Wikipedia ibawiki https://iba.wikipedia.org/wiki/Lambar_Keterubah MediaWiki 1.47.0-wmf.7 first-letter Media Spesyel Randau Penggena Randau penggena Wikipedia Randau Wikipedia Fail Randau fail MediaWiki Randau MediaWiki Templat Randau templat Bantu Randau bantu Kategori Randau kategori TimedText TimedText talk Modul Randau modul Acara Perbincangan acara Bentong 0 1247 19394 11636 2026-06-18T11:15:04Z Song GK 9 /* Penyanding */ 19394 wikitext text/x-wiki {{Infobox settlement <!-- See Template:Infobox settlement for additional fields and descriptions --> | name = Bentong<br/>ﺑﻨﺘﻮڠ | settlement_type = [[List of cities in Malaysia|Town]] and [[List of capitals in Malaysia#District capitals|district capital]] | image_skyline = Bentong 2.jpg | image_caption = Loke Yew Street | image_seal = The Seal of Bentong Municipal Council.png | image_map = | pushpin_map = Malaysia#Malaysia Pahang | coordinates = {{Coord|3|31|N|101|55|E|type:city|display=inline,title}} | subdivision_type = Country | subdivision_name = [[Malaysia]] | subdivision_type1 = [[States and federal territories of Malaysia|State]] | subdivision_name1 = [[Pahang]] | subdivision_type2 = [[Districts of Malaysia|District]] | subdivision_name2 = [[Bentong District]] | established_title1 = Municipality status | established_date1 = 16 July 2005 | government_type = [[Local government in Malaysia|Local government]] | governing_body = Bentong Municipal Council | leader_title = President | leader_name = Aida Munira Abdul Rafar | area_total_km2 = {{formatnum:1105.19|R}} | population_total = 114,397 | population_as_of = 2010 | population_density_km2 = auto | postal_code_type = [[Postal codes in Malaysia|Postcode]] | postal_code = 28xxx | area_code_type = [[Telephone numbers in Malaysia|Telephone area code]] | area_code = +6-09 | registration_plate = C | website = {{URL|https://www.mpbentong.gov.my/}} }} {{Infobox legislature | name = Bentong Municipal Council | native_name = Majlis Perbandaran Bentong<br/>مجليس ڤربندرن بنتوڠ | native_name_lang = Malay | members = | legislature = | coa_pic = File:The Seal of Bentong Municipal Council.png | coa_res = | coa_alt = | session_room = | foundation = 16 July 2005 | preceded_by = Bentong District Council | house_type = Local authority | body = | leader1_type = President | leader1 = Aida Munira Abdul Rafar | leader2_type = Secretary | leader2 = Noorul Nazreen Nordin | meeting_place = Jalan Ketari, 28700 Bentong, Pahang Darul Makmur | website = {{URL|https://www.mpbentong.gov.my/}} | footnotes = | motto = Pembangunan, Kebersihan, Perpaduan<br/>(Development, Cleanliness, Unity) }} '''Bentong''' ([[Urup Jawi|Jawi]]: {{Script/Arabic|ﺑﻨﺘﻮڠ}}), penuduk [[Pelilih Menua Bentong]], iya nya sebengkah nengeri ke bepalan ba barat [[Pahang]], [[Malaysia]], ba garis entara menua enggau nengeri [[Selangor]] ba barat enggau nengeri [[Negeri Sembilan]] ba selatan.<ref>{{Cite web|url=https://www.themalaysianinsight.com/s/12573/|title = Bentong declared as ecotourism destination &#124; the Malaysian Insight}}</ref> == Kereban sanding == <references/> 2z9pxpeff6aooog3cni4cjd84fig156 Kalimantan Tengah 0 1609 19393 8299 2026-06-18T11:14:45Z Song GK 9 /* Penerang */ 19393 wikitext text/x-wiki {{Infobox settlement | name = Kalimantan Tengah | official_name = Provinsi Kalimantan Tengah | nickname = Bumi Tambun Bungai | image_shield = Coat of arms of Central Kalimantan.svg | image_flag = <!-- Flag was removed (vectorised) as per a [[Wikipedia talk:WikiProject Indonesia/Archive 9#Province infobox photos.svg..|consensus]] at WikiProject Indonesia --> | shield_size = 75px | flag_size = | image_map = Central Kalimantan in Indonesia.svg | map_alt = | map_caption = {{Centre|{{Legend inline|#C41E3A|outline=red}} '''Kalimantan Tengah''' ba {{Legend inline|#FFFDD0|outline=silver}} '''[[Indonesia]]'''}} | coordinates = {{Coord|2|13|S|113|55|E|region:ID_type:adm1st|display=inline,title}} | coor_pinpoint = | coordinates_footnotes = | established_title = Founded | established_date = 2 Julai 1958 | motto = ''Isen Mulang'' ([[Jaku Ngaju|Ngaju]])<br/>Persistent | founder = | named_for = | seat_type = Capital<br/>{{Nobold|and largest city}} | seat = [[Palangka Raya]] | government_footnotes = | leader_party = | leader_title = Governor | leader_name = [[Sugianto Sabran]] ([[PDI-P]]) | governing_body = Central Kalimantan Provincial Government | leader_title2 = Vice Governor | leader_name2 = Edy Pratowo | unit_pref = Metric | area_footnotes = | area_total_km2 = 153443.91 | area_rank = [[Provinces of Indonesia|1st]] | area_note = | elevation_footnotes = | elevation_max_ft = 7546 | elevation_max_point = Bukit Raya | population_total = 2809700 | population_as_of = mid 2024 Estimate | population_footnotes = <ref name="Badan Pusat Statistik 2024">Badan Pusat Statistik, Jakarta, 28 February 2024, ''Provinsi Kalimantan Tengah Dalam Angka 2024'' (Katalog-BPS 1102001.62)</ref> | population_density_km2 = auto | population_note = | demographics_type1 = Demographics | demographics1_footnotes = <ref>{{Cite book |last1=Leo Suryadinata |title=Indonesia's Population: Ethnicity and Religion in a Changing Political Landscape |last2=Evi Nurvidya Arifin |last3=Aris Ananta |publisher=Institute of Southeast Asian Studies |year=2003 |location=Singapore}}</ref> | demographics1_title1 = [[Ethnic groups in Indonesia|Ethnic groups]] | timezone1 = [[Time in Indonesia|Western Indonesian Time]] | utc_offset1 = +7 | postal_code_type = | postal_code = | area_code = | area_code_type = | footnotes = | type = [[Provinces of Indonesia|Province]] | demographics1_info1 = {{Nowrap|46% [[Dayak people|Dayak]]{{Br}}22% [[Javanese people|Javanese]]{{Br}}21% [[Banjar people|Banjarese]]{{Br}}3.9% [[Malay Indonesian|Malay]]{{Br}}1.9% [[Madurese people|Madurese]]{{Br}}4.8% other}}<ref name="sensusSuku2010">{{Cite book |last1=Aris Ananta |title=Demography of Indonesia's Ethnicity |last2=Evi Nurvidya Arifin |last3=M. Sairi Hasbullah |last4=Nur Budi Handayani |last5=Agus Pramono |date=2015 |publisher=Institute of Southeast Asian Studies |location=Singapore |language=en}}</ref> | demographics1_title2 = [[Religion in Indonesia|Religion]] (2021)<ref name="KalTeng">{{Cite book |last=BPS Provinsi Kalimantan Tengah/BPS-Statistics of Kalimantan Tengah Province |url=https://kalteng.bps.go.id/publication/2018/08/16/ceed046d35684aefde786f04/provinsi-kalimantan-tengah-dalam-angka-2018.html |title=Provinsi Kalimantan Tengah Dalam Angka 2018/Kalimantan Tengah Province in Figures 2018 |publisher=BPS Provinsi Kalimantan Tengah/BPS-Statistics of Kalimantan Tengah Province |language=id,en |access-date=13 September 2018 |via=BPS Kalimantan Tengah}}</ref> | demographics1_info2 = {{Nowrap|74.11% [[Islam]]<br/>16.67% [[Protestant]]<br/>5.84% [[Hinduism]]/[[Kaharingan]]<br/>3.23% [[Catholic]]<br/>0.11% [[Buddhism]]<br/>0.1% other}}<ref name=KalTeng/><ref name="DUKCAPIL">{{Cite web|url=https://gis.dukcapil.kemendagri.go.id/peta/|title=Visualisasi Data Kependuduakan - Kementerian Dalam Negeri 2020|website=www.dukcapil.kemendagri.go.id|accessdate=16 April 2021}}</ref> | demographics1_title3 = [[Languages of Indonesia|Languages]] | demographics1_info3 = [[Indonesian language|Indonesian]] <small>(official)</small><br/>[[Ngaju language|Ngaju]]<br/>[[Banjarese language|Banjar]]<br/>[[Maanyan language|Maanyan]] | image_map1 = {{Hidden begin|title=OpenStreetMap|ta1=center}}{{Infobox mapframe|frame-width=250|zoom=8}}{{Hidden end}} | blank_name = GDP (nominal) | blank_info = 2022 | blank1_name = &nbsp;- Total<ref name="bpsgdpdata2022">{{Cite web |author=Badan Pusat Statistik |author-link=Statistics Indonesia |year=2023 |title=Produk Domestik Regional Bruto (Milyar Rupiah), 2022 |url=https://www.bps.go.id/id/statistics-table/3/WkdVMWRYVnBkMnBvVEhKSVkyWXhNblZtTjJSbmR6MDkjMw==/produk-domestik-regional-bruto-atas-dasar-harga-berlaku--menurut-provinsi--miliar-rupiah-.html?year=2022 |publisher=Badan Pusat Statistik |location=Jakarta |language=id}}</ref> | blank1_info = [[Indonesian rupiah|Rp]] 199.9&nbsp;trillion ([[List of Indonesian provinces by GDP|21st]])<br>[[USD|US$]] 13.5&nbsp;billion<br>[[Int$]] 42.0&nbsp;billion ([[Purchasing power parity|PPP]]) | blank2_name = &nbsp;- Per capita<ref name="bpspercapitadata">{{Cite web |author=Badan Pusat Statistik |author-link=Statistics Indonesia |year=2023 |title=Produk Domestik Regional Bruto Per Kapita (Ribu Rupiah), 2022 |url=https://www.bps.go.id/id/statistics-table/3/YWtoQlRVZzNiMU5qU1VOSlRFeFZiRTR4VDJOTVVUMDkjMw==/produk-domestik-regional-bruto-per-kapita-atas-dasar-harga-berlaku-menurut-provinsi--ribu-rupiah-.html?year=2022 |publisher=Badan Pusat Statistik |location=Jakarta |language=id}}</ref> | blank2_info = [[Indonesian rupiah|Rp]] 72.9&nbsp;million ([[List of Indonesian provinces by GRP per capita|9th]])<br>[[USD|US$]] 4,913<br>[[Int$]] 15,329&nbsp;([[Purchasing power parity|PPP]]) | blank3_name = &nbsp;- Growth<ref name="bappenas2022">{{Cite web |author=Badan Pembangunan Nasional |author-link=Ministry of National Development Planning (Indonesia) |year=2023 |title=Capaian Indikator Utama Pembangunan |url=https://simreg.bappenas.go.id/home/pemantauan/lpe |publisher=Badan Pembangunan Nasional |location=Jakarta |language=id}}</ref> | blank3_info = {{Increase}} 6.45% | blank4_name = [[Human Development Index|HDI]] | blank4_info = {{Increase}} 0.722 ([[List of Indonesian provinces by Human Development Index|9th]]) – <span style=color:#090>high</span> | website = {{Url|http://www.kalteng.go.id/|kalteng.go.id}} }} '''Kalimantan Tengah''' nya siti [[provinsi ba Indonesia]]. Provinsi tu siti ari lima provinsi ba [[Kalimantan]], bagi menua Indonesia ba pulau [[Borneo]]. Iya bekunsi sempadan enggau [[Kalimantan Barat]] ba barat, [[Kalimantan Selatan]] enggau [[Kalimantan Timur]] ba sepiak timur, [[Tasik Jawa]] ba selatan lalu diserara enggau taris sekut enggau [[Kalimantan Utara]] enggau menua [[Malaysia]] nengah Kabupaten Mahakam Ulu. Indu nengeri provinsi tu ia nya [[Palangka Raya]] lalu penyampau orang ke diau dia mampau 2.2 juta,<ref name="Biro Pusat Statistik 2011">Biro Pusat Statistik, Jakarta, 2011.</ref> sereta ba Pengawa Pengitung 2020 nunjukka populasyen dia 2.67 juta;<ref name="Badan Pusat Statistik 2021">Badan Pusat Statistik, Jakarta, 2021.</ref> Anggar resmi maya tengah 2023 nya bisi 2,774,747 orang ke diau dia (nyengkaum 1,434,119 laki enggau 1,339,628 indu), lalu disangka niki nyadi 2,809,700 maya tengah 2024.<ref name="Badan Pusat Statistik 2024">Badan Pusat Statistik, Jakarta, 28 February 2024, ''Provinsi Kalimantan Tengah Dalam Angka 2024'' (Katalog-BPS 1102001.62)</ref> == Kereban sanding == {{reflist}} pcgir4goc4egzt0ckrt9wd64y7m16ly Portugal 0 1934 19382 18347 2026-06-17T18:24:38Z CommonsDelinker 28 Removing [[:c:File:Hino_Nacional_da_Republica_Portuguesa.ogg|Hino_Nacional_da_Republica_Portuguesa.ogg]], it has been deleted from Commons by [[:c:User:Infrogmation|Infrogmation]] because: per [[:c:Commons:Deletion requests/File:Hino Nacional da Republica 19382 wikitext text/x-wiki {{Infobox country | conventional_long_name = Republik Portugal | native_name = {{Native name|pt|República Portuguesa}} | common_name = Portugal | image_flag = Flag of Portugal.svg | image_coat = Coat of arms of Portugal.svg | coa_size = 110 | national_anthem = <br/>{{Lang|pt|[[A Portuguesa]]}}<br />"The Portuguese"<br /><div style="display:inline-block;margin-top:0.4em;"> </div> | image_map = {{Switcher|[[Fail:EU-Portugal (orthographic projection).svg|upright=1.15|frameless]]|Show globe|[[Fail:EU-Portugal with islands circled.svg|upright=1.15|frameless]]|Show map of the European Union|default=1}} | map_caption = {{Map caption|location_color=dark green|region=Europe|region_color=dark grey|subregion=the [[European Union]]|subregion_color=green}} | capital = [[Lisbon]] | coordinates = {{Coord|38|46|N|9|9|W|type:city}} | largest_city = Lisbon | official_languages = [[Portuguese language|Portuguese]] | regional_languages = [[Mirandese language|Mirandese]]{{Efn|name="pt lang"|[[Mirandese language|Mirandese]], spoken in the region of [[Terra de Miranda]], was officially recognized in 1999 (''Lei n.