Wikipedia igwiki https://ig.wikipedia.org/wiki/Ihu_mb%E1%BB%A5 MediaWiki 1.45.0-wmf.6 first-letter Midia Ọpụrụiche Ṅkàtá Ojiarụ Ṅkàtá ojiarụ Wikipedia Ṅkàtá Wikipedia Faịlụ Ṅkàtá faịlụ MidiaWiki Ṅkàtá MidiaWiki Templeeti Ṅkàtá templeeti Enyemaka Ṅkàtá enyemaka Otú Ṅkàtá otú TimedText TimedText talk Module Module talk Event Event talk Sebastian Okechukwu Mezu 0 9220 228674 197961 2025-06-19T14:50:43Z InternetArchiveBot 11600 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 228674 wikitext text/x-wiki {{Databox}}{{Databox}} Ñ Dr '''Sebastian Okechukwu Mezu''' (amuru Eprel 30, 1941) bu onye ode akwukwo na [[Naijiria|ndi Naijiria]], onye oka mmuta, ndi mmadu na eme ihe. Ọ banyere na ndọrọ ndọrọ ọchịchị na Nigeria na ọge 1970. <ref>[https://web.archive.org/web/20150120102107/http://literature.proquestlearning.com/critRef/displayItemById.do?QueryType=reference&forAuthor=39954&BackTo=Author%20Page&ItemID=bio39954%20pqllit_ref_lib "Mezu, Sebastian Okechukwu"], ProQuest Biographies, 2006.</ref> == Nzụlite == Sebastian Okechukwu Mezu bụ onye amụrụ na Eprel 30, 1941, na Ezeogba, Emekuku, [[Òwèrè|Owerri]], [[Ọ̀hà Ímò|Imo State]] . O nwetara nzere mmuta BA na French (1964) ya na ntakiri na German na Philosophy si Mahadum Georgetown . O nwetara LL. B. na 1966 site na Mahadum La Salle Extension, [[Chicago]], yana MA (1966), Ph.D (1967) n'asụsụ Roman sitere na Mahadum Johns Hopkins, Baltimore, Maryland. == Ọrụ diplọma == Mgbe agha [[Bịafra|Biafra]] malitere na 1967, n'ihi nnabata nke onyinye ya na aka ya bara uru dị ka nwa akwụkwọ na-eto eto na United States, ebe ọ jiri aka ya sụgharịa akwụkwọ mpịakọta maka obodo ya n'asụsụ French na asụsụ ndị ọzọ, a họpụtara Mezu Gọọmentị Biafran. Onye nnọchite anya pụrụ iche na onye nnọchi anya Abidjan, Ivory Coast, mgbe ọ dị afọ iri abụọ na asaa site n'aka Colonel [[Chukwuemeka Odumegwu Ojukwu|C. Odumegwu Ojukwu]] ma bụrụ onye e nyere ọlụ niile banyere Francophone na Anglophone na West Africa. Mezu bụ ọtụ n'ime ndi na onye nzonazu onye nnọchi anya ụlọ ọrụ nyocha ihe omimi nke Biafra, Paris, July 1967 - July 1968, mgbe ahụ, nnọchi ndị nnọchi anya gọọmentị ọkara nke Biafra na France na Europe. Ọ bụ onye nnọchite anya Biafran na ọkachamara na French nye ndị nnọchi anya udo dị iche iche gụnyere Ivory Coast (Onye isi ala Félix Houphouët-Boigny ), Senegal, (Onye isi ala Leopold Sedar Senghor ), Gabon (Onye isi ala Albert Bernard Bongo ), na onye nnọchite anya Biafran na ọkachamara French maka udo dị iche iche na ogbako emere na Niamey, Niger Republic (Onye isi ala Hamani Diori, 1968) na Addis-Ababa, Ethiopia (Emperor Haile Selassie, 1968). == Black Academy Press == Na 1969 Mezu guzobere Black Academy Press, Inc, na Buffalo, New York, otu n'ime ụlọ ọrụ izizi ojii nwere ụlọ izizi nke setịpụrụ ụda maka ọmụmụ ndị Africaana na 1960s na US. <ref>Donald F. Joyce, [https://books.google.co.uk/books?id=Jk4QlCxeMNAC&pg=PA54&lpg=PA54&dq=Black+academy+press&source=bl&ots=andthZIy-H&sig=knMq-pMB0wCqJl9QWUh556WetsY&hl=en&sa=X&ei=5-S9VP2wEtHiauaOgeAO&ved=0CFgQ6AEwCw#v=onepage&q=Black%20academy%20press&f=false "Black Academy Press, Inc."] (pp. 51–55) in ''Black Book Publishers in the United States: A Historical Dictionary of the Presses, 1817-1990'', New York: Greenwood Press, 1991, p. 54.</ref> Black Academy Press ka bụ otu n'ime ụlọ ọrụ mbipụta akwụkwọ akụkọ ojii ochie kachasị ogologo taa. == Ọrụ ndọrọ ndọrọ ọchịchị == N'afọ 1970s, Mezu hiwere ngalaba Imo steeti nke ndị Peoples Democratic Party (NPP) ma bụrụkwa onye odeakwụkwọ nke NPP, Ọ wụnyere ma nyere aka ịhọpụta gọvanọ Samuel Onunaka Sam Mbakwe na aha ndị ọzọ a ma ama. Site na ihe ịga nke ọma nke NPP na ntuli aka ahụ, Mezu ghọrọ Onye isi oche nke Golden Breweries Limited (1979–80), na-edozigharị ma na-atụgharị ebe a na-ere mmanya na-abia na anya n'oge mgbasa Dolla nderi iri na ise; yana onye isi oche nke [[Ọ̀hà Ímò|Imo State]] Newspapers Ltd ebe o welitere mmegharị ụbọchị nke onye ''isi'' ala ''Nigeria'' site na puku iri na ise ruo na otu nari puku na iri na ise. Ọ bụ onye isi mkpọsa, onye otu ọdee akwụkwọ na onye isi ụlọ NPP, bụ onye nwetere mmeri mbụ (ihe karịrị 80%) na Imo Steeti, Gubernatorial na Ndị Isi Nchịkwa [[Naijiria|Naịjirịa]] na 1979. == Akwụkwọ a họọrọ == * ''Ihe omuma nke Pan-Africanism'', onye ''ndezi'' . Washington, DC, Georgetown University Press, 1965, 142 pp. * ''Tropical Dawn'' (uri), Baltimore, Maryland, 1966; Buffalo, NY: Black Academy Press, Inc., 1970, 60 p. * ''Leopold Sédar Senghor et la défense na ihe osise de la mmepe anya'', Paris: Marcel Didier, 1968, 232 pp. * ''Ndị isi ojii nke narị afọ'', onye nchịkọta akụkọ, ya na Ram Desai. Ọkwa: Black Academy Press, 1970, 302 pp. * ''N'azụ Rising Sun'' (akụkọ banyere agha Biafran). Lọndọn, William Heinemann, 1971, 242p; mpempe akwụkwọ ( African Writrs Series, Nke 113) London, Heinemann Agụmakwụkwọ Akwụkwọ, 1972. * ''Akwukwo ndi Ocha nke ugbu a'', onye ndezi. Buffalo: Black Academy Press, 1971 * ''Akwukwo Akwukwo Nso nke Senghor'', London Heinemann Aguru akwukwo, 1972, 121 pp. * ''Akwukwo Igbo Market'', compiler. 5 vols, Buffalo: Black Academy Press, 1972, 4000 pp. * ''Nkọwa nke Africa nye Afro-America: Ọmụmụ Comparative Of Race & Racism'', onye edemede. Ọkwa: Black Academy Press, 1972, 175 pp. * ''Umu Ejima'' (The Twins). Ntughari ndi Igbo nke Latin emere ''Menaechmi'' nke Plautus dere . Owerri: Black Academy Press, 1975, 60 pp. * ''Leopold Sedar Senghor'' . London: Heinemann, 1973. * ''Ken Saro-Wiwa: Ndụ na Times'', onye nchịkọta akụkọ. Baltimore, Black Academy Press, Inc. 1996. * [https://web.archive.org/web/20180827172543/https://www.blackacademypress.com/ Black Academy Press, Inc.] * [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] lr7x9tfsywiio3y2fiw28bj3v24gfws TY Bello 0 9761 228697 205576 2025-06-19T20:04:14Z InternetArchiveBot 11600 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 228697 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Toyin Sokefun-Bello''' (amụrụ ya n'abali iri na-anọ, n'onwa Mbụ), A mara ya nke ọma dịka '''TY Bello'''. ọ bụ nwafọ Naịjirịa nke na-agụ egwu, na-edekwa egwụ ma bụrụ onye na-ese foto na onye na-enyere ndị mmadụ aka. <ref name="KonnectAfrica">{{Cite web|title=TY Bello; Speaking Hope through Music & Pictures|url=http://www.konnectafrica.net/ty-bello-speaking-hope-through-music-photography/|publisher=Konnect Africa|accessdate=14 February 2015|date=25 July 2013|archivedate=14 February 2015|archiveurl=https://web.archive.org/web/20150214072817/http://www.konnectafrica.net/ty-bello-speaking-hope-through-music-photography/}}</ref> Tupu o tinye uchu n'otu ọrụ, ọ bụ onye otu egwu Kush nke gbasagoro agbasa ugbu a. TY Bello bụkwa onye otu ndị (Nigerian Photography Collectives, Depth of Field). a-ahụ maka ihe osise na Nigeria, ''Depth of Field'' . <ref>{{Cite web|title=10 Nigerian iconographers you oughta know|url=http://afripopmag.com/2010/10/10-nigerian-iconographers-you-oughta-know/|publisher=AfriPop|accessdate=25 November 2014|archivedate=14 February 2015|archiveurl=https://web.archive.org/web/20150214071634/http://afripopmag.com/2010/10/10-nigerian-iconographers-you-oughta-know/}}</ref> A mara ya nke oma site n'ahịrị egwu ya nke ọkpọrọ "Greenland", "Ekundayo", "This Man", "Freedom" na "Funmise". A mụrụ TY Bello n'Ogun State. O nwetara akara Nzere n' akụ na ụba n'ụlọ akwụkwọ nke akpọrọ[[:en:University_of_Lagos|University of Lagos]]. n'asụsụ bekee. Ọ rụrụ ọru nta akụkọ ntkịrị oge ma mechaa banye n'ọrụ isee foto. <ref>{{Cite web|title=TY Bello's Biography & Updated profile – Latest Albums & Songs of TY Bello - Recent Pictures & Videos of TY Bello|url=http://pulse.ng/music/bio-ty-bello-id2789473.html|publisher=Pulse|accessdate=5 December 2014|date=28 April 2014|archivedate=13 October 2014|archiveurl=https://web.archive.org/web/20141013041022/http://pulse.ng/music/bio-ty-bello-id2789473.html}}</ref> TY Bello pụtara n’ihe ịkụ egwu na mba Naịgria dịka onye so n’otu nkụmegwu gbasagoro agbasa akpọrọ KUSH n'ịchafụ nke putara 'Kinetically Ushering Salvation into Heart and Homes'. Ndi ọzọ so n'otu nkụmegwu a bụ ., a na-akpọ Kinetically Ushering Salvation into Hearts na eslọ. Ndị ọzọ so n’otu ahụ gụnyere [[Lara George]], [[:en:Dapo_Torimiro|Dapo Torimiro]] na onye akụkọ n'egwu bụ Emem Ema. Otu Nkụmegwu KUSH nwetara aha ọma pụtara ihe na mmalite afọ, 2000 ste n'ahịrị egwu ha nke a kpọrọ " Lets Live Together"; ndi otua jisiri ike wepụta efere egwu tupu ha agbasaa. <ref>{{Cite web|title=TY Bello returns to stage after 7yrs|url=http://www.vanguardngr.com/2011/05/ty-bello-returns-to-stage-after-7yrs/|publisher=Vanguard|accessdate=5 December 2014|date=28 May 2011}}</ref> TY Bello bụ onye na-ese foto onye onye isi ala n'oge gara aga bụ [[Goodluck Jonathan]] n'oge ọ nọ n'ọchịchị; ọ na-arụkwa ọrụ n'akwụkwọ ''akuko'' ejiji ''[[:en:Thisday|Thisday]]''. <ref>{{Cite web|title=TY Bello's Biography & Updated profile – Latest Albums & Songs of TY Bello - Recent Pictures & Videos of TY Bello|url=http://pulse.ng/music/bio-ty-bello-id2789473.html|publisher=Pulse|accessdate=14 February 2015|date=28 April 2014|archivedate=13 October 2014|archiveurl=https://web.archive.org/web/20141013041022/http://pulse.ng/music/bio-ty-bello-id2789473.html}}</ref>N’afọ 2008, TY Bello weputara efere egwu ''izizi ya nke akpọrọ Greenland'' . Onye kwadoro ngụpụta ya bụ egwu bụ Mosa Adegboye were jiri afọ abụọ rụpụta ya. Efere egwu a nyere ya ihe nrite nke Ngerian Music Award na Sun City Award. TY Bello kọwara na ya bụ efere egwu dịka njem nke ndụ ya, kwa ụbọchị. Egwu ahụ gosipụtara isiokwu nke ịhụnanya, ezinụlọ na mba. Udiri aha ya bu egwu nkpalite obi nke edere iji kpalie ndi Naijiria ka ha wezịga onwe ha site n’ebe obi nkọrọpụ ma nwee olile anya. <ref name="One Cubed">{{Cite web|title=TY Bello Biography|url=http://www.1cubed.com/display.php?ID=324&sectionID=26|publisher=One Cubed|accessdate=11 January 2015|archivedate=14 February 2015|archiveurl=https://web.archive.org/web/20150214061853/http://www.1cubed.com/display.php?ID=324&sectionID=26}}</ref> === 2011–13: ''Ọdịnihu'', Nchịkọta jubilii na mkpọsa Osi Megide Ikwasị NwanyI Iko N'ike. === TY Bello buru ụzọ kpughee atụmatụ maka Alụbọm abụọ ya nke akpọrọ 'The Future', mgbe ọ na-ekwusịrị ''Ariya Today okwu''. <ref name="Ariya Today">{{Cite web|title=More On TY Bello’s Forthcoming Album.|url=http://ariyatoday.com/?p=2377|publisher=Ariya Today|accessdate=14 February 2015|archivedate=30 December 2014|archiveurl=https://web.archive.org/web/20141230062342/http://ariyatoday.com/?p=2377}}</ref> Ebu ụzọ mee album ahụ maka ntọhapụ n'afọ, 2011, ma bụrụ nke iri na abụọ na ''[[:en:Nigerian_Entertainment_Today|Nigerian Entertainment Today]]''' ahịrị ụnọ ọgụ nke iri na abụọ a zụtara na afọ 2011. <ref>{{Cite web|title=12 Albums To Buy In 2011|url=http://thenet.ng/2011/01/12-albums-to-buy-in-2011-2/|publisher=Nigerian Entertainment Today|accessdate=14 February 2015}}</ref> Nw'ada Onye abụ a kwuru na ya na onye nrụpụta egwu aha ya bụ Mosa rụkọrọ ọrụ ma rụpụta alụbọm ahụ n'ọnwa ole na olerụ Mosa rụkọtara ma dekọọ album ahụ na ọnwa ole na ole. Na abalị iri na itoli nke onwa February, na afọ 2011, TY Bello wepụtara "The Future" dị ka okachasị ibe ya n'ahiri egwu ya ndi ọzọ dị n'alụbọm ahụ. <ref>{{Cite web|title=BN Exclusive – WORLD PREMIERE: Ty Bello returns to music with "The Future"|url=http://www.bellanaija.com/2011/02/19/bn-exclusive-world-premiere-ty-bello-returns-to-music-with-the-future/|publisher=Bellanaija|accessdate=14 February 2015}}</ref> Egwú ahụ gwara ndị ntorobịa mba Nigeria ka ha bụrụ mgbanwe ha na-achọ. [[Kemi Adetiba|Kemi Adetiba -]] -mepụtara ihe onyo-onyoo egwu maka "The Future" n'ụbọchi atọ n'ọnwa anọ, nke afọ 2011. Ọ gbakwịnyere nkwado ndi egwu [[:en:Tara_Fela-Durotoye|Tara Fela-Durotoye]], [[:en:Sound_Sultan|Sound Sultan]], [[:en:Chude_Jideonwo|Chude Jideonwo]] na [[:en:Banky_W.|Banky W]] <ref>{{Cite web|title=Video Premiere: ‘The Future’ – TY Bello|url=http://thenet.ng/2011/04/video-premiere-the-future-ty-bello/|publisher=[[Nigeria Entertainment Today]]|accessdate=14 February 2015}}</ref> <ref>{{Cite web|title=New Video: The Future by TY Bello (Featuring cameos from Fela Durotoye, Chude Jideonwo, others)|url=http://www.cp-africa.com/2011/04/03/video-future-ty-bello-featuring-cameos-fela-durotoye-chude-jideonwo/|publisher=CP-Africa|accessdate=3 January 2015|archivedate=14 February 2015|archiveurl=https://web.archive.org/web/20150214053109/http://www.cp-africa.com/2011/04/03/video-future-ty-bello-featuring-cameos-fela-durotoye-chude-jideonwo/}}</ref> Ore Fakorede nyere abụ a akara nke kpakpando asaa n'ime iri, kwuokwa na "ebede-ala, synths na piano na-enye ihe ngosi doro anya maka TY iji gosipụta ọdịiche dị ukwuu nke olu ya na-enweghị mgbanwoju anya, na nke a ka ọ na-eme n'ụzọ magburu onwe ya, na-eweta ihe obi ụtọ n' egwu ahụ. " <ref>{{Cite web|title=Video Review: TY Bello delivers The Future|url=http://ynaija.com/video-review-ty-bello-delivers-the-future/|publisher=YNaija|accessdate=14 February 2015}}</ref> Dapo Osewa nke ''[[:en:Sahara_Reporters|Sahara Reporters]]'' kọwara ihe onyo-nyoo ahụ dịka "ihe nkowa n'onwe ya nke na-egosịpụta ụzọ di iche iche ndi mmadụ ji echesị echiche nke na-egosị ihu onye Naijiria." <ref>{{Cite web|title=TY Bello's The Future Is Here ( We are Nigeria ) But What Kind Of Future ?|url=http://saharareporters.com/2011/04/24/nigeria-ty-bellos-future-here-we-are-nigeria-what-kind-future|publisher=Sahara Reporters|accessdate=14 February 2015}}</ref> Makeup brand House of Tara hiwere The Jubilee Collection, nke oke mmepụta akara nke etemeete nke ahịrị egwu akpọrọ "The Future" kwalitere mmụọ maka ya.. <ref>{{Cite web|title=House of Tara introduces "The Jubilee Collection" inspired by Ty Bello|url=http://www.bellanaija.com/2011/03/15/house-of-tara-introduces-the-jubilee-collection-inspired-by-ty-bello/|publisher=Bellanaija|accessdate=14 February 2015}}</ref> N'ọnwa Ọktọba 2011, TY Bello bụ otu n'ime ndị ama ama gosipụtara na ihe onyo-nyoo emere na nkeji asatọ nke mmegide nkwamiko-n'ike Maka Ntorobịa nke Nigeria chịkọtara. ịhe onyo-nyoo a tụrụ elo ọfụma n'ihe gbasara ndi agbọọbia a kwasịrị iko n'ike na mahadum bụ [[:en:Abia_State_University|Abia State University]] n'afọ 2011. <ref>{{Cite web|title=We stand as one! Youth Minister, TY Bello, Ebuka, others record anti-rape video|url=http://ynaija.com/we-stand-as-one-youth-minister-ty-bello-ebuka-others-record-anti-rape-video/|publisher=YNaija|accessdate=3 January 2015}}</ref> Na onwa iri na-abụọ n'afo 2013, TY Bello weputara egwu ya, “Yahweh” nke [[:en:Wale_Adenuga|Wale Adenuga]]<nowiki/>so na ya. Ndi na-agu egwu ndi ama ọfụma dịka Nwando Okeke na Mosa so kwado ya bụ egwu. Edere ahiri mbụ nke abụ ahụ n'afọ 2004 mgbe a na-ese foto. <ref>{{Cite web|title=TY-Bello Back with New Single!|url=http://www.dailytimes.com.ng/article/ty-bello-back-new-single|publisher=Daily Times of Nigeria|accessdate=3 January 2015|archivedate=14 February 2015|archiveurl=https://web.archive.org/web/20150214061058/http://www.dailytimes.com.ng/article/ty-bello-back-new-single}}</ref> === 2014: ''Akwụkwọ abụ ụtụtụ'' === N'abalị iri, n'ọnwa iri, nke afọ 2014, TY Bello wepụtara alụbọm ụlọ egwu nke atọ ya bụ ''Morning Songbook'' maka mweta nke nkanụzụ ịntanet na SoundCloud. <ref>{{Cite web|title=SURPRISE! Download TY Bello’s New Album – "The Morning Song Book" for FREE|url=http://www.bellanaija.com/2014/10/10/surprise-download-ty-bellos-new-album-the-morning-song-book-for-free/|publisher=Bellanaija|accessdate=18 February 2015|date=10 October 2014}}</ref> E wepụtara ya na-enweghị nkwalite ọbụla ma tinyekwa ya ahịrị egwu iri, gụnyere "Yahweh", "Thirsty" na "Jesu Jesu". Album ahụ nwere mmekorita ya na M Sugh na Fela Durotoye. <ref>{{Cite web|title=TY Bello drops 3rd studio album|url=http://thenet.ng/2014/10/ty-bello-drops-3rd-studio-album/|publisher=Nigeria Entertainment Today|accessdate=18 February 2015|date=10 October 2014}}</ref> Udochukwu Ikwuagwu nke ''Breaking Times'' nyere album a akara nke asaa n'ime iri, na-ekwupụta nke ọma, "TY Bello na Mosa kwesịrị otito maka oke edemede egwu na nnrụpụta ha gosịpụtara na nke a. N'oge ụfọdụ, mmetụta uche mere ka olu ha dị elu karịa ka ọ dị n'eziokwu mana mbutu olu mfe nke ndị na-abụ abụ na-akwado n'azụ mere ka ọ banye n'anya ya. Ihe ọrụ ngo a bụ ruru onu ahia obula ma ọbụ ezie na enyere ya n’efu; ọrụ ngo a bụ nke ga adịgịde ogologo oge. " <ref>{{Cite web|title=ALBUM REVIEW: THE MORNING SONGBOOK – TY BELLO|url=http://www.thebreakingtimes.com/album-review-morning-songbook-ty-bello/|publisher=Breaking Times|accessdate=18 February 2015|date=28 October 2014|archivedate=18 February 2015|archiveurl=https://web.archive.org/web/20150218094423/http://www.thebreakingtimes.com/album-review-morning-songbook-ty-bello/}}</ref> === 2016: Tinie Tempah na Nchọpụta ọ mere === Bello na-arụ ọrụ na Lagos ebe ọ na -esepụta ihe nkiri foto maka onye egwu Britain bụ [[:en:Tinie_Tempah|Tinie Tempah]] . O mechara chọpụta na e nwere ọmarịcha nwanyị mara mma nọ n’azụ nwoke a. Iji chọta [[:en:Olajumoke_Orisaguna|Olajumoke Orisaguna]], o mere ka foto Orisaguna pụta n'ihu mkpuchi nke akwụkwọ akụkọ akpọrọ ''Style magazine'' . == Ọrụ Enyemaka Mmadụ == TY Bello na-ahazi ihe ngosi foto nke ana=eme n'afo n'afọ iji wepụta ego maka ụmụaka enweghi nne na nna na mba Naịjirịa. Ọ bụkwa onye ntụzi ọrụ nke Link-a-child, otu NGO nke raara nye ịgbasa ozi banyere ụmụ ogbenye na Naịjirịa na ịchọ nkwado n'aha ha. <ref name="One Cubed"/> N'ọnwa asaa nke afọ 2011, TY Bello ritere ihe nkwanye ugwu nke ndi otu Non Profit Communication for Change Organization nyere ya nihe nkiri nke nwere akuku ise nke akpọrọ ''RedHot'' . <ref>{{Cite web|title=Stephanie Okereke, Cobhams, TY Bello & others honoured by Communication for Change|url=http://ynaija.com/stephanie-okereke-cobhams-ty-bello-others-honoured-by-communication-for-change/|publisher=YNaija|accessdate=13 February 2015}}</ref> == Ndụ Onwe == TY Bello lụrụ Kashetu Bello n'afọ 2009. Di na nwunye a mụrụ ụmụ nwoke ejima aha ha bụ Christian na Christopher n'abalị iri nke afọ October 2014, bụ nke dakọtara na nrụpụta nke ''The Morning Songbook'' . <ref>{{Cite web|title=Breaking: TY Bello delivers twin boys after 9 years of marriage|url=http://thenet.ng/2014/10/breaking-ty-bello-delivers-twin-boys-after-9-years-of-marriage/|publisher=Nigerian Entertainment Today|accessdate=14 February 2015|date=12 October 2014}}</ref> <ref>{{Cite web|title=TY Bello Welcomes Twin Boys|url=http://www.channelstv.com/2014/10/13/ty-bello-welcomes-twin-boys/|publisher=[[Channels TV]]|accessdate=14 February 2015|date=13 October 2014}}</ref> * ''Greenland'' (2008) * The Future (2011) * The Morning Songbook (2014) == Onyinye na Nhọpụta == ; Onyinye Music Video ; Onyinye Ntụrụndụ Naịjirịa ; Isi ; Onu ahia okike Creative == Hụ kwa == * Ndebanye aha ndi ozioma nke Nigeria * Lola Akinmade Åkerström == Ebe nsi nweta == {{Reflist|colwidth=30em}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] alc8xtu89om8mq2p2smg38poug7mt0w Sound Sultan 0 10239 228687 210339 2025-06-19T18:03:58Z InternetArchiveBot 11600 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 228687 wikitext text/x-wiki {{Databox}} {{Infobox musical artist|<!-- See Wikipedia:WikiProject Musicians -->|origin=|associated_acts=[[2face Idibia]], [[Wyclef Jean]], [[Wizkid (musician)|WizKid]], [[Sarkodie (rapper)|Sarkodie]], [[Banky W]], [[M.I Abaga|M.I]], [[Faze (musician)|Faze]], [[Plantashun Boyz]], [[BlackFace Naija]]|label={{unbulleted list |[[Kennis Music]] (1997–2008) |[[Naija Ninjas]] (2008–present) }}|years_active=1996–present|occupation=Singer-songwriter, [[rapper]], comedian, actor, musician, record producer, executive producer, basketball club co -owner|genre=[[Contemporary R&B|R&B]], [[hip hop music|hip hop]], [[reggae]], [[Afrobeat]]|instrument=|death_date=|name=Sound Sultan|birth_place=[[Jos]], [[Plateau State]], Nigeria|birth_date={{Birth date and age|1976|11|27}}|aka=Sound Sultan|birth_name=Olanrewaju Fasasi|background=solo_singer|image_size=|image=|website=[http://soundsultan.com/ soundsultan.com]}} Sound Sultan Aha Olanrewaju Fasasi Mụrụ Nọvemba 27, 1976 - 2021 (afọ 45) Jos, Plateau Steeti, Naịjirịa Nkenụụdị R&B, hipụ họpụ, regee, Afurobiiti Aka Ọrụ Odee egwu,-otii egwu, rapa, omee ntọ ọchị, omee oyonyo, onye ndekọ mmepụta egwu, onyenwe klọb nkata bọọlụ Afọ ọ nọ ọrụ 1996–ugbua Lebeelụ Kennis Music (1997–2008) Naija Ninjas (2008–ugbua) Ndị egwu 2face Idibia, Wyclef Jean, WizKid, Sarkodie, Banky W, M.I, Faze, Plantashun Boyz, BlackFace Naija Website soundsultan.com '''Sound Sultan''' (amụrụ '''Olanrewaju Fasasi''' na Nọvemba 27, 1976) bụ onye Naịjirịa na-agụ egwú- odee egwu, omee ihe oyonyo, ome ntọ ọchị, rapa na ndekọ egwu. A na-ahụta ya dịka otu n'ime pafetị nke egwu hipụ họpụ nke oge a na Naịjirịa. == Ndụ mbido == Na 1991, o nwere mmasị na egwu, na nnọkọ ụlọ akwụkwọ ma na-ede egwu nke ya. Ọ na-ekwu na mmasị egwu ya bụ site mmetụta nwanne ya nwoke bụ Baba Dee bụ onye gụrụ nka ihe nkiri.  Ọ malitere ịmụ etú esi akpọ jita mgbe ọ gụchara ụlọ akwụkwọ sekọndịrị ma nọdụ na gbalaga na 1999. == Ọrụ == Ọrụ Sound Sultan na azụmaahịa ngosi bidoro na 1990s, mgbe ọ na-akwado ihe ngosi iji nweta ego maka studiyo. Na afọ 1999, ọ meriela ọtụtụ ngosipụta. O wepụtara egwu izizi ya bụ "Jagbajantis" n'afọ 2000, <ref name="AMDb.co">{{Cite news|url=http://amdb.co/music/lyrics/sound-sultan/mathematics-jagbajantis/|title=Mathematics (Jagbajantis) {{!}} AMDB Music}}</ref> bụ nke wuru ewu na Naịjirịa. Mgbe o na-egosipụta egwu ya na isonye ndị egwu ndị ọzọ na-iti egwu,Ndị Kennis Music kpọrọ ya. <ref>{{Cite web|author=|url=http://www.punchng.com/entertainment/e-punch/kennisyesterday-today-and-kelly-hansome/|title=Kennis:Yesterday, today and Kelly Hansome|publisher=Punchng.com|date=June 15, 2012|accessdate=November 26, 2020|archivedate=April 2, 2015|archiveurl=https://web.archive.org/web/20150402104329/http://www.punchng.com/entertainment/e-punch/kennisyesterday-today-and-kelly-hansome/}}</ref> N'okpuru Kennis Music, o wepụtara abọm anọ. N'afọ 2007, nkwekọrịta ya na akara ahụ gwụrụ <ref name="naijarules">[https://archive.today/20130129165743/http://www.naijarules.com/vb/all-music/29737-i-am-not-big-boy-sound-sultan.html]</ref> o soro Baba Dee mepee Naija Ninjas, otu aha ndekọ, uwe mmepụta na akwa uwe. Mgbe ọ malitere dị ka onye rapa, ọ na-arụ ọrụ n'ụdị egwu dị iche iche site na R&B ruo Afurobeat, egwu mmụọ na egwu Fuji Naịjirịa1. O kwuru na-ekwesịghị ikpe ndị otii egwu maka ụdịdị ha na-eme, ihe dị mkpa bụ ozi ha na-akụ n'egwú a.  N'okpuru Naija Ninjas, o wepụtara ''Back From The Future'' (2010) wee were ndị na-eti egwu dịka Karma Da Rapper, Young GreyC, Shawn na Blacka.  Sound Sultan malitere mmekọrịta ọrụ ya na Wyclef Jean mgbe egosiri ya n'akụkụ 2face Idibia na Faze na "Proud to be African" site na Wyclef's ''Welcome to Haiti: Creole 101'' album. Ha arụkọtara ọnụ na ọrụ abụọ ọzọ: "King of My Country" (2009) na "People Bad" (2012). <ref>{{Cite web|author=Nkechi Opurum|url=http://dailytimes.com.ng/article/sound-sultan-features-wyclef-track|title=Sound Sultan features Wyclef on track &#124; Daily Times Nigeria|publisher=Dailytimes.com.ng|date=August 26, 2012|accessdate=April 7, 2014|archivedate=April 7, 2014|archiveurl=https://web.archive.org/web/20140407093545/http://www.dailytimes.com.ng/article/sound-sultan-features-wyclef-track}}</ref> Na 2012, a mara ọkwa na Sound Sultan bụ onye nnọchi anya UN maka Udo maka ụdị ndụ ya na ọrụ ya. <ref>{{Cite web|url=http://nigeriafilms.com/news/16431/27/sound-sultangoldie-made-un-ambassadors.html|title=Sound Sultan, Goldie Made Un Ambassadors|publisher=nigeriafilms.com|date=March 24, 2012|accessdate=November 26, 2020|archivedate=April 8, 2014|archiveurl=https://web.archive.org/web/20140408040129/http://www.nigeriafilms.com/news/16431/27/sound-sultangoldie-made-un-ambassadors.html}}</ref>  Na 2015, Sound Sultan wepụtara otu egwu rap "Remember" <ref name="Remember">{{Cite web|url=http://www.exclusivelynaija.com/fresh-music-sound-sultan-remember/|title=Fresh Music: Sound Sultan – Remember|last=|first=|date=July 25, 2015|publisher=Ifode Concepts|accessdate=November 26, 2020|archivedate=July 27, 2015|archiveurl=https://web.archive.org/web/20150727221025/http://exclusivelynaija.com/fresh-music-sound-sultan-remember/}}</ref> mgbe ọ nọghị ogologo oge na ọrụ egwu . Mgbe ọdịda nkata bọọlụ nke Afrịka, Sound Sultan sonyeere ndị na-ahazi nke "Continental Basketball League" ka ọ bụrụ otu onye nwe "Lagos City Stars" (ndị mmeri 2017) na onye nhazi nke ntụrụndụ egwuregwu. <ref>{{Cite web |url=https://guardian.ng/sport/jordin-is-mvp-as-lagos-city-stars-win-cbls-may-madness/ |title=Archive copy |accessdate=2020-11-26 |archivedate=2019-03-29 |archiveurl=https://web.archive.org/web/20190329172654/https://guardian.ng/sport/jordin-is-mvp-as-lagos-city-stars-win-cbls-may-madness/ }}</ref> Sound Sultan gosipụtara na Honorebel 's 2019 "Bridal" ya na Joe El. <ref>{{Cite web|title=Music News: Bridal {{!}} The Indie Music Press Release Board {{!}} Honorebel - Upcoming Releases (Reggae)|url=https://musicnews.skunkradiolive.com/2019/01/Music-News-Reggae-Upcoming-Releases-2019-January-06-Honorebel.html|language=en-GB}}</ref> == Ndụ onwe == N’afọ 2009, Sound Sultan lụrụ enyi ya nwanyị bụ Chichi Morah, nke a maara ugbu a dị ka Farida Fasasi si agbụrụ Igbo. <ref>{{Cite web|url=http://www.bellanaija.com/2009/10/08/celebrity-wedding-update-sound-sultan-tosin-sido-sokleva-hughes-of-rooftop-mcs/|title=Celebrity Wedding Update: Sound Sultan &#124; Tosin Sido &#124; Sokleva Hughes of Rooftop MCs|publisher=Bella Naija|date=October 8, 2009|accessdate=April 7, 2014}}</ref> Di na nwunye a nwere umu ato. <ref>{{Cite web|url=http://www.akpraise.com/2015/03/26/meet-sound-sultans-beautiful-wife-and-children-you-all-didnt-know-photos/|title=Meet Sound Sultan's Beautiful Wife And Children You All Didn't Know (PHOTOS)|publisher=AKPRAISE'S BLOG|date=March 26, 2015|accessdate=August 14, 2015|archivedate=September 25, 2015|archiveurl=https://web.archive.org/web/20150925121104/http://akpraise.com/2015/03/26/meet-sound-sultans-beautiful-wife-and-children-you-all-didnt-know-photos/}}</ref> == Ihe nkiri == * ''Kpseeeeeeew'' (2001) * ''Textbook'' (2004) * ''Naija 007'' (2007) * ''SS4'' (2008) * ''Back to The future'' (2010) * ''Me, My Mouth and Eye'' (2012) * ''Out of The Box'' (2016) == Onyinye na nhọpụta == * 2012 The Headies Awọdụ maka Abọm nke afọ (''Back From The Future'') <small>(ahọpụtara)</small><ref>{{Cite web|title=Sound Sultan – Naija Jungle|url=https://gbedujamzng.com/ng/sound-sultan-naija-jungle/|accessdate=June 12, 2018|archivedate=June 12, 2018|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180612145556/https://gbedujamzng.com/ng/sound-sultan-naija-jungle/}}</ref> == Nsidee == {{Reflist}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] pocq3r3j23pgmqf57e0b0ie15m80a73 Tu Youyou 0 10783 228709 175139 2025-06-19T23:45:44Z InternetArchiveBot 11600 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 228709 wikitext text/x-wiki {{databox}} '''Tu Youyou''' ( Chinese ; amụrụ Disemba 30,1930) bụ onye na -ahụ maka ọgwụ na ọrịa ịba na China. Ọ chọpụtara artemisinin (nke a makwaara dị ka ''qīnghāosù''青蒿素) na dihydroartemisinin, nke a na-eji agwọ [[Iba|ịba]] , ọganihu dị na ọgwụ ebe okpomọkụ nke narị afọ nke iri abụọ, na-azọpụta ọtụtụ nde mmadụ na ndida China, Ndịda Ọwụwa A bunyanwụ Eshia, Afrika, na South Amerika. Maka ọrụ ya, Tu nwetara nturu ugo Lasker 2011 na orụ ogige ọgwụ na 2015 Nobel Prize na Physiology ma ọ bụ Medicine ya na William C. Campbell na Satoshi Ōmura . Tu bụ onye mbụ nwetara ihe nrite Nobel na China na physiology ma ọ bụ medicin ma bụrụ nwa nwanyị mbụ nke ndị [[China|peoples Republic of China]] nwetara Nrite Nobel na ụdị ọ bụla. Ọ bụkwa onye China mbụ nwetara ihe nrite Lasker . A mụrụ Tu, ọ gụọ akwụkwọ ma mee nyocha ya naanị na China. <ref name="Miller">{{Cite journal|doi=10.1016/j.cell.2011.08.024|title=Artemisinin: Discovery from the Chinese herbal garden|year=2011|author=Miller|first=Louis H.|journal=Cell|volume=146|issue=6|pages=855–858|pmid=21907397}}</ref> == Ndụ mbido == A mụrụ Tu na Ningbo, Zhejiang, [[China]], na Disemba 30,1930. <ref name="Tu_ifeng">{{Cite web|url=http://news.ifeng.com/history/1/200703/0316_335_88997_2.shtml|title=Magic Drug Saved Half Billion People|publisher=[[Phoenix Television]] News|date=16 March 2007|accessdate=13 September 2011|language=zh}}</ref> My[first] name Youyou was given by my father,who adapted it from the sentence Ọ gara ụlọ akwụkwọ sekọndrị Xiaoshi maka akwụkwọ juniọ sekọndrị na afọ mbụ nke ụlọ akwụkwọ sekọndrị, tupu ọ gafere na Ningbo Middle School na 1948. Ọrịa ụkwara nta gbochiri agụmakwụkwọ ụlọ akwụkwọ sekọndrị ya, mana kpaliri ya ka ọ banye nyocha ahụike. <ref name="NobelBio">{{Cite web|url=https://www.nobelprize.org/nobel_prizes/medicine/laureates/2015/tu-bio.html|title=Youyou Tu – Biographical|work=www.nobelprize.org|accessdate=2018-04-22}}</ref> Site na 1951 ruo 1955, ọ gara ụlọ akwụkwọ mahadum Peking University / Beijing Medical College. [note 1] Na 1955, Youyou Tu gụsịrị akwụkwọ Mahadum gbasara Ahụike na Beijing ngalaba ọgwụ wee gaa n'ihu nyocha ya na ọgwụ ahịhịa China na China Academy of Chinese Medical Sciences. Tu gụrụ akwụkwọ na ngalaba sayensị ọgwụ, wee gụchaa na 1955. Ka oge na -aga, a zụlitere Tu maka afọ abụọ na ọkara n'ọgwụ ọdịnala ndị China . Mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ, Tu rụrụ ọrụ na Academy of Traditional Chinese Medicine (ugbu a bụ China Academy of Traditional Chinese Medical Sciences [note 2] ) na Beijing. == Ọrụ nyocha == Tu carried on her work in the 1960s and 70s during China's Cultural Revolution, when scientists were denigrated as one of the nine black categories in society according to Maoist theory (or possibly that of the Gang of Four). === Schistosomiasis === N'ime afọ ndị mbụ ya na nyocha, Tu mụrụ ''Lobelia chinensis'', ọgwụ ọdịnala China maka ịgwọ [[Skistosomiasis|schistosomiasis]], <ref>{{Cite web|author=Tu|first=Youyou|title=Tu Youyou Biographical|url=https://www.nobelprize.org/prizes/medicine/2015/tu/biographical/|work=NobelPrize.org|accessdate=10 October 2020}}</ref> kpatara site na trematodes nke na -efe efe na eriri afọ ma ọ bụ eriri afọ, nke juru ebe niile na ọkara mbụ nke narị afọ nke 20 na South China.  === Ịba ===   N'afọ 1967, n'oge agha Vietnam, Ho Chi Minh, onye ndu North Vietnam (nke na -ebuso South Vietnam na United States agha), riọrọ onye isi ala China Zhou Enlai maka enyemaka n'ikwalite ọgwụgwọ ịba maka ndị agha ya na -agbadata Ho. Chi Minh trail, ebe ọtụtụ gbadatara buru ịba nke na -anaghị anata ọgwụ chloroquine . N'ihi na ịba bụkwa nnukwu ihe na -akpata ọnwụ na mpaghara ndịda China, ọkachasị Guangdong, na Guangxi, Zhou Enlai mere ka Mao Zedong guzobe ọrụ nchọpụta ọgwụ nzuzo nke akpọrọ Project 523 mgbe ụbọchị mmalite ya malitere na abalị iri abụọ na atọ nke Ọnwa Mee n'afọ 1967. <ref name="McKenna"/> Ná mmalite afọ 1969, a họpụtara Tu ịbụ onye isi otu nyocha Project 523 na ụlọ akwụkwọ ya. Ebu ụzọ ziga Tu na Hainan ebe ọ sị na ndị butere ọrịa na amụ gbasara nje ọrịa a. <ref>{{Cite web|url=https://www.theguardian.com/science/2015/oct/05/youyou-tu-how-maos-challenge-to-malaria-pioneer-led-to-nobel-prize|title=Tu Youyou: how Mao's challenge to malaria pioneer led to Nobel prize|author=Tom Phillips|date=6 October 2015|work=The Guardian}}</ref> Ndị ọkà mmụta sayensị n'ụwa niile enyochala ihe karịrị ogige ebe obibi puku abụọ na iri ano (240,000)ma nke bu nke jiụkwụ kpọrọ n'ihi enweghị ihe ịga nke ọma . N'afọ 1969, Tu, mgbe ahụ dị afọ iri atọ na itoolu, nwere echiche nke inyocha ahịhịa mgbọrọgwụ China. O buru ụzọ nyocha ndị ọkachamara ahụike China na akụkọ ntolite, na -iga eleta ndị na -ahụ maka ọgwụ ọdịnala China na mba ha niile n'onwe ya. Ọ chịkọtara ihe ọ chọpụtara n'ime akwụkwọ akpọrọ ''A Collection of Single Practical Prescriptions for Anti-Malaria'' . Akwụkwọ ndetu ya a chịkọtara ndenye ma ọ bụ ka e si enye ọgwụ nke ọnụ ọgụgụ narị isii na iri anọ. Ka ruo n'afọ 1971, ndị òtù ya emela nyocha nke ruru puku abụọ gbasara ụmụ irighiri eji agwakọ ọgwụ omenala ndị China ma site na ntụziaka ha mepụtara habal estrat, site na ụfọdụ hab puku abụọ , nke a nwalere na ụmụ oke. <ref name="McKenna"/> Otu ogige dị irè, womwudd na -atọ ụtọ ( ''Artemisia annua'' ), nke ejiri mee ihe maka <nowiki>''</nowiki> ahụ ọkụ na -adịte aka, <nowiki>''</nowiki> bụ usoro ngosi ịba. Dị ka Tu gosipụtara na nzukọ ọmụmụ ihe a, a kọwara nkwadebe ya na ederede gbarala afọ otu puku na narị iri isii(1,600), na uzommeputa akpọrọ, "Ntuziaka mberede ka edobere aka otu onye"(Emergency Prescription Kept Up One's Sleeve). Na mbụ, ọ bụghị ọrụ n'ihi na ha jiri mmiri esiri esi wepụta ya. Tu Youyou chọpụtara na enwere ike iji usoro nke dị ala wee kewapụ ihe na-agwọ ọrịa ịba nke ọma na osisi; <ref name="L Award Description">{{Cite web|author=Strauss|first=Evelyn|title=Award Description|url=http://www.laskerfoundation.org/awards/2011_c_description.htm|work=Lasker–DeBakey Clinical Medical Research Award|publisher=[[Lasker Foundation]]|date=September 2011}}</ref> Tu na -ekwu na isi mmalite ọgwụ ahịhịa mgbọrọgwụ China '', bụ site n<nowiki>'akwụkwọ ntuziaka nke ''</nowiki>Prescription for Emergency Treatments'' , nke Ge Hong dere na narị atọ na iri anọ, nke na -ekwu na ahịhịa mgbọrọgwụ a kwesịrị itinye n'ime mmiri oyi. <ref name="scimag">{{Cite web|url=http://news.sciencemag.org/asia/2011/09/lasker-award-rekindles-debate-over-artemisinins-discovery|title=Lasker Award Rekindles Debate Over Artemisinin's Discovery|publisher=News.sciencemag.org|accessdate=7 January 2014|date=29 September 2011}}</ref> Akwụkwọ a nwere ntụzịaka nke imikpu njuaka nke qinghao na nha nke lita mmiri 0.4 ,ma sachapụta mmiri ahịhịa ahụ ma ñụcha ya niile. <ref name="Miller"/> Mgbe ọ gụzigharịrị uzo esi emebe ogwu ahụ, Tu chọpụtara na mmiri ọkụ emebiwori ihe na -arụ ọrụ n'ime osisi; ya mere, ọ tụpụtara ụzọ iji mmiri nke nwere obere okpomọkụ wepụta arụmọrụ dị mma kama okwu. Nnwale anụmanụ gosiri na ọ na -arụ ọrụ nke ọma na oke na enwe. <ref name="McKenna">[https://www.newscientist.com/article/mg21228382.000-the-modest-woman-who-beat-malaria-for-china.html "The modest woman who beat malaria for China"], by Phil McKenna, ''New Scientist'', 15 November 2011</ref> N'afọ 1972, ya na ndị ọrụ ibe ya nwetara ihe pụtara ihe wee kpọọ ya ''qinghaosu'' ([[:zh:青蒿素|青蒿素]]), ma ọ bụ artemisinin dị ka amaara ya na Bekee, <ref name="L Award Description"/> <ref name="th Anniversary">{{Cite web|url=http://www.mdpi.com/journal/molecules/special_issues/artemisinin/|title=Special Issue Artemisinin (Qinghaosu): Commemorative Issue in Honor of Professor Youyou Tu on the Occasion of her 80th Anniversary|publisher=[[Molecules (journal)|Molecules]]|first=Geoff|author=Brown|year=2010|accessdate=14 September 2011}}</ref> <ref name="Acceptance remarks by Tu">{{Cite web|author=Tu|first=Youyou|title=Acceptance remarks by Tu Youyou|url=http://www.laskerfoundation.org/awards/2011_c_accept_youyou.htm|work=Lasker–DeBakey Clinical Medical Research Award|publisher=[[Lasker Foundation]]|quote=Equipped with a sound knowledge in both traditional Chinese medicine and modern pharmaceutical sciences, my team inherited and developed the essence of traditional Chinese medicine using modern science and technology and eventually, we successfully accomplished the discovery and development of qinghaosu from qinghao (Artemisia annua L).}}</ref> nke zọpụtara ọtụtụ nde ndụ, ọkachasị na mmepe. ụwa . <ref name="Tu – USA TODAY">{{Cite web|url=https://www.usatoday.com/tech/science/story/2011-09-12/lasker-awards/50371124/1|title='America's Nobel' awarded to Chinese scientist|publisher=[[USA Today]]|first=Elizabeth|author=Weise|date=12 September 2011|accessdate=12 September 2011}}</ref> Tu mụkwara usoro kemịkalụ na ọgwụ nke artemisinin. <ref name="L Award Description" /> Ndị otu Tu buru ụzọ chọpụta usoro kemịkalụ nke artemisinin. N'afọ 1973, Tu chọrọ igosipụta otu carbonyl dị na molekul artemisinin, ya mere ọ jiri mezie dihydroartemisinin na mberede. Ọzọkwa, Tu wepụtara onwe ya ịbụ isiokwu mmadụ mbụ. Ọ sịrị, "Dịka onye isi otu nyocha a, enwere m ọrụ." Ọ nweghị nsogbu, yabụ ọ dụzịrị nwalee ọgwụ a na ahụ mmadụ nwere ọrịa nke ọ wetara ihe ịga nke ọma. E bipụtara ọrụ ya na enweghị aha n'afọ 1977. <ref name="McKenna"/> Na 1981, o mere nchoputa gbasara artemisinin na nzuko ya na World Health Organisation. <ref>{{Cite web|url=https://www.washingtonpost.com/news/wonkblog/wp/2015/10/06/how-a-secret-chinese-military-drug-based-on-an-ancient-herb-won-the-nobel-prize/|title=How a secret Chinese military drug based on an ancient herb won the Nobel Prize|date=6 October 2015|author=Guo|first=Jeff|work=[[The Washington Post]]}}</ref> <ref>{{Cite journal|title=The discovery of artemisinin (qinghaosu) and gifts from Chinese medicine|author=Tu|first=Youyou|date=11 October 2011|doi=10.1038/nm.2471|pmid=21989013|volume=17|issue=10|journal=Nature Medicine|pages=1217–1220}}</ref> Maka ọrụ ya gbasara ịba, e nyere ya Nrite Nobel gbasara Ọgwụ ka ọnwa Ọktoba gbara mkpụrụ ụbọchị ise 2015. == Ọrụ mechara == A kwalitere ya ka ọ bụrụ onye nyocha (研究员, Ndị kasị elu na-eme nchọpụta n'usoro na China tinyekwara agụmakwụkwọ n'usoro nke prọfesọ zuru okè ) n'afo 1980 ka oteghi aka emechara mgbanwe akụ China (Chinese economic reforms)malitere na 1978. Na 2001 a kwalitere ya ka ọ bụrụ onye ndụmọdụ agụmakwụkwmaka ndị chọrọ nturugo dọktọral. Ugbu a ọ bụ onye isi ndị sayensị na akademi. <ref>{{Cite web|title=Official Biography|url=http://www.icmm.ac.cn/zsyjy/201101/11.html|publisher=China Academy of Chinese Medical Sciences|accessdate=14 September 2011|language=zh|archiveurl=https://web.archive.org/web/20110906013716/http://www.icmm.ac.cn/zsyjy/201101/11.html|archivedate=6 September 2011}}</ref> Ka ọ na -erule 2007, ọfịs ya dị n'ụlọ ochie nke dị na Dongcheng District, Beijing. <ref name="Tu_ifeng"/> Tupu afọ 2011, Tu Youyou bụ onye amaghị ama ruo ọtụtụ iri afọ, a kọwara ya dị ka "onye ndị mmadụ chefuru kpamkpam". <ref name="Tu_Wen Wei Po">{{Cite web|url=http://paper.wenweipo.com/2011/09/15/YO1109150008.htm|publisher=[[Wen Wei Po]]|accessdate=13 September 2011|language=zh|title=Archive copy|archivedate=1 October 2011|archiveurl=https://web.archive.org/web/20111001040202/http://paper.wenweipo.com/2011/09/15/YO1109150008.htm}}</ref> A na-ele Tu anya dị ka "onye ọkà mmụta sayensị atọ na-enweghị" <ref>{{Cite web|url=http://en.people.cn/n/2015/1006/c90000-8958353.html|title=Chinese Scientist Wins Nobel Prize in Medicine; China Hails the Laureate with Reflection|author=Zou|first=Luxiao|date=6 October 2015|publisher=[[People's Daily]]}}</ref> -enweghị nzere postgraduate (enweghị agụmakwụkwọ postgraduate mgbe ahụ na China), enweghị ọmụmụ ma ọ bụ ahụmịhe nyocha na mba ofesi, ọ bụghịkwa onye otu n'ime ụlọ akwụkwọ agụmakwụkwọ mba China, ndị China. Ụlọ akwụkwọ sayensị na Ụlọ Akwụkwọ Injinia nke China . <ref name="Tu_Sohu1">{{Cite web|url=http://roll.sohu.com/20110913/n319211381.shtml|publisher=[[Sohu]] News|date=13 September 2011|accessdate=13 September 2011|language=zh}}</ref> A na -ahụta Tu ugbu a dị ka onye nnọchi anya ọgbọ mbụ nke ndị ọrụ ahụike China kemgbe e hiwere Republic of China na 1949. <ref name="Tu_Sohu2">{{Cite web|url=http://health.sohu.com/20090929/n267089753.shtml|publisher=[[Sohu]] News|date=29 September 2009|accessdate=13 September 2011|language=zh}}</ref> == Ndụ onwe onye == TúTu na di ya, Li Tingzhao (李廷钊), onye injinia na -ahụ maka igwe, na bi na Beijing. Li bụ nwa klas Tu na Xiaoshi na ụlọ akwụkwọ nta. Ha mụrụ ụmụ nwanyị abụọ. Nna nna nne Tu,bụ Yao Yongbai ([[:zh:姚咏白|姚 咏 白]]), bụ onye isi nchịkwa ego mba(National Treasury Administration) mgbe emezigharịchara ya. Nwanne nna ya, Yao Qingsan ([[:zh:姚庆三|姚庆 三]]), bụ onye ma maka akụ na ụba na onye ọrụ akụ.  == Awards na ukpono == * 1978, National Science Congress Prize, PR China <ref name="Tu – ChinaVita">{{Cite web|url=http://www.chinavitae.com/biography/Tu_Youyou|title=Tu Youyou 屠呦呦|publisher=[[China Vitae]]|accessdate=7 March 2012|archivedate=29 November 2011|archiveurl=https://web.archive.org/web/20111129005934/http://www.chinavitae.com/biography/Tu_Youyou}}</ref> * 1979, Nrite Onye Nchọpụta Mba, PR China * 1992, (Otu n'ime ihe iri sayensị na teknụzụ rụpụtara na China, State Science Commission, PR China <ref name="Tu – ChinaVita" /> * 1997, (Abụọ n'ime) Nnukwu Ahụike Ọha Ọha iri na New China, PR China <ref name="Tu – ChinaVita" /> * Septemba 2011, GlaxoSmithKline Award Achievement Award in Life Science <ref name="Tu – GSK">{{Cite web|url=http://www.womenofchina.com.cn/html/report/3091-1.htm|title=Chen Zhili Congratulates Lasker Award Winner Tu Youyou|publisher=Women of China|date=22 September 2011|accessdate=7 March 2012|archiveurl=https://web.archive.org/web/20151006020805/http://www.womenofchina.com.cn/html/report/3091-1.htm|archivedate=6 October 2015}}</ref> * Septemba 2011, Lasker-DeBakey Clinical Medical Research Award <ref name="Tu – Lasker">{{Cite web|url=http://www.laskerfoundation.org/awards/2011clinical.htm|title=Tu Youyou|publisher=[[Lasker Foundation]]|date=12 September 2011|accessdate=12 September 2011}}</ref> * Nọvemba 2011, Onyinye Pụrụ Iche, China Academy of Chinese Medical Sciences <ref name="Tu – Outstanding Contribution Award">{{Cite web|url=http://news.xinhuanet.com/politics/2011-11/15/c_111169318.htm|title=Tu is awarded Outstanding Contribution Award by CACMR|publisher=[[Xinhua News Agency]]|date=15 November 2011|accessdate=10 February 2012|language=zh}}</ref> * Febụwarị 2012, (Otu n'ime ụmụ nwanyị iri) ụmụ nwanyị pụrụ iche nke mba, PR China ( March 8th Red Banner Pacesetter ) <ref name="Tu – Outstanding Female">{{Cite web|url=http://news.sina.com.cn/c/2012-02-28/073224018743.shtml|publisher=[[Sina.com]] News|date=28 February 2012|accessdate=7 March 2012|language=zh}}</ref> * June 2015, Warren Alpert Foundation Prize (onye na-anata ego) <ref>{{Cite web|url=http://www.warrenalpert.org/news/2015-waren-alpert-foundation-prize-recognizes-malaria-breakthroughs|title=Alpert Prize Recognizes Malaria Breakthroughs|publisher=Warren Alpert Foundation|date=4 June 2015|accessdate=14 June 2015|archivedate=14 June 2015|archiveurl=https://web.archive.org/web/20150614234849/http://www.warrenalpert.org/news/2015-waren-alpert-foundation-prize-recognizes-malaria-breakthroughs}}</ref> * Ọktoba 2015, Nrite Nobel na Physiology ma ọ bụ Medicine 2015 (onye na-anata ya) maka nchọpụta ya gbasara akwụkwọ akụkọ ọhụrụ megide ịba, nyere otu ọkara nke ihe nrite a; na William C. Campbell na Satoshi Ōmura jikọrọ aka wee nye ọkara ọzọ maka nchoputa ha gbasara ọgwụgwọ ọhụrụ megide ọrịa na nje na -efe efe. <ref name="Nobel">{{Cite web|title=Nobel Prize announcement|url=https://www.nobelprize.org/nobel_prizes/medicine/laureates/2015/press.pdf|publisher=[[Nobel Assembly at Karolinska Institutet]]|work=NobelPrize.org|accessdate=5 October 2015}}</ref> * 2016, Onyinye Sayensị na Nkà na Kasị Elu, China <ref>{{Cite web|url=https://www.caixinglobal.com/2017-01-10/101042362.html|title=Nobel Laureate Tu Youyou Becomes First Female to Win China's Top Science Award|publisher=[[Caixin]] Global|date=10 January 2017|accessdate=20 January 2017}}</ref> <ref>{{Cite web|url=http://www.guancha.cn/Science/2017_01_09_388398.shtml|title=屠呦呦、赵忠贤获2016年度国家最高科学技术奖 习近平颁奖|work=guancha.cn|date=9 January 2017|accessdate=9 January 2017|language=zh}}</ref> * 2019, Order nke Republic, China <ref>{{Cite web|url=http://finance.sina.com.cn/china/2019-09-17/doc-iicezzrq6498887.shtml|title=袁隆平、屠呦呦等被授予"共和国勋章"(全名单)|work=sina.com.cn|date=17 September 2019|language=zh}}</ref> == Hụkwa ==  https://en.wikipedia.org/wiki/Portal:Chemistry[[:en:Portal:China|https://en.wikipedia.org/wiki/]]<nowiki/>https://en.wikipedia.org/wiki/Portal:Biography * Nchọpụta ọgwụ * [[Iba|Ịba]], quinine na ọgwụ ebe okpomọkụ * Ọgwụ ọgwụ mgbochi ọrịa sitere na Project 523 (n'oge na mgbe Mgbanwe Ọdịbendị ) ** Artemisinin (ndị nyere aka: Tu Youyou ''et al.'', 1972) ** Dihydroartemisinin (Tu Youyou ''et al.'', 1973) ** Pyronaridine (1973) ** Artemether ( Zhou Weishan (周维善), 1975) ** Lumefantrine (1976) ** Artesunate (Liu Xu (刘旭), 1977 <ref>{{Cite web|url=http://www.pss-system.gov.cn/sipopublicsearch/portal/uiIndex.shtml|title=国家知识产权局专利检索及分析|work=www.pss-system.gov.cn|accessdate=2019-02-14|archivedate=2019-02-14|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190214174323/http://www.pss-system.gov.cn/sipopublicsearch/portal/uiIndex.shtml}}</ref> ) ** Artemether/lumefantrine ( Zhou Yiqing, 1985) ** Naphthoquinone (1986) * Akụkọ sayensị na teknụzụ na Republic of China ** Njikọ izizi nke insulin ( bovine kristal) (Niu Jingyi ''et al.'', 1965) ** Nchọpụta nke iji arsenic trioxide na tretinoin ịgwọ ọrịa leukemia ( Zhang Tingdong, Wang Zhenyi, Chen Zhu & Chen Saijuan ) ** Dr Tang Feifan, onye chọpụtara ''Chlamydia trachomatis'', tụrụ anya inweta Nrite Nobel mana ọ nwụrụ n'ihi mkpagbu ndọrọ ndọrọ ọchịchị na Beijing, 1958 ** Dr Wu Lien-teh, onye China mbụ họpụtara ka ọ nweta Nrite Nobel na Physiology ma ọ bụ Ọgwụ (nke a họpụtara na 1935) * Ndepụta nke ndị nwetara onyinye Nobel na China na ndepụta nke ndị nwetara onyinye Nobel * Ndepụta nchọpụta China na Ndepụta ihe ndị China mepụtara * Chinese herbology na Traditional Chinese na nkà mmụta ọgwụ * Usoro iheomume nke ụmụ nwanyị na sayensị == Ihe edeturu ==  [[:en:Tu_Youyou#cite_ref-Medical_School_2-1|https://en.wikipedia.org/wiki/Tu_Youyou#cite_ref-Medical_School_2]]<nowiki/>https://en.wikipedia.org/wiki/Peking_University_Health_Science_Center[[:en:Tu_Youyou#cite_ref-Medical_School_2-1|1]] == Ntụaka ==  5 == Ịgụ n'ihu == * {{Cite book|author=Rao|first=Y.|title=Tu Youyou and the Discovery of Artemisinin: 2015 Nobel Laureate in Physiology or Medicine|year=2016|publisher=World Scientific Publishing Co.|location=Singapore|isbn=978-7-5046-6996-4|url=https://books.google.com/books?id=nmZtDQAAQBAJ}} * {{Cite book|author=Tu|first=Y.|title=From Artemisia annua L. to Artemisinins: The Discovery and Development of Artemisinins and Antimalarial Agents|year=2017|publisher=Academic Press|isbn=9780128116562|url=https://books.google.com/books?id=iQlmDAAAQBAJ}} == Njikọ mpụga == * Tu Youyou on Nobelprize.org {{Clear}} [[Òtù:Pages with unreviewed translations]] 9cg12zc9xp2e74lem3h4aii387ercvx Uche Nwaefuna 0 11028 228711 193934 2025-06-20T00:36:26Z InternetArchiveBot 11600 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 228711 wikitext text/x-wiki {{databox}} '''Uche Nwaefuna''' bụ onye na-eme ihe nkiri na ihe nlere anya na [[Nigeria|Naịjirịa]]. A na-akpọkwa ya '''Uche Montana'''. <ref>{{Cite web|title=Uche Nwaefuna Biography, Pictures, Husband Married, Surgery, Real Age|url=https://www.naijacelebbio.com/2021/05/uche-nwaefuna-biography-pictures.html|accessdate=2021-11-07|archivedate=2021-11-08|archiveurl=https://web.archive.org/web/20211108072235/https://www.naijacelebbio.com/2021/05/uche-nwaefuna-biography-pictures.html}}</ref> Na 2018, o meriri Moreklue All Youth Awards Africa, nke a makwaara dị ka Maya Awards Africa, dị ka onye na-eme ihe nkiri kacha mma na usoro TV - ''Hush''. == Akụkọ ndụ == A mụrụ Nwaefuna na Mee 8, 1994, na [[Lagos]]. <ref>{{Cite web|author=BellaNaija.com|title=Rising Actress Uche Nwaefuna who stars in TV Series “Hush” celebrates her Birthday with New Fab Photos|url=https://www.bellanaija.com/2017/05/rising-actress-uche-nwaefuna-who-stars-in-tv-series-hush-celebrates-her-birthday-with-new-fab-photos/|accessdate=2021-11-07|work=www.bellanaija.com|language=en-US}}</ref> A zụlitere ya na Lagos, ya na nne na nna ya nọ ọge ọ bu mwata. <ref name=":0">{{Cite web|author=dnbstories|date=2020-09-09|title=Full biography of Nollywood actress Uche Nwaefuna and other facts about her|url=https://dnbstories.com/2020/09/full-biography-of-nollywood-actress-uche-nwaefuna.html|accessdate=2021-11-07|work=DNB Stories Africa|language=en-US}}</ref> === Agụmakwụkwọ === Akwụkwọ mbụ, nke abụọ na nke mahadum bu na Lagos. Ọ gara Loral International School, Festac, Lagos maka ịgụ akwụkwọ nke mbụ na agụmakwụkwọ ụlọ akwụkwọ sekọndrị bu na The AOCOED (Adeniran Ogunsanya College of Education) International School (AIS) <ref>{{Cite web|title=I saw a school book in my house, checkout the Nollywood actress throwback I saw (Photos) - Opera News|url=https://ng.opera.news/ng/en/entertainment/amp/c59ea7942a6cab2d0a539410cb71ed48|accessdate=2021-11-07|work=ng.opera.news|archivedate=2021-11-07|archiveurl=https://web.archive.org/web/20211107115524/https://ng.opera.news/ng/en/entertainment/amp/c59ea7942a6cab2d0a539410cb71ed48}}</ref> <ref name=":0"/> Ọ gụchara akwụkwọ mahadum ya wee nweta diplọma na Iwu. <ref>{{Cite web|date=2019-10-06|title=I’ll never quit acting for a man — Uche Nwaefuna|url=https://punchng.com/ill-never-quit-acting-for-a-man-uche-nwaefuna/|accessdate=2021-11-07|work=Punch Newspapers|language=en-US}}</ref> === Ọrụ === Ngosipụta nke Nwaefuna dị ka onye na-eme ihe nkiri malitere na Nigerian Film Industry na 2015 <ref>{{Cite web|title=See Admirable and curvy photos of Actress uche Nwaefuna - Opera News|url=https://ng.opera.news/ng/en/entertainment/180f358a66ccfe64a2321580bcb9be42|accessdate=2021-11-07|work=ng.opera.news|archivedate=2021-11-07|archiveurl=https://web.archive.org/web/20211107101417/https://ng.opera.news/ng/en/entertainment/180f358a66ccfe64a2321580bcb9be42}}</ref> mgbe o mere ọrụ dịka onye ọrụ ụlọ na ihe nkiri ''Poison Ivy''. <ref name=":1" /> Na mgbakwunye, ọ pụtakwara na usoro ihe nkiri onyonyo ''Hush'' bụ nke ewepụtara na African Magic Showcase na African Magic Family na GOtv Africa site na 2016 – 2017. .<ref name=":1">{{Cite web|author=Onikoyi|first=Ayo|date=2021-07-18|title=How you can love two men at same time ―Uche Nwaefuna|url=https://www.vanguardngr.com/2021/07/how-you-can-love-two-men-at-same-time-―uche-nwaefuna/|accessdate=2021-11-07|work=[[Vanguard (Nigeria)]] News|language=en-US}}</ref> Mgbe nke ahụ gasịrị, o gosiputara na onye ndu na nkwado n'ọtụtụ ihe nkiri Nollywood, n'ime ha bụ ''The Fake Life of Abuja Housewives'' n'akụkụ [[Frederick Leonard (onye omere Naijiria)|Fredrick Leonard]], [[Nancy Isime|Nancy Isime,]] na ndị ọzọ na-eme ihe nkiri. O gosiputara ya na ndi ozo di ka [[Uzor Arukwe|Uzor Arukwe,]] [[Belinda Effah]], Alex Ekubo, amongst others in ''Hire a Woman''. Nwaefuna bụkwa ihe nlereanya na o nwe ụlọ mmepụta ihe maka fotoihe kiri nfoto na ihe nkiri vidiyo. <ref>{{Cite web|author=Onyike|first=Samuel|date=2020-07-23|title=Uche Nwaefuna Biography, Career, Age, Net Worth » Thrill NG|url=https://thrillng.com/uche-nwaefuna-biography-career-age-net-worth/|accessdate=2021-11-07|language=en-US}}</ref> == Ihe nkiri ahọpụtara == {| class="wikitable sortable" |+Ihe nkiri ! Afọ ! Aha ! Ọrụ ! Nkedo ahọpụtara ! Ihe edeturu |- | 2021 |''Women and Lies'' | | [[Bimbo Ademoye]] {{Plainlist}}Jessica Agu{{Plainlist}}[[Lucy Ameh]] | <ref>{{Cite web|title=Women and Lies|url=https://m.imdb.com/title/tt15841948/?ref_=nv_sr_srsg_0|accessdate=2021-11-07}}</ref> |- | 2021 |''Hide and seek'' | Uche Montana | [[Kiki Omeili]] {{Plainlist}}Mojisola Adebayo{{Plainlist}}[[Bimbo Ademoye]] | <ref>{{Cite web|title=Hide and Seek|url=https://m.imdb.com/title/tt15841948/?ref_=nv_sr_srsg_0|accessdate=2021-11-07}}</ref> |- | 2021 |''Dream Job'' | Nkechi Okafor | Pearl Agwu {{Plainlist}}[[Sophie Alakija]]{{Plainlist}}Toners Beshel | <ref>{{Cite web|title=Dream Job|url=https://m.imdb.com/title/tt14362042/?ref_=nv_sr_srsg_1|accessdate=2021-11-08}}</ref> |- | 2021 |''Tango of Deception'' | | Frederick Leonard {{Plainlist}}Christina Martin{{Plainlist}}Nini Mbonu | <ref>{{Cite web|title=Tango of Deception|url=https://m.imdb.com/title/tt15797798/?ref_=nv_sr_srsg_0|accessdate=2021-11-08}}</ref> |- | 2021 |''Oldest Bridesmaid'' | Vivian | Munachi Abii {{Plainlist}} Efe Izrel{{Plainlist}}Jimmy Odukoya | <ref>{{Cite web|title=Oldest Bridesmaid|url=https://m.imdb.com/title/tt14013598/?ref_=nv_sr_srsg_0|accessdate=2021-11-08}}</ref> |- | 2021 |''My Grandfather's Wife'' | Munachi Snr. | Adebola Adejumobi{{Plainlist}}Denyeefa David Abraham | <ref>{{Cite web|title=My Grandfather's Wife|url=https://m.imdb.com/title/tt15741452/?ref_=m_nmfmd_act_6|accessdate=2021-11-08}}</ref> |- | 2020 |Doubt | Rita | [[Bimbo Ademoye]] {{Plainlist}}Gloria Hanson{{Plainlist}}[[Mr. Macaroni]] | <ref>{{Cite web|title=Doubt|url=https://m.imdb.com/title/tt15799468/?ref_=m_nmfmd_act_7|accessdate=2021-11-08}}</ref> |- | 2019 |Seven | Efe | Sadiq Daba {{Plainlist}}kehinde Anyị {{Plainlist}}Ogunsanwo Anita | |- | 2019 |''Made in Heaven'' | Angel | Toyin Abraham {{Plainlist}}[[Blossom Chukwujekwu]]{{Plainlist}}[[Lasisi Elenu]]{{Plainlist}}[[Nancy Isime]] | |- | 2019 |''Hire a Woman'' | Toyosi | [[Belinda Effah]] {{Plainlist}}[[Alexx Ekubo]]{{Plainlist}}[[Nancy Isime]]{{Plainlist}}[[Uzor Arukwe]] | |- | 2019 |''Mad About You'' | Tommi | Stephen Damian {{Plainlist}}[[Chinyere Wilfred]]{{Plainlist}}[[Annie Macaulay-Idibia]] | <ref>{{Cite web|title=Mad About You|url=https://m.imdb.com/title/tt15555052/?ref_=m_nmfmd_act_10|accessdate=2021-11-07}}</ref> |- | 2018 | ''Lagos Real Fake Life'' | Dị oké ọnụ ahịa | IK Ogbonna {{Plainlist}}[[Mike Ezuruonye]]{{Plainlist}}[[Nosa Rex]]{{Plainlist}}[[Emmanuella|Emmanuella Samuel]]{{Plainlist}}[[Mark Angel (comedian)|Mark Angel]] | |- | 2018 |''The Eve'' |Bolanle |[[Beverly Naya]] {{Plainlist}}[[John Okafor]]{{Plainlist}} Jagila Donatus {{Plainlist}}[[Tina Mba]] | <ref>{{Cite web|title=The Eve|url=https://m.imdb.com/title/tt8166300/?ref_=nv_sr_srsg_0|accessdate=2021-11-08}}</ref> |- | 2018 |''Homely: What Men Want'' | Suzy | Alaka Femi {{Plainlist}}[[Mary Lazarus]]{{Plainlist}}[[Tina Mba]] | <ref>{{Cite web|title=Homely:What Men Want|url=https://m.imdb.com/title/tt8166300/?ref_=nv_sr_srsg_0|accessdate=2021-11-08}}</ref> |- | 2017 | ''Banana Island Ghost'' | Tope | Ali Nuhu {{Plainlist}}[[Tina Mba]]{{Plainlist}}[[Uche Jombo]]{{Plainlist}}[[Dorcas Shola-Fapson]] | |- | 2017 |''Three Wise Men'' | Isi | [[Tina Mba]] {{Plainlist}}[[Richard Mofe-Damijo]]{{Plainlist}}[[Ebele Okaro]]{{Plainlist}}[[Zack Orji]]{{Plainlist}}Imabong Effiong | |} == Ihe nrite == Uche Nwaefuna bu onye a họpụtara wee nweta ihe nrite ihe nkiri. {| class="wikitable sortable" |+Ihe nrite na Nhọpụta !Afọ !Ihe nrite !Udi !Nsonaazụ |- |2018 |2018 Beast of Nollywood Awards |Onye n'ime ihe nkiri kacha akwado (Bekee) - ''What Men Want'' |{{Nom}} |- | 2018 | Maya Awards Africa | Onye na-eme ihe nkiri kacha mma na usoro TV- ''Hush'' |{{Won}} |} == Nsidee ==  {{reflist}} == Njikọ mpụga == * [https://m.imdb.com/name/nm9711972/?ref_=fn_al_nm_0 Uche Nwaefuna - IMDb]  [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] [[Òtù:Articles with hCards]] 36px09iqtah7jyx8rxj0dyhxojh9tyx Syndy Emade 0 11242 228694 196777 2025-06-19T19:52:11Z InternetArchiveBot 11600 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 228694 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Syndy Emade''' (mụrụ Elone Synthia Emade on 21 November 1993) bụ omee ihe nkiri [[Kameroon|Cameroon,]] onye nlereanya na onye na-emeputa. Ọ bụ onye nnọchi anya akara na Cameroon maka ngwa InstaVoice Celeb. <ref>{{Cite news|title=Syndy Emade Joins Yvonne Nelson as The Faces Of Orange Instavoice Celeb Africa|url=http://www.cameroonianbeauties.com/alex-ekubo-syndy-emade/|work=cameroonbeauty|date=23 April 2017|accessdate=12 August 2017}}</ref> <ref name="henrietteslounge">{{Cite web|url=http://www.henrietteslounge.com/2017/04/cameroons-syndy-emade-becomes-new-face.html|title=Cameroon's Syndy Emade Becomes The New Face For InstaVoice Celeb By Orange|first=|author=Henriette.|date=|work=www.henrietteslounge.com|accessdate=14 August 2017|archivedate=5 October 2018|archiveurl=https://web.archive.org/web/20181005164926/http://www.henrietteslounge.com/2017/04/cameroons-syndy-emade-becomes-new-face.html}}</ref> Ọ bụ onye nwe Blue Rain Entertainment. <ref name="henrietteslounge" /> <ref>{{Cite web|url=http://nexdimempire.com/tag/blue-rain-entertainment/|title=Nexdim Empire » Blue Rain Entertainment|author=|date=|work=Nexdim Empire|accessdate=14 August 2017}}</ref> Ihe nkiri ọ rụpụtara gụnyere ''Nwoke maka izu ụka'' na ''Rose on The Grave'' . O mere mpụta mbụ ya na mba ụwa na ụlọ ọrụ ihe nkiri Nigeria ( Nollywood ) na 2016, na ihe nkiri "Why I Hate Sunshine". <ref>{{Cite web|url=http://www.pulse.ng/movies/syndy-emade-actress-talks-film-industry-in-cameroon-challenges-as-a-female-filmmaker-getting-into-character-id4908980.html|title=Syndy Emade: Actress talks film industry in Cameroon, challenges as a female filmmaker, getting into character|first=Chidumga|author=Izuzu|date=|work=pulse.ng|accessdate=14 August 2017|archivedate=14 August 2017|archiveurl=https://web.archive.org/web/20170814063936/http://www.pulse.ng/movies/syndy-emade-actress-talks-film-industry-in-cameroon-challenges-as-a-female-filmmaker-getting-into-character-id4908980.html}}</ref> N'afọ 2017, e depụtara ya na [[Kameroon|onye na-eme ihe nkiri Cameroon]] nke abụọ na-arụsi ọrụ ike, dị ka ọwa ntanetị na-enyocha ihe nkiri Njoka TV maka ntụrụndụ Africa. <ref>{{Cite web|url=https://blog.njokatv.com/2017/04/18/top-five-active-cameroonian-actresses/|title=TOP FIVE MOST ACTIVE CAMEROONIAN ACTRESSES IN 2017|author=|date=18 April 2017|work=njokatv.com|accessdate=14 August 2017|archivedate=15 June 2017|archiveurl=https://web.archive.org/web/20170615160548/http://blog.njokatv.com/2017/04/18/top-five-active-cameroonian-actresses/}}</ref> Enyere ya onye na-eme ihe nkiri Cameroon kacha mma na Scoos Academy Award 2017. <ref>{{Cite web|url=http://dcodedtv.com/syndy-emade-cameroon-s-best-actress/|title=Is Syndy Emade Cameroon’s best actress? – Dcoded TV|author=|date=|work=dcodedtv.com|accessdate=14 August 2017}}</ref> Ọ meriri 2014 mbipụta Cameroon Miss Heritage Award. <ref>{{Cite web|url=https://kamer360.com/2014/09/11/miss-heritage-cameroon-is-syndy-emade/|title=Miss Heritage Cameroon 2014 is Syndy Emade|first=|author=mbenwohasaba|date=11 September 2014|work=kamer360.com|accessdate=14 August 2017|archivedate=5 October 2018|archiveurl=https://web.archive.org/web/20181005111856/https://kamer360.com/2014/09/11/miss-heritage-cameroon-is-syndy-emade/}}</ref> == Ọrụ == Ihe nkiri mbu Emade bụ na 2010 na ihe nkiri "Obsession". <ref>{{Cite web|url=http://www.culturebene.com/24576-syndy-emade-la-belle-aux-trois-casquettes.html|title=Syndy Emade, La belle aux trois casquettes - Culturebene|author=|date=25 September 2016|work=culturebene.com|accessdate=14 August 2017}}</ref> Ọ bụ onye nchoputa na onye isi oche nke BLUE RAIN Entertainment. Ọrụ ya na nso nso a na 2017 gụnyere A Man For The Weekend- egosiputara ndi Nollywood [[Alexx Ekubo|Nigeria Alexx Ekubo]] . <ref>{{Cite web|url=http://dcodedtv.com/syndy-emade-borrows-alexx-ekubo-for-new-movie-a-man-for-the-weekend/|title=Syndy Emade borrows Alexx Ekubo for new movie "A Man For The Weekend" – Dcoded TV|author=|date=|work=dcodedtv.com|accessdate=14 August 2017|archivedate=27 February 2019|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190227060751/https://dcodedtv.com/syndy-emade-borrows-alexx-ekubo-for-new-movie-a-man-for-the-weekend/}}</ref> == Ihe nkiri ahọpụtara == === 2017 === * ''A Man For The Weekend'' === 2016 === * ''Mmụọ ọjọọ'' (usoro onyonyo) * ''Onye agha nwunye'' * ''Nwunye ụlọ'' * ''Ihuenyo anwụrụ ọkụ'' * ''Tupu ịsị ee'' * ''Ịgba ọdụ'' === 2015 === * ''Die Another Day'' * ''A Kiss from Rose'' * ''Chaiding tails'' === 2014 === * ''Ihe mere m ji kpọọ anwụ anwụ asị'' * ''Rose on Negative'' * ''Different kind of men'' (2013) * Pink poison with Epule Jeffrey * * Epule Jeffrey (2012) * ''Entangled'' * ''Ọbession'' (2010) == Ihe nrite na nnabata == {| class="wikitable plainrowheaders sortable" !Afọ ! Ihe nrite ! Otu ! onye nnata ! Nsonaazụ |- | rowspan="2" | 2014 | rowspan="2" | Miss Heritage Africa | Cameroon | rowspan="2" | {{Won}} |- | | |- | rowspan="4" | 2017 | Scoos Academy award | Onye na-eme ihe nkiri kacha mma | rowspan="8" | Onwe ya | {{Won}} |- |} == Nsidee == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * [https://www.facebook.com/syndy.emade] [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] fqxorx55224pkjzy3x9suv9zmeo3rfv University of Nigeria 0 11889 228714 188867 2025-06-20T01:15:17Z InternetArchiveBot 11600 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 228714 wikitext text/x-wiki {{databox}} '''Mahadum Naijiria''', nke a na-akpọkarị '''UNN''', bụ mahadum gọọmenti etiti dị na [[Nsukka]], Enugu State, Naijiria. [[Nnamdi Azikiwe|O bu Nnamdi Azikiwe []][[:en:Nnamdi_Azikiwe|<nowiki>[[https://en.wikipedia.org/wiki/Nnamdi_Azikiwe</nowiki>]]]] tọrọ ntọala Mahadum a n'afo 1955 ma meghee ya na Abali Asaa n'ime onwa Octoba n'afo 1960, Mahadum Nigeria nwere ogige atọ na Enugu State- Nsukka, Enugu, na Ituku-Ozalla - na ogige Aba na [[Ȯra Abia|Abia State]] . Mahadum nke Naijiria bụ ụlọ akwụkwọ mahadum izizi zuru oke na nke izizi na Naijiria, <ref>{{Cite web|url=https://educeleb.com/university-of-ibadan-is-not-the-first-university-in-nigeria/|title="University of Ibadan is NOT the first university in Nigeria" by Abdussalam Amoo|publisher=EduCeleb.com|date=22 May 2019|accessdate=26 May 2019|archivedate=4 September 2022|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220904235240/https://educeleb.com/university-of-ibadan-is-not-the-first-university-in-nigeria/}}</ref> egosipụtara na usoro agụmakwụkwọ America. Ọ bụ mahadum mbụ na-enye ala na Africa na otu n'ime mahadum ise kacha ewu ewu na Nigeria. The mahadum nwere 15 ikike na 102 agụmakwụkwọ ngalaba. Mahadum a na-enye 108 mmemme undergraduate na 211 mmemme postgraduate. <ref>[http://unn.edu.ng/academics/faculties University of Nigeria]. </ref> Mahadum a mere emume ncheta 50th ya na Ọktoba 2010, ma gaara eme emume ncheta afọ 60 ya ichekwa maka ọrịa COVID-19. == Akụkọ ihe mere eme == Enyere iwu iji guzobe mahadum na mpaghara ọwụwa anyanwụ Nigeria na 18 Mee 1955. <ref>{{Cite web|url=http://www.blackpast.org/?q=1955-nnamdi-azikiwe-university-nigeria-speech|title="The University of Nigeria Speech" by Nnamdi Azikiwe|publisher=Blackpast.org|date=18 May 1955|accessdate=24 January 2014}}</ref> Ọ bụ ezie na ụbọchị ahụ bụ mmalite mmalite nke akụkọ ihe mere eme nke Mahadum Nigeria, n'itinye iwu a site n'aka ọtụtụ ndị ndu Naijiria, ma kpalie ya karịsịa site n'aka onye isi ala ọwụwa anyanwụ n'oge ahụ, Dr. [[Nnamdi Azikiwe]] . Otu n'ime nzọụkwụ mbụ gọọmentị Eastern Nijiria mere maka mmejuputa nkwa ya bụ òkù a na-akpọ ma United States of America na United Kingdom ka ha ziga ndị ndụmọdụ ka ha nyere aka na nhazi akụkụ anụ ahụ na mmụta nke mahadum a chọrọ. N'okpuru nkwado nke Inter-University Council for Higher Education and Overseas na International Co-operation Administration (ugbu a United States Agency for International Development ), JW Cook, osote onye isi oche nke Mahadum Exeter, Dr John A. Hannah, President nke Michigan State University na Dr Glen L. Taggart, Dean of International Programs na otu mahadum, bịara Nijiria na n'afo 1958. Ndị otu ahụ nyochara saịtị ahụ na Nsukka, wee nyocha nke ọma ọtụtụ ihe dị iche iche metụtara nguzobe mahadum ọhụrụ. Nsonaazụ nke mbọ ha dị n'akwụkwọ ọcha nke Gọọmenti Eastern Nijiria wepụtara na 30 n'onwa Nọvemba n'afo 1958. Ha akwadoro "na mmepe nke Mahadum Naijiria dabere n'echiche nke ọrụ maka nsogbu na mkpa Nijiria, O bụ ọrụ a na-achọsi ike na nke kwesịrị ịnata nkwado site n'ebe ọ bụla nwere ike inye aka mee ka ọ bụrụ ezigbo mgbalị". Ha gara n'ihu tụọ aro ka e guzobe kansụl nwa oge ka "ịdepụta n'usoro nka na ndụmọdụ dị n'ụwa niile maka enyemaka n'ịhazi ụlọ ọrụ ahụ". Kansụl oge ahụ, nke ndị omebe iwu Eastern Nijiria nyere ikike, bụ onye Gọvanọ na Kansụl họpụtara n'onwa April n'afo 1959, ma nyekwa ya ikike ego na nhazi dị mkpa iji wuo mahadum dị mma. Ọ gosipụtara mmụọ nke imekọ ihe ọnụ nke mba ụwa nke mụrụ ụlọ ọrụ ahụ. Ọ juputara na Dr. Nnamdi Azikiwe, onyeisi oche, Dr. T. Olawale Elias na Dr. Okechukwu Ikejiani sitere na Federation of Nigeria, J.S. Fulton bu onye si na United Kingdom, Dr. Marguerite Cartwright na Dr. Eldon Lee Johnson bu ndi si na United States of America. . Emeghere mahadum ahụ n'ihu ọha na onwa Oktoba 7, n'afo 1960, dị ka njedebe na mmemme nnwere onwe Naijiria na mpaghara ọwụwa anyanwụ. onye Royal Highness, Princess Alexandra nke Kent, nọchitere anya Eze Nwanyị Queen Elizabeth II na mmemme nnwere onwe Naijiria, mere mmemme mmeghe wee tọọ ntọala otu n'ime ụlọ mbụ mahadum ahụ. Omumu ihe nke Mahadum a malitere na Oktoba 17 n'afo 1960 site na ndebanye aha ụmụ akwụkwọ 220 na ndị otu nke ndị ọrụ agụmakwụkwọ di iri na-ato. Okwu mmeghe ahụ bụ onye isi oche nke Council Provisional, Dr Nnamdi Azikiwe, onye isi oche mbụ nke Federation of Nijiria, na Dr John A. Hannah, Onye isi oche nke Mahadum Michigan State University, USA. Mahadum a bụ n'ụzọ zuru ezu kwụụrụ onwe, na ike inye degrees na onwe ya. N'ikwu okwu na teknụzụ, ọ ghọrọ mahadum izizi zuru oke na Nijiria, ebe Ibadan ka bụ kọleji mahadum n'oge ahụ na-enye nzere London. Ọ ghọkwara mahadum izizi nke gọọmentị mpaghara Naijiria hibere. The University College Ibadan, ụlọ akwụkwọ na-enye akara ugo mmụta kacha ochie, wepụrụ eriri afọ ya na London na onwa Jenụwarị n'afo 1963 wee bụrụ Mahadum nke Ibadan . N'ọnwa Julaị n'afo 1967, ọ tụgharịrị na ndị mbụ gụsịrị akwụkwọ na-ejide ogo Ibadan (kama London), <ref>{{Cite web|title=Archive|url=http://www.ui.edu.ng/deptmedicine.htm|work=UI Archive|publisher=University of Ibadan|archiveurl=https://web.archive.org/web/20061009145219/http://www.ui.edu.ng/deptmedicine.htm|accessdate=26 May 2019|archivedate=9 October 2006}}</ref> n'oge Nsukka arụpụtala ihe ọkụkụ abụọ nke ndị gụsịrị akwụkwọ ma were mgbasa ozi niile maka ịwepụta ndị mbụ gụsịrị akwụkwọ na mahadum Naijiria kwụụrụ onwe ya. <ref>University Development in Africa – The Nigerian Experience by Chukwuemeka Ike, Oxford University Press, 1976, pp 9</ref> == Ụlọ akwụkwọ == Mahadum a nwere ogige anọ - Nsukka (University of Nigeria, Nsukka, UNN), Enugu (University of Nigeria Enugu campus, UNEC), Ituku-Ozalla (University of Nigeria Teaching Hospital, UNTH) na [[Abá|Aba]] (University of Nigeria Aba campus, UNAC). ). Isi ụlọ akwụkwọ mahadum ahụ dị na hectare 871 nke ugwu savannah dị n'obodo Nsukka, ihe dị ka kilomita iri asatọ n'ebe ugwu Enugwu, ma nwee ọmarịcha ihu igwe dị mma. Na mgbakwunye, hectare 209 nke ala ubi dị maka ugbo ugbo nnwale na hectare 207 maka mmepe ụlọ ndị ọrụ. Enwere njem njem n'okporo ụzọ n'etiti Nsukka na Enugwu, na Nsukka dịkwa mfe ịnweta n'akụkụ niile nke Nigeria. Enwere ụlọ ịzụ ahịa ọgbara ọhụrụ na nnukwu ahịa na obodo Nsukka. Ụlọ akwụkwọ Nsukka nwere ngalaba ikike nke Agriculture, Arts, Biological Sciences, Education, Engineering, Pharmaceutical Sciences, Physical Sciences, Social Sciences, na Veterinary Medicine. E webatara ụlọ akwụkwọ mahadum ahụ bụbu Nijirian College of Arts, Sayensị na Nkà na Ụzụ n'Enugwu n'afọ 1961, ma ụlọ ya bụzi Enugu Campus (hectare 200) nke mahadum ahụ dị n'etiti Enugu, isi obodo nchịkwa nke steeti Enugu. Naijiria. Enugwu bụ obodo ọgbara ọhụrụ, nke ụgbọ elu, ụgbọ oloko na okporo ụzọ na-esi enweta ya. Faculties of Business Administration, Environmental Studies, Law and Medical Sciences dị na Enugwu Campus. Ụlọ ọgwụ nkuzi [https://web.archive.org/web/20220224173634/http://www.unthenugu.com.ng/ (UNTH] ) nke dị na mahadum dị ugbu a na Ituku-Ozalla (kilomita 25 na ndịda Enugu) n'ebe dị hectare 500. Ọ na-akwado ngalaba nke Dentistry na Health Sciences and Technology. [[Usòrò:Faculty_of_Art_Building,_University_of_Nigeria,_Nsukka.jpg|thumb|430x430px| Faculty of Arts Building, University of Nigeria, Nsukka]] Ụlọ akwụkwọ Aba (UNAC) na-akwado National Institute for Nigerian Languages . E mepere ụlọ akwụkwọ mbụ n'onwa Oktoba n'afo 1973 na [[Calabar]], [[Ȯra Cross River|Cross River State]] . Ogige ụlọ akwụkwọ dị na Calabar ghọrọ Mahadum Calabar zuru oke n'onwa Ọktoba 1977. Aha gọọmenti nke mahadum bụ University of Nigeria <ref>University of Nigeria Act</ref> na aha mkpọkpọ aha UNN. "UN" na-anọchi anya University of Nigeria ebe "N" ikpeazụ na-anọchi anya Nsukka. Ọ bụkwa nnukwu ụlọ akwụkwọ mahadum, Nsukka (University of Nigeria, Nsukka) na-ekekwa mkpọokwu a. Yabụ na teknụzụ, aha Mahadum Nigeria, Nsukka na-ezo aka na ogige ụlọ akwụkwọ dị na Nsukka naanị ebe aha Mahadum Nigeria na-ezo aka na ogige ụlọ akwụkwọ mahadum niile. Enwere ike idetu aka na ebe ụlọ akwụkwọ ndị ọzọ dị site n'ịkpọ aha obodo ebe ha dị karịa nkọwa blanket nke nwere aha Nsukka. Ụmụ akwụkwọ nọ na Enugwu Campus na-ahọrọ ide aha ụlọ akwụkwọ ha dị ka University of Nigeria Enugu Campus (UNEC) <ref>See UNEC POST- an annual magazine of the Students Union Government of the University of Nigeria, Enugu Campus</ref> ma ọ bụrụ na ha ga-agbakwunye ebe ụlọ akwụkwọ ha dị. Ụmụ akwụkwọ si n'ogige ndị ọzọ nke ụlọ akwụkwọ ahụ na-ahọrọkwa otu ihe ahụ. Akwụkwọ gọọmentị nke ụlọ akwụkwọ ahụ na-akọwa ụlọ akwụkwọ ahụ dị ka nanị Mahadum Nigeria. Ha na-emekwa dichotomy mgbe ha na-ekwu maka ogige dị iche iche nke ụlọ akwụkwọ ahụ. == Ọganihu agụmakwụkwọ == Onye odeakụkọ bụ [[Chinụa Achebe|Chinua Achebe]] mere nhọpụta nyocha na nkuzi na mahadum, malite na mbido 1970s. Ọ rụrụ ọrụ na ngalaba nka ya na onye nkatọ na ọkà mmụta akwụkwọ Africa Donatus Nwoga . <ref>{{Cite book|author=Matzke|first=Christine|url=https://books.google.com/books?id=W_RQNoVnMPoC&q=donatus+nwoga&pg=PA356|title=Of Minstrelsy and Masks: The Legacy of Ezenwa-Ohaeto in Nigerian Writing|date=2006|publisher=Rodopi|isbn=978-90-420-2168-6|language=en}}</ref> Astrophysicist Sam Okoye tọrọ ntọala Space Research Center na 1972. Center for Basic Space Research ka bụ otu n'ime ụlọ ọrụ ole na ole dị n'Afrịka na-eme nyocha ma na-enye ọmụmụ ihe na mbara igwe na ọkwa mahadum na postgraduate. Ụlọ akwụkwọ ahụike, na Enugu, nwere ọtụtụ ọrụ ya na Ụlọ Ọrụ Nkụzi Mahadum nke Nigeria (UNTH), bụ ebe a zụrụ ndị dọkịta na ndị ọrụ ahụike ndị ọzọ na ụkpụrụ dị elu ma gosi na ọtụtụ afọ na ha nwere ike ime mgbanwe dị mma n'Africa. na usoro nlekọta ahụike ụwa niile. Ndị dọkịta na ndị nọọsụ a zụrụ azụ na ụlọ ọrụ ahụ enyela aka n'ịkwalite ọgwụ. A rụrụ ịwa ahụ obi nke mbụ mepere emepe na Naijiria na ndịda Sahara Africa n'afọ 1974 n'ụlọ ọgwụ University of Nigeria Teaching Hospital (UNTH) Enugu. Ndị otu a bụ ndị ọbịa Magdi Yacoub si UK na ndị ọzọ so na otu ahụ gụnyere Prọfesọ FA Udekwu na Anyanwu. College of Medicine abanyela na ebe etiti maka ịwa ahụ obi na obi ụtọ okpomọkụ maka mpaghara ọdịda anyanwụ Afrịka yana oche nke National Cardiothoracic Centre na UNTH Enugu. A na-emekwa ọtụtụ nyocha ahụike na kọleji. Ọtụtụ n'ime ọrụ ndị a na-eru nso, mana ọ dị mkpa ịmara na ụfọdụ kwa adaghị mmecha ya n'ihi enweghị ego yana gọọmentị achọghị inye ego nyocha nkeonwe. Ngalaba Na-ahụ Maka Ọmarịcha na nka bụ nke a ma ama maka otu Nsukka – ndị nka asaa jikọtara ya na usoro omenala na ụdị [[Ndị Ìgbò|Igbo]] a na-akpọ ''[[Uli (design)|uli]]'' . <ref>[https://web.archive.org/web/20090122112626/http://africa.si.edu/exhibits/uli.htm The Poetics of Line].</ref> <ref>[http://africa.si.edu/exhibits/artists.htm The Poetics of Line]. </ref> Ndị nka asaa ahụ bụ Uche Okeke, <ref>[https://web.archive.org/web/20060901192019/http://africa.si.edu/exhibits/uche.htm The Poetics of Line].</ref> [[Chike Aniakor]], <ref>[https://web.archive.org/web/20110709171818/http://africa.si.edu/exhibits/chike.htm The Poetics of Line].</ref> [[Obiora Udechukwu]], <ref>[https://web.archive.org/web/20110709171811/http://africa.si.edu/exhibits/obiora.htm The Poetics of Line].</ref> El Anatsui, <ref>[https://web.archive.org/web/20110927230556/http://africa.si.edu/exhibits/anatsui.htm The Poetics of Line].</ref> Tayo Adenaike, <ref>[https://web.archive.org/web/20110709171759/http://africa.si.edu/exhibits/tayo.htm The Poetics of Line].</ref> [[Ada Udechukwu]], <ref>[https://web.archive.org/web/20110709171754/http://africa.si.edu/exhibits/ada.htm The Poetics of Line].</ref> na Olu Oguibe . <ref>[https://web.archive.org/web/20150223042601/http://africa.si.edu/exhibits/olu.htm The Poetics of Line].</ref> Ngalaba iwu nke mahadum bụ nke kacha ochie na Naijiria; e hiwere ya na 1960. O nyela aka na nkuzi gbasara iwu na Naijiria ma zụọkwa ndị ọka iwu dịka onye bụbu osote onye isi ala; [[Alex Ifeanyichụkwụ Ekwụeme|Alex Ekwueme]], in law practice. Ngalaba nke injinịa eletrọnịkị ka gọọmentị etiti Naijiria kpọrọ aha Center of Excellence in Electronics na 1982. Ọ bụ otu n'ime mmemme a na-achọkarị iji mụọ na mahadum. Ngalaba ahụ ewepụtala ụmụ akwụkwọ gụsịrị akwụkwọ kacha mma na mahadum yana nwa akwụkwọ gụsịrị akwụkwọ kacha mma na ngalaba injinia. Ọ bụ ụlọ akwụkwọ izizi na naanị na Nigeria nwere Injinia Eletrọnịkị dị ka ngalaba nweere onwe ya. N'ime nso nso a, ọtụtụ ọrụ sitere na Ngalaba Na-ahụ Maka Ọgwụ na Ọgwụ na-ahụ maka ọgwụgwọ ebe a na-enweta ihe ọhụrụ megide nje HIV site na isi ihe ọkụkụ dị n'ógbè ahụ. Akpọrọ aha "irab" onye ọrụ ọhụrụ a na-eche na ọ bụ onye na-egbochi fusion na ọmụmụ na nnwale ụlọ ọgwụ mbụ egosila nsonaazụ dị ịtụnanya. Ihe kwesịrị ịrịba ama bụ ịchọta ngwa ọhụrụ maka ọgwụ ochie ochie. Piperazine citrate nke bụ ọnụ ala anthelmintic dị ọnụ ala na nke dị nchebe nke fọrọ nke nta ka ọ bụrụ na ọ ga-adaba na-egosi na ọ nwere ihe mgbochi arryhthmic site na ọmụmụ ihe na ngalaba. Ndị nchọpụta ahụ achọpụtala na piperazine nwere ike ichebe obi pụọ na ọnwụ obi mberede site na fibrillation ventricular. nA na-arụ ọrụ nyocha n'ofe ọtụtụ ụlọ akwụkwọ na kọleji dị na mahadum dị ka ụlọ akwụkwọ maka ọmụmụ ihe Africa, agụmakwụkwọ, ọmụmụ mmepe, ọmụmụ akwụkwọ postgraduate na ọgwụ herbal na nchọpụta ọgwụ na mmepe. Enwekwara ụlọ ọrụ hiwere iji lelee mgbanwe ihu igwe, sayensị mbara igwe na nyocha ike na mahadum. <ref name=":0">{{Cite web|title=About University of Nigeria, Nsukka|url=https://www.timeshighereducation.com/world-university-rankings/university-nigeria-nsukka}} [[Òtù:CS1 maint: url-status]]</ref> [[Usòrò:A_basketball_session_at_the_university_of_Nigeria_Nsukka.jpg|thumb| Ụlọ egwuregwu basketball na mahadum]] [[Usòrò:Nnamdi_Azikiwe_Library_University_of_Nigeria_Nsukka.jpg|thumb|451x451px]] Ụlọ akwụkwọ mahadum nke Nigeria, Nsukka Libraries nwere ụlọ akwụkwọ Nnamdi Azikiwe, Enugu Campus Main Library na Medical Library dị na College of Medicine, University of Nigeria Teaching Hospital, Ituku-Ozalla. Ihe karịrị [https://www.unn.edu.ng/research-groups/ otu nyocha] 139 dị na mahadum. Nsonaazụ nke otu ndị a gbasaa na ngalaba ngalaba, ebe etiti, ụlọ akwụkwọ na ọbá akwụkwọ emeela ka mahadum pụta ìhè na obodo nyocha zuru ụwa ọnụ. == Ngalaba ikike == * Ọrụ ugbo * Nkà * Basic Medical Sciences * Sayensị ihe ndị dị ndụ * Nchịkwa azụmahịa * Dọkịta eze * Agụmakwụkwọ * Injinia * Ọmụmụ gburugburu ebe obibi * Sayensị ahụike * Iwu * Ọgwụ * Sayensị ọgwụ * Sayensị mmekọrịta ọha * Sayensị anụ ahụ * Ọgwụ ọgwụgwọ ọrịa anụmanụ * Ụmụ mmadụ * Sayensị Clinical == Ụlọ akwụkwọ == * Institute of African Studies * Institute for Development Studies * Institute of Mental & Child Health * Ụlọ akwụkwọ maka ọgwụ-ọgwụ herbal-Nchọpụta na mmepe mara mma (ID-HED-ERD) * Ụlọ akwụkwọ agụmakwụkwọ * Institute of Marine Studies * Institute of Molecular Medicine & Ọrịa na-efe efe * Ụlọ ọrụ ahụike ọha * Ụlọ akwụkwọ azụmahịa UNN * Ụlọ akwụkwọ nke Post Graduate Studies * Ụlọ akwụkwọ nke Ọmụmụ Izugbe == Ụlọ ọrụ == * African Centre of Excellence for Sustainable Power & Energy Development * Advancement Centre * B.I.C Ijeomah Centre for Policy Studies & Research * Biotechnology Centre * Centre for Rural Development & Co-operation * Centre for Basic Space Science * Centre for Igbo Studies * Centre for Entrepreneurship & Development Research * Centre for American Studies * Centre for Distance & e-learning * Centre for Environmental Management & Control * Curriculum Development & Instructional Materials Centre (CUDIMAC) * Centre for Technical Vocational Education Training and Research (CETVETAR) * Centre for Climate Change * Energy Research Centre * Equipment Research & Maintenance Centre * Gender & Policy Research Centre * Lion Gadgets & Technologies Centre * Organization of Women in Science for Developing World * Resource & Environment Policy Research Centre * Strategic Contacts, Ethics & Publications (STRACEP) * UNESCO International Centre for Biotechnology * Computer Communications Centre == UNN na Roar Nigeria Hub == Roar Nigeria Hub bụ otu n'ime mahadum zuru oke agbakwunyere ICT Hubs na West Africa. Dị na Mahadum Nigeria, ụlọ ọrụ nwere ụmụ akwụkwọ ihe fọrọ nke nta ka ọ bụrụ 40,000 na ụlọ akwụkwọ agụmakwụkwọ 12 n'ime otu elekere site n'obodo Enugu . Osote onye isi ala ozugbo, Prọfesọ Benjamin Chukwuma Ozumba gbara iji mepụta mahadum mara mma mere ka ụlọ ọrụ ahụ bụrụ ngalaba nkeonwe nke ụmụ akwụkwọ abụọ gụsịrị akwụkwọ na mahadum ahụ. <ref>{{Cite news|url=http://www.biznespreneur.com/university-nigeria-houses-one-first-technology-hubs-west-africa/|title=University of Nigeria houses one of the First technology Hubs in West Africa. - Biznespreneur|author=Lanre|first=Ogungbe|date=2017-03-28|work=Biznespreneur|accessdate=2017-03-28|language=en-US}}</ref> Roar Nigeria Hub dị n'ime isi saịtị ya bụ Nsukka. Hub bụ atụmatụ nkeonwe sitere n'aka ụmụ akwụkwọ injinia abụọ nke mahadum. Ebumnuche nke ebe a bụ ịgba ume ọrụ ọchụnta ego n'etiti ụmụ akwụkwọ na ngalaba, itinye ego na echiche <ref name=":0" /> nke ụmụ akwụkwọ na-eduzi, yana inye aka jikọta agụmakwụkwọ, ọha na eze na ụlọ ọrụ n'otu ahụ. == Alumni na ngalaba == University of Nigeria Nsukka alumni are made up of numerous politicians, like the state governors as well as senators and ministers in the Nigerian and other African governments, academics, actors, artists and business people.<ref name=":0" />{{see|List of faculty and alumni from the University of Nigeria, Nsukka}} == Osote-Chancellor == [[Usòrò:From_the_left_Oni_of_Ife,_Emeka_Okwosa,_Benjamin_Ozumba.jpg|thumb|343x343px| from the left Ooni of Ife and Chancellor of the University of Nigeria, Nsukka Oba Adeyeye Eniitan Ogunwusi, CEO of Oil Serv Nigeria Emeka Okwosa and the Vice Chancellor of the University of Nigeria, Nsukka Benjamin Ozumba]] Onye osote onye isi oche na-akwado ndị osote onye isi oche abụọ. Ndị bụbu na ugbu a bụ ndị mezuru ọkwa a bụ: * Professor Charles Arizechukwu Igwe : June 2019 – Present * Professor Benjamin Chukwuma Ozumba : June 2014–June 2019 * Prọfesọ Bartho Okolo : 2009 - June 2014 * Ọkammụta Osita Chinedu Nebo : June 2004 – Jun 2009 * Ọkammụta Ginigeme Francis Mbanefoh : 1999 – 2004 * Ọkammụta Umaru Gomwalk : Mee 1994 - (a họpụtara dị ka onye nchịkwa naanị) * Ọkammụta Oleka K. Udeala :1992 – 1995 * Ọkammụta Chimere Ikoku : 1985 – 1992 * Professor Frank Nwachukwu Ndili : 1980 – Oct. 1985 * Ọkammụta Umaru Shehu : 1978 – 1979 * Ọkammụta James OC Ezeilo : 1975 – 1978 * Prọfesọ Herbert C. Kodilinye : 1971 – 1975 * Ọkammụta Eni Njoku : Julaị 1966 – 1967; 1967-1970 * Ọkammụta Glen L. Taggart : 1964 – 1966 * Dr. George Marion Johnson : 1960 – 1964 == Affiliate institutions == N'okpuru bụ ụfọdụ ụlọ ọrụ mmekọ kwadoro nke Mahadum Nigeria, Nsukka nke National Universities Commission (NUC). <ref>{{Cite web|url=http://nuc.edu.ng/approved-affiliations/|title=Approved Affiliations|publisher=National Universities Commission|language=en-CA|accessdate=2018-10-02}}</ref> * Assemblies of God Divinity School, Old Umuahia * College of Education, Ikere-Ekiti (Regular) * College of Education, Nsugbe * Ụlọ ọrụ Digital Bridge, Abuja * Spiritan International School of Theology, Attakwu, Enugu * Ụlọ akwụkwọ mmụọ nke Philosophy, Issienu, Nsukka * Ụlọ akwụkwọ St. Paul, Awka * Trinity Theological College, Umuahia * West Africa Theological Seminary, Ipaja, Lagos * Yaba College of Technology Lagos == Ndensibia == == Njikọ mpụga == * Official website [[Òtù:Ȯra Enugu]] [[Òtù:Pages with unreviewed translations]] lcypnw0dnb9jg6tqoaa5h5moi2ggijg Ọgbakọ Otú United Nations Fremewok maka Ngbanwe Iru igwe 0 12647 228736 207148 2025-06-20T09:23:34Z InternetArchiveBot 11600 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 228736 wikitext text/x-wiki {{databox}} Ọgbakọ Ukwu Nke '''United 22² Nations maka Ngbanwe Ịrụ igwe''' hiwere nkwekọrịta gburugburu ebe obibi nke mba ụwa iji luso "ntụnye aka dị n ize ndụ nke ụmụ mmadụ na usoro ihu igwe ", n' otu akụkụ Drsite na ịkwado mkpokọta gas griin na ikuku. <ref name="art2">{{Cite web|url=http://unfccc.int/files/essential_background/background_publications_htmlpdf/application/pdf/conveng.pdf|title=Article 2|work=The United Nations Framework Convention on Climate Change|accessdate=23 May 2016}}</ref> Mba dị otú narị na iri ịse na anọ bịanyere aka na ya na ogbako Mba ndị nọ n 'Otu United Nations Conference on Environment and Development (UNCED), nke a na-akpọkarị Nzukọ mba Ụwa, nke emere na [[Rio de Janeiro]] site na abali atọ rue abalị iri na anọ nke ọnwa Junn n' afọ otu puku, narị itolu na iri itolu na abụọ. O hiwere isi ụlọ ọrụ Sekteret na Bonn wee malite ọrụ n' ọzụzụ na mgbe ọnwa Maachị gbàrà nkpuru ubọchi iri abụo na otu n' afọ otu puku, nari itolu na iri itolu na anọ. <ref name="Framework">{{Cite web|title=United Nations Framework Convention on Climate Change (UNFCCC)|url=https://www.who.int/globalchange/climate/unfccc/en/|accessdate=22 October 2020|work=World Health Organization (WHO)}}</ref> Nkwekọrịta ahụ na- akpọ maka nyoocha sayensị , n' ịnwe nzukọ mgbe nile, ngụkọta uche, mkparịta ụka,na nkwekọrịta nkwenyere na usoro ọdịnihu nke gburugburu ebe obibi ịnabata na ị kwenyere mgbanwe ịrụ ìgwè, iji hụ na iko pụta ìhè oriri enweghị ihe ọ bụla bụ ihe ị maka n' iru iji mee mkpụrụ ụbọchị ka usoro ihe mmepeụzo na akụ ụba na-aga n'ihu n'ụzọ kwesịrị ekwesị. <ref name="Framework" /> <ref name="Policy">{{Cite web|author=H.K.