Wikipedia
ibawiki
https://iba.wikipedia.org/wiki/Lambar_Keterubah
MediaWiki 1.47.0-wmf.6
first-letter
Media
Spesyel
Randau
Penggena
Randau penggena
Wikipedia
Randau Wikipedia
Fail
Randau fail
MediaWiki
Randau MediaWiki
Templat
Randau templat
Bantu
Randau bantu
Kategori
Randau kategori
TimedText
TimedText talk
Modul
Randau modul
Acara
Perbincangan acara
Bario
0
1214
19378
11631
2026-06-17T11:10:21Z
Song GK
9
/* Penyanding */
19378
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox settlement
| official_name = Bario
| settlement_type = Nengeri mit
| translit_lang1 = Other
| translit_lang1_type1 =
| translit_lang1_info1 =
| translit_lang1_type2 =
| translit_lang1_info2 =
| nickname = Land of a hundred handshakes
| motto =
| image_skyline = Rural Evenings (15112147118).jpg
| imagesize =
| image_caption = View of Bario during sunset
| image_seal =
| seal_type =
| image_blank_emblem =
| blank_emblem_type =
| pushpin_map = Malaysia East
| pushpin_label_position = top
| pushpin_map_caption = Location in Borneo
| coordinates = {{Coord|3|44|6|N|115|28|45|E|region:MY|display=inline,title}}
| subdivision_type = Country
| subdivision_name = {{Flagu|Malaysia}}
| subdivision_type1 = [[States and federal territories of Malaysia|State]]
| subdivision_name1 = {{Flagu|Sarawak}}
| subdivision_type2 = [[Divisions of Malaysia|Division]]
| subdivision_name2 = [[Miri Division]]
| subdivision_type3 = [[Districts of Malaysia|District]]
| subdivision_name3 = [[Miri District]]<ref name="Utusan MBM">{{Cite news |last1=Sudan |first1=Ajang |title=Daerah Kecil Bario di bawah bidang kuasa MBM (Bario sub-district is now under the jurisdiction of Miri City Council) |url=https://www.pressreader.com/malaysia/utusan-borneo-sarawak/20150930/281668253787100 |access-date=10 November 2018 |publisher=Utusan Borneo |date=30 September 2015}}</ref>
| subdivision_type4 = [[Subdistricts of Malaysia|Sub-district]]<ref name="Bariosubdistrict">{{Cite web|title=CM: Bario's elevation proof of govt's focus on rural devt|url=http://www.theborneopost.com/2015/08/01/cm-barios-elevation-proof-of-govts-focus-on-rural-devt/|work=The Borneo Post|access-date=5 August 2017|archive-url=https://web.archive.org/web/20150815091108/http://www.theborneopost.com/2015/08/01/cm-barios-elevation-proof-of-govts-focus-on-rural-devt/|archive-date=15 August 2015|date=2015-07-31}}</ref>
| subdivision_name4 = Bario subdistrict
| established_title = Introduction of christianity
| established_date = 1939
| established_title1 = [[Operation Semut]]
| established_date1 = 1945
| established_title2 = Mass conversion to christianity
| established_date2 = 1973
| established_title3 = Introduction of e-Bario
| established_date3 = 1999
| government_footnotes =
| government_type =
| leader_title = Penghulu
| leader_name = Robertson Bala<ref>{{Cite news|last1=Aubrey|first1=Samuel|title=Fuel shortage in Bario solved|url=http://www.theborneopost.com/2016/04/25/bario-folk-to-undergo-cert-programme-soon/|access-date=20 August 2017|work=The Borneo Post|date=25 April 2016|archive-url=https://web.archive.org/web/20160508053640/http://www.theborneopost.com/2016/04/25/bario-folk-to-undergo-cert-programme-soon/|archive-date=8 May 2016}}</ref>
| leader_title1 =
| leader_name1 =
| total_type =
| area_footnotes = <ref name="Sustainable Bario"/>
| area_magnitude =
| area_total_km2 = 3,850
| area_blank1_title =
| area_blank1_km2 =
| area_blank2_title =
| area_blank2_km2 =
| area_note =
| elevation_m = 1000
| elevation_footnotes = <ref name="SarawaktourismBario"/>
| elevation_max_footnotes =
| elevation_max_m =
| elevation_min_footnotes = <!-- for references: use<ref> tags -->
| elevation_min_m =
| population_footnotes = <ref name="Sustainable Bario"/>
| population_total = 1,487
| population_as_of = 2003
| population_density_km2 =
| population_density_sq_mi = <!-- Leave blank. Value will be auto-converted. -->
| timezone1 = [[Malaysian Standard Time|MST]]
| utc_offset1 = +8
| timezone1_DST = Not observed
| utc_offset1_DST = +8
| postal_code_type = [[List of postal codes in Malaysia|Postal code]]
| postal_code = 98xxx
| blank_name = [[Telephone numbers in Malaysia|Area code(s)]]
| blank_info =
| blank1_name = [[Vehicle registration plates of Malaysia|Vehicle registration]]
| blank1_info =
| website = {{URL|http://www.unimas.my/ebario/}}
| footnotes = <!-- for references: use<ref> tags -->
}}
'''Bario''' iya nya genturung pendiau ke bisi 13 ngagai 16 buah genturung pendiau ke bepalan ba Tanah Tinggi Kelabit di Bagi Menua Miri, [[Sarawak]], [[Malaysia]], ke bepalan ba peninggi 1000 m (3280 kaki) ari tikas tasik. Iya bepalan semak enggau garis entara menua Sarawak-Kalimantan, 178 km tunga ke timur Miri.<ref>{{Cite web|title=Distance from Bario to Miri|url=http://www.airmilescalculator.com/distance/bbn-to-myy/|publisher=airmilescalculator.com|access-date=22 May 2017}}</ref>Iya nyadi palan pengentap pendiau ke batang ungkup suku bansa asal [[Kelabit]]. Bisi penerebai bilun tetap entara Bario, [[Miri]] enggau [[Marudi]].<ref name="eBario intro">{{Cite web|title=The Context: Bario, The Kelabit and The Kelabit Highlands|url=http://www.unimas.my/ebario/bario.html|website=eBario|access-date=1 June 2017|archive-date=5 August 2017|archive-url=https://web.archive.org/web/20170805144604/http://www.unimas.my/ebario/bario.html|url-status=dead}}</ref>
== Kereban sanding ==
<references/>
manh9s8f0jccmd4j1o2vqq3lys26dav
Hari Lima Kudus
0
1434
19379
18556
2026-06-17T11:12:09Z
Song GK
9
19379
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox holiday
|holiday_name = Hari Lima Kudus
|image = File:Cristo_crucificado.jpg
|caption = A depiction of Jesus's crucifixion by [[Diego Velázquez]], named "[[Christ Crucified (Velázquez)|Christ Crucified]]", 1632
|date = The Friday immediately preceding [[Easter|Easter Sunday]]
|duration =
|frequency =
|observances = [[Servis sembiang]], sampi enggau [[Vigil (liturgi)|vigil]], [[Bepasa dalam pengarap#Kristian|bepasa]], meri pemeri
|celebrations = Ngerami Pemerinsa Tuhan
|type = Kristian
|significance = Ngerami [[Pengeregang Jesus|pengeregang]] sereta pemati [[Jesus Kristus]]
|relatedto = [[Passover]], [[Krismas]] (ti ngerami [[pengada Jesus]]), [[Septuagesima]], [[Quinquagesima]], [[Shrove Tuesday]], [[Hari Tiga Abus]], [[Lent]], [[Hari Minggu Engkerema]], [[Hari Tiga Kudus]], [[Hari Empat Bural]], enggau [[Hari Enam Kudus]] ti datai ke Ista, [[Hari Minggu Ista]] (primarily), [[Hari Minggu Pengasih Tuhan]], [[Peniki Jesus Kristus ngagai Serega|Peniki]], [[Pentikos]], [[Whit Monday]], [[Hari Minggu Triniti]], [[Corpus Christi (feast)|Corpus Christi]] and [[Feast of the Sacred Heart]] which follow it. It is related to the Feast of the [[Exaltation of the Holy Cross]], which focuses on the benefits, graces, and merits of the Cross, rather than Jesus Christ's death.
}}
'''Hari Lima Kudus''' nya siti hari kudus ungkup pengarap [[Kristian]] deka ngingatka maya Jesus diregang enggau pemati iya ba Kalvari. Hari tu diintu maya Minggu Kudus, nyadi bagi ari Triduum Paska.
