&dq=Mahathir+sarawak&article_id=6624,14538&hl=en&sa=X&ved=2ahUKEwjOpN2BtqSNAxXZRCoJHYVjD3k4FBDoAXoECAgQAw#v=onepage&q=Mahathir%20sarawak&f=false Mahathir: UMNO to stay out of Sarawak] Dikeluarka New Straits Times ba 17 Februari 1991.</ref> Kena 25 Ogos 1992, Mahathir madahka Sarawak ngetanka pemaik enggau penegap nyadi perintah besai mai pemansang ngagai Sarawak.<ref>[https://books.google.com.my/books?id=AbFUAAAAIBAJ&pg=PA46&dq=Mahathir+sarawak&article_id=5816,2149448&hl=en&sa=X&ved=2ahUKEwidyuHotKSNAxX7yTgGHXY7ODU4FBDoAXoECAsQAw#v=onepage&q=Mahathir%20sarawak&f=false PM: Sarawak doing better than others] Dikeluarka New Straits Times ba 25 Ogos 1992.</ref> Kena 11 Oktober 1992, Mahathir madahka hak spesyel Sabah enggau Sarawak patut diperatika baru ngambika ulih diintegrasyen enggau manah agi ngagai Malaysia.<ref>[https://books.google.com.my/books?id=jtEPAAAAIBAJ&pg=PA1&dq=Mahathir+sarawak&article_id=6270,106047&hl=en&sa=X&ved=2ahUKEwiP0pOksqSNAxWNzjgGHavjHIYQ6AF6BAgEEAM#v=onepage&q=Mahathir%20sarawak&f=false PM: Special rights of Sabah and Sarawak meant to be temporary-review of priviledges] Dikeluarka New Straits Times ba 11 Oktober 1992.</ref> Kena 17 Mac 1996, Mahathir madahka perintah besai udah mai empat bengkah projek pemansang besai ngagai Sarawak iya nya projek Bakun, dua buah kilang pulp enggau keretas ba Bintulu enggau kebun kayu.<ref>[https://books.google.com.my/books?id=kXpaAAAAIBAJ&pg=PA2&dq=Mahathir+sarawak&article_id=6474,3221973&hl=en&sa=X&ved=2ahUKEwiP0pOksqSNAxWNzjgGHavjHIYQ6AF6BAgJEAM#v=onepage&q=Mahathir%20sarawak&f=false PM: focus on developing Sarawak and Sabah] Dikeluarka New Straits Times ba 17 Mac 1996</ref>
Ba taun 2011, bekaul enggau Malaysia Timur minta sapit menteri besai, Mahatir madahka pengari nya patut ngemeratka pengawa meri servis ngagai rayat dulu.<ref>{{cite news|url=http://www.themalaysianinsider.com/malaysia/article/east-malaysian-dpm-gratuitous-says-dr-m|title=East Malaysian DPM gratuitous, says Dr M|last=Chieh|first=Yow Hong|date=27 October 2011|newspaper=[[The Malaysian Insider]]|access-date=16 June 2014|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20140714123621/http://www.themalaysianinsider.com/malaysia/article/east-malaysian-dpm-gratuitous-says-dr-m|archive-date=14 July 2014}}</ref> Ba taun 2014, Mahatir madahka Kedah begunaka mayuh agi chukai minyak enti dibanding enggau Sarawak.<ref>[https://www.sinchew.com.my/20140509/%E9%A9%AC%E5%93%88%E8%BF%AA%EF%BC%9A%E5%90%89%E6%89%93%E6%9B%B4%E9%9C%80%E8%A6%81%E7%9F%B3%E6%B2%B9%E7%A8%8E/ 马哈迪:吉打更需要石油税] Dikeluarka Sin Chew Jit Poh. Diarkib maya [https://archive.is/ibLGT 3 November 2024]</ref> Ba Januari 2018, Mahathir ngaku pengawa bepusatka kuasa di Semenanjung Malaysia udah ngasuh enda chukup perati diberi ngagai Sabah enggau Sarawak.<ref>[https://www.theborneopost.com/2018/01/24/review-ma63-to-provide-sarawak-sabah-more-autonomy-development-dr-mahathir/ Review MA63 to provide Sarawak, Sabah more autonomy, development – Dr Mahathir] Dikerluarka The Borneo Post. Diarkib maya [https://web.archive.org/web/20210605135311/https://www.theborneopost.com/2018/01/24/review-ma63-to-provide-sarawak-sabah-more-autonomy-development-dr-mahathir/ 5 Jun 2021]</ref> Ba Ogos 2018, Mahathir madahka ketuai tamak di Sabah enggau Sarawak udah ngasuh nengeri-nengeri nyau mundur.<ref>[https://www.newsarawaktribune.com.my/dr-mahathirs-insult-against-sabah-sarawak-is-disgusting/ Dr Mahathir’s insult against Sabah, Sarawak is disgusting] Dikeluarka New Straits Times. Diarkib maya [https://web.archive.org/web/20200814050020/https://www.newsarawaktribune.com.my/dr-mahathirs-insult-against-sabah-sarawak-is-disgusting/ 14 Ogos 2020]</ref> Ba taun 2024, Mahathir madahka menua sarawak ti bepenatai pemisi tinggi patut mantu nengeri ti seranta agi di Malaysia.<ref>[https://www.freemalaysiatoday.com/category/nation/2024/10/28/high-income-sarawak-must-help-poorer-states-says-dr-m/ High-income Sarawak must help poorer states, says Dr M] Dikeluarka Free Malaysia Today. Diarkib maya ba [https://archive.is/fPtGo 31 Oktober 2024]</ref> Ba taun 2025, Mahathir madahka Sarawak nyangka patut bulih mayuh agi ari pengeraja asal minyak enggau gis, tang iya enda patut ngelemika Petronas dalam proses nya. Pengawa berunding entara Premier Sarawak enggau menteri besai Malaysia bekaul enggau isu minyak enggau gis enda patut nyadi di belakang pintu tang patut dibai ngagai parlimen nganti nya.<ref>[https://www.freemalaysiatoday.com/category/nation/2025/05/09/sarawaks-autonomy-push-must-go-through-parliament-says-dr-m Sarawak’s autonomy push must go through Parliament, says Dr M] Dikeluarka Free Malaysia Today ba 9 Mei 2025. Diarkib maya [https://web.archive.org/web/20250509123720/https://www.freemalaysiatoday.com/category/nation/2025/05/09/sarawaks-autonomy-push-must-go-through-parliament-says-dr-m 9 Mei 2025]</ref>
== Nota ==
{{Reflist|group=note}}
==Penyanding==
{{reflist}}
[[Kategori:Kaban politik ba Malaysia]]
[[Kategori:Menteri Besai Malaysia]]
chjb408hr3u2nvl4p7aozpse77nrmu9