|first=Jacobson|date=2001|title=United Nations Framework Convention on Climate Change: Climate Policy: International|url=https://www.sciencedirect.com/topics/agricultural-and-biological-sciences/united-nations-framework-convention-on-climate-change|accessdate=22 October 2020|work=Science Direct}}</ref> N' Ihe banyere Kyoto Ptotocol, nke a bịanyere aka na ya n' afọ otú puku, narị itoolu na iri itoolu na asaa, ma rụọ ọrụ malite na afọ puku abụọ na ise rue n' afọ puku abụọ na iri abụọ bụ nke mbụ mmejuputa usoro n'okpuru UNFCCC. Nkwekọrịta Paris dochie Protocol Kyoto, nke malitere na afọ puku abụọ na iri na isii <ref>{{Cite web|title=About UNFCCC|url=https://www.ungm.org/Shared/KnowledgeCenter/Pages/UNFCCC|accessdate=22 October 2020|work=United Nations Global Market place (ungm)}}</ref>. Malite n' afọ puku abụọ na iri abụọ UNFCCC nwere pati steeti otú narị na iri itolu na asaa . Òtù na-eme mkpebi ya kachasị elu, bụ nzukọ nke Ndị otu (COP), na-ezukọ kwa afọ iji chọpụta ọganihu n'imeso mgbanwe ihu igwe. <ref name="climate-leaders.org"/> Nkwekọrịta ahụ wepụtara ọrụ dị iche iche maka mpaghara atọ nke mba ndị bịanyere aka n'akwụkwọ. Ndị a bụ mba ndị mepere emepe, mba ndị mepere emepe nwere ọrụ ego pụrụ iche na mba ndị nke ka na -emepe emepe . <ref name="Policy"/> Mba ndị mepere emepe, nke a na-akpọkwa mba Annex 1, nwere steeti iri atọ na asatọ na mbụ, iri na atọ n'ime ha bụ steeti [[Owuwa Anyanwu Obodo Beke|Eastern Europe]] na mgbanwe ọchịchị onye kwuo uche ya n' akụ na ụba, azum ahịa, yana European Union . Ha niile bụ nke Òtù Na-ahụ Maka Njikọ Akụ na ụba na mmepe (OECD). A na-akpọ mba Annex (1) ka ha nakwere atumatu mba wee mee usoro Nkwekọrịta na mbelata mgbanwe iru igwe site na ịmachi ikuku na ikuku nke ikuku griin ha na ịkọ akụkọ usoro ewepụtara n'ebum n' obi nke ịlaghachi n'otu n'otu ma ọ bụ njikọtaọnụ na ọkwa ikuku nke afọ otu puku na narị itolu na iri itolu ha. <ref name="Policy" /> Mba ndị mepere emepe nwere ọrụ ego pụrụiche nke na-akpọkwa mba Annex II. Ha gụnyere mba Annex I niile ma ewezuga ndị na-agbanwe na ọchịchị onye kwuo uche ya na akụ n' ụba na ahịa. A na-akpọ mba Annex II ka ha weta ego tọrọ atọ na mgbakwunye ego iji gboo ụgwọ ndị mba ndị ka na-emepe emepe na-enweta na irube isi n'ọrụ ha imepụta ngwaahịa mba nke ihe ọkụkụ ha site na isi mmalite yana mwepụ ha site na sinks maka ikuku griin na-adịghị achịkwa nke Montreal Protocol . . <ref name="Policy" /> Mba ndị na-emepe emepe ga-ebufe ngwa ahịa ha n'aka ndị odeakwụkwọ UNFCCC. <ref name="Policy" /> N'ihi na steeti ndị isi bịanyere aka na ya anaghị erube isi na nkwa nke onye ọ bụla, a katọrọ UNFCCC dị ka enweghị ike ịga nke ọma n'ibelata ikuku carbon dioxide kemgbe ejiri hiwe ya. <ref name=":1">{{Cite journal|title=The Kyoto Protocol: Hot air|journal=Nature|doi=10.1038/491656a|pmid=23192127|year=2012|author=Schiermeier|first=Quirin|volume=491|issue=7426|pages=656–658}}</ref> == Nkwekọrịta == Emepụtara ederede nke ọgbakọ Fremewok n'oge nzukọ nke Kọmitii Mkparịta uka Ọchịchị na New York site na abalị iri atọ n' ọnwa Eprel ruo abalị itoolu nke ọnwa Mee na afọ otu puku, narị itoolu, iri itoolu na abụọ. A nakweere Ọgbakọ a n' abali itoolu na ọnwa Mee n' afọ otu puku, narị itoolu, iri itoolu na abụọ, wee mepee maka mbinye aka na abalị anọ nke ọnwa Junn na afọ otu puku, narị itoolu, iri itoolu na abụọ, nkea abịa nyere aka n' ya site n'aka Otú United Nations conferensi na Evironment na Development (UNCED) na [[Rio de Janeiro]] (nke aha ya na-ewu ewu, bụ Mba Ụwa Summit ). N' abalị iri na abụọ nke ọnwa junn na afọ otu puku, narị itoolu na iri itoolu na abụọ, mba otu narị na iri ise na anọ bịanyere aka na UNFCCC, nke na nkwado nke gọọmentị ndị mbinye aka kwadoro iji belata ikuku na ikuku nke ikuku griin na ebumnuche nke "igbochi nnyonye anya dị n' ize ndụ na usoro ihu igwe ụwa". Nkwenye a ga-achọ mbelata nke ukwuu na ikuku ikuku griin haus (lee akụkụ nke ọzọ, "Nkwụsi ike nke mkpokọta gas griin haus" ). <ref name="art2"/> Ndị otu a na-ezukọ na ọgbakọ ahụ kwa afọ site na afọ nke otú na ọgbakọ nke Paties (COP) iji chọpụta ọganihu n'imeso mgbanwe ihu igwe . <ref name="climate-leaders.org"/> Nkeji edemede 3 (1) nke ọgbakọ a na-ekwu na ndị otu a kwesịrị ime ihe iji chebe usoro ihu igwe na ndabere nke "ọrụ nkịtị ha dị iche iche na ike dị iche iche", na mba ndị mepere emepe kwesịrị 'ibu ụzọ' n'ịgbasa mgbanwe ihu igwe. . N'okpuru edemede nke anọ ndị otu niile na-ekwe nkwa n'ozuzu ha iji lebara mgbanwe ihu igwe anya site, dịka ọmụmaatụ, mbelata mgbanwe ihu igwe na ime mgbanwe maka mmetụta mgbanwe ihu igwe ga-emesịa. Nkeji edemede 4 (7) kwuru: <blockquote>Ogologo mba ndị na-emepe emepe ga-emejuputa nkwa ha nke ọma n'okpuru nkwekọrịta ahụ ga-adabere na mmejuputa nke ọma site na mba ndị mepere emepe Parties nke nkwa ha n'okpuru nkwekọrịta nke metụtara akụ ego na ịnyefe nkà na ụzụ ma ga-eburu n'uche na mmepe akụ na ụba na mmekọrịta ọha na eze. na mkpochapụ ịda ogbenye bụ ihe mbụ na ihe kacha mkpa nke mba ndị na-emepe emepe Pati.</blockquote>Nkwekọrịta Fremewok ahụ na-akọwapụta ebumnobi nke Annex I Paties na-eme ka ikuku na ikuku griin haus guzosie ike ( carbon dioxide na gas ndị ọzọ anthropogenic griin haus anaghị ahazi n'okpuru (Montreal Protocol) na okpuru otú puku, narị itoolu na iri itoolu ka ọ na-erule afọ puku abụọ . "UNFCCC" bụkwa aha nke United Nations Secreteretna-ahụ maka ịkwado ọrụ nke ọgbakọ ahụ, na ụlọ ọrụ dị na Haus Carstanjen, na UN Campus (nke amaara dị ka Langer Eugen ) na Bonn, [[Jémanị|Germany]] . Site na afọ puku abụọ na iri ruo n' afọ puku abụọ na iri na isii onye isi nke odeakwụkwọ bụ Christiana Figueres . Na ọnwa Julaị afọ puku abụọ na iri na isii, Patricia Espinosa meriri Figueres. Ụlọ ọrụ Secretariat, nke agbakwunyere site na nyirịta mbọ nke Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC), bu n'obi inweta nkwenye site na nzụkọ na nkparịta ụka nke atụmatụ dị iche iche. Kamgbe ebi nyere aka na nkwekọrịta UNFCCC, ọgbakọ ndị otu (COPs) atụlewo ka a ga-esi mezuo ebumnuche nkwekọrịta ahụ. === Kyoto Protocol ===   Nzukọ nke mbụ nke ndị otu (COP-1) kpebiri na ebumnuche nke Annex I Parties na-eme ka ikuku ha guzosie ike bụ ụkpụrụ nfesasi na afọ otú puku, narị itoolu na iri itoolu, na afọ puku abụọ nfesasi bụ "ezughị oke", na nmkparịta ụka ndịọzọọ na nnọkọ ndị ọzọ mere ka ehiwe Kyoto Protocol na afọ otú puku, narị itoolu na iri itoolu na asaa . E kwubiri na Kyoto Protocol wee guzobe ọrụ na-ejikọta iwu n'okpuru iwu mba ụwa, maka mba ndị mepere emepe iji belata ikuku na ikuku griin ha n'ime afọ puku abụọ na asatọ rue na afọ puku abụọ na iri na abụọ <ref name="climate-leaders.org">{{Cite web|year=2009|title=What is the UNFCCC & the COP|url=http://www.climate-leaders.org/climate-change-resources/india-at-cop-15/unfccc-cop|archiveurl=https://web.archive.org/web/20090327142028/http://www.climate-leaders.org/climate-change-resources/india-at-cop-15/unfccc-cop|archivedate=27 March 2009|accessdate=5 December 2009|work=Climate Leaders|publisher=Lead India}}</ref> Ogbako mgbanwe ihu igwe nke United Nations nke afọ puku abụọ na iri weputara nkwekọrịta na-ekwupụta na okpomoku zuru ụwa ọnụ n'ọdịnihu ga-ejedebe n'okpuru 2.&nbsp;Celsius C (3.6&nbsp;°F) n'ihe gbasara ọkwa ụlọ ọrụ. Protocol Kyoto nwere oge nkwa abụọ, nke mbụ sitere na afọ puku abụọ na asatọ ruo na afọ puku abụọ na iri na abụọ. Emeziri ụkpụrụ ahụ na afọ puku abụọ na iri abụọ ka ọ gbasaa nke abụọ maka oge afọ puku abụọ na iri na atọ ruo na afọ puku abụọ na iri abụọ na Ndezigharị Doha. <ref name="Art2.1">Art. 2.1 (a) of Paris Agreement: Holding the increase in the global average temperature to well below 2&nbsp;°C above pre-industrial levels and pursuing efforts to limit the temperature increase to 1.5&nbsp;°C above pre-industrial levels, recognizing that this would significantly reduce the risks and impacts of climate change;</ref> Otu n'ime ọrụ mbụ UNFCCC tọhapụrụ bụ maka mba ndị bịanyere aka n'akwụkwọ nkwado ka ha guzobe akụrụngwa ikuku griin haus (GHG) na mwepụ na mkpochapụ, nke ejiri mepụta ọkwa benchimak na afọ otú puku, narị itoolu na iri itoolu, maka ịbanye mba Annex I na Protocol Kyoto na maka ntinye aka nke mba ndị ahụ na mbelata GHG. Mba Annex I ga-etinyerịrị ngwa ahịa e mepụtara kwa afọ. [[Njikọ̀taọ̀hà|United States of Amerika]] akwadoghị Kyoto Protocol, ebe Canada katọrọ ya na afọ puku abụọ na iri na abụọ. Ndị ọzọ niile nke Annex I ọzọ kwadoro Protocol Kyoto. Ndị otu Annex I niile, ewezuga Mba United States of Amerika sonyere na oge nkwado Kyoto nke mbụ. Obodo iri ato na asaa na Mba Annex I na European Union kwenyere na mbuso Kyoto agba nke abụọ. Mba ndị a bụ Australia, ndị niile so na European Union, Belarus, [[Iceland]], Kazakhstan, Norway, [[Switzerland]], na Ukraine. Belarus, Kazakhstan na Ukraine kwuru na ha nwere ike ịpụ na Protocol ma ọ bụ ghara itinye n'ike iwu ndezigharị na ebumnuche nke abụọ. Japan, New Zealand na Rọshịa sonye na agba nke mbụ nke Kyoto mana ha etinyeghị ebumnobi ọhụrụ n'ime oge nkwa nke abụọ. Mba ndị ọzọ mepere emepe na-enweghị ebumnuche agba nke abụọ bụ Canada (nke wepụrụ na Protocol Kyoto na afọ puku abụọ na iri na abụọ na United States. Mba niile fọdụrụ na-eso na Protocol Kyoto zutere ebumnobi oge mbụ ha chọrọ. <ref>Igor Shishlov, Romain Morel & Valentin Bellassen (2016) Compliance of the Parties to the Kyoto Protocol in the first commitment period, Climate Policy, 16:6, 768-782, DOI: 10.1080/14693062.2016.1164658</ref> === Nkwukọrịta nke mba na mba === "Nkwukọrịta mba" bụ ndị akụkụ nke mba ndị kwadoro nkwekọrịta United Nations Fremework Convention na Climate Change (UNFCCC) nyefere. <ref>{{Cite web|url=https://unfccc.int/process-and-meetings/transparency-and-reporting/the-big-picture/what-is-transparency-and-reporting|title=What is transparency and reporting?|work=UNFCCC|accessdate=2019-11-10}}</ref> Achọrọ mba ndị mepere emepe ka ha nyefee nkpakorita ụka mba na mba kwa afọ anọ na mba ndị na-emepe emepe kwesịrị ime ya. <ref>{{Cite web|url=https://unfccc.int/process/transparency-and-reporting/reporting-and-review-under-the-convention/national-communications-and-biennial-reports-annex-i-parties/submitted-national-communications-from-annex-i-parties|title=Seventh National Communications - Annex I {{!}} UNFCCC|work=unfccc.int|language=en|accessdate=2018-08-24}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://unfccc.int/process-and-meetings/transparency-and-reporting/reporting-and-review-under-the-convention/national-communications-and-biennial-update-reports-non-annex-i-parties/national-communication-submissions-from-non-annex-i-parties|title=National Communication submissions from Non-Annex I Parties {{!}} UNFCCC|work=unfccc.int|language=en|accessdate=2018-08-24}}</ref> <ref>{{Cite web|title=Moving Towards the Enhanced Transparency Framework|url=https://unfccc.int/enhanced-transparency-framework#eq-3|accessdate=2020-11-10|work=unfccc.int}}</ref> Ụfọdụ mba ndị dị nta n' imepe emepe n'ime afọ ise rue na afọ iri na ise gara aga, <ref>{{Cite web|url=https://unfccc.int/process-and-meetings/transparency-and-reporting/reporting-and-review-under-the-convention/national-communications-and-biennial-update-reports-non-annex-i-parties/national-communication-submissions-from-non-annex-i-parties|title=National Communication submissions from Non-Annex I Parties {{!}} UNFCCC|work=unfccc.int|language=en|accessdate=2018-09-29}}</ref> n'ihi oke ike. Akụkọ nzikọrịta ozi mba na mba adịkarị ọtụtụ narị peeji n'ogologo wee kpuchie usoro obodo iji belata ikuku gas na-ekpo ọkụ yana nkọwa nke adịghị ike na mmetụta ya sitere na mgbanwe ihu igwe. <ref>{{Cite journal|author=Lesnikowski|first=Alexandra C.|date=2015-02-01|title=How are we adapting to climate change? A global assessment|journal=Mitigation and Adaptation Strategies for Global Change|language=en|volume=20|issue=2|pages=277–293|doi=10.1007/s11027-013-9491-x|issn=1573-1596}}</ref> A na-akwado nzikọrịta ozi mba dịka ntuziaka nke ọgbakọ ndị otu na UNFCCC kwadoro. Ntụnye aka (NDC) nke mba dị iche iche bụ ntọala nke nkwekọrịta Paris dị mkpụmkpụ na obere nkọwa mana na-agbaso usoro ahaziri ahazi ma dabere na nyocha teknụzụ sitere n'aka ndị ọkachamara. === Nkwekọrịta Paris ===   [[Usòrò:CO2_emission_pie_chart.svg|thumb| Mgbapụta carbon dioxide zuru ụwa ọnụ site na ikike (dị ka nke 2015)]] Ndị otu a zutere na Durban, South Africa n'afọ puku abụọ na iri na otu wee kwupụta "oke nchegbu" na mbọ a na-eme iji belata okpomoku zuru ụwa ọnụ na-erughị 2 ma ọ bụ 1.5&nbsp;Celsius C, n'ihe gbasara ụkpụrụ ụlọ ọrụ tupu ụlọ ọrụ, pụtara ezughị oke. Ha kwadoro iwepụta nsonaazụ ekwenyela na ikike iwu n'okpuru Mgbakọ dị n'akụkụ niile. Na afọ puku abụọ na iri na ise UN Climate Change Conference na Paris n'oge ahụ otu narị na iri itoolu na isii pati kwetara ime ka ikpo ọkụ zuru ụwa ọnụ na-erughị 2.&nbsp;Celsius C, ma gbalịa ịmachi mmụba na 1.5&nbsp;Celsius C. <ref>{{Cite web|title=COP21 {{!}} United nations conference on climate change|url=http://www.cop21.gouv.fr/en/|work=www.cop21.gouv.fr|accessdate=2015-12-07|archiveurl=https://web.archive.org/web/20151210193240/http://www.cop21.gouv.fr/en/|archivedate=10 December 2015}}</ref> <ref name="Art2.1">Art. 2.1 (a) of Paris Agreement: Holding the increase in the global average temperature to well below 2&nbsp;°C above pre-industrial levels and pursuing efforts to limit the temperature increase to 1.5&nbsp;°C above pre-industrial levels, recognizing that this would significantly reduce the risks and impacts of climate change;</ref> Nkwekọrịta nke Paris batara na abalị anọ nke Novemba, n' afọ puku abụọ na iri na isii na mba ndị kwadoro Nkwukọrịta na mba ndị ọzọ kwadoro Nkwekọrịta kemgbe. === Ntụnye ekpebiela n'obodo ===   Na nnọkọ nke iri na itoolu nke Nzukọ nke ndị otu na Warsaw na afọ puku abụọ na iri na atọ , UNFCCC mepụtara usoro maka ntinye aka na-ekpebisi ike nke mba (INDCs) na-aga n'ihu na nnọkọ nke iri abụọ na otu nke Nzukọ nke Paties na Paris (COP21). na afọ puku abụọ na iri na ise . <ref>{{Cite news|url=http://climateobserver.org/open-and-shut/indc/|title=INDC - Climate Policy Observer|work=Climate Policy Observer|language=en-US|accessdate=2017-01-23}}</ref> Enyere mba dị iche iche nnwere onwe na mgbanwe iji hụ na mbelata mgbanwe ihu igwe ndị a na atụmatụ imeghari dabara adaba na mba. <ref>''[https://web.archive.org/web/20161001232319/http://climateobserver.org/wp-content/uploads/2015/01/l05.pdf Ad Hoc Working Group on the Durban Platform for Enhanced Action Second session, part seven] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20161001232319/http://climateobserver.org/wp-content/uploads/2015/01/l05.pdf|date=1 October 2016}},'' UNFCCC, Geneva, 12 December 2014</ref> Mgbanwe a, ọkachasị gbasara ụdị omume a ga-eme, nyere mba ndị ka n' emepe emepe ohere ịhazi atụmatụ ha dabere na mkpa mgbanwe ha na mbelata ha, yana maka mkpa ndị ọzọ. [[Usòrò:Panorama-_UNFCCC_'Family'_photo_shoot-_We_Will_Move_Ahead_COP22_(31074469326).jpg|thumb| "Foto ezinụlọ" nke Greenpeace haziri, n'ọnụ ụzọ United Nations, nke nwere ọkọlọtọ na-agụ "Anyị ga-aga n'ihu"]] N'ikpeazụ nke COP21, ndị INDC ndị a ghọrọ Nationally Determined Contributions (NDCs) ka obodo ọ bụla kwadoro Nkwekọrịta Paris, ma ọ bụrụ na edobere NDC ọhụrụ n'aka UNFCCC n'otu oge ahụ. <ref>{{Cite web|url=https://www4.unfccc.int/sites/ndcstaging/Pages/Home.aspx|title=NDC Registry|publisher=United Nations Framework Convention on Climate Change|work=unfccc.int|accessdate=2017-01-23}}</ref> Nzukọ nke iri abụọ na abụọ nke Nzukọ nke Ndị otu (COP22) na Marrakesh lekwasịrị anya na ntinye aka nke mba ndị a na mmejuputa ha, mgbe nkwekọrịta Paris malitere na abalị anọ nke ọnwa Novemba na afọ puku abụọ na iri na isii . <ref>{{Cite web|url=https://treaties.un.org/pages/ViewDetails.aspx?src=TREATY&mtdsg_no=XXVII-7-d&chapter=27&clang=_en|title=United Nations Treaty Collection|language=EN|accessdate=2017-01-23}}</ref> Ihe banyere Climate and Development Knowledge Network (CDKN) kere ntuziaka maka mmejuputa NDC, maka ojiji nke ndị na-eme mkpebi na mba ndị mepere emepe. N'ime ntuziaka a, CDKN chọpụtara ọtụtụ nsogbu mba na-enwekarị na mmejuputa NDC, gụnyere otu esi eme: * wulite mmata maka mkpa, na abamuru nke ime ihe n'etiti ndị na-eme ihe, gụnyere ndị isi gọọmentị; * isi na itinye mgbanwe ihu igwe n'ime usoro nhazi na mmepe obodo; * wuzie njikọ dị n'etiti atụmatụ ọchịchị mba na mba na mgbanwe ihu igwe; * wulite ikike iji nyochaa, ịzụlite na nmejuputa atumatu ihu igwe; * guzobe iwu maka ịhazi ihe omume gburu gburu NDC na ịkwọ ụgbọ ala mmejuputa ha; na * dozie ihe mgbochi akụrụngwa maka ịzụlite na nmejuputa atumatu mgbanwe ihu igwe. <ref>{{Cite web|url=http://www.cdkn.org/ndc-guide/|title=Planning for NDC implementation: A Quick-Start Guide|work=www.cdkn.org|language=en-GB|accessdate=2017-01-23}}</ref> === Mkpebi ndị ọzọ === Na mgbakwunye na Protocol Kyoto (na mmezi ya) na nkwekọrịta Paris, ndị otu na Convention ekwenyela na ha ga-emekwu nkwa n'oge ọgbakọ UNFCCC nke ndị otu. Ndị a gụnyere Bali Action Plan nke afọ puku abụọ na asaa , ya na Copenhagen Accord nke afọ puku abụọ na itoolu , nkwekọrịta Cancún nke afọ puku abụọ na iri abụọ , na Durban Platform for Enhanced Action (puku abụọ na iri na abụọ ). ; Atụmatụ mmemme Bali Dị ka akụkụ nke Bali Action Plan, nakweere na afọ puku abụọ na asaa, mba niile mepere emepe Parties ekwenyela na " quantified emission mmachi na mbelata ebumnobi, na-ahụ na ntunyere nke mgbalị n'etiti ha, na-eburu n'uche ihe d'iche iche n' akpa ha n' ọnọdụ." Ndị otu mba na-emepe emepe kwenyere na "[mba] n'ime usoro mbelata kwesịrị ekwesị nke ọnọdụ mmepe na-adigide, nke teknụzụ na-akwado ma na-enyere aka site na nkà na ụzụ, ego na iwulite ikike, n'ụzọ enwere ike ịlele, nke a na-akọ na nke a pụrụ ịdabere na ya." <ref name="cop bali action plan" /> Mba iri anọ na abụọ mepere emepe enyefela ebumnuche mbelata n'aka ndị odeakwụkwọ UNFCCC, <ref></ref> dị rụrụ mba iri ise na asaa na-emepe emepe na Group Africa (otu mba dị na United N). <ref></ref> ; Nkwekọrịta Copenhagen na Cancún Dị ka akụkụ nke mkparịta ụka nke afọ puku abụọ na itoolu n' afọ puku abụọ na itoolu Copenhagen, ọtụtụ mba mepụtara nkwekọrịta Copenhagen. Nkwekọrịta ahụ kwuru na okpomoku zuru ụwa ọnụ kwesịrị ịbụ n'okpuru 2.0&nbsp;Celsius C (3.6&nbsp;°F). <ref name="copenhagen accord p5" /> Nkwekọrịta ahụ akọwapụtaghị ihe ntọala bụ maka ebumnuche ọnọdụ okpomọkụ ndị a (dịka ọmụmaatụ, gbasara tupu ụlọ ọrụ ma ọ bụ okpomọkụ nke afọ otu puku, narị itoolu na iri itoolu. (di ka UNFCCC si kwuo) , ebumnuche ndị a na-emetụta ọnọdụ okpomọkụ tupu ụlọ ọrụ. Mba otu narị na iri na anọ kwetara na nkwekọrịta ahụ. Ndị odeakwụkwọ UNFCCC na-ekwu na "Ụfọdụ ndị otu ... kwuru na nzikọrịta ozi ha nye ndị odeakwụkwọ nkọwa gbasara ọdịdị nke nkwekọrịta ahụ na ihe ndị metụtara ya, dabere na nke ha kwenyeworo na [Accord]." Ọgbakọ nke otu dị iche iche anabataghị nkwekọrịta ahụ. Kama, ndị COP "debanyere nkwekọrịta Copenhagen." <ref name="copenhagen accord p5" /> Dịka akụkụ nke nkwekọrịta ahụ, ndị otu mba iri na asaa mepere emepe na EU- iri abụọ na na asaa nyefere ebumnuche mbelata, dị ka otu mba iri anọ na ise na-emepe emepe mere. Ụfọdụ mba ndị na-emepe emepe kwuru mkpa ọ dị maka nkwado mba ụwa na atụmatụ ha. Dịka akụkụ nke nkwekọrịta Cancún, mba ndị mepere emepe na ndị na-emepe emepe nyefere atụmatụ mbelata na UNFCCC. Ejikọtara atụmatụ ndị a na ndị emere dịka akụkụ nke atụmatụ Bali Action Plan. ; Mgbapụta Ọsọ-na-efu nke otu United Nations Na nzukọ kwa afọ nke puku abụọ na iri abụọ na otu (UNFCCC) weputara 'UN Race-to- Zero Emissions Breakthroughs'. Ebum n' uche nke mgbasa ozi a bụ ịgbanwe ngalaba iri abụọ nke akụ na ụba iji nweta ikuku na ikuku griin na efu. Opekatampe iri percent abụọ nke ngalaba ọ bụla kwesịrị ịme usoro akọwapụtara, yana ngalaba iri kwesịrị ịgbanwe tupu COP<nowiki><span typeof="mw:Entity" id="mwAQg">&</nowiki>nbsp;<nowiki></span></nowiki>26 na Glasgow. Dị ka ndị nhazi ahụ si kwuo, iri percent abụọ bụ ihe nkwụsịtụ, mgbe nke ahụ gasịrị, akụkụ ahụ dum na-amalite ịgbanwe agbanwe. <ref>{{Cite web|title=Launch of UN Race-to-Zero Emissions Breakthroughs|url=https://unfccc.int/news/launch-of-un-race-to-zero-emissions-breakthroughs|work=United Nations Climate Change|publisher=United Nations|accessdate=2021-02-21}}</ref> <ref>{{Cite web|title=Transforming our systems together|url=https://racetozero.unfccc.int/wp-content/uploads/2021/02/Race-to-Zero-Breakthroughs-Transforming-Our-Systems-Together.pdf|work=Race-to-Zero-Breakthroughs|publisher=United Nations|accessdate=2021-02-21}}</ref> ; Mba ndị na-emepe emepe Na Berlin, Cancún, na Durban, e kwughachiri mkpa mmepe nke otu mba na-emepe emepe. Dịka ọmụmaatụ, Durban Platform kwadoro na: <ref name="durban development" /> [...] Ihe na nbawanye nke akụ n'ụba na mkpochapụ nke ubiam bụ nke mbụ ya na ọkacha kacha na ọchịchọ nke ọganiru nke mba Paties nke oganiru n' obodo o n' emepe emepe nke Paties ke na enwemaghiusoro nke opupu nke bụ isi nyere idebe ọganiru ya na nkekorita nke opupu nke ụwa niile geto wee zute ihe atụrụ anya na aka ya na nmepe na otuto. === Ntụgharị asụsụ aticlu (2) ===   Ebumnobi kachasị nke ọgbakọ Fremewok bụ "nkwụsi ike nke mkpokọta gas na-ekpo ọkụ na ikuku ọjọọ nke ga-egbochi nnyonye anya dị ize ndụ anthropogenic [ya bụ, mmadụ kpatara] na usoro ihu igwe". <ref name="art2"/> Nkeji edemede 2 nke mgbakọ ahụ na-ekwu na nke a "kwesịrị ime n'ime oge zuru ezu iji mee ka usoro ihe ndị dị ndụ na-agbanwe agbanwe na mgbanwe ihu igwe, iji hụ na mmepụta nri agaghị agwu na iji mee ka mmepe akụ na ụba na-aga n'ihu n'ụzọ kwesịrị ekwesị". <ref name="art2" /> <gallery widths="200px"> Usòrò:Climate change mitigation scenarios (IIASA). Global greenhouse gas emissions 2000-2100.png|Mgbanwe mgbanwe ihu igwe: ihe a na-eme n'ụwa na-emepụta gas griin haus, afọ 2000 ruo 2100 Usòrò:Climate change mitigation scenarios (IIASA). Atmospheric greenhouse gas concentrations 2000-2100.png| Ọnọdụ mbelata mgbanwe ihu igwe: mgbanwe a tụrụ anya na mkpokọta ikuku griin haus, afọ 2000 ruo 2100 Usòrò:Climate change mitigation scenarios (IIASA). Global mean temperature - 2000-2100.png|Mgbanwe mgbanwe ihu igwe: ọnọdụ okpomọkụ zuru ụwa ọnụ a tụrụ atụ, afọ 2000 ruo 2100 </gallery> Iji mee ka mkpokọta GHG dị na mbara igwe kwụsie ike, ihe ọkụkụ GHG nke mmadụ zuru ụwa ọnụ ga-arị elu wee daa (lee mbelata mgbanwe ihu igwe ). Ọkwa nkwụsi ike dị ala ga-achọ ka ikuku ga-arị elu ma daa na mbụ ma e jiri ya tụnyere ọkwa nkwụsi ike dị elu. <ref name="stabilize conc" /> Eserese dị n'elu na-egosi mgbanwe a tụrụ anya na mwepụta GHG zuru ụwa ọnụ kwa afọ (atụnyere na CO <sub>2</sub> -dakọrọ) maka ọnọdụ nkwụsi ike dị iche iche. Eserese abụọ ndị ọzọ na-egosi mgbanwe ndị emetụtara na mkpokọta GHG ikuku (na CO <sub>2</sub> -equivalents) yana ọnọdụ okpomọkụ zuru ụwa ọnụ maka ọnọdụ ndị a. A na-ejikọta ọkwa nkwụsi ike dị ala na ogo dị ala nke okpomoku zuru ụwa ọnụ ma e jiri ya tụnyere ọkwa nkwụsi ike dị elu. <ref name="stabilize conc" /> Enwere ejighị n'aka maka otú mkpokọta GHG na okpomọkụ zuru ụwa ọnụ ga-esi gbanwee na nzaghachi nke ikuku anthropogenic (lee nzaghachi mgbanwe ihu igwe na mmetụta ihu igwe ). Eserese nke dị iche na-egosi mgbanwe okpomọkụ zuru ụwa ọnụ n'afọ 2100 maka ọtụtụ ọnọdụ ikuku, gụnyere atụmatụ ejighị n'aka. ; nnyonye anya anthropogenic dị ize ndụ  Enwere echiche dịgasị iche iche maka ọkwa mgbanwe ihu igwe dị ize ndụ. Nyocha sayensị nwere ike inye ozi gbasara ihe ize ndụ nke mgbanwe ihu igwe, mana ikpebi ihe ize ndụ dị ize ndụ chọrọ ikpe ikpe bara uru. Okpomọkụ zuru ụwa ọnụ nke merelarị na-etinye ihe ize ndụ nye ụfọdụ sistemu mmadụ na eke (dịka ọmụmaatụ, coral reefs). Oke okpomoku zuru ụwa ọnụ ga-abawanye ohere nke mmetụta ọjọọ. Dị ka Field ''et al.'' (2014), <ref name="climate change impacts" /> ihe egwu mgbanwe ihu igwe bụ "dị oke egwu" yana 1 ruo 2&nbsp;Celsius C nke okpomoku zuru ụwa ọnụ, dabere na ọkwa ụlọ ọrụ tupu ụlọ ọrụ. 4&nbsp;Okpomọkụ Celsius C ga-eduga n'ihe egwu dị elu nke ukwuu, yana mmetụta ndị nwere ike ime gụnyere mfu nke ụdị ndụ dị iche iche yana ibelata nchekwa nri zuru ụwa ọnụ na mpaghara. <ref name="climate change impacts" /> Amụma mgbanwe ihu igwe nwere ike ibute ụgwọ ndị metụtara isiokwu 2. Dịka ọmụmaatụ, atumatu siri ike iji chịkwaa ikuku GHG nwere ike ibelata ihe ize ndụ nke mgbanwe ihu igwe ka njọ, mana ọ nwekwara ike ịdị oke ọnụ iji mejuputa ya. ; Atụmatụ Enwere nnukwu ejighị n'aka maka mgbanwe ga-eme n'ọdịnihu na ikuku GHG anthropogenic, oke ikuku GHG, na mgbanwe ihu igwe jikọtara ya. Na-enweghị atumatu mbelata, ịba ụba ume ike na iji mmanụ ọkụ eme ihe nke ukwuu nwere ike ibute okpomoku zuru ụwa ọnụ (na 2100) nke 3.7 ruo 4.8&nbsp;Celsius C dabere na ọkwa ụlọ ọrụ tupu ụlọ ọrụ (2.5 ruo 7.8&nbsp;Celsius C gụnyere ejighị n'aka ihu igwe). Iji nwee ohere nke ịmachi okpomoku zuru ụwa ọnụ (na 2100) ka ọ dị n'okpuru 2&nbsp;Celsius C, mkpokọta GHG ga-adị mkpa ka amachi ya na gburugburu 450 ppm CO <sub>2</sub> -eq. Ọnọdụ dị ugbu a nke ikuku n' ikuku zuru ụwa ọnụ adịghị ka ọ dabara na ịmachi okpomoku zuru ụwa ọnụ n'okpuru 1.5 ma ọ bụ 2&nbsp;Celsius C. === Ụkpụrụ ịkpachapụ anya === N'ime mkpebi, a na-atụle ụkpụrụ ịkpachara anya mgbe achọpụtara ihe omume dị ize ndụ, enweghị mgbagha, ma ọ bụ ọdachi, mana nyocha sayensị nke nwere ike imebi ejighị n'aka (Toth ''et al'' ., 2001, p.&nbsp;655–656). <ref name="2001 toth precautionary principle">{{Cite book|year=2001|chapter=10.4.2.2 Precautionary Considerations|title=Chapter 10. Decision-making Frameworks|series=Climate Change 2001: Mitigation: Contribution of Working Group III to the Third Assessment Report of the Intergovernmental Panel on Climate Change|editor=B. Metz|publisher=Cambridge University Press|author=Toth, F.L.|url=http://www.grida.no/climate/ipcc_tar/wg3/437.htm}}</ref> Ụkpụrụ ịkpachara anya na-egosi imesi ike na mkpa ọ dị igbochi mmetụta ọjọọ dị otú ahụ. Ejikọtara ejighị n'aka na njikọ ọ bụla nke ihe kpatara mgbanwe ihu igwe. Dịka ọmụmaatụ, ikuku GHG n'ọdịnihu bụ ihe a na-ejighị n'aka, dịkwa ka mmebi mgbanwe ihu igwe dị. Agbanyeghị, n'ịgbaso ụkpụrụ akpachara anya, ejighị n'aka abụghị ihe kpatara enweghị ọrụ, nke a na-ekwenye na Nkeji edemede 3.3 nke UNFCCC (Toth ''et al'' ., 2001, p.&nbsp;656). <ref name="2001 toth precautionary principle"/> == Ndị otu == [[Usòrò:UNFCCC_parties.svg|áká_ịkẹngạ|thumb|350x350px|Ndị otu UNFCCC]]   N'ihe dị ka afọ 2015, UNFCCC nwere pati 197 gụnyere mba ndị otu United Nations niile, United Nations General Assembly observer State of Palestine, UN na-abụghị ndị otu Niue na Cook Islands na European Union supranational Union. <ref name="unfcc">{{Cite web|url=http://unfccc.int/essential_background/convention/status_of_ratification/items/2631.php|title=Status of Ratification of the Convention|accessdate=2013-06-25|publisher=United Nations Framework Convention on Climate Change}}</ref> <ref name="partiesobservers">{{Cite web|url=http://unfccc.int/parties_and_observers/parties/items/2352.php|title=Parties to the Convention and Observer States|accessdate=2013-06-25|publisher=United Nations Framework Convention on Climate Change|archiveurl=https://web.archive.org/web/20130705201620/http://unfccc.int/parties_and_observers/parties/items/2352.php|archivedate=5 July 2013}}</ref> Holy See abụghị onye otu, kama ọ bụ onye na-ekiri ihe. <ref name="partiesobservers" /> === Nhazi nke ndị otu na nkwa ha === A na-ekewa ndị otu UNFCCC dị ka: * '''Annex I''' : Enwere akụkụ 43 na UNFCCC depụtara na Annex I nke mgbakọ ahụ, gụnyere European Union. <ref name="anexIlist">{{Cite web|url=https://unfccc.int/parties_and_observers/parties/annex_i/items/2774.php|title=List of Annex I Parties to the Convention|publisher=United Nations Framework Convention on Climate Change|accessdate=2014-05-15}}</ref> A na-ekewa akụkụ ndị a dị ka mba mepere emepe (mepụtara) yana " akụnụba na mgbanwe " (EITs). 14 EIT bụ akụ na ụba nke Russia na Ebe Ọwụwa Anyanwụ Europe echerebu ( Soviet ). * '''Annex II''' : N'ime nnọkọ ndị e depụtara na mgbakwunye I nke mgbakọ ahụ, e dekwara 24 na Annex II nke mgbakọ ahụ, gụnyere European Union. Ndị otu a bụ ndị otu Organisation for Economic Co-operation and Development (OECD): Ndị otu a bụ ndị otu OECD na 1992 ma ewezuga [[Turkéy|Turkey]], yana EU. A na-achọ ka Annex II Parties inye nkwado ego na nka na ụzụ EIT na mba ndị ka na -emepe emepe iji nyere ha aka ibelata ikuku ikuku griin ha (mbelata mgbanwe ihu igwe) na jikwaa mmetụta nke mgbanwe ihu igwe ( mgbanwe mgbanwe ihu igwe ). <ref name="unfccc parties and observers" /> * Mba ndị kacha '''emepe emepe''' (LDC): Ndị otu 49 bụ LDCs, a na-enyekwa ha ọkwa pụrụ iche n'okpuru nkwekọrịta ahụ n'ihi oke ikike ha nwere ime mgbanwe na mmetụta nke mgbanwe ihu igwe. <ref name="unfccc parties and observers" /> * '''Ndị na-abụghị Annex I''' : Ndị otu UNFCCC edepụtaghị na Annex I nke mgbakọ ahụ bụ mba ndị na-emepe emepe nwere obere ego . <ref name="unfccc parties and observers" /> Mba ndị na-emepe emepe nwere ike wepụta onwe ha ka ha bụrụ mba Annex I mgbe ha mepụtara nke ọma. === Ndepụta oriri na ọṅụṅụ === === obodo ndị nọ na Annex I === Enwere 43 Annex I Paties gụnyere European Union. <ref name="anexIlist"/> A na-ekewa mba ndị a dị ka mba mepere emepe na akụ na ụba na mgbanwe. N'ime ndị a, 24 bụ Annex II Paties, gụnyere European Union, na 14 bụ Economy na Transition. [[Usòrò:UNFCCC_Annex_I_Parties,_OECD,_EU.svg|thumb| Ndị otu: Annexes, EU, OECD, EITs <ref>{{Cite web|url=https://www.ipcc.ch/publications_and_data/ar4/wg3/en/figure-13-2.html|title=Based on Höhne et al. (2005). in AR4 of the UNFCCC.|accessdate=26 December 2018|archiveurl=https://web.archive.org/web/20181103101035/http://www.ipcc.ch/publications_and_data/ar4/wg3/en/figure-13-2.html|archivedate=3 November 2018}}</ref>]] == Nzukọ nke ndị otu Paties ==   Nzukọ mgbanwe ihu igwe nke United Nations bụ ọgbakọ ndị a na-eme kwa afọ n'usoro nke UNFCCC. Ha na-eje ozi dị ka nzukọ nzukọ nke UNFCCC Parties ( ''Conferences of the Parties'' ) (COP) iji chọpụta ọganihu n'imeso mgbanwe ihu igwe, na malite n'etiti 1990s, iji kparịta usoro Kyoto iji guzobe ọrụ iwu kwadoro maka mba ndị mepere emepe. belata ikuku ikuku ikuku ha. <ref name="climate-leaders.org"/> Ebe ọ bụ na 2005 ọgbakọ ndị ahụ na-ejekwa ozi dị ka Nzukọ nke Parties of the Kyoto Protocol (CMP) na ebe ọ bụ na afọ puku abụọ na iri na isii ka ọgbakọ a na-ejekwa ozi dị ka Nzukọ nke Parties na Paris Agreement (CMA). Emere ọgbakọ mbụ nke (COP1) na afọ otu puku, narị itoolu na iri itoolu na ise na Berlin. Emere ọgbakọ nke 3 (COP3) na Kyoto wee rụpụta ụkpụrụ Kyoto, nke emeziri n'oge ọgbakọ Doha na afọ puku abụọ na iri na abụọ (COP18, CMP 8). Emere ọgbakọ COP21 (CMP11) na Paris wee rụpụta nnabata nke Agreement Paris . Emere COP26 (CMA3) na Glasgow, Scotland, [[Obodoézè Nà Ofú|United Kingdom]] . == Òtù enyemaka == Otu enyemaka bụ kọmitii na-enyere ọgbakọ ndị otu a aka. Ndị enyemaka gụnyere: <ref>{{Cite web|url=http://unfccc.int/essential_background/glossary/items/3666.php|title=Glossary of climate change acronyms|work=Essential Background|publisher=UNFCCC.int|accessdate=23 August 2016}}</ref> * Na-adịgide adịgide: ** Òtù enyemaka nke ndụmọdụ sayensị na nkà na ụzụ (SBSTA) bụ nke edemede 9 nke mgbakọ ahụ hiwere iji nye ọgbakọ nke ndị otu na, dịka o kwesịrị ekwesị, ndị enyemaka ya ndị ọzọ nwere ozi oge na ndụmọdụ gbasara sayensị na nkà na ụzụ gbasara mgbakọ ahụ. Ọ na-eje ozi dị ka njikọ n'etiti ozi na ntule nyere site ọkachamara isi mmalite (dị ka IPCC) na COP, nke na-elekwasị anya na ịtọ atumatu. ** Ndị enyemaka nke mmejuputa iwu (SBI) na-eguzobe site na Nkeji edemede 10 nke mgbakọ ahụ iji nyere ọgbakọ nke ndị otu aka aka na nyocha na nyocha nke mmejuputa iwu nke ọma. Ọ na-enye ndụmọdụ gbasara amụma na okwu mmejuputa iwu na COP yana, ọ bụrụ na achọrọ ya, nye ndị otu ndị ọzọ. * Nwa oge: ** Otu Ad hoc na edemede 13 (AG13), na-arụ ọrụ site na 1995 ruo 1998; ** Otu Ad hoc na iwu Berlin (AGBM), na-arụ ọrụ site na 1995 ruo 1997; ** Otu Ad Hoc na-arụ ọrụ na nkwa ndị ọzọ maka ndị ọzọ Mgbakwunye n'okpuru Kyoto Protocol (AWG-KP), nke ndị otu na-ahụ maka Kyoto kwadoro na 2005 iji tụlee nkwa ndị ọzọ nke mba ndị mepere emepe n'okpuru Protocol Kyoto maka oge gafere 2012; ọ kwụsịrị ọrụ ya na 2012 mgbe CMP nakweere Ndezigharị Doha ; <ref>{{Cite web|url=http://unfccc.int/bodies/body/6409.php|title=What is the AWG-KP?|publisher=UNFCCC.int|accessdate=23 August 2016}}</ref> ** Ad Hoc Working Group on Long-term Cooperative Action (AWG-LCA), nke e hibere na Bali na 2007 iji duzie mkparita uka banyere nkwekorita mba uwa siri ike banyere mgbanwe ihu igwe; ** Ad Hoc Working Group na Durban Platform for Enhanced Action (ADP), nke e guzobere na COP 17 na Durban na 2011 "iji mepụta ụkpụrụ, ngwá ọrụ iwu ọzọ ma ọ bụ ihe nkwekọrịta kwadoro na ikike iwu n'okpuru nkwekọrịta dị n'akụkụ niile." <ref>{{Cite web|url=http://unfccc.int/resource/docs/2011/cop17/eng/09a01.pdf#page=2|title=Establishment of an Ad Hoc Working Group on the Durban Platform for Enhanced Action|work=Decision 1/CP.17|publisher=UNFCCC.int|accessdate=23 August 2016}}</ref> ADP kwubiri ọrụ ya na Paris na 5 Disemba 2015. <ref>{{Cite web|url=http://unfccc.int/bodies/body/6645.php|title=What is the ADP?|publisher=UNFCCC.int|accessdate=23 August 2016}}</ref> [[Usòrò:2014-06-12_Altes_Abgeordnetenhochhaus,_Bonn_IMG_5597.jpg|thumb| UN Campus, Bonn, oche nke odeakwụkwọ]] Ọrụ n'okpuru UNFCCC bụ onye odeakwụkwọ dị na Bonn, Germany kwadoro ya. E hiwere odeakwụkwọ n'okpuru edemede asatọ nke ọgbakọ ahụ. Ọ bụ onye odeakwụkwọ ukwu na-eduzi ya. Onye odeakwụkwọ ukwu nke ugbu a, Patricia Espinosa, ahọpụtara na abalị iri na asatọ nke ọnwa Mee na afọ puku abụọ na iri na isii. site n'aka odeakwụkwọ ukwu nke United Nations bụ Ban Ki-moon wee were ọrụ na na abalị iri na asatọ nke ọnwa Julaị n' afọ puku abụọ na iri isii. <ref>{{Cite web|title=Executive Secretary|url=http://unfccc.int/secretariat/executive_secretary/items/1200.php|work=unfccc.int|accessdate=28 August 2016}}</ref> Ọ nọchiri Christiana Figueres onye ji ọfịs kemgbe afọ puku abụọ na iri . Ndị ode akwụkwọ nchịkwa mbụ bụ Yvo de Boer site na afọ puku abụọ na isii ruo na afọ puku abụọ na iri, Joke Waller-Hunter n' afọ puku abụọ na abụọ ruo na afọ puku abụọ na ise na Michael Zammit Cutajar na afọ otu puku na ise ruo na afọ puku abụọ na abụọ.{{Clear|left}} == Ihe Omume maka ike ihu igwe ==   Ihe omume maka ike ihu igwe.bụ okwu UNFCCC nakweere n'afọ puku abụọ na iri na ise, inwe aha dị mma maka isiokwu a karịa "Akụkụ 6". Ọ na-ezo aka na Nkeji edemede 6 nke ihe odide mbụ nke ọgbakọ ahụ na afọ otu puku, narị itoolu na iri itoolu na abụọ , na-elekwasị anya n'akụkụ isii dị mkpa: agụmakwụkwọ, ọzụzụ, mmata ọha na eze, ntinye aka ọha na eze, ohere ọhaneze nweta ozi, na nkwado mba ụwa n'okwu ndị a. Achọpụtala mmejuputa mpaghara isii niile dị ka ihe dị mkpa maka onye ọ bụla ịghọta na isonye na idozi nsogbu ndị mgbanwe ihu igwe na-eweta. ACE na-akpọ gọọmentị ka ha zụlite ma mejuputa mmemme mmụta na ọha mmadụ, zụọ ndị ọkà mmụta sayensị, ndị ọrụ aka na njikwa, kwalite ohere ịnweta ozi, na ịkwalite nsonye ọha na eze n'ịgbasa mgbanwe ihu igwe na mmetụta ya. Ọ na-agbakwa mba dị iche iche ume ka ha gbakọọ aka na usoro a, site n'ịgbanwe omume ọma na nkuzi a mụtara na ịkwado ụlọ ọrụ mba. A n' eduzi ọtụtụ ọrụ a site n'ebumnobi dị iche iche nke, ọnụ, a n'ahụta dị ka ihe dị oke mkpa maka imejuputa mgbanwe ihu igwe nke ọma na omume mbelata, yana iji nweta ebumnobi kachasị nke UNFCCC.<ref name=":0">{{Cite book|url=http://unesdoc.unesco.org/images/0024/002464/246435e.pdf|title=Action for climate empowerment: Guidelines for accelerating solutions through education, training and public|author=UNESCO and UNFCCC|publisher=UNESCO and UNFCCC|year=2016|isbn=978-92-3100-182-6|pages=6}}</ref> == Ozi dị gbasara nkwa ndị a == <ref>{{Cite web|title=Global Climate Action NAZCA|url=https://climateaction.unfccc.int/|work=Global Climate Action Portal|accessdate=22 October 2019|archiveurl=https://web.archive.org/web/20191009063906/https://climateaction.unfccc.int/|archivedate=9 October 2019}}</ref>Na afọ puku abụọ na iri na anọ, UN na Peru na France kere Global Climate Action Portal NAZCA maka ide na ịlele nkwa ihu igwe niile. <ref>{{Cite web|title=global climate action portal NAZCA, About|url=https://climateaction.unfccc.int/views/about.html|work=global climate action portal NAZCA|accessdate=22 October 2019}}</ref> == Nkọwa na nyocha == === Nkatọ nke usoro UNFCCC === Ufodu katọrọ nche anwụ na usoro niile nke UNFCCC na Kyoto Protocol a nakweere na ha enwetabeghị ebumnobi ha ekwuru na ibelata ikuku carbon dioxide (onye bụ isi na-ebute oke okpomọkụ zuru ụwa ọnụ na 21st senchuri. <ref name=":1"/> N'okwu e nyere n'ụlọ akwụkwọ ya, Todd Stern - onye nnọchiteanya US mgbanwe ihu igwe - kwuputara ihe ịma aka ndị dị na usoro UNFCCC dị ka ndị a: "Mgbanwe ihu igwe abụghị ihe gbasara gburugburu ebe obibi.&nbsp;. . . Ọ na-emetụta ihe fọrọ nke nta ka ọ bụrụ akụkụ nile nke akụ na ụba steeti, ya mere ọ n' eme ka mba dị iche iche na-atụ egwu maka uto na mmepe. Nke a bụ okwu gbasara akụ na ụba n'ihi na ọ bụ nke gburugburu ebe obibi." Ọ gara n'ihu kọwaa na United Nations Fremewok Convention on Climate Change bụ òtù dị iche iche na-eche banyere mgbanwe ihu igwe ma nwee ike bụrụ usoro na-adịghị arụ ọrụ maka ịmepụta amụma mba ụwa. N'ihi na usoro a gụnyere ihe karịrị mba otu narị na iri itoolu na n'ihi na a na-achịkwa mkparịta ụka site na nkwenye, obere ìgwè nke mba nwere ike igbochi ọganihu. <ref>{{Cite news|title="Voices" speaker talks climate change|url=http://thedartmouth.com/2012/08/03/news/climate|work=The Dartmouth|accessdate=29 November 2012}}</ref> Ọdịda iji nweta ọganihu bara uru na iru CO dị irè - ịbelata nkwekọrịta amụma n'etiti ndị otu ahụ n'ime afọ iri na asatọ gara aga emewo ka ụfọdụ mba dị ka United States kwụsị ịkwado nkwekọrịta kachasị mkpa nke UNFCCC - Kyoto Protocol - na nnukwu akụkụ n'ihi na Nkwekọrịta ahụ ekpuchighị mba ndị ka na-emepe emepe bụ nke gụnyere ugbu a nke kachasị ikuku CO . Otú ọ dị, nke a emeghị n'uche ma ọrụ akụkọ ihe mere eme maka mgbanwe ihu igwe kemgbe mmepụta ihe, nke bụ okwu esemokwu na mkparịta ụka, yana ọrụ maka ikuku sitere na oriri na mbubata ngwaahịa. <ref>{{Cite news|title=Which nations are most responsible for climate change?|url=https://www.theguardian.com/environment/2011/apr/21/countries-responsible-climate-change|work=The Guardian|accessdate=2 January 2013|first=Duncan|author=Clark|date=21 April 2011}}</ref> O mekwara ka Canada pụọ na Kyoto Protocol na afọ puku abụọ na iri na otu n'ihi ọchịchọ ịghara ime ka ụmụ amaala ya kwụọ ụgwọ ntaramahụhụ nke g' eme ka ebufe akụ na ụba na Canada. <ref>{{Cite news|title=Canada pulls out of Kyoto Protocol|url=http://www.cbc.ca/news/politics/story/2011/12/12/pol-kent-kyoto-pullout.html|publisher=CBC News|accessdate=29 November 2012}}</ref> Ma US na Canada na-eleba anya atụmatụ mbelata ihe ọkụkụ afọ ofufo dị n'ime iji gbochie ikuku carbon dioxide na-abụghị Usoro Kyoto. <ref>{{Cite news|title=U.N. Global Warming Summit: Heading Over the Climate Cliff|url=http://science.time.com/2012/11/27/u-n-global-warming-summit-heading-over-the-climate-cliff/#ixzz2DcXQP6Zp|work=Time|accessdate=29 November 2012|date=27 November 2012}}</ref> Echiche a na-eche na enweghi ọganihu emewokwa ka mba ụfọdụ chọọ na ilekwasị anya na ọrụ ndị ọzọ dị oke ọnụ ahịa dị ka ịmepụta nke Climate na Clean Air Coalition iji belata mmetọ ikuku na-adị mkpụmkpụ nke na-achọ ịchịkwa mmetọ ndị dị mkpirikpi dị ka methane, ojii . Carbon na hydrofluorocarbons (HFCs), bụ ndị a kwenyere na ha ga aza ihe ruru otu n'ime uzo atọ nke okpomoku zuru ụwa ọnụ ugbu a mana nke iwu ya adịghị emejupụta na mmetụta na mmegide akụ na ụba buru ibu. <ref>{{Cite web|title=Secretary Clinton To Announce a Climate and Clean Air Initiative To Reduce Short-Lived Climate Pollutants|url=https://2009-2017.state.gov/r/pa/prs/ps/2012/02/184011.htm|publisher=US Dept of State|accessdate=29 November 2012}}</ref> Na afọ puku abụọ na iri , Japan kwuru na ọ gaghị edebanye aha ya na ọkwu abụọ nke Kyoto , n'ihi na ọ ga-amachibidoro ya n' abụghị ihu isi ya n'asọmpi akụ na ụba, China, [[Ndia|India]] na Indonesia. <ref>{{Cite news|title=Japan derails climate talks by refusing to renew Kyoto treaty|url=https://www.independent.co.uk/environment/climate-change/japan-derails-climate-talks-by-refusing-to-renew-kyoto-treaty-2148769.html|work=The Independent|accessdate=29 November 2012|first=Michael|author=McCarthy|date=2 December 2010}}</ref> Onye isi ala New Zealand nyere ihe ngosi yiri nke ahụ na Nọvemba n' afọ puku abụọ na iri na abụọ. <ref>{{Cite news|title=NZ backs off Kyoto climate change route|url=http://www.nzherald.co.nz/business/news/article.cfm?c_id=3&objectid=10846305|work=The New Zealand Herald|accessdate=29 November 2012|date=10 November 2012}}</ref> Na ọgbakọ nke afọ puku abụọ na iri na abụọ , mmegide ikpeazụ nke nkeji na ọgbakọ nke Russia, [[Yukrain|Ukraine]], [[Belarus]] na [[Kazakhstan]] leghaara ndị ọrụ nchịkwa anya, ha egosiwokwa na ha ga ewepụ ma ọ bụ ghara ịkwado nkwekọrịta ahụ. Nrụrụ aka ndị a na-etinyekwu nrụgide na usoro UNFCCC nke ụfọdụ n' ahụ dị ka ihe siri ike ma dị oke ọnụ: na UK naanị, ngalaba mgbanwe ihu igwe ejirila ụgbọ elu puku atọ n'ime afọ abụọ na-ere ihe karịrị £otu ijeri na narị puku atọ (British pounds sterling). <ref>{{Cite web|title=UK climate change department takes over 3000 flights at a cost of over £1.3m|url=http://www.thecommentator.com/article/1920/uk_climate_change_department_takes_over_3000_flights_at_a_cost_of_over_1_3m|publisher=The Commentator|accessdate=29 November 2012|archivedate=28 October 2012|archiveurl=https://web.archive.org/web/20121028165337/http://www.thecommentator.com/article/1920/uk_climate_change_department_takes_over_3000_flights_at_a_cost_of_over_1_3m}}</ref> Ọzọkwa, UNFCCC (karịsịa n'oge protocol Kyoto) emeghị ka ịnyefe teknụzụ dị mma gburugburu ebe obibi (SETs) nke bụ usoro eji ebelata adịghị ike nke agbụrụ mmadụ megide mmetụta adịghị mma nke mgbanwe ihu igwe. Otu n'ime ihe ndị a na-ejikarị bụ isi mmalite ume ọhụrụ. UNFCCC kere ahụ "usoro teknụzụ" nke ga-ekesa ihe ndị a na mba ndị ka na-emepe emepe; Otú ọ dị, nkesa a adịchaghị mma yana, ejikọtara ya na mmejọ nke nkwa mbụ ahụ {{Cite web|author=Ediboglu|first=Ezgi|title=Effectiveness Analysis of the United Nations Climate Change Regime|url=https://www.abdn.ac.uk/law/blog/effectiveness-analysis-of-the-united-nations-climate-change-regime/|work=university of Aberdeen|publisher=university of Aberdeen|accessdate=28 February 2018}} <cite class="citation web cs1" id="CITEREFEdiboglu">[https://www.abdn.ac.uk/law/blog/effectiveness-analysis-of-the-united-nations-climate-change-regime/ "Ntụle arụmọrụ nke usoro mgbanwe ihu igwe nke United Nations"] . ''mahadum nke Aberdeen'' . mahadum nke Aberdeen <span class="reference-accessdate">.</span></cite> <cite class="citation web cs1" id="CITEREFEdiboglu"><span class="reference-accessdate">eweghachiri <span class="nowrap">28 Febụwarị</span> 2018</span> .</cite> oge nke Kyoto protocol, na-eduga na ọnụ ọgụgụ nkwenye dị ala maka ntinye aka nke abụọ (nke kpatara na ọ gaghị aga n'ihu). Tupu 2015 United Nations Climate Change Conference, magazin <nowiki><i id="mwAvI">National Geographic</i></nowiki> gbakwụnyere na nkatọ ahụ, na-ede, sị: "Kemgbe 1992, mgbe mba ụwa kwetara na Rio de Janeiro iji zere 'nnyonye anya anthropogenic dị ize ndụ na usoro ihu igwe,' ha ezutewo ugboro 20. na-enweghị ịkwagharị agịga na ikuku carbon. N'ime oge ahụ, anyị atụkwasịla ihe fọrọ nke nta ka ọ bụrụ carbon na ikuku dị ka anyị mere na narị afọ gara aga." <ref>[http://ngm.nationalgeographic.com/print/2015/11/climate-change/introduction-text Fresh Hope for Combating Climate Change], National Geographic, November 2015, page 14 of print edition</ref> === Benchmarking === Benchmarking bụ ntọala ebumnuche amụma dabere n'ụdị ntụaka ụfọdụ. Ọmụmaatụ nke benchmarking bụ ebumnuche mbụ UNFCCC nke Annex I Parties na-amachi ikuku ikuku griin ha na ọkwa 1990 n'afọ 2000. Goldemberg ''et al.'' (1996) kwuru banyere mmetụta akụ na ụba nke ebumnuche a. Ọ bụ ezie na ebumnuche ahụ metụtakwara otu akụkụ Annex I niile, ọnụ ahịa akụ na ụba nke imezu ebumnuche ahụ nwere ike ịdịgasị iche n'etiti ndị otu. Dịka ọmụmaatụ, mba ndị nwere ike ịrụ ọrụ ike dị elu na mbụ nwere ike ịhụ na ọ dị ọnụ ahịa iji mezuo ebumnuche karịa mba ndị nwere obere ike ịrụ ọrụ ike. Site n'echiche a, e nwere ike ile ebumnuche UNFCCC anya ka enweghị oke, ya bụ, ezighi ezi. A tụlekwara Benchmarking n'ihe gbasara ebumnuche mgbanaka nke mbụ akọwapụtara na Protocol Kyoto (lee echiche na Protocol Kyoto na Protocol Kyoto na mmemme gọọmentị ). === Azụmahịa mba ụwa === Ndị ọkachamara na ndị ọkachamara n'ihe gbasara gburugburu ebe obibi katọrọ isiokwu nke 3(5) nke mgbakọ ahụ, nke na-ekwu na ekwesịrị izere usoro ihu igwe ọ bụla nke ga-egbochi azụmahịa mba ụwa.{{Citation needed|date=June 2021}} == Ntinye aka nke ndi obodo == Ndị na-ahụ maka ọha na eze n'okpuru UNFCCC ahazila onwe ha n'otu ndị rụrụ arụ, na-ekpuchi ihe dịka 90% nke ụlọ ọrụ niile anabatara. Ụfọdụ otu na-anọpụ iche na-anọghị n'otu ndị a sara mbara, dị ka otu okwukwe ma ọ bụ ndị omeiwu nke mba. <ref name="constituencies">[https://unfccc.int/files/parties_and_observers/ngo/application/pdf/constituencies_and_you.pdf UNFCCC: ''Non-governmental organization constituencies'', about 2014, (pdf)].</ref> {| class="wikitable" !Aha ! Mbiri ! Ekwetara kemgbe |- | Ndị NGO nke azụmahịa na ụlọ ọrụ | BINGO | 1992 |- | NGO gburugburu ebe obibi | ENGO | 1992 |- | Ndị ọchịchị ime obodo na ndị ọchịchị obodo | LGMA | COP1 (1995) |- | Òtù ụmụ amaala | [https://web.archive.org/web/20220401004140/http://www.iipfcc.org/ IPO] | COP7 (2001) |- | Nyocha na ndị NGO nọọrọ onwe ha | [https://ringosnet.wordpress.com/ RINGO] | COP9 (2003) |- | NGO ndị otu ahia | TUNGO | Tupu COP 14 (2008) |- | Ụmụ nwanyị na okike | [http://womengenderclimate.org/ WGC] | Obere oge tupu COP17 (2011) |- | NGO ndị ntorobịa | [https://web.archive.org/web/20200919142408/https://youthclimatemovement.wordpress.com/youngo/ YOUNGO] Archived | Obere oge tupu COP17 (2011) |- | Ndị ọrụ ugbo | Ndị ọrụ ugbo | (2014) |} {| class="wikitable" !Aha ! Mbiri |- | Ụlọ ọrụ dabere na okwukwe | Ndị FBO |- | Ọzụzụ na Nwube ikike na NGO dị iche iche | ECONG |- | Ndị omeiwu |} {{portal|Politics|Environment|Ecology|Weather|Global warming|World|border=no}} * Sistemụ nlele ihu igwe zuru ụwa ọnụ * Ụkpụrụ ihu igwe * Ụgwọ ihu igwe * Omume onye ọ bụla na ndọrọ ndọrọ ọchịchị na mgbanwe ihu igwe * Ndepụta nke nkwekọrịta gburugburu ebe obibi nke mba ụwa * Mkparịta ụka Post–Kyoto Protocol na mpụta ikuku griin haus * Nkwekọrịta Mba Ndị Dị n'Otu maka ịlụso ọzara ọgụ * Keeling usoro * Mpaghara Ndị na-eme ihe nkiri na-abụghị steeti maka ihe omume ihu igwe (NAZCA). == Ntụaka == {{Reflist}}{{Refbegin}} * {{Free-content attribution|title=Action for climate empowerment: Guidelines for accelerating solutions through education, training and public|author=UNESCO and UNFCCC|publisher=UNESCO|page numbers=6, 14-18, 26, 28|source=UNESCO|documentURL=http://unesdoc.unesco.org/images/0024/002464/246435e.pdf|license statement URL=http://www.unesco.org/ulis/cgi-bin/ulis.pl?catno=246435&set=0058D93867_2_29&gp=1&lin=1&ll=1|license=CC-BY-SA IGO 3.0}} * {{Citation}} * {{Citation}}{{dead link|date=April 2018|bot=InternetArchiveBot|fix-attempted=yes}}. Available as a [http://unfccc.int/documentation/documents/advanced_search/items/6911.php?priref=600000318 PDF] in the official UN languages. * {{Citation}}. Reference: FCCC/CP/2007/6/Add.1. * {{Citation}}. [http://unfccc.int/documentation/documents/advanced_search/items/6911.php?priref=600005735 Library record.] * {{Citation}} * {{Citation}} * {{Citation}}. [http://unfccc.int/documentation/documents/advanced_search/items/6911.php?priref=600007316 Library record.] * {{Citation}} * {{Citation}} (pb: {{ISBNT|0-521-56854-4}}) * {{Citation}} (pb: {{ISBNT|978-0-521-70598-1}}). Archived . * {{Citation}}. * {{Citation}}. Archived * {{Citation}}. Archived * {{Citation}} PDF version is also [https://web.archive.org/web/20120113033748/http://www.smithschool.ox.ac.uk/wp-content/uploads/2011/03/Climate-Negotiations-report_Final.pdf available] * {{Citation}}. * {{Citation}}. [http://unfccc.int/documentation/documents/advanced_search/items/6911.php?priref=600006178 Library record.] * {{Citation}}. [http://unfccc.int/documentation/documents/advanced_search/items/6911.php?priref=600006313 Library record.] * {{Citation}}. * {{Citation}}. * {{Citation}}. [http://unfccc.int/essential_background/library/items/3599.php?such=j&symbol=FCCC/TP/2012/5#beg Library record.] * {{Citation}} * {{Citation}}. [http://unfccc.int/documentation/documents/advanced_search/items/6911.php?priref=600007348 Library record.] * {{Citation}} * {{Citation}} *{{Citation}} *{{Citation}}. Archived (archived [https://web.archive.org/web/20140821023807/http://www.pbl.nl/node/46765 21 August 2014]). {{Refend}} [[Òtù:Pages with unreviewed translations]] 1qtzcgeutkl4eugjebu5bfr25ejyaen Sho Madjozi 0 12772 228682 187336 2025-06-19T16:32:13Z InternetArchiveBot 11600 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 228682 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Maya Christinah Xichavo Wegerif'''&nbsp;(amụrụ 9 Mee 1992), onye amara dị ka '''Sho Madjozi''' ( / ʃ ɒˈmɑː dj ɔːr zɪ / shoh-mah-JOH -zee ), bụ onye South Africa onye na-agụ egwú rap, onye na-agụ egwú, onye na-ede abụ, onye na-eme ihe nkiri na onye na-ede uri. Madjozi tinyere omenala Tsonga site na egwu ya na onyonyo ọhaneze. <ref>{{Cite web|url=https://www.papermag.com/sho-madjozi-gqom-2633586614.html|title=Meet Sho Madjozi, the Gqom Pop Star Making Pan-African Music|date=3 April 2019|work=Paper|accessdate=30 June 2020}}</ref> Na 2019, akpọrọ Madjozi ka otu n'ime mmadụ iri atọ nke <nowiki><i id="mwGw">Forbes</i></nowiki> Africa nọ ọgọ afọ iri atọ maka ntinye aka ya na mpaghara egwu na ntụrụndụ. <ref name=":03">{{Cite web|author=Mwendera|first=Karen|date=2019-07-01|title=#30Under30: Creatives Category 2019|url=https://www.forbesafrica.com/under-30/2019/07/01/30under30-creatives-category-2019/|accessdate=2021-01-15|work=Forbes Africa|language=en-US}}</ref> == Ndụ na ọrụ == === 1992 ruo 2016: Ndụ mbido na mmalite === A mụrụ Madjozi N'abalị iteghete nke ọnwa Mee afọ 1992 na Shirley Village, Elim, Limpopo, ada Rosemary Phweni na Marc Wegerif bụ onye na-elekọta otu na-abụghị nke gọọmentị nke e mere iji nyere ndị mmadụ aka na nkwupụta ala ha. Nne ya si na Africa ebe nna ya [[Ndi ocha|si Europe]] . <ref>{{Cite web|url=https://www.peoplemagazine.co.za/celebrity-news/5-interesting-facts-about-sho-madjozi/|title=5 Interesting Facts About Sho Madjozi!|work=Peoples Magazine|accessdate=2022-04-12|archivedate=2019-06-02|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190602202916/https://www.peoplemagazine.co.za/celebrity-news/5-interesting-facts-about-sho-madjozi/}}</ref> Mgbe nne na nna ya gbara alụkwaghịm mgbe ọ ka dị obere, ọ bụ nne ya zulitere ya. Majozi nwere ụmụnne nwanyị abụọ sitere n'akụkụ nne ya na nna ya. Dị ka nna ya, Marc Wegerif, na-eme njem mgbe nile na mpaghara ụfọdụ nke kọntinent ahụ, Madjozi nwere ohere iso nna ya mee njem - o soro ya gaa Dar es Salaam, [[Tanzania]], bụ ebe ọ rụrụ ọrụ maka òtù ọrụ ebere bụ Oxfam mgbe ọ dị afọ iri na ụma. <ref>{{Cite web|url=https://mg.co.za/article/2018-11-16-00-sho-madjozis-musical-lineage-is-larger-than-large|title=Sho Madjozi's musical lineage is larger than large|work=Mail & Guardian}}</ref> O jikwa ụfọdụ oge na-ere uwe n'ahịa ndị dị na [[Senegal]] n'afọ 2016 iji gboo mkpa na ezinụlọ. <ref>{{Cite web|url=http://www.channel24.co.za/The-Juice/News/sho-majozi-i-use-to-sell-clothes-at-a-market-in-senegal-to-make-ends-meet-20180526|title=Sho Majozi: ‘I used to sell clothes at a market in Senegal to make ends meet ’|author=Makgalemele|first=Thembisile|date=26 May 2018|work=Channel 24|accessdate=18 December 2019}}</ref> Mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ n'ụlọ akwụkwọ sekọndrị na International School of Tanganyika na Tanzania, e nyere Madjozi akwụkwọ mmụta na Mount Holyoke College na South Hadley, [[Másáchusẹts|Massachusetts]] ,&nbsp;US, iji mụọ ihe okike na ọmụmụ Africa . Mgbe ọ nọ na US, ọ malitere ide abụ n'okpuru aha odide nke MayaThePoet. <ref name="bgc">{{Cite web|author=Dee|first=Christa|title=Maya the Poet becomes Sho Madjozi: Tsonga rap and the preservation of home|url=http://www.bubblegumclub.co.za/maya-the-poet-becomes-sho-madjozi-tsonga-rap-and-the-preservation-of-home/|work=Bubble Gum Club|accessdate=2022-04-12|archivedate=2017-09-01|archiveurl=https://web.archive.org/web/20170901175342/http://www.bubblegumclub.co.za/maya-the-poet-becomes-sho-madjozi-tsonga-rap-and-the-preservation-of-home/}}</ref> Abụ ndị ahụ bụ gbasara ndọrọ ndọrọ ọchịchị, njirimara na agbụrụ. Majozi laghachiri na South Africa, ebe ọ malitere mkpakọrịta n'ịmụ akwụkwọ na Mahadum South Africa, Johannesburg, ma meekwa atụmatụ ịde abụ maka ndị ọzọ na-ese ihe na mpaghara. <ref>{{Cite web|author=Tseliso Monaheng|title=Sho Madjozi is manifesting her pan-African dreams|url=https://www.thefader.com/2018/06/01/sho-madjozi-dumi-hi-phone-south-africa-interview|publisher=The Fader|accessdate=12 March 2019}}</ref> Ọ malitere rap na ide egwu n'okpuru aha ogbo ya "Sho Madjozi". Madjozi ghọrọ onye ama ama ka ya na onye rapper Okmalumkoolkat jikọrọ aka na egwu "Ngiyashisa Bhe" na egwu bụ otu egwu bụ "Gqi". <ref>{{Cite web|url=https://amdb.co/lyrics/okmalumkoolkat/ngiyashisa-bhe|title=Okmalumkoolkat – Ngiyashisa Bhe! Ft. Sho Madjozi Lyrics & Video|work=AMDb|accessdate=2022-04-12|archivedate=2019-06-02|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190602202918/https://amdb.co/lyrics/okmalumkoolkat/ngiyashisa-bhe}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://sahiphopmag.co.za/2016/12/new-release-okmalumkoolkat-gqi/okmaluu/|title=New Release: Okmalumkoolkat – Gqi|work=SA Hip Hop Mag}}</ref> === 2017 ruo dị ugbu a: ''Limpopo Champions League'' === N'April 2017, Majozi mere ihe ngosi telivishọn ya dị ka otu n'ime ihe nkiri nke Mzansi Magic drama telenovela ''Isithembiso'' . Ọ gosiputarakwara kaTsakane Mboweni - agwa tinyere aka na ngosipụta ndọrọ ndọrọ ọchịchị ụmụ akwụkwọ - maka oge mbido. <ref>{{Cite web|url=https://www.dailysun.co.za/Sunday-Sun/sho-madjozi-gets-tv-role-20170709|title=Sho Jadjozi Gets TV Role!|work=Daily Sun|accessdate=2022-04-12|archivedate=2019-06-05|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190605220345/https://www.dailysun.co.za/Sunday-Sun/sho-madjozi-gets-tv-role-20170709}}</ref> Madjozi wepụtara otu mpụta mbụ ya, "Dumi HiPhone", na-egosi diski jockey duo PS DJz, n'abalị iri abụọ na asatọ nke ọnwa Eprel 2017, nke ọha na eze nabatara nke ọma. Egwu a erughị na ndepụta egwu ikpeazụ na album mpụta mbụ Ọ pụtakwara na DJ Maphorisa ''BlaqBoy Music Presents Gqom Wave'' (2017), ebe egosipụtara ya na egwu "Probleme". <ref>{{Cite web|url=https://www.bbc.co.uk/music/tracks/n5x9hz|title=Probleme (feat. Sho Madjozi & DJ Hu Nose) – DJ Maphorisa Song|work=BBC}}</ref> N'abalị iteghete nke ọnwa Maachị afọ 2018, o wepụtara onye ndu otu "Huku" na ọba mpụta mbụ ya. <ref>{{Cite web|url=https://www.zkhiphani.co.za/sho-madjozi-finally-drops-new-single-huku/|title=Sho Madjozi Finally Drops New Single, Huku|work=Zkhiphani.com}}</ref> N'abalị irí abụọ na asaa nke ọnwa Jun 2018, Trace Urban South Africa kwuputara mmekorita ha na Majozi, na-eme ka ọ bụrụ onye nnọchi anya maka ndị na-eweta ekwentị mbụ TRACE Mobile. <ref>{{Cite web|url=https://www.zkhiphani.co.za/sho-madjozi-trace-mobile/|title=Watch the Full Trace Mobile & Sho Madjozi partnership launch|work=Zkhipani}}</ref> N'August, Madjozi n'akụkụ onye na-abụ abụ Chris Martin kwupụtara ma kọwaa otú ntinye ọrụ nke Global Citizen Festival : Mandela 100, site na vidiyo YouTube nke Global Citizen tinyere. Mgbe e mesịrị na abalị abụọ nke ọnwa&nbsp;Disemba afọ 2018, Sho Madjozi rụrụ na Global Citizen Festival: Mandela 100, nke [[Beyoncé Knowles|Beyonce]] na Jay-Z gbara isiokwu ya. <ref>{{Cite news|author=Hlalethwa|first=Zaza|title=Global Citizen: Preaching the good news according to Madiba|url=https://mg.co.za/article/2018-12-04-global-citizen-preaching-the-good-news-according-to-madiba|accessdate=5 December 2018|work=Mail & Guardian|date=4 December 2018}}</ref> ''Limpopo Champions League'', album studio mpụta mbụ nke Madjozi, ka ewepụtara n'abali iri na anọ nke ọnwa Disemba afọ 2018. <ref>{{Cite web|author=Sabelo Mkabela|title=Listen to Sho Madjozi's Debut Album ‘Limpopo Champions League’ Featuring Kwesta, pH, Makwa, Ycee and More|url=https://www.okayafrica.com/sho-madjozi-debut-album-listen/|publisher=Okay Africa|accessdate=5 February 2019|date=14 December 2018}}</ref> Ihe nkiri ''Trickshot'' dị mkpirikpi nke nkeji ise akwadokwara ọba ahụ nke ọtụtụ egwu sitere na ọba ahụ mebere. <ref>{{Cite web|url=https://www.bona.co.za/sho-madjozi-releases-trickshot-film-for-valentines-day/|title=Sho Madjozi releases Trickshot film for Valentine's Day|work=Bona Magazine|accessdate=2022-04-12|archivedate=2019-06-02|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190602202927/https://www.bona.co.za/sho-madjozi-releases-trickshot-film-for-valentines-day/}}</ref> N'abalị mbụ nke ọnwa Jun afọ 2019, Majozi nwetara mmeri abụọ na mbipụta nke iri abụọ na ise nke South Africa Music Awards maka onye bịara ọhụrụ nke afọ yana maka album nwanyị kacha mma. Ọ natakwara ndị nhọpụta maka otu: Best Music Video maka "Huku" na maka Best Kwaito, Gqom & AmaPiano Album maka ''Limpopo Champions League'' . <ref>{{Cite web|url=https://www.timeslive.co.za/tshisa-live/tshisa-live/2019-06-01-sho-madjozi-makes-her-mark-at-sama25/|title=Sho Madjozi makes her mark at #SAMA25|work=TimesLIVE}}</ref> ma n'abalị iri abụọ na atọ nke ọnwa Jun afọ 2019, Madjozi nwetara nturu ugo BET maka iwu mba ụwa kacha mma na BET Awards 2019 . <ref>{{Cite web|url=https://www.thesouthafrican.com/lifestyle/bet-awards-2019-sho-madjozi-complete-winners-list/|title=BET Awards 2019: Sho Madjozi wins big, complete winners list|work=The South African}}</ref> N'ọnwa Julaị afọ 2019, akwụkwọ akụkọ Forbes kpọrọ Madjozi n'etiti ndị iri atọ n'okpuru ndepụta ihe okike ndepụta ndị ogo afọ irí atọ maka ntinye aka ya na mpaghara ''egwu na ntụrụndụ'', <ref name=":02">{{Cite web|author=Mwendera|first=Karen|date=2019-07-01|title=#30Under30: Creatives Category 2019|url=https://www.forbesafrica.com/under-30/2019/07/01/30under30-creatives-category-2019/|accessdate=2021-01-15|work=Forbes Africa|language=en-US}}</ref> ndepụta ahụ gosipụtara ihe okike ndị ntorobịa Africa ndị ọzọ dị ka onye egwu Naijiria [[Burna Boy]], onye na-eme ihe nkiri South Africa, TV. na àgwà redio Thando Thabethe, onye Ghana oge a na-eme ihe Joseph Awuah-Darko, nke a makwaara dị ka Okuntakinte na onye nduzi ihe nkiri Kenya, onye na-emepụta ihe na onye na -edepụta ihe nkiri Njue Kevin . <ref>{{Cite web|title=PIC: Boity shows off her Forbes 30 under 30 certificate: "I’m framing this"|url=https://www.news24.com/drum/celebs/pic-boity-shows-off-her-forbes-30-under-30-certificate-im-framing-this-20190718|accessdate=2021-01-15|work=Drum|language=en-US}}</ref> <ref>{{Cite web|author=Goldman|first=Lauren|date=28 August 2019|title=Inclusion for all - The women on Forbes Africa 30 Under 30 list|url=https://now.vodacom.co.za/article/the-women-on-forbes-africa-30-under-30-list|archiveurl=|archivedate=|accessdate=2021-01-15|work=Vodacom Now!|language=en}}</ref> N'abali iri na ise nke ọnwa ọgọstụ afọ 2019, Madjozi pụtara ngosipụta egwu zuru ụwa ọnụ bụ COLORS, ebe ọ rụrụ egwu ya akpọrọ " John Cena " nke a na-akpọkarị onye Na enye ya mkpalị mmụọ bụ onye mgba aha ya bụ John Cena . <ref>{{Cite web|url=https://www.cosmopolitan.co.za/celebrities/sho-madjozi-on-colors/|title=Sho Madjozi is the Next Artist on International Platform 'COLORS' – Cosmopolitan|work=Cosmopolitan|accessdate=2022-04-12|archivedate=2020-05-04|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200504063042/https://www.cosmopolitan.co.za/celebrities/sho-madjozi-on-colors/}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://www.bona.co.za/watch-sho-madjozis-electric-colors-performance/|title=WATCH: Sho Madjozi's electric COLORS performance|work=Bona Magazine|accessdate=2022-04-12|archivedate=2020-12-05|archiveurl=https://web.archive.org/web/20201205120500/https://www.bona.co.za/watch-sho-madjozis-electric-colors-performance/}}</ref> Egwu gqom -genre wuru ewu na mpaghara, tumadi na South Africa ka o nwetara ndị nkiri nde abụọ, bụ ihe ịga nke ọma abịa na ngalaba egwu [COLOURS]. <ref>{{Cite web|url=https://www.timeslive.co.za/tshisa-live/tshisa-live/2019-09-03-sho-madjozis-john-cena-hits-two-million-views-on-youtube-in-just-two-weeks/|title=Sho Madjozi's 'John Cena' hits two million views on YouTube in just two weeks|work=TimesLIVE}}</ref> Ọtụtụ ndị a ma ama na-eto Madjozi maka abụ ahụ, gụnyere onye na-agụ egwú Missy Elliott, bụ onye gosihachiri vidiyo ya na ibe nzirite ozi Twitter ya, ebe ọkachamara mgba John Cena tinyere Madjozi na akaụntụ Instagram ya. <ref>{{Cite web|url=https://www.timeslive.co.za/tshisa-live/tshisa-live/2019-08-19-heres-what-john-cena-thinks-of-sho-madjozi-after-she-named-a-track-after-him/|title=Here's what John Cena thinks of Sho Madjozi after she named a track after him|work=TimesLIVE}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://www.capitalfm.co.ke/thesauce/south-african-bet-award-winner-sho-madjozi-impresses-kenyans-with-yet-another-swahili-rap-song/|title=South African BET award winner Sho Madjozi impresses Kenyans with yet another Swahili rap song|work=[[98.4 Capital FM|Capital FM]]|author=Murugi Gichovi}}</ref> O mechara wepụtaegwu a akpọrọ "John Cena" dị ka otu egwu ama ama n'abalị iri abụọ na asaa nke ọnwa Septemba nke afọ 2019. <ref>{{Cite web|url=http://www.702.co.za/articles/362027/sho-madjozi-officially-drops-viral-hit-john-cena-and-shares-inspo-behind-it|title=Sho Madjozi officially drops viral hit 'John Cena' and shares inspo behind it|work=702}}</ref> N'abalị asaa N'ọnwa Nọvemba 2019, Madjozi pụtara na ''Kelly Clarkson Show'' iji kwuo maka egwu ahụ. Mgbe ọ n'eme ngosi dị ka ọbịa, John Cena si azụ ya bịa nke tụrụ ya n'anya. Vidiyo nke mmeghachi omume ya wee gbasaa, dịka o kwuru na ọ bụ nrọ nke ya izute Cena n'onwe ya. Na emume nke anọ nke Mzansi Kwaito na House Music Awards, ọ meriri ihe nrite Gqom Artist kacha mma. <ref>{{Cite web|title=The Mzansi Kwaito and House Music Awards (MKHMA) Winner’s announced {{!}} SA Music News Magazine|url=https://www.samusicnews.co.za/entertainment/the-mzansi-kwaito-and-house-music-awards-mkhma-winners-announced/|date=December 5, 2019|work=SA Music News Magazine|accessdate=April 12, 2022|archivedate=March 31, 2022|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220331114256/https://www.samusicnews.co.za/entertainment/the-mzansi-kwaito-and-house-music-awards-mkhma-winners-announced/}}</ref> N'abalị iri abụọ na asaa nke ọnwa Nọvemba afọ 2020, Madjozi wepụtara mixtape mbụ ya akpọrọ What a Life, na-egosipụta ụfọdụ talent obodo ndị sitere na mpaghara obibi ya na Limpopo, gụnyere omume dịka Makhadzi na akụkọ egwu ọdịnala Xitsonga Dr Thomas Chauke . Ngwakọta ahụ bụ otu n'ime ihe ndị a ma ama nke Madjozi wepụtara bụ nke o lekwasịrị anya nke ukwuu n'ịkwalite ahịa obodo ya na ịkwalite ndị na-eme ihe na-ewu ewu site na omenala Xitsonga ya, mana ọba ahụ nwere egwu dị otú ahụ nke nwere ike ịbanye n'ahịa mba ụwa na obere gqom bangers na ụda nnwale. . <ref>{{Cite web|url=https://www.digitaltsonga.com/%26page%3Dmedia_news/2020/Madjozi_Unveils_Cover_and_Tracklist_for_What_a_Life_Mixtape|title=Madjozi Unveils Cover and Tracklist for What a Life Mixtape|work=DigitalTsonga.com|accessdate=2022-04-12|archivedate=2020-12-06|archiveurl=https://web.archive.org/web/20201206064113/https://www.digitaltsonga.com/%26page%3Dmedia_news/2020/Madjozi_Unveils_Cover_and_Tracklist_for_What_a_Life_Mixtape}}</ref> == Oyiyi ọha == Majozi na-eji ụdị mbinye aka Tsonga gbasara egwu ya na ụdị ejiji ya. N'ịbụ onye na-anya isi na omenala ya, Tsonga, ọ na-ejikarị ejiji omenala eme egwuregwu. Madjozi na- agbakarị egwu xibelani ebe ọ na-eyi sket a na-akpọ ''tinguvu'' n'úkwù, wee maa jijiji n'úkwù nke na-eme ka a na-ege ntị n'ihe omume ya. <ref>{{Cite web|url=https://www.w24.co.za/Style/Fashion/Style/sho-madjozi-and-her-unique-style-sum-up-everything-thats-right-about-sa-right-now-20181206|title=Sho Madjozi and her unique style sum up everything that's right about SA right now|work=W24}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://www.thefader.com/2018/09/28/sho-madjozi-first-times-video|title=Sho Madjozi on Pitch Black Afro, bringing the Xibelani to the club, and more in First Times video|work=The Fader}}</ref> E wezụga ụdị omenala ya nwere mmetụta, Madjozi na-egosipụta ihe oyiyi mara mma nke nwere ọtụtụ ihe agbakwunyere. Onye edemede na-enweghị atụ Kenny Morifi-Winslow gbakwụnyere, "Echere m na enwere ike ịnyefe ume mgbe akụkụ ọkacha mmasị anyị nke ọha ọha na-aghọ ihe anyị zoro n'onwe anyị ma ọ bụ gbalịa ịgbanwe", na-aja Madjozi mma. <ref>{{Cite web|url=https://thethirdcitizen.com/home/14/9/2017-2|title=Sho Madjozi: Heritage In The Here & Now|work=IIIRD Citizen}}</ref> Na mgbakwunye asụsụ Tsonga, Madjozi na-asụkwa asụsụ Swahili nke ọma. Egwu ya jikọtara asụsụ abụọ tinyere Bekee ma na-amasị ọtụtụ ndị na-ege ntị. === Ụdị ndozi ntutu isi === "Ntutu isim n'egosipụta ọdịnihu nke Afro. Ajụjụ abụrụ: Gịnị ga ka nwa Nwanyi Afrịka n'etolite etolite ama ama ga-abụ ọ bụrụ na ihe ike nke ino n'okpuru ọchịchị ndị isi ọcha na nkewa agburu? Ntụtụ isim bu ọsịsa ya. A maara Madjozi nke ọma maka ntutu isi ya nke dị ka ụmụ nwanyị Fulani na ndị Tuareg . <ref>{{Cite web|url=https://www.vogue.com/vogueworld/article/sho-madjozi-rapper-global-100-style-profile-tsonga-south-africa-gqom|title=Tsonga Rapper Sho Madjozi Is the Radical New Poster Child for Pan-African Pride|work=Vogue}}</ref> Ụkpụrụ ndozi isi na-emetụta ụmụ agbọghọ na ụmụ nwanyị bụ nke ghọrọ ihe na-emekarị site na afọ ọganihu ya (2016) na South Africa na mpaghara ndị ọzọ. O nwetakwara mkpali site n'otu egwu Boom Shaka ụmụ nwanyị na-abụ abụ, Thembi Seete na onye nwụrụ anwụ bụ Lebo Mathosa, yana kwa onye ọbụ abụ Thandiswa Mazwai 's braids iconic. <ref>{{Cite web|url=https://www.w24.co.za/Style/Beauty/Hairstyles/sho-madjozi-on-all-things-hair-and-braids-20190320|title=Sho Madjozi on all things hair and braids|work=W24}}</ref> == Ihe nrite na nhọpụta == {| class="wikitable" !Afọ ! Ememe ihe nrite ! Ihe nrite ! Ọrụ/onye nnata ! Nsonaazụ |- | rowspan="9" | 2019 | rowspan="4" | South African Music Awards | Nwanyị nka nke afọ <ref>{{Cite web|title=Sho Madjozi makes her mark at #SAMA25|url=https://www.timeslive.co.za/tshisa-live/tshisa-live/2019-06-01-sho-madjozi-makes-her-mark-at-sama25/|work=TimesLIVE|accessdate=26 June 2019}}</ref> | ''Limpopo Champions League'' | {{Won}} |- | Kachasị mma ọhụrụ | Onwe ya | {{Won}} |- | Vidio egwu kacha mma | ''"'' Huku ''"'' | {{Nom}} |- | Best Kwaito, Gqom ma ọ bụ Amapiano Album | ''Limpopo Champions League''| {{Nom}} |- | rowspan="3" | | Kachasị mma ọhụrụ | Onwe ya |{{Nom}} |- | Kachasị mma nwanyị South Africa | Onwe ya |{{Nom}} |- | AFRIMA Vidio nke Afọ | ''"'' Idhom ''"'' |{{Nom}} |- | Ihe nrite BET | Iwu mba ụwa ọhụrụ kacha mma <ref>{{Cite web|title=From the Village to a Superstar: Sho Madjozi Wins BET Award|url=https://ewn.co.za/2019/06/24/from-the-village-to-a-superstar-sho-madjozi-wins-bet-award|work=ewn.co.za|accessdate=24 June 2019}}</ref> | Onwe ya | {{Won}} |- | Ihe nrite talent nke Afrika <ref>{{Cite web|url=https://africantalentsawards.com/?page_id=2682|title=Best African song of the year – African Talents Awards|language=fr-FR|accessdate=16 December 2019|archivedate=16 December 2019|archiveurl=https://web.archive.org/web/20191216023002/https://africantalentsawards.com/%3Fpage_id%3D2682/}}</ref> | Abụ Africa kacha mma n'afọ | ''"'' John Cena ''"'' |{{Nom}} |- | 2019 | 4th Mzansi Kwaito and House Music Awards <ref>{{Cite web|title=Mzansi Kwaito and House Music Awards Winners!|url=https://www.dailysun.co.za/Celebs/full-list-of-mkhma-winners-2019-20191202|first=Sun|author=Reporter|date=December 2, 2019|work=Daily Sun}}</ref> | Best Gqom Artist | Onwe ya |{{Won}} |- | rowspan="3" | 2020 | Ihe nrite BET | Iwu mba ụwa kacha mma | Onwe ya |{{Nom}} |- | rowspan="2" | Nickelodeon Kids Choice Awards | Kpakpando Egwu zuru ụwa ọnụ ọkacha mmasị | rowspan="2" | Onwe ya |{{Nom}} |- | Kpakpando ọkacha mmasị (Africa) <ref>{{Cite web|title=Sho Madjozi Wins 'Favorite African Star' at 2020 Nickelodeon Kids' Choice Awards|url=https://www.okayafrica.com/sho-madjozi-wins-favourite-african-star-nickelodean-awards/|work=OkayAfrica|accessdate=16 June 2021|language=en|date=2020-05-06}}</ref> |{{Won}} |- | rowspan="2" | 2020 | rowspan="2" | 2020 African Entertainment Awards USA | Onye nka nwanyi kacha mma <ref>{{Cite web|work=Music In Africa|url=https://www.musicinafrica.net/magazine/africa-entertainment-awards-usa-2020-all-winners=|title=Africa Entertainment Awards USA 2020: All the winners|first=Lucy|author=Ilado|date=22 December 2020}}</ref> | Onwe ya |{{Nom}} |- | Hip hop/Rap kacha mma | Onwe ya |{{Nom}} |- | rowspan="3" | 2021 | rowspan="2" | Ihe nrite egwu South Africa <ref>{{Cite web|title=Here's The Lowdown On The 2021 South African Music Awards Nominees List|url=https://www.okayafrica.com/everything-you-need-to-know-about-the-2021-south-african-music-awards-nominees-list/|work=OkayAfrica|accessdate=16 June 2021|language=en|date=2021-05-21}}</ref> | Nwanyị nka nke afọ | rowspan="2" | Gịnị bụ Ndụ |{{Won}} |- | Album egwu ọdịnala kacha mma |{{Won}} |- | MTV Africa Music Award | Iwu ụmụ nwanyị kacha mma <ref>{{Cite web|title=Here Are the 2021 MTV Africa Music Awards Nominees|url=https://www.okayafrica.com/mtv-africa-music-awards-2021-nominees-announced/|work=OkayAfrica|accessdate=16 June 2021|language=en|date=2020-12-11}}</ref> | Onwe ya |{{pending}} |} == Ihe ngosi == === Albọm Studio === {| class="wikitable plainrowheaders" style="text-align:center;" ! scope="col" style="width:8em;" |Aha ! scope="col" style="width:18em;" | Nkọwa Album |- ! scope="row" | ''Limpopo Champions League'' | * E wepụtara: 14 Disemba 2018 * akara: Na-eto eto ma na-amụba * Ụdị: CD, nbudata dijitalụ |} === Ndị dị otu === {| class="wikitable plainrowheaders" style="text-align:center;" ! scope="col" style="width:12em;" |Aha ! scope="col" style="width:20em;" | Nkọwa ! Asambodo ! scope="col" style="width: 12em;" | Album |- ! scope="row" | "Dumi HiPhone"<br /><br /><br /><br /><nowiki></br></nowiki> <span style="font-size:85%;">(ya na PS DJz)</span> | * E wepụtara: 28 Eprel 2017 * Ụdị: Nbudata dijitalụ | - |{{N/A|Non-album single}} |- ! scope="row" | "Huku" <ref>{{Cite web|url=https://music.apple.com/us/album/huku-single/1355620011|title=Huku – Single by Sho Madjozi|publisher=Apple Music|accessdate=8 September 2019|archivedate=18 October 2019|archiveurl=https://web.archive.org/web/20191018132745/https://music.apple.com/us/album/huku-single/1355620011}}</ref> | * Ewepụtara: 9 Maachị 2018 * Ụdị: Nbudata dijitalụ | * RiSA : Platinum | rowspan="3" | ''Limpopo Champions League'' |- ! scope="row" | "Wakanda ruo mgbe ebighị ebi" <ref>{{Cite web|url=http://africanmuzikmag.com/sho-madjozi-wakanda-forever-ft-ycee/|title=Sho Jadjozi – "Wakanda Forever" FT. YCEE|publisher=African Muzik Magazine|accessdate=8 September 2019|archivedate=24 September 2019|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190924131537/http://africanmuzikmag.com/sho-madjozi-wakanda-forever-ft-ycee/}}</ref> | * E wepụtara: 30 Nọvemba 2018 * Ụdị: Nbudata dijitalụ | * RiSA: ọla edo <ref name="Tweet1" /> * |- ! scope="row" |"Idhom" <ref name=":0" /> | * Ewepụtara: 2 June 2019 * Ụdị: Nbudata dijitalụ | - |- ! scope="row" | " John Cena " <ref name=":0">{{Cite web|url=http://www.capetalk.co.za/articles/362027/sho-madjozi-officially-drops-viral-hit-john-cena-and-shares-inspo-behind-it|title=Sho Madjozi officially drops viral hit 'John Cena' and shares inspo behind it|work=Cape Talk}}</ref> | * Ewepụtara: 27 Septemba 2019 * Ụdị: Nbudata dijitalụ | - |{{N/A|Non-album single}} |- ! scope="row" | "Kona" <ref>{{Cite web|url=https://www.okayafrica.com/african-music-songs-you-need-to-hear-dec-18/?rebelltitem=2|title=Sho Madjozi 'Kona'|work=OkayAfrica}}</ref> | * Ewepụtara: 16 Disemba 2019 * Ụdị: Nbudata dijitalụ | - | ''Limpopo Champions League'' |} === Ndị dị otu anakwalite === {| class="wikitable plainrowheaders" style="text-align:center;" ! scope="col" style="width:12em;" |Aha ! scope="col" style="width:20em;" | Nkọwa ! scope="col" style="width:12em;" | Album |- ! scope="row" | "Agwala m ihe m ga-eme" <ref name="Apple1">{{Cite web|url=https://music.apple.com/us/album/limpopo-champions-ldownload44846207|title=Limpopo Champions League by Sho Madjozi|work=Apple Music|accessdate=2022-04-12|archivedate=2021-05-21|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210521053415/https://music.apple.com/us/album/limpopo-champions-ldownload44846207}}</ref> | * Ụdị: Nbudata dijitalụ | ''Limpopo Champions League'' |} == Ebemsidee == {{Reflist|}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] [[Òtù:Ụmụ Nwanyị South Afrika nwéré Uri]] [[Òtù:Ndị Mmadụ si Limpopo]] [[Òtù:Ndị gụsịrị Akwụkwọ na Mahadum South Afrika]] [[Òtù:Ndị amụrụ n'afọ 1992]] [[Òtù:Ndị gụsịrị Akwụkwọ na Mount Holyoke]] [[Òtù:Pages with unreviewed translations]] evcfrxvrk2mi1fzvtb0glg83xknq9kl Yvonne Ekwere 0 13591 228730 186290 2025-06-20T06:09:24Z InternetArchiveBot 11600 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 228730 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Yvonne Imoh-Abasi Glory Ekwere''' {{Audio|Ig-Yvonne_Ekwere.ogg|Audio}} (amụrụ na ubochi nke ato na onwa Machị ,1987), nke a maara dịka '''Yvonne Vixen Ekwere''', bụ onye mgbasa ozi Naijiria, onye na-emepụta ọdịnaya na [[Actor|onye na-eme ihe nkiri]] nke na-arụ ọrụ dị ka onye na-eweta ''E-Weekly'' na Ihe ngosi onyonyo silverbird .<ref name="net">{{Cite news|url=http://thenet.ng/2016/03/popular-broadcaster-yvonne-vixen-ekwere-clocks-29-years/|title=Popular broadcaster, Yvonne Vixen Ekwere clocks 29 years|work=[[Nigerian Entertainment Today]]|author=Kayode Badmus|date=3 March 2016|accessdate=25 September 2016}}</ref> Kemgbe ọ malitere dị ka onye na-akwado ihe ngosi n'abalị na Rhythm 93.7 FM, ụdị ngosi ya ahụla ka o meriri ọtụtụ ihe nrite.<ref>{{Cite news|url=http://pulse.ng/celebrities/yvonne-vixen-ekwere-my-ex-used-me-to-get-famous-id3205278.html|title=Yvonne Vixen Ekwere: ''My Ex Used Me To Get Famous''|work=Pulse Nigeria|author=Esho Wemimo|date=17 October 2014|accessdate=25 September 2016}}</ref><ref>{{Cite news|url=https://m.thenigerianvoice.com/news/208118/yvonne-vixen-ekwere-overdosed-on-self-love-as-she-celebrates.html|title=Yvonne Vixen Ekwere Overdosed On Self-Love As She Celebrates Birthday (Photos)|work=nigeriafilms.com|publisher=The Nigerian Voice|author=Maryjane Ezeh|date=3 March 2016|accessdate=25 September 2016}}</ref> Vixen bụ nwa afọ [[Ȯra Akwa Ibom|Akwa Ibom]] Steeti, Nigeria, mana a mụrụ ya dị ka nwa ikpeazụ n'ime ụmụ asaa na Lagos Steeti, Ndida odida anyanwu Nijiria ebe ọ gụsịrị akwụkwọ na ụlọ akwụkwọ sekọndrị na Ulo akwukwo praimari airforce Victoria Island, Lagos na Holy Child College, [[Ȯra Lagos|Lagos]] n'otu n'otu.<ref name="net"/> O nwere nzere bachelọ na History na International Studies nke o nwetara na [[Mahadum nke Ȯra Lagos|Mahadum lagos Steeti]] .<ref>{{Cite web|url=http://www.mybiohub.com/2016/03/yvonne-vixen-ekwere-biography.html?m=1|title=Yvonne Vixen Ekwere Biography|work=www.mybiohub.com|date=3 March 2016|accessdate=25 September 2016|archivedate=23 August 2017|archiveurl=https://web.archive.org/web/20170823070534/http://www.mybiohub.com/2016/03/yvonne-vixen-ekwere-biography.html?m=1}}</ref> Ọrụ ya malitere n'afọ 2008 mgbe Ikponmwosa Osakioduwa kpọrọ ya ka ọ bụrụ onye na-akwado ihe ngosi redio a na-akpọ ''Dance Party'' nke na-egosi na Rhythm 93.7 FM.<ref>{{Cite news|url=http://sunnewsonline.com/fans-stalk-me-for-love-yvonne-ekwere-radio-presenter/|title=Fans stalk me for love –Yvonne Ekwere, radio presenter|work=[[The Sun (Nigeria)|The Sun Newspaper]]|author=Christian Agadibe|date=14 August 2016|accessdate=25 September 2016}}</ref> Vixen mechara nyochaa ma merie ọrụ dị ka onye na-egosi ihe ngosi ntụrụndụ nke Ihe igwe onyonyo silverbirdbụ ''E-Weekly'' .<ref name="bella" /> Ọrụ ya ahụla ajụjụ ọnụ ya na ndị ama ama ama ma na-akwado ọtụtụ ihe omume dị elu gụnyere nwa agbogho kacha maa mma n’afo 2012 na onye bụbu onye isi ala, [[Goodluck Jonathan|Goodluck Jonathan's]] "Nri abali na ndi metutara show biz "n'etiti ndị ọzọ.<ref name="net"/> N'ọnwa Ọktọba afọ 2015, ọ malitere ihe ngosi nke ya nke akpọrọ ''Drive Time with Vixen'' . O hotara [[Oprah Winfrey]] dị ka isi iyi nke mkpali ya.<ref name="bella">{{Cite web|url=https://www.bellanaija.com/2012/03/bn-saturday-celebrity-interview-shes-called-vixen-for-a-reason-meet-tv-presenter-yvonne-ekwere/|title=BN Saturday Celebrity Interview: She’s Called "Vixen" For a Reason. Meet TV Presenter Yvonne Ekwere|work=[[BellaNaija]]|author=Adeola Adeyemo|date=24 March 2012|accessdate=25 September 2016}}</ref> O meela ihe nkiri ma pụta na ihe nkiri na ihe nkiri ncha gụnyere ''7 Inch Curve'', Render to Caesar, Put a Ring on It na oge 2 nke ''Gidi Up'' ebe ọ pụtara na ihe omume ato.<ref>{{Cite web|url=https://www.bellanaija.com/2014/06/toolz-oc-ukeje-zainab-balogun-ikechukwu-adesua-etomi-at-gidi-up-season-2-premiere/|title=Toolz, OC Ukeje, Zainab Balogun, Ikechukwu, Adesua Etomi at "Gidi Up" Season 2 Premiere|work=BellaNaija|date=22 June 2014|accessdate=25 September 2016}}</ref> == Ihe nrite na nkwanye ugwu == [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] g8bxq9mkz3vcx54nn3lhurawa12i99u Yagazie Emezi 0 14329 228725 194719 2025-06-20T05:15:09Z InternetArchiveBot 11600 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 228725 wikitext text/x-wiki {{databox}} '''Yagazie Emezi''' (amụrụ na Machị 2, 1989) bụ onye Naijiria na-ese ihe na onye na-ese foto n'onwe ya na Lagos, Nigeria.<ref>{{Cite web|url=https://www.yagazieemezi.com/about|title=Professional Biography of Yagazie Emezi}}</ref> == Mmalite ndụ == Emezi, bụ onye Umuahia ochie na [[Umuahia South]], Abia State. Amụrụ ya na Machị 2, 1989 ma zụlite ya na Aba, Nigeria. Ọ bụ nwa nke ụmụnne abụọ, nwanne ya nke okenye bụ [[Akwaeke Emezi]] . == Ọrụ == Emezi malitere ọrụ ise foto na 2015 ma ''The Washington Post'', ''National Geographic'', ''Al-Jazeera'', The New York Times, ''Vogue'', ''Newsweek'', ''Inc''., TIME, ''The Guardian'', ''Refinery29'', Everyday Projects, ''The Weather Channel'' na ''The New York Times'' Magazine akwadola ọrụ ya.<ref>{{Cite web|date=2019-10-15|title=How women are stepping up to remake Rwanda|url=https://www.nationalgeographic.com/culture/2019/10/how-women-are-remaking-rwanda-feature/|accessdate=2020-06-13|work=Culture|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=Exodus: The Climate Migration Crisis|url=https://www.yagazieemezi.com/exodus|accessdate=8 March 2019|work=YAGAZIE EMEZI}}</ref> N'afọ 2017, Emezi biri na Monrovia, Liberia ruo ọnwa iri ebe ọ na-edekọ mmetụta nke agụmakwụkwọ maka ụmụ agbọghọ nọ n'obodo ndị nọ n'ihe ize ndụ wee laghachi na ọrụ ya nke na-aga n'ihu a kpọrọ Re-learning Bodies nke na-enyocha otú ndị lanarịrị, na-abụghị akụkọ banyere ime ihe ike na mmegbu, si eme mgbanwe na ahụ ọhụrụ ha mgbe ọ na-egosi enweghị ọdịbendị na-akpali akpali gburugburu ahụ dị ka ihe ọdịbendị dị ịrịba ama. Emezi bụ onye natara 2018 inaugural Creative Bursary Award site na Getty Images ma bụrụ onye sonyere na 2018 na New York Portfolio Review . British Journal of Photography, ''Huffington Post'', ''i-D'', Nieman Reports, Paper, ''Vogue'', CNN na ''The Washington Post'' gosipụtara ya. N'afọ 2018, ọ natara onyinye site n'aka Consulate General nke United States na Lagos maka usoro foto ya na-ekwu maka eziokwu nke ime ihe ike mmekọahụ megide ụmụ nwanyị na ndị na-eto eto na-adịghị ike na Lagos, Nigeria. N'afọ 2019, ọ ghọrọ nwanyị ojii Afrịka mbụ sere foto maka National Geographic ''Magazine'' ma bụrụ onye ritere ihe nrite n'aka National Geographic Explorer. Yagazie so na ndị na-ese ihe na 2019 ahọpụtara maka ebe obibi nka nke Kehinde Wiley na Black Rock, Senegal. Ebumnuche foto nka ya bụ ịkatọ ọnọdụ ndọrọ ndọrọ ọchịchị Naịjirịa na ọrụ mgbasa ozi na-arụ na ya mgbe ọ na-esite na akụkọ ihe mere eme nke mba ahụ na ihe ndị na-eme ugbu a. Emezi bụ onye a họpụtara na 2019 na Rolex Mentor na Protégé Arts Initiative. Ọ na-eje ozi na kọmitii ndụmọdụ nke Everyday Africa<ref>{{Cite web|title=About|url=https://www.yagazieemezi.com/about|accessdate=2020-06-13|work=YAGAZIE EMEZI|language=en}}</ref> ma bụrụ onye na-enye aka. == Mkparịta ụka == * 2019 Environmental Changes & Risks To Women's Health, ''Ọkà Okwu'', University of Global Health Equity, Kigali, Rwanda<ref>{{Cite web|date=2019-08-28|title=Andrew W. Mellon Foundation Sawyer Seminar|url=https://today.ku.edu/ku-sawyer-seminar-health-humanities-launches-sept-3-talk-documentary-photographer|accessdate=2020-06-13|work=The University of Kansas|language=en}}</ref> * 2019 How Art Can Generate Better Health Outcomes, ''Ọkà Okwu'', Hamwe Festival. Kigali, Rwanda<ref>{{Cite web|title=Hamwe Talks|url=https://ughe.org/hamwe-talks/|accessdate=2020-06-13|work=UGHE|language=en-US|archivedate=2020-06-13|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200613143452/https://ughe.org/hamwe-talks/}}</ref> * 2019 Chronic Conditions: Knowing, Seeing & Healing the Body in Global Africa, Speaker, University of Kansas.<ref>{{Cite web|date=2019-08-28|title=Andrew W. Mellon Foundation Sawyer Seminar|url=https://today.ku.edu/ku-sawyer-seminar-health-humanities-launches-sept-3-talk-documentary-photographer|accessdate=2020-06-13|work=The University of Kansas|language=en}}</ref> Kansas, USA * 2018 Fast Forward: Women in Photography, Speaker, Lagos Photo Festival. Lagos, Nigeria * 2018 Guest Lecture, ''Ọkà Okwu'', Parsons School of Design New York, USA * 2017 Rethinking Creation in the Digital Age, ''Ọkà Okwu'', FCAEA & Everyday Africa. Nairobi, Kenya, * 2016 Narratives Through Photography, Speaker, Social Media Week. Lagos, Nigeria. * 2015 Limitations to Exploring Photography Off the Streets, Speaker, Rele Gallery, Lagos, Nigeria. * 2015 Connecting to the Consumer, What We Know and How to Use it, ''Ọkà Okwu'', Mobile West Africa. Lagos, Nigeria. == Ihe nrite na onyinye == * National Geographic 2020 Grantee.<ref>{{Cite web|title=Explorers Directory|url=https://www.nationalgeographic.org/find-explorers/yagazie-emezi|accessdate=2020-06-13|work=www.nationalgeographic.org|archivedate=2020-06-13|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200613134026/https://www.nationalgeographic.org/find-explorers/yagazie-emezi}}</ref> * Onye natara onyinye mmeghe nke 2018 Creative Bursary Award site na Getty Images.<ref>{{Cite web|url=https://www.bellanaija.com/2018/01/yagazie-emezi-creative-bursary-getty/|title=Yagazie Emezi receives{sic) inuagural Creative Bursary Award from Getty Images|author=BellaNaija.com|date=January 30, 2018|work=BellaNaija|accessdate=8 March 2019}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://punchng.com/nigerian-photographer-yagazie-emezi-wins-getty-images-award/|title=Nigerian Photographer Yagazie Emezi wins Getty Images Award|work=Punch Newspapers|date=January 31, 2018|accessdate=8 March 2019}}</ref> * U.S Consulate 2018 Grant from The United States Consulate General Lagos, Nigeria. * The 2017 Distinguished Alumnus Award from the University of New Mexico, African Studies Department. == Ihe ngosi == * African Biennale of Photography, Bamako, Mali. 2019.<ref>{{Cite web|title=Bamako Encounters|url=https://www.e-flux.com/announcements/278260/bamako-encounters-african-biennale-of-photographystreams-of-consciousness/|accessdate=2020-06-13|work=www.e-flux.com|language=en}}</ref> * The Female Lens, Richard Taittinger Gallery, New York, USA. 2019 * Relearning Bodies, Hamwe Festival, Kigali, Rwanda. 2019 * HERE, Alliance Francais, Lagos, Nigeria. 2019 * Present and Forgotten, Vlisco&Co, Art Twenty One. Lagos, Nigeria. 2018 * Festival Pil'ours, Saint Gilles Croix de Vie, France. 2018 * Insider/Outsider, Women Photograph, Photoville. New York, USA. 2017 * Body Talk, Refinery29, Photoville. New York, USA, 2017 * Re-picturing a Continent, Alliance Francais, Everyday Africa. Nairobi, Kenya. 2017 * LOOK3 Festival of the Photograph, Charlottesville, USA. 2016 * The Everyday Projects na FotoIstanbul, Istanbul, Turkey. 2016 == Ebensidee == {{Reflist}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] k3u30wpfh4294yb7501ydj8nf9vgpcz Simon Norfolk 0 14361 228685 148009 2025-06-19T17:07:00Z InternetArchiveBot 11600 Rescuing 2 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 228685 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Simon Norfolk''' (amụrụ n'afọ 1963) bụ onye amụrụ na Naijiria, bụ onye Britain na-ese ihe owuwu na onye na-ese foto.<ref name="simonnorfolk">{{Cite web|url=http://www.simonnorfolk.com/text/cv.html|title=Simon Norfolk|accessdate=October 12, 2013|archivedate=October 14, 2013|archiveurl=https://web.archive.org/web/20131014051123/http://www.simonnorfolk.com/text/cv.html}}</ref><ref name="norfolk-guardian">{{Cite news|url=https://www.theguardian.com/artanddesign/2008/oct/23/photography-iraq|date=23 October 2008|accessdate=5 October 2015|first=Simon|author=Norfolk|work=[[The Guardian]]|title=Simon Norfolk's best shot}}</ref> O mepụtala akwụkwọ foto anọ nke ọrụ ya. E nwere foto ya n'ihe karịrị ihe ngosi nka ọha na eze ịrị na abụọ. == Ndụ na ọrụ == A mụrụ Norfolk na [[Naijiria|Naịjirịa]] mana a zụlitere ya na England. Norfolk gụrụ akwụkwọ foto na Newport College of Art.