Orang Kristian ari bemacham denominasyen, nyengkaum [[Katolik]], [[Ortodoks Timur]], [[Lutheran]], [[Anglika]], [[Metodis]], [[Protestan Beserakup]] enggau sekeda tradisyen Kalvinis, ngintu Hari Lima Kudus enggau chara bepasa enggau servis gerija.<ref name="RipleyDana1883">{{cite book|last1=Ripley|first1=George|last2=Dana|first2=Charles Anderson|title=The American Cyclopaedia: A Popular Dictionary for General Knowledge|year=1883|publisher=D. Appleton and Company|language=en |page=101|quote=The Protestant Episcopal, Lutheran, and Reformed churches, as well as many Methodists, observe the day by fasting and special services.}}</ref><ref name="Pfatteicher1990">{{cite book|last=Pfatteicher|first=Philip H.|title=Commentary on the Lutheran Book of Worship: Lutheran Liturgy in Its Ecumenical Context|year=1990|publisher=Augsburg Fortress Publishers|language=en |isbn=978-0800603922|pages=223–244, 260|quote=The Good Friday fast became the principal fast in the calendar, and even after the Reformation in Germany many Lutherans who observed no other fast scrupulously kept Good Friday with strict fasting.}}</ref><ref name="JacobsHaas1899">{{cite book|last1=Jacobs|first1=Henry Eyster|last2=Haas|first2=John Augustus William|title=The Lutheran Cyclopedia|year=1899|publisher=Scribner|language=en|page=110|quote=By many Lutherans Good Friday is observed as a strict fast. The lessons on Ash Wednesday emphasize the proper idea of the fast. The Sundays in Lent receive their names from the first words of their Introits in the Latin service, Invocavit, Reminiscere, Oculi, Lcetare, Judica.}}</ref> Ba mayuh bengkah gerija Katolik, Lutheran, Anglika enggau Methodis, Servis Pemerinsa Tiga Jam diintu ari ngalih hari nyentukka jam 3 lemai—jam ke dirikod dalam Bup Kudus maya pemetang mungkur atas tanah nyentukka pemati Jesus.<ref>{{cite web |title=What is the significance of Good Friday? |url=https://www.freepressjournal.in/lifestyle/what-is-the-significance-of-good-friday |publisher=[[The Free Press Journal]] |access-date=3 April 2021 |language=English |date=2 April 2021 |archive-date=3 October 2021 |archive-url=https://web.archive.org/web/20211003013129/https://www.freepressjournal.in/lifestyle/what-is-the-significance-of-good-friday |url-status=live }}</ref>
Haribulan ungkup Hari Lima Kudus bebida ari setaun ngagai taun ke nangkanka nya ba kededua kalendar [[kalendar Gregorian|Gregorian]] enggau [[kalendar Julian|Julian]]. Hari Lima Kudus tu hari ti nyadi hari kemisi rama ba mayuh bengkah menua di serata dunya.<ref>{{cite book|title=Harper's New Monthly Magazine, Volume 36, Issue 214|year=1868|publisher=Harper & Brothers|page=521|quote=In England Good-Friday and Christmas are the only close holidays of the year when the shops are all closed and the churches opened.}}</ref> Sekeda menua ke mayuh ngundan orang bepengarap Kristian, baka Jereman, bisi undang-undang ti nagang sekeda pengawa baka betanda ba mua mayuh, lumba kuda—kena ngingatka gaya Hari Lima Kudus.<ref name="Petre">{{cite news|last=Petre|first=Jonathan|date=21 March 2008|title=Good Friday gambling anger churches|newspaper=The Telegraph|url=https://www.telegraph.co.uk/news/uknews/1582366/Good-Friday-gambling-angers-churches.html|quote=Bookmakers estimate that thousands of shops will be operating, even though Good Friday is one of three days in the year when no horse racing takes place.|access-date=5 April 2018|archive-date=11 November 2021|archive-url=https://web.archive.org/web/20211111220353/https://www.telegraph.co.uk/news/uknews/1582366/Good-Friday-gambling-angers-churches.html|url-status=live}}</ref><ref name="Stevens">{{cite news|last=Stevens|first=Laura|date=29 March 2013|title=In Germany, Some Want to Boogie Every Day of the Year|newspaper=The Wall Street Journal|url=https://www.wsj.com/news/articles/SB10001424127887324685104578387084082724670|quote=Every year on Good Friday, Germany becomes a little like the fictional town in the movie 'Footloose' – dancing is verboten. The decades-old 'Tanzverbot,' or dance ban, applies to all clubs, discos and other forms of organized dancing in all German states.|access-date=13 March 2017|archive-date=11 July 2017|archive-url=https://web.archive.org/web/20170711021814/https://www.wsj.com/news/articles/SB10001424127887324685104578387084082724670|url-status=live}}</ref>
== Kereban sanding ==
{{reflist}}
qvy0h3dmau72t81q8721gr7oegsj2hb
Katedral Ati Kudus, Sibu
0
3929
19376
16187
2026-06-17T08:57:20Z
~2026-33419-35
2442
19376
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox church
| name = Katedral Sacred Heart
| fullname =
| native_name = {{langx|ms|Katedral Hati Kudus}}
| image = Sacred Heart Cathedral, Sibu.JPG
| imagesize = 250px
| imagelink =
| imagealt =
| caption =
| pushpin map = Malaysia Sarawak
| pushpin label position = none
| pushpin map alt =
| pushpin mapsize =
| map caption =
| coordinates = {{coord|2|17|12|N|111|49|56|E|display=inline,title}}
| location = No. 1, Jalan Lanang, 96000<br />[[Sibu]], [[Sarawak]]
| country = [[Malaysia]]
| denomination = [[Roman Catholic]]
| membership =
| attendance =
| website = [https://www.catholic.my/shc/ catholic.my/shc]
| founded date = 1907
| founder =
| dedication = [[Sacred Heart]]
| status = [[Cathedral]]
| functional status =
| heritage designation =
| designated date =
| architect =
| architectural type =
| style =
| groundbreaking =
| completed date =
| construction cost =
| closed date =
| demolished date =
| consecration year = 1907 (as Parish Church)<br />1985 (as Cathedral)
| capacity =
| length =
| width =
| width nave =
| height max =
| dome quantity =
| dome height outer =
| dome height inner =
| dome dia outer =
| dome dia inner =
| minaret quantity =
| minaret height =
| spire quantity =
| spire height =
| materials =
| diocese = [[Roman Catholic Diocese of Sibu|Diocese of Sibu]]
| province =
| archbishop =
| bishop = Most Rev. [[Joseph Hii Teck Kwong]]
| rector = Rev. Philip Hu Siew Huat
}}
'''Katedral Sacred Heart''' di [[Sibu]], [[Sarawak]] nyadi indai gerija [[Diosis Roman Katolik Sibu|Gerija Roman Katolik Sibu]].<ref name="renovation2">{{cite news|url=https://www.theborneopost.com/2015/08/01/renovated-sacred-heart-cathedral-re-dedicated|title=Renovated Sacred Heart Cathedral re-dedicated|date=1 August 2015|accessdate=7 April 2022|author=Emmor|website=[[The Borneo Post]]}}</ref> Iya nyadi penuduk Bishop Sibu, ke diatu Joseph Hii Teck Kwong.<ref>{{cite news|url=http://www.fides.org/en/news/30662-ASIA_MALAYSIA_Resignation_of_the_Bishop_of_Sibu_and_appointment_of_successor|title=Resignation of the Bishop of Sibu and appointment of successor|date=28 December 2011|accessdate=7 April 2022}}</ref><ref name="renovation2" />
== Jalai Cherita ==
Fr. Vincent Halder datai ba menua Sibu dalam taun 1905 suba. Iya nirika Gerija Sacred Heart lama ba atas tiang ti nyadika komuniti Katolik nyentuk taun 1953. Gerija Sacred Heart ti baru digaga ngena batu bata enggau semin. Iya nyadika guna komuniti Katolik nyentuk taun 1985 lebuh katedral ke diatu udah sedia sereta dikuduska kena 30 Julai. Gerija majak mansang maya jeman Fr. Adrian de Vos lebuh iya nyadi rektor. Komuniti Katolik China majak nambah. Pekara tu amat begunaka paderi ke bejaku asal China. Peminta tu disaut kena 19 Julai 1955 lebuh 3 iku paderi datai ari Hong Kong. Fr. James Che ti udah dianjung ngagai Sibu. Nyadi pengeransing ti besai ngagai Sibu, pengujung iya bisi paderi bejaku Mandarin, ti mega ngelalaka Legion of Mary. Fr. De Vos mati ngenyit ketegal penyakit jantung lebuh ngayuh ensikal ngagai gereja St Mary. Iya mati kena 10 November 1962, beumur 58 taun.
