Wikipedia ibawiki https://iba.wikipedia.org/wiki/Lambar_Keterubah MediaWiki 1.47.0-wmf.2 first-letter Media Spesyel Randau Penggena Randau penggena Wikipedia Randau Wikipedia Fail Randau fail MediaWiki Randau MediaWiki Templat Randau templat Bantu Randau bantu Kategori Randau kategori TimedText TimedText talk Modul Randau modul Acara Perbincangan acara Acheh 0 1126 19006 8008 2026-05-14T02:09:17Z Jang Edgar 20 Jang Edgar telah memindahkan laman [[Aceh]] ke [[Acheh]] 8008 wikitext text/x-wiki {{Infobox settlement | name = Aceh | official_name = Provinsi Aceh | type = [[Provinces of Indonesia|Special Autonomous Province]] | image_flag = | shield_size = | flag_size = | image_map = Aceh in Indonesia.svg | map_alt = Map indicating the location of Aceh in Indonesia | map_caption = {{Centre|{{Legend inline|#C41E3A|outline=red}} '''Aceh''' in {{Legend inline|#FFFDD0|outline=silver}} '''[[Indonesia]]'''}} | coordinates = {{Coord|05|33|25|N|95|19|34|E|region:ID_type:adm1st|name=provincial administration|display=inline,title}} | coordinates_footnotes = | motto = {{Native phrase|kaw|Pancacita}}<br />"Five Ideals" | anthem = {{Lang|id|[[Aceh Mulia]]}}<ref>{{Cite web |url=http://kesbangpol.bandaacehkota.go.id/2017/12/16/aceh-mulia-jadi-himne-aceh/ |title=Salinan arsip |access-date=2019-10-14 |archive-date=2019-10-14 |archive-url=https://web.archive.org/web/20191014144309/http://kesbangpol.bandaacehkota.go.id/2017/12/16/aceh-mulia-jadi-himne-aceh/ |url-status=live}}</ref><br />"Noble Aceh" | subdivision_type = Country | subdivision_name = [[Indonesia]] | seat_type = Capital<br />{{Nobold|and largest city}} | seat = [[Banda Aceh]] | leader_title = [[List of governors of Aceh|Governor]] | leader_name = Safrizal Zakaria Ali ''(Acting)'' | leader_title2 = Vice Governor | leader_name2 = ''Vacant'' | area_footnotes = <ref>The sum of the districts' land areas is 58,485.90 km<sup>2</sup>, although the official area is given as 56,839.09 km<sup>2</sup>.</ref> | area_total_km2 = 58485.9 | area_rank = 11th | area_note = | elevation_m = 125 | elevation_min_m = 0 | elevation_max_m = 3466 | elevation_max_point = [[Mount Leuser]] | population_total = 5512219 | population_footnotes = <ref name="Badan Pusat Statistik 2024">Badan Pusat Statistik, Jakarta, 28 February 2024, ''Kota Subussalam Dalam Angka 2024'' (Katalog-BPS 1102001.1175)</ref> | population_density_km2 = auto | population_rank = 14th | population_density_rank = 20th | population_as_of = 2023 | demographics_type1 = Demographics | demographics1_footnotes = <ref name="Badan Pusat Statistik 2024">Badan Pusat Statistik, Jakarta, 28 February 2024, ''Kota Subussalam Dalam Angka 2024'' (Katalog-BPS 1102001.1175)</ref> | demographics1_title1 = {{Nowrap|Ethnic groups}}<ref>{{Cite book |author1=Aris Ananta |author2=Evi Nurvidya Arifin |author3=M. Sairi Hasbullah |author4=Nur Budi Handayani |author5=dan Agus Pramono |publisher=Institute of Southeast Asian Studies dan BPS – Statistics Indonesia |title=Demography of Indonesia's Ethnicity |year=2015}}</ref> | timezone1 = [[Time in Indonesia|Indonesia Western Time]] | utc_offset1 = +7 | demographics1_info1 = {{Plainlist| *71% [[Acehnese people|Acehnese]] *9% [[Javanese people|Javanese]] *7% [[Gayo people|Gayo]] *3% [[Batak]] *2% [[Alas people|Alas]] *1.5% [[Simeulue people|Simeulue]] *1.4% [[Aneuk Jamee people|Jamee]] *1.1% [[Malays (ethnic group)|Tamiang]] *4% others ([[Kluet people|Kluet]], [[Singkil people|Singkil]], etc.) }} | demographics1_title2 = [[Religion in Indonesia|Religion]] | demographics1_info2 = {{Plainlist| *98.48% [[Islam]] *1.27% [[Christianity]] ** – 1.26% [[Protestanism]] ** – 0.1% [[Catholicism]] *0.15% [[Buddhism]] *0.01% ''Others''}} | demographics1_title3 = [[Languages of Indonesia|Languages]] | demographics1_info3 = {{Plainlist| *[[Indonesian language|Indonesian]] (official) *[[Acehnese language|Acehnese]] (co-official regional) *[[Alas-Kluet language|Alas-Kluet]] *[[Devayan language|Devayan]] *[[Gayo language|Gayo]] *[[Haloban language|Haloban]] *[[:id:Bahasa Jamee|Jamee]] *[[Lekon language|Lekon]] *[[Sigulai language|Sigulai]] *[[Simeulue language|Simeulue]] *[[Singkil language|Singkil]] }} | website = {{URL|acehprov.go.id}} | government_type = [[Subdivisions of Indonesia#First level|Special autonomous province]] | leader_title3 = Legislative | leader_name3 = [[Aceh House of Representatives]] | established_title = Province status | established_date = 7 December 1956<ref>{{Cite wikisource |title=Undang-Undang Republik Indonesia Nomor 24 Tahun 1956 |wslanguage=id}}</ref> | population_demonym = [[Acehnese people|Acehnese]]<ref>{{Cite web |url=https://mediaaceh.co/2017/12/23/arti-orang-aceh-dalam-uupa-menurut-kip-subulussalam |title=Arti "Orang Aceh" Dalam UUPA Menurut KIP Subulussalam |date=23 December 2017 |access-date=16 October 2020 |archive-date=22 October 2020 |archive-url=https://web.archive.org/web/20201022035701/https://mediaaceh.co/2017/12/23/arti-orang-aceh-dalam-uupa-menurut-kip-subulussalam/ |url-status=live }}</ref> | nickname = <br />{{Native phrase|id|Serambi Mekah}}<br />"Porch of [[Mecca]]" | image_map1 = {{Hidden begin|title=OpenStreetMap|ta1=center}}{{Infobox mapframe|frame-width=250|zoom=5}}{{Hidden end}} | image_shield = Coat of arms of Aceh.svg | blank_name = GDP (nominal) | blank_info = 2022 | blank1_name = &nbsp;- Total<ref name="bpsgdpdata2022">{{Cite web |author=Badan Pusat Statistik |author-link=Statistics Indonesia |year=2023 |title=Produk Domestik Regional Bruto (Milyar Rupiah), 2022 |url=https://www.bps.go.id/id/statistics-table/3/WkdVMWRYVnBkMnBvVEhKSVkyWXhNblZtTjJSbmR6MDkjMw==/produk-domestik-regional-bruto-atas-dasar-harga-berlaku--menurut-provinsi--miliar-rupiah-.html?year=2022 |publisher=Badan Pusat Statistik |location=Jakarta |language=id}}</ref> | blank1_info = [[Indonesian rupiah|Rp]] 211.8&nbsp;trillion ([[List of Indonesian provinces by GDP|20th]])<br>[[USD|US$]] 14.3&nbsp;billion<br>[[Int$]] 44.5&nbsp;billion ([[Purchasing power parity|PPP]]) | blank2_name = &nbsp;- Per capita<ref name="bpspercapitadata">{{Cite web |author=Badan Pusat Statistik |author-link=Statistics Indonesia |year=2023 |title=Produk Domestik Regional Bruto Per Kapita (Ribu Rupiah), 2022 |url=https://www.bps.go.id/id/statistics-table/3/YWtoQlRVZzNiMU5qU1VOSlRFeFZiRTR4VDJOTVVUMDkjMw==/produk-domestik-regional-bruto-per-kapita-atas-dasar-harga-berlaku-menurut-provinsi--ribu-rupiah-.html?year=2022 |publisher=Badan Pusat Statistik |location=Jakarta |language=id}}</ref> | blank2_info = [[Indonesian rupiah|Rp]] 39.2&nbsp;million ([[List of Indonesian provinces by GRP per capita|30th]])<br>[[USD|US$]] 2,637<br>[[Int$]] 8,229&nbsp;([[Purchasing power parity|PPP]]) | blank3_name = &nbsp;- Growth<ref name="bappenas2022">{{Cite web |author=Badan Pembangunan Nasional |author-link=Ministry of National Development Planning (Indonesia) |year=2023 |title=Capaian Indikator Utama Pembangunan |url=https://simreg.bappenas.go.id/home/pemantauan/lpe |publisher=Badan Pembangunan Nasional |location=Jakarta |language=id}}</ref> | blank3_info = {{Increase}} 4.21% | blank4_name = [[Human Development Index|HDI]] | blank4_info = {{Increase}} 0.734 ([[List of Indonesian provinces by Human Development Index|12nd]]) – <span style=color:#090>high</span> }} '''Aceh''' ([[Jaku Acheh]]: ''Acèh'' {{IPA|ace|atʃeh|}}, [[Urup Jawi|Jawoë]]: {{Lang|ace-Arab|{{Script/Arabic|اچيه}}}}), tauka nama resmi iya '''Provinsi Aceh''' ([[Jaku Acheh]]: ''Nanggroë Acèh'', [[Urup Jawi|Jawoë]]: {{Lang|ace-Arab|{{Script/Arabic|نڠڬرواي اچيه}}}}), iya nya pelilih menua ti pemadu barat di [[Indonesia]]. Provinsi tu bepalan ba ujung utara pulau [[Sumatera]], enggau [[Banda Aceh]] nyadi indu nengeri sereta mengeri pemadu besai. Iya ngembuan tasik iya nya [[Tasik Hindi]] ba barat, [[Selat Melaka]] ba timur laut, pia mega bekunsi garis entara menua enggau provinsi [[Sumatera Utara]] ba timur, garis entara menua darat tunggal iya, lalu bekunsi garis entara menua maritim enggau [[Malaysia]] enggau [[Thailand]] ba timur, lalu [[Pulau Andaman enggau Nicobar]], [[India]] ke utara. Diberi status autonomi spesial, Aceh nyadi kandang menua ke konservatif ba pengarap sereta semina siti aja pelilih menua Indonesia ke ngemeranka undang-undang [[Syariah]] enggau rasmi. Bisi sepuluh bansa asal ba pelilih menua tu, ke pemadu mayuh iya nya [[bansa Acheh]], ke mungkur urung 70% ari penyampau tubuh pelilih menua nya urung 5.5 juta iku ba tengan taun 2023. Kandang menua iya setanding enggau [[Croatia]] tauka [[Togo]]. == Malin == p2wg20xu4g39k9z4dndrndnjzvk0nz2 19008 19006 2026-05-14T02:10:52Z Jang Edgar 20 19008 wikitext text/x-wiki {{Infobox settlement | name = Acheh | official_name = Provinsi Acheh | type = [[Provinces of Indonesia|Special Autonomous Province]] | image_flag = | shield_size = | flag_size = | image_map = Aceh in Indonesia.svg | map_alt = Map indicating the location of Aceh in Indonesia | map_caption = {{Centre|{{Legend inline|#C41E3A|outline=red}} '''Acheh''' ba {{Legend inline|#FFFDD0|outline=silver}} '''[[Indonesia]]'''}} | coordinates = {{Coord|05|33|25|N|95|19|34|E|region:ID_type:adm1st|name=provincial administration|display=inline,title}} | coordinates_footnotes = | motto = {{Native phrase|kaw|Pancacita}}<br />"Five Ideals" | anthem = {{Lang|id|[[Aceh Mulia]]}}<ref>{{Cite web |url=http://kesbangpol.bandaacehkota.go.id/2017/12/16/aceh-mulia-jadi-himne-aceh/ |title=Salinan arsip |access-date=2019-10-14 |archive-date=2019-10-14 |archive-url=https://web.archive.org/web/20191014144309/http://kesbangpol.bandaacehkota.go.id/2017/12/16/aceh-mulia-jadi-himne-aceh/ |url-status=live}}</ref><br />"Noble Aceh" | subdivision_type = Country | subdivision_name = [[Indonesia]] | seat_type = Capital<br />{{Nobold|and largest city}} | seat = [[Banda Aceh]] | leader_title = [[List of governors of Aceh|Governor]] | leader_name = Safrizal Zakaria Ali ''(Acting)'' | leader_title2 = Vice Governor | leader_name2 = ''Vacant'' | area_footnotes = <ref>The sum of the districts' land areas is 58,485.90 km<sup>2</sup>, although the official area is given as 56,839.09 km<sup>2</sup>.</ref> | area_total_km2 = 58485.9 | area_rank = 11th | area_note = | elevation_m = 125 | elevation_min_m = 0 | elevation_max_m = 3466 | elevation_max_point = [[Mount Leuser]] | population_total = 5512219 | population_footnotes = <ref name="Badan Pusat Statistik 2024">Badan Pusat Statistik, Jakarta, 28 February 2024, ''Kota Subussalam Dalam Angka 2024'' (Katalog-BPS 1102001.1175)</ref> | population_density_km2 = auto | population_rank = 14th | population_density_rank = 20th | population_as_of = 2023 | demographics_type1 = Demographics | demographics1_footnotes = <ref name="Badan Pusat Statistik 2024">Badan Pusat Statistik, Jakarta, 28 February 2024, ''Kota Subussalam Dalam Angka 2024'' (Katalog-BPS 1102001.1175)</ref> | demographics1_title1 = {{Nowrap|Ethnic groups}}<ref>{{Cite book |author1=Aris Ananta |author2=Evi Nurvidya Arifin |author3=M. Sairi Hasbullah |author4=Nur Budi Handayani |author5=dan Agus Pramono |publisher=Institute of Southeast Asian Studies dan BPS – Statistics Indonesia |title=Demography of Indonesia's Ethnicity |year=2015}}</ref> | timezone1 = [[Time in Indonesia|Indonesia Western Time]] | utc_offset1 = +7 | demographics1_info1 = {{Plainlist| *71% [[Acehnese people|Acehnese]] *9% [[Javanese people|Javanese]] *7% [[Gayo people|Gayo]] *3% [[Batak]] *2% [[Alas people|Alas]] *1.5% [[Simeulue people|Simeulue]] *1.4% [[Aneuk Jamee people|Jamee]] *1.1% [[Malays (ethnic group)|Tamiang]] *4% others ([[Kluet people|Kluet]], [[Singkil people|Singkil]], etc.) }} | demographics1_title2 = [[Religion in Indonesia|Religion]] | demographics1_info2 = {{Plainlist| *98.48% [[Islam]] *1.27% [[Christianity]] ** – 1.26% [[Protestanism]] ** – 0.1% [[Catholicism]] *0.15% [[Buddhism]] *0.01% ''Others''}} | demographics1_title3 = [[Languages of Indonesia|Languages]] | demographics1_info3 = {{Plainlist| *[[Indonesian language|Indonesian]] (official) *[[Acehnese language|Acehnese]] (co-official regional) *[[Alas-Kluet language|Alas-Kluet]] *[[Devayan language|Devayan]] *[[Gayo language|Gayo]] *[[Haloban language|Haloban]] *[[:id:Bahasa Jamee|Jamee]] *[[Lekon language|Lekon]] *[[Sigulai language|Sigulai]] *[[Simeulue language|Simeulue]] *[[Singkil language|Singkil]] }} | website = {{URL|acehprov.go.id}} | government_type = [[Subdivisions of Indonesia#First level|Special autonomous province]] | leader_title3 = Legislative | leader_name3 = [[Aceh House of Representatives]] | established_title = Province status | established_date = 7 December 1956<ref>{{Cite wikisource |title=Undang-Undang Republik Indonesia Nomor 24 Tahun 1956 |wslanguage=id}}</ref> | population_demonym = [[Acehnese people|Acehnese]]<ref>{{Cite web |url=https://mediaaceh.co/2017/12/23/arti-orang-aceh-dalam-uupa-menurut-kip-subulussalam |title=Arti "Orang Aceh" Dalam UUPA Menurut KIP Subulussalam |date=23 December 2017 |access-date=16 October 2020 |archive-date=22 October 2020 |archive-url=https://web.archive.org/web/20201022035701/https://mediaaceh.co/2017/12/23/arti-orang-aceh-dalam-uupa-menurut-kip-subulussalam/ |url-status=live }}</ref> | nickname = <br />{{Native phrase|id|Serambi Mekah}}<br />"Porch of [[Mecca]]" | image_map1 = {{Hidden begin|title=OpenStreetMap|ta1=center}}{{Infobox mapframe|frame-width=250|zoom=5}}{{Hidden end}} | image_shield = Coat of arms of Aceh.svg | blank_name = GDP (nominal) | blank_info = 2022 | blank1_name = &nbsp;- Total<ref name="bpsgdpdata2022">{{Cite web |author=Badan Pusat Statistik |author-link=Statistics Indonesia |year=2023 |title=Produk Domestik Regional Bruto (Milyar Rupiah), 2022 |url=https://www.bps.go.id/id/statistics-table/3/WkdVMWRYVnBkMnBvVEhKSVkyWXhNblZtTjJSbmR6MDkjMw==/produk-domestik-regional-bruto-atas-dasar-harga-berlaku--menurut-provinsi--miliar-rupiah-.html?year=2022 |publisher=Badan Pusat Statistik |location=Jakarta |language=id}}</ref> | blank1_info = [[Indonesian rupiah|Rp]] 211.8&nbsp;trillion ([[List of Indonesian provinces by GDP|20th]])<br>[[USD|US$]] 14.3&nbsp;billion<br>[[Int$]] 44.5&nbsp;billion ([[Purchasing power parity|PPP]]) | blank2_name = &nbsp;- Per capita<ref name="bpspercapitadata">{{Cite web |author=Badan Pusat Statistik |author-link=Statistics Indonesia |year=2023 |title=Produk Domestik Regional Bruto Per Kapita (Ribu Rupiah), 2022 |url=https://www.bps.go.id/id/statistics-table/3/YWtoQlRVZzNiMU5qU1VOSlRFeFZiRTR4VDJOTVVUMDkjMw==/produk-domestik-regional-bruto-per-kapita-atas-dasar-harga-berlaku-menurut-provinsi--ribu-rupiah-.html?year=2022 |publisher=Badan Pusat Statistik |location=Jakarta |language=id}}</ref> | blank2_info = [[Indonesian rupiah|Rp]] 39.2&nbsp;million ([[List of Indonesian provinces by GRP per capita|30th]])<br>[[USD|US$]] 2,637<br>[[Int$]] 8,229&nbsp;([[Purchasing power parity|PPP]]) | blank3_name = &nbsp;- Growth<ref name="bappenas2022">{{Cite web |author=Badan Pembangunan Nasional |author-link=Ministry of National Development Planning (Indonesia) |year=2023 |title=Capaian Indikator Utama Pembangunan |url=https://simreg.bappenas.go.id/home/pemantauan/lpe |publisher=Badan Pembangunan Nasional |location=Jakarta |language=id}}</ref> | blank3_info = {{Increase}} 4.21% | blank4_name = [[Human Development Index|HDI]] | blank4_info = {{Increase}} 0.734 ([[List of Indonesian provinces by Human Development Index|12nd]]) – <span style=color:#090>high</span> }} '''Ahceh''' ([[Jaku Acheh]]: ''Acèh'' {{IPA|ace|atʃeh|}}, [[Urup Jawi|Jawoë]]: {{Lang|ace-Arab|{{Script/Arabic|اچيه}}}}), tauka nama resmi iya '''Provinsi Acheh''' ([[Jaku Acheh]]: ''Nanggroë Acèh'', [[Urup Jawi|Jawoë]]: {{Lang|ace-Arab|{{Script/Arabic|نڠڬرواي اچيه}}}}), iya nya pelilih menua ti pemadu barat di [[Indonesia]]. Provinsi tu bepalan ba ujung utara pulau [[Sumatera]], enggau [[Banda Aceh]] nyadi indu nengeri sereta mengeri pemadu besai. Iya ngembuan tasik iya nya [[Tasik Luar Hindi]] ba barat, [[Selat Melaka]] ba timur laut, pia mega bekunsi garis entara menua enggau provinsi [[Sumatera Utara]] ba timur, garis entara menua darat tunggal iya, lalu bekunsi garis entara menua maritim enggau [[Malaysia]] enggau [[Thailand]] ba timur, lalu [[Pulau Andaman enggau Nicobar]], [[India]] ke utara. Diberi status autonomi spesial, Acheh nyadi kandang menua ke konservatif ba pengarap sereta semina siti aja pelilih menua Indonesia ke ngemeranka undang-undang [[Syariah]] enggau rasmi. Bisi sepuluh bansa asal ba pelilih menua tu, ke pemadu mayuh iya nya [[bansa Acheh]], ke mungkur urung 70% ari penyampau tubuh pelilih menua nya urung 5.5 juta iku ba tengan taun 2023. Kandang menua iya setanding enggau [[Croatia]] tauka [[Togo]]. == Kereban sanding == {{reflist}} hs17yow9fqeim8p5ay0aykwlnmodfl4 Afrika 0 1132 19009 15091 2026-05-14T02:17:45Z Jang Edgar 20 19009 wikitext text/x-wiki {{Infobox Continent |title = Afrika |image = {{Switcher|[[Fail:Africa (orthographic projection).svg|frameless]]|Show national borders|[[Fail:Africa (orthographic projection) blank.svg|frameless]]|Hide national borders|default=1}} |area = {{Convert|30370000|km2|sqmi|abbr=on}} &nbsp;([[List of continents by area|2nd]]) |population = {{UN_Population|Africa}}{{UN_Population|ref}} ({{UN_Population|Year}}; [[List of continents by population|2nd]]) |density = {{Pop density|{{Decomma|{{UN_Population|Africa}}}}|30221532|km2|sqmi|prec=1}} ({{UN Population|Year}}) |religions = {{Unbulleted list | [[Kristian ba Afrika|Kristian]] (49%) | [[Islam ba Africa|Islam]] (42%) | [[Pengarap asal Afrika|Pengarap asal]] (8%) | [[Pengarap ba Afrika|Ke bukai]] (1%)<ref>{{Cite web |url=https://www.gordonconwell.edu/blog/african-christianity-101/?__cf_chl_jschl_tk__=a1d4c1d931e6c38110d5c3f059ae64bb66bafafa-1590463375-0-AezHrWRbV9jUadPbMq1KCYOzXRnMTcuigdG5X7oahVbSoI1-HbOZFVzICpNQM3DD6h-V4OowV97KMQvA_Z5xrEIueURh3cAjh_JOwgzb_0xJ8ApebiYm1YKfWINm1tpYbvki0LdD6UCp1tdLlxQ9SRwtdKFDMRidCaiTEuKpAgqahxqDYDT9efnF_jaiIEUQu0uIx-pJ0jUDCQtArMqdHTN8eI_S59hxJlvlxrSqBFOFsKFbiRy66EYOzblYbhaniwzQPIxiovSOAM7Yj6fu-5jMYVAPJtBJplpKoRDBlTtl44pnDC6wJInEyJbLw46dPuXcViyFEB57ebEfmUnpcYoJDlysExw35Ay28x7nvUDx3aIEa6ZhJsxwn62dv-R57g |title=Gordon Conwell Theological Seminary, African Christianity, 2020 |date=18 March 2020 |access-date=1 July 2021 |archive-date=3 May 2021 |archive-url=https://web.archive.org/web/20210503132003/https://www.gordonconwell.edu/blog/african-christianity-101/?__cf_chl_jschl_tk__=a1d4c1d931e6c38110d5c3f059ae64bb66bafafa-1590463375-0-AezHrWRbV9jUadPbMq1KCYOzXRnMTcuigdG5X7oahVbSoI1-HbOZFVzICpNQM3DD6h-V4OowV97KMQvA_Z5xrEIueURh3cAjh_JOwgzb_0xJ8ApebiYm1YKfWINm1tpYbvki0LdD6UCp1tdLlxQ9SRwtdKFDMRidCaiTEuKpAgqahxqDYDT9efnF_jaiIEUQu0uIx-pJ0jUDCQtArMqdHTN8eI_S59hxJlvlxrSqBFOFsKFbiRy66EYOzblYbhaniwzQPIxiovSOAM7Yj6fu-5jMYVAPJtBJplpKoRDBlTtl44pnDC6wJInEyJbLw46dPuXcViyFEB57ebEfmUnpcYoJDlysExw35Ay28x7nvUDx3aIEa6ZhJsxwn62dv-R57g |url-status=live}}</ref>}} |GDP_PPP = {{Nowrap|$8.05&nbsp;trilion (2022 est; 4th)<ref>{{Cite web|url=https://www.imf.org/external/datamapper/PPPGDP@WEO/OEMDC/ADVEC/WEOWORLD|title=GDP PPP, current prices|publisher=International Monetary Fund|date=2022|access-date=16 January 2022|archive-date=22 January 2021|archive-url=https://web.archive.org/web/20210122001107/https://www.imf.org/external/datamapper/PPPGDP@WEO/OEMDC/ADVEC/WEOWORLD|url-status=live}}</ref>}} |GDP_nominal = $2.96&nbsp;trilion (2022 est; [[List of continents by GDP (nominal)|5th]])<ref>{{Cite web|title=GDP Nominal, current prices|url=https://www.imf.org/external/datamapper/NGDPD@WEO/OEMDC/ADVEC/WEOWORLD|publisher=International Monetary Fund|date=2022|access-date=16 January 2022|archive-date=25 February 2017|archive-url=https://web.archive.org/web/20170225211431/https://www.imf.org/external/datamapper/NGDPD@WEO/OEMDC/ADVEC/WEOWORLD|url-status=live}}</ref> |GDP_per_capita = $2,180 (Nominal; 2022 est; [[List of continents by GDP (nominal)#GDP per capita (nominal) by continents|6th]])<ref>{{Cite web|url=https://www.imf.org/external/datamapper/NGDPDPC@WEO/OEMDC/ADVEC/WEOWORLD|title=Nominal GDP per capita|publisher=International Monetary Fund|date=2022|access-date=16 January 2022|archive-date=11 January 2020|archive-url=https://web.archive.org/web/20200111084550/https://www.imf.org/external/datamapper/NGDPDPC@WEO/OEMDC/ADVEC/WEOWORLD|url-status=live}}</ref> |demonym = |countries = 54 recognized states, 2 partially recognized states, 4 dependent territories |list_countries = List of sovereign states and dependent territories in Africa |dependencies = {{Collapsible list |list_style = text-align:left; |title = [[List of African dependencies#External territories|External]] (4) | 1 = {{Flagdeco|Norway}} [[Bouvet Island]] | 2 = {{Flag|French Southern and Antarctic Lands|name=French Southern Territories}} | 3 = {{Flag|Heard Island and McDonald Islands}} | 4 = {{Flag|Saint Helena, Ascension and Tristan da Cunha}} }} {{Collapsible list |list_style = text-align:left; |title = [[List of African dependencies#Internal territories|Internal]] (6+1 disputed) | 1 = {{Flag|France}} ''([[Mayotte]] and [[Réunion]])'' | 2 = {{Flag|Italy}} ''([[Pantelleria]] and [[Pelagie Islands]])'' | 3 = {{Flag|Morocco}} ''([[Southern Provinces]])'' | 4 = {{Flag|Portugal}} ''([[Madeira]])'' | 5 = {{Flag|Spain}} ''([[Alboran Island]], [[Canary Islands]], [[Ceuta]], [[Melilla]], and [[Plazas de soberanía]])'' | 6 = {{Flag|Tanzania}} ''([[Zanzibar]])'' | 7 = {{Flag|Yemen}} ''([[Socotra]])'' }} |languages = [[Jaku ba Afrika|1250–3000 jaku asal]] |time = [[UTC-1]] to [[UTC+4]] |cities = [[List of urban agglomerations in Africa|Largest urban areas]]:<!