<ref name="norfolk-guardian"/> Ọ bi ma na-arụ ọrụ na Brighton & Hove na Kabul.<ref>{{Cite news|url=http://bleek-magazine.com/interviews/simon-norfolk/|title=Simon Norfolk: "Photography Has to Turn into a Moral Imperative" {{!}} Bleek Magazine|date=2016-07-14|work=Bleek Magazine|accessdate=2018-01-25|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://calamitaproject.com/simon-norfolk/|title=SIMON NORFOLK – calamita/à|work=calamitaproject.com|language=en-US|accessdate=2018-01-25|archivedate=2018-01-26|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180126013004/https://calamitaproject.com/simon-norfolk/}}</ref> Norfolk emeriela Prix Dialogue de l'Humanite award na Rencontres d'Arles, ọtụtụ World Press Photo na Sony World Photography Awards, Foreign Press Club of America Award, European Publishers Award for Photography na Infinity Prize site na International Center of Photography. N'afọ 2003, edepụtara ya maka Citibank Prize (nke a maara ugbu a dị ka Deutsche Börse Photography Prize), na 2013 o meriri Prix Pictet Commission.<ref name="bjp">{{Cite web|url=http://www.bjp-online.com/british-journal-of-photography/news/2145402/simon-norfolk-wins-portrait-prize-world-press-photo|title=Simon Norfolk wins a portrait prize in World Press Photo|publisher=[[British Journal of Photography]]|accessdate=October 12, 2013|archiveurl=https://web.archive.org/web/20131014131634/http://www.bjp-online.com/british-journal-of-photography/news/2145402/simon-norfolk-wins-portrait-prize-world-press-photo|archivedate=October 14, 2013}}</ref><ref name="citibank">{{Cite web|title=London Photography Exhibitions|url=https://www.jffrank.com/home/latest/london-photography-exhibitions-28-april-2016/|work=jfFrank|date=28 April 2016|accessdate=3 November 2017}}</ref><ref name="norfolk-ft">{{Cite news|url=http://www.ft.com/cms/s/2/2e874f0e-ddf8-11e2-892b-00144feab7de.html|date=28 June 2013|accessdate=5 October 2015|first=Simon|author=Norfolk|publisher=[[Financial Times]]|title=Prix Pictet: Simon Norfolk in Afghanistan}}</ref> Museum of Fine Arts, Houston na Tate Modern, London anakọtara ọrụ ya.<ref name="mfa">{{Cite web|url=https://www.mfah.org/art/search?q=Simon+Norfolk|accessdate=5 October 2017|publisher=[[Museum of Fine Arts, Houston]]|title=Search the Collection|archivedate=6 October 2017|archiveurl=https://web.archive.org/web/20171006012135/https://www.mfah.org/art/search?q=Simon+Norfolk}}</ref><ref name="tatemodern">{{Cite web|url=http://www.tate.org.uk/art/artists/simon-norfolk-10482|accessdate=5 October 2017|publisher=[[Tate Modern]]|title=Simon Norfolk: born 1963}}</ref> == Akwụkwọ == * For most of it I have no words: Genocide, Landscape, Memory. Stockport: Dewi Lewis, 1998. . * ''Afghanistan''. Stockport: Dewi Lewis, 2002.  [[ISBN (identifier)|ISBN]] [[Special:BookSources/978-1899235544|978-1899235544]]. * Afghanistan: Chronotopia . ** Stockport: Dewi Lewis, 2002.  [[ISBN (identifier)|ISBN]] [[Special:BookSources/978-2742740512|978-2742740512]]. ** Stockport: Dewi Lewis, 2005. * ''Bleed''. Stockport: Dewi Lewis, 2005.  [[ISBN (identifier)|ISBN]] [[Special:BookSources/978-1904587194|978–1904587194]]. * Burke + Norfolk: Foto sitere na Agha na Afghanistan nke John Burke na Simon Norfolk dere. Stockport: Dewi Lewis, 2011.  [[ISBN (identifier)|ISBN]] [[Special:BookSources/978-1907893117|978–1907893117]]. Foto ndị Norfolk na John Burke sere. * ''Full Spectrum Dominance''. Bipụtara onwe ya. Mbipụta nke mbipụta 95. == Ihe nrite == * 2001: World Press Photo.<ref name="bjp"/> * 2002: European Publishers Award for Photography. * 2003: Citibank Prize, shortlisted.<ref name="citibank"/><ref>{{Cite news|url=https://www.theguardian.com/artanddesign/2003/feb/04/photography.artsfeatures|date=4 February 2003|accessdate=29 April 2016|first=Adrian|author=Searle|authorlink=Adrian Searle|work=[[The Guardian]]|title=Love and rockets}}</ref> * 2003: Overseas Press Club of America, Olivier Rebbot Award. * 2004: Infinity Prize, International Center of Photography.<ref>{{Cite news|url=https://www.icp.org/infinity-awards/past-recipients|title=Past Recipients|date=2016-05-16|work=International Center of Photography|accessdate=2017-12-14|language=en}}</ref> * 2005: Prix Dialogue de l'Humanite award, Rencontres d'Arles. * 2012: World Press Photo, Portraits. * 2012: Sony World Photography Awards, Professional Competition, People, 1st place.<ref>{{Cite web|url=https://www.worldphoto.org/it/sony-world-photography-awards/winners-galleries/2012/professional/winners/people/1st-place-simon|title=1st place, Simon Norfolk, UK {{!}} World Photography Organisation|work=www.worldphoto.org|language=it|accessdate=2018-01-10|archivedate=2018-01-10|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180110234232/https://www.worldphoto.org/it/sony-world-photography-awards/winners-galleries/2012/professional/winners/people/1st-place-simon}}</ref> * 2012: Association of Photographers, Gold Award, Non-commissioned Project.<ref>{{Cite web|url=https://www.the-aop.org/awards/awards-archive/the-photographers-awards/the-photographers-awards-2012|title=The Photographers Awards 2012|work=www.the-aop.org|language=en|accessdate=2018-01-10}}</ref> * 2013: Prix Pictet Commission.<ref>{{Cite web|url=http://www.prixpictet.com/portfolios/power-shortlist/simon-norfolk/|title=Simon Norfolk: Body of Work|accessdate=5 October 2015|publisher=[[Prix Pictet]]}}</ref><ref name="norfolk-ft"/> * 2015: Sony World Photography Awards, Professional Competition, Landscape, 1st place.<ref>{{Cite web|url=https://www.worldphoto.org/sony-world-photography-awards/winners-galleries/2015/professional/winners/landscape/simon-norfolk-uk|title=Simon Norfolk, UK, 1st Place {{!}} World Photography Organisation|work=www.worldphoto.org|language=en|accessdate=2018-01-10|archivedate=2018-01-10|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180110175334/https://www.worldphoto.org/sony-world-photography-awards/winners-galleries/2015/professional/winners/landscape/simon-norfolk-uk}}</ref> * 2015: LensCulture Earth Awards, Series Winner, Fine Art / Conceptual.<ref>{{Cite news|url=https://www.lensculture.com/articles/simon-norfolk-when-i-am-laid-in-earth-mapping-with-a-pyrograph|title=When I Am Laid In Earth: Mapping with a Pyrograph - Interview with Simon Norfolk {{!}} LensCulture|author=LensCulture|first=Simon Norfolk {{!}}|work=LensCulture|accessdate=2018-01-10}}</ref> * 2016: British Archaeological Awards, Best Public Presentation (maka "Under London," National Geographic Magazine)<ref>{{Cite web|url=http://www.archaeologicalawards.com/2016-winners/|title=2016 Winners {{!}} British Archaeological Awards|work=www.archaeologicalawards.com|language=en-US|accessdate=2018-01-10|archivedate=2018-12-09|archiveurl=https://web.archive.org/web/20181209053950/http://www.archaeologicalawards.com/2016-winners/}}</ref> * 2020 Shifting Foundation Grant == Ihe ngosi == === Ngosipụta o mere naanị ya === * ''For most of it I have no words''. Side Gallery, Newcastle. June–August 1999.<ref>"[https://web.archive.org/web/20160307164401/http://www.amber-online.com/exhibitions/for-most-of-it-i-have-no-words-by-simon-norfolk For most of it I have no words]", Amber Online. Archived by the Wayback Machine on 7 March 2016.</ref> === Ihe ngosi otu === * Afghanistan: Chronotopia, akụkụ nke The Citibank Prize, The Photographers' Gallery, London, 2003.<ref>{{Cite news|url=https://www.theguardian.com/artanddesign/2003/feb/04/photography.artsfeatures|date=4 February 2003|accessdate=5 October 2017|first=Adrian|author=Searle|work=[[The Guardian]]|title=Love and rockets}}</ref> * Foto Prix Pictet Commission, Somerset House, London, 10–27 Ọktoba 2013.<ref name="norfolk-ft"/> Mụ na Munem Wasif, Ed Kashi, na Chris Jordan. * AOP50: Images that Defined the Age.<ref>[https://web.archive.org/web/20220808214638/https://home.the-aop.org/information/about-us/aop50 Celebrating 50 Years of the Association of Photographers],' London, UK.</ref> == Ndekọ == A na-edekọ ọrụ Norfolk na nchịkọta ọha na eze ndị a: * Museum of Fine Arts, Houston, Texas.<ref name="mfa"/> * Tate Modern, London.<ref name="tatemodern"/> * International Center of Photography (ICP)<ref>{{Cite news|url=https://www.icp.org/browse/archive/objects/the-north-gate-of-baghdad-after-corot|title=The North Gate of Baghdad (After Corot)|date=2016-03-03|work=International Center of Photography|accessdate=2017-12-14|language=en}}</ref> * Metropolitan Museum of Art, New York. * Henry Art Gallery, Mahadum Washington, Seattle.<ref>{{Cite web|url=https://collections.henryart.org/detail.php?term=2007.31&module=objects&type=keyword&sortby=maker&sortdir=asc&x=0&y=0&kv=24537&record=0&module=objects|title=Henry Art Gallery}}</ref> * National Media Museum, Bradford, UK.<ref>{{Cite web|url=https://collection.sciencemuseum.org.uk/objects/co8094213/thirty-large-format-c-type-colour-prints-by-simon-norfolk|title=Thirty large format c-type colour prints by Simon Norfolk|author=|first=|date=|work=|accessdate=}}</ref> * San Francisco Museum of Modern Art.<ref>{{Cite web|url=https://www.sfmoma.org/search/?q=simon+norfolk|title=Search|work=SFMOMA|accessdate=2017-12-28}}</ref> * Amon Carter Museum of American Art, Fort Worth, Texas.<ref>{{Cite web|url=http://www.cartermuseum.org/imu/acm/#details=ecatalogue.166989|title=ACM|work=www.cartermuseum.org|accessdate=2017-12-28}}</ref> * Los Angeles County Museum of Art, California<ref>{{Cite web|url=http://www.lacma.org/search/site/simon%20norfolk|title=Search {{!}} LACMA|work=www.lacma.org|accessdate=2017-12-28}}</ref> * Wolverhampton Art Gallery, UK.<ref>{{Cite web|url=http://www.wolverhamptonart.org.uk/collections/getrecord/WAGMU_W1406|title=You searched for - Wolverhampton Arts & Culture|work=www.wolverhamptonart.org.uk|language=en-US|accessdate=2017-12-28}}</ref> * Saint Louis Art Museum, Missouri.<ref>{{Cite web|url=http://emuseum.slam.org:8080/emuseum/view/objects/asitem/search@/0?t:state:flow=eb5755ab-59d0-4e2f-82ca-88d35e3f1bac|title=Afghan refugees at Jalozai camp, Peshawar, Pakistan|archiveurl=https://web.archive.org/web/20171229231625/http://emuseum.slam.org:8080/emuseum/view/objects/asitem/search%40/0?t%3Astate%3Aflow%3Deb5755ab%2D59d0%2D4e2f%2D82ca%2D88d35e3f1bac|archivedate=2017-12-29}}</ref> * Nelson-Atkins Museum of Art, Kansas City, Missouri.<ref>{{Cite web|url=http://art.nelson-atkins.org/objects/54464/large-hadron-collider-no-6-cern-labs-switzerland;jsessionid=2441FC28FA9A950400121A3D0CEA2480?ctx=022d0cc7-fc42-441a-83ca-260df8ee2357&idx=0|title=Large Hadron Collider No. 6, CERN Labs, Switzerland – Results – Search Objects – The Nelson-Atkins Museum of Art|work=art.nelson-atkins.org|language=en|accessdate=2017-12-28}}</ref> * Cleveland Museum of Art, Ohio.<ref>{{Cite web|url=http://www.clevelandart.org/art/2008.162?collection_search_query=simon+norfolk&op=search&form_build_id=form-deeNwgMus2HjrpIDGTENLr846hdNrFaR5GPKfNPouP0&form_id=clevelandart_collection_search_form|title=Date Grove, Haifa Street, Baghdad {{!}} Cleveland Museum of Art|work=www.clevelandart.org|language=en|accessdate=2017-12-28}}</ref> * Milwaukee Art Museum, Wisconsin.<ref>{{Cite web|url=http://collection.mam.org/details.php?id=25974|title=The Bombed, Burned, and Looted Ministry of Planning, Baghdad {{!}} Milwaukee Art Museum|work=collection.mam.org|accessdate=2017-12-28}}</ref> * Portland Art Museum, Oregon.<ref>{{Cite web|url=http://www.portlandartmuseum.us/mwebcgi/mweb.exe?request=keyword;keyword=simon%20norfolk|title=Portland Art Museum {{!}} Online Collections|work=www.portlandartmuseum.us|accessdate=2017-12-28}}</ref> * George Eastman Museum, Rochester, New York.<ref>{{Cite web|url=http://collections.eastman.org/search/simon%20norfolk|title=Results {{!}} Search Objects {{!}} George Eastman Museum|work=collections.eastman.org|accessdate=2017-12-28}}</ref> * Hyman Collection, London.<ref>{{Cite web|url=http://www.britishphotography.org/search?q=simon+norfolk&x=0&y=0|title=Search - Hyman Collection - British Photography|work=www.britishphotography.org|language=en|accessdate=2017-12-28}}</ref> == Ebensidee == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * Official website [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] ghzgzq2kmjcvbn0a17d28f4grhev00o Sydney Taivavashe 0 14699 228692 196036 2025-06-19T19:36:47Z InternetArchiveBot 11600 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 228692 wikitext text/x-wiki {{Databox}} [[Category:Articles with hCards]] '''Sydney Taivavashe''' (a mụrụ ya n'ọnwa Machị 20,1991) bụ onye nduzi ihe nkiri Zimbabwe, onye na-emepụta ihe na [[Zimbabwe|onye]] na-ede ihe nkiri.<ref>{{Cite web|url=https://www.techzim.co.zw/2021/03/mbuya-nehandas-story-is-coming-to-the-big-screen/|title=Mbuya Nehanda's story is coming to the big screen|date=22 March 2021}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.sundaynews.co.zw/anti-poaching-film-to-debut-in-hollywood/|title=Anti-poaching film to debut in Hollywood}}</ref> == Mmalite ndụ == A mụrụ Sydney Taivavashe n'afọ 1991 na Masvingo, Zimbabwe ebe o tolitere.<ref>{{Cite web|url=https://www.zbcnews.co.zw/masvingo-film-producer-breaks-new-ground/|title=Masvingo film producer breaks new ground|date=9 June 2021|accessdate=11 June 2022|archivedate=21 July 2021|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210721012359/https://www.zbcnews.co.zw/masvingo-film-producer-breaks-new-ground/}}</ref> == Ọrụ == Sydney mere ihe nkiri izizi ya n'afọ 2006, obere ihe nkiri akpọrọ ''The Terrific Nights''<ref>{{Cite web|url=http://www.tellzim.com/2017/03/taivavashe-basks-in-nama-glory.html|title=Taivavashe basks in NAMA glory|accessdate=2019-04-02|archivedate=2019-04-02|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190402162343/http://www.tellzim.com/2017/03/taivavashe-basks-in-nama-glory.html}}</ref> . A họpụtara ihe nkiri mbụ ya Through The Night n'afọ 2014 National Arts Merit Awards na ụdị ihe nkiri pụtara ìhè.<ref>{{Cite web|url=https://www.financialgazette.co.zw/chihombori-revels-with-nama-award/|title=Chihombori revels with NAMA award|date=2014-02-20|work=The Financial Gazette|language=en-US|accessdate=2019-04-02|archivedate=2019-04-02|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190402163842/https://www.financialgazette.co.zw/chihombori-revels-with-nama-award/}}</ref> N'afọ 2017, Sydney ritere ihe nrite NAMA maka iduzi ''Seiko'', obere ihe nkiri.<ref>{{Cite web|url=http://www.zimbojam.com/nama-award-magnetic-force/|title=NAMA Award, A Magnetic Force|date=2017-02-27|work=Zimbo Jam|language=en-US|accessdate=2019-04-02|archivedate=2017-05-03|archiveurl=https://web.archive.org/web/20170503084831/http://www.zimbojam.com/nama-award-magnetic-force/}}</ref> N'otu afọ ahụ, ya na Mahadum Great Zimbabwe jikọrọ aka mepụta ihe nkiri ''Solo naMutsai'', na-egosi ahụmịhe nke ụmụ akwụkwọ si na nzụlite dara ogbenye na mahadum.<ref>{{Cite web|url=https://www.newsday.co.zw/2017/05/taivavashe-gzu-resurrect-solo-na-mutsai/|title=Taivavashe, GZU resurrect 'Solo Na Mutsai'|author=newsday|date=2017-05-15|work=NewsDay Zimbabwe|language=en-US|accessdate=2019-04-02}}</ref> N'afọ 2019, Sydney mepụtara ihe nkiri na-emegide ịchụ nta anụ nke akpọrọ ''Gonarezhou''<ref>{{Cite web|url=https://www.dailynews.co.zw/articles/2018/10/02/ed-s-daughter-in-anti-poaching-film|title=ED's daughter in anti-poaching film|author=comments|first=Blessing Masakadza • 2 October 2018 1:59PM • 0|work=DailyNews Live|accessdate=2019-04-02|archivedate=2020-10-20|archiveurl=https://web.archive.org/web/20201020140737/https://dailynews.co.zw/articles/2018/10/02/ed-s-daughter-in-anti-poaching-film}}</ref>: The Movie nke gosipụtara onye na-ese ihe [[Tamy Moyo]] na nwa nwanyị onye isi ala Zimbabwe bụ Tariro Mnangagwa . N'afọ 2021, a mara ọkwa na Sydney na-arụ ọrụ na ihe nkiri nke na-edekọ ndụ nke onye Zimbabwe na-ahụ maka mmụọ bụ Mbuya Nehanda.<ref>{{Cite web|url=https://www.herald.co.zw/the-story-of-nehanda-hits-right-note/|title='The story of Nehanda' hits right note|accessdate=2022-06-11|archivedate=2022-06-11|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220611070817/https://www.herald.co.zw/the-story-of-nehanda-hits-right-note/}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.chronicle.co.zw/mbuya-nehandas-life-to-be-told-in-new-movie/|title=Mbuya Nehanda's life to be told in new movie}}</ref> == ''Ihe nkiri'' == * Tamba Wakachengera 2013 * N'abalị 1 2013 * N'abalị 2 2016 * Seiko (Short Film) 2017 * Solo naMutsai 2018 * Gonarezhou: Ihe nkiri 2020<ref>{{Cite web|url=https://theworldnews.net/zw-news/gonarezhou-the-movie-comes-out-tops-in-hollywood|title=The world news platform}}</ref> * Akụkọ nke Nehanda 2021 * Ụmụnne Ogbenye 2021 == Ihe nrite == {| class="wikitable" !Afọ !Emume !Ihe nrite !Nsonaazụ |- |2014 |National Arts Merit Awards |Ihe nkiri pụtara ìhè ''n'abalị''<ref>{{Cite web|url=https://www.newsday.co.zw/2014/02/nama-nominees/|title=NAMA nominees out|date=6 February 2014}}</ref> | {{Nom}} |- |2016 |Zimbabwe International Film Festival |Onye nduzi mba ụwa kachasị mma | {{Nom}} |- |2017 |National Arts Merit Awards |Obere ihe nkiri ''Seiko''<ref>{{Cite web|url=https://3-mob.com/entertainment/nama-2017-winners-list-in-full/|title=NAMA 2017 winners list in full|date=19 February 2017}}</ref> | {{Won}} |- |2020 |Emume ihe nkiri Pan-African |Ndị mmemme Best First Feature Narrative ''Gonarezhou''<ref>{{Cite web|url=http://enthusemag.com/buzzin/gonarezhou-the-movie-wins-best-first-feature-narrative-at-pan-african-film-festival/|title=Gonarezhou the Movie Wins Best First Feature Narrative at Pan African Film Festival • #enthuse|date=24 February 2020}}</ref> | {{Won}} |- |2020 |Emume ihe nkiri Pan-African |Onye isi ihe nkiri mbụ kachasị mma<ref>{{Cite web|url=http://ipo.org.za/pan-african-film-festival-wraps-winners/|title=Pan African Film Festival Wraps & Winners -|date=4 March 2020}}</ref> | {{Won}} |} == Ebensidee == <references /> == Njikọ mpụga == * {{IMDb name|10556416}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] e2pbvjo5vxo7yul3bj803nty4v7gh4d TDK Macassette 0 15355 228696 148014 2025-06-19T20:00:30Z InternetArchiveBot 11600 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 228696 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''TDK Macassette''' (amụrụ N'abalị iri abụọ na abụọ n'onwa Septemba afọ 1992), onye ezigbo aha ya bụ '''Thandeka Nompumelelo Mkhwanazi''', bụ onye South Africa na-agba egwu, onye na-agụ egwu, onye na-ahụ maka redio na onye mgbasa ozi.<ref>{{Cite web|url=https://samusicmag.co.za/2020/01/top-10-interesting-fun-facts-about-the-newly-engaged-tdk-macassette-2020/|title=Top 10 Interesting Fun Facts About The “Newly Engaged “TDK Macassette 2020|work=samusicmag.co.za|accessdate=9 April 2021}}</ref> O nwetara ezumike ya na ụlọ ọrụ egwu mgbe nyere DJ Maphorisa ọrụ ụlọ ọrụ mgbe ha gara ọrụ ụlọ ọrụ. Ọ bụ onye guzobere ụlọ ọrụ njikwa nkwukọrịta a na-akpọ Tdeeiosion .<ref>{{Cite web|url=https://www.glamour.co.za/lifestyle/glamour-guides/gqom-barbie-tdk-macassette-is-our-new-obsession-17322965|title=Gqom Barbie, TDK Macassette, is our new obsession!|work=glamour.co.za|accessdate=9 April 2021}}</ref> == Mbido ndụ na agụmakwụkwọ == Amụrụ TDK Macasette na Durban, South Africa. Ọ nwetara BTech ya na Communications Management na Durban University of Technology .<ref>{{Cite web|url=https://www.dut.ac.za/tdk-macassette-obtains-duts-second-qualification/|title=TDK MACASSETTE OBTAINS DUT’S SECOND QUALIFICATION|work=dut.ac.za|accessdate=9 April 2021|archivedate=10 April 2021|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210410004103/https://www.dut.ac.za/tdk-macassette-obtains-duts-second-qualification/}}</ref> == Ọrụ == Ọ malitere ọrụ ya site n'ịkwado ihe ngosi ndị ntorobịa na Ukhozi FM mgbe ọ dị afọ iri na anọ. Ọ bụ ezie na ọ rụrụ ọrụ dị ka onye na-eme ngosi redio, ọ nwere mmasị ịgba egwú mgbe ọ dị obere.O sochiri ịhụnanya ya gbasara ịgba egwú mgbe nne na nna ya kpaliri ya. Ọ malitere ịgosipụta na njem nke HHP dị ka onye nsonye nke ụmụ nwanyị na-agba egwu na njem Gauteng ya.<ref>{{Cite web|url=https://www.dailysun.co.za/News/Entertainment/watch-tdk-macassettes-domoroza-music-video-is-out-20180720|title=Watch TRK Macassette’s Domoroza-Music video is out|work=Daily Sun|accessdate=9 April 2021}}</ref>  N'onwa Febụwarị afọ 2018, ọ bịanyere aka na Universal Music.<ref>{{Cite web|url=https://www.iol.co.za/dailynews/watch-gqom-barbie-releases-new-music-16002846|title=WATCH: 'Gqom barbie' releases new music|work=iol.co.za|accessdate=9 April 2021}}</ref> E Wepụtara egwu mbụ ya "Domoroza", site na akara ndekọ.<ref>{{Cite web|url=https://yuledark.co.za/tdk-macassette-release-domoroza/|title=TDK Macassette Releases "Domoroza"|work=yuledark.co.za|accessdate=9 April 2021}}</ref> N'oge na-adịghị anya mgbe e wepụtarachara ya, ọ gosiputara egwu ahụ na Channel O.<ref>{{Cite web|url=https://channelo.dstv.com/show/massive-music/videos/tdk-macassette-performs-domoroza-massive-music/video|title=TDK Macassette performs Domoroza - Massive Music|work=channelo.dstv.com|accessdate=11 April 2021}}</ref> O sonyere na mmepụta nke DJ Maphorisańs "iWalk Ye Phara", tupu onye na-agụ egwu Moonchild Sanelly anọchie ya na remix. Ka e mesịrị n'otu afọ ahụ, ọ wepụtara otu egwu akpọrọ "Zama", nke gosipụtara onye na-eti egwu rap bụ Okmalumkoolkat.<ref>{{Cite web|url=https://www.sowetanlive.co.za/entertainment/2018-07-27-out-of-the-blue-tdk-macassette-is-so-pretty-in-pink/|title=Out of the blue, TDK Macassette is so pretty in pink|work=Sowetan Live|accessdate=9 April 2021}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://justnje.com/listen-to-tdk-macassettes-zama-featuring-okmalumkoolkat/|title=Listen to TDK Macassette's 'Zama' featuring Okmalumkoolkat|work=Just Nje|accessdate=9 April 2021|archivedate=10 April 2021|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210410004059/https://justnje.com/listen-to-tdk-macassettes-zama-featuring-okmalumkoolkat/}}</ref> N'onwa Mee afọ 2019, ọ wepụtara otu egwu ya bụ"Left Right". <ref>{{Cite web|url=https://justnje.com/tdk-macassette-prepares-to-shoot-left-right-music-video/|title=TDK Macassette prepares ti shoot Left Right music video|work=Just Nje|accessdate=9 April 2021|archivedate=10 April 2021|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210410004059/https://justnje.com/tdk-macassette-prepares-to-shoot-left-right-music-video/}}</ref> Dịka onye na-agba egwu, e gosipụtara ya na vidiyo egwu Prince Kaybee maka"Gugulethu". <ref>{{Cite web|url=https://www.okayafrica.com/prince-kaybee-gugulethu-music-video/|title=Cape Town Dancers Shine on Prince Kaybee’s Music Video For ‘Gugulethu’|work=Okay Africa|accessdate=9 April 2021}}</ref> Mgbe afọ ahụ gasịrị, ọ gara [[Jémanị|Germany]] maka njem nlegharị anya Europe ya na onye na-emepụta amapiano, Kabza De Small, njem ahụ bụ njem nleta mbụ ya na mba ụwa. <ref>{{Cite web|url=https://justnje.com/kabza-de-small-and-tdk-macassette-announce-amapiano-euro-tour/|title=Kabza De Small and TDK Macassette announce Amapiano Euro Tour|work=dut.ac.za|accessdate=9 April 2021|archivedate=10 April 2021|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210410004059/https://justnje.com/kabza-de-small-and-tdk-macassette-announce-amapiano-euro-tour/}}</ref> O mekwala ihe n'ememme egwu obodo dị ka Dubane Spring Break <ref>{{Cite web|url=https://www.iol.co.za/sunday-tribune/entertainment/black-motion-gqom-barbie-on-dubanespringbreak-line-up-17143953|title=Black Motion, Gqom Barbie on #DubaneSpringBreak line up|work=iol.co.za|accessdate=9 April 2021}}</ref> na Gamalkhe Music Festival. <ref>{{Cite web|url=https://www.news24.com/amp/news24/southafrica/local/south-coast-fever/a-night-to-remember-at-gamalakhe-music-festival-20190110-3|title=A night to remember at Gamalakhe Music Festival|work=news24.com|accessdate=9 April 2021}}</ref> O mekwara n'oge otu ndọ the amrọndọrọ ọchịchị South Africa, Democratic Alliance manifesto launch na Rand Stadium na Johannesburg . <ref>{{Cite web|url=https://www.dailyvoice.co.za/news/da-to-launch-manifesto-in-johannesburg-19448972|title=DA to launch manifesto in Johannesburg|work=dailyvoice.co.za|accessdate=9 April 2021}}</ref> Ọ pụtawo na ihe nkiri telivishọn SABC 3, ''Afternoon Express'' . <ref>{{Cite web|url=https://afternoonexpress.co.za/guests/tdk-macassette/3942|title=TDK Macassette|work=afternoonexpress.co.za|accessdate=11 April 2021}}</ref> == Edensibia == {{Reflist}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] 1lu3bbxkfsjqthgbc2kizyuj86ltp9b Trix Vivier 0 15424 228708 212077 2025-06-19T23:34:32Z InternetArchiveBot 11600 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 228708 wikitext text/x-wiki {{databox}} [[Category:Articles with hCards]] '''Trix Vivier''' (a mụrụ na 28 June 1988) bụ onye na-eme ihe nkiri, telivishọn na ihe nkiri South Africa, onye a maara maka igosipụta ọrụ Flea van Jaarsveld na usoro telivisheneng nke 2019 Trackers, nke o nwetara ama ama na nkwado mba, yana maka ọrụ ya dịka Kate Myburgh na kykNet na Showmax na-emepụta Waterfront. Ọrụ mbụ ya bụ nke Vicky Ferreira na usoro ''ndị'' ntorobịa kykNET Sterlopers . Vivier gosipụtara ọrụ a site n'afọ 2014 na 2016 n'ime oge abụọ. Vivier sonyeere ndị isi nke usoro TV Legacy, maka oge mbụ dịka otu n'ime ndị isi nwanyị, Petra Potgieter, n'afọ 2020. == Mmalite ndụ == A mụrụ Vivier na Melkbosstrand, Cape Town, nne ya Adri Vivier, onye nkuzi na nna ya Pieter Vivier, bụ onye ọkàiwu zụlitere ya. Vivier si n'agbụrụ Afrikaans ma nwee ụmụnne atọ. Nwanne ya nwanyị nke obere Lea Vivier bụkwa onye na-eme ihe nkiri. Nne na nna ya chọpụtara ma gbaa ya ume ka ọ na-enwe mmasị n'ihe nkiri site na nwata ma o mere ihe nkiri mbụ ya mgbe ọ dị afọ 15 na Annie Get Your Gun (Gilbert and Sullivan Society, 2004) na mgbe ọ dị dingwaga 16 na Die Ander Marta (KKNK, Baxter Theatre 2005) Vivier Matriculated na Jan van Riebeeck High School wee gaa n'ihu na-amụ ma gụsịrị akwụkwọ na Waterfront Theater School na Cape Town n'afọ 2009. == Ọrụ == [[Usòrò:Trix-Vivier.jpg|thumb|350x350px|Trix Vivier (n'aka ekpe) na ndị na-eme ihe nkiri nke Trackers na onye isi na ihe ngosi ahụ.]] Ọrụ ihe nkiri mbụ Vivier kwụrụ ụgwọ bụ nke Pippi na mmepụta ihe nkiri National Children's Theater nke ''Pippi Longstocking'' (2009) Ọ gara n'ihu na-arụ ọrụ dịka onye na-agba egwu na onye na-eme ihe nkiri site n'afọ 2009 ruo 2013 na-eme n'egwuregwu dịka Reza de Wet's ''MIS'', ihe nkiri ihe nkiri agụmakwụkwọ ma na mpaghara ma na mba ofesi na ọtụtụ Children's Theater Productions tupu ọ banye ọrụ telivishọn mbụ ya na usoro ihe nkiri ''ndị'' ntorobịa nke kykNET Sterlopers (2013 化 2016).<ref>{{Cite web|archiveurl=https://ghostarchive.org/iarchive/facebook/1968249653400794/2016997158526043|archivedate=2022-04-30|url=https://www.facebook.com/andrestolzproductions/photos/mis-deur-reza-de-wet-naledi-theatre-awards-2016-beste-produksie-vir-jeug-nominas/2016997158526043/|title=Andre Stolz Productions on Facebook|work=[[Facebook]]}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.artlink.co.za/news_article.htm?contentID=34782|title=Artslink.co.za - It's Your Life - Aids programme with NCT|accessdate=2022-06-17|archivedate=2021-11-13|archiveurl=https://web.archive.org/web/20211113143013/https://www.artlink.co.za/news_article.htm?contentID=34782}}</ref><ref name="apm.co.za">{{Cite web|url=https://www.apm.co.za/artiste/trix-vivier-836/|title=APM}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.artlink.co.za/news_article.htm?contentID=31147|title=Artslink.co.za - Peter Rabbit enthrals yet another generation|accessdate=2022-06-17|archivedate=2021-11-13|archiveurl=https://web.archive.org/web/20211113143013/https://www.artlink.co.za/news_article.htm?contentID=31147}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://issuu.com/innercitygazette/docs/gazette13_september2_web|title=Inner City Gazette|accessdate=2022-06-17|archivedate=2021-11-13|archiveurl=https://web.archive.org/web/20211113143010/https://issuu.com/innercitygazette/docs/gazette13_september2_web}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.artlink.co.za/news_article.htm?contentID=31100|title=Artslink.co.za - Peter Rabbit and other Tales|accessdate=2022-06-17|archivedate=2021-11-13|archiveurl=https://web.archive.org/web/20211113143015/https://www.artlink.co.za/news_article.htm?contentID=31100}}</ref><ref name="apm.co.za" /><ref>{{Cite web|url=https://www.netwerk24.com/huisgenoot/Nuus/nuwe-sa-ster-bieg-ek-was-n-pynlike-presteerder-20171103|title=Nuwe SA ster bieg: 'Ek was 'n pynlike presteerder'}}</ref> O mechara gaa n'ihu na-egosipụta ọrụ ndu na usoro telivishọn dịka Trackers .<ref>{{Cite web|url=https://stories.showmax.com/whos-who-in-trackers/|title=Who's who in Trackers|date=22 October 2019}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://itmunch.com/warnermedias-latest-streaming-service-hbo-max-appears-youtube-tv-along-hbo-cinemax/|title=WarnerMedia's latest streaming service HBO Max appears on YouTube TV, along with HBO & Cinemax|publisher=iTMunch|date=24 February 2020|accessdate=2022-05-06}}</ref> == Ihe nkiri == {| class="wikitable" |+ !Aha ya !Ọrụ !Afọ !Ụdị !Ihe edeturu |- |''Fynskrif'' [ihe e dere n'ala] |Bianca |2018 China 2020 |Usoro |Oge 1 na 3 |- |American Monster [ihe e dere n'ala] |Rebecca Fenton |2019 |Usoro |Oge nke 4 |- |''Projek Dina''<ref>{{Cite web|url=https://www.son.co.za/Alles-wat-mal-is/Gossip/nuwe-reeks-projek-dina-beloof-lekker-baie-drama-20191205|title=Archived copy|accessdate=1 March 2021|archivedate=6 December 2019|archiveurl=https://web.archive.org/web/20191206142643/https://www.son.co.za/Alles-wat-mal-is/Gossip/nuwe-reeks-projek-dina-beloof-lekker-baie-drama-20191205}}</ref> |Megan |2019 |Usoro | |- |Die Spreeus [ehota ihe dị mkpa] |Anita Erasmus |2019 |Usoro | |- |''Osimiri'' |Kate Myburgh |2017 |Usoro | |- |''Die Boekklub 2'' [ihe odide dị mkpa] |Jana |2017 |Usoro | |- |''Die Boland Moorde 2'' [ihe odide dị mkpa] |Isabel |2016 |Usoro | |- |''Laan nke asaa''<ref>{{Cite web|url=https://www.netwerk24.com/huisgenoot/Vir-die-lekker/TV/hokaai-sorg-trix-vivier-vir-nog-drama-in-7de-laan-20180817|title=Hokaai! Sorg Trix Vivier vir nóg drama in 7de Laan?}}</ref> |Tineke |2018 |Usoro | |- |''Suidooster'' [citation needed] |Yolandi |2018 |Usoro | |- |Cowboy Dan [ihe e dere n'akwụkwọ] |Joline |2018 |Ihe nkiri dị mkpirikpi | |- |Versnel [ihe e dere n'ala] |Nadia |2017 |Ihe nkiri dị mkpirikpi | |- |''Van der Merwe''<ref>{{Cite web|url=https://www.atlanticsun.co.za/news/sky-is-the-limit-for-vredehoek-actress-10723694|title=Sky is the limit for Vredehoek actress|date=10 August 2017|accessdate=17 June 2022|archivedate=21 February 2024|archiveurl=https://web.archive.org/web/20240221094149/https://www.atlanticsun.co.za/news/sky-is-the-limit-for-vredehoek-actress}}</ref> |Onye na-anabata ndị ọbịa |2017 |Ihe nkiri | |- |The Dating Game Killer [ihe odide dị mkpa] |Enyi Susan |2017 |Ihe nkiri TV | |- |''Ihe Nketa'' |Petra Potgieter |2020-2021 |Usoro | |- |''Ndị na-agba ọsọ'' |Akpịrịkpa |2019 |Usoro | |} == Ịgụ ihe ọzọ == * https://www.pressreader.com/south-africa/rooi-rose/20190101/281775630215840 * https://www.pressreader.com/south-africa/huisgenoot/20191121/283893049859680 * https://www.vrouekeur.co.za/bekendes/10-vrae-aan-trix-vivier * https://stories.showmax.com/deon-meyers-trackers-is-top-on-showmax/ * [https://www.netwerk24.com/huisgenoot/Bekendes/lea-trix-en-moeder-adri-ma-en-dogters-bekoor-sa-op-tv-20210219 https://www. Florida24.com/huisgenoot/Bekendes/lea-trix-en-moeder-adri-ma-en-dogters-bekoor-sa-op-tv-20210219] == Edemsibịa == {{Reflist|refs=<ref name="nytimes">{{Cite news|url=https://www.nytimes.com/2020/06/12/arts/television/netflix-blood-and-water-trackers-cinemax.html|title=Netflix and Cinemax Go to South Africa for Real|newspaper=The New York Times|date=12 June 2020|last1=Hale|first1=Mike}}</ref> <ref name="news24">{{cite web|url=https://www.news24.com/channel/tv/news/m-nets-hit-show-trackers-makes-its-international-debut-20200605-2|title = M-Net's hit show 'Trackers' makes its international debut}}</ref> <ref name="latimes">{{cite web|url=https://www.latimes.com/entertainment-arts/tv/story/2020-06-11/whats-on-tv-friday-trackers-on-cinemax-coronavirus|title = What's on TV Friday: 'Trackers' on Cinemax; coronavirus|website = [[Los Angeles Times]]|date = 12 June 2020}}</ref> <ref name="iol">{{cite web|url=https://www.iol.co.za/entertainment/tv/local/all-the-glitz-and-glam-at-the-premiere-of-trackers-35271166|title = All the glitz and glam at the premiere of 'Trackers'}}</ref> <ref name="vrouekeur">{{In lang|af}} https://www.pressreader.com/south-africa/vrouekeur/20191101/281556587600088</ref> <ref name="m-net">{{cite web|url=https://m-net.dstv.com/show/trackers/characters/cornel-flea-van-jaarsveld/profile|title=M-Net}}</ref> <ref name="netwerk24-20171103">{{In lang|af}} https://www.netwerk24.com/huisgenoot/Nuus/nuwe-sa-ster-bieg-ek-was-n-pynlike-presteerder-20171103</ref> <!-- paywalled --> <ref name="showmax-waterfront">{{cite web|url=https://stories.showmax.com/va-waterfront-finally-gets-series/|title = The V&A Waterfront finally gets its own series|date = 19 September 2017}}</ref> <ref name="netwerk24-20171019">{{In lang|af}} https://www.netwerk24.com/Vermaak/Tv/sy-doen-dit-al-van-kleins-af-20171019</ref> <!-- paywalled --> <ref name="tvsa-16646">{{cite web|url=https://www.tvsa.co.za/actors/viewactor.aspx?actorid=16646|title = Trix Vivier &#124; TVSA}}</ref> <ref name="tvsa-2260">{{cite web|url=https://www.tvsa.co.za/shows/viewshowcast.aspx?showid=2260&amp;season=2|title = Sterlopers &#124; Starring Cast &#124; TVSA}}</ref> <ref name="iol-legacy">{{cite web|url=https://www.iol.co.za/entertainment/tv/local/trix-vivier-is-proud-of-legacy-despite-covid-19-challenges-b63e3710-5e41-41d2-b681-7a14bcfbd466|title = Trix Vivier is proud of 'Legacy' despite Covid-19 challenges}}</ref> <ref name="stageandscreen.co.za">{{cite web|url=https://www.stageandscreen.co.za/legacy-potgieters/|title=Legacy: The Modest Family &#124; Stage and Screen|date=22 June 2020}}</ref> <ref name="netwerk24-legacy">{{In lang|af}} https://www.netwerk24.com/huisgenoot/Bekendes/lea-trix-en-moeder-adri-ma-en-dogters-bekoor-sa-op-tv-20210219</ref> <!-- paywalled --> <ref name="pressreader-283347589536278">{{In lang|af}} https://www.pressreader.com/south-africa/sarie/20200901/283347589536278</ref> <ref name="netwerk24-20191115">{{In lang|af}} https://www.netwerk24.com/huisgenoot/Bekendes/hg-kuier-by-2-stersussies-fynskrif-se-lea-en-trackers-se-trix-20191115</ref> <!-- paywalled --> <ref name="iol-923460">{{cite web|url=https://www.iol.co.za/entertainment/whats-on/cape-town/annie-get-your-gun-at-artscape-923460|title = Annie Get Your Gun at Artscape}}</ref> <ref name="iol-927127">{{cite web|url=https://www.iol.co.za/entertainment/whats-on/cape-town/abused-woman-play-to-preview-at-bat-927127|title = Abused-woman play to preview at BAT}}</ref> <ref name="jvralumni.co.za">https://web.archive.org/web/20180902211524/http://jvralumni.co.za/downloads/JvR%20Alumni%20Nuusbrokkies%202de%20Uigawe%20Oktober%202017%20.pdf {{Bare URL PDF|date=March 2022}}</ref> <ref name="janvanriebeeck.co.za-kultuur">{{cite web|url=https://janvanriebeeck.co.za/kultuur/ |title=Kultuur &#124; Hoërskool Jan van Riebeeck |publisher=Janvanriebeeck.co.za |date= |accessdate=2022-05-06}}</ref> <ref name="wts-prospectus">https://f24c9a80-dbdd-4c88-89be-1182fab6ac8c.filesusr.com/ugd/03b688_ee7efc92aa094fd5a5ba3c88c3a37745.pdf {{Bare URL PDF|date=March 2022}}</ref> <ref name="artlink-7889">[https://www.artlink.co.za/news_article.htm?contentID=7889 ]{{dead link|date=May 2022}}</ref> <ref name="joburg-pippi">{{cite web|url=https://www.joburg.org.za/media_/Newsroom/Pages/2013%20articles/2011%20&%202012%20%20Articles/Pippi-to-delight-children.aspx |title=Pippi to delight children |publisher=Joburg.org.za |date= |accessdate=2022-05-06}}</ref>}} == Njikọ mpụga == * https://www.imdb.com/name/nm6366742/ * https://www.apm.co.za/artiste/trix-vivier-836/ * https://www.instagram.com/trixvivier [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] e9vz2uguzwv5c82qag1uoar1tagoxw3 Rym Ghezali 0 15484 228667 175035 2025-06-19T12:11:09Z InternetArchiveBot 11600 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 228667 wikitext text/x-wiki {{Databox}} [[Category:Pages using infobox person with unknown empty parameters|residenceRym Ghezali]] [[Category:Articles with hCards]] '''Rym Ghezali''' (Arabic; 29 June 1982 17 March 2021) bụ onye Algeria na-eme ihe nkiri na onye na-agụ egwu. A maara ya maka ịmepụta usoro telivishọn El ''Wa3ra'' .<ref name="auto">{{Cite web|url=https://www.amad.ps/ar/post/393873|title=بالفيديو.. رحيل غزالة الجزائر بعد صراع مع المرض.. تعرضت للتهديد بسبب الغيرة|date=March 17, 2021|work=أمد للإعلام|accessdate=June 17, 2022|archivedate=November 5, 2021|archiveurl=https://web.archive.org/web/20211105032659/https://www.amad.ps/ar/post/393873}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.alhurra.com/arabic-and-international/2021/03/17/%D9%88%D9%81%D8%A7%D8%A9-%D8%A7%D9%84%D9%81%D9%86%D8%A7%D9%86%D8%A9-%D8%A7%D9%84%D8%AC%D8%B2%D8%A7%D8%A6%D8%B1%D9%8A%D8%A9-%D8%B1%D9%8A%D9%85-%D8%BA%D8%B2%D8%A7%D9%84%D9%8A-%D9%88%D8%B4%D9%82%D9%8A%D9%82%D8%AA%D9%87%D8%A7-%D8%AA%D9%86%D8%B9%D8%A7%D9%87%D8%A7-%D9%81%D9%8A-%D9%81%D9%8A%D8%AF%D9%8A%D9%88-%D9%85%D8%A4%D8%AB%D8%B1|title=وفاة الفنانة الجزائرية ريم غزالي.. وشقيقتها تنعاها في فيديو مؤثر &#124; الحرة|work=www.alhurra.com|accessdate=2022-06-17|archivedate=2023-12-16|archiveurl=https://web.archive.org/web/20231216203612/https://www.alhurra.com/arabic-and-international/2021/03/17/%D9%88%D9%81%D8%A7%D8%A9-%D8%A7%D9%84%D9%81%D9%86%D8%A7%D9%86%D8%A9-%D8%A7%D9%84%D8%AC%D8%B2%D8%A7%D8%A6%D8%B1%D9%8A%D8%A9-%D8%B1%D9%8A%D9%85-%D8%BA%D8%B2%D8%A7%D9%84%D9%8A-%D9%88%D8%B4%D9%82%D9%8A%D9%82%D8%AA%D9%87%D8%A7-%D8%AA%D9%86%D8%B9%D8%A7%D9%87%D8%A7-%D9%81%D9%8A-%D9%81%D9%8A%D8%AF%D9%8A%D9%88-%D9%85%D8%A4%D8%AB%D8%B1}}</ref> == Akụkọ ndụ == Ghezali sonyere na Star Academy 3 n'afọ 2005.<ref name="auto1">{{Cite web|url=https://www.elfann.com/news/show/1264337/ريم-غزالي-إشتهرت-ستار-أكاديمي-وتعرضت-للتهديد-والسر|title=ريم غزالي إشتهرت بـ "ستار أكاديمي" وتعرضت للتهديد.. والسرطان أنهى حياتها|work=elfann.com|language=Arabic|date=17 March 2021}}</ref> O mepụtara ma mepụta El ''Wa3ra'' n'afọ 2017, wee rụọ ọrụ na ''Boqron'' n'afọ 2018.<ref name="auto1" /> Ọ nwụrụ na Paris, France, n'abalị 17 ọnwa Machị afọ 2021, mgbe ọ dị afọ 38, na-arịa ọrịa kansa kemgbe 2019.<ref>[https://www.albawaba.com/entertainment/breaking-rym-ghezali-dies-after-long-battle-cancer-her-sister-selma-breaks-tears BREAKING: Rym Ghezali Dies After a Long Battle With Cancer.. Her Sister Selma Breaks in Tears Announcing the Sad News (Video) ]</ref><ref name="auto"/> == Edemsibịa == {{Reflist}} 3rt17pquybwegi8nuag6qbfbwwv1qbz Varsha Nair 0 16394 228717 166148 2025-06-20T02:08:39Z InternetArchiveBot 11600 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 228717 wikitext text/x-wiki {{databox}} '''Varsha Nair''' (amụrụ n'afọ 1957) bụ onye India na-ese ihe nke amụrụ na Kampala, [[Uganda]] .<ref>{{Cite web|url=http://www.varshanair.studio/about|title=Varsha Nair - About|work=Varsha Nair|language=en|accessdate=2018-03-30}}</ref> A zụrụ ya na Mahadum Maharaja Sayajirao nke Baroda, o wee kwaga Bangkok na 1995 mgbe ọ hapụsịrị [[Ndia|India]] gaa England wee laghachi India. Ọrụ ya na-enyocha echiche nke mkwapu, ụlọ na ịhe onye nwere.<ref name=":0">{{Cite web|title=Nair, Varsha {{!}} Artist Profile with Bio|url=https://www.mutualart.com/Artist/Varsha-Nair/8926485B9508BA08|accessdate=2018-03-30|work=www.mutualart.com|language=en|archivedate=2019-04-15|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190415100858/https://www.mutualart.com/Artist/Varsha-Nair/8926485B9508BA08}}</ref><ref name=":1">{{Cite web|author=Archive|first=Asia Art|title=Interview with Varsha Nair|url=https://aaa.org.hk/en/ideas/ideas/interview-with-varsha-nair|accessdate=2018-03-30|work=aaa.org.hk|language=en}}</ref> Ọ bụ otu n'ime ndị guzobere Womanifesto, otu nka ụmụ nwanyị na mmemme na-arụ ọrụ ugboro abụọ na Thailand n'etiti afọ 1997 na 2008, nke mepụtara usoro mgbanwe mba ụwa na Thailand.<ref>{{Cite book|url=https://www.worldcat.org/oclc/862112488|title=Asia through art and anthropology : cultural translation across borders|others=Nakamura, Fuyubi, 1974-, Perkins, Morgan,, Krischer, Olivier,, Morphy, Howard,, 中村, 冬日, 1974-|date=5 December 2013|isbn=978-0857854483|location=London|oclc=862112488}}</ref> E gosipụtara ọrụ ya n'ọtụtụ ụlọ<ref>{{Cite web|title=Meridian / Urban|url=http://kunstaspekte.art/event/meridian-urban-2011-09|accessdate=2022-03-26|work=kunstaspekte.de|language=de|archivedate=2022-03-26|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220326084630/https://kunstaspekte.art/event/meridian-urban-2011-09}}</ref> ọrụ nka, nke gụnyere Tate<ref name=":2">{{Cite web|title=ArtAsiaPacific: Still Moving Image|url=http://artasiapacific.com/Magazine/62/StillMovingImage|accessdate=2018-03-30|work=artasiapacific.com|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|author=Tate|title=Mumbai comes to Tate Modern – Press Release|url=https://www.tate.org.uk/press/press-releases/mumbai-comes-tate-modern|accessdate=2022-03-26|work=Tate|language=en-GB}}</ref> Modern (London), Haus der Kulturen der Welt (Berlin), Fondazione Sandretto Re Rebaudengo<ref>{{Cite web|title=Subcontingent - The Indian Subcontinent in Contemporary Art|url=http://kunstaspekte.art/event/subcontingent-the-indian-subcontinent-in-contemporary-2006-06|accessdate=2022-03-26|work=kunstaspekte.de|language=de|archivedate=2022-03-26|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220326084631/https://kunstaspekte.art/event/subcontingent-the-indian-subcontinent-in-contemporary-2006-06}}</ref> (Turin), Art in General (New York), Sarajevo Centre of Contemporary Art (Sarajevo), Experimenta Media Arts (Melbourne), LaSalle-SIA College of the Arts, Devi Art Foundation (New Delhi), na The Guild Art Gallery (Mumbai).<ref name=":0" /> O bipụtara edemede ya n'ọtụtụ akwụkwọ nka, dị ka n.paradoxa, Southeast of Now: Directions in Contemporary and Modern Art in Asia, ''ArtAsiaPacific'', na ''Ctrl+P Journal of Contemporary Art''. Nair dị ugbu a na Baroda. == Ihe osise == N'afọ 2006, Nair mere usoro ntinye aka dị ndụ akpọrọ Encounter(s), nke emere na ụlọ nzukọ Turbine na Tate Modern.<ref name=":2"/> Ya na Tejal Shah (Bombay) rụkọtara ọrụ iji mepụta ntinye aka ndị a, ebe ndị na-ese ihe na-eyi uwe elu na-acha ọcha, jikọtara ibe ha site n'akwa aka ogologo na-enweghị isi, ma kwuo na nnukwu ụlọ Turbine Hall.<ref name=":2" /> A rụkwara ọrụ a n'ọtụtụ ebe ndị ọzọ, nke gụnyere mmemme National Review of Live Art na Glasgow na Palazzo Carignano na Turin, Ịtali.<ref name=":3">{{Cite web|url=http://www.varshanair.studio/encounter-s-2006#5|title=Varsha Nair|author=Nair|first=Varsha|accessdate=March 30, 2018}}</ref> E mere ọrụ ya Undercurrent ''Yangon'' site na 2014 na People's Park na Yangon, Myanmar.<ref name=":3"/> Vasha Nair sonyekwara na 2nd Beyond Pressure International Festival of Performance Art na Yangon na 2009.<ref>{{Cite web|url=https://aaa.org.hk/en/collection/search/library/2nd-beyond-pressure-international-festival-of-performance-art-yangon-myanmar-2009/search/actors:varsha-nair/page/1/view_as/grid|title=2nd Beyond Pressure International Festival of Performance Art: Yangon, Myanmar 2009|work=Asia Art Archive|accessdate=March 30, 2018}}</ref> == Ebensidee == {{Reflist}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] kwbzzp41yaiest5wfeuw3cqsrv13aqv Sherine 0 16720 228681 208461 2025-06-19T16:21:41Z InternetArchiveBot 11600 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 228681 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Sherine Sayed Mohamed Abdel-Wahab''' (amụrụ n'October 8, 1980), nke a maara site na aha '''Sherine''', bụ onye na-agụ egwu, onye na-eme ihe , onye na TV na onye ama ama, na onye bụbu onye ọka ikpe na MBC's The Voice: Ahla Sawt .<ref name="GN2016">{{Cite news|url=http://gulfnews.com/news/mena/egypt/egyptian-pop-star-sherine-reverses-retirement-decision-1.1684144|title=Egyptian pop star Sherine reverses retirement decision|date=4 March 2016|work=Gulf News|accessdate=13 April 2016}}</ref> == Oge ọ malitere == A mụrụ ya na October 8, 1980, na Cairo, Egypt. A mụrụ ya n'ezinụlọ nọ n'ọkwá dị n'etiti, nna ya bụ onye na-achọ ụlọ mma, nne ya, onye na-elekọta ụlọ, o nwekwara nwanne nwoke na nwanne nwanyị.<ref>{{Cite web|url=http://www.layalina.com/%D8%B5%D9%88%D8%B1-%D8%B4%D9%8A%D8%B1%D9%8A%D9%86-%D8%B9%D8%A8%D8%AF-%D8%A7%D9%84%D9%88%D9%87%D8%A7%D8%A8-%D9%85%D8%B9-%D9%88%D8%A7%D9%84%D8%AF%D8%AA%D9%87%D8%A7-%D9%81%D9%87%D9%84-%D8%AA%D8%B4%D8%A8%D9%87%D9%87%D8%A7%D8%9F.html|title=صور شيرين عبد الوهاب مع والدتها فهل تشبهها؟ - موقع ليالينا|work=www.layalina.com|accessdate=2016-11-04}}</ref> Dị ka nwatakịrị, onye nkuzi egwu ya n'ụlọ akwụkwọ chọpụtara nkà olu Sherine. Mgbe ọ dị afọ itoolu, onye nkuzi ya mere ka nne ya kwenye ịkpọrọ ya gaa na Cairo Opera House izute Selim Sahab, onye nduzi egwu oge ochie nke Ijipt.<ref>{{Cite news|url=http://www.lahamag.com/Details/16020/%D8%B4%D9%8A%D8%B1%D9%8A%D9%86_%D8%B9%D8%A8%D8%AF_%D8%A7%D9%84%D9%88%D9%87%D8%A7%D8%A8__%D9%81%D9%8A_'%D8%A2%D8%AE%D8%B1_%D9%85%D9%86_%D9%8A%D8%B9%D9%84%D9%85'|title=شيرين عبد الوهاب في 'آخر من يعلم' - Laha Magazine|date=2010-05-18|work=Laha Magazine|accessdate=2016-11-04}}</ref> Ọ bụrụ abụ n'ihu ya, ọ masịkwara olu ya nke ukwuu. Site n'oge ọ dị afọ itoolu ruo mgbe ọ dị afọ iri na abụọ, ọ bụrụ abụ dị ka onye otu ukwe na Cairo Opera House, mgbe ahụ e nyere ya ohere ịrụ ọrụ dị ka onye na-agụ egwu n'onwe ya ma nwee nnukwu ihe ịga nke ọma. Ọ nọgidere na-abụ abụ na Cairo Opera House mgbe ọ na-achọ onye na-emepụta egwu iji malite ọrụ dịka ọgụ egwu. Mgbe ọ dị afọ iri na asatọ, a kpọọrọ ya ga izute Nasr Mahrous, onye ama ama na-eme ihe nkiri, onye nduzi na onye na-emepụta egwu, ọ nwere mmasị n'olu ya wee kpebie iso ya rụkọọ ọrụ site na ụlọ ọrụ, Free Music, ebe ọ zutere [[Tamer Hosny]], mgbe ahụ talent ọhụrụ na-achọkwa ohere. Nasr Mahrous kpebiri ime nke mbụ ya dị ka abọm jikọrọ aka maka Tamer Hosni na Sherine gụnyere abụ abụọ na-egosi ha ọnụ. A tọhapụrụ abọm ahụ na Septemba 2002, site na aha Free Mix3 - Tamer & Sherine ma bụrụ nnukwu ihe na Middle East na North Africa dum. Abọm ahụ rere ihe karịrị nde iri abụọ na Middle East na North Africa dum.<ref>{{Cite web|url=http://mailer.virginmegastore.me/streamsend/dsf_nights/emailer2.html|title=Virgin Megastore|work=mailer.virginmegastore.me|accessdate=2016-11-04|archivedate=2015-01-11|archiveurl=https://web.archive.org/web/20150111045428/http://mailer.virginmegastore.me/streamsend/dsf_nights/emailer2.html}}</ref><ref>{{Cite journal|title="Free Music 3- the biggest smash hit in the last 10 years"|journal=Alkwakeb Magazine 233 (مجلة الكواكب)}}</ref> == Ihe nkiri == Sherine gosipụtara n'ihu onye na-eme ihe ọchị nke Egypt bụ [[Ahmed Helmy]] na ''Mido Mashakel. Mohamed'' El-Naggar duziri ihe nkiri nke afọ 2003. N'ọnwa Juun afọ 2015 ọ pụtara na usoro ihe nkiri Ramadan Egyptian Taree'i (English: My Road), ebe ọ na-eme ka nwa agbọghọ nke na-agba mbọ imezu nrọ ndụ ya niile nke ịghọ onye na-agụ egwú a ma ama, megide mgbochi mmekọrịta mmadụ na ibe ya, iwu na mmegide sitere n'ezinụlọ ya. Ọ bụ Tamer Habib dere ihe nkiri ahụ ma bụrụ nke Mohamed Shaker duziri. == Ihe omume == Sherine bụ onye ọka ikpe na ihe ngosi The Voice Ahla Sawt ruo mgbe ọ nọchiri ya na 2017.<ref>{{Cite web|title=Guess Who Will Replace Sherine in the Voice Season|url=http://www.standardrepublic.com/2017/07/guess-who-will-replace-sherine-in-the-voice-season-4/7204.htm|publisher=Standard Republic|accessdate=1 October 2017}}</ref><ref>{{Cite news|url=http://www.standardrepublic.com/2017/07/guess-who-will-replace-sherine-in-the-voice-season-4/7204.htm|publisher=standardrepublic.com|title=''Sherine - The Voice}}</ref> N'ọnwa Jenụwarị afọ 2017, ọ kwadoro ngosi nke ya, Sherry's Studio (Arabic), na netwọk Ijipt, ''DMC''. Na June 19, 2018, a hụrụ ya na ọtụtụ ndị ama ama na ndị na-ese si gburugburu ụwa na ihe ngosi mbụ na Saudi Arabia na King Abdullah Sports City na Jeddah, mgbe iwu ntụrụndụ ọhụrụ nke alaeze ahụ gasịrị. == Ndụ onwe onye == Sherine lụrụ di nke ugboro abụọ na Eprel 7, 2018 na Cairo, Egypt na Hossam Habib, onye na-agụ egwu pop nke Egypt. Ndị ezinụlọ ya, ndị njikwa na ndị na-ahazi di na nwunye ahụ, gụnyere ụmụ nwanyị Sherine site na alụmdi na nwunye mbụ ya na onye na-ede egwu Ijipt, Mohamed Moustafa, bịara agbamakwụkwọ ahụ.<ref>{{Cite web|url=http://www.mawaly.com/music/Hosam+Habib|title=حسام حبيب|work=Mawaly.com|accessdate=7 May 2018|archivedate=15 May 2018|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180515095521/http://www.mawaly.com/music/Hosam+Habib}}</ref> Sherine na Hossam Habib gbara alụkwaghịm na 2021. == Arụmụka == N'afọ 2017, vidiyo e dekọrọ n'otu egwu gosipụtara na ọ na-azaghachi arịrịọ abụ site n'ịkpa ọchị na ịṅụ mmanya si na Naịl ga-enye ya [[Skistosomiasis|schistosomiasis]] mgbe a gwara ya ka ọ bụrụ abụ ''Mashrebtesh'' Men Nilha (Egyptian Arabic: ماشرب من نيلها; English: You Didn't Drink From Its Nile) n'otu egwuregwu egwu. Ndị Egyptian Musicians Syndicate kpebiri ịkwụsị ikike ya ịrụ ọrụ na Egypt n'ihi "ịkwa emo na-enweghị isi nke Ijipt anyị hụrụ n'anya" mgbe ọ kiriri vidiyo ahụ. Sherine mechara rịọ mgbaghara maka "ihe ọchị nzuzu" ya n'ihe ngosi ahụ.<ref>{{Cite news|title=Egyptian singer Sherine banned for 'mocking' River Nile|work=BBC News|date=15 November 2017|url=https://www.bbc.co.uk/news/world-middle-east-41995932}}</ref><ref>{{Cite web|title=Sherine banned for Mocking The Nile River|url=http://www.egyptindependent.com/sherine-banned-from-singing-for-mocking-egypt/|work=The Egypt Independent|date=15 November 2017}}</ref> == Diski == === Abọm === * ''Free Mix 3'' na [[Tamer Hosny]] (2002) Label: Free Music Art Production * ''Garh Tany'' (ntụgharị: ''Ọnyá ọzọ'') (2003) Label: Free Music Art Production * ''Lazem Ayesh'' (ntụgharị: M ga-adị ndụ / Ịlanarị) (2005) Label: Free Music Art Production * ''Batamenak'' (M na-eme ka obi sie gị ike) (2008) Label: Rotana * ''Habeat'' (I Fell in Love) (2009) Label: Rotana * ''Esaal Alaya'' (Jụọ Banyere M) (2012) Label: Rotana * ''Ana Kiteer'' (2014) Label: Nogoum Records * ''Taree'i'' (2015) * ''Nassay'' (2018) === Egwu === * "Ma Sherebtesh Min Nelha" (Abụ mba Ijipt a ma ama) * "Alachan Masr" ("N'ihi Ijipt", abụ ịhụ mba n'anya nke Ijipt) * "Ma Btefrahsh" * "Enak" * "Baladi" ft. [[Muhammad]] Noor * "Just A Dream (Coke Studio/Arabic Version) [ya na Nelly] * "Al'am Al Jadeed" ft. Fadl Shaker * "Lebnan Fel Alb" (A raara ya nye [[Lebanon|Lebanọn]] n'oge agha) * "Albi Leek" ft. Hany Shakir * "Bahibik Ya Omi" * "Keda Ya Albi" * "Sida Da" * "Kol Maghanni" * "Ayesht Masr" (abụ ịhụ mba n'anya nke Ijipt) * "Ala Eidak" (2017) * "Howa Dah" (2017) * "Lawany" (2019) * "Abo El Regala" (2019) * "El Hob Khedaa" (2019) * "Mesh Ad El Hawa" (2020) * "Kollaha Ghayrana" (2021) * "El Qamas" (2021) * "Khasemt El Noum" (2021) * "Anyị Bahleflak" (2021) ; Ihe nkiri na egwu ihe nkiri * "Bọbọ" (2003) * "Kteer Ben'shaa" (2006) * "El Meraya" (2008) * "Masha'er" (2013) * "Halawat Al Dounia" (2017) * "Ya Betfaker Ya Bet7es" (2019) * "Weshy El Ha2i2i" (2021) == Ebensidee == {{Reflist}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] imzznerfkdm6xlmeoliq5676vyqdd5p Selam Tesfaye 0 16862 228675 198674 2025-06-19T14:58:40Z InternetArchiveBot 11600 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 228675 wikitext text/x-wiki {{databox}} [[Category:Articles with hCards]] '''Selam Tesfaye''' (amụrụ n'abalị iri na asaa n'ọnwa Ọktoba n'afọ 1992) bụ onye Etiopia na-eme ihe nkiri.<ref>{{Cite web|title=Selam Tesfaye|url=https://www.facebook.com/story.php?story_fbid=704956940120295&id=197047614244566|accessdate=2021-06-08|work=www.facebook.com|language=en}}</ref> Ọrụ ya na-emekarị ka ọ bụrụ onye na-eme ihe nkiri na onye na-eduzi ihe nkiri dị iche iche. Dị ka onye natara ọtụtụ onyinye, ọkachasị Gumma Awards, ọ bụ otu n'ime ihe ngosi kachasị ewu ewu na ụlọ ọrụ ihe nkiri Etiopia. Ọ bụ onye isi omee na ihe nkiri Crumbs, nke Miguel Llansó duziri, ma kwalite ya dị ka ''ihe'' nkiri sayensị mbụ nke ndị Etiopia mere.<ref name="tadias">{{Cite news|title=The Sci-Fi Romance Film From Ethiopia ‘Crumbs’ Opens in U.S. Theaters|url=http://www.tadias.com/10/06/2015/the-sci-fi-romance-film-from-ethiopia-crumbs-opens-in-u-s-theaters/|accessdate=10 October 2018|work=Tadias Magazine|date=6 October 2015}}</ref> == Oge ọ malitere == A mụrụ Selam Tesfaye n'ogige ndị agha a na-akpọ "Tolay", na Harar, n'ebe ọwụwa anyanwụ Etiopia. Ọ kwagara Humera ma mụọ akwụkwọ site na klas nke anọ ruo nke iri n'ebe ahụ. N'oge ọ na-akwaga [[Addis Ababa]], ọ pụghị isu Amharic na mbụ. N'agbanyeghị ihe ọ bụla, ọ gbara mbọ ikwu okwu nke ọma iji mee ihe nkiri. Ọ na-ekwukarị na ọ "na-ahọrọ ịrụ ọrụ na ihe nkiri" karịa ịrụ ọrụ nka ndị ọzọ.<ref name=":1">{{Cite web|title=የተወለደችዉ ሀረር ከተማ ሲሆን ግን እንደተወለደች ወደ ጦላይ የሚባል የታ|url=http://www.hawassaonline.com/subpage_articles.php?id=253&catagory=Biography|accessdate=2021-06-07|work=www.hawassaonline.com|archivedate=2021-06-07|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210607214816/http://www.hawassaonline.com/subpage_articles.php?id=253&catagory=Biography}}</ref> == Ọrụ == Selam batara n'ọkwa na ihe nkiri 2013 Sost Maezen (Bekee: Triangle), ihe nkiri natara ihe nrite nke mba ụwa. Ọzọkwa, ọ rụrụ ọrụ n'ọtụtụ ihe nkiri ndị Etiopia, a makwaara ya maka ọrụ dị mkpa na ''Hiwot Bedereja'' (2014), dị ka nwa akwụkwọ na-eche mmegbu nke ụmụ klas ya ihu. Ọ na-arụkwa ọrụ na ihe nkiri ịhụnanya ''Lik Negn'' (2013). Selam mekwara dị ka Sayat na ''ihe'' nkiri akụkọ sayensị nke afọ 2015 Crumbs . Ihe nkiri a bụ nke mbụ sci-fi mepụtara na Etiopia ma nweta ọtụtụ otuto. Mgbe afọ 2016 gachara, o nwetara ọtụtụ ọrụ n'ime ihe nkiri, nke a makwaara site na ngosipụta ya na ihe ngosi ihe nkiri ịhụnanya dị iche iche, ''Seba Zetegn'' (2016) na ''Yimeches Yarada Lij 2'' (2017). A makwaara ya maka ihe nkiri na-atọ ọchị nke afọ 2015 bụ ''Tilefegn'', nke ya na Kassahun Fesseha na-eme. N'afọ 2017, Selam laghachiri na ihe na-esote Sost Maezen, Sost Maecen 2. Na mgbakwunye na nke ahụ, ọ rụkwara ọrụ na ihe nkiri na-atọ ọchị, dị ka ''Yabedech Yarada Lij 3'' na ''Atse Mandela'' n'afọ ahụ. == Ndụ onwe onye == Selam na Amanuel Tesfaye nwere mmekọrịta ogologo oge; ha abụọ kwere nkwa ọlụlụ ma lụọ n'afọ 2018. Ha nwere otu nwa. Na agbamakwụkwọ ya, o mere oriri nke kpọtara ụfọdụ ndị ama ama. Ya na nne ya bi ugbu a na Addis Ababa.<ref name=":1" /> == Onyinye == Na Septemba 2018, Selam meriri ihe nrite Best Actress na 9th Addis Music Awards, maka ihe nkiri ''Yabedech Yarada Lij'' .<ref name="addis">{{Cite news|title=The 9th Addis Music Award: Esubalew Yitayew and Rophnan|url=http://semonegna.com/9th-addis-music-award/|accessdate=10 October 2018|work=Semonegna Ethiopia|date=6 September 2018}}</ref> == Ihe nkiri == {| class="wikitable" |+[https://web.archive.org/web/20250420072602/https://yageru.com/artist-info.php?aID=2&&aNM=Selam%20Tesfaye Ihe nkiri a sitere na Yageru.com] !Afọ !Aha ya !Ọrụ |- |2013 |''Ọ dị Mgbasa Maezen'' |Elf |- |2013 |''Lik Negn'' | |- |2013 |''Yefikire Fikiregna'' | |- |2014 |''Nnwere Onwe'' | |- |2014 |''Hiwot Bedereja'' |Seble |- |2014 |''Bihones'' | |- |2014 |''Weyzerit Dengel'' | |- |2014 |''Bechis Tedebke'' | |- |2014 |''Martreza'' | |- |2015 |''Ihe ndị dara ada'' |Sayat |- |2015 |''Tilefegn'' | |- |2016 |''Yemechesh Yarada Lij 2'' | |- |2016 |''Beza'' | |- |2017 |''Kal'' | |- |2017 |''Ọ dị Mgbasa Maezen 2'' | |- |2017 |''Yabedech Yarada Lij 3'' | |- |2017 |''Yetekelekele'' | |- |2017 |''YeLib QuanQua'' | |- |2017 |''Atse Mandela'' | |- |2018 |''Yemechereshaw Mishit'' | |- |2019 |''Eprel'' | |- |2019 |''Balekemis'' | |- |2019 |''Wagaw'' | |- |2019 |''Dink Fikir'' | |- |2020 |''Addisu Arada'' | |- |2021 |''Ye Fikir Volks'' | |- |} == Ebensidee == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * {{IMDb name|6349751}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] ql9rscaxm4ahek3t50ntmn84pka6u3t Mark Peploe 0 16987 228678 89420 2025-06-19T15:29:45Z ~2025-67995 26869 https://www.theguardian.com/film/2025/jun/19/mark-peploe-oscar-winning-scriptwriter-of-the-last-emperor-dies-aged-82 228678 wikitext text/x-wiki {{databox}} [[Category:Articles with hCards]] '''Mark Peploe''' (amụrụ na 3 Maachị 1943 wee nwụọ na June 18, 2025) bụ onye edemede Bekee na onye nduzi ihe nkiri. Ọ bụ nwanne Clare Peploe, na nwanne nwunye onye nduzi Bernardo Bertolucci. == Ọrụ == === Dị ka onye na-ede ihe nkiri === * The Pied Piper (1972) * ''Onye Njem'' (1975) * ''Eze Ukwu Ikpeazụ'' (1987) * ''Eluigwe Na-echebe'' (1990) * ''Obere Buddha'' (1994) === Dị ka onye nduzi === * ''Samson na Delilah'' (ihe nkiri dị mkpirikpi nke 1984) * ''Egwu'' nke Ọchịchịrị (1991) * ''Mmeri'' (1996) <ref>[https://archive.today/20130205024142/http://www.timeout.com/film/people/283129/mark-peploe.html Mark Peploe Film Biography] at ''Time Out'' London </ref><ref>[http://unitedagents.co.uk/mark-peploe Mark Peploe] at United Agents</ref> == Onyinye == Maka ''Eze Ukwu Ikpeazụ'' * Ihe nrite Academy maka ihe nkiri kachasị mma, (1988) * 45th Golden Globe Awards, Best Screenplay (1987) * David di Donatello maka edemede kacha mma (1988) == Ebensidee == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * {{IMDb name|0672546}} {{Golden Globe Award Best Screenplay}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] n5at38iqb1acn8ln6u33jc0xclnmd99 Sharif Bey 0 17222 228679 197962 2025-06-19T15:40:52Z InternetArchiveBot 11600 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 228679 wikitext text/x-wiki {{Databox}}[[Usòrò:Bey_with_work.jpg|thumb|Bey na ọrụ Nkisi-Inspired na-aga n'ihu]] '''Sharif Bey''' (amụrụ n'afọ 1974, Pittsburgh, [[Pensílvéníyạ|Pennsylvania]], U.S.) bụ ónyé America na-ese ihe, ónyé na-ese ite na prọfesọ. Ọ na-emepụta ma ite na-arụ ọrụ na ceramic na ihe ọkpụkpụ mgbasa ozi agwakọta, na-eji ụdị na ọdịdị dịgasị iche iche. Ọrụ ya na-egosipụta mmasị ya na ihe nketa ányà nke Africa na Oceania, yana ọdịbendị Africa America nkè ógè a. Site na ihe osise ya márá mmá, Bey na-enyocha ọdịbendị na ndọrọ ndọrọ ọchịchị nke ịchọ mma na ịchọ mma.<ref>{{Cite journal|title=Open Studio|url=https://craftcouncil.org/magazine/article/open-studio|journal=Craft Council|accessdate=23 August 2018}}</ref><ref name="auto">{{Cite web|url=https://americanart.si.edu/exhibitions/invitational-2018/sharif-bey|title=Smithsonian American Art Museum|work=Americanart.si.edu|accessdate=23 August 2018|archivedate=22 August 2018|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180822182904/https://americanart.si.edu/exhibitions/invitational-2018/sharif-bey}}</ref> == Agụmakwụkwọ == Dị ka nwa akwụkwọ ụlọ akwụkwọ sekọndrị, Bey gụsịrị akwụkwọ mmụta ite na Manchester Craftsmen's Guild. Manchester Craftsmen's Guild rụrụ ọrụ dị mkpa maka Bey n'oge ọ nọ n'afọ iri na ụma, na-enye ya ntọala nke nkà, njikọ dị ukwuu nke ceramics-ụwa, na ikpughe ndị nnà ukwu dị iche iche na-eleta gụnyere Jun Kaneko, Karen Karnes, Judy Moonelis, Paul Soldner, na Akio Takamori. N'oge na-adịghị anya mgbè ọdịda nke Soviet Union, Bey gụrụ ihe ọkpụkpụ na Academy of Fine Arts and Design, Bratislava (Slovak Republic). Mgbè e mesịrị, ọ nwetara BFA ya na ceramics na Mahadum Slippery Rock, MFA ya na nka studio na Mahadim nke North Carolina na Greensboro, na PhD na agụmakwụkwọ nka na Mahadam Pennsylvania State.<ref>{{Cite web|url=https://craftcouncil.org/magazine/article/open-studio|title=Open Studio|accessdate=2022-06-24|archivedate=2021-05-08|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210508231058/https://www.craftcouncil.org/magazine/article/open-studio}}</ref><ref name="auto1">{{Cite web|url=https://www.pittsburghglasscenter.org/pages/sharif-bey-dialogues-in-clay-and-glass|title=Pittsburgh Glass Center|work=Pittsburghglasscenter.org|accessdate=23 August 2018|archivedate=22 August 2018|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180822181418/https://www.pittsburghglasscenter.org/pages/sharif-bey-dialogues-in-clay-and-glass}}</ref><ref name="auto2">{{Cite web|url=http://vpa.syr.edu/faculty-staff/sharif-bey|title=Syracuse University|work=Vpa.syr.edu|accessdate=23 August 2018|archivedate=22 August 2018|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180822213827/http://vpa.syr.edu/faculty-staff/sharif-bey}}</ref><ref name="auto"/> == Ọrụ == Ahụmahụ nkuzi Bey gụnyere nhọpụta na: Mahadum Winston Salem State, Mahadum Virginia Commonwealth, na Mahadum Syracuse.<ref name="auto2"/><ref name="auto"/> O nweela ebe óbíbí ndị na-ese ihe na McColl Center for Art + Innovation, John Michael Kohler Arts Center, Pittsburgh Glass Center, na Archie Bray Foundation for the Ceramic Arts.<ref>{{Cite web|url=https://americanart.si.edu/exhibitions/invitational-2018/sharif-bey|title=Sharif Bey {{!}} Smithsonian American Art Museum|work=americanart.si.edu|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180822182904/https://americanart.si.edu/exhibitions/invitational-2018/sharif-bey|archivedate=2018-08-22}}</ref> == Ọrụ nka == Kemgbe egosiri ya na Renwick Gallery Smithsonian American Art Museum na 2018, The Carnegie Museum of Art, Everson Museum of Art na Gardiner Museum of Ceramic Art na Toronto emeela ihe ngosi nkè ọrụ Bey. Enwere ike ịchọta ihe ọkpụkpụ ya, iko na ihe ọkpụ ya na nchịkọta ọha na eze gụnyere: Smithsonian American Art Museum's Renwick Gallery, Museum of Fine Arts Houston, Carnegie Museum of Art, Everson Museum of Art، Hickory Museum of Art.<ref>{{Cite web|url=https://americanart.si.edu/artwork/louie-bones-omega-113524|title=Louie Bones---Omega &#124; Smithsonian American Art Museum}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://collection.cmoa.org/objects/f5e0c390-4e98-4ebd-bed3-23f26a47c33c|title=CMOA Collection}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://art.state.gov/personnel/sharif_bey/|title=Sharif Bey – U.S. Department of State}}</ref> E gosipụtara ọrụ ya na: * ''Sharif Bey'': Colonial Ruptures (2022) Gardiner Museum<ref>{{Cite web|url=https://www.gardinermuseum.on.ca/event/sharif-bey-colonial-ruptures/|title=Sharif Bey: Colonial Ruptures - Gardiner Museum}}</ref> * ''Sharif Bey'': Facets (2022) Everson Museum of Art<<ref>{{Cite web|url=https://www.everson.org/explore/current-exhibitions/sharif-bey-facets/}}</ref> * Sharif Bey: Ihe ndị e gwupụtara (20212022) Ebe ndebe ihe ochie Carnegie nke Pittsburgh<ref>{{Cite web|url=https://www.cmoa.org/exhibition/sharif-bey/|title=Sharif Bey: Excavations|accessdate=2022-06-24|archivedate=2022-06-19|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220619054027/https://cmoa.org/exhibition/sharif-bey/}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.post-gazette.com/ae/art-architecture/2021/10/01/Sharif-Bey-Excavations-Carnegie-Museum-Art-sculpture-Pittsburgh/stories/202110010005?fbclid=IwAR3KrzwFZ6NxhA_eGLuauxcOzElJBCiTqedr4YeFHMbquoz4kOCue9zqPs/|title=Sharif Bey: Excavations}}</ref> * ''Ihe USA 2020'' (2020) R & Company<ref>{{Cite web|url=https://objectsusa.r-and-company.com/sharif-bey|title=Sharif Bey}} </ref> * ''Ihe ịchọ mma'' (2020) McColl Center for Art and Innovation<ref>{{Cite web|url=https://mccollcenter.org/portfolio/adorned/|title=Adorned|accessdate=2022-06-24|archivedate=2021-10-29|archiveurl=https://web.archive.org/web/20211029083759/https://mccollcenter.org/portfolio/adorned/}}</ref> * Pittsburgh Anthology (20192010) Carnegie Museum of Pittsburgh<ref>{{Cite web|url=https://cmoa.org/exhibition/pittsburgh-anthology/|title=A Pittsburgh Anthology|accessdate=2022-06-24|archivedate=2022-06-19|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220619052451/https://cmoa.org/exhibition/pittsburgh-anthology/}}</ref> * Ọrụ na-akpaghasị: Renwick Invitational (2018[[2019) na Smithsonian American Art Museum's Renwick Gallery<ref>{{Cite web|url=https://americanart.si.edu/exhibitions/invitational-2018|title=Smithsonian American Art Museum|work=Americanart.si.edu|accessdate=23 August 2018}}</ref> * ''Sharif Bey'': Dialogues in Clay and Glass (2018) na Pittsburgh Glass Center<ref name="auto1"/> == Edensibia == {{Reflist}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] kvmgc78nbkiryas9ih0ju93gk2f7ywz Trenton Doyle Hancock 0 17425 228707 212787 2025-06-19T23:25:58Z InternetArchiveBot 11600 Rescuing 2 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 228707 wikitext text/x-wiki {{databox}} '''Trenton Doyle Hancock''' (amụrụ n'afọ 1974) bụ [[Ǹkà|onye]] America na-ese ihe na-arụ ọrụ na mbipụta, eserese, na ihe osise collaged. Site n'ọrụ ya, Hancock na-achọkarị ịkọ akụkọ banyéré Mounds, ihe omimi ndị bụ akụkụ nke ụwa ónyé na-ese ihe. N'echiche a, ihe osise ọhụrụ ọ bụla bụ onyinye ónyé na-ese ihe na mmepe nke Mounds. == Mbido ndụ na agụmakwụkwọ == A mụrụ Hancock na 1974 na Oklahoma City, [[Oklahoma]], ma too na Paris, Texas.<ref>[https://web.archive.org/web/20111009231529/http://www.pbs.org/art21/artists/hancock/ Trenton Doyle Hancock] biography. Retrieved February 12, 2011.</ref> Ọ natara BFA site na Texas A&M University Commerce. Dị ka ónyé nọ na klas, Doyle rụrụ ọrụ dị ka ónyé na-ese ihe nkírí màkà akwụkwọ akụkọ ụlọ akwụkwọ. N'oge ahụ, o chere na ọ ga-abụ ónyé na-ese ihe nkírí ọkachamara mgbè ọ gụsịrị akwụkwọ. Mmetụta nke mmasị Hancock na ihe nkírí ka na-ahụ anya n'ọrụ ya ugbu a.<ref name="Forbes">{{Cite news|url=https://www.forbes.com/sites/adamlehrer/2015/03/27/glimpse-inside-the-mind-of-artist-trenton-doyle-hancock-at-the-studio-museum-in-harlem/#3c7d856a19d2|title=Glimpse Inside the Mind of Artist Trenton Doyle Hancock at the Studio Museum in Harlem|author=Lehrer|first=Adam|work=Forbes|date=March 27, 2015|accessdate=February 28, 2017}}</ref> Mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ na Texas A&M University-Commerce, Hancock nwetara MFA na Tyler School of Art na Temple University, Philadelphia.<ref name="camh.org">{{Cite web|url=http://camh.org/exhibitions/trenton-doyle-hancock-skin-and-bones-20-years-drawing#.Vun3juIrLIU|title=Trenton Doyle Hancock: Skin and Bones, 20 Years of Drawing {{!}} Contemporary Arts Museum Houston|work=camh.org|accessdate=March 17, 2016|archiveurl=https://web.archive.org/web/20140829013454/http://camh.org/exhibitions/trenton-doyle-hancock-skin-and-bones-20-years-drawing#.Vun3juIrLIU|archivedate=August 29, 2014}}</ref> Ọ bụ zụlitere ya na Paris, Texas metụtakwara nka Hancock n'ụzọ dị ịrịba ama. Chọọchị bụ isi ihe dị mkpa n'oge ọ bụ nwata, ebe nna nna ya bụ onye ụkọchukwu.<ref>{{Cite journal|author=Salamon|first=Jeff|date=June 2014|title=He'll always have Paris: Trenton Doyle Hancock's art may be otherworldly, but it's deeply rooted in his Texas upbringing.|journal=Texas Monthly|volume=42}}</ref> N'ihi ya, okwu okpukpe na isiokwu dị ọtụtụ n'ọrụ ya, dị ka ntinye aka ugboro ugboro na Mgbapụta na Oriri Nsọ. == Ọrụ == Hancock na-ebipụta, vidiyo, eserese, ihe ọkpụkpụ, ihe ngosi onwé ónyé, na ihe osise felt.<ref name="exhibit-e">{{Cite web|url=http://www.jamescohan.com/news/balletaustin-presents-trenton-doyle-hancocks-cult-of-color-call-to-color|title=BalletAustin presents Trenton Doyle Hancock's Cult of Color: Call to Color - News - James Cohan Gallery|author=exhibit-e.com|work=www.jamescohan.com|accessdate=March 17, 2016}}</ref> Mmetụta ya gụnyere ihe ọchị, akwụkwọ akụkọ eserese, ihe nkírí, egwu, na ihe nkírí.<ref name="camh.org"/> A maara Hancock màkà ọrụ ányá ya nke na-elekwasị anya na Mounds na Vegans, ike abụọ na-alụ ọgụ mgbè niile ma na-eje ozi dị ka nnọchiteanya nke agha ebighi ebi n'etiti ihe ọma na ihe ọjọọ. Usoro a gbatịrị agbatị na-ejikwa nyochaa akụkọ ifo Hancock banyéré ike abụọ ahụ, nke na-enye ya ohere ịzụlite echiche ya n'ogologo.<ref>{{Cite news|url=https://www.ringling.org/events/trenton-doyle-hancock-emit-what-bringback-brought|title=Trenton Doyle Hancock, EMIT: What the Bringback Brought|work=The Ringling|accessdate=May 25, 2017|language=en}}</ref> Ọ haziri ụwa a ka ọ bụrụ otu ọ nwèrè ike ibi ma na-arụ ọrụ na-aga n'ihu, na-egosi ọkwa ndụ nke ihe odide dịgasị iche iche, dị ka Mounds: ihe e kere eke ógè ochie nke ọkara mmadụ na ọkara osisi nke e kere ọtụtụ puku afọ gara aga mgbe mmadụ nwoke gburu n'ime ubi okooko osisi.<ref>{{Cite news|url=https://art21.org/read/trenton-doyle-hancock-storytelling-characters-and-colors/|title=Storytelling—Characters and Colors — Art21|work=Art21|accessdate=May 25, 2017|language=en}}</ref> Ndị Vegans bụ ndị ọjọọ na-achọ ibibi Ugwu niile, ọkachasị "The Legend": Ugwu mbụ, na ndị a na-eleda anya n'etiti ndị Vegans. A na-eme Vegans iji gosipụta ndị kpebisiri ike ịmanye nkwenkwe ha na ndị ọzọ, ebe Ugwu na-anọchi anya Ụwa, nnabata, ịhụnanya, na omume na-aga n'ihu.<ref>{{Cite web|url=http://prod-images.exhibit-e.com/www_jamescohan_com/Visionary_Artistry_Mag_Cruz_12_August_2012.pdf|title=Trenton Doyle Hancock: Coloring Veganism|author=Cruz|first=Melissa|date=August 12, 2012|work=James Cohan Gallery|accessdate=June 26, 2022|archivedate=October 31, 2017|archiveurl=https://web.archive.org/web/20171031025223/http://prod-images.exhibit-e.com/www_jamescohan_com/Visionary_Artistry_Mag_Cruz_12_August_2012.pdf}}</ref> Ndị ọzọ dị mkpa n'ọrụ Hancock bụ Painter, mmụọ nne nke na-achịkwa agba, Loid, ike nna nke lekwasịrị anya n'okwu, na Torpedo Boy, ónyé dike na-enweghị obi ike nke Hancock mepụtara mgbè ọ bụ nwatakịrị. Torpedo Boy nwere ike karịrị nke mmadụ, mana mmetụta mmadụ ya karịsịa mpako ya na-egbochi ya ịrụ ọrụ ike ya ruo n'ókè ha.<ref>{{Cite news|url=http://www.art21.org/texts/trenton-doyle-hancock/interview-trenton-doyle-hancock-storytelling-characters-and-colors|title=Trenton Doyle Hancock: Storytelling—Characters and Colors {{!}} Art21|accessdate=February 28, 2017|language=en}}</ref> Ihe odide ndị ọzọ na-apụta na ọrụ ya na ya gụnyere Junior Mound, Bringback, Baby Curt, na Shy Jerry.<ref>{{Cite web|url=http://www.tampabay.com/things-to-do/visualarts/review-trenton-doyle-hancocks-wild-world-on-display-at-ringling/2228495|first=Lennie|author=Bennett|title=Review: Trenton Doyle Hancock's wild world on display at Ringling|work=Tampa Bay Times|date=May 6, 2015|accessdate=March 17, 2016}}</ref> == Onyinye na mkpakọrịta == N'etiti nsọpụrụ Hancock nwetara bụ Artadia Award (2003), The Greenfield Prize na Hermitage Artist Retreat (2013), óbíbí afọ abụọ na ọrụ mbụ, Art League Houston's Texas Artist of the Year (2017), na Texas Medal of Arts Awards in Visual Arts (2019).<ref name="Artadia">{{Cite web|title=Awards / Past Awardees|url=http://artadia.org/awards/past-awardees/|publisher=Artadia|accessdate=February 20, 2016}}</ref><ref name="Greenfield Prize">{{Cite web|title=Greenfield Winners|url=http://greenfieldprize.org/awardees/greenfield-winners/#2013|publisher=Greenfield Prize|accessdate=April 11, 2016|archivedate=April 13, 2016|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160413154919/http://greenfieldprize.org/awardees/greenfield-winners/#2013}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.chron.com/entertainment/article/Trenton-Doyle-Hancock-named-Texas-artist-of-the-11118573.php|title=Art League Houston names Trenton Doyle Hancock Texas artist of the year|author=Glentzer|first=Molly|date=2017-05-03|work=Houston Chronicle|accessdate=2019-03-22}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://txculturaltrust.org/press-releases/texas-cultural-trust-reveals-another-distinguished-group-of-honorees-for-tenth-biennial-texas-medal-of-arts-awards/|title=TEXAS CULTURAL TRUST REVEALS ANOTHER DISTINGUISHED GROUP OF HONOREES FOR TENTH BIENNIAL TEXAS MEDAL OF ARTS AWARDS|work=Texas Cultural Trust|language=en-US|accessdate=March 22, 2019}}</ref> Hancock bụkwa otu n'ime ndị omenkà kachasị nta a ga-egosi na Whitney Biennial, a họpụtara ya maka ihe ngosi abụọ n'usoro na 2000 na 2002. Ọ bụ ónyé isi na-ese ihe na Museum of Fine Arts, Houston na 2002.<ref>{{Cite book|title=Collecting African American art : the Museum of Fine Arts, Houston|author=Franklin, John Hope, 1915-2009.|date=2009|publisher=Museum of Fine Arts, Houston|others=Wardlaw, Alvia J., Museum of Fine Arts, Houston.|isbn=9780300152913|location=[Houston]|oclc=269282205}}</ref> == Edensibia == {{Reflist|30em}} == Njikọ mpụga == * [https://web.archive.org/web/20111009231529/http://www.pbs.org/art21/artists/hancock/ Trenton Doyle Hancock], usoro PBS Art:21 Season 2 (2003). * [https://web.archive.org/web/20040616024422/http://www.clevelandart.org/exhibcef/hancock/html/7702647.html Banyere Trenton Doyle Hancock], Cleveland Museum of Art [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] pn9hbs1o4oqw0723om0l17ubdv169r8 University of Benin (Nigeria) 0 18229 228713 176155 2025-06-20T01:12:53Z InternetArchiveBot 11600 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 228713 wikitext text/x-wiki {{Databox}}  [[Category:Articles using infobox university]] [[Usòrò:Faculty_of_Engineering_University_of_Benin.jpg|thumb|Faculty of Engineering University of Benin]] Mahadum Benin ('''UNIBEN''') bụ '''mahadum''' nyocha ọha na eze dị na Benin City, Edo State, Nigeria.<ref>{{Cite web|url=http://www.fme.gov.ng/index.php?option=com_content&view=article&id=82&Itemid=53|title=Departments -Tertiary|work=Ministry of Education (Nigeria)|archiveurl=https://web.archive.org/web/20110723180148/http://www.fme.gov.ng/index.php?option=com_content&view=article&id=82&Itemid=53|language=en-US|accessdate=2019-07-07|archivedate=2011-07-23}}</ref> Ọ bụ otu n'ime mahadum ndị [[Ndọrọ ndọrọ ọchịchị nke Nigeria|gọọmentị etiti nke Naịjirịa]] nwee ma guzobe ya n'afọ 1970.<ref>{{Cite web|url=http://thenationonlineng.net/uniben-x-raying-48-year-old/|title=UNIBEN… X-raying a 48-year-old|date=2018-03-22|work=The Nation Nigeria|language=en-US|accessdate=2019-07-07}}</ref> Ụlọ akwụkwọ ahụ nwere Ogige ụlọ akwụkwọ abụọ ugbu a nwere ngalaba iri na ise gụnyere ọbá akwụkwọ etiti a na-akpọ John Harris Library.<ref>{{Cite journal|author=Umukoro|first=Immanuel Ovemeso|date=2017-12-01|title=Determinants of e-library services’ use among university students: A study of John Harris Library, University of Benin, Nigeria|url=https://doi.org/10.1177/0961000616653176|journal=Journal of Librarianship and Information Science|language=en|volume=49|issue=4|pages=438–453|doi=10.1177/0961000616653176|issn=0961-0006}}</ref> A na-ewu ụlọ ndị dị na UNIBEN nke ọma, ha adịghị nso na ibe ha. UNIBEN nwere '''ụlọ ọgwụ nkuzi''' a na-akpọ Mahadum nke Benin Teaching Hospital ('''UBTH'''), nnukwu ụlọ ọgwụ nwere ngalaba niile na ngalaba ahụike, e nwekwara ngalaba dị iche iche dị ka ngalaba nke SERVICOM, Medical Records, ụlọ ndị nọọsụ na ndị dọkịta, ọrụ ịsa ákwà, nri na ọtụtụ ndị ọzọ.<ref>{{Cite web|date=2017-08-04|title=Uneasy calm as UBTH awaits new CMD|url=https://guardian.ng/features/uneasy-calm-as-ubth-awaits-new-cmd/|accessdate=2022-05-23|work=The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News|language=en-US|archivedate=2022-05-23|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220523173932/https://guardian.ng/features/uneasy-calm-as-ubth-awaits-new-cmd/}}</ref> == Akụkọ ihe mere eme == [[Usòrò:Unibenmaingate.jpg|thumb|320x320px|Ọnụ ụzọ ámá Mahadum Ugbowo Campus]] E hiwere Mahadum Benin n'afọ 1970. National Universities Commission (NUC) enyela ikike nye ngalaba nke mahadum ahụ.<ref>{{Cite web|url=https://www.vanguardngr.com/2018/11/uniben-retains-2nd-position-in-nuc-programme-accreditation-vc|title=Uniben retains 2nd position in Nuc programme accreditation-VC|date=2018-11-15|work=Vanguard News|accessdate=2019-07-06}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://uniben.edu/about-us.html|title=Brief History|publisher=University of Benin|language=en-CA|accessdate=2019-07-06}}</ref> == Ọ́bá Akwụkwọ John Harris == [[Usòrò:John_Harris_Library,_UNIBEN.jpg|thumb|Ọbá akwụkwọ John Harris, UNIBEN]] Ọbá akwụkwọ John Harris bụ ọbá akwụkwọ agụmakwụkwọ dị na ogige Ugbowo. A na-akpọ ọbá akwụkwọ ahụ aha onye ọsụ ụzọ na-ahụ maka ọbá akwụkwọ Mahadum, John Harris.Isi Ụlọ akwụkwọ nke ọbá akwụkwọ ahụ bụ Mahadum Benin nke e hiwere n'afọ 1970 nke a na-akpọbu Institute of Technology.<ref>{{Cite web|title=View of The Pioneers: William John Harris (1903-1980) {{!}} World Libraries|url=https://worldlibraries.dom.edu/index.php/worldlib/article/view/241/197|accessdate=2021-07-13|work=worldlibraries.dom.edu}}</ref> Ọbá akwụkwọ a nke nwere nnukwu nchịkọta nke dị na ndị nke ebipụtara na nke na-ebipụtaghị dị kpọmkwem n'ihu Ụlọ obibi ụmụ akwụkwọ n'agụ nlenyere anya gbasara ụlọ ọgwụ n'ime Ogige mahadum ahụ. Akwụkwọ ndị e nwetara ma debe n'ọbá akwụkwọ ahụ, metụtara ọmụmụ niile a na-enye na mahadum ahụ. Ọ bụ onye na-nlekọta ọbá akwụkwọ mahadum na-elekọta ihe omume na-nduzi ya. E guzobere Ọbá Akwụkwọ John Harris site na iwu nke Institute of Technology nke afọ 1970 mana National University Commission (NUC) nyere ya ogo nyefe nke mahadum n'abalị mbụ nke ọnwa Julai afọ 1971. Ma ahọpụtara John Harris dị ka ọbá akwụkwọ ahụ.<ref>{{Cite web|title=University of Benin, Nigeria|url=https://www.topuniversities.com/universities/university-benin-nigeria|accessdate=2021-07-13|work=Top Universities|language=en}}</ref> === Ọ́bá Akwụkwọ nke Ngalaba Mahadum === Ọbá akwụkwọ John Harris agbasaala kemgbe ọtụtụ afọ. Mmụba nke ntinye ọgụgụ nke ụmụ akwụkwọ na ndị nchọpụta, yana nchọ ikekere nke National University Commission (NUC) mere ka e guzobe ọbá akwụkwọ ngalaba mahadum. Ọbá akwụkwọ ngalaba enwere bụ: [citation needed] # Ọ́bá Akwụkwọ Ekehuan. # Ọ́bá Akwụkwọ ngalaba Ọrụ Ugbo. # Ọbá akwụkwọ ngalaba agụmakwụkwọ. # Ọbá akwụkwọ ngalaba injinia. # Ọbá akwụkwọ ngalaba iwu. # Ọbá Akwụkwọ ngalaba njikwa Sayensi. # Ọbá akwụkwọ ngalaba ahụike. # Ọbá akwụkwọ ngalaba ọgwụ. # Ọba akwụkwọ ngalaba sayensị n'elebanya gbasara ndụ bụ Life Science. # Ọbá Akwụkwọ ngalaba gbasara Sayensi ihe ana ahụ anya bụ physical Science # Ọba Akwụkwọ ngalaba gbasara sayensi metụtara ọha bụ Social Science . # Ọbá akwụkwọ ahụike bụ Basic Medical . == Kọleji nke Sayensị Ọgwụ == Koleji UNIBEN nke ngalaba Ọgwụ na ọgwụgwọ bụ Medicine na-akụzi gbasara ọgwụ ma na-enye ndị dọkịta na-awa ahụ na ndị nwere nka gbasara Gburugburu gburugburu ọgwụgwọ nzere ọkachamara. Koleji ngalaba gbasara Ọgwụ na ọgwụgwọ bụ Medical Sciences nwere ụlọ akwụkwọ atọ na otu ụlọ ọrụ, ya bụ: [[Usòrò:Faculty-of-Management-Science-University-of-Benin.jpg|thumb|320x320px|Faculty of Management Science University of Benin]] === Ụlọ Akwụkwọ gbasara Ọgwụ === E guzobere ụlọ akwụkwọ ahụike n'afọ 1973, mgbe ahụ site na Faculty of Medicine buruzie Ụlọ akwụkwọ Medicine iji mee ihe omume nzere nke Bachelor of Medicine na Bachelor of Surgery (MBBS). Onye isi ngalaba ụlọ akwụkwọ mbụ bụ Prọfesọ T. Belo-Osagie. Ọ bụ onye isi ngalaba Ụlọ akwụkwọ site n'afọ 1973 ruo 1975. Site na ọpụpụ nke Prọfesọ T. Belo-Osagie, Prọfesụ K. Diete-Koki ghọrọ onye isi ngalaba nke ụlọ akwụkwọ ahụ. Kemgbe ahụ, ụlọ akwụkwọ ahụ enweela ndị isi ngalaba Ụlọ akwụkwọ na ndị isi ngalaba dị iche iche n'ime afọ iri atọ gara aga. Onye isi ngalaba ụlọ akwụkwọ ahụ gara aga bụ Prọfesọ. Dr. (med.) E. Oviasu ebe onye isi ngalaba nọ ugbu a bụ Prọfesọ Wilson E. Sadoh .<ref name=":2">{{Cite web|url=http://colmed.uniben.edu/?page_id=65|title=About – College of Medical Sciences|work=colmed.uniben.edu|language=en-US|accessdate=2018-10-02}}</ref> === Ụlọ Akwụkwọ nke Sayensị Ọgwụ === E guzobere School of Basic Medical Science n'ọnwa Disemba afọ 2003, site na College of Medical Sciences ma mechaa malite ya na onwa Jenụwarị afọ 2004. Ụlọ akwụkwọ hụ na-eme omume agụmakwụkwọ B.Sc. Na mgbakwunye, ụlọ akwụkwọ ahụ na-enye aka n'ọrụ nye ụlọ akwụkwọ ndị ọzọ dị na Ogige kọleji ahụ: Ụlọ akwụkwọ nke Ọgwụ na nke ngalaba gbasara Eze bụ Dentistry yana ngalaba ndị ọzọ na mahadum ahụ: Sayensị na School of Pharmacy. Ụlọ akwụkwọ Basic Medical Science nwere ngalaba asaa edepụtara: # Anatomy # Biochemistry Ọgwụ # Sayensị nke ụlọ nyocha ahụike<ref>{{Cite web|date=2021-01-31|title=2022 Updated List of UNIBEN Faculties and Departments|url=https://alluniversity.com.ng/uniben-faculties-and-departments/|accessdate=2022-02-08|work=Latest JAMB News {{!}} All Nigerian Universities News|language=en-US|archivedate=2022-02-08|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220208133246/https://alluniversity.com.ng/uniben-faculties-and-departments/}}</ref> # Sayensị Nọọsụ # Ọdịdị ahụike -physiology # Ọgwụgwọ ahụike physiotherapy # Radiography na Radiation Science.<ref name=":2"/> === Ụlọ Akwụkwọ ngalaba gbasara Ọgwụgwọ Ezé === Ụlọ akwụkwọ ngalaba ọgwụgwọ eze na-ahazi ọmụmụ na usoro mmụta n'ime kọleji na nsonye onyinye Bachelor of Dental Surgery (BDS). E guzobere ụlọ akwụkwọ ngalaba ọgwụgwọ ezé, dị ka a maara ya n'oge ahụ, n'afọ 1976 ma nabata ìgwè ụmụ akwụkwọ na oge agụmakwụkwọ afọ 1976/77. E guzobere ya dị ka akụkụ dị mkpa nke College of Medical Sciences n'afọ 1975 site na mmezigharị nke Ụ̀kpụrụ nke nguzobe Mahadum Benin. N'afọ 2012, site na nkwado site n'aka ndị International Federation of Endodontic Associations(IFEA), onyinye sitere na Mahadum Texas na Houston School of Dentistry, na ezinụlọ Owen, Dr. Mbachan Collins Okwen BDS. (Benin), DDS., MBA. webatara endodontics regenerative na endodontics microscopic nke oge a na Mahadum nke Benin Teaching Hospital.<ref name=":2"/><ref>{{Cite news|url=http://www.db.uth.tmc.edu/about-school/news-media/5150|title=Star of the South Table Clinic winners announced {{!}} UTHealth School of…|date=2013-03-20|work=|accessdate=2018-10-02}}</ref> == Ndị Isi Mahadum == * Kenneth Robson Hill, onye isi Mahadum <ref name="noang.org">{{Cite web|title=University of Benin {{!}} Nigerian Optometric Association|url=https://noang.org/university-of-benin/|accessdate=2021-07-16|work=noang.org}}</ref> * T.M. Yesufu, onye isi Mahadum mbụ bụ Nwa amaala Benin <ref name="noang.org" /> * [[Grace Alele-Williams]], nwanyị mbụ bụ onye isi Mahadum na Naịjirịa. O jere ozi site n'afọ 1985 ruo 1991<ref>{{Cite web|title=Grace Alele-Williams - Biography|url=https://mathshistory.st-andrews.ac.uk/Biographies/Alele-Williams/|accessdate=2021-07-16|work=Maths History|language=en}}</ref> * Andrew Onokheroraye<ref name="vanguardngr.com">{{Cite web|date=2009-08-09|title=UNIBEN VC tussle: A contest of indigene or merit?|url=https://www.vanguardngr.com/2009/08/uniben-vc-tussle-a-contest-of-indigene-or-merit/|accessdate=2021-07-16|work=Vanguard News|language=en-US}}</ref> * Anao<ref name="vanguardngr.com" /> * Emmanuel Nwanze * Osayuki Godwin Oshodin, 2009-2014<ref>{{Cite web|date=2015-02-27|title=OSHODIN: A Study In University Administration|url=https://guardian.ng/saturday-magazine/c105-saturday-magazine/oshodin-a-study-in-university-administration/|accessdate=2021-07-16|work=The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News|language=en-US|archivedate=2023-04-09|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230409203834/https://guardian.ng/saturday-magazine/c105-saturday-magazine/oshodin-a-study-in-university-administration/}}</ref> * Faraday Osasere Orumwense, 2014- 2019<ref>{{Cite web|date=2018-05-31|title=UNIBEN’S giant strides at 48|url=https://www.sunnewsonline.com/unibens-giant-strides-at-48/|accessdate=2021-07-16|work=The Sun Nigeria|language=en-US}}</ref> * [[Lilian Salami]], 2019 ka ọdị ruo ugbu a<ref>{{Cite web|date=2019-10-27|title=UNIBEN appoints second female vice-chancellor {{!