° 7/99 de 29 de Janeiro''),<ref name="auto">{{Cite web | url = https://mirandes.no.sapo.pt/LMPSlei.html | archive-url = https://web.archive.org/web/20020318130143/http://mirandes.no.sapo.pt/LMPSlei.html | url-status=dead | archive-date = 18 March 2002 | title = Reconhecimento oficial de direitos linguísticos da comunidade mirandesa (Official recognition of linguistic rights of the Mirandese community) | website= Centro de Linguística da Universidade de Lisboa (UdL) | access-date= 2 December 2015 }}</ref> awarding it an official right-of-use.{{Big|<ref name="auto1">[http://bookshop.europa.eu/en/euromosaic-pbC29295845/downloads/C2-92-95-845-EN-C/C29295845ENC_001.pdf?FileName=C29295845ENC_001.pdf&SKU=C29295845ENC_PDF&CatalogueNumber=C2-92-95-845-EN-C The Euromosaic study, Mirandese in Portugal] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20160205202451/http://bookshop.europa.eu/en/euromosaic-pbC29295845/downloads/C2-92-95-845-EN-C/C29295845ENC_001.pdf?FileName=C29295845ENC_001.pdf&SKU=C29295845ENC_PDF&CatalogueNumber=C2-92-95-845-EN-C |date=5 February 2016 }}, europa.eu&nbsp;– [[European Commission]] website. Retrieved January 2007. Link updated December 2015</ref>}} [[Portuguese Sign Language]] is also recognized.}} {{Infobox | child = yes | label1 = Nationality {{Nobold|(2022)}}<ref name="Sefstat 2022">{{Cite web|url=https://www.sef.pt/pt/pages/conteudo-detalhe.aspx?nID=92|title=SEF - Serviço de Estrangeiros e Fronteiras|website=Portal Serviço de Estrangeiros e Fronteiras|access-date=1 August 2023|archive-date=13 August 2023|archive-url=https://web.archive.org/web/20230813183842/https://www.sef.pt/pt/pages/conteudo-detalhe.aspx?nID=92|url-status=live}}</ref> | data1 = {{Unbulleted list |92.5% [[Portuguese people|Portuguese nationals]] | 7.5% [[Immigration to Portugal|resident foreigners]] |item3_style=padding-top:0.2em;line-height:1.2em}} }} | religion = {{Unbulleted list |{{Tree list}} * 84.8% [[Christianity]] ** 80.2% [[Catholic Church in Portugal|Catholicism]] ** 4.6% other [[Christian]] {{Tree list/end}} | 14.1% [[Irreligion|no religion]] | 1.1% [[Religion in Portugal|other]] }} | religion_ref = <ref name="Censos2021"/> | demonym = Portuguese | government_type = Unitary [[semi-presidential republic]]<ref>{{Cite web|url=http://www.constituteproject.org/constitution/Portugal_2005.pdf|title=Constitution of Portugal, Preamble|access-date=17 March 2018|archive-date=17 March 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20180317103114/https://www.constituteproject.org/constitution/Portugal_2005.pdf|url-status=live}}</ref> | leader_title1 = [[President of Portugal|President]] | leader_name1 = {{Nowrap|[[Marcelo Rebelo de Sousa]]}} | leader_title2 = [[List of presidents of the Assembly of the Republic (Portugal)|Speaker]] | leader_name2 = [[José Pedro Aguiar-Branco]] | leader_title3 = [[Prime Minister of Portugal|Prime Minister]] | leader_name3 = [[Luís Montenegro]] | legislature = [[Assembly of the Republic (Portugal)|Assembly of the Republic]] | sovereignty_type = [[History of Portugal|Establishment]] | sovereignty_note = | established_event1 = [[County of Portugal#First county|First County]] | established_date1 = 868 | established_event2 = [[County of Portugal#Second county|Second County]] | established_date2 = 1095 | established_event3 = [[Battle of São Mamede|Sovereignty]] | established_date3 = 24 June 1128 | established_event4 = [[Kingdom of Portugal|Kingdom]] | established_date4 = 25 July 1139 | established_event5 = [[Treaty of Zamora]] | established_date5 = 5 October 1143 | established_event6 = [[Portuguese Restoration War|Restoration]] | established_date6 = 1 December 1640 | established_event7 = [[Portuguese Constitution of 1822|First Constitution]] | established_date7 = 23 September 1822 | established_event8 = [[5 October 1910 revolution|Republic]] | established_date8 = 5 October 1910 | established_event9 = [[Carnation Revolution|Democratization]] | established_date9 = 25 April 1974 | established_event10 = [[Constitution of Portugal|Current constitution]] | established_date10 = 25 April 1976{{Efn|name=c|[[Constitution of Portugal|Portuguese Constitution adopted in 1976]] with several subsequent minor revisions, between 1982 and 2005.}} | established_event12 = [[1986 enlargement of the European Communities|EEC accession]]{{Efn|[[European Union]] (EU) since 1993}} | established_date12 = 1 January 1986 | area_km2 = 92,230 | area_footnote = <ref>{{Cite web|url=https://www.ine.pt/xportal/xmain?xpid=INE&xpgid=ine_indicadores&contecto=pi&indOcorrCod=0008350&selTab=tab0|title=Statistics Portugal - Web Portal|website=ine.pt|access-date=5 July 2023|archive-date=13 November 2019|archive-url=https://web.archive.org/web/20191113174215/https://www.ine.pt/xportal/xmain?xpid=INE&xpgid=ine_indicadores&contecto=pi&indOcorrCod=0008350&selTab=tab0|url-status=live}}</ref><ref>{{Cite web |title=Portugal country profile |url=https://www.bbc.com/news/world-europe-17758217 |website=BBC News |access-date=27 January 2021 |date=24 February 2020 |archive-date=26 January 2021 |archive-url=https://web.archive.org/web/20210126133127/https://www.bbc.com/news/world-europe-17758217 |url-status=live }}</ref> | area_rank = 109th <!-- Area rank should match [[List of countries and dependencies by area]] --> | area_sq_mi = 57,298 | percent_water = 1.2 (2015)<ref>{{Cite web|title=Surface water and surface water change|access-date=11 October 2020|publisher=[[OECD|Organisation for Economic Co-operation and Development]] (OECD)|url=https://stats.oecd.org/Index.aspx?DataSetCode=SURFACE_WATER|archive-date=24 March 2021|archive-url=https://web.archive.org/web/20210324133453/https://stats.oecd.org/Index.aspx?DataSetCode=SURFACE_WATER|url-status=live}}</ref> | population_estimate_rank = 88th | population_estimate = {{IncreaseNeutral}} 10,639,726<ref>{{Cite web|url=https://www.ine.pt/xportal/xmain?xpid=INE&xpgid=ine_destaques&DESTAQUESdest_boui=645507713&DESTAQUESmodo=2|title=População residente ultrapassa os 10,6 milhões - 2023|website=ine.pt|publisher=[[Instituto Nacional de Estatística (Portugal)|INE]]|access-date=18 June 2024}}</ref> | population_census = {{DecreaseNeutral}} 10,343,066<ref name="auto2">{{Cite web | website=Statistics Portugal - Web Portal | date=23 November 2022 | url=https://www.ine.pt/xportal/xmain?xpid=INE&xpgid=ine_destaques&DESTAQUESdest_boui=541064323&DESTAQUESmodo=2 | access-date=23 November 2022 | title=Censos 2021 - Principais tendências ocorridas em Portugal na última década | archive-date=23 November 2022 | archive-url=https://web.archive.org/web/20221123114641/https://www.ine.pt/xportal/xmain?xpid=INE&xpgid=ine_destaques&DESTAQUESdest_boui=541064323&DESTAQUESmodo=2 | url-status=live }}</ref> | population_estimate_year = 2023 | population_census_year = 2021 | population_density_km2 = 115.4 | GDP_PPP = {{Increase}} $485.742&nbsp;billion<ref name="IMFWEO.PT">{{Cite web |url=https://www.imf.org/en/Publications/WEO/weo-database/2024/April/weo-report?c=182,&s=NGDPD,PPPGDP,NGDPDPC,PPPPC,&sy=2022&ey=2029&ssm=0&scsm=1&scc=0&ssd=1&ssc=0&sic=0&sort=country&ds=.&br=1 |title=World Economic Outlook Database, April 2024 Edition. (Portugal) |publisher=[[International Monetary Fund]] |website=www.imf.org |date=16 April 2024 |access-date=16 April 2024}}</ref> | GDP_PPP_year = 2024 | GDP_PPP_rank = 50th | GDP_PPP_per_capita = {{Increase}} $47,070<ref name="IMFWEO.PT" /> | GDP_PPP_per_capita_rank = 40th | GDP_nominal = {{Increase}} $298.949&nbsp;billion<ref name="IMFWEO.PT" /> | GDP_nominal_year = 2024 | GDP_nominal_rank = 47th | GDP_nominal_per_capita = {{Increase}} $28,969<ref name="IMFWEO.PT" /> | GDP_nominal_per_capita_rank = 39th | Gini = 33.7 <!-- number only --> | Gini_year = 2023 | Gini_change = increase<!-- increase/decrease/steady --> | Gini_ref = <ref>{{Cite web |url=https://www.ine.pt/xportal/xmain?xpid=INE&xpgid=ine_destaques&DESTAQUESdest_boui=594931817&DESTAQUESmodo=2|title=A taxa de risco de pobreza aumentou para 17,0% em 2022 - 2023|publisher=INE|website=www.ine.pt |access-date=12 February 2024}}</ref> | Gini_rank = | HDI = 0.874 <!-- number only --> | HDI_year = 2022 <!-- Please use the year to which the data refers, not the publication year--> | HDI_change = increase<!-- increase/decrease/steady --> | HDI_ref = <ref name="UNHDR">{{Cite web|url=https://hdr.undp.org/system/files/documents/global-report-document/hdr2023-24reporten.pdf|title=Human Development Report 2023/24|language=en|publisher=[[United Nations Development Programme]]|date=13 March 2024|page=288|access-date=13 March 2024}}</ref> | HDI_rank = 42nd | currency = [[Euro]]{{Efn|The [[Portuguese escudo|Escudo]] before 2002}} ([[Euro sign|€]]) | currency_code = EUR | utc_offset = {{Sp}} | time_zone = [[Western European Time|WET]])<br /> UTC−1 ([[Atlantic/Azores]] | utc_offset_DST = +1 | time_zone_DST = [[Western European Summer Time|WEST]])<br /> UTC (Atlantic/Azores | DST_note = Note: [[Continental Portugal]] and [[Madeira]] use WET/WEST; the [[Azores]] are 1 hour behind. | date_format = dd/mm/yyyy | drives_on = right | calling_code = [[Telephone numbers in Portugal|+351]] | cctld = [[.pt|.pt]] | religion_year = 2021 | today = }} '''Portugal''',{{Efn|{{IPA-pt|puɾtuˈɣal|audio=Portugal.wav}}}} nama resmi iya '''Republik Portugal''',{{Efn|{{Lang-pt|República Portuguesa|links=yes}} {{IPA-pt|ʁɛˈpuβlikɐ puɾtuˈɣezɐ|}}<br>In recognized minority [[languages of Portugal]]: :* {{Lang-mwl|República Pertuesa}}}} iya nya sebengkah menua ke bepalan ba [[Semenanjung Iberia]] di [[Eropah Barat Daya]], ke kandang menua iya mega nyengkaum pulau-pulau [[Macaronesian]] [[Azores]] enggau [[Madeira]]. Menua tu ngembuan titik ti pemadu barat ba benua [[Eropah]]; tanah besai iya garis entara menua barat enggau selatan enggau [[Tasik Atlantik Utara]]; lalu ba utara enggau timur, sempadan Portugal-Sepanyol, ti nyadi garis entara menua ti pemadu panjai ti enda putus-putus di [[Serakup Eropah]]. Portugal nyadi menua ti pemadu tuai di Eropah. Ditumbuhka dalam taun 1143, garis entara menua iya ke diatu ditumbuhka ba tengan abad ke-13, lalu nyadika iya sekeda ari garis entara menua ke pemadu lama di Eropah enggau dunya. Pulau-pulau iya nyadi dua pelilih menua autonomi ke ngembuan perintah pelilih menua sida empu. Ba tanah besai, pelilih menua Alentejo nguan kandang endur ke pemadu besai tang nyadi siti ari pelilih menua ke pemadu mimit mensia di Eropah. [[Lisbon]] nyadi indu nengeri sereta mengeri pemadu besai nitihka penyampau tubuh, lalu iya mega nyadi palan besai ungkup temuai ba tisi Porto, Lembah Douro, Minho (tebal agi Braga enggau Guimarães) enggau pelilih menua Algarve, enggau Madeiradalitvald . == Kerebah sanding == [[Kategori:Menua ba Eropah]] <references /> n2oh1boko6tbupde43qmzh6boee5758 Sakramen 0 1995 19381 18696 2026-06-17T12:05:26Z Song GK 9 19381 wikitext text/x-wiki [[Fail:Seven Sacraments Rogier.jpg|thumb|upright=1.2|''[[Seven Sacraments Altarpiece|The Seven Sacraments]]'', siti gambar altar digaga [[Rogier van der Weyden]]]] {{Christianity|expanded=theology}} '''Sakramen''' nya ritus pengarap [[Kristian]] ti diaku kelebih agi beguna sereta signifikan.