-- -->{{Hlist |item_style=white-space:break; |[[Cairo]] |[[Lagos]] |[[Kinshasa]] |[[Johannesburg]] |[[Luanda]] |[[Khartoum]] | [[Onitsha]] |[[Dar es Salaam]] |[[Abidjan]] |[[Alexandria]] |[[Kigali]] |[[Nairobi]] |[[Algiers]] |[[Cape Town]] |[[Kano (nengeri)|Kano]] |[[Dakar]] |[[Casablanca]] |[[Addis Ababa]] |[[Kampala]]}} }} [[Fail:MapAfricaSize.gif|thumb|Pemesai benua Afrika enti dibanding enggau benua bukai]] '''Afrika''' nya siti benua ke kedua pemadu besai sepengudah [[Asia]], nemuka ari pemesai tauka pemayuh orang ke diau. Pemesai benua tu kira-kira 30,244,050 km<sup>2</sup> (11,677,240 batu<sup>2</sup>) nyengkaum pulau-pulau ngelingi iya, ngambi 20.3% ari darat ba [[Bumi]] sereta didiau lebih ari 900 juta orang maya 2005, tauka urung 14% populasyen mensia ba bumi. Benua Afrika ngembuan adan: * di sepiak utara: [[Eropah]], ngagai [[Tasik Mediterranean]] enggau [[Selat Gibraltar]] * di sepiak timur: [[Asia]], ngagai [[Terusan Suez]] enggau teluk, pia mega [[Tasik Luar Hindi]] * di sepiak barat: [[Tasik Luar Atlantik]] [[Kategori:Afrika]] toeb6wty14nze1j2mtp9vwjxnz1zx4h 19010 19009 2026-05-14T02:18:14Z Jang Edgar 20 19010 wikitext text/x-wiki {{Infobox Continent |title = Afrika |image = {{Switcher|[[Fail:Africa (orthographic projection).svg|frameless]]|Show national borders|[[Fail:Africa (orthographic projection) blank.svg|frameless]]|Hide national borders|default=1}} |area = {{Convert|30370000|km2|sqmi|abbr=on}} &nbsp;([[List of continents by area|2nd]]) |population = {{UN_Population|Africa}}{{UN_Population|ref}} ({{UN_Population|Year}}; [[List of continents by population|2nd]]) |density = {{Pop density|{{Decomma|{{UN_Population|Africa}}}}|30221532|km2|sqmi|prec=1}} ({{UN Population|Year}}) |religions = {{Unbulleted list | [[Kristian ba Afrika|Kristian]] (49%) | [[Islam ba Africa|Islam]] (42%) | [[Pengarap asal Afrika|Pengarap asal]] (8%) | [[Pengarap ba Afrika|Ke bukai]] (1%)<ref>{{Cite web |url=https://www.gordonconwell.edu/blog/african-christianity-101/?__cf_chl_jschl_tk__=a1d4c1d931e6c38110d5c3f059ae64bb66bafafa-1590463375-0-AezHrWRbV9jUadPbMq1KCYOzXRnMTcuigdG5X7oahVbSoI1-HbOZFVzICpNQM3DD6h-V4OowV97KMQvA_Z5xrEIueURh3cAjh_JOwgzb_0xJ8ApebiYm1YKfWINm1tpYbvki0LdD6UCp1tdLlxQ9SRwtdKFDMRidCaiTEuKpAgqahxqDYDT9efnF_jaiIEUQu0uIx-pJ0jUDCQtArMqdHTN8eI_S59hxJlvlxrSqBFOFsKFbiRy66EYOzblYbhaniwzQPIxiovSOAM7Yj6fu-5jMYVAPJtBJplpKoRDBlTtl44pnDC6wJInEyJbLw46dPuXcViyFEB57ebEfmUnpcYoJDlysExw35Ay28x7nvUDx3aIEa6ZhJsxwn62dv-R57g |title=Gordon Conwell Theological Seminary, African Christianity, 2020 |date=18 March 2020 |access-date=1 July 2021 |archive-date=3 May 2021 |archive-url=https://web.archive.org/web/20210503132003/https://www.gordonconwell.edu/blog/african-christianity-101/?__cf_chl_jschl_tk__=a1d4c1d931e6c38110d5c3f059ae64bb66bafafa-1590463375-0-AezHrWRbV9jUadPbMq1KCYOzXRnMTcuigdG5X7oahVbSoI1-HbOZFVzICpNQM3DD6h-V4OowV97KMQvA_Z5xrEIueURh3cAjh_JOwgzb_0xJ8ApebiYm1YKfWINm1tpYbvki0LdD6UCp1tdLlxQ9SRwtdKFDMRidCaiTEuKpAgqahxqDYDT9efnF_jaiIEUQu0uIx-pJ0jUDCQtArMqdHTN8eI_S59hxJlvlxrSqBFOFsKFbiRy66EYOzblYbhaniwzQPIxiovSOAM7Yj6fu-5jMYVAPJtBJplpKoRDBlTtl44pnDC6wJInEyJbLw46dPuXcViyFEB57ebEfmUnpcYoJDlysExw35Ay28x7nvUDx3aIEa6ZhJsxwn62dv-R57g |url-status=live}}</ref>}} |GDP_PPP = {{Nowrap|$8.05&nbsp;trilion (2022 est; 4th)<ref>{{Cite web|url=https://www.imf.org/external/datamapper/PPPGDP@WEO/OEMDC/ADVEC/WEOWORLD|title=GDP PPP, current prices|publisher=International Monetary Fund|date=2022|access-date=16 January 2022|archive-date=22 January 2021|archive-url=https://web.archive.org/web/20210122001107/https://www.imf.org/external/datamapper/PPPGDP@WEO/OEMDC/ADVEC/WEOWORLD|url-status=live}}</ref>}} |GDP_nominal = $2.96&nbsp;trilion (2022 est; [[List of continents by GDP (nominal)|5th]])<ref>{{Cite web|title=GDP Nominal, current prices|url=https://www.imf.org/external/datamapper/NGDPD@WEO/OEMDC/ADVEC/WEOWORLD|publisher=International Monetary Fund|date=2022|access-date=16 January 2022|archive-date=25 February 2017|archive-url=https://web.archive.org/web/20170225211431/https://www.imf.org/external/datamapper/NGDPD@WEO/OEMDC/ADVEC/WEOWORLD|url-status=live}}</ref> |GDP_per_capita = $2,180 (Nominal; 2022 est; [[List of continents by GDP (nominal)#GDP per capita (nominal) by continents|6th]])<ref>{{Cite web|url=https://www.imf.org/external/datamapper/NGDPDPC@WEO/OEMDC/ADVEC/WEOWORLD|title=Nominal GDP per capita|publisher=International Monetary Fund|date=2022|access-date=16 January 2022|archive-date=11 January 2020|archive-url=https://web.archive.org/web/20200111084550/https://www.imf.org/external/datamapper/NGDPDPC@WEO/OEMDC/ADVEC/WEOWORLD|url-status=live}}</ref> |demonym = |countries = 54 recognized states, 2 partially recognized states, 4 dependent territories |list_countries = List of sovereign states and dependent territories in Africa |dependencies = {{Collapsible list |list_style = text-align:left; |title = [[List of African dependencies#External territories|External]] (4) | 1 = {{Flagdeco|Norway}} [[Bouvet Island]] | 2 = {{Flag|French Southern and Antarctic Lands|name=French Southern Territories}} | 3 = {{Flag|Heard Island and McDonald Islands}} | 4 = {{Flag|Saint Helena, Ascension and Tristan da Cunha}} }} {{Collapsible list |list_style = text-align:left; |title = [[List of African dependencies#Internal territories|Internal]] (6+1 disputed) | 1 = {{Flag|France}} ''([[Mayotte]] and [[Réunion]])'' | 2 = {{Flag|Italy}} ''([[Pantelleria]] and [[Pelagie Islands]])'' | 3 = {{Flag|Morocco}} ''([[Southern Provinces]])'' | 4 = {{Flag|Portugal}} ''([[Madeira]])'' | 5 = {{Flag|Spain}} ''([[Alboran Island]], [[Canary Islands]], [[Ceuta]], [[Melilla]], and [[Plazas de soberanía]])'' | 6 = {{Flag|Tanzania}} ''([[Zanzibar]])'' | 7 = {{Flag|Yemen}} ''([[Socotra]])'' }} |languages = [[Jaku ba Afrika|1250–3000 jaku asal]] |time = [[UTC-1]] to [[UTC+4]] |cities = [[List of urban agglomerations in Africa|Largest urban areas]]:<!-- -->{{Hlist |item_style=white-space:break; |[[Cairo]] |[[Lagos]] |[[Kinshasa]] |[[Johannesburg]] |[[Luanda]] |[[Khartoum]] | [[Onitsha]] |[[Dar es Salaam]] |[[Abidjan]] |[[Alexandria]] |[[Kigali]] |[[Nairobi]] |[[Algiers]] |[[Cape Town]] |[[Kano (nengeri)|Kano]] |[[Dakar]] |[[Casablanca]] |[[Addis Ababa]] |[[Kampala]]}} }} [[Fail:MapAfricaSize.gif|thumb|Pemesai benua Afrika enti dibanding enggau benua bukai]] '''Afrika''' nya siti benua ke kedua pemadu besai sepengudah [[Asia]], nemuka ari pemesai tauka pemayuh orang ke diau. Pemesai benua tu kira-kira 30,244,050 km<sup>2</sup> (11,677,240 batu<sup>2</sup>) nyengkaum pulau-pulau ngelingi iya, ngambi 20.3% ari darat ba [[Bumi]] sereta didiau lebih ari 900 juta orang maya 2005, tauka urung 14% populasyen mensia ba bumi. Benua Afrika ngembuan adan: * di sepiak utara: [[Eropah]], ngagai [[Tasik Mediterranean]] enggau [[Selat Gibraltar]] * di sepiak timur: [[Asia]], ngagai [[Terusan Suez]] enggau teluk, pia mega [[Tasik Luar Hindi]] * di sepiak barat: [[Tasik Luar Atlantik]] ==Kereban sanding== {{reflist}} [[Kategori:Afrika]] hu1gv4adol9l6fhexotla4jv19pwtgp Gunung Everest 0 1424 19015 12466 2026-05-14T02:50:24Z Song GK 9 /* Penyanding */ 19015 wikitext text/x-wiki {{Infobox mountain | fetchwikidata = ALL | name = Gunung Everest | photo = Mount Everest as seen from Drukair2 PLW edit.jpg | photo_size = 300 | photo_caption = Aerial photo from the south, with Mount Everest rising above the ridge connecting [[Nuptse]] and [[Lhotse]] | native_name = {{Native name list|tag1=ne|name1=सगरमाथा|postfix1=&nbsp;{{Transliteration|ne|(''Sagarmāthā'')}}|tag2=bo|name2=ཇོ་མོ་གླང་མ|postfix2=&nbsp;{{Transliteration|bo|(''Chomolungma'')}}|tag3=zh|name3=珠穆朗玛峰|postfix3=&nbsp;{{Transliteration|zh|(''Zhūmùlǎngmǎ Fēng'')}}}} | translation = Holy Mother, Skyhead | etymology = [[George Everest]] | elevation_ref = <!-- This elevation, and the reasons for supporting it, are laid out and referenced in the measurement section, but some editors believe we should support 8844 m or 8850 m instead. If any editor thinks we should change it, could they please make the case on the talk page and allow time for discussion before making the change. -->{{NoteTag|Based on the 2020 surveys of elevation of snow cap, not rock head. For more details, see ''[[#Surveys|Surveys]]''.}}<br /> [[List of highest mountains on Earth|Ranked 1st]] | prominence_ref = <br />[[List of mountain peaks by prominence|Ranked 1st]]<br />[[Topographic prominence#Definitions|(Special definition for Everest)]] | isolation = n/a <!-- Topographic isolation can not be measured to itself but only to another peak by definition. Giving a value here to show the circumstances of Earth is not correct. --> | map = Nepal#Nepal Province1#China#China Tibet topography#Asia | map_caption = Location on the border between [[Koshi Province]], Nepal and [[Tibet Autonomous Region]], China | label = Mount Everest | label_position = left | location = [[Solukhumbu District]], Koshi Province, Nepal;<ref>''Geography of Nepal: Physical, Economic, Cultural and Regional'' by Netra Bahadur Thapa, D. P. Thapa Orient Longmans, 1969.</ref><br />[[Tingri County]], Xigazê, Tibet Autonomous Region, China{{NoteTag|The position of the summit of Everest on the international border is clearly shown on detailed topographic mapping, including official Nepali mapping.}} | country_type = Countries | country = [[China]] and [[Nepal]] | parent = [[Mahalangur Himal]], Himalayas | coordinates = {{Coord|27|59|18|N|86|55|31|E|type:mountain_scale:100000|format=dms|display=inline,title}} | coordinates_ref = <ref>{{Cite peakbagger|name=Mount Everest|id=10640}}</ref> | first_ascent = 29 May 1953<br />[[Edmund Hillary]] and [[Tenzing Norgay]] {{NoteTag|It remains unclear whether [[George Mallory]] and [[Andrew Irvine (mountaineer)|Andrew Irvine]] reached the summit in 1924 or not. For more details, see ''[[1924 British Mount Everest expedition]]''.}}<br /> [[List of highest mountains on Earth|Ranked 1st]] | normal_route = [[South Col|Southeast ridge]] (Nepal) }} {{Contains special characters|Indic}} {{Contains special characters|Tibetan}} [[Fail:Everest North Face toward Base Camp Tibet Luca Galuzzi 2006.jpg|thumb|North Face of Everest as seen from the path to [[Everest base camps|North Base Camp]]]] [[Fail:Mount Everest morning.jpg|thumb|Everest and [[Lhotse]] from the south (Nepal): in the foreground are [[Thamserku]], [[Kangtega]], and [[Ama Dablam]]]] '''Gunung Everest''' {{Small|(dikumbai mega '''Gunung Sagarmatha''' tauka '''Gunung Qomolangma''')}}{{Notetag|({{Lang-ne|सगरमाथा|translit=Sagarmāthā}}; {{Lang-bo|ཇོ་མོ་གླང་མ|translit=Chomolungma}}; {{Zh |s = 珠穆朗玛峰 |p = Zhūmùlǎngmǎ Fēng }})}} iya nya gunung pemadu tinggi ba Bumi ari tikas tasik, ke bepalan ba sub-rentang Mahalangur Himal Himalaya. Garis entara menua China–Nepal nengah titik puncak iya.<ref name="Bishart">{{Cite magazine |last = Bishart |first = Andrew |title = China's New Road May Clear a Path for More Everest Climbers |url = https://www.nationalgeographic.com/adventure/adventure-blog/2016/05/04/how-the-everest-experience-is-different-in-china-versus-nepal/ |archive-url = https://web.archive.org/web/20180921114517/https://www.nationalgeographic.com/adventure/adventure-blog/2016/05/04/how-the-everest-experience-is-different-in-china-versus-nepal/ |url-status = dead |archive-date = 21 September 2018 |magazine=National Geographic |date=4 May 2016}}</ref> Peninggi (seleju) iya {{Convert|8848.86|m|ftin|frac=2|abbr=on}} pemadu baru ditumbuhka dalam taun 2020 ulih piak bekuasa China enggau Nepal.<ref>{{Cite news|title=Mount Everest is two feet taller, China and Nepal announce|work=[[National Geographic]]|url=https://www.nationalgeographic.com/science/2020/12/new-height-of-mount-everest-announced-by-china-and-nepal/|archive-url=https://web.archive.org/web/20201208113343/https://www.nationalgeographic.com/science/2020/12/new-height-of-mount-everest-announced-by-china-and-nepal/|url-status=dead|archive-date=8 December 2020|access-date=8 December 2020}}</ref><ref name="LiveScience">{{Cite web |url= https://www.livescience.com/tallest-mountain-on-earth |title= Is Mount Everest really the tallest mountain on Earth? It depends how you measure height. |author= Joe Phelan |date= Oct 28, 2022 |website= livescience.com |publisher= Future US, Inc. |access-date= April 27, 2023 |quote=Researchers have measured Mount Everest many times over the past few decades, but the latest assessment, announced in November 2021, puts it at 29,031.69 feet (8,848.86 meters), which is almost 5.5 miles (8.8 kilometers) tall.}}</ref> == Nota == <references group="note" /> == Kereban sanding == {{reflist}} g2935av8l2g93yl0ne3trgdkzns70va Mullingar 0 1804 18986 11224 2026-05-13T12:29:02Z Song GK 9 /* Penyanding */ 18986 wikitext text/x-wiki {{Infobox settlement | name = Mullingar | native_name = {{Lang|ga|An Muileann gCearr}} | native_name_lang = ga | settlement_type = Town | image_skyline = {{Photomontage | photo1a = Market Square, Mullingar, 2021-07-21.jpg | photo1b = Dominick Street, Mullingar, 2021-07-21.jpg | photo2a = Christ le Roi Mullingar.JPG | photo2b = Mullingar Town Park, 2021-07-21, 01.jpg | size = 260 | spacing = 1 | color = white | border = 0 }} | image_caption = From top left: Market Square, Dominick Street, [[Cathedral of Christ the King, Mullingar|Mullingar Cathedral]], [[Mullingar Town Park|Town Park]] | image_shield = Mullingar COA.png | pushpin_map = Ireland | pushpin_label_position = right | pushpin_map_caption = Location in Ireland | subdivision_type = Country | subdivision_name = Ireland | subdivision_type1 = [[Provinces of Ireland|Province]] | subdivision_name1 = [[Leinster]] | subdivision_type2 = [[Regions of Ireland|Region]] | subdivision_name2 = [[Eastern and Midland Region|Eastern and Midland]] | subdivision_type3 = [[Counties of Ireland|County]] | subdivision_name3 = [[Westmeath]] | established_title = | established_date = | leader_title1 = [[Local government in the Republic of Ireland|Local authority]] | leader_name1 = [[Westmeath County Council]] | leader_title2 = [[Dáil constituency]] | leader_name2 = [[Longford–Westmeath (Dáil constituency)|Longford–Westmeath]] | unit_pref = Metric | area_footnotes = | area_total_km2 = | population_as_of = [[2022 census of Ireland|2022]] | population_footnotes = <ref name="cso2022">{{Cite web|title=Census 2022 - F1015 Population|work=Central Statistics Office Census 2022 Reports |publisher=[[Central Statistics Office (Ireland)|Central Statistics Office Ireland]] |date=August 2023 |url=https://data.cso.ie/table/F1015 |access-date=16 September 2023 }}</ref> | population_total = 22667 | population_urban = | population_density_km2 = auto | coordinates = {{Coord|53.5224|-7.3378|dim:100000_region:IE|format=dms|display=inline,title}} | elevation_footnotes = | elevation_m = 101 | area_code_type = [[Telephone numbers in the Republic of Ireland|Telephone area code]] | area_code = +353(0)44 | postal_code_type = [[Eircode]] routing key | postal_code = N91 | postal2_code_type = Postal Sorting Office | timezone = [[Western European Time|WET]] | utc_offset = ±0 | timezone_DST = [[Irish Standard Time|IST]] | utc_offset_DST = +1 | blank_name = [[Irish grid reference system|Irish Grid Reference]] | blank_info = {{Iem4ibx|N425523}} | website = | footnotes = }} '''Mullingar''' ({{IPAc-en|ˌ|m|ʌ|l|ɪ|n|ˈ|ɡ|ɑːr}}<ref>{{Cite web|url=https://www.collinsdictionary.com/dictionary/english/mullingar|title=Mullingar|website=Collins English Dictionary|access-date=16 April 2020|archive-date=8 April 2015|archive-url=https://web.archive.org/web/20150408060436/http://www.collinsdictionary.com/dictionary/english/mullingar|url-status=live}}</ref>; {{Irish place name|An Muileann gCearr|kilang jari kiba|reference=Mullingar in Irish ' An Muillean gCearr' means "the lefthand mill" https://www.ireland.anglican.org/news/8980/parochial-history-of-mullingar-compiled}}) nengeri kaunti ba [[Kaunti Westmeath]] dalam menua [[Republik Ireland|Ireland]]. Iya nyadi mengeri ketiga pemadu mayuh mensia ba Kandang Menua Tengah, enggau penyampau tubuh 22,667 iku ba pengawa ngitung tubuh taun 2022.<ref name="cso2022" /> Akta Daerah Meath enggau Westmeath 1543 madahka Westmeath nyadi sebuah kandang menua, nyerara iya ari Meath. Mullingar nyadi palan pentadbiran ungkup Kaunti Westmeath. Mengeri tu asal iya diberi nama ''Maelblatha'', lalu ngambi nama moden ari sebuah kilang ke diperatika dalam legenda Colman ari Mullingar.<ref>From: Betha Colmáin Maic Lúacháin, or, The Life of Colmán son of Lúachan [https://web.archive.org/web/20070714140528/http://www.aelredsanonymous.com/colmanir.html Life of Colman of Lynn] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20070714140528/http://www.aelredsanonymous.com/colmanir.html |date=14 July 2007 }} alternatively, one may find where the old copy of the original has been many years in France [http://www.bm-rennes.fr/ Bibliothèque de Rennes] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20070117201835/http://www.bm-rennes.fr/ |date=17 January 2007 }}</ref> Ari sukut tradisional sebengkah mengeri pasar ti gawa ba kandang menua betanam betupi ti besai, Mullingar mengkang nyadi palan komersial ti signifikan. Iya ngembuan tradisyen bedagangka chapi nyentuk ke taun 2003 lebuh pasar chapi iya ditutup ketegal pemansang skim komersial enggau endur diau bechampur ti dikumbai Market Point. Taja pia, ba taun 2014 Kaunsil Kandang Menua setempat ngemendarka Pasar Krismas ninting taun diatur ba Mount Street. Mullingar ngembuan sekeda danau ke besemak, nyengkaum danau Owel, danau Ennell enggau danau Derravaragh. Lough Derravaragh mega dikelala ketegal kaul iya enggau legenda Ireland Anak Lir. Mengeri Mullingar bisi kaul enggau Lough Ennell nengah Terus Lacy enggau Sungai Brosna. Siti agi jalai ai ke semak iya nya Terus Diraja, ke ngelingi Mullingar. == Kereban sanding == {{reflist}} 4ms66qktxm0g1ftm0ufehq7qtz8mk1n Rintai indu nengeri ba Malaysia 0 1974 18987 18008 2026-05-13T12:43:02Z Song GK 9 /* Indu nengeri */ 18987 wikitext text/x-wiki Tu '''ripih indu nengeri ba Malaysia'''. Ripih tu nerangka pasal indu-indu [[Kuala Lumpur|menua]], negeri, enggau pelilih menua ba [[Malaysia]]. ==Indu menua== Indu nengeri menua Malaysia ia nya [[Kuala Lumpur]]. Iya mengkang nyadi palan budaya, dagang enggau pekara wang keterubah ba Malaysia. Parlimen Malaysia enggau palan pendiau resmi Raja mega bepalan di Kuala Lumpur. Maya taun 2001, penuduk perintah dipindahka ari Kuala Lumpur ngagai nengeri ti diperambu [[Putrajaya]] ti berengkah ari nya nyadi palan pentadbiran perintah besai, kekadang disebut indu nengeri administrasyen. Kededua mengeri tu beserimbai enggau [[Labuan]] ngembuan status spesial nyadi Wilayah Persekutuan Malaysia. Artikel 154(1) Konstitusyen Federasyen madahka enti enda dipadahka Parlimen, Kuala Lumpur mengkang nyadi indu nengeri perintah besai. ==Indu nengeri== Tetiap negeri di Malaysia bisi indu nengeri kediri empu, ke alai pengawa ngatur nengeri dipejalaika tetiap perintah nengeri ke ditumbuhka pengudah menang ba pengawa bepilih. Tiga iti Wilayah Persekutuan Malaysia – [[Kuala Lumpur]], [[Labuan]] enggau [[Putrajaya]] – dipegai [[Yang di-Pertuan Agong]] lalu diperintah [[Opis Wilayah Persekutuan]] di baruh [[Opis Menteri Besai]].