}} Premium Times Nigeria|url=https://www.premiumtimesng.com/regional/south-south-regional/359826-uniben-appoints-second-female-vice-chancellor.html|accessdate=2021-07-16|language=en-GB}}</ref> == Ndị gụsịrị akwụkwọ na Mahadum a ama ama == * Enyinnaya Abaribe, onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị si Steeti Abia <ref>{{Cite web|author=Kassim|first=Felix|date=2021-12-30|title=Abaribe, Ramatu Tijjani Aliyu bag HURIWA Man/Woman of the year award|url=https://platinumpost.ng/2021/12/30/abaribe-ramatu-tijjani-aliyu-bag-huriwa-man-woman-of-the-year-award/|accessdate=2022-05-24|work=Platinum Post News|language=en-GB}}</ref> * Oladipo Agboluaje, onye na-eme ihe nkiri<ref>{{Cite web|title=Oladipo Agboluaje|url=https://www.geisteswissenschaften.fu-berlin.de/en/v/interweaving-performance-cultures/fellows/fellows_2017_2018/oladipo_agboluaje/index.html|work=International Research Center|publisher=Freie Universität Berlin|accessdate=February 25, 2019|language=en|date=10 October 2008}}</ref> * Emmanuel Agwoje, onye na-nchekwa ego<ref>{{Cite news|author=Fyn-Sydney|first=Seiperi|title=Emmanuel Osa Agwoje, a phenomenal example in Nigeria Capital Market|url=https://www.modernghana.com/news/273740/1/emmanuel-osa-agwoje-a-phenomenal-example-in-nigeri.html|accessdate=February 25, 2019|work=Modern Ghana|date=May 1, 2010|language=en}}</ref> * Aigboje Aig-Imoukhuede, onye guzobere Access Bank Plc na onye nguzobe na onyeisi oche, Africa Initiative for Governance<ref>{{Cite web|title=Company Overview of Coronation Capital (Mauritius) Limited|url=https://www.bloomberg.com/research/stocks/private/person.asp?personId=30716517&privcapId=305358086&previousCapId=22818286&previousTitle=TRANSNATIONAL%20CORP%20OF%20NIGERI|publisher=Bloomberg|date=February 25, 2019|accessdate=February 26, 2019}}</ref> * Josephine Anenih, onye ọka iwu na onye bụbu minista<ref>{{Cite web|title=ANENIH, Barr Josephine Nwogo|url=https://blerf.org/index.php/biography/anenih-josephine-nwogo/|work=BLERF's Who's Who in Nigeria|publisher=Biographical Legacy and Research Foundation|accessdate=February 25, 2019|date=11 November 2016}}</ref> * Helen Asemota, prọfesọ nke biochemistry na biotechnology<ref>{{Cite web|url=https://www.mona.uwi.edu/marcom/newsroom/entry/2828|title=HELEN ASEMOTA PROMOTED TO PROFESSOR {{!}} Marketing and Communications Office, The University of West Indies at Mona|work=www.mona.uwi.edu|accessdate=2019-12-21}}</ref> * [[Lota Chukwu]], onye na-eme ihe nkiri<ref>{{Cite web|title=Meet Lota Chukwu The Nollywood Elixir {{!}} Celeb Of The Week - Evatese Blog|url=https://www.evatese.com/meet-lota-chukwu-the-nollywood-elixir-celeb-of-the-week/|accessdate=2021-02-08|work=www.evatese.com}}</ref> * [[George Edozie]], onye na-ese ihe<ref>{{Cite news|title=New Nigerian Conjunctures: The Art of George Edozie|url=https://artstrings.africa/new-nigerian-conjunctures-the-art-of-george-edozie/|accessdate=February 25, 2019|work=Artstrings|date=September 21, 2018}}</ref> * Mitchell Elegbe, GMD/CEO Interswitch<ref>{{Cite web|title=Company Overview of Interswitch Limited|url=https://www.bloomberg.com/research/stocks/private/person.asp?personId=29480886&privcapId=23184934&previousCapId=23184934&previousTitle=Interswitch%20Limited|work=Bloomberg|accessdate=February 25, 2019|date=February 25, 2019}}</ref> * [[William Erese]]. onye bụbu onye Afrịka nwere ndekọ mgbalị nke, 110 Meters High Hurdles * Abiodun Falodun, rector, Edo State Polytechnic<ref>{{Cite web|url=https://thenationonlineng.net/dvc-delivers-unibens-150th-inaugural-lecture/|title=DVC delivers UNIBEN's 150th inaugural lecture|date=2015-03-11|work=The Nation Newspaper|language=en-US|accessdate=2019-07-20}}</ref> * [[Babatunde Fashola]], onye bụbu gọvanọ Lagos Steeti, onye jere ozi ugboro abụọ site na Mee 29, 2007, ruo Mee 29, 2015, na minista na-ahụ maka ike, ọrụ na ụlọ na Naịjirịa ugbu a<ref>{{Cite news|title=Fashola Reunites With Former Law Classmates At UNIBEN For 30 Years Anniversary|url=https://www.nationalhelm.co/2017/11/fashola-reunites-former-law-classmates-uniben-30-years-anniversary.html|accessdate=February 25, 2019|work=National Helm|date=November 13, 2017}}</ref> * James Ibori, onye bụbu Gọvanọ nke Delta State site na 29 Mee 1999 ruo 29 Mee 2007<ref>{{Cite news|title=Ibori, our convocation speaker? Not here! UNIBEN students, staff and alumni tell Acting VC Kubeyinje|url=http://saharareporters.com/2009/11/12/ibori-our-convocation-speaker-not-here-uniben-students-staff-and-alumni-tell-acting-vc|accessdate=February 26, 2019|work=Sahara Reporters|date=November 12, 2009}}</ref> * Tom Ilube, onye guzobere na onye isi oche, Crossword Cybersecurity<ref>{{Cite news|title=Tom Ilube receives honorary degree from City|url=https://www.city.ac.uk/news/2018/january/in-conversation-with-tom-ilube|accessdate=February 25, 2019|work=City, University of London|date=January 30, 2018|language=en}}</ref> * Wellington Jighere, 2015 WESPA ''Scrabble'' onye mmeri<ref>{{Cite web|author=Wang|first=Yanan|title=With the word 'felty,' for 36 points, Wellington Jighere becomes the first African world Scrabble champion|url=https://www.washingtonpost.com/news/morning-mix/wp/2015/11/10/meet-wellington-jighere-the-unlikely-first-african-winner-of-the-world-scrabble-championship/|work=Washington Post|accessdate=25 February 2019}}</ref> * Patience Maseli, nwanyị mbụ osote onye nduzi nke Upstream Division na Ngalaba Petroleum Resources<ref>{{Cite news|author=Thomas-Odia|first=Ijeoma|title=Women must work hard to be relevant in male- dominated field|url=https://m.guardian.ng/guardian-woman/women-must-work-hard-to-be-relevant-in-male-dominated-fields/|accessdate=16 April 2019|date=13 April 2019}}</ref> * [[Richard Mofe-Damijo]], onye na-eme ihe nkiri Nollywood<ref>{{Cite news|url=http://www.businessdayliberia.com/2018/03/20/biography-net-worth-of-nollywood-actor-rmd/|title=Biography & Net Worth of Nollywood Actor RMD|date=March 20, 2018|work=Business Day Liberia|accessdate=February 26, 2019}}</ref> * Darlington Obaseki, dọkịta na prọfesọ<ref>{{Cite web|url=https://www.vanguardngr.com/2017/08/fg-appoints-obaseki-substantive-cmd-ubth/|title=FG appoints Obaseki substantive CMD of UBTH|date=2017-08-26|work=Vanguard News|accessdate=2019-07-05}}</ref> * [[Omoni Oboli]], onye Naijiria na-eme ihe nkiri, onye nduzi ihe nkiri na onye na-emepụta ihe nkiri<ref>{{Cite web|title=Omoni Oboli|url=https://www.nyfa.edu/nyfa-news/alumni/omoni-oboli-2/|accessdate=2021-07-15|work=Alumni {{!}} New York Film Academy|language=en-US}}</ref> * Bright [[Basketmouth|Okpocha]] ("Basketmouth"), onye na-eme ihe ọchị<ref>{{Cite news|author=Kagire|first=Linda M.|title=Basketmouth to perform in Kigali|url=https://www.newtimes.co.rw/entertainment/basketmouth-perform-kigali|accessdate=February 25, 2019|work=New Times (Rwanda)|date=February 22, 2019}}</ref> * Suyi Davies Okungbowa, onye edemede na ọkà mmụta<ref>{{Cite news|author=Reader|first=Civilian|title=Interview with Suyi Davies Okungbowa|url=https://civilianreader.com/2019/05/23/interview-with-suyi-davies-okungbowa/|accessdate=January 18, 2022|work=Civilian Reader|date=May 23, 2019}}</ref> * Ovie Omo-Agege, onye omeiwu na Senate nke asatọ nke Naịjirịa<ref>{{Cite news|author=Adurokiya|first=Ebenezer|title=Things you should know about Senator Ovie Omo-Agege|url=https://www.tribuneonlineng.com/142797/|accessdate=February 25, 2019|work=Nigerian Tribune|date=April 18, 2018}}</ref> * [[Osonye Tess Onwueme]], onye edemede na prọfesọ<ref>{{Cite web|title=Tess Osonye Onwueme|url=http://www.africanbookscollective.com/authors-editors/osonye-tess-onwueme|work=African Books Collective|accessdate=February 25, 2019|archivedate=February 1, 2019|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190201125536/http://www.africanbookscollective.com/authors-editors/osonye-tess-onwueme}}</ref> * Victor F. Peretomode, ọkà mmụta na prọfesọ<ref>{{Cite news|author=Okafor|first=Chido|title=How we tamed Cultism in DELSU, by vice chancellor|url=https://m.guardian.ng/news/how-we-tamed-cultism-in-delsu-by-vice-chancellor|accessdate=June 27, 2019|work=Guardian Newspapers|date=May 17, 2019}}</ref> * Benedict Peters, onye guzobere otu Aiteo<ref>{{Cite news|author=Mikva|first=Keren|title=12 Things You Didn't Know About Nigerian Billionaire Benedict Peters|url=https://moguldom.com/88726/12-things-didnt-know-benedict-peters/3/|accessdate=February 25, 2019|work=Moguldom|date=February 19, 2015}}</ref> * Amaju Pinnick, Onye isi ala Nigeria Football Federation<ref>{{Cite web|url=https://guardian.ng/sport/amaju-pinnick-others-for-uniben-alumni-awards/|title=Amaju Pinnick, others For UNIBEN Alumni Awards|work=guardian.ng|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190415195209/https://guardian.ng/sport/amaju-pinnick-others-for-uniben-alumni-awards/|archivedate=15 April 2019|accessdate=15 April 2019}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://aitonline.tv/post-uniben_honours_nff_president_pinnick__others_for_sports_excellence/|title=Post UNIBEN honours NFF President and others for sports excellence|work=aitonline.tv|archivedate=28 August 2018|accessdate=28 August 2019}}</ref> * [[Ijeoma Uchegbu]], ọkà mmụta sayensị na prọfesọ<ref>{{Cite web|author=BioPharm International Editors|title=The Talent Pool|url=http://www.biopharminternational.com/talent-pool|publisher=BioPharm International|accessdate=February 25, 2019|date=December 2, 2006}}</ref> * Emmanuel Uduaghan, onye bụbu gọvanọ, [[Ȯra Delta|Delta]] State<ref>{{Cite web|title=Company Overview of Niger Delta Power Holding Company Limited|url=https://www.bloomberg.com/research/stocks/private/person.asp?personId=241355340&privcapId=128471872&previousCapId=128471872&previousTitle=Niger%20Delta%20Power%20Holding%20Company%20Limited|publisher=Bloomberg|accessdate=February 25, 2019|date=February 25, 2019}}</ref> * Sabina Umeh, onye na-agụ egwu<ref>{{Cite news|title=Entrepreneur Kese Jabari & his Beauty Queen/Musician Wife Sabina Umeh cover Mode Men Magazine's February Issue as they dish on their 30-Year Romance|url=https://www.bellanaija.com/2017/02/entrepreneur-kese-jabari-his-former-beauty-queen-wife-sabina-umeh-cover-mode-men-magazines-february-issue-as-they-dish-on-their-30-year-romance/|accessdate=February 25, 2019|work=BellaNaija|date=February 9, 2017}}</ref> == Nkà mmụta a ma ama == * Alexander Oppenheim (1973-1977), onye mgbakọ na mwepụ<ref>{{Cite news|author=Greenfield|first=Richard|title=Obituary: Sir Alexander Oppenheim|url=https://www.malkin-71.net/news/obituaries/obituary-sir-alexander-oppenheim-1289007.html|accessdate=March 12, 2021|work=The Independent|date=December 15, 1997|language=en}}</ref> * Epiphany Azinge, onye bụbu onye nduzi nke Nigerian Institute of Advanced Legal Studies == Ngosi foto == <gallery> University of Benin front view.jpg| University of Benin.jpg| Usòrò:University of Benin Auditorium.jpg| Usòrò:University of Benin Library.jpg| Usòrò:University of Benin Faculty Building.jpg| Usòrò:University of Benin Faculty building front view.jpg| Usòrò:Faculty of Education, University of Benin.jpg|Faculty of Education, UNIBEN Usòrò:Faculty of Law, University of Benin.jpg|Faculty of Law, UNIBEN Usòrò:Faculty of Mgt Sci UNIBEN.jpg|Faculty of Management Science, UNIBEN Usòrò:Faculty of Pharmacy, University of Benin.jpg|Faculty of Pharmacy, UNIBEN Usòrò:All Saints Chapel, UNIBEN.jpg|All saints Chapel, UNIBEN Usòrò:All Saints Chapel, UNIBEN4.jpg|All saints Chapel, UNIBEN Usòrò:All Saints Chapel, University of Benin, Edo State (side view).jpg| Side view of All saints chapel, UNIBEN Usòrò:University of Benin Food Court, Benin City, Edo State 01.jpg|University of Benin Food Court Usòrò:University of Benin Main Gate 02, Benin City, Edo State.jpg|University of Benin Main Gate Usòrò:University of Benin main gate, Benin, Edo state2.jpg|University of Benin Main Gate Usòrò:University of Benin Staff School, Benin City, Edo State.jpg| UNIBEN staff school Usòrò:University of Benin, Gate Entrance, University of Benin, Edo State.jpg|University of Benin, Gate Entrance Usòrò:St. Albert Catholic Church main gate, University of Benin, Benin City, Edo State.jpg|St. Albert Catholic Church, University of Benin Usòrò:St. Albert Catholic Church, University of Benin, Benin City, Edo State.jpg|St. Albert Catholic Church, University of Benin Usòrò:Erastus B.O. Akingbola Hostel, University of Benin, Edo State.jpg|Erastus B.O. Akingbola Hostel, University of Benin Usòrò:Faculty of Environmental Sciences, University of Benin, Edo State.jpg|Faculty of Environmental Sciences, University of Benin Usòrò:Faculty of Management Sciences, University of Benin, Edo State.jpg|Faculty of Management Sciences, University of Benin Usòrò:Joint Universities Preliminary Examination Board Study Centre, University of Benin,Edo state.jpg|Joint Universities Preliminary Examination Board Study Centre, University of Benin Usòrò:Main Auditorium, University of Benin, University of Benin, Edo State.jpg|Main Auditorium, University of Benin Usòrò:Centre for Research, Innovation and Development, University of Benin, Edo State.jpg|Centre for Research, Innovation and Development, University of Benin Usòrò:Department of Biochemistry, Faculty of Life Sciences, University of Benin, Edo State.jpg|Department of Biochemistry, Faculty of Life Sciences, University of Benin Usòrò:Department of Quantity Surveying 03, University of Benin, Edo State.jpg|Department of Quantity Surveying, University of Benin </gallery> == Ihe odide == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * Official website ja3z76y9pwytlu9ac5jv1cuiy5k28mr Synagogue Church building collapse 0 19961 228693 184770 2025-06-19T19:50:25Z InternetArchiveBot 11600 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 228693 wikitext text/x-wiki  {{Databox}} [[Usòrò:Eingestürztes Gebäude der Synagoge Church of all Nations.jpg|thumb|Synagogue Church building collapse]] N'abalị iri na abụọ nke ọnwa Septemba n'afọ 2014, ụlọ ndị ọbịa dị n'ime [[Synagogue, Church of All Nations|ụlọ nzukọ]] nke Synagogue Church Of All Nations (SCOAN) gburugburu mpaghara Ikotun-Egbe nke [[Ȯra Lagos|Lagos Steeti]] dara kpamkpam n'ala.<ref>{{Cite web|url=http://www.vanguardngr.com/2014/09/tragedy-scores-die-synagogue-church-building-collapses/|title=Tragedy: Scores die as Synagogue church building collapses|publisher=vanguardngr.com|date=13 September 2014|accessdate=17 September 2014|author=Chioma Gabriel, Evelyn Usman, and Yinka Latona}}</ref> A katọrọ National Emergency Management Agency (NEMA) na ọrụ mberede ndị ọzọ maka izochi ozi gbasara ihe mberede ahụ, ọtụtụ ka na-edochaghị anya banyere ọnụ ọgụgụ ndị nwụrụ na mba ha.{{Tinye edensibịa}} == Ihe mere == N'abalị iri na abụọ n'ọnwa Septemba n'afọ 2014, ụlọ ndị ọbịa dara n'ụlọ SCOAN dị na Lagos na-egbu opekata mpe mmadụ otú narị na iri na ịse nke ịrị asatọ na anọ n'ime ha bụ ndị South Africa.<ref>{{Cite news|url=https://www.bbc.co.uk/news/world-africa-29235209|title=TB Joshua Lagos church collapse: Many South Africans dead – BBC News|publisher=Bbc.co.uk|date=2014-09-17|accessdate=2015-09-14|work=BBC News}}</ref> == Ndị nwụrụnụ == Ndị ọrụ mberede Naijiria jụrụ ịweputa mba nke ndị ahụ nwụrụ, mana mba ndị ọzọ enyewo nkọwa ụfọdụ banyere ndị nwụrụ anwụ. Ihe ka ọtụtụ n'ime ndị nwụrụnụ sitere na South Africa, mana mba nke ọtụtụ mmadụ ka na-edochaghị anya. {| class="sortable wikitable" style="margin:0 0 0.5em 1em; font-size:85%;" |+Ndị nwụrụ site na mba !Mba ! data-sort-type="number" |Ọnụ ọgụgụ |- | South Africa | style="text-align:center;" |84 |- | Zimbabwe | style="text-align:center;" |1 |- |Mba a na-amaghị | style="text-align:center;" |30 |- class="sortbottom" |'''Ngụkọta''' | style="text-align:center;" |'''115''' |} == Mmeghachi omume == Gọvanọ nke [[Ȯra Lagos|Lagos Steeti]] n'oge ahụ; [[Babatunde Fashola]], nyere ndị ọrụ ụka niile iwu ka ha pụọ n'ebe ahụ iji napụta ozu ndị tọrọ atọ n'ụzọ kwesịrị ekwesị.<ref>{{Cite web|url=http://www.tribune.com.ng/news/top-stories/item/16062-synagogue-fashola-orders-church-staff-out|title=Synagogue: Fashola orders church staff out|publisher=tribune.com.ng|accessdate=17 September 2014}}</ref> Gọọmentị kwukwara na chọọchị ahụ enwetaghị nkwado gọọmentị tupu e wuo ya.<ref>{{Cite web|url=http://leadership.ng/news/384063/fashola-visits-synagogue-mulls-inquiry-causes-collapse|title=Fashola Visits Synagogue, Mulls Inquiry Into Causes Of Collapse|publisher=leadership.ng|accessdate=17 September 2014|archivedate=19 December 2014|archiveurl=https://web.archive.org/web/20141219124841/http://leadership.ng/news/384063/fashola-visits-synagogue-mulls-inquiry-causes-collapse}}</ref> Onye nta akụkọ Nicholas Ibekwe wepụtara ihe ndekọ nke a na-ekwu na ọ na-ejide T.B. Joshua na-enye ndị nta akụkọ aka azụ maka ịkọ akụkọ ahụ n'ụzọ nke gosipụtara ụka ahụ n'ọnọdụ dị mma.<ref>{{Cite web|title=Why I put out the TB Joshua bribery audio|url=https://nicholasibekwe.wordpress.com/2014/09/23/why-i-put-out-the-tb-joshua-bribery-audio/|work=INVESTIGATE!|accessdate=2015-11-10|date=2014-09-23}}</ref> == Ihe kpatara ya == Onye isi ụkọchukwu nke ụka ahụ, T. B. Joshua ejikọtala ọdachi ahụ na ụgbọ elu dị ịtụnanya "na-efe" n'elu ụlọ ahụ obere oge tupu ọ daa.<ref>{{Cite web|url=http://saharareporters.com/2014/09/14/synagogue-church-tragedy-pastor-tb-joshua-links-building-collapse-killed-17-people|title=Synagogue Church Tragedy: Pastor TB Joshua Links Building Collapse That Killed 17 People To Strange Aircraft|publisher=saharareporters.com|date=14 September 2014|accessdate=17 September 2014|author=MICHEAL ABIMBOYE}}</ref> E wepụtara vidiyo na YouTube nke e kwuru na ọ gosipụtara ụgbọelu ahụ na-efe gburugburu ụlọ ahụ tupu ọ daa.<ref>{{Cite web|url=https://www.youtube.com/watch?v=SHJfGVmuYHg|title=EXCLUSIVE: Security Footage Of Synagogue Collapse & 'Strange Airplane' Allegedly Behind It|work=YouTube}}</ref> Otú ọ dị, akụkọ onye nchọpụta ahụ chọpụtara n'ụzọ doro anya na ihe kpatara ya bụ n'ihi ọdịda nke usoro.<ref>{{Cite web|title=SCOAN Coroner Judgement – 8 Jul 2015|url=https://www.scribd.com/doc/271900604/SCOAN-Coroner-Judgement-8-Jul-2015|work=Scribd|accessdate=2015-11-10|archivedate=2015-11-19|archiveurl=https://web.archive.org/web/20151119233118/https://www.scribd.com/doc/271900604/SCOAN-Coroner-Judgement-8-Jul-2015}}</ref> Ụlọ ọrụ gọọmentị atọ, (Nigeria Building And Road Research Institute (NBBRI), Council for the Regulation of Engineering in Nigeria (COREN) na Building Collapse Prevention Guild (BCPG)) nyochara saịtị ahụ wee chọpụta ezughị oke ndị a: * Ogwe ezughi oke nke 750mm by 225mm (kwesịrị ịbụ 900mm by 300mm) * Ogidi ndị a na-esighị ike (kwesịrị iji 12 x Y25 ma ọ bụ 20 x Y20mm rụọ ọrụ). Kama nke ahụ, ha jiri 10 x Y20 bars (dị ka a hụrụ na vidiyo nke SCOAN wepụtara). * Mmetụta na-ezughị oke maka kọlụm etiti n'ihi ntọala 2m x 2m x 0.9m. * Enweghị ike iwebata mpaghara siri ike maka ịkwado ihe owuwu ahụ ma ghara imepụta okpokoro dị ka ihe na-enweghị nkwado. * Enweghị ike inye nkwonkwo mmegharị nke nwere ike ịmịkọrọ mmegharị ọ bụla n'ihi mkpụmkpụ, mkpụmkpọ, mgbasawanye na nkwekọrịta dị iche iche wdg.. * Asatọ n'ime isi ogwe ịrị na abụọ nke ihe owuwu ahụ dara n'ihi na ha dị obere, na-esighị ike (ma na mgbagwoju anya ma na shear), ogwe mgbagwoju ike ejikọtaghị ya na nkwado kọlụm ma jiri 8 x Y20 mee ihe kama 14 x Y20. * Ogidi ndị dị n'ala dị gịrịgịrị ma na-etinye aka na nkwonkwo<ref>{{Cite web|title=Must read: What the coroner really said about TB Joshua's death trap building|url=https://tbjoshuawatch.wordpress.com/2015/07/18/must-read-what-the-coroner-really-said-about-tb-joshuas-death-trap-building/|work=TB Joshua Watch|accessdate=2015-11-11|date=2015-07-18}}</ref> === Ikpe === Joshua apụtaghị na Nọvemba 2015 mana ndị ọka iwu SCOAN etinyela ọtụtụ akwụkwọ iji mee ka ikpe ahụ kwụsị.<ref>{{Cite web|author=expressng on November 30, 2015|url=http://expressng.com/2015/11/tb-joshua-missing-on-first-day-at-building-collapse-trial-lawyer-explains/|title=TB Joshua Missing On First Day At Building Collapse Trial, Lawyer Explains – Entertainment Express|publisher=Expressng.com|date=2015-11-30|accessdate=2016-08-04|archivedate=2016-08-21|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160821033836/http://expressng.com/2015/11/tb-joshua-missing-on-first-day-at-building-collapse-trial-lawyer-explains/}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://theeagleonline.com.ng/tb-joshua-files-fresh-application-to-stop-trial-over-death-of-116-persons/|title=TB Joshua files fresh application to stop trial over death of 116 persons|publisher=Theeagleonline.com.ng|date=2016-01-18|accessdate=2016-08-04}}</ref><ref>{{Cite news|url=http://citizen.co.za/998120/tb-joshua-trial-delayed/|title=TB Joshua trial delayed|publisher=The Citizen|date=2016-02-18|accessdate=2016-08-04}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.maravipost.com/life-and-style/people/10600-tb-joshua-fresh-applications-stall-arraignment-of-scoan-contractors-and-trustees.html|title=TB Joshua: Fresh Applications Stall Arraignment of Scoan Contractors and Trustees - the Maravi Post|accessdate=2016-03-18|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160321053417/http://www.maravipost.com/life-and-style/people/10600-tb-joshua-fresh-applications-stall-arraignment-of-scoan-contractors-and-trustees.html|archivedate=2016-03-21}}</ref> Gọọmentị steeti Lagos ekwusiwo ike ugboro ugboro na ikpe a ga-ekpe ya ikpe.<ref>{{Cite news|author=Taiwo George|url=https://www.thecable.ng/lagos-insists-tb-joshua-must-face-trial|title=Lagos insists TB Joshua must face trial &#124; TheCable|publisher=Thecable.ng|date=2016-02-04|accessdate=2016-10-16}}</ref> Onye na-elekọta redio n'ógbè ahụ bụ Freeze jiri ya tụnyere ihe yiri nke ahụ na Lekki, ebe a tụrụ onye isi nchịkwa nke Lekki Gardens bụ Richard Nyong mkpọrọ maka imeghe ụlọ ọ na-ewu na nke mechara daa.<ref>{{Cite web|url=http://thenet.ng/2016/03/lekki-building-collapse-what-really-is-justice-oap-freeze-writes/|title=Lekki Building Collapse: What Really Is Justice? – OAP, Freeze Writes &#124; Nigerian Entertainment Today – Nigeria's Number 1 Entertainment Daily|publisher=Thenet.ng|date=2016-03-12|accessdate=2016-08-04}}</ref><ref>{{Cite news|url=http://nationalmirroronline.net/new/recurring-incidents-of-building-collapse-in-lagos/|title=Recurring incidents of building-collapse in Lagos (Editorial)|publisher=Nationalmirroronline.net|date=2016-03-16|accessdate=2016-10-16}}</ref> Freeze were iwe n'ihi na e jidere Nyong ngwa ngwa, Joshua ejighị ya.<ref>{{Cite web|url=http://www.360nobs.com/2016/03/justice4all-lekki-gardens-md-remanded-prison-tb-joshua-walking-free-daddy-freeze-blows/|title=#Justice4All: "Why Is Lekki Gardens MD Remanded In Prison And TB Joshua Walking Free?" – Daddy Freeze Blows Up|publisher=360Nobs.com|date=2016-03-12|accessdate=2016-08-04|archivedate=2016-06-11|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160611061838/https://www.360nobs.com/2016/03/justice4all-lekki-gardens-md-remanded-prison-tb-joshua-walking-free-daddy-freeze-blows/}}</ref> == Edensibia == {{Reflist|2}} 304ubnzdfpzy0sqpgvxkrl55nduv8cl Spoken word in Ghana 0 22434 228688 147225 2025-06-19T18:12:18Z InternetArchiveBot 11600 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 228688 wikitext text/x-wiki '''Okwu a na-ekwu na Ghana''' malitere ịhụ uto na Ghana site na 2010 site na Bless The Mic na Ehalakasa.<ref>{{Cite web|author=Aidoo|first=Kwame|title=Getting to Know Ghana's Vibrant Performance Poetry Scene|url=https://theculturetrip.com/africa/ghana/articles/getting-to-know-ghanas-vibrant-performance-poetry-scene/|accessdate=2021-05-01|work=Culture Trip|archivedate=2024-04-23|archiveurl=https://web.archive.org/web/20240423231424/https://theculturetrip.com/africa/ghana/articles/getting-to-know-ghanas-vibrant-performance-poetry-scene}}</ref><ref>{{Cite web|author=GH|first=Author Entertainment|date=2018-02-20|title=SHINE ON! Poetry On The Rise Again: Here Are Top Spoken Word Artists In Ghana|url=https://www.entertainmentgh.com/opinion/shine-poetry-rise-top-spoken-word-artists-ghana/|accessdate=2021-05-01|work=Entertainment Ghana|language=en-US|archivedate=2021-05-01|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210501151015/https://www.entertainmentgh.com/opinion/shine-poetry-rise-top-spoken-word-artists-ghana/}}</ref> == Akụkọ ihe mere eme == Dị ka ọ dị na oghere okwu a na-ekwu n'ụwa niile, na [[Ghana]], ụdị nka a karịrị ihe ntụrụndụ ma ọ bụ ngosipụta onwe onye. Ndị egwuregwu guzosiri ike na ndị na-apụta na mba ahụ na-eji okwu a na-ekwu eme ihe dị ka ọwa iji mee ka a mara nsogbu n'akụkụ niile nke ndụ Ghana.<ref>{{Cite web|author=Welle (www.dw.com)|first=Deutsche|title=Ghana's 'Poetra' and her way with words {{!}} DW {{!}} 05.11.2014|url=https://www.dw.com/en/ghanas-poetra-and-her-way-with-words/a-18038095|accessdate=2021-05-22|work=DW.COM|language=en-GB}}</ref> The poetry group Ehalakasa, led by Sir Black, holds monthly TalkParty events (collaborative endeavour with [[:en:Nubuke_Foundation|Nubuke Foundation]] and/ [[:en:National_Theatre_of_Ghana|National Theatre of Ghana]]) and special events such as the [https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/Mawuli-Senior-High-School-wins-Ehalakasa-poetry-slam-championship-1212142 Ehalakasa Slam Festival] and end-of-year events.<ref>{{Cite web|last=Tigo|first=Joshua|date=2018-07-22|title=Accra's biggest poetry and spoken word event set for September 2|url=https://www.adomonline.com/accras-biggest-poetry-and-spoken-word-event-set-for-september-2/|access-date=2021-05-01|website=Adomonline.com|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|last=Somuah-Annan|first=Grace|date=2021-05-16|title=We must build a poetry community in Ghana -Spoken word artists advocate|url=https://3news.com/we-must-build-a-poetry-community-in-ghana-spoken-word-artists-advocate/|access-date=2021-05-22|website=3news|language=en-US|accessdate=2022-10-16|archivedate=2022-10-16|archiveurl=https://web.archive.org/web/20221016192330/https://3news.com/we-must-build-a-poetry-community-in-ghana-spoken-word-artists-advocate/}}</ref><ref>{{Cite web|title=Ehalakasa TalkParty Plus--Be There or Nowhere|url=https://freduagyeman.blogspot.com/2010/06/ehalakasa-talkparty-plus-be-there-or.html|access-date=2021-05-22|website=Ehalakasa TalkParty Plus--Be There or Nowhere}}</ref> This group has produced spoken-word poets including Mutombo da Poet, Chief Moomen, [[:en:Nana_Asaase|Nana Asaase]], [https://www.modernghana.com/entertainment/60665/spoken-word-artiste-rhyme-sonny-performs-at-women.html Rhyme Sonny], [[:en:Koo_Kumi|Koo Kumi]], Hondred Percent, Jewel King, Faiba Bernard, Akambo, Wordrite, Natty Ogli, and Philipa, Megborna.<ref>{{Cite web|last=GH|first=Author Entertainment|date=2018-02-20|title=SHINE ON! Poetry On The Rise Again: Here Are Top Spoken Word Artists In Ghana|url=https://www.entertainmentgh.com/opinion/shine-poetry-rise-top-spoken-word-artists-ghana/|access-date=2021-05-22|website=Entertainment Ghana|language=en-US|accessdate=2022-10-16|archivedate=2022-10-16|archiveurl=https://web.archive.org/web/20221016192329/https://www.entertainmentgh.com/opinion/shine-poetry-rise-top-spoken-word-artists-ghana/}}</ref><ref>{{Cite web|date=2018-03-21|title=Nana Asaase, Chief Moomen advise poets on World Poetry Day|url=https://citifmonline.com/2018/03/nana-asaase-chief-moomen-advise-poets-world-poetry-day/|access-date=2021-06-05|website=Citi 97.3 FM - Relevant Radio. Always|language=en-US}}</ref> Ndị na-ede uri okwu na Ghana na-emeziwanye okwu a na-ekwu site na ijikọta ya na 3D animations na egwuregwu vidio okwu a na'ekwu<ref>{{Cite web|date=2018-11-06|title=Meet KNUST finest spoken word artist, Chris Parker 'Megborna'|url=https://hypercitigh.com/campus-news/knust-updates/meet-knust-finest-spoken-word-artist-chris-edzordzi-parker-mogborna/|accessdate=2021-05-22|work=Hypercitigh.com|language=en-US|archivedate=2021-05-03|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210503050446/https://hypercitigh.com/campus-news/knust-updates/meet-knust-finest-spoken-word-artist-chris-edzordzi-parker-mogborna/}}</ref> ejqvfsn58i85pppkiyiod6khgc3r2e2 Suad Abdi 0 23312 228689 139091 2025-06-19T18:55:10Z InternetArchiveBot 11600 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 228689 wikitext text/x-wiki {{Databox}}     {| class="infobox biography vcard" ! colspan="2" class="infobox-above" style="font-size:125%;" |<div class="fn" style="display:inline">Suad Abdi</div> |- ! class="infobox-label" scope="row" |Born | class="infobox-data" |<div class="nickname" style="display:inline">Suad Ibrahim Abdi</div><br /><br /><br /><br /><div class="birthplace" style="display:inline">[[Somaliland]]</div> |- ! class="infobox-label" scope="row" |Occupation | class="infobox-data role" |activist |- ! class="infobox-label" scope="row" |Years&nbsp;active | class="infobox-data" |1996–present |- ! class="infobox-label" scope="row" |Known&nbsp;for | class="infobox-data" |[[women's rights]] |} [[Category:Articles with hCards]] '''Suad Ibrahim Abdi''' bụ onye na-ahụ maka ihe ndị ruuru ụmụ nwanyị si [[Somaliland]]. Ọ bụ onye nnọchi anya mba maka Progressio ma bụrụkwa onye na-eme mkpọsa iji meghee ọchịchị onye kwuo uche ya maka ụmụ nwanyị na mba ahụ ihe karịrị afọ 25. Ọ na-azọ oche na ndị omeiwu site na Maroodi Jeex na ntuli aka afọ a, nke a ga-eme na Mee 31,2021. == Ọrụ == Suad Ibrahim Abdi bụ onye na-ahụ maka mmekọrịta ọha na eze na [[Somaliland]] kemgbe afọ 1996.<ref name="guardian">{{Cite news|author=Tran|first=Mark|title=Somaliland clan loyalty hampers women's political prospects|url=https://www.theguardian.com/global-development/poverty-matters/2014/jan/27/somaliland-clan-loyalty-women-political-prospects|accessdate=21 November 2017|work=The Guardian|date=27 January 2014}}</ref> Ọ bụ onye otu Somaliland National Women's Network (Nagaad) nke o nyere aka guzobe na 1997.<ref name="prog">{{Cite web|title=Somaliland's secret recipe for stability|url=http://www.progressio.org.uk/blog/news/somalilands-secret-recipe-stability|publisher=Progressio|accessdate=21 November 2017|date=3 October 2011|archivedate=23 April 2013|archiveurl=https://web.archive.org/web/20130423034200/http://www.progressio.org.uk/blog/news/somalilands-secret-recipe-stability}}</ref> Ọ bụ onye nnọchi anya mba Somaliland maka Progressio, otu mba ụwa na-abụghị nke gọọmentị na-eme mkpọsa maka ọchịchị onye kwuo uche ya na mba ahụ.<ref name="prog" /><ref name="guardian" /> Progressio enyewo ndị ọkachamara iji kwado ọrụ nke òtù ndị dị n'ógbè ahụ na-arụ ọrụ n'ọhịa ma nye ndị na-ekiri maka ntuli aka onye isi ala Somaliland nke 2010 nke ọ kwupụtara n'efu na ikpe ziri ezi.<ref name="prog" /> Abdi na-eme mkpọsa maka mmejuputa 20% nke ndị omeiwu Somaliland ka ha bụrụ ụmụ nwanyị. Ka ọ dị ugbu a, ọ bụ naanị otu onye omeiwu n'ime mmadụ 164 bụ nwanyị. Ụlọ ndị okenye (ụlọ elu) gbochiri iwu ndị omeiwu abụọ gara aga ma ọ bụ oge arụmụka gwụchaa. Abdi kwuru na ọ ga-azọ ọkwa na ntuli aka 2015 (nke e yigharịrị na 2017) mana ọ gaghị achọ ịghọ minista gọọmentị.<ref name="guardian"/> == Ebensidee == {{Reflist}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] 4gfpfi13uc7725ozcfhr3d3wowp7vxi Ọgba aghara nke ndị azu ehi na ndị ọrụ ugbo na Naijiria 0 24469 228735 206559 2025-06-20T09:20:59Z InternetArchiveBot 11600 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 228735 wikitext text/x-wiki   '''Esemokwu ndị''' na-achị nnama na ndị oru ugbo na [[Naijiria]] bụ usoro esemokwu banyere ihe onwunwe ala a na-akọ ugbo na Naijeria n'etiti ọtụtụ ndị na-achị nnama nke ndị Fulani okpukperechi Muslim na ọtụtụ ndị ọrụ ugbo Ndị Kraịst na-abụghị ndị Fulani. Ha abụwo ndị a ma ama karịsịa na Middle Belt (North Central) kemgbe nloghachi nke ọchịchị onye kwuo uche ya n'afọ 1999. N'oge na-adịbeghị anya, ọ mebiri n'ime mwakpo ndị ọrụ ugbo site n'aka ndị na-azụ atụrụ Fulani. A wakporo ndị ọrụ ugbo na ugwu ọdịda anyanwụ Naijiria bụ [[Ndi Haụsa|ndị]] isi Hausa. Ọ bụ ezie na esemokwu ahụ nwere ihe kpatara akụ na ụba na gburugburu ebe obibi, ọ nwetakwara akụkụ okpukpe na agbụrụ. Ọtụtụ puku mmadụ anwụọla kemgbe mwakpo ndị a malitere. Ọrụ ugbo na-anọkarị otu ebe n'ime ime obodo na-abụkarị ndị a na-awakpo n'ihi adịghị ike ha. A na-atụ egwu na esemokwu a ga-agbasa na mba ndị ọzọ dị n'Ebe Ọdịda Anyanwụ Afrịka mana gọọmentị dị n'ógbè ahụ emeela ka nke a dị ala. Mwakpo a wakporo ndị na-achị nnama emeela ka ha megwara site na ịwakpo obodo ndị ọzọ.<ref>{{Cite web|title=Stopping Nigeria's Spiralling Farmer-Herder Violence|url=https://www.crisisgroup.org/africa/west-africa/nigeria/262-stopping-nigerias-spiralling-farmer-herder-violence|work=International Crisis Group|accessdate=26 July 2018|language=en|date=24 December 2020}}</ref><ref name="foreignpolicy">{{Cite news|author=Ilo|first=Udo Jude|url=https://www.foreignaffairs.com/articles/nigeria/2019-01-23/deadliest-conflict-youve-never-heard|title=The Deadliest Conflict You've Never Heard of|date=2019-01-24|accessdate=2020-04-18|language=en-US|work=Foreign Affairs: America and the World}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://africaupclose.wilsoncenter.org/herdsmen-and-farmers-conflict-in-nigeria-a-threat-to-peacebuilding-and-human-security-in-west-africa/|title=Herdsmen and Farmers Conflict in Nigeria: A Threat to Peacebuilding and Human Security in West Africa {{!}} Africa Up Close|language=en-US|accessdate=2020-04-18}}</ref><ref>{{Cite web|title=Nigeria school abductions sparked by cattle feuds, not extremism, officials say|url=https://www.reuters.com/article/us-nigeria-security-kidnappings-video/video-purportedly-released-by-boko-haram-claims-to-show-kidnapped-nigerian-schoolboys-idUSKBN28R23K|work=Reuters|accessdate=24 December 2020|language=en|date=24 December 2020}}</ref> Ọtụtụ Ndị Kraịst na ndị Naijiria akpọwo esemokwu ahụ mkpochapụ nke Ndị Kraịst.<ref>{{Cite web|url=https://www.forbes.com/sites/ewelinaochab/2020/06/15/is-genocide-happening-in-nigeria-as-the-world-turns-a-blind-eye/?sh=33a0675e5405|title=Is Genocide Happening In Nigeria As The World Turns A Blind Eye?|work=[[Forbes]]}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.genocidewatch.com/single-post/2020/09/23/Genocide-Emergency-Nigeria|title=Genocide Emergency: Nigeria|date=23 September 2020}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.tabletmag.com/sections/news/articles/mass-murder-nigerian-christians|title=The Mass Murder of Nigerian Christians|date=December 2020}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.newsweek.com/why-west-ignores-nigerian-genocide-opinion-1602116|title=Why the West Ignores the Nigerian Genocide|work=[[Newsweek]]|date=21 June 2021}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.ncregister.com/commentaries/stop-the-christian-genocide-in-nigeria|title=Stop the Christian Genocide in Nigeria}}</ref> == Ihe ndị mere n'oge gara aga == Esemokwu ndị na-azụ nnama na ndị ọrụ ugbo na Naijiria nwere mgbọrọgwụ miri emi ma laghachi azụ n'oge tupu oge ndị ọchịchị (tupu afọ 1900). Agbanyeghị, esemokwu ndị a aghọwo ihe siri ike karị n'ime iri afọ ndị na-adịbeghị anya n'ihi nrụgide ndị mmadụ, mgbanwe ihu igwe, na ihe ndị ọzọ dị iche iche. N'oge ndị Britain na-achị, ndị na-achị nnama na ndị ọrụ ugbo ga-ekwekọrịta na usoro a na-akpọ ''burti'', nke e guzobere ụzọ ndị na-esi agagharị maka ndị na-akpa nnama, na nkwekọrịta nke ndị ọrụ ugbo, ndị na'ọzụzụ nnama, na ndị ọchịchị mpaghara. Otú ọ dị, usoro ''burti'' dara n'ihe dị ka afọ 1970 mgbe ndị ọrụ ugbo na-ekwukarị na ha nwere ala n'akụkụ ụzọ ehi na-agagharị, na-eduga na esemokwu.<ref name="Blench 2010"/> Tupu mgbe ahụ, ndị na-achị nnama na-eji mmiri ara ehi agbanwekarị maka nri ọka na obodo ndị ọrụ ugbo. Otú ọ dị, n'ime iri afọ ndị na-adịbeghị anya, a naghịzi agbapụta mmiri ara ehi n'ọtụtụ ebe ka ihe ọṅụṅụ ndị a na-etinye n'ime ngwugwu na-ewu ewu n'obodo.<ref name="Blench 2010"/> Ọgwụ nke oge a emeela ka ndị na-achị nnama nwee ike ịkwaga anụ ụlọ ha n'ebe ndịda n'ime "mpaghara nnụnụ tsetse" n'ebe Ndịda, ebe n'oge gara aga, ndị na-akpa anụ enweghị ike idebe ehi ha n'ọtụtụ n'ihi ọrịa okpomọkụ na mpaghara ihu igwe na-ekpo ọkụ. Malite site na ndị gọọmentị Britain na-achị, mmemme nchịkwa tsetse belatara egwu ọrịa dịka trypanosomiasis. Taa, ndị na-achị nnama nwekwara ike ịnweta ọgwụ maka trypanosomiasis na dermatophilosis n'ụzọ dị mfe iji mee ka anụ ụlọ ha dị ndụ. Na mgbakwunye, n'ime ọtụtụ iri afọ gara aga, ndị na-azụ atụrụ amụbaala ehi zebu na-adịghị anabata trypanosome na ụdị na-adịghị anagide trypanosoma, si otú a na-eme ka nnagide ehi maka ọrịa okpomọkụ. Ihe ndị a niile emeela ka ndị na-achị nnama Fulani kwaga n'ebe ndịda Naịjirịa, ebe ha nwere ike ire anụ ụlọ ha n'ụzọ dị mfe maka ọnụahịa dị elu n'ihi ọchịchọ siri ike maka anụ ehi na anụ ndị ọzọ na obodo na obodo ndịda Naijiria. Otú ọ dị, n'ebe ndịda, ha ga-ezute obodo ndị na-anọkarị otu ebe nke na-enwetabeghị ahụmahụ ọ bụla na mkparịta ụka udo na isoro ndị ọzụzụ atụrụ na-akwagharị akwagharị. Ịbawanye mfe ịnweta ngwá agha na esemokwu okpukpe n'etiti Ndị Kraịst na ndị Alakụba agbakwunyere na ikike ime ihe ike.<ref name="Blench 2010">Blench, Roger. 2010. ''[http://www.rogerblench.info/Development/Nigeria/Pastoralism/Fadama%20II%20paper.pdf Conflict between Pastoralism|pastoralists and cultivators in Nigeria]''. Review paper prepared for the [[Department for International Development]] (DFID), Nigeria.</ref> Kemgbe e guzobere Republic nke anọ nke Naịjirịa n'afọ 1999, ime ihe ike nke ndị ọrụ ugbo na ndị na-achị nnama egbuola ihe karịrị mmadụ 19,000 ma chụpụ ọtụtụ narị puku ndị ọzọ.<ref>{{Cite web|title=ICON Launches New Report Proving Nigerian Genocide|url=https://missionsbox.org/press-releases/icon-launches-new-report-proving-genocide-in-nigeria/|work=Missions Box|date=3 August 2020|accessdate=13 March 2023|archivedate=13 April 2023|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230413005605/https://missionsbox.org/press-releases/icon-launches-new-report-proving-genocide-in-nigeria/}}</ref><ref>{{Cite journal|title=Nigeria's Silent Slaughter Genocide in Nigeria and the Implications for the International Community|journal=International Committee on Nigeria|url=https://clientwebproof.com/Nigeria-Silent-Slaughter/}}</ref> Ọ gbasoro usoro na mmụba nke esemokwu ndị ọrụ ugbo na ndị ọzụzụ atụrụ n'ọtụtụ ebe ọdịda anyanwụ Sahel, n'ihi mmụba ndị ọrụ ugpo na ala a na-akọ ugbo na mmefu nke ebe ịta nri; ọnọdụ gburugburu ebe obibi na-emebi emebi, ọzara na mmebi ala; mmụba ọnụ ọgụgụ mmadụ; mmebi nke usoro ngwọta esemokwu ọdịnala nke ala na mmiri; na mmụkọta nke obere ngwá agha na mpụ n'ime ime obodo.<ref name="time">{{Cite news|title=How Climate Change Is Spurring Land Conflict in Nigeria|url=http://time.com/5324712/climate-change-nigeria/|work=Time|date=28 June 2018}}</ref><ref name="foreignpolicy"/> Enweghị nchebe na ime ihe ike emeela ka ọtụtụ ndị mmadụ mepụta ndị agha na-echebe onwe ha na ndị agha agbụrụ na agbụrụ, nke na-etinye aka na ime ihe nkiri ọzọ. Ihe ka ọtụtụ n'ime esemokwu ndị ọrụ ugbo na ndị na-azụ atụrụ emeela n'etiti ndị na-ata atụrụ na ndị ọrụ ugbo okpukpere Akakụba Fulani, na-eme ka esemokwu ka njọ.<ref>{{Cite web|title=Farmer-Herder Clashes Amplify Challenge for Beleaguered Nigerian Security|url=http://theglobalobservatory.org/2015/07/farmer-herder-nigeria-buhari-abuja-fulani/|publisher=IPI Global Observatory|date=16 July 2015}}</ref> === Agbụrụ dị iche iche === E nwere agbụrụ dị iche iche na-azụ anụ n'ebe ugwu Naịjirịa nke gụnyere ọ bụghị naanị ndị Fulani, kamakwa Kanuri, Kanembu, Arab, na ndị ọzọ. Blench (2010) depụtara agbụrụ ndị na-azụ anụ na-esonụ n'ebe ugwu Naịjirịa.<ref name="Blench 2010"/> {| class="wikitable sortable" !Agbụrụ !Agbụrụ !Ebe !Anụ ụlọ ndị bụ isi |- |[[Baggara Arabs|Baggara]] |Ndị Arab |ndịda nke Geidam |ehi |- |[[Baggara Arabs|Shuwa]] |Ndị Arab |ọwụwa anyanwụ Borno/Cameroon |ehi |- |Uled Suliman |Ndị Arab |Ndagwurugwu Komadugu Yobe |kamel |- |Anagamba |Ihe zuru oke |ugwu ọwụwa anyanwụ Borno |ehi |- |Bokolooji |Ihe zuru oke |ugwu Borno |ehi |- |Maare |Ihe zuru oke |ndịda ọwụwa anyanwụ Borno |ehi |- |Sankara |Ihe zuru oke |ugwu ọdịda anyanwụ Borno |ehi |- |Uda'en |Ihe zuru oke |ugwu ọwụwa anyanwụ Naịjirịa |atụrụ uda |- |Owu ole na ole |Ihe zuru oke |ugwu ọwụwa anyanwụ Naịjirịa |ehi |- |Badawai |[[Kanuri people|Kanuri]] |etiti Borno |ehi |- |Jetko |Kanuri |n'ebe ugwu nke Geidam/Niger |kamel |- |Kanuri |Kanuri |Borno |ehi |- |Koyam |Kanuri |ndịda etiti Borno |ehi |- |Manga |Kanuri |ugwu ọdịda anyanwụ Borno |ehi/kamel |- |Onye na-akwọ ụgbọala |Kanuri |ugwu ọwụwa anyanwụ Borno/Niger |ehi |- |Kuburi |Kanembu |oke ugwu ọwụwa anyanwụ Borno/Niger |ehi |- |Sugurti |Kanembu |Ụsọ Ọdọ Mmiri Chad |ehi |- |Teda (Tubu) |Teda (Tubu) |ugwu Borno/Niger |kamel |- |Tuareg |Tuareg |n'ebe ugwu nke Sokoto/Niger |kamel |- |Yedina (Buduma) |Yedina (Buduma) |Ụsọ Ọdọ Mmiri Chad |ehi |} Ndị na-azụ atụrụ Fulani na-anọchite anya ndị otu nkwado dịka Miyetti Allah.<ref>Blench, Roger. 2016. ''[https://www.academia.edu/30141048/The_fire_next_time_the_upsurge_in_civil_insecurity_across_the_Central_Zone_of_Nigeria The fire next time: the upsurge in civil insecurity across the Central Zone of Nigeria]''. Cambridge: Kay Williamson Educational Foundation.</ref> Ndị ọrụ ugbo sitere n'agbụrụ dị iche iche, ọkachasị [[Ndi Haụsa|ndị Hausa]] na agbụrụ dị ichelekana nke Middle Belt. N'ime afọ ndị na-adịbeghị anya, nke a agbasawokwa ịgụnye agbụrụ ndịda Naịjirịa dịka ndị Yoruba, Igbo, na ndị ọzọ.<ref name="Blench 2010"/> Ndị ọrụ ugbo sitere n'agbụrụ dị iche iche dị na Middle Belt na-anọchite anya ndị otu nkwado dị ka CONAECDA.<ref name="BlenchAtlas">{{Cite book|title=An Atlas of Nigerian Languages|author=Blench|first=Roger|publisher=Kay Williamson Educational Foundation|year=2020|url=http://rogerblench.info/Language/Africa/Nigeria/Atlas%20of%20Nigerian%20Languages%202020.pdf|location=Cambridge}}</ref><ref>Blench, Roger. 2019. ''[https://www.academia.edu/38612848/Old_data_and_new_technologies_the_seamless_integration_of_linguistics_literacy_and_translation_for_Nigerian_minority_languages Old data and new technologies: the seamless integration of linguistics, literacy and translation for Nigerian minority languages]''. Jos Linguistic Circle, Jos, 13th March, 2019.</ref><ref>{{Cite journal|title=Research on the Plateau languages of Central Nigeria|first=Roger|author=Blench|volume=93|date=2020-12-31|doi=10.15460/auue.2020.93.1.209|journal=Afrika und Übersee|pages=3–44}}</ref> === Esemokwu mpaghara na Jos na Kaduna === Esemokwu ndị ọrụ ugbo na ndị na-achị nnama anọwo na-ewere ọnọdụ na mpaghara ndị na-adịghị akwụsi ike kemgbe afọ 2000. Esemokwu obodo ukwu na [[Jos]] na [[Kaduna]] abụwo ihe ike karịsịa, n'agbanyeghị esemokwu ime ihe ike na ndị ọchịchị, ọ dịtụbeghị mgbe a tụlere ihe kpatara ha na ndọrọ ndọrọ ọchịchị. O nwere ike ọ gaghị edozi esemokwu n'ụzọ zuru oke n'ihi na ndị ọchịchị ọdịnala anaghị arụ ọrụ ha n'oge ọchịchị.<ref>{{Cite journal|issn=0035-8533|volume=96|issue=392|pages=605–616|author=Last|first=Murray|title=Muslims and Christians in Nigeria: An economy of political panic|journal=The Round Table: The Commonwealth Journal of International Affairs|date=2007|doi=10.1080/00358530701626057}}</ref> Ka oge na-aga, esemokwu oge n'etiti ndị na-azụ nnama na ndị ọrụ ugbo na mpaghara ùgwù na etiti mpaghara ùgwù nke Naijiria emeela ka enwee ọnọdụ enweghị nchebe. Enweghị nchebe a zuru ebe niile na-enye ohere ma na-aga n'ihu site n'omume mpụ sara mbara, nke ndị òtù ndị ohi na-elekwasị anya n'ebe dị n'ógbè ahụ maka mwakpo, ịtọrọ mmadụ, na ịpụnara mmadụ ihe.<ref>{{Cite news|author=Muhammad|first=Tanko Shittu|date=12 April 2022|title=Dozens dead after gunmen ransack central Nigerian villages|work=Yahoo! News|url=https://www.yahoo.com/news/dozens-dead-gunmen-ransack-central-214713698.html|accessdate=14 April 2022}}</ref> == Ihe kpatara esemokwu ahụ == === Esemokwu ala === Enwere ike ịghọta esemokwu dị n'etiti ndị ọrụ ugbo na ndị na-achị nnama dị ka nsogbu nke ịnweta ala. Mmalite nke narị afọ nke iri abụọ na otu hụrụ mmụba nke ndị ọrụ ugbo na ala a na-akọ ugbo ya na mmefu nke ebe ịta nri na Middle Belt. N'ógbè na-agbanwe agbanwe na ndọrọ ndọrọ ọchịchị, ọ dịtụbeghị mgbe ọ ga-ekwe omume ịchọpụta ikike iwu maka ala maka onye ọrụ ugbo ọ bụla. N'ihi ya, ụzọ ndị na-achị nnama anaghịzi adị, ọkachasị n'ihe gbasara okpomọkụ ụwa.<ref>{{Cite web|url=https://www.amnesty.org/en/latest/news/2018/12/nigeria-government-failures-fuel-escalating-conflict-between-farmers-and-herders-as-death-toll-nears-4000/|title=Government failures fuel deadly conflict between farmers and herders in Nigeria|work=www.amnesty.org|date=17 December 2018}}</ref> === Nsogbu ihu igwe === Ọnọdụ gburugburu ebe obibi na-emebi emebi, ọzara na mmebi ala emebi emeela ka ndị na-achị nnama Fulani si n'Ebe Ugwu Naịjirịa gbanwee ụzọ ha na-agagharị.<ref name="time"/><ref>{{Cite web|url=https://edu-resourceng.blogspot.com/2013/08/desertification-according-to-princeton.html|title=Eduresource World: Causes and Effect of Desertification in Nigeria|date=2013-08-09|work=Eduresource World|accessdate=2020-01-31|archivedate=2020-08-01|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200801150257/https://edu-resourceng.blogspot.com/2013/08/desertification-according-to-princeton.html}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.environewsnigeria.com/nigeria-threatened-by-desertification-says-ncf/|title=Nigeria threatened by desertification, says NCF|author=Simire|first=Michael|date=2018-11-18|work=EnviroNews Nigeria|language=en-us|accessdate=2020-01-31}}</ref> Ịga n'ebe ịta nri na ebe a na-agba mmiri na Middle Belt ghọrọ ihe dị mkpa maka ndị na-achị nnama na-esi n'ebe ugwu nke mba ahụ. A na-eche na mgbanwe ihu igwe bụ ihe na-akpata esemokwu ahụ mana nyocha na-adịbeghị anya na-atụ aro na mgbanwe ihu ọha anaghị akpata esemokwu, mana ọ gbanwere usoro ndị ọzụzụ atụrụ na-akwaga.<ref name="auto">{{Cite journal|author=Madu|first=Ignatius Ani|title=Spatial pattern of climate change and farmer–herder conflict vulnerabilities in Nigeria|journal=GeoJournal|date=20 May 2020|volume=86|issue=6|pages=2691–2707|doi=10.1007/s10708-020-10223-2}}</ref> Mpaghara ndị na-emetụta mgbanwe ihu igwe (Mpaghara ndị dị n'ebe ugwu) na-enwe obere esemokwu ndị ọrụ ugbo na ndị na-achị nnama na obere ọgụ siri ike.<ref name="auto" /> A na-ekwu na esemokwu agbụrụ dị n'etiti ndị ọrụ ugbo na ndị na-achị nnama kwesịrị ịtụle na nkọwa nke usoro mgbanwe ihu igwe-onye ọrụ ugbo-onye ọzụzụ atụrụ esemokwu.<ref name="auto" /> == Nzaghachi == Gọọmentị Naijiria achọghị idozi ihe kpatara nsogbu ahụ.<ref>{{Cite web|date=2017-11-30|title=The deepening Pastoral Conflict|url=https://www.sbmintel.com/2017/11/the-deepening-pastoral-conflict/|accessdate=2021-06-24|work=Nigeria's leading geopolitical intelligence platform|language=en-GB}}</ref> Na-alụ ọgụ megide Boko Haram na North-East na ihu na-arịwanye elu nke ime ihe ike na mpaghara dị iche iche nke mba ahụ, gọọmentị agbalịwo itinye usoro ole na ole n'ọrụ. N'ihi na a na-ahụkarị na gọọmentị Naijiria adịghị arụ ọrụ nke ọma, ìgwè ndị agha na-ebu agha apụtala n'ọtụtụ obodo ndị ọrụ ugbo. Ọnọdụ a ga-edugakarị n'oké esemokwu ọbara n'etiti ndị ọrụ ugbo na ndị na-achị nnama. Ndị ndọrọ ndọrọ ọchịchị na ndị isi okpukpe emeela ka esemokwu ka njọ site n'ịkpọbata ndị otu na ị gabigara oke okwu ugboro ugboro.<ref name="Blench 2010"/> Kemgbe afọ 2012, e nweela ọrụ iji mepụta ụzọ ndị mmadụ na-agafe Middle Belt. N'ịbụ ndị ndị omeiwu mpaghara ùgwù kwadoro ma ndị ibe ha nke mpaghara ndịda na-emegide, mgbalị ndị a enwebeghị ihe ịga nke ọma.<ref>{{Cite news|title=Senators fight over grazing land for Fulani herdsmen|url=http://www.punchng.com/news/senators-fight-over-grazing-land-for-fulani-herdsmen/|work=The Punch|date=21 July 2012}}</ref> N'afọ 2019, Onye isi ala [[Muhammadu Buhari]] gbalịrị ịmepụta ebe obibi Rural Grazing Area (RUGA). A katọrọ atụmatụ ya n'ụzọ siri ike.<ref>{{Cite news|title=Ruga settlement|url=http://saharareporters.com/2019/06/28/ruga-settlement-rising-fulaniphobia-protest-against-buhari-fredrick-nwabufo|work=Sahara Reporters|date=28 June 2019}}</ref> Na 17 Mee 2021, ndị gọvanọ 17 nke mpaghara Southern Naịjirịa wepụtara [[nkwupụta Asaba]], nke e mere iji dozie nsogbu ahụ.<ref>{{Cite web|url=https://www.channelstv.com/2021/05/12/full-communique-southern-governors-call-for-national-dialogue-ban-open-grazing|title=FULL COMMUNIQUE: Southern Governors Call For National Dialogue, Ban Open Grazing|work=[[Channels TV]]|date=12 May 2021|accessdate=6 July 2021}}</ref> Ọ bụ ezie na ịkpa anụ, ebe a na-edebe ehi n'ime ala ndị e mechiri emechi, a na-atụ aro ugboro ugboro dị ka ihe ngwọta maka nsogbu ahụ, nke a egosila na ọ gaghị ekwe omume na Naịjirịa n'ihi akụrụngwa na-adịghị mma (nke nwere ọkụ eletrik, mmiri, na mmanụ ụgbọala) na ihe isi ike na nnweta na ikike iwu nke ala.<ref name="Rachael 2018">{{Cite web|author=Rachael|first=Abujah|title=British anthropologist advises against ranching in Nigeria|work=EnviroNews Nigeria|date=2018-11-08|url=http://www.environewsnigeria.com/british-anthropologist-advises-against-ranching-in-nigeria/|accessdate=2022-11-17}}</ref><ref name="Royal News 2018">{{Cite web|title=British anthropologist advises against ranching in Nigeria|work=Royal News|date=2018-11-09|url=https://royalnews.com.ng/british-anthropologist-advises-against-ranching-in-nigeria/|accessdate=2022-11-17}}</ref> Iwere ala na ịpụnara ehi ohi bụkwa ihe isi ike ndị na-azụ anụ ga-emeso. Ndị na-azụ anụ ụlọ agaghị enwe ike ịsọ mpi na ndị na-azụ atụrụ na-akwagharị akwagharị na-enweghị ego metụtara ala.<ref>Blench, Roger. 2017. ''[https://www.academia.edu/33433878/Pastoral_conflict_and_supplying_Nigeria_with_meat_how_can_the_paradox_be_resolved Pastoral conflict and supplying Nigeria with meat: how can the paradox be resolved]''. Field investigations on pastoralist-farmers crises areas and enhancement of MISEREOR's partnersinterventions in Nigeria, Phase 3. Revised paper prepared for ISEREOR/JDPs.</ref> == Ndepụta mwakpo == Akwụkwọ akụkọ Naijiria na ndị mba ọzọ anaghị enwe ike inye ọnụ ọgụgụ ziri ezi nke ndị nwụrụ anwụ. N'agbanyeghị ọnụ ọgụgụ dị elu nke mwakpo, ndị nta akụkọ Naijiria na ndị mba ọzọ anaghị enwe ike ịnweta akaebe nke aka ha ma na-akọ ọnụ ọgụgụ na-ezighị ezi.<ref>{{Cite book|publisher=Plon|isbn=978-2-259-25086-3|author=Hiribarren|first=Vincent|title=Un manguier au Nigeria: Histoires du Borno|location=Paris|date=2019}}</ref> * According to the Global Terrorism Index, these conflicts resulted in over 800 deaths by 2015.<ref>{{Cite web|title=Global Terrorism Index 2015|url=http://economicsandpeace.org/wp-content/uploads/2015/11/Global-Terrorism-Index-2015.pdf|publisher=Institute for Economics and Peace|pages=43–44|accessdate=2017-08-20|archivedate=2019-09-25|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190925050826/http://economicsandpeace.org/wp-content/uploads/2015/11/Global-Terrorism-Index-2015.pdf}}</ref> * Dịka ndepụta nke Global Terrorism Index, esemokwu ndị a pụtara ìhè karịrị ọnwụ mmadụ 800 n'afọ 2015. * Afọ 2016 hụkwara ụdị ndapụta a na [[Agatu]], [[Ȯra Benue|Benue]] na Nimbo, [[Ȯra Enugu|Enugu State]]. * In April 2018, Fulani gunmen allegedly killed 19 people during an attack on the church, afterwards they burnt dozens of nearby homes.<ref name="Fresh bloodbath">{{Cite web|url=https://www.vanguardngr.com/2018/04/fresh-bloodbath-benue-2-catholic-priests-17-others-killed-herdsmen/|title=Fresh bloodbath in Benue, 2 Catholic priests, 17 others killed by herdsmen|date=April 25, 2018|work=Vanguard News}}</ref> * In January 2018, about 10 persons were killed in an attack and reprisal involving herders and local farmers in Numan local council of Adamawa State.<ref>{{Cite web|url=http://saharareporters.com/2018/01/23/herdsmen-attack-reprisal-claims-six-lives-adamawa|title=Herdsmen Attack: Reprisal Claims Six Lives In Adamawa|date=2018-01-23|work=Sahara Reporters|accessdate=2020-01-31}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://dailypost.ng/2019/11/23/suspected-herdsmen-attack-adamawa-village-kill-many/|title=Suspected herdsmen attack Adamawa village, kill many|author=Ochetenwu|first=Jim|date=2019-11-23|work=Daily Post Nigeria|language=en-US|accessdate=2020-01-31}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.vanguardngr.com/2018/01/herdsmen-attack-reprisal-claim-six-lives-in-adamawa/|title=Herdsmen: Attack, reprisal claim six lives in Adamawa|date=2018-01-23|work=Vanguard News|language=en-US|accessdate=2020-01-31}}</ref> * In May 2018 over 400 herdsmen attacked four villages of Lamurde, Bang, Bolk, Zumoso and Gon in Numan and Lamurde local councils of [[Ȯra Adamawa|Adamawa State]] killing 15 people.<ref>{{Cite web|url=https://www.sunnewsonline.com/just-in-400-herdsmen-attack-adamawa-villages-15-locals-killed/|title=JUST IN: 400 herdsmen attack Adamawa villages, 15 locals killed|date=2018-05-03|work=The Sun Nigeria|language=en-US|accessdate=2020-01-31}}</ref> * In June 2018, over 200 people were killed and 50 houses were burnt in clashes between farmers and Fulani cattle herders in [[Ȯra Plateau|Plateau State]], including one devastating attack from the night of the 22nd to the morning of the 23rd which killed 21 villagers in the village of Dowaya, Adamawa state. The casualties were reported to only consist of women and children.<ref name="urlPlateau attacks: more than 200 killed in herdsmen-farmers clash — Quartz Africa">{{Cite web|url=https://qz.com/africa/1315817/plateau-attacks-more-than-200-killed-in-herdsmen-farmers-clash/|title=The latest clash between herdsmen and farmers in Nigeria has left more than 200 dead|first=Yomi|author=Kazeem|work=Quartz|date=27 June 2018}}</ref><ref>{{Cite news|url=https://www.bbc.com/news/world-africa-44597409|title=Communal clashes leave 86 dead in Nigeria|work=BBC News|date=25 June 2018}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.informationng.com/2018/06/86-people-killed-and-50-houses-burnt-in-fresh-fulani-herdsmen-attack-in-plateau.html|title=86 people killed and 50 houses burnt in fresh Fulani herdsmen attack in Plateau|first=Information|author=Nigeria|date=25 June 2018}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://punchng.com/21-feared-killed-in-adamawa-herdsmen-attack|title=21 feared killed in Adamawa herdsmen attack|work=Punch Newspapers|date=24 June 2018|language=en|accessdate=2020-01-31}}</ref> * In July 2018, a clash erupted between the Fulani settlers and the Yandang community in Lau Local Government Area of Taraba State. About 73 people were killed and 50 villages were razed.<ref>{{Cite web|url=http://www.xinhuanet.com/english/2018-07/14/c_137322607.htm#:~:text=Clashes%20between%20herders%20and%20farmers,%2C%20exacerbating%20ethno%2Dreligious%20hostilities.|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180713183058/http://www.xinhuanet.com/english/2018-07/14/c_137322607.htm#:~:text=Clashes%20between%20herders%20and%20farmers,%2C%20exacerbating%20ethno%2Dreligious%20hostilities.|archivedate=July 13, 2018|title=Clashes in northern Nigeria's Taraba leave 73 dead - Xinhua &#124; English.news.cn}}</ref> * In October 2018, Fulani herdsmen killed at least 19 people in Bassa.<ref name="urlHerdsmen kill 19 in Plateau midnight attack – Punch Newspapers">{{Cite web|url=https://punchng.com/herdsmen-kill-19-in-plateau-midnight-attack/|title=Herdsmen kill 19 in Plateau midnight attack|date=October 5, 2018}}</ref> * On 16 December 2018, militants believed to be Fulani herdsmen attacked a village in Jema'a, killing 15 people and injuring at least 24 others, the attack occurred at a wedding ceremony.<ref>{{Cite news|url=https://www.dailytrust.com.ng/15-killed-24-injured-as-gunmen-attack-kaduna-village.html|title=15 killed, 24 injured as gunmen attack Kaduna village|work=www.dailytrust.com.ng|accessdate=2018-12-18}}</ref><ref>{{Cite news|url=https://www.thisdaylive.com/index.php/2018/12/18/gunmen-kill-15-injure-20-in-southern-kaduna-2/|title=Gunmen Kill 15, Injure 20 in Southern Kaduna|work=www.thisdaylive.com|accessdate=2018-12-18}}</ref> * Na 11 February 2019, mwakpo wakporo obodo Adara aha ya bụ Ungwar Bardi site n'aka ndị omekome ndị Fulani na-eche na ha gburu mmadụ iri na otu. Mwakpo Adara gbadoro ụkwụ n'obodo ndị Fulani gburu ma ọ dịkarịa ala mmadụ 141 na mmadụ 65 na-efu. Mwakpo a mere na Kajuru LGA nke [[Ȯra Kaduna|Kaduna State]].<ref>{{Cite news|url=https://www.premiumtimesng.com/news/headlines/313348-how-66-people-were-killed-in-kaduna-in-two-days.html/|title=How 66 people were killed in Kaduna in two days|publisher=Premium Times|accessdate=2019-02-11}}</ref> Dị ka otu gọvanọ si kwuo ebumnobi ya bụ ibibi ụfọdụ obodo.<ref name="urlMiyetti Allah releases names of 131 victims of Kajuru, Kaduna violence - Premium Times Nigeria">{{Cite web|url=https://www.premiumtimesng.com/news/headlines/314665-miyetti-allah-releases-names-of-131-victims-of-kajuru-kaduna-violence.html|title=Miyetti Allah releases names of 131 victims of Kajuru, Kaduna violence &#124; Premium Times Nigeria|date=February 22, 2019}}</ref><ref>{{Cite news|url=https://www.premiumtimesng.com/news/headlines/313348-how-66-people-were-killed-in-kaduna-in-two-days.html/|title='El- Rufai alleges plan to 'wipe out' some Kaduna communities|publisher=Premium Times|accessdate=2019-02-11}}</ref> * Otu Coalition Against Kajuru kwuru n'ụbọchị 18 Maachị 2019 na mmadụ 130 anwụọla n'ụdị ịbọ ọbọ kemgbe ogbugbu El-Rufai kwupụtara..<ref>{{Cite web|url=https://dailypost.ng/2019/03/19/kajuru-killings-130-lives-wasted-group-laments/|title=Kajuru killings: Over 130 lives wasted - Group laments|first=Amos|author=Tauna|date=March 19, 2019}}</ref> * Na Jenụwarị 26 na 27 nke 2020, egburu ndị obodo 32 na mwakpo abụọ dị iche iche nke ndị Fulani Alakụba mere na [[Ȯra Plateau|Plateau State]].<ref>{{Cite web|url=https://morningstarnews.org/2020/01/violence-in-plateau-state-nigeria-escalates-with-more-muslim-fulani-herdsmen-attacks/|title=Violence in Plateau State, Nigeria Escalates with more Muslim Fulani Herdsmen Attacks|date=January 30, 2020|work=MorningStar News}}</ref> * N'Eprel 12 nke afọ 2022, egburu mmadụ 23 na mwakpo ndị na-achị ehi wakporo obodo Mbadwem (mpaghara Guma) na Tiortyu (Tarka local government).<ref>{{Cite web|url=https://www.channelstv.com/2022/04/12/23-locals-killed-in-fresh-attacks-on-two-benue-communities/|title=23 Locals Killed in Fresh Attacks on Two Benue Communities}}</ref> * N'April 2025, opekata mpe mmadụ iri ise na abụọ ka egburu ma chụpụkwa ihe karịrị puku abụọ ndị ọzọ n'ụlọ ha na Plateau Steeti n'ihi mmegwara nke ndị na-achị ehi na-emegide maka ịchịkwa ala ubi.<ref>{{Cite web|url=https://www.reuters.com/world/africa/gunmen-kill-least-52-people-nigerias-plateau-state-2025-04-07/|title=Gunmen kill at least 52 people in Nigeria's Plateau state}}</ref> == Hụkwa == * List of massacres in Nigeria * Communal conflicts in Nigeria * Fulani herdsmen * Sudanese nomadic conflicts * March 2019 attacks against Fulani herders * 2019 Kaduna State massacre * Nimbo massacre * Agatu massacres * Janjawid * Agricultural sustainability in northern Nigeria * Southern Kaduna Crisis * [[Nkwupụta Asaba|Asaba Declaration]] * Fulani extremism * Fulani extremism in Nigeria == Akwụkwọ == * Adebanwi, Wale, 'Terror, Territoriality and the Struggle for Indigeneity and Citizenship in Northern Nigeria', Citizenship Studies, 13.4 (2009), 349–63 * Amnesty International, Harvest of Death: Three Years of Bloody Clashes between Farmers and Herders in Nigeria, 2018 <[https://www.amnesty.org/download/Documents/AFR4495032018ENGLISH.PDF]> * Bearak, Max, Jane Hahn, Mia Torres, and Olivier Laurent, 'The Ordinary People Keeping the Peace in Nigeria's Farmer-Herder Conflict', The Washington Post, 10 December 2018 <[https://www.washingtonpost.com/news/world/wp/2018/12/10/feature/the-ordinary-people-keeping-the-peace-in-nigerias-deadly-land-feuds/ The ordinary people keeping the peace in Nigeria's deadly land feuds]> [accessed 25 December 2019] * Blench, Roger. 1996. [http://www.rogerblench.info/Pastoralism/PastAf/Nigeria/Pastoralists%20and%20borders%201996.pdf Pastoralists and National Borders in Nigeria]. In: Nugent, P., and A. I. Asiwaju (eds). ''African Boundaries: Barriers, conduits and opportunities''. 111–128. Edinburgh: Francis Pinter for Centre of African Studies. * Blench, Roger. 2001. ''[http://www.rogerblench.info/Development/Pastoralism%20monograph.pdf Pastoralism in the new millennium]''. FAO: Animal Health and Production Series, No 150. * Blench, Roger. 2003. ''[http://www.rogerblench.info/Conflict/Herder-farmer%20conflict%20in%20Nigeria.pdf The transformation of conflict between pastoralists and cultivators in Nigeria]''. Paper in press for a special issue of the Journal Africa, ed. M. Moritz. * Blench, Roger. 2010. ''[http://www.rogerblench.info/Development/Nigeria/Pastoralism/Fadama%20II%20paper.pdf Conflict between pastoralists and cultivators in Nigeria]''. Review paper prepared for the Department for International Development (DFID), Nigeria. * Blench, Roger. 2017. ''[https://www.academia.edu/33433918/Is_fencing_a_solution_to_reducing_herder_farmer_conflict_in_Nigeria Is fencing a solution to reducing herder-farmer conflict in Nigeria?]''. Field investigations on pastoralist-farmers crises areas and enhancement of MISEREOR's partnersinterventions in Nigeria, Phase 3. Draft prepared for ISEREOR/JDPs. * Blench, Roger. 2017. ''[https://www.academia.edu/33433878/Pastoral_conflict_and_supplying_Nigeria_with_meat_how_can_the_paradox_be_resolved Pastoral conflict and supplying Nigeria with meat: how can the paradox be resolved]''. Field investigations on pastoralist-farmers crises areas and enhancement of MISEREOR's partnersinterventions in Nigeria, Phase 3. Revised paper prepared for ISEREOR/JDPs. * Blench, Roger. 1984. ''[https://www.academia.edu/4271774/Conflict_and_co_operation_Fulani_relations_with_the_Samba_and_Mambila_peoples Conflict and co-operation: Fulani relations with the Samba and Mambila peoples]''. ''Cambridge Anthropology'', 9(2):42-57. ([https://www.academia.edu/2775989/Conflict_and_Co_operation_FulBe_Relations_with_the_Mambila_and_Samba_people_of_Southern_Adamawa 2005 revision]) * Blench, Roger. 2005. ''[https://www.academia.edu/2775989/Conflict_and_Co_operation_FulBe_Relations_with_the_Mambila_and_Samba_people_of_Southern_Adamawa Conflict and Co-operation: Fulɓe Relations with the Mambila and Samba people of Southern Adamawa]''. Paper in press for a special issue of ''Africa'', ed. M. Moritz. Cambridge: Kay Williamson Education Foundation. * Blench, Roger. 2003. ''[https://www.academia.edu/2775974/The_transformation_of_conflict_between_pastoralists The transformation of conflict between pastoralists]''. Cambridge: Kay Williamson Education Foundation. * Blench, Roger. 2016. ''[https://www.academia.edu/28575201/The_recent_evolution_of_pastoralism_in_West_Central_Africa The recent evolution of pastoralism in West-Central Africa]''. Cambridge: Kay Williamson Education Foundation. * Porter, Gina; Fergus Lyon; Fatima Adamu; Lanre Obafemi; Roger Blench. 2005. ''[https://www.academia.edu/2775966/Trade_and_Markets_in_Conflict_Development_and_Conflict_Resolution_in_Nigeria_Scoping_Study_Report_to_the_UK_Department_for_International_Development Trade and Markets in Conflict Development and Conflict Resolution in Nigeria]''. Scoping study report to the UK Department for International Development. * Blench, Roger. 2004. ''[https://www.academia.edu/3738328/Natural_Resource_Conflicts_in_North_Central_Nigeria Natural Resource Conflicts in North-Central Nigeria: A Handbook and Case Studies]''. London/Abuja: Mandaras Press/DFID. (With integrated CD-ROM.) * Blench, Roger. 1998. ''[https://www.academia.edu/3738303/Resource_conflict_in_semi_arid_Africa_An_essay_and_an_annotated_bibliography_ODI_Research_Study Resource conflict in semi-arid Africa: An essay and an annotated bibliography]''. ODI Research Study. ISBN 0-85003-343-8 * Blench, Roger. 2016. ''[https://www.academia.edu/30140503/Accelerating_pastoralist_farmer_conflict_across_Central_Nigeria_and_West_Africa_potentially_compromises_all_IITAs_goals Accelerating pastoralist/farmer conflict across Central Nigeria (and West Africa) potentially compromises all IITA's goals]''. Talk given at IITA, Ibadan on 28 November 2016. * Blench, Roger. 2016. ''[https://www.academia.edu/30141048/The_fire_next_time_the_upsurge_in_civil_insecurity_across_the_Central_Zone_of_Nigeria The fire next time: the upsurge in civil insecurity across the Central Zone of Nigeria]''. Cambridge: Kay Williamson Educational Foundation. * Higazi, Adam, 'Farmer-Pastoralist Conflicts on the Jos Plateau, Central Nigeria: Security Responses of Local Vigilantes and the Nigerian State', Conflict, Security and Development, 16.4 (2016), 365–85 * Last, Murray, 'Muslims and Christians in Nigeria: An Economy of Political Panic', The Round Table : The Commonwealth Journal of International Affairs, 96.392 (2007), 605–16 * Last, Murray, 'The Search for Security in Muslim Northern Nigeria', Africa, 78.1 (2008), 41–63 * Mustapha, Abdul Raufu, and David Ehrhardt, eds., Creed & Grievance: Muslim-Christian Relations & Conflict Resolution in Northern Nigeria (Oxford: James Currey, 2018) * Ochonu, Moses E, 'Fulani Expansion and Subcolonial Rule in Early Colonial Adamawa Province', in Colonialism by Proxy Hausa Imperial Agents and Middle Belt Consciousness in Nigeria (Bloomington, IN: Indiana University Press, 2014), pp.&nbsp;129–56 * Reynolds, Jonathan, The Time of Politics: Islam and the Politics of Legitimacy in Northern Nigeria 1950-1966 (San Francisco: International Scholar Publications, 1999) == Ebensidee == <references group="" responsive="1"></references> [[Òtù:Pages with unreviewed translations]] lu956wt4slob3xip2nd2t7u3f3ovn5i Zaina Bouzerrade 0 24779 228731 110586 2025-06-20T06:19:30Z InternetArchiveBot 11600 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 228731 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Zaina Bouzerrade''' (Arabic; amụrụ na 29 Julaị 2002) bụ onye na agba bọọlụ nke na agba ọsọ dị ka [[Footbọl|onye]] na azụ azụ aka nri maka EredivisieklọbPEC Zwolle .<ref name="K">{{Cite web|url=https://www.kooora.com/?player=165784|title=اللاعب: زينة بوزراد|language=ar|accessdate=16 June 2021|archivedate=2 April 2023|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230402061009/https://www.kooora.com/?player=165784}}</ref> A mụrụ ya na Netherlands, ọ na anọchite anya Morocco na mba ụwa. == Ọrụ klọb == Bouzerrade bụ ngwaahịa VVIJ IJsselstein. Ọ gbara bọọlụ maka Ajax na Netherlands. == Ọrụ mba ụwa == Bouzerrade mere nke mbụ ya na Morocco na 10 June 2021 na mmeri enyi na enyi 3-0 na Mali.<ref>{{Cite web|url=https://frmf.ma/wp-content/uploads/2021/06/MAROC-MALI.pdf|work=Royal Moroccan Football Federation|title=MATCH AMICAL – MAROC VS MALI|date=10 June 2021|language=fr|accessdate=16 June 2021}}</ref> == Hụkwa == * Ndepụta nke ụmụ nwanyị Morocco na agba bọọlụ mba ụwa == Ihe odide == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * Zaina Bouzerrade on Instagram [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] kapqz5j7dgodrpqfpcm290eui68lcil Tassadit Aïssou 0 25075 228699 111030 2025-06-19T20:48:14Z InternetArchiveBot 11600 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 228699 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Tassadit Aïssou''' (amụrụ na Junnu 19, 1989, na Sidi Aïch, Béjaïa) bụ onye Algeria na egwu volleyball na onye egwuregwu Olimpik na anọchite anya Algeria.<ref>{{Cite web|url=http://www.fivb.org/EN/volleyball/competitions/Olympics/2008/Women/Teams/Team_Roster.asp?TRN=WOG2008&TEAM=ALG&sm=6|title=2008 Women's Olympic Games / Team Roster ALG|work=www.fivb.org|accessdate=2018-04-14}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.fivb.org/EN/volleyball/competitions/Olympics/2008/Women/Teams/VB_PlayerDB.asp?No=120601|title=Player's biography|work=www.fivb.org|accessdate=2018-04-14}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.fivb.org/en/olympics/london2012/PlayersVB-W.asp?Team=ALG&No=120601|title=FIVB Women's Volleyball Olympic Games 2012|work=www.fivb.org|accessdate=2018-04-14}}</ref> Ọ bụ onye na egbochi etiti.<ref>{{Cite web|url=https://women.volleybox.net/tassadit-aissou-p5815/indoor_tournaments|title=Tassadit Aissou|date=n.d.|publisher=VolleyBox|accessdate=2021-07-18|archivedate=2021-07-19|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210719004637/https://women.volleybox.net/tassadit-aissou-p5815/indoor_tournaments}}</ref> Ọ gara ụlọ akwụkwọ sekọndrị Chouhada Chikhoune na Béjaïa.<ref>{{Cite web|url=https://www.afvb.org/IMG/pdf/PV1_du_03.pdf|title=PROCES VERBAL DE REUNION|date=2008-01-03|publisher=FEDERATION ALGERIENNE DE VOLLEYBALL|language=fr|accessdate=2021-07-18}}</ref> Aïssou nọchitere anya Algeria na Asọmpi Volleyball nke ụmụ nwanyị Afrịka na 2007, 2009, 2011, na 2013; 2009 Mediterranean Egwuregwu; 2008 na 2012 Summer Olimpik; 2010 FIVB Asọmpi mba ụwa; 2011 Egwuregwu Afrịka niile; 2011 FIVB Iko Mbaụwa 2011 Egwuregwu Arab;2012 Asọmpi klọb nke Afrịka; na 2013 na 2014 FIVB Volleyball Ukwu ụwa Prix.<ref>{{Cite web|url=https://women.volleybox.net/tassadit-aissou-p5815/indoor_tournaments|title=Tassadit Aissou|date=n.d.|publisher=Volleybox|accessdate=2021-07-18}}</ref> == Ihe ọmụma klọb == * '''Klọb dị ugbu a''' : NR Chlef * '''Klọb dị ugbu a''' : ASW Bejaia * '''Klọb izizi''' : Seddouk Volleyball Bejaia == Ihe odide == {{Reflist}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] cewot0aqyeypm2ytk0auirjwiwkh1qe Unwell Women 0 26402 228715 142460 2025-06-20T01:22:42Z InternetArchiveBot 11600 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 228715 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Unwell Women: A Journey Through Medicine and Myth in a Man-Made World''' bụ akwụkwọ nke na-abụghị akụkọ ifo. Ọ bu Elinor Cleghorn dere ya n'afọ 2021. Cleghorn na-enye akụkọ ọdịbendị banyere mmetụta nke misogyny n'ọgwụ ndị dị n'ebe ọwụwa anyanwụ nakwa ọgwụgwọ ọdịda anyanwụ.<ref>{{Cite journal|author=Gawrylewski|first=Andrea|date=May 2021|title=Unwell Women: Misdiagnosis and Myth in a Man-Made World|journal=Scientific American|volume=324|issue=5|pages=76}}</ref> == Nchịkọta == Na Unwell Women, onye Britain koro akụkọ ihe mere eme Cleghorn nyere akụkọ banyere ụzọ ọgwụ ọdịda anyanwụ si eme ma chụpụ nsogbu ahụike ụmụ nwanyị.<ref>{{Cite web|author=Merritt|first=Stephanie|date=2021-06-07|title=Unwell Women by Elinor Cleghorn review – battle for the female body|url=http://www.theguardian.com/books/2021/jun/07/unwell-women-by-elinor-cleghorn-review-battle-for-the-female-body|accessdate=2022-04-03|work=the Guardian|language=en}}</ref><ref>{{Cite news|author=Harrington|first=Mary|title=Unwell Women by Elinor Cleghorn review — medicine, it's a man's world|language=en|work=The Times|url=https://www.thetimes.co.uk/article/unwell-women-by-elinor-cleghorn-review-v00csvq05|accessdate=2022-04-03}}</ref><ref>{{Cite journal|author=Hoda|first=Raza S.|date=2021-12-10|title=Unwell Women: Misdiagnosis and Myth in a Man-Made World|journal=American Journal of Clinical Pathology|volume=157|issue=5|doi=10.1093/ajcp/aqab152}}</ref> Nkatọ nsogbụ ụmụ nwanyị nke akwụkwọ ahụ na-elekwasị anya n'ụzọ dị ukwuu na ọrụ ọgwụgwọ na [[Njikọ̀taọ̀hà|United States]] na UK.<ref name=":0">{{Cite web|author=Praseed|first=Malavika|date=2021-06-09|title=Anguish and Acknowledgment in "Unwell Women"|url=https://chireviewofbooks.com/2021/06/09/unwell-women/|accessdate=2022-04-03|work=Chicago Review of Books|language=en-US}}</ref> Nnyocha Cleghorn na-ekpuchi ihe karịrị afọ 2000, malite site n'aka Hippocrates ma gaa n'ihu ruo ọgwụ nke narị afọ nke 21.<ref>{{Cite web|author=Burda|first=Joan M.|date=2021|title=Unwell Women: Misdiagnosis and Myth in a Man-Made World|url=https://www.nyjournalofbooks.com/book-review/unwell-women-misdiagnosis|accessdate=2022-04-03|work=New York Journal of Books|archivedate=2022-09-07|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220907004200/https://www.nyjournalofbooks.com/book-review/unwell-women-misdiagnosis}}</ref> Akwụkwọ ahụ nwere isi iri na asatọ n'ime akụkụ atọ: Gris oge ochie nke narị afọ nke 19, ngwụcha-narị, na 1945 ugbu a.<ref>{{Cite journal|author=Ellialtı-Köse|first=Tuğçe|date=2021-12-07|title=Book review: Unwell Women: Misdiagnosis and Myth in a Man-made World by Elinor Clegnor|journal=European Journal of Women's Studies|volume=29|pages=195–198|doi=10.1177/13505068211065664}}</ref> == Ọganihu == Nyocha mere ka anyị mata na Cleghorn nwere ọrịa lupus erythematosum n'afọ 2010, mgbe ọ tụchara ime nke abụọ, ebe o nwesịrị mgbaàmà ihe karịrị afọ iri.<ref>{{Cite web|author=Buckley|first=Julia|date=2021-07-01|title=Unwell Women is a 2000-year history of society weaponising medicine against women|url=https://inews.co.uk/culture/books/unwell-women-by-elinor-cleghorn-review-feminist-history-1081736|accessdate=2022-04-03|work=inews.co.uk|language=en}}</ref><ref name=":0"/><ref>{{Cite web|author=Young|first=Penny Grace|date=2021|title=Medicine, Myths, and Mystification: On Elinor Cleghorn's Unwell Women|url=https://www.ladyscience.com/reviews/medicine-myth-mystification-elinor-cleghorn-unwell-women-2021|accessdate=2022-04-03|work=Lady Science|language=en-US|archivedate=2022-02-13|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220213072341/https://www.ladyscience.com/reviews/medicine-myth-mystification-elinor-cleghorn-unwell-women-2021}}</ref> Ahụmahụ a ogabigara dugara ya na nyocha lupus na narị afọ nke iri na itoolu nke nyere ya nghọta banyere ọgwụgwọ ahụike na mmeso ọjọọ maka ihe mgbu ụmụ nwanyị.<ref>{{Cite web|author=Poplett|first=Georgia|date=2022-02-04|title=An interview with Elinor Cleghorn: "History is not a linear road to good"|url=https://lucywritersplatform.com/2022/02/04/an-interview-with-elinor-cleghorn-history-is-not-a-linear-road-to-good/|accessdate=2022-04-03|work=Lucy Writers Platform|language=en-GB}}</ref> A na-akọ ahụmahụ Cleghorn nwere lupus n'akwụkwọ Unwell Women .<ref>{{Cite web|author=Bunt|first=Lydia|date=2021-06-14|title=Elinor Cleghorn: Unwell Women review – misunderstanding and misdiagnosis|url=https://theartsdesk.com/books/elinor-cleghorn-unwell-women-review-%E2%80%93-misunderstanding-and-misdiagnosis|accessdate=2022-04-03|work=theartsdesk.com|language=en}}</ref><ref>{{Cite journal|date=2021-03-15|title=Unwell Women: Misdiagnosis and Myth in a Man-Made World.|journal=Publishers Weekly|volume=268|issue=11|pages=55–56|issn=0000-0019}}</ref> == Edensibia == {{Reflist}} 8ls72l0s38eye0tw41m80o666i9t9f0 The Women of the Cousins' War 0 26488 228703 112959 2025-06-19T21:43:52Z InternetArchiveBot 11600 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 228703 wikitext text/x-wiki {{Databox}} The Women of the Cousins' War: The Duchess, the Queen and the King's Mother bụ akwụkwọ afọ 2011 nke onye edemede akụkọ ihe mere eme aha ya bụ Philippa Gregory na ndị ọkọ akụkọ akụkọ ihe mere eme David Baldwin na Michael K. Jones.<ref name="Official Women">{{Cite web|url=http://www.philippagregory.com/books/the-women-of-the-cousins-war|title=''The Women of the Cousins' War'' (Official site)|work=PhilippaGregory.com|accessdate=8 October 2014}}</ref><ref name="PW Women">{{Cite web|url=http://www.publishersweekly.com/978-1-4516-2954-5|title=Review: ''The Women of the Cousins' War: The Duchess, the Queen, and the King's Mother''|work=[[Publishers Weekly]]|date=11 July 2011|accessdate=8 October 2014}}</ref><ref name="BR 2011">{{Cite web|url=http://www.bookreporter.com/reviews/the-women-of-the-cousins-war-the-duchess-the-queen-and-the-kings-mother|title=Review: ''The Women of the Cousins' War: The Duchess, the Queen, and the King's Mother''|first=Melanie|author=Smith|publisher=The Book Report Network|date=6 October 2011|accessdate=8 October 2014}}</ref> Ọ bụ ọrụ na-abụghị akụkọ ifo nke na'enyocha ndụ ụmụ nwanyị atọ a ma ama nke akụkọ ihe mere eme nke Agha nke Roses, ndị Gregory gosipụtara na usoro akwụkwọ akụkọ Cousins' War ya.<ref name="Official Women" /><ref name="PW Women" /><ref name="BR 2011" /> == Ihe ndị dị n'ime == Akwụkwọ ahụ nwere mbido nke Gregory na edemede akụkọ ndụ atọ: nke mbụ bụ banyere Jacquetta nke Luxembourg, nke Gregory dere; nke abụọ bụ maka nwa nwanyị Jacqueetta Elizabeth Woodville, eze nwanyị Edward nke anọ nke England, onye Baldwin dere, na nke atọ bụ gbasara Margaret Beaufort, nne Henry nke asaa nke Ingland, bụ nke Jones dere.<ref name="Official Women"/><ref name="PW Women"/><ref name="BR 2011"/><ref>{{Cite web|url=http://www.burtonbookreview.com/2011/09/review-women-of-cousins-war-by-philippa.html|title=Review: ''The Women of the Cousins' War'' by Philippa Gregory|work=Burton Book Review|date=6 September 2011|accessdate=8 October 2014|archivedate=12 October 2014|archiveurl=https://web.archive.org/web/20141012120544/http://www.burtonbookreview.com/2011/09/review-women-of-cousins-war-by-philippa.html}}</ref> Ndị a kwekọrọ na atọ n'ime akwụkwọ akụkọ Gregory's Cousins' War, The Lady of the Rivers (2011), The White Queen (2009) na The Red Queen (2010), n"otu nʼotu.<ref name="Official Women" /> Akwụkwọ ahụ nwekwara ihe osise, osisi ezinụlọ, map na usoro iheomume.<ref name="PW Women" /><ref name="BR 2011" /> Nwanyị ọ bụla nwere njikọ n'ụlọ na-ese okwu: Jacquetta na Lancasters, Elizabeth na Yorks na Margaret na Tudors. == Mmeghachi omume nkatọ == Publishers Weekly kpọrọ The Women of the Cousins' War "mbido na-adọrọ mmasị maka ''ndị'' isi nwanyị atọ meziri akụkọ ihe mere eme nke England," mana o kwukwara na ọ "na-ekwughachi ugboro ugboro ma ghara inwe olu na nkọwa zuru oke banyere mmalite nke War of Roses".<ref name="PW Women"/> Magazin ''AudioFile'', na-enyocha ndekọ akwụkwọ a na ege ege nke akwụkwọ ahụ, a na akpọ edemede Gregory na Jacquetta nke Luxembourg "na-adọrọ mmasị" na edemedo Baldwin na Elizabeth Woodville "nke na'otu ụzọ ahụ na - ihe ọmụma, mana ọ naghị agba mma". Nnyocha ahụ toro onye na-akọ akụkọ ahụ, na'ikwu na "ụda dị mma nke [[Bianca Amato|Biacha Amatoz]] tụgharịa akwụkwọ atọ ya ka nke kachasị n'abughi akwụkwọ ifo a na ege ege, na adoro mmasị, n'enye ozi ma n'enye kwa obi ụtọ.<ref name="AF Cousins' War">{{Cite web|url=http://www.audiofilemagazine.com/reviews/read/67843/|title=Audiobook Review: ''The Women of the Cousins' War'' (2011)|work=[[AudioFile (magazine)|AudioFile]]|accessdate=8 December 2014}}</ref> == Edensibia == {{Reflist|30em}} == Njikọ mpụga == * [http://www.philippagregory.com/books Ebe nrụọrụ weebụ Philippa Gregory] [[Òtù:Akwụkwọ]] hdmcgout2l0ego6br5n191c1tnhgg22 Youssou N'Dour 0 27447 228729 212111 2025-06-20T05:56:08Z InternetArchiveBot 11600 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 228729 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Youssou N'Dour''' (French: [jusu (ɛ) nduʁ], Wolof: ; nke a makwaara dị ka '''Youssou Madjiguène Ndour'''; amụrụ n'ụbọchị mbụ n'ọnwa Ọktoba n'afọ 1959) bụ onye Senegal na-agụ egwú, onye na-ede egwu, onye na'egwú, onye edemede, onye na__ibo____ibo____ibo____ibo__ Ọchị, onye na onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị.<ref>Xalima, ''Youssou « Madjiguéne » devenu l’ennemi des hommes sénégalais...'' (28 November 2019) </ref> N'afọ 2004, magazin Rolling Stone kọwara ya dị ka, "ma eleghị anya onye na-agụ egwú a ma ama" na Senegal na ọtụtụ ''n'ime'' Africa.<ref>Considine, J. D., and Matos, Michaelangelo, [https://web.archive.org/web/20070930220906/http://www.rollingstone.com/artists/youssoundour/biography "Biography: Youssou N'Dour"] ''RollingStone.com'', 2004.</ref> Site n'April 2012 ruo Septemba 2013, ọ bụ Minista Na-ahụ Maka Njem na Senegal. N'Dour nyere aka mepụta ụdị egwu Senegalese a ma ama nke ndị Senegambian niile (gụnyere ndị Wolof) maara dị ka mbalax, ụdị nke nwere mmalite dị nsọ na omenala egwu Serer<ref name="Sturman" /><ref name="coonnol" /> njuup na emume mmalite ndut. Ọ bụ isiokwu nke ihe nkiri na-enweta ihe nrite Return to Gorée (2007) nke Pierre-Yves Borgeaud na ''Youssou N'Dour'' duziri: I Bring What I Love (2008) nke Elizabeth Chai Vasarhelyi duziri, nke e wepụtara gburugburu ụwa. N'afọ 2006, a họpụtara N'Dour dị ka [[Olaudah Equiano]] na ihe nkiri Amazing Grace .<ref>{{Cite web|title=Olaudah Equiano (Youssou N'Dour) {{!}} guardian.co.uk Film|url=https://www.theguardian.com/film/pictures/image/0,,-1050329735448,00.html|accessdate=28 April 2021|work=The Guardian}}</ref> == Oge ọ malitere == [[Usòrò:YoussouNDour08TIFF.jpg|áká_èkpè|thumb|N'Dour na 2008 Toronto International Film Festival]] N'agbụrụ, N'Dour bụ Serer, nke nna Serer na nne Toucouleur mụrụ.<ref name="mus me port" /> Otú ọ dị, na omenala, N'Dour bụ Wolof.<ref name="mus me port">{{Cite news|title=La musique me portait, c'était ma seule langue|url=https://www.lemonde.fr/culture/article/2005/08/12/youssou-n-dour-la-musique-me-portait-c-etait-ma-seule-langue_679658_3246.html|language=fr|date=12 August 2005|work=Le Monde.fr}}</ref> A mụrụ ya na Dakar.<ref name="Sturman" /> Ọ malitere ịrụ ọrụ mgbe ọ dị afọ iri na abụọ ma mesịa soro Star Band, otu kachasị ewu ewu na Dakar n'afọ ndị 1970. N'agbanyeghị njikọ nne N'Dour na ọdịnala [[griot]], a zụliteghị ya n'omenala ahụ, nke ọ mụtara kama n'aka nwanne ya nwoke. Ọ bụ ezie na ọ bụ nna ya sitere n'ezinụlọ N'Dour, echiche ụwa nke ndị mụrụ ya gbara ume ka a hụ ọdịbendị abụọ ma si otú ahụ kpalie njirimara N'Door dị ka griot nke oge a. Dị ka onye na-eso ụzọ Mouride, taalibé na Wolof, onye Alakụba nke òtù ụmụnna Mouride، otu n'ime nnukwu usoro Sufi anọ na Senegambia, ọ na-etinyekarị akụkụ nke egwu na abụ Islam n'ime ọrụ ya.<ref>{{Cite news|date=2009-06-16|title=Youssou N'Dour film explores music and Islam|language=en|work=Reuters|url=https://www.reuters.com/article/us-ndour-idUSTRE55F6XW20090616|accessdate=2022-07-16}}</ref><ref>{{Cite news|title=A song and a prayer|url=https://www.theguardian.com/music/2004/may/23/worldmusic.islam|first=Mark|author=Hudson|work=[[The Guardian]]|date=23 May 2004}}</ref> == Ọrụ egwu == Mgbe ọ dị afọ iri na ise, Youssou N'Dour sonyeere Super Diamono ma, n'afọ 1975, soro ndị otu ahụ gaa njem na West Africa. N'afọ 1976 mgbe N'Dour dị afọ iri na isii, ọ bịanyere aka na nkwekọrịta ka ya na Ibra Kasse's Star Band bụrụ abụ na klọb Kasse'n's Miami na Dakar ebe ọ ga-aghọ ihe na-akpali akpali. N'afọ 1978, N'Dour ga-eso dịka ọtụtụ ndị otu Star Band hapụrụ iji guzobe Étoile de Dakar, otu egwu nke nyere aka dị mkpa na ụdị egwu ọhụrụ nke Senegal a na-akpọ Mbalax nke tinyere egwu ọdịnala Senegalese n'ime ụdị Latin nke na-achịkwa egwu Senegalees.<ref>Hudson, Mark, essay in liner notes of "Once Upon a Time in Senegal", Etoile de Dakar, Sterns Music 2010, p. 14</ref> Ọ bụ ezie na ha ghọrọ otu n'ime ndị egwu kachasị ewu ewu n'obodo ahụ, otu ahụ adịteghị aka n'ihi nsogbu dị n'ime. Étoile de Dakar kewara n'ìgwè abụọ: Étoile 2000 na Super Étoile De Dakar.<ref>{{Cite news|url=https://www.theguardian.com/music/2010/may/06/etoile-de-dakar-youssou-ndour|work=The Guardian|title=Etoile de Dakar featuring Youssou N'Dour: Once Upon a Time in Senegal|first=Robin|author=Denselow|date=6 May 2010}}</ref> Otu nke ikpeazụ gụnyere N'Dour, onye na-akpọ ụbọ akwara Jimi Mbaye, onye na na-akpọ bass Habib Faye, na onye na-egwu egwu tama (na-ekwu okwu). Super Étoile de Dakar mepụtara abọm anọ na cassette n'ime ọnwa ole na ole ma mesịa ghọọ ndị na-akwado N'Dour. Ka ọ na-erule n'afọ 1991, ọ meghere ụlọ ndekọ nke ya, na, ka ọ na-aga n'ihu n'afọ 1995, ụlọ ọrụ ndekọ nke ya bụ Jololi. N'Dour bụ otu n'ime ndị egwu Afrịka a ma ama n'akụkọ ihe mere eme. Ngwakọta ya nke omenala Senegalese mbalax na mmetụta dị iche iche sitere na Cuban rumba na [[Hip hop music|hip hop]], jazz, na mkpụrụ obi emeela ka ọ bụrụ ọtụtụ nde ndị na-akwado mba ụwa. Na West, N'Dour esorowo Peter Gabriel, Axelle Red, [[Sting (Onye egwu)|Sting]], Alan Stivell, Bran Van 3000, Neneh Cherry, Wyclef Jean, Paul Simon, Bruce Springsteen, Tracy Chapman, James Newton Howard, Branford Marsalis, Ryuichi Sakamoto, Dido, Lou Reed, Bruce Cockburn, na ndị ọzọ rụkọọ ọrụ.