Wikipedia
ibawiki
https://iba.wikipedia.org/wiki/Lambar_Keterubah
MediaWiki 1.45.0-wmf.8
first-letter
Media
Spesyel
Randau
Penggena
Randau penggena
Wikipedia
Randau Wikipedia
Fail
Randau fail
MediaWiki
Randau MediaWiki
Templat
Randau templat
Bantu
Randau bantu
Kategori
Randau kategori
TimedText
TimedText talk
Modul
Randau modul
Acara
Perbincangan acara
Altimet
0
1146
13317
9584
2025-07-05T00:39:46Z
Song GK
9
/* Malin */
13317
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox officeholder
| honorific-prefix = [[Malay styles and titles|Yang Berhormat Tuan]]
| name = Syed Ahmad Syed Abdul Rahman Alhadad
| native_name = سيد احمد سيد عبدالرحمن الهادد
| honorific-suffix = [[Member of the Legislative Assembly|MLA]]
| image = Altimet on MeleTOP.jpg
| imagesize =
| caption = Altimet maya taun 2015
| constituency_AM1 = [[Lembah Jaya (state constituency)|Lembah Jaya]]
| assembly1 = Selangor State Legislative
| term_start1 = 12 August 2023
| term_end1 =
| predecessor1 = [[Haniza Mohamed Talha]] <br> ([[Pakatan Harapan|PH]]–[[People's Justice Party (Malaysia)|PKR]])
| successor1 =
| majority1 = 6,678 ([[2023 Selangor state election|2023]])
| office3 = Faction represented in [[Selangor State Legislative Assembly]]
| subterm3 = 2023 –
| suboffice3 = [[Pakatan Harapan]]
| birth_date = {{Birth date and age|1978|11|27|df=y}}
| birth_place = [[Petaling Jaya]], [[Selangor]], [[Malaysia]]<ref>{{Cite news
|url=http://www.themalaymailonline.com/projekmmo/berita/article/walau-nekad-altimet-tidak-jadi-bersara-jika-ibu-bantah
|title=Walau nekad, Altimet tidak jadi bersara jika ibu bantah
|last=Hasbullah Awang Chik
|date=4 February 2018
|work=[[The Malay Mail|The Malay Mail Online]]
|archive-url=https://web.archive.org/web/20180308072309/http://www.themalaymailonline.com/projekmmo/berita/article/walau-nekad-altimet-tidak-jadi-bersara-jika-ibu-bantah
|archive-date=8 March 2018
|access-date=8 March 2018
|url-status=live
}}</ref>
| birth_name = Syed Ahmad bin Syed Abdul Rahman Alhadad
| residence =
| death_date =
| death_place =
| party = [[People's Justice Party (Malaysia)|People's Justice Party]] (PKR)
| otherparty = [[Pakatan Harapan]] (PH)
| occupation =
| relations =
| spouse =
| children = 3
| website = {{URL|http://www.najwanhalimi.com|Official website}}
| alma_mater = [[International Medical University]]
| allegiance =
| branch =
| rank =
| serviceyears =
| battles =
| unit =
| awards =
| module =
| native_name_lang = ms-arab
}}
{{Infobox musical artist
| name =
| image = Aloud Asia Vol -2 - Altimet (cropped).jpg
| alt = Altimet wearing a red T-shirt and black cap, and performing at the 2011 Aloud Asia concert
| caption = Altimet performing in 2011
| genre = [[Hip hop music|Hip hop]], [[rap]]
| occupation = [[Composer]], [[songwriter]], [[actor]]
| years_active = 1999–2019 (as singer)<br />1999–now (as composer and songwriter)
| label = Kartel Records
| website = [http://www.altimet.com.my altimet.com.my]
| background = solo_singer
| module = {{Infobox officeholder
| embed = yes
| party =
}}
}}
'''Syed Ahmad Syed Abdul Rahman Alhadad'''<ref name="MACP">{{Cite web |title=MEMBERSHIP |url=http://www.macp.com.my/membership-listing.asp?letter=S |url-status=live |archive-url=https://web.archive.org/web/20180826084203/http://www.macp.com.my/membership-listing.asp?letter=S |archive-date=26 August 2018 |access-date=26 August 2018 |website=[[Badan Perlindungan Hakcipta Karyawan Malaysia]]}}</ref><ref>{{Cite news |last=[[Bernama]] |date=18 January 2013 |title=Najib wants youth to contribute to the development of society, the country |work=[[Sinar Harian|Sinar Online]] |url=http://www.sinarharian.com.my/nasional/najib-mahu-belia-sumbang-kepada-pembangunan-masyarakat-negara-1.122891/ |url-status=dead |access-date=26 August 2018 |archive-url=https://web.archive.org/web/20180826084446/http://www.sinarharian.com.my/nasional/najib-mahu-belia-sumbang-kepada-pembangunan-masyarakat-negara-1.122891 |archive-date=26 August 2018}}</ref><ref>{{Cite news |date=18 January 2013 |title=20 youth personalities appointed 1Malaysia Ambassadors |newspaper=[[Utusan Malaysia]] |url=http://ww1.utusan.com.my/utusan/Dalam_Negeri/20130119/dn_02/20-personaliti-belia-dilantik-Duta-1Malaysia/ |url-status=live |access-date=26 August 2018 |archive-url=https://web.archive.org/web/20180826084449/http://ww1.utusan.com.my/utusan/Dalam_Negeri/20130119/dn_02/20-personaliti-belia-dilantik-Duta-1Malaysia |archive-date=26 August 2018 |via=Utusan Online}}</ref><ref>{{Cite news |last=[[Bernama]] |date=19 January 2013 |title=Serve nation above personal interests, youths told |language=en |trans-title=Belia disarankan negara didahulukan melebihi kepentingan sendiri |work=[[The Borneo Post|Borneo Post online]] |url=http://www.theborneopost.com/2013/01/19/serve-nation-above-personal-interests-youths-told/ |url-status=live |access-date=26 August 2018 |archive-url=https://web.archive.org/web/20180826084453/http://www.theborneopost.com/2013/01/19/serve-nation-above-personal-interests-youths-told/ |archive-date=26 August 2018}}</ref> tauka tebilang dikelala enggau nama '''Altimet''' (ada maya 27 November 1978)<ref>{{Cite web |last=Budiey Isma |date=16 December 2016 |title=Altimet Launches Latest Album Titled AMBOI |url=https://www.budiey.com/altimet-lancar-album-amboi/ |url-status=live |archive-url=https://web.archive.org/web/20180826083832/https://www.budiey.com/altimet-lancar-album-amboi/ |archive-date=26 August 2018 |access-date=25 August 2018 |website=Budiey.com}}</ref> iya nya siku kaban politik, komposer, penulis lirik, pelakun enggau ex-penanyi Malaysia ke kala nyadi Kaban Aum Kunsil Negeri (ADUN) Selangor ungkup sitak Lembah Jaya kenyau ari bulan Ogos 2023. Iya kaban Parti Keadilan Rakyat (PKR), parti komponen ari gempung Pakatan Harapan (PH). Iya kala nyadi kaban dalam raban Teh Tarik Crew, ke chakah entara taun 1999 enggau 2007.<ref>{{Cite news |date=23 January 2017 |title=Not a true rap star |newspaper=[[Berita Harian]] |url=https://www.pressreader.com/malaysia/berita-harian5831/20170123/282183650761188 |access-date=8 March 2018 |via=PressReader.com}}</ref>
== Kereban sanding ==
{{reflist}}
[[Kategori:Muzik]]
[[Kategori:Kaban Kunsil Negeri Selangor diatu]]
enkywrevblicuw7mefeq3w6429x53vx
Aum Kunsil Negeri Sarawak
0
1185
13304
10901
2025-07-05T00:32:48Z
Song GK
9
/* Penyanding */
13304
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox legislature
| background_color = #FF8D33
| name = Aum Kunsil Negeri Sarawak
| native_name = {{Small|{{Lang|zsm-Latn-MY|Dewan Undangan Negeri Sarawak}}}}
| image =
| coa_pic = Sarawak State Legislative Assembly.svg
| coa_res = 260px
| coa_alt = Emblem of the Sarawak State Legislative Assembly
| session_room = Kuching Sarawak Dewan-Undangan-Negeri-Sarawak-01.jpg
| legislature = [[19th Sarawak State Legislative Assembly|19th Assembly]]
| house_type = Unicameral
| foundation = 8 September 1867
| preceded_by =
| leader1_type = Yang di-Pertua Negeri
| leader1 = [[Wan Junaidi Tuanku Jaafar]]
| party1 =
| election1 = 26 Januari 2024
| leader2_type = [[Speaker (politik)|Speaker]]
| leader2 = [[Mohamad Asfia Awang Nassar]]
| party2 = [[Gempung Parti Sarawak|GPS]]–[[Parti Pesaka Bumiputera Bersatu|PBB]]
| election2 = 15 November 2000
| leader3_type = Deputy Speaker
| leader3 = Idris Buang
| party3 = [[Gempung Parti Sarawak|GPS]]–[[Parti Pesaka Bumiputera Bersatu|PBB]]
| election3 = 11 February 2022
| leader4_type = [[List of Chief Ministers of Sarawak|Premier]]
| leader4 = [[Abang Johari Openg]]<ref>{{Cite web|title=Abang Johari Ketua Menteri baharu Sarawak|url=http://www.bharian.com.my/node/234039|website=BH Online|publisher=Berita Harian|access-date=13 January 2017}}</ref>
| party4 = [[Gempung Parti Sarawak|GPS]]–[[Parti Pesaka Bumiputera Bersatu|PBB]]
| election4 = 13 January 2017
| leader6_type = Opposition Leader
| leader6 = [[Chong Chieng Jen]]
| party6 = [[Pakatan Harapan|PH]]–[[Democratic Action Party (Malaysia)|DAP]]
| election6 = 20 November 2023
| members = 82
| structure1 = 19th Sarawak State Legislative Assembly composition.svg
| structure1_res= 250px
| political_groups1 = ({{As of|2024|4|6}})<br />
'''[[Government of Sarawak|Government]] (79)'''<br />
{{Color box|{{Party color|Gempung Parti Sarawak}}}} [[Gempung Parti Sarawak|GPS]] (79)
* {{Color box|{{Party color|Parti Pesaka Bumiputera Bersatu}}}} [[Parti Pesaka Bumiputera Bersatu|PBB]] (47)
* {{Color box|{{Party color|Sarawak United Peoples' Party}}}} [[Sarawak United Peoples' Party|SUPP]] (13)
* {{Color box|{{Party color|Sarawak Peoples' Party}}}} [[Parti Rakyat Sarawak|PRS]] (11)
*{{Color box|{{Party color|Progressive Democratic Party (Malaysia)}}}} [[Progressive Democratic Party (Malaysia)|PDP]] (8)
'''[[Confidence and supply]] (1)'''<br />
{{Color box|{{Party color|Independent (politician)}}}} [[Independent (politician)|Independent]] (1)
'''[[Opposition (politics)|Opposition]] (2)'''<br />
{{Color box|{{Party color|Pakatan Harapan}}}} [[Pakatan Harapan|PH]] (2)
* {{Color box|{{Party color|Democratic Action Party}}}} [[Democratic Action Party (Malaysia)|DAP]] (2)
| committees1 = {{Collapsible list |title = 6 |Rules of Proceedings and Elections Committee|Public Accounts Committee|Assembly Committee|Public Petitions Committee|Privileges Committee|DUN Events Committee}}
| voting_system1 = [[First-past-the-post voting|First-past-the-post]]
| last_election1 = [[2021 Sarawak state election|18 December 2021]]
| next_election1 = [[Next Sarawak state election|By 15 April 2027]]
| meeting_place = [[New Sarawak State Legislative Assembly Building]], [[Petra Jaya]], [[Kuching]], Sarawak, Malaysia
| website = {{URL|duns.sarawak.gov.my/}}
}}
'''Aum Kunsil Negeri Sarawak''' (Jaku Melayu: Dewan Undangan Negeri Sarawak, pemandak: DUN) ti mungkur 82 sitak DUN. Pengawa bepilih ADUN digaga maya pengawa bepilih besai tauka pengawa bepilih mit. DUN tu begempuru ba [[Begunan Aum Kunsil Negeri Sarawak]].
== Kereban sanding ==
a2orcgn659wb6buz3l7j9g886c4h75c
Greenland
0
1421
13313
12148
2025-07-05T00:37:45Z
Song GK
9
/* Penyanding */
13313
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox political division
| name = Greenland
| native_name = {{Nobold|{{Native name|kl|Kalaallit Nunaat}}}}<br />{{Nobold|{{Native name|da|Grønland}}}}
| settlement_type = [[Danish Realm|Autonomous territory in the Kingdom of Denmark]]
| image_flag = Flag of Greenland.svg
| flag_size = 130px
| flag_link = Flag of Greenland
| image_seal = Coat of arms of Greenland.svg
| seal_size = 75px
| seal_type = Coat of arms
| seal_link = Coat of arms of Greenland
| nickname =
| nickname_link =
| motto_link =
| motto =
| anthem_link =
| anthem = <br />{{Native name|kl|"[[Nunarput, utoqqarsuanngoravit]]"|italics=off}}<br />"You Our Ancient Land"{{Parabr}}{{Center| }}<!-- Self government and national anthem -->
| song_type = '''[[Kalaallit]] song'''
| song = <br />{{Native name|kl|"[[Nuna asiilasooq]]"|italics=off}}<br />"The Land of Great Length"{{Efn|1=''Nuna asiilasooq'' has equal status as a [[regional anthem]] but is generally used only in Greenland.<ref>{{Cite web |date=7 October 2003 |title=03EM/01.25.01-50 Spørgsmål til Landsstyret: Hvornår fremsætter Landsstyret beslutning om Grønlands |trans-title=03EM/01.25.01-50 Questions to the Home Rule Government: When does the Home Rule Government make a decision on Greenland |url=http://www.inatsisartut.gl/groenlands_landsting/landstingssamlinger/em_2003/dgopkt_behdato/spoergsmaal/50.html |url-status=dead |archive-url=https://web.archive.org/web/20141213120446/http://www.inatsisartut.gl/groenlands_landsting/landstingssamlinger/em_2003/dgopkt_behdato/spoergsmaal/50.html |archive-date=13 December 2014 |access-date=13 December 2014 |publisher=[[Inatsisartut|Government of Greenland]]}}</ref>}}{{Parabr}}{{Center| }}
| image_map = Greenland (orthographic projection).svg
| map_caption = Location of Greenland
| mapsize = 290px
| image_map2 =
| map_caption2 = {{Map caption |location_color=red |region=the [[Kingdom of Denmark]] |region_color=red and beige}}
| mapsize2 =
| subdivision_type = [[Sovereign state]]
| subdivision_name = Denmark
| established_title = [[Kingdom of Norway (872–1397)|Union with Norway]]
| established_date = 1262
| established_title2 = [[Dano-Norwegian empire|Danish-Norwegian recolonization]]
| established_date2 = 1721
| established_title3 = [[Treaty of Kiel|Cession to Denmark]]
| established_date3 = 14 January 1814
| established_title4 = [[Home rule]]
| established_date4 = 1 May 1979
| established_title5 = Further [[autonomy]] and [[self rule]]
| established_date5 = 21 June 2009<ref name=selvstyre /><ref name="selfrule">{{Cite news |date=21 June 2009 |title=Self-rule introduced in Greenland |work=BBC News |url=http://news.bbc.co.uk/2/hi/8111292.stm |url-status=live |access-date=4 May 2010 |archive-url=https://web.archive.org/web/20100425041746/http://news.bbc.co.uk/2/hi/8111292.stm |archive-date=25 April 2010}}</ref>
| official_languages = [[Greenlandic language|Greenlandic]]{{Efn|name=languages|Greenlandic has been the sole official language of Greenland since 2009.<ref name="selvstyre">{{In lang|da}} [http://nyhederne-dyn.tv2.dk/article.php/id-23165644:gr%C3%B8nland-g%C3%A5r-over-til-selvstyre.html?rss TV 2 Nyhederne – "Grønland går over til selvstyre"] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20230809031528/https://nyheder.tv2.dk/2009-06-21-groenland-gaar-over-til-selvstyre |date=9 August 2023}} TV 2 Nyhederne (''[[TV 2 (Denmark)|TV 2]] News'') – Ved overgangen til selvstyre, er grønlandsk nu det officielle sprog. Retrieved 22 January 2012.</ref><ref name="law">{{In lang|da}} [http://www.stm.dk/multimedia/selvstyreloven.pdf Law of Greenlandic Selfrule] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20120208032617/http://www.stm.dk/multimedia/selvstyreloven.pdf |date=8 February 2012}} (see chapter 7)</ref>}}<br />{{Hlist|style=font-size: 85}}
| languages_type = Recognized languages
| languages = [[Danish language|Danish]], [[English language|English]], and other languages if necessary{{Efn|name=languages}}
| capital = [[Nuuk]]
| coordinates = {{Coord|64|10|N|51|44|W|type:city_region:GL-SM}}
| largest_city = capital
|ethnic_groups =
*89.5% [[Greenlandic Inuit|Inuit]] {{Small|(including multi-ethnic [[Ethnic groups in Europe|European]]-[[Inuit]], mainly [[Danes|Danish]] and other [[North Germanic peoples|Nordic]])}}<ref>{{Cite web |date=9 October 1997 |title=Bekendtgørelse af ILO-konvention nr. 169 af 28. juni 1989 vedrørende oprindelige folk og stammefolk i selvstændige stater |url=https://www.retsinformation.dk/eli/ltc/1997/97 |language=da |website=Retsinformation.dk |access-date=23 October 2020 |archive-date=8 October 2020 |archive-url=https://web.archive.org/web/20201008125927/https://www.retsinformation.dk/eli/ltc/1997/97 |url-status=live }}</ref>
*7.5% [[Danish people in Greenland|Danish]]
*1.1% other [[North Germanic peoples|Nordic]]
*1.9% [[Demographics of Greenland#Ethnic groups|Others]]
| ethnic_groups_year = 2020<ref name="cia.gov" />
| religion = [[Christianity]] ([[Church of Greenland]])
| demonym = {{Hlist|Greenlander|Greenlandic}}
| government_type = [[Devolution|Devolved government]] within a [[Parliamentary system|parliamentary]] [[constitutional monarchy]]
| leader_title1 = [[Monarchy of Denmark|Monarch]]
| leader_name1 = [[Frederik X]]
| leader_title2 = [[Prime Minister of Denmark|Realm Prime Minister]]
| leader_name2 = [[Mette Frederiksen]]
| leader_title3 = {{Nowrap|[[List of Danish High Commissioners in Greenland|High Commissioner]]}}
| leader_name3 = [[Julie Præst Wilche]]
| leader_title4 = [[Prime Minister of Greenland|Greenlandic Prime Minister]]
| leader_name4 = [[Múte Bourup Egede]]
| leader_title5 = [[List of speakers of the Inatsisartut|Speaker of the Inatsisartut]]
| leader_name5 = [[Mimi Karlsen]]
| legislature = [[Folketing]]et <small>([[Danish Realm|Realm]] legislature)</small><br />
[[Inatsisartut]] <small>(Local legislature)</small>
| upper_house =
| lower_house =
| national_representation_type1 = [[Folketing]]
| national_representation1 = [[List of members of the Folketing, 2022–present|2 members]]
| area_km2 = 2,166,086<!-- (410,449 ice-free) -->
| area_rank = <!-- Area rank should match [[List of countries and dependencies by area]];should not be any here -->
| area_sq_mi = 836,109<!--Do not remove per [[WP:MOSNUM]]-->
| percent_water = 83.1{{Efn|As of 2000: {{Convert|410449|km2|abbr=on}} ice-free; {{Convert|1755637|km2|abbr=on}} ice-covered.<br />Density: {{Convert|0.14|/km2|abbr=on}} for ice-free areas.}}
| elevation_max_ft =
| elevation_max_m = 3,700
| population_estimate = {{IncreaseNeutral}}56,583<ref>{{Cite web|title=Population of Greenland|url=https://worldpopulationreview.com/countries/greenland-population|work=Greenlandic Population as of 2022|access-date=12 August 2022|archive-date=4 August 2023|archive-url=https://web.archive.org/web/20230804114047/https://worldpopulationreview.com/countries/greenland-population|url-status=live}}</ref>
| population_census =
| population_estimate_year = 2022
| population_estimate_rank = 210th
| population_census_year =
| population_density_km2 = 0.028 <!-- (0.16 on ice-free areas) -->
| population_density_sq_mi = 0.069 <!--Do not remove per [[WP:MOSNUM]]-->
| population_density_rank =
| GDP_PPP = $1.8 billion<ref name="Greenland in Figures 2013">{{Cite book |url=http://www.stat.gl/publ/en/GF/2013/pdf/Greenland%20in%20Figures%202013.pdf |title=Greenland in Figures 2013 |publisher=[[Statistics Greenland]] |isbn=978-87-986787-7-9 |issn=1602-5709 |access-date=2 September 2013 |archive-url=https://web.archive.org/web/20130921054558/http://www.stat.gl/publ/en/GF/2013/pdf/Greenland%20in%20Figures%202013.pdf |archive-date=21 September 2013 |url-status=live}}</ref>
| GDP_PPP_year = 2011
| GDP_PPP_rank =
| GDP_PPP_per_capita = $37,000
| GDP_PPP_per_capita_rank =
| GDP_nominal = DKK 20.1 billion<ref name=DANMARKS.NATIONALBANK>{{Citation|title=DANMARKS NATIONALBANK|url=https://www.nationalbanken.dk/media/jv4i3stl/analysis-no13-the-greenlandic-economy-final.pdf|website=www.nationalbanken.dk|access-date=16 December 2023|archive-date=16 December 2023|archive-url=https://web.archive.org/web/20231216060644/https://www.nationalbanken.dk/media/jv4i3stl/analysis-no13-the-greenlandic-economy-final.pdf|url-status=live}}</ref><br />$3.08 billion<ref>{{Cite web|title=Greenland {{!}} Data|url=https://data.worldbank.org/country/GL|access-date=9 August 2021|website=data.worldbank.org|archive-date=31 May 2023|archive-url=https://web.archive.org/web/20230531211931/https://data.worldbank.org/country/GL|url-status=live}}</ref>
| GDP_nominal_year = 2020
| GDP_nominal_rank =
| GDP_nominal_per_capita = DKK 358,000<ref name=DANMARKS.NATIONALBANK/><br />$54,694<ref>{{Cite web | url=https://data.worldbank.org/indicator/NY.GDP.PCAP.CD?locations=GL | title=GDP per capita (Current US$) - Greenland | Data | access-date=23 February 2022 | archive-date=27 March 2023 | archive-url=https://web.archive.org/web/20230327131743/https://data.worldbank.org/indicator/NY.GDP.PCAP.CD?locations=GL | url-status=live }}</ref>
| GDP_nominal_per_capita_rank =
| Gini = 33.9 <!--number only-->
| Gini_year = 2015
| Gini_change = steady<!--increase/decrease/steady-->
| Gini_ref = <ref name="wb-gini">{{Cite web |url=https://www.cia.gov/the-world-factbook/field/gini-index-coefficient-distribution-of-family-income/country-comparison/ |title=Gini Index coefficient |publisher=CIA World Factbook |access-date=16 July 2021 |archive-date=17 July 2021 |archive-url=https://web.archive.org/web/20210717071854/https://www.cia.gov/the-world-factbook/field/gini-index-coefficient-distribution-of-family-income/country-comparison |url-status=live }}</ref>
| HDI = 0.786 <!--number only-->
| HDI_year = 2010 <!-- Please use the year to which the data refers, not the publication year-->
| HDI_change = increase <!--increase/decrease/steady-->
| HDI_ref = <ref>{{Cite book |last=Avakov |first=Aleksandr Vladimirovich |url=https://books.google.com/books?id=p--IYwyuog0C |title=Quality of Life, Balance of Powers, and Nuclear Weapons (2012): A Statistical Yearbook for Statesmen and Citizens |date=2012 |publisher=Algora Publishing |isbn=978-0-87586-892-9 |page=51 |access-date=18 September 2022 |archive-date=9 March 2024 |archive-url=https://web.archive.org/web/20240309055223/https://books.google.com/books?id=p--IYwyuog0C |url-status=live }}</ref>
| HDI_rank = 61st
| currency = [[Danish krone]]
| currency_code = DKK
| timezone =
| utc_offset_list = [[UTC±00:00]] to [[UTC-04:00]]
| date_format = dd-mm-yyyy
| drives_on = right
| calling_code = [[Telephone numbers in Greenland|+299]]
| postal_code_type = [[List of postal codes in Greenland|Postal codes]]
| postal_code = 39xx
| iso_code = [[ISO 3166-2:GL|GL]]
| cctld = [[.gl|.gl]]
}}
'''Greenland''' is kandang menua pulau beautonomi ba benua [[Amerika Utara]]<ref>{{Cite news | url=https://denmark.dk/people-and-culture/greenland | title=Greenland: The world's largest island | newspaper=Denmark.dk | access-date=14 January 2024 | archive-date=20 December 2023 | archive-url=https://web.archive.org/web/20231220232126/https://denmark.dk/people-and-culture/greenland | url-status=live }}</ref> ti dikembuan Perintah Denmark.<ref>* {{Cite book | author = Dallen J. Timothy | date = 6 November 2020 | title = Tourism in European Microstates and Dependencies: Geopolitics, Scale and Resource Limitations | publisher = CABI | pages = 94– | isbn = 978-1-78924-310-9 | oclc = 1162434605 | url = https://books.google.com/books?id=UYMIEAAAQBAJ&pg=PA94 | quote = This ....This change in governance also resulted in Greenland becoming an autonomous 'constituent country' in the Danish realm... | access-date = 18 September 2022 | archive-date = 10 June 2024 | archive-url = https://web.archive.org/web/20240610113252/https://books.google.com/books?id=UYMIEAAAQBAJ&pg=PA94#v=onepage&q&f=false | url-status = live }}
*{{Cite web |last=Benedikter |first=Thomas |date=19 June 2006 |title=The working autonomies in Europe |url=http://www.gfbv.it/3dossier/eu-min/autonomy.html |publisher=[[Society for Threatened Peoples]] |quote=Denmark has established very specific territorial autonomies with its two island territories |access-date=3 June 2019 |archive-date=9 March 2008 |archive-url=https://web.archive.org/web/20080309063149/http://www.gfbv.it/3dossier/eu-min/autonomy.html |url-status=live }}
*{{Cite web|url=http://www.world-autonomies.info/tas/Greenland/Pages/default.aspx|title=Greenland|last=Ackrén|first=Maria|date=November 2017|publisher=Autonomy Arrangements in the World|quote=Faroese and Greenlandic are seen as official regional languages in the self-governing territories belonging to Denmark.|access-date=30 August 2019|archive-date=30 August 2019|archive-url=https://web.archive.org/web/20190830110832/http://www.world-autonomies.info/tas/Greenland/Pages/default.aspx|url-status=dead}}
*{{Cite web|url=https://ec.europa.eu/europeaid/countries/greenland_en|title=Greenland|date=3 June 2013|website=International Cooperation and Development|publisher=[[European Commission]]|language=en|access-date=27 August 2019|quote=Greenland [...] is an autonomous territory within the Kingdom of Denmark|archive-date=16 September 2014|archive-url=https://web.archive.org/web/20140916135422/https://ec.europa.eu/europeaid/countries/greenland_en|url-status=live}}</ref> Iya ke besai agi ari dua kandang menua autonomi dalam Perintah nya, ke bukai nya Kepulauan Faroe; peranak kededua kandang menua nya peranak penuh Denmark. Ketegal Greenland nya siti ari Menua enggau Wilayah Tasik Serakup Eropah, peranak Greenland nya peranak Serakup Eropah.<ref name=worldfactbook>{{Cite web |url=https://www.cia.gov/the-world-factbook/countries/greenland/ |title=Greenland |work=The World Factbook |publisher=CIA |access-date=13 January 2021 |archive-date=9 January 2021 |archive-url=https://web.archive.org/web/20210109162939/https://www.cia.gov/the-world-factbook/countries/greenland/ |url-status=live }}</ref> Indu nengeri sereta nengeri ke pemadu besai ba Greenland iya nya [[Nuuk]].<ref name=worldfactbook/> Greenland ba entara tasik Arktik enggau Atlantik, ba timur Kepulauan Arktik Kanada. Pulau tu nyadi pulau ke pemadu besai di dunya,{{Efn|[[Afro-Eurasia]], the [[Americas]], [[Australia (continent)|Australia]], and [[Antarctica]] are all larger than Greenland; but they are generally considered [[continent]]s, not islands.<ref name="jc">{{Cite web |title=Joshua Calder's World Island Information |url=http://www.worldislandinfo.com |url-status=live |archive-url=https://web.archive.org/web/20110423173524/http://www.worldislandinfo.com/ |archive-date=23 April 2011 |access-date=6 September 2010 |publisher=Worldislandinfo.com}}</ref> }} lalu nyadika palan titik tanah ti pemadu utara di dunya – Pulau Kaffeklubben ba tebing tasik utara nyadi titik tanah ti pemadu utara di dunya ti enda ulih disangkal, lalu Cape Morris Jesup ba tanah besai dipelabaka baka nya nyentuk ngagai taun 1960-an.
