Wikipedia
igwiki
https://ig.wikipedia.org/wiki/Ihu_mb%E1%BB%A5
MediaWiki 1.46.0-wmf.22
first-letter
Midia
Ọpụrụiche
Ńkàtá
Ojiarụ
Ńkàtá ojiarụ
Wikipedia
Ńkàtá Wikipedia
Faịlụ
Ńkàtá faịlụ
MidiaWiki
Ńkàtá MidiaWiki
Templeeti
Ńkàtá templeeti
Enyemaka
Ńkàtá enyemaka
Otú
Ńkàtá otú
Édēchághị́
Ńkàtá Édēchághị́
TimedText
TimedText talk
Module
Module talk
Event
Event talk
Ụlọ Mbụ
0
43308
629038
177913
2026-04-07T00:46:56Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
629038
wikitext
text/x-wiki
[[Usòrò:First Houses in winter from west.jpg|thumb|First Houses in winter from west.]]
Ndị mbụ bụ ọrụ ụlọ ọha na eze na East Village, Manhattan, New York City ma bụrụ otu n'ime ọrụ ụlọ mbụ na United States. Ndị na-ahụ maka ụlọ na New York City na-elekọta ha New York City Landmark na National Historic Landmark na 1974.
== Nkọwa ==
Ihe oru ngo a nwere ọnụ ụlọ 122 nwera ọnụ ụlọ awụ ma ọ bụ anọ n'ime ụlọ 8 nwere okpukpu anọ ma ọ bụ nke ise, ma dị n'ụdị ndị nke East 3rd Street n'etiti First Avenue na Avenue A, na n'ihu ahụ nke Avenue A. n'etiti okporo ụzọ East 2nd na 3rd na Alphabet City na East Village .
== Akụkọ ihe mere eme ==
<ref name="nycland">{{cite nycland|page=68}}</ref>Onye mbụ na-ewere aha ha site na abụ ha nke ịbụ otu n'ime ụlọ obibi mbụ e wuru na United States, [1] mepere maka ndị nwe ụlọ mbụ na Disemba 3, 1935. Ndị obibi Victorian -oge dị na saịtị ahụ tupu ekpochapụ ha iji wuo ọrụ ahụ, nke bụkwa ọrụ mbụ nke ụlọ ọrụ nke obodo ahụ mere, [1] nke mechara ya na 1936
<ref name="nycland" />A haziri oru ngo a dị ka mgbazigharị eriri afẹ, nke nwere otu n'ime ụlọ atọ a kwaturu iji nyekwuo ọkụ na ikuku, [1] mana onye na-ese ụlọ ụlọ Frederick L. Ackerman na ndị injinia ya sere n'oge na -akpa anya na ihe ndị dị n'ime mfe awụ nke 19 na-esighị ike emegharị ya. Ya mere, a kwaturu ha ma wuo ụlọ mbụ site na akpa, na-ọnụ ọnụ dị nta nke ntọala ntọala mbụ mee ihe. [2] Ihe oru ngo a meghariri brik ma were otutu ndi oru na ndi nke ibu etiti na-akwu. Ackerman haziri ụlọ ụlọ nwere ọnụ ụzọ na azụ iji nyekwuo ìhè na ikuku ụlọ ndị dị adị. Ebe a kpọchiri akpọchi n'azụ ụlọ ndị ahụ nyere ndị nwe ụlọ ebe egwuregwu, osisi, oche na ihe ọkpụkpụ
[[Usòrò:First_Houses_in_winter_closeup.jpg|áká_èkpè|thumb|250x250px| Nleba anya na otu n'ime ụlọ ndị ahụ (2011)]]
<ref name="times35">''[[The New York Times]]'' (November 21, 1935)</ref>N'agbanyeghị na ụlọ mbụ na-eri ụfọdụ ka a àgwà anya ya, onye isi oche ụlọ obibi Langdon Post kwuru na ọ bara uru. "Na mbụ ... wepụrụ ngalaba gbasara ụlọ na eze site na isi na n'eziokwu. Nke abụọ, o guzobewo dị ka ụlọ ọrụ maka ịfe nkedo mkpochapụ slum . Ma Vincent Astor na Bernard M. Barọk nakweere nkekọ ndị iji ƙarin maka ala ahụ – nke mbụ ụdị nke a na-enweta na ebe nke atọ, ọ ọhọre iji nwalee ikike nke ndị na-akatọ ala maka mkpochapụ – ule nke anyị meri. Nke a anọ, n'okwu Mayor La Guardia , o nyere anyị 'Boondoggling Exhibit A.
Nnwale nke ndị nwe ụlọ meri bụ ikike iji ngwá ọrụ dị ike nke ngalaba a ma ama . Onye nwe ụlọ dị na East 3rd Street ụka na iweghara ihe ya, egwuregwu na-echere, iwu nke United States na New York State. Ikpe Mkpegharị Mkpegharị nke New York, Ndị Ikpe Kasị Elu na Steeti ahụ, Ndị na Ndị Ọrụ Ọrụ Na-ahụ Maka Ndị nwe nwera ike ejide ihe ọrụ nkeonwe : nsogbu na eze, nchekwa ma ọ bụ izugbe. " <ref>{{Cite book|title=Records & Briefs New York State Appellate Division|url=https://books.google.com/books?id=V8GmKDazuM8C&pg=PT463|pages=462–463}}</ref>
== Hụkwa ==
* Ndepụta nke ụlọ ikike obibi New York City
* Ndepụta nke New York City ahapụrụ akara na Manhattan n'okpuru 14th Street
* Ndebanye aha obodo nke ndepụta ebe akụkọ ihe mere eme na Manhattan n'okpuru 14th Street
== Ntụaka ==
'''Ihe ndetu'''{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* [https://query.nytimes.com/gst/fullpage.html?res=990CE7D9133DF937A1575AC0A963958260&sec=&spon=&pagewanted=all "Na mmalite, New York Kere Ụlọ Mbụ"] Grey, Christopher. ''New York Times,'' Septemba 24, 1995
* [http://www.thevillager.com/villager_182/celebratingpublichousing.html "Ememme Ọha n'ụlọ ebe ọ malitere na mbụ] ," Amateau, Albert. ''Obodo Nta,'' Ọktoba 25, 2006.
* [https://web.archive.org/web/20120518044540/http://www.neighborhoodpreservationcenter.org/db/bb_files/74-FIRST-HOUSES.pdf Edebere aha kọmishọna Nchekwa ala ala] Archived </link>
* [https://web.archive.org/web/20160303230513/http://www.nhi.org/online/issues/85/sheltershorts.html Ụlọ Ọha na New York tụgharịrị 60], Shorts Shelter, Jenụwarị/February, 1996.
* [http://www1.nyc.gov/assets/nycha/downloads/pdf/First%20Houses.pdf]
[[Òtù:Aha]]
pkggks4cuikus77mdnepxrvhe2sbzyv
Dritan Abazović
0
56481
629048
624315
2026-04-07T04:31:42Z
~2026-21389-21
61055
Òtù
629048
wikitext
text/x-wiki
[[File:Dritan Abazovic (cropped).jpg|thumb|Dritan Abazović]]
<ref>{{Cite web|date=4 December 2020|title=Montenegro Elects First Government Without Djukanovic Party|url=https://balkaninsight.com/2020/12/04/montenegro-elects-first-government-without-djukanovic-party/|work=Balkan Insight|language=en-US}}</ref> Dritan Abazović ( , ; amụrụ 25 Disemba 1985) bụ onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị Montenegrin bụ onye jere ozi dị ka Prime Minister nke Montenegro na onye na-ahụ maka ihe na-ahụ maka mba ofesi site na 2022 ruo 2023. Onye Albania agbụrụ, ọ bụ onye isi otu pati United Reform Action. Ọ rụrụ ọrụ mbụ dị ka osote onye isi ala na ụlọ ọrụ Zdravko Krivokapić site na 2020 ruo 2022.
Abazović bụ onye Albania mbụ na onye Alakụba mbụ jere ozi dị ka praịm minista nke Montenegro.
== Mbido ndụ, agụmakwụkwọ na mmalite ọrụ ==
Ụlọ Abazović na 25 Disemba 1985 na Ulcinj, Montenegro. [‡ 1] Abazović bụ onye Albania.[1] Mgbe ọ ọmụmụ akwụkwọ elementrị na nchekwa na Ulcinj, ọ mmụta aha na Faculty of Political Sciences na Mahadum Sarajevo, na-aghọ onye na-ekwu okwu ikpeazụ na onye mmeri nke "Golden Badge" na "Golden Charter" nke Mahadum sarajevo.[2] Ore nzere masta na mba ụwa na Mahadum nke Montenegro Faculty of Political Sciences na 2008. [3] N'afọ 2019, ọ mmụta Ph.D. ya na Faculty of Political Science na Mahadum Sarajevo, ebe ọ gbachitere akwụkwọ doctoral ya n'ihu "Global Politics - Ethical Aspects of Globalization".<ref>{{Cite web|url=https://www.cdm.me/drustvo/dritan-abazovic-doktorirao-u-sarajevu/|title=Dritan Abazović doktorirao u Sarajevu|work=www.cdm.me}}</ref>
Ọ rụrụ ọrụ dị ka onye nkuzi ụlọ akwụkwọ sekọndrị na Ulcinj, na-akụzi mmekọrịta mmadụ na ibe ya nke ọdịbendị, nkwurịta okwu na akụkọ ihe mere eme nke okpukpe.<ref name=":0">{{Cite web|date=10 September 2020|title=Dritan Abazović Biografija|url=https://www.biografija.org/politika/dritan-abazovic/|accessdate=29 April 2022|work=Biografija.org|language=sr-RS}}</ref>
Site na 2005 ruo 2007, ọ bụ onye enyemaka na Faculty of Political Science na Mahadum Sarajevo. N'afọ 2009, ọ gụsịrị akwụkwọ maka ọmụmụ nke udo na Mahadum nke Oslo. N'otu mahadum ahụ, ọ gụsịrị nzukọ ọmụmụ ihe maka mmepe ọkachamara.<ref name=":0" /> N'afọ 2011, ọ biri na United States mgbe ọ na-ekere òkè na mmemme Ngalaba Steeti na Washington, D.C. Site n'afọ 2010 ruo 2012, ọ bụ onye isi nchịkwa nke ụlọ ọrụ mgbasa ozi Teuta, yana NGO Mogul, ha abụọ dị na Ulcinj.<ref name=":0" />
N'afọ 2010, o bipụtara akwụkwọ mbụ ya akpọrọ Cosmopolitan Culture and Global Justice . <ref>{{Cite web|date=3 March 2010|title=Promocija knjige mr. Dritan Abazi "Kosmopolitska kultura i globalna pravda"|url=http://www.visit-ulcinj.com/blog/2010/03/03/promocija-knjige-mr-dritan-abazi-kosmopolitska-kultura-i-globalna-pravda/|accessdate=29 April 2022|work=Lajme nga Ulqini|language=sq}}</ref>
<ref>{{Cite news|title=Abazović danas na Oksfordu|url=https://www.dan.co.me/vijesti/politika/abazovic-danas-na-oksfordu-5179277|accessdate=29 June 2023|publisher=DAN|date=23 May 2023}}</ref> Ọ na-ekwu okwu na mahadum dị iche iche a ma ama, Mahadum Harvard, Mahadum Oxford, Mahadum Cambridge, Mahadum Columbia, Mahadum LUMSA, Mahadum Tulane, Mahadirị Belgrade wdg.
== Ọrụ ndọrọ ndọrọ ọchịchị ==
=== Mmegide (2012-2020) ===
Abazović bụ otu n'ime ndị na-egosi otu ndị agha nsogbu na-ahụ maka nri na eze bụ Positive Montenegro na 2012.[1] Na Ntuli aka ndị omeiwu nke Montenegro n'afọ 2012, pati ahụ meri oche 7 n'ime oche 81, nke mere ka Abazović bụrụ onye ihu nta n'ime ndị omeiwu ọhụrụ nke Montenegro.. <ref>{{Cite web|title=DA LI ZNATE KOLIKO GODINA IMA DRITAN ABAZOVIĆ? Patosiraćete se|url=https://www.espreso.co.rs/lifestyle/zivot/1036161/dritan-abazovic-godine|accessdate=29 April 2022|work=espreso.co.rs|language=sr}}</ref>
N'afọ 2014, mgbe nkewa gasịrị n'ime pati ahụ, Abazović hapụrụ Positive Montenegro, na-eje ozi dị ka onye omeiwu nwere onwe ya tupu ọ banye na United Reform Action (URA) nke e guzobere ọhụrụ na 2015. <ref>{{Cite news|title=Frakcija isključena iz Pozitivne, partiju napustio i Abazović|url=https://www.slobodnaevropa.org/a/frakcija-iskljucena-iz-pozitvne-partiju-napustio-i-abazovic/26638732.html|accessdate=29 April 2022|work=Radio Slobodna Evropa|date=15 October 2014|language=sh|author=Janković|first=Srđan}}</ref> Ọ bụ onye isi oche nke URA ugbu a ma jee ozi dị ka otu n'ime ndị nnọchi anya ya site na 2015 ruo 2020. <ref name="auto">{{Cite web|title=Predsjednik|url=https://ura.org.me/predsjednistvo/dritan-abazovic/|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190327101225/https://ura.org.me/ura/predsjednik|archivedate=27 March 2019|accessdate=29 April 2022|work=URA}}</ref>
Na June 2020, ndị si mba iri atọ na nke Europe vootu na XXXI Congress iji nabata Civic Movement URA na European Green Party, na-eme ka Civic Movment URA òtù mmegide mbụ na Montenegro nwere onwe ya isonyere nke òtù Europe.. <ref>{{Cite web|title=Evropski delegati odlučili: URA primljena u Zelene Evrope|url=https://www.vijesti.me/vijesti/politika/442135/evropski-delegati-odlucili-ura-primljena-u-zelene-evrope|accessdate=29 April 2022|work=vijesti.me|language=cnr}}</ref>
N'ime iri na otu n'ọnọ Julaị n'afọ 2020, Civic Movement URA ịgba ịgba ọsọ n'onwe ya, na-egosi ụkpụrụ aka ya n'etiti aka ekpe n'okpuru aha In Black and White. Isi mmalite sitere n'aka ndị nweere onwe ha, onye nta ndị a ma ama na onye na-eme ihe ike Milka Tadić, ọtụtụ ndị prọfesọ mahadum, ndị nta akụkọ, ndị obodo na ndị na-eme Lincoln iwe NGO. Abazović bụ onye na-ebu vootu nke ndepụta ahụ, dị ka onye ndú nke URA. [1] isi mmalite aka URA gụ isi otu onye obere anya ndị Bosniak SPP party, yana obere obere mpaghara mpaghara..<ref>{{Cite web|url=https://www.vijesti.me/vijesti/politika/456621/spp-hazbije-kalaca-podzala-jplatformu-crno-na-bijelo|title=SPP Hazbije Kalača podžala Platformu Crno na bijelo|work=vijesti.me}}</ref>
Ntuli aka ndị omeiwu nke afọ 2020 na Montenegro nwetara mgbanwe ọchịchị onye kwuo uche ya mbụ n'akụkọ ihe mere eme nke mba ahụ. Ndepụta ntuli aka Abazović meriri ugboro anọ, nke gosipụtara na ọ dị oke mkpa n'iwepụ Democratic Party of Socialists (DPS) nke Milo Đukanović duziri mgbe afọ 30 gasịrị.<ref>{{Cite web|title=Objavljeni konačni rezultati parlamentarnih izbora u Crnoj Gori|url=http://rs.n1info.com/Region/a639526/Konacni-rezultati-izbora-u-Crnoj-Gori.html|accessdate=24 September 2020|work=N1 Srbija|language=sr-Latn|archivedate=16 September 2020|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200916053003/http://rs.n1info.com/Region/a639526/Konacni-rezultati-izbora-u-Crnoj-Gori.html}}</ref><ref>{{Cite web|author=Nedeljnik.rs|date=30 August 2020|title=Dritan Abazović, nosilac liste "Crno na bijelo": Pobedili smo mafiju, svima neka je srećno. Crnu Goru treba da vodi ekspertska vlada...|url=https://www.nedeljnik.rs/dritan-abazovic-nosilac-liste-crno-na-bijelo-pobedili-smo-mafiju-svima-neka-je-srecno-crnu-goru-treba-da-vodi-ekspertska-vlada/|accessdate=24 September 2020|work=Nedeljnik|language=en-US}}</ref> Abazović, n'aha URA, na ndị isi nke ndepụta For the Future of Montenegro and Peace is Our Nation, Zdravko Krivokapić na Aleksa Bečić, kwekọrịtara n'oge nzukọ banyere ọtụtụ ụkpụrụ nke gọọmentị ga-adabere na ya, gụnyere ịmepụta gọọmentị ọkachamara, ịga n'ihu nke Usoro ịbanye na European Union, ọgụ megide nrụrụ aka na imeri polarization nke ndị Montenegro.<ref name="N12">{{Cite web|date=31 August 2020|title=Montenegrin opposition agrees on expert government, revision of disputed laws|url=http://rs.n1info.com/English/NEWS/a635113/Montenegrin-opposition-agrees-on-expert-government-revision-of-disputed-laws.html|publisher=[[N1 (TV channel)|N1]]|accessdate=24 September 2020|archivedate=8 September 2020|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200908164416/http://rs.n1info.com/English/NEWS/a635113/Montenegrin-opposition-agrees-on-expert-government-revision-of-disputed-laws.html}}</ref> Ha kpọrọ ndị otu Ndị Bosnia na Ndị Albania, na-achọ ịmepụta nnukwu gọọmentị jikọrọ aka, nke ndị otu ndị pere mpe ga-emecha jụ.<ref name="N12" /> Mgbe ntuli aka ahụ gasịrị, ụlọ akwụkwọ London School of Economics and Political Science (LSE) bipụtara ajụjụ ọnụ Abazović na Prọfesọ Kenneth Morrison.<ref>{{Cite web|author=Science|first=London School of Economics and Political|title=Dr Dritan Abazovic in conversation with Professor Kenneth Morrison|url=https://www.lse.ac.uk/LSEE-Research-on-South-Eastern-Europe/Events/2020-21/Dr-Dritan-Abazović-in-conversation-with-Professor-Kenneth-Morrison.aspx|accessdate=14 October 2020|work=London School of Economics and Political Science|language=en-GB}}</ref>
=== Onye osote praịm minista nke Montenegro (2020-2022) ===
[[Faịlụ:Dritan_Abazović_&_Wendy_Sherman.jpg|áká_èkpè|thumb|Abazović n'akụkụ osote odeakwụkwọ nke steeti US Wendy Sherman, 19 Ọktoba 2021]]
N'ụbọchị nke anọ n'ọnwa Disemba 2020, ndị otu 41 n'ime ndị omeiwu 81 nke Montenegro họpụtara nnukwu ụlọ ntu ọhụrụ nke Montenegro, onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị nwere onwe ya Zdravko Krivokapić ghọkwara praịm minista ọhụrụ nke Montenegro. Kọmitii ọhụrụ ahụ kwere nkwa ịkwatu ngwá ọrụ gọọmentị nke DPS wuru, ma gbanyụọ nrụrụ aka na mpụ a haziri ahazi. Na Jenụwarị 2022, a họpụtara Abazović dị ka onye otu ndụmọdụ nke Institute for Freedom of Faith and Security in Europe. <ref>{{Cite web|title=Dr Dritan Abazović|url=https://www.iffse.eu/about/advisory-board/dr-dritan-abazovic/|accessdate=10 April 2022|work=Institute for Freedom of Faith & Security in Europe|language=en-US|archivedate=21 January 2022|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220121124122/https://www.iffse.eu/about/advisory-board/dr-dritan-abazovic/}}</ref>
Na Jenụwarị 5, 2021, Abazović kpughere na ụlọ ọrụ "Global Montenegro", nke Onye isi ala Milo Đukanović nwere, ji ụgwọ nde euro 12.45 na steeti ahụ nakwa na ọ nweghị ndị ọrụ "a na-apụghị imetụ aka".<ref>{{Cite web|title=ABAZOVIĆ ODGOVORIO MILU: Providno je tvitnuo, ali nije demantovao dug od 12,4 miliona evra|url=https://www.kurir.rs/region/crna-gora/3599021/abazovic-odgovorio-milu-providno-je-tvitnuo-ali-nije-demantovao-dug-od-124-miliona-evra|accessdate=5 January 2021|work=kurir.rs|language=sr}}</ref> N'ụbọchị na-esote, e jidere onye na-ewu ụlọ na cha cha nke a na-ebo ebubo na ya na ndị omempụ a haziri ahazi bụ Brano Mićunović na Budva. Abazović kelere ndị uwe ojii na National Security Agency maka omume ahụ.<ref>{{Cite news|title=Mićunović određeno zadržavanje do 72 sata, Abazović: Svi jednaki pred zakonom|url=https://www.slobodnaevropa.org/a/31036616.html|accessdate=4 May 2022|work=Radio Slobodna Evropa|date=6 January 2021|language=Serbo-Croatian}}</ref> A tọhapụrụ Mićunović na 8 Jenụwarị ka e kwe ka ọ kwadebe maka nchebe ya.<ref>{{Cite news|title=Brano Mićunović pušten da se brani sa slobode|url=https://www.danas.rs/svet/micunovic-pusten-da-se-brani-sa-slobode/|accessdate=4 May 2022|work=Danas|date=8 January 2021|language=Serbian}}</ref>
N'ịgbaso Esemokwu ime ihe ike nke egwu na Cetinje n'oge nke aka nke Metropolitan ọhụrụ nke Montenegro na Littoral Joanikije Mićović na 5 September 2021,dị n'etiti ndị na-achị achị. N'ụbọchị na-esote, e boro osote praịm minista Abazović, minista ime obodo Sergej Sekulović na Oga ndị uwe ojii Zoran Brđanin ebubo na ha na-adịghị ihe omume a na-eme na Cetinje site n'ọtụtụ ụlọ ọrụ mgbasa ozi, na onye ndú Democratic Front (DF) Andrija Mandić na onye omeiwu Democratic Montenegro Danilo 1[Šaranovi" Praịm Minista Zdravko Krivokapić elele n'ime ihe omume ahụ, na-ajụ ikwu okwu ikepụ Sekulović na Brđanin. Na 7 September, onye isi DF Nebojša Medojević mbụ ha abụọ ka ha gbaa arụkwaghịm, na-azọrọ na ha bụ ụzọ nke nkata nkata e mere iji DPS n'ụzọ n'ụzọ ime ihe ike.[2] N'echi ya, Abazović kwuru na na-agafe na-agafe "akara uhie", na-ado aka ná ntĩ napụ Sekulović ga-eduga ya n'ịlaghachi azụ na nkwado ma na-arụ ọrụ iji kwatuo ya.[3] Ndị kansụl nke Praịm Mịnịsta Krivokapić dhee ili ịhụnanya okwu ahụ ruo mgbe ndụ nke ime ụlọ gwụchara.[4] N'ụbọchị mbụ nwa Nọvemba, mgbe ihe mechiri emechi nke onye Nchebe na Nchebe nchebe, Abazović kwu ndabere Nkwado ya maka ngalaba nchekwa, na-ekwu na ha "chebewo udo, nke mpaghara egbochi ize ndụ". Minista Sekulović gbachitekwara omume ya n'oge ihe mbụ nke kọmitii ahụ na 27 September. [5] Ihe ndị omume a ịhụnanya "mmalite nke njedebe" nke Krivokapić, n'ikpeazụ na-eduga na a kwatuo ya na-amalite aka nri nke obi ọtụtụ ụnwanyị ka e gosiri.<ref>{{Cite news|author=Janković|first=Srđan|title=Pod istragom policajac koji je obezbjeđivao Joanikija i Porfirija na Cetinju|url=https://www.slobodnaevropa.org/a/istraga-obezbjedjenje-joanikije-porfirije-cetinje/31831967.html|accessdate=3 May 2022|work=Radio Slobodna Evropa|date=3 May 2022|language=Serbo-Croatian}}</ref>
=== Onye isi ala (2022-2023) ===
[[Faịlụ:Sanna_Marin_&_Dritan_Abazović.jpg|thumb|Abazović na mkparịta ụka ndị nta akụkọ na Praịm Minista Finland Sanna Marin, 20 June 2022]]
Na 3 Machị 2022, Onye isi ala Đukanović gwara Abazović ka ọ guzobe ọhụrụ na-esote aka akara obi na-abụ Febụwarị megide Krivokapić.[1] N'abụ iri abụọ na ndị n'onye ọbụ abụ, ndị omeiwu nke Montenegro, akara ọhụrụ ọhụrụ nke njikọ aka sara mbara nke ndị na-akwado Europe na ndị na-ahụ maka Serbia, na Abazović dị ka praịm minista.[2] Abazović gwara ndị omeiwu na isi ihe ọgwụgwọ ọhụrụ ga- anya ga-abụ ikike ndị EU poly ka Montenegro wee nwee ike ike ka ngwaọrụ usoro ya n'ihi ngwaọrụ ọhụrụ nke Mwakpo Russia wakporo Ukraine. Ọ gbakwụnyere na ihe ndị na-eme ga-ebute ụzọ ga-abụ olụ nrụrụ aka, agụ ego na ike na-adịgide adịgide, ichebe gburugburu ebe obibi na ihe ka mma maka mmepụta na ndị agha.<ref name="auto1">{{Cite news|author=Vasiljevic|first=Stevo|date=28 April 2022|title=Montenegro approves new minority government focused on joining EU|language=en|work=Reuters|url=https://www.reuters.com/world/europe/montenegro-approves-new-minority-government-focused-joining-eu-2022-04-28/|accessdate=28 April 2022}}</ref>
N'abalị iri abụọ n'ọnwa Ọgọstụ n'afọ 2022, ndị omeiwu nke Montenegro wepụtara mkpebi nke enweghị ntụkwasị obi megide ọchịchị Abazović, nke kwụsịrị ịbụ onye isi ala ya.<ref>{{Cite web|author=Stevanović|first=Vojislav|date=2022-08-19|title=Skupština Crne Gore izglasala nepoverenje vladi Dritana Abazovića|url=https://rs.n1info.com/region/vlada-crna-gora-nepoverenje-glasanje-dritan-abazovic/|accessdate=2022-08-20|work=N1|language=sr-RS}}</ref> Ọ nọgidere n'ọchịchị dị ka praịm minista na-anọchite anya ruo mgbe e guzobere ọchịchị ọhụrụ.<ref>{{Cite news|author=Borger|first=Julian|title=Montenegro's PM says organised crime used influence to oust him over raids|work=[[The Guardian]]|date=2022-09-25|url=https://www.theguardian.com/world/2022/sep/25/montenegro-prime-minister-dritan-abazovic|accessdate=2022-10-18}}</ref>
== Ndụ onwe onye ==
Abazović bụ onye Albania na onye nri. E wezụga Albanian ya, ọ na-asụkwa Serbo-Croatian na Bekee nke ọma. N'afọ 2017, ọ bịanyere [[Nkwuputa N'asụsụ Dị N'Otu|aka na akara maka ndepụta Ndị Montenegro, Ndị Croatia, Ndị Serbia na Ndị Bosnia]].
