Wikipedia
igwiki
https://ig.wikipedia.org/wiki/Ihu_mb%E1%BB%A5
MediaWiki 1.46.0-wmf.22
first-letter
Midia
Ọpụrụiche
Ńkàtá
Ojiarụ
Ńkàtá ojiarụ
Wikipedia
Ńkàtá Wikipedia
Faịlụ
Ńkàtá faịlụ
MidiaWiki
Ńkàtá MidiaWiki
Templeeti
Ńkàtá templeeti
Enyemaka
Ńkàtá enyemaka
Otú
Ńkàtá otú
Édēchághị́
Ńkàtá Édēchághị́
TimedText
TimedText talk
Module
Module talk
Event
Event talk
Di'Ja
0
10222
628874
623583
2026-04-05T00:26:33Z
King ChristLike
13051
628874
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
'''Hadiza Blell''', onye amara aha ọgbọ ya dịka '''Di'Ja''', bụ onye [[Sierra Leone|Naịjirịa na-]]<nowiki/>eti egwu na onye na-ede egwu na [[Sierra Leone|Naịjirịa]] . Ọ bịanyere aka na "Mavin Records" ugbu a . Na 2009, ọ wepụtara otu egwu nke mbu ya bu "Rock Steady", nke a hoputara maka "Best Urban / R & B Single" na 2009 Canadian Redio Muziki Awọdụ". Ọzọkwa, ọ meriri ihe nrite ọkacha ọhụụ onye egwu na 2008 Biiti Muziki Awọdụ. <ref name="Premium Times">{{Cite web|url=http://www.premiumtimesng.com/arts-entertainment/155169-nigerian-entertainment-round-donjazzys-mavin-records-signs-new-artiste-dija.html|title=Nigerian Entertainment Round-up: Donjazzy’s Mavin Records signs on new artiste’ Di’Ja|publisher=[[Premium Times]]|date=15 February 2014|accessdate=19 March 2014|author=Abimboye, Micheal}}</ref> <ref name="Daily Post Newspaper">{{Cite web|url=http://dailypost.ng/2014/02/14/don-jazzy-signs-female-act-dija-mavin-records/|title=Don Jazzy signs female act Di'Ja to Mavin Records|publisher=Daily Post Newspaper|date=14 February 2014|accessdate=19 March 2014|author=Filani, Omotola}}</ref>
== Ndụ mbido ==
Di'Ja ebiela na [[Naijiria|Naịjirịa]], [[Sierra Leone]], [[Njikọ̀taọ̀hà|United Steeti]] na [[Kánada|Canada]] . Nne ya si ugwu Hausa Naịjirịa ma nna ya si [[Sierra Leone]] . Di'Ja nwetara akara ugo mmụta na bayoloji na akparamaagwa . <ref name="NETNG">{{Cite web|url=http://thenet.ng/2014/02/don-jazzy-signs-new-act-dija-to-mavin-records-2-more-to-follow/|title=Don Jazzy signs new act Di'ja to Mavin Records, 2 more to follow|publisher=Nigerian Entertainment Today|date=14 February 2014|accessdate=19 March 2014|author=Alonge, Osagie}}</ref>
== Ọrụ egwu ==
Ọrụ egwu ya malitere na 2008. <ref>{{Cite web|url=http://www.informationng.com/2014/02/mavin-boss-don-jazzy-signs-new-act-dija-to-mavin-records-2-more-to-follow.html|title=Mavin Boss Don Jazzy Signs New Act Di'ja to Mavin Records, 2 more to follow|publisher=Information Nigeria|date=17 February 2014|accessdate=19 March 2014}}</ref> Na 2012, Di'Ja weputara ọtụtụ otu egwu, gụnyere "Dan'Iska (Rudebwoy)", "Hold On (Ba Damuwa)" na "How Can We Be Friend". <ref>{{Cite web|url=http://www.bellanaija.com/2013/02/05/must-listen-dija-presents-daniska-rudebwoy-and-hold-on-ba-damuwa/|title=Must Listen! Di'Ja presents "Dan'Iska (Rudebwoy)" and "Hold On (Ba Damuwa)"|publisher=Bellanaija|date=5 February 2013|accessdate=19 March 2014}}</ref> Na Febuwarị 14, 2014, Di'Ja bịanyere aka na ndekọ egwu nke Don Jazzy "Mavin Records". <ref name="NETNG" /> "Yaro", otu egwu mbụ ya pụtara n'otu ụbọchị ahụ. Ọ na-enye olumba Hausa na Krio ịkwanyere Naịjirịa na Sierra Leone ugwu. <ref>{{Cite web|title=Introducing Don Jazzy's New Artiste Di'ja! Listen to Her New Single – Yaro|url=http://www.bellanaija.com/2014/02/14/introducing-don-jazzys-new-artiste-dija-listen-to-her-new-single-yaro/|publisher=bellanaija|date=14 February 2014|accessdate=14 February 2014}}</ref>
Na Mee 2014, e gosipụtara Di'Ja na " Dorobucci " n'akụkụ ndị ọrụ akara ha Don Jazzy, Dr SID, Tiwa Savage, D'Prince, Korede Bello na Reekado Banks . <ref>{{Cite web|title=MUSIC: Mavins – Dorobucci ft Don Jazzy, Dr Sid, Tiwa Savage, Dprince, Di’Ja, Korede Bello, Reekado Banks|url=http://www.360nobs.com/2014/05/music-mavins-dorobucci-ft-don-jazzy-dr-sid-tiwa-savage-dprince-dija-korede-bello-reekado-banks/|publisher=360nobs|date=1 May 2014|accessdate=11 May 2014|author=S, Quedy|archivedate=10 May 2014|archiveurl=https://web.archive.org/web/20140510183437/http://www.360nobs.com/2014/05/music-mavins-dorobucci-ft-don-jazzy-dr-sid-tiwa-savage-dprince-dija-korede-bello-reekado-banks/}}</ref> E gosikwara ya na "Arise", ya na Don Jazzy na Reekado Banks. Na Disemba 15, 2017, Di'Ja weputara egwu ya ''Aphrodija'', nke gosipụtara ndị egwu ọzọ bụ Tiwa Savage na Reekado Banks. <ref>{{Cite web|title="Aphrodija" Offers a More Complete Expressive Di'ja|url=http://www.pulse.ng/entertainment/music/ep-review-dija-aphrodija-id7744757.html|publisher=Pulse|accessdate=2020-11-25|archivedate=2018-12-15|archiveurl=https://web.archive.org/web/20181215155749/https://www.pulse.ng/entertainment/music/ep-review-dija-aphrodija-id7744757.html}}</ref> <ref>{{Cite web|title=The Mavins – Arise Ft. Don Jazzy, Reekado Banks & Di’Ja|url=http://www.view.com.ng/new-music-the-mavins-arise-ft-don-jazzy-reekado-banks-dija//|publisher=View Nigeria|date=21 September 2014|accessdate=21 September 2014|author=View Nigeria|archivedate=30 September 2014|archiveurl=https://web.archive.org/web/20140930155703/http://www.view.com.ng/new-music-the-mavins-arise-ft-don-jazzy-reekado-banks-dija/}}</ref>
== Onyinye na nhọpụta ==
{| class="wikitable"
!Afọ
! Mmemme
! Nrite
! Onye nnata
! Nsonaazụ
! Ref
|-
| 2014
| Onyinye Ntụrụndụ Naịjirịa
| Kacha nwere ihe nkiri
| Onwe ya|{{nom}}
| <ref>{{Cite web|url=http://www.premiumtimesng.com/arts-entertainment/161770-pop-duo-skuki-reject-nigerian-entertainment-awards-nomination.html|title=Pop duo, Skuki, reject Nigerian Entertainment Awards nomination|publisher=[[Premium Times]]|date=31 May 2014|accessdate=1 June 2014|author=Abimboye, Micheal}}</ref>
|-
| 2009
| Onyinye Egwu Redio nke Canada
|Ọkacha egwụ Ọbanụ/R&B
| Nkume kwụrụ|{{nom}}
| rowspan="2" |<ref name="Premium Times"/> <ref name="Daily Post Newspaper"/>
|-
| 2008
|Onyinye egwu biiti
| Onye Ọkacha Mma ọhụrụ
| Onwe ya |{{won}}
|}
== Ihe nkiri ==
{| class="wikitable sortable"
!Afọ
!Aha
!Abọn
|-
| rowspan="1" |2008
|"Rock Steady"
|rowspan="11" {{n/a|Non-album single}}
|-
| rowspan="1" |2012
|"How Can We Be Friends"
|-
| rowspan="2" |2013
|"Dan'Iska (Rudebwoy)"
|-
|"Hold On (Ba Damuwa)"
|-
| rowspan="4" |2014
|"Yaro"
|-
|"Dorobucci"<ref>{{Cite web|url=http://www.dailytimes.com.ng/article/music-review-dorobucci-could-have-been-better-dbanj|title=MUSIC REVIEW: 'Dorobucci' Could Have Been Better With D'Banj|publisher=Daily Times of Nigeria|date=10 May 2014|accessdate=21 May 2014|author=Opeoluwani, Akintayo|archivedate=29 November 2014|archiveurl=https://web.archive.org/web/20141129115537/http://www.dailytimes.com.ng/article/music-review-dorobucci-could-have-been-better-dbanj}}</ref><br /><br /><span style="font-size:85%;">(ya na Don Jazzy, Tiwa Savage, Dr SID, D'Prince, Reekado Banks, na Korede Bello)</span>
|-
|"Awww"
|-
|"Adaobi"<ref>{{Cite web|url=http://www.bellanaija.com/2014/05/27/new-music-mavins-feat-dija-reekado-banks-korede-bello-adaobi/|title=New Music: Mavins Feat. Di’Ja, Reekado Banks, Korede Bello – Adaobi|publisher=Bellanaija|date=27 May 2014|accessdate=1 June 2014}}</ref><br /><br /><span style="font-size:85%;">(ya na Reekado Banks, Korede Bello, na Don Jazzy)</span>
|-
|2015
|"Looku Looku"
|-
|2016
|"Take Kiss"<ref>{{Cite web|title=New Music Di’Ja – 'Take Kiss' ft. BabyFresh|url=http://pulse.ng/new_music/new-music-di-ja-take-kiss-ft-babyfresh-id4603639.html|publisher=Joey Akan|accessdate=26 January 2016|archivedate=29 January 2016|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160129013252/http://pulse.ng/new_music/new-music-di-ja-take-kiss-ft-babyfresh-id4603639.html}}</ref>
|-
|2017
|"Air"
|-
|2019
|“Omotena”
|"'''Di’Ja EP"'''
|-
|}
{| class="wikitable"
!Afọ
!Aha
!Abọm
!Nduzi
!Ref
|-
|2016
|"Take Kiss"
|rowspan="3" {{n/a|Non-album single}}
|Adasa Cookey
|<ref>{{Cite web|title=Di'Ja Singer is playful and adorable in 'Take kiss' video|url=http://pulse.ng/music_videos/dija-singer-is-playful-and-adorable-in-take-kiss-video-id4603476.html|publisher=Joay Akan|accessdate=26 January 2016|archivedate=29 January 2016|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160129013144/http://pulse.ng/music_videos/dija-singer-is-playful-and-adorable-in-take-kiss-video-id4603476.html}}</ref>
|-
|2016
|"Falling For You"
|Unlimited L.A
|<ref>{{Cite web|title=Di'Ja, Patoranking Stars become colourful lovers in 'Falling for you' video|url=http://pulse.com.gh/music-videos/dija-patoranking-stars-become-colourful-lovers-in-falling-for-you-video-id4224455.html|publisher=David Mawuli|accessdate=3 February 2016|archivedate=11 March 2016|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160311121935/http://pulse.com.gh/music-videos/dija-patoranking-stars-become-colourful-lovers-in-falling-for-you-video-id4224455.html}}</ref>
|-
|2014
|"Aww"
|Unlimited L.A
|
|-
|}
== Nsidee ==
{{Reflist|colwidth=30em}}
{{DEFAULTSORT:Di'Ja}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
jtke5nc22l93vycjgvzg7h9lg83lm2v
Winnifred Selby
0
12696
628951
577715
2026-04-05T11:45:05Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
628951
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
'''Winnifred Kyei Selby''' bụ onye ọchụnta ego Ghana na-eto eto na onye isi oche nke EPF Educational Empowerment Initiative nke dabeere na Kumasi, Ashanti Region nke [[Ghana]] . Ya na [[Bernice Dapaah|Bernice Dapaah rụkọrọ]] ọrụ wee tọọ ntọala nke Ghana Bamboo Bike Initiative mgbe ọ dị afọ iri na ise. <ref name=":3">{{Cite web|url=https://www.modernghana.com/news/655780/winnifred-selby-receives-2015-world-of-children.html|title=Winnifred Selby Receives 2015 World Of Children Youth Award At New York City Gala|author=|first=|date=|work=Modern Ghana|language=en|archiveurl=|archivedate=|accessdate=2019-09-10}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://www.dw.com/en/ghana-goes-green-with-bamboo-bikes/a-17927786|title=Ghana goes green with bamboo bikes {{!}} DW {{!}} 18.09.2014|work=DW.COM|language=en-GB|accessdate=2019-09-09}}</ref> <ref>{{Cite web|url=http://inspireafrika.com/en/winifred-selbys-ghana-bamboo-bikes/|title=WINIFRED SELBY'S GHANA BAMBOO BIKES|author=ISMAILY|first=Leyla|date=2014-11-19|work=Inspire Afrika|language=en-US|accessdate=2019-09-09|archivedate=2025-01-26|archiveurl=https://web.archive.org/web/20250126235845/https://inspireafrika.com/en/winifred-selbys-ghana-bamboo-bikes/}}</ref> Mgbe ọ dị afọ iri na asaa, o guzobere azụmahịa ọzọ, Afrocentric Bamboo Initiative. <ref name=":4">{{Cite web|url=https://thewaywomenwork.com/2015/01/fearless-flexible-winnifred-selbys-african-socio-ecological-business/|title=Fearless & Flexible: Winnifred Selby's African Socio-Ecological Business|date=2015-01-13|work=The Way Women Work|language=en|accessdate=2019-09-09}}</ref> <ref name=":0">{{Cite web|url=https://www.forbesafrica.com/woman/2014/10/01/the-eco-princess/|title=The Eco-Princess|author=Africa|first=Forbes Woman|date=2014-10-01|work=Forbes Africa|language=en-US|accessdate=2019-09-09}}</ref> N'afọ 2018, ọ ghọrọ onye Ghana mbụ a kpọbatara na Royal Institute of Singapore. <ref name=":1">{{Cite web|url=https://www.myjoyonline.com/news/2018/June-22nd/social-entrepreneur-inducted-first-ghanaian-member-of-royal-institute-of-singapore.php|title=Social entrepreneur inducted first Ghanaian member of Royal Institute of Singapore|work=www.myjoyonline.com|accessdate=2019-09-09|archivedate=2018-06-22|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180622153255/https://www.myjoyonline.com/news/2018/June-22nd/social-entrepreneur-inducted-first-ghanaian-member-of-royal-institute-of-singapore.php}}</ref>
== Agụmakwụkwọ na ọrụ ==
Selby gara ụlọakwụkwọ Joy Standard College. <ref>{{Cite web|url=https://thisisafrica.me/lifestyle/winifred-selby-riding-on-bamboo-bikes/|title=Winifred Selby: riding on bamboo bikes|author=Opaluwa|first=Ladi|date=2016-03-23|work=This is africa|language=en-US|accessdate=2019-09-09}}</ref> Ọ bụkwa onye nwetara nkuzi nke Mahadum Cambridge Leading For Change Executive nakwa onye otu Royal Commonwealth Society . <ref>{{Cite web|url=https://www.ghanacelebrities.com/2017/07/01/queen-elizabeth-honours-three-young-ghanaians/|title=Queen Elizabeth Honours Three Young Ghanaians|date=2017-07-01|work=GhanaCelebrities.Com|language=en-US|accessdate=2019-09-10|archivedate=2020-08-13|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200813092737/https://www.ghanacelebrities.com/2017/07/01/queen-elizabeth-honours-three-young-ghanaians/}}</ref> Ya na [[Bernice Dapaah|Bernice Dapaah mebere]] Ghana Bamboo Bike Initiative mgbe ọ dị afọ iri na ise na Afrocentric Bamboo Initiative mgbe ọ dị afọ iri na asaa ozugbo ọ gụsịrị akwụkwọ sekọndrị. <ref name=":4"/> <ref>{{Cite web|url=http://www.afromum.com/bamboo-bikes-creating-sustainable-employment-women-ghana/|title=Bamboo Bikes Creating Sustainable Employment For Women In Ghana|author=Kidula|first=Olivia|date=2014-08-31|work=Afromum|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190525194449/http://www.afromum.com/bamboo-bikes-creating-sustainable-employment-women-ghana/|archivedate=2019-05-25|accessdate=2019-09-09}}</ref>
== Ihe nrite na Mmezu ==
Ihe nrite ya gụnyere ndị a:
* [[Anzisha Prize]] Fellow<ref name=":2">{{Cite web|url=http://www.anzishaprize.org/fellows/winifred-selby/|title=Celebrating Africa's Youngest Entrepreneurs {{!}} Winnifred Selby|website=www.anzishaprize.org|access-date=2019-09-09}}</ref>
*[[World Economic Forum]] Global shaper<ref>{{Cite web|url=http://www.indiafrica.in/BUJ2014-WinnifredSelby.html|title=INDIAFRICA - Winnifred Selby|website=www.indiafrica.in|access-date=2019-09-09|accessdate=2022-04-08|archivedate=2024-11-27|archiveurl=https://web.archive.org/web/20241127041815/http://www.indiafrica.in/BUJ2014-WinnifredSelby.html}}</ref>
* Onye otu bọọdụ nke Dawadawa Impact Investment Fund
* Onye òtù bọọdụ nke SHE Scholarships Fund nke EPF Educational Empowerment Initiative.
* Onye so ná ndị mere nke ọma na 2014 [[Cartier Women's Initiative Awards|Cartier Women’s Initiative Awards]]<ref name=":0" /><ref>{{Cite web|url=https://www.cartierwomensinitiative.com/candidate/winnifred-selby|title=Winnifred Selby|date=2014-06-16|website=Cartier Women's Initiative|language=en|access-date=2019-09-09|accessdate=2022-04-08|archivedate=2018-01-09|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180109020442/https://www.cartierwomensinitiative.com/candidate/winnifred-selby}}</ref>
* Nkwanye ùgwù nke Airtel Touching Lives 2014 Award<ref name=":6">{{Cite web|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/Royal-Commonwealth-Society-honors-Winifred-Selby-415282|title=Royal Commonwealth Society honors Winifred Selby|website=www.ghanaweb.com|language=en|access-date=2019-09-09}}</ref>
* A kwanyere ya nkwanye ùgwù nke 2015 World of Children Award in New York<ref>{{Cite web|url=https://worldofchildren.org/honoree/winnifred-selby/|title=Winnifred Selby, World of Children|website=worldofchildren.org|language=en-US|access-date=2019-09-09}}</ref><ref name=":3" />
*Onye mmeri nke ihe nrite nke 2016 New African Woman in Science , Technology & Innovation Award<ref name=":2" />
* Onye mmeri nke ihe nrite nke 2017 Queen’s Young Leader Award<ref name=":1" /><ref>{{Cite web|url=https://www.glitzafrica.com/ghanas-elijah-amoo-addo-efua-asibon-and-winnifred-selby-for-the-queens-young-leaders-award/|title=Ghana's Elijah Amoo Addo, Efua Asibon and Winnifred Selby for The Queen's Young Leaders Award|last=|first=|date=|website=Glitz Africa|url-status=live|archive-url=|archive-date=|access-date=2019-09-09}}</ref><ref name=":7">{{Cite web|url=https://www.pulse.com.gh/ece-frontpage/young-leaders-three-ghanaians-recognised-by-uk-queen-for-their-social-responsibility/56rq1yj|title=Three Ghanaians recognised by UK Queen for their social responsibility work|last=|first=|date=2016-11-30|website=Pulse Ghana|url-status=live|archive-url=|archive-date=|access-date=2019-09-10}}</ref><ref name="citifmonline.com">{{Cite web|url=http://citifmonline.com/2017/07/3-ghanaians-honoured-by-queen-elizabeth-in-uk/|title=3 Ghanaians honoured by Queen Elizabeth in UK|date=2017-07-02|website=Citi 97.3 FM - Relevant Radio. Always|language=en-US|access-date=2019-09-10|accessdate=2022-04-08|archivedate=2021-08-02|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210802211419/https://citifmonline.com/2017/07/3-ghanaians-honoured-by-queen-elizabeth-in-uk/}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.queensyoungleaders.com/alumni/|title=Queens Young Leaders – Alumni|language=en-US|access-date=2019-09-10|archive-url=https://web.archive.org/web/20180512181915/https://www.queensyoungleaders.com/alumni/|archive-date=2018-05-12|url-status=dead|accessdate=2022-04-08|archivedate=2018-05-12|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180512181915/https://www.queensyoungleaders.com/alumni/}}</ref>
* E gosipụtara ya na akwụkwọ akụkọ nke Forbes dika otu n'ime ndị ọchụnta ego Africa a ga-elere anya<ref name=":0" />
* Onye Ghana mbụ a nabatara na Royal Institute of Singapore<ref name=":5">{{Cite web|url=https://www.modernghana.com/news/860058/ghanas-winnie-selby-becomes-first-african-and.html|title=Ghana's Winnie Selby Becomes First African And Youngest To Be Conferred At Royal Institute Of Singapore|last=Editor|first=William Nana Beeko|website=Modern Ghana|language=en|access-date=2019-09-09}}</ref><ref name=":1" />
*She has hosted a TED talk with TEDx Accra<ref>{{Cite web|url=https://womenafrica.com/the-co-founder-of-ghana-bamboo-bikes-winnifred-selby-3/|title=The Co-founder of Ghana Bamboo Bikes, Winnifred Selby|date=2019-03-28|website=Women Africa|language=en-US|access-date=2019-09-09}}</ref>
* Onye bubu onye ịsị ala nke mba [[United States]], [[Barack Obama]] kpọrọ ya oku ka ọ bụrụ otu onye ga-eso n'ọgbakọ [[Global Entrepreneurship Summit]] e mere na [[Nairobi]], [[Kenya]] n'afọ 2015<ref name=":6" />
== Ọrụ ebere na mmemme ==
=== EPL Educational Empowerment Initiative ===
Iji kwatuo ihe mgbochi na agụmakwụkwọ na inye ndị na-eto eto ike site na obodo ndị a na-enwetaghi mmepe, Selby tọrọ ntọala EPF Educational Empowerment Initiative. <ref name=":7"/>
=== Ọrụ nke 'Winnifred's Menstrual Pads for Dignity' ===
Ọ tọrọ ntọala Winnifred's Menstrual Pads for Dignity Project nke na-enye ngwaahịa ịhụ nsọ n'efu maka ụmụ agbọghọ nọ na mkpa nọ na mpaghara ndị a na-enwetaghi mmepe na Ghana.
=== Happy Feed Initiative ===
Selby malitere ọrụ Happy Feed Initiative, bụ nke kwalitere ma mejuo ije ozi gọọmentị Ghana inye nri n'ụlọ akwụkwọ n'efu nakwa uwe akwụkwọ n'efu. Atụmatụ a na-enye akpụkpọ ụkwụ ọhụrụ na ihe mmụta ndị ọzọ dị ka akpa, akwụkwọ, na ihe mgbako nye ụmụaka ụlọ akwụkwọ nọ ná mkpa nọ n'ime obodo ndị nwere nsogbu.
=== Ụlọ akwụkwọ ụmụ nwanyị Ghana ===
Na mmekorita ya na mahadum nkeonwe na Ghana, ọ malitekwara mmemme ịgụ akwụkwọ n'efu maka ụmụ agbọghọ na-agu akwụkwọ kọleji na Ghana nke na-enye ụmụ agbọghọ ụlọ akwụkwọ sekọndrị mara akwụkwọ, ndị nọ ná mkpa ohere agụmakwụkwọ.
=== W3 Initiative ===
Ọ bụ onye malitere Winnie Women's World. W3 Initiative bụ ọgbakọ anaghị akwụ ụgwọ nke na-akwalite ịha nhatanha nwoke na nwanyị, inye ụmụ nwanyị ike na agụmakwụkwọ nwa agbọghọ na ụmụaka. <ref name=":5"/>
== Hụkwa ==
* [[Bernice Dapaah]]
* Ihe nrite nturu ugo Queen's Young Leader
== Ebensidee ==
{{Reflist}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
44pnf0lotvylo2rqgqo4m3uivvnti5p
William Kamkwamba
0
13761
628949
126201
2026-04-05T11:05:19Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
628949
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
[[Category:Articles with hCards]]
[[Usòrò:William_Kamkwambas_old_windmill.jpg|thumb|Igwe igwe nke mbụ]]
'''William Kamkwamba''' (amụrụ n'ụbọchị nke 5 n'ọnwa Ọgọstụ n'afọ 1987) bụ [[Malawi|onye Malawi]] na-emepụta ihe, injinia, na onye edemede. O nwetara aha na mba ya n'afọ 2001 mgbe ọ rụrụ igwe ikuku iji mee ka ọtụtụ ngwa eletriki dị n'ụlọ ezinụlọ ya na Wimbe, 32 kilomita (20 mi) n'ebe ọwụwa anyanwụ nke Kasungu, na-eji osisi chịngọm na-acha anụnụ anụnụ, akụkụ ịnyịnya ígwè, na ihe ndị a chịkọtara na ebe a na-ekpofu ihe. Kemgbe ahụ, ọ rụrụ pọmpụ mmiri<ref>{{Cite web|url=https://www.ted.com/speakers/william_kamkwamba|title=TED Speaker: William Kamkwamba — Inventor|publisher=TED|accessdate=4 October 2020|archivedate=21 October 2020|archiveurl=https://web.archive.org/web/20201021112208/https://www.ted.com/speakers/william_kamkwamba}}</ref> na-eji ike anyanwụ eme ihe nke na-enye mmiri ọṅụṅụ mbụ n'obodo ya na igwe ikuku abụọ ọzọ, nke kachasị elu na mita iri na abụọ (39 ft), ma na-eme atụmatụ abụọ ọzọ, gụnyere otu na Lilongwe, isi obodo ndọrọ ndọrọ ọchịchị nke Malawi.
== Ndụ na ọrụ ==
A mụrụ Kamkwamba n'ezinụlọ dara ogbenye ma dabere na ọrụ ugbo iji dị ndụ. Ọ na-enwe mmasị iso ndị enyi ya, Gilbert na Geoffrey, na-egwuri egwu, na-eji ihe eji emegharị ihe. Ụnwụ nri na-akụda mmụọ manyere Kamkwamba ịhapụ ụlọ akwụkwọ, ọ nweghịkwa ike ịlaghachi ụlọ akwụkwọ n'ihi na ezinụlọ ya enweghị ike ịkwụ ụgwọ akwụkwọ. N'ịgbalịsi ike iji nọgide na-agụ akwụkwọ, Kamkwamba malitere ịga n'ọbá akwụkwọ ụlọ akwụkwọ dị n'ógbè ahụ. Ọ chọpụtara ịhụnanya ya maka eletrik n'ebe ahụ. Tupu mgbe ahụ, o guzobere obere ụlọ ọrụ na-arụzi redio obodo ya, mana ọrụ a enwetaghị ya nnukwu ego.
[[Usòrò:William_Kamkwambas_new_windmill.jpg|áká_èkpè|thumb|William Kamkwamba's new windmill]]
Kamkwamba, mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ a na-akpọ Using Energy, kpebiri ịmepụta igwe ikuku.<ref>{{Cite book|author=Atwater|first=Mary|title=Using energy|publisher=Macmillan/McGraw-Hill School Pub. Co|year=1995|isbn=978-0-02-276142-4|oclc=34171724}}</ref> Ọ nwalere obere ihe nlereanya site na iji dynamo dị ọnụ ala ma mesịa mee igwe ikuku na-arụ ọrụ nke na-arụ ọrụ ụfọdụ ngwa eletriki n'ụlọ ezinụlọ ya. Ndị ọrụ ugbo na ndị nta akụkọ obodo nyochara ngwaọrụ a na-atụgharị ihe na ama ama Kamkwamba na akụkọ mba ụwa rịrị elu. Edere blọọgụ banyere ihe ndị ọ rụzuru na Hacktivate na Kamkwamba sonyere na mmemme mbụ na-eme ememe ụdị ọgụgụ isi ya a na-akpọ Maker Faire Africa na [[Ghana]] n'ọnwa Ọgọstụ afọ 2009.
== Ama ama ==
[[Usòrò:Kamkwamba_and_Mealer.jpg|thumb|Kamkwamba na ntinye akwụkwọ]]
Mgbe ''The Daily Times'' na Blantyre, isi obodo azụmahịa, dere akụkọ banyere igwe ikuku Kamkwamba na Nọvemba 2006, akụkọ ahụ kesara site na blogosphere, onye nduzi ogbako TED Emeka Okafor kpọrọ Kamkwamba ka ọ kwuo okwu na TEDGlobal 2007 na Arusha, [[Tanzania]] dị ka onye ọbịa.<ref>{{Cite news|url=http://www.dailytimes.bppmw.com/article.asp?ArticleID=3312|author=Mwafulirwa|first=Sangwani|title=School dropout with a streak genius|work=[[The Daily Times (Malawi)|The Daily Times]]|date=20 November 2006|accessdate=13 August 2011|publisher=BNL Limited}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.vdomck.org/2006/11/23/malawian-windmill/|title=Malawian windmill|work=Hacktivate|publisher=Vdomck.org|date=23 November 2006|accessdate=30 October 2009|archivedate=27 September 2009|archiveurl=https://web.archive.org/web/20090927183841/http://www.vdomck.org/2006/11/23/malawian-windmill/}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.ted.com/talks/view/id/153|title=TED Talks: William Kamkwamba on building a windmill|work=[[Ted.com]]|date=July 2007|accessdate=30 October 2009|archiveurl=https://web.archive.org/web/20070821001558/http://www.ted.com/talks/view/id/153|archivedate=21 August 2007}}</ref> Okwu ya kpaliri ndị na-ege ntị, ọtụtụ ndị isi ego na ogbako ahụ kwere nkwa inye aka nweta ego maka agụmakwụkwọ sekọndrị ya. Sarah Childress kpuchiri ''akụkọ'' ya maka The Wall Street Journal .<ref>{{Cite news|url=https://www.wsj.com/articles/SB119742696302722641|title=A Young Tinkerer Builds a Windmill, Electrifying a Nation|first=Sarah|author=Childress|authorlink=Sarah Childress|work=[[The Wall Street Journal]]|date=12 December 2007|accessdate=24 March 2019|publisher=[[Dow Jones & Company, Inc.]]}}</ref> Ọ ghọrọ nwa akwụkwọ na African Bible College Christian Academy na Lilongwe . Ọ gara n'ihu nweta agụmakwụkwọ na African Leadership Academy ma n'afọ 2014 ọ gụsịrị akwụkwọ na Dartmouth College dị na Hanover, New Hampshire .<ref>{{Cite news|url=http://thedartmouth.com/2009/10/20/boy-who-harnessed-the-wind-comes-to-college/|title='Boy who harnessed the wind' comes to College|work=TheDartmouth.com|date=20 October 2009|accessdate=3 January 2015|first=Christy|author=O'Keefe}}</ref>
N'ime ngosipụta ndị ọzọ, a gbara Kamkwamba ajụjụ ọnụ na The Daily Show na 7 Ọktoba 2009 (n'oge a na-eji egwuregwu tụnyere dike akụkọ ifo Angus MacGyver maka ọgụgụ isi sayensị ya dị egwu).<ref>{{Cite web|url=http://www.thedailyshow.com/watch/wed-october-7-2009/william-kamkwamba|title=William Kamkwamba|date=7 October 2009|work=[[The Daily Show with Jon Stewart]]|accessdate=13 August 2011|archiveurl=https://web.archive.org/web/20110722064038/http://www.thedailyshow.com/watch/wed-october-7-2009/william-kamkwamba|archivedate=22 July 2011|publisher=[[Comedy Partners]]|first=Jon|author=Stewart|authorlink=Jon Stewart}}</ref> Na mgbakwunye, a kpọrọ ya ma gaa nzukọ mmeghe nke Google Science Fair nke afọ 2011, ebe ọ bụ onye ọbịa na-ekwu okwu.<ref>{{Cite journal|url=http://blogs.scientificamerican.com/observations/2011/01/11/googles-global-online-science-fair-kicks-off-today/|title=Google's global, online science fair kicks off today|author=Matson|first=John|date=11 January 2011|journal=[[Scientific American]]|accessdate=13 August 2011}}</ref>
A họpụtara akwụkwọ Kamkwamba, The Boy Who Harnessed the Wind, dị ka 2013 "1 Book, 1 Community" aha maka Loudoun County, Virginia's Public Library system. "1book 1community bụ usoro ọgụgụ mpaghara niile nke na-akwalite mkparịta ụka obodo na nghọta site na ahụmịhe nke ịgụ na ịtụle otu akwụkwọ ahụ. " A zụtara akwụkwọ ahụ site na A.V. Symington na Irwin Uran Gift Funds.<ref>{{Cite web|url=http://library.loudoun.gov/Default.aspx?tabid=115|title=Irwin Uran Gift Fund|accessdate=24 March 2019|archiveurl=https://web.archive.org/web/20120924035552/http://library.loudoun.gov/Default.aspx?tabid=115|archivedate=24 September 2012|work=[[Loudoun County Public Library]] System}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://library.loudoun.gov/Default.aspx?tabid=716|title=2013 1 Book, 1 Community|work=[[Loudoun County Public Library]] System|archiveurl=https://web.archive.org/web/20130825074050/http://library.loudoun.gov/Default.aspx?tabid=716|archivedate=25 August 2013|accessdate=24 March 2019}}</ref>
Kamkwamba bụ isiokwu nke ihe nkiri ''William'' and the Windmill, nke meriri Grand Jury Prize for Best Documentary Feature na 2013 South By Southwest film festival na Austin, Texas.<ref>{{Cite web|url=http://blog.ted.com/2013/03/13/william-and-the-windmill-wins-grand-jury-award-at-sxsw/|title=William And The Windmill|date=13 March 2013|work=[[TED conference|TED]]|accessdate=17 December 2013|first=Kate Torgovnick|author=May|archivedate=5 December 2013|archiveurl=https://web.archive.org/web/20131205230639/http://blog.ted.com/2013/03/13/william-and-the-windmill-wins-grand-jury-award-at-sxsw/}}</ref><ref>{{Cite journal|author=Debruge|first=Peter|url=https://variety.com/2013/film/reviews/sxsw-review-william-and-the-windmill-1200324989/|title=SXSW Review: 'William and the Windmill'|journal=[[Variety (magazine)|Variety]]|date=17 March 2013|accessdate=24 March 2019}}</ref>
N'afọ 2010, a họpụtara The Boy Who Harnessed the Wind dị ka akwụkwọ nkịtị nke Mahadum Florida na Boise State University, nke a chọrọ ka ụmụ akwụkwọ niile na-abata gụọ.<ref>{{Cite web|url=http://news.ufl.edu/archive/2011/01/harn-uf-common-reading-program-sponsor-contest-for-students-art.html|title=Harn, UF Common Reading Program, sponsor contest for students' art|date=25 January 2011|work=[[University of Florida]]|accessdate=2 June 2015|archivedate=28 April 2015|archiveurl=https://web.archive.org/web/20150428183308/http://news.ufl.edu/archive/2011/01/harn-uf-common-reading-program-sponsor-contest-for-students-art.html}}</ref> N'afọ 2014, a họpụtara ya dị ka akwụkwọ nkịtị na Mahadum Auburn na Mahadum Michigan College of Engineering, yana. William pụtara na mahadum ọ bụla iji kwurịta akwụkwọ ya na ndụ ya.
N'afọ 2013, magazin TIME kpọrọ Kamkwamba otu n'ime "30 People Under 30 Changing The World".
E gosipụtara Kamkwamba n'akwụkwọ Extraordinary People nke Michael Hearst dere ma bụrụkwa isiokwu nke ''abụ'' sitere na abọm ibe ya bụ Songs For Extraordinary People .<ref>{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=0v5hBQAAQBAJ&dq=hearst+extraordinary+People+kamkwamba&pg=PA6|title=Extraordinary People|author=Hearst|first=Michael|year=2015|publisher=[[Chronicle Books]]|isbn=9781452133393}}</ref><ref>Archived at [https://ghostarchive.org/varchive/youtube/20211205/qf3IQfZFiKY Ghostarchive] and the {{Cite web|url=https://www.youtube.com/watch?v=qf3IQfZFiKY&gl=US&hl=en|title=William Kamkwamba|work=[[YouTube]]|accessdate=2022-05-29|archivedate=2020-04-29|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200429232055/https://www.youtube.com/watch?v=qf3IQfZFiKY&gl=US&hl=en}}: {{Cite web|url=https://www.youtube.com/watch?v=qf3IQfZFiKY|title=William Kamkwamba|work=[[YouTube]]}}</ref>
N'afọ 2014, Kamkwamba nwetara nzere bachelọ nke nka na ọmụmụ gburugburu ebe obibi na Dartmouth College dị na Hanover, New Hampshire ebe a họpụtara ya na Sphinx Senior Honor Society.<ref name="DNJan2019">{{Cite news|url=https://www.deseretnews.com/article/900052215/meet-the-man-whose-inspirational-life-story-is-about-to-open-sundance-in-salt-lake.html|title=Meet the man whose inspirational life story is about to open Sundance in Salt Lake|work=[[Deseret News]]|accessdate=1 March 2019|date=25 January 2019|author=Meiners|first=Cristy|publisher=[[Deseret News Publishing Company]]}}</ref>
N'afọ 2019, a gbanwere The Boy Who Harnessed the Wind ka ọ bụrụ ihe nkiri, nke Chiwetel Ejiofor, onye dekwara ma duzie.<ref name="DNJan2019"/>
== Ndetu ==
<references />
{{Reflist|30em}}
== Njikọ mpụga ==
* [http://williamkamkwamba.typepad.com/ Blọọgụ William Kamkwamba]
** ''[http://williamkamkwamba.typepad.com/williamkamkwamba/book.html The Boy Who Harnessed the Wind : Ịmepụta ọkụ eletrik na Olileanya]''
* [http://movingwindmills.org/ Na-agagharị Windmills]
* William Kamkwamba on Twitter
* William Kamkwamba at TED
* [https://web.archive.org/web/20201112023753/https://techtv.mit.edu/videos/4282 William Kamkwamba na-ekwu okwu na MIT]
* {{IMDb name|3919523}}
* Works by or about William Kamkwamba in libraries (WorldCat catalog)
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
[[Òtù:Pages with unreviewed translations]]
3nxych80c63w7zr79g46ky4cxbe3wfv
Diamond D
0
13943
628873
623686
2026-04-05T00:23:01Z
King ChristLike
13051
628873
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
'''Joseph Kirkland''' (amụrụ n'ubochí isé n'ọnwa Eprel, n'afọ 1968), nke a maara nke ọma site na aha ya bụ '''Diamond D''', bụ onye America hip hop MC na onye na-emepụta ihe ndekọ si Bronx, New York City, na otu n'ime ndị guzobere Diggin 'na Crates Crew, abbreviated as D.I.T.C.<ref name="ALLMUSIC">{{Cite web|author=John Bush|url=http://www.allmusic.com/artist/diamond-d-mn0000821219|title=Diamond D | Biography|work=[[AllMusic]]|accessdate=2015-05-22}}</ref>
== Afọ Ndị Mbụ ==
N'ịbụ onye tolitere na Forest Houses na Bronx, Diamond D nwere mmetụta site na ndị DJ obodo, DJ Hutch na DJ Supreme. N'oge ọ na-eto eto, ndị DJ abụọ ahụ ga-ahapụ ya ka ọ rụọ ọrụ na turntables ha.<ref name=":0">{{Cite web|author=Isenberg|first=Daniel|date=July 14, 2011|title=Diamond D Tells All: The Stories Behind His Classic Records|work=[[Complex Networks]]|url=https://www.complex.com/music/2011/07/interview-diamond-d/|accessdate=August 14, 2020|archivedate=September 20, 2020|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200920214353/https://www.complex.com/music/2011/07/interview-diamond-d/}}</ref> Ná mbido nke ọrụ ya dị ka onye na-emepụta ihe, Diamond nọrọ ọtụtụ awa na studio Jazzy Jay na Allerton Avenue na Bronx. O nyere Jay otuto n'ihi ịkpali ya ịzụta ihe ngosi ma kụziere ya usoro mmepụta dị iche iche.<ref name=":0" /> N'ajụjụ ọnụ nke afọ 2017, o kwuru, "Amụtara m ihe dị ka Pasent iri itoolu na ise nke nkà mmepụta m n'aka ya. Ọ nọkwa n'ihu oge ya. "<ref name=":1">{{Cite web|author=Ducker|first=Jesse|date=December 29, 2017|title=INTERVIEW: The Enduring Duality & Dynamism of Hip-Hop Legend Diamond D|url=https://www.albumism.com/interviews/the-enduring-duality-and-dynamism-of-hip-hop-legend-diamond-d|accessdate=August 14, 2020|work=Albumism}}</ref>
== Ọrụ ndekọ ==
Na mgbakwunye na nkuzi Jazzy Jay, Diamond kwuru na onye otu Brand Nubian bụ Grand Puba bụ mmụọ nsọ ya ịmalite ịkụ egwu.<ref>{{Cite journal|author=Garcia|first=Bobbito|date=June–July 1995|title=Sound Check: Bobbito Garcia plays the tracks; Diamond D states the facts|url=https://books.google.com/books?id=0CsEAAAAMBAJ&q=%22diamond+d%22+vibe&pg=PA12|journal=Vibe|pages=35}}</ref> Ngosipụta izizi nke ndị ọbịa na A Tribe Called Quest's ''The Low End Theory'' track "Show Business" nyere aka mee ka ndị mmadụ mara ya dị ka onye na-ese ihe.<ref name=":0"/>
Iji kwalite ihe ndekọ ya nke afọ 1997 Hatred, Passions and Infidelity, Mercury Records chịkọtara vinyl nkwado a na-akpọ Diamond Jewels nke tinyekwara Stunts, Blunts, na Hip Hop songs "Best Kept Secret", "*!*! What U Heard", na "Sally Got A One Track Mind".
== Discography ==
=== Albọm ===
{| class="wikitable"
! style="text-align:left; width:650px;" |Ozi album
|-
| align="left" |Stunts, Blunts na Hip Hop
* A tọhapụrụ ya: Septemba 22, 1992
* Ọnọdụ chaatị Billboard 200: -
* Ọnọdụ chaatị R&B/Hip-Hop: #47
* Singles: "Best Kept Secret"/"Freestyle (Yo, That's That Shit)," "Sally Got a One Track Mind"/"Check One, Two," "Fuck What U Heard"/"I'm Outta Here"
|-
| align="left" |Ịkpọasị, Mmasị na ekwesịghị ntụkwasị obi
* A tọhapụrụ ya: August 26, 1997
* Ọnọdụ chaatị Billboard 200: -
* Ọnọdụ chaatị R&B/Hip-Hop: #40
* Singles: "The Hiatus"/"No Wonduh (The Projects)," "J.D.'s Revenge"/"This One"
|-
| align="left" |'''''Okwu Nwoke toro eto'''''
* A tọhapụrụ ya: March 1, 2003
* Ọnọdụ chaatị Billboard 200: -
* Ọnọdụ chaatị R&B/Hip-Hop: -
* Single:
|-
| align="left" |'''''Ngwuputa Diamond'''''
* A tọhapụrụ ya: Septemba 15, 2005
* Ọnọdụ chaatị Billboard 200: -
* Ọnọdụ chaatị R&B/Hip-Hop: -
* Single:
|-
| align="left" |I'm Not Playin' (<small>na Master Rob dị ka Ultimate Force</small>)
* A tọhapụrụ ya: June, 2007
* Ọnọdụ chaatị Billboard 200: -
* Ọnọdụ chaatị R&B/Hip-Hop: -
* Singles: "I'm Not Playing", "Girls/I'm in Effect/Supreme Diamond D"
|-
| align="left" |'''''Nnukwu Hefner Chronicles'''''
* A tọhapụrụ ya: Ọktoba 14, 2008
* Ọnọdụ chaatị Billboard 200: -
* Ọnọdụ chaatị R&B/Hip-Hop: -
* Single:
|-
| align="left" |'''''The Diam Piece'''''
* A tọhapụrụ ya: Septemba 30, 2014
* Ọnọdụ chaatị Billboard 200: -
* Ọnọdụ chaatị R&B/Hip-Hop: -
* Singles: "Rap Life"
|-
| align="left" |'''''Diam Piece 2'''''
* A tọhapụrụ ya: Mee 10, 2019
* Ọnọdụ chaatị Billboard 200: -
* Ọnọdụ chaatị R&B/Hip-Hop: -
* Single:
|-
| align="left" |'''''Gotham''''' (<small>ya na</small> <small>Talib Kweli</small>)
* A tọhapụrụ ya: Eprel 16, 2021
* Ọnọdụ chaatị Billboard 200: -
* Ọnọdụ chaatị R&B/Hip-Hop: -
* Singles: "On Mamas", "The Quiet One", "Attention Span"
|-
|}
=== Dị ka onye na-ese ihe ===
{| class="wikitable plainrowheaders" style="text-align:center;"
|+Ndepụta nke egwu, na ọnọdụ chaatị ahọpụtara, na-egosi afọ ewepụtara na aha abọm
! rowspan="2" scope="col" style="width:19em;" |Aha
! rowspan="2" scope="col" |Afọ
! colspan="3" scope="col" |Ọnọdụ chaatị kachasị elu
! rowspan="2" scope="col" |Abọm
|-
! style="width:3em; font-size:90%" |US
! style="width:3em; font-size:90%" |USR<nowiki>&</nowiki>amp;B<nowiki><br id="mwsg"></nowiki><nowiki><br></nowiki><nowiki><br></nowiki><nowiki><br></nowiki>
! style="width:3em; font-size:90%" |USRap<nowiki><br id="mwtQ"></nowiki><nowiki><br></nowiki><nowiki><br></nowiki><nowiki><br></nowiki>
|-
! scope="row" |"One for the Money"Royce da 5'9" featuring <span style="font-size:85%;">Skillz</span> and Diamond D)<br /><br /><br /><br />
|2012
| -
| -
| -
|Non-album single
|}
== Edensibia ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* [http://www.myspace.com/therealdiamondd Myspace]
* [http://danishdox.com/en/beat-diggin DanishDox: BEAT DIGGIN ́]
{{DEFAULTSORT:Diamond D}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
5r7j07lo0iiuniw4c9uo4badrxanczu
Del B
0
14223
628856
621363
2026-04-04T13:02:53Z
Goodymeraj
16207
628856
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
[[Category:Articles with short description]]
[[Category:Short description is different from Wikidata]]
[[Category:Articles with hCards]]
[[Category:Pages using infobox musical artist with associated acts]]
'''Ayodele Basil''', nke a maara nke ọma dị ka '''Del B''', bụ onye Naijiria (onye na-edepụta) onye injinia ụda, onye na-emepụta ihe ndekọ.<ref>{{Cite news|url=http://www.leadership.ng/entertainment/390433/top-10-music-producers-nigeria|title=Top 10 Music Producers In Nigeria|work=Leadership Newspaper|author=Tolulope|first=Aderibigbe|date=15 November 2014|accessdate=15 November 2015}}</ref> A maara ya nke ọma maka imepụta egwu Kcee "Limpopo", nke gara n'ihu ka a họpụtara ka ọ bụrụ Abụ nke Afọ na mbipụta 2013 nke The Headies .<ref>{{Cite news|url=http://www.bellanaija.com/2013/12/27/the-headies-2013-first-photos-full-list-of-winners-olamide-phyno-davido-sean-tizzle-waje/|title=The Headies 2013: First Photos & Full List of Winners: Olamide, Phyno, Davido, Sean Tizzle & Waje|work=[[BellaNaija]]|date=27 December 2013|accessdate=15 November 2015}}</ref> N'afọ 2012, o mepụtara egwu "Shake" nke [[Flavour (musician)|Flavour N'abania]], nke nwetara otuto dị egwu n'etiti ndị nkatọ egwu.<ref>{{Cite web|url=http://www.afribizcharts.com/index.php?start=40|title=Afribiz Charts - Top 100|publisher=Afribiz|accessdate=16 November 2015|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160303213141/http://www.afribizcharts.com/index.php?start=40|archivedate=3 March 2016}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.tooxclusive.com/downloadmp3/flavour-shake/|title=Flavour - Shake|publisher=tooXclusive|date=20 December 2012|accessdate=16 November 2015}}
He Produced the most downloaded song in africa 2017/2018 mad over you by Runtown Also number song in 2018 jan like By Reekado banks ft Tiwa savage and fiokee...he produced Energy by Runtown 2018</ref>
== Mmalite ndụ na ọrụ ==
A mụrụ Del B na [[Nkeji Ochíchííwu Kano|Kano]] Steeti, Northern Naijiria, nne na nna ya bụ ndị obodo [[Ndokwa West|Kwale]]. Tupu ọ nweta nkwanye ùgwù, ọ rụrụ ọrụ dị ka injinia studio na MidiCorp Studios. Mgbe ọ nọ ebe ahụ, ọ mepụtara egwu D'banj "Why Me".<ref name="del">{{Cite web|url=http://www.nigeriannewspapers.today/what-kano-riot-did-to-my-family-del-b/|title=What Kano Riot Did to My Family|work=Nigerian Newspapers Today|author=Adebayo|first=Segun|date=31 August 2014|accessdate=16 November 2015|archiveurl=https://web.archive.org/web/20151117024336/http://www.nigeriannewspapers.today/what-kano-riot-did-to-my-family-del-b/|archivedate=17 November 2015}}</ref> O dekọrọ egwu Kcee nke akpọrọ "Limpopo" - egwu nke mere ka a họpụta ya na 2013 Headies . O mepụtara egwu abụọ: "Kind Love" na "On Top Your Matter" site na abọm studio nke [[Wizkid]], ''Ayo'' .<ref>{{Cite web|url=http://www.notjustok.com/2013/10/25/wizkid-on-top-your-matter-prod-delb/|title=Wizkid – On Top Your Matter (Producer Del’ B)|work=[[NotJustOk]]|date=25 October 2013|accessdate=16 November 2015}}</ref> "On Top Your Matter" nwetara nyocha dị mma n'etiti ndị nkatọ egwu. Ọ malitere na nọmba itoolu na MTV Base Official Naija Top 10 music video chart. O mechara gaa n'ihu n'elu chaatị ruo ọtụtụ izu, na-enweta nkwanye ùgwù Del B ọzọ.<ref>{{Cite web|url=http://www.bellanaija.com/2014/04/01/bovi-jokes-abouts-davido-wizkid-as-he-co-hosts-mtv-base-official-naija-top-10/|title=Bovi Jokes about Davido & Wizkid as He Co-Hosts MTV Base Official Naija Top 10|work=[[BellaNaija]]|author=S.|first=Deji|date=1 April 2014|accessdate=16 November 2015}}</ref>
E kwuola Del B dị ka onye na-emepụta ihe na abọm studio gụnyere ''Seyi ma ọ bụ Shay'' nke Seyi Shay; Testify nke [[Harrysong]]; Ghetto University nke [[Runtown]]; Take Over nke Kcee; ''The Baddest'' nke Davido; Blessed and Thankful nke [[Flavour (musician)|Flavour N'abania]]; na ''Ayo'' nke Wizkid. Del B gosipụtara njirimara ya dị ka onye na-agụ egwu na onye na-emepụta ihe mgbe ọ wepụtara otu egwu akpọrọ "Too Proud" na afọ 2012 wee gaa n'ihu ịpụta na egwu akpọrọ "So Nice", nke DJ Neptune, na afọ 2015.<ref>{{Cite web|url=http://www.bellanaija.com/2012/08/24/stellar-nigerian-producer-del-b-trades-places-on-his-spanking-new-single-too-proud/|title=Stellar Nigerian Producer, Del B Trades Places on His Spanking New Single "Too Proud"|work=[[BellaNaija]]|author=Onos|date=24 August 2015|accessdate=16 November 2015}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.notjustok.com/2015/09/16/video-dj-neptune-ft-davido-delb-so-nice/|title=VIDEO: DJ Neptune ft. Davido & Del’B – So Nice|work=[[NotJustOk]]|date=16 September 2015|accessdate=16 November 2015|archivedate=17 November 2015|archiveurl=https://web.archive.org/web/20151117021857/http://notjustok.com/2015/09/16/video-dj-neptune-ft-davido-delb-so-nice/}}</ref>
Del B nwere weebụsaịtị na ọnwa Mee afọ 2020 na aha [https://www.delbworld.com/ Del B World]. Site na weebụsaịtị, ị nwere ike ile ma gee ntị na vidiyo YouTube na abụ ya ugbu a. Gaa na "Del B Official Website" www.delbworld.com.
== Ayodele Basil Net Worth ==
A na-eme atụmatụ na Ayodele Basil nwere ihe ruru $ 650,000
== Ayodele Basil Personal Life ==
Onye na-elekọta mmadụ nke ọma, Del B alụghị di ugbu a.
== Ayodele Basil Age ==
Ayodele Basil dị afọ iri atọ na anọ.
== Ụdị mmepụta ==
Micheal Abimboye nke ''[[Premium Times]]'' na-akọwa ụdị mmepụta Del B dị ka ụdị mmepụta nke na-enye onye na-ese ihe ohere iji paịpụ ha ma gosipụta ikike olu ha.<ref>{{Cite news|url=http://www.premiumtimesng.com/arts-entertainment/143353-five-producers-giving-don-jazzy-a-run-for-his-money.html|title=Five producers giving Don Jazzy a run for his money|work=[[Premium Times]]|author=Abimboye|first=Micheal|date=23 August 2015|accessdate=16 November 2015}}</ref>
== Ihe nrite na nhọpụta ==
{| class="wikitable"
!Afọ
!Ihe omume
!Nrite
!Onye natara ya
!Nsonaazụ
|-
|2013
|The Headies 2013
| rowspan="3" |Onye Mmepụta nke Afọ
|Del B for "Limpopo"
|{{Nom}}
|-
| rowspan="2" |2014
|2014 Nigeria Entertainment Awards
| rowspan="2" |Ya onwe ya
|{{Won}}<ref>{{cite news|url=http://www.allafrica.com/stories/201409020205.html|title=Nigeria: Tiwa Savage, Davido, Win Big At NEA Awards|work=[[Premium Times]]|publisher=All Africa|last=Abimboye|first=Micheal|date=1 September 2014|access-date=16 November 2015|archive-url=https://web.archive.org/web/20151117023709/http://allafrica.com/stories/201409020205.html|archive-date=17 November 2015|url-status=dead}}</ref>
|-
|City People Entertainment Awards
|{{Nom}}
|}
== Edensibia ==
{{Reflist|35em}}
{{Authority control}}
{{DEFAULTSORT:Del B}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
8juggs34bc9wsxapoit3xnkd5r58r07
Wasiu Alabi Pasuma
0
14287
628942
196797
2026-04-05T09:40:27Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 7 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
628942
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
{{Infobox person|name=Wasiu Alabi Pasuma|image=|imagesize=|alt=|caption=|birth_name=|birth_date={{Birth date and age|1967|11|27|df=yes}}|birth_place=[[Mushin, Lagos|Mushin]] [[Lagos State]], [[Nigeria]]|othername=|nationality=[[Nigeria]]n|citizenship=[[Nigeria]]n, [[Georgia (US state)|Georgia]]<ref>{{cite news|last1=Patricia|first1=Uyeh|title=|url=http://allure.vanguardngr.com/2018/04/fuji-singer-pasuma-gets-honoured-georgia-state-citizenship/|access-date=7 April 2018|publisher=Vanguardngr.com|date=2 May 2018}}</ref><ref>{{cite news|last1=David|title=|url=http://www.informationng.com/2018/03/fuji-musician-pasuma-awarded-honorary-citizenship-of-georgia-usa-photos.html|website=Informationng.com|publisher=Informationng.com|date=21 March 2018}}</ref> US|children=10 ; including Wasilat Odetola, Barakat Odetola, Oyindamola Odetola, Aaliyah Odetola, Opeyemi Odetola, Amirah Odetola, Rookebat Odetola, Wariz Odetola, Junior Odetola, Farooq Odetola.|spouse(s)=|occupation=[[Actor|film actor]]<br>[[fuji music]]ian Hip hop musician}}
[[Category:Pages using infobox person with unknown empty parameters|Spouse(s)Wasiu Alabi Pasuma]]
[[Category:Articles with hCards]]
Wasiu Alabi Odetola {{Audio|Yo-Wasiu Alabi Odetola.ogg|Audio}} (Pasuma) (a mụrụ na 27 Nọvemba 1967), nke a makwaara dịka "'''Oganla one'''", bụ [[Actor|onye na-eme ejije]] na Naijiria, onye egwu Fuji, onye na-ede egwu, na onye na-enyere ndị mmadụ aka.<ref>{{Cite web|url=http://naijagists.com/pasuma-alabi-odetola-celebrates-45th-birthday-today-biography-incl/|work=NaijaGists|accessdate=21 December 2016|title=Oganla 1 of Fuji, Pasuma Alabi Odetola Celebrates 45th Birthday Today (Photos)}}</ref><ref>{{Cite web|title=Wasiu Alabi Pasuma, Biography|url=https://www.mynigeria.com/person/Wasiu-Alabi-Pasuma-2443|accessdate=2022-03-12|work=www.mynigeria.com|archivedate=2022-01-25|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220125163947/https://www.mynigeria.com/person/Wasiu-Alabi-Pasuma-2443}}</ref><ref>{{Cite web|date=2020-11-08|title=I almost emptied my account helping people during COVID-19, says Pasuma|url=https://punchng.com/i-almost-emptied-my-account-helping-people-during-covid-19-says-pasuma/|accessdate=2021-06-13|work=Punch Newspapers|language=en-US}}</ref>
== Mmalite ndụ ==
A mụrụ Pasuma, nke ezigbo aha ya bụ Wasiu Alabi Odetola, na Nọvemba 8, 1967 na Mushin, [[Ȯra Lagos|Lagos Steeti]] ma zụlite ya na [[Ȯra Kwara|Kwara Steeti]], Western Nigeria.<ref>{{Cite web|url=http://sunnewsonline.com/new/?p=78257|title=Pasuma vs Saheed Osupa, who is taking over Fujidom|work=The Sun Newspaper|accessdate=21 January 2015}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.thisdaylive.com/articles/fuji-and-its-pop-condiments/108905/|title=Fuji and its Pop Condiments, Articles|work=thisdaylive.com|accessdate=21 January 2015|archivedate=13 October 2020|archiveurl=https://web.archive.org/web/20201013032543/http://www.thisdaylive.com/articles/fuji-and-its-pop-condiments/108905//}}</ref> Nne ya bụ onye na-eme ejije ghọrọ onye na-azụ ahịa, ebe nna ya bụ onye isi njikwa nke ụlọ ọrụ obodo. Nne na nna Pasuma kewara mgbe ọ dị afọ iri na ụma.
== Ọrụ ==
E wepụtara abọm Pasuma "Recognition" n'afọ 1993. Kemgbe ahụ, o weputara ihe karịrị abọm iri atọ, na-aga n'ihu ịghọ otu n'ime ndị egwu Fuji kacha eme nke ọma na Naịjirịa.<ref>{{Cite web|url=http://www.punchng.com/entertainment/arts-life/on-new-logo-kwara-flaunts-its-tourist-attractions/|title=On new logo, Kwara flaunts its tourist attractions|work=The Punch|accessdate=21 January 2015|archivedate=13 October 2020|archiveurl=https://web.archive.org/web/20201013032549/https://punchng.com/entertainment/arts-life/on-new-logo-kwara-flaunts-its-tourist-attractions//}}</ref>
Ya na ọtụtụ ndị na-edekọ egwu, ụfọdụ n'ime ha bụ Bola Abimbola na King Sunny Ade. E wezụga ịbụ abụ, o gosipụtala na ọtụtụ ihe nkiri [[Naijiria|Naịjirịa]] dịka ''Iyanje'' nakwa''Alenibare'' .<ref>{{Cite web|url=http://www.nigeriatell.com/news/wasiu-ayinde-rejects-pasuma-at-his-k1-live-unusual-concert-saheed-osupa-obesere-ayuba-2face-olamide-to-grace-show#.VKnUAMXgHa8/|title=Wasiu Ayinde Rejects Pasuma At His "K1 Live Unusual" Concert, Saheed Osupa, Obesere, Ayuba, 2Face, Olamide To Grace Show|work=nigeriatell.com|accessdate=21 January 2015|archivedate=13 October 2020|archiveurl=https://web.archive.org/web/20201013032552/http://www.nigeriatell.com/news/wasiu-ayinde-rejects-pasuma-at-his-k1-live-unusual-concert-saheed-osupa-obesere-ayuba-2face-olamide-to-grace-show#.VKnUAMXgHa8/}}</ref>
Na Sept 6, 2015, Pasuma meriri ndị egwú dị ka Olamide, [[Phyno]], Flavor iji pụta Best Indigenous Artist of the year na Nigeria Entertainment Awards.<ref>{{Cite news|author=Kayode|first=Badmus|title=|url=http://thenet.ng/pasuma-defeats-olamide-and-phyno-to-emerge-indigenous-artist-of-the-year/|accessdate=7 September 2015|publisher=Kayode}}</ref>
A họpụtara ya maka Best featured Non-Islamic Artiste in Islamic album n'afọ 2016 ya na [[Saheed Osupa]], Sule Alao Malaika, Shefiu Alao, Taye Currency, Muri Thunder .
Ọ bụkwa onye na-enyere ndị mmadụ aka nke enyerela ọtụtụ ndị na-ese ihe na-abịanụ aka.
== Albọm ==
Alhaji Wasiu Alabi Pasuma edekọwo ma wepụta ihe dị ka 30 Fuji Music Albums.<ref>{{Cite news|author=|title=|url=http://ajele1.blogspot.co.ke/2011/12/otunba-wasiu-ajibola-alabi-pasuma-all.html?m=1|publisher=Ajele}}</ref> E dekọrọ abọm mbụ ya n'afọ 1993. A haziri abọm ndị ahụ n'usoro e wepụtara ha dị ka ndị a:
* ''[https://web.archive.org/web/20211026204823/https://fujinaija.com/alabi-pasuma-recognition-oganla-album/ Nghọta]''
* ''Nhọrọ''
* ''[https://web.archive.org/web/20211026204818/https://fujinaija.com/download-album-alabi-pasuma-orobokibo-mp3/ Orobokibo]''
* ''Kọmputa''
* ''Nwoke ahụ''
* ''Ntụkwasị Obi''
* ''Ahụmahụ London''
* ''Mpaghara London''
* ''African Puff Daddy''
* ''Onye na-eme egwuregwu''
* ''Amerịka''
* ''Extravaganzer''
* ''[https://web.archive.org/web/20211026204821/https://fujinaija.com/download-album-alabi-pasuma-desperado-mp3/ Desperado]''
* ''Ọkwa dị elu na onye'' na-eme ihe ọchị (2in1)
* ''Ikpe''
* ''Pụrụ iche ma dị elu'' (2in1)
* ''Fuji Motion''
* Nchekwa ma kwado (2in1)
* ''[https://web.archive.org/web/20211026204821/https://fujinaija.com/wasiu-ayinde-pasuma-initiator/ Onye Mmalite]''
* ''Onye'' na-ebubata na onye na-ebupụ (2 na 1)
* ''Ịkwụsi ike''
* ''N'ime na n'èzí''
* ''Igbe ụbụrụ na Stardom'' (2in1)
* ''Infinity''
* ''Ihe Nlereanya''
* ''Feel it''
* ''Ikike''
* ''Oge Yankee Party''
* ''N'ezie ngafe''
* ''Mmetụta''
* ''Ịdị ọcha''
* ''December tonic''
* ''Torin tilu''
* My World (Hip-hop album)
* ''Mụ onwe m na mụ onwe m''
* ''Ọnụ ụzọ ámá''
* ''Enweghị mmeri''
* ''Ndakọrịta''
* ''Onye na-agbanwe egwuregwu''
* ''Ịdị Mma na Ebere''
* ''Amamihe na ntozu okè''
* ''[https://web.archive.org/web/20211026204818/https://fujinaija.com/alabi-pasuma-gratitude-audio/ Ekele]''
* ''Ihe akaebe na ndụmọdụ''
* ''[https://web.archive.org/web/20211026204826/https://fujinaija.com/wasiu-alabi-pasuma-hello-audio/ Hello] na 2020''
* [https://web.archive.org/web/20210122201510/https://fujinaija.com/wasiu-alabi-pasuma-mmm-money-making-machine/ MMM (Money Making Machine)]
== Abọm Njikọ ==
* Fuji gyration (Sule Malaika)
=== Single ===
* Iseju Meji (Ft [[9ice]])
* Whyne am
* Kowale
* Mgbanwe
* Omume (ft Olamide)
* Ịdị mma
* Olorun Oje (ft Q dot)
* Am on fire (ft [[Phyno]])
* Labe igi (ft Oritse Femi)
* Oruka
* Lagos anyị (ft [[Patoranking]])
* Ife (Ft Tiwa Savage)
* ogede ti pon
* Abo
* Oganla (ft Olamide & [[Lil Kesh]])
* Amen (ft Davido)
== Videography ==
{| class="wikitable"
!Afọ
!Aha
!Onye isi
!Ref
|-
|2016
|Aiye Miami (Remix) <small>Dị ka onye na-ese ihe</small>
|Ihe nkiri H2G
|<ref>{{Cite web|title=Music Video Lace – Aiye Miami @knx9ja.tk (Remix) feat. Reekado Banks & Pasuma|url=http://pulse.com.gh/music-videos/music-video-lace-aiye-miami-remix-feat-reekado-banks-pasuma-id4188397.html|work=Pulse.com.gh|date=21 September 2015|publisher=David Mawuli|accessdate=8 February 2016|archivedate=11 March 2016|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160311222904/http://pulse.com.gh/music-videos/music-video-lace-aiye-miami-remix-feat-reekado-banks-pasuma-id4188397.html}}</ref>
|-
|}
== Edemsibịa ==
{{Reflist}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
a2p3vryakj3pm6ah9l6hs1amfo7ft2u
Veronica Waceke
0
14762
628860
93790
2026-04-04T20:06:49Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
628860
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
'''Veronica Waceke''' bụ onye Kenya na-eme ihe nkiri.<ref>{{Cite web|title=Citizen TV’s ‘Mother-In-Law’ & ‘Machachari’ Actress Suffering From Cancer Gets Help|date=28 November 2013|publisher=[[Ghafla!]]|url=http://www.ghafla.com/citizen-tvs-mother-in-law-machachari-actress-suffering-from-cancer-gets-help/|accessdate=20 October 2019|archivedate=13 October 2020|archiveurl=https://web.archive.org/web/20201013231542/http://www.ghafla.com/citizen-tvs-mother-in-law-machachari-actress-suffering-from-cancer-gets-help/}}</ref><ref>{{Cite web|author=Kwach|first=Julie|title=Top 5 Kenyan Actors: Talented Kenyans in Front of the Camera|year=2018|publisher=[[Tuko]]|url=https://www.tuko.co.ke/261464-top-5-kenyan-actors-talented-kenyans-front-camera.html#261464|accessdate=20 October 2019}}</ref> O bu ụzọ pụta na ihe nkiri afọ 2015 ''Fundi-Mentals'' .<ref>{{Cite web|author=Gitau|first=Elly|title=Kenya: Glamour As Sex-Comedy Film 'Fundi-Mentals' Premieres|date=17 February 2015|publisher=[[AllAfrica.com]]|url=https://allafrica.com/stories/201502180067.html|accessdate=20 October 2019}}</ref> Maka arụmọrụ ya na ihe nkiri My Faith, Waceke ritere ihe nrite Best East African Female Actress na Mashariki Film Festival.<ref>{{Cite web|title=Rwandans scoop awards at Mashariki festival|date=16 March 2015|publisher=[[The New Times (Rwanda)]]|url=https://www.newtimes.co.rw/section/read/186936|accessdate=20 October 2019}}</ref> O gosipụtara Lesedi na Kenya National Theatre nke Walter Sitati's play; ''Necessary Madness 2'' na Deliberate Contempt n'afọ 2019.<ref>{{Cite web|title=THEATRE REVIEW: ‘Deliberate Contempt’ by Hearts of Art|date=19 April 2019|publisher=[[Daily Nation]]|url=https://mobile.nation.co.ke/lifestyle/arts-and-culture/THEATRE-REVIEW-Deliberate-Contempt-by-Hearts-of-Art/3116130-5079022-item-1-fso00fz/index.html|accessdate=20 October 2019}}</ref><ref>{{Cite web|author=Margaretta Wa Gacheru|title=‘Necessary Madness’ sequel as good as original performance - VIDEO|date=18 April 2019|publisher=[[Business Daily Africa]]|url=https://www.businessdailyafrica.com/lifestyle/art/sequel-as-good-as-original-performance/3815712-5078220-1ocl9z/index.html|accessdate=20 October 2019}}</ref> A họpụtara Waceke maka 2014 [[Africa Magic Viewers' Choice Awards|Africa Magic Viewers' Choice Award]] for the Best Actress in a television drama series 'Higher Learning'.<ref>{{Cite web|title=AfricaMagic awards nominees out|date=18 December 2013|publisher=[[The Herald (Zimbabwe)]]|url=https://www.herald.co.zw/africamagic-awards-nominees-out/|accessdate=20 October 2019}}</ref><ref>{{Cite web|author=Odeke|first=Steven|title=Uganda not in Africa Magic Viewers' Choice Awards|date=15 December 2013|publisher=[[New Vision (newspaper)|New Vision]]|url=https://www.newvision.co.ug/new_vision/news/1335689/uganda-africa-magic-viewers-choice-awards|accessdate=20 October 2019}}</ref>
== Ihe nrite ==
Onye na-akwado ihe nkiri kachasị mma - Riverwood Awards<ref>{{Cite web|date=2018-09-18|title=Here's The Full List Of Winners In The Riverwood Awards 2018|url=https://www.kenyanvibe.com/heres-the-full-list-of-riverwood-awards-2018/|accessdate=2020-10-22|work=KenyanVibe|language=en-US}}</ref>
Best Actress - Mashariki Film Festival Awards afọ 2015<ref>{{Cite web|author=ArtMattersInfo|date=2015-03-15|title=Rwanda’s Mashariki African Film Festival Announces Winners|url=https://artmatters.info/2015/03/rwandas-mashariki-african-film-festival-announces-winners/|accessdate=2020-10-22|work=ArtMatters.Info|language=en-US}}</ref>
== Nhọrọ ihe nkiri ==
* The ''Captain'' of Nakara (2012)
* ''Fundi-Mentals'' (2015)
== Edemsibịa ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* {{IMDb name|4087321}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
dyxtlh28xkormacr94hw92qkmif84t8
Wayne Van Rooyen
0
15426
628944
95275
2026-04-05T09:54:19Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
628944
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
{{Infobox person|URL=}}
[[Category:Articles with hCards]]
'''Wayne Van Rooyen''' (a mụrụ na 14 June 1978), bụ onye South Africa na-eme ihe nkiri na [[Actor|onye na-ese]] olu.<ref name="osmtalent">{{Cite web|url=https://www.osmtalent.com/artist/wayne-van-rooyen/|title=Wayne van Rooyen|publisher=osmtalent|accessdate=12 November 2020}}</ref> A maara ya nke ọma maka ọrụ ya na ihe nkiri ''Fiela'' se Kind, ''Mayfair'' na Seriously Single .<ref name="resume">{{Cite web|url=https://www.osmtalent.com/wp-content/uploads/2017/09/Wayne-van-Rooyen-CV-June-2019.pdf|title=Wayne van Rooyen resume|publisher=osmtalent|accessdate=12 November 2020}}</ref>
== Mmalite ndụ ==
A mụrụ ya na 14 June 1978 ma zụlite ya na Eldorado Park, na Johannesburg, South Africa.<ref name="iol">{{Cite web|url=https://www.iol.co.za/sundayindependent/life/wayne-van-rooyen-on-playing-manipulative-stokkies-13598842|title=Wayne van Rooyen on playing 'manipulative Stokkies'|publisher=Independent Online and affiliated companies|accessdate=12 November 2020}}</ref> Ọ gụsịrị akwụkwọ na BA na Dramatic Art na Honours na Mahadum nke Witwatersrand n'afọ 2003.<ref name="osmtalent"/>
== Ọrụ ==
Mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ, ọ sonyeere ihe nkiri ma pụta n'ọtụtụ ihe nkiri dịka ''Sophiatown'' na The King of Laughter . O mechara merie Naledi Theatre Award maka onye na-akwado ihe nkiri kacha mma maka ọrụ ya a na-akwanyere ùgwù na The King of Laughter .<ref name="resume"/> Ọ sonyekwara na mmalite ụwa nke egwuregwu Athol Fugard bụ Victory na Royal Shakespeare Company's South African collaboration of William Shakespeare's The Tempest with the Baxter Theater.
N'afọ 2008, ọ rụrụ ọrụ dịka 'Brandon "BB" Bonthuys' na usoro ihe nkiri ahụike Hillside nke a na-egosi na SABC 2. Ọ rụrụ ọrụ nke 'Vernon ŌStokkieś Jacobs' na soapie Scandal! nke emere na ETV n'afọ 2005.<ref name="osmtalent"/><ref name="iol"/> Ọrụ ya ghọrọ ihe a ma ama n'etiti ọha na eze. Mgbe ahụ, ọ pụtara na ihe ngosi na-atọ ọchị dị iche iche Colour ''TV'' n'afọ 2011 na SABC 2. Ka ọ dịgodị, ọ pụtara na usoro ihe nkiri ''Geraamtes'' in die Kas, n'afọ 2013.<ref>{{Cite web|url=https://www.tvsa.co.za/actors/viewactor.aspx?actorid=8155|title=Wayne van Rooyen career|publisher=tvsa|accessdate=12 November 2020}}</ref>
N'ọnwa Ọgọstụ afọ 2020, ọ pụtara na ihe nkiri na-atọ ọchị Seriously Single nke Katleho Ramaphakela na Rethabile Ramaphakala duziri.<ref>{{Cite web|url=https://www.news24.com/drum/celebs/news/seriously-singles-bohang-moeko-and-yonda-thomas-reflect-on-love-and-dating-20200817|title=Seriously Single’s Bohang Moeko and Yonda Thomas reflect on love and dating|publisher=news24|accessdate=8 November 2020}}</ref> A tọhapụrụ ya na July 31, 2020 na Netflix.<ref>{{Cite web|url=http://myheraldmagazine.com/seriously-single-romantic-comedy-premieres-on-netflix-on-31st-july-2020/|title=Seriously Single Romantic Comedy Premieres on Netflix On 31st July, 2020|work=Myhearld Magazine|date=17 July 2020|accessdate=31 July 2020|archivedate=19 January 2025|archiveurl=https://web.archive.org/web/20250119184239/http://myheraldmagazine.com/seriously-single-romantic-comedy-premieres-on-netflix-on-31st-july-2020/}}</ref>
== Ihe nkiri ==
{| class="wikitable"
!Afọ
!Ihe nkiri
!Ọrụ
!Ụdị
![Ihe e dere n'ala ala peeji]
|-
|2005
|''Ihe ihere!''
|Vernon Akọn Jacobs
|Ihe nkiri TV
|
|-
|2006
|''Ugwu''
|Brandon Bonthuys
|Ihe nkiri TV
|
|-
|2006
|''Cuppen''
|Onye na-anabata ndị ọbịa
|Ihe nkiri TV
|
|-
|2007-09
|''Obi Na-egbu Egwu''
|Kirk
|Ihe nkiri TV
|
|-
|2010
|''Jozi''
|Waylon
|Ihe nkiri
|
|-
|2012
|''Ndị Enyi Obi Ọjọọ''
|Onye na-ahụ maka ọrụ OB
|Ihe nkiri
|
|-
|2013
|''Geraamtes na ọnwụ Kas''
|Dr. Rudy Abrahams
|Ihe nkiri TV
|
|-
|2014
|''Rose vir Rosie''
|Denver Doorsen
|Ihe nkiri
|
|-
|2015
|''Mmiri na-agbapụta''
|Onye Ọgwụ na-ahụ maka ahụike # 1
|Ihe nkiri
|
|-
|2016
|''Nwoke Na-enweghị Ihe Ọgaranya''
|Onye na-ewe ndị ọrụ
|Ihe nkiri
|
|-
|2017
|''Mmiri Mmiri Mmị''
|Konstabel Van Zyl
|Ihe nkiri TV
|
|-
|2018
|''Mayfair''
|Mahbeer
|Ihe nkiri
|
|-
|2019
|''Fiela nwere obiọma''
|Ịre Komoetie
|Ihe nkiri
|
|-
|2020
|''Alụghị di ma ọ bụ nwunye''
|Timoti
|Ihe nkiri
|
|}
== Edemsibịa ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* {{IMDb name|nm2344347}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
fzd9gpi2ar3pknfk628qs9d0idx44lv
Vonjiniaina
0
16045
628928
452723
2026-04-05T05:38:16Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
628928
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
[[ Category:Articles with hCards ]]
Vonjiniaina (onye amụrụ dika Vonjiniaina Annie Ratovonirina; June 26, 1975), bụ onye na-ese ihe na Madagascar nke oge a, onye nwetara ihe nrite ọla edo na ihe ọkpụkpụ na nke ise Jeux de la Francophonie na 2005.<ref name="edition">{{Cite web|date=2005|title=Les médaillés par édition {{!}} Jeux de la francophonie|url=https://www.jeux.francophonie.org/resultats/editions/les-medailles?edition=2005&epreuve=78|accessdate=2018-05-16|work=www.jeux.francophonie.org|language=fr}}</ref>
== Akụkọ ndụ ==
A mụrụ ya nye nne na nna na-ahụ maka mmekọrịta mba na mba, Vonjiniaina kwagara [[Jémanị|Germany]] mgbe ọ dị afọ iri na ato.<ref>{{Cite journal|author=Oublié|first=Jessica|date=nd|title=Personnes {{!}} Africultures|url=http://africultures.com/personnes/?no=23681|journal=Africultures|language=fr|issn=|accessdate=2018-05-19}}</ref> Ọ gara Illkirch-Graffenstaden iji mụọ gbasara ahịa na Robert-Schuman University Institute of Technology .<ref>{{Cite web|title=SPLA {{!}} Vonjiniaina|url=http://www.spla.pro/index.php?page_inc=fiche&type=personnes&no=23681|accessdate=2018-05-16|work=www.spla.pro|language=en}}</ref>
Vonjiniaina malitere ọrụ nka ya na ihe ngosi De l'Ame à la Matière (''Site na'' Mkpụrụ Obi gaa n'Ihe) ma nweta nlebara anya na-eso usoro ihe ọkpụkpụ ya, Paroles de boue (''Okwu'' nke Mud).<ref>{{Cite web|date=|title=fr.allafrica.com|url=http://fr.allafrica.com/stories/201110200526.html|accessdate=|work=|language=fr}}</ref> Ọrụ ndị a pụtara n'ọtụtụ ihe ngosi mba ụwa. O gosipụtara na Dakar Biennale (2002), Hôtel de Ville (2003), Musei Di San Salvatore na Lauro na Rome (2012), na Gallery of African Art na [[London]] (2014).<ref>{{Cite web|title=2002 - Biennale de l'Art Africain Contemporain, Dak'Art 2012 du 11 mai au 10 juin 2012, Dakar Senegal|url=http://biennaledakar.org/2012/spip.php?article33|accessdate=2018-05-16|work=biennaledakar.org|language=fr}}</ref><ref>{{Cite web|date=|title=www.ocea-asso.fr|url=http://www.ocea-asso.fr/latitudes_2009/dp.pdf|accessdate=|work=|language=fr|archivedate=2018-05-27|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180527023626/http://www.ocea-asso.fr/latitudes_2009/dp.pdf}}</ref><ref>{{Cite web|date=|title=www.mpowerweb.it|url=http://www.mpowerweb.it/raciti/wp-content/uploads/2014/03/Fabula_in_art.pdf|accessdate=|work=|language=it|archivedate=2021-01-24|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210124100635/http://www.mpowerweb.it/raciti/wp-content/uploads/2014/03/Fabula_in_art.pdf}}</ref><ref>{{Cite web|title=Madagascar ‘Pops-Up’ at GAFRA|url=https://www.gafraart.com/news/18/|accessdate=2018-05-16|work=Gallery of African Art|language=en}}</ref>
Vonjiniaina na-arụ ọrụ karịsịa na ala, na-enweta mkpali site na ihe nketa ọdịbendị Madagascar: "N'ọrụ m, enwere ala mgbe niile, nke mbụ dị ka ihe dị ka isi nke mmadụ. N'ime ọrụ nke ụwa, e nwere ihe ime mmụọ nke jikọtara ala na akụkọ ihe mere eme, ohere na oge, mmadụ na Chineke, ihe dị adị na nke e chepụtara echepụta, mkpụrụ obi na ihe".<ref>{{Cite book|author=|url=|title=Latitudes 2003|date=1 December 2003|publisher=Ocea|isbn=2-9519425-0-8|location=|pages=|language=fr}}</ref>
== Ihe ngosi ==
=== Ihe osise ===
* 1999: De l'Ame à la Matière, gallery Art Déco, Antananarivo, Madagascar
* 2001: Sens Cri na gallery Art Deco na Antananarivo, Madagascar
* 2003: ''Latitudes'', Ụlọ Nzukọ Obodo, Paris
* 2006: ''Okwu Boue'', Institut Français de Madagascar [fr]
* 2007: ''Angaredona'', Alliance Française de Tananarive [fr], Madagascar<ref>{{Cite journal|author=R.|first=Daddy|date=2007-09-06|title=Une panoplie de manifestations culturelles|url=http://www.madagascar-tribune.com/Une-panoplie-de-manifestations,1825.html|journal=Madagascar-Tribune.com|language=fr|accessdate=2018-05-17}}</ref>
* 2011: ''Otu abalị iji wughachi obodo'' nta na Madagascar, Paris<ref>{{Cite web|date=|title=issuu.com|url=https://issuu.com/nuitecochic-madagascar/docs/130oeuvrespour1village|accessdate=|work=|language=fr|archivedate=2024-12-15|archiveurl=https://web.archive.org/web/20241215170433/https://issuu.com/nuitecochic-madagascar/docs/130oeuvrespour1village}}</ref>
* 2012: Fabula in Art, na Musei Di San Salvatore na Lauro, Rome na Murs de Silence na ''Is'Art Galerie'', Madagascar''<ref>{{Cite web|date=|title=www.artwireless.it|url=http://www.artwireless.it/aw/ultima-ora/374-un-asta-da-da-christie-s-per-sostenere-il-madagascar.html|accessdate=|work=|language=it}}</ref><ref>{{Cite web|date=|title=www.isart-galerie.mg|url=http://www.isart-galerie.mg/en/artists/malagasy-painting/26-murs-de-silences.html|accessdate=|work=|language=fr}}</ref>''
* 2014: ''Pop-up Africa'' na Gallery of African Art, London
=== Ihe a kpụrụ akpụ ===
* 2002: Ntinye, Dakar Biennale, Senegal<ref>{{Cite web|title=Biennale de l'art africain contemporain - DAK'ART|url=http://biennaledakar.org/2002/artistes/cv_ei_30.htm|accessdate=2018-05-17|work=biennaledakar.org|archivedate=2022-06-20|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220620102036/https://biennaledakar.org/2002/artistes/cv_ei_30.htm}}</ref>
* 2003: ''Padaratana'', Institut Français de Madagascar
* 2005: Ntinye, Egwuregwu Francophonie, Niamey, Niger<ref name="edition"/>
* 2006: ''Elabakana'', Madagascar na ụlọ ọrụ obibi na onye na-ese ihe [[Mickaël Bethe-Selassié|Michael Bethe Sélassié]]<ref>{{Cite web|author=Bethe-Selassié|first=Mickäel|title=ETHIOPIE|url=http://www.mickael-bethe-selassie.com/Mickael/Ethiopie.html|accessdate=12 March 2021|work=Mickaël Bethe-Selassié|language=fr|archivedate=26 January 2020|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200126213330/http://www.mickael-bethe-selassie.com/Mickael/Ethiopie.html}}</ref><ref>{{Cite web|date=|title=www.lerka.com|url=http://www.lerka.com/images/content/media/IMG_media25884.jpg|accessdate=|work=espace de la recherche et création en arts actuels|language=fr|archivedate=2017-03-23|archiveurl=https://web.archive.org/web/20170323025715/http://lerka.com/images/content/media/IMG_media25884.jpg}}</ref>
* 2007: 30 na Presque Songe, ya na Joël Andrianomearisoa, Madagascar<ref>{{Cite web|date=1 September 2007|title=30 et presque songes – Group Show, Zone Zital Ankorondrano, Antananarivo, Republic of Madagascar|url=http://www.location1.org/eric-van-hove-in-madagascar/|accessdate=12 March 2021|work=Location One 1998-2013|language=en}}</ref>
* 2009: Tsinjo-Dia na Espace Rarihasina, Antananarivo, Madagascar<ref>{{Cite journal|author=R|first=Arena|date=2009-04-16|title=Deux semaines d'activités culturelles à l'espace Rarihasina|url=http://www.madagascar-tribune.com/Deux-semaines-d-activites,11709.html|journal=Madagascar-Tribune.com|language=fr|accessdate=2018-05-16}}</ref>
=== Mgbasa ozi ndị ọzọ ===
* 2003: Scenography maka Contemporary Dance Biennial nke Africa na Indian Ocean, Madagascar
* 2003: Onye otu ndị ọka ikpe maka mbipụta nke abụọ nke Short Film Festival na Madagascar
* 2007: Scenography nke Africa na Indian Ocean Biennial of Photography, na Madagascar
* 2010: Scenography nke Sar'nao Ọnwa nke Foto na Madasgascar<ref>{{Cite web|author=Maury|first=Pierre|date=14 July 2010|title=Vonjiniaina, scénographe de Sar'nao 2010|url=http://cultmada.blogspot.co.uk/2010/07/vonjiniaina-scenographe-de-sarnao-2010.html|accessdate=12 March 2021|work=Actualité culturelle malgache|language=fr}}</ref><ref>{{Cite journal|author=Pachabézian|first=Anaïs|date=12 July 2010|title=Vonjiniaina 'Avec mon travail de scénographe, j'essaie de lutter contre l'indifférence'|url=http://africultures.com/vonjiniaina-avec-mon-travail-de-scenographe-jessaie-de-lutter-contre-lindifference-9588/|journal=Africultures|language=fr|accessdate=12 March 2021}}</ref>
* 2013: Onye edemede maka Le Mythe d'Ibonia, na Alliance Française de Tananarive, ya na Hiary Rapanoelina na Henri Randrianerenana<ref>{{Cite journal|date=2013-05-14|title=Waow, le mythe d’Ibonia/ Presse|url=http://www.macp.gov.mg/blog/waow-le-mythe-dibonia-presse/|journal=Tranonkalan'ny Ministeran'ny Kolontsaina sy ny Asatanana|language=fr|accessdate=2018-05-20}}</ref>
== Ihe nrite ==
* Ihe nrite ọla edo na ihe ọkpụkpụ, Egwuregwu nke Francophonie, 2005
* Onye isi nke Order of Arts, Letters and Culture. Madagascar, 2012<ref>{{Cite journal|date=2012-03-09|title=Journée de la femme hautement distinguée|url=http://www.macp.gov.mg/blog/journee-de-la-femme-hautement-distinguee/|journal=Tranonkalan'ny Ministeran'ny Kolontsaina sy ny Asatanana|language=fr|accessdate=2018-05-16}}</ref>
== Ebensidee ==
<references />
== Njikọ mpụga ==
* ''[https://web.archive.org/web/20200829122700/https://www.nocomment.mg/le-portrait-chinois-de-vonjiniaina/ Ihe osise ndị China nke Vonjiniaina]'', www.nocomment.mg, February 9, 2012
* [https://www.gafraart.com/artists/51-vonjiniaina/overview/ Vonjiniaina na GAFRA]
* [https://www.instagram.com/vonjiniaina.ratovonirina/?hl=en Vonjiniaina na Instagram]
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
i3qfoz3rmgu9u5jmzf06eylmoi08jsg
Wendy Kunda
0
16689
628946
95284
2026-04-05T10:08:42Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
628946
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
''''Bold text'''''Wendy Kunda''' (amụrụ n'abalị iri abụọ na atọ n'ọnwa Ọktoba n'afọ 1997) bụ onye Zambia na-agba bọọlụ nke na-agba dịka onye na-edebe goolu maka otu egwuregwu bọọlụ ụmụ nwanyị nke Zambia. Ọ bụ otu n'ime ndị otu na afo 2014 African Women's Championship.<ref>{{Cite web|title=Africa Women Football Championship 2014 -Shepolopolo select Women Championship team|url=http://www.namibian.com.na/print.php?id=128869&type=2|publisher=Namibian|accessdate=24 April 2017}}</ref> N'ọkwa klọb ọ gbara bọọlụ maka Mooba Queens na Zambia.<ref>{{Cite web|url=http://www.fazfootball.com/news/article/141005/Bwale_names_squad_for_African_Women_Championship|title=Bwale names squad for African Women Championship|date=5 October 2014|work=fazfootball.com|accessdate=21 June 2022|archivedate=26 October 2016|archiveurl=https://web.archive.org/web/20161026000212/http://www.fazfootball.com/news/article/141005/Bwale_names_squad_for_African_Women_Championship}}</ref>
== Ihe odide ==
<references />
== Njikọ mpụga ==
* [http://www.cafonline.com/en-us/competitions/tn9thafricanwomenchampionship-namibia/teamdetails/PlayerDetails?CompetitionPlayerId=LTqu29LP2icK1iAm4Zoo2oFV94JwTCWPyXIgbQJu%2fycMvHtN9phcmW0X%2bs0%2fYTxA&TeamsIDs=yKeW2fSKlP2crnGGCkN%2b9voo4cFexClBrbSwUYC5ZoeF60SAfj6vIHCIGUiPaVU4 Profaịlụ onye ọkpụkpọ CAF]
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
bhgsy654ipb1xre9eoxktwb7xmn2yud
Davinia Esther Anyakun
0
22128
628866
621632
2026-04-04T23:47:20Z
King ChristLike
13051
628866
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Davinia Esther Anyakun''' (amụrụ n'abalị iri na itoolu n'ọnwa Eprel n'afọ 1976) bụ nwanyị ndọrọ ndọrọ ọchịchị nke [[Uganda]] na onye ọkachamara na-azụ ahịa na nhazi. Ọ bụ nwanyị omeiwu maka Nakapiripirit District kemgbe afọ 2016.<ref>{{Cite news|url=https://www.monitor.co.ug/Magazines/Full-Woman/New-female-MPs--What-will-they-stand-for-/689842-3160932-j7rrmk/index.html|title=New female MPs: what will they stand for|author=Mercy|first=Nalugo|date=2016-04-16|work=Daily monitor|accessdate=2019-03-08}}</ref> Ọ bụ onye otu National Resistance Movement, otu ndọrọ ndọrọ ọchịchị nke Yoweri Museveni, onye isi ala Uganda, na-edu.<ref>{{Cite web|url=https://www.parliament.go.ug/mp_database/profile.php?mid=208|title=Parliament of uganda members of the 10th parliament|work=Parliament of uganda|accessdate=2019-03-08|archivedate=2018-03-21|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180321100656/http://www.parliament.go.ug/mp_database/profile.php?mid=208}}</ref>
== Mmalite na agụmakwụkwọ ==
A mụrụ Anyakun na 19 Eprel 1976 na Nakapiripirit District na Karamoja subregion. Ọ malitere ụlọ akwụkwọ na Nkoyoyo boarding primary ma nọrọ maka Primary Leaving Examinations na afo 1991. O mechara banye na Kangole Senior Secondary School ma nọrọ maka ule Uganda Certificate of Education na afo 1995. Ọ nọrọ n'ule Uganda Advanced Certificate of Education na afo 1999 site na ụlọ akwụkwọ sekọndrị Mbale. N'afọ 2002, ọ gụsịrị akwụkwọ na diplọma na ọrụ mmekọrịta mmadụ na ibe ya na nchịkwa mmekọrịta mmadụ na eze site na Makerere Institute for Social Development . Esther Anyukan gara n'ihu n'agụmakwụkwọ ya ma na afo 2009 gụsịrị akwụkwọ na diplọma na nlekọta ahụike na Mahadum Ndị Kraịst nke Uganda ma gbakwunye nzere bachelọ na ịzụta na nhazi na Mahadim Nkumba na afo 2009.
== Ọrụ mmalite ==
Anyukan malitere ọrụ ya n'ụlọ ọgwụ Amudat n'afọ 2004 dị ka onye isi nchịkwa ụlọ ọgwụ nke o mere ruo n'afọ 2010. N'afọ 2010 ọ sonyeere International Organization for Migration dị ka onye ọrụ ọrụ. N'afọ 2013, ọ malitere ịrụ ọrụ na Agricultural Cooperative Development International / Volunteers in Overseas Cooperative Assistance na United States Agency for International Development dị ka onye nhazi mpaghara ruo n'afọ 2015. N'afọ 2016, a họpụtara ya ka ọ bụrụ onye omeiwu nke Uganda maka Nakapiripit District .<ref>{{Cite web|url=https://ug.linkedin.com/in/esther-anyakun-a2034789|title=Esther Anyakun|work=Linked in|accessdate=2019-03-08}}</ref>
== Ọrụ ndọrọ ndọrọ ọchịchị ==
Anyakun bụ nwanyị omebe iwu maka Nakapiripiriti District. Ọ banyere na Nzukọ Ndị Omeiwu nke Uganda na Mee na afo 2016 na-agba ọsọ na tiketi National Resistance Movement. N'ụlọ omebe iwu, ọ na-eje ozi dị ka onye otu Kọmitii Akụkọ Ọha na Kọmitii na-ahụ maka ihe gbasara mba ọzọ.<ref>{{Cite web|url=https://www.parliament.go.ug/mp_database/profile.php?mid=208|title=Parliament of Uganda|work=www.parliament.go.ug|accessdate=2019-03-14|archivedate=2018-03-21|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180321100656/http://www.parliament.go.ug/mp_database/profile.php?mid=208}}</ref>
Ọ bụkwa onye otu Uganda Women Parliamentary Association (UWOPA).<ref>{{Cite web|url=http://uwopa.or.ug/content/members-uwopa-10th-parliament|title=Members of UWOPA of 10th Parliament {{!}} Uganda Women Parliament Association|work=uwopa.or.ug|accessdate=2019-03-14|archivedate=2021-04-18|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210418030533/http://uwopa.or.ug/content/members-uwopa-10th-parliament}}</ref>
== Ndụ onwe onye ==
Challa Elma Kapel, nwa ya nwanyị, ghọrọ Miss Tourism Uganda na 2017.<ref>{{Cite news|url=https://www.monitor.co.ug/artsculture/Reviews/MP-s-daughter-crowned-Miss-Tourism/691232-4151764-o8nbqk/index.html|title=MP's daughter crowned miss tourism|author=Oluka|first=Esther|date=2017-10-23|work=Daily monitor|accessdate=2019-03-08}}</ref>
== Ebensidee ==
{{Reflist}}
{{DEFAULTSORT:Anyakun, Esther}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
[[Category:Articles with hCards]]
4h1r1vd72t1zfoklu2h30k5km3mpnyo
628867
628866
2026-04-04T23:48:18Z
King ChristLike
13051
628867
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Davinia Esther Anyakun''' (amụrụ n'abalị iri na itoolu n'ọnwa Eprel n'afọ 1976) bụ nwanyị ndọrọ ndọrọ ọchịchị nke [[Uganda]] na onye ọkachamara na-azụ ahịa na nhazi. Ọ bụ nwanyị omeiwu maka Nakapiripirit District kemgbe afọ 2016.<ref>{{Cite news|url=https://www.monitor.co.ug/Magazines/Full-Woman/New-female-MPs--What-will-they-stand-for-/689842-3160932-j7rrmk/index.html|title=New female MPs: what will they stand for|author=Mercy|first=Nalugo|date=2016-04-16|work=Daily monitor|accessdate=2019-03-08}}</ref> Ọ bụ onye otu National Resistance Movement, otu ndọrọ ndọrọ ọchịchị nke Yoweri Museveni, onye isi ala Uganda, na-edu.<ref>{{Cite web|url=https://www.parliament.go.ug/mp_database/profile.php?mid=208|title=Parliament of uganda members of the 10th parliament|work=Parliament of uganda|accessdate=2019-03-08|archivedate=2018-03-21|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180321100656/http://www.parliament.go.ug/mp_database/profile.php?mid=208}}</ref>
== Mmalite na agụmakwụkwọ ==
A mụrụ Anyakun na 19 Eprel 1976 na Nakapiripirit District na Karamoja subregion. Ọ malitere ụlọ akwụkwọ na Nkoyoyo boarding primary ma nọrọ maka Primary Leaving Examinations na afo 1991. O mechara banye na Kangole Senior Secondary School ma nọrọ maka ule Uganda Certificate of Education na afo 1995. Ọ nọrọ n'ule Uganda Advanced Certificate of Education na afo 1999 site na ụlọ akwụkwọ sekọndrị Mbale. N'afọ 2002, ọ gụsịrị akwụkwọ na diplọma na ọrụ mmekọrịta mmadụ na ibe ya na nchịkwa mmekọrịta mmadụ na eze site na Makerere Institute for Social Development . Esther Anyukan gara n'ihu n'agụmakwụkwọ ya ma na afo 2009 gụsịrị akwụkwọ na diplọma na nlekọta ahụike na Mahadum Ndị Kraịst nke Uganda ma gbakwunye nzere bachelọ na ịzụta na nhazi na Mahadim Nkumba na afo 2009.
== Ọrụ mmalite ==
Anyukan malitere ọrụ ya n'ụlọ ọgwụ Amudat n'afọ 2004 dị ka onye isi nchịkwa ụlọ ọgwụ nke o mere ruo n'afọ 2010. N'afọ 2010 ọ sonyeere International Organization for Migration dị ka onye ọrụ ọrụ. N'afọ 2013, ọ malitere ịrụ ọrụ na Agricultural Cooperative Development International / Volunteers in Overseas Cooperative Assistance na United States Agency for International Development dị ka onye nhazi mpaghara ruo n'afọ 2015. N'afọ 2016, a họpụtara ya ka ọ bụrụ onye omeiwu nke Uganda maka Nakapiripit District .<ref>{{Cite web|url=https://ug.linkedin.com/in/esther-anyakun-a2034789|title=Esther Anyakun|work=Linked in|accessdate=2019-03-08}}</ref>
== Ọrụ ndọrọ ndọrọ ọchịchị ==
Anyakun bụ nwanyị omebe iwu maka Nakapiripiriti District. Ọ banyere na Nzukọ Ndị Omeiwu nke Uganda na Mee na afo 2016 na-agba ọsọ na tiketi National Resistance Movement. N'ụlọ omebe iwu, ọ na-eje ozi dị ka onye otu Kọmitii Akụkọ Ọha na Kọmitii na-ahụ maka ihe gbasara mba ọzọ.<ref>{{Cite web|url=https://www.parliament.go.ug/mp_database/profile.php?mid=208|title=Parliament of Uganda|work=www.parliament.go.ug|accessdate=2019-03-14|archivedate=2018-03-21|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180321100656/http://www.parliament.go.ug/mp_database/profile.php?mid=208}}</ref>
Ọ bụkwa onye otu Uganda Women Parliamentary Association (UWOPA).<ref>{{Cite web|url=http://uwopa.or.ug/content/members-uwopa-10th-parliament|title=Members of UWOPA of 10th Parliament {{!}} Uganda Women Parliament Association|work=uwopa.or.ug|accessdate=2019-03-14|archivedate=2021-04-18|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210418030533/http://uwopa.or.ug/content/members-uwopa-10th-parliament}}</ref>
== Ndụ onwe onye ==
Challa Elma Kapel, nwa ya nwanyị, ghọrọ Miss Tourism Uganda na 2017.<ref>{{Cite news|url=https://www.monitor.co.ug/artsculture/Reviews/MP-s-daughter-crowned-Miss-Tourism/691232-4151764-o8nbqk/index.html|title=MP's daughter crowned miss tourism|author=Oluka|first=Esther|date=2017-10-23|work=Daily monitor|accessdate=2019-03-08}}</ref>
== Ebensidee ==
{{Reflist}}
{{DEFAULTSORT:Anyakun, Davinia Esther}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
[[Category:Articles with hCards]]
r3rd8ej1b5tj9l4dz8weeq9rxsjy7pt
Edvin Kanka Ćudić
0
22300
628923
577971
2026-04-05T04:45:57Z
~2026-21038-09
61031
Òtù
628923
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox officeholder|website=}}{{Databox}}
'''Edvin Kanka Ćudić''' (bụ onye [[Bosnia na Herzegovina|amụrụ]] na Disemba 31, 1988 dị ka '''Edvin Ćudić'''), bụ onye Bosnia na-ahụ maka ihe ndị ruuru mmadụ onye na-eme ihe nkiri, onye nta akụkọ, na onye nyocha ndọrọ ndọrọ ọchịchị nke a maara nke ọma dị ka onye ndú nke UDIK, otu na-eme mkpọsa maka ihe ndị Ruuru mmadụ na ime udo na Yugoslavia mbụ.<ref>{{Cite web|url=https://www.biografija.org/novinarstvo/edvin-kanka-cudic/|title=Edvin Kanka Ćudić - Biografija|publisher=biografija.org|date=5 August 2017|accessdate=2016-05-07}}</ref>
Ọ na-arụ ọrụ na isiokwu ndị gụnyere ikike mmadụ, ncheta ọdịbendị, ikpe ziri ezi na ọchịchị onye kwuo uche ya.
== Akụkọ ndụ ==
A mụrụ ya na Brčko, SR Bosnia na Herzegovina (n'oge ahụ akụkụ nke Yugoslavia), Ćudić tolitere na Gračanica na Brčko. Ọ gụrụ akwụkwọ na Mahadum Sarajevo na Mahadim Ankara . Ọ gụsịrị akwụkwọ na nzere bachelọ n'afọ 2012 na Mahadum Sarajevo na nzere na journalism n'afọ 2018 nwetara nzere masta ya na sayensị ndọrọ ndọrọ ọchịchị.<ref>{{Cite web|url=http://fpn.unsa.ba/b/wp-content/uploads/2018/10/DRUGI-CIKLUS-STUDIJA-FAKULTET-POLITI%C4%8CKIH-NAUKA-SARAJEVO-2018-1.pdf|title=Drugi ciklus studija - Fakultet političkih nauka Sarajevo, No. 40, 2018|publisher=fpn.unsa.ba|date=5 August 2017|accessdate=2016-05-07}}</ref>
Mgbe ọ dị afọ iri na anọ, Ćudić sonyeere Academy of Martial Arts nke Bosnia na Herzegovina, (onye otu International Martial Arts Federation - IMAF Europe), nke Boško Vidović duziri na Brčko.<ref>{{Cite web|url=http://www.judoforall.org/judo-directory/europe/bosnia-and-herzegovina/academy-of-martial-arts-bosnia-and-herzegovina|title=Martial Arts Academy of Bosnia and Herzegovina - judoforall|publisher=judoforall.org|date=5 August 2017|accessdate=2016-05-07}}</ref> N'ụlọ akwụkwọ ahụ, Ćudić zụrụ afọ 8 wee nweta belt ojii na jūjutsu. N'afọ 2017 n'otu Academy ahụ, o nwetara belt ojii na jūdō.<ref>{{Cite web|url=https://www.biografija.org/novinarstvo/edvin-kanka-cudic/|title=Edvin Kanka Ćudić - Biografija|publisher=biografija.org|date=5 August 2017|accessdate=2016-05-07}}</ref> Na 2022 ọ ghọrọ nna ukwu nke aikido.<ref>{{Cite web|url=https://aiki.rs/dan_ispiti.html|title=Dan ispiti - 2022|publisher=aiki.rs|date=5 August 2017|accessdate=2016-05-07}}</ref>
Site na 2006 ruo 2008 ọ bụ onye nkuzi jūjutsu na ụlọ akwụkwọ martial arts nke Academy of Martial Arts nke Bosnia na Herzegovina, na Donji Žabar na Gornji Zovik nso Brčko.<ref>{{Cite web|url=http://www.udik.org/sarajevo/osnivac/|title=Founder|publisher=udik.org|date=5 August 2017|accessdate=2016-05-07}}</ref>
[[Usòrò:Edvin_kanka_cudic_florence_hartmann.jpg|link=//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/e/e5/Edvin_kanka_cudic_florence_hartmann.jpg/220px-Edvin_kanka_cudic_florence_hartmann.jpg|áká_èkpè|thumb|Edvin Kanka Ćudić na onye nta akụkọ French Florence Hartmann, 2012]]
[[Usòrò:Edvin_kanka_cudic_nora_cortinas.jpg|link=//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/e/e5/Edvin_kanka_cudic_nora_cortinas.jpg/220px-Edvin_kanka_cudic_nora_cortinas.jpg|áká_èkpè|thumb|Edvin Kanka Ćudić na onye na-ahụ maka ihe ndị ruuru mmadụ n'Argentina Nora Morales de Cortiñas, 2015]]
Dị ka onye nta akụkọ, ya na ọtụtụ ụlọ ọrụ mgbasa ozi mpaghara rụkọtara ọrụ, gụnyere Monitor, Oslobođenje na Danas.<ref>{{cite web|url=https://www.oslobodjenje.ba/autor/edvin-kanka-cudic-500089|title=Articles by Edvin Kanka Ćudić - Oslobođenje|publisher=oslobodjenje.ba|date=19 October 2022 |accessdate=2022-10-19}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.monitor.co.me/?s=Edvin+kanka+%C4%87udi%C4%87|title=Articles by Edvin Kanka Ćudić - Monitor|publisher=monitor.co.me|date=5 August 2017|accessdate=2016-05-07}}</ref> Na mgbakwunye na mgbasa ozi ndị a, ọ rụrụ ọrụ na redio na telivishọn dị iche iche.<ref>{{Cite web|url=https://www.youtube.com/watch?v=SnywJP5TAgc&t=11s|title=Zločin bez kazne: Živa spaljena - TV Alfa Sarajevo|publisher=youtube.com|date=27 June 2012|accessdate=2019-08-12}}</ref> Iji kwalite udo na usoro ime udo na nke ime udo na Yugoslavia mbụ, Ćudić esorowo ndị ọkachamara obodo na ndị mba ọzọ, ndị na-ese ihe, ndị ndọrọ ndọrọ ọchịchị, ndị nta akụkọ, yana ndị prọfesọ gburugburu ụwa rụkọọ ọrụ. Ụfọdụ n'ime ha bụ: Roy Gutman, Ron Haviv, Stjepan Mesić, Florence Hartmann, Robert King, Rémy Ourdan wdg.<ref>{{Cite web|url=http://www.infobiro.ba/author/23290|title=Edvin Kanka Ćudić - Infobiro|publisher=infobiro.ba|date=5 August 2017|accessdate=2016-05-07|archivedate=2019-08-04|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190804165631/http://www.infobiro.ba/author/23290}}</ref> N'afọ 2017, ọ bịanyere [[Nkwuputa N'asụsụ Dị N'Otu|aka na nkwupụta na Asụsụ Ndị Croatia, Serbia, Bosnia na Montenegro]].<ref>[https://docs.google.com/spreadsheets/d/1XVGV5Z306SeDFzpdpUHhfeK-voAFdaakS48LqXfGozA/pubhtml Signatories of the Declaration on the Common Language], official website, retrieved on 2018-08-16.</ref>
N'afọ 2013, Edvin Kanka Ćudić guzobere ma ghọọ onye nhazi nke UDIK.<ref>{{Cite web|url=http://www.udik.org/sarajevo/founder/?lang=en|title=Founder – UDIK|publisher=|accessdate=15 September 2016}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.znamo.ba/edvin-kanka-cudic-o-udik-u-kako-smo-nastali-kome-smetamo-i-kako-nam-prijete/|title=Edvin Kanka Ćudić o UDIK-u: Kako smo nastali, kome smetano i kako nam prijete|publisher=znamo.ba|accessdate=18 October 2016|archiveurl=https://web.archive.org/web/20170117110834/http://www.znamo.ba/edvin-kanka-cudic-o-udik-u-kako-smo-nastali-kome-smetamo-i-kako-nam-prijete/|archivedate=17 January 2017}}</ref> N'afọ 2019, a họpụtara ya na Kansụl Ógbè nke RECOM Reconciliation Network.
Na UDIK, ọ malitere ime ihe ike, site na ncheta ọha na eze a raara nye ndị agha gara aga merụrụ ahụ na Yugoslavia (1991-2001). N'oge ahụ, e mere ụfọdụ mpụ agha na nke mbụ na Sarajevo, yana n'obodo ndị ọzọ dị na Bosnia na Herzegovina, Croatia, Montenegro na Serbia. Ememe ncheta ndị a chọtara Ćudić na otu n'ime ndị na-ahụ maka ihe ndị ruuru mmadụ a ma ama na Bosnia na Herzegovina.<ref>{{Cite web|url=https://www.klix.ba/vijesti/bih/udik-obiljezio-23-godisnjicu-stradanja-civila-u-selu-trusina-kod-konjica/160415083|title=UDIK obilježio 23. godišnjicu stradanja civila u selu Trusina|publisher=klix.ba|date=15 April 2016|accessdate=2019-08-12}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.klix.ba/vijesti/bih/u-sarajevu-odata-pocast-zrtvama-vukovara/131117036|title=U Sarajevu odata počast žrtvama Vukovara|publisher=klix.ba|date=17 November 2013|accessdate=2019-08-12}}</ref> Site n'omume na mgbalị ya, o nyere aka iburu mpụ ndị ahụ na Kazani n'isi. Ọ bụ otu n'ime ndị malitere iwu ihe ncheta na saịtị ahụ.<ref>{{Cite web|url=https://www.oslobodjenje.ba/dosjei/intervjui/edvin-kanka-cudic-sarajlije-vise-ne-poricu-zlocine-na-kazanima-669926|title=Edvin Kanka Ćudić: Sarajlije više ne poriču zločine na Kazanima|publisher=oslobodjenje.ba|date=2017-08-05|accessdate=2020-12-30}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.danas.rs/vesti/drustvo/udik-danas-se-navrsava-28-godina-od-monstruoznih-zlocina-na-kazanima/|title=UDIK: Danas se navršava 28 godina od monstruoznih zločina na Kazanima|publisher=danas.rs|date=2017-08-05|accessdate=2020-12-30}}</ref><ref>{{Cite web|title=Priča koja ne govori samo o zločinu: Moji roditelji nemaju grob, zaklali su ih na Kazanima|url=https://www.oslobodjenje.ba/dosjei/teme/prica-koja-ne-govori-samo-o-zlocinu-moji-roditelji-nemaju-grob-zaklali-su-ih-na-kazanima-598656?fbclid=IwAR05WmB_bcEA4refjNZYg5pjk3EAcHJQ2G8LDCfAg7z6knxXIvx0EcHI6lg|publisher=Oslobođenje|author=Edina Kamenica|year=2020|accessdate=2020-10-27}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.dw.com/bs/kazani-zona-odgovornosti-cacine-brigade/a-18022201--|title=Edvin Kanka Ćudić poručuje: Za spomenik ubijenim na Kazanima ne postoji politička podrška|publisher=source.ba|date=2016-10-25|accessdate=2018-08-31}}</ref>
== Arụmụka ==
Ọ na-abụkarị onye iyi egwu site n'aka ndị homophobic na ndị na-ahụ mba n'anya nke agbụrụ niile na Bosnia na Herzegovina.