<ref>{{Cite web |title=Kementerian Wilayah Persekutuan kini Jabatan Wilayah Persekutuan |url=https://www.bharian.com.my/amp/berita/nasional/2022/12/1042873/kementerian-wilayah-persekutuan-kini-jabatan-wilayah-persekutuan |website=[[Berita Harian]] |date=2022-12-22 |last1=Ibrahim |first1=Mohd}}</ref> Semua negeri di [[Semenanjung Malaysia]] kelimpah ari [[Melaka]] enggau [[Pulau Pinang]], nyadi monarki konstitusyen. Kededua nengeri nya enggau Sabah enggau Sarawak iya nya negeri ukai monarki, ti betuaika seiku Yang di-Pertua Negeri (Gabenor). Nya alai, nengeri ke bisi monarki konstitusyen bisi indu nengeri tauka penuduk diraja ke endur istana tauka palan pengentap pendiau rasmi bala raja. Indu nengeri tu kekadang bebida enggau indu nengeri pentadbiran nengeri. Yang di-Pertuan Agong diau di Kuala Lumpur. {{Location map+ | Malaysia |float = center |width = 1200 |caption = | places = {{Location map~ | Malaysia| label = Johor Bahru |position=top|mark=City locator 0.svg|marksize=8| lat_deg = 1.49266| lon_deg = 103.74136 }} {{Location map~ | Malaysia| label = Muar |position=top|mark=City locator 11.svg|marksize=8| lat_deg = 2.06305| lon_deg = 102.58487 }} {{Location map~ | Malaysia| label = Alor Setar |position=left|mark=City locator 0.svg|marksize=8| lat_deg = 6.12631| lon_deg = 100.36717 }} {{Location map~ | Malaysia| label = Anak Bukit |position=right|mark=City locator 11.svg|marksize=8| lat_deg = 6.18410| lon_deg = 100.37435 }} {{Location map~ | Malaysia| label = Kota Bharu |position=top|mark=City locator 11.svg|marksize=8| lat_deg = 6.12531| lon_deg = 102.23762 }} {{Location map~ | Malaysia| label = Kuala Terengganu |position=right|mark=City locator 11.svg|marksize=8| lat_deg = 5.32962| lon_deg = 103.13701 }} {{Location map~ | Malaysia| label = Malacca City |position=left|mark=City locator 0.svg|marksize=8| lat_deg = 2.18959| lon_deg = 102.25009 }} {{Location map~ | Malaysia| label = George Town |position=top|mark=City locator 0.svg|marksize=8| lat_deg = 5.41413| lon_deg = 100.32875 }} {{Location map~ | Malaysia| label = Seremban |position=left|mark=City locator 0.svg|marksize=8| lat_deg = 2.72589| lon_deg = 101.93782 }} {{Location map~ | Malaysia| label = Sri Menanti |position=right|mark=City locator 11.svg|marksize=8| lat_deg = 2.69746| lon_deg = 102.15850 }} {{Location map~ | Malaysia| label = Kuantan |position=right|mark=City locator 0.svg|marksize=8| lat_deg = 3.82007| lon_deg = 103.33036 }} {{Location map~ | Malaysia| label = Kuala Lipis |position=right|mark=City locator 1.svg|marksize=8| lat_deg = 4.3835933| lon_deg = 101.8243793 }} {{Location map~ | Malaysia| label = Pekan |position=right|mark=City locator 11.svg|marksize=8| lat_deg = 3.4836| lon_deg = 103.3996 }} {{Location map~ | Malaysia| label = Ipoh |position=bottom|mark=City locator 0.svg|marksize=8| lat_deg = 4.59748| lon_deg = 101.09011 }} {{Location map~ | Malaysia| label = Taiping |position=left|mark=City locator 1.svg|marksize=8| lat_deg = 4.844774| lon_deg = 100.7184164 }} {{Location map~ | Malaysia| label = Teluk Intan |position=right|mark=City locator 1.svg|marksize=8| lat_deg = 4.0008895| lon_deg = 100.9396935 }} {{Location map~ | Malaysia| label = Kuala Kangsar |position=top|mark=City locator 11.svg|marksize=8| lat_deg = 4.77360| lon_deg = 100.94204 }} {{Location map~ | Malaysia| label = Kangar |position=top|mark=City locator 0.svg|marksize=8| lat_deg = 6.43847| lon_deg = 100.19557}} {{Location map~ | Malaysia| label = Arau |position=right|mark=City locator 11.svg|marksize=8| lat_deg = 6.42971| lon_deg = 100.26985 }} {{Location map~ | Malaysia| label = Shah Alam |position=top|mark=City locator 0.svg|marksize=8| lat_deg = 3.07328| lon_deg = 101.51846 }} {{Location map~ | Malaysia| label = Klang |position=left|mark=City locator 11.svg|marksize=8| lat_deg = 3.04492| lon_deg = 101.44556 }} {{Location map~ | Malaysia| label = Kota Kinabalu |position=top|mark=City locator 0.svg|marksize=8| lat_deg = 5.97894| lon_deg = 116.07373 }} {{Location map~ | Malaysia| label = Kudat|position=right|mark=City locator 1.svg|marksize=8| lat_deg = 6.8508355| lon_deg = 116.6029095 }} {{Location map~ | Malaysia| label = Sandakan |position=right|mark=City locator 1.svg|marksize=8| lat_deg = 5.7854993| lon_deg = 117.7674957}} {{Location map~ | Malaysia| label = Kuching |position=left|mark=City locator 0.svg|marksize=8| lat_deg = 1.55350| lon_deg = 110.35929}} }} {| class="wikitable" ! Negeri Malaya|| Indu Nengeri || Indu Nengeri Raja || Indu Nengeri Lama |- | {{Flagicon|Johor}} [[Johor]] || '''[[Johor Bahru]]''' || [[Muar (town)|Muar]] || [[Johor Lama]] ([[Kota Tinggi]]) |- | {{Flagicon|Kedah}} [[Kedah]] || '''[[Alor Setar]]''' || [[Anak Bukit]] || [[Lembah Bujang]] |- | {{Flagicon|Kelantan}} [[Kelantan]] || '''[[Kota Bharu]]''' || [[Kubang Kerian]] || Kota Lama |- | {{Flagicon|Melaka}} [[Melaka]] || '''[[Nengeri Melaka]]''' ||- || |- | {{Flagicon|Negeri Sembilan}} [[Negeri Sembilan]] || '''[[Seremban]]''' || [[Seri Menanti]] || |- | {{Flagicon|Pahang}} [[Pahang]] || '''[[Kuantan]]''' || [[Pekan District|Pekan]] || [[Pekan]] (1889&ndash;1898), [[Kuala Lipis]] (1898&ndash;1955) |- | {{Flagicon|Pulau Pinang}} [[Pulau Pinang]] || '''[[George Town, Pulau Pinang|George Town]]''' ||- || |- | {{Flagicon|Perak}} [[Perak]] || '''[[Ipoh]]''' || [[Kuala Kangsar]] ||[[Teluk Intan]] (1528&ndash;1877), [[Taiping, Perak|Taiping]] (1877&ndash;1937) |- | {{Flagicon|Perlis}} [[Perlis]] || '''[[Kangar]]''' || [[Arau]] || |- | {{Flagicon|Selangor}} [[Selangor]] || '''[[Shah Alam]]''' || [[Klang (city)|Klang]] || [[Kuala Selangor]] (1743&ndash;1827), [[Jugra]] (1827&ndash;1875), [[Klang (city)|Klang]] (1875&ndash;1880) & (1974&ndash;1978), [[Kuala Lumpur]] (1880&ndash;1974) |- | {{Flagicon|Terengganu}} [[Terengganu]] || '''[[Kuala Terengganu]]''' ||[[Kuala Terengganu]] || |} {| class="wikitable" ! Negeri Borneo|| Indu Nengeri || Indu nengeri lama |- | {{Flagicon|Sabah}} [[Sabah]] || '''[[Kota Kinabalu]]''' || [[Kudat]] (1881&ndash;1884), [[Sandakan]] (1884&ndash;1945) |- | {{Flagicon|Sarawak}} [[Sarawak]] || '''[[Kuching]]''' || |} {| class="wikitable" ! Wilayah Persekutuan || Indu nengeri |- |- | {{Flagicon|Labuan}} [[Labuan]] || '''[[Victoria, Labuan|Victoria]]''' |- |} ==Indu pelilih menua== {| class="wikitable" ! Pelilih Menua || Indu nengeri |- style="background-color: #CCCCCC" | align="center" colspan=2 | '''[[Johor]]''' |- | [[Pelilih Menua Batu Pahat]] || [[Batu Pahat]] |- | [[Pelilih Menua Johor Bahru]] || [[Johor Bahru]] |- | [[Pelilih Menua Kluang]] || [[Kluang]] |- | [[Pelilih Menua Kota Tinggi]] || [[Kota Tinggi]] |- | [[Pelilih Menua Kulai]] || [[Kulai]] |- | [[Pelilih Menua Mersing]] || [[Mersing]] |- | [[Pelilih Menua Muar]] || [[Muar]] |- | [[Pelilih Menua Pontian]] || [[Pontian Kechil]] |- | [[Pelilih Menua Segamat]] || [[Segamat]] |- | [[Pelilih Menua Tangkak]] || [[Tangkak]] |- style="background-color: #CCCCCC" | align="center" colspan=2 | '''[[Kedah]]''' |- | [[Pelilih Menua Baling]] || [[Baling]] |- | [[Pelilih Menua Bandar Baharu]] || [[Serdang, Kedah|Serdang]] |- | [[Pelilih Menua Kota Setar]] || [[Alor Setar]] |- | [[Pelilih Menua Kuala Muda]] || [[Sungai Petani]] |- | [[Pelilih Menua Kubang Pasu]] || [[Jitra]] |- | [[Pelilih Menua Kulim]] || [[Kulim]] |- | [[Pelilih Menua Langkawi]] || [[Kuah]] |- | [[Pelilih Menua Padang Terap]] || [[Kuala Nerang]] |- | [[Pelilih Menua Pendang]] || [[Pendang]] |- | [[Pelilih Menua Pokok Sena]] || [[Pokok Sena]] |- | [[Pelilih Menua Sik]] || [[Sik, Kedah|Sik]] |- | [[Pelilih Menua Yan]] || [[Yan, Kedah|Yan]] |- style="background-color: #CCCCCC" | align="center" colspan=2 | '''[[Kelantan]]''' |- | [[Pelilih Menua Bachok]] || [[Bachok]] |- | [[Pelilih Menua Gua Musang]] || [[Gua Musang]] |- | [[Pelilih Menua Jeli]] || [[Jeli]] |- | [[Pelilih Menua Kota Bharu]] || [[Kota Bharu]] |- | [[Pelilih Menua Kuala Krai]] || [[Kuala Krai]] |- | [[Pelilih Menua Machang]] || [[Machang, Kelantan|Machang]] |- | [[Pelilih Menua Pasir Mas]] || [[Pasir Mas]] |- | [[Pelilih Menua Pasir Puteh]] || [[Pasir Puteh]] |- | [[Pelilih Menua Tanah Merah]] || [[Tanah Merah, Malaysia|Tanah Merah]] |- | [[Pelilih Menua Tumpat]] || [[Tumpat]] |- style="background-color: #CCCCCC" | align="center" colspan=2 | [[Melaka]] |- | [[Pelilih Menua Alor Gajah]] || [[Alor Gajah]] |- | [[Pelilih Menua Jasin]] || [[Jasin (town)|Jasin]] |- | [[Pelilih Menua Melaka Tengah]] || [[Ayer Keroh]] |- style="background-color: #CCCCCC" | align="center" colspan=2 | '''[[Negeri Sembilan]]''' |- | [[Pelilih Menua Jelebu]] || [[Kuala Klawang]] |- | [[Pelilih Menua Jempol]] || [[Bandar Seri Jempol]] |- | [[Pelilih Menua Kuala Pilah]] || [[Kuala Pilah]] |- | [[Pelilih Menua Port Dickson]] || [[Port Dickson]] |- | [[Pelilih Menua Rembau]] || [[Rembau]] |- | [[Pelilih Menua Seremban]] || [[Seremban]] |- | [[Pelilih Menua Tampin]] || [[Tampin]] |- style="background-color: #CCCCCC" | align="center" colspan=2 | '''[[Pahang]]''' |- | [[Pelilih Menua Bentong]] || [[Bentong]] |- | [[Pelilih Menua Bera]] || [[Bandar Bera]] |- | [[Pelilih Menua Cameron Highlands]] || [[Tanah Rata]] |- | [[Pelilih Menua Jerantut]] || [[Jerantut]] |- | [[Pelilih Menua Kuantan]] || [[Kuantan]] |- | [[Pelilih Menua Lipis]] || [[Kuala Lipis]] |- | [[Pelilih Menua Maran]] || [[Maran]] |- | [[Pelilih Menua Pekan]] || [[Pekan]] |- | [[Pelilih Menua Raub]] || [[Raub, Pahang|Raub]] |- | [[Pelilih Menua Rompin]] || [[Kuala Rompin]] |- | [[Pelilih Menua Temerloh]] || [[Temerloh]] |- style="background-color: #CCCCCC" | align="center" colspan=2 | '''[[Pulau Pinang]]''' |- | [[Pelilih Menua Seberang Perai Tengah]] || [[Bukit Mertajam]] |- | [[Pelilih Menua Seberang Perai Utara]] || [[Kepala Batas, Seberang Perai|Kepala Batas]] |- | [[Pelilih Menua Timur Laut (Pulau Pinang)|Pelilih Menua Timur Laut]] || [[George Town, Penang|George Town]] |- | [[Pelilih Menua Seberang Perai Selatan]] || [[Sungai Jawi]] |- | [[Pelilih Menua Barat Daya (Pulau Pinang)|Pelilih Menua Barat Daya]] || [[Balik Pulau]] |- style="background-color: #CCCCCC" | align="center" colspan=2 | '''[[Perak]]''' |- | [[Pelilih Menua Batang Padang]] || [[Tapah]] |- | [[Pelilih Menua Hilir Perak]] || [[Teluk Intan]] |- | [[Pelilih Menua Hulu Perak]] || [[Gerik]] |- | [[Pelilih Menua Kampar]] || [[Kampar, Perak|Kampar]] |- | [[Pelilih Menua Kerian]] || [[Parit Buntar]] |- | [[Pelilih Menua Kinta]] || [[Batu Gajah]] |- | [[Pelilih Menua Kuala Kangsar]] || [[Kuala Kangsar]] |- | [[Pelilih Menua Larut, Matang dan Selama]] || [[Taiping, Perak|Taiping]] |- | [[Pelilih Menua Manjung]] || [[Seri Manjung]] |- | [[Pelilih Menua Muallim]] || [[Tanjung Malim]] |- | [[Pelilih Menua Perak Tengah]] || [[Seri Iskandar]] |- | [[Pelilih Menua Bagan Datuk]] || [[Bagan Datuk]] |- style="background-color: #CCCCCC" | align="center" colspan=2 | '''[[Sabah]]''' |- | [[Pelilih Menua Beaufort]] || [[Beaufort, Malaysia|Beaufort]] |- | [[Pelilih Menua Beluran]] || [[Beluran]] |- | [[Pelilih Menua Keningau]] || [[Keningau]] |- | [[Pelilih Menua Kinabatangan]] || [[Kota Kinabatangan]] |- | [[Pelilih Menua Kota Belud]] || [[Kota Belud]] |- | [[Pelilih Menua Kota Kinabalu]] || [[Kota Kinabalu]] |- | [[Pelilih Menua Kota Marudu]] || [[Kota Marudu]] |- | [[Pelilih Menua Kuala Penyu]] || [[Kuala Penyu]] |- | [[Pelilih Menua Kudat]] || [[Kudat]] |- | [[Pelilih Menua Kunak]] || [[Kunak]] |- | [[Pelilih Menua Lahad Datu]] ||[[Lahad Datu]] |- | [[Pelilih Menua Nabawan]] || [[Nabawan]] |- | [[Pelilih Menua Papar]] || [[Papar, Malaysia|Papar]] |- | [[Pelilih Menua Penampang]] || [[Donggongon]] |- | [[Pelilih Menua Pitas]] || [[Pitas, Malaysia|Pitas]] |- | [[Pelilih Menua Putatan]] || [[Putatan]] |- | [[Pelilih Menua Ranay]] || [[Ranau, Malaysia|Ranau]] |- | [[Pelilih Menua Sandakan]] || [[Sandakan]] |- | [[Pelilih Menua Semporna]] || [[Semporna]] |- | [[Pelilih Menua Sipitang]] || [[Sipitang]] |- | [[Pelilih Menua Tambunan]] || [[Tambunan]] |- | [[Pelilih Menua Tawau]] || [[Tawau]] |- | [[Pelilih Menua Telupid]] || [[Telupid]] |- | [[Pelilih Menua Tenom]] || [[Tenom]] |- | [[Pelilih Menua Tongod]] || [[Tongod]] |- | [[Pelilih Menua Tuaran]] || [[Tuaran]] |- style="background-color: #CCCCCC" | align="center" colspan=2 | '''[[Sarawak]]''' |- | [[Pelilih Menua Asajaya]]|| [[Asajaya]] |- | [[Pelilih Menua Bau]]|| [[Bau, Sarawak|Bau]] |- | [[Pelilih Menua Belaga]]|| [[Belaga, Sarawak|Belaga]] |- | [[Pelilih Menua Beluru]] || [[Beluru, Sarawak|Beluru]] |- | [[Pelilih Menua Betong]] || [[Betong, Sarawak|Betong]] |- | [[Pelilih Menua Bintulu]] || [[Bintulu]] |- | [[Pelilih Menua Dalat]] || [[Dalat, Sarawak|Dalat]] |- | [[Pelilih Menua Daro]] || [[Matu, Sarawak|Matu]] |- | [[Pelilih Menua Julau]] || [[Julau]] |- | [[Pelilih Menua Kabong]] || [[Kabong]] |- | [[Pelilih Menua Kanowit]] || [[Kanowit]] |- | [[Pelilih Menua Kapit]] || [[Kapit]] |- | [[Pelilih Menua Kuching]]|| [[Kuching]] |- | [[Pelilih Menua Lawas]] || [[Lawas]] |- | [[Pelilih Menua Limbang]] || [[Limbang]] |- | [[Pelilih Menua Lubok Antu]]|| [[Lubok Antu]] |- | [[Pelilih Menua Lundu]]|| [[Lundu]] |- | [[Pelilih Menua Marudi]] || [[Marudi]] |- | [[Pelilih Menua Matu]] || [[Matu, Sarawak|Matu]] |- | [[Pelilih Menua Meradong]] || [[Bintangor]] |- | [[Pelilih Menua Miri]] || [[Miri]] |- | [[Pelilih Menua Mukah]] || [[Mukah]] |- | [[Pakan Pelilih Menua Pakan]] || [[Pakan, Sarawak|Pakan]] |- | [[Pelilih Menua Pusa]] || [[Pusa]] |- | [[Pelilih Menua Samarahan]]|| [[Kota Samarahan]] |- | [[Pelilih Menua Saratok]]|| [[Saratok]] |- | [[Pelilih Menua Sarikei]] || [[Sarikei]] |- | [[Pelilih Menua Sebauh]] || [[Sebauh]] |- | [[Pelilih Menua Selangau]] || [[Selangau]] |- | [[Pelilih Menua Serian]] || [[Serian, Sarawak|Serian]] |- | [[Pelilih Menua Sibu]] || [[Sibu]] |- | [[Pelilih Menua Simunjan]] || [[Simunjan, Sarawak|Simunjan]] |- | [[Pelilih Menua Song]] || [[Song, Sarawak|Song]] |- | [[Pelilih Menua Sri Aman]] || [[Simanggang]] |- | [[Pelilih Menua Subis]] || [[Subis]] |- | [[Pelilih Menua Tanjung Manis]] || [[Belawai]] |- | [[Pelilih Menua Tatau]] || [[Tatau]] |- | [[Pelilih Menua Tebedu]] || [[Tebedu]] |- | [[Pelilih Menua Telang Usan]] || [[Long Lama]] |- style="background-color: #CCCCCC" | align="center" colspan=2 | '''[[Selangor]]''' |- | [[Pelilih Menua Gombak]] || [[Bandar Baru Selayang]] |- | [[Pelilih Menua Hulu Langat]] || [[Bandar Baru Bangi]] |- | [[Pelilih Menua Hulu Selangor]] || [[Kuala Kubu Bharu]] |- | [[Pelilih Menua Klang]] || [[Klang]] |- | [[Pelilih Menua Kuala Langat]] || [[Teluk Datok]] |- | [[Pelilih Menua Kuala Selangor]] || [[Kuala Selangor]] |- | [[Pelilih Menua Petaling]] || [[Subang, Malaysia|Subang]] |- | [[Pelilih Menua Sabak Bernam]] || [[Sabak, Selangor|Sabak]] |- | [[Pelilih Menua Sepang]] || [[Salak Tinggi]] |- style="background-color: #CCCCCC" | align="center" colspan=2 | '''[[Terengganu]]''' |- | [[Pelilih Menua Besut]] || [[Kampung Raja]] |- | [[Pelilih Menua Dungun]] || [[Kuala Dungun]] |- | [[Pelilih Menua Hulu Terengganu]] || [[Kuala Berang]] |- | [[Pelilih Menua Kemaman]] || [[Chukai, Terengganu]] |- | [[Pelilih Menua Kuala Nerus]] || [[Kuala Nerus]] |- | [[Pelilih Menua Kuala Terengganu]] || [[Kuala Terengganu]] |- | [[Pelilih Menua Marang]] || [[Marang, Terengganu|Marang]] |- | [[Pelilih Menua Setiu]] || [[Bandar Permaisuri]] |} ==Peda mega== * [[Ripih nengeri ba Malaysia nitihka populasyen]] == Kereban sanding == {{Reflist}} 31xlwvnmj7k51qh6wrfblj7u56w7cz3 Tasik Luar Hindi 0 2103 19003 17095 2026-05-14T02:08:27Z Jang Edgar 20 Jang Edgar telah memindahkan laman [[Tasik Hindi]] ke [[Tasik Luar Hindi]] 17095 wikitext text/x-wiki {{Infobox body of water | name = Tasik Hindi | other_name = <!-- Images --> | image = Indian Ocean-CIA WFB Map.png | alt = Extent of the Indian Ocean according to the International Hydrographic Organization | caption = Extent of the Indian Ocean according to the [[International Hydrographic Organization]] | image_bathymetry = Indian Ocean bathymetry srtm.png | caption_bathymetry = Topographic/bathymetric map of the Indian Ocean region <!-- Stats --> | location = | coordinates = {{Coord|20|S|80|E|type:waterbody_scale:100000000|display=title,inline}} | type = [[Ocean]] | etymology = | part_of = | inflow = [[Zambezi]], [[Sungai Ganges|Ganges]]-[[Brahmaputra]], [[Indus River|Indus]], [[Jubba River|Jubba]], and [[Murray River|Murray]] (largest 5) | oceans = | catchment = {{Convert|21100000|km2|abbr=on}} | basin_countries = [[South Asia|South]] and [[Southeast Asia]], [[Western Asia]], [[Northeast Africa|Northeast]], [[East Africa|East]] and [[Southern Africa]] and [[Australia (continent)|Australia]] | length = {{Convert|9600|km|abbr=on}}<br/>(Antarctica to Bay of Bengal)<ref name="Demo-etal-intro" /> | width = {{Convert|7600|km|abbr=on}}<br/>(Africa to Australia)<ref name="Demo-etal-intro">{{Harvnb|Demopoulos|Smith|Tyler|2003|loc=Introduction, p. 219}}</ref> | area = {{Convert|70560000|km2|abbr=on}} | depth = {{Convert|3741|m|abbr=on}} | max-depth = {{Convert|7290|m|abbr=on}}<br />([[Sunda Trench]]) | volume = <!-- {{convert|VALUE|UNITS}} must be used --> | residence_time = | salinity = | shore = {{Convert|66526|km|abbr=on}}<ref name="KeeIrv-2005">{{Harvnb|Keesing|Irvine|2005|loc=Introduction, p. 11–12; Table 1, p.12}}</ref> | elevation = <!-- {{convert|VALUE|UNITS}} must be used --> | temperature_high = <!-- {{convert|VALUE|UNITS}} must be used --> | temperature_low = <!-- {{convert|VALUE|UNITS}} must be used --> | islands = [[Madagaskar]], [[Sri Lanka]], [[Maldives]], [[Réunion|Reunion]], [[Seychelles]], [[Mauritius]] | islands_category = Pulau dalam Tasik Hindi | sections = | trenches = | benches = | cities = [[List of ports and harbours of the Indian Ocean|Cities, ports and harbours list]] <!-- Map --> | pushpin_map = Tasik Hindi <!-- Below --> | reference = <ref name="CIAWFB-2018">{{Harvnb|CIA World Fact Book 2018}}</ref> }} '''Tasik Hindi''' iya nya ketiga pemadu besai ari lima bagi menua tasik dunya, ti mungkur {{Convert|70560000|km2|abbr=on}} tauka kira-kira 20% ari ai ba mua [[Bumi]].<ref name="NOAA-volume">{{Harvnb|Eakins|Sharman|2010}}</ref> Iya di sempadan enggau [[Asia]] ba utara, [[Afrika]] ba barat enggau [[Australia]] ba timur. Ba selatan iya di sempadan enggau [[Tasik Selatan]], tauka [[Antartika]], bepanggai ba definisyen ke dikena.<ref>{{Cite web|url=http://www.merriam-webster.com/dictionary/indian%20ocean|title='Indian Ocean' — Merriam-Webster Dictionary Online|access-date=7 July 2012|quote=ocean E of Africa, S of Asia, W of Australia, & N of Antarctica area ab {{Convert|73427795|km2}}|archive-date=16 October 2013|archive-url=https://web.archive.org/web/20131016082320/http://www.merriam-webster.com/dictionary/indian%20ocean|url-status=live}}</ref> Ba sepemanjai teras iya, Tasik Hindi ngembuan tasik marginal, tauka pelilih menua ti besai, baka [[Tasik Andaman]], [[Tasik Arab]], [[Teluk Bengal]], enggau [[Tasik Laccadive]]. == Kereban sanding == {{reflist}} 4xgtvabqd2kxblzclkluv21b430tp10 19005 19003 2026-05-14T02:08:48Z Jang Edgar 20 19005 wikitext text/x-wiki {{Infobox body of water | name = Tasik Luar Hindi | other_name = <!-- Images --> | image = Indian Ocean-CIA WFB Map.png | alt = Extent of the Indian Ocean according to the International Hydrographic Organization | caption = Extent of the Indian Ocean according to the [[International Hydrographic Organization]] | image_bathymetry = Indian Ocean bathymetry srtm.png | caption_bathymetry = Topographic/bathymetric map of the Indian Ocean region <!-- Stats --> | location = | coordinates = {{Coord|20|S|80|E|type:waterbody_scale:100000000|display=title,inline}} | type = [[Ocean]] | etymology = | part_of = | inflow = [[Zambezi]], [[Sungai Ganges|Ganges]]-[[Brahmaputra]], [[Indus River|Indus]], [[Jubba River|Jubba]], and [[Murray River|Murray]] (largest 5) | oceans = | catchment = {{Convert|21100000|km2|abbr=on}} | basin_countries = [[South Asia|South]] and [[Southeast Asia]], [[Western Asia]], [[Northeast Africa|Northeast]], [[East Africa|East]] and [[Southern Africa]] and [[Australia (continent)|Australia]] | length = {{Convert|9600|km|abbr=on}}<br/>(Antarctica to Bay of Bengal)<ref name="Demo-etal-intro" /> | width = {{Convert|7600|km|abbr=on}}<br/>(Africa to Australia)<ref name="Demo-etal-intro">{{Harvnb|Demopoulos|Smith|Tyler|2003|loc=Introduction, p. 219}}</ref> | area = {{Convert|70560000|km2|abbr=on}} | depth = {{Convert|3741|m|abbr=on}} | max-depth = {{Convert|7290|m|abbr=on}}<br />([[Sunda Trench]]) | volume = <!-- {{convert|VALUE|UNITS}} must be used --> | residence_time = | salinity = | shore = {{Convert|66526|km|abbr=on}}<ref name="KeeIrv-2005">{{Harvnb|Keesing|Irvine|2005|loc=Introduction, p. 11–12; Table 1, p.12}}</ref> | elevation = <!-- {{convert|VALUE|UNITS}} must be used --> | temperature_high = <!-- {{convert|VALUE|UNITS}} must be used --> | temperature_low = <!-- {{convert|VALUE|UNITS}} must be used --> | islands = [[Madagaskar]], [[Sri Lanka]], [[Maldives]], [[Réunion|Reunion]], [[Seychelles]], [[Mauritius]] | islands_category = Pulau dalam Tasik Hindi | sections = | trenches = | benches = | cities = [[List of ports and harbours of the Indian Ocean|Cities, ports and harbours list]] <!