<ref>{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=UbQ_DwAAQBAJ&pg=PT41|title=Understanding the Sacraments of Initiation: A Rite-Based Approach|last=Stice|first=Randy|date=2017-11-21|publisher=LiturgyTrainingPublications|isbn=9781618331847|page=41|language=en}}</ref> Bisi mayuh macham penemu pasal pemisi, penyampau enggau reti ritus ti baka tu. Mayuh orang Kristian ngumbai sakramen nya nyadika lambang ti tampak ngayanka pengamat Allah Taala, pia mega nyadika jalai pengasih Allah Taala. Mayuh macham denominasyen, nyengkaum [[Katolik]], [[Lutheran]], [[Presbyterian]], [[Anglika]], [[Metodis]], enggau [[Calvinisme]], bepegai ba definisyen sakramen ti dirumuska [[Augustine ari Hippo]]: tanda luar pengasih dalam, ti udah ditumbuhka Jesus Kristus.<ref>{{Cite book|title=The Junior Catechism of the Methodist Episcopal Church and the Methodist Episcopal Church, South|year=1905|publisher=Jennings and Graham|language=en|page=26|quote=87. What is a sacrament? A sacrament is an outward sign, appointed by Christ, of an inward grace. (Rom. 4:11.)}}</ref><ref>{{Cite book|title=Lutheran Forum, Volumes 38–39|url=https://books.google.com/books?id=gdgmAQAAIAAJ|year=2004|language=en|page=46|quote=A sacrament is an outward sign of an inward grace.}}</ref><ref name="LydenMazur2015">{{Cite book|last1=Lyden|first1=John C.|last2=Mazur|first2=Eric Michael|title=The Routledge Companion to Religion and Popular Culture|date=27 March 2015|publisher=Routledge|language=en|isbn=9781317531067|pages=180|quote=Augustine defines a sacrament as "an outward sign of an inward grace". Reformed tradition subscribes to this definition (see McKim 2001: 135).}}</ref><ref name="CCC1">{{Cite web|url=https://www.vatican.va/archive/ENG0015/__P35.HTM|title=Catechism of the Catholic Church, 1131|website=www.vatican.va|access-date=2020-01-04}}</ref> Sakramen nandaka pengasih Allah Taala ngena chara ti ulih diperatika ari luar ngagai pesereta.<ref name="CCC1" /> == Kereban sanding == {{reflist}} o1yfk9cjyhx0y12zuber19hklb9lt13 Padang Bilun Tartu 0 2622 19383 11115 2026-06-17T23:54:01Z Song GK 9 /* Penyanding */ 19383 wikitext text/x-wiki {{Infobox airport | name = Padang Bilun Tartu | nativename = ''Tartu lennujaam'' | nativename-r = {{small|Ülenurme Airport}} | image = Approach lighting system of Tartu Airport.jpg | image-width = 250 | IATA = TAY | ICAO = EETU | type = Rama | opened = 1946 | owner = | operator = Tallinn Airport Ltd | city-served = [[Tartu]], Estonia | location = [[Reola]], [[Ülenurme Parish]] | metric-elev = <!-- yes or blank --> | elevation-f = 219 | website = {{URL|www.tartu-airport.ee}} | coordinates = {{Coord|58|18|27|N|026|41|13|E|region:EE|display=inline,title}} | pushpin_map = Estonia | pushpin_relief = yes | pushpin_label = EETU | pushpin_map_caption = Location in Estonia | metric-rwy = yes | r1-number = 08/26 | r1-length-m = 1,799 | r1-surface = Asfalt / konkrit | stat-year = 2023 | stat1-header = Penyampau orang nepan | stat1-data = 1,080 | stat2-header = Cargo (tonnes) | stat2-data = 0,0 | stat3-header = Kebut bilun | stat3-data = 3,896 | footnotes = Penerang: Estonian [[Aeronautical Information Publication|AIP]]<ref name="AIP">{{cite web|url=http://eaip.eans.ee/2016-07-21/html/index-en-GB.html |title=eAIP Estonia|publisher=[[Estonian Air Navigation Services]] (ANS) |access-date=2016-07-27}}</ref> }} '''Padang Tartu''' ({{langx|et|'''Tartu lennujaam'''}}) {{airport codes|TAY|EETU}}<ref>{{cite web |url=https://www.transpordiamet.ee/sites/default/files/documents/2021-05/tartu_-_ee-001.pdf |title= Tartu aerodrome Certificate |publisher=Estonian Transport Administration |access-date=29 April 2024}}</ref> nya siti padang bilun ba [[Reola]], Parish Ülenurme, {{convert|5.9|NM|lk=in}} selatan barat daya nengeri [[Tartu]],<ref name="AIP"/> nengeri kedua pemadu besai ba [[Estonia]]. Padang bilun tu mega dikumbai '''Padang Bilun Ülenurme''' ketegal penyemak enggau kampung [[Ülenurme]]. Jalai alun Tallinn–Tartu–Võru–Luhamaa (E263) nengah semak padang bilun tu. ==Sejarah== Padang bilun tu dibuka kena 15 Mei 1946. Dalam taun 1981, begunan terminal baru digaga, lalu landasan enggau jalai teksi diangkatka. Kenyau ari taun 2005, padang bilun tu udah dipejalaika Padang Bilun Tallinn. Dalam taun 2009, landasan nya dipanjaika ngagai 100.000. {{convert|1799|m|abbr=on|0}}.<ref>{{cite web |title=Tartu Lennujaam sai uue kuue |url=https://www.logistikauudised.ee/uudised/2009/12/11/tartu-lennujaam-sai-uue-kuue |website=www.logistikauudised.ee |access-date=29 April 2024 |language=et |date=11 December 2009}}</ref> ==Kompeni penerebai bilun enggau alai tuju== Pengudah Finnair nembuka penerebai ngagai Tartu ba Oktober 2022<ref>{{cite web |title=Finnair sulgeb oktoobri lõpust Tartu-Helsingi liini |url=https://www.err.ee/1608722077/finnair-sulgeb-oktoobri-lopust-tartu-helsingi-liini |website=ERR |access-date=29 April 2024 |language=et |date=20 September 2022}}</ref> nadai penerebai bilun penumpang komersial ti tetap ngagai Tartu. Ba taun 2024, Finnair menang ba pengawa ngulihka penerebai bilun ke bisi sabsidi lalu garis Helsinki dibuka baru dalam bulan Mac.<ref>{{cite web |title=Finnair alustas lendudega Tartu ja Helsingi vahel |url=https://www.err.ee/1609298769/finnair-alustas-lendudega-tartu-ja-helsingi-vahel |publisher=ERR |access-date=29 April 2024 |language=et |date=31 March 2024}}</ref> Kena bulan April 2024, penerebai bilun diketuka pengelama sebulan ketegal GPS Rusia jem.<ref>{{cite web |title=Finnair suspends flights to Tartu for 1 month to seek GPS jamming solution |url=https://news.err.ee/1609328058/finnair-suspends-flights-to-tartu-for-1-month-to-seek-gps-jamming-solution |publisher=ERR |access-date=29 April 2024 |language=en |date=29 April 2024}}</ref> Padang bilun nya begunaka GNSS ungkup chara keterubah ba pengawa bedarat.<ref>{{cite web |title=Instrument approach chart |url=http://eaip.eans.ee/2024-04-18/graphics/eAIP/AIRAC-AMDT-13-2022/AD_2_EETU_IAC_26_4_en.pdf |publisher=Estonian Air Navigation Services |access-date=29 April 2024}}</ref> {{Airport-dest-list | [[Finnair]] | [[Helsinki Airport|Helsinki]]<ref>{{cite news |title=Plane ticket from Tartu to Helsinki to cost a little over €70 |url=https://news.err.ee/1609224429/plane-ticket-from-tartu-to-helsinki-to-cost-a-little-over-70 |access-date=18 January 2024 |work=ERR |date=17 January 2024 |language=en}}</ref><ref>{{cite web | url=https://company.finnair.com/en/media-centre/all-releases/news?id=2568789F7B492403 | title=News &#124; Finnair }}</ref> }} ==Kereban sanding== {{Reflist}} [[Kategori:Padang bilun ba Estonia|Tartu]] ontecp1enogv1ekgjc1qx93r5vi4rva Serang 11 September 2001 0 3330 19389 11793 2026-06-18T11:09:05Z Song GK 9 /* Penyanding */ 19389 wikitext text/x-wiki [[Fail:World_Trade_Center_9-11_Attacks_Illustration_with_Vertical_Impact_Locations.svg|thumb|250x250px|Ilustrasyen ti ngayanka endur dua iti bilun terempas ngagai WTC New York]] '''Serang 11 September 2001''' (mega dikelala enggau nama '''9/11''') iya nya siri empat serang munuh diri ti dikoordinasyen al-Qaeda ngagai [[Amerika Serikat]] kena 11 September 2001. Pagi nya, 19 iku pengganas al-Qaeda ngerampas empat iti bilun penepan komersial.<ref name="Holmes">{{cite book |last=Holmes |first=Stephen |title=Making sense of suicide missions |publisher=Oxford University Press |year=2006 |isbn=978-0-19-929797-9 |editor=Diego Gambetta |chapter=Al Qaeda, 11 September 2001}}</ref><ref name="Keppel2008">{{cite book |last=Keppel |first=Gilles |title=Al Qaeda in its own words |last2=Milelli |first2=Jean-Pierre |last3=Ghazaleh |first3=Pascale |publisher=Harvard University Press |year=2008 |isbn=978-0-674-02804-3}}</ref> Bala penyamun nya sengaja ngelantak dua iti bilun ngagai Menara Sapit Pusat Dagang Dunya di [[Nengeri New York]], lalu munuh semua penepan enggau tebal agi orang ke gawa ba begunan nya. Kededua menara nya runtuh dalam timpuh sejam 42 minit ngujungka begunan ke besemak mega anchur tauka rusak. Sida mega ngelantak bilun ketiga ngagai begunan Pentagon di Arlington, Virginia, di Washington, DC. Semua penepan ba semua empat iti bilun nya parai. Sepenyampau 2,977 iku mansa enggau semua 19 iku orang ke ngerampas nya parai dalam serang nya.<ref name="FOX Responders">{{Cite news|publisher=FOX News|title=9 Years Later, Nearly 900 9/11 Responders Have Died, Survivors Fight for Compensation|date=11 September 2010|url=http://www.foxnews.com/politics/2010/09/09/report-responders-died-ground-zero-illnesses/|accessdate=12 September 2010}}</ref> Nitihka penerang ari Opis Pengerai Nengeri New York, naka bulan Jun 2009, sepenyampau 836 iku orang ke nimbal penusah tu nyengkaum raban bomba enggau polis udah mati.<ref name="FOX Responders2" /> Entara 2,752 iku mansa ke parai dalam pengawa nyerang Palan Dagang Dunya iya nya 343 iku raban bomba enggau 60 iku pemesai polis ari Nengeri New York enggau Lembaga Palan Penyangkai Kapal.<ref>{{Cite news|last=Goldman|first=Henry|publisher=Bloomberg News|title=New York, U.S. Commemorate Sept. 11 Anniversary With Ceremonies, Protests|date=12 September 2010|url=http://www.bloomberg.com/news/2010-09-11/new-york-u-s-commemorate-sept-11-anniversary-with-ceremonies-protests.html|accessdate=12 September 2010}}</ref> Bisi 184 iku agi orang parai dalam pengawa nyerang Pentagon.<ref>{{Cite news|publisher=Associated Press|title=Top military officer honors 9/11 Pentagon victims|date=11 September 2010|url=http://www.google.com/hostednews/ap/article/ALeqM5hY5W5b-dPQ2wmj498Dkhe3OkhLcQD9I5ODLG0|accessdate=12 September 2010|archive-date=2018-12-25|archive-url=https://web.archive.org/web/20181225172512/http://www.google.com/hostednews/ap/article/ALeqM5hY5W5b-dPQ2wmj498Dkhe3OkhLcQD9I5ODLG0|url-status=dead}}</ref> Majoriti mansa nya orang awam nyengkaum peranak ari 70 iti menua.<ref name="countries_deaths">{{Cite journal|title=A list of the 77 countries whose citizens died as a result of the attacks on September 11, 2001|publisher=U.S. Department of State, Office of International Information Programs|url=http://www.interpol.int/public/ICPO/speeches/20020911List77Countries.asp|postscript=|journal=|access-date=2010-05-06|archive-date=2007-10-06|archive-url=https://web.archive.org/web/20071006055055/http://www.interpol.int/Public/ICPO/speeches/20020911List77Countries.asp|url-status=dead}}</ref> Kelimpah ari nya, bisi pengabis kurang seiku pemati enda terus, ketegal penyakit lempuang ketegal kena abus reba Palan Dagang Dunya.<ref name="DustDeath" /> Penyalah sangka jampat bendar dipansutka ngagai al-Qaeda. Ketuai iya, Osama bin Laden, keterubah iya nyangkal iya bisi kaul, tang ba taun 2004, pengujung iya ngaku tanggungpengawa nyadi dalang serang nya.