== Kereban sanding ==
<references />
czsnkd3gxw8fgxw0lv3cd72162et30q
Jaku Min Selatan
0
1537
13316
11114
2025-07-05T00:39:17Z
Song GK
9
13316
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox language family
| name = Jaku Min Selatan
| altname = {{Ubl|Hoklo-Taiwanese|{{Nobold|{{Zhi|t=閩南語|s=闽南语|first=t}}}}|{{Zhi|poj=Bàn-lâm-gú}}}}
| region = {{Cslist|semi=yes|[[Fujian]]|[[Chaoshan]]{{Efn|group=ibox|[[Chaozhou]]–[[Shantou]]}} and [[Leizhou Peninsula]] in [[Guangdong]]|extreme south of [[Zhejiang]]|much of [[Hainan]] {{Midsize|''([[Hainanese]])''}}|most of [[Taiwan]]|parts of [[Malaysia]]|[[Singapore]]|[[Philippines]]|[[Thailand]]|[[Indonesia]]|[[Hong Kong]]|[[Brunei]]|[[Cambodia]]|[[Myanmar]]|[[Vietnam]]}}
| ethnicity = {{Ubl|[[Hoklo people]]|[[Teo-Swa people]]}}
| familycolor = Sino-Tibet
| fam2 = [[Sinitic languages|Sinitic]]
| fam3 = [[Jaku Cina|Cina]]
| fam4 = [[Min Chinese|Min]]
| fam5 = [[Min Chinese#Coastal Min|Coastal Min]]
| child1 = {{Ubl|[[Hokkien]] (''Quanzhang'' or ''Tsuan-Tsiang''; e.g. [[Amoy dialect|Amoy]], [[Taiwanese Hokkien|Taiwanese]], [[Singaporean Hokkien|Singaporean]])}}
| child2 = [[Chaoshan Min|Chaoshan]] (''Teo-Swa''; e.g. [[Jieyang|Kekyeo]], [[Teochew dialect|Teochew]] and [[Shantou dialect|Swatow]])
| child3 = [[Zhenan Min|Zhenan]]
| child4 = [[Datian Min|Datian]] {{Midsize|''(transitional)''}}
| child5 = [[Sanxiang dialect|Sanxiang]] (''Sahiu'')
| child6 = [[Haklau Min|Hailufeng]] (''Haklau'')
| ancestor = [[Proto-Sino-Tibetan language|Proto-Sino-Tibetan]]
| ancestor2 = [[Old Chinese]]{{Efn|name=minClassification|Min is believed to have split from Old Chinese, rather than Middle Chinese like other varieties of Chinese.<ref>{{Citation |last=Mei |first=Tsu-lin |author1-link=Mei Tsu-lin |title=Tones and prosody in Middle Chinese and the origin of the rising tone |journal=Harvard Journal of Asiatic Studies |volume=30 |date=1970 |pages=86–110 |doi=10.2307/2718766 |jstor=2718766}}</ref><ref>{{Citation |last=Pulleyblank |first=Edwin G. |author-link=Edwin G. Pulleyblank |title=Middle Chinese: A study in Historical Phonology |date=1984 |page=3 |location=Vancouver |publisher=University of British Columbia Press |isbn=978-0-7748-0192-8}}</ref><ref name="glottoMin">{{Cite journal |url=https://glottolog.org/resource/languoid/id/minn1248 |title=Glottolog 4.8 - Min |date=2023-07-10 |access-date=2023-10-13 |website=[[Glottolog]] |last1=Hammarström |first1=Harald |archive-url=https://web.archive.org/web/20231013171747/https://glottolog.org/resource/languoid/id/minn1248 |archive-date=2023-10-13 |url-status=live |publisher=[[Max Planck Institute for Evolutionary Anthropology]] |author-link=Harald Hammarström |last2=Forkel |first2=Robert |publication-place=[[Leipzig]] |doi=10.5281/zenodo.7398962 |last3=Haspelmath |first3=Martin |author-link3=Martin Haspelmath |last4=Bank |first4=Sebastian |doi-access=free}}</ref>}}
| ancestor3 = [[Proto-Min]]
| iso3 = nan
| glotto = minn1241
| glottorefname = Min Nan Chinese
| lingua = 79-AAA-j
| map = Min dialect map.svg
| mapcaption = {{Legend|#7fbfff|Southern Min in mainland [[China]] and [[Taiwan]]}}
| map2 = Map of Southern Min en.svg
| mapcaption2 = Subgroups of Southern Min in mainland China and Taiwan
| module = {{Infobox Chinese|child=yes|headercolor={{Infobox language/family-color|Sino-Tibetan}}
|t=閩南語|s=闽南语|l="Language of Southern Min [Fujian]"|p=Mǐnnányǔ
|w=Min<sup>3</sup>-nan<sup>2</sup> yü<sup>3</sup>|mi={{IPAc-cmn|m|in|3|n|an|2|-|yu|3}}
|poj=Bân-lâm-gí/Bân-lâm-gú|buc=Mìng-nàng-ngṳ̄|h=Mîn-nàm-ngî
|gan=Mîn-lōm-ngî|j=Man<sup>5</sup>-naam<sup>4</sup> jyu<sup>5</sup>
|y=Máhn-nàahm yúh |mblmc=Mâing-nâng-ngṳ̌
|order=st
}}
| notes = {{Notelist|group=ibox}}
| script = [[Latin characters]] (as [[Pe̍h-ōe-jī]])<br>[[Chinese characters]]
}}
'''Jaku Min Selatan''' (tauka '''Jaku Minnan''' enggau '''Jaku Ban-lam''', Jaku Min Selatan: 閩南語; [[Pe̍h-ōe-jī]]: Bân-lâm-gí/gú ) nya siti ari jaku raban [[Jaku-jaku Sino-Tibet|Sino-Tibet]] ti dikena [[orang Hokkien]] ari begian [[Fujian]] enggau [[Taiwan]], [[Cina]]. Jaku Min Selatan mega dikena diaspora Hokkien ba begian bukai ba [[Cina]], baka ba [[Hainan]] enggau [[Guangdong]]; sereta ba luar Cina baka ba [[Vietnam]], [[Filipina]], [[Malaysia]], [[Singapura]], [[Amerika Serikat]], [[Kemboja]], [[Thailand]] enggau [[Brunei]]. Jaku tu bisi pemayuh 48 juta orang ti landik bejaku<ref>[https://www.ethnologue.com/language/nan Southern Min at Ethnologue]</ref>.
== Kereban sanding ==
{{Reflist}}
o3dor0iyw6mmiji8qw7t5b5kmzot7qi
Jelu
0
1572
13306
10894
2025-07-05T00:33:29Z
Song GK
9
/* Penyanding */
13306
wikitext
text/x-wiki
{{Automatic taxobox
|name = Animals
|display_parents = 6
|taxon = Animalia
|authority = [[Carl Linnaeus|Linnaeus]], [[10th edition of Systema Naturae|1758]]
|fossil_range = [[Cryogenian]] – present, {{Long fossil range |665|0}}<!--please do not attempt to change this without providing citations to reliable evidence in the body of this article; the infobox is to reflect what the article says, not to introduce anything "new"-->
|image = <imagemap>
File:Animal diversity b.png |300px
rect 0 0 118 86 [[Echinoderm]]
rect 0 86 118 172 [[Cnidaria]]
rect 0 172 118 258 [[Tardigrade]]
rect 0 258 118 344 [[Crustacean]]
rect 0 344 118 430 [[Arachnid]]
rect 118 0 236 86 [[Sponge]]
rect 118 86 236 172 [[Insect]]
rect 118 172 236 258 [[Bryozoa]]
rect 118 258 236 344 [[Acanthocephala]]
rect 118 344 236 430 [[Flatworm]]
rect 236 0 354 86 [[Mollusca]]
rect 236 86 354 172 [[Annelid]]
rect 236 172 354 258 [[Vertebrate]]
rect 236 258 354 344 [[Tunicate]]
rect 236 344 354 430 [[Phoronida]]
</imagemap>
|image_upright = 1.4
|subdivision_ranks = Subdivisions
|subdivision = *[[Bilateria]] (~30 phyla)
* [[Cnidaria]]
* [[Ctenophora]]
* [[Placozoa]]
* [[Porifera]]
|synonyms = * Metazoa {{Au|Haeckel 1874}}<ref name="Phylonyms Metazoa">{{Cite book |chapter=Metazoa E. Haeckel 1874 [J. R. Garey and K. M. Halanych], converted clade name |title=Phylonyms: A Companion to the PhyloCode |edition=1st |date=2020 |publisher=[[CRC Press]] |doi=10.1201/9780429446276 |pages=1352 |isbn=9780429446276 |s2cid=242704712 |editor-first1=Kevin |editor-last1=de Queiroz |editor-first2=Philip |editor-last2=Cantino |editor-first3=Jacques|editor-last3=Gauthier}}</ref>
* Choanoblastaea {{Au|Nielsen 2008}}<ref name="Choanoblastaea">{{Cite journal |title=Six major steps in animal evolution: are we derived sponge larvae? |journal=Evolution & Development |volume=10 |issue=2 |date=2008 |pages=241–257 |first1=Claus |last1=Nielsen |doi=10.1111/j.1525-142X.2008.00231.x |pmid=18315817 |s2cid=8531859 |issn = 1520-541X }}</ref>
* Gastrobionta {{Au|Rothm. 1948}}<ref name="Rothmaler">{{Cite journal |first1=Werner |last1=Rothmaler |date=1951 |title=Die Abteilungen und Klassen der Pflanzen |journal=Feddes Repertorium, Journal of Botanical Taxonomy and Geobotany |doi=10.1002/fedr.19510540208 |volume=54 |issue=2–3 |pages=256–266}}</ref>
* Zooaea {{Au|Barkley 1939}}<ref name="Rothmaler"/>
* Euanimalia {{Au|Barkley 1939}}<ref name="Rothmaler"/>
}}
'''Jelu''' nya organisme multisel enggau eukaryotik dalam perintah biologi '''Animalia'''. Enggau sekeda kelimpah, jelu makai utai organik, enseput oksigen, bisi miosit sereta ulih mindah, ulih beranak ngena chara seksual, sereta tumbuh ari sfera sel ti belubang, iya nya blastula, maya embrio mansang. Jelu nempa clade, reti nya sida datai ari siku aki ini ti sama.
==Kereban sanding==
{{reflist}}
fyhxbk3mf6vbpz1alqu0w42i1lf4pe4
Lingga, Sarawak
0
1707
13307
12774
2025-07-05T00:33:45Z
Song GK
9
/* Penyanding */
13307
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox settlement
| name = Lingga
| settlement_type = Town
| pushpin_map = Sarawak
| coordinates = {{Coord|01|21|17|N|111|10|13|E|region:MY|format=dms|display=inline,title}}
| subdivision_type = [[List of sovereign states|Country]]
| subdivision_name = {{Flag|Malaysia}}
| subdivision_type1 = [[States and federal territories of Malaysia|State]]
| subdivision_type2 = [[Divisions of Malaysia|Division]]
| subdivision_name1 = {{Flag|Sarawak}}
| subdivision_name2 = [[Bagi Menua Sri Aman|Sri Aman]]
| area_total_km2 = 266.8
| elevation_m = 3
| population_total = 4073
| population_as_of = 2020
| population_density_km2 = auto
| timezone1 = [[Time in Malaysia|MST]]
| utc_offset = +8
}}
'''Lingga''' nya sebengkah nengeri mit ba [[Begian Sri Aman]], [[Sarawak]], [[Malaysia]]. Menua tu bepalan 50 km ari [[Simanggang]]. Maya taun 2020, populasyen kandang menua tu 4,073 iku orang.<ref>{{Cite web |title=Sri Aman (District, Malaysia) - Population Statistics, Charts, Map and Location |url=https://www.citypopulation.de/en/malaysia/sarawak/admin/1307__sri_aman/ |access-date=2023-12-23 |website=www.citypopulation.de}}</ref>
== Geografi ==
Lingga bepalan ba tebing selatan [[Batang Lupar]], enggau Sungai Seterap nengah nengeri mit tu. Iya ngembuan peninggi pukul rata 3 meter ari tikas tasik.<ref>{{Cite web |title=Lingga topographic map, elevation, terrain |url=https://en-gb.topographic-map.com/map-p11lmt/Lingga/ |access-date=2023-12-23 |website=Topographic maps |language=en}}</ref>
== Kereban sanding ==
hr37qmb9r5v78p5sr8vmrm1tzk5dsd8
Muzium Sarawak
0
1810
13303
11622
2025-07-05T00:32:31Z
Song GK
9
/* Penyanding */
13303
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox museum
| name = Muzium Negeri Sarawak
| native_name_lang =
| image = The Sarawak State Museum, Kuching, Malaysia.JPG
| imagesize = 250
| caption =
| alt =
| map_type =
| map_relief =
| map_size =
| map_caption =
| map_dot_label =
| coordinates = {{Coord|1|33|17|N|110|20|37|E|region:MY_type:landmark|display=inline,title}}
| established = Built in 1889. Open on 4 August 1891
| dissolved =
| location = [[Kuching]], [[Sarawak]], [[Malaysia]]
| type = [[Ethnology]] museum
| accreditation =
| key_holdings =
| collections =
| collection_size =
| visitors =
| founder = [[Charles Brooke, Rajah of Sarawak|Charles Brooke]]
| director =
| president =
| curator =
| owner = Sarawak state government
| publictransit =
| car_park =
| parking =
| network =
| website = {{URL|https://museum.sarawak.gov.my}}
}}
'''Muzium Negeri Sarawak''' nya muzium ke pemadu tuai ba [[Borneo]].<ref name=oldestborneo>{{Cite web|url=http://www.themalaymailonline.com/malaysia/article/sarawak-museum-to-close-until-2020-for-restoration#1PF2FosT4KDJaWoc.97|title=Sarawak Museum to close until 2020 for restoration|author=Sulok Tawie|publisher=The Malay Mail Online|date=21 September 2017}}</ref> Muzium tu ditumbuhka maya taun 1888 lalu dibuka ba taun 1891 di [[Kuching]], [[Sarawak]].<ref name=oldestborneo/>
== Kereban sanding ==
{{reflist}}
9ewbpki5a6vibzzfq6pkqb70t3wxvvz
Negeri Sembilan
0
1819
13299
12026
2025-07-05T00:30:21Z
Song GK
9
13299
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox settlement
| name = Negeri Sembilan
| native_name = {{Lang|zmi|Nogori Sombilan}}
| official_name = Negeri Sembilan Darul Khusus<br />{{Nobold|{{Script/Arabic|نݢري سمبيلن دار الخصوص}}}}
| settlement_type = [[States and federal territories of Malaysia|State]]
| translit_lang1 = Other
| translit_lang1_type1 = [[Urup Jawi|Jawi]]
| translit_lang1_info1 = {{Script/Arabic|نݢري سمبيلن}}
| translit_lang1_type2 = [[Jaku China|China]]
| translit_lang1_info2 = {{Lang|zh-hans|森美兰}} ([[Simplified Chinese characters|Simplified]])<br />{{Lang|zh-hant|森美蘭}} ([[Traditional Chinese characters|Traditional]])
| translit_lang1_type3 = [[Tamil language|Tamil]]
| translit_lang1_info3 = {{Lang|ta|நெகிரி செம்பிலான்}}<br /> {{Lang|ta-latn|Nekiri Cempilāṉ}} ([[ISO 15919|Transliteration]])
| image_skyline =
| imagesize =
| image_alt =
| image_caption =
| image_flag = Flag of Negeri Sembilan.svg
| flag_size =
| flag_alt =
| image_shield = Coat of arms of Negeri Sembilan.svg
| shield_size =
| shield_alt =
| nickname = ''Negeri Beradat''<br />{{Small|[[Adat perpatih|Customary]] State}}
| motto =
| anthem = ''[[Berkatlah Yang DiPertuan Besar Negeri Sembilan]]''<br />{{Script/Arabic|برکتله يڠ دڤرتوان بسر نݢري سمبيلن}}<br />{{Small|Bless the Great Ruler of Negeri Sembilan}}{{Center|[[Fail:Berkatlah_Yang_DiPertuan_Besar_Negeri_Sembilan_instrumental.ogg]]}}
| coordinates = {{Coord|2|45|N|102|15|E|display=inline,title}}
| coordinates_footnotes =
| image_map = Negeri Sembilan in Malaysia.svg
| mapsize =
| map_alt =
| map_caption = {{Legend inline|#C41E3A|outline=silver}} '''Negeri Sembilan''' in {{Legend inline|#FDF9D2|outline=silver}} '''[[Malaysia]]'''
| seat_type = [[List of capitals in Malaysia|Capital]]<br>{{Nobold|(and largest city) }}
| seat = [[Seremban]]
| parts_type = Royal capital
| parts_style = para
| p1 = [[Seri Menanti]]
| government_footnotes = <!-- for references: use <ref> tags -->
| government_type = [[Parliamentary system|Parliamentary]] [[Constitutional monarchy|constitutional]] [[elective monarchy]]
| leader_title = [[Yamtuan Besar|Yang di-Pertuan Besar]]
| leader_name = [[Muhriz of Negeri Sembilan|Muhriz]]
| leader_title1 = [[Menteri Besar of Negeri Sembilan|Menteri Besar]]
| leader_name1 = [[Aminuddin Harun]] <br> ([[Pakatan Harapan|PH]]–[[People's Justice Party (Malaysia)|PKR]])
| area_footnotes = <ref>{{Cite web |url=http://www.statistics.gov.my/ccount12/click.php?id=2127 |title=Laporan Kiraan Permulaan 2010 |publisher=Jabatan Perangkaan Malaysia |page=27 |access-date=24 January 2011 |archive-url=https://web.archive.org/web/20101227065717/http://www.statistics.gov.my/ccount12/click.php?id=2127 <!--Added by H3llBot--> |archive-date=27 December 2010}}</ref>
| area_total_km2 = 6686
| area_water_km2 =
| elevation_max_ft = 4796
| elevation_max_point = [[Mount Besar Hantu]]
| population_footnotes = <ref name="2015 population">{{Cite web|url=http://pmr.penerangan.gov.my/index.php/info-terkini/19463-unjuran-populasi-penduduk-2015.html|title=Population by States and Ethnic Group|publisher=Department of Information, Ministry of Communications and Multimedia, Malaysia|date=2015|access-date=12 February 2015|archive-url=https://web.archive.org/web/20160212125740/http://pmr.penerangan.gov.my/index.php/info-terkini/19463-unjuran-populasi-penduduk-2015.html|archive-date=12 February 2016 |url-status=dead}}</ref>
| population_total = 1098500
| population_as_of = 2015
| population_density_km2 = auto
| population_demonym = Negri<ref>{{IPA-ms|ˈnəgri}}</ref> (i.e. "Negriwoman", "Negri folk" etc.)<!--only "Negri" is established in English-language Malaysian media, not "Negeri Sembilanese" -->
| demographics_type1 = [[Human Development Index]]
| demographics1_footnotes = <!-- for references: use <ref> tags -->
| demographics1_title1 = HDI (2022)
| demographics1_info1 = 0.817 (<span style="color:#090;">very high</span>) ([[List of Malaysian states by Human Development Index|6th]])
| postal_code_type = [[List of postal codes in Malaysia|Postal code]]
| postal_code = 70xxx to 73xxx
| area_code_type = [[Telephone numbers in Malaysia|Calling code]]
| area_code = 06
| registration_plate = [[Malaysian vehicle license plates|N]]
| blank_name_sec2 = Federated into [[Federated Malay States|FMS]]
| blank_info_sec2 = 1895
| blank1_name_sec2 = [[Japanese occupation of Malaya|Japanese occupation]]
| blank1_info_sec2 = 1942
| blank2_name_sec2 = Accession into the [[Federation of Malaya]]
| blank2_info_sec2 = 1948
| blank3_name_sec2 = Independence as part of the Federation of Malaya
| blank3_info_sec2 = 31 August 1957
| website = {{URL|http://www.ns.gov.my}}
| footnotes =
| image_map1 = {{Hidden begin|title=OpenStreetMap|ta1=center}}{{Infobox mapframe
|frame-width=250
|zoom=8}}{{Hidden end}}
}}
'''Negeri Sembilan''' (sebut dialek asal: Nogori Sombilan, Nismilan; [[Urup Jawi|Jawi]]: نڬري سمبيلن) dikumbai mega '''Negeri Sembilan Darul Khusus''' nya siti negeri ba Malaysia ke bepalan ba pantai barat [[Semenanjung Malaysia]] sereta ngadanka [[Selangor]] ba sepiak utara, [[Pahang]] di sepiak timur, [[Johor]] di sebelah tenggara dan [[Melaka]] di sepiak selatan.