-- Map --> | pushpin_map = Tasik Hindi <!-- Below --> | reference = <ref name="CIAWFB-2018">{{Harvnb|CIA World Fact Book 2018}}</ref> }} '''Tasik Luar Hindi''' iya nya ketiga pemadu besai ari lima bagi menua tasik luar dunya, ti mungkur {{Convert|70560000|km2|abbr=on}} tauka kira-kira 20% ari ai ba mua [[Bumi]].<ref name="NOAA-volume">{{Harvnb|Eakins|Sharman|2010}}</ref> Iya di sempadan enggau [[Asia]] ba utara, [[Afrika]] ba barat enggau [[Australia]] ba timur. Ba selatan iya di sempadan enggau [[Tasik Selatan]], tauka [[Antartika]], bepanggai ba definisyen ke dikena.<ref>{{Cite web|url=http://www.merriam-webster.com/dictionary/indian%20ocean|title='Indian Ocean' — Merriam-Webster Dictionary Online|access-date=7 July 2012|quote=ocean E of Africa, S of Asia, W of Australia, & N of Antarctica area ab {{Convert|73427795|km2}}|archive-date=16 October 2013|archive-url=https://web.archive.org/web/20131016082320/http://www.merriam-webster.com/dictionary/indian%20ocean|url-status=live}}</ref> Ba sepemanjai teras iya, Tasik Hindi ngembuan tasik marginal, tauka pelilih menua ti besai, baka [[Tasik Andaman]], [[Tasik Arab]], [[Teluk Bengal]], enggau [[Tasik Laccadive]]. == Kereban sanding == {{reflist}} 704to6rtfncz38xdit8pemrulk61l9w Tasik Luar Pasifik 0 2106 18998 8642 2026-05-14T02:05:24Z Jang Edgar 20 Jang Edgar telah memindahkan laman [[Tasik Pasifik]] ke [[Tasik Luar Pasifik]] 8642 wikitext text/x-wiki {{Infobox body of water | name = Tasik Pasifik | image = File:Pacific Ocean - en.png | alt = Map of the Pacific Ocean | coords = {{Coord|0|N|160|W|region:XP_type:waterbody_dim:20000000|display=inline,title}} | area = {{Convert|165250000|km2|abbr=on}} | depth = {{Convert|4280|m|abbr=on}} | max-depth = {{Convert|10911|m|abbr=on}} | volume = {{Convert|710000000|km3|abbr=on}} | shore = | islands = [[List of islands in the Pacific Ocean|Pacific Islands]] | trenches = | cities = [[List of ports and harbors of the Pacific Ocean|List]] }} '''Tasik pasifik''' iya nya bagi ti pemadu besai sereta dalam ari lima bengkah bagi tasik Bumi. Iya ngerembai ari [[Tasik Artik]] di utara ngagai [[Tasik Selatan]] (tauka, bepanggai ba definisyen, ngagai Antartika) di selatan, lalu di sekat benua [[Asia]] enggau [[Australia]] di barat enggau Amerika di timur. 53gq6taghlvo46sp4j1xb2gi8a0z9jf 19000 18998 2026-05-14T02:05:45Z Jang Edgar 20 19000 wikitext text/x-wiki {{Infobox body of water | name = Tasik Pasifik | image = File:Pacific Ocean - en.png | alt = Map of the Pacific Ocean | coords = {{Coord|0|N|160|W|region:XP_type:waterbody_dim:20000000|display=inline,title}} | area = {{Convert|165250000|km2|abbr=on}} | depth = {{Convert|4280|m|abbr=on}} | max-depth = {{Convert|10911|m|abbr=on}} | volume = {{Convert|710000000|km3|abbr=on}} | shore = | islands = [[List of islands in the Pacific Ocean|Pacific Islands]] | trenches = | cities = [[List of ports and harbors of the Pacific Ocean|List]] }} '''Tasik Luar Pasifik''' iya nya bagi ti pemadu besai sereta dalam ari lima bengkah bagi tasik Bumi. Iya ngerembai ari [[Tasik Artik]] di utara ngagai [[Tasik Selatan]] (tauka, bepanggai ba definisyen, ngagai Antartika) di selatan, lalu di sekat benua [[Asia]] enggau [[Australia]] di barat enggau Amerika di timur. fh73dp8aocpvwfw7qv9i1c5lu0b39ds 19013 19000 2026-05-14T02:43:04Z Jang Edgar 20 19013 wikitext text/x-wiki {{Infobox body of water | name = Tasik Pasifik | image = File:Pacific Ocean - en.png | alt = Map of the Pacific Ocean | coords = {{Coord|0|N|160|W|region:XP_type:waterbody_dim:20000000|display=inline,title}} | area = {{Convert|165250000|km2|abbr=on}} | depth = {{Convert|4280|m|abbr=on}} | max-depth = {{Convert|10911|m|abbr=on}} | volume = {{Convert|710000000|km3|abbr=on}} | shore = | islands = [[List of islands in the Pacific Ocean|Pacific Islands]] | trenches = | cities = [[List of ports and harbors of the Pacific Ocean|List]] }} '''Tasik Luar Pasifik''' iya nya bagi ti pemadu besai sereta dalam ari lima bengkah bagi tasik Bumi. Iya ngerembai ari [[Tasik Artik]] di utara ngagai [[Tasik Selatan]] (tauka, bepanggai ba definisyen, ngagai Antartika) di selatan, lalu di sekat benua [[Asia]] enggau [[Australia]] di barat enggau Amerika di timur. Penalam pukul rata Tasik Pasifik nya urung {{convert|4000|m|ft fathom|sp=us|abbr=off}}.<ref>{{Cite web|url=https://oceanexplorer.noaa.gov/facts/pacific-size.html|title=How big is the Pacific Ocean?|website=US Department of Commerce, National Oceanic and Atmospheric Administration|language=EN-US|access-date=18 October 2018}}</ref> [[Kerung Challenger]] ba [[Keruang Mariana]], bepalan ba barat laut Pasifik, nya titik pemadu dalam di dunya ti ditemu, nyampau penalam {{cvt|10928|m|ft fathom}}.<ref>{{Cite web|url=https://fivedeeps.com/wp-content/uploads/2019/05/FDE-Challenger-Release-FINAL-5132019.pdf|title=Deepest Submarine Dive in History, Five Deeps Expedition Conquers Challenger Deep}}</ref> Pasifk mega ngundan titik pemadu dalam ba [[Hemisfer Selatan]], [[Kerung Horizon]] dalam [[Keruang Tonga]], enggau penalam {{cvt|10823|m|ft fathom}}.<ref>{{Cite web|url=https://fivedeeps.com/wp-content/uploads/2019/06/2019-06-11-FDE-Press-Release-Tonga.pdf|title=CONFIRMED: Horizon Deep Second Deepest Point on the Planet}}</ref> Titik ketiga pemadu dalam ba Bumi, [[Kerung Sirena]], mega bepalan ba Keruang Mariana. ==Kereban sanding== {{reflist}} == Bacha ke silik agi == {{refbegin|30em}} * {{Cite book|last=Barkley|first=Richard A.|title=Oceanographic Atlas of the Pacific Ocean|date=1968|publisher=[[University of Hawaii Press]]|location=Honolulu}} * {{Cite book|title=Blue Horizons: Paradise Isles of the Pacific|date=1985|publisher=[[National Geographic Society]]|location=Washington, DC|isbn=978-0-87044-544-6|author=prepared by the Special Publications Division, National Geographic Society.}} * {{Cite book|last=Cameron|first=Ian|title=Lost Paradise: The Exploration of the Pacific|date=1987|publisher=Salem House|location=Topsfield, MA|isbn=978-0-88162-275-1|url=https://archive.org/details/lostparadiseexpl00came}} * {{Cite book|editor-last=Couper|editor-first=A.D. |title=Development and Social Change in the Pacific Islands|year=1989|publisher=Routledge|location=London|isbn=978-0-415-00917-1}} * {{Cite book|last=Gilbert|first=John|title=Charting the Vast Pacific|year=1971|publisher=Aldus|location=London|isbn=978-0-490-00226-5}} * {{Cite book|last=Igler|first=David|title=The Great Ocean: Pacific Worlds from Captain Cook to the Gold Rush|date=2013|publisher=Oxford University Press|location=New York|isbn=978-0-19-991495-1}} * Jones, Eric, Lionel Frost, and Colin White. ''Coming Full Circle: An Economic History of the Pacific Rim'' (Westview Press, 1993) * {{Cite book|last=Lower|first=J. Arthur|title=Ocean of Destiny: A Concise History of the North Pacific, 1500–1978|date=1978|publisher=[[University of British Columbia Press]]|location=Vancouver|isbn=978-0-7748-0101-0|url=https://archive.org/details/oceanofdestinyco0000lowe}} * {{cite book |last=Mares |first=D.R. |title=Violent peace: Militarized interstate bargaining in Latin America |publisher=Columbia University Press|chapter=The Myth of Hegemonic Management |year=2001 |doi=10.7312/mare11186|pages=}} * {{Cite book|last=Napier|first=W.|author2=Gilbert, J. |author3=Holland, J. |title=Pacific Voyages|year=1973|publisher=Doubleday|location=Garden City, NY|isbn=978-0-385-04335-9}} * {{cite book|last=Nunn|first=Patrick D.|title=Pacific Island Landscapes: Landscape and Geological Development of Southwest Pacific Islands, Especially Fiji, Samoa and Tonga|url=https://books.google.com/books?id=AN8486A8fMcC&pg=PA15|year=1998|publisher=editorips@usp.ac.fj|isbn=978-982-02-0129-3}} * {{Cite book|last=Oliver|first=Douglas L.|title=The Pacific Islands|year=1989|edition=3rd|publisher=University of Hawaii Press|location=Honolulu|isbn=978-0-8248-1233-1}} * Paine, Lincoln. ''The Sea and Civilization: A Maritime History of the World'' (2015). * {{Cite book|last=Ridgell|first=Reilly|title=Pacific Nations and Territories: The Islands of Micronesia, Melanesia, and Polynesia|year=1988|edition=2nd|publisher=Bess Press|location=Honolulu|isbn=978-0-935848-50-2}} * Samson, Jane. ''British imperial strategies in the Pacific, 1750–1900'' (Ashgate Publishing, 2003). * {{Cite book|last=Soule|first=Gardner|title=The Greatest Depths: Probing the Seas to 20,000 feet and below|year=1970|publisher=Macrae Smith|location=Philadelphia|isbn=978-0-8255-8350-6|url=https://archive.org/details/greatestdepthspr00soul}} * {{Cite book|last=Spate|first=O.H.K.|title=Paradise Found and Lost|year=1988|publisher=[[University of Minnesota Press]]|location=Minneapolis|isbn=978-0-8166-1715-9}} * {{Cite book|last=Terrell|first=John|title=Prehistory in the Pacific Islands: A Study of Variation in Language, Customs, and Human Biology|date=1986|publisher=Cambridge University Press|location=Cambridge|isbn=978-0-521-30604-1}} == Laman web ke bukai == * [https://web.archive.org/web/20100504012429/http://www.epic.noaa.gov/epic/ewb/ EPIC Pacific Ocean Data Collection Viewable] on-line collection of observational data * [https://web.archive.org/web/20060211015453/http://dapper.pmel.noaa.gov/dchart/ NOAA In-situ Ocean Data Viewer] plot and download ocean observations * [https://web.archive.org/web/20060210183949/http://floats.pmel.noaa.gov/floats/ NOAA PMEL Argo profiling floats Realtime Pacific Ocean data] * [https://www.pmel.noaa.gov/tao/drupal/disdel/ NOAA TAO] [[El Niño]] data Realtime Pacific Ocean El Niño buoy data * [https://web.archive.org/web/20051229005041/http://www.oscar.noaa.gov/datadisplay/ NOAA Ocean Surface Current Analyses] – Realtime (OSCAR) Near-realtime Pacific Ocean Surface Currents derived from satellite altimeter and scatterometer data {{Authority control}} emnju4na3agaeo9fds016g70gr4mtg3 Festival Muzik Kampung Ujan Sedunya 0 2226 18991 10825 2026-05-13T12:54:17Z Song GK 9 18991 wikitext text/x-wiki '''Festival Muzik Kampung Ujan Sedunya''' ('''RWMF''') nya pengerami muzik tiga hari ninting taun ngerami penyelai muzik dunya, diatur di [[Kuching]], [[Sarawak]], Malaysia, enggau woksyop muzik siang hari, pemandang main asal, pemandang kraf, langkau pemakai, enggau konsert lemai ba panggau besai. Pengerami tu dipenyadika ba bulan Julai tiap taun.<ref>[https://www.theborneopost.com/2010/07/10/bisi-20-raban-pemusik-dunya-datai-enggau-rwmf-ke-13/ Bisi 20 raban pemusik dunya datai enggau RWMF ke-13] Dikeluarka The Borneo Post ba 10 July 2010. Diarkib maya [https://web.archive.org/web/20210603141005/https://www.theborneopost.com/2010/07/10/bisi-20-raban-pemusik-dunya-datai-enggau-rwmf-ke-13/ 3 Jun 2021]</ref> ==Kereban sanding== <references/> ==Laman web ke bukai== *{{official website|http://rwmf.net/}} *[http://sarawaktourism.com/ Sarawak Tourism Board] [[Kategori:Muzik]] g2vk94nu3dlwk0onsomerw8uk4pxq10 Abdul Hadi Awang 0 2271 18978 11771 2026-05-13T12:21:01Z Song GK 9 /* Penyanding */ 18978 wikitext text/x-wiki {{Infobox officeholder | birth_name = Abdul Hadi bin Awang | parliament = Malaysia | constituency_MP = Marang | term_start = 2008 | predecessor = Abdul Rahman Bakar | term_start1 = 1990 | term_end1 = 2004 | predecessor1 = Abdul Rahman Bakar | successor1 = Abdul Rahman Bakar | office3 = Presiden Parti Islam Se-Malaysia | term_start3 = 2002 | predecessor3 = Fadzil Noor | honorific_prefix = Tan Sri }} '''Abdul Hadi Awang''' nya siti kaban politik ba menua [[Malaysia]]. Iya kaban [[Parlimen Malaysia]] kena sitak Marang ke dipilih kenyau 2008 enggau kenyau ari 1990 nyentukka 2004<ref>{{Cite web|URL=https://www.malaysiakini.com/opinions/21630|title=Hadi Awang and his politics beyond the hudud tag|date=27 Jun 2002|website=Malaysiakini}}</ref> Diatu iya nyadi Presiden Parti Islam Se-Malaysia (PAS) ke dipilih kenyau ari 2002.<ref>{{Cite web|URL=https://www.mstar.com.my/lokal/semasa/2013/11/09/hadi-awang-kekalkan-jawatan-presiden-pas|title=Hadi Awang Kekalkan Jawatan Presiden PAS|date=9 November 2013|website=mStar}}</ref> == Kereban sanding == <references /> [[Kategori:Kaban politik ba Malaysia]] [[Kategori:Kaban Parlimen Malaysia 1990-1995]] [[Kategori:Kaban Parlimen Malaysia 1995-1999]] [[Kategori:Menteri Besai Terengganu]] [[Kategori:Kaban Parlimen Malaysia 1999-2004]] [[Kategori:Kaban Parlimen Malaysia 2008-2013]] [[Kategori:Kaban Parlimen Malaysia 2013-2018]] [[Kategori:Kaban Parlimen Malaysia 2018-2022]] [[Kategori:Kaban Parlimen Malaysia diatu]] 3g34sy04se5uvcusv5fwt6t6yr3rcbl 18979 18978 2026-05-13T12:21:30Z Song GK 9 18979 wikitext text/x-wiki {{Infobox officeholder | birth_name = Abdul Hadi bin Awang | parliament = Malaysia | constituency_MP = Marang | term_start = 2008 | predecessor = Abdul Rahman Bakar | term_start1 = 1990 | term_end1 = 2004 | predecessor1 = Abdul Rahman Bakar | successor1 = Abdul Rahman Bakar | office3 = Presiden Parti Islam Se-Malaysia | term_start3 = 2002 | predecessor3 = Fadzil Noor | honorific_prefix = Tan Sri }} '''Abdul Hadi Awang''' nya siti kaban politik ba menua [[Malaysia]]. Iya kaban [[Parlimen Malaysia]] kena sitak Marang ke dipilih kenyau 2008 enggau kenyau ari 1990 nyentukka 2004<ref>{{Cite web|URL=https://www.malaysiakini.com/opinions/21630|title=Hadi Awang and his politics beyond the hudud tag|date=27 Jun 2002|website=Malaysiakini}}</ref> Diatu iya nyadi Presiden Parti Islam Se-Malaysia (PAS) ke dipilih kenyau ari 2002.<ref>{{Cite web|URL=https://www.mstar.com.my/lokal/semasa/2013/11/09/hadi-awang-kekalkan-jawatan-presiden-pas|title=Hadi Awang Kekalkan Jawatan Presiden PAS|date=9 November 2013|website=mStar}}</ref> == Kereban sanding == <references /> [[Kategori:Kaban politik ba Malaysia]] [[Kategori:Kaban Parlimen Malaysia 1990-1995]] [[Kategori:Kaban Parlimen Malaysia 1995-1999]] [[Kategori:Kepala Menteri Terengganu]] [[Kategori:Kaban Parlimen Malaysia 1999-2004]] [[Kategori:Kaban Parlimen Malaysia 2008-2013]] [[Kategori:Kaban Parlimen Malaysia 2013-2018]] [[Kategori:Kaban Parlimen Malaysia 2018-2022]] [[Kategori:Kaban Parlimen Malaysia diatu]] 4f77s1qx0vjbi4bvr94w9jmofcdqbek 18982 18979 2026-05-13T12:23:42Z Song GK 9 18982 wikitext text/x-wiki {{Infobox officeholder | birth_name = Abdul Hadi bin Awang | parliament = Malaysia | image = Fail:Kuliah_Dhuha_Tuan_Guru.jpg | caption = Hadi ba taun 2024 | constituency_MP = Marang | term_start = 2008 | predecessor = Abdul Rahman Bakar | term_start1 = 1990 | term_end1 = 2004 | predecessor1 = Abdul Rahman Bakar | successor1 = Abdul Rahman Bakar | office3 = Presiden Parti Islam Se-Malaysia | term_start3 = 2002 | predecessor3 = Fadzil Noor | honorific_prefix = Tan Sri }} '''Abdul Hadi Awang''' nya siti kaban politik ba menua [[Malaysia]]. Iya kaban [[Parlimen Malaysia]] kena sitak Marang ke dipilih kenyau 2008 enggau kenyau ari 1990 nyentukka 2004<ref>{{Cite web|URL=https://www.malaysiakini.com/opinions/21630|title=Hadi Awang and his politics beyond the hudud tag|date=27 Jun 2002|website=Malaysiakini}}</ref> Diatu iya nyadi Presiden Parti Islam Se-Malaysia (PAS) ke dipilih kenyau ari 2002.<ref>{{Cite web|URL=https://www.mstar.com.my/lokal/semasa/2013/11/09/hadi-awang-kekalkan-jawatan-presiden-pas|title=Hadi Awang Kekalkan Jawatan Presiden PAS|date=9 November 2013|website=mStar}}</ref> == Kereban sanding == <references /> [[Kategori:Kaban politik ba Malaysia]] [[Kategori:Kaban Parlimen Malaysia 1990-1995]] [[Kategori:Kaban Parlimen Malaysia 1995-1999]] [[Kategori:Kepala Menteri Terengganu]] [[Kategori:Kaban Parlimen Malaysia 1999-2004]] [[Kategori:Kaban Parlimen Malaysia 2008-2013]] [[Kategori:Kaban Parlimen Malaysia 2013-2018]] [[Kategori:Kaban Parlimen Malaysia 2018-2022]] [[Kategori:Kaban Parlimen Malaysia diatu]] nejs4mlx70h0e3c6t4kd5vgh4p9ucxn Kategori:Kepala Menteri Terengganu 14 2381 18980 9507 2026-05-13T12:21:55Z Song GK 9 Song GK telah memindahkan laman [[Kategori:Menteri Besai Terengganu]] ke [[Kategori:Kepala Menteri Terengganu]] 9507 wikitext text/x-wiki [[Kategori:Kaban politik ba Terengganu]] nub8z3qm5jo92akgban0y7l1ekuzsi9 Vietnam Selatan 0 3780 18992 15318 2026-05-14T01:03:34Z CommonsDelinker 28 Replacing FNL_Flag.svg with [[File:Flag_of_the_National_Liberation_Front_of_South_Vietnam,_Flag_of_South_Vietnam_(1975–1976).svg]] (by [[:c:User:CommonsDelinker|CommonsDelinker]] because: [[:c:COM:FR|File renamed]]: [[:c:COM:FR#FR2|Criterion 2]] (meaningl 18992 wikitext text/x-wiki {{Infobox former country | conventional_long_name = Negeri Vietnam <br/>{{small|{{nobold|(1954–1955)}}}} <hr/>Republik Vietnam <br/>{{small|{{nobold|(1955–1975)}}}} | native_name = ''Việt Nam Cộng hòa'' | common_name = South Vietnam | status = | p1 = State of Vietnam | flag_p1 = Flag of South Vietnam.svg | s1 = Provisional Revolutionary Government of the Republic of South Vietnam{{!}}Republic of South Vietnam | flag_s1 = Flag of the National Liberation Front of South Vietnam, Flag of South Vietnam (1975–1976).svg | image_flag = Flag of South Vietnam.svg | image_coat = Coat of arms of the Republic of Vietnam (1963–1975).svg | symbol_type_article = Emblem of Vietnam#List | symbol_type = Coat of arms<br />(1963–1975) | other_symbol = '''[[Seal (East Asia)#Government authorities|Presidential seal]]:'''{{parabr}}[[File:Seal of the President of the Republic of Vietnam (1955–1963).svg|85px]]{{parabr}}(1955–1963){{parabr}}[[File:Seal of the President of the Republic of Vietnam (1963–1975).svg|85px]]{{parabr}}(1963–1975) | image_map = South Vietnam Cold War (orthographic projection).svg | map_caption = The administrative territory of South Vietnam during the [[Vietnam War]] (dark green); [[North Vietnam|territory claimed]] but not controlled (light green). | image_map_caption = | national_motto = {{lang|vi|Tổ Quốc – Danh Dự – Trách Nhiệm|}}<br />"Homeland – Honor – Duty" | national_anthem = {{lang|vi|[[Tiếng Gọi Công Dân]]}}<br />"Call to the Citizens"{{parabr}}{{center|[[File:Call to the Citizens-South Vietnamese Republic of Vietnam National Anthem.ogg]]}} | capital = [[Saigon]]<br />{{coord|10|46|37|N|106|41|43|E|type:city}} | coordinates = {{coord|10.78|N|106.70|E|type:country|display=inline,title}} | largest_city = capital | demonym = {{hlist|South Vietnamese|[[Vietnamese people|Vietnamese]]}} | official_languages = [[Vietnamese language|Vietnamese]] | languages = [[French language|French]]<ref>Wright, Sue. ''Language Education and Foreign Relations in Vietnam'', [[Routledge]], 2010, p. 235 {{Failed verification|date=May 2025}} <!-- page 235 does not discuss this --></ref><br>[[English language|English]] <br>[[Cantonese]] <br>[[Khmer language|Khmer]] <br>other minority languages | religion = {{plainlist| * [[Buddhism in Vietnam|Buddhism]] * [[Catholic Church in Vietnam|Catholicism]] * [[Confucianism]] * [[Taoism in Vietnam|Taoism]] * [[Vietnamese folk religion|Folk religions]] * [[Caodaism]] * [[Hòa Hảo|Hoahaoism]] * [[Protestantism]] }} | government_type = [[Unitary state|Unitary]] [[Dominant-party system|dominant-party]] [[presidential republic]]<br />(1955–1956) [[Unitary state|Unitary]] [[presidential republic]]<br />(1956–1975) * under an [[authoritarianism|authoritarian]] [[dictatorship]] (1956–1963) * under a [[military dictatorship]] (1963–1967), (1969–1975) | title_leader = [[Leaders of South Vietnam#Heads of state|President]] | leader1 = [[Ngô Đình Diệm]] | year_leader1 = 1955–1963 | leader2 = ''Vacant'' ([[Leaders_of_South_Vietnam#Heads_of_state_2|Military junta]]) | year_leader2 = 1963–1967 | leader3 = [[Nguyễn Văn Thiệu]] | year_leader3 = 1967–1975 | leader4 = [[Trần Văn Hương]] | year_leader4 = 1975 | leader5 = [[Dương Văn Minh]] | year_leader5 = 1975 | title_deputy = [[Leaders of South Vietnam#Vice President|Vice President]] | deputy1 = [[Nguyễn Ngọc Thơ]] | year_deputy1 = 1956–1963 | deputy2 = ''Vacant'' | year_deputy2 = 1963–1967 | deputy3 = [[Nguyễn Cao Kỳ]] | year_deputy3 = 1967–1971 | deputy4 = [[Trần Văn Hương]] | year_deputy4 = 1971–1975 | deputy5 = [[Nguyễn Văn Huyền]] | year_deputy5 = 1975 | title_representative = [[Leaders of South Vietnam#Heads of government|Prime Minister]] | representative1 = [[Ngô Đình Diệm]] | year_representative1 = 1954–1955 (first) | representative2 = [[Vũ Văn Mẫu]] | year_representative2 = 1975 (last) | legislature = [[National Assembly of the Republic of Vietnam|National Assembly]] | upper_house = [[National Assembly of the Republic of Vietnam#Senate|Senate]] | lower_house = [[National Assembly of the Republic of Vietnam#House of Representatives|House of Representatives]] | era = [[Cold War]] | event_pre = {{nowrap|[[State of Vietnam]] founded}} | date_pre = 1949 | event_start = [[1954 Geneva Conference#Indochina|Partition]] | date_start = 21 July | year_start = 1954 | event1 = First Republic [[1955 State of Vietnam referendum#Reaction and aftermath|proclaimed]] | date_event1 = 26 October 1955 | event2 = Start of the [[Vietnam War]] | date_event2 = 1 November 1955 | event3 = [[1963 South Vietnamese coup d'état|1963 coup d'état]] | date_event3 = 1 November 1963 | event4 = [[Second Republic of Vietnam|Second Republic]] established | date_event4 = [[1967 South Vietnamese presidential election|1 April 1967]] | event5 = {{nowrap|[[Paris Peace Accords]]}} | date_event5 = 27 January 1973 | event_end = [[Fall of Saigon]] | date_end = 30 April | year_end = 1975 | area_km2 = 173809 | stat_year1 = 1955 | stat_pop1 = {{circa}} 12 million | stat_year2 = 1968 | stat_pop2 = 16,258,334 | stat_year3 = 1974 | stat_pop3 = 19,582,000 | population_density_km2 = 93.55{{Efn |according to 1968 data}} | currency = [[South Vietnamese đồng|đồng]] | time_zone = [[Time in Vietnam|Saigon Standard Time]] (SST) | utc_offset = +8 | drives_on = right | today = [[Vietnam]] | area_rank = | GDP_PPP = | GDP_PPP_year = | HDI = | HDI_year = }} '''Vietnam Selatan''', tauka nama rasmi '''Republik Vietnam''' ('''RVN'''; {{Langx|vi|Việt Nam Cộng hòa}}, '''VNCH'''), nya sebengkah menua di [[Asia Tenggara]] ti udah bisi ari taun 1955 ngagai 1975. Keterubah iya bulih pengangkun entarabansa dalam taun 1949 nyadi Negeri Vietnam dalam Serakup Peranchis, enggau indu nengeri iya di Saigon, sebedau nyadi republik dalam taun 1955, lebuh setengah selatan [[Vietnam]] nyadi kaban Blok Barat maya sebagi ari Perang Dingin pengudah pemagi Vietnam dalam taun 1954. Vietnam Selatan ngundan garis entara menua enggau Vietnam Utara (Republik Demokratik Vietnam) ba utara, Laos ba barat laut, Kemboja ba barat daya, enggau [[Thailand]] enti meraka Teluk Thailand ba barat daya. Kedaulatan iya diakun Amerika Serikat enggau 87 bengkah menua bukai, taja pan iya enda mujur bulih terima ngagai [[Gerempung Bansa Beserakup|PBB]] asil ari veto Soviet dalam taun 1957.