N'ọnwa Febụwarị afọ 2014, ọ bịara n'ihu ọha n'oge ọgba aghara na Bosnia na Herzegovina. Dị ka onye nhazi nke ngagharị iwe na Brčko District, ọ natara ihe karịrị otu narị egwu ọnwụ. N'ọnwa Julaị, Dino Šimunjak, onye ọrụ afọ ofufo na esemokwu Israel na Palestine, yiri ya egwu, onye gwara ya n'ihu ọha: "Ị gaghị esi na nke a pụta, Ćudić".<ref>{{Cite web|url=http://www.bljesak.info/rubrika/vijesti/clanak/preko-interneta-pozivaju-na-linc-mirovnog-aktiviste-iz-brckog/76443|title=Preko interneta pozivaju na linč mirovnog aktiviste iz Brčkog - Bljesak.info|publisher=bljesak.info|date=10 February 2014|accessdate=2016-11-26|archivedate=2017-08-06|archiveurl=https://web.archive.org/web/20170806020359/http://www.bljesak.info/rubrika/vijesti/clanak/preko-interneta-pozivaju-na-linc-mirovnog-aktiviste-iz-brckog/76443}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://zenskamreza.ba/en/public-reaction-regarding-the-threats-to-activist-of-udik-edvin-cudic/|title=Public reaction regarding the threats to activist of UDIK – Edvin Kanka Ćudić – Ženska mreža BiH|publisher=zenskamreza.ba|date=12 February 2014|accessdate=2016-11-26|archivedate=2018-06-30|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180630161724/http://zenskamreza.ba/en/public-reaction-regarding-the-threats-to-activist-of-udik-edvin-cudic/}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.klix.ba/vijesti/bih/brcak-iz-izraela-prijeti-clanovima-udik-a-neces-se-izvuci-iz-ovoga-cudicu/140724130|title=Brčak iz Izraela prijet članovima UDIK-a: Nećeš se izvući iz ovoga Ćudiću – Klix|publisher=klix.ba|date=24 July 2014|accessdate=2016-11-26}}</ref>
N'ọnwa Febụwarị afọ 2015, n'ihu Katidral Obi Dị Nsọ na Sarajevo, mgbe UDIK na-echeta ncheta ncheta nke ogbugbu Štrpci, otu ìgwè ndị hooligans wakporo Edvin Kanka Ćudić. N'oge ahụ, ha kwuru na ndị na-eme ngagharị iwe ga-aga icheta mpụ na Banja Luka, na-ezo aka na akara mpụ UDIK na Kravica na Jenụwarị 2015.<ref>{{Cite web|url=http://www.mreza-mira.net/vijesti/aktivnosti-mreze/saopstenje-mreze-za-izgradnju-mira-povodom-nada-na-aktiviste-udik/|title=Saopštenje Mreže za izgradnju mira povodom napada na aktiviste/kinje UDIK-a|publisher=mreza-mira.net|date=24 July 2014|accessdate=5 August 2017}}</ref> N'ọnwa Mee, n'akụkụ ụlọ ọrụ UDIK na Sarajevo, a wakporo ya na onye ọzọ na-eme ngagharị iwe UDIK. Naanị ụbọchị ole na ole ka e mesịrị, mwakpo yiri nke ahụ mere n'otu ebe ahụ. Onye nnọchi anya US na Bosnia na Herzegovina, Maureen Cormack, meghachiri omume ma kwuo na ọ bụ ihe a na-ekwe sịghị ekwesị ịwakpo onye na-ahụ maka ihe ndị ruuru mmadụ na Bosnia na herzegovina.<ref>{{Cite web|url=http://vijesti.ba/clanak/272304/americka-ambasada-osvijetljena-duginim-bojama|title=Američka ambasada u duginim bojama|publisher=Vijesti.ba|date=24 July 2014|accessdate=5 August 2017|archivedate=5 August 2017|archiveurl=https://web.archive.org/web/20170805221510/http://vijesti.ba/clanak/272304/americka-ambasada-osvijetljena-duginim-bojama}}</ref> N'ọnwa Ọktoba, n'ihu Katidral Obi Dị Nsọ na Sarajevo na Sarajevo, mgbe UDIK na-echeta ncheta nke mpụ ndị ahụ na Kazani, otu onye omekome na-anwa ịwakpo Edvin Kanka Ćudić. Ndị uwe ojii jidere onye mwakpo ahụ n'oge na-adịghị anya, mana ha tọhapụrụ ya ozugbo ma ghara ikpe ya ikpe.<ref>{{Cite web|url=https://www.youtube.com/watch?v=-No3nlRpAAw|title=Sjećanje na žrtve stradanja na Kazanima|publisher=youtube.com|date=25 October 2015|accessdate=2019-04-10}}</ref>
N'ọnwa Febụwarị n'afọ 2017 Ćudić, wakporo ọzọ na Sarajevo, ya na ndị UDIK abụọ ndị ọzọ. Mwakpo ahụ mere n'akụkụ ụlọ omebe iwu nke Bosnia na Herzegovina. N'oge ahụ, ụmụ okorobịa ji nkume wakpo ya ma kpọọ ya ''Chetnik'' (onye Serb na-akwado mba n'aka nri).<ref>{{Cite web|url=https://www.faktor.ba/vijest/u-sarajevu-napadnuti-aktivisti-udik-a-236114|title=U Sarajevu napadnuti aktivisti UDIK-a|publisher=faktor.ba|date=11 February 2017|accessdate=5 August 2017}}</ref> N'ọnwa Machị, ndị a na-amaghị ama mebiri ụgbọala ya kwụsịrị n'akụkụ ụlọ ọrụ UDIK na Sarajevo.
N'ọnwa Eprel afọ 2019, Ćudić kwadoro ngagharị LGBT mbụ nke Bosnia na Herzegovina na ajụjụ ọnụ maka ọnụ ụzọ ịntanetị Source.ba. N'ihi nkọwa na-ezighi ezi nke ajụjụ ọnụ ahụ, ọkachasị n'akụkụ metụtara ikike ụmụ nwanyị n'ụwa ndị Arab, ọ natara ọtụtụ egwu (gụnyere ọgwụgwọ ọnwụ) site n'aka ndị Alakụba si Bosnia na Herzegovina na Sandžak. Ndị Fundamentalists kwukwara na ọ bụ otu n'ime ndị na-ahazi Parade ahụ. Ụbọchị ole na ole ka e mesịrị, UDIK gọnahụrụ na ọ haziri ngagharị ahụ, mana UDIK kwadoro ya ma gosipụta ịdị n'otu nye ndị niile a na-eyi egwu ma ọ bụ napụ ha ikike mmadụ.<ref>{{Cite web|url=http://source.ba/clanak/BiH/492432/dt|title=Iz UDIK-a poručili: Edvin Kanka Ćudić dobio veliki broj prijetnji i pozivanja na linč, nismo organizatori "povorke ponosa"|publisher=source.ba|date=7 April 2019|accessdate=2019-04-07}}</ref> N'ọnwa Julaị, a wakporo Ćudić na ndị ọzọ na-eme ngagharị iwe UDIK n'akụkụ ụlọ ọrụ UDIK dị na Sarajevo. N'oge a, ndị mwakpo ahụ kpọrọ ya ''onye ndú'' ''Fags''. Ćudić sere foto nke ndị mwakpo ma kọọrọ Ngalaba Ndị Uwe Ojii Novo Sarajevo ikpe ahụ. Ndị uwe ojii echebaraghị foto ndị ahụ echiche n'oge nyocha ahụ.<ref>{{Cite web|url=http://depo.ba/clanak/191242/u-sarajevu-napali-edvina-kanku-cudica-i-vikali-vodo-pedera-zasto-policija-nije-zatrazila-fotografiju-napadaca|title=U Sarajevu napali Edvina Kanku Ćudića i vikali 'vođo pedera': Zašto policija nije zatražila fotografiju napadača?!|publisher=depo.ba|date=16 July 2019|accessdate=2019-07-16}}</ref>
Federal Ministry of Interior nke Bosnia na Herzegovina enwetụbeghị ikpe ndị mwakpo ahụ.
== Ọrụ ==
* ''Taj maj '92''. (Brčko, 2012)
* N'ihi ya, ọ bụ otu ihe pụrụ iche n'ime obodo ahụ (Sarajevo, 2019)
== Nsọpụrụ ==
N'af''ọ'' 2012, onye Bosnian na-ede uri Adem Deniz Garić raara ya nye nke akpọrọ uril ne treba da šutiš (Na ọ dịghị mkpa ka ị gbachie nkịtị).<ref>{{Cite web|url=https://www.facebook.com/notes/adem-deniz-gari%C4%87/i-ne-treba-da-%C5%A1uti%C5%A1/474896692539086/?hc_ref=ARRnCIYcTIDPfNEg-7maBJ4nGViJbmHRCcVeQYPh5SpG9f8uoSvxGEgKztDIv6HsJGE|title=I ne treba da šutiš - Adem Garić|publisher=Adem Garić|date=5 August 2017|accessdate=2016-05-07}}</ref>
E dere uri ahụ dị ka nzaghachi nye isiokwu Ćudić nke dị n'okpuru (''Agaghị m agbachi nkịtị''), nke e bipụtara na 2012 n'oge ncheta nke mgbukpọ agbụrụ na Srebrenica.
N'afọ 2014 na 2018, na akwụkwọ ọkọwa okwu akụkọ ndụ ''Ko je ko u BiH'' (Ònye bụ Ònye na B&H), edepụtara Edvin Kanka Ćudić n'etiti ndị kachasị mkpa na Bosnia na Herzegovina taa, nke site na ọrụ ha na omume ha na-enye aka na Bosnia na herzegovina ka mma ma na-eme ka mba a bụrụ ebe obi ụtọ.<ref>{{Cite web|url=http://novovrijeme.ba/ko-je-ko-u-bih-knjiga-o-najznacajnijim-licnostima-bih/|title=Ko je ko u BiH - knjiga o najznačajnijim ličnostima u BiH - Novo Vrijeme|publisher=novovrijeme.ba|date=5 August 2017|accessdate=2016-05-07|archiveurl=https://web.archive.org/web/20141030115344/http://novovrijeme.ba/ko-je-ko-u-bih-knjiga-o-najznacajnijim-licnostima-bih/|archivedate=30 October 2014}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.kojekoubih.ba/sadrzaj-biografskog-leksikona-ko-je-ko-u-bih-izdanje-2014-2018/|title=Sadržaj biografskog leksikona Ko je ko u BiH – izdanje 2014–2018 – Ko je ko u BiH|publisher=kojekoubih.ba|date=5 August 2017|accessdate=2016-05-07|archiveurl=https://web.archive.org/web/20170317020523/http://www.kojekoubih.ba/sadrzaj-biografskog-leksikona-ko-je-ko-u-bih-izdanje-2014-2018/|archivedate=17 March 2017}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://kojekoubih.ba/wp-content/uploads/2018/05/sadrzaj-PRVI-TOM.pdf|title=Sadržaj biografskog leksikona Ko je ko u BiH – izdanje 2018–2022 – Ko je ko u BiH|publisher=kojekoubih.ba|date=5 August 2017|accessdate=2016-05-07|archivedate=2018-05-10|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180510190119/https://kojekoubih.ba/wp-content/uploads/2018/05/sadrzaj-PRVI-TOM.pdf}}</ref>
N'afọ 2019, onye France a mụrụ na Bosnia bụ Mirza Morić mepụtara ihe ncheta a raara nye ndị nkịtị nwụrụ na Brčko (1992-1995). Morić dere akụkọ ahụ dum a na-akpọ "Tụlee m ga-akpọ ha asị", nke Edvin Kanka Ćudić dere n'afọ 2011. E debere ihe ncheta ahụ na Paris.<ref>{{Cite web|url=https://www.klix.ba/magazin/kultura/kipar-mirza-moric-napravio-skulpturu-u-cast-ubijenim-brcacima/190422030|title=Kipar Mirza Morić napravio skulpturu u čast ubijenim Brčacima - Klix|publisher=klix.ba|date=30 March 2019|accessdate=2019-03-30}}</ref>
N'afọ 2019, Edvin Kanka Ćudić meriri n'ọkwa nke abụọ maka Emerging Europe Award na ngalaba: Young Influencer of the Year.<ref>{{Cite web|url=https://emerging-europe.com/news/emerging-europe-recognises-its-champions/|title=Emerging Europe recognises its champions - Emerging Europe|publisher=emerging-europe.com|date=30 March 2019|accessdate=2019-03-30}}</ref>
N'afọ 2022, onye Bosnia na-ede uri Erbein Osmanović, raara ya nye uri ''Geronimo''.<ref>{{Cite web|url=https://scontent.fsjj1-1.fna.fbcdn.net/v/t39.30808-6/294192783_10228517164456796_8708348467390629947_n.jpg?_nc_cat=110&ccb=1-7&_nc_sid=8bfeb9&_nc_ohc=seFKca23-zsAX9j0nVf&_nc_ht=scontent.fsjj1-1.fna&oh=00_AT8QSU36KLRJPSc2m4PG-22rNg1bDrl-ZUYz-O4HIpfOhg&oe=633715B7|title=Geronimo - Edvin Kanka Ćudić|publisher=Edvin Kanka Ćudić|date=30 March 2019|accessdate=2022-09-25|archivedate=2022-09-26|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220926185630/https://scontent.fsjj1-1.fna.fbcdn.net/v/t39.30808-6/294192783_10228517164456796_8708348467390629947_n.jpg?_nc_cat=110&ccb=1-7&_nc_sid=8bfeb9&_nc_ohc=seFKca23-zsAX9j0nVf&_nc_ht=scontent.fsjj1-1.fna&oh=00_AT8QSU36KLRJPSc2m4PG-22rNg1bDrl-ZUYz-O4HIpfOhg&oe=633715B7}}</ref>
== Ndemsibia ==
<div style="height: 500px; overflow: auto; padding: 3px;text-align: left; border: 1px solid #000000;">
<references group="" responsive="0"></references>
</div>
* (in Spanish) [https://www.elpais.com/internacional/2018/11/07/actualidad/1541612115_961961.html%3foutputType=amp La memoria, última trinchera de la guerra de Bosnia]— an interview with Edvin Kanka Ćudić in ''[[El País]]''
{{s-start}}
{{s-bef|before=Position created}}
{{s-ttl|title=[[UDIK|Coordinator of UDIK]]|years=2013–}}
{{s-inc}}
{{s-bef|before=Dženana Karup Druško}}
{{s-ttl|title=[[Initiative for RECOM|Member of the Regional Council of the RECOM Reconciliation Network for Bosnia nad Herzegovina]]|years=2019–}}
{{s-inc}}
{{s-end}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
[[Òtù:Ndị bịanyere aka na Nkwupụta N'asụsụ Dị N'Otu]]
[[Òtù:Pages with unreviewed translations]]
pu0c658nmi5oomqnozf1v7gdyykf596
Victor Nekesa
0
22386
628862
577691
2026-04-04T20:22:23Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
628862
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Victor Nekesa''' bụ dọkịta [[Uganda]], onye agha na onye omeiwu. Ọ na-anọchite anya ndị agha nchekwa ndị Uganda (UPDF) na ndị omeiwu nke Uganda<ref>{{Cite web|date=2021-01-30|title=You’re listening posts in Parliament, Museveni tells new UPDF MPs|url=https://www.monitor.co.ug/uganda/news/national/you-re-listening-posts-in-parliament-museveni-tells-new-updf-mps-3274554|accessdate=2022-04-07|work=Monitor|language=en}}</ref><ref name=":0">{{Cite web|date=2021-01-29|title=UPDF Elects New Members of Parliament - MODVA|url=https://www.modva.go.ug/UPDF_Elects_New_Members_of_Parliament.php/|accessdate=2022-04-07|work=The Uganda Peoples’ Defence Forces Council has elected new representatives to the 11th Parliament.|language=en-US|archivedate=2022-06-19|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220619213251/https://modva.go.ug/UPDF_Elects_New_Members_of_Parliament.php}}</ref><ref>{{Cite web|date=2021-01-30|title=LIST: UPDF elects new Members of Parliament|url=https://theinformerug.com/2021/01/30/list-updf-elects-new-members-of-parliament/|accessdate=2022-04-07|work=The Informer UG|language=en-US|archivedate=2022-10-16|archiveurl=https://web.archive.org/web/20221016143605/https://theinformerug.com/2021/01/30/list-updf-elects-new-members-of-parliament/}}</ref><ref>{{Cite web|date=2021-01-30|title=Gen Elly Tumwine awanguddwa mu kalulu {{!}} Dembe FM 90.4|url=https://www.dembefm.ug/amawulire/gen-elly-tumwine-awanguddwa-mu-kalulu.html|accessdate=2022-04-07|language=en-US|archivedate=2024-11-27|archiveurl=https://web.archive.org/web/20241127122706/https://www.dembefm.ug/amawulire/gen-elly-tumwine-awanguddwa-mu-kalulu.html}}</ref>.
== Mmalite na agụm akwụkwọ ==
Nekesa bụ dọkịta site na ọrụ. Ọ bụkwa onye ọrụ ndị agha Uganda People's Defense (UPDF) na ọkwa nke Colonel.<ref name=":1">{{Cite web|title=Gen. Muhoozi, Museveni doctor get highest votes im army polls|url=https://www.newvision.co.ug/articledetails/88729|accessdate=2022-04-07|work=New Vision|language=en}}</ref>
A họpụtara ya ka ọ bụrụ onye omeiwu n'akụkụ ụmụ nwanyị abụọ ndị ọzọ na-arụ [[Charity Bainababo|ọrụ]] na UPDF gụnyere Charity Bainababo na Jennifer Alanyo site na kansụl nchekwa. Nekasa nwetara ọnụ ọgụgụ kachasị elu nke vootu na ngalaba ụmụ nwanyị.<ref>{{Cite web|title=UPDF MPS Defend Role in Parliament :|url=https://ugandaradionetwork.net/story/updf-members-of-parliament-defend-role-in-parliament|accessdate=2022-04-07|work=Uganda Radionetwork|language=en}}</ref><ref name=":0"/><ref>{{Cite web|date=2021-01-30|title=Muhoozi, Katumba, Elwelu elected to represent UPDF in parliament, Tumwine loses out|url=https://www.matookerepublic.com/2021/01/30/muhoozi-katumba-elwelu-elected-to-represent-updf-in-parliament-tumwine-loses-out/|accessdate=2022-04-07|work=Matooke Republic|language=en-US|archivedate=2022-10-17|archiveurl=https://web.archive.org/web/20221017191703/https://www.matookerepublic.com/2021/01/30/muhoozi-katumba-elwelu-elected-to-represent-updf-in-parliament-tumwine-loses-out/}}</ref><ref>{{Cite web|author=Writer|first=Secondopinion|date=2021-01-30|title=UPDF POLLS! Janet Museveni’s most trusted ADC sent to Parliament|url=https://www.secondopinion.co.ug/updf-polls-janet-musevenis-most-trusted-adc-sent-to-parliament/|accessdate=2022-04-07|work=THE SECOND OPINION|language=en-US|archivedate=2024-11-27|archiveurl=https://web.archive.org/web/20241127113742/https://www.secondopinion.co.ug/updf-polls-janet-musevenis-most-trusted-adc-sent-to-parliament/}}</ref><ref name=":1"/>
Kansụl na-ahụ maka nchekwa họpụtakwara ma họpụta ndị ikom asaa ka ha nọchite anya ndị agha mba ahụ na ndị omeiwu nke Uganda.<ref>{{Cite web|author=Reporter|first=Independent|date=2021-05-20|title=UPDF MPS defend role in parliament|url=https://www.independent.co.ug/updf-mps-defend-role-in-parliament/|accessdate=2022-04-07|work=The Independent Uganda|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|author=Reporter|first=Pearl Times|date=2021-01-30|title=List: Defence Council declines to nominate top generals; Muhoozi, Elwelu elected UPDF MPs; Tumwine dropped|url=https://pearltimes.co.ug/list-defence-council-declines-to-nominate-top-generals-muhoozi-elwelu-elected-updf-mps-tumwine-dropped/|accessdate=2022-04-07|work=The Pearl Times|language=en-US|archivedate=2024-05-22|archiveurl=https://web.archive.org/web/20240522104545/https://pearltimes.co.ug/list-defence-council-declines-to-nominate-top-generals-muhoozi-elwelu-elected-updf-mps-tumwine-dropped/}}</ref><ref>{{Cite web|date=2021-01-29|title=Gen Tumwiine Dropped as Army Elects CDF Muhoozi, Wamala, Mbadi to Parliament|url=https://chimpreports.com/gen-tumwiine-dropped-as-army-elects-cdf-muhoozi-wamala-mbadi-to-parliament/|accessdate=2022-04-07|work=ChimpReports|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=I Want Us to be Best Armed Force in the Region - Museveni Tells New UPDF MPs {{!}} The Kampala Post|url=https://kampalapost.com/index.php/content/arming-our-forces-be-best-region-top-priority-museveni-tells-new-updf-mps|accessdate=2022-04-07|work=kampalapost.com|archivedate=2025-02-21|archiveurl=https://web.archive.org/web/20250221195123/https://kampalapost.com/index.php/content/arming-our-forces-be-best-region-top-priority-museveni-tells-new-updf-mps}}</ref><ref>{{Cite web|date=2021-01-30|title=VOTED OUT! Army Council ditches Security Minister Tumwine as he is floored in UPDF MPs poll|url=https://www.pmldaily.com/news/2021/01/voted-out-army-council-ditches-security-minister-tumwine-as-he-is-floored-in-updf-mps-poll.html|accessdate=2022-04-07|work=PML Daily|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=Nekesa Victor - 2021 General Election - Visible Polls|url=https://visiblepolls.org/ug/2021-general-election/candidates/nekesa-victor-6763/|accessdate=2022-04-07|work=visiblepolls.org|language=en}}</ref>
== Áká ọ́rụ́ ==
Nekesa bụ onye agha ọkachamara na dọkịta. Ọ bụ dọkịta nke Yoweri Kaguta Museveni onye isi ala nke mba Uganda.<ref name=":1"/>
Na omeiwu, Nekesa na-eje ozi dị ka onye otu kọmitii ahụike.<ref>{{Cite web|title=Committee on Health – Parliament Watch|url=https://parliamentwatch.ug/committees/committee-on-health/|accessdate=2022-04-07|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|author=mbwalatum|date=2021-12-08|title=Doctors to MPs, 'strike will not end until our demands are met'|url=https://www.parliament.go.ug/news/5485/doctors-mps-strike-will-not-end-until-our-demands-are-met|accessdate=2022-04-07|work=www.parliament.go.ug|language=en}}</ref>
== Ebensidee ==
{{Reflist}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
hit2jj22spe62jt8c9ckduus61fsy3s
Diego Odoh Okenyodo
0
25824
628927
624485
2026-04-05T05:29:01Z
King ChristLike
13051
628927
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
{{Infobox person|honorific_prefix=|name=Odoh Diego Okenyodo|honorific_suffix=|image=File:Okenyodo.JPG|caption=Reading from ''A Poem to its Creator''|birth_name=|birth_date={{Birth date|1974|12|02|df=y}}|birth_place=[[Otukpo]], [[Benue State]], [[Nigeria]]|death_date=|death_place=|death_cause=|resting_place=|resting_place_coordinates=|monuments=|nationality=[[Nigerian people|Nigerian]]|other_names=|education=|alma_mater=Ahmadu Bello University (ABU) Zaria|occupation=Writer, Pharmacist, Activist Poet and Journalist|years_active=|employer=|organization=|agent=|known_for=|notable_works=A Poem to its Creator|style=|television=|spouse=Oluwakemi|partner=|children=|parents=|relatives=|awards=|website=}}
[[Category:Articles with hCards]]
'''Odoh Diego Okenyodo''' (amụrụ n'ubochi abụọ n'ọnwa Disemba, 1974) bụ ónyé edemede Naijiria, ónyé na-ahụ màkà ọgwụ, ónyé na'ihe gbasara uri na ónyé nta akụkọ, ónyé guzobere Akweya TV Ltd na Isu Media Ltd. Odoh bụ otu n'ime ndị guzobere Kaduna Writers' League, KWL. Ọ bụkwa otu n'ime ndị nduzi nke Splendors Of Dawn Poetry Foundation. O so dezie Camouflage: Best of contemporary writing from Nigeria, anthology of new Nigerian writers. Akwụkwọ akụkọ ahụ gụnyere ọrụ nke ndị edemede Naijiria a ma ama n'ogè a dịka [[Chimamanda Ngozi Adichie]] na [[Helon Habila]].
== Akụkọ ndụ ==
=== Oge ọ malitere ===
A mụrụ ya n'ubochi abụọ n'ọnwa Disemba 1974 na St. Theresa's Hospital, Otukpo, Benue State, Nigeria, Okenyodo gàrà Mahadum Ahmadu Bello (ABU) Zaria ébé ọ duziri otu ndị édémédé a maara dị ka Creative Writers' Club. N'ihi ọrụ ya na klọb ahụ, ndị agha nke Major General Mamman Kontagora, ónyé nchịkwa agha nke a kpọchiri na ụlọ ọrụ ahụ na 1995 mgbè esemokwu ime ihe ike na mahadum ahụ gasịrị.
E weghachiri Okenyodo n'afọ 2001, mgbè afọ atọ nke ịlụ ọgụ megide ndị isi mahadum n'ụlọ ikpe na n'akụkụ dị íchè íchè, gụnyere "Oputa Panel" a ma ama. N'oge ọ na-anọghị na mahadum, ọ na-ebi ndụ n'ihe odide ya na ihe ngosi akwụkwọ.
=== Ọrụ ===
N'ọnwa Septemba 1999, Weekly Trust tinyere ya n'ọrụ dị ka ónyé na-ede akwụkwọ n'efu, nke gosipụtara mmalite nke ọrụ ogologo ógè na-arụ ọrụ n'akwụkwọ akụkọ. Na mbido na ABU Zaria, Okenyodo nyèrè áká ma dezie ụfọdụ magazin campus.
N'abalị iri abụọ na atọ n'ọnwa Juun 2001, Okenyodo, yá nà ndị ọrụ ibe ya bụ Sumaila Umaisha, Aba Ejembi, Jerome Ajayi, guzobere Njikọ Ndị édémédé Kaduna. Ọzọkwa ónyé isi oche nke Kaduna Writers' League site na mmalite ruo n'afọ 2006, Okenyodo duziri ndị nchịkọta akụkọ nke After the curfew, nchịkọta nke ihe odide ndị e kere eke sitere na nchịkọta afọ ise nke League nke akwụkwọ akụkọ kwa izu a maara dị ka Crocodile.
A họpụtara ya ka ọ bụrụ odeakwụkwọ mgbasa ozi nke Association of Nigerian Authors (ANA) n'ọnwa Nọvemba 2003, na-eje ozi ruo ọnwa Nọvemba 2007. N'ọnwa Disemba 2010, a họpụtara ya ka ọ bụrụ onyeisi óche nke kọmitii nhazi mpaghara nke mgbakọ ncheta afọ iri atọ nke otu ahụ a haziri ka e mee na Abuja n'ọnwa Ọktoba afọ 2011. Okenyodo bụ ónyé otu Nigerian Institute of Public Relations (NIPR), Abuja, na-eje ozi na kọmitii mgbasa ozi na mmekọrịta ọha na eze.
N'afọ 2006, Odoh Diego Okenyodo si Kaduna kwaga ọrụ na Alliance for Credible Elections nke dị na Abuja dị ka ónyé nhazi mgbasa ozi. Site na njikọ nke òtù ndị obodo, ọ nwetara ọrụ na Centre for Democracy and Development (CDD) dị ka ónyé isi mmemme na-ahụ màkà nkwurịta okwu nke nzukọ ahụ.<ref>{{Cite web|url=http://www.cddwestafrica.org|title=Welcome|author=<!--Staff writer(s); no by-line.-->|work=cddwestafrica.org|publisher=Centre for Democracy Development|accessdate=23 December 2013}}</ref>
N'ọnwa Jenụwarị 2009, na-achọ ahụmịhe nke ngalaba onwé, ọ kwagara na [[CMC Connect Burson-Marsteller|CMC]] Connect Burson-Marsteller (Perception Managers) iji duzie ụlọ ọrụ mgbasa ozi ọha na eze nke ụlọ ọrụ mgbasawanye ahịa nke dị na Abuja.<ref>{{Cite web|url=http://www.cmcconnect.com|title=CMC Connect|author=<!--Staff writer(s); no by-line.-->|work=cmcconnect.com|accessdate=23 December 2013}}</ref> Ọ bụ ónyé isi nchịkwa nkè Isu Media Ltd ugbu a, ụlọ ọrụ mmekọrịta ọha na eze na Abuja.
Odoh so na British Council / Lancaster University's Crossing Borders literary mentorship program n'afọ 2005 na InWent's Measuring Democracy, Governance and Human Rights course na Namibia (2008). Ọ rụrụ ọrụ na ónyé édémédé onwé ya màkà BBC World Service Trust, ActionAid, Coalitions for Change, Centre for Democracy and Development, Civil Society Legislative Advocacy Centre, wdg.
== Ọrụ ==
Akwụkwọ uri ya, nke akpọrọ A Poem to its Creator, ka Hybun Publications International wepụtara n'ọnwa Machị 2009 na nnukwu otuto. "A pụrụ ịkọwa nyocha uri nke Okeniodo dị ka eclectic ka ọ na-eji uri eme ihe iji kwuo okwu mmekọrịta mmadụ na ibe ya, dọọ áká ná ntị ma kọwaa uri n'onwe ya, "otu ónyé nkatọ na-ekwu maka nchịkọta ahụ. Ónyé ọzọ na-ekwu, sị: "Ka ị na-agafe uri Okenyodoz, a na-akụ gị n'ọnọdụ".<ref>{{Cite web|url=http://www.africanwriter.com/from-a-poem-to-its-creator-meeting-okenyodo/|title=From a Poem to its Creator… Meeting Okenyodo|author=Akunyili|first=Tochukwu|date=19 June 2009|work=africanwriter.com|accessdate=23 December 2013}}</ref>
== Onyinye na Nsọpụrụ ==
* A Poem to its Creator e depụtara màkà US $ 50,000 The Nigeria Prize for Literature n'afọ 2009.
* Na Febụwarị 2021, e nyèrè Okenyodo ònyìnyé màkà onyinye ya na nchịkwa nka na Naijiria n'ogè mmemme ụlọ akwụkwọ Hadiza Ibrahim Aliyu kwà afọ [https://web.archive.org/web/20210116004235/https://hiasfest.org.ng/wordpress/] nke Hill-Top Creative Arts Foundation, Minna, Niger State, Nigeria haziri.
== Edensibia ==
{{Reflist}}
{{DEFAULTSORT:Okenyodo, Diego Odoh}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
[[Òtù:Pages with unreviewed translations]]
ibyfptrxn200ufxyxpsnt8gby0q8olw
Woji
0
26628
628952
113213
2026-04-05T11:52:55Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
628952
wikitext
text/x-wiki
'''Woji''' bụ [[Ama|obodo]] dị na Obio-Akpor Local Government Area na Rivers State, Nigeria.<ref>{{Cite web|title=Woji Estate Road Walk - Port Harcourt, Rivers State, Nigeria {{!}} Pacer|url=https://www.mypacer.com/routes/69600/woji-estate-road-port-harcourt-rivers-state-nigeria|accessdate=2023-04-29|work=www.mypacer.com|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=Woji in Port-Harcourt - Rivers - CityDir.org|url=https://www.citydir.org/NG/Rivers/Port-Harcourt/Cities/Woji/|accessdate=2023-04-29|work=www.citydir.org|archivedate=2023-04-29|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230429172535/https://www.citydir.org/NG/Rivers/Port-Harcourt/Cities/Woji/}}</ref>
[[Ama|Obodo]] Woji gbara elelenwo gburugburu, Artillery, Slaughter, Rumukrushi, wdg.Ụlọ ọrụ, Omahia Mmanụ Ụgbọala, ụka, nnukwu ụlọ ahịa, ụlọ akwụkwọ na [[Ụlọ akụ́|ụlọ akụ]] wdg dị na mpaghara obodo mepere emepe nke Woji, Rivers State.<ref>{{Cite web|title=The top 10 places near Woji « HEYPLACES.COM.NG|url=https://heyplaces.com.ng/Port_Harcourt/Woji/|accessdate=2023-04-29|work=heyplaces.com.ng|language=en-NG}}</ref>
[[Ama|Obodo]] woji nwere okporo ámá na ala dị iche iche dị ka Federal Housing Estate Woji wdg.<ref>{{Cite web|title=Woji Estate Road Walk - Port Harcourt, Rivers State, Nigeria {{!}} Pacer|url=https://www.mypacer.com/routes/69600/woji-estate-road-port-harcourt-rivers-state-nigeria|accessdate=2023-04-29|work=www.mypacer.com|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=Road 30, Federal Housing Estate, Woji, Port Harcourt - Port Harcourt - WorldPlaces|url=https://nigeria.worldplaces.me/view-place/82633850-road-30-federal-housing-estate-woji-port-harcourt.html|accessdate=2023-05-12|work=nigeria.worldplaces.me|language=en}}</ref>
[[Ama|Obodo]] Woji nwere osimiri aha ya nke a na-akpọ Osimiri Woji.
== Ebensidee ==
{{Reflist}}
a5jia42l82n4diusurt8cr49tdwh69q
Verónica Macamo
0
27758
628861
140055
2026-04-04T20:09:51Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
628861
wikitext
text/x-wiki
[[Usòrò:President of National Assembly, Veronica Macamo, at Maputo, in Mozambique (cropped).jpg|thumb|Verónica Macamo]]{{Databox}}
'''Verónica Nataniel Macamo Dlhovo''' (amụrụ na onwa Nọvemba 13, na afo 1957) bụ onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị Mozambik nke jere ozi dị ka Minista nke Mmekọrịta Mba Ọzọ kemgbe afo 2020. Ọ rụrụ ọrụ dị ka onye isi oche nke Nzukọ nke Republic of Mozambique site na 2010 wee ruo afo 2020. Dlhovo bụ onye otu Frelimo.
Ọ malitere ọrụ ya dị ka onye nke ndọrọ ndọrọ ọchịchị na Gaza Province dị ka onye otu nke Organization of Mozambican Women ma ruo n'ókè nke ọrụ ya mgbe ọ buru nwanyị mbụ bụ onye isi oche nke Nzukọ ahụ kemgbe Mozambique nwetara nnwere onwe.<ref name=":0">{{Cite web|url=https://www.biografia.co.mz/index.php/pt/politica/155-curtas-notas-biograficas-de-veronica-macamo|title=Curtas notas biográficas de Verónica Macamo|author=Parlamento|first=Página Oficial do|work=www.biografia.co.mz|language=pt-pt|accessdate=2018-12-06|archivedate=2018-12-06|archiveurl=https://web.archive.org/web/20181206114448/https://www.biografia.co.mz/index.php/pt/politica/155-curtas-notas-biograficas-de-veronica-macamo}}</ref>
A mụrụ Veronica Nataniel Macamo Dlhovo na ubochi iri na atonke onwa Nọvemba na afo 1957, na Bilene, Gaza Province. Ọ lụrụ di ma nwee ụmụ atọ. Dlhovo nwetara akara ugo mmụta na Mahadum Eduardo Mondlane n'afọ 1994. Ọ gakwara ọmụmụ na physics na mgbakọ na mwepụ n'otu mahadum ahụ.<ref name=":0"/>
Dlhovo malitere ịrụ ọrụ maka Frelimo ọbụna tupu nnwere onwe na mgbe Mozambique nweere onwe ya, ọ rụrụ ọrụ n'ọtụtụ ebe maka pati ahụ. Ọ na-etinye aka na ọrụ mmekọrịta mmadụ na ibe ya na-arụ ọrụ na Kọmitii ndọrọ ndọrọ ọchịchị nke nkwadebe ndọrọ ndọrọ ọchịchị ndị agha na Moamba 1975 wee ruo 1977, dị ka onye ndụmọdụ iwu nke ụlọ ọrụ kemgbe 1994, onye ndụmọdụ ikpe ziri ezi site na 2005 wee ruo 2007, yana dịka onye ndụmọdụ ikpe na onye isi oche nke Board of the Tourism Fund site na afo 2000 wee ruo 2009.<ref name=":1">{{Cite web|url=http://www.parlamento.mz/index.php/presidente|title=Presidente|work=www.parlamento.mz|accessdate=2018-12-06|archivedate=2018-03-22|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180322050721/http://www.parlamento.mz/index.php/presidente}}</ref> Ọ rụkwara ọrụ na òtù ụmụ nwanyị na-arụ ọrụ dị ka National Secretary for Formation of the Organization of Mozambican Women site na 1985 wee ruo afo 1989, a họpụtara ya ka ọ bụrụ onye otu nsọpụrụ nke Mozambican women's Organization na onye isi nke ngalaba ụmụ nwanyị na isi ụlọ ọrụ Central Committee, site na 1994 wee ruo afo 1995.<ref>{{Cite web|url=http://www.jornalnoticias.co.mz/index.php/politica/47317-no-desenvolvimento-do-pais-veronica-macamo-reconhece-o-continuo-esforco-da-mulher|title=NO DESENVOLVIMENTO DO PAÍS: Verónica Macamo reconhece o contínuo esforço da mulher|work=Jornal Notícias|language=pt-pt|accessdate=2018-12-06}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.jornalnoticias.co.mz/index.php/politica/81759-veronica-macamo-recebe-diploma-de-honra-pela-uem|title=Verónica Macamo recebe diploma de honra pela UEM|author=Macuácua|first=Amandio Roberto|work=Jornal Notícias|language=pt-pt|accessdate=2018-12-06}}</ref><ref name=":1" /> Dị ka onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị, a họpụtara Dlhovo ka ọ bụrụ onye omeiwu na 1999 site na mpaghara Gaza. N'afọ 1999, a họpụtara ya ka ọ bụrụ osote onye isi oche nke National Assembly. N'afọ 2004, a họpụtara ya dị ka onye otu Pan-African Parliament site na Mozambique.<ref>{{Cite web|url=http://www.africa-union.org/organs/pan%20african%20parliament/List%20of%20Members%20pap.pdf|title=List of Members of the Pan African Parliament (as of 15 March 2004)|work=African Union|accessdate=21 December 2009|archiveurl=https://web.archive.org/web/20110518171107/http://www.africa-union.org/organs/pan%20african%20parliament/List%20of%20Members%20pap.pdf|archivedate=18 May 2011}}</ref>
A họpụtara Dlhovo dị ka nwanyị mbụ bụ onye isi oche nke Nzukọ ahụ n'afọ 2010, na ngụkọta vootu nari iri iteolu na abuo n'ime nari iri iteolu na ano.<ref>{{Cite web|url=https://noticias.sapo.mz/actualidade/artigos/veronica-macamo-eleita-presidente-e-investidos-deputados-da-renamo|title=Verónica Macamo eleita presidente e investidos Deputados da Renamo|author=SAPO|work=SAPO Notícias|language=pt|accessdate=2018-12-06|archivedate=2019-03-28|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190328115941/https://noticias.sapo.mz/actualidade/artigos/veronica-macamo-eleita-presidente-e-investidos-deputados-da-renamo}}</ref> Dị ka onye isi oche nke nzukọ ahụ, a maara Dlhovo maka àgwà ya siri ike. O nyere echiche ya n'isiokwu ndị metụtara ndọrọ ndọrọ ọchịchị na Mozambique ma rụọ ọrụ dị mkpa n'ịmepụta iwu, gụnyere iwu gbasara alụmdi na nwunye ndị nọ n'afọ iri na ụma na mmetọ ụmụaka.<ref>{{Cite web|url=https://www.dw.com/pt-002/ver%C3%B3nica-macamo-ningu%C3%A9m-est%C3%A1-acima-da-lei-em-mo%C3%A7ambique/a-40935851|title=Verónica Macamo: "Ninguém está acima da lei em Moçambique" {{!}} DW {{!}} 13.10.2017|author=(www.dw.com)|first=Deutsche Welle|work=DW.COM|language=pt|accessdate=2018-11-28}}</ref><ref>{{Cite news|url=http://www.angop.ao/angola/pt_pt/noticias/africa/2018/1/6/Mocambique-Veronica-Macamo-sublinha-que-seu-pais-vive-num-clima-paz,7b0366b6-f0db-4d20-8527-893577b2c11f.html|title=Moçambique: Verónica Macamo sublinha que seu país vive num clima de paz|work=ANGOP|accessdate=2018-11-28|language=PT-PT}}</ref> A họpụtara ya ọzọ dị ka ọkà okwu n'afọ 2015.<ref>{{Cite web|title=IPU PARLINE database: MOZAMBIQUE (Assembleia da Republica), Full text|url=http://archive.ipu.org/parline-e/reports/2223.htm|accessdate=2022-03-26|work=archive.ipu.org}}</ref>
Na ubochi 17 Jenụwarị na afo 2020, onye isi ala Filipe Nyusi họpụtara ya dị ka Minista na-ahụ maka ihe gbasara mba ofesi na kọmitii ọhụrụ ya.<ref>{{Cite news|date=2020-01-17|title=Mozambique's do Rosário stays on as prime minister in trimmed cabinet|language=en|work=Reuters|url=https://www.reuters.com/article/us-mozambique-cabinet-idUSKBN1ZG2C0|accessdate=2022-03-26}}</ref>
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
q4m5i57gospur3dznp4agoiiv18be0f
Wendy Shay
0
28573
628947
449868
2026-04-05T10:15:20Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 2 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
628947
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}[[Usòrò:Wendy Addo.jpg|thumb|Wendy Addi.jpg]]
'''Wendy Asiamah Addo''' (amụrụ na 20 Febụwarị 1996), nke a maara site na aha egwu '''Wendy Shay''', bụ onye na-agụ egwu Ghana.<ref>{{Cite web|url=https://profileability.com/tag/wendy-shay-biography/|title=ProfileAbility – Tag: Wendy Shay biography|work=ProfileAbility|language=en-GB|accessdate=13 April 2019}}</ref><ref name="muzikhyte">{{Cite web|url=https://www.muzikhyte.com/entertainment/wendy-shay-biography-net-worth/|work=Muzikhyte.com|date=14 October 2018|title=Wendy Shay Biography & Net Worth|accessdate=15 November 2018|archivedate=28 March 2019|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190328192459/https://www.muzikhyte.com/entertainment/wendy-shay-biography-net-worth/}}</ref><ref name="afrikalyrics">{{Cite web|url=https://afrikalyrics.com/en/artist/wendy-shay|title=WENDY SHAY|work=Afrikalyrics.com|accessdate=15 November 2018|archivedate=24 July 2019|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190724030644/https://afrikalyrics.com/en/artist/wendy-shay}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.myjoyonline.com/entertainment/2019/September-13th/i-was-not-allowed-to-prove-myself-wendy-shay.php|title=I was not allowed to prove myself – Wendy Shay. His boyfriend is|work=myjoyonline.com|accessdate=20 January 2020|archivedate=13 September 2019|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190913212750/https://www.myjoyonline.com/entertainment/2019/September-13th/i-was-not-allowed-to-prove-myself-wendy-shay.php}}</ref> Na Machị 2021, ọ nọ n'etiti Top 30 Most Influential Women in Music site na 3Music Awards Women's Brunch.<ref>{{Cite web|title=Amaarae, Cina Soul, Gyakie, Adina, Theresa Ayoade, others named in 3Music Awards' Top 30 Women in Music list - MyJoyOnline.com|url=https://www.myjoyonline.com/amaarae-cina-soul-gyakie-adina-theresa-ayoade-others-named-in-3music-awards-top-30-women-in-music-list/|accessdate=24 March 2021|work=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref>
== Mmalite ya ==
A mụrụ Wendy Shay na 20 Febụwarị 1996 na Accra, mpaghara dịpụrụ adịpụ nke Greater Accra Region nke [[Ghana]].<ref name="auto">{{Cite web|url=https://profileability.com/wendy-shay/|title=Wendy Shay {{!}} ProfileAbility|work=profileability.com|language=en-GB|accessdate=8 October 2018}}</ref><ref name="Mutuku">{{Cite web|author=Mutuku|first=Ryan|date=3 November 2020|title=Wendy Shay biography: real name, early life, family, hometown, net worth|url=https://yen.com.gh/113709-who-wendy-shay.html|accessdate=25 March 2021|work=Yen.com.gh - Ghana news.|language=en}}</ref> Mgbe nna ya nwụsịrị, ya na ụmụnne ya atọ kwagara Stuttgart, Germany. Ịhụnanya Wendy nwere maka egwu toro mgbe nna ya nwụsịrị mgbe ọ dị afọ anọ.
Ọ gara Morning Star School na St Martin de Porres<ref name="auto"/><ref name="vibelens.com">{{Cite web|url=https://vibelens.com/about-wendy-shay-biography/|title=7 Things You Didn’t Know About Wendy Shay Biography|work=vibelens.com|accessdate=12 November 2018|archivedate=7 December 2018|archiveurl=https://web.archive.org/web/20181207045650/https://vibelens.com/about-wendy-shay-biography/}}</ref> na Accra tupu ọ kwaga Stuttgart ebe ọ gara n'ihu na agụmakwụkwọ ya site na klaasị 7 (JHS 1).<ref>{{Cite news|url=https://www.ghgossip.com/wendy-shay-reveals-the-origin-of-her-name/|title=Wendy Shay Reveals The Origin Of Her Name|date=2 July 2018|work=Ghgossip.com|accessdate=8 October 2018|language=en-AU}}</ref> Ọ gakwara ụlọ akwụkwọ egwu na Bernhausen na [[Jémanị|Germany]].<ref name="Mutuku"/>
== Ọrụ ==
Wendy Shay bụ onye nọọsụ a zụrụ azụ site na ọrụ, na-arụ ọrụ dị ka onye na-amụ nwa n'ọhịa ahụike. Ọ rụrụ ọrụ dị ka onye na-amụ nwa ruo mgbe ọ kwagara Ghana iji chụsoo nrọ egwu ya.<ref>{{Cite web|author=Lamptey|first=Edwin|date=15 February 2021|title=Wendy Shay set to drop music career and go back to nursing due to COVID-19|url=https://yen.com.gh/182445-wendy-shay-set-drop-music-career-nursing-due-covid-19.html|accessdate=25 March 2021|work=Yen.com.gh - Ghana news.|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|date=1 October 2018|title=From A Nurse To A Music Star; The Wendy Shay Story|url=https://www.ghgossip.com/from-a-nurse-to-a-music-star-the-wendy-shay-story/|accessdate=25 March 2021|work=GhGossip|language=en-AU|archivedate=2 October 2023|archiveurl=https://web.archive.org/web/20231002214926/https://www.ghgossip.com/from-a-nurse-to-a-music-star-the-wendy-shay-story/}}</ref>
Ọ bụ Rufftown Records Manager Bullet mere ka ọ mara egwu ma bịanye aka na Jenụwarị 2018 mgbe ọnwụ mberede nke onye ibe ya Ebony Reigns.<ref>{{Cite web|url=https://yen.com.gh/113452-latest-wendy-shay-songs-2018.html#113452|title=Latest Wendy Shay songs in 2018|work=yen.com.gh|accessdate=12 November 2018}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.myjoyonline.com/entertainment/2019/January-30th/bullet-explains-why-wendy-shay-ebonys-songs-are-alike.php|title=Bullet explains why Wendy Shay, Ebony's songs are alike|work=myjoyonline.com|accessdate=23 March 2019|archivedate=5 September 2019|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190905163349/https://www.myjoyonline.com/entertainment/2019/january-30th/bullet-explains-why-wendy-shay-ebonys-songs-are-alike.php}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/Ebony-is-a-legend-Wendy-Shay-721011|title=Ebony is a legend – Wendy Shay|work=ghanaweb.com|language=en|accessdate=23 March 2019}}</ref> Na 1 June 2018, Wendy Shay wepụtara egwu izizi ya "Uber Driver", nke [[M.O.G Beatz|MOG Beatz]] mepụtara.<ref>{{Cite web|url=https://www.modernghana.com/entertainment/50377/music-wendy-shay-uber-driver-prod-by-mog-beatz.html|title=Music: Wendy Shay – Uber Driver (Prod. by MOG Beatz)|accessdate=12 November 2018}}</ref> A tọhapụrụ abụ ahụ na vidiyo gọọmentị n'otu ụbọchị ahụ.<ref>{{Cite web|url=https://www.youtube.com/watch?v=GbRxYrTyqfg|title=Wendy Shay – Uber Driver (Official Video)|accessdate=12 November 2018}}</ref><ref>{{Cite news|url=https://yen.com.gh/113709-who-wendy-shay.html#113709|title=Who is Wendy Shay?|author=Gracia|first=Zindzy|work=Yen.com.gh – Ghana news.|accessdate=8 October 2018|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite news|url=https://www.graphic.com.gh/entertainment/showbiz-news/here-comes-wendy-shay.html|title=Here comes Wendy Shay|author=Owusu-Amoah|first=Gifty|work=Graphic Online|accessdate=8 October 2018|language=en-gb}}</ref>
N'oge na-adịbeghị anya, e jidere Wendy Shay dị ka ''Ahenemba Hemaa'' nke Gomoa Afransi na Central Region (Ghana) na aha oche Queen Ewurabena Ofosuhemaa Shay 1.<ref>{{Cite web|url=https://www.eonlinegh.com/shaykingdom-wendy-shay-enstooled-as-queen-mother-of-gomoa-afranse/|title=Wendy Shay Enstooled As Queen Mother Of Gomoa Afranse|date=2 December 2019|work=EOnlineGH.Com|language=en-US|accessdate=5 February 2020|archivedate=3 February 2022|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220203010534/https://eonlinegh.com/shaykingdom-wendy-shay-enstooled-as-queen-mother-of-gomoa-afranse/}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.pulse.com.gh/entertainment/celebrities/wendy-shay-is-officially-a-queen-heres-her-stool-name/x8cqcqh|title=Wendy Shay is officially a Queen – here’s her stool name|date=3 December 2019|work=Entertainment|language=en-US|accessdate=20 January 2020}}</ref>
== Onye nnọchi anya akara ==
Wendy Shay bụ onye nnọchi anya akara maka Youth Employment Agency (YEA) na Ghana.<ref>{{Cite web|url=https://www.peacefmonline.com/pages/showbiz/news/201907/386482.php|title=Wendy Shay Remains Our Ambassador – YEA|author=Online|first=Peace FM|work=peacefmonline.com|accessdate=20 January 2020|archivedate=10 July 2019|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190710185150/https://www.peacefmonline.com/pages/showbiz/news/201907/386482.php}}</ref><ref>{{Cite web|date=5 March 2021|title=3Music Awards organisers name Top 30 Women in Music|url=https://citinewsroom.com/2021/03/3music-awards-organisers-name-top-30-women-in-music/|accessdate=24 March 2021|work=Citinewsroom - Comprehensive News in Ghana|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=8 July 2019|title=Wendy Shay sacked as YEA Ambassador|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/Wendy-Shay-sacked-as-YEA-Ambassador-761482|accessdate=25 March 2021|work=GhanaWeb|language=en}}</ref>
E nwere esemokwu banyere ịchụpụ Wendy dị ka onye nnọchi anya akara maka Ụlọ Ọrụ Ọrụ Ọrụ Ndị Ntorobịa (YEA) mana e mechara kwado na ọ ka bụ onye nnọchianya.<ref>{{Cite web|author=Online|first=Peace FM|title=Wendy Shay Still Our Ambassador - YEA|url=https://www.peacefmonline.com/pages/showbiz/news/201907/386476.php|accessdate=25 March 2021|work=Peacefmonline.com - Ghana news|archivedate=3 February 2022|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220203004955/https://www.peacefmonline.com/pages/showbiz/news/201907/386476.php}}</ref><ref>{{Cite web|title=Wendy Shay dropped as ‘Youth Employment Agency’ ambassador – Glitz Africa Magazine|url=https://www.glitzafrica.com/wendy-shay-dropped-as-youth-employment-agency-ambassador/|accessdate=25 March 2021|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=8 July 2019|title=YEA: Wendy Shay still our ambassador|url=https://www.abcnewsgh.com/yea-wendy-shay-still-our-ambassador/|accessdate=25 March 2021|work=ABC News Ghana|language=en-US|archivedate=9 August 2021|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210809145716/https://www.abcnewsgh.com/yea-wendy-shay-still-our-ambassador/}}</ref>
== Egwuregwu ==
Wendy Shay emeela n'ọtụtụ ihe omume gụnyere Miss Ghana 2018 Finals, RTP Awards Africa 2018, BF Suma Ghana Connect 18 concert.<ref>{{Cite web|url=https://www.pulse.com.gh/lifestyle/events/wendy-shay-performs-at-bf-suma-ghana-connect-18-concert-id9042577.html|title=Watch Wendy Shay's stunning performance at BF Suma Ghana Connect 18 concert|work=Pulse.com.gh|accessdate=12 November 2018|archivedate=7 December 2018|archiveurl=https://web.archive.org/web/20181207045652/https://www.pulse.com.gh/lifestyle/events/wendy-shay-performs-at-bf-suma-ghana-connect-18-concert-id9042577.html}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://dailyguideafrica.com/wendy-shay-joins-artistes-for-miss-ghana-2018/|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180927141209/http://dailyguideafrica.com/wendy-shay-joins-artistes-for-miss-ghana-2018/|archivedate=27 September 2018|title=Wendy Shay Joins Artistes For Miss Ghana 2018|work=Dailyguideafrica.com|accessdate=12 November 2018}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.peacefmonline.com/pages/showbiz/pageants/201809/364096.php|title=Ambolley, Wendy Shay, Others To Perform At Miss Ghana 2018 Finals|work=Peacefmonline.com|accessdate=12 November 2018|archivedate=3 February 2022|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220203034933/https://www.peacefmonline.com/pages/showbiz/pageants/201809/364096.php}}</ref>
N'ọnwa Disemba 2019, ọ rụkwara ọrụ na Ghana's Afronation Music Festival. <ref>{{Cite web|url=https://museafrica.com/burna-boy-a-day-1-review-from-yaw-boadu-ayeboafoh/|title=Burna Boy & Stonebwoy steal show at Afro Nation Ghana; A day 1 review from Yaw Boadu-Ayeboafoh – Muse Africa|author=Yaw|first=Nana|date=2 December 2019|work=museafrica.com/|language=en-US|accessdate=20 January 2020}}</ref>
Ndị uwe ojii kwụsịrị arụmọrụ ya na Belgium na Ghana Culture Festival 2022.<ref>{{Cite web|date=4 October 2022|title=Police halt Wendy Shay’s show in Belgium|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/Police-halt-Wendy-Shay-s-show-in-Belgium-1635824|accessdate=6 October 2022|work=GhanaWeb|language=en|archivedate=6 October 2022|archiveurl=https://web.archive.org/web/20221006124541/https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/Police-halt-Wendy-Shay-s-show-in-Belgium-1635824}}</ref>
== Nkọwapụta ==
=== Ndị na-alụbeghị di ===
* "Uber Driver"<ref>{{Cite web|url=https://www.ghxclusives.com/wendy-shay-uber-driver-prod-by-mog-beatz/|title=Wendy Shay – Uber Driver (Prod. By MOG Beatz)|date=3 June 2018|work=GhXclusives.Com|language=en-GB|accessdate=23 March 2019|archivedate=23 March 2019|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190323222315/https://www.ghxclusives.com/wendy-shay-uber-driver-prod-by-mog-beatz/}}</ref>
* "Bedroom Commando"<ref>{{Cite web|url=https://www.ghxclusives.com/wendy-shay-bedroom-commando-prod-by-mog/|title=Wendy Shay – Bedroom Commando (Prod By MOG)|date=1 July 2018|work=GhXclusives.Com|language=en-GB|accessdate=23 March 2019|archivedate=23 March 2019|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190323222408/https://www.ghxclusives.com/wendy-shay-bedroom-commando-prod-by-mog/}}</ref>
* "Astalavist"<ref>{{Cite web|url=https://www.ghanamotion.com/wendy-shay-astalavista-prod-by-mog-beatz/|title=Wendy Shay – Astalavista (Prod. by MOG Beatz)|author=NytMare|first=Blogger's|date=7 September 2018|work=Ghanamotion.com|language=en-US|accessdate=23 March 2019|archivedate=3 February 2022|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220203011409/https://www.ghanamotion.com/wendy-shay-astalavista-prod-by-mog-beatz/}}</ref>
* "Abụ Ọma 35" (<small>nke</small> <small>Kuami Eugene</small>, <small>[[Sarkodie (rapper)|Sarkodie]]</small> gosipụtara)<ref>{{Cite web|url=https://plugtimes.com/2018/10/music-download-wendy-shay-psalm-35-sarkodie-kuami-eugene/|title=MUSIC DOWNLOAD: Wendy Shay – Psalm 35 ft Sarkodie, Kuami Eugene|date=6 October 2018|work=PlugTimes.Com|language=en-GB|accessdate=19 February 2019|archivedate=3 February 2022|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220203011407/https://plugtimes.com/2018/10/music-download-wendy-shay-psalm-35-sarkodie-kuami-eugene/}}</ref>
* "The Boy Is Mine" (<small>nke</small> <small>[[Eno Barony]]</small> gosipụtara)<ref>{{Cite web|url=https://www.ghanamotion.com/wendy-shay-the-boy-is-mine-ft-eno-barony-prod-by-mog-beatz/|title=Wendy Shay – The Boy Is Mine ft. ENo Barony (Prod. by MOG Beatz)|author=NytMare|first=Blogger's|date=1 October 2018|work=Ghanamotion.com|language=en-US|accessdate=23 March 2019|archivedate=3 February 2022|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220203011406/https://www.ghanamotion.com/wendy-shay-the-boy-is-mine-ft-eno-barony-prod-by-mog-beatz/}}</ref>
* "Masakra" (nke Ray James gosipụtara)<ref>{{Cite web|url=https://www.ghxclusives.com/wendy-shay-masakra-feat-ray-james-prod-by-danny-beatz/|title=Wendy Shay – Masakra (Feat Ray James) (Prod by Danny Beatz)|date=2 November 2018|work=GhXclusives.Com|language=en-GB|accessdate=23 March 2019|archivedate=23 March 2019|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190323222315/https://www.ghxclusives.com/wendy-shay-masakra-feat-ray-james-prod-by-danny-beatz/}}</ref>
* "Ihe niile Maka Gị"<ref>{{Cite web|url=https://www.ghanamotion.com/wendy-shay-all-for-you-prod-by-mog-beatz/|title=Wendy Shay – All For You (Prod. by Mog Beatz)|author=NytMare|first=Blogger's|date=2 January 2019|work=Ghanamotion.com|language=en-US|accessdate=23 March 2019|archivedate=3 February 2022|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220203011409/https://www.ghanamotion.com/wendy-shay-all-for-you-prod-by-mog-beatz/}}</ref>
* "Shay On You" [ihe odide dị mkpa]
* Stevie Wonder feat [[Shatta Wale]]<ref>{{Cite web|url=https://tooxclusive.com/west/download-mp3/wendy-shay-stevie-wonder-ft-shatta-wale/|title=Wendy Shay – "Stevie Wonder" ft. Shatta Wale Gh Music {{!}} MP3|date=6 May 2019|work=Gh Music|language=en-US|accessdate=20 January 2020|archivedate=9 August 2021|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210809145728/https://tooxclusive.com/west/download-mp3/wendy-shay-stevie-wonder-ft-shatta-wale/}}</ref>
* Ihe Nile Maka Gị<ref>{{Cite web|url=https://www.ghanamotion.com/wendy-shay-all-for-you-prod-by-mog-beatz/|title=Wendy Shay – All For You (Prod. by Mog Beatz)|author=NytMare|first=Blogger's|date=2 January 2019|work=Ghanamotion.com|language=en-US|accessdate=20 January 2020|archivedate=3 February 2022|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220203011409/https://www.ghanamotion.com/wendy-shay-all-for-you-prod-by-mog-beatz/}}</ref>
* Kut Ọ bụ<ref>{{Cite web|url=https://www.jbklutse.com/wendy-shay-kut-it-mp3-official-video/|title=Wendy Shay – Kut It – Mp3, Official video and more|author=Music|first=JBKlutse|work=JBKlutse|language=en-GB|accessdate=20 January 2020}}</ref>
* CTD<ref>{{Cite web|url=https://www.ghanamotion.com/wendy-shay-c-t-d-prod-by-kasapa-beatz/|title=Wendy Shay – C. T. D (Prod. By Kasapa Beatz)|author=NytMare|first=Blogger's|date=2 November 2019|work=Ghanamotion.com|language=en-US|accessdate=20 January 2020|archivedate=26 December 2019|archiveurl=https://web.archive.org/web/20191226195439/https://www.ghanamotion.com/wendy-shay-c-t-d-prod-by-kasapa-beatz/}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.eonlinegh.com/yen-tie-obiaa-wendy-shay-features-mmebusem-video-watch/|title=Wendy Shay Features Mmebusem In New C.T.D Video|date=2 November 2019|work=EOnlineGH.Com|language=en-US|accessdate=5 February 2020|archivedate=5 February 2020|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200205230813/https://www.eonlinegh.com/yen-tie-obiaa-wendy-shay-features-mmebusem-video-watch/}}</ref>
* Tuff Skin Girl<ref>{{Cite web|url=https://www.ghanamotion.com/wendy-shay-tuff-skin-girl-prod-by-mog-beatz/|title=Wendy Shay – Tuff Skin Girl (Prod By Mog Beatz)|author=NytMare|first=Blogger's|date=1 January 2020|work=Ghanamotion.com|language=en-US|accessdate=20 January 2020|archivedate=3 February 2022|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220203011407/https://www.ghanamotion.com/wendy-shay-tuff-skin-girl-prod-by-mog-beatz/}}</ref>
* Katiana (feat [[Razben]])
* Okpomọkụ
* Onye lanarịrị
* Eluigwe
=== Album ===
* Shay On You<ref>{{Cite web|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/Wendy-Shay-launches-Shay-on-You-album-710509|title=Wendy Shay launches ‘Shay on You’ album|work=ghanaweb.com|language=en|accessdate=23 March 2019}}</ref>
* Shayning Star<ref>{{Cite web|author=Naomi|first=Sefa|date=28 May 2021|title=Wendy Shay – Shayning Star (Full Album) {{!}} Zip File Download|url=https://ghcountdown.net/wendy-shay-shayning-star-full-album/|accessdate=9 August 2021|work=GhCountdown.Net|language=en-US|archivedate=3 February 2022|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220203011406/https://ghcountdown.net/wendy-shay-shayning-star-full-album/}}</ref>
== Onyinye na nhọpụta ==
{| class="wikitable"
|+
!Afọ
!Ihe omume
!Ihe nrite
!Onye e nyere ya
!Nsonaazụ
!Nkwupụta
|-
| rowspan="8" |2018
|Onyinye Ghana-Naija Showbiz
|Onye na-ese ihe ọhụrụ kachasị mma n'afọ
|Ya onwe ya
|{{Won}}
|<ref>{{Cite web|url=http://www.yfmghana.com/2018/09/18/full-list-kwesi-arthur-wendy-shay-wiyaala-others-nominated-for-ghana-naija-showbiz-awards-2018/|title=Full List: Kwesi Arthur, Wendy Shay, Wiyaala others nominated for Ghana-Naija Showbiz Awards 2018|author=Abdullai|first=Isshak|work=Yfmghana.com|accessdate=6 December 2018|archivedate=7 December 2018|archiveurl=https://web.archive.org/web/20181207150026/https://www.yfmghana.com/2018/09/18/full-list-kwesi-arthur-wendy-shay-wiyaala-others-nominated-for-ghana-naija-showbiz-awards-2018/}}</ref>
|-
|Ghana Music Awards SA
|Onye Ọhụrụ Na-ese Ihe nke Afọ
|Ya onwe ya
|{{Won}}
|<ref>{{Cite web|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/Wendy-Shay-wins-New-Artiste-of-the-Year-at-Ghana-Music-Awards-SA-698576|title=Wendy Shay wins New Artiste of the Year at Ghana Music Awards SA – Entertainment 2018-11-07|work=Ghanaweb.com|accessdate=6 December 2018}}</ref>
|-
| rowspan="3" |Onyinye "Bangerz of the Quarter" nke MuseAfrica
|Afrobeats Onye na-ese ihe nke Afọ
|Ya onwe ya
|{{Nom}}
|<ref name="auto1">{{Cite web|url=https://museafrica.com/kuami-eugene-king-promise-medikalwendy-shay-lead-nominations-at-museafricas-bangerz-of-the-quarter-awards/|title=Kuami Eugene, King Promise, Medikal, Wendy Shay lead nominations at MuseAfrica’s "Bangerz of the Quarter" Awards|author=NYB|date=29 August 2018|work=Museafrica.com|accessdate=6 December 2018}}</ref>
|-
|Afrobeats Abụ nke Quarter
|Onye ọkwọ ụgbọala Uber
|{{Nom}}
|<ref name="auto1" />
|-
|Abụ nke Quarter
|Onye ọkwọ ụgbọala Uber
|{{Nom}}
|<ref>{{Cite web|url=https://kasapafmonline.com/2018/09/museafrica-releases-voting-results-for-bangerz-of-the-quarter-accolades/|title=MuseAfrica releases voting results for Bangerz of the Quarter Accolades {{!}} Kasapa102.5FM|author=Acquah|first=Edward|work=kasapafmonline.com|language=en-US|accessdate=23 March 2019|archivedate=3 February 2022|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220203015103/https://kasapafmonline.com/2018/09/museafrica-releases-voting-results-for-bangerz-of-the-quarter-accolades/}}</ref>
|-
| rowspan="3" |Ihe nrite Egwú Ọwụwa Anyanwụ
|Nwanyị Na-agụ Egwú nke Afọ
|Ya onwe ya
|{{Nom}}
|<ref name=":0">{{Cite web|url=https://www.musicinafrica.net/magazine/ghanas-eastern-music-awards-2018-full-list-nominees|title=Ghana's Eastern Music Awards 2018: Full list of nominees|date=2 November 2018|work=Musicinafrica.net|accessdate=6 December 2018}}</ref>
|-
|Onye na-ese ihe nke Afọ
|Ya onwe ya
|{{Nom}}
|<ref name=":0" />
|-
|Vidio Egwú nke Afọ
|Onye ọkwọ ụgbọala Uber
|{{Won}}
|<ref>{{Cite web|url=https://nkpromogh.com/eastern-music-awards-2018-full-list-of-award-winners/|title=Eastern Music Awards 2018; Full List of Award Winners|date=9 December 2018|work=NK PROMO GH|language=en-US|accessdate=23 March 2019|archivedate=23 March 2019|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190323230205/https://nkpromogh.com/eastern-music-awards-2018-full-list-of-award-winners/}}</ref>
|-
| rowspan="3" |2019
|Ihe nrite 3Music
|Omume Ọganihu nke Afọ
|Ya onwe ya
|{{Won}}
|<ref>{{Cite web|url=http://www.myjoyonline.com/entertainment/2019/March-31st/live-winners-at-2019-edition-of-the-3music-awards.php|title=Winners at 2019 edition of the 3Music Awards|work=myjoyonline.com|accessdate=8 April 2019|archivedate=2 May 2019|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190502101346/https://www.myjoyonline.com/entertainment/2019/March-31st/live-winners-at-2019-edition-of-the-3music-awards.php}}</ref>
|-
|Vodafone Ghana Music Awards
|Nchọpụta nke Afọ
|Ya onwe ya
|{{Won}}
|<ref>{{Cite web|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/2019-VGMAs-Full-list-of-winners-747499|title=2019 VGMAs: Full list of winners|work=ghanaweb.com|language=en|accessdate=19 May 2019}}</ref>
|-
|Ghana Music Awards UK
|Onye Ọhụrụ Na-ese Ihe nke Afọ
|Ya onwe ya
|{{Won}}
|<ref>{{Cite web|url=https://www.musicinafrica.net/magazine/ghana-music-awards-uk-2019-all-winners|title=Ghana Music Awards UK 2019: All the winners|date=7 October 2019|work=Music in Africa|language=en|accessdate=20 January 2020}}</ref>
|-
| rowspan="2" |2021
| rowspan="2" |Vodafone Ghana Music Awards
|Afro-beats/Afro-pop Abụ nke Afọ
|Ya onwe ya
|{{Nom}}
|<ref name="ghanamusic_2021-04-03">{{Cite web|date=3 April 2021|title=List of nominees for VGMA 2021|url=https://www.ghanamusic.com/lists/2021/04/03/in-full-nominees-for-2021-vgma/|accessdate=27 June 2021|work=Ghana Music|language=en-GB}}</ref>
|-
|Afro-beat/Afro-pop Artiste nke Afọ
|Ya onwe ya
|{{Nom}}
|<ref name="ghanamusic_2021-04-03" />
|-
| rowspan="4" |2022
| rowspan="4" |Ihe nrite 3Music
|Nwaanyị nke Afọ
|Ya onwe ya
|{{Nom}}
| rowspan="4" |<ref>{{Cite web|author=Kotey|first=Nii|date=27 March 2022|title=3Music News: 3Music Awards '22: Here are all the winners|url=https://3music.tv/section/news/article?nid=nwi7nMUc8EfDQv03wzwIVX6zdP2|accessdate=13 April 2022|work=3Music TV|language=}}</ref>
|-
|Abụ nke Afọ
|Okpomọkụ
|{{Nom}}
|-
|Afrobeats/AfroPop Act of the Year
|Ya onwe ya
|{{Nom}}
|-
|Abụ Hip-Hop nke Afọ
|Okpomọkụ
|{{Nom}}
|}
== Ihe odide ==
{{Reflist}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
[[Òtù:Pages with unreviewed translations]]
fcp140p4daib0g8e7lpef597wroze4n
Noam Chomsky
0
30862
628900
187932
2026-04-05T03:37:16Z
~2026-21038-09
61031
Òtù
628900
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Avram Noam Chomsky'''[lower-alpha 1] (amuru Disemba 7, 1928) bu onye prọfesọ America na onye ama ama maka oru ya na linguistics, ndọrọ ndọrọ ọchịchị, na nkatọ ọha. Mgbe ụfọdụ a na-akpọ “nna nke mmụta asụsụ ọgbara ọhụrụ”,[lower-alpha 2] Chomsky bụkwa onye isi na nkà ihe ọmụma nyocha na otu n'ime ndị malitere ngalaba sayensị. Ọ bụ prọfesọ mmụta mmụta asụsụ na Mahadum Arizona yana prọfesọ ụlọ akwụkwọ emeritus na Massachusetts Institute of Technology (MIT). N'ime ndị odee dị ndụ a kacha akpọtụrụ, Chomsky edeela akwụkwọ karịrị 150 gbasara isiokwu dịka asụsụ, agha na ndọrọ ndọrọ ọchịchị. N'echiche, ọ dabara na [[Anarchism|anarcho-syndicalism]] na libertarian socialism.
Amụrụ ndị Ashkenazi ndị Juu kwabatara na Filadelfia, Chomsky zụlitere mmasị mbụ na anarchism site na ụlọ ahịa akwụkwọ ndị ọzọ na New York City. Ọ gụrụ akwụkwọ na Mahadum Pennsylvania. N'oge ọrụ postgraduate ya na Harvard Society of Fellows, Chomsky zụlitere tiori nke ụtọ asụsụ mgbanwe nke ọ nwetara akara ugo mmụta doctorate na 1955. N'afọ ahụ ọ malitere nkuzi na MIT, na 1957 pụtara dị ka onye pụtara ìhè na nkà mmụta asụsụ na ọrụ ya dị ịrịba ama Syntactic. Ihe owuwu, bụ ndị keere òkè dị ukwuu n'imezigharị ọmụmụ asụsụ. Site na 1958 ruo 1959 Chomsky bụ onye otu National Science Foundation ibe na Institute for Advanced Study. O kere ma ọ bụ mebere usoro mmụta asụsụ ụwa niile, usoro mmụta ụtọ asụsụ, usoro Chomsky, na mmemme dị ntakịrị. Chomsky nyekwara oke aka na mbelata nke omume asụsụ, ma na-akatọ ọrụ nke BF Skinner.
Onye na-emegide nkwuwa okwu nke itinye aka na US na Agha Vietnam, nke ọ hụrụ dị ka omume nke ọchịchị ndị America, na 1967 Chomsky bilitere na nlebara anya mba maka edemede agha ya bụ "ọrụ nke ndị ọgụgụ isi". N'ịbụ onye na-ejikọta ya na New Left, e jidere ya ọtụtụ oge maka mmemme ya ma tinye ya na ndepụta President Richard Nixon nke ndị mmegide ndọrọ ndọrọ ọchịchị. Mgbe ọ na-agbasawanye ọrụ ya na mmụta asụsụ n'ime iri afọ ndị sochirinụ, o tinyekwara aka na agha asụsụ. Na mmekorita ya na Edward S. Herman, Chomsky mechara kwupụta usoro mgbasa ozi nke nkatọ mgbasa ozi na nkwenye nrụpụta, wee rụọ ọrụ ikpughe ọrụ Indonesian nke East Timor. Mgbachitere ya maka nnwere onwe ikwu okwu na-enweghị ihe ọ bụla, gụnyere nke ịgọnarị Oké Mgbukpọ, wetara nnukwu esemokwu n'ihe gbasara Faurisson nke 1980s. Nkọwa nke Chomsky maka mgbukpọ nke Cambodia welitere esemokwu. Kemgbe ọ lara ezumike nká na nkuzi na-arụsi ọrụ ike na MIT, ọ gara n'ihu na ndọrọ ndọrọ ọchịchị olu ya, gụnyere imegide mwakpo 2003 nke Iraq na ịkwado mmegharị ahụ. Chomsky malitere nkuzi na Mahadum Arizona na 2017.
== Edensibia ==
{{Reflist|20em}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
[[Òtù:Anarchism]]
[[Òtù:Onye édémédé akwukwọ]]
[[Òtù:Ndị bịanyere aka na Nkwupụta N'asụsụ Dị N'Otu]]
49ndoke3opcp8w8hhqkn9swxas770wk
Walter Onnoghen
0
31170
628938
139962
2026-04-05T09:18:37Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
628938
wikitext
text/x-wiki
<references group="" responsive="1"></references>{{Databox}}
'''Walter Samuel Nkanu Onnoghen''' GCON (amụrụ na 22 Disemba 1950) bụ [[Ndị Naijiria|onye]] ọka iwu Naijiria nke jere ozi dị ka Chief Justice nke Naijiria site na 2017 ruo 2019.<ref name="NGP">{{Cite web|date=2013|url=http://kyg.nigeriagovernance.org/persons_in_offices/view/532|publisher=Nigeria Governance Project KYG|title=Justice Walter Samuel Nkwanu Onnoghen|accessdate=September 9, 2018|archivedate=September 9, 2018|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180909112855/http://kyg.nigeriagovernance.org/persons_in_offices/view/532}}</ref><ref name="Samuel Nkanu">{{Cite journal|year=2007|title=African biographies|url=https://www.washingtonpost.com/world/africa/nigeria-president-appoints-acting-chief-justice/2019/01/25/bbbbaf4c-20cc-11e9-a759-2b8541bbbe20_story.html|journal=The News|volume=29|pages=27}}</ref><ref name="National Judicial Institute, Nigeria">[https://web.archive.org/web/20190126090625/https://www.washingtonpost.com/world/africa/nigeria-president-appoints-acting-chief-justice/2019/01/25/bbbbaf4c-20cc-11e9-a759-2b8541bbbe20_story.html The Washington Post]</ref> Tupu ọ banye n'Ụlọikpe Kasị Elu, ọ bụ onye ọka ikpe na Cross River State na onye ọka ikpe nke Ụlọikpe Mkpegharị Ikpe.
A mụrụ Walter Onnoghen na 22 Disemba 1950 na Okurike Town, Biase Local Government Area nke Cross Rivers State.<ref name="NGP"/>
Onnoghen gụrụ akwụkwọ praịmarị na Presbyterian Primary School, Okurike Town n'etiti afọ 1959 na 1965. Site n'ebe ahụ, ọ gara Accra na [[Ghana]], nweta asambodo O-Level nke West African Examination Council (WAEC) na Odorgonno Senior High School n'etiti afọ 1967 na 1972, na WAEC (A-Levels) ya na Accra Academy n'etiti 1972 na 1974. Ọ gụsịrị akwụkwọ na Mahadum Ghana na Legon, [[Ghana]] na 1977 na Naịjirịa Law School na Lagos na 1978.<ref name="NGP"/>
N'agbata afọ 1989 - 1998, ọ bụ onye ọka ikpe ụlọ ikpe dị elu nke Cross Rivers State Judiciary. N'oge ọ bụ Onyeikpe Ụlọikpe Kasị Elu nke Cross Rivers State Judiciary, e mere ya Onye isi oche nke Cross River State Armed Robbery and Firm Arms Tribunal ma ọ nọrọ n'ọkwa ahụ ruo afọ 3 n'etiti 1990 - 1993. N'otu oge na 1996 mgbe ọ ka na-ejide ọkwa onye ọka ikpe nke ụlọ ikpe dị elu nke Cross Rivers State Judiciary, a họpụtara ya dịka onye isi oche, nyocha ikpe n'ime nsogbu dị n'etiti ụmụ akwụkwọ nke Mahadum Calabar na Obufa Esuk Orok Community, [[Calabar]]. N'afọ 1998, ọ bụ onye isi oche, Failed Bank Tribunal, Ibadan Zone. N'etiti oge nke 1992 ruo 2004, ọ rụrụ ọrụ dị ka onye ọka ikpe, Ụlọikpe Kasị Elu nke Rivers State ebe site na 1998 ruo 2005 ọ rụrụ ọrụ dịka onye ọka ikpe nke Ụlọikpe Mkpegharị.
N'ọnwa Febụwarị 2016, Justice Onnoghen duziri otu ndị ọka ikpe asaa nke ụlọ ikpe kachasị elu bụ ndị nyochara ma kwado ikpe ọnwụ nke Chukwuemeka Ezeugo (aka Rev. Eze) nke Nzukọ Ekpere Ndị Kraịst. N'afọ 2007, Justice Onnoghen keere òkè dị ukwuu na ntuli aka 2007 nke hụrụ Late [[Umaru Yar'Adua|Umaru Yar'adua]] dị ka Onye isi ala nke mba Naịjirịa. O nwere mkpebi dị iche nke mere ka ntuli aka onye isi ala ghara ịdị irè. Otú ọ dị, ọnọdụ ya bụ ikpe nke ndị ka nta.
== Nhọpụta dị ka CJN ==
== Nkwụsị dị ka CJN ==
Ikpe ahụ malitere na Jenụwarị 14, 2019 na Code of Conduct Tribunal mana Onnoghen anọghị.<ref>{{Cite news|title=Update: CJN, Walter Onnoghen shuns CCT trial|url=https://oak.tv/newstrack/breaking-cjn-walter-onnoghen-shuns/|accessdate=29 January 2019|work=Oak TV Newstrack|date=14 January 2019}}</ref> E wepụrụ ya n'izu na-esote n'ihi na Onnoghen mebiri usoro ịkpọ òkù ahụ.<ref>{{Cite news|title=CJN,Onnoghen defends absence from CCT, faults appearance notice|url=https://oak.tv/newstrack/cjn-onnoghen-defends-absence/|accessdate=29 January 2019|work=Oak TV Newstrack|date=14 January 2019}}</ref>
E mere ndokwa ka a nụ ikpe ọzọ na Jenụwarị 22, 2019 mana ọ pụtaghị n'ụlọ ikpe ọzọ.<ref>{{Cite news|title=BREAKING: Again, Onnoghen absent form court as CCT begins hearing|url=https://oak.tv/newstrack/onnoghen-absent-court/|accessdate=29 January 2019|work=Oak TV Newstrack|date=22 January 2019}}</ref>
Mgbe ọ na-anọghị ọzọ, Onye isi ala [[Muhammadu Buhari]] kwụsịrị ya na 26 Jenụwarị wee họpụta Tanko Ibrahim dị ka onye isi ikpe nke Naịjirịa.<ref>{{Cite news|title=President Buhari suspended embattled Chief Justice of Nigeria|url=https://oak.tv/newstrack/president-buhari-speaks-suspended-justice-walter-onnoghen/|accessdate=29 January 2019|work=Oak TV Newstrack|date=26 January 2019}}</ref>
Mgbe nke ahụ gasịrị, ndị uwe ojii mechiri ọfịs ya na ndị otu National Interest Defenders na Lawyers mere ngagharị iwe n'ọnụ ụzọ nke National Secretariat nke Nigerian Bar Association.<ref>{{Cite news|title=Breaking: Police seals Onnoghen's Office|url=https://oak.tv/newstrack/breaking-police-seals-onnoghens-office/|accessdate=29 January 2019|work=Oak TV Newstrack|date=28 January 2019}}</ref><ref>{{Cite news|title=Breaking: Protest at NBA Secretariat over Onnoghen, Tanko Mohammed|url=https://oak.tv/newstrack/onnoghen-protest-nba-secretariat-onnoghen/|accessdate=29 January 2019|work=Oak TV Newstrack|date=28 January 2019}}</ref> Nkwụsị ya kpatara ọtụtụ ọgba aghara site n'aka ndị ndọrọ ndọrọ ọchịchị, ndị ọka iwu na ọbụna nweta aha mba ụwa site n'etiti ndị otu mba ụwa.<ref>{{Cite news|title=SERAP issued five days ultimatum to the National Judicial Council|url=https://oak.tv/newstrack/serap-issues-5-day-ultimatum-njc-take-onnoghens-case/|accessdate=29 January 2019|work=Oak TV Newstrack|date=27 January 2019}}</ref><ref>{{Cite news|title=Timing of Onnoghen's suspension gives cause for concern – UK govt|url=https://oak.tv/newstrack/timing-onnoghens-suspension-gives-cause-concern-uk-government/|accessdate=29 January 2019|work=Oak TV Newstrack|date=26 January 2019}}</ref><ref>{{Cite news|title=NBA rejects Onnoghen's suspension, says it's a coup|url=https://oak.tv/newstrack/nba-rejects-onnoghens-suspension-says-coup/|accessdate=29 January 2019|work=Oak TV Newstrack|date=26 January 2019}}</ref>
Atiku kọwara nkwụsịtụ ya dị ka 'Dictatorship Taken Too Far'.<ref>{{Cite news|title=Atiku Abubakar, PDP, has described suspension of Walter Onnoghen|url=https://oak.tv/newstrack/atiku-says-onnoghens-suspension/|accessdate=29 January 2019|work=Oak TV Newstrack|date=26 January 2019}}</ref>
Minista na-ahụ maka ozi, Lai Mohammed, boro ndị na-akatọ Onye isi ala Buhari maka nkwụsị Onnoghen dị ka ndị ihu abụọ.<ref>{{Cite news|title=Lai Mohammed, says those criticising President Buhari|url=https://oak.tv/newstrack/lai-criticising-buhari-onnoghen-hypocrites/|accessdate=29 January 2019|work=Oak TV Newstrack|date=26 January 2019}}</ref>
Onnoghen mara ikpe site na Code of Conduct Tribunal na Thursday April 18, 2019 maka nkwupụta akụ ụgha, na o ver 5 akaụntụ na-ekwupụtabeghị ma ọ nweghị ike ịkọwa ha.<ref>{{Cite web|url=https://www.premiumtimesng.com/news/headlines/325953-breaking-cct-convicts-onnoghen-of-false-assets-declaration.html|title=CCT convicts Onnoghen of false assets declaration -|date=2019-04-18|work=Premium Times Nigeria|language=en-GB|accessdate=2019-04-18}}</ref> CCT na-achịkwa na a machibidoro ya ịrụ ọrụ gọọmentị ruo afọ iri.<ref>{{Cite web|url=https://www.newsliveng.com/2019/04/cct-convicts-former-cjn-walter-onnoghen/|title=Walter Onnoghen Suspended from holding Public Office for 10yrs|author=Saka Babatunde|work=Nigeria new live|accessdate=2023-10-02|archivedate=2019-04-30|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190430222048/https://www.newsliveng.com/2019/04/cct-convicts-former-cjn-walter-onnoghen/}}</ref><ref>{{Cite web|author=Television|first=Oak|title=Onnoghen convicted, ordered to forfeit over N46m to FG|url=https://oak.tv/onnoghen-convicted-ordered-forfeit-n46m-fg/|work=OAK TV|publisher=oak tv|accessdate=23 April 2019|date=23 April 2019|archivedate=23 April 2019|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190423114047/https://oak.tv/onnoghen-convicted-ordered-forfeit-n46m-fg/}}</ref>
Onye isi ala Buhari natara akwụkwọ ozi Onoghen ji aka ya gbaa arụkwaghịm nke malitere na Mee 28, 2019.<ref>{{Cite news|title=Buhari Accepts Onnoghen's Voluntary Retirement. Justice Onnoghen|url=https://oak.tv/newstrack/buhari-accepts-onnoghens/|accessdate=10 June 2019|work=Oak TV Newstrack|date=10 June 2019}}</ref>
Mgbe mmegide mbụ megide nnabata Buhari maka ezumike nká Onoghen, National Judicial Commission kwuru na ezumike nkwe Onnoghen bụ maka ọdịmma kacha mma nke Naijiria.<ref>{{Cite web|url=http://saharareporters.com/2019/06/11/onnoghens-retirement-nigerias-best-interest-njc/amp//|title=Onnoghen's Retirement In Nigeria's Best Interest -NJC|publisher=[[Sahara Reporters]]|accessdate=11 June 2019}}</ref>
== Ihe odide ==
{{Chief Justices of Nigeria}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
2ewavgnlv1mk8ghrcmljeamsitw5iko
David Akintola
0
31172
628868
621605
2026-04-04T23:53:23Z
King ChristLike
13051
King ChristLike moved page [[Babajide David]] to [[Akintola David]]: Misspelled title
621605
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
Babajide David Akintola (amuru 13 Jenuarrị 1996) bu onye okachamara n' tsare agha Naijiria na-egwu egwu dị ka onye ọkpọ maka Adana Demirspor .
== Ọrụ klọb ==
. <ref>{{Cite web|url=http://www.allnigeriasoccer.com/read_news.php?nid=15823|title=Five Nigerian Talents Tipped to Break into the First Team of European Clubs:: All Nigeria Soccer - the Complete Nigerian Football Portal}}</ref>Emeela na Torneo Bellinzona Under-18, na-eme otu atọ, [1] ma na-ele ya anya dị ka otu n'ime ndị agha Nigeria kacha atụ anya.
David dị FC Midtjylland na Nọvemba 2014 site na iwu ọhụrụ ya, FC Ebedei . [1] Ọ gbara Midtjylland U19 na oge 2014 – 2015, ebe ha meri otu egwuregwu. O akụkụ ndị otu ahụ aka, na-ebute ihe mmịrị ọsọ 9. </link>[ a .
. <ref>{{Cite web|url=http://allnigeriasoccer.com/read_news.php?nid=15526|title=Babajide David Promoted To FC Midtjylland First Team:: All Nigeria Soccer - The Complete Nigerian Football Portal|publisher=All Nigeria Soccer|date=12 July 2015|accessdate=26 October 2016}}</ref>Tupu mbinye ya na Thisted FC, a kwalitere David na otu ndị isi Midtjylland tupu oge ọhụrụ
. <ref>[http://www.fkh.no/nyheter/akintola-klar-for-fk-haugesund AKINTOLA KLAR FOR FK HAUGESUND]‚ fkh.no, 15 February 2018</ref>Enyere David n'aka Norwegian First Division -side FK Jerv na 11 Ma ọchịchị 2017 maka oge ndị ọzọ. [1] Na 16 February 2018, a gbaziri ya ọzọ, oge a na FK Haugesund.
. <ref>{{Cite web|url=http://www.rbk.no/nyheter/rosenborg-laner-akintola|title=Rosenborg låner Akintola}}</ref>Na February 2019, ezigara David ọzọ na mbịnye ego, oge a na Rosenborg na nhọrọ ime njem ahụ na-adịgide adịgide mgbe oge 2019 nchebe.
Na Jenụwarị 2020, David bịanyere aka na Omonia Nicosia mbinye ego ụnwanyi isii.
<ref>{{Cite web|url=http://www.hatayspor.org.tr/atakas-hataysporumuza-hos-geldin-babajide-david/|title=Atakaş Hatayspor'umuza Hoş Geldin Babajide David|language=Turkish|work=Hatayspor|date=28 September 2020|accessdate=2 October 2023|archivedate=19 January 2022|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220119114043/https://www.hatayspor.org.tr/atakas-hataysporumuza-hos-geldin-babajide-david/}}</ref>Na 28 Septemba 2020, David sonyeere ụlọ ụlọ Turkish Süper Lig Hatayspor na mbinye ego otu afọ
Na 27 Julaị 2021, David kọrọ Adana Demirspor na ego ahọpụtare.
== Ọnụ ọgụgụ ọrụ ==
== Ntụaka ==
{{Reflist}}
{{DEFAULTSORT:Akintola, David}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
2trh24artwxf0xs2kersaqcd6dn97d8
628870
628868
2026-04-04T23:54:42Z
King ChristLike
13051
King ChristLike moved page [[Akintola David]] to [[David Akintola]]: Misspelled title
621605
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
Babajide David Akintola (amuru 13 Jenuarrị 1996) bu onye okachamara n' tsare agha Naijiria na-egwu egwu dị ka onye ọkpọ maka Adana Demirspor .
== Ọrụ klọb ==
. <ref>{{Cite web|url=http://www.allnigeriasoccer.com/read_news.php?nid=15823|title=Five Nigerian Talents Tipped to Break into the First Team of European Clubs:: All Nigeria Soccer - the Complete Nigerian Football Portal}}</ref>Emeela na Torneo Bellinzona Under-18, na-eme otu atọ, [1] ma na-ele ya anya dị ka otu n'ime ndị agha Nigeria kacha atụ anya.
David dị FC Midtjylland na Nọvemba 2014 site na iwu ọhụrụ ya, FC Ebedei . [1] Ọ gbara Midtjylland U19 na oge 2014 – 2015, ebe ha meri otu egwuregwu. O akụkụ ndị otu ahụ aka, na-ebute ihe mmịrị ọsọ 9. </link>[ a .
. <ref>{{Cite web|url=http://allnigeriasoccer.com/read_news.php?nid=15526|title=Babajide David Promoted To FC Midtjylland First Team:: All Nigeria Soccer - The Complete Nigerian Football Portal|publisher=All Nigeria Soccer|date=12 July 2015|accessdate=26 October 2016}}</ref>Tupu mbinye ya na Thisted FC, a kwalitere David na otu ndị isi Midtjylland tupu oge ọhụrụ
. <ref>[http://www.fkh.no/nyheter/akintola-klar-for-fk-haugesund AKINTOLA KLAR FOR FK HAUGESUND]‚ fkh.no, 15 February 2018</ref>Enyere David n'aka Norwegian First Division -side FK Jerv na 11 Ma ọchịchị 2017 maka oge ndị ọzọ. [1] Na 16 February 2018, a gbaziri ya ọzọ, oge a na FK Haugesund.
. <ref>{{Cite web|url=http://www.rbk.no/nyheter/rosenborg-laner-akintola|title=Rosenborg låner Akintola}}</ref>Na February 2019, ezigara David ọzọ na mbịnye ego, oge a na Rosenborg na nhọrọ ime njem ahụ na-adịgide adịgide mgbe oge 2019 nchebe.
Na Jenụwarị 2020, David bịanyere aka na Omonia Nicosia mbinye ego ụnwanyi isii.
<ref>{{Cite web|url=http://www.hatayspor.org.tr/atakas-hataysporumuza-hos-geldin-babajide-david/|title=Atakaş Hatayspor'umuza Hoş Geldin Babajide David|language=Turkish|work=Hatayspor|date=28 September 2020|accessdate=2 October 2023|archivedate=19 January 2022|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220119114043/https://www.hatayspor.org.tr/atakas-hataysporumuza-hos-geldin-babajide-david/}}</ref>Na 28 Septemba 2020, David sonyeere ụlọ ụlọ Turkish Süper Lig Hatayspor na mbinye ego otu afọ
Na 27 Julaị 2021, David kọrọ Adana Demirspor na ego ahọpụtare.
== Ọnụ ọgụgụ ọrụ ==
== Ntụaka ==
{{Reflist}}
{{DEFAULTSORT:Akintola, David}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
2trh24artwxf0xs2kersaqcd6dn97d8
Dilma Rousseff
0
32698
628929
627874
2026-04-05T05:48:54Z
King ChristLike
13051
corrected defaultsort
628929
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
Dilma Vana Rousseff (Amuru na 14 Disemba 1947) bụ onye akụ na nna na onye soja Brazil onye jere ozi dị ka onye isi oche 36 nke Brazil, na-ejide ụlọ ahụ site na 2011 ruo mgbe nchụpụ ya na iwu ya n'arụ na 31 August. 2016. [1] Ọ bụ mbụ nwere onye isi oche Brazil [2] ma bụrụkwa onye isi ọrụ nye onye bụbu onye isi ala Luiz Inácio Lula da Silva site na 2005 ruo 2010. [3] Ọla onye isi oche nke New Development Bank arịa Ma ọchịchị 2023.
<ref name="AgBr">{{Cite news|url=https://agencia-brasil.jusbrasil.com.br/noticias/2319394/news-in-english-dilma-rousseff-biography|title=Dilma Rousseff biography|first=Allen|author=Bennett|work=Agência Brasil|date=9 August 2010}}</ref> A larare Rousseff n'ihe klas nke etiti na Belo Horizonte . [1] Ɔ onye na-elekọta mmadụ n'oge ụkpụrụ ya na ọdịiche 1964 , sonyeere ndị otu mgbagha obodo Marxist na-alụ ogụ egwuregwu aka ike ndị agha . E jidere Rousseff, mekpaa ya ọnụ ma echebe ya anya site na 1970 ruo 1972
. <ref name="AgBr">{{Cite news|url=https://agencia-brasil.jusbrasil.com.br/noticias/2319394/news-in-english-dilma-rousseff-biography|title=Dilma Rousseff biography|first=Allen|author=Bennett|work=Agência Brasil|date=9 August 2010}}</ref>Mgbe a tọhapụrụ ya, Rousseff wu ihidi ndụ ya na Porto Alegre na di ya Carlos Araújo. [1] Ha abụọ akara aka Democratic Labour Party (PDT) na Rio Grande do Sul, ma soro na ozi na-enye ozi aka nke otu ahụ. Ọ isi ike nke Porto Alegre n'okpuru Alceu Collares, na mgbe e ezi Secretary nke Energy nke Rio Grande do Sul n'okpuru ma Collares na Olívio Dutra . [1] N'afọ 2001, mgbe ụfọdụ dị n'ime ụlọ Dutra, ọ na-eji PDT wee sonye na Òtù Ndị Ọrụ (PT)
N'afọ 2002, Rousseff na-egosi mmasị ume maka onye ndoro-ndoro ochichi Luiz Inácio Lula da Silva, onye na-emeri mmalite aka ahụ set ya ka ọ bụrụ onye ozi ike ya. [1] Mgbe onye isi ndị ọrụ José Dirceu gbara arụkwaghịm na 2005 na ọgba aghara ndị agha ụdị sitere na nrụrụ aka nrụrụ Mensalao agba, Rousseff na-enye isi ọrụ wee sị n'ọkwa ahụ ruo 31 Ma ọchịchị 2010, mgbe ịgba ịgba ọsọ. maka onye isi ala. [1] mgbaàmà ya na agba ọsọ na 31 October 2010, na-eti Brazil Social Democracy Party (PSDB) nwa akwụkwọ José Serra . On 26 October 2014 o meri a warara nke abụọ-agba mmeri mmeri Aécio Neves, bụkwa nke PSDB, ije ozi ya nke okwu dị ka Master oche. <ref>{{Cite web|url=https://www.bbc.com/news/world-latin-america-29782073|title=Dilma Rousseff re-elected Brazilian president|date=26 October 2014|work=[[BBC News]]|publisher=British Broadcasting Corporation|accessdate=26 October 2014}}</ref>
. <ref name="cnn_removal">{{Cite web|url=http://www.cnn.com/2016/08/31/americas/brazil-rousseff-impeachment-vote/index.html|title=Brazil's Senate ousts Rousseff in impeachment vote|first=Catherine E.|author=Shoichet|work=CNN|date=31 August 2016|accessdate=31 August 2016}}</ref> Usoro nchụpụ megide Rousseff akụkọ na Chamber of Deputies na 3 December 2015. Na 12 Mee 2016, Senate nke Brazil akwado ikike na onye isi ala Rousseff ruo nwanne isii ma ọ bụ ruo mgbe ndị Sineti nke ma ha ga-nyere ya n' ikike ma ọ bụ hapụ ya. [1] Onye osote onye isi ala Michel Temer weghaara ikike na ọrụ ya dị ka onye isi oche Brazil n'oge nkwusioru ya. [2] [3] Na 31 Ọgọst 2016, ndị Sineti tozuru oke 61–20 ikpe ikpe, na-azụ Rousseff ikpe okwu iwu fufu ego wee na-enye nri
[[Usòrò:Dilma_Rousseff_infancia.png|áká_ịkẹngạ|thumb| Dilma Rousseff (n'etiti) ya na nne na nna ya na ụmụnne ya.]]
Anwa akwụkwọ Dilma Vana Rousseff na Belo Horizonte, [1] Minas Gerais, ndị nna nna Brazil, na 14 Disemba 1947, nye onye ọka iwu Bulgaria na onye ọchụnta ego Pedro Rousseff ( ndụ Petar Rusеv, Bulgarian .<nowiki></link></nowiki> , 1900–1962 ) [2] [3] na onye nkuzi ụlọ akwụkwọ Dilma Jane da Silva (26 Juun 1924 – 13 Julaị 2019). [4] [5] [6] A mind nna ya na Gabrovo, na isi obodo Bulgaria, [7] [8] ma bụrụ enyi nke onye Bulgarian na-ede uri Elisaveta Bagryana ule Nobel Nrite. [9] Dị ka onye na-arụsi ọrụ ike nke Bulgarian Communist Party, [10] amachibidoro na 1924, Petar Rusev gbapụrụ Bulgaria na 1929 iji gbanarị mkpagbu Strugs; ọ gara biri na France. Ọ bịarutere Brazil na 1930s, ọ nwụnahụrụ (ọ ịhụnanya nwa ya nwoke Lyuben-Kamen, onye nwụrụ na 2007), mana n'oge na-enweghị anya kwagara Buenos Aires, Argentina. Ọ la mfe Brazil ọtụtụ afɔ ka e ịhụ, na-edozi na São Paulo, bụ ebe ọ gara nke ọma n'ịzụ ahuhu. Petar Rusev akwụkwọ aha mbụ ya na Portuguese (Pedro) na nke ikpeazụ na French (Rousseff). N'oge njem na Uberaba, ọ zutere Dilma Jane da Silva, onye-akpa na-eto nke a njikọ na Nova Friburgo, Rio de Janeiro, ma obodo na Minas Gerais, ebe nne na nna ya bụ ndị na-azụ anụ. Ha abụọ ma biri na Belo Horizonte, ebe ha ụmụ atọ: Igor, Dilma Vana, na Zana Lúcia (onye gburu na 1977). Igor Rousseff, nwanne nwoke nke okenye Dilma, bụ ọkaiwu . <ref name="Piaui">{{Cite journal|journal=[[Piauí (magazine)|Piauí]]|author=Maklouf Carvalho|first=Luiz|title=As armas e os varões: A educação política e sentimental de Dilma Roussef[f]|url=http://revistapiaui.estadao.com.br/edicao-31/vultos-da-republica/as-armas-e-os-varoes|issue=31|pages=11–31|date=April 2009}}</ref>
". <ref name="Piaui" />Na 1964 Rousseff na Conservative Colégio Sion ma sonye na Central State High School, ụlọ akwụkwọ ọha na eze na-emekọ ihe ọnụ ebe ụmụ akwụkwọ na-emekarị iche iche aka ike nke e hiwere ka 1964 Brazil nchebe. Na 1967 ọ ngwaọrụ na ndị soja onye ọrụ ( Portuguese <nowiki></link></nowiki> ), bụ mgbapụta ntọala na 1961 dị ka onye na-agba ọsọ nke Brazil Socialist Party . Ndị òtù ya onwe ha kewara n'ụzọ; ụfọdụ ndị ọhụrụ maka isi aka nke azụ mebere, ma ndị ọzọ akwụkwọ ogụ. [1] Rousseff sonyeere otu nke abụọ, nke iwu Iwu akwụkwọ onwe nke mba ( Portuguese <nowiki></link></nowiki> ). Dị ka Apolo Heringer Lisboa kwuo, onye ndu Colina na 1968 onye na-akwado Marxism Rousseff na ụlọ akwụkwọ, ọ ọchịchị mgba mgba mgbe ọ gụchara Revolution inside the Revolution site n'aka Régis Debray, onye isi France nke kwagara Cuba wee bụrụ enyi Fidel. Castro na Che Guevara. . Heringer na-ekwu na " akwụkwọ ahụ kpasuru onye ọ elebe ọkụ, egwu Dilma
==== Colina ====
<ref name="Piaui" />Na 1969 ngalaba Minas Gerais nke Colina nwere ikike ndị agha iri na abụọ obere ego na ngwa ogụ ole na ole. Ihe omume ya gbadara ruo izu ohi ụlọ akụ anọ, ụfọdụ ụgbọ ala zuru ohi na abụọ, na-ama onye ọnwụ ọnwụ. Na 14 January, ka ejidechara ụfọdụ n'oge izu ohi ụlọ akụ, ha gba mbọ maka ihe ha ga-eme iji hapụ ha n'ibu ihe. Mgbe chi ejikọtara, ndị uwe ojii wakporo ụlọ otu ahụ wee zaghachi site n'iji egbe gbuo ndị uwe ojii abụọ ma merụọ onye ọzọ ahụ.
. <ref name="Piaui" />Rousseff na Galeno asụsụziri ịrahụ ụra nke n'ebe dị iche, ebe ọ bụ na otu n'ime ndị ahụ e jidere eletawo ụlọ ha. Ha la n'iche n'iche na-enye iji bibie akwụkwọ ya mere na March 1969, ndị uwe ojii enyora ụlọ ahụ, ọ nweghị akwụkwọ ahụghị. Haማድ na Belo Horizonte izu ole na ole ụzọ na-papọ ngwá ọrụ Colina, mana ha kwesiri ụlọ ụlọ ọrụ ha, ebe ọ bụ na ndị agha na-ekiri ha. (Ezin Rousseff amataghị maka ihe aka na mmemme n'ime ala). Na mgbakwunye, Galeno kwesịrị ịwa ahụ plastik ihu ma ọ bụ yiri usoro ya (ọ bụ ebe na ọ na-agọnahụ nke a) ka ewepụtara ihe ọrụ ya maka isonye na ohi ụlọ akụ. <nowiki></link></nowiki>Òtù ahụ [ ] ka ha kwaga Rio de Janeiro ebe ọ bụ na ọ dịghị mmarọ. Rousseff dị afọ 21 ma ka gụchara semester nke anọ ya na Universidade Federal de Minas Gerais School of Economics
[[Usòrò:São_Paulo_-_SP_(4743355931).jpg|áká_èkpè|thumb| Dilma Rousseff n'oge a gbara ajụjụ ọnụ na São Paulo .]]