<ref name="G150608">{{Cite web|author=Llewellyn Smith|first=Caspar|url=https://www.theguardian.com/music/2008/jun/15/worldmusic.musicmonthly2|title=Soundtrack of my life: Youssou N'Dour|work=Guardian.co.uk|date=15 June 2008|accessdate=4 January 2012}}</ref><ref name="I290598">{{Cite news|author=Perrone|first=Pierre|url=https://www.independent.co.uk/life-style/music-the-song-remains-the-game-1156645.html|title=Music: The song remains the game|work=The Independent|publisher=Independent.co.uk|date=29 May 1998|accessdate=4 January 2012}}</ref><ref name="T121202">{{Cite news|author=Hudson|first=Mark|url=https://www.telegraph.co.uk/culture/music/rockandjazzmusic/3587019/Supernatural-superstar.html|title=Supernatural superstar|publisher=Telegraph.co.uk|date=12 December 2002|accessdate=4 January 2012}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.timesonline.co.uk/tol/news/uk/scotland/article990987.ece?token=null&offset=12&page=2|title=Scotland News – Listings: Critics' choice|publisher=TimesOnline.co.uk|date=11 January 2004}}</ref><ref name="I211004">{{Cite news|author=Cumming|first=Tim|url=https://www.independent.co.uk/arts-entertainment/music/reviews/youssou-ndour-and-the-fathi-salama-orchestra-barbican-london-542612.html|title=Youssou N'Dour and the Fathi Salama Orchestra, Barbican, London|publisher=Independent.co.uk|date=21 October 2004}}</ref><ref name="T121202" /><ref name="I211004" /> ''The New York Times'' kọwara olu ya dị ka "tenor na-ejide, ngwá agha dị nro nke ejiri ikike amụma mee ihe".<ref name="NYT231100">{{Cite news|author=Powers|first=Ann|url=https://www.nytimes.com/2000/11/23/arts/world-music-review-african-drumbeats-that-shout-out-in-celebration.html|title=African Drumbeats That Shout Out in Celebration|work=NYTimes.com|date=23 November 2000}}</ref> Ọrụ N'Dour na-amịkọrọ ụdị egwu Senegalese niile, nke a na-enyocha site na oghere nke egwu rock ma ọ bụ egwu pop na-emegide ụdị site na ọdịbendị Senegale. N'ọnwa Julaị afọ 1993, ''Africa Opera'' nke N'Dour dere gosipụtara na Opéra Garnier maka French Festival Paris quartier d'été.<ref name="Polar Music Prize">{{Cite web|url=https://www.polarmusicprize.org/laureates/youssou-ndour/|title=Youssou N'Dour|work=Polar Music Prize|accessdate=5 October 2019|archivedate=1 July 2019|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190701211414/https://www.polarmusicprize.org/laureates/youssou-ndour/}}</ref> N'afọ 1994, N'Dour wepụtara egwu egwu ya kachasị ukwuu n'ụwa niile, "7 Seconds" nke asụsụ atọ, nke ya na Neneh Cherry bụrụ. O dere ma mee ukwe nke 1998 FIFA World Cup na Axelle Red "La Cour des Grands (Do You Mind If I Play) ".<ref name="I290598"/> Magazin Folk Roots kọwara ya dị ka onye na-ese ihe n'Afrịka nke narị afọ. Ọ gara mba ụwa ruo afọ iri atọ. O meriri American Grammy Award mbụ ya (album egwu kachasị mma n'ụwa) maka CD ya Egypt na 2005.<ref>{{Cite web|date=23 November 2020|title=Youssou N'Dour|url=https://www.grammy.com/grammys/artists/youssou-ndour/17140|accessdate=28 April 2021|work=GRAMMY.com|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.bbc.co.uk/programmes/b017vdhk|accessdate=28 April 2021|work=BBC|title=BBC Radio 4 - Profile, Youssou N'Dour}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.bbc.co.uk/programmes/p07gzhjn|accessdate=28 April 2021|work=BBC|title=BBC World Service - Focus on Africa, Youssou N'Dour on politics, culture and music}}</ref> Ọ bụ ''onye'' nwe L'Observateur, otu n'ime akwụkwọ akụkọ kachasị na Senegal, ụlọ ọrụ redio RFM (Radio Future Medias) na ụlọ ọrụ TV TFM. N'afọ 2002, e nyere N'Dour onyinye Prince Claus, n'okpuru isiokwu nke afọ ahụ "Asụsụ na ụdị okwu ọdịbendị". N'afọ 2006, N'Dour rụrụ ọrụ nke onye Africa-British abolitionist [[Olaudah Equiano]] na ihe nkiri Amazing Grace, nke kọrọ banyere mbọ William Wilberforce na-agba ịkwụsị ịgba ohu na Alaeze Ukwu Britain.<ref name="G210307">{{Cite web|author=Moss|first=Stephen|url=https://www.theguardian.com/film/2007/mar/21/1|title=I'm bringing a message|work=Guardian.co.uk|date=21 March 2007}}</ref> N'afọ 2008, N'Dour nyere otu n'ime egwu ya, Bébé, maka onye na-agụ egwu French Cynthia Brown. N'afọ 2011, e nyere N'Dour nzere doctoral na egwu site na [[Yale University|Mahadum Yale]].<ref>{{Cite web|url=http://www.yaledailynews.com/news/2011/may/23/university-confers-2907-degrees-310th-commencement/|title=University confers 2,907 degrees at 310th Commencement|first=David|author=Burt|work=The Daily Yale News|date=23 May 2011|accessdate=3 January 2012|archiveurl=https://web.archive.org/web/20111112184929/http://www.yaledailynews.com/news/2011/may/23/university-confers-2907-degrees-310th-commencement/|archivedate=12 November 2011}}</ref> N'afọ 2013, N'Dour ritere òkè nke onyinye egwu Polar $ 150,000 nke Sweden maka ịkwalite nghọta n'etiti okwukwe yana maka egwu ya.<ref>{{Cite news|url=https://www.reuters.com/article/entertainment-us-sweden-music-award-idUSBRE9460B520130507/|title=Youssou N'Dour's work for harmony lands Swedish music prize|work=Reuters|date=7 May 2013|first=Alistair|author=Scrutton}}</ref> == Mgbalị == A họpụtara N'Dour dị ka onye nnọchi anya Goodwill nke Food and Agriculture Organization of the United Nations (FAO) na 16 Ọktoba 2000.<ref>{{Cite web|url=http://www.fao.org/getinvolved/ambassadors/ambassadors/ambassadors-youssoundour/en/|title=Youssou N'Dour|publisher=[[Food and Agriculture Organization]]|accessdate=16 September 2009|archivedate=7 August 2009|archiveurl=https://web.archive.org/web/20090807120700/http://www.fao.org/getinvolved/ambassadors/ambassadors/ambassadors-youssoundour/en/}}</ref> Na Senegal, N'Dour ghọrọ ihe ngosi ọdịbendị dị ike, na-etinye aka na nsogbu mmekọrịta mmadụ na ibe ya. N'afọ 1985, ọ haziri egwu maka ntọhapụ nke [[Nelson Mandela]]. Ọ bụ onye na-eme ihe nkiri na 1988 Amnesty International Human Rights Now! Njem na-arụkọ ọrụ na Lou Reed na ụdị egwu Peter Gabriel "Biko" nke Richard James Burgess mepụtara ma gosipụta na abọm uru nke Amnesty International The Secret Policeman's Third Ball . Ọ rụrụ ọrụ na United Nations na UNICEF, ọ malitekwara Project Joko iji mepee ụlọ oriri na ọṅụṅụ ịntanetị n'Africa na ijikọ obodo ndị Senegal gburugburu ụwa.<blockquote>Ọ bụ nkwenye siri ike m na ọrụ maka iwepụ Iraq kwesịrị ịnọ na United Nations. Dị ka okwu akọ na uche, ana m ajụ ebumnuche doro anya nke gọọmentị United States ịmalite agha na Iraq. Ekwenyere m na ịbịa America n'oge a ga-aghọta n'ọtụtụ akụkụ nke ụwa - n'ụzọ ziri ezi ma ọ bụ n'ụzọ na-ezighị ezi - dị ka nkwado maka iwu a, nakwa na, n'ihi ya, ọ baghị uru ịrụ ọrụ na US n'oge ugbu a.<ref>{{Cite web|url=http://robertchristgau.com/xg/rock/ndour-04.php|title=Facing Mecca|author=Christgau|first=Robert|date=2004-06-08|work=The Village Voice|accessdate=2018-12-08}}</ref></blockquote>Ọ rụrụ ọrụ na atọ n'ime Live 8 concerts (na Live 8 concert, London, Live 8 concert), Paris na Live 8 concert.<ref>{{Cite news|url=https://www.theguardian.com/uk/2005/jul/03/live8.music6|title=Dido, Youssou and the three-gig dash|work=The Observer|publisher=Guardian.co.uk|date=3 July 2005}}</ref> O kpuchiri "Jealous Guy" nke John Lennon maka CD ''Instant Karma'' nke afọ 2007: The Amnesty International Campaign to Save Darfur . N'Dour pụtara na mkpọsa mgbasa ozi Spain na Senegal iji mee ka ọha na eze Afrịka mara banyere ihe dị egwu nke mbata na-akwadoghị.<ref>{{Cite web|author=Elkin|first=Mike|date=20 September 2007|title=Spanish TV ads seek to deter boat people|url=http://www.theguardian.com/world/2007/sep/20/spain.advertising|accessdate=28 April 2021|work=The Guardian|language=en}}</ref> O sonyere na ọrụ Stock Exchange of Visions na 2007.<ref name="TDO130609">{{Cite web|url=http://www.thisdayonline.com/nview.php?id=146029|title=Youssou n'Dour the Africa's Music Maestro|publisher=ThisDayOnline.com|date=13 June 2009|archiveurl=https://web.archive.org/web/20101120100124/http://www.thisdayonline.com/nview.php?id=146029|archivedate=20 November 2010}}</ref> N'afọ 2008, ọ sonyeere kọmitii nsọpụrụ nke Fondation Chirac.<ref>{{Cite web|url=https://www.fondationchirac.eu/en/foundation/honour-committee/|title=Honor Committee|work=Fondationchirac.eu|accessdate=5 October 2019}}</ref> N'otu afọ ahụ, e bidoro nzukọ microfinance nke Youssou N'Dour nke akpọrọ Birima ("Birima" bụkwa aha egwu) na njikọ aka nke United Colors nke Benetton. N'afọ 2009, o wepụtara egwu ya "Wake Up (It's Africa Calling) " n'okpuru ikikere Creative Commons iji nyere IntraHealth International aka na mkpọsa IntraHe Health Open iji weta ngwa ahụike na-emeghe na Africa. Ọtụtụ ndị na-ese egwu gụnyere Nas, Peter Buck nke R.E.M., na Duncan Sheik remixed abụ ahụ iji nyere aka ịnakọta ego maka mkpọsa ahụ.<ref>{{Cite web|url=http://www.intrahealth.org/section/open|title=Open Initiative|publisher=IntraHealth|accessdate=4 January 2012|archiveurl=https://web.archive.org/web/20120111194158/http://www.intrahealth.org/section/open|archivedate=11 January 2012}}</ref> N'Dour bụ onye na-akwado mkpọsa maka nguzobe nke Nzukọ Ndị Omeiwu nke United Nations, otu na-akwado mgbanwe ọchịchị onye kwuo uche ya nke United Nations.<ref>{{Cite news|url=http://en.unpacampaign.org/statements/page/4/|title=Statements|work=Campaign for a UN Parliamentary Assembly|accessdate=28 September 2017|language=en-US}}</ref> N'Dour bụ onye otu ọrụ ebere nke Canada Artists Against Racism .<ref>{{Cite web|url=http://artistsagainstracism.org/artists/|title=Artists - Artists Against Racism|work=artistsagainstracism.org|language=en-US|accessdate=25 June 2018}}</ref> == Ọrụ ndọrọ ndọrọ ọchịchị == Na mbido afọ 2012, ọ kwupụtara atụmatụ iguzo dị ka onye na-azọ ọkwa onye isi ala na ntuli aka onye isi ala nke Senegal n'afọ 2012, na-asọ mpi megide Onye isi ala Abdoulaye Wade.<ref>{{Cite web|url=http://www.seneweb.com/news/Politique/message-nouvel-an-youssou-ndour-confirme-sa-candidature-a-la-presidentielle-2012_n_56864.html|title=Message Nouvel an : Youssou Ndour confirme sa candidature à la Présidentielle 2012|publisher=Seneweb|language=fr|date=2 January 2012|accessdate=3 January 2012}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.walf.sn/politique/suite.php?rub=2&id_art=77931|title=Course à la présidentielle : Youssou Ndour sur la ligne de départ|first=Charles Gaïky|author=Diene|work=[[WalFadjri]]|language=fr|accessdate=3 January 2012|archivedate=3 January 2012|archiveurl=https://web.archive.org/web/20120103175225/http://www.walf.sn/politique/suite.php?rub=2&id_art=77931}}</ref> Otú ọ dị, a chụpụrụ ya n'ịgba ọsọ na ntuli aka n'ihi izi ezi nke mbinye aka ọ chịkọtara iji kwado mkpọsa ya.<ref name="BBC-Wade-run-court">{{Cite news|url=https://www.bbc.co.uk/news/world-africa-16770305|title=Senegal clashes erupt as court clears Wade poll bid|date=28 January 2012|work=BBC News}}</ref> N'Dour kwadoro onye mmegide Macky Sall, onye meriri Wade na ntuli aka nke abụọ na Machị 2012. A họpụtara N'Dour dị ka Minista nke Ọdịbendị na Njem Nleta n'ọnwa Eprel afọ 2012 dị ka akụkụ nke ụlọ ọrụ Praịm Minista ọhụrụ Abdoul Mbaye.<ref>{{Cite news|url=https://www.bbc.co.uk/news/world-africa-17620917|title=Senegal musician Youssou Ndour given ministerial post|work=BBC News|date=5 April 2012}}</ref> E mere akụkọ banyere mkpọsa N'Dour maka mmemme PBS TV Sound Tracks: Music Without Borders .<ref>{{Cite web|url=https://www.pbs.org/soundtracks/stories/ndour/|title=Youssou N'Dour: Shakin' the Tree &#124; Sound Tracks|work=Pbs.org|accessdate=5 October 2019|archivedate=15 April 2013|archiveurl=https://archive.today/20130415135133/http://www.pbs.org/soundtracks/stories/ndour/}}</ref> Mgbe e mesịrị, a gbanwere ọfịs ya ma họpụta ya dị ka Minista nke Njem na Ntụrụndụ. A chụpụrụ ya n'ọkwa ahụ na 2 Septemba 2013, mgbe a họpụtara gọọmentị ọhụrụ n'okpuru Praịm Minista [[Aminata Touré]]. Kama nke ahụ, a họpụtara N'Dour dị ka onye ndụmọdụ pụrụ iche nye onye isi ala, na ọkwa nke minista, ma nye ya ọrụ ịkwalite mba ahụ na mba ofesi. == Onyinye na nhọpụta == {| class="wikitable sortable plainrowheaders" |- ! scope="col" | Award ! scope="col" | Year{{efn|Indicates the year of ceremony. Each year is linked to the article about the awards held that year, wherever possible.}} ! scope="col" | Category ! scope="col" | Nominee(s) ! scope="col" | Result ! scope="col" class="unsortable"| {{Abbr|Ref.|References}} |- ! scope="row"| [[Brit Awards]] | [[1995 Brit Awards|1995]] | [[Brit Award for International Male Solo Artist|International Male Solo Artist]] | Himself | {{Nom}} |<ref>{{Cite web|url=https://www.brits.co.uk/history/shows/1995|title=History|website=BRIT Awards|access-date=1 October 2021|accessdate=11 June 2023|archivedate=21 October 2012|archiveurl=https://web.archive.org/web/20121021165404/http://www.brits.co.uk/history/shows/1995}}</ref> |- ! scope="row"|[[Danish Music Awards]] | 1995 | Best International Song | "[[7 Seconds (song)|7 Seconds]]" | {{Won}} |<ref>[http://ifpi.dk/dma/index.php?pk_menu=27] {{dead link|date=October 2021}}</ref> |- ! scope="row"| [[Edison Award]] | 1994 | Best Pop International | ''[[The Guide (Wommat)]]'' | {{Won}} |<ref>[https://www.edisons.nl/pop/edities/1994/ "POP 1994"], Edisons.nl</ref> |- ! scope="row" rowspan=6|[[Grammy Awards]] | [[1993 Grammy Awards|1993]] | rowspan=3|[[Grammy Award for Best Global Music Album|Best World Music Album]] | ''Eyes Open'' | {{Nom}} |rowspan=6|<ref>{{Cite web|url=https://www.grammy.com/grammys/artists/youssou-ndour/17140|title = Youssou N'Dour|website=Grammy.com|date = 23 November 2020}}</ref> |- | [[1995 Grammy Awards|1995]] | ''[[The Guide (Wommat)]]'' | {{Nom}} |- | [[2001 Grammy Awards|2001]] | ''Joko: The Link'' | {{Nom}} |- | [[2004 Grammy Awards|2004]] | rowspan=3|[[Grammy Award for Best Contemporary World Music Album|Best Contemporary World Music Album]] | ''Nothing's In Vain (Coono du Réér)'' | {{Nom}} |- | [[2005 Grammy Awards|2005]] | ''[[Egypt (album)|Egypt]]'' | {{Won}} |- | [[2009 Grammy Awards|2009]] | ''Rokku Mi Rokka'' | {{Nom}} |- ! scope="row"|[[Ivor Novello Awards]] | 1995 | International Hit of the Year | "[[7 Seconds (song)|7 Seconds]]" | {{Nom}} |<ref>{{Cite web|url=https://ivorsacademy.com/awards/the-ivors/archive/|title=Archive &#124; The Ivors &#124; The Ivors Academy &#124; Champions of Music Creators|website=The Ivors Academy|access-date=1 October 2021|accessdate=11 June 2023|archivedate=8 April 2020|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200408110558/https://ivorsacademy.com/awards/the-ivors/archive/}}</ref> |- ! scope="row"| [[:es:La Mar de Músicas|La Mar de Música Awards]] | 2020 | Festival Award | rowspan=6|Himself | {{Won}} |<ref>{{cite web|url=https://worldmusiccentral.org/2020/03/05/senegalese-singer-youssou-ndour-wins-the-2020-la-mar-de-musica-award/|title=Senegalese Singer Youssou N'Dour Wins the 2020 La Mar de Música Award|publisher=World Music Central|date=5 March 2020}}</ref> |- ! scope="row" | [[Lunas del Auditorio]] | 2004 | Espectaculo Alternativo | {{Nom}} |<ref>{{Cite web|url=http://www.lunasauditorio.com.mx/|title=Lunas del Auditorio|website=Lunas del Auditorio|access-date=1 October 2021|accessdate=11 June 2023|archivedate=29 March 2019|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190329162553/http://lunasauditorio.com.mx/}}</ref> |- ! scope="row" rowspan=4|[[MOBO Awards]] | 2001 | rowspan=3|Best World Music Act | {{Nom}} |<ref>{{Cite web|url=http://news.bbc.co.uk/2/hi/entertainment/1580204.stm|title=Mobos 2001: The winners|date=4 October 2001|website=News.bbc.co.uk}}</ref> |- |2003 | {{Nom}} |<ref>{{Cite web|url=http://news.bbc.co.uk/2/hi/entertainment/3199193.stm|title=Mobo Awards 2003: The nominees|date=1 September 2003|website=News.bbc.co.uk}}</ref> |- | 2004 | {{Nom}} |<ref>{{Cite web|url=http://news.bbc.co.uk/2/hi/entertainment/3595280.stm|title=Mobo Awards 2004: The nominees|date=24 August 2004|website=News.bbc.co.uk}}</ref> |- |2005 |Best African Act | {{Won}} |<ref>{{Cite web|url=http://news.bbc.co.uk/2/hi/entertainment/4273504.stm|title=Mobo awards 2005: The winners|date=22 September 2005|website=News.bbc.co.uk}}</ref> |- ! scope="row"| [[MTV Europe Music Awards]] | [[1994 MTV Europe Music Awards|1994]] | [[MTV Europe Music Award for Best Song|Best Song]] | "[[7 Seconds (song)|7 Seconds]]" | {{Won}} |<ref>{{cite web|url=https://www.youtube.com/watch?v=eUAHXOIZHV8| archive-url=https://ghostarchive.org/varchive/youtube/20211211/eUAHXOIZHV8| archive-date=2021-12-11 | url-status=live|title=1994 MTV Europe Music Awards - Nominees & Winners| website=[[YouTube]]|date=2 December 2018}}{{cbignore}}</ref> |- ! scope="row"| [[Montreal International Jazz Festival]] | 2011 | Antonio Carlos Jobim Award | rowspan=3|Himself | {{Won}} |<ref>{{cite web|url=http://www.imnworld.com/news/detail/1066/Youssou-NDour-Wins-Antonio-Carlos-Jobim-Award|title=YOoussou N'Dour Wins Antonio Carlos Jobim Award|first=Bernard|last=Perusse|work=The Montreal Gazette|via=International Music Network|date=4 May 2011|accessdate=11 June 2023|archivedate=6 May 2021|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210506001903/http://www.imnworld.com/news/detail/1066/Youssou-NDour-Wins-Antonio-Carlos-Jobim-Award}}</ref> |- ! scope="row"|[[Polar Music Prize]] | 2013 | Polar Music Prize | {{Won}} |<ref name="Polar Music Prize" /> |- ! scope="row"|[[Praemium Imperiale]] | 2017 | Music | {{Won}} |<ref>{{cite web|url=https://www.praemiumimperiale.org/en/laureate-en/laureates-en/ndour-en|title=Music {{!}} Youssou N'Dour|website=Praemium Imperiale|date=2017}}</ref> |- ! scope="row" rowspan=2|[[Victoires de la Musique]] | 2001 | rowspan=2|World Music Album of the Year | ''Joko'' | {{Nom}} |<ref>{{Cite web|url=http://evenements.francetv.fr/emissions/les-victoires-de-la-musique/palmares-2001_568323|title=Les Victoires de La Musique - Palmarès 2001|website=Francetv.fr|accessdate=2023-06-11|archivedate=2021-10-19|archiveurl=https://web.archive.org/web/20211019024400/http://evenements.francetv.fr/emissions/les-victoires-de-la-musique/palmares-2001_568323}}</ref> |- | 2011 | ''Dakar – Kingston'' | {{Nom}} |<ref>{{Cite web|url=http://evenements.francetv.fr/emissions/les-victoires-de-la-musique/palmares-2011_568297|title=Les Victoires de La Musique - Palmarès 2011|website=Francetv.fr|accessdate=2023-06-11|archivedate=2018-08-10|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180810033306/http://evenements.francetv.fr/emissions/les-victoires-de-la-musique/palmares-2011_568297}}</ref> |- !scope="row"|[[Urban Music Awards]] | 2023 | Artist of the Year (Africa) | Himself | {{Nom}} | <ref>{{Cite web|url=https://www.urbanmusicawards.co/chris-brown-drake-beyonce-stormzy-dj-khaled-and-central-cee-all-make-the-shortlist-of-nominees-for-this-years-19th-anniversary-of-the-urban-music-awards/|title=Drake, Beyonce, Stormzy, Chris Brown, DJ Khaled and Central Cee all make the shortlist of nominees for this year’s 19th anniversary of the Urban Music Awards.|first=U. M. A.|last=Team|date=23 January 2023|website=Urban Music Awards|accessdate=20 May 2023|archivedate=28 February 2023|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230228041135/https://www.urbanmusicawards.co/chris-brown-drake-beyonce-stormzy-dj-khaled-and-central-cee-all-make-the-shortlist-of-nominees-for-this-years-19th-anniversary-of-the-urban-music-awards/}}</ref> {{end}} == Nkọwapụta == [[Usòrò:Photo_-_Festival_de_Cornouaille_2010_-_Youssou_N'Dour_en_concert_le_25_juillet_-_010.JPG|thumb|N'Dour na 2010 Festival de Cornouaille na Quimper, France.]] === Kaseti ndị mbụ === A tọhapụrụ usoro cassettes a na Senegal n'etiti afọ 1982 na 1988, a na-ekwukwa na ọ bụ Youssou N'Dour & Le Super Etoile de Dakar.<ref>{{Cite journal|author=Jacot Music|title=Youssou N'Dour & Le Super Etoile de Dakar (advertisement)|journal=[[fRoots]]|date=January 1990|issue=79/80}}</ref> * Ụgbọelu 1 Tabaski * Ụgbọelu 2 Ndakarou * Ụgbọelu 3 Independence * Ụgbọelu 4 Banjoly N'Diaye * Ụgbọelu 5 Yarou * Ụgbọelu 6 Marguedy * Ụgbọelu 7 Daby * Ụgbọelu 8 Ndị Mgbagharị * Ụgbọelu 9 Africa * Ụgbọelu 10 Ndobine * Ụgbọelu 11 Bekoor * Ụgbọelu 12 Jamm * Ụgbọelu 13 Kocc Barma * Ụgbọelu 14 Gainde === Abọm === * ''Ndiadiane Ndiaye'' (1982) * ''Ọnwụ'' (1982) * Independence Mpịakọta nke 3 (1982) * ''Ihe ngosi!!! Ebe Abidjan'' (1983) * ''Djamil Ndị a na-ebipụtabeghị 84-85'' (1985) * ''Ndị kwagara mba ọzọ'' (1985) * ''Nelson Mandela'' (1985) * ''Ọdụm'' (1989) * ''Setịpụrụ'' (1990) * Anya meghere (1992) * Onye nduzi (Wommat) (1994) * ''Gainde - Olu sitere n'obi Afrịka'' (1995) * ''Djamil'' (1996) - akụkọ ihe mere eme * ''Lii'' (1996) * St. Louis (1997) * ''Ọgwụgwụ'' pụrụ iche nke afọ ọzọ (1998) * ''Nnukwu Egwuregwu a na-akpọ Évry'' (1999) * ''Rewmi'' (1999) * Joko: Site n'Obodo Obodo gaa n'Obbo (2000) * Joko: Njikọ (2000) * ''Nnukwu Egwuregwu'' (2000) * ''Ba Tay'' (2001) * ''Nnukwu Egwuregwu a na-akpọ Bercy'' (2001) * Enweghị ihe dị na Vain (Coono Du Réér) (2002) * ''Kirikou na Onye Ọkachamara'' (2004) * ''Ijipt'' (2004) * Jigeen Gni (2005) - otu * ''Ụbọchị Alsaama'' (2007) * ''Rokku Mi Rokka'' (2007) - Nke 30 na Rolling Stone's Top 50 Albums ''nke'' 2007.<ref>CHRISTGAU, ROBERT; FRICKE, DAVID; HOARD, CHRISTIAN; SHEFFIELD, ROB, [https://web.archive.org/web/20071220102920/http://www.rollingstone.com/news/story/17601851/the_top_50_albums_of_2007/15 "The Top 50 Albums of 2007"] ''RollingStone.com'', 17 December 2007</ref> * I Bring What I Love (2008) - ihe nkiri * Ọgwụgwụ Afọ Pụrụ Iche: Salagne-Salagne (2009) * ''Dakar - Kingston'' (2010) * ''Mbalakh Dafay Wakh'' (2011) * ''Fatteliku'' (2014) * #Senegal Rek (2016) * ''Africa Rekk'' (2016) * Seeni Valeurs (2017) * ''Nkwanye ùgwù'' (2018) * ''Akụkọ ihe mere eme'' (2019) * ''Mbalax'' (2021) === Abọm ndị a chịkọtara === * ''Diongoma'' (1983) * ''Krismas pụrụ iche'' (1993) * The Best Of Youssou N'Dour (1995) * ''Euleuk Sibir na'' ''Omar Pene'' (You na Pene) (1996) * Ndị mbịarambịa/Bitim Rew (1997) * ''Ihe edere 84-85'' (1997) * Best nke 80's (1998) * ''Hey You'': The Essential Collection 1988-1990 (1998) * ''Ọmụmụ nke kpakpando'' (2001) * ''Youssou N'Dour na ndị enyi ya'' (2002) * The Rough Guide To Youssou N'Dour & Etoile de Dakar (2002) * ''Céy You'' (2003) * Nnukwu Egwuregwu: Paris-Bercy (2003) * 4.4.44 (2004) * ''Bercy 2004 Mpịakọta 1'' & 2 (2004) * ''7 Sekọnd'': The Best Of Youssou N'Dour (Remastered) (2004) * Bercy 2005 (2005) * Nnukwu Egwuregwu: Bercy 2008 (2008) * ''Site na Senegal gaa n'ụwa'' (2012) * Nnukwu Egwuregwu: Bercy 2013 (2013) * Africa Rekk (N'ibpụta ọzọ) (2017) * ''Raxas Bercy 2017'' (2017) * ''Nnukwu Ihe Omume'' (2019) === Mmekọrịta === * 1986: ''Ya mere'' site na Peter Gabriel - nkwado olu na "In Your Eyes". * 1989: Passion si Peter Gabriel - olu nkwado na "A Different Drum", "Passion". * 1990: Shaking the Tree: Iri na isii Golden Greats site na Peter Gabriel - "Mercy Street" na "Shaking the Tree". * 1990: Le ''mani'' e l'anima si n'aka onye na-agụ egwu Ịtali Claudio Baglioni - "Oltre" album. * 2000: Album ''Solidays'' - abụ "Qui sait?" - maka njikọ Solidarité sida - ya na [[Anggun]], Patrick Bruel, Stephan Eicher, Faudel, Peter Gabriel, Lââm, [[Lokua Kanza]], [[Nourith]], Axelle Red & Zucchero. * 2003: Hit si Peter Gabriel - nkwado olu na "In Your Eyes". * 2005: ''Live 8'': One Day, One Concert, One World - DVD Various Artists - Youssou N'Dour na-abụ abụ "7 Seconds" na Dido. * 2005: Live 8 Paris: DVD Various Artists - N'Dour na-abụ abụ na ngwụcha egwu "New Africa/Lima Weesu". * 2007: ''Instant Karma'': The Amnesty International Campaign To Save Darfur Various Artists - N'Dour na-abụ abụ "Jealous Guy". * 2008: ''Bord Ezanga Kombo'' si [[Koffi Olomide]] - N'Dour na "Festival". * 2009: Les Amis Du Monde na diva Lebanese Majida El Roumi maka The Francophone Games Opening - 2009 na Beirut * 2020: ''Ugboro abụọ dị ka'' Tall site na Burna Boy - na track 4<ref>{{Cite web|author=Alake|first=Motolani|title=Burna Boy releases new album, 'Twice As Tall'|url=https://www.pulse.ng/entertainment/music/burna-boy-twice-as-tall-new-album-diddy-youssou-ndour-sauti-sol-naughty-by-nature-and/9rqfh9e|work=Pulse Nigeria|accessdate=14 August 2020|date=14 August 2020}}</ref> * 2020: L'Ours na Christophe Maé === Ndị na-alụbeghị di === {| class="wikitable plainrowheaders" style="text-align:center;" ! rowspan="2" scope="col" |Single ! rowspan="2" scope="col" |Year ! colspan="8" scope="col" |Peak chart positions ! rowspan="2" scope="col" |Album |- ! scope="col" style="width:3.5em; font-size:90%;" |UK<br /><br /><ref name="British Hit Singles & Albums">{{Cite book|first=David|author=Roberts|year=2006|title=British Hit Singles & Albums|edition=19th|publisher=Guinness World Records Limited|location=London|isbn=1-904994-10-5}}</ref> ! scope="col" style="width:3.5em; font-size:90%;" |AUS<br /><br /> ! scope="col" style="width:3.5em; font-size:90%;" |FRA<br /><br /><ref>{{Cite web|url=http://lescharts.com/search.asp?search=Youssou+N%27Dour&cat=s|title=Youssou N'Dour - French Chart|publisher=lescharts.com|accessdate=27 October 2015}}</ref> ! scope="col" style="width:3.5em; font-size:90%;" |BEL<nowiki><br id="mwAjw"></nowiki><nowiki><br></nowiki>(WAL)<br /><br /><ref>{{Cite web|url=http://www.ultratop.be/fr/search.asp?search=Youssou%20N%27Dour&cat=s|title=Youssou N'Dour - Walloon Chart|publisher=ultratop.be|accessdate=27 October 2015}}</ref> ! scope="col" style="width:3.5em; font-size:90%;" |SWI<br /><br /><ref>{{Cite web|url=http://hitparade.ch/search.asp?search=Youssou%20N%27Dour&cat=s|title=Youssou N'Dour - Swiss Chart|publisher=hitparade.ch|accessdate=27 October 2015}}</ref> ! scope="col" style="width:3.5em; font-size:90%;" |GER<br /><br /><ref>{{Cite web|url=http://germancharts.de/search.asp?cat=s&artist=Youssou+N%27Dour&artist_search=starts&title=&title_search=starts|title=Youssou N'Dour - German Chart|publisher=germancharts.de|accessdate=27 October 2015}}</ref> ! scope="col" style="width:3.5em; font-size:90%;" |US<br /><br /><ref>{{Cite web|url=http://www.billboard.com/artist/431702/youssou-ndour/chart?f=379|title=Youssou N'Dour – US Billboard Hot 100 Chart|publisher=Billboard|accessdate=23 October 2015}}</ref> ! scope="col" style="width:3.5em; font-size:90%;" |US<nowiki><br id="mwAlE"></nowiki><nowiki><br></nowiki>Alt Rock<br /><br /><ref>{{Cite web|url=http://www.billboard.com/artist/431702/youssou-ndour/chart?f=377|title=Youssou N'Dour - US Alternative Songs|publisher=Billboard|accessdate=10 August 2015}}</ref> |- ! scope="row" |"The Rubberband Man / Nelson Mandela" |1985 |— |— |— |— |— |— |— |— |''Nelson Mandela'' |- ! scope="row" |"Shango Affair" |1988 |— |— |— |— |— |— |— |— |''Black Mic Mac 2 OST'' |- ! scope="row" |"Shakin' the Tree" <small>(with Peter Gabriel)</small> | rowspan="2" |1989 |61 |— |— |— |— |— |— |9 | rowspan="2" |''The Lion'' |- ! scope="row" |"The Lion / Gaïende" |— |— |— |— |— |— |— |— |- ! scope="row" |"Toxiques" |1990 |— |— |— |— |— |— |— |— |''Set'' |- ! scope="row" |"Africa Remembers" |1992 |— |— |— |— |— |— |— |— |''Eyes Open'' |- ! scope="row" |"7 Seconds" <small>(with Neneh Cherry)</small> | rowspan="2" |1994 |3 |3 |1 |— |1 |3 |98 |— | rowspan="4" |''The Guide (Wommat)'' |- ! scope="row" |"Mame Bamba" |— |— |— |— |— |— |— |— |- ! scope="row" |"Undecided" | rowspan="2" |1995 |53 |145 |— |— |— |92 |— |— |- ! scope="row" |"Chimes of Freedom" |— |— |— |— |— |— |— |— |- ! scope="row" |"How Come" <small>(with Canibus)</small> | rowspan="2" |1998 |52 |— |— |— |— |— |— |— |''Bulworth OST'' |- ! scope="row" |"La Cour Des Grands (A Ton Tour De Jouer)" <small>(with Axelle Red)</small> |— |— |16 |31 |— |— |— |— |official hymn of 1998 FIFA World Cup |- ! scope="row" |"My Hope Is in You" |1999 |— |— |— |— |— |— |— |— | rowspan="2" |''Joko - From Village to Town'' |- ! scope="row" |"Birima" |2000 |— |— |— |— |— |— |— |— |- ! scope="row" |"So Many Men" <small>(with Pascal Obispo)</small> |2002 |— |— |35 |27 |85 |— |— |— |''Nothing's in Vain (Coono Du Réér)'' |- ! scope="row" |"#Senegaal rekk" <small>(with Le Super Etoile)</small> |2016 |— |— |189 |— |— |— |— |— | |- | colspan="11" style="font-size:90%" |"—" denotes a recording that did not chart or was not released in that territory. |} == Ihe nkiri == '''''Obiọma dị''''' ịtụnanya (2006) :* Dị ka [[Olaudah Equiano]]. "Onye bụ onye dị mkpa n'ime ndị abolitionist movement na Great Britain, Olaudah Equiano (ihe dị ka 1745-97) dere ''akụkọ'' onye ji anya ya hụ ndụ ya dị ka ohu na ọrụ ya na ndị na-emegide ịgba ohu: The Interesting Narrative of the Life of Olaudah Equano. " :* Dị ka onye na-agụ egwú na soundtrack nke ihe nkiri ahụ. '''''Ịlaghachi na Gorée''''' (2007) :* Dị ka onwe ya, na-eme njem site n'àgwàetiti Gorée gaa USA na azụ, na-enyocha mmalite nke jazz, nke laghachiri n'oge ahia ohu n'Africa, site na kọntaktị nke otu ndị omenkà mba ụwa mere.<ref name="monde">{{Cite news|author=Regnier|first=Isabelle|title="Retour à Gorée" : la force de la musique des esclaves noirs au détriment de la vérité historique|url=http://www.lemonde.fr/cinema/article/2008/04/01/retour-a-goree-la-force-de-la-musique-des-esclaves-noirs-au-detriment-de-la-verite-historique_1029687_3476.html|accessdate=14 March 2012|work=[[Le Monde]]|date=1 April 2008|language=fr}}</ref><ref>Curiel, Jonathan, [http://www.sfgate.com/cgi-bin/article.cgi?f=/c/a/2008/09/19/DDMQ1311DQ.DTL "Return to Gorée"] (review), ''San Francisco Chronicle'', 19 September 2008.</ref> Youssou N'Dour: M na-eweta ihe m hụrụ n'anya (2008) :* Dị ka onwe ya, site na ndekọ nke Egypt album na mmetụta ya. :* E wepụtara ya na US na DVD site na Oscilloscope Laboratories.   == Ihe edeturu == {{Reflist}} == Ihe odide == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == {{Commons category|Youssou N'Dour}}   * Youssou N'Dour – official site (in French) * Youssou N'Dour discography at Discogs * [http://africanmusic.org/artists/youssou.html Youssou N'Dour] na African Music Encyclopedia * Ajụjụ ọnụ [https://web.archive.org/web/20070927002431/http://www.afropop.org/multi/interview/ID/60/Youssou+N'Dour+in+Morocco,+May,+2004 Youssou N'Dour] na Afrop Worldwide, May 2004 * [https://web.archive.org/web/20090212025839/http://www.globalrhythm.net/WorldMusicLegends/YoussouNDour.cfm Youssou N'Dour] World Music Legends na GlobalRhythm.net * Akụkọ [https://web.archive.org/web/20160306135353/http://www.worldbeatplanet.com/node/402 Youssou N'Dour] Senegal Superstar meriri Grammy maka "Egypt" na World Beat Planet, 16 Febụwarị 2005 * Akụkọ Youssou N'Dour [https://www.npr.org/templates/story/story.php?storyId=3097000 Youssou n'Dour], "Egypt" na Islam na National Public Radio * {{IMDb name|618468}} * Ihe nkiri ''Youssou N'Dour'' [https://www.imdb.com/title/tt1235450/combined Youssou n'Dour]: M na-eweta ihe m hụrụ n'anya na [[IMDb]] * Ọrụ [https://web.archive.org/web/20070217230508/http://www.amazinggracemovie.com/castcrew_equiano.php Youssou N'Dour] na ihe nkiri Amazing Grace * Ajụjụ ọnụ vidiyo Youssou N'Dour Visions of [https://web.archive.org/web/20080416161225/http://www.stockexchangeofvisions.org/speaker.php?id=55 Youssou n'Dour] na Stock Exchange of Visions * [https://web.archive.org/web/20081120031553/http://www.intrahealth.org/open Youssou N'Dour] na ''IntraHealth Open'', na-egosi egwu N'Door "Wake Up (It's Africa Calling) " {{Polar Music Prize}}{{Serer topics|state=collapsed}}{{Authority control}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] [[Òtù:Articles with hCards]] [[Òtù:Short description is different from Wikidata]] [[Òtù:Articles with short description]] [[Òtù:Pages with unreviewed translations]] |} 2x2o5t1yt2yjzt9nl3kxb48xhp8ptsy Uche Nwaefuna (Montana). 0 28447 228712 143585 2025-06-20T00:36:36Z InternetArchiveBot 11600 Rescuing 2 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 228712 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Uche Nwaefuna''' // (na-ege ntị) (amụrụ mgbe ọnwa Mee gbara abalị asatọ, n'afọ 1994) bụ onye Naijiria na-eme ihe nkiri na ihe nlereanya.<ref>{{Cite web|author=Tosin|first=Alamu|date=2023-02-22|title=Uche Montana Biography, Net Worth, Wiki, Age, Parents, Husband, Children, Family » NGNews247|url=https://www.ngnews247.com/uche-montana-biography-net-worth-wiki-age-parents-husband-children-family/|accessdate=2023-07-16|work=NGNews247|language=en-US|archivedate=2023-07-16|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230716055147/https://www.ngnews247.com/uche-montana-biography-net-worth-wiki-age-parents-husband-children-family/}}</ref><ref>{{Cite web|title=Uche Nwaefuna Biography {{!}} Age {{!}} Career {{!}} Movies {{!}} Naijabiography|url=https://naijabiography.com/biography/uche-nwaefuna-biography/|accessdate=2023-07-16|work=Naijabiography Media|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|author=dnbstories|date=2020-09-09|title=Full biography of Nollywood actress Uche Nwaefuna and other facts about her|url=https://dnbstories.com/2020/09/full-biography-of-nollywood-actress-uche-nwaefuna.html|accessdate=2023-07-16|work=DNB Stories Africa|language=en-US}}</ref> A makwaara ya dị ka '''Uche Montana''' .<ref>{{Cite web|title=Uche Nwaefuna Biography, Pictures, Husband Married, Surgery, Real Age|url=https://www.naijacelebbio.com/2021/05/uche-nwaefuna-biography-pictures.html|accessdate=7 November 2021|archivedate=8 November 2021|archiveurl=https://web.archive.org/web/20211108072235/https://www.naijacelebbio.com/2021/05/uche-nwaefuna-biography-pictures.html}}</ref> N'afọ 2018, ọ meriri Moreklue All Youth Awards Africa, nke a makwaara dị ka Maya Awards (Africa), dịka onye na-akwado [[Maya Awards (Africa)|ihe]] nkiri kachasị mma na usoro TV - ''Hush'' . == Akụkọ ndụ ya. == A mụrụ Nwaefuna na Lagọs.<ref>{{Cite web|author=BellaNaija.com|title=Rising Actress Uche Nwaefuna who stars in TV Series "Hush" celebrates her Birthday with New Fab Photos|url=https://www.bellanaija.com/2017/05/rising-actress-uche-nwaefuna-who-stars-in-tv-series-hush-celebrates-her-birthday-with-new-fab-photos/|accessdate=7 November 2021|work=www.bellanaija.com|language=en-US}}</ref> A zụlitere ya na Lagọs, ihe ka ukwuu n'oge ọ bụ nwata bụ ya na nne na nna ya.<ref name=":0">{{Cite web|author=dnbstories|date=9 September 2020|title=Full biography of Nollywood actress Uche Nwaefuna and other facts about her|url=https://dnbstories.com/2020/09/full-biography-of-nollywood-actress-uche-nwaefuna.html|accessdate=7 November 2021|work=DNB Stories Africa|language=en-US}}</ref> === Mmụta === Uche Nwaefuna's gara akwụkwọ Primari, secọndari, nakwa Mahadum ya na Lagọs. Ọ gara Primari ya na Loral International School, Festac, Lagọs. Agụmakwụkwọ ya n'ụlọ akwụkwọ sekọndrị dị na [[Adeniran Ogunsanya College of Education]] International School Ọ gụsịrị akwụkwọ dị elu ya na diplọma na iwu.<ref name=":0"/><ref>{{Cite web|date=6 October 2019|title=I’ll never quit acting for a man — Uche Nwaefuna|url=https://punchng.com/ill-never-quit-acting-for-a-man-uche-nwaefuna/|accessdate=7 November 2021|work=Punch Newspapers|language=en-US}}</ref> === Ọrụ === Nwaefuna malitere ịpụta n'ihe nkiri dị ka onye na-eme ihe nkiri na ụlọ ọrụ ihe nkiri Naijiria n'afọ 2015 mgbe o mere nke mbụ ya dịka onye ọrụ ụlọ na ihe nkiri Poison Ivy .<ref name=":1" /> Ọ pụtakwara na usoro ihe nkiri telivishọn ''Hush'' nke e gosipụtara na African Magic Showcase na African Magic Family na GOtv Africa site n'afọ 2016 rụọ n'afọ 2017.<ref name=":1">{{Cite web|author=Onikoyi|first=Ayo|date=18 July 2021|title=How you can love two men at the same time ―Uche Nwaefuna|url=https://www.vanguardngr.com/2021/07/how-you-can-love-two-men-at-same-time-―uche-nwaefuna/|accessdate=7 November 2021|work=[[Vanguard (Nigeria)]] News|language=en-US}}</ref> Mgbe nke ahụ gasịrị, ọ gosipụtara na ndu na nkwado na ọtụtụ ihe nkiri Nollywood, n'etiti ha bụ The Fake Life of Abuja Housewives n'akụkụ [[Frederick Leonard (Nigerian actor)|Fredrick Leonard]], [[Nancy Isime]], na ndị ọzọ na-eme ihe nkiri. O gosipụtara na [[Uzor Arukwe]], [[Belinda Effah]], [[Alexx Ekubo|Alex Ekubo]], n'etiti ndị ọzọ na Hire a Woman .<ref>{{Cite web|author=Ekechukwu|first=Ferdinand|date=13 April 2019|title=Romantic Comedy, ‘Hire A Woman’, Dazzles|url=https://www.thisdaylive.com/index.php/2019/04/13/romantic-comedy-hire-a-woman-dazzles/|accessdate=13 June 2022|work=THISDAYLIVE|language=en-US}}</ref> == Ihe nkiri == {| class="wikitable sortable" |+Ihe nkiri !Afọ !Aha ya !Ọrụ !Ndị a họọrọ !Ihe odide |- |2021 |''Ụmụ nwanyị & Ụgha'' | |{{Plainlist|*[[Bimbo Ademoye]] *Jessica Agu *[[Lucy Ameh]]}} |<ref>{{Cite web|title=Women and Lies|url=https://m.imdb.com/title/tt15841948/?ref_=nv_sr_srsg_0|accessdate=7 November 2021}}</ref> |- |2021 |''Ebe Ọ Na-achọ Ihe'' |Uche Montana |{{Plainlist|*[[Kiki Omeili]] *Mojisola Adebayo *[[Bimbo Ademoye]]}} |<ref>{{Cite web|title=Hide and Seek|url=https://m.imdb.com/title/tt15841948/?ref_=nv_sr_srsg_0|accessdate=7 November 2021}}</ref> |- |2021 |''Ọrụ Nrọ'' |Nkechi Okafor |{{Plainlist|*Pearl Agwu *[[Sophie Alakija]] *Toners Beshel}} |<ref>{{Cite web|title=Dream Job|url=https://m.imdb.com/title/tt14362042/?ref_=nv_sr_srsg_1|accessdate=8 November 2021}}</ref> |- |2021 |''Tango nke aghụghọ'' | |{{Plainlist|*[[Frederick Leonard (Nigerian actor)|Frederick Leonard]] *Christina Martin *Nini Mbonu}} |<ref>{{Cite web|title=Tango of Deception|url=https://m.imdb.com/title/tt15797798/?ref_=nv_sr_srsg_0|accessdate=8 November 2021}}</ref> |- |2021 |''Nwunye Nwoke Kasị Ochie'' |Vivian |{{Plainlist|*Munachi Abii *Efe Israel *Jimmy Odukoya}} |<ref>{{Cite web|title=Oldest Bridesmaid|url=https://m.imdb.com/title/tt14013598/?ref_=nv_sr_srsg_0|accessdate=8 November 2021}}</ref> |- |2021 |''Nwunye Nna Ukwu m'' |Munachi Snr. |{{Plainlist|*Adebola Adejumobi *Denyeefa David Abraham}} |<ref>{{Cite web|title=My Grandfather's Wife|url=https://m.imdb.com/title/tt15741452/?ref_=m_nmfmd_act_6|accessdate=8 November 2021}}</ref> |- |2020 |''Obi abụọ'' |Rita |{{Plainlist|*[[Bimbo Ademoye]] *Gloria Hanson *[[Mr. Macaroni]]}} |<ref>{{Cite web|title=Doubt|url=https://m.imdb.com/title/tt15799468/?ref_=m_nmfmd_act_7|accessdate=8 November 2021}}</ref> |- |2019 |''asaa'' |Mmetụta |{{Plainlist|*[[Sadiq Daba]] *Kehinde Anyị *Ogunsanwo Anita}} | |- |2019 |''Emere n'Eluigwe'' |Mmụọ ozi |{{Plainlist|*[[Toyin Abraham]] *[[Blossom Chukwujekwu]] *[[Lasisi Elenu]] *[[Nancy Isime]]}} | |- |2019 |''were nwanyị n'ọrụ'' |Toyosi |{{Plainlist|*[[Belinda Effah]] *[[Alexx Ekubo]] *[[Nancy Isime]] *[[Uzor Arukwe]]}} | |- |2019 |''Ọrịa Banyere Gị'' |Tommi |{{Plainlist|*Stephen Damian *[[Chinyere Wilfred]] *[[Annie Macaulay-Idibia]]}} |<ref>{{Cite web|title=Mad About You|url=https://m.imdb.com/title/tt15555052/?ref_=m_nmfmd_act_10|accessdate=7 November 2021}}</ref> |- |2018 |''Lagos Ezigbo Ndụ adịgboroja'' |Ihe Dị oké ọnụ ahịa |{{Plainlist|*[[IK Ogbonna]] *[[Mike Ezuruonye]] *[[Nosa Rex]] *[[Emmanuella|Emmanuella Samuel]] *[[Mark Angel (comedian)|Mark Angel]]}} | |- |2018 |''Iv'' |Bolanle |{{Plainlist|*[[Beverly Naya]] *[[John Okafor]] *Jagila Donatus *[[Tina Mba]]}} |<ref>{{Cite web|title=The Eve|url=https://m.imdb.com/title/tt8166300/?ref_=nv_sr_srsg_0|accessdate=8 November 2021}}</ref> |- |2018 |'' Home: Ihe ụmụ nwoke chọrọ'' |Ihe rụrụ arụ |{{Plainlist|*[[Femi Branch]] *[[Mary Lazarus]] *[[Tina Mba]]}} |<ref>{{Cite web|title=Homely:What Men Want|url=https://m.imdb.com/title/tt8166300/?ref_=nv_sr_srsg_0|accessdate=8 November 2021}}</ref> |- |2017 |''Mmụọ nke Banana Island'' |Akụkụ |{{Plainlist|*[[Ali Nuhu]] *[[Tina Mba]] *[[Uche Jumbo]] *[[Dorcas Shola-Fapson]]}} | |- |2017 |''Ndị ikom Atọ maara Ihe'' |Essei |{{Plainlist|*[[Tina Mba]] *[[Richard Mofe-Damijo]] *[[Ebele Okaro]] *[[Zack Orji]] *Imabong Effiong}} | |} == Ndị a nabatara == {| class="wikitable sortable" |+Onyinye na Ntinye aha !Afọ !Onyinye !Ụdị !Nsonaazụ |- |2018 |[[2018 Best of Nollywood Awards]] |Onye na-eme ihe nkiri kachasị mma (Bekee) - ''Ihe Ndị Nwoke chọrọ'' |{{Nom}} |- |2018 |[[Maya Awards Africa|Ihe nrite Maya Africa]] |Onye na-eme ihe nkiri kacha mma na TV Series-Hush |{{Won}} |} == Edensibịa == <references group="" responsive="1"></references> == Njikọ mpụga == * {{IMDb name}} * [http://instagram.com/uchemontana @uchemontana] na Instagram [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] r2yuv43vr9byxgguds2c99de9ki4zai Usoro Ihe Nketa Ọrụ Ugbo Dị Mkpa n'Ụwa 0 28601 228716 145351 2025-06-20T01:30:08Z InternetArchiveBot 11600 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 228716 wikitext text/x-wiki {{Databox}} Òtù nri na ọrụ ugbo nke United Nations (FAO) na-eduga mmemme Globally Important Agricultural Heritage Systems (GIAHS), nke na-enyere aka ịchọpụta ụzọ isi belata egwu ndị '''usoro''' ndị a na ndị ha na-eche ihu ma bulie uru ndị sitere na usoro ndị a dị ike.<ref name=":0">{{Cite web|title=Background {{!}} Globally Important Agricultural Heritage Systems (GIAHS)|url=https://www.fao.org/giahs/background/en/|accessdate=2022-09-19|work=www.fao.org}}</ref> Ihe Nketa Ọrụ Ugbo Dị Mkpa zuru ụwa ọnụ Systems na-amata usoro ala dị ịrịba ama na ọdịdị ala jupụtara na ndụ na ụdị dị iche iche, usoro gburugburu ebe obibi siri ike, na ihe nketa ọdịbendị bara uru nke ndị ọrụ ugbo, ndị na-azụ atụrụ, ndị ọkụ azụ, na ndị ọhịa na-elekọta.<ref name=":0"/> Obodo ndị chebere ma mepụta usoro ọrụ ugbo dị mgbagwoju anya, dịgasị iche iche, na nke na-eme ka ọ dị mma n'oge a na-enye ọtụtụ ngwaahịa na ọrụ, nri, na nchekwa ndụ maka ọtụtụ nde mmadụ gburugburu ụwa.<ref>{{Cite web|url=http://www.fao.org/news/story/en/item/1118449/icode/|title=New unique agricultural heritage sites designated|accessdate=2020-08-31|author=|date=2018-04-19|publisher=[[Food and Agriculture Organization]]|language=en|archivedate=2018-08-16|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180816163633/http://www.fao.org/news/story/en/item/1118449/icode/}}</ref> Ka ọ na-erule Machị 2023, GIAHS Programme enyewo aha ahụ na saịtị 74 na '''mba''' 24, yana aro 13 ọzọ na ahịrị.<ref name=":1">{{Cite web|title=GIAHS around the world|url=https://www.fao.org/giahs/giahsaroundtheworld/en/|accessdate=2022-09-19|work=www.fao.org|archivedate=2022-09-20|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220920170909/https://www.fao.org/giahs/giahsaroundtheworld/en/}}</ref> == Ndepụta nke UN họpụtara Global Important Agricultural Heritage Systems == {| {{Table|sort}} !Country !System !Image !Year Designated !Possibly related articles; other notes |- |{{DZA}} |{{ill|Ghout oasis system|ar|الغوط|es|Sistema ghout de oasis}}<ref>{{Cite journal|last=Bachir|first=Khezzani|last2=Salah|first2=Bouchemal|last3=Youcef|first3=Halis|date=2016-08-10|title=Some agricultural techniques to cope with the fluctuation of the groundwater level in arid environments: Case of the Souf Oasis (Algerian Sahara)|url=https://updatepublishing.com/journal/index.php/jaa/article/view/3060|journal=Journal of Aridland Agriculture|volume=2|pages=26|doi=10.19071/jaa.2016.v2.3060|issn=2455-9377}}</ref> |[[File:ETH-BIB-El_Oued_Souf,_kl._Oase_mit_Brunnen-Dia_247-03816.tif|150x150px]] |2011 |[[El Oued]], [[Grand Erg Oriental]], [[oasis]], [[agriculture in Algeria]], ''ghout'' is a plural form of a noun meaning "cavity, hollow, depression"<ref>{{Cite book|last=Wehr|first=Hans|url=http://archive.org/details/dictionaryofmode0000wehr_s1n3|title=A dictionary of modern written Arabic|date=1976|publisher=Ithaca, N.Y. : Spoken Language Services|others=Internet Archive|isbn=978-0-87950-001-6}}</ref> ({{lang-ar|الغوط}}) |- |{{BGD}} |[[Floating fields of Bangladesh]] |[[File:Floating_Agricultural_Field.JPG|150x150px]] |2015 |[[Gopalganj District, Bangladesh|Gopalganj]], [[Barisal]], [[Pirojpur District|Pirojpuro]], [[agriculture in Bangladesh]], Local/regional names: ''[[baira]]'', ''[[Geto (agriculture)|geto]]'', ''[[Dhap (agriculture)|dhap]]''<ref>{{Cite web|title=Floating agricultural systems {{!}} Climate Technology Centre & Network {{!}} Tue, 11/08/2016|url=https://www.ctc-n.org/technologies/floating-agricultural-systems|access-date=2023-03-13|website=www.ctc-n.org}}</ref> |- |{{BRA}} |[[Traditional agricultural system in the southern Espinhaço Range, Minas Gerais]] | |2020 |[[Espinhaço Mountains]], {{slink|Minas Gerais#Agriculture}}, [[agriculture in Brazil]] |- |{{CHI}} |[[Chiloé agriculture]] | |2011 |[[History of Chiloé]], [[History of agriculture in Chile]], [[agriculture in Chile]] |- |{{CHN}} |[[Rice terraces in southern mountainous and hilly areas of China]] |[[File:崇义客家梯田春耕图.jpg|150x150px]] |2018 |[[History of rice cultivation]], [[agriculture in China]] |- |{{CHN}} |[[Rice–fish culture in China]] | |2005 |[[History of rice cultivation]], [[agriculture in China]] |- |{{CHN}} |[[Wannian traditional rice culture]] | |2010 |[[Wannian County]], [[History of rice cultivation]], [[agriculture in China]] |- |{{CHN}} |[[Honghe Hani rice terraces]] |[[File:Subsistent_Farming_Southern_China.jpg|150x150px]] |2010 |[[Yuanyang County, Yunnan]], [[history of rice cultivation]], [[agriculture in China]] |- |{{CHN}} |[[Dong's rice–fish–duck system]] | |2011 |[[Dong people]], [[Congjiang County]], [[agriculture in China]] |- |{{CHN}} |[[Pu'er traditional tea agrosystem]] | |2012 |[[Pu'er City|Pu'er]], [[Yunnan Province]], ''[[Camellia sinensis]]'', [[history of tea]], [[History of tea in China]], [[Chinese tea]], [[Chinese tea culture]] |- |{{CHN}} |[[Aohan dryland farming system]] | |2012 |[[Aohan Banner]], [[Inner Mongolia]], [[Agriculture in China]], [[Agriculture in Mongolia]], [[Agriculture in Central Asia]] |- |{{CHN}} |[[Kuaijishan ancient Chinese Torreya system]] |[[File:Torreya_grandis_20090130.jpg|225x225px]] |2013 |''[[Torreya grandis]],'' [[Kuaiji Mountains]], [[Shaoxing]], [[Zhejiang]] |- |{{CHN}} |[[Xuanhua urban vineyard system]] | |2013 |{{slink|Xuanhua District#Agriculture}}, [[Chunguang Township]] {{lang-zh|春光乡}}, Guanhou village, Penyao village and Dabei village |- |{{CHN}} |[[Jiaxian jujube orchards]] | |2014 |[[Jujube]], [[Jinshaan Canyon]], [[Yellow River]], [[Jia County, Shaanxi|Jia County]], [[Shaanxi Province]], "Chinese date" |- |{{CHN}} |[[Xinghua Duotian agrosystem]] | |2014 | |- |{{CHN}} |[[Jasmine and tea culture system, Fuzhou City]] | |2014 |[[Fuzhou]], ''[[Camellia sinensis]]'', [[history of tea]], [[History of tea in China]], [[Chinese tea]], [[Chinese tea culture]] |- |{{CHN}} |[[Huzhou mulberry-dyke and fish-pond system]] | |2017 |''[[Morus (plant)|Morus]]'' |- |{{CHN}} |[[Diebu Zhagana agriculture-forestry-animal husbandry composite system]] | |2017 | |- |{{CHN}} |[[Xiajin Yellow River Old Course ancient mulberry grove system]] | |2018 |''[[Morus (plant)|Morus]]'', [[Yellow River]] |- |{{CHN}} |[[Shexian dryland stone-terraced system]] | |2022 |[[She County, Anhui]], [[List of Major National Historical and Cultural Sites in Anhui]] |- |{{CHN}} |[[Anxi Tieguanyin tea culture system]] | |2022 | |- |{{CHN}} |[[Ar Horqin grassland nomadic system, Inner Mongolia]] | |2022 |[[Ar Horqin Banner]], [[Inner Mongolia]], [[nomad]] |- |{{CHN}} |[[Qingyuan forest-mushroom co-culture system, Zhejiang Province]] | |2022 |[[Qingyuan County, Zhejiang|Qingyuan County]], [[Zhejiang Province]], [[mushroom cultivation]], [[agroforestry]] |- |{{ECU}} |[[Amazonian chakra, a traditional agroforestry system managed by Indigenous communities in Napo Province]] | |2023 |{{lang|es|[[Chacra]]}}, [[Napo Province]], {{slink|economy of Ecuador#Agriculture}} |- |{{ECU}} |[[Andean chakra ancestral agricultural system of Kichwas Cotacachi communities]] | |2023 |{{lang|es|[[Chacra]]}}, [[Amazonian Kichwas]], [[Kichwa language]], [[Cotacachi Canton]], [[Cotacachi Cayapas Ecological Reserve]], {{slink|economy of Ecuador#Agriculture}}, [[Andean agriculture]] |- |{{EGY}} |[[Dates production system, Siwa Oasis]] |[[File:Le_jardin_de_(El-wahi)_-_panoramio.jpg|150x150px]] |[[2016]] |[[Siwa Oasis|Siwa]], [[oasis]], [[date palm]], [[agriculture in Egypt]] |- |{{IND}} |[[Saffron heritage of Kashmir]] |[[File:Saffron_From_Pampore.jpg|150x150px]] |2011 |[[Pampore Karewas]], [[Pulwama district]], [[Saffron]], ''[[Crocus sativus]]'', {{slink|Kashmir#Economy}}, [[agriculture in India]] |- |{{IND}} |[[Koraput traditional agriculture]] |[[File:'Shahjahan_of_Timber_Mahal'.jpg|150x150px]] |2012 |{{slink|Koraput district#Agriculture}}, [[Odisha]], [[Eastern Ghats]], [[agriculture in India]] |- |{{IND}} |[[Kuttanad below-sea-level farming system]] |[[File:Rice_fields_of_Kuttanad.jpg|150x150px]] |2013 |{{slink|Kuttanad#Backwater paddy cultivation (Kayal cultivation)}}, [[Kerala]], [[agriculture in India]] |- |{{ITA}} |[[Olive orchards between Assisi and Spoleto]] | |2018 |''[[Olea europaea]]'', [[Assisi]], [[Spoleto]], [[agriculture in Italy]] |- |{{ITA}} |{{ill|Soave traditional vineyards|it|Soave (vino)#Le zone di produzione del Soave}} |[[File:Landscape_SOAVE.jpg|150x150px]] |2018 |[[Soave (wine)]] of [[Soave, Veneto]], ''[[Vitis]]'', [[agriculture in Italy]] |- |{{IRN}} |[[Qanat-irrigated agricultural heritage systems, Kashan]] |[[File:شاخه_ای_از_آبشار_نیاسر_-_panoramio.jpg|267x267px]] |2014 |[[Kashan]], [[Isfahan Province]], [[qanat]], [[agriculture in Iran]] |- |{{IRN}} |[[Qanat-based saffron farming system in Gonabad]] |[[File:منطقه_گردشگری_قنات_جهانی_قصبه_شهر_گناباد.jpg|150x150px]] |2018 |[[Qanats of Ghasabeh]], [[Qanat]], [[Saffron]], ''[[Crocus sativus]]'', [[Gonabad]] |- |{{IRN}} |[[Grape production system in Jowzan Valley]] | |2018 |[[Fruit production in Iran]], [[agriculture in Iran]], [[Jowzan, Hamadan|Jowzan]], [[Jowzan Rural District]], [[Malayer County]] |- |{{JPN}} |[[Noto's satoyama and satoumi]] |[[File:The_Noto_Peninsula,_Ishikawa_Prefecture;_September_2019_(03).jpg|150x150px]] |2011 |[[Noto Peninsula]], ''[[satoyama]]'', ''[[satoumi]]'', [[agriculture in Japan]] |- |{{JPN}} |[[Sado's satoyama in harmony with Japanese crested ibis]] |[[File:小倉千枚田_Full_of_small_rice_paddy_-_panoramio.jpg|150x150px]] |2011 |[[Sado Island]], [[satoyama]], ''[[Crested ibis|Nipponia nippon]]'', [[agriculture in Japan]] |- |{{JPN}} |{{ill|Traditional tea-grass integrated system, Shizuoka|ja|茶草場農法}} |[[File:Higashiyama_Cha_Moji_201404late_1.jpg|150x150px]] |2013 |[[Shizuoka Prefecture]], [[Honshu]], [[agriculture in Japan]], ''Chagusaba'' |- |{{JPN}} |[[Managing Aso grasslands for sustainable agriculture]] |[[File:Ojodake.jpg|150x150px]] |2013 |[[Mount Aso]], {{slink|Aso Shrine#Onda Matsuri}}, [[history of Kumamoto Prefecture]], [[agriculture in Japan]] |- |{{JPN}} |[[Kunisaki Peninsula Usa integrated forestry, agriculture and fisheries system]]<ref>{{Cite web|title=Sawtooth oak forests conservation for shiitake mushroom production - Kunisaki-Usa, Japan|url=https://ap-plat.nies.go.jp/inas/../livelihood/5.html|access-date=2023-03-14|website=Inspired by Nature-based Action and Solutions (INAS) -Showcase NbS|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=国東半島・宇佐地域|url=https://www.kunisaki-usa-giahs.com/about-area/|access-date=2023-03-14|website=世界農業遺産『クヌギ林とため池がつなぐ国東半島・宇佐の農林水産循環』|language=ja}}</ref> |[[File:Lentinula_edodes_shiitake.JPG|150x150px]] |2013 |''[[Quercus acutissima]]'', {{slink|Shiitake#Cultivation history}}, [[Usa, Ōita]] [[Kunisaki Peninsula]], [[agriculture in Japan]] |- |{{JPN}} |[[Ayu of the Nagara River system]] |[[File:Ukai_Gifu_Nagaragawa_U01.JPG|150x150px]] |2015 |[[Ayu sweetfish]], [[Nagara River]], [[Agriculture in Japan]] |- |{{JPN}} |{{ill|Minabe–Tanabe ume system|lt=Minabe–Tanabe ''ume'' system|jp|南部梅林}} |[[File:Minabe-Bairin_Minabe_Wakayama08n4272.jpg|225x225px]] |2015 |''[[Umeboshi]]'', ''[[Prunus mume]]'', {{ill|Nanko ume|lt=Nanko ''ume''|jp|南高梅}}, [[Minabe]], [[:ja:南部川 (和歌山県)|jp:南部川 (和歌山県)]] (local river), [[Tanabe, Wakayama|Tanabe]], [[Wakayama Prefecture]], [[Kii peninsula]], [[Agriculture in Japan]] |- |{{JPN}} |[[Takachihogo-Shiibayama mountainous agriculture and forestry system]] | |2015 |[[Agriculture in Japan]] |- |{{JPN}} |[[Osaki Kôdo's traditional water management system for sustainable paddy agriculture]] | |2017 |[[Agriculture in Japan]], [[rice production in Japan]], [[paddy field]] |- |{{JPN}} |[[Nishi-Awa steep slope agriculture system]] | |2018 |[[Agriculture in Japan]] |- |{{JPN}} |[[Traditional wasabi cultivation, Shizuoka]] | |2018 |''[[Eutrema japonicum]]'', [[agriculture in Japan]] |- |{{JPN}} |[[Biwa lake-to-land integrated system]] | |2022 |[[Agriculture in Japan]] |- |{{JPN}} |[[Fruit cultivation system in Kyoutou Region, Yamanashi]] | |2022 |[[Agriculture in Japan]] |- |{{KEN}} |[[Oldonyonokie/Olkeri Maasai pastoralist peritage]] | |2011 |[[Agriculture in Kenya]], [[Maasai people|Maasai]], [[pastoralism]] |- |{{MEX}} |[[Chinampa system]] |[[File:Camas_chinampas.jpg|150x150px]] |2018 |[[Agriculture in Mexico]] |- |{{MEX}} |[[Ich Kool: Mayan milpa, Yucatán Peninsula]] | |2022 |''[[Milpa]]'', [[Yucatán Peninsula]], [[agriculture in Mesoamerica]], [[agriculture in Mexico]], [[ancient Maya cuisine]] |- |{{MAR}} |[[Ksour and social irrigation management of Figuig]] |[[File:Réseau_d'eau_figuig.jpg|150x150px]] |2022 |[[Figuig]], [[oasis]], [[date palm]], [[agriculture in Morocco]] |- |{{MAR}} |[[Argan]]-based agro-[[silvopasture]], {{ill|Aït Souab|fr}} and [[Mansour (Morocco)|Mansour]] |[[File:Goats_on_an_Argan_(Argania_spinosa)_tree_in_Morocco.jpg|226x226px]] |2018 |{{slink|Anti-Atlas#Human geography}}, [[Agriculture in Morocco]] |- |{{MAR}} |[[Oases system, Atlas Mountains]] | |2011 |[[Oasis]], [[Atlas Mountains]], [[agriculture in Morocco]] |- |{{PHL}} |[[Ifugao rice terraces]] |[[File:Banaue_Batad.jpg|150x150px]] |2011 |[[Emergence of agriculture in the Philippines]], [[rice terraces of the Philippine Cordilleras]], [[agriculture in the Philippines]] |- |{{PER}} |[[Andean agriculture]] | |2011 |[[Agricultural history of Peru]], [[Incan agriculture]] |- |{{PRT}} |[[Barroso agrosilvopastoral system]] |[[File:Estrada_Boticas_-_Salto_(239332559).jpg|150x150px]] |2018 |[[Barroso (region)]], [[Barrosã cattle]], [[Presunto de Barroso]], [[silvopasture]] |- |{{KOR}} |{{ill|Damyang bamboo field agriculture system|ko|죽녹원}}<ref>{{Cite web|title=1_4_활동기록|url=https://www.damyangbamboo.org/en/1_4_%ED%99%9C%EB%8F%99%EA%B8%B0%EB%A1%9D.html|access-date=2023-03-17|website=www.damyangbamboo.org|accessdate=2023-08-12|archivedate=2023-03-17|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230317010646/https://www.damyangbamboo.org/en/1_4_%ED%99%9C%EB%8F%99%EA%B8%B0%EB%A1%9D.html}}</ref> |[[File:Korea-Damyang-Juknogwon-Bamboo_Garden-06.jpg|150x150px]] |2020 |[[Damyang County]], [[South Jeolla]], [[Bambusoideae]] |- |{{KOR}} |[[Geumsan traditional ginseng agricultural system]] | |2018 |''[[Panax ginseng]]'', [[Agriculture in South Korea]], [[Geumsan County]] |- |{{KOR}} |{{ill|Jeju Batdam agricultural system|de|Steinmauern von Jeju-do}} |[[File:KOCIS_Jeju_Island_(5983275370).jpg|150x150px]] |2014 |[[Jeju Province]], [[Jeju Island]], [[Agriculture in South Korea]] |- |{{KOR}} |[[Traditional Gudeuljang irrigated rice terraces, Cheongsando]] | |2014 |[[Rice production in South Korea]], [[agriculture in South Korea]] |- |{{KOR}} |[[Traditional Hadong tea agrosystem, Hwagae-myeon]] | |2017 |[[Agriculture in South Korea]] |- |{{ESP}} |[[Ancient olive trees, Territorio Sénia]] | |2018 |[[Taula del Sénia]], [[Cenia (river)]], [[Ilercavonia]], ''[[Olea europaea]]'' |- |{{ESP}} |{{ill|Malaga raisin-production system|es|Pasas de Málaga|nl|Málaga rozijnen}} |[[File:Viticulture_in_Árchez_001.jpg|150x150px]] |2017 |[[Province of Málaga]], [[History of Málaga]], [[Málaga and Sierras de Málaga]], [[Malaga (wine)]] |- |{{ESP}} |[[Salt-production system of Añana]] |[[File:Salinas_de_Añana_(Álava).jpg|150x150px]] |2017 |[[Añana]], [[Alava]], [[Basque Country (autonomous community)|Basque Country]] |- |{{ESP}} |[[Historical irrigation system at l'Horta de València]] |[[File:Azud_Daroqui_r.JPG|150x150px]] |2019 |[[Horta of Valencia]], [[Water Tribunal of the plain of Valencia]], {{ill|Vega de Valencia|es}}, {{ill|Weir of the irrigation canal of Quart-Benàger-Faitanar|ca|Azud de la Acequia de Quart-Benàger-Faitanar|es|Azud de la Acequia de Quart-Benàger-Faitanar}}, {{ill|Benàger i Faitanar canal|ca|Séquia de Benàger i Faitanar|es|Acequia de Benàger i Faitanar}}, {{ill|Quart canal|ca|Séquia de Quart|es|Acequia de Quart}}, {{ill|Tormos canal|ca|Séquia de Tormos|es|Acequia de Tormos}}, {{ill|Mislata canal|ca|Séquia de Mislata|es|Acequia de Mislata}}, {{ill|Mestalla canal|ca|Séquia de Mestalla|es|Acequia de Mestalla}}, {{ill|Favara canal|ca|Séquia de Favara|es|Acequia de Favara}}, {{ill|Rascaña canal|ca|Séquia de Rascanya|es|Acequia de Rascaña}}, {{ill|Rovella canal|ca|Séquia de Rovella|es|Acequia de Rovella}}, {{ill|Chirivella canal|es|Acequia de Chirivella}}, {{ill|Tormos canal|ca|Séquia de Tormos|es|Acequia de Tormos}}, {{ill|Royal Canal of Moncada|ca|Séquia Reial de Montcada|es|Acequia Real de Moncada}}, [[agriculture in Spain]] |- |{{ESP}} |{{ill|Agrosilvopastoral system, León|es|Sistema Agrosilvopastoril de las Montañas de León}} |[[File:Las_Ubiñas,_panorámica.jpg|150x150px]] |2022 |[[Province of León]], [[Picos de Europa]], [[silvopasture]] |- |{{LKA}} |[[Tank cascade system|Cascaded tank–village system in the dry zone of Sri Lanka]] |[[File:Giritale_tank.JPG|150x150px]] |2017 |[[Irrigation tank]], [[agriculture in Sri Lanka]] |- |{{TZA}} |[[Engaresero Maasai pastoralist heritage area]] |[[File:Maasai_boma_in_Ngorongoro_Conservation_Area.jpg|150x150px]] |2011 |[[Ngorongoro Conservation Area]], Engaresero village, [[Enguserosambu]], [[Lake Natron]], [[Ngorongoro District]], [[Maasai people|Maasai]], [[pastoralism]] |- |{{TZA}} |[[Shimbwe Juu Kihamba agroforestry heritage site]] |[[File:Chaga_hut_noadj.jpg|150x150px]] |2011 |[[Chaga people]], [[Moshi Rural District]], [[Kilimanjaro Region]], [[agroforestry]], ''Kihamba'' |- |{{THA}} |[[Thale Noi Wetland pastoral buffalo agro-ecosystem]] | |2022 |[[Thale Noi Non-Hunting Area]], [[Siamese buffalo]], [[agriculture in Thailand]], [[pastoralism]] |- |{{TUN}} |[[Gafsa oases]] | |2011 |[[Gafsa]], {{ill|ancient Roman pools of Gafsa|ar|الحوض_الروماني_بقفصة}}, [[oasis]], [[date palms]] |- |{{TUN}} |[[Hanging gardens of Djebba El Olia]] | |2020 |[[Djebba El Olia]], [[Mount el Gorrâa]] or [[Jbel el Gorrâa Mount]] |- |{{TUN}} |[[Ramli agricultural system in the lagoons of Ghar El Melh]] |[[File:PanoramiqueGhalElMelhJuin2012.jpg|150x150px]] |2020 |[[Ghar El Melh]] |- |{{ARE}} |[[Al Ain Oasis]] and [[Liwa Oasis]] historical date palm cultivation |[[File:Tiered_plantation_in_Al_Ain_Oasis_and_the_aflaj.jpg|200x200px]] |2015 |[[Oasis]], [[agroforestry]], [[date palm]], ''[[falaj]]'' |} [[Òtù:Usoro ugbo]] ==Edensibia== {{Reflist}} qdf10g6dkewomd1pi0npgojchz3fvvt Suleiman Abdullahi 0 31018 228690 141056 2025-06-19T19:05:46Z InternetArchiveBot 11600 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 228690 wikitext text/x-wiki {{Databox}}   Suleiman Abdullahi (amuru 10 Disemba 1996) bu onye okacha amara n’ sojojin ndi Naijiria nke na-egwu egwu dika onye ọkpọ n’ tsare Allsvenskan club IFK Göteborg . == Ọrụ == . <ref name="altomfotball">{{Cite web|url=http://www.altomfotball.no/element.do?cmd=player&personId=298754&tournamentId=1&seasonId=337&teamId=303&useFullUrl=false|title=Suleiman Abdullahi|work=altomfotball.no|publisher=TV2|accessdate=2 June 2015|archivedate=27 April 2015|archiveurl=https://web.archive.org/web/20150427183741/http://www.altomfotball.no/element.do?cmd=player&personId=298754&tournamentId=1&seasonId=337&teamId=303&useFullUrl=false}}</ref>Francis Abdullahi na Kaduna, Nigeria.  [1] ọ bịanyere aka na-egosi maka Viking FK na 2015. O mere mpụta mbụ maka Viking na 6 ekiri 2015 megide Mjøndalen, ha meri egwuregwu ahụ 1–0.  [2] <ref name="union" />Na June 2016, Abdullahi bịanyere aka na-adị afọ anọ na 2. Ndị otu Bundesliga Eintracht Braunschweig .  [1] N'oge opupu ihe ubi 2018, o mgbochi ụkwụ ya nke mere ka ọ mba ime ya ruo na njedebe nke oge 2017-18.  [2] N'ime oge abụọ ya na Braunschweig, o mere egwuregwu egwuregwu 41 na-ebute ihe omume ọsọ 8 ma mee 6 . <ref name="union">{{Cite news|title=Union leiht Suleiman Abdullahi aus|url=http://www.kicker.de/news/fussball/2bundesliga/startseite/730014/artikel_union-leiht-suleiman-abdullahi-aus.html#omrss|accessdate=21 August 2018|work=kicker Online|date=21 August 2018|language=German}}</ref>N'August 2018, na-eso mwepu Braunschweig, Abdullahi sonyeere 1. FC Union Berlin na mbịnye ego maka oge.  Union Berlin nhọrọ nhọrọ ya na-adịgide ruo 2022. A kọrọ na ọ ga-enwe ike ike na akara anọ ruo isii ka e-ahụ n'ihi akwụkwọ ụkwụ ya. . <ref>{{Cite web|title=UNION BERLIN COMPLETE SIGNING OF SULEIMAN ABDULLAHI|url=https://www.fc-union-berlin.de/en/union-live/latest-news/professional/Union-Berlin-complete-signing-of-Suleiman-Abdullahi-276o/|work=Union Berlin|accessdate=1 June 2019|language=English|date=1 June 2019}}</ref>Na June 1, 2019, 1. FC Union Berlin nyere aka na Abdullahi na ike na-adịgide adịgide na-esote oge ego ya na ike N'August 2020, Abdullahi laghachiri na Eintracht Braunschweig, sonyere na mbinye ego maka oge 2020–21. <ref>{{Cite web|title=Rückkehr perfekt: Braunschweig holt Abdullahi zurück|url=https://www.kicker.de/782027/artikel/rueckkehr_perfekt_braunschweig_holt_abdullahi_zurueck|work=kicker|accessdate=16 August 2020|language=German|date=16 August 2020}}</ref> . <ref>{{Cite web|publisher=Göteborg|url=https://ifkgoteborg.se/nyheter/a-lag/2022/suleiman-ar-klar/|title=Suleiman är klar!|date=28 June 2022|accessdate=22 July 2022|language=sv}}</ref>Na 28 June 2022, Abdullahi bịanyere aka na aka na ruo na njedebe nke 2025 na ụlọ ọrụ Swedish IFK Göteborg === Klọb === {{updated|match played 16 May 2021|<ref name="altomfotball"/><ref>{{Soccerway|suleiman-abdullahi/395765|access-date=18 January 2022}}</ref>}} {| class="wikitable" style="text-align: center" |+Mpụta na ihe mgbaru ọsọ site na klọb, oge na asọmpi ! rowspan="2" | Klọb ! rowspan="2" | Oge ! colspan="3" | Njikọ ! colspan="2" | Iko Mba ! colspan="2" | Kọntinental ! colspan="2" | Ndị ọzọ ! colspan="2" | Mkpokọta |- ! Nkewa ! Ngwa ! Ebumnuche ! Ngwa ! Ebumnuche ! Ngwa ! Ebumnuche ! Ngwa ! Ebumnuche ! Ngwa ! Ebumnuche |- | rowspan="3" | Viking | 2015 | rowspan="2" | Eliteserien | 27 | 8 | 4 | 1 | colspan="2" | - | colspan="2" | - | 31 | 9 |- | 2016 | 13 | 5 | 2 | 1 | colspan="2" | - | colspan="2" | - | 15 | 6 |- ! colspan="2" | Mkpokọta ! 40 ! 13 ! 6 ! 2 ! colspan="2" | - ! colspan="2" | - ! 46 ! 15 |- | rowspan="3" | Eintracht Braunschweig | 2016–17 | rowspan="2" | 2. Bundesliga | 13 | 1 | 0 | 0 | colspan="2" | - | 1 [lower-alpha 1] | 0 | 14 | 1 |- | 2017–18 | 28 | 7 | 1 | 0 | colspan="2" | - | colspan="2" | - | 29 | 7 |- ! colspan="2" | Mkpokọta ! 41 ! 8 ! 1 ! 0 ! colspan="2" | - ! 1 ! 0 ! 43 ! 8 |- | rowspan="3" | Union Berlin | 2018–19 | 2. Bundesliga | 19 | 2 | 1 | 0 | colspan="2" | - | 2 [lower-alpha 1] | 1 | 22 | 3 |- | 2019-20 | Bundesliga | 6 | 1 | 0 | 0 | colspan="2" | - | colspan="2" | - | 6 | 1 |- ! colspan="2" | Mkpokọta ! 25 ! 3 ! 1 ! 0 ! colspan="2" | - ! 2 ! 1 ! 28 ! 4 |- | Eintracht Braunschweig | 2020–21 | 2. Bundesliga | 16 | 2 | 2 | 1 | colspan="2" | - | colspan="2" | - | 18 | 3 |- ! colspan="3" | Ngụkọta ọrụ ! 122 ! 26 ! 10 ! 3 ! 0 ! 0 ! 3 ! 1 ! 135 ! 30 |} == Ntụaka == {{Reflist}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] gzg8f3o6m027ma5or6bwk7skkyf1j7t Yewande Akinola 0 31069 228728 180029 2025-06-20T05:40:45Z InternetArchiveBot 11600 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 228728 wikitext text/x-wiki {{Databox}}   [[Category:Articles with hCards]] .Yewande Akinola MBE HonFREng ( About 1984) bụ Injinia Chartered bụ ike n'ịkwanye mmiri na-adigide.  Ọ na-arụ ọrụ dị ka onye isi injinia maka Laing O'Rourke ma na-akwado ihe ngosi mmetụta injinia maka Channel 4 na National Geographic . == Agụmakwụkwọ == . <ref name=":2">{{Cite web|url=http://engopps.com/news/2012-young-woman-engineer-of-the-year-finalists-announced|title=2012 Young Woman Engineer of the Year finalists announced - Engineering Opportunities|work=engopps.com|accessdate=2018-02-04|archivedate=2018-02-05|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180205001026/http://engopps.com/news/2012-young-woman-engineer-of-the-year-finalists-announced}}</ref>A foto Yewande Akinola n'afọ 1984 na njem.  Mgbe ọ bụ nwata ụlọ ụlọ ndị nwere ihe ihe.  [1] Nna ya, J. M Akinola, bụ ike na-adịgide adịgide na Ministry of Works nke ochie Western Region na Nigeria.  [2] Yewande Akinola ike Engineering Design and Appropriate Technology na Mahadum Warwick, nke ọ gụchara na 2007. N'oge ogo ya ọ bụ onye injinia maka Thames Water, ebe ọ na-arụ ọrụ na ọrụ mmiri mmiri dị ọcha.  N'afọ 2007, Arup Group were dị ndị dị ka onye injinia chepụta na-mmiri mmiri na njikwa mmiri.  Ka ọ na-arụ ọrụ maka Arup, ọ akara akara ugo nna ukwu na Mahadum Cranfield na 2011 == Ọrụ == . <ref>{{Cite web|url=http://lcshr.com/about-us/|title=About us – Low Cost Sustainable Housing|work=lcshr.com|language=en|accessdate=2018-02-04|archivedate=2018-02-05|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180205003026/http://lcshr.com/about-us/}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://www.longroad.ac.uk/noticeboard/girl-power-stem-solutions-towards-a-sustainable-world-conference/|title=Girl Power: STEM Solutions Towards a Sustainable World conference {{!}} Long Road Sixth Form College|work=www.longroad.ac.uk|language=en|accessdate=2018-02-04|date=2017-11-13|archivedate=2018-02-05|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180205001232/https://www.longroad.ac.uk/noticeboard/girl-power-stem-solutions-towards-a-sustainable-world-conference/}}</ref>Yewande Akinola nwere nhịahụ n'ịdị mmiri mmiri na ihichapụ ọcha maka mba ndị na-emepe na-eriri.  [1] Onye ọrụ na UK, Africa, Middle East na East Asia .  [2] Ọ bụ onye adi Global Emit Project, nke na-adụ ndị na-eto eto nwéra na injinịa Na 2010 Yewande Akinola gosipụtara Titanic: Mission for Channel 4 <ref>{{Cite web|url=https://www.forbes.com/sites/karleneagard/2019/01/19/megaproject-trends-for-2019-yewande-akinola-on-the-next-frontier-in-design/|title=Megaproject Trends For 2019: Yewande Akinola On The Next Frontier In Design|author=Agard|first=Karlene|work=Forbes|language=en|accessdate=2019-03-11}}</ref> na National Geographic Society . <ref>{{Cite web|url=http://www.channel4.com/info/press/programme-information/titanic-the-mission|title=Titanic: The Mission - Channel 4 - Info - Press|work=www.channel4.com|language=en-us|accessdate=2018-02-04}}</ref> N'afọ 2012, o kpere ihe nrite Queen Elizabeth maka asọmpi injinia iji mepụta iko. <ref>{{Cite news|url=http://qeprize.org/trophy-2013/|title=Trophy 2013 - Queen Elizabeth Prize for Engineering|work=Queen Elizabeth Prize for Engineering|accessdate=2018-02-04|language=en-GB}}</ref> N'afọ ahụ, e depụtara ya wee nweta ihe nrite IET Young Woman Engineer of the Year Award. O gosila maka CBeebies na TV ụnyaahụ. <ref>{{Cite web|url=https://www.imdb.com/name/nm7362301/|title=Yewande Akinola|work=IMDb|accessdate=2018-02-04}}</ref> <ref>{{Cite web|url=http://www.bbc.co.uk/programmes/b0816xmf/credits|title=Mile High City, Absolute Genius: Monster Builds - Credits - BBC - CBBC|work=BBC|language=en-GB|accessdate=2018-02-04}}</ref> Yewande Akinola apụtala na BBC Radio 4 . <ref>{{Cite web|url=http://www.bbc.co.uk/programmes/p01hy450|title=Engineer Yewande Akinola explains her most exciting projects., Sheila Hancock; Engineering; Empty nesting and dependent children, Woman's Hour - BBC Radio 4|work=BBC|date=2 October 2013|language=en-GB|accessdate=2018-02-04}}</ref> N'afọ 2014{{Reflist|30em}} Yewande Akinola haziri usoro iwe ihe ubi nke mmiri ozuzo. <ref>{{Cite web|url=https://patentscope.wipo.int/search/en/detail.jsf?docId=WO2010128283|title=RAINWATER HARVESTING SYSTEM|work=Patent Scope|accessdate=2018-02-04}}</ref> <ref>{{Cite web|url=http://www.shedistinctionblog.com/2015/09/interview-with-yewande-akinola-inventer-design-engineer/|title=Interview with Yewande Akinola: Inventer &#91;sic&#93; & Design Engineer {{!}} Shedistinction|work=www.shedistinctionblog.com|date=September 2015|language=en-US|accessdate=2018-02-04|archivedate=2018-02-05|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180205072331/http://www.shedistinctionblog.com/2015/09/interview-with-yewande-akinola-inventer-design-engineer/}}</ref> <ref>{{Cite web|title=Academy celebrates first new Fellows elected under Fit for the Future diversity initiative|url=https://www.raeng.org.uk/news/news-releases/2021/september/academy-celebrates-first-new-fellows-elected-under|work=Royal Academy of Engineering|accessdate=23 September 2021|archivedate=22 September 2021|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210922161438/https://www.raeng.org.uk/news/news-releases/2021/september/academy-celebrates-first-new-fellows-elected-under}}</ref>Yewande Akinola bụ olu a ma na-ehi iwelite ndịiche n'ime injinia.  [1] N'afọ 2013 Akinola so Girl Guiding UK rụkọrọ ọrụ iji gbaa ụmụ anụmanụ ume ka ha banye injinia.  [2] Ọ mgbasa na mgbasa ozi Royal Academy of Engineering "Eke pụtara iji kpalie".  [3] Ịhụ ya na mgbasa ozi QEPrize 2014 "Mepụta Ọdịnihu".  [4] O kwuru okwu isi okwu na 2016 Ada Lovelace emee ụbọchị.  [5] Ọ dị na Institution of Engineering and Technology 2017 kwuru "Portrait of an Engineer".  [6] N'afọ 2021, a chọpụta ya ka ọ bụrụ onye otu nọmba nke Royal Academy of Engineering 1998 - Ihe nrite mgbakọ na mwepụ mba [[Ndị Naijiria|Naijiria]] <ref name=":1">{{Cite news|url=https://emotanafricana.com/2012/11/28/yewande-akinola-wins-exceptional-achiever-award-arup-uk/|title=Yewande Akinola wins Exceptional Achiever award – Arup [UK]|date=2012-11-28|work=emotanafricana.com|accessdate=2018-02-04|language=en-US}}</ref> 2009 - UK's Society of Public Health Engineers Award maka Young Rising Star <ref name=":2"/> 2012 - Ihe nriteiche nke ndị otu maka ndị injinia ojii (AFBE-UK)<ref name=":1"/> 2012 - Nwanyị nwanyị injinia nke afọ sitere na IET <ref>{{Cite web|url=https://conferences.theiet.org/ywe/previous/2012/index.cfm?|title=The IET Young Woman Engineer of the Year Awards - IET Conferences|work=conferences.theiet.org|language=en-US|accessdate=2018-02-04}}</ref> <ref>{{Cite news|url=https://www.managementtoday.co.uk/35-women-35-meet-next-boss/article/1189136|title=35 Women Under 35: Meet your next boss|accessdate=2018-02-04}}</ref>2013 - Njikwa taa ụmụ 35 nlekota n'okpuru 35 2014 - Ihe nrite dị oke ọnụ maka nwanyị pụtara ìhè na STEM <ref>{{Cite news|url=http://www.voice-online.co.uk/article/entrepreneur-year-puts-prison-past-behind-her|title=Entrepreneur of the year puts prison past behind her|accessdate=2018-02-04|language=en}}</ref> == Hụkwa == * [[Omolabake Adenle]] * Ozak Esu * [[Omobola Johnson]] * Joana Maduka == Ntụaka == [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] h6vztmljsugpqxxyyuophikl0tqew0g Samuel Adegbenro 0 31831 228670 140721 2025-06-19T13:48:58Z InternetArchiveBot 11600 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 228670 wikitext text/x-wiki {{Databox}}   Samuel Adeniyi Adegbenro (amụrụ n'ụbọchị nke 3 n'ọnwa Disemba n'afọ 1995) bụ onye Naijiria na-agba bọọlụ nke na-agba ọsọ dị ka onye na-agbachitere otu Eliteserien Viking, na mgbazinye site na otu Chinese Super League Beijing Guoan . Samuel Adeniyi Adegbenro onye na-agba bọọlụ Eliteserien Viking Chinese Super League Beijing Guoan Onye ọkpụkpọ na-agba ọsọ ma nwee nkà nke nwere ike ịrụ ọrụ n'akụkụ abụọ ahụ, Adegbenro nwere ike igwu egwu n'etiti; dị ka onye na-awakpo n'etiti ma ọ bụ onye na-eme ihe. Na Rosenborg, ọ na-egwuri egwu dị ka onye na-agba ọsọ n'aka ekpe na nhazi 4-3-3. == Ọrụ klọb == === Naịjirịa === A mụrụ Adegbenro na Naijiria. Naịjirịa<ref name="altomfotball">{{Cite web|url=http://www.altomfotball.no/element.do?cmd=player&personId=298554&tournamentId=1&seasonId=337&teamId=303&useFullUrl=false|title=Samuel Adegbenro|work=altomfotball.no|publisher=TV2|accessdate=2 June 2015|archivedate=22 September 2018|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180922211505/http://www.altomfotball.no/element.do?cmd=player&personId=298554&tournamentId=1&seasonId=337&teamId=303&useFullUrl=false}}</ref> Ọ malitere ọrụ ya na otu Prime tupu ọ gbanwee gaa Kwara United. Prime Kwara United Adegbenro nwetara ọkwa dị ka onye egwuregwu kachasị mma na klọb ahụ site n'aka onye isi njikwa Kwara United, Alhaji Haruna Maigidasanma, mgbe ọkara mbụ nke oge 2014 gasịrị. Mgbe ọ masịrị n'ule n'oge oyi ahụ, Adegbenro kwagara na klọb Norwegian Eliteserien Viking n'akụkụ onye Naijiria ibe ya, Suleiman Abdullahi, na-etinye aka na nkwekọrịta afọ anọ na 5 Febụwarị 2015. Ndị Elites nke Norway Viking nke Naijiria Suleiman Abdullahi<ref>{{Cite web|title=Norwegian Club, Viking FK Confirm Adegbenro, Sulieman Signings|url=http://www.sl10.ng/news/articles/categories/nigeria-players-abroad/norwegian-club-viking-fk-confirms-signing-of-samuel-adegbenro-and-sulieman-abdullahi/200277|work=www.sl10.ng/|publisher=sl10.ng|accessdate=17 December 2015|date=5 February 2015}}</ref> Adegbenro mere nke mbụ ya maka Viking na 6 Eprel 2015 megide Mjøndalen; ha meriri egwuregwu ahụ, 1-0. Mjøndalen nke Viking<ref name="altomfotball"/> Adegbenro gbara goolu mbụ ya na Eliteserien megide Molde n'ụlọ, egwuregwu nke Viking meriri site na 2-1. Ndị Elites nke Molde Viking Adegbenro, ya na Suleiman Abdullahi, nwere mmetụta dị ukwuu na otu ahụ n'oge niile nke afọ 2015. Suleiman Abdullahi 2015 N'ịpụta ugboro iri abụọ na anọ n'oge a, Adegbenro gbara goolu ise ma nyere aka ọzọ ise. Oge 2016 mere ka ọ pụta ugboro iri abụọ na asatọ, goolu atọ na enyemaka otu. 2016 N'abalị iri na ise n'ọnwa Ọgọstụ n'afọ 2017, Adegbenro kwagara Rosenborg maka ihe dị ka nde NOK iri na ise, na-etinye aka na nkwekọrịta afọ anọ na ọkara. Rosenborg<ref>{{Cite news|url=http://www.vg.no/sport/fotball/eliteserien/viking-og-rbk-enige-adegbenro-bekrefter-overgang/a/24118334/|title=Viking og RBK enige – Adegbenro bekrefter overgang|work=VG|accessdate=2017-09-26|language=no}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.rbk.no/nyheter/jeg-er-her-for-a-vinne|title=Jeg er her for å vinne|work=rbk.no|publisher=Rosenborg|accessdate=15 August 2017}}</ref> Ụbọchị abụọ ka e mesịrị, ọ gbara bọọlụ na nke mbụ ya mgbe ọ kwụsịrị n'elu oche wee hụ na Rosenborg meriri Ajax site na 1-0 n'akụkụ mbụ nke 2017-18 UEFA Europa League play-off round. Ajax 2017-18 UEFA Europa League play-off agba<ref>{{Cite web|url=http://www.rbk.no/nyheter/samuel-sikret-fantastisk-borteresultat|title=Samuel sikret fantastisk borteresultat|work=rbk.no|publisher=Rosenborg|accessdate=17 August 2017}}</ref> N'akụkụ nke abụọ otu izu ka e mesịrị, Adegbenro nyeere Rosenborg aka iru n'ọkwa nke otu UEFA Europa League nke 2017-18 site n'ịgba goolu ugboro abụọ na mmeri 3-2 n'ụlọ, na-eme ka ọ bụrụ 4-2 na ngụkọta. 2017-18 UEFA Europa League Na 13 Jenụwarị 2021, Adegbenro kwagara IFK Norrköping. IFK Norrköping<ref>{{Cite web|author=Arntzen|first=Mats|date=January 13, 2021|title=Adegbenro Går Fra Rosenborg Til Norrköping|url=https://www.vg.no/sport/fotball/i/zgMpJ9/adegbenro-gaar-fra-rosenborg-til-norrkoping|archiveurl=|archivedate=|accessdate=January 13, 2021|work=VG|language=no}}</ref> Na 1 Machị 2022, Norrköping kwupụtara na klọb ahụ ruru nkwekọrịta na klọbu ndị China a na-amaghị aha ha maka mbufe Adegbenro nakwa na a ga-ekwupụta nkọwa ndị ọzọ nke mbufe ahụ mgbe windo mbufe meghere na China n'etiti Machị. Enweghị ọkwa ọzọ e mere n'etiti ọnwa Machị. Na 6 Eprel 2022, Fotbollskanalen Europa kọrọ na klọb ọhụrụ ahụ bụ Beijing Guoan na Adegbenro nọ na China na COVID-19 quarantine, ebe enweghị nkwenye gọọmentị maka mbufe site na IFK Norrköping ma ọ bụ Beijing Guoa n'oge ahụ. Fotbollskanalen Europe Beijing Guoan COVID-19<ref>{{Cite web|publisher=Fotbollskanalen|url=https://www.fotbollskanalen.se/kina/uppgifter-har-ar-adegbenros-nya-klubb/|title=Uppgifter: Här är Adegbenros nya klubb|date=|accessdate=7 April 2022|language=sv}}</ref> {| class="wikitable" style="text-align: center;" |+Appearances and goals by club, season and competition ! rowspan="2" |Club ! rowspan="2" |Season ! colspan="3" |League ! colspan="2" |National Cup ! colspan="2" |Continental ! colspan="2" |Total |- !Division !Apps !Goals !Apps !Goals !Apps !Goals !Apps !Goals |- | rowspan="4" |Viking |2015 | rowspan="3" |Eliteserien |24 |5 |4 |2 | colspan="2" |— |28 |7 |- |2016 |28 |3 |3 |1 | colspan="2" |— |31 |4 |- |2017 |15 |6 |1 |0 | colspan="2" |— |16 |6 |- ! colspan="2" |Total !67 !14 !8 !3 ! colspan="2" |— !75 !17 |- | rowspan="5" |Rosenborg |2017 | rowspan="4" |Eliteserien |10 |2 |1 |0 |8 |3 |19 |5 |- |2018 |7 |3 |2 |0 |4 |1 |13 |4 |- |2019 |20 |5 |3 |1 |12 |1 |35 |7 |- |2020 |12 |0 | colspan="2" |— |3 |0 |15 |0 |- ! colspan="2" |Total !49 !10 !6 !1 !27 !5 !82 !16 |- |Norrköping |2021 |Allsvenskan |30 |17 |4 |2 | colspan="2" |— |34 |19 |- | rowspan="3" |Beijing Guoan |2022 | rowspan="2" |Chinese Super League |14 |3 |0 |0 | colspan="2" |— |14 |3 |- |2023 |12 |1 |0 |0 | colspan="2" |— |12 |1 |- ! colspan="2" |Total !26 !4 !0 !0 ! colspan="2" |— !26 !4 |- |Viking |2023 |Eliteserien |3 |1 |0 |0 | colspan="2" |— |3 |1 |- ! colspan="3" |Career total !175 !46 !18 !6 !27 !5 !220 !57 |} == Ihe odide == {{Reflist}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] otmonws7o7gr67rni2cn1wvomywmfuq Shuaib Oba Abdulraheem 0 33517 228683 179618 2025-06-19T16:36:59Z InternetArchiveBot 11600 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 228683 wikitext text/x-wiki {{Databox}}    [[Category:Articles with hCards]] <ref>{{Cite web|author=|first=|date=2021-10-24|title=Kwara gov salutes Talba Ilorin Prof. Oba Abdulraheem at 74|url=https://www.dateline.ng/kwara-gov-salutes-talba-ilorin-prof-oba-abdulraheem-at-74/|accessdate=2023-03-07|work=Dateline Nigeria|language=en-US}}</ref>'''Shuaib Oba AbdulRaheem''' (amụrụ n'abalị iri abụọ na abụọ n'ọnwa Ọktoba n'afọ 1948) bụ onye nkuzi Naijiria na onye bụbu osote onye isi oche nke Mahadum Ilorin<ref>{{Cite web|author=|first=|date=2022-06-27|title=Kwara State NNPP endorses Ex-Vice Chancellor as Gubernatorial Candidate|url=https://von.gov.ng/kwara-state-nnpp-endorses-ex-vice-chancellor-as-gubernatorial-candidate/|accessdate=2023-03-07|work=Voice of Nigeria|language=en-US|archivedate=2023-03-07|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230307192534/https://von.gov.ng/kwara-state-nnpp-endorses-ex-vice-chancellor-as-gubernatorial-candidate/}}</ref><ref>{{Cite web|author=|first=|date=2021-08-07|title=Prof Oba: The Obsession of Traducers and their Unending Ignominy, by Abdullahi Abdullahi|url=https://politicsdigest.ng/prof-oba-the-obsession-of-traducers/|accessdate=2023-03-07|work=Politics Digest|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|author=|date=2013-11-12|title=Oba Abdulraheem, a misguided professor|url=https://thewillnews.com/oba-abdulraheem-a-misguided-professor/|accessdate=2023-03-07|work=thewillnews.com|language=en-US}}</ref> onye jere ozi dị ka onyeisi oche nke Federal Character Commission (FCC).<ref>{{Cite web|author=|first=|date=2022-11-07|title=Kwara 2023: Supporters go spiritual for Prof. Oba|url=https://dailytrust.com/kwara-2023-supporters-go-spiritual-for-prof-oba/|accessdate=2023-03-07|work=Daily Trust|language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite web|title=2023: Alaka opens up on strained relationship with Prof Oba|url=https://thenationalpilot.ng/2021/05/11/2023-alaka-opens-up-on-strained-relationship-with-prof-oba/|accessdate=2023-03-07|work=National Pilot Newspaper|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|author=|date=2020-10-21|title=Oba AbdulRaheem: The Iconic Talba of Ilorin @ 73|url=http://highprofile.com.ng/2020/10/21/oba-abdulraheem-the-iconic-talba-of-ilorin-73/|accessdate=2023-03-07|work=High Profile|language=en-US}}</ref> <ref>{{Cite web|author=|date=2023-01-29|title=Shuaib Oba Abdulraheem and the Kwara governorship race|url=https://naturenews.africa/shuaib-oba-abdulraheem-and-the-kwara-governorship-race/|accessdate=2023-03-07|work=Naturenews.africa|language=en-US}}</ref> mere nzere doctorate ya na Mahadum Kent. [1] <ref>{{Cite web|author=|first=|date=2022-12-22|title=Kwara NNPP guber candidate promises to respect Local Government autonomy|url=https://theinformant247.com/kwara-nnpp-guber-candidate-promises-to-respect-local-government-autonomy/|accessdate=2023-03-07|work=The Informant247|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2022-10-31|title=Professor Oba Vows To Reform Education Sector, Promises To Restore Local Government Council - Royal Times of Nigeria.|url=https://royaltimes.net/professor-oba-vows-to-reform-education-sector-promises-to-restore-local-government-council/|accessdate=2023-03-07|language=en-US|archivedate=2023-03-07|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230307192531/https://royaltimes.net/professor-oba-vows-to-reform-education-sector-promises-to-restore-local-government-council/}}</ref><ref>{{Cite web|author=|first=|title='We're going to leverage on the 21st century ICT to create job opportunities for our youth' — Prof Shuaib Oba {{!}} Ravens|url=https://ravensng.com/2022/12/20/were-going-to-leverage-on-the-21st-century-ict-to-create-job-opportunities-for-our-youth-prof-shuaib-oba/|accessdate=2023-03-07|language=en-US|archivedate=2023-03-07|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230307192529/https://ravensng.com/2022/12/20/were-going-to-leverage-on-the-21st-century-ict-to-create-job-opportunities-for-our-youth-prof-shuaib-oba/}}</ref> na-ejikọta ya na ndọrọ ndọrọ ọchịchị na New Nigeria Peoples Party (NNPP) na onye na-azọ ọkwa gọvanọ maka ntuli aka gọvanọ nke Kwara State na 2023 na Kwara State, Nigeria.<ref>{{Cite web|author=|first=|date=2022-06-27|title=NNPP adopts Professor Shuaib as governorship candidate in Kwara|url=https://tribuneonlineng.com/nnpp-adopts-professor-shuaib-as-governorship-candidate-in-kwara/|accessdate=2023-03-07|work=Tribune Online|language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite web|author=|first=|date=2022-06-28|title=NNPP adopts AbdulRaheem as gubernatorial candidate in Kwara|url=https://businessday.ng/news/article/nnpp-adopts-abdulraheem-as-gubernatorial-candidate-in-kwara/|accessdate=2023-03-07|work=Businessday NG|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2022-06-28|title=Ex-UNILORIN VC emerges NNPP gov candidate in Kwara|url=https://punchng.com/ex-unilorin-vc-emerges-nnpp-gov-candidate-in-kwara/|accessdate=2023-03-07|work=Punch Newspapers|language=en-US}}</ref> <ref>{{Cite web|date=2022-06-23|title=Kwara Guber: Prof Oba AbdulRaheem Resigns From SDP - Fidelnfo|url=https://www.fidelinfo.com/2022/06/23/kwara-guber-prof-oba-abdulraheem-resigns-from-sdp/,%20https://www.fidelinfo.com/2022/06/23/kwara-guber-prof-oba-abdulraheem-resigns-from-sdp/|accessdate=2023-03-07|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|author=|first=|date=2022-06-02|title=Kwara 2023: Prof Oba Moves To Contest Under NNPP, After Losing at SDP Primaries|url=https://factualtimesng.com/kwara-2023-prof-oba-moves-to-contest-under-nnpp-after-losing-at-sdp-primaries/|accessdate=2023-03-07|work=Factual Times|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|author=|first=|date=2022-10-04|title=I have higher vision for development of Kwara- Prof Oba AbdulRaheem|url=https://thecitypulsenews.com/i-have-higher-vision-for-development-of-kwara-prof-oba-abdulraheem/|accessdate=2023-03-07|work=thecitypulsenews.com|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|author=|first=|date=2014-12-03|title=Joint Account System is a fraudulent practice – Abdulraheem Oba|url=https://dailypost.ng/2014/12/03/joint-account-system-fraudulent-practice-abdulraheem-oba/|accessdate=2023-03-07|work=Daily Post Nigeria|language=en-US}}</ref> mekwara asọmpi n'okpuru People's Democratic Party (2011 na 2015), [1] All Progressives Congress (APC) (2019) [2] [3] na Social Democratic Party (SDP). [3] <ref>{{Cite web|author=|first=|date=2021-02-06|title=Ex-UNILORIN VC, Prof. Oba Abdulraheem, others get national assignment|url=https://royalnews.com.ng/ex-unilorin-vc-prof-oba-abdulraheem-others-get-national-assignment/|accessdate=2023-03-07|work=Royal News|language=en-US}}</ref> bụkwa onye isi oche nke Ngalaba Nleta na 25 Federal Polytechnics na 21 Colleges of Education. == Ihe odide == {{Reflist}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] 1qd9zsyuy3o0pypkreb0erh9o2m3wrv Viness Pillay 0 34612 228720 205665 2025-06-20T02:50:21Z InternetArchiveBot 11600 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 228720 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''[[w:Viness Pillay|Vines Pillar]] [[w:African Academy of Sciences|<small>FAAS</small>]]''' (1970–2020) bụ Ọkammụta si mba South Africa n'isi ọmụmụ [[w:|Pharmacy]] na [[w:|Mahadum Witwatersrand]] na Johannesburg.