== Kereban sanding ==
{{reflist}}
1q8mjr8xsic0hw24jo2ahr1u6jzur4z
Pisang
0
1927
13300
10646
2025-07-05T00:30:58Z
Song GK
9
/* Penyanding */
13300
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox botanical product
|product = Pisang
|image = [[Fail:Bananavarieties.jpg|250px]]
|caption = Buah ari empat bengkah kultivar. Kanan ke kiba: [[plantain]], [[pisang mirah]], [[pisang Latundan]], enggau [[Pisang Cavendish]]
|plant = ''[[Musa (genus)|Musa]]''
|part = Buah
|uses = Pemakai
}}
'''Pisang''' siti buah panjai ke ulih diempa – enti nitihka reti botani, pisang tama dalam raban beri <ref name=morton/> – diasilka beberapa bansa utai tumbuh ti bebungai herba ti besai dalam genus Musa. Ba sekeda menua, pisang ke ulih dipanduk dikumbai plantain. Buah tu bebida dalam pemesai, chura enggau penegap, tang selalu iya panjai sereta begelung, enggau isi ti lembut ti kaya enggau kanji ti dibungkur enggau kulit, ti engka bisi mayuh macham chura lebuh mansau. Iya tumbuh ke atas berumpun semak puchuk utai tumbuh. Nyau deka semua pisang moden ti ditanam nadai benih (partenokarp) datai ari dua bansa liar – ''Musa acuminata'' enggau ''Musa balbisiana'', tauka kacukan ari seduai iya.
Pisang tu mayuh sumber serat, kalium, vitamin B6, vitamin C ti manah enggau mayuh jenis antioksidan serta fitonutrien. Iya nadai lebas naka siti jenis aja. Pisang datai dalam mayuh jenis enggau saiz. Chura pisang selalau iya gadung ngagai kuning tang bisi ga iya ke bechura mansau.
[[Fail:Pisang Muli.jpg|thumb|Pisang]]
== Kereban sanding ==
2voum7nruinuootyeipjowm9fib6me6
Stephen Kalong Ningkan
0
2069
13315
11111
2025-07-05T00:38:46Z
Song GK
9
/* Penyanding */
13315
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox officeholder
| honorific-prefix = [[Malay titles#Honorary styles|Yang Berbahagia]] [[Malay titles#Tan Sri|Tan Sri]] [[Malay titles|Datuk Amar]]
| native_name =
| honorific-suffix = [[Order of Loyalty to the Crown of Malaysia#Commander|PSM]] [[Order of the Star of Hornbill Sarawak#Datuk Amar Bintang Kenyalang (D.A.)|DA]] [[Most Exalted Order of the Star of Sarawak#Panglima Negara Bintang Sarawak (P.N.B.S.)|PNBS]] [[Order of the Star of Hornbill Sarawak#Panglima Gemilang Bintang Kenyalang (P.G.B.K.)|PGBK]] [[Orders, decorations, and medals of Malaysia#Honorary orders and medals|PPM]]
| image = Stephen Kalong Ningkan.jpg
| caption = Stephen Kalong Ningkan maya taun 1963
| office = [[Kepala Menteri Sarawak]] keterubah
| term_start = 22 Julai 1963
| term_end = 23 September 1966
| governor = {{Unbulleted list
|Alexander Waddell
|[[Abang Openg|Abang Openg Abang Sapiee]]
}}
| predecessor = ''Office established''
| successor = [[Tawi Sli]]
| deputy = [[James Wong (politician)|James Wong Kim Min]]
| office2 = 1st President of the [[Sarawak National Party]]
| term_start2 = 1961
| term_end2 = 1974
| predecessor2 = ''Position established''
| successor2 = [[Dunstan Endawie Enchana]]
| birth_date = {{Birth date|1920|8|20|df=y}}
| birth_place = [[Betong, Sarawak|Betong]], [[Sri Aman District|Simanggang]], [[Raj of Sarawak]] (now [[Betong, Sarawak|Betong]], [[Sarawak]] [[Malaysia]])
| death_date = {{Death date and age|1997|3|31|1920|8|20|df=y}}
| death_place = [[Kuching]], Sarawak, Malaysia
| resting_place =
| citizenship = [[Malaysian people|Malaysian]]
| party = [[Sarawak National Party]]
| spouse = Elizabeth Sendi (died 1984)<br/>Rosalind Ningkan
| children = Paul Murphy Ningkan<br/>Marina Siew Ling Ningkan<br/>Flora Ningkan<br/>Diana Inoi Ningkan<br/>Winston Beng Wai Ningkan<br/>Margaret Ningkan<br/>Gerald Bala Ningkan
| parents =
| mother =
| father =
| relatives =
| education =
| alma_mater =
| profession =
| signature =
}}
[[Malay titles#Tan Sri|Tan Sri]] [[Malay titles#State titles|Datuk Amar]] '''Stephen Kalong Ningkan''' (20 Ogos 1920 – 31 Mac 1997) nya siku kaban politik [[Malaysia]]n ke begawa nyadi [[Kepala Menteri Sarawak]] ari taun 1963 nyentukka taun 1966.<ref>{{Cite news|url=https://sarawakvoice.com/2016/07/22/remembering-kalong-ningkan-the-first-sarawak-chief-minister/|title=Remembering Kalong Ningkan, the first Sarawak Chief Minister|date=22 July 2016|access-date=24 June 2022|first=Diana|last=Ningkan|website=Sarawak Voice}}</ref>
== Pengidup tumu enggau pelajar ==
Stephen Kalong Ningkan udah ada maya 20 Ogos 1920 ba [[Betong, Sarawak|Betong]], ti dipegai ari baruh Begian Kedua Sarawak (ke udah nya dikumbai Begian Simanggang).<ref name= Ningkan/>
Iya bebansa champur [[Iban]] enggau China, lalu nama China iya Mok Teck Boon. Aki tiri Stephen, Mok Ban Seng, udah ada ba [[Foshan]], [[Guangdong]], China maya taun 1870. Mok ngibun iya.<ref name= Ningkanbio/><ref name="Porritt 2004"/> Maya umur iya enam taun, iya mai Ningkan ngagai menua China beberapa taun ngambika Ningkan ulih belajarka budaya enggau jalai pengidup dia. Aki iya midang kena 20 Oktober 1963, maya beumur 93 taun, beberapa bulan pengudah Ningkan mangku pengawa nyadi kepala menteri.<ref name= Ningkanbio>{{Cite news |title= Remembering Dad (Tan Sri Stephen Kalong Ningkan) |url=http://www.theborneopost.com/2010/04/03/remembering-dad-tan-sri-stephen-kalong-ningkan/|date=3 April 2010 |last= Diana |first= Ningkan |newspaper=[[The Borneo Post]] |access-date=31 August 2012}}</ref>
Ningkan kala nyadi tarak ba sekula St. Augustine.<ref name= Ningkan>{{Cite news |title=Revisiting 48 years of leadership |url=http://www.theborneopost.com/2011/09/16/revisiting-48-years-of-leadership/|date=16 September 2011 |newspaper=[[The Borneo Post]] |access-date=31 August 2012}}</ref> Udah Ningkan tembu belajar, iya lalu gawa nyadi kerani tabung getah ari taun 1938 ngagai taun 1939. Iya badu gawa laban deka nyadi Konstabulari Sarawak ari taun 1940 ngagai taun 1946. Iya nyadi konstabel polis dalam taun 1942. Dalam taun 1944, iya masuk dalam Servis Jabatan Pengintupan (SRD), sebengkah gerak balas baruh tanah ti bepalan ba Jesselton ([[Kota Kinabalu]] kemaya hari tu). Iya nyadi pengajar ba sekula iya suba di Betong ari taun 1947 ngagai taun 1950.<ref name= Ningkanbio/>
Ningkan lalu begawa ba sepital kompeni Shell ba [[Kuala Belait]], [[Brunei]] ari taun 1950 nyentukka 1961.<ref name="Porritt 2004"/> Iya mega ngambi bidang undang-undang nengah surat ari Institut Regent enggau Kolej Metropolitan ba St Albans, London. Ba sepital nya, iya nyadi chairman Kelab Dayak Shell.<ref name= Ningkanbio/> Iya nyadi pemungkal enggau presiden Gerempung Dayak Brunei dalam taun 1958 suba.<ref name="Porritt 2004"/><ref name= Ningkanbio/>
Indai Ningkan, Kuni anak Karong (ada 1898), udah midang ketegal komplikasyen perut maya 14 Jun 1969, maya umur 71.<ref name= Ningkanbio/>
== Kereban sanding ==
{{reflist}}
[[Kategori:Kaban politik ba Sarawak]]
[[Kategori:Kepala Menteri Sarawak]]
hl823taxulff3v528iuaxytwc58v7g9
Ular
0
2150
13314
11474
2025-07-05T00:38:17Z
Song GK
9
13314
wikitext
text/x-wiki
{{Automatic taxobox
| name = Ular
| fossil_range = <br/>[[Late Cretaceous]] – [[Holocene|Present]],<ref name=snake_origin_ecology>{{Cite journal |vauthors=Hsiang AY, Field DJ, Webster TH, Behlke AD, Davis MB, Racicot RA, Gauthier JA |title=The origin of snakes: revealing the ecology, behavior, and evolutionary history of early snakes using genomics, phenomics, and the fossil record |journal=BMC Evolutionary Biology |volume=15 |pages=87 |date = May 2015 |issue=1 |pmid=25989795 |pmc=4438441 |doi=10.1186/s12862-015-0358-5 |bibcode=2015BMCEE..15...87H |doi-access=free }}</ref> {{Fossil range|94|0|earliest=112|latest=|PS=}}
| image = {{Multiple image
| perrow = 2/2
| total_width = 275
| caption_align = center
| image1 = Corallus caninus.JPG
| caption1 = ''[[Corallus caninus]]''
| image2 = Crotalus cerastes mesquite springs CA-2.jpg
| caption2 = ''[[Crotalus cerastes]]''
| image3 = Indian Cobra, crop.jpg
| caption3 = ''[[Naja naja]]''
| image4 = Leptotyphlops distanti.jpg
| caption4 = ''[[Leptotyphlops distanti]]''
| border = infobox
}}
| taxon = Serpentes
| authority = [[Carl Linnaeus|Linnaeus]], [[10th edition of Systema Naturae|1758]]
| range_map = World distribution of snakes.svg
| range_map_caption = <small>Approximate world distribution of snakes, all species</small>
| subdivision_ranks = Infraorders
| subdivision =
* [[Alethinophidia]] <small>Nopcsa, 1923</small>
* [[Scolecophidia]] <small>[[Edward Drinker Cope|Cope]], 1864</small>
}}
'''Ular''' nya [[reptilia]] ti panjai sereta nadai bekaki tauka bejari ari suborder '''Serpentes''' ({{IPAc-en|s|3r|'|p|E|n|t|iː|z}}).<ref>{{Cite journal |vauthors=Reeder TW, Townsend TM, Mulcahy DG, Noonan BP, Wood PL, Sites JW, Wiens JJ |title=Integrated analyses resolve conflicts over squamate reptile phylogeny and reveal unexpected placements for fossil taxa |journal=[[PLOS ONE]] |volume=10 |issue=3 |pages=e0118199 |date=2015 |pmid=25803280 |pmc=4372529 |doi=10.1371/journal.pone.0118199 |bibcode=2015PLoSO..1018199R |doi-access=free|issn=1932-6203}}</ref>Baka semua squamate bukai, ular tu ektotermik, vertebrata amniot ti dibungkur enggau sisik ti betindih. Mayuh bansa ular bisi pala enggau beberapa iti sendi lebih ari aki ini sida ke baya, ngasuh sida ulih nelan mangsa ke jauh besai agi ari pala sida (cranial kinesis). Dikena nampung tubuh sida ti sempit, perengka tubuh ular ti bepasang (baka buah pinggang) tampak siti ba mua siti ukai besepiak, lalu tebal agi semina bisi siti paru-paru ti befungsyen. Bisi sekeda spesis ngetanka tali pinggang pelvis enggau sepasang kukut vestigial ba sepiak-sepiak kloaka. Baya udah bebas berevolusyen tubuh ti panjai nadai kaki tauka enggau kaki ti balat kurang sekurang-kurang iya dua puluh lima kali nengah evolusyen konvergen, ngujungka mayuh peturun baya ti nadai kaki.<ref>{{Cite journal |vauthors=Wiens JJ, Brandley MC, Reeder TW |title=Why does a trait evolve multiple times within a clade? Repeated evolution of snakelike body form in squamate reptiles |journal=Evolution; International Journal of Organic Evolution |volume=60 |issue=1 |pages=123–41 |date=January 2006 |pmid=16568638 |doi=10.1554/05-328.1 |s2cid=17688691 |url=http://doc.rero.ch/record/13623/files/PAL_E653.pdf |access-date=21 January 2023 |archive-date=2 February 2023 |archive-url=https://web.archive.org/web/20230202043249/https://doc.rero.ch/record/13623/files/PAL_E653.pdf |url-status=live }}</ref> Tu sebaka enggau ular, tang beberapa raban baya ti nadai kaki ti suah nyadi bisi kelopak mata enggau pending luar, ti kurang ba ular, taja pan atur tu ukai universal (peda [[Amphisbaenia]], [[Dibamidae]], enggau [[Pygopodidae]]).
== Kereban sanding ==
{{reflist}}
291srs1yxkr8wtuetxahkguflwcaya7
Kabupaten Dharmasraya
0
2303
13305
11544
2025-07-05T00:33:11Z
Song GK
9
/* Penyanding */
13305
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox settlement
| official_name = Kabupaten Dharmasraya
| image_skyline =
| image_alt =
| image_caption =
| type = Kabupaten
| image_flag =
| flag_alt =
| image_shield = Lambang Kabupaten Dharmasraya.png
| shield_alt =
| motto = ''Tau Jo Nan Ampek'' <br /> ("Nemu nuan Penemu Empat")
| image_map = Lokasi Sumatra Barat Kabupaten Dharmasraya.svg
| map_alt =
| map_caption = Palan dalam [[Sumatera Barat]]
| coordinates = {{coord|1.05|S|101.367|E|source:kolossus-nlwiki|display=inline}}
| coordinates_footnotes =
| subdivision_type = Menua
| subdivision_name = [[Indonesia]]
| subdivision_type1 = Provinsi
| subdivision_name1 = [[Sumatera Barat]]
| seat_type = Indu nengeri
| seat = [[Pulau Punjung]]
| leader_title = Bupati
| leader_name = Sutan Riska Tuanku Kerajaan
| area_footnotes =
| area_total_km2 = 2961.13
| elevation_min_m =
| elevation_max_m =
| elevation_m =
| population_as_of = anggar tengan taun 2023
| population_total = 239918
| population_density_km2 = auto
| population_footnotes = <ref name="Badan Pusat Statistik 2024">Badan Pusat Statistik, Jakarta, 28 February 2024, ''Kabupaten Dharmasraya Dalam Angka 2024'' (Katalog-BPS 1102001.1311)</ref>
| timezone1 = Jam Indonesia Barat
| utc_offset1 = +7
| area_code = (+62) 754
| website = {{URL|dharmasrayakab.go.id}}
| footnotes =
| pushpin_map = Indonesia_Sumatra#Indonesia
| pushpin_map_caption = Palan dalam [[Sumatera]] enggau [[Indonesia]]
| leader_title1 = Sapit Bupati
| leader_name1 = Amrizal Datuak Rajo Medan
| area_code_type = Kod kandang menua
}}
'''Kabupaten Dharmasraya''' nya sebengkah kabupaten ke nadai ngembuan tasik ba provinsi [[Sumatera Barat]], [[Indonesia]]. Pemesai kabupaten tu 2,961.13 km<sup>2</sup> sereta penyampau tubuh ke diau ba kabupaten tu 191,422 iku maya Pengawa Ngitung Tubuh 2010<ref name="Biro Pusat Statistik 2011">Biro Pusat Statistik, Jakarta, 2011.</ref> lalu niki nyadi 228,591 ba Pengawa Ngitung Tubuh 2020;<ref name="Badan Pusat Statistik 2021">Badan Pusat Statistik, Jakarta, 2021.</ref> anggar rasmi naka tengan taun 2023 nya 239,918 iku - nyengkaum 121,700 iku laki sereta 118,220 iku indu.<ref name="Badan Pusat Statistik 2024">Badan Pusat Statistik, Jakarta, 28 February 2024, ''Kabupaten Dharmasraya Dalam Angka 2024'' (Katalog-BPS 1102001.1311)</ref> Indu nengeri kabupaten tu [[Pulau Punjung]]. Kelia, regency tu nyadi palan Perintah [[Dharmasraya]] ti meredeka, ti megai kuasa dalam abad ke-11.
==Pelilih menua==
Kabupaten Dharmasraya Regency dibagi ngagai sebelas bengkah pelilih menua (''kecamatan''), dirintaika ba baruh tu enggau kandang menua sida sereta penyampau tubuh sida ba Pengawa Ngitung Penyampau Mensia taun 2010<ref name="Biro Pusat Statistik 2011">Biro Pusat Statistik, Jakarta, 2011.</ref> enggau taun 2020,<ref name="Badan Pusat Statistik 2021">Badan Pusat Statistik, Jakarta, 2021.</ref> begulai enggau anggar rasmi naka tengan taun 2023.<ref name="Badan Pusat Statistik 2024">Badan Pusat Statistik, Jakarta, 28 February 2024, ''Kabupaten Dharmasraya Dalam Angka 2024'' (Katalog-BPS 1102001.1311)</ref> Jadual nya mega nyengkaum endur palan pentadbiran pelilih menua, penyampau kampung pentadbiran (nagari) ba tiap pelilih menua, enggau kod pos iya.
{| class="wikitable"
|-
! Pelilih menua<br>(''kecamatan'') !!Pemesai
dalam <br>km<sup>2</sup>
! Pop'n <br> 2010!! Pop'n <br> 2020!! Anggar naka
tengan taun 2023
!Indu nengeri !!Pemayuh
kampung
!Kod pos
|-
| Sungai Rumbai||align="right"| 47.63 ||align="right"| 17,989 ||align="right"| 22,489 ||align="right"| 23,890 ||Sungai Rumbai||align="center"| 4 ||27686
|-
| Koto Besar||align="right"| 488.19 ||align="right"| 22,876 ||align="right"| 26,939 ||align="right"| 28,650 ||Koto Besar||align="center"| 7 ||27685
|-
| Asam Jujuhan||align="right"| 257.72 ||align="right"| 10,539 ||align="right"| 9,502 ||align="right"| 9,480 ||Sungai Limau||align="center"| 5 ||27684
|-
| Koto Baru||align="right"| 251.35 ||align="right"| 28,776 ||align="right"| 32,519 ||align="right"| 33,540 ||Koto Baru||align="center"| 4 ||27681
|-
| Koto Salak||align="right"| 464.39 ||align="right"| 15,076 ||align="right"| 17,598 ||align="right"| 18,320 ||Koto Salak||align="center"| 5 ||27680
|-
| Tiumang||align="right"| 129.18 ||align="right"| 11,094 ||align="right"| 13,144 ||align="right"| 13,750 ||Tiumung||align="center"| 4 ||27687
|-
| Padang Laweh||align="right"| 59.76 ||align="right"| 5,368 ||align="right"| 6,462 ||align="right"| 6,790 ||Padang Laweh||align="center"| 4 ||27673
|-
| Sitiung||align="right"| 87.68 ||align="right"| 23,019 ||align="right"| 28,324 ||align="right"| 29,620 ||Sitiung||align="center"| 4 ||27678
|-
| Timpeh||align="right"| 237.93 ||align="right"| 13,460 ||align="right"| 16,909 ||align="right"| 17,990 ||Tabek||align="center"| 5 ||27679
|-
| Pulau Punjung||align="right"| 482.50 ||align="right"| 35,861 ||align="right"| 45,339 ||align="right"| 48,070 ||Sungai Dareh||align="center"| 6 ||27573
|-
| Sembilan Koto||align="right"| 454.80 ||align="right"| 7,344 ||align="right"| 9,366 ||align="right"| 9,840 ||Silago||align="center"| 4 ||27683
|-
| '''Penyampau''' ||align="right"| ''2,961.13'' ||align="right"| ''191,422''||align="right"| ''228,591''||align="right"| ''239,918'' || ''Pulau Punjung''||align="center"| ''52'' ||
|}
==Kereban sanding==
{{reflist}}
k27amx7zlhzwgbyxhtx1ucrt0nhsdvt
Mongolia
0
2632
13310
11413
2025-07-05T00:36:24Z
Song GK
9
/* Penyanding */
13310
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox country
| conventional_long_name = Mongolia
| native_name = {{ublist|{{MongolUnicode|ᠮᠤᠩᠭᠤᠯ}} {{MongolUnicode|ᠤᠯᠤᠰ}} ([[Mongolian script|Mongolian]])|{{native name|mn|Монгол Улс|italics=no}}}}
| common_name = Mongolia
| image_flag = Flag of Mongolia.svg
| image_coat = State emblem of Mongolia.svg
| symbol_type = Emblem
| other_symbol_type = [[State seal of Mongolia|State seal]]
| other_symbol = [[File:State seal of Mongolia.svg|90px]]
| image_map = Mongolia (orthographic projection).svg
| map_caption =
| national_motto =
| national_anthem = {{lang|mn|Монгол улсын төрийн дуулал}}<br />{{transliteration|mn|Mongol ulsyn töriin duulal}}<br />"[[National Anthem of Mongolia]]"
| official_languages = [[Jaku Mongolia]]
| languages_type = Urup rasmi
| languages = {{hlist|Urup Mongolia|Urup Cyrilik<!-- Please, add an official (and non-media) source, otherwise it may be removed. --><ref>{{Cite news |date=June 21, 2011 |title=Official Documents to be in Mongolian Script |work=UB Post |url=http://ubpost.mongolnews.mn/index.php?option=com_content&task=view&id=6478&Itemid=36 |url-status=dead |access-date=2010-07-11 |archive-url=https://web.archive.org/web/20111101013639/http://ubpost.mongolnews.mn/index.php?option=com_content&task=view&id=6478&Itemid=36 |archive-date=November 1, 2011}}</ref>}}
| ethnic_groups = {{tree list}}
*95.6% [[Mongol]]
**83.8% [[Mongol Khalka]]
**11.8% Mongol ke bukai
*3.8% [[Kazakh]]
*0.6% ke bukai{{tree list/end}}
| ethnic_groups_year = 2020<ref name="web-old.archive.org">{{cite web |url=https://tuv.nso.mn/uploads/users/87/files/Khun_am_toollogo.pdf |url-status=dead |title=Хун ам, орон сууцны 2020 оны улсын ээлжит тооллогы нэгдсэн дун |language=Mongolian |archive-url=https://web.archive.org/web/20201107230731/https://tuv.nso.mn/uploads/users/87/files/Khun_am_toollogo.pdf |archive-date=7 November 2020 |access-date=16 August 2021}}</ref>
| demonym = [[Mongols|Mongolian]], Mongol
| capital = [[Ulaanbaatar]]{{efn|Mega disepil "Ulan Bator".}}
| religion = {{unbulleted list
| 51.7% [[Buddha ba Mongolia|Buddha]]
| 40.6% Nadai pengarap
| 3.2% [[Islam ba Mongolia|Islam]]
| 2.5% Pengarap lama Mongolia
| 1.3% [[Kristian ba Mongolia|Kristian]]
| 0.7% Ke bukai
}}
| religion_year = 2020<ref name="web-old.archive.org"/>
| coordinates = {{coord|48|N|106|E|scale:20000000_source:GNS|display=title}}
| largest_city = capital
| government_type = Unitary [[semi-presidential republic]]<ref name="IDEA">{{Cite web |last=Odonkhuu |first=Munkhsaikhan |author-link=<!-- Munkhsaikhan Odonkhuu --> |date=12 February 2016 |title=Mongolia: A Vain Constitutional Attempt to Consolidate Parliamentary Democracy |url=http://www.constitutionnet.org/news/mongolia-vain-constitutional-attempt-consolidate-parliamentary-democracy |url-status=live |archive-url=https://web.archive.org/web/20160225144740/http://www.constitutionnet.org/news/mongolia-vain-constitutional-attempt-consolidate-parliamentary-democracy |archive-date=February 25, 2016 |access-date=21 February 2016 |website=ConstitutionNet |publisher=[[International Institute for Democracy and Electoral Assistance|International IDEA]] |quote=Mongolia is sometimes described as a semi-presidential system because, while the prime minister and cabinet are collectively responsible to the SGKh, the president is popularly elected, and his/her powers are much broader than the conventional powers of heads of state in parliamentary systems. |df=mdy-all}}</ref>
| leader_title1 = [[President of Mongolia|President]]
| leader_name1 = [[Ukhnaagiin Khürelsükh]]
| leader_title2 = [[Prime Minister of Mongolia|Prime Minister]]
| leader_name2 = [[Luvsannamsrain Oyun-Erdene]]
| legislature = [[State Great Khural]]
| area_rank = 18th
| area_km2 = 1,564,116
| area_sq_mi = 603,909 <!-- Do not remove per [[WP:Manual of Style/Dates and numbers]] -->
| percent_water = 0.67<ref name="cia">{{Cite web |title=Mongolia |url=https://www.cia.gov/the-world-factbook/countries/mongolia/ |access-date=August 9, 2015 |website=The World Factbook |publisher=CIA |df=mdy-all |archive-date=9 January 2021 |archive-url=https://web.archive.org/web/20210109221145/https://www.cia.gov/the-world-factbook/countries/mongolia |url-status=live}}</ref>
| population_estimate = 3,504,741
| population_estimate_year = 2023<ref>{{cite web|url=https://1212.mn/en/dissemination/73110203 | title=MONGOLIAN STATISTICAL INFORMATION SERVICE}}</ref>
| population_estimate_rank = 131th
| population_density_km2 = 2.24
| population_density_sq_mi = 5.8
| GDP_PPP = {{increase}} $52.989 billion<ref name="IMFWEO.MN">{{cite web |url=https://www.imf.org/en/Publications/WEO/weo-database/2023/October/weo-report?c=948,&s=NGDPD,PPPGDP,NGDPDPC,PPPPC,&sy=2020&ey=2028&ssm=0&scsm=1&scc=0&ssd=1&ssc=0&sic=0&sort=country&ds=.&br=1 |title=World Economic Outlook Database, October 2023 Edition. (Mongolia) |publisher=[[International Monetary Fund]] |date=10 October 2023 |access-date=16 October 2023}}</ref>
| GDP_PPP_year = 2023
| GDP_PPP_rank = 124th
| GDP_PPP_per_capita = {{increase}} $15,087<ref name="IMFWEO.MN" />
| GDP_PPP_per_capita_rank = 103rd
| GDP_nominal = {{increase}} $18.782 billion<ref name="IMFWEO.MN" />
| GDP_nominal_year = 2023
| GDP_nominal_rank = 136th
| GDP_nominal_per_capita = {{increase}} $5,348<ref name="IMFWEO.MN" />
| GDP_nominal_per_capita_rank = 115th
| Gini_year = 2018
| Gini_change = <!-- increase/decrease/steady -->
| Gini = 32.7 <!-- number only -->
| Gini_ref = <ref name="wb-gini">{{Cite web |title=GINI index (World Bank estimate) – Mongolia |url=https://data.worldbank.org/indicator/SI.POV.GINI?locations=MN |access-date=22 March 2020 |website=data.worldbank.org |publisher=[[World Bank]] |archive-date=1 January 2020 |archive-url=https://web.archive.org/web/20200101132736/https://data.worldbank.org/indicator/SI.POV.GINI?locations=MN |url-status=live}}</ref>
| Gini_rank =
| HDI_year = 2022<!-- Please use the year to which the data refers, not the publication year -->
| HDI_change = increase<!-- increase/decrease/steady -->
| HDI = 0.741
| HDI_ref = <ref name="UNHDR">{{cite web|url=https://hdr.undp.org/system/files/documents/global-report-document/hdr2023-24reporten.pdf|title=Human Development Report 2023/24|language=en|publisher=[[United Nations Development Programme]]|date=13 March 2024|access-date=13 March 2024|archive-date=13 March 2024|archive-url=https://web.archive.org/web/20240313164319/https://hdr.undp.org/system/files/documents/global-report-document/hdr2023-24reporten.pdf|url-status=live}}</ref>
| HDI_rank = 96th
| sovereignty_type = [[History of Mongolia|Formation]]
| established_event1 = [[Xiongnu|Xiongnu Confederacy]]
| established_date1 = 209 BC
| established_event2 = [[Mongol Empire]]
| established_date2 = 1206
| established_event3 = Completion of [[Qing dynasty]] conquest
| established_date3 = 1691
| established_event4 = [[Mongolian Revolution of 1911|Declaration of independence]] from the [[Qing dynasty]]
| established_date4 = 29 December 1911
| established_event5 = [[Mongolian People's Republic]] established
| established_date5 = 26 November 1924
| established_event6 = [[Constitution of Mongolia|Current constitution]]
| established_date6 = 12 February 1992
| currency = [[Mongolian tögrög|Tögrög]]
| currency_code = MNT
| time_zone = <!-- [[Asia/Hovd|HOVD]] (Hovd Standard Time) / [[Asia/Ulaanbaatar||ULAT]] (Ulaanbaatar Standard Time) -->
| utc_offset = +7/+8<ref>{{Cite web |title=Mongolia Standard Time is GMT (UTC) +8, some areas of Mongolia use GMT (UTC) +7 |url=http://www.timetemperature.com/asia/mongolia_time_zone.shtml |url-status=live |archive-url=https://web.archive.org/web/20071013100212/http://timetemperature.com/asia/mongolia_time_zone.shtml |archive-date=October 13, 2007 |access-date=2007-09-30 |publisher=Time Temperature.com |df=mdy-all}}</ref>
| time_zone_DST =
| utc_offset_DST =
| calling_code = [[+976]]
| cctld = [[.mn]], [[.мон]]
}}
'''Mongolia'''{{efn|{{langx|mn|Монгол Улс|Mongol Uls}}; [[Mongolian script]]: {{MongolUnicode|ᠮᠤᠩᠭᠤᠯ}} {{MongolUnicode|ᠤᠯᠤᠰ}}, {{IPA-mn|mɔŋɢəɮ ʊɮs}}, {{transliteration|Mong|moŋɣol ulus}}; [[literal translation|lit.]] "Menua Mongol"<br>{{IPAc-en|audio=En-us-Mongolia.ogg|m|ɒ|ŋ|ˈ|ɡ|oʊ|l|i|ə}} {{respell|mong|GOH|lee|ə}}}} nya siti menua ti nadai tasik bepalan ba benua Asia Timur, ke bekunsi garis entara menua enggau [[Rusia]] ba sepiak utara sereta [[China]] ba sepiak selatan. Menua tu mungkur pemesai {{convert|1564116|km2|abbr=off}}, sereta ngembuan penyampau tubuh 3.5 juta iku orang, nyadika iya menua ti pemadu jarang diuan mensia di dunya. Mongolia nyadi menua ke pemadu besai di dunya ke nadai garis entara menua enggau tasik ke ditutup, lalu mayuh kandang menua iya dibungkur stepa ke berumput, enggau bukit ba utara enggau barat sereta Padang Pasir Gobi ba selatan. [[Ulaanbaatar]], indu nengeri enggau mengeri pemadu besai, nyadi palan endur urung setengah ari penyampau tubuh menua nya diau.