<ref>{{Cite book |last=Prugh |first=George S. |url=https://history.army.mil/html/books/090/90-14/CMH_Pub_90-14.pdf |title=Law at War: Vietnam 1964–1973 |date=1991 |publisher=Department of the Army |location=Washington, D.C. |pages=61–63 |access-date=25 July 2021 |orig-date=first printed 1975 |archive-url=https://web.archive.org/web/20211101232725/https://history.army.mil/html/books/090/90-14/CMH_Pub_90-14.pdf |archive-date=1 November 2021 |url-status=dead}}</ref><ref name="Doyle2010">{{Cite book |last=Doyle |first=Robert C. |url=https://books.google.com/books?id=ZBryc3ANF6IC |title=The Enemy in Our Hands: America's Treatment of Enemy Prisoners of War from the Revolution to the War on Terror |publisher=University Press of Kentucky |year=2010 |isbn=978-0-8131-2589-3 |page=[https://archive.org/details/enemyinourhandsa0000doyl/page/269 269] |access-date=27 October 2015 |archive-url=https://web.archive.org/web/20181225083324/https://books.google.com/books?id=ZBryc3ANF6IC |archive-date=25 December 2018 |url-status=live}}</ref> Iya diganti Republik Vietnam Selatan dalam taun 1975. Dalam taun 1976, Republik Vietnam Selatan enggau Vietnam Utara begempung lalu numbuhka Republik Sosialis Vietnam. Pengujung [[Perang Dunya Kedua]] ngujungka raban gerila Việt Minh anti- Jipun, betuaika pejuang komunis Ho Chi Minh, madahka penumbuh Republik Demokratik Vietnam (DRV) di Hanoi dalam bulan September 1945.<ref>{{Cite news|last=Huynh|first=Dien|date=30 March 2018|title=The End of South Vietnam|work=The New York Times|url=https://www.nytimes.com/2018/03/30/opinion/the-end-of-south-vietnam.html|access-date=3 November 2018|archive-date=1 March 2020|archive-url=https://web.archive.org/web/20200301095834/https://www.nytimes.com/2018/03/30/opinion/the-end-of-south-vietnam.html|url-status=live}}</ref> Dalam taun 1949, maya Perang Indochina Keterubah, Perancis nulung numbuhka Negeri Vietnam (SVN), perintah ti besaing enggau orang politik Vietnam ti ngelaban komunis di Saigon, ti betuaika raja besai ke suba Bảo Đại. Pengudah Aum Geneva 1954, DRV ngambi kuasa Vietnam Utara, lalu SVN ngatur Vietnam Selatan, ti mungkur pelilih selatan enggau sebagi ari pelilih menua tengah menua nya. Referendum taun 1955 pasal tukuh perintah nengeri tu jemah ila balat dirusak ketegal pengawa nipu pengawa bepilih lalu ngujungka Bảo Đại dibuai ari penuduk iya ulih Menteri Besai Ngô Đình Diệm, ti madahka diri nyadi presiden republik baru nya kena 26 Oktober.<ref name="Bühler2001p71">{{Cite book |last=Bühler |first=Konrad G. |url=https://books.google.com/books?id=Ty7NAG1Jl-8C |title=State Succession and Membership in International Organizations: Legal Theories Versus Political Pragmatism |publisher=Martinus Nijhoff Publishers |year=2001 |isbn=978-90-411-1553-9 |pages=[https://books.google.com/books?id=Ty7NAG1Jl-8C&pg=PA71 71] |access-date=27 October 2015 |archive-url=https://web.archive.org/web/20181225083317/https://books.google.com/books?id=Ty7NAG1Jl-8C |archive-date=25 December 2018 |url-status=live}}</ref> Diệm dibunuh dalam pengawa rampas kuasa soldadu ke disukung CIA ke betuaika jeneral Dương Văn Minh dalam taun 1963, lalu siri perintah soldadu ke enda lama udah nya. Jeneral Nguyễn Văn Thiệu udah nya nguluka menua nya sepengudah pengawa bepilih presiden awam ke diperansang AS ari taun 1967 nyentuk 1975. Pemungkal Perang Vietnam nyadi dalam taun 1955 enggau pengelaban ari Taris Pengelepas Nasional ungkup Vietnam Selatan (Việt Cộng) ke baru diatur, besenjata sereta disukung Vietnam Utara, enggau sukung tebal agi ari [[China]] enggau Serakup Soviet. Penyarut ti besai agi nyadi dalam taun 1965 enggau pengawa champur tangan Amerika sereta pengawa mai sedadu tetap Marin, lalu ditangkan enggau unit Soldadu Darat dikena nambahka kader penyanding penemu sedadu ti ngiring soldadu Selatan. Kimpin ngebom ti tetap ba atas Vietnam Utara dipejalaika bilun Soldadu Tasik AS di tasik, kapal perang, enggau kapal pengangkut bilun ti disempulang skuadron Soldadu Langit nengah taun 1966 enggau 1967. Perang nyadi ba tikas pemadu tinggi nyentuk ngagai maya nya maya Serang Tet bulan Februari 1968, lebuh bisi lebih sejuta iku soldadu Vietnam Selatan, 500,000 iku soldadu AS, enggau 100,000 iku soldadu ari menua bukai ke besekutu baka [[Korea Selatan]], [[Australia]], enggau [[Thailand]] di Vietnam Selatan. Utai ti berengkah nyadi perang gerila nyau kelama-lama betukar nyadi perang ti lebih konvensional lebuh timbang kuasa nyadi sama rata. Penyarut ke besai agi, ngena kebal ari Utara berengkah maya Serang Ista berindik ari pengawa narit diri sedadu darat AS, lalu udah nyau deka ngalahka sekeda mengeri besai selatan nyentukka dipalu baru. Taja pan bisi sempekat pengetu senyata ari baruh Sempekat Likun Paris, ke dipejuraika dalam bulan Januari 1973 pengudah lima taun berunding enda ngetu-ngetu, tang perang majak nyadi nyau deka tekala nya pengudah nya. Sedadu Vietnam Utara enggau bala bantu Việt-Cộng ngepunka pengawa nyerang konvensional senyata begulai kedua ti besai dalam taun 1975 . Bala soldadu Komunis ngalahka Saigon kena 30 April 1975, lalu nyadika pengujung Republik Vietnam. Kena 2 Julai 1976, Republik Demokratik Vietnam (Vietnam Utara) enggau Republik Vietnam Selatan ti dikuasa Vietnam Utara begempung lalu numbuhka [[Vietnam|Republik Sosialis Vietnam]]; Saigon ditukar nama nyadi Nengeri Ho Chi Minh. == Kereban sanding == {{Reflist}} dy1ot9z3qrua78ui0uiz0wxd57f30y8 Phnom Penh 0 4074 18983 14159 2026-05-13T12:25:35Z Song GK 9 18983 wikitext text/x-wiki {{Infobox settlement | name = Phnom Penh | official_name = {{Ubl | {{raise|0.2em|Phnom Penh Capital}} | {{lang|km|រាជធានីភ្នំពេញ}} }} | native_name = ភ្នំពេញ | settlement_type = [[Capital city]] and <wbr>[[Provinces of Cambodia|autonomous municipality]]<ref>{{cite web |title=ISO 3166 — Codes for the representation of names of countries and their subdivisions: Cambodia KH |url=https://www.iso.org/obp/ui/#iso:code:3166:KH |website=ISO |access-date=October 28, 2018}}</ref> | image_skyline = {{multiple image | border = infobox | total_width = 300 | image_style = border:1; | perrow = 1/2/2/1 | image1 = Phnom Penh skyline from TK district Dec 2024.jpg | caption1 = Phnom Penh skyline | image2 = 02-Independence_Monument_Phnom_Penh-nX-6.jpg | caption2 = [[Independence Monument (Cambodia)|Independence Monument]] | image3 = Le_Palais_Royal_(Phnom_Penh)_(6997773481).jpg | caption3 = [[Royal Palace of Cambodia]] | image4 = 2016 Phnom Penh, Muzeum Narodowe Kambodży (15).jpg | caption4 = [[National Museum of Cambodia]] | image5 = Wat Phnom.jpg | caption5 = [[Wat Phnom]] | image6 = | caption6 = View of Phnom Penh from the [[Mekong river]] }} | image_caption = | image_flag = | flag_size = | image_seal = | nickname = {{Ubl | '''Pearl of Asia''' (pre-1960s) | The Charming City }} | motto = | pushpin_map = Kemboja | pushpin_mapsize = | pushpin_map_caption = Location within Cambodia##Location within Asia | pushpin_label_position = left | pushpin_relief = yes | coordinates = {{coord|11|34|10|N|104|55|16|E|region:KH_type:city|display=inline,title}} | subdivision_type = Country | subdivision_name = [[Cambodia]] | established_title1 = Settled | established_date1 = 5th century<ref name="Archaeological site">{{cite web|url=https://www.phnompenhpost.com/ancient-kiln-site-poised-disappear-forever|title=Ancient kiln site poised to 'disappear forever'|author=Bennett Murray|date=14 February 2015|access-date=14 March 2021}}</ref> | established_title2 = Founded | established_date2 = 1372 | established_title3 = [[Capital city|Capital status]] | established_date3 = [[Dark ages of Cambodia|1434–1497]] | named_for = [[Wat Phnom]] and [[Lady Penh]] | parts_type = Subdivisions | parts_style = <!-- list, coll (collapsed list), para (paragraph format) --> | parts = 14 ''[[List of districts in Cambodia|khan]]s''<ref>{{Cite news|url=https://phnompenhpost.com/national/government-establishes-new-districts-town-better-management|title=Government establishes new districts, town for better management|first=Koemseoun|last=Soth|work=[[The Phnom Penh Post]]|date=January 31, 2019|access-date=9 July 2019|quote=Two new districts, Boeung Keng Kang and Kamboul, have been added to Phnom Penh, the sub-decree states.}}</ref> | government_footnotes = | government_type = [[Municipal council]] | leader_party = [[Cambodian People's Party|CPP]] | leader_title = [[Governor of Phnom Penh|Governor]] | leader_name = Khuong Sreng | leader_title1 = [[Phnom Penh (National Assembly constituency)|National Assembly]] | leader_name1 = {{composition bar|12|125}} | unit_pref = <!--Enter: Imperial, if Imperial (metric) is desired--> | area_footnotes = | area_total_km2 = 679 <!-- ALL fields dealing with a measurements are subject to automatic unit conversion--> | area_metro_km2 = 3858 | area_rank = [[Administrative divisions of Cambodia|24th]] | elevation_m = 11.89 | elevation_footnotes = <!--for references: use tags--> | population_total = {{increase}} 2,352,851 | population_as_of = 2024 census | population_footnotes = <ref name=census2019>{{Cite web|url=http://nis.gov.kh/nis/Census2019/Final%20General%20Population%20Census%202019-English.pdf|title=General Population Census of the Kingdom of Cambodia 2019 – Final Results|publisher=[[Ministry of Planning (Cambodia)|Ministry of Planning]]|work=National Institute of Statistics|date=26 January 2021|access-date=26 January 2021}}</ref> | population_density_km2 = 3,361 | population_metro = 3,483,532 | population_rank = 1st | population_density_rank = 1st | population_demonym = {{Ubl | Phnom Penher | ({{langx|fr|Phnom Penhois(e)}}) }} | population_note = | timezone1 = [[Time in Cambodia|ICT]] | utc_offset = +07:00 | postal_code_type = | postal_code = | area_code = [[Telephone numbers in Cambodia|+855]] (023) | blank_name_sec1 = [[Human Development Index|HDI]] (2022) | blank_info_sec1 = {{Ubl | 0.696<ref name="GlobalDataLab">{{Cite web|url=https://hdi.globaldatalab.org/areadata/shdi/|title=Sub-national HDI – Area Database – Global Data Lab|website=hdi.globaldatalab.org|language=en|access-date=23 January 2023}}</ref> | {{color|#fc0|medium}} · [[List of Cambodian provinces by Human Development Index|1st]] }} | website = {{URL|phnompenh.gov.kh}} | footnotes = }} '''Phnom Penh''' nya indu nengeri enggau mengeri ke pemadu mayuh mensia di [[Kemboja]]. Nengeri tu udah nyadi indu nengeri menua kenyau ari taun 1865 lalu udah mansang nyadi nengeri primat menua nya sereta palan politik, ekonomi, industri, enggau budaya iya. Nama nengeri tu datai ari Wat Phnom, siti kuil Buddha, enggau Lady Penh, orang ke numbuhka mengeri tu. Nengeri tu bepalan ba endur sungai Tonlé Sap enggau Mekong betemu, lalu nyadi pun Sungai Bassac. Nengeri mega nyadi penuduk monarki Kemboja, ti bepalan ba Istana Diraja. Ditumbuhka dalam taun 1372, Phnom Penh nganti Angkor Thom nyadi indu nengeri menua dalam taun 1434 berindik ari pengelabuh perintah Angkor, lalu mengkang baka nya nyentuk ngagai taun 1497.<ref>{{Cite web|title=History of Phnom Penh|url=http://phnompenh.gov.kh/en/phnom-penh-city/history/|access-date=August 18, 2019|website=phnompenh.gov.kh|publisher=Phnom Penh Capital Hall}}</ref> Iya bulih baru status indu nengeri maya jeman kolonial Peranchis. Nengeri ngasaika timpuh beranakka puku enggau pemoden maya timpuh meredeka Kemboja, ngulihka nama panggil "Mutiara Asia" ketegal kolonial Peranchis, New Khmer enggau arkitektur Art Deco.<ref>{{cite news|last=De Launey|first=Guy|date=June 17, 2011|title=Phnom Penh's fast-fading architectural treasures|url=https://www.bbc.com/travel/article/20110616-phnom-penhs-fast-fading-architectural-treasures|access-date=November 12, 2022|publisher=BBC News}} </ref> Penyampau tubuh mensia mayuh ba nengeri tu majak nambah dalam taun 1960 enggau 1970 lebuh bala orang tasah rari ari perang rayat enggau pengawa ngebom Amerika maya Perang Vietnam. Semua peranak Phnom Penh dipindahka enggau chara kasar dalam taun 1975 ulih Khmer Rouge, lalu napi pemerinsa, pengawa mejal enggau pengawa munuh bansa. Phnom Penh mengkang nadai diuan mensia maya jeman Kampuchea Demokratik nyentukka soldadu ke disukung Vietnam ngambi nengeri nya dalam taun 1979. Nengeri tu digaga baru sereta infrastruktur dikemanahka agi ba jeman moden enggau sukung ari pengawa beranakka puku enggau bantu entarabansa. Datai ba taun 2019, iya nyadi palan lebih 2&nbsp;juta iku mensia, kira-kira 14% ari penyampau tubuh Kemboja. Kandang menua Phnom Penh Besai nyengkaum mengeri Ta Khmau ke semak enggau sekeda pelilih menua di provinsi Kandal.<ref>{{cite web|title=Facts: Phnom Penh|url=http://phnompenh.gov.kh/en/phnom-penh-city/facts/|access-date=July 21, 2020|work=Phnom Penh Capital Hall}}</ref> Mengeri tu suba nyadi palan proses, enggau tekstil, farmaseutikal, ngaga mesin, enggau kilang padi. Iya mega endur mayuh sekula, kolej enggau universiti ti tebilang. Institusyen budaya enggau pengawa iya udah nyadika iya hab dagang temuai domestik enggau entarabansa.<ref>{{Cite encyclopedia|entry=Phnom Penh|encyclopedia=Encyclopedia Britannica|access-date=2021-02-05|language=en|entry-url=https://www.britannica.com/place/Phnom-Penh}}</ref> Mengeri tu udah ngatur mayuh bengkah pengawa serantau enggau antarabansa, ke pemadu tebilang iya nya Aum Besai ASEAN 2002, 2012, enggau 2022, Lumba Asia Tenggara Ke-32, enggau Lumba Para ASEAN ke-12. Phnom Penh deka nyadi nengeri Kemboja keterubah enggau nengeri kedua di [[Asia Tenggara]] ti nyadi tuai rumah Lumba Nembiak Asia ba taun 2029.<ref>{{Cite web|title=OCA » Cambodia to host OCA's 5th Asian Youth Games in 2029|url=https://ocasia.org/news/2499-cambodia-to-host-ocas-5th-asian-youth-games-in-2029.html|access-date=2023-08-01|website=ocasia.org}}</ref> == Kereban sanding == {{Reflist}} 73gh43wm8xoc2dpd9tp3ofmvwa2shra 18985 18983 2026-05-13T12:28:12Z Song GK 9 18985 wikitext text/x-wiki {{Infobox settlement | name = Phnom Penh | official_name = {{Ubl | {{raise|0.2em|Phnom Penh Capital}} | {{lang|km|រាជធានីភ្នំពេញ}} }} | native_name = ភ្នំពេញ | settlement_type = [[Capital city]] and <wbr>[[Provinces of Cambodia|autonomous municipality]]<ref>{{cite web |title=ISO 3166 — Codes for the representation of names of countries and their subdivisions: Cambodia KH |url=https://www.iso.org/obp/ui/#iso:code:3166:KH |website=ISO |access-date=October 28, 2018}}</ref> | image_skyline = {{multiple image | border = infobox | total_width = 300 | image_style = border:1; | perrow = 1/2/2/1 | image1 = Phnom Penh skyline from TK district Dec 2024.jpg | caption1 = Phnom Penh skyline | image2 = 02-Independence_Monument_Phnom_Penh-nX-6.jpg | caption2 = [[Independence Monument (Cambodia)|Independence Monument]] | image3 = Le_Palais_Royal_(Phnom_Penh)_(6997773481).jpg | caption3 = [[Royal Palace of Cambodia]] | image4 = 2016 Phnom Penh, Muzeum Narodowe Kambodży (15).jpg | caption4 = [[National Museum of Cambodia]] | image5 = Wat Phnom.jpg | caption5 = [[Wat Phnom]] | image6 = | caption6 = View of Phnom Penh from the [[Mekong river]] }} | image_caption = | image_flag = | flag_size = | image_seal = | nickname = {{Ubl | '''Pearl of Asia''' (pre-1960s) | The Charming City }} | motto = | pushpin_map = Kemboja | pushpin_mapsize = | pushpin_map_caption = Palan ba Kemboja | pushpin_label_position = left | pushpin_relief = yes | coordinates = {{coord|11|34|10|N|104|55|16|E|region:KH_type:city|display=inline,title}} | subdivision_type = Menua | subdivision_name = [[Kemboja]] | established_title1 = Penuduk | established_date1 = Kurun ke-5<ref name="Archaeological site">{{cite web|url=https://www.phnompenhpost.com/ancient-kiln-site-poised-disappear-forever|title=Ancient kiln site poised to 'disappear forever'|author=Bennett Murray|date=14 February 2015|access-date=14 March 2021}}</ref> | established_title2 = Ditumbuhka | established_date2 = 1372 | established_title3 = [[Indu nengeri|Status indu nengeri]] | established_date3 = [[Dark ages of Cambodia|1434–1497]] | named_for = [[Wat Phnom]] and [[Lady Penh]] | parts_type = Subdivisions | parts_style = <!-- list, coll (collapsed list), para (paragraph format) --> | parts = 14 ''[[List of districts in Cambodia|khan]]s''<ref>{{Cite news|url=https://phnompenhpost.com/national/government-establishes-new-districts-town-better-management|title=Government establishes new districts, town for better management|first=Koemseoun|last=Soth|work=[[The Phnom Penh Post]]|date=January 31, 2019|access-date=9 July 2019|quote=Two new districts, Boeung Keng Kang and Kamboul, have been added to Phnom Penh, the sub-decree states.}}</ref> | government_footnotes = | government_type = [[Municipal council]] | leader_party = [[Cambodian People's Party|CPP]] | leader_title = [[Governor of Phnom Penh|Governor]] | leader_name = Khuong Sreng | leader_title1 = [[Phnom Penh (National Assembly constituency)|National Assembly]] | leader_name1 = {{composition bar|12|125}} | unit_pref = <!--Enter: Imperial, if Imperial (metric) is desired--> | area_footnotes = | area_total_km2 = 679 <!-- ALL fields dealing with a measurements are subject to automatic unit conversion--> | area_metro_km2 = 3858 | area_rank = [[Administrative divisions of Cambodia|24th]] | elevation_m = 11.89 | elevation_footnotes = <!--for references: use tags--> | population_total = {{increase}} 2,352,851 | population_as_of = 2024 census | population_footnotes = <ref name=census2019>{{Cite web|url=http://nis.gov.kh/nis/Census2019/Final%20General%20Population%20Census%202019-English.pdf|title=General Population Census of the Kingdom of Cambodia 2019 – Final Results|publisher=[[Ministry of Planning (Cambodia)|Ministry of Planning]]|work=National Institute of Statistics|date=26 January 2021|access-date=26 January 2021}}</ref> | population_density_km2 = 3,361 | population_metro = 3,483,532 | population_rank = 1st | population_density_rank = 1st | population_demonym = {{Ubl | Phnom Penher | ({{langx|fr|Phnom Penhois(e)}}) }} | population_note = | timezone1 = [[Time in Cambodia|ICT]] | utc_offset = +07:00 | postal_code_type = | postal_code = | area_code = [[Telephone numbers in Cambodia|+855]] (023) | blank_name_sec1 = [[Human Development Index|HDI]] (2022) | blank_info_sec1 = {{Ubl | 0.696<ref name="GlobalDataLab">{{Cite web|url=https://hdi.globaldatalab.org/areadata/shdi/|title=Sub-national HDI – Area Database – Global Data Lab|website=hdi.globaldatalab.org|language=en|access-date=23 January 2023}}</ref> | {{color|#fc0|medium}} · [[List of Cambodian provinces by Human Development Index|1st]] }} | website = {{URL|phnompenh.gov.kh}} | footnotes = }} '''Phnom Penh''' nya indu nengeri enggau mengeri ke pemadu mayuh mensia di [[Kemboja]]. Nengeri tu udah nyadi indu nengeri menua kenyau ari taun 1865 lalu udah mansang nyadi nengeri primat menua nya sereta palan politik, ekonomi, industri, enggau budaya iya. Nama nengeri tu datai ari Wat Phnom, siti kuil Buddha, enggau Lady Penh, orang ke numbuhka mengeri tu. Nengeri tu bepalan ba endur sungai Tonlé Sap enggau Mekong betemu, lalu nyadi pun Sungai Bassac. Nengeri mega nyadi penuduk monarki Kemboja, ti bepalan ba Istana Diraja. Ditumbuhka dalam taun 1372, Phnom Penh nganti Angkor Thom nyadi indu nengeri menua dalam taun 1434 berindik ari pengelabuh perintah Angkor, lalu mengkang baka nya nyentuk ngagai taun 1497.