Pengawa nyiri nyadi imam ba Fr. Anthony Lam (ari menua China) diatur kena 7 Julai 1957. Iya nyadi paderi keterubah ba Gerija Sacred Heart, Sibu. Fr. James Che nyadi rektor tang mupuk ke Korea kena taun 1968 ketegal pengerai. Iya diganti Fr. enggau Joachim Phang. Fr. Henry Vollenberg mega kala gawa ba Sibu pengelama 3 taun (1965–1968) sebedau pindah ke [[Mukah]] . Maya tu jalai besai udah digaga ari [[Kuching]] ke [[Miri]] . Jalai nengah kandang menua Iban lalu pejalai ngagai rumah panjai nyadi muntang agi. Selangau ba sepemanjai sungai Mukah nyadi alai diau ti mit lebuh nengah jalai nya.Bala Mission udah bulih tanah ba tisi jalai, endur ngaga gerija St Charles ti manah. Bala paderi ari Sibu nyaga [[Iban|komuniti Iban]], ke sebedau tu gawa ba kemisi [[Dalat, Sarawak|Dalat]] enggau [[Mukah]] .
Fr. Dignum Marcus bejalai jauh selama 9 taun nemuai ngagai rumah panjai ngena perau, bejalai kaki tauka ngena kerita. Mayuh orang ke diau ba rumah panjai nerima pengarap nya. Pia mega, nengah iya Kaunsil Parish Than ditumbuhka ngambi ulih bekerejasama sereta ngulihka sukung dikena mungkur kandang endur ke besai nya. Sekeda paderi Mill Hill (Penderi James Tollan enggau John Bede Morgan) diasuh megai pengawa nyaga raban nembiak. Fr. Morgan ngelalaka raban Boy Scouts lalu ngintu bala nembiak lelaki alta. Seduai iya semina diau setaun dua aja. Pemutus perintah Malaysia ti semina ngemendarka timpuh sepuluh taun ungkup bala indu misi ti datai sepengudah [[Hari Malaysia]] (31 Ogos 1963) benung ngambi timpuh. Pengelandik khas Ferdinand Vergeer ungkup katekis pemadu beguna di Sibu, meri Confraternity of Christian Doctrine (CCD) mayuh mantu dalam ngajar raban nembiak ari sekula ukai misi ajar Katolik. Fr. Anthony van Vught bejalai ngagai Sibu nyadi pemuka tauka pengepun ke begian menua Selangau.
Fr. Vincent Oates udah bejalai ba kededua Oya enggau Mukah. Iya mupuk sebedau katedral nya tembu digaga. Fr. James Muhren bisi alai ti nemban ungkup orang biak dalam ati iya. Iya gawa ba Sacred Heart pengelama 5 taun enggau pengerindu ti besai ngagai raban nembiak. Fr. John Ha (diatu Uskup Besai Emeritus Kuching; Dato’) udah gawa nyauka setaun.
Fr. Peter Ng, paderi keterubah ari parish nya, dichiri kena 15 Disember 1968. Udah nya datai menyadi 3 iku sida Su sebilik, iya nya Fr. Dominic Su (diatu nyadi Uskup Emeritus), enggau Fr. Francis Su enggau Fr. Philip Su ti udah dichiri nyadi paderi kena 4 Disember 1969, 15 April 1974 enggau 1 Mei 1979. Fr. Thomas Taam nyadi rektor ba taun ke sama. Mayuh bala kaban paderi Mill Hill ke agi tinggal ngasaika pengawa nerima temuai sereta begulai enggau iya semak 20 taun di Sacred Heart nyadi rektor.
Pengawa dedikasyen Gerija Sacred Heart enggau chara ti besai nya kena 30 Julai 1985. Fr. Michael Lee nyadi paderi keterubah (enggau siku agi anak asal parish sereta mega mengeri Sibu) dichiri ba Gerija baru kena 22 Oktober 1985.
Rektor nya, Fr. Thomas Taam, meli sebuah rumah beungkus [[Ringgit Malaysia|RM]] 100,000 ba Taman Rejang nyadi Palan Katolik.
Pengawa nyiri nyadi paderi Fr. James Ting udah dipegai kena 16 Jun 1988. Dua buah projek bengunan udah digaga sereta tembu dalam taun 1988, iya nya Sibu Diocesan Centre seungkup enggau Rumah Bishop ti beungkus RM 800,000 enggau St. Rektor, iya nya Fr. Thomas Taam, mega bisi meli sebuah rumah kediri enggau rega RM 125,000 dikena nyadi Palan Katolik di Kawasan Sukun.
Pengawa ngaga Wisma Katolik beungkus RM1.500. 1 juta enggau Palan Katolik, Belatok enggau ungkus RM 300,000 tembu dalam taun 1991.
Tiga iku nembiak lelaki ari Parish Hati Kudus, Fr. Joseph Hii (diatu nyadi Bishop), Fr. Alphonsus Tang enggau Fr. Andrew Tan udah dichiri nyadi paderi begulai kena 25 Mac 1993.
Seminari Mit Hati Kudus beungkus RM200. juta udah tembu kena 3 Disember 1994. Ketuai Iya, Bishop Dominic Su, ngintu Jubli Perak Paderi iya kena hari siti.
Pengawa nyiri nyadi paderi Fr. Paul Chee udah diatur kena 1 Januari 1996.
Rumah Paderi baru ti beungkus RM 700,000 udah dipadahka dibuka Rt. Rev Bishop Dominic Su kena 19 Jun 1998 ba Hari Gawai Ati Kudus Jesus.
Pengudah betaun ba kandang menua [[Kapit]] , Fr. Thomas Connors udah dipaduka ngagai Sacred Heart Parish berengkah ari taun tu ngambika ulih ngintu raban Iban Katolik. Fr. Thomas Taam dipadu nyadi rektor Gerija St. Fr. James Ting ngambi pengawa ari Fr. Thomas enggau Taam.