<ref name="cbc-2004" /> Amerika Serikat nimbal penusah tu enggau ngepunka Perang Ngagai Pengganas, nyerang Afghanistan dikena ngelabuhka raban Taliban ti benung ngelamun kaban al-Qaeda, lalu ngaga Akta PATRIOT USA. Kena bulan Mei 2011, bin Laden ditemu lalu dibunuh. Mayuh menua bukai mega udah ngenegapka undang-undang ngelaban pengani sereta nambahka kuasa penerit atur. Sekeda bursa saham Amerika ditutup sepemanjai minggu sepengudah serang nya, udah nya ngayanka pengerugi ke besai sepengudah sida dibuka baru, kelebih agi ba sektor penerebai bilun enggau industri. Pengerusak palan opis ti berega bebilion dollar udah balat ngeruga ekonomi Lower Manhattan. Pengerusak ba Pentagon udah diberesi sereta dikemanahka dalam timpuh setaun, lalu Pengingat Pentagon didirika semak begunan nya. Proses ngaga baru udah dilanchar ba palan World Trade Cente. Palan Dagang One World ke baru diatu benung digaga ba palan nya lalu baru tembu dalam taun 2013. Beberapa iti agi menara benung digaga ba palan nya ari taun 2007 ngagai 2013. ==Kereban sanding== {{reflist}} joyxue3l7vhok03lti1oemdg7vp09bc Templat:Dalam berita 10 3438 19397 18953 2026-06-18T11:40:20Z Song GK 9 19397 wikitext text/x-wiki {{Dalam berita/gambar | image = Jordan Staal 2013 (cropped).jpg<!--NOTE: Do not use an unprotected Commons file. Our cascading protection will not apply. Either upload a local copy or list it at WP:CMP and wait for the bot to protect it at Commons. See WP:ITN/A for full instructions.--> | width = | caption = Jordan Staal | title = Jordan Staal in 2013 | alt = | link = | border = no <!-- only set if image has a light background --> | caption align = left }} *<!--Jun 14--> Dalam hoki ais, [[Carolina Hurricanes]] ngalahka [[Vegas Golden Knights]] lalu '''[[Final Trofi Stanley 2026|menang Trofi Stanley]]''' ''(pemenang [[Trofi Conn Smythe]] [[Jordan Staal]] digambar)''. *<!--Jun 13--> Dalam bul keranjang, [[New York Knicks]] ngalahka [[San Antonio Spurs]] lalu menang '''[[Final NBA 2026|Final NBA]]'''. *<!--Jun 12--> [[Elon Musk]] nyadi '''[[Pemisi Elon Musk|trilionair dolar AS keterubah ba dunya]]''' pengudah kompeni iya [[SpaceX]] nikika '''[[Pemeri rama keterubah ngagai SpaceX|pemeri rama keterubah ti pemadu besai]]'''. *<!--Jun 11--> Peteri '''[[Bajrakitiyabha]]''' ari Thailand, [[Monarki Thailand|waris panggah]] ti disangka, midang ba umur 47 pengudah tiga taun koma. *<!--Jun 11--> Artis Inggeris '''[[David Hockney]]''' mati ba umur {{nowrap|umur 88}}. <!--Sila pertimbangkan untuk mengalihkan berita yang belum selesai yang mana rencana itu dikemas kini secara kerap ke dalam baris "peristiwaterkini" berikut dan bukannya mengeluarkannya.--> {{Dalam berita/pekara baruh | penyadikemayatu = *[[Perang Rusia-Ukraine (2022–diatu)|Perang Rusia-Ukraine]] *[[Perang sivil Sudan]] | pematikemayatu = *[[Oliver Tree]] *{{avoid wrap|[[Ali Musa Daqduq]]}} *[[Niño Guerrero]] *[[Ute Walther]] *[[Lhasang Tsering]] *[[Sophie Faucher]] }} 0brm79m7rnlnbvbvr8l8ssbzdd1hxbz Kopt 0 6217 19380 18078 2026-06-17T12:04:34Z Song GK 9 19380 wikitext text/x-wiki {{Infobox ethnic group | group = Kopt | native_name = {{Coptic|ⲚⲓⲢⲉⲙ̀ⲛⲭⲏⲙⲓ ⲛ̀Ⲭⲣⲏⲥⲧⲓ̀ⲁⲛⲟⲥ}} | native_name_lang = cop | image = Coptic diaspora map.png | caption = Diaspora Kopt | population = | region1 = '''Genturung pendiau asal bansa Kopt:''' | pop1 = <!--See below--> | region2 = {{flag|Ejip}} | pop2 = [[Kopt ba Egypt|11-18 juta]] | ref2 ={{Efn|Dalam taun 2017, ''Wall Street Journal'' ngeriputka "dalam penyampau tubuh 9.5 juta orang Kristian ba Ejip, urung 10% penyampau tubuh nya, iya nya bansa Kopt Ortodoks."<ref name=RoccaKholaif>{{Cite news |last1=Rocca |first1=Francis X. |last2=Kholaif |first2=Dahlia |date=2017-04-29 |title=Pope Francis Calls on Egypt's Catholics to Embrace Forgiveness |url=https://www.wsj.com/articles/pope-francis-calls-on-egypts-catholics-to-embrace-forgiveness-1493464066 |access-date=2025-09-14 |work=Wall Street Journal |language=en-US |issn=0099-9660 |url-access=subscription |archive-url=https://archive.today/20240608222227/https://www.wsj.com/articles/pope-francis-calls-on-egypts-catholics-to-embrace-forgiveness-1493464066|archive-date=2024-06-08}}</ref> Dalam 2019, Associated Press madahka anggar bisi 10 juta iku orang Kopt di menua Ejip.<ref name=Elhennawy>Noha Elhennawy, [https://apnews.com/a115f4d4a86c4f9b8cdb0802ccf3e5e5 Egyptian woman fights unequal Islamic inheritance laws], Associated Press (November 15, 2019).</ref> Dalam 2015, ''Wall Street Journal'' ngeriputka: "Perintah Ejip melabaka urung 5 juta iku orang Kopt, tang Gerija Ortodoks Kopt madahka 15–18 juta iku. Penyampau ke tau dikearapka tusah digiga tang anggar madahka sida nya entara 6% enggau 18% ari penyampau tubuh."<ref name=WSJ2015>{{Cite news |last=Fitch |first=Asa |date=2015-02-16 |title=5 Things to Know About Egypt's Coptic Christians |url=http://blogs.wsj.com/briefly/2015/02/16/5-five-things-to-know-about-egypts-coptic-christians/ |access-date=2025-09-14 |work=Wall Street Journal |language=en-US |issn=0099-9660 |url-access=subscription |archive-url=https://archive.today/20200603160443/https://blogs.wsj.com/briefly/2015/02/16/5-five-things-to-know-about-egypts-coptic-christians/|archive-date=2020-06-03}}</ref> Dalam taun 2004, BBC News ngeriputka bansa Kopt bisi 5–10% ari penyampau tubuh orang Mesir.<ref name=2004Egypt>{{cite news |title=Egyptian Coptic protesters freed |work=BBC News|date=22 December 2004 |url=https://news.bbc.co.uk/2/hi/middle_east/4117831.stm }}</ref> ''[[CIA World Factbook]]'' ngeripotka anggar taun 2015 ti madahka 10% ari penyampau tubuh orang Ejip nya orang Kristian (nyengkaum orang Kopt enggau ukai Kopt).<ref name=CIA2015>{{cite web |url=https://www.cia.gov/the-world-factbook/countries/egypt/|archive-url=https://web.archive.org/web/20210104191953/https://www.cia.gov/the-world-factbook/countries/egypt/|url-status=dead|archive-date=January 4, 2021|title=Egypt |work=The World Factbook |date=10 April 2023 |publisher=[[Central Intelligence Agency]]}}</ref> Dalam 2017, [[Raban Hak Minoriti]] ngeriputka penyampau tubuh orang Kopt Ejip “begulai entara 4.7 enggau 7.1 juta, ti mungkur entara enam ngagai semilan peratus ari penyampau tubuh, taja pan sekeda anggar madahka penyampau nya manggai 15 ngagai 10 peratus.”<ref>{{cite web | url=https://minorityrights.org/minorities/copts/ | title=Copts in Egypt|publisher=Minority Rights Group|date=October 2017}}</ref>}} | region3 = '''Diaspora:''' | pop3 = [[Diaspora Kopt|1–2 juta]] (pelaba beleman)<ref>{{cite web | url=https://providencemag.com/2023/05/counting-coptic-christians-in-egypt-1/ | title=Counting Coptic Christians in Egypt – Providence | date=26 May 2023 }}</ref> | region4 = {{flag|Amerika Serikat}} | pop4 = [[Kopt ba Amerika Serikat|500,000 (2018)]] | ref4 = <ref name=Telushkin2018>{{Cite news |last=Telushkin |first=Shira |date=2018-03-31 |title=The Americanization of an Ancient Faith |url=https://www.theatlantic.com/politics/archive/2018/03/coptic-church/555515/ |archive-url=https://web.archive.org/web/20250712185048/https://www.theatlantic.com/politics/archive/2018/03/coptic-church/555515/ |archive-date=2025-07-12 |access-date=2025-09-14 |work=The Atlantic |language=en-US |url-access=subscription}}</ref> | region5 = {{flag|Sudan}} | pop5 = [[Kopt ba Sudan|400,000–500,000]] (2008) | ref5 = <ref name="unhcr1">[https://www.refworld.org/reference/countryrep/mrgi/2018/en/64852 Sudan: Copts], ''World Directory of Minorities and Indigenous Peoples'', Minority Rights Group International (June 2018)</ref> | region6 = {{flag|Australia}} | pop6 = [[Kopt ba Australia|75,000 (2003)]] | ref6 = <ref name="parliament.nsw.gov.au">In the year 2003, there was an estimated 70,000 Copts in New South Wales alone: {{cite web|title=Coptic Orthodox Church (NSW) Property Trust Act 1990|url=http://www.austlii.edu.au/au/legis/nsw/consol_act/cocpta1990518/|website=New South Wales Consolidated Acts}}</ref> | region7 = {{flag|Libia}} | pop7 = [[Kopt ba Libia|60,000]] | ref7 = <ref name="LookLex Encyclopedia">{{cite web|url=http://i-cias.com/e.o/coptic_c.htm|title=Coptic Church|last=Kjeilen|first=Tore|website=LookLex Encyclopedia|access-date=30 January 2016|archive-url=https://web.archive.org/web/20160304083550/http://i-cias.com/e.o/coptic_c.htm|archive-date=4 March 2016|df=dmy-all}}</ref> | region8 = {{flag|Kanada}} | pop8 = [[Kopt ba Kanada|50,000 (2017)]] | ref8 = <ref name=KermalliRNS2017>Shenaz Kermalli, [https://sojo.net/articles/canadian-copts-ponder-future-their-faith Canadian Copts Ponder Future of Their Faith], [[Religion News Service]] (April 25, 2017).</ref> | region9 = {{flagicon|Peranchis}} [[Peranchis]] | pop9 = 45,000 (2017) | ref9 = <ref name="la-croix.com">In the year 2017, there was an estimated 45,000 Copts in France: {{cite news|title=Qui sont les coptes en France ?|url=https://www.la-croix.com/Religion/Orthodoxie/Qui-sont-coptes-France-2017-03-16-1200832369|website=La Croix|date=16 March 2017}}</ref> | region10 = {{flagicon|Itali}} [[Itali]] | pop10 = 30,000 | ref10 = <ref name="CESNUR – Centro studi sulle nuove religioni (Center for Studies on New Religions)">{{Cite web|url=https://cesnur.com/la-chiesa-copta/|title=La Chiesa copta|date=March 10, 2014}}</ref> | region11 = {{flagicon|United Kingdom}} [[United Kingdom]] | pop11 = 25,000–30,000 (2006) | ref11 = <ref name="middlekilleavy.com">Copts number at least 20,000 in Britain {{cite web |url=http://www.middlekilleavy.com/index.php?artid%3D2631%26option%3Dcom_cifeed%26task%3Dnewsarticle |title=Middle Killeavy Parish Web Site |access-date=2008-08-16 |archive-url=https://web.archive.org/web/20090121192147/http://www.middlekilleavy.com/index.php?artid=2631&option=com_cifeed&task=newsarticle |archive-date=2009-01-21 }} plus another 5,000 – 10,000 Copts who are directly under the {{usurped|1=[https://wayback.archive-it.org/all/20090521225825/http://www.adherents.com/Na/Na_86.html British Orthodox Church (1999 figures)]}}</ref> | region12 = {{flagicon|Emiriah Arab Beserakup}} [[Emiriah Arab Beserakup]] | pop12 = 10,000 | ref12 = <ref name="Teller">{{cite news|url=https://www.bbc.com/news/magazine-33480115|title=Free to pray – but don't try to convert anyone|work=BBC|first=Matthew|last=Teller|date=12 July 2015|access-date=12 July 2015|quote=Ten-thousand or more live in the UAE, and young, bearded priest Father Markos, 12 years in Dubai, told me his flock are "more than happy – they enjoy their life, they are free."}}</ref> | region13 = {{flagicon|Belanda}} [[Belanda]] | pop13 = 10,000 | ref13 = <ref name="gereformeerdebond.nl">{{cite news|url=https://gereformeerdebond.nl/de-waarheidsvriend/artikelen/welkom-welkom-2/|title='De Koptische kerk telt in Nederland ongeveer tienduizend leden, die grotendeels afkomstig zijn uit Egypte.' |date=12 July 2015|access-date=1 October 2019}}</ref> | langs = {{hlist|[[Jaku Arab Ejip]]|[[Jaku Arab Saʽidi]]|[[Jaku Arab Standard Moden]]|}}[[Jaku Kopt]] (liturgi enggau besejarah) | rels = [[Gerija Ortodoks Kopt]]<br/> [[Gerija Katolik Kopt]]<br/>[[Protestan ba Ejip|Gerija-gerija Protestan Kopt]]<br/> [[Patriakat Ortodoks Gerika Alexandria]] | related_groups = }} {{Contains special characters|Coptic}} '''Kopt''' ({{langx|cop|ⲚⲓⲢⲉⲙ̀ⲛⲭⲏⲙⲓ ⲛ̀Ⲭⲣⲏⲥⲧⲓ̀ⲁⲛⲟⲥ|NiRemenkēmi enKhristianos}}; {{langx|ar|أقباط|aqbāṭ}}) nya [[raban etnopengarap]] [[Kristian]] asal ba [[Afrika Timur Laut]]<ref>[[#Minahan|Minahan 2002]], p. 467</ref> ke selama nguan kandang menua [[Ejip]] moden kenyau jeman lama. Sida tu, baka populasyen [[orang Ejip]] ti lebih luas,{{refn|See <ref>{{cite journal |last=Setiyono |first=Mozes Adiguna |title=From Pan-Arabism to Pharaonism: Egypt's Gradual Change of National Identity during the Sisi Era |journal=Global Strategis |volume=17 |issue=2 |year=2023|page=312}}</ref><ref>{{cite book |last=Erman |first=Adolf |title=Life in Ancient Egypt |series=Egypt Series|publisher=Courier Corporation |year=1971 |isbn=978-0-486-22632-3 |page=29}}</ref><ref>{{Cite book |last1=Lefkowitz |first1=Mary R. |author-link=Mary Lefkowitz |url=https://books.google.com/books?id=AClFWV6PE8wC |title=Black Athena Revisited |last2=Rogers |first2=Guy MacLean |date=1996 |publisher=UNC Press Books |isbn=978-0-8078-4555-4 |page=159|language=en}}</ref><ref>{{cite book|author=Pateman, Robert & Salwa El-Hamamsy|title=Egypt|date=2003|publisher=Marshall Cavendish Benchmark|place=New York|page=54|isbn=978-0-7614-1670-8}}</ref><ref>{{cite book |last=Colla |first=Elliott |title=Conflicted Antiquities: Egyptology, Egyptomania, Egyptian Modernity |publisher=Duke University Press |year=2008 |isbn=978-0-8223-9039-8 |page=128}}</ref>}} nya peturun bansa [[Ejip Kelia]].