== Nsọpụrụ ==
=== Degree nsọpụrụ ===
* 2021 - Honorary Doctorate, Luarasi University <ref>{{Cite web|title=Univerzitet Luarasi u Tirani proglasio Abazovića počasnim doktorom: Poseban doprinos interkulturalnim vrijednostima|url=https://www.vijesti.me/vijesti/drustvo/576483/univerzitet-luarasi-u-tirani-proglasio-abazovica-pocasnim-doktorom-poseban-doprinos-interkulturalnim-vrijednostima|work=Vijesti.me|accessdate=28 June 2023}}</ref>
* 2022 - Honorary Doctorate, Swiss UMEF <ref>{{Cite web|title=Lecture by Prime Minister of Montenegro, HE Dritan Abazovic|url=https://www.swiss-umef.ch/en/post/lecture-by-prime-minister-of-montenegro-he-dritan-abazovic|work=Swiss-UMEF.ch|date=9 October 2022|accessdate=28 June 2023}}</ref>
* 2023 - Honorary Doctorate, Mahadum Mediterenian nke Albania <ref>{{Cite news|title=Universiteti Mesdhetar i jep titullin "Doctor Honoris Causa", kryeministrin Dritan Abazović: Ruajtës i paqes dhe dialogut në rajon|url=https://kohajone.com/universiteti-mesdhetar-i-jep-titullin-doctor-honoris-causa-kryeministrin-dritan-abazovic-ruajtes-i-paqes-dhe-dialogut-ne-rajon/|accessdate=28 June 2023|publisher=KohaJone.com|date=13 January 2023}}</ref>
* 2023 - Honorary Doctorate, Universum College <ref>{{Cite news|title=Universum International College nderon kryeministrin e Malit të Zi, Dritan Abazoviq me çmimin "Doctor Honoris Causa"|url=https://telegrafi.com/kolegji-universum-nderon-kryeministrin-e-malit-te-zi-dritan-abazoviq-cmimin-doctor-honoris-causa/|accessdate=28 June 2023|publisher=Telegrafi.com}}</ref>
* 2023 - Honorary Doctorate, Istanbul Medeniyet University <ref>{{Cite web|title=Our University awarded an Honorary Doctorate to the Prime Minister of Montenegro, Dritan Abazovic.|url=https://www.medeniyet.edu.tr/en/news/our-university-awarded-an-honorary-doctorate-to-the-prime-minister-of-montenegro-dritan-abazovic|work=Medeniyet.edu.tr|accessdate=28 June 2023}}</ref>
=== Ihe nrite ndị ọzọ ===
* asambodo nke nkwenye pụrụ iche nke ndị omeiwu nyere site n'aka Onye nnọchi anya US Nicole Malliotakis. (26 Septemba 2022) <ref>{{Cite web|title=Malliotakis presents Certificate of Special Congressional Recognition to Abazović|url=https://www.gov.me/en/article/malliotakis-presents-certificate-of-special-congressional-recognition-to-abazovic|work=GOV.ME|accessdate=28 June 2023}}</ref>
* Onye nwe ala nke New Orleans nke LaToya Cantrell, Onye isi obodo nke New Orleans nyere <ref>{{Cite web|title=Abazović honored as honorary citizen of New Orleans, awarded the Honorary Ambassador of Louisiana|url=https://www.gov.me/en/article/abazovic-honored-as-honorary-citizen-of-new-orleans-awarded-the-honorary-ambassador-of-louisiana|work=GOV.ME|publisher=Office of the Prime Minister|accessdate=29 September 2023}}</ref>
* Isi nke Obodo New Orleans
* Onye nnọchi anya nsọpụrụ nke Louisiana nke Billy Nungesser, Lieutenant Governor nyere <ref>{{Cite news|title=Abazović is an honorary citizen of New Orleans and ambassador of Louisiana|url=https://en.vijesti.me/news/politics/674776/Abazovic-Honorary-Citizen-of-New-Orleans-and-Ambassador-of-Louisiana|accessdate=29 September 2023|date=September 23, 2023}}</ref>
* Ihe nrite IFIMES pụrụ iche nke Onye isi oche nke IFIMES Stjepan Mesić nyere <ref>{{Cite web|title=Prime Minister of Montenegro Dr. Dritan Abazović received a special IFIMES award|url=https://diplomatmagazine.eu/2023/10/02/prime-minister-of-montenegro-dr-dritan-abazovic-received-a-special-ifimes-award/?amp|work=Diplomat Magazine|accessdate=3 October 2023}}</ref>
== Akwụkwọ ==
=== Akwụkwọ ===
* ''Kosmopolitska kultura i globalna pravda'' (en.Cosmopolitan omenala na ikpe ziri ezi zuru ụwa ọnụ) (2009) <ref>{{Cite web|url=https://dritan.me/mne/biografija|title=Dritan}}</ref>
* ''Nkatọ nke Ụkpụrụ Omume Ụwa'' (2022) <ref>{{Cite web|url=https://www.barnesandnoble.com/w/a-critique-of-global-ethics-dritan-abazovic/1143390220|title=A Critique of Global Ethics | Hardcover}}</ref>
== Ihe odide ==
{{Reflist|2}}
=== Ebe ndị bụ isi e si nweta ya ===
N'ihe odide a, a na-eji mma agha abụọ (‡) bu ụzọ kwuo okwu ndị a:
<nowiki>.mw-parser-output .reflist{margin-bottom:0.5em;list-style-type:decimal}@media screen{.mw-parser-output .reflist{font-size:90%}}.mw-parser-output .reflist .references{font-size:100%;margin-bottom:0;list-style-type:inherit}.mw-parser-output .reflist-columns-2{column-width:30em}.mw-parser-output .reflist-columns-3{column-width:25em}.mw-parser-output .reflist-columns{margin-top:0.3em}.mw-parser-output .reflist-columns ol{margin-top:0}.mw-parser-output .reflist-columns li{page-break-inside:avoid;break-inside:avoid-column}.mw-parser-output .reflist-upper-alpha{list-style-type:upper-alpha}.mw-parser-output .reflist-upper-roman{list-style-type:upper-roman}.mw-parser-output .reflist-lower-alpha{list-style-type:lower-alpha}.mw-parser-output .reflist-lower-greek{list-style-type:lower-greek}.mw-parser-output .reflist-lower-roman{list-style-type:lower-roman}</nowiki>
== Njikọ mpụga ==
{{Commons category}}
* [https://m.facebook.com/abazovicdritan/ Ebe nrụọrụ weebụ Facebook nke Abazović]
* [https://mobile.twitter.com/DritanAbazovic Akụkọ Twitter nke Abazović]
{{DEFAULTSORT:Abazovic, Dritan}}
[[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]]
[[Òtù:Ndị bịanyere aka na Nkwupụta N'asụsụ Dị N'Otu]]
[[Otú:All articles with unsourced statements]]
[[Otú:Pages with unreviewed translations]]
s92hly2a7styqhwfa7u4plvna0jblg8
Vladislav Bajac
0
56483
629059
201297
2026-04-07T05:23:45Z
~2026-21389-21
61055
Òtù
629059
wikitext
text/x-wiki
[[Faịlụ:Vladislav_Bajac,_Studio_Babic.jpg|thumb|Vladislav Bajac, 2011]]
Vladislav Bajac (Serbian_Cyrillic_alphabet" id="mwDQ" rel="mw:WikiLink" title="Serbian Cyrillic alphabet" typeof="mw:Transclusion">Serbian Cyrillic: Владислав Бајц, , Serbia , onye nta na 52 June - onye nta akụkọ na 52 June - onye nta akụkọ. na onye na-akwụkwọ.
== Akụkọ ndụ ==
Ihe ngosi ya na Belgrade n'afọ 1954 ma ndị na-eme nkà nhọrọ na Mahadum Belgrade. N'afọ 1993, o akwụkwọ ụlọ obibi akwụkwọ Geopoetika, nke na-ምሩ ifo yana ndị na-eso if akwụkwọ Associate mere eme, nka, rock & roll, na nkà ihe ochie. Geopoetika derela Serbian Prose in Translation, nchịkọta nke akwụkwọ Serbian n'asụsụ Bekee. [1][2] A akwụkwọ akwụkwọ ya n'asụsụ iri abụọ. Ọrụ ya a kacha mara bụ akwụkwọ ozi nke afọ 2008, Hamam Balkanija, nke o ritere ihe nrite International Literature Prize Balkanika. Isi ya na agbanwe n'etiti usoro oge abụọ, nke abụọ na-eji ihe odide dabere na ndị mmadụ n'ezie. Usoro ihe ọmụmụ nke oge a bụ nchịkọta nke vignettes na ndị ndụ onye mbụ nke a kọrọ site n'echiche Bajac. Na akara mbụ, akwụkwọ ya na edemede Cyrillic, ndị mmadụ dị ka Alberto Manguel na Allen Ginsberg nha n'ụdị onye edemede ahụ. Usoro ihe mmụta mbụ nwere otu ndị na-eso e debere na ike awụ nke iri na isii, na-eji okpukpe onye nke atọ maara ihe niile, na-egosi Grand Vizier nke ntọala Ukwu Ottoman na Suleiman the Magnificent. E item ahụ na akwụkwọ akwụkwọ Latn. akwụkwọ akwụkwọ ahụ, na nhazi abụọ ya na ụdị ya, na-ewelite data ebe si na otu onye na-eso mba si kpụzie ya..
N'afọ 2017, Bajac bịanyere [[Nkwuputa N'asụsụ Dị N'Otu|aka na-eje ozi maka ndị Croatia, Serbia, Bosnia Ndị Montenegro]].<ref>{{Cite web|author=Derk|first=Denis|title=Donosi se Deklaracija o zajedničkom jeziku Hrvata, Srba, Bošnjaka i Crnogoraca|language=sh|url=http://www.vecernji.hr/hrvatska/deklaracija-o-zajednickom-jeziku-iz-zagreba-donosi-se-30-ozujka-u-sarajevu-1159142|publisher=[[Večernji list]]|pages=6–7|date=28 March 2017|archivedate=20 September 2017|archiveurl=https://web.archive.org/web/20170920235101/https://www.vecernji.hr/vijesti/deklaracija-o-zajednickom-jeziku-iz-zagreba-donosi-se-30-ozujka-u-sarajevu-1159142|accessdate=5 June 2019}}</ref>
== Ọrụ ==
'''Abụ uri'''
* Olee ụzọ Na-eduga Ndị Mmadụ, 1972
* Ụzọ nke Haiku, 1988
'''Akụkọ Dị Mkpirikpi'''
* Europe On the Bull's Back, 1988
* ''Dream Coasters (Geopoetical Fables) '', 1992
* ''Akụkọ Gastronomadic'', 2012
'''Akwụkwọ akụkọ'''
* ''Akwụkwọ Bamboo'', 1989
* The Black Box (An Utopia On Subsequent Reality), 1993
* ''Ndị Druid nke Sindidun'', 1998
* ''Mgbapụ site na Biography (A Life under Eight Names) '', 2001
* ''Europe Express (A Novel In Short Stories) '', 2003
* ''Hamam Balkania (A Novel and Other Stories) '', 2008
* Akụkọ nke Obi abụọ, 2016
'''Mbipụta Bekee'''
* ''Hamam Balkania'', Belgrade, Geopoetika, 2009
* ''Hamam Balkania'', Blooming Twig Books, New York & Tulsa, 2014
* ''Hamam Balkania'', Istros Books, London, 2014
== Onyinye ==
* Dimitrije Mitrinovic Award (maka ịdị mma n'ide akwụkwọ), Belgrade, Serbia, 2015.
* Special Book Award of China, Beijing (maka onyinye ọdịbendị China nyere n'ụwa), 2014.
* Haiku na-enye onyinye na The International Itoen Haiku Poetry Contest, Tokyo, Japan, na 1991. na 1993.
* Stevan Pesic Award maka akwụkwọ kachasị mma nke 1995 na 1996 maka mbipụta e degharịrị
* Borislav Pekic Foundation Prize maka ihe odide kacha mma na 1993'
* The 6th April Award (The Book Day) nke The Serbian Literary Union na Belgrade City Assembly kwupụtara dị ka akwụkwọ akụkọ kachasị mma na (nke ochie) Belgrade na 1998.
* Ihe nrite Golden Best-Seller maka akwụkwọ iri kacha ere ahịa na 1999.
* Branko Copic Foundation Award (Serbian Academy of Science and Art) maka akwụkwọ kachasị mma na 1998.
* A mara ọkwa ya dị ka "The Novel of the Year" (1998) site na Vecernje Novosti (Evening Daily News).
* Ihe nrite maka otu n'ime akwụkwọ iri kacha ere na 2001
* Ihe nrite mba ụwa maka ọrụ Prose a chịkọtara, Macedonia, 2003
* International Balkanika Award maka akwụkwọ kachasị mma na Balkans na 2007/2008, International jury
* Ihe nrite Isidora Sekulić maka akwụkwọ kachasị mma na Serbia na 2008
* Hit Liber Award maka otu n'ime akwụkwọ iri kacha ere na 2008
* Kocicevo pero Award, Bosnia na Herzegovina, 2010
* Petar Kocic Award maka ịdị mma n'ide akwụkwọ, Banjaluka, Bosnia na Herzegovina, 2010
* Ihe nrite Ramonda Serbica maka ihe ọ rụzuru n'oge ndụ na maka onyinye maka akwụkwọ na ọdịbendị, Nis, Serbia, 2012
* Onyinye Prozart maka nkwenye nke akwụkwọ Balkan, PRO-ZA Balkan Festival, Skopje, Macedonia, 2013
== Ihe odide ==
{{Reflist}}
[[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]]
[[Òtù:Onye édémédé akwukwọ]]
[[Òtù:Ndị bịanyere aka na Nkwupụta N'asụsụ Dị N'Otu]]
a8t2xatfnmgtiykghwn93uzgzorbsdk
Izudin Bajrović
0
56484
629049
201299
2026-04-07T04:33:44Z
~2026-21389-21
61055
Òtù
629049
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox person|image=|caption=}}
Izudin Bajrović (amụrụ 9 February 1963) bụ ụlọ ihe nkiri Bosnia, ihe nkiri na onye na-eme ihe nkiri.[1] Ọ pụtara n'ihe karịrị ihe nkiri iri anọ kemgbe 1986..
== Ọrụ ndị e mere n'oge na-adịbeghị anya ==
Na 2017, Bajrović bịanyere [[Nkwuputa N'asụsụ Dị N'Otu|aka na nkwupụta na Asụsụ nkịtị nke Croats, Serbs, Bosniaks na Montenegrins]].
Nwa ya nwoke, Dino Bajrović, bụkwa onye na-eme ihe nkiri, ha abụọ gbarakọ ọnụ na ihe nkiri Quo Vadis, Aida ?..
== Ihe nkiri ndị a họọrọ ==
{| class="wikitable sortable"
|+Ihe nkiri
!Afọ
!Aha ya
!Ọrụ
! class="unsortable" |Ihe edeturu
|-
|2003
|''Nkwughachi''
|Nwatakịrị
|
|-
|2004
|''Ụbọchị na Oge''
|Izudin
|
|-
|2007
|''O siri ike ịdị mma''
|Dọkịta
|
|-
|2012
|''Ụzọ Halima si aga''
|Salko
|
|-
|2016
|''Ọnwụ na Sarajevo''
|Omer
|
|-
|2017
|''Ụmụ nwoke anaghị akwa ákwá''
|Onye na-anabata ndị ọbịa
|
|-
|2020
|''Ọ̀ Bụ Vadis, Aida?''
|Nihad
|
|-
| rowspan="2" |2021
|''Ebe E wusiri ike White''
|Branko
|
|-
|''Ihe Omume Mpaghara Ọ bụghị Mmekọrịta''
|Izo
|
|-
|2023
|''Njem''
|
|
|}
{| class="wikitable sortable"
|+Telivishọn
!Afọ
!Aha ya
!Ọrụ
! class="unsortable" |Ihe edeturu
|-
|2002–2008
|''Ọdịnihu ya''
|Mirror Zvrk
|Ihe omume 206
|-
|2006–2007
|''Tata na zetovi''
|Jusuf
|Ihe omume iri abụọ na ise
|-
|2018–2020
|''Novine''
|Marinko Prskalo
|Ihe omume iri abụọ na otu
|-
|2022
|''Kotlina''
|Žarko
|Obere usoro ihe nkiri; 5 episodes
|-
|2023
|''Amaara Mkpụrụ Obi Gị''
|Halid Kapić
|Obere usoro ihe nkiri; 6 episodes
|}
== Ihe odide ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* {{IMDb name|0048081}}
{{Authority control}}
[[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]]
[[Òtù:Ndị bịanyere aka na Nkwupụta N'asụsụ Dị N'Otu]]
0s9ir2y86gwbhzgxlfirmuu9mkmuv1h
Florian Bieber
0
56492
629055
578010
2026-04-07T04:50:08Z
~2026-21389-21
61055
Òtù
629055
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
Florian Bieber ( nlọ n'ụbọchị nke n'Ọnọ Ọktoba n'afọ 1973) bụ onye na-ahụ ike ike, ɔkɔ mere ihe mere eme na prọfesọ na-arụ ọrụ na-eme ka, Esemokwu osisi na Ịhụ mba n'anya, na- ilẹ anya na Balkan.