. <ref name="Piaui" />E nwere ọtụtụ ndị si Minas Gerais na Rio de Janeiro cell nke Colina (gụnyere onye bụbu onye isi obodo Belo Horizonte Fernando Pimentel, mgbe ahụ dị afụ 18), ma ihe ahụ ahụ ebe obibi maka ha. Rousseff na Galeno ngosi nwa oge na nwanne nwanne nne Rousseff, onye chere na ha na-aga ezumike. Ha kwagara n'obere ụlọ nkwari akụ, wee banye n'otu ọnụ ụlọ, ruo mgbe ngosi ahụ Galeno na Porto Alegre . Rousseff ụzọ na Rio ma nyere akwụkwọ ahụ aka, na-aga akwụkwọ ma na-ebuga ngwá agha na ego, dị ka piauí si kwuo. Ọ zutere Rio Grande do Sul - ọkàiwu a Carlos Franklin Paixão de Araújo, mgbe ahụ 31 afọ, na ngwá; ha abụọ nwee ohere n'ebe ibe ha nọ. Araújo bu onye isi otu mgbagha nke Brazil Communist Party ( Portuguese </link> ) ma chebe Galeno na Porto Alegre. Nkewa nke Rousseff na Galeno bụ enyi na enyi. Dị ka Galeno si kwuo, "n' ike siri ike, anyị ike nke ịbụ di na eje mgbe niile"
." <ref name="Minc">{{Cite web|url=http://oglobo.globo.com/pais/mat/2009/02/18/minc-dilma-nao-roubou-cofre-do-ademar-em-1969-754485211.asp|title=Minc: Dilma não roubou 'cofre do Ademar' em 1969|date=18 February 2008|work=O Globo|accessdate=28 September 2010|archiveurl=https://web.archive.org/web/20100429135701/http://oglobo.globo.com/pais/mat/2009/02/18/minc-dilma-nao-roubou-cofre-do-ademar-em-1969-754485211.asp|archivedate=29 April 2010}}</ref>Dị ka Maurício Lopes Lima, onye bụbu onye otu Operação Bandeirantes si kwuo (OBAN) - iwu nke ndị ọchịchị isi na ọrụ ịta nkeji nke ndị agha agha —Rousseff bụ onye ndu izizi nke VAR Palmares, ọ natara ikike na-akpọ ya " otu n'ime ume" nke nche. Kọmịshọna ndị na-eji ojii Newton Fernandes, onye na-achọpụtara ihe dị na São Paulo wee jide ọtụtụ ndị otu ha, kwuru na Rousseff bụ otu n'ime ndị isi na-eme akwụkwọ. Onye ọka iwu nke gbara akwụkwọ ahụ akwụkwọ ikpe ya "Joan of Arc of subversion", na-edu na ọ na-edu ogụ na-ekwu. akụ. [1] Akpọrọkwa ya "onye pope nke iwu iwu", "onye omekome ụgbọ okporo" na "onye mgbaàmà nke a ma n'ụzọ dị mwute". [2] Rousseff na-akwa emo dị otú ahụ ntụnyere, na-ekwu na ya echeta ncheta ọtụtụ omume ndị e kwuru na ya. [3] Dị ka onye ọrụ mbụ ya na onye ya na ya na-arụkọ ọrụ ugbu a si kwuo, Minista gburugburu ebe obibi Carlos Minc, ọrụ ya n'ime otu ahụ nwewere. "N'ihi na ọ bụ onye dị oke mkpa, ha ga-ekwu ihe ọ gbasara gbasara ya." [4]
. <ref>"Painel do Leitor" (8 April 2009). ''Folha de S.Paulo'' (29.225): Caderno A – Opinião.</ref> <ref>"Para ficar ao abrigo de desmentidos" (12 April 2009). ''Folha de S.Paulo'' (29.229): Ombudsman.</ref> <ref>{{Cite news|author=Nassif|first=Luis|date=6 April 2009|url=http://colunistas.ig.com.br/luisnassif/2009/04/06/fonte-acusa-folha-de-manipulacao/|title=Fonte acusa Folha de manipulação|work=Último Segundo|accessdate=13 August 2009}}</ref> N'afọ 1969, VAR Palmares boro ebubo na ọ kpara nkata nkatarọ Antônio Delfim Netto, akara nke " Miracle Brazil " na onye ejedebe ike na ike etiti n'oge ahụ. A gaara eme nke a na Disemba dị ka akwụkwọ Os Carbonários si kwuo, nke Alfredo Sirkis dere na 1981. Antonio Roberto Espinosa, onye bụbu onye isi VPR na VAR Palmares, ka akọọrọ na ọ bụghị na Rousseff bụ otu n'ime mmadụ ise nke ndị isi otu ahụ maara maka ya. Ntọọrọ a kaadị n'ihi na a nwụchiri ndị òtù ahụ nanị izu ole na ole gara aga. Rousseff kwusiri ike na ya mara ahụ ma nwee obi abụọ na onye ọ mgbasa na-echetara ya nke ukwuu. O iwu na Espinosa nwere ike na mmemme ahụ. [1] [2] Mgbe ọ mụrụchara nhota ndị a na-ekwu na ya, Espinosa gọọgọ ago na-ekwu na Rousseff mara ngosi ahụ ahụ, nke na-edoghị anya n'alụ ọgụ. O kwuru na ọ dịghị mgbe Rousseff na-adịghị ma ọ bụ hazie ihe omume paramilitary ọ ALA; Ọrụ ya bụ ikike ndọrọ ndọrọ
N'agbanyeghị na o nwere nnukwu ego, nzukọ ahụ emeghị ka ọ dịrị n'otu. N’otu ọgbakọ e nwere na Teresópolis n’agbata Ọgọst na Septemba 1969, e nwere nnukwu esemokwu n’etiti ndị na-akwado ọgụ agha na ndị na-akwado ka ha na ọtụtụ mmadụ na-arụkọ ọrụ. Rousseff nọ n'ìgwè nke abụọ. Mgbe otu nke mbụ kewara n'ime VPR paramilitary, nke Lamarca duziri, nke abụọ-gụnyere Rousseff - gara n'ihu ka VAR Palmares. E nwere esemokwu banyere ego na ngwá agha. <ref name="Piaui" /> Mgbe nkewa gasịrị, e zigara Rousseff na São Paulo, bụ ebe ọ na-ahụ maka idobe ngwa agha nke otu ya. Ọ gbanarị ihe ize ndụ nke idobe ha n'ụlọ site n'ịga na enyi ya (Maria Celeste Martins, onye ga-abụ onye isi ndị ọrụ na-enyere ya aka ọtụtụ iri afọ mgbe e mesịrị) gaa n'ụlọ obibi dị mfe na mpaghara ọwụwa anyanwụ nke obodo ahụ, bụ ebe ha zoro ngwá agha n'okpuru ha. akwa. <ref name="Piaui" />
E jidere Carlos Araújo na 12 Ọgọst 1970. Mgbe e jidere Rousseff, ya na onye na-eme ihe nkiri na onye agha ibe ya bụ Bete Mendes nwere mmekọrịta. Mgbe ejidechara ya, ọ zutere Rousseff ọtụtụ oge, n'oge njem banyere ikpe ndị agha na-ekpe ha abụọ ikpe. Ruo ọnwa ole na ole, ha nọrọ ọbụna n’otu ụlọ mkpọrọ dị na São Paulo, bụ́ ebe ha mere ka ha dịghachi ná mma n’oge nleta di na nwunye, na-eme atụmatụ ịmaliteghachi ndụ alụmdi na nwunye mgbe a tọhapụsịrị ha n’ụlọ mkpọrọ. <ref name="Piaui">{{Cite journal|journal=[[Piauí (magazine)|Piauí]]|author=Maklouf Carvalho|first=Luiz|title=As armas e os varões: A educação política e sentimental de Dilma Roussef[f]|url=http://revistapiaui.estadao.com.br/edicao-31/vultos-da-republica/as-armas-e-os-varoes|issue=31|pages=11–31|date=April 2009}}</ref> A mara Rousseff ikpe n'ụlọ mkpọrọ afọ isii na nke mbụ. Ọ nọrọla afọ atọ mgbe Ụlọikpe Kasị Elu ndị agha wepụrụ mkpọrọ afọ abụọ na otu ọnwa. O mekwara ka a kwụsịtụrụ ikike ọchịchị ya ruo afọ iri na asatọ. <ref name="F1">{{Cite web|url=http://www1.folha.uol.com.br/folha/brasil/ult96u578599.shtml|title=Presa durante a ditadura, Dilma pediu indenização a 3 Estados – 09/06/2009|publisher=Grupo Folha|work=Folha de S.Paulo|date=31 August 2010|accessdate=3 October 2010}}</ref>
Na Disemba 2006, Kọmịshọna Pụrụ Iche maka Mmezi nke Officelọ Ọrụ Ndị ruuru mmadụ maka steeti Rio de Janeiro kwadoro arịrịọ maka nkwuputa nke Rousseff na ndị mkpọrọ iri na asatọ ndị ọzọ na ụlọ ọrụ mmanye iwu nke gọọmentị steeti São Paulo na 1970s. <ref>{{Cite news|work=G1|publisher=Grupo Globo|date=7 February 2007|url=http://g1.globo.com/Noticias/Politica/0,,AA1447824-5601,00.html|title=Torturada na ditadura, Dilma será indenizada}}</ref> N'arịrịọ ya, onye akaebe gbara ọkpụrụkpụ bụ Vânia Abrantes, onye nọ n'otu ụgbọ ala ndị uwe ojii bufere ya na São Paulo Rio de Janeiro (Vânia bụ enyi nwanyị Araújo mgbe ya na Rousseff malitere ịkpa). <ref name="Piaui">{{Cite journal|journal=[[Piauí (magazine)|Piauí]]|author=Maklouf Carvalho|first=Luiz|title=As armas e os varões: A educação política e sentimental de Dilma Roussef[f]|url=http://revistapiaui.estadao.com.br/edicao-31/vultos-da-republica/as-armas-e-os-varoes|issue=31|pages=11–31|date=April 2009}}</ref> Rousseff rịọkwara ka a kwụọ ya ụgwọ na steeti São Paulo na Minas Gerais, ebe ọ bụ na e jidere ya na São Paulo mana a kpọrọ ya ajụjụ ọnụ n’obodo Juiz de Fora na Rio de Janeiro. Ọ na-achọkwa nbibi n'aka gọọmenti etiti. Ọnụ ọgụgụ nkwụghachi ụgwọ ndị a kpagburu ndọrọ ndọrọ ọchịchị nwere ike ruo 72,000 reais . Agbanyeghị, dị ka ndị ndụmọdụ ya kwuputara, nkwụghachi ụgwọ ahụ nwere uru ihe atụ nye ya, Rousseff chọkwara ka a nwalee arịrịọ ndị ahụ naanị mgbe ọ hapụrụ ụlọ ọrụ ọha. <ref name="F1">{{Cite web|url=http://www1.folha.uol.com.br/folha/brasil/ult96u578599.shtml|title=Presa durante a ditadura, Dilma pediu indenização a 3 Estados – 09/06/2009|publisher=Grupo Folha|work=Folha de S.Paulo|date=31 August 2010|accessdate=3 October 2010}}</ref>
Na 5 Eprel 2009, e bipụtara akwụkwọ akụkọ mpụ nke Rousseff nwere ndetu gbasara mpụ dị iche iche nke ebubo na o mere n'ihu ihu nke ''Folha de S.Paulo'' bipụtara. Akwụkwọ ahụ gaara abụ akụkụ nke faịlụ nke Department of Political and Social Order ( Portuguese </link> ), ndị uwe ojii ndọrọ ndọrọ ọchịchị nke ndị agha. Rousseff jụrụ eziokwu nke faịlụ ahụ, na-ekwu na ọ bụ akwụkwọ adịgboroja, nke mere ka akwụkwọ akụkọ ahụ kwupụta na o nwetaghị akwụkwọ ahụ na faịlụ DOPS, kama site na ozi-e, ya mere, enweghị ike ikwenye na ọ bụ eziokwu. <ref>"É simples saber se a ficha é falsa" (5 July 2009). ''Folha de S.Paulo'' (29.313): Ombudsman.</ref> <ref>"Franklin critica Folha no caso da suposta ficha sobre Dilma" (7 May 2009). ''Folha de S.Paulo'' (29.254): Caderno A – Brasil.</ref> <ref>"Autenticidade de ficha de Dilma não é provada" (25 April 2009). ''Folha de S.Paulo'' (29.242): Caderno A – Brasil.</ref> <ref>"Erramos" (25 April 2009). ''Folha de S.Paulo'' (29.242): Caderno A – Opinião.</ref> Enwere ike ịchọta ndekọ ahụ na webụsaịtị aka nri nke na-akwado ọchịchị.
Rousseff hapụrụ ụlọ mkpọrọ na njedebe nke 1972. Ọ dị kilogram iri (paụnd 22) dị gịrịgịrị ma nweta ọrịa thyroid . <ref name="piaui2">{{Cite news|author=Maklouf Carvalho|first=Luís|date=July 2009|title=Mares nunca dantes navegados: Como e por que Dilma Rousseff se tornou a candidata de Lula à sucessão presidencial|work=Revista Piauí|publisher=Grupo Folha|pages=26–33|url=http://piaui.folha.uol.com.br/materia/mares-nunca-dantes-navegados/|language=pt}}</ref> O jiri oge na-agbake na ezinụlọ na Minas Gerais, gara leta nwanne nne na São Paulo, wee kwaga Porto Alegre, ebe Carlos Araújo na-agwụcha ọnwa ikpeazụ nke ikpe ya. Ọ nọrọ n’ụlọ ndị ọgọ ya, bụ́ ebe ha na-ahụ ụlọ mkpọrọ a tụrụ Araújo. Rousseff na-eleta onye ya na ya na-emekọ ihe ugboro ugboro, na-ebute ya akwụkwọ akụkọ na akwụkwọ ndọrọ ndọrọ ọchịchị na-agbanwe dị ka akwụkwọ akụkọ. Agbanyụrụ Presídio da Ilha das Pedras Brancas, ma Araújo jere ozi fọdụrụ n'ụlọ mkpọrọ ya na Presídio Central. Ọkàiwu a ma ama Afrânio Araújo, nna Carlos, nwụrụ na June 1974, na-akpali ndị enyi ya ịrụgide ndị ọchịchị maka ntọhapụ Carlos, bụ nke mere nanị otu izu ka e mesịrị. <ref name="Piaui">{{Cite journal|journal=[[Piauí (magazine)|Piauí]]|author=Maklouf Carvalho|first=Luiz|title=As armas e os varões: A educação política e sentimental de Dilma Roussef[f]|url=http://revistapiaui.estadao.com.br/edicao-31/vultos-da-republica/as-armas-e-os-varoes|issue=31|pages=11–31|date=April 2009}}</ref> <ref name="piaui2" />
{{DEFAULTSORT:Rousseff, Dilma}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
iwii0fq7tk7we8nmqkdfk87z0c9mwvl
Wande
0
34032
628941
597819
2026-04-05T09:26:25Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 4 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
628941
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Ireoluwa-Anike Dees''' {{Audio|LL-Q34311 (yor)-Tunmise123-Ireoluwa-Anike.wav|Listen}} (amụrụ '''Mutiat Yewande Isola''' ), a maara ya nke ọma dịka '''Anike''' (onye a maara na mbụ dịka '''Wande''' ), <ref name="Kramer McGinnis-2024">{{Cite web|author=Kramer McGinnis|first=Kelsey|date=24 June 2024|title=You Can Love Rap, Jesus, and the Color Pink|url=https://www.christianitytoday.com/ct/2024/june-web-only/wande-anike-lecrae-reach-records-christian-hip-hop-chh.html|accessdate=8 July 2024|work=[[Christianity Today]]}} </ref> <ref name="GospelNameChange">{{Cite web|url=https://gospelmusic.org/news/wande-announces-name-change-to-anike|title=Wande Announces Name Change to Anike|date=July 5, 2024}}</ref> bụ onye rap na Naịjirịa-Amerịka, onye na-eme ihe nkiri na onye bụbu onye nta akụkọ na onye nchịkwa A&amp;R si Austin, Texas, United States. Ọ bịanyere aka na ụlọ ọrụ egwu hip hop nke ndị Kraịst bụ Reach Records na 2019, ebe ọ rụrụ ọrụ dịka onye nchịkwa A&R. Tupu nke ahụ, dịka onye na-ese ihe n'onwe ya, site na 2013 ruo 2018, o wepụtara ọtụtụ egwu egwu ma mee ọtụtụ ihe ngosi na egwu dị iche iche, ma rụọkwa ọrụ dịka onye nta akụkọ egwu . Ọ bụ nwanyị mbụ bịanyere aka na Reach. E wepụtara egwu mbụ ya (EP), ''Exit'', na Eprel 24, 2020, wee soro ya obere EP ''The Decision'' na Disemba 4, 2020.
== Akụkọ Ndụ ==
=== Ndụ mbido ===
A mụrụ Anike na Naịjirịa mana a zụlitere ya na Round Rock, Texas, wee zụlite ya na Austin, Texas, United States. <ref name="Ebe-2019">{{Cite web|author=Ebe|date=March 27, 2019|title=Women to Watch: Rapper, Wande Isola|url=https://www.onetribemag.com/2019/03/27/women-to-watch-rapper-wande-isola/|accessdate=March 25, 2020|work=OneTribeMag|archivedate=February 12, 2020|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200212102918/https://www.onetribemag.com/2019/03/27/women-to-watch-rapper-wande-isola/}}</ref> <ref name="Ashcraft-2019">{{Cite web|author=Ashcraft|first=Michael|date=April 12, 2019|title=Rising rapper overcame Muslim family opposition to follow Jesus|url=https://godreports.com/2019/04/rising-rapper-overcame-muslim-family-opposition-to-follow-jesus/|accessdate=March 27, 2020|work=God Reports}}</ref> Ọtụtụ n'ime ndị ezinụlọ ya bụ [[Ndi áláküba|ndị Alakụba]], ma e wezụga nne ya, onye bụ Onye Kraịst. <ref name="Ashcraft-2019" /> <ref name="Sarachik-2020b">{{Cite web|author=Sarachik|first=Justin|date=2020-04-23|title=Muslim Born, Christian Made, Career Change, & New Lane – Wande [Interview]|url=https://rapzilla.com/2020-04-wande-exit-interview-part-1/|accessdate=2020-11-29|work=[[Rapzilla]]|language=en-US}}</ref> Na mbụ, a naghị ekwe ka ọ gaa chọọchị, wee malite ibili n'elekere ise nke ụtụtụ ịgụ Baịbụl ma soro nne ya gaa ọrụ ka e wee buru ya gaa chọọchị. <ref name="Relevant-2020">{{Cite web|date=2020-05-11|title=Wande Is Reach Records' First Woman Artist and She's Just Getting Started|url=https://relevantmagazine.com/culture/wande-is-reach-records-first-woman-artist-and-shes-just-getting-started/|accessdate=2020-11-30|work=[[Relevant (magazine)|Relevant]]|language=en-US}}</ref> Anike kwuru na Eprel 2020 na ọ na-eme ihe ọchị "na m ga-aga ụlọ alakụba na chọọchị". <ref name="Sarachik-2020b" /> Mmasị o nwere gbasara Chineke mere ka ọ chọọ egwu rap Ndị Kraịst na ịntanetị, ihe mbụ ọ rụpụtara bụ egwu 2006 nke Lecrae dere. <ref name="Sarachik-2020b" /> Mgbe ọ nọ na klas nke isii, ọ malitere ịkpọ ọjà ma mụọ egwu ruo ụlọ akwụkwọ sekọndrị dị elu. <ref name="Sarachik-2020b" /> Ọ ghọrọ Onye Kraịst na klas nke asaa mgbe ọ na-arụ ọrụ n'ogige ndị agha na 2009 na Columbus, Texas, mkpebi nke mere ka o nweta mmegide site n'aka ezinụlọ ya. <ref name="Ashcraft-2019" /> <ref name="Sarachik-2020b" /> <ref name="Ryan-2019">{{Cite web|author=Ryan|first=Patrick|date=August 15, 2019|title=Christian hip hop is having a moment: 6 rappers you should know, including chart-topper NF|url=https://www.usatoday.com/story/entertainment/music/2019/08/15/christian-rappers-you-need-know-including-chart-topper-nf/1987932001/|accessdate=March 25, 2020|work=[[USA Today]]}}</ref> Mgbe ọ nọ n'ogige ahụ, ọ hụkwara ihe ngosi nke otu ndị otu egwu hip hop nke Christian 116 Clique, nke Lecrae, Trip Lee, Tedashii, na Sho Baraka mere n'oge ahụ. <ref name="Sarachik-2020b" />
=== Ọrụ mbụ ===
N'agbanyeghị mmasị mbụ a na egwu, Anike chọrọ ịbụ dọkịta, ma debanye aha na mmemme ahụike na sayensị na ụlọ akwụkwọ sekọndrị dị elu. <ref name="Sarachik-2020b"/> Ọ malitere inwe mmasị n'ịkụ egwu mgbe onye nkuzi bayọlọji nyere ya ohere ide egwu rap gbasara ụgbọ njem ekwentị kama ide edemede ma ọ bụ ime ihe ngosi. <ref name="Ebe-2019"/> <ref name="Sarachik-2020b" /> <ref>{{Cite web|author=McCormick|first=Kiernan|date=March 21, 2022|title=UT alum, Christian hip-hop artist Wande Isola aims to empower women, encourage people to be themselves|url=https://thedailytexan.com/2022/03/21/ut-alum-christian-hip-hop-artist-wande-isola-aims-to-empower-women-encourage-people-to-be-themselves/|accessdate=2022-11-13|work=[[The Daily Texan]]}}</ref> N'agbanyeghị nke a, ọ gara n'ihu na-amụ ahụike na sayensị na mbụ, ọbụna nweta ikike ịbụ onye enyemaka nọọsụ. <ref name="Sarachik-2020b" /> Dịka Anike si kwuo, o nwere "mgba dị n'ime ya na ihe rap niile. Ndị Africa anaghị akpata nsogbu n'ọrụ okike. Ị ga-aghọ dọkịta ma ọ bụ ọkaiwu." <ref name="Sarachik-2020b" /> Agbanyeghị, o kpebiri ịgbanwe majors wee banye na akụkọ nta akụkọ na mmekọrịta ọha na eze na Mahadum Texas na Austin . <ref name="Ashcraft-2019"/> <ref name="Sarachik-2020b" /> <ref name="Ryan-2019"/> Dịka onye nta akụkọ, ọ tụrụ anya na ya nwere ike ịnweta ndị na-ese ihe, gaa egwu egwu, ma duzie ajụjụ ọnụ. <ref name="Sarachik-2020b" /> N'oge na-adịghị anya, ọ malitere ide ihe maka weebụsaịtị ndị hip hop Christian Rapzilla, wee malite inyere ụlọ ọrụ egwu hip hop Christian RMG aka. <ref name="Sarachik-2020b" /> Ọ gbara egwu n'ihe omume kampus dịka ụdị ozi Ndị Kraịst . <ref name="Ashcraft-2019" /> <ref name="Ryan-2019" /> Ọ bụ onye otu Alpha Kappa Alpha nke ọ katọrọ ma hapụ <ref>{{Cite web|url=https://elev8.com/2145796/wande-baptized/|title=Wande Gets Baptized!|date=May 2, 2024}}</ref> na Sigma Phi Lambda sororities, National Association of Black Journalists, IGotSole Dance Company, na Texas Orange Jackets. <ref name="Ashcraft-2019" /> <ref>{{Cite web|author=Rollins|first=Kara|date=November 16, 2015|title=Look Out for Wande Isola|url=https://www.hercampus.com/school/texas/look-out-wande-isola|accessdate=March 29, 2020|work=[[Her Campus]]}}</ref> <ref>{{Cite web|date=May 2, 2018|title=Outstanding Spring 2018 Grads|url=https://moody.utexas.edu/news/outstanding-spring-2018-grads|accessdate=March 29, 2020|work=Moody College of Communication}}</ref> Ndekọ mbụ ya ewepụtara bụ ihe nkiri na egwu "BIG" nke D-Flow dere na abọm ''Quarter to Vinci'' nke afọ 2013. <ref name="Solis-2013">{{Cite web|author=Solis|first=Steven|date=November 12, 2013|title=D-Flow 'Quarter To Vinci'|url=https://rapzilla.com/2013-11-d-flow-quarter-to-vinci/|accessdate=March 25, 2020|work=[[Rapzilla]]}}</ref> O wepụtara egwu mbụ ya, "No Flex" nke gosipụtara ikleyledmarlon, na Mee 2016. <ref name="Solis-2016">{{Cite web|author=Solis|first=Steven|date=May 27, 2016|title=Free Download: Wande - No Flex ft. ikilledmarlon|url=https://rapzilla.com/2016-05-free-download-wande-no-flex-ft-ikilledmarlon/|accessdate=March 25, 2020|work=[[Rapzilla]]}}</ref> Ọ rụrụ ọrụ na South by Southwest na 2016, <ref>{{Cite web|author=Harrington|first=Jim|date=March 10, 2016|title=SXSW 2016 music lineup: Here's the complete list|url=https://www.mercurynews.com/2016/03/10/sxsw-2016-music-lineup-heres-the-complete-list/|accessdate=March 29, 2020|work=[[The Mercury News]]}}</ref> 2017, <ref>{{Cite web|author=Curtin|first=Kevin|date=January 19, 2017|title=SXSW Music List Four|url=https://www.austinchronicle.com/daily/music/2017-01-19/sxsw-music-list-four/|accessdate=March 29, 2020|work=[[The Austin Chronicle]]}}</ref> <ref>{{Cite web|date=March 11, 2017|title=SXSW 2017 Preview – Friday|url=https://www.qromag.com/features/sxsw-2017-preview-friday/|accessdate=March 29, 2020|work=QRO Magazine}}</ref> na 2018. <ref>{{Cite web|date=March 4, 2018|title=SXSW 2018 Preview – Friday|url=https://www.qromag.com/features/sxsw-2018-preview-friday/|accessdate=March 29, 2020|work=QRO Magazine}}</ref> Ọ rụrụ ọrụ A&R maka Ace Harris, na 2017, mgbe ọ ka na-agụ akwụkwọ mahadum, ọ malitere ọrụ ọzụzụ na Reach Records. <ref name="Sarachik-2020c">{{Cite web|author=Sarachik|first=Justin|date=2020-05-02|title=Signing a Deal, Changing the Game, & Respecting the Name – How Wande is Leading the Charge Past 'Labels' [Interview]|url=https://rapzilla.com/2020-05-wande-leading-charge-past-labels-interview/|accessdate=2020-11-30|work=[[Rapzilla]]|language=en-US}}</ref> <ref name="Moreno-2019" /> O wepụtara egwu iri na otu n'afọ 2018, wee sonye na ndepụta Rapzilla nke ndị Freshman iri na ise nke 2019. <ref>{{Cite web|author=Sarachik|first=Justin|date=January 9, 2019|title=Rapzilla.Com's 15 Freshmen Of 2019|url=https://rapzilla.com/2019-01-rapzilla-coms-15-freshmen-of-2019/|accessdate=2022-11-13|work=[[Rapzilla]]}}</ref> <ref name="Voyage ATL-2019">{{Cite web|date=August 7, 2019|title=Meet Wande Isola of Reach Records in Midtown|url=http://voyageatl.com/interview/meet-wande-isola-reach-records-midtown/|accessdate=2022-11-13|work=Voyage ATL|language=en-US}}</ref> Obere oge tupu ọ gụchaa akwụkwọ na 2018, e were ya n'ọrụ dịka onye nchịkwa maka A&R nke label ahụ. <ref name="Sarachik-2020c" /> <ref name="Moreno-2019">{{Cite web|author=Moreno|first=Chelsea|date=May 1, 2019|title='Blessed Up': UT Austin alumna Wande Isola signs with record label|work=KXAN Austin|url=https://www.kxan.com/news/local/austin/blessed-up-ut-austin-alumna-wande-isola-signs-with-record-label/|accessdate=March 25, 2020|publisher=[[KXAN-TV]]}}</ref>
=== Reach Records (2018—ugbu a) ===
N'afọ sochirinụ, mgbe ọnwa ise gachara ọrụ ya dịka A&R, e tinyere ya aka dịka onye na-ese ihe na Reach. <ref name="Law-2019" /> <ref>{{Cite web|author=Yap|first=Timothy|date=April 24, 2020|title=Wande, the First Lady of Reach Records, Shares the Heart Behind "Exit"|url=http://www.hallels.com/articles/23702/20200424/wande-the-first-lady-of-reach-records-talks-about-the-heart-behind-exit.htm|accessdate=2022-11-13|work=JubileeCast|language=en}}</ref> O wepụtara egwu mbụ ya na akara ahụ, "Blessed Up", n'ọnwa Eprel. <ref name="Blessed Up">{{Cite web|title=Blessed Up - Single by Wande|url=https://music.apple.com/us/album/blessed-up-single/1459386367|accessdate=March 25, 2020}}</ref> A ga-edepụta egwu ahụ n'afọ na-abịa na ndepụta egwu Michelle Obama . <ref>{{Cite web|author=Hicks|first=Frederick|date=2020-08-07|title=Wand featured on Vol. 1 The Michelle Obama Playlist|url=https://rapzilla.com/2020-08-wande-featured-michelle-obamas-playlist/|accessdate=2020-11-30|work=[[Rapzilla]]|language=en-US}}</ref> Wande bụ nwanyị mbụ bịanyere aka na akara ahụ. <ref name="Law-2019">{{Cite web|author=Law|first=Jeannie|date=April 12, 2019|title=Lecrae signs first-ever female artist to Reach Records: Wande|url=https://www.christianpost.com/news/lecrae-signs-first-ever-female-artist-to-reach-records-wande.html|accessdate=March 25, 2020|work=[[The Christian Post]]}}</ref> O kwupụtala olileanya na mbinye aka ya ga-eme ka ọ dịrị ụmụ nwanyị ndị ọzọ na-eme rap mfe ịchụso ọrụ na ụdị egwu hip hop nke ndị Kraịst nke ụmụ nwoke na-achị. "Echere m na ọ ga-egosi akara ndị ọzọ na ị kwesịghị ịtụ egwu ịbịanye aka na ụmụ nwanyị. Ana m anụ ọtụtụ ihe ngọpụ dị ka, 'Ọ dị oke ọnụ' ma ọ bụ 'Oh, anyị amaghị etu ahịa ga-esi meghachi omume na nwanyị.' 'Ha ga-azụta egwu ya?' N'ụzọ doro anya, ọtụtụ ụlọ ọrụ Ndị Kraịst enweghị ego iji nwalee onye na-ese ihe na Ndị Kraịst n'enweghị nsogbu n'ihi na ị ga-ahụ na ha bara uru. Ya mere, ọtụtụ ụmụ nwanyị na-enweta obere njedebe nke osisi ahụ n'ihi na ha achọghị ịgba chaa chaa na nwanyị." <ref>{{Cite web|author=Sarachik|first=Justin|date=April 12, 2019|title=Wande Talks About Signing to Reach Records & What's Coming Next|url=https://rapzilla.com/2019-04-wande-talks-about-signing-to-reach-records-whats-coming-next/|accessdate=March 25, 2020|work=[[Rapzilla]]}}</ref> O kwuru na o were oge tupu egwu ya apụta n'ihi nguzogide o zutere n'ụlọ ọrụ egwu n'ihi na e jighị ikike ya kpọrọ ihe n'ihi na ọ bụ nwanyị. Dịka ọmụmaatụ, ọ kọrọ na "M ga-efega ebe ọzọ, dee otu abọm dum, ma rịọ maka egwu ahụ, onye ahụ agaghị ezipụkwa egwu ahụ. Amụtara m ọtụtụ ihe gbasara otú ndị mmadụ si eji gị kpọrọ ihe." <ref name="Sarachik-2020c"/> O kwukwara ihe isi ike dị n'inweta mmasị n'egwu ya mgbe egwu ya na-ekwu maka mmekọahụ. <ref name="Voyage ATL-2019"/>
Na Machị 30, 2020, Anike kwupụtara abọm mbụ ya na-abịa, ''Exit'', <ref>{{Cite web|author=McKinion|first=Caleb|date=March 30, 2020|title=Wande Announces Her Debut Album 'Exit'|url=https://rapzilla.com/2020-03-wande-announces-her-debut-album-exit/|accessdate=April 5, 2020|work=Rapzilla}}</ref>, ewepụtarakwa otu egwu "Happy" na Eprel 3, 2020. <ref name="Sarachik-2020a">{{Cite web|author=Sarachik|first=Justin|date=2020-04-03|title=Wande Drops Epic Music Video for 'Happy'|url=https://rapzilla.com/2020-04-wande-drops-epic-music-video-for-happy/|accessdate=2020-04-05|work=[[Rapzilla]]}}</ref> "Be the Light", nke Evan na Eris gosipụtara, sochiri ya dịka otu egwu na Eprel 17, 2020. <ref name="Sarachik-2020d">{{Cite web|author=Sarachik|first=Justin|date=2020-04-17|title=Wande - Be the Light ft. Evan and Eris - Listen on Rapzilla|url=https://rapzilla.com/2020-04-wande-be-the-light-evan-and-eris/|accessdate=2020-11-30|work=[[Rapzilla]]|language=en-US|archivedate=2020-04-20|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200420184504/https://rapzilla.com/2020-04-wande-be-the-light-evan-and-eris/}}</ref> E wepụtara ''Exit'' na Eprel 24, 2020. <ref>{{Cite web|author=Cluver|first=Ross|date=April 24, 2020|title=Wande 'Exit'|url=https://www.ccmmagazine.com/release/wande-exit/|accessdate=2020-11-30|work=[[CCM Magazine]]}}</ref> Wande ewepụtakwala egwu nwere akụkụ nke 116 (nke bụbu 116 Clique). <ref>{{Cite web|author=Solis|first=Steven|date=2020-01-16|title=116 - Live Forever ft. 1K Phew, Aaron Cole, Hulvey, Tedashii, Tommy Royale, Trip Lee & Wande - Listen on Rapzilla .com|url=https://rapzilla.com/2020-01-116-live-forever-ft-1k-phew-aaron-cole-hulvey-tedashii-tommy-royale-trip-lee-wande/|accessdate=2020-11-30|work=[[Rapzilla]]|language=en-US}}; {{Cite web|title=The Gift: Live Sessions (Video Album) by 116|url=https://music.apple.com/us/album/the-gift-live-sessions-video-album/1490284696|accessdate=2020-11-30|work=Apple Music|language=en-us}}; {{Cite web|author=Cluver|first=Ross|date=December 2, 2019|title=Reach Records Offers 'The Gift: A Christmas Compilation Deluxe'|url=https://www.ccmmagazine.com/news/reach-records-offers-the-gift-a-christmas-compilation-deluxe/|archiveurl=|archivedate=|accessdate=2020-11-30|work=[[CCM Magazine]]}}; {{Cite web|author=Sarachik|first=Justin|date=2020-10-23|title=116 Spanish Album 'Sin Vergüenza' Drops & Highlights CHH's Latin Diversity|url=https://rapzilla.com/2020-10-116-spanish-album-sin-verguenza-drops-highlights-chh-latin-diversity/|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210304153654/https://rapzilla.com/2020-10-116-spanish-album-sin-verguenza-drops-highlights-chh-latin-diversity/|archivedate=2021-03-04|accessdate=2020-11-30|work=[[Rapzilla]]|language=en-US}}</ref> O kwuru na ajụjụ ọnụ nke Eprel 2020 na nna ya na ya emeela udo maka mgbanwe ya na mkpebi ya ịchụso ọrụ egwu hip-hop. <ref name="Relevant-2020"/> Na Disemba 4, 2020, o wepụtara obere egwu atọ nke akpọrọ ''The Decision'' . [ note 1 ]
=== Mgbanwe aha ===
Na Julaị 2024, ọ gbanwere aha ogbo ya site na Wande gaa na Anike, <ref name="Kramer McGinnis-2024"/> obere ụdị aha iwu etiti ọhụrụ ya, Ireoluwa-Anike, nke bụ ahịrịokwu [[Asụsụ Yoruba|Yoruba]] nke pụtara "ịdị mma nke Chineke" <ref name="GospelNameChange"/>
== Ndụ nkeonwe ==
E wezụga Bekee, Anike na-asụ [[asụsụ Yoruba]] nke ọma. <ref name="Ebe-2019"/>
N'oge opupu ihe ubi nke afọ 2022, ọ lụrụ Darius Dees. <ref>{{Cite web|author=Desirai|first=Kiara|date=2022-05-26|title=Wande announces she is officially married to fiancé Darius Dees|url=https://thelinkentertainment.com/2022/05/wande-announces-she-is-officially-married-to-fiance-darius-dees/|accessdate=2022-11-13|work=The Link Entertainment|language=en-US}}</ref>
== Ihe nkiri egwu ==
=== Abọm ===
{| class="wikitable plainrowheaders" style="text-align:center"
|+Ndepụta nke abọm nwere nkọwa ahọpụtara
! scope="col" style="width:13em" | Aha
! scope="col" | Nkọwa
|-
! scope="row" | ''Ụzọ ọpụpụ''
|
* E wepụtara ya: Eprel 24, 2020
* Akara: Nweta
* Usoro: Nbudata dijitalụ, gụgharia
|}
=== EPs ===
{| class="wikitable plainrowheaders" style="text-align:center"
|+Ndepụta nke EP nwere nkọwa ahọpụtara
! scope="col" style="width:13em" | Aha
! scope="col" | Nkọwa
|-
! scope="row" | ''Mkpebi ahụ''
|
* E wepụtara ya: Disemba 4, 2020
* Akara: Nweta
* Usoro: Nbudata dijitalụ, gụgharia
|-
! scope="row" | ''Ngwakọta Rap''
|
* E wepụtara ya: Machị 28, 2025
* Akara: Nweta
* Usoro: Nbudata dijitalụ, gụgharia
|}
=== Ndị otu na-alụbeghị di ma ọ bụ nwunye ===
==== Dịka onye ndu omenkà ====
{| class="wikitable plainrowheaders"
|+Ndepụta nke ndị na-abụ abụ dịka onye ndu na-egosi afọ ewepụtara na aha abọm
! scope="col" | Aha
! scope="col" | A tọhapụrụ
! scope="col" | Abọm
|-
! scope="row" | "Enweghị ike" <ref name="Solis-2016"/><br /><br /><br /><br /> (featuring ikilledmarlon)
| rowspan="2" | 2016| rowspan=8 {{n/a|Non-album singles}}
|-
! scope="row" | "Ha Amaghị" <ref>{{Cite web|author=Solis|first=Steven|date=July 14, 2016|title=Free Download: Wande - They Didn't Know|url=https://rapzilla.com/2016-07-wande-they-didnt-know/|accessdate=March 25, 2020|work=[[Rapzilla]]}}</ref>
|-
! scope="row" | "Hiatus Freestyle" <ref>{{Cite web|title=Hiatus Freestyle - Single by Wande|url=https://music.apple.com/us/album/hiatus-freestyle-single/1322792319|accessdate=March 25, 2020|archivedate=March 25, 2020|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200325033137/https://music.apple.com/us/album/hiatus-freestyle-single/1322792319}}</ref>
| 2017
|-
! scope="row" | "Ebuli elu" <ref>{{Cite web|title=Elevated (feat. Byron Juane) - Single by Wande & PoetiCS|url=https://music.apple.com/us/album/elevated-feat-byron-juane-single/1372835702|accessdate=March 25, 2020}}</ref><br /><br /><br /><br /> (featuring Bryon Juane)
| rowspan="4" | 2018
|-
! scope="row" | "Fuego" <ref>{{Cite web|title=Fuego - Single by Wande|url=https://music.apple.com/us/album/fuego-single/1418927115|accessdate=March 25, 2020}}</ref>
|-
! scope="row" | "Fuego" (mgwakọta ọhụrụ) <ref>{{Cite web|title=Fuego (feat. Parris Chariz) [Remix] - Single|url=https://music.apple.com/us/album/fuego-feat-parris-chariz-remix-single/1435422083|accessdate=March 25, 2020}}</ref><br /><br /><br /><br /> (featuring Parris Chariz)
|-
! scope="row" | "Aghaghị m ibi ndụ" <ref>{{Cite web|title=I Gotta Live - Single by Wande|url=https://music.apple.com/us/album/i-gotta-live-single/1446320078|accessdate=March 25, 2020}}</ref>
|-
! scope="row" | "Ngọzi Dị Elu" <ref name="Blessed Up"/>
| rowspan="4" | 2019
|-
! scope="row" | "N'ime Luv" <ref>{{Cite web|author=Reach Records|title=Wande - In Luv|work=[[YouTube]]|date=July 18, 2019|url=https://www.youtube.com/watch?v=xd9F-UwwBkE|accessdate=March 25, 2020}}</ref>
| rowspan="2" | ''Oge okpomọkụ nke iri na itoolu''
|-
! scope="row" | "BAND$" <ref>{{Cite web|author=Reach Records|date=July 18, 2019|title=Wande - BAND$ feat. Byron Juane|work=[[YouTube]]|url=https://www.youtube.com/watch?v=K6Yjqv5WSlo|accessdate=March 25, 2020}}</ref><br /><br /><br /><br /> (featuring Byron Juane)
|-
! scope="row" | "Enweghị oke" <ref>{{Cite web|author=Longs|first=Herb|date=November 14, 2019|title=Reach Records Recording Artist Wande Presents 'No Limits'|url=http://www.thechristianbeat.org/index.php/news-2/6889-reach-records-recording-artist-wande-presents-no-limits|accessdate=March 25, 2020|work=TheChristianBeat.org}}</ref>
|{{n/a|Non-album single}}
|-
! scope="row" | "Obi ụtọ" <ref name="Sarachik-2020a"/>
| rowspan="4" | 2020
| rowspan="2" | ''Ụzọ ọpụpụ''
|-
! scope="row" | "Bụrụ Ìhè" <ref name="Sarachik-2020d"/><br /><br /><br /><br /> (featuring Evan and Eris)
|-
! scope="row" | "Bịa n'ụzọ m" <ref>{{Cite web|author=Clarks|first=Jessie|date=2020-07-29|title=Wande Releases New Track "Come My Way"|url=https://www.thechristianbeat.org/wande-releases-new-track-come-my-way/|accessdate=2022-11-13|work=The Christian Beat|language=en-US}}</ref><br /><br /><br /><br /> (featuring Teni na Toyé)
| ''Oge okpomọkụ nke iri abụọ''
|-
! scope="row" | "Nke Ikpeazụ" <ref>{{Cite web|author=Clarks|first=Jessie|date=2020-12-10|title=Wande "Last" Official Video|url=https://www.thechristianbeat.org/wande-last-official-video/|accessdate=2022-11-13|work=The Christian Beat|language=en-US}}</ref>
| ''Mkpebi ahụ''
|-
! scope="row" | "Ngọzi Dị Elu" (ngwakọta ọhụrụ) <ref>{{Cite web|author=Clarks|first=Jessie|date=2021-04-12|title=Wande Surprises Fans With "Blessed Up Remix" Feat. Lecrae & Mike Todd|url=https://www.thechristianbeat.org/wande-surprises-fans-with-blessed-up-remix-feat-lecrae-mike-todd/|accessdate=2022-11-13|work=The Christian Beat|language=en-US}}</ref><br /><br /><br /><br /> (featuring Lecrae na Mike Todd gosipụtara)
| rowspan="2" | 2021|{{n/a|Non-album single}}
|-
! scope="row" | "Echegbula onwe gị maka ya" <ref>{{Cite web|author=Wande|date=August 12, 2021|title=Wande, Porsha Love - Don't Worry Bout It|url=https://www.youtube.com/watch?v=MpN9oUjbNqs&ab_channel=ReachRecords|accessdate=November 13, 2022}}</ref><br /><br /><br /><br /> (with Porsha Love)
| ''Oge okpomọkụ nke iri abụọ na otu''
|-
! scope="row" | "Chineke Ukwu" <ref>{{Cite web|author=Clarks|first=Jessie|date=2021-06-04|title=Wande Releases "Big God"|url=https://www.thechristianbeat.org/wande-releases-big-god/|accessdate=2022-11-13|work=The Christian Beat|language=en-US}}</ref>
| rowspan="2" | 2022|rowspan="2" {{n/a|Non-album singles}}
|-
! scope="row" | "Ha Amaghị II" <ref>{{Cite web|title=They Didn't Know II - Single by Wande|url=https://music.apple.com/us/album/they-didnt-know-ii-single/1614479408|accessdate=November 13, 2022}}</ref>
|}
==== Dịka onye na-ese ihe nkiri pụtara ìhè ====
=== Mpụta ndị ọbịa ===
{| class="wikitable plainrowheaders"
|+Ndepụta nke ndị ọbịa na-abụghị otu afọ ewepụtara, ndị omenkà ndị ọzọ apụtala, na aha abọm ahụ
! scope="col" | Aha
! scope="col" | Afọ
! scope="col" | Ndị omenkà ndị ọzọ
! scope="col" | Abọm
|-
! scope="row" | "Onye Ikpeazụ" <ref>{{Cite web|author=Andre|first=Joshua|date=June 9, 2020|title=Marty - Marty for President 2|url=https://www.365daysofinspiringmedia.com/reviews/marty-marty-for-president-2/|accessdate=2020-11-30|work=365 Days of Inspiring Media}}</ref>
| rowspan="3" | 2020
| Marty
| ''Marty maka Onyeisiala nke Abụọ''
|-
! scope="row" | "Ella" <ref>{{Cite web|date=2020-10-06|title='Sin Vergüenza' Album by 116; Tracklist, Cover Artwork & Release Date|url=https://rapzilla.com/2020-10-116-sin-verguenza-album-tracklist-cover-artwork-release-date/|accessdate=2021-05-29|work=Rapzilla|language=en-US}}</ref>
| 116, Lizzy Parra
| ''Sin Vergüenza''
|-
! scope="row" | "Ngwagharị eweghachiri" <ref>{{Cite web|author=Cluver|first=Ross|date=November 13, 2020|title=Lecrae Releases 6 New Songs on 'Restoration: The Deluxe Album'|url=https://www.ccmmagazine.com/news/lecrae-releases-6-new-songs-on-restoration-the-deluxe-album/|accessdate=2020-11-30|work=[[CCM Magazine]]}}</ref>
| Hulvey, 1K Phew
| ''Mweghachi: Abọm Deluxe''
|}
== Ihe nkiri ==
{| class="wikitable"
!Afọ
! Aha
! Ọrụ
! Ihe ndetu
|-
| 2023
| Stanton <ref>{{Cite web|title=Stanton (2023) | Drama|work=[[IMDb]]|url=https://m.imdb.com/title/tt20201670/?ref_=fn_al_tt_0}}</ref>
| Sarana
| Ihe nkiri a ma ama
|}
== Ihe ndetu ==
na-achị. "Echere m na ọ ga-egosi akara ndị ọzọ na ị kwesịghị ịtụ egwu ịbịanye aka na ụmụ nwanyị. Ana m anụ ọtụtụ ihe ngọpụ dị ka, 'Ọ dị oke ọnụ' ma ọ bụ 'Oh, anyị amaghị etu ahịa ga-esi meghachi omume na nwanyị.' 'Ha ga-azụta egwu ya?' N'ụzọ doro anya, ọtụtụ ụlọ ọrụ Ndị Kraịst enweghị ego iji nwalee onye na-ese ihe na Ndị Kraịst n'enweghị nsogbu n'ihi na ị ga-ahụ na ha bara uru. Ya mere, ọtụtụ ụmụ nwanyị na-enweta obere njedebe nke osisi ahụ n'ihi na ha achọghị ịgba chaa chaa na nwanyị{{Reflist}}
[[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]]
[[Otú:Articles with hCards]]
[[Otú:Short description is different from Wikidata]]
[[Otú:Articles with short description]]
[[Otú:Pages with unreviewed translations]]
rfaijj3vcwswv5tjvp7ns9h6odi7rer
Wajih Owais
0
34125
628933
184383
2026-04-05T07:41:14Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
628933
wikitext
text/x-wiki
<references group="" responsive="1"></references>{{Databox}}
'''Wajih Mousa Owais ({{lang-ar|وجيه موسى عويس}})''' (born November 5, 1947){{cn|date=March 2021}} is a [[Jọdan|Jordanian]] Minister of Higher Education and Scientific Research.<ref name="pm">{{Cite web|url=http://www.pm.gov.jo/english|title=رئاسة الوزراء|publisher=pm.gov.jo|accessdate=2016-06-14}}</ref> He was appointed as Minister in February 2011.<ref name="alghad">{{Cite web|url=http://www.alghad.com/?news=558984|title=جريدة الغد|publisher=alghad.com|accessdate=2016-06-14}}</ref> Dr. Owais was the Professor of Genetics, a researcher, Chairman of Board of Directors of King Abdullah University Hospital,<ref name="kauh">{{Cite web|url=http://www.kauh.jo/kauh/english/welcomemsg.aspx|title=Welcome|publisher=kauh.jo|accessdate=2016-06-14|archivedate=2011-09-28|archiveurl=https://web.archive.org/web/20110928171847/http://www.kauh.jo/kauh/english/welcomemsg.aspx}}</ref> and the President of Jordan University of Science and Technology<ref name="just">{{Cite web|url=http://www.just.edu.jo/aboutjust/Pages/default.aspx|title=Home|publisher=just.edu.jo|accessdate=2016-06-14|archivedate=2019-04-05|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190405215215/http://www.just.edu.jo/aboutjust/Pages/default.aspx}}</ref> from September, 2003 to February, 2011. In 1972, he got his B.Sc. in the field of Biology from the American University of Beirut. In 1975, he got his M.Sc. in the field of Biochemistry from the University of Jordan. In 1979, he obtained his Ph.D. in the field of Molecular Genetics from Washington State University.
N'etiti 1 June na 28 September 2016 Owais jere ozi dị ka Minista nke agụmakwụkwọ dị elu na nyocha sayensị na Ụlọ ọrụ Hani Al-Mulki. [[Adel Tweisi]] nọchiri ya n'ọkwa. <ref>{{Cite web|author=Omar Obeidat|url=http://www.jordantimes.com/news/local/mulki%E2%80%99s-new-government-sworn|title=Mulki's new government sworn in|publisher=The Jordan Times|date=29 September 2016|accessdate=9 November 2016}}</ref><ref>{{Cite web|author=Omar Obeidat|url=http://jordantimes.com/news/local/mulki%E2%80%99s-government-takes-oath-office-king|title=Mulki's government takes oath of office before King|publisher=The Jordan Times|date=2 June 2016|accessdate=2 June 2016}}</ref> họpụtara Owais ka ọ bụrụ onye omeiwu.
<ref>{{Cite web|date=2021-10-11|title=Royal Decree approves reshuffle of Khasawneh's Cabinet|url=https://jordantimes.com/news/local/royal-decree-approves-reshuffle-khasawnehs-cabinet|accessdate=2022-12-19|work=Jordan Times|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=Ministers - The Ministry of Higher Education and Scientific Research|url=https://mohe.gov.jo/EN/List/Ministers|accessdate=2022-12-19|work=mohe.gov.jo|archivedate=2022-11-05|archiveurl=https://web.archive.org/web/20221105053840/https://mohe.gov.jo/EN/List/Ministers}}</ref>'etiti 11 Ọktọba 2021 na 26 Ọktọla 2022 ọ rụrụ ọrụ ọzọ dị ka Minista nke agụmakwụkwọ dị elu na nyocha sayensị.
Owais nwetara "Commemorative Medal" site na Czech University of Agriculture Prague, "Sculpture of Honor" site na Czechoslovakia University of Agricultura Prague na Mee, 2005, na nzere nsọpụrụ "Doctor of Science" site na New York Institute of Technology na 2005. Owais lekọtara ụmụ akwụkwọ 45 gụsịrị akwụkwọ (M.Sc.) bụ ndị niile gụsịrị akwụkwọ ma o bipụtara ihe karịrị akwụkwọ nyocha 34. <sup class="noprint Inline-Template Template-Fact" style="white-space:nowrap;">[''[[wikipedia:Tinye edensibịa|<span title="This claim needs references to reliable sources. (March 2021)">citation needed</span>]]'']</sup>
== Ihe odide ==
{{Reflist}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
amvh5jg45autdzlzorae2d9cvgcjekb
Denise Annetts
0
34127
628855
621416
2026-04-04T12:56:04Z
Goodymeraj
16207
628855
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Denise Audrey Annetts''' (aha lụrụ '''Denise Anderson'''; amụrụ na 30 Jenụwarị 1964) bụ onye Australia bụbu onye na-eme egwuregwu cricket nke na-egwuri egwu dị ka onye na-akụ ọkpọ aka nri. Ọ pụtara na 10 Test matches na 43 One Day Internationals maka Australia n'etiti afọ 1985 na 1993. <ref name="CricketArchive">{{Cite web|url=https://cricketarchive.com/Archive/Players/10/10827/10827.html|title=Player Profile: Denise Annetts|work=CricketArchive|accessdate=9 January 2023}}</ref> na-egwuri egwu cricket n'ụlọ maka New South Wales . <ref name="Cricinfo">{{Cite web|url=https://www.espncricinfo.com/player/denise-annetts-53477|title=Player Profile: Denise Annetts|work=ESPNcricinfo|accessdate=9 January 2023}}</ref>
== Ọrụ ==
Annetts pụtara <ref>{{Cite web|url=https://cricketarchive.com/Archive/Scorecards/159/159563.html|title=New South Wales Women v Australian Capital Territory Women|publisher=CricketArchive|accessdate=4 November 2009}}</ref> mbụ maka New South Wales na oge 1983/84, ma mgbe ọ nwesịrị akara dị ala, o mere ọkara narị afọ mbụ ya megide Australian Capital Territory na egwuregwu nke atọ ya tupu a gbapụ ya na 51. Egwuregwu <ref>{{Cite web|url=https://cricketarchive.com/Archive/Scorecards/159/159566.html|title=New South Wales Women v Victoria Women|publisher=CricketArchive|accessdate=4 November 2009}}</ref> na-esote wetara ọkara narị afọ ọzọ, na-emeziwanye ntakịrị ruo 56 tupu e jide ya. N'ọnwa Jenụwarị n'afọ 1985, a họpụtara ya maka Women's Cricket Association of Australia President's XI ka ọ gbaa bọọlụ n'akụkụ England na-eme njem, e mesịkwara kpọọ ya aha na ndị otu Australia iji chee New Zealand ihu n'ọnwa na-esote. <ref>{{Cite web|url=https://stats.espncricinfo.com/ci/engine/match/67009.html|title=Australia Women v New Zealand Women|publisher=Cricinfo|accessdate=4 November 2009}}</ref> nwetara 26* na nke mbụ ya na One Day International ka Australia chụpụrụ ọnụ ọgụgụ dị ala nke New Zealand iji merie site na wickets itoolu.
Nwa agbọghọ ODI <ref>{{Cite web|url=https://stats.espncricinfo.com/ci/engine/match/66947.html|title=New Zealand Women v Australia Women|publisher=Cricinfo|accessdate=4 November 2009}}</ref> nke ọkara narị afọ bịara n'oge na-esote mgbe o mere ọsọ 57 na-emeghe ịkụ Belinda Haggett megide New Zealand na Wellington. <ref>{{Cite web|url=https://cricketarchive.com/Archive/Scorecards/179/179271.html|title=Surrey Women v Australia Women|publisher=CricketArchive|accessdate=4 November 2009}}</ref>'afọ 1987, n'oge njem Australia na [[Ireland women's cricket team|Ireland]]_in_1987" id="mwLA" rel="mw:WikiLink" title="Australian women's cricket team in Ireland in 1987">Ireland na England, Annetts gbara ọkara narị afọ nke abụọ ya n'oge ODI nke atọ megide Ireland, [1] tupu ya emee otu narị afọ megide Surrey, gụnyere mmekọrịta nke 184 nke abụọ na Lindsay Reeler, ihe na-egosi ihe ndị na-abịa. <ref>{{Cite web|url=https://stats.espncricinfo.com/ci/engine/match/67027.html|title=Ireland Women v Australia Women|publisher=Cricinfo|accessdate=4 November 2009}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://stats.espncricinfo.com/ci/engine/match/67483.html|title=England Women v Australia Women|publisher=Cricinfo|accessdate=4 November 2009}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://stats.espncricinfo.com/ci/engine/match/66889.html|title=England Women v Australia Women|publisher=Cricinfo|accessdate=4 November 2009}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://stats.espncricinfo.com/ci/engine/match/66892.html|title=England Women v Australia Women|publisher=Cricinfo|accessdate=4 November 2009}}</ref> nwetara 36 * na 50 [2] na ODI abụọ sochiri 34 na ule mbụ ya, egwuregwu nke Haggett nwere 126 .
<ref name="2t">{{Cite web|url=https://stats.espncricinfo.com/ci/engine/match/67484.html|title=England Women v Australia Women|publisher=Cricketinfo|accessdate=4 November 2009}}</ref>'oge ule nke abụọ ya, Annetts batara na onye mmekọ Lindsay Reeler na akara na 2/37 mgbe Denise Emerson na Belinda Haggett dara n'oge. <ref>{{Cite web|url=http://stats.cricinfo.com/ci/content/records/283620.html|title=Records / Women's Test matches / Partnership records / Highest partnerships for any wicket|publisher=[[Cricinfo]]|accessdate=4 November 2009}}</ref><ref name="2t" /> abụọ tinyere njikọ aka wicket maka wicket ọ bụla na akụkọ ihe mere eme nke cricket nke ụmụ nwanyị nke 309 na-agba ọsọ, na Annetts na-eme ka akara ya kachasị elu nke 193, ebe Reeler mechara na 110 *. O nwekwara ihe ndekọ nke nkezi kachasị elu na Women's Test Cricket.
N'ọnwa Jenụwarị afọ 1994, o kwuru na ọ hapụrụ ndị otu Australia n'ihi na ọ bụghị nwanyị na-edina nwoke. Australia<ref>{{Cite web|url=http://infoweb.newsbank.com/iw-search/we/InfoWeb?p_product=AWNB&p_theme=aggregated5&p_action=doc&p_docid=0F9241AE10F386F8&p_docnum=2&p_queryname=4|title=Australian cricketer's appeal falls on deaf ears|work=The Times|date=18 January 1994|accessdate=29 December 2012}}</ref> Anti-Discrimination Board enweghị ike ịchọpụta mkpesa ahụ n'ihi na iwu ịkpa ókè na-echebe naanị ndị na-edina ụdị onwe.
== Narị Afọ Mba Nile ==
{| class="wikitable"
! colspan="8" |Narị afọ nnwale Denise Annetts <ref>{{Cite web|title=All-round records {{!}} Women's Test matches {{!}} Cricinfo Statsguru {{!}} ESPNcricinfo.com – DA Annetts|url=https://stats.espncricinfo.com/ci/engine/player/53477.html?class=8;template=results;type=allround;view=match|work=ESPNcricinfo|accessdate=8 December 2021}}</ref>
|-
! style="width:40px;" |#
! style="width:50px;" |Ịgba ọsọ
! style="width:50px;" |Egwuregwu
! style="width:125px;" |Ndị na-emegide ya
! style="width:350px;" |Obodo/Ala
! style="width:300px;" |Ebe a na-anọ
! style="width:50px;" |Afọ
|-
|'''1'''
|193
|2
| England
|[[Wetherby]], [[England]]
|Collingham na Linton Cricket Club Ground
|1987<ref>{{Cite news|title=Full Scorecard of ENG Women vs AUS Women 2nd Test 1987 - Score Report {{!}} ESPNcricinfo.com|url=https://www.espncricinfo.com/series/australia-women-tour-of-england-1987-62034/england-women-vs-australia-women-2nd-test-67484/full-scorecard|accessdate=8 December 2021|work=ESPNcricinfo}}</ref>
|-
|'''2'''
|148*
|10
| England
|[[Sydney]], [[Ostraliya|Australia]]
|North Sydney Oval
|1992<ref>{{Cite news|title=Full Scorecard of ENG Women vs AUS Women Only Test 1991/92 - Score Report {{!}} ESPNcricinfo.com|url=https://www.espncricinfo.com/series/england-women-tour-of-australia-1991-92-61563/australia-women-vs-england-women-only-test-67495/full-scorecard|accessdate=8 December 2021|work=ESPNcricinfo}}</ref>
|}
=== Otu Ụbọchị Mba Nile ===
{| class="wikitable"
! colspan="8" |
|-
! style="width:40px;" |#
! style="width:50px;" |Ịgba ọsọ
! style="width:50px;" |Egwuregwu
! style="width:125px;" |Ndị na-emegide ya
! style="width:350px;" |Obodo/Ala
! style="width:300px;" |Ebe a na-anọ
! style="width:50px;" |Afọ
|-
|'''1'''
|100*
|34
| England
|[[Christchurch]], [[New Zealand]]
|AMI Stadium
|1992<ref>{{Cite news|title=Full Scorecard of AUS Women vs ENG Women Final 1991/92 - Score Report {{!}} ESPNcricinfo.com|url=https://www.espncricinfo.com/series/shell-tri-series-1991-92-61203/australia-women-vs-england-women-final-66975/full-scorecard|accessdate=8 December 2021|work=ESPNcricinfo}}</ref>
|}
== Ihe odide ==
{{Reflist}}
{{DEFAULTSORT:Annetts, Denise}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
1jyccmzc47ejyf87mwffuie3z2e6vnf
Templeeti:Nnọọ
10
43462
628931
163253
2026-04-05T06:40:33Z
Dolphyb
10983
628931
wikitext
text/x-wiki
<div>
'''Nnọọ, {{{username}}}!''' 👋
Ọ dị anyị ezigbo ụtọ ịnabata gị na {{{igbowiki}}} 🎉
Anyị nwere obi ụtọ ịhụ gị ebe a. Ị nwere ike:
* ✏️ Dezie ma melite edemede
* 📸 Bulite onyonyo bara uru
* 🤝 Nyere aka iwulite ọmụma efu maka mmadụ niile
Ọ bụrụ na ịchọrọ enyemaka ma ọ bụ jụọ ajụjụ oge ọ bụla, [[Wikipedia:Nzọr_ogbako|gaa ebe a]]
Nwee anụrị ka ị n'edezi! 🚀
</div>
mf9phy648r56yxfy60lhcjqjhe1drnu
628932
628931
2026-04-05T06:55:45Z
Dolphyb
10983
628932
wikitext
text/x-wiki
<div style="
width: 95%;
border:5px solid #d9d9d9; padding:10px; background:#fbfbff;
">
'''Nnọọ, {{{username}}}!''' 👋
Ọ dị anyị ezigbo ụtọ ịnabata gị na {{{igbowiki}}} 🎉
Anyị nwere obi ụtọ ịhụ gị ebe a. Ị nwere ike:
* ✏️ Dezie ma melite edemede
* 📸 Bulite onyonyo bara uru
* 🤝 Nyere aka iwulite ọmụma efu maka mmadụ niile
Ọ bụrụ na ịchọrọ enyemaka ma ọ bụ jụọ ajụjụ oge ọ bụla, [[Wikipedia:Nzọr_ogbako|gaa ebe a]]
Nwee anụrị ka ị n'edezi! 🚀
</div>
<!-- {{{bot|{{subst:REVISIONUSER}}}}} ~~~~~ --!>
96rda8v56jdbt0yca2emibgpys3hd4m
628934
628932
2026-04-05T08:56:45Z
Dolphyb
10983
628934
wikitext
text/x-wiki
<div style="
width: 95%;
border:5px solid #d9d9d9; padding:10px; background:#fbfbff;
">
<span style="color:#2a7b2e;">'''Nnọọ '''</span>{{{username}}}! 👋
Ọ dị anyị ezigbo ụtọ ịnabata gị na '''Igbo {{SITENAME}}''' 🎉
Anyị nwere obi ụtọ ịhụ gị ebe a. Ị nwere ike:
* ✏️ Dezie ma melite edemede
* 📸 Bulite onyonyo bara uru
* 🤝 Nyere aka iwulite ọmụma efu maka mmadụ niile
Ọ bụrụ na ịchọrọ enyemaka ma ọ bụ jụọ ajụjụ oge ọ bụla, [[Wikipedia:Nzọr_ogbako|gaa ebe a]]
Nwee anụrị ka ị n'edezi! 🚀
</div>
<!-- {{{bot|{{subst:REVISIONUSER}}}}} ~~~~~ --!>
746umgennrmk5reec36u42gam2kod07
628935
628934
2026-04-05T09:07:13Z
Dolphyb
10983
628935
wikitext
text/x-wiki
<div style="
width: 95%;
border:5px solid #d9d9d9; padding:10px; background:#fbfbff;
">
<span style="color:#2a7b2e;">'''Nnọọ '''</span>{{{username}}}! 👋
Ọ dị anyị ezigbo ụtọ ịnabata gị na '''Igbo {{SITENAME}}''' 🎉
Anyị nwere obi ụtọ ịhụ gị ebe a. Ị nwere ike:
* ✏️ Dezie ma melite edemede
* 📸 Bulite onyonyo bara uru
* 🤝 Nyere aka iwulite ọmụma efu maka mmadụ niile
Ọ bụrụ na ịchọrọ enyemaka ma ọ bụ jụọ ajụjụ oge ọ bụla, [[Wikipedia:Nzọr_ogbako|gaa ebe a]]
Nwee anụrị ka ị n'edezi! 🚀
</div>
— {{{bot|Dolphyb}}} 09:06, 5 Eprel 2026 (UTC)
pdz67p1spn41wekf8grtv686un8054s
628936
628935
2026-04-05T09:12:14Z
Dolphyb
10983
628936
wikitext
text/x-wiki
<div style="
width: 95%;
border:5px solid #d9d9d9; padding:10px; background:#fbfbff;
">
<span style="color:#2a7b2e;">'''Nnọọ '''</span>{{{username}}}! 👋
Ọ dị anyị ezigbo ụtọ ịnabata gị na '''Igbo {{SITENAME}}''' 🎉
Anyị nwere obi ụtọ ịhụ gị ebe a. Ị nwere ike:
* ✏️ Dezie ma melite edemede
* 📸 Bulite onyonyo bara uru
* 🤝 Nyere aka iwulite ọmụma efu maka mmadụ niile
Ọ bụrụ na ịchọrọ enyemaka ma ọ bụ jụọ ajụjụ oge ọ bụla, [[Wikipedia:Nzọr_ogbako|gaa ebe a]]
Nwee anụrị ka ị n'edezi! 🚀
</div>
— {{{bot|<span style='color:#54595d; font-weight:bold;'></span>}}} 09:06, 5 Eprel 2026 (UTC)
6pm3yxktgnwssb1szb8p6pljfop69dr
628937
628936
2026-04-05T09:15:22Z
Dolphyb
10983
628937
wikitext
text/x-wiki
<div style="
width: 95%;
border:5px solid #d9d9d9; padding:10px; background:#fbfbff;
">
<span style="color:#2a7b2e;">'''Nnọọ '''</span>{{{username}}}! 👋
Ọ dị anyị ezigbo ụtọ ịnabata gị na '''Igbo {{SITENAME}}''' 🎉
Anyị nwere obi ụtọ ịhụ gị ebe a. Ị nwere ike:
* ✏️ Dezie ma melite edemede
* 📸 Bulite onyonyo bara uru
* 🤝 Nyere aka iwulite ọmụma efu maka mmadụ niile
Ọ bụrụ na ịchọrọ enyemaka ma ọ bụ jụọ ajụjụ oge ọ bụla, [[Wikipedia:Nzọr_ogbako|gaa ebe a]]
Nwee anụrị ka ị n'edezi! 🚀
</div>
— {{{bot|<span style='color:#54595d; font-weight:bold;'>Dolphyb</span>}}} 09:15, 5 Eprel 2026 (UTC)
etu1uzxfb8urker4rza4ak75k0d2ucy
628939
628937
2026-04-05T09:22:23Z
Dolphyb
10983
628939
wikitext
text/x-wiki
<div style="
width: 95%;
border:5px solid #d9d9d9; padding:10px; background:#fbfbff;
">
<span style="color:#2a7b2e;">'''Nnọọ '''</span>{{{username}}}! 👋
Ọ dị anyị ezigbo ụtọ ịnabata gị na '''Igbo {{SITENAME}}''' 🎉
Anyị nwere obi ụtọ ịhụ gị ebe a. Ị nwere ike:
* ✏️ Dezie ma melite edemede
* 📸 Bulite onyonyo bara uru
* 🤝 Nyere aka iwulite ọmụma efu maka mmadụ niile
Ọ bụrụ na ịchọrọ enyemaka ma ọ bụ jụọ ajụjụ oge ọ bụla, [[Wikipedia:Nzọr_ogbako|gaa ebe a]]
Nwee anụrị ka ị n'edezi! 🚀
</div>
— {{{bot|}}}
qx8t664ygjbad3tmjau83rd1hmyws5q
Willim Welsyn
0
46550
628950
184390
2026-04-05T11:29:05Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
628950
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Willim Welsyn''' aka '''William Welfare''' (amuru William Barnard, 17 Septemba 1984), bu onye South Africa rock onye na-abụ abụ, onye na-eme ihe nkiri na onye na-eme ihe nkiri na-enweta ihe nrite sitere na Ladismith na Western Cape . A maara ya nke ọma dị ka onye ndu na-abụ abụ na onye na-agụ egwu maka egwu [[Afrikaans language|Africaans]] Rock, Willim Welsyn en die Sunrise Toffies na dị ka onye bụbu onye na-ese foto, nwere onye ode akwụkwọ na onye nnabata pọdkastị maka akwụkwọ akụkọ South Africa ''Rolling Stone'' yana maka ihe ngosi Podcast Afrịka ya kwa izu [[WAT Met Willim Welsyn Podcast|WAT Met Willim Welsyn. Podcast]] . <ref>Yvonne Beyers, "Huisgenoot", 12 February 2010, "{http://www.huisgenoot.com/artikels/Tempo/Kollig-op-Willim-Welsyn}", 11 November 2010</ref> <ref>Willim Welsyn, "Rolling Stone", 25 March 2013, "{http://www.rollingstone.co.za/opinion/item/2262-black-cat-bones-rocking-in-the-free-world}",6 April 2013</ref> <ref>{{Cite web|publisher=Netwerk 24|title=Veertjie vir gesigte agter bekende stemme|date=12 April 2018|url=https://www.netwerk24.com/Vermaak/veertjie-vir-gesigte-agter-bekende-stemme-20180412|accessdate=13 April 2018}}</ref>
== Akụkọ ihe mere eme ==
Willim Welsyn dekọtara solo EP nke mbụ ya na 2002 mgbe ọ dị afọ 17. Na 2004 o dekọtara album mbụ ya zuru oke, <nowiki><i id="mwHw">Feromoon Rose</i></nowiki> . N'otu afọ ahụ Welsyn zutere Panna Dekker (bass guitar) na Etienne Nel (drum) n'oge a gbara ajụjụ ọnụ na telivishọn <nowiki><i id="mwIQ">SABC 2</i></nowiki> ebe Welsyn rịọrọ Dekker na Nel ka ha guzobe dị ka ndị na-akwado ya maka obere vidiyo egwu nkwado nke ga-ebu na mbụ. ajụjụ ọnụ. Mgbe ajụjụ ọnụ ahụ gasịrị, ha hibere Willim Welsyn en die Sunrise Toffies wee dekọọ album mbụ ha zuru oke, <nowiki><i id="mwJA">Buikspraak</i></nowiki> na 2005.
Willim Welsyn en die Sunrise Toffies malitere njem na South Africa wee gbaa vidiyo egwu abụọ maka egwu, " ''Toastersport'' " na " ''Coca Cola Sunrise'' " maka <nowiki><i id="mwKg">MK (ọwa)</i></nowiki> na-ewu ewu n'oge ahụ. Dekker hapụrụ ìgwè ahụ n'oge na-adịghị anya ka nke a gasịrị. Ruo ọnwa atọ Welsyn na Nel rụrụ dị ka otu ìgwè abụọ, mgbe Welsyn rutere nso onye na-egwu guitar bass si Jeffreys Bay, Gerhard Grobler, iji sonyere ìgwè ahụ. Na 2007 ha dekọtara album ha nke abụọ zuru oke, <nowiki><i id="mwLQ">Kompos en Kraai</i></nowiki> . N'oge na-adịghị anya ka <nowiki><i id="mwLw">Kompos en Kraai</i></nowiki> dekọchara, ha bịanyere aka na nkwekọrịta ndekọ na Egwu Na-esote. Obere oge ka a tọhapụrụ <nowiki><i id="mwMQ">Kompos en Kraai,</i></nowiki> ha wepụtara vidiyo egwu abụọ sitere na album ahụ, " ''Soos 'n Skoolhoof'' " en " ''Die mooiste van dit alles'' ".
Na 2008 onye na-akụ ọkpọ Etienne Nel tinyere aka na nnukwu ihe mberede ụgbọ ala na Stellenbosch. Ọ merụrụ ọtụtụ mmerụ ahụ ma jiri Tim Rankin dochie ya nwa oge, onye injinia ụda na-arụ ọrụ na <nowiki><i id="mwNg">Kompos en Kraai</i></nowiki> na onye na-akụ egwu maka ndị egwu Cape Town, Bed on Bricks. N'otu afọ ahụ Welsyn dekọtara album solo ya nke abụọ zuru oke, <nowiki><i id="mwOA">Maanplaas</i></nowiki>, ya na Schalk van der Merwe, sitere na Bed Bricks, na guitar bass na Tim Rankin na ịgbà. Van der Merwe mekwara album ahụ. Ụda <nowiki><i id="mwOg">Maanplaas</i></nowiki> dị iche na Willim Welsyn en die Sunrise Toffies's gara aga elu-paced rock album, na-ewere a ọzọ izuike, obodo na ndị mmadụ ntụziaka.
Na 2009 Welsyn debanyere aha na Mahadum Stellenbosch, Grobler debanyere aha na Cape Audio College na Nel malitere ịrụ ọrụ oge niile. Willim Welsyn en die Sunrise Toffies ka nọgidere na-eme ihe ngosi ndụ oge ụfọdụ, ebe Welsyn gbakwara mbọ naanị ya.
Na 2010 Grobler gara Thailand ma jiri bassist Louis Esterhuizen dochie ya, onye bụbu onye bassist na guitarist nke Rooibaardt . Na Septemba 2010 Welsyn dekọtara album solo ya nke atọ zuru oke, <nowiki><i id="mwQQ">Smeer die Weerlig</i></nowiki>, ya na Nel na egwu, Jo Ellis na organ na piano na Welsyn na guitar, ụda olu na bass guitar. Jo Ellis mebere <nowiki><i id="mwQw">Smeer die Weerlig</i></nowiki>, onye mepụtakwara ọba abụọ mbụ Welsyn na Willim Welsyn en die Sunrise Toffies nke mbụ. <ref>Willim Welsyn en die Sunrise Toffies, "History", 6 October 2010, "{http://www.willimwelsyn.co.za}", 11 November 2010</ref>
== Ụdị egwu ==
Na nyocha 2014 nke William Welfare 's ''Shunt'' odee Annie Klopper kwuru: "Dịka onye Afrikaans rocker Welsyn gosipụtara na ọ bụghị Fokofpolisiekar -wannebe nke nwere ike ịkpọ ụdọ ụgha abụọ na guitar. Egwu ya na-adị mgbe niile na-enweghị mmetụ nke pretentiousness na egwu ya na-eche nke ọma. <ref>{{Cite web|publisher=LitNET|title=Annie Klopper resenseer Shunt van William Welfare|date=23 June 2014|url=http://www.litnet.co.za/annie-klopper-resenseer-shunt-van-william-welfare/|accessdate=13 April 2018}}</ref>
== ''Rolling Stone'' South Africa ==
Na 2012 Welsyn gụsịrị akwụkwọ na Mahadum Stellenbosch na nzere bachelọ na Humanities <ref>Stellenbosch University "Stellenbosch University", December 2012, "{http://blogs.sun.ac.za/news/2012/12/08/graduation-name-list-available-here/}", 6 April 2013</ref> wee malite ịrụ ọrụ oge niile na akwụkwọ akụkọ South Africa ''Rolling Stone'' dị ka onye nchịkọta akụkọ n'ịntanetị, nwere onye edemede na onye na-ese foto. <ref>Rolling Stone SA "Rolling Stone SA", May 2012, "{http://www.rollingstone.co.za/opinion/item/2262-black-cat-bones-rocking-in-the-free-world}", 6 April 2013</ref> <ref>Rolling Stone SA "Rolling Stone SA", May 2012, "{https://web.archive.org/web/20160305115831/http://www.rollingstone.co.za/opinion/item/1061-qaa-anton-goosen%7D", 6 April 2013</ref> <ref>Rolling Stone SA "Rolling Stone SA", May 2012, "{https://web.archive.org/web/20160305063512/http://www.rollingstone.co.za/opinion/item/903-qaa-steve-hofmeyr%7D", 6 April 2013</ref> <ref>Rolling Stone SA "Rolling Stone SA", April 2013, "{https://web.archive.org/web/20160305115856/http://www.rollingstone.co.za/opinion/item/1130-phfat-on-money-death-and-the-industry%7D", 6 April 2013</ref> <ref>Rolling Stone SA "Rolling Stone SA", April 2013, "{https://web.archive.org/web/20160305115909/http://www.rollingstone.co.za/opinion/item/2225-teaspoon-meets-spoonful%7D", 6 April 2013</ref>
Na Machị 2013 Welsyn weputara ihe ngosi Podcast nke ''Rolling Stone'' SA na www.rollingstone.co.za nke o mepụtara ma soro ya na onye nchịkọta akụkọ RS na onye isi, Miles Keylock na onye nchịkọta akụkọ dijitalụ RS, Anton Marshall. Ihe ngosi pọdkastị ahụ gosipụtara ngwakọta nke mkparịta ụka miri emi, ajụjụ ọnụ, nlegharị anya nke akụkọ njirimara na-abịa na mkparịta ụka nke isiokwu dị mkpa nke ụbọchị ahụ. <ref>Rolling Stone SA Podcast "Rolling Stone SA Podcast", March 2013, "{https://web.archive.org/web/20160305002631/http://www.rollingstone.co.za/opinion/item/2248-rolling-stone-sas-podcast-ep-1-pilot-gazelle-a-dj-inivizable%7D", 6 April 2013</ref>
== Ọdịmma William ==
Na Septemba 2013 Willim Welsyn gbanwere aha ya ka ọ bụrụ William Welfare (nsụgharị Bekee) maka ọba Bekee mbụ ya na-abịa ka ewepụtara na 2014. [https://www.youtube.com/watch?v=-qrJEvqFDgk "Iko Uzuzu 4"] bụ otu gọọmentị mbụ na vidiyo sitere na William Welfare.
== Ihe nkiri ==
• "Zeegunst: Site na ịkpọ òkù naanị" - <nowiki><i id="mwATM">akwụkwọ akụkọ</i></nowiki> 2014
N'afọ 2014, e nyere Welsyn ọrụ ka ọ gbaa vidiyo n'azụ ihe nkiri nke ememme egwu nkeonwe. N'oge mmepụta post vidiyo ahụ malitere iwere ọdịdị dị ka akwụkwọ akụkọ. Egwu na mbipụta Valve House kpebiri ịhapụ ihe nkiri ahụ na DVD. Ezochiri n'etiti dunes South Africa nke Vlees Bay na ebe nchekwa nke Fransmanshoek, ị ga-ahụ ebe ezumike nke onwe nke ụmụnne Hanekom anọ aha ya bụ Zeegunst. Ihe nkiri a na-enyocha ihe mgbanaka ụlọ ọrụ ụmụnna Hanekom anọ na ebumnobi e ji anabata otu n'ime mmemme afọ ọhụrụ nzuzo kacha ezo na mba ahụ. Na ajụjụ ọnụ na ndụ ndekọ nke ụfọdụ ndị kasị kpara local fringe bands na artists dị ka Piet Botha, [[Akkedis]], [[The Black Cat Bones]], Albert Frost, Gerald Clark, Ann Jangle, William Welfare, Southern Gypsey Queen en Dirk Ace nke Voëlvry ije - "Zeegunst" na-akọ akụkọ dị n'okpuru ala nke nnukwu mbọ otu ezinụlọ na-agba iji malite afọ ọhụrụ na ọkwa dị elu. <ref>VH Music, "Zeegunst: By Invite Only", 16 June 2014, "{https://vhmusic.co.za/products/rock-documentary-zeegunst-by-invite-only-plus-bonus-cd}</ref>
== Ntụaka ==
Louis Esterhuizen dochie ya, onye bụbu onye bassist na guitarist nke Rooibaardt . Na Septemba 2010 Welsyn dekọtara album solo ya nke{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
, Bed on Bricks. N'otu afọ ahụ Welsyn dekọtara album solo ya nke abụọ zuru oke, Maanplaas, ya na Schalk van der Merwe, sitere na Bed Bricks, na guitar bass na Tim Rankin na ịgbà. Van der Merwe mekwara
* https://web.archive.org/web/20220808155940/http://willimwelsyn.co.za/
* https://web.archive.org/web/20240529001009/https://williamwelfare.com/
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
[[Òtù:Pages with unreviewed translations]]
5b5iew815r6dkrbn9366jd3bdhrko14
Dixie Browning
0
47267
628930
623992
2026-04-05T06:07:04Z
King ChristLike
13051
628930
wikitext
text/x-wiki
Dixie Browning, née Burrus ( Sept. 9, 1930, na North Carolina ) bụ onye omenkà America na onye ode akwụkwọ ihe akwụkwọ 100 akwụkwọ mpempe akwụkwọ . O bipụtala n'okpuru aha akara odee Zoe Dozier, ya na nwanne ya n'okpuru Mary Burrus Williams na-ede ima n'okpuru aha Bronwyn Williams . Ọ bụ onye nnata ihe nrite RITA . .
== Akụkọ ndụ ==
Dixie Burrus aga na 1930 na North Carolina's Outer Banks, ada nke irọ baseball player Maurice Lennon "Dick" Burrus . Ọkere site n'oge ọ bụ nwata ka ọ na-ekpori ndụ na mmiri na n'iche dị ukwuu, na iji oge dị ukwuu dina ala na akwụkwọ mara mma. Browning na-ewere onwe ya dị ka onye na-ese ihe. Ọ akwụkwọ akwụkwọ ma ike ewepụ ihe nka. Ọ na-ese odida obodo na seacapes na watercolor, na e depụtara na Who's Who in American Art . <ref>Browne PCL</ref>
Na 1975, Browning mbipụta ide akwụkwọ na nka. Obere oge ka nke ahụ mkpuchi, o nwere mmetụta ifo. Ka ọ akụkọ n'oge na-adịbeghị anya ịgụ akwụkwọ akwụkwọ, ọ nwara imaghachi akwụkwọ nke ụdị ahụ masịrị ya. Usoro a bụ ọrụ, dị ka na 1976, Avalon ịhụ mbụ mbụ ya. O bipụtala akwụkwọ mpempe akwụkwọ 100. Enyere ya onyinye nturu ugo Romance Writers of America RITA, ma bụrụ onye ikpeazụ RITA ugboro ise. Ụlọ Maggies atọ, na ọtụtụ onyinye sitere na National Federation of Press Women na NC Press Club . Na njedebe nke 2004, ka Browning debachara ihe odide ọzọ, ọ tara na ide ihe sere atọ ụtọ dị ka ọ dịbu. Ọ nsogbu ụzọ, ma ugbu a na- anya na nka ya.
Browning gba ozi wee jee ozi dị ka onye isi oche mbụ nke Watercolor Society of North Carolina. Ọ bụkwa onye nwe Browning Artworks na Frisco, North Carolina, nke tara ọrụ nke ya yana nke nwa ya nwoke na nri nwa ya.
Browning bi na North Carolina ya na di ya ihe afụ iri ise.
== Ihe nrite ==
=== Dị ka Dixie Browning ===
* ''Onye ọkpụkpọ Renegade'' : 1983 Rita Awards kacha mmeri akwụkwọ akụkọ
== Akwụkwọ akụkọ ==
=== Dị ka Zoe Dozier ===
==== Otu akwụkwọ akụkọ ====
* ''Ụlọ ọzọ, ịhụnanya m'' Avalon 1977
* ''Akụkụ ọkụ nke Island'' Avalon 1977
=== Dị ka Dixie Browning ===
==== Akwụkwọ akụkọ kwụ ọtọ ====
* ''Unreasonable Summer'' Silhouette Romance 5/80
* ''Tumbled Wall'' Silhouette Romance 10/80
* ''Chance Tomorrow'' Silhouette Romance 1/81
* ''Wren of Paradise'' Silhouette Romance 4/81
* ''East of Today'' Silhouette Romance 7/81
* ''Winter Blossom'' Silhouette Romance 11/81
* ''Renegade Player'' Silhouette Romance 4/82
* ''Island on the Hill'' Silhouette Romance 7/82
* ''Logic of the Heart'' Silhouette Romance 9/82
* ''Finders Keepers'' Silhouette Special Ed. 10/82
* ''Loving Rescue'' Silhouette Romance 12/82
* ''A Secret Valentine'' Silhouette Romance 2/83
* ''Practical Dreamer'' Silhouette Special Ed. 5/83
* ''Shadow of Yesterday'' Silhouette Desire 6/83
* ''Reach Out to Cherish'' Silhouette Special Ed. 8/83
* ''Image of Love'' Silhouette Desire 10/83
* ''The Hawk and the Honey'' Silhouette Desire 1/84
* ''Visible Heart'' Silhouette Romance 2/84
* ''Late Rising Moon'' Silhouette Desire 3/84
* ''Journey to Quiet Waters'' Silhouette Romance 5/84
* ''The Love Thing'' Silhouette Romance 7/84
* ''Just Desserts'' Silhouette Special Ed. 8/84
* ''First Things Last'' Silhouette Romance 10/84
* ''Stormwatch'' Silhouette Desire 11/84
* ''Time and Tide'' Silhouette Special Ed. 12/84
* ''The Tender Barbarian'' Silhouette Desire 2/85
* ''By Any Other Name'' Silhouette Special Ed. 3/85
* ''Matchmaker's Moon'' Silhouette Desire 6/85
* ''Something For Herself'' Silhouette Romance 8/85
* ''A Bird in Hand'' Silhouette Desire 9/85
* ''In the Palm of Her Hand'' Silhouette Desire 2/86
* ''The Security Man'' Silhouette Special Ed. 6/86
* ''Reluctant Dreamer'' Silhouette Romance 10/86
* ''A Winter Woman'' Silhouette Desire 12/86
* ''There Once Was a Lover'' Silhouette Desire 3/87
* ''A Matter of Timing'' Silhouette Romance 9/87
* ''Belonging'' Silhouette Special Ed. 10/87
* ''Henry the Ninth'' Silhouette Xmas novella 11/87
* ''Fate Takes a Holiday'' Silhouette Desire 4/88
* ''Along Came Jones'' Silhouette Desire 6/88
* ''Thin Ice'' Silhouette Desire 1/89
* ''Beginners Luck'' Silhouette Desire 9/89
* ''Ships in the Night'' Silhouette Desire 1/90
* ''Twice in a Blue Moon'' Silhouette Desire 8/90
* ''The Homing Instinct'' Silhouette Romance 9/90
* ''Just Say Yes'' Silhouette Desire 9/91
* ''Not a Marrying Man'' Silhouette Desire 11/91
* ''Gus and the Nice Lady'' Silhouette Desire 2/92
* ''The Best Man for the Job'' Silhouette Desire 6/92
* ''Hazards of the Heart'' Silhouette Desire 4/93
* ''Kane's Way'' Silhouette Desire 8/93
* ''Grace and the Law'' Silhouette Novella 4/94
* ''Bedeviled'' (w/a Bronwyn Williams) Topaz 3/95
* ''Single Female (reluctantly) Seeks'' Silhouette 11/95
* ''Look What the Stork Brought'' Silhouette Desire 12/97
* ''Entwined'' (w/a Bronwyn Williams) Topaz 8/98
* ''The Texas Millionaire'' Silhouette Desire 8/99
* ''The Bride-in-Law'' Silhouette Desire 11/99
* ''Cinderella's Midnight Kiss'' Silhouette 6/00
* ''Long Shadow's Woman'' Harlequin Super 3/01
* ''More to Love'' Silhouette Desire 6/01
* ''Rocky and the Senator's Daughter'' Silhouette Desire 11/01
* ''The Marrying Millionaire (Going to the Chapel)'' Silhouette Anthology 07/02
* ''Undertow'' Silhouette Single Title 07/03
* ''Blackstone's Bride'' Harlequin Historical 08/03
* ''Christmas Eve Reunion'' (Lone Star Country Club) Silhouette Anthology 11/03
* ''Social Graces'' Silhouette Desire 12/03
* ''Driven to Distraction'' Silhouette Desire 03/04
* ''Her Passionate Plan B'' Silhouette Desire 01/05
* ''Her Man Upstairs'' Silhouette Desire 02/05
* ''Her Fifth Husband?'' Silhouette Desire 03/04
==== Usoro nke Outer Banks ====
# ''Ọchịchọ Silhouette nke Keegan'' 11/93
# Ọchịchọ ''Lucy na Nkume'' Silhouette 5/94
# ''Obi abụọ, Ọchịchọ Silhouette ejiri ntakịrị'' 11/94
==== Usoro ogologo, gbara ọchịchịrị na mara mma ====
# ''Alex na mmụọ ozi'' Silhouette Ọchịchọ 9/95
# ''Anụ ọhịa ahụ, Mma ahụ, Ọchịchọ Silhouette Nwa'' 3/96
# Ọchịchọ Silhouette ''nwunye Stryker'' 11/96
==== Usoro ndị nketa na-enweghị iwu ====
# Ọchịchọ Silhouette ''G-Man'' 5/98
# ''Azụmahịa ya, Silhouette nwa ya'' 11/98
# ''Onye Knight na Ọchịchọ Armor'' Silhouette 2/99
==== Usoro ike mmụọ nsọ ====
# ''Nwunye maka Jackson Ike'' Silhouette Desire 2/00
# ''Nwa agbọghọ na-amaghị nwoke na onye na-alụ nwanyị ọbọ'' Ọchịchọ Silhouette 11/00
==== Usoro nke Beckett's Fortune ====
# ''Beckett's Cinderella'' (Akwụkwọ 1 - Beckett's Fortune) Ọchịchọ Silhouette 08/02
# ''Amụma Beckett'' (Akwụkwọ 2 - Beckett's Fortune) Harlequin Historical 11/02 (Dịka Bronwyn Williams)
# ''Nwunye dị mma nke Beckett'' (Akwụkwọ nke 3 - Beckett's Fortune) Ọchịchọ Silhouette 01/03
==== Nna maara usoro ikpeazụ (ọtụtụ ode akwụkwọ) ====
* Ọchịchọ Silhouette ''Baby'' 7/96
==== Texas Cattleman's Club: Usoro Bachelor ikpeazụ (ọtụtụ ode akwụkwọ) ====
* Ọchịchọ Silhouette ''Na-alụ Nwanyị Dị Ime'' 02/02
==== Usoro Lone Star Country Club (ọtụtụ ode akwụkwọ) ====
* Akwụkwọ silhouette ''nke dị jụụ'' (Lone Star Country Club) 11/02
==== Nchịkọta ====
* ''Ụmụ nwoke ọjọọ: The Tender Barbarian / Golden Man / The Gentling'' (1993)
* ''Ndị hụrụ n'anya na-enweghị iwu: G-Man nwere mmasị na azụmaahịa ya, nwa ya'' (2005)
* ''Atụmatụ mmasị ya B / Nwoke ya n'elu ụlọ'' (2006)
==== Omnibus na mmekorita ====
* ''Akụkọ ekeresimesi Silhouette: 1987: Bluebird Winter / Henry the Ninth / Season of Miracles / Humbug Man'' (1987) (ya na [[Ginna Gray|Ginna Grey]], Linda Howard na Diana Palmer )
* ''Nwanyị anụ ọhịa / ihe akaebe gburugburu / Island on the Hill'' (1990) (ya na Annette Broadrick na Ann Major )
* ''Obi a na-ahụ anya / Handyman Pụrụ iche / Nrọ Wanderer'' (1992) (ya na [[Pamela Browning]] na Rita Clay )
* ''Spring Fancy'' (1994) (ya na Pepper Adams na Cait London )
* ''Ahụ ọkụ mmiri'' (1997) (ya na Pepper Adams na Cait London )
* ''Nna ọzọ'' (1998) (ya na Dorothy Glenn na [[Joan Hoh|Joan Hohl]] )
* ''Emere maka ịhụnanya'' (2002) (ya na Ann Major )
* ''Ịga Chapel'' (2002) (ya na [[Stella Bagwell]] na [[Sharon Sala]] )
* ''Akụkọ ịhụnanya dị nro: ekele nke nwoke na-alụ nwanyị ọhụrụ / onye na-ejide nwa?'' ''/ Nwunye otu abalị / A Nzuzo Valentine/ East nke Taa'' (2002) (ya na Day Leclaire na [[Kasey Michaels]] )
* ''Onye na-echebe onwe ya'' (2002) (ya na [[Sheri Whitefeather]] )
* ''Nwoke nwere ego / Nwunye dị ime nke nde mmadụ'' (2003) (ya na Diana Palmer )
* ''Ụlọ maka ezumike'' (2003) (ya na Leanne Banks na [[Kathie DeNosky]] )
* ''A Cowboy na a Gentleman / Beckett's Children'' (2003) (ya na Ann Major )
* ''Beckett's Convenient Bride / The Sheikh's Bidding'' (2004) (ya na Kristi Gold )
* ''Graces Social / Inwe nwa Tycoon'' (2004) (ya na [[Anna DePalo]] )
* ''Achụgara na ndọpụ uche / Dị ka ajọ ifufe'' (2004) (ya na [[Roxanne St. Claire]] )
* ''Mma na Baby / Social Graces'' (2004) (ya na Marie Ferrarella )
* ''Achụgara ya na ndọpụ uche / Cherokee Stranger'' (2004) (ya na [[Sheri Whitefeather]] )
* ''Echiche Baby / Dị ka Lightning'' (2005) (ya na [[Charlene Sands]] )
* ''Nwunye Beckett dị mma / nwa afọ ọhụrụ / ihe egwu na-aghọ gị'' (2005) (ya na Annette Broadrick na [[Kathie DeNosky]] )
* ''Di nke ise ya?'' ''/ Ikpeazụ Reilly guzo'' (2006) (ya na Maureen Child )
* ''Mmalite nke Virgin'' (2006) (ya na [[Sally Tyler Hayes]] )
* ''Akụkọ ekeresimesi'' (1989) (ya na [[Ginna Gray|Ginna Grey]], Linda Howard na Diana Palmer )
=== Dị ka Bronwyn Williams ===
==== Otu akwụkwọ akụkọ ====
* Akụkọ ihe mere eme nke ''White Witch'' Harlequin 8/88
* ''Dandelion'' Harlequin Akụkọ ihe mere eme 3/89
* ''Stormwalker'' Harlequin Akụkọ ihe mere eme 6/90
* ''Ọdịda Gideon'' Harlequin 3/91
* ''Nwunye nke Mariner'' Harlequin Akụkọ ihe mere eme 11/91
* ''Nkwa edobere'' Harlequin akụkọ ekeresimesi akụkọ ihe mere eme 10/93
* Topaz ''nwunye nke Warfield'' 9/94
* ''Ngwa ngwa nyefee'' Topaz 12/95
* ''Ebe obibi Halfway'' Topaz 8/96
* ''Sunshine'' Topaz Novella 5/97
* ''Seaspell'' Topaz 8/97
* ''Hụrụ'' Topaz 9/98
* ''Akwụkwọ akụkọ alụmdi na nwunye'' Harlequin 8/00
* ''Ọ dị mma dị ka Gold'' Harlequin Historical 8/01
* ''The Mail-Order Brides'' Harlequin Historical 12/01
==== Omnibus na mmekorita ====
* Akụkọ ekeresimesi nke Harlequin: 1992 (1992) (ya na [[Maura Seger]] na [[Erin Yorke]] )
* Obi nke Ụlọ (1997) (ya na [[Denise Domning]], Brenda Joyce na Fern Michaels )
* Big Sky Grooms: Mmụọ nke Wolf / Dị Mma Dị Ka Gold / The Gamble (2001) (ya na Carolyn Davidson na Susan Mallery )
* Ịgba chaa chaa / Dị Ka Ọlaedo / Mmụọ nke Wolf (2004) (ya na Carolyn Davidson na Susan Mallery )
* Montana Legends (2005) (ya na Carolyn Davidson na Susan Mallery )
== Na-arụ ọrụ dị ka ihe ngosi ==
* ''North Carolina Parade''
* ''Ịse na eserese gburugburu eke'' sitere n'aka [[Barclay Sheaks]] (onye ntinye aka)
== Ntụaka ==
{{Reflist}}
{{DEFAULTSORT:Browning, Dixie}}
=== Isi mmalite ===
* [http://www.bgsu.edu/colleges/library/pcl/page39359.html Ibe Ozi Enyemaka Ọbá akwụkwọ Omenala Browne ewu ewu]
* [https://web.archive.org/web/20070607165121/http://www.dixiebrowning.com/ Dixie Browning webụsaịtị gọọmentị]
* [https://web.archive.org/web/20240607160139/https://www.browningstudios.com/ Ụlọ ihe nkiri Browning]
* [https://web.archive.org/web/20061112025414/http://www.writerspace.com/interviews/browning2001.html Ajụjụ ọnụ Dixie Browning]
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
lpn0k6mhij5ihpofexzk3dlxiytwpns
Debora Moore
0
47472
628872
623810
2026-04-05T00:02:06Z
King ChristLike
13051
628872
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Debora Moore''' (amụrụ 1960, St. Louis, [[Mizurị|Missouri]] ) <ref name="Savig">{{Cite book|author=Savig|first=Mary|title=This Present Moment: Crafting a Better World|date=2022|publisher=Smithsonian American Art Museum|location=Washington, DC|isbn=9781913875268|pages=228-238}}</ref> bụ onye na-ese enyo nke oge a. A maara ya nke ọma maka orchids iko ya.
== Akụkọ ndụ ==
A mụrụ Moore n'ime ezinụlọ ndị agha na St. Louis, [[Mizurị|Missouri]] . <ref name="oldknow">{{Cite book|author=Tina|first=Oldknow|title=Collecting contemporary glass: art and design after 1990 from the Corning Museum of Glass|date=2014|publisher=Corning Museum of Glass|location=Corning, NY|isbn=9780872902015|pages=153, 267|oclc=905092870|language=English}}</ref> Ọ bụ nwa nke atọ n'ime ụmụ isii, ma soro nne na nna ya ochie nọrọ ọtụtụ oge okpomọkụ mgbe ọ na-etolite. Ọrụ ya dị ka onye na-ese ihe bụ ogige nna nna ya ochie na klaasị nka ọha ọ na-ewere mgbe ọ na-eleta ha. <ref name="halper">{{Cite book|author=Halper|first=Vicki|title=Debora Moore : glass orchidarium|date=2015|publisher=Northwest African American Museum|location=Seattle, WA|oclc=915085622}}</ref> Tupu ọ ghọọ onye na-ese ihe, ọ rụrụ ọtụtụ ọrụ, gụnyere tebụl nchere na ime ihe nlereanya. <ref name="reflections">{{Cite journal|author=Wagonfeld|first=Judy|title=Debora Moore: Reflections on Nature|journal=Neues Glas|date=Winter 2005|issue=4|pages=38–42}}</ref> Ọ lụrụ onye na-ese ihe nkiri Benjamin Moore.
== Ọrụ ==
Moore malitere iji iko rụọ ọrụ na 1980s. Ọ gụrụ akwụkwọ na Pratt Fine Arts Center na Seattle, WA, dị ka akụkụ nke onyinye mmụta ọrụ ọ nwetara, wee nweta akwụkwọ mmụta na 1990 iji kpoo iko na Pilchuck Glass School, dị nso na Seattle. N'ebe ahụ, ọ na-arụ ọrụ na Italo Scanga na Paul Marioni, na ọ bụ onye otu Dale Chihuly 's glassblowing otu. <ref name="reflections"/> Moore akụzierela iko iko n'ọtụtụ mmemme, gụnyere Pratt Fine Arts Center na Pilchuck; ya na ụmụ akwụkwọ nọ n'ihe ize ndụ rụkọrọ ọrụ na Hilltop School na Tacoma, WA . <ref name="cmog">{{Cite web|title=Debora Moore: The 2007 Rakow Commission|url=https://www.cmog.org/article/debora-moore-2007-rakow-commission|work=Corning Museum of Glass|publisher=Corning Museum of Glass|accessdate=18 December 2015|date=14 October 2011}}</ref> Ọ na-ekere òkè na ọtụtụ ndị na-ese ihe-na-ebi na mmemme ndị na-eleta onye na-ese ihe na Chrysler Museum of Art, Norfolk, VA ; Ụlọ ihe ngosi nka nke Glass, Tacoma, WA; na Harbourfront Center, Toronto, Canada . <ref name="chrysler">{{Cite web|title=Debora Moore|url=http://www.chrysler.org/glass-studio/2015-visiting-artists/visiting-artists-series/debora-moore/|work=Chrysler Museum of Art|publisher=Chrysler Museum of Art|accessdate=18 December 2015|archivedate=20 December 2015|archiveurl=https://web.archive.org/web/20151220163616/http://www.chrysler.org/glass-studio/2015-visiting-artists/visiting-artists-series/debora-moore/}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">. ''Chrysler Museum of Art''. Chrysler Museum of Art<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">18 December</span> 2015</span>.</cite></ref> N'ụzọ doro anya, ọ bụ nwanyị mbụ, na onye Afrika America mbụ, bụ onye obibi na Abate Zanetti, Murano, Italy . <ref name="seattletimes">{{Cite news|author=Orenstein|first=Walker|title=Fragile beauty: the glass art of Debora Moore|url=http://www.seattletimes.com/entertainment/visual-arts/fragile-beauty-the-glass-art-of-debora-moore/|accessdate=18 December 2015|work=[[The Seattle Times]]|publisher=The Seattle Times Company|date=21 May 2015}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFOrenstein2015">Orenstein, Walker (21 May 2015). [http://www.seattletimes.com/entertainment/visual-arts/fragile-beauty-the-glass-art-of-debora-moore/ "Fragile beauty: the glass art of Debora Moore"]. ''[[Akwụkwọ akụkọ Seattle Times|The Seattle Times]]''. The Seattle Times Company<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">18 December</span> 2015</span>.</cite></ref>
== Nkwenye ==
Moore emeriela ọtụtụ onyinye na nsọpụrụ, gụnyere 2008 American Style Award sitere na Habatat Galleries, Royal Oak, MI ; 2007 Rakow Commission maka The Corning Museum of Glass, Corning, NY ; na ihe nrite nkatọ na 35th International Glass Invitational, Royal Oak, MI. O sonyela na ihe ngosi solo na otu gburugburu ụwa na ụlọ ngosi ihe mgbe ochie dị ka Chrysler Museum of Art; Northwest African American Museum, [[Seattle|Seattle, WA]] ; Ụlọ ihe ngosi nka nke Glass; Glasmuseet Ebeltoft, Ebeltoft, Denmark ; na Muskegon Museum of Art, Muskegon, MI . <ref name="seattletimes"/> Ọrụ ya dị n'ọtụtụ nchịkọta na-adịgide adịgide, gụnyere Corning Museum of Glass, Chrysler Museum of Art, New Britain Museum of American Art, na Crocker Art Museum . <ref name="chrysler"/>
Na Ọktoba 13, 2020, ọ bụ onye na-ekwu okwu na Virtual Preview Forces of Nature: Renwick Invitational 2020. <ref>{{Cite web|title=Forces of Nature: Renwick Invitational 2020 Virtual Preview|url=https://events.bizzabo.com/Invitational2020|accessdate=2020-10-13|work=events.bizzabo.com|language=en}}</ref>
Mpempe ya, ''Cherry'' na ''Pink Lady Slipper Branch'', nwetara site na Smithsonian American Art Museum dị ka akụkụ nke mkpọsa ncheta afọ 50 nke Renwick Gallery . <ref name="Savig"/>
== Ntụaka ==
nne na nna ya ochie nọrọ ọtụtụ oge okpomọkụ mgbe ọ na-etolite. Ọrụ ya dị ka onye na-ese ihe bụ ogige nna nna ya ochie na klaasị{{Reflist}}
== Ọgụgụ ọzọ ==
* {{Cite book|author=Bailer|first=Juli Cho|title=Fresh!: contemporary takes on nature & allegory|date=2006|publisher=Museum of Glass: International Center for Contemporary Art|location=Tacoma, WA|isbn=9780972664929|pages=[https://archive.org/details/freshcontemporar0000bail/page/9 9, 46–47, and 63]|url=https://archive.org/details/freshcontemporar0000bail/page/9}}
== Njikọ mpụga ==
* [http://glassapp.cmog.org/#/objects/123/ Onye ọbịa IX-Epidendrum; Banyere onye na-ese ihe: Debra Moore], GlassApp, Corning Museum of Glass
{{DEFAULTSORT:Moore, Debora}}
[[Òtù:1960 births]]
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
pe7ci2oj76j2l7tjpd4qdilh8ufgh3u
Denise Bauer
0
52705
628854
621417
2026-04-04T12:52:35Z
Goodymeraj
16207
628854
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Denise Campbell Bauer''' (amuru Jenụwarị 30, 1964) <ref name="AllGov.com">{{Cite web|url=http://www.allgov.com/news/appointments-and-resignations/ambassador-to-belgium-bauer-who-is-denise-130727?news=850689|title=Ambassador to Belgium: Who is Denise Bauer?|author=Bewig|first=Matt|publisher=AllGov.com|accessdate=2013-08-24}}</ref> bụ onye nnọchi anya mba America na-eje ozi dị ka onye nnọchi anya United States na France na Monaco . Bauer jere ozi dị ka onye nnọchi anya United States na Belgium site na 2013 ruo 2017. Mgbe Onye isi ala [[Barack Obama]] họpụtara ya, ndị omebe iwu US kwadoro ya n'otu n'otu na August 2, 2013; a ṅụrụ iyi na August 7 na-esote. <ref>{{Cite web|author=|first=|accessdate=2013-08-30|title=Biography of U.S. Ambassador to the Kingdom of Belgium Denise Bauer|url=http://www.Belgium.usembassy.gov|archiveurl=https://web.archive.org/web/20030403084419/http://belgium.usembassy.gov:80/|archivedate=2003-04-03|work=}}</ref> Ọ hapụrụ ọrụ na Jenụwarị 20, 2017. <ref>{{Cite web|url=https://www.independent.co.uk/news/world/americas/donald-trump-fires-us-ambassadors-no-replacements-a7538256.html|title=Donald Trump has fired all foreign US ambassadors with nobody to replace them|work=The Independent|first=Rachel|author=Revesz|date=January 20, 2017|accessdate=January 20, 2017}}</ref> Onye otu Democratic Party, ọ bụ onye isi oche nke Women for Biden.
== Agụmakwụkwọ ==
Bauer gụsịrị akwụkwọ na Occidental College na 1986 na nzere bachelọ nke Arts na sayensị ndọrọ ndọrọ ọchịchị, na-emesi ike na ihe ndị mba ọzọ na nchekwa mba.
== Ọrụ ==
Ọ malitere ọrụ ya na akụkọ telivishọn na [[Los Angeles]], ebe ọ rụrụ ọrụ dị ka onye na-emepụta ihe na onye nyocha maka KCBS-TV News site na 1985 ruo 1988, dị ka onye na-emepụta akụkọ maka North America bureau nke Nine Network Australia site na 1988 ruo 1990, na dị ka onye na-eme ihe nkiri na onye na-emepụta vidiyo na-akwụghị ụgwọ site na 1990 ruo 1992. Site na 1993 ruo 1994 ọ rụrụ ọrụ dị ka onye na-ahụ maka ọhaneze maka mpaghara Red Cross Bay America na San Francisco . Bauer anọwo na-arụsi ọrụ ike na ọrụ ọha na eze na ntinye aka obodo maka afọ 25 gara aga na, n'etiti ọnọdụ ndị ọzọ, jere ozi dị ka onyeisi oche nke ndị isi oche nke Belvedere Community Foundation, nke dị na Belvedere, California . <ref name="AllGov.com"/>
Na June 2021, a kọrọ na Onye isi ala Joe Biden ga-ahọpụta Bauer ka ọ bụrụ onye nnọchi anya United States na France na Monaco . <ref>{{Cite web|url=https://www.cnn.com/2021/06/05/politics/ambassadors-biden-administration/index.html|title=Biden poised to announce first slate of ambassador nominees as he eyes first trip abroad|publisher=[[CNN]]|date=June 7, 2021}}</ref> Na Julaị 9, 2021, Onye isi ala Biden họpụtara Bauer ka ọ bụrụ onye nnọchi anya United States na France. <ref name="July9">{{Cite web|date=2021-07-09|title=President Biden Announces His Intent to Nominate Four Individuals to Serve as Ambassadors|url=https://www.whitehouse.gov/briefing-room/statements-releases/2021/07/09/president-biden-announces-his-intent-to-nominate-four-individuals-to-serve-as-ambassadors/|accessdate=2021-07-09|work=The White House|language=en-US|archivedate=2021-10-03|archiveurl=https://web.archive.org/web/20211003131913/https://www.whitehouse.gov/briefing-room/statements-releases/2021/07/09/president-biden-announces-his-intent-to-nominate-four-individuals-to-serve-as-ambassadors/}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">. ''The White House''. 2021-07-09<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2021-07-09</span></span>.</cite></ref> Na Septemba 15, 2021, e nọrọ nhọpụta ya n’ihu Kọmitii Mmekọrịta Mba Ọzọ nke Senate . <ref>{{Cite web|date=2021-10-19|title=PN785 - Nomination of Denise Campbell Bauer for Department of State, 117th Congress (2021-2022)|url=https://www.congress.gov/nomination/117th-congress/785|accessdate=2021-11-10|work=www.congress.gov}}</ref> Na Ọktoba 19, 2021, a kọwapụtara nhọpụta ya nke ọma na ọ nweghị kọmitii. Ndị omebe iwu United States kwadoro ya na Disemba 18, 2021, site na ntuli aka olu . <ref>{{Cite web|date=December 18, 2021|title=PN785 - Nomination of Denise Campbell Bauer for Department of State, 117th Congress (2021-2022)|url=https://www.congress.gov/nomination/117th-congress/785|accessdate=January 8, 2022|work=www.congress.gov}}</ref> <ref>{{Cite news|title=US Senate confirms Bauer as envoy to France|url=https://www.france24.com/en/live-news/20211218-us-senate-confirms-bauer-as-envoy-to-france|work=France24}}</ref> Akpọrọ ya iyi na Disemba 23, 2021. <ref>{{Cite web|title=Ambassador Denise Campbell Bauer|url=https://fr.usembassy.gov/our-relationship/our-ambassador/|accessdate=2022-02-24|work=U.S. Embassy & Consulates in France|language=en-US|archivedate=2019-06-05|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190605065346/https://fr.usembassy.gov/our-relationship/our-ambassador/}}</ref> O nyere Onye isi ala Emmanuel Macron nzere ya na February 5, 2022.
=== Onye nnọchi anya Monaco ===
Bauer nyere Prince Albert II nzere ya na Septemba 29, 2022. <ref>{{Cite web|url=https://www.monaco-tribune.com/en/2022/10/new-us-ambassador-to-monaco-presents-credentials-to-prince-albert-ii/|title=New US Ambassador to Monaco presents credentials to Prince Albert II|date=4 October 2022}}</ref>
== Ndụ onwe onye ==
Bauer lụrụ onye ọka iwu Steven M. Bauer, bụ onye ndụmọdụ na ụlọ ọrụ Latham &amp; Watkins na San Francisco . Ha nwere ụmụ nwanyị abụọ, Katherine na Natalie. Ọ na-asụ [[Asụsụ French|French]] . <ref name="July9"/>
== Ntụaka ==
ọma na ọ nweghị kọmitii. [1] Ndị omebe iwu United States kwadoro ya na Disemba 18, 2021, site na ntuli aka olu . [2] [3] Akpọrọ ya iyi na Disemba
{{Reflist}}
{{DEFAULTSORT:Bauer, Denise}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
k0z9fvrs316aq4kpn9wjyrr8qcyhfwl
Vladimir Arsenijević
0
56482
628893
450385
2026-04-05T03:11:27Z
~2026-21038-09
61031
Otú
628893
wikitext
text/x-wiki
[[File:Vladimir Arsenijević at Krokodil 04 - cropped.jpg|thumb|Vladimir Arsenijević]]
Vladimir Arsenijević (Serbian Cyrillic: Vladimir Арсенијевић, ọrịa n'afọ 1965) bụ onye Serbia na-ede akwụkwọ, onye na-ede akwụkwọ, onye na-ede akwụkwọ, onye ntụgharị, onye nchịkọta akwụkwọ, onye egwu, na onye na-enyere akwụkwọ. Ọ bi ma na-arụ ọrụ na Belgrade. Arsenijević meri prestigious NIN Award maka akwụkwọ ozi Yugoslavian nke afọ 1994 maka akwụkwọ akwụkwọ ya In the Hold (Serbian: U potpalublju).
== Oge ọ malitere ==
A foto Arsenijević na Pula, SR Croatia, SFR Yugoslavia, wee kwaga Belgrade mgbe ọ dị obere. N'oge ọ bụ nwata, Arsenijević (nke a na-akpọ Vlajsa) so otu egwu punk a na- woowe "Urbana Gerila" na- egwu egwu yana nke post-punk ya "Berliner Strasse". Mgbe ọ akwụkwọ akwụkwọ n'iche akwụkwọ ma mechaa ọrụ agha iwu na 1985, Arsenijević kwagara [[London]] mgbe ọ dị afọ 20. Ọ la akwalite Belgrade aa agaa e ịhụ na 1989.
== Ọrụ ide ihe ==
=== Onye edemede ===
Arsenijević meri 1994 NIN Award na Jenụwarị 1995 maka akwụkwọ ọmụmụ mbụ ya In the Hold (U potpalublju), [1] ya mere mgbe ọ dị afọ iri abụọ na ọrụ, onye ọrụ kacha nta natara ahụ. [2] Nke a bụ oge mbụ akwụkwọ ahụ gara akwụkwọ izizi nke edemede onye. Akwụkwọ ndị na-agụ agha, nke na-ewere ọnọdụ n'oge Agha nke Vukovar n'oge mgbụsị akwụkwọ nke afọ 1991, bụ otu n'ime ọrụ mbụ e edi na Serbia iji hụ ndakpọ nke Yugoslavia, ọ bụ ebe na site n'echiche nke ndị bi na Belgrade n'oge ahụ. Akwụkwọ ahụ dị obere nke dị peeji 128 dọtara uche na mba ụwa dị ka ederede nke Laura Silber dere na Los Angeles Times ma asụsụ ya n'asụsụ 20, na-etinye Arsenijević n'otu ntabi anya n'etiti ndị edemede Serbian a mmetụta.[3] N'ịbụ nke Celia Hawkesworth ụdị n'asụsụ Bekee, akwụkwọ akwụkwọ ahụ ikike dị mma site n'aka Ken Kalfus na Richard Eder na New York Times na Los Angeles Times, n'otu n'otu, mgbe ụlọ obibi akwụkwọ Alfred A. Knopf ebe ya na United States na 1996.[4][5] E mekwara ya dị ka egwuregwu na Yugoslav Drama Theatre site n'aka onye ntụziaka ihe nkiri Nikita Milivojević.