==Nota==
<references group="lower-alpha" />
==Kereban sanding==
<references/>
[[Kategori:Menua ba Asia]]
mbqf49qycmytamqx80pqjl9z4zcu6ch
Awa
0
2694
13302
10088
2025-07-05T00:32:01Z
Song GK
9
/* Malin */
13302
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox person
| name = Awa
| spouse = [[Adam]]
| children = [[Kain]] (anak)<br />[[Abel]] (anak)<br />[[Set]] (anak)<br />
}}
{{Infobox saint
|name = Awa
|titles=The Matriarch|birth_date =
|death_date =
|feast_day = 24 Disember
|venerated_in =
*[[Kristian]] ([[Gerija Katolik]], [[Gerija Ortodoks Timur]], [[Gerija Ortodoks Oriental]])
*[[Pengarap Judah]]
*[[Islam]]
*[[Pengarap Baháʼí]]
|image=Strasbourg - Saint-Pierre-le-Jeune Protestant - Vitrail 03.jpg
|imagesize=
|caption=
|birth_place = [[Kebun Eden]]
|death_place=
|attributes=
|issues=
|prayer=
|prayer_attrib=
}}
'''Awa''' nya indu keterubah nitihka [[Bup Pemungkal]] dalam Sempekat Lama (Bup Kudus Hebrew). Nitihka cerita dalam<ref name="womack">{{harvnb|Womack|2005|p=[https://books.google.com/books?id=MQi5x7_-eksC&pg=PA81 81]}}, "Creation myths are symbolic stories describing how the universe and its inhabitants came to be. Creation myths develop through oral traditions and therefore typically have multiple versions."</ref> [[pengarap Abrahanik]], iya nyadi bini [[Adam]].
Nitihka bab kedua Bup Pemungkah, Awa digaga Allah Taala (Yahweh) ari tulang kerigai Adam<ref>{{bibleverse|Genesis|2:21}}</ref> deka nyadi penulung enggau kaling iya. Adam diasuh Allah Taala nyaga kebun nya sebedau Awa digaga; iya nadai maya Allah Taala ngelara Adam makai buah ari kayu penemu. Taja pia, iya mega nemu pemali tadi.<ref>{{cite book |title=Holy Bible (NIV): Genesis 3:2–3 |url=https://www.biblegateway.com/passage/?search=Genesis+3%3A2-3&version=NIV |access-date=2020-06-22 |archive-date=2007-10-06 |archive-url=https://web.archive.org/web/20071006100201/http://www.biblegateway.com/passage/?search=Genesis%203:2-3 |url-status=live }}</ref> Iya makai buah ari kayu penemu nya ketegal diasut Sitan ke nyadi ular. Iya bekunsi buah nya enggau Adam, lalu udah sida makai buah nya, sida lalu disumpah lalu diburu Allah Taala ari kebun nya. Nitihka tradisyen [[Gerija Katolik]], seduai Adam enggau Awa dikelala nyadi sante sereta gawai liturgi Sante Adam enggau Awa diintu ninting 24 Disember. <ref>{{Cite web|url=https://www.catholiccompany.com/magazine/saints-adam-eve-christmas-tree-6569|title=Saints Adam, Eve, and the Christmas Tree|access-date=2021-03-14|archive-date=2021-06-29|archive-url=https://web.archive.org/web/20210629013527/https://www.catholiccompany.com/magazine/saints-adam-eve-christmas-tree-6569|url-status=live}}</ref><ref>{{Cite web|url = https://catholicism.org/saint-adam-and-saint-eve-first-age-of-the-world.html|title = Saint Adam and Saint Eve (First Age of the world)|date = 24 December 2000|access-date = 14 March 2021|archive-date = 30 June 2021|archive-url = https://web.archive.org/web/20210630051804/https://catholicism.org/saint-adam-and-saint-eve-first-age-of-the-world.html|url-status = live}}</ref>
==Kereban sanding==
{{reflist}}
06mhmvjzszq4vexevu6ssl7xjd9x0ab
Jimmy Carter
0
2955
13308
10573
2025-07-05T00:35:41Z
Song GK
9
/* Malin */
13308
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox officeholder
| image = JimmyCarterPortrait2.jpg
| caption = Potret rasmi, 1978
| alt = Jimmy Carter smiling
| office = 39th [[President of the United States]]
| vicepresident = [[Walter Mondale]]
| term_start = January 20, 1977
| term_end = January 20, 1981
| predecessor = [[Gerald Ford]]
| successor = [[Ronald Reagan]]
| order1 = 80th [[List of governors of Georgia|Governor of Georgia]]
| lieutenant1 = [[Lester Maddox]]
| term_start1 = January 12, 1971
| term_end1 = January 14, 1975
| predecessor1 = Lester Maddox
| successor1 = [[George Busbee]]
| state_senate2 = Georgia State
| district2 = 14th
| term_start2 = January 14, 1963
| term_end2 = January 10, 1967
| predecessor2 = District created
| successor2 = [[Hugh Carter]]
| constituency2 = [[Sumter County, Georgia|Sumter County]]
| birth_name = James Earl Carter Jr.
| birth_date = {{birth date|1924|10|01}}
| birth_place = [[Plains, Georgia]], U.S.
| death_date = {{Death date and age|2024|12|29|1924|10|1}}
| death_place = Plains, Georgia, U.S.
| party = [[Democratic Party (United States)|Democratic]]
| spouse = {{marriage|[[Rosalynn Carter|Rosalynn Smith]]|1946|2023|reason=died}}
| children = 4; including [[Jack Carter (politician)|Jack]] and [[Amy Carter|Amy]]
| education = [[United States Naval Academy]] ([[Bachelor of Science|BS]])<br>[[Georgia Institute of Technology]]
| parents = {{Plainlist|
* [[James Earl Carter Sr.]] (father)
* [[Lillian Gordy Carter|Lillian Gordy]] (mother)}}
| awards = [[Presidential Medal of Freedom]]<br>[[Nobel Peace Prize]]<br>[[Grammy Award for Best Spoken Word Album|Grammy Award]]
| signature = Jimmy Carter Signature-2.svg
| signature_alt = Cursive signature in ink
| allegiance = {{flag|United States|1960}}
| branch = {{flag|United States Navy}}
| serviceyears = 1943–1953 (Active)<br />1953–1961 (Reserve)
| rank = [[File:US Navy O3 infobox.svg|25px]] [[Lieutenant (navy)|Lieutenant]]
| mawards = [[File:American Campaign Medal ribbon.svg|border|23px]] [[American Campaign Medal]]<br />[[File:World War II Victory Medal ribbon.svg|border|23px]] [[World War II Victory Medal (United States)|World War II Victory Medal]]<br />[[File:China Service Medal ribbon.svg|border|23px]] [[China Service Medal]]<br />[[File:National Defense Service Medal ribbon.svg|border|23px]] [[National Defense Service Medal]]
| module = {{Listen|pos=center|embed=yes|filename=Carter Panama Canal speech.ogg|title=Jimmy Carter's Voice|type=speech|description=Carter's discussion on the [[Panama Canal]]<br />Recorded September 7, 1977}}
| battles = [[World War II]]
}}
'''James Earl Carter Jr.''' (1 Oktober 1924 – 29 Disember 2024) iya nya siku orang politik Amerika. Iya [[presiden Amerika Syarikat]] ke-39 ari taun 1977 ngagai 1981. Iya nyadi kaban [[Parti Demokratik (Amerika Serikat)|Parti Demokratik]]. Sebedau nyadi presiden, Carter kala nyadi [[Senat Negeri Georgia|Senator Negeri Georgia]] ari taun 1963 ngagai 1967 lalu [[Rintai Gabenor Georgia|Gabenor Georgia]] ke-80 ari taun 1971 ngagai 1975.
Iya ada sereta besai ba [[Rata Rata, Georgia]]. Carter nembuka pelajar ari [[Akademi Soldadu Tasik Amerika Serikat]] dalam taun 1946 enggau degree [[Sarjana Sains]] lalu nyeretai [[Soldadu Tasik Amerika Serikat]]. Dalam taun 1953, Carter ninggalka pengawa soldadu lalu pulai ke menua Georgia ngambika ulih megai pengawa dagang kachang sida sebilik. Carter mantah [[pemisah bansa]] lalu nyukung [[kebut hak sivil]] ti majak nambah. Iya nyadi aktivis dalam [[Parti Demokratik (Amerika Serikat)|Parti Demokratik]]. Ari taun 1963 ngagai 1967, Carter kala dalam [[Senat Nengeri Georgia]], lalu dalam [[pengawa bepilih gabenor Georgia 1970|1970]], iya dipilih nyadi [[Gabenor Georgia]]. Iya nyadi gabenor nyentuk ngagai taun 1975.
Keterubah iya, iya enda dipeda nyadi chalun presiden ti serius laban nadai mayuh orang ngelala iya di luar [[Georgia (negeri U.S.)|Georgia]]. Carter pengujung iya menang [[primari presiden Parti Demokratik 1976|Pengawa bepilih presiden Demokrat 1976]] lalu [[pengawa bepilih presiden Amerika Syarikat 1976|dipilih nyadi presiden]], ngalahka Presiden [[Parti Republikan (Amerika Serikat)|Republikan]] [[Gerald Ford]].
Ba hari kedua iya megai pengawa, Carter ngampun semua orang ke ngelarika diri ari perambu [[Perang Vietnam]]. Sekumbang Carter nyadi presiden, iya nempa [[Opis Tenaga Amerika Syarikat|Opis Tenaga]] enggau [[Opis Pelajar Amerika Syarikat|Opis Pelajar]]. Iya mega ngaga [[Polisi tenaga|polisi tenaga nasional]] ti nyengkaum [[Kebut konservasyen|konservasyen]], pengawa ngawal rega, enggau teknologi baru. Ba pengawa luar, Carter mantu nempa [[Sempekat Kem David]], [[Sempekat Pemintas Panama]], [[Randau Strategik Sekat Senyata]] (SALT II), enggau mulaika Zon Pemintas Panama ngagai [[Panama]]. Taja pia, ekonomi maya iya nyadi presiden enda manah laban bisi [[stagflasyen]], [[inflasyen|inflasyen tinggi]], penganggul kereja ti tinggi sereta penumbuh ekonomi ti laun. Pengujung timpuh presiden iya dikeingatka ketegal taun 1979–1981 [[krisis tebus Iran]], [[krisis tenaga 1979]], [[penusah bebadi nuklear Pulau Tiga Batu]], enggau [[Penyerang Soviet ngagai Afghanistan]].
Dalam taun 1980, Carter seretai pengawa bepilih ngelaban Senator [[Ted Kennedy]] ba pengawa bepilih primari Demokratik lalu menang ngantung nama baru ba [[Konvensyen Nasional Demokratik 1980]]. Carter alah ba [[bepilih presiden Amerika Serikat 1980|bepilih presiden 1980]]. Iya alah ngagai chalun [[Parti Republikan (Amerika Serikat)|Republikan]] [[Ronald Reagan]], ke menang besai. Pengawa bepilih bala sejarawan enggau saintis politik selalu iya meda Carter nyadi presiden ke baruh ari purata. Iya nyadi tebilang agi ketegal pengawa kemanusiaa] iya pengudah badu mangku pengawa.
Dalam taun 1982, Carter ngaga [[Palan Carter]] dikena fokus ngagai [[hak asasi mensia]] di serata dunya. Iya bejalai serata dunya nyukung randau damai, beratika pengawa bepilih, sereta nyukung pemunas penyakit ti tau nabanka nyawa. Ba taun 2002, iya menang [[Perais Likun Nobel]]. Carter dipeda nyadi orang ti beguna dalam pengawa pengasih Habitat ungkup Mensia. Iya nulis lebih 30 iti bup ari [[memoir]] nyentukka puisi. Carter nya presiden ti pemadu lama idup, presiden ti pemadu lama pinchin, keterubah iya idup empat puluh taun sepengudah sida pejadika, lalu presiden ti dulu suba ti keterubah iya manggai ba umur 100 taun. Carter midang kena 29 Disember 2024 lebuh ba [[pengintu hospis]] di Plains.