{{refn|See <ref>{{cite book |last=Cannuyer |first=Christin |title=Coptic Egypt: The Christians of the Nile |publisher=Thames & Hudson |date=2001 |isbn=978-0-500-30104-3}}</ref><ref>{{cite book |last=Minahan |first=James B. |title=Encyclopedia of Stateless Nations: Ethnic and National Groups Around the World |edition=2nd |publisher=Greenwood |date=2016 |page=108 |isbn=978-1-61069-953-2}}</ref><ref>{{cite book |last=Elmasry |first=Iris Habib |title=The Story of the Copts |publisher=St. Anthony Coptic Orthodox Monastery Publications |date=1978 |asin=B00NHR2KJW |page=247}}</ref><ref>{{cite book |last=Tadros |first=Mariz |title=Copts at the Crossroads: The Challenges of Building Inclusive Democracy in Contemporary Egypt |publisher=Oxford University Press |date=2013 |isbn=978-977-416-591-7}}</ref>}} Bansa Kopt tebal arapka [[Gerija Ortodoks Kopt]], [[Patriakat Ortodoks Gerika Alexandria|Gerija Ortodoks Gerija Alextandria]] sereta [[Gerija Katolik Kopt]].<ref name="WorldAtlas">{{Citation|title=Coptic Christianity|url=https://www.worldatlas.com/articles/countries-with-the-largest-coptic-christian-populations.html|website=worldatlas.com|date=3 April 2018 }}</ref><ref>{{citation|title=Saint Mark Cathedral|url=http://www.alexandria.gov.eg/alex/english/Saint%20Mark%20Coptic.html|website=alexandria.gov.eg}}</ref> Sida tu [[Kristian ba Ejip|penyampau tubuh Kristian di Ejip]] pemadu besai sereta [[Kristian ba Timur Tengah|Timur Tengah]],{{refn|See <ref name="CNN1">{{cite web |title=Who are Egypt's Coptic Christians? |date=10 April 2017 |url=https://edition.cnn.com/2017/04/09/middleeast/egypt-coptic-christians/index.html |publisher=CNN |quote=The largest Christian community in the Middle East, Coptic Christians make up the majority of Egypt's roughly 15 million Christians.}}</ref><ref name="almasryalyoum.com">{{cite web | url=https://www.almasryalyoum.com/news/details/2874344 | title=البابا تواضروس: ١٥ مليون مسيحي في مصر &#124; المصري اليوم | date=29 April 2023 }}</ref><ref name="providencemag.com">{{cite web | url=https://providencemag.com/2023/05/counting-coptic-christians-in-egypt-1 | title=Counting Coptic Christians in Egypt – Providence | date=26 May 2023 }}</ref><ref>About 1–2 million more Coptic Christians are spread across Africa, Europe, Australia, Canada and the United States, according to the World Council of Churches.</ref>}} pia mega [[Kristian ba Sudan|Sudan]]<ref name="unhcr1" /> enggau [[Kristian ba Libia|Libia]].<ref name="Libya">[http://www.copt.org.au/publications/diary/D2005.pdf Coptic Orthodox Church Listings for Libya, p. 136] {{webarchive |url=https://web.archive.org/web/20080719031825/http://www.copt.org.au/publications/diary/D2005.pdf |date=July 19, 2008 }}</ref> [[Kopt ba Ejip|Bansa Kopt]] dipelabaka 5 ngagai 15 peratus [[Demografi Ejip|penyampau tubuh ba Ejip]].<ref name="almasryalyoum.com">{{cite web | url=https://www.almasryalyoum.com/news/details/2874344 | title=البابا تواضروس: ١٥ مليون مسيحي في مصر &#124; المصري اليوم | date=29 April 2023 }}</ref><ref name="ReferenceC">{{cite web | url=https://providencemag.com/2023/05/counting-coptic-christians-in-egypt-1/ | title=Counting Coptic Christians in Egypt – Providence | date=26 May 2023 }}</ref><ref>{{cite web | url=https://www.pewresearch.org/religion/2011/02/16/how-many-christians-are-there-in-egypt/ | title=How many Christians are there in Egypt? | date=16 February 2011 }}</ref> Kelia leka jaku tu ditujuka ngagai semua peranak Ejip,<ref name="Van">{{cite book | url=https://books.google.com/books?id=ens2DwAAQBAJ&dq=copts+originally+referred+all+egyptians&pg=PT14 | title=Copts in Context: Negotiating Identity, Tradition, and Modernity | isbn=978-1-61117-785-5 | last1=Doorn-Harder | first1=Nelly van | date=3 October 2017 | publisher=Univ of South Carolina Press }}</ref> nyau kelama leka jaku ''Kopt'' ditukuka ngagai [[orang Kristian]] asal ketegal Islamisasyen enggau Arabisasyen menua Ejip sepengudah orang Islam ngalahka Ejip dalam taun 639–646 AD.<ref name=":3">{{Cite book|last1=Raheb|first1=Mitri|url=https://books.google.com/books?id=I1cBEAAAQBAJ&q=%22The+fortunes+of+Copts+rose+and+fell%22&pg=PA468|title=The Rowman & Littlefield Handbook of Christianity in the Middle East|last2=Lamport|first2=Mark A.|date=2020-12-15|publisher=Rowman & Littlefield|isbn=978-1-5381-2418-5|language=en}}</ref> Bansa Kopt kelia ngena [[jaku Kopt]], peturun terus [[jaku Ejip Demotik]] ti dikena ba ujung jeman kelia. Pengudah menua Ejip dipegai lalu diuan orang Islam Arab ba kurun ke-7, pengawa ngaul ngagai orang Kristian Kopt ke enda nukar pengarap iya nya ari toleransi ti relatif nyentukka pemerinsa ti tebuka.<ref name="auto1">{{Cite web|last=Refugees|first=United Nations High Commissioner for|title=Refworld {{!}} World Directory of Minorities and Indigenous Peoples – Egypt: Copts of Egypt|url=https://www.refworld.org/docid/49749d2b2d.html|access-date=2020-06-15|website=Refworld|language=en}}</ref><ref name="auto">{{cite book|title=Middle East, Region in Transition: Egypt| first=Laura S. |last= Etheredge|year= 2011| isbn= 978-977-416-093-6| page =161|publisher=Britannica Educational Publishing}}</ref><ref name="auto2">{{cite book|title=The Cave Church of Paul the Hermit at the Monastery of St. Pau| first=William |last=Lyster|year= 2013| isbn= 978-977-416-093-6|publisher=Yale University Press|quote= Al Hakim Bi-Amr Allah (r. 996–1021), however, who became the greatest persecutor of Copts.... within the church that also appears to coincide with a period of forced rapid conversion to Islam}}</ref><ref>{{cite book|title=The Coptic Papacy in Islamic Egypt (641–1517)| first=Mark |last= N. Swanson|year= 2010| isbn= 978-977-416-093-6| page =54|publisher=American Univ in Cairo Press|quote=}}</ref> Ari sukut sejarah, orang Kopt merinsa ketegal gelumbang pemerinsa ti meri jalai ngagai toleransi relatif dalam singkang ti bebida nitihka pemerintah menua nya enggau gaya politik enggau ekonomi bukai.<ref name=":3" /> Tema pemerinsa enggau martir nyadi sebagi ari identiti Kopt ti signifikan ketegal konflik sejarah enggau ke diatu.<ref name="Deighton, H. S 1946 p. 519">{{cite journal |last1=Deighton |first1=H. S. |title=The Arab Middle East and the Modern World |journal=International Affairs |date=1 October 1946 |volume=22 |issue=4 |page=519 |doi=10.2307/3018194|jstor=3018194 }}</ref> Tebal bansa Kopt megai pengarap [[Gerija Ortodoks Kopt]] ba [[Alexandria]], sebengkah [[Gerija-gerija Ortodoks Oriental|Gerija Ortodoks Oriental]].<ref name="U.S.Dept of State/Egypt">{{cite web|url=https://2009-2017.state.gov/r/pa/ei/bgn/5309.htm|title= Egypt from "U.S. Department of State/Bureau of Near Eastern Affairs"|date=September 30, 2008 |publisher= [[United States Department of State]]}}</ref><ref name="FCO/Egypt/">{{cite web|url=http://www.fco.gov.uk/en/about-the-fco/country-profiles/middle-east-north-africa/egypt|title=Egypt from "Foreign and Commonwealth Office"|date=August 15, 2008|publisher=[[Foreign and Commonwealth Office|Foreign and Commonwealth Office -UK Ministry of Foreign Affairs]]|archive-url=http://webarchive.nationalarchives.gov.uk/20121212135632/http://www.fco.gov.uk/en/about-the-fco/country-profiles/middle-east-north-africa/egypt|archive-date=December 12, 2012}}</ref><ref>{{cite book|last1=Bailey|first1=Betty Jane|last2=Bailey|first2=J. Martin|title=Who Are the Christians in the Middle East?|url=https://books.google.com/books?id=xrGL7o69KBIC&pg=PA145|year=2003|publisher=Wm. B. Eerdmans Publishing|isbn=978-0-8028-1020-5|page=145}}</ref> [[Gerija Katolik Katolik]] ti mit agi nya [[Gerija Katolik Timur]], dalam komuni enggau [[Panggah Tuchi|Panggah Tuchi Rom]]; lalu ke bukai megai pengarap [[Gerija Evangelikal Ejip (Sinod Nil)|Gerija Evangelikal Ejip]]. Bansa Kopt mega bejalaika tanggungpengawa ti beguna amat dalam [[Nahda|Renaisans Arab]] ti dikelala enggau nama ''"Al Nahda"''.<ref name=":3" /> Sida mega meri bantu ngagai pengidup sosial enggau politik Ejip sereta jurai kunchi baka [[pan-Arabisme]], pengawa merintah, [[reformasyen pelajar]], enggau [[demokrasi]].<ref name=":3" /> Sida udah ngerembai dalam sejarah dalam pengawa dagang.<ref name="ReferenceA">Samuel Tadros, ''Motherland Lost'', ch 3–4.</ref> Seraya nyadi sebagi ari mensia mayuh enggau budaya Ejip ke lebih luas, bansa Kopt mega ngetanka tradisyen pengarap ke nyelai sereta sekeda elemen budaya ke nyelai. [[Musik Kopt]] dipelabaka bisi nyengkaum sekeda pengaruh ari tradisyen muzik orang Ejip ke dulu agi.<ref name="Guindy, pp. 25">Guindy, pp. 25</ref> Bansa Kopt mega mengkang ngena [[kalenda Kopt]], ti bepelasarka [[kalenda Ejip]] kelia lalu agi bisi dalam guna liturgi. Mayuh orang Kopt ngumbai identiti Arab bisi kaul rat enggau Islam lalu engka enda ngelala penuh identiti enggau sida,<ref name=":2">{{Cite book|last=Tadros|first=Mariz|url=https://books.google.com/books?id=mhcnDAAAQBAJ&q=copts+identity&pg=PA41|title=Copts at the Crossroads: The Challenges of Building Inclusive Democracy in Contemporary Egypt|date=2013|publisher=Oxford University Press|isbn=978-977-416-591-7|language=en}}</ref> tang sida mega bisi identiti nasional ti dikunsi enggau peranak Ejip ke bukai.<ref name=":2" /><ref name=":0">Images as Messengers of Coptic Identity An Example from Contemporary Egypt. RAGNHILD BJERRE FINNE STAD</ref> Orang Copts enggau orang Ejip ke bepengarap Islam dikelala enda ulih dibida ari sukut fizikal.<ref name=":1">{{Cite book|last=Gurr|first=Ted Robert|url=https://books.google.com/books?id=6-hEA_wWpyMC&q=Egyptian+copts+and+Egyptiam+Muslims+are+recognized+as+being+physically+indistinguishable&pg=PA138|title=Peoples Versus States: Minorities at Risk in the New Century|date=2000|publisher=US Institute of Peace Press|isbn=978-1-929223-02-2|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|last1=Banjo|first1=Omotayo O.|url=https://books.google.com/books?id=eD1DDwAAQBAJ&q=Egyptian+copts+and+Egyptiam+Muslims+are+recognized+as+being+physically+indistinguishable&pg=PA151|title=Contemporary Christian Culture: Messages, Missions, and Dilemmas|last2=Williams|first2=Kesha Morant|date=2017-11-30|publisher=Lexington Books|isbn=978-1-4985-5390-2|language=en}}</ref> Ba mengeri mengeri Mesir baka Kairo enggau Alexandria, bansa Kopt ngembuan penyulut pelajar ke chukup tinggi, indeks pemisi, sereta pengari ke tegap dalam bansa pengawa kolar putih. Taja pia, tebal agi bansa Kopt diau ba Ejip Atas, tebal agi gawa ba pengawa kolar biru, tang enggau pengari ke mimit ba pengawa ejensi pengelikun.<ref name="ReferenceB" /> Majoriti indikator demografi, sosio-ekonomi, enggau pengerai sebaka ba raban Kristian Kopt enggau [[orang Islam]] di Ejip.