Kemgbe ahụ, Arsenijević ebipụtala akwụkwọ akụkọ atọ ọzọ, akwụkwọ akụkọ abụọ na akwụkwọ edemede. Ihe na-esote In the Hold, na akụkụ nke abụọ nke tetralogy "Cloaca Maxima", akwụkwọ akụkọ ''Anđela'' zutere nkatọ dị iche iche mgbe ọ pụtara na Serbia na 1997. A na-ewere ya dị ka akwụkwọ akụkọ na-adịghị ike karịa ''U potpalublju'', ọ bụ ezie na ọ bụ otu n'ime akwụkwọ akụkọ kachasị ere n'afọ na Serbia, ọ rughị ihe a tụrụ anya ya mgbe ihe ịga nke ọma nke akwụkwọ akụkọ mbụ nke Arsenijević. <sup class="noprint Inline-Template Template-Fact" style="white-space:nowrap;">[''[[wikipedia:Tinye edensibịa|<span title="This claim needs references to reliable sources. (August 2017)">citation needed</span>]]'']</sup>
Ka Bọmbụ NATO na FR Yugoslavia akụkọ na Machị 1999, Arsenijević nọ na Belgrade, mana ọ ọnụ dị ka ụnwanyi abụọ ka e ịhụ na Mee site na oku sitere na Ndị Omeiwu nke Mba Nile nke France ka ọ gaa [[Mézíkọ|Mexico]] City. O rutere Mexico site na Sarajevo, Ljubljana, na Frankfurt, Sim ebe ahụ ruo September 2000. Na Mexico City, ọ biri na mpaghara Coyoacán na Colonia Condesa, na-arụ ọrụ site na usoro ọrụ dị ala ma na- egwu egwu n'otu òtù a na-akpọ Los Armstrings. Mgbe ọ la mfe Belgrade na September 2000, o akwụkwọ akwụkwọ ya nke atọ bụ__wol____wol____wol__ - ratni dnevnik, nke na-agba gburugburu abụọ Arsenijević na Belgrade n'okpuru ọrụ NATO, njem ụlọ ya na Mexico, na ụbụbụenyi ya na onye na-ede uri Kosovo Albanian Xhrajdet Bajuri
N'afọ 2004, Arsenijević la mfe na Išmail. Akwụkwọ a na-atọ ụtọ nke e debere na 1979 bụ n'ihi ọrụ onye edemede ahụ na onye na-ese ihe nkiri Serbian Aleksandar Zograf rụ ọrụ ọrụ. Ọ na-ịkọ njikọ nke punk na ihe nkiri ọhụrụ na Yugoslavia mbụ na nka echiche na-egosi nke echiche nke afọ 60 na afọ 70 yana ọzụzụ nke ndị ngwá agha nke Yugoslavia mbụ nwere na ha abụọ .<ref>{{Cite web|url=http://www.booksa.hr/kolumne/zec-is-mail|title=Zec: Iš-mail —|publisher=Booksa.hr|date=2009-02-19|accessdate=2012-11-02}}</ref>
Predator bụ crossover n'etiti akwụkwọ akụkọ na akwụkwọ akụkọ na-eme n'akụkụ dị iche iche nke ụwa. O nwere ọtụtụ, na mbụ, akụkọ dị iche iche, ọ bụ akụkọ a haziri nke ọma, nke a haziri ahazi nke ihe fọrọ nke nta ka ọ bụrụ ndị isi iri na abụọ nwere otu ihe jikọrọ ha - ha niile bụ ndị mba ọzọ (onye Iraqi Kurdish cannibalistic gbara ọsọ ndụ na US, onye na-eti egwu na Kosovo, onye Bosnia junkie, onye ụkọchukwu Irish, Belgrade yobs, ndị Berlin anarchists...). N'ịbụ ndị si n'ebe ndị nwere nsogbu n'ụwa, ha na-achụso obi ụtọ nke ha, mana ọnọdụ nke eziokwu ha na-agbagọ ihe oyiyi ahụ nke ukwuu. Ihe nwere ike iyi ihe mgbagwoju anya nke ọdịnihu mmadụ mebiri emebi na-eji nwayọọ nwayọọ na-achịkwa onye na-agụ ya ma na-ebu ya site na njem a na-apụghị ichetụ n'echiche na nke na-awụ akpata oyi n'ahụ maka ihe agha ụwa nke onye ọ bụla, mgbe ọ na-etinye aka na ya, anaghị ejide iji lụọ ọgụ. <sup class="noprint Inline-Template Template-Fact" style="white-space:nowrap;">[''[[wikipedia:Tinye edensibịa|<span title="This claim needs references to reliable sources. (August 2017)">citation needed</span>]]'']</sup>
''Jugolaboratorija'', nchịkọta nke edemede, ogidi na okwu nwere ihe dị ka ederede iri atọ nke Arsenijević dere kemgbe afọ 2005. <ref>{{Cite web|url=http://www.bibliotekaxxvek.com/index.php?option=com_content&view=article&id=108:nova-knjiga-vladimir-arsenijevi-jugolaboratorija&catid=87:arhiva-vesti&Itemid=84|title=Nova knjiga: Vladimir Arsenijević: Jugolaboratorija|publisher=Bibliotekaxxvek.com|accessdate=2012-11-02}}</ref>
N'afọ 2011, Arsenijević edi Minut - Put oko sveta za 60 ("Otu ọnọdụ - gburugburu ebe na 60") na akwụkwọ nka ya na Valentina Broštean onye sere ma akwụkwọ ahụ. O nwere akara / akara iri na ise n'ime otu n'ime (Jenụwarị 20, 2010, site na 12:00 ruo 12:01 GMT) na ebe iri abụọ na iri abụọ na ụma dị iche iche na mbara ala ụwa dịka Samoa, Hawaii, Brazil, Portugal, Kosovo, Kurdistan, Burma, [[Ostraliya|Australia]] ma ọ bụ Russia.<ref>{{Cite web|url=http://www.behance.net/gallery/The-book-ONE-MINUTE-a-AROUND-THE-WORLD-IN-60-SEC/1052309|title=The book : ONE MINUTE – AROUND THE WORLD IN 60 SEC on Behance|publisher=Behance.net|date=2010-01-20|accessdate=2012-11-02}}</ref>
=== Onye nchịkọta akụkọ ===
N'otu oge ahụ ọ na-ede akwụkwọ, Arsenijević akara aka na akwụkwọ, na-ahụ ụlọ ọrụ na-akwụkwọ akwụkwọ aha ya bụ Rende, ebe ọ ọrụ onye isi nchịkọta site na ntọala ya ruo 2007. ọnwa Febụwarị afọ 2007, ọ na-arụ ọrụ dị ka onye nchịkọta na VBZ Beograd, ụlọ obibi akwụkwọ Croatian VBZ Belgrade. Arsenijević bụkwa onye nwe ya na onye nchịkọta akụkọ na Reflektor, ụlọ ọrụ na-akwụkwọ akwụkwọ na Serbia na- akwụkwọ ndị a na-ege ntĩ. [2][3] N'etiti ọrụ ndị ọzọ nke edemede dị iche iche, ụlọ ọrụ ahụ akwụkwọla akwụkwọ Arsenijević U potpalublju n' akwụkwọ akwụkwọ a na-ege ntĩ dị ka onye na-eme ihe nkiri Nikola Đuričko akwụkwọ.
Ọ bụ otu n'ime ndị ndu na ndị nduzi nke emume akwụkwọ KROKODIL nke a na-eme kwa afɔ na Belgrade nwa afọ 2009.[1] N'afọ 2017, ọ bịanyere [[Nkwuputa N'asụsụ Dị N'Otu|aka na njem na Asụsụ Ndị Croatia, Serbia, Bosnia Ndị Montenegro]]. <ref>{{Cite web|author=Derk|first=Denis|title=Donosi se Deklaracija o zajedničkom jeziku Hrvata, Srba, Bošnjaka i Crnogoraca|language=sh|url=http://www.vecernji.hr/hrvatska/deklaracija-o-zajednickom-jeziku-iz-zagreba-donosi-se-30-ozujka-u-sarajevu-1159142|pages=6–7|date=28 March 2017|archivedate=20 September 2017|archiveurl=https://web.archive.org/web/20170920235101/https://www.vecernji.hr/vijesti/deklaracija-o-zajednickom-jeziku-iz-zagreba-donosi-se-30-ozujka-u-sarajevu-1159142|accessdate=5 June 2017}}</ref>
=== Onye ntụgharị ===
Narị afọ 2000, Arsenijević akwụkwọ akụkọ akwụkwọ ozi akwụkwọ Bekee n'asụsụ Serbian. Ruo ugbu a, ọ sitere na saịtị Macho Sluts na Pat Califia, God's Boot site na Brad Fox, The Sheltering Sky site na Paul Bowles, Jonathan Livingston Seagull site na Richard Bach, na A Good Man Is Hard to Find site na Flannery O'Connor. <sup class="noprint Inline-Template Template-Fact" style="white-space:nowrap;">[''[[wikipedia:Tinye edensibịa|<span title="This claim needs references to reliable sources. (August 2017)">citation needed</span>]]'']</sup>
== Ọrụ ndị e bipụtara ==
* ''U potpalublju'' (1994)
* ''Anđela'' (1997)
* ''Nnukwu nnụnụ'' (2000)
* ''Išmail'' (ya na Aleksandar Zograf, 2004)
* ''Onye na-eri ibe ya'' (2008)
* ''Jugolaboratorija'' (2009)
* Minut, put oko sveta za 60 (ya na Valentina Broštean, 2011)
* Ka (2013)
* ''Ovo nije veselo mesto'' (2014)
* Ti i ja, ''Anđela'' (ihe ngosi nke Anđela, 2016)
* ''Ka granici'' (2018)
== Onye na-ede akwụkwọ akụkọ na onye na-akọwa ihe ==
Site n'etiti afọ 2000 gaa n'ihu, Arsenijević mere onwe ya aha na Serbia nakwa na mba ndị ọzọ bụbu Yugoslavia, dị ka onye na-ede akwụkwọ ndị na onye na-pọpọ ogbenye na eze. Dị ka ọ dị na akwụkwọ ya, ndị mere ihe mere eme na ndị agha Balkan na-adịbeghị anya na-achịkwa kọlụm ya na ike ihu ọha ya. Ọ na-akatọ Usoro ụdị ndị Serbia, ịhụ mba n'anya nke Serbia, dị iche iche nke Serbia, Serbia na steeti ndị ọzọ dị na mpaghara ahụ, ọrụ Serbia na Agha Yugoslavia. A na-echekwa ọtụtụ nkatọ ya maka ndị dị iche iche na ndụ ọha na eze nke Serbia dị ka Momo Kapor, Emir Kusturica, Dobrica Ćosić, wdg. Arsenijević bụ onye ọbịa oge niile na ihe ngosi okwu Olja Bećković Utisak nedelje na B92, yana mmemme B92 ndị ọzọ.
Na achị ọcha nke afọ 2007, Arsenijević dere otu ụzọ mgbaàmà "Unsere Neger, unsere Gegner" (Ndị Negro Anyị, Ndị iro Anyị) maka akwụkwọ ndị German kwa ụbọchị Die Zeit, na-akatọ ndị Serbia n'ebe Ndị Albania bi na Kosovo n'ebe Ndị Albania bi na Kosovo n'ebe Ndị Albania bi na Kosovo n'ebe Ndị Albania bi na Kosovo n'ebe Ndị Albania bi na Kosovo nọ, nke ọ na-emeso dị ka onye na-eso ụzọ", na-eme ihe dị ka onye na-eme ihe, na-eme ihe mere eme na "ihe, na-eji ihe mere eme na "ihe, na-eji ihe eji eme na "ihe, ihe na-eji ọkụ eme na ihe eji eme ihe, na-eme ihe na-eme na "ihe, na ihe eji eme ihe). ndị isi ha. Arsenijević gara n'ihu na mgbe ọnwụ Tito na 1981 Albanian protests na Kosovo, a "Serbian casual omenala, n'oge na- ọnụ nke anya ime ihe ike, igbu ọchụchọ nke Shiptars", nke Slobodan Milošević gara n"ihu melite "n'oge obi chiri ya n'ime mkpokọta Serbian paranoia Albania nke Shiptur-sport na Serbian Paranoia nke Shiptur-sman 1981. ọnwụ dị elu".
=== ''ndọrọ ndọrọ ọchịchị'' ===
Site na Jenụwarị 2008, Arsenijević malitere ọrụ na-adịghị mma na Politika kwa ụbọchị nke e kewara n'oge ahụ n'etiti ndị mgbasa ozi Germany WAZ-Mediengruppe na ụlọ ọrụ Serbia Politika AD nke Gọọmentị Serbia nwere nnukwu òkè. Malite n'okpuru nchịkọta akụkọ nke Ljiljana Smajlović, Arsenijević gara n'ihu na akwụkwọ akụkọ mgbe [[Dragan Bujošević]] nọchiri ya na Nọvemba 2008 mgbe mmeri nke ntuli aka ndị omeiwu Serbia nke May 2008 site na njikọ ZES nke Boris Tadić duziri.
N'ọnwa Machị afọ 2008, izu ole na ole mgbe ndị Albania si n'ógbè [[Kosovo]] dị n'ebe ndịda Serbia kwupụtara nnwere onwe, Arsenijević dere otu edemede iji kwado njem ahụ ka ọ na-agba Serbia ume ịnakwere ógbè ya na-ekewapụ onwe ya dị ka steeti nwere onwe nke niile nwetara ọtụtụ mmeghachi omume na Serbia.
=== ''Akwụkwọ akụkọ'' ===
E goro Arsenijević ka ọ dee kọlụm Saturday na ''Akwụkwọ akụkọ'' kwa ụbọchị nke Serbia Press site na Eprel 2011.
Ihe odide nke nwetara mmeghachi omume kachasị bụ edemede ya na Septemba 2011 banyere onye nwụrụ anwụ Momo Kapor onye nwụrụ otu afọ na ọkara tupu mgbe ahụ. N'ime ya, Arsenijević dere banyere nzukọ July 1995 ya na onye edemede a ma ama nke mere n'àgwàetiti Thassos nke Gris. Arsenijević dị afọ iri atọ nọ ebe ahụ na-arụ ọrụ dị ka onye nduzi ndị njem nleta mgbe Kapor dị afọ 58 na nwunye ya nọ ezumike. Arsenijević na-akọwa nkọwa ụfọdụ nke mkparịta ụka ngwa ngwa ha (a ka kọwaara ha abụọ) gbasara ọrụ edemede Arsenijeviч na-eto eto n'oge ahụ na akwụkwọ akụkọ ya na-enweta ihe nrite ''U potpalublju'' nke akụkọ ya na ya na-ewere ọnọdụ n'oge Agha Vukovar. Dabere na mkparịta ụka ha, Arsenijević kpọrọ Kapor "eze nke ndị na-eme ihe ike niile" mgbe ọ na-ehota ya ka o kwuru, sị: "Ị nweghị ihe mere ị ga-eji nwee ọmịiko maka obodo ahụ. Ọ bụ ụdị kachasị mfe nke mpaghara Baroque. Ọ fọrọ nke nta ka ọ bụrụ ihe ọ bụla. Ee, Vukovar abụghị ihe ọ bụla".
N'etiti ọnwa Nọvemba 2011, ọnwa abụọ mgbe e bipụtara kọlụm ahụ, Arsenijević pụtara na ihe ngosi okwu nke HRT Nedjeljom u 2 maka ncheta nke iri abụọ nke ọdịda Vukovar. Ọbụna tupu ọ kpọbata onye ọbịa ya n'aha, onye ọbịa Aleksandar Stanković tinyere Arsenijević n'ime akụkọ dị ogologo banyere nzute onye edemede na Kapor. Arsenijević kọrọ mkparịta ụka ha ma mechie ọzọ site n'ịkpọ Kapor "onye na-ahụ maka mmekọrịta mmadụ na ibe ya nke na-akwado ọbara na ọnwụ". O gosikwara ihe ọ ghọtara na "echiche ndọrọ ndọrọ ọchịchị Kapor n'ime afọ ndị gafeworonụ kemgbe Agha Yugoslavia esighị n'elu ikpo okwu nke Ịhụ mba n'anya na Serbia, kama ọ bụ nke na-emetụta mmekọrịta mmadụ na ibe ya". Ihe omume ndị ọzọ gbasara mmekọrịta Serbo-Croatian site na 1990s gaa n'ihu na Arsenijević jiri ya gosipụta enweghị afọ ojuju onwe onye na ihe ndị sitere na iwu gọọmentị Serbia na mpaghara Kosovo nke na-ekewapụ onwe ya ruo n'ọnọdụ zuru oke na isi obodo Belgrade site n'ikwu "ọ bụrụ na Europe bụ ụlọ mmanya ma ọ bụ kafana, Belgrade ga-abụ obere paseeji na-esi ísì nke na-eduga n'ụlọ mposi".
Ụbọchị ole na ole mgbe emesịrị ihe ngosi ahụ, ndị nta akụkọ chụpụrụ Arsenijević n'ihi "nsogbu ego", ọ bụ ezie na ọtụtụ ndị kwuru na ezigbo ihe kpatara nchụpụ ya bụ ihe o kwuru na Nedjeljom u 2.
=== ''Ndepụta Jutarnji'' ===
Site na Machị 2012, Arsenijević pụtara ide kọlụm kwa ụnwapụta maka echiche Jutarnji nke Croatian kwa ụbọchị nke mgbasa ozi Croatian bụ Ninoslav Pavić nwere site na ụlọ ọrụ bụ Europapress Holding. ndepụta ndị Arsenijević na-ekpuchi na-emetụta ihe omume na ndị mmadụ n'otu n'otu na ndụ ọha na eze na Serbia.[1] E wezụga ide kọlụm, ọ na-agba asị ọnụ mgbe ụfọdụ, ndị na-ese ihe na ndị na-eche echiche dị ka Robert Crumb, Gilbert Shelton, Tim Juda, wdg.
N'oge a, Arsenijević dekwara maka ndị isi ndị ọzọ: mkpa ya n'April 2012 nke sitere n'ike nsso nke Eurovision Song Contest nke a ga-eme na Baku, Azerbaijan na German kwa ụbọchị die Tageszeitung dị ka kọlụm ndị ọbịa. N'ime ya, Arsenijević na-eji Azerbaijan sayensị Serbia, n'otu aka ahụ na- ọnwụ "n'iche, ngwaọrụ ndị na akụ na ha" site n'ịkọwa nke mbụ dị ka "mba na-abụ n'ụbọchị mgbe ọ na-abụ nke na-eme ya na ndị mụrụ na- ike uru" ka nke egwuregwu na-abụ "ala nke mana arụ ọrụ" n'aka nke ụzo na-ahụkwa ihe yiri ya dị iche iche, na-iche isi na-eme ka ọ na-iche ike nke ọ na- ike agwụ agwụ, na-aga n'ihe ọ ble na-eme, na-eme ihe na-emebi nke ọ na ọ na-eme n'ihe yiri ihe mgba na ọ na-agba na mba ọhụrụ. Ọ na-ewere Azerbaijan na Serbia nwere "aha ndị n'etiti ndị mba ụwa" ma na-ele ha abụọ anya dị ka "ndị a mara nke ọma maka nrụrụ aka zuru ebe niile nke n'ụzọ miri emi na oghere ọ nsogbu nke ọha mmadụ ha". Ọ gara n'ihu na-ahụ myirịta n'otú mba ahụ si emeso ndị ala ha site na "'ichebe' mpaghara ha na-ese okwu, Nagorno-Karabakh na Kosovo, n'otu n'otu, n'agha siri nke ha mechara merie ya na mpaghara a na-ese ihe.. "
Na ngwụcha Mee 2012, Arsenijević nwetara ọrụ ọzọ nke onye edemede na Croatia, na-ede maka webụsaịtị tportal.hr.<ref>{{Cite web|url=http://www.tportal.hr/autor?author=Vladimir+Arsenijevi%C4%87|title=Arsenijević at|publisher=Tportal.hr|accessdate=2012-11-02}}</ref>
N'ime ogidi Jutarnji ya, nke dọtara uche na-eme omume ukwuu bụ Arsenijević nke dị ike anya, nke na-egbu mgbu na July 2012 na nkatọ nke onye nduzi ihe nkiri Emir Kusturica. Enweghị afọ ojuju na ọrụ ọhụrụ nke Kusturica - Ivo Andrić - nke sitere n'ike nss Kamengrad na Višegrad, Republika Srpska, Bosnia-Herzegovina, Arsenijević na-eso onye ọrụ ahụ, na-akpọ ya "nwoke dị elu nke, n'ihi ịhụ mba ya n'anya nke Serbia, ga-eme ka awụ na-eji ike site na Serbia, ga-eme ka awụ na-eji ike site na Serbia, ga-eme ka awụ na-eji ike site na Serbia. ọ bụ Milošević, ụfọdụ Đinđić na Koštunica, na n'ikpeazụ Tadić, dị ka onye ọzọ nwere ike ihekwere onwe ya na-achọsi, dị ka Toms, dị ka ihe na-edozi ya dị nso. Arsenijević gara n'ihu na-akpọsa Kusturica "anụ ike nwere ike nri: onye na-ahụ mba n'anya onye nwere nwere nri: onye na-ahụ mba n'anya nke nwe nwere ike. bụkwa onye na nwe-ndị isi obodo, onye na-ese ihe na uwe nke onye nnupụisi adịgboroja, onye na'okpuru ma bụrụ onye na-ejere ọtụtụ ndị dị ike ozi" ka ọ igwe ya dị ka "nwoke nke nwere ike ịbụ ihe ọzọ, mana kama ọ mgbe ihe dị nke ahụ oge anyị niile bi na ya". Arsenijevi tụụrụ ike na-enye ike anụ ahụ nke Kusturica, ahụ siri, "ekwu na onye" ya dị ka "na-enwe mgbawa n'oge apocalyptic 1990s na Serbia" ma na-eche ma ọ bụrụ na "ma anụ anya nke ahụ na-akụkọra onwe ya site na ịbụ onye a na-emetụta ya na ahụmahụ nke Fero ma nwee nkata maka nnukwu akara n'azụ dị ka endowments, pseudo-villags, kust. Arsenijević mechara gaa Kamengrad nke a dị ka Andrićgrad, na-agbawa ya dị ka ", egwu dị egwu n'ụdị akwụkwọ nke e edi na-abụ na àmà na-egosi, niile nke onye ọrụ dị egwu na steeti na-egbu egbu, nke a na-akpọ Republika Srpska, nke nwoke nwere isi buru ibu, anya dị n'elu okwu, nke nwoke nwere isi buru ibu, anya dị n'elu okwu, yana na-eme isi buru ibu, anya dị n'elu okwu, na-eme na-emere ike na - a na-eme ka Onyelo ike na - a na-eme ka Onyelo ike na - a na-emere Onyelo ike. Manzon ahụ gara n'ihu katọọ Kusturica na ọrụ ya na Višegrad, na-achị ọchị maka ihe o kwuru na ọ bụ Manuel onye akwụkwọ ahụ ma cheta ndị obodo Bosnia ọnwụ n'obodo ahụ n'oge Agha Bosnia, na-ahụ nke a dị ka "ezi ihe nketa Kusturique na nanị pyramid ya na-enwere ndụ nke ga-anọ oge' e merefu". n'ịjụ otú Ivo Andrić ga-esi meghachi omume n'obodo Kusturica. Andrić "nwere oge nke iri na abụọ ka e weghaara, jiri ya mee ihe n'ụzọ na-ejide ezi, mesoo ya ihe, weda ya ala, ma jiri obi dinara ya n'ike" tupu ya echee Andrić anya dị ka "nwoke dị obere, nke ụzọ na anụ ike, nke nwere ike, nke ụzọ na anụ ike. bụ Balkan Atọvism n'ime ya, 'dị nro na-acha ọcha na mgbanaka obi na-esi mmasị nke ụzọ na "na-egbu mgbu". [1] Na-egosi na-egosi obi obi ndị nke Kusturica nke mkpa na-egosi ntutu mara mma, nke nwere isi dị ọcha na-egosi isi awọ, nwere isi dị mma, na-adịghị mma, na ala dị ọcha na isi dị ọcha.".
== Ihe odide ==
{{Reflist|2}}
[[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]]
[[Òtù:Onye édémédé akwukwọ]]
[[Òtù:Ndị bịanyere aka na Nkwupụta N'asụsụ Dị N'Otu]]
[[Otú:Pages with unreviewed translations]]
kcn6o6fyrd5k5my5oiylrer8ozzwhc6
Reuf Bajrović
0
56485
628912
368718
2026-04-05T04:12:19Z
~2026-21038-09
61031
Òtù
628912
wikitext
text/x-wiki
[[File:Reuf Bajrovic USEA (cropped).png|thumb|Reuf Bajrović]]
Reuf Bajrović ( opera na 13 Julaị 1977) bụ onye ike arọ Bosnian-American na onye na-achọ iwu onye bụ ugbu a osote onye isi oche nke US-Europe Alliance na Washington, DC, na Fellow na Foreign Policy Research Institute.
A mgbaàmà Bajrović dị ka Mịnịsta nke Ike, ngosi ala na ndị na-eje ozi nke Federation nke Bosnia na Herzegovina na kọmitii mbụ nke Fadil Novalić na 2015. Oge ya dị ka Minista sitere na isi ya iziga ndị uwe ojii ego na ụlọ ọrụ niile, ndị ọrụ na ngalaba ọkụ, arụ. Bajrović gbara arụkwaghịm n'ọkwa ya mgbe ahụ Federation BiH gbochiri njikwa ya usoro nkwado ma họpụta ndị nwere ikike onwe ha ka ọrụ ndị isi ihe na ụlọ ọrụ.
N'na-naakpa 2016, Bajrović izi otu pati ọhụrụ na-ahụ maka obodo a na-akpọ Civic Alliance. Na mbụ aka ime obodo nke Ọktọba 2016, Civic Alliance meri ọkwa onye isi obodo na Bihać na oche kansụl n'ụdị ndị ọzọ nke mba ahụ..
Bajrović gbara arụkwaghịm dị ka onye isi oche nke pati ahụ ma kwado nhọpụta nke ndị ndu ọhụrụ na nnọkọ nke pati ahụ na Septemba 2017, na-ekwu maka mkpa maka ihu ọhụrụ na ndụ ndọrọ ndọrọ ọchịchị nke mba ahụ.
N'oge gara aga, Bajrović duziri Emerging Democracies Institute, ụlọ ọrụ na-eche echiche na Washington, DC. Ọzọkwa, Bajrović bụ otu n'ime ndị na-enweta mmeri SDP BiH na 2010 dị ka onye onye Zlatko Lagumdžija.
Bajrović na-akwado American Democratic Party. O mere nri n'ihu ọha maka Hillary Clinton na 2016 na Joe Biden na 2020 n'oge Iowa caucuses ebe ọ ọrụ dị ka onye isi oche maka ahụ na Des Moines.
O mere ọtụtụ mgbasa ozi na ikwu ihu ọha isonye n'ibu mgbasa ụka na United States Congress mgbasa Western Balkans na ịgba n'ihu Joint Committee on European Affairs nke Oireachtas, Ireland's National Parliament. Akụkọ na Bajrovic apụtala na The National Interest, Haaretz, The American Interest, Just Security, Tampa Bay Times, El Pais, Die Zeit, na mgbasa ozi ndị ọzọ dị n' ịntanetị na ike na US, Europe, na Middle East. Ọ bụ onye na-akpọ ihe ugboro ugboro maka mgbasa ozi mba ụwa, The New York Times, Financial Times, Wall Street Journal, TIME Magazine, Newsweek, PBS Newsshour, na Al Jazeera English, n'etiti ndị ọzọ. United Nations Development Programme (UNDP), Foreign Policy Research Institute (FPRI), Open Society Institute, Centre for Policy and Governance (CPU), na Heinrich Boll Stiftung njikọ ihe na iwu ya. Ọ na-ekwu okwu na Foreign Service Institute na US Department of State, yana na Columbia, New York, American na mahadum ndị ọzọ. N'afọ 2017, Bajrovic bịanyere [[Nkwuputa N'asụsụ Dị N'Otu|aka na-eje ije maka ndị Croatia, Serbia, Bosnia Ndị Montenegro]].
== Akụkọ ndụ ==
Bajrović na ezinụlọ ya gbapụrụ na Sarajevo na 11 Eprel 1992, na mbido agha Bosnia. Maazị Bajrovic biri afọ abụọ na ọkara na Turkey dị ka onye gbara ọsọ ndụ, tupu ọ gaa USA na 1994. [https://twitter.com/ReufBajrovic/status/1274391018423623680] Ọ gara Seneca High School na Mahadum Louisville na Louisville, Kentucky. Ọ gụchara MA na European Integration na Mahadum Bologna n'afọ 2002.
Nna Bajrović, Remzija nọrọ na Sarajevo site na 1992 ruo 1994 na-arụ ọrụ dị mgbagwoju anya na ụmụ amaala Sarajevo merụrụ ahụ nke ukwuu dị ka onye ọrụ ahụike a ma ama (orthopaedist). A na-echeta ya dị ka otu n'ime ọtụtụ "Ndị dike na-acha ọcha" kwesịrị ekele site na ụlọ ọgwụ na ndị ọrụ ibe ya ọ na-arụkọ ọrụ, yana ọtụtụ ụmụ amaala Sarajevo.[https://www.klix.ba/vijesti/bih/ortopedi-s-kcus-a-objavili-ko-su-bili-ratni-ljekari-salju-li-poruku-gavrankapetanovicu/200724068]
== Ihe odide ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* http://www.nap.ba/new/vijest.php?id=12014
* [https://www.oireachtas.ie/en/debates/debate/joint_committee_on_european_affairs/2009-09-08/2/?*highlight%5B0%5D=reuf&highlight%5B1%5D=bajrovic https://www.oireachtas.ie/en/debates/debate/joint_committee_on_european_affairs/2009-09-08/2/?*ịkwalite%5B0%5D=reuf&ịkwalite %5B1%5D=bajrovic]
* https://www.bu.edu/pardeeschool/2019/04/08/garcevic-speaks-on-capitol-hill-on-democracy-in-the-western-balkans/
* http://balkans.aljazeera.net/vijesti/df-suljagic-i-bajrovic-izbaceni-ostavka-podzica
* https://www.youtube.com/watch?v=QccsyPMO9og
* https://web.archive.org/web/20200814023350/https://harriman.columbia.edu/event/2014-general-election-bosnia-and-herzegovina-opportunity-new-beginning
* https://www.pbs.org/newshour/show/shadow-of-nationalism-raises-worries-of-war-in-bosnia
* https://wikileaks.org/clinton-emails/Clinton_Email_October_Release/C05790533.pdf
[[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]]
[[Òtù:Ndị bịanyere aka na Nkwupụta N'asụsụ Dị N'Otu]]
5p4am58t2zirdrerzhtx35xn0wb5yvo
Boris Bakal
0
56486
628916
538985
2026-04-05T04:21:56Z
~2026-21038-09
61031
Òtù
628916
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
Boris Bakal ( na Sep 18, 1959 na Zagreb) bụ onye nduzi ihe nkiri / ihe nkiri na onye na-eme ihe nkiri.
== Akụkọ ndụ ==
A mụrụ Boris Bakal na Zagreb, Socialist Federal Republic of Yugoslavia (nke bụzi Republic of Croatia)
Ọ bụ onye nkuzi / onye nkuzi na onye cali na Mahadum New York (1998), Mahadum Stony Brook (1999), Studio Art Centers International (Florence, 2000), na Mahadume Columbia (New York, 2003), Mahadum Leiden (2008), Mahadume Kent (Canterbury, 2013), DAMU (Prague, 201 ọzọ).
Ọ bụ onye ntụziaka nka na onye nkọwa nke emume obodo ukwu "Hunting Season" (Stagione di Caccia) na Bologna, (Italy), site na 199 ruo 2001, [1] na onye nduzi nke onye nhazi nke Migrative Art Festival (n'ime Flying University Project), [2] Louvain la Nuove (Belgium-Tunel-19), (Croatia) na 1995.
Ọ bụkwa onye nchoputa na onye edemede nke oru ngo nke Bacači Sjenki / Shadow Casters (site na 2001). Bakal bụ onye bịanyere [[Nkwuputa N'asụsụ Dị N'Otu|aka na njem na Asụsụ Ndị Croatia, Serbia, Bosnia Ndị Montenegro]].<ref>{{Cite web|title=Deklaracija o zajedničkom jeziku|url=https://jezicinacionalizmi.com/lista-potpisnika/|accessdate=2024-06-21|work=Jezici i nacionalizmi}}</ref>
== Bibliography (nke a họọrọ) ==
* Sandra Uskokovic - "Choreographing architecture" - City, akwụkwọ akụkọ nke nyocha nke ọnọdụ obodo ukwu, ọdịbendị, echiche, iwu, omume, Mpịakọta 21, 2017 - Mbipụta 6, Bipụta Online , Routledge - Taylor&Francis Group, UK, 2017,
* Boris Bakal/Sandra Uskokovic - "Urban Hum: Memory Theater of the City" - Journal of Urban Cultural Research vol. 11, Mahadum Obodo Osaka na Mahadum Chulalongkorn, Bangkok/Osaka, 2015
* Boris Bakal - "The Legend of the Boat" - Oris magazine for architecture no. 91, Oris House for Architecture, Zagreb, 2015
* Duška Radosavljević - Ime ihe nkiri - Palgrave Macmillan, 2013
* Duška Radosavljević - The Contemporary Ensemble: Ajụjụ ọnụ na ndị na-eme ihe nkiri - Rutlege, 2012
* Boris Bakal - "Fragments about the Space" - Kolo no. 4, Matica Hrvatska, Zagreb, 2007
* Boris Bakal - "The Naked and the Dead/Goli i mrtvi", Zarez 210, 2007
* Boris Bakal - "Nkọwa netwọk", otu isi n'akwụkwọ ahụ: Katrin Klingan na Ines Kappert / Mmekọrịta - Na-abanye n'ime Obodo: Chişinău, Sofia, Pristina, Warsaw, Zagreb, Ljubljana - ihe nkiri 7 sitere na Europe - DuMont Literatur und Kunst Verlag, Cologne, 2006
* Katarina Pejović - "The Portret of Multimedia Artist", Up&Underground, 2006
== Ihe odide ==
{{Reflist|2}}
== Njikọ mpụga ==
* Boris BakalnaIMDb
[[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]]
[[Òtù:Ndị bịanyere aka na Nkwupụta N'asụsụ Dị N'Otu]]
{{DEFAULTSORT:Bakal, Boris}}
fl7tw0mdm72ldfz9qq388fy0mab84f1
Svetislav Basara
0
56488
628883
364781
2026-04-05T02:37:30Z
~2026-21038-09
61031
Otú
628883
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
(Serbian Cyrillic: Светислав Басара; amụrụ na 21 Disemba 1953) bụ onye edemede na onye edemede Serbia.
== Akụkọ ndụ ==
Basara tolitere na Užice, gaa Gymnasium nke obodo wee gụchaa diplọma ntozu, mgbe ahụ ọ malitere ịgụ akwụkwọ na Philological Faculty nke Mahadum Belgrade mana ọ hapụrụ ngalaba ahụ mgbe semesters abụọ na-agụsịghị akwụkwọ na 1976. Nwa okorobịa ahụ malitere ọrụ ya dị ka onye edemede nweere onwe ya wee ghọọ onye nchịkọta akụkọ nke akwụkwọ akụkọ Knji8-ževna rec. (1989); ọtụtụ akwụkwọ akụkọ ndị ọzọ, akwụkwọ akụkọ na akwụkwọ akụkọ bipụtara ọtụtụ onyinye na isiokwu edemede na omenala-nke nkà ihe ọmụma nke onye edemede n'ime iri afọ ndị na-adịbeghị anya, ọ na-ede maka kọlụm Famous (Famozno) nke Danas kemgbe 2009. Ọ bụ onye edemede nke ihe karịrị iri anọ na-ede akwụkwọ, gụnyere akwụkwọ akụkọ, nchịkọta akụkọ mkpirikpi, akwụkwọ edemede, a na-ewere ya dị ka otu n'ime ndị na-ede akwụkwọ kacha mkpa na Serbia. Ndị ode akwụkwọ Serbia nke oge a na-aga nke ọma na ahịa akwụkwọ mba ụwa. Ọrụ ya zuru oke etinyelarị otu mbipụta ma ọ bụ ọtụtụ n'asụsụ Bulgarian, German, Bekee, French, Italian, Dutch, Romanian, Slovenian, Spanish, Hungarian na Ukrainian nsụgharị. Ọ natara NIN Nrite 2006 maka akwụkwọ akụkọ The Rise and Fall of Parkinson's Disease (Uspon i pad Parkinsonove bolesti) na Isidora Sekulić Award 2015 maka akwụkwọ akụkọ Angel of Assassination (Anđeo atentata). Basara dere screenplay maka Boomerang na egwuregwu ya Hamlet Remake (Hamlet rimejk) premiered na National Theatre Niš na 2001, ya sekọnd-ogologo oge ọbịa ngosi na ọrụ dị ka ọgwụ riri ahụ na fim Munje! bụ ihe na-atọ ụtọ n'ọnụ akụkọ akụkọ ndụ ya. Ebipụtalarị ọrụ ise n'asụsụ Bekee, nke Randall Major, Ngalaba Anglistics, Mahadum Novi Sad tụgharịrị.
Basara bụ onye isi anya FR Yugoslavia (Serbia na Montenegro) na Saịprọs site na 2001 2005. Onye na-ese ihe bụ onye otu Democratic Party (DS) ugbu a mana ọ na-enye njikọ ya n'oge gara aga ugboro ugboro ma bụrụ onye otu Democratic party of Serbia (DSS) yana Christian Democratic Party (DHSS). N'ụdị ọlụ, onye edemede ahụ na-ewere ọnọdụ doro anya na nke doro anya n'ịtụgharị echiche Aha akwụkwọ Mein Kampf: burleska (ihe na-ezo aka na Mein Kampf) na nchịkọta akụkọ Vučji brlog (Little Wolf's Lair; ka a mba ịgbagwoju ya anya na Wolf'sLair) bụ ihe na-akpali akpali na isiokwu ndị nke echiche onwe onye nke Serbia. Dị ka atụ, ndị otu aka nri nke otu mba Serbia bụ Наши na-akatọ Basara n'ihi ike nkatọ na nke mba ụwa..
''Na 28 Disemba 2019, Onye isi ala Montenegro Milo Đukanović bịanyere aka na iwu akwụkwọ onwe , nke ihe ọgbara ọhụrụ na Montenegro ma kpalie ji omume ọkụ-amị ụfọdụ site na Serbia. Nzaghachi bụ Arịrịọ maka ịkatọ egwu udo na Montenegro, nke ihe ụmụaka iri n'aja a ma ama nke Yugoslavia mbụ Basara bịanyere aka; ọ na-ekwu, n'etiti ihe ndị ọzọ, na ọtụtụ ụlọ ọrụ Europe na ndị ọzọ nke mba ndị na-akwado nkwado onye kwuo uche ya na-akatọ ọhụrụ iji mebie Montenegro na iwu nke iwu Slobodan Milošević. Ndị ọrụ na egwu Europe nke mba ndị na-akwado onye kwuo uche ya na-akatọ eji ọhụrụ iji mebie Montenegro na ihe nke iwu Slobodan Milošević. Mgbasa ozi ụzọ ndị, nke ụka na nke mgbasa ozi nke ozi na-akụzi ezi site na Belgrade, nke a na-etinye n'ahụ na Podgorica na Banja Luka, emeela ka udo yie egwu ọ bụghị naanị na Montenegro, ma n'ahụ dum. Ihe mkpa nke iwu dị otú ahụ bụ Mgbukpọ, mkpọcha, agha na mpụ mmadụ mere na Croatia, Bosnia na Herzegovina na Kosovo.''
Onye edemede ahụ pịa [[Nkwuputa N'asụsụ Dị N'Otu|aka na ịhụnanya na Asụsụ Ndị Croatia, Serbia, Bosnia Ndị Montenegro]] n'ime ọrụ Languages and Nationalisms (Jezici i nacionalizmi). Sarbo-Croatian a na-ahụ nke na-eduga n'usoro ihe omume na-adịghị mma nke ndị mmadụ na ibe ya, mpi na ngwaọrụ ngwaọrụ ebe a na-eme ka okwu dị ka ihe nke njikọ na mba na dị ka ụzọ nke iguzosi ike n'ihe oyiyi , na steeti ndị na-achị Yugoslavia..
Dobrila Basara, nne ya, tolitere dị ka nwa mgbei n'okpuru akwụkwọ Svetislav Veizović na na akara ya, bụ ndị Partisans ejide, boo ya ebubo ma gbaa ya égbè n'oge Republic of Užice na 1941. Nne ahụ mere nwa ya nwoke baptizim iji sọpụrụ na icheta nwoke a site na aha ya, onye nwere ike dị ka onye aka ya dị3 na 1941. Svetislav Basara bụ nna ụmụ abụọ (nwa anọ Tara na nwa nwoke Relja) ma lụo nwa nwa ahụ Branislav Crnević Vida, onye bụkwa nne ụmụ ahụ, ebe obibi ya nke abụọ dị na Beška..
''O kwuru n'otu oge n'ajụjụ ọnụ: Ọ bụ otu ihe ahụ na ndị mmadụ dịka ego, ka ihe dị ọtụtụ, otú ahụ ka ọ dị obere. Ọ bụ otu ihe ahụ na ndị mmadụ dịka ego, ka ihe dị ọtụtụ dị, otú ahụ ka ọ dị obere. Nnukwu ịrị elu nke ihe a hụrụ mmadụ. Ike ike. Nsogbu nke ihe ọlụ.... Ọ dịghị ihe dị ma e wezụga ire na dhee.''
== Ọrụ ==
== Ihe nrite (nhọrọ) ==
* NIN Award (2006), maka ịrị elu na ọdịda nke ọrịa Parkinson''Uto na ọdịda nke ọrịa Parkinson''
* Biljana Jovanović Award (2015), maka Angel of Assassination (Archduke bụ Onye na-akọ akụkọ mbụ)
* Ihe nrite Isidora Sekulić (2015), maka Angel of Assassination''Mmụọ ozi nke Ogbugbu''
* NIN Award (2020), maka ''Kontraendorfin''
== Ihe odide ==
{{Reflist}}
[[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]]
[[Òtù:Onye édémédé akwukwọ]]
[[Òtù:Ndị bịanyere aka na Nkwupụta N'asụsụ Dị N'Otu]]
dxk6ieqlo87vrgcenrramgpgn9c8g9w
Sandra Benčić
0
56490
628881
201305
2026-04-05T02:30:42Z
~2026-21038-09
61031
Otú
628881
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox officeholder|image=Mozemo!_20202_sedmorka_u_Saboru_RH_(Sandra_Benčić)_(cropped).jpg|office=Co-coordinator of the [[We Can! (Croatia)|We Can! – political platform]]|alongside=[[Tomislav Tomašević]]|termstart=18 March 2023|termend=|deputy=|predecessor=''Position established''|successor=|party=[[We Can! (Croatia)|We Can!]] {{small|(2019–present)}}}}
Sandra Benčić ( Ọrịa na 28 January 1978) bụ onye ụgbọ arọ Croatian na onye na-ahụ maka ihe ndị ruuru ndị mmadụ na Ịha nhata nwoke na-egosi nke na-eje ozi dị ka Onye omeiwu 2020. Ọ bụ onye otu ụdị akwụkwọ na-acha akwụkwọ ndụ akwụkwọ ndụ We Can! usoro ntọala ntọala ya ma na-eje ozi dị ka otu n'ime ndị nhazi ya abụọ 2023, ya na Tomislav Tomašević. <ref name="mozemobio">{{Cite web|title=Sandra Benčić|url=https://mozemo.hr/zastupnice-i-zastupnici/sandra-bencic/|work=mozemo.hr|publisher=We Can!|accessdate=14 April 2024}}</ref> <ref>{{Cite web|title=Upravna tijela stranke|url=https://mozemo.hr/upravna-tijela-stranke/|work=mozemo.hr|publisher=We Can!|accessdate=14 April 2024}}</ref><ref name=":0">{{Cite web|title=Možemo! za koordinatore stranke izabrao Benčić i Tomaševića|url=https://www.tportal.hr/vijesti/clanak/mozemo-za-koordinatore-stranke-izabrao-bencic-i-tomasevica-foto-20230318?|work=tportal.hr|publisher=Tportal|accessdate=14 April 2024|language=Croatian|date=18 Mar 2023}}</ref>
== Ọrụ ==
Ọ gụsịrị akwụkwọ na Zagreb Faculty of Law na 2014. <ref name=":1">{{Cite web|title=Sandra Benčić za Index: Evo zašto sam i kako studirala 18 godina|url=https://www.index.hr/vijesti/clanak/bencic-za-index-fakultet-sam-zavrsila-za-18-godina-nikad-se-nisam-pokajala/2551968.aspx|work=index.hr|publisher=Index|accessdate=14 April 2024|language=Croatian|date=1 Apr 2024}}</ref>
Ọ bụ onye otu Centre for Peace Studies (CMS), ebe ọ na-abụ ọrụ ruo 2018, anyị n'ihe nke akara nhata na asacha. O fim ndị na-emeso mpaghara na ego EU, dị ka onye ndu na onye otu n'ime ụlọ ọrụ mbụ maka ego EU na Croatia - "Razbor", ebe ọ ọrụ ruo 2010.<ref name="mozemobio">{{Cite web|title=Sandra Benčić|url=https://mozemo.hr/zastupnice-i-zastupnici/sandra-bencic/|work=mozemo.hr|publisher=We Can!|accessdate=14 April 2024}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://mozemo.hr/zastupnice-i-zastupnici/sandra-bencic/ "Sandra Benčić"]. ''mozemo.hr''. We Can!<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">14 April</span> 2024</span>.</cite></ref>
Benčić bụ otu n'ime ndị ntọala ikike mmadụ "Solidarna". Ọ bụ onye otu Commission for Handling Complaints na Ministry of Interior na Council for the Development of Civil Society . N'afọ 2017, Benčić bịanyere [[Nkwuputa N'asụsụ Dị N'Otu|aka na njem maka ndị Croatia, Serbia, Ndị Bosnia na Ndị Montenegro]].
A mgbaàmà ya na Sabor dị ka otu n'ime ndị isi nke Green-Left Coalition na Ntuli aka ndị omeiwu Croatia nke afọ 2020. Onye anya mpaghara I Electoral, ọ na-eje ozi dị ka Onye isi oche nke Kọmitii Nchekwa Gburugburu Ebe Obibi na Okike nke Ndị Omeiwu.<ref name=":2">{{Cite web|title=Sandra Benčić (Možemo!)|url=https://www.sabor.hr/hr/zastupnici/bencic-sandra-10-saziv-hrvatskoga-sabora|work=sabor.hr|publisher=Croatian Parliament|accessdate=14 April 2024|date=22 Jul 2020}}</ref>
Tupu mbụ aka ndị omeiwu Croatian nke afọ 2024, na September 16, 2023, ndị otu kansụl nke otu ndị agha mgbaàmà pụtara ya n'otu olu! ( ikike nwere ike!) dị ka onye na-azọ ọkwa Praịm Minista Croatian. [1] N'okwu ihu ọha mbụ ya, Benčić kwusiri ike na ụmụ na ibe ya na akụ na mụrụ nke ụmụ amaala Croatia niile, nchekwa na nchekwa nke ọrụ nke ụlọ ọrụ na eze yana nha nhata nke ụmụ ama amaala niile n'okpuru iwu. Ọzọkwa, o kwusiri ike na echebe ndụ, na-ekwu na Croatia kwesịrị ịbụ "..otu n'ime mba ndị na-aga nke ọma na na-ahụhịa ndụ nke na-ahụ eme ka ndị na-efunahụ , kama ọ na-ahụ ogbenye ziri ezi ezi....''.''
N'anyị Febụwarị nke afọ 2024, mgbe Praịm Minista Andrej Plenković mgbaàmà onye ọka ikpe Ivan Turudić ka ọ bụrụ Onye ọka iwu steeti nke Croatia, [1] [2] Sandra Benčić, ya na ndị omeiwu ndị ọzọ nọ n'ụdị aka ekpe We can! otu, mere tupu tupu iwe n'ihu Croatian Sabor ụbọchị na na-ahụ dum mmalite aka na-eme na nzuko omebe iwu ebe Turudić nwere ọtụtụ Nri Croatian Democratic Union (HDZ). [3] Mgbe mbụ ahụ ahụ, Benčić , sere onyonyo nke ọma iwepụta nhọpụta ahụ "na Satọdee na-esote" n'ụdị pati Sonyere 11 sitere n'ụdị aka ekpe na etiti nke ike ịdị.[4] Ngagharị iwe ahụ jisiri ike kpọkọta ihe ndị mmadụ 5,000 n'etiti obodo Zagreb.[5] N'oge iwe ahụ, Sandra Benčić kwuru nsogbu nke Croatia ma mkparị nrụrụ aka site n'aka otu HDZ na-achị, ma kwupụtapụta ya na "Croatia ga-aghọ mba ndị mmadụ na-enweghị apụ ka ha wee nwee ike ibi, kama ọ bụ mba ebe ndị mmadụ na'obi ndụ dị mma.. "<ref>{{Cite web|title=Završen je prosvjed oporbe, Markov trg bio krcat. Beljak: U pakao s bandom lopovskom|url=https://www.index.hr/clanak.aspx?id=2539362|accessdate=2024-04-15|work=www.index.hr|language=hr}}</ref>
== Ntuli aka ndị omeiwu Croatia nke 2024 ==
Na mbụ aka ndị omeiwu Croatian nke afọ 2024, Sandra Benčić bụ onye mbụ na-azọ ọkwa nke We can! òtù ndọrọ ndọrọ ọchịchị na-akpa aka mbụ. [1] Mgbe ɔkwan anya na Onye isi ala nke Croatia a, Zoran Milanović ga-abụ onye na-azọ ọkwa praịm minista maka njikọ aka Rivers of Justice, Benčić na-enye maka nri aka maka We Can! ga-Ụdị na- agbanwe agbanwe nakwa na ha ka ga-achọ ndokwa na Social Democratic Party of Croatia (SDP) maka njikọ aka na mpaghara aka ebe òtù ngwaọrụ ndị dị n'aka nri na-agbara ike. Ọ katọkwara njem ahụ ma kwuo na, ọ bụrụ na ọ nọ n' ike Milanović, ọ gaara ahapụ okwa onye isi ala tupu ọ banye na-ahụ ahụ.[2] Otú ọ dị, otu òtù ahụ ike ike iru maka "nkwe mmetụta" ma ngosi ndepụta dị iche iche na mpaghara azụmahịa aka ndị na-akwado aka nri. N'agbanyeghị nke ahụ, ma Sandra Benčić na Arsen Bauk sitere na SDP na-egosi na nna a ga-eduga n'ichepụta oche ọhụrụ aka yana ihe maka imekọ ihe ọnụ n'ihe ngosi iji HDZ na ahụmahụ.[3] N'oge egwu Benčić gara Petrinja nke ala ọma jijiji mere, otu onye na-eme ihe ike n'ikh ahụ ọkụ okwu ya nke boro ya ebubo na ọ dịghị ike n'ihi na "ọ pụghị iduzi azụmahịa ma ọ akwụkwọ awụ iri na lumin". Benčić ebubo ndị a dị ka ndị sitere n'aka ndị na-akwado Croatian Democratic Union na Andrej Plenković, ndị na-eji isi ndị a mee ihe kama, n'ihi "mwegharị ihe nkwado ndabere-agha".<ref>{{Cite web|date=2024-03-27|title=Slobodna Dalmacija - Napao Sandru Benčić u Petrinji: 'Nije ovo Banija, ovo je Banovina! Niste bili u stanju voditi ni obrt...'|url=https://slobodnadalmacija.hr/vijesti/hrvatska/napao-sandru-bencic-u-petrinji-nije-ovo-banija-ovo-je-banovina-niste-bili-u-stanju-voditi-ni-obrt-1375842|accessdate=2024-04-15|work=slobodnadalmacija.hr|language=hr-hr}}</ref>
Sandra Benčić meri 20,352 vootu n'ime 45,831 vootu maka ngwaọrụ ngwaọrụ We can! N'okwu ya mgbe nsogbu aka, o kwuru okwu ọ dị mkpa ndị ka nta ka e wee nwee ike ime ime iwu nrụrụ aka dị mkpa, yana iziga otu HDZ na-achị n'ime ndị mmegide..<ref>{{Cite web|author=Pavlica|first=Valentina|date=April 18, 2024|title=Benčić i Tomašević: 'Ajmo sada protiv te korupcije. Sigurno se možemo dogovoriti, rušenje HDZ-a je ostvarivo'|url=https://www.telegram.hr/politika-kriminal/bencic-i-tomasevic-ajmo-sada-protiv-te-korupcije-sigurno-se-mozemo-dogovoriti-rusenje-hdz-a-je-ostvarivo/|archiveurl=https://web.archive.org/web/20240422130425/https://www.telegram.hr/politika-kriminal/bencic-i-tomasevic-ajmo-sada-protiv-te-korupcije-sigurno-se-mozemo-dogovoriti-rusenje-hdz-a-je-ostvarivo/|archivedate=April 22, 2024|accessdate=April 22, 2024|work=Telegram|language=Croatian}}</ref>
== Ndụ onwe onye ==
Ọ lụrụ Miroslav Petrović. Di na nwunye ahụ nwere ụmụ nwoke abụọ.<ref>{{Cite web|title=Tko je suprug Sandre Benčić? 'Miro me usrećuje, preuzeo je brigu o kućanstvu'|url=https://net.hr/hot/zvijezde/tko-je-suprug-sandre-bencic-miro-me-usrecuje-preuzeo-je-brigu-o-kucanstvu-eaef70fc-f73e-11ee-9a03-0a205096a2b9|work=net.hr|publisher=RTL|accessdate=14 April 2024|language=Croatian|date=11 Apr 2024}}</ref>
Ọ na-enwe ekele maka Ivica Račan dị ka praịm minista Croatia na Sanna Marin dị ka praikm minista si mba Europe.<ref name="dnevnik">{{Cite web|title=Kandidatkinja za premijerku kojoj protivnici predbacuju neuspjeh u poduzetništvu: Uzor joj je Račan, u Hrvatsku dovela desetke milijuna eura...|url=https://dnevnik.hr/vijesti/hrvatska/biografija-sandra-bencic---838686.html|work=dnevnik.hr|publisher=Nova TV|accessdate=14 April 2024|language=Croatian|date=27 Mar 2024}}</ref>
Benčići Ka 3 na-aga mgbe niile na Let 3, TBF na Hladno pivo concerts.<ref name="dnevnik">{{Cite web|title=Kandidatkinja za premijerku kojoj protivnici predbacuju neuspjeh u poduzetništvu: Uzor joj je Račan, u Hrvatsku dovela desetke milijuna eura...|url=https://dnevnik.hr/vijesti/hrvatska/biografija-sandra-bencic---838686.html|work=dnevnik.hr|publisher=Nova TV|accessdate=14 April 2024|language=Croatian|date=27 Mar 2024}}<cite class="citation web cs1 cs1-prop-foreign-lang-source" data-ve-ignore="true">[https://dnevnik.hr/vijesti/hrvatska/biografija-sandra-bencic---838686.html "Kandidatkinja za premijerku kojoj protivnici predbacuju neuspjeh u poduzetništvu: Uzor joj je Račan, u Hrvatsku dovela desetke milijuna eura..."] [The candidate for prime minister whom her opponents accuse of failure in entrepreneurship: Račan is her role model, she brought tens of millions of euros to Croatia...]. ''dnevnik.hr'' (in Croatian). Nova TV. 27 March 2024<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">14 April</span> 2024</span>.</cite>
[[Category:CS1 Croatian-language sources (hr)]]</ref>
== Ihe odide ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* Sandra Benčić na Nzukọ Ndị Omeiwu nke 10 nke Croatia
* Akụkọ ndụ na mozemo.hr
[[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]]
[[Òtù:Ndị bịanyere aka na Nkwupụta N'asụsụ Dị N'Otu]]
4lpfycflu9gvvjnysflrugcb1zj4mz3
Ivana Bodrožić
0
56493
628876
345918
2026-04-05T02:12:27Z
~2026-21038-09
61031
Òtù
628876
wikitext
text/x-wiki
[[Faịlụ:Ivana_Bodrožić_2020_01.jpg|thumb|Ivana Bodrožić]]
Ivana Bodrožić ( banyere na 5 Julaị 1982) bụ onye edemede na onye na-ede uri na Croatia.
== Akụkọ ndụ ==
A wakhtiga Ivana Bodrožić na 5 Julaị 1982 n'obodo Croatian nke Vukovar . Ọ akwụkwọ akwụkwọ elementrị n'obodo ya na ụlọ akwụkwọ na Zagreb. Bodrožić akwụkwọ akwụkwọ na nkà ihe na akara Croatian na Mahadum nke Zagreb . N'oge Agha nke Nnwere Onwe nke Croatia, e gburugburu nna ya Ante Bodrožić na ogbugbu Vukovar (a ka na-ahụta ya dị ka 'efu efu' [1]), ebe ya na nne ya na nwanne ya nwoke gbapụrụ na Vukovar ma biri na Zagreb na Kumrovec dị ka ndị gbara ọsọ ndụ.. <ref>{{Cite news|url=http://www.lemonde.fr/europe/article/2011/12/28/les-vies-paralleles-de-vukovar_1623369_3214.html|title=Vingt ans après, l'impossible réconciliation des Serbes et des Croates de Vukovar|first=Benoît|author=Vitkine|work=Le Monde.fr|date=28 December 2011|publisher=}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://novilist.hr/Komentari/Kolumne/Trafika-Predraga-Lucica/Ovcara-za-Ivanu-Simic-Bodrozic|title=Ovčara za Ivanu Simić Bodrožić / Novi list|first=Neomedia|author=Komunikacije|work=novilist.hr|accessdate=2017-11-29|archivedate=2012-06-10|archiveurl=https://web.archive.org/web/20120610160723/http://novilist.hr/Komentari/Kolumne/Trafika-Predraga-Lucica/Ovcara-za-Ivanu-Simic-Bodrozic}}</ref>
E ihe nrite edemede iche Goran maka ndị na-ede uri na Kvirin Award nke Matica hrvatska maka nchịkọta uri ya bụ Prvi minim u tamu (Nzọụkwụ Mbụ n'ime akwụkwọ), nke e akwụkwọ 2005. O akwụkwọ uri ya n'iche dị iche iche (Vijenac, Quorum, Poezija), oge na akwụkwọ nke Croatia (Theos Conćvi) [1] dị ka onye edemede nta. A gụ isiokwu ya na ihe mere eme nke Damir Šodan, Drugom stranom (Walk on the other Side). A abụ ya n'asụsụ dị nke Europe, ebe a iche iche zuru ezu nke nchịkọta uri ya bụ Prvi minim u tamu n'asụsụ Spanish..
E nyere akwụkwọ ya Hotel Zagorje (nke e edi na 2010) ihe nrite ndị a: Josip na Ivan Kozarac (Charter of Success); Kočić's pen, Banja Luka - Belgrade (maka ihe ndị na-egosi na akwụkwọ nke oge a); Cyclops - maka ọrụ nchegbu mma. N'afọ 2012, ụlọ obibi akwụkwọ Hanser akwụkwọ German nke akwụkwọ, na Acte Sud edi na French. E bipụtakwara Noval na Serbia, Slovenia, Czech Republic, Macedonia, Turkey na Netherlands. E izi akwụkwọ ahụ n'asụsụ Bekee na nke mbụ ya site na Seven Stories Press dị ka The Hotel Tito: A Novel na Nọvemba, 2017. Bodrožić, ya na onye nduzi Bosnian na-enweta ihe nrite Jasmila Žbanić, dere ihe nkiri maka ihe nkiri ahụ. O nwetara mmeri na "Ranko Marinković" nke Večernjak (ebe nke abụọ) makakwara igbochi mma na 2011.
N'afọ 2017, Ivana Bodrožić bịanyere [[Nkwuputa N'asụsụ Dị N'Otu|aka na iwu maka ndị Croatia, Serbia, Bosnia Ndị Montenegro]].<ref>{{Cite web|first=Ivana|author=Bodrožić|date=30 March 2017|title=Govor na predstavljanju Deklaracije u Sarajevu|language=Serbo-Croatian|url=http://www.vecernji.hr/hrvatska/bodrozic-ne-stvaramo-jugoslavenski-jezik-1159780|archivedate=1 April 2017|archiveurl=https://web.archive.org/web/20170401225127/http://www.vecernji.hr/hrvatska/bodrozic-ne-stvaramo-jugoslavenski-jezik-1159780|accessdate=26 May 2017}}</ref><ref>{{Cite web|author=Derk|first=Denis|title=Donosi se Deklaracija o zajedničkom jeziku Hrvata, Srba, Bošnjaka i Crnogoraca|language=Serbo-Croatian|url=http://www.vecernji.hr/hrvatska/deklaracija-o-zajednickom-jeziku-iz-zagreba-donosi-se-30-ozujka-u-sarajevu-1159142|pages=6–7|date=28 March 2017|archivedate=20 September 2017|archiveurl=https://web.archive.org/web/20170920235101/https://www.vecernji.hr/vijesti/deklaracija-o-zajednickom-jeziku-iz-zagreba-donosi-se-30-ozujka-u-sarajevu-1159142|accessdate=5 June 2017}}</ref>
N'afọ 2025, edepụtara akwụkwọ akụkọ ya Sons, daughters maka International Dublin Literary Award . <ref>{{Cite web|author=IGO|date=2025-01-14|title=Sons, daughters|url=https://dublinliteraryaward.ie/the-library/books/sons-daughters/|accessdate=2025-01-24|work=Dublin Literary Award|language=en-US}}</ref>
== Ọrụ ==
* Ọ bụ n'oge a ka a na-eme ihe nkiri, ọ bụ n'afọ 2005. (Spanish mbipụta: Nzọụkwụ mbụ n'ọchịchịrị, Baile del Sol, Tenerife, 2011.) <ref>{{Cite web|url=http://www.culturamas.es/blog/2011/07/31/primer-paso-a-la-oscuridad/|title=Primer paso a la oscuridad|date=31 July 2011|publisher=}}</ref>
* Hotel Zagorje, poluautobiografski roman, Profile multimedija, 2010 (Slovene: Hotel Zagorge, Modrijan, Ljubljana, 2011.; Serbian: Hotel Zagorsje, Rende, Beograd, 2011.; French: Hôtel Z, Actes Sud, Arles, 2012.; German: Hotel Nirgendwo, Zsolnay Verlag, Vienna, 2012.; Macedonian: Hotel Zagoreje, Magor, Skopje, Sk Sk Skik, Czech, Easter, Easter, Lithuania, Men, 2015.
* Pričaj mi o tome '' (Gwa m banyere ya) '', akụkọ dị mkpirikpi (nke e bipụtara na Ndepụta Jutarnji)
* Prijelaz za divlje životinje (Overpass for Wild Animals), VBZ, Zagreb, 2012.
* Za što sam se spremna potići (N'ihi Ihe M Na-akwadebe Ịlụ ọgụ), Profile bat, Zagreb, 2013.
* 100% voting (100% ogho), VBZ, Zagreb, 2014.
* [Ihe e dere n'ala ala peeji]
* The Hotel Tito: A Novel (Nsụgharị Bekee nke Hotel Zagorje) Seven Stories Press, New York, 2017.
* [Ihe e dere n'ala ala peeji]
== Ihe odide ==
{{Reflist}}
[[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]]
[[Òtù:Onye édémédé akwukwọ]]
[[Òtù:Ndị bịanyere aka na Nkwupụta N'asụsụ Dị N'Otu]]
il54j2xzjbcl4zgm2jwg5seehfmm515
Nadežda Čačinovič
0
56660
628888
368712
2026-04-05T02:55:17Z
~2026-21038-09
61031
Otú
628888
wikitext
text/x-wiki
[[File:Nadezda-Cacinovic.jpg|thumb|Nadežda Čačinovič]]
Nadežda Čačinovič ( nom n'ụbọchị mbụ n'na-na-na-akpa n'afọ 1947) bụ onye ọkà ihe enyemaka, Ọkà nyere mmadụ na ibe ya na onye edemede na Croatia. <ref name="nacional-2007">{{Cite web|url=http://www.nacional.hr/clanak/34133/nadezda-cacinovic-europska-karijera-borbene-filozofkinje|title=Nadežda Čačinovič - europska karijera borbene filozofkinje|work=[[Nacional (weekly)|Nacional]]|date=2007-05-08|accessdate=2011-11-27|language=Croatian|author=Nina Ožegović|archivedate=7 July 2012|archiveurl=https://web.archive.org/web/20120707165630/http://www.nacional.hr/clanak/34133/nadezda-cacinovic-europska-karijera-borbene-filozofkinje}}</ref><ref name="ffzg-bio">{{Cite web|url=http://www-wpt.ffzg.hr/filoz/nastavnici/nadezda-cacinovic/|title=Prof. dr. sc. Nadežda Čačinovič, red. prof.|publisher=Faculty of Humanities and Social Sciences|language=Croatian|accessdate=2011-11-27}}</ref>
A akwụkwọ ya na nne na nna Slovene na Budapest na 1947 ebe nna ya Rudolf Čačinovič na-eje ozi dị ka onye agha.[1]Ɔ ọmụmụ akwụkwọ na nkà ihe na akwụkwọ ntụnyere na Mahadum nke Ljubljana . [2] O mechara akwụkwọ na Mahadum nke Bonn site na 1968 ruo 1970 ebe nna ya na-eje ozi dị ka onye anya Yugoslavia na West Germany. Ọ bụrụ nzere doctorate wee bụrụ prọfesọ na Ngalaba nke Nkà Ihe Ọmụma nke Faculty of Humanities and Social Sciences na Mahadum Zagreb, na-arụ ọrụ n'ebe ahụ ahụ 1976. <ref name="ffzg-bio" /><ref name="nacional-2007">{{Cite web|url=http://www.nacional.hr/clanak/34133/nadezda-cacinovic-europska-karijera-borbene-filozofkinje|title=Nadežda Čačinovič - europska karijera borbene filozofkinje|work=[[Nacional (weekly)|Nacional]]|date=2007-05-08|accessdate=2011-11-27|language=Croatian|author=Nina Ožegović|archivedate=7 July 2012|archiveurl=https://web.archive.org/web/20120707165630/http://www.nacional.hr/clanak/34133/nadezda-cacinovic-europska-karijera-borbene-filozofkinje}}<cite class="citation web cs1 cs1-prop-foreign-lang-source" data-ve-ignore="true" id="CITEREFNina_Ožegović2007">Nina Ožegović (2007-05-08). [http://www.nacional.hr/clanak/34133/nadezda-cacinovic-europska-karijera-borbene-filozofkinje "Nadežda Čačinovič - europska karijera borbene filozofkinje"] [Nadežda Čačinović - European career of a confrontational philosopher]. ''[[Nacional (weekly)|Nacional]]'' (in Croatian). [https://web.archive.org/web/20120707165630/http://www.nacional.hr/clanak/34133/nadezda-cacinovic-europska-karijera-borbene-filozofkinje Archived] from the original on 7 July 2012<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2011-11-27</span></span>.</cite>
[[Category:CS1 Croatian-language sources (hr)]]</ref>
Ọ bụkwa onye otu Advisory Board nke magazin aka ekpe Novi Plamen. Čačinovič na-arụkwa ọrụ na ụgbọ agha aka ekpe, na-agba maka ndị omeiwu maka Social Democratic Action of Croatia. <ref name="arhiva.nacional.hr">{{Cite web|url=http://arhiva.nacional.hr/clanak/34133/nadezda-cacinovic-europska-karijera-borbene-filozofkinje|title=Nadežda Čačinovič - europska karijera borbene filozofkinje|work=Nacional|date=8 May 2007|accessdate=2 February 2016}}</ref>
Kemgbe afọ 2009 ọ bụ onye isi oche nke Croatian P.E.N. Centre, onye otu International PEN.<ref>{{Cite web|url=http://www.tportal.hr/kultura/knjizevnost/13364/Nadezda-cacinovic-nova-predsjednica-hrvatskog-P-E-N-a.html|publisher=T-portal|language=Croatian|title=Nadežda Čačinović nova predsjednica hrvatskog P.E.N.-a|date=2009-03-09|accessdate=2011-11-29}}</ref>
Mgbe Andrea Zlatar-Violić ozi Minista nke Ọdịbendị na nwa Croatia, Zlatar -Violić ihe Čačnovič ka ọ nọchie ya na Kọmitii nke Mịnịsta maka Akwụkwọ, Mbipụta, na Ọrụ Na-ere Akwụkwọ na 4 Julaị 2012.
N'afọ 2017, Čačinovič bịanyere [[Nkwuputa N'asụsụ Dị N'Otu|aka na-eje ozi maka nke ndị Croatia, Ndị Serbia, Ndị Bosnia na Ndị Montenegro]].
== Akwụkwọ ==
* Asụsụ na-adịghị mma. [Ihe e dere n'ala ala peeji]
* Vodič Korooku bụ onye na-eme ihe ike. [Ihe e dere n'ala ala peeji]
* Žene na philosophieja. Zagreb, 2006.
* ''Parvulla aesthetica''. [Ihe e dere n'ala ala peeji]
* ''Danilo Pejović, prọfesọ emeritus Facultatis philosophicae Universitatis studiorum Zagrabiensis''. [Ihe e dere n'ala ala peeji]
* Ọ bụ n'ihi ya ka a na-ahapụ ya. [Ihe e dere n'ala ala peeji]
* ''Doba triah ma ọ bụ teoriji mediologije''. [Ihe e dere n'ala ala peeji]
* ''Ogled ma ọ bụ pismenosti''. Zagreb, 1994.
* ''Ọmarịcha'' ihe. Zagreb, 1988.
* ''Ọmarịcha ịhụnanya''. Zagreb, 1987.
* ''N'ihi ya, ọ ga-abụrịrị na ọ ga-adị'' gịrịgịrị. Zagreb 1981.
* ''Subjekt kritičke'' teorije. Zagreb, 1980
== Ihe odide ==
{{Reflist}}
[[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]]
[[Òtù:Onye édémédé akwukwọ]]
[[Òtù:Ndị bịanyere aka na Nkwupụta N'asụsụ Dị N'Otu]]
kcmwh5d4ybabuwdvcprpz9ujs00kkkb
Greville G Corbett
0
56661
628878
201557
2026-04-05T02:22:05Z
~2026-21038-09
61031
Òtù
628878
wikitext
text/x-wiki
Greville G. Corbett (akpa na 23 Disemba 1947 [1]) bụ Prọfesọ Pụrụ Iche nke Asụsụ na Mahadum Surrey na onye ahụ Surrey Morphology Group.
== Akụkọ ndụ ==
Ọ akwụkwọ akwụkwọ na Mahadum nke Birmingham ebe e nyere ya BA, MA na PhD. Ọ sonyeere Mahadum Surrey na 1974. Ọ bụ onye otu British Academy 1997 ma bụrụ onye Academician nke Academy of Social Sciences, onye otu Academia Europaea na onye otu Honorary nke Linguistic Society of America. Dị ka onye edemede, a na-ahụ ya n'ọbá akwụkwọ n'ụwa niile. N'afọ 2017, ọ bịanyere [[Nkwuputa N'asụsụ Dị N'Otu|aka na akara maka akara Ndị Croatia, Ndị Serbia, Ndị Bosnia na Ndị Montenegro]].
== Nnyocha ==
O nwere ihe atọ na-amasị ya:
# Ụdị. Ọ na-arụ ọrụ na ụdị nke atụmatụ, dịka na Gender (1991), Number (2000), Agreement (2006) na Features (2012), niile na Cambridge University Press. N'oge na-adịbeghị anya, ya na ọtụtụ ndị ọrụ ibe ya, ọ nọ na-azụlite usoro canonical maka typology. N'ime usoro ahụ, o nwere akwụkwọ na Language, on suppletion (2007) [http://epubs.surrey.ac.uk/1313] na na lexical splits (2015). <ref>{{Cite journal|author=Corbett|first=Greville G.|date=2015|title=Morphosyntactic complexity: A typology of lexical splits|url=https://openresearch.surrey.ac.uk/view/delivery/44SUR_INST/12139661640002346/13140314840002346|journal=Language|volume=91|issue=1|pages=145–193|doi=10.1353/lan.2015.0003|issn=1535-0665}}</ref>Ruo afọ ole na ole ọ nọ na-emepe usoro Canonical Typology, nke gbasaa karịa ebe mbụ ya nke ọdịdị na syntax iji tinye ọrụ na phonology na asụsụ ndị ogbi.<ref>{{Cite web|url=http://www.smg.surrey.ac.uk/approaches/canonical-typology/|title=Canonical Typology}}</ref>
# Akụkụ ọdịdị. Ọnụ ọgụgụ, okike, onye na ikpe niile na-enye ihe ịma aka na-adọrọ mmasị.
# Inflectional Morphology (karịsịa Network Morphology) European Research Council kwadoro ọrụ Morphological Complexity nke nyochara ụzọ ọdịdị ọdịdị na-ewebata mgbagwoju anya nke na-enweghị ọrụ doro anya na mpụga akụkụ a.<ref>{{Cite web|url=http://www.smg.surrey.ac.uk/approaches/network-morphology/|title=Network Morphology}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.smg.surrey.ac.uk/projects/morphological-complexity/|title=Morphological Complexity}}</ref> Nnyocha Corbett na-eme na ụdị nkewa na paradigms apụtala na Language.<ref>{{Cite web|url=http://www.muse.jhu.edu/article/576997|title=Morphosyntactic complexity:A typology of lexical splits}}</ref> Ọrụ ya kachasị ọhụrụ bụ na ọnọdụ na ntụgharị, mkpokọta nke na-agafe mkpokọta ndị klas ntụgharị nyere, ma na-echegbu onwe ya banyere okwu bara uru nke otu esi egosipụta ihe ntụgharị n'ụzọ doro anya na nke a na-aghọta.
== Ọrụ ndị e bipụtara ==
* {{Cite book|author=Corbett|first=Greville G.|date=1991|title=Gender|publisher=Cambridge University Press|isbn=978-0-521-32939-2}}
* {{Cite book|author=Comrie|first=Bernard|date=1993|title=The Slavonic Languages|publisher=Routledge|isbn=978-0-415-04755-5}}
* {{Cite book|author=Corbett|first=Greville G.|date=2000|title=Number|publisher=Cambridge University Press|isbn=978-0-521-64016-9}}
* {{Cite book|author=Corbett|first=Greville G.|date=2006|title=Agreement|publisher=Cambridge University Press|isbn=978-0-521-00170-0}}
* {{Cite book|author=Corbett|first=Greville G.|date=2012|title=Features|publisher=Cambridge University Press|isbn=978-1-107-02623-0}}
* {{Cite book|author=Chumakina|first=Marina|date=2012|title=Periphrasis: The Role of Syntax and Morphology in Paradigms|publisher=Oxford University Press|isbn=978-0-19-726525-3}}
* {{Cite book|author=Brown|first=Dunstan|date=2012|title=Canonical Morphology and Syntax|publisher=Oxford University Press|isbn=978-0-19-960432-6}}
* {{Cite book|author=Corbett|first=Greville G.|date=2013|title=The Expression of Gender|series=The Expression of Cognitive Categories (ECC)|location=Berlin|publisher=De Gruyter Mouton|isbn=978-3-11-030733-7}}
* {{Cite book|author=Baerman|first=Matthew|date=2015|title=Understanding and Measuring Morphological Complexity|publisher=Oxford University Press|isbn=978-0-19-872376-9}}
* {{Cite book|author=Bond|first=Oliver|date=2016|title=Archi: Complexities of agreement in cross-theoretical perspective|publisher=Oxford University Press|isbn=978-0-19-874729-1}}
== Ihe odide ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* {{Cite web|url=http://www.surrey.ac.uk/englishandlanguages/staff_list/complete_staff_list/greville_g_corbett/index.htm|title=Greville G. Corbett|work=University of Surrey}}
* [https://worldcat.org/identities/lccn-n83165685/ Bibliography nke ọrụ Greville G. Corbett]
* {{Cite web|url=http://www.britac.ac.uk/users/professor-greville-corbett|title=Greville G. Corbett|work=British Academy}}
* {{Cite web|url=https://www.acss.org.uk/fellows/#C|title=Greville G Corbett|work=Fellows of Academy of Social Sciences}}
* {{Cite web|url=http://www.ae-info.org/ae/Member/Corbett_Greville/CV|title=Greville G Corbett|work=Academia Europaea}}
[[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]]
[[Òtù:Onye édémédé akwukwọ]]
[[Òtù:Ndị bịanyere aka na Nkwupụta N'asụsụ Dị N'Otu]]
rtxjt0x9t39voiuamy4axkohgmj9ek5
Filip David
0
56663
628891
364778
2026-04-05T03:05:15Z
~2026-21038-09
61031
Òtù
628891
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
Filip Devid (Serbian Cyrillic : Филип Давид ; 4 Julaị 1940 wee nwụọ na Eprel 14, 2025) bụ onye edemede na onye na-ede ihe nkiri na Serbia, nke a maara nke ọma maka ide edemede, ihe nkiri, eme na akwụkwọ ọmụmụ. N'afọ 1987, e nyere ya onyunyo Andrić maka nchịkọta akụkọ ya dị ike Princ Vatre, [1] na 2015 ọ meri NIN Award maka akwụkwọ ozi Serbian mgbasa mma n'afọ 2014 maka akwụkwọ ya Kuća sećanja na legitva ("ihe nke icheta na ichefu"). <ref name="ninovanovosti">{{Cite web|url=http://www.novosti.rs/vesti/kultura.71.html:529647-Filip-David-dobitnik-61Ninove-nagrade|title=Filip David dobitnik 61.Ninove nagrade|publisher=[[Vecernje novosti]]|date=19 January 2015|accessdate=19 January 2015}}</ref>
== Akụkọ ndụ ==
<ref>{{Cite web|url=http://www.laguna.rs/a329_autor_filip_david_laguna.html|title=Filip David|publisher=Laguna|accessdate=19 January 2015|language=sr}}</ref> Egwuregwu David na 1940 na Kragujevac n'ihe Ndị Juu. Ndị na-agụ ya bụ ụfọdụ n'ime ndị nwụrụ na 1941 Kragujevac mgbuchapụ nke ndị agha na-achị ala mere n'oge Agha nke nchọpụta na Yugoslavia.[1] Ọ akwụkwọ akwụkwọ na Faculty of Philology nke Mahadum Belgrade na Academy of Theater, Film, Radio and Television nke Mahadim Belgrade.[2] Ọ bụ onye nchịkọta ogologo oge nke mmemme ihe nkiri nke Radio Television nke Belgrade . [3] N'afọ 1989, ọ bụ otu n'ime ndị ndu "Independent Writers" na Sarajevo, na SFR Yugoslavia n'oge ahụ. Ọ bụkwa onye akara otu akwụkwọ "Belgrade Circle" n'afọ 1990. Ndị otu a dị iche iche Slobodan Milošević na-achị n'oge ahụ.[4] N'afọ 1992, a ịchụpụ David na Radio Television nke Belgrade maka agha otu ndị ọrụ aka ha.
Onye edemede ahụ bụ onye bịanyere [[Nkwuputa N'asụsụ Dị N'Otu|aka na enyemaka na Asụsụ Ndị Croatia, Serbia, Bosnia Ndị Montenegro]] n'ime ọrụ Languages and Nationalisms . [1] ahụ na-egosi nkewa ụdị nke ụdị ọkọlọtọ Serbo-Croatian anọ nke na-eduga n'usoro ihe omume na-adịghị mma nke ndị na ibe ya, iei ike na-eme ka okwu dị ka ngwaọrụ nke njikọ, na mba na dị ka ike nke iguzosi ike n'ihe ndabere njikọ na steeti ndị na-achị Yugoslavia.
== Ọrụ ==
David edeela ọtụtụ Ihe nkiri telivishọn, ihe nkiri, akwụkwọ edemede, nchịkọta akụkọ dị mkpirikpi na akwụkwọ akụkọ. <ref name="danas">{{Cite web|url=http://www.danas.rs/dodaci/nedelja/koliko_vredi_ljudski_zivot.26.html?news_id=275943|title=Koliko vredi ljudski život|publisher=[[Danas (newspaper)|Danas]]|date=8 February 2014|accessdate=19 January 2015|author=Radovanović, Rade}}</ref>
Nchịkọta akụkọ dị mkpirikpi:
* "Bunar u tamnoj šumi" (English: "A Well in a Dark Forrest")
* "Zapisi o stvarnom i nestvarnom" ("Notes of the real and the unreal")
* "Princ vatre" ("Fire Prince")
* "Sabrane i nove__ayr____ayr____ayr__" (''"Akụkọ Nchịkọta na Akụkọ Ọhụrụ"'')
Akwụkwọ akụkọ:
* "Hodočasnici neba i__ssw____ssw____sw____sswa____ssw__" ("Pilgrims of the Earth and the Sky")
* "San o duel i smrti" ("A Dream of Love and Death")
* "Kuća sećanja i legitva" (''"Ụlọ Ncheta na Oblivion"'', nke a sụgharịrị dị ka "Ụlọ Nchetara na Ichefu" )
* "Fragmenti iz mračnih vang" ("Fragments from Dark Times") ''"Igbe Ndị Ojii") ''
* "Jesmo li плаovišta" (''"Anyị bụ ndị dike"'')
* "Svetovi u haosu" ("Ụwa Na-eme Ọgba aghara")
== Ihe odide ==
{{Reflist}}
[[Òtù:Onye édémédé akwukwọ]]
[[Òtù:Ndị bịanyere aka na Nkwupụta N'asụsụ Dị N'Otu]]
akqvrzamz44085ixeidurnc2o6ijeik
Boris Dežulović
0
56691
628901
623545
2026-04-05T03:41:14Z
~2026-21038-09
61031
Òtù
628901
wikitext
text/x-wiki
[[File:BorisDezulovic.jpg|thumb|Boris Dežulović]]
Boris Dežulović ( ከውጭ na 20 Nọvemba 1964) [1] bụ onye nta ndị Croatian, onye edemede na onye na-ede akwụkwọ, nke a maara nke ọma dị ka otu n'ime ndị akwụkwọ magazin satirical Feral Tribune.
== Akụkọ ndụ ==
Dežulović nkà nka na Mahadum Split . [1] Akụkọ ọrụ ya site n'ide akwụkwọ maka akwụkwọ ozi Croatian Slobodna Dalmacija . <ref name="booksa">{{Cite web|url=http://www.booksa.hr/dossier/34|title=Booksa.hr dossier - Boris Dežulović|language=Croatian|author=Miroslav Cmuk|date=December 4, 2007|accessdate=April 3, 2010}}</ref>
Ya na Viktor Ivančić na Predrag Lucić, ọ bụ otu n'ime ndị otu a mbụ mbụ nke "VIVA LUDEŽ" nke ndị na-eme ihe ọchịchị na Split bụ ndị ndụ ide na 1984 ma, guzobe magazin Feral Tribune na 1993. <ref>{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=zcR-OJdY4uIC|author=Kurspahić|first=Kemal|title=Prime Time Crime: Balkan Media in War and Peace|publisher=[[United States Institute of Peace Press]]|year=2003|isbn=9781929223381}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.novilist.hr/Kultura/Ostalo/Jedan-svijet-jedan-Feral-Gorki-smijeh-slobode-ili-Viva-ludez|title=Jedan svijet, jedan Feral: Gorki smijeh slobode ili Viva ludež!|work=[[Novi list]]|date=8 February 2015|language=hr|accessdate=3 February 2016}}</ref>
<ref name="VL">{{Cite web|url=http://www.vecernji.hr/hrvatska/boris-dezulovic-pise-za-n1-1017113|title=Boris Dežulović piše za N1|work=[[Večernji list]]|date=30 July 2015|language=hr|accessdate=3 February 2016}}</ref> N'afọ 1999, Dežulović በቀላሉ Feral Tribune wee sonye na Globus na-ewu ewu kwa izu ebe ọ bụ otu n'ime ndị na-ede akwụkwọ ha
Dežulović bụkwa onye edemede. N'afọ 2003, o amụ Christkind, [1] akwụkwọ ozizi ịgba gbasara njem oge nke na-akpa àgwà ọma gbara igbu nwa Hitler gburugburu. E akwụkwọ akwụkwọ ya nke abụọ n'afọ 2005, nke ọnwụ Jebo sad hiljadu dinara (nke a na-akpọ Who gives a fuck about a thousand dinars now), akwụkwọ ndị akwụkwọ satirical agha na Bosnia, na akwụkwọ uri-aeze Pjesme iz Lore (Poems from Lora).[2] E bipụtakwara nke ikpeazụ na German na 2008, nkenke Gedichte aus Lora .
Dežulović meri 2013 European Press Prize na ngalaba Commentator. [1] N'afọ 2015, Slobodna Dalmacija images ha na Dežulović na-esote ụlọ ụlọ ikpe nke nyere akwụkwọ iwu ka ọ usoro nke 150,000 HRK maka nhazi maka nchịkọta nke Dežulovć dere. Na 2017, ọ bịanyere [[Nkwuputa N'asụsụ Dị N'Otu|aka na nkwupụta nke asụsụ Croatian, Serbian, Bosnian na Montenegrin]].<ref>{{Cite web|title=Deklaracija o zajedničkom jeziku|url=https://jezicinacionalizmi.com/lista-potpisnika/|accessdate=2024-05-21|work=Jezici i nacionalizmi}}</ref> Ọ na- agụkọm kwa izu maka N1 na Portal Novosti.
Akụkọ Dežulović dere n'afọ 2014 ihe Tomislav Buzov bụ ihe mkpali nye Nebojša Slijepčević ime obere ihe nkiri ya The Man Who Could Not Remain Silent (2024).[1][2] Ihe nkiri ahụ fim Short Film Palme d'Or na 2024 Cannes Film Festival, European Short Film na 37th European Film Awards, a họpụtakwara maka Best Live Action Short Film na 97th Academy Awards.
== Ebe e si nweta ya ==
{{Reflist}}
{{DEFAULTSORT:Dežulović, Boris}}
[[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]]
[[Òtù:Onye édémédé akwukwọ]]
[[Òtù:Ndị bịanyere aka na Nkwupụta N'asụsụ Dị N'Otu]]
scab9g635traptpz767u5t58tlq3za8
Daša Drndić
0
56696
628922
213420
2026-04-05T04:43:37Z
~2026-21038-09
61031
Òtù
628922
wikitext
text/x-wiki
Daša Drndić (10 August 1946 - 5 June 2018) bụ onye edemede Croatian. Ọ akwụkwọ akwụkwọ na akwụkwọ na Mahadum Belgrade.
== Ndụ na ọrụ ==
A anim Drndić na Zagreb, Yugoslavia na 1947 n'ime ngwa n'ịkpọ n'etiti.[1] Nna ya, onye bụbu onye agha, bụ onye ọnọdụ mba ọzọ na-arụ ọrụ na Egypt, Sudan na Sweden na nne ya ọrụ dị ka onye isi mgbaka. [1] [2] Drndić tolitere na Croatia na Serbia, nna ya mechara ihe ozugbo ya Belgrade. <ref name=":0">{{Cite web|url=https://www.theguardian.com/books/2018/jun/06/dasa-drndic-unflinching-croatian-novelist-dies-aged-71|title=Daša Drndić, 'unflinching' Croatian novelist, dies aged 71|first=Alison|author=Flood|date=6 June 2018|work=the Guardian}}</ref> <ref name=":1">{{Cite web|author=Bielenberg|first=Katharina|date=2018-11-16|title=The Editor’s Chair: On Daša Drndić|url=https://granta.com/katharina-bielenberg-editors-chair/|accessdate=2021-11-18|work=Granta|language=en-US|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200926214430/https://granta.com/katharina-bielenberg-editors-chair/|archivedate=2020-09-26}}</ref>
Na Mahadum Belgrade, Drndić gboo nkà mmụta.[1] O mechara nweta nzere masta na ihe nkiri ahụ na Mahadum Southern Illinois na United States, nke ọ gara site n' nke scholarship Fulbright.[2] Ọ akwụkwọ akwụkwọ na Mahadum Case Western Reserve . Na Meri afọ 1990, ọ si Belgrade kwa Rijeka, wee nweta nzere doctorate ya na Mahadum Rijeka, ebe o mechara arịae.[2] Ọ bụ ọrụ ọtụtụ awụ na ngalaba ihe nkiri nke Redio Belgrade, na-ede ma na-eri ọtụtụ ihe nkiri redio n'oge ahụ. Ọ rụkwara ọrụ na kọrọ. N'afọ 2017, ọ bịanyere [[Nkwuputa N'asụsụ Dị N'Otu|aka na njem na Asụ Ndị Croatia, Serbia, Bosnia Ndị Montenegro]].<ref>{{Cite web|author=Derk|first=Denis|title=Donosi se Deklaracija o zajedničkom jeziku Hrvata, Srba, Bošnjaka i Crnogoraca|language=Serbo-Croatian|url=http://www.vecernji.hr/hrvatska/deklaracija-o-zajednickom-jeziku-iz-zagreba-donosi-se-30-ozujka-u-sarajevu-1159142|publisher=[[Večernji list]]|pages=6–7|date=28 March 2017|archivedate=20 September 2017|archiveurl=https://web.archive.org/web/20170920235101/https://www.vecernji.hr/vijesti/deklaracija-o-zajednickom-jeziku-iz-zagreba-donosi-se-30-ozujka-u-sarajevu-1159142|accessdate=5 June 2019}}</ref>
== Akwụkwọ ==
Onye dere ọtụtụ akwụkwọ, a maara Drndić nke ọma maka akwụkwọ ozi ya na-enweta ihe nrite Sonnenschein (2007), nke a ebe n'asụsụ Bekee dị ka Trieste (2012). [1] Ihe nrịba ama maka Independent Foreign Fiction Prize. Celia Hawkesworth akwụkwọ akwụkwọ mbụ, Leica format, MacLehose Press edi ya na 2015. [2] N'afọ 2017, MacLehose Press na New Directions Publishing akwụkwọ akwụkwọ ya nke abụọ, Belladonna, n'asụsụ Bekee (nke Hawkesworth uwar). A isi Bekee nke Hawkesworth na Susan Curtis nke ọrụ Drndić mbụ Doppelgänger na Great Britain site na Istros Books na 2018, na United States site na New Directions na 2019. [3] Akwụkwọ ikpeazụ ya, EEG, nke Celia Hawkesworth asụsụ n'asụsụ Bekee, bụ nke MacLehose Press na UK na New Directions na 2019. 2020.
== Ọnwụ ==
Drndić nwụrụ na 5 June 2018 na Rijeka, mgbe ọ dị afọ 71, mgbe ọ lụchara ogụ afọ abụọ na ọrịa kansa. <ref name=":0" /> <ref>{{Cite web|url=http://www.novilist.hr/Kultura/Knjizevnost/ODLAZAK-VELIKE-KNJIZEVNICE-U-Rijeci-preminula-Dasa-Drndic|title=ODLAZAK VELIKE KNJIŽEVNICE U Rijeci preminula Daša Drndić / Novi list|first=Neomedia|author=Komunikacije|work=www.novilist.hr}}</ref>
== Ọrụ ndị a họọrọ ==
* Put do subote (1982). ''Ụzọ e si aga Satọdee.''
* Kamen s neba (1984). ''Nkume si n'Eluigwe.''
* Marija Częstohowska Yoshia (Jọshịa) . ''Maria Częstohowska ka na-agba anya mmiri ma ọ bụ na-anwụ na Toronto.''
* Canzone di guerra (1998). ''Abụ Agha'', trans. Celia Hawkesworth (Istros Books, 2022; New Directions, 2023).
* ''Totenwande'' (2000).
* ''Doppelgänger'' (2002). Trans. S.D. Curtis na Celia Hawkesworth (Istros Books/New Directions, 2019).
* ''Ụdị Leica'' (2003). Trans. [Ihe e dere n'ala ala peeji]
* ''Sonnenschein'' (2007). ''Trieste'', trans. Ellen Elias-Bursać (MacLehose Press/Harcourt, 2012).
* April u Berlinu (2009). ''Eprel na Berlin''.
* ''Belladonna'' (2012). Trans. Celia Hawkesworth (MacLehose Press/New Directions, 2017).
* ''EEG'' (2016). Trans. Celia Hawkesworth (MacLehose Press/New Directions, 2019).
== Ihe odide ==
{{Reflist}}
[[Òtù:Onye édémédé akwukwọ]]
[[Òtù:Ndị bịanyere aka na Nkwupụta N'asụsụ Dị N'Otu]]
9tu9a1ao7o2ebb1d0l7r1dnxyrrsdqv
Štefica Galić
0
56701
628897
345902
2026-04-05T03:25:34Z
~2026-21038-09
61031
Òtù
628897
wikitext
text/x-wiki
[[Faịlụ:Stefica_Galic_(cropped).jpg|thumb|Štefica Galić]]
Štefica Galić ( amuru na 16 Machị 1963) bụ onye nta ndị Bosnian-Herzegovinian na onye na-ahụ maka ihe ndị ruuru mmadụ. N'oge Agha Croat-Bosniak, Galić ihe ndị dị ka otu puku mmadụ site n'ịnọ n'ogige ndị nlekọta. Ọ bụ onye na-akatọ ụkwụ ụkwụ mba. September 2019, Bundestag echebewo Štefica Galić.<ref>{{Cite web|author=Šabić|first=Adin|date=11 September 2019|title=Member of the Bundestag, Manuel Sarrazin: Štefica Galić can count on our protection|url=https://www.tacno.net/english/member-of-the-bundestag-manuel-sarrazin-stefica-galic-can-count-on-our-protection/|publisher=Tačno.net|accessdate=12 September 2019}}</ref>
== Ihe omume ndị e mere n'oge agha ==
Štefica Galić bụ onye ụdị Croat si n'obodo Herzegovinian nke Ljubuški, na ndịda Bosnia na Herzegovina . [1] N'afọ 1992, Agha Croat-Bosniak pụtara, nke Agha Bosnia ka ukwuu na Agha Yugoslavia ka ukwuu. Ndị Bosnia nke Ljubuški bụ ndị Kansụl Nchebe Croatian chị ọchịchị na 15 Ọgọstụ 1993. [1] Štefica Galić na di ya, onye na-ese foto Nedjeljko "Neđo" Galić, ọrụ iji jide nchụpụ nke ndị Bosnia nke Ljubuški gaa n'Ogitel Heli, nke D. Galićs mebiri akwụkwọ ịgba akwụkwọ maka ndị nọ n'ogige ahụ iji na nwere ikike na ike Bosnia na Herzegovina ha nwere ike ike dị ka oyiyi n'ogbe ahụ.[1] Dabere na ndị ndu Gardens of the Righteous Worldwide, di na nke ahụ napụtara ihe dị ka otu puku mmadụ n'ogige, ụzọ abụọ n'ụzọ atọ nke ndị Bosniak niile bi na Ljubuški..<ref name="Boris">{{Cite web|first=Boris|author=Pavelić|title=Dangerous Life of Stefica Galic, Ljubuski's Oskar Schindler|url=https://www.balkaninsight.com/en/article/dangerous-life-of-stefica-galic-ljubuski-s-oskar-schindler|publisher=[[Balkan Insight]]|date=9 August 2012|accessdate=15 August 2018|language=en}}</ref><ref name="Diane">{{Cite book|author=Orentlicher|first=Diane|title=Some Kind of Justice: The ICTY's Impact in Bosnia and Serbia|url=https://books.google.com/books?id=fqZTDwAAQBAJ|accessdate=15 August 2018|date=30 March 2018|publisher=Oxford University Press|location=New York, NY|language=en|isbn=978-0-19-088228-0}}</ref>
N'ịbụ ndị mmeso a na-emeso ndị obodo ha iche, ndị Galić na ụmụ ha atọ kwagara Prague, Czech Republic, na-awụ afọ 1993. Ha askar uru ndị a na-enye ndị gbara ọsọ ndụ, na-ekwusi ike na ha echebe ndị a chụpụrụ. Homesickness manyere ha tụrụ Ljubuški otu afọ ka e ịhụ, ebe a na-enweta ha dị ka Yugo-nostalgics na "commies".[1] Ndị na-akwado ya etoola Štefica Galić dị ka "Schindler nke Ljubuški".[1] N'afọ 2019, Galić akwụkwọ edemede ogbugbu ndị edemede na Ljubuški n'afọ 1993. <ref>{{Cite web|author=Galić|first=Štefica|date=11 September 2019|title=Ko ih je ubio?|language=Serbo-Croatian|url=https://www.tacno.net/uncategorized/ko-ih-je-ubio/|publisher=Tačno.net|accessdate=12 September 2019}}</ref>
== Ọrụ odeakụkọ ==
[[Faịlụ:Tacno-logo.jpg|áká_ịkẹngạ|thumb|Logo nke magazin n'ịntanetị Tačno.net, nke Galić guzobere na 2010.]]
Mgbe di ya nwụsịrị na 2001, Galić ikpe onye nta mgbaàmà. [1] Mgbe egosiri ihe nkiri Svetlana Brozpụta nnapụta nke ndị Bosnia nke Ljubuški na Julaị 2012, onye otu ndị agha agha wakporo Galić.[1][2] Ụdị anya United States, European Union, na OSCE katọrọ ikike ahụ.[1] Ihe ngosi ndị e debere gburugburu obodo ahụ ha "ndị iro nke ndị Croatia".[2] Afọ ka e ịhụ, Galić ịhụnanya Ljubuški wee kwaga Mostar, ebe ọ na-enwetakwa egwu.<ref name="Masha">{{Cite web|first=Masha|author=Durkalić|title=Štefica Galić|url=https://ba.boell.org/bs/2017/11/02/stefica-galic|publisher=Balkan Insight|date=2 November 2017|accessdate=15 August 2018|language=sh}}</ref>
achọ afọ 2010, Galić bụ Onye isi nchịkọta nke magazin n'Ịntanet onwe nwere ya Tačno.net, nke na-anya Ịhụ mba n'anya na Bosnia na Herzegovina ma, ndị edemede sitere na mba ndị ọzọ bụbu Yugoslavia. Galić nna na ọ bụ Feral Tribune na BH Dani ịhụnanya ya. Ọ bụrụ na a na-ịkpa ókè mgbochi ụmụ n'anya mgbasa ozi, mana ọ na-ekwu na ndị agha na-eme ka ọ ghara ịma ya..<ref name="Masha">{{Cite web|first=Masha|author=Durkalić|title=Štefica Galić|url=https://ba.boell.org/bs/2017/11/02/stefica-galic|publisher=Balkan Insight|date=2 November 2017|accessdate=15 August 2018|language=sh}}<cite class="citation web cs1 cs1-prop-foreign-lang-source" data-ve-ignore="true" id="CITEREFDurkalić2017">Durkalić, Masha (2 November 2017). </cite></ref>
N'afọ 2017, Galić bịanyere [[Nkwuputa N'asụsụ Dị N'Otu|aka na-eje ozi maka ndị Croatia, Serbia, Bosnia Ndị Montenegro]].
Galić meriri International Johann Philipp Palm Award maka nnwere onwe ikwu okwu na mgbasa ozi 2018.<ref>{{Cite web|title=Štefica Galić dobitnica nagrade Johan Philipp Palm|url=https://ba.n1info.com/a268893/Vijesti/Vijesti/Stefica-Galic-dobitnica-nagrade-Johan-Philipp-Palm.html|date=26 June 2018|language=sh|publisher=[[N1 (television)|N1]]|accessdate=26 June 2018}}</ref><ref>{{Cite web|date=5 December 2018|title=Štefica Galić's speech at the award ceremony: There is no price tag to relinquish determination and morality, in short – to be human|url=https://www.tacno.net/english/stefica-galic-there-is-no-price-tag-to-relinquish-determination-and-morality-in-short-to-be-human/|publisher=Tačno.net|accessdate=22 December 2018}}</ref>
== Ihe odide ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
{{Commons category|Štefica Galić}}
[[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]]
[[Òtù:Ndị bịanyere aka na Nkwupụta N'asụsụ Dị N'Otu]]
8epsnplmt9wvg4410lwk33y8cltfknl
Pjer Žalica
0
56723
628898
201644
2026-04-05T03:27:48Z
~2026-21038-09
61031
Òtù
628898
wikitext
text/x-wiki
{| class="infobox biography vcard"
! colspan="2" class="infobox-above" style="font-size:125%;" |<div class="fn">Pjer Žalica</div>
|-
| colspan="2" class="infobox-image" |[[File:Kratkofil_2007_example.jpg|frameless]]<div class="infobox-caption">Žalica na mmemme ihe nkiri mkpirikpi nke Kratkofil International na 2007</div>
|-
! class="infobox-label" scope="row" |A mụrụ ya
| class="infobox-data" |<span style="display:none">(<span class="bday">1964-05-07</span>) </span>7 Mee 1964 (afọ 60) <br /><div class="birthplace" style="display:inline">[[Sarajevo]], [[Socialist Republic of Bosnia and Herzegovina|SR Bosnia na Herzegovina]], [[Socialist Federal Republic of Yugoslavia|Yugoslavia]]</div>
|-
! class="infobox-label" scope="row" |Mba
| class="infobox-data category" |[[Bosnia and Herzegovina|Ndị Bosnia]]
|-
! class="infobox-label" scope="row" |Alma mater
| class="infobox-data" |[[Academy of Performing Arts in Sarajevo|Academy of Performing Arts na Sarajevo]]
|-
! class="infobox-label" scope="row" |Ọrụ (s)
| class="infobox-data role" |Onye nduzi ihe nkiri, onye edemede
|-
! class="infobox-label" scope="row" |Afọ ndị ọ na-arụsi ọrụ ike
| class="infobox-data" |1994-dị ugbu a
|-
! class="infobox-label" scope="row" |Nwunye
| class="infobox-data" |[[Jasna Žalica]]
|-
! class="infobox-label" scope="row" |Ụmụaka
| class="infobox-data" |1
|}
Pjer Žalica (-akpa na 7 Mee 1964) bụ Onye ntụziaka ihe nkiri Bosnia, Onye edemede na prọfesọ na Academy of Performing Arts na Sarajevo. Nna ya Miodrag (1926-1992) bụ onye a ma ama na-ede ihe nkiri na onye na-ede uri nke dere ọtụtụ ihe nkiri TV..
O duziri ọtụtụ ihe nkiri dị ike, naanị otu n'ime ha bụ (Mostar Sevdah Reunion 2000) yana ihe nkiri atọ, Gori vatra (2003), na Kod amidže Idriza (2004).
N'nana Mee afọ 2008, ọ duziri vidiyo egwu maka ndị abụọ Dabogda nke Dino Merlin na Hari Mata Hari. N'afọ 2017, Žalica bịanyere [[Nkwuputa N'asụsụ Dị N'Otu|aka na-eje ozi maka ndị Croatia, Serbia, Bosnia Ndị Montenegro]].
Ọ mụrụ onye na-eme ihe nkiri nke Bosnia bụ Jasna Žalica ma nwee otu nwa na onye na-ese ihe nkiri ahụ..
A kagbuola ihe nkiri ya na Berane Movie Theatre n'ihi na enweghi tiketi.<ref>{{Cite web|author=RTCG|title=Berane: Projekcija filma otkazana jer nijedna karta nije prodata|url=https://www.rtcg.me/kultura/filmipozoriste/430727/berane-projekcija-filma-otkazana-jer-nijedna-karta-nije-prodata.html|work=RTCG|accessdate=25 May 2023|language=cnr}}</ref>
== Ihe odide ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* {{IMDb name|0952429}}
[[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]]
[[Òtù:Onye édémédé akwukwọ]]
[[Òtù:Ndị bịanyere aka na Nkwupụta N'asụsụ Dị N'Otu]]
cdg78z54kanf7351jcs77l8mtsfn6zf
Dubravka Ugrešić
0
56748
628899
450384
2026-04-05T03:34:25Z
~2026-21038-09
61031
Òtù
628899
wikitext
text/x-wiki
[[File:DubravkaUgresic.jpg|thumb|Dubravka Ugrešić]]
Dubravka Ugrešić (hrhrCroatian: [dûbraːvka ûgreʃit͡ɕ]; 27 Machị 1949 - 17 Machị 2023) bụ onye edemede Yugoslav-Croatian na Dutch.hr[a] [1] Ọ ọmụmụ akwụkwọ na onwe1 nke Zagreb, ọ nọ na Amsterdam onye edemede n'onwe ya nke Zagreb, ọ nọ na Amsterdam onye edemede na gaa1 nke Zagreb, ọ nọ na Amsterdam onye edemede na Yugoslavia. <ref>{{Cite journal|title=Postcards from Europe: Dubravka Ugrešić as a Transnational Public Intellectual, or Life Writing in Fragments {{!}} European Journal of Life Writing|url=https://ejlw.eu/article/view/31396/28670|accessdate=10 June 2021|journal=European Journal of Life Writing|date=18 June 2013|volume=2|pages=T42–T60|doi=10.5463/ejlw.2.55}}</ref>
== Mbido ndụ na agụmakwụkwọ ==
A gidan Ugrešić na 27 Machị 1949 na Kutina, Yugoslavia (nke bụ [[Kroatia|Croatia]] ugbu a). Adị ya n'iche nwere ụdị dị iche iche; nne ya bụ onye ọrịa Bulgarian si Varna . [1]. Mgbe ọ akwụkwọ akwụkwọ, ọ gara n'ihu na-arụ ọrụ na mahadum, na Institute for Theory of Literature. N'afọ 1993, ọ na-ahụ Croatia n'ihi ihe eji ụgbọ mmiri. Ọድሮ oge na-ejedebe na mahadum Europe na America, UNC-Chapel Hill, UCLA, Mahadum Harvard, Mahadum Wesleyan, na Mahadum Columbia.[3] Ọ bi na Amsterdam ebe ọ bụ onye edemede na-arụ ọrụ n'onwe ya na onye na-enye aka na ọtụtụ magazin na akwụkwọ ozi America na Europe.
=== Akwụkwọ akụkọ na akụkọ mkpirikpi ===
Dubravka Ugrešić akwụkwọ akwụkwọ na nchịkọta aha. E akwụkwọ akwụkwọ ya Steffie Speck in the Jaws of Life (Croatian: Štefica Cvek u raljama života) n'afọ 1981. N'ịbụ nke akwụkwọ na ọrụ nke akwụkwọ edemede dị elu (nke ndị edemede dị ka Gustave Flaubert na Bohumil Hrabal) na ሜ fim na-, Štefica Cvek u raljama života) n'afọ 1981. echiche akwụkwọ nke akwụkwọ ahụ.[1] Ọ na-eso onye na-eto eto na-ede akwụkwọ aha ya bụ Steffie Speck, onye e si na kọlụm Dear Abby wepụta aha ya, ka ọ na-achọ achọ, ma na-eme ka ọ bụrụ na-atọ ọchị ma na-amanye ya site na ihe ndị na-atọ ụtọ nke akwụkwọ. E mere akwụkwọ ahụ ka ọ bụrụ ihe nkiri Yugoslav nke 1984 na-aga nke ọma In the Jaws of Life, nke Rajko Grlić duziri..<ref>{{Cite web|title=Baza HR kinematografije|url=http://hrfilm.hr/baza_film.php?id=177|accessdate=2025-01-11|work=hrfilm.hr}}</ref>
Banyere edemede ya, Ugrešić kwuru, sị:
Akwụkwọ akwụkwọ ya bụ Fording the Stream of Consciousness natara NIN Award na 1988, ozizi elu na Yugoslavia mbụ, ndị mmeri ya Daniel Kiš na Milorad Pavić; Ugrešić bụ mbụ e nyere onyinye ahụ. Akwụkwọ akwụkwọ ahụ bụ "ihe" yiri Bulgakov ize " egwu ndị edemede" mba ụwa na-ezukọta na akwụkwọ na Zagreb n'oge Yugoslavian. Museum of Unconditional Surrender bụ akwụkwọ ozi nke njikọ na ichefu. Nwanyị na-akọ ndị, onye achụgara mba ọzọ, nke ihe nkiri nke Berlin na-esote na ihe oyiyi nke mba ya na-alụ agha Yugoslavia gbara gburugburu, na- agbanwe oge nke ndụ ya, n'oge gara aga na ugbu a.
N'ịbụ nke e debere na Amsterdam, Ministry of Pain na-egosi ndụ ndị gbara ọsọ ndụ. N'asụsụ Baba Yaga Laid An Egg, nke e na Canongate Myth Series . [1] Ugrešić jiri ogbun ifo Slavic nke Baba Yaga kɔɔ ifo nke oge a. Ọ na-emetụta enweghị nhata nwoke na gosiri na ike.