==Pengidup tumu==
[[File:Jimmy Carter with his dog Bozo 1937.gif|thumb|right|200px|Carter dalam taun 1937 enggau ukui tupi iya]]
Carter ada kena 1 Oktober 1924, ba Palan Pengerai enggau Pengerai Lillian Carter dalam [[Plains, Georgia]].<ref>{{cite web|url=https://www.presidentsusa.net/carterbirthplace.html|title=Jimmy Carter Birthplace - Plains, Georgia|publisher=Presidentsusa|accessdate=June 23, 2020}}</ref> Carter nyadi presiden U.S keterubah ada ba sepital.<ref>{{cite web|url=https://www.history.com/this-day-in-history/jimmy-carter-is-born|title=Jimmy Carter is born|publisher=History|accessdate=June 23, 2020}}</ref> Iya anak tuai [[Lillian Gordy Carter|Bessie Lillian]] (Gordy) enggau [[James Earl Carter Sr.]]<ref name=navalbio>{{cite web|url=https://www.usna.edu/Notables/featured/01carter.php|title=James Earl "Jimmy" Carter|publisher=[[United States Naval Academy]]|accessdate=June 23, 2020}}</ref> Sida sebilik pindah mayuh kali lebuh Carter agi [[anak mit]].<ref>{{cite web|url=https://jimmycarter.info/president-mrs-carter/the-carter-family/|title=The Carter Family|date=March 24, 2016|publisher=Jimmy Carter.info|accessdate=June 23, 2020}}</ref> Sida Carter ngentapka diri ba jalai tanah ba endur ti semak enggau [[Archery, Georgia|Archery]].<ref>{{cite web|url=https://www.wsj.com/articles/jimmy-carters-early-life-on-a-georgia-farm-1436282464|title=Jimmy Carter's Early Life on a Georgia Farm|publisher=The Wall Street Journal|date=July 7, 2015|accessdate=June 23, 2020}}</ref> Nyau kelama, sida sebilik bisi tiga iku agi anak: Gloria, Ruth, enggau Billy.<ref>{{cite web|url=https://people.com/all-about-jimmy-carter-siblings-8405502|title=Who Were Jimmy Carter’s 3 Siblings? All About the Late President’s Brother Billy and Sisters Gloria and Ruth|publisher=People|date=December 29, 2024|accessdate=December 29, 2024}}</ref> Carter bisi kaul ti manah enggau apai indai iya taja pan indai iya gawa lama, kira dua puluh jam ninting hari.<ref>{{cite web|url=https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC3124913/#:~:text=It%20was%20during%20the%20Depression,and%20her%20family%20might%20need.|title=Lillian Carter, Rosalynn Carter, and caregiving|publisher=NIH.gov|accessdate=December 29, 2024}}</ref> Apai iya [[Pengawa nyerara bansa di Amerika Syarikat|nyukung pengawa nyerara]], ti ngemendarka Carter bepangan enggau bala pengereja pengawa bansa kulit chelum ba ladang sida sebilik.<ref name=edobit/>
Carter besekula ba Sekula Tinggi Plains ari taun 1937 ngagai 1941.<ref>{{cite web|url=https://www.wspa.com/news/museum-built-in-former-pres-jimmy-carters-old-high-school-has-grand-opening-in-georgia/|title=Museum built in former Pres. Jimmy Carter's old high school has grand opening in Georgia|publisher=WSPA|date=February 18, 2020|accessdate=June 23, 2020|archive-date=June 25, 2020|archive-url=https://web.archive.org/web/20200625024417/https://www.wspa.com/news/museum-built-in-former-pres-jimmy-carters-old-high-school-has-grand-opening-in-georgia/|url-status=dead}}</ref> Iya mega nyereta [[Gerempung FFA Nasional|Orang Bumai Awak Depan Amerika]] lalu rindu kereja kayu.<ref>{{cite web|url=https://www.farmprogress.com/future-farmers-america-continues-build-ag-leaders|title=Future Farmers of America continues to build ag leaders|publisher=Farm Progress|date=June 23, 2020|accessdate=June 23, 2020}}</ref><ref>{{cite web|url=https://www.popularwoodworking.com/woodworking-blogs/a-visit-with-woodworkerpresident-jimmy-carter/|title=A Visit with Woodworker/President Jimmy Carter|publisher=Popular Woodworking|date=October 5, 2012|accessdate=June 23, 2020}}</ref> Iya mega kala bemain [[bol keranjang]] maya sekula tinggi.<ref name=edobit>{{cite web|url=https://www.edweek.org/policy-politics/jimmy-carters-education-legacy-stretched-from-the-school-board-to-the-white-house/2024/12|title=Jimmy Carter’s Education Legacy Stretched From the School Board to the White House|publisher=Edweek.org|accessdate=December 29, 2024|date=December 29, 2024}}</ref> Pengudah abis sekula tinggi, Carter besekula ba [[Kolej Barat Daya Georgia]], di [[Americus, Georgia]].<ref>{{cite book| last = Morris| first = Kenneth Earl| title = Jimmy Carter, American Moralist| url = https://books.google.com/books?id=hTFYp2-cnMkC| year = 1996| publisher = University of Georgia Press| isbn = 978-0-8203-1862-2| pages = 91–95 }}</ref> Iya ngambi kelas matematik tambah ba [[Institut Teknologi Georgia|Teknologi Georgia]].<ref>{{cite web|url=https://www.gtalumni.org/s/1481/alumni/17/magazine-pages.aspx?sid=1481&gid=21&pgid=18394&cid=40232&ecid=40232&crid=0&calpgid=18390&calcid=40218|title=Jimmy Carter|publisher=GTAlumni.org|accessdate=June 23, 2020}}</ref>
==Pengidup kediri==
Carter enggau [[Rosalynn Carter|Rosalynn Smith]] bisi tiga iku anak laki, siku anak indu (iya nya [[Amy Carter]]), lapan iku uchu, tiga iku uchu indu, enggau dua iku ichit.<ref name="AJC 71st anv">{{cite news |last1=Vejnoska |first1=Jill |title=Happy 71st wedding anniversary Jimmy and Rosalynn Carter! |url=https://www.ajc.com/news/happy-71st-wedding-anniversary-jimmy-and-rosalynn-carter/8gLu5tUWRYN0iKxX4g8mWP/ |accessdate=March 31, 2019 |work=ajc |date=July 7, 2017 |language=English}}</ref><ref name="Carter2005">{{cite book|author=Jimmy Carter|title=Our Endangered Values: America's Moral Crisis|url=https://archive.org/details/ourendangeredvalcart00cart|url-access=registration|year=2005|publisher=Simon and Schuster|isbn=978-0-7432-8457-8|pages=[https://archive.org/details/ourendangeredvalcart00cart/page/84 84]–|quote=My last book, ''Sharing Good Times'', is dedicated "to Mary Prince, whom we love and cherish." Mary is a wonderful black woman who, as a teenager visiting a small town, was falsely accused of murder and defended by an assigned lawyer whom she first met on the day of the trial, when he advised her to plead guilty, promising a light sentence. She got life imprisonment instead ... A reexamination of the evidence and trial proceedings by the original judge revealed that she was completely innocent, and she was granted a pardon.}}</ref><ref name="glamour1">{{cite web |last=Chabbott |first=Sophia |url=http://www.glamour.com/inspired/blogs/the-conversation/2015/03/the-residence-book |title=The Residence: Meet the Women Behind Presidential Families Kennedy, Johnson, Carter |publisher=Glamour.com |date=March 19, 2015 |accessdate=May 2, 2015|quote=Rosalynn Carter, who believed Prince was wrongly convicted, secured a reprieve so Prince could join them in Washington. Prince was later granted a full pardon; to this day she occasionally babysits the Carters' grandkids.}}</ref> Carter enggau Rosalynn tebilang enggau pengawa seduai iya nyadi voluntia enggau [[Habitat ungkup Mensia]].<ref>{{cite web |url=http://www.habitat.org/newsroom/2012archive/11_30_2012_Greif_Supports_CWP.aspx |title=Greif, Inc. helps support Habitat for Humanity's 29th Annual Jimmy and Rosalynn Carter Work Project |publisher=Habitat for Humanity |accessdate=December 28, 2014}}</ref>
[[File:Flickr - Official U.S. Navy Imagery - Former President Jimmy Carter and Former first lady Rosalynn Carter visit USS Peleliu. (cropped).jpg|thumb|right|180px|Carter maya Mac 2012]]
Hobi Carter nyengkaum ngaga lukis,<ref>Carter, Jimmy, Letter to Artist Mia LaBerge, February 14, 2008.</ref> begaga kayu, bebasikal, tenis, enggau ski.<ref>{{cite web |url=https://www.nobelprize.org/nobel_prizes/peace/laureates/2002/carter-bio.html |title=Jimmy Carter – Biographical |publisher=The Nobel Foundation |accessdate=December 28, 2014}}</ref> He also liked poetry.<ref name = "Thomas">{{cite web |url=https://www.bbc.co.uk/news/uk-wales-15661342 |title=Jimmy Carter to welcome visitors to Dylan Thomas house |website=BBC News |publisher=BBC |date=November 9, 2011 |accessdate=November 11, 2015}}</ref>
Carter mega nyadi kaban [[Elvis Presley]].<ref name=elvis/> Carter enggau Rosalynn betemu enggau iya kena 30 Jun 1973, sebedau Presley deka merindang ba atas panggau di Atlanta.<ref name=elvis>{{cite web |title=Elvis Presley and Politics|url=http://www.neatorama.com/2015/07/15/Elvis-Presley-and-Politics/|website=Neatorama|accessdate=February 20, 2018}}</ref> Sehari sepengudah pemati Presley, Carter mansutka penerang lalu nerangka baka ni iya udah "ngubah mua budaya popular Amerika".<ref>{{cite web |title=Statement by the President on the Death of Elvis Presley |url=http://www.presidency.ucsb.edu/ws/?pid=7969%2F |website=The American Presidency Project |last1=Peters |first1=Gerhard |last2=Woolley |first2=John T. |language=en |accessdate=February 20, 2018 |archive-date=November 1, 2017 |archive-url=https://web.archive.org/web/20171101190121/http://www.presidency.ucsb.edu/ws/?pid=7969%2F |url-status=dead }}</ref>
Dalam taun 2000, Carter mutuska kaban iya enggau [[Konvensyen Baptis Selatan]], madahka penemu raban nya enda nyukung enggau pengarap Kristian iya.<ref>{{cite web|url=https://www.baltimoresun.com/news/bs-xpm-2000-10-21-0010210089-story.html|title=Carter ends association with Southern Baptists|publisher=Baltimore Sun|accessdate=November 1, 2021|date=October 21, 2000}}</ref>
Carter nyadi orang ke pemadu tuai kala ngulu [[Pengawa keterubah Donald Trump|penyampau presiden dalam taun 2017]], ba umur 92 taun, lalu keterubah iya idup nyentuk ke genap taun ke-40 sida empu.<ref>{{cite magazine |url=http://time.com/4639799/jimmy-carter-beat-cancer-donald-trump-inauguration/ |title=How Jimmy Carter Beat Cancer and Became the Oldest President to Attend an Inauguration |first=Katie |last=Reilly |date=January 20, 2017 |access-date=January 20, 2017 |magazine=[[Time (magazine)|Time]] }}</ref><ref>{{cite news | title=Jimmy Carter is poised to be the president who has lived the longest in US history| last=Jacobo| first=Julia| date=March 21, 2019|url=https://abcnews.go.com/Politics/jimmy-carter-now-oldest-living-president-us-history/story?id=61835536|work=ABC News| accessdate=October 8, 2019}}</ref> Dua taun udah nya, kena 22 Mac 2019, iya nyadi presiden ke pemadu lama idup ba menua nya.<ref>{{cite news |last=Barrow| first=Bill| title=Jimmy Carter's new milestone: Longest-lived U.S. president|work=The Detroit News|url=https://www.detroitnews.com/story/news/nation/2019/03/22/carter-president-longest-lived/39240613/| date=March 22, 2019| accessdate=March 22, 2019}}</ref> Kena 1 Oktober 2019, Carter nyadi presiden A.S. keterubah idup nyentuk umur 95 taun.<ref>{{cite news | title=Jimmy Carter once thought he was nearing death. The longest-living former U.S. president just turned 95| last1=Paul| first1=Deanna| last2=Wagner| first2=John| date=October 1, 2019|url=https://www.washingtonpost.com/history/2019/10/01/jimmy-carter-once-thought-he-was-nearing-death-longest-living-former-us-president-just-turned/|newspaper=The Washington Post| accessdate=October 2, 2019}}</ref>
Kena bulan Mei 2023, bisi dipadahka bini iya Rosalynn bisi [[dementia]].<ref>{{Cite web |title=Carter Family Statement about Health of First Lady Rosalynn Carter |url=https://www.cartercenter.org/news/pr/2023/statement-on-rosalynn-carters-health.html |access-date=2023-05-30 |website=The Carter Center |language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web |title=Former first lady Rosalynn Carter has dementia, Carter Center says |url=https://edition.cnn.com/2023/05/30/politics/rosalynn-carter-health |access-date=2023-05-30 |website=[[CNN]] |language=en-US}}</ref> Iya masuk [[pengintu hospis]] begulai enggau laki iya kena 17 November 2023,<ref>{{cite web|url=https://www.msn.com/en-us/news/politics/rosalynn-carter-has-entered-hospice-care-at-home-carter-center/ar-AA1k6HUo|title=Rosalynn Carter has entered hospice care at home: Carter Center|publisher=MSN|accessdate=November 17, 2023}}</ref> lalu mati dua hari udah nya maya umur 96 taun.<ref>{{Cite web|date=2023-11-19|title=Rosalynn Carter, compassionate and outspoken former first lady, dies at 96|url=https://www.pbs.org/newshour/politics/rosalynn-carter-compassionate-and-outspoken-former-first-lady-dies-at-96|access-date=2023-11-19|website=PBS NewsHour|language=en-us}}</ref> Carter bisi enggau pengawa nguburka iya di Atlanta kena 28 November begulai enggau semua ex-indu keterubah ke agi idup, ex-Presiden Bill Clinton enggau Presiden Joe Biden.<ref>{{cite web|url=https://www.msn.com/en-us/news/politics/jimmy-carter-attends-memorial-service-for-wife-of-77-years-rosalynn-carter/ar-AA1kFIny|title=Jimmy Carter attends memorial service for wife of 77 years, Rosalynn Carter|publisher=MSN|accessdate=November 28, 2023|date=November 28, 2023}}</ref> Iya dikubur ba [[Rumah Jimmy enggau Rosalynn Carter|ti digaga seduai iya]]], endur Carter mega merambu deka dikubur.<ref>{{cite web |last1=Jordan |first1=Mary |last2=Sullivan |first2=Kevin |title=Rosalynn Carter buried near the Georgia home that she built with Jimmy |url=https://www.washingtonpost.com/nation/2023/11/29/rosalynn-carter-funeral-burial-jimmy-carter/ |website=washingtonpost.com |publisher=WP, LLC. |access-date=30 November 2023}}</ref>
Kena 1 Oktober 2024, Carter nyadi presiden keterubah ke nyentuk umur 100 taun.<ref>{{cite web|url=https://www.usatoday.com/videos/news/politics/2024/09/30/jimmy-carter-former-us-president-celebrates-100th-birthday/75450406007/|title=President Jimmy Carter becomes the first US president to live to 100 years old|publisher=USA Today|accessdate=October 3, 2024|date=October 1, 2024}}</ref><ref>{{Cite news |url=https://thehill.com/blogs/in-the-know/4907047-jimmy-carter-100th-birthday/|title=A century of Jimmy Carter: Longest-living former president set to turn 100 |first=Judy |last=Kurtz |date=September 30, 2024 |work=The Hill | access-date=October 1, 2024}}</ref>
===Pengerai===
[[File:Jimmy Carter 2019 (cropped).jpg|thumb|right|180px|Carter pengudah iya labuh maya Oktober 2019]]
Kena 3 Ogos 2015, Carter udah dibedah dikena muai "[[kanser|jisim]] mit" ba [[ati]] iya. Tang kena 12 Ogos, Carter madahka diri ditemu bisi penyakit kanser ke udah [[metastasis]]..<ref name="cnbccancer">{{cite news |url=https://www.cnbc.com/2015/08/12/former-president-jimmy-carter-reveals-he-has-cancer.html | title=Former President Jimmy Carter reveals he has cancer |publisher=CNBC | date=August 12, 2015 | accessdate=August 12, 2015 | last=Pramuk | first=Jacob | location=[[New York City|New York]]}}</ref> Kena 20 Ogos, iya madahka [[melanoma]] udah ditemu ba [[untak]] enggau [[ati]] iya.<ref>{{cite news |url=https://www.bloomberg.com/politics/articles/2015-08-20/jimmy-carter-says-he-will-undergo-treatment-for-cancer-in-brain |title=Jimmy Carter Says He's Being Treated for Cancer in Brain |first=Toluse |last=Olorunnipa |publisher=Bloomberg News |date=August 20, 2015 |accessdate=August 20, 2015}}</ref> Kena 6 Disember 2015, Carter madahka, scan perubat iya nadai agi ngayanka sebarang penyakit kanser.<ref name=CancerUndetectable>{{cite web|url=https://www.cartercenter.org/news/pr/carter-center-statement-120615.html|title=Statement from Former U.S. President Jimmy Carter|date=December 6, 2015|publisher=Carter Center}}</ref>
Kena 13 Mei 2019, Carter patah rekung ba rumah iya di Plains lalu dibedah ba [[Americus, Georgia]].<ref>{{cite news |url=https://abcnews.go.com/US/president-jimmy-carter-undergoes-surgery-breaking-hip/story?id=63012990|title=Former President Jimmy Carter undergoes surgery after breaking hip|first=Julia|last=Jacobo|publisher=ABC News|date=May 13, 2019|accessdate=October 22, 2019}}</ref> Kena 6 Oktober 2019, Carter bulih 14 iti jait ba atas kening kiba iya pengudah bakal maya labuh baru ba rumah.<ref>{{cite news |url=https://abcnews.go.com/Politics/president-jimmy-carter-requires-stitches-fall-home-feels/story?id=66100086|title=Former President Jimmy Carter requires 14 stitches after fall at home, 'feels fine'|first=Mark|last=Osborne|publisher=ABC News|date=October 6, 2019|accessdate=October 22, 2019}}</ref> Beberapa minggu udah nya, Carter diperubat ba sepital pengudah patah pelvis mit pengudah labuh baru ba rumah.<ref>{{cite news |url=https://www.cnn.com/2019/10/22/politics/jimmy-carter-hospital-fall-home/index.html|title=Jimmy Carter hospitalized after fall at Georgia home|first1=Veronica|last1=Stracqualursi|first2=Devon M.|last2=Sayers|first3=Betsy|last3=Klein|publisher=CNN|date=October 22, 2019|accessdate=October 22, 2019}}</ref> Sebulan pengudah iya labuh, Carter diperubat ba bulan November ba [[Sepital Universiti Emory]] di Atlanta dikena ngelempungka tekanan ba untak iya.<ref>{{cite news |url=https://www.bignewsnetwork.com/news/263073902/pastor-jimmy-carter-up-and-walking-post-brain-surgery|title=Pastor: Jimmy Carter 'Up and Walking' Post Brain Surgery|author=Voice of America|publisher=Big News Network|date=November 14, 2019|accessdate=November 14, 2019}}</ref> Pengawa bebuntas nya mujur, lalu Carter dilepaska ari sepital kena 27 November.<ref>{{cite news |title=Former President Jimmy Carter admitted to hospital for brain surgery|last=Allen|first=Karma|work=ABC News|date=November 11, 2019|url=https://abcnews.go.com/Politics/president-jimmy-carter-admitted-hospital-brain-surgery/story?id=66926890|accessdate=November 11, 2019}}</ref><ref name=emoryhos>{{cite news|url = https://www.cnn.com/2019/11/27/politics/jimmy-carter-released-from-hospital/index.html|title = Jimmy Carter released from hospital after two week stay|work = [[CNN]]|date = November 27, 2019|accessdate = November 29, 2019|last = Duster|first = Chandelis}}</ref>
Kena bulan Februari 2021, dipadahka Carter enggau bini iya sama nerima dos sida ari [[vaksin COVID-19]].<ref>{{cite web|url=https://apnews.com/article/baptist-coronavirus-pandemic-jimmy-carter-rosalynn-carter-5d40e69bfc2a317faad05993f1be55bd|title=Vaccinated for virus, Jimmy Carter and wife back in church|publisher=[[CNN]]|date=February 24, 2021|accessdate=February 24, 2021}}</ref>
===Pemidang===
Ba ujung bulan Februari 2023, Carter ngetu berubat lalu berengkah pengintu [[hospis]] ba rumah.<ref>{{Cite web|date=2023-02-18|title=Jimmy Carter, 39th US president, enters hospice care at home|url=https://apnews.com/article/politics-united-states-government-gerald-ford-ronald-reagan-hospice-care-f4e26c10a7b366f14e62f690da403b0a|access-date=2023-02-22|website=AP NEWS|language=en}}</ref> Iya benung diperubat ketegal penyakit melanoma "tukuh agresif".<ref>{{Cite news|last1=Jordan|first1=Mary|last2=Sullivan|first2=Kevin|date=2023-11-20|title=With Rosalynn's passing, Jimmy Carter faces life alone|language=en-US|newspaper=Washington Post|url=https://www.washingtonpost.com/nation/2023/11/19/rosalyn-carter-jimmy-carter-partnership/|access-date=2023-11-25|issn=0190-8286}}</ref> Kena 13 Mac 2023 udah dipadahka Presiden [[Joe Biden]] ti madahka Carter udah ngasuh iya mantaika [[eulogi]] iya sepengudah iya mati.<ref>{{cite news |last1=Judd |first1=Donald |title=Biden says Carter asked him to deliver his eulogy {{!}} CNN Politics |url=https://www.cnn.com/2023/03/14/politics/jimmy-carter-eulogy-biden/index.html |access-date=14 March 2023 |work=CNN |date=14 March 2023 |language=en}}</ref>
Uchu iya madahka dalam bulan Jun 2024, Carter enda dani agi ninting hari.<ref>{{Cite magazine |date=June 11, 2024 |title=Jimmy Carter, 99, Is No Longer Awake Every Day, Grandson Says: 'He's Experiencing the World as Best He Can' |url=https://people.com/jimmy-carter-no-longer-awake-every-day-hospice-care-8661294 |access-date=June 12, 2024 |magazine=People|first=Kyle|last=Alvord}}</ref> Dua bulan udah nya, Carter madahka diri ngarapka diri ulih ngundi chalun Demokratik, Sapit Presiden [[Kamala Harris]], ba [[bepilih presiden Amerika Syarikat 2024|bepilih presiden 2024]].<ref>{{Cite news |last=Pengelly |first=Martin |date=August 3, 2024 |title='I'm trying to make it': Jimmy Carter's goal is to vote for Kamala Harris |url=https://www.theguardian.com/us-news/article/2024/aug/03/jimmy-carter-vote-kamala-harris-100th-birthday |access-date=August 8, 2024 |newspaper=[[The Guardian]] |issn=0261-3077}}</ref> Ujung bulan nya, uchu iya madahka Carter amat sakit, taja pan iya ngarapka umur iya manggai 100 taun lalu ngundi ngagai ba pengawa bepilih taun 2024.<ref>{{Cite news |last=Pitofsky |first=Marina |date=August 29, 2024 |title=Jimmy Carter’s grandson says his grandfather’s ‘engaged in the news’ as he approaches 100th birthday |url=https://www.usatoday.com/story/news/politics/elections/2024/08/29/jimmy-carter-2024-election-100th-birthday/74996615007/ |access-date=August 29, 2024 |magazine=People}}</ref>
Carter mati ba [[Rumah Jimmy enggau Rosalynn Carter|rumah iya]] di Plains kena 29 Disember 2024, urung tiga bulan pengudah hari pengada iya ke-100.<ref name="Sullivandead1">{{cite news| last1=Sullivan |first1=Kevin |last2=Walsh |first2=Edward |title=Jimmy Carter, 39th president and Nobel Peace Prize winner, dies at 100, his son says |url=https://www.washingtonpost.com/obituaries/2024/12/29/jimmy-carter-president-dead/ |access-date=December 29, 2024 |newspaper=The Washington Post |date=December 29, 2024}}</ref><ref>{{Cite news |last=Zurcher |first=Anthony |last2=Geoghegan |first2=Tom |date=December 29, 2024 |title=Jimmy Carter, former US president, dies aged 100 |url=https://www.bbc.com/news/articles/cpww85w5p30o |access-date=December 29, 2024 |work=[[BBC News]]}}</ref><ref>{{Cite news |date=December 29, 2024 |title=Former U.S. President Jimmy Carter Passes Away at 100 |url=https://www.cartercenter.org/news/pr/2024/statement-on-president-jimmy-carter-122924.html |access-date=December 29, 2024 |publisher=[[Carter Center]]}}</ref> Enda lama udah pemati iya, Presiden [[Joe Biden]] bebasaka legasi Carter, ngumbai iya “orang ke ngembuan prinsip, pengarap, enggau pemaruh ati.”<ref>{{cite web |last1=Biden |first1=Joseph |title=Statement by President Joe Biden and First Lady Jill Biden on the Passing of Former President Jimmy Carter |url=https://www.whitehouse.gov/briefing-room/statements-releases/2024/12/29/statement-by-president-joe-biden-and-first-lady-jill-biden-on-the-passing-of-former-president-jimmy-carter/ |website=The White House |access-date=30 December 2024}}</ref> Presiden ke dipilih, [[Donald Trump]] enggau Presiden ke dulu suba [[Bill Clinton]], [[George W. Bush]] enggau [[Barack Obama]] mega meri basa ngagai Carter pengudah pemati iya.<ref>{{cite web|url=https://www.nbcnews.com/politics/politics-news/democrats-republicans-honor-former-president-jimmy-carter-rcna185701|title=Democrats and Republicans honor former President Jimmy Carter's lifetime of service|publisher=NBC News|accessdate=December 30, 2024|date=December 30, 2024}}</ref> Siti pengawa nguburka nengeri deka diatur kena 9 Januari 2025 ba [[Katedral Nasional Washington]].<ref>{{Cite web |date=2024-12-29 |title=Jimmy Carter, the 39th US president, has died at 100 |url=https://apnews.com/article/jimmy-carter-dies-18c198c20352c835bca3eec276020dd7 |access-date=2024-12-30 |website=AP News |language=en}}</ref><ref name="NYTimesPlanning"/> Carter deka dikubur ba rumah iya di Plains sepiak bini iya Rosalynn.<ref name="NYTimesPlanning">{{cite news |last1=Baker |first1=Peter |date=29 December 2024 |title=Tentative Plans for Carter's Memorial Services |url=https://www.nytimes.com/2024/12/29/us/jimmy-carter-funeral-burial-plans.html |access-date=29 December 2024 |work=The New York Times}}</ref>
==Kereban sanding==
{{reflist}}
4ilndbd70vb1urz76twn33paqv8pahm
Jaku Sakizaya
0
3050
13301
10882
2025-07-05T00:31:36Z
Song GK
9
/* Penyanding */
13301
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox language
| name = Sakizaya
| nativename =
| states = [[Taiwan]]
| region =
| ethnicity = 990 [[Orang Sakizaya|Sakizaya]] (2020)<ref name=e25/>
| speakers = 590
| date = 2020
| ref = e25
| familycolor = Austronesia
| fam2 = [[Jaku-jaku Formosa Timur|Formosa Timur]]
| fam3 = [[Jaku Amis|Amis]]–Sakizaya
| script =
| iso3 = szy
| iso3comment =
| map = Formosan languages 2008.png
| mapcaption = (ungu) Ami Besau. Nataoran enggau Sakizaya ba piak utara.
| notice =
| map2 = Lang Status 20-CR.svg
| mapcaption2 = {{center|{{small|Sakizaya dikelas [[UNESCO]] Nyau Deka Punas Kritikan ''[[Atlas of the World's Languages in Danger]]''}}}}
}}
'''Jaku Sakizaya''' nya [[Jaku-jaku Formosa|jaku Formosa]] ti bekaul rat enggau [[Jaku Amis|Amis]]. Siti ari ruai bilik pemadu besai dalam jaku-jaku Austronesia, jaku tu dikena bansa Sakizaya, ke mayuh nguan kadang menua pantai Pasifik Timur ba menua [[Taiwan]]. Kenyau taun 2007 raban bansa tu dikelala peritah Taiwan nyadi siti ari nam belas raban bansa asal pulau tu.
== Sejarah ==
Pengudah insiden Takobowan maya taun 1878, orang Sakizaya belalai dalam raban Amis Nataoran. Bala pemansik udah nya salah ngelas jaku tu nyadi dialek jaku Amis.
Ba taun 2002, Pusat Pelajar Raban Bansa Asal ari Universiti Nasional Chengchi ba Taiwan udah ngemendarka penyalah tu maya sida ngedit bup teks jaku raban bansa asal. Taun nya, jaku Sakizaya dikelaska ba baruh jaku Chilai enggau Amis. Keereja jaku tu disengkaum dalam ruang bilik jaku Austronesia.<ref>{{Cite web|title=Textbooks by the Council of Indigenous Peoples in Taiwan|url=http://alilin.apc.gov.tw/tw/ebooks?view=adm_ebook&id=324}}</ref> Kena 17 Januari 2007, komuniti Sakizaya nyadi raban bansa ketiga belas dikelala perintah Taiwan nyadi raban bansa asal.<ref><nowiki>{{Cite news |date=2007-01-17 |title=Taiwan Recognises 'Lost' People |language=en |work=BBC News |url=http://news.bbc.co.uk/2/hi/asia-pacific/6271819.stm |access-date=January 19, 2007}}</nowiki>
{</ref>
Sepemayuh 985 orang direjista nyadi bansa Sakizaya.<ref>{{Cite web|title=Sakizaya – Introduction|url=https://www.cip.gov.tw/portal/docList.html?CID=DB80AC798C16F786&type=69056C4A0ACD19E8D0636733C6861689|access-date=2021-05-03|language=en|website=Council of Indigenous Peoples|date=20 Disember 2010}}</ref> <sup class="noprint Inline-Template Template-Fact" style="white-space:nowrap;">[]</sup>
== Peda mega ==
* Orang Sakizaya
== Kereban sanding ==
{{Reflist|30em}}
== Bibliografi ==
== Laman web ke bukai ==
* [https://e-dictionary.ilrdf.org.tw/ais/search.htm Yuánzhùmínzú yǔyán xiànshàng cídiǎn 原住民族語言線上詞典] (in Chinese) – Sakizaya search page at the "Aboriginal language online dictionary" website of the Indigenous Languages Research and Development Foundation
* [https://alilin.apc.gov.tw/tw/ebooks?tag=620 Sakizaya teaching and leaning materials published by the Council of Indigenous Peoples of Taiwan] (in Chinese)
* [https://indigenous-justice.president.gov.tw/doc/apology_text/Sakizaya.pdf Sakizaya translation of President Tsai Ing-wen's 2016 apology to indigenous people] – published on the website of the presidential office
[[Kategori:Jaku ba Taiwan]]
o10euvqld876c5vhlhhmzwv4vp1nytc
Salagena violetta
0
3500
13309
12218
2025-07-05T00:36:03Z
Song GK
9
/* Penyanding */
13309
wikitext
text/x-wiki
{{Speciesbox|image=|image_caption=|taxon=Salagena violetta|authority=[[Max Gaede|Gaede]], 1929|synonyms=}}
'''''Salagena violetta''''' nya sebansa buyah ti bisi dalam sebilik Cossidae. Bansa buyah tu ditemu ba Malawi enggau dipelaba mega ba Tanzania.<ref>[http://www.afromoths.net/species_by_code/SALAVIOL Afro Moths] </ref>
== Kereban sanding ==
<div class="reflist">
<references responsive="1"></references>
</div>
{{Taxonbar}}
nyp62soj6fibjrvmw5ids6yod3cqh1s
Pengawa bilun ba Sarawak
0
3603
13318
12434
2025-07-05T03:03:58Z
Cerevisae
18
/* Sejarah */
13318
wikitext
text/x-wiki
==Sejarah==
[[File:First aeroplane landed in Sarawak in 16 October 1924.jpg|right|thumbnail|Bilun keterubah Sarawak ba taun 1924.]]