== Mmụta ==
N'afọ 1991-1992, Bieber nkọwa ihe mere eme, ihe eji eji ngwá, akụ na aka, na àgwà na Trinity College. Ọ natara nzere magister na ihe mere eme na ihe oyiyi oyiyi na isiokwu "Bosnia-Herzegovina na Lebanon: A comparative Study" na 1997.<ref name="ELN">{{Cite web|url=https://www.europeanleadershipnetwork.org/person/florian-bieber/|title=Florian Bieber|work=europeanleadershipnetwork.org|accessdate=7 July 2018}}</ref>
N'afọ 1998, Bieber nkọwa MA na South Eastern Studies na Mahadum Central Europe dị na Budapest n'iche "The Rise of Serbian Nationalism in the 1980s", na 2001, ọ ama Ph.D. na otú n' ahụ bụ "Ịhụnanya Serbian from the Death of Tito to the Fall of Milošević".<ref name="ELN"/>
== Ọrụ ==
ngalaba ngalaba ya na Mahadum Central European, ebe ọ bụ onye isi na onye nkuzi site na 1998 ruo 2000. Site na 2001 ruo 2002 ọ bụ onye ihe anya mpaghara na European Center for Minority Issues na Belgrade na Sarajevo ma n'otu ụlọ ọrụ ahụ ọ na-enye ọrụ na 2002. <ref name="nationalities.org">{{Cite web|url=http://nationalities.org/about/board-of-directors/david-florian-bieber|title=David Florian Bieber|author=Taylor|first=James|work=Nationalities.org|accessdate=7 July 2018|archivedate=7 July 2018|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180707172803/http://nationalities.org/about/board-of-directors/david-florian-bieber}}</ref><ref name="BiEPAG">{{Cite web|url=http://www.biepag.eu/members/florian-bieber/|title=Florian Bieber – BiEPAG|work=biepag.eu|accessdate=7 July 2018|date=19 February 2016}}</ref>
Ọ bụ onye nchọpụta na United Nations Research Institute For Social Development na ọrụ "Ethnic Structure, Inequality and Governance of the Public Sector 2002-2005" ma bipụta akwụkwọ na 2006 "Post-War Bosnia: Ethnicity, Inequality na Public Sector Governance".<ref>{{Cite web|url=http://www.unrisd.org/unrisd/website/people.nsf/(httpPeople)/88DA91E4AB28D979C1256F20004651D8?OpenDocument|title=Florian Bieber {{!}} Staff {{!}} About UNRISD {{!}} UNRISD|author=UNRISD|work=www.unrisd.org|accessdate=7 July 2018}}</ref>
Ọ ghọrọ onye nkuzi na ndọrọ ndọrọ ọchịchị nke East European na Mahadum nke Kent na Ngalaba ndọrọ ndọrọ ọchịchị na mmekọrịta mba ụwa na 2006 ruo 2010.<ref name="nationalities.org"/> Ọ ghọrọ prọfesọ maka akụkọ ihe mere eme na ndọrọ ndọrọ ọchịchị nke ndịda ọwụwa anyanwụ Europe na Mahadum Graz na 2010 ma na 2011 ọ ghọkwara onye nduzi nke Center for Southeast European Studies. Ugbu a ọ bụ osote onye isi oche nke Association for the Study of Nationalities <ref name="nationalities.org" /> ma na-ahazi ọrụ nke Balkans na Europe Policy Advisory Group. <ref name="BiEPAG"/>
Ọzọkwa, ọ bụrụri na Mahadum Cornell, Mahadum Bologna, na Mahadim Sarajevo, ma bụrụ onye ikpe na London School of Economics.<ref name="nationalities.org"/>
N'otu edemede e edi na Balkan Insight, Bieber dere nsụgharị nkatọ na akara ndị ọ chere ihu site na pati na-achị Serbia. A na-akpọ ya, n'etiti ihe ndị ọzọ, "onye na-akpọ Serb, "onye mgbasa ozi", na "onye prọfesọ nke ngwaọrụ na mgbasa ozi" na mgbasa ozi Serbia, na-esote nkatọ ya adi Serbia maka njikwa ọrịa COVID-19 na Serbia na nsogbu ndị ọzọ. Marko Đurić, onye isi otu na-achị achị, akpọọla ka a edozi Bieber onye na-adịghị mma. Dị ka Bieber si kwuo, mkparị dị otú ahụ na-ekwu ọtụtụ ihe ịhụ ụzọ nke Serbian Progressive Party ụzọ ya.<ref>{{Cite news|title='Serb-Hating Bieberhausen': What the Slurs Say about Serbia's Ruling Party|url=https://balkaninsight.com/2020/10/22/serb-hating-bieberhausen-what-the-slurs-say-about-serbias-ruling-party/|accessdate=24 October 2020|work=Balkan Insight|date=22 October 2020}}</ref>
== Ọrụ nchịkọta akụkọ ==
Ọ bụkwa onye isi nchịkọta nke akwụkwọ ndị Contemporary Southeast Europe.[1] Ọ nọ na kọmitii nchịkọta akụkọ nke Global Security, Ethnopolitics, [2] Südosteuropa, [3] Političke view (Serbo-Croatian for Political Perspectives), [4] Migra__hau____hau____hau__ i etničke teme (Croatian maka Migration na omume), [5] European Autoitynom.<ref>{{Cite web|url=http://www.imin.hr/o-metu;jsessionid=59A023DCD09172780CFFE2BFBB1DFB23|title=O MET-u – imin.hr|work=imin.hr|language=hr-HR|accessdate=7 July 2018|archivedate=7 July 2018|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180707172751/http://www.imin.hr/o-metu;jsessionid=59A023DCD09172780CFFE2BFBB1DFB23}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.eurac.edu/en/research/autonomies/minrig/publications/Pages/European-Autonomy-and-Diversity-Papers-%28EDAP%29.aspx|title=EDAP's editorial board|author=Eurac Research|work=Eurac Research|accessdate=7 July 2018|archivedate=7 July 2018|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180707201450/http://www.eurac.edu/en/research/autonomies/minrig/publications/Pages/European-Autonomy-and-Diversity-Papers-(EDAP).aspx}}</ref>
== Akwụkwọ ndị e bipụtara ==
O dere ma soro dee ọtụtụ akwụkwọ, ndị ozizi, na kọlụm . Ụbọchị ya egwu ndị ka nta na ndị ka nta, yana ọtụtụ mba, Ịhụ mba n'anya, na Esemokwu wọle na Ndịda Ọwụwa uzo Europe (karịsịa Western Balkans). N'afọ 2017, ọ bịanyere [[Nkwuputa N'asụsụ Dị N'Otu|aka na njem na Asụ Ndị Croatia, Serbia, Bosnia Ndị Montenegro]].<ref>{{Cite web|title=Deklaracija o zajedničkom jeziku|url=https://jezicinacionalizmi.com/lista-potpisnika/|accessdate=2024-05-21|work=Jezici i nacionalizmi}}</ref>
=== Akwụkwọ ===
* [Ihe e dere n'ala ala peeji] Ịrịta ụka banyere ịhụ mba n'anya. Mgbasa Mba Ụwa. Bloomsbury
* [Ihe e dere n'ala ala peeji] Uto nke Authoritarianism na Western Balkans. Palgrave
* [Ihe e dere n'ala ala peeji] Na-arụrịta ụka banyere njedebe nke Yugoslavia. Njem.
* [Ihe e dere n'ala ala peeji] Mgbe agha gasịrị Bosnia: Agbụrụ, enweghị nhata na ọchịchị ọha na eze. Springer
* [Ihe e dere n'ala ala peeji] Nationalismus na Serbien vom Tode Titos bis zum Ende der__ilo____ilo____ilo__ Milošević [Serbian Nationalism from the Death of Tito to the Fall of the Miloševick] (Vol. 18). LIT Verlag Münster. (N'asụsụ German)
* [Ihe e dere n'ala ala peeji] (Edi.) (2003). ''Ịghọta agha na Kosovo''. Psychology Press.
* [Ihe e dere n'ala ala peeji] Bosnien-Herzegowina und der Liban im Vergleich. ''Historische Entwicklung und Politisches System vor dem Bürgerkrieg, Sinzheim''.
== Ihe odide ==
{{Reflist|2}}
== Njikọ mpụga ==
* [https://florianbieber.org/ Ebe nrụọrụ weebụ gọọmentị]
* [https://scholar.google.at/citations?user=FpEa67wAAAAJ&hl=de Profaịlụ onye ọkà mmụta Google]
[[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]]
[[Òtù:Onye édémédé akwukwọ]]
[[Òtù:Ndị bịanyere aka na Nkwupụta N'asụsụ Dị N'Otu]]
2g7dzqhx59mzkzpsnbj939uztd0aojv
Stefan Bošković
0
56495
629053
201311
2026-04-07T04:43:21Z
~2026-21389-21
61055
Òtù
629053
wikitext
text/x-wiki
HStefan Bošković bụ onye edemede Montenegro. Ụlọ akwụkwọ ya na 1983 na Podgorica. A maara maka nchịkọta faịlụ Transparentne životinje (2018) na akwụkwọ Šamaranje (2014). Akwụkwọ ndị ọzọ Ministar EU Prize for Literature. Bošković na-arụkwa ọrụ na ụdị ndị ọzọ, dị ka edemede maka ihe nkiri na ihe nkiri dị ike, ihe nkiri TV na ihe ngosi. O deela ihe nkiri maka ihe nkiri.[1] N'afọ 2017, ọ bịanyere [[Nkwuputa N'asụsụ Dị N'Otu|aka na akara maka akara Ndị Croatia, Ndị Serbia, Ndị Bosnia na Ndị Montenegro]].<ref>{{Cite web|title=Deklaracija o zajedničkom jeziku|url=https://jezicinacionalizmi.com/lista-potpisnika/|accessdate=2024-05-21|work=Jezici i nacionalizmi}}</ref>
== Ihe odide ==
{{Reflist}}
[[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]]
[[Òtù:Onye édémédé akwukwọ]]
[[Òtù:Ndị bịanyere aka na Nkwupụta N'asụsụ Dị N'Otu]]
mvq6jqxsvkidfjut5q3c6nk54nva80l
Ermin Bravo
0
56496
629044
368716
2026-04-07T04:20:53Z
~2026-21389-21
61055
Òtù
629044
wikitext
text/x-wiki
[[File:Ermin Bravo.jpg|thumb|Ermin Bravo]]
Ermin Bravo ( mmalite na 5 Disemba 1979) bụ onye Bosnia na-eme ihe nkiri.[1] Ɔ Mega na ihe nkiri nkiri iri mmụọ afụ 2001. A mara ya nke ọma maka ime ihe nkiri Bosnian nke afọ 2003 Remake . A na-echetakwa Bravo dị ka onye iche na ihe nkiri 2017 Men Don't Cry.
N'afọ 2017, ọ bịanyere [[Nkwuputa N'asụsụ Dị N'Otu|aka na akara maka akara Ndị Croatia, Ndị Serbia, Ndị Bosnia na Ndị Montenegro]].<ref>{{Cite web|author=Derk|first=Denis|title=Donosi se Deklaracija o zajedničkom jeziku Hrvata, Srba, Bošnjaka i Crnogoraca|language=Serbo-Croatian|url=http://www.vecernji.hr/hrvatska/deklaracija-o-zajednickom-jeziku-iz-zagreba-donosi-se-30-ozujka-u-sarajevu-1159142|pages=6–7|date=28 March 2017|archivedate=20 September 2017|archiveurl=https://web.archive.org/web/20170920235101/https://www.vecernji.hr/vijesti/deklaracija-o-zajednickom-jeziku-iz-zagreba-donosi-se-30-ozujka-u-sarajevu-1159142|accessdate=5 June 2019}}</ref>
== Ndụ onwe onye ==
Bravo nwa onye na-eme ihe nkiri Serbian Mirjana Karanović onye ji afọ 22 tọọ ya.
== Ihe nkiri ndị a họọrọ ==
=== Ihe nkiri ===
{| class="wikitable sortable"
!Afọ
!Aha ya
!Ọrụ
! class="unsortable" |Ihe edeturu
|-
|2003
|''Nkwughachi''
|Tarik Karaga
|
|-
|2006
|''Grbavica''
|Prọfesọ Muha
|
|-
|2012
|''N'Ala Ọbara na Mmanụ aṅụ''
|Mehmet
|
|-
|2015
|''Àgwàetiti Ịhụnanya''
|Grebo
|
|-
| rowspan="2" |2017
|''Mkpụrụ ọka''
|Cemil Akman
|
|-
|''Ụmụ nwoke anaghị akwa ákwá''
|Ahmed
|
|-
|2020
|''Ọ̀ Bụ Vadis, Aida?''
|Onye isi obodo
|
|-
|2021
|''Ebe E wusiri ike White''
|Cedo
|
|}
=== Telivishọn ===
{| class="wikitable sortable"
!Afọ
!Aha ya
!Ọrụ
! class="unsortable" |Ihe edeturu
|-
|2023
|''Amaara Mkpụrụ Obi Gị''
|Haris Murtezić
|Ihe omume 6
|}
== Ihe odide ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* {{IMDb name|1254426}}
[[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]]
[[Òtù:Ndị bịanyere aka na Nkwupụta N'asụsụ Dị N'Otu]]
nvdhdb7xy1v7lxakj5sdvb0ph99refz
Balša Brković
0
56497
629052
538500
2026-04-07T04:42:00Z
~2026-21389-21
61055
Òtù
629052
wikitext
text/x-wiki
Balša Brković (Serbian Cyrillic: Balcha Брковић; 25 nchọpụta 1966) bụ onye edemede Montenegro, onye edemede na onye na-ekiri ihe nkiri. Ọ bụkwa onye nchịkọta nke ngalaba nke akwụkwọ akụkọ Vijesti kwa ụbọchị, na otu n'ime ndị a ma na pati ndị soja United Reform Action (URA)).
== Akụkọ ndụ ==
Foto Balša Brković na 25 1966 na Titograd . Nna ya Jevrem Brkovpić bụ onye edemede Montenegro a ma ama. Nne Balša bụ Ljeposava "Kaća" Brković (née Škuletić) [1] bụ onye nkuzi ụlọ akwụkwọ elementrị.<ref>{{Cite news|title=8. jul|url=http://www.rtcg.me/kultura/kalendar/18041/8-jul.html|accessdate=26 August 2021|work=RTCG|date=8 July 2021|language=Montenegrin}}</ref>
Ọ akwụkwọ akwụkwọ na Mahadum Belgrade Faculty of Philosophy. Ọ bụ onye nchịkọta akụkọ akwụkwọ ozi Vijesti maka ngalaba ya ma na-etinye aka nke ukwuu n'ichebe akwụkwọ Montenegrin mbụ.[1] Ọ bụ onye otu Montenegrin PEN Center. Ọ bụkwa ọkà okwu na International Festival maka okpukpe ndị na 2009. [2] N'afọ 2017, ọ bịanyere [[Nkwuputa N'asụsụ Dị N'Otu|aka na enyi na Asụsụ Ndị Croatia, Serbia, Bosnia Ndị Montenegro]].<ref>{{Cite web|author=Derk|first=Denis|title=Donosi se Deklaracija o zajedničkom jeziku Hrvata, Srba, Bošnjaka i Crnogoraca|language=Serbo-Croatian|url=http://www.vecernji.hr/hrvatska/deklaracija-o-zajednickom-jeziku-iz-zagreba-donosi-se-30-ozujka-u-sarajevu-1159142|pages=6–7|date=28 March 2017|archivedate=20 September 2017|archiveurl=https://web.archive.org/web/20170920235101/https://www.vecernji.hr/vijesti/deklaracija-o-zajednickom-jeziku-iz-zagreba-donosi-se-30-ozujka-u-sarajevu-1159142|accessdate=5 June 2019}}</ref>
Brković nchịkọta nke uri: Konji jedu breskve (1985), Filip skia (1991), Rt Svete Marije (1993), Contrapposto (1998) na Dvojenje (2001) na akwụkwọ mere Privatna galerija (2002) [1] na Paranoja u Podgorici (2010).
== Ihe odide ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* [https://translate.google.com/translate?hl=en&sl=auto&tl=en&u=http%3A%2F%2Fwww.slobodnaevropa.org%2Fcontent%2Fintervju_balsa_brkovic%2F1957595.html%3Fpage%3D1 "Forum ahụ ga-eji asụsụ nchọpụta" - Radio Slobodna Evropa]
{{DEFAULTSORT:Brkovic, Balsa}}
[[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]]
[[Òtù:Onye édémédé akwukwọ]]
[[Òtù:Ndị bịanyere aka na Nkwupụta N'asụsụ Dị N'Otu]]
kzcmjrloqilrtz3s4rre256ufpgrced
Ranko Bugarski
0
56498
629047
368715
2026-04-07T04:28:15Z
~2026-21389-21
61055
Òtù
629047
wikitext
text/x-wiki
[[File:Ranko Bugarski.JPG|thumb|Ranko Bugarski]]
'''Ranko Bugarski''' (Serbian Cyrillic: Ранко Бугарски; 1 Jenụwarị 1933 - 13 Ọgọst 2024) bụ onye Serbian ọkà mmụta asụsụ, agụmakwụkwọ na onye edemede.
== Ndụ na ọrụ ==
A mụrụ Bugarski na 1 Jenụwarị 1933 na Sarajevo, Yugoslavia, ebe ọ gụsịrị akwụkwọ sekọndrị ya ma gụsịrị akwụkwọ na asụsụ [[Asụsụ Bekee|Bekee]] na German na akwụkwọ na Faculty of Philosophy, Mahadum Sarajevo (1957). Mgbe ọ rụchara ọrụ afọ atọ dị ka onye nkuzi Bekee na Institute of Foreign Languages n'obodo ya, Ngalaba Bekee, Faculty of Philology, Mahadum Belgrade họpụtara ya dị ka onye enyemaka nkuzi (1961), iji nwee ọganihu site na usoro agụmakwụkwọ ruo n'ọkwa Prọfesọ nke Bekee (1980). N'afọ 1988, ọ ghọkwara Prọfesọ nke General Linguistics n'otu ụlọ ọrụ ahụ, na ngalaba ọhụrụ nke o nyere aka n'ịtọlite. Ọ lara ezumike nká na 2000 mana ọ nọgidere na-arụsi ọrụ ike n'ụzọ dị iche iche ruo ọtụtụ afọ mgbe nke ahụ gasịrị.
O mere nnyocha postgraduate na Mahadum College London na Prọfesọ Randolph Quirk dị ka onye ndụmọdụ ya (1962/63) ma bụrụkwa onye nkuzi nleta na Mahadum Columbia, New York na agụmakwụkwọ Ford Foundation (1966/67). Mgbe ọ nwetasịrị akara ugo mmụta Ph.D. ya na Mahadum Belgrade (1969) site n'ịgbachitere edemede na subsystem nke prepositions Bekee, ọ nọrọ n'afọ agụmakwụkwọ 1969/70 dị ka onye nkuzi Fulbright na Mahadụga Chicago na prọfesọ nleta nke asụsụ na Northeastern Illinois State College, Chicago. Na mgbakwunye na ọmụmụ ma ọ bụ nkuzi onwe onye na ihe fọrọ nke nta ka ọ bụrụ mahadum niile nke Yugoslavia mbụ, ọ bụ onye nkuzi ọbịa na mahadum 24 ndị ọzọ na Europe, US na Australia (London, Oxford, Paris-Sorbonne, Leiden, Kraków, Vienna, Munich, Barcelona, New York-Columbia, California-Berkeley, Chicago, Cornell, Sydney-Macquarie, Melbourne-Monash, wdg).
Bugarski nwụrụ na 13 August 2024, mgbe ọ dị afọ 91.<ref>{{Cite news|title=Preminuo Ranko Bugarski|url=https://www.espreso.co.rs/vesti/drustvo/1480059/preminuo-ranko-bugarski|accessdate=14 August 2024|publisher=Espreso|date=13 August 2024}}</ref>
== Ọrụ na nnabata ==
ka onye ozizi, onye nkuzi na onye edemede ọ na-arụsi ọrụ ike na ngalaba nke Bekee na bụ n'ozuzu ya, ndụ na nke a na-etinye n'ọrụ, iwu mmadụ na ibe ya, Iwu na ụgwọ, na njikọ ya na, fim, ụdị na ịhụ mba n'anya, akara edere ede, okwu na edemede, okwu na bibliography, echiche ntụgharị, ihe mere eme nke 1, okwu na-agụ, okwu na-agụ, akwụkwọ edemede, edemede, akwụkwọ edemede, akwụkwọ edemede, akwụkwọ edemede, akwụkwọ edemede, akwụkwọ edemede, akwụkwọ edemede, akwụkwọ edemede, akwụkwọ edemede, akwụkwọ edemede, akwụkwọ edemede, akwụkwọ edemede, akwụkwọ edemede, 3, 3, 2, 2, 2, 2, 2, 2, 2, 2, 1, 1, 1, 2, 1, 2, 1, 2, 1, 1-ozi, na nke ndịozi. agha, akwụkwọ ozi, akwụkwọ Serbian ugbu a, akwụkwọ ozi, akwụkwọ edemede, akwụkwọ Serbian, akwụkwọ ndị ọzọ, akwụkwọ edededo, akwụkwọ edeeddara, akwụkwọ na-ede na akwụkwọ, edemede Serbian, edemede, edemede German, akwụkwọ edede, akwụkwọ edeede, akwụkwọ edede, akwụkwọ edede, akwụkwọ edede edemede Serboatị, akwụkwọ edede, akwụkwọ edemade, akwụkwọ edede, akwụkwọ, akwụkwọ. edeke, akwụkwọ ederị, akwụkwọ edede (Maka ndepụta nkọwara lee n'okpuru ebe a). Otu n'ime egwuregwu ya ma ama bụ mbụ ya na prepositions Bekee, nke a nabatara dị ka onye na-ebute ụzọ egwuregwu nke egwuregwu, echiche ya nke egwuregwu dị ka ndọtị nke Echiche Sapir-Whorf nke azụmahịa, ọrụ ya n'ịkọwa na nhọrọ a na-etinye n'iche dị ka ike na Yugoslavia na mba ụwa, echiche nke Serbo- n'asụsụ nke mba, ọrụ ya n'ịkọwa. ọrụ ọ bụ ohu ya na-adịbeghị anya na ndidi okwu na Serbian.<ref name="Kraji">{{Cite web|author=Krajišnik|first=Đorđe|date=9 July 2015|title=Jezik je jedna velika i neodoljiva misterija: intervju s Rankom Bugarskim|url=http://www.oslobodjenje.ba/kun/ranko-bugarski-lingvista-jezik-je-jedna-velika-i-neodoljiva-misterija|language=Serbo-Croatian|work=[[Oslobođenje]]|archivedate=12 July 2015|archiveurl=https://web.archive.org/web/20150712162537/http://www.oslobodjenje.ba/kun/ranko-bugarski-lingvista-jezik-je-jedna-velika-i-neodoljiva-misterija|accessdate=12 July 2015}}</ref><ref>{{Cite news|first=Igor|author=Lasić|title=Jezici ne nastaju niti nestaju političkim dekretom: intervju s Rankom Bugarskim|url=http://www.novossti.com/2013/06/ranko-bugarski-jezici-ne-nastaju-niti-nestaju-politickim-dekretom/|work=[[Novosti (Croatia)|Novosti]]|date=10 June 2013|language=Serbo-Croatian|accessdate=7 August 2014}}</ref>
[[Faịlụ:Ranko_Bugarski3.JPG|thumb|Prọfesọ Bugarski na nkuzi ya na Ljubljana banyere njirimara asụsụ 2014.]]