=== Ihe odide ===
Ugrešić "ọrụ okike na-eguzogide mbelata na ụdị nkọwa dị mfe, nke dịpụrụ adịpụ".<ref>{{Cite journal|author=Svirčev|first=Žarka|title=Ah, taj identitet|journal=Beograd: Službeni glasnik 2010}}</ref>
=== Ihe odide ndị ọzọ ===
.Dubravka Ugrešić bụkwa onye ọkaibe na-ede akwụkwọ nke akwụkwọ edemede akwụkwọ akụkọ Russian avant-garde, na akwụkwọ ndị na-eme agha ifo nke oge a nke Russia Nova ruska proza (New Russian Fiction, 1980). [1] O dezi akwụkwọ akwụkwọ, dị ka Pljuska u ruci (A Slap in the Hand), soro dezi amụ nke Pojmovnik ruske vanguarde (Glossary of Russian avant-garde), ma akwụkwọa ndị edemede dị ka Boris Pilnyak na Daniil Kharms (site na Russian gaa na Croatian). Ọ bụkwa onye dere akwụkwọ atọ maka mpempe
== ndọrọ ndọrọ ọchịchị na ịgba ọsọ ndụ ==
Mgbe agha ahụ ahụmahụ na 1991 na Yugoslavia mbụ, Ugrešić weere nguzo siri ike megide agha na nke na-egosi mba. O dere n'ụzọ nkatọ Ịhụ mba n'anya, nzu na mpụ nke agha, n'oge na-achọ anya ọ saf onye nke mgbasa ozi Croatian, ndị edemede ibe ya na ndị mmadụ na-eke anya. E boro ya ebubo na ọ na-adịghị ịhụ mba n'anya ma eche ya "onye sabo", "onye iro nsogbu" na "onye amoosu". Ọ Louis Croatia na 1993 mgbe usoro mgbasa na eze na eze na-adịte aka nchebe, na n'ihi na ọ "ihe ike ime mgbanwe na egwu na-adịgide nke ahụ edi n'ihu ọha, ndị agha ndị, ịlụ, na ndụ kwa ụbọchị".[1] O dere ndị na-ekwu nke mba n'akwụkwọ ya The Culture of Lies, ma kpa "okwu onwe ya" ya na edemede The Question of Perspective (Karaoke Culture). Ọ gara n'ihu na-ede .. gbara ndị nke ndị mmadụ nke oge a, "homogenization" nke ndị mmadụ sitere na mgbasa ozi, ndị agha, eji, eji ndị a na-ama na Jackie (Europe na Sepia).[2] N'ịbụ "nwa amaala nke mkpọmkpọ ebe" ọ nwere ikike na eserese anya nke " a na-akpọ ịgba ndụ" (J. Brodsky).[3] Akwụkwọ akwụkwọ ya (Ministry of Pain, The Museum of Unconditional Surrender) na-ama ihe mgbu nke ịgba ọsọ ndụ, ọmụmụ obi nke akwụkwọ onwe ịgba ọsọ ndụ. Edemede ya Writer in Exile (na Thank You for Not Reading) bụ obere akwụkwọ akwụkwọ maka ahụ mba ọzọ.[4] Ọ akara onwe ya dị ka "post-Yugoslavia, transnational, ma ọ bụ, ụfọdụ kpọmkwem, postnational". <ref>{{Cite web|title=Dubravka Ugrešić: "Who am I, Where am I, and Whose am I?"|url=https://lithub.com/dubravka-ugresic-who-am-i-where-am-i-and-whose-am-i/|date=10 November 2016|work=Literary Hub|language=en-US|accessdate=26 May 2020}}</ref> N'afọ 2017, ọ bịanyela [[Nkwuputa N'asụsụ Dị N'Otu|aka na nkwupụta na asụsụ ndị Croats, Serbs, Bosniaks na Montenegrin]].<ref>{{Cite web|author=Derk|first=Denis|title=Donosi se Deklaracija o zajedničkom jeziku Hrvata, Srba, Bošnjaka i Crnogoraca|language=Serbo-Croatian|url=http://www.vecernji.hr/hrvatska/deklaracija-o-zajednickom-jeziku-iz-zagreba-donosi-se-30-ozujka-u-sarajevu-1159142|pages=6–7|date=28 March 2017|archivedate=September 20, 2017|archiveurl=https://web.archive.org/web/20170920235101/https://www.vecernji.hr/vijesti/deklaracija-o-zajednickom-jeziku-iz-zagreba-donosi-se-30-ozujka-u-sarajevu-1159142|accessdate=5 June 2017}}</ref>
== Ihe nrite nke akwụkwọ ==
* 1988 - NIN Award (Ihe nrite kwa afọ maka Best New Yugoslav Novel) (Yugoslavia) <ref name="uni-sofia">{{Cite web|url=https://www.uni-sofia.bg/index.php/eng/news/news_and_events/dubravka_ugresic_was_conferred_a_doctor_honoris_causa_degree_of_sofia_university|title=Dubravka Ugrešić Was Conferred a Doctor Honoris Causa Degree of Sofia University|work=uni-sofia.bg|publisher=[[Sofia University]]|accessdate=24 March 2021}}</ref>
* 1996 - Prix européen de l'essai Charles Veillon (Ihe nrite kwa afọ maka Best European Book of Essays) ([[Switzerland]]) <ref name="uni-sofia" />
* 1997 - Verzetsprijs 1997, Stichting Kunstenaarsverzet 1942-1945 (Artists in Resistance Prize) ([[Netherlands]]) <ref name="uni-sofia" />
* 1998 - SWF-Bestenliste Literaturpreis (Sud-West-Funk Bestlist Literary Award) ([[Jémanị|Germany]])
* 1998 - Ihe nrite steeti [[Austria]] maka akwụkwọ edemede Europe (Austria) <ref name="uni-sofia" />
* 2000 - Ihe nrite Heinrich Mann. Akademie Der Kunste Berlin (Germany) <ref name="uni-sofia" />
* 2004 - Premio Feronia-Città di Fiano (Italy) <ref name="uni-sofia" />
* 2006 - Ntinye aha maka Independent Foreign Fiction Prize (UK)
* 2009 - A họpụtara ya maka Man Booker International Prize (UK) <ref name="uni-sofia" />
* 2010 - James Tiptree Jr. Award maka Baba Yaga Laid an Egg (US) <ref name="tiptree">{{Cite web|url=http://sfscope.com/2011/03/2010-tiptree-award-winner.html|title=2010 Tiptree Award Winner|first=Ian Randall|author=Strock|publisher=SFScope.com|date=21 March 2011|accessdate=26 March 2011|archiveurl=https://web.archive.org/web/20120515010155/http://sfscope.com/2011/03/2010-tiptree-award-winner.html|archivedate=15 May 2012}}</ref>
* 2011 - Finalist nke National Book Critics Circle Awards (n'ụdị Criticism, maka Karaoke Culture: Essays) (USA)
* 2012 - Jean-Améry-Prize for European Essays (Austria/Germany) <ref name="uni-sofia" />
* 2016 - Neustadt International Prize for Literature (US) <ref name="uni-sofia" />
* 2016 - Vilenica International Literary Festival Prize (Slovenia) <ref name="uni-sofia" />
* 2021 - Royal Society of Literature International Writer <ref>{{Cite web|url=https://rsliterature.org/inaugural-rsl-international-writers-announced/|title=Inaugural RSL International Writers Announced|date=30 November 2021|publisher=Royal Society of Literature|accessdate=3 December 2023}}</ref>
== Akwụkwọ ndị a họọrọ na nsụgharị Bekee ==
* ''Poza za prozu'' (1978). ''Ihe Ndị A Na-eme n'Egwuregwu''
* ''Štefica Cvek ma ọ bụ raljama života'' (1981). ''Steffie Speck na Jaws nke Ndụ''
* ''Zivot je bajka'' (1983). ''Ndụ bụ Akụkọ ifo''
* Forsiranje romana reke (1988). N'ịmepụta Mmiri nke Amamihe, trans. Michael Henry Heim (Virago, 1991; Northwestern University Press, 1993)
* ''Američki fikcionar'' (1993). Onye American Fictionary, trans. Celia Hawkesworth na Ellen Elias-Bursác (Open Letter, 2018); nsụgharị nke Have a Nice Day: From the Balkan War to the American Dream. Trans. Celia Hawkesworth (Jonathan Cape, 1994; Viking, 1995)
* ''Kultura laži'' (1996). Omenala nke ụgha, trans. Celia Hawkesworth (Weidenfeld na Nicolson, 1998; Penn State University Press, 1998)
* ''Muzej bezuvjetne predage'' (1997). Ebe Ngosi Ihe Mgbe Ochie nke Nkwado Na-enweghị Mkpa, trans. Celia Hawkesworth (Phoenix House, 1998; New Directions, 2002)
* ''Zabranjeno čitanje'' (2002). Ekele maka Ịghara Ịgụ, trans. Celia Hawkesworth na Damion Searls (Dalkey Archive, 2003)
* ''Ministarstvo boli'' (2004). ''Ozi nke Ihe Ọrịa'', trans. Michael Henry Heim (SAQI, 2005; Ecco Press, 2006)
* ''Nikog nema doma'' (2005). Ọ dịghị onye nọ n'ụlọ, trans. Ellen Elias-Bursác (Telegram/SAQI, 2007; Open Letter, 2008)
* Baba Jaga je snijela jaje (2007). ''Baba Yaga tụfuru àkwá'', trans. Ellen Elias-Bursác, Celia Hawkesworth na Mark Thompson (Canongate, 2009; Grove Press, 2010)
* Karaoke kultura (2011). ''Omenala Karaoke'', trans. David Williams (Open Letter, 2011)
* ''Europa ma ọ bụ sepiji'' (2013). ''Europe na Sepia'', trans. David Williams (Open Letter, 2014)
* ''Lisica'' (2017). Fox, trans. Ellen Elias-Bursać na David Williams (Open Letter, 2018)
* ''Doba kože'' (2019). Afọ nke Akpụkpọ ahụ, trans. Ellen Elias-Bursać (Open Letter, 2020)
* ''Brnjica za vještice'' (2021). A Muzzle for Witches, trans. Ellen Elias-Bursać (Open Letter, 2024)
=== Nchịkọta n'asụsụ Bekee ===
* Na Jaws of Life, trans. Celia Hawkesworth na Michael Henry Heim (Virago, 1992). Ọ chịkọtara akwụkwọ akụkọ Steffie Speck na Jaws of Life, nchịkọta akụkọ dị mkpirikpi Life Is a Fairy Tale (1983), yana "A Love Story" (site na nchịkọta akụkọ dị nkenke nke 1978 ''Poza za prozu'') na "The Kharms Case" (1987). <ref>{{Cite web|title=books in english – Dubravka Ugresic – Website|url=https://www.dubravkaugresic.com/books/|accessdate=27 May 2020|work=www.dubravkaugresic.com}}</ref>
** E bipụtaghachiri ya dị ka In the Jaws of Life and Other Stories (Northwestern University Press, 1993)
** E bipụtaghachiri ya ọzọ dị ka Lend Me Your Character (Dalkey Archive, 2005), nsụgharị nke Damion Searls dezigharịrị na "A Love Story" ewepụrụ.
** Mbipụta 2005 nke Open Letter Books bipụtara na 2023 na mpempe akwụkwọ ndị ọzọ "Olee otu esi emebi Heroine nke Onwe Gị" na "Button, Button Who's Got the Button?", nke Ellen Elias-Bursác sụgharịrị.
== Ihe edeturu ==
<nowiki>.mw-parser-output .reflist{margin-bottom:0.5em;list-style-type:decimal}@media screen{.mw-parser-output .reflist{font-size:90%}}.mw-parser-output .reflist .references{font-size:100%;margin-bottom:0;list-style-type:inherit}.mw-parser-output .reflist-columns-2{column-width:30em}.mw-parser-output .reflist-columns-3{column-width:25em}.mw-parser-output .reflist-columns{margin-top:0.3em}.mw-parser-output .reflist-columns ol{margin-top:0}.mw-parser-output .reflist-columns li{page-break-inside:avoid;break-inside:avoid-column}.mw-parser-output .reflist-upper-alpha{list-style-type:upper-alpha}.mw-parser-output .reflist-upper-roman{list-style-type:upper-roman}.mw-parser-output .reflist-lower-alpha{list-style-type:lower-alpha}.mw-parser-output .reflist-lower-greek{list-style-type:lower-greek}.mw-parser-output .reflist-lower-roman{list-style-type:lower-roman}</nowiki>
== Ihe odide ==
{{Reflist}}
== Ịgụ ihe ọzọ ==
* {{Cite journal|url=https://hrcak.srce.hr/136160|title=Upisivanje ženskosti u popularnu/fantastičnu/političku teksturu gledišta - o prozi Dubravke Ugrešić|author=Korljan|first=Josipa|journal=Zbornik radova Filozofskog fakulteta u Splitu|issue=2–3|year=2009|pages=65–84|language=hr|format=PDF|accessdate=24 March 2021}}
== Njikọ mpụga ==
* Official website
* [http://www.complete-review.com/authors/ugresic.htm Dubravka Ugrešić] na ''nyocha zuru ezu''
* [https://web.archive.org/web/20100808203927/http://bombsite.com/issues/80/articles/2498 Dubravka Ugrešić] E debere ya na ajụjụ ọnụ Wayback Machine site na Svetlana Boym na BOMB Magazine, 2002
* [https://web.archive.org/web/20080724235408/http://catalog.openletterbooks.org/authors/1 Ugrešić na Open Letter Books]
[[Òtù:Onye édémédé akwukwọ]]
[[Òtù:Ndị bịanyere aka na Nkwupụta N'asụsụ Dị N'Otu]]
91933p1ofqvak45d5g510r5504tggpa
Lenka Udovički
0
56754
628890
209221
2026-04-05T03:00:35Z
~2026-21038-09
61031
Òtù
628890
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox person|name=Lenka Udovički|native_name=Ленка Удовички|native_name_lang=sr-Cyrl|birth_date={{Birth date and age|1967|2|11}}|birth_place=[[Belgrade]], [[SR Serbia]], [[Socialist Federal Republic of Yugoslavia|SFR Yugoslavia]]|occupation={{hlist|director|activist}}|spouse={{married|[[Rade Šerbedžija]]|1991}}}}
Lenka Udovički (Serbian Cyrillic: Ленка Удовички; Ọrịa na Febụwarị 11, 1967) bụ onye ihe nkiri nkiri Serbia, Onye nduzi opera na onye na-eme ihe ike nke na Croatia. Ọ bụ onye nduzi nka nke Ulysses Theater na onye adi School of Acting and Media na Mahadum Rijeka. Ọ mụrụ onye na-eme ihe nkiri Rade Šerbedžija.
== Agụmakwụkwọ na mmalite ndụ ==
Ọ akwụkwọ akwụkwọ na Faculty of Dramatic Arts na Belgrade ebe ọ akụkọ ọrụ ya dị ka onye nduzi ihe nkiri gafe Yugoslavia. ("Women in Colorful Skirts" nke M. Bjelić, "Na-ekpe ekpere maka obere chioma" nke S. Andjelić na L. Udovički, "Chamber Music" nke Arthur Kopita, "Deadly Motorism" nke A. Popović, "Opera for Two Dinars" nke B. Nušić, nkege ya, "Mother, Väušić nke ya, "Mother, Väušić nke ya, "Mother, V. "Antigone" nke Dušan Jovanović akwụkwọ).
== Ụlọ ọrụ ihe nkiri na-agagharị agagharị ==
N'afọ 1994, ọ sonyeere Vanessa Redgrave, Corin Redgrave Kiki Markham na Ekkehart Schall dị ka onye nke Moving Theater Company.Maka Moving Theatre nke V. Stevanović duziri "Waterfall", "Arsonists" nke Max Frisch na Frances de la Tour (Riverside Studio), "The Consul" nkeon House nke Menottis, "The Consul" nkeon House..
== Ihe nkiri Ulysses ==
Maka Ulysses Theatre duziri ọtụtụ ihe ngosi n'ime afọ 15 gara aga, na 2012 ọ ghọrọ onye nduzi nka nke Ulysses Theater.<ref>{{Cite web|url=http://www.ulysses.hr/en/about-us/artistic-director/|title=Artistic director|work=www.ulysses.hr}}</ref> Ọrụ Brijuni a ma ama bụ ihe nkiri King Lear, Medea, Marat/Sade, Core Sample, Hamlet, Drunken Night 1918, Romeo na Juliet na '68, The Tempest, Cabaret Brecht - Rise of Arturo Ui, Deceased, Shakespeare in the Kremlin na Antigone - afọ 2000 ka e mesịrị.
== Ọrụ ndị ọzọ a ma ama ==
<ref>{{Cite web|url=http://www.linnrecords.com/artist-hebrides-ensemble.aspx|title=Linn Records - Hebrides Ensemble|work=www.linnrecords.com}}</ref> Ọ duziri "History's Rhyme" maka English National Opera Studio na London's Limelight club na "The Tempest" nke William Shakespeare na Shakespeare's Globe Theater na Vanessa Redgrave, [1] na akụkụ nke opera "A Better Place" nke Martin Butler maka English National Oper. Maka Opera Circus, ọ duziri ihe ngosi nke sevdah opera "Differences in Demolition" nke Nigel Osborne na "Shoreline...Story of Love and War" (na-iwe ya na Scottish Ballet na Hebrides Ensemble).
Maka emume UCLA Live na 2009 ọ duziri Euripides' Medea [1] na Annette Bening na ọrụ aha. <ref>{{Cite web|url=https://thisstage.la/2009/09/lenka-udovicki-steers-medea-for-ucla-live/|title=Lenka Udovicki Steers Medea for UCLA Live ‹ @ This Stage|work=thisstage.la|accessdate=2025-03-08|archivedate=2018-06-28|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180628125307/https://thisstage.la/2009/09/lenka-udovicki-steers-medea-for-ucla-live/}}</ref>
N'afọ 2013, ọ duziri ọrụ mgbasa ozi "Henry V" nke William Walton na Zagreb Philharmonic nke Sir Neville Marriner duziri na ụlọ akụrụngwa Vatroslav Lisinski na Zagreb.
== Ọrụ agụmakwụkwọ ==
Ọ bụ ọrụ dị ka prọfesọ egwu na California Institute of the Arts na UCLA na Los Angeles. N'afọ 2011, ya na Nataša Govedić na-arụkọ ọrụ, ọ duziri akwụkwọ nke "Unbreakable String - Workers in Culture" maka ndị ọrụ na ụlọ ọrụ, na-akwado ndị ọrụ mbụ nke ụlọ ọrụ Kamensko, bụ ndị na-ese onyinyo ahụ..
N'afọ 2012, ya na Rade Serbedzija, hiwere ụlọ akwụkwọ nke ime ihe nkiri na mgbasa ozi na Mahadum Rijeka, ebe ọ na-akụzi ime ihe nkiri.
== Ọrụ ndị e mere n'oge na-adịbeghị anya ==
.N'afọ 2017, ọ bịanyela [[Nkwuputa N'asụsụ Dị N'Otu|aka na nkwupụta na asụsụ ndị Croats, Serbs, Bosniaks na Montenegrin]].<ref>{{Cite web|author=Derk|first=Denis|title=Donosi se Deklaracija o zajedničkom jeziku Hrvata, Srba, Bošnjaka i Crnogoraca|language=Serbo-Croatian|url=http://www.vecernji.hr/hrvatska/deklaracija-o-zajednickom-jeziku-iz-zagreba-donosi-se-30-ozujka-u-sarajevu-1159142|pages=6–7|date=28 March 2017|archivedate=September 20, 2017|archiveurl=https://web.archive.org/web/20170920235101/https://www.vecernji.hr/vijesti/deklaracija-o-zajednickom-jeziku-iz-zagreba-donosi-se-30-ozujka-u-sarajevu-1159142|accessdate=5 June 2017}}</ref>
== Ihe odide ==
{{Reflist}}
[[Òtù:Ndị bịanyere aka na Nkwupụta N'asụsụ Dị N'Otu]]
qsz0igfm88509sxrklvfqxj5w13so51
Vesna Teršelič
0
56762
628914
205661
2026-04-05T04:17:38Z
~2026-21038-09
61031
Òtù
628914
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox officeholder|honorific-prefix=|name=Vesna Teršelič|native_name=|honorific-suffix=|image=Vesna teršelič on the roadmap for recom may 23 2018.jpg|caption=Vesna Teršelič at a press conference. Belgrade. May 23, 2018|order=|office=[[Initiative for RECOM|Member of the Regional Council of the <br> RECOM Reconciliation Network for Croatia]]|term_start=2014|term_end=|leader=[[Nataša Kandić]]|predecessor=''Position created''|office1=1st [[Documenta - Center for Dealing with the Past|Executive Director of the Documenta - Center for Dealing with the Past]]|term_start1=2004|term_end1=|predecessor1=''Position created''|successor1=|birthname=|birth_date={{birth year and age|1962}}|birth_place=[[Ljubljana]], [[Socialist Republic of Slovenia|PR Slovenia]], [[Socialist Federal Republic of Yugoslavia|FPR Yugoslavia]]|death_date=<!-- {{Death date and age|YYYY|MM|DD|YYYY|MM|DD}} or {{Death-date and age|Month DD, YYYY|Month DD, YYYY}} (death date then birth date) -->|death_place=|nationality=|spouse=|party=|relations=|children=|residence=[[Zagreb]], Croatia|education=|alma_mater=|occupation=Peace activist|profession=|signature=|website=}}
Vesna Teršelič ( banyere na 1962) [1] bụ onye na-eme udo nke isiokwu Anti-War nke Croatia . N'afọ 1998, ya na Katarina Kruhonja nke Centre for Peace, Non-violence and Human Rights, Osijekkpụrụ aka nke Right Livelihood Award . <ref>{{Cite web|url=https://www.rightlivelihoodaward.org/laureates/vesna-terselic/|title=Vesna Terselic|work=The Right Livelihood Award|accessdate=2019-04-29|archivedate=2019-04-30|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190430165807/https://www.rightlivelihoodaward.org/laureates/vesna-terselic/}}</ref>
== Akụkọ ndụ ==
Teršelič, onye agbụrụ Slovene amụrụ na Ljubljana,[1] bi na Zagreb, ebe ọ na-arụ ọrụ dị ka onye na-akwado udo..
Vesna Teršelič, ya na ndị enyi ya ndị ọzọ, haziri Croatian Anti-War Campaign na 1991 iji ndị agha na mpaghara nke Yugoslavia mbụ. Dị ka Teršelič kwuru: "Ahụ [mgbasa ozi] na July 4, 1991, nke akara na anyị mere ya n'azụ oge, n'ihi na aafo gara aga niile... ndị na-eje na ndị na-akwọ ụgbọ na-eme ihe iji ihe n'ụzọ, na-eru ụdị ọhụrụ n'etiti Ndị na Ndị Serbia na Croatia.. <ref name="balkaninsight_2015">{{Cite web|title=Promoting Peace in a Country at War|url=https://balkaninsight.com/2015/08/18/promoting-peace-in-a-country-at-war-08-14-2015/|author=Milekic|first=Sven|date=August 18, 2015|work=balkaninsight.com|accessdate=August 26, 2020}}</ref>
Ọ ghọrọ onye nduzi nke Documenta - Center for Dealing with the Past . <ref>{{Cite web|title=Organisational Structure|url=http://www.documenta.hr/en/32.html|work=Documenta|accessdate=20 November 2014|archivedate=11 September 2014|archiveurl=https://web.archive.org/web/20140911020932/http://www.documenta.hr/en/32.html}}</ref>
N'afọ 2017, Teršelič bịanyere [[Nkwuputa N'asụsụ Dị N'Otu|aka na njem maka ndị Croatia, Serbia, Bosnia Ndị Montenegro]].<ref>{{Cite web|author=Derk|first=Denis|title=Donosi se Deklaracija o zajedničkom jeziku Hrvata, Srba, Bošnjaka i Crnogoraca|language=sh|url=http://www.vecernji.hr/hrvatska/deklaracija-o-zajednickom-jeziku-iz-zagreba-donosi-se-30-ozujka-u-sarajevu-1159142|publisher=[[Večernji list]]|pages=6–7|date=28 March 2017|archivedate=20 September 2017|archiveurl=https://web.archive.org/web/20170920235101/https://www.vecernji.hr/vijesti/deklaracija-o-zajednickom-jeziku-iz-zagreba-donosi-se-30-ozujka-u-sarajevu-1159142|accessdate=5 June 2019}}</ref>
== Ihe odide ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* (n'asụsụ Croatian) [https://web.archive.org/web/20051223083554/http://www.<i id=][[Zarez]].hr/66/zariste3.htm" id="mweg" rel="mw:ExtLink nofollow">"Vježbanje nasilja, Vaižbanje samouništenja" - ajụjụ ọnụ ya na Vesna Teršelič na Zarez 66
[[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]]
[[Òtù:Ndị bịanyere aka na Nkwupụta N'asụsụ Dị N'Otu]]
9ksbdl6ifnvd8qheeu4bsx7cy08fymv
Ognjen Sviličić
0
56764
628892
201700
2026-04-05T03:07:40Z
~2026-21038-09
61031
Òtù
628892
wikitext
text/x-wiki
{| class="infobox biography vcard"
! colspan="2" class="infobox-above" style="font-size:125%;" |<div class="fn">Ognjen Sviličić</div>
|-
| colspan="2" class="infobox-image" |[[File:Ognjen_Svilicic_29032012_2.jpg|frameless]]
|-
! class="infobox-label" scope="row" |A mụrụ ya
| class="infobox-data" |1971<br /><div class="birthplace" style="display:inline">Nkewa, Yugoslavia</div>
|-
! class="infobox-label" scope="row" |Afọ ndị ọ na-arụsi ọrụ ike
| class="infobox-data" |1999-dị ugbu a
|-
! class="infobox-label" scope="row" |Onyinye
| class="infobox-data" |"Ọmarị m ebe Shark nọ" 2000, 70 nkeji, Croatia
Mbụ: Mannheim 2000
"Mgbaghara maka Kung fu" 2003 75 nkeji, Croatia Mbido: Berlinale, Forum of new cinema 2004 Grand Prix Warsaw film festival 2004
"Armin" 2007, 84 nkeji, Croatia, Germany, Bosnia na Herzegovina Premiere: Berlinale, Forum of new cinema 2007 FIPRESCI prize, kacha mma mba ọzọ Palms Springs 2008 East of the west award, Karlovy Vary 2008
"Two Sunny Days" 2010, 78 nkeji, Croatia Mbido: Warsaw 2011
"Ndị a bụ Iwu" 2014, 78 min Croatia, France, Serbia, North Macedonia Premiere: Venice, Orrizonti, 2014 Best Actor Venice Orrizon ti, 2014 Best director Warsaw 2015 Best director Les Arcs 2015
"Olu" 2019, nkeji iri asatọ Croatia, Serbia, North Macedonia
Nke mbụ. Busan 2019
|}
Ognjen Sviličić (afọ n'afọ 1971 na Split) bụ onye edemede na onye nduzi ihe nkiri, nke bi na Berlin, nke a maara maka ihe nkiri ya na 2007 Sorry For Kung Fu, Armin and These Are the Rules .
== Ọrụ ==
A mer Sviličić na 1971 na Split, n'ihe ndị nta ndị mmadụ.[1] Ọ akụkọ ọrụ site na usoro ihe omume TV nke nwere nzaghachi dị iche iche. Na Lee afọ 2000, Sviličić na-arụ ọrụ dị ka onye edemede ma ọ bụ Dọkịta edemede na ihe nkiri site n'aka ndị ndu ndị ọzọ (What Iva Recorded by Tomislav Radić, The Melon Route by Branko Schmidt). [2][3] Ọtụtụ n'ime ndị nduzi ya na ha rụ ọrụ ọrụ mere ihe nkiri ka mma karịa ka ọ na-arụkọ ọrụ na Sviličić. Ya mere, a na-akpọ Sviličić Mgbaze ụfọdụ "Mabuse nke ihe nkiri Croatian", onye "na-akpọlite [ndị iwu] site na ndị nwụrụ anwụ.". <ref name="JL">{{Cite web|url=https://www.jutarnji.hr/arhiva/doktor-mabuse-hrvatskog-filma/3277784/|title=Doktor Mabuse hrvatskog filma|date=15 March 2007|work=[[Jutarnji list]]|author=Pavičić|first=Jurica|authorlink=Jurica Pavičić|language=hr|accessdate=19 June 2019}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://lavocedinewyork.com/people/2014/08/31/a-venezia-il-cinema-croato-racconta-una-societa-senza-regole-intervista-al-regista-ognjen-svilicic/|title=A Venezia il cinema croato racconta una società senza regole. Intervista al regista Ognjen Sviličić|author=Spagnoli Gabardi|first=Chiara|date=2014-08-31|publisher=La voce di New York|accessdate=2024-04-15}}</ref>
Ihe ịga nke ọma mbụ nke Sviličić na mba ụwa bụ ihe ọchịchị Sorry for Kung Fu, [1] nke otu nwa anya si n'ugwu Dalmatian si Germany ewepụ n'obodo ya. Nwa-ahụ (Daria Lorenci) dị ime, mana ọ naghị emere onye nna ya bụ. Ndị nne na nna ha na-eme ihe ochie na-anwa ima di maka ya, mana o ji isi ike jụ. E sere ihe nkiri ahụ na mmemme Forum nke Berlinale.
E mkpakwara ihe nkiri Sviličić ọzọ, Armin, na Berlin Forum. Nke ahụ bụ okwukwe onye na-eti egwu na-eto na nna ya dị mfe nke si Bosnia gaa Zagreb iji ihe nkiri German. Nwa nwoke nwere ike ma nwee obi ilu, nna ya bụ onye na-egosi ihe na onye na-anụ ọkụ n'obi maka ihe mgbaka bụ "Western" na "European".".<ref>{{Cite web|url=https://cineuropa.org/en/newsdetail/79307/#cm|title=Coproducing with Balkan countries. Case study: Armin (2007)|author=Marajnovic|first=Jovan|date=2007-07-31|publisher=Cineuropa|accessdate=2024-04-15}}</ref>
Ihe nkiri ya ọzọ a ma ama na mba ụwa bụ These Are the Rules, nke emere na ngalaba Orrizonti na Venice Film Festival, ebe ọ meriri ihe nrite maka onye na-eme ihe nkiri kacha mma.<ref name="bratislavaiff">{{Cite web|url=http://bratislavaiff.sk/en/directors/ognjen-svilicic/|title=Ognjen Sviličić|publisher=Bratislava International Film Festival|accessdate=2024-04-15}}</ref>
Sviličić na-arụ ọrụ mgbe niile dị ka onye edemede, o dere edemede maka "Nna" ya na onye nduzi Srdan Golubović (Premiere Berlinale 2020, Panorama Listening award).<ref>{{Cite web|url=https://cineuropa.org/it/film/384983/|title=Father di Srdan Golubovic|publisher=Cineuropa|accessdate=2024-04-15}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://cineuropa.org/it/newsdetail/385761/|title=Recensione: Father|author=Petkovic|first=Vladan|date=2020-02-24|publisher=Cineuropa|accessdate=2024-04-15}}</ref>
Ọ na-arụ ọrụ dị ka onye ndụmọdụ edemede maka ọtụtụ usoro mmepe edemede Europe dị ka First Film First, EAVE ma ọ bụ Nipkow Program. Na Academy of Dramatic Art na Zagreb, ọ na-arụ ọrụ dị ka onye nkuzi edemede.<ref>{{Cite web|url=https://cineuropa.org/en/filmography/148138/|title=Ognjen Sviličić|publisher=Cineuropa|accessdate=2024-04-15}}</ref>
Sviličić bịanyere [[Nkwuputa N'asụsụ Dị N'Otu|aka na nri maka ndị Croatia, Ndị Serbia, Ndị Bosnia na Montenegro]].
== Ihe nkiri ==
* Ọchịchọ m ịbụ Shark (Da mi je biti morski pas) (1999) - onye edemede na onye nduzi
* ''O wutere Kung Fu'' '' (Oprosti za kung fu) '' (2004) - onye edemede na onye nduzi
* ''Ihe Iva dekọrọ'' (2005) - onye edemede
* The Melon Route '' (Put lubenica) '' (2006) - onye edemede
* ''Armin'' (2007) - onye edemede na onye nduzi
* Metastases (2009) - onye edemede
* Two Sunny Days (2010) - onye edemede na onye nduzi
* ''Ndị a bụ Iwu'' (2014) - onye edemede na onye nduzi
* ''Anyị Ga-abụ Ndị mmeri Ụwa'' (2015) - onye edemede
* The Voice (2019) - onye edemede na onye nduzi
* ''Nna'' (2020) - onye edemede
== Ihe odide ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* Ognjen SviličićnaIMDb
* [https://web.archive.org/web/20080223084644/http://www.film.hr/bazafilm_ljud.php?ljud_id=74 Ognjen Sviličić na film.hr] (n'asụsụ Croatian)
* [http://hrfilm.hr/baza_redatelj.php?id=25 Ognjen Sviličić na hrfilm.hr] (n'asụsụ Croatian)
{{Ognjen Sviličić}}
[[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]]
[[Òtù:Onye édémédé akwukwọ]]
[[Òtù:Ndị bịanyere aka na Nkwupụta N'asụsụ Dị N'Otu]]
defl8m6vjxnln38ftupx1jh33lpslvw
Igor Štiks
0
56771
628887
539731
2026-04-05T02:52:23Z
~2026-21038-09
61031
Òtù
628887
wikitext
text/x-wiki
[[File:Igor Štiks (34935332260) (cropped).jpg|thumb|Igor Štiks, intellectual nomad]]
Igor Štiks ( gbasara na 17 September 1977, Sarajevo) bụ onye Bosnia na Croatia na-ede akwụkwọ na Onye ọkà ihe ihe ndị agha ndị. Dị ka onye nkuzi, Štiks na-arụ ọrụ dị ka onye ntanye na Mahadum Edinburgh. Akwụkwọ akụkọ ya The Judgment of Richard Richter na A Castle in Romagna emeela ka o nweta ọtụtụ onyinye; a obodo nke mbụ n'asụsụ iri na ise.<ref name="tvsa.ba-stiks-za-tvsa">{{Cite web|title=Štiks za TVSA: Pokušaji da se stvari vrate u normalu su osuđeni na propast|url=https://www.tvsa.ba/stiks-za-tvsa-pokusaji-da-se-stvari-vrate-u-normalu-su-osudjeni-na-propast/|work=TVSA.BA|accessdate=11 July 2024|archiveurl=https://web.archive.org/web/20231208095238/https://www.tvsa.ba/stiks-za-tvsa-pokusaji-da-se-stvari-vrate-u-normalu-su-osudjeni-na-propast/|archivedate=8 Dec 2023|language=bs-BA|date=May 5, 2020}}</ref>
== Akụkọ ndụ ==
A egwuregwu Igor Štiks na Sarajevo, Bosnia-Herzegovina, n'afọ 1977. N'oge Agha Yugoslavia ọ gbagara Croatia ma bi ugbu a na Belgrade, Serbia. Ọ bikwa na Paris, Chicago, Edinburgh, na Graz.<ref name="AboutTheAuthor">{{Cite book|author=Štiks|first=Igor|title=The Judgement of Richard Richter|date=2017|publisher=Amazon Publishing|isbn=978-1-5039-4666-8|chapter=About the Author}}</ref>
Ọmụma PhD ya na Institut d'Études Politiques de Paris na Mahadum Northwwest ma onye ọrụ ma ọ bụ Mahadim Edinburgh na Faculty of Media and Communications na Belgrade.<ref name="CFCCS" />
Akwụkwọ ọmụmụ mbụ ya, A Castle in Romagna (Dvorac u Romagni), meri ihe nrite Slavić maka akwụkwọ ozi mbụ mma na Croatia ma họpụta ya maka IMPAC International Dublin Literary Award maka afọ 2006.[1] Akwụkwọ edemede nke abụọ The Judgment of Richard Richter, nke e sere na mbụ dị ka Elijah's Chair (Elijahova stolica), meri Gjalski na Kiklop Awards maka akwụkwọ izi ozi na Croatia na 2006 ma asụsụ ya n'asụsụ iri na ise [1] German, Spanish, French, Dutch, Italian, Polish, Czech, Hungarian, Bulgarian, Uveninian na Slonia. N'afọ 2017 o akwụkwọ akwụkwọ ya nke atọ nke eserezalište. <ref>{{Cite web|title=Igor Štiks: 'Osjećao sam se pomalo kao uljez u svijetu književnosti'|url=https://www.tportal.hr/kultura/clanak/igor-stiks-osjecao-sam-se-pomalo-kao-uljez-u-svijetu-knjizevnosti-foto-20170910|work=tportal.hr|language=Croatian|date=10 September 2017}}</ref>
Ndị nwe ya, Štiks isira isiokwu nke ịbụ nwa amaala na Ịhụ mba n'anya na Yugoslavia na Balkan.[1][2] E wezụga ọtụtụ edemede ndị edemede na-arọpụta, Štiks akwụkwọ otu akwụkwọ, Nations and Citizens in Yugoslavia and the Post-Yugoslav States: One Hundred Years of Citizenship (2015). Ya na Jo Shaw, dezi nkọwa nchịkọta Citizenship after Yugoslavia (2013) na Citizenship Rights (2013), na, ya na Srećko Horvat, Welcome to the Desert of Post-Socialism (2015). [3] A na- ike Štiks na aha a ma ama na France Chevalier des arts et des lettres maka ihe odide ya na ikike isi ya..<ref name="CFCCS">{{Cite web|title=Dr. Igor Štiks|url=http://cfccs.org/dr-igor-stiks|publisher=Center for Comparative Conflict Studies (CFCCS)}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[http://cfccs.org/dr-igor-stiks "Dr. Igor Štiks"]. Center for Comparative Conflict Studies (CFCCS).</cite></ref>
Na mgbakwunye na mmeri Grand Prix nke 2011 Belgrade International Theater Festival maka inye nke nke Elijah's Chair, Štiks dere ihe nkiri abụọ ọzọ, Flour in the Veins na Zrenjanin. Otu n'ime ndị nduzi ihe nkiri na-esote Yugoslavia bụ Boris Liješević mere ihe nkiri atọ ahụ.<ref name="Fraktura">{{Cite web|url=https://fraktura.hr/autori/igor-stiks|title=Igor Štiks|work=fraktura.hr|language=hr|accessdate=30 June 2020}}</ref>
N'afọ 2017, Štiks bịanyere [[Nkwuputa N'asụsụ Dị N'Otu|aka na-eje ozi maka ndị Croatia, Serbia, Bosnia Ndị Montenegro]].<ref>{{Cite web|author=Derk|first=Denis|title=Donosi se Deklaracija o zajedničkom jeziku Hrvata, Srba, Bošnjaka i Crnogoraca|language=Serbo-Croatian|url=http://www.vecernji.hr/hrvatska/deklaracija-o-zajednickom-jeziku-iz-zagreba-donosi-se-30-ozujka-u-sarajevu-1159142|publisher=[[Večernji list]]|pages=6–7|date=28 March 2017|archivedate=20 September 2017|archiveurl=https://web.archive.org/web/20170920235101/https://www.vecernji.hr/vijesti/deklaracija-o-zajednickom-jeziku-iz-zagreba-donosi-se-30-ozujka-u-sarajevu-1159142|accessdate=5 June 2017}}</ref>
== Ndụ onwe onye ==
Štiks ngosi Dr. Jelena Vasiljevic, onye bụ onye na-eme ihe na Institute for Philosophy and Social Theory na Mahadum Belgrade. Ha bi na Belgrade ma nwee nwa nwoke.<ref>{{Cite web|author=Pleše|first=Mladen|title=Dugo nismo imali tako uzbudljivog pisca kao Igora Štiksa. Za Telegram govori o novom romanu i politici|url=https://www.telegram.hr/price/dugo-nismo-imali-tako-uzbudljivog-pisca-kao-igora-stiksa-za-telegram-govori-o-novom-romanu-i-politici/|work=telegram.hr|language=Croatian|date=14 December 2019}}</ref>
== Akwụkwọ ==
=== Akwụkwọ akụkọ ===
* The Cuts, (Rezalište), Fraktura Publishing, Zagreb, 2017.
* '''''Ikpe nke Richard Richter''''', nke e bipụtara na mbụ dị ka Elijah's Chair (Elijahova stolica), nke Ellen Elias Bursac sụgharịrị, AmazonCrossing, US, Septemba 2017.
* A Castle in Romagna, (Dvorac u Romagni), nke Russell Valentino na Tomislav Kuzmanovic sụgharịrị, AmazonCrossing, US, March 2018.
=== Ihe nkiri ===
* Flour in the Veins (Brašno u venama), play, mbipụta asụsụ abụọ, nke Andrew B. Wachtel sụgharịrị n'asụsụ Bekee, Fraktura, Zagreb, 2016.
=== Abụ uri ===
* '''''Akụkọ banyere Iju Mmiri''''' (Povijest poplave), Fraktura, Zagreb, 2008.
[[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]]
[[Òtù:Onye édémédé akwukwọ]]
[[Òtù:Ndị bịanyere aka na Nkwupụta N'asụsụ Dị N'Otu]]
8xwpa980ymx7zgb3axa8jgiigmkplar
Srđan Srdić
0
56773
628911
393229
2026-04-05T04:05:39Z
~2026-21038-09
61031
Òtù
628911
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
Srđan Srdić (Serbian_Cyrillic_alphabet" id="mwCw" rel="mw:WikiLink" title="Serbian Cyrillic alphabet" typeof="mw:Transclusion">Serbian Cyrillic; ihe na 3 Nọvemba 1977) bụ onye Serbia na-ede onye , akwụkwọ na-ede, onye Serbia na-ede onye akwụkwọ, akwụkwọ, na-ede onye. akwụkwọ akụkọ / ide ihe..
== Oge ọ malitere ==
A gidan Srdić na 3 Nọvemba 1977 na Kikinda.
ọ akwụkwọ akwụkwọ ya n'akwụkwọ akwụkwọ, Srdić akara akara ugo akwụkwọ na akwụkwọ edemede ụwa na Mahadum Belgrade Faculty of Philology, ebe ọ gbachitekwara thesis PhD ya nkenke Relationship between Reality and Fiction in Jonathan Swift's Prose.
== Ọrụ ==
=== Mmalite ===
N'afọ 2007, mgbe ọ ka na-arụ ọrụ dị ka onye nkuzi akwụkwọ nke ụlọ akwụkwọ, Srdić ihe nrite mbụ na-abụ kụkọ nke Ulaznica, na 2009 ọ natara Ihe nrite Laza Lazarević. N'afọ sochirinụ, e nyere ya Onyinye Borislav Pekić (Pekić na-abụkwa onye dị mkpa na-ede akwụkwọ ) maka ọrụ nchịkọta ndị dị ike. Site na 2008 ruo 2011, ọ bụ ọrụ dị ka onye nchịkọta akụkọ / onye njikwa mmemme nke mmemme mere nke mba ụwa Kikinda Short. Ọ la mfe n'ọkwa a na September 2015.
N'afọ 2010, Srdić edi akwụkwọ mbụ ya, egwu okporo ụzọ Mrtvo polje (Dead Field), na-enweta ọtụtụ ndị dị mma, ma emechiri usoro maka ọtụtụ ihe nri akwụkwọ mba na Serbia (NIN, Vital, Borisav Stanković) na maka ihe nrite mba ụwa Meša Selimović. A na-eto akwụkwọ akwụkwọ ahụ maka akara ya, ya bụ maka usoro usoro ejiji na dị mkpa iji dozie isiokwu ahụ, ojiji nke ma nke oge a (yana iji ya ike Ulysses) na usoro postmodernist, yana ugboro ugboro ugboro nke echiche na-eme. E debere ya na 1993 n'oge agha Serbia, ọ na-agba ọsọ ọsọ na-agbakọta, Pablo na Paolo na-eme njem site na Belgrade gaa Kikinda na-ezere draft ndị agha, otu n'ihi ya nke echiche ime ihe ike gburugburu. Dị ka onye edemede ahụ si kwuo, akwụkwọ ahụ bụ ihe, ihe doro anya na njedebe nke ọnwụ na mmekọahụ a na- ezere, ngwaọrụ ahụ bụ "n'ihe gbara ya gburugburu, ọ bụghị ndị edemede. Ọ na-agụnynyekwa ngalaba diski na vidiyo.
Espirando: Songs Unto Death (Pesme na Mort) nwere ihe ndị na-alụ, ha niile na-ekwu maka ọrịa n'ụzọ ụfọdụ (ihe na-eduga, usoro na / ma ọ bụ ihe si na ọnwụ pụta). Edò ya na 2011, ọ natara nri Biljana Jovanović na nri Edo Budiša nke mba ụwa, yana ọtụtụ ndị mma na-ekwu maka ụzọ dị iche iche ọ na-esi ekwu okwu, na olu sitere na onye mbụ na polyphonic, na akara akara nke ndị na-ede akwụkwọ nke iru uju, ime ihe ike, ọrịa, agụụ, igbu onwe, "ihe na egwu-eyi". réas ahụ nyere nri intertextual, ụgbọ ma ama nke Samuel Beckett na ihe odide "na-acha ụwa kpamkpam", pastiche nke Faulkner's A Rose for Emily, Perry Farrell kwuru, ndị Zozobra na-ewere aha ya site na abụ Old Man Gloom, Medicine from the Jesus song, ama na Thomas Mann, Henri Michaux, Michel Houellebecq. E Sha yere niile na magazin ndị na-ede akwụkwọ na Serbia na Croatia. E akara Ukrainian nke nchịkọta ahụ na 2013. [1] E ozizi ndị Grey, Gloomy Something n'asụsụ Bekee na The Ofi Press Magazine, a na-achị anwụnta n'asụsụ Albanian ma bipụta ya na mere From Belgrade, with love (Nga Beogradi, me Swear). A Karwokwa ndị Srdić n'asụsụ Romanian, Hungarian na Polish.
=== 2013–2016 ===
Akwụkwọ ikike nke abụọ nke Srdić, Satori, bụ nke ụlọ obibi akwụkwọ KrR (Rašić Literary Workshop) edi na 2013. Onye na-akọ akwụkwọ, na-ezo aka n'onwe ya dị ka onye ọkwọ ụgbọ, na-ahụ n'obodo ahụ na ọrụ ya, na-echeta ma na-ezute ndị mmadụ na ike nke ọha mmadụ, na-echeta ma na-ezute ndị mmadụ na ike nke ọha mmadụ, na-echeta ma na-ezute ndị mmadụ na ike nke ọha mmadụ, si otú a na-agba-enye anya nke ahụ, na-echeta na ike nke ọha mmadụ, na-echeta, na-echeta, ike na ike nke ọha mmadụ. solipsistic nke a site na edemede ndị edemede. "Ọ na-aghị akwụkwọ nke na-ahụ maka ihe ọ lla, kama nke na-ahụ maka ihe ọmụmụ", ọ na-emekwa ihe na- misali isi na akwụkwọ nke / na akwụkwọ onwe, na- ụmụ akwụkwọ na ndị na-akọ akụkọ na ndị agha, ọgụ na-ekwu maka ihe nke mpụ agha ("ọdịdị nke PTSD ndị na ndị na-etinyeghị aka na agha" ). Akwụkwọ ahụ nwere ogologo peeji nke Oblomov, Sentimental Education na onye ọnụ ọgụgụ na Kayo Dot's Toby Driver. Chukwu gozie gi! Eze Ukwu Ojii's The Dead Flag Blues na usoro ihe nkiri Stripy na- akarakwa n'ụzọ ihe ngosi n'ime ederede. Ọ bụ ebe na ọ na-eji ngwaọrụ a na-amaka na bildungsroman na akwụkwọ akwụkwọ okporo ụzọ, onye edemede ahụ zoro aka na ya dị ka anti-bildungsroman, na onye na-eme ihe nkiri na- tali ihe ọ lla ma ghara ebe ọ là. E toro Satori maka igosi ndị ọzọ n'otu Srdić, nke dị n'ebe dị anya nke na-efu n'oge gara aga, na maka inye, site na ederede ndị e hotara, ụzọ ọhụrụ iji iji Satori na ederede ndị ahụ n'onwe ha. Otu onye ahụ ahụ na-etinye ya na post-world, na-akpọtụrụ okwu mmeghe nke post-structuralists Roland Barthes na Jean-François Lyord, na nke post-rock band Mogwai. iru na-edoghị anya, mgbe ọ na-ekwu maka omume ọma na ihe mkpa dị nke Srdić, , nchọpụta ụfọdụ, nchọpụta randomness na ihe ihe ọ rụpụtara. Akwụkwọ akwụkwọ Satori na Ukraine na 2015 na akara Alla Tatarenko. [1] E ndidi ya na Masedonia na 2016.
Combustions, nchịkọta nchịkọta ndị edidi nke abụọ nke Srdić,-na Mee 2014. Ndị obibi akwụkwọ KrR (Rašić Literary Workshop) akwụkwọ akwụkwọ a. O nwere ahụmahụ nke na-emeso nsogbu nke ike n'ụzọ dị iche iche. Maka Maka nke Combustions, e nyere Srdić nri Borislav Pekić. [1] Onye na-egosi akwụkwọ Vladimir Arsenić, ndị Srdić n'etiti akwụkwọ edemede mkpa na-esote Yugoslavia, na-ekwusi ike na ọ bụ akara ya, yana ngwaọrụ nke usoro Srdić, nke sere ìhè n'Ebe About the Door, nke ọ na-ewere dị ka ọrụ nka.[2] Mirnes Sokolović nwere nkatọ n'ebe akwụkwọ ahụ dị, ọ bụghị mkpa Srdić dị. N'uche ya, ndị ụfọdụ ụfọdụ ekwe omume, ebe ndịሰሙ Summertime bụ ọkacha ya.[3] Srđan Vidrić kaadị Combustions dị ka akwụkwọ siri ike na nke na-adịghị agbanwe agbanwe nke e bu n'uche maka ndị na-agụ akwụkwọ ruru eru, nke "na-enye aka nke ukwuu na nkà Serbia nke na-egbu". [4] E isi ise sitere na Combustions na magazin ndị America na Scottish na ike Nataša Miljković.
E akwụkwọ akụkọ mbụ nke Srdić nke ịka Zapisi iz čitanja (Notes from Reading) na 2014. N'okwu ikpeazụ nwere nke akwụkwọ a, onye nchịkọta akụkọ Srdić bụ Ivan Radosavljević na-ekwu na edemede asaa ahụ ana-enye ndị na-agụ akwụkwọ nwere na, nke ndị Srdić na-emeso ebe a ma, n ndị Srdić na-emeso ebe a ma, n ndị Srdić na-emeso ebe a ma, n ndị Srdić na-emeso ebe a ma, n ndị Srdić na-emeso ebe a ọzọ. dị ka onye na-akọ akụkọ na onye edemede, ebe ọ bụ na akwụkwọ a na-enye iche iche omume isi na nka ya. N'ime ndụ dị mma nke akwụkwọ ahụ, Dragan Babić kwuru na Srdić bụ "karịa onye na-enwekọrịta" na ndị edemede ọ na-ede dia ya, nakwa na ọ bụ "onye ntụgharị nke onwe ya.".<ref name="Ispovesti jednog uživaoca">{{Cite journal|issn=1821-2107|url=http://www.novamisao.org/wp-content/uploads/2015/11/NM-29.pdf|title=Ispovesti jednog uživaoca|author=Babić, Dragan|journal=Nova Misao|year=2014|issue=September/October|pages=70}}</ref>
N'anyị Disemba afọ 2015, Srdić ụlọ ụlọ akwụkwọ a na-akpọ Partizanska bat. N'afọ 2017, ọ bịanyere [[Nkwuputa N'asụsụ Dị N'Otu|aka na njem maka ndị Croatia, Ndị Serbia, Ndị Bosnia na Ndị Montenegro]].<ref>{{Cite web|author=Derk|first=Denis|title=Donosi se Deklaracija o zajedničkom jeziku Hrvata, Srba, Bošnjaka i Crnogoraca|language=Serbo-Croatian|url=http://www.vecernji.hr/hrvatska/deklaracija-o-zajednickom-jeziku-iz-zagreba-donosi-se-30-ozujka-u-sarajevu-1159142|pages=6–7|date=28 March 2017|archivedate=20 September 2017|archiveurl=https://web.archive.org/web/20170920235101/https://www.vecernji.hr/vijesti/deklaracija-o-zajednickom-jeziku-iz-zagreba-donosi-se-30-ozujka-u-sarajevu-1159142|accessdate=5 June 2019}}</ref>
=== 2017–2020 ===
N'afọ 2017, Srdić akwụkwọ akwụkwọ ya nke atọ ịrị Srebrna magla pada (Silver fog is falling). [1] Nke a bụ akwụkwọ mbụ ya na saịtị n'ibu akara nke ya, Partizanska bat nke Kikinda. Na Jenụwarị 2018, akwụkwọ akwụkwọ ahụ n'etiti ndị ikpeazụ ise maka onyinye NIN maka akwụkwọ nke afọ 2017, mana ọ merighị.<ref>{{Cite web|url=http://rs.n1info.com/a355665/Vesti/Kultura/Pet-romana-u-najuzem-izboru-za-NIN-ovu-nagradu.html|title=Pet romana u najužem izboru za NIN-ovu nagradu|publisher=N1|date=10 January 2018|accessdate=19 January 2018|archivedate=20 January 2018|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180120065616/http://rs.n1info.com/a355665/Vesti/Kultura/Pet-romana-u-najuzem-izboru-za-NIN-ovu-nagradu.html}}</ref>
== Akwụkwọ ==
* ''Mrtvo polje'' Beograd: Ọdịbendị Stubovi. 2010.
* ''Satori'' Beograd: Književna radionica Rašić. 2013. [[ISBN (identifier)|ISBN]] [[Special:BookSources/978-86-6351-000-5|978-86-6351-000-5]]
* ''Srebrna magla pada'' Kikinda: Partizanska batrị. 2017. [[ISBN (identifier)|ISBN]] [[Special:BookSources/978-86-6477-016-3|978-86-6477-016-3]]
* ''Ljubavna pesma'' Kikinda: Partizanska batrị. 2020. [[ISBN (identifier)|ISBN]] [[Special:BookSources/978-86-6477-059-0|978-86-6477-059-0]]
* ''Autosekcija''. Kikinda: Partizanska batrị. 2023. [[ISBN (identifier)|ISBN]] [[Special:BookSources/978-86-6477-123-8|978-86-6477-123-8]]
=== Akụkọ dị mkpirikpi ===
* ''Na-eku ume''. Beograd: Ọdịbendị Stubovi. 2011. [[ISBN (identifier)|ISBN]] [[Special:BookSources/978-86-7979-346-1|978-86-7979-346-1]]
* ''Sagorevanja''. Beograd: Književna radionica Rašić. 2014. [[ISBN (identifier)|ISBN]] [[Special:BookSources/978-86-6351-006-7|978-86-6351-006-7]]
=== Ihe odide ===
* ''Zapisi iz čitanja''. Novi Sad: Kulturni centar Novog Sada. 2014. [[ISBN (identifier)|ISBN]] [[Special:BookSources/978-86-7931-395-9|978-86-7931-395-9]].
=== Akụkọ mkpirikpi ===
* ''Da sam Šejn''. Zagreb: Konzor. 2007. peeji nke 229-234. [[ISBN (identifier)|ISBN]] [[Special:BookSources/978-953-224-201-0|978-953-224-201-0]]
* ''Kikinda Short 3.0''. Kikinda: Narodna biblioteka "Jovan Popović". 2009.- dị ka onye nchịkọta akụkọ
* ''Kikinda Short 04''. Kikinda: Narodna biblioteka "Jovan Popović". 2010. - dị ka onye nchịkọta akụkọ
* ''Kikinda Short 05'' Kikinda: Narodna biblioteka "Jovan Popović".2011. - dị ka onye nchịkọta akụkọ
* Nga Beogradi, ọ dị m ka ọ dị. Priština: MM. 2011. peeji nke 155-172. [[ISBN (identifier)|ISBN]] [[Special:BookSources/978-9951-516-05-1|978-9951-516-05-1]]
* ''Izvan koridora'' Zagreb: V.B.Z. d.o.o. 2011. peeji nke 151-159. [[ISBN (identifier)|ISBN]] [[Special:BookSources/978-9940-9215-6-9|978-9940-9215-6-9]]
* ''U znaku vampira: muške__ayr____ayr____ayr__ ma ọ bụ usoro''. Beograd: Paladin. 2012. peeji nke 96-105. [[ISBN (identifier)|ISBN]] [[Special:BookSources/978-86-87701-20-5|978-86-87701-20-5]]
* Pucanja: izbor iz馬馬馬 proze. Beograd: Službeni glasnik. 2012. [[ISBN (identifier)|ISBN]] [[Special:BookSources/978-86-519-1536-2|978-86-519-1536-2]]
* ''Putnik sa dalekog neba: Miloš Crnjanski u priči''. Beograd: Laguna 2013. peeji nke 339-348. [[ISBN (identifier)|ISBN]] [[Special:BookSources/978-86-521-1301-9|978-86-521-1301-9]]
* ''Nova srpska pripovetka''. Beograd: Paladin. 2013. peeji nke 462-470. [[ISBN (identifier)|ISBN]] [[Special:BookSources/978-86-87701-37-3|978-86-87701-37-3]]
* ''Gavrilov princip: Saịrị o sarajevskom atentatu''. Beograd: Laguna 2014. peeji nke 115-129. [[ISBN (identifier)|ISBN]] [[Special:BookSources/978-86-521-1551-8|978-86-521-1551-8]]
== Ihe odide ==
<nowiki>.mw-parser-output .reflist{margin-bottom:0.5em;list-style-type:decimal}@media screen{.mw-parser-output .reflist{font-size:90%}}.mw-parser-output .reflist .references{font-size:100%;margin-bottom:0;list-style-type:inherit}.mw-parser-output .reflist-columns-2{column-width:30em}.mw-parser-output .reflist-columns-3{column-width:25em}.mw-parser-output .reflist-columns{margin-top:0.3em}.mw-parser-output .reflist-columns ol{margin-top:0}.mw-parser-output .reflist-columns li{page-break-inside:avoid;break-inside:avoid-column}.mw-parser-output .reflist-upper-alpha{list-style-type:upper-alpha}.mw-parser-output .reflist-upper-roman{list-style-type:upper-roman}.mw-parser-output .reflist-lower-alpha{list-style-type:lower-alpha}.mw-parser-output .reflist-lower-greek{list-style-type:lower-greek}.mw-parser-output .reflist-lower-roman{list-style-type:lower-roman}</nowiki>
== Njikọ mpụga ==
* [http://www.goodreads.com/author/show/5594652.Sr_an_Srdi_ Srđan Srdić Goodreads]
* [http://mudseasonreview.com/2015/06/fiction-issue-10/ ''Akụkọ banyere otu I.I. si dozie esemokwu ya na I.N.'']
* [https://web.archive.org/web/20151122074652/http://www.wordriot.org/archives/7991 ''Oge okpomọkụ'' nke Srđan Srdić]
* [http://www.albany.edu/offcourse/issue58/srdjan_srdic.html "Good Night, Captain", akụkọ nke Srdjan Srdic, nke Natasa Miljkovic sụgharịrị site na Serbian.]
* [https://web.archive.org/web/20131029201748/http://theofipress.webs.com/srdicsrdjan.htm/ "Sivo, sumorno save" n'asụsụ Bekee]
* [https://web.archive.org/web/20131029200502/http://www.stubovi.co.rs/srdic.html A Grey, Gloomy Something, Fiction nke Srdjan Srdic (Serbia), Nsụgharị sitere na Serbian nke Natasa Miljkovic]
[[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]]
[[Òtù:Onye édémédé akwukwọ]]
[[Òtù:Ndị bịanyere aka na Nkwupụta N'asụsụ Dị N'Otu]]
5jjwfs68dzlmpcfhtsz8pg2ps7q1mm3
Slobodan Šnajder
0
56776
628919
201714
2026-04-05T04:33:59Z
~2026-21038-09
61031
Òtù
628919
wikitext
text/x-wiki
{| class="infobox vcard"
! colspan="2" class="infobox-above" style="font-size:125%;" |<div class="fn" style="display:inline;">Slobodan Šnajder</div>
|-
| colspan="2" class="infobox-image" |[[File:Slobodan_Snajder.jpg|frameless|Slobodan Šnajder]]<div class="infobox-caption" style="line-height:1.4em;">Slobodan Šnajder</div>
|-
! class="infobox-label" scope="row" style="line-height:1.2em; padding-right:0.65em;" |A mụrụ ya
| class="infobox-data" style="line-height:1.4em;" |Slobodan Šnajder <span style="display:none">(<span class="bday">1948-07-08</span>)</span> 8 Julaị 1948 (afọ 76) [[Zagreb]], [[PR Croatia]], [[FPR Yugoslavia]]<br /><br />
|}
Slobodan Šnajder ( ; amụrụ 8 Julaị 1948) bụ onye ode akwụkwọ na onye mgbasa ozi Croatian.
A Masek Šnajder na 1948 na Zagreb, ebe ọ mmụta akwụkwọ na nkà ihe na-agụ akwụkwọ Bekee na Faculty of Philosophy . [1] Ọ bụ onye nchoputa na onye nchịkọta akụkọ nke akwụkwọ akụkọ ihe nkiri Prolog yana onye nchịkọta akụkọ nke Cekade . E feed ndị, edemede ya na egwuregwu egwuregwu 1966. [1] Site na January ruo June 1993, ọ bụ onye edemede na akwụkwọ ndị na-eke kwa ụbọchị Glas Slavonije, Osijek, (Reader for the Melancholics), na, site na Jenụwaị 1994 ruo 2013, na akwụkwọ ndị Kwa ụbọchị Novi list, Rijeka, (Danger Connections). Ọ bụ onye otu Advisory Board nke magazin aka ekpe Novi Plamen. Ogidi ya na egwuregwu ya nwere ndị na-akwado ya na ndị na-adịghị ya.Ọ bụ ebe na Šnajder aanọwo na-ede akwụkwọ, akwụkwọ akwụkwọ mbụ ya zuru oke bụ Morendo n'afọ 2012.
== Ọrụ ==
Ihe mbụ Šnajder mepụtara bụ egwuregwu mbụ ya Minigolf - Drama Theatre Gavella, Zagreb, nke Dino Radojević duziri.
Ndị nkiri ihe nkiri Croatian National Theatre of Zagreb (HNK) emeela atɔ n'ime ihe nkiri ya, Kamov, smrtopis (Kamov, Necrography) (1978), Držićev san (Dream of Držić) (1980), nke Ljubiša Ristić ikpe, na "Nevjesta od vjetra", nke ifufe nke Bob. Kamov, smrtopis bụ nke Zagreb Youths' Theatre (ZKM) mere na Machị 2003 na iwu nke Branko Brezovec.
Dumanske tišine (Nkwụsị nke onye nọn) bụ egwuregwu a na-eme n'ebe niile bụ Yugoslavia. mmiri ọzọ ya, "Zmijin svlak" (The Snakeskin), ịhụ ndina n'ike n'agha Bosnia, emere ya na Europe niile, site na Tübingen, Oslo, Warsaw, Kraków, Veroli nso Rome (Festival Dionysia), Frankfurt/Main, Dublin, Wien, Kopenhagen, ruo Belgrade. Nke a bụ ihe odide ya na-akpọkarị na mba ofesi, mana ọ bụghị na Croatia.
Mana egwuregwu ndị ọzọ nke yiri ka ọ bụ ihe na-ese okwu ihie saịtị na ụbọchị e emetụta ya ruo taa: Hrvatski Faust (Croatian Faust). E nwere myirịta ụfọdụ n'etiti isi n'ihe gbasara egwuregwu Ralph Hochhut "Stellvertreter" na egwuregwu Šnajder a. N' mmeghe ahụ dị na Split, 1982, nke Dino Radojević duziri. N'oge na-adịghị anya, e mere egwuregwu ahụ na Varaždin (Petar Veček) na Belgrade (Slobodan Unkovski). Mana echiche niile iji mee ya na Zagreb, ebe ihe omume ndị isi na egwuregwu mere na 1942, n'okpuruokpuru Ustaša (Croatian "quislings"), mere ka ọ ghara ikwe omume site na oge mbụ. N'ezie, egwuregwu ahụ na-eburu n'uche ihe mere eme nke ihe nkiri ahụ n'onwe ya nke na-eme ihe ngosi nke Šnajder na awụ iri asaa..
Egwuregwu Faust nke Šnajder nwere ihe jikọrọ ya na ihe ndị Germany na-akpọ ''"Aufarbeitung der Geschichte"'' (ọrụ nke akụkọ ihe mere eme). Ihe dị ka nke a abụghị ọrụ dị mfe, ọ bụghị maka ndị Germany, ma ọ bụ maka ọtụtụ ndị Croatia.
"Croatian Faust" bụ egwuregwu mbụ Šnajder mere n'ime ọtụtụ ndị a na-eme na mba ofesi: na 1987 Roberto Ciulli mere egwuregwu a na Theater a.d. Ruhr. E gosipụtara mmepụta a n'ebe niile na Germany, n'ọtụtụ mba Europe, na USA (Chicago). SAT1 mere ihe nkiri pụrụ iche.
Mmepụta ikpeazụ nke Šnajder n'ọnọdụ dị mma bụ "Bauhaus" (ZKM, nke Paolo Magelli duziri, na mbido 1990). N'ime afọ iri sochirinụ, e wepụrụ Šnajder n'ihe nkiri ọ bụla na ihe nkiri ọ bụla n'obodo ya na ala ya. Na ngwụcha afọ 1999 Petar Veček mere ihe nkiri postsocialist nke Šnajder "Kod Bijelog labuda" (Na White Swan), ọzọ na Varaždin. Mana a na-egwu Šnajder na Europe, n'ihi na ụdị nyocha a machibidoro iwu enweghị ike ịrụ ọrụ na mpụga Croatia. Ụfọdụ mmepụta na Europe, ma e wezụga "Snakeskin": "Hrvatski Faust" (Croatian Faust, Burgtheater, Wien, nke Hans Hollmann duziri), "Utjeha sjevernih mora" (Comfort of the Northern Seas in Frankfurt/Oder, nke Michael Funke duziri), ""Nevjesta od vjetra" (Nwe nwanyị nke ifufe, nke onye na-eme ihe nkiri Werner Schroeter duziri). Miloš Lazin mepụtara egwuregwu Šnajder "Ines & Denise" na French, nke mbụ na Sarajevo, mgbe ahụ ihe nkiri ya mere aha a n'ọtụtụ obodo French. E mere abalị mmeghe French na Villeneuve-les-Avignon na 1997.
E mere egwuregwu egwuregwu Josip Broz Tito, The Bones in Stone, na Machị 2007 na National Theatre nke Bitola, Republic of Macedonia, nke Branko Brezovec duziri. N'afọ 2010 Kruna Tarle mere egwuregwu ya idere maka ụmụ bebi - Moja draga Tilla! ("My dear Tilla!". Tilla nọ ebe a maka onye Germany na-eme ihe nkiri Tilla Durieux onye kwagara n'alaeze Yugoslavia n'etiti agha). Nke ahụ bụ njikọ aka nke Zagreb Puppet Theatre na Hfs Ernst Busch, German Academy maka ihe nkiri ụmụ bebi si Berlin. otu otu Germany mere ụdị nke ha, ndị mmeghe mere na Leverkusen, mgbe nke ahụ ndị na Berlin.
Ezi ya ọhụrụ bụ: Enciklopedija esoro (Encyclopaedia of the Wasted Time, nke bụ ụdị post-socialist Jedermann (Onye ọ gbakwunye), ya bụ ikwu ụdị egwuregwu ọrụ ebube 'nke ike), na Kako je Dunda স্প domovinu (Otú Dunda si elekọta mba ya), dabere na ndụ nke Maupassant..
Encyclopaedia of the Wasted Time bụ nke The Royal Theatre nyere na Cetinje, Montenegro, 2009.
Ruo ihe afu afọ iri na ọrụ Šnajder anọwo na-ede kọlụm ndị agha kwa izu, nke mbụ na Glas Slavonije, akwụkwọ ọmụmụ kwa ụbọchị nke a na-emetụta na Osijek, Croatia, n'okpuru isiokwu "Početnica za melankolike" (Onye na-agụ maka Melancholics), gaa n'ihu na "Novi list", nke a na Rijeka. A na-akpọ ndị a n'ụzọ ihe atụ Opasne vezes (Les Liaisons dangereuses, mgbe nke Laclos ịkpọ). Nhọrọ ndị na ruo ruo ruo ruo ogidi ndị e dere 1999 ka e akwụkwọ n' akwụkwọ Kardinalna greška (Cardinal Mistake), ebe ndị e edi site na 1999 ruo n'etiti afọ 2004 ka a chị ọchịchị n' ọzọ - Umwenn pod zvijezdom (To Die Under the Star).
Slobodan Šnajder bụ onye bịanyere [[Nkwuputa N'asụsụ Dị N'Otu|aka na nkwupụta na Asụsụ Ndị Croatia, Serbia, Bosnia Ndị Montenegro]] n'ime ọrụ Languages and Nationalisms (Jezici i nacionalizmi). [1] Isu a na-anya nkewa ụdị nke ụdị ọkọlọtọ Serbo-Croatian anọ nke na-eduga n'usoro ihe omume na-adịghị mma nke ndị mmadụ na ibe ya, na-egosi na ngwá agha ebe a na-eme ka okwu dị ka ngwaọrụ nke njikọ, na mba na dị ka ụzọ nke iguzosi ike n'ihe ndabere njikọ na steeti ndị na-achị Yugoslavia..
== Akwụkwọ ==
== Ihe nrite nke akwụkwọ ==
* Otu Dunda si zọpụta mba ya (2008) - Ihe nrite mba Croatia maka egwuregwu "Marin Držić"
* The Encyclopaedia of the Wasted Time (2009) - Onyinye nke Royal Theatre, Cetinje, Montenegro; Onyinye Mba Croatia maka Egwuregwu "Marin Držić"
* Doba mjedi (2016) - Meša Selimović Literary Award <ref>{{Cite web|url=https://www.jutarnji.hr/kultura/knjizevnost/sudbina-folksdojcera-slobodan-snajder-osvojio-nagradu-mesa-selimovic-za-roman-doba-mjedi-4667297|title=Jutarnji list - SUDBINA FOLKSDOJČERA Slobodan Šnajder osvojio nagradu Meša Selimović za roman 'Doba mjedi'|date=September 4, 2016|work=www.jutarnji.hr}}</ref>
* Doba mjedi (2016) - Radomir Konstantinović Literary Award <ref name="tportal.hr">{{Cite web|url=https://www.tportal.hr/kultura/clanak/slobodan-snajder-dobitnik-tportalove-knjizevne-nagrade-vrijedne-50-tisuca-kuna-20161114|title=Slobodan Šnajder dobitnik tportalove književne nagrade vrijedne 50 tisuća kuna|work=tportal.hr}}</ref>
* Doba mjedi (2016) - Mirko Kovač Literary Award <ref>{{Cite web|url=https://www.jutarnji.hr/kultura/knjizevnost/lovorike-za-doba-mjedi-slobodan-snajder-svojim-najnovijim-romanom-osvojio-i-nagradu-mirko-kovac-4681928|title=Jutarnji list - LOVORIKE ZA DOBA MJEDI Slobodan Šnajder svojim najnovijim romanom osvojio i Nagradu Mirko Kovač|date=September 9, 2016|work=www.jutarnji.hr}}</ref>
* Doba mjedi (2016) - roman@tportal.hr Literary Award <ref name="tportal.hr" />
* Doba mjedi (2016) - "Nku Kočić" Ihe nrite edemede <ref>{{Cite web|url=https://www.jutarnji.hr/kultura/knjizevnost/kocicevo-pero-slobodanu-snajderu-doba-mjedi-predstavlja-anticipaciju-buduceg-razvoja-cjelokupne-knjizevnosti-5251507|title=Jutarnji list - KOČIĆEVO PERO SLOBODANU ŠNAJDERU 'Doba mjedi predstavlja anticipaciju budućeg razvoja cjelokupne književnosti'|date=November 11, 2016|work=www.jutarnji.hr}}</ref>
* Umwenn u Hrvatskoj: pet eseja (2019) - Višnja Machiedo Literary Award<ref>{{Cite web|title=Slobodan Šnajder dobitnik nagrade Višnja Machiedo {{!}} Hrvatsko Društvo Pisaca|url=https://hrvatskodrustvopisaca.hr/hr/novosti/slobodan-snajder-dobitnik-nagrade-visnja-machiedo|accessdate=2020-07-08|work=hrvatskodrustvopisaca.hr}}</ref>
== Hụkwa ==
* ''Ndepụta Novi''
* ''Novi Plamen''
== Ihe odide ==
{{Reflist|2}}
== Njikọ mpụga ==
* Mgbasa ozi metụtaraSlobodan Šnajderna Wikimedia Commons
[[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]]
[[Òtù:Onye édémédé akwukwọ]]
[[Òtù:Ndị bịanyere aka na Nkwupụta N'asụsụ Dị N'Otu]]
[[Otú:Pages with unreviewed translations]]
a3jn9isv76zkd54e8pbo8tyh2i1yw39
Maja Vidaković Lalić
0
56779
628913
201717
2026-04-05T04:15:04Z
~2026-21038-09
61031
Òtù
628913
wikitext
text/x-wiki
Maja Vidaković Lalić (Serbian Cyrillic: Маја Лалић; ọrịa n'April 30, 1972) bụ onye na-ese ụlọ ụlọ na onye na onye ihe okike nke Belgrade's Mikser Festival, nke a bụ na 2006. [1][2] The New York Times na-enye ụlọ ka ụlọ na onye na-eme ihe nkiri.". <ref name="auto">{{Cite web|url=https://www.nytimes.com/2009/09/27/style/tmagazine/27belgrade.html|title=Belgrade's Upgrade|first=Monica|author=Khemsurov|date=25 September 2009|accessdate=3 June 2018|work=[[The New York Times]]}}</ref>
== Ihe ndị mere n'oge gara aga ==
Site na 1999 ruo 2002, Lalić biri ma ọrụ na New York City. Ọ bụ ọrụ na Kramer Design Group, ebe ọ na-elekọta ndịdị dị ka Donna Karan, Escada, na Earl Jeans.[1][2] Site na Mahadum Columbia, o aka n'ịmezigharị obodo ukwu dị na New York City, Brussels, na Prague . <ref>{{Cite web|title=Ekskluzivni intervju: Maja Vidaković|url=https://www.geelancer.com/vesti/vrati_vest/143|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180805203519/https://www.geelancer.com/vesti/vrati_vest/143|archivedate=5 August 2018|accessdate=3 June 2018|work=Geelancer.com}}</ref>
Nna Lalić si Serbia, nne ya si Mostar, Bosnia na Herzegovina.<ref>{{Cite web|url=https://www.ekapija.com/people/765770/maja-lalic-arhitekta-za-partizan-navijaju-gospoda|title=Maja Lalić, arhitekta - Za "Partizan" navijaju gospoda|work=Ekapija.com|accessdate=3 June 2018}}</ref> Ọ lụrụ onye na-ede egwuregwu Ivan Lalić ma ha nwere ụmụ abụọ, nwa nwanyị na nwa nwoke.<ref name="blic.rs">{{Cite web|title=Maja Vidaković -Lalić: MIKSER je doveo strance|url=https://zena.blic.rs/puls-poznatih/maja-vidakovic-lalic-mikser-je-doveo-strance/xq1fe25|accessdate=3 June 2018|work=Zena.blic.rs}}</ref>
== Ọrụ ==
Site na 1999 ruo 2002, Lalić biri ma ọrụ na New York City. Ọ bụ ọrụ na Kramer Design Group, ebe ọ na-elekọta ndịdị dị ka Donna Karan, Escada, na Earl Jeans.[1][2] Site na Mahadum Columbia, o aka n'ịmezigharị obodo ukwu dị na New York City, Brussels, na Prague.<ref name="uns.ac.rs">{{Cite web|title=SCENLAB RAZGOVORI / SEZONA 5: ŠTA RADIM I ŠTA MI SE DOGAĐA, Maja Vidaković Lalić, arhitekta i kreativni direktor|url=http://www.scen.uns.ac.rs/?p=20460|archiveurl=https://web.archive.org/web/20231029112956/http://www.scen.uns.ac.rs/?p=20460|archivedate=29 October 2023|accessdate=3 June 2018|work=Scen.uns.ac.rs}}</ref>
Mgbe ọ la ọkụ Serbia n'afọ 2002, [1] ọ pụtara Mikser, [2] nke e gosiri ihe nche anwụ nke o si ọtụtụ ọrụ.[3] Ihe mbụ o mere bụ ụdị 2003 na Belgrade na Rem Koolhaas dị ka onye isi okwu.[4] N'oge ọ nọ na New York City, Lalić onye Dutch architect na mmemme na-abụ ụlọ Prada flagship, nke o ibu.<ref name="blic.rs" />
N'afọ 2006, Lalić akara Mikser Festival, ihe ngosi kwa afọ nke na-abụ nke imewe, ụlọ ụlọ, akwụkwọ obodo, abụ ọhụrụ, nka, egwu, na ikike na Serbia. [1][2] Emume a na-akpọ ndị mmadụ mba ụwa na mpaghara site na ngalaba dị iche n'ime ụlọ ọrụ okike.[3] N'ikiri nwere ihe, na ụlọ ọrụ, ihe ngosi, ihe ngosi, ihe nkiri, na ihe nkiri.[4] N'afọ 2017, ihe omume ahụ dọtara ndị ọbịa 75,000.
Ememme Mikser bụ nke nke nche nche anwụ Mikser, nke ndị eze Mikser, gallery, na oghere dị na mpaghara Savamala.[1] Otu nche ahụ gụsịrị reMiks Studio, Mikser TV, Mikser Organisation, Miksalište Refugee Center, Mikser Café, na ụlọ egwuregwu Balkan Design. [2] N'afọ 2008, site na reMiks Studio, Lalić haziri ikpe Karim Rashid na Belgrade, ebe o ibu Majik Café maka onye ọchụnta ego Serbia Veselin Jevrosimovic.[3][4][5] Ọzọkwa site na reMiks Studio, Lalić duziri akwụkwọ n'azụ ụlọ Telekom na Telenor na Serbia, yana Beolab Laboratory. [6] O mekwara nke ụlọ egwuregwu mbụ nke Belgrade a na-akpọ Supermarket, ebe a na-ere uwe, akwụkwọ, na ihe ọrụ niile n'okpuru otu ụlọ.[4] N'ịbụ nke ụlọ Brutalist, e meghere ụlọ aha ahụ na 2009 ma na-etu ọnụ maka spa, ụlọ oriri na ụlọ, na ụlọ ntutu isi.<ref>{{Cite web|url=https://www.dezeen.com/2009/03/05/supermarket-by-remiks/|title=Supermarket by reMiks - Dezeen|date=5 March 2009|work=Dezeen.com|accessdate=3 June 2018}}</ref>
N'ọnọ Ọgọstụ awụ 2015, o nyere akaakpa Miksalište Refugee Center, nke na-edozi nsogbu ndị Europe na-akwaga mba ọzọ. [1] Ndị ọrụ ahụ ụgbọ ahụ ihe ụgbọ otu puku mmadụ na-agafe Serbia aka iru Western Europe. Mega afu 2015, Lalić n'otu n'otu na-akpawo ọtụtụ ndị na-eto eto na-ihe na Serbia na Milan Furniture Fair, na-eme ka ha gbara na mgbasa ozi Itali na nke mba ụwa.[2] N'afọ 2017, ya na di ya onye Serbia, Ivan Lalić, onye biri n'obodo ahụ, alaka ụlọ Mikser na Sarajevo.[3] Lalić bụ onye bịanyere [[Nkwuputa N'asụsụ Dị N'Otu|aka na njem na Asụsụ Ndị Croatia, Serbia, Bosnia Ndị Montenegro]].<ref>{{Cite web|title=Deklaracija o zajedničkom jeziku|url=https://jezicinacionalizmi.com/lista-potpisnika/|accessdate=2024-06-21|work=Jezici i nacionalizmi}}</ref>
N'afọ 2019, a kpọrọ Lalić "Big SEE Visionary" site n'aka nzukọ Big SEE maka ọrụ ya na ikpo okwu Mikser na emume. <ref>{{Cite web|url=https://bigsee.eu/maja-lalic-ivan-lalic-serbia-big-see-visionary-2019/|title=Maja Lalić, Ivan Lalić Serbia Big SEE Visionary 2019|work=BigSEE.eu|accessdate=27 May 2024}}</ref> Ọ na-arụ ọrụ ugbu a n'ịhazi emume Mikser ọzọ lekwasịrị anya na nkwado, yana ịzụlite mmemme nnwale agụmakwụkwọ na akụ na ụba gburugburu maka ụlọ akwụkwọ na mmekorita ya na United Nations Development Programme. <ref>{{Cite web|url=https://wsa-global.org/person/maja-lalic/|title=Maja Lalić|work=WSA Global|accessdate=27 May 2024}}</ref>
== Onyinye na Ihe Nkwanye ùgwù ==
Lalić bụ onye natara European Citizenship Award na 2016 ma jiri ọtụtụ ihe nrite si na Belgrade's Architectural Salon sọpụrụ ya.[1] Ọzọkwa, ọ natara Lucille Smyser Lowenfish Memorial Prize na Kinne Fellows Memorial Prize, ha abụọ sitere na Mahadum Columbia.[1] Na mgbakwunye, a nabatara ya na European Movement Award na Serbia, e kiri ya Fulbright Prize maka ọrụ ya na ndị gbara ọsọ ndụ na Miksalište center, nke o pre na 2015.<ref name="uns.ac.rs" />
== Ihe odide ==
{{Reflist}}
[[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]]
[[Òtù:Ndị bịanyere aka na Nkwupụta N'asụsụ Dị N'Otu]]
j23jym23fzkpb87bkm8hrvgh1iv4uoa
Rajko Grlić
0
56865
628882
431951
2026-04-05T02:33:17Z
~2026-21038-09
61031
Òtù
628882
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox person|name=Rajko Grlić|image=Rajko Grilić 280508.jpg|caption=<small>Grlić at the ''[[Nije kraj]]'' premiere in May 2008.</small>|birth_date={{Birth date and age|1947|9|2|df=y}}|birth_place=[[Zagreb]], [[PR Croatia]], [[FPR Yugoslavia]]|death_date=|death_place=}}
'''Rajko Grlić''' (amụrụ 2 Septemba 1947) bụ onye ntụzi ihe nkiri Croatian, onye nrụpụta na onye isi. Ọ bụ prọfesọ nke ihe nkiri na Mahadum Ohio na onye nduzi nke Motovun Film Festival na Motovun, Croatia.<ref>{{Cite web|url=http://www.finearts.ohio.edu/film/pages/fac-staff/rajko_grlic.htm|title=:: School of Film @ Ohio University – Rajko Grlic ::|work=finearts.ohio.edu|archiveurl=https://web.archive.org/web/20060902072054/http://www.finearts.ohio.edu/film/pages/fac-staff/rajko_grlic.htm|archivedate=2006-09-02}}</ref>
== Akụkọ ndụ ==
A mụrụ Rajko Grlić na 1947 na Zagreb, SR Croatia, FPR Yugoslavia. Nna m bụ Danko Grlić, onye ọkà ihe ọmụma Croatia a ma ama. Ezinụlọ Grlić (Gerlich) sitere na Schwarzwald, Germany wee bịa na Zagreb na narị afọ nke 19, ebe Eva (née Esra) sitere na ezinụlọ ndị Juu na Sarajevo..<ref>{{Cite news|author=Šuvar|first=Mira|title=U Beograd rado dolazim|publisher=[[Blic]]|date=6 July 2008|url=http://www.blic.rs/Kultura/48182/U-Beograd--rado-dolazim|accessdate=2013-01-18|language=sr}}</ref><ref>{{Cite news|title=Rajko Grlić: Pizdarija je kad danas vele da se nije smjelo slaviti Božić.|publisher=[[Buka (magazine)|Buka]]|date=16 August 2015|url=http://www.6yka.com/novost/87278/rajko-grlic-pizdarija-je-kad-danas-vele-da-se-nije-smjelo-slaviti-bozic.-cak-smo-ga-i-mi-ateisti-slavili|accessdate=2015-08-16|language=sr}}</ref>
Ọ gụsịrị akwụkwọ na ngalaba ihe nkiri nke Academy of Performing Arts na Prague (FAMU) [1] wee soro Emir Kusturica, onye isi ihe nkiri Bosnia rụọ ọrụ. Mgbe agha nke nnwere onwe nke Croatia gasịrị, Grlić kwagara USA.
Na 2017, Grlić bịanyere [[Nkwuputa N'asụsụ Dị N'Otu|aka na nkwupụta Croatian, Serbian, Bosnian na Montenegrin]]. <ref>{{Cite web|author=Derk|first=Denis|title=Donosi se Deklaracija o zajedničkom jeziku Hrvata, Srba, Bošnjaka i Crnogoraca|language=sh|url=http://www.vecernji.hr/hrvatska/deklaracija-o-zajednickom-jeziku-iz-zagreba-donosi-se-30-ozujka-u-sarajevu-1159142|pages=6–7|date=28 March 2017|archivedate=20 September 2017|archiveurl=https://web.archive.org/web/20170920235101/https://www.vecernji.hr/vijesti/deklaracija-o-zajednickom-jeziku-iz-zagreba-donosi-se-30-ozujka-u-sarajevu-1159142|accessdate=5 June 2019}}</ref>
[[Faịlụ:The_Film_Maker,_USA,_Mr._Rajko_Grlic_addressing_a_press_conference,_at_the_47th_International_Film_Festival_of_India_(IFFI-2016),_in_Panaji,_Goa_on_November_23,_2016.jpg|áká_ịkẹngạ|thumb|250x250px|Rajko Grlić (n'aka nri), IFFI (2016) ]]
== Ihe nkiri ==
=== Dị ka onye nduzi ===
* Ụzọ ọ bụla bọọlụ na-agba (''Kud puklo da puklo'', 1974)
* Bravo Maestro (Bravo maestro, 1978)
* The Melody Haunts My Memory (Samo jednom se ljubi, 1981)
* Na Jaws of Life (''U raljama života'', 1984)
* ''Atọ Maka Obi Ụtọ'' (Za sreću je distribuje, 1985)
* Oge okpomọkụ nke White Roses (''Lavolji raj'', 1989)
* ''Charuga'' (''Čaruga'', 1991)
* ''Josephine'' (2002)
* Ebe a na-edebe ihe n'ókè (''Karaula'', 2006)
* Just Between Us (Neka Palmer, 2010)
* ''Iwu'' (''Ustav Republike Hrvatske'', 2016)
=== Dị ka onye na-emepụta ===
* Ụzọ ọ bụla bọọlụ na-agba (''Kud puklo da puklo'', 1974)
* Na Jaws of Life (''U raljama života'', 1984)
* ''Atọ Maka Obi Ụtọ'' (Za sreću je distribuje, 1985)
* Oge okpomọkụ nke White Roses (''Lavolji raj'', 1989)
* ''Čaruga'' (1991)
* ''Ònye chọrọ ịbụ onye isi ala'' (2001)
* Happy Kid (Sretno Pun) (2004)
== Hụkwa ==
* Praška filmska škola
== Ihe odide ==
{{Reflist}}
[[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]]
[[Òtù:Ndị bịanyere aka na Nkwupụta N'asụsụ Dị N'Otu]]
ni0gyfon0wuhqy4uwf56t87t8dyfdgj
Senahid Halilović
0
56866
628921
201836
2026-04-05T04:41:28Z
~2026-21038-09
61031
Òtù
628921
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox person|name=Senahid Halilović|birth_date={{birth-date|22 March 1958}}|birth_place=[[Kladanj]], [[Federal People's Republic of Yugoslavia|Yugoslavia]]|occupation=linguist}}
Senahid Halilović (22 Maachị 1958 - 24 Eprel 2023) bụ ọkà mmụta asụsụ Bosnia bụ onye otu Academy of Sciences and Arts of Bosnia and Herzegovina. [1] Halilović gụrụ akwụkwọ na Mahadum Belgrade wee nweta PhD ya na Dialectology, na-amụ asụsụ East-Bosnia. O bipụtara ihe karịrị 100 akwụkwọ sayensị n'ọhịa nke dialectology.<ref name="slavistickikomitet.ba">{{Cite web|url=http://www.slavistickikomitet.ba/?page_id=12|title=Senahid Halilović, predsjednik Slavističkog komiteta - Slavistički komitet u BiH|work=www.slavistickikomitet.ba|accessdate=24 June 2018}}</ref>
== Orthography nke asụsụ Bosnian ==
A mụrụ Halilović na Kladanj na March 22, 1958, a makwaara ya nke ọma maka enyemaka ya n'ịhazi Bosnia. Asụsụ a na-eji bụ Orthography nke asụsụ Bosnia (Pravopis bosanskog jezika), asụsụ Bosnia (Bosanski jezik) na Grammar nke asụsụ Bosnia (Gramatika bosanskoga jezika). Okwu na-enweghị okwu bụ nha anya site na mkpoputa Croatian na Serbian nke ndenye ọgwụ morphological, maka okwu ndị na-agbaso ụkpụrụ Bosnia (phoneme "h" nke okwu ụfọdụ na asụsụ Bosnia dị na okwu mehko, pop, kahva, mahrama). Na mbipụta 2018 nke Orthography nke asụsụ Bosnia, Halilović nakweere okwu na-enweghị ụda ụda "h" dị ka mmụba na omume asụsụ, [1] nke ndị na-ede akwụkwọ Bosniak katọrọ na ndị ọkà mmụta asụsụ ndị ọzọ mere.. <ref>{{Cite web|first=Snježana|author=Kordić|authorlink=Snježana Kordić|title=Ismail Palić ili Senahid Halilović: Tko to ne zna sociolingvistiku?|url=http://prvasmjena.com/snjezana-kordic-ismail-palic-ili-senahid-halilovic-tko-to-ne-zna-sociolingvistiku/|publisher=prvasmjena.com|date=16 May 2018|language=Serbo-Croatian|archivedate=26 November 2019|archiveurl=https://web.archive.org/web/20191126083753/http://prvasmjena.com/snjezana-kordic-ismail-palic-ili-senahid-halilovic-tko-to-ne-zna-sociolingvistiku/|accessdate=26 November 2019}}</ref>
== Kọmitii Slavic ==
Halilović bụ onye guzobere Kọmitii Slavic (Bosnia na Herzegovina Association of Slavists) nke Bosnia na Herzegovina. [1] Na Septemba 2008, a nabatara Kọmitii Slavic dị ka Kọmitii Naịl nke ndị Slav, otu ìgwè ndị ọkà mmụta na-arụkọ ọrụ na Kọmitii Slavic. Halilović bụ onye bịanyere [[Nkwuputa N'asụsụ Dị N'Otu|aka na nkwupụta nke asụsụ nkịtị nke ndị Croatian, Serbs, Bosnia na Montenegrin]].<ref>{{Cite web|author=Halilović|first=Senahid|authorlink=Senahid Halilović|title=Halilović za N1: Dužni smo osluškivati javnu riječ|language=Serbo-Croatian|work=TV show N1 na jedan (host Nikola Vučić)|url=https://www.youtube.com/watch?v=Zg3DRGByMok|date=26 April 2018|publisher=[[N1 (TV channel)]]|accessdate=26 June 2019}} min 19:34</ref>
== Ọnwụ ==
Halilović nwụrụ na 24 Eprel 2023, mgbe ọ dị afọ 65. <ref>{{Cite news|title=Preminuo akademik Senahid Halilović, autor Pravopisa bosanskoga jezika|url=https://www.oslobodjenje.ba/vijesti/bih/preminuo-akademik-senahid-halilovic-autor-pravopisa-bosanskoga-jezika-855260|accessdate=25 April 2023|work=www.oslobodjenje.ba|date=25 April 2023|language=bs-ba}}</ref>
== Akwụkwọ ==
* ''Bosanski jezik'', Baština, Sarajevo 1991.
* ''Pravopis bosanskoga jezika'', Preporod, Sarajevo 1996.
* ''Bosanskohercegovački dijalektološki zbornik: Govorni tipovi u međuriječju Neretve i Rijeke dubrovačke - VII bat '', Institut za jezik, Sarajevo 1996.
* ''Gnijezdo liepih плаву: Pravilno -__hau____hau____hau__ ma ọ bụ bosanskom jeziku'', Baština, Libris, Sarajevo 1996.
* ''Gramatika bosanskoga jezika'', Dom štampe, Zenica 2000.
* Govor grada Sarajeva na afọ ndụ bosanski jezik, Slavistički komitet, Sarajevo 2009.
* [Ihe e dere n'ala ala peeji]
== Ihe odide ==
{{Reflist}}
[[Òtù:Onye édémédé akwukwọ]]
[[Òtù:Ndị bịanyere aka na Nkwupụta N'asụsụ Dị N'Otu]]
az5smue2c5btn54nc03ds8t4yz0mvjz
Nihad Hasanović
0
56867
628910
201837
2026-04-05T04:01:53Z
~2026-21038-09
61031
Òtù
628910
wikitext
text/x-wiki
Nihad Hasanović bụ onye edemede Bosnia amụrụ na Bihać (Yugoslavia, ugbu a na ọdịda anyanwụ Bosnia na Herzegovina) na 1974..
Ọrụ ya e bipụtara gụnyere ihe nkiri Podigni skip baklju (Bilie elu ọkụ gị, 1996) nke Jajdano dere? (N'ezie?, 2001), a nchịkọta akụkọ Kad ya narodi nestali (Mgbe ក្រង na-apị n'anya, 2003) na akwụkwọ O rožilulu i ra smetnjama (I'm talking about drink alcohol at break dị iche iche, 2008.)ma research 2008..
O bipuštekwala uri ya, edemede ntụgharị (saịtị French, mgbe ụfọdụ Spanish English) nke akwụkwọ akụkọ ahụ dị iche, mana akwụkwọ ahụ dị n'ịntanetị. Ọ tụgharịrị akwụkwọ akụkọ Kenizé Mourad Le jardin de Badalpour, Jean Baudrillard's L'esprit du iyi ọha egwu, site na Emil Cioran's Cahier de Talamanca..
Nihad Hasanović gbasoro ọrụ Sarajevo. Onye ode akwụkwọ bịanyere [[Nkwuputa N'asụsụ Dị N'Otu|aka na nkwupụta nke akaụntụ Croatian, Serbian, Bosnia na Montenegrin]] maka ọrụ asụsụ na mba. Nkwupụta ahụ megidere ndọrọ ndọrọ ọchịchị nke ọkọlọtọ Serbo-Croatian, nke na-eduga n'usoro mmekọrịta mmadụ na-adịghị mma, omenala ndọrọ ndọrọ ọchịchị, na asụsụ nke dabeere na ụkpụrụ nke ịdị n'otu agbụrụ, nke bụ ụzọ nke iguzosi ike n'ihe ndọrọ ndọrọ ọchịchị na mba ndị bụbu Yugoslavia..
== Ihe odide ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* Official website
* [https://web.archive.org/web/20090804155254/http://iwp.uiowa.edu/writers/archive/2002works/Hasanovic_nihad.pdf Ebee ka Dragons nọ (akụkọ dị mkpirikpi)]
* [https://web.archive.org/web/20090804153715/http://iwp.uiowa.edu/91st/vol3_n3/vol3_n3AUTH_fantastic.html International Writing Program, Mahadum nke Iowa]
[[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]]
[[Òtù:Onye édémédé akwukwọ]]
[[Òtù:Ndị bịanyere aka na Nkwupụta N'asụsụ Dị N'Otu]]
qxqfqs9c55yhnfci6vi3hx4wff0cy1j
Maja Herman Sekulić
0
56878
628906
515459
2026-04-05T03:52:46Z
~2026-21038-09
61031
Òtù
628906
wikitext
text/x-wiki
[[File:Maya Herman0023.JPG|thumb|Maja Herman Sekulić]]
Maja Herman Sekulić (amuru Febụwarị 17, 1949) [1] bụ onye ode akwụkwọ Serbian Yugoslavia, ode akwụkwọ na onye ntụgharị asụsụ.
== Akụkọ ndụ ==
A mụrụ Maja Herman Sekulić na Belgrade, Serbia, Yugoslavia, wee nata MA ya. na Akwụkwọ Ụwa sitere na Mahadum Belgrade na 1977, PhD na Comparative Literature si Princeton, New Jersey, na 1986. <ref>{{Cite book|author=Herman|first=Maya|title=In Search of the Silk King: A Novel|date=2005|publisher=|isbn=9781462816484|url=https://books.google.com/books?id=PsBfX_-vV1kC&pg=PA178}}</ref>
Ọ nọrọ na 1990-91 na Germany, 1992-7 na Far East. Mgbe nke ahụ gasịrị, ọ gara New York City na Belgrade. Ọ bụ onye otu Serbian Literary Association, Serbian Literario Society, [1] Serbian of American P.E.N. Center, Academy of American Poets nke International Federation of Journalists (FIJ). <ref name="abstracts">{{Cite web|title=Book of Abstracts|url=https://istina.msu.ru/download/61472586/1dfm0M:q4XFa7t_ZPeywlzOFSBE5L3Oy5I/|work=Alfa BK University|pages=16–17|date=2017}}</ref>
Ọ kuziri na Mahadum Princeton (1985–89), na Mahadum Rutgers (1982–84), bụrụkwa onye nkuzi ọbịa na Harvard, Columbia, Iowa, na mahadum ndị ọzọ. E wezụga ọrụ agụmakwụkwọ, ọ deziela akwụkwọ akụkọ Night na New York site na 1989 ruo 1990, ọ bụkwa onye na-enye aka mgbe niile na Recours au Poème, Belgrade dailies Politika na Blic, "Cultural Journal" na TV Serbian (RTS) na akwụkwọ akụkọ mgbasa ozi na akwụkwọ ndị ọzọ. N'afọ 2017, ọ bịanyere [[Nkwuputa N'asụsụ Dị N'Otu|aka na nkwupụta na Asụsụ nkịtị nke ndị Croats, Serbs, Bosniaks na Montenegrin]].
== Akwụkwọ ==
A sụgharịrị ọrụ ya n'ọtụtụ asụsụ mba ọzọ.
N'afọ 2013 na 2012, e bipụtara ọtụtụ uri ya n'asụsụ abụọ n'asụsụ Bekee na French na Recours au Poeme, Paris . <ref>{{Cite web|title=Les Super Lunes|url=https://www.recoursaupoeme.fr/chroniques/super-moons-les-supers-lunes/la-r%C3%A9daction|work=recoursaupoeme.fr|accessdate=2025-03-09|archivedate=2016-03-04|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160304095938/http://www.recoursaupoeme.fr/chroniques/super-moons-les-supers-lunes/la-r%C3%A9daction}}</ref><ref name="recoursaupoeme">{{Cite web|title=Maja Herman-Sekulić|url=https://www.recoursaupoeme.fr/maja-herman-sekulic/|work=recoursaupoeme.fr|date=December 9, 2017}}</ref>
=== Nchịkọta abụ ===
Ọ malitere ibipụta uri kemgbe 1981, nke mbụ na Knjizevne novine, akwụkwọ akụkọ, mgbe ahụ na akwụkwọ ndị ọzọ a ma ama.
* ''Kamerografija'' (Camerography), 1990.
* Kartografija (Cartography), 1992. [[COBISS (identifier)|COBISS]] [https://plus.cobiss.net/cobiss/si/en/bib/28256519 28256519]
* Iz__kon____kon____kon__ (N'èzí Museum of Wondering), 1997. [[ISBN (identifier)|ISBN]] [[Special:BookSources/86-363-0384-2|86-363-0384-2]]
* Iz puste__ssw____ssw____sw____sswa____ssw__ (Out of the Waste Land) Paideia, 1998. Ọ pụtara dị ka mbipụta asụsụ abụọ nke Bekee na Serbian, dị ka ụtụ na parody nke T.S.Eliot na dị ka ịkwa ákwá maka ọdịnihu Balkan, na mkpuchi na ihe osise nke Mirko Ilic. [ihe odide dị mkpa]
* E-akwụkwọ ya nke ahọpụtara na uri ọhụrụ ahọpụtara site n'aka onye France na-ede uri Matthieu Baumier De La Terre de Désolation (Out of the Wasteland), nsụgharị French nke Elizabeth Brunazzi, July 2015. [[ISBN (identifier)|ISBN]] [[Special:BookSources/978-2-37226-049-7|978-2-37226-049-7]]
* Lady of Vincha (Gospa od Vinče), uri, leftvač Pešić i sinovi, 2017 COBISS. SR-ID 237510668
E bipụtara uri ya n'asụsụ Bekee n'akwụkwọ akụkọ ndị ama ama n'America dị ka The Paris Review na Confrontation; a gụnyere ha n'akwụkwọ edemede n'asụsụ ''Bekee dị ka North Dakota Quarterly'', "Out of Yugoslavia" anthology,1993; The Paris Review, New York, 1992 nke Mark Strand, American Poet Laureate; The Printed Matter, Tokyo, 1992; n'asụsụ German, anthology ''Das Buch der Rånder Lyrik'', Wieser Verlag,1995; nhọrọ asụsụ abụọ na French na Bekee na Recours au Poeme, Paris, 2012 na 2015.
=== Akwụkwọ akụkọ ===
* [Ihe e dere n'ala ala peeji] [[COBISS (identifier)|COBISS]] [https://plus.cobiss.net/cobiss/si/en/bib/102604300 102604300] (Maya Herman, "In Search of the Silk King", a novel, Xlibris, 2005, , Library of Congress 2005902697)
* Dị ka ọ dị, (Ihe osise ndị a na-ewereghị), 2009.
* ''U potrazi za Lolitom'' (Na-ele Lolita anya), 2011. (ọhụrụ, gbanwere "nwaanyị" mbipụta nke akwụkwọ akụkọ Slike), nsụgharị Bekee na nkwadebe maka mbipụta
* Ma Belle, vulnera americka dama Srbije, 2015, Sluzbeni glasnik, Beograd
=== Ihe odide ===
* ''Skice za portrete'' (Sketches for Portraits) Nchịkọta nke edemede na mkparịta ụka na ndị ọrụ ibe na ndị enyi, ndị edemede America na mba ụwa site na Joseph Brodsky ruo Bret Easton Ellis. [[ISBN (identifier)|ISBN]] [[Special:BookSources/86-367-0558-4|86-367-0558-4]]
* ''Knjizevnost prestupa'' (Literuture of Transgression) Nke mbụ e bipụtara n'asụsụ Bekee dị ka usoro edemede na ''James Joyce Quarterly'' na European Studies Journal, mgbe ahụ dị ka edemede doctoral (The Fall of Hyperbaton: Parodic and Revisionary Strategies in Bely, Joyce, and Mann,...)
* ''Prozor u žadu'', Prosveta 1994. Akwụkwọ edemede njem banyere njem site na Thailand, Vietnam, Cambodia na Burma. [[ISBN (identifier)|ISBN]] [[Special:BookSources/86-07-00851-X|86-07-00851-X]]
Ebipụtara ya n'asụsụ Bekee n'okpuru Maya Herman, Window Jade (D.K Book House, Bangkok, London, 1998); Koodu onye mbipụta: B0003/1998-2,000 Window jed: onyonyo sitere na Ndịda Ebe Ọwụwa Anyanwụ Eshia
* ''Digitalna galaksija'' (Digital Galaxy), 2011. [[ISBN (identifier)|ISBN]] [[Special:BookSources/978-86-7694-343-2|978-86-7694-343-2]] bụ akwụkwọ nke micro essay banyere mgbanwe nke ụwa anyị site na mbipụta gaa na mgbasa ozi dijitalụ.
* "Ònye bụ Nikola Tesla? The Genius who gave us Light" Zavod zaben udzike 2015, Belgrade, ( ).
=== Akwụkwọ ndị ọzọ ===
Na mgbakwunye na akwụkwọ maka ndị okenye, Maja Herman Sekulić bipụtara akwụkwọ maka ụmụaka Slon Lala Tulipan, ili kako go Rezёven porcelain site ihe ọrụ nke Dobrosav Bob Zivkovic (Decje novine), M nyere gị German English mbipụta Elephant Lala the Tulipe, ọ bụkwa porcelain e kere eke na ihe ọrụ nke Sibille Sche. Bekee Lazar, Ngwere na Blizzard (Waldo Tribune, Southampton, 2000). Nke a bụ akwụkwọ onye Italy na-ese foto Marco Glaviano (Black Horse Book, New York). Ọ bụ onye dere akwụkwọ foto ọzọ, Skin of France, nke Laurent Elie Badessi dere (Edition Stemmle, Zurich-New York). Onye isi Italy bụ Paolo Magelli dekọrọ ọrụ nke mmepụta ihe nkiri Belgrade Drama Theater nke Harold na Maude kachasị ogologo, na mmegharị Serbian nke ndụ onye edemede Britain bụ Dame Rebecca West, onye na-echere mmepụta nke ihe nkiri Serbia..
== Ihe odide ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* [https://web.archive.org/web/20141013174959/http://www.mayaherman.com/ Ebe nrụọrụ weebụ/Maya Herman]
* [https://books.google.com/books?id=zt0opiQa1KAC&dq=northrop+frye,+maja+herman+sekulic&pg=PT716 Akwụkwọ Google / Ajụjụ ọnụ na Northrop Frye]
* [http://www.paideia.rs/index.php?plugin=kategorijaproizvod&plugin_view=productcategory_detail&page_id=0&kategorijaid=92&lang=srpski Paidea/N'Ala Mfu]
* https://scholar.google.com/scholar?q=%22Maja+Herman+Sekuli%C4%87%22
[[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]]
[[Òtù:Onye édémédé akwukwọ]]
[[Òtù:Ndị bịanyere aka na Nkwupụta N'asụsụ Dị N'Otu]]
f0399m37un7wotfe1ce5filivlf75d9
Oto Horvat
0
56879
628905
201857
2026-04-05T03:49:59Z
~2026-21038-09
61031
Òtù
628905
wikitext
text/x-wiki
Oto Horvat (amuru na 1967) bu onye ode akwukwo Serbia. Ọ rụkwara ọrụ na Florence, Ịtali.
== Ọrụ ndị e mere n'oge na-adịbeghị anya ==
Na 2017, Oto Horvat bịanyere [[Nkwuputa N'asụsụ Dị N'Otu|aka na nkwupụta n'asụsụ Croatian, Serbian, Bosnia na Montenegrin]].<ref>{{Cite web|author=Derk|first=Denis|title=Donosi se Deklaracija o zajedničkom jeziku Hrvata, Srba, Bošnjaka i Crnogoraca|language=Serbo-Croatian|url=http://www.vecernji.hr/hrvatska/deklaracija-o-zajednickom-jeziku-iz-zagreba-donosi-se-30-ozujka-u-sarajevu-1159142|publisher=[[Večernji list]]|pages=6–7|date=28 March 2017|archivedate=20 September 2017|archiveurl=https://web.archive.org/web/20170920235101/https://www.vecernji.hr/vijesti/deklaracija-o-zajednickom-jeziku-iz-zagreba-donosi-se-30-ozujka-u-sarajevu-1159142|accessdate=5 June 2017}}</ref>
== Ọrụ ==
* Gde nestaje šuma (KZNS, Novi Sad, 1987, Branko Award)
* ''Zgrušavanje'' (Matica srpska, Novi Sad, 1990)
* ''Gorki listovi'' (Bratstvo Jedinstvo, Novi Sad, 1990)
* ''Foto'' (Prometej, Novi Sad, 1996)
* ''Canada Gedichte'' (Verlag Bernhard Martin, Fuhrt (Bay), 1999)
* ''Dozvola za boravak'' (Narodna bat, Beograd, 2002)
* Putovati u Olmo (Narodna biblioteka Stefan Prvovenčani, Kraljevo, 2008)
* ''Izabrane & nove pesme'' (Kulturni centar Novog Sada, Novi Sad, 2009)
* Sabo je stao (Agora, Novi Sad, 2014)
* ''Kao Celanovi ljubavnici'' (Akademska bat, Novi Sad, 2016)
* Noćna projectecija (Akademska bat, Novi Sad, 2021)
A na-anọchi anya ha na magazin Zvezde, mana amaghị m Gladam. Antologija srpske obodo ukwu poezije. Radmila Lazić (Beograd Samizdat B92); anwụ Neuen Mieter. Ee, ọ ga-abụrịrị ya. I. Mickiewicz (Berlin, Aufbau Taschenbuch Verlag, 2004) nke Crtež koji kaplje dere. Tesis Vojvodina ọhụrụ Ed. S. Radonjic, (Iji njakịrị, Novi Sad, 1988).
Maka Sabo bịara Horvat wee bipụta akwụkwọ nke afọ 2015, akwụkwọ ahụ meriri akwụkwọ nke Biljana Jovanović na Mirko Kovač nke afọ 2015..
=== Nsụgharị ===
* Janoš Pilinski, Krater. ''Ogwe mmiri ''Abụ ndị a họọrọ (JMMT Forum, Novi Sad, 1992)
* Oto Fenjveši, ''Anđeo haosa ''. Abụ ndị a họọrọ (Prometheus, Novi Sad, 2009)
* Hans Magnus Encensberger, mgbe ọ na-ehi ụra. ''N'ikpeazụ, ọ na-ekwu okwu n'ụgbọelu. ''Abụ ndị a họọrọ (Agora, Zrenjanin, 2010)
== Ihe odide ==
{{Reflist}}
[[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]]
[[Òtù:Onye édémédé akwukwọ]]
[[Òtù:Ndị bịanyere aka na Nkwupụta N'asụsụ Dị N'Otu]]
helh0yzohyyw7shqhpf9fevv2et4jjx
Srećko Horvat
0
56880
628894
364199
2026-04-05T03:17:17Z
~2026-21038-09
61031
Òtù
628894
wikitext
text/x-wiki
[[File:Welche Linke wollen wir? (44245942400).jpg|thumb|Welche Linke wollen wir? (44245942400)]]
Srećko Horvat (amụrụ 28 February 1983) bụ onye ọkà ihe ọmụma Croatian, onye edemede na onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị. Akwụkwọ akụkọ German Der Freitag kpọrọ ya "otu n'ime ndị kacha akpali akpali nke ọgbọ anyị" [1] ma kpọkwara ya "onye iro nke mpaghara post-Yugoslavia". [2] Akụkọ a apụtala na The Guardian, Al Jazeera, Der Spiegel, Jacobin, Newsweek, na New York Times.