Bilun keterubah terengkah di Kuching, Sarawak kena 16 Oktober 1924.<ref>{{cite book |last1=Ah Chon |first1=Ho |title=Kuching in pictures (1841–1946) |date=1948 |publisher=Pustaka Negeri Sarawak |location=Kuching, Sarawak}}</ref>
Hornbill Skyways ditumbuhka ba Kuching dalam bulan Mei 1977 nyadi sebuah kompeni peribit ti bejalaika sebuah bilun engkabang sayap tetap [[Cessna 421]] enggau dua buah bilun engkabang [[Bell JetRanger|Bell 206B Jet Ranger]].<ref name="Jerry 2016">{{cite news |last1=Choong |first1=Jerry |title=Aircraft company had history of crashes |url=https://www.malaymail.com/news/malaysia/2016/05/07/aircraft-company-had-history-of-crashes/1114623 |access-date=20 November 2022 |publisher=The Malay Mail |date=7 May 2016 |archive-url=https://archive.today/20221120143618/https://www.malaymail.com/news/malaysia/2016/05/07/aircraft-company-had-history-of-crashes/1114623 |archive-date=20 November 2022}}</ref>
Siku nembiak ngelancarka roket keterubah enggau peninggi 5 km bepalan ba Kuching ba bulan Oktober 2018.<ref>{{Cite web|author=News Desk|date=2019-01-29|title=Teenager set to launch state's first rocket to outer space|url=https://www.newsarawaktribune.com.my/teenager-set-to-launch-states-first-rocket-to-outer-space/|access-date=2021-08-05|website=New Sarawak Tribune|language=en-US}}</ref> Sebuah gerempung STEM ti diberi nama "The Learning Curve" bekerejasama enggau mayuh bengkah universiti ngaga roket hibrid di Sarawak entara taun 2019 ti diberi nama "Borneo Suborbitals".<ref name=":0">{{Cite web|date=2019-03-14|title=Parties sign MoU on educational hybrid rocket|url=https://www.theborneopost.com/2019/03/15/parties-sign-mou-on-educational-hybrid-rocket/|access-date=2020-10-15|website=Borneo Post Online|language=en-US}}</ref> Projek nya udah nadai agi ba taun 2022.<ref>{{Cite web |title=The Learning Curve - Your STEM delivery partner |url=https://learning.com.my/ |publisher=The Learning Curve |access-date=2 September 2023 |archive-url=https://web.archive.org/web/20230605075200/https://learning.com.my/ |archive-date=5 June 2023}}</ref><ref>{{Cite web |title=SPACE by MEASAT |url=https://learning.com.my/2022/03/10/space-by-measat/ |publisher=The Learning Curve |access-date=2 September 2023 |archive-url=https://web.archive.org/web/20230902061429/https://learning.com.my/2022/03/10/space-by-measat/ |archive-date=2 September 2023}}</ref><ref>{{Cite web |title=Taylor's Community - A project by Taylor's Education Group, Corporate Social Responsibility |url=https://csr.taylorsedu.my/pdf/TaylorAR2022.pdf |access-date=2 September 2023 |archive-url=https://web.archive.org/web/20230308072237/https://csr.taylorsedu.my/pdf/TaylorAR2022.pdf |archive-date=8 March 2023}}</ref>
Dalam bulan Julai 2024, peritah Sarawak ngaturka kampus aeroangkasa ba universiti i-CATS, Kuching.<ref>[https://www.malaymail.com/news/malaysia/2024/07/27/sarawak-premier-says-state-owned-i-cats-university-college-now-with-aerospace-faculty-to-get-rm300m-new-beach-side-campus/145136 Sarawak premier says state-owned i-CATS University College, now with aerospace faculty, to get RM300m, new beach side campus] Dikeluarka The Malay Mail ba 27 July 2024. Diarkib maya [https://web.archive.org/web/20240727080714/https://www.malaymail.com/news/malaysia/2024/07/27/sarawak-premier-says-state-owned-i-cats-university-college-now-with-aerospace-faculty-to-get-rm300m-new-beach-side-campus/145136 27 Julai 2024]</ref> Dalam bulan September 2024, perintah Sarawak madahka pengawa ngelancharka satelit Malaysia bisi bepalan ba Lundu-Sematan jemah ila.<ref>[https://www.utusanborneo.com.my/2024/09/15/lundu-sematan-tapak-pelancaran-satelit Lundu-Sematan tapak pelancaran satelit] Dikeluarka Utusan Borneo ba 15 September 2024. Diarkib maya [https://web.archive.org/web/20240915131545/https://www.utusanborneo.com.my/2024/09/15/lundu-sematan-tapak-pelancaran-satelit 15 September 2024]</ref> Akademi bilun angkasa ditumbuhka ba Pusat Penyulut Teknologi Sarawak (CENTEXS) Lundu dalam bulan Oktober 2024.<ref>[https://dayakdaily.com/premier-proposes-renaming-aviation-academy-to-aerospace-academy-to-reflect-broader-focus-beyond-aviation/ Premier Proposes renaming Aviation Academy to "Aerospace Academy" to reflect broader docus beyond aviation] Dikeluarka Dayak Daily ba 8 Oktober 2024. Diarkib maya [https://web.archive.org/web/20241010062607/https://dayakdaily.com/premier-proposes-renaming-aviation-academy-to-aerospace-academy-to-reflect-broader-focus-beyond-aviation/ 10 Oktober 2024]</ref> Ba taun 2025, Sarawak bekerejasama enggau kompeni Airbus ari Eropah ngaga industri aeroangkasa ke nyukung di Sarawak, nyengkaum pemansang modal mensia di Sarawak ungkup pengawa ngaga minyak penerebai bilun ke meruan, ngaga kereban komposit enggau kulit sintetik dikena dalam industri penerebai bilun, digitalisasyen industri pejalai enggau pemansang penerebai bilun dalam servis hub bersepadu, enggau 100 ekar pemesai di Sarawak.<ref>[https://www.theborneopost.com/2025/05/06/sarawak-partners-with-airbus-to-develop-aerospace-industry/ Sarawak partners with Airbus to develop aerospace industry] Dikeluarka The Borneo Post ba 6 Mei 2025. Diarkib maya [https://web.archive.org/web/20250507024052/https://www.theborneopost.com/2025/05/06/sarawak-partners-with-airbus-to-develop-aerospace-industry/ 7 Mei 2025]</ref> Kena Julai 2025, Sarawak bekerejasama enggau Penyanding Penemu Padang Bilun Belanda deka gawa ba padang bilun antarabansa baru Kuching.<ref>{{cite news |last1=Ling |first1=Sharon |title=S'wak wants to develop aviation sector in collaboration with Holland, says state minister |url=https://www.thestar.com.my/news/nation/2025/07/03/s039wak-wants-to-develop-aviation-sector-in-collaboration-with-holland-says-state-minister |access-date=5 July 2025 |publisher=The Star (Malaysia) |date=3 July 2025 |archive-url=https://web.archive.org/web/20250705025742/https://www.thestar.com.my/news/nation/2025/07/03/s039wak-wants-to-develop-aviation-sector-in-collaboration-with-holland-says-state-minister |archive-date=5 July 2025}}</ref>
Kena taun 2025, perintah Sarawak ngambi serikat penerebai MasWings nyadi serikat AirBorneo.<ref>{{cite news |last1=Ratani |first1=Siti Nurain |title=AirBorneo ngena bilun baru |url=https://suarasarawak.my/airborneo-ngena-bilun-baru/ |access-date=5 July 2025 |date=12 March 2025 |archive-url=https://archive.is/UBGHO |archive-date=5 July 2025}}</ref>
==Penyanding==
<references/>
5c1il2f6idc5g4hv64l1hd94ej04fra
Muzium Nasional (Praha)
0
3713
13311
12732
2025-07-05T00:36:45Z
Song GK
9
/* Penyanding */
13311
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox museum
| name = Muzium Nasional
| native_name = Národní muzeum
| native_name_lang = cz
| logo =
| image = Museo Nacional, Praga, República Checa, 2022-07-02, DD 265-267 HDR.jpg
| caption = Begunan keterubah Muzium Nasional maya taun 2022.
| map_type = Czech Republic Prague#Czech Republic
| coordinates = {{coord|50.078831|14.430797}}
| latitude =
| former_name =
| established = {{Start date|1818|04|15}}
| location = [[Praha]], [[Republik Czech]]
| type =
| collection_size = 14 juta utai
| website = {{URL|http://www.nm.cz/}}
}}
'''Muzium Nasional'''<ref>{{Cite web|url=https://www.nm.cz/en|title=National museum|publisher=Národní Muzeum|website=www.nm.cz|location=Czech Republic|access-date=2019-11-29}}</ref> ([[Jaku Czech|Czech]] : ''Národní muzeum'') iya nya muzium rama ti diungkupka ngagai koleksyen sains enggau sejarah asal Republik Czech, sejarah, budaya enggau [[Bansa Czech|rayat]] iya, enggau ke bukai. Muzium tu ditumbuhka Kašpar Maria Šternberg dalam taun 1818.<ref>{{Cite web|url=https://www.mpo.cz/en/e-communications-and-postal-services/postal-services/stamp-emissions/postage-stamps-issued-in-2011/kaspar-maria-von-sternberg-1761-1838--103423/|title=Kaspar Maria von Sternberg (1761-1838) {{!}} MPO|website=www.mpo.cz|access-date=2019-11-29}}</ref> Pakar sejarah František Palacký<ref>{{Cite web|url=https://www.nm.cz/en/museum/about-us/history|title=History|last=Muzeum|first=Národní|website=National museum|access-date=2019-11-29}}</ref> mega bebendar ngaul diri dalam pengawa numbuhka muzium tu.
Muzium Nasional tu ngundan urung 14 juta iti barang<ref>{{cite web|url=https://dnd.com.pk/national-museum-prague/247559|title=National Museum Prague: A Journey through History|first=Shazia Anwer|last=Cheema|date=June 4, 2021|accessdate=November 10, 2021|website=dnd.com.pk|publisher=DND}}</ref> ari bemacham bidang sejarah asal, sejarah, seni, muzik enggau pengawa librari, ti bisi ba bepuluh bengkah begunan muzium.
Balai besai Muzium Nasional nya ba Dataran Wenceslas ba tengah nengeri Praha. Digaga ngena gaya neo-renaissance dalam taun 1891, begunan nya ngasaika pengawa mulaika pemanah ke signifikan ari taun 2011 ngagai 2018 dikena ngintu genap seratus taun deklarasyen meredeka Czech enggau Czechoslovakia. Ketegal dominasyen iya ba simpang Prague ke pemadu kiruh, begunan Muzium Nasional mai pemerat nasional ke signifikan. Nya alai, iya seruran nyadika palan endur protes, gempuru, gempuru enggau pengawa rama.<ref>{{Cite web|last=www.fg.cz, 2024|first=FG Forrest, a s|title=Wenceslas Square (Václavské náměstí)|url=https://www.prague.eu/en/object/places/182/wenceslas-square-vaclavske-namesti|access-date=2024-05-21|website=Prague.eu|language=en}}</ref>
== Asal penatai ==
Indah sebedau Revolusyen Perancis, sekeda koleksyen seni, sains enggau utai ti bekaul enggau budaya diraja enggau peribit bisi disendiaka ngagai mensia mayuh. Pemungkal muzium tu ulih dipeda kenyau ari taun 1796 lebuh Gerempung Kaban Seni Patriotik peribit ditumbuhka Count Casper Sternberk-Manderschied enggau seraban orang kaya ke tebilang bukai. Tuju ti diaku gerempung nya iya nya "ngangkatka baru seni enggau pengerindu". Dalam taun 1800, raban nya numbuhka Akademi Seni Alus, ti ngelatih nembiak dalam tukuh seni enggau sejarah ti progresif.<ref>{{cite web|url=https://www.ngprague.cz/en/the-society-of-friends-of-the-national-gallery-in-prague-spng|title=THE SOCIETY OF FRIENDS OF THE NATIONAL GALLERY IN PRAGUE|website=Narodni galerie Praha}}</ref>
== Kereban sanding ==
{{Reflist}}
== Bibliografi ==
* Demetz, enggau Peter. ''Prague ngena chura Hitam enggau Emas: Pemandangan ari Pengidup Sebuah Mengeri Eropah.'' New York: Bukit enggau Wang, 1997.
* Denkstein enggau enggau orang bukai. "Ari ''Muzium Nasional'' ." Di ''Prague'', Palan Seni Besai, disunting sereta enggau jaku pemuka ari Vladimir Denkstein enggau Jiri Kotalik. Disalin ari jaku Czech ulih Vladimir Varecha. Montclair, NJ: Penemuai enggau Schram, 1979.
== Laman web ke bukai ==
* [http://www.nm.cz/ Laman web rasmi Muzium Nasional]
* [https://www.hotel-golf.cz/en/the-15-most-interesting-museums-in-prague/National%20Museum%20Prague%20more%20information Muzium Nasional Prague penerang ti silik agi]
hgvhnvrs6gvpkmec6ij36ynlnhrbwa4
Martin Luther
0
3832
13312
13024
2025-07-05T00:37:09Z
Song GK
9
/* Penyanding */
13312
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox theologian
| honorific_prefix = [[The Reverend]]
| name = Martin Luther
| honorific_suffix = {{post-nominals|post-noms=[[Order of St. Augustine|OSA]]|size=100%}}
| image = Lucas Cranach d.Ä. - Martin Luther, 1528 (Veste Coburg).jpg
| caption = ''Martin Luther'', 1528
| birth_name = Martin Luder
| birth_date = 10 November 1483
| birth_place = [[Eisleben]], kaunti Mansfeld, Empayar Rome Kudus
| death_date = {{death date and age|df=yes|1546|02|18|1483|11|10}}
| death_place = Eisleben, County of Mansfeld, Holy Roman Empire
| education = [[University of Erfurt]] ([[Bachelor of Arts|''Artium Baccalaureus'']], 1502; [[Master of Arts|''Artium Magister'']], 1505)<br />[[University of Wittenberg]] ([[Bachelor of Theology|''Biblicus Baccalaureus'']] in [[Biblical Studies|Bible]], 1508; [[Bachelor of Theology|''Sententiarius Baccalaureus'']] in ''[[Sentences]]'', 1509; [[Doctor of Theology|''Theologiæ Doctor'']] in Bible, 1512)
| titles = {{hlist| [[Priest]] | [[Theology|Theologian]] |Author | [[Hymnwriter]]}}
| module2 = {{Ordination
| embed = yes
| name = Martin Luther
| denomination = Catholic
| ordained deacon by = Johannes (or Johann) Bonemilch von Laasphe, Auxiliary Bishop of the [[Roman Catholic Diocese of Mainz|Metropolitan Archdiocese of Mainz]]
| date of diaconal ordination = 27 February 1507
| place of diaconal ordination = [[Erfurt Cathedral|Cathedral Church of St. Mary]], [[Erfurt]], Holy Roman Empire
| ordained priest by = Hieronymus (or Jerome) Schultz {{post-nominals|post-noms=[[Premonstratensians|OPraem]]}}, Bishop of the [[Diocese of Brandenburg]]
| date of priestly ordination = 3/4 April 1507
| place of priestly ordination = Cathedral Church of St. Mary, Erfurt, Holy Roman Empire
| consecrated by =
| co-consecrators =
| date of consecration =
| place of consecration =
| elevated by =
| date of elevation =
| sources =
| bishop 1 =
| consecration date 1 = }}
| spouse = {{marriage |[[Katharina von Bora]] |1525}}
| children = {{hlist |Hans (Johannes) |[[Elisabeth Luther|Elisabeth]] |[[Magdalena Luther|Magdalena]] |Martin |[[Paul Luther|Paul]] |Margarethe}}
| notable_works = {{ubl|''[[Ninety-five Theses]]'' (1517)}}
| signature = Martin Luther Signature.svg
| era = [[Renaissance]]
| tradition_movement = {{Tree list}}
* [[Reformasyen]]
** [[Lutheranisme]]
{{tree list/end}}
| main_interests = {{hlist | [[Christian theology#Prolegomena: Scripture as a primary basis of Christian theology|Prolegomena]] | [[Soteriology]]}}
| notable_ideas = {{hlist | [[Law and Gospel]] | [[Sola fide]] | [[Theology of the Cross]] | [[Two kingdoms doctrine]]}}
| module = {{Infobox religious biography|embed=yes
| background = #F3E5AB
| religion = [[Kristian]]
| church = [[Protestan]]
|denomination = [[Lutheran]]}}
}}
'''Martin Luther''' OSA (10 November 1483<ref>Luther himself, however, believed that he had been born in 1484. {{Cite book |last=Hendrix |first=Scott H. |url=https://books.google.com/books?id=NHKhCgAAQBAJ&pg=PA17 |title=Martin Luther: Visionary Reformer |date=2015 |publisher=[[Yale University Press]] |isbn=978-0-300-16669-9 |page=17 |access-date=12 November 2017}}</ref> – 18 Februari 1546) nya siku paderi Jerman, pakar teologi, pengarang, penulis lagu puji, profesor, enggau ex-friar Augustinian.<ref>Luther consistently referred to himself as a former monk. For example: "Thus formerly, when I was a monk, I used to hope that I would be able to pacify my conscience with the fastings, the [[praying]], and the vigils with which I used to afflict my body in a way to excite pity. But the more I sweat, the less quiet and peace I felt; for the true light had been removed from my eyes." Martin Luther, Lectures on Genesis: Chapters 45–50, ed. Jaroslav Jan Pelikan, Hilton C. Oswald, and Helmut T. Lehmann, vol. 8 ''Luther's Works''. (Saint Louis: Concordia Publishing House, 1999), 5:326. </ref> Luther nyadi orang ti ngepunka Reformasyen Protestan, lalu pengarap teologi iya nyadika pelasar [[Lutheran|pengarap Lutheran]]. Iya dikumbai mayuh orang nyadi siku ari orang ti pemadu bepengaruh dalam sejarah Barat enggau Kristian.<ref>{{Cite web|last=Hillerbrand|first=Hans J.|date=14 February 2024|title=Martin Luther|url=https://www.britannica.com/biography/Martin-Luther|access-date=29 March 2024|publisher=Encyclopædia Britannica}}</ref><ref>{{Cite book |last=Nelson |first=Robert H. |title=Lutheranism and the Nordic Spirit of Social Democracy: A Different Protestant Ethic |publisher=Aarhus University Press |year=2017 |isbn=9788771844160 |page=64}}</ref>
Diada ba Eisleben, Luther dichiri nyadi paderi dalam taun 1507. Iya datai nulak sekeda ajar enggau pengawa [[Gerija Katolik|Gerija Roman Katolik]] kemaya hari tu, kelebih agi penemu pasal indulgens enggau kuasa paus. Luther ngepunka debat entarabansa pasal pekara tu dalam chunto ''Sembilan Puluh Lima Tesis'' iya, ti dikarang iya dalam taun 1517. Ba taun 1520, Paus Leo X minta Luther ngelengka semua utai ke ditulis iya, lalu lebuh Luther enggai ngereja nya, iya dibuai ari gerija kena bulan Januari 1521. Udah nya ba taun nya mega, Raja Besai Rome Kudus Charles V ngutuk Luther nyadi orang ke ngereja penyalah ba Diet of Worms. Lebuh Luther mati dalam taun 1546, pemuai iya ari gerija ti digaga Leo X agi dikena.
Luther ngajar, pengelurus ukai dibulih ari sebarang pengawa tauka niat tauka pemanah mensia; tang, iya diterima semina nyadika pemeri ti enda bebayar ari pengasih Allah Taala nengah pengarap orang ti arap ngagai Jesus Kristus. Iya ngumbai pengawa ti manah nya buah ti beguna ari pengarap ti idup, sebagi ari proses pengudus.<ref name="Schreiner2015">{{Cite book |last=Schreiner |first=Thomas R. |title=Faith Alone---The Doctrine of Justification: What the Reformers Taught...and Why It Still Matters |date=15 September 2015 |publisher=Zondervan Academic |isbn=978-0-310-51579-1 |page=40 |language=en |quote=Luther insists that good works cannot be understood as the cause or ground of justification. McGrath summarizes Luther's position, "works are a condition, but not a cause of salvation." The word "condition" is acceptable if one understands works as the fruit or evidence of justification.}}</ref><ref name="Laffin2016">{{Cite book |last=Laffin |first=Michael Richard |title=The Promise of Martin Luther's Political Theology: Freeing Luther from the Modern Political Narrative |date=20 October 2016 |publisher=Bloomsbury Publishing |isbn=978-0-567-66990-2 |page=153 |language=en |quote=When Luther speaks of sanctification, he includes in this what has traditionally been referred to as the doctrine of the three estates. In sanctification our affections are conformed to Christ, and this formation occurs through suffering the divine activity in the estates of the ''ecclesia'', ''oeconomia'', and ''politia''. In sanctification our affections and perceptions are transformed so that we may come to recognize and explore the will of God. Herein lies a major, and often overlooked, part of the topography of Luther's theology that presses back against the oversimplistic reduction of his thought to "justification by faith alone." Rather, in the estates we see that sanctification plays a significant role in the overall grammar of Luther's theology. As Bernd Wannenwetsch argues, "Sanctification for Luther is not just a matter of faith, but a matter of faith ''and'' created orders, or more precisely of ''faith that is exercised in love within the divinely assigned spheres of social life'', politics, economics and religion (cf. WA16: 'in talibus ordinationibus exercere ceritatem')."}}</ref> Teologi Luther nyakal kuasa enggau pengawa paus enggau bishop enggau ngajar [[Bup Kudus]] aja pun penemu ti dipadahka Petara pasal Injil,<ref>Ewald M. Plass, ''What Luther Says'', 3 vols., (St. Louis: CPH, 1959), 88, no. 269; M. Reu, ''Luther and the Scriptures'', (Columbus, Ohio: Wartburg Press, 1944), 23. </ref> lalu mantah sacerdotalisme enggau ngumbai semua orang Kristian ti udah dibaptisa nyadi imam ti kudus.<ref>Luther, Martin. ''Concerning the Ministry'' (1523), tr. Conrad Bergendoff, in Bergendoff, Conrad (ed.) ''Luther's Works''. Philadelphia: Fortress Press, 1958, 40:18 ff. </ref> Sida ke ngelala diri enggau utai tu, sereta mega ajar Luther ke besai agi, dikumbai orang Lutheran, taja pan Luther bebendar ngena nama Kristian tauka Evangelikal ([[Jaku Jereman|Jereman]] : ''evangelisch''), nyadika nama ke semina ulih diterima ungkup individu ke ngaku arapka Kristus.
Pengawa Luther nyalin Bup Kudus ari jaku Latin ngagai [[jaku Jereman]] ngasuh Bup Kudus jauh mudah agi ditemu orang, lalu tu meri empas ti besai ngagai gerija enggau budaya Jereman. Iya nerenakka pemansang versyen standard [[jaku Jereman]], nambahka sekeda prinsip ngagai seni nyalin,<ref>Fahlbusch, Erwin and Bromiley, Geoffrey William. ''The Encyclopedia of Christianity''. Grand Rapids, MI: Leiden, Netherlands: Wm. B. Eerdmans; Brill, 1999–2003, 1:244. </ref> lalu nguing pengawa nulis salin jaku [[Jaku Inggeris|English]], Bup Kudus Tyndale.<ref name="Tyndale">''Tyndale's New Testament'', trans. from the Greek by William Tyndale in 1534 in a modern-spelling edition and with an introduction by David Daniell. New Haven, CT: [[Yale University]] Press, 1989, ix–x. </ref> Lagu puji iya ngasuh pengawa belagu ba gerija Protestan mansang.<ref name="Bainton269">[[Roland Bainton|Bainton, Roland]]. ''Here I Stand: a Life of Martin Luther''. New York: Penguin, 1995, 269. </ref> Tikah iya enggau Katharina von Bora, siku nan ke suba, nyadika teladan ngagai pengawa tikah paderi, ngemendarka paderi Protestan jadi melaki bini.<ref name="Bainton223">Bainton, Roland. ''Here I Stand: a Life of Martin Luther''. New York: Penguin, 1995, p. 223. </ref>
Dalam dua iti bup iya ke udah nya, baka dalam bup ''On the Jews and Their Lies'', Luther mantaika penemu ti tegap ngelaban orang Judah, minta [[orang Judah]] dibuai sereta ditunu sinagog sida.<ref>Hendrix, Scott H. [http://www.luthersem.edu/word&world/Archives/3-4_Luther/3-4_Hendrix.pdf "The Controversial Luther"] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20110302005613/http://www2.luthersem.edu/word%26world/Archives/3-4_Luther/3-4_Hendrix.pdf|date=2 March 2011}}, ''Word & World'' 3/4 (1983), Luther Seminary, St. Paul, MN. Also see Hillerbrand, Hans. [http://cco.cambridge.org/extract?id=ccol0521816483_CCOL0521816483A018 "The legacy of Martin Luther"] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20110716031045/http://cco.cambridge.org/extract?id=ccol0521816483_CCOL0521816483A018|date=16 July 2011}}, in Hillerbrand, Hans & McKim, Donald K. (eds.) ''The Cambridge Companion to Luther''. Cambridge University Press, 2003.