Ọ na-ekere òkè na ọtụtụ iri na abụọ Yugoslavia, European na ụwa nzuko, symposia na ndị ọzọ ogbako, na-emekarị dị ka onye nhazi ma ọ bụ kpọrọ plenary ọkà okwu. Ọ bụ onye nhazi agụmakwụkwọ nke ọgbakọ mba ụwa abụọ na Mahadum London na onye nchịkọta akụkọ (ya na Celia Hawkesworth) nke usoro ha: Nhazi Asụsụ na Yugoslavia (Columbus, OH: Slavica, 1992. Pp. 233. ) na Asụsụ na Ala Yugoslav ochie (Bloomington, IN: Slavica, 2. p. p. . Ọ deziela akwụkwọ akụkọ ndị ọkà mmụta na, dị ka onye ntụgharị na onye nchịkọta akụkọ, webatara ọha Yugoslavia ọrụ ụfọdụ ndị ọkà mmụta asụsụ (Chomsky, Sapir, Whorf) na usoro mmụta asụsụ nke oge a (ụda asụsụ mgbanwe-generative, sociolinguistics, psycholinguistics). N'otu oge ahụ, ọ na-eme ka ndị na-ege ntị mba ụwa mara banyere ọnọdụ asụsụ na-agbanwe agbanwe na Yugoslavia na steeti ndị ga-anọchi ya, na-elekwasị anya n'ụzọ pụrụ iche na mgbasa ọchịchị nke Serbo-Croatian. Na 2017, ọ bịanyela [[Nkwuputa N'asụsụ Dị N'Otu|aka na nkwupụta na Asụsụ nkịtị nke Croats, Serbs, Bosniaks na Montenegrin]].<ref>{{Cite web|author=Bugarski|first=Ranko|date=5 April 2017|title=Dobronameran apel javnosti (intervju vodila Sonja Ćirić)|language=Serbo-Croatian|url=http://www.vreme.co.rs/cms/view.php?id=1488752|work=[[Vreme]]|archivedate=26 August 2017|archiveurl=https://web.archive.org/web/20170826191109/http://www.vreme.co.rs/cms/view.php?id=1488752|accessdate=18 June 2017}}</ref><ref>{{Cite web|author=Bugarski|first=Ranko|date=13 April 2017|title=Deklaracija nije politička platforma (intervju vodila Mirjana Mitrović)|language=Serbo-Croatian|url=https://www.ekspres.net/drustvo/intervju-ranko-bugarski-lingvista-deklaracija-nije-politicka-platforma|work=Ekspres|archivedate=12 June 2017|archiveurl=https://web.archive.org/web/20170612203231/http://www.ekspres.net/drustvo/intervju-ranko-bugarski-lingvista-deklaracija-nije-politicka-platforma|accessdate=3 July 2017}}</ref><ref>{{Cite web|author=Bugarski|first=Ranko|date=7 May 2017|title=Mali katalog promašaja|language=Serbo-Croatian|url=http://www.danas.rs/nedelja.26.html?news_id=345109&title=Mali+katalog+proma%C5%A1aja|work=[[Danas (newspaper)|Danas]]|archivedate=14 May 2017|archiveurl=https://web.archive.org/web/20170514144000/http://www.danas.rs/nedelja.26.html?news_id=345109&title=Mali+katalog+proma%C5%A1aja|accessdate=6 January 2018}}</ref>
== Ọnọdụ ndị a ma ama ==
Onye akara na onye isi oche mbụ, Yugoslav Association of Applied Linguistics; osote onye isi oche, Association Internationale de Linguistique Appliquée (AILA); [1] Onye isi oche, Societas Linguistica Europaea (SLE); onye otu, Research Center on Multilingualism (Brussels); onye mba, Soziolinguistische Bibliographie Europäischer Länder, na akwụkwọ Sociolinguistica (Tübingen/Berlin); Council of Europe Expert on or Minority Languages (Strasbourg Regional), onye otu ụlọ, Society Society Society Studies / Berlin).
== Nsọpụrụ ndị ọzọ ==
Onye otu, Academia Scientiarum na Artium Europaea (Salzburg); [1] Onye isi ala, Union of English-Serbia; Onye isi ala, Applied Linguistics Association of Serbia; onye otudị, Association of Serbian Anglicists. A na-enye na mmemme atọ: (1) History and Perspectives of Language Study: Papers in Honor of Ranko Bugarski[2] (ed O.Mišeska Tomić, M.Radovanović), Amsterdam/Philadelphia: John Benjamins, 2000. peeji nke 305. ISBN 90-272-5; (2) Jezik, društvo, saznanje - Profesoru Ranku Bugarskom od__wol____wol____wol__ [Asụsụ, Society, Cognition: Maka Prọfesọ Ranko Bugarski sitere na Studentsmụ akwụkwọ ya] (ed D.Klikovac, K.Rasulić), Beograd: Filološki fakultet, 2003 nke IS , 200 . 86-80267-67-8; (3) Jezik u upotrebi - primenjena lingvistika u čast Ranku Bugarskom/Language in Use: Applied Linguistics in Honor of Ranko Bugarski (ed. V.Vasić), Novi Sad/Beograd: Društvo za primenjenu lingejivistiku Srbije,13.8, wdg. <nowiki>ISBN 978-86-6065-068-1</nowiki> (asụsụ abụọ Serbian/Croatian na Bekee). Akwụkwọ ya bụ Jezik na lingvistika (1972) na Jezik u viervu (1986) enwetala ihe nrite kwa afọ, na 2011 e nyere ya aha "Vitez (?) [Knight of his calling] site na NGO League of Experts-LEX.
== Akwụkwọ ndị e bipụtara ==
Ọtụtụ n'ime iri na abụọ mbụ nke ụlọ obibi akwụkwọ dị iche iche bipụtara, mgbe nke ahụ gasịrị, ha niile jikọtara ọnụ na mbipụta nke Ranko Bugarski's Selected Works (Belgrade: Čigoja štampa/XX vek, 1996-1997):
* <''i'' id="mwgw">Predlozi over, under, above, below i under u savremenom Ingleskom jeziku [The prepositions over, under (n'elu, ''n'okpuru'' na n'okpuru n'asụsụ Bekee nke oge a] (1969, 2nd ed. 1996). Pp. vi+331. ID=47287308. /Ph.D. edemede, na nchịkọta Bekee / .
* ''Jezik na lingvistika'' [Asụsụ na asụsụ] (1972, 4th ed. 2003). peeji nke 301. ID=49205772.
* Lingvistika o sexoeku [Linguistics on man] (1975, 3rd ed. 1996). peeji nke 218. ID=48322828.
* Jezik u Popvu [Asụsụ n'ime ọha mmadụ] (1986, 3rd ed. 2004). peeji nke 261. ID=49207052.
* Lingvistika u primeni [Asụsụ na itinye n'ọrụ] (1986, 3rd ed. 2007). peeji nke 216. ID=48473612.
* Uvod u opštu lingvistiku [Introduction to general linguistics] (1989, 8th ed. 2013). peeji nke 269. ID=48323084.
* Ka maidenvu lingvistike [Towards unity in linguistics] (1997). peeji nke 284. ID=56979468.
* Jezik u kontekstu [Asụsụ dị n'ihe gbara ya gburugburu] (1997). peeji nke 298. ID=57560588.
* ''Jezici'' [Asụsụ] (1993, 6th ed. 2010). peeji nke 144. [[ISBN (identifier)|ISBN]] [[Special:BookSources/978-86-7558-757-6|978-86-7558-757-6]]. /Nsụgharị Macedonian, Skopje, 2001/.
* Pismo [Writing] (1996, mbipụta nke atọ 2010). peeji nke 190. [[ISBN (identifier)|ISBN]] [[Special:BookSources/978-86-7558-641-8|978-86-7558-641-8]]. /Nsụgharị Macedonian, Skopje, 2001/.
* ''Jezik od mira do rat'' [Asụsụ site na udo ruo agha] (1994, 3rd ed. 1997). peeji nke 142. ID=529292. /Nsụgharị Grik, Athens, 2011/.
* Jezik u Popvenoj krizi [Asụsụ na nsogbu mmekọrịta mmadụ na ibe ya] (1997). peeji nke 168. ID=57789708.
Akwụkwọ itoolu ọzọ sochiri usoro a, ha niile ma e wezụga nke ikpeazụ na ndepụta nke Biblioteka XX vek nke Belgrade bipụtara:
* Lica jezika - sociolingvističke teme [Ihe omuma nke asụsụ: Isiokwu Sociolinguistic] (2001, 2nd ed. 2002). peeji nke 246. [[ISBN (identifier)|ISBN]] [[Special:BookSources/86-81493-80-9|86-81493-80-9]].
* Nova lica jezika - sociolingvističke teme<ref name="Kordic">{{Cite journal|author=Kordić, Snježana|authorlink=Snježana Kordić|title=Jezik i nacionalizam: recenzija knjige Ranka Bugarskog, ''Nova lica jezika''|url=http://bib.irb.hr/datoteka/446278.rec_BUGARSKI.PDF|language=Serbo-Croatian|journal=Književna republika|volume=1|issue=9–10|pages=224–228|year=2003|issn=1334-1057|accessdate=2 October 2014}}</ref> [Akụkụ ọhụrụ nke asụsụ: Isiokwu Sociolinguistic] (2002, 2nd ed. 2009). peeji nke 262. [[ISBN (identifier)|ISBN]] [[Special:BookSources/978-86-7562-014-3|978-86-7562-014-3]].
* ''Žargon - lingvistička studija'' [Slang: A linguistic study] (2003, 2nd ed. 2006). peeji nke 295. [[ISBN (identifier)|ISBN]] [[Special:BookSources/86-7562-056-X|86-7562-056-X]].
* Jezik i kultura [Asụsụ na ọdịbendị] (2005). peeji nke 288. [[ISBN (identifier)|ISBN]] [[Special:BookSources/86-7562-040-3|86-7562-040-3]].
* Evropa u jeziku [Europe n'asụsụ] (2009). peeji nke 246. [[ISBN (identifier)|ISBN]] [[Special:BookSources/978-86-7562-085-3|978-86-7562-085-3]].
* [Asụsụ na njirimara] (2010). peeji nke 279. [[ISBN (identifier)|ISBN]] [[Special:BookSources/978-86-7562-093-8|978-86-7562-093-8]].
* ''Site n'ikwu ya n'ụzọ dị mfe'', ọ bụ n'ikuku ka a na-asụ ya n'asụsụ. peeji nke 278. [[ISBN (identifier)|ISBN]] [[Special:BookSources/978-86-7562-103-4|978-86-7562-103-4]].
* Sarmagedon u Mesopotamaniji - leksičke skrivalice [Sarmageddon na Mesopotamania: Lexical blends] (2013). peeji nke 207. [[ISBN (identifier)|ISBN]] [[Special:BookSources/978-86-7562-110-2|978-86-7562-110-2]].
* ''Selektivna sociolingvistička bibliografija: SFRJ/SRJ-SCG/Srbija, 1967-2007'' [Selective sociolinguistic bibliography of Yugoslavia/Serbia, 1967-2007] (2009). Beograd: Narodna biblioteka Srbije. peeji nke 124. [[ISBN (identifier)|ISBN]] [[Special:BookSources/978-86-7035-203-2|978-86-7035-203-2]].
=== Ihe atụ nke isiokwu na isiakwụkwọ akwụkwọ ===
== Hụkwa ==
* Ndepụta nke ndị otu European Academy of Sciences and Arts
* Asụsụ Serbo-Croatian
* Societas Linguistica Europaea
== Ihe odide ==
{{Reflist|30em}}
== Ịgụ ihe ọzọ ==
* Festschrifts atọ ahụ niile nwere ozi gbasara ndụ na ọrụ Ranko Bugarski. Otú ọ dị, otu isi iyi kachasị mma bụ akwụkwọ nta na-eso ọrụ ya ahọpụtara, nke nwere nkọwa zuru ezu nke akụkọ ndụ na akwụkwọ zuru ezu nke ihe karịrị 500 na mbipụta nke asatọ ugbu a:''Bibliografija uz Sabrana de la'' (osmo, dopunjeno izdanje), Beograd: Čigoja štampa/XX vek, 2013, peeji nke 63.
== Njikọ mpụga ==
* [https://www.scribd.com/doc/234898782/Zbornik-Ranko-Bugarski Akụkọ ndụ na akwụkwọ nke Ranko Bugarski] (n'asụsụ Serbo-Croatian)
* Works by or about Ranko BugarskinaEbe Ndebe Ihe Ochie n'Intanet
* Works by Ranko BugarskinaỌ́bá Akwụkwọ mepere emepe
* Ranko BugarskinaỌ́bá Akwụkwọ nke Congress
* Literature by and about Ranko Bugarskin'imeỌ́bá Akwụkwọ Mba GermanyNdepụta
* 2012 Vidio Ranko Bugarski na (n'asụsụ Serbo-Croatian)
[[Òtù:Onye édémédé akwukwọ]]
[[Òtù:Ndị bịanyere aka na Nkwupụta N'asụsụ Dị N'Otu]]
sejut80enhkgb1m3fu35b6yxi063n84
Jasna Diklić
0
56693
629056
450535
2026-04-07T04:53:11Z
~2026-21389-21
61055
Òtù
629056
wikitext
text/x-wiki
[[File:Jasna Diklic.jpg|thumb|Jasna Diklić]]
Jasna Diklić ( ọrịa na Machị 8, 1946) bụ onye na-eme ihe nkiri na ihe nkiri Ndị Bosnia. Egwuregwu ya na Sarajevo. Nne ya bụkwa onye na-eme ihe nkiri na onye na-ahụ ụmụ bebi. Ahụmahụ ihe nkiri mbụ Diklić nkiri na ụlọ ihe nkiri nke MESS Festival, mgbe nke ahụ ofufe ọ gara n'ihu na-amụ ime ihe nkiri na Ngalaba nke Performing Arts na Sarajevo.<ref>{{Cite web|url=http://www.magazinaura.net/content/view/395/54/|title=Magazin Aura : Secret of my Beauty - Jasna Diklic (in Bosnian) [cited April 13, 2012]|accessdate=April 13, 2012|archiveurl=https://web.archive.org/web/20080725164136/http://www.magazinaura.net/content/view/395/54/|archivedate=July 25, 2008}}</ref>
Ọ bụ ọrụ na Banja Luka's National Theatre na 1969. N'oge na-akpa anya mgbe nke ahụ mma, obere ụlọ ihe nkiri Sarajevo nke a mara ugbu a dị ka Kamerni Teatar were ya n'ahụ.<ref>{{Cite web|url=http://www.kamerniteatar55.ba/ansambl/diklic.htm/|title=Kamerni Teatar 55: Jasna Diklic (in Bosnian) [cited April 13, 2012]|accessdate=April 13, 2012|archiveurl=https://web.archive.org/web/20100301194720/http://www.kamerniteatar55.ba/ansambl/diklic.htm|archivedate=March 1, 2010}}</ref>
Ọ pụtara n'ihe karịrị otu narị na iri ise na ihe nkiri. O ritere ọtụtụ ihe nrite maka ọrụ ya ma bụrụ otu n'ime ndị guzobere The Sarajevo War Theatre . <ref>{{Cite web|url=http://www.dnevniavaz.ba/lifestyle/kultura/38602-jasna-diklic-dobitnica-teatarske-nagrade-za-zivotno-djelo-umjetnici-trebaju-da-pokazu-stav.html/|title=Dnevni Avaz Online: Jasna Diklic, Lifetime Achievement Award Winner (in Bosnian) [cited April 13, 2012]|accessdate=April 13, 2012|archiveurl=https://web.archive.org/web/20110812005323/http://www.dnevniavaz.ba/lifestyle/kultura/38602-jasna-diklic-dobitnica-teatarske-nagrade-za-zivotno-djelo-umjetnici-trebaju-da-pokazu-stav.html|archivedate=August 12, 2011}}</ref>
N'afọ 2017, ọ bịanyere [[Nkwuputa N'asụsụ Dị N'Otu|aka na njem na Asụsụ Ndị Croatia, Serbia, Bosnia Ndị Montenegro]].<ref>{{Cite web|title=Deklaracija o zajedničkom jeziku|url=https://jezicinacionalizmi.com/lista-potpisnika/|accessdate=2024-05-21|work=Jezici i nacionalizmi}}</ref>
== Ihe nkiri ==
* Kriza (usoro ihe omume TV)
* Ndị Gypsy nke Shanghai
* Lud, zbunjen, normalan (usoro ihe omume TV)
* Belvedere
* Dị ka A ga-asị na Anọghị M
* Krv nije voda (usoro ihe omume TV)
* Pecat (ihe nkiri TV)
* Ritam zivota
* Duhovi Sarajeva
* Viza za Destiny (usoro ihe omume TV)
* Eluigwe n'elu Ala
* Ahụ Ndị Dị Nri
* Crna hronika (usoro ihe nkiri TV)
* Viza za buducnost: Novogodisnji pụrụ iche (ihe nkiri TV)
* Fuse
* Nkwughachi
* Viza za buducnost: Novogodisnji pụrụ iche (ihe nkiri TV)
* Strijelac (ihe nkiri TV)
* Okirikiri Zuru Okpu
* Ọnụahịa Sarajevske (usoro ihe nkiri TV)
* Zagubljen__hau____hau____hau__ (TV series)
* Ada m
* Brisani space (ihe nkiri TV)
* Vatrogasac (ihe nkiri TV)
* Rascereceni (ihe nkiri telivishọn)
* Onye Ọzụzụ Atụrụ
* Udji, mkpara ako
== Ihe odide ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* {{IMDb name|0226701}}
[[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]]
[[Òtù:Ndị bịanyere aka na Nkwupụta N'asụsụ Dị N'Otu]]
1fwp1ulxee357qq4t34lh7m094nte18
Stevan Filipović
0
56699
629060
201618
2026-04-07T05:28:13Z
~2026-21389-21
61055
Òtù
629060
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox person|image=|caption=|name=Stevan Filipović|native_name=Стеван Филиповић|native_name_lang=sr-Cyrl|birth_date={{birth year and age|1981}}|birth_place=[[Belgrade]], [[Socialist Republic of Serbia|SR Serbia]], [[Socialist Federal Republic of Yugoslavia|SFR Yugoslavia]]|death_date=|death_place=|othername=|alma_mater=[[Faculty of Dramatic Arts, University of Arts in Belgrade|University of Arts in Belgrade]]|occupation={{hlist|Editor|director|lecturer}}|years active=2002–present}}
Stevan Filipovћ (Serbian Cyrillic: Стеван Филиповић; ọrịa n'afọ 1981) bụ Onye nchịkọta ihe nkiri, onye nduzi na onye nkuzi na Serbia.[1] A mara ya nke ọma maka ihe ịga nke ọma ya, dị ka Šejtanov ratnik (2006), Skinning (2010) na Next to Me (2015), a mara ya maka igosi ndị mmadụ na ibe ya site na ihe efu.[2] Na mgbakwunye na ọrụ okike ya, Filipović jere ozi dị ka onye nkuzi na klas nke onye na-eme ihe nkiri Mirjana Karanović na Mahadum nka na Belgrade n'etiti afọ 2012 na 2014. [2] N'ikpeazụ, ọ ihe ị mere ihe ndị bụ isi nke ike anya na postproduction ike na Mahadum.<ref name="Akademija Umetnosti">{{Cite news|url=https://akademijaumetnosti.edu.rs/profesori-i-saradnici/stevan-filipovic/|title=Akademija Umetnosti: Filip Stevanović|publisher=[[University of Arts in Belgrade]]|work=akademijaumetnosti.edu.rs|accessdate=December 23, 2021|language=sr}}</ref>
Ọ natara ọtụtụ otuto mba yana nke mpaghara, gụnyere nnukwu ihe nrite na Pula Film Festival.
Na Disemba 2021, Filipovic nọmba n'ihu ọha dị ka onye otu LGBT+ +. <ref>{{Cite news|url=https://rs.n1info.com/showbiz/stevan-filipovic-se-javno-autovao-ne-postoji-nijedan-deo-mene-kojeg-se-stidim/|title=Stevan Filipović se javno autovao: Ne postoji nijedan deo mene kojeg se stidim|publisher=[[N1 (TV channel)|N1]]|work=rs.n1info.com|date=December 2, 2021|accessdate=December 23, 2021|language=sr}}</ref>
== Ihe nkiri ndị a họọrọ ==
* ''Šejtanov ratnik'' (2006)
* ''Akpụkpọ anụ'' (2010)
* ''Urgentni centar'' (2014-15); 3 episodes
* ''N'akụkụ m'' (2015)
* ''Ezigbo Nwunye'' (2016)
* ''N'akụkụ m The Musical''
* Isiokwu: Akụkọ Agha kpakpando (2019)
* Na-esote Gị (2023)
* Na-esote Anyị (2024)
== Ihe nrite ndị a họọrọ ==
{| class="wikitable sortable plainrowheaders"
|+
! scope="col" |Ihe nrite
! scope="col" |Afọ
! scope="col" |Onye natara ya
! scope="col" |Ụdị
! scope="col" |Nsonaazụ
! class="unsortable" scope="col" |Ref.
|-
! rowspan="3" scope="row" |Ememme Ihe nkiri Mba Nile
| rowspan="3" |2016
| rowspan="3" |Next to Me
|Ihe nrite ndị ọka ikpe - Ihe nkiri kacha mma| {{Won}}
| rowspan="7" style="text-align:center;" |<ref name="Akademija Umetnosti">{{Cite news|url=https://akademijaumetnosti.edu.rs/profesori-i-saradnici/stevan-filipovic/|title=Akademija Umetnosti: Filip Stevanović|publisher=[[University of Arts in Belgrade]]|work=akademijaumetnosti.edu.rs|accessdate=December 23, 2021|language=sr}}<cite class="citation news cs1 cs1-prop-foreign-lang-source" data-ve-ignore="true">[https://akademijaumetnosti.edu.rs/profesori-i-saradnici/stevan-filipovic/ "Akademija Umetnosti: Filip Stevanović"]. ''akademijaumetnosti.edu.rs'' (in Serbian). [[University of Arts in Belgrade]]<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">December 23,</span> 2021</span>.</cite>
[[Category:CS1 Serbian-language sources (sr)]]</ref>
|-
|Ihe nrite ndị ọka ikpe - Ihe omume Mba| {{Won}}
|-
|Ihe nrite FEDEORA| {{Won}}
|-
! rowspan="2" scope="row" |Grossmann Fantastic Film and Wine Festival
|2006
|Šejtanov ratnik
|Ihe nrite Hudi Mačak| {{Won}}
|-
|2010
|Skinning
|Nkwupụta pụrụ iche nke ndị ọka ikpe| {{Won}}
|-
! scope="row" |Ememme Ihe nkiri Pula
|2015
|Next to Me
|Golden Arena| {{Won}}
|-
! scope="row" |Emume Ihe nkiri Sarajevo
|2015
|Next to Me
|Ihe nrite maka ndị na-ege ntị| {{Won}}
|-
! scope="row" |Emume Ihe nkiri Fantastique nke Mba Nile nke Menton
|2020
|Breaking Point: A Star Wars Story
|Ihe nrite pụrụ iche nke ndị ọka ikpe| {{Won}}
|<ref>{{Cite web|url=https://www.festival-film-fantastique.com/|title=Festival Film Fantastique|accessdate=1 September 2022}}</ref>
|-
|}
== Ọrụ ndị e mere n'oge na-adịbeghị anya ==
N'afọ 2017, Stevan Filipović bịanyere [[Nkwuputa N'asụsụ Dị N'Otu|aka na ịhụnanya maka ndị nke Croatia, Ndị Serbia, Ndị Bosnia na Ndị Montenegro]].<ref>{{Cite web|title=Deklaracija o zajedničkom jeziku|url=https://jezicinacionalizmi.com/lista-potpisnika/|accessdate=2024-05-21|work=Jezici i nacionalizmi}}</ref>
== Ihe odide ==
{{Reflist}}
[[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]]
[[Òtù:Onye édémédé akwukwọ]]
[[Òtù:Ndị bịanyere aka na Nkwupụta N'asụsụ Dị N'Otu]]
dx9y1ib88a63aymfs8c1ov1ohkw3qnj
Jasmila Žbanić
0
56710
629050
393315
2026-04-07T04:35:52Z
~2026-21389-21
61055
Òtù
629050
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
{{Infobox person|name=Jasmila Žbanić|image=Jasmila Zbanic KVIFF.jpg|caption=Žbanić in 2010|birth_date={{Birth date and age|1974|12|19|df=y}}|birth_place=[[Sarajevo]], [[SR Bosnia and Herzegovina]], SFR Yugoslavia|occupation={{hlist|Film director|screenwriter|producer}}|yearsactive=1998–present|spouse=Damir Ibrahimović|children=1}}
Jasmila Žbanić (bsbs [jasmǐla ʒbǎːnitɕ];akpa na 19 Disemba 1974) bụ onye ihe nkiri nkiri Bosnian, onye edemede na onye na-ahụ ihe. bsƆ natala ọtụtụ otuto, nhọpụta pụta maka Academy Award na BAFTA Awards. Žbanić enwetala Golden Bear na Berlin Film Festival ma họpụta maka Golden Lion na Venice Film Festival.