<ref>{{Cite web|title=History of Phnom Penh|url=http://phnompenh.gov.kh/en/phnom-penh-city/history/|access-date=August 18, 2019|website=phnompenh.gov.kh|publisher=Phnom Penh Capital Hall}}</ref> Iya bulih baru status indu nengeri maya jeman kolonial Peranchis. Nengeri ngasaika timpuh beranakka puku enggau pemoden maya timpuh meredeka Kemboja, ngulihka nama panggil "Mutiara Asia" ketegal kolonial Peranchis, New Khmer enggau arkitektur Art Deco.<ref>{{cite news|last=De Launey|first=Guy|date=June 17, 2011|title=Phnom Penh's fast-fading architectural treasures|url=https://www.bbc.com/travel/article/20110616-phnom-penhs-fast-fading-architectural-treasures|access-date=November 12, 2022|publisher=BBC News}} </ref> Penyampau tubuh mensia mayuh ba nengeri tu majak nambah dalam taun 1960 enggau 1970 lebuh bala orang tasah rari ari perang rayat enggau pengawa ngebom Amerika maya Perang Vietnam. Semua peranak Phnom Penh dipindahka enggau chara kasar dalam taun 1975 ulih Khmer Rouge, lalu napi pemerinsa, pengawa mejal enggau pengawa munuh bansa. Phnom Penh mengkang nadai diuan mensia maya jeman Kampuchea Demokratik nyentukka soldadu ke disukung Vietnam ngambi nengeri nya dalam taun 1979. Nengeri tu digaga baru sereta infrastruktur dikemanahka agi ba jeman moden enggau sukung ari pengawa beranakka puku enggau bantu entarabansa. Datai ba taun 2019, iya nyadi palan lebih 2&nbsp;juta iku mensia, kira-kira 14% ari penyampau tubuh Kemboja. Kandang menua Phnom Penh Besai nyengkaum mengeri Ta Khmau ke semak enggau sekeda pelilih menua di provinsi Kandal.<ref>{{cite web|title=Facts: Phnom Penh|url=http://phnompenh.gov.kh/en/phnom-penh-city/facts/|access-date=July 21, 2020|work=Phnom Penh Capital Hall}}</ref> Mengeri tu suba nyadi palan proses, enggau tekstil, farmaseutikal, ngaga mesin, enggau kilang padi. Iya mega endur mayuh sekula, kolej enggau universiti ti tebilang. Institusyen budaya enggau pengawa iya udah nyadika iya hab dagang temuai domestik enggau entarabansa.<ref>{{Cite encyclopedia|entry=Phnom Penh|encyclopedia=Encyclopedia Britannica|access-date=2021-02-05|language=en|entry-url=https://www.britannica.com/place/Phnom-Penh}}</ref> Mengeri tu udah ngatur mayuh bengkah pengawa serantau enggau antarabansa, ke pemadu tebilang iya nya Aum Besai ASEAN 2002, 2012, enggau 2022, Lumba Asia Tenggara Ke-32, enggau Lumba Para ASEAN ke-12. Phnom Penh deka nyadi nengeri Kemboja keterubah enggau nengeri kedua di [[Asia Tenggara]] ti nyadi tuai rumah Lumba Nembiak Asia ba taun 2029.<ref>{{Cite web|title=OCA » Cambodia to host OCA's 5th Asian Youth Games in 2029|url=https://ocasia.org/news/2499-cambodia-to-host-ocas-5th-asian-youth-games-in-2029.html|access-date=2023-08-01|website=ocasia.org}}</ref> == Kereban sanding == {{Reflist}} q18ymouezb83g1zdldyv1f12eubosyu Honshu 0 5092 19002 15882 2026-05-14T02:06:50Z Jang Edgar 20 19002 wikitext text/x-wiki {{Infobox islands|name=Honshu|native_name={{nobold|本州}}|native_name_link=Japanese language|native_name_lang=ja|image=Satellite image of Honshu in May 2003.png|image_caption=A May 2003 satellite image of Honshu|image_map=Japan honshu map.svg|location={{ubl | [[Tasik Jipun]] (Utara enggau Barat) | [[Tasik Luar Pasifik]] (Selatan enggau Timur) }}|coordinates={{coord|36|N|138|E|region:JP_type:isle_scale:5000000|display=inline,title}}|archipelago=[[Japanese archipelago]]|area_km2=227,960<ref name=honshu>{{cite book |url=https://books.google.com/books?id=uUNWAgAAQBAJ&pg=PA268 |page=268 |title=An Atlas of the World's Conifers: An Analysis of their Distribution, Biogeography, Diversity and Conservation Status |first1=Aljos |last1=Farjon |first2=Denis |last2=Filer |publisher=BRILL |year=2013 |isbn=9789004211810}}</ref>|length_km=1300|width_min_km=50|width_max_km=230|coastline_km=10084|rank=7th|highest_mount=[[Gunung Fuji]]|elevation_m=3776|country=[[Jipun]]|country_admin_divisions_title=[[Prefectures of Japan|Prefectures]]|country_admin_divisions={{clist | title = List of prefectures | [[Aichi]] | [[Akita Prefecture|Akita]] | [[Aomori]] | [[Chiba Prefecture|Chiba]] | [[Fukui Prefecture|Fukui]] | [[Fukushima Prefecture|Fukushima]] | [[Gifu]] | [[Gunma]] | [[Hiroshima]] | [[Hyōgo]] | [[Ibaraki Prefecture|Ibaraki]] | [[Ishikawa Prefecture|Ishikawa]] | [[Iwate Prefecture|Iwate]] | [[Kanagawa]] | [[Kyoto]] | [[Mie Prefecture|Mie]] | [[Miyagi Prefecture|Miyagi]] | [[Nagano Prefecture|Nagano]] | [[Nara Prefecture|Nara]] | [[Niigata Prefecture|Niigata]] | [[Okayama]] | [[Osaka]] | [[Saitama Prefecture|Saitama]] | [[Shiga]] | [[Shimane]] | [[Shizuoka Prefecture|Shizuoka]] | [[Tochigi Prefecture|Tochigi]] | [[Tokyo]] | [[Tottori Prefecture|Tottori]] | [[Toyama Prefecture|Toyama]] | [[Wakayama Prefecture|Wakayama]] | [[Yamagata Prefecture|Yamagata]] | [[Yamaguchi Prefecture|Yamaguchi]] | [[Yamanashi Prefecture|Yamanashi]] }}|country_largest_city=[[Tokyo]] (pop. 14,043,239)<ref name = "metrostat">{{cite web |title=Tokyo Metropolis' Population overview – Reiwa 3 January 1 |url=https://www.metro.tokyo.lg.jp/tosei/hodohappyo/press/2021/08/30/03.html |publisher=[[Tokyo Metropolitan Government]] |access-date=22 October 2021 |language=ja}}</ref>|country_largest_city_population=14,043,239|population=104,000,000<ref name = "metrostat"/>|timezone1=[[Jam Standard Jipun]] ([[UTC+9]])|population_as_of=2017|density_km2=447|ethnic_groups=[[Orang Jipun|Jipun]]}} '''Honshu''' ([[Jaku Jipun]]: 本州, Hepburn: Honshū; disebut [hoꜜɰ̃.ɕɯː], kelia dikelala enggau nama '''Akitsushima''' (秋津島; lit. 'pulau chechawir'),<ref>{{Cite web|url=https://etc.usf.edu/maps/galleries/asia/japan/index.php|title=Maps ETC – Asia -> Japan|publisher=[[University of South Florida]]|access-date=25 June 2023}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://kojiki.kokugakuin.ac.jp/shinmei/oyamatotoyoakizushima/|title=Ōyamatotoyoakizushima|publisher=Kokugakuin University|access-date=29 June 2023}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://isahaya-jinja.jp/archives/11079|title=Akitsushima|publisher=Isahaya Shrine|access-date=29 June 2023}}</ref> nya pulau pemadu besai dalam empat pulau besai di menua Jipun.<ref name="main-islands-japan2">{{cite web|title=離島とは(島の基礎知識) (what is a remote island?)|publisher=[[Ministry of Land, Infrastructure, Transport and Tourism]]|url=http://www.mlit.go.jp/crd/chirit/ritoutoha.html|website=MLIT (Ministry of Land, Infrastructure, Transport and Tourism)|date=22 August 2015|access-date=9 August 2019|language=ja|format=website|quote=MILT classification 6,852 islands(main islands: 5 islands, remote islands: 6,847 islands)|archive-url=https://web.archive.org/web/20071113053915/http://www.mlit.go.jp/crd/chirit/ritoutoha.html|archive-date=13 November 2007}}</ref><ref name="Britannica2">{{Cite web|title=Honshu|website=[[Encyclopædia Britannica]]|url=https://www.britannica.com/place/Honshu|access-date=19 February 2016}}</ref> Pulau tu bepalan entara [[Tasik Luar Pasifik]] (timur) enggau Tasik Jipun (barat). Pulau tu pulau ketujuh pemadu besai ba dunya, lalu pulau kedua pemadu mayuh mensia pengudah pulau [[Jawa]] ba Indonesia.<ref name="JPCensus2">[http://www.soumu.go.jp/main_sosiki/jichi_gyousei/c-gyousei/daityo/index.html Japan Civil Registry Database 2013]</ref><ref>{{Cite web|url=https://etc.usf.edu/maps/galleries/asia/japan/index.php|title=Maps ETC – Asia -> Japan|publisher=[[University of South Florida]]|access-date=25 June 2023}}</ref><ref name="autogenerated52">{{cite web|url=http://islands.unep.ch/Tiarea.htm|title=Islands By Land Area|publisher=Islands.unep.ch|access-date=1 August 2010|archive-date=20 February 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20180220003634/http://islands.unep.ch/Tiarea.htm|url-status=dead}}</ref> Pulau Honshu ngembuan penyampau tubuh 104 juta iku naka taun 2017, ti nyadika 81.3% ari semua penyampau tubuh be menua Jipun,<ref name="honshu2">{{Cite book |last=Boquet |first=Yves |url=https://books.google.com/books?id=90C4DgAAQBAJ&pg=PA16 |title=The Philippine Archipelago |publisher=Springer |year=2017 |isbn=9783319519265 |page=16}}</ref> lalu tebal agi bepalan ba kandang menua pesisir enggau tanah rata. Kira-kira 30% ari semua penyampau tubuh diau ba Kandang Menua Tokyo Besai ba Tanah Rata Kantō. Nyadi palan sejarah kuasa budaya enggau politik Jipun,<ref name=":0">{{Cite book |last=Dolan |first=Ronald |title=Japan: a country study |last2=Worden |first2=Robert |publisher=Federal Research Division, Library of Congress |year=1992}}</ref> pulau tu nyengkaum sekeda indu nengeri Jepun ke suba, nyengkaum Kyoto, Nara, enggau Kamakura. Mayuh ari tebing tasik selatan pulau tu nyadi sebagi ari kandang Taiheiyō, sebengkah mengeri besai ke mungkur sekeda pulau Jipun.<ref name=":0" /> Honshu mega ngundan gunung pemadu tinggi di Jipun, Gunung Fuji, enggau tasik iya ke pemadu besai, Danau Biwa.<ref>{{Cite web}}</ref> Tebal agi industri menua Jipun bepalan ba kandang ti bejalai ba semanjai tebing tasik selatan Honshu, ari [[Tokyo]] ngagai [[Nagoya]], [[Kyoto]], [[Osaka]], [[Kobe]], enggau [[Hiroshima]].<ref name=":0">{{Cite book |last=Dolan |first=Ronald |title=Japan: a country study |last2=Worden |first2=Robert |publisher=Federal Research Division, Library of Congress |year=1992}}<cite class="citation book cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFDolanWorden1992">Dolan, Ronald; Worden, Robert (1992). </cite></ref><ref>{{Cite web}}</ref> Pulau tu disambung enggau tiga buah pulau besai Jipun ke bukai nengah sekeda jematan enggau jalai lubang. Pulau tu keterubah iya bekunsi dua iklim, enggau Honshu Utara ngembuan empat musim enggau tikas pengangat ke mayuh bebida seraya selatan ngasaika musin angat ke panjai, angat sereta sejuk ngagai musin chelap ke enda balat.<ref>{{Cite web}}</ref> == Kereban sanding == {{Reflist|30em}}{{Authority control}} [[Kategori:Artikel ti ngundan teks jaku Jipun]] [[Kategori:Koordinat ba Wikidata]] 3hbk4fwr4jpkdhgnca9ugvi4fb8yt3j 19016 19002 2026-05-14T02:53:33Z Song GK 9 19016 wikitext text/x-wiki {{Infobox islands|name=Honshu|native_name={{nobold|本州}}|native_name_link=Japanese language|native_name_lang=ja|image=Satellite image of Honshu in May 2003.png|image_caption=A May 2003 satellite image of Honshu|image_map=Japan honshu map.svg|location={{ubl | [[Tasik Jipun]] (Utara enggau Barat) | [[Tasik Luar Pasifik]] (Selatan enggau Timur) }}|coordinates={{coord|36|N|138|E|region:JP_type:isle_scale:5000000|display=inline,title}}|archipelago=[[Japanese archipelago]]|area_km2=227,960<ref name=honshu>{{cite book |url=https://books.google.com/books?id=uUNWAgAAQBAJ&pg=PA268 |page=268 |title=An Atlas of the World's Conifers: An Analysis of their Distribution, Biogeography, Diversity and Conservation Status |first1=Aljos |last1=Farjon |first2=Denis |last2=Filer |publisher=BRILL |year=2013 |isbn=9789004211810}}</ref>|length_km=1300|width_min_km=50|width_max_km=230|coastline_km=10084|rank=7th|highest_mount=[[Gunung Fuji]]|elevation_m=3776|country=[[Jipun]]|country_admin_divisions_title=[[Prefectures of Japan|Prefectures]]|country_admin_divisions={{clist | title = List of prefectures | [[Aichi]] | [[Akita Prefecture|Akita]] | [[Aomori]] | [[Chiba Prefecture|Chiba]] | [[Fukui Prefecture|Fukui]] | [[Fukushima Prefecture|Fukushima]] | [[Gifu]] | [[Gunma]] | [[Hiroshima]] | [[Hyōgo]] | [[Ibaraki Prefecture|Ibaraki]] | [[Ishikawa Prefecture|Ishikawa]] | [[Iwate Prefecture|Iwate]] | [[Kanagawa]] | [[Kyoto]] | [[Mie Prefecture|Mie]] | [[Miyagi Prefecture|Miyagi]] | [[Nagano Prefecture|Nagano]] | [[Nara Prefecture|Nara]] | [[Niigata Prefecture|Niigata]] | [[Okayama]] | [[Osaka]] | [[Saitama Prefecture|Saitama]] | [[Shiga]] | [[Shimane]] | [[Shizuoka Prefecture|Shizuoka]] | [[Tochigi Prefecture|Tochigi]] | [[Tokyo]] | [[Tottori Prefecture|Tottori]] | [[Toyama Prefecture|Toyama]] | [[Wakayama Prefecture|Wakayama]] | [[Yamagata Prefecture|Yamagata]] | [[Yamaguchi Prefecture|Yamaguchi]] | [[Yamanashi Prefecture|Yamanashi]] }}|country_largest_city=[[Tokyo]] (pop. 14,043,239)<ref name = "metrostat">{{cite web |title=Tokyo Metropolis' Population overview – Reiwa 3 January 1 |url=https://www.metro.tokyo.lg.jp/tosei/hodohappyo/press/2021/08/30/03.html |publisher=[[Tokyo Metropolitan Government]] |access-date=22 October 2021 |language=ja}}</ref>|country_largest_city_population=14,043,239|population=104,000,000<ref name = "metrostat"/>|timezone1=[[Jam Standard Jipun]] ([[UTC+9]])|population_as_of=2017|density_km2=447|ethnic_groups=[[Orang Jipun|Jipun]]}} '''Honshu''' ([[Jaku Jipun]]: 本州, Hepburn: Honshū; disebut [hoꜜɰ̃.ɕɯː], kelia dikelala enggau nama '''Akitsushima''' (秋津島; lit. 'pulau chechawir'),<ref>{{Cite web|url=https://etc.usf.edu/maps/galleries/asia/japan/index.php|title=Maps ETC – Asia -> Japan|publisher=[[University of South Florida]]|access-date=25 June 2023}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://kojiki.kokugakuin.ac.jp/shinmei/oyamatotoyoakizushima/|title=Ōyamatotoyoakizushima|publisher=Kokugakuin University|access-date=29 June 2023}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://isahaya-jinja.jp/archives/11079|title=Akitsushima|publisher=Isahaya Shrine|access-date=29 June 2023}}</ref> nya pulau pemadu besai dalam empat pulau besai di menua Jipun.<ref name="main-islands-japan2">{{cite web|title=離島とは(島の基礎知識) (what is a remote island?)|publisher=[[Ministry of Land, Infrastructure, Transport and Tourism]]|url=http://www.mlit.go.jp/crd/chirit/ritoutoha.html|website=MLIT (Ministry of Land, Infrastructure, Transport and Tourism)|date=22 August 2015|access-date=9 August 2019|language=ja|format=website|quote=MILT classification 6,852 islands(main islands: 5 islands, remote islands: 6,847 islands)|archive-url=https://web.archive.org/web/20071113053915/http://www.mlit.go.jp/crd/chirit/ritoutoha.html|archive-date=13 November 2007}}</ref><ref name="Britannica2">{{Cite web|title=Honshu|website=[[Encyclopædia Britannica]]|url=https://www.britannica.com/place/Honshu|access-date=19 February 2016}}</ref> Pulau tu bepalan entara [[Tasik Luar Pasifik]] (timur) enggau Tasik Jipun (barat). Pulau tu pulau ketujuh pemadu besai ba dunya, lalu pulau kedua pemadu mayuh mensia pengudah pulau [[Jawa]] ba Indonesia.<ref name="JPCensus2">[http://www.soumu.go.jp/main_sosiki/jichi_gyousei/c-gyousei/daityo/index.html Japan Civil Registry Database 2013]</ref><ref>{{Cite web|url=https://etc.usf.edu/maps/galleries/asia/japan/index.php|title=Maps ETC – Asia -> Japan|publisher=[[University of South Florida]]|access-date=25 June 2023}}</ref><ref name="autogenerated52">{{cite web|url=http://islands.unep.ch/Tiarea.htm|title=Islands By Land Area|publisher=Islands.unep.ch|access-date=1 August 2010|archive-date=20 February 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20180220003634/http://islands.unep.ch/Tiarea.htm|url-status=dead}}</ref> Pulau Honshu ngembuan penyampau tubuh 104 juta iku naka taun 2017, ti nyadika 81.3% ari semua penyampau tubuh be menua Jipun,<ref name="honshu2">{{Cite book |last=Boquet |first=Yves |url=https://books.google.com/books?id=90C4DgAAQBAJ&pg=PA16 |title=The Philippine Archipelago |publisher=Springer |year=2017 |isbn=9783319519265 |page=16}}</ref> lalu tebal agi bepalan ba kandang menua pesisir enggau tanah rata. Kira-kira 30% ari semua penyampau tubuh diau ba Kandang Menua Tokyo Besai ba Tanah Rata Kantō. Nyadi palan sejarah kuasa budaya enggau politik Jipun,<ref name=":0">{{Cite book |last=Dolan |first=Ronald |title=Japan: a country study |last2=Worden |first2=Robert |publisher=Federal Research Division, Library of Congress |year=1992}}</ref> pulau tu nyengkaum sekeda indu nengeri Jepun ke suba, nyengkaum Kyoto, Nara, enggau Kamakura. Mayuh ari tebing tasik selatan pulau tu nyadi sebagi ari kandang Taiheiyō, sebengkah mengeri besai ke mungkur sekeda pulau Jipun.<ref name=":0" /> Honshu mega ngundan gunung pemadu tinggi di Jipun, [[Gunung Fuji]], enggau tasik iya ke pemadu besai, Danau Biwa.<ref>{{Cite web}}</ref> Tebal agi industri menua Jipun bepalan ba kandang ti bejalai ba semanjai tebing tasik selatan Honshu, ari [[Tokyo]] ngagai [[Nagoya]], [[Kyoto]], [[Osaka]], [[Kobe]], enggau [[Hiroshima]].<ref name=":0">{{Cite book |last=Dolan |first=Ronald |title=Japan: a country study |last2=Worden |first2=Robert |publisher=Federal Research Division, Library of Congress |year=1992}}<cite class="citation book cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFDolanWorden1992">Dolan, Ronald; Worden, Robert (1992). </cite></ref><ref>{{Cite web}}</ref> Pulau tu disambung enggau tiga buah pulau besai Jipun ke bukai nengah sekeda jematan enggau jalai lubang. Pulau tu keterubah iya bekunsi dua iklim, enggau Honshu Utara ngembuan empat musim enggau tikas pengangat ke mayuh bebida seraya selatan ngasaika musin angat ke panjai, angat sereta sejuk ngagai musin chelap ke enda balat.<ref>{{Cite web}}</ref> == Kereban sanding == {{Reflist|30em}}{{Authority control}} [[Kategori:Artikel ti ngundan teks jaku Jipun]] [[Kategori:Koordinat ba Wikidata]] jb7wjj3glrcuv7ajki08lg1vjajqp64 Australasia 0 5148 19001 15929 2026-05-14T02:06:12Z Jang Edgar 20 19001 wikitext text/x-wiki [[Fail:LocationAustralasia.png|kiri|thumb|250x250px|Australasia]] '''Australasia''' iya nya leka jaku ti dikena mandangka sebuah pelilih menua [[Oceania]]: [[New Zealand]], [[Australia]] sereta pulau semak ba [[Tasik Luar Pasifik]]. Leka jaku tu digaga ulih [[Charles de Brosses]] ba ''Histoire des navigations aux terres australes'' (1756). Iya ngulihka nya ari [[Jaku Latin|bahasa Latin]] ti ngembuan reti "selatan kepada [[Asia]]" sereta mida kandang nya ari Polynesia (timur ari nya) enggau Pasifik selatan (''[[Magellanica]]''). 15tcmo6uwfjhosrycjjuglzg877iv8p Jawa Barat 0 6335 19014 18351 2026-05-14T02:46:38Z Jang Edgar 20 19014 wikitext text/x-wiki {{Infobox settlement | name = Jawa Barat | native_name = {{lang|id|Jawa Barat}} | translit_lang1 = | translit_lang1_type1 = [[Urup Sunda|Sunda]] | translit_lang1_info1 = ᮏᮝ ᮊᮥᮜᮧᮔ᮪ | translit_lang1_type2 = [[Urup Pegon|Pegon]] | translit_lang1_info2 = جاوا كولون | translit_lang1_type3 = [[Urup Jawa|Jawa]] | translit_lang1_info3 = ꦗꦮꦏꦸꦭꦺꦵꦤ꧀ | type = [[Provinsi ba Indonesia|Provinsi]] | official_name = Provinsi Jawa Barat | nickname = {{nativename|su|Tatar Sunda}}<br>{{Sund|ᮒᮒᮁ ᮞᮥᮔ᮪ᮓ}}<br>"Tanah Sunda" | image_shield = {{#property:p94}} | shield_size = 100 | image_flag = | flag_size = | image_map = West Java in Indonesia.svg | map_alt = | map_caption = {{centre|{{Legend inline|#C41E3A|outline=red}} '''West Java''' in {{Legend inline|#FFFDD0|outline=silver}} '''[[Indonesia]]'''}} | coordinates = {{coord|6|45|S|107|30|E|region:ID_type:adm1st|display=inline,title}} | coor_pinpoint = | coordinates_footnotes = | motto = {{nativename|su|Gemah, Ripah, Répéh, Rapih}}<br>{{Sund|ᮌᮨᮙᮂ ᮛᮤᮕᮂ ᮛᮦᮕᮦᮂ ᮛᮕᮤᮂ}} <br>"Prosperous, Peaceful, Convenient, and Harmonious"{{force singular}} | subdivision_type = Menua | subdivision_name = {{flag|Indonesia}} | subdivision_type1 = [[Kandang menua ba Indonesia|Kandang menua]] | subdivision_name1 = [[Jawa]] | established_title = Ditumbuhka | established_date = 14 Julai 1950 | established_date1 = | seat_type = Indu nengeri | seat = [[Bandung]] | seat1_type = Mengeri pemadu besai | seat1 = [[Bekasi]] <!-- do not change the city of Bekasi to Bandung according to [[West_Java#Administrative_divisions]] --> | government_footnotes = | government_type = | governing_body = Perintah Provinsi Jawa Barat | leader_title = [[Gabenor Jawa Barat|Gabenor]] | leader_name = [[Dedi Mulyadi]] ([[Parti Gerindra|Gerindra]]) | leader_title2 = Vice Governor | leader_name2 = [[:id:Erwan Setiawan|Erwan Setiawan]] | leader_title3 = [[Regional House of Representatives|Legislature]] | leader_name3 = [[West Java Regional House of Representatives]] (DPRD) | total_type = <!-- to set a non-standard label for total area and population rows --> | unit_pref = Metric | area_footnotes = <ref name="Badan Pusat Statistik 2026">Badan Pusat Statistik, Jakarta, 27 February 2026, ''Provinsi Jawa Barat Dalam Angka 2026'' (Katalog-BPS 1102001.32)</ref> | area_magnitude = | dunam_link = | area_total_km2 = 37053.33 | area_total_sq_mi = <!