Dalam taun 2015, katedral nya diubah baru sereta diungkupka baru enggau pegai ti baru baru sereta kapasiti duduk ke besai agi iya nya 3,200 iku (900 iku ba bangku renggat atas).<ref>{{Cite web|title=Renovated Sacred Heart Cathedral re-dedicated|url=https://www.theborneopost.com/2015/08/01/renovated-sacred-heart-cathedral-re-dedicated/|access-date=2024-10-29|website=www.theborneopost.com}}</ref><ref>{{Cite web|title=It’s a place to experience, encounter God|url=https://www.theborneopost.com/2015/07/24/its-a-place-to-experience-encounter-god/|access-date=2024-10-29|website=www.theborneopost.com}}</ref>
Jam Missa baka ke dipadah ba laman web rasmi:<ref>{{Cite web|url=http://www.catholic.my/shc/?p=135|title=Sacred Heart Cathedral, Sibu: Services & Mass Time|date=5 August 2011|access-date=3 October 2014|archive-date=5 February 2020|archive-url=https://web.archive.org/web/20200205222458/http://www.catholic.my/shc/?p=135|url-status=dead}}</ref>
{| class="wikitable"
|+
! Misa
! Jam & Jaku
|-
| Misa Hari Minggu<br /><br /><br /><br /> (Hari Satu-Hari Lima)
|
* 6:15 pagi - Jaku Mandarin (M)
* 5:30 lemai - Jaku Iban (E); 7:30 lemai (Hari Lima Keterubah bulan)
|-
| Misa Hari Minggu
|
* 7:00 pagi - Jaku Mandarin (M)
* 9:00 pagi enggau; 3:15 lemai - Jaku Iban (I)
* 11:00 pagi enggau; 5:30 lemai - Jaku Inggeris (E)
|-
| Misa Matahari Terengkah
|
* 5:00 lemai - Novena
* 6:00 lemai - Jaku Inggeris (E)
|-
| Jam Kudus
|
* 7:30 lemai ngagai 8:30 malam (Hari Lima)
|-
| Macha Bup Kudus
|
* 7:30 lemai (Hari Enam)
|}
== Kereban Sanding ==
{{Reflist}}
t8fk6903hm4kayn94wzer5qlf7mjkl6
19377
19376
2026-06-17T08:58:51Z
~2026-33419-35
2442
19377
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox church
| name = Katedral Sacred Heart
| fullname =
| native_name = {{langx|ms|Katedral Hati Kudus}}
| image = Sacred Heart Cathedral, Sibu.JPG
| imagesize = 250px
| imagelink =
| imagealt =
| caption =
| pushpin map = Malaysia Sarawak
| pushpin label position = none
| pushpin map alt =
| pushpin mapsize =
| map caption =
| coordinates = {{coord|2|17|12|N|111|49|56|E|display=inline,title}}
| location = No. 1, Jalan Lanang, 96000<br />[[Sibu]], [[Sarawak]]
| country = [[Malaysia]]
| denomination = [[Roman Catholic]]
| membership =
| attendance =
| website = [https://www.catholic.my/shc/ catholic.my/shc]
| founded date = 1907
| founder =
| dedication = [[Sacred Heart]]
| status = [[Cathedral]]
| functional status =
| heritage designation =
| designated date =
| architect =
| architectural type =
| style =
| groundbreaking =
| completed date =
| construction cost =
| closed date =
| demolished date =
| consecration year = 1907 (as Parish Church)<br />1985 (as Cathedral)
| capacity =
| length =
| width =
| width nave =
| height max =
| dome quantity =
| dome height outer =
| dome height inner =
| dome dia outer =
| dome dia inner =
| minaret quantity =
| minaret height =
| spire quantity =
| spire height =
| materials =
| diocese = [[Roman Catholic Diocese of Sibu|Diocese of Sibu]]
| province =
| archbishop =
| bishop = Most Rev. [[Joseph Hii Teck Kwong]]
| rector = Rev. Joseph Sebastian
}}
'''Katedral Sacred Heart''' di [[Sibu]], [[Sarawak]] nyadi indai gerija [[Diosis Roman Katolik Sibu|Gerija Roman Katolik Sibu]].<ref name="renovation2">{{cite news|url=https://www.theborneopost.com/2015/08/01/renovated-sacred-heart-cathedral-re-dedicated|title=Renovated Sacred Heart Cathedral re-dedicated|date=1 August 2015|accessdate=7 April 2022|author=Emmor|website=[[The Borneo Post]]}}</ref> Iya nyadi penuduk Bishop Sibu, ke diatu Joseph Hii Teck Kwong.<ref>{{cite news|url=http://www.fides.org/en/news/30662-ASIA_MALAYSIA_Resignation_of_the_Bishop_of_Sibu_and_appointment_of_successor|title=Resignation of the Bishop of Sibu and appointment of successor|date=28 December 2011|accessdate=7 April 2022}}</ref><ref name="renovation2" />
== Jalai Cherita ==
Fr. Vincent Halder datai ba menua Sibu dalam taun 1905 suba. Iya nirika Gerija Sacred Heart lama ba atas tiang ti nyadika komuniti Katolik nyentuk taun 1953. Gerija Sacred Heart ti baru digaga ngena batu bata enggau semin. Iya nyadika guna komuniti Katolik nyentuk taun 1985 lebuh katedral ke diatu udah sedia sereta dikuduska kena 30 Julai. Gerija majak mansang maya jeman Fr. Adrian de Vos lebuh iya nyadi rektor. Komuniti Katolik China majak nambah. Pekara tu amat begunaka paderi ke bejaku asal China. Peminta tu disaut kena 19 Julai 1955 lebuh 3 iku paderi datai ari Hong Kong. Fr. James Che ti udah dianjung ngagai Sibu. Nyadi pengeransing ti besai ngagai Sibu, pengujung iya bisi paderi bejaku Mandarin, ti mega ngelalaka Legion of Mary. Fr. De Vos mati ngenyit ketegal penyakit jantung lebuh ngayuh ensikal ngagai gereja St Mary. Iya mati kena 10 November 1962, beumur 58 taun.
Pengawa nyiri nyadi imam ba Fr. Anthony Lam (ari menua China) diatur kena 7 Julai 1957. Iya nyadi paderi keterubah ba Gerija Sacred Heart, Sibu. Fr. James Che nyadi rektor tang mupuk ke Korea kena taun 1968 ketegal pengerai. Iya diganti Fr. enggau Joachim Phang. Fr. Henry Vollenberg mega kala gawa ba Sibu pengelama 3 taun (1965–1968) sebedau pindah ke [[Mukah]] . Maya tu jalai besai udah digaga ari [[Kuching]] ke [[Miri]] . Jalai nengah kandang menua Iban lalu pejalai ngagai rumah panjai nyadi muntang agi. Selangau ba sepemanjai sungai Mukah nyadi alai diau ti mit lebuh nengah jalai nya.Bala Mission udah bulih tanah ba tisi jalai, endur ngaga gerija St Charles ti manah. Bala paderi ari Sibu nyaga [[Iban|komuniti Iban]], ke sebedau tu gawa ba kemisi [[Dalat, Sarawak|Dalat]] enggau [[Mukah]] .
Fr. Dignum Marcus bejalai jauh selama 9 taun nemuai ngagai rumah panjai ngena perau, bejalai kaki tauka ngena kerita. Mayuh orang ke diau ba rumah panjai nerima pengarap nya. Pia mega, nengah iya Kaunsil Parish Than ditumbuhka ngambi ulih bekerejasama sereta ngulihka sukung dikena mungkur kandang endur ke besai nya. Sekeda paderi Mill Hill (Penderi James Tollan enggau John Bede Morgan) diasuh megai pengawa nyaga raban nembiak. Fr. Morgan ngelalaka raban Boy Scouts lalu ngintu bala nembiak lelaki alta. Seduai iya semina diau setaun dua aja. Pemutus perintah Malaysia ti semina ngemendarka timpuh sepuluh taun ungkup bala indu misi ti datai sepengudah [[Hari Malaysia]] (31 Ogos 1963) benung ngambi timpuh. Pengelandik khas Ferdinand Vergeer ungkup katekis pemadu beguna di Sibu, meri Confraternity of Christian Doctrine (CCD) mayuh mantu dalam ngajar raban nembiak ari sekula ukai misi ajar Katolik. Fr. Anthony van Vught bejalai ngagai Sibu nyadi pemuka tauka pengepun ke begian menua Selangau.
Fr. Vincent Oates udah bejalai ba kededua Oya enggau Mukah. Iya mupuk sebedau katedral nya tembu digaga. Fr. James Muhren bisi alai ti nemban ungkup orang biak dalam ati iya. Iya gawa ba Sacred Heart pengelama 5 taun enggau pengerindu ti besai ngagai raban nembiak. Fr. John Ha (diatu Uskup Besai Emeritus Kuching; Dato’) udah gawa nyauka setaun.
Fr. Peter Ng, paderi keterubah ari parish nya, dichiri kena 15 Disember 1968. Udah nya datai menyadi 3 iku sida Su sebilik, iya nya Fr. Dominic Su (diatu nyadi Uskup Emeritus), enggau Fr. Francis Su enggau Fr. Philip Su ti udah dichiri nyadi paderi kena 4 Disember 1969, 15 April 1974 enggau 1 Mei 1979. Fr. Thomas Taam nyadi rektor ba taun ke sama. Mayuh bala kaban paderi Mill Hill ke agi tinggal ngasaika pengawa nerima temuai sereta begulai enggau iya semak 20 taun di Sacred Heart nyadi rektor.
Pengawa dedikasyen Gerija Sacred Heart enggau chara ti besai nya kena 30 Julai 1985. Fr. Michael Lee nyadi paderi keterubah (enggau siku agi anak asal parish sereta mega mengeri Sibu) dichiri ba Gerija baru kena 22 Oktober 1985.
Rektor nya, Fr. Thomas Taam, meli sebuah rumah beungkus [[Ringgit Malaysia|RM]] 100,000 ba Taman Rejang nyadi Palan Katolik.
Pengawa nyiri nyadi paderi Fr. James Ting udah dipegai kena 16 Jun 1988. Dua buah projek bengunan udah digaga sereta tembu dalam taun 1988, iya nya Sibu Diocesan Centre seungkup enggau Rumah Bishop ti beungkus RM 800,000 enggau St. Rektor, iya nya Fr. Thomas Taam, mega bisi meli sebuah rumah kediri enggau rega RM 125,000 dikena nyadi Palan Katolik di Kawasan Sukun.