A mara ya maka ide ma duzie ihe nkiri agha nke 2020 Quo Vadis, Aida?Ọ̀ Bụ Vadis, Aida?, nke mere ka a họpụta ya maka onyinye Academy maka ihe nkiri nkiri mba ọzọ kacha mma, ngosi BAFTA maka ihe nkiri kacha mma na- akwụkwọ n'asụsụ Bekee na onyinye BAFTA nke kacha mma..
== Oge ọ malitere ==
A match Žbanić na Sarajevo na 19 Disemba 1974 n'ihe Bosniak. Žbanić gara ụlọ akwụkwọ dị n'Ika ahụ tupu ọ gaa Academy of Performing Arts na Sarajevo, ebe ọ akara akara akara.[1] Ọ dị ọrụ nwa oge na United States dị ka onye na-eme ihe nkiri na Vermont-based Bread and Puppet Theater na dị ka onye clown na ụlọ ọrụ Lee De Long. N'afọ 1997, o sere otu ndị na-ese ihe "Deblokada" wee malite ime ihe nkiri na ihe nkiri dị njọ.. <sup class="noprint Inline-Template Template-Fact" style="white-space:nowrap;">[''[[wikipedia:Tinye edensibịa|<span title="This claim needs references to reliable sources. (February 2024)">citation needed</span>]]'']</sup>
== Ọrụ ==
[[Faịlụ:Jzbanic.JPG|áká_ịkẹngạ|thumb|200x200px|Žbanić na Sarajevo Film Festival na 2007]]
Mgbe ọ la mfe Bosnia na Herzegovina, o òtù òtù ndị na-ese ihe "Deblokada" (nke "de-blocking".) [1] Site na Deblokada, Žbanić dere ma ọtụtụ ihe ngosi, ihe osise vidio, na ihe nkiri dị ike. A hụla ọrụ gburugburu ụwa, igodo ya na mmemme ihe nkiri ma ya n'ihe ngosi dịka Manifesta 3 na Slovenia na 2000, Kunsthalle Fridericianum na Kassel na 2004, na Istanbul Biennale na 2003.[1] ọnụ ahụ, o meela ihe nkiri ndị a nabatara nke ọma.
Ihe nkiri ya nke afọ 2006 bụ Grbavica, meri Golden Bear na 56th Berlin International Film Festival, [1] Grand Jury Prize na International Feature Competition Festival na 2006, e mere ihe nrite European Best Film na onye na-eme ihe nkiri Europe kacha mma na 2006. [2] Ihe nkiri ya nke 2010 na-egosi na ihe nkiri nke Europe kacha mma na 2006. eto bi na Sarajevo, egwu na 60th Berlin International Film Festival. <ref name="Today's Zaman">{{Cite news|title='Na Putu': a sublime film of compassion by Jasmila Zbanic|url=http://www.todayszaman.com/newsDetail_getNewsById.action;jsessionid=B7D252A34E560D336AC546E996640000?newsId=207049|work=Today's Zaman|accessdate=25 March 2012}}</ref><ref name="hollywoodreporter">{{Cite news|url=http://www.hollywoodreporter.com/hr/content_display/world/news/e3ia2f06c2856f58e40c10467f764372a0c|title=Hollywood Reporter: Berlin festival unveils full lineup|accessdate=7 February 2010|work=hollywoodreporter.com}}</ref>
Ihe nkiri agha nke Žbanić nke afọ 2020 Quo Vadis, Aida? Award Audience Award na 50th International Film Festival Rotterdam, Best International Film Award na 2021 Gothenburg Film Festival, [1] see na 77th Venice International Film Festival [2] ma merie Best International Film Awards na 36th Independent Spirit Awards. Ọzọkwa, na Machị 2021, ihe nkiri nkiri ahụ maka Best Film Not in the English Language na Žbanić ihe maka Best Director na 74th British Academy Film Awards . [4] Na 15 Machị 2021, ihe nkiri ihe nkiri Žbanić maka Best International Feature Film na 93rd Academy Awards. [5] Na 34th European Film Awards nke emere na Disemba 2021, Quo Vadis, Aida? meri Ihe nrite maka ihe nkiri kacha mma. [6] Ọzọkwa, Žbanić meri Onyinye maka Onye nduzi kacha mma na onye na-eme ihe nkiri Jasna Đuričić meri Ihe nrite maka onye na-eme ihe nkiri kacha mma n'otu onunu ahụ..<ref>{{Cite web|url=https://europeanfilmawards.eu|title=European Film Awards|work=europeanfilmawards.eu|date=11 December 2021|accessdate=12 December 2021}}</ref>
== Isiokwu na ihe odide ==
Žbanić ihe na ihe nkiri ya na-emetụta ndị Bosnia na Herzegovina. Ọ na-ekwu na ọ na-eji ihe nkiri ihe nkiri na nsogbu na-ekwu ndụ ya. [1] Žbanić na-agba mbọ ihe odide ndị na- foto "ọcha na ọcha", dị ka ndị mmadụ n'ezie echiche ndị dị mfe.[1] Ọ naghị enwe ndị senti na ndị dike siri ike, mana ndị nwere ike ike ma nwee obi ike ma na-anabata ihe.[1] N'afọ 2017, Žbanić bịanyere [[Nkwuputa N'asụsụ Dị N'Otu|aka na njem maka ndị Croatia, Serbia, Bosnia Ndị Montenegro]].<ref>{{Cite web|author=Derk|first=Denis|title=Donosi se Deklaracija o zajedničkom jeziku Hrvata, Srba, Bošnjaka i Crnogoraca|language=Serbo-Croatian|url=http://www.vecernji.hr/hrvatska/deklaracija-o-zajednickom-jeziku-iz-zagreba-donosi-se-30-ozujka-u-sarajevu-1159142|pages=6–7|date=28 March 2017|archivedate=20 September 2017|archiveurl=https://web.archive.org/web/20170920235101/https://www.vecernji.hr/vijesti/deklaracija-o-zajednickom-jeziku-iz-zagreba-donosi-se-30-ozujka-u-sarajevu-1159142|accessdate=5 June 2019}}</ref>
== Ihe nkiri ==
=== Ihe nkiri ===
{| class="wikitable sortable"
!Afọ
!Ihe nkiri
!Onye nduzi
!Onye edemede
!Onye na-emepụta ya
!Tomato rere ure
!Ihe Ndị Na-egosi Ihe Ndị Dị Oké Mkpa
|-
|-
|1995
|''Akụkọ ndụ''|{{yes}}|{{yes}}|{{no}}
|
|
|-
|1997
|''Ọ bụrụ na ị na-eme ihe ọchị''|{{yes}}|{{yes}}|{{no}}
|
|
|-
| rowspan="2" |1998
|''Noć je, my sketlimo''|{{yes}}|{{yes}}|{{yes}}
|
|
|-
|''Ljubav m...''|{{yes}}|{{yes}}|{{no}}
|
|
|-
|2000
|''Ụgbọ ala rọba uhie''|{{yes}}|{{yes}}|{{yes}}
|
|
|-
| rowspan="2" |2003
|''Sjećaš li na Sarajeva''|{{yes}}|{{yes}}|{{no}}
|
|
|-
|''Foto ndị si na Corner''|{{yes}}|{{yes}}|{{no}}
|
|
|-
|2004
|''Ụbọchị ọmụmụ''|{{yes}}|{{yes}}|{{no}}
|
|
|-
|2006
|''Grbavica''|{{yes}}|{{yes}}|{{no}}
|98%<ref>{{Cite web|url=https://www.rottentomatoes.com/m/grbavica|title=Grbavica|date=2006|publisher=rottentomatoes.com|accessdate=8 March 2021}}</ref>
|71%<ref>{{Cite web|url=https://www.metacritic.com/movie/grbavica-the-land-of-my-dreams|title=Grbavica|date=2007|publisher=metacritic.com|accessdate=8 March 2021}}</ref>
|-
|2010
|''N'Ụzọ''|{{yes}}|{{yes}}|{{no}}
|
|
|-
|2013
|''Maka Ndị Na-enweghị Ike Ịkọ Akụkọ''|{{yes}}|{{yes}}|{{yes}}
|
|
|-
| rowspan="2" |2014
|''Otu Ụbọchị Na Sarajevo''|{{yes}}|{{no}}|{{yes}}
|
|
|-
|''Àgwàetiti Ịhụnanya''|{{yes}}|{{yes}}|{{no}}
|
|
|-
|2017
|''Ụmụ nwoke anaghị akwa ákwá''|{{no}}|{{no}} |{{yes}}
|
|
|-
|2020
|''Ọ̀ Bụ Vadis, Aida?''|{{yes}}|{{yes}} |{{yes}}
|100%<ref>{{Cite web|url=https://www.rottentomatoes.com/m/quo_vadis_aida|title=Quo Vadis, Aida?|date=2020|publisher=rottentomatoes.com|accessdate=8 March 2021}}</ref>
|97%<ref>{{Cite web|url=https://www.metacritic.com/movie/quo-vadis-aida|title=Quo Vadis, Aida?|date=2021|publisher=metacritic.com|accessdate=8 March 2021}}</ref>
|}
=== Telivishọn ===
== Onyinye ==
{| class="wikitable"
!Afọ
!Njikọ
!Ụdị
!Ọrụ
!Nsonaazụ
!Ref.
|-
|1998
|Emume Ihe nkiri Sarajevo
|Ihe nrite pụrụ iche
|''Noć je, my sketlimo''|{{Won}}
| rowspan="17" |<ref>{{Cite web|url=https://www.imdb.com/name/nm1120092/awards?ref_=nm_awd|title=Jasmila Žbanić awards|accessdate=10 February 2021|language=en|work=IMDb}}</ref>
|-
|2003
|ZagrebDox
|Nnukwu stampụ
|''Foto ndị si na Corner''|{{Won}}
|-
| rowspan="4" |2006
| rowspan="3" |Emume Ihe nkiri Mba Nile nke Berlin
|Anụ bear ọlaedo
| rowspan="4" |''Grbavica''|{{Won}}
|-
|Ihe nrite nke Ndịikpe Jikọrọ Aka|{{Won}}
|-
|Ihe nrite Peace Film|{{Won}}
|-
|Emume Ihe nkiri Sarajevo
|Ihe nrite Ivica Matić|{{Won}}
|-
|2010
|Emume Ihe nkiri Mba Nile nke Berlin
|Anụ bear ọlaedo
|''N'Ụzọ''|{{Nom}}
|-
|2020
|Venice International Film Festival
|Ọdụm Ọlaedo
| rowspan="10" |''Ọ̀ Bụ Vadis, Aida?''|{{Nom}}
|-
| rowspan="9" |2021
|Emume ihe nkiri mba ụwa nke Rotterdam
|Ihe nrite nke ndị na-ege ntị|{{Won}}
|-
|Emume ihe nkiri Gothenburg
|Ihe nrite nke ihe nkiri mba ụwa kacha mma|{{Won}}
|-
|Onyinye Mmụọ Onwe Ya
|Ihe nkiri mba ụwa kacha mma|{{Won}}
|-
| rowspan="2" |Ihe nrite British Academy Film
|Onye nduzi kacha mma|{{Nom}}
|-
|Ihe nkiri kacha mma Ọ bụghị n'asụsụ Bekee|{{Nom}}
|-
|Ihe nrite Academy nke 93
|Ihe nkiri mba ụwa kacha mma|{{Nom}}
|-
| rowspan="3" |Ihe nrite European Film Awards
|Ihe nkiri Kasị Mma|{{Won}}
|-
|Onye nduzi kacha mma|{{Won}}
|-
|Onye edemede kacha mma|{{Nom}}
|}
== Ihe odide ==
{{Reflist|2}}
== Njikọ mpụga ==
* {{IMDb name|1120092|Jasmila Žbanić}}
* [https://web.archive.org/web/20070202012632/http://www.danas.org/programi/magazin/jut27/2004/04/20040418071051.asp 2004 Ajụjụ ọnụ na Žbanić] (n'asụsụ Bosnian)
[[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]]
[[Òtù:Ndị bịanyere aka na Nkwupụta N'asụsụ Dị N'Otu]]
6vgdoas3ecymw0oyx62w7k8u15kvxdu
Bojana Vunturišević
0
56724
629040
538268
2026-04-07T04:12:24Z
~2026-21389-21
61055
Òtù
629040
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
<ref name="June 2021">{{Cite web|url=https://nova.rs/zabava/showbiz/vunturisevic-zasto-ne-odustajem-od-borbe-za-bolju-srbiju/|title=Vunturišević: Zašto ne odustajem od borbe za bolju Srbiju|work=[[Nova S|Nova.rs]]|author=Jovović, P.|date=9 June 2021|accessdate=27 February 2023|language=Sr}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.danas.rs/kultura/tebi-seansa-meni-renesansa-ove-zene-stoje-iza-trenutno-najpopularnijeg-stiha-domace-muzike/|title="Tebi seansa, meni renesansa": Ove žene stoje iza trenutno najpopularnijeg stiha domaće muzike|work=[[Danas (newspaper)|Danas]]|date=21 November 2022|accessdate=21 February 2023|language=sr}}</ref> Bojana Vunturišević (Serbian_Cyrillic_alphabet" id="mwCw" rel="mw:WikiLink" title="Serbian Cyrillic alphabet" typeof="mw:Transclusion">Serbian Cyrillic: Boјана Вунтуришев 6 Maagụ) onye bụ na nna egwu-8 Machị 19 na egwu; na-ede egvu na Serbia mpaghara, dị ka Nataša Bekvalac, Sara Jo, Senidah na Franka.
== Ọrụ ==
=== Mmalite ya na ndị otu egwu ===
Vunturišević egwu ọrụ egwu ya dị ka onye otu egwu egwu The Root Out na MistakeMistake . [1] Ọka ewu ewu n'ụdị Svi na pod!, nke e sere na 2007. [2] Mgbe ọ weputara abọm abụọ ya na ndị otu ahụ: Prvi (2011) na Mladost (2014), o ihe dị iche ọrụ n'onwe ya na 2015.
=== Ọrụ onwe onye ===
N'abụ iri abụọ na otu n'imenịma n'afọ 2017, Vunturišević ካርዶች abɔm izizi ya a ma bụ Daljine n'okpuru Mascom Records. Otu "Kese, etikete" bu ya ụzọ.[1][2] Dị ka njem nke njem album ya, o mere egwu na Belgrade Youth Center na 19 Mee 2018. [3] Na June n'afọ sochirinụ, Vunturišević akụkọ imekọ ihe ọnụ na Bassivity Digital nke o nwere "Proma Listen".[4] E mechara egwu egwu ahụ na "Mili mili" nke Sara Jo, nke Vunturišević dere, site na ụlọ ọrụ Tim Drum Music (TDM). Mgbe ụnwanyị abụọ gachara, o kwuru na TDM, nke ike ekiri anya ikike nwebisiinka ya, leghaara egwu ya anya ma ọrụ ya na Mascom Records, onye ụlọ ọrụ ahụ na-azụ.[5] N'ihi nsogbu iwu, Vunturišević wepụrụ onwe ya n'ịtọ hapụ egwu ruo mgbe ya na TDM ruru njọ na Machị 2020 wee kewaa ụzọ ya na Mascom.
Na September 2022, Vunturišević ọdịnaya ọrụ na Tašmajdan Hall n'oge mmemme EuroPride, nke Belgrade akwụkwọ.[1] Na 11 Febụwarị 2023, ọ tara abum nke abụọ ya bụ Ljubav n'okpuru Bassivity Digital . Ọ nri egwu atọ: "Money" (2021), "Madrina" na egwu aha (2022). [2] Iji kwalite abom ahụ, Vunturišević mere ihe ngosi ngosi a na-ere ere na Belgrade Youth Center na foto 12 na 13, 2023.<ref>{{Cite web|url=https://nova.rs/zabava/showbiz/dva-rasprodata-koncerta-bojane-vunturisevic-ljubav-koju-obozava-beogradska-publika/|title=Dva rasprodata koncerta Bojane Vunturišević: "Ljubav" koju obožava beogradska publika|work=[[Nova S|Nova.rs]]|date=12 April 2023|accessdate=13 April 2023|author=Jovović, P.|language=sr}}</ref>
== Ihe osise ==
Vunturišević na-hụ ụdị egvu ya dị ka "capitalist blues", nke sitere na nchaka nke egwu ya "Kese, etikete" nke onye mgbasa ozi egwu na onye nkatọ Serbia bụ Žikica Simić.[1] Egwú ya na-enweta sitere na indie pop, trip hop na dancehall.[2][3] N'afọ 2023, Muzika.hr debanyere aha Vunturišević na ndepụta nke ndị ụmụ anọ mba ụwa nke " inyomndị na-ahapụ akara ha na egwu mpaghara". <ref>{{Cite web|url=https://www.muzika.hr/zene-koje-ostavljaju-trag-na-glazbenoj-sceni/|title=Žene koje ostavljaju trag na glazbenoj sceni|work=Muzika.hr|date=8 March 2023|accessdate=31 March 2023|author=Šumanović, A.|language=Croatian}}</ref>
== Ndụ onwe onye ==
N'afọ 2014, Vunturišević, akụkụ akụkụ ukwe nke nke ya, nke ịse DFhor. N'afọ 2015, ọ akwụkwọ akwụkwọ na Faculty of Musical Arts na Mahadum Belgrade na nzere na nkuzi egwu.[1][2] N'afọ 2017, Vunturišević bịanyere [[Nkwuputa N'asụsụ Dị N'Otu|aka na iwu maka ndị Croatia, Serbia, Bosnia Ndị Montenegro]].
== Nkọwapụta ==
; Abọm studio
* ''Daljine'' (2017)
* ''Ljubav'' (2023)
== Nkwado ederede maka ndị omenkà ndị ọzọ ==
{| class="wikitable plainrowheaders" style="text-align:center;"
|+Ndepụta nke egwu, na ọnọdụ chaatị, na-egosi onye na-ese ihe, afọ a tọhapụrụ na aha abọm
! rowspan="2" scope="col" |Aha ya
! rowspan="2" scope="col" |Onye na-ese ihe
! rowspan="2" scope="col" |Afọ
! colspan="5" scope="col" |Ọnọdụ chaatị kachasị elu
! rowspan="2" scope="col" |Album
|-
! style="width:2.5em; font-size:85%" |AUT<br />
! style="width:2.5em; font-size:85%" |AUT<nowiki><i id="mwqw">Billb</i></nowiki><nowiki><br id="mwqg"></nowiki><br />
! style="width:2.5em; font-size:85%" |CRO<br />
! style="width:2.5em; font-size:85%" |CRO<nowiki><i id="mwuw">Billb</i></nowiki><nowiki><br id="mwug"></nowiki><br />
! style="width:2.5em; font-size:85%" |SWI<br /><ref>{{Cite web|url=http://swisscharts.com/showinterpret.asp?interpret=Senidah|title=Swisscharts.com|publisher=[[Swiss Hitparade]]|date=8 December 2019|accessdate=29 March 2023}}</ref>
|-
! scope="row" |"Ihe mkpuchi ọjọọ"
|Nataša Bekvalac
|2018
| -
| -
| -
| -
| -| rowspan="5" {{n/a|non-album singles}}
|-
! scope="row" |"Mili, mili"
|Sara Jo
|2019
| -
| -
| -
| -
| -
|-
! scope="row" |"Nkwughachi"
|Senidah
| rowspan="3" |2021
| -
| -
| -
|23
| -
|-
! scope="row" |"Ova noć"
|Franka
| -
| -
|9
| -
| -
|-
! scope="row" |"Na-aga n'ihu"
|Franka na Sara Jo
| -
| -
|38
| -
| -
|-
! scope="row" |"Behute"
|Senidah
| rowspan="5" |2022
|15
|5
| -
|1
|50
|''Za Tebe''
|-
! scope="row" |"Muškarčina"
|Sara Jo
| -
| -
| -
|12
| -| {{n/a|non-album singles}}
|-
! scope="row" |"Noćna životinje"
| rowspan="3" |Senidah
| -
| -
| -
| -
| -
| rowspan="3" |''Za Tebe''
|-
! scope="row" |"Senida"
| -
| -
| -
| -
| -
|-
! scope="row" |"Ọkwa"
| -
| -
| -
| -
| -
|-
|}
== Onyinye na nhọpụta ==
{| class="wikitable"
!Afọ
!Ihe nrite
!Ụdị
!Onye a họpụtara
!Nsonaazụ
!Ref.
|-
|2019
|Ememe Egwú
|Iwu Ọganihu
|Ya onwe ya| {{Nom}}
|<ref>{{Cite web|url=http://tracara.com/ovo-je-lista-dobitnika-regionalnih-mac-muzickih-nagrada-uzivo/|title=Ovo je lista dobitnika regionalnih MAC muzičkih nagrada|date=January 2019|work=Tracara.com|language=Serbian}}</ref>
|-
|}
== Ihe odide ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
Bojana Vunturiševićdiski naDiscogs
{{DEFAULTSORT:Vunturisevic, Bojana}}
[[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]]
[[Òtù:Ndị bịanyere aka na Nkwupụta N'asụsụ Dị N'Otu]]
dwmay0tgbuiw8ihoidu30u2prvjabng
Vladimir Veličković
0
56746
629042
363724
2026-04-07T04:16:58Z
~2026-21389-21
61055
Òtù
629042
wikitext
text/x-wiki
[[Faịlụ:Vladimir_Velickovic_(1997).png|thumb|Vladimir Veličković]]
{{Infobox person|name=Vladimir Veličković|image=Velickovic Zarko-Vijatovic (cropped 2).jpg|caption=Veličković in his studio in 2016|birth_date={{Birth date|1935|8|11}}|birth_place=[[Belgrade]], [[Kingdom of Yugoslavia]]|death_date={{Death date and age|2019|8|29|1935|8|11}}|death_place=[[Split, Croatia|Split]], Croatia|nationality=[[Yugoslavia]]n / [[Serbia]]n|alma_mater=[[University of Belgrade]]|occupation=Artist|awards=[[Herder Prize]] (1987)}}
Vladimir Veličković ( ; 11 Ọgọst 1935 – 29 Ọgọst 2019) [1] bụ onye na-ese ihe na Serbia nke nọrọ ọtụtụ oge ndụ ya na Paris..