== Ndụ ==
A mụrụ Horvat na Osijek, Croatia, ma ọ nọrọ afọ asatọ mbụ nke ndụ ya na Germany ruo mgbe ọ laghachiri na Croatia na 1991. [1] Mgbe ọ laghachiri na Croatia, ọ nwere mmasị na 1990s punk scene, [1] ọ gụsịrị akwụkwọ na Faculty of Philosophy na Zagreb, [2] ọ malitere dezie akwụkwọ akụkọ Croatian nke afọ iri abụọ na abụọ nke Zarez, Protivinost ndọrọ ndọrọ ọchịchị). Ndozi ndọrọ ndọrọ ọchịchị) nke Znakovi postogmodern grada (Ihe ịrịba ama nke Postmodern City) nke Croatia nke Serbia. Kemgbe ahụ, o deela ọtụtụ akwụkwọ na Croatian na Bekee (Poetry from the Future, The Radicality of Love and Subversion!), ọtụtụ n'ime ha ka a sụgharịrị n'asụsụ ndị ọzọ, gụnyere Chinese, Korean, Spanish, Turkish na German. Na 2008, ọ tọrọ ntọala Subversive Festival, ebe ọ na-eje ozi dị ka onye nduzi mmemme ruo 2013. Na 2016, o guzobere Democracy in Europe Movement 2025 na Yanis Varoufakis, nke ọ bụ ugbu a.. <ref>{{Cite web|url=https://diem25.org/cc/|title=Coordinating Collective}}</ref>
== Echiche na ọrụ ndọrọ ndọrọ ọchịchị ==
A na-ewere Horvat dù ka otu n'ime "nụ dù n'etiti mới aka ekpe new post-Yugoslavia".[1] O ada n'òtù dị iche iche na-eme ngaến iwe nộa niile, including ngaến iwe nườn bộng 2009 in Croatia, Occupy Wall Street in 2011 by the World Social Forum in Senegal and Tunisia.[2] Nzukọ G20 Hamburg na 2017, nke ọ kọwara dị ka "ihe iyi egwu dystopian", o kwuru na "nsogbu ahụ bụ ụra nke ndị isi nke ụwa efu, Merkel, May na ndị nnọchiteanya ndị ọzọ nke nzukọ G20, nke bụ mmalite nke nrọ dystopian anyị ugbu a (ọnwụ, egwu ọha na eze, nsogbu ndị gbara ọsọ ndụ na mgbanwe mmekọrịta ọha na eze) [3] Ebe ọ bụ na 2016, o kwuru na [4] Mgbe a jụrụ ya ihe Facebook-Cambridge Analytica data scandal pụtara maka ọdịnihu ndọrọ ndọrọ ọchịchị, o kwuru na "ọdịnihu dị nso ma anyị na-echeta na ụbọchị mbụ nke mgbanwe dị ize ndụ karịa ihe anyị ghọtara n'okpuru ndọrọ ndọrọ ọchịchị". Na 2017, ọ bịanyere [[Nkwuputa N'asụsụ Dị N'Otu|aka na nkwupụta nke asụsụ Croatian, Serbian, Bosnian na Montenegrin]].<ref>{{Cite web|author=Derk|first=Denis|title=Donosi se Deklaracija o zajedničkom jeziku Hrvata, Srba, Bošnjaka i Crnogoraca|language=Serbo-Croatian|url=http://www.vecernji.hr/hrvatska/deklaracija-o-zajednickom-jeziku-iz-zagreba-donosi-se-30-ozujka-u-sarajevu-1159142|pages=6–7|date=28 March 2017|archivedate=20 September 2017|archiveurl=https://web.archive.org/web/20170920235101/https://www.vecernji.hr/vijesti/deklaracija-o-zajednickom-jeziku-iz-zagreba-donosi-se-30-ozujka-u-sarajevu-1159142|accessdate=5 June 2019}}</ref>
== Ememme Ndị Agha ==
Horvat bụ otu n'ime ndị malitere 2008 Subversive Festival, [1] ihe omume kwa afọ nke gụnyere Oliver Stone, Alexis Tsipras, Aleida Guevara, Slavoj Žižek, Tariq Ali, Zygmunt Bauman, David Harvey na Saskia Sassen, n'etiti ndị ọzọ. Na 2013, o kwuru na ndị òtù nke mmemme ahụ hapụrụ Emme Subversive "n'ihi ọdịiche dị na nghọta nke nzube nke ntụziaka nke ụzọ ndị na-etinye aka na Subversive Forum na, n'ozuzu, nzube nke Emme Subversive". [1] [2] Ndị Praxis School na-ejikarị mmetụta nke Emme Subversive, otu ndị ọkà ihe ọmụma Marxist malitere na SFR Yugoslavia na 1960 na 2017, Horvat bipụtara akwụkwọ Subversion! Onye ọkà mmụta asụsụ America bụ Noam Chomsky kwuru n'akwụkwọ ya, "Site na ahụmahụ onwe ya, ọ bara ọgaranya na ndị mmanye iwu, ọ na-agụkwa ọtụtụ akwụkwọ ochie na nke ọhụrụ." [3] Dị ka Chomsky si kwuo, "Horvat na-eduga anyị na njem nleta nke ọrịa nke mmepeanya na-enweghị afọ ojuju nke nwere ọtụtụ ụzọ isi dozie ihe ọjọọ ma nweta ọdịnihu dị mma."". <ref name="zero-books.net">{{Cite web|url=http://www.zero-books.net/books/advancing-conversations-srecko-horvat|title=Advancing Conversations: Srećko Horvat - Subversion! -- Zero Books -- Book Info|work=www.zero-books.net|accessdate=2025-03-09|archivedate=2019-07-24|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190724022816/http://www.zero-books.net/books/advancing-conversations-srecko-horvat}}</ref>
== Ihe nkiri nkà ihe ọmụma ==
Na 2014, Horvat malitere ịrụ ọrụ na Ụlọ ihe nkiri Philosophical (Filozofski Teatar) nke Croatian National Theatre na Zagreb. Echiche bụ ịmalite mmekọrịta chiri anya na nkà ihe ọmụma nke ihe nkiri ahụ.[1] Ọ bụ usoro arụmụka ọha na eze kwa ọnwa maka ndị na-eche echiche. Ndị ọbịa gụnyere M.I.A., Vanessa Redgrave, Margarethe von Trotta, Adam Curtis, Herta Müller, Hito Steyerl, Mladen Dolar, Julia Kristeva, Eva Illouz, Tariq Ali, Bobby Gillespie, Thomas Piketty na ndị ọzọ. Dị ka ụlọ ihe nkiri mba Croatian si kwuo, ọnụ ọgụgụ ndị ọbịa na saịtị ahụ site na 2014 ruo 2018 bụ ihe dị ka 20,000..<ref>{{Cite web|url=https://www.hnk.hr/hr/filozofski-teatar/|title=Filozofski teatar|work=HNK|accessdate=2025-03-09|archivedate=2022-12-10|archiveurl=https://web.archive.org/web/20221210080333/https://www.hnk.hr/hr/filozofski-teatar/}}</ref>
== Nkwụsị nke usoro ihe omume telivishọn nke Sane Society ==
Na 2013, Horvat bụ onye ọbịa nke ihe ngosi TV ọgụgụ isi nke Croatian National Television a na-akpọ Zdravo Društvo (Sane Society) bụ onye gbalịrị imezi oghere omenala Balkan ma kwado ọtụtụ ndị nwere ọgụgụ isi dị ka Renata Salecl, Rade Šerbedžija, Andrej Nikolaidis na Viktor Ivančić, n'etiti ndị ọzọ. Dị ka iwu si dị, onye nlekọta kwụsịrị ma kwuo "usoro na-adịgide adịgide". Otú ọ dị, onye edemede Bosnia Miljenko Jergović kwuru na ọ ga-abụ na ihe nkiri TV agaghị ewepụ ọ bụrụgodị na ọ bụghị maka gị. Jergović kwuru, sị: "Ọ bụrụ na ọ mere na 1942, ọ kwụsịrị na Jasenovac. Ọ bụrụ na ọ mere na 1972, ọ kwụsịrị na Lepoglava. Na 2014, ihe nkiri TV gosipụtara eziokwu banyere Croatia.".<ref>{{Cite web|title=Cinizam Gorana Radmana protivan je zdravom društvu|url=http://www.jergovic.com/sumnjivo-lice/cinizam-gorana-radmana-protivan-je-zdravom-drustvu/|accessdate=18 January 2023|work=www.jergovic.com}}</ref>
== Akwụkwọ ==
=== N'asụsụ Bekee ===
* Gịnị ka Europe chọrọ? The Union and its Discontents (ya na Slavoj Žižek), Istros Books, 2013<ref>{{Cite book|title=What Does Europe Want?|year=2013|publisher=Istros Books, London|isbn=978-1908236166|url=http://istrosbooks.com/products/books/what-does-europe-wantg-union-and-its-discontents-35/|author=Slavoj Žižek}}</ref>
* Welcome to the Desert of Postsocialism (ya na Igor Štiks), Verso, 2014
* The Radicality of Love, Polity Press, 2015
* ''Nnupụisi!''[Ihe e dere n'ala ala peeji]
* Abụ sitere n'ọdịnihu, Penguin, 2019
* Mgbe Apocalypse gasịrị, Polity Press, 2021
=== N'asụsụ French ===
* "Ka anyị zọpụta ndị nzọpụta anyị", mbipụta Lignes, 2013
=== N'asụsụ German ===
* Nach dem Ende der Geschichte Laika-Verlag, Hamburg, 2013
* Ọ ga-abụ na Europa? - Rettet uns vor den Rettern (ya na Slavoj Žižek) Laika-Verlag, Hamburg, 2013
=== N'asụsụ Croatian ===
* ''Znakovi postmodernog grad'' Jesenski na Turk, Zagreb, 2007
* ''Protiv političke korektnosti. Od Kramera do Laibacha, na-abụ''[Ihe e dere n'ala ala peeji] [Ihe e dere n'ala ala peeji]
* Budućnost m na-eme ihe nkiri Svijet distopijskog, HFS, Zagreb, 2008
* Antibarbarus, Zagreb, 2008
* Diskurs terrorma AGM, Zagreb, 2008
* ''Ljubav zaRFINK'' Naklada Ljevak, Zagreb, 2009
* ''Pravo na pobunu'' (ya na Igor Štiks), Fraktura, Zagreb, 2010
* Pažnja! Neprijatelj prushushush Naklada Ljevak, Zagreb, 2011
* ''Ịkụlụ n'ebe ndị mmadụ nọ?'' (ya na Slavoj Žižek), Algoritam, Zagreb, 2013
=== N'asụsụ Spanish ===
* "South na-arịọ maka okwu. Ọdịnihu nke Europe na nsogbu" (ya na Slavoj Žižek), Akwụkwọ Del Lince (2014)
* "Ịhụnanya siri ike", Katakrak, Pamplona (2016)
* "Okwu iyi ọha egwu", Katakrak, Pamplona (2017)
* "Nkwurịta okwu! Mkparịta ụka na Srećko Horvat" (ya na Alfie Bown), Katakrak, Pamplona (2019)
* "Poesia del futuro", Paidós, Barcelona (2020)
* "Ihe niile ga-agbanwe!" (ya na Renata Ávila), Rayo Verde Editorial (2021)
* "Mgbe apocalypse gasịrị", Katakrak, Pamplona (2021)
=== N'asụsụ Catalan ===
* ''Mgbe apocalipsi gasịrị'', Arcàdia, Barcelona (2021)
== Isiokwu ==
* "Nwee ekele maka Ọzara nke Mgbanwe", Monthly Review, March 2012
* "Croatia - onye kachasị ọhụrụ nke EU", The Guardian, July 2013
* [https://www.theguardian.com/commentisfree/2013/dec/04/croatia-gay-marriage-vote-europe-rotten-heart "Croatia - ihe ịrịba ama nke obi rere ure nke Europe], The Guardian, December 2013
* [https://www.theguardian.com/commentisfree/2014/mar/16/ukraine-lenin-statues-rejection-russia-eu "Ihe oyiyi Lenin dara ada na Ukraine"], The Guardian, March 2014
* "Agha Ụwa Mbụ: ọ bụ Gavrilo Princip onye na-eyi ọha egwu ma ọ bụ onye na-alụ ọgụ maka nnwere onwe?", The Guardian, Eprel 2014
* [http://www.aljazeera.com/indepth/opinion/2014/02/why-are-balkans-boiling-again-201421291050358518.html "Gịnị mere Balkan ji sie ọzọ?"], Al Jazeera, February 2014
* [http://www.aljazeera.com/indepth/opinion/2014/01/it-libidinal-economy-stupid-201411991730302886.html "Ọ bụ akụ na ụba Libidinal, nzuzu!"], Al Jazeera, Jenụwarị 2014
* [https://www.nytimes.com/2014/02/19/opinion/godot-arrives-in-sarajevo.html?_r=0 "Godot rutere Sarajevo"], The New York Times, February 2014
* [https://www.neme.org/texts/the-future-is-here "Ọdịnihu Dị Ebe A"], NeMe, Jenụwarị 2011
== Ihe odide ==
{{Reflist}}
[[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]]
[[Òtù:Onye édémédé akwukwọ]]
[[Òtù:Ndị bịanyere aka na Nkwupụta N'asụsụ Dị N'Otu]]
c2jp80rj8t5qz4aqxgc72wv4oo5hirj
Viktor Ivančić
0
56884
628904
201863
2026-04-05T03:47:49Z
~2026-21038-09
61031
Otú
628904
wikitext
text/x-wiki
{| class="infobox biography vcard"
! colspan="2" class="infobox-above" style="font-size:125%;" |<div class="fn">Viktor Ivančić</div>
|-
| colspan="2" class="infobox-image" |[[File:ViktorIvancic.jpg|frameless]]<div class="infobox-caption">Ivančić na 2015</div>
|-
! class="infobox-label" scope="row" |A mụrụ ya
| class="infobox-data" |<span style="display:none">(<span class="bday">1960-10-08</span>) </span>8 Ọktoba 1960 (afọ 64) <br /><div class="birthplace" style="display:inline">[[Sarajevo]], [[PR Bosnia and Herzegovina|PR Bosnia na Herzegovina]], [[SFR Yugoslavia|Yugoslavia]]</div>
|-
! class="infobox-label" scope="row" |Mba
| class="infobox-data category" |[[Croat|Onye Croatia]]
|-
! class="infobox-label" scope="row" |Alma mater
| class="infobox-data" |[[University of Zagreb|Mahadum nke Zagreb]]
|-
! class="infobox-label" scope="row" |Ọrụ (s)
| class="infobox-data role" |Onye nta akụkọ, onye nta akụkọ telivishọn
|}
Viktor Ivančić (amụrụ 8 Ọktoba 1960) bụ onye nta akụkọ Croatia, nke a kacha mara amara dị ka onye nchoputa na onye isi nchịkọta akụkọ nke satirical kwa izu Feral Tribune. . <ref name="HDP">{{Cite web|url=http://www.hdpisaca.org/clan.asp?clan_id=177|title=HDP – hrvatsko društvo pisaca|publisher=Hdpisaca.org|accessdate=2011-08-04|archiveurl=https://web.archive.org/web/20110726143838/http://www.hdpisaca.org/clan.asp?clan_id=177|archivedate=26 July 2011}}</ref>
Onye obodo Split, Ivančić deziọnɔ bảnh nhật bảnh nke Faculty of Electrical Engineering, Mechanical Engineering and Naval Architecture, of the University of Split.[1] Ọ bịara n'ihu ọha na 1980 dị ka otu a na-akpọ VIVA LUDEŽ, atọ n'ime ha bụ ndị mbụ mere ihe ọchị na ngalaba ihe nkiri Split na Slobodna Dalmacija, Nedjeljna Dalmacija na Omladinska Iskra. Mgbakwụnye kwa izu, nke mechara bụrụ Feral Tribune, gosipụtara kọlụm a na-akpọ Bilježnica Robija K. (Akwụkwọ ndetu nke Robi K.), bụ ebe o nyere nkọwa satirical gbasara akụkụ mmekọrịta ọha na eze na ndọrọ ndọrọ ọchịchị nke ụlọ akwụkwọ elementrị..
N'afọ mbụ nke nnwere onwe Croatia, Ivančić nke Feral Tribune meriri ọchịchị Franjo Tuđman nke Croatian Democratic Union (HDZ). Ná mmalite afọ 1993, Miroslav Kutle, bụ́ onye ọchụnta ego ya na Tuđman na Gojko Šušak nwere njikọ chiri anya, weghaara Slobodna Dalmacija. Ọfọn, a na-ebipụta Feral Tribune na ibe Split kwa ụbọchị.
Otú ọ dị, ọnwa ole na ole ka e mesịrị, Feral Tribune pụtara dị ka akwụkwọ akụkọ kwa izu, na-aghọ akwụkwọ akụkọ kwa ụbọchị na December 1993. [1] Viktor Ivančić ghọrọ onye nchịkọta akụkọ ya. N'otu oge ahụ, magazin ahụ bụ otu n'ime ndị mbụ na-agbagha gọọmenti n'ihu ọha, na-ekpughe mpụ nke ndị agha Croatian, na-arụ ọrụ maka HDZ, akụkụ kachasị esemokwu nke privatization nke mba ndị ọzọ.
Ivančić nwetara otuto dị ukwuu site n'aka ndị ọgbọ ya ma nye ya ọtụtụ akụkọ. N'aka nke ọzọ, gọọmentị Tuđman megwara site na mkpọsa nke gụnyere ụtụ isi maka mmekọahụ, iyi egwu mmekọahụ, ebubo mpụ megide ndị ọrụ Feral, na mmebi akụ na ụba nke ụlọ ọrụ gọọmentị nwere. Ebipụtala ụfọdụ ọrụ Ivančić. N'oge na-adịghị anya mgbe ọ nwetasịrị iyi egwu ọnwụ ọha site n'aka ndị isi HDZ, Ivančić e debanyere n'ime ndị agha Croatian na Disemba 31, 1993..
Na njedebe nke 1990s, Ivančić kwụsịrị ịbụ onye nchịkọta akụkọ nke Ferals, na-ahọrọ ịrụ ọrụ maka magazin ahụ dịka onye edemede. E mechara bipụta ụfọdụ akwụkwọ m. Mgbe Feral Tribune kwụsịrị ịdị adị na 2008, Novosti bipụtara ya..
Na 2017, Ivančić bịanyere [[Nkwuputa N'asụsụ Dị N'Otu|aka na nkwupụta n'asụsụ Croatian, Serbian, Bosnia na Montenegrin]].<ref>{{Cite web|author=Derk|first=Denis|title=Donosi se Deklaracija o zajedničkom jeziku Hrvata, Srba, Bošnjaka i Crnogoraca|language=sh|url=http://www.vecernji.hr/hrvatska/deklaracija-o-zajednickom-jeziku-iz-zagreba-donosi-se-30-ozujka-u-sarajevu-1159142|publisher=[[Večernji list]]|pages=6–7|date=28 March 2017|archivedate=29 March 2017|archiveurl=https://web.archive.org/web/20170329193028/http://www.vecernji.hr/hrvatska/deklaracija-o-zajednickom-jeziku-iz-zagreba-donosi-se-30-ozujka-u-sarajevu-1159142|accessdate=5 June 2019}}</ref>
== Akwụkwọ ==
* Akwụkwọ edemede Robi K. (1995)
* Akara ''Dọt na mkpụrụedemede U'' (1998)
* Bonfire maka ịkwa iko na-emegide ndị Croatia (2003)
* ''Ịkụ ifufe'' (2003)
* Ndụ na-arụ ọrụ (2005)
* ''Akụkọ Robi K.'' (2006)
* ''Anụmanụ Croatica'' (2007)
* ''Mmiri nke Ugwu'' (2009)
* ''Ihe mere m ji dee na edemede ndị ọzọ'' (2010)
* ''Robi K.- Mwakpo nke atọ'' (2011)
* ''Yugoslavia na-adị ndụ ruo mgbe ebighị ebi'' (2011)
* ''Ndị ọrụ na ndị na-akwụ ụgwọ'' (2015)
* Ịgba bọọlụ n'etiti (2015)
== Ihe odide ==
{{Reflist}}
[[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]]
[[Òtù:Onye édémédé akwukwọ]]
[[Òtù:Ndị bịanyere aka na Nkwupụta N'asụsụ Dị N'Otu]]
770e0v821yphtcp8p178ijsenhfqn72
Ivan Ivanji
0
56885
628889
393244
2026-04-05T02:57:24Z
~2026-21038-09
61031
Òtù
628889
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
Ivan Ivanji (Serbian Cyrillic: Иван Ивањи; 24 Jenụwarị 1929 - 9 Mee 2024) bụ onye ode akwụkwọ Serbia nke dere ọtụtụ akwụkwọ na mba ụwa..
== Akụkọ ndụ ==
E jidere Ivanji nke Auschwitz na Buchenwald na 1944 na 1945. Ọ bụ onye edemede nke saịtị Yugoslavia Writers' Union site na 1982 ruo 1988. Akwụkwọ ikpeazụ bụ akụkọ ifo banyere ahụmahụ nke Agha Ụwa Mbụ na Zrenjanin (Betschkerek) nke Banat. O si Serbian sụgharịa ọrụ ya gaa German. A mụrụ ya na 1929 na Zrenjanin, Serbia, nwa Vienna na Belgrade.
Na 2017, ọ bịanyere [[Nkwuputa N'asụsụ Dị N'Otu|aka na nkwupụta nke asụsụ Croatian, Serbian, Bosnian na Montenegrin]].<ref>{{Cite web|author=Derk|first=Denis|title=Donosi se Deklaracija o zajedničkom jeziku Hrvata, Srba, Bošnjaka i Crnogoraca|language=Serbo-Croatian|url=http://www.vecernji.hr/hrvatska/deklaracija-o-zajednickom-jeziku-iz-zagreba-donosi-se-30-ozujka-u-sarajevu-1159142|pages=6–7|date=28 March 2017|archivedate=20 September 2017|archiveurl=https://web.archive.org/web/20170920235101/https://www.vecernji.hr/vijesti/deklaracija-o-zajednickom-jeziku-iz-zagreba-donosi-se-30-ozujka-u-sarajevu-1159142|accessdate=5 June 2019}}</ref>
N'ọnwa Eprel 2020, a họpụtara ya ka ọ bụrụ nwa amaala Weimar.
Ivanji nwụrụ na Weimar, Thuringia, Germany na 9 Mee 2024, mgbe ọ dị afọ 95.
== Ọrụ Akụkọ ifo ==
* ''Dioklecijan''. Belgrade 1973<br /><br /> [East] Berlin 1976; Munich 1978, {{ISBN|3-471-77834-9}}
* ''Smrt za Zmajevoj steni''. 1982<br /><br />. Dorsten 1984, {{ISBN|3-924593-02-7}}
* ''Konstantin''. Belgrade 1988<br /><br />, Verlag Volk und Welt, Berlin 1988, {{ISBN|3-353-00326-6}}
* ''Schattenspringen''. Vienna 1993, {{ISBN|3-85452-251-7}}
* ''Ein ungarischer Herbst'', Vienna 1995, {{ISBN|3-85452-280-0}}
* ''Barbarossas Jude'', Vienna 1996, {{ISBN|3-85452-299-1}}
* ''Der Aschenmensch von Buchenwald''. Vienna 1999, {{ISBN|3-85452-429-3}}
* ''Die Tänzerin und der Krieg''. Vienna 2002, {{ISBN|3-85452-456-0}} Serbocroatian Title: ''Balerina i rat'', 2003
* ''Geister aus einer kleinen Stadt'', Vienna 2008, {{ISBN|978-3-85452-633-9}}
== Ihe nrite ==
* ''2011 Austrian Cross for Science and Art, I Class Extraordinary''
== Ihe odide ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* http://wordswithoutborders.org/contributor/ivan-ivanji/
[[Òtù:Onye édémédé akwukwọ]]
[[Òtù:Ndị bịanyere aka na Nkwupụta N'asụsụ Dị N'Otu]]
32d8z4mg1zits3u5zqf91ytpnzywz0q
Željko Ivanković
0
56887
628908
201868
2026-04-05T03:57:35Z
~2026-21038-09
61031
Òtù
628908
wikitext
text/x-wiki
Željko Ivanković (amuru August 29, 1954 na Vareš) bu onye odee Bosnian Yugoslavia, onye ode akwukwo, ode akwukwo nkenke, na onye ntughari..
== Ọrụ ndị e mere n'oge na-adịbeghị anya ==
Na 2017, Željko Ivanković bịanyere [[Nkwuputa N'asụsụ Dị N'Otu|aka na nkwupụta n'asụsụ Croatian, Serbian, Bosnian na Montenegrin]].<ref>{{Cite web|author=Derk|first=Denis|title=Donosi se Deklaracija o zajedničkom jeziku Hrvata, Srba, Bošnjaka i Crnogoraca|language=Serbo-Croatian|url=http://www.vecernji.hr/hrvatska/deklaracija-o-zajednickom-jeziku-iz-zagreba-donosi-se-30-ozujka-u-sarajevu-1159142|publisher=[[Večernji list]]|pages=6–7|date=28 March 2017|archivedate=20 September 2017|archiveurl=https://web.archive.org/web/20170920235101/https://www.vecernji.hr/vijesti/deklaracija-o-zajednickom-jeziku-iz-zagreba-donosi-se-30-ozujka-u-sarajevu-1159142|accessdate=5 June 2019}}</ref>
== Ọrụ ==
=== Akwụkwọ ===
* Nesto od onog što jest, Sarajevo, 1978 (abụ uri)
* ''Utrka puzeva'', Sarajevo, 1982 (abụ uri)
* ''Vrijeme bez glagola'', Sarajevo, 1986 (abụ uri)
* '' (D) ogledi'', Tuzla, 1987 (ọmụmụ, edemede, nkatọ akwụkwọ)
* Price o duel i smrti, Banja Luka (akụkọ dị mkpirikpi)
* Urusa ঠিক, Sarajevo, 1990 (abụ uri)
* ''Zvjezdangrad'', Sarajevo, 1990; Wuppertal, 1995; Sarajevo, 2000; Sarajevo-Wuppertal (akụkọ dị mkpirikpi maka ụmụaka)
* Dodirom na quits poce, Sarajevo, 1992; Zagreb-Sarajevo, 2006 (akwụkwọ akụkọ)
* ''700 dana opsade'', Zagreb, 1995 (akwụkwọ akụkọ agha)
* Izgubljeni zavicaj, Ljubljana, 1995 (abụ uri)
* Ljubav u Berlinu, Zagreb, 1995; Sarajevo, 1995 (akwụkwọ akụkọ)
* ''TKO m upalio mrak?'', Zagreb, 1995; Sarajevo, 2000 (akụkọ dị mkpirikpi)
* (D) ogledi, II, Zenica, 1997 (ihe odide)
* Trazenje zavicaja, Zagreb, 1997 (abụ uri)
* ''Izbor poezije'', Sarajevo, 1999 (abụ uri)
* Pisci franjevci vareskog, Split-Vareš, 1999 (ihe odide)
* (D) ogledi, III, Mostar, 2000 (ọmụmụ, edemede, nkatọ akwụkwọ)
* Ọnụahịa ọhụrụ o duel i smrti, Zagreb-Sarajevo, 2001 (akụkọ dị mkpirikpi)
* ''Na marginama kaosa'', Sarajevo, 2001 (ihe odide)
* Raskos, Dinọgọn, Zagreb, 2002 (abụ uri)
* ''Odrastanja'', Sarajevo, 2002 (akụkọ dị mkpirikpi maka ụmụaka)
* Vareske price, Vareš-Wuppertal, 2003 (akụkọ dị mkpirikpi)
* ''Izbor prica hrvatskih pisaca za olig u Bosni na Hercegovini'', Sarajevo-Zagreb-Wuppertal, 2005.
* ''Izbor bụ hrvatskih pisaca za olig u Bosni na Hercegovini'', Sarajevo-Zagreb-Wuppertal, 2005.
* Isus m si novine, Sarajevo, 2006 (abụ uri)
* ''Tetoviranje identité. Pohlepa za pro__ssw____ssw____sw____s____sw__'', Sarajevo, 2007 (ihe odide)
* [Ihe e dere n'ala ala peeji] (poezija)
* Citati Ivankovica ma ọ bụ Sarajevu, Sarajevo, 2010. (arụmụka)
* [Ihe e dere n'ala ala peeji] (Ihe e ji mara)
* [Ihe e dere n'ala ala peeji] (kolumne)
=== Nsụgharị ===
* ''Mozart: Pisma ocu'', Banja Luka, 1990., 1991., 2003.
* Price stare Kine, Sarajevo, 1991.
* [Ihe e dere n'ala ala peeji]
* ''G. A. Bürger: Pustolovine baruna Münchhausena'', Sarajevo, 2003. (koautorstvo s Romanom Ivankovicem)
* Israel Zwi Kanner: Zidovske price, Zagreb - Sarajevo, 2007.
* [Ihe e dere n'ala ala peeji]
* ''Hans Küng: Izborena sloboda. Sjecanja''[Ihe e dere n'ala ala peeji] (koautorstvo s Romanom Ivankovicem)
== Ihe odide ==
{{Reflist}}
== Ịgụ ihe ọzọ ==
* ''Mirko Marjanović,'' ''Leksikon hrvatskih književnika Bosne na Hercegovine od najstarijih nke oge,'' nke ihe, ''Matica hrvatska Sarajevo,'' ''HKD Napredak, Sarajevo, 2001.''
[[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]]
[[Òtù:Onye édémédé akwukwọ]]
[[Òtù:Ndị bịanyere aka na Nkwupụta N'asụsụ Dị N'Otu]]
04ge3g5ewxixvswmd58ssba2r2gfvhp
Rada Iveković
0
56888
628895
201876
2026-04-05T03:20:14Z
~2026-21038-09
61031
Otú
628895
wikitext
text/x-wiki
{| class="infobox biography vcard"
! colspan="2" class="infobox-above" style="font-size:125%;" |<div class="fn">Rada Iveković</div>
|-
! class="infobox-label" scope="row" |A mụrụ ya
| class="infobox-data" |1945<br /><div class="birthplace" style="display:inline">[[Zagreb]], [[Socialist Federal Republic of Yugoslavia|Yugoslavia]]</div>
|-
| colspan="2" class="infobox-full-data" |<templatestyles src="Module:Infobox/styles.css"></templatestyles>
|-
! class="infobox-label" scope="row" |Oge
| class="infobox-data category" |Nkà ihe ọmụma nke narị afọ nke 20
|-
! class="infobox-label" scope="row" |Ụlọ akwụkwọ
| class="infobox-data category" |Nkà ihe ọmụma Buddha, Nkà ihe ọmụma ụmụ nwanyị
|-
! class="infobox-label" scope="row" |<div style="display: inline-block; line-height: 1.2em; padding: .1em 0; ">Ihe ndị bụ isi na-amasị ya</div>
| class="infobox-data" |Nkà ihe ọmụma ndọrọ ndọrọ ọchịchị, nkà ihe ọmụma ụmụ nwanyị
|- class="note"
! class="infobox-label" scope="row" |<div style="display: inline-block; line-height: 1.2em; padding: .1em 0; ">Echiche ndị a ma ama</div>
| class="infobox-data" |"Ikekọrịta ezi uche"
|}
Rada Iveković (amụrụ na 1945 na Zagreb, Yugoslavia) bụ prọfesọ Croatia, ọkà ihe ọmụma, Indologist na onye edemede..
== Nnyocha ==
Mmasị nyocha nke Iveković gụnyere nkà ihe ọmụma atụnyere (nkà ihe ọmụma Asia, karịsịa India, na West), nkà ihe ọmụma ụmụ nwanyị, na nkà ihe ọmụma ndọrọ ndọrọ ọchịchị.. <sup class="noprint Inline-Template Template-Fact" style="white-space:nowrap;">[''[[wikipedia:Tinye edensibịa|<span title="This claim needs references to reliable sources. (August 2013)">citation needed</span>]]'']</sup>
akpan akpan, the parts of the intellectual work of Iveković: Modern European knowledge, Modern modern knowledge, Orientalism of philosophy (Western), women of art ihe mere eme, okwu nke mba, state of the citizen, the problem of Ịhị mba nanya, nke ime ihe ike nke agha, nsogbu nke njirimara nke Europe, nke ochichi onye kwuo uche. <sup class="noprint Inline-Template Template-Fact" style="white-space:nowrap;">[''[[wikipedia:Tinye edensibịa|<span title="This claim needs references to reliable sources. (August 2013)">citation needed</span>]]'']</sup>
Mmasị ndị ọzọ nke Iveković gụnyere: echiche agụmagụ, akụkọ agụmagụ, ọmụmụ agụmagụ ụmụ nwanyị, mmụta gbasara mmadụ, na French karịsịa.. <sup class="noprint Inline-Template Template-Fact" style="white-space:nowrap;">[''[[wikipedia:Tinye edensibịa|<span title="This claim needs references to reliable sources. (August 2013)">citation needed</span>]]'']</sup>
== Ọnọdụ ndọrọ ndọrọ ọchịchị ==
Iveković na-ekwu na mmekọ nwoke na nwanyị (Inégalité des sexes) na mgbanwe ndị ọzọ, ahaghị nhata, nchụpụ, nrubeisi (dịka saịtị nke ịkpa ókè agbụrụ, Nwa indigenous mba, Agbeso, colonization) na-eduga na enweghị ihe kpatara ya ("Le partage de la raison"). N'oge agha na mpaghara Yugoslavia, o weere ọnọdụ siri ike megide ndị agadi, megide ịkpa ókè agbụrụ na ịkpa ókè.. <sup class="noprint Inline-Template Template-Fact" style="white-space:nowrap;">[''[[wikipedia:Tinye edensibịa|<span title="This claim needs references to reliable sources. (August 2013)">citation needed</span>]]'']</sup>
Na 1997, Iveković bipụtara ọmụmụ banyere okike / mmekọahụ na nkà ihe ọmụma nke Jean-François Lyoard..
Na 2017, Iveković bịanyere [[Nkwuputa N'asụsụ Dị N'Otu|aka na nkwupụta na asụsụ nke Croats, Serbs, Bosnia na Montenegrins]].
== Ọrụ ==
Iveković tolitere nke Zagreb, Belgrade, isi obodo Zagreb, saịtị nke 1963 ruo mgbe ọ hapụrụ Croatia maka mgbasa ozi 1991-1992 nke "mkpesa megide zhune mba nanya".
Site na Mahadum Zagreb, ọ gụrụ akwụkwọ Indology, Philosophy na English Studies (1969) site na 1970 ruo 1973, Buddhist Studies na Mahadum Delhi wee nweta PhD na 1972..
Site na 1975 ruo 1991-1992, Iveković bụ prọfesọ nke History of Asia Philosophy na Comparative Philosophy na Mahadum Zagreb. Site na 1998 ruo 2003 ọ bụ prọfesọ na Paris VIII. Ebe ọ bụ na 2003 Prọfesọ nke Department of Sociology na Mahadum Jean Monnet - St. Etienne, mgbe 2004 gasịrị, onye isi mmemme nke Collège international de philosophie (Paris).
== Ọrụ ndị a họọrọ n'asụsụ Bekee ==
* 1984: Ya na Slavenka Drakulić-Illić nyere aka na "Neofeminism, na mmehie ya isii" na 1984 anthology ''Sisterhood Is Global: The International Women's Movement Anthology'', nke Robin Morgan dezigharịrị.<ref name="global">{{Cite web|url=https://catalog.vsc.edu/lscfind/Record/154795/TOC#tabnav|title=Table of Contents: Sisterhood is global|publisher=Catalog.vsc.edu|accessdate=2015-10-15|archiveurl=https://web.archive.org/web/20151208065459/https://catalog.vsc.edu/lscfind/Record/154795/TOC#tabnav|archivedate=2015-12-08}}</ref>
* 2004: "COMMENTARY - Ihe mkpuchi na France: Secularism, Nation, Women". Economic and Political Weekly. Izu ohi 39, 11, 1117–1119.
* 2005: "Mgbidi na nkewa: Ọpụiche dị ka oghere na oge" (Abstract maka nzukọ Polemos, Stasis ... Agha Obodo, 24-27 June 2005, National Chiao Tung University, Taiwan: Center for Humanities and Social Theory). [https://archive.today/20121222090703/http://chst.nctu.edu.tw/war/abstract_Rada.htm]
* 2005: "The Fiction of Gender Constructing the Fiction of Nation: On How Fictions Are Normative, and Norms Produce Exceptions". Anthropological Yearbook of European Cultures 2005 (Mmekọahụ na Mba na South Eastern Europe), 19-38.
== Ebe e si nweta ya ==
<div class="reflist">
<references responsive="1"></references>
</div>
* [https://archive.today/20121222055727/http://chst.nctu.edu.tw/war/Rada_CV.htm CV zuru oke, ruo 2004, n'asụsụ Bekee]
* [https://web.archive.org/web/20070930140157/http://www-gewi.uni-graz.at/nabl/intercity/ivekovic.htm Foto dị mkpirikpi na German na foto, 1997]
== Ịgụ ihe ọzọ ==
* [Ihe e dere n'ala ala peeji] Mmekọahụ mgbe Lyotard gasịrị. Albany: State University of New York Press, 2007.
{{Authority control}}
[[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]]
[[Òtù:Onye édémédé akwukwọ]]
[[Òtù:Ndị bịanyere aka na Nkwupụta N'asụsụ Dị N'Otu]]
bu77mprpyh1ztbk0xaxnc75t9ugmnme
Tomislav Jakić
0
56895
628907
212071
2026-04-05T03:55:28Z
~2026-21038-09
61031
Òtù
628907
wikitext
text/x-wiki
{| class="infobox biography vcard"
! colspan="2" class="infobox-above" style="font-size:125%;" |<div class="fn">Tomislav Jakić</div>
|-
! class="infobox-label" scope="row" |A mụrụ ya
| class="infobox-data" |<span style="display:none">(<span class="bday">1943-03-23</span>) </span>23 Machị 1943 (afọ 81) <br /><div class="birthplace" style="display:inline">[[Zagreb]], Croatia</div>
|-
! class="infobox-label" scope="row" |Mba
| class="infobox-data category" |[[Croat|Onye Croatia]]
|-
! class="infobox-label" scope="row" |Alma mater
| class="infobox-data" |[[University of Zagreb|Mahadum nke Zagreb]]
|-
! class="infobox-label" scope="row" |Ọrụ (s)
| class="infobox-data role" |Onye nta akụkọ, onye nta akụkọ telivishọn
|}
Tomislav Jakić (amuru March 23, 1943, Zagreb) bu onye nta akụkọ Croatia, onye nta akụkọ TV na onye bụbu onye ndụmọdụ ndọrọ ndọrọ ọchịchị Croatia Stjepan Mesić..
== Afọ ndị mbụ ==
Tomislav Jakić mụrụ na Machị 23, 1943 na Zagreb, steeti nọọrọ onwe ya nke Croatia. Nne m bụ onye nkuzi steeti na nne m bụ onye nkuzi asụsụ German. Amụrụ ya na Zagreb wee gụchaa na ngalaba iwu, Mahadum Zagreb . <ref name="'ljevak.hr">{{Cite web|author=Izrada web trgovine dimedia.hr|url=http://www.ljevak.hr/knjige/knjiga-8046/|title=Nisam zavijao s vukovima - Tomislav Jakić - Knjiga | Knjižara Ljevak|work=Ljevak.hr|accessdate=15 September 2016}}</ref>
Mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ, o kpebiri isonyere ọrụ mgbasa ozi nke Yugoslav Radio Television (JRT) na 1966. Na mbụ, ọ rụrụ ọrụ dị ka onye nta akụkọ akụkọ obere oge, ma jiri nwayọọ nwayọọ ghọọ onye na-ekiri TV ma mesịa ghọọ onye nta akụkọ. Ọrụ mbụ m mere bụ akụkọ gbasara Agha Yom Kippur na 1973, mgbe ọ gara Egypt ma bụrụ onye nta akụkọ TV mbụ gara Saịnaị..
Na 1980s, ọ bụ nzukọ nke ndị nta akụkọ nke United States na onye nta akụkọ TV mbụ banyere ụlọ ọrụ NORAD dị n'okpuru Ugwu Rocky. Na 1979, n'oge mkparịta ụka na Vienna, ohere ịkọ akụkọ banyere ntinye aka nke nkwekọrịta SALT II bụ naanị maka ndị ọrụ TV America Soviet, ma Jakić nwere ike ịgụnye ndị ọrụ Yugoslavia. Enwere m ọmarịcha ihe ọmụma banyere asụsụ German, ọ bụ ya bụ onye nọworo na Austria, West Germany na East Germany.<ref name="'ljevak.hr"/>
Na-arụ ọrụ dị ka onye nta akụkọ maka JRT na 1960, Jakić jụrụ ịbanye na Njikọ nke Communists nke Croatia, nke na-abụghị ihe a na-ahụkarị. Ọ na-eche banyere ọrụ ya. Na Makisidoro ọ kọrọ akụkọ banyere ndị ndọrọ ndọrọ ọchịchị Yugoslavia n'ụwa (karịsịa Tito) ma wepụ ya na akụkọ metụtara ọpụpụ nke mba ahụ. Mgbe afọ ole na ole gachara, e nyere ya ohere ime akụkọ sitere na mpụga, ma e kweghị ka o mee ihe ọ bụla gbasara Tito..
E kwere ka Jakić kwuo banyere Tito naanị ugboro abụọ. Ozugbo ọ kwagara Austria, nke abụọ bụ Netherlands. Na 1970s, ndị uwe ojii nzuzo Yugoslav UDBA bịara Jakić. Mgbe ọ gwara m ka m kọọrọ ya banyere alụmdi na nwunye ya, ọ jụrụ. Ruo oge ụfọdụ, ọ nọ ná nrụgide ma mesịa gbakee.
== Ọrụ ya mgbe e mesịrị ==
N'ọgwụgwụ 1980s, ọ ghọrọ onye nchịkọta akụkọ mmemme akụkọ JRT. N'afọ 1990, mgbe ntuli aka Croatia nke mbụ gasịrị, Franjo Tuđman bịara n'ọchịchị dịka onyeisi oche ọhụrụ. A gwara Jakić na ọ bụ isi akụkọ nke njem Tuđman si United States gaa Canada na ọdịda nke afọ ahụ. Jakić kesara ọtụtụ akụkọ banyere ndị na-akwado Ustaše n'oge njem ahụ, gụnyere Franjo Tuđman fọrọ nke nta ka ọ bụrụ okwu n'okpuru foto nke Canada Ante Pavelić..<ref name="'jutarnji.hr">{{Cite web|url=http://www.jutarnji.hr/vijesti/hrvatska/tudman-je-trazio-da-uz-pavelica-stave-sliku-tita/1891029/|title=Tuđman je tražio da uz Pavelića stave sliku Tita|work=Jutarnji.hr|date=6 November 2010|accessdate=3 April 2017}}</ref>
Mgbe ntuli aka ya gasịrị, Jakić malitere ịhụ mmebi nke ụlọ ọrụ TV n'okpuru ọchịchị ọhụrụ ma mesịa kwaga HRT. Nke mbụ, a machibidoro ndị ọrụ niile sitere na agbụrụ Serbia ma ọ bụ ndị di na nwunye iwu ịbanye n'ụlọ ọrụ ahụ. Mgbe nke ahụ gasịrị, a chụpụrụ onye ọrụ ọ bụla na-akwadoghị Tuđman na gọọmentị ọhụrụ. Jakić megidere gọọmentị ọhụrụ ahụ. Na 1992 ọ hapụrụ HRT .
Na 1995, ọ kwagara Prague wee malite ịrụ ọrụ na Radio Free Europe.[1] He told about Croatia by Agha Nnwere Onwe nke Croatia. O dere isiokwu banyere Croatian agha ọrụ nke Operation Storm. N'oge na-adịghị anya, ọ laghachiri Croatia, ọ pụghịkwa ịhụ ọrụ ruo oge ụfọdụ. Mgbe nke ahụ gasịrị, Silvije Degen sonyeere Social Democratic Action nke Croatia wee ghọọ odeakwụkwọ nke otu ahụ maka afọ ole na ole sochirinụ.. <sup class="noprint Inline-Template Template-Fact" style="white-space:nowrap;">[''[[wikipedia:Tinye edensibịa|<span title="This claim needs references to reliable sources. (September 2016)">citation needed</span>]]'']</sup>
N'afọ 1999, ọ laghachiri na TV maka oge ikpeazụ. A kpọrọ ya na Rijeka ka ọ bụrụ onye nduzi TV na Channel Rijeka nke nọ n'okpuru nchịkwa nke otu ndị isi na-emegide ya, Social Democratic Party of Croatia. Ọ haziri ihe ngosi mbụ nke Rijeka Carnival omenala ma hazie arụmụka maka ntuli aka onye isi ala Croatia, 2000. N'afọ 2001, ọ gbara arụkwaghịm mgbe a jụrụ echiche ya.<ref name="'ljevak.hr"/>
== Onye ndụmọdụ Stjepan Mesić ==
Mgbe Tuđman nwụsịrị na 1999 na mmeri nke njikọ Ntuli na ndị Croatian na 2000, Jakić gbalịrị iweghachite ọrụ ochie ya na HRT, ma e nyere ya ọrụ dịka onye nduzi TV maka HRT Split. Ọ jụrụ onyinye ahụ.
N'afọ 2000, o zigara onye isi ala Stjepan Mesić akwụkwọ ọrụ, onye meriri ntuli aka onye isi ala na mbido afọ ahụ. Mgbe oge na nrụgide gasịrị, a nabatara Jakić wee bụrụ onye ndụmọdụ onye isi ala na iwu mba ọzọ. Ọ bụghị naanị na ọ bụ onye ndụmọdụ ya kamakwa o dere ọtụtụ okwu ya. Jakić bụ onye na-ahụ maka iwulite mmekọrịta ọhụrụ na Federal Republic of Yugoslavia.
Ọ bụ na Belgrade na 2001 ka e debanyere akwụkwọ ahụ bụ mmalite nke mmekọrịta dị n'etiti Federal Republic of Yugoslavia na Croatia. Mgbe mwakpo nke Septemba 11 gasịrị, Jakić na Mesić bụ ndị na-akwado ndị na-emegide ndị na-eyi ọha egwu gburugburu ụwa. Aghọtabeghị echiche ahụ. N'afọ 2002, Jakić gwara Stjepan Mesić okwu, onye kwupụtara n'ụzọ doro anya echiche nke itinye aka na ndị agha US na Iraq, ọ bụkwa onye nnọchiteanya America. Nke a bụ n'ihi mkpebi Mesić ka ọ ghara iziga ndị agha Croatia na Iraq na-enweghị nkwado UN.
Jakić gbara arụkwaghịm dị ka Mesić na 2003 wee bụrụ onye nchịkọta akụkọ nke Slobodna Dalmacija, wee bụrụ kọlụm akpọrọ Parallels. O dere about iwu mba again na kolụm ọu were ihe dị ka otu age. Ọ dụrụ Mesić ọdụ na mkpọsa 2005 Mgbe Mesić meriri okwu nke abụọ ya, Jakić laghachiri n'ọrụ ndụmọdụ ochie ya..
Jakić bụ onye nhazi ogbako 2007 na Zagreb, ebe otu n'ime ndị ọbịa bụ Vladimir Putin. Atụmatụ bụ ịnye saịtị South Stream na Croatia mana anyị emebeghị nke ọma.<ref name="'ezadar.hr">{{Cite web|url=http://www.ezadar.hr/clanak/putin-na-energetskom-summitu|title=Putin na Energetskom summitu|work=Ezadar.hr|accessdate=10 September 2016}}</ref>
N'afọ 2010, ihe mgbaru ọsọ nke abụọ na nke ikpeazụ Mesić bụ ihe mgbaru ọsọ mbụ ya. N'oge na-adịghị anya Jakić mere nzọụkwụ maka ezumike nká ndọrọ ndọrọ ọchịchị. N'afọ 2016, ọ bụ onye edemede nke akwụkwọ maka Novosti. O bipụtara akụkọ ndụ ya na 2010 nke aha ya bụ Nadeji zavijao s vuk Columbia (Adiịị m iti mớp na nới ải ọặi). <ref>{{Cite news|url=http://arhiva.nacional.hr/clanak/94722/predstavljena-knjiga-nisam-zavijao-s-vukovima-tomislava-jakica|title=Predstavljena knjiga 'Nisam zavijao s vukovima' Tomislava Jakića|date=2 November 2010|work=[[Nacional (weekly)|Nacional]]|language=hr|accessdate=31 March 2021}}</ref>
Na 2017, Jakić bịanyere [[Nkwuputa N'asụsụ Dị N'Otu|aka na nkwupụta Croatian, Serbian, Bosnian na Montenegrin]].
== Ihe odide ==
{{Reflist}}
== Ịgụ ihe ọzọ ==
*
* {{Cite web|url=https://obljetnica.hrt.hr/leksikon/j/jakic-tomislav/|title=Jakić, Tomislav|work=Leksikon radija i televizije|language=hr|accessdate=1 January 2019|archivedate=1 January 2019|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190101195306/https://obljetnica.hrt.hr/leksikon/j/jakic-tomislav/}}
[[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]]
[[Òtù:Onye édémédé akwukwọ]]
[[Òtù:Ndị bịanyere aka na Nkwupụta N'asụsụ Dị N'Otu]]
2onzl9xn8gw4987a6huoicrqx164dwj
Mirjana Karanović
0
56897
628879
201881
2026-04-05T02:25:41Z
~2026-21038-09
61031
Otú
628879
wikitext
text/x-wiki
{| class="infobox biography vcard"
! colspan="2" class="infobox-above" style="font-size:125%;" |<div class="fn">Mirjana Karanović</div>
|-
| colspan="2" class="infobox-subheader" style="font-size:125%;" |<div class="nickname" lang="sr">Mirјана Karanovћ</div>
|-
| colspan="2" class="infobox-image" |[[File:Mirjana_Karanović_Requiem_for_Mrs._J._Photo_Call_Berlinale_2017.jpg|frameless]]<div class="infobox-caption">Mirjana Karanović na 2017 Berlinale[[Berlinale|Ihe omume Berlin]]</div>
|-
! class="infobox-label" scope="row" |A mụrụ ya
| class="infobox-data" |<span style="display:none">(<span class="bday">1957-01-28</span>) </span>28 Jenụwarị 1957 (afọ 68) <br /><div class="birthplace" style="display:inline">[[Belgrade]], [[PR Serbia]], [[Socialist Federal Republic of Yugoslavia|Yugoslavia]]</div>
|-
! class="infobox-label" scope="row" |Mba
| class="infobox-data category" |Serbian
|-
! class="infobox-label" scope="row" |Mmụta
| class="infobox-data" |[[Faculty of Dramatic Arts, University of Arts in Belgrade|Ngalaba nke Nkà Ihe nkiri]]
|-
! class="infobox-label" scope="row" |Alma mater
| class="infobox-data" |[[University of Arts in Belgrade|Mahadum nka na Belgrade]]
|-
! class="infobox-label" scope="row" |Ọrụ (s)
| class="infobox-data role" |Onye na-eme ihe nkiri, onye nduzi ihe nkiri, Onye na-ede ihe nkiri,
|-
! class="infobox-label" scope="row" |Afọ ndị ọ na-arụsi ọrụ ike
| class="infobox-data" |1980 ruo ugbu a
|}
Mirjana Karanović (Serbian Cyrillic: Мирјана Карановић; amuru 28 Jenụwarị 1957) bụ onye na-eme ihe nkiri, onye isi na ode akwụkwọ Serbia. A na-ewere ya dị ka otu n'ime ndị na-ese ihe nkiri Serbia kacha mma n'oge niile, [1] na a maara ya nke ọma maka arụmọrụ ya na ihe nkiri mbụ ya, Petria's Wreath (Petrijin venac), nke Emir Kusturica na Jasmila Žbanić duziri. Karanović meriri ihe nrite ihe nkiri European maka ihe nkiri kacha mma maka ọrụ ya na Žbanić's Grbavica. .
Ihe nkiri mbụ nke Karanović, Ezi nwunye (Dobra FIN), malitere na 2016 Sundance Film Festival.
== Oge ọ malitere ==
Mirjana Karanović mụrụ na 28 Jenụwarị 1957 na Belgrade. Nna Miloje bụ onye agha, nne Radmila (1932 - 2023) bụ onye na-akpa ákwà..
== Ọrụ ime ihe nkiri ==
O mere ihe nkiri izizi ya na ihe nkiri 1980 Petrijin venac ("Petrija's Wreath"), na-enweta otuto maka ngosipụta ya nke nwanyị Serbia na-amaghị akwụkwọ. A maara ya nke ọma n'etiti ndị na-ege ntị mba ụwa maka ngosipụta ya nke nne na ihe nkiri 1985 When Father Was Away on Business .
Na 1995, ọ pụtara na ihe nkiri Underground, nke onye isi Serbia Emir Kusturic duziri..
Na 2003, Mirjana Karanović kọrọ akụkọ banyere Croatian Svjedoci (Ndịàmà). Ọ bụ onye mbụ na-eme ihe nkiri Serbia pụtara na ihe nkiri Croatia kemgbe Yugoslavia tisasịrị. Na ihe nkiri ahụ, ọ bụ nwanyị nwụrụ anwụ si Croatia.
Na 2005, ọ pụtara na fim Grbavica site na onye nduzi Bosnia Jasmila Žbanić, ebe ọ gwara otu nwanyị Muslim nke na-akpa nwa agbọghọ dị afọ iri na ụma banyere ọdịdị ọmụmụ ya. Ana m ele ihe a, m na-egosi gị na ndị Serbia na-alụ ọgụ na Bosnia.
== Mgbalị ==
Karanović bụ onye na-akwado Ikike LGBT. [1] Ọ bụ otu n'ime ndị guzobere Inest Trauma Center, nke na-enye aka ụmụaka na ndị okenye nwetara mmetọ na nkwado mmekọahụ..<ref>{{Cite news|url=http://www.incesttraumacentar.org.rs/index.php/en/|title=Incest Trauma Center|accessdate=20 June 2017}}</ref>
Na 2017, Karanović bịanyere [[Nkwuputa N'asụsụ Dị N'Otu|aka na nkwupụta na asụsụ nke Croats, Serbs, Bosnia na Montenegrins]]. <ref>{{Cite web|author=Derk|first=Denis|title=Donosi se Deklaracija o zajedničkom jeziku Hrvata, Srba, Bošnjaka i Crnogoraca|language=sh|url=http://www.vecernji.hr/hrvatska/deklaracija-o-zajednickom-jeziku-iz-zagreba-donosi-se-30-ozujka-u-sarajevu-1159142|pages=6–7|date=28 March 2017|archivedate=20 September 2017|archiveurl=https://web.archive.org/web/20170920235101/https://www.vecernji.hr/vijesti/deklaracija-o-zajednickom-jeziku-iz-zagreba-donosi-se-30-ozujka-u-sarajevu-1159142|accessdate=5 June 2019}}</ref>
== Ndụ onwe onye ==
Karanović alụghị di ma ọ nweghị ụmụ. O bu onye ekweghi na Chineke.
Na 2004, ọ lụrụ Bosnia omee Ermin Bravo, onye dị afọ iri abụọ na abụọ.
== Ihe nkiri ==
{| class="wikitable sortable"
!Aha ya
!Isiokwu a sụgharịrị
!Afọ
!Ọrụ
!Ihe edeturu
|-
|''Mkpụrụ osisi a na-akpọ venac''
|''Ụgbọ Mmiri nke Petria''
|1980
|Petrija
|
|-
|''Majstori, majstori''
|''Ihe Ndị A Nile''
|1980
|Dunja
|
|-
|''Pad Italije''
|''Ọdịda nke Ịtali''
|1981
|Mmiri
|
|-
|''Topola s terase''
|
|1981
|Ana
|Ihe nkiri TV
|-
|''Stari Beograd''
|
|1981
|Nwa agbọghọ
|Ihe nkiri TV
|-
|''Slučaj Bogoljuba Savkovića Livca''
|
|1981
|Nwa agbọghọ
|Ihe nkiri dị mkpirikpi
|-
|''N'oge a, anyị na-ekwu na anyị''
|
|1981
|Nwanyị bara ọgaranya
|Ihe nkiri TV
|-
|''Dvije polovine''
|
|1982
|Nne
|
|-
|''Kazivanja''
|
|1982
|
|TV dị mkpirikpi
|-
|''Beograd, na-ewute''
|
|1982
|Ljuba / Buba / Ingrid
|Ihe nkiri TV
|-
|''Imenjaci''
|
|1983
|
|Usoro ihe nkiri TV, 1 ihe omume
|-
|''Olu Kamiondži Opie''
|
|1984
|Alapača
|Usoro ihe nkiri TV, 1 ihe omume
|-
|''Provincija ma ọ bụ pozadini''
|
|1984
|
|Ihe nkiri TV
|-
|''Bele udovice''
|
|1984
|
|Ihe nkiri TV
|-
|''Otac na Onwe Onwe On''
|''Mgbe Nna ahụ Na-aga Azụmaahịa''
|1985
|Senija
|
|-
|''M na-agbagharị''
|''Ndụ Dị Mma''
|1985
|Onye na-akwụsị ụgbọala
|
|-
|''Tombola''
|
|1985
|Olga
|Ihe nkiri TV
|-
|''Rodoljupci''
|
|1986
|Zelenićka
|Ihe nkiri TV
|-
|''Pokondirena tikva''
|
|1986
|Nwanyị
|Ihe nkiri TV
|-
|''Obećana zemlja''
|''Ala E kwere ná Ụzọ''
|1986
|Marta
|
|-
|''Uvek na-aga n'ihu''
|
|1987
|Majstor
|
|-
|''Marjuča ili Mort''
|''Marjuča, ma ọ bụ Ọnwụ''
|1987
|Marjuča
|
|-
|''Na putu za Katangu''
|''N'okporo ụzọ e si aga Katanga''
|1987
|Žana
|
|-
|''Onye Ala Nsọ ahụ Nwere Ọgaranya''| {{N/A}}
|1988
|Clara
|Obere ihe nkiri TV
|-
|''Ebe a na-akpọ Bergman''
|
|1988
|Ana
|Ihe nkiri TV
|-
|''Nwanne nwoke na ụmụ nwanyị''
|
|1988
|Onye isi ala
|A makwaara ya dị ka Jednog lepog dana''Ọdọ mmiri Jednog lepog''
|-
|''Vreme čuda''
|''Oge Ọrụ Ebube''
|1989
|Marta
|
|-
|''Sabirni centar''
|''Ebe Nzukọ''
|1989
|Jelena Katić
|
|-
|''Ndụ Akụkọ ifo nke Ernest Hemingway''| {{N/A}}
|1989
|
|
|-
|''Seobe 2''
|
|1989
|Evdokija Божиć
|
|-
|''Vreme čuda''
|''Oge Ọrụ Ebube''
|1989
|Marta
|Obere ihe nkiri TV
|-
|''Stremnicka''
|
|1989
|Isidora Sekulić
|Ihe nkiri TV
|-
|''Holivud ili propast''
|
|1990
|
|Ihe nkiri TV
|-
|''Ihe ọjọọ''
|''Onye Nta''
|1991
|Božidarka
|
|-
|''Boxer od bekstva''
|''Ọ Ka Mma Ka Ịgbapụ''
|1993
|Radmila
|
|-
|''Fazoni m''
|
|1993
|Alapača
|Ihe nkiri TV
|-
|''Buket''
|
|1993
|
|Ihe nkiri dị mkpirikpi
|-
|''Otvorena vrata''
|''Emeghe ọnụ ụzọ''
|1994
|Žana
|Usoro ihe nkiri TV, 1 ihe omume
|-
|''Podzemlje''
|''N'okpuru ala''
|1995
|Vera Popara
|
|-
|''N'ikwu okwu n'ụzọ abụọ''
|''N'okpuru ala''
|1996
|Vera Popara
|Obere ihe nkiri TV
|-
|''Tri letnja dana''
|''Ụbọchị Atọ nke Oge Ọchịchị''
|1997
|Onye nwe ala
|
|-
|''Kod lude ptice''
|
|1998
|Onye ọbịa
|Usoro ihe nkiri TV, 1 ihe omume
|-
|''Mkpụrụ osisi nkwụ atọ''
|''Ogwe aka atọ maka Punks abụọ na nwa''
|1998
|Onye isi ụlọ akwụkwọ
|
|-
|''Bure baruta''
|''Cabaret Balkan''
|1998
|Natalija
|
|-
|''Nkọwa nke ihe ndị e ji mara''
|
|1998
|Suzana
|Usoro ihe nkiri TV, 1998-99
|-
|''Ụdị formalin''
|
|1999
|Nne
|Ihe nkiri dị mkpirikpi
|-
|''Fazoni m na-agba ọsọ 2''
|
|2002
|Alapača
|Ihe nkiri TV
|-
|''Ọwụwa anyanwụ Netaknuti''
|
|2002
|Nne
|Ihe nkiri dị mkpirikpi
|-
|''Jagoda ma ọ bụ nnukwu ụlọ ahịa''
|''Strawberry na Supermarket''
|2003
|Onye nwe nnukwu ụlọ ahịa ahụ
|
|-
|''Svjedoci''
|''Ndịàmà''
|2003
|Nne
|
|-
|''Ọdachi Karađorđa''
|
|2004
|Marica
|Obere ihe nkiri TV
|-
|''Zivot je čudo''
|''Ndụ Dị Ọrụ Ebube''
|2004
|Enweghị Ihe
|
|-
|''Stižu dollar''
|''Dollars Na-abịa''
|2004
|Nevenka Krstić
|Usoro ihe nkiri TV, 2004-06
|-
|''Gaa n'Ebe Ọdịda Anyanwụ''| {{N/A}}
|2005
|Ranka
|
|-
|''Grbavica''| {{N/A}}
|2006
|Esma
|
|-
|''Das Fräulein''| {{N/A}}
|2006
|Ruža
|
|-
|''Ogwe osisi''
|''Mirush''
|2007
|Hava
|
|-
|''Tegla puna vazduha''
|
|2007
|Ljubica
|Ihe nkiri TV
|-
|''Ọ na-eme ihe ike''
|
|2007
|Nwunye Atanasov
|Ihe nkiri TV
|-
|''Bela lađa''
|''Ụgbọ Mmiri Na-acha Ọcha''
|2008
|Luja Pantić
|Ihe nkiri TV
|-
|''Vratiće gbara ya gburugburu''
|''Storks ga-alaghachi''
|2007
|Radmila Švabić
|Usoro ihe nkiri TV, 2007-08
|-
|''N'ihi ya, ọ bụ om omimi''
|''N'ebe a na n'ebe ahụ''
|2009
|Olga
|
|-
|''Ọ na-eme ka m nwee ike''
|
|2009
|Nne
|Ihe nkiri TV
|-
|''Ọ na-eme ka m na-eme ihe n'ụzọ dị mfe''
|''Chere M na Agaghị Abịarute''
|2009
|Anđa
|
|-
|''Na putu''
|''N'Ụzọ''
|2010
|Nađa
|
|-
|''Torta ya čokoladom''
|''Keki chocolate''
|2010
|Višnja
|Ihe nkiri dị mkpirikpi
|-
|''Otu puku gram''
|
|2011
|Nne Damil
|Ihe nkiri dị mkpirikpi
|-
|''Crna Zorica''
|''Zorica na-enweghị ịhụnanya''
|2012
|Petrana
|
|-
|''Ịnọ na-eme ihe nkiri na Balkan''
|''Ọnwụ Nwoke Na Balkan''
|2012
|Onye Zụrụ ya
|
|-
|''Vir''
|''Ihe a na-akpọ Whirl''
|2012
|Onye Nnyocha
|
|-
|''N'ime kai i kyuia''
|''Ebe A Na-akpọ Ebe Obibi''
|2013
|Nina
|
|-
|''Spomenik Majklu Džeksonu''
|''Ihe Ncheta Michael Jackson''
|2014
|Darinka
|
|-
|''Kosac''
|''Onye Nwe Ihe ubi''
|2014
|Mirjana
|
|-
|''Ọgwụgwọ: Ndụ Onye Ọzọ''| {{N/A}}
|2014
|Nne nne
|
|-
|''Jednaki''
|
|2014
|Nina
|Akụkụ: "Katarina"
|-
|''N'ihi ya, ọ bụ n'oge a ka a ga-anọ n'ụlọ mkpọrọ''
|''Windo Atọ na Ihe A Na-akwụ Nkwanyere''
|2014
|Maria / Onye nta akụkọ
|
|-
|''Urgentni centar''
|''ER''
|2015
|Jasmina Ilić
|Usoro ihe nkiri TV, 1 ihe omume
|-
|''Mkpịsị ugodi''
|''N'akụkụ m''
|2015
|Onye isi ụlọ akwụkwọ
|
|-
|''Nkwupụta''
|''Ezigbo Nwunye''
|2016
|Milena
|Onye nduzi na onye edemede
|-
|''Herostrat''
|
|2016
|
|Ihe nkiri dị mkpirikpi
|-
|''Sumnjiva lica''
|
|2016
|Tina
|Ihe nkiri TV
|-
|''Dnevnik mašinovođe''
|''Akwụkwọ Ndị Ọkwọ Ụgbọ okporo ígwè''
|2016
|Jagoda
|
|-
|''Ebe a na-anọ eme ihe''
|
|2016
|Onye isi nnyocha Obradović
|Ihe nkiri TV
|-
|''Rịba ama na-eme ka a mata ya.''
|''Requiem maka Oriakụ J.''
|2017
|Oriakụ J
|
|}
== Onyinye na nhọpụta ==
{| class="wikitable sortable"
!Ihe nrite
!Afọ
!Ụdị
!Ọrụ ndị a họpụtara
!Nsonaazụ
|-
|Ihe nkiri nka
|2007
|Ihe nrite nke onye na-eme ihe nkiri| {{N/A}}| {{Won}}
|-
|Emume ihe nkiri nke Brussels
|2006
|Onye na-eme ihe nkiri kacha mma
|''Grbavica''| {{Won}}
|-
|Emume ihe nkiri mba Cairo
|2016
|Pyramid ọlaedo
|''Ezigbo Nwunye''| {{Nom}}
|-
|Ihe nrite Chlotrudis
|2008
|Onye na-eme ihe nkiri kacha mma
|''Grbavica''| {{Nom}}
|-
|Emume ihe nkiri mba ụwa nke Cleveland
|2016
|Ihe nkiri kacha mma na asọmpi Eastern Europe
|''Ezigbo Nwunye''| {{Won}}
|-
|Ihe nrite European Film Awards
|2006
|Onye na-eme ihe nkiri kacha mma
|''Grbavica''| {{Nom}}
|-
| rowspan="2" |Emume ihe nkiri mba ụwa nke Belgrade
|2016
| rowspan="2" |Onye na-eme ihe nkiri kacha mma
|''Ezigbo Nwunye''| {{Won}}
|-
|2017
|''Requiem maka Oriakụ J.''| {{Won}}
|-
|Emume ihe nkiri Gothenburg
|2016
|Ihe nrite Mbido Mba Nile
|''Ezigbo Nwunye''| {{Nom}}
|-
|Ihe nrite nke Hellenic Film Academy
|2014
|Onye Nkwado Kasị Mma
|''Ebe A Na-akpọ Ebe Obibi''| {{Nom}}
|-
|Emume ihe nkiri Motovun
|2016
|Ihe nrite FIPRESCI
|''Ezigbo Nwunye''| {{Won}}
|-
| rowspan="2" |Ememme Ihe nkiri Pula
|1980
| rowspan="2" |Onye na-eme ihe nkiri kacha mma
|''Ụgbọ Mmiri nke Petria''| {{Won}}
|-
|1985
|''Mgbe Nna ahụ Na-aga Azụmaahịa''| {{Won}}
|-
|[[Skopje Film Festival|Emume ihe nkiri nke Skopje]]
|2016
|Ihe nkiri kacha mma na Nhọrọ Balkan
|''Ezigbo Nwunye''| {{Nom}}
|-
|SOFEST Sopot Film Festival
|2013
|Onye na-eme ihe nkiri kacha mma
|''Ihe a na-akpọ Whirl''| {{Won}}<ref>{{cite news|url=http://www.blic.rs/kultura/vesti/mirjana-karanovic-ovo-vreme-iskusava-nasu-savest/n6g9051 |date=8 July 2013 |access-date=20 June 2017 |language=sr |work=[[Blic (newspaper)|Blic]] |first=Tatjana |last=Nježić |title=Mirjana Karanović: Ovo vreme iskušava našu savest}}</ref>
|-
|Emume ihe nkiri Sundance
|2016
|Nnukwu Ihe Nrite nke Ndịikpe (World Cinema - Dramatic)
|''Ezigbo Nwunye''| {{Nom}}
|-
|Ihe nrite ndị na-asụ French na Cinema
|2015
|Onye Nkwado Kasị Mma
|''Ebe A Na-akpọ Ebe Obibi''| {{Nom}}
|-
|Ihe nrite Žanka Stokić
|2011
|Enyemaka Pụrụ Iche Maka Ihe nkiri, Telivishọn na Ihe nkiri| {{N/A}}| {{Won}}<ref>{{cite news|work=[[Politika]] |url=http://www.politika.rs/sr/clanak/169523/Mirjani-Karanovic-Zanka-Stokic |title=Mirjani Karanović "Žanka Stokić" |date=5 March 2013 |access-date=20 June 2017 |language=sr}}</ref>
|-
|Ihe nrite Dobričin Prsten
|2019
|Enyemaka Pụrụ Iche Na Ihe nkiri
|Ihe ndị ọ rụzuru n'oge ndụ| {{Won}}<ref>{{ cite news | title = Mirjani Karanović nagrada "Dobričin prsten" | trans-title = "Dobričin prsten" for Mirjana Karanović | newspaper = Politika | page = 13 | language = sr | date = 11 December 2019 | url = http://www.politika.rs/sr/clanak/443709/Mirjani-Karanovic-nagrada-Dobricin-prsten}}</ref>
|}
== Ihe odide ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* Mirjana KaranovićnaIMDb
[[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]]
[[Òtù:Ndị bịanyere aka na Nkwupụta N'asụsụ Dị N'Otu]]
rzk1jowusigqvl9h7jgclfwomll01cx
Enver Kazaz
0
56899
628903
201883
2026-04-05T03:45:32Z
~2026-21038-09
61031
Òtù
628903
wikitext
text/x-wiki
Enver Kazaz (amuru na Jenụwarị 15, 1962) bụ onye na-akọ akụkọ Bosnia, onye nlegharị anya, onye ode akwụkwọ na onye ode akwụkwọ mgbasa ozi na-elekọta mmadụ.[1] Ọ bụ Prọfesọ Centennial na onye isi ngalaba nke akwụkwọ akụkọ Croatian na ngalaba nke akwụkwọ ntụnyere na Mahadum Sarajevo.. <ref>{{Cite web|url=http://www.ff.unsa.ba/index.php/bs/2014-12-15-22-37-13/148-prof-dr-enver-kazaz|title=Prof. Dr. Enver Kazaz|publisher=University of Sarajevo}}</ref>
== Akụkọ ndụ ==
A mụrụ ya n'ime obodo Kamenica, akụkụ nke obodo Ilijaš na ezinụlọ Bosniak. Ọ gụrụ akwụkwọ na South Slavic na Mahadum Sarajevo ebe ọ gụsịrị akwụkwọ na 1985. O nwetara akara ugo mmụta post-graduate ya na Mahadum Belgrade Faculty of Philology na 1991 na edemede banyere mmụọ nke oge a na uri Musa Ćazim Ćatić.[1] Na 2000, o nwetara PhD ya na Mahadum Sarajevo site na nyocha nke ndị na-ede akwụkwọ akụkọ Bosniak nke narị afọ nke 20.[2][3] Ọ rụrụ ọrụ dịka onye nyocha na Institutelọ Akwụkwọ Maka Akwụkwọ na Sarajevo sitere na 1986 ruo 1992.[4] Ọ bụ Prọfesọ Centennial, onye isi ngalaba nke akwụkwọ Croatian na ntụle Slavic Studies kemgbe 1996. Kemgbe 2005, ọ bụ prọfesọ na-eleta na Mahadum Warsaw. Ọ bụ otu n'ime ndị malitere ụlọ obibi akwụkwọ Zoro na onye nchoputa na onye nchịkọta akụkọ nke akwụkwọ akụkọ Lica.[5] Ọ bụkwa otu n'ime ndị malitere Open University of Sarajevo.[6] Ọ bụ onye nkọwa ndọrọ ndọrọ ọchịchị na ndọrọ ndọrọ ọchịchị na onye ndọrọndọrọ aka ekpe ama ama.[7][8][9] N'afọ 2017, ọ bịanyere [[Nkwuputa N'asụsụ Dị N'Otu|aka na nkwupụta na Asụsụ nkịtị nke Croats, Serbs, Bosniak na Montenegrins]].<ref>{{Cite web|author=Derk|first=Denis|title=Donosi se Deklaracija o zajedničkom jeziku Hrvata, Srba, Bošnjaka i Crnogoraca|language=Serbo-Croatian|url=http://www.vecernji.hr/hrvatska/deklaracija-o-zajednickom-jeziku-iz-zagreba-donosi-se-30-ozujka-u-sarajevu-1159142|publisher=[[Večernji list]]|pages=6–7|date=28 March 2017|archivedate=20 September 2017|archiveurl=https://web.archive.org/web/20170920235101/https://www.vecernji.hr/vijesti/deklaracija-o-zajednickom-jeziku-iz-zagreba-donosi-se-30-ozujka-u-sarajevu-1159142|accessdate=5 June 2019}}</ref>
== Akwụkwọ ndị a họọrọ ==
* Musa Ćazim Ćatić - književno naslijeđe i duh moderne, Centar za kulturu, Tešanj 1997.
* [Ihe e dere n'ala ala peeji]
* Antologija BH__ayr____ayr____ayr__ (nke Ivan Lovrenović na Nikola Kovač dere) Alef, Sarajevo 2000.
* Bošnjački roman XX vijeka, Naklada Zoro, Zagreb-Sarajevo 2004.
* Neprijatelj ili susjed ma ọ bụ__ilo____ilo____ilo__, Rabic, Sarajevo 2008.
* Traži si. Međunarodni centar za mir, Sarajevo 1996. (Onye na-eme ihe nkiri)
* [Ihe e dere n'ala ala peeji]
* Rat i eziokwu n'ezie, (onye edemede Ivan Lovrenović) Novi liber, Zagreb, 2009.
* Unutarnji prijevodi, (nke Davor Beganović dere), Naklada Ljevak-Karver, Zagreb-Podgorica, 2011.
* Na razvalinama, Synopsis (Sarajevo, 2014).- (poezija)
== Ihe odide ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* [http://www.ff.unsa.ba/index.php/bs/2014-12-15-22-37-13/148-prof-dr-enver-kazaz Enver Kazaz na unsa.ba]
[[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]]
[[Òtù:Onye édémédé akwukwọ]]
[[Òtù:Ndị bịanyere aka na Nkwupụta N'asụsụ Dị N'Otu]]
ccetc2tnb0rp5j73xz38jehq77uxg9k
Ivan Klajn
0
56900
628915
393241
2026-04-05T04:19:38Z
~2026-21038-09
61031
Òtù
628915
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
Ivan Klai (Serbian Cyrillic: Ivan Кла Ан,shsh [ǐʋan klâjn]; 31 Jenụarị 1937 - 31 Maachị 2021) bụ ọkà mmụta asụsụ Serbian, ọkà mmụta asụsụ nke akụkọ ihe mere eme nke asụsụ, onye nwere mmasị na Romance Serbia. sh Ọ b onye otu Serbian Academy of Sciences and Arts, na onye isi editor of the story of the book Matica srpska b Jezik Dam. Ezinụlọ papa m, bụ́ ndị biri na Vukovar ruo ọtụtụ ọgbọ, bụ ndị Croatian-Juu <ref>{{Cite news|author=Nikolić|first=Aleksandar|title=Ivan Klajn: Krleža me je učio tajnama fine književnosti|work=[[Blic]]|date=18 September 2011|url=http://www.blic.rs/Kultura/Vesti/277625/Ivan-Klajn-Krleza-me-je-ucio-tajnama-fine-knjizevnosti|accessdate=2013-08-16}}</ref> <ref>{{Cite news|url=http://www.politika.rs/scc/clanak/149507/Dorcolac-na-privremenom-radu-u-Zemunu|title=Дорћолац на привременом раду у Земуну|work=Politika Online|accessdate=2017-07-06|language=sr-RS}}</ref><ref>{{Cite news|url=http://www.blic.rs/kultura/vesti/ivan-klajn-krleza-me-je-ucio-tajnama-fine-knjizevnosti/wx3bh1d|title=Ivan Klajn: Krleža me je učio tajnama fine književnosti|date=2015-11-28|work=Blic.rs|accessdate=2017-07-06|language=sr-SP}}</ref>
Ọ gụsịrị akwụkwọ na nkuzi asụsụ Italian na Mahadum Belgrade Faculty of Philology. Mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ, ọ malitere ịrụ ọrụ n'otu ngalaba, ghọọ prọfesọ nke asụsụ Italian na Romance. Na mgbakwunye na ọmụmụ gbasara ịhụnanya, enwekwara mmasị n'ụdị asụsụ. Ọrụ ya bụ Rečnik jižizkih tantaumica ('Torba Gulma u savrenom srpskom jeziku' ('Morphology in modern Serbian language', mpịakọta 2) na Italijano-srpski Hahnik (' ọkọwa okwu Italian-Serbian').
Na 2017, ọ bịanyere [[Nkwuputa N'asụsụ Dị N'Otu|aka na nkwupụta nke asụsụ Croatian, Serbian, Bosnian na Montenegrin]].<ref>{{Cite web|author=Klajn, Ivan|date=8 April 2017|title=Govore li Srbi, Hrvati, Bošnjaci i Crnogorci isti jezik? (pripremila Kristina Šarić)|language=Serbo-Croatian|url=http://www.rtv.rs/sr_lat/drustvo/govore-li-srbi-hrvati-bosnjaci-i-crnogorci-isti-jezik_815058.html|work=TV news Vojvođanski dnevnik|publisher=[[Radio Television of Vojvodina]]|archivedate=12 April 2017|archiveurl=https://web.archive.org/web/20170412193036/http://www.rtv.rs/sr_lat/drustvo/govore-li-srbi-hrvati-bosnjaci-i-crnogorci-isti-jezik_815058.html|accessdate=18 June 2019}}</ref>
Klajn nwụrụ na COVID-19 na Machị 31, 2021, na Belgrade mgbe ọ dị afọ 84.. <ref>{{Cite web|author=Serbia|first=RTS, Radio televizija Srbije, Radio Television of|title=Преминуо Иван Клајн|url=http://www.rts.rs/page/stories/ci/story/124/drustvo/4316559/preminuo-ivan-klajn.html|accessdate=2021-03-31|work=www.rts.rs}}</ref>
== Akwụkwọ na isiokwu ==
Na 1974, ọ malitere ide akụkọ kwa izu banyere nsogbu Serbo-Croatian, nke mbụ maka Borba, mechaa maka Politika na NIN..
Ọ bụ otu n'ime nchịkọta akwụkwọ asụsụ nke Matica Srpska bipụtara. O bipụtara ọtụtụ akwụkwọ gbasara asụsụ asụsụ, na klas nke asatọ:
* ''Ispeị pa recipe''
* ''Istorijska gramatika španskog jezika''
* Italijansko-srpski Hahnnik (2 mbipụta)
* Uticaji Ingleskog jezika ma ọ bụ italijanskom (1971)
* ''Jezik oko nas'' (1980)
* ''Lingvističke studije'' (2000)
* O funkciji na prirodi zamenica (1985)
* ''Azụ na pismenjaci'' (1994)
* Ihe omuma ihe omuma ihe ojoo (1978)
* Rečnik jezičkih tantaumica (6 mbipụta)
* N'ihi ya, ọ bụ n'oge ahụ ka a na-akpọ Rečnik.
* ''Ọdịdị dị iche iche''
* ''Tvorba Gulma ma ọ bụ savremenom srpskom jeziku'' - Mpịakọta nke Mbụ (2002)
* ''Tvorba Gulma ma ọ bụ savremenom srpskom jeziku'' - Mpịakọta nke Abụọ (2003)
N'iso Pavle Ivić, Mitar Pešikan nke Branislav Brborić dee Jezički pručić ('Ntťaziaka Asụsụ'), nke Radio Television Belgrade (1991) bipụtara. Srpski jezik na vesti veka ('asụsụ Serbian nke njedebe nke narị afọ') bụ akụkụ nke lexis. E bipuštētēti Rečnik jišekkih kolchicumica ('Akwụkwọ nke nsogbu asụsụ') bụ nke 6th mbipụta Maka Italian-srpski designnik ya ('Italian-Serbian akwụkwọ ọkọwa okwu', 2nd mbipụta, 2000), nwetara onyinye sitere na webụsaịtị gọọmentị Ịtali..
== Nsụgharị ==
Ọ sụgharịrị ọtụtụ akwụkwọ site n'Ịtali gaa na Bekee. Il Candelaio tụgharịrị ya nke Giordano Bruno ('The Torchbearer'; Serbian: Svećar) nke Atelje 212 na Belgrade. Ọ bụ otu n'ime ndị editọ mbipụta Serbian nke Cambridge Encyclopedia of Languages (Nolit, Belgrade, 1995), na onye ntụgharị nke mbipụta Serbian nke akwụkwọ ọkọwa okwu nke asụsụ ọgbara ọhụrụ (Nolit)..
== Ndị otu ==
Ọ bụ onye otu Vukova endowment Council ('Vuk's endowment') of the Board for Standardization of the Serbian Language. Ọ bụ onye mbụ Matica Srpska.
== Ihe odide ==
{{Reflist}}
[[Òtù:Onye édémédé akwukwọ]]
[[Òtù:Ndị bịanyere aka na Nkwupụta N'asụsụ Dị N'Otu]]
ltgpcqadj6e940iq4b91v02f99oqb51
Svetlana Lukić
0
56910
628909
205566
2026-04-05T03:59:42Z
~2026-21038-09
61031
Òtù
628909
wikitext
text/x-wiki
<ref name="civil">{{Cite web|url=http://www.civilrightsdefenders.org/uncategorized/svenska-manadens-manniskorattsforsvarare-svetlana-lukic/|title=Svetlana Lukic|publisher=Civil Rights Defenders|accessdate=2025-03-09|archivedate=2014-02-23|archiveurl=https://web.archive.org/web/20140223082033/http://www.civilrightsdefenders.org/uncategorized/svenska-manadens-manniskorattsforsvarare-svetlana-lukic/}}</ref> Svetlana Lukić (amuru Disemba 14, 1958) bu onye odeakụkọ Serbia.
Amụrụ ya na Belgrade wee nweta akara ugo mmụta na akwụkwọ akụkọ sitere na Belgrade College of Political Sciences. [1] Lukić kwadoro ihe ngosi redio Niko kao na saịtị Radio Belgrade site na 1987 ruo 1993; N'afọ 1990, ọ nwetara ihe nrite sitere n'aka Òtù Ndị nta akụkọ Serbian maka ọrụ ya na ihe nkiri ahụ. Redio Belgrade sere ya na 1993 wee gbasaa ya site na Radio Brod, bụ́ ọrụ European Union na-akwado, na-akọ banyere agha e nwere n’ebe bụbu Yugoslavia. Na 1994, ọ nọ na redio B92, dị ka onye nchịkọta akụkọ maka ihe ngosi Fantom slobode (Phantom of nnwere onwe) site na Pescanik (Hourglass).
Na 2017, Lukić bịanyere [[Nkwuputa N'asụsụ Dị N'Otu|aka na nkwupụta n'asụsụ Croatian, Serbian, Bosnia na Montenegrin]].
== Onyinye na nsọpụrụ ==
Pescanik nyere onyinye nnwere onwe nke mgbasa ozi - akara ngosi maka saịtị Europe nke ndị nta akụkọ na-enweghị Borders Austria. [1] Lukić nwetara onyinye Jug Grizelj, onyinye Dušan Bogavac, ihe nrite Konstantin Obradović nke Belgrade City Journalism award. <ref name="obradovic">{{Cite web|url=http://www.bgcentar.org.rs/bgcentar/eng-lat/o-nama/nagrada-konstatin-obradovic/|title=Fondation Konstantin Obradović|publisher=Belgrade Center for Human Rights}}</ref>
== Ihe odide ==
{{Reflist}}
[[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]]
[[Òtù:Ndị bịanyere aka na Nkwupụta N'asụsụ Dị N'Otu]]
ox60bdpfg1hwuqqykqrp0stjznzkyqd
Dragan Markovina
0
56913
628902
624304
2026-04-05T03:43:35Z
~2026-21038-09
61031
Òtù
628902
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Dragan Markovina''' (amuru na February 6, 1981) bu onye odeakụkọ Croatia, onye ode akwukwo New Left of Croatia.
== Afọ ndị mbụ na agụmakwụkwọ ==
A mụrụ Markovina na Mostar wee gaa ebe ahụ ịga ụlọ akwụkwọ praịmarị. N’afọ 1992, a mụrụ m na Bosnia, ``` ```‘‘‘‘‘‘‘‘‘‘‘‘‘‘‘، Korčula’ a ɛwɔ Croatia. Ọ ka mma ma ọ bụrụ na ị hapụghị ụlọ mgbe agha gasịrị. Na 1999 Markovina gụsịrị akwụkwọ na ụlọ akwụkwọ sekọndrị Korčula. Mgbe nke ahụ gasịrị, ọ ka mma ịmụ akụkọ ihe mere eme nke University Center for Croatian Studies na Zagreb. Ọ gụsịrị akwụkwọ na ngalaba ahụ n'afọ 2004. Ihe ọmụmụ ya bụ: ZAVNOH- Ntọala na ọrụ ndọrọ ndọrọ ọchịchị.
Na Disemba 2004, ọ malitere ịrụ ọrụ na Mahadum Split wee debanye aha na postgraduate ọmụmụ na akụkọ ihe mere eme nke Croatia na ngalaba nke Humanities na Social Sciences na Zagreb. O dere akwụkwọ akụkọ ya na 2009 na isiokwu: Ọdụ ụgbọ mmiri nke Šibenik nke mgbanwe omenala n'etiti osimiri Adriatic abụọ na narị afọ nke 18 na 19 na 2011, akara mmụta doctoral Markovina nọ na isiokwu: Dalmatia na Republic of Venice na-eme mgbanwe na narị afọ nke 18..<ref name="'marul.ffst.hr">{{Cite web|url=https://marul.ffst.hr/index.php?option=com_content&view=article&id=481:dragan-markovina-prof-znanstveni-novak-asistent&catid=131:katedra-za-novovjekovnu-i-suvremenu-povijest&Itemid=311&lang=en/|title=dr.sc. Dragan Markovina, znanstveni novak – viši asistent|work=marul.ffst.hr|accessdate=2017-01-16|archiveurl=https://web.archive.org/web/20170103053231/https://marul.ffst.hr/index.php?option=com_content&view=article&id=481%3Adragan-markovina-prof-znanstveni-novak-asistent&catid=131%3Akatedra-za-novovjekovnu-i-suvremenu-povijest&Itemid=311&lang=en%2F|archivedate=3 January 2017}}</ref>
== Mgbalị ndọrọ ndọrọ ọchịchị ==
Mgbe a bịara na ndọrọ ndọrọ ọchịchị, a na-ewere ya dị ka onye nwere ọgụgụ isi. Ọ nwetara nlebara anya ọha na eze n'ọnwa Eprel afọ 2013 mgbe ọ malitere ịrịọ arịrịọ maka iwepụ ihe oyiyi Franjo Tuđman na Split. O mechara kwupụta na ọ bụ onye na-azọ ọkwa onyeisiala na nzukọ kansụl na ntuli aka ime obodo Split nke afọ 2013. O nwetara 1.97% nke votu a ma ama.<ref name="'tportal.hr">{{Cite news|url=http://www.tportal.hr/vijesti/hrvatska/256482/Ovaj-znanstvenik-vraca-ljevicu-u-Split.html|title=Ovaj znanstvenik vraća ljevicu u Split!|author=Nikolić|first=Leo|work=www.tportal.hr|accessdate=2018-09-13}}</ref>
Na December 2014, ọ bụ onye ọbịa nke ihe nkiri TV, Nedjeljom u 2, [1] bụ ihe ngosi TV kachasị ewu ewu na Croatia, Markovina bụkwa onye mgbasa ozi. N'oge ahụ, a gwara ya na a gaghị emezigharị nkwekọrịta ya na Mahadum Split ma chụrụ ya n'ọrụ dị ka prọfesọ mahadum..<ref name="LeftWingParty">{{Cite web|url=http://www.tportal.hr/vijesti/hrvatska/445713/Markovina-osniva-lijevu-stranku-a-opleo-je-i-po-Plenkovicu.html|title=Markovina osniva lijevu stranku, a opleo je i po Plenkoviću|author=Srdoč|first=S.|date=27 September 2016|publisher=T-portal|language=sh|accessdate=28 September 2016}}</ref>
A maara Markovina maka mmegide ya na ndọrọ ndọrọ ọchịchị Croatia kemgbe 1990s. Ọ bụ naanị ya nwere echiche siri ike banyere ọchịchị Franjo Tuđman nakwa na e wepụrụ ya na ya. Ọ na-akpọ ndị ọha na eze Croatia ka ha kwụsị agha megide ndị Serbia nke Croatian War of Independence, ma eleghị anya, ihe kachasị mkpa bụ nchebe nke Yugoslavs megide ndị fascist nke Agha Ụwa nke Abụọ, nke ọchịchị Croatia leghaara anya..
Mostar bụ isi obodo ndọrọ ndọrọ ọchịchị nke Bosnia na Herzegovina. Ndị ọchịchị Mostar nke Croat kewara obodo ahụ ụzọ abụọ ma kpalite esemokwu na-akwalite ịkpọasị n’etiti ndị Croat na ndị Bosnia. M na-akwadokwa echiche na FK Velež Mostar football club kwesịrị ịlaghachi na egwuregwu mbụ. Ndị ọchịchị Croatia meghere ámá egwuregwu mbụ na 1992 nye klọb bọọlụ HŠK Zrinjski Mostar. . <ref name="'tacno.net">{{Cite web|url=http://www.tacno.net/nogomet/dragan-markovina-o-mitskom-klubu-velez-je-klub-raje-ljubavi-ponosa-i-prkosa-2//|title=Dragan Markovina o mitskom klubu: Velež je klub raje, ljubavi, ponosa i prkosa|publisher=Tačno.net|author=Markovina|first=Dragan|date=2016-02-11|accessdate=2018-05-01}}</ref>
Markovina bụ onye edemede na-arụsi ọrụ ike. Akwụkwọ mbụ ya nke 2014, n'etiti uhie na oji, bụ akwụkwọ akụkọ akụkọ Croatia mbụ nke na-elekwasị anya na mmetụta nke ọdachi ọchịchị Croatia na Split na Mostar kemgbe 1990. Akwụkwọ nke atọ ya, History of the meriri , na-elekwasị anya na mbibi nke mbụ Yugoslavia na Croatia..
Mgbe ọ bịara na ndọrọ ndọrọ ọchịchị Croatia, ọ bụ onye otu HDZ nke SDP. Maka Markovina, HDZ bụ otu ndọrọ ndọrọ ọchịchị na-akwalite ịkpọasị na SDP bụ otu na-emebi ọchịchị onye kwuo uche ya..
Mgbe ọ dị afọ iri na ụma, Markovina bụ enyi nwere ọmịiko nke Stipe Šuvar nke Socialist Labour Party nke Croatia na njedebe 1990 na mmalite 2000 na 2014, o kwuru na okwu TV na-egosi na ọ bụghị otu onye kama ọ kwenyere na ndị ọrụ nwere echiche ọ chọrọ. [Ihe odide chọrọ] Na Disemba 18, 2016, Markovina na ndị ọrụ ọgụgụ isi ndị ọzọ guzobere New Left of Croatia, otu ndọrọ ndọrọ ọchịchị nke lekwasịrị anya na ọchịchị onye kwuo uche ya na mmegide.[1] [2] O kwuputara na ya bụ onye isi obodo Split na a họpụtara Ntuli ka ọ bụrụ obodo na 2017. O nwetara 3.47% nke votu na ntuli aka ime obodo ebe New Left nwetara 4.36% nke votu ndị ama ama na ntuli aka ndị ọchịchị obodo..
Na 2017, Markovina bịanyere [[Nkwuputa N'asụsụ Dị N'Otu|aka na nkwupụta n'asụsụ Croatian, Serbian, Bosnian na Montenegrin]].<ref>{{Cite web|author=Derk|first=Denis|title=Donosi se Deklaracija o zajedničkom jeziku Hrvata, Srba, Bošnjaka i Crnogoraca|language=sh|url=http://www.vecernji.hr/hrvatska/deklaracija-o-zajednickom-jeziku-iz-zagreba-donosi-se-30-ozujka-u-sarajevu-1159142|pages=6–7|date=28 March 2017|archivedate=20 September 2017|archiveurl=https://web.archive.org/web/20170920235101/https://www.vecernji.hr/vijesti/deklaracija-o-zajednickom-jeziku-iz-zagreba-donosi-se-30-ozujka-u-sarajevu-1159142|accessdate=5 June 2019}}</ref>
Markovina bụ onye dere akụkọ maka Telegram, [1] Oslobođenje nke dħa na Sarajevo, [2] na Tačno.net. Ọ bụkwa onye otu PEN nke Bosnia na Herzegovina.<ref name="penbih.ba-clanovi-markovina">{{Cite web|title=Dragan Markovina - članovi|url=https://penbih.ba/clanovi/dragan-markovina/|work=P.E.N.|accessdate=22 December 2021|language=bs-BA}}</ref>
== Akwụkwọ ndị a họọrọ ==
* {{Cite book|author=Markovina|first=Dragan|year=2014|language=sh|title=Između crvenog i crnog. Split i Mostar u kulturi sjećanja|location=Zagreb & Sarajevo|publisher=Plejada & University press|isbn=978-953-7782-33-7|oclc=894119514|id={{CROSBI|695143}}. {{COBISS.SR|21208326}}. {{COBISS.BIH|21208326}}}}
* {{Cite book|author=Markovina|first=Dragan|year=2015|language=sh|title=Tišina poraženog grada|location=Mostar|publisher=Centar za kritičko mišljenje|isbn=978-995-8038-21-1|oclc=951846657|id={{COBISS.BIH|21869318}}}}
* {{Cite book|author=Markovina|first=Dragan|year=2015|language=sh|title=Povijest poraženih|series=Biblioteka Lijeva (s)kretanja|location=Zagreb|publisher=Jesenski i Turk|isbn=978-953-2227-49-9|oclc=933797754|id={{CROSBI|836527}}. {{COBISS.SR|22964230}}}}
* {{Cite book|author=Markovina|first=Dragan|year=2015|language=sh|title=Jugoslavenstvo poslije svega|location=Belgrade|publisher=Beograd MostArt Skripta International|isbn=978-868-4149-91-8|oclc=940957146|id={{COBISS.SR|218294796}}}}
* {{Cite book|author=Markovina|first=Dragan|year=2017|language=sh|title=Doba kontrarevolucije|series=Biblioteka Tako je bilo|location=Zagreb|publisher=Razlog|isbn=978-953-6985-22-7|oclc=1003044903}}
* {{Cite book|author=Markovina|first=Dragan|year=2018|language=sh|title=Usamljena djeca juga|location=Split|publisher=Libros|isbn=978-953-8192-01-2}}
* {{Cite book|author=Markovina|first=Dragan|year=2018|language=sh|title=Jugoslavija u Hrvatskoj (1918.-2018.). Od euforije do tabua|location=Zaprešić|publisher=Fraktura|isbn=978-953-358-011-1|oclc=1099286580|id={{COBISS.BIH|4998694}}}}
* {{Cite book|author=Markovina|first=Dragan|year=2019|language=sh|title=Libanon na Neretvi. Kultura sjećanja i zaborava|location=Mostar|publisher=Centar za kritičko mišljenje|isbn=978-9958-0382-9-7|id={{COBISS.BIH|28278022}}}}
* {{Cite book|author=Markovina|first=Dragan|year=2021|language=sh|title=Neum, Casablanca|location=Sarajevo|publisher=Art Rabic|isbn=978-9926-428-95-2}}
== Ihe odide ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* Literature by and about Dragan Markovinan'imeỌ́bá Akwụkwọ Mba GermanyNdepụta
* Dragan MarkovinanaỌ́bá Akwụkwọ nke Congress
* {{IMDb name|6976159}}
* Dragan MarkovinanaLibraryThing
* [https://web.archive.org/web/20170103053136/http://bib.irb.hr/lista-radova?autor=276251&lang=EN Ọrụ Dragan Markovina] na Croatian scientific bibliography datebase[https://web.archive.org/web/20250222041633/http://bib.irb.hr./index.html?lang=EN Ebe e si nweta akwụkwọ sayensị na Croatia]
* 2018 TV Ajụjụ ọnụ Dragan Markovina na (37 nkeji) (n'asụsụ Serbo-Croatian)
{{DEFAULTSORT:Markovian, Dragan}}
[[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]]
[[Òtù:Onye édémédé akwukwọ]]
[[Òtù:Ndị bịanyere aka na Nkwupụta N'asụsụ Dị N'Otu]]
k8pbbqs2guxvkyf9712ajks230lx2b4
Mima Simić
0
56919
628877
515600
2026-04-05T02:17:50Z
~2026-21038-09
61031
Otú
628877
wikitext
text/x-wiki
Mima Simić (amụrụ Ana Marija Simić; 4 February 1976) bụ onye odee Croatian, onye na-eme ihe nkiri, onye mgbasa ozi na onye na-akwado LGBTIQ +. O nwetara akara ugo mmụta na Comparative Literature site na saịtị Bekee na akwụkwọ edemede nke ngalaba nke Humanities na Social Sciences, Mahadum Zagreb na saịtị ọmụmụ Gender sitere na Mahadum Central Europe. Simić bụ onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị Croatia nke mbụ.
[[Faịlụ:ZagrebJeNAŠ!2017_MimaDanijelaTomislavUrsa_zaKulturu_6562-682×1024.jpg|thumb|Foto 2017 nke Mima (n'aka ekpe) na ndị ọzọ so na Zagreb je Nas!Zagreb m bụ nwa!]]
== Ọrụ ==
Simić dere maka Feral Tribune na afọ 2000.<ref>{{Cite web|url=http://www.jutarnji.hr/koja-smo-poznata-lica-gledali-u-kvizovima-/169652/|title=Koja smo poznata lica gledali u kvizovima?|work=[[Jutarnji list]]|date=2007-04-09|accessdate=2016-02-05|archiveurl=https://web.archive.org/web/20100619173001/http://www.jutarnji.hr/koja-smo-poznata-lica-gledali-u-kvizovima-/169652/|archivedate=2010-06-19}}</ref>
Ọ bụ nchịkọta akụkọ mkpirisi nke Pustolovine Glorije Scott (The Adventures of Gloria Scott, AGM, 2005), [1] bụ ihe na-esote The Adventures of Gloria Scott (2009 [3]). Ebipụtala akụkọ dị mkpirikpi na ihe odide ndị ọzọ n'ọtụtụ akwụkwọ akụkọ Croatian, akwụkwọ akụkọ na akụkọ ihe mere eme nke mba ụwa.. <ref>{{Cite web|url=http://www.imcpl.org/cgi-bin/fullbib.pl?bibno=1270374|title=Best European fiction 2011 / edited and with introduction by Aleksandar Hemon ; preface by Colum McCann.|work=www.imcpl.org|accessdate=2016-03-28|archivedate=2016-09-21|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160921020647/http://www.imcpl.org/cgi-bin/fullbib.pl?bibno=1270374}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.poetrymagazines.org.uk/magazine/record.asp?id=20530|title=Poetry Magazines - Boys Don't Cry|author=ltd|first=codegent|work=www.poetrymagazines.org.uk|accessdate=2016-03-28|archivedate=2016-04-09|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160409112918/http://www.poetrymagazines.org.uk/magazine/record.asp?id=20530}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.kinokultura.com/specials/11/simic.shtml|title=KinoKultura|work=www.kinokultura.com|accessdate=2016-03-28}}</ref>
== Mgbalị na ọrụ mgbasa ozi ==
Simić nwere mmasị karịsịa na iji mgbasa ozi.[1][2] Na 2007, Simić meriri TKO TKO. O gosiputara onwe ya dika nwanyi Edina. O mechara nweta 125,000 HRK.[3][4] Na 2011, Kọmitii Nganga Zagreb kpọrọ ndị Croatia LGBT nke Afọ. Mgbe arụmụka nhoputa ndi ochichi nke 2013 Croatian, Simić bụ onye ọbịa nke Nedjeljom u dva, na-aghọ nwanyị mbụ pụtara na ihe ngosi ndọrọ ndọrọ ọchịchị Croatian na-eme ogologo oge.. <ref>{{Cite web|url=http://www.dailymotion.com/video/x10hccz_nedjeljom-u-2-mima-simic-2-lipnja-2013_news|title=Nedjeljom u 2 - Mima Simić (2. lipnja 2013.) - Video Dailymotion|work=Dailymotion|date=2 June 2013|accessdate=2016-03-28}}</ref>
Simić natara onyinye edemede site na Ministri Ọdịbendị nke Croatia na 2012. <ref>{{Cite web|url=http://www.eakademik.com/umjetnost/hrvatska-stipendije-za-knjizevno-stvaralastvo-u-2013-godini|title=Hrvatska: Stipendije za književno stvaralaštvo u 2013. godini|work=eAkademik|date=2012-12-25|accessdate=2016-02-05|archivedate=2016-02-05|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160205140513/http://www.eakademik.com/umjetnost/hrvatska-stipendije-za-knjizevno-stvaralastvo-u-2013-godini}}</ref>
Site na 2013 ruo 2015, Simić kwadoro ihe ngosi TV kwa izu ''[[:hr:Peti dan|Peti dan]]'' (''Ụbọchị nke Ise'') na Croatian Radiotelevision . <ref>{{Cite web|date=2013-09-30|title=Mima Simić nova je voditeljica 'Petog dana'|url=http://www.tportal.hr/showtime/tv/289571/Mima-Simic-nova-je-voditeljica-Petog-dana.html|accessdate=2016-02-04|work=tportal.hr|language=Croatian}}</ref>
N'oge ọchịchị njikọ aka ekpe na nke nnwere onwe, a kpọrọ Simić aha na kọmitii nke Ministry of Culture nke Croatia maka mgbasa ozi na-enweghị uru na 2013, 2014, na 2015.<ref>{{Cite web|date=2016-02-05|title=Ministarstvo kulture Republike Hrvatske - MEĐUNARODNA SURADNJA - Uprava za međunarodne kulturne odnose, europske poslove i javnu komunikaciju - Služba za javnu komunikaciju - Odjel za medije - Stručno povjerenstvo za neprofitne medije - Arhiva - Stručno povjerenstvo za neprofitne medije 2013.|url=http://www.min-kulture.hr/default.aspx?ID=9940|accessdate=2021-04-27|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160205112952/http://www.min-kulture.hr/default.aspx?ID=9940|archivedate=2016-02-05}}</ref><ref>{{Cite web|date=2016-02-05|title=Ministarstvo kulture Republike Hrvatske - MEĐUNARODNA SURADNJA - Uprava za međunarodne kulturne odnose, europske poslove i javnu komunikaciju - Služba za javnu komunikaciju - Odjel za medije - Stručno povjerenstvo za neprofitne medije - Arhiva - Stručno povjerenstvo za neprofitne medije 2014.|url=http://www.min-kulture.hr/default.aspx?ID=10929|accessdate=2021-04-27|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160205132819/http://www.min-kulture.hr/default.aspx?ID=10929|archivedate=2016-02-05}}</ref><ref>{{Cite web|date=2016-02-05|title=Ministarstvo kulture Republike Hrvatske - MEĐUNARODNA SURADNJA - Uprava za međunarodne kulturne odnose, europske poslove i javnu komunikaciju - Služba za javnu komunikaciju - Odjel za medije - Stručno povjerenstvo za neprofitne medije - Arhiva - Stručno povjerenstvo za neprofitne medije 2015.|url=http://www.min-kulture.hr/default.aspx?ID=12621|accessdate=2021-04-27|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160205131906/http://www.min-kulture.hr/default.aspx?ID=12621|archivedate=2016-02-05}}</ref> Kọmitii ahụ bụ nke gọọmentị na-esote na nke kachasị mkpụmkpụ nke ndị na-akwado ọchịchị onye kwuo uche ya wepụrụ.<ref>{{Cite web|url=http://www.jutarnji.hr/ministarstvo-kulture--ministar-razrijesio-clanove-povjerenstva-za-neprofitne-medije-u-skladu-s-ovlastima/1509726/|title=MINISTARSTVO KULTURE BRANI HASANBEGOVIĆA 'Ministar je razriješio članove povjerenstva za neprofitne medije u skladu s ovlastima'|work=[[Jutarnji list]]|accessdate=2016-02-04|language=Croatian|archivedate=2016-02-02|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160202022049/http://www.jutarnji.hr/ministarstvo-kulture--ministar-razrijesio-clanove-povjerenstva-za-neprofitne-medije-u-skladu-s-ovlastima/1509726/}}</ref>
Simić kpọrọ Drvena Marija (Wooden Mary), [1] ka ọ kpọọ gọọmentị ka ọ gbaa arụkwaghịm na ịgba arụkwaghịm na February 1, 2016.. <ref>{{Cite web|url=http://www.tportal.hr/vijesti/hrvatska/414515/Ne-zelimo-da-simpatizer-NDH-bude-ministar-kulture.html|title=Više od tisuću prosvjednika zatražilo ostavku Vlade|work=tportal.hr|accessdate=2016-02-04|language=Croatian}}</ref>
Na 2017, Simić bịanyere [[Nkwuputa N'asụsụ Dị N'Otu|aka na nkwupụta n'asụsụ Croatian, Serbian, Bosnian na Montenegrin]]. <ref>{{Cite web|author=Derk|first=Denis|title=Donosi se Deklaracija o zajedničkom jeziku Hrvata, Srba, Bošnjaka i Crnogoraca|language=Serbo-Croatian|url=http://www.vecernji.hr/hrvatska/deklaracija-o-zajednickom-jeziku-iz-zagreba-donosi-se-30-ozujka-u-sarajevu-1159142|pages=6–7|date=28 March 2017|archivedate=20 September 2017|archiveurl=https://web.archive.org/web/20170920235101/https://www.vecernji.hr/vijesti/deklaracija-o-zajednickom-jeziku-iz-zagreba-donosi-se-30-ozujka-u-sarajevu-1159142|accessdate=5 June 2019}}</ref>
== Ọrụ ndọrọ ndọrọ ọchịchị ==
Simić bụ onye òtù ANYỊ, òtù ndọrọ ndọrọ ọchịchị na-acha akwụkwọ ndụ akwụkwọ ndụ na Zagreb, ebe ọ bụ na e hiwere ya na 2017. Na-agba ọsọ maka European Parliament maka ntuli aka 2019, ọ bụ onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị Croatia mbụ na-ekwupụta ọkwa ya..<ref>{{Cite web|url=https://eu.boell.org/sites/default/files/uploads/2013/12/croatia_lgbtiq.pdf|title=Prides and Prejudices - Confessions of an LGBTIQ Activist|author=Simić|first=Mima|accessdate=2016-02-05}}</ref>
== Ihe odide ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* [https://www.youtube.com/watch?v=zNqzcB9G8zs Nkwupụta vidiyo dị mkpirikpi ''100%'' magazin na 2019]
[[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]]
[[Òtù:Onye édémédé akwukwọ]]
[[Òtù:Ndị bịanyere aka na Nkwupụta N'asụsụ Dị N'Otu]]
js189ffe3v7ow4mbsqo4kxogvaav5q4
Olja Savičević
0
56923
628886
623572
2026-04-05T02:48:00Z
~2026-21038-09
61031
Òtù
628886
wikitext
text/x-wiki
[[Faịlụ:Olja_Savičević_Ivančević.jpg|thumb|Olja Savičević]]
Olja Savičević Ivančević (amụrụ na Split na 1974) bụ onye edemede Croatian, onye na-ede egwuregwu na onye na-ede egwuregwu.[1] Ọ bụ onye mmeri nke Grand Prize of the Druga prikazna Macedonian Literary Festival (2018), T-Portal Award for Best Novel (2011), Mali Marulić Nrite maka ihe nkiri (2013, 2014)). <ref>{{Cite news|title=Priče Olje Savičević Ivančević dostupne na internetu|url=https://www.tportal.hr/kultura/clanak/price-olje-savicevic-ivancevic-dostupne-na-internetu-20150914|work=Tportal|language=hr|author=M.P.|date=14 September 2015|accessdate=13 October 2018}}</ref>
== Ndụ na ọrụ ==
A mụrụ Olja Savičević na 16 Septemba 1974 na Split, Yugoslavia. O nwetara nzere bachelọ na mmụta asụsụ na mahadum Zadar. [1] Ọ rụrụ ọrụ dị ka onye edemede maka mbipụta n'ịntanetị, dị ka onye edemede.<ref name="sandorf">{{Cite web|url=http://www.sandorf.hr/blogitem_eng_autor.php?item_id=18&tag=Olja%20Savi%C4%8Devi%C4%87%20Ivan%C4%8Devi%C4%87|title=Olja Savičević Ivančević|accessdate=13 October 2018|publisher=Sandorf}}</ref>
Savičević malitere ọrụ edemede ya na uri, na-ebipụta nchịkọta ''Biti će strašno kada ja porastem'' na 1988. Nke a sochiri Vječna (1993) na Žensko pismo (1999). Nchịkọta akụkọ dị mkpirikpi, Nasmijati psa, pụtara na 2006. E bipụtara akwụkwọ akụkọ mbụ ya, ''Adio kauboju'' na 2010. <ref name="sandorf" />{{Cite web|url=http://www.sandorf.hr/blogitem_eng_autor.php?item_id=18&tag=Olja%20Savi%C4%8Devi%C4%87%20Ivan%C4%8Devi%C4%87|title=Olja Savičević Ivančević|accessdate=13 October 2018|publisher=Sandorf}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[http://www.sandorf.hr/blogitem_eng_autor.php?item_id=18&tag=Olja%20Savi%C4%8Devi%C4%87%20Ivan%C4%8Devi%C4%87 "Olja Savičević Ivančević"]. Sandorf<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">13 October</span> 2018</span>.</cite></ref> A nabatara ntụgharị ya n'ọtụtụ asụsụ na otuto.<ref>{{Cite news|work=[[The Guardian]]|url=https://www.theguardian.com/books/2015/may/09/farewell-cowboy-olja-sevicevic-review-kapka-kassabova|title=Farewell, Cowboy by Olja Savičević review – coming of age in small-town Croatia|author=Kapka Kassabova|date=9 May 2015|accessdate=13 October 2018}}</ref><ref>{{Cite news|url=https://www.ilsole24ore.com/art/cultura/2017-11-13/giusta-distanza-mai-142736.shtml?uuid=AEsCRj7C&refresh_ce=1|work=Il Sole 24 Ore|title=Giusta distanza mai|author=Cristina Battocletti|date=13 November 2017|accessdate=13 October 2018|language=it}}</ref> Akwụkwọ akụkọ ọzọ, Pjevač u noci, pụtara n'afọ 2016.
Savičević natara onyinye Ranko Marinkovic maka akụkọ mkpirikpi kachasị mma na 2007. <ref name="laf">{{Cite web|url=https://www.lit-across-frontiers.org/profiles/olja-savicevic/|title=Olja Savičević|publisher=Literature Across Frontiers|accessdate=13 October 2018}}</ref> ''Adio kauboju'' meriri onyinye T-Portal maka akwụkwọ akụkọ Croatian nke afọ 2011. <ref name="sandorf" />
Savičević gbanwekwara ihe nkiri ahụ maka ụmụ gị. Šegrta Hlapića meriri Čudnovate zgode 2013 Mali Marulić nrite. <ref>{{Cite web|url=https://hrvatskodrustvopisaca.hr/hr/novosti/olji-savicevic-ivancevic-nagrada-mali-marulic|publisher=Croatian Writers' Society|year=2013|accessdate=13 October 2018|title=Olji Savičević Ivančević nagrada Mali Marulić|language=hr}}</ref>
Na 2017, Savičević bịanyere [[Nkwuputa N'asụsụ Dị N'Otu|aka na nkwupụta na asụsụ Croats, Serbs, Bosnia na Montenegrins]]. <ref>{{Cite web|author=Derk|first=Denis|title=Donosi se Deklaracija o zajedničkom jeziku Hrvata, Srba, Bošnjaka i Crnogoraca|language=Serbo-Croatian|url=http://www.vecernji.hr/hrvatska/deklaracija-o-zajednickom-jeziku-iz-zagreba-donosi-se-30-ozujka-u-sarajevu-1159142|publisher=[[Večernji list]]|pages=6–7|date=28 March 2017|archivedate=20 September 2017|archiveurl=https://web.archive.org/web/20170920235101/https://www.vecernji.hr/vijesti/deklaracija-o-zajednickom-jeziku-iz-zagreba-donosi-se-30-ozujka-u-sarajevu-1159142|accessdate=5 June 2019}}</ref>
== Ọrụ ndị a họọrọ ==
=== Akwụkwọ akụkọ ===
* {{Cite book|title=Adio kauboju|year=2015|isbn=978-1908236487|publisher=Istros}}
* {{Cite book|title=Pjevač u noći|year=2016|isbn=978-9537715922|publisher=Sandorf}}
=== Abụ uri ===
=== Akụkọ dị mkpirikpi ===
* {{Cite book|title=Nasmijati psa|year=2006}}
== Ihe odide ==
{{Reflist|2}}
[[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]]
[[Òtù:Onye édémédé akwukwọ]]
[[Òtù:Ndị bịanyere aka na Nkwupụta N'asụsụ Dị N'Otu]]
1nbn8mgfml6oibiq8hkvkrmr0bkjexs
Jasna Šamić
0
56924
628918
450240
2026-04-05T04:30:13Z
~2026-21038-09
61031
Òtù
628918
wikitext
text/x-wiki
[[File:Jasna Šamić, 2016.jpg|thumb|Jasna Šamić]]
Jasna Šamić (amụrụ n'ụbọchị mbụ nke Eprel 1949) bụ onye edemede Bosnia na French, onye na-ede akwụkwọ na French na Bosnia..