Pengawa ngaga Wisma Katolik beungkus RM1.500. 1 juta enggau Palan Katolik, Belatok enggau ungkus RM 300,000 tembu dalam taun 1991.
Tiga iku nembiak lelaki ari Parish Hati Kudus, Fr. Joseph Hii (diatu nyadi Bishop), Fr. Alphonsus Tang enggau Fr. Andrew Tan udah dichiri nyadi paderi begulai kena 25 Mac 1993.
Seminari Mit Hati Kudus beungkus RM200. juta udah tembu kena 3 Disember 1994. Ketuai Iya, Bishop Dominic Su, ngintu Jubli Perak Paderi iya kena hari siti.
Pengawa nyiri nyadi paderi Fr. Paul Chee udah diatur kena 1 Januari 1996.
Rumah Paderi baru ti beungkus RM 700,000 udah dipadahka dibuka Rt. Rev Bishop Dominic Su kena 19 Jun 1998 ba Hari Gawai Ati Kudus Jesus.
Pengudah betaun ba kandang menua [[Kapit]] , Fr. Thomas Connors udah dipaduka ngagai Sacred Heart Parish berengkah ari taun tu ngambika ulih ngintu raban Iban Katolik. Fr. Thomas Taam dipadu nyadi rektor Gerija St. Fr. James Ting ngambi pengawa ari Fr. Thomas enggau Taam.
Dalam taun 2015, katedral nya diubah baru sereta diungkupka baru enggau pegai ti baru baru sereta kapasiti duduk ke besai agi iya nya 3,200 iku (900 iku ba bangku renggat atas).<ref>{{Cite web|title=Renovated Sacred Heart Cathedral re-dedicated|url=https://www.theborneopost.com/2015/08/01/renovated-sacred-heart-cathedral-re-dedicated/|access-date=2024-10-29|website=www.theborneopost.com}}</ref><ref>{{Cite web|title=It’s a place to experience, encounter God|url=https://www.theborneopost.com/2015/07/24/its-a-place-to-experience-encounter-god/|access-date=2024-10-29|website=www.theborneopost.com}}</ref>
Jam Missa baka ke dipadah ba laman web rasmi:<ref>{{Cite web|url=http://www.catholic.my/shc/?p=135|title=Sacred Heart Cathedral, Sibu: Services & Mass Time|date=5 August 2011|access-date=3 October 2014|archive-date=5 February 2020|archive-url=https://web.archive.org/web/20200205222458/http://www.catholic.my/shc/?p=135|url-status=dead}}</ref>
{| class="wikitable"
|+
! Misa
! Jam & Jaku
|-
| Misa Hari Minggu<br /><br /><br /><br /> (Hari Satu-Hari Lima)
|
* 6:15 pagi - Jaku Mandarin (M)
* 5:30 lemai - Jaku Iban (E); 7:30 lemai (Hari Lima Keterubah bulan)
|-
| Misa Hari Minggu
|
* 7:00 pagi - Jaku Mandarin (M)
* 9:00 pagi enggau; 3:15 lemai - Jaku Iban (I)
* 11:00 pagi enggau; 5:30 lemai - Jaku Inggeris (E)
|-
| Misa Matahari Terengkah
|
* 5:00 lemai - Novena
* 6:00 lemai - Jaku Inggeris (E)
|-
| Jam Kudus
|
* 7:30 lemai ngagai 8:30 malam (Hari Lima)
|-
| Macha Bup Kudus
|
* 7:30 lemai (Hari Enam)
|}
== Kereban Sanding ==
{{Reflist}}
8pt95mksmp1wbxqwl8eyjpwx6rq2aa6
Tempoyak
0
6732
19373
2026-06-16T13:50:52Z
Song GK
9
Melencong ke [[Empuyak]]
19373
wikitext
text/x-wiki
#REDIRECT [[Empuyak]]
ea6emxnr4o0o55jovsgrpn9az6266iv
Lipton
0
6733
19374
2026-06-16T14:58:14Z
Song GK
9
Digaga enggau chara nyalin lambar " [[:en:Special:Redirect/revision/1357537729|Lipton]] "
19374
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox brand|name=Lipton|logo=|logo_size=150|image=|image_size=|caption=a|type=[[Te]]|currentowner=[[Lipton Teas and Infusions]]|introduced={{start date and age|1871}} (Lipton grocery)<br>{{start date and age|1890}}|discontinued=|related=|country=United Kingdom|markets=Serata dunya|previousowners=[[Unilever]]|trademarkregistrations=|website={{URL|https://www.lipton.com/us/en/|lipton.com}}|module=}}
'''Lipton''' tu siti jenama British ti diempu [[Lipton Teh enggau Infusions]]. Nama jenama tu bepun ari orang ke numbuhka iya, Sir [[Thomas Lipton]], ke ngepunka dagang renchit barang pemakai di United Kingdom dalam taun 1871. Jenama tu dikena ungkup mayuh macham barang pemakai ke dijual ba kedai Lipton, nyengkaum ai te ari taun 1890, ke alai Lipton diatu tebilang.
Jenama tu dibeli ulih [[CVC Capital Partners]] ari [[Unilever]] dalam taun 2022.<ref>{{cite news|title=CVC agrees €4.5bn deal to buy Unilever's tea business|url=https://www.ft.com/content/83529b44-f290-4668-a766-5559dfec431c|work=www.ft.com}}</ref> Unilever mengkang ngena jenama Lipton ungkup ai te di India, Nepal, Indonesia, enggau Sri Lanka sereta mega ungkup ai irup ke udah sedia diirup ba renggat global, baka Te Ais Lipton, ke dijual ulih kompeni begulai entara Unilever enggau [[PepsiCo]],<ref>{{cite news|last1=Armstrong|first1=Ashley|title=Unilever agrees sale of PG Tips and Lipton to CVC Capital Partners|url=https://www.thetimes.com/article/unilever-agrees-sale-of-pg-tips-and-lipton-to-cvc-capital-partners-wv3x8gz93|date=27 May 2024|language=en}}</ref><ref name="auto2">{{cite news|title=Unilever completes sale of tea business - Food & Drink Business|url=https://www.foodanddrinkbusiness.com.au/news/unilever-completes-sale-of-tea-business|work=www.foodanddrinkbusiness.com.au|language=en}}</ref> lalu ukai bekaul enggau Lipton Teas and Infusions. Unilever mega bisi hak ngasilka pegulai sup segera bejenama Lipton di Amerika Utara.<ref>{{cite web|url=https://www.liptonkitchens.com/home.html|title=Classic Onion Dip}}</ref>
== Sejarah ==
=== Asal penatai ===
[[Fail:Thomas_Johnstone_Lipton.jpg|thumb|[[Thomas Lipton]]]]
Dalam taun 1871, Thomas Lipton (1848–1931) ari [[Glasgow]], Skotland, ngena duit simpan iya ti mit nya muka kedai; ba taun 1880-an dagang nya udah mansang ngagai lebih 200 bengkah kedai.<ref name="fundinguniverse1">{{cite web|url=http://www.fundinguniverse.com/company-histories/Thomas-J-Lipton-Company-Company-History.html|title=History of Thomas J. Lipton Company|publisher=Fundinguniverse.com|access-date=22 October 2012|archive-date=26 May 2012|archive-url=https://web.archive.org/web/20120526053301/http://www.fundinguniverse.com/company-histories/Thomas-J-Lipton-company-company-History.html|url-status=live}}</ref> Dalam taun 1929, dagang barang renchit Lipton nyadi siti ari kompeni ti begempung enggau [[Home and Colonial Stores]], Maypole Diary Compani, Vyes & Boroughs, Templetons enggau Galbraiths & Pearks dikena numbuhka gerempung pemakai ti ngembuan lebih 3,000 buah kedai. Raban nya bedagang ba High Street ngena mayuh macham nama, tang direjista ba pasar saham UK nyadi Pemekal Sekutu; Allied Stores asal iya ditumbuhka dalam taun 1929 ngambika nyadi lengan bebelika barang gerempung nya.{{cn|date=July 2025}} Lipton’s nyadi rentayan supermakit ti fokus ngagai mengeri mit. Allied dibeli [[Argyll Foods]] dalam taun 1982; dagang supermakit nya diberi nama baru nyadi [[Presto (supermakit UK)|Presto]] maya taun 1980-an.