<ref name="ReferenceB">Mohamoud YA, Cuadros DF, Abu-Raddad LJ. Characterizing the Copts in Egypt: Demographic, socioeconomic and health indicators, QScience Connect 2013:22 {{doi|10.5339/connect.2013.22}}</ref> ==Nota== <references group="lower-alpha"/> ==Kereban sanding== {{reflist}} 53dcan11v6vknko3fcws9j60kb6axiw Nengeri Taipei Baru 0 6605 19387 19098 2026-06-18T04:08:47Z CommonsDelinker 28 Removing [[:c:File:Skyline_of_Sanchong,_New_Taipei_2024.jpg|Skyline_of_Sanchong,_New_Taipei_2024.jpg]], it has been deleted from Commons by [[:c:User:Krd|Krd]] because: No permission since 10 June 2026. 19387 wikitext text/x-wiki {{Infobox settlement | name = Nengeri Taipei Baru | official_name = | other_name = Nengeri Hsinpei, Hsinpei, Hsin-Pei | native_name = {{lang|zh-hant-TW|新北市}}{{efn native lang|tw|name=word1 |t=新北市 |p=Xīnběi Shì |w=Hsin¹-pei³ Shih⁴ |m=Sin-pak Tshī |s=Xín-běd Sii |h=Sìn-bed Shi<sup>+</sup>}} | etymology = {{zh|t=新北|l=New north}} | settlement_type = [[Kandang mengeri spesyel Taiwan|Kandang mengeri spesyel]] | image_skyline = {{multiple image |border = infobox |image_style = border:1; |total_width = 300 |perrow = 1/2/2/2 |image1 = |alt1 = Panoramic view of New Taipei Metropolitan Park |caption1 = Pemandang panorama [[Taman Metropolitan Taipei Baru]] |image2 = Xinban Special District 20241203 (54182542495).jpg |alt2 = Night scene of Xinban Special District |caption2 = Pemandang lebuh malam ba [[Pelilih Menua Spesyel Xinban]] |image3 = ShiFengWaterFall_002.jpg |alt3 = Shifen Waterfall |caption3 = [[Wung Shifen]] |image4 = Busy Evening (232804245).jpeg |alt4 = Jiufen maya malam hari |caption4 = [[Jiufen|Jalai Lama Jiufen]] maya malam |image5 = 女王之美.tif |alt5 = Queen's Head |caption5 = [[Yehliu#Pala Ratu|Pala Ratu]] |image6 = 紅毛城之美.jpg |alt6 = Fort Santo Domingo |caption6 = [[Kubu Santo Domingo]] |image7 = 新店 碧潭吊橋 Bitan Suspension bridge - panoramio.jpg |alt7 = Jematan Gantung Bitan |caption7 = Jematan Gantung [[Bitan]] }} | image_caption = | imagesize = | image_flag = Flag of New Taipei City.svg | image_seal = New Taipei City seal.svg | seal_type = Logo | image_map = {{maplink|frame=yes|frame-align=center|plain=yes|type=shape|stroke-width=2|stroke-color=#000000|zoom=8|frame-lat=25.01|frame-long=121.64}} | image_map1 = Taiwan ROC political division map New Taipei City.svg | mapsize1 = 200px | coordinates = {{Coord|25|0|45|N|121|27|54|E|type:city(4,000,000)_region:TW-NWT|display=it}} | subdivision_type = Menua | subdivision_name = {{ROC-TW}} | established_title = Bagi ari Prefektur Taihoku | established_date = 17 April 1895 | established_title1 = Kaunti Taipei | established_date1 = 7 Januari 1946 | established_title2 = Special municipality status | established_date2 = 25 Disember 2010 | iso_code = TW-NWT | seat = [[Pelilih Menua Banqiao]] | parts_type = [[Pelilih Menua (Taiwan)|Pelilih Menua]] | parts = 29 | p1 = [[Banqiao District|Banqiao]] | p2 = [[Sanchong District|Sanchong]] | p3 = [[Zhonghe District|Zhonghe]] | p4 = [[Yonghe District|Yonghe]] | p5 = [[Xinzhuang District|Xinzhuang]] | p6 = [[Xindian District|Xindian]] | p7 = [[Shulin District|Shulin]] | p8 = [[Yingge District|Yingge]] | p9 = [[Sanxia District|Sanxia]] | p10 = [[Tamsui District|Tamsui]] | p11 = [[Xizhi District|Xizhi]] | p12 = [[Ruifang District|Ruifang]] | p13 = [[Tucheng District|Tucheng]] | p14 = [[Luzhou District, New Taipei|Luzhou]] | p15 = [[Wugu District|Wugu]] | p16 = [[Taishan District, New Taipei|Taishan]] | p17 = [[Linkou District|Linkou]] | p18 = [[Shenkeng District|Shenkeng]] | p19 = [[Shiding District|Shiding]] | p20 = [[Pinglin District|Pinglin]] | p21 = [[Sanzhi District|Sanzhi]] | p22 = [[Shimen District|Shimen]] | p23 = [[Bali District|Bali]] | p24 = [[Pingxi District|Pingxi]] | p25 = [[Shuangxi District|Shuangxi]] | p26 = [[Gongliao District|Gongliao]] | p27 = [[Jinshan District, New Taipei|Jinshan]] | p28 = [[Pelilih Menua Wanli, Taipei Baru|Wanli]] | p29 = [[Pelilih Menua Wulai|Wulai]] | governing_body = {{unbulleted list |[[Perintah Nengeri Taipei Baru]] |[[Kunsil Nengeri Taipei Baru]]}} | leader_party = [[Kuomintang|KMT]] | leader_title = [[Ketuai Nengeri Taipei Baru|Ketuai Nengeri]] | leader_name = [[Hou Yu-ih]] | area_footnotes = <ref>{{cite web |script-title=zh:《中華民國統計資訊網》縣市重要統計指標查詢系統網 |url=http://statdb.dgbas.gov.tw/pxweb/Dialog/statfile9.asp |access-date=13 June 2016 |language=zh-hant |archive-url=https://web.archive.org/web/20160612002357/http://statdb.dgbas.gov.tw/pxweb/Dialog/statfile9.asp |archive-date=12 June 2016 |url-status=live }}</ref><ref>{{cite web |title=Demographia World Urban Areas PDF (April 2016) |url=http://www.demographia.com/db-worldua.pdf |publisher=Demographia |access-date=13 June 2016 |archive-url=https://web.archive.org/web/20180503021711/http://www.demographia.com/db-worldua.pdf |archive-date=3 May 2018 |url-status=live }}</ref> | area_total_km2 = 2052.57 | area_urban_km2 = 1140 | area_rank = [[Rintai bagi menua ba Taiwan|9 out of 22]] | population_total = 4004367 | population_as_of = Januari 2023 | population_footnotes = <ref name=population>{{cite web |url=https://www.ca.ntpc.gov.tw/home.jsp?id=88f142fb0f4a0762 |script-title=zh:人口統計(110年12月)列表 |language=zh-tw |publisher=Department of civil affairs, New Taipei City Government |access-date=20 January 2022 |date=10 January 2018 |archive-date=21 January 2022 |archive-url=https://web.archive.org/web/20220121001631/https://www.ca.ntpc.gov.tw/home.jsp?id=88f142fb0f4a0762 |url-status=live }}</ref> | population_rank = [[Rintai bagi menua ba Taiwan|1 ari 22]] | population_density_km2 = auto | population_urban = 8535000 | population_urban_footnotes = <ref>{{cite web |title=Demographia World Urban Areas PDF |url=http://www.demographia.com/db-worldua.pdf |publisher=Demographia |access-date=30 November 2019 |archive-url=https://web.archive.org/web/20180503021711/http://www.demographia.com/db-worldua.pdf |archive-date=3 May 2018 |url-status=live }}</ref> | population_density_urban_km2 = auto | timezone = [[Jam Standard Nasional]] | utc_offset = +8 | postal_code_type = Postal code | postal_code = 207, 208, 220–224, 226–228, 231–239, 241–244, 247–249, 251–253 | area_code = (0)2 | website = {{Official URL}} {{in lang|en}} }} {{Infobox Chinese | title = Nengeri Taipei Baru | c = {{linktext|lang=zh|新北|市}} | l = New North City | bpmf = ㄒㄧㄣ&nbsp;&nbsp;&nbsp;ㄅㄟˇ&nbsp;&nbsp;&nbsp;ㄕˋ | w = {{tone superscript|Hsin1-pei3 Shih4}} | p = Xīnběi Shì | mi = {{IPAc-cmn|x|in|1|.|b|ei|3|-|shi|4}} | tp = Sinběi Shìh | mps = Shīnběi Shr̀ | gr = Shinbeei Shyh | myr = Syīnběi Shr̀ | poj = Sin-pak-chhī | tl = Sin-pak-tshī | bp = Sīnbāk Cî | phfs = Sîn-pet-sṳ | showflag = ppoj }} '''Nengeri Baru Taipei'''{{Efn-ur|name=word1}} nya sebengkah [[kandang mengeri spesyel (Taiwan)|kandang mengeri spesyel]] bepalan ba [[kandang menua ba Taiwan|Taiwan Utara]]. Nengeri tu ngundan penyampau tubuh sepemayuh 4,004,367 naka Januari 2023,<ref name=population/> nyadika tu nengeri ke pemadu mayuh mensia ba Taiwan, sereta kandang nengeri spesyel kedua pemadu besai nitihka pemesai kandang nengeri, nangkanka [[Kaohsiung]]. Bagi menua ti bekunsi garis entara menua enggau Nengeri Taipei Baru iya nya [[Keelung]] ba adap timur laut, [[Kaunti Yilan, Taiwan|Kaunti Yilan]] ba adap tenggara, sereta [[Nengeri Taoyuan|Taoyuan]] ba adap barat daya, lalu kandang mengeri tu ngelingi [[Taipei]]. [[Pelilih Menua Banqiao]] nya penuduk ketuai kandang mengeri sereta kandang komersial ke pemadu besai. ==Nota== <references group="upper-roman"/> ==Kereban sanding== {{reflist}} [[Kategori:Nengeri palan penyangkai kapal sereta mengeri ba Taiwan]] tdkyz53gllmpasjbapcvio4klct4hja Kategori:Padang bilun ba Estonia 14 6735 19384 2026-06-17T23:56:25Z Song GK 9 Mencipta laman baru dengan kandungan 'Kategori tu ungkup [[padang bilun]] ba [[Estonia]]. {{Category main|Rintai padang bilun ba Estonia}} [[Kategori:Padang bilun nitihka menua|Estonia]] [[Kategori:Padang bilun ba Eropah nitihka menua|Estonia]] [[Kategori:Penerebai ba Estonia]]' 19384 wikitext text/x-wiki Kategori tu ungkup [[padang bilun]] ba [[Estonia]]. {{Category main|Rintai padang bilun ba Estonia}} [[Kategori:Padang bilun nitihka menua|Estonia]] [[Kategori:Padang bilun ba Eropah nitihka menua|Estonia]] [[Kategori:Penerebai ba Estonia]] t8rjolcij7btt1264f1v2kvfxcspts0 Osama bin Laden 0 6736 19385 2026-06-18T00:54:32Z Song GK 9 Digaga enggau chara nyalin lambar " [[:en:Special:Redirect/revision/1359723293|Osama bin Laden]] " 19385 wikitext text/x-wiki {{Infobox officeholder | name = Osama bin Laden | native_name = {{nobold|أسامة بن لادن}} | native_name_lang = ar | office = [[Emir]] Jeneral keterubah [[al-Qaeda]] | image = Osama bin Laden portrait.jpg | caption = Bin Laden, {{circa|1997–1998}} | alt = Head-and-shoulders photo of Bin Laden. He is wearing a turban, has a long beard, and is smiling with his mouth closed. | term_start = 11 Ogos 1988 | term_end = 2 Me 2011 | predecessor1 = ''Pengawa ditumbuhka'' | successor1 = [[Ayman al-Zawahiri]] | birth_date = {{Birth date|1957|3|10|df=yes}} | birth_place = [[Riyadh]], Saudi Arabia{{efn|Claimed by bin Laden and most sources, though U.S. and [[Interpol]] documents once listed it as [[Jeddah]]}} | death_date = {{Death date and age|2011|5|2|1957|3|10|df=yes}} | death_place = [[Abbottabad]], [[Khyber Pakhtunkhwa]], Pakistan | resting_place = Ditumbak ba [[Tasik Arab]] (dipejurai) | citizenship = {{ubl|Saudi Arabia (until 1994)|Enda beperanak (ari 1994)}} | education = {{ubl|[[Sekula Model Al-Thager]]|[[Universiti Raja Abdulaziz]]}} | spouse = {{collapsible list|title={{nobold|6 spouses}}|{{Tree list}} * {{Marriage|[[Najwa Ghanem]]|1974|2001|end=separated}} * {{Marriage|Khadijah Sharif|1983|1990s|end=divorced}} * {{Marriage|Khairiah Sabir|1985}} * {{Marriage|Siham Sabir|1987}} * ''Indu enda dikelala'' (m., ann. 1996) * {{Marriage|Amal al-Sadah|2000}} {{Tree list/end}}}} | children = 24 | blank1 = Pengarap | data1 = [[Islam Sunni]] | allegiance = {{ubl|[[Maktab al-Khidamat]] (1984—1988)|al-Qaeda (1988—2011)}} | serviceyears = 1984–2011 | battles = {{collapsible list|{{Tree list}} ''Pengelaban ti diberi atur terus'' * [[Konflik Moro]] * [[Perang Soviet–Afghan]] ** [[Pengelaban Jaji]] {{WIA}} * [[Perang Sivil Sudan Kedua]] * [[Perang Sivil Afghan (1989–1992)]] ** [[Pengelaban Jalalabad (1989)|Pengelaban Jalalabad]]{{WIA}} * [[Perang Sivil Afghan (1992–1996)]] * [[Perang Sivil Tajikistan]] * [[Perang Sivil Algeria]] * [[Perang Bosnia]] * [[Perang Sivil Afghan (1996–2001)]] * [[Perang Kosovo]] * [[Serang Al-Qaeda ba Yemen]] * [[Perang penganas]] ** [[Perang ba Afghanistan (2001–2021)]] *** [[Pengelaban Tora Bora]] ** [[Charut ba Maghreb]] ** [[Perang Iraq]] ** [[Charut ba Balochistan]] ** [[Charut Khyber Pakhtunkhwa]] ** [[Charut Houthi]] ** [[Perang ba Somalia (2006–2009)]] ** [[Charut ba Yemen Selatan]] ** [[Charut ba Kaukasus Utara]] ** [[Pemunuh Osama bin Laden#Operasyen Neptune Spear|Operasyen Neptune Spear]]{{KIA}} {{Tree list/end}}}} }} '''Osama bin Muhammad bin ‘Awad bin Laden''' (10 Mach 1957 – 2 Me 2011) nyadi pemungkal enggau emir besai keterubah [[al-Qaeda]] ari taun 1988 nyentukka [[Pemunuh Osama bin Laden|iya mati]] dalam taun 2011. Siku jihadi Salafi, bin Laden gawa numbuhka khalifa pan-Islamis melanja militan jihad enggau penganas di serata dunya. Serang penganas Al-Qaeda ngagai Amerika Syarikat kena [[Serang 