-- see table @ Template:Infobox settlement for details --> | area_land_km2 = | area_land_sq_mi = | area_water_km2 = | area_water_sq_mi = | area_water_percent = | area_rank = [[Provinsi ba Indonesia|ke-21 ba Indonesia]] | area_note = | elevation_footnotes = | elevation_m = | elevation_ft = | elevation_min_m = | elevation_min_ft = | elevation_max_footnotes = <!-- for references: use <ref>tags --> | elevation_min_footnotes = <!-- for references: use <ref>tags --> | footnotes = | elevation_point = <!-- for denoting the measurement point --> | elevation_max_m = 3078 | elevation_max_ft = | elevation_max_point = [[Gunung Ciremai]] | elevation_max_rank = | elevation_min_point = <!-- for denoting the measurement point --> | elevation_min_rank = | population_total = 50759003 | population_as_of = mid 2025 estimate | population_footnotes = <ref name="Badan Pusat Statistik 2026">Badan Pusat Statistik, Jakarta, 27 February 2026, ''Provinsi Jawa Barat Dalam Angka 2026'' (Katalog-BPS 1102001.32)</ref> | population_density_km2 = auto | population_density_sq_mi = | population_est = | pop_est_as_of = | pop_est_footnotes = | population_urban = | population_urban_footnotes = | population_density_urban_km2 = | population_density_urban_sq_mi = | population_rural = | population_rural_footnotes = | population_density_rural_km2 = | population_density_rural_sq_mi = | population_rank = [[Provinces of Indonesia|1st in Indonesia]] | population_density_rank = | population_note = | population_density = | demographics_type1 = Demographics | demographics1_footnotes = <!-- for references: use <ref>tags --> | demographics1_title1 = [[Raban bansa ba Indonesia|Raban bansa]] {{nobold|(2010)}}<ref name="SUKU">{{Cite web|url=http://demografi.bps.go.id/phpfiletree/bahan/kumpulan_tugas_mobilitas_pak_chotib/Kelompok_1/Referensi/BPS_kewarganegaraan_sukubangsa_agama_bahasa_2010.pdf|title=Kewarganegaraan Suku Bangsa, Agama, Bahasa 2010|website=demografi.bps.go.id|publisher=[[Badan Pusat Statistik]]|year=2010|format=PDF|accessdate=17 October 2021|pages=23, 36–41|archive-date=2017-07-12|archive-url=https://web.archive.org/web/20170712140438/http://demografi.bps.go.id/phpfiletree/bahan/kumpulan_tugas_mobilitas_pak_chotib/Kelompok_1/Referensi/BPS_kewarganegaraan_sukubangsa_agama_bahasa_2010.pdf|url-status=dead}}</ref> | demographics1_info1 = 71.87% [[Bansa Sunda|Sunda]]<br>16.35% [[Bansa Jawa|Jawa]]<br>5.33% [[Bansa Betawi|Betawi]]<br>6.45% [[Raban bansa ba Indonesia|ke bukai]] | demographics1_title2 = [[Pengarap ba Indonesia|Pengarap]] {{nobold|(2024)}}<ref name="AGAMA">{{cite web |url=https://data.jabarprov.go.id/dataset/jumlah-penduduk-berdasarkan-agama-kepercayaan-dan-jenis-kelamin/resource/e65ba3e9-daa4-469d-8f0e-27c815d95d85 |last=|first= |title=Jumlah Penduduk Berdasarkan Agama Kepercayaan dan Jenis Kelamin di Provinsi Jawa Barat|website=www.data.jabarprov.go.id|accessdate=4 February 2020 |archive-date=2020-02-04|archive-url=https://web.archive.org/web/20200204161430/https://data.jabarprov.go.id/dataset/jumlah-penduduk-berdasarkan-agama-kepercayaan-dan-jenis-kelamin/resource/e65ba3e9-daa4-469d-8f0e-27c815d95d85|url-status=dead}}</ref> | demographics1_info2 = 97.22% [[Islam ba Indonesia|Islam]] {{Tree list}} *2.45% [[Kristian ba Indonesia|Kristian]] **1.83% [[Protestan ba Indonesia|Protestan]] **0.65% [[Gerija Katolik ba Indonesia|Katolik]] {{Tree list/end}} 0.22% [[Buddha ba Indonesia|Buddha]]<br>0.04% [[Hindu ba Indonesia|Hindu]]<br>0.04% [[Pengarap ba Indonesia|ke bukai]] (nyengkaum [[Konfusianisme ba Indonesia|Konfusianisme]], [[Sunda Wiwitan]], etc.) | demographics1_title3 = [[Jaku ba Indonesia|Jaku enggau dialek]] | demographics1_info3 = [[Jaku Indonesia|Indonesia]] (rasmi)<br>[[Jaku Sunda|Sunda]] (asal)<br>[[Jaku Jawa|Jawa]]<br>[[Jaku Betawi|Betawi]] | timezone1 = [[Jam ba Indonesia|Jam Indonesia Barat]] | utc_offset1 = +7 | iso_code = ID-JB | blank_name = [[Gross domestic product|GDP]] (nominal) | blank_info = 2022<ref name="bpsdata2022">{{Cite web |author=Badan Pusat Statistik |author-link=Statistics Indonesia |year=2023 |title=Produk Domestik Regional Bruto (Milyar Rupiah), 2020–2022 |url=https://www.bps.go.id/indicator/52/286/1/-seri-2010-produk-domestik-regional-bruto-.html |publisher=Badan Pusat Statistik |location=Jakarta |language=id}}</ref> | blank1_name = &nbsp;- Total | blank1_info = [[Rupiah Indonesia|Rp]] 2,422.8&nbsp;trilion (ke-3)<br>[[USD|AS$]] 163.2&nbsp;bilion<br>[[Int$]] 509.1&nbsp;bilion ([[Purchasing power parity|PPP]]) | blank2_name = &nbsp;- Per kapita | blank2_info = [[Rupiah Indonesia|Rp]] 49.0&nbsp;juta (ke-23)<br>[[USD|US$]]&nbsp;3,302<br>[[Int$]] 10,305&nbsp;([[Purchasing power parity|PPP]]) | blank3_name = &nbsp;- Growth | blank3_info = {{Increase}} 5.45%<ref name="bappenas2022">{{Cite web |author=Badan Pembangunan Nasional |author-link=Ministry of National Development Planning (Indonesia) |year=2023 |title=Capaian Indikator Utama Pembangunan |url=https://simreg.bappenas.go.id/home/pemantauan/lpe |publisher=Badan Pembangunan Nasional |location=Jakarta |language=id}}</ref> | blank4_name = [[Human Development Index|HDI]] (2024) | blank4_info = {{increase}} 0.749<ref>{{Cite web|url=https://www.bps.go.id/id/pressrelease/2024/11/15/2296/indeks-pembangunan-manusia--ipm--indonesia-tahun-2024-mencapai-75-02--meningkat-0-63-poin-atau-0-85-persen-dibandingkan-tahun-sebelumnya-yang-sebesar-74-39-.html|title=Indeks Pembangunan Manusia 2024|publisher=[[Statistics Indonesia]]|date=2024|language=id|access-date=15 November 2024}}</ref> ([[List of Indonesian provinces by Human Development Index|15th]]) – <span style=color:#090>high</span> | website = {{URL|jabarprov.go.id}} | mapframe = yes | mapframe-zoom = 8 }} {{Contains special characters|Sundanese|compact=yes}} '''Jawa Barat''' ({{langx|su|{{Sund|ᮏᮝ ᮊᮥᮜᮧᮔ᮪}}|Jawa Kulon}}, {{langx|jv|ꦗꦮꦏꦸꦭꦺꦵꦤ꧀|Jawi Kulon}}) nya sebengkah provinsi [[Provinces of Indonesia|province]] ba bagi barat pulau [[Jawa]]. Indu nengeri provinsi tu [[Bandung]] lalu nengeri ke pemadu besai iya nya [[Bekasi]]. Jawa Barat bekunsi garis entara menua enggau [[Banten]] sereta indu nengeri menua Indonesia iya nya [[Jakarta]] tunga barat, [[Tasik Jawa]] tunga utara, provinsi [[Jawa Tengah]] tunga timur sereta [[Tasik Luar Hindi]] tunga selatan. Provinsi tu nyadi tanah asal [[bansa Sunda]], beserimbai enggau [[Banten]], ti nyadi raban bansa kedua pemadu pengabis mayuh di menua nya. ==Kereban sanding== {{reflist}} tqyaw45klojkqrg37zu21g3542dynfx Pelilih Menua Kuala Terengganu 0 6557 18975 2026-05-13T12:04:15Z Song GK 9 Mencipta laman baru dengan kandungan '{{Infobox settlement <!-- See Template:Infobox settlement for additional fields and descriptions -->| name = Kuala Terengganu District | native_name = ''Kole Tranung'' ([[Jaku Melayu Terengganu]]) | official_name = ''Daerah Kuala Terengganu'' | settlement_type = [[Pelilih menua ba Malaysia|Pelilih menua]] ba [[Terengganu]] | pushpin_map = Malaysia District | image_map = File:TG-District-KTrg.jpg | mapframe =...' 18975 wikitext text/x-wiki {{Infobox settlement <!-- See Template:Infobox settlement for additional fields and descriptions -->| name = Kuala Terengganu District | native_name = ''Kole Tranung'' ([[Jaku Melayu Terengganu]]) | official_name = ''Daerah Kuala Terengganu'' | settlement_type = [[Pelilih menua ba Malaysia|Pelilih menua]] ba [[Terengganu]] | pushpin_map = Malaysia District | image_map = File:TG-District-KTrg.jpg | mapframe = yes | mapframe-zoom = 8 | map_caption = Palan '''Pelilih Menua Kuala Terengganu''' ba [[Terengganu]] | coordinates = {{coord|5|20|N|103|10|E|region:MY|display=title, inline}} | pushpin_label_position = Center | pushpin_map_caption = Palan '''Pelilih Menua Kuala Terengganu''' ba [[Malaysia]] | image_flag = Flag of Kuala Terengganu, Terengganu.svg | subdivision_name = {{MAS}} | subdivision_name1 = {{flag|Terengganu}} | subdivision_type = Malaysia | subdivision_type1 = [[Negeri enggau kandang menua federal ba Malaysia|Negeri]] | seat = [[Kuala Terengganu]] | parts_type = Perintah lokal | parts = [[Kunsil Nengeri Kuala Terengganu]] | leader_title = Pegawai pelilih menua | leader_name = Azmi Razik | area_total_km2 = {{formatnum:210.21|R}} | area_footnotes = <ref>{{cite web|url=http://pdtknerus.terengganu.gov.my/index.php?option=com_content&view=article&id=81&Itemid=53|title=Laman Web Rasmi Pejabat Daerah Dan Tanah Kuala Nerus|last=Administrator|website=pdtknerus.terengganu.gov.my|access-date=2017-12-25|archive-date=2021-01-20|archive-url=https://web.archive.org/web/20210120122235/http://pdtknerus.terengganu.gov.my/index.php?option=com_content&view=article&id=81&Itemid=53|url-status=dead}}</ref> | population_total = {{formatnum:343,284|R}} | population_as_of = 2010 | population_density_km2 = auto | population_footnotes = {{my10|2}} (Nyengkaum [[Pelilih Menua Kuala Nerus]]) | population_est = {{formatnum:184,600|R}} | pop_est_as_of = 2014 | pop_est_footnotes = <ref>{{cite web|url=http://pdtdungun.terengganu.gov.my/index.php?option=com_content&view=article&id=166&Itemid=130|title=Pengenalan Daerah Dungun|last=Administrator|website=pdtdungun.terengganu.gov.my|access-date=2017-12-25|archive-date=2019-09-17|archive-url=https://web.archive.org/web/20190917024621/http://pdtdungun.terengganu.gov.my/index.php?option=com_content&view=article&id=166&Itemid=130|url-status=dead}}</ref> | timezone = [[Jam Standard Malaysia|MST]] | utc_offset = +8 | timezone_DST = Enda dikena | utc_offset_DST = +8 | postal_code_type = [[Poskod ba Malaysia|Poskod]] | postal_code = 21xxx | area_code = +6-09-6 | area_code_type = [[Lumur talipaun ba Malaysia|Kod talipaun]] | registration_plate_type = [[Plat regista perengka pengangkut Malaysia|Plat rejista perengka pengangkut]] | registration_plate = T }} '''Pelilih Menua Kuala Terengganu''' ([[Jaku Melayu Terengganu]]: ''Kole Tranung'') nya sebengkah [[Pelilih menua ba Malaysia|pelilih menua]] di negeri [[Terengganu]], [[Malaysia]]. Pelilih menua tu mungkur pemesai 210.21 kilometer persegi, sereta ngundan penyampau tubuh 343,284 dalam Pengawa Ngitung Tubuh 2010 .{{my10|2}} Pelilih menua tu bebatas nengah [[Sungai Terengganu]] ti nyerara [[Pelilih Menua Kuala Nerus]] ba adap utara enggau barat, [[Pelilih Menua Marang]] ba adap selatan sereta [[Tasik China Selatan]] ba adap timur. Indu pelilih menua tu iya nya [[Kuala Terengganu]]. ==Kereban sanding== {{reflist}} 32vualyq6j5g138sehtezj6jgzdh75g Templat:My10 10 6558 18976 2026-05-13T12:05:55Z Song GK 9 Melencong ke [[Templat:My2010census]] 18976 wikitext text/x-wiki #REDIRECT [[Template:My2010census]] jhgncseuh6hzhmf0eis2p9x9pzogg71 Templat:My2010census 10 6559 18977 2026-05-13T12:06:11Z Song GK 9 Mencipta laman baru dengan kandungan '{{#switch:{{lc:{{{1}}}}} | 1 | council = <ref name="st1">{{cite web|url=http://www.statistics.gov.my/portal/download_Population/files/population/03ringkasan_kawasan_PBT_Jadual1.pdf|title=Population Distribution by Local Authority Areas and Mukims, 2010 (page 1 & 8)|publisher=Department of Statistics, Malaysia|access-date=19 July 2013|archive-url=https://web.archive.org/web/20150205090002/http://www.statistics.gov.my/portal/download_Population/files/p...' 18977 wikitext text/x-wiki {{#switch:{{lc:{{{1}}}}} | 1 | council = <ref name="st1">{{cite web|url=http://www.statistics.gov.my/portal/download_Population/files/population/03ringkasan_kawasan_PBT_Jadual1.pdf|title=Population Distribution by Local Authority Areas and Mukims, 2010 (page 1 & 8)|publisher=Department of Statistics, Malaysia|access-date=19 July 2013|archive-url=https://web.archive.org/web/20150205090002/http://www.statistics.gov.my/portal/download_Population/files/population/03ringkasan_kawasan_PBT_Jadual1.pdf|archive-date=5 February 2015|url-status=dead}}</ref> | 2 | district = <ref name="taburan">{{cite web|url=http://www.statistics.gov.my/portal/download_Population/files/census2010/Taburan_Penduduk_dan_Ciri-ciri_Asas_Demografi.pdf |title=Population Distribution and Basic Demographic Characteristics, 2010 |publisher=Department of Statistics, Malaysia |access-date=19 April 2012 |url-status=dead |archive-url=https://web.archive.org/web/20140522234002/http://www.statistics.gov.my/portal/download_Population/files/census2010/Taburan_Penduduk_dan_Ciri-ciri_Asas_Demografi.pdf |archive-date=22 May 2014 }}</ref> | 2020kf = <ref name="2020KF">{{cite web |publisher=Department of Statistics, Malaysia |title=Key Findings of Population and Housing Census of Malaysia 2020 |url=https://www.dosm.gov.my/uploads/publications/20221020150523.pdf |format=pdf|language=ms,en|isbn=978-967-2000-85-3}}</ref> | 2020kf2 = <ref name="2020KF2">{{cite web |publisher=Department of Statistics, Malaysia |title=Key Findings of Population and Housing Census of Malaysia 2020 Version 2.0 |url=https://www.dosm.gov.my/uploads/publications/20221018093340.pdf |format=pdf|language=ms,en|isbn=978-967-253-509-6}}</ref> | 2020la = <ref name="2020LA">{{cite web |publisher=Department of Statistics, Malaysia |title=Key Findings of Population and Housing Census of Malaysia 2020 Local Authority Area |url=https://www.dosm.gov.my/uploads/release-content/file_20230413155436.pdf |format=pdf |language=ms,en |isbn=978-967-253-697-0 |access-date=2023-07-24 |archive-date=2023-07-24 |archive-url=https://web.archive.org/web/20230724093958/https://www.dosm.gov.my/uploads/release-content/file_20230413155436.pdf |url-status=live }}</ref> | #default = <ref name="2010census">{{cite web|url=https://newss.statistics.gov.my/newss-portalx/ep/epFreeDownloadContentSearch.seam?contentId=54942&actionMethod=ep%2FepFreeDownloadContentSearch.xhtml%3AcontentAction.doDisplayContent&cid=14289|title=TABURAN PENDUDUK MENGIKUT PBT & MUKIM 2010|publisher=Department of Statistics, Malaysia|access-date=15 December 2017}}</ref> }}<noinclude> {{documentation}} </noinclude> dqib47u1wk85lrvgbtiqoho7j4zhxwn Kategori:Menteri Besai Terengganu 14 6560 18981 2026-05-13T12:21:55Z Song GK 9 Song GK telah memindahkan laman [[Kategori:Menteri Besai Terengganu]] ke [[Kategori:Kepala Menteri Terengganu]] 18981 wikitext text/x-wiki #LENCONG [[:Kategori:Kepala Menteri Terengganu]] k2qncccs99g3a3kwklvl5axpkht6egt Modul:Location map/data/Kemboja 828 6561 18984 2026-05-13T12:26:25Z Song GK 9 Mencipta laman baru dengan kandungan 'return { name = 'Kemboja', top = 14.8, bottom = 9.9, left = 102.2, right = 107.9, image = 'Cambodia adm location map.svg', image1 = 'Cambodia relief map.svg' }' 18984 Scribunto text/plain return { name = 'Kemboja', top = 14.8, bottom = 9.9, left = 102.2, right = 107.9, image = 'Cambodia adm location map.svg', image1 = 'Cambodia relief map.svg' } e7dwpveu2fyxyx9bwgvzqqaqf09zwmu Templat:Country data Melaka 10 6562 18988 2026-05-13T12:43:52Z Song GK 9 Mencipta laman baru dengan kandungan '{{ {{{1<noinclude>|country showdata</noinclude>}}} | alias = Melaka | flag alias = Flag of Malacca.svg | flag alias-1946 = Flag of the United Kingdom (1-2).svg | flag alias-1951 = Flag of Malacca (1951-1957).svg | size = {{{size|}}} | name = {{{name|}}} | altlink = {{{altlink|}}} | variant = {{{variant|}}} <noinclude> | var1 = sultanate | var2 = 1946 | var3 = 1951 | redir1 = | redir2 = | related1 = Kesultanan Melaka | related2 = Crown Colony of Malac...' 18988 wikitext text/x-wiki {{ {{{1<noinclude>|country showdata</noinclude>}}} | alias = Melaka | flag alias = Flag of Malacca.svg | flag alias-1946 = Flag of the United Kingdom (1-2).svg | flag alias-1951 = Flag of Malacca (1951-1957).svg | size = {{{size|}}} | name = {{{name|}}} | altlink = {{{altlink|}}} | variant = {{{variant|}}} <noinclude> | var1 = sultanate | var2 = 1946 | var3 = 1951 | redir1 = | redir2 = | related1 = Kesultanan Melaka | related2 = Crown Colony of Malacca </noinclude> }}<noinclude> </noinclude> 8xwr23lxpm849cspoumk9v6clga1cy1 Templat:Country data Labuan 10 6563 18989 2026-05-13T12:44:57Z Song GK 9 Mencipta laman baru dengan kandungan '{{ {{{1<noinclude>|country showdata</noinclude>}}} | alias = Labuan | flag alias = Flag of Labuan.svg | flag alias-1912 = Flag of Labuan (1912–1946).svg | size = {{{size|}}} | name = {{{name|}}} | altlink = {{{altlink|}}} | variant = {{{variant|}}} <noinclude> | var1 = 1912 | var2 = | redir1 = | redir2 = | related1 = </noinclude> }}<noinclude> </noinclude>' 18989 wikitext text/x-wiki {{ {{{1<noinclude>|country showdata</noinclude>}}} | alias = Labuan | flag alias = Flag of Labuan.svg | flag alias-1912 = Flag of Labuan (1912–1946).svg | size = {{{size|}}} | name = {{{name|}}} | altlink = {{{altlink|}}} | variant = {{{variant|}}} <noinclude> | var1 = 1912 | var2 = | redir1 = | redir2 = | related1 = </noinclude> }}<noinclude> </noinclude> fo5jfj9g51iio3cu2f9zj7xbmya1zc5 Templat:Country data Pulau Pinang 10 6564 18990 2026-05-13T12:45:55Z Song GK 9 Mencipta laman baru dengan kandungan '{{ {{{1<noinclude>|country showdata</noinclude>}}} | alias = Pulau Pinang | flag alias = Flag of Penang (Malaysia).svg | flag alias-1946 = Flag of the United Kingdom (1-2).svg | flag alias-1949 = Flag of Penang (1949–1952).svg | flag alias-1952 = Flag of Penang (1952–1957).svg | flag alias-1957 = Flag of Penang (1957–1965).svg | size = {{{size|}}} | name = {{{name|}}} | altlink = {{{altlink|}}} | variant = {{{variant|}}} <noinclude> | var1 = 1946...' 18990 wikitext text/x-wiki {{ {{{1<noinclude>|country showdata</noinclude>}}} | alias = Pulau Pinang | flag alias = Flag of Penang (Malaysia).svg | flag alias-1946 = Flag of the United Kingdom (1-2).svg | flag alias-1949 = Flag of Penang (1949–1952).svg | flag alias-1952 = Flag of Penang (1952–1957).svg | flag alias-1957 = Flag of Penang (1957–1965).svg | size = {{{size|}}} | name = {{{name|}}} | altlink = {{{altlink|}}} | variant = {{{variant|}}} <noinclude> | var1 = 1946 | var2 = 1949 | var3 = 1952 | var4 = 1957 | related1 = Crown Colony of Penang </noinclude> }} jz2epwkyaym43263209c0h7m12q3cq5 Dunya Baru 0 6565 18993 2026-05-14T01:45:09Z Jang Edgar 20 Mencipta laman baru dengan kandungan '[[File:Map of America by Sebastian Munster.JPG|thumb|upright=1.35|Kar Dunya Baru ari [[Sebastian Münster]] ba taun 1540]] "'''Dunya Baru'''" ({{Langx|la|Mundus novus}}) nya leka jaku ti dikena nerangka pengambis mayuh tanah di [[Hemisfer Barat]], kelebih agi [[Amerika]].<ref name="oxfordc">"America." ''The Oxford Companion to the English Language'' ({{ISBN|0-19-214183-X}}). McArthur, Tom, ed., 1992. New York: Oxford University Press, p. 33: "[16c: fr...' 18993 wikitext text/x-wiki [[File:Map of America by Sebastian Munster.JPG|thumb|upright=1.35|Kar Dunya Baru ari [[Sebastian Münster]] ba taun 1540]] "'''Dunya Baru'''" ({{Langx|la|Mundus novus}}) nya leka jaku ti dikena nerangka pengambis mayuh tanah di [[Hemisfer Barat]], kelebih agi [[Amerika]].<ref name="oxfordc">"America." ''The Oxford Companion to the English Language'' ({{ISBN|0-19-214183-X}}). McArthur, Tom, ed., 1992. New York: Oxford University Press, p. 33: "[16c: from the feminine of ''Americus'', the Latinized first name of the explorer Amerigo Vespucci (1454–1512). The name ''America'' first appeared on a map in 1507 by the German cartographer Martin Waldseemüller, referring to the area now called Brazil]. Since the 16th century, the term "New World" has been used to describe the [[Western Hemisphere]], often referred to as the [[Americas]]. Since the 18th century, it has come to represent the [[United States]], which was initially colonial [[British America]] until it established independence following the [[American Revolutionary War]]. The second sense is now primary in English:&nbsp;... However, the term is open to uncertainties:&nbsp;..."</ref> Leka jaku tu diberi kelala urung pun kurun ke-16, lebuh [[Jeman Penemu]] di Eropah, keterubah iya pengemata Itala [[Amerigo Vespucci]], ke ngeluarka pamplet ''{{lang|la|Mundus novus}}'', ti mantaika asil pemata iya ba barat [[Tasik Atlantik]] (udah nya diberi nama Amerika ari [[Pemeri nama Amerika|ari nama Amergo]).<ref>[https://archive.org/details/mundusnovuslette00vesp Mundus Novus: Letter to Lorenzo Pietro Di Medici], by Amerigo Vespucci; translation by George Tyler Northrup, Princeton University Press; 1916.</ref> Penemu tu ngerembaika ufuk geografi bala pakar geografi Eropah ke dulu agi, ke udah ngumbai dunya semina nyengkaum [[Afrika]], [[Asia]], enggau [[Eropah]], ti disengkaum baruh leka jaku "[[Dunya Lama]]".