=== Pemansang ===
[[Fail:LIPTON-1926.jpg|kanan|thumb|Iklan Lipton ari Sepanyol, taun 1926]]
Udah muka kedai iya Thomas Lipton berengkah bejalai serata dunya ngiga barang baru ke deka distok. Te, ke nyadi barang mewah ke jarang ditemu sereta mar ari sukut sejarah, nambah dua kali lipat ari £40 juta ba ujung taun 1870-an ngagai £80 juta ba tengan taun 1880-an. Dalam taun 1890 Lipton meli kebun te di [[Ceylon]], diatu Sri Lanka, ari endur iya mungkus sereta nyual te Lipton keterubah.<ref>{{cite web|url=http://www.liptontea.com/article/detail/157721/lipton-history|title=From the tea garden to the tea pot: Sir Thomas Lipton's Vision|publisher=Lipton Tea|access-date=29 October 2014|archive-url=https://web.archive.org/web/20141029183508/http://www.liptontea.com/article/detail/157721/lipton-history|archive-date=29 October 2014|url-status=dead|df=dmy-all}}</ref> Iya ngatur pengawa mungkus enggau nganjung ngena ungkus ti murah, lalu nyual teh iya dalam bungkus nitihka paun (454g), setengah paun (227g), enggau suku paun (113g), enggau slogan iklan: "Terus ari kebun te ngagai teko." Teh Lipton nyadi pemujur tekala nya ba Amerika Serikat.
Dagang te Lipton diulihka kompeni barang pemakai Unilever dalam mayuh bengkah transaksyen ti bebida, berengkah enggau pengawa meli dagang Lipton Amerika Serikat enggau Kanada dalam taun 1938. Kompeni nya ngembuan 12% ari kompeni pemegai Lipton, [[Allied Suppliers]], sebuah kompeni pemegai renchit, tang bisi hak ngundi 33.7%. Dalam taun 1972, Unilever udah nyual saham sida dalam Allied Supplies ngagai gerempung [[Cavenham Foods]] [[James Goldsmith|Sir James Goldsmith]] enggau rega £10.4 juta, enggau pemereti ati sida ulih meli dagang te Lipton pulai ngena rega ti disetuju siku pengadil bibas. Bayar ti ditetapka iya nya £18.5 juta ti ditembuka Unilever meli dalam bulan Ogos 1972.<ref name="tyc1582">{{cite book |author=Wansell |title=Tycoon: the Life of James Goldsmith |date=1987 |isbn= |page=158}}</ref><ref>{{cite news|title=Cavenham offer for Allied Suppliers|newspaper=Western Mail|date=15 January 1972}}</ref><ref>{{cite book |author=Wansell |title=Tycoon: the Life of James Goldsmith |date=1987 |isbn= |pages=162–163}}</ref><ref>{{cite news|title=Unilever buy tea interests for 18.5m|newspaper=Liverpool Daily Post|date=24 August 1972}}</ref><ref>{{cite book |author=Fallon |title=Billionaire. The Life & Times of Sir James Goldsmith |date=1991 |isbn= |pages=233–234}}</ref>
Dalam taun 1991, Unilever ngaga dagang kunsi enggau PepsiCo, Pepsi Lipton Partnership (PLTP), ungkup pengawa makit teh ke udah sedia diirup di Amerika Utara.<ref>{{cite news|agency=Associated Press|title=COMPANY NEWS; Pepsi, Lipton Form Venture|url=https://www.nytimes.com/1991/12/04/business/company-news-pepsi-lipton-form-venture.html|work=The New York Times|date=4 December 1991}}</ref> Tu ditangkan dalam taun 2003 enggau dagang kunsi kedua, Pepsi Lipton International (PLI), ti mungkur mayuh makit ukai Amerika Utara.<ref>{{cite news|title=STOP PRESS: Unilever and Pepsico create joint venture|url=https://www.campaignlive.co.uk/article/stop-press-unilever-pepsico-create-joint-venture/192828|work=www.campaignlive.co.uk|language=en}}</ref> PLI dikerembaika dalam bulan September 2007 ngambika nyengkaum sekeda makit besai Eropah enggau ke bukai.<ref>{{cite news|title=Unilever and PepsiCo extend Lipton ready-to-drink tea joint venture|url=https://www.foodmanufacture.co.uk/Article/2007/09/14/Unilever-and-PepsiCo-extend-Lipton-ready-to-drink-tea-joint-venture|work=foodmanufacture.co.uk|date=13 September 2007}}</ref> PepsiCo enggau Unilever sama-sama nguasa 50 peratus saham dagang begulai tu.<ref>{{Cite news|date=September 14, 2007|title=Unilever and PepsiCo expand Lipton tea joint venture|url=https://www.reuters.com/article/uk-unilever-pepsico-idUKWEB758620070914/|work=Reuters}}</ref>
[[Fail:Lipton_logo_(2014-present).svg|thumb|Logo ke dulu suba dikena ari bulan Mach 2014 nyentuk 21 Me 2025. Iya agi dikena ba produk begulai Unilever enggau Lipton Ice Tea PepsiCo.]]
Dalam bulan Me 2007, Unilever nyadi kompeni keterubah ti komited ngulihka semua ai te enggau chara ti meruan.<ref>{{cite web|url=http://www.signonsandiego.com/news/business/20070525-0857-tea-unilever-sustainable.html|title=Unilever to sell environmentally sustainable tea|work=The San Diego Union-Tribune|agency=Reuters|access-date=29 October 2014|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20090731212847/http://www.signonsandiego.com/news/business/20070525-0857-tea-unilever-sustainable.html|archive-date=31 July 2009|df=dmy-all}}</ref> Begawa enggau [[Rainforest Alliance]], sebengkah Organisasyen Ukai Perintah rampa menua entarabansa, Unilever, madahka semua kambut te Lipton Yellow Label ti dijual di Eropah Barat deka diberi setipikit lalu semua kambut te Lipton ti dijual ba renggat global manggai ba taun 2015.<ref>{{cite web|url=http://www.unilever.com/ourcompany/newsandmedia/pressreleases/2007/sustainable-tea-sourcing.asp|title=About us|publisher=Unilever|access-date=29 October 2014|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20070617183750/http://www.unilever.com/ourcompany/newsandmedia/pressreleases/2007/sustainable-tea-sourcing.asp|archive-date=17 June 2007|df=dmy}}</ref> Estet kediri Lipton entara keterubah iya ke bisi setipkit tu.<ref>{{cite web|url=http://news.independent.co.uk/business/analysis_and_features/article3223697.ece|title=Time to brew up a sustainable cuppa|work=The Independent|access-date=29 October 2014|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20080107082327/http://news.independent.co.uk/business/analysis_and_features/article3223697.ece|archive-date=7 January 2008|df=dmy}}</ref><ref>[https://discovery.nationalarchives.gov.uk/details/r/ff93ae4f-1852-46e1-bffe-17c17af1e8fb Rainforest-Alliance certified] "Lipton Tea Companies" ''national archives''</ref> Te Lipton ti bisi chop Serakup Kampung Ujan bisi ayan ba makit Eropah Barat dalam taun 2008 lalu berengkah bisi ayan di Amerika Utara dalam taun 2009.<ref>{{cite web|url=https://www.nytimes.com/2013/01/10/business/media/liptons-campaign-returns-to-its-core-black-tea.html|title=liptons campaign returns to its core black tea|author=Stuart Elliott|date=January 9, 2013|work=The new York Times|access-date=November 11, 2025}}</ref> Kena 6 Me 2009, Lipton nerima Anugerah Glop Hijau Korporat Ralliance dalam Afor.<ref>{{cite web|url=https://www.rainforest-alliance.org/past-gala-honorees|title=Past Gala Honorees|publisher=Rainforest Alliance|access-date=25 October 2017|archive-date=26 October 2017|archive-url=https://web.archive.org/web/20171026002601/https://www.rainforest-alliance.org/past-gala-honorees|url-status=live}}</ref>