11 September 2001|11 September 2001]] terus munuh 2,977 iku mansa, lalu ngujungka perang global ngelaban pengasar. Bin Laden dibesai dalam pengarap [[Islam Sunni]] ulih sida sebilik ti kaya di Arab Saudi. Iya ninggalka menua nya maya [[Perang Soviet–Afghan|Perang Soviet–Afghanistan]] (1979-1989) dikena mantu <nowiki><i id="mwNg">raban mujahidin</i></nowiki> Afghanistan ngelaban pengawa nguasa [[Republik Demokratik Afghanistan|Afghanistan]] ari [[Serakup Soviet]]. Dalam taun 1984, iya sama numbuhka [[Maktab al-Khidamat]], ti ngambi orang ari menua luar nyadi raban mujahidin Afghanistan seraya meri belanja sereta meri senyata ngagai sida. Dalam taun 1988, Bin Laden numbuhka Al Qaeda. Pengudah Soviet ninggalka Afghanistan dalam taun 1989, iya nyadi tuai raban mujahidin dalam [[Perang Sivil Afghanistan (1989–1992)|Perang Sivil Afghanistan 1989–1992]]. Lebuh pulai ke Arab Saudi, iya mantaika pengawa [[Sentimen anti-Barat|anti-Barat]] ba mua mayuh sereta mantah ruang bilik diraja Saudi, ngujungka iya dibuai ari menua nya ulih perintah menua nya dalam taun 1991. Iya pulai ke Afghanistan, udah nya pindah ke Sudan ujung taun nya. Ba Sudan, bin Laden nguluka pengawa al-Qaeda enggau bakih iya dalam [[Perang Sivil Afghanistan (1992–1996)|Perang Sivil Afghanistan]] (1992-1996), [[Perang Sivil Algeria]] (1992-2002), enggau [[Perang Bosnia]] (1992-1995). Ba taun 1993, al-Qaeda ngebom [[Palan Dagang Dunya (1973–2001)|Palan Dagang Dunya]] di [[Nengeri New York]], lalu seribu iku orang bakal. Dalam taun 1996, Sudan muru bin Laden, lalu iya sekali agi pindah ngagai Afghanistan, ke dikuasa [[Taliban]] ujung taun nya. Al-Qaeda bebakih enggau Taliban, lalu sida bekerejasama dalam [[Perang Sivil Afghanistan (1996–2001)|Perang Sivil Afghanistan]] 1996–2001 . Dalam taun 1996 enggau 1998, bin Laden madahka perang kudus ngagai orang Amerika, baik nya soldadu enggau orang periman. Al-Qaeda ngebom begunan duta AS di [[Afrika Timur]] dalam taun 1998, ngujungka AS enggau [[Gerempung Bansa Beserakup|GBB]] enggau rasmi madahka iya nyadi pengasar. Ba taun nya, al-Qaeda mega berengkah ngaga pengawa ngelaban ti majak nyadi di Yaman. Serang kena 9/11 tebal agi diperambu bin Laden enggau [[Khalid Sheikh Mohammed]], lalu operasyen sida disangka udah dipelanja Arab Saudi, taja pan bin Laden udah dibuai sebedau tu. Dalam pengawa nyerang nya, 19 iku kaban al-Qaeda ngerampas empat buah bilun penepan Amerika ngambika sida ulih terempas ngagai tanda menua AS. Siti ngelantak [[The Pentagon|Pentagon]] di [[Virginia]], siti terempas di [[Pennsylvania]] sebedau kala datai ba tagit ke enda ditemu orang ke ngerampas nya di [[Washington, DC]], lalu ke bukai nya ngelantak Palan Dagang Dunya, ngujungka iya runtuh—ngujungka lebih 6,000 iku orang mati ketegal eksposur enseput naka ke diatu. 25,000 iku bakal kesemua iya. Pengawa nyerang nya ngujungka undang-undang anti-penganas ke terit dikemendarka di serata dunya, seraya pengawa ngiga bin Laden ba renggat entarabansa berengkah. AS nyerang Afghanistan lalu ngelepaska Taliban, ngujungka iya pindah ngagai Pakistan. Seraya bin Laden belalai, al-Qaeda ngelaban AS enggau bakih iya dalam [[Perang ba Afghanistan (2001–2021)|Perang Afghanistan]] (2001-2021) enggau [[Perang Iraq]] (2003-2011), seraya terus ngaga serang pengganas besai di serata dunya. Dalam taun 2010, piak pemansik AS tetemuka kandang endur bin Laden di [[Abbottabad]], Pakistan. Sebuah tim SEAL Soldadu Tasik AS nyerungkai kandang endur nya lalu munuh iya ba dalam kandang endur nya dalam taun 2011. Sapit iya [[Ayman al-Zawahiri]] nganti iya nyadi emir al-Qaeda. Pengawa ngundi mandangka raban Islam ke besai ngembuan penemu negatif ngagai bin Laden, seraya mayuh raban Islamis ngumbai iya heroik. Ba endur bukai, iya balat dipeda nyadi lambang pengawa ganas enggau pengawa munuh bebala mayuh. [[Kategori:Pemati 2011]] [[Kategori:Pengada 1957]] [[Kategori:Webarchive template wayback links]] [[Kategori:Artikel ti ngundan teks jaku Arab]] [[Kategori:Lambar ti nyengkaum sebut dirikut]] 4ygaulg8m98ukg1zwnpskz6ih8i89uy 19386 19385 2026-06-18T00:55:10Z Song GK 9 19386 wikitext text/x-wiki {{Infobox officeholder | name = Osama bin Laden | native_name = {{nobold|أسامة بن لادن}} | native_name_lang = ar | office = [[Emir]] Jeneral keterubah [[al-Qaeda]] | image = Osama bin Laden portrait.jpg | caption = Bin Laden, {{circa|1997–1998}} | alt = Head-and-shoulders photo of Bin Laden. He is wearing a turban, has a long beard, and is smiling with his mouth closed. | term_start = 11 Ogos 1988 | term_end = 2 Me 2011 | predecessor1 = ''Pengawa ditumbuhka'' | successor1 = [[Ayman al-Zawahiri]] | birth_date = {{Birth date|1957|3|10|df=yes}} | birth_place = [[Riyadh]], Saudi Arabia{{efn|Claimed by bin Laden and most sources, though U.S. and [[Interpol]] documents once listed it as [[Jeddah]]}} | death_date = {{Death date and age|2011|5|2|1957|3|10|df=yes}} | death_place = [[Abbottabad]], [[Khyber Pakhtunkhwa]], Pakistan | resting_place = Ditumbak ba [[Tasik Arab]] (dipejurai) | citizenship = {{ubl|Saudi Arabia (until 1994)|Enda beperanak (ari 1994)}} | education = {{ubl|[[Sekula Model Al-Thager]]|[[Universiti Raja Abdulaziz]]}} | spouse = {{collapsible list|title={{nobold|6 spouses}}|{{Tree list}} * {{Marriage|[[Najwa Ghanem]]|1974|2001|end=separated}} * {{Marriage|Khadijah Sharif|1983|1990s|end=divorced}} * {{Marriage|Khairiah Sabir|1985}} * {{Marriage|Siham Sabir|1987}} * ''Indu enda dikelala'' (m., ann. 1996) * {{Marriage|Amal al-Sadah|2000}} {{Tree list/end}}}} | children = 24 | blank1 = Pengarap | data1 = [[Islam Sunni]] | allegiance = {{ubl|[[Maktab al-Khidamat]] (1984—1988)|al-Qaeda (1988—2011)}} | serviceyears = 1984–2011 | battles = {{collapsible list|{{Tree list}} ''Pengelaban ti diberi atur terus'' * [[Konflik Moro]] * [[Perang Soviet–Afghan]] ** [[Pengelaban Jaji]] {{WIA}} * [[Perang Sivil Sudan Kedua]] * [[Perang Sivil Afghan (1989–1992)]] ** [[Pengelaban Jalalabad (1989)|Pengelaban Jalalabad]]{{WIA}} * [[Perang Sivil Afghan (1992–1996)]] * [[Perang Sivil Tajikistan]] * [[Perang Sivil Algeria]] * [[Perang Bosnia]] * [[Perang Sivil Afghan (1996–2001)]] * [[Perang Kosovo]] * [[Serang Al-Qaeda ba Yemen]] * [[Perang penganas]] ** [[Perang ba Afghanistan (2001–2021)]] *** [[Pengelaban Tora Bora]] ** [[Charut ba Maghreb]] ** [[Perang Iraq]] ** [[Charut ba Balochistan]] ** [[Charut Khyber Pakhtunkhwa]] ** [[Charut Houthi]] ** [[Perang ba Somalia (2006–2009)]] ** [[Charut ba Yemen Selatan]] ** [[Charut ba Kaukasus Utara]] ** [[Pemunuh Osama bin Laden#Operasyen Neptune Spear|Operasyen Neptune Spear]]{{KIA}} {{Tree list/end}}}} }} '''Osama bin Muhammad bin ‘Awad bin Laden''' (10 Mach 1957 – 2 Me 2011) nyadi pemungkal enggau emir besai keterubah [[al-Qaeda]] ari taun 1988 nyentukka [[Pemunuh Osama bin Laden|iya mati]] dalam taun 2011. Siku jihadi Salafi, bin Laden gawa numbuhka khalifa pan-Islamis melanja militan jihad enggau penganas di serata dunya. Serang penganas Al-Qaeda ngagai Amerika Syarikat kena [[Serang 11 September 2001|11 September 2001]] terus munuh 2,977 iku mansa, lalu ngujungka perang global ngelaban pengasar. Bin Laden dibesai dalam pengarap [[Islam Sunni]] ulih sida sebilik ti kaya di Arab Saudi. Iya ninggalka menua nya maya [[Perang Soviet–Afghan|Perang Soviet–Afghanistan]] (1979-1989) dikena mantu <nowiki><i id="mwNg">raban mujahidin</i></nowiki> Afghanistan ngelaban pengawa nguasa [[Republik Demokratik Afghanistan|Afghanistan]] ari [[Serakup Soviet]]. Dalam taun 1984, iya sama numbuhka [[Maktab al-Khidamat]], ti ngambi orang ari menua luar nyadi raban mujahidin Afghanistan seraya meri belanja sereta meri senyata ngagai sida. Dalam taun 1988, Bin Laden numbuhka Al Qaeda. Pengudah Soviet ninggalka Afghanistan dalam taun 1989, iya nyadi tuai raban mujahidin dalam [[Perang Sivil Afghanistan (1989–1992)|Perang Sivil Afghanistan 1989–1992]]. Lebuh pulai ke Arab Saudi, iya mantaika pengawa [[Sentimen anti-Barat|anti-Barat]] ba mua mayuh sereta mantah ruang bilik diraja Saudi, ngujungka iya dibuai ari menua nya ulih perintah menua nya dalam taun 1991. Iya pulai ke Afghanistan, udah nya pindah ke Sudan ujung taun nya. Ba Sudan, bin Laden nguluka pengawa al-Qaeda enggau bakih iya dalam [[Perang Sivil Afghanistan (1992–1996)|Perang Sivil Afghanistan]] (1992-1996), [[Perang Sivil Algeria]] (1992-2002), enggau [[Perang Bosnia]] (1992-1995). Ba taun 1993, al-Qaeda ngebom [[Palan Dagang Dunya (1973–2001)|Palan Dagang Dunya]] di [[Nengeri New York]], lalu seribu iku orang bakal. Dalam taun 1996, Sudan muru bin Laden, lalu iya sekali agi pindah ngagai Afghanistan, ke dikuasa [[Taliban]] ujung taun nya. Al-Qaeda bebakih enggau Taliban, lalu sida bekerejasama dalam [[Perang Sivil Afghanistan (1996–2001)|Perang Sivil Afghanistan]] 1996–2001 . Dalam taun 1996 enggau 1998, bin Laden madahka perang kudus ngagai orang Amerika, baik nya soldadu enggau orang periman. Al-Qaeda ngebom begunan duta AS di [[Afrika Timur]] dalam taun 1998, ngujungka AS enggau [[Gerempung Bansa Beserakup|GBB]] enggau rasmi madahka iya nyadi pengasar. Ba taun nya, al-Qaeda mega berengkah ngaga pengawa ngelaban ti majak nyadi di Yaman. Serang kena 9/11 tebal agi diperambu bin Laden enggau [[Khalid Sheikh Mohammed]], lalu operasyen sida disangka udah dipelanja Arab Saudi, taja pan bin Laden udah dibuai sebedau tu. Dalam pengawa nyerang nya, 19 iku kaban al-Qaeda ngerampas empat buah bilun penepan Amerika ngambika sida ulih terempas ngagai tanda menua AS. Siti ngelantak [[The Pentagon|Pentagon]] di [[Virginia]], siti terempas di [[Pennsylvania]] sebedau kala datai ba tagit ke enda ditemu orang ke ngerampas nya di [[Washington, DC]], lalu ke bukai nya ngelantak Palan Dagang Dunya, ngujungka iya runtuh—ngujungka lebih 6,000 iku orang mati ketegal eksposur enseput naka ke diatu. 25,000 iku bakal kesemua iya. Pengawa nyerang nya ngujungka undang-undang anti-penganas ke terit dikemendarka di serata dunya, seraya pengawa ngiga bin Laden ba renggat entarabansa berengkah. AS nyerang Afghanistan lalu ngelepaska Taliban, ngujungka iya pindah ngagai Pakistan. Seraya bin Laden belalai, al-Qaeda ngelaban AS enggau bakih iya dalam [[Perang ba Afghanistan (2001–2021)|Perang Afghanistan]] (2001-2021) enggau [[Perang Iraq]] (2003-2011), seraya terus ngaga serang pengganas besai di serata dunya. Dalam taun 2010, piak pemansik AS tetemuka kandang endur bin Laden di [[Abbottabad]], Pakistan. Sebuah tim SEAL Soldadu Tasik AS nyerungkai kandang endur nya lalu munuh iya ba dalam kandang endur nya dalam taun 2011. Sapit iya [[Ayman al-Zawahiri]] nganti iya nyadi emir al-Qaeda. Pengawa ngundi mandangka raban Islam ke besai ngembuan penemu negatif ngagai bin Laden, seraya mayuh raban Islamis ngumbai iya heroik. Ba endur bukai, iya balat dipeda nyadi lambang pengawa ganas enggau pengawa munuh bebala mayuh. ==Nota== <references group="lower-alpha"/> [[Kategori:Pemati 2011]] [[Kategori:Pengada 1957]] pod6lwf4ndz98su7f4way67e0vu9xjp Napoleon Bonaparte 0 6737 19388 2026-06-18T11:08:00Z Song GK 9 Melencong ke [[Napoleon]] 19388 wikitext text/x-wiki #REDIRECT [[Napoleon]] t72dqs1ligyalngo0svbghe2psj4sma Templat:Taxonomy/Ursidae 10 6738 19390 2026-06-18T11:11:19Z Song GK 9 Mencipta laman baru dengan kandungan '{{Don't edit this line {{{machine code|}}} |rank=familia |link=Bear|Ursidae |parent=Ursoidea |refs={{cite book|author-last1=McKenna |author-first1=M.C. |author-last2=Bell |author-first2=S.K. |year=1997 |title=Classification of Mammals: Above the Species Level |publisher=Columbia University Press}} }}' 19390 wikitext text/x-wiki {{Don't edit this line {{{machine code|}}} |rank=familia |link=Bear|Ursidae |parent=Ursoidea |refs={{cite book|author-last1=McKenna |author-first1=M.C. |author-last2=Bell |author-first2=S.K. |year=1997 |title=Classification of Mammals: Above the Species Level |publisher=Columbia University Press}} }} sm2iobz6ylu9f6q1p6jsxqs38a9whe7 Templat:Taxonomy/Ursoidea 10 6739 19391 2026-06-18T11:11:49Z Song GK 9 Mencipta laman baru dengan kandungan '{{Don't edit this line {{{machine code|}}} |rank=superfamilia |link=Ursoidea |parent=Ursida |refs= <!