== Akụkọ ndụ ==
Veličković akwụkwọ akwụkwọ na Faculty of Architecture na Mahadum Belgrade. Site na 1963 ruo 1966, ọ bụ onye ọbịa na ụlọ ọrụ Krsto Hegedušić na Zagreb. N'afọ 1965, e nyere ya ihe nrite na Biennale na Paris, ebe ọ kwagara n'afọ sochirinụ. Veličković ikike nlebara anya ọha na eze na 1967 site na ngosi na Galerie du Dragon na Paris, nke mere ka ọ bụrụ otu n'ime ndị na-ese ihe nke Narrative Figuration art movement. N'afọ 1983, a nchọpụta ya ka ọ bụrụ prọfesọ na École nationale supérieure des Beaux-Arts na Paris, ma ማረe ya ruo n'afọ 2000. N'afọ 1985, a nchọpụta ya ka ọ bụrụ onye otu Serbian Academy of Sciences and Arts (SANU) na Honorable doctor of science na Mahadum Kragujevac. A na-enye mgbasa ozi na-ekwu elu nke France na mpaghara mpaghara na nka, Commander of the Ordre des Arts et des Lettres. E sere ihe osise ya n'ọtụtụ mba na Europe na ihe nkiri 1951. <sup class="noprint Inline-Template Template-Fact" style="white-space:nowrap;">[''[[wikipedia:Tinye edensibịa|<span title="This claim needs references to reliable sources. (September 2016)">citation needed</span>]]'']</sup>
Kemgbe 7 Disemba 2005 ọ bụ onye otu Académie des Beaux-Arts, ngalaba nke mbụ, oche nke 7.
N'afọ 2017, ọ bịanyere [[Nkwuputa N'asụsụ Dị N'Otu|aka na akara maka akara Ndị Croatia, Ndị Serbia, Ndị Bosnia na Ndị Montenegro]].
== Ihe ngosi ndị a họọrọ ==
Veličković nwere ọtụtụ ihe ngosi onwe ya na Europe, Eshia na North America.
* Slovenj Gradec - Koroška galerija, 2012.
* [Ihe e dere n'ala ala peeji]
* Belgrade - Serbian Academy of Sciences and Arts, 2013.
* Belgrade - Zepter Muzej, 2013.
* Colmar - Ebe nka nke oge a André Malraux, 2013.
* Rijeka - Museum of Modern and Contemporary Art, 2013.
* Varna - Biennale Internationale de l'Estampe, 2013.
* Val d'Isère - Galerie Jane Griffiths, 2014.
* Strasbourg - Galerie Nicole Buck, 2014.
* Lyon - Galerie Anne-Marie na Roland Pallade, 2014.
* Kragujevac - Galerie Rima, 2014.
* Montreal - Centre d'art na 1700 La Poste, <ref>{{Cite web|url=http://1700laposte.com/vladimir-velickovic/|title=1700 la Poste}}</ref> 2015.
== Ihe odide ==
{{Reflist}}
[[Òtù:Ndị bịanyere aka na Nkwupụta N'asụsụ Dị N'Otu]]
3fbous7c5pcznya0m6x2h2hssz51av1
Nenad Veličković
0
56747
629046
201675
2026-04-07T04:25:13Z
~2026-21389-21
61055
Òtù
629046
wikitext
text/x-wiki
Nenad Veličković ( njem n'afọ 1962) bụ onye edemede na onye na-ede egwuregwu na Bosnia. Ọ bi na Sarajevo.
== Ọrụ ndị e mere n'oge na-adịbeghị anya ==
N'afọ 2017, Nenad Veličković bịanyere [[Nkwuputa N'asụsụ Dị N'Otu|aka na-eje ozi maka ndị Croatia, Serbia, Bosnia Ndị Montenegro]].<ref>{{Cite web|author=Derk|first=Denis|title=Donosi se Deklaracija o zajedničkom jeziku Hrvata, Srba, Bošnjaka i Crnogoraca|language=Serbo-Croatian|url=http://www.vecernji.hr/hrvatska/deklaracija-o-zajednickom-jeziku-iz-zagreba-donosi-se-30-ozujka-u-sarajevu-1159142|publisher=[[Večernji list]]|pages=6–7|date=28 March 2017|archivedate=20 September 2017|archiveurl=https://web.archive.org/web/20170920235101/https://www.vecernji.hr/vijesti/deklaracija-o-zajednickom-jeziku-iz-zagreba-donosi-se-30-ozujka-u-sarajevu-1159142|accessdate=5 June 2017}}</ref>
== Ihe odide ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
[[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]]
[[Òtù:Onye édémédé akwukwọ]]
[[Òtù:Ndị bịanyere aka na Nkwupụta N'asụsụ Dị N'Otu]]
mk8rkn4dt7qyvpt1cbl6ivfda0r23op
Peter Trudgill
0
56755
629041
537761
2026-04-07T04:14:35Z
~2026-21389-21
61055
Òtù
629041
wikitext
text/x-wiki
Peter Trudgill, FBA (/ ˈtrʌdɡɪl/ TRUD-gil ; na-akpa na 7 Nọvemba 1943) bụ onye Bekee na-ahụ maka ndị mmadụ na ibe ya, onye na onye edemede.
== Akụkọ ndụ ==
Mkpakọrịta Trudgill na Norwich, England, ma too n' Thorpe St Andrew . [1] Ọ gara ụlọ akwụkwọ City of Norwich site na 195. Trudgill ikike nke oge a na King's College, Cambridge wee nweta PhD na Mahadum Edinburgh na 1971.<ref>{{Cite web|author=Trudgill|first=Peter|title=Social differentiation of English in Norwich|url=https://www.era.lib.ed.ac.uk/handle/1842/16333|work=Edinburgh Research Explorer|accessdate=5 July 2017|archivedate=13 April 2018|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180413124533/https://www.era.lib.ed.ac.uk/handle/1842/16333}}</ref>
Tupu ọ bụrụ prọfesọ nke Sociolinguistics na Mahadum nke Essex ọ marmarri na Ngalaba nke Sayensị Asụsụ na Mahadum nke Reading site na 1970 ruo 1986. Ọ bụ prọfesọ nke akara Bekee na aha na Mahadum Lausanne, Switzerland, site na 1993 ruo 1998, wee gaa na Mahadim Fribourg, ebe ọ bụ ezumike na Switzerland, ebe ọ bụ ezumike bụ Switzerland. prọfesụ emeritus nke aha Bọọlụ Bekee.
Ọ bụ Prọfesọ na- ike nke Sociolinguistics na Mahadum nke East Anglia, na Norwich, England. Na 2 June 1995 ọ natara nzere doctorate nke site na Faculty of Humanities na Mahadum Uppsala, Sweden.[1] Site nzere nzere doctorate site na UEA; Mahadum La Trobe, Melbourne; Mahadume Patras, Gris; Mahadim Murcia, Spain; Mahadum Lublin, Poland; na Mahadum British Columbia, Vancouver, Canada.
Ọ bụ ọrụ na Britain, Gris na Norway, ma eserese ihe n'ọtụtụ mba Europe, Canada, United States, Colombia, Australia, New Zealand, India, Thailand, Hong Kong, Fiji, Malawi na Japan. Peter Trudgill abụwo onye isi oche nke Friends of Norfolk Dialect society mmekọrịta e malitere ya na 1999. [1] ma na-enye aka na kọlụm mgbe niile na ihe na-enye na Europe na akwụkwọ akwụkwọ New European..
Trudgill bụ otu n'ime ndị mbụ na-etinye usoro chọrọ nke Labovian na UK, [1] [2] na inye ụzọ maka ihe omume nyere. <ref>{{Cite book|author=Trudgill|first=Peter|url=https://www.worldcat.org/oclc/255822483|title=Dialects in contact|date=2006|publisher=Blackwell|isbn=0-631-21942-0|location=Oxford|oclc=255822483}}</ref>
O meela mmetụta rhoticity na Bekee ma soro usoro egwu egwu nke Britain ruo ọtụtụ iri afọ, ndị mbelata pụtapụta /r / s nke Beatles n'ime afọ ndị 1960.[1][2] Ọ bụ onye otu kọmitii maka England na Wales maka Atlas Linguarum Europae na 1970s, na-eme egwuregwu ụfọdụ na saịtị East Anglian.<ref>{{Cite journal|author=Aveyard|first=Edward|date=2023|title=The Atlas Linguarum Europae in Great Britain and the Republic of Ireland|journal=Transactions of the Yorkshire Dialect Society|pages=3–11}}</ref>
Trudgill bụkwa onye dere Isi nke 1 ("The Meanings of Words Should Not be Allowed to Vary or Change") nke akwụkwọ asụsụ a ma ama "Language Myths" nke ya na ya so dezie.
Ọ bụ onye otu Norwegian Academy of Science and Letters, [1] na Fellow nke British Academy.
akwụkwọ Febụwarị 2017, Trudgill edeela kọlụm kwa izu gbasara Europe na akwụkwọ ọmụmụ akwụkwọ izu The New European . [1] Na awụ 2017, ọ bịanyere [[Nkwuputa N'asụsụ Dị N'Otu|aka na-eje ije maka ndị Croatia, Serbia, Bosnia Ndị Montenegro]].<ref>{{Cite web|author=Trudgill|first=Peter|date=30 November 2017|title=Time to Make Four into One|url=https://archive.org/details/PeterTrudgillTimeToMakeFourIntoOne2017|publisher=[[The New European]]|accessdate=1 July 2018}}</ref>
== Akwụkwọ ==
* 1974 The Social Differentiation of English in Norwich (dabere na thesis PhD ya)
* 1974 ''Sociolinguistics: Nkwupụta maka Asụsụ na Ọha''
* 1976 ''Mmalite nke Sociolinguistics''
* 1975 Akwukwo, Asụsụ na Ụlọ Akwụkwọ''Asụsụ, Asụsụ na Ụlọ Akwụkwọ''
* 1979 ''Asụsụ Bekee na Asụsụ'' (ya na Arthur Hughes)
* 1980 Dialectology (ya na J. K. Chambers)
* 1982 International English (ya na Jean Hannah)
* 1982 Coping With America (Blackwell, mbipụta nke abụọ, 1986)
* 1983 On Dialect: Social and Geographical Perspectives''Banyere Asụsụ: Echiche nke Ọha na Ala''
* 1984 ''Asụsụ Na British Isles''
* 1984 Applied ''Sociolinguistics''
* 1986 ''Asụsụ Ndị A Na-ahụkarị''
* 1990 Asụsụ nke England''Asụsụ Ndị Dị n'England''
* 1990 Bad Language (ya na Lars Andersson)
* 1992 Ịkpọbata Asụsụ na Ọha''Ịmalite Asụsụ na Ọha''
* 1998 Asụsụ Akụkọ ifo (ya na Laurie Bauer)
* 2001 Alternative Histories of English (ya na Richard J. Watts)
* 2002 ''Mgbanwe na Mgbanwe nke Sociolinguistic''
* 2003 Nkọwapụta nke Sociolinguistics''Nkọwa okwu nke Sociolinguistics''
* 2003 Norfolk Origins 7: Asụsụ Norfolk''Mmalite nke Norfolk 7: Asụsụ Norfolk''
* 2004 Ọdịdị Ọhụrụ: Nnukwu ihe a na-apụghị izere ezere nke ndị Bekee na-achị achị''Ọdịdị ọhụrụ: Ihe a na-apụghị izere ezere nke ndị Bekee na-achị achị''
* 2004 New Zealand English: Mmalite ya na Evolution (ya na ndị ọzọ Elizabeth Gordon, Lyle Campbell, Margaret Maclagan, Andrea Sudbury, Jennifer Hay)
* 2008 ''Na Sfakia: oge na-agafe n'ọhịa nke Krit''
* 2010 The Lesser-Known Varieties of English: An Introduction (ya na Daniel Schreier, Edgar W. Schneider)
* 2011 Sociolinguistic Typology: Social Determinants of Linguistic Complexity Oxford University Press
* 2016 ''Asụsụ dị mkpa: ịkwanyere asụsụ obodo ùgwù.'' Ụlọ obibi akwụkwọ nke Mahadum Cambridge
* 2018 ''Norwegian dị ka asụsụ nkịtị na ọmụmụ ihe ndị ọzọ na asụsụ Scandinavian.''. Novus: Oslo
* 2023 ''The Long Journey of English: A Geographical History of the Language.'' Ụlọ obibi akwụkwọ nke Mahadum Cambridge
== Ihe odide ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* [https://www.sms.cam.ac.uk/media/1382735 Alan Macfarlane gbara ajụjụ ọnụ 20 Nọvemba 2012 (vidiyo)]
[[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]]
[[Òtù:Onye édémédé akwukwọ]]
[[Òtù:Ndị bịanyere aka na Nkwupụta N'asụsụ Dị N'Otu]]
2jqh6dvq76ktaed0h8xfh47dwhtuhc5
Srbijanka Turajlić
0
56756
629043
594947
2026-04-07T04:19:10Z
~2026-21389-21
61055
Òtù
629043
wikitext
text/x-wiki
[[File:Srbijanka Turajlic 2012.jpg|thumb|Srbijanka Turajlić]]
Srbijanka Turajlić (Serbian Cyrillic; 25 mota 1946 - 25 September 2022) bụ onye Serbian njikọ na onye agha agha. Ọ bụ prọfesọ na Mahadum Belgrade Faculty of Electrical Engineering.
Turajlić bụ osote minista nke agụmakwụkwọ dị elu na Ministry of Education and Sports of Serbia site na 2001 ruo 2004 n'oge Cabinets nke Zoran Đinđić na Zoran Živković.
N'afọ 2017, Turajlić bụ onye adi Movement of Free Citizens nke Saša Janković duziri..
== Akụkọ ndụ ==
Turajlić akwụkwọ akwụkwọ elementrị na ụlọ akwụkwọ na Belgrade. Dị ka onye nọ n'akwụkwọ akwụkwọ, ọ bụ onye otu Yugoslav National Team na 6th International Mathematical Olympiad na 1964 na Moscow. Ọ akwụkwọ akwụkwọ na Faculty of Electrical Engineering na Belgrade na 1969, natara nzere masta ya na 1973, wee nweta nzere doctorate ya na 1979. N'oge ọ na-agụ akwụkwọ, ọ natara ụmụ akwụkwọ ọtụtụ ugboro. Ọ natara akwụkwọ site na ọrịa France na Grenoble site na 1974 ruo 1975. N'afọ 1982, a ule ya ka ọ bụrụ osote prọfesọ, dị ka osote profesa n'afọ 1989. Ọ ọrụ dị ka onye nkuzi site na 1984 ruo 1986 na Monterey, California. Ọ lara ezumike nká na Mahadum Belgrade na 2011.
N'afọ 2017, Turajlić bịanyere [[Nkwuputa N'asụsụ Dị N'Otu|aka na ịhụnanya maka ndị Croatia, Serbia, Bosnia Ndị Montenegro]].
Turajlić bụ ihe isiokwu nke ihe nkiri na-enweta nri nri nke nwa ya ịdị Mila Turajlić duziri nke ihuenyo The Other Side Of Everything . <ref>{{Cite web|url=http://www.othersideofeverything.com/|title=The other Side of Everything|work=The Other Side of Everything|accessdate=25 December 2017|archivedate=25 December 2017|archiveurl=https://web.archive.org/web/20171225092152/http://www.othersideofeverything.com/}}</ref>
Turajlić nwụrụ na mberede na Livorno na 25 Septemba 2022, mgbe ọ dị afọ 76. <ref>{{Cite web|date=25 September 2022|title=Preminula Srbijanka Turajlić|url=https://nova.rs/vesti/politika/preminula-srbijanka-turajlic/|accessdate=25 September 2022|work=NOVA portal|language=sr-RS}}</ref>
== ndọrọ ndọrọ ọchịchị ==
Turajlić bụ onye otu Otpor! Mgbanwe na 1990s. Ọ bụ onye mmeri nke 2009 Osvajanje slobode Award, nke Maja Maršićević Tasić Foundation nyere iji nye aka na mmeri nke onye kwuo uche ya na Serbia. A akụkọ ya na ndepụta "100 Most Powerful Women in Serbia" nke akwụkwọ ozi kwa ụbọchị Blic. <ref>{{Cite web|author=B|first=E.|date=2015-11-29|title=100 najmoćnijih žena u Srbiji|url=https://www.blic.rs/vesti/drustvo/100-najmocnijih-zena-u-srbiji/zb71yb0|accessdate=2024-07-02|work=Blic.rs|language=sr}}</ref>
Turajlić bụkwa osote minista nke ndị dị elu na Ministri nke agụmakm akwụkwọ na egwuregwu site na 2001 ruo 2004 n'okpuru Minista Gasho Knežević.
N'afọ 2017, Turajlić bụ otu n'ime ndị Movement of Free Citizens nke Saša Janković duziri.<ref>{{Cite web|url=http://www.danas.rs/politika.56.html?news_id=348386&title=Srbijanka+Turajli%C4%87%3A+Teodorovi%C4%87+nije+napustio+pokret+nezadovoljan+statusom|title=Srbijanka Turajlić: Teodorović nije napustio pokret nezadovoljan statusom|publisher=Danas|date=14 June 2017|accessdate=20 January 2018}}</ref>
== Ihe odide ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* [https://web.archive.org/web/20180829151932/https://www.vreme.co.rs//cms/view.php?id=888982 Nagrada za fijasko - VREME (https://web.archive.org/web/20180829151932/https://www.vreme.co.rs//cms/view.php?id=888982)]
* [http://www.blic.rs/vesti/drustvo/100-najmocnijih-zena-u-srbiji/zb71yb0 100 Ụmụ nwanyị kachasị ike na Serbia (100 Najmoćnijih FINNY u Srbiji) - Blic (http://www.blic.rs/vesti/drustvo/100-najmocnijih-zena-u-srbiji/zb71yb0)]
* [https://web.archive.org/web/20250316030118/https://www.othersideofeverything.com/ Akụkụ nke ọzọ nke ihe niile (Druga strana) (Movie) (https://web.archive.org/web/20250316030118/https://www.othersideofeverything.com/)]
[[Òtù:Ndị bịanyere aka na Nkwupụta N'asụsụ Dị N'Otu]]
2v0xpkrs0thwzwvpcco69oa252ghe8r
Marko Tomaš
0
56759
629045
211538
2026-04-07T04:23:41Z
~2026-21389-21
61055
Òtù
629045
wikitext
text/x-wiki
Marko Tomaš ( mmalite na 19 Disemba 1978) bụ onye Bosnia na-ede uri, edemede na onye nta.
Ọ gara ụlọ akwụkwọ praịmarị na Mostar, Bosnia na Herzegovina, na Kljajićevo na Vojvodina, Serbia. Ọ gụchaa ụlọ akwụkwọ sekọndrị na Sombor. N'ịlaghachi na Mostar, o debanyere aha na ọmụmụ iwu oge nile na ọmụmụ asụsụ na akwụkwọ Bosnia. Mgbe afọ abụọ gachara, ọ kwụsịrị ọmụmụ ya na, ya na ndị enyi ya, hiwere Alternative Institute, otu maka ọrụ nka nke ọtụtụ mgbasa ozi, wee malite magazin maka akwụkwọ Kolaps na ụlọ obibi akwụkwọ Kolaps mmepụta akwụkwọ, ebe ọ bụ onye nchịkọta akụkọ. Ọ gbara òtù nzuzo Split ụlọ ahịa akwụkwọ UTOPIA. Site na 2001 ruo 2003, ọ nọrọ na Sarajevo nwa oge. Ọ na-agbanwekarị ebe obibi ya, ya mere o biri na Sarajevo, Zagreb, Belgrade, Split na ọtụtụ obodo ndị ọzọ na mba Yugoslavia mbụ. Ọ na-ebi ugbu a na Mostar, ebe ọ bụ onye na-ekwuchitere na onye isi ụlọ ọgbakọ OKC Abrašević.[1] [2] Na 2017, ọ bịanyere [[Nkwuputa N'asụsụ Dị N'Otu|aka na nkwupụta na Asụsụ nkịtị nke ndị Croats, Serbs, Bosniaks na Montenegrin]].<ref>{{Cite web|title=Deklaracija o zajedničkom jeziku|url=https://jezicinacionalizmi.com/lista-potpisnika/|accessdate=2024-05-21|work=Jezici i nacionalizmi}}</ref>
== Akụkọ ndụ ==
.<ref>{{Cite web|title=Deklaracija o zajedničkom jeziku|url=https://jezicinacionalizmi.com/lista-potpisnika/|accessdate=2024-05-21|work=Jezici i nacionalizmi}}</ref>
== Akwụkwọ edemede ==
Ọ bụ otu n'ime ndị editọ akwụkwọ na ụlọ obibi akwụkwọ Kolaps. Akwụkwọ akwụkwọ na akwụkwọ ozi Bosnian na Herzegovinian, Croatian na Serbian, na akwụkwọ akụkọ na edemede na Dani, Glas Istre na Feral Tribune. Ọ na- ederede, edemede, eji ọsọ ọsọ na egwuregwu na ọnụ ụzọ Žurnal.ba na Lupiga.com, na Magazin Urban Magazin si Sarajevo. Omeri Super Cyber Story Award maka ndị dọkịta, na Farah Tahirbegović Award maka agụmakwụkwọ aka na nke Bosnia na Herzegovina.<ref name="томи">{{Cite web|title=Marko Tomaš|url=https://antologija.weebly.com/marko-tomascaron.html|accessdate=26 January 2019|work=. Antologija|archivedate=2 February 2019|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190202173558/https://antologija.weebly.com/marko-tomascaron.html}}</ref>
A na-akọwa ihe ndị e dere na ụdị edemede ya n'okwu onye na-ebipụta ya: "Ihe na-eme ka ọrụ ya dị iche, n'agbanyeghị ụdị na ụdị ya, bụ ịkwụwa aka ọtọ. Ntụgharị uche na-adịgide adịgide, enweghị isi, mmetụta siri ike, ihu dị iche iche nke ịhụnanya, mwute, agha, kamakwa àgwà nke ndụ kwa ụbọchị - ndị a bụ njirimara nke uri ya na akụkọ ya. Na uri ya, Marko na-ebi ndụ na-abụghị iwu ndị a kapịrị ọnụ".