Dalam taun 2011, [[PETA]] mantah Unilever ketegal ti bejalaika sereta melanja eksperimen ba renab, babi enggau jelu bukai dalam pengawa nguji ngaga dawa pengerai mensia pasal ramu te nya. Nitihka penerang ari gerempung hak jelu nya, Unilever mutuska deka ngetuka pengawa nya sepengudah nerima lebih 40,000 apil ari penyukung PETA enggau beberapa hari sebedau PETA ngaga perambu deka ngepunka kimpin “Lipton CruelTEA” iya.<ref>{{cite news|last1=Zelman|first1=Joanna|title=Unilever Ends Animal Testing On Lipton Tea Products After PETA Threatens Major Campaign|url=http://www.huffingtonpost.com/2011/02/03/unilever-ends-animal-test_n_818225.html|access-date=10 February 2015|work=Huffington Post|date=2 February 2011|archive-date=10 February 2015|archive-url=https://web.archive.org/web/20150210171656/http://www.huffingtonpost.com/2011/02/03/unilever-ends-animal-test_n_818225.html|url-status=live}}</ref> Unilever nadai agi nguji produk sida ba jelu kelimpah ari dipinta perintah nyadi sebagi ari pinta atur sida.<ref>{{cite web|url=https://www.unilever.com/sustainable-living/what-matters-to-you/developing-alternative-approaches-to-animal-testing.html|title=Developing alternative approaches to animal testing|publisher=Unilever|access-date=8 June 2016|archive-date=7 March 2024|archive-url=https://web.archive.org/web/20240307145200/https://www.unilever.com/planet-and-society/|url-status=live}}</ref>
Unilever nyapai sempekat dalam bulan November 2021 dikena nyual majoriti dagang te iya ngagai firma ekuiti peribit CVC Capital Partners enggau rega €4.5 bilion.<ref>{{cite news|last1=Armstrong|first1=Ashley|title=Unilever agrees sale of PG Tips and Lipton to CVC Capital Partners|url=https://www.thetimes.com/article/unilever-agrees-sale-of-pg-tips-and-lipton-to-cvc-capital-partners-wv3x8gz93|work=www.thetimes.com|date=11 July 2024|language=en}}</ref> Tu nyengkaum jenama Lipton kelimpah ari endur Unilever ngetanka guna iya ungkup te di India, Nepal, enggau Indonesia, ungkup teh ke udah sedia diirup ba renggat global, enggau ungkup campuran sup di Amerika Utara.<ref>{{Cite web|url=https://www.ingredientsnetwork.com/unilever-to-divest-most-of-its-tea-business-but-news084340.html|title=Unilever to divest most of its tea business but keep RTD Lipton|website=www.ingredientsnetwork.com}}</ref> Pengawa nyual nya tembu dalam bulan Julai 2022, enggau kompeni baru ti diberi nama ‘Lipton Teas and Infusions’.<ref name="auto2" />
Berindik ari [[Perang Rusia-Ukraine|pengawa nyerang Rusia ngagai Ukraine]], Lipton Teas and Infusions mutuska dalam bulan Ogos 2022 deka narit diri enggau penuh ari makit Rusia lalu ngetuka pengawa ngasil enggau nyual teh Lipton.<ref>{{Cite web|url=https://www.rbc.ru/business/01/08/2022/62e7d7229a7947d8ec86f2ee|title=Чай Lipton и Brooke Bond перестанут продавать в России|language=ru|date=2022-08-01|website=rbc.ru|access-date=27 August 2022|archive-date=27 August 2022|archive-url=https://web.archive.org/web/20220827142043/https://www.rbc.ru/business/01/08/2022/62e7d7229a7947d8ec86f2ee|url-status=live}}</ref>
== Kereban sanding ==
{{Reflist|colwidth=30em}}
== Pautan luar ==
* {{official website}}
j5rpkije7dr9pgmskh91pq7qqtongwt
Kanye West
0
6734
19375
2026-06-17T02:14:01Z
Song GK
9
Digaga enggau chara nyalin lambar " [[:en:Special:Redirect/revision/1359740116|Kanye West]] "
19375
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox person
| name = Kanye West
<!--Do not change this per WP:COMMONNAME policy.-->| image = Kanye West at the 2009 Tribeca Film Festival (crop 2).jpg
| caption = West maya taun 2009
| other_names = {{flatlist|
* Ye{{efn|name=name}}
* Yeezy
* Kon the Louis Vuitton Don
}}
| birth_name = Kanye Omari West
| birth_date = {{Birth date and age|1977|6|8}}
| birth_place = [[Atlanta]], Georgia, U.S.
| occupation = {{flatlist|
* Penanyi rap
* produser rikut
* penanyi
* penulis lagu
* designer fesyen
* orang dagang
}}
| years_active = 1993<ref>{{cite news|author=<!-- not stated -->|date=2007-11-13|title=Kanye and his mom shared special bond|url=https://www.chicagotribune.com/2007/11/13/kanye-and-his-mom-shared-special-bond/|work=[[Chicago Tribune]]|access-date=2026-05-31|quote=At 13, he co-wrote a rap called "Green Eggs and Ham" and persuaded his mother to pay $25 for an hour of studio time.}}</ref>–present
| organization = {{Hlist|[[Donda (kompeni)|Donda]]|[[Yeezy (jenama)|Yeezy]]}}
| spouse = {{marriage|[[Kim Kardashian]]|2014|2022|reason=divorced}}
<!--Do not add Bianca Censori without consensus; see talk page-->| partner = [[Bianca Censori]] (2022–diatu){{efn|West enggau Censori diripotka udah jadi melaki bini ba pengerami peribit dalam bulan Disember 2022, taja pan nadai lisin jadi melaki bini rasmi. Censori udah nya disebut nyadi bini West ulih penerbitan media, lalu pia mega West empu.<ref>{{cite magazine|url=https://www.complex.com/music/a/alex-ocho/kanye-west-responds-to-fans-commenting-about-posting-wife|title=Kanye West Responds to Fans Commenting About Posting His Wife Three Times: 'Leave the King the F*ck Alone'|magazine=[[Complex (magazine)|Complex]]|quote='I just wanted to tell everybody I posted my wife three times on purpose,' said Ye in a new video also shared on Monday from an airport.|date=February 12, 2024|last=Ocho|first=Alex|access-date=February 13, 2024|archive-date=February 13, 2024|archive-url=https://web.archive.org/web/20240213041930/https://www.complex.com/music/a/alex-ocho/kanye-west-responds-to-fans-commenting-about-posting-wife|url-status=live}}</ref>}}
| children = 4, nyengkaum [[North West (pemusik)|North]]
| mother = [[Donda West]]
| relatives = {{plainlist|
* [[Devo Harris]] (petunggal)
* [[The Wrldfms Tony Williams|Tony Williams]] (petunggal)
}}
| awards = [[Rintai anugerah enggau penyalun diterima Kanye West|Rintai penuh]]
| website = {{URL|https://www.yeezy.com|yeezy.com}}
| module = {{Infobox musical artist|embed=yes
| genre = {{flatlist|
* [[Hip-hop]]
* [[Musik pop|pop]]
* [[elektro (musik)|electro]]
* [[musik soul|soul]]
<!-- Do not change without discussing first; refer to [[Talk:Kanye West/Archive 10#Genre consensus]] -->
}}
| discography = {{flatlist|
* [[Diskografi album Kanye West|Album]]
* [[Diskografi single Kanye West|single]]
* [[Rintai lagu dirikutka Kanye West|lagu]]
* [[Diskografi pengeluar Kanye West|pengeluar]]
* [[Rintai projek enda dipansutka Kanye West|enda dipansutka]]
}}
| origin = [[Chicago]], Illinois
| label = {{flatlist|
* [[Roc-A-Fella]]
* [[Def Jam]]
* [[Mercury Records|Mercury]]
* [[GOOD Music|GOOD]]
* [[Yeezy (jenama)|YZY]]
* [[Gamma (kompeni media)|Gamma]]
}}
| current_member_of = {{flatlist|
* [[Sunday Service Choir]]
* [[The Hitmen (tim pengeluar)|the Hitmen]]
* [[¥$]]<ref name="amg"/>
}}
| past_member_of = {{flatlist|
* The Go-Getters
* [[Child Rebel Soldier]]
* [[Kids See Ghosts]]
}}
}}
| signature = Kanyewestsignature.svg
| signature_size = 100px
}}