In 1523, Luther wrote that Jesus Christ was born a Jew which discouraged mistreatment of the Jews and advocated their conversion by proving that the [[Old Testament]] could be shown to speak of Jesus Christ. However, as the Reformation grew, Luther began to lose hope in large-scale Jewish conversion to Christianity, and in the years his health deteriorated he grew more acerbic toward the Jews, writing against them with the kind of venom he had already unleashed on the Anabaptists, [[Zwingli]], and the [[Reformation Papacy|pope]]. </ref> Pengawa tu mega dituju ngagai [[Gerija Katolik|orang Kristian Roman Katolik]], Anabaptis, enggau orang Kristian ke enda pechayaka Triniti.<ref>Schaff, Philip: ''History of the Christian Church, Vol. VIII: Modern Christianity: The Swiss Reformation'', William B. Eerdmans Pub. Co., Grand Rapids, Michigan, US, 1910, page 706. </ref> Luther enda terus ngasuh orang Judah dibunuh;<ref>Martin Brecht, ''Martin Luther'' (Minneapolis: Fortress Press, 1985–1993), 3:336. </ref><ref>Luther's letter to Rabbi Josel as cited by Gordon Rupp, ''Martin Luther and the Jews'' (London: The Council of Christians and Jews, 1972), 14. According to {{Cite web}}, this paragraph is not available in the English edition of Luther's works. </ref><ref>{{Cite web|last=Sydow|first=Michael|date=1 December 1999|title=Journal of Theology: Martin Luther, Reformation Theologian and Educator|url=http://clclutheran.org/library/jtheo_arch/jtdec1999.pdf|archive-url=https://web.archive.org/web/20070928132039/http://clclutheran.org/library/jtheo_arch/jtdec1999.pdf|archive-date=28 September 2007|access-date=17 May 2022}}</ref> taja pia, tebal agi bala pakar sejarah madahka retorik iya meransang antisemitisme di Jereman enggau penumbuh, beratus taun udah nya, Parti Nazi.<ref name="Wallman1">"The assertion that Luther's expressions of anti-Jewish sentiment have been of major and persistent influence in the centuries after the Reformation, and that there exists a continuity between Protestant [[anti-Judaism]] and modern racially oriented antisemitism, is at present wide-spread in the literature; since the Second World War it has understandably become the prevailing opinion." Johannes Wallmann, "The Reception of Luther's Writings on the Jews from the Reformation to the End of the 19th Century", ''[[Lutheran Quarterly]]'', n.s. 1 (Spring 1987) 1:72–97. </ref><ref>For similar views, see:
</ref><ref name="Grunberger1971">[[Richard Grunberger|Grunberger, Richard]]. ''The 12-Year Reich: A Social History of Nazi Germany 1933–1945'' (NP:Holt, Rinehart and Winston, 1971), 465. </ref>
==Kereban sanding==
{{reflist}}
5sz130wbtxvt7s1kd05oewq3bdujfps
Katsamonnat Namwirote
0
3984
13295
2025-07-04T14:33:17Z
Changkir Langkau
674
Digaga enggau chara nyalin lambar " [[:en:Special:Redirect/revision/1290777325|Katsamonnat Namwirote]] "
13295
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox person
| name = Katsamonnat Namwirote
| image = S 23011345.jpg
| caption = Katsamonnat in March 2022
| native_name = กัษมนณัฎฐ์ นามวิโรจน์
| native_name_lang = th
| other_names = Earth ({{lang|th|เอิร์ธ}})
| birth_date = {{Birth date and age|1996|11|01|df=yes}}
| birth_place = [[Chiang Mai]], [[Thailand]]
| alma_mater = [[Universiti Chiang Mai]]
| occupation = {{hlist|Pelakun}}
| years_active = 2017–diatu
| notable_works = {{unbulleted list|''[[Until We Meet Again (siri TV)]]'' (2019)}}
| website = instagram.com/cooheart/
}}
'''Katsamonnat Namwirote''' ({{Langx|th|กัษมนณัฎฐ์ นามวิโรจน์}}; ada 1 November 1996) iya nya siku pelakun Thailand.<ref>{{cite news|last1=Fukkhiao|first1=Pongsapak|title=“เอิร์ธ กัษมนณัฏฐ์ ” make up จัดเต็ม! ไร้กังวล แต่งแบบไหนก็น่ารักเสมอ|work=KAZZ Magazine|url=https://kazz-magazine.com/85475-2/|date=16 January 2020|language=th}} </ref><ref>{{cite news|last1=Thailand|first1=Posh Magazine|title=Cover Interview – Santa x Earth|url=https://poshmagazinethailand.com/cover-interview-santa-x-earth/|work=Posh Magazine Thailand|date=2 November 2022}} </ref>
Katsamonnat Namwirote ada kena 1 November 1996 di menua Thailand. Iya nembuka pelajar dalam bidang seni bina ba Universiti Chiang Mai.<ref>{{cite news|title=คุ้ยชีวิตเด็กสถาปัตย์! กับ “เอิร์ธ กัษมนณัฏฐ์” รับรองความ โหด-มัน-ฮา!|url=https://www.dek-d.com/meet/48871/|work=Dek-D.com|date=9 March 2018|language=en}} </ref>
== Pengawa ==
Namwirote ngaga pengawa belakun keterubah iya nyadi Pie dalam filem taun 2017 ''Let Me Kiss You''. Ba taun 2018, iya bisi awak belelak dalam industri pemerindang ketegal pengawa iya ti ngelakunka Tar dalam siri drama BL ti tebilang ''Love By Chance'' enggau sambung iya ba taun 2020, ''A Chance to Love''. Pengelandik belakun iya bulih kelala agi lebuh iya ngelakunka Intouch dalam ''<a href="https://en.wikipedia.org/wiki/Until_We_Meet_Again_(TV_series)" rel="mw:ExtLink" title="Until We Meet Again (TV series)" class="cx-link" data-linkid="83">Until We Meet Again: The Series</a>'' dalam taun 2019.<ref>{{cite news|title=“เอิร์ธ-กัษมนณัฎฐ์” เปิดตัวเสื้อผ้าคอลเลกชันใหม่สุดคิ้วท์! Cieloheart X Care Bears – TH Headline|url=https://www.thheadline.com/example-4/20233.html|work=TH Headline|date=22 October 2024|language=th}} </ref><ref>{{cite news|title=สนุกสุดฟิน! ‘ปอนด์-เอิร์ธ-แม็กกี้-บาส’ นำทีมนักแสดง พาแฟนๆ ชม ‘FOUREVER YOU เพราะรักนำทาง’ รอบพิเศษ!|url=https://siamrath.co.th/n/569893|work=สยามรัฐ|date=28 September 2024|language=th}} </ref>
== Pengidup diri empu ==
Namwirote nya gay enggau chara tebuka.<ref>{{Cite web|title=10 Thai Actors Who Came Out As Gay|url=https://asiantv4u.com/articles/thai/10-thai-actors-who-came-out-as-gay/|access-date=2023-09-16|website=Asiantv4u|language=en-US}}</ref> Iya mega bisi ngembuan jenama gari kediri empu ti diberi nama CIELO.<ref>{{cite news|title=อย่าลดทอนคุณค่าเพศคนอื่น! 'เอิร์ธ' เผยสิ่งที่ต้องเจอมาตลอด|url=https://www.thaipost.net/entertainment-news/661559/|work=Thai Post|date=23 September 2024|language=th}} </ref> Kena bulan Julai 2018, iya dichiri nyadi sami Buddha.<ref>{{Cite web|title=สุขี ทีฆายุโก ภะวะ อะภิวาทะนะสีลิสสะ นิจจัง วุฑฒาปะจายิโน จัตตาโร ธัมมา วัฑฒันติ อายุ วัณโณ สุขัง พะลัง|url=https://www.instagram.com/cooheart/p/BlKMJIehoGI/|access-date=2024-12-30|website=www.instagram.com}}</ref>
== Filemografi ==
=== Filem ===
{| class="wikitable"
!Taun
! Tajuk
! Pengawa
|-
| 2017
| ''Let Me Kiss You''
| Pie
|-
| 2019
| ''Love: Must Fight''
|
|-
| 2019
| ''Love: Must Take it Off''
|
|}
=== Televisyen ===
{| class="wikitable"
!Taun
!Tajuk
!Pengawa
!Nota
|-
|2018
|''Love by Chance''
|Tar
|Watak utama
|-
|2019
|''Until We Meet Again''
|Intouch Wongnate
|Watak utama
|-
|2020
|''A Chance to Love''
|Tar
|Watak utama
|-
|2021
|''7 Project''
|Pavin Lertpana / Ozone
|Watak utama
|-
|2022
|''Saneha Stories Season 4: Thanon Sai Saneha''
|Em
|Watak utama
|-
|2022
|''War of Y''
|New ship
|Watak temuai
|-
|2022
|''My Only 12%''
|Seeiw
|Watak utama
|-
|2024-2025
|''[[Fourever You (Thai TV series)|Fourever You]]''
|Easter "Ter"
|Watak utama
|}
== Penyanding ==
{{Reflist}}
== Laman web ke bukai ==
* {{IMDb name|9811581}}
hq0tqwebl6a9inpusgpb6mehobxv2u7
13297
13295
2025-07-05T00:28:21Z
Song GK
9
/* Penyanding */
13297
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox person
| name = Katsamonnat Namwirote
| image = S 23011345.jpg
| caption = Katsamonnat in March 2022
| native_name = กัษมนณัฎฐ์ นามวิโรจน์
| native_name_lang = th
| other_names = Earth ({{lang|th|เอิร์ธ}})
| birth_date = {{Birth date and age|1996|11|01|df=yes}}
| birth_place = [[Chiang Mai]], [[Thailand]]
| alma_mater = [[Universiti Chiang Mai]]
| occupation = {{hlist|Pelakun}}
| years_active = 2017–diatu
| notable_works = {{unbulleted list|''[[Until We Meet Again (siri TV)]]'' (2019)}}
| website = instagram.com/cooheart/
}}
'''Katsamonnat Namwirote''' ({{Langx|th|กัษมนณัฎฐ์ นามวิโรจน์}}; ada 1 November 1996) iya nya siku pelakun Thailand.<ref>{{cite news|last1=Fukkhiao|first1=Pongsapak|title=“เอิร์ธ กัษมนณัฏฐ์ ” make up จัดเต็ม! ไร้กังวล แต่งแบบไหนก็น่ารักเสมอ|work=KAZZ Magazine|url=https://kazz-magazine.com/85475-2/|date=16 January 2020|language=th}} </ref><ref>{{cite news|last1=Thailand|first1=Posh Magazine|title=Cover Interview – Santa x Earth|url=https://poshmagazinethailand.com/cover-interview-santa-x-earth/|work=Posh Magazine Thailand|date=2 November 2022}} </ref>
Katsamonnat Namwirote ada kena 1 November 1996 di menua Thailand. Iya nembuka pelajar dalam bidang seni bina ba Universiti Chiang Mai.<ref>{{cite news|title=คุ้ยชีวิตเด็กสถาปัตย์! กับ “เอิร์ธ กัษมนณัฏฐ์” รับรองความ โหด-มัน-ฮา!|url=https://www.dek-d.com/meet/48871/|work=Dek-D.com|date=9 March 2018|language=en}} </ref>
== Pengawa ==
Namwirote ngaga pengawa belakun keterubah iya nyadi Pie dalam filem taun 2017 ''Let Me Kiss You''. Ba taun 2018, iya bisi awak belelak dalam industri pemerindang ketegal pengawa iya ti ngelakunka Tar dalam siri drama BL ti tebilang ''Love By Chance'' enggau sambung iya ba taun 2020, ''A Chance to Love''. Pengelandik belakun iya bulih kelala agi lebuh iya ngelakunka Intouch dalam ''<a href="https://en.wikipedia.org/wiki/Until_We_Meet_Again_(TV_series)" rel="mw:ExtLink" title="Until We Meet Again (TV series)" class="cx-link" data-linkid="83">Until We Meet Again: The Series</a>'' dalam taun 2019.<ref>{{cite news|title=“เอิร์ธ-กัษมนณัฎฐ์” เปิดตัวเสื้อผ้าคอลเลกชันใหม่สุดคิ้วท์! Cieloheart X Care Bears – TH Headline|url=https://www.thheadline.com/example-4/20233.html|work=TH Headline|date=22 October 2024|language=th}} </ref><ref>{{cite news|title=สนุกสุดฟิน! ‘ปอนด์-เอิร์ธ-แม็กกี้-บาส’ นำทีมนักแสดง พาแฟนๆ ชม ‘FOUREVER YOU เพราะรักนำทาง’ รอบพิเศษ!|url=https://siamrath.co.th/n/569893|work=สยามรัฐ|date=28 September 2024|language=th}} </ref>
== Pengidup diri empu ==
Namwirote nya gay enggau chara tebuka.<ref>{{Cite web|title=10 Thai Actors Who Came Out As Gay|url=https://asiantv4u.com/articles/thai/10-thai-actors-who-came-out-as-gay/|access-date=2023-09-16|website=Asiantv4u|language=en-US}}</ref> Iya mega bisi ngembuan jenama gari kediri empu ti diberi nama CIELO.<ref>{{cite news|title=อย่าลดทอนคุณค่าเพศคนอื่น! 'เอิร์ธ' เผยสิ่งที่ต้องเจอมาตลอด|url=https://www.thaipost.net/entertainment-news/661559/|work=Thai Post|date=23 September 2024|language=th}} </ref> Kena bulan Julai 2018, iya dichiri nyadi sami Buddha.<ref>{{Cite web|title=สุขี ทีฆายุโก ภะวะ อะภิวาทะนะสีลิสสะ นิจจัง วุฑฒาปะจายิโน จัตตาโร ธัมมา วัฑฒันติ อายุ วัณโณ สุขัง พะลัง|url=https://www.instagram.com/cooheart/p/BlKMJIehoGI/|access-date=2024-12-30|website=www.instagram.com}}</ref>
== Filemografi ==
=== Filem ===
{| class="wikitable"
!Taun
! Tajuk
! Pengawa
|-
| 2017
| ''Let Me Kiss You''
| Pie
|-
| 2019
| ''Love: Must Fight''
|
|-
| 2019
| ''Love: Must Take it Off''
|
|}
=== Televisyen ===
{| class="wikitable"
!Taun
!Tajuk
!Pengawa
!Nota
|-
|2018
|''Love by Chance''
|Tar
|Watak utama
|-
|2019
|''Until We Meet Again''
|Intouch Wongnate
|Watak utama
|-
|2020
|''A Chance to Love''
|Tar
|Watak utama
|-
|2021
|''7 Project''
|Pavin Lertpana / Ozone
|Watak utama
|-
|2022
|''Saneha Stories Season 4: Thanon Sai Saneha''
|Em
|Watak utama
|-
|2022
|''War of Y''
|New ship
|Watak temuai
|-
|2022
|''My Only 12%''
|Seeiw
|Watak utama
|-
|2024-2025
|''[[Fourever You (Thai TV series)|Fourever You]]''
|Easter "Ter"
|Watak utama
|}
== Kereban sanding ==
{{Reflist}}
== Laman web ke bukai ==
* {{IMDb name|9811581}}
spf5w5bbnb1jbyxurvetjfr0ufbfkeu
Jeff Satur
0
3985
13296
2025-07-04T14:56:27Z
Changkir Langkau
674
Digaga enggau chara nyalin lambar " [[:en:Special:Redirect/revision/1295531712|Jeff Satur]] "
13296
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox person
| name = Jeff Satur
| image = Jeff Satur at GDH LINEUP 2025 LOOK FORWARD, July 17, 2024 01.png
| caption = Satur in July 2024
| native_name = เจฟ ซาเตอร์
| native_name_lang = th
| other_names =
| birth_name = Worakamol Satur
| birth_date = {{birth date and age|1995|3|6}}
| birth_place = Bangkok, Thailand
| alma_mater = [[Rangsit University]]
| occupation = {{Hlist|Singer|songwriter|music producer|actor}}
| years_active = 2015–present
| agent = Studio On Saturn
| website =
| module = {{Infobox musical artist|embed=yes
| instruments = Vocals
| genre = {{hlist|[[Thai pop|T-pop]]}}
| years_active = 2013–present
| label = Warner Music Thailand
}}
}}
'''Worakamol Satur''' ({{Langx|th|วรกมล ซาเตอร์}}, ada kena 6 Mac 1995),<ref name=":22">{{Cite web|date=2023-12-15|title=ประวัติ-ผลงาน เจฟ ซาเตอร์ ศิลปินมากประสบการณ์ เก่งสมฉายา พระเจ้าเจฟ|url=https://www.sanook.com/music/2472073/|access-date=2024-06-28|language=th|archive-date=June 28, 2024|archive-url=https://web.archive.org/web/20240628174141/https://www.sanook.com/music/2472073/|url-status=live}}</ref> dikelala enggau nama '''Jeff Satur''' ({{Lang|th|เจฟ ซาเตอร์}}), siku penyanyi enggau pelakun Thailand.
== Pengidup enggau pelajar tumu ==
Diada sereta besai ba Bangkok,<ref name=":12">{{Cite web|last=Rahim|first=Azhar|title=To Infinity And Beyond: Inside Jeff Satur's Meteoric Rise To Fame|url=https://www.harpersbazaar.com.sg/bazaar-man/jeff-satur-meteoric-rise-to-fame|date=2023-04-14|access-date=2024-06-28|language=en-SG|archive-date=May 25, 2024|archive-url=https://web.archive.org/web/20240525101654/https://www.harpersbazaar.com.sg/bazaar-man/jeff-satur-meteoric-rise-to-fame|url-status=live}}</ref> iya ngembuan peturun Thai-Itali-India ari sepiak apai iya, lalu indai iya peturun Thai-China.<ref>{{cite news|last1=Dionora|first1=Angelo|title=Who is Jeff Satur, Thailand's First Valentino Ambassador?|url=https://vman-sea.com/fashion/vman-news/5-things-about-jeff-satur-valentinos-first-thai-ambassador/|work=vman-sea.com|date=23 December 2024|language=en-ph|archive-date=January 21, 2025|access-date=January 20, 2025|archive-url=https://web.archive.org/web/20250121102942/https://vman-sea.com/fashion/vman-news/5-things-about-jeff-satur-valentinos-first-thai-ambassador/|url-status=live}} </ref><ref name=":02">{{Cite web|date=2022-06-15|title=เจฟ ซาเตอร์ พยายาม 8 ปี เพลงดังแต่ไม่มีใครรู้จัก KinnPorsche เปลี่ยนชีวิต|url=https://www.thairath.co.th/entertain/news/2418102|access-date=2024-06-28|language=th|archive-date=September 20, 2024|archive-url=https://web.archive.org/web/20240920202803/https://www.thairath.co.th/entertain/news/2418102|url-status=live}}</ref><ref name=":32">{{Cite web|date=2024-07-07|title=ประวัติ "เจฟ ซาเตอร์" ลบคำ เพลงดัง แต่ไม่รู้จัก ฝ่าฝัน 10 ปี คว้าปีทอง|url=https://www.komchadluek.net/entertainment/music/577908|access-date=2024-08-31|language=th|archive-date=August 31, 2024|archive-url=https://web.archive.org/web/20240831154908/https://www.komchadluek.net/entertainment/music/577908|url-status=live}}</ref> Iya anak kedua dalam sebilik lima iku lalu bisi dua iku menyadi lelaki enggau dua iku menyadi indu.<ref name=":02" />
Satur berengkah rinduka muzik urung umur 9-10 taun, tebal agi mendingka muzik metal.<ref name=":52">{{Cite web|last=C|first=Kanokporn|date=2023-08-14|title=จับเข่าคุยกับ ‘เจฟ-ซาเตอร์’ ศิลปินมากความสามารถ ผู้เปรียบเสียงเพลงเป็นส่วนหนึ่งของชีวิต|url=https://ellementhailand.com/jeff-satur-cover-story-august-2023/|access-date=2024-09-02|language=th|archive-date=July 14, 2024|archive-url=https://web.archive.org/web/20240714042003/https://ellementhailand.com/jeff-satur-cover-story-august-2023/|url-status=live}}</ref> Iya diiri enggau inspirasyen ngambi muzik ari AC/DC enggau X Japan.<ref name=":12" /> Iya dulu belajar bemain gitar akustik, udah nya belajar main dram enda lama.<ref name=":52" /> Maya sekula tengah iya numbuhka band enggau bala kaban iya lalu berengkah bemain muzik enggau bebendar maya gred 11-12.<ref name=":52" /> Iya belajar main gitar elektrik enggau [[piano]] sebedau ngambi kelas belagu formal.<ref name=":12" />
Iya nembuka pelajar ari Sekula Dua Jaku Satit Universiti Rangsit dalam bidang Seni enggau jaku Jipun lalu ngembuan degree sarjana muda dalam Administrasyen Dagang.<ref name=":22" />
== Pengawa ==
Pengudah tama industri muzik nengah pekit TV, Satur ngambi audisyen ba Kamikaze ari baruh RS Group,<ref name=":42">{{Cite web|date=2023-02-17|title=กว่าจะดังทะลุปรอท ‘เจฟ ซาเตอร์’ ต้องใช้เวลาพิสูจน์ตัวเองในวงการบันเทิงนานเกือบ 10 ปี!|url=https://www.vogue.co.th/lifestyle/article/jeff-satur-history|access-date=2024-09-01|language=en|archive-date=April 23, 2024|archive-url=https://web.archive.org/web/20240423210346/https://www.vogue.co.th/lifestyle/article/jeff-satur-history|url-status=live}}</ref> ngena awak lebih dua taun belatih nyentukka iya ngeluarka lagu keterubah iya, "Broken World", dalam taun 2013.<ref name=":22" /><ref name=":12" /><ref name=":02" /> Lebuh Kamikaze mutuska diri deka nutup, iya dipindahka ngagai label The Demo nganti nya, ngeluarka lagu “Miss You Like Crazy” enggau “Afraid to Say”, ke nerima timbal ti positif.<ref name=":42" /> Dalam taun 2015, iya nyain kontrak enggau Garden Music nyentukka timpuh kontrak nya abis;<ref name=":22" /><ref name=":62">{{Cite web|date=2023-09-06|title=รู้จัก เจฟ ซาเตอร์ ศิลปินหนุ่มหล่อเสียงดี ที่ดังไกลไปต่างประเทศ|url=https://musicstation.kapook.com/view273029.html|access-date=2024-09-02|language=th|archive-date=July 16, 2024|archive-url=https://web.archive.org/web/20240716040316/https://musicstation.kapook.com/view273029.html|url-status=live}}</ref> Satur udah nya mindah ngagai Grand Music dalam taun 2018.<ref name=":32" /><ref name=":62" /> Iya ngena beberapa nama panggau sepemanjai taun, baka Jeff The Demo, Jeff Demo Project enggau Jeff Garden Studio.<ref name=":32" />
Dalam taun 2019, iya mutuska deka badu ari industri muzik lalu gawa ba kompeni apai iya, tang iya betemu enggau siku menijar ke benama Pop, ke meri iya peluang belakun dalam filem pandak ''He She It'' sereta ngaga lagu.<ref name=":02" /> "Comedy" nya lagu keterubah Satur ti digaga diri empu.<ref>{{Cite web|date=2022-06-15|title=เจฟ ซาเตอร์ พยายาม 8 ปี เพลงดังแต่ไม่มีใครรู้จัก KinnPorsche เปลี่ยนชีวิต|url=https://www.thairath.co.th/entertain/news/2418102|access-date=2024-09-02|language=th|archive-date=September 20, 2024|archive-url=https://web.archive.org/web/20240920202803/https://www.thairath.co.th/entertain/news/2418102|url-status=live}}</ref> Dalam taun 2020 iya nyain kontrak enggau Rekod Passenger,<ref name=":32" /> udah nya enggau Rekod Wayfer ari baruh Warner Music Thailand,<ref name=":02" /><ref name=":32" /> ngeluarka single “Highway”, “Complicated” enggau “Loop”.<ref>{{Cite web|date=2021-11-26|title=สัมภาษณ์ "เจฟ ซาเตอร์" กับเพลงใหม่ล่าสุด Highway ที่ทำเองทุกขั้นตอน|url=https://www.komchadluek.net/entertainment/494298|access-date=2024-08-31|language=th|archive-date=August 31, 2024|archive-url=https://web.archive.org/web/20240831160423/https://www.komchadluek.net/entertainment/494298|url-status=live}}</ref><ref>{{Cite web|date=2022-03-18|title=“เจฟ ซาเตอร์” ส่งซิงเกิ้ลที่ 3 “วันนี้คือพรุ่งนี้ของเมื่อวาน” (LOOP)|url=https://www.komchadluek.net/entertainment/508775|access-date=2024-08-31|language=th|archive-date=August 31, 2024|archive-url=https://web.archive.org/web/20240831160422/https://www.komchadluek.net/entertainment/508775|url-status=live}}</ref> Berebak enggau nya, iya ngulang baru nulis muzik iya empu.<ref>{{Cite web|date=2023-07-21|title=กว่าจะมีวันนี้…ไม่ง่าย “เจฟ ซาเตอร์” จากศิลปินโนเนมสู่เบอร์ท็อปของวงการดนตรี|url=https://praew.com/people/praew-interview/509007.html|access-date=2024-09-02|language=th|archive-date=December 3, 2024|archive-url=https://web.archive.org/web/20241203042416/https://praew.com/people/praew-interview/509007.html|url-status=live}}</ref>
Satur dikelala mensia mayuh dalam taun 2022 pengudah ngelakunka Kim, anak biak ari ruang bilik mafia, dalam siri drama BL ''KinnPorsche'',<ref name=":02" /> ke alai iya nulis sereta belagu "Why Don't You Stay".<ref name=":12" /> Maya pejalai dunya siri nya, iya madahka Be On Cloud enda agi ngatur iya nyadi pelakun, seraya kontrak muzik iya enggau Wayfer Records agi sah.<ref>{{Cite web|date=2023-02-27|title='เจฟ ซาเตอร์' ประกาศออกจาก Be On Cloud เตรียมทำค่ายของตัวเอง|url=https://www.komchadluek.net/entertainment/thai-entertainment/543797|access-date=2024-08-31|language=th|archive-date=August 31, 2024|archive-url=https://web.archive.org/web/20240831160425/https://www.komchadluek.net/entertainment/thai-entertainment/543797|url-status=live}}</ref>Dalam taun 2023 iya udah numbuhka Studio Ba Saturnus.<ref>{{Cite web|last=Pillay|first=Navin|date=2023-10-15|title=Jeff Satur On Working With Maison Valentino For His ‘Black Tie’ Music Video And More|url=https://www.harpersbazaar.com.sg/celebrity/jeff-satur-black-tie|access-date=2024-06-28|language=en-SG|archive-date=November 30, 2024|archive-url=https://web.archive.org/web/20241130204100/https://www.harpersbazaar.com.sg/celebrity/jeff-satur-black-tie|url-status=live}}</ref>
Dalam taun 2023 iya ngatur konsert solo keterubah iya,<ref>{{Cite web|date=2023-02-23|title='Jeff Satur' ผู้เข้าชิงคมชัดลึกอวอร์ด 19 ปล่อยเพลงใหม่ร่วมกับ 'SHAUN'|url=https://www.komchadluek.net/entertainment/komchadluek-award/543578|access-date=2024-08-31|language=th|archive-date=August 31, 2024|archive-url=https://web.archive.org/web/20240831160426/https://www.komchadluek.net/entertainment/komchadluek-award/543578|url-status=live}}</ref> lalu ngeluarka "Dum Dum", "Lucid" enggau single jaku Inggerus "Black Tie".<ref>{{Cite web|last=Rodriguez|first=Pablo|title=Jeff Satur Talks About Fame And Music Experimentation|url=https://aplussingapore.com/article/jeff-satur-interview|access-date=2024-06-29|language=en-US|archive-date=June 29, 2024|archive-url=https://web.archive.org/web/20240629150009/https://aplussingapore.com/article/jeff-satur-interview|url-status=live}}</ref><ref>{{Cite web|date=2023-10-13|title=Jeff Satur celebrates individuality in first English single inspired by Valentino, 'Black Tie': "I want this song to inspire my fans to find confidence in their unique selves."|url=https://www.bandwagon.asia/articles/jeff-satur-black-tie-english-single-valentino-warner-music-thailand-release-october-2023|access-date=2024-06-29|language=en|archive-date=June 29, 2024|archive-url=https://web.archive.org/web/20240629150009/https://www.bandwagon.asia/articles/jeff-satur-black-tie-english-single-valentino-warner-music-thailand-release-october-2023|url-status=live}}</ref> Iya mega ba penuduk lumur satu ba randau realiti China ''Call Me by Fire Musin 3'', menang dua anugerah: Persembahan Lagu Panas Taun Tu enggau Belagu Diri Sebilik.<ref>{{Cite web|date=2023-11-10|title=“เจฟ ซาเตอร์” ศิลปินไทยคนแรก!! คว้ารางวัลในรายการเรียลลิตี้สุดฮอต “Call Me by Fire3” ร้อง เต้น แร็ป ครองใจแฟนๆ แดนมังกร|url=https://howemagazine.com/%E0%B9%80%E0%B8%88%E0%B8%9F-%E0%B8%8B%E0%B8%B2%E0%B9%80%E0%B8%95%E0%B8%AD%E0%B8%A3%E0%B9%8C-%E0%B8%A8%E0%B8%B4%E0%B8%A5%E0%B8%9B%E0%B8%B4%E0%B8%99%E0%B9%84%E0%B8%97%E0%B8%A2%E0%B8%84/|access-date=2024-08-31|language=th|archive-date=August 31, 2024|archive-url=https://web.archive.org/web/20240831154912/https://howemagazine.com/%E0%B9%80%E0%B8%88%E0%B8%9F-%E0%B8%8B%E0%B8%B2%E0%B9%80%E0%B8%95%E0%B8%AD%E0%B8%A3%E0%B9%8C-%E0%B8%A8%E0%B8%B4%E0%B8%A5%E0%B8%9B%E0%B8%B4%E0%B8%99%E0%B9%84%E0%B8%97%E0%B8%A2%E0%B8%84/|url-status=live}}</ref>
Ba pun taun 2024 iya nyadi mentor ungkup ''Chuang Asia: Thailand''<ref>{{Cite web|date=2024-01-16|title=CHUANG ASIA THAILAND unveils 70 trainees from 10 countries|url=https://www.bandwagon.asia/articles/chuang-asia-thailand-unveils-70-trainees-from-10-countries-wetv-tenctent-watch-online-jackson-wang-jeff-satur-wayv-ten-february-2024|access-date=2024-06-29|language=en|archive-date=June 29, 2024|archive-url=https://web.archive.org/web/20240629150010/https://www.bandwagon.asia/articles/chuang-asia-thailand-unveils-70-trainees-from-10-countries-wetv-tenctent-watch-online-jackson-wang-jeff-satur-wayv-ten-february-2024|url-status=live}}</ref> lalu ngeluarka album studio keterubah iya ''Space Shuttle No.8'', lalu ditangkan enggau pejalai Asia di [[Taipei]], Hong Kong, [[Manila]], [[Jakarta]], [[Singapura]] enggau Bangkok.<ref>{{Cite web|last=Castillo|first=Camille|date=2024-03-04|title=Jeff Satur talks debut album 'Space Shuttle No.8', preparations for first Asia tour: "Saturdayss can expect my full energy and attention"|url=https://www.bandwagon.asia/articles/jeff-satur-debut-album-space-shuttle-no-8-asia-tour-interview-march-2024|access-date=2024-06-29|language=en|archive-date=June 29, 2024|archive-url=https://web.archive.org/web/20240629150008/https://www.bandwagon.asia/articles/jeff-satur-debut-album-space-shuttle-no-8-asia-tour-interview-march-2024|url-status=live}}</ref> Kena bulan Ogos 2024, Satur ngelakunka filem ''The Paradise of Thorns'' lalu belagu lagu “Rain Wedding”.<ref>{{Cite web|date=2024-08-20|title=เจฟ ซาเตอร์ ปล่อยมิวสิกวิดีโอ เหมือนวิวาห์ ประกอบภาพยนตร์ วิมานหนาม|url=https://thestandard.co/jeff-satur-rain-wedding-mv/|access-date=2024-08-31|language=th}}</ref>
== Penyanding ==
{{Reflist}}
1lyiacuh35kygaic1d35yvpk0zktpgn
13298
13296
2025-07-05T00:28:45Z
Song GK
9
/* Penyanding */
13298
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox person
| name = Jeff Satur
| image = Jeff Satur at GDH LINEUP 2025 LOOK FORWARD, July 17, 2024 01.png
| caption = Satur in July 2024
| native_name = เจฟ ซาเตอร์
| native_name_lang = th
| other_names =
| birth_name = Worakamol Satur
| birth_date = {{birth date and age|1995|3|6}}
| birth_place = Bangkok, Thailand
| alma_mater = [[Rangsit University]]
| occupation = {{Hlist|Singer|songwriter|music producer|actor}}
| years_active = 2015–present
| agent = Studio On Saturn
| website =
| module = {{Infobox musical artist|embed=yes
| instruments = Vocals
| genre = {{hlist|[[Thai pop|T-pop]]}}
| years_active = 2013–present
| label = Warner Music Thailand
}}
}}
'''Worakamol Satur''' ({{Langx|th|วรกมล ซาเตอร์}}, ada kena 6 Mac 1995),<ref name=":22">{{Cite web|date=2023-12-15|title=ประวัติ-ผลงาน เจฟ ซาเตอร์ ศิลปินมากประสบการณ์ เก่งสมฉายา พระเจ้าเจฟ|url=https://www.sanook.com/music/2472073/|access-date=2024-06-28|language=th|archive-date=June 28, 2024|archive-url=https://web.archive.org/web/20240628174141/https://www.sanook.com/music/2472073/|url-status=live}}</ref> dikelala enggau nama '''Jeff Satur''' ({{Lang|th|เจฟ ซาเตอร์}}), siku penyanyi enggau pelakun Thailand.
== Pengidup enggau pelajar tumu ==
Diada sereta besai ba Bangkok,<ref name=":12">{{Cite web|last=Rahim|first=Azhar|title=To Infinity And Beyond: Inside Jeff Satur's Meteoric Rise To Fame|url=https://www.harpersbazaar.com.sg/bazaar-man/jeff-satur-meteoric-rise-to-fame|date=2023-04-14|access-date=2024-06-28|language=en-SG|archive-date=May 25, 2024|archive-url=https://web.archive.org/web/20240525101654/https://www.harpersbazaar.com.sg/bazaar-man/jeff-satur-meteoric-rise-to-fame|url-status=live}}</ref> iya ngembuan peturun Thai-Itali-India ari sepiak apai iya, lalu indai iya peturun Thai-China.<ref>{{cite news|last1=Dionora|first1=Angelo|title=Who is Jeff Satur, Thailand's First Valentino Ambassador?|url=https://vman-sea.com/fashion/vman-news/5-things-about-jeff-satur-valentinos-first-thai-ambassador/|work=vman-sea.com|date=23 December 2024|language=en-ph|archive-date=January 21, 2025|access-date=January 20, 2025|archive-url=https://web.archive.org/web/20250121102942/https://vman-sea.com/fashion/vman-news/5-things-about-jeff-satur-valentinos-first-thai-ambassador/|url-status=live}} </ref><ref name=":02">{{Cite web|date=2022-06-15|title=เจฟ ซาเตอร์ พยายาม 8 ปี เพลงดังแต่ไม่มีใครรู้จัก KinnPorsche เปลี่ยนชีวิต|url=https://www.thairath.co.th/entertain/news/2418102|access-date=2024-06-28|language=th|archive-date=September 20, 2024|archive-url=https://web.archive.org/web/20240920202803/https://www.thairath.co.th/entertain/news/2418102|url-status=live}}</ref><ref name=":32">{{Cite web|date=2024-07-07|title=ประวัติ "เจฟ ซาเตอร์" ลบคำ เพลงดัง แต่ไม่รู้จัก ฝ่าฝัน 10 ปี คว้าปีทอง|url=https://www.komchadluek.net/entertainment/music/577908|access-date=2024-08-31|language=th|archive-date=August 31, 2024|archive-url=https://web.archive.org/web/20240831154908/https://www.komchadluek.net/entertainment/music/577908|url-status=live}}</ref> Iya anak kedua dalam sebilik lima iku lalu bisi dua iku menyadi lelaki enggau dua iku menyadi indu.<ref name=":02" />
Satur berengkah rinduka muzik urung umur 9-10 taun, tebal agi mendingka muzik metal.<ref name=":52">{{Cite web|last=C|first=Kanokporn|date=2023-08-14|title=จับเข่าคุยกับ ‘เจฟ-ซาเตอร์’ ศิลปินมากความสามารถ ผู้เปรียบเสียงเพลงเป็นส่วนหนึ่งของชีวิต|url=https://ellementhailand.com/jeff-satur-cover-story-august-2023/|access-date=2024-09-02|language=th|archive-date=July 14, 2024|archive-url=https://web.archive.org/web/20240714042003/https://ellementhailand.com/jeff-satur-cover-story-august-2023/|url-status=live}}</ref> Iya diiri enggau inspirasyen ngambi muzik ari AC/DC enggau X Japan.<ref name=":12" /> Iya dulu belajar bemain gitar akustik, udah nya belajar main dram enda lama.<ref name=":52" /> Maya sekula tengah iya numbuhka band enggau bala kaban iya lalu berengkah bemain muzik enggau bebendar maya gred 11-12.<ref name=":52" /> Iya belajar main gitar elektrik enggau [[piano]] sebedau ngambi kelas belagu formal.<ref name=":12" />
Iya nembuka pelajar ari Sekula Dua Jaku Satit Universiti Rangsit dalam bidang Seni enggau jaku Jipun lalu ngembuan degree sarjana muda dalam Administrasyen Dagang.<ref name=":22" />
== Pengawa ==
Pengudah tama industri muzik nengah pekit TV, Satur ngambi audisyen ba Kamikaze ari baruh RS Group,<ref name=":42">{{Cite web|date=2023-02-17|title=กว่าจะดังทะลุปรอท ‘เจฟ ซาเตอร์’ ต้องใช้เวลาพิสูจน์ตัวเองในวงการบันเทิงนานเกือบ 10 ปี!|url=https://www.vogue.co.th/lifestyle/article/jeff-satur-history|access-date=2024-09-01|language=en|archive-date=April 23, 2024|archive-url=https://web.archive.org/web/20240423210346/https://www.vogue.co.th/lifestyle/article/jeff-satur-history|url-status=live}}</ref> ngena awak lebih dua taun belatih nyentukka iya ngeluarka lagu keterubah iya, "Broken World", dalam taun 2013.<ref name=":22" /><ref name=":12" /><ref name=":02" /> Lebuh Kamikaze mutuska diri deka nutup, iya dipindahka ngagai label The Demo nganti nya, ngeluarka lagu “Miss You Like Crazy” enggau “Afraid to Say”, ke nerima timbal ti positif.<ref name=":42" /> Dalam taun 2015, iya nyain kontrak enggau Garden Music nyentukka timpuh kontrak nya abis;<ref name=":22" /><ref name=":62">{{Cite web|date=2023-09-06|title=รู้จัก เจฟ ซาเตอร์ ศิลปินหนุ่มหล่อเสียงดี ที่ดังไกลไปต่างประเทศ|url=https://musicstation.kapook.com/view273029.html|access-date=2024-09-02|language=th|archive-date=July 16, 2024|archive-url=https://web.archive.org/web/20240716040316/https://musicstation.kapook.com/view273029.html|url-status=live}}</ref> Satur udah nya mindah ngagai Grand Music dalam taun 2018.<ref name=":32" /><ref name=":62" /> Iya ngena beberapa nama panggau sepemanjai taun, baka Jeff The Demo, Jeff Demo Project enggau Jeff Garden Studio.<ref name=":32" />
Dalam taun 2019, iya mutuska deka badu ari industri muzik lalu gawa ba kompeni apai iya, tang iya betemu enggau siku menijar ke benama Pop, ke meri iya peluang belakun dalam filem pandak ''He She It'' sereta ngaga lagu.<ref name=":02" /> "Comedy" nya lagu keterubah Satur ti digaga diri empu.<ref>{{Cite web|date=2022-06-15|title=เจฟ ซาเตอร์ พยายาม 8 ปี เพลงดังแต่ไม่มีใครรู้จัก KinnPorsche เปลี่ยนชีวิต|url=https://www.thairath.co.th/entertain/news/2418102|access-date=2024-09-02|language=th|archive-date=September 20, 2024|archive-url=https://web.archive.org/web/20240920202803/https://www.thairath.co.th/entertain/news/2418102|url-status=live}}</ref> Dalam taun 2020 iya nyain kontrak enggau Rekod Passenger,<ref name=":32" /> udah nya enggau Rekod Wayfer ari baruh Warner Music Thailand,<ref name=":02" /><ref name=":32" /> ngeluarka single “Highway”, “Complicated” enggau “Loop”.<ref>{{Cite web|date=2021-11-26|title=สัมภาษณ์ "เจฟ ซาเตอร์" กับเพลงใหม่ล่าสุด Highway ที่ทำเองทุกขั้นตอน|url=https://www.komchadluek.net/entertainment/494298|access-date=2024-08-31|language=th|archive-date=August 31, 2024|archive-url=https://web.archive.org/web/20240831160423/https://www.komchadluek.net/entertainment/494298|url-status=live}}</ref><ref>{{Cite web|date=2022-03-18|title=“เจฟ ซาเตอร์” ส่งซิงเกิ้ลที่ 3 “วันนี้คือพรุ่งนี้ของเมื่อวาน” (LOOP)|url=https://www.komchadluek.net/entertainment/508775|access-date=2024-08-31|language=th|archive-date=August 31, 2024|archive-url=https://web.archive.org/web/20240831160422/https://www.komchadluek.net/entertainment/508775|url-status=live}}</ref> Berebak enggau nya, iya ngulang baru nulis muzik iya empu.<ref>{{Cite web|date=2023-07-21|title=กว่าจะมีวันนี้…ไม่ง่าย “เจฟ ซาเตอร์” จากศิลปินโนเนมสู่เบอร์ท็อปของวงการดนตรี|url=https://praew.com/people/praew-interview/509007.html|access-date=2024-09-02|language=th|archive-date=December 3, 2024|archive-url=https://web.archive.org/web/20241203042416/https://praew.com/people/praew-interview/509007.html|url-status=live}}</ref>
Satur dikelala mensia mayuh dalam taun 2022 pengudah ngelakunka Kim, anak biak ari ruang bilik mafia, dalam siri drama BL ''KinnPorsche'',<ref name=":02" /> ke alai iya nulis sereta belagu "Why Don't You Stay".<ref name=":12" /> Maya pejalai dunya siri nya, iya madahka Be On Cloud enda agi ngatur iya nyadi pelakun, seraya kontrak muzik iya enggau Wayfer Records agi sah.<ref>{{Cite web|date=2023-02-27|title='เจฟ ซาเตอร์' ประกาศออกจาก Be On Cloud เตรียมทำค่ายของตัวเอง|url=https://www.komchadluek.net/entertainment/thai-entertainment/543797|access-date=2024-08-31|language=th|archive-date=August 31, 2024|archive-url=https://web.archive.org/web/20240831160425/https://www.komchadluek.net/entertainment/thai-entertainment/543797|url-status=live}}</ref>Dalam taun 2023 iya udah numbuhka Studio Ba Saturnus.<ref>{{Cite web|last=Pillay|first=Navin|date=2023-10-15|title=Jeff Satur On Working With Maison Valentino For His ‘Black Tie’ Music Video And More|url=https://www.harpersbazaar.com.sg/celebrity/jeff-satur-black-tie|access-date=2024-06-28|language=en-SG|archive-date=November 30, 2024|archive-url=https://web.archive.org/web/20241130204100/https://www.harpersbazaar.com.sg/celebrity/jeff-satur-black-tie|url-status=live}}</ref>
Dalam taun 2023 iya ngatur konsert solo keterubah iya,<ref>{{Cite web|date=2023-02-23|title='Jeff Satur' ผู้เข้าชิงคมชัดลึกอวอร์ด 19 ปล่อยเพลงใหม่ร่วมกับ 'SHAUN'|url=https://www.komchadluek.net/entertainment/komchadluek-award/543578|access-date=2024-08-31|language=th|archive-date=August 31, 2024|archive-url=https://web.archive.org/web/20240831160426/https://www.komchadluek.net/entertainment/komchadluek-award/543578|url-status=live}}</ref> lalu ngeluarka "Dum Dum", "Lucid" enggau single jaku Inggerus "Black Tie".<ref>{{Cite web|last=Rodriguez|first=Pablo|title=Jeff Satur Talks About Fame And Music Experimentation|url=https://aplussingapore.com/article/jeff-satur-interview|access-date=2024-06-29|language=en-US|archive-date=June 29, 2024|archive-url=https://web.archive.org/web/20240629150009/https://aplussingapore.com/article/jeff-satur-interview|url-status=live}}</ref><ref>{{Cite web|date=2023-10-13|title=Jeff Satur celebrates individuality in first English single inspired by Valentino, 'Black Tie': "I want this song to inspire my fans to find confidence in their unique selves."|url=https://www.bandwagon.asia/articles/jeff-satur-black-tie-english-single-valentino-warner-music-thailand-release-october-2023|access-date=2024-06-29|language=en|archive-date=June 29, 2024|archive-url=https://web.archive.org/web/20240629150009/https://www.bandwagon.asia/articles/jeff-satur-black-tie-english-single-valentino-warner-music-thailand-release-october-2023|url-status=live}}</ref> Iya mega ba penuduk lumur satu ba randau realiti China ''Call Me by Fire Musin 3'', menang dua anugerah: Persembahan Lagu Panas Taun Tu enggau Belagu Diri Sebilik.<ref>{{Cite web|date=2023-11-10|title=“เจฟ ซาเตอร์” ศิลปินไทยคนแรก!! คว้ารางวัลในรายการเรียลลิตี้สุดฮอต “Call Me by Fire3” ร้อง เต้น แร็ป ครองใจแฟนๆ แดนมังกร|url=https://howemagazine.com/%E0%B9%80%E0%B8%88%E0%B8%9F-%E0%B8%8B%E0%B8%B2%E0%B9%80%E0%B8%95%E0%B8%AD%E0%B8%A3%E0%B9%8C-%E0%B8%A8%E0%B8%B4%E0%B8%A5%E0%B8%9B%E0%B8%B4%E0%B8%99%E0%B9%84%E0%B8%97%E0%B8%A2%E0%B8%84/|access-date=2024-08-31|language=th|archive-date=August 31, 2024|archive-url=https://web.archive.org/web/20240831154912/https://howemagazine.com/%E0%B9%80%E0%B8%88%E0%B8%9F-%E0%B8%8B%E0%B8%B2%E0%B9%80%E0%B8%95%E0%B8%AD%E0%B8%A3%E0%B9%8C-%E0%B8%A8%E0%B8%B4%E0%B8%A5%E0%B8%9B%E0%B8%B4%E0%B8%99%E0%B9%84%E0%B8%97%E0%B8%A2%E0%B8%84/|url-status=live}}</ref>
Ba pun taun 2024 iya nyadi mentor ungkup ''Chuang Asia: Thailand''<ref>{{Cite web|date=2024-01-16|title=CHUANG ASIA THAILAND unveils 70 trainees from 10 countries|url=https://www.bandwagon.asia/articles/chuang-asia-thailand-unveils-70-trainees-from-10-countries-wetv-tenctent-watch-online-jackson-wang-jeff-satur-wayv-ten-february-2024|access-date=2024-06-29|language=en|archive-date=June 29, 2024|archive-url=https://web.archive.org/web/20240629150010/https://www.bandwagon.asia/articles/chuang-asia-thailand-unveils-70-trainees-from-10-countries-wetv-tenctent-watch-online-jackson-wang-jeff-satur-wayv-ten-february-2024|url-status=live}}</ref> lalu ngeluarka album studio keterubah iya ''Space Shuttle No.8'', lalu ditangkan enggau pejalai Asia di [[Taipei]], Hong Kong, [[Manila]], [[Jakarta]], [[Singapura]] enggau Bangkok.<ref>{{Cite web|last=Castillo|first=Camille|date=2024-03-04|title=Jeff Satur talks debut album 'Space Shuttle No.8', preparations for first Asia tour: "Saturdayss can expect my full energy and attention"|url=https://www.bandwagon.asia/articles/jeff-satur-debut-album-space-shuttle-no-8-asia-tour-interview-march-2024|access-date=2024-06-29|language=en|archive-date=June 29, 2024|archive-url=https://web.archive.org/web/20240629150008/https://www.bandwagon.asia/articles/jeff-satur-debut-album-space-shuttle-no-8-asia-tour-interview-march-2024|url-status=live}}</ref> Kena bulan Ogos 2024, Satur ngelakunka filem ''The Paradise of Thorns'' lalu belagu lagu “Rain Wedding”.<ref>{{Cite web|date=2024-08-20|title=เจฟ ซาเตอร์ ปล่อยมิวสิกวิดีโอ เหมือนวิวาห์ ประกอบภาพยนตร์ วิมานหนาม|url=https://thestandard.co/jeff-satur-rain-wedding-mv/|access-date=2024-08-31|language=th}}</ref>
== Kereban sanding ==
{{Reflist}}
l38xnxvz9uzygemk90vwh23wkv9pz2k