<ref name=":5">{{Cite journal | ikpeazụ=Yahya |first=Choonara |date=2020-12-01 |title=Prọfesọ Viness Pillay (1970–2020) : obituary |url=https://journals.co.za/doi/10.10520/ejc-mp_sapj-v87-n5-a16 |journal=SA Pharmaceutical Journal | mpịakọta=87 | mbipụta=5 | ibe = 48–49 |hdl=10520 /ejc-mp_sapj-v87-n5-a16}}</ref><ref name=":1">{{Cite web |title=Viness Pillay {{!}} Walsh Medical Media |url=https://www. .walshmedicalmedia.com/editor/viness-pillay-13255 |access-date=2022-11-19 |website=www.walshmedicalmedia.com}}</ref><ref name=":6">{{Cite webụ | title=Ụlọ akwụkwọ sayensị nke Africa tụfuru onye otu {{!}} AAS | url=https://www.aasciences.africa/news/african-academy-sciences-loses-fellow-0 | nweta-date=2022-11 -19 | website=www.aasciences.africa | accessdate=2023-12-21 | archivedate=2022-11-19 | archiveurl=https://web.archive.org/web/20221119010226/https://www.aasciences.africa/news/african-academy-sciences-loses-fellow-0 }}</ref> Ọ bụ onye isi [[w:|Wits Advanced Drug Delivery Platform (WADDP)]], onye òtù [[w:|African Academy of Sciences]], [[w:|Academy of Translational Medicine Professionals (ATMP)]] na onye nrite uru 2013 [[w:|Olusegun Obasanjo Innovative Award]] maka ịzụlite [[w:|RapiDiss Wafer Technology]] dị ka ụzọ ọhụrụ iji nye ọgwụ njitu [[Management of HIV/AIDS|anti-retroviral]] (ARV) dị irè maka ụmụaka nwere nsogbu HIV/AIDS.<ref name=":4">{{Cite web |title=Professor Viness Pillay nwetara ihe nrite Olusegun Obasanjo – ACGT |url=https://acgt.co.za/newsroom/general |access-date=2022-11-19 |website=acgt.co.za |accessdate=2023-12-21 |archivedate=2023-12-21 |archiveurl=https://web.archive.org/web/20231221131110/https://acgt.co.za/newsroom/general/ }}</ref><ref>{{Cite journal | ikpeazụ1 =Bawa |first1=Priya | ikpeazụ2=Pradeep |first2=Priyamvada | ikpeazụ3=Kumar |first3=Pradeep |last4=Choonara |first4=Yahya E. |last5=Modi |first5=Girish |last6=Pillay |first6=Viness | = 2016-12-01 | aha = Usoro ọgwụgwọ ọtụtụ ebumnuche maka ọrịa neuropsychiatric na neurodegenerative|url=https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S1359644616302884 |journal=Drug Discovery Today |asụsụ=en |olu=21 | mbipụta=12 | ibe = 1886–1914 |doi=10.1016/j .drudis.2016.08.001 |pmid=27506871 |issn=1359-6446}}</ref><ref name=":3">{{Cite web |title=Nigeria: Pillay bụ onye mmeri nke Obasanjo Prize for Innovation |url =https://allafrica.com/stories/201404282085.html}}</ref><ref name=":0">{{Cite web |title=Pillay Viness {{!}} The AAS |url=https://www.aasciences.africa/fellow/pillay-viness |access-date=2022-11-19 |website=www.aasciences.africa |accessdate=2023-12-21 |archivedate=2022-11-19 |archiveurl=https://web.archive.org/web/20221119010530/https://www.aasciences.africa/fellow/pillay-viness }}</ref><ref name=":2">{{Cite webụ |aha=Viness Pillay {{!}} The AAS |url=https://www.aasciences.africa/prize-winner/viness-pillay |nweta-date=2022-11-19 |website=www.aasciences.africa |title=Archive copy |accessdate=2023-12-21 |archivedate=2022-11-19 |archiveurl=https://web.archive.org/web/20221119010605/https://www.aasciences.africa/prize-winner/viness-pillay }}</ref> === Agụmakwụkwọ Ya === O nwetara nzere Mastas (M.Sc) ya n'isi ọmụmụ pharmacy site na [[w:|Mahadum Durban-Westville]] (South Africa) n'afọ 1996 wee nweta nzere PhD ya na [[w:|Mahadum Temple]] n'afọ 2000 dị ka onye ọkà mmụta Fulbright.<ref name=":0" /><ref name=":1" /> === Ngalaba ndị O Mere Nnyocha Ya === Viness lekwasịrị anya na Usoro Nhazi Akwụkwọ Ọhụụ na Atụmatụ Nhazi, Mmepe na Ntụle nke Sistemụ Mwepụta Ọgwụ Na-achịkwa Oral.<ref name=":1" /> === Ihe Ntinye Ya na Ngalaba sayensị === Ọ mepụtara RapiDiss Wafer Technology dịka ụzọ ọhụrụ iji nye ọgwụgwọ ọgwụ mgbochi retroviral (ARV) dị irè nye ụmụaka nwere nje HIV / AIDS. Ọ mepụtara matriks kacha agbaze ngwa ngwa n'ụwa maka mmalite nke omume ọgwụ ngwa ngwa n'ime ahụ mmadụ, ngwaọrụ akwara maka ọgwụgwọ na mmerụ ahụ na ọnya ọnya na teknụzụ ọgwụgwọ ọhụụ. O weputara ihe nlere anya nke molecular nke ya nke a na-akpọ PEiGOR Theory - Pillay's Electro-influenced Geometric Organisation-Reorganization. E bipụtara echiche a na [[w:|International Journal of Pharmaceutics]].<ref name=":0" /><ref name=":2" /><ref name=":3" /><ref name=":4" /> === Mmekọrịta Ya na Òtù Ndị Ọ Nọgasị na Há === A họpụtara ya ka ọ bụrụ onye òtù [[w:|Academy of Science of South Africa]] n'afọ 2012. Ọ bụkwa onye òtù [[w:|American Chemical Society]], [[w:|American Association of Pharmaceutical Scientists]], [[w:|New York Academy of Sciences]], [[w:|Academy of Pharmaceutical Sciences of South Africa]], na [[w:|The Biomaterials Network]] <ref name=":0" /> === Ihe Nrite na Nkwanye Ùgwù Ya === Ọ bụ onye na-erite uru na onyinye nturu ugo [[w:|National Research Foundation (NRF)]].<ref>{{Cite web | ikpeazụ=Rapoo |first=Tsholanang |date=2019-09-28 |title=Ndị ama ama maka nyocha sayensị na mmetụta obodo |url= https://witsvuvuzela.com/2019/09/28/witsies-recognised-for-scientific-research-and-community-impact/ | nweta-date=2022-11-19 | webụsaịtị = Wits Vuvuzela | asụsụ=en- US}}</ref> == Ọnwụ == Pillay nwụrụ na 24 Julaị 2020 ka ọ rịagoro ọrịa ogologo oge. Ọ hapụrụ nwunye na nwa ya nwanyị.<ref name=":5" /><ref name=":6" /> === Edensibia === {{Reflist}} {{Authority control}} {{DEFAULTSORT:Pillay, Viness}} [[Category: Ndị gụchara akwụkwọ na Mahadum Durban-Westville]] [[Category:Pharmacologists]] [[Category: Ndị amụrụ n'afọ 1970]] [[Category: Ndị nwụrụ n'afọ 2020]] [[Category: Ndị òtù African Academy of Sciences]] m485xglw5ant03sc6bcqxqaclos7tgi Ịkụ nnụnụ 0 34793 228733 192593 2025-06-20T08:39:15Z InternetArchiveBot 11600 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 228733 wikitext text/x-wiki [[Usòrò:A_researcher_uses_a_banding_pliers_to_attach_a_band_to_the_leg_of_a_Common_Yellowthroat.jpg|thumb|Onye na-eme nchọpụta na-eji eriri na-ejikọta eriri na ụkwụ nke yellowthroat nkịtị.]] [[Usòrò:Ringing_of_black-headed_gull_Chroicocephalus_ridibundus_nestling.jpg|thumb|''Chroicocephalus ridibundus'' (Laridae) na-eti mkpu]] [[Usòrò:Maletín_de_campo.jpg|thumb|Igbe ngwá ọrụ maka ịtụ, ịtụ ihe n'ihe ọ̀tụ̀tụ̀ na ịpị nnụnụ.]] [[Usòrò:1_Students_at_bird_ringing.jpg|thumb|Ụmụ akwụkwọ na-ekiri ihe omume nnụnụ na-eme n'oge "A day at the wetland", nke otu gburugburu ebe obibi [[Ebe Akụrụngwa Ụwa Nile Maka Okike|WWF]] haziri. E jidere otu onye ahụ, nwa okorobịa toro eto, n'otu ebe ahụ n'afọ gara aga na Lesbos, Gris.]] Mgba nnụnụ (UK) ma ọ bụ '''banding nnụnụ''', bụ njikọ nke obere, nke nwere nọmba ọla ma ọ bụ plastik n'otu n'otu na ụkwụ ma ọ bụ nku '''Ịkụ nnụnụ''' ọhịa iji mee ka onye ọ bụla mara. Nke a na-enyere aka n'ịgbaso mmegharị nke nnụnụ na akụkọ ndụ ya. Ọ bụ nha a na-ahụkarị iji tụọ ma nyochaa ọnọdụ nke nku, abụba dị n'okpuru akpụkpọ ahụ, ihe ngosi afọ na mmekọahụ n'oge ijide maka ụda. Nchịkọta ma ọ bụ mgbake nke nnụnụ ahụ nwere ike inye ozi gbasara ịkwaga, ogologo ndụ, ọnwụ, ọnụ ọgụgụ mmadụ, ókèala, omume iri nri, na akụkụ ndị ọzọ nke ndị na-amụ nnụnụ na-amụ. <ref>{{Cite journal|author=Cottam|first=C|year=1956|title=Uses of marking animals in ecological studies:marking birds for scientific purposes|journal=Ecology|volume=37|issue=4|pages=675–681|doi=10.2307/1933058}}</ref> pụkwara iji ụzọ ndị ọzọ nke akara nnụnụ mee ihe iji nye ohere maka njirimara dabere na mpaghara nke na-achọghị ijide. == Akụkọ ihe mere eme == Ndị agha Rom mere mgbalị ndị mbụ e dekọrọ iji gosi nnụnụ. Dịka ọmụmaatụ n'oge Agha Punic na 218 BC, ndị agha nọchibidoro tọhapụrụ ugoloọma (nke na-egosi na nke a bụ omume a ma ama). Quintus Fabius Pictor jiri eriri dị n'ụkwụ nnụnụ ahụ zighachi ozi. <ref>Fisher, J. & Peterson, R.T. 1964. ''The world of birds''. Doubleday & Co., Garden City, New York.</ref> ọ bụ n'ọnọdụ ọzọ n'akụkọ ihe mere eme, onye knight nwere mmasị na agbụrụ ụgbọ ịnyịnya n'oge Pliny (AD 1) kpọọrọ ugoloọma gaa Volterra, 135 kilomita (217 wee hapụ ugoloọma na ozi gbasara ndị mmeri agbụrụ. Falconers na Middle Ages na-etinye efere na falcons ha na akara nke ndị nwe ha. <ref>Schechter, Frank I. The Historical Foundations of the Law Relating to Trade-Marks. New York: Columbia University Press, 1925. p. 35</ref><ref>Charles Knight (1842) The Penny Magazine of the Society for the Diffusion of Useful Knowledge: of the society for the diffusion of useful knowledge. Society for the Diffusion of Useful Knowledge (Great Britain) v.11 [n.s. v.2] (pp. 277–278)</ref>'England site n'ihe dị ka afọ 1560 ma ọ bụ karịa, a na-eji akara Swans, akara na ụgwọ ahụ. <ref>{{Cite journal|author=Haffer, J.|title=The development of ornithology in central Europe|doi=10.1007/s10336-007-0160-2|year=2007|journal=Journal of Ornithology|volume=148}}</ref> chọtara ụgbala ndị ụta merụrụ ahụ (nke a na-akpọ pfeilstorch na German) nke agbụrụ ndị Afrịka nwere ike ịchọta na [[Jémanị|Germany]] na 1822 ma bụrụ ụfọdụ n'ime ihe akaebe mbụ nke njem dị anya na nnụnụ Europe. Na North America John James Audubon na Ernest Thompson Seton bụ ndị ọsụ ụzọ ọ bụ ezie na usoro ha nke akara nnụnụ dị iche na ụda nke oge a. Iji chọpụta ma ọ bụrụ na otu nnụnụ ahụ laghachiri n'ugbo ya, Audubon kegidere eriri ọlaọcha n'ụkwụ ụmụ phoebes nke ọwụwa anyanwụ na 1805 (ọ bụ ezie na a na-enyo eziokwu nke ụbọchị ahụ <ref>{{Cite journal|doi=10.3366/anh.2018.0487|title=Audubon's famous banding experiment: Fact or fiction?|journal=Archives of Natural History|volume=45|pages=118–121|year=2018|author=Halley|first=Matthew R}}</ref>), ebe Seton ji ink mee snow buntings na Manitoba na 1882. <ref name="study">{{Cite book|author=North American Banding Council|title=The North American Banders' Study Guide|year=2001|publisher=North American Banding Council|location=Point Reyes Station, Calif.|pages=3–4|url=http://www.nabanding.net/wp-content/uploads/2012/04/STUDYGUIDE.pdf|accessdate=18 July 2012}}</ref> <ref>{{Cite journal|author=Preuss, Niels Otto|year=2001|title=Hans Christian Cornelius Mortensen: aspects of his life and of the history of bird ringing|journal=[[Ardea (journal)|Ardea]]|volume=89|issue=1|pages=1–6|url=http://ardeajournal.natuurinfo.nl/ardeapdf/a89-001-006.pdf}}</ref>Hans Christian Cornelius Mortensen, onye nkuzi ụlọ akwụkwọ Danish, malitere ịgba nnụnụ maka ebumnuche sayensị sara mbara na 1899, na-eji mgbaaka Aluminium Ndị kpakpando Europe (Mortensen gbalịrị iji mgbaaka zinc dị ka 1890 mana ọ chọpụtara na ndị a dị oke arọ). [1] Johannes Thienemann guzobere atụmatụ banding mbụ na Germany na 1903 na Rossitten Bird Observatory na Baltic Coast nke East Prussia. Nke a sochiri Hungary na 1908, Great Britain na 1909 (site n'aka Arthur Landsborough Thomson na Aberdeen na Harry Witherby na England), Yugoslavia [nkọwa dị mkpa] na 1910 na mba Scandinavia n'etiti 1911 na 1914.<ref>Spencer, R. 1985. Marking. In: Campbell. B. & Lack, E. 1985. ''A dictionary of birds''. British Ornithologists' Union. London, pp. 338–341.</ref>  <ref name="tautinmetras">{{Cite news|author=Tautin|first=John|title=The North American Banding Program|accessdate=21 May 2012|work=EURING Newsletter|date=December 1988|url=http://www.euring.org/about_euring/newsletter2/namerican_banding_tautin_metras.htm}}</ref> na-ekwu na Paul Bartsch nke Smithsonian Institution bụ onye mbụ na-agba ụta na US: ọ na-agba ịnyịnya 23 na-agba okpueze ojii n'afọ 1902. [1] [2] [3] <ref name="tautin100" />Leon J. Cole nke Mahadum Wisconsin guzobere American Bird Banding Association na 1909; nzukọ a lekọtara banding ruo mgbe e guzobere mmemme gọọmentị etiti na US (1920) na Canada (1923) dịka Migratory Bird Treaty nke 1918 si dị. == Okwu na usoro == [[Usòrò:Mist_net_kinglet.jpg|áká_ịkẹngạ|thumb|A na-ejide okpueze ruby n'ime ụgbụNet anwụrụ ọkụ]] Mgba nnụnụ bụ okwu a na-eji na UK na akụkụ ndị ọzọ nke Europe na ụwa. ''Njikọ nnụnụ'' bụ okwu a na-eji na US. A na-akpọ mgbalị ndị a haziri ahazi mgbịrịgba ma ọ bụ atụmatụ banding, na òtù ndị na-achịkwa ha bụ ndị na-akpọ ụda ma ọ bụ ndị na'ịgba egwu. (A na-akpọ nnụnụ ka ha na-akpọ ha ụda kama ịkpọ ha) A na-akpọ ndị na-akpọ ma ọ bụ ndị na-akụ nnụnụ, ha na-arụkwa ọrụ na-akụ ma ọ bụ na-akụ ha. Enwere ike ijide nnụnụ site na iwere ha dị ka ụmụ nnụnụ n'akwụ́, ma ọ bụ dị ka ndị toro eto, e jidere ha na ụgbụ ụfụfụ, ọnyà ndị a na-adọkpụ, ụgbụ ndị na-adọrọ, ụgbụrụ, ma ọ bụghị ụzọ ndị ọzọ. Enwere ike ijide ndị na-eri anụ site n'ọtụtụ ụzọ, gụnyere ọnyà bal-chatri. Mgbe e jidere nnụnụ, a na-etinye mgbaaka nke nha kwesịrị ekwesị (nke a na-ejikarị aluminum ma ọ bụ ihe ndị ọzọ dị mfe eme) n'ụkwụ nnụnụ ahụ, nwere nọmba pụrụ iche, na adreesị kọntaktị. A na-atụkarị nnụnụ ahụ ma tụọ ya, nyochaa ya maka data metụtara ọrụ mgbịrịgba ahụ, wee hapụ ya. Mgbaaka ndị ahụ dị nnọọ mfe, a na-emekwa ha ka ha ghara inwe mmetụta ọjọọ na nnụnụ - n'ezie, ihe ndabere niile nke iji ụda iji nweta data banyere nnụnụ bụ na nnụisi ndị gbara gburugburu kwesịrị ịkpa àgwà n'ụzọ niile n'otu ụzọ ahụ dị ka ndị na-enweghị mgbaaka. A pụrụ ịmata nnụnụ ndị a kpọtụrụ aha mgbe a nwetaghachiri ha, ma ọ bụ chọta ha nwụrụ anwụ, mgbe e mesịrị. == Mmụta == Ọtụtụ ụlọ ọrụ <ref>{{Cite news|url=https://braddockbaybirdobservatory.wordpress.com/education-2/banding-demonstrations/|title=Banding Demonstrations|date=2013-02-26|work=Braddock Bay Bird Observatory|accessdate=2017-10-31|language=en-US}}</ref>-akpọ nnụnụ na-enye ngosipụta maka ọha na eze, ebe ndị ọkachamara na-akpọ ụmụ nnụnụ dị ndụ ka ha na-eme ka nzọụkwụ nke usoro ahụ pụta ìhè ma na-aza ajụjụ site n'aka ọha na eze. Ịkụziri ndị nleta banyere usoro ahụ <ref>{{Cite book|url=http://www.prbo.org/cms/docs/edu/MPitkinMNWithThePublic.pdf|title=Mist-netting with the public: A guide for communicating science through bird banding|author=Pitkin|first=Melissa|year=2006|pages=29|accessdate=31 October 2017}}</ref>-enyere aka ịgbasa ozi ziri ezi banyere ya na ọha na eze. <ref>{{Cite web|url=http://www.birds.cornell.edu/pifcapemay/duffy.htm|title=A Bird in the Hand is Best|work=www.birds.cornell.edu|accessdate=2017-10-31|archivedate=27 September 2021|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210927064209/https://www.birds.cornell.edu/pifcapemay/duffy.htm/}}</ref> bụ ezie na ụda nnụnụ dị ndụ abụghị naanị usoro ịkụziri ọha na eze banyere nchekwa nnụnụ, ọ nwere ike ịbụ usoro na-adọrọ mmasị na nke pụrụ iche maka ndị ọbịa. Ndị na-ahụ maka ịgba mgba na-achịkwa ọrụ ịgba mgbaaka mana n'ihi na enwere ike ịchọta nnụnụ gbara mgbaaka n'ofe mba, enwere ndị otu na-ahụ na a na-agbakọta mgbake na akụkọ. Na UK, British Trust for Ornithology na-ahazi ụda nnụnụ. Na North America U.S. Bird Banding Laboratory na-arụkọ ọrụ na mmemme ndị Canada ma kemgbe 1996, ya na North American Banding Council (NABC) na-arụ ọrụ. Ndị na-achụ nta nnụnụ mmiri nwere ike ịkọ ọnụ ọgụgụ nke nnụnụ ha gburu ma ọ bụ hụ, ma chọpụta nkọwa nke nnụisi ahụ dịka ụdị, afọ, na ebe banding. A na-ahụkarị ìgwè nnụnụ dị ka ihe nrite n'ihi na ha ka dị obere. <ref>{{Cite web|url=http://www.euring.org/index.html|title=EURING|publisher=EURING|accessdate=2014-06-02|archiveurl=https://web.archive.org/web/20140528112858/http://www.euring.org/index.html|archivedate=2014-05-28}}</ref> Union for Bird Ringing (EURING) na-ejikọta data ụda sitere na mmemme mba dị iche iche na Europe. [1] 'Australia, Australian Bird and Bat Banding Scheme na-achịkwa ozi niile nke nnụnụ na ụsụ. ebe SAFRING <ref>{{Cite web|url=http://web.uct.ac.za/depts/stats/adu/p_safr1.htm|archiveurl=https://archive.today/20120721123115/http://web.uct.ac.za/depts/stats/adu/p_safr1.htm|archivedate=2012-07-21|title=Safring|publisher=Web.uct.ac.za|date=2001-10-03|accessdate=2014-06-02}}</ref>-ahụ maka ọrụ ụda nnụnụ na South Africa. Ọ bụ Bombay Natural History Society na-achịkwa ụda nnụnụ na [[Ndia|India]]. Nnụnụ na-agba gburugburu na Neotropics na Africa. <ref>{{Cite web|url=http://www.pwrc.usgs.gov/BBL/homepage/aboutbanding.cfm|title=Bird Banding Laboratory|work=usgs.gov|accessdate=24 September 2015|archivedate=24 September 2015|archiveurl=https://web.archive.org/web/20150924083354/http://www.pwrc.usgs.gov/BBL/homepage/aboutbanding.cfm}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.icmbio.gov.br/cemave/|title=CEMAVE|publisher=Icmbio.gov.br|accessdate=2014-06-02|archivedate=4 January 2012|archiveurl=https://web.archive.org/web/20120104220550/http://www4.icmbio.gov.br/cemave/}}</ref>National Center for Bird Conservation (CEMAVE) na-ahazi atụmatụ mba maka ụda nnụnụ na Brazil. [1] [2] [3] == Ihe edeturu == {{Reflist|35em}} == Ihe odide == * [Ihe e dere n'ala ala peeji] "Onye ọsụ ụzọ na-agba ịnyịnya". BTO News Nke 122, peeji nke 8.&nbsp; * [Ihe e dere n'ala ala peeji] "Ebe Ringing Registers nke Mahadum Aberdeen Bird-Migration Inquiry". Ịkpọ ụbọ akwara na ịkwaga mba ọzọ 4: 148. * {{Cite journal|author=Martin-Löf|first=P.|authorlink=Per Martin-Löf|title=Mortality rate calculations on ringed birds with special reference to the Dunlin ''Calidris alpina''|journal=Arkiv för Zoologi|volume=13|issue=21|year=1961}} == Njikọ mpụga == * [https://web.archive.org/web/20130810182854/http://birdringing.net/ Birdring.net: Ndepụta nke Ebe nrụọrụ weebụ Bird Ringing na Bird Banding ] * [https://web.archive.org/web/20090327142007/http://www.a1-idsystems.com/index_files/AnimalProducts.htm A1 ID Systems: Onye na-emepụta mgbaaka nnụnụ eletrọniki. (Nkọwapụta microchip maka ụmụ anụmanụ)] * [http://www.anillamiento.net/ LaB O RINg Project: Nnụnụ nke Western Palearctic n'aka] * [http://www.reportband.gov/ Akụkọ banyere otu egwu a chọtara na United States] * [http://www.pwrc.usgs.gov/bbl/ Ụlọ nyocha nnụnụ US] * [http://www.ring.ac Akụkọ nnụnụ na-agba gburugburu n'ịntanetị site na atụmatụ Europe niile] * [http://www.euring.org/ EURING (Nhazi nhazi maka atụmatụ ịpị nnụnụ na Europe)] * [https://web.archive.org/web/20060202231420/http://www.bsc-eoc.org/national/cmmn.html Canadian Migration Monitoring Network (Na-ahazi nlekota mbugharị nnụnụ (gụnyere banding nnụnụ) na Canada)] * [https://web.archive.org/web/20160304064906/http://www.birdrings.eu/bird-rings-in-poland Ụdị na nha nke mgbaaka nnụnụ eji eme ihe na Poland] nke Aranea bipụtara, onye na-emepụta mgbaaka nnwale. * [https://web.archive.org/web/20010718132302/http://nabanding.net/nabanding/ Kansụl Banding nke North America (NABC)] * [http://www.birdpop.org/ The Institute for Bird Populations - MAPS banding Program] * [http://news.bbc.co.uk/1/hi/northern_ireland/3032326.stm Akụkọ BBC nke Bardsey Island, nke a gbara n'afọ 1957''Agwaetiti Bardsey, nke gbara gburugburu 1957''] * [https://web.archive.org/web/20120104220550/http://www4.icmbio.gov.br/cemave/ CEMAVE-Brazil] * [http://www.calgarybirdbandingsociety.org/ Calgary Bird Banding Society] * [https://web.archive.org/web/20190430234939/http://www.hbrcnet.org/ Songbird na Hummingbird Banding Research] E debere ya na Wayback Machine Ohio na Indiana [[Òtù:Pages with unreviewed translations]] 0i3bgjsax6pcsq64oea3gl4gb1cco6t ExPRESS Logistics Carrier 0 35026 228704 202785 2025-06-19T21:59:44Z Ras67 26873 ([[c:GR|GR]]) [[File:ELC-3 top view.png]] → [[File:ELC-3 top view.jpg]] Original JPG and not the upscaled and huge PNG 228704 wikitext text/x-wiki [[Usòrò:ELC-1_Keel_side.png|áká_ịkẹngạ|thumb|ExPRESS Logistics Nọmba ụgbọelu 1]] Ihe na-emepe nhazi nke nnwale na ọdụ ụgbọ elu (ExPRESS) Logistics Carrier (ELC) bụ usoro nkwụnye ụgwọ akwụghị ụgwọ maka International Space Station (ISS) nke na-enye ebe a na-ebugo igwe, ike eletrik, yana ọrụ njikwa data maka nkeji nnọchi Orbital. (ORUS) yana nnwale sayensị na ISS. Emepụtara ELC ndị a n'ụzọ bụ isi na Goddard Space Flight Center na Greenbelt, Maryland, site na nkwado sitere na JSC, KSC, na MSFC. A na-akpọbu ELC "Express Pallet" ma bụrụ onye mmegide na-enweghị nrụgide na ExPRESS Rack. Otu ELC na-enye ndị ọkà mmụta sayensị usoro ikpo okwu na akụrụngwa iji wepụta nnwale na oghere nke oghere na-achọghị ihe dị iche iche nke na-agba gburugburu ụwa. ELCs interface ozugbo na ISS Integrated truss common attach system (CAS).P3 Truss nwere ihe abụọ dị otú ahụ mgbakwunye a na-akpọ Unpressurised Cargo Carrier Attachment System (UCCAS), nke chere zenith (ohere chere ihu) nke a na-akpọ UCCAS-1, nke ọzọ chere ihu nadir (ụwa chere ihu) nke a na-akpọ UCCAS-2. S3 Truss nwere ebe anọ yiri nke a na-akpọ usoro Payload Attachment System (PAS), abụọ chere Zenith (PAS-1 na PAS-2), na abụọ chere Nadir (PAS-3 na PAS-4). == Nkọwa == [[Usòrò:ELC_general_layout.jpg|thumb|Nhazi na nhazi nke ELC]] [[Usòrò:402222main_Techs_working_on_ELC_1019.jpg|thumb|ELC ígwè framework n'oge mmepụta ikpeazụ na GSFC]] ELC bụ ihe anọ na-enweghị nrụgide, ụfọdụ nke ụlọ ọrụ Brazil Space Agency, <ref>[https://web.archive.org/web/20000118084557/http://spaceflight.nasa.gov/station/assembly/elements/ep/index.html NASA.gov]</ref> maka International Space Station (ISS) nke na-enye ebe a na-etinye ihe, ike eletrik, na iwu na ọrụ njikwa data maka nnwale sayensị na ISS. ELCs nwere oke oche nke ihe dị ka mita 14 site na mita 16 ma gafee obosara nke ebe a na-ebu ibu nke ụgbọ mbara igwe. A na-eji ígwè eme ha, jiri ágbá UV kpuchie ha. Onye ọ bụla nwere ike inye ndị ọkà mmụta sayensị ikpo okwu na akụrụngwa iji mee nnwale na mbara igwe n'achọghị satellite dị iche iche na-agba gburugburu ụwa. Onye ọ bụla na-ebu ya nwere ike iburu 9,800 lbs. &nbsp;<ref>{{Cite web|url=http://www.nasa.gov/centers/goddard/news/topstory/2009/iss_carriers.html|title=Goddard SFC ELCs Description|accessdate=2023-12-19|archivedate=2017-06-12|archiveurl=https://web.archive.org/web/20170612065532/https://www.nasa.gov/centers/goddard/news/topstory/2009/iss_carriers.html}}</ref> orbit ma ga-eje ozi dị ka ebe a na-adọba ụgbọala maka ngwaike ISS (ORU) nke enwere ike iweghachite mgbe ọ dị mkpa. A na-etinye nnwale na ExPRESS payload adapters (ExPA) nke dị ihe dịka otu nha dị ka FRAMs nke na-ejide ORUs. == Subsystem eletrik ExPRESS carrier avionics (ExPCA) == N'ime usoro eletrik nke ELC, ExPRESS carrier avionics (ExPCA) na-enye nkesa ike eletrik na nnwale, na interface data na ISS. N'ime ExPCA, kọmputa ụgbọ elu nke ColdFire, ngwanrọ, na ngwá electronic ndị metụtara ya mejupụtara "otu njikwa ụgbọ elu" (FCU). FCU na-agba ọsọ na-emeghe na-emegharị usoro arụmọrụ oge (RTOS) RTEMS n'efu ma na-enye kọmputa na ihe ndị metụtara nkwukọrịta dị ka usoro ELC Command and Data Handling (C&DH) na ebumnuche ndị a: * Nye njikọ data dị ala (LRDL) na ISS iji nabata iwu maka ELC na nnwale ndị bi na ya. A na-etinye ExPCA n'ọrụ dị ka ọdụ dịpụrụ adịpụ (RT) na MIL-STD-1553 "ISS local bus. " Njikọ a na-eweghachi telemetry ụlọ site na ExPCA na nnwale ndị bi na ISS. * Nye LRDL site na ExPCA na nnwale ndị bi na ELC iji zipu iwu site na ISS gaa na nnwale na ịnata telemetry site na nnwale maka nnyefe na ISS. Nke a bụ interface MIL-STD-1553, na ExPCA na-arụ ọrụ dị ka onye nchịkwa bọs (BC). * Nye njikọ data dị elu (HRDL) n'etiti ELC na ISS. A na-etinye interface a n'ọrụ dị ka bọs data fiber optical nwere ikike nke 95.0 Megabits kwa sekọnd (Mbit / s). Ọrụ bụ isi nke interface a bụ nloghachi na data nnwale sayensị dị elu site na nnwale ndị bi na ISS. * Nye netwọk mpaghara Ethernet (LAN) n'etiti ELC na nnwale ndị bi na ya ruo 6.0 Mbit / s kwa nnwale. Ọrụ bụ isi nke interface a bụ nloghachi nke data nnwale sayensị site na ISS, nke a na-eziga site na HRDL. * Na-akwado ọwa ntinye analog isii na ọnọdụ ọ bụla ExPA (ExPRESS payload adapter). * Na-akwado ọwa iwu isii dị iche iche na ebe ọ bụla ExPA. E gosipụtara na ELC-2 bụ ibu mbụ dabeere na ELC, Materials for ISS Experiment (MISSE-7). <ref>{{Cite web|url=http://www.nasa.gov/mission_pages/station/science/experiments/MISSE-7.html|title=MISSE-7|archiveurl=https://web.archive.org/web/20081210181244/http://www.nasa.gov/mission_pages/station/science/experiments/MISSE-7.html|archivedate=2008-12-10}}</ref> a kwụnyere ya na ExPA. E bugara ELC-1 na ELC-2 na International Space Station site na Space Shuttle na ọrụ STS-129 na Nọvemba 2009. ELC-4 malitere na ọrụ STS-133 Discovery na 24 Febụwarị 2011 ma tinye ya na ọdụ ahụ na 27 Febụwarụ. ELC-3 malitere na ọrụ STS-134 Endeavour na 16 Mee 2011 ma tinye ya na ọdụ ahụ na 18 Mee. {| class="wikitable" !'''Ụbọchị e bidoro ya''' !'''Ọrụ''' !'''Ụgbọelu''' !'''ELC''' |- |16 Nọvemba 2009 |STS-129 (ISS ULF3) |''Atlantis'' |ELC-1 na ELC-2 |- |24 Febụwarị 2011 |STS-133 (ISS ULF5) |''Nchọpụta'' |ELC-4 |- |16 Mee 2011 |STS-134 (ISS ULF6) |''Mgbalị'' |ELC-3 |} ELC-1 dị na P3 truss na UCCAS-2 (nadir, ụwa na-eche ihu). ELC-1 dị ihe dị ka arọ. 13,840 lbs.<ref name="STS-129">{{Cite web|url=http://www.nasa.gov/centers/johnson/pdf/404493main_EVA_129_F_E1.pdf|title=EVA Checklist: STS-129 Flight Supplement|accessdate=2023-12-19|archivedate=2011-11-29|archiveurl=https://web.archive.org/web/20111129141620/http://www.nasa.gov/centers/johnson/pdf/404493main_EVA_129_F_E1.pdf}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true"> <span class="cs1-format">(PDF)</span>.</cite></ref> &nbsp;A FRAM bụ Flight Releasable Attachment Mechanism. * FRAM-1 (n'elu) Utility Transfer Assembly (UTA), nke a na-emebu Latching End Effector (LEE 204) nke a malitere na ELC-1 * FRAM-2 (n'elu) Plasma Contactor Unit (PCU) malitere na ELC-1 * FRAM-3 (n'elu) STP-H5.<ref>{{Cite web|title=Lightning Imaging Sensor Relocated on the International Space Station|url=https://science.msfc.nasa.gov/2022/08/28/lightning-imaging-sensor-relocated-on-the-international-space-station/|accessdate=14 May 2023|archivedate=14 May 2023|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230514203647/https://science.msfc.nasa.gov/2022/08/28/lightning-imaging-sensor-relocated-on-the-international-space-station/}}</ref> STP-H4 nke e jidere n'oge gara aga (nke HTV-4 Exposed Pallet nyere, nke SSRMS / Dextre debere ebe a n'August 2013) SPDM / Dextra wepụrụ ibu ahụ na August 27, 2015 wee nyefee ya na HTV-5 maka ịhapụ. E mechara mee RRM3, nke SpaceX Dragon CRS-16 nyere na Disemba 2018, nke e weghachiri na ELC-3 na June 2022. * FRAM-4 (n'elu) Nke a na-ejide Battery Charger Discharge Unit (BCDU) nke a malitere na ELC-1 (e wegara ya na P6 Truss n'oge EVA Ọktoba 18, 2019). (BCDU ọhụrụ e nyere na SpaceX CRS 25 ma tinye ya n'ọnọdụ ya) * FRAM-5 (n'elu) Control Moment Gyroscope (CMG SN104) nke a malitere na ELC-1 * FRAM-6 (akụkụ keel) Nitrogen Tank Assembly (NTA SN0002) nke e wepụtara na ELC-1 * FRAM-7 (akụkụ keel) Pump Module (PM SN0007) nke a malitere na ELC-1 * FRAM-<ref>{{Cite web|author=Team|first=Robert O. Green and the EMIT|title=Destination {{!}} Mission|url=https://earth.jpl.nasa.gov/emit/mission/destination/|accessdate=2022-07-30|work=EMIT|language=en}}</ref> (akụkụ keel) EMIT, nke a na-ejide OPALS na STP-H5 (a kwagara na FRAM-3 lee n'elu) (OPALS etinye site na Dextre / SSRMS Mee 7, 2014. E wepụrụ ya site na SpaceX Dragon CRS-3 payload site na SPDM / Dextre na Machị 2, 2017 ma chekwaa ya na igbe nke SpaceX Dragon FRS-10 maka mkpofu.) [1] * FRAM-9 (akụkụ keel) Ammonia Tank Assembly (ATA) nke e wepụtara na ELC-1 <gallery class="center"> Usòrò:ELC1_and_ELC2_prelaunch_view.jpg|alt=ELC-1 and ELC-2 (top side views) prelaunch, with red changes on orbit.|ELC-1 na ELC-2 (nlegharị anya n'elu) tupu mbido, na mgbanwe uhie na orbit. Usòrò:ELC-1_STS_129_m_labels.jpg|alt=ELC-1 underside view in the SSPF, with labels|ELC-1 n'okpuru SSPF, na akara Usòrò:ELC-1_Keel_side.png|alt=ELC-1 keel side view on orbit|ELC-1 n'akụkụ igwe kwụ otu ebe Usòrò:JEM_Exposed_Platform_HTV-4.png|alt=JEM Exposed Platform HTV-4|JEM Ikpughe Ikpo okwu HTV-4 Usòrò:STP-H4_Experiment_package.png|alt=Brazilian STP-H4 Experiment package|Ngwakọta nnwale STP-H4 nke Brazil </gallery>  [[Usòrò:ELC-2_ART_layout.png|thumb|ELC-2 na nhazi ya, ederede mgbanwe kemgbe etinye ya]] ELC-2 dị na Truss S3 na saịtị PAS-1 (zenith, oghere na-eche ihu), n'akụkụ AMS-2 na PAS-2. ELC-2 dị arọ. 13,400 lbs.<ref name="STS-129"/>&nbsp; * FRAM-1 (n'elu) DCSU debere ebe a site na SPDM site na ESP-2 na Jenụwarị 30, 2013. (CTC-3 kwagara na FRAM-2 maka nnwale nke SPDM na Disemba 22/23, 2011) * FRAM-2 (n'elu) Cargo Transport Container-3 (CTC-3) nke a malitere na ELC-2 (nke e si na FRAM-1 - lee n'elu) * FRAM-3 (n'elu) MISSE-FF Facility FRAM n'oge gara aga nwere nkwụnye ExPRESS payload (ExPA) dị ka isi MISSE - ndị ọrụ Exp. 36 wepụrụ MISSE-8 Jul. 2013 (STS-134 gbakwunyere MISSE-7 dochie MISSE-6 nke a malitere na ELC-2. STS-135 gbakwunyer MISSE8 'ORMatE-III expos plate' na ugwu nke abụọ MISSE). (nke SPDM wepụrụ ma chekwaa n'ime igbe nke SpaceX Dragon CRS-10 maka mkpofu mgbe ndị ọrụ wepụrụ igbe ojii ahụ. E nyere MISSE-FF na SpaceX CRS-14 ma tinye ya na Eprel 12, 2018 site na SPDM / Dextre iji dochie anya nke ochie.) * FRAM-4 (n'elu) High Pressure Gas Tank (HPGT) (Oxygen depleted) dochie nke a na-ebu na ELC-2, nke e ji dochie tankị depleted site na Quest na EVA n'oge STS-129 <ref name="STS-129"/> * FRAM-5 (n'elu) Control Moment Gyroscope (CMG SN102) nke a malitere na ELC-2 * FRAM-6 (akụkụ keel) Pump Module (PM SN0004). Na mbụ e mere PM SN0005, nke a malitere na ELC-2. SN0005 <ref>{{Cite web|title=ISS Daily Summary Report – 03/06/15|url=https://blogs.nasa.gov/stationreport/2015/03/page/17/|work=ISS On-Orbit Status Report|date=6 March 2015|accessdate=30 March 2018|archivedate=17 May 2017|archiveurl=https://web.archive.org/web/20170517115750/https://blogs.nasa.gov/stationreport/2015/03/page/17/}}</ref> mma na SN0004 mebiri emebi (na ESP-2) gbanwere na 6 Machị 2015. [1] * FRAM-7 (akụkụ keel) NICER FRAM na mbụ nwere MBSU (nke HTV-4 Exposed Pallet nyere, ma tinye ya ebe a site na SSRMS / SPDM Ọgọst 2013) nke ndị ọrụ Expedition 32 wepụrụ ma tinye ya na truss mebiri emebi nke e webatara n'ime ma laghachi n'ụwa na ụgbọ elu mbụ nke Dragon na SpX-C2. * FRAM-8 (akụkụ keel) Mobile Transporter Trailing Umbilical System-Reel Assembly (MT TUS-RA) malitere na ELC-2 * FRAM-9 (akụkụ keel) Nitrogen Tank Assembly (NTA SN0003) nke e wepụtara na ELC-2 <gallery class="center"> Usòrò:ELC1_and_ELC2_prelaunch_view.jpg|alt=ELC-1 and ELC-2 (top side views) prelaunch, with red changes on orbit. Note MISSE-7/8 switch.|ELC-1 na ELC-2 (nlegharị anya n'elu) tupu mbido, na mgbanwe uhie na orbit. Rịba hụrụ MISSE-7/8 switch n'anya. Usòrò:2009-5679.jpg|alt=ELC-2 underside during its transfer into the payload canister in the SSPF|ELC-2 n'okpuru mgbe a na-ebufe ya n'ime akpa ibu na SSPF Usòrò:ELC-2_on_the_SSRMS_prior_to_its_placement_on_the_S3_Truss.jpg|alt=ELC-2 on the SSRMS prior to its placement on the S3 Truss|ELC-2 na SSRMS tupu etinye ya na S3 Truss Usòrò:ELC-2_atop_the_S3_Truss.jpg|alt=ELC-2 atop the S3 Truss|ELC-2 n'elu S3 Truss Usòrò:ELC-2_showing_MISSE_and_HPGT_removed.jpg|alt=ELC-2 showing MISSE-7 and the vacated HPGT FRAM|ELC-2 na-egosi MISSE-7 na HPGT FRAM </gallery> === ELC-3 ===   [[Usòrò:ELC-3_STS-134_Launch_Config.jpg|thumb|ELC-3 na nhazi ya, Rịba ama STP-H3 wepụrụ, SCAN gbakwunyere]] ELC-3 dị na P3 truss na UCCAS-1 (zenith, ohere na-eche ihu). ELC-<ref>{{Cite web|url=http://www.nasa.gov/pdf/538352main_sts134_presskit_508.pdf|title=STS-134 press kit cover print file 3-31-11|accessdate=2013-03-27|archivedate=2018-12-26|archiveurl=https://web.archive.org/web/20181226120713/https://www.nasa.gov/pdf/538352main_sts134_presskit_508.pdf}}</ref> dị arọ 14,023 lbs.&nbsp; * FRAM-1 (n'elu) Cargo Transport Container-5 (CTC-5) nke a malitere na ELC-3 * FRAM-2 (n'elu) Special Purpose Dextrous Manipulator (SPDM) Arm nke a malitere na ELC-3 * FRAM-3 (n'elu) RRM3.<ref>{{Cite web|title=ISS On-Orbit Status Report - 6/03/2022|date=3 June 2022|url=https://blogs.nasa.gov/stationreport/2022/06/03/|publisher=NASA|accessdate=14 May 2023}}</ref> <ref>{{Cite web|title=STP-H6|url=https://space.skyrocket.de/doc_sdat/stp-h6.htm|accessdate=2022-07-30|work=Gunter's Space Page|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://blogs.nasa.gov/spacestation/2019/05/13/robotics-and-space-biology-today-as-cosmonauts-look-to-next-spacewalk/|title=Robotics and Space Biology Today as Cosmonauts Look to Next Spacewalk – Space Station|work=blogs.nasa.gov|date=13 May 2019|language=en-US|accessdate=2019-05-14}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://spaceflightsystems.grc.nasa.gov/SpaceOps/CoNNeCT/images/Figure_1.png|title=Archived copy|accessdate=2011-07-22|archiveurl=https://web.archive.org/web/20110807090941/http://spaceflightsystems.grc.nasa.gov/SpaceOps/CoNNeCT/images/Figure_1.png|archivedate=2011-08-07}}</ref>'oge gara aga, e nwere SCAN Testbed na STP-H6 (SCAN rutere na July 2012 site na HTV-3. Mgbe afọ 6 na-eje ozi dị ka ụlọ nyocha maka nyocha NASA na nkwukọrịta redio, SPDM / Dextre wepụrụ SCAN na truss ma tinye ya n'ime igbe nke SpaceX CRS-17 maka ikpofu ya.) [1] <ref>{{Cite web|url=https://www.nasa.gov/directorates/heo/scan/engineering/technology/txt_scantestbed.html}|title=SCAN Testbed|date=27 September 2023}}</ref> <ref>{{Cite web|url=http://spaceflightsystems.grc.nasa.gov/SpaceOps/CoNNeCT/|title=SCaN Testbed|publisher=Spaceflightsystems.grc.nasa.gov|date=2013-03-13|accessdate=2013-03-27|archiveurl=https://web.archive.org/web/20120111033004/http://spaceflightsystems.grc.nasa.gov/SpaceOps/CoNNeCT/|archivedate=2012-01-11}}</ref> (Awụnyere STP-H6 na Mee 2019 na SpaceX CRS 17. Ịkwụ ụgwọ adịghị arụ ọrụ na Septemba 2021 yana XCOM kwụsịrị site na DOD na Ọktọba.  SPDM/Dextre Nọvemba 2021 wepụrụ ụgwọ ịkwụ ụgwọ ma tụfuo ya na Cygnus NG-16.[16]  ) FRAM-4 (n'akụkụ elu) S band Antenna Sub-System Assembly #3 (SASA) bidoro na ELC-3 FRAM-5 (akụkụ keel) TSIS (nke ejiri SDS malite na SpaceX CRS 13) FRAM nke ejideburu Space Test Program-Houston 3 (STP-H3) nnwale DOD bidoro na ELC-3 nke SPDM wepụrụ wee tinye na HTV-4 maka mkpofu.  . FRAM-6 (akụkụ keel) Amonia Tank Assembly (ATA) bidoro na ELC-3 FRAM-7 (akụkụ keel) Nnukwu ikuku mmanụ ọkụ (HPGT) ewepụtara na ELC-3 FRAM-8 (akụkụ keel) efu na-ejidebu S band Antenna Sub-System Assembly #2 (SASA) bidoro na ELC-3STP-H3) DOD nnwale nke a malitere na ELC-3 nke SPDM wepụrụ ma tinye na HTV-4 maka ịhapụ. * FRAM-6 (akụkụ keel) Ammonia Tank Assembly (ATA) malitere na ELC-3 * FRAM-7 (akụkụ keel) High Pressure Gas Tank (HPGT) nke a malitere na ELC-3 * FRAM-8 (akụkụ keel) Empty nke a na-ejidebu S band Antenna Sub-System Assembly #2 (SASA) malitere na ELC-3 <gallery class="center"> Usòrò:ELC-3 top view.jpg|alt=ELC-3 top view|ELC-3 elu Usòrò:ELC-3_underside_view.png|alt=ELC-3 underside view|ELC-3 n'okpuru Usòrò:STS-134_ELC-3_in_the_grasp_of_Endeavour's_robotic_arm.jpg|alt=ELC-3 in the grasp of Endeavour's robotic arm|ELC-3 ma ọ bụ robot nke Endeavour </gallery> === ELC-4 ===   [[Usòrò:ELC-4_STS-133_Launch_Config.jpg|thumb|ELC-4 na nhazi ya]] [[Usòrò:ELC-4_updated_FRAM_ORUs.jpg|thumb|ELC-4 FRAM ORUs emelitere]] ELC-4 dị na Truss S3 na saịtị PAS-4 (nadir, ụwa na-eche ihu), n'akụkụ ESP-3 na PAS-3. ELC-<ref name="STS-133">{{Cite web|url=http://www.nasa.gov/pdf/491387main_STS-133%20Press%20Kit.pdf|title=EVA Checklist: STS-133 Flight Supplement|accessdate=2023-12-19|archivedate=2010-11-06|archiveurl=https://web.archive.org/web/20101106141458/http://www.nasa.gov/pdf/491387main_STS-133%20Press%20Kit.pdf}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true"> <span class="cs1-format">(PDF)</span>.</cite></ref> dị arọ 8,235 lbs.&nbsp; * Heat Rejection System Radiator (HRSR) nke a malitere n'elu ELC-4 <ref name="STS-133"/> * FRAM-<ref name="HTV-2">{{Cite web|url=http://iss.jaxa.jp/en/htv/mission/htv-2/library/presskit/htv2_presskit_en.pdf|title=HYV-2 Presskit}}</ref> (akụkụ keel) Cargo Transport Container-2 (CTC-2) e bugara ISS site na HTV-2 (EP) site na SPDM nke SPDM [1] nwere kemgbe e bugara ya na HTV-2. * FRAM-2 (akụkụ keel) MUSES nke SpaceX Dragon CRS-11 nyere * FRAM-<ref>{{Cite web |url=http://www.nasa.gov/pdf/566071main_STS-135_Press_Kit.pdf |title=NASA.gov |accessdate=2023-12-19 |archivedate=2012-01-11 |archiveurl=https://web.archive.org/web/20120111235727/http://www.nasa.gov/pdf/566071main_STS-135_Press_Kit.pdf }}</ref> (akụkụ keel) SAGE III, nke a na-emebu Robotic Refueling Mission (RRM) ka STS-135, na-etinye ya nwa oge na SPDM na Destiny. (E mechara bufee RRM nke SPDM jidere na FRAM a. SPDM / Dextre wepụrụ ya na Machị 5, 2017 ma chekwaa ya na igbe nke SpaceX Dragon CRS10 maka mkpofu.) * FRAM-4 (akụkụ keel) Utility Transfer Assembly (nke HTV-4 EP nyere site na SPDM Ọgọst 2013) * FRAM-<ref name="HTV-2" /> (akụkụ keel) Flex Hose Rotary Coupler (FHRC SN1005) nke HTV-2 Exposed Pallet (EP) wetara ISS, e wee bufee ya na FRAM a site na SPDM [1] <gallery class="center"> Usòrò:HRSR.png|alt=Heat rejection subsystem radiator (HRSR) on ELC-4|Radiator nke na-ajụ okpomọkụ (HRSR) na ELC-4 Usòrò:FHRC_and_CTC4_on_the_HTV-2_EP_image.png|alt=FHRC and CTC4 on the HTV-2 Exposed Platform|FHRC na CTC4 na HTV-2 Exposed Platform Usòrò:STS-135_EVA_Mike_Fossum_6.jpg|alt=Mike Fossum rides on the ISS's robotic arm as he transfers the RRM to the SPDM for temporary storage|Mike Fossumna-agba ịnyịnya n'aka robot nke ISS ka ọ na-ebufe RRM na SPDM maka nchekwa nwa oge Usòrò:JEM_Exposed_Platform_HTV-4.png|alt=JEM Exposed Platform HTV-4|JEM Ikpughe Ikpo okwu HTV-4 </gallery> [[Usòrò:Truss_breakdown.png|center|thumb|600x600px|Akụkụ nke ISS truss na ORUs n'ebe ahụ]] == Hụkwa == * Ebe a na-edebe ihe n'èzí * Integrated Cargo Carrier * Nnyocha sayensị na ISS * Otu ihe na-anọchi anya Orbital == Edensibia == {{Commons category|ExPRESS Logistics Carrier}}{{Reflist|30em}}<div class="reflist reflist-columns references-column-width" style="column-width: 30em;"> <references group="" responsive="0"></references> </div> [[Òtù:Pages with unreviewed translations]] jppwdbisl2xq12vgbare40e0zv6rr4d 228706 228704 2025-06-19T23:20:06Z Ras67 26873 ([[c:GR|GR]]) [[File:ELC-3 underside view.png]] → [[File:ELC-3 underside view.jpg]] Original JPG extracted from source PDF 228706 wikitext text/x-wiki [[Usòrò:ELC-1_Keel_side.png|áká_ịkẹngạ|thumb|ExPRESS Logistics Nọmba ụgbọelu 1]] Ihe na-emepe nhazi nke nnwale na ọdụ ụgbọ elu (ExPRESS) Logistics Carrier (ELC) bụ usoro nkwụnye ụgwọ akwụghị ụgwọ maka International Space Station (ISS) nke na-enye ebe a na-ebugo igwe, ike eletrik, yana ọrụ njikwa data maka nkeji nnọchi Orbital. (ORUS) yana nnwale sayensị na ISS. Emepụtara ELC ndị a n'ụzọ bụ isi na Goddard Space Flight Center na Greenbelt, Maryland, site na nkwado sitere na JSC, KSC, na MSFC. A na-akpọbu ELC "Express Pallet" ma bụrụ onye mmegide na-enweghị nrụgide na ExPRESS Rack. Otu ELC na-enye ndị ọkà mmụta sayensị usoro ikpo okwu na akụrụngwa iji wepụta nnwale na oghere nke oghere na-achọghị ihe dị iche iche nke na-agba gburugburu ụwa. ELCs interface ozugbo na ISS Integrated truss common attach system (CAS).P3 Truss nwere ihe abụọ dị otú ahụ mgbakwunye a na-akpọ Unpressurised Cargo Carrier Attachment System (UCCAS), nke chere zenith (ohere chere ihu) nke a na-akpọ UCCAS-1, nke ọzọ chere ihu nadir (ụwa chere ihu) nke a na-akpọ UCCAS-2. S3 Truss nwere ebe anọ yiri nke a na-akpọ usoro Payload Attachment System (PAS), abụọ chere Zenith (PAS-1 na PAS-2), na abụọ chere Nadir (PAS-3 na PAS-4). == Nkọwa == [[Usòrò:ELC_general_layout.jpg|thumb|Nhazi na nhazi nke ELC]] [[Usòrò:402222main_Techs_working_on_ELC_1019.jpg|thumb|ELC ígwè framework n'oge mmepụta ikpeazụ na GSFC]] ELC bụ ihe anọ na-enweghị nrụgide, ụfọdụ nke ụlọ ọrụ Brazil Space Agency, <ref>[https://web.archive.org/web/20000118084557/http://spaceflight.nasa.gov/station/assembly/elements/ep/index.html NASA.gov]</ref> maka International Space Station (ISS) nke na-enye ebe a na-etinye ihe, ike eletrik, na iwu na ọrụ njikwa data maka nnwale sayensị na ISS. ELCs nwere oke oche nke ihe dị ka mita 14 site na mita 16 ma gafee obosara nke ebe a na-ebu ibu nke ụgbọ mbara igwe. A na-eji ígwè eme ha, jiri ágbá UV kpuchie ha. Onye ọ bụla nwere ike inye ndị ọkà mmụta sayensị ikpo okwu na akụrụngwa iji mee nnwale na mbara igwe n'achọghị satellite dị iche iche na-agba gburugburu ụwa. Onye ọ bụla na-ebu ya nwere ike iburu 9,800 lbs. &nbsp;<ref>{{Cite web|url=http://www.nasa.gov/centers/goddard/news/topstory/2009/iss_carriers.html|title=Goddard SFC ELCs Description|accessdate=2023-12-19|archivedate=2017-06-12|archiveurl=https://web.archive.org/web/20170612065532/https://www.nasa.gov/centers/goddard/news/topstory/2009/iss_carriers.html}}</ref> orbit ma ga-eje ozi dị ka ebe a na-adọba ụgbọala maka ngwaike ISS (ORU) nke enwere ike iweghachite mgbe ọ dị mkpa. A na-etinye nnwale na ExPRESS payload adapters (ExPA) nke dị ihe dịka otu nha dị ka FRAMs nke na-ejide ORUs. == Subsystem eletrik ExPRESS carrier avionics (ExPCA) == N'ime usoro eletrik nke ELC, ExPRESS carrier avionics (ExPCA) na-enye nkesa ike eletrik na nnwale, na interface data na ISS. N'ime ExPCA, kọmputa ụgbọ elu nke ColdFire, ngwanrọ, na ngwá electronic ndị metụtara ya mejupụtara "otu njikwa ụgbọ elu" (FCU). FCU na-agba ọsọ na-emeghe na-emegharị usoro arụmọrụ oge (RTOS) RTEMS n'efu ma na-enye kọmputa na ihe ndị metụtara nkwukọrịta dị ka usoro ELC Command and Data Handling (C&DH) na ebumnuche ndị a: * Nye njikọ data dị ala (LRDL) na ISS iji nabata iwu maka ELC na nnwale ndị bi na ya. A na-etinye ExPCA n'ọrụ dị ka ọdụ dịpụrụ adịpụ (RT) na MIL-STD-1553 "ISS local bus. " Njikọ a na-eweghachi telemetry ụlọ site na ExPCA na nnwale ndị bi na ISS. * Nye LRDL site na ExPCA na nnwale ndị bi na ELC iji zipu iwu site na ISS gaa na nnwale na ịnata telemetry site na nnwale maka nnyefe na ISS. Nke a bụ interface MIL-STD-1553, na ExPCA na-arụ ọrụ dị ka onye nchịkwa bọs (BC). * Nye njikọ data dị elu (HRDL) n'etiti ELC na ISS. A na-etinye interface a n'ọrụ dị ka bọs data fiber optical nwere ikike nke 95.0 Megabits kwa sekọnd (Mbit / s). Ọrụ bụ isi nke interface a bụ nloghachi na data nnwale sayensị dị elu site na nnwale ndị bi na ISS. * Nye netwọk mpaghara Ethernet (LAN) n'etiti ELC na nnwale ndị bi na ya ruo 6.0 Mbit / s kwa nnwale. Ọrụ bụ isi nke interface a bụ nloghachi nke data nnwale sayensị site na ISS, nke a na-eziga site na HRDL. * Na-akwado ọwa ntinye analog isii na ọnọdụ ọ bụla ExPA (ExPRESS payload adapter). * Na-akwado ọwa iwu isii dị iche iche na ebe ọ bụla ExPA. E gosipụtara na ELC-2 bụ ibu mbụ dabeere na ELC, Materials for ISS Experiment (MISSE-7). <ref>{{Cite web|url=http://www.nasa.gov/mission_pages/station/science/experiments/MISSE-7.html|title=MISSE-7|archiveurl=https://web.archive.org/web/20081210181244/http://www.nasa.gov/mission_pages/station/science/experiments/MISSE-7.html|archivedate=2008-12-10}}</ref> a kwụnyere ya na ExPA. E bugara ELC-1 na ELC-2 na International Space Station site na Space Shuttle na ọrụ STS-129 na Nọvemba 2009. ELC-4 malitere na ọrụ STS-133 Discovery na 24 Febụwarị 2011 ma tinye ya na ọdụ ahụ na 27 Febụwarụ. ELC-3 malitere na ọrụ STS-134 Endeavour na 16 Mee 2011 ma tinye ya na ọdụ ahụ na 18 Mee. {| class="wikitable" !'''Ụbọchị e bidoro ya''' !'''Ọrụ''' !'''Ụgbọelu''' !'''ELC''' |- |16 Nọvemba 2009 |STS-129 (ISS ULF3) |''Atlantis'' |ELC-1 na ELC-2 |- |24 Febụwarị 2011 |STS-133 (ISS ULF5) |''Nchọpụta'' |ELC-4 |- |16 Mee 2011 |STS-134 (ISS ULF6) |''Mgbalị'' |ELC-3 |} ELC-1 dị na P3 truss na UCCAS-2 (nadir, ụwa na-eche ihu). ELC-1 dị ihe dị ka arọ. 13,840 lbs.<ref name="STS-129">{{Cite web|url=http://www.nasa.gov/centers/johnson/pdf/404493main_EVA_129_F_E1.pdf|title=EVA Checklist: STS-129 Flight Supplement|accessdate=2023-12-19|archivedate=2011-11-29|archiveurl=https://web.archive.org/web/20111129141620/http://www.nasa.gov/centers/johnson/pdf/404493main_EVA_129_F_E1.pdf}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true"> <span class="cs1-format">(PDF)</span>.</cite></ref> &nbsp;A FRAM bụ Flight Releasable Attachment Mechanism. * FRAM-1 (n'elu) Utility Transfer Assembly (UTA), nke a na-emebu Latching End Effector (LEE 204) nke a malitere na ELC-1 * FRAM-2 (n'elu) Plasma Contactor Unit (PCU) malitere na ELC-1 * FRAM-3 (n'elu) STP-H5.<ref>{{Cite web|title=Lightning Imaging Sensor Relocated on the International Space Station|url=https://science.msfc.nasa.gov/2022/08/28/lightning-imaging-sensor-relocated-on-the-international-space-station/|accessdate=14 May 2023|archivedate=14 May 2023|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230514203647/https://science.msfc.nasa.gov/2022/08/28/lightning-imaging-sensor-relocated-on-the-international-space-station/}}</ref> STP-H4 nke e jidere n'oge gara aga (nke HTV-4 Exposed Pallet nyere, nke SSRMS / Dextre debere ebe a n'August 2013) SPDM / Dextra wepụrụ ibu ahụ na August 27, 2015 wee nyefee ya na HTV-5 maka ịhapụ. E mechara mee RRM3, nke SpaceX Dragon CRS-16 nyere na Disemba 2018, nke e weghachiri na ELC-3 na June 2022. * FRAM-4 (n'elu) Nke a na-ejide Battery Charger Discharge Unit (BCDU) nke a malitere na ELC-1 (e wegara ya na P6 Truss n'oge EVA Ọktoba 18, 2019). (BCDU ọhụrụ e nyere na SpaceX CRS 25 ma tinye ya n'ọnọdụ ya) * FRAM-5 (n'elu) Control Moment Gyroscope (CMG SN104) nke a malitere na ELC-1 * FRAM-6 (akụkụ keel) Nitrogen Tank Assembly (NTA SN0002) nke e wepụtara na ELC-1 * FRAM-7 (akụkụ keel) Pump Module (PM SN0007) nke a malitere na ELC-1 * FRAM-<ref>{{Cite web|author=Team|first=Robert O. Green and the EMIT|title=Destination {{!}} Mission|url=https://earth.jpl.nasa.gov/emit/mission/destination/|accessdate=2022-07-30|work=EMIT|language=en}}</ref> (akụkụ keel) EMIT, nke a na-ejide OPALS na STP-H5 (a kwagara na FRAM-3 lee n'elu) (OPALS etinye site na Dextre / SSRMS Mee 7, 2014. E wepụrụ ya site na SpaceX Dragon CRS-3 payload site na SPDM / Dextre na Machị 2, 2017 ma chekwaa ya na igbe nke SpaceX Dragon FRS-10 maka mkpofu.) [1] * FRAM-9 (akụkụ keel) Ammonia Tank Assembly (ATA) nke e wepụtara na ELC-1 <gallery class="center"> Usòrò:ELC1_and_ELC2_prelaunch_view.jpg|alt=ELC-1 and ELC-2 (top side views) prelaunch, with red changes on orbit.|ELC-1 na ELC-2 (nlegharị anya n'elu) tupu mbido, na mgbanwe uhie na orbit. Usòrò:ELC-1_STS_129_m_labels.jpg|alt=ELC-1 underside view in the SSPF, with labels|ELC-1 n'okpuru SSPF, na akara Usòrò:ELC-1_Keel_side.png|alt=ELC-1 keel side view on orbit|ELC-1 n'akụkụ igwe kwụ otu ebe Usòrò:JEM_Exposed_Platform_HTV-4.png|alt=JEM Exposed Platform HTV-4|JEM Ikpughe Ikpo okwu HTV-4 Usòrò:STP-H4_Experiment_package.png|alt=Brazilian STP-H4 Experiment package|Ngwakọta nnwale STP-H4 nke Brazil </gallery>  [[Usòrò:ELC-2_ART_layout.png|thumb|ELC-2 na nhazi ya, ederede mgbanwe kemgbe etinye ya]] ELC-2 dị na Truss S3 na saịtị PAS-1 (zenith, oghere na-eche ihu), n'akụkụ AMS-2 na PAS-2. ELC-2 dị arọ. 13,400 lbs.<ref name="STS-129"/>&nbsp; * FRAM-1 (n'elu) DCSU debere ebe a site na SPDM site na ESP-2 na Jenụwarị 30, 2013. (CTC-3 kwagara na FRAM-2 maka nnwale nke SPDM na Disemba 22/23, 2011) * FRAM-2 (n'elu) Cargo Transport Container-3 (CTC-3) nke a malitere na ELC-2 (nke e si na FRAM-1 - lee n'elu) * FRAM-3 (n'elu) MISSE-FF Facility FRAM n'oge gara aga nwere nkwụnye ExPRESS payload (ExPA) dị ka isi MISSE - ndị ọrụ Exp. 36 wepụrụ MISSE-8 Jul. 2013 (STS-134 gbakwunyere MISSE-7 dochie MISSE-6 nke a malitere na ELC-2. STS-135 gbakwunyer MISSE8 'ORMatE-III expos plate' na ugwu nke abụọ MISSE). (nke SPDM wepụrụ ma chekwaa n'ime igbe nke SpaceX Dragon CRS-10 maka mkpofu mgbe ndị ọrụ wepụrụ igbe ojii ahụ. E nyere MISSE-FF na SpaceX CRS-14 ma tinye ya na Eprel 12, 2018 site na SPDM / Dextre iji dochie anya nke ochie.) * FRAM-4 (n'elu) High Pressure Gas Tank (HPGT) (Oxygen depleted) dochie nke a na-ebu na ELC-2, nke e ji dochie tankị depleted site na Quest na EVA n'oge STS-129 <ref name="STS-129"/> * FRAM-5 (n'elu) Control Moment Gyroscope (CMG SN102) nke a malitere na ELC-2 * FRAM-6 (akụkụ keel) Pump Module (PM SN0004). Na mbụ e mere PM SN0005, nke a malitere na ELC-2. SN0005 <ref>{{Cite web|title=ISS Daily Summary Report – 03/06/15|url=https://blogs.nasa.gov/stationreport/2015/03/page/17/|work=ISS On-Orbit Status Report|date=6 March 2015|accessdate=30 March 2018|archivedate=17 May 2017|archiveurl=https://web.archive.org/web/20170517115750/https://blogs.nasa.gov/stationreport/2015/03/page/17/}}</ref> mma na SN0004 mebiri emebi (na ESP-2) gbanwere na 6 Machị 2015. [1] * FRAM-7 (akụkụ keel) NICER FRAM na mbụ nwere MBSU (nke HTV-4 Exposed Pallet nyere, ma tinye ya ebe a site na SSRMS / SPDM Ọgọst 2013) nke ndị ọrụ Expedition 32 wepụrụ ma tinye ya na truss mebiri emebi nke e webatara n'ime ma laghachi n'ụwa na ụgbọ elu mbụ nke Dragon na SpX-C2. * FRAM-8 (akụkụ keel) Mobile Transporter Trailing Umbilical System-Reel Assembly (MT TUS-RA) malitere na ELC-2 * FRAM-9 (akụkụ keel) Nitrogen Tank Assembly (NTA SN0003) nke e wepụtara na ELC-2 <gallery class="center"> Usòrò:ELC1_and_ELC2_prelaunch_view.jpg|alt=ELC-1 and ELC-2 (top side views) prelaunch, with red changes on orbit. Note MISSE-7/8 switch.|ELC-1 na ELC-2 (nlegharị anya n'elu) tupu mbido, na mgbanwe uhie na orbit. Rịba hụrụ MISSE-7/8 switch n'anya. Usòrò:2009-5679.jpg|alt=ELC-2 underside during its transfer into the payload canister in the SSPF|ELC-2 n'okpuru mgbe a na-ebufe ya n'ime akpa ibu na SSPF Usòrò:ELC-2_on_the_SSRMS_prior_to_its_placement_on_the_S3_Truss.jpg|alt=ELC-2 on the SSRMS prior to its placement on the S3 Truss|ELC-2 na SSRMS tupu etinye ya na S3 Truss Usòrò:ELC-2_atop_the_S3_Truss.jpg|alt=ELC-2 atop the S3 Truss|ELC-2 n'elu S3 Truss Usòrò:ELC-2_showing_MISSE_and_HPGT_removed.jpg|alt=ELC-2 showing MISSE-7 and the vacated HPGT FRAM|ELC-2 na-egosi MISSE-7 na HPGT FRAM </gallery> === ELC-3 ===   [[Usòrò:ELC-3_STS-134_Launch_Config.jpg|thumb|ELC-3 na nhazi ya, Rịba ama STP-H3 wepụrụ, SCAN gbakwunyere]] ELC-3 dị na P3 truss na UCCAS-1 (zenith, ohere na-eche ihu). ELC-<ref>{{Cite web|url=http://www.nasa.gov/pdf/538352main_sts134_presskit_508.pdf|title=STS-134 press kit cover print file 3-31-11|accessdate=2013-03-27|archivedate=2018-12-26|archiveurl=https://web.archive.org/web/20181226120713/https://www.nasa.gov/pdf/538352main_sts134_presskit_508.pdf}}</ref> dị arọ 14,023 lbs.&nbsp; * FRAM-1 (n'elu) Cargo Transport Container-5 (CTC-5) nke a malitere na ELC-3 * FRAM-2 (n'elu) Special Purpose Dextrous Manipulator (SPDM) Arm nke a malitere na ELC-3 * FRAM-3 (n'elu) RRM3.<ref>{{Cite web|title=ISS On-Orbit Status Report - 6/03/2022|date=3 June 2022|url=https://blogs.nasa.gov/stationreport/2022/06/03/|publisher=NASA|accessdate=14 May 2023}}</ref> <ref>{{Cite web|title=STP-H6|url=https://space.skyrocket.de/doc_sdat/stp-h6.htm|accessdate=2022-07-30|work=Gunter's Space Page|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://blogs.nasa.gov/spacestation/2019/05/13/robotics-and-space-biology-today-as-cosmonauts-look-to-next-spacewalk/|title=Robotics and Space Biology Today as Cosmonauts Look to Next Spacewalk – Space Station|work=blogs.nasa.gov|date=13 May 2019|language=en-US|accessdate=2019-05-14}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://spaceflightsystems.grc.nasa.gov/SpaceOps/CoNNeCT/images/Figure_1.png|title=Archived copy|accessdate=2011-07-22|archiveurl=https://web.archive.org/web/20110807090941/http://spaceflightsystems.grc.nasa.gov/SpaceOps/CoNNeCT/images/Figure_1.png|archivedate=2011-08-07}}</ref>'oge gara aga, e nwere SCAN Testbed na STP-H6 (SCAN rutere na July 2012 site na HTV-3. Mgbe afọ 6 na-eje ozi dị ka ụlọ nyocha maka nyocha NASA na nkwukọrịta redio, SPDM / Dextre wepụrụ SCAN na truss ma tinye ya n'ime igbe nke SpaceX CRS-17 maka ikpofu ya.) [1] <ref>{{Cite web|url=https://www.nasa.gov/directorates/heo/scan/engineering/technology/txt_scantestbed.html}|title=SCAN Testbed|date=27 September 2023}}</ref> <ref>{{Cite web|url=http://spaceflightsystems.grc.nasa.gov/SpaceOps/CoNNeCT/|title=SCaN Testbed|publisher=Spaceflightsystems.grc.nasa.gov|date=2013-03-13|accessdate=2013-03-27|archiveurl=https://web.archive.org/web/20120111033004/http://spaceflightsystems.grc.nasa.gov/SpaceOps/CoNNeCT/|archivedate=2012-01-11}}</ref> (Awụnyere STP-H6 na Mee 2019 na SpaceX CRS 17. Ịkwụ ụgwọ adịghị arụ ọrụ na Septemba 2021 yana XCOM kwụsịrị site na DOD na Ọktọba.  SPDM/Dextre Nọvemba 2021 wepụrụ ụgwọ ịkwụ ụgwọ ma tụfuo ya na Cygnus NG-16.[16]  ) FRAM-4 (n'akụkụ elu) S band Antenna Sub-System Assembly #3 (SASA) bidoro na ELC-3 FRAM-5 (akụkụ keel) TSIS (nke ejiri SDS malite na SpaceX CRS 13) FRAM nke ejideburu Space Test Program-Houston 3 (STP-H3) nnwale DOD bidoro na ELC-3 nke SPDM wepụrụ wee tinye na HTV-4 maka mkpofu.  . FRAM-6 (akụkụ keel) Amonia Tank Assembly (ATA) bidoro na ELC-3 FRAM-7 (akụkụ keel) Nnukwu ikuku mmanụ ọkụ (HPGT) ewepụtara na ELC-3 FRAM-8 (akụkụ keel) efu na-ejidebu S band Antenna Sub-System Assembly #2 (SASA) bidoro na ELC-3STP-H3) DOD nnwale nke a malitere na ELC-3 nke SPDM wepụrụ ma tinye na HTV-4 maka ịhapụ. * FRAM-6 (akụkụ keel) Ammonia Tank Assembly (ATA) malitere na ELC-3 * FRAM-7 (akụkụ keel) High Pressure Gas Tank (HPGT) nke a malitere na ELC-3 * FRAM-8 (akụkụ keel) Empty nke a na-ejidebu S band Antenna Sub-System Assembly #2 (SASA) malitere na ELC-3 <gallery class="center"> Usòrò:ELC-3 top view.jpg|alt=ELC-3 top view|ELC-3 elu Usòrò:ELC-3 underside view.jpg|alt=ELC-3 underside view|ELC-3 n'okpuru Usòrò:STS-134_ELC-3_in_the_grasp_of_Endeavour's_robotic_arm.jpg|alt=ELC-3 in the grasp of Endeavour's robotic arm|ELC-3 ma ọ bụ robot nke Endeavour </gallery> === ELC-4 ===   [[Usòrò:ELC-4_STS-133_Launch_Config.jpg|thumb|ELC-4 na nhazi ya]] [[Usòrò:ELC-4_updated_FRAM_ORUs.jpg|thumb|ELC-4 FRAM ORUs emelitere]] ELC-4 dị na Truss S3 na saịtị PAS-4 (nadir, ụwa na-eche ihu), n'akụkụ ESP-3 na PAS-3. ELC-<ref name="STS-133">{{Cite web|url=http://www.nasa.gov/pdf/491387main_STS-133%20Press%20Kit.pdf|title=EVA Checklist: STS-133 Flight Supplement|accessdate=2023-12-19|archivedate=2010-11-06|archiveurl=https://web.archive.org/web/20101106141458/http://www.nasa.gov/pdf/491387main_STS-133%20Press%20Kit.pdf}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true"> <span class="cs1-format">(PDF)</span>.</cite></ref> dị arọ 8,235 lbs.&nbsp; * Heat Rejection System Radiator (HRSR) nke a malitere n'elu ELC-4 <ref name="STS-133"/> * FRAM-<ref name="HTV-2">{{Cite web|url=http://iss.jaxa.jp/en/htv/mission/htv-2/library/presskit/htv2_presskit_en.pdf|title=HYV-2 Presskit}}</ref> (akụkụ keel) Cargo Transport Container-2 (CTC-2) e bugara ISS site na HTV-2 (EP) site na SPDM nke SPDM [1] nwere kemgbe e bugara ya na HTV-2. * FRAM-2 (akụkụ keel) MUSES nke SpaceX Dragon CRS-11 nyere * FRAM-<ref>{{Cite web |url=http://www.nasa.gov/pdf/566071main_STS-135_Press_Kit.pdf |title=NASA.gov |accessdate=2023-12-19 |archivedate=2012-01-11 |archiveurl=https://web.archive.org/web/20120111235727/http://www.nasa.gov/pdf/566071main_STS-135_Press_Kit.pdf }}</ref> (akụkụ keel) SAGE III, nke a na-emebu Robotic Refueling Mission (RRM) ka STS-135, na-etinye ya nwa oge na SPDM na Destiny. (E mechara bufee RRM nke SPDM jidere na FRAM a. SPDM / Dextre wepụrụ ya na Machị 5, 2017 ma chekwaa ya na igbe nke SpaceX Dragon CRS10 maka mkpofu.) * FRAM-4 (akụkụ keel) Utility Transfer Assembly (nke HTV-4 EP nyere site na SPDM Ọgọst 2013) * FRAM-<ref name="HTV-2" /> (akụkụ keel) Flex Hose Rotary Coupler (FHRC SN1005) nke HTV-2 Exposed Pallet (EP) wetara ISS, e wee bufee ya na FRAM a site na SPDM [1] <gallery class="center"> Usòrò:HRSR.png|alt=Heat rejection subsystem radiator (HRSR) on ELC-4|Radiator nke na-ajụ okpomọkụ (HRSR) na ELC-4 Usòrò:FHRC_and_CTC4_on_the_HTV-2_EP_image.png|alt=FHRC and CTC4 on the HTV-2 Exposed Platform|FHRC na CTC4 na HTV-2 Exposed Platform Usòrò:STS-135_EVA_Mike_Fossum_6.jpg|alt=Mike Fossum rides on the ISS's robotic arm as he transfers the RRM to the SPDM for temporary storage|Mike Fossumna-agba ịnyịnya n'aka robot nke ISS ka ọ na-ebufe RRM na SPDM maka nchekwa nwa oge Usòrò:JEM_Exposed_Platform_HTV-4.png|alt=JEM Exposed Platform HTV-4|JEM Ikpughe Ikpo okwu HTV-4 </gallery> [[Usòrò:Truss_breakdown.png|center|thumb|600x600px|Akụkụ nke ISS truss na ORUs n'ebe ahụ]] == Hụkwa == * Ebe a na-edebe ihe n'èzí * Integrated Cargo Carrier * Nnyocha sayensị na ISS * Otu ihe na-anọchi anya Orbital == Edensibia == {{Commons category|ExPRESS Logistics Carrier}}{{Reflist|30em}}<div class="reflist reflist-columns references-column-width" style="column-width: 30em;"> <references group="" responsive="0"></references> </div> [[Òtù:Pages with unreviewed translations]] qh60d2qqsx4j7057904749msd7o61cp The Mercy of the Jungle 0 36016 228701 151057 2025-06-19T21:34:45Z InternetArchiveBot 11600 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 228701 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''''The Mercy of the Jungle''''' (French: '''''La Miséricorde de la Jungle''''') bụ [[Film|ihe nkiri]] mba ụwa nke 2018 nke onye nduzi [[Rwanda|Rwandan]] Joël Karekezi mepụtara. Ọ na-akọ akụkọ banyere ndị agha [[Rwanda|Rwandan]] abụọ kewara na ndị agha ha na mbido Agha Congo nke Abụọ na mgba ha na-agba iji dịrị ndụ n'ime ọhịa na-emegide onwe ha n'etiti nnukwu agha. Emume izizi nke [[Film|ihe nkiri]] ahụ bụ na Toronto International Film Festival na 8 Septemba 2018 ma bụrụ nke abụọ site na Joël Karakezi. A họọrọ [[Film|ihe nkiri]] ahụ n'etiti usoro nchọpụta nke TIFF; Stéphane Bak, otu n'ime ndị isi abụọ, ahọpụtara dị ka otu n'etiti kpakpando asatọ na-eto eto na mmemme ahụ. Ihe nkiri ahụ pụtara na Festival International du Film Francophone de Namur na [[Belgium]]. N'abalị iri abụọ n'ọnwa Nọvemba, e gosipụtara ya na [[Rwanda|Rwandan]] na 2018 European Film Festival (EFF) na Kigali. Ihe nkiri ahụ meriri Golden Stallion na FESPACO . <ref>{{Cite web|url=https://www.afrique-sur7.fr/418086-fespaco-joel-karekezi-letalon-dor|title=Fespaco: Le film "The mercy of the jungle" du rwandais Joël Karekezi remporte l'Etalon d'or|work=afrique-sur7.fr|accessdate=5 March 2019|archivedate=18 October 2020|archiveurl=https://web.archive.org/web/20201018022049/https://www.afrique-sur7.fr/418086-fespaco-joel-karekezi-letalon-dor}}</ref> == Atụmatụ == Agha na-agwụ ike Sergeant Xavier (Marc Zinga) na onye ọhụrụ a kpọrọ aha Private ''Faustin'' (Bak) kewapụrụ na mberede na ndị agha [[Rwanda|Rwandan]] ha n'ime mpaghara Congo mgbe a kpọrọ ya na mberede n'oge mwakpo abalị. Ha na-eche ụkọ mmiri, nri, na ihe iyi egwu sitere na ahụ ọkụ ịba na anụ ọhịa ọhịa ihu. Ha abụọ na-achọ ka ha na ndị agha ahụ jikọtara ọnụ site n'ịga n'ebe ọdịda anyanwụ mana ha ga-akpachara anya ka ha na ndị obodo na-emekọrịta ihe n'ihi na ndị Congo na-emegide ndị agha Rwandan na ọnụnọ nke òtù nnupụisi na-adịghị mma. Na mbụ Xavier nke okenye na-akpasu iwe ma na-achọsi ike n'ebe Faustin na-eto eto nọ, mana njikọ dị omimi na-emesịa n'etiti ndị ikom abụọ ahụ, karịsịa ka Faustin na-enye onyinye dị oke mkpa maka nlanarị ha. Ihe nkiri a na-atụgharị uche na ihe egwu ndị dakwasịrị mpaghara ahụ na ajụjụ sara mbara nke ihe pụtara na ebere n'oge agha. Xavier na-enwekarị mmasị na arụrụala ọ hụworo ma mee mgbe Faustin na-akpali ya site na igbu ọchụ nke ezinụlọ ya na nwunye na-eto eto ọ chọrọ ịhụ ọzọ. N'ikpeazụ na-ahọrọ ime ka ndị agha Congo n'onwe ha, ha abụọ jisiri ike daba na otu ndị obodo na-egosi ha obiọma na enyemaka. Ihe nkiri ahụ dị iche iche dị n'ime ihe nkiri ahụ—ịchụso ndị nnupụisi, isoghachi agha ahụ, na njem ndị ikom abụọ ahụ mere—gbakọrọ ná mmechi nke ihe nkiri ahụ. == Ndị na-eme ihe nkiri == * Marc Zinga dị ka Sergeant Xavier * Stéphane Bak dị ka Private Faustin * Ibrahim Ahmed dị ka onye ndú nnupụisi Mukunzi * Kantarama Gahigiri dị ka Kazungu * Abby Mukiibi Nkaaga dị ka Onye Ukwu * Michael Wawuyo dị ka Onye isi obodo == Mmepụta == Aurélien Bodinaux mepụtara Mercy of the Jungle na [[Belgium]] site na Neon Rouge Productions. Bodinaux, Karekezi, na Casey Schroen bụ ndị a na-ekwu maka ihe nkiri ahụ. A na-edepụta Tact Productions sitere na France na Perfect Shot Films sitere na [[Jémanị|Germany]] dị ka ndị na-emepụta ihe. E mere Ihe nkiri na [[Uganda]]. == Ndị a nabatara == {| class="wikitable" width="" ! colspan="6" style="background: #FBFC8A;" |Onyinye & Nhọpụta |- style="background:#ccc; text-align:center;" !Afọ !Ihe nrite !Ụdị !Nwetara site na !Nsonaazụ !Nkwupụta |- | rowspan="1" |2020 | rowspan="1" |Ihe nrite Magritte |Onye na-eme ihe nkiri kacha mma |Marc Zinga| {{Nom}} | rowspan="1" |<ref name="magritte">{{Cite news|author=Bradfer|first=Fabienne|title="Duelles" et "Le jeune Ahmed" en tête des nominations des Magritte|url=https://plus.lesoir.be/271622/article/2020-01-08/duelles-et-le-jeune-ahmed-en-tete-des-nominations-des-magritte|accessdate=12 January 2020|work=Le Soir|date=8 January 2020|language=French}}</ref> |- | rowspan="10" |2019 | rowspan="9" |Ihe nrite Africa Movie Academy |Ihe kacha mma ọ rụzuru na mmepụta |Genevieve Leyh| {{Nom}} | rowspan="9" |<ref>{{Cite news|title=#AMAA2019: Winners Emerge At Africa Movie Academy Awards|url=https://www.channelstv.com/2019/10/27/winners-emerge-at-africa-movie-academy-awards-amaa-2019/|accessdate=28 October 2019}}</ref><ref>{{Cite web|author=Bada|first=Gbenga|title=AMAA 2019: Here are all the winners at the 15th edition of movie award|url=https://www.pulse.ng/entertainment/movies/amaa-2019-here-are-all-the-winners-at-the-15th-edition-of-award/m1ppsb7|work=Pulse Nigeria|accessdate=28 October 2019}}</ref><ref>{{Cite news|author=Nseyen|first=Nsikak|title=AMAA releases nominees for 2019 awards [FULL LIST]|url=https://dailypost.ng/2019/09/19/amaa-releases-nominees-2019-awards-full-list/|accessdate=19 September 2019}}</ref><ref>{{Cite news|title=JUST IN: AMAA releases nominations list for 2019|url=https://tribuneonlineng.com/just-in-amaa-releases-nominations-list-for-2019/|accessdate=19 September 2019|publisher=Tribune Online Nigeria}}</ref><ref>{{Cite news|title=Africa Movie Academy Awards (AMAA Awards) 2019 Nominees|url=https://nigerianewsupdate.com/africa-movie-academy-awards-amaa-awards-2019-nominees/|accessdate=19 September 2019|publisher=Nigeria News Update}}</ref> |- |Ihe Kasị Mma na Make-Up |Shakira KibirigeRose Kebirungi Daphine Kateregga<br /><br />| {{Won}} |- |Ihe kacha mma ọ rụzuru na Soundtrack |Ahịrị Adam| {{Nom}} |- |Ihe Kasị Mma Nhazi |Antoine Donnet| {{Nom}} |- |Onye na-eme ihe nkiri kacha mma n'ọrụ |Marc Zinga| {{Won}} |- |Ụdị ejiji Kasị Mma ||{{Won}} |- |Ihe nkiri kacha mma ||{{Nom}} |- |Ihe nkiri Kasị Mma | rowspan="3" |Joël Karekezi| {{Won}} |- |Onye nduzi kacha mma|{{Nom}} |- |Emume ihe nkiri na telivishọn Panafrican nke Ouagadougou (FESPACO) |''Ogwe ọlaedo nke Yennenga''| {{Won}} |<ref>{{Cite news|title="The Mercy of the Jungle" wins top prize at the Fespaco film festival|url=https://afrotourism.com/travelogue/the-mercy-of-the-jungle-wins-top-prize-at-the-fespaco-film-festival/|accessdate=26 March 2019}}</ref> |- | rowspan="2" |2018 | rowspan="2" |Emume ihe nkiri nke Khouribga |Ihe nkiri kacha mma |Joël Karekezi SchroenAurelien Bodinaux<br /><br />| {{Won}} | rowspan="2" |<ref>{{Cite news|author=Opobo|first=Moses|title='The Mercy of the Jungle' scoops two continental film awards|url=https://www.newtimes.co.rw/entertainment/mercy-jungle-scoops-two-continental-film-awards|accessdate=26 March 2019}}</ref> |- |Onye Nkwado Kasị Mma || {{Won}} |- |} == Ihe odide == {{Reflist}} * {{Cite web|url=https://www.tiff.net/tiff/the-mercy-of-the-jungle/|title=The Mercy of the Jungle|date=2018|publisher=Toronto International Film Festival|accessdate=22 September 2018}} * {{Cite web|url=http://www.neonrouge.com/en/mercy-jungle|title=The Mercy of the Jungle|date=2018|publisher=Neon Rouge Productions|accessdate=22 September 2018}} * {{Cite web|url=http://urbandistrib.com/films/the-mercy-of-the-jungle/|title=The Mercy of the Jungle|date=2018|accessdate=22 September 2018|publisher=Urban Distribution International}} * {{Cite web|url=https://www.cineuropa.org/en/newsdetail/360155/|title=Review: The Mercy of the Jungle|date=12 September 2018|accessdate=22 September 2018|publisher=Cineuropa|author=Aurore Engelen|archivedate=22 September 2018|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180922173453/https://www.cineuropa.org/en/newsdetail/360155/}} * {{Cite web|url=http://www.okayafrica.com/the-mercy-of-the-jungle-staphane-bak-tiff-2018/|title=Congolese Actor Stéphane Bak on His Intense Experience Shooting 'The Mercy of the Jungle' In Uganda|date=18 September 2018|accessdate=22 September 2018|publisher=Okay Africa|author=Anya Wassenberg}} [[Òtù:Ihe nkiri 2018]] mhl3h5b73c48wta1xia5qisa6qd2djo The Last Victim (2021 film) 0 36187 228700 212718 2025-06-19T21:31:55Z InternetArchiveBot 11600 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 228700 wikitext text/x-wiki {{Infobox person|name=The Last Victim (2021 film)|caption=Ashley James Louis|agent=Naveen A Chathapuram|organization=Plainlist Vicky Gong}}   '''The Last Victim''' bụ ihe nkiri [[:en:Neo-noir|neo-noir]] nke America nke afọ 2021, nke Naveen A Chathapuram duziri ma mepụta na nke mbụ ya site na ihe nkiri Ashley James Louis, dabere na akụkọ Doc Justin na Chatapuram. Ndị na-eme ya bụ [[:en:Ali_Larter|Ali Larter]], Ralph Ineson, Ron Perlman, Kyle Schmid, Dakota Daulby, Camille Legg, na Tom Stevens. Atụmatụ ahụ na-agbaso ịchụso otu ndị omempụ na-eme ihe ike na-achụ onye akaebe maka mpụ ha. Ihe nkiri ahụ gosipụtara na Oldenburg International Film Festival na Septemba 16, 2021. A tọhapụrụ ya na United States na Mee 13, 2022, site na Decal. == Mmalite == Otu ìgwè ndị omempụ, nke onye na-eme ihe ike Jake Samuels na-edu, bụ ndị Sheriff Hickey na-eme agadi na osote ya Mindy Gaboon na-achụ mgbe mpụ na-adịghị mma na Southwest America. N'oge na-adịghị anya, ndị a chụpụrụ na Susan Orden, onye na-ahụ maka ụmụ mmadụ na [[OCD]], na di ya, Richard, na-ahụ ha n'etiti ikpuchi mpụ dị egwu. N'oge na-adịghị anya mgbe nke ahụ gasịrị, ndị omempụ ahụ na-achụ Susan na-enwe olileanya ime ka ọ bụrụ onye ikpeazụ a na-egbu. == Ndị na-eme ihe nkiri == * Ali Larter dị ka Susan * Ralph Ineson dị ka Jake * Ron Perlman dị ka Sheriff Herman Hickey * Tahmoh Penikett dị ka Richard * Kyle Schmid dị ka Bull * Dakota Daulby dị ka Tad * Tom Stevens dị ka Manny Randowski * Camille Legg dị ka osote Mindy Gaboon * Paul Belsito dị ka Snoopy * Gregory Fawcett dị ka Deputy Dale * Matt Brown dị ka Monroe * Kit Sheehan dị ka Glenda Hickey * Trish Allen dị ka Onye Nlekọta * Budge Winter dị ka agadi nwoke ahụ == Mmepụta == A tụpụtara onye ikpeazụ a tara ahụhụ ihe karịrị afọ iri na ise tupu a tọhapụ ya. Onye nduzi Naveen A Chathapuram ka onye na-ahụ maka ụmụ mmadụ bụ Dr. Neal 'Doc' Justin mere ka akụkọ ahụ mara na ha abụọ ga-eme ihe ngosi ahụ dị ka ihe nkiri dị ala nke na-emefu ego n'onwe ya n'ụdị Breakdown (1997). Mgbe ọkụ gbara n'ebe a na-agbapụ ya gbochiri ọrụ ahụ, Chathapuram gara n'ihu na-eme ihe nkiri ndị ọzọ dịka onye na-emepụta ihe, dị ka [[:en:Cash_(2010_film)|CA$H]], nke bụ ọrụ mbụ [[Chris Hemsworth]]. N'ihe dị ka afọ iri na ise mgbe ọ kwụsịrị ọrụ ahụ, Chathapuram chọpụtara echiche maka 'The Last Victim' mgbe ọ na-eme atụmatụ izizi ya. Chathapuram gakwuuru onye edemede na-abịa n'ihu Ashley James Louis iji dee ụdị edemede ọhụrụ nke dabeere na akụkọ mbụ Chathapuram na 'Doc' Justin dere. A ghaghị imelite ọrụ ahụ ma kọwaa ya ma ọ bụrụ na ọ ga-ezute ebumnuche ọhụrụ Chathapuram setịpụrụ maka nke a dịka onye nduzi mbụ ya. <sup>[1]</sup> kwetara, ma n'oge na-adịghị anya tụgharịrị na edemede mbụ nke gara n'ihu iji nweta akara edemede nke "76" na SLATED. Chathapuram wetara usoro ndị na-emepụta ihe na ndị na-etinye ego ma mesịa nwee ike ịnakọta ihe dị ka $ 2 nde iji kwado ihe nkiri onwe ya na-efu obere ego. N'oge a, a họpụtara [[Ralph Ineson]] (The Witch, The Green Knight) dị ka "Jake Samuels". A họpụtara [[Ali Larter]] (Final Destination, Resident Evil franchises) dị ka "Susan Orden" na Ron Perlman ([[Hellboy (ihe nkiri nke afọ 2004)|Hellboy]], Nightmare Alley) dị ka"Sheriff Hickey". Site na ụkpụrụ na ndị na-akwado ndị na-eme ihe nkiri, ihe nkiri ahụ malitere imepụta, n'oge na-adịghị anya, a gbagburu ya na Canada n'ihe na-erughị izu atọ. Ọrịa na-efe efe nke Covid-19 kwụsịrị mmepụta, na-eme ka ihe nkiri ahụ laghachi azụ ruo mgbe emume ihe nkiri Oldenburg International Film Festival nke 2021. [[Decal (ụlọ ọrụ)|Decal]] ga-emecha wepụta ihe nkiri ahụ na ụlọ ihe nkiri na VOD na Mee 13, 2022. Ihe nkiri <sup>[2]</sup> bụ nke mbụ Chathapuram mere. == Ntọhapụ == Ihe nkiri ahụ gosipụtara na Oldenburg International Film Festival na Septemba 16, 2021, ebe a họpụtara ya maka The German Independence Award "Best Film - Audience Award".<ref>{{Cite web|url=https://www.filmfest-oldenburg.de/en/film/the-last-victim|title=''The Last Victim''|work=[[Oldenburg International Film Festival]]|accessdate=April 15, 2022}}</ref> Decal nwetara ikike nkesa n'oge na-adịghị anya. Ayo Kepher-Maat nke Decal <ref>{{Cite web|url=https://deadline.com/2021/10/newly-launched-distributor-decal-ron-perlman-thriller-the-last-victim-1234857514/|title=Newly Launched Distributor Decal Buys Ron Perlman Thriller ''The Last Victim''|date=October 18, 2021|first=Tom|author=Grater|work=[[Deadline Hollywood]]|accessdate=April 15, 2022}}</ref> Jared Goetz na Ascending Media Group kwurịtara nkwekọrịta nnweta ahụ. <ref>{{Cite web|url=https://www.ign.com/articles/the-last-victim-trailer-poster-ron-perlman|title=''The Last Victim'': Exclusive Trailer and Movie Poster Reveal|date=April 13, 2022|first=David|author=Griffin|work=[[IGN]]|accessdate=April 15, 2022}}</ref> wepụtara ihe nkiri ahụ na ụlọ ihe nkiri na VOD na Mee 13, 2022. == Nnakwere == N'ozuzu, ihe nkiri ahụ nwetara nyocha dị iche iche. <ref>{{Cite web|url=https://www.rabbit-reviews.com/movie-recommendations/thriller/the-last-victim-2021/|title=The Last Victim &#91;2021&#93;|date=June 27, 2022|accessdate=February 14, 2024|archivedate=October 2, 2023|archiveurl=https://web.archive.org/web/20231002071841/https://www.rabbit-reviews.com/movie-recommendations/thriller/the-last-victim-2021/}}</ref>'etiti nyocha dị mma, Rabbit Reviews nyere ihe nkiri ahụ "9/10", na-egosi akụkọ "nkà ihe ọmụma" dị ka ihe dị mkpa nke atụmatụ ahụ. Andrew Buckner nke Without Your Head <ref>{{Cite web|url=https://www.voicesfromthebalcony.com/2022/05/12/the-last-victim-2021-review/|title=The Last Victim (2021) Review - Voices from the Balcony|accessdate=2024-02-14|archivedate=2024-02-13|archiveurl=https://web.archive.org/web/20240213200304/https://www.voicesfromthebalcony.com/2022/05/12/the-last-victim-2021-review/}}</ref> Jim Morazzini nke Voices from the Balcony nyere ihe nkiri ahụ "4/5", ebe Andrew Buckner na-akpọ ya "...a layered, thoughtful, and satisfying dose of gritty cinematic pulp fiction. "<ref>{{Cite web|url=https://withoutyourhead.com/viewnews.php?autoid=111534|title=The Last Victim review - Without Your Head}}</ref> na Jim Morazziini na-ekwu na ọ bụ "...a tense and satisfying thriller. The Last Victim bụ ihe nkiri nke na-egosi ndị na-eme ya dị ka talent iji lelee anya. <ref>{{Cite web|title=The Last Victim review - Without Your Head|url=https://withoutyourhead.com/viewnews.php?autoid=111534|work=withoutyourhead.com|accessdate=2024-02-14|language=en}}</ref> Taylor nke Nightmarish Conjurings so na ndị mbụ nyochara ihe nkiri ahụ, na-ekwu "Ahụrụ m ihe nkiri a dị ka nzaghachi na noir ochie, agwakọta ya na ụdị edemede nke Coen Brothers na Quentin Tarantino. Ọ bụrụ na nke ahụ na-ada ka otuto dị elu, nke ahụ bụ n'ihi na ọ bụ n'ezie. " Brian Fanelli nke [https://web.archive.org/web/20240213201807/https://www.horrorbuzz.com/movies/the-last-victim-is-a-thrilling-neo-western/ HorrorBuzz.com] kpọrọ ihe nkiri ahụ "ihe nkiri ọhụrụ na-akpali akpali", <ref>{{Cite web|url=https://www.horrorbuzz.com/movies/the-last-victim-is-a-thrilling-neo-western/|title=THE LAST VICTIM is a Thrilling Neo-Western|date=May 16, 2022|accessdate=February 14, 2024|archivedate=February 13, 2024|archiveurl=https://web.archive.org/web/20240213201807/https://www.horrorbuzz.com/movies/the-last-victim-is-a-thrilling-neo-western/}}</ref> na-enye ya "7/10". Alex Saveliev nke Film Threat nyekwara ihe nkiri ahụ "7/10", na-ekwu na ọ "...na-enyocha ihe na-eme ka anyị bụrụ mmadụ ma na-ekewa anyị na ụdị ndị ọzọ...".<ref>{{Cite web|url=https://filmthreat.com/reviews/the-last-victim/|title=The Last Victim &#124; Film Threat|date=May 13, 2022}}</ref> Joel Copling nke Spectrum Culture kwuru <ref>{{Cite web|url=https://spectrumculture.com/2022/05/17/the-last-victim-review/|title=The Last Victim|date=May 18, 2022}}</ref> ihe nkiri ahụ dị na "70%", na-ekwu "Ọ bụrụ na atụmatụ ahụ na-ada ụda, ọ bụ ihe otuto nye Coen Brothers karịa ịpụ". Jeffery M. Anderson nke Common Sense Media na onye Canada a ma ama na-enyocha ihe nkiri [https://richardcrouse.ca/the-last-victim-3-stars-very-strong-directorial-debut/ Richard Crouse] nyere ihe nkiri ahụ ezigbo "3/5", ebe Anderson na-ekwu na ọ bụ "A neo-Western with a bit of a bite" nke "na-enye ndị na-adọrọ mmasị ya - na, n'ụzọ dị ịtụnanya, ndị na-ege ntị - otuto maka ịbụ onye nwere ọgụgụ isi iji soro ọgba aghara ya gbagọ" <ref>{{Cite web|url=https://www.commonsensemedia.org/movie-reviews/the-last-victim|title=The Last Victim Movie Review &#124; Common Sense Media}}</ref> ebe Richard Crouse kpọrọ ya "onye nduzi mbụ siri ike nke na-etinye obi ụtọ n'ime akụkọ ahụ, gụnyere ihe karịrị nke ọma, na-eme ka ndị na-emebi ihe niile" <ref>{{Cite web|url=https://richardcrouse.ca/the-last-victim-3-stars-very-strong-directorial-debut/|title=THE LAST VICTIM: 3 STARS. "a throwback to gritty neo-westerns." « Richard Crouse}}</ref> Nnyocha <ref>{{Cite web|url=https://variety.com/2022/film/reviews/the-last-victim-review-1235265631/|title='The Last Victim' Review: A Languid Neo-Noir Partly Redeemed by Ali Larter's Strong Performance|date=May 13, 2022}}</ref>-adịghị mma nke ihe nkiri ahụ gụnyere Joe Leydon nke Variety, onye kpọrọ ya "nke kachasị ọhụrụ n'usoro na-adịghị agwụ agwụ nke ihe nkiri neo-noir na-egbuke egbuke nke ọdịda anyanwụ". <ref>{{Cite web|url=https://www.slantmagazine.com/film/the-last-victim-review-ron-perlman/|title='The Last Victim' Review: A Neo-Western Shrouded in a Coen-Sized Shadow|work=[[Slant Magazine]]|date=May 11, 2022}}</ref> Derek Smith nke Slant Magazine, onye nyere ihe nkiri ahụ "2 n'ime kpakpando 4", na-ekwu na ọ bụ "ihe na-adọpụ uche na No Country for Old Men". <ref>https://www.kpcc.org/show/filmweek/2022-05-13/filmweek-operation-mincemeat-montana-story-mau-and-more FilmWeek</ref> Cogshell nke [https://www.kpcc.org/show/filmweek/2022-05-13/filmweek-operation-mincemeat-montana-story-mau-and-more FilmWeek] nyekwara The Last Victim nyocha na-adịghị mma, na-ekwu, "Nke a bụ ihe nkiri nwere ọtụtụ ezigbo arụmọrụ nke na-amalite nke ọma... Ọ na-efunahụ eriri na nke atọ. Enwere m nkụda mmụọ n'ezie. " Otu onye ama ama -akwado ihe nkiri ahụ bụ onye edemede kachasị ere ahịa Stephen King, onye tụrụ aro The Last Victim na [https://twitter.com/StephenKing/status/1573820881398366208 Tweet] na Septemba 24 nke 2022, na-ekwu "Na-achọ obere ihe egwu na-achọ ọbara? Olee otú banyere THE LAST VICTIM (Hulu)? Ron Perlamn [sic] enweghị ọtụtụ ihe ọ ga-eme, mana Ali Larter nọ na overdrive. Dị ka njikọta nke Joe Pickett na Cormac McCarthy. == Ihe odide == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * {{IMDb title|11242718}} o47fm0jpc4szzy8n3klg3ve4z0kxjry Selanichi 0 36271 228676 150233 2025-06-19T15:00:37Z InternetArchiveBot 11600 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 228676 wikitext text/x-wiki {{Databox}}  '''''Selanichi''''' () bụ Ihe nkiri ịhụnanya [[Ethiopia|Onye Etiopia]] nke afọ 2009. N'ịbụ nke Belay Getaneh duziri, ọ na-eso Sayat Demissie na Leoul Solomon. Akụkọ ahụ na-agba gburugburu Wondwossen dị afọ 20, onye na-alụ ọgụ na isi mgbaka ma chọta mmasị ịhụnanya ya bụ Fikir. Ha abụọ na-egbochi ha ịhazi mmekọrịta ha n'ihi ịjụ nke nna Wondwossen, onye isi agha nke na-elekọta ya. Ihe nkiri ahụ enwetala ihe nrite atọ na 4th Ethiopian International Film Festival ma bụrụ onye mmeri nke Best International Romantic Comedy Feature na New York International Film Festival . <ref name=":0">{{Cite web|title=Silanchi|url=https://www.ethiopianfilminitiative.org/index.php?option=com_content&view=article&id=382:silanchi&catid=62&Itemid=107|accessdate=2021-06-13|work=www.ethiopianfilminitiative.org}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://www.ethiopianfilminitiative.org/index.php?option=com_content&view=article&id=382:silanchi&catid=62&Itemid=107 "Silanchi"]. ''www.ethiopianfilminitiative.org''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2021-06-13</span></span>.</cite></ref> == Atụmatụ == Wondwossen, nwa akwụkwọ ụlọ akwụkwọ sekọndrị dị afọ 20, na-alụ ọgụ na nsogbu uche, nke sitere na ọgwụgwọ siri ike nke nna ya nke na-egbochi ya ịbanye na ọnọdụ ọha na eze. Nna ya bụ lieutenant general na-arụ ọrụ na USA Blackjack Online. N'oge ọ nọ n'ụlọ akwụkwọ, ọ chọtara nwa agbọghọ si n'ógbè ya aha ya bụ Fikir. Ha anaghị etinye oge ịhụnanya mgbe ha na-ezere ọkwa nna ya. N'akụkụ ikpeazụ nke akụkọ ahụ, nna ya maara banyere nkwa ọlụlụ ha, mana ọ na-eju ya anya mgbe Fikir gwara ya akụkọ ọjọọ ma kwupụta ịkwụwa aka ọtọ ya na Wondwossen. <ref name=":0"/> mechara jikọta ọnụ dị ka ezinụlọ. == Onyinye == Ihe nkiri ahụ enwetala ihe nrite atọ na 4th Ethiopian International Film Festival ma kpọọ ya Best International Romantic Comedy Feature na New York International Film Festival . <ref>{{Cite web|author=Tafesse|first=Serkalem|title=Films of Powerful Love Stories in Ethiopia|url=https://theculturetrip.com/africa/ethiopia/articles/films-of-powerful-love-stories-in-ethiopia/|accessdate=2021-06-14|work=Culture Trip|date=17 August 2018|archivedate=2021-06-14|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210614061033/https://theculturetrip.com/africa/ethiopia/articles/films-of-powerful-love-stories-in-ethiopia/}}</ref> == Edensibia == ụ ihe nkiri American-Ethiopian nke 2021, nke Jessica Beshir duziri, dee, mee ma mepụta. Ọ na-enyocha emume nke [[khat]], osisi na-emetụta uche nke na-arụ ọrụ dị mkpa na akụ{{Reflist}} == Njikọ mpụga == * SelanichinaYouTube 2jx63ktq5fyxkdpskpury02q3y4vnmi Tamara Aihie 0 36312 228698 175087 2025-06-19T20:20:17Z InternetArchiveBot 11600 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 228698 wikitext text/x-wiki {{Databox}}{{Infobox person|URL=}} '''Tamara Aihie''' bụ onye Naijiria, na onye na-ede ihe nkiri, nke a maara nke ọma maka ide Rise of the Saints . Ọ bụkwa otu n'ime ndị na-ede akwụkwọ nke usoro ihe nkiri Naijiria Blood Sisters . <ref name="Film Rats Club 2022">{{Cite web|title=Blood Sisters (2022): A Wrong Step in the Right Direction - Film Rats Club|work=Film Rats Club|date=May 13, 2022|url=https://www.filmratsclub.com/2022/05/13/blood-sisters-2022-a-wrong-step-in-the-right-direction/|accessdate=July 17, 2022|archivedate=August 12, 2022|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220812085126/https://www.filmratsclub.com/2022/05/13/blood-sisters-2022-a-wrong-step-in-the-right-direction/}}</ref> == Ihe nkiri == * ''Ụmụnne nwanyị ọbara'' (2022) * ''[[Rise of the Saints|Uto nke Ndị Nsọ]]'' (2020) * Mgbidi Na-acha odo odo (2019 - 2020) * On The Real (2016) <ref name="The Nation Newspaper 2016">{{Cite web|title=‘ON THE REAL’ HITS SCREENS|work=The Nation Newspaper|date=July 16, 2016|url=https://thenationonlineng.net/real-hits-screens/|accessdate=July 17, 2022}}</ref><ref name="Online 2016">{{Cite web|author=Online|first=Tribune|title=EbonyLife TV launches ‘One the Real’ on DSTV|work=Tribune Online|date=July 16, 2016|url=https://tribuneonlineng.com/ebonylife-tv-launches-one-real-dstv/|accessdate=July 17, 2022}}</ref><ref name="Anazia 2016">{{Cite web|author=Anazia|first=Daniel|title=‘On the real’ a new youth drama series debuts - Nigeria and World News|work=The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News|date=July 16, 2016|url=https://guardian.ng/saturday-magazine/weekend-beats/on-the-real-a-new-youth-drama-series-debuts/|accessdate=July 17, 2022|archivedate=May 4, 2022|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220504161834/https://guardian.ng/saturday-magazine/weekend-beats/on-the-real-a-new-youth-drama-series-debuts/}}</ref><ref>{{Cite web|author=Admin|date=2016-07-14|title='On The Real' - the edgiest drama series on TV launches|url=https://nationaldailyng.com/on-the-real-the-edgiest-drama-series-on-tv-launches/|accessdate=2022-07-17|work=National Daily Newspaper|language=en-US}}</ref> * ''Akuku onyinyo''<ref name="Oyenigbehin 2019">{{Cite web|author=Oyenigbehin|first=Joshua|title=Shade Corner: Akah, Noble, Others Discuss "Social Media Mishaps" On Episode 2|work=Station Magazine|date=September 19, 2019|url=https://stationmag.com/shade-corner-social-media-mishaps-on-episode-2/|accessdate=July 17, 2022}}</ref> * ''Onye Nnyocha K (2018) ''<ref name="Memeh 2022">{{Cite web|author=Memeh|first=Kikachi|title=7 Nollywood Screenwriters We Want More of in 2022|work=Pulse Nigeria|date=January 15, 2022|url=https://www.pulse.ng/entertainment/movies/7-nollywood-screenwriters-we-want-more-of-in-2022/k1fd9t0|accessdate=July 17, 2022}}</ref> * ''Ego.Ụmụ nwoke.Alụmdi na nwunye (2017) ''<ref>{{Cite web|author=Nwangwu|first=Adaora|date=2022-03-01|title=6 Nigerian Female Screenwriters To Keep Up With In 2022|url=https://culturecustodian.com/6-nigerian-female-screenwriters-to-keep-up-with-in-2022/|accessdate=2022-08-06|work=The Culture Custodian (Est. 2014.)|language=en-GB}}</ref> == Edensibia == ya dị ka ntinye South Africa maka Ihe nkiri Asụsụ Mba Ọzọ kacha mma na 87th Academy Awards, mana a họpụtabeghị{{Reflist}} == Njikọ mpụga == * {{IMDb name|8497263|Tamara Aihie}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] 1b3n88ec0yzjerenemrklz73ipf2pu9 The Postcard (ihe nkiri nke afọ 2020) 0 36453 228702 150615 2025-06-19T21:38:26Z InternetArchiveBot 11600 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 228702 wikitext text/x-wiki {{Infobox film|native_name=في زاوية أمي|director=Asmae El Moudir|writer=Asmae El Moudir|producer=Al Jazeera Documentary|cinematography=Amine Belhouchat, Merouane Tiriri, Asmae El Moudir|editing=Maria Mocpat|released={{film date|2020}}|runtime=83 minutes|country=[[Morocco]], [[Qatar]]}}{{Databox}}The Postcard <ref>{{Cite web|author=Ouiddar|first=Nadia|date=2021-09-02|title=Le Matin - Le film «Postcard» d'Asmae El Moudir distingué en Italie|url=https://lematin.ma/journal/2021/film-postcard-dasmae-el-moudir-distingue-italie/363804.html|accessdate=2021-11-27|work=Le Matin|language=fr}}</ref> ihe nkiri ihe nkiri nke afọ 2020 nke Asmae El Moudir duziri. <ref>{{Cite web|title=film-documentaire.fr - Portail du film documentaire|url=http://www.film-documentaire.fr/4DACTION/w_fiche_film/61248_1|accessdate=2021-11-27|work=www.film-documentaire.fr|archivedate=2023-10-18|archiveurl=https://web.archive.org/web/20231018083752/http://www.film-documentaire.fr/4DACTION/w_fiche_film/61248_1}}</ref> <ref>{{Cite web|title=Films {{!