'''Ya{{efn|Ye has been his legal name since October 2021 {{Crossreference|selfref=no|(see {{section link||Name change}})}}. Despite this, he is still most commonly referred to as Kanye West.<ref>{{cite web|url=https://www.cheatsheet.com/news/no-kanye-west-hasnt-changed-his-name-again.html/|title=No, Kanye West Hasn't Changed His Name Again|date=June 19, 2025|last=Francese|first=Andrea|website=Showbiz Cheatsheet|access-date=September 18, 2025|quote=Kanye West changed his name to Ye back in 2021, despite most people and outlets still referring to him as Kanye West.|archive-url=https://web.archive.org/web/20250918213009/https://www.cheatsheet.com/news/no-kanye-west-hasnt-changed-his-name-again.html/|archive-date=September 18, 2025|url-status=live}}</ref>|name=name}}'''(nama ada: '''Kanye Omari West''', 8 Jun 1977) iya nya siku penanyi rap, penulis lagu, enggau pengeluar rikut Amerika. Iya udah dirintaika entara oenanyi rap pemadu tebilang sepanjai maya<ref>Sumber ti madahka Kanye West nya siku penanyi rap pemadu manah sepanjai maya:</ref> lalu disebut nyadi siku ari orang ke pemadu tebilang dalam [[hip-hop]].<ref>{{cite web|url=https://www.nytimes.com/2022/10/26/arts/music/kanye-west-music-industry.html|title=Can Kanye West Find Refuge, or Money, in Music?|date=October 26, 2022|last1=Coscarelli|first1=Joe|last2=Sisario|first2=Ben|website=[[The New York Times]]|access-date=June 7, 2024|archive-date=June 7, 2024|archive-url=https://web.archive.org/web/20240607175953/https://www.nytimes.com/2022/10/26/arts/music/kanye-west-music-industry.html|url-status=live}}</ref> Musik iya ti suah berubah gaya, udah diberi kredit enggau ngemudahka pemansut raban rap ti enda nitihka konvensyen [[rap gangsta]]. Iya mega dikelala enggau persona mensia mayuh ti kontroversial, nyengkaum komen budaya enggau politik iya ti nyerara orang.<ref>{{cite web|url=https://www.nytimes.com/2022/10/17/business/kanye-west-parler.html|title=Kanye West to Buy Parler, Joining the Right-Wing Social Media Crowd|date=October 17, 2022|last1=Hsu|first1=Tiffany|last2=Gross|first2=Jenny|website=[[The New York Times]]|access-date=June 7, 2024|archive-date=April 4, 2024|archive-url=https://web.archive.org/web/20240404085215/https://www.nytimes.com/2022/10/17/business/kanye-west-parler.html|url-status=live}}</ref><ref>{{cite news|url=https://www.washingtonpost.com/arts-entertainment/2022/10/25/kanye-west-career-future/|title=Kanye West may have finally reached the point of no return|date=October 26, 2022|last=Andrews|first=Travis M.|newspaper=[[The Washington Post]]|access-date=June 7, 2024|archive-date=March 25, 2023|archive-url=https://web.archive.org/web/20230325234523/https://www.washingtonpost.com/arts-entertainment/2022/10/25/kanye-west-career-future/|url-status=live}}</ref>
West ada di [[Atlanta]] lalu besai ba [[Chicago]]. Pengudah badu belajar ba kolej ketegal deka nampung pengawa muzik, iya nyadi pengeluar ungkup [[Roc-A-Fella Records]] ti diempu [[Jay Z]] lalu bulih kelala ketegal gaya pengeluar "chipmunk soul" iya sebedau nyain kontrak enggau label nya nyadi artis rikut. Album studio keterubah iya, ''[[The College Dropout]]'' (2004), nerima puji, lalu album kedua iya, ''[[Late Registration]]'' (2005), nyadi album keterubah iya ari sebelas iti album lumur satu [[Billboard 200|''Billboard'' 200]] Amerika Serikat. Iya bisi lima iti lagu single lumur satu <nowiki><i id="mwVA">Billboard</i></nowiki> Hot 100 AS―"[[Slow Jamz]]" (2003), "[[Gold Digger (lagu Kanye West)|Gold Digger]]" (2005), "[[Stronger (lagu Kanye West)|Stronger]]" (2007), "[[E.T. (lagu)|E.T.]]" (2011, nyadi artis ke dipandangka), enggau "[[Carnival (lagu ¥$)|Carnival]]" (2024)―lalu nyadi tiga iku rapper keterubah ke pemadu nyulut. Kelimpah ari karier muzik iya, iya udah bekerejasama enggau [[Nike, Inc.|Nike]], [[Louis Vuitton]], enggau [[Gap Inc.|Gap]] ba pekayan enggau kasut, lalu nguluka kerejasama [[Adidas Yeezy|Yeezy]] enggau [[Adidas]].
Pengidup West udah nyadi subjek licha media ti signifikan. Iya udah suah nyadi pun kontroversi ketegal ulah iya ba [[media rama]], ba pengawa mandangka anugerah, enggau ba endur mensia mayuh, sereta mega jaku iya pasal industri [[Industri musik|musik]] enggau [[Pisin|fesyen]], [[Politik Amerika Serikat|politik A.S.]], bansa, enggau pengawa nyadi ulun. Pengarap [[Kristian]] iya, kaul, laya enggau selebriti bukai, sereta pengerai runding mega nyadi topik perati media.<ref>{{cite magazine|last=Gajewski|first=Ryan|date=October 8, 2022|title=Instagram Restricts Kanye West's Account and Deletes Content for Violating Policies|url=https://www.hollywoodreporter.com/business/digital/instagram-restricts-kanye-west-account-deletes-content-1235236269/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20221009000722/https://www.hollywoodreporter.com/business/digital/instagram-restricts-kanye-west-account-deletes-content-1235236269/|archive-date=October 9, 2022|access-date=October 9, 2022|magazine=[[The Hollywood Reporter]]}}</ref><ref name="Graham20192">{{cite magazine|last1=Graham|first1=Ruth|title=Evangelicals Are Extremely Excited About Kanye's Jesus Is King|url=https://slate.com/human-interest/2019/10/kanye-west-jesus-is-king-evangelical-biblical.html|magazine=[[Slate (magazine)|Slate]]|access-date=October 29, 2019|date=October 28, 2019|archive-date=October 29, 2019|archive-url=https://web.archive.org/web/20191029162030/https://slate.com/human-interest/2019/10/kanye-west-jesus-is-king-evangelical-biblical.html|url-status=live}}</ref><ref name="Schaffstall2">{{cite magazine|last1=Schaffstall|first1=Katherine|title=Kanye West Unveils New 'Jesus Is King' Album; Talks "Cancel Culture" and "Christian Innovation"|url=https://www.hollywoodreporter.com/news/kanye-west-jesus-is-king-album-cancel-culture-christianity-1250025|magazine=[[The Hollywood Reporter]]|access-date=October 29, 2019|date=October 25, 2019|archive-date=October 29, 2019|archive-url=https://web.archive.org/web/20191029144642/https://www.hollywoodreporter.com/news/kanye-west-jesus-is-king-album-cancel-culture-christianity-1250025|url-status=live}}</ref> Ari taun 2014 ngagai 2022, iya jadi enggau [[Kim Kardashian]], ke alai iya bisi empat iku anak. Ba taun 2020, West bejalaika [[Kimpin presiden Kanye West|kimpin presiden bibas ti enda mujur]]. Ari taun 2022 ngagai 2025, West nerima kutuk ke mayuh — lalu lenyau penaja enggau kerejasama — ketegal mantaika penemu [[antisemitik]] sereta siru enggau ideologi [[Nazisme|Nazi]], sebedau mansutka jaku minta ampun rasmi ba taun 2026.
== Nota ==
{{Reflist|group=lower-alpha}}
== Kereban sanding ==
{{Reflist|colwidth=30em}}
== Laman web ke bukai ==
* {{Twitter|kanyewest}}
* {{AllMusic|class=artist|id=p353484|label=Kanye West}}
* {{IMDb name|1577190}}
* {{Discogs artist}}
* {{C-SPAN|107046}}
{{CongLinks|fec=P00016741}}{{Authority control}}
[[Kategori:Penanyi rap laki Amerika kurun ke-21]]
[[Kategori:Penanyi laki Amerika kurun ke-21]]
[[Kategori:Penanyi laki Amerika kurun ke-20]]
[[Kategori:Orang idup]]
[[Kategori:Pengada 1977]]
kevo1c9o5l0wheqpp9sx83gvi8sxgjt