E jiri yaa Leonard Cohen, a akara ya dị ka "onye na-ede uri nke agụụ mmekọahụ na-ahụ ahụkebe na mgbochi uche dị mma na mmetụ bohemian a na-ahụahụkebe".<ref>{{Cite web|title=Marko Tomaš: Poems|url=https://www.kriticnamasa.com/item_en.php?id=825|accessdate=29 June 2021|work=CriticalMass}}</ref>
Ọ bụ otu n'ime ndị na-ede uri kachasị nwee ọganihu na ndị a ma ama n'oge a site na Balkan. A sụgharịrị uri ya n'asụsụ Italian, French, Polish, German, Slovenian, English na Albanian.<ref name="томи"/><ref name=":0">{{Cite web|title=Marko Tomaš at P.E.N. Bosnia and Herzegovina|url=http://penbih.ba/clanovi/marko-tomas/|accessdate=29 June 2021|work=P.E.N. Bosnia and Herzegovina|archivedate=29 June 2021|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210629192024/http://penbih.ba/clanovi/marko-tomas/}}</ref>
A na-eme uri ya n'otu n'ime ihe nkiri ndị na-adịbeghị anya nke Dušan Kovačević na-eme ihe nkiri Balkanski bourjun, nke a na-eme na Raša Plaović, nke a bụ ihe nkiri nke National Theater na Belgrade..<ref>{{Cite web|date=20 January 2019|title=PARANOJA U BEOGRADU: Očajnička žudnja za normalnim životom|url=https://zurnal.info/novost/21816/ocajnicka-zudnja-za-normalnim-zivotom|work=Žurnal}}</ref>
.Otu n'ime ọrụ ya a ma ama bụ uri Pismo Venjički, nke sitere na uri Moskva Petushki nke onye edemede Russia Venedikt Yerofeyev.<ref name="томи"/>
== Akwụkwọ ==
Ụfọdụ n'ime ọrụ Tomaš gụnyere: <ref name="томи"/>
* "L'amore al primo binocolo" (ya M. Begi Juma, N. Ćiši Juma na V. Gatalom), 2000.
* "Tri puta trideset i tri casasako" (s M. Begi Juma na N. Ćiši Juma) Mostar, 2001.
* "S分析 pod glavom" Zagreb, 2002.
* "Mama, ya bụ USUPJASAN" Zagreb, 2004.
* "Život je šala" Zagreb, 2005.
* "Marko Tomaš na Nri" Zagreb-Sarajevo, 2007.
* "Zbogom, fašisti" Sarajevo, 2009.
* "Bulevar narodne revolucije" Zagreb, 2013.
* "Varanje smrti - izabrane pesme" Beograd, 2014.
* "Ivica Osim - utakmice života" Zenica-Beograd, 2014.
* "Kolodvor na paranoja" Beograd, 2015.
* "Odrastanje melankolije" Beograd, 2015.
* "Crni molitvenik" Zagreb-Beograd, 2015.
* "Regata papirnih brodova" Beograd, 2017.
* "Trideset deveti maj" Beograd, 2018. Zagreb, 2019.
* "Pisma s juga" (akwụkwọ nke edemede na ogidi) Beograd, 2019.
* "Pjesme sa granice" (trilogy nke nchịkọta abụ atọ ikpeazụ mejupụtara) Sarajevo, 2019.
* "Želim公司 terrorist" (knjiga izabranih pesama) LJubljana, 2019.
* "Nemoj me buditi" (prvi roman) Beograd, 2019.
== Ihe odide ==
{{Reflist}}
[[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]]
[[Òtù:Onye édémédé akwukwọ]]
[[Òtù:Ndị bịanyere aka na Nkwupụta N'asụsụ Dị N'Otu]]
4sdzf5usuximnj35xzpcpqv9gu7a01n
Feđa Stojanović
0
56766
629062
368731
2026-04-07T05:34:08Z
~2026-21389-21
61055
Òtù
629062
wikitext
text/x-wiki
[[File:Fedja Stojanovic - Glorija - premijera 01.jpg|thumb|Feđa Stojanović]]
Feđa Stojanović (31 Jenụwarị 1948 - 5 Mee 2021) [1] bụ onye na-eme ihe nkiri na Serbia.[2] Ọ filimka na ihe nkiri nkiri iri agbasa 1962.
N'afọ 2017, Feđa Stojanović bịanyere [[Nkwuputa N'asụsụ Dị N'Otu|aka na njem maka ndị Croatia, Serbia, Ndị Bosnia na Ndị Montenegro]].<ref>{{Cite web|title=Deklaracija o zajedničkom jeziku|url=https://jezicinacionalizmi.com/lista-potpisnika/|accessdate=2024-05-21|work=Jezici i nacionalizmi}}</ref>
== Ihe nkiri ndị a họọrọ ==
{| class="wikitable sortable"
!Afọ
!Aha ya
!Ọrụ
! class="unsortable" |Ihe edeturu
|-
|2008
|''Ịhụnanya na Mpụ Ndị Ọzọ''
|Milutin
|
|-
|2007
|''Nwoke nke Anọ''
|Onye Ntụziaka Petrović
|
|-
|2002
|''[[Little Night Music (film)|Egwú Obere nke abalị]]''
|
|
|-
|2002
|''Ọrịa T.T.''
|Dragi HadžiTošić
|
|}
== Ihe odide ==
{{Reflist}}
[[Òtù:Ndị bịanyere aka na Nkwupụta N'asụsụ Dị N'Otu]]
4vfyf5bfppcjcigrzvhpt47j5uw46fj
Igor Kusin
0
56909
629061
201895
2026-04-07T05:31:49Z
~2026-21389-21
61055
Òtù
629061
wikitext
text/x-wiki
Igor Kusin (amuru June 27, 1963 na Zagreb) bu onye odee na odee na Zagreb..
== Akụkọ ndụ ==
A mụrụ Igor Kusin na ezinụlọ ndị Asiria na June 27, 1963. Ọ gụsịrị akwụkwọ na elementrị na Krajiška [1] na Zagreb, bụ ebe o gosipụtara na ya nwere ezigbo asụsụ na mgbakọ na mwepụ. Ọ bịara mbụ na asọmpi mgbakọ na mwepụ mba maka ụmụ akwụkwọ sekọndrị isii. Ọ gụsịrị akwụkwọ na Mathematical-Informatical Grammar School (MIOC) na Zagreb. Mgbe nke ahụ gasịrị, ọ gụrụ akwụkwọ na Faculty of Electrical Engineering na Mahadum Zagreb, mana ọ hapụrụ ịrụ ọrụ dị ka onye nweere onwe ya ruo ọtụtụ afọ. N'ịbụ onye na-enweghị afọ ojuju maka ọrụ ya, ọ hapụrụ Mahadum Zagreb ma kwaga na ngalaba nke nkà ihe ọmụma. Mgbe ahụ, ọ gụchara akwụkwọ n'asụsụ n'ozuzu, nke mere na ọ nwere mmasị na mgbakọ na mwepụ nke asụsụ, ọ na-ede ntụnyere akwụkwọ akụkọ Indo-European nke Old Irish Versification. Mgbe nke ahụ gasịrị, ọ gbanwere usoro ọmụmụ ya na ngalaba ahụ ma ugbu a ọ na-agbaso PhD..
== Agụmakwụkwọ ndị ọzọ ==
Igor Kusin gara ọmụmụ ihe ndị ọzọ na klas ndị ọzọ.
Ọ mụtara Bekee, French, Italian na German na ụlọ akwụkwọ asụsụ mba ọzọ na Zagreb.
N'oge okpomọkụ nke 1995, ọ gara nzukọ ọmụmụ izu abụọ nke ndị Assyria Irish (né oge a) nke Oidhreacht Chorca Dhuibhne [1] na Ballyferriter, County Kerry, Ireland. N'oge okpomọkụ nke 1998, ọ gara 4th Summer School of Comparative Celtic Linguistics and Medieval Irish Studies in Maynooth" id="mwLQ" rel="mw:WikiLink" aha = "National University of Ireland, Maynooth"> NUI Maynooth, na County Kildare, Ireland, na ọdịda nke otu afọ ọ gara na 2nd Norture My Seminar na Norture My Seminar se akwụkwọ na Dubrovnik, Croatia.
== Asụsụ Hibru ==
Mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ Hibru na Zagreb Jewish Community [1] ruo afọ abụọ na ngalaba nke nkà ihe ọmụma otu afọ, Igor Kusin chọpụtara na ụzọ abụọ ahụ adịchaghị ngwa ngwa, na 1999 o kpebiri ịmụ asụsụ Hibru na Israel, ma gụchaa ọkwa nke abụọ (nke isii) nke Ụlọ Akwụkwọ Summer nke Hibru na Tel-Aviv University, na Ramat-Aviv..
Ọ chịkọtara okwu ndị sitere na Hibru na ''Enciklopedijski rječnik hrvatskoga jezika'' (Encyclopaedic Dictionary of Croatian Language), nke e bipụtara na 2001 dị ka otu mpịakọta, wee bipụta ya ọzọ na mpịakọ iri na abụọ dị obere na 2004-05.
Ọ malitere ịkụziri ụmụ akwụkwọ ibe ya asụsụ Hibru ruo ọtụtụ afọ. N'afọ 2008, ọ malitere ịkụzi Introduction into Hebrew Language dị ka isiokwu na-abụghị iwu na Faculty of Philosophy, dị ka onye nkuzi oge.
N'afọ 2013, ọ rụrụ ọrụ na Faculty of Philosophy dị ka onye nkuzi (Croatian: "onye enyemaka"), na-akụzi ihe gbasara asụsụ Hibru na Chair of Judaic Studies e guzobere ọhụrụ.
== Asụsụ Ogbi ==
Mgbe ọ gachara nkuzi asụsụ Croatian na Ngalaba Ọzụzụ Pụrụ Iche nke Mahadum Zagreb, ọ malitere ọmụmụ asụsụ Croatian afọ abụọ maka Association Croatian of Deafblind Persons..
Na 2007, o kwuru banyere asụsụ nke Zagreb Linguistic Circle.[1] N'otu afọ ahụ, o kwuru banyere Govornici znakovnog jezika kao jezichna i kulturna minja (Ndị na-asụ Asuşssụ Ogbi eme ihe ka non-eru na lingua kulturna) in a series of discussions around the topic called Kroz toleranzu jugitosti do curnice (N'ihu mpake nke obodo dị iche iche nke Croatia dị iche iche). Na 2010, o kwuru banyere mkpa nkwurịta okwu na ndị ọrịa na 2nd Croatian Congress on Preventive Medicine and Health Promotion na mba ụwa na-ekere òkè nhata na Health na Zagreb, Croatia. .
Ọ bụ otu n'ime ndị na-arụkọ ọrụ na akwụkwọ nkuzi Znak po znak 2 - udžbenik za u Harry hrvatskoga znakovnog jezika (Sign by Sign 2 - a Croatian Sign Language Textbook) na Znak po Pacick 3 - udžbanik za u Kryvatskoga Kirovnog jezik (Sign of Sign 3 - a Croatic Sign Language Text Book), nke Croatian Association of Deafblind Persons Dodir bipụtara na 2006 na 2007 n'otu n'otu.
Na 2008-2012 ọ bụ onye nchịkọta akụkọ nke akwụkwọ akụkọ Dodir ( mbipụta 34 ruo 46), akwụkwọ akụkọ Croatian Association of Deafblind Persons Dodir. O nyekwara gị magazin ahụ ọbụna mgbe oge ahụ gasịrị.
N'afọ 2012, ndị Croatian Association of Deafblind Persons ''Dodir'' bịakwutere ya ka o dee okwu mbido maka nchịkọta abụ nke ndị Croatian abụọ na-ede uri, Željko Bosilj na Nikola Rundek. E bipụtara nchịkọta ahụ, nke akpọrọ Svjetlo i зву u分析 (Light and Sound Are in Our Own Hands) n'otu oge na Braille.
== Akwụkwọ edemede ==
N'afọ 2000, o bipụtara obere akụkọ a na-akpọ Trio za flautu, obou i fagot (Trio for Flute, Oboe na Bassoon) maka akwụkwọ akụkọ Republika. N'afọ ahụ, o bipụtara ntakịrị nchịkọta okwu, Flockọsae.
== Ọrụ ndị ọzọ ==
N'afọ 2003, na nnọkọ nke iri na asaa nke Croatian Applied Linguistics Society Language in Social Interaction, ya na Zrinka Jelaska, PhD, Hrvatski idiomi u susretu s fri, ali i sa samim flu (Croatian Idioms in Contact), na Opatija, Croatia. E bipụtara ederede nke nkuzi ahụ na 2005 dị ka ''Usustavljivanje naziva'' (Systematisation of Terminology) na mpịakọta Hrvatski kao drugi strani任 (Croatian as a Second and Foreign Language) nke Zrinka Jelaska dezigharịrị ma soro dee. Na 2017, ọ bịanyere [[Nkwuputa N'asụsụ Dị N'Otu|aka na nkwupụta nke asụsụ Croatian, Serbian, Bosnian na Montenegrin]]. <ref>{{Cite web|title=Deklaracija o zajedničkom jeziku|url=https://jezicinacionalizmi.com/lista-potpisnika/|accessdate=2024-05-21|work=Jezici i nacionalizmi}}</ref>
== Ihe edeturu ==
{{Reflist}}
[[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]]
[[Òtù:Onye édémédé akwukwọ]]
[[Òtù:Ndị bịanyere aka na Nkwupụta N'asụsụ Dị N'Otu]]
gt3mcc03zywzhv44kqanfqvgyu134dd
Goran Marković
0
56912
629058
431952
2026-04-07T05:21:42Z
~2026-21389-21
61055
Òtù
629058
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox person|image=Goran Markovic by Branislav Mihajlovic.jpg}}
Goran Marković (Serbian Cyrillic: Горан Марковић, shsh[ˌɡǒran ˈmaːrkoʋit́ɕ]) (amuru na 24th nke August 1946) bu onye isi ihe nkiri Serbian, onye ode akwukwo na onye ode akwukwo. shO duziri ihe dị ka ihe ngosi 50, ihe nkiri ụdị atọ, nke ihe nkiri atọ. Oh, ọ bụ akwụkwọ.<ref name="arhipelag">{{Cite web|title=Goran Marković Bio|url=http://www.arhipelag.rs/autori/goran-markovic/|work=arhipelag.rs}}</ref>
Marković bụ otu n'ime ndị nduzi ole na ole si n'ebe bụbu Yugoslavia nke a na-eto maka ịkwalite ihe nkiri Yugoslav, <ref>{{Cite book|editor=Taylor|title=The BFI Companion to Eastern European and Russian Cinema|date=2019|publisher=Bloomsbury Publishing|isbn=978-1-83871-850-3|url=https://books.google.com/books?id=STr8DwAAQBAJ&pg=PA270}}</ref> yana inweta ihe ịga nke ọma n'ime obodo na mba ụwa. <ref>{{Cite book|author=Schneider|first=Steven Jay|title=501 Movie Directors|date=2007|publisher=ABC Books|isbn=978-0-73332-052-1|quote=..he is among a select few Serbian directors who have been equally awarded at the festivals and the box office.}}</ref>
== Ọrụ ==
Onye mmegide nke ọchịchị Slobodan Milošević, Marković kwupụtara echiche ndọrọ ndọrọ ọchịchị ya na fim atọ na 1995 nke Radio B92 mepụtara: Crazy People (1997), Ordinary Heroes (2000) nke Serbia, Year Zero (2001)..
Marković bụ onye mmeri nke ihe karịrị 30 Yugoslavian, Serbian, na ihe nkiri ihe nkiri mba ụwa, nke kachasị mkpa bụ onyinye abụọ na Pula "Zlatna arena", ihe nrite maka onye nduzi kachasị mma nke San Sebastian Film Festival maka ihe nkiri Tito na Me, Grand Prix of Americas nke Montreal World Film Festival maka ihe nkiri Kordon [1] na ihe nkiri Steri nke kacha mma. Ihe nkei nke Turneja meri ma "Ihe nkei Kasị Mma" nke "Ihe nkei Dì Mma" na 2009 European Film Festival na Kiev and Onye director Kasî Mma na Fipresci awards na Montreal World Film Festival. <ref>{{Cite news|url=http://bsanna-news.ukrinform.ua/newsitem.php?id=9348&lang=en|title=A film by Serbian director won the main prize...|date=5 June 2009|publisher=BSSANA News|accessdate=6 May 2010}}</ref><ref>{{Cite news|url=https://www.cbc.ca/news/entertainment/inuit-story-audience-favourite-at-montreal-world-film-festival-1.735847|title=Inuit story audience favourite at Montreal World Film Festival|date=2 September 2008|publisher=[[CBC.ca]]|accessdate=6 May 2010}}</ref>
Onye mmegide nke ọchịchị Slobodan Milošević, Marković kwupụtara echiche ndọrọ ndọrọ ọchịchị ya na fim atọ na 1995 nke Radio B92 mepụtara: Crazy People (1997), Ordinary Heroes (2000) nke Serbia, Year Zero (2001).).
Marković bụkwa onye prọfesọ na Belgrade Faculty of Dramatic Arts [1] na European Film Academy na Brussels..
Na 2017, Marković bịanyere [[Nkwuputa N'asụsụ Dị N'Otu|aka na nkwupụta n'asụsụ Croatian, Serbian, Bosnia na Montenegrin]].<ref>{{Cite web|title=Deklaracija o zajedničkom jeziku|url=https://jezicinacionalizmi.com/lista-potpisnika/|accessdate=2024-05-21|work=Jezici i nacionalizmi}}</ref>
== Ihe nkiri ==
=== Ihe nkiri ndị a ma ama ===
{| class="wikitable sortable"
!Afọ
!Ihe nkiri
!Onye nduzi
!Onye edemede
!Onye na-emepụta ya
!Onyinye / Ihe edeturu
|-
|1977
|''Mmụta Pụrụ Iche''|{{yes}}|{{yes}}|{{no}}
|
|-
|1979
|''National Class Category Ruo 785 ccm''|{{yes}}|{{yes}}|{{no}}
|
|-
|1980
|''Majstori, majstori''|{{yes}}|{{yes}}|{{no}}
|
|-
|1982
|''Ụdị dị iche iche''|{{yes}}|{{yes}}|{{no}}
|
|-
|1985
|''Taiwan Canasta''|{{yes}}|{{yes}}|{{no}}
|
|-
|1987
|''Ihe Ndị Na-echeta''|{{yes}}|{{yes}}|{{no}}
|Big Golden Arena maka ihe nkiri kacha mma
|-
|1989
|''Ebe Nzukọ''|{{yes}}|{{yes}}|{{no}}
|Ihe nrite ndị na-ege ntị na ndị nkatọ na Avoriaz Fantastic Film Festival, Big Golden Arena maka Best Film
|-
|1992
|''Mụ na Tito''|{{yes}}|{{yes}}|{{yes}}
|Ihe nrite Silver Seashell na San Sebastián International Film FestivalEmume ihe nkiri mba ụwa nke San Sebastián
|-
|1995
|''[[Urnebesna tragedija|Ọdachi nke urnebesna]]''|{{yes}}|{{yes}}|{{no}}
|Ihe nrite onye nduzi kacha mma na Montreal World Film Festival
|-
|2002
|''Kordon''|{{yes}}|{{yes}}|{{no}}
|Nnukwu ihe nrite nke Amerịka na Montreal World Film Festival
|-
|2008
|''Njem ahụ''|{{yes}}|{{yes}}|{{no}}
|Ihe nrite ndị na-ege ntị na Thessaloniki Film FestivalEmume ihe nkiri Thessaloniki
|-
|2013
|''Onye ụgha''|{{yes}}|{{yes}}|{{no}}
|
|-
|2016
|''Onye Na-ezighị ezi n'Ụgbọ Mmiri nke Ndị nzuzu''|{{yes}}|{{no}}|{{no}}
|Ihe nkiri TV na akụkụ nke abụọ <ref>{{Cite web|author=Serbia|first=RTS, Radio televizija Srbije, Radio Television of|title="Slepi putnik na brodu ludaka", priča o poslednjim mesecima života Petra Kočića|url=http://www.rts.rs/page/magazine/sr/story/411/film-i-tv/2576699/slepi-putnik-na-brodu-ludaka-prica-o-poslednjim-mesecima-zivota-petra-kocica.html|accessdate=2021-01-12|work=www.rts.rs}}</ref> na ihe nkiri
|-
|2019
|''[[Delirijum tremens]]''|{{yes}}|{{yes}}|{{no}}
|Ihe oyiyi Sloboda na SOFEST
|-
|}
=== Ihe nkiri ===
* ''Neobavezno'' (1970), usoro ihe omume TV na nkebi abụọ
* ''Glumci'' (1973), usoro ihe omume TV na nkebi abụọ
* ''Junaci'' (1976), usoro ihe omume TV na ise
* ''Poludeli ra'' (1997)
* ''Nevažnici'' (1999)
* ''Serbia, Afọ efu'' (2001)
* ''Konstantin Koča Popović'' (2014)
* ''Mnoštvo na manjina'' (2017)
== Hụkwa ==
* Praška filmska škola
== Ihe odide ==
{{Reflist}}
== Ịgụ ihe ọzọ ==
* {{Cite book|title=501 Movie Directors|editor=Schneider|publisher=Cassell Illustrated|location=London|year=2007|isbn=9781844035731|oclc=1347156402}}
== Njikọ mpụga ==
* Goran MarkovićnaIMDb
[[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]]
[[Òtù:Onye édémédé akwukwọ]]
[[Òtù:Ndị bịanyere aka na Nkwupụta N'asụsụ Dị N'Otu]]
m5d4xf4vr9lr9oitu36x4j8188z5ysr
Danko Šipka
0
56918
629051
623246
2026-04-07T04:40:21Z
~2026-21389-21
61055
Òtù
629051
wikitext
text/x-wiki
[[File:DankoSipka.jpg|thumb|Danko Šipka]]
Danko Šipka (amụrụ 1962) [1] bụ onye Serbian American ọkà mmụta asụsụ na prọfesọ nke asụsụ Slavic na etinyere n'ọrụ asụsụ na Mahadum State Arizona..<ref>{{Cite web|author=School of International Letters and Cultures|first=Arizona State University|title=Danko Sipka|url=https://webapp4.asu.edu/directory/person/270417|publisher=Arizona State University|accessdate=13 March 2015}}</ref>
== Akụkọ ndụ ==
A mụrụ ya na Banja Luka na 1962. [1] Ọ gụsịrị akwụkwọ na Slavistics na ngalaba nke Philosophy na Sarajevo na 1985 [1] wee nweta PhD na linguistics site na Faculty of Philology na Belgrade. Ọ gụrụ akwụkwọ na Polish Academy of Sciences, Mahadum Adam Mickiewicz, na Mahadum Belgrade na Ngalaba Linguistics na Psychology. Ọ bụ Alexander von Humboldt Foundation, mmemme Fulbright, American Council of Learned Societies ibe. Ọ nwetara mkpakọrịta na Mahadum Mba Australia, Mahadum Hokkaido, Japan. N'afọ 2010, ọ natara ọkwa nke prọfesọ nke Republic of Poland Bronisław Komorowski. [2] Ọ meriri 2019 NCOLCTL Walton Award.[3] N'oge opupu ihe ubi nke 2021, Istvan Deak bụ prọfesọ nleta na Mahadum Columbia <ref>{{Cite web|url=https://harriman.columbia.edu/people/danko-sipka|title=Danko Sipka, Harriman Center|accessdate=2021-04-12|archivedate=2021-04-12|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210412205144/https://harriman.columbia.edu/people/danko-sipka}}</ref>
== Nnyocha ==
Šipka bụ onye edemede nke monographs dị iche iche na akwụkwọ ọkọwa okwu, dị ka akwụkwọ ọkọwa okwu Serbian-English maka "Prometej", [1] monograph nke akpọrọ Lexical Conflict: Theory and practice with Cambridge University Press, [2] Lexical Layers of Identity: Words, Meaning, and Culture in the Slavic Languages,[3] The Geography of the Slavic Languages,[3] Asụsụ na Georgetown University Press; [5] Isi ihe nyocha ya dabere na ngalaba nke lexicography, lexicology, linguistic anthropology, computational linguistics, na Slavic linguistics. Na 2017, Sipka abanyela [[Nkwuputa N'asụsụ Dị N'Otu|n'akwụkwọ nkwupụta na asụsụ ndị Croats, Serbs, Bosniaks na Montenegrin]].<ref>{{Cite web|title=Deklaracija o zajedničkom jeziku|url=https://jezicinacionalizmi.com/lista-potpisnika/|accessdate=2024-05-21|work=Jezici i nacionalizmi}}</ref> Sipka bụ onye nchịkọta akụkọ nke Journal of the National Council of Less Commonly Teughed Languages site na 2008 ruo 2020.<ref>{{Cite web|url=http://ncolctl.org/journals/|title=JNCOLCTL – NCOLCTL}}</ref>
== Ihe odide ==
{{Reflist}}
{{DEFAULTSORT:Šipka, Danko}}
[[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]]
[[Òtù:Onye édémédé akwukwọ]]
[[Òtù:Ndị bịanyere aka na Nkwupụta N'asụsụ Dị N'Otu]]
7y3mqx2l6i1gbv4hp406h5tthpmd177
Drago Pilsel
0
56928
629039
624306
2026-04-07T04:09:27Z
~2026-21389-21
61055
Otú
629039
wikitext
text/x-wiki
Drago Carlos Pilsel (amuru 21 Septemba 1962) bu onye Argentinian-Croatian ode akwukwo novel Onye na maka ihe huuru huru..