--Shown on this page only; don't include <ref> tags --> }}' 19391 wikitext text/x-wiki {{Don't edit this line {{{machine code|}}} |rank=superfamilia |link=Ursoidea |parent=Ursida |refs= <!--Shown on this page only; don't include <ref> tags --> }} ejfsxlgg3p8vtyi11t40138jht80e1a Templat:Taxonomy/Ursida 10 6740 19392 2026-06-18T11:12:22Z Song GK 9 Mencipta laman baru dengan kandungan '{{Don't edit this line {{{machine code|}}} |rank=parvordo |link=Ursida |parent=Arctoidea |refs={{cite book|editor-last1=Burgin |editor-first1=C.J.|editor-last2=Wilson |editor-first2=D.E.|editor-last3=Mittermeier |editor-first3=R.A.|editor-last4=Rylands |editor-first4=A.B.|editor-last5=Lacher |editor-first5=T.E. |editor-last6=Sechrest |editor-first6=W. |year=2020 |title=Illustrated Checklist of the Mammals of the World |publisher=Lynx Edicions}} }}' 19392 wikitext text/x-wiki {{Don't edit this line {{{machine code|}}} |rank=parvordo |link=Ursida |parent=Arctoidea |refs={{cite book|editor-last1=Burgin |editor-first1=C.J.|editor-last2=Wilson |editor-first2=D.E.|editor-last3=Mittermeier |editor-first3=R.A.|editor-last4=Rylands |editor-first4=A.B.|editor-last5=Lacher |editor-first5=T.E. |editor-last6=Sechrest |editor-first6=W. |year=2020 |title=Illustrated Checklist of the Mammals of the World |publisher=Lynx Edicions}} }} hoo4oxkig2cf8mc9oa3knt0i2gzrxjg Bajrakitiyabha 0 6741 19395 2026-06-18T11:26:34Z Song GK 9 Digaga enggau chara nyalin lambar " [[:en:Special:Redirect/revision/1359951113|Bajrakitiyabha]] " 19395 wikitext text/x-wiki {{Infobox royalty|image=Princess Bajrakitiyabha.jpg|caption=Bajrakitiyabha maya taun 2013|name=Bajrakitiyabha|title=Peteru Rajasarini Siribajra|succession=[[Kaul Thailand enggau menua bukai|Duta Thailand]] ngagai [[Austria]], [[Slovakia]], enggau [[Slovenia]] {{Infobox officeholder/office | termstart = 4 September 2012 | termend = 1 Oktober 2014 | nominator = [[Yingluck Shinawatra]] | primeminister = {{ubl|Yingluck Shinawatra|[[Niwatthamrong Boonsongpaisan]]&nbsp;(pemangku)|[[Prayut Chan-o-cha]]}} | predecessor = Somsak Suriyawong | successor = Attayut Srisamut}}|birth_date={{birth date|1978|12|07|df=y}}|birth_place=[[Bangkok]], Thailand|death_date={{death date and age|2026|06|11|1978|12|07|df=y}}|death_place=Bangkok, Thailand|house=[[Ruang bilik Mahidol|Mahidol]]|dynasty=[[Dinasti Chakri|Chakri]]|father=[[Vajiralongkorn]] (Rama X)|mother=[[Soamsawali Kitiyakara]]|religion=[[Buddha Theravada]]|occupation={{hlist|Ambassador|attorney}}|signature=Signature of Bajrakitiyabha Mahidol, 2022.png|module={{Infobox military person | embed = yes | allegiance = [[Thailand|Perintah Thailand]] | branch = {{ubl|[[Soldadu Thai Diraja]]|[[Perintah Pengelikun Diraja]]}} | branch_label = Pampang | service_years = 2021–2022 | rank = [[Renggat raban besenyata soldadu Thai|Jeneral]] | commands = {{ubli|[[Rejimen Infantri ke-1 (Thailand)#Organisasyen|Batalion Infantri ke-4, Rejimen Infantri ke-1]]|Perintah Pengelikun Diraja}} }}}} '''Bajrakitiyabha, Peteri Rajasarini Siribajra''' (7 Disember 1978 – 11 Jun 2026), ke mega dikelala enggau nama '''Puteri Bha''', iya nya siku kaban ari [[dinasti Chakri]] [[Thailand]]. Iya anak tuai Raja [[Vajiralongkorn]], lalu siku aja ada ari bini keterubah iya Puteri [[Soamsawali]]. Iya ada maya perintah aki iya, Raja [[Bhumibol Adulyadej]], lalu nyadi uchu tuai iya. Siku luyar, Bajrakitiyabha dikelala enggau projek “Kamlangjai” tauka “Inspire” iya ti fokus ngagai indu Thailand ti dijil, nyengkaum orang jil ti ngandung enggau anak mit sida, dikena nentuka sida diberi bantu ti chukup dikena tama baru ngagai mensia mayuh lebuh dilepaska. Bajrakitiyabha beguna amat dalam [[Gerempung Bansa Beserakup]] ngemeranka "[[Atur Bangkok]]", ti nyadi set keterubah garis lalau universal ti betatika chara ngurus orang indu dalam sistem pengelurus. Pengawa tu ngasuh iya tebilang ba mensia mayuh Thailand lalu ngetanka iya nyadi orang ke bisi potensial nyadi waris panggah.<ref name="alj2">{{Cite web|url=https://www.aljazeera.com/amp/news/2026/6/12/thai-princess-bajrakitiyabha-dies-at-47-after-three-years-in-coma|title=Thai Princess Bajrakitiyabha dies at 47 after three years in coma|publisher=[[Al Jazeera Media Network|Al Jazzeera]]|date=12 June 2026|access-date=12 June 2026}}</ref> Nyadi siku diplomat, iya mega kala nyadi [[Kaul Thailand enggau menua luar|duta besai Thailand]] ngagai [[Austria]], [[Slovakia]], enggau [[Slovenia]] dalam perintah [[Yingluck Shinawatra]]. Kena 14 Disember 2022, iya rebah ketegal penyakit jantung lebuh pansut bejalai enggau ukui iya. Pengudah [[koma]] pengelama tiga taun setengah, iya mati kena 11 Jun 2026 ketegal komplikasyen, enda sedarka diri. Penyakit enggau pemati iya nempa penetap dalam [[Peturun panggah Thailand|garis penurun Thailand]] laban iya dianggap nyadi penganti ke apai iya.<ref name="NYTobit2">{{Cite web|url=https://www.nytimes.com/2026/06/11/world/asia/thai-princess-bajrakitiyabha-bha-dead-coma.html|title=Princess Bha, Seen by Some as Heir to Thai Throne, Dies at 47|work=[[The New York Times]]|first=Sui-Lee|last=Wee|date=12 June 2026|access-date=12 June 2026}}</ref><ref name="BBCobit2">{{Cite web|url=https://www.bbc.com/news/articles/cvgzzndx780o|title=Thai Princess Bajrakitiyabha dies after more than three years in coma|publisher=[[BBC]]|first=Jonathan|last=Head|date=12 June 2026|access-date=12 June 2026}}</ref> == Kereban sanding == {{Reflist}} == Laman web ke bukai ==   * [http://www.friendsofpa.or.th/TH/home Kaban ti begunaka laman web "PA"] * [http://www.kamlangjai.or.th/en/index.php Laman web Projek Kamlangjai] Archived * [http://www.childfoundationpmk.org Laman web Yayasan Nembiak Mit, Sepital Phramongkutklao] * [http://www.unodc.org/unodc/en/frontpage/enhancing-lives-of-female-inmates.html Projek "ELFI"] * [http://www.nabha.or.th Yayasan Na Bha ari baruh laman web HRH Puteri Bajrakitiyabha] * [https://web.archive.org/web/20070811233743/http://sunsite.au.ac.th/thailand/thai_gov/Agencies/atto.htm Laman web, Opis Luyar Besai, Thailand] {{Authority control}} [[Kategori:Pemati 2026]] [[Kategori:Pengada 1978]] bcu2tx4o9jv2gi0zlnm4yrf6vu64jsa 19396 19395 2026-06-18T11:27:12Z Song GK 9 19396 wikitext text/x-wiki {{Infobox royalty|image=Princess Bajrakitiyabha.jpg|caption=Bajrakitiyabha maya taun 2013|name=Bajrakitiyabha|title=Peteri Rajasarini Siribajra|succession=[[Kaul Thailand enggau menua bukai|Duta Thailand]] ngagai [[Austria]], [[Slovakia]], enggau [[Slovenia]] {{Infobox officeholder/office | termstart = 4 September 2012 | termend = 1 Oktober 2014 | nominator = [[Yingluck Shinawatra]] | primeminister = {{ubl|Yingluck Shinawatra|[[Niwatthamrong Boonsongpaisan]]&nbsp;(pemangku)|[[Prayut Chan-o-cha]]}} | predecessor = Somsak Suriyawong | successor = Attayut Srisamut}}|birth_date={{birth date|1978|12|07|df=y}}|birth_place=[[Bangkok]], Thailand|death_date={{death date and age|2026|06|11|1978|12|07|df=y}}|death_place=Bangkok, Thailand|house=[[Ruang bilik Mahidol|Mahidol]]|dynasty=[[Dinasti Chakri|Chakri]]|father=[[Vajiralongkorn]] (Rama X)|mother=[[Soamsawali Kitiyakara]]|religion=[[Buddha Theravada]]|occupation={{hlist|Ambassador|attorney}}|signature=Signature of Bajrakitiyabha Mahidol, 2022.png|module={{Infobox military person | embed = yes | allegiance = [[Thailand|Perintah Thailand]] | branch = {{ubl|[[Soldadu Thai Diraja]]|[[Perintah Pengelikun Diraja]]}} | branch_label = Pampang | service_years = 2021–2022 | rank = [[Renggat raban besenyata soldadu Thai|Jeneral]] | commands = {{ubli|[[Rejimen Infantri ke-1 (Thailand)#Organisasyen|Batalion Infantri ke-4, Rejimen Infantri ke-1]]|Perintah Pengelikun Diraja}} }}}} '''Bajrakitiyabha, Peteri Rajasarini Siribajra''' (7 Disember 1978 – 11 Jun 2026), ke mega dikelala enggau nama '''Peteri Bha''', iya nya siku kaban ari [[dinasti Chakri]] [[Thailand]]. Iya anak tuai Raja [[Vajiralongkorn]], lalu siku aja ada ari bini keterubah iya Puteri [[Soamsawali]]. Iya ada maya perintah aki iya, Raja [[Bhumibol Adulyadej]], lalu nyadi uchu tuai iya. Siku luyar, Bajrakitiyabha dikelala enggau projek “Kamlangjai” tauka “Inspire” iya ti fokus ngagai indu Thailand ti dijil, nyengkaum orang jil ti ngandung enggau anak mit sida, dikena nentuka sida diberi bantu ti chukup dikena tama baru ngagai mensia mayuh lebuh dilepaska. Bajrakitiyabha beguna amat dalam [[Gerempung Bansa Beserakup]] ngemeranka "[[Atur Bangkok]]", ti nyadi set keterubah garis lalau universal ti betatika chara ngurus orang indu dalam sistem pengelurus. Pengawa tu ngasuh iya tebilang ba mensia mayuh Thailand lalu ngetanka iya nyadi orang ke bisi potensial nyadi waris panggah.<ref name="alj2">{{Cite web|url=https://www.aljazeera.com/amp/news/2026/6/12/thai-princess-bajrakitiyabha-dies-at-47-after-three-years-in-coma|title=Thai Princess Bajrakitiyabha dies at 47 after three years in coma|publisher=[[Al Jazeera Media Network|Al Jazzeera]]|date=12 June 2026|access-date=12 June 2026}}</ref> Nyadi siku diplomat, iya mega kala nyadi [[Kaul Thailand enggau menua luar|duta besai Thailand]] ngagai [[Austria]], [[Slovakia]], enggau [[Slovenia]] dalam perintah [[Yingluck Shinawatra]]. Kena 14 Disember 2022, iya rebah ketegal penyakit jantung lebuh pansut bejalai enggau ukui iya. Pengudah [[koma]] pengelama tiga taun setengah, iya mati kena 11 Jun 2026 ketegal komplikasyen, enda sedarka diri. Penyakit enggau pemati iya nempa penetap dalam [[Peturun panggah Thailand|garis penurun Thailand]] laban iya dianggap nyadi penganti ke apai iya.<ref name="NYTobit2">{{Cite web|url=https://www.nytimes.com/2026/06/11/world/asia/thai-princess-bajrakitiyabha-bha-dead-coma.html|title=Princess Bha, Seen by Some as Heir to Thai Throne, Dies at 47|work=[[The New York Times]]|first=Sui-Lee|last=Wee|date=12 June 2026|access-date=12 June 2026}}</ref><ref name="BBCobit2">{{Cite web|url=https://www.bbc.com/news/articles/cvgzzndx780o|title=Thai Princess Bajrakitiyabha dies after more than three years in coma|publisher=[[BBC]]|first=Jonathan|last=Head|date=12 June 2026|access-date=12 June 2026}}</ref> == Kereban sanding == {{Reflist}} == Laman web ke bukai ==   * [http://www.friendsofpa.or.th/TH/home Kaban ti begunaka laman web "PA"] * [http://www.kamlangjai.or.th/en/index.php Laman web Projek Kamlangjai] Archived * [http://www.childfoundationpmk.org Laman web Yayasan Nembiak Mit, Sepital Phramongkutklao] * [http://www.unodc.org/unodc/en/frontpage/enhancing-lives-of-female-inmates.html Projek "ELFI"] * [http://www.nabha.or.th Yayasan Na Bha ari baruh laman web HRH Puteri Bajrakitiyabha] * [https://web.archive.org/web/20070811233743/http://sunsite.au.ac.th/thailand/thai_gov/Agencies/atto.htm Laman web, Opis Luyar Besai, Thailand] {{Authority control}} [[Kategori:Pemati 2026]] [[Kategori:Pengada 1978]] jli4o0y7bbypjv34bttp30riykji9cq