}} Africultures : Carte postale (La)-[Asmae El Moudir]|url=http://africultures.com/films/?no=21628|accessdate=2021-11-27|work=Africultures|language=fr-FR}}</ref> == Nkọwa == Mgbe ọ chọtara akwụkwọ ozi ochie n'ime ihe onwunwe nne ya, onye nduzi Asmae El Moudir malitere njem gaa Zawia, na n'oge gara aga. Ọ na-atụle otú ndụ ga-esi dị iche ma ọ bụrụ na nne ya ahapụghị obodo ugwu dịpụrụ adịpụ. == Ndị na-eme ihe nkiri == * Oum El Eid Oulkadi * Touda Oulkadi * Aicha Farid * Fatma Farid * Mohammed Oulkadi == Ememme == * 2021 Stockholm Arab Film Festival<ref>{{Cite web|date=2021-10-27|title=Two Moroccan films at the Stockholm Arab Film Festival|url=https://en.hespress.com/28882-two-moroccan-films-at-the-stockholm-arab-film-festival.html|accessdate=2021-11-27|work=HESPRESS English - Morocco’s leading digital media|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|author=Attaq|first=Amal El|title=Two Moroccan Films Participate in the Stockholm Arab Film Festival|url=https://www.moroccoworldnews.com/2021/10/345238/two-moroccan-films-participate-in-the-stockholm-arab-film-festival|accessdate=2021-11-27|work=Morocco World News|language=en}}</ref> * 2021 International Documentary Film Festival Amsterdam * 2021 Malmo Arab Film Festival<ref>{{Cite web|date=2021-03-26|title=THE POSTCARD {{!}} Malmo Arab Film Festival|url=https://www.maffswe.com/the-postcard/|accessdate=2021-11-27|work=www.maffswe.com|language=en-GB}}</ref> * <ref>{{Cite web|author=L'ODJ|first=Publié par Rokia Dhibat /|title=Le film «Postcard» d'Asmae El Moudir distingué en Italie|url=https://www.lodj.ma/Le-film-Postcard-d-Asmae-El-Moudir-distingue-en-Italie_a18289.html|accessdate=2021-11-27|work=Portail L'ODJ|language=fr}}</ref><ref>{{Cite web|title=Film {{!}} FFDL|url=https://www.ffdl.it/it/film/scheda/1358/the_postcard|accessdate=2021-11-27|work=www.ffdl.it}}</ref> Lessinia Film Festival [1] [2] * Emume ihe nkiri mba ụwa nke Durban == Edensibia == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * {{IMDb title|14033768}} 6vojlyvgqzax823shf15ldrq1p0ouxw Shyaka Kagame 0 37744 228684 195883 2025-06-19T16:42:44Z InternetArchiveBot 11600 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 228684 wikitext text/x-wiki {{Infobox person|URL=}} '''Shyaka Kagame''' (amụrụ n'afọ 1983) bụ onye na-eme ihe nkiri na [[Rwanda]] na [[Switzerland]]. A maara ya nke ọma dị ka onye nduzi nke ihe nkiri a ma ama bụ Bounty (2017).<ref>{{Cite web|url=http://www.tv5monde.com/programmes/en/programme-tv-bounty-rts/54998/|title=BOUNTY /RTS|publisher=tv5monde|accessdate=14 October 2020}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://theculturetrip.com/africa/rwanda/articles/11-rwandan-filmmakers-you-need-to-know-about/|title=11 Rwandan Filmmakers You Need to Know About|publisher=The Culture Trip|accessdate=14 October 2020|archivedate=7 November 2021|archiveurl=https://web.archive.org/web/20211107063425/https://theculturetrip.com/africa/rwanda/articles/11-rwandan-filmmakers-you-need-to-know-about/}}</ref> == Ndụ onwe onye == <ref name="jeuneafrique">{{Cite web|url=https://www.jeuneafrique.com/528168/societe/afro-suisses-il-est-essentiel-que-notre-generation-se-raconte-par-elle-meme/|title="Afro-Swiss", it is essential that our generation tells about itself|publisher=jeuneafrique|accessdate=14 October 2020}}</ref> mụrụ ya na 1983 na Geneva, Switzerland, nne na nna ya bụ ndị Rwandan. Otu 'ime ụmụnne ya bụ onye na-ese ihe Kayije Kagame . [1] == Ọrụ == Tupu ọ banye na sinima, Kagame gụrụ sayensị ndọrọ ndọrọ ọchịchị. N'afọ 2009, ọ malitere ọrụ ihe nkiri ya dị ka osote onye nduzi na onye na-eme ihe nkiri na Geneva bụ Frédéric Baillif . <ref>{{Cite web|url=http://lebillet.ch/rencontre-shyaka-kagame/|title=Meeting with Shyaka Kagame: "A black man who listens to rock, that seems weird"|publisher=lebillet|accessdate=14 October 2020}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://www.swissfilms.ch/en/film_search/filmdetails/-/id_film/2146547531|title=Bounty|publisher=Swiss Films|accessdate=14 October 2020}}</ref>'ọnwa Juun afọ 2017, Kagame mere nke mbụ ya dị ka onye nduzi na Bounty. [1] Ihe nkiri ahụ nwetara otuto dị egwu ma gosipụta ya n'ọtụtụ mmemme ihe nkiri. A maara ihe nkiri ahụ maka enweghị olu, ajụjụ ọnụ na ihu igwefoto. Ihe nkiri ahụ <ref name="jeuneafrique"/>-ekwu maka ajụjụ gbasara njirimara nke ndị isi ojii Afro-Swiss. == Ihe nkiri == {| class="wikitable" !Afọ !Ihe nkiri !Ọrụ !Ụdị !Ihe mgbochi. |- |2011 |''Ndị kwere ekwe: Ònye Na-alaghachi?'' |Onye na-enyere onye nduzi aka |Ihe nkiri | |- |2017 |''Onyinye'' |Onye nduzi |Ihe nkiri | |} == Edensibia == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * {{IMDb name|nm4433963}} nduzi na Bounty. [1] Ihe nkiri ahụ nwetara otuto dị egwu ma gosipụta ya n'ọtụtụ mmemme ihe [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] mwxe7om6vd1uk0wdw0cbg77v3ixgq6o Sandi Schultz 0 38462 228672 153864 2025-06-19T13:58:33Z InternetArchiveBot 11600 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 228672 wikitext text/x-wiki {{Infobox person|URL={{URL|http://sandischultz.com/}}}} {{Databox}}'''Sandra Schultz''' (amụrụ 19 Jenụwarị 1964) bụ onye omere South Africa, onye ngosi na onye ejiji. Ihe nkiri nkiri Door to Silence (1992), Ọrụ (2015), Mgbe Ị Na-achọ Achọ (2015), na Kpọọ M Ohi (2016). N'ịkiri, mara ya maka ọrụ na Binnelanders (2005 – 2015), Die Spreeus (2019), Trackers (2019), [1] usoro Netflix Blood & Water (2020-), na Diepe Waters (2022). A makwaara Schultz maka ọrụ ihe nkiri ya, na-enweta nhọpụta Vita Award. A na-akpọ ahịrị uwe ya Sass Designs. <ref>{{Cite journal|url=https://www.iol.co.za/entertainment/tv/sandi-booted-off-the-island-978878|title=Sandi booted off the island|journal=IOL|date=25 November 2010|accessdate=25 November 2022}}</ref> == Oge mbụ na ndụ onwe onye == .Akwụkwọ Schultz na Johannesburg wee tolite na Cape Town . Ọ gara ụlọ akwụkwọ Alexander Sinton . Ọ gara n'ihu akwụkwọ akwụkwọ na Mahadum Cape Town na 1986 </link><sup class="noprint Inline-Template Template-Fact" style="white-space:nowrap;">&#x5B; ''[[wikipedia:Tinye edensibịa|<span title="This claim needs references to reliable sources. (December 2023)">a chọrọ nkọwa</span>]]'' &#x5D;</sup> <ref>{{Cite web|url=https://www.jacarandafm.com/shows/scenic-drive-rian/sandi-schultz-pays-tribute-after-life-partner-passes-away-heart-attack/|title=Sandi Schultz pays tribute after life partner passes away from heart attack|work=Jacaranda FM|date=2 June 2020|accessdate=25 November 2022}}</ref> <ref>{{Cite journal|url=https://www.netwerk24.com/huisgenoot/bekendes/sandi-schultz-se-seer-nog-vlak-na-man-sterf-n-ware-liefdesverhaal-eindig-nooit-20211217|title=Sandi Schultz se seer nog vlak ná man sterf: ''n Ware liefdesverhaal eindig nooit'|journal=Huisgenoot|first=Colin|author=Hendricks|date=17 December 2021|accessdate=25 November 2022|language=af}}</ref>Schultz kwagara Topanga, California na 1991, ebe o biri afọ iri na abụọ wee lụọ onye omee America John Savage site na 1993 ruo mgbe ịgba egwu ha na 2003. Ọ la nwudi South Africa na 2005 [1] wee lụọ Laszlo Bene. Bene nwụrụ na Mee 2020; di na ahụ ozi ebikọwo ihe ibu nke nta ka ọ bụrụ afọ 16. Schultz ekwupụtala banyere ịbụ onye a dinara n'ike mgbe ọ dị afọ 28 na nsogbu ahụike ọ nwetara na nso nso a. <ref>{{Cite journal|url=https://www.netwerk24.com/sarie/bekendes/ons-praat-met/sandi-schultz-dit-gaan-nie-oor-my-buitekant-nie-ek-wil-goed-voel-20170914|title=Sandi Schultz: 'Dit gaan nie oor my buitekant nie. Ek wil goed voel'|journal=Sarie|first=Charis|author=Labuschagne|date=29 March 2011|accessdate=25 November 2022|language=af}}</ref> Ọ tọrọ ntọala Slutwalk Johannesburg, na ọrụ ebere ọ họọrọ na ''Survivor'' bụ Rape Crisis Cape Town Trust. <ref>{{Cite journal|url=https://www.mediaupdate.co.za/media/21932/survivor-south-africa-santa-carolina|title=Survivor South Africa: Santa Carolina|journal=Media Update|date=19 January 2010|accessdate=25 November 2022}}</ref> == Ihe nkiri == === Ihe nkiri === {| class="wikitable unsortable" !Afọ ! Aha ! Ọrụ ! Ihe ndetu |- | 1987 | ''StageFright'' | Onye na-agba egwu | |- | 1988 | ''Ọ bụ Murphy kpatara'' | Nancy | |- | rowspan="3" | 1990 | ''Samurai ikpeazụ'' | Onye nnabata | |- | ''Ndị Sandgrass'' | Franscina | |- | ''Olu na Ọchịchịrị'' | Sheena | |- | rowspan="2" | 1991 | ''N'ofe abali uhie'' ( Italian </link> ) | | |- | ''Buck ai confini del cielo'' | Kaị Stark | |- | rowspan="2" | 1992 | ''Ebumnuche bụ isi'' | Onye na-ere ahịa | |- | ''Ọnụ ụzọ na-agbachi nkịtị'' ( Italian </link> ) | Nwanyị | Direct-na-video |- | 1993 | ''Flynn'' | Nwa agbọghọ | |- | 1994 | ''Igbu mmadụ'' | Annie Smith | |- | 1996 | ''Ebe Eziokwu Dị'' | Dr Tobias | |- | 1998 | ''Centurion Force'' | | |- | 1999 | ''Onye agha mmụọ'' | | |- | 2002 | ''Akwụkwọ nri Anarchist'' | Ọnwa Nwa | |- | 2004 | ''Ogbe ndịda: Akụkọ okporo ụzọ'' | Jada | |- | rowspan="3" | 2015 | ''Mooirivier'' | Valeria | |- | ''Ihe omume'' | Kathleen "Kat" Jacobs | |- | ''[[Ọ bụ ezie na Ị Na-eleghị Anya|Mgbe Ị Na-adịghị Anya]]'' | Dez | |- | 2016 | ''[[Kpọọ m Onye Ozu|Kpọọ m onye ohi]]'' ( Afrikaans </link> ) | Kettie Lonzi | |- | 2018 | ''[[Nọmba 37 (ihe nkiri)|Ọnụọgụ 37]]'' ( Afrikaans </link> ) | Lieutenant Gail February | |- |} === Igwe onyonyo === {| class="wikitable unsortable" !Afọ ! Aha ! Ọrụ ! Ihe ndetu |- | rowspan="2" | 1989 | ''Odd Man In'' | Maggie Mkise | Ihe nkiri onyonyo |- | ''Ihuenyo Abụọ'' | Nwanyị Portuguese | Ihe omume: "Ndụ nkeonwe" |- | 1993 | ''Ịkụ nkụ'' | Virginia | Ihe nkiri onyonyo |- | 1994 | ''Obodo mmanụ aṅụ'' | Rose Solomon | Isi ọrụ |- | rowspan="2" | 2000 | ''NYPD Blue'' | Alice Kenyon | Ihe omume: "Tii na ọmịiko" |- | ''Obodo ndị mmụọ ozi'' | Dr Gwen Pennington | Ihe ngosi 5 |- | 2005-2015 | ''Ndị binnelanders'' | Dr Jennifer Adams | Ọrụ na-eme ugboro ugboro <ref>{{Cite journal|url=https://www.netwerk24.com/sarie/bekendes/ons-praat-met/sandi-schultz-se-modereeks-20170914|title=Sandi Schultz se modereeks|journal=Sarie|date=8 March 2010|first=Lou-Ann|author=Stone|accessdate=25 November 2022|language=af}}</ref> |- | 2009 | ''Onye lanarịrị South Africa: Santa Carolina'' | Onwe ya - Onye asọmpi | <ref>{{Cite web|url=https://teeveetee.blogspot.com/2010/02/exit-interview-survivor-sa-santa_24.html|title=EXIT INTERVIEW - Survivor SA Santa Carolina Sandi Schultz: "I went and made friends. Maybe that was my downfall."|work=TV with Thinus|first=Thinus|author=Ferreira|date=24 February 2010|accessdate=25 November 2022}}</ref> <ref>{{Cite journal|url=https://www.netwerk24.com/sarie/bekendes/ons-praat-met/sandi-schultz-uit-survivor-sy-praat-met-sarie-20170914|title=Sandi Schultz uit Survivor, sy praat met SARIE|journal=Sarie|first=Charis|author=Labuschagne|date=24 February 2010|accessdate=25 November 2022|language=af}}</ref> |- | 2012 | ''anwụ Löwin'' | Liefi | Ihe nkiri onyonyo |- | 2014-2015 | ''Vallei van Sluiers'' | Mary Willemse | Ọrụ ugboro ugboro (n'oge 3-4) |- | 2015 | ''Einfach Rosa'' | Jamila | Ministri; Ihe omume 1 |- | 2016 | ''Ntụ ka ntụ'' | Nwada Booi | |- | 2016-2017 | ''Ụlọ nkwari akụ'' | Maggie Conradie | nkeji iri na ise |- | rowspan="2" | 2017 | ''Alaeze Ukwu nke Sharks'' | Sarah | Ihe nkiri onyonyo |- | ''Asịrị!'' | Arabella | Ihe omume 1 |- | 2018 | ''Mgbochi'' | Dr Lynn Davids | |- | rowspan="3" | 2019 | ''Draadloos'' | Pastor Miriam Moses | Ihe nkiri onyonyo |- | ''anwụ Spreeus'' | Rosa Scheffers | Isi ọrụ |- | ''Ndị na-egwu egwu'' | Janina Mentz | Isi ọrụ |- | 2020 - dị ugbu a | ''Ọbara &amp;amp; Mmiri'' | Nicole Daniels | Isi ọrụ |- | 2022 | ''Mmiri Diepe'' | Zelda Joubert | Isi ọrụ |- |} == Ogbo == {| class="wikitable unsortable" !Afọ ! Aha ! Ọrụ ! Ihe ndetu |- | rowspan="2" | 1986 | ''Ọkachamara nke Oz'' | Dorothy Gale | Ụlọ ihe nkiri Artscape, Cape Town |- | ''Akpa diplomatic'' | | Ụlọ ihe nkiri Artscape / HB Thom Theatre, Cape Town |- | rowspan="2" | 1987 | ''Na mkparịta ụka, Indaba, na Gesprek'' | | Ụlọ ihe nkiri Baxter, Cape Town |- | ''Julia'' | Christine | Black Sun, Johannesburg |- | 1988 | ''Nrọ abalị Midsummer'' | Hermia | Ụlọ ihe nkiri Baxter, Cape Town / Ụlọ ihe nkiri Market, Johannesburg |- | 1990 | ''Houd-den-Bek'' | | Ụlọ ihe nkiri steeti, Pretoria/ National Arts Festival, Grahamstown |- | 1992 | ''Ihe ngosi egwu egwu Rocky'' | Magenta | Ụlọ ihe nkiri Artscape / Baxter Theatre, Cape Town |- | 2016 | ''Characters isii na-achọ onye odee'' | Nne | Ụlọ ihe nkiri Market, Johannesburg |- | 2018 | ''Seun m'' | Mgbakọta | Aardklop, ụlọ mposi |- |} == Ihe nrite na nhọpụta == {| class="wikitable plainrowheaders" !Afọ ! Ihe nrite ! Otu ! Ọrụ ! Nsonaazụ ! Ref. |- | 1993 | Vita Awards | Onye na-eme Afọ - Egwu | ''Ihe ngosi egwu egwu Rocky'' | {{Nom}} | |- |} == Edensibia == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * {{IMDb name|0776349}} * [https://www.tvsa.co.za/actors/viewactor.aspx?actorid=607 Sandi Schultz] at TVSA * [https://web.archive.org/web/20221126073153/http://www.figjamagency.co.za/artists/sandi%20schultz/sandi%20schultz.pdf Sandi Schultz] at Fig Jam Agency * [https://cybersass.com/about/ Cyber Sass Blog] [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] 7vuwe979yjv9v836x66xcheyd32bus6 Yamiche Alcindor 0 38918 228726 154757 2025-06-20T05:18:21Z InternetArchiveBot 11600 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 228726 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Yamiche Léone Alcindor''' (//jæ'miːʃ ælˈsɪndər/ / yam-EESH al-SIN-dər; <ref>{{Cite web|url=https://media.twitter.com/en_us/articles/q-a/2019/herstory-yamiche-alcindor.html|title=Yamiche Alcindor, PBS NewsHour|accessdate=5 June 2020|archivedate=5 June 2020|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200605082308/https://media.twitter.com/en_us/articles/q-a/2019/herstory-yamiche-alcindor.html}}</ref> amụrụ na Nọvemba 1, 1986) <ref>{{Cite book|chapterurl=https://oxfordaasc.com/view/10.1093/acref/9780195301731.001.0001/acref-9780195301731-e-78683|chapter=Alcindor, Yamiche Léone|accessdate=June 8, 2020|publisher=Oxford African American Studies Center|doi=10.1093/acref/9780195301731.013.78683|isbn=978-0-19-530173-1|title=African American Studies Center|year=2020|author=Halper|first=Donna L.}}</ref> bụ onye nta akụkọ Amerika bụ onye ntaakụkọ na Washington maka NBC News.<ref>{{Cite web|url=http://old.seattletimes.com/html/snohomishcountynews/2003043630_scott07n.html?syndication=rss|work=[[The Seattle Times]]|date=7 June 2006|author=Barry|first=Scott|title=New Times bureau editor's roots are showing|accessdate=17 March 2018}}</ref><ref name="PBS1">{{Cite web|url=https://www.pbs.org/newshour/press-releases/award-winning-journalist-yamiche-alcindor-named-pbs-newshour-white-house-correspondent|title=Award-Winning Journalist Yamiche Alcindor Named PBS NewsHour White House Correspondent|date=30 November 2017|accessdate=4 March 2018|publisher=[[PBS]]}}</ref><ref name="NYT-2021may4">{{Cite news|author=Grynbaum|first=Michael M.|title=Yamiche Alcindor Is Named Host of 'Washington Week' on PBS|date=May 4, 2021|work=[[The New York Times]]|url=https://www.nytimes.com/2021/05/04/business/media/yamiche-alcindor-washington-week-pbs.html|accessdate=2021-05-04}}</ref> N'oge gara aga, ọ rụrụ ọrụ dị ka onye na elekọta Washington Week na PBS na dị ka onye nta akụkọ maka ''PBS NewsHour'', USA Today, na ''The New York Times''. Alcindor na-ede ihe gbasara ndọrọ ndọrọ ọchịchị na nsogbu mmekọrịta mmadụ na ibe ya. == Mbido ndụ na agụmakwụkwọ == <ref>{{Cite web|url=https://www.essence.com/culture/voices-new-america-yamiche-alcindor-journalism|title=The Future Of Journalism: Yamiche Alcindor Is Giving A Voice To The Voiceless|work=[[Essence (magazine)|Essence]]|accessdate=March 17, 2018|author=Williams|first=Lauren N.|date=February 22, 2017}}</ref> mụrụ Alcindor na Miami, Florida, nne na nna a mụrụ na Haiti. <ref>{{Cite journal|title=Yamiche Alcindor|journal=Gale Biography Online Collection|date=2017|id={{Gale|K1650010856}}}}<templatestyles src="Module:Citation/CS1/styles.css"></templatestyles></ref> nọ n'ụlọ akwụkwọ sekọndrị, ọ bụ onye na-arụ ọrụ na ''Westside Gazette'', akwụkwọ akụkọ ndị Afrika na Amerika, na ''Miami Herald'' (2005). <ref name="interview2" /> nwetara nzere bachelọ na Bekee na gọọmentị na obere na ọmụmụ African-American na Mahadum Georgetown na 2009. <ref name="nabj">{{Cite web|url=http://www.nabj.org/news/121380/NABJ-Awards-USA-Todays-Yamiche-Alcindor-Emerging-Journalist-of-the-Year.htm|date=5 April 2013|accessdate=17 March 2018|author=Johnson|first=Tiane|title=NABJ Awards USA Today's Yamiche Alcindor, Emerging Journalist of the Year|work=[[National Association of Black Journalists]]}}</ref> <ref name="interview2" /> na-agụ akwụkwọ, ọ ghọrọ onye otu ndị Africa na Amerika bụ Alpha Kappa Alpha, ọ rụkwara ọrụ na The Seattle Times (2006), ''Miami Herald'' ọzọ (2007), akwụkwọ akụkọ [[Botswana]] ''Mmegi'' (2008), na The Washington Post (2009).<ref name="interview" />[3] <ref name="interview" /> chọsiri ike ịghọ onye nta akụkọ na ahụ maka ihe ndị ruuru mmadụ, onye nta akụkọ Afrika-Amerika bụ Gwen Ifill na akwụkwọ akụkọ nke oge a na-akọ akụkọ gbara Emmett Till gburugburu kpaliri ya. <ref name="PBS1"/>'afọ 2015, Alcindor nwetara nzere masta na "akụkọ mgbasa ozi na ihe nkiri" na Mahadum New York. [1] == Ọrụ == Ọrụ oge m Alcindor rụrụ bụ dị ka onye nta akụkọ na Newsday, akwụkwọ akụkọ dị na Melville, New York. Ọ rụrụ ọrụ n'ebe ahụ afọ abụọ na ekpuchi, n'etiti ihe ndị ọzọ, ala ọma jijiji Haiti nke afọ 2010. Alcindor ghọrọ onye nta akụkọ mgbasa ozi maka USA Today na Disemba 2011 iji kpuchie akụkọ mba. <ref>{{Cite web|url=https://www.usatoday.com/story/news/nation/2013/04/10/two-usa-today-reporters-draw-national-honors/2072575/|title=Two USA TODAY reporters draw national honors|author=Anklam|first=Fred Jr.|accessdate=17 March 2018|archiveurl=https://web.archive.org/web/20131205170012/https://www.usatoday.com/story/news/nation/2013/04/10/two-usa-today-reporters-draw-national-honors/2072575/|archivedate=5 December 2013|work=[[USA Today]]|date=10 April 2013}}</ref> <ref name="PBS1"/> akwụkwọ akụkọ ahụ, Alcindor kọrọ, n'etiti ihe ndị ọzọ, ịgba égbè n'ụlọ akwụkwọ elementrị Sandy Hook, ogbugbu Trayvon Martin, ọgba aghara Ferguson, na ngagharị iwe Baltimore. <ref>{{Cite web|url=https://www.msnbc.com/msnbc/watch/michael-browns-mother-shocked--distraught-363252291962|title=Michael Brown's mother shocked, distraught|work=[[MSNBC]]|accessdate=4 March 2018|date=25 November 2014}}</ref>'afọ 2013, Alcindor malitere inye aka na NBC News na MSNBC dị ka onye ọbịa. [1] <ref>{{Cite web|url=https://www.nbcnews.com/meet-the-press/video/yamiche-alcindor-clinton-s-lack-of-clarity-demonstrates-credibility-issues-739688515511|title=Yamiche Alcindor: Clinton's Lack of Clarity Demonstrates Credibility Issues|date=7 August 2016|accessdate=17 March 2018|publisher=[[NBC News]]}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.msnbc.com/transcripts/hardball/2017/1|work=MSNBC|accessdate=17 March 2018|title=Hardball with Chris Matthews Transcripts|archivedate=3 November 2019|archiveurl=https://web.archive.org/web/20191103041144/http://www.msnbc.com/transcripts/hardball/2017/1}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.msnbc.com/transcripts/politicsnation/2018/%7B%7Bpath.prefix%7D%7D/transcripts|work=MSNBC|accessdate=17 March 2018|title=PoliticsNation with Al Sharpton Transcripts|archivedate=8 November 2018|archiveurl=https://web.archive.org/web/20181108030054/http://www.msnbc.com/transcripts/politicsnation/2018/%7B%7Bpath.prefix%7D%7D/transcripts}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.msnbc.com/rachel-maddow/watch/gop-frantic-as-clinton-uses-trump-vulgarity-781778499692?v=b|title=GOP frantic as Clinton uses Trump vulgarity|work=MSNBC|accessdate=4 March 2018|date=8 October 2016}}</ref> omume ndị <ref>{{Cite web|url=https://www.msnbc.com/morning-joe/watch/new-york-times-reports-on-congresswoman-who-calls-out-dc-for-harassment-1096458819797?v=b|title=NYT reports on rep. who calls out DC for harassment|work=MSNBC|accessdate=4 March 2018|date=15 November 2017}}</ref> pụtara na ha gụnyere ''Morning Joe,'' The Rachel Maddow Show, ''PoliticsNation na Al Sharpton'', ''Hardball na Chris Matthews'', na Meet the Press. Ọ hapụrụ USA Today iji rụọ ọrụ na ''The New York Times'' dị ka onye nta akụkọ ndọrọ ndọrọ ọchịchị mba na Nọvemba 2015. Na ''The New York Times'', Alcindor kọrọ banyere mkpọsa onye isi ala nke Donald Trump na Bernie Sanders. <ref name="PBS1"/> <ref>{{Cite web|url=http://newsdocfilmfest.com/year-2015/the-trouble-with-innocence/|title=THE TROUBLE WITH INNOCENCE|work=NYU News & Doc Film Festival|accessdate=17 March 2018}}</ref> mepụtara ihe ngosi akpọrọ Nsogbu nke Innocence (2015) banyere nwoke a mara ikpe igbu ọchụ n'ụzọ na ezighị ezi. Alcindor pụtakwara na usoro telivishọn ''Oge'' 2018 Ụlọ nke anọ banyere ndị ọrụ Oge na-ekpuchi ụbọchị 100 mbụ nke onye isi ala Trump. <ref name="PBS1"/> Jenụwarị 2018, a kpọrọ Alcindor onye nnọchi anya White House nke ''[./PBS_&#x3C;i&#x20;id= NewsHour]''" id="mwjA" rel="mw:WikiLink" title="PBS NewsHour">PBS NewsHour, na-anọchi John Yang, onye a kpọrọ onye nnọchianya mba NewsHour. <ref name="PBS1" />'ọnọdụ a, Alcindor bu ụzọ kpuchie ọkwa Onye isi ala Trump. N'oge Ntuli aka onye isi ala nke afọ 2020, ọ bụ otu n'ime ndị na-eduzi arụmụka nke isii nke Democratic. <ref>{{Cite news|author=Wemple|first=Erik|url=https://www.washingtonpost.com/opinions/2020/03/30/yamiche-alcindor-wants-an-answer-thank-you-very-much/|title=Yamiche Alcindor wants an answer, thank you very much|work=The Washington Post|date=March 30, 2020|accessdate=June 5, 2020}}</ref>Erik Wemple nke Akwụkwọ akụkọ Washington Post kọrọ na Onye isi ala [[Donald Trump]] akparịla Alcindor ugboro ugboro na nzukọ ndị nta akụkọ White House. Alcindor <ref>{{Cite web|title=2020 Award Winners|url=https://whca.press/award/2020-award-winners/|work=White House Correspondents' Association|accessdate=3 October 2020}}</ref> onyinye Aldo Beckman nke afọ 2020 maka ịdị mma zuru oke na Mkpuchi White House site na Òtù Ndị nta akụkọ nke White House. <ref name="CURRENT12072021">{{Cite news|author=Wyllie|first=Julian On February 24, 2023, Alcindor made her last appearance moderating Washington Week, announcing that she intends to spend more time fulfilling her duties at NBC and writing her memoir.|url=https://current.org/2021/12/yamiche-alcindor-to-leave-newshour-for-nbc-news-will-retain-washington-week-role/|title=Yamiche Alcindor to leave 'NewsHour' for NBC News, will retain 'Washington Week'|work=[[Current (newspaper)|Current]]|date=December 7, 2021|accessdate=January 9, 2022}}</ref><ref name="NYT-2021may4"/> Mee 2021, Alcindor ghọrọ onye nhazi ọhụrụ nke Washington Week. Na Jenụwarị 2022, Alcindor hapụrụ PBS NewsHour na, na Machị 2022, malitere ọrụ dị ka onye nta akụkọ Washington maka NBC News.. <ref name="variety-2021dec7">{{Cite news|author=Steinberg|first=Brian|title=Yamiche Alcindor Joins NBC News as Washington Correspondent (Exclusive)|url=https://variety.com/2021/tv/news/yamiche-alcindor-nbc-news-washington-correspondent-1235127818/|accessdate=January 9, 2022|work=[[Variety (magazine)|Variety]]|date=December 7, 2021}}</ref> <ref>{{Cite web|author=Alcindor|first=Yamiche|date=2023-02-24|title=Yamiche Alcindor's goodbye message as she departs Washington Week|url=https://www.pbs.org/weta/washingtonweek/video/2023/02/yamiche-alcindors-goodbye-message-as-she-departs-washington-week|accessdate=2023-03-18|work=Washington Week {{!}} PBS|language=en}}</ref> Febụwarị 24, 2023, Alcindor pụtara n'oge ikpeazụ ya na eme ka Washington Week dị n'etiti, na ekwupụta na ọ na ezube iwepụtakwu oge na arụ ọrụ ya na NBC ma na-ede akwụkwọ ncheta ya. == Onyinye na nsọpụrụ == A kpọrọ Alcindor "Onye nta akụkọ na apụta n'afọ" site na National Association of Black Journalists na 2013. <ref name="nabj"/> N'afọ 2016, a họpụtara ya maka Shorty Award na ngalaba Onye nta akụkọ . <ref>{{Cite web|url=http://shortyawards.com/8th/influencer/nominees|date=19 January 2016|title=8TH ANNUAL SHORTY AWARD INFLUENCER NOMINEES|work=[[Shorty Awards]]|accessdate=17 March 2018}}</ref> <ref>{{Cite web|url=http://newhouse.syr.edu/news-events/news/david-fahrenthold-washington-post-honored-toner-prize-excellence-political|work=[[Syracuse University]]|accessdate=17 March 2018|title=David Fahrenthold of The Washington Post honored with Toner Prize for Excellence in Political Reporting|author=Loughlin|first=Wendy S.|date=27 March 2017}}</ref>'afọ sochirinụ, Alcindor ritere ihe nrite na ụtụ nye onye nta akụkọ Gwen Ifill, onye nwụrụ na Nọvemba 2016, na mmemme Ihe nrite Toner nke Mahadum Syracuse. Alcindor <ref>{{Cite web|url=http://interactives.theroot.com/root-100-2017/|work=[[The Root (magazine)|The Root]]|accessdate=17 March 2018|title=The Root 100|archivedate=13 November 2019|archiveurl=https://web.archive.org/web/20191113110419/http://interactives.theroot.com/root-100-2017/}}</ref> nọmba 13 na mbipụta 2017 nke "Mgbọrọgwụ ahụ 100", ndepụta kwa afọ nke magazine Mgbọrọgwụ ahụ nke ndị Afrika Amerika kachasị nwee mmetụta n'etiti afọ 25 na 45. Ọ bụ nọmba 5 na mbipụta 2020 nke "The Root 100".<ref>{{Cite news|title=The Root 100 2020|url=https://interactives.theroot.com/root-100-2020/yamiche-alcindor/|accessdate=25 October 2022|work=The Root}}</ref> == Ndụ onwe onye == Alcindor onye Haiti-America ma na asụ asụsụ Creole nke Haiti nke ọma. <ref name="interview" /> bụ onye otu National Association of Black Journalists . [1] 'afọ 2018, ọ lụrụ onye nta akụkọ ''Loudoun Times-Mirror'' Nathaniel Cline . [1] Ọ bụ onye Katọlik.<ref>{{Cite web|title=Yamiche Alcindor: I Almost Vomited When I Read About Priests Putting Crosses Around Kids To Indicated (sic) They Had Been Violated|url=https://grabien.com/story.php?id=188133|accessdate=2021-12-08|work=grabien.com|language=en}}</ref> Na Eprel 24, 2023 ọ kpughere na mgbe ọtụtụ afọ nke ọgwụgwọ IVF gasịrị, ọ na atụ anya nwa nwoke na June. <ref>{{Cite web|title=After years of IVF, I'm pregnant: What I'd like other women struggling to become mothers to know|url=https://www.today.com/parents/essay/yamiche-alcindor-pregnant-years-ivf-rcna80486|accessdate=2023-04-24|work=TODAY.com|date=April 24, 2023|language=en}}</ref> == Ihe odide == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * Ebe nrụọrụ weebụ gọọmentị * [https://www.pbs.org/newshour/author/yamiche-alcindor Profaịlụ] na ebe nrụọrụ weebụ PBS NewsHour [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] [[Òtù:Pages with unreviewed translations]] 2zb17njmjqosfzhz8e2a782qaud8viu Susan Kigula 0 39822 228691 159718 2025-06-19T19:19:04Z InternetArchiveBot 11600 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 228691 wikitext text/x-wiki '''Susan Kigula''' (amụrụ n'afọ 1980) bụ onye na-eme mgbanwe n'ụlọ mkpọrọ na [[Uganda|Ugandan]]. Ikpe ya (Susan Kigula na 416 Ndị Ọzọ vs Attorney General, 2009) mere ka mgbanwe dị na iwu Uganda gbasara ntaramahụhụ ọnwụ. == Ihe ndị mere n'oge gara aga == A mụrụ ya na mpaghara Masaka ma na-arụ ọrụ na obere ụlọ ahịa onyinye na Kampala Uganda . <ref>{{Cite news|date=2018-04-12|title=Susan Kigula: The woman who freed herself and hundreds from death row|language=en-GB|work=BBC News|url=https://www.bbc.com/news/stories-43739933|accessdate=2021-04-10}}</ref> A tụrụ Kigula mkpọrọ n'afọ 2000. Ya na odibo ya Nansamba Patience, e boro ya ebubo igbu onye mmekọ ya, Constantine Sseremba. Ikpe ụlọ ikpe ahụ dabere na akaebe nke nwa ya nwoke dị afọ atọ. N'afọ 2009, a mara ya ikpe ọnwụ site n'ịkwụgbu ya.<ref name="bbc1">{{Cite web|author=Mohan|first=Megha|title=Susan Kigula: The woman who freed herself and hundreds from death row|url=https://www.bbc.co.uk/news/stories-43739933|work=BBC News|publisher=BBC|accessdate=31 July 2018}}</ref> Kigula mara ikpe ọnwụ aka n'Ụlọikpe Kasị Elu nke Uganda, nke mere ka mgbanwe dị na iwu Uganda gbasara ntaramahụhụ ọnwụ. Mgbanwe abụọ bụ isi bụ: ikpe ọnwụ abụghịzi iwu na ikpe igbu ọchụ, a ga-agbanwekwa ikpe ọnwụ ka ọ bụrụ Mkpọrọ ndụ ma ọ bụrụ na emeghị ogbugbu ahụ n'ime afọ atọ nke ikpe. N'ihi mgbanwe ndị a, a kagbuola ikpe Ọnwụ nke ihe dị ka ndị mkpọrọ 180 nọ n'ọnụ ọnwụ.<ref name="konnectafrica">{{Cite web|author=Okafor|first=Lovelyn|title=Susan Kigula- Once Condemned, Now a Beacon of Hope for Many|url=https://www.konnectafrica.net/susan-kigula/|publisher=Konnect Africa|accessdate=31 July 2018|archivedate=23 March 2023|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230323181549/https://konnectafrica.net/susan-kigula/}}</ref><ref name="vision">{{Cite web|title=Kigula's death sentence reduced to imprisonment|url=https://www.newvision.co.ug/new_vision/news/1003454/kigulas-death-sentence-reduced-imprisonment|publisher=New Vision|accessdate=31 July 2018}}</ref> N'ọnwa Nọvemba afọ 2011, mgbe a na-ekpe ikpe ọzọ, e belatara ikpe Kigula ruo afọ iri abụọ n'ụlọ mkpọrọ.<ref name="janbanning">{{Cite web|author=Banning|first=Jan|title=Death Sentence in Uganda: the case of Susan Kigula|url=http://www.janbanning.com/my-writings/death-sentence-in-uganda-the-case-of-susan-kigula/|publisher=[[Jan Banning]]|accessdate=31 July 2018|archivedate=31 July 2018|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180731153433/http://www.janbanning.com/my-writings/death-sentence-in-uganda-the-case-of-susan-kigula/}}</ref> Ọ malitere ịmụ maka nzere iwu, nke ọ gụsịrị na 2018. <ref name="bbc2">{{Cite web|title=Former death row prisoner graduates with law degree|url=https://www.bbc.com/news/live/world-africa-43484091|work=BBC News|publisher=BBC|accessdate=31 July 2018}}</ref> A tọhapụrụ Kigula n'ụlọ mkpọrọ n'afọ 2016. Ọ na-ekwusi ike na aka ya dị ọcha n'ihe gbasara ogbugbu Sseremba.<ref name="bbc1"/> == Edensibia == {{Reflist}}.<ref name="janbanning2">{{Cite web|author=Banning|first=Jan|title=Death Sentence in Uganda: the case of Susan Kigula|url=http://www.janbanning.com/my-writings/death-sentence-in-uganda-the-case-of-susan-kigula/|publisher=[[Jan Banning]]|accessdate=31 July 2018|archivedate=31 July 2018|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180731153433/http://www.janbanning.com/my-writings/death-sentence-in-uganda-the-case-of-susan-kigula/}}</ref> <ref name="bbc22">{{Cite web|title=Former death row prisoner graduates with law degree|url=https://www.bbc.com/news/live/world-africa-43484091|work=BBC News|publisher=BBC|accessdate=31 July 2018}}</ref> [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] 89dba4uo22m7g758nv4azl2kqnrnkwb Ịnụrụ akwụkwọ nri 0 41923 228734 160005 2025-06-20T08:45:27Z InternetArchiveBot 11600 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 228734 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Onye anaghị eri anụ nke akụ na ụba''' bụ onye na-eme anụ anaghị eri anụ site n'echiche nkà ihe ọmụma na iri anụ dị oke ọnụ, akụkụ nke atụmatụ ibi ndụ dị mfe ma ọ bụ naanị n'ihi mkpa. N'ime mba ndị ka na-emepe emepe, ebe ọnụ ọgụgụ buru ibu nke ndị ogbenye nwere ike ọ gaghị ajụ iri anụ, a na-amanye ha mgbe niile ka ha ghara iri ya, ebe ọ bụ na anụ nwere ike bụrụ ihe okomoko. <ref name="The Elephant Is Jogging: New Pressures for Agricultural Reform in India">{{Cite web|title=The Elephant Is Jogging: New Pressures for Agricultural Reform in India|url=http://ers.usda.gov/AmberWaves/February04/Features/ElephantJogs.htm|publisher=USDA Economic Research Service|accessdate=10 February 2013|archiveurl=https://web.archive.org/web/20120606065515/http://www.ers.usda.gov/amberwaves/February04/Features/ElephantJogs.htm|archivedate=2012-06-06}}</ref> == Ihe mkpali == Ndị anaghị eri anụ nke akụ na ụba kwenyere na enwere ike nweta nri na-edozi ahụ nke ọma na ọnụ ahịa dị ala site na akwụkwọ nri, ọka, wdg, karịa site na anụ. Ha na-arụ ụka dị ka ndị anaghị eri anụ ahụ ike na nri onye anaghị eri anụ bara ụba na vitamin, eriri nri na carbohydrates dị mgbagwoju anya, ma na-eburu ya ihe ize ndụ ole na ole (dị ka ọrịa obi, oke ibu, na ọrịa nje ) karịa anụ anụmanụ. N'ihi ya, ha na-ewere na mmepụta anụ adịghị mma. <ref name="The Startling Effects of Going Vegetarian for Just One Day">{{Cite web|title=The Startling Effects of Going Vegetarian for Just One Day|url=http://www.alternet.org/story/134650/the_startling_effects_of_going_vegetarian_for_just_one_day|accessdate=10 February 2013|archiveurl=https://web.archive.org/web/20121007180810/http://www.alternet.org/story/134650/the_startling_effects_of_going_vegetarian_for_just_one_day|archivedate=7 October 2012}}</ref> <ref name="Eat Better and Improve Your Health For Less Money">{{Cite web|title=Eat Better and Improve Your Health For Less Money|url=http://www.savvyvegetarian.com/blog/health/economic-advantages-vegetarian-diet|accessdate=10 February 2013|author=Katherine Manning|archiveurl=https://web.archive.org/web/20121114192717/http://www.savvyvegetarian.com/blog/health/economic-advantages-vegetarian-diet|archivedate=14 November 2012}}</ref> Ụfọdụ ndị anaghị eri anụ na-akpali site na ibi ndụ dị mfe ma ọ bụ na-eri anụ anaghị eri anụ site na mkpa. Dị ka ihe atụ, na [[Obodoézè Nà Ofú|United Kingdom]], mkpa gbanwere dietary àgwà n'oge gburugburu [[World War II|Agha Ụwa nke Abụọ]] na mmalite 1950s, dị ka anụmanụ ngwaahịa na-siri ike rationed na oke ma ọ bụ n'ụlọ-toro mkpụrụ osisi na akwụkwọ nri dị ngwa ngwa. [4] Tupu mgbe ahụ n'oge Agha Ụwa Mbụ, a na-agba ndị America ume ka ha gaa otu ụbọchị n'izu na-enweghị anụ iji chekwaa nri anụ maka ndị agha, nke malitere mgbanwe "Monday Meatless". <ref>{{Cite web|author=Avey|first=Tori|title=Discover the History of Meatless Mondays|work=[[PBS]]|url=http://www.pbs.org/food/the-history-kitchen/history-meatless-mondays/|accessdate=2024-04-12|archivedate=2021-02-17|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210217181424/https://www.pbs.org/food/the-history-kitchen/history-meatless-mondays/}}</ref> Na mba ndị ka na-emepe emepe, mgbe ụfọdụ ndị mmadụ na-agbaso nri anaghị eri anụ naanị n'ihi na akụrụngwa anụ dị ụkọ ma ọ bụ dị oke ọnụ ma e jiri ya tụnyere isi nri ọzọ. Otu ụkpụrụ ahụ nwekwara ike ịbụ ihe na-ekpebi ihe na-emetụta nri ezinụlọ ndị na-enweghị ego n'Ebe Ọdịda Anyanwụ Ụwa. Ọnụ ego anụ ehi n'ala n'afọ 1985 bụ $ 1.28 kwa paụnd, na dị ka nke 2016 ọnụ ahịa mụbara ruo $3.98 kwa paụnd, kwekọrọ na mmụba 39% n'ezie n'ime afọ 31 gara aga. Ọtụtụ n'ime mmụba ọnụahịa ahụ emeela n'etiti 2004 na 2016, na-abawanye site na $1.72 n'ime afọ iri na abụọ. <ref>{{Cite web|url=https://beef2live.com/story-retail-ground-beef-prices-year-january-0-111644|title=Retail Ground Beef Prices By Year (January) - Beef2Live &#124; Eat Beef * Live Better|work=beef2live.com|accessdate=18 April 2023}}</ref> Mmụba ọnụ ahịa ndị a na-eme ka o siere ezinụlọ ndị na-enweghị ego ike ịnọgide na-etinye anụ dị ka akụkụ nke nri ha. Ọtụtụ ndị anaghị eri anụ nke akụ na ụba na-akwalitekwa echiche na usoro ọrụ ugbo dị elu emewo ka mmepụta anụ bụrụ ihe ochie na nke na-adịghị mma. Ụfọdụ na-akwalite echiche nke sịntetik <ref name="guardiancouk">[https://www.theguardian.com/environment/2010/aug/16/artificial-meat-food-royal-society Artificial food? Food for thought by 2050] from guardian.co.uk</ref> na anụ cloned . == Nkatọ ==   Ọtụtụ ndị nkatọ nke anaghị eri anụ na-arụtụ aka n'eziokwu ahụ bụ na ọtụtụ nri ndị sitere na osisi enweghị nri dịka vitamin B12, Vitamin D, na ígwè. <ref>{{Cite web|url=https://batonrougeclinic.com/the-pros-and-cons-of-vegetarian-diets/|title=The Pros and Cons of Vegetarian Diets|first=Bridget|author=Gaffney|date=1 October 2021|work=Baton Rouge Clinic|accessdate=18 April 2023}}</ref> == Hụkwa == * Nri ziri ezi * Anụ anaghị eri anụ gburugburu gburugburu * Ibi ndụ dị mfe * Nri na-adịgide adịgide * Ibi ndụ na-adịgide adịgide * Ahịhịa anaghị eri anụ * Zoonosis == Edensibia == narị afọ nke iri na itoolu, mgbanwe dị iche iche nke azụ azụ azụ na Germaanaghị eri anụ na-akpali site na ibi ndụ dị mfe ma ọ bụ na-eri anụ anaghị eri anụ site na mkpany bụ nke a na-akpọkarị {{Reflist}} === Akpọrọ ọrụ === * {{Cite book|ref={{harvid|Home Front Handbook}}|title=Home Front Handbook|publisher=[[Imperial War Museum]] ([[Ministry of Information (United Kingdom)|Ministry of Information]])|origyear=1945|date=2005|isbn=1-904897-11-8}} qu1n1hgpdkuq11fu4rdkl3yaa3jnvg6 Uche Akubuike 0 43417 228710 162997 2025-06-20T00:33:43Z InternetArchiveBot 11600 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 228710 wikitext text/x-wiki '''Uche Akubuike''' (amụrụ ya na 17 Machị na- afo 1980 na [[Ȯra Akwa Ibom|Akwa Ibom]]) O bụ onye Naijiria na-eche [[Footbọl|bọọlụ]]. Ọ na-agba bọọlụ klọb Nye ndiEnyimba . <ref>{{Cite web |url=http://www.galloimages.co.za/image/uche-akubuike-gombe-united-nigeria-premier/1080164/1 |title=Photo from 2011 at Gombe Utd. |accessdate=2024-04-18 |archivedate=2023-06-14 |archiveurl=https://web.archive.org/web/20230614174226/https://www.galloimages.co.za/image/uche-akubuike-gombe-united-nigeria-premier/1080164/1 }}</ref><ref>[http://www.mtnfootball.com/africa/nigeria/premier-league/news/2012/may/07-uche-akubuike-joins-enyimba.html Akubuike joins Enyimba (MTNfootball)]</ref> [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] 52r6cikav22efncjqphertbgczvkl7w Will Rawls 0 45187 228723 170055 2025-06-20T04:12:44Z InternetArchiveBot 11600 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 228723 wikitext text/x-wiki   <ref>[http://www.newyorklivearts.org/artist/will-rawls New York Live Arts Organization bio]</ref>Will Rawls bụ onye America na-eme choreographer nke oge a, onye na-ese ihe, onye na-ahụ maka ọrụ na onye edemede dabere na New York City yana ọrụ na-aga n'ihu na Europe .  Ọ kọwapụtala ọrụ solo na ọrụ otu yana ịgba egwu na ụlọ ọrụ ịgba egwu.  Ọ bụkwa otu ọkara nke fim nka nka, Dance Gang, ya na Kennis Hawkins Na 2017, Rawls nwa aka na onye na-ede uri na onye edemede Claudia Rankine na ihe ike .  Rawls na Rankine, iwepụta ihe na-adịgide ọnụ mgbe enyi ibe ha dị ka ndị mmekọ.  Rawls ji abụọ nke Rankine banye na studio - 2004 ekwela ka m ikike ya na nwa amaala 2014. Ụbọchị ahụ ofufe ndị na-eme ihe anọ: Tara Aisha Willis, Jessica Pretty, Leslie Cuyjet, na Jeremy Toussaint-Baptiste.  Toussaint-Baptiste bụkwa onye mmebe ike maka ihe ike.  Na mmemme maka Museum of Contemporary Art (MCA) na Chicago, Tara Aisha Willis (onye na-eme ihe nkiri na onye na-arụ ọrụ na onye na-arụ ọrụ maka MCA) ndị ọrụ ahụ ka ọ na-ajụ, sị: "  N'ime ka ihe nsogbu, anyị na- ンーーーーーーーり› ma dị ndụ ma na-ama slated maka ọnwụ dị ka ebe obibi, nnukwu oghere ma ọ bụ tundra ebe anyị na-eji olu anyị na-  akpọ onwe anyị n'ime adị, O nwere ike ịbụ 'ama-anwụ anwụ' nchekwa, ma ọ bụ nke anyị, ma ọ bụ na ọ dịghị ihe ọzọ a oghere ebe anyị amaralarị na ahụ ikike ala ya nke ọma [1] "  Ihe na-aga n'ihu na Bard College, a na-eme ya na ebe egwuregwu mba, ndị Danspace na New York, Walker Art Center, Yale Repertory Theatre, na, na December, 2018, Chicago's Museum of Contemporary Art Warehouse Space. == Ihe ngosi ahọpụtara == * "Ndị na-eri ụwa." Ụlọ ọrụ Chocolate, ya na onye egwu Chris Kuklis. <ref>[https://www.nytimes.com/2013/11/15/arts/dance/will-rawls-performs-the-planet-eaters-at-chocolate-factory.html?_r=0 "Will Rawls Performs the Planet Eaters at Chocolate Factory." November 14, 2013.]</ref> <ref>{{Cite web |url=http://www.chocolatefactorytheater.org/redesign/event/will-rawls-the-planet-eaters/ |title="Will Rawls, The Planet Eaters." |accessdate=2024-05-23 |archivedate=2016-03-03 |archiveurl=https://web.archive.org/web/20160303215306/http://www.chocolatefactorytheater.org/redesign/event/will-rawls-the-planet-eaters/ }}</ref> * "Akụkọ akụkọ ifo, ma ọ bụ ụfọdụ echiche banyere ịgba egwu n'ọchịchịrị." Ọgụgụ/arụmọrụ na [[Emily Harvey Foundation]] . <ref>[https://web.archive.org/web/20150924000139/http://www.emilyharveyfoundation.org/wordsgestures.pdf Text from the exhibition "of words and other gestures"] curated by [[Chiara Vecchiarelli]]</ref> * "Ndị folk gị! Folk Me Too!," arụmọrụ nkuzi na akụkọ ifo na Tanzquartier Wien. <ref>[http://www.tqw.at/en/events/folk-you-folk-me-too?date=2011-12-08_20-30&mini=calendar%252F2011-12 Description of "Folk You! Folk Me Too!" from Tanzquartier's website]</ref> * "Frontispieces." Danspace Project <ref>[http://www.huffingtonpost.com/margaret-fuhrer/review-will-rawls-and-isa_b_1271623.html Review of Will Rawls' work] in [[The Huffington Post]]</ref> == Edemede == * "Leap of Fake" edemede banyere ịgba egwu na obi abụọ site n'aka Will Rawls na 'SCORES N°4: na-agwa' akwụkwọ akụkọ Austria's Tanzquartiers kwa afọ, tankị echiche, oghere obibi na onye na-eweta egwu egwu nke oge a. <ref>{{Cite web |url=http://homepage.univie.ac.at/arno.boehler/php/wp-content/Scores_No4_Web.pdf |title=PDF of "Leap of Fake" by Will Rawls in 'SCORES N°4: on addressing' pp 40-47 |accessdate=2024-05-23 |archivedate=2024-05-23 |archiveurl=https://web.archive.org/web/20240523171346/https://homepage.univie.ac.at/arno.boehler/php/wp-content/Scores_No4_Web.pdf }}</ref> * "Zipu site na akwụkwọ (13) : Will Rawls na Mkparịta ụka ya na Thomas J. Lax" si na Studio Studio nke Harlem <ref>[https://web.archive.org/web/20160729073528/http://www.studiomuseum.org/studio-blog/features/dispatch-documenta-13-will-rawls-in-conversation-thomas-j-lax "Dispatch from Documenta (13): Will Rawls in Conversation with Thomas J. Lax"] from The [[Studio Museum of Harlem]]</ref> * " Lindsay Benedict na mkparịta ụka ya na Will Rawls" na Mkparịta ụka dị egwu. <ref>{{Cite web |url=http://old.movementresearch.org/criticalcorrespondence/blog/?p=3703 |title="Lindsay Benedict in conversation with Will Rawls" in Critical Correspondence |accessdate=2024-05-23 |archivedate=2023-07-15 |archiveurl=https://web.archive.org/web/20230715171654/http://old.movementresearch.org/criticalcorrespondence/blog/?p=3703 }}</ref> * "Megan Byrne, Michael Mahalchick, Will Rawls, na Regina Rocke na mkparịta ụka ha na Levi Gonzalez" na mkparịta ụka dị egwu. <ref>[http://www.movementresearch.org/criticalcorrespondence/blog/?p=522 "Megan Byrne, Michael Mahalchick, Will Rawls, and Regina Rocke in conversation with Levi Gonzalez" in Critical Correspondence]</ref> * "Milka Djordjevich, Nohemà Montzerrat Contreras, Sarah Beth Percival, Will Rawls, na Otto Ramstad na mkparịta ụka Alejandra Martorell" na mkparịta ụka dị egwu. <ref>[http://www.movementresearch.org/criticalcorrespondence/blog/?p=1223 "Milka Djordjevich, Nohemà Montzerrat Contreras, Sarah Beth Percival, Will Rawls, and Otto Ramstad in conversation with Alejandra Martorell" in Critical Correspondence]</ref> Will Rawls bụ onye nchịkọta akụkọ ugbu a na Abigail Levine na ''Critical Correspondence'', mbipụta weebụ nke Center for Movement Research . <ref>{{Cite web |url=http://www.movementresearch.org/criticalcorrespondence/ |title="Critical Correspondence." in Movement Research |accessdate=2024-05-23 |archivedate=2014-04-24 |archiveurl=https://web.archive.org/web/20140424224653/http://www.movementresearch.org/criticalcorrespondence/ }}</ref> == Emere ya na == * Shen Wei Dance Arts, dị ka onye na-agba egwú na "The Rite of Spring" maka Venice Biennale na "Jikọọ. Nyefee.," Na Lincoln Center Festival. <ref>{{Cite web |url=http://bricartsmedia.org/performing-arts/spring-season-at-bric-house/onstage-bric-archive/spring-2006 |title=BRIC Arts Media bio |accessdate=2024-05-23 |archivedate=2014-04-13 |archiveurl=https://web.archive.org/web/20140413131735/http://bricartsmedia.org/performing-arts/spring-season-at-bric-house/onstage-bric-archive/spring-2006 }}</ref> * [[Nicholas Leichter Dance]], dị ka onye na-agba egwú na "free the angels" na Joyce Ụlọ ihe nkiri . <ref>{{Cite web |url=http://www.offoffoff.com/dance/2009/nicholas_leichter_dance_killa.php |title="Nicholas Leichter Dance kills it at the Joyce." review in Off Off Off dance |accessdate=2024-05-23 |archivedate=2019-10-03 |archiveurl=https://web.archive.org/web/20191003204821/http://www.offoffoff.com/dance/2009/nicholas_leichter_dance_killa.php }}</ref> * Tino Sehgal, dị ka onye na-agba egwú na onye ntụgharị okwu maka "Ọganihu a," rụrụ na Guggenheim Museum na "Nke a dị iche iche" rụrụ na documenta (13) na Kassel, Germany. <ref>[https://web.archive.org/web/20140413131413/http://boglarkaborcsok.wordpress.com/2012/08/08/this-variation-at-documenta13/ List of dancers for "This Variation"] at [[documenta (13)]]</ref> * Marina Abramović dị ka onye na-emeghachi omume na "Onye na-ese ihe dị ugbu a" na Museum of Modern Art . <ref>[https://www.nytimes.com/2010/04/16/arts/design/16public.html?_r=0 "Some at MoMA Show Forget 'Look but Don't Touch'"] an article in the [[New York Times]]</ref> * Jérôme Bel, dị ka onye na-agba egwú na "The Show Must Go On" rụrụ na Museum of Modern Art . <ref>[http://agencepistache.blogspot.com/2012_10_01_archive.html "The Show Must Go On at MoMa" from Agence Pistache blog]</ref> * [[Alain Buffard]], dị ka onye na-agba egwu maka "Baron Samedi" gara njem na Europe na USA. <ref>{{Cite web |url=http://frenchculture.org/visual-and-performing-arts/events/alain-buffard-baron-samedi-new-york-live-arts |title=FrenchCulture.org announcement of Alain Buffard's "Baron Samedi" |accessdate=2024-05-23 |archivedate=2016-03-15 |archiveurl=https://web.archive.org/web/20160315235515/http://frenchculture.org/visual-and-performing-arts/events/alain-buffard-baron-samedi-new-york-live-arts }}</ref> * [[Noemie LaFrance]], onye na-agba egwu na Agora na McCarren Pool na Brooklyn, NY. <ref>{{Cite web |url=https://sensproduction.org/agora |title=Will Rawls contribution to Agora |accessdate=2024-05-23 |archivedate=2023-05-30 |archiveurl=https://web.archive.org/web/20230530033516/http://sensproduction.org/agora }}</ref> <ref>[http://sensproduction.org/artists Sens Production list of artists]</ref> * [[Davide Balula]], dị ka onye na-agba egwú na "The Endless Pace" maka Performa 09. <ref>[http://www.lappareil.com/ Davide Balula's website]</ref> == Curatorial == * "Oku Roll" Ememme Nchọpụta Mgbanwe 2009 <ref>[http://www.movementresearch.org/criticalcorrespondence/blog/?p=764 "MR Festival 2009: Role Call: Hostess, Prophet" article by Clare Byrne]</ref> * "The Protagonists and Coining", ihe ngosi vidiyo na edemede banyere arụmọrụ ojii, ịgba egwu postmodern na usoro YouTube <ref>[http://danspaceproject.org/calendarandtickets/detail.php?id=129 "The Protagonists: Documents of Dance and Debate"] at [[Danspace Project]]</ref> == Mmekọrịta == Dance Gang bụ ihe ngosi nka America mebere Will Rawls na Kennis Hawkins mgbasa na 2006 na New York City. Ha abụọ, ihe ụkwụ ụkwụ isii n'ogologo, zutere 2004 dị ka ndị na-agba ibe ha na Shen Wei Dance Arts wee agha ọrụ nke ha.  Otu agba egwu egwu site n'ịgba egwu egwu n'ọha nsogbu wee gaa n'ihu n'enwe choreograph nke saịtị nkenke na ogologo.  [1] Ha ọrụ kpọmkwem otu awa, "Nkịta n'efu" na River to River Festival na 2009, <nowiki></link></nowiki> Ọrụ dị na Neal Medlyn, [2] arụ ọrụ Beyoncé 's 'All the Single Single' na  Joe's Pub, [3] na egwu Kanye West 's "Bad News" sitere na 808 na Heartbreaks [4] [5] na-arụ ọrụ na Ise Cultural Foundation dị ka nke "Na-ahụso: Art on Dating," [  6] na ndị ọzọ. <ref>{{Cite web|url=https://www.moma.org/calendar/programs/140|title=Simone Forti's Dance Constructions &#124; MoMA}}</ref>Na 2018 na 2019, Rawls rụkọrọ ọrụ na onye choreographer Andros Zins-Browne na mmemme abụọ.  Nke mbụ bụ Tony Cokes Remixes maka 10th Berlin Biennial.  [1] N'afọ sochirinụ, ha abụọ aka n'ịmepụta ụdị nke Simone Forti '1960 na-egosi See-Saw, nke ụlọ ọrụ Museum of Modern Art na New York City nyere ya ma onye ọrụ nke abụọ yana onye na-eme  ihe nkiri Martita Abril. == Njikọ mpụga == <ref>[http://canopycanopycanopy.com/contents/good_dog_you Triple Canopy website]</ref>Ngosipụta nke Triple Canopy nke Will Rawls na onye-ọkọ na Performa na-akpa ezi onye àmà Adrienne Edwards iji rịta ike dị n'etiti ihe, ọnụ ọgụgụ anụmanụ, na oji na-alụso di. == Ntụaka == {{Reflist}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] aswhpdza31c5km1mubv57psgonmoct1 Xbills Ebenezer 0 45633 228724 210498 2025-06-20T05:09:23Z InternetArchiveBot 11600 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 228724 wikitext text/x-wiki {{Infobox person|image=|caption=}} {{Databox}}'''Xbills Ebenezer''' (amụrụ '''Annor Ebenezer''' ) bụ onye ntụzi vidiyo egwu [[Ghana]] na onye na-eme ihe nkiri. Ọ bụ onye nchoputa na CEO nke Xpress Philms, ụlọ ọrụ mmepụta ihe nke na-ahụ maka mmepụta ihe nkiri, telivishọn, na vidiyo egwu. <ref>{{Cite web|url=http://flexgh.com/xbills-ebenezer-the-magic-hand-behind-ghanas-best-music-videos/|title=Xbills Ebenezer, The Magic Hand Behind Ghana's Best Music Videos|publisher=Flexgh|date=29 March 2016|accessdate=23 March 2018}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://www.musicinafrica.net/directory/xbills-ebenezer|title=Xbills Ebenezer|publisher=Music in Africa|date=13 August 2015|accessdate=23 March 2018}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://www.musicarenagh.com/top-10-music-video-directors/|title=TOP 10 MUSIC VIDEO DIRECTORS|publisher=Showbiz Punch|date=1 September 2016|accessdate=23 March 2018|archivedate=6 December 2021|archiveurl=https://web.archive.org/web/20211206050724/https://www.musicarenagh.com/top-10-music-video-directors/}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://www.showbizpunch.com/exclusive-video-directorx-bills-releases-first-hit-song-now-musician/|title=Exclusive: Video Director,X Bills Releases First Hit Song Now As A Musician|publisher=Showbiz Punch|date=3 December 2017|accessdate=23 March 2018|archivedate=15 August 2018|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180815045743/https://www.showbizpunch.com/exclusive-video-directorx-bills-releases-first-hit-song-now-musician/}}</ref> Xbills eduzila vidiyo egwu maka ndị na-ese ihe na-edekọ ihe n'ofe ụdị dị iche iche gụnyere, Bisa Kdei, [[Shatta Wale]], [[Becca Bernstein|Becca]], Kofi Kinaata, Edem, [[Eazzy]], Gurunkz, VVIP, Obrafour, Dobble, AK Songstress, Tic Tac, [[Sarkodie (rapper)|Sarkodie]], [[Jupiter Bokondji|Jupitar]], na ndị ọzọ. . <ref name="helpinghana">{{Cite web|url=https://helpinghana.com/index.php/2017/12/26/photos-best-music-directors-ghana//|title=Photos of Best Music Directors in Ghana|publisher=Helpin Ghana|date=5 March 2015|accessdate=23 March 2018|archivedate=19 November 2018|archiveurl=https://web.archive.org/web/20181119125048/https://helpinghana.com/index.php/2017/12/26/photos-best-music-directors-ghana/}}</ref> <ref>{{Cite web|url=http://opera.pulse.com.gh/entertainment/music/music-video-bisa-kdei-mansa-id4094063.html|title=Music Video Bisa Kdei Mansa|publisher=PulseGH|date=21 August 2015|accessdate=23 March 2018|archivedate=26 March 2018|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180326202934/http://opera.pulse.com.gh/entertainment/music/music-video-bisa-kdei-mansa-id4094063.html}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://web.netnaija.me/videos/music/3892-becca-beshiwo-feat-bisa-kdei-xbills-ebenezer|title=Becca – Beshiwo (feat. Bisa Kdei) [Dir. by Xbills Ebenezer]|publisher=Showbiz Punch|date=26 September 2016|accessdate=23 March 2018|archivedate=26 March 2018|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180326203129/https://web.netnaija.me/videos/music/3892-becca-beshiwo-feat-bisa-kdei-xbills-ebenezer}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://kuulpeeps.com/2016/04/see-behind-the-scenes-photos-of-the-making-of-shatta-wales-kakai-video/|title=See Behind The Scenes Photos Of The Making Of Shatta Wale's 'Kakai' Video|publisher=Kuulpeeps|date=13 April 2016|accessdate=23 March 2018}}</ref> == Ndụ na ọrụ == Ebenezxar mụrụ nye Miss Juliet Gladys Osafo na Mr Fred K. Annor na 17 Eprel 1987 na obodo Kukurantumi-Akim na mpaghara ọwụwa anyanwụ nke [[Ghana]]. Ọ bụ onye ikpeazụ nke abụọ n'ime ụmụnne isii ahụ. Ọ malitere ụlọ akwụkwọ n'Asafo-Akim wee sonye na Ofori Panin Senior High School ebe ọ gụrụ Visual Arts. Na Ofori Panin Senior High School, Xbills Ebenezer meriri nwa akwụkwọ Visual Arts kacha mma na klaasị ya ugboro abụọ. N'ịbụ onye na-akpali akpali site na ọdịdị mara mma na nka nke omenala Michael Jackson n'oge ụbọchị ụlọ akwụkwọ sekọndrị ya, ọ malitere ịbụ abụ na-akụ ma na-egwu egwu. Ọ rọrọ nrọ imepụta ihe nkiri akụkọ ifo nwere ike ịdị ka anụ ọhịa, yana egwu karịa nke Michael Jackson. Mgbe ọ bụ nwata, ọ na-ese ihe nkiri na mpempe akwụkwọ n'ụdị eserese; nke onye ọ bụla gụrụ ha ghọtara nke ọma. Ụdị ihe osise ndị a nwekwara ezigbo ihe odide. Ọ malitere mmepụta vidiyo egwu oge niile na 1997, vidiyo ọ rụpụtara bụ Gurunkz "''Lapaz Toyota''" nke agbagburu na 2011. == Aduziri vidiyo == Nke a bụ ndepụta vidiyo egwu nke Xbills Ebenezer duziri. Edepụtara ihe karịrị vidiyo egwu 37 ugbu a ebe a. {| class="wikitable sortable plainrowheaders" !Year ! style="width:22em;" |Video !Artist |- |2011 ! scope="row" |"Lapaz Toyota" |Gurunkz |- |2012 ! scope="row" |"Seke"<ref>{{Cite news|title=New Music Video: "Seke" By Dr. Slim and Double|url=http://www.peacefmonline.com/pages/showbiz/music/201211/145152.php?storyid=100&|accessdate=March 26, 2018|work=Peacefm|date=November 9, 2012}}</ref> |Dr. Slim feat. Dobble |- |2013 ! scope="row" |"Boys Abre/Alkayida"<ref>{{Cite news|title=GURU – ALKAYIDA (BOYS ABRE) (OFFICIAL VIDEO)|url=http://www.worldofafrica.tv/videos/guru-alkayida-boys-abre-official-video/|accessdate=March 26, 2018|work=World of Africa TV|date=October 10, 2013}}</ref> |Gurunkz |- | rowspan="12" |2014 ! scope="row" |"Obaa Jackie Chan"<ref>{{Cite news|title=Music Video Guru – Obaa Jackie Chan|url=http://www.pulse.com.gh/entertainment/music/music-video-guru-obaa-jackie-chan-id3371069.html|accessdate=March 26, 2018|work=Pulse GH|date=December 26, 2014}}</ref> |Gurunkz |- ! scope="row" |"Here We Go Again"<ref>{{Cite web|url=http://gh.newshub.org/new-videos-edem-releases-koene-and-here-we-go-again-850797.html|title=NEW VIDEOS: EDEM RELEASES 'KOENE' AND 'HERE WE GO AGAIN'|publisher=GH News Hub|accessdate=March 26, 2018}}</ref> |Edem |- ! scope="row" |"Pum Pum"<ref>{{Cite web|url=https://www.youtube.com/watch?v=leHSQ781qWE|title=Tic-Tac – Pum Pum (Feat. Edem)|publisher=[[YouTube]]|accessdate=March 26, 2018}}</ref> |TicTac feat Edem |- ! scope="row" |"Mpaebo"<ref>{{Cite web|url=https://loudsoundgh.com/2014/08/music-video-guru-mpaebo-directed-by-xbills-ebenezer/|title=Music Video Guru Mpaebo Directed by Xbills Ebenezer|publisher=Loudsound|accessdate=March 26, 2018}}</ref> |Gurunkz |- ! scope="row" |"Mama Ne Dada"<ref>{{Cite web|url=https://www.youtube.com/watch?v=Ktkk-nfhv6A|title=Mama ne Dada|publisher=[[YouTube]]|accessdate=March 26, 2018}}</ref> |D2 |- ! scope="row" |"Nkwadaa Nkwadaa"<ref>{{Cite web|url=http://www.peacefmonline.com/pages/showbiz/music/201302/156027.php|title=New Music Video: "Nkwaada Nkwaada" By Guru Featuring Double And Afia Schwarzenegger|publisher=Peace FM|accessdate=March 26, 2018|archivedate=February 12, 2023|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230212213515/https://www.peacefmonline.com/pages/showbiz/music/201302/156027.php}}</ref> |Gurunkz |- ! scope="row" |"Baba God"<ref>{{Cite web|url=https://www.nydjlive.com/new-music-video-guru-baba-god-ft-iyk-wonder/|title=New Music Video: Guru-Baba God ft Iyk Wonder|publisher=Nydjlive|accessdate=March 26, 2018}}</ref> |Gurunkz |- ! scope="row" |"Pooley Swag"<ref>{{Cite web|url=http://www.pulse.com.gh/entertainment/music/music-video-guru-pooley-swag-id3474821.html|title=Music Video Guru – Pooley Swag|publisher=Pulse|accessdate=March 26, 2018}}</ref> |Gurunkz |- ! scope="row" |"Aboa Onni Dua"<ref>{{Cite web|url=https://www.modernghana.com/entertainment/33416/obrafour-releases-video-for-aboa-onni-dua-featuring-redeye.html|title=Obrafour Releases Video For 'Aboa Onni Dua' Featuring Redeye|publisher=Modern Ghana|accessdate=March 26, 2018}}</ref> |Obrafour |- ! scope="row" |"Pimpinaa"<ref>{{Cite web|url=http://www.pulse.com.gh/entertainment/music/music-video-obrafour-pimpinaa-feat-bisa-kdei-id3766589.html|title=Music Video Obrafour – Pimpinaa feat. Bisa Kdei|publisher=Pulse|accessdate=March 26, 2018|archivedate=July 4, 2018|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180704005838/https://www.pulse.com.gh/entertainment/music/music-video-obrafour-pimpinaa-feat-bisa-kdei-id3766589.html}}</ref> |Obrafour |- ! scope="row" |"Enemies"<ref>{{Cite web|url=http://www.pulse.com.gh/entertainment/music/music-video-jupitar-enemies-feat-sarkodie-id3519659.html|title=Music Video Jupitar – Enemies Feat. Sarkodie|publisher=Pulse|accessdate=March 26, 2018|archivedate=July 3, 2018|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180703220703/https://www.pulse.com.gh/entertainment/music/music-video-jupitar-enemies-feat-sarkodie-id3519659.html}}</ref> |[[Jupitar (musician)|Jupitar]] |- ! scope="row" |"Skolom"<ref>{{Cite web|url=http://www.ghanandwom.net/vvip-skolom-feat-sena-dagadu-official-video/|title=VVIP – Skolom (Feat Sena Dagadu) (Official Video)|publisher=GhanaNdwom|accessdate=March 26, 2018}}</ref> |VVIP |- |2015 ! scope="row" |Otan Hunu<ref>{{Cite web|title=Dobble Otan Hunu Official Video|url=https://www.ghanamotion.com/dobble-otan-hunu-official-video/|accessdate=August 31, 2015|work=Ghana Motion}}</ref> |Dobble |- | rowspan="17" |2016 ! scope="row" |"Bie Gya"<ref>{{Cite web|url=http://www.pulse.com.gh/entertainment/music/music-video-shatta-wale-bie-gya-id4964452.html|title=Music Video Shatta Wale – Bie Gya|publisher=Pulse|accessdate=March 26, 2018|archivedate=July 4, 2018|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180704035736/https://www.pulse.com.gh/entertainment/music/music-video-shatta-wale-bie-gya-id4964452.html}}</ref> |[[Shatta Wale]] |- ! scope="row" |"Hello"<ref>{{Cite web|url=http://www.ghanandwom.net/akwaboah-hello-feat-sarkodie-official-video/|title=Akwaboah – Hello (Feat. Sarkodie) (Official Video)|publisher=GhanaNdwom|accessdate=March 26, 2018}}</ref> |[[Akwaboah Jnr]] feat [[Sarkodie (rapper)|Sarkodie]] |- ! scope="row" |"Beshiwo" |Becca (Ghanaian singer) feat Bisa Kdei |- ! scope="row" |"Life"<ref>{{Cite web|url=https://enewsgh.com/2016/11/22/video-life-bisa-kdei-ft-patoranking/|title=VIDEO: Life – Bisa KDei ft. Patoranking|publisher=EnewsGH|accessdate=March 26, 2018|archivedate=February 12, 2023|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230212214240/https://enewsgh.com/2016/11/22/video-life-bisa-kdei-ft-patoranking/}}</ref> |Bisa Kdei feat [[Patoranking]] |- ! scope="row" |"Na Na"<ref>{{Cite web|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/Eazzy-drops-Na-Na-video-featuring-Stonebwoy-489511|title=Eazzy drops 'Na Na' video featuring Stonebwoy|publisher=Ghanaweb|accessdate=March 26, 2018}}</ref> |[[Eazzy]] feat [[Stonebwoy]] |- ! scope="row" |"Meba Be Tia Wo"<ref>{{Cite web|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/Video-Guru-features-Lil-Win-in-Meba-Be-Tia-Wo-404844|title=Video: Guru features Lil Win in 'Meba Be Tia Wo'|publisher=Ghanaweb|accessdate=March 26, 2018}}</ref> |Gurunkz |- ! scope="row" |"Hw3"<ref>{{Cite web|url=http://www.pulse.com.gh/entertainment/music/music-video-becca-hw3-remix-feat-bisa-kdei-id4714780.html|title=Music Video Becca – Hw3 Remix feat. Bisa Kdei|publisher=Pulse|accessdate=March 26, 2018|archivedate=July 4, 2018|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180704005903/https://www.pulse.com.gh/entertainment/music/music-video-becca-hw3-remix-feat-bisa-kdei-id4714780.html}}</ref> |Becca (Ghanaian singer) feat Bisa Kdei |- ! scope="row" |"Susuka"<ref>{{Cite web|url=https://www.youtube.com/watch?v=KXaEvauHXYM|title=Kofi Kinaata – Susuka (Official Video)|publisher=[[YouTube]]|accessdate=March 26, 2018}}</ref> |Kofi Kinaata |- ! scope="row" |"Mansa"<ref>{{Cite web|url=https://www.youtube.com/watch?v=KXaEvauHXYM|title=Kofi Kinaata – Susuka (Official Video)|publisher=[[YouTube]]|accessdate=March 26, 2018}}</ref> |Bisa Kdei |- ! scope="row" |"PumPum"<ref>{{Cite web|url=http://tooxclusive.com/west/songs-download/rudebwoy-ranking-pumpum-ghana-ft-episode|title=RudeBwoy Ranking – "PumPum from Ghana" ft. Episode|publisher=[[TooXclusive]]|accessdate=March 26, 2018|archivedate=October 27, 2020|archiveurl=https://web.archive.org/web/20201027053640/https://tooxclusive.com/west/songs-download/rudebwoy-ranking-pumpum-ghana-ft-episode/}}</ref> |RudeBwoy Ranking |- ! scope="row" |"Kakai"<ref>{{Cite web|url=http://cuemusicworld.co.uk/index.php/2018/01/30/shatta-wale-kakai-official-video/|title=Shatta Wale – Kakai (Official Video)|publisher=Cuemusicworld|accessdate=March 26, 2018|archivedate=March 27, 2018|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180327023758/http://cuemusicworld.co.uk/index.php/2018/01/30/shatta-wale-kakai-official-video/}}</ref> |[[Shatta Wale]] |- ! scope="row" |"Holiday"<ref>{{Cite web|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/audio/artikel.php?ID=352773|title=AK Songstress releases new video "Holiday"|publisher=Ghanaweb|accessdate=March 26, 2018}}</ref> |AK Songstress |- ! scope="row" |"Baby"<ref>{{Cite news|title=VIDEO: Petrah ft. Reekado Banks – Baby|url=https://notjustok.com/video-download/video-petrah-ft-reekado-banks-baby/|accessdate=March 27, 2018|work=Notjustok|date=July 10, 2016}}</ref><ref>{{Cite news|title=Hot new Music Video: Petrah feat. Reekado Banks – Baby|url=https://ameyawdebrah.com/music-video-7/|accessdate=March 27, 2018|work=Ameyaw Debrah|date=July 4, 2016}}</ref> |Petrah feat [[Reekado Banks]] |- ! scope="row" |"Fefeefe"<ref>{{Cite web|url=https://www.ghanacelebrities.com/2016/10/20/new-video-el-drops-visuals-fefeefe/|title=NEW VIDEO: EL Drops Visuals For 'Fefeefe'|publisher=Ghana Celebrities|accessdate=March 26, 2018|archivedate=March 27, 2018|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180327023534/https://www.ghanacelebrities.com/2016/10/20/new-video-el-drops-visuals-fefeefe/}}</ref> |EL |- ! scope="row" |"One Tin"<ref>{{Cite web|url=https://kubilive.com/eazzy-drops-new-hot-video-one-tindirected-by-xbills-ebenezer/|title=Watch: Eazzy Drops New Hot Video "One Tin"(Directed by Xbills Ebenezer)|publisher=[[Kubilive]]|accessdate=March 26, 2018}}</ref> |[[Eazzy]] |- ! scope="row" |"Kpakposhito" <ref>{{Cite news|title=New Music Video: 'Kpakposhito' By Eazzy|url=https://www.ghanacelebrities.com/2016/03/11/new-music-video-kpakposhito-by-eazzy/|accessdate=March 26, 2018|work=Ghana Celebrities|date=November 10, 2016}}</ref> |[[Eazzy]] |- |Hello <ref>{{Cite web|author=Adinkra|first=Fiifi|date=2016-10-28|title=Akwaboah – Hello (Feat Sarkodie)|url=https://ghanandwom.net/akwaboah-hello-feat-sarkodie/|accessdate=2023-06-21|work=GhanaNdwom.net|language=en-US}}</ref> |[[Akwaboah Jnr|Akwaboah]] feat. [[Sarkodie (rapper)|Sarkodie]] |- | rowspan="7" |2017 ! scope="row" |"Boom Boom"<ref>{{Cite news|title=Music Video Kuami Eugene – Boom Bang Bang|url=http://www.pulse.com.gh/entertainment/music/music-video-kuami-eugene-boom-bang-bang-id6953921.html|accessdate=March 26, 2018|work=Pulse GH|date=July 6, 2017}}</ref> |Kuami Eugune |- ! scope="row" |"Mawuli"<ref>{{Cite news|title=Music: 2Fresh4God – Mawuli (Directed By XBills Ebenezer)|url=https://www.modernghana.com/entertainment/42504/music-2fresh4god-mawuli-directed-by-xbills-ebenezer.html|accessdate=March 27, 2018|work=ModernGhana|date=April 14, 2017}}</ref> |2Fresh4God |- ! scope="row" |"Feeling" |Kurl Songz feat Ebony Reigns |- ! scope="row" |"Bronya"<ref>{{Cite news|title=BTS Photos Wutah finally shoot video for "Bronya"|url=http://www.pulse.com.gh/entertainment/music/bts-photos-wutah-finally-shoot-video-for-bronya-id7479870.html|accessdate=March 26, 2018|work=Pulse GH|date=October 18, 2017}}</ref> |Wutah |- ! scope="row" |"Rewind"<ref>{{Cite news|title=Music Video MzVee – Rewind feat. Kuami Eugene|url=http://www.pulse.com.gh/entertainment/music/music-video-mzvee-rewind-feat-kuami-eugene-id6117075.html|accessdate=March 26, 2018|work=Pulse GH|date=January 25, 2017}}</ref> |MzVee feat Kuami Eugene |- |Daavi <ref>{{Cite web|date=2017-04-07|title=Mzvee releases latest track 'Daavi'|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/Mzvee-releases-latest-track-Daavi-526696|accessdate=2023-06-21|work=GhanaWeb|language=en}}</ref> |Mzvee |- |We Run Dem <ref>{{Cite web|author=Crafty|first=Arthur|date=2023-06-21|title=MzVee – We Run Dem ft Article Wan Mp3 Download » Naijamz|url=https://naijamz.com/download-mp3/3350/mzvee-we-run-dem-ft-article-wan|accessdate=2023-06-21|work=naijamz.com|language=en}}</ref> |MzVee ft Article Wan |- | rowspan="3" |2018 ! scope="row" |"Come And See My Moda"<ref>{{Cite news|title=Music Video MzVee Come and See My Moda feat Yemi Alade|url=http://www.pulse.com.gh/entertainment/music/music-video-mzvee-come-and-see-my-moda-feat-yemi-alade-id7838982.html|accessdate=March 26, 2018|work=Pulse GH|date=January 12, 2018}}</ref> |MzVee feat. [[Yemi Alade]] |- |Mamee <ref>{{Cite web|author=Jasper|first=Kevin|date=2018-04-11|title=Efya x Mr Eazi – Mame (Give Me) MP3 DOWNLOAD|url=https://www.naijavibes.com/mp3-download/efya-x-mr-eazi-mame-give-me-audio/|accessdate=2023-06-21|work=NaijaVibes|language=en-GB}}</ref> |Efya ft. [[Mr Eazi]] |- |Bend Down <ref>{{Cite web|author=Dwomoh|first=Bright|date=2018-09-26|title=DOWNLOAD MP3 : MzVee ft. Kuami Eugene – Bend Down (Prod. by MoG Beatz) {{!}} GhanaSongs.com – Ghana Music Downloads|url=https://www.ghanasong.com/download-mp3-mzvee-ft-kuami-eugene-bend-down-prod-by-mog-beatz/|accessdate=2023-06-21|language=en-US|archivedate=2023-06-21|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230621164405/https://www.ghanasong.com/download-mp3-mzvee-ft-kuami-eugene-bend-down-prod-by-mog-beatz/}}</ref> |MzVee feat. Kuami Eugene |- | rowspan="4" |2019 |Dw3<ref>{{Cite web|date=2020-03-06|title=Watch "Dw3" by Mr Drew x Krymi ft. Sarkodie {{!}} Video & Download MP3|url=https://notjustok.com/videos/video-mr-drew-x-krymi-ft-sarkodie-dw3-download-mp3/|accessdate=2023-06-21|work=NotjustOk|language=en-US|archivedate=2023-06-21|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230621150438/https://notjustok.com/videos/video-mr-drew-x-krymi-ft-sarkodie-dw3-download-mp3/}}</ref> |Mr Drew ft Krymi & [[Sarkodie (rapper)|Sarkodie]] |- |Fire Burn <ref>{{Cite web|date=2020-11-02|title=DOWNLOAD: Kwamz & Flava – Fire Burn ft Sarkodie|url=https://www.ghgossip.com/download-kwamz-flava-fire-burn-ft-sarkodie/|accessdate=2023-06-21|work=www.ghgossip.com|language=en-AU|archivedate=2023-06-21|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230621164403/https://www.ghgossip.com/download-kwamz-flava-fire-burn-ft-sarkodie/}}</ref> |Kwamz & Flava Feat. [[Sarkodie (rapper)|Sarkodie]] |- |Shooo (Remix) <ref>{{Cite web|author=Tomiwa|date=2023-02-19|title=Kwamz & Flava – "Shooo (Remix)" ft. Medikal x Joey B|url=https://tooxclusive.com/kwamz-flava-shooo-remix-ft-medikal-x-joey-b-new-song/|accessdate=2023-06-21|work=tooXclusive|language=en-US|archivedate=2021-08-01|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210801094754/https://tooxclusive.com/kwamz-flava-shooo-remix-ft-medikal-x-joey-b-new-song/}}</ref> |Kwamz & Flava Feat. Medikal & Joey B |- |Weather <ref>{{Cite web|author=E|first=A. D. C.|date=2019-06-22|title=Watch: Sista Afia Ft Medikal & Quamina MP - Weather - Africa.com|url=https://www.africa.com/watch-sista-afia-ft-medikal-quamina-mp-weather/|accessdate=2023-06-21|work=www.africa.com|language=en-US}}</ref> |Sista Afia ft Medikal & Quamina MP |- | rowspan="10" |2020 |"Enjoyment"<ref>{{Cite web|author=naija|first=prey|date=2020-01-30|title=KiDi – Enjoyment {{!}} VIDEO • NaijaPrey|url=https://www.naijaprey.com/music-kidi-enjoyment-video/,%20https://www.naijaprey.com/music-kidi-enjoyment-video/|accessdate=2023-06-21|work=www.naijaprey.com|language=en-US}}</ref> |[[KiDi|KIDI]] |- |No Dulling<ref>{{Cite web|date=2020-12-29|title=Top 10 most watched Ghanaian music videos in 2020|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/Top-10-most-watched-Ghanaian-music-videos-in-2020-1142957|accessdate=2023-06-21|work=GhanaWeb|language=en}}</ref> |Keche Feat. Kuami Eugene |- |Let Me Know <ref>{{Cite web|author=invisible|first=quame|date=2020-09-04|title=Download Mr Drew – Let Me Know (Prod. By MOG) {{!}} HitxGh.Com|url=https://www.hitxgh.com/mr-drew-let-me-know-prod-by-mog/|accessdate=2023-06-21|work=hitxgh|language=en-US}}</ref> |Mr Drew |- |Turn Up <ref>{{Cite web|author=chyme|date=2023-06-16|title=VIDEO: Kuami Eugene – Turn Up|url=https://247naijabuzz.com/video-kuami-eugene-turn-up/|accessdate=2023-06-21|work=247NaijaBuzz|language=en-US|archivedate=2023-06-21|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230621153444/https://247naijabuzz.com/video-kuami-eugene-turn-up/}}</ref> |Kuami Eugene |- |Wedding Song <ref>{{Cite web|author=JNR|first=KELLY|date=2023-06-21|title=DOWNLOAD MP3: Wendy Shay – Wedding ft. Kuami Eugene|url=https://naijatunez.com/download-mp3-wendy-shay-wedding-ft-kuami-eugene/|accessdate=2023-06-21|work=NaijaTunez|language=en-US|archivedate=2023-06-21|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230621164406/https://naijatunez.com/download-mp3-wendy-shay-wedding-ft-kuami-eugene/}}</ref> |[[Wendy Shay]] feat. Kuami Eugene |- |Pray For The World <ref>{{Cite web|date=2021-01-01|title=MUSIC: Wendy Shay – Pray For The World|url=https://www.ghgossip.com/music-wendy-shay-pray-for-the-world/|accessdate=2023-06-21|work=Ghana Gossip|language=en-AU|archivedate=2023-06-21|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230621164404/https://www.ghgossip.com/music-wendy-shay-pray-for-the-world/}}</ref> |[[Wendy Shay]] |- |Duna <ref>{{Cite web|date=2020-11-05|title=Eazzy and Quamina MP go wild in new 'Duna' music video (WATCH)|url=https://www.pulse.com.gh/entertainment/music/eazzy-and-quamina-mp-go-wild-in-duna-music-video-with-twerking-moves-watch/1lnrp9k|accessdate=2023-06-21|work=Pulse Ghana|language=en}}</ref> |[[Eazzy]] Feat Quamina Mp |- |Here For You <ref>{{Cite web|author=kofixerda|date=2020-10-14|title=Vanilla Karr Drops Official Video For "Here For You" – Watch Here|url=https://ghanandwom.net/vanilla-karr-drops-official-video-for-here-for-you-watch-here/|accessdate=2023-06-21|work=GhanaNdwom.|language=en-US}}</ref> |Vanilla Karr |- |Bestie <ref>{{Cite web|date=2020-09-25|title=DOWNLOAD: Queen Ayorkor – Bestie ft Kelvyn Boy|url=https://www.ghgossip.com/download-queen-ayorkor-bestie-ft-kelvyn-boy/|accessdate=2023-06-21|work=Ghana Gossip|language=en-AU|archivedate=2023-06-21|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230621164423/https://www.ghgossip.com/download-queen-ayorkor-bestie-ft-kelvyn-boy/}}</ref> |Queen Ayorkor Ft. Kelvyn Boy |- |Paper <ref>{{Cite web|author=Music|first=Ghana|date=2020-01-20|title=Video Premiere: Paper by Sista Afia feat. Victor AD|url=https://www.ghanamusic.com/video/music-videos/2020/01/20/video-premiere-paper-by-sista-afia-feat-victor-ad/|accessdate=2023-06-21|work=Ghana Music|language=en-GB}}</ref> |Sista Afia feat. [[Victor AD]] |- | rowspan="10" |2021 |Mood <ref>{{Cite web|author=Orlazd|first=great1|date=2021-04-18|title=VIDEO: Mr Drew – Mood » NaijaRemix|url=https://www.naijaremix.com/mp4-videos/video-mr-drew-mood/|accessdate=2023-06-21|language=en-US}}</ref> |Mr Drew |- |Shoulder <ref>{{Cite web|author=Zatunes|date=2021-09-17|title=Adina Thembi & Mr JazziQ – Shoulder|url=https://zatunes.co.za/2021/adina-thembi-mr-jazziq-shoulder|accessdate=2023-06-21|work=ZAtunes|language=en-US}}</ref> |Adina feat. Mr JazziQ |- |Dollar On You <ref>{{Cite web|author=Live|first=ThePrince|date=2021-04-30|title=WATCH: Kuami Eugene – Dollar On You (Official Video)|url=https://eonlinegh.com/watch-kuami-eugene-dollar-on-you-official-video/|accessdate=2023-06-21|work=EonlineGH.Com|language=en-US}}</ref> |Kuami Eugene |- |Today <ref>{{Cite web|author=kodecx|date=2023-03-09|title=DopeNation – Today (Official Video) MP4 Download {{!}} BaseNaija|url=https://basenaija.com/dopenation-today-2/|accessdate=2023-06-21|language=en-US|archivedate=2023-06-21|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230621153445/https://basenaija.com/dopenation-today-2/}}</ref> |DopeNation |- |Shuperu <ref>{{Cite web|author=Orlazdgreat1|date=2021-09-13|title=VIDEO: Mr Drew – Shuperu Ft. KiDi Mp4 Download » NaijaRemix|url=https://www.naijaremix.com/mp4-videos/video-mr-drew-shuperu-ft-kidi/|accessdate=2023-06-21|language=en-US}}</ref> |Mr Drew feat. [[KiDi]] |- |S3k3 <ref>{{Cite web|author=Music|first=Ghana|date=2021-11-18|title=Video Premiere: Sɛkɛ by Mr Drew feat. Medikal|url=https://www.ghanamusic.com/video/music-videos/2021/11/18/video-premiere-sɛkɛ-by-mr-drew-feat-medikal/|accessdate=2023-06-21|work=Ghana Music|language=en-GB}}</ref> |Mr Drew feat. Medikal |- |Good Mood <ref>{{Cite web|date=2020-12-05|title=MUSIC: Keche ft Fameye – Good Mood|url=https://www.ghgossip.com/music-keche-ft-fameye-good-mood/|accessdate=2023-06-21|work=GhanaGossip|language=en-AU|archivedate=2023-06-21|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230621164413/https://www.ghgossip.com/music-keche-ft-fameye-good-mood/}}</ref> |Keche ft Fameye |- |Mind Your Business <ref>{{Cite web|author=naijaprey|date=2021-12-03|title=DopeNation – Mind Your Business (Video) Mp4 Download • NaijaPrey|url=https://www.naijaprey.com/dopenation-mind-your-business-video/,%20https://www.naijaprey.com/dopenation-mind-your-business-video/|accessdate=2023-06-21|work=naijaprey.|language=en-US}}</ref> |Dopenation |- |Amen <ref>{{Cite web|author=kodecx|date=2023-03-09|title=VIDEO: Kuami Eugene – Amen {{!}} BaseNaija|url=https://basenaija.com/kuami-eugene-amen/|accessdate=2023-06-21|language=en-US|archivedate=2023-06-21|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230621164405/https://basenaija.com/kuami-eugene-amen/}}</ref> |Kuami Eugene |- |Abodie <ref>{{Cite web|date=2021-12-26|title=2021 in review: Captain Planet makes history with monster hit song 'Abodie'|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/2021-in-review-Captain-Planet-makes-history-with-monster-hit-song-Abodie-1431997|accessdate=2023-06-21|work=GhanaWeb|language=en|archivedate=2023-06-21|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230621164403/https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/2021-in-review-Captain-Planet-makes-history-with-monster-hit-song-Abodie-1431997}}</ref> |Captain Planet (4x4) feat. Kuami Eugene |- | rowspan="5" |2022 |<nowiki>''Metua''</nowiki><ref>{{Cite web|date=2022-02-25|title=WATCH: Amerado – Metua Featuring Kuami Eugene – Ameyaw Debrah|url=https://ameyawdebrah.com/watch-amerado-metua-featuring-kuami-eugene/|accessdate=2022-03-05|language=en-US}}</ref> |Amerado feat. Kuami Eugene |- |"Friday Night" <ref>{{Cite web|author=IYKE|first=DJ|date=2022-09-02|title=Official Video: Lasmid – Friday Night|url=https://afromusik.com/official-video-lasmid-friday-night/|accessdate=2023-06-21|work=Afromusik|language=en-US|archivedate=2023-06-21|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230621150438/https://afromusik.com/official-video-lasmid-friday-night/}}</ref> |Lasmid |- |"Sweetie" <ref>{{Cite web|author=Kumasi|date=2022-12-28|title=Download: Kwabena Kwabena – Sweetie (Official Video)|url=https://www.kumasinaija.com/download-kwabena-kwabena-sweetie-official-video/|accessdate=2023-06-21|work=Kumasi Naija|language=en-US}}</ref> |Kwabena Kwabena |- |"Jo" <ref>{{Cite web|author=Cap|first=Blogger In|date=2022-08-13|title=FBS – JO (Dance) feat Mr Drew (Official Video)|url=https://viviplay.net/fbs-jo-dance-feat-mr-drew-official-video/|accessdate=2023-06-21|work=ViViPlay|language=en-US}}</ref> |FBS feat. Mr Drew |- |Blow <ref>{{Cite web|author=Nyame|first=Dominic|date=2022-05-12|title=Official Video: Mona 4Reall – Blow (Official Video)|url=http://www.hitzmakers.com/mona-4reall-blow-official-music-video/|accessdate=2023-06-21|work=HitzMakers.com|language=en-US}}</ref> |Mona 4Reall |- | rowspan="5" |2023 |Cryptocurrency <ref>{{Cite web|author=Music|first=Ghana|date=2023-03-29|title=Video: Cryptocurrency by Kuami Eugene & Rotimi|url=https://www.ghanamusic.com/video/music-videos/2023/03/29/video-cryptocurrency-by-kuami-eugene-rotimi/|accessdate=2023-06-21|work=Ghana Music|language=en-GB}}</ref> |Kuami Eugene Feat. Rotimi |- |Love You <ref>{{Cite web|author=Wisdom|first=Daniel|date=2023-06-21|title=Bisa Kdei – Love You ft. KiDi (Mp3 Download)|url=https://xclusiveloaded.com/bisa-kdei-love-you-ft-kidi/|accessdate=2023-06-21|work=Xclusiveloaded|language=en|archivedate=2023-06-21|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230621150438/https://xclusiveloaded.com/bisa-kdei-love-you-ft-kidi/}}</ref> |Bisa Kdei feat. [[KiDi]] |- |Something Must Happen <ref>{{Cite web|author=invisiblequame|date=2023-03-01|title=Download Keche – Something Must Happen (Official Music Video) {{!}} HitxGh.Com|url=https://www.hitxgh.com/keche-something-must-happen-official-music-video/|accessdate=2023-06-21|work=hitxgh|language=en-US}}</ref> |Keche |- |Carry Go <ref>{{Cite web|author=Music|first=Ghana|date=2023-02-22|title=Video: Carry Go by Sista Afia|url=https://www.ghanamusic.com/video/music-videos/2023/02/22/video-carry-go-by-sista-afia/|accessdate=2023-06-21|work=Ghana Music|language=en-GB}}</ref> |Sista Afia |- |My Darling <ref>{{Cite web|author=Music|first=Ghana|date=2023-01-27|title=Video: My Darling by Akwaboah feat. Kwabena Kwabena|url=https://www.ghanamusic.com/video/music-videos/2023/01/27/video-my-darling-by-akwaboah-feat-kwabena-kwabena/|accessdate=2023-06-21|work=Ghana Music|language=en-GB}}</ref> |[[Akwaboah Jnr|Akwaboah]] Feat. Kwabena Kwabena |} == Ntụaka == omenala Michael Jackson n'oge ụbọchị ụlọ akwụkwọ sekọndrị ya, ọ malitere ịbụ abụ na-akụ ma na-egwu egwu. Ọ rọrọ nrọ imepụta ihe nkiri akụkọ ifo nwere ike ịdị ka anụ{{Reflist|2}} == Njikọ mpụga == * Xbills Ebenezer on LinkedIn * Xbills Ebenezer's channel on YouTube * [https://web.archive.org/web/20181218030729/http://www.fruttiboxxafrica.com/tag/xbills-ebenezer/ Fruttiboxx Africa] * Official website [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] fjhg1lclgbgytz831dtneipz1keusfz Sally Torpey 0 45653 228668 173035 2025-06-19T12:56:55Z InternetArchiveBot 11600 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 228668 wikitext text/x-wiki {{Databox}} {| class="infobox biography vcard" ! colspan="2" class="infobox-above" |<div class="fn">Sally Torpey</div> |- class="infobox-data" ! class="infobox-label" scope="row" | Amụrụ | class="infobox-data" |<div class="birthplace" style="display:inline"> Ghana</div> |- ! class="infobox-label" scope="row" | Alma&nbsp;nne | class="infobox-data" | Mahadum Practice Senior High School |- class="infobox-label" scope="row" ! class="infobox-label" scope="row" | Ọrụ(ọrụ) | class="infobox-data role" | Onye nrụpụta ejiji na onye ọchụnta ego |- ! class="infobox-label" scope="row" | Mara&nbsp;maka | class="infobox-data" | Sympathy International, JAK Gentle Giant Clothing,Oheemaa™ |- class="infobox-data" ! class="infobox-label" scope="row" | Ụlọ ọrụ | class="infobox-data title" | [[CEO of Sallet Fashion House|Onye isi oche nke Sallet Fashion House]] |- class="infobox-data title" ! class="infobox-label" scope="row" | Weebụsaịtị | class="infobox-data" | <span class="url">[https://web.archive.org/web/20230928044855/https://sallytorpey.com/ sallytorpey.com]</span> |} '''Sally Esinam Torpey''' bụ onye mmebe ejiji na onye ọchụnta ego nke Ghana. Ọ bụkwa onye na-echekwa ego maka Greater Accra Chapter nke Association of Ghana Industries (AGI) na onye nnọchi anya Africa maka Fashion Business Association of America. <ref>{{Cite web|author=Ogbodu|first=Michael Overflow|date=2021-08-26|title=Capacity, quality concerns in fashion industry must be addressed – International fashion designer|url=https://citibusinessnews.com/2021/08/capacity-quality-concerns-in-fashion-industry-must-be-addressed-international-fashion-designer/|accessdate=2021-11-21|work=Citi Business News|language=en-US}}</ref> O nwere ọrụ ahia n'ụwa nile nke gụnyere United States, United Kingdom na Japan. Ọ bụ onye KYEN (Kufuor Young Entrepreneurs) so. <ref>{{Cite web|title=Sally Torpey|url=https://agiaccra.org/sally-torpey/|accessdate=2021-02-14|work=AGI Accra|language=en-US}}</ref> Ọ bụ onye nwe Sallet Fashion House Ghana; Sallet Foundation; na ụdị Oheema, The Travelers Custom Made Clothing (TCMC), na JAK Gentle Giant Collection. <ref name=":0">{{Cite web|author=Ofori|first=Oral|date=2018-06-30|title=Meet Sally Esinam Torpey, CEO & Creative Director at Sallet Fashion House of Ghana|url=https://www.theafricandream.net/sally-esinam-torpey-sallet-fashion-house/|accessdate=2021-02-14|work=TheAfricanDream|language=en-US}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFOfori2018">Ofori, Oral (2018-06-30). [https://www.theafricandream.net/sally-esinam-torpey-sallet-fashion-house/ "Meet Sally Esinam Torpey, CEO & Creative Director at Sallet Fashion House of Ghana"]. ''TheAfricanDream''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2021-02-14</span></span>.</cite></ref> <ref name=":2">{{Cite web|author=Amenyanyo|first=Gerrard-Israel|date=2019-10-10|title=Ghanaian Fashion Designer, Sally Torpey Changing The African Narrative Through Fashion.|url=https://www.gbafrica.net/ghanaian-fashion-designer-sally-torpey-changing-the-african-narrative-through-fashion/|accessdate=2021-02-14|work=GBAfrica|language=en-US|archivedate=2021-08-09|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210809113706/https://gbafrica.net/ghanaian-fashion-designer-sally-torpey-changing-the-african-narrative-through-fashion/}}</ref> Ọ bụ ọkà okwu mba ofesi nwere mmasị na ejiji, azụmahịa, ike ụmụ nwanyị, na mmepe onwe onye. <ref name=":1">{{Cite web|date=2019-10-09|title=Ghanaian fashion designer Sally Torpey changing the African narrative through fashion|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/Ghanaian-fashion-designer-Sally-Torpey-changing-the-African-narrative-through-fashion-787672|accessdate=2021-02-15|work=www.ghanaweb.com|language=en}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/Ghanaian-fashion-designer-Sally-Torpey-changing-the-African-narrative-through-fashion-787672 "Ghanaian fashion designer Sally Torpey changing the African narrative through fashion"]. ''www.ghanaweb.com''. 2019-10-09<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2021-02-15</span></span>.</cite></ref> E gosila ya n'akwụkwọ na akwụkwọ akụkọ dịka Afrikan Post, akwụkwọ akụkọ Washington DC, web Ghana, akwụkwọ akụkọ Caribbean, CCWC na Creative Magazine nke Miami. Ọ bụ ihe ọmụmụ maka Growth Cap UK na ndị ọzọ. <ref name=":2" /> Ọ bụ ọnụnọ Africa na Center for International Trade Development na Miami World Trade Center, ebe ọ na-akwalite ngwaahịa sitere na kọntinent ahụ. <ref name=":3">{{Cite web|author=GNA|date=2023-04-17|title=Sally Torpey named one of the 100 Most Influential Leaders in Africa|url=https://gna.org.gh/2023/04/sally-torpey-named-one-of-the-100-most-influential-leaders-in-africa/|accessdate=2024-01-12|work=Ghana News Agency|language=en-US}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFGNA2023">GNA (2023-04-17). [https://gna.org.gh/2023/04/sally-torpey-named-one-of-the-100-most-influential-leaders-in-africa/ "Sally Torpey named one of the 100 Most Influential Leaders in Africa"]. ''Ghana News Agency''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2024-01-12</span></span>.