== Akụkọ ndụ ==
A mụrụ Jasna Šamić na Eprel 1, 1949 na Sarajevo, FPR Yugoslavia ([[Bosnia na Herzegovina]] nke oge a), wee gụchaa ụlọ akwụkwọ elementrị na ụlọ akwụkwọ sekọndrị, Mahadum Sarajevo, wee mụọ asụsụ nke East, Turkish, Arabic na Persian; nakwa University of Sarajevo: Post-graduation Thesis of General Linguistics of Turkology, PHD degree of the Faculty of Philosophy of Sarajevo in 1977; nke Mahadum Sorbonne Nouvelle, ebe o nwetara Tesis (Doctorate of National Letters) <ref>{{Cite web|url=http://www.bibliomonde.net/auteur/jasna-samic-1779.html|title=Jasna Samic|accessdate=2025-03-09|archivedate=2011-09-27|archiveurl=https://web.archive.org/web/20110927123944/http://www.bibliomonde.net/auteur/jasna-samic-1779.html}}</ref>
Šamić started as an Assistant and Assistant Professor at the Faculty of Philosophy in Sarajevo, and she was Professor of Oriental Literatures at the same Faculty, University of Sarajevo, from 1988–1992, until she was expelled from the Faculty without reason. She was also Director of Research associated to the CNRS (French National Centre of Research) in 1992, and Professor of Languages, Literatures, History and Civilisation of the Balkans at the University Marc Bloch of Strasbourg; 2000–2002.<ref>{{Cite web|url=http://www.migcendo.lu/nouveautes.html|title=Nouveautés|accessdate=2 July 2011|archiveurl=https://web.archive.org/web/20100929085818/http://www.migcendo.lu/nouveautes.html|archivedate=29 September 2010}}</ref>
She collaborated with French radio programs: Radio [[France]] Internationale, 1986–1993; France Culture, 1992–1996.
Site na Sarajevo, Jasna Šamić bụ onye nduzi nke nyocha akwụkwọ, Sarajevo (1973), onye bụbu onye isi oche nke Ngalaba Ọmụmụ Ọwụwa Anyanwụ nke Faculty of Philosophy, 1980-1984; Onye isi otu ndị nsụgharị nke Bosnia na Herzegovina (1982-1985); onye otu Reading Panel or Editorial Board of Veselin Masleša, កាងក្រាន្រ្រ, Saraovo (ruo 1992); Onye otu Editorial Board of the review ỌKulture Istoka, Belgrade (ruo 1992)).
He is a member of The Asian Society (Sociétéasiatique), Paris, site na 1984, Onye otu Union of Writers of Bosnia, site na 1974, Onye otu PEN Club of the world, Bosnia and Herzegovina, site of 2006, Onye otu Union of Writers of France, SGDL, kemgbe 1996, onye otu PEN Club of the world..
Ọ haziri ọrụ nyocha banyere Yugoslavia na Europe; Ọ gara nzukọ Mba Nile na Paris, Munich, Belgrade, Istanbul, Princeton, Philadelphia, Strasbourg, Venice, [[Jerusalem]], Bamberg, Vienna, Tel Aviv, Berlin, Tunis, Sarajevo, wdg. Onye nkuzi na Mahadum Yugoslavia (ruo mgbe 1992); Mahadum Utrecht (1993); University of Strasbourg maka ụmụ akwụkwọ nke atọ Turkology of the story ihe mere eme (2000); Mahadum Brussels (2006); Ebe French nke Luxembourg (2005), Senate, nke Paris (2007). Ọ bụ onye nduzi nke akwụkwọ Knjizhevna Sehara .
Jasna Šamić bụ onye mmeri nke Stendhal French Literary Prize (Lauréate du program Missions Stendhal) na 2008; Akwụkwọ edemede Gauchez-Pillipot nke 2014; Ihe nrite nke ọha na ngosi akwụkwọ Balkan (Salon du livre des Balkans), Paris 2018; Ihe nrite nsọpụrụ Naji Neaman maka afọ 2018; nke ọtụtụ akwụkwọ ndị Bosnia, ọ bụ onye otu nbipụta ntọala (Fcija za leftvaštwoodan), Bosnia, 2015-2018.
Kemgbe 1977, Jasna Šamić anọwo na-ebi n'etiti Sarajevo na Paris, mana kemgbe agha na Balkans nke 1992-1995, karịsịa na Paris, ugbu a dị ka onye edemede onwe ya.
Na 2017, Jasna Šamić bịanyere [[Nkwuputa N'asụsụ Dị N'Otu|aka na nkwupụta na asụsụ ndị Croatian, Serbs, Bosnia na Montenegrins]]<ref>{{Cite web|author=Derk|first=Denis|title=Donosi se Deklaracija o zajedničkom jeziku Hrvata, Srba, Bošnjaka i Crnogoraca|language=Serbo-Croatian|url=http://www.vecernji.hr/hrvatska/deklaracija-o-zajednickom-jeziku-iz-zagreba-donosi-se-30-ozujka-u-sarajevu-1159142|pages=6–7|date=28 March 2017|archivedate=20 September 2017|archiveurl=https://web.archive.org/web/20170920235101/https://www.vecernji.hr/vijesti/deklaracija-o-zajednickom-jeziku-iz-zagreba-donosi-se-30-ozujka-u-sarajevu-1159142|accessdate=5 June 2019}}</ref>
== Ọrụ ==
=== N'asụsụ French ===
* Jasna Šamić, "Dîvan de Ķaimî: Vie et œuvre d'un poéte bosniaque du XVIIe siècle", ''Synthèse'' no. 24 (Paris: Institut Français d'Etudes Anatoliennes, Editions Recherche sur les Civilisations, 1986). Pp. 280.<ref>{{Cite journal|doi=10.1017/S0020743800034589|title=Jasna Šamić, Dîvan de Ķaʿimî: Vie et œuvre d'un poéte bosniaque du XVIIe siècle, "Synthèse" no. 24 (Paris: Institut Français d'Etudes Anatoliennes, Editions Recherche sur les Civilisations, 1986). Pp. 280|journal=International Journal of Middle East Studies|volume=23|pages=96–98|year=1991|author=Saman|first=Paul A.}}</ref>
* Jasna Šamić, ''Le pavillon bosniaque: novel'', Dorval editions, 1996<ref>{{Cite book|title=Le pavillon bosniaque|url=http://www.dorval-editions.com/RACINES/lepavillonbosnia.html|isbn=9782351070017|author=Šamić|first=Jasna|year=2005|publisher=Dorval Editions}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.bosnia.org.uk/bosnia/literature.cfm|title=About Bosnia: Literature|accessdate=2 July 2011|archivedate=28 September 2017|archiveurl=https://web.archive.org/web/20170928224018/http://www.bosnia.org.uk/bosnia/literature.cfm}}</ref>
* Jasna Šamić, "Bosnie Pont des Deux Mondes", 1996<ref>{{Cite web|url=http://www.theisispress.org/Les_Carnets_du_Bosphore/|title=The Isis Press Istanbul|work=www.theisispress.org|archiveurl=https://web.archive.org/web/20080530155834/http://www.theisispress.org/Les_Carnets_du_Bosphore/|archivedate=2008-05-30}}</ref>
* Jasna Šamić, "Histoire inachevée, (short stories)", éd. de l’Oeil sauvage, Bayonne, 1996.
* Jasna Šamić, "L’Amoureux des oiseaux (poetry and short stories)", Bf édition, Strasbourg, 2006.
* Jasna Šamić, "Portrait de Balthazar", novel, M.E.O., Bruxelles, 2012; Gauchez-Philippot Price.
* Jasna Šamić, "L'Empire des ombres", novel, Publibook, Paris, 2013.
* Jasna Šamić, "Le givre et la cendre", (novel), M.E.O, Briuxelles, 2015;
* Jasna Šamić, "Trois histoires un destin", (pièces de théâtre), Harmattan, 2016.
* Jasna Šamić, "Dans le lit d'un rêve", M.E.O., Bruxelles, 2017
* Jasna Šamić, "Les contrées des âmes errantes", M.E.O., Bruxelles, 2019.
* Jasna Šamić, "Chambre avec vue sur l'océan" (novel); translated from Bosnian by the author with G. Adam, M.E.O.,2020.
* Jasna Šamić, "Ailleurs est le ciel", poetry, l'Harmattan, Paris,2022.
* Jasna Šamić,"Le cirque russe de Lacretelle", novel, MEO, 2024
=== N'asụsụ Bosnian ===
* Jasna Šamić, "Is payeni trenuci (abụ uri) ", Svjetlost, Sarajevo, 1973.
* Jasna Samic, "U hladu dilue kože (abụ uri) ", V. Masleša, Sarajevo, 1980.
* Jasna Šamić, "Iz bilježaka Babur Šaha (abụ uri) ", Svjetlost, Sarajevo, 1986.
* [Ihe e dere n'ala ala peeji]
* Jasna Šamić, "Pariški ratni dnevnik", (n'akwụkwọ edemede), ENES, Istanbul, 1994;
* Jasna Šamić, "S payanje na život", (ihe nkiri), Vodnikova doma ija, Ljubljana, 1995;
* Jasna Šamić, "Grad ljubav смтр", (ihe nkiri), Vodnikova doma ija, Ljubljana, 1995;
* Jasna Šamić, "Mraz i pepeo", (akwụkwọ akụkọ), Bosanska bat, Sarajevo, 1997;
* Jasna Šamić, "Valcer", (akụkọ dị mkpirikpi), Media press, Sarajevo, 1998;
* Jasna Šamić, "Antologija savremene ቅke knjizevnosti (Anthologie de la littérature française contemporaine; translation and preface of the author's) ", Zid, Sarajevo, 1998;
* Jasna Šamić, "Bosanski paviljon", (akwụkwọ akụkọ), Svjetlost, Sarajevo 2000;
* Jasna Šamić, "Soba s туҡom na okean", (akwụkwọ akụkọ), Tesanj, 2001;
* [Ihe e dere n'ala ala peeji]
* Jasna Šamić, "Portret Balthazara Castiglionea", (akwụkwọ akụkọ), Rabic, Sarajevo, 2002.
* Jasna Šamić, "Ihe nkiri (ihe nkiri) ", Bosanska Roads, 2006
* Jasna Šamić, "Carstvo sjenki" (akwụkwọ akụkọ), Zoro, Sarajevo-Zagreb, 2007
* Jasna Šamić, "Na Seni vi", (akụkọ dị mkpirikpi), Bosanska Rọshịa, 2008
* Jasna Šamić, "Mistika i mistika", (ihe odide), Plima, Cetinje, 2010.
* Jasna Šamić, "Mozart" (akwụkwọ akụkọ), Sahinpasic, Sarajevo, 2013
* Jasna Šamić, "Mistika i mistika" (ihe odide), Buybook, Sarajevo, 2014;
* Jasna Šamić "Na postelji od sna" (abụ uri), Bosnia na Herzegovina Publishing Award Foundation, Dobra bat, Sarajevo, 2015
* Jasna Šamić "Predjeli lutaju Gnzi" (akwụkwọ akụkọ), akụkụ mbụ nke trilogy, Bosnia na Herzegovina Publishing Award Foundation, Planjax, 2017
* Jasna Šamić "Carstvo sjenki", (akwụkwọ akụkọ) Factum, Beograd, 2018
* Jasna Šamić "Svjetlo mraka" (abụ uri) Dobra bat, Sarajevo, 2018
* Jasna Šamić, "Deveti val", (akwụkwọ akụkọ) Cetinje: OKF; Beograd: Factum right-wingštvo; Sarajevo: Buybook, 2018.
* Jasna Šamić "Medo prekinuo seosku idilu", (akwụkwọ ụmụaka) na ihe osise nke Mario Mikulić, (RABIC, Sarajevo, 2018)
* Jasna Šamić "Noć je opet na pragu postelje ti", (abụ uri) Planjax, 2020;
* Jasna Šamić "Razbijeni kaleIdoskop", (akwụkwọ akụkọ), Rabic, Sarajevo,2021.
* Jasna Šamić "Nesretan交易", (akwụkwọ akụkọ), Factum, Belgrade, 2022.
* Jasna Šamić "Atelje na broju 19", (akwụkwọ akụkọ), Art Rabic, Sarajevo, 2022.
* Jasna Šamić "Sarajevo moje mladosti" (ncheta), ShuraPublications,Opatija,2022.
* Jasna Šamić "Duhovi XV arondismana" (akwụkwọ akụkọ), Art Rabic, Sarajevo,2023.
* Jasna Šamić "Plamen u pijesku" (nlegharị anya),Shurapublications, Opatija,2024.Ohere
* Jasna Šamić "U Ogledalu-Uspomena, Gradovi i Lica (ncheta), Most Art & Factum,Belgrade,2024
* Jasna Šamić, "Mit o Bogomiliima",Most Art Jugoslavija,Zemun,2024.
== Ihe nrite ndị e dere n'akwụkwọ ==
* Onye nwetara ihe nrite nke mmemme Stendhal Missions;
* Onye na-agba ụta na Philippines n'afọ 2014
* Ihe nrite ọha na eze nke Salon du livre des Balkans, Paris;
* Ihe odide Naji Naaman;
* Ihe nrite nke ntọala nke ndị na-ebipụta akwụkwọ Bosnia (2014 - 2022);
* Zlatna jabuka;
* Iko Zheng Nian
== Ihe nkiri ==
* Les Nakshibendis de Visoko, ihe ngosi, 1986.
* Ebee ka ndị Bektashi nke Bosnia nọ? , ihe ngosi,1986.
* Une ville l'amour la mort, documentary - mmepụta "Festival de toutes les cultures", Paris, 1995.
* 1900 Sarajevo Paris, ihe ngosi, mmepụta TV Bosnia na Herzégovina, 2000.
* Onye na-ese ihe na achịcha ya, mkpụmkpụ, 2004.
* Bonjour m amour, m dị afọ iri na isii, mkpirikpi, 2005.
* Promenade, mkpirikpi; 2007.
* Quo vadis 68 Paris Sarajevo, ihe ngosi May 68, 60', co-production FTV na Festival São Sarajevska zima ː
* Ịrahụ ụra n'akụkụ eluigwe - ihe ncheta e sere na foto, ihe ngosi, IPI, Parimages, ASJA, Paris 2010
* Ọtụtụ ihe ngosi maka Bosnian TV, TVSA 2013 -2015
== Onye nduzi ihe nkiri ==
* Iz biljezaka Babur Saha; Pozoriste Mladi, Sarajevo, 1987 (nke e bipụtara na Iz Biljezaka Babor Saha, Svjetlost, 1986).
* Souvenir d'une vie (Memory of a lifetime), Proscenium Theatre, Paris, 1996 (nke e bipụtara na DRAMA, Bosanska Rijec, Wuppertal-Tuzla 2007).
* Nzukọ (Susret), SARTR, Sarajevo, 1998 (nke e bipụtara na Drama, Bosanska Rijec, Wuppertal-Tuzla 2007).
* Ugboro abụọ (Dvostruki exile), Sarajevo, 1999.
* Kpọọ (Telefonski消) (dabere na akụkọ mkpirikpi nke Jasna Samic, nke e bipụtara na Valcer, Media press, Sarajevo), Kamerni teatar 55, Sarajevo 1999.
* Tupu onye ozi nke ọnwụ apụta, emume "Bascarsijske noci 2007, Muzej Knjizevnosti - Mak, Sarajevo, 2000 (nke e bipụtara na L'Amoureux des oiseaux, asụsụ abụọ, Bf éditions, Strasbourg, 2007).
* Obere ihe osise, Bosnjacki Institute, Sarajevo, 2008.
* Site n'otu anyanwụ gaa n'ọzọ, Maison du Patrimoine, L'Haÿ - les-Roses, 2009.
* Ebe a na-eme ihe nkiri "L'aire Falguière", Paris, 2009.
* Afọ ncheta, ederede na ntụziaka site na Jasna Samic, Bar de l'Industrie, Montreil, Paris, 2011;
* Portrait de Balthazar, ederede na ntụziaka site na Jasna Samic, Maison des associations, Paris, 2012;
* Ihe ncheta ndị dị arọ karịa nkume, ederede na ntụziaka site na Jasna Samic, Théâtre de Syldavie, Maisons d'Europe et d'Orient, Paris, 2014
== Ihe odide ==
{{Reflist}}
[[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]]
[[Òtù:Onye édémédé akwukwọ]]
[[Òtù:Ndị bịanyere aka na Nkwupụta N'asụsụ Dị N'Otu]]
2elezytjgvbqwfky65260xkfopk32f2
Vedrana Rudan
0
56926
628885
515212
2026-04-05T02:45:22Z
~2026-21038-09
61031
Otú
628885
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
Vedrana Rudan (amuru 29 October 1949) bu onye ode akwukwo [[Kroatia|Croatia]].
== Akụkọ ndụ ==
Vedrana Rudan mụrụ na Opatija, Yugoslavia, na 1949. Ọ gụsịrị akwụkwọ na Mahadum Rijeka na-agụsị akwụkwọ na Croatian na German. Ọ rụrụ ọrụ dị ka onye nkuzi, onye ndu njem, onye ode akwụkwọ maka ọtụtụ akwụkwọ akụkọ Croatian (Feral Tribune, Slobodna Dalmacija, ndepụta Novi, ndepụta Jutarnji), [1] na onye nta akụkọ maka redio steeti..
N'afọ 1991, Redio Rijeka goro ya maka nna ya Franjo Tuđman.[1] Mgbe ị na-enweghị ọrụ, ka anyị chọtara gị ụlọ.[2] O dere Mba Nacional, akwụkwọ akụkọ Croatian kacha ibu, ruo n'afọ 2011.<ref name="dalkeyint">{{Cite web|url=http://www.dalkeyarchive.com/an-interview-with-vedrana-rudan|author=Lucic|first=Ana|title=An Interview with Vedrana Rudan|publisher=Dalkey Archive Press}}</ref><ref>{{Cite news|work=Nacional|url=http://arhiva.nacional.hr/autor/84/Vedrana-Rudan|title=Vedrana Rudan: Archives|accessdate=23 June 2015|language=Croatian}}</ref>
Site na 2010 ruo 2015, o dere banyere isiokwu ndị a na-ahụkarị na blọọgụ ya a na-agụkarị nke a na-akpọ "Olee otu esi anwụ n'enweghị nrụgide" ("Kako umwenn bez stresa"). Ọ kwụsịrị ide blọọgụ ya na 21 Ọgọstụ 2015 dị ka "ihe niile anyị na-ede bụ ịkpọasị. Amaghị m ebe anyị nọ, ma anyị nọ na 2015, 1991 ma ọ bụ 1941. A ka na-achụ nta ndị [[Serbia]] niile na-aga n'ihu na-alụ ọgụ maka ikike nke mba Croatia. Ikike maka ihe? Agụ, nhụsianya, mgbazinye ego?" <ref>{{Cite web|url=http://www.index.hr/black/clanak/vedrana-rudan-prestala-pisati-blog-ne-mogu-podnijeti-mrznju-koja-vlada-hrvatskom/837924.aspx|title=Vedrana Rudan prestala pisati blog: Ne mogu podnijeti mržnju koja vlada Hrvatskom - black|work=Index.hr|date=24 August 2015|accessdate=10 September 2016}}</ref> A gụrụ ozi ikpeazụ ya "I Give Up" ("Odustajem") ihe dị ka ugboro 50,000.<ref>{{Cite web|url=http://www.rudan.info/odustajem|title=Odustajem | Vedrana Rudan|work=Rudan.info|date=24 August 2015|accessdate=10 September 2016}}</ref>
Na 2017, ọ bịanyere [[Nkwuputa N'asụsụ Dị N'Otu|aka na nkwupụta nke akaụntụ Croatia, Serbia, Bosnia na Montenegro]].<ref>{{Cite web|author=Derk|first=Denis|title=Donosi se Deklaracija o zajedničkom jeziku Hrvata, Srba, Bošnjaka i Crnogoraca|language=Serbo-Croatian|url=http://www.vecernji.hr/hrvatska/deklaracija-o-zajednickom-jeziku-iz-zagreba-donosi-se-30-ozujka-u-sarajevu-1159142|pages=6–7|date=28 March 2017|archivedate=6 April 2017|archiveurl=https://web.archive.org/web/20170406003911/http://www.vecernji.hr/hrvatska/deklaracija-o-zajednickom-jeziku-iz-zagreba-donosi-se-30-ozujka-u-sarajevu-1159142|accessdate=5 June 2019}}</ref>
== Ọrụ edemede ==
N'ibị onye a n'ịề n'ọọ odeậtya ya, Rudan malitere ide akụkọ. The first book, Uho, grlo, //, published in the year 2002. Otu okwu na-hevelin isi site nka femme lwût di na-ewe iwe na nke na-hevelin obi lhug, Tonka Babić, was accept and nke well for you the article of women of olu na-aww akpataoy nkee.[1] Akwụkwọ ya nke abụọ, Ljubav na aldejnji tuҡ (2003), bụ mkpesa siri ike megide alụmdi na nwunye, dabere na ahụmahụ alụmdi na nwunye mbụ ya. Rudan kọwara na ọ dị ka catharsis, m nyeere ụmụ nwanyị ndị ọzọ nọ n'otu ọnọdụ ahụ aka, mana ọ bụ ọdachi nwanyị mere na emegbu emegbu nke nwere ike ọ gaghị agwọta site na saịtị nke otu akwụkwọ ahụ..<ref name="gracija10">{{Cite news|work=Gracija|language=Bosnian|url=http://www.gracija.ba/novost/10503/muskarci-ne-vole-dobre-zene|date=9 July 2010|accessdate=26 June 2015|first=Mersiha|author=Drinjaković|title=Muškarci ne vole dobre žene}}</ref>
Ka ọ na-erule n'oge akwụkwọ ya nke atọ, Crnci u Firenci (2006), Rudan eguzobewo onwe ya dị ka onye na-ese okwu na onye edemede na-ese esemokwu. Echiche ndị na-akọ akụkọ, ndị niile nọ n'ezinụlọ Rijeka, bụ mmepe ọhụrụ na mgbagwoju anya nke ọrụ Rudan, a na-ejikwa okwu ndị jikọtara ya na ihe nkiri American Beauty.<ref>{{Cite web|url=http://www.mvinfo.hr/clanak/vedrana-rudan-crnci-u-firenci|first=Jagna|author=Pogačnik|publisher=Moderna vremena|date=25 May 2006|title=Vedrana Rudan – "Crnci u Firenci"|accessdate=26 June 2015}}</ref> Mana ọ bụ ezie na o nwere ike igosipụta onye ọ bụla n'ime ndị na-akọ akụkọ ya n'ụzọ doro anya, ọ dị obere ihe dị iche n'etiti ha.<ref>{{Cite web|url=http://www.kupus.net/kupus_stari/wwwroot/crnci-u-firenzi.htm|title=bijela vrana poet grakće|language=Croatian|publisher=Kupus.net|accessdate=26 June 2015|archivedate=2 October 2015|archiveurl=https://web.archive.org/web/20151002005757/http://www.kupus.net/kupus_stari/wwwroot/crnci-u-firenzi.htm}}</ref>
Akwụkwọ Rudan dere ọzọ, Kad je Fry, kad je jutarac peder (2008), bụ nchịkọta akụkọ nke Nacional kwa ki bipụtara nke mbụ. N'ime ha, it's better nhihu na-emeso okwu ụ dị ka ime ihe ike megide nwanyi, machismo, morals in manyere netiti កានានានាន្ន្ន្, nrụọ aka politics, of poor. Na 2014, e mere akwụkwọ ahụ ka ọ bụrụ ihe nkiri a na-akpọ Kurva (Whore), nke Zijah Sokolović na-eduzi, bụ nke e kere na ngwakọta nke ụda na-awụ akpata oyi, obi ụtọ, ọdachi, ezigbo egwu, na ụda dị iche iche nke Rudan..<ref>{{Cite web|title="Kurva" napokon dolazi u Split!|language=Croatian|url=http://szssplit.hr/kurva-napokon-dolazi-u-split|date=11 November 2014|first=Zvonimir|author=Parać|publisher=S4S Portal|accessdate=26 June 2015|archivedate=March 4, 2016|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160304070105/http://szssplit.hr/kurva-napokon-dolazi-u-split}}</ref>
N'akwụkwọ ya nke afọ 2010, Dabogda te执行 rodila, ọ tụgharịrị uche ya na mmekọrịta dị nro n'etiti ndị nne na ụmụ nwanyị. Ọzọkwa, akwụkwọ a dabeere na ahụmịhe nke ya. Ya na nne ya anọghị mgbe niile dị ka ha nwere ike ịbụ; ọ na-enwe obi amamikpe na nhụjuanya mgbe nne ya nwụrụ; ọ na na-enwekwa mmetụta kwa ụbọchị na nne ya ka na-ele ya anya ma na-ekpe ya ikpe ma na-ahụ ya na-achọ.<ref name="gracija10"/>
== Arụmụka ==
E boro Rudan ebubo igbu ndị Juu ugboro abụọ. Na kọlụm mba, mkpesa nke ndị Juu Croatia bụ na ụfọdụ ndị na-akwado ndị Fascist na-akwadokwa ndị ọzọ nwere mmekọrịta chiri anya na [[Israel]].[1] N'afọ 2009, Rudan kwuru okwu na Nova TV's International Holocaust Ncheta Ụbọchị, na-atụnyere ọnọdụ Gaza na Oké Mgbukpọ ahụ. E mechara chụpụ ya na netwọkụ ahụ, nke o kwuru na ọ bụ n'ihi Nova TV na Nzukọ Ndị Juu Ụwa..<ref>{{Cite web|url=http://arhiva.dalje.com/en-croatia/vedrana-rudans-statement-is-pure-anti-semitism/228794|title=Vedrana Rudan's Statement is Pure Anti-Semitism|date=January 28, 2009|publisher=Dalje|accessdate=15 June 2018|archivedate=15 June 2018|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180615214548/http://arhiva.dalje.com/en-croatia/vedrana-rudans-statement-is-pure-anti-semitism/228794}}</ref>
N’afọ 2011, e wepụtara Rudan n’ọtọ na Nacional Mba ọọcọc Catholic “òtù mộ omempớ”.".<ref>{{Cite web|url=http://ms.sta.si/2012/03/croatian-writer-rudan-dismayed-by-state-of-society/|title=Croatian Writer Rudan Dismayed by State of Society|publisher=Misli|date=27 March 2012|accessdate=23 June 2015}}</ref>
== Ndụ onwe onye ==
Rudan lụrụ Ljubiša Drageljević, onye ọka iwu, ma biri na Rijeka. O nwere nwa nwoke Slaven na nwa nwanyị Asja site na alụmdi na nwunye mbụ ya.<ref>{{Cite web|url=http://www.kosmo.at/news/Vedrana-Rudan-Jugoslawien-ist-lebendiger-denn-je|publisher=Kosmo|language=German|first=Vera|author=Marjanović|date=10 April 2015|title=Vedrana Rudan: "Jugoslawien ist lebendiger denn je"|accessdate=10 September 2016|archivedate=September 20, 2016|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160920081436/http://www.kosmo.at/news/Vedrana-Rudan-Jugoslawien-ist-lebendiger-denn-je}}</ref><ref name="politika11">{{Cite web|url=http://www.politika.rs/rubrike/spektar/zivot-i-stil/Uzivam-dva-ugleda.lt.html|publisher=Politika|date=18 December 2011|first=Slavko|author=Trošelj|title=Uživam dva ugleda|language=Serbian|accessdate=23 June 2015}}</ref>
Rudan kọrọ banyere mmetọ alụmdi na nwunye site n'aka di mbụ ya n'ime afọ iri na anọ nke alụmdi na ụba. Ọ malitere mmekọrịta ya na Drageljević mgbe ọ ka lụrụ di.<ref name="gracija10"/>
Na Maachị 2025, mgbe a gbara Aleksandar Stanković ajụjụ ọnụ, o kwuru na a chọpụtara na ya nwere ọrịa kansa nakwa na ọ na-anwụ. Mgbe a jụrụ ya ihe bụ ihe ikpeazụ ọ gwara ọha, ọ sịrị: “Anwụghị m, m na-anwụ, ma enweghị m mgbaàmà ọ bụla.".
== Akwụkwọ ==
* ''Uho, grlo, nož'' (Ear, Throat, Knife) (2002) – ({{Cite book|title=Night|publisher=[[Dalkey Archive Press]]|isbn=978-1-56478-347-9|url=https://archive.org/details/night00ruda|year=2004}}<cite class="citation book cs1">Translated by Celia Hawkesworth. Dalkey Archive Press. 2004. </cite><cite class="citation book cs1">[[ISBN]] <nowiki><bdi>978-1-56478-347-9</bdi></nowiki>.</cite>)
* ''Ljubav na posljednji pogled'' (Love at Last Sight) (2003)
* ''Ja, nevjernica'' (I, Unbeliever) (2005)
* ''Crnci u Firenci'' (Blackmen in Florence) (2006)
* ''Kad je žena kurva / kad je muškarac peder'' (When Woman Is a Whore / When Man Is a Faggot) (2008)
* ''Strah od pletenja'' (Fear of Knitting) (2009)
* ''Dabogda te majka rodila'' (May Your Mother Give Birth to You) (2010)
* ''Kosturi okruga Madison'' (Skeletons of Madison County) (2012)
* ''U zemlji krvi i idiota'' (In a Land of Blood and Idiots) (2013)
* ''Amaruši'' (Amaruši) (2013)
* ''Zašto psujem'' (Why I Curse) (2015)
* ''Muškarac u grlu'' (Man in the Throat) (2016)
* ''Život bez krpelja'' (Life Without Ticks) (2018)
* ''Ples oko sunca, autobiografija'' (Dancing Around the Sun, an Autobiography) (2019)
* ''Dnevnik bijesne domaćice, predgovor novom izdanju'' (Diary of a Mad Housewife, a Preface to the New Edition) (2020)
* ''Puding od vanilije'' (Vanilla Pudding) (2021)
* ''Doživotna robija'' (Imprisoned for Life) (2022)
* ''Besplatna dostava'' (Free delivery) (2023)
== Ihe odide ==
{{Reflist|30em}}
== Njikọ mpụga ==
* [http://www.rudan.info Vedrana Rudan: Kako umwenn bez stresa]
[[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]]
[[Òtù:Onye édémédé akwukwọ]]
[[Òtù:Ndị bịanyere aka na Nkwupụta N'asụsụ Dị N'Otu]]
a23qjyhkef6c9jysl4u8ustop5ah8vl
Jurica Pavičić
0
56933
628884
201919
2026-04-05T02:40:26Z
~2026-21038-09
61031
Òtù
628884
wikitext
text/x-wiki
[[Faịlụ:Jurica_Pavicic_(2024).jpg|thumb|Jurica Pavičić na 2024 Slovenian Book Fair]]
Jurica Pavičić (amụrụ 2 Nọvemba 1965 na Split) bụ onye edemede, onye edemede na onye nkatọ ihe nkiri..
Ihe nkiri Pavičić maka Ndịàmà (Svjedoci), ihe nkiri Vinko Brešan nke 2003, meriri Golden Arena maka ihuenyo kacha mma na 2003 Pula Film Festival. Ihe nkiri a, nke ya na Živko Zalar dekọrọ, dabere na akwụkwọ akụkọ mbụ nke Pavičić nke Alabaster Sheep (Ovce od gipsa). Asụgharịla akwụkwọ akụkọ ya na mkpirisi akụkọ ya n'asụsụ Bekee, German, Italian, French na Bulgarian.<ref>{{Cite book|url=https://mvinfo.hr/knjiga/13051/skupljac-zmija|title=Jurica Pavičić: Skupljač zmija}}</ref>
Pavičić bụ, yana Nenad Polimac, otu n'ime ndị nkatọ ihe nkiri Croatian abụọ ahọpụtara maka ihe nkiri ihe nkiri 2012 Sight & Sound kacha ukwuu nke oge niile.. <ref name="S&S">{{Cite web|url=http://explore.bfi.org.uk/sightandsoundpolls/2012/voter|archiveurl=https://web.archive.org/web/20120819015936/http://explore.bfi.org.uk/sightandsoundpolls/2012/voter|archivedate=19 August 2012|title=Sight & Sound 2012 Poll - all voters|work=explore.bfi.org.uk|publisher=[[British Film Institute]]|accessdate=13 January 2013}}</ref>
N'afọ 2014, Pavičić natara onyinye onye nta akụkọ nke afọ nke Croatian Journalists' Association. <ref>{{Cite news|url=http://www.jutarnji.hr/kolumnist-jutarnjeg-je-novinar-godine--jurica-pavicic-je-na-strani-slabijih--postenijih-naspram-uzurpatora--nasilnika---/1189162/|title=KOLUMNIST JUTARNJEG JE NOVINAR GODINE 'Jurica Pavičić je na strani slabijih, poštenijih naspram uzurpatora, nasilnika..'|date=6 May 2014|work=jutarnji.hr|language=hr|accessdate=6 May 2014}}</ref>
Na 2017, Pavičić bịanyere [[Nkwuputa N'asụsụ Dị N'Otu|aka na nkwupụta na asụsụ nke Croats, Serbs, Bosnia na Montenegrins]].
== Ọrụ ==
=== Akwụkwọ akụkọ ===
* ''Ovce od gipssa'' (1997)
* Nedjeljni n'ihi (2000)
* Minuta 88 (2002)
* N'afọ 2005, ọ bụ n'oge a ka a na-akpọ "Majke"
* ''Crvenkapica'' (2006)
* N'afọ 2015, ọ gara n'ihu
* ''Crvena voda'' (2017)
* ''Trovačica'' (2000)
=== Nchịkọta akụkọ dị mkpirikpi ===
* ''Patrola na cesti'' (2008)
* Brod u dvorištu (2013)
* ''Skupljač reconnaja'' (2019)
* ''Vijesti iz Liliputa'' (2001)
* Ihe nkiri Postjugoslavenski: Stil i ideologija (2011)
* ''Klasici hrvatskog ihe nkiri jugoslavenskog'' (2017).
* ''Knjiga ma ọ bụ jugu'' (2018)
== Ebe e si nweta ya ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* Official website(in Croatian)
* [http://www.booksa.hr/dossier/52 Jurica Pavičić] na booksa.hr (n'asụsụ Croatian)
* [http://www.mvinfo.hr/eservis-autori-opsirnije.php?pID=463&pDio=biografija Jurica Pavičić] na mvinfo.hr (n'asụsụ Croatian)
[[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]]
[[Òtù:Onye édémédé akwukwọ]]
[[Òtù:Ndị bịanyere aka na Nkwupụta N'asụsụ Dị N'Otu]]
7y1kutro5b6rqai6z0uyfn2jvz2tu9j
Borka Pavićević
0
56934
628917
515822
2026-04-05T04:26:34Z
~2026-21038-09
61031
Òtù
628917
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox officeholder|image=Borka Pavićević.jpg|party=[[Movement of Free Citizens (Serbia)|Movement of Free Citizens]] (2017–2019)}}
[[Faịlụ:Panel_Generations_of_Activists_at_HBS_conference_MOBILIZE!_2013_Berlin.jpg|thumb|260x260px|Ọgbọ nke ndị na-eme ihe ike na Heinrich Böll Foundation conf. Gbanwee!, 2013]]
Borka Pavićević (Serbo-Croatian Cyrillic: Борка Павићевић; 5 June 1947 - 30 June 2019) bụ onye ode akwụkwọ Yugoslav-Serbian, onye odeakụkọ na onye na-ekiri ọdịbendị. O kwuru na ya bụ "onye nwere obi ụtọ, onye nwere nnwere onwe na onye na-ahụ udo nke Belgrade"[1]. O hiwere Center for Cultural Decontamination na 1994 ma bụrụkwa onye guzobere Belgrade Circle..
== Akụkọ ndụ ==
Amụrụ na Kotor, [1] Pavićević bụ onye gụsịrị akwụkwọ na 1971 nke Belgrade's Academy of Theatre, Ihe nkiri, Redio na Television. Ọrụ ihe nkiri ahụ were ọtụtụ afọ. N'otu afọ ahụ, Pavicevic bụ onye nduzi nke Atelje 212. [2] Ọ tọrọ ntọala ụlọ ihe nkiri "New Sensibility" na Belgrade na 1981. Site na 1984 ruo 1991, ọ bụ onye òtù "KPGT" (Kazaliste Pozoriste Gledalisce Teatar). Ọ bụ onye nduzi nke Belgrade Drama Theatre ruo mgbe ọ hapụrụ na 1993 n'ihi echiche ndọrọ ndọrọ ọchịchị ya.[3] Ọ rụkwara ọrụ dị ka onye ọka iwu maka Belgrade International Theatre Festival, na-arụ ọrụ maka nzukọ maka afọ 20.".<ref>{{Cite book|title=Yale Theatre|url=https://books.google.com/books?id=eNMKAQAAMAAJ|year=2002|publisher=Yale School of Drama}}</ref><ref name="crossborderexperience.org">{{Cite web|title=Europe in 2020: the future of the EU|url=http://www.crossborderexperience.org/?cat=13|publisher=Crossborder Experience|accessdate=27 May 2014|archiveurl=https://web.archive.org/web/20140527220233/http://www.crossborderexperience.org/?cat=13|archivedate=27 May 2014}}</ref>
Pavićević guzobere Center for Cultural Decontamination, nke hiwere na okike nke catharsis, na 1994; [1] Ọ gara ihe karịrị mmemme 5,000, ihe ngosi, nkuzi na nkuzi. Abụ m otu n'ime ndị bịanyere aka na nkwupụta nke Civil Resistance Movement nke 2012. Na 2017, ọ bịanyere [[Nkwuputa N'asụsụ Dị N'Otu|aka na nkwupụta nke akaụntụ Croatia, Serbia, Bosnia na Montenegro]]. Pavičević nwetara ọtụtụ onyinye gụnyere, Otto Rene Castillo Award for Political Theatre (2000); Ihe nrite nke Hiroshima Foundation maka Udo na Omenala (2004); Osvajanje slobode ("Winning Freedom") saịtị nrite nke Maja Maršićević Tasić Foundation (2005); Ebe onyinye onyinye ụzọ nke European Cultural Foundation (2009/2010); nke, webụsaịtị gọọmentị nke Republic of [[France]], Legion of Honor (2001).<ref>{{Cite web|title=014 Hiroshima Prizes to be presented to Senator Roméo Dallaire and Kettly Noël, dancer and choreographer|url=http://www.hiroshimafoundation.net/FirePressE.asp|publisher=Hiroshima Foundation|accessdate=27 May 2014|date=24 March 2014|archiveurl=https://web.archive.org/web/20140527230017/http://www.hiroshimafoundation.net/FirePressE.asp|archivedate=27 May 2014}}</ref><ref>{{Cite web|title=Interview with 2nd ECF Princess Margriet Award laureate Borka Pavićević|url=http://www.culturalfoundation.eu/library/borka-pavicevic-interview|publisher=European Cultural Foundation|accessdate=27 May 2014|archivedate=27 May 2014|archiveurl=https://web.archive.org/web/20140527212551/http://www.culturalfoundation.eu/library/borka-pavicevic-interview}}</ref><ref name="interfaithkosovo.org">{{Cite web|title=Borka Pavićević|url=http://interfaithkosovo.org/faith-and-reconciliation-conference-2013/318/borka-pavi-evi/?lang=En|publisher=Digital Diplomacy Program of British Council and Kosovo Foreign Ministry|accessdate=27 May 2014|archiveurl=https://web.archive.org/web/20171107025714/http://interfaithkosovo.org/faith-and-reconciliation-conference-2013/318/borka-pavi-evi/?lang=En|archivedate=7 November 2017}}</ref>
Ọ lụrụ onye ọka iwu na-ahụ maka ihe ndị ruuru mmadụ bụ Nikola Barović . <ref name="culturalfoundation.eu">{{Cite web|title=Interview with 2nd ECF Princess Margriet Award laureate Borka Pavićević|url=http://www.culturalfoundation.eu/library/borka-pavicevic-interview|publisher=European Cultural Foundation|accessdate=27 May 2014|archivedate=27 May 2014|archiveurl=https://web.archive.org/web/20140527212551/http://www.culturalfoundation.eu/library/borka-pavicevic-interview}}</ref>
Borka Pavićević nwụrụ na 30 June 2019 na Belgrade, mgbe ọ dị afọ 72. <ref>{{Cite web|url=https://www.czkd.org/2019/06/preminula-borka-pavicevic/|title=Preminula Borka Pavićević|author=|first=|date=30 June 2019|work=CZKD|accessdate=}}</ref>
== Ihe odide ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* {{IMDb name|5975547|Borka Pavicevic}}
[[Òtù:Onye édémédé akwukwọ]]
[[Òtù:Ndị bịanyere aka na Nkwupụta N'asụsụ Dị N'Otu]]
hwdj4a8b2k78grakpp9skhw5hf1mrc6
Tanja Miletić Oručević
0
56935
628920
431974
2026-04-05T04:39:15Z
~2026-21038-09
61031
Òtù
628920
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox person|caption=Tanja Miletić Oručević (2021)|image=Tanja Miletić Oručević głowa.jpg}}
'''Tanja Miletić Oručević''' (amụrụ 6 Febrụwarị 1970) bụ onye isi ihe nkiri Bosnia, onye nkuzi na onye ntụgharị okwu..
== Ndụ na ọrụ ==
A mụrụ ya na 1970 na Sarajevo wee gụchaa na 1999 na Ludwig Solski State Theatre School na Cracow. Ọ na-eduzi ihe karịrị ihe nkiri 30 na ụlọ ihe nkiri nke Bosnia na Herzegovina, Macedonia, Poland, Italy na Czech Republic. Ọ bụ onye nchoputa nke Independent Theatre Studio Laznia na Cracow. Ụfọdụ n'ime ọrụ mbụ m mere bụ mmepụta nke Laznia: "Ndị inyom" nke Jean Genet na "Snaks's Skin" nke Slobodan Šnajder. Tanja bụ onye nduzi nke Mostar Youth Theatre kemgbe oge okpomọkụ nke afọ gara aga2012. <ref name="www.mostm.weebly.com">{{Cite web|title=Staff|url=http://mostm.weebly.com/staff.html|accessdate=2020-11-10|work=Mostar Youth Theatre}}</ref>
Tanja bụ otu n'ime ndị guzobere Ngalaba Drama nke Dzemal Bijedic University's Faculty of Humanities na Mostar. Ọ nọ na-akụzi ma na-ede ihe ngai (ime ihe nngai, ihe nngai) nke Bosnia and Herzegovina kemgbe afọ 2000. Malite na 2007, dù ka nwa bầu Ph.D. nke JAMU na Brno, ọ na-arụ ọrụ na mmemme agụmakwụkwọ mba ụwa (Erasmus maka ndị ọzọ).
Na mgbakwunye na asụsụ ya, ọ na-asụ Bekee, Polish, na Czech Na 2017, ọ [[Nkwuputa N'asụsụ Dị N'Otu|bịanyere aka na nkwupụta maka asụsụ Croatian, Serbian, na Bosnia]]. Edere ya na akwụkwọ Polish nke a na-akpọ "Mortal Kombajn" nke Sarajevo.
== Ọrụ ndị a ma ama ==
* "Maids" nke Jean Genet, Laznia Krakow
* Slobodan Šnajder "Akpụkpọ Agwọ" Laznia Krakow
* Mark Ravenhill "Shopping & F***ing", MESS Sarajevo
* Sarah Kane "Nke dị ọcha" MESS Sarajevo
* Feral Tribune Cabaret, Putu Lead Teatar Hasije Borić, Sarajevo
* Damir Šodan" N'abalị nke..." Mostar Youth Theatre Mostar
* Maksim Gorkij "Ọdịdị ala" Bosnian National Theatre ZenicaỤlọ Egwuregwu Mba Bosnia Zenica
* Irfan Horozović "Ubi nwere isi iyi", Ememme Dionysia Rome
* Almir Bašović "Re: Pinocchio", CTC Skopje
* Glassraum (The Glass Horizon), JAMU Brno na PQ+ Prague Quadrienalle mba ụwa oru ngo
== Ihe odide ==
{{Reflist}}
[[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]]
[[Òtù:Ndị bịanyere aka na Nkwupụta N'asụsụ Dị N'Otu]]
5mtzj67wuyrgrkt6hrjhyph37vohwfo
Dino Mustafić
0
56938
628896
623780
2026-04-05T03:23:02Z
~2026-21038-09
61031
Òtù
628896
wikitext
text/x-wiki
[[File:Dino Mustafić (cropped).jpg|thumb|Dino Mustafić (cropped)]]
Dino Mustafić (amuru July 6, 1969) bu onye isi ihe nkiri Bosnia nke bu onye isi ugbua nke Sarajevo National Theatre..<ref>{{Cite web|url=https://nps.ba/direkcija/dino-mustafic/53|title=Dino Mustafić|work=nps.ba|accessdate=2023-10-17}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://federalna.ba/dino-mustafagic-atak-na-bh-identitet-je-politicka-agenda-2ag87|title=Dino Mustafić: Atak na bh. identitet je politička agenda|work=federalna.ba|accessdate=2023-10-17}}</ref>
== Akụkọ ndụ ==
A mụrụ Mustafić na Sarajevo, akụkụ nke usoro ndọrọ ndọrọ ọchịchị Yugoslavia, nwa nke onye bụbu onye isi ala Yugoslavia, Mustafa Mustafić.[1] Ọ gụsịrị akwụkwọ na Academy of Performing Arts na Sarajevo, ngalaba nduzi, ngalaba nke Humanities, ngalaba nke Comparative Literature, University of Sarajevo..<ref>{{Cite web|url=https://www.klix.ba/magazin/kultura/dino-mustafic-okupio-glumacke-legende-i-snima-novi-film-otkrivamo-sta-se-kuha-daleko-od-ociju-javnosti/230913030|title=Dino Mustafić okupio glumačke legende i snima novi film, otkrivamo šta se "kuha" daleko od očiju javnosti|work=klix.ba|accessdate=2023-10-17}}</ref>
Mustafić abụrụla onye nduzi nke saịtị MESS International Theater Festival site na 1997 ruo 2016. Na 2017, ọ bịanyere [[Nkwuputa N'asụsụ Dị N'Otu|aka na nkwupụta nke asụsụ Croatian, Serbian, Bosnian na Montenegrin]].<ref>{{Cite web|title=Deklaracija o zajedničkom jeziku|url=https://jezicinacionalizmi.com/lista-potpisnika/|accessdate=2024-05-21|work=Jezici i nacionalizmi}}</ref>
== ndọrọ ndọrọ ọchịchị ==
Ya na onye nduzi Danis Tanović, bụ onye meriri Academy Award, o guzobere Party anyị na 2008. [1] Kemgbe 2011, ọ bụ onye na-akwado ọha na eze nke Initiative for RECOM na Bosnia na Herzegovina.. <ref>{{Cite web|url=https://www.recom.link/en/dino-mustafic-artists-view-of-the-past/|title=Artists' View of the Past: Dino Mustafic's Film|work=recom.link|date=21 February 2013|accessdate=2023-10-17}}</ref>
== Ihe omuma a ma ama ==
* Mgbidi na Aka Na-adịghị Mmanụ''Aka Na-adịghị Nri''
* Ionesco's The ''Rhinoceros'' na Eze Na-anwụ''Eze ahụ Anwụla''
* Mroźek's On Foot na ''Ndị uwe ojii''
* ''Tartif'' nke Moliėr
* ''Roberto Zucco'' nke Koltės
* Macbeth nke Shakespeare''Makọbọd''
* A Zọpụtara Ọzara site na Ntutu''A Zọpụta Ya Na-eji Ntutu''
* ''Ndị isi ala'' Schwab
* Colonel nke Boychev nke Nnụnụ na ''Hannibal Underground''
* Gardner ''Anaghị m Rappaport''
* N'abalị Villqist's Helver''N'abalị Onye Enyemaka''
* ''Adam Geist'' nke Loher
* ''Ogige Ndị Agha'' nke Nick Wood
* ''Nwanne nwanyị nke Anọ'' nke Głowacki
* Onye nwere nkwarụ nke Martin McDonagh''Billy nwere nkwarụ''
== Ihe nkiri ==
{| class="wikitable sortable"
!Afọ
!Ihe nkiri
!Onye nduzi
!Onye edemede
!Ihe nkiri
!Ihe edeturu
|-
|1995
|''Ọrụ ebube na Bosnia''|{{yes}}|{{no}}|{{no}}
|Ya na Danis Tanović duziri
|-
|1998
|''Emere ya na Sarajevo''|{{yes}}|{{yes}}|{{yes}}
|Ihe nkiri; nke ya na Elmir Jukić duziri
|-
|2003
|''Nkwughachi''|{{yes}}|{{no}}|{{no}}
|
|}
== Ihe odide ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
{{Commons category}}{{Authority control}}
[[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]]
[[Òtù:Ndị bịanyere aka na Nkwupụta N'asụsụ Dị N'Otu]]
{{DEFAULTSORT:Mustafić, Dino}}
9ksqqzx8y6cy1q18i7ryakqy156ftzq
Asụsụ Sora
0
59124
628880
628805
2026-04-05T02:26:03Z
CommonsDelinker
87
Replacing OpenSpeaks-srb-Ramani_Dalbehera-OpenSpeaks-srb-Idital-OG-Aadhaar_Experience_01.webm with [[File:OpenSpeaks-srb-Ramani_Dalbehera-OG-Aadhaar_Experience_01.webm]] (by [[:c:User:CommonsDelinker|CommonsDelinker]] because: [[:c:COM:FR|File renamed]]:
628880
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox Language|name=Sora|nativename={{lang|srb-Sora|𑃐𑃚𑃝}}, {{lang|srb-Orya|ସଉରା}}|region=[[India]]|image=[[File:Sora language.png|250px]]|speakers=409,549, 61% of ethnic population|date=2011 census|familycolor=Austroasiatic|fam2=[[Munda languages|Munda]]|fam3=South|fam4=Sora-Gorum|iso3=srb|script=[[Sora Sompeng]], [[Odia alphabet|Odia]], [[Latin script|Latin]], [[Telugu script|Telugu]]}}
[[File:OpenSpeaks-srb-Ramani Dalbehera-OG-Aadhaar Experience 01.webm|thumb|Onye na-asụ asụsụ Lanjia nke Sora na-ekekọrịta ahụmahụ ya na ID dijitalụ ndị India]]
[[File:OpenSpeaks-srb-Idital-Opino Gomango-Namad Dalbehera-Intro.webm|thumb|Onye nka India, Namad Dalbehera, na-ekwu banyere ụdị nka, Idital, n’asụsụ Sora]]
'''Sora''' bụ asụsụ [[Asụsụ Munda|Munda]] ndịda nke asụsụ Austroasiatic nke ndị Sora, otu agbụrụ nke ọwụwa anyanwụ India, ọkachasị na steeti Odisha na Andhra Pradesh . Sora nwere obere akwụkwọ nkịtị mana o nwere ọtụtụ akụkọ ọdịnala na ọdịnala. Ọtụtụ n'ime ihe ọmụma na-esi n'ọgbọ ruo n'ọgbọ na-ebufe site n'ọnụ. Dị ka ọtụtụ asụsụ dị n'ebe ọwụwa anyanwụ India, UNESCO depụtara Sora dị ka 'enweghị ike ikpochapụ'. <ref name="UNESCO">{{Cite web|url=http://www.unesco.org/culture/languages-atlas/en/atlasmap/language-id-1205.html|title=Sora|work=UNESCO Atlas of the World's Languages in danger|publisher=[[UNESCO]]|language=en|accessdate=2018-03-18}}</ref> Ndị na-ekwu okwu Sora gbadoro ụkwụ na Odisha na Andhra Pradesh. Asụsụ a nọ n'ihe egwu dịka International Mother Language Institute (IMLI) siri kwuo. <ref>{{Cite news|author=দেশোয়ারা|first=মিন্টু|title=হারিয়ে যাচ্ছে সৌরা ভাষা|url=https://www.thedailystar.net/bangla/%E0%A6%B8%E0%A6%82%E0%A6%AC%E0%A6%BE%E0%A6%A6/%E0%A6%AC%E0%A6%BE%E0%A6%82%E0%A6%B2%E0%A6%BE%E0%A6%A6%E0%A7%87%E0%A6%B6/%E0%A6%B9%E0%A6%BE%E0%A6%B0%E0%A6%BF%E0%A7%9F%E0%A7%87-%E0%A6%AF%E0%A6%BE%E0%A6%9A%E0%A7%8D%E0%A6%9B%E0%A7%87-%E0%A6%B8%E0%A7%8C%E0%A6%B0%E0%A6%BE-%E0%A6%AD%E0%A6%BE%E0%A6%B7%E0%A6%BE-317326|accessdate=21 February 2022|work=The Daily Star Bangla|date=21 February 2022|language=en}}</ref>
== Nkesa ==
A na-etinyekarị ndị na-ekwu okwu na Ganjam District, Gajapati District (gụnyere Central Gumma Hills region (Gumma Block), na Rayagada District, a na-ahụkwa ya na mpaghara ndị dị n'akụkụ dịka Koraput na Phulbani district; obodo ndị ọzọ dị na ugwu Andhra Pradesh ( Vizianagaram District, Parvatipuram Manyam District na).
== Akụkọ ihe mere eme ==
Asụsụ Sora echewo usoro eji eme ihe dị ka ebili mmiri ihu—ya bụ, ọnụ ọgụgụ ndị na-asụ Sora rịgoro n'ike n'ike ruo ọtụtụ iri afọ tupu ọ daa. N'ezie, ọnụ ọgụgụ ndị na-asụ Sora sitere na 157 puku na 1901 ruo 166 puku na 1911. <ref name="Mahapatra1991">{{Cite journal|author=Mahapatra|first=B.P.|title=Munda Languages in Census|journal=Bulletin of the Deccan College Research Institute|date=1991|volume=51/52|pages=329–336}}</ref> Na 1921, ọnụ ọgụgụ a ji ntakịrị ihe ruru puku 168 ma nọgide na-arị elu. <ref name="Mahapatra1991" /> Na 1931, ọnụ ọgụgụ ndị na-ekwu okwu wụliri ruo 194 puku, ma na 1951, oge uto dị ukwuu mere, ọnụ ọgụgụ ndị na-ekwu okwu na-awụlikwa elu ruo 256 puku. <ref name="Mahapatra1991" /> na 1961, ọnụ ọgụgụ ndị na-ekwu okwu ruru puku 265 tupu ha daa na 1971 mgbe ọnụ ọgụgụ ndị na-ekwu okwu gbadara azụ ruo 221 puku. <ref name="Mahapatra1991" />
== Omenala ==
Ndị Sora na-asụ Sora, ndị bụ akụkụ nke Adivasi, ma ọ bụ ndị agbụrụ, na India, na-eme Sora ka ọ bụrụ asụsụ Adivasi. <ref name="Chatterji1971">{{Cite journal|author=Chatterji|first=Suniti Kumar|title='Adivasi' Literatures of India: The Uncultivated 'Adivasi' Languages|journal=Indian Literature|date=1971|volume=14|issue=3|pages=5–42}}</ref> A na-ahụ Sora na nso ndị na-asụ Odia na Telugu nke mere na ọtụtụ ndị Sora na-asụ asụsụ abụọ. <ref name="Chatterji1971" /> Sora nwere obere akwụkwọ ewezuga egwu ole na ole na akụkọ ọdịnala nke a na-ebukarị n'ọnụ. <ref name="Chatterji1971" />
== fonology ==
N'otu aka ahụ, nghọta anyị gbasara phonology Sora nwere oke na kacha mma mana enwere ụfọdụ nkọwapụta nke enwere ike ịme. Ọtụtụ mkpụrụokwu bụ nke Consonant, Vowel, Consonant form na morphemes na-enwekarị otu mkpụrụokwu atọ. <ref name="Stampe1965">{{Cite journal|author=Stampe|first=David L.|title=Recent Work in Munda Linguistics I|journal=International Journal of American Linguistics|date=1965|volume=31|issue=4|pages=332–341|doi=10.1086/464864}}</ref> Enwere consonants iri na asatọ na-adaba n'ọtụtụ ebe ntọala ụda siri pụta. Consonants ise sitere na palate ebe naanị otu consonant sitere na glottis. Akụkụ na-adọrọ mmasị nke consonants Sora bụ na ha nwere ụdaume ebumpụta ụwa. N'agbanyeghị na enwere ike ịkpọ ụdaume dị iche iche, enwere naanị ụdaume isii na Sora. Enweghị ụda olu na ọchịchọ dịgasị iche dabere na ọkà okwu. <ref name=":3">Sora Sompeng. (n.d.). Retrieved April 15, 2017, from http://scriptsource.org/cms/scripts/page.php?item_id=script_detail&key=Sora</ref> O yikarịrị ka mmetụta Bekee, Odia, na Telugu metụtakwara ịkpọpụta ụdaume n'oge Sora na-eji ya. Mkpọ okwu na-agbanwekwa na prevocalic (na-eme tupu ụdaume) na gburugburu ndị na-abụghị prevocalic. <ref name=":3" />
=== Consonants ===
{| class="wikitable" style="text-align: center;"
! colspan="2" |
! Bilabial
! eze
! Retroflex
! Palatal
! Velar
! Glottal
|-
! rowspan="2" | Kwụsị
! <small>enweghị olu</small>
| p
| t
|
| tʃ
| k
| ʔ
|-
! <small>kwuputara</small>
| b
| d
|
| dʒ
| ɡ
|
|-
! colspan="2" | Nke na-ese okwu
|
| s
|
|
|
|
|-
! colspan="2" | imi
| m
| n
|
| ɲ
| ŋ
|
|-
! colspan="2" | Mpịakọta
|
| r
| ɽ
|
|
|
|-
! colspan="2" | Odika
|
| l
|
| j
|
|
|-
! colspan="2" | Glides
|
|
|
| y
|
|
|-
|}
=== Udaume ===
== Morphonology ==
Consonants Sora na ụdaume nwere ike nweta usoro ngbanwe ụda na ọkwa prosodic dabere na ngbanwe nrụgide na morphosyntactic a na-eme n'oge nke consonants na ụdaume na-ejikọta ya na ụda nke bu ụzọ ma ọ bụ na-esote azuokokoosisi, ma ọ bụ imi ikpeazụ nwere ihe mgbochi mbụ nke okwu na-esonụ. Site n'ime nke a, ụfọdụ suffixes ga-ejikọta ya na ngwaa ya na ụda olu na okwu nwere ike inwe ọtụtụ allomorphs dabere na njirimara morphological nke morpheme initials na codas nke emepụtara n'oge okwu nkịtị ma ọ bụ ngwa ngwa. <ref name="Sora">{{Cite book|author=Anderson|first=Gregory D. S.|title=The Munda Languages|chapter=Sora|location=New York|publisher=Routledge|date=2008|isbn=0-415-32890-X|pages=299–380}}</ref>
== Ụtọ asụsụ ==
=== Nchịkọta ===
Sora bụ polysynthetic na ntinye aha. <ref>{{Cite journal|title=Prosody and Morphosyntax in Sora: A Preliminary Study|journal=Living Tongues Institute for Endangered Languages|year=2021|volume=|issue=|pages=51-55|doi=10.21437/TAI.2021-11}}</ref> Otu mkpụrụokwu Sora nwere ike ibupụta mpụtara nkebiokwu dum. Agbanyeghị, ebe ndị nyocha na-ewere mkpụrụokwu Sora ka ọ bụrụ otu okwu n'otu n'otu, ndị na-asụ asụsụ Sora na-aghọta ha dị ka nkebiokwu ma na-agbaji ha n'usoro nke okwu iambic nwere njiri elu.
{| class="wikitable"
!
! Nke dị nso
! Ebe dị anya
|-
! 'nke a / na'
| kəni/kun
| - ị / kun
|-
! 'dị ka nke a /'
| ɛʔne
| ɛʔte
|-
! 'dị ka otu a / otu a'
| ɛʔnegɔj
| ɛʔtegɔj
|-
! 'nke a / obere ahụ'
| dịrị
| dakiyte
|-
! 'nke a / buru ibu'
| kụʔne
| kụʔte
|-
! 'ebea/ebe'
| teʔne
| teʔte
|-
! 'gburugburu ebe a'
| arɛʔne
| -
|-
! 'n'oge ahụ'
| -
| səlɛʔte
|}
==== Ikpe ====
Nkanye ikpe na Sora na-enwekarị nkụja. Enweghị ihe nrịbama na-egosi ndakọrịta syntactic n'etiti isiokwu na ihe, ntụgharị nhọpụta-na-ebo ebubo ma ọ bụ ihe na-adịghị mma-absolutive . Ọnụọgụ ihe owuwu nke ụtọasụsụ nwere ike ma ọ bụ enweghị ike ịkọwapụta n'ụdị ọdịdị n'ime arụmụka isi ihe dị ndụ nke ngwaa ahụ, dịka ọmụmaatụ. akara oblique-dative - ''dɔ[ʔɔ]ŋ'' - nwere ike igosipụta na standalone morpheme dị ka ''adɔŋ'' .
* Nke zuru oke ? – Ọnụ ''-n''
* Dative – Oblique ''-dɔ[ʔɔ]ŋ-''
* Ihe dị mkpa ''-''
* Nwere ''a-'' na ''-a''
* Allative ''- ban''
* Ebe - enweghị isi - Illative ''-leŋ-ən'' na ''-leŋ''
==== okike & klaasị ====
Edebanyeghị asụsụ okike okike ma ọ bụ klaasị na Sora morphosyntax. Iji gosi ihe nwoke / nwanyị, ndị na-ekwu okwu Sora na-eji njedebe njedebe ụmụ amaala = mar (nwoke, mmadụ) na = boj (nwanyị) mgbe ha na-ejikwa, ọ bụ ezie na ọ na-adịkarịghị, suffixes nwoke na nwanyị gbaziri site na Indo-Aryan dị ka ''-a'' na ''-i'' .
==== Adjectives ====
Ọtụtụ nkọwapụta nke Sora bụ mkpokọta aha, ya bụ okwu-okwu, na tupu aha nwere ọrụ mgbanwe.
==== Adpositions ====
==== Okwu okwu ====
Mgbasa ozi anaghị emetụta. Ụfọdụ adverbs Sora bụ: ''tiki'' 'after', ''tikki'' 'afterwards', ''mailen'' 'together', ''dɔ'' 'so', ''əntɚpsɛlɛ'' 'ya mere', ''biɲdɔ'' 'but', ''bɔibɔi'' 'very', ''annɚŋ'' 'oge', ''nam'' 'now', ''aŋaːnʼaŋaːn'yed'm'' mgbe ụfọdụ, ''mori'' mgbe ụfọdụ ''.'' 'na nso nso a', wdg.
=== Ụdị okwu ọnụ ===
Ụdị okwu ọnụ nke Sora na-eji prefixes, infixes, na suffixes kwa nkeji ụtọasụsụ. N'ụdị sịntetik nke Munda, okwu ngwaa dị na Sora bụ isi-ikpeazụ isiokwu-object-ngwaa SOV . Agbanyeghị, Sora ewepụtala sistemu ntinye aha na-arụpụta ihe nke dị ka ọ sitere na mpụta mbụ nke proto-Munda . Ntinye aha ya na-akọwapụta nke ọma ụdị n'efu yana ụdị aha lexical agbakwunyere. Na polysynthetic morphosyntax, Sora ngwaa nkebi ahịrịokwu na-egosiputa usoro SVO siri ike isi-mbụ dị ka nke a na-ahụkarị n'asụsụ ndị na-abụghị Munda Austroasiatic . Ihe kacha akpali mmasị nke Sora syntactic noun incorporation bụ ''transitive isiokwu incorporation'', na-akọwa na asụsụ na-enye ohere transitive ngwaa ka incorporate (absorb) ya transitive isiokwu / onye nnọchiteanya na ngwaa stems fọdụrụ transitive na ihe indexing na-anọgide na-arụ ọrụ ọbụna mgbe e debanyere. <ref name="OUP TOHP 43">{{Cite book|author=Anderson|first=Gregory D. S.|authorlink=Gregory Anderson (linguist)|editor=Fortescue|title=The Oxford Handbook of Polysynthesis|chapter=Polysynthesis in Sora (Munda) with Special Reference to Noun Incorporation|publisher=[[Oxford University Press]]|date=2017|doi=10.1093/oxfordhb/9780199683208.013.50|pages=930–947}}</ref>
== Syntax ==
Na Sora, usoro ihe mejupụtara klausal bụ SOV.
== Okwu okwu ==
Tụnyere asụsụ Munda ndị ọzọ dị ka Kharia onye a na-akọ na okwu ya nwere pasentị 40 nke okwu agbaziri n'aka Indo-Aryan, Sora nwere ọnụ ọgụgụ okwu mbinye ego mba ofesi ole na ole. Sora nwekwara efu ekwentị mba ofesi. <ref>{{Cite book|author=Donegan|first=Patricia|chapter=Rhythm and the Synthetic Drift of Munda|year=2004|publisher=De Gruyter Mouton|editor=Singh|title=The Yearbook of South Asian Languages and Linguistics|pages=3–36}}</ref> (Donegan & Stampe, 2004) Sora na-enweta okwu site na asụsụ ndị gbara ya gburugburu dịka Telugu na Oriya. <ref name="Zide1976">{{Cite book|author=Zide|first=Arlene R. K.|title=Nominal Combining Forms in Sora and Gorum|series=Oceanic Linguistics Special Publications|date=1976|pages=1259–1294|publisher=University of Hawai'i Press}}</ref> Ihe atụ nke okwu e nwetara site na Oriya bụ ''kɘ'ra'ñja'<nowiki/>'' nke bụ aha osisi. <ref name="Zide1976" /> Site na Telugu ''mu'nu''', nke pụtara gram ojii, ka agbaziri. <ref name="Zide1976" /> Ọzọkwa, n'ime ezinụlọ Munda n'onwe ya, ọtụtụ okwu na-egosi na ha na-aghọta nke ọma n'ihi obere ọdịiche dị na ịkpọ okwu na phonology. Kharia na Korku, asụsụ Munda abụọ ọzọ, na Sora na-ekerịta okwu nwere nghọta. <ref name="Starosta1976">{{Cite book|author=Starosta|first=Stanley|chapter=Case Forms and Case Relations in Sora|pages=1069–1107|oclc=6015240755|editor=Jenner|title=Austroasiatic Studies, Part 2|series=Oceanic Linguistics Special Publications|date=1976|publisher=University Press of Hawaii|isbn=978-0-8248-0280-6}}</ref> Dị ka ihe atụ, nọmba 11 na Kharia bụ ''ghol moŋ,'' na Korku bụ ''gel ɗo miya,'' na Sora bụ ''gelmuy.'' <ref name="Starosta1976" /> 11 nke ọ bụla n'asụsụ ọ bụla na-ele anya ma na-ada n'ụzọ dị ịrịba ama na nke iri na otu ndị ọzọ. Ọbụghị naanị na ihe dị n'ime ihe a bụ ọnụ ọgụgụ mana kama ọ bụ ọtụtụ okwu nwere nghọta n'etiti asụsụ Munda. N'ime ezinụlọ asụsụ Austroasiatic enwere ike ịchọta ihe ọmụma karịa gbasara okwu Sora. Ezinụlọ asụsụ Mon-Khmer nke gụnyere asụsụ ndị a na-asụ na Ndịda Ebe Ọwụwa Anyanwụ Eshia nwere ihe jikọrọ ya na ezinụlọ Munda. Nke ahụ pụtara na ụfọdụ mkpụrụokwu achọtara na Sora sitere na proto-Austroasiatic ma na-ekerịta myirịta n'ezinaụlọ ndị ọzọ ewepụtara na Austroasiatic. <ref name="Donegan & Stampe 2002" /> Okwu ndị metụtara ahụ, ezinaụlọ, ụlọ, ubi, yana nnochiaha, ngosi na ọnụọgụgụ bụ ndị nwere oke ọnụ. <ref name="Donegan & Stampe 2002">{{cite conference |last1=Donegan |first1=Patricia |first2=David |last2=Stampe |title=South-East Asian Features in the Munda Languages: Evidence for the Analytic-to-Synthetic Drift of Munda |conference=Proceedings of the Twenty-Eighth Annual Meeting of the Berkeley Linguistics Society: Special Session on Tibeto-Burman and Southeast Asian Linguistics |year=2002 |pages=111–120 |url=https://journals.linguisticsociety.org/proceedings/index.php/BLS/article/viewFile/1041/825 }}</ref>
=== Ọnụọgụ ===
Usoro ọnụọgụgụ Sora na-eji ntọala 12, nke naanị asụsụ ole na ole ndị ọzọ n'ụwa na-eme. Ekari, dịka ọmụmaatụ, na-eji usoro 60 isi. <ref name="Mohan2012">{{Cite journal|author=Mohan|first=Shailendra|title=Numeral Expressions in Kharia Korku, and Sora: A Comparative Account|journal=Bulletin of the Deccan College Post-Graduate and Research Institute|date=2012|volume=72/73|pages=367–374}}<cite class="citation journal cs1 cs1-prop-long-vol" data-ve-ignore="true" id="CITEREFMohan2012">Mohan, Shailendra (2012). "Numeral Expressions in Kharia Korku, and Sora: A Comparative Account". ''Bulletin of the Deccan College Post-Graduate and Research Institute''. 72/73: <span class="nowrap">367–</span>374. [[JSTOR (identifier)|JSTOR]] [https://www.jstor.org/stable/43610713 43610713].</cite>
[[Category:CS1: long volume value]]</ref> Dịka ọmụmaatụ, a ga-eche 39 na mgbakọ na mwepụ Sora dị ka (1 * 20) + 12 + 7. Nke a bụ ọnụọgụgụ iri na abụọ mbụ n'asụsụ Sora : <ref name="Mohan2012" />
Igbo: otu abụọ atọ anọ ise isii asaa asatọ itoolu iri iri na otu iri na abụọ
''Sora: aboy bago yagi unji monloy tudru gulji t <sup>h</sup> amji tinji gelji gelmuy migel''
Yiri ka bekee si eji suffix si na ọnụọgụ ''iri'' gachara ''iri na abụọ'' (dị ka ''iri na atọ, iri na anọ,'' wdg), Sora na-ejikwa ihe nrụgide na ọnụọgụgụ gachara 12 na tupu 20. Iri na ato na Sora ka akọwara dị ka ''migelboy'' (12+1), iri na anọ ka ''migelbagu'' (12+2), wdg. <ref name="Mohan2012" />N'etiti ọnụọgụgụ 20 na 99, Sora na-agbakwunye suffix ''kuri'' na mpaghara mbụ nke ọnụọgụgụ. Dịka ọmụmaatụ, ekwuru 31 dị ka ''bokuri gelmuy'' na 90 dị ka ''unjikuri gelji'' . <ref name="Mohan2012" />
E gosipụtara usoro ọnụọgụ Sora na mgbagwoju anya site na Lera Boroditsky, nke a chọtara na ngalaba More Resources jikọtara ya na [https://www.ted.com/talks/lera_boroditsky_how_language_shapes_the_way_we_think "TED talk"] .
== Usoro edemede ==
A na-eji ọtụtụ sistemụ dee asụsụ Sora. Mangei Gomango mepụtara script Sora Sompeng n'afọ 1936 dị ka usoro odide ala nna emepụtara maka asụsụ Sora.
Edere Sora n'edemede Latịn, na mkpụrụedemede Odia na Odisha, na n'edemede Telugu na Andhra Pradesh.
== Ihe atụ ederede ==
Ihe odide na-esonụ si [[Abụ Ọma 23|n'Abụ Ọma 23]] nke Bible Sora ewepụtara na KJV .
== Mkpuchi mgbasa ozi ==
Sora bụ otu n'ime isiokwu nke Ironbound Films '2008 ihe nkiri akwụkwọ akụkọ American ''The Linguists'', nke ndị ọkà mmụta asụsụ abụọ nwara idetu ọtụtụ asụsụ na-enweghị isi . <sup class="noprint Inline-Template Template-Fact" style="white-space:nowrap;">[ ''[[wikipedia:Tinye edensibịa|<span title="This claim needs references to reliable sources. (December 2024)">a chọrọ nkọwa</span>]]'' ]</sup>
== Ọgụgụ ọzọ ==
* Hammarström, Harald; Forkel, Robert; Haspelmath, Martin; Bank, Sebastian, ed. (2016). [http://glottolog.org/resource/languoid/id/sora1254 "Sora"] . ''Glottolog 2.7'' . Jena: Max Planck Institute for the Science of Human History.
* Ramamurti, RS (1931). ''Akwụkwọ ntuziaka nke asụsụ Sora (Savara).'' ''Delhi: mbipụta Mittal.''
* Veṅkaṭarāmamūrti, G. (1986). ''Akwụkwọ ọkọwa okwu Sora–Bekee'' . Delhi: mbipụta Mittal.
* Anderson, Gregory DS (ed). 2008. ''Asụsụ Munda'' . Usoro Ezinụlọ Asụsụ Routledge 3. New York: Routledge. .
== Ntụaka ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* [https://web.archive.org/web/20080704112703/http://ling.lll.hawaii.edu/faculty/stampe/aa.html Asụsụ Austroasiatic: Munda na Mon–Khmer]
[[Otú:Pages with unreviewed translations]]
9ttqidflsoy945qy88tfjc5o5uqd8n5
Dawn Thandeka King
0
59600
628863
621663
2026-04-04T23:33:46Z
King ChristLike
13051
King ChristLike moved page [[Dawn thandeka king]] to [[Dawn Thandeka King]]: Misspelled title
621663
wikitext
text/x-wiki
Dawn Thandeka King (amụrụ Ọktoba 1, 1977) bụ onye na-eme ihe nkiri South Africa nwere ọtụtụ ihe nrite, onye egwu, ọkà okwu mkpali na onye mgbasa ozi mgbasa ozi sitere na Eshowe, KwaZulu-Natal.[1] Dawn Thandeka King bụ onye amara nke ọma maka ọrụ mbụ ya dị ka MaNgcobo na opera ncha South Africa Uzalo. King gosipụtara ọrụ MaNgcobo ihe fọrọ nke nta ka ọ bụrụ afọ asaa
== Oge ọ malitere ==
Dawn Thandeka King mụrụ na Eshowe, KwaZulu-Natal.[1] Mgbe ọ gụsịrị matric ya, ọ gara n'ihu mechaa ọmụmụ ihe nkiri ya na Technikon Natal (nke a na-akpọ ugbu a DUT)<ref>{{Cite web|url=https://afternoonexpress.co.za/guests/dawn-thandeka-king/3997%26grqid%3DVM0ejnsa%26s%3D1%26hl%3Den-ZA|title=Dawn thandeka king|publisher=Afternoonexpress.co.za|accessdate=2020-01-31|archivedate=2020-01-31|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200131172843/https://afternoonexpress.co.za/guests/dawn-thandeka-king/3997%26grqid%3DVM0ejnsa%26s%3D1%26hl%3Den-ZA}}</ref>
== Ọrụ ==
Tupu ọganihu nke King na ụlọ ọrụ ime ihe nkiri, ọ na-arụ ọrụ 9-5 na ụlọ ọrụ njem nleta gburugburu Durban. O mechara hapụ ọrụ ya na ụlọ ọrụ njem iji chụsoo ọrụ ime ihe nkiri ya na nke mbụ ya na ụlọ ahịa ime ihe nkiri bịara na 2012 ebe ọ nwetara ọrụ na telenovela nke Mzansi Magic ''Inkaba'' . Afọ ole na ole ka e mesịrị, o gosipụtara ọrụ Lindiwe Xulu (Mangcobo) na telenovela a na-agbasa na SABC1 TV show ''Uzalo'' site na 2015 ruo 2021.<ref>{{Cite news|title=Dawn Thandeka King on leaving Uzalo: "We will meet again" {{!}} Truelove|url=https://www.news24.com/amp/truelove/celebrity/dawn-thandeka-king-on-leaving-uzalo-we-will-meet-again-20210325|date=March 25, 2021|work=News24}}</ref> Ndị na-ege ntị nabatara àgwà ya nke ọma na Eze na-enweta otuto maka nkà ime ihe nkiri ya.<ref>{{Cite web|url=https://www.tvsa.co.za/actors/viewactor.aspx?actorid%3D17227&grqid=AL|title=Dawn Thandeka King shines as Lindiwe Xulu|publisher=tvsa.co.za|accessdate=2020-01-31}}</ref> Ọ pụtara na telenovela Lockdown na Mzansi Magic ebe a maara ya dị ka Mazet . A na-ahụkwa ya na Mzansi Bioskop short Zulu drama na-eme ka ọrụ nrọ ya kwenye. [Ihe e dere n'ala ala peeji]
N'afọ 2021, mgbe ọ hapụsịrị ''Uzalo'', ọ sonyeere telenova ọhụrụ a na-akpọ DiepCity iji rụọ ọrụ dị mkpa.<ref>{{Cite web|url=https://www.sowetanlive.co.za/entertainment/2021-03-12-dawn-thandeka-king-mduduzi-mabaso-to-play-leading-roles-in-diepcity/|work=Sowetan LIVE|date=12 March 2021|title=New telenovela replaces Isibaya Dawn Thandeka King, Mduduzi Mabaso to play leading roles in DiepCity|first=Emmanuel|author=Tjiya}}</ref><ref>{{Cite web|title=MaNgcobo moves to Diep City!|url=https://www.dailysun.co.za/Celebs/mangcobo-moves-to-diepsloot-20210113|first=Hopewell|author=Mpapu|date=January 13, 2021|work=DailySun}}</ref>
== Ndụ onwe onye ==
King bụ nne nke ụmụ ise. Ọ lụrụ onye ọchụnta ego bi na Durban bụ Jabulani Msomi ruo afọ 15 ruo mgbe alụmdi na nwunye ha kwụsịrị na 2017.<ref name=":1">{{Cite web|title=uzalos dawn thandeka opens up about the breakdown of her marriage and her struggle with depression|url=https://www.w24.co.za/PopCulture/Entertainment/Celebrity-gossip/uzalos-dawn-thandeka-king-opens-up-about-the-breakdown-of-her-marriage-and-her-struggle-with-depression-20190920&grqid=I5el7WPE&s=1&hl=en-ZA|accessdate=2020-01-31|publisher=w24.co.za}}</ref>
== Ndị a nabatara ==
* O meriri SAFTA maka onye na-eme ihe nkiri kacha mma na ihe nkiri TV (Lockdown) <ref>{{Cite web|url=https://www.screenafrica.com/author/south-african-film-and-television-awards-press/|title=South African Film And Television Awards|publisher=screenafrica.com|accessdate=2020-01-31}}</ref>
* A họpụtara ya dị ka onye na-eme ihe nkiri kachasị amasị ya na 2020 DStv Mzansi Viewers' Choice Awards.<ref>{{Cite web|author=Ferreira|first=Thinus|title=Nominees for the 2020 DStv Mzansi Viewers’ Choice Awards announced|url=https://www.news24.com/channel/tv/news/nominees-for-the-2020-dstv-mzansi-viewers-choice-awards-announced-20191129|accessdate=2021-06-04|work=Channel}}</ref><ref>{{Cite web|date=November 28, 2019|title=These are the nominees for the 2020 DStv Mzansi Viewers’ Choice Awards|url=https://www.dstv.co.za/whats-on/news/articles/the-nominees-for-the-2020-dstv-mzansi-viewers-choice-awards-are/|accessdate=2021-06-04|work=www.dstv.co.za|language=en|archiveurl=https://web.archive.org/web/20191219193503/https://www.dstv.co.za/whats-on/news/articles/the-nominees-for-the-2020-dstv-mzansi-viewers-choice-awards-are/|archivedate=2019-12-19}}</ref>
* Ọ meriri KZN Entertainment Awards na Best Actress category 2020.<ref>{{Cite web|title=Talent overload: All the winners from the first KZN Entertainment Awards|url=https://www.thesouthafrican.com/culture/entertainment/winners-knz-entertainment-awards/|work=The South African}}</ref>
=== Simon Sabela KZN Film & TV Awards ===
== Edemsibia ==
{{Reflist}}
{{DEFAULTSORT:King, Dawn}}
[[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]]
37ehj75zzy3rfglp6qqruewq0pnea70
628865
628863
2026-04-04T23:36:41Z
King ChristLike
13051
628865
wikitext
text/x-wiki
Dawn Thandeka King (amụrụ Ọktoba 1, 1977) bụ onye na-eme ihe nkiri South Africa nwere ọtụtụ ihe nrite, onye egwu, ọkà okwu mkpali na onye mgbasa ozi mgbasa ozi sitere na Eshowe, KwaZulu-Natal.[1] Dawn Thandeka King bụ onye amara nke ọma maka ọrụ mbụ ya dị ka MaNgcobo na opera ncha South Africa Uzalo. King gosipụtara ọrụ MaNgcobo ihe fọrọ nke nta ka ọ bụrụ afọ asaa
== Oge ọ malitere ==
Dawn Thandeka King mụrụ na Eshowe, KwaZulu-Natal.[1] Mgbe ọ gụsịrị matric ya, ọ gara n'ihu mechaa ọmụmụ ihe nkiri ya na Technikon Natal (nke a na-akpọ ugbu a DUT)<ref>{{Cite web|url=https://afternoonexpress.co.za/guests/dawn-thandeka-king/3997%26grqid%3DVM0ejnsa%26s%3D1%26hl%3Den-ZA|title=Dawn thandeka king|publisher=Afternoonexpress.co.za|accessdate=2020-01-31|archivedate=2020-01-31|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200131172843/https://afternoonexpress.co.za/guests/dawn-thandeka-king/3997%26grqid%3DVM0ejnsa%26s%3D1%26hl%3Den-ZA}}</ref>
== Ọrụ ==
Tupu ọganihu nke King na ụlọ ọrụ ime ihe nkiri, ọ na-arụ ọrụ 9-5 na ụlọ ọrụ njem nleta gburugburu Durban. O mechara hapụ ọrụ ya na ụlọ ọrụ njem iji chụsoo ọrụ ime ihe nkiri ya na nke mbụ ya na ụlọ ahịa ime ihe nkiri bịara na 2012 ebe ọ nwetara ọrụ na telenovela nke Mzansi Magic ''Inkaba'' . Afọ ole na ole ka e mesịrị, o gosipụtara ọrụ Lindiwe Xulu (Mangcobo) na telenovela a na-agbasa na SABC1 TV show ''Uzalo'' site na 2015 ruo 2021.<ref>{{Cite news|title=Dawn Thandeka King on leaving Uzalo: "We will meet again" {{!}} Truelove|url=https://www.news24.com/amp/truelove/celebrity/dawn-thandeka-king-on-leaving-uzalo-we-will-meet-again-20210325|date=March 25, 2021|work=News24}}</ref> Ndị na-ege ntị nabatara àgwà ya nke ọma na Eze na-enweta otuto maka nkà ime ihe nkiri ya.<ref>{{Cite web|url=https://www.tvsa.co.za/actors/viewactor.aspx?actorid%3D17227&grqid=AL|title=Dawn Thandeka King shines as Lindiwe Xulu|publisher=tvsa.co.za|accessdate=2020-01-31}}</ref> Ọ pụtara na telenovela Lockdown na Mzansi Magic ebe a maara ya dị ka Mazet . A na-ahụkwa ya na Mzansi Bioskop short Zulu drama na-eme ka ọrụ nrọ ya kwenye. [Ihe e dere n'ala ala peeji]
N'afọ 2021, mgbe ọ hapụsịrị ''Uzalo'', ọ sonyeere telenova ọhụrụ a na-akpọ DiepCity iji rụọ ọrụ dị mkpa.<ref>{{Cite web|url=https://www.sowetanlive.co.za/entertainment/2021-03-12-dawn-thandeka-king-mduduzi-mabaso-to-play-leading-roles-in-diepcity/|work=Sowetan LIVE|date=12 March 2021|title=New telenovela replaces Isibaya Dawn Thandeka King, Mduduzi Mabaso to play leading roles in DiepCity|first=Emmanuel|author=Tjiya}}</ref><ref>{{Cite web|title=MaNgcobo moves to Diep City!|url=https://www.dailysun.co.za/Celebs/mangcobo-moves-to-diepsloot-20210113|first=Hopewell|author=Mpapu|date=January 13, 2021|work=DailySun}}</ref>
== Ndụ onwe onye ==
King bụ nne nke ụmụ ise. Ọ lụrụ onye ọchụnta ego bi na Durban bụ Jabulani Msomi ruo afọ 15 ruo mgbe alụmdi na nwunye ha kwụsịrị na 2017.<ref name=":1">{{Cite web|title=uzalos dawn thandeka opens up about the breakdown of her marriage and her struggle with depression|url=https://www.w24.co.za/PopCulture/Entertainment/Celebrity-gossip/uzalos-dawn-thandeka-king-opens-up-about-the-breakdown-of-her-marriage-and-her-struggle-with-depression-20190920&grqid=I5el7WPE&s=1&hl=en-ZA|accessdate=2020-01-31|publisher=w24.co.za}}</ref>
== Ndị a nabatara ==
* O meriri SAFTA maka onye na-eme ihe nkiri kacha mma na ihe nkiri TV (Lockdown) <ref>{{Cite web|url=https://www.screenafrica.com/author/south-african-film-and-television-awards-press/|title=South African Film And Television Awards|publisher=screenafrica.com|accessdate=2020-01-31}}</ref>
* A họpụtara ya dị ka onye na-eme ihe nkiri kachasị amasị ya na 2020 DStv Mzansi Viewers' Choice Awards.<ref>{{Cite web|author=Ferreira|first=Thinus|title=Nominees for the 2020 DStv Mzansi Viewers’ Choice Awards announced|url=https://www.news24.com/channel/tv/news/nominees-for-the-2020-dstv-mzansi-viewers-choice-awards-announced-20191129|accessdate=2021-06-04|work=Channel}}</ref><ref>{{Cite web|date=November 28, 2019|title=These are the nominees for the 2020 DStv Mzansi Viewers’ Choice Awards|url=https://www.dstv.co.za/whats-on/news/articles/the-nominees-for-the-2020-dstv-mzansi-viewers-choice-awards-are/|accessdate=2021-06-04|work=www.dstv.co.za|language=en|archiveurl=https://web.archive.org/web/20191219193503/https://www.dstv.co.za/whats-on/news/articles/the-nominees-for-the-2020-dstv-mzansi-viewers-choice-awards-are/|archivedate=2019-12-19}}</ref>
* Ọ meriri KZN Entertainment Awards na Best Actress category 2020.<ref>{{Cite web|title=Talent overload: All the winners from the first KZN Entertainment Awards|url=https://www.thesouthafrican.com/culture/entertainment/winners-knz-entertainment-awards/|work=The South African}}</ref>
=== Simon Sabela KZN Film & TV Awards ===
== Edemsibia ==
{{Reflist}}
{{DEFAULTSORT:King, Dawn Thandeka}}
[[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]]
j95ytz96oq0yxyeb7aypx54bpjyynva
Wayne Suttles
0
72618
628943
595574
2026-04-05T09:53:44Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
628943
wikitext
text/x-wiki
'''Wayne Suttles''' (1918-2005) bụ onye America na-amụ banyere ụmụ mmadụ na asụsụ.
Ọ bụ onye isi na ethnology na asụsụ nke ndị Coast Salish nke Northwest Coast nke North America.<ref name=":0">{{Cite web|title=Wayne Suttles papers - Archives West|url=https://archiveswest.orbiscascade.org/ark:/80444/xv41159/|accessdate=2024-08-06|work=archiveswest.orbiscascade.org|archivedate=2024-08-06|archiveurl=https://web.archive.org/web/20240806031451/https://archiveswest.orbiscascade.org/ark:/80444/xv41159/}}</ref>
Wayne Suttles tolitere n'ugbo mmiri ara ehi na Bothell, Washington, ọ gara ụlọ akwụkwọ sekọndrị n'obodo ahụ tupu ọ gaa gụọ akwụkwọ na Mahadum Washington. Ọ gụsịrị akwụkwọ na ụlọ akwụkwọ ahụ na 1941 nweta nzere na anthropology. Ọ rụrụ ọrụ dịka onye ọrụ agha mmiri na-ahụ maka asụsụ Japan na Okinawa n’oge Agha Ụwa nke Abụọ, tupu ọ laghachi na Mahadum Washington n’afọ 1946 iji malite ịmụ maka nzere Ph.D. ya na ọmụmụ gbasara mmadụ. Dị ka nwa akwụkwọ nke Erna Gunther na Mahadum Washington, Suttles na 1951, bụ onye mbụ e nyere Ph.D. na anthropology n'ụlọ ọrụ ahụ.<ref>{{Cite web|title=Suttles, first UW Anthropology PhD, on Northshore School District Wall of Honor {{!}} Department of Anthropology {{!}} University of Washington|url=https://anthropology.washington.edu/news/2016/08/22/suttles-first-uw-anthropology-phd-northshore-school-district-wall-honor|accessdate=2024-08-06|work=anthropology.washington.edu}}</ref><ref name=":0"/> Ọ sooro ndị Northwest Coast rụọ ọrụ ethnographic, ọkachasị Coast Salish, malitere n'etiti afọ 1940 na ọrụ asụsụ malitere n'etiti oge 1950. Mbiputa ya gbasara Coast Salish, gụnyere nkọwa ya banyere mmekọrịta dị n’etiti omenala na gburugburu ebe obibi na ụdị netwọk mmekọrịta mmadụ, enweela mmetụta dị ukwuu n’ọrụ ethnọgrafi na nke arịa ihe ochie na mpaghara ahụ. Dị ka onye nchịkọta akụkọ nke Vol. 7, Northwest Coast, nke Handbook of North American Indians, Suttles nyere aka n'ime ka ndị ọkà mmụta na-arụsi ọrụ ike n'ụdị nchọcha dị iche iche mara ọrụ nke ibe ha. Ọ gbakwara akaebe dị ka onye akaebe ọkachamara n'ọtụtụ ikpe gbasara ikike ụmụ amaala na Washington State na British Columbia, nke kachasị mkpa bụ R. v. Sparrow, nke guzobere ikike ụmụ amaala ịkụ azụ gafee Canada. Asụsụ ya nke asụsụ Musqueam nke afọ 2004 bụ ihe dị ịrịba ama na ọmụmụ Salish.
== Ọrụ ndị a họọrọ ==
* (2004) Musqueam Reference Grammar. Vancouver: Mahadum nke British Columbia Press.
* (1998) Ihe Ethnographic pụtara na Fort Langley Journals. peeji nke 163-210 na The Fort Langley Journals, 1827-1830, nke Morag Maclachlan dezigharịrị. Vancouver: Mahadum nke British Columbia Press.
* (1987) Coast Salish Essays. Vancouver: Talonbooks; Seattle: Mahadum Washington.
* (1974) ''Ndụ akụ na ụba nke Coast Salish nke Haro na Rosario Straits''. New York: Garland.
== Edensibia ==
{{Reflist}}
t1jhk4szoj3toyh2ql9e59n5r218cjy
Wayuunaiki (akwụkwọ akụkọ)
0
73135
628945
596852
2026-04-05T09:54:53Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
628945
wikitext
text/x-wiki
[[Faịlụ:Periodico_Wayuunaiki.jpg|thumb|250x250px|Peeji ihu nke ọtụtụ mbipụta nke ''Wayuunaiki''.]]
'''''Wayuu''''' bụ akwụkwọ akụkọ a na-ebipụta kwa ọnwa nke a na-ebipụta n'asụsụ abụọ site na Venezuela, nke a na-ebipụta n'asụsụ Spanish na Wayuu, nke a na-elekwasị anya n'akụkọ gbasara ndị Wayuu na ndị obodo ndị ọzọ bi na Venezuela na Colombia.
== Akụkọ ihe mere eme ==
E hiwere ya na afọ 2000, A na-ekesa Wayuunaiki na Venezuela na Colombia, ọkachasị na mpaghara ndị Wayuu bi. Onye hiwere ya na onye nduzi ya ugbu a bụ Jayariyú Farías Montiel . Na 2010, a họpụtara akwụkwọ akụkọ ahụ maka "", e wee nye ya ọkwa nke anọ.
== Edensibia ==
<references />
== Njikọ mpụga ==
* [https://web.archive.org/web/20180817023143/http://www.wayuunaiki.com.ve/ Ebe nrụọrụ weebụ akwụkwọ akụkọ Wayuunaiki] E debere ya na Wayback Machine
r27anyhv2gx265epxbrd9xt0sii289b
Wikipedia Syriac oge ochie
0
73168
628948
596899
2026-04-05T10:34:29Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
628948
wikitext
text/x-wiki
The Classical Syriac [[Wikipidia|Wikipedia]] (Syriac), nke a makwaara dị ka Aramaic Wikipedia (S Syriac), bụ mbipụta nke Wikipedia na Classical Syrian. E guzobere ya n'ụzọ iwu kwadoro na July 2004. <ref>{{Cite web|url=https://stats.wikimedia.org/EN/TablesWikipediaGrowthSummary.htm|title=Wikipedia Statistics|author=Zachte|first=Erik|date=7 June 2009|publisher=Meta Wiki|accessdate=16 November 2024|archivedate=16 November 2016|archiveurl=https://web.archive.org/web/20161116101810/https://stats.wikimedia.org/EN/TablesWikipediaGrowthSummary.htm}}</ref>
Ka ọ na-erule Nọvemba 16, 2024, mbipụta Wikipedia nke Classical Syriac nwere akụkọ 1,907 ma nwee ndị nyere aka 21,729, gụnyere ndị nyere aka 19 na-arụ ọrụ na ndị nchịkwa 2.
== Akụkọ ihe mere eme ==
A malitere Classical Syriac Wikipedia n'ụzọ iwu kwadoro na 2004, ọ bụ ezie na ọ gaghị adị ruo 2005 tupu e bipụta isiokwu nke abụọ na saịtị ahụ.<ref name="aramstats" /> E bidoro Wikipedia n'okpuru aha Aramaic Wikipedia.
Na 2010, e kpebiri ịgbanwe Wikipedia ka ọ bụrụ aha Aramaic Wikipedia gaa na Classical Syriac Wikipedia. Emere mgbanwe a iji tinye asụsụ na-eme ka mmadụ niile na-asụ asụsụ Neo-Aramaic nke oge a nwee ike ịghọta ma gụọ. Ọ bụ ezie na e kpebiri mgbanwe a n'ihu ọha, Wikipedia agbanwebeghị koodu ISO 639-2 ya site na arc gaa na syr..<ref>{{Cite web|url=https://phabricator.wikimedia.org/T199166|title=rename "Aramaic Wikipedia" to "Syriac Wikipedia" in MediaWiki:Project-localized-name-arcwiki|date=9 July 2018|publisher=Wikimedia Phabricator|accessdate=16 November 2024}}</ref>
== Ndekọ ọnụ ọgụgụ ==
Classical Syriac Wikipedia nọ ugbu a na 264th n'ime 339 na-arụ ọrụ Wikipedia, n'ihe gbasara ọnụ ọgụgụ isiokwu, dị ka nke afọ 2024.<ref>{{Cite web|url=https://meta.wikimedia.org/wiki/List_of_Wikipedias|title=List of Wikipedias|publisher=Meta Wiki|accessdate=16 November 2024}}</ref> N'abalị iri abụọ na otu n'ọnwa Ọktoba n'afọ 2009, Wikipedia nwetara otu puku isiokwu, a chọpụtakwara na Wikipedia na-abawanye site na nkezi nke isiokwu iri isii na atọ kwa afọ.<ref>{{Cite web|url=https://meta.wikimedia.org/wiki/Wikimedia_News#Wikipedias|title=Wikimedia News|publisher=Meta Wiki|accessdate=16 November 2024}}</ref><ref>{{Cite book|author=Lih|first=Andrew|authorlink=|date=2009|title=The Wikipedia Revolution: How a Bunch of Nobodies Created the World's Greatest Encyclopedia|location=United States|publisher=Hyperion|isbn=978-1-4013-0371-6}}</ref> Wikipedia bụ nke asaa n'ime Asụsụ Semitic 9 dị iche iche-Wikipedias, na-eduga n'[[Tigrinya language|Asụsụ Tigrinya]], nke n'onwe ya na-edugara Tigre. Classical Syriac Wikipedia na-akọwa ihe karịrị 0.05% nke isiokwu asụsụ Semitic niile na Wikipedia. <ref>{{Cite web|url=https://meta.wikimedia.org/wiki/List_of_Wikipedias_by_language_group#Semitic_(915,220_Articles,_8,247_Active_Users)|title=List of Wikipedias by language group|publisher=Meta Wiki|accessdate=16 November 2024}}</ref>
* Na Septemba 2006, Wikipedia nwetara ihe karịrị 200 isiokwu. <ref name="aramstats">{{Cite web|url=https://stats.wikimedia.org/EN/TablesWikipediaARC.htm|title=Wikipedia Statistics Aramaic|author=Zachte|first=Erik|date=7 June 2009|publisher=Meta Wiki|accessdate=16 November 2024}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFZachte2009">Zachte, Erik (7 June 2009). [[stats:EN/TablesWikipediaARC.htm|"Wikipedia Statistics Aramaic"]]. Meta Wiki<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">16 November</span> 2024</span>.</cite></ref>
* N'ọnwa Ọgọstụ afọ 2008, Wikipedia nwetara ngụkọta isiokwu 500.<ref name="aramstats"></ref>
* N'ọnwa Disemba afọ 2011, Wikipedia nwetara ngụkọta isiokwu 1.5K.<ref name="aramstats"></ref>
== Ihe ngosi ==
<gallery>
Faịlụ:Wikipedia-logo-v2-arc.svg|Modern logo, using the Syriac Unicode block
Faịlụ:Wikipedia-logo-v2-arc.png|Former logo, using Classical ʾEsṭrangēlā
</gallery>
== Hụkwa ==
* Ndepụta nke Wikipedias
* Aramaic
* Asụsụ Suret
* Central Neo-Aramaic
* Ebe Ugwu Ọwụwa Anyanwụ Neo-Aramaic
== Edemsibia ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
3577ou0ojmfaws3gycw69ubkno2k0d8
Vivian Jill Lawrence
0
73306
628926
597102
2026-04-05T05:28:58Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
628926
wikitext
text/x-wiki
{{Short description|Ghanaian actress (born 1983)}}
{{Infobox person
| name = Vivian Jill
| image = File:Vivian Jill - Image.png
| image_size =
| caption = Ghanaian Actress
| birth_name = Vivian Jill Lawrence
| birth_date = {{birth date and age|11 September 1983}}
| birth_place = [[Kano, Nigeria]]<ref>{{cite web | url=https://myinfo.com.gh/2021/01/i-was-born-in-nigeria-vivian-jill-lawrence/ | title='I was born in Nigeria' – Vivian Jill Lawrence | date=12 January 2021 | access-date=28 August 2024 | archive-date=28 August 2024 | archive-url=https://web.archive.org/web/20240828204203/https://myinfo.com.gh/2021/01/i-was-born-in-nigeria-vivian-jill-lawrence/ | url-status=dead | accessdate=10 March 2026 | archivedate=28 August 2024 | archiveurl=https://web.archive.org/web/20240828204203/https://myinfo.com.gh/2021/01/i-was-born-in-nigeria-vivian-jill-lawrence/ }}</ref>
| death_date =
| death_place =
| death_cause =
| other_names =
| known_for =
| education =
| employer =
| occupation = Actor, [[Philanthropist (award)|philanthropist]]
| title =
| spouse =
| partner = Don Kingsley Yamoah
| children = Clinton Prempeh and Alfie Nana Amponsah Okobeng
| parents =
| footnotes =
}}
'''Vivian Jill Lawrence''' (amụrụ n'ọnwa Septemba 11, afọ 1983) bụ onye Ghana na-eme ihe nkiri na onye ọrụ ebere. O mere mpụta mbụ ya na ihe nkiri Daakye Asem wee pụta n'ọtụtụ ihe nkiri Ghana dịka Kayayo, Adom, Sekina, Red Card na ndị ọzọ.<ref>{{Cite web|date=2016-10-13|title=Vivian Jill Lawrence looks stunning in new photo {{!}} GhHeadlines Total News Total Information|url=https://ghheadlines.com/agency/ghana-web-/20161022/36503834/vivian-jill-lawrence-looks-stunning-in-new-photo|accessdate=2024-08-28|work=ghheadlines.com|language=en-US}}</ref><ref name=":0">{{Cite web|author=Mireri|first=Julian|date=2022-11-16|title=Vivian Jill Lawrence's age, career, movies, husband, children, net worth|url=https://yen.com.gh/facts-lifehacks/biographies/221320-vivian-jill-lawrences-age-career-movies-husband-children-net-worth/|accessdate=2024-08-28|work=Yen.com.gh – Ghana news.|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|author=Info-Cast|title=Vivian Jill – Biography, Age, Height, and Family Overview|url=https://info-cast.com/profile/vivian-jill|accessdate=2024-11-05|work=Info-Cast|language=en}}</ref>
== Ọrụ ==
Ewezuga ịbụ onye na-eme ihe nkiri Kumawood, ọ na-arụkọkwa ọrụ na ụlọ mmepụta ihe ndị ọzọ.<ref>{{Cite web|author=MyNewsGH|date=2023-04-20|title=I'm focused on working hard to make money genuinely – Vivian Jill|url=https://www.mynewsgh.com/im-focused-on-working-hard-to-make-money-genuinely-vivian-jill/|accessdate=2024-08-28|work=MyNewsGh|language=en-US}}</ref>
== Ndụ onwe onye ==
A mụrụ Lawrence na 11 n'ọnwa Septemba afọ 1983 na Kano, Naijiria nye nna Scotland na nne Ghana. Lawrence laghachiri Ghana mgbe ọ dị afọ asatọ, bụ ebe ọ gụsịrị akwụkwọ praịmarị na sekọndrị.<ref>{{Cite web|date=18 September 2021|title=Biography of Ghanaian Actress, Vivian Jill Lawrence|url=https://www.ghlinks.com.gh/vivian-jill-lawrence-2/|accessdate=2024-08-28|work=Ghlinks Media}}</ref> Ọ mụrụ nwa mbụ ya nwoke, Clinton mgbe ọ dị afọ iri na ise.<ref>{{Cite web|author=COOMSON|first=NANA KWESI|date=2024-01-15|title=I Gave Birth to My First Son at 15 – Vivian Jill Reveals her Life Story|url=https://thechronicle.com.gh/i-gave-birth-to-my-first-son-at-15-vivian-jill-reveals-her-life-story/|accessdate=2024-08-28|work=The Ghanaian Chronicle|language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite web|author=Online|first=Peace FM|title=I Had My First Son At Age 15 – Actress Vivian Jill Lawrence Reveals|url=https://www.peacefmonline.com/pages/showbiz/news/201709/327297.php|accessdate=2024-08-28|work=Peacefmonline.com – Ghana news|archivedate=2024-08-28|archiveurl=https://web.archive.org/web/20240828203533/https://www.peacefmonline.com/pages/showbiz/news/201709/327297.php}}</ref><ref>{{Cite web|author=Byte|first=Nii Smiley|date=2024-01-13|title=I Gave Birth to My First Son at 15 – Vivian Jill Reveals her Life Story|url=https://www.ghanacelebrities.com/2024/01/13/i-gave-birth-to-my-first-son-at-15-vivian-jill-reveals-her-life-story/|accessdate=2024-08-28|work=GhanaCelebrities.Com|language=en-US|archivedate=2024-08-28|archiveurl=https://web.archive.org/web/20240828203534/https://www.ghanacelebrities.com/2024/01/13/i-gave-birth-to-my-first-son-at-15-vivian-jill-reveals-her-life-story/}}</ref><ref>{{Cite web|date=2020-11-11|title=Vivian Jill Lawrence First Born Turns Musician, Drops Teaser For His First Single – Watch Video - ZionFelix.net|url=https://www.zionfelix.net/vivian-jill-lawrence-first-born-turns-musician-drops-teaser-for-his-first-single-watch-video/|accessdate=2024-08-28|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|author=Kusi|first=Toni|date=2017-05-08|title=(VIDEO)The Sad Pregnancy Story of Vivian Jill Lawrence—Says she had Four miscarriages and two ectopics before her 2nd born|url=https://www.ghpage.com/pregnancy-story-of-vivian-jill-lawrence/9964/|accessdate=2024-08-28|work=GhPage|language=en-US}}</ref> O nwere nwa nwoke ọzọ aha ya bụ Alfie.<ref>{{Cite web|author=Agyei|first=Miss Anita-Pyper|date=2018-02-23|title=Actress Vivian Jill-Lawrence's Son, Baby Alfie Is A Year Already- Read Her Heartfelt Message To Him|url=https://www.ghanacelebrities.com/2018/02/23/actress-vivian-jill-lawrences-son-baby-alfie-year-already-read-heartfelt-message/|accessdate=2024-08-28|work=GhanaCelebrities.Com|language=en-US|archivedate=2024-08-28|archiveurl=https://web.archive.org/web/20240828203533/https://www.ghanacelebrities.com/2018/02/23/actress-vivian-jill-lawrences-son-baby-alfie-year-already-read-heartfelt-message/}}</ref> Dị ka Lawrence si kwuo, o kwuru na ya agaghị emefu ego ọ bụla n'ahụ nwoke ọ hụrụ n'anya.<ref name=":1">{{Cite web|author=Nyabor|first=Jonas|date=2014-05-09|title=I won't 'spread' any man – Vivian|url=https://citifmonline.com/2014/05/i-wont-spread-any-man-vivian/|accessdate=2024-08-28|work=Citi 97.3 FM – Relevant Radio. Always|language=en-US|archivedate=2024-08-28|archiveurl=https://web.archive.org/web/20240828203533/https://citifmonline.com/2014/05/i-wont-spread-any-man-vivian/}}</ref> Vivian Jill Lawrence lụrụ onye na-eme ihe nkiri Don Kingsley Yamoah. Ụfọdụ ndị otu ha na-eme ihe nkiri na ndị na-eme ihe nkiri gara agbamakwụkwọ ahụ.<ref>{{Cite web|date=2024-06-14|title=Photos from Vivian Jill's 'private wedding' ceremony set internet on fire - Adomonline.com|url=https://www.adomonline.com/photos-from-vivian-jills-private-wedding-ceremony-set-internet-on-fire/|accessdate=2024-08-28|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|author=Bless|first=Nessa|date=2024-06-14|title=Photos Drop As Vivian Jill Ties The Knot In Colorful Ceremony|url=https://www.ghanacelebrities.com/2024/06/14/photos-drop-as-vivian-jill-ties-the-knot-in-colorful-ceremony/|accessdate=2024-08-28|work=GhanaCelebrities.Com|language=en-US|archivedate=2024-07-18|archiveurl=https://web.archive.org/web/20240718133426/https://www.ghanacelebrities.com/2024/06/14/photos-drop-as-vivian-jill-ties-the-knot-in-colorful-ceremony/}}</ref>
== Arụmụka ==
Lawrence na-emegide ebubo na ọtụtụ ndị na-eme ihe nkiri na-agba akwụna n'ihi ọdịda nke ụlọ ọrụ ihe nkiri Ghana. O kwuru na mgbe onye na-eme ihe nkiri na onye na-emepụta ihe, Kwame Borga kwuru na ihe karịrị pasent 70 nke ndị na-eme egwuregwu na Kumawood na-agba akwụna ugbu a. O kwuru, "ma e wezụga ime ihe, ụfọdụ n'ime anyị nwere ihe na-eme" ọbụnakwa kwuo otú o si malite ibudata icheku ọkụ na Tema.<ref>{{Cite web|date=2023-04-19|title=Vivian Jill refutes prostitution claims against actresses – MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/vivian-jill-refutes-prostitution-claims-against-actresses/|accessdate=2024-08-28|work=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref>
== Ọrụ ebere ==
Lawrence, onye bụkwa onye isi ụlọ ọrụ Jill Foundation wuru ụlọ ma rụkwaa ya maka otu agadi nwanyị na Bibiani Ayeresu, nke dị na Western North Region nke Ghana.<ref>{{Cite web|date=2023-09-21|title=Vivian Jill Lawrence Builds A Home For A Physically Challenged Woman – See Photos - ZionFelix.net|url=https://www.zionfelix.net/vivian-jill-lawrence-builds-a-home-for-a-physically-challenged-woman-see-photos/|accessdate=2024-08-28|language=en-US}}</ref>
== Ihe nkiri ==
Ọ pụtara na ihe nkiri ndị a.<ref name=":0"/><ref name=":1"/>
* ''Akurasi Burgers 3''
* ''True Color''
* ''Amanumuo Ben Ni''
* ''Di Masem Mame''
* ''Di Masem Mame 2''
* ''Sika Sei Yonkoo''
* ''Sika Sei Yonkoo 2''
* ''Subrukutu Komfo''
* ''You necessity Forgive''
* ''Goldcoast Soldier''
* ''Eye Mi Hu Sekina''
* ''Rebecca''
* ''Cross My Heart''
== Ntụaka ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* [https://m.imdb.com/name/nm2990797/?ref_=nmbio_emt_1 Vivian Jill Lawrence na IMDb]
[[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]]
llydj9gqlpui85xrh7w4ndklns13awn
Viswa Malayala Mahotsavam 2012
0
73836
628925
598331
2026-04-05T05:22:53Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 2 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
628925
wikitext
text/x-wiki
[[File:Viswa_Malayala_Mahotsavam_2012_Logo.jpg|áká_ịkẹngạ|thumb|Logo nke Ememme ahụ]]
'''Viswa Malayala Mahotsavam 2012''' (Great World Malayalam Festival 2012) bụ mmemme nke Kerala Sahitya Akademi na Ngalaba Ihe Omenala, Gọọmentị Kerala haziri na Thiruvananthapuram n'abalị iri atọ na otu nke ọnwa Ọktoba, ụbọchị mbụ nke ọnwa Nọvemba afọ 2012. Pranab Mukherjee, Onyeisiala India, meghere mmemme ahụ na ụbọchị iri atọ nke ọnwa Ọktoba afọ 2012 n'emume emere na Senate Hall nke Mahadum Kerala <ref>{{Cite web|title=Address by the President at inauguration of Viswa Malayalee Mahotsav at Thiruvananthapuram|url=http://pib.nic.in/newsite/erelease.aspx?relid=88702|publisher=Press Information Bureau, Govt of India|accessdate=6 November 2012}}</ref>
E nwere nzukọ ọmụmụ akwụkwọ na nnọkọ uri dịka akụkụ nke emume ụbọchị atọ ahụ. E nwekwara mkparịta ụka na ndị edemede si Kerala na ndị ọzọ, e tinyekwara nsọpụrụ maka ndị ukwu n'akwụkwọ Malayalam. Ememme ngosi akwụkwọ na ihe ngosi omenala bụ ihe ndị ọzọ na-adọrọ mmasị na Ememme ahụ. Onye ọbịa pụrụ iche a ma ama na mmemme ahụ bụ onye edemede akwụkwọ akụkọ Naịjirịa bụ́ Ben Okri meriri na Booker.. <ref>{{Cite news|author=K P Sai Kiran|title=Being in exile helps in seeing reality|url=http://articles.timesofindia.indiatimes.com/2012-11-01/thiruvananthapuram/34856374_1_exile-spirit-child-ben-okri|accessdate=6 November 2012|work=[[The Times of India]]|date=1 November 2012}}</ref>
Ndị na-ahazi ihe omume ahụ ji nlezianya hazie ya iji bulie ikpe Kerala maka inye asụsụ Malayalam ọnọdụ asụsụ oge ochie. <ref>{{Cite news|title=Joint effort for classical status for Malayalam: Chandy|url=http://www.thehindu.com/todays-paper/tp-national/joint-effort-for-classical-status-for-malayalam-chandy/article4057002.ece|accessdate=6 November 2012|work=[[The Hindu]]|date=2 November 2012}}</ref><ref>{{Cite web|author=Oommen Chandy, Chief Minister of Kerala|title=Malayalam should be considered a classical language|url=http://www.keralacm.gov.in/index.php/component/blog_calendar/?year=2012&month=07&day=11&modid=134|publisher=Govt of Kerala|accessdate=6 November 2012}}</ref>
== Nzukọ Malayalam nke Abụọ ==
A kọwawo Viswa Malayalam Mahotsavam 2012 dị ka Nzukọ Malayalam nke Abụọ nke Ụwa. Mahadum Kerala na Thiruvananthapuram haziri Nzukọ Malayalam mbụ n'afọ 1976. <ref>{{Cite web|author=Ramachandran|first=Puthussery|title=Loka Malayala Sammelanam|url=http://viswamalayalam.com/news/?page_id=58|publisher=Organising Committee, Viswa Malayalam Sammelanam 2012|accessdate=6 November 2012|archivedate=19 October 2012|archiveurl=https://web.archive.org/web/20121019142429/http://viswamalayalam.com/news/?page_id=58}}</ref>
== Arụmụka ==
E nwere esemokwu ole na ole gbasara akụkụ ụfọdụ nk nhazi nke ememme ahụ:
* Na-egosi bust nke onye ọkà mmụta sayensị C V Raman kama bust nke onye edemede Malayalam a ma ama C V Raman Pillai.<ref>{{Cite news|title=Government studying lapses in ‘Viswa Malayala Mahotsavam’|url=http://newindianexpress.com/states/kerala/article1326527.ece|accessdate=6 November 2012|work=The New Indian Express|date=4 November 2012}}</ref>
* Mgbanwe ikpeazụ na onye isi oche nke nzukọ ọmụmụ ihe gbasara gburugburu ebe obibi na ịkagbu nzukọ ọmụmụ ihe ahụ. <ref>{{Cite news|title=Viswa Malayala Mahotsavam: Sugathakumari’s removal triggers row|url=http://newindianexpress.com/states/kerala/article1323608.ece|accessdate=6 November 2012|work=The New indian Express|date=2 November 2012}}</ref>
== Ebe nrụọrụ weebụ ==
Viswa Malayala Mahotsavam: [https://web.archive.org/web/20121103103200/http://www.viswamalayalam.com/ Viswamalayalam]
== Hụkwa ==
* Mahadum Thunchath Ezhuthachan Malayalam
== Edensibia ==
{{Reflist}}
rtz8aej3ld9sk1tvf40mwkc525in0nb
Virkon
0
74534
628924
621281
2026-04-05T05:19:18Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
628924
wikitext
text/x-wiki
'''Virkon''' bụ ihe na-egbu nje na-arụ ọrụ n'ọtụtụ ọrụ. O nwere potassium peroxymonosulfate <ref>{{Cite web|title=Lanxess plans to expand capacity for Oxone monopersulfate|url=https://cleanroomtechnology.com/news/article_page/Lanxess_plans_to_expand_capacity_for_Oxone_monopersulfate/170170|accessdate=2020-10-12|work=cleanroomtechnology.com}}</ref> (Ihe na-eme ka oxidizing), sodium dodecylbenzenesulfonate (ihe na'asacha), sulfamic acid (ihe na na-ehicha), na inorganic buffers.A na-ejikarị ya ehicha ihe ndị dị ize ndụ a na-awụfu, na-egbu nje na ihe ndị e ji amịpụta mmiri. A na-eji ya eme ihe n'ọtụtụ ebe, gụnyere ụlọ ọgwụ, ụlọ nyocha, ebe a na-elekọta ndị agadi, ebe a na-eli ozu, ebe a na-ere ezé na ebe a na-agwọ anụmanụ, na ebe ọ bụla ọzọ a chọrọ njikwa nje ndị na-efe efe.<ref name="VirkonEPA">Antec International (2003). ''Virkon Broad Spectrum Disinfectant'' (EPA Label). {{Cite web|url=http://www.homelandsecurity-equipment.com/EPAVirkonLabelRevised08-12-03.pdf|title=Archived copy|accessdate=November 22, 2006|archiveurl=https://web.archive.org/web/20070928201615/http://www.homelandsecurity-equipment.com/EPAVirkonLabelRevised08-12-03.pdf|archivedate=September 28, 2007}}</ref>
1% Virkon nwere ọtụtụ ọrụ megide pathogens.<ref>{{Cite journal|doi=10.1007/BF01719487|volume=11|issue=2|pages=193–197|author=Gasparini|first=R.|title=Evaluation of ''in vitro'' efficacy of the disinfectant Virkon|journal=European Journal of Epidemiology|date=1995-04-01|pmid=7672075}}</ref> Nke a na-agụnye ọ dịkarịa ala ụdị 300 / ọgwụ ndị dịpụrụ adịpụ site na nje 76, ụdị 47 / ọgwụ ndị sitere na nje 35, na ụdị 45 / ọgwụ ndị a na-ahụ anya site na fungus 17.<ref>{{Cite web|title=Virkon Disinfectant Powder|url=https://rmsupply.co.uk/virkon-disinfectant/13-virkon-powder-500gm-bottles.html|publisher=RMSupply|accessdate=30 March 2020|archivedate=21 September 2019|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190921193411/https://rmsupply.co.uk/virkon-disinfectant/13-virkon-powder-500gm-bottles.html}}</ref>
E gosipụtara na ọ dị irè megide SARS-COV-2, <ref>{{Cite web|title=Virkon-S Disinfectant and Virucide for Agricultural Biosecurity|url=https://syndel.com/product/virkon-s/|accessdate=2020-06-17|work=Syndel|language=en}}</ref> nje na-akpata Ọrịa coronavirus 2019 (COVID-19). <ref>{{Cite web|title=LANXESS Coronavirus Solutions|url=https://coronavirus.lanxess.com/|publisher=Lanxess|accessdate=30 March 2020}}</ref> Otú ọ dị, ọ naghị arụ ọrụ nke ọma megide nje fungus karịa ụfọdụ disinfectants ọzọ.<ref>{{Cite journal|doi=10.1053/jhin.2000.0818|issn=0195-6701|volume=46|issue=3|pages=203–209|author=Herńndez|first=A.|title=Assessment of ''in vitro'' efficacy of 1% Virkon against bacteria, fungi, viruses and spores by means of AFNOR guidelines|journal=Journal of Hospital Infection|date=November 2000|pmid=11073729}}</ref>
== Edensibịa ==
{{Reflist|2}}
pvpixhtaiqumbeufqc6td9ok6b837ni
Marie Koopmans-de Wet
0
74720
628859
628852
2026-04-04T16:39:12Z
Chinemeremprince
13026
Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1342212939|Marie Koopmans-de Wet]]"
628859
wikitext
text/x-wiki
'''Maria Margaretha Koopmans-de Wet''' (n'ógbè /ˈkʊərpmʌnz də ˈvɛt/ KOORP-munz də VET, Ndị Afrịka: [ˈkuəpmans də ˈvɛt]; née de Wet; 18 Maachị 1834 – 2 Ọgọst 1906) bụ onye na-eme mkpọsa maka ikike ndị Afrikaner, onye ndu omenala, onye na-emere ndị mmadụ ebere, onye nnabata a ma ama na Cape, onye na-akwado nka na onye na-eme ebere na South Africa..