== Afọ ndị mbụ ==
A mụrụ Drago Pilsel na Buenos Aires, Argentina n'ime ezinụlọ metụtara ndọrọ ndọrọ ọchịchị. Nne m si Croatia gaa Argentina mgbe m bụ nwata mgbe Agha Ụwa nke Abụọ gasịrị. Nna nna m Pilsel bụ onye agha Ustaše. Aha m bụ Pilsel, Adolf Pilsel bụ onye fasisti na ihe a na-akpọ Croatian Liberation Movement. Ante Pavelić bụkwa otu n'ime mmadụ ole na ole.
Drago Pilsel bụ enyi Comodoro Rivadavia mgbe ọ bụ nwata na nna ya na-arụ ọrụ maka ya. Mgbe nsogbu ego ya pụtara, ọ laghachiri na Buenos Aires. Papa m hapụrụ m, mgbe oge ụfọdụ gasịrị, ọ gara Paraguay.
== Mgbalị na Argentina ==
Pilsel nọ na ụlọ akwụkwọ sekọndrị yana usoro nhazigharị mba. Ọ malitere mgbe ahụ ịmata ike mmadụ nke akwụkwọ akụkọ. Na 1979, ọ laghachiri na Comodoro Rivadavia otu afọ wee malite ịrụ ọrụ na ụlọ ọrụ TV a na-akpọ Channel 9. Na Buenos Aires, ọ gụsịrị akwụkwọ na ụlọ akwụkwọ sekọndrị ọkachamara na injinia wee malite ịrụ ọrụ dị ka onye ọka iwu. Ọ na-agbasa ihe odide megide Yugoslavia mgbe ọ na-agbasaghị ịkpọasị megide ya. [1] Mgbe ya na enyi ya nwanyị nọrọ na São Paulo na 1980s, ọ nwere mmasị na usoro Franciscan. Ọ laghachiri Argentina ma denye aha na mmemme ahụ. Ọ gwara m ka m lee ya anya.
== Mgbalị na Croatia ==
Na 1989, ọ bịara Zagreb, Yugoslavia, ebe ọ ghọrọ Franciscan nke mbụ ya na ndụ ya. Ọ kwagara Dalmatia ruo oge ụfọdụ ka ọ gụọ akwụkwọ na 1991 ọ kwagara Rijeka ịga mụọ Archdiocese Roman Katọlik..
Ọ hapụrụ usoro Franciscan na Septemba 1991 mgbe a mara ọkwa na ọ bụ Agha Nnwere Onwe nke Croatia. Pilsel ghọrọ onye mbụ so na ndị agha Croatia na-eje ozi n'okpuru Minista nchekwa Croatia, Ante Kotromanović nke Dalmatia. Ọ hapụrụ ndị agha na 1992. [1] Na March 1992, ọ gụrụ nkà mmụta okpukpe na Faculty of Theology Catholic na Zagreb. Oge ikpeazụ ọ hapụrụ anyị, ọ gụchara akwụkwọ na Faculty of Evangelical Theology dị na Osijek..
Mgbe ọ na-agụ akwụkwọ na Zagreb, ọ malitere ịrụ ọrụ na ụlọ ọrụ TV nke obodo a na-akpọ Open Television (OTV) ebe o nwere ihe ngosi TV nke ya. Ihe ngosi a dabere na isiokwu okpukperechi. Ọ bụkwa onye ode akwụkwọ ogologo oge nke akwụkwọ akụkọ ndepụta Novi (saịtị sitere na 1995 ruo 2009). A bịa n’akwụkwọ akụkọ na magazin ndị ọzọ, ndị a kpọtụrụ aha bụ: Feral Tribune, Globus, Glas Koncila, Novi Plamen, na Slobodna Dalmacija. O dekwara ma na edegara media office, especially El País (Spain), BBC (United Kingdom), Monitor (Montenegro), Nezavisne novine (Bosnia and Herzegovina).
Drago Pilsel bụ otu n'ime ndị guzobere Kọmitii Helsinki nke Croatia, otu ndị mmadụ. Ọ nwetara nlebara anya ọha na 1990 mgbe ọ nyochara ma chọta ndị Serbia nwụrụ mgbe nnwere onwe nke Croatia [1] Ọ banyere Knin obere oge ka Operation Storm malitere ịrụ ọrụ na mpaghara ahụ. O kpughekwara akụkụ Croatian nke Lika na Gospić. Onye isi oche Kọmitii Helsinki nke Croatia, Ivan Zvonimir Čičak, emeghị ihe ọ bụla. A họpụtara ya na Kọmitii Helsinki nke Croatia na 1997. [2] Pilsel na nwunye ya kwagara Sarajevo ruo ọtụtụ afọ.
N'afọ 2002, Pilsel duziri Zagreb Gay Pride nke mbụ nke n'oge ahụ bụ nnukwu ihe gbasara ikike obodo. <ref>{{Cite web|url=http://www.kontra.hr/cms/index.php?option%3Dcom_content%26view%3Darticle%26catid%3D22%3Aizvjetaji--reports%26id%3D23%3Astanje-seksualnih-i-rodnih-manjina-2002%26Itemid%3D50%26lang%3Dhr|title=Stanje seksualnih i rodnih manjina 2002|accessdate=April 3, 2016|archiveurl=https://web.archive.org/web/20140224025300/http://www.kontra.hr/cms/index.php?option=com_content&view=article&id=23%3Astanje-seksualnih-i-rodnih-manjina-2002&catid=22%3Aizvjetaji--reports&Itemid=50&lang=hr|archivedate=February 24, 2014}}</ref>
N'otu afọ ahụ, a chụpụrụ ya n'òtù ndị nta akụkọ Ndị Kraịst nke Croatia. Ụbọchị ole na ole tupu nke ahụ, Pilsel katọrọ onye bishọp ma kwuo na Chọọchị Croatian bụ: "otu òtù na-enweghị mmadụ, nke na-ahụ mba n'anya, nke Katọlik nke ọ chọrọ ịnọ n'ebe dị anya". Pilsel na-enwe àgwà ọjọọ megide kadinal Croatian Josip Bozanić na ntọala nke Chọọchị Croatia. O kwenyere na ha na-akwado aka nri nke ukwuu ma chọọ ịchịkwa ndị ndọrọ ndọrọ ọchịchị.<ref>{{Cite web|author=|url=http://www.index.hr/vijesti/clanak/pilsel-glas-koncila-ima-fasisticku-interpretaciju-morala/352297.aspx|title=Pilsel: Glas Koncila ima fašističku interpretaciju morala - Vijesti|work=Index.hr|date=2007-01-07|accessdate=2016-04-03}}</ref>
Na 2017, Drago Pilsel bịanyere [[Nkwuputa N'asụsụ Dị N'Otu|aka na nkwupụta nke asụsụ Croatian, Serbs, Bosnia na Montenegrins]]. <ref>{{Cite web|author=Derk|first=Denis|title=Donosi se Deklaracija o zajedničkom jeziku Hrvata, Srba, Bošnjaka i Crnogoraca|language=Serbo-Croatian|url=http://www.vecernji.hr/hrvatska/deklaracija-o-zajednickom-jeziku-iz-zagreba-donosi-se-30-ozujka-u-sarajevu-1159142|publisher=[[Večernji list]]|pages=6–7|date=28 March 2017|archivedate=20 September 2017|archiveurl=https://web.archive.org/web/20170920235101/https://www.vecernji.hr/vijesti/deklaracija-o-zajednickom-jeziku-iz-zagreba-donosi-se-30-ozujka-u-sarajevu-1159142|accessdate=5 June 2019}}</ref>
== Ọrụ ndọrọ ndọrọ ọchịchị ==
Drago Pilsel hapụrụ Franciscan Order nke Argentina. Ọ kọwara ọrụ onye nta akụkọ ahụ dị ka onye na-akwado "Okpukpe Ndị Kraịst, omenala ndị ruuru mmadụ, na mgbochi fascism"[1]. Ọ bụ ezigbo enyi Vlado Gotovac, onye bụ onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị Croatian na onye ọrụ na-elekọta mmadụ na 1990s Pilsel wee gbaa ọsọ maka mkpọsa onyeisi oche nke 1997 Vlado Gotovac, ebe Gotovac bụ nke atọ..
Na 2009, ọ malitere mkpọsa onye isi ala n'ụdị Ivo Josipović. Mgbe o meriri ntuli aka 2009-10, ọ ghọrọ onye isi ngalaba nyocha. Na March 2010, ọ gbara arụkwaghịm n’ihi ihe ndị anyị na-amaghị, ma ihe kpatara ya bụ na e ebipụta ya n’akwụkwọ akụkọ obodo, o chekwara na ọnọdụ ahụ jọgburu onwe ya. Ihe kpatara nke a bụ na ọ bụ pill.<ref>{{Cite web|author=|url=https://www.jutarnji.hr/vijesti/drago-pilsel-otisao-sam.-josipovic-ne-uspijeva-ukrotiti-tajne-sluzbe-i-nema-partnere-u-vlasti-2256335|title=Drago Pilsel: Otišao sam. Josipović ne uspijeva ukrotiti tajne službe i nema partnere u vlasti|work=Jutarnji.hr|date=2010-03-13|accessdate=2020-09-18}}</ref>
Mgbe ntuli aka mba Croatia, 2011, Pilsel gbara ọsọ maka nwa akwukwo Ivan Grubišić. Grubišić meriri oche Omeiwu.
Na 2021, ndị mgbasa ozi Bosnia Croatian bipụtara ụfọdụ n'ime okwu Pilsel kacha mma gbasara onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị Bosnia Željko Komšić, nke Komšić kwụrụ. Pilsel mechara kwuo na ya nwere "ọrụ nyocha" na nkọwa Komšić wee kwụọ 1000 EUR kwa ọnwa maka ọrụ ya..<ref>{{Cite web|author=|url=https://www.dnevnik.ba/vijesti/drago-pilsel-dobivao-1000-eura-kako-bi-peglao-imidz-zeljka-komsica|title=Drago Pilsel dobivao 1000 eura kako bi "peglao" imidž Željka Komšića|work=dnevnik.ba|date=2021-08-10|accessdate=2020-09-18|archivedate=2021-09-11|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210911230659/https://www.dnevnik.ba/vijesti/drago-pilsel-dobivao-1000-eura-kako-bi-peglao-imidz-zeljka-komsica}}</ref>
== Ihe odide ==
{{Reflist}}
{{DEFAULTSORT:Pilsel, Dragon}}
[[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]]
[[Òtù:Onye édémédé akwukwọ]]
[[Òtù:Ndị bịanyere aka na Nkwupụta N'asụsụ Dị N'Otu]]
htoipbx4zm5hevbwoey3vbjjyhl77oi
Vesna Pešić
0
56929
629057
201915
2026-04-07T05:19:00Z
~2026-21389-21
61055
Òtù
629057
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox officeholder|image=File:Vesna Pešić.jpg|order=Member of Parliament|termstart=2007|termend=2012|predecessor=|successor=|party=[[Civic Alliance of Serbia]] (1992–1999)<br />[[Liberal Democratic Party (Serbia 2005)|Liberal Democratic Party]] (2007–2011)}}
Vesna Pešić (Serbian Cyrillic: Oge pësna ihe ubi Pešiћ,shsh[ʋêsna pêʃit́ɕ]; amuru May 6, 1940) bu onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị na onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị Serbian.[1]sh
Na Febụwarị 2012, Vesna Pešić kwupụtara na ọ ga-ahapụ ndọrọ ndọrọ ọchịchị mgbe ntuli aka ndị omeiwu gasịrị na 6 Mee 2012.
== Akụkọ ndụ ==
Na mmalite 1970s, Pešić ghọrọ onye otu Intellectuals' Movement for Defense and Protection of Human Rights and Freedoms, nke a maara dị ka "mmegide Belgrade". Na 1982, o nyedịrị iwu ka a hazie ngagharị iwe megide ụmụ akwụkwọ nke Mahadum Belgrade.
Pešić bụ onye guzobere Kọmitii Yugoslav Helsinki (1985), Association for the Yugoslav Democratic Initiative (1989), Yugoslav European Movement (1991) na Centre for Antiwar Action (1991). Site na 1992 ruo 1999 ọ bụ onye isi oche nke Civic Alliance of Serbia, ma site na 1993 ruo 1997 ọ bụ otu n'ime ndị isi nke Coalition Zajedno (Together), ya na Vuk Drašković's Serbian Renewal Movement na Zoran Đinđić's Democratic Party.
N'afọ gara aga, Center for Antiwar Action, bụ nzukọ nke National Endowment for Democracy, ụlọ ọrụ gọọmentị United States, kwadoro nke ọma..
Ọtụtụ nkwanye ugwu gụnyere Onyinye maka Democracy nke US National Foundation for Democracy (1993), Onyinye W. Averell Harriman nke US National Institute for Democracy-1997 site na Washington, D.C., United States of Onyinye Andrei Sakharov saịtị nke Helsinki Committee of Norway of the Sakharov Foundation for Freedom (1997). Nke a bụ webụsaịtị nke Institute of Peace, nke United States Congress guzobere.. <sup class="noprint Inline-Template Template-Fact" style="white-space:nowrap;">[''[[wikipedia:Tinye edensibịa|<span title="This claim needs references to reliable sources. (December 2010)">citation needed</span>]]'']</sup>
Pešić jere ozi dị ka onye nnọchi anya Mexico site na 2001 ruo 2005, nke mbụ maka Federal Republic of Yugoslavia, wee bụrụ onye nnọchi anya Serbia na Montenegro.
Mgbe njikọta nke Civic Alliance of Serbia na Liberal Democratic Party na 2007, ọ ghọrọ onye isi oche nke Council Political Council of Liberal Democratic Party. N'ihi esemokwu ya na Čedomir Jovanović, Pešić hapụrụ Liberal Democratic Party na Eprel 7, 2011.. <ref>{{Cite news|url=http://www.e-novine.com/srbija/vesti/46432-Vesna-Pei-naputa-LDP.html|language=sr|work=e-novine.com|title=Vesna Pešić napušta LDP|date=2011-04-07|accessdate=2012-04-07}}</ref>
N'ọnwa Mee afọ 2008, mgbe ntuli aka ndị omeiwu na Serbia gasịrị, Pešić kwuru n'ụzọ na-emegide onwe ya na "ọ bụrụ na ndị na-akwado EU emezughị ọchịchị, a ga-emebi ntuli aka". Na mgbakwunye, n'echiche ya, a ga-egbochi ntuli aka ọ bụla n'ọdịnihu.<ref>{{Cite news|url=http://www.novosti.rs/code/navigate.php?Id=1&status=jedna&vest=121218&datum=2008-05-15|language=sr|work=Novosti|title=Niko ih neće|date=2008-05-15|accessdate=2010-12-10}}</ref>
Pešić bụ onye omeiwu Serbia site na 1993 ruo 1997 na site na 2007 ruo 2012. <ref>{{Cite web|url=http://www.parlament.rs/national-assembly/composition/members-of-parliament.311.488.html|title=Members of parliament|publisher=parliament.rs|accessdate=2020-03-22}}</ref>
Pešić bụ onye isi sayensị nke Institute of Philosophy and Social Theory.
N'oge mkpọsa ntuli aka ndị omeiwu na nke onye isi ala nke afọ 2012. Pešić bụ ihu kachasị pụta ìhè na mkpọsa 'Blank Ballot', nke lekwasịrị anya na nrụrụ aka n'etiti ndị isi pati na-achị ma na-akwalite boycott nke ntuli aka. N'ikpeazụ, mkpọsa ahụ nyere aka kwatuo ọchịchị onye kwuo uche ya ma webata ọchịchị aka ike nke onye isi ala ugbu a bụ Aleksandar Vucić. Kemgbe ntuli aka nke afọ 2012, nnwere onwe obodo na ọchịchị iwu na Serbia ejirila nwayọọ nwayọọ na-emebi, na-eme ka Freedom House kpọọ mba ahụ 'nwere onwe' na 2020.
Na 2017, Pešić bịanyere [[Nkwuputa N'asụsụ Dị N'Otu|aka na nkwupụta n'asụsụ Croatian, Serbian, Bosnia na Montenegrin]].<ref>{{Cite web|title=Deklaracija o zajedničkom jeziku|url=https://jezicinacionalizmi.com/lista-potpisnika/|accessdate=2024-05-21|work=Jezici i nacionalizmi}}</ref>
== Onye ọ bụla ==
Nwunye ya Stanislava (1941 - 1997) bụ onye na-eme ihe nkiri Yugoslavia. Ọ lụrụ onye ọka iwu Srđa Popović, onye nwere nwa nwoke aha ya bụ Boris.
== Ihe odide ==
{{Reflist}}{{s-start}}
{{s-ppo}}
{{s-new|party}}
{{s-ttl|title=President of the [[Civic Alliance of Serbia]]|years=1992 – 1999}}
{{s-aft|after=[[Goran Svilanović]]}}
{{s-end}}
[[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]]
[[Òtù:Ndị bịanyere aka na Nkwupụta N'asụsụ Dị N'Otu]]
kau1m7kloqaaqec6o4plr3vum98if44
Koča Pavlović
0
56932
629063
201918
2026-04-07T05:35:51Z
~2026-21389-21
61055
Òtù
629063
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox officeholder|website=}}
Koča Pavlović (Montenegrin Cyrillic: Коча Павловић; 17 Septemba 1962 - 19 Septemba 2019) [1] bụ onye nta akụkọ na onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị si Montenegro..
== Ọrụ ==
Ọ na-arụ ọrụ na mgbasa ozi dịka onye mgbasa ozi ndọrọ ndọrọ ọchịchị, onye nchịkọta akụkọ nke NTV Montena na TV Budva telivishọn netwọk, onye nduzi nke "Agha maka Udo", ihe ngosi Montenegrin nke mbụ banyere itinye aka na Montenegrin Army na Agha Obodo nke Yugoslavia na Siege nke Dubrovnik. Ihe nkiri ahụ kpatara nnukwu esemokwu na Montenegro.<ref>{{Cite web|url=https://www.esiweb.org/index.php?lang=en&id=280&portrait_ID=10|title=Portraits - Return to Europe - ESI|work=www.esiweb.org|accessdate=Sep 21, 2019}}</ref>
== Mmekọrịta ndọrọ ndọrọ ọchịchị ==
Pavlović bụ onye guzobere otu ndị na-abụghị ndị gọọmentị maka mgbanwe, nke gbanwere ghọọ otu ndọrọ ndọrọ ọchịchị na 2006. Kemgbe ntuli aka 2006, Movement for Changes (PzP) eguzobewo onwe ya dị ka otu n'ime ndị ndọrọ ndọrọ ọchịchị kachasị ike na mba ahụ. Mgbe ntuli aka ahụ gasịrị na 2009, 2012 na 2016, Pavlović bụ onye isi nzuko omeiwu nke Montenegro dị ka onye otu mmegide Movement for Changes. Na 2017, ọ bịanyere [[Nkwuputa N'asụsụ Dị N'Otu|aka na nkwupụta nke asụsụ Croatian, Serbian, Bosnian na Montenegrin]].<ref>{{Cite web|title=Deklaracija o zajedničkom jeziku|url=https://jezicinacionalizmi.com/lista-potpisnika/|accessdate=2024-05-21|work=Jezici i nacionalizmi}}</ref>
== Hụkwa ==
* Òtù Maka Mgbanwe
* Ọchịchị Onye kwuo uche ya
== Ihe odide ==
{{Reflist}}
[[Òtù:Ndị bịanyere aka na Nkwupụta N'asụsụ Dị N'Otu]]
06bsweggnc4qszg1jgsyez854fsg1i6
Asim Mujkić
0
56939
629054
201925
2026-04-07T04:46:51Z
~2026-21389-21
61055
Òtù
629054
wikitext
text/x-wiki
Asim Mujkić (amụrụ na Mee 11, 1968) bụ ọkà mmụta mmekọrịta ọha na eze Bosnia.[1] Ọ gụrụ akwụkwọ na Mahadum Sarajevo, ọ na-arụ ọrụ na mpaghara ụkpụrụ omume, phenomenology, philosophy of existence, art ihe mere eme nke identikita, human social theory and political theory of race.[2] Odere ọtụtụ ihe gbasara njirimara agbụrụ, phenomenology agbụrụ, ịdị adị, na ọrụ Richard Rorty na John Rawls.[3] Ọ bụ prọfesọ na Mahadum Sarajevo . <ref>{{Cite web|url=http://depo.ba/clanak/152861/asim-mujkic-sda-nema-sta-slaviti-a-sto