</cite></ref> == Ụlọ Ejiji Sallet == Ụlọ Ejiji Sallet malitere na 2010 yana Sallet Foundation. Nke a bụ iji mee ka ike wulite ikike maka ụlọ ọrụ mmepụta ihe na-adịgide adịgide na steeti maka imepụta uwe. Ụlọ ejiji na ntọala nke Ministry of Trade na-enyere aka ịmepụta ọzụzụ uwe na ebe mmepụta ihe iji belata enweghị ọrụ. <ref name=":0"/> Mmepụta maka ụdị ndị ọzọ na ndị na-emepụta ihe bụ Sallet Fashion House nwere ike ịnwe. The Travelers Custom Made Clothing (TCMC) bụ otu n'ime ihe ndị o kere. TCMC na-emepụta uwe ndị a na-eme omenala ma na-enye ha ohere maka ndị njem na-etinye opekempe ụbọchị atọ ma na-aga. O gosila n'ọtụtụ nyiwe ma na Ghana ma na mba ụwa dị ka ihe ngosi Africa Sustainable Eco-Friendly (Ghana) na izu ejiji Miami na New York. <ref name=":1"/> == Sympathy International == Sympathy International nke a na-akpọbu Millennium Ladies Club, hibere na 2003 mgbe Sally bụ nwa akwụkwọ nke Mahadum Practice High School na Cape Coast . Otu n'ime ebumnobi ya bụ ịzụlite ụmụ nwanyị ụlọ akwụkwọ sekọndrị ka ha bụrụ ụmụ nwanyị nwere ikike. Ebumnuche ya bụ ibelata nsogbu ndị mmadụ na-enwe, ọkachasị ụmụ nwanyị nọ n'ime ime obodo Central Region nke Ghana. Ọhụụ a bụ ịmepụta gburugburu ebe obibi na-adịgide adịgide nke ga-emepụta ụzọ ndụ ndị mmadụ site n'imeri ọrịa, ụkọ na ịda ogbenye. Atụmatụ maka ụmụ agbọghọ nke ụlọ akwụkwọ na-aga afọ bụ agụmakwụkwọ ahụike ọmụmụ, na atụmatụ n'ọdịnihu. Emere nke a site n'enyemaka nke ndị ọrụ ahụike, ndị ndụmọdụ ọrụ na Ghana AIDS Commission. <ref name=":0"/> <ref>{{Cite web|date=2009-12-01|title=Sally Esinam Torpey|url=https://www.fundsforngos.org/all-listings/sally-esinam-torpey/|accessdate=2021-02-15|work=fundsforNGOs - Grants and Resources for Sustainability|language=en-US}}</ref> == Ihe nrite na nnabata == N'April 2023 ọ nwetara ọnọdụ n'etiti ndị ndu 100 kachasị mkpa na Africa maka afọ 2022. <ref name=":3"/> == Ntụaka == Sallet Fashion House Ghana; Sallet Foundation; na ụdị Oheema, The Travelers Custom Made Clothing akwụkwọ akụkọ Caribbean, CCWC na Creativeakwụkwọ akụkọ Caribbean, CCWC na Creative {{Reflist}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] 7wnhqqx0h7gfkxwjyaa9fbk0xv1khuf Senga Nengudi 0 45965 228677 207358 2025-06-19T15:11:45Z InternetArchiveBot 11600 Rescuing 2 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 228677 wikitext text/x-wiki {{Infobox person|name=Senga Nengudi|image=Senga Nengudi.jpg|alt=<!-- descriptive text for use by speech synthesis (text-to-speech) software -->|caption=Nengudi, circa 1980s|birth_name=Sue Irons|birth_date={{Birth date and age|1943|09|18}}|birth_place=Chicago, Illinois, U.S.|other_names=|alma_mater=[[California State University, Los Angeles]],<br> [[Waseda University]]|occupation=Artist, Sculptor, Curator, Dancer|years_active=1960s–present|known_for=Visual art|notable_works=|movement=Studio Z, Performance Art, Sculpture|spouse=Elliott Fittz|awards=Nasher Prize Laureate 2023|website={{URL|http://www.sengasenga.com/}}}} Senga Nengudi (née Sue Irons; amuru September 18, 1943) [1] bu onye nlere anya na onye nleba anya nke Afrika-Amerika .  A mara ya nke ọma maka ihe ọkpụkpụ ya na-ahụ ahụkebe na-akpata ihe ndị na-akwado ọchịchị choreographed.  Ọ bụ nke otu ndị omenkà avant-garde nke Africa-American na-arụ ọrụ na New York City na Los Angeles, site na 1960s wee gawa Akpọrọ Nengudi aha 2023 Nasher Prize Laureate maka ebe aka ya na-ejide nke ọkpụkpụ == Ndụ mmalite na agụmakwụkwọ == A አካላዊ Nengudi Sue Irons na Chicago, Illinois na 1943. [1] Mgbe nna ya nwụsịrị na 1949, ya na nne ya kwagara Los Angeles na Pasadena .  [2] N'ihi usoro ụlọ akwụkwọ dị iche iche, Nengudi ikikera onwe ya n'etiti ụlọ akwụkwọ, na-akwụkwọ azụ na azụ n'etiti Los Angeles na Pasadena.  Nwa nwanne nna ya bụ Eileen Abdulrashid bụkwa onye na-ese ihe<ref name=":0">{{Cite web|url=https://www.mutualart.com/Article/Repondez-sil-vous-plait--An-Interview-wi/71B964571BB7D4AF|title=Repondez s'il vous plait: An Interview with Senga Nengudi|author=Hegert|first=Natalie|date=September 28, 2016|work=MutualARt|accessdate=May 29, 2024|archivedate=April 18, 2023|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230418233202/https://www.mutualart.com/Article/Repondez-sil-vous-plait--An-Interview-wi/71B964571BB7D4AF}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFHegert2016">Hegert, Natalie (September 28, 2016). [https://web.archive.org/web/20230418233202/https://www.mutualart.com/Article/Repondez-sil-vous-plait--An-Interview-wi/71B964571BB7D4AF "Repondez s'il vous plait: An Interview with Senga Nengudi"]. ''MutualARt''.</cite></ref> <ref name=":0"/>Mgbe ọ akwụkwọ akwụkwọ na Dorsey High School, Nengudi fim nkà na ịgba egwu n'oge 1960 na California State University, Los Angeles, na-agụsị akwụkwọ na nzere bachelọ na 1967. [1] Ọ pụta otu awụ na-agụ akwụkwọ na Mahadum  Waseda dị na Tokyo, na-enwe ndị na-enwe mmasị ikwu Gutai Art Association .  [2] Na 1967, ọ la mfe na California State University, site na nke ọ ndị a Master of Arts degree na ọkpụkpụ na 1971. N'oge akwụkwọ, na 1965, ọ gbara akwụkwọ na Watts Towers Art Center mgbe Noa Purifoy bụ onye isi  .  Ọ rụkwara ọrụ dịka onye nkuzi nka na Pasadena Art Museum na Fine Arts Community Workshop Ọ kwagara New York City n'oge na-adịghị anya ka ọ gaa n'ihu n'ahụ ya dị ka onye na-ese ihe, ọ na-agakwa azụ na azụ n'etiti New York City na Los Angeles ugboro ugboro.  [1] Na 2016 ọ ama akara ugo mkpa nka nka na Colorado .  Ọ na-arụ ọrụ na Colorado Springs, Colorado ebe ya na di ya, Elliott Fittz bi <ref>{{Cite web|title=Senga Nengudi Fittz - Colorado College|url=https://www.coloradocollege.edu/other/commencement/archive/2016/senga-nengudi-fittz.html|accessdate=2021-07-14|work=www.coloradocollege.edu|archivedate=2023-05-13|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230513040701/https://www.coloradocollege.edu/other/commencement/archive/2016/senga-nengudi-fittz.html}}</ref> <ref>{{Cite web|title=Oral history interview with Senga Nengudi, 2013 July 9-11|url=https://www.aaa.si.edu/collections/interviews/oral-history-interview-senga-nengudi-16131|accessdate=2021-07-14|work=www.aaa.si.edu|language=en}}</ref> == Ọrụ == Nengudi bụ akụkụ nke radical, avant-garde Black art ngosi na ma New York City na Los Angeles, n'oge 1960 na 1970s. Cheryl Banks bụ onye ọzọ na-ese ihe bụ onye ya na Nengudi rụkọrọ ọrụ na onye ya na ya na-ederịta akwụkwọ ozi ugboro ugboro gbasara ọrụ ha. <ref name=":3">{{Cite web|title=Senga Nengudi Papers, 794|url=https://amistad-finding-aids.tulane.edu/repositories/2/resources/709|accessdate=2021-07-14|work=Amistad Research Center}}</ref> .Ọ bụ ọrụ na veranda abụọ: Pearl C. Woods Gallery na Los Angeles (nke Greg Pitts nwere ma duzie ya), na Just Above Midtown (JAM) na New York City.  JAM bụ nke Linda Goode Bryant nwere ma duzie ya, onye isi Nengudi.  [1] Ọ kọwapụtala ike okike nke ọrụ na veranda dị ka ndị a bụ, "ịkụ ọkụtu akwụkwọ" maka obodo ndị oji ojii <ref name=":0" /> === Studio Z mkpokọta na arụmọrụ === N'ọgwụ 1970s, Nengudi arọ ọrụ n'okpuru Brockman Gallery's CETA na-akwado ọrụ nka, ebe ọ zutere Maren Hassinger .  Ihe omume a nyere Nengudi na Hassinger ọ karin emume maka Freeway Fets, ihe ngosi ya na ndị na-ese ihe David Hammons, Franklin Parker na ndị ọzọ bụ ụzọ nke Studio Z. [1] Nke a mkpokọta, nke ihe dị ka LA  Rebellion, ndị na-ese ihe nkiri America America " dị iche site na vidiyo ha na omume akwụkwọ."  [2] [3] Hammons na Hassinger ozi ndị na-arụkọ ọrụ oge niile na ọrụ ya.  [4] Ndị ọzọ so na Studio Z egwu Ronn Davis, [5] Duval Lewis, RoHo, Barbara McCullough, Houston Conwill, na Joe Ray (onye na-ese ihe) .  [6] N'afọ 1978, Nengudi akwụkwọ ya na Hassinger maka ụgwọ nke ndị nka abụọ ahụ kwalitere mgbe ha na-akpa n'ime nnukwu webụ pantyhose.  Ihe omume ahụ ụzọ ụzọ e si amachibido site na iwu okike mmadụ.  Nengudi mekwara ọtụtụ foto ahazi n'oge a.  Ọ na-achọkarị n'ime ha onwe ya n'asụsụ ama dị ka onye na-ahụ nwoke ma ọ bụ ajụ, na-agbagha agbagha. === Gburugburu nke ọrụ === Nhazi omenala, agbụrụ na agbụrụ na-agbagwoju anya ghọrọ isi n'ọrụ Nengudi dịka njikwa mmachi nwoke na nwanyị. Ọ na-ejikọtakarị ụdị nka nka nke Africa, Eshia na nke America maka iberibe arụmọrụ ya na foto emepụtara. Ọ bụ ezie na oeuvre ya na-akọwapụta okwu gbasara okike, agbụrụ na agbụrụ, ọrụ Nengudi na-elekwasị anya na ụzọ ndị agha usoro a si emetụta onye ọ bụla na-agba mbọ ịkwalite mkpali omenala maka ndị ikom na ndị inyom. Ọ na-akpọkarị nkà ihe ọmụma Africa na Eastern dị ka ihe na-akwado ọrụ ya. == Ọrụ == === Usoro ''RSVP'', 1975–1977 === N'afọ 1975, mgbe a mụsịrị nwa ya nwoke wee hụ mgbanwe n'ahụ ya, Nengudi malitere usoro ''RSVP'' ya (nke a makwaara dị ka ''repondez s'il vous plait),'' nke a kacha mara ya. <ref>{{Cite news|author=Gyarkye|first=Lovia|date=2020-11-09|title=An Artist's Continuing Exploration of the Human Form|language=en-US|work=The New York Times|url=https://www.nytimes.com/2020/11/09/t-magazine/senga-nengudi-art.html|accessdate=2020-11-12}}</ref> <ref name=":0"/> N'ịkọkọta mmasị ya na mmegharị ahụ na ihe ọkpụkpụ, Nengudi kere ihe osise na-adịghị ahụkebe nke ihe ndị a na-eme kwa ụbọchị site na usoro choreographed nke a na-eme n'ihu ndị na-ege ntị ma ọ bụ weghara na igwefoto. <ref name=":5">{{Cite web|author=Brownell|first=Jake|title=Colorado Springs Artist Senga Nengudi Takes the World Stage at Venice Biennale|url=https://www.cpr.org/2017/06/21/colorado-springs-artist-senga-nengudi-takes-the-world-stage-at-venice-biennale/|accessdate=2021-10-30|work=Colorado Public Radio|language=en}}</ref> A na-eji ihe ndị a na-eme kwa ụbọchị mee ihe a kpụrụ akpụ, dị ka pantyhose, na akụkụ ndị a na-agbatị, gbagọrọ agbagọ, kechie, ma jupụta na ájá. <ref name=":5" /> A na-ekokwasịkarị ihe ọkpụkpụ ndị a rụchara, bụ́ ndị e bu n’obi ka ndị na-ege ntị nwee ike imetụ ha aka, bụ́ ndị a na-ekokwasịkarị n’ahụ́ mgbidi gallery ma gbatịa n’ofe ebe a na-ese foto, na-eme ka ụdị akụkụ ahụ́ dị iche iche pụta, ara na-ada ada, na afọ nne. <ref>{{Cite web|url=https://hammer.ucla.edu/now-dig-this/artists/senga-nengudi/|title=Senga Nengudi {{!}} Now Dig This! digital archive {{!}} Hammer Museum|work=Hammer Museum|language=en|accessdate=2018-03-04}}</ref> <ref name=":3"/> <ref name=":2">{{Cite web|url=https://escholarship.org/content/qt29x9b6pn/qt29x9b6pn.pdf|title=Bodies in Action: Senga Nengudi's R.S.V.P. Répondez S'il Vous Plaît (1977/2003)|author=Taormina|first=Victoria Marie|date=June 2016|work=University of California, Riverside|accessdate=March 3, 2019}}</ref> Maka ya, iji pantyhose eme ihe dị ka ihe na-egosipụta ngbanwe nke ahụ mmadụ, karịsịa ahụ nwanyị. <ref name=":5" /> <ref name="hyperallergic.com">{{Cite web|url=https://hyperallergic.com/146981/the-improvised-body-the-reemergence-of-senga-nengudi/|title=The Improvised Body: The Reemergence of Senga Nengudi|date=September 6, 2014|work=Hyperallergic|accessdate=April 13, 2019}}</ref> Ọkpụkpụ ndị a yana mkpirisi arụmọrụ ya mechara gụnyere pantyhose gosipụtara ụdị anụ ahụ, njirimara agbụrụ, ọdịdị ahụ, na mmetụta ọha mmadụ na ahụ ụmụ nwanyị. <ref>{{Cite news|url=http://www.chicagotribune.com/entertainment/museums/ct-ent-0921-senga-nengudi-20170919-story.html|title=Senga Nengudi stretches the limits of womanhood|author=Hawbaker|first=KT|work=chicagotribune.com|accessdate=2018-03-04|language=en-US}}</ref> N'agbanyeghị na ọ na-etinyekwu aka na obodo ndị America America na-ese ihe na Los Angeles, mgbe usoro "RSVP" mere mpụta mbụ ya, ọ nweghị mmasị ọha na eze na ọrụ ya. Otu n'ime ezigbo ndị enyi Nengudi na otu n'ime ndị na-arụkọ ọrụ nka, David Hammons weputara nkọwa maka enweghị mmasị ọha na eze na ọrụ Nengudi, na-akọwa ya na ọmarịcha ihe ịchọ mma dị ugbu a n'ọtụtụ akụkụ Nengudi n'ime 1960s na 1970s. Ọzọkwa, ihe ọkpụkpụ “RSVP” nke Nengudi dị nnọọ iche na ọtụtụ ọrụ nka mere ndị ọgbọ ya nka na Los Angeles na New York na-ewu ewu. Emere Nengudi mara echiche nke nka nke ọha na eze ma e jiri ya tụnyere ihe osise nke ndị ọgbọ ya mere, karịsịa na New York, ebe ụfọdụ ndị chere na ọ naghị eme "nkà ojii." <ref name=":2"/> Ihe ọkpụkpụ "RSVP" nke Nengudi emeela ka ọ pụta ìhè n'oge na-adịbeghị anya na ihe ngosi otu ndị na-eme njem, gụnyere na ngosi, ''Ugbu a Dig Nke a!'' ''Art & Black Los Angeles 1960–1980'' (site na 2011–2013) na ''Blues for Smoke'' (2013). <ref>{{Cite news|url=https://www.artinamericamagazine.com/reviews/senga-nengudi/|title=Senga Nengudi – Art in America|work=Art in America|accessdate=2018-03-04|language=en-US}}</ref> === ''Ememe maka Fets okporo ụzọ'' (1978) === Nengudi na ndị otu Studio Z mkpokọta (gụnyere Hammons na Hassinger) iche, Ememe maka Freeway Fets (1978) n'okpuru okporo ụzọ ụzọ na Pico Boulevard na Los Angeles.  [1] Nengudi haziri uwe na akwa isi nke pantyhose mere maka ndị na-eme ihe nkiri.  Hammons na Hassinger nke ọrụ nke ike nwoke na-enwe, ebe Nengudi na-arụ ọrụ dịka ike iji ọgụ nwoke na ahụ.  Ma egwu egwu na egwu, nke ndị otu Studio Z mere, emelitere <ref>{{Cite web|author=Stillman|first=Nick|title=Senga Nengudi's "Ceremony for Freeway Fets" and Other Los Angeles Collaborations|url=http://eastofborneo.org/articles/senga-nengudis-ceremony-for-freeway-fets-and-other-los-angeles-collaborations|accessdate=February 7, 2014|publisher=East of Borneo}}</ref> === ''Warp Trance'' (2007) === N'oge obibi ya na 2007 na Fabric Workshop na Museum na Philadelphia, Nengudi webatara nka vidiyo n'ime omume ya nke mbụ.  [1] [2] N'oge ọ gara n'ebe a na-akwa akwa na gburugburu steeti ahụ, ọ de vidiyo na ihe ngosi nke igwe igwe akwa na-arụ ọrụ zuru oke, ma chịkọtakwa ihe dị ka ike Jacquard punch,  bụ nke ejiri igwe Jacquard loom, igwe igwe akwa.  Na nrụnye ikpeazụ, Nengudi tụpụtara vidiyo na ihuenyo puta nke ike ntụ n'ohere nwere ike gburugburu sitere na ngwaọrụ.  [1] Ụbọchị ahụ na-egosi isiokwu nke nkà na ẹzé, soja egwu nke ọrụ, egwu nke oge a, na ikwughachi egwu egwu nke ọrụ. === Abụ na curation === Na mgbakwunye na nrụnye ya, ihe ọkpụkpụ, na ihe ngosi ya, Nengudi na-emepụtakwa eserese, foto na uri. Ọ kọwapụtala ihe ngosi, gụnyere ihe ngosi solo nke Kira Lynn Harris na Cue Art Foundation na New York n'oge opupu ihe ubi nke 2009. <ref>{{Cite web|title=Kira Lynn Harris|url=http://cueartfoundation.org/kira-lynn-harri/|accessdate=2018-04-05|work=CUE Art Foundation|language=en-US}}</ref> Ọ na-ede abụ n'okpuru pseudonyms Harriet Chin, Propecia Lee, na Lily B. Moor. <ref name=":3"/> N'ajụjụ ọnụ, Nengudi kọwara ka o siri kpebie iji aha pseudonym ndị a:<blockquote>"Ọ niile malitere mgbe m hụrụ a ogbe nke akwụkwọ ozi na nkà na-enweghị atụ na nnọọ African-anya, ma mgbe m tụgharịrị n'elu akwụkwọ ozi ma hụ na onye na-ese bụ ọcha, m chere, "Gịnị bụ heck? "E mesịa, ajụrụ m ihe mere m ji zaghachi otú ahụ. Echere m banyere okwu a nke ịkpọ aha, na otú anyị si abanye ná nkwubi okwu dabeere na agbụrụ nke aha. N'ezie, ọ bụrụ na ọ dịghị aha jikọtara, mgbe ahụ, ndị mmadụ nanị ga-azaghachi na aha. na-arụ ọrụ n'onwe ya, ma ọ bụrụ na ọ bụ ọrụ nke onye aha ya bụ "Yamamoto" ma ọ bụ "Rodriguez," e nwere ozugbo ọzọ nzacha nke anyị na-etinye na-ekiri ya dị ka Br'er Rabbit, na-agbalị ịbụ onye aghụghọ, iji ihe na-egwu egwu, na ime ka ndị mmadụ na-ele ihe anya n'ụzọ dị iche." --Senga Nengudi <ref name=":0"/></blockquote> == Ihe ngosi == Nengudi na ọnụ ọgụgụ dị ukwuu nke ihe ngosi solo na veranda na ụlọ ngosi mgbe ihe ochie na United States na mba ụwa.  Ihe ngosi solo ya egwu Senga Nengudi (1971), Mahadum California State, Los Angeles ;  Vestige: Nchọpụta nke America site na Christopher Columbus'SD (1981), Dị n'elu Midtown Gallery, New York ;  Warp Trance (2007), Pennsylvania Academy of the Fine Arts, Philadelphia ;  Senga Nengudi: Mmegharị ahụ na-emeziwanye (2015-2018), sitere na Mahadum Colorado Springs Galleries of Contemporary Art;  na Isi Azụ & Elu: Senga Nengudi, Performance Objects (1976 - 2015) (2018), sitere na Baltimore Museum of Art <ref name="Gallery CV">{{Cite web|title=Senga Nengudi|url=https://www.levygorvy.com/wp-content/uploads/2017/02/Nengudi-1.pdf|work=Lévy Gorvy|publisher=Lévy Gorvy Gallery|accessdate=23 July 2022|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220628124108/https://www.levygorvy.com/wp-content/uploads/2017/02/Nengudi-1.pdf|archivedate=28 June 2022}}</ref> Onye na-ese ihe eso n'elu ihe ngosi na ihe ngosi otu, ngosi 57th Venice Biennale (2017) <ref name="Gallery CV"/> == Ọrụ ndị a ma ama na mkpokọta ọha ==   == Akwụkwọ ndị ahọpụtara == * Nengudi, Senga; Ụlọ ihe nkiri na ihe ngosi nka (2007). Senga Nengudi. Philadelphia, Pennsylvania: Ụlọ ihe ngosi nka na ihe ngosi nka. * Nengudi, Senga; Ụlọ nkwakọba ihe (2012). Senga Nengudi : hụrụ gị n'anya. Syracuse, New York: Ụlọ nkwakọba ihe. * Nengudi, Senga; Claus, Elisabeth (2012). Senga Nengudi. Aschaffenburg, Bavaria: Neuer Kunstverein Aschaffenburg eV KunstLANDing. * Nengudi, Senga; Jones, Kelly ; Cube ọcha (2014). Senga Nengudi : alt. London, England: White Cube. [[ISBN (identifier)|ISBN]]&nbsp;[[Special:BookSources/1906072876|1906072876]] * Nengudi, Senga; Jones, Kelly; Luard, Mmanụ aṅụ; Ụjọ, Dorothy; Cube ọcha (2014). Senga Nengudi : Alt : n'ime White Cube. [[ISBN (identifier)|ISBN]]&nbsp;[[Special:BookSources/9781906072872|9781906072872]] * Nengudi, Senga; Burnett Abrams, Nora; Auther, Elissa; Jones, Amelia ; Pitts Angaza, Gregory (2015). Senga Nengudi : mmeghari mmegharị ahụ. Denver, Colorado: Museum of Contemporary Art Denver . [[ISBN (identifier)|ISBN]]&nbsp;[[Special:BookSources/9780692536254|9780692536254]] * Nengudi, Senga; Yasar, Begum; Bradley, Rizvana; Lévy, Dominique (2016). Senga Nengudi : [Septemba 10 - Ọktoba 24, 2015]. Obodo New York; London, England: Dominique Lévy. [[ISBN (identifier)|ISBN]]&nbsp;[[Special:BookSources/9781944379025|9781944379025]] == Ntụaka == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * [https://web.archive.org/web/20211025185235/http://www.sengasenga.com/about.html Senga Nengudi webụsaịtị] * [https://www.aaa.si.edu/collections/senga-nengudi-papers-17614 Akwụkwọ Senga Nengudi, 1947, gburugburu 1962-2017], sitere na Archives of American Art, Smithsonian Institution * [http://www.moma.org/collection/artist.php?artist_id=40531 Senga Nengudi], MoMA * [https://www.moma.org/learn/moma_learning/senga-nengudi-r-s-v-p-i-19772003 Senga Nengudi na mmụta MoMA] * [https://aapaa.org/2009/12/14/senga-nengudi-biography/ Senga Nengudi na ebe nchekwa ihe ngosi nka nke Amerịka] * [http://radicalpresenceny.org/?page_id=356 "Senga Nengudi"], Radical Presence NY [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] [[Òtù:Pages with unreviewed translations]] mhb0g6hlss3q4tldeiakm5jc7py711f Shawn Short 0 47369 228680 171395 2025-06-19T16:03:10Z InternetArchiveBot 11600 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 228680 wikitext text/x-wiki {{Databox}}  '''Shawn Short''' (amuru Eprel 1, 1978 <ref name="auto1">{{Cite web|url=https://beenhere.org/2018/04/02/shawn-short/|title=Shawn Short|date=April 2, 2018}}</ref> ) bu onye egwu egwu America, onye na-agba egwu, onye na-ese foto, <ref>{{Cite web|url=https://www.lensculture.com/projects/522756-dance-meets-photography|title=Shawn Short - Dance Meets Photography|first=Shawn|author=Short|work=LensCulture}}</ref> na onye isi ihe nkiri. O guzobekwara Ngoma Center for Dance na mmemme ya bụ Dissonance Dance Theatre. <ref name="m">{{Cite news|url=https://www.metroweekly.com/2020/02/dissonance-dances-shawn-short-is-cementing-his-place-within-dcs-storied-legacy-of-dance/|title=Dissonance Dance's Shawn Short is ensuring his place within DC's storied legacy of dance|first=André|author=Hereford|date=February 20, 2020|work=Metro Weekly}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://issuu.com/ddtsummerintensive/docs/summer_dancelab_2022/s/15093137|title=Faculty Bios|work=issuu}}</ref> == Ndụ mmalite na agụmakwụkwọ == A mụrụ ya na nna mmiri mmiri na nne na-arụ ọrụ, Short mụrụ na Cheraw, South Carolina, ma mesịa kwaga [[Washington, D.C.|Washington, DC]] tupu ọ dị afọ ise. Nwa a mụrụ n'oge njedebe nke oge disco, Shawn Short kwadoro egwu na mmegharị. N'ịbụ onye tolitere na mpaghara [[Washington, D.C.|Washington, DC]], ma mesịa banye n'ime obodo maka nnwere onwe na agụmakwụkwọ ka elu, Short's mmalite n'ịrụ ọrụ nka gbanyere mkpọrọgwụ na egwu oge ochie na ịgba egwu, na-amụ ọrụ ya na Washington, DC's art scene. Onye na-eto eto ojii na-agba egwu n'oge ọdịda nke Washington, DC's Black dance gold age (1932 - 2000), Short na-anọchite anya otu n'ime ndị na-egwu egwu Africa-American ikpeazụ ka ha na Mike Malone mụọ ihe (onye guzobere ngalaba Ụlọ ihe nkiri Musical University Howard ), na ndị na-agba egwu DC na ndị nkuzi dịka Tyrone Murray, Assane Konte, Adrian Bolton, Katherine Smith, Sandra Fortune-Green, Adrian Vincent James, Fabian Barnes, na Miya Hisaka. <ref>{{Cite web|url=https://www.shortshawn.com/about/|title=About – Shawn Short, MFA}}</ref> Short gụchara BFA Undergraduate ya na ihe nkiri egwu na Mahadum Howard <ref>{{Cite web|url=https://www.blackenterprise.com/modern-man-meet-dance-maker-shawn-short/|title=BE Modern Man - BE 100: Shawn Short|date=May 20, 2016}}</ref> na agụmakwụkwọ gụsịrị akwụkwọ na Mahadum Wisconsin-Milwaukee . <ref name="m"/> <ref>{{Cite web|url=https://www.linkedin.com/in/shawn-short|title=Shawn Short|work=LinkedIn}}</ref> == Ọrụ == === Ọrụ mmalite === Short malitere nleba anya ọrụ ya maka ihe ngosi ejiji na ụlọ ọrụ ihe nkedo mpaghara. N'oge ahụ na DC, Shawn kpebiri isonye na oku nlereanya maka onye na-emepụta ihe ngosi ejiji Harvey Star Washington. Washington nabatara Shawn ma nye ya nduzi. Short rụrụ ọrụ na Caesar Photography. Ọ natara oku n'aka John Casablancas ụlọ ọrụ na-emepụta ihe ngosi, na-ezute ma na-arụ ọrụ na Ean Williams (onye na-eduzi DC Fashion Week ugbu a ma bụrụkwa onye isi mmepụta nke Corjor International). Short rụkwara ọrụ na Shaka King NYC, Eric Finn, Andrew Nowell, Reiss, Barney's NYC, Roy Cox, John Finegersh, Liang Zhang, Universal Gear, na ụlọ ahịa ngalaba Hechts. Short ghọkwara ihe nlere mkpuchi mbụ maka mbipụta ejiji izizi nke ''Metro Weekly'' Magazine. <ref name="auto">{{Cite web|url=https://ngcfddt.org/shawn-short/|title=Shawn Short|date=25 December 2017}}</ref> === Egwu === Short malitere ọrụ egwu ya mgbe ọ bi na Prince George's County, Maryland . Malite n'òtù ukwe ntorobịa nke ndị obodo na-akwado, ndị nkenke a na-eme mgbe nile na mmemme obodo na Kennedy Center for the Performing Arts. Mgbe ọ dị afọ iri na otu, ọ malitere ọzụzụ ya dị ka onye na-ahụ maka ngwá ọrụ, na-azụlite nkà ya dị ka onye na-agba ọsọ. Ya na ndị otu ọdụm Honors gagharịa n'okpuru Dr. Sparks, onye bụbu onye ngalaba egwu Mahadum Maryland College Park . N'oge na-adịghị anya ka ọ gụsịrị akwụkwọ, yana dịka onye gụsịrị akwụkwọ na ngalaba ụda na ngwá ọrụ Duval High School, Short gara kọleji dị ka egwu egwu na-eme ka mmepe ya dị ka onye na-egwu egwu. N'inwe mmasị na nhazi egwu na ngwanrọ egwu, Short rụrụ n'ofe ụlọ akwụkwọ kọleji, yana mpaghara Appalachian. Ihe egwu egwu izizi ya na nrụpụta Dissonance Dance Theatre's New York City "Ihe Anya Na-ahụ" rụpụtara na 2010. <ref name="auto1"/> === Ụlọ ihe nkiri na ịgba egwu === Short arụkọ ọrụ ọnụ ma soro ndị na-ese ihe dị iche iche mụọ ihe, gụnyere ngalaba na ndị na-agba egwu sitere na Alvin Ailey American Dance Center, Dance Theater of Harlem, Dance Alloy, Lines Ballet, Philadanco, na ọtụtụ ndị ọzọ. Dịka nwa akwụkwọ mmụta ballet, Shawn agụọla Margarita De Saa, John White, na onye bụbu Washington School of Ballet Director Kee Juan Han - onye ntorobịa America Grand Prix "Onye nkuzi nke afọ" nwetara ihe nrite. <ref name="s">{{Cite web|url=https://ssphotosdc.com/about/|title=About – Shawn Short, MFA Photographer}}</ref> Short emeela na ndị ọkachamara dị ka El Teatro de Danza Contemporanea de El Salvador, Bolton / Smith Dance Company, na Dance Alloy ma na-elegharị anya na K2 Dance ugbu a. <ref name="s"/> Short guzobekwara Dissonance Dance Theatre (DDT) <ref>{{Cite web|url=https://www.atlasarts.org/events/ddt-diaspora/|title=Diaspora|date=November 14, 2019|work=Atlas Performing Arts Center}}</ref> na 2007. <ref>{{Cite web|url=https://criticaldance.org/dissonance-dance-theatre-habibi/|title=Dissonance Dance Theatre: Habibi|first=Morgan|author=Carmel|date=December 13, 2017|work=CriticalDance}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://culturaldata.org/learn/case-studies/ngoma-center-for-dance/|title=Ngoma Center for Dance Case Study. DataArts|work=DataArts}}</ref> Mgbe e mesịrị, na 2012 ọ tọrọ ntọala Ngoma Center for Dance dị ka nzukọ nne na nna maka DDT. <ref>{{Cite web|url=https://www.buzzfile.com/business/Dissonance-Dance-Theatre-202-540-8338|title=Ngoma Center For Dance|work=www.buzzfile.com}}</ref> Short na-ejekwa ozi dị ka onye na-agụ egwú bụ isi n'ebe ahụ. <ref>{{Cite web|url=https://dcdancejournalismproject.org/2020-reviews-1/tag/Shawn+Short|title=Shawn Short — 2020 Reviews|work=DC Dance Journalism Project}}</ref> O mepụtala ihe karịrị egwu egwu 120 nke DDT's classical and contemporary repertoire. Dissonance Dance Theater ewepụtala ndị na-agba egwu ugbu a na Philadanco, Garth Fagan, Virginia Ballet Theatre, UniverSoul Circus, Phoenix Dance Theatre, na ụlọ ọrụ ịgba egwu na ihe nkiri ndị ọzọ. Ụlọ akwụkwọ egwu nke Mahadum Katọlik nke America Benjamin T. Rome enyela ya ọrụ ka ọ choreograph ''nne's Blood (2008)'', <ref>{{Cite web|url=https://ngcfddt.org/mothers-blood/|title=Mother's Blood|date=6 January 2018}}</ref> VF Dance Theatre maka Kennedy Center of the Performing Arts ka ọ bụrụ choreograph ''Genotype Called Love for their Terrace Theater Production nke Futurology'' (2012). <ref name="auto"/> Short bụ naanị onye omenkà nke New York Foundation for Arts kwadoro site na 2009 ruo 2013. <ref name="auto"/> Shawn emeela choreographed maka The Dance Institute of Washington, Washington Ballet School of Ballet na THEARC. E gosipụtara ọrụ ya na Capital Fringe Festival, Greater Washington Urban League National Conference, Southeast University, Artists 'Bloc 12X6 Series, Harke Theatre, Jack Guidone Theatre Space, Atlas Performing Arts Center, Ụlọ ihe nkiri TheARC, Joe's Movement Emporium, DC Parks na Ntụrụndụ, Sidney Harman Hall, Kennedy Center for the Performing Arts, PBS Broadcasting, VelocityDC, na Brooklyn Arts Exchange, Alliance for New Music-Theatre, Jazz na Lincoln Center, na WTTG (FOX 5) telivishọn. <ref>{{Cite web|title=Outreach|url=https://ngcfddt.org/outreach/|work=Ngoma Center for Dance & Dissonance Dance Theatre|date=28 December 2017|quote=Artistic Director Shawn Short and Dancers appear on FOX 5 WTTG}}</ref> Short sokwa Cynthia Geffon rụkọọ ọrụ, onye na-egwu egwu Super Bowl . <ref>{{Cite web|url=https://www.shortshawn.com/works/|title=Works – Shawn Short, MFA}}</ref> === Nkuzi nka === Short bụ onye ntụzi mmemme maka Ahụmahụ ihe nkiri ụmụaka nke Kelsey E. Collie (KECCTE) – Ụlọ ihe nkiri ụmụaka Africa kacha ochie nke DC – site na 2001 – 2007. <ref>{{Cite web|url=https://issuu.com/ddtsummerintensive/docs/summer_dancelab_2022|title=Summer DanceLab 2022 by Dissonance Dance Theatre - Issuu|work=issuu.com|accessdate=2024-06-08|archivedate=2024-06-08|archiveurl=https://web.archive.org/web/20240608131717/https://issuu.com/ddtsummerintensive/docs/summer_dancelab_2022}}</ref> Short bụkwa onye nkuzi ntọala nke ụlọ akwụkwọ agụmakwụkwọ ndịda Washington Ballet na ndịda ọwụwa anyanwụ DC, WSB <nowiki>@</nowiki> THEARC.<sup class="noprint Inline-Template Template-Fact" style="white-space:nowrap;">&#x5B; ''[[wikipedia:Tinye edensibịa|<span title="This claim needs references to reliable sources. (July 2022)">a chọrọ nkọwa</span>]]'' &#x5D;</sup> Ụmụ akwụkwọ Short gụnyere onye na-eme ihe nkiri na onye na-ede egwuregwu Asia Martin, onye na-eme ihe nkiri Maya Allicock, Broadway 2015 Matilda-performer Cole Edelstein, Equity Actress/onye na-ede egwuregwu Melissa Victors, "Dolly" 2019 onye na-eme njem nlegharị anya mba (Barnaby) Sean Burn, na ndị ọzọ. Shawn Short bụkwa onye isi ojii mbụ nke Mahadum Katọlik nke America na ballet oge gboo (2008–2015). <ref name="visual">{{Cite web|url=https://issuu.com/sshort49/docs/shawn_short_extended_visual_resume|title=Shawn Short extended visual resume by Ngoma Center for Dance - Issuu|work=issuu.com}}</ref> === Ngoma Center for Dance === Short tọrọ ntọala Ngoma Center for Dance <ref>{{Cite web|url=https://projects.propublica.org/nonprofits/organizations/454864757|title=Ngoma Center For Dance - Nonprofit Explorer|first=Ken Schwencke, Mike Tigas, Sisi Wei, Alec Glassford, Andrea Suozzo, Brandon|author=Roberts|date=May 9, 2013|work=ProPublica}}</ref> na 2012. O guzobekwara Ụlọ Akwụkwọ Ngoma n'afọ 2014 iji wepụta echiche ịgba egwu ọrụ aka nye ụmụ akwụkwọ ya na-aka ọtụtụ ndị ojii. <ref>{{Cite web|url=https://www.lensculture.com/shawn-short|title=Shawn Short|first=Shawn Short|author=LensCulture|work=LensCulture}}</ref> Ụmụ akwụkwọ nke mmemme abanyela na DDT site na mmemme ọzụzụ na ọzụzụ ọzụzụ. <ref>{{Cite web|url=https://ngcfddt.org/|title=Home|work=Ngoma Center for Dance & Dissonance Dance Theatre}}</ref> Short bụkwa onye na-emepụta ihe okike nke ''Black Dance Festival DMV'', <ref>{{Cite web|url=https://www.dance.nyc/for-artists/listings/2019/07/Black-Dance-Festival-DMV-Washington-DC|title=Black Dance Festival DMV - Washington, DC|work=www.dance.nyc}}</ref> <ref>{{Cite web|url=http://www.blackdancedmv.com/timeline/shawn-short-mfa/|title=Shawn Short, MFA – Black Dance Festival: DMV}}</ref> ''Black to Silver: A Black LGBT Ahụmahụ'', na ''Ngoma Reader Magazine'', akwụkwọ akụkọ nta akụkọ. <ref>{{Cite web|url=https://issuu.com/ngomareader|title=Ngomareader Publisher Publications - Issuu}}</ref> Na 2020, Short hibere Ngoma Film Works (NFW) na Dog Bark Media, ụlọ ọrụ mgbasa ozi dabere na DC. NFW na-egosipụta obodo ịgba egwu obodo mepere emepe na nke ama ama, mmekọrịta mmadụ na ibe ya, akụkọ ọdịnala, yana nka "visual-choreo" site na akwụkwọ akụkọ na ihe nkiri akụkọ. <ref>{{Cite web|url=https://ngcfddt.org/ngoma-film-works/|title=Ngoma Film Works|date=13 January 2021}}</ref> === Ihe nkiri === Short emeputala ihe nkiri dịka ''Eyes Saw Dance'' (2020), <ref>{{Cite web|url=https://ngcfddt.org/hiseyes/|title=His Eyes Saw Dance|date=27 January 2020}}</ref> na ''Mute'' (2021), nke o duziri. <ref>{{Cite web|url=https://www.pgsuite.com/calendar/2021/10/17/mute-dance-silenced-by-covid|title=Mute: Dance Silenced by COVID|work=Prince George's Suite}}</ref> Ihe nkiri ya enwetala ihe nrite maka ihe nkiri ịgba egwu kacha mma na Cannes World Film Festival, yana nhọrọ na ihe nkiri American Dance Festival nke Movers Film Festival. == Ntụaka == Lines Ballet, Philadanco, na ọtụtụ ndị ọzọ. Dịka nwa akwụkwọ mmụta ballet, Shawn agụọla Margarita De Saa, John White, na Washington Ballet School of Ballet na THEARC. E gosipụtara ọrụ ya na Capital Fringe Festival, Greater Washington Urban League ihe nrite maka ihe nkiri ịgba egwu kacha mma Cole Edelstein, Equity Actress/onye na-ede egwuregwu Melissa Victors, "Dolly" 2019 onye na-eme njem nlegharị anya mba ({{Reflist}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] [[Òtù:Pages with unreviewed translations]] 2njw7vth1rx01421yu9uhbip6c9l1zp Victor C. Anderson 0 47586 228718 171796 2025-06-20T02:22:53Z InternetArchiveBot 11600 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 228718 wikitext text/x-wiki Victor C. Anderson (1882 - 1937) bụ onye America na-ese ihe na onye na-ese ihe, nke a ma ama maka ihe nkiri ndụ ime obodo ya na-amụ ala ya, onye ọrụ ya ndụ na Life na magazin ndị ọzọ nke  George adọ nke 20, na onye ibu ihe atụ maka.  akwụkwọ yana isiokwu. == Ndụ == Dị ka nna ya, Frank Anderson, Victor bụ onye na-ese ihe nke ọma nke ndị akwụkwụrụ Hudson .  Victor sere na mfe site na nwata, mechaa banye na Pratt Institute na Brooklyn .  [1] ndepụta ọkacha egwuregwu ya bụ ihe nkiri nke ndụ ime obodo na odida obodo nke 19th na-akpa ምናልባት afụ nke 20, ma bụrụ ndị ewu ewu na mba niile.  Ruo ọtụtụ afọ, ọ ndụ ma nwee ụlọ ihe nkiri ya na 195 Battle Avenue, White Plains, New York, [2] ebe ọ nwụrụ na 1937. O mmụta na National Academy. <ref>{{Cite web |url=http://www.carolinagalleries.com/artist.shtml?id=138&sold=1 |title=Carolina Galleries |accessdate=2024-06-10 |archivedate=2012-02-08 |archiveurl=https://web.archive.org/web/20120208101832/http://www.carolinagalleries.com/artist.shtml?id=138&sold=1 }}</ref> Nwa ya agụụ, Joan Howe (1915 - 2005), bụ onye ama ama ama ama ama ama ama ama ama ama ama ama ama ama ama ama ama ama ama ama ama ama ama ama ama ama ama ama ama ama ama ama ama ama ama ama ama ama ama ama ama ama ama ama ama ama ama ama ama ama ama ama ama ama ama ama ama ama ama ama ama ama ama ama ama ama ama ama ama ama ama ama ama )  ma mu ma mu ma mu ma, Joan Hoet, bụ Joan Hote, bụ Onye Na-ahụ Matathon  Bay na Albany, NY, na Marathon Bay, FL. == Ntụaka == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * Works by Victor C. Anderson at Project Gutenberg * Works by or about Victor C. Anderson at Internet Archive 81kddwnvd0qjhv6brtotfhdrzxwcvyk Yance Ford 0 47666 228727 173210 2025-06-20T05:18:34Z InternetArchiveBot 11600 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 228727 wikitext text/x-wiki  {{Databox}} '''Yance Ford''' ( / ˈjænsi / ) bụ onye na-emepụta transgender na onye isi [[Ndị Afụrịka ǹkè Amerịka|n'Africa]] . <ref>{{Cite web|url=http://1world1family.me/conversation-yance-ford-strong-island-film/|title=Yance Ford on Family Photographs in His Film "Strong Island"|publisher=1World1Family.me|date=September 6, 2017|accessdate=2018-01-24}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://www.democracynow.org/2018/1/24/strong_island_trans_filmmaker_yance_ford|title="Strong Island": Trans Filmmaker Yance Ford Searches for Justice After His Brother's Racist Murder|publisher=DEMOCRACY NOW!|date=January 24, 2018|accessdate=2018-01-24}}</ref> == Ndụ na ọrụ == Ford gụsịrị akwụkwọ na Hamilton College na 1994. Malite na 2002 ọ rụrụ ọrụ dị ka onye nrụpụta usoro na PBS afọ iri. <ref>{{Cite web|url=https://www.hamilton.edu/news/story/yance-ford-94-screens-strong-island|title=Yance Ford '94 Screens "Strong Island"|author=Bloom|first=Ryan|publisher=Hamilton|date=September 25, 2017|accessdate=2018-01-24}}</ref> <ref name="Q">{{Cite web|url=http://macdow.convio.net/site/News2?page=NewsArticle&id=5141|title=Q&A with 2012 Fledging Fund Fellow and Documentary Filmmaker Yance Ford|author=Martin|first=John|publisher=MacDowell|date=March 16, 2012|accessdate=2018-01-24|archivedate=2018-01-25|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180125020203/http://macdow.convio.net/site/News2?page=NewsArticle&id=5141}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFMartin2012">Martin, John (March 16, 2012). . MacDowell. Archived from on 2018-01-25<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2018-01-24</span></span>.</cite></ref> <ref name="filmmaker">{{Cite web|url=http://filmmakermagazine.com/people/yance-ford/#.Wmi14tQrK9I|title=Yance Ford; 25 NEW FACES OF INDEPENDENT FILM|date=20 July 2011|publisher=FILMMAKER|accessdate=2018-01-24}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[http://filmmakermagazine.com/people/yance-ford/#.Wmi14tQrK9I "Yance Ford; 25 NEW FACES OF INDEPENDENT FILM"]. FILMMAKER. 20 July 2011<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2018-01-24</span></span>.</cite></ref> <ref name="Queer">{{Cite web|url=http://www.queer-art.org/yance-ford/|title=QUEER ART PRIZE 2017 RECENT WORK FINALIST STRONG ISLAND (2017) BY YANCE FORD|publisher=QUEER ART|accessdate=2018-01-24}}</ref> Na 2011, a kpọrọ ya aha otu n'ime 25 New Faces of Independent Film nke magazin ''Filmmaker'' . <ref name="filmmaker"/> Ọ natakwara 2011–2012 Fledgling Fund Fellowship na MacDowell . <ref name="Q"/> Na 2017 ọ bụ #97 na ''mgbọrọgwụ'' 100, "ndepụta kwa afọ nke ndị Africa America kacha emetụta, afọ 25 ruo 45." <ref>{{Cite web|url=http://interactives.theroot.com/root-100-2017/|title=The Root 100 Most Influential African Americans 2017 &#124; TheRoot.com|publisher=Interactives.theroot.com|accessdate=2018-01-24|archivedate=2019-11-13|archiveurl=https://web.archive.org/web/20191113110419/http://interactives.theroot.com/root-100-2017/}}</ref> == ''Strong Island'' na ọrụ ndị ọzọ == Na 2018, a họpụtara ya na Joslyn Barnes maka Award Academy Award for Best Documentary Feature <ref>[https://www.oscars.org/oscars/ceremonies/2018 2018|Oscars.org]</ref> <ref>[https://m.youtube.com/watch?v=I7AvDBcBBcI "Icarus" wins Best Documentary Feature - Oscars on YouTube]</ref> maka imepụta na iduzi ''Strong Island'' . <ref>{{Cite web|url=https://www.advocate.com/film/2018/1/23/yance-ford-becomes-first-transgender-director-oscar-nominated-film|title=Yance Ford Becomes First Transgender Director of an Oscar-Nominated Film|author=Reynolds|first=Daniel|work=The Advocate|date=January 23, 2018|accessdate=2018-01-24}}</ref> <ref name="nbcnewyork.com">{{Cite news|url=https://www.nbcnewyork.com/news/local/Long-Island-Man-Breaks-Record-as-First-Transgender-Oscar-Nominee-470800143.html|title='Strong Island' Director From LI Makes Oscars History|author=Jummy Olabanji|work=NBC New York|date=January 23, 2018|accessdate=2018-01-24}}</ref> Dị ka nke a, ọ bụ onye mbụ transgender n'ihu ọha ka ahọpụtara maka Award Academy ọ bụla, na onye nduzi transgender mbụ ka a ga-ahọpụta maka onyinye Academy ọ bụla. <ref>{{Cite web|url=https://slate.com/culture/2018/01/a-round-up-of-this-years-history-making-firsts.html|title=The 2018 Oscar Nominees Include a Number of Historic Firsts|first=Rachel|author=Withers|publisher=Slate|date=January 23, 2018|accessdate=2018-01-24}}</ref> Nakwa na 2018, e nyere ya na Joslyn Barnes Emmy maka Ọpụrụiche Merit na Documentary Filmmaking maka ịmepụta ''Strong Island'', nke mere ka ọ bụrụ onye mbụ transgender n'ihu ọha na onye mbụ na-eme ka onye na-eme ihe na-eme ka ọ bụrụ onye na-eme ihe nkiri na-emeri Emmy award, yana nke mbụ n'ihu ọha. transgender filmmaker iji merie Creative Arts Emmy nwekwara maka <ref>{{Cite web|url=https://www.intomore.com/culture/strong-island-director-becomes-first-black-trans-emmy-winner|title=INTO: A Digital Magazine for The Modern Queer World|date=10 September 2018|publisher=Intomore.com|accessdate=2018-09-17}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://www.emmys.com/awards/nominees-winners/2018/exceptional-merit-in-documentary-filmmaking|title=Nominees/Winners &#124; Television Academy|publisher=Emmys.com|accessdate=2018-07-16}}</ref> <ref name="dl">{{Cite web|url=https://deadline.com/2018/09/strong-island-yance-ford-netflix-creative-arts-emmys-lgbtq-exceptional-merit-in-documetnary-filmmaking-1202460943/|title='Strong Island's Yance Ford Makes History As First Openly Trans Filmmaker To Win At Creative Arts Emmys|author=Dino-Ray Ramos|date=September 9, 2018|accessdate=2018-09-09}}</ref> ''Strong Island'' banyere ogbugbu nke nwanne ya nwoke William Ford, nke mere na 1992. <ref name="nbcnewyork.com" /> Ọ nwetakwara onyinye nturu ugo Creative Capital, yana mmemme mmemme ihe nkiri Sundance Documentary. <ref name="Queer"/> Ford duziri ihe omume nke usoro ihe nkiri 2020, ''Trial By Media'', nke akpọrọ "Blago!", gbasara iwe mgbasa ozi gbasara ikpe ụlọikpe megide Gọvanọ Illinois Rod Blagojevich . == Hụkwa == * Ndepụta LGBT mbụ n'afọ * Ndepụta nke ndị meriri LGBT Academy Award na ndị ahọpụtara * Ndepụta ihe nkiri transgender na ndị isi ihe onyonyo == Ntụaka == , e nyere ya na Joslyn Barnes Emmy maka Ọpụrụiche Merit na Documentary Filmmaking maka{{Reflist}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] 5lolif06bvcp01ut5pj9iqupurayrj3 Sam Turpin 0 48289 228669 197730 2025-06-19T13:29:17Z InternetArchiveBot 11600 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 228669 wikitext text/x-wiki  {{Databox}}  '''Samuel Thomas Turpin''' (amụrụ 2 Septemba 1995) bụ onye South Africa rapper, onye na-emepụta ihe na onye na-ese egwu. Ọ bụ nwa onye South Africa na-ese foto na onye na-akwado [[Gisèle Wulfsohn]] . <ref>{{Cite web|date=2012-01-06|title=Gisèle Wulfsohn: A self-portrait of courage|url=https://mg.co.za/article/2012-01-06-gisle-wulfsohn-a-selfportrait-of-courage/|accessdate=2020-04-24|work=The Mail & Guardian|language=en-ZA}}</ref> == Akụkọ ndụ == Turpin tolitere na Johannesburg, South Africa ebe ọ na-ekpughere ya na mmetụta dị iche iche nke omenala, gụnyere [[Hip hop music|egwu hip hop]] na [[Hip hop music|omenala hip hop]] . <ref>{{Cite web|url=https://issuu.com/jamagsa/docs/ja._edition_9|title=Ja. Edition 9|author=Mann|first=Dave|date=|work=Issuu|language=en|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190623132553/https://issuu.com/jamagsa/docs/ja._edition_9|archivedate=2019-06-23|accessdate=2020-04-24}}</ref> Na 2011, [[Gisèle Wulfsohn|nne]] ya nwụrụ site na ọrịa cancer na n'afọ sochirinụ Turpin malitere ịme egwu dị ka ihe ngosi iji gosipụta mmetụta uche na ịnagide ọnwụ. <ref>{{Cite web|author=Hunkin|first=Jessica|date=|title=A Q&A with Sam Turpin on the Release of 'Thoughts'|url=https://10and5.com/2015/11/02/a-qa-with-sam-turpin-on-the-release-of-thoughts/|archiveurl=|archivedate=|accessdate=2020-04-24|work=Between 10and5|language=en-ZA}}</ref> == Ọrụ egwu == Na 2013, Turpin wepụtara otu mpụta mbụ ya bụ "Cranes" nke mere ka ọ nwee mmasị zuru oke ka ọ malite ịme egwuregwu gburugburu Johannesburg. <ref>{{Cite web|url=http://urbandubz.com/sam-turpin-single/|title=South Africa's Rising Star, Sam Turpin Drops His Debut Single 'Cranes' -|author=UrbanDubz|date=2013-08-14|work=|language=en-US|archiveurl=|archivedate=|accessdate=2020-04-24}}</ref> Na 2014, o wepụtara ya mpụta mbụ EP "Ebighebi mmetụta" dị ka mmachi online ntọhapụ. <ref>{{Cite web|url=https://sammusmusic.com/2014/03/31/new-sunset-prod-sammus-sam-turpin-x-sky-blew/|title=NEW SUNSET [PROD. SAMMUS] {{!}} SAM TURPIN x SKY BLEW|author=Lumumba-Kasongo|first=Enongo|date=2014-03-31|work=S ∆ M M U S {{!}} PHD|language=en|archiveurl=|archivedate=|accessdate=2020-04-24}}</ref> Turpin wepụtara EP nke abụọ ya "Wasi-Wasi" tinyere ụfọdụ vidiyo egwu na-emepụta onwe ya. <ref>{{Cite web|url=https://trueafrica.co/article/rapper-sam-turpin-on-collaborating-alec-lomami-others-eyeson2016/|title=Rapper Sam Turpin on collaborating for EP Wasi-Wasi|author=MacDonald|first=Fleur|date=2016-01-07|work=TRUE Africa|language=en|archiveurl=|archivedate=|accessdate=2020-04-24}}</ref> Na 2016, a gbara Sam ajụjụ ọnụ banyere steeti South Africa ntorobịa na ọha mmadụ na director Lebogang Rasethaba kwuru akwụkwọ akụkọ "The People Versus The Rainbow Nation" nke e wepụtara na MTV. <ref>{{Cite web|url=https://mg.co.za/article/2016-04-20-the-people-versus-the-rainbow-nation-1/|title=Review: The People versus the Rainbow Nation|author=Sosibo|first=Kwanele|date=2016-04-20|work=Mail & Guardian|language=en|archiveurl=|archivedate=|accessdate=2021-08-27}}</ref> N'afọ 2017, o weputara mixtape nke mbụ ya zuru oke "4am In Jozi", ode egwu egwu na-echegbu oge abalị nke etiti Johannesburg. <ref>{{Cite web|url=https://www.okayafrica.com/sam-turpin-4am-in-jozi-mixtape/|title=First Listen: Sam Turpin's '4am In Jozi' Is A Soundtrack For Johannesburg Nightlife|author=Mkhabela|first=Sabelo|date=2017-08-01|work=OkayAfrica|language=en|archiveurl=|archivedate=|accessdate=2020-04-24}}</ref> Ihe oru ngo a weputara Turpin ihe ngosi ihe ngosi nke ndi nka ahọpụtara yana ntinye nke ejiji na ulo oru okike South Africa. <ref>{{Cite web|url=https://www.enca.com/life/born-in-the-90s|title=Born in the 90s|author=Pulumo|first=Khumo|date=|work=eNCA|language=en|archiveurl=https://web.archive.org/web/20170327204714/http://www.enca.com/life/born-in-the-90s|archivedate=2017-03-27|accessdate=2020-04-24}}</ref> <ref>{{Cite web|author=HYPE MAGAZINE Staff|date=2018-02-20|title=Ray-Ban Reinvention On Air {{!}} Hype Magazine|url=https://hypemagazine.co.za/2018/02/20/ray-ban-reinvention-on-air/|archiveurl=|archivedate=|accessdate=2020-04-24|work=|language=en-GB}}</ref> [[Usòrò:Sam-Turpin-Live-By-Jabulani-Nyembe-Soweto-2019.jpg|thumb| Turpin na-eme ndụ na Soweto, 2019]] Na mbido 2019, Turpin weputara nke mbụ kemgbe igwekota ya, egwu akpọrọ "Oge mgbede oge okpomọkụ" nke na-egosi [[Ndia|India]] Shan nke [[London]], nke na-egwu dị ka akwụkwọ ozi nye nne ya. <ref>{{Cite web|url=https://bubblegumclub.co.za/music/summer-evening-is-sam-turpins-emotional-tribute-to-his-mom/|title="Summer Evening" is Sam Turpin's emotional tribute to his mom|author=Perfect|first=Bob|date=2019-05-23|work=Bubblegum Club|language=en-ZA|archiveurl=|archivedate=|accessdate=2020-04-24}}</ref> Dị ka Turpin si kwuo, nke a bụ nke mbụ ọ na-enwe ike ikwupụta onwe ya "kpọmkwem" nne ya kemgbe ọ gafere. <ref>{{Cite web|url=https://www.okayafrica.com/sam-turpin-summer-evening/|title=Sam Turpin Releases Emotional Tribute to His Mother 'Summer Evening'|date=2019-05-15|work=OkayAfrica|language=en|accessdate=2020-04-24}}</ref> Nke a sochiri nke a bụ "Sahara Flow", otu ihe osise ndị ọzọ sitere na ihe nketa ndị Juu, na-atụle abụ Hibru oge ochie, nke onye na-abụ abụ South Africa bụ Jessica Sherman bụrụ. N'ọgwụgwụ 2019, Turpin sonyeere mkpokọta ndụ nke The Charles Géne Suite wee malite ime emume, ihe ngosi klọb na mmemme. <ref>{{Cite web|url=https://www.glamour.co.za/lifestyle/glamour-guides/bongeziwe-mabandla-the-charles-gene-suite-to-headline-umi-feel-good-series-our-music-festival-43127299|title=Bongeziwe Mabandla, The Charles Gene Suite to headline UMI Feel Good Series, Our Music festival|work=www.glamour.co.za|language=en|accessdate=2020-04-24}}</ref> == Ntụaka == ụfọdụ vidiyo egwu na-emepụta onwe ya. Na 2016, a gbara Sam ajụjụ ọnụ banyere steeti South Africa ntorobịa na ọha mmadụ{{Reflist}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] jz72z1432l6kepe6islmzsogs9dnicr Walton Ford 0 48908 228721 212815 2025-06-20T03:34:24Z InternetArchiveBot 11600 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 228721 wikitext text/x-wiki   Walton Ford ( pụta 1960 na Larchmont, New York ) bụ onye omenkà America nke na-eme ihe na ike n'ụdị ihe atụ nke ndị okike, na-ama ụdị ụdị ekpochapụ.  Ihe osise ya nke ọ lụ bụcha nke ọma, nke ezi uche dị na ya na Egypt na anụ ndị, ma juputara na akara, akara, na njakịrị na-ezo aka ederede na akwụkwọ ndị colonial, na nsụgharị ifo, na akwụkwọ njem.  .  Eserese ndị a bụ àgwà ifo dị ihe anya anya nke na-akatọ ihe mere eme nke colonialism, ụlọ ọrụ ihe, ngwá agha, ihe okike, na ụmụ mmadụ na gburugburu ebe obibi. <ref name="saam-singing-silence">{{Cite web|title=Walton Ford|url=http://americanart.si.edu/exhibitions/online/birds/artists/ford/|work=Smithsonian American Art Museum|publisher=Smithsonian Institution|accessdate=11 June 2016|archivedate=30 August 2017|archiveurl=https://web.archive.org/web/20170830202718/http://americanart.si.edu/exhibitions/online/birds/artists/ford/}}</ref> == Ndụ mmalite na ọrụ == Ford chetara iso nna ya mee njem n'ime oke mfe dị na Canada mgbe ọ bụ nwata, na-arụre ya n'akwụkwọ a na-emebi emebi.  Mgbe ọ dị afụ iri na ụma, Ford na-Mikpuru n'ime ihe nkiri ndị dị n'okpuru ala nke 1960, Iju ZAP na ihe ọ mgbasa site n'aka Robert Crumb, onye ọ na-ewere "nnukwu ọkụ". <ref name="nytimes">{{Cite news|author=Rose|first=Matthew|title=Inside Walton Ford's Brutal World of Man and Beast|url=https://www.nytimes.com/2015/09/22/arts/international/inside-walton-fords-brutal-world-of-man-and-beast.html?_r=0|accessdate=11 June 2016|work=The New York Times|date=21 September 2015}}</ref> Ọ gara Rhode Island School of Design, Providence, Rhode Island, na na 1982 e nyere nzere BFA na Filmmaking. <ref name="nytimes"/> [[Usòrò:Walton Ford 2011 (2).jpg|thumb|Walton Ford 2011 ]] .O nwere ihe ngosi izizi nke otu nwoke ya na Brooklyn Museum na 2006 ma Paul Kasmin Gallery na-ele anya ya ugbu a na Manhattan .  N'afọ 2010, "Walton Ford: Bestiarium" na- መሪ uche si na Hamburger Bahnhof Museum Fur Gegenwart na Berlin gaa Albertina na Vienna, na-agwụcha na Louisiana Museum of Modern Art na Denmark na 2011 Egwuregwu egwu na nchịkọta na-adịgide nke Honolulu Museum of Art, National Museum of Wildlife Art, Museum of Modern Art na New York, Smithsonian American Art Museum, na Whitney Museum of American Art .  N'afọ 2012, Ford haziri ihe ọdịdị maka ọba egwu Rolling Stones, GRRR!  , nke mere emume awụ iri ise ndị otu ahụ. Ford bụ onye natara onyinye ọtụtụ mba na ndị ozi sitere sitere na John Simon Guggenheim Memorial Foundation na National Endowment for Arts na bụ otu n'ime ndị na-ese ihe na-apụtapụta na usoro PBS Art: 21 .  Ford bi ma na-arụ ọrụ na New York City . == Ọmụmaatụ na-arụ ọrụ == Tur, nnukwu ọrụ 2007 na Smithsonian American Art Museum, na-egosi aurochs, anụ nke oge ochie nke mere ka anụ ụlọ nke oge a pụta.  Ihe odide Latin nke dị n'elu aka ekpe nke na-agụ, sị: "Ndị Polish na-akpọ m tur, ndị German na-akpọ m aurox, na ndị na-egosi ihe na-akpọ m bison."  [1] Ihe osise ọzọ n'otu ụlọ ngosi ihe ochie mgbe, Nleta, site na 2004, na-egosi nnukwu m kpalakwukwu ndị njem na-awụ onwe ha osisi ha n'iji nke njikere na mmetụta akụ juru.  A echiche ịhụ oriri ụfọdụ nke osisi na-eri nri n'ụba nke ala ka ọ na-amị anya mmegbu akụ ndị sitere n'okike nke ndị Europe bi na ọhụrụ Ọhụrụ na-eme, bụ nke mere n'ikpeazụ na-eme ihe nke ọma.  nke ụdị ha <ref name="visitation">{{Cite web|title=Visitation, by Walton Ford|url=http://americanart.si.edu/exhibitions/online/birds/artists/ford/ford_visitation.cfm|work=Smithsonian American Art Museum|publisher=Smithsonian Institution|accessdate=11 June 2016|archivedate=31 August 2017|archiveurl=https://web.archive.org/web/20170831002351/http://americanart.si.edu/exhibitions/online/birds/artists/ford/ford_visitation.cfm}}</ref> Okwu na-anwụ anwụ site na 2005 bụ ndị agba etching, aquatint na drypoint na akwụkwọ na nchịkọta nke Honolulu Museum of Art .  Na akara a, Carolina parakeet na-apụ na-amị anya ndị mmadụ na ihe ọrụ a ma ama nke Benjamin West, Ọnwụ nke General Wolfe . == Okwu ==   == Monographs == * ''Walton Ford: Pancha Tantra'', Taschen Akwụkwọ, Köln, Germany mbipụta 4: 2020  * ''Walton Ford, Flammarion'', 2015  * ''Walton Ford: Tigers of Wrath, Ịnyịnya ntụziaka'' Harry N. Abrams Akwụkwọ, 2002 == Ntụaka == <references /> == Njikọ mpụga == * [https://www.taschen.com/pages/en/company/blog/1462.granary.htm Granary: Ime nke Walton Ford's Art Edition] sitere na Taschen * [https://www.youtube.com/watch?list=PL7gn_68Hr4h8xXFzDf9gsVnyBXUVTuJbF&v=095BZrvvUbI Mkparịta ụka vidiyo na Walton Ford] sitere na Smithsonian American Art Museum * [https://web.archive.org/web/20111009231524/http://www.pbs.org/art21/artists/ford/ Akụkọ ndụ, ajụjụ ọnụ, edemede, onyonyo ihe osise na obere vidiyo] na Walton Ford sitere na usoro PBS ''Art: 21 - Art in the Twenty-First Century'' - Oge 2 (2003). * [https://brooklynrail.org/2017/11/art/WALTON-FORD-with-Jason-Rosenfeld Jason Rosenfeld gbara Walton Ford ajụjụ ọnụ], ''The Brooklyn Rail'', Nọvemba 2017. * [https://gagosian.com/artists/walton-ford/ Walton Ford - Ụlọ ihe nkiri Gagosian] * [https://www.maxhetzler.com/artists/walton-ford Walton Ford - Galerie Max Hetzler] * [http://www.paulkasmingallery.com/artists/walton-ford Walton Ford - Paul Kasmin Gallery] * [https://www.vitoschnabel.com/artists/walton-ford Walton Ford - Vito Schnabel] [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] [[Òtù:1960 births]] 5kr36eoic3r5es0livgy0m6crgyi9as Thomas Victor Hall 0 49249 228705 176142 2025-06-19T22:07:53Z InternetArchiveBot 11600 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 228705 wikitext text/x-wiki Thomas Victor Hall [1] (T. Victor Hall; Mee 30, 1879 - 1965) bụ onye ihe atụ America, onye na-ese ihe na ọkpụkpụ.. == Akụkọ ndụ == A task Hall na Rising Sun, Indiana, 1879. Ọ gara Cincinnati Art Academy na akwụkwọ 1900s ebe ya na Frank Duveneck akwụkwọ akwụkwọ.  Mgbe e ịhụ ọ kwagara [1] Peekskill, New York wee chụọ ọrụ dị ka onye na-ese ihe.  Na 1919 ọ sonyeere Louis C. Pedlar, Inc. Pedlar akwụkwọ Art Director's Club na 1920. [2] Ụbọchị Ndịozi nke n'ọtụtụ akwụkwọ na akwụkwọ nke ụbọchị ahụ, akwụkwọ edemede St. Nicholas, The Argosy na The Youth's Companion  Magazin .  [3] Ihe atụ Thomas Victor Hall pụtakwara na All-Story Weekly', nke izi ozi ama bụ usoro maka Edgar Rice Burroughs' At The Earth's Core  <ref>{{Cite web|author=von Horst|url=http://www.bouncepage.com/Pellucidar/pellucidar1.html|title=At the Earth's Core|publisher=Bouncepage.com|date=|accessdate=2012-10-04|archivedate=2011-09-27|archiveurl=https://web.archive.org/web/20110927181004/http://www.bouncepage.com/Pellucidar/pellucidar1.html}}</ref> A mara ndị ọchịchị nke ọma dị ka onye na-ese ihe n'agha.  Robert Rotter na T. Victor Hall akwụkwọ akwụkwọ, nke ndị edemede dị iche iche dere, The Best 100 True Stories of World War II, [1] H. Wise & Co., Inc. 1945. O akwụkwọ akwụkwọ nke ya na 1934,  Pitman Publishing Corporation nke ịbụ nzọụkwụ mbụ na ụzọ [2] Ndị ọchịchị gara n'ihu na-arụ ọrụ na-egosi na New York na ike apụ nke 20 dum.  [3] Ọ nwụrụ na 1965. == Ntuaka == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * [https://books.google.com/books?id=6PUaAAAAYAAJ&dq=%22T.+Victor+Hall%22&pg=PA162 Akwụkwọ akụkọ Pearson, Mpịakọta nke 21, mbipụta 2] * [[iarchive:iturbidesoldiero00mclerich/page/n18|Iturbide, onye agha Mexico, Nke John Lewin McLeish dere]] * [https://books.google.com/books?id=p7_NAAAAMAAJ&dq=%22T.+Victor+Hall%22&pg=PA791 Magazin Munsey, Mpịakọta 38] * [[iarchive:pierrotwoundedot00robe/page/85|Pierrot merụrụ: na abụ ndị ọzọ, Site n'aka Walter Adolphe Roberts]] * [https://books.google.com/books?id=Cc7hU_6e01UC&dq=%22T.+Victor+Hall%22&pg=RA4-PA136 Ink ndị na-ebi akwụkwọ, Mpịakọta nke 107/ Foto nke T. Victor Hall] * [https://web.archive.org/web/20120504144341/http://www.hclib.org/pub/search/WWIIPosters/Action.cfm?CREATOR=Hall%2C%20Thomas%20Victor%2C%201879%2D Akwụkwọ mmado nke Agha Ụwa nke Abụọ] nzgigbklvntk45jrq12zypwahy0w1m1 Szymon Jakubiszak 0 50289 228695 180755 2025-06-19T19:56:00Z InternetArchiveBot 11600 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 228695 wikitext text/x-wiki [[File:Szymon Jakubiszak 2024.05.29 05 (cropped).jpg|thumb|Szymon Jakubiszak]]'''Szymon Jakubiszak''' (amuru 13 February 1998) bu onye okacha amara volleyball nke Poland nke na-egwu dika onye nchichi etiti maka Indykpol AZS Olsztyn na ndi otu mba Poland . <ref>{{Cite web|url=https://www.indykpolazs.pl/mistrz-swiata-juniorow-w-olsztynie/|title=Mistrz Świata Juniorów w Olsztynie!|work=indykpolazs.pl|language=pl|date=21 June 2021|accessdate=10 August 2021}}</ref> == Ọrụ == === Klọb === Mgbe oge 5 nọrọ na-egwuri egwu na ìgwè ndị ntorobịa nke Lotos Trefl Gdańsk, ọ rụrụ arụ na PlusLiga na 2016. <ref>{{Cite web|url=https://sportowy24.pl/lotos-trefl-gdansk-u-progu-nowego-sezonu/ar/10685558|title=Lotos Trefl Gdańsk u progu nowego sezonu|work=sportowy24.pl|language=pl|date=29 September 2016|accessdate=10 August 2021}}</ref> === Otu mba === Na 10 Septemba 2016, ọ nwetara aha U20 European Champion mgbe o meriri 7 n'ime egwuregwu 7 na asọmpi ahụ, wee merie Ukraine na ikpeazụ (3–1). <ref>{{Cite web|url=https://www-old.cev.eu/News.aspx?NewsID=23951&ID=10|title=Poland triumph with U20 European gold in Plovdiv|work=CEV|date=10 September 2016|accessdate=15 September 2020}}</ref> Na 2 July 2017, Poland, gụnyere Jakubiszak, nwetara aha nke U21 World Champions mgbe ha meriri Cuba na ikpeazụ (3-0). <ref>{{Cite web|url=https://www.fivb.com/en/about/news/poland-shut-out-cuba-to-triumph-with?id=69722|title=Poland shut out Cuba to triumph with U21 World Championship gold!|work=fivb.com|date=2 July 2017|accessdate=15 September 2020}}</ref> <ref>{{Cite web|url=http://u21.men.2017.volleyball.fivb.com/en/news/great-generation-of-polish-players-celebrate-time?id=69726|title=Great generation of Polish players celebrate time together with U21 world title|work=fivb.com|date=2 July 2017|accessdate=15 September 2020}}</ref> Ndị otu mba ya meriri egwuregwu iri anọ na asaa n'ahịrị ma ọ nweghị mmeri. <ref>{{Cite web|url=http://u21.men.2017.volleyball.fivb.com/en/news/47-games-without-losing-i-am-so?id=69724|title=47 games without losing! I am so proud of these boys – coach Pawlik|work=fivb.com|date=2 July 2017|accessdate=15 September 2020}}</ref> U21 World Champion aha kwụsịrị oge ya na mba ndị ntorobịa. == Nkwanye ugwu == === Klọb === * '''Ụlọ''' ** '''2017–18'''[[Usòrò:Simple_gold_cup.svg|16x16px]]</img> Iko Polish, ya na Trefl Gdańsk === Otu egwuregwu mba ndị ntorobịa === * '''2016'''[[Usòrò:Gold_medal_europe.svg|16x16px]]</img> CEV U20 European Championship * '''2017'''[[Usòrò:Gold_medal_world_centered-2.svg|16x16px]]</img> FIVB U21 World Championship == Ntụaka == na asọmpi ahụ, wee merie Ukraine na ikpeazụ afọ{{Reflist}} == Njikọ mpụga == * Player profile at the European Volleyball Confederation * [https://www.plusliga.pl/players/id/26870 Player profile] at ''PlusLiga.pl'' (in Polish) * [https://web.archive.org/web/20240805225046/https://volleybox.net/szymon-jakubiszak-p5032 Player profile] at ''Volleybox.net'' [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] i27iioxoqehlpr2da0b12oabcf1kn99 Sofia Sjöborg 0 50440 228686 181070 2025-06-19T17:37:35Z InternetArchiveBot 11600 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 228686 wikitext text/x-wiki [[File:OG2024-eventing-Sofia-Sjoborg.jpg|thumb|Sofia Sjöborg]]'''Sofia Bozena Elisabett Sjöborg''' (amụrụ 7 Mee 1998) bụ onye na-agba emume Sweden. <ref>{{Cite web|url=https://www.fei.org/athlete/10105783|title=Sofia Sjöborg|publisher=fei.org|accessdate=14 July 2024}}</ref> <ref name=":0">{{Cite web|url=https://ridsport.se/hastryttare/reportage/arkiv-reportage-2023/2023-06-12-sofia-ar-yngst-i-landslaget|title=Sofia är yngst i landslaget|work=Svenska Ridsport Förbundet|accessdate=30 July 2024|language=sv}}<cite class="citation web cs1 cs1-prop-foreign-lang-source" data-ve-ignore="true">[https://ridsport.se/hastryttare/reportage/arkiv-reportage-2023/2023-06-12-sofia-ar-yngst-i-landslaget "Sofia är yngst i landslaget"]. </cite></ref> Amụrụ ma zụlite na England, Sjöborg nọchitere anya Sweden na asọmpi European 2021 na 2023 yana asọmpi mba ụwa nke 2022. Ahọpụtala ya ka ọ nọchite anya ndị otu mmemme Sweden na 2024 Summer Olympics na Paris . <ref>{{Cite web|url=https://eventingnation.com/sweden-reveals-team-for-2023-europeans/|title=Sweden Reveals Team for 2023 Europeans|publisher=Eventing Nation|date=22 July 2024|first=Tilly|author=Berendt|language=English}}</ref> Mgbe Sjöborg dị afọ iri na ụma, degaara Michael Jung akwụkwọ na-arịọ ma ọ ga-eso ya zụọ ọzụzụ dị ka onye na-agba ọsọ na-eto eto. Ọ nabatara, ma ọ kwagara Germany ka ya na Jung zụọ ọzụzụ site na 2016 ruo 2019. <ref name=":0"/> N'afọ 2023, o tinyere Eastbourn nke abụọ na asọmpi ime ụlọ nke Agria Top 10, emere na Sweden International Horse Show. <ref>{{Cite web|author=Börs|first=Jennie|title=Topplacering för Sofia Sjöborg i Friends|url=https://www.hippson.se/artiklar/topplacering-for-sofia-sjoborg-i-friends|accessdate=2024-07-25|work=Hippson|language=en}}</ref> == Ndụ onwe onye == A mụrụ Sjöborg na England wee tolite n'etiti South Kensington, London na Shipton Moyne na Cotswolds. <ref>{{Cite web|url=https://sofiaeventing.com/growingupanequestrian/|title=Growing up equestrian in London|work=Sofia Sjoborg Eventing|accessdate=30 July 2024}}</ref> <ref name=":0"/> <ref name="">{{Cite web|url=https://www.horsescout.com/index.php/professionals/sofia-sjoborg/profile/1044|title=Sofia Sjoborg - Onslow Gardens, London|work=Horse Scout|accessdate=25 July 2024|archivedate=30 July 2024|archiveurl=https://web.archive.org/web/20240730054855/https://www.horsescout.com/index.php/professionals/sofia-sjoborg/profile/1044}}</ref> Nna ya bụ onye Sweden na nne ya bụ onye America. <ref>{{Cite web|url=https://www.hippson.se/artiklar/sofia-sjoborg-mitt-jobb-ar-att-gora-hastens-jobb-enkelt|title=Sofia Sjöborg: "Mitt jobb är att göra hästens jobb enkelt"|publisher=Hippson|date=14 August 2023|first=Linnea|author=Lindahl|language=Swedish}}</ref> Ọ bụ ezie na ọ bụghị asọmpi na ndị otu mba Sweden, Sjöborg mmụta injinia na Mahadum Bath . <ref name=":0" /> == Ntụaka == {{Reflist}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] 984261rgd9ox7wtkfypj8r4dasspw02 Wavinya Ndeti 0 59137 228722 204712 2025-06-20T03:45:41Z InternetArchiveBot 11600 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 228722 wikitext text/x-wiki Wavinya Ndeti EGH (amụrụ 8 Nọvemba 1967) bụ onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị Kenya na nwanyị ọchụnta ego na-eje ozi dịka Gọvanọ 2nd nke Machakos County.[1] Ọ bụbu onye otu nzuko omeiwu nke Kathiani Constituency na ụlọ omeiwu nke iri nke Kenya na osote onye minista na-ahụ maka ihe gbasara ndị ntorobịa na egwuregwu site na 2008 ruo 2013. Ọ bụ nwanyị mbụ a họpụtara dịka onye omeiwu na mpaghara Machakos kemgbe nnwere onwe. Ọ bụ onye ndoro-ndoro ochichi CCU na 2013 na onye nyocha WDM-K na 2017 maka Gọvanọ Machakos. == Ihe omuma agụmakwụkwọ == * M.Sc. Nnyocha usoro azụmaahịa na imewe - The City University London * M.Sc. nchịkwa azụmahịa - Heriot- Mahadum Watt na UK * B.Sc. na sayensị kọmputa - South Bank University UK * Diploma na ọmụmụ kọmputa - South Bank University -UK * Advanced Diploma azụmahịa usoro analysis na imewe - Computer Training Center UK * Diploma na nyocha na imewe usoro azụmaahịa - Computer Training Center * Kenya Advanced Certificate of Education - Ụlọ akwụkwọ sekọndrị Kenya * asambodo nke agụmakwụkwọ praịmarị - Mount St. Mary's Primary School == Akụkọ ndọrọ ndọrọ ọchịchị == Ndeti sonyeere ndọrọndọrọ ọchịchị n'afọ 2007 na-azọ ọchịchị wee bụrụ onye omeiwu maka mpaghara Kathiani n'okpuru Chama Cha Uzalendo. O sobu na mbu na primaries ODM-Kenya, nke o kwuru na a wara ya maka onye omebe iwu na-achị ugbu a Peter Kyalo Kaindi, na-amanye ya ịgbanwe na Chama Cha Uzalendo. O mechara merie nnukwu mmeri, nweta vootu 28,178 megidere Kaindi 9,813.[1] N'inweta oche ahụ, Ndeti ghọrọ nanị nwanyị nọchiri anya mpaghara ntuli aka na nzuko omeiwu kemgbe nnwere onwe. A họpụtara Ndeti ka ọ bụrụ onye enyemaka Minista na-ahụ maka ndị ntorobịa na egwuregwu n'okpuru [[Helen Sambili]]. N'oge ntụli aka n'usoro iwu nke afọ 2010, ọ kwadoro iwu ọhụrụ ahụ, na-ekwu maka mkpa ọ dị inwe nkesa ihe onwunwe n'otu na inwe onye isi na-achị achị. Ọ bụ ezie na akwụkwọ ahụ enweghị mmasị na mpaghara Machakos, ọtụtụ ndị Kenya kwadoro iwu ọhụrụ ahụ, nke Onye isi ala Mwai Kibaki kwupụtara na 27 Ọgọst 2010.. == Nhọrọ 2013 na 2017 == Ndeti, otu n'ime ndị guzobere CORD, <ref>{{Cite web|title=CORD Kenya election – Africa Sustainable Conservation News|work=Africa Sustainable Conservation News|date=2012-12-24|url=https://africasustainableconservation.com/tag/cord-kenya-election/|accessdate=2020-04-26|archivedate=2018-01-10|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180110054437/https://africasustainableconservation.com/tag/cord-kenya-election/}}</ref> gbara ọsọ maka ọfịs ọhụrụ nke Gọvanọ nke Machakos na tiketi CCU na 2013. Ọ họọrọ onye bụbu minista mmiri na akụrụngwa Mutua Katuku dị ka onye ya na ya na-agba ọsọ. Ọ meriri Alfred Mutua ma mesịa merie akwụkwọ mkpesa ntuli aka n'ihi na ọ hụghị ndị nnọchi anya pati zuru ezu na ụlọ ntuli aka niile. N'afọ 2017, Ndeti na gọvanọ Makueni Kivutha Kibwana kwere nkwa ịlaghachi na Wiper Democratic Movement n'okpuru nkwekọrịta a maara dị ka Emali Declaration. Na nkwupụta ahụ, Kibwana ga-agbachitere oche ya na Wiper Democratic Movement na a ga-enye Ndeti tiketi kpọmkwem iji wepụ Mutua. == Wiper Democratic Movement-Kenya == Ndeti hapụrụ Chama Cha Uzalendo maka Wiper n'ụtụtụ nke 5 Eprel 2017, n'ụzọ kwekọrọ na iwu nke chọrọ ka ndị na-azọ ọkwa gbanwee òtù ndọrọ ndọrọ ọchịchị n'ime ụbọchị 90 nke ntuli aka. Na mbido, e nyere ya nhọpụta kpọmkwem na Peter Mathuki dị ka onye na-agba ọsọ, mana pati ahụ kpebiri ịme ntuli aka. Nkwekọrịta ahụ bụ ihe sitere na ọtụtụ ọnwa nke mkparịta ụka n'etiti Wiper Party na Ndeti's CCU party, ebe Kalonzo kwuru na ya meriri Mathuki na Machakos Deputy Governor Bernard Kiala ka ha mebie ọchịchọ ha maka tiketi nke ga-eziga Mutua n'ụlọ ma merie oche ahụ na pati ahụ.<ref>{{Cite web|url=https://www.the-star.co.ke/news/2017/04/05/wavinya-ndeti-joins-wiper-kalonzo-says-machakos-likely-to-get-woman_c1538806|title=The Star|work=The Star}}</ref> Muthama, onye omeiwu nọ n'ọkwa, kwupụtara na ọ gaghị agbachitere oche ya na ntuli aka Kenya nke afọ 2017 na tiketi Wiper. <ref>{{Cite web|url=https://www.the-star.co.ke/news/2017/05/08/muthama-quits-machakos-senator-race-accuses-kalonzo-of-mismanaging_c1557108|title=The Star|work=The Star}}</ref> Nke a mere ka WDM-K NEB nye onye bụbu odeakwụkwọ Machakos County maka agụmakwụkwọ [[Jackson Kala]] nhọpụta <ref>{{Cite web|url=https://www.the-star.co.ke/news/2017-05-11-wiper-settles-for-jackson-kala-after-muthama-quits-senator-race/|title=Wiper settles for Jackson Kala after Muthama quits senator race|work=The Star}}</ref> iji nọchite anya pati ahụ na ntuli aka Senate. [[Independent electoral and boundaries Commission (Kenya)|IEBC]] kwadoro Ndeti ka ọ bụrụ gọvanọ na mbido June 2017. Ndeti na 9 June mara mkpebi ahụ aka na Ụlọikpe Kasị Elu. <ref>{{Cite web|title=Court orders IEBC to add Wavinya Ndeti in list of cleared candidates|work=The Star|date=2017-06-09|url=http://www.the-star.co.ke/news/2017/06/09/court-orders-iebc-to-add-wavinya-ndeti-in-list-of-cleared-candidates_c1577714|accessdate=2020-04-26}}</ref> Onye ọka ikpe ụlọ ikpe dị elu George Vincent Odunga kwụsịtụrụ mkpebi ụlọ ikpe IEBC. N'abalị iri na anọ n'ọnwa Juun afọ 2017, onye ọka ikpe ahụ jụrụ arịrịọ IEBC mere ka ọ ghara iru eru.<ref>{{Cite web|url=http://kenyalaw.org/caselaw/cases/view/137140/|title=Miscellaneous Civil Application 301 of 2017 - Kenya Law|work=kenyalaw.org}}</ref> Kiala kpebiri ịgba ọsọ dị ka onye nweere onwe ya. == Onye isi odeakwụkwọ nchịkwa - Ministry of Transport == A họpụtara Ndeti dị ka onye isi odeakwụkwọ nchịkwa maka Ngalaba Na-ahụ Maka Ọrụ Ọha na Ngalaba Na'Iwu na Ụgbọ Mmiri na Ministri Na-ahụ maka Transport, Infrastructure, Housing, Urban Development and Public Works na Tuesday, 14 Jenụwarị 2020 site n'aka Onye isi Uhuru Kenyatta na-esote mgbanwe na nhọpụta ọhụrụ nke ndị isi odeakwụkwọ nlekọta. Dị ka onye isi odeakwụkwọ nchịkwa maka ọrụ ọha na eze, ọ na-ahụ maka inye ntụziaka iwu na ịhazi ihe niile metụtara iwu, imezigharị na idebe ụlọ ọha na eze na ọrụ ọha na ibe ya. N'ịrụ ọrụ ya, a na-eduzi ngalaba steeti site na iwu zuru ezu site na Executive Order No. 1/2016 karịsịa; * Iwu na Atụmatụ Ọrụ Ọha. * Ọfịs ọha na eze Nlekọta Nlekọta Nkwụ ụgwọ. * Nlekọta nke Inventory nke Ihe onwunwe Gọọmentị na Njikọ na National Treasury. * Nlekọta inyefe ọrụ Mechanical na Electrical (Building) maka ụlọ ọha na eze. * Na-enye alaka na nhazi nke ịzụta ihe ndị a na-ahụkarị - Ihe ndị ọrụ site na ụlọ ọrụ gọọmentị. * Mmepe na njikwa nke Ụlọ Gọọmentị Ọzọkwa, na Ngalaba Na-ahụ Maka Ụgbọ Mmiri na Ụgbọ Mmeri nke steeti, ọ bụ ya na-eduzi ebumnuche atụmatụ ndị a; * Mmepe na Mmejuputa iwu njem ụgbọ mmiri. * Nhazi nke Maritime Shipping Act, 2009. * Ntọala nke ụlọ akwụkwọ ọzụzụ ụgbọ mmiri nke ọma. * Ntọala nke Ngalaba nyocha ihe mberede ụgbọ mmiri. * Ntọala nke ego ụgbọ mmiri. * Mmejuputa nke nkwekọrịta ụgbọ mmiri. Ndeti nwere nzere masta na nyocha na imewe usoro azụmaahịa site na Mahadum City London, nzere masta n'ịchịkwa azụmaahịa na Mahadim Heriot-Watt na UK na nzere bachelọ na sayensị kọmputa na Mahadam South Bank UK. O nwere ahụmịhe dị ukwuu na njikwa ngalaba ọha na eze. N'etiti ọzụzụ ndị ọzọ, Ndeti gara nzukọ nke Great Women nke Africa na mkpebi na United Arab Emirates, Dubai, ebe a họpụtara ya dịka osote onye isi ala iji nọchite anya mpaghara East Africa. Ọ sonyeere Ministry of Transport, Infrastructure, Housing, Urban Development and Public Works site na Kenya Water Institute (KEWI bụ ebe kachasị mma na ọzụzụ, nyocha, ndụmọdụ na mgbasa ozi maka mmiri na ngalaba ndị metụtara ya ebe ọ bụ onyeisi oche Governing Council kemgbe 7 Febụwarị 2019. CAS Ndeti jere ozi dị ka onye otu ndị omeiwu maka Kathiani Constituency na 10th Kenya parliament. Ọ bụ nwanyị mbụ na naanị nwanyị nọchitere anya mpaghara ahụ kemgbe nnwere onwe. A họpụtara CAS Ndeti ka ọ bụrụ onye na-enyere Minista na-ahụ maka ndị ntorobịa na egwuregwu aka. Ọ bụ onye Wiper Democratic Movement -Kenya na-azọ ọkwa gọvanọ Machakos na 2017 ebe o nwetara ihe karịrị vootu 209,000 na ntuli aka esemokwu nke hụrụ ntuli aka ndị nọ n'ọkwa na mbụ na ụlọ ikpe mkpegharị. E mechara kpebie mkpesa ahụ n'Ụlọikpe Kasị Elu maka Alfred Mutua. == Ihe ndị dị mkpa ọ rụzuru == Ụfọdụ n'ime ihe ndị dị mkpa Ndeti rụzuru bụ: * A họpụtara ya dị ka onye njikwa kacha mma na ojiji nke Community Development Funds (CDF). * Ọ bụ onye ọsụ ụzọ nke ọzụzụ kọmputa na ụlọ akwụkwọ praịmarị na sekọndrị kemgbe 1998 (Computer Project For Schools In Kenya). * Ndeti emeela ka mmepe obodo dị mfe, ya bụ, ụlọ ụka na ụlọ akwụkwọ mmiri, nye ụlọ akwụkwọ ime obodo ndị na-emepụta ike yana inye ndị ntorobịa ike site na ọzụzụ siri ike. * O nyere aka zụọ ndị ogbenye na mba ahụ. * Ọ kwadoro asọmpi egwuregwu ndị ntorobịa. (Machakos County Women League, Wavinya Ndeti Football Youth Tournament nke na-aga n'ihu kemgbe 2006). * Ndeti bụ onye ọsụ ụzọ na onye na-ekesa kọmputa Meccer site na South Africa na Kenya. * Septemba 2008 na Ọgọst 2012, Ndeti duuru ndị otu Kenya Paralympics gaa Beijing, China na United Kingdom n'otu n'otu. * Ọ bụ osote minista na-ahụ maka ndị ntorobịa na egwuregwu. * N'afọ 2009, Ndeti nọchitere anya Kenya na New York na ọrụ nke ndị omeiwu na ịkwalite ịkekọrịta ọrụ hà nhata n'etiti ụmụ nwanyị na ụmụ nwoke. * N'afọ 2010, Ndeti gara One Hope Global Advisory Meeting na ndị isi nke mba ndịda Afrịka na mba ndị dị n'Ebe Ọwụwa Anyanwụ Afrịka. * Ọ gakwara nzukọ gbasara ụmụ nwanyị ukwu Africa na-eme mkpebi na United Arab Emirates, Dubai. * A họpụtara ya ka ọ bụrụ osote onye isi ala na-anọchite anya mpaghara East Africa. * Ndeti elekọtakwara ọrụ nke ihe karịrị iri abụọ polytechnics ndị ntorobịa na mpaghara ahụ dum. * Ọ gakwara nnọkọ nke iri ise na ise nke Commission on the status of Women na New York, USA. Ikpo okwu nke kpaliri ya iguzo maka ikike mmadụ na ikike na ohere ụmụ nwanyị. * Na Fraịde 10 Machị 2017 - Kenya Human Rights Commission, Ndeti so na Kọmitii Na-eduzi Ụmụ nwanyị na CREAW nke malitere òtù Ni Mama. Nke a bụ mgbakọ kachasị ukwuu nke ndị isi ndọrọ ndọrọ ọchịchị nwanyị e nwetụrụla na Kenya. Nzukọ ahụ kpọkọtara ihe karịrị ndị isi nwanyị 3,500 si Kenya niile na ndị otu ndọrọ ndọrọ ọchịchị dị iche iche iji kwupụta na idu ndú ụmụ nwanyị na iji nweta ike. Ụmụ nwanyị ahụ kwere nkwa iguzo n'otu ma na-atụ vootu maka ụmụ nwanyị n'agbanyeghị njikọ nke otu. Ụmụ nwanyị ahụ gosipụtara akwụkwọ iwu nke setịpụrụ akụkụ nke ihe ha chọrọ maka gọọmentị. Isi ihe n'ime ihe ndị a chọrọ bụ mkpa ọ dị inwe nnọchiteanya nwoke na nwanyị 50-50 n'ọkwa niile. == Edemsibia == [[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]] [[Otú:Pages with unreviewed translations]] 6bz4rm42zkzugz9l0nkv9rn5ums3b6r Samuel Johnfiah 0 59511 228671 210221 2025-06-19T13:51:21Z InternetArchiveBot 11600 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 228671 wikitext text/x-wiki {{Infobox officeholder|honorific-prefix=|name=Samuel Johnfiah|honorific-suffix=|image=|imagesize=|smallimage=<!--If this is specified, "image" should not be.-->|alt=|caption=|order=|office=[[Ahanta West (Ghana parliament constituency)|MP for Ahanta West]]|term_start=7 January 2009|term_end=6 January 2013|president=[[John Evans Atta Mills]]|predecessor=[[Samuel Kwofie]]|successor=George Kwame Aboagye|office1=|term_start1=|term_end1=|president1=|predecessor1=|successor1=|birth_date={{Birth date and age|1952|09|09|df=y}}|birth_place=|death_date=|death_place=|restingplace=|restingplacecoordinates=|birthname=|nationality=[[Ghanaian]]|party=[[New Patriotic Party]]|otherparty=<!--For additional political affiliations-->|alma_mater=University of Ghana, GIMPA|occupation=Politician|profession=Bank manager|cabinet=|committees=|portfolio=|signature=|signature_alt=|website=|footnotes=}} Samuel Johnfiah ( egosi na 9 SPPS 1952) bụ onye agha agha Ghana nke jere ozi dị ka onye otu ndị omeiwu maka fadaka Ahanta West na ndị omeiwu nke ise nke mba Ghana nke anọ . <ref name=":2">{{Cite web|date=6 May 2016|title=Ghana MPs – MP Details – Johnfiah Samuel|url=http://ghanamps.gov.gh/mps/details.php?id=167|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160506160914/http://ghanamps.gov.gh/mps/details.php?id=167|archivedate=6 May 2016|accessdate=11 July 2020|work=Ghana Mps online}}</ref> == Mbido ndụ na agụmakwụkwọ == Ụlọ akwụkwọ ya na 9 September 1952. Ọ si Hotopo na mpaghara ike nke Ghana.  Ore National Diploma ya na General Agriculture na Mahadum nke Ghana na 1984.[1]  Ebe Okikekwara Executive Masters na saịtị Governance & Leadership (EMGL) na Ghana Institute Management na Public Administration na 2008. <ref name=":2" /> <ref name=":0">{{Cite web|title=Ghana MPs – MP Details – Johnfiah Samuel|url=http://www.ghanamps.com/mps/details.php?id=167|accessdate=1 July 2020|work=GhanaMps.}}</ref><ref>{{Cite web|author=Johnfiah|first=Samuel|title=Linkedin Samuel Johnfiah|url=https://www.linkedin.com/in/samuel-johnfiah-10aa9962/?originalSubdomain=gh|work=Linkdin}}</ref> == Ọrụ == Tupu ọ bụrụ onye omeiwu, ọ bụ osote onye isi njikwa nke Ahantaman Rural Bank . <ref name=":2"/><ref name=":0"/> == ndọrọ ndọrọ ọchịchị == Ọrụ ndọrọ ndọrọ ọchịchị ya malitere n'afọ 2001 mgbe ọ meriri na 2000 Ghanaian General Elections ma ṅụọ iyi na 7 Jenụwarị 2001. Ọ rụrụ ọrụ dị ka onye omeiwu na-anọchite anya Mpaghara Ahanta West na omeiwu nke ise nke mba Ghana nke anọ.<ref name=":1">{{Cite web|title=Results Parliamentary Elections|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/election2008/election.results.parliamentary.php|accessdate=11 July 2020|work=GhanaWeb.|archivedate=24 October 2020|archiveurl=https://web.archive.org/web/20201024033152/https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/election2008/election.results.parliamentary.php}}</ref> A họpụtara ya na ntuli aka Ghana nke afọ 2008 na vootu 20,871 n'ime vootu 38,798 zuru oke, nke kwekọrọ na 53.8% . <ref name=":2"/><ref name=":3">{{Cite book|url=https://library.fes.de/pdf-files/bueros/ghana/10489.pdf|title=Ghana Elections 2008|publisher=Friedrich-Ebert-Stiftung|year=2010|location=Ghana|pages=131}}</ref> A họpụtara ya karịa Joseph Jones Amoah nke National Democratic Congress, Comfort Amoo nke Democratic Freedom Party na David Oscar Yawson nke Convention People's Party. Ndị a nwetara 24.21%, 4.61% na 17.38% n'otu n'otu nke ngụkọta vootu ziri ezi.<ref name=":3" /> Ọ tụfuru oche na mbụ aka Ghana nke afọ 2012 maka George Kwame Aboagye site na National Democratic Congress. Ọ bụ onye otu New Patriotic Party. <ref name=":0"/> N'afọ 2000, Johnfiah meriri na ntuli aka n'ozuzu dị ka onye otu ndị omeiwu maka mpaghara Ahanta West nke mpaghara ọdịda anyanwụ nke Ghana. Ọ meriri na tiketi nke New Patriotic Party. Mpaghara ya bụ akụkụ nke oche ndị omeiwu 9 n'ime oche 19 nke New Patriotic Party meriri na ntuli aka ahụ maka mpaghara ọdịda anyanwụ nke Ghana. New Patriotic Party meriri ngụkọta nke oche 99 nke oche ndị omeiwu n'ime oche 200. <ref name=":4">{{Cite web|author=FM|first=Peace|title=Ghana Election 2000|url=http://ghanaelections.peacefmonline.com/pages/2000/index.php|accessdate=2020-09-02|work=Ghana Elections - Peace FM|archivedate=2022-11-16|archiveurl=https://web.archive.org/web/20221116133229/https://ghanaelections.peacefmonline.com/pages/2000/index.php}}</ref> A akụkọ ya na 16,478 nkeji vootu ziri ezi.  Nke a bụ ihe ruru 60.90% nke nkata vootu ziri ezi.  Ụfọdụ William Cudjoe S. Kingsford nke National Democratic Congress, Joseph A. Eddie Mensah nke Convention People's Party, Joseph Kweku Arthur nke People's National Convention, Eva Parker nke National Reformed Party na Joseph Jones Amoah nke United Ghana Movement.  Ndị a meri 8,107, 1,358, 509, 416 na 170 vootu n'ime nkeji vootu ziri ezi.  Ndị a bụ 30.00%, 5.00%, 1.90%, 1.50% na 0.06% n'otu n'otu nke nkeji vootu ziri ezi..<ref name=":5">{{Cite web|author=FM|first=Peace|title=Ghana Election 2000 Results - Ahanta West Constituency|url=http://ghanaelections.peacefmonline.com/pages/2000/western/209/index.php|accessdate=2020-09-02|work=Ghana Elections - Peace FM|archivedate=2023-01-04|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230104122516/https://ghanaelections.peacefmonline.com/pages/2000/western/209/index.php}}</ref> == Ndụ onwe onye == Johnfiah akwụkwọ dị ma nwee ụmụ isii.  Ọ bụ Onye mmetụta na onye otu otu Metọdist . <ref name=":0"/> == Ihe odide == <references /> [[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]] oxvpa5kzkkt45hgda0v0vpe36qne6a2 Victoria Carroll 0 60169 228719 214221 2025-06-20T02:31:32Z InternetArchiveBot 11600 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 228719 wikitext text/x-wiki   '''Victoria Carroll''' (ma ọ bụ '''Victoria Carrol-Bell''' ; amuru '''Mary Carol Lee Ford''' na Jenụwarị 21, 1941) bụ onye omere America, onye na-agba egwu na onye na-ese ihe. <ref name="From Actress to Artist">{{Cite web|url=http://kougarmagazine.com/webissue/index.php?option=com_content&view=article&id=92:victoria-carroll-bell-from-actress-to-artist&catid=15:celebrity-interviews&Itemid=42|title=VICTORIA CARROLL BELL: From Actress to Artist|first=Paula|author=Ficara|work=kougarmagazine.com|accessdate=2 August 2017|archivedate=3 August 2017|archiveurl=https://web.archive.org/web/20170803005122/http://kougarmagazine.com/webissue/index.php?option=com_content&view=article&id=92:victoria-carroll-bell-from-actress-to-artist&catid=15:celebrity-interviews&Itemid=42}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFFicara">Ficara, Paula. . ''kougarmagazine.com''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2 August</span> 2017</span>.</cite></ref> <ref name="GGSH">{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=CCUSa_GmDo8C&pg=PA29|title=Glamour Girls of Sixties Hollywood: Seventy-Five Profiles|first=Tom|author=Lisanti|date=25 September 2007|publisher=McFarland|isbn=9780786431724|accessdate=2 August 2017}}<cite class="citation book cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFLisanti2007">Lisanti, Tom (25 September 2007). [https://books.google.com/books?id=CCUSa_GmDo8C&pg=PA29 ''Glamour Girls of Sixties Hollywood: Seventy-Five Profiles'']. McFarland. [[ISBN]]&nbsp;[[Special:BookSources/9780786431724|<bdi>9780786431724</bdi>]]<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2 August</span> 2017</span> &#x2013; via Google Books.</cite></ref> Kasị mara dị ka Marie Massey na ''Alice'' (1978-1984). == Ndụ mbido == Amụrụ Mary Carol Lee Ford na Jenụwarị 21, 1941 <ref name="From Actress to Artist"/> <ref name="GGSH"/> na Los Angeles, California, nwa nke atọ Oscar Ford, onye na-eme ihe nkiri vaudeville tụgharịrị onye mgbasa ozi na Lillian Ford, onye na-eme ihe nkiri. N'ime ngwụsị 1940s, ezinụlọ dum (tinyere ụmụnne ya nwoke abụọ tọrọ ya) na nwa ha nwanyị na-emekọ ihe ọnụ na ogbo dị ka "The World's Youngest Mind Reader". <ref name="GGSH" /> == Ọrụ == === Ọrụ mmalite === N'oge na-adịghị anya ka ọ gụsịrị akwụkwọ sekọndrị, ọ malitere ịkwado onwe ya dị ka onye na-ese ihe n'ịgụ akwụkwọ nkà, ma na-amụkwa klaasị ịgba egwú ọtụtụ ugboro. Nke a mere ka a nyochaa maka Don Arden, bụ onye goro ya ka ọ gbaa egwú n'egwuregwu ya. Mary Carol Lee malitere ịrụ ọrụ ọkachamara dị ka onye ịgba egwu na ihe ngosi Broadway. === Ọrụ ihe nkiri === Ka ọ na-erule 1964, ọrụ ịgba egwu ya abanyela na fim. George Cukor nwere mmasị na ya nke ukwuu na, ewezuga akụkụ ịgba egwu ya na ''My Fair Lady'', <ref name="From Actress to Artist"/> o nyere ya obere ọrụ dị ka Magpie na mpaghara agbụrụ ya na Rex Harrison na Audrey Hepburn . O nwetara onye nnọchi anya ma gbanwee aha ya ka ọ bụrụ Victoria Carroll n'ihi na enweelarị ndị na-eme ihe nkiri aha ya bụ Mary Ford na Carol Lee Ford debara aha na SAG . N'agbanyeghị akụkụ ya na ihe nkiri a na-eto nke ukwuu na nke na-aga nke ọma, Carroll nwere obere ọrụ na fim na 1960: akụkụ nke egwu egwu na ''Robin na 7 Hoods'', nwa agbọghọ na-agba egwú na-egwu Lady Godiva na ''The Art of Love'', nwa agbọghọ akpụkpọ ụkwụ na ''otú e si esi anụ anụ ọhịa Bikini'', nwanyị ahụ na-egosi [[Elvis Presley]] 's character with his trophy, Allen bụ onye nledo na ''trophy'' ya. agwa dị na ''The Last of the Secret Agents?'' , Nwa agbọghọ ụlọ ịgba egwu na ''The Fastest Guitar Alive'', na enyi nwanyị onye isi mpụ Earl Veasey na ''The Road Hustlers'' . <ref name="GGSH"/> Na 1969, ọ gbara onye na-agba egwu go-go Carissa na ihe nkiri egwu ''Nightmare na Wax'' . <ref>{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=0fjQNEA8A14C|title=The Horror film: a guide to more than 700 films on videocassette|first=James J.|author=Mulay|date=1 April 1989|publisher=[[CineBooks]]|isbn=9780933997233|accessdate=2 August 2017}}</ref> Ọrụ ihe nkiri ya gara n'ihu na nkenke n'etiti 1970 na ọrụ na ''Gemini Affair'', ''Hustle'', ''Ihe nkiri Fried Kentucky'', ''Billion Dollar Hobo'', ''The Lucifer Complex'', na ''Pandemonium'' . == Ntụaka == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * {{IMDb name|0141028}} * [https://web.archive.org/web/20191217061329/https://colonytheatre.org/bios/carrollVictorial.html Victoria Carroll at The Colony Theatre] [[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]] c97svddq3btzrptr6vpl2fjviwxqpqm Zayyad Ibrahim 0 60663 228732 209571 2025-06-20T06:29:08Z InternetArchiveBot 11600 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 228732 wikitext text/x-wiki '''Zayyad Ibrahim''' (amụrụ n'afọ 1965) bụ onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị Naijiria. Ọ rụrụ ọrụ dị ka onye otu na-anọchite anya [[Igabi]] Federal Constituency nke Kaduna State na Ụlọ Ndị Nnọchiteanya 9th Parliament site na 2019 ruo 2023.<ref>{{Cite web|title=Citizen Science Nigeria|url=https://citizensciencenigeria.org/public-offices/persons/zayyad-ibrahim-0|accessdate=2024-12-10|work=citizensciencenigeria.org|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|author=|first=|date=2021-07-12|title=Hon. Zayyad impact on politics is second to none.|url=https://sub-sahara.news.blog/2021/07/12/hon-zayyad-impact-on-politics-is-second-to-none/|accessdate=2024-12-10|work=SUB - SAHARA NEWS|language=en}}</ref> == Oge ọ malitere == A mụrụ Zayyad Ibrahim na 22 Machị 1965 ma si Kaduna Steeti.<ref>{{Cite web|title=Lawmakers - ConsTrack Track and Report on Governement Funded Projects in Nigeria|url=https://www.constrack.ng/lawmaker_details?id=152|accessdate=2024-12-10|work=www.constrack.ng}}</ref> == Ọrụ ndọrọ ndọrọ ọchịchị == Na ntuli aka nke 2023, Ibrahim sonyere ọzọ n'okpuru ikpo okwu nke All Progressives Congress mana onye iro ya Hussaini Muhammad Jallo nke Peoples Democratic Party .<ref>{{Cite web|author=Ukoh|first=Emmanuel|date=2024-02-04|title=Kaduna Re-run Election: APC, PDP Win Two Seats Each In 4 LGAs|url=https://von.gov.ng/kaduna-re-run-election-apc-pdp-win-two-seats-each-in-4-lgas/|accessdate=2024-12-10|work=Voice of Nigeria|language=en-US|archivedate=2024-12-13|archiveurl=https://web.archive.org/web/20241213052701/https://von.gov.ng/kaduna-re-run-election-apc-pdp-win-two-seats-each-in-4-lgas/}}</ref><ref>{{Cite web|author=Igwe|first=Ignatius|date=2024-02-04|title=APC, PDP Candidates Emerge Winners In Kaduna Bye-Election|url=https://www.channelstv.com/2024/02/04/apc-pdp-candidates-emerge-winners-in-kaduna-bye-election/amp/|accessdate=2024-12-10|work=Channels Television|language=en-GB}}</ref> Hon. Zayyad mere atụmatụ, na mmekorita ya na Rt. Hon. [[Yusuf Ibrahim Zailani]], Onye isi oche nke Kaduna Steeti Ụlọ mgbakọ onye gbakwara okpukpu abụọ dị ka Onye isi oche of the Northern Speakers Forum, iji nye ndị omeiwu ha fatịlaịza na ihe karịrị 30,000,000 naira ike iji melite ndụ ha. <ref>{{Cite web|author=Sabiu|first=Muhammad|date=2023-01-22|title=Kaduna lawmakers empower constituents with over N30m cash, fertilizer|url=https://tribuneonlineng.com/kaduna-lawmakers-empower-constituents-with-over-n30m-cash-fertilizer/|accessdate=2024-12-10|work=Tribune Online|language=en-GB}}</ref> == Edensibịa == {{Reflist}} [[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]] ri6bx3gvdb3g9qps13t05rpl435wqfy Asụsụ Dabarre 0 61819 228673 2025-06-19T14:43:48Z Ozims Divine 24949 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1249481050|Dabarre language]]" 228673 wikitext text/x-wiki '''Dabarre''' (nke a makwaara dị ka '''Af-Dabarre''') bụ Asụsụ Somali nke mba Dabarre na mba Ciroole na-asụ, ha abụọ bụ agbụrụ nke ezinụlọ Digil nke Somalis bi na ndịda ọdịda anyanwụ [[Somalia]]. O nwere ndị na-ekwu okwu dị ka puku iri atọ na anọ . Asụsụ ndị ọzọ gụnyere Dabarre na Iroole (''Af-Iroole''). == Edemsibịa == {{Reflist}} 8o7ftxguucil4yfl94ne3smo4hxxin0