Ọ bụ ada Johannes de Wet na Adriana Horak, ọ lụrụ Johan Christoffel Koopmans. Ọ bụ onye otu a ma ama n'etiti ndị Cape Dutch na Cape Town. Ụlọ ya bụ ebe etiti obodo ukwu nke ndị Britain na-agakarị.
A maara ya dị ka onye na-eme ihe maka ichebe asụsụ na ọdịbendị Afrikaans n'oge Alaeze Ukwu Britain na South Africa.
N'oge Agha Boer nke Abụọ, ọ rụrụ ọrụ iji melite ọnọdụ ụmụ nwanyị na ụmụaka Boer ndị Britain kpọchiri. Ọ dọtara uche Eze Nwanyị Victoria n'okwu a, e wee tụọ ya mkpọrọ n'ụlọ n'ihi ya.
Ụlọ ya ghọrọ Koopmans-de Wet House Museum.
== Oge ọ malitere ==
Ya na nwanne ya nwanyị, Margaretha Jacoba, nwetara agụmakwụkwọ dị mma dịka ụmụaka site n'aka nna ha, onye ndụmọdụ Johannes de Wet. O tokwara n'ụlọ elu a ma ama ugbu a na 23 Strand Street, nke a na-akpọ Ụlọ Koopmans-de Wet. E nyere Reynier Smedinga ala ebe ụlọ ahụ dị n'elu ya n'oge Willem Adriaan van der Stel, e wukwara ụlọ ahụ na 1701. Dịka omenala si dị, ọ bụ onyeisi ụgbọ mmiri wuru ụlọ ahụ ma weta ihe owuwu ya na njem ikpeazụ ya site na Europe. Enweghị ihe akaebe na isi mmalite dị na ya na onye na-ese ụkpụrụ ụlọ a ma ama bụ Louis Thibault ma ọ bụ onye na-akpụ ihe bụ Anton Anreith wuru ihu ụlọ ahụ n'ụdị ya ugbu a n'ihe dị ka 1795. Ka o sina dị, ọ bụ ihe atụ dị ịrịba ama nke ụdị ochie siri ike nke dabara na omenala ndị Netherlands. Mgbe Hendrik Justinus de Wet (nna nna ya) nwụsịrị, nwunye ya zụtara ụlọ a na 1809. Onyeisi n'ime ụmụ ya nwoke atọ, Johannes, mechara bụrụ ọkaiwu. Ọ bụ onye otu ndị omeiwu Cape Legislative Assembly ruo afọ iri na ise mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ PhD na iwu ndị Rom na French na Mahadum Leiden ma na-arụsi ọrụ ike na agụmakwụkwọ, ndọrọ ndọrọ ọchịchị na ọtụtụ akụkụ ndị ọzọ nke ndụ ọha na eze na Cape, dịka mgba maka nnwere onwe ndị nta akụkọ na ntọala nke Zuid-Afrikaansch Athenaeum. N'ime ọtụtụ ndị ọbịa dị mkpa na 23 Strand Street bụ ndị dịka Dr. Abraham Faure (site na 1822 ruo 1867 pastọ nke ọgbakọ NG na Cape Town), Andries Stockenström (onye isi gọvanọ nke Eastern Province), John Fairbairn (mkpọsa maka nnwere onwe nke ndị nta akụkọ, ọkachamara n'agụmakwụkwọ, onye na-ahụ maka ego na onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị) na William Porter (ọkaiwu ukwu nke Cape Colony) site na 1839 ruo 1866, onye aha ya bụ Porterville. Nwanne nwanyị Adv. De Wet lụrụ Sir John Truter, onye ọkaikpe mbụ nke Cape Colony na onye guzobere NG commun Wynberg. Nne ya bụ Adriana Horak, nwa nwa Martin Melck, nna nna nke ezinụlọ Melck na South Africa. Mgbe ọ bụ nwata, ọ hụrụ nne nne ya bụ́ Melck ka a na-ebu ya na ihe mkpofu ya gaa n'ihu chọọchị Lutheran, nakwa na Strandstraat, na ndị niile bi n'ọgbakọ ahụ biliri ọtọ ebe ada Martin Melck ji ụkwụ gaa n'ebe a na-asọpụrụ ya n'ụlọ ụka ahụ, onye na-ejere ya ozi buru ákwà ụkwụ ya, onye ọzọ na-abịakwa ya na-ebu akwụkwọ chọọchị ya. Marie ketara aha ọma a n'aka nne nne ya, ọ bụkwa otu n'ime àgwà ya kacha adịgide adịgide, ọ bụ ezie na onyinye uche ya pụrụ iche. O nwekwara uche siri ike na mkpebi siri ike n'ime ihe. Mkpebi ya doro anya nke ukwuu, ọ na-enwekwa obi ụtọ maka ihe gbasara ndị mmadụ mgbe niile.
Mgbe ọ gachara, site na afọ asaa, ọ gara ụlọ akwụkwọ Dutch nke Johannes Spijker ma kụzie ya n'ụlọ ruo oge ụfọdụ, n'afọ nke iri na atọ ya, Marie gara ụlọ akwụkwọ onwe onye nke Mrs. Midgley gara n'okporo ámá Bree ma kụziri ya ebe ahụ ihe dị ka otu afọ na ọkara, karịsịa na ebumnuche nke ịmụ [[Asụsụ Bekee|Bekee]]. Nna ya nyere nnukwu uru na ihe ọmụma nke asụsụ mba ọzọ ma mesịa, onye nkuzi onwe onye kụziiri ya na nwanne ya nwanyị German na [[Asụsụ French|French]] n'ụlọ. N'ikpeazụ, ọ mụtakwara asụsụ Ịtali. Mgbe ọ kara nká, ọ sụgharịrị otu isiokwu n'asụsụ Dutch nke pụtara na akwụkwọ akụkọ Itali banyere onye isi ala Paul Kruger. E bipụtara ya na akwụkwọ akụkọ obodo Ons Land (dị ka isi iyi a jụrụ, mana o yikarịrị ka ọ pụtara De Zuid-Afrikaan jikọtara ya na Ons Land). Asụsụ ndị a niile jikwa ya ozi nke ọma n'oge ọ gara [[Obodo Békè|Europe]] ugboro abụọ. Ọ natakwara ntụziaka na egwu, eserese na ọrụ ịkwa akwa, nkà ndị na-ewu ewu n'oge ahụ dị ka akụkụ nke agụmakwụkwọ nwa agbọghọ. Dị ka nwa agbọghọ ọ mara mma ma mara mma na ihe osise na-egosi na o nwere mmetụta dị mma banyere ejiji nke oge ahụ. Mana ịma mma ya n'ime, nke sitere na anya ya na-acha anụnụ anụnụ na ihu ọchị dị nro, gbara akaebe maka ọdịdị ya mara mma.
Anti-Bandit Movement bụ ihe omume dị mkpa n'oge ọ bụ nwata. Ọ bụ ngagharị iwe na 1849 megide ebumnuche gọọmentị Britain iji Cape mee ihe dị ka ebe ntaramahụhụ maka ụgbọ mmiri nke ndị omempụ a mara ikpe, bụ ndị a ga-ahapụ mgbe ha nọsịrị n'ụlọ mkpọrọ ha. Onye na-ede akụkọ ndụ ya na enyi ya, Sen. F.S. Malan, dere na mmegharị a iji zọpụta Cape site na ọdịnihu nke mpaghara ntaramahụhụ "ma eleghị anya nyere aka karịa ihe ọ bụla ọzọ na ịmụrụ anya nke mmetụta nke ịhụ mba n'anya n'obi Marie". Site n'oge ọ dị obere, ọ gbasoro ọrụ nna ya na-eduzi n'ọrụ ya niile, dịka ọmụmaatụ, mmegharị iji nweta iwu omebe iwu maka Cape Colony. Nke a bụ karịsịa n'ihi na ebe obibi ha bụ etiti ọtụtụ nnọkọ na ihe ndị dị mkpa nke mba. O jikwa mmasị soro ọgaranya nke Voortrekkers na nkwenye nke nnwere onwe nke Transvaal Boers na 1852 na Orange Free State na 1854. Nke a mere ka a mara mba n'uche nwa agbọghọ ahụ nwere àgwà dị ike ma ka oge na-aga, a maara ya maka nghọta ya siri ike nke ịhụ mba n'anya. N'afọ ndị sochirinụ, ọ ga-achụ ahụike ya n'àjà maka ọrụ ebere nke onwe ya iji weghachite ma zipụ onyinye na ntụsara ahụ nke wụbara na mba ahụ maka abamuru nke ụmụ nwanyị na ụmụaka nọ n'ogige ịta ahụhụ n'oge Agha Anglo-Boer yana ndị a tụrụ mkpọrọ n'agha na [[Saint Helena|St. Helena]], Ceylon na ebe ndị ọzọ, mgbe Marie meworo agadi.
== Alụmdi na nwunye ==
Na 15 Machị 1864 ọ lụrụ Johan Christoffel Koopmans, onye Dutch site na ọmụmụ na mbụ onye isi na British-German Legion n'okpuru iwu nke [[Stutterheim]]" id="mwTg" rel="mw:WikiLink" title="Richard von Stutterheim">Baron Richard von Stutterheim (onye a gụrụ aha obodo Eastern Cape nke Stutterheim) na ókèala ọwụwa anyanwụ nke ógbè ahụ. O ji akwụkwọ ozi nke ndụmọdụ sitere n'aka enyi nke adv. De Wet na Holland rutere n'ụlọ elu dị na Strand Street. O nwere omume mkparị, omume mkpakọrịta na omume dị mma. Gọvanọ ahụ, Sir George Grey, nyere ya ọkwa onye odeakwụkwọ mba ọzọ n'ọfịs post n'ihi na ọ na-asụ asụsụ isii nke Europe nke ọma, di na nwunye ahụ na-eto eto gara biri na Waal Street, mana mgbe e wepụrụ post Koopmans dị ka ihe siri ike n'oge ịda mbà n'obi nke 1867, ha laghachiri n'ụlọ ndị mụrụ ya. Ọ bụkwa n'ihi na ha enweghị nwa na ahụike nne Marie malitere ịda. Otú ọ dị, mgbe ọnwa asatọ gasịrị, a họpụtara ya dị ka onye nche gọọmentị (Carrier of the Black Rod) na Nzukọ Ndị Ome Iwu nke Cape. N'oge na-adịghị anya, nne Marie nwụrụ, mgbe nke ahụ gasịrị, nlekọta ezinụlọ gafere n'aka Margaretha na-alụbeghị di; na 15 June 1875 kwa nna ya. Naanị afọ anọ ka e mesịrị, na 1879, di ya ọ hụrụ n'anya nwụkwara (n'ọrịa akụrụ), ihe ọ na-enwetụbeghị, dị ka eziokwu ahụ bụ na ọ dịghị mgbe ọ yipụrụ uwe iru uju ya ọzọ. Ya na nwanne ya nwanyị nọgidere na-ebi n'ụlọ nne na nna ha na Strand Street ma, ọ bụ ezie na ha abụghị ndị ọgaranya, ha nwere ike ịnọgide na-enwe ọnọdụ ha. N'afọ 1881, ha mere njem gaa ọtụtụ mba Europe wee mata ndị ikwu di ya nwụrụ anwụ, gụnyere onye nchịkọta akụkọ nke Die Volkstem dr. [[:af:Frans Engelenburg|Frans Engelenburg]]. Na njem a, ọ gara n'etiti ndị a ma ama ma nabata ya n'ụlọ ikpe nke [[Netherlands]]" id="mwWA" rel="mw:WikiLink" title="William III of the Netherlands">Eze Willem nke Atọ nke Netherlands. Mgbe ọ nwụrụ afọ ole na ole ka e mesịrị, o degaara Queen Emma akwụkwọ ozi ọmịiko ma zigara okpueze mara mma. Njem ha gara Europe wetara nnukwu mmelite n'ime ụmụnne nwanyị ahụ, n'ihi na mgbe ha laghachiri Cape, ụmụnne nwanyị abụọ ahụ gbanwere ụzọ ndụ ha n'ụzọ mmesapụ aka. Mgbe ha gachara Europe nke abụọ, o doro ha anya na ha ga-akwụsị ịdị adị ha dịpụrụ adịpụ ma ọzọ, dị ka n'oge ochie, nabata ndị ọbịa n'ụlọ ha. Ka oge na-aga, a maara ụlọ ha dị ka ụlọ oriri na ọṅụṅụ Strand n'ihi ịma mma na ikike ọgụgụ isi nke onye ọbịa ahụ. Ọ chịkọtara ihe osise ma chọọ ịsọpụrụ ọdịnala Cape Dutch n'ụzọ dị ebube. Nke ahụ bụ kpọmkwem ihe mere o ji nabata ndị ọ na-amaghị, ọkachasị ndị Bekee, iji mee ka o doo anya na ịdị ukwuu bụ àgwà nke ndị ya. N'ihe gbasara ọdịbendị, o mepụtara ohere n'ụlọ ha maka ndị na-eto eto sitere na Bekee na Dutch iji hazie usoro ihe ngosi ụlọ na egwu.
N'ụlọ nne na nna ya, ọ na-emekọrịta ihe mgbe niile na ndị ama ama na Cape, dị ka Sir John Truter, nwanne nna ya. Louis-Napoléon, Prince Imperial, nwa Napoleon nke Atọ na Empress Eugenie, nọrọ na Marie n'oge nleta dị mkpirikpi ya na Cape n'ụzọ ọ na-aga Zululand. Mgbe ọ nwụrụ na mberede, Marie zigara eze nwanyị ahụ akwụkwọ ozi na-emetụ n'ahụ maka ụmụ nwanyị na ndị nne nke Cape iji kwupụta ọmịiko ha. N'ihe gbasara ndọrọ ndọrọ ọchịchị, ọ maara ndị ọchịchị dịka Sir Henry Bartle Frere na Cecil John Rhodes. Onye nke ikpeazụ kwuru otu oge banyere ya: "M na-atụ egwu ya karịa Ndị Afrikanerbond niile". Otú ọ dị, ihe ndị mere na Transvaal n'oge mwakpo Jameson mere ka nleta Rhodes gaa n'ụlọ Koopmans-de Wet kwụsị. Site n'aka ndị enyi ya, ọ gbalịrị inweta ohere inye ya akụkọ banyere mwakpo ahụ, mana ọ zaghachiri, "Ka Maazị Rhodes mee akụkọ ọ chọrọ inye m na ikpo okwu ọha. " Jan Hendrik Hofmeyr bụ enyi nke ụmụnne nwanyị ahụ, dịka ndị isi ala Boer Johannes Brand, F.W. Reitz, Paul Kruger na M.T. Steyn. Ọ na-abịa mgbe e mesịrị. F.S. Malan, onye na-ede akụkọ ndụ Marie, n'oge ahụ. Ka oge na-aga, a na-akpọ ụlọ ya ebe mbata nke Afrikanerbond. Ọ kwadokwara ka e guzobe African Christian Women's Association (A.C.V.V.), mana o mechara pụọ na ya n'ihi na ọchịchọ ya na ụmụ nwanyị niile ga-etinye aka, gụnyere ụmụ nwanyị Roman Katọlik, anabataghị ya. Ọnọdụ ya gbara akaebe na ịdị ukwuu: "Iso Ụzọ Kraịst anaghị ewepu, kama ọ na-agụnye. N'agbanyeghị ebe anyị gafere usoro ma ọ bụ nkọwa mmadụ, na Bible anyị dị n'otu ọzọ. "
== Nchekwa ==
Marie mere ọtụtụ ihe maka nchekwa nke ihe ochie na ụlọ akụkọ ihe mere eme nke South Africa ma rụọ otu ọrụ nke otu ụdị ahụ nke Historical Monuments Commission na Council for National Monuments mechara rụọ. Ọ gbara mbọ maka ịbụ onye nwe ọha na eze, gbaa ume ịkụ osisi ma gbaa ume ichebe osisi ndị dị n'ógbè ahụ na ichekwa ihe ochie na akwụkwọ akụkọ ihe mere eme. Mgbe a na-eyi Castle of Good Hope egwu na a ga-akwatu ya na 1886 ma mebie ya na 1888, ọ banyere n'ime mmebi maka ya. Marie na ndị ọzọ mere mkpesa ozugbo megide atụmatụ mbụ ahụ, ọbụnakwa ọ kpọtụrụ ndị enyi nwere mmetụta na England ma rịọ ha maka enyemaka. E debere atụmatụ nke ikpeazụ iji melite ma chọọ Castle mma. Cecil John Rhodes, onye bụ praịm minista n'oge ahụ, zigara Marie otu atụmatụ ahụ iji nweta echiche ya n'okwu ahụ. Na nzaghachi ya, o kwuru n'ụzọ doro anya na ịma mma ahụ ga-emebi Castle. Oge ọzọ Rhodes na-achọ ịgakwuru ya n'elu Castle, mgbe ndị ọchịchị chọrọ iwepụ otu isi maka ụzọ ụgbọ okporo ígwè eletrik. O zigara odeakwụkwọ ya na ya (onye odeakwụkwọ) natara azịza na-esonụ, "Gwa Maazị Rhodes imi ya bụkwa naanị isi ihu ya. Ka ọ bepụ ya wee lee anya n'enyo. " Azịza ahụ nwere mmetụta achọrọ.
== Ịkwalite Asụsụ Dutch ==
Otu n'ime ihe ndị kachasị amasị ya bụ ịkwalite Asụsụ Dutch nke, mgbe e mechiri ya na ndụ ọha na eze ruo ihe dị ka ọkara narị afọ n'ihi iwu Gọvanọ Lord Charles Somerset, a hapụrụ ya ọzọ n'akụkụ Bekee na arụmụka ndị omeiwu na 1882. N'afọ 1883, o nyere onyinye akwụkwọ maka Dutch na South African College nakwa maka ndị na-aga nke ọma na asụsụ bondexams. Site na ntọala nke asụsụ Zuid-Afrikaansche na 1890, ọ ghọrọ onye otu ndị isi. Tupu emeghe Ihe Ncheta Asụsụ na Burgersdorp na 1893, o ji okwu "Long live our language" chọọ ya mma ma zipụ ihe nrite ọla edo nke nwere okwu "De Hollandsche taal in Zuid-Afrika, 1806-1893. Ik worstel maar bezwijk niet". N'afọ 1903, ọ bụ otu n'ime ndị guzobere magazin De Goede Hoop kwa ọnwa, nke o chepụtara aha ahụ. O nwekwara obi mmesapụ aka maka agụmakwụkwọ ma ya na nwanne ya nwanyị guzobere De Wetfonds maka agụmakọta nke chi abụọ na nke ọzọ maka ọzụzụ nke ụmụ agbọghọ, mgbe niile ka ha wee nyefee onwe ha n'ihe ọmụma zuru oke nke Dutch. E nwekwara onyinye De Wet nke [[Stellenbosch]]" id="mwgA" rel="mw:WikiLink" title="Victoria College, Stellenbosch">Victoria College dị na Stellenbosch na South African College dị na [[Cape Town]] ga-erite uru.
== Agha Anglo-Boer ==
Ọrụ kachasị ukwuu na nke kachasị mkpa nke Koopmans-de Wet bụ maka ọdịmma nke ụmụ nwanyị na ụmụaka nọ n'Ogige ịta ahụhụ nke Agha Anglo-Boer na maka Mba ndị Boer n'ozuzu ha. Ọ na-eme ihe mgbe niile n'ihe gbasara Republics ma n'oge ahụ ọ bụ onye nnọchi anya Onye isi ala Paul Kruger ma nata General Piet Joubert n'ụlọ ya n'ụzọ ọ na-aga England. Mgbe [[Olive Schreiner]] bipụtara mpempe akwụkwọ ya na arịrịọ siri ike maka ikpe ziri ezi na udo, Marie zigara otu ya na enyi ya na [[London]] na arịrịị ka o zigara ya Queen Victoria. Obi adịghị ya mma mgbe ọ matara na ọ bụ naanị onye minista nwere ọrụ nwere ike iweta akwụkwọ ndọrọ ndọrọ ọchịchị n'uche eze nwanyị. Mgbe nke a gasịrị, Marie butere ụzọ na ime mkpesa banyere ọnọdụ dị na mba ndị Boer nakwa banyere ndị Boer a tụrụ mkpọrọ n'agha. O dere akwụkwọ mkpesa udo na mbinye aka 16,750 ka e nye Queen Victoria, na-arịọ ka a chọta ngwọta udo n'etiti Britain na Zuid-Afrikaansche Republiek. N'afọ 1900, e nwere nnukwu nzukọ ụmụ nwanyị abụọ iji mee mkpesa megide ọkụ ọkụ a gbara ụlọ ndị Boer na mmebi ndị ọzọ kpatara n'oge Agha. O nwekwara akwụkwọ mkpesa a bịanyere aka na ya iji rịọ ka a ghara izipu ndị mkpọrọ Boer War, mana enweghị ihe ịga nke ọma. N'oge ahụ, kọmitii niile dị na Europe malitere ịrụ ọrụ iji zipụ uwe na nri maka ụmụ nwanyị na ndị a tụrụ mkpọrọ n'agha. Ruo 1904, ihe karịrị puku igbe abụọ nke ngwongwo si n'akụkụ niile rutere na Koopmans-de Wet House. Ya na nwanne ya nwanyị natara onyinye ndị a niile n'ụlọ ha dị n'ihu, meghee ha wee zigara ihe dị n'ime ha n'ogige dị iche iche. Nnukwu ego Marie natara, ọ na-elekọta ma na-edekọ onwe ya. Ọ na-ejikwa akwụkwọ ozi metụtara ọrụ a n'onwe ya. N'oge a, a machibidoro nnwere onwe ya ịgagharị, mana e mechara wepụ mmachibido iwu ahụ, nke ruru njide ụlọ. N'ọnọdụ ọ bụla, ọ na-arụsi ọrụ ike nke na ọ naghị ahụ ya. Ma ahụike ya, nke na-adịtụghị nke ọma, belatara n'okpuru ọtụtụ ọrụ ndị a wee nwụọ n'ọnwa Ọgọstụ 1906. Margaretha, nwanne ya nwanyị, nwụrụ na 1911.
== Ọnwụ ==
Na 13 Nọvemba 1905, ebe ọ matara na ọnwụ ya dị nso, ọ rịọrọ ka a ghara inye onyinye n'ili ya, nakwa ka a ghara itinye okooko osisi ma ọ bụ okpu n'ili ya. "Chineke kwere m nkwa na m ga-enweta onyinye n'ili m... Obi dị m ụtọ na m ga-enweta onyinye n'ụbọchị abụọ m nwụrụ." Ụbọchị abụọ ka Marie nwụsịrị, na 4 Ọgọst 1906, a chụpụrụ ya n'ụlọ ọnwụ ahụ nke ọma, ebe prọfesọ Adriaan Moorrees kwuru okwu ahụ, kpọọrọ ya gaa n'ụlọ ụka Wynberg ebe e liri ya n'akụkụ nne na nna ya na di ya. Olili ozu ya bụ ihe pụrụ iche. Onye bụbu onyeisiala M.T. Steyn kwuru okwu otuto n'oge emume olili ozu ahụ, nke prọfesọ Adriaan Moorrees si Seminary dị na Stellenbosch duziri, ebe a na-ekwu okwu n'ili ahụ site n'aka prọfesọ J.I. Marais. F.S. Malan kpọrọ ya "Vorstin haar volks". Olive Schreiner kọwara ya dị ka "nwanyị nwere ikike ọgụgụ isi pụrụ iche, onye na-amaghị egwu ma ọ bụ mwute, ọbụna n'oge mmegbu dị egwu nke agha. Ndị otu ndọrọ ndọrọ ọchịchị niile na agbụrụ niile ga-echeta ya ugbu a na n'ọdịnihu maka àgwà ya na-enweghị atụ." Jeneraal Louis Botha kwanyeere ya ùgwù "maka ihe o mere, nke ndị ebere na ịhụ mba n'anya si ekwu okwu nke ọma na nke miri emi", Jeneral Jan Smuts kpọkwara ya "onye na-akpali akpali na ndị Afrikaans na Cape Colony". N’ozi telegram o degaara nwa nwanne ya nwoke, Dr. Frans Engelenburg, Smuts gbara akaebe banyere ya dị ka ndị a: “Wie die haar gekent heeft, ka ọ dị gịrịgịrị! Hartstochtelijke liefde het Afrikaansche volk, die heldenmoed, welke in dagen van storm en gevaar – toe zelfs rotzen wankelden – de Afrikaanssche vlag omhoog hielt m Tafelbergs voet.”
== Edemsibia ==
{{Reflist}}
[[Otú:Pages with unreviewed translations]]
al4rxxuczu8lj4v9fxj9whyjmauweuz
Isie Smuts
0
74721
628857
2026-04-04T16:19:10Z
Chinemeremprince
13026
Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1319960743|Isie Smuts]]"
628857
wikitext
text/x-wiki
'''Sybella''' "'''Isie'''" '''Margaretha Smuts''' (née '''Krige''', nke a makwaara dị ka '''Ouma Smuts'''; 22 Disemba 1870 - 25 Febụwarị 1954) bụ Nwanyị Mbụ nke abụọ nke Union of South Africa, bụrụkwa onye nkuzi, onye ọrụ ugbo, onye nhazi ọrụ ebere na onye na-ede akwụkwọ. O tolitere na British Cape Colony ma ruo eru ịbụ onye nkuzi na 1891. Ọ kụziri ihe ruo afọ isii tupu ọ lụọ Jan Smuts, onye mechara bụrụ Praịm Minista nke abụọ nke Union of South Africa. Ọ bụ onye na-akwado ebumnuche nke Africanner nationalist iji wepụ onwe ya n'ọchịchị Britain. Smuts mechara kwado mbọ di ya na-agba iji mee ka obodo ndị Dutch na Bekee dịghachi ná mma na ịmepụta otu ndị na-achị onwe ha. N'oge Agha Boer nke Abụọ (1899–1902) na Agha Ụwa Mbụ, ọ na-enye ndị mkpọrọ na ndị agha ngwugwu nlekọta. Mgbe agha ahụ kwụsịrị, ọ na-arụsi ọrụ ike na Suid-Afrikaanse Vrouefederasie (South Africa Women's Federation), ọrụ ọdịmma ọha na eze maka ndị inyom di ha nwụrụ na ụmụ mgbei agha.
Na 1909, di na nwunye ahụ biri n'ugbo Doornkloof (nke a maara n'asụsụ Bekee dị ka The Big House) n'obodo Irene dị n'èzí Pretoria. Ọ zụlitere ụmụ ha isii fọdụrụnụ n'ebe ahụ, n'oge di ya na-anọghị n'ihe gbasara steeti, ọ bụ ya bụ onye nchịkwa bụ isi nke ugbo ahụ. N'uhuruchi mgbe ezinụlọ ahụ lara ezumike nká, ọ na-ebipụ akụkọ sitere na isi mmalite mgbasa ozi dere gbasara Jan ma hazie ha ka ha bụrụ akwụkwọ ndetu. Ndị Smut họọrọ ịnọ n'èzí ọha na eze, ọ naghịkwa eso di ya n'ọkwa ọ bụla ruo mgbe oge nke abụọ ya dị ka praịm minista malitere na 1939. O mechara bụrụ onye ndu na Women's United Party, otu ndị otu United Party nke South Africa. N'oge Agha Ụwa nke Abụọ, ọ ghọrọ onye ọha na eze. O kwuru okwu megide ọchịchị aka ike ma kwado ịmepụta Women's International Democratic Federation, otu nzukọ ebumnuche igbochi agha na ịkwalite ikike ụmụ nwanyị. O sonyere na mgbasa ozi redio ma dee akụkọ iji gbaa ume ka a kwado mbọ agha ahụ, soro di ya gaa njem nlele ndị agha, wetara ngwugwu nlekọta ndị agha, ma dee akwụkwọ ozi maka ha.
Na 1940, Smuts hiwere ma chịkwaa Onyinye na Nkasi Obi, nke chịkọtara ego iji nye ndị ọrụ agha ihe eji achọ mma, ngwa egwuregwu, na redio. N'oge agha ahụ, ego ahụ nwetara ihe karịrị otu nde paụnd. Ọrụ agha ya mere ka ọ bụrụ onye ama ama, a makwaara ya dịka nne (ma ọ bụ Ouma, nne nne) nke South Africa. O nwetara nzere PhD nsọpụrụ site na Mahadum Witwatersrand na 1943, na 1952, South African Association of University Women mepụtara agụmakwụkwọ nyocha nke nwere aha ya. Mgbe Smuts nwụrụ na 1954, e nyere akwụkwọ na mkpokọta akwụkwọ ya nye South African State Archives. E debere akwụkwọ microfilm nke Smuts Archive, nke gụnyekwara ndekọ Jan, na Mahadum Cambridge na Cape Town. Gọọmentị South Africa họpụtara ugbo Doornkloof dị ka ihe ncheta mba na 1969. E nyere otu okporo ụzọ dị na Pretoria aha maka nsọpụrụ ya.
== Mbido ndụ, agụmakwụkwọ na ezinụlọ ==
[[Faịlụ:IsieKrige1889.png|alt=Portrait of a girl sitting in a chair leaning her right elbow on a small table stacked with books, who is wearing a dark dress and a white apron|thumb|Krige na 1889]]
A mụrụ Sybella Margaretha Krige, onye a maara dịka Isie, na 22 Disemba 1870 na Stellenbosch, na British Cape Colony, nye Susanna Johanna (née Schabort) na Jacob Daniël "Japie" Krige.[1][2][3] Susanna, nke a maara dịka Sanie, sitere n'agbụrụ Johann Christoffel Schabort, dọkịta hapụrụ ọrụ ya na Dutch East India Company wee kwaga Cape na 1714.[4] Ọ rụrụ ọrụ ọgwụ ruo ihe dị ka 1745 ma guzobe ugbo mmanya abụọ dị nso na Durbanville.[4][5] Japie bụ onye ọrụ ugbo mmanya na mmiri ara ehi na nwanne Willem Krige, nwa ya nwoke bụ Christman Joel Krige gara n'ihu jee ozi dị ka onye isi oche nke People's Council for the Union of South Africa.[2][6][Note 1] Ọtụtụ ndị otu ezinụlọ Krige bụ ndị ndọrọ ndọrọ ọchịchị.[9] Piet Retief, onye ndu Voortrekker nke sonyere na Great Trek, onye ndị agha Zulu gburu n'oge njem ya, bụ nwanne nna Japie.[1][6] Ezinụlọ ahụ bụ ndị Afrikaners sitere na ndị Dutch na Huguenot,[10] ma megidere ọchịchị Britain nke ukwuu.[9] Krige bụ nke abụọ n'ime ụmụnne iri na otu, ọ bụ ezie na naanị mmadụ itoolu ga-adị ndụ.[2][3] Ezinụlọ ahụ bi n'ụlọ Dutch dị n'akụkụ Osimiri Eerste na njedebe nke Dorp Street.[10] Ndị mụrụ Krige gbara ya ume ka ọ mụọ akwụkwọ, a makwaara ya dị ka onye na-agụ akwụkwọ. Ọ maara asụsụ nke ọma ma nwee mmasị n'ịgụ akwụkwọ na uri Bekee, French na German.[11] Ọ na-akpọkwa piano ma nwee mmasị ịbụ abụ.
[[Faịlụ:Jan_Smuts,_1891.jpg|alt=Young man wearing a cap and gown, seated in front of a small table with a book on it|thumb|Jan Smuts, 1891]]
Krige gara Bloemhof Seminary na Stellenbosch . [2][13] Mgbe ọ dị afọ iri na ise, Jan Smuts, nwa onye ọrụ ugbo si Riebeek West, nso Malmesbury, kwagara n'ụlọ W. Ackermann, onye agbata obi na enyi nke ezinụlọ Krige. [11][14][9] Jan bụ nwa akwụkwọ siri ike na Victoria College, ha abụọ zutere mgbe ha na-aga ụlọ akwụkwọ.[10][11] Ha zụlitere omume na Jan ga-eso Krige gaa ụlọ akwụkwọ n'ụtụtụ ma laghachi n'ụlọ n'ehihie. [9] Ha abụọ nwere ọtụtụ ihe jikọrọ ha: ha abụọ bụ ndị ihere na ndị zoro ezo, ha abụọ nwere mmasị ịga ije ma na-ekwurịta akwụkwọ na botany, ma ha na-enwe mmasị ịbụ abụ ọnụ.[9][10][12] Jan kụziiri ya ọbụna Grik.[10] Krige chọrọ ịghọ dọkịta mana ọnọdụ ego ezinụlọ ahụ enyeghị ohere maka ogologo oge ọmụmụ ihe.[15] Kama nke ahụ, mgbe ọ gafere ule ịbanye na 1887 maka Victoria College, Krige gụsịrị akwụkwọ na 1891 wee malite ịkụzi n'ụlọ akwụkwọ ime obodo, ebe ọ na-enweta £ 5 kwa ọnwa.[16][15][17][18] Jan gụsịrị akwụkwọ na sayensị na akwụkwọ na 1891 ma nye ya Ebden Scholarship iji mụọ iwu na Mahadum Cambridge.[19] Mgbe ọ nọ ná mba ọzọ, ha degaara ibe ha akwụkwọ ozi mgbe niile.[15] Ọ gafere ule ọkàiwu ya n'England n'afọ 1894, mgbe ọ jụrụ onyinye ịghọ prọfesọ, ọ laghachiri na Cape Colony.[20]
N'ịbụ onye na-enweghị ike iguzobe ọrụ iwu na-aga nke ọma na Cape Colony, na 1896 Jan kwagara na Transvaal Colony.[21][22] Ọ laghachiri ileta nne na nna ya na Krige, na 30 Eprel 1897 na Stellenbosch, ya na Kriga lụrụ. [23][4] Ha hapụrụ ozugbo iji laghachi Johannesburg wee guzobe ụlọ ha na Twist Street.[24] Na 5 Machị 1898, Smuts mụrụ ejima, Koosie na Jossie, ndị dịrị ndụ ihe na-erughị otu ọnwa.[25][26][27] N'ime ọnwa atọ, di na nwunye ahụ kwagara Pretoria, mgbe Jan ghọrọ onye ọka iwu steeti nke Transvaal.[28] Ha nwere nwa nwoke ọzọ, Jacobus Abraham (nke a maara dị ka Koosie), na 16 Eprel 1899, ma tupu ngwụcha afọ ahụ, Smuts bipụtara A Century of Wrong, nsụgharị Bekee nke ọrụ di ya dere ''Een Eeuw van Onrecht''.[25][27][29] [Ihe odide ala peeji 2] Akwụkwọ ahụ kọrọ banyere ikpe na-ezighị ezi Ndị Boer nwere n'aka ndị Britain.[25][31] N'ime izu ole na ole, Agha nke Abụọ nke Ndị Boer malitere ma Jan bụ otu n'ime ndị na-agbachitere Pretoria mgbe ndị Britain weghaara ya na June 1900.[32] Jan mechara gaa n'ihu. N'abalị iri na anọ n'ọnwa Ọgọstụ nwa ha nwoke nwụrụ.[29][33][27] Mgbe nwa ya nwoke nwụsịrị, ndị Britain zigara Smuts, nwanne ya nwanyị nke obere na enyi ya na Pietermaritzburg, na Colony nke Natal. N'agbanyeghị ọchịchọ ya ka ya na ụmụ nwanyị ndị ọzọ nọrọ n'ogige ịta ahụhụ dị nso, Smuts na ndị otu ya biri n'ụlọ. Ha na-eleta ogige ahụ ugboro ugboro iji kasie ndị mkpọrọ obi ma weta ha ihe ha kpara.[34] N'afọ 1902, na ngwụcha agha ahụ, di na nwunye ahụ zutere na Pretoria ma site na 1914 nwee ụmụ isii. [35][36]
== Nwunye onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị ==
[[Faịlụ:Smuts_farm.jpg|alt=Workers standing on the veranda of a Dutch-style building|thumb|Doornkloof n'oge a na-eweghachi ya n'ugbo Smuts, ca. 1909]]
Na ngwụcha agha ahụ, Nkwekọrịta nke Vereeniging guzobere ịdị elu nke ndị Britain, na-eweta ndị ọcha South Africa niile n'okpuru ikike nke Crown.[37] Nkwekọrịta ahụ gosipụtara na Bekee ga-abụ asụsụ nchịkwa gọọmentị na naanị asụsụ a na-eji n'ụlọ akwụkwọ. O nyekwara na n'ọdịnihu, a ga-ekwe ka ndị Transvaal na Orange River Colonies na-achị onwe ha, mana o nweghị ndokwa maka ndị a mụrụ n'ala ịtụ vootu ruo mgbe ha ghọrọ ndị na-achịkwa onwe ha.[38] [Ihe odide ala peeji [Note 3]] Ọ bụ ezie na Jan rụrụ ọrụ iji kwụsị esemokwu ahụ ma mee ka ndị Briten na ndị Afrikaner kpezie, Smuts nọgidere na-emegide ndị Briten. Ọ tụrụ egwu na a ga-emeso ndị Dutch n'ụzọ na-ezighị ezi n'okpuru ọchịchị ndị Britain ma dị ka onye edemede Helen Bradford si kwuo, Smuts họọrọ mkpochapụ karịa inyefe onwe ya.[40] Jan jụrụ ịnabata ọnọdụ na Kansụl Iwu nke Transvaal ma soro ndị ọzọ gaa n'ihu na-agbasi mbọ ike maka ọchịchị onwe onye zuru oke.[41] N'afọ 1906, ọ gara England iji gbalịa ime ka ndị omeiwu Britain kwenye inye onwe ha ọchịchị ma gbanwee usoro nke ikwe ka naanị ndị nwere ihe onwunwe nwee ike ịtụ vootu.[42] O nwere ihe ịga nke ọma n'ịrụ ụka maka iwu ịtụ vootu ọhụrụ, na Disemba, e nyere ndị ọcha Europe niile karịrị afọ iri abụọ na otu ikike ịtụ vootu. A naghị ekwe ka ndị na-abụghị ndị Europe ma ọ bụ ụmụ nwanyị nwee ike ịtụ vootu.[43] Nhọrọ nke afọ sochirinụ dugara na gọọmentị ọhụrụ na Jan na-eje ozi dị ka odeakwụkwọ nke Colonial.[44] Ka ọ na-erule 1908, ndị Britain atọ niile na-achị - Cape, Orange River, na Transvaal - enwetala ọchịchị onwe onye, ma n'ime afọ abụọ sochirinụ, mkparịta ụka gara n'ihu maka ịmepụta Union of South Africa.[45][46] E meghere Union na 31 Mee 1910, ma gụnye mpaghara atọ ahụ na Natal Colony. [47][48][49] Site n'ịmepụta Union, ibu iro Smuts megide ndị Britain belatara ka ọ ghọtara na ndị Dutch abụọ na-achị Orange Free State na Transvaal ga-eme ka Union na ndị Britain abụọ na-akpọ Cape na Natal.[49]
[[Faịlụ:General_Smuts_and_family_in_1921_(cropped).jpg|alt=Family photo with six children and two seated adults|thumb|l-r: Sylma, Isie, Cato, Japie, Louis, Santa, Jan, na Jannie Smuts na 1921]]
Mgbe e guzobere Union ahụ, oge ọgba aghara mmekọrịta mmadụ na ibe ya na akụ na ụba malitere. Smuts kwadoro amụma di ya n'ihu ọha iji belata echiche na ọ na-emegide ebumnuche mba Afrikaner. Ọkà mmụta akụkọ ihe mere eme bụ Suryakanthie Chetty kwuru na a maara Smuts dị ka "Tante Isie" (nwanne nne Isie) ma a na-ele ya anya dị ka nwunye obodo dị mfe ikwu okwu, dị umeala n'obi, kama ịbụ onye bi n'obodo mara mma.[50] Ọ malitere ịrụ ọrụ enyemaka nke Suid-Afrikaanse Vrouefederasie [af] (South Africa Women's Federation),[16] otu Annie Botha na Georgiana Solomon hiwere na 1904 iji nyere ndị inyom di ha nwụrụ nọ ná mkpa na ụmụ mgbei agha aka.[51][52] Na 1909, di na nwunye ahụ kwagara n'ugbo dị na obodo Irene, n'èzí Pretoria, nke dị ihe dị ka eka 4,000 (hekta 1,600), ebe Jan kwagara ebe bụbu ụlọ oriri na ọṅụṅụ ndị agha ma rụzie ya ka ọ bụrụ ebe a maara dị ka Doornkloof (na n'asụsụ Bekee The Big House).[53] E ji tin mee ụlọ ahụ iji gbochie ndanda ibibi ya, ọ dịkwa obere ma e jiri ya tụnyere ebe obibi ndị ọchịchị ndị ọzọ.[54] O nwere nnukwu ọbá akwụkwọ nke ihe dị ka akwụkwọ 6,000 na "Afrikaans, Dutch, Bekee, French, German, Hebrew, Latin, na Greek", gbasara ọtụtụ isiokwu dị iche iche, gụnyere ihe ọkụkụ, ụkpụrụ omume, evolushọn, na nkà ihe ọmụma.[55] Mgbe ndị omeiwu nọ n'ọgbakọ, Jan bi na Groote Schuur, dị nso na Cape Town,[56] mana Smuts nọgidere na Doornkloof, na-ahọrọ izere ndọrọ ndọrọ ọchịchị ma nọgide na-anọ n'azụ.[16][57] Ogologo oge Jan nọrọ na-anọghị pụtara na ọ bụ ya bụ onye mbụ na-ahụ maka ọrụ ugbo na ilekọta ụlọ aṅụ.[58][59] Doornkloof bụ ebe ha zụlitere ụmụ ha, Susanna Johanner (14 Ọgọst 1903, nke a maara dị ka Santa), Catharina Petronella (3 Disemba 1904, nke a na-akpọ Cato), Jacob Daniel (17 Julaị 1906 - 10 Ọktoba 1948, nke a maara dị ka Japie), Sybella Margaretha (27 Julaị 1908, nke a na-akpọ Sylma), Jan Christian (15 Ọgọst 1912, nke a maara dị ka Jannie), Louis Anne de la Rey (1 Nọvemba 1914, [27][60] nwa nwanyị a kpọrọ aha Louis Botha na Koos de la Rey), na nwa nwanyị a na-azụ Kathleen de Villiers. [61][62] Na mgbakwunye na ijikwa ezinụlọ ahụ, Smuts haziri nnukwu nchịkọta akụkọ e dere gbasara Jenụwarị. [Rịba ama nke 4] Ọrụ nchịkọta akwụkwọ ya na-emekarị n'abalị mgbe ezinụlọ ahụ lara ezumike nká. [61] Ọ na-ejikwa ozi ịkpọasị a na-enwetakarị n'ugbo site n'aka ọtụtụ ndị Afrikaners bụ ndị chere na Jan aghọọla ndị nke ya site n'ịkwado ndị Britain.
== Ụdị ejiji ==
A maara Smuts dị ka onye na-emefu ego nke ukwuu, ọ dịghị mgbe ọ nwere ihe karịrị uwe atọ n'otu oge n'oge ndụ ya niile.[65] Ọ họọrọ ka ọ gba ọtọ, naanị na-eyi akpụkpọ ụkwụ mgbe ọ na-aga oriri ma ọ bụ na [[Cape Town]] na mmemme ndị omeiwu.[66] A maara ya maka eziokwu na ọchị ya, akwụkwọ ozi onwe ya na-ekpughe na ọ bụ "onye dị ndụ, onye nwere ọgụgụ isi, na onye nwere omume mmadụ", dị ka Keith Hancock na Jean van der Poel, ndị ọkọ akụkọ ihe mere eme chịkọtara ihe ndekọ ezinụlọ. [67][68][69] Ya na Jan na-asụkarị ibe ha [[Afrikaans language|Asụsụ Afrikaans]], na akwụkwọ ozi ha degaara ibe ha na ụmụ ha n'oge ndụ ha niile ka edere na Afrikaans, ma e wezụga n'oge Agha Boer mgbe ha dere n'asụsụ Bekee, ikekwe iji zere nyocha. [61][70] Jan nwere omume nke iso ụmụ nwanyị ndị ọzọ na-eme enyi ma na-eme mfegharị, ma kweta na ọ hụrụ ụmụ nwanyị na-adọrọ mmasị karịa ụmụ nwoke. [57][71][72] Onye ọkà mmụta Rhodes na onye nta akụkọ Piet Beukes, onye bipụtara The Romantic Smuts: Women and Love in his Life (1992) kwubiri na nwunye ya bụ mgbe niile "ihe kachasị amasị ya" nakwa na naanị "akwụkwọ ozi ịhụnanya" ya ka edere nwunye ya.[73][74] Jan gọnahụrụ na mmekọrịta ọ bụla ọzọ ya bụ mmekọahụ n'okike.[75][76] Smuts anaghị ekpughe echiche nke ya banyere ọbụbụenyi ya.[77] N'ozuzu, ọ zere mgbasa ozi, na-ekwusi ike na di ya bụ onye dị mkpa n'akụkọ ihe mere eme. [67][78]
Smuts bụ onye na-adịghị mpako ma họrọ ịbụ onye na-abụghị onye ọ bụla mgbe ọ na-eleta ndị ọbịa ọbịa ọbịa.[65] Ọ bụghị ndị nọ n'ọkwá dị elu ma ọ bụ ndị a ma ama masịrị ya, ọ bụ ezie na ọ nabatara ọtụtụ ndị isi, ọ nabatara ha nke ọma n'enweghị ụda ọ bụla.[57][67] Dịka ọmụmaatụ, n'etiti afọ 1941, Eze Nwanyị Frederika nke Gris choro mgbaba na South Africa mgbe ndị Nazi wakporo Gris. N'oge na-adịghị anya mgbe ọ bịarutere, ndị Smuts kpọrọ ya na di ya Crown Prince Paul, ụmụ ha Constantine na Sophia, nwanne di ya George nke Abụọ nke Gris, nwanne di Ya Princess Katherine na ndị ọzọ so na pati ha oriri na nri ehihie na Libertas, ebe obibi Jan na Pretoria.[79] Izu ole na ole ka e mesịrị, Jan mara ọkwa na ndị otu ahụ ga-abata n'ehihie ahụ maka tii na Doornkloof. Smuts na ụmụ ya nwanyị ji obi ọjọọ gbalịa idozi ụlọ ọrụ ugbo ahụ ma zoo ụfọdụ n'ime ihe ndị ahụ n'okpuru oche dị na obere ụlọ. Ndị ọbịa ahụ rutere ma mee ka onye ọ bụla nwee ụlọ, a kwagara oche ahụ, na-ekpughe ihe nzuzo ha. N'enweghị nkụda mmụọ, Smuts nwere ike ịme oriri tii na-aga nke ọma.[80] N'otu aka ahụ na 1947 mgbe George VI, Queen Elizabeth, na ụmụ ha nwanyị Princess Elizabeth na Margaret si Britain bịa South Africa, Smuts kọwara na ọ na-arịa ọrịa nke ukwuu ịga Cape Town. Nzaghachi eze nwanyị ahụ bụ na ha ga-abịa ileta Doornkloof.[81]
== Mgbalị enyemaka agha (1914-1945) ==
Mgbe Agha Ụwa Mbụ tiwapụrụ na 1914, Jan, onye na-arụ ọrụ dị ka Minista na-ahụ maka nchekwa, kpọrọ ndị ọrụ afọ ofufo na ndị otu Union Defence Force n'ime otu izu nke Nkwupụta agha nke Britain. Ọ bụ ezie na e nwere mmegide megide itinye aka South Africa n'agha ọzọ nke Britain, Louis Botha, praịm minista mbụ nke Union of South Africa na Jan haziri ndị agha iji zute oku nke ndị Britain maka mwakpo nke German South West Africa.[82] Ka ọ na-erule 1915, Jan anọghị ma tinye aka na mkpọsa ahụ, wee nọrọ afọ abụọ na ọkara na England, na-aga Ijipt, Ịtali, na Switzerland iji hazie mkpọsa ma ọ bụ nyochaa nhọrọ udo maka ngalaba agha Britain.[83][84][85] Smuts degaara ya akwụkwọ ugboro ugboro iji mee ka ọ mara banyere ọganihu ndọrọ ndọrọ ọchịchị na South Africa.[86] Ọ na-eleta ndị agha merụrụ ahụ n'ụlọ ọgwụ ndị dị gburugburu Pretoria, na-ewetara ha ngwugwu nlekọta. Mgbe agha ahụ biri, Jan laghachiri n'ụlọ ma na 1919 ọ ghọrọ praịm minista nke abụọ nke Union of South Africa.[63] Mgbe ọ tụfuru ọfịs ya na 1924, ọ ghọrọ Onye ndú nke ndị mmegide, na-eje ozi ruo 1933, mgbe ọ ghọrọ osote praịm minista. [87][88] N'afọ 1939, njikọ nke chọrọ ka South Africa kwado ndị enyi ya meriri ntuli aka ma weghachite ya dịka praịm minista.[63] Jan bịara n'ọfịs dị ka onye ndú nke United Party na Smuts ghọrọ onye ndú ya nke enyemaka ụmụ nwanyị, nke a maara dị ka Women's United Party. [89][13]
[[Faịlụ:Mev_en_Generaal_Smuts_ondersoek_kaart_van_Afrika.jpg|alt=A woman and a man looking at a map|thumb|Smuts na di ya na-enyocha map, 1941]]
Mgbe Jan malitere ọchịchị nke abụọ ya dịka praịm minista, ụmụ nwanyị nọ na Union of South Africa enwetala ikike ịtụ vootu. E tinyere votu ahụ nye ụmụ nwanyị na 1930 dịka ụzọ isi gbasaa ntuli aka ndị ọcha, kama ịbụ n'ihi mkpalite maka nha anya nwoke na nwanyị. Ndị Smuts kwadoro inye ụmụ nwanyị ntuli aka, ma ọ bụrụ na ọ naghị egbochi ọrụ ha dịka ndị nne bụ ndị ọrụ ha dị n'ụlọ. Ọ bụ onye na-echekwa echiche ma kwenyere na usoro agbụrụ na mmekọrịta mmadụ na ibe ya dị mkpa maka idobe usoro.[90] N'ịkwado amụma nkewa agbụrụ, echiche ya banyere ndị ojii South Africa bụ nke nna, o mekwara ndị ọrụ ya ojii dị ka ụmụaka. Di ya bu n'obi ime ka Union of South Africa bụrụ "nne nke mmepeanya ndị ọcha na kọntinent ahụ."[91] Echiche ndị Smuts nwere n'ọnọdụ ndị inyom na ndị ojii sonye mgbe a kpọrọ ha ka ha kwado mbọ agha ahụ n'Agha Ụwa nke Abụọ. E kweghị ka otu ọ bụla jee ozi dị ka ndị agha, otu abụọ ahụ ejedebeghị n'ọrụ nkwado.[92] Mgbe agha ahụ malitere, otu ndị isi fascist nke obodo White Afrikaner nwetara ndị na-akwado echiche Nazi Party gbasara ịdị elu agbụrụ nke ndị German.[93] Mgbe Ossewabrandwag, otu ndị agha aka nri, ndị agha nchekwa, na ndị na-akwado mba Afrikaner sonyere na ngagharị iwe na ime ihe ike,[94] Smuts mesiri ike mkpa ọ dị ka mba ahụ jikọọ aka n'ọgụ megide ọchịchị fascist.[94][95] Na 1945, o zigara akwụkwọ nkwado nye ụmụ nwanyị guzobere Women's International Democratic Federation, otu nzukọ na-emegide ọchịchị fascist nke na-achọ igbochi agha na imeziwanye ikike ụmụ nwanyị.
Smuts ghọrọ onye a ma ama n'oge agha ahụ.[13] Ndị mgbasa ozi gosipụtara ya na Jan dị ka nne na nna nke mba ahụ.[91] N'ime mgbasa ozi redio, di na nwunye ahụ malitere 'ego ọlaedo', ọrụ nke gbara ume inye onyinye ọla edo iji kwado agha ahụ.[94] N'afọ 1940, o guzobere ma bụrụ onye isi oche nke Onyinye na Nkwado Fund, atụmatụ na-arụ ọrụ na mba iji nweta ego maka agha. Ka ọ na-erule n'afọ 1942, a chịkọtara £ 158,000, na ngwụcha agha ahụ, ego ahụ enwetala ihe karịrị otu nde pound. [13][97] Ego ahụ kesara ihe dịka ngwá egwuregwu na redio iji nye ndị agha ahụ ntụsara ahụ n'ụlọ na ihe ha ga-eme mgbe ha na-alụbeghị ọgụ.[98] Smuts ji aka ya dụkọta akpa ụlọ mposi, dee isiokwu maka The Women's Auxiliary, kwuo okwu, ma soro Jan gaa njem nyocha ndị agha.[99] N'otu njem dị otú ahụ n'Ijipt n'afọ 1942, ọ gara leta ndị agha n'ogige ha na n'ụlọ ọgwụ ma lekọta nnyefe nke ngwugwu ha.[13] Ọ haziri tii ma wụsa ya maka ndị agha n'onwe ya. O dekwara ha akwụkwọ ozi nye ndị ha hụrụ n'anya.[92] Ọ gbara mbọ maka ọdịmma nke ndị a tụrụ mkpọrọ n'agha ma sonye na mwepụta nke Gọvanọ-Jenal War Fund.[13] N'oge agha ahụ, Smuts ghọrọ ihe oyiyi, ọkachasị maka ndị agha na-alụ ọgụ na mba ofesi, a makwaara ya n'ụzọ ịhụnanya dị ka "ouma" (nne nne).[100] N'afọ 1941, Jan mere ka nwanyị South Africa na-ese ihe mepụta bust nke Smuts iji cheta ihe ịga nke ọma ya dị ka onye ọha na eze.[66] Mgbe ha nọ n'Ijipt, onye England na-ese ihe bụ Simon Elwes sere foto nke di na nwunye ahụ.[66][101] Jan kwupụtara na onyinyo Elwes nke nwunye ya bụ ihe magburu onwe ya.[66] N'afọ 1943, Mahadum nke Witwatersrand kwanyeere ọrụ agha ya ùgwù, nke nyere ya PhD nsọpụrụ na nkà ihe ọmụma.[13][102] N'afọ sochirinụ, iji kwanyere ụbọchị ọmụmụ ya nke afọ 74, ndị isi si Britain, South Africa, na United States kwadoro mkpọsa, Ouma's Birthday Appeal, nke gụnyere mgbasa ozi redio sitere n'aka ndị ama ama, ma nweta ihe dị ka £ 200,000.[97][78] N'afọ 1946, onye edemede Welsh bụ Tom Macdonald, dere Ouma Smuts: The First Lady of South Africa, dabere na ajụjụ ọnụ ya na Smuts na akwụkwọ ndị ọzọ.[103][104]
Agha ahụ dugara na mgbanwe mmekọrịta mmadụ na ibe ya na South Africa ka ụlọ ọrụ na-agbasawanye maka mmepụta oge agha. A na-arụ ọrụ ndị isi ojii na ndị ọcha n'ụlọ ọrụ mmepụta ihe, nke pụtara na iwu nkewa siri ike n'oge gara aga adịghịzi arụ ọrụ. Na nke mbụ ya, ọnụ ọgụgụ buru ibu nke ndị isi ojii kwagara n'obodo ukwu, na-akarị ọnụ ọgụgụ ndị ọcha bi n'obodo mepere emepe.[105] N'afọ 1943, African National Congress nyere Jan arịrịọ maka ikike zuru oke nke ịbụ nwa amaala na ikike maka ndị isi ojii isonye na ọchịchị nke mba ahụ.[106] Ọ zaghị ma na-emegide ma na-eme mkpesa site na ndị isi ojii gara n'ihu.[107] Mgbe agha ahụ kwụsịrị, ọ kwetara na ọganihu akụ na ụba chọrọ ndị ọrụ ojii na ọ dị mkpa ka a dozie ịkwaga n'obodo ukwu, ọ bụ ezie na ọ chọghị inye ndị isi ojii ikike ndọrọ ndọrọ ọchịchị. Òtù Herenigde Nasionale weere echiche dị iche, na-ekwu na a ga-eweghachi ndị isi ojii n'ime ime obodo ma kewaa ha n'ime obodo ọdịnala ha.[108] Na ntuli aka nke afọ 1948, e meriri United Party, Jan tụfuru ọfịs ya na ndị White South African na-eme ntụli aka wetara Herenigde Nasionale Party n'ọchịchị.[109] Mmeri ha wetara ya ka a mata ịkpa ókè agbụrụ. Jan lara ezumike nká na Doornkloof, ebe ọ nwụrụ na 1950.[110] Òtù South African Association of University Women kwanyeere Smuts ugwu n'afọ 1952, na-emepụta agụmakwụkwọ nyocha n'aha ya.[111] Ọ nwụrụ na 25 Febụwarị 1954 na Doornkloof ma kpọọ ya ọkụ. A gbasara ntụ ya n'ala ugbo ha.[13]
Mgbe ọ nwụrụ, dịka usoro nke testament ya si dị, e nyere akwụkwọ ya na nke onwe ya, ma e wezụga akwụkwọ ozi ya na Jan nke o bibiri, e nyere ya State Archives na Pretoria.[112][69] Ihe ndị a gụnyekwara ụfọdụ akwụkwọ Jan, mana ọ bụghị akwụkwọ ndị o bibiri dị ka ihe nchebe tupu nnọchibido ndị Britain nke Pretoria na Agha Boer.[112] E debere akwụkwọ Jan nwa oge na Jagger Library na Mahadum Cape Town maka ịhazi nchịkọta ahụ, depụta ya, ma gbakwunye ya na onyinye nke akwụkwọ ozi sitere n'aka ndị o degaara, ebe Jan emeghị akwụkwọ ozi ya.[113] E guzobere Smuts Archive Trust iji dozie nchịkọta ahụ, sonye ha n'otu ebe nchekwa ma nye maka nchekwa ha na State Archives.[112] A kwadebere ihe abụọ nke ihe ndị ahụ ma tinye ya na Mahadum Cambridge na Cape Town.[114] Akwụkwọ ozi Smuts na onye edemede South Africa bụ [[Olive Schreiner]], nke e dere n'etiti 1899 na 1917, gụnyere na ọrụ Olive Schreener Letters Online, nke prọfesọ [[Liz Stanley]] nke Mahadum Edinburgh haziri.[115] Akwụkwọ ozi ha na-elekwasị anya na mbọ enyemaka agha mgbe Agha Boer gasịrị, ọ bụ ezie na ha na-akọwa mmekọrịta onwe onye na esemokwu ndọrọ ndọrọ ọchịchị ha.[16]
Afọ isii mgbe Smuts nwụsịrị, onye mmepe nwara ịzụta Doornkloof iji gbanwee ya ka ọ bụrụ ụlọ ọgwụ. Iji gbochie mfu nke ebe akụkọ ihe mere eme, onye ọka iwu Pretoria bụ Guy Brathwaite zụrụ ụlọ ahụ na 25 morgen nke ala (ihe dị ka 50 acres (20 hectare)), site n'aka Kitty, nwanyị di ya nwụrụ nke nwa Smuts nke okenye bụ Japie, maka £ 7,000.[116] N'ịchịkọta ndị bụbu ndị na nzukọ, Brathwaite ụtụtụ aro ka e guzobe General Smuts War Veterans' Foundation iji chekwaa ihe onwunwe ahụ dị ka ihe ncheta.[117] E weghachiri ụlọ ahụ ma mee atụmatụ ịkụ osisi na obere osisi n'ụlọ ahụ iji mepụta ogige ntụrụndụ, na-echekwa ihe ọkụkụ n'ogige ọhịa ndị Smuts mepụtara.[118] N'afọ 1969, Gọọmentị South Africa kwupụtara na ihe onwunwe ahụ bụ ihe ncheta mba.[119] A na-akpọ Isie Smuts Street na Constantia Park, Pretoria, iji sọpụrụ ya.[120]
Dị ka Chetty si kwuo, ọmụmụ nke ndụ Smuts na-enye nghọta banyere mgbanwe ndị na-aga n'ihu na South Africa nke agha atọ kpatara na ọkara mbụ nke narị afọ nke iri abụọ. Ndụ ya na-anọchite anya echiche nke ọrụ nkwado ụmụ nwanyị dị ka ndị nwunye na ndị nne, na àjà ha maka mba ahụ.[110] Ọganihu Smuts site na onye na-akwado mba Afrikaner iji kwado ndị Britain na ịnakwere mba nke ụmụ amaala Dutch na ndị ọcha nke Britain wuru dị iche na nnukwu akụkụ nke ndị Afrikaners na-enweghị ike ịnakwere ime udo na ndị Britain. Àgwà nna ya n'ebe ndị Black South Africa nọ na-emegide ihe ndị ka n'ọnụ ọgụgụ n'ime ndị bi na ya chọrọ bụ ndị malitere ịchọ nkwado ndọrọ ndọrọ ọchịchị.[121] Agha Ụwa nke Abụọ kpatara mgbanwe mmekọrịta mmadụ na ibe ya na South Africa nke mere ka ihe ndị Afrikaner na ndị Black South Africa chọrọ, na-amụpụta steeti ịkpa ókè agbụrụ.[122]
== Ihe edeturu ==
{{Reflist|20em}}
== Edemsibia ==
=== Ihe ndị e dere n'akwụkwọ ===
[[Otú:Pages with unreviewed translations]]
d3ruza47i5n7p1auml5f7d1bv55e4u1
628858
628857
2026-04-04T16:25:39Z
Chinemeremprince
13026
Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1319960743|Isie Smuts]]"
628858
wikitext
text/x-wiki
'''Sybella''' "'''Isie'''" '''Margaretha Smuts''' (née '''Krige''', nke a makwaara dị ka '''Ouma Smuts'''; 22 Disemba 1870 - 25 Febụwarị 1954) bụ Nwanyị Mbụ nke abụọ nke Union of South Africa, bụrụkwa onye nkuzi, onye ọrụ ugbo, onye nhazi ọrụ ebere na onye na-ede akwụkwọ. O tolitere na British Cape Colony ma ruo eru ịbụ onye nkuzi na 1891. Ọ kụziri ihe ruo afọ isii tupu ọ lụọ Jan Smuts, onye mechara bụrụ Praịm Minista nke abụọ nke Union of South Africa. Ọ bụ onye na-akwado ebumnuche nke Africanner nationalist iji wepụ onwe ya n'ọchịchị Britain. Smuts mechara kwado mbọ di ya na-agba iji mee ka obodo ndị Dutch na Bekee dịghachi ná mma na ịmepụta otu ndị na-achị onwe ha. N'oge Agha Boer nke Abụọ (1899–1902) na Agha Ụwa Mbụ, ọ na-enye ndị mkpọrọ na ndị agha ngwugwu nlekọta. Mgbe agha ahụ kwụsịrị, ọ na-arụsi ọrụ ike na Suid-Afrikaanse Vrouefederasie (South Africa Women's Federation), ọrụ ọdịmma ọha na eze maka ndị inyom di ha nwụrụ na ụmụ mgbei agha.
Na 1909, di na nwunye ahụ biri n'ugbo Doornkloof (nke a maara n'asụsụ Bekee dị ka The Big House) n'obodo Irene dị n'èzí Pretoria. Ọ zụlitere ụmụ ha isii fọdụrụnụ n'ebe ahụ, n'oge di ya na-anọghị n'ihe gbasara steeti, ọ bụ ya bụ onye nchịkwa bụ isi nke ugbo ahụ. N'uhuruchi mgbe ezinụlọ ahụ lara ezumike nká, ọ na-ebipụ akụkọ sitere na isi mmalite mgbasa ozi dere gbasara Jan ma hazie ha ka ha bụrụ akwụkwọ ndetu. Ndị Smut họọrọ ịnọ n'èzí ọha na eze, ọ naghịkwa eso di ya n'ọkwa ọ bụla ruo mgbe oge nke abụọ ya dị ka praịm minista malitere na 1939. O mechara bụrụ onye ndu na Women's United Party, otu ndị otu United Party nke South Africa. N'oge Agha Ụwa nke Abụọ, ọ ghọrọ onye ọha na eze. O kwuru okwu megide ọchịchị aka ike ma kwado ịmepụta Women's International Democratic Federation, otu nzukọ ebumnuche igbochi agha na ịkwalite ikike ụmụ nwanyị. O sonyere na mgbasa ozi redio ma dee akụkọ iji gbaa ume ka a kwado mbọ agha ahụ, soro di ya gaa njem nlele ndị agha, wetara ngwugwu nlekọta ndị agha, ma dee akwụkwọ ozi maka ha.
Na 1940, Smuts hiwere ma chịkwaa Onyinye na Nkasi Obi, nke chịkọtara ego iji nye ndị ọrụ agha ihe eji achọ mma, ngwa egwuregwu, na redio. N'oge agha ahụ, ego ahụ nwetara ihe karịrị otu nde paụnd. Ọrụ agha ya mere ka ọ bụrụ onye ama ama, a makwaara ya dịka nne (ma ọ bụ Ouma, nne nne) nke South Africa. O nwetara nzere PhD nsọpụrụ site na Mahadum Witwatersrand na 1943, na 1952, South African Association of University Women mepụtara agụmakwụkwọ nyocha nke nwere aha ya. Mgbe Smuts nwụrụ na 1954, e nyere akwụkwọ na mkpokọta akwụkwọ ya nye South African State Archives. E debere akwụkwọ microfilm nke Smuts Archive, nke gụnyekwara ndekọ Jan, na Mahadum Cambridge na Cape Town. Gọọmentị South Africa họpụtara ugbo Doornkloof dị ka ihe ncheta mba na 1969. E nyere otu okporo ụzọ dị na Pretoria aha maka nsọpụrụ ya.
== Mbido ndụ, agụmakwụkwọ na ezinụlọ ==
[[Faịlụ:IsieKrige1889.png|alt=Portrait of a girl sitting in a chair leaning her right elbow on a small table stacked with books, who is wearing a dark dress and a white apron|thumb|Krige na 1889]]
A mụrụ Sybella Margaretha Krige, onye a maara dịka Isie, na 22 Disemba 1870 na Stellenbosch, na British Cape Colony, nye Susanna Johanna (née Schabort) na Jacob Daniël "Japie" Krige.[1][2][3] Susanna, nke a maara dịka Sanie, sitere n'agbụrụ Johann Christoffel Schabort, dọkịta hapụrụ ọrụ ya na Dutch East India Company wee kwaga Cape na 1714.[4] Ọ rụrụ ọrụ ọgwụ ruo ihe dị ka 1745 ma guzobe ugbo mmanya abụọ dị nso na Durbanville.[4][5] Japie bụ onye ọrụ ugbo mmanya na mmiri ara ehi na nwanne Willem Krige, nwa ya nwoke bụ Christman Joel Krige gara n'ihu jee ozi dị ka onye isi oche nke People's Council for the Union of South Africa.[2][6][Note 1] Ọtụtụ ndị otu ezinụlọ Krige bụ ndị ndọrọ ndọrọ ọchịchị.[9] Piet Retief, onye ndu Voortrekker nke sonyere na Great Trek, onye ndị agha Zulu gburu n'oge njem ya, bụ nwanne nna Japie.[1][6] Ezinụlọ ahụ bụ ndị Afrikaners sitere na ndị Dutch na Huguenot,[10] ma megidere ọchịchị Britain nke ukwuu.[9] Krige bụ nke abụọ n'ime ụmụnne iri na otu, ọ bụ ezie na naanị mmadụ itoolu ga-adị ndụ.[2][3] Ezinụlọ ahụ bi n'ụlọ Dutch dị n'akụkụ Osimiri Eerste na njedebe nke Dorp Street.[10] Ndị mụrụ Krige gbara ya ume ka ọ mụọ akwụkwọ, a makwaara ya dị ka onye na-agụ akwụkwọ. Ọ maara asụsụ nke ọma ma nwee mmasị n'ịgụ akwụkwọ na uri Bekee, French na German.[11] Ọ na-akpọkwa piano ma nwee mmasị ịbụ abụ.
[[Faịlụ:Jan_Smuts,_1891.jpg|alt=Young man wearing a cap and gown, seated in front of a small table with a book on it|thumb|Jan Smuts, 1891]]
Krige gara Bloemhof Seminary na Stellenbosch . [2][13] Mgbe ọ dị afọ iri na ise, Jan Smuts, nwa onye ọrụ ugbo si Riebeek West, nso Malmesbury, kwagara n'ụlọ W. Ackermann, onye agbata obi na enyi nke ezinụlọ Krige. [11][14][9] Jan bụ nwa akwụkwọ siri ike na Victoria College, ha abụọ zutere mgbe ha na-aga ụlọ akwụkwọ.[10][11] Ha zụlitere omume na Jan ga-eso Krige gaa ụlọ akwụkwọ n'ụtụtụ ma laghachi n'ụlọ n'ehihie. [9] Ha abụọ nwere ọtụtụ ihe jikọrọ ha: ha abụọ bụ ndị ihere na ndị zoro ezo, ha abụọ nwere mmasị ịga ije ma na-ekwurịta akwụkwọ na botany, ma ha na-enwe mmasị ịbụ abụ ọnụ.[9][10][12] Jan kụziiri ya ọbụna Grik.[10] Krige chọrọ ịghọ dọkịta mana ọnọdụ ego ezinụlọ ahụ enyeghị ohere maka ogologo oge ọmụmụ ihe.[15] Kama nke ahụ, mgbe ọ gafere ule ịbanye na 1887 maka Victoria College, Krige gụsịrị akwụkwọ na 1891 wee malite ịkụzi n'ụlọ akwụkwọ ime obodo, ebe ọ na-enweta £ 5 kwa ọnwa.[16][15][17][18] Jan gụsịrị akwụkwọ na sayensị na akwụkwọ na 1891 ma nye ya Ebden Scholarship iji mụọ iwu na Mahadum Cambridge.[19] Mgbe ọ nọ ná mba ọzọ, ha degaara ibe ha akwụkwọ ozi mgbe niile.[15] Ọ gafere ule ọkàiwu ya n'England n'afọ 1894, mgbe ọ jụrụ onyinye ịghọ prọfesọ, ọ laghachiri na Cape Colony.[20]
N'ịbụ onye na-enweghị ike iguzobe ọrụ iwu na-aga nke ọma na Cape Colony, na 1896 Jan kwagara na Transvaal Colony.[21][22] Ọ laghachiri ileta nne na nna ya na Krige, na 30 Eprel 1897 na Stellenbosch, ya na Kriga lụrụ. [23][4] Ha hapụrụ ozugbo iji laghachi Johannesburg wee guzobe ụlọ ha na Twist Street.[24] Na 5 Machị 1898, Smuts mụrụ ejima, Koosie na Jossie, ndị dịrị ndụ ihe na-erughị otu ọnwa.[25][26][27] N'ime ọnwa atọ, di na nwunye ahụ kwagara Pretoria, mgbe Jan ghọrọ onye ọka iwu steeti nke Transvaal.[28] Ha nwere nwa nwoke ọzọ, Jacobus Abraham (nke a maara dị ka Koosie), na 16 Eprel 1899, ma tupu ngwụcha afọ ahụ, Smuts bipụtara A Century of Wrong, nsụgharị Bekee nke ọrụ di ya dere ''Een Eeuw van Onrecht''.[25][27][29] [Ihe odide ala peeji 2] Akwụkwọ ahụ kọrọ banyere ikpe na-ezighị ezi Ndị Boer nwere n'aka ndị Britain.[25][31] N'ime izu ole na ole, Agha nke Abụọ nke Ndị Boer malitere ma Jan bụ otu n'ime ndị na-agbachitere Pretoria mgbe ndị Britain weghaara ya na June 1900.[32] Jan mechara gaa n'ihu. N'abalị iri na anọ n'ọnwa Ọgọstụ nwa ha nwoke nwụrụ.[29][33][27] Mgbe nwa ya nwoke nwụsịrị, ndị Britain zigara Smuts, nwanne ya nwanyị nke obere na enyi ya na Pietermaritzburg, na Colony nke Natal. N'agbanyeghị ọchịchọ ya ka ya na ụmụ nwanyị ndị ọzọ nọrọ n'ogige ịta ahụhụ dị nso, Smuts na ndị otu ya biri n'ụlọ. Ha na-eleta ogige ahụ ugboro ugboro iji kasie ndị mkpọrọ obi ma weta ha ihe ha kpara.[34] N'afọ 1902, na ngwụcha agha ahụ, di na nwunye ahụ zutere na Pretoria ma site na 1914 nwee ụmụ isii. [35][36]
== Nwunye onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị ==
[[Faịlụ:Smuts_farm.jpg|alt=Workers standing on the veranda of a Dutch-style building|thumb|Doornkloof n'oge a na-eweghachi ya n'ugbo Smuts, ca. 1909]]
Na ngwụcha agha ahụ, Nkwekọrịta nke Vereeniging guzobere ịdị elu nke ndị Britain, na-eweta ndị ọcha South Africa niile n'okpuru ikike nke Crown.[37] Nkwekọrịta ahụ gosipụtara na Bekee ga-abụ asụsụ nchịkwa gọọmentị na naanị asụsụ a na-eji n'ụlọ akwụkwọ. O nyekwara na n'ọdịnihu, a ga-ekwe ka ndị Transvaal na Orange River Colonies na-achị onwe ha, mana o nweghị ndokwa maka ndị a mụrụ n'ala ịtụ vootu ruo mgbe ha ghọrọ ndị na-achịkwa onwe ha.[38] [Ihe odide ala peeji [Note 3]] Ọ bụ ezie na Jan rụrụ ọrụ iji kwụsị esemokwu ahụ ma mee ka ndị Briten na ndị Afrikaner kpezie, Smuts nọgidere na-emegide ndị Briten. Ọ tụrụ egwu na a ga-emeso ndị Dutch n'ụzọ na-ezighị ezi n'okpuru ọchịchị ndị Britain ma dị ka onye edemede Helen Bradford si kwuo, Smuts họọrọ mkpochapụ karịa inyefe onwe ya.[40] Jan jụrụ ịnabata ọnọdụ na Kansụl Iwu nke Transvaal ma soro ndị ọzọ gaa n'ihu na-agbasi mbọ ike maka ọchịchị onwe onye zuru oke.[41] N'afọ 1906, ọ gara England iji gbalịa ime ka ndị omeiwu Britain kwenye inye onwe ha ọchịchị ma gbanwee usoro nke ikwe ka naanị ndị nwere ihe onwunwe nwee ike ịtụ vootu.[42] O nwere ihe ịga nke ọma n'ịrụ ụka maka iwu ịtụ vootu ọhụrụ, na Disemba, e nyere ndị ọcha Europe niile karịrị afọ iri abụọ na otu ikike ịtụ vootu. A naghị ekwe ka ndị na-abụghị ndị Europe ma ọ bụ ụmụ nwanyị nwee ike ịtụ vootu.[43] Nhọrọ nke afọ sochirinụ dugara na gọọmentị ọhụrụ na Jan na-eje ozi dị ka odeakwụkwọ nke Colonial.[44] Ka ọ na-erule 1908, ndị Britain atọ niile na-achị - Cape, Orange River, na Transvaal - enwetala ọchịchị onwe onye, ma n'ime afọ abụọ sochirinụ, mkparịta ụka gara n'ihu maka ịmepụta Union of South Africa.[45][46] E meghere Union na 31 Mee 1910, ma gụnye mpaghara atọ ahụ na Natal Colony. [47][48][49] Site n'ịmepụta Union, ibu iro Smuts megide ndị Britain belatara ka ọ ghọtara na ndị Dutch abụọ na-achị Orange Free State na Transvaal ga-eme ka Union na ndị Britain abụọ na-akpọ Cape na Natal.[49]
[[Faịlụ:General_Smuts_and_family_in_1921_(cropped).jpg|alt=Family photo with six children and two seated adults|thumb|l-r: Sylma, Isie, Cato, Japie, Louis, Santa, Jan, na Jannie Smuts na 1921]]
Mgbe e guzobere Union ahụ, oge ọgba aghara mmekọrịta mmadụ na ibe ya na akụ na ụba malitere. Smuts kwadoro amụma di ya n'ihu ọha iji belata echiche na ọ na-emegide ebumnuche mba Afrikaner. Ọkà mmụta akụkọ ihe mere eme bụ Suryakanthie Chetty kwuru na a maara Smuts dị ka "Tante Isie" (nwanne nne Isie) ma a na-ele ya anya dị ka nwunye obodo dị mfe ikwu okwu, dị umeala n'obi, kama ịbụ onye bi n'obodo mara mma.[50] Ọ malitere ịrụ ọrụ enyemaka nke Suid-Afrikaanse Vrouefederasie [af] (South Africa Women's Federation),[16] otu Annie Botha na Georgiana Solomon hiwere na 1904 iji nyere ndị inyom di ha nwụrụ nọ ná mkpa na ụmụ mgbei agha aka.[51][52] Na 1909, di na nwunye ahụ kwagara n'ugbo dị na obodo Irene, n'èzí Pretoria, nke dị ihe dị ka eka 4,000 (hekta 1,600), ebe Jan kwagara ebe bụbu ụlọ oriri na ọṅụṅụ ndị agha ma rụzie ya ka ọ bụrụ ebe a maara dị ka Doornkloof (na n'asụsụ Bekee The Big House).[53] E ji tin mee ụlọ ahụ iji gbochie ndanda ibibi ya, ọ dịkwa obere ma e jiri ya tụnyere ebe obibi ndị ọchịchị ndị ọzọ.[54] O nwere nnukwu ọbá akwụkwọ nke ihe dị ka akwụkwọ 6,000 na "Afrikaans, Dutch, Bekee, French, German, Hebrew, Latin, na Greek", gbasara ọtụtụ isiokwu dị iche iche, gụnyere ihe ọkụkụ, ụkpụrụ omume, evolushọn, na nkà ihe ọmụma.[55] Mgbe ndị omeiwu nọ n'ọgbakọ, Jan bi na Groote Schuur, dị nso na Cape Town,[56] mana Smuts nọgidere na Doornkloof, na-ahọrọ izere ndọrọ ndọrọ ọchịchị ma nọgide na-anọ n'azụ.[16][57] Ogologo oge Jan nọrọ na-anọghị pụtara na ọ bụ ya bụ onye mbụ na-ahụ maka ọrụ ugbo na ilekọta ụlọ aṅụ.[58][59] Doornkloof bụ ebe ha zụlitere ụmụ ha, Susanna Johanner (14 Ọgọst 1903, nke a maara dị ka Santa), Catharina Petronella (3 Disemba 1904, nke a na-akpọ Cato), Jacob Daniel (17 Julaị 1906 - 10 Ọktoba 1948, nke a maara dị ka Japie), Sybella Margaretha (27 Julaị 1908, nke a na-akpọ Sylma), Jan Christian (15 Ọgọst 1912, nke a maara dị ka Jannie), Louis Anne de la Rey (1 Nọvemba 1914, [27][60] nwa nwanyị a kpọrọ aha Louis Botha na Koos de la Rey), na nwa nwanyị a na-azụ Kathleen de Villiers. [61][62] Na mgbakwunye na ijikwa ezinụlọ ahụ, Smuts haziri nnukwu nchịkọta akụkọ e dere gbasara Jenụwarị. [Rịba ama nke 4] Ọrụ nchịkọta akwụkwọ ya na-emekarị n'abalị mgbe ezinụlọ ahụ lara ezumike nká. [61] Ọ na-ejikwa ozi ịkpọasị a na-enwetakarị n'ugbo site n'aka ọtụtụ ndị Afrikaners bụ ndị chere na Jan aghọọla ndị nke ya site n'ịkwado ndị Britain.
== Ụdị ejiji ==
A maara Smuts dị ka onye na-emefu ego nke ukwuu, ọ dịghị mgbe ọ nwere ihe karịrị uwe atọ n'otu oge n'oge ndụ ya niile.[65] Ọ họọrọ ka ọ gba ọtọ, naanị na-eyi akpụkpọ ụkwụ mgbe ọ na-aga oriri ma ọ bụ na [[Cape Town]] na mmemme ndị omeiwu.[66] A maara ya maka eziokwu na ọchị ya, akwụkwọ ozi onwe ya na-ekpughe na ọ bụ "onye dị ndụ, onye nwere ọgụgụ isi, na onye nwere omume mmadụ", dị ka Keith Hancock na Jean van der Poel, ndị ọkọ akụkọ ihe mere eme chịkọtara ihe ndekọ ezinụlọ. [67][68][69] Ya na Jan na-asụkarị ibe ha [[Afrikaans language|Asụsụ Afrikaans]], na akwụkwọ ozi ha degaara ibe ha na ụmụ ha n'oge ndụ ha niile ka edere na Afrikaans, ma e wezụga n'oge Agha Boer mgbe ha dere n'asụsụ Bekee, ikekwe iji zere nyocha. [61][70] Jan nwere omume nke iso ụmụ nwanyị ndị ọzọ na-eme enyi ma na-eme mfegharị, ma kweta na ọ hụrụ ụmụ nwanyị na-adọrọ mmasị karịa ụmụ nwoke. [57][71][72] Onye ọkà mmụta Rhodes na onye nta akụkọ Piet Beukes, onye bipụtara The Romantic Smuts: Women and Love in his Life (1992) kwubiri na nwunye ya bụ mgbe niile "ihe kachasị amasị ya" nakwa na naanị "akwụkwọ ozi ịhụnanya" ya ka edere nwunye ya.[73][74] Jan gọnahụrụ na mmekọrịta ọ bụla ọzọ ya bụ mmekọahụ n'okike.[75][76] Smuts anaghị ekpughe echiche nke ya banyere ọbụbụenyi ya.[77] N'ozuzu, ọ zere mgbasa ozi, na-ekwusi ike na di ya bụ onye dị mkpa n'akụkọ ihe mere eme. [67][78]
Smuts bụ onye na-adịghị mpako ma họrọ ịbụ onye na-abụghị onye ọ bụla mgbe ọ na-eleta ndị ọbịa ọbịa ọbịa.[65] Ọ bụghị ndị nọ n'ọkwá dị elu ma ọ bụ ndị a ma ama masịrị ya, ọ bụ ezie na ọ nabatara ọtụtụ ndị isi, ọ nabatara ha nke ọma n'enweghị ụda ọ bụla.[57][67] Dịka ọmụmaatụ, n'etiti afọ 1941, Eze Nwanyị Frederika nke Gris choro mgbaba na South Africa mgbe ndị Nazi wakporo Gris. N'oge na-adịghị anya mgbe ọ bịarutere, ndị Smuts kpọrọ ya na di ya Crown Prince Paul, ụmụ ha Constantine na Sophia, nwanne di ya George nke Abụọ nke Gris, nwanne di Ya Princess Katherine na ndị ọzọ so na pati ha oriri na nri ehihie na Libertas, ebe obibi Jan na Pretoria.[79] Izu ole na ole ka e mesịrị, Jan mara ọkwa na ndị otu ahụ ga-abata n'ehihie ahụ maka tii na Doornkloof. Smuts na ụmụ ya nwanyị ji obi ọjọọ gbalịa idozi ụlọ ọrụ ugbo ahụ ma zoo ụfọdụ n'ime ihe ndị ahụ n'okpuru oche dị na obere ụlọ. Ndị ọbịa ahụ rutere ma mee ka onye ọ bụla nwee ụlọ, a kwagara oche ahụ, na-ekpughe ihe nzuzo ha. N'enweghị nkụda mmụọ, Smuts nwere ike ịme oriri tii na-aga nke ọma.[80] N'otu aka ahụ na 1947 mgbe George VI, Queen Elizabeth, na ụmụ ha nwanyị Princess Elizabeth na Margaret si Britain bịa South Africa, Smuts kọwara na ọ na-arịa ọrịa nke ukwuu ịga Cape Town. Nzaghachi eze nwanyị ahụ bụ na ha ga-abịa ileta Doornkloof.[81]
== Mgbalị enyemaka agha (1914-1945) ==
Mgbe Agha Ụwa Mbụ tiwapụrụ na 1914, Jan, onye na-arụ ọrụ dị ka Minista na-ahụ maka nchekwa, kpọrọ ndị ọrụ afọ ofufo na ndị otu Union Defence Force n'ime otu izu nke Nkwupụta agha nke Britain. Ọ bụ ezie na e nwere mmegide megide itinye aka South Africa n'agha ọzọ nke Britain, Louis Botha, praịm minista mbụ nke Union of South Africa na Jan haziri ndị agha iji zute oku nke ndị Britain maka mwakpo nke German South West Africa.[82] Ka ọ na-erule 1915, Jan anọghị ma tinye aka na mkpọsa ahụ, wee nọrọ afọ abụọ na ọkara na England, na-aga Ijipt, Ịtali, na Switzerland iji hazie mkpọsa ma ọ bụ nyochaa nhọrọ udo maka ngalaba agha Britain.[83][84][85] Smuts degaara ya akwụkwọ ugboro ugboro iji mee ka ọ mara banyere ọganihu ndọrọ ndọrọ ọchịchị na South Africa.[86] Ọ na-eleta ndị agha merụrụ ahụ n'ụlọ ọgwụ ndị dị gburugburu Pretoria, na-ewetara ha ngwugwu nlekọta. Mgbe agha ahụ biri, Jan laghachiri n'ụlọ ma na 1919 ọ ghọrọ praịm minista nke abụọ nke Union of South Africa.[63] Mgbe ọ tụfuru ọfịs ya na 1924, ọ ghọrọ Onye ndú nke ndị mmegide, na-eje ozi ruo 1933, mgbe ọ ghọrọ osote praịm minista. [87][88] N'afọ 1939, njikọ nke chọrọ ka South Africa kwado ndị enyi ya meriri ntuli aka ma weghachite ya dịka praịm minista.[63] Jan bịara n'ọfịs dị ka onye ndú nke United Party na Smuts ghọrọ onye ndú ya nke enyemaka ụmụ nwanyị, nke a maara dị ka Women's United Party. [89][13]
[[Faịlụ:Mev_en_Generaal_Smuts_ondersoek_kaart_van_Afrika.jpg|alt=A woman and a man looking at a map|thumb|Smuts na di ya na-enyocha map, 1941]]
Mgbe Jan malitere ọchịchị nke abụọ ya dịka praịm minista, ụmụ nwanyị nọ na Union of South Africa enwetala ikike ịtụ vootu. E tinyere votu ahụ nye ụmụ nwanyị na 1930 dịka ụzọ isi gbasaa ntuli aka ndị ọcha, kama ịbụ n'ihi mkpalite maka nha anya nwoke na nwanyị. Ndị Smuts kwadoro inye ụmụ nwanyị ntuli aka, ma ọ bụrụ na ọ naghị egbochi ọrụ ha dịka ndị nne bụ ndị ọrụ ha dị n'ụlọ. Ọ bụ onye na-echekwa echiche ma kwenyere na usoro agbụrụ na mmekọrịta mmadụ na ibe ya dị mkpa maka idobe usoro.[90] N'ịkwado amụma nkewa agbụrụ, echiche ya banyere ndị ojii South Africa bụ nke nna, o mekwara ndị ọrụ ya ojii dị ka ụmụaka. Di ya bu n'obi ime ka Union of South Africa bụrụ "nne nke mmepeanya ndị ọcha na kọntinent ahụ."[91] Echiche ndị Smuts nwere n'ọnọdụ ndị inyom na ndị ojii sonye mgbe a kpọrọ ha ka ha kwado mbọ agha ahụ n'Agha Ụwa nke Abụọ. E kweghị ka otu ọ bụla jee ozi dị ka ndị agha, otu abụọ ahụ ejedebeghị n'ọrụ nkwado.[92] Mgbe agha ahụ malitere, otu ndị isi fascist nke obodo White Afrikaner nwetara ndị na-akwado echiche Nazi Party gbasara ịdị elu agbụrụ nke ndị German.[93] Mgbe Ossewabrandwag, otu ndị agha aka nri, ndị agha nchekwa, na ndị na-akwado mba Afrikaner sonyere na ngagharị iwe na ime ihe ike,[94] Smuts mesiri ike mkpa ọ dị ka mba ahụ jikọọ aka n'ọgụ megide ọchịchị fascist.[94][95] Na 1945, o zigara akwụkwọ nkwado nye ụmụ nwanyị guzobere Women's International Democratic Federation, otu nzukọ na-emegide ọchịchị fascist nke na-achọ igbochi agha na imeziwanye ikike ụmụ nwanyị.
Smuts ghọrọ onye a ma ama n'oge agha ahụ.[13] Ndị mgbasa ozi gosipụtara ya na Jan dị ka nne na nna nke mba ahụ.[91] N'ime mgbasa ozi redio, di na nwunye ahụ malitere 'ego ọlaedo', ọrụ nke gbara ume inye onyinye ọla edo iji kwado agha ahụ.[94] N'afọ 1940, o guzobere ma bụrụ onye isi oche nke Onyinye na Nkwado Fund, atụmatụ na-arụ ọrụ na mba iji nweta ego maka agha. Ka ọ na-erule n'afọ 1942, a chịkọtara £ 158,000, na ngwụcha agha ahụ, ego ahụ enwetala ihe karịrị otu nde pound. [13][97] Ego ahụ kesara ihe dịka ngwá egwuregwu na redio iji nye ndị agha ahụ ntụsara ahụ n'ụlọ na ihe ha ga-eme mgbe ha na-alụbeghị ọgụ.[98] Smuts ji aka ya dụkọta akpa ụlọ mposi, dee isiokwu maka The Women's Auxiliary, kwuo okwu, ma soro Jan gaa njem nyocha ndị agha.[99] N'otu njem dị otú ahụ n'Ijipt n'afọ 1942, ọ gara leta ndị agha n'ogige ha na n'ụlọ ọgwụ ma lekọta nnyefe nke ngwugwu ha.[13] Ọ haziri tii ma wụsa ya maka ndị agha n'onwe ya. O dekwara ha akwụkwọ ozi nye ndị ha hụrụ n'anya.[92] Ọ gbara mbọ maka ọdịmma nke ndị a tụrụ mkpọrọ n'agha ma sonye na mwepụta nke Gọvanọ-Jenal War Fund.[13] N'oge agha ahụ, Smuts ghọrọ ihe oyiyi, ọkachasị maka ndị agha na-alụ ọgụ na mba ofesi, a makwaara ya n'ụzọ ịhụnanya dị ka "ouma" (nne nne).[100] N'afọ 1941, Jan mere ka nwanyị South Africa na-ese ihe mepụta bust nke Smuts iji cheta ihe ịga nke ọma ya dị ka onye ọha na eze.[66] Mgbe ha nọ n'Ijipt, onye England na-ese ihe bụ Simon Elwes sere foto nke di na nwunye ahụ.[66][101] Jan kwupụtara na onyinyo Elwes nke nwunye ya bụ ihe magburu onwe ya.[66] N'afọ 1943, Mahadum nke Witwatersrand kwanyeere ọrụ agha ya ùgwù, nke nyere ya PhD nsọpụrụ na nkà ihe ọmụma.[13][102] N'afọ sochirinụ, iji kwanyere ụbọchị ọmụmụ ya nke afọ 74, ndị isi si Britain, South Africa, na United States kwadoro mkpọsa, Ouma's Birthday Appeal, nke gụnyere mgbasa ozi redio sitere n'aka ndị ama ama, ma nweta ihe dị ka £ 200,000.[97][78] N'afọ 1946, onye edemede Welsh bụ Tom Macdonald, dere Ouma Smuts: The First Lady of South Africa, dabere na ajụjụ ọnụ ya na Smuts na akwụkwọ ndị ọzọ.[103][104]
Agha ahụ dugara na mgbanwe mmekọrịta mmadụ na ibe ya na South Africa ka ụlọ ọrụ na-agbasawanye maka mmepụta oge agha. A na-arụ ọrụ ndị isi ojii na ndị ọcha n'ụlọ ọrụ mmepụta ihe, nke pụtara na iwu nkewa siri ike n'oge gara aga adịghịzi arụ ọrụ. Na nke mbụ ya, ọnụ ọgụgụ buru ibu nke ndị isi ojii kwagara n'obodo ukwu, na-akarị ọnụ ọgụgụ ndị ọcha bi n'obodo mepere emepe.[105] N'afọ 1943, African National Congress nyere Jan arịrịọ maka ikike zuru oke nke ịbụ nwa amaala na ikike maka ndị isi ojii isonye na ọchịchị nke mba ahụ.[106] Ọ zaghị ma na-emegide ma na-eme mkpesa site na ndị isi ojii gara n'ihu.[107] Mgbe agha ahụ kwụsịrị, ọ kwetara na ọganihu akụ na ụba chọrọ ndị ọrụ ojii na ọ dị mkpa ka a dozie ịkwaga n'obodo ukwu, ọ bụ ezie na ọ chọghị inye ndị isi ojii ikike ndọrọ ndọrọ ọchịchị. Òtù Herenigde Nasionale weere echiche dị iche, na-ekwu na a ga-eweghachi ndị isi ojii n'ime ime obodo ma kewaa ha n'ime obodo ọdịnala ha.[108] Na ntuli aka nke afọ 1948, e meriri United Party, Jan tụfuru ọfịs ya na ndị White South African na-eme ntụli aka wetara Herenigde Nasionale Party n'ọchịchị.[109] Mmeri ha wetara ya ka a mata ịkpa ókè agbụrụ. Jan lara ezumike nká na Doornkloof, ebe ọ nwụrụ na 1950.[110] Òtù South African Association of University Women kwanyeere Smuts ugwu n'afọ 1952, na-emepụta agụmakwụkwọ nyocha n'aha ya.[111] Ọ nwụrụ na 25 Febụwarị 1954 na Doornkloof ma kpọọ ya ọkụ. A gbasara ntụ ya n'ala ugbo ha.[13]
Mgbe ọ nwụrụ, dịka usoro nke testament ya si dị, e nyere akwụkwọ ya na nke onwe ya, ma e wezụga akwụkwọ ozi ya na Jan nke o bibiri, e nyere ya State Archives na Pretoria.[112][69] Ihe ndị a gụnyekwara ụfọdụ akwụkwọ Jan, mana ọ bụghị akwụkwọ ndị o bibiri dị ka ihe nchebe tupu nnọchibido ndị Britain nke Pretoria na Agha Boer.[112] E debere akwụkwọ Jan nwa oge na Jagger Library na Mahadum Cape Town maka ịhazi nchịkọta ahụ, depụta ya, ma gbakwunye ya na onyinye nke akwụkwọ ozi sitere n'aka ndị o degaara, ebe Jan emeghị akwụkwọ ozi ya.[113] E guzobere Smuts Archive Trust iji dozie nchịkọta ahụ, sonye ha n'otu ebe nchekwa ma nye maka nchekwa ha na State Archives.[112] A kwadebere ihe abụọ nke ihe ndị ahụ ma tinye ya na Mahadum Cambridge na Cape Town.[114] Akwụkwọ ozi Smuts na onye edemede South Africa bụ [[Olive Schreiner]], nke e dere n'etiti 1899 na 1917, gụnyere na ọrụ Olive Schreener Letters Online, nke prọfesọ [[Liz Stanley]] nke Mahadum Edinburgh haziri.[115] Akwụkwọ ozi ha na-elekwasị anya na mbọ enyemaka agha mgbe Agha Boer gasịrị, ọ bụ ezie na ha na-akọwa mmekọrịta onwe onye na esemokwu ndọrọ ndọrọ ọchịchị ha.[16]
Afọ isii mgbe Smuts nwụsịrị, onye mmepe nwara ịzụta Doornkloof iji gbanwee ya ka ọ bụrụ ụlọ ọgwụ. Iji gbochie mfu nke ebe akụkọ ihe mere eme, onye ọka iwu Pretoria bụ Guy Brathwaite zụrụ ụlọ ahụ na 25 morgen nke ala (ihe dị ka 50 acres (20 hectare)), site n'aka Kitty, nwanyị di ya nwụrụ nke nwa Smuts nke okenye bụ Japie, maka £ 7,000.[116] N'ịchịkọta ndị bụbu ndị na nzukọ, Brathwaite ụtụtụ aro ka e guzobe General Smuts War Veterans' Foundation iji chekwaa ihe onwunwe ahụ dị ka ihe ncheta.[117] E weghachiri ụlọ ahụ ma mee atụmatụ ịkụ osisi na obere osisi n'ụlọ ahụ iji mepụta ogige ntụrụndụ, na-echekwa ihe ọkụkụ n'ogige ọhịa ndị Smuts mepụtara.[118] N'afọ 1969, Gọọmentị South Africa kwupụtara na ihe onwunwe ahụ bụ ihe ncheta mba.[119] A na-akpọ Isie Smuts Street na Constantia Park, Pretoria, iji sọpụrụ ya.[120]
Dị ka Chetty si kwuo, ọmụmụ nke ndụ Smuts na-enye nghọta banyere mgbanwe ndị na-aga n'ihu na South Africa nke agha atọ kpatara na ọkara mbụ nke narị afọ nke iri abụọ. Ndụ ya na-anọchite anya echiche nke ọrụ nkwado ụmụ nwanyị dị ka ndị nwunye na ndị nne, na àjà ha maka mba ahụ.[110] Ọganihu Smuts site na onye na-akwado mba Afrikaner iji kwado ndị Britain na ịnakwere mba nke ụmụ amaala Dutch na ndị ọcha nke Britain wuru dị iche na nnukwu akụkụ nke ndị Afrikaners na-enweghị ike ịnakwere ime udo na ndị Britain. Àgwà nna ya n'ebe ndị Black South Africa nọ na-emegide ihe ndị ka n'ọnụ ọgụgụ n'ime ndị bi na ya chọrọ bụ ndị malitere ịchọ nkwado ndọrọ ndọrọ ọchịchị.[121] Agha Ụwa nke Abụọ kpatara mgbanwe mmekọrịta mmadụ na ibe ya na South Africa nke mere ka ihe ndị Afrikaner na ndị Black South Africa chọrọ, na-amụpụta steeti ịkpa ókè agbụrụ.[122]
== Ihe edeturu ==
{{Reflist|20em}}
== Edemsibia ==
=== Ihe ndị e dere n'akwụkwọ ===
{{Reflist|20em}}
[[Otú:Pages with unreviewed translations]]
lgw6jv2utmx8at9ch3ftil9q8xmwy9x
Dawn thandeka king
0
74722
628864
2026-04-04T23:33:46Z
King ChristLike
13051
King ChristLike moved page [[Dawn thandeka king]] to [[Dawn Thandeka King]]: Misspelled title
628864
wikitext
text/x-wiki
#KÚFÙ [[Dawn Thandeka King]]
kd8forhjrnhxc39t6fvkk04it5foy8i
Babajide David
0
74723
628869
2026-04-04T23:53:23Z
King ChristLike
13051
King ChristLike moved page [[Babajide David]] to [[Akintola David]]: Misspelled title
628869
wikitext
text/x-wiki
#KÚFÙ [[Akintola David]]
4u5nrhtkpk6em0xncabhxx89z634acj
Akintola David
0
74724
628871
2026-04-04T23:54:42Z
King ChristLike
13051
King ChristLike moved page [[Akintola David]] to [[David Akintola]]: Misspelled title
628871
wikitext
text/x-wiki
#KÚFÙ [[David Akintola]]
n9btkhlekxg3n0ovho3ozkdlx5ytw9j
Otú:Ndị bịanyere aka na Nkwupụta N'asụsụ Dị N'Otu
14
74725
628875
2026-04-05T02:00:05Z
~2026-20860-05
61030
Jiri 'Ndepụta nke ndị bịanyere aka na [[Nkwuputa N'asụsụ Dị N'Otu|Nkwupụta N'asụsụ Dị N'Otu]] [[Òtù:Ndi madu]]' kere ihü
628875
wikitext
text/x-wiki
Ndepụta nke ndị bịanyere aka na [[Nkwuputa N'asụsụ Dị N'Otu|Nkwupụta N'asụsụ Dị N'Otu]]
[[Òtù:Ndi madu]]
b9hd9q8hk8dtlr1l6t5q96cqhtbefil
Ojiarụ:Dolphyb/Sandbox
2
74726
628940
2026-04-05T09:24:07Z
Dolphyb
10983
Jiri '{{subst:Nnọọ|username=NiferO|bot=<span style='color:#54595d; font-weight:bold;'>~~~~</span>}}' kere ihü
628940
wikitext
text/x-wiki
<div style="
width: 95%;
border:5px solid #d9d9d9; padding:10px; background:#fbfbff;
">
<span style="color:#2a7b2e;">'''Nnọọ '''</span>NiferO! 👋
Ọ dị anyị ezigbo ụtọ ịnabata gị na '''Igbo {{SITENAME}}''' 🎉
Anyị nwere obi ụtọ ịhụ gị ebe a. Ị nwere ike:
* ✏️ Dezie ma melite edemede
* 📸 Bulite onyonyo bara uru
* 🤝 Nyere aka iwulite ọmụma efu maka mmadụ niile
Ọ bụrụ na ịchọrọ enyemaka ma ọ bụ jụọ ajụjụ oge ọ bụla, [[Wikipedia:Nzọr_ogbako|gaa ebe a]]
Nwee anụrị ka ị n'edezi! 🚀
</div>
— <span style='color:#54595d; font-weight:bold;'>[[Ojiarụ:Dolphyb|Dolphyb]] ([[Ńkàtá ojiarụ:Dolphyb|ṅkátá]]) 09:24, 5 Eprel 2026 (UTC)</span>
az6it0htpswl7hnx6itx0pmulku97o7