<ref name="M.H.Davidson 1997 p.417">M.H.Davidson (1997) ''Columbus Then and Now, a life re-examined. Norman: University of Oklahoma Press'', p. 417)</ref> ==Kereban sanding== {{reflist}} 4vf48m0o0bqzn2j1wha4hprz79z26tj 18994 18993 2026-05-14T01:45:50Z Jang Edgar 20 18994 wikitext text/x-wiki [[File:Map of America by Sebastian Munster.JPG|thumb|upright=1.35|Kar Dunya Baru ari [[Sebastian Münster]] ba taun 1540]] "'''Dunya Baru'''" ({{Langx|la|Mundus novus}}) nya leka jaku ti dikena nerangka pengambis mayuh tanah di [[Hemisfer Barat]], kelebih agi [[Amerika]].<ref name="oxfordc">"America." ''The Oxford Companion to the English Language'' ({{ISBN|0-19-214183-X}}). McArthur, Tom, ed., 1992. New York: Oxford University Press, p. 33: "[16c: from the feminine of ''Americus'', the Latinized first name of the explorer Amerigo Vespucci (1454–1512). The name ''America'' first appeared on a map in 1507 by the German cartographer Martin Waldseemüller, referring to the area now called Brazil]. Since the 16th century, the term "New World" has been used to describe the [[Western Hemisphere]], often referred to as the [[Americas]]. Since the 18th century, it has come to represent the [[United States]], which was initially colonial [[British America]] until it established independence following the [[American Revolutionary War]]. The second sense is now primary in English:&nbsp;... However, the term is open to uncertainties:&nbsp;..."</ref> Leka jaku tu diberi kelala urung pun kurun ke-16, lebuh [[Jeman Penemu]] di Eropah, keterubah iya pengemata Itala [[Amerigo Vespucci]], ke ngeluarka pamplet ''{{lang|la|Mundus novus}}'', ti mantaika asil pemata iya ba barat [[Tasik Atlantik]] (udah nya diberi nama Amerika [[Pemeri nama Amerika|ari nama Amerigo]]).<ref>[https://archive.org/details/mundusnovuslette00vesp Mundus Novus: Letter to Lorenzo Pietro Di Medici], by Amerigo Vespucci; translation by George Tyler Northrup, Princeton University Press; 1916.</ref> Penemu tu ngerembaika ufuk geografi bala pakar geografi Eropah ke dulu agi, ke udah ngumbai dunya semina nyengkaum [[Afrika]], [[Asia]], enggau [[Eropah]], ti disengkaum baruh leka jaku "[[Dunya Lama]]".<ref name="M.H.Davidson 1997 p.417">M.H.Davidson (1997) ''Columbus Then and Now, a life re-examined. Norman: University of Oklahoma Press'', p. 417)</ref> ==Kereban sanding== {{reflist}} 33dzplqzqbpo7ufnxouoovtq16wzmnl 19011 18994 2026-05-14T02:19:37Z Jang Edgar 20 19011 wikitext text/x-wiki [[File:Map of America by Sebastian Munster.JPG|thumb|upright=1.35|Kar Dunya Baru ari [[Sebastian Münster]] ba taun 1540]] "'''Dunya Baru'''" ({{Langx|la|Mundus novus}}) nya leka jaku ti dikena nerangka pengambis mayuh tanah di [[Hemisfer Barat]], kelebih agi [[Amerika]].<ref name="oxfordc">"America." ''The Oxford Companion to the English Language'' ({{ISBN|0-19-214183-X}}). McArthur, Tom, ed., 1992. New York: Oxford University Press, p. 33: "[16c: from the feminine of ''Americus'', the Latinized first name of the explorer Amerigo Vespucci (1454–1512). The name ''America'' first appeared on a map in 1507 by the German cartographer Martin Waldseemüller, referring to the area now called Brazil]. Since the 16th century, the term "New World" has been used to describe the [[Western Hemisphere]], often referred to as the [[Americas]]. Since the 18th century, it has come to represent the [[United States]], which was initially colonial [[British America]] until it established independence following the [[American Revolutionary War]]. The second sense is now primary in English:&nbsp;... However, the term is open to uncertainties:&nbsp;..."</ref> Leka jaku tu diberi kelala urung pun kurun ke-16, lebuh [[Jeman Penemu]] di Eropah, keterubah iya pengemata Itala [[Amerigo Vespucci]], ke ngeluarka pamplet ''{{lang|la|Mundus novus}}'', ti mantaika asil pemata iya ba barat [[Tasik Luar Atlantik]] (udah nya diberi nama Amerika [[Pemeri nama Amerika|ari nama Amerigo]]).<ref>[https://archive.org/details/mundusnovuslette00vesp Mundus Novus: Letter to Lorenzo Pietro Di Medici], by Amerigo Vespucci; translation by George Tyler Northrup, Princeton University Press; 1916.</ref> Penemu tu ngerembaika ufuk geografi bala pakar geografi Eropah ke dulu agi, ke udah ngumbai dunya semina nyengkaum [[Afrika]], [[Asia]], enggau [[Eropah]], ti disengkaum baruh leka jaku "[[Dunya Lama]]".<ref name="M.H.Davidson 1997 p.417">M.H.Davidson (1997) ''Columbus Then and Now, a life re-examined. Norman: University of Oklahoma Press'', p. 417)</ref> ==Kereban sanding== {{reflist}} tb5bsvi2i1weysu4l7xqrshjmhuib8d Tasik Luar Atlantik 0 6566 18995 2026-05-14T02:03:57Z Jang Edgar 20 Mencipta laman baru dengan kandungan '{{Infobox body of water | name = Tasik Luar Atlantik | image = Atlantic Ocean - en.png | caption = Tasik Luar Atlantik enda nyengkaum kandang menua [[Artik]] enggau [[Antartik]] | alt = Kar Tasik Artik | coords = {{coord|0|N|25|W|region:ZZ_type:waterbody|display=inline,title}}<ref name="CIA-World" /> | basin_countries = Rintai menua enggau kandang menua ti besepiak enggau Tasik Luar...' 18995 wikitext text/x-wiki {{Infobox body of water | name = Tasik Luar Atlantik | image = Atlantic Ocean - en.png | caption = Tasik Luar Atlantik enda nyengkaum kandang menua [[Artik]] enggau [[Antartik]] | alt = Kar Tasik Artik | coords = {{coord|0|N|25|W|region:ZZ_type:waterbody|display=inline,title}}<ref name="CIA-World" /> | basin_countries = [[Rintai menua enggau kandang menua ti besepiak enggau Tasik Luar Atlantik|Rintai menua ti besepiak (ukai basin parit)]], [[Rintai palan penyangkai kapal besepiak enggau Tasik Luar Atlantik|palan penyangkai kapal]] | area = {{cvt|85133000|km2}}<ref name="Atlantic Ocean – Britannica" /><br />Atlantik Utara: {{cvt|41490000|km2}},<br /> Atlantik Selatan {{cvt|40270000|km2}}<ref name="ETOPO1" /> | depth = {{cvt|3646|m}}<ref name="ETOPO1" /> | max-depth = [[Keruang Puerto Riko]]<br /> {{cvt|8376|m}}<ref>{{Cite web|url=https://www.popsci.com/victor-vescovo-five-deeps-submarine|title=An inside look at the first solo trip to the deepest point of the Atlantic|last=Dean|first=Josh|website=Popular Science|date=21 December 2018|language=en|access-date=22 December 2018|archive-date=22 December 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20181222005344/https://www.popsci.com/victor-vescovo-five-deeps-submarine|url-status=live}}</ref> | volume = {{cvt|310410900|km3}}<ref name="ETOPO1" /> | shore = {{cvt|111866|km}} nyengkaum tasik dalam<ref name="CIA-World" /> | islands = [[Rintai pulau ba Tasik Luar Atlantik|Rintai pulau]] | trenches = [[Keruang Puerto Riko|Puerto Riko]]; [[Keruang Sandwich Selatan|Keruang Sandwich Selatan]]; [[Keruang Romanche|Romanche]] | cities = [[Rintai palan penyangkai kapal ba Tasik Luar Pasifik|List]] | mapframe = no }} '''Tasik Luar Atlantik''' nya tasik luar kedua ke pemadu besai entara lima [[batas tasik luar|bagi tasik luar]], enggau pemesai urung {{convert|85133000|km2|sqmi|sp=us}}.<ref name="Atlantic Ocean – Britannica">{{Cite encyclopedia|title=Atlantic Ocean|encyclopedia=Encyclopædia Britannica|url=https://www.britannica.com/place/Atlantic-Ocean|access-date=20 December 2016|archive-url=https://web.archive.org/web/20170215072935/https://www.britannica.com/place/Atlantic-Ocean|archive-date=15 February 2017|url-status=live}}</ref> Tasik luar tu mungkur 17% ari [[Bumi#Mua|mua Bumi]] lalu urung 24% pemesai kandang ai. Lebuh [[Jeman Penemu]], tasik tu ditemu nyerara [[Dunya Baru]] [[Amerika]] ([[Amerika Utara]] enggau [[Amerika Selatan]]) ari [[Dunya Lama]] [[Afro-Eurasia]] ([[Afrika]], [[Asia]], enggau [[Eropah]]). ==Kereban sanding== {{reflist}} n6gvjgz90dlovum1a16kvzuo3ltot6z 18996 18995 2026-05-14T02:04:10Z Jang Edgar 20 Jang Edgar telah memindahkan laman [[Tasik Atlantik]] ke [[Tasik Luar Atlantik]] 18995 wikitext text/x-wiki {{Infobox body of water | name = Tasik Luar Atlantik | image = Atlantic Ocean - en.png | caption = Tasik Luar Atlantik enda nyengkaum kandang menua [[Artik]] enggau [[Antartik]] | alt = Kar Tasik Artik | coords = {{coord|0|N|25|W|region:ZZ_type:waterbody|display=inline,title}}<ref name="CIA-World" /> | basin_countries = [[Rintai menua enggau kandang menua ti besepiak enggau Tasik Luar Atlantik|Rintai menua ti besepiak (ukai basin parit)]], [[Rintai palan penyangkai kapal besepiak enggau Tasik Luar Atlantik|palan penyangkai kapal]] | area = {{cvt|85133000|km2}}<ref name="Atlantic Ocean – Britannica" /><br />Atlantik Utara: {{cvt|41490000|km2}},<br /> Atlantik Selatan {{cvt|40270000|km2}}<ref name="ETOPO1" /> | depth = {{cvt|3646|m}}<ref name="ETOPO1" /> | max-depth = [[Keruang Puerto Riko]]<br /> {{cvt|8376|m}}<ref>{{Cite web|url=https://www.popsci.com/victor-vescovo-five-deeps-submarine|title=An inside look at the first solo trip to the deepest point of the Atlantic|last=Dean|first=Josh|website=Popular Science|date=21 December 2018|language=en|access-date=22 December 2018|archive-date=22 December 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20181222005344/https://www.popsci.com/victor-vescovo-five-deeps-submarine|url-status=live}}</ref> | volume = {{cvt|310410900|km3}}<ref name="ETOPO1" /> | shore = {{cvt|111866|km}} nyengkaum tasik dalam<ref name="CIA-World" /> | islands = [[Rintai pulau ba Tasik Luar Atlantik|Rintai pulau]] | trenches = [[Keruang Puerto Riko|Puerto Riko]]; [[Keruang Sandwich Selatan|Keruang Sandwich Selatan]]; [[Keruang Romanche|Romanche]] | cities = [[Rintai palan penyangkai kapal ba Tasik Luar Pasifik|List]] | mapframe = no }} '''Tasik Luar Atlantik''' nya tasik luar kedua ke pemadu besai entara lima [[batas tasik luar|bagi tasik luar]], enggau pemesai urung {{convert|85133000|km2|sqmi|sp=us}}.<ref name="Atlantic Ocean – Britannica">{{Cite encyclopedia|title=Atlantic Ocean|encyclopedia=Encyclopædia Britannica|url=https://www.britannica.com/place/Atlantic-Ocean|access-date=20 December 2016|archive-url=https://web.archive.org/web/20170215072935/https://www.britannica.com/place/Atlantic-Ocean|archive-date=15 February 2017|url-status=live}}</ref> Tasik luar tu mungkur 17% ari [[Bumi#Mua|mua Bumi]] lalu urung 24% pemesai kandang ai. Lebuh [[Jeman Penemu]], tasik tu ditemu nyerara [[Dunya Baru]] [[Amerika]] ([[Amerika Utara]] enggau [[Amerika Selatan]]) ari [[Dunya Lama]] [[Afro-Eurasia]] ([[Afrika]], [[Asia]], enggau [[Eropah]]). ==Kereban sanding== {{reflist}} n6gvjgz90dlovum1a16kvzuo3ltot6z Tasik Atlantik 0 6567 18997 2026-05-14T02:04:11Z Jang Edgar 20 Jang Edgar telah memindahkan laman [[Tasik Atlantik]] ke [[Tasik Luar Atlantik]] 18997 wikitext text/x-wiki #LENCONG [[Tasik Luar Atlantik]] a74u7enunbobakfag7o3yf9197r6v5x Tasik Pasifik 0 6568 18999 2026-05-14T02:05:25Z Jang Edgar 20 Jang Edgar telah memindahkan laman [[Tasik Pasifik]] ke [[Tasik Luar Pasifik]] 18999 wikitext text/x-wiki #LENCONG [[Tasik Luar Pasifik]] mjie1r5jnxxu35jms0dhrdtwb80x1gw Tasik Hindi 0 6569 19004 2026-05-14T02:08:28Z Jang Edgar 20 Jang Edgar telah memindahkan laman [[Tasik Hindi]] ke [[Tasik Luar Hindi]] 19004 wikitext text/x-wiki #LENCONG [[Tasik Luar Hindi]] 7pq540fmo91rn35zj92yon36jic2kwz Aceh 0 6570 19007 2026-05-14T02:09:18Z Jang Edgar 20 Jang Edgar telah memindahkan laman [[Aceh]] ke [[Acheh]] 19007 wikitext text/x-wiki #LENCONG [[Acheh]] tvqbg0qg3w4i372xf7iygqxra7zhfg6 Keruang Mariana 0 6571 19012 2026-05-14T02:35:19Z Jang Edgar 20 Mencipta laman baru dengan kandungan '{{Infobox body of water | oceans = Tasik Luar Pasifik | mapframe = yes | mapframe-zoom = 1 | pushpin_map = Earth | max-depth = {{convert|10984|±|25|m|ft fathom mi}} ([[Challenger Deep]]) | type = [[Keruang tasik luar]] | agency = | length = {{cvt|2550|km|mi}} | width = {{cvt|69|km|mi}} | coordinates = {{Coord|11|21|N|142|12|E|region:XP|display=inline,title}} }} [[File:Marianatrenchmap.png|right|upright=1.3|thumb|Endur Keruang Mariana]] '''Keruang Mar...' 19012 wikitext text/x-wiki {{Infobox body of water | oceans = Tasik Luar Pasifik | mapframe = yes | mapframe-zoom = 1 | pushpin_map = Earth | max-depth = {{convert|10984|±|25|m|ft fathom mi}} ([[Challenger Deep]]) | type = [[Keruang tasik luar]] | agency = | length = {{cvt|2550|km|mi}} | width = {{cvt|69|km|mi}} | coordinates = {{Coord|11|21|N|142|12|E|region:XP|display=inline,title}} }} [[File:Marianatrenchmap.png|right|upright=1.3|thumb|Endur Keruang Mariana]] '''Keruang Mariana''' nya sebengkah [[keruang tasik luar]] bepalan ba bagi barat Tasik Luar Pasifik, urung {{convert|200|km|mi|0}} adap timur ari [[Pulau-pulau Mariana]]; tu keruang tasik [[tasik dalam|pemadu dalam]] ba Bumi. Keruang tu betukuh bulan sabit lalu sepemanjai {{cvt|2550|km|mi}} sereta libar {{cvt|69|km|mi}}. Penalam maksimum ti ditemu iya nya {{convert|10984|±|25|m|ft fathom mi}} ba ujung selatan lembak ti mit in ba lantai ti dikelala enggau nama [[Kerung Challenger]].<ref name="So, How Deep Is the Mariana Trench?">{{cite journal |last1=Gardner |first1=James V. |last2=Armstrong |first2=Andrew A. |last3=Calder |first3=Brian R. |last4=Beaudoin |first4=Jonathan |title=So, How Deep Is the Mariana Trench? |journal=Marine Geodesy |date=2 January 2014 |volume=37 |issue=1 |pages=1–13 |doi=10.1080/01490419.2013.837849 |bibcode=2014MarGe..37....1G }}</ref> Titik ke pemadu dalam ba keruang tu lebih ari {{cvt|2|km}} jauh ari tikas tasik ari tuchung [[Gunung Everest]].{{efn|Keruang Mariana nya sepenalam {{cvt|10,994|m|ft mi}}, seraya Gunung Everest nya sepeninggi {{cvt|8,848|m|ft mi}}.<ref>{{cite web |title=Official height for Everest set |url=https://news.bbc.co.uk/2/hi/south_asia/8608913.stm |publisher=BBC News |access-date=24 June 2018 |date=8 April 2010}}</ref> Pemida iya {{cvt|2,146|m|ft mi}}, tauka enda kurang ari {{cvt|2,104|m|ft mi}}, ngira pemida {{cvt|42|m|ft mi}} ti enda tetap dalam ukur.}} ==Nota== <references group="lower-alpha"/> ==Kereban sanding== {{Reflist}} lkfbya32d2fyted6enhk29nxan312ov Gunung Fuji 0 6572 19017 2026-05-14T03:05:35Z Song GK 9 Mencipta laman baru dengan kandungan '{{Infobox mountain | name = Gunung Fuji | photo = View of Mount Fuji from Ōwakudani 20211202.jpg | photo_size = | photo_caption = Mount Fuji dipead ari [[Ōwakudani]], 2021 | map = Jipun | map_caption = Endur Gunung Fuji ba Jipun | location = [[Taman Nasional Fuji-Hakone-Izu]] | country = [[Jipun]] | subdivision1 = {{hlist|[[Prefektur Shizuoka|Shizuoka]]|[[Prefektur Yamanashi|Yamanashi]]}} | subdivision1_type = [[Prefektur ba Jipun|Prefektur]] | sett...' 19017 wikitext text/x-wiki {{Infobox mountain | name = Gunung Fuji | photo = View of Mount Fuji from Ōwakudani 20211202.jpg | photo_size = | photo_caption = Mount Fuji dipead ari [[Ōwakudani]], 2021 | map = Jipun | map_caption = Endur Gunung Fuji ba Jipun | location = [[Taman Nasional Fuji-Hakone-Izu]] | country = [[Jipun]] | subdivision1 = {{hlist|[[Prefektur Shizuoka|Shizuoka]]|[[Prefektur Yamanashi|Yamanashi]]}} | subdivision1_type = [[Prefektur ba Jipun|Prefektur]] | settlement = {{hlist|[[Fuji, Shizuoka|Fuji]]|[[Fujinomiya, Shizuoka|Fujinomiya]]|[[Fujiyoshida]]|[[Gotemba, Shizuoka|Gotemba]]|[[Narusawa, Yamanashi|Narusawa]]|[[Oyama, Shizuoka|Oyama]]}} | settlement_type = [[Kandang mengeri ba Jipun|Kandang mengeri]] | label_position = | coordinates = {{Coord|35|21|39|N|138|43|39|E|type:mountain_scale:100000|display=inline,title}} | prominence_m = 3776 | prominence_ref = <ref name=Fujiinfo /><br>[[List of peaks by prominence|Ranked 35th]] | listing = {{plainlist| *[[List of countries by highest point|Highest peak in Japan]] *[[Ultra-prominent peak]]s *[[List of mountains and hills of Japan by height|List of mountains in Japan]] *[[100 Famous Japanese Mountains]] *[[List of volcanoes by elevation]]}} | native_name = {{native name|ja|富士山}} | pronunciation = {{IPA|ja|ɸɯꜜ(d)ʑisaɴ|}} | topo_map = [[Geospatial Information Authority]] 25000:1 {{lang|ja|富士山}}<ref name="watch tizu" /><br>50000:1 {{lang|ja|富士山}} | coordinates_ref = <ref name="gsi list">{{cite web|url=https://maps.gsi.go.jp/3d/mountain/mountain.html|script-title=ja:日本の主な山岳|title=Nihon no omona sangaku|trans-title=Japan's main mountains|language=ja|publisher=[[Geospatial Information Authority of Japan]]|access-date=November 17, 2023}}</ref> | mountain_type = [[Stratovolcano]] | age = 100,000 years | volcanic_arc = [[Izu–Bonin–Mariana Arc]] | last_eruption = [[Hōei eruption|1707–08]] | first_ascent = 663 by [[En no Gyōja|En no Odzunu]] (役行者, En no gyoja, En no Odzuno) | easiest_route = [[Hiking]] | embedded = {{Infobox UNESCO World Heritage Site |child = yes |Official_name = Fujisan, sacred place and source of artistic inspiration |ID = 1418 |Year = 2013 |Criteria = Cultural: iii, vi |Area = 20,702.1 ha |Buffer_zone = 49,627.7 ha }} | map_size = 280 }} {{Infobox Chinese | pic = Mt Fuji (Chinese characters).svg | piccap = "Mt. Fuji" in ''[[kanji]]'' | picupright = 0.55 | kanji = 富士山 | hiragana = ふじさん | revhep = Fujisan | kunrei = Huzisan }} {{Nihongo|'''Gunung Fuji'''{{efn|{{IPAc-en|lang|ˈ|f|u:|.|dZ|i|audio=en-us-Fuji.ogg}}<ref>{{cite book |editor-last=Wells |editor-first=John |editor-link=John C. Wells |title=Longman Pronunciation Dictionary |publisher=Pearson Longman |edition=3rd |year=2008 |isbn=978-1-4058-8118-0}}</ref>}}|富士山・富士の山|Fujisan, Fuji no Yama{{efn|{{IPA|ja|ɸɯꜜ.(d)ʑi, ɸɯꜜ.(d)ʑi.saɴ, ɸɯꜜ.(d)ʑi no ja.ma|lang|Ja-Fuji-san.oga}}<ref>{{cite book|script-title=ja:NHK日本語発音アクセント新辞典|publisher=NHK Publishing|editor=NHK Broadcasting Culture Research Institute|date=24 May 2016|lang=ja}}</ref><ref>{{cite book|script-title=ja:新明解日本語アクセント辞典|edition=2nd|editor-last=Kindaichi|editor-first=Haruhiko|editor-link=Haruhiko Kindaichi|editor-last2=Akinaga|editor-first2=Kazue|publisher=[[Sanseidō]]|date=10 March 2025|lang=ja}}</ref>}}}} nya sebengkah [[bukit beapi strata]] aktif bepalan ba pulau [[Honshu]] di Jipun, enggau tuchung sepeninggi {{cvt|3,776.24|m|ftin|frac=2}}. Tu gunung ke pemadu tinggi ba menua Jipun, [[gunung beapi]] kedua pemadu tinggi ba pulau-pulau ba Asia ([[Gunung Kerinci]] ba [[Sumatera]] di Indonesia), sereta [[Rintai pulau nitihka peninggi|tuchung ketujuh ke pemadu tinggi ba sesebengkah pulau]] ba dunya.<ref name=Fujiinfo /> Gunung Fuji [[pengeletup Hōei|kepenudi kali meletup ba taun 1707 nyentuk ke 1708]].<ref name="GSJ_active" /><ref name="Britannica" /> Gunung tu bepalan {{cvt|100|km|mi}} barat daya [[Tokyo]], from which it is visible on clear days. ari nya iya tampak ba hari ti terang. Iya ngembuan kon ti nyelai simetrik, iya nya [[padang seleju|dibungkur seleju]] pengelama urung lima bulan dalam setaun. Gunung tu nyadi [[ikon budaya]] menua Jipun lalu suah digambarka dalam seni enggau gambar, sereta mega dilawa bala orang ke meda pemanah rampa menua, orang ke bejalai kaki, enggau orang ke niki gunung.<ref name="readersnatural">{{Cite book |title=Natural Wonders of the World |url=https://archive.org/details/naturalwondersof00sche |url-access=registration |publisher=Reader's Digest Association |year=1980 |isbn=0-89577-087-3 |editor-last=Scheffel |editor-first=Richard L. |location=United States |page=[https://archive.org/details/naturalwondersof00sche/page/153 153] |editor-last2=Wernet |editor-first2=Susan J.}}</ref> Gunung Fuji nya sebengkah ari {{Nihongo|"[[Tiga Gunung Tuchi]]"|三霊山|Sanreizan}} ba Jipun beserimbai enggau [[Gunung Tate]] enggau [[Gunung Haku]]. Tu [[Rintai Palan Spesyel Pemanah Pemandang, Palan Besejarah Spesyel enggau Monumen Asal Spesyel|Palan Spesyel Bepemadang Manah]] lalu sebengkah ari [[Monumen ba Japan|Palan Besejarah]].<ref name="channelnewsasia.com">{{cite news|url=http://www.channelnewsasia.com/news/asiapacific/japan-s-mt-fuji-granted/720700.html|archive-url=https://web.archive.org/web/20130627003540/http://www.channelnewsasia.com/news/asiapacific/japan-s-mt-fuji-granted/720700.html|archive-date=June 27, 2013|url-status=dead|title=Japan's Mt. Fuji granted World Heritage status|date=June 22, 2013|publisher=[[CNA (TV network)|CNA]]}}</ref> Gunung tu ditambah ngagai [[Rintai Palan Pesaka Dunya ba Jipun|Rintai Pesaka Dunya]] nyadi Palan Budaya kena 22 Jun 2013.<ref name="channelnewsasia.com" /> Nitihka [[UNESCO]], Gunung Fuji udah "meri inspirasyen ngagai artis enggau penyair lalu nyadi endur pengusung pengelama beratus taun". UNESCO ngaku 25 palan ke bisi pengerindu budaya dalam kandang menua Gunung Fuji. Endur tu nyengkaum Gunung Fuji enggau [[endur sembiang Shinto]], [[Fujisan Hongū Sengen Taisha]].<ref>{{Cite web |last=Centre |first=UNESCO World Heritage |title=Fujisan, sacred place and source of artistic inspiration |url=https://whc.unesco.org/en/list/1418/ |access-date=2022-02-11 |website=UNESCO World Heritage Centre |language=en |archive-date=October 17, 2022 |archive-url=https://web.archive.org/web/20221017180110/https://whc.unesco.org/en/list/1418/ |url-status=live }}</ref> == Nota == <references group="lower-alpha"/> ==Kereban sanding== {{reflist}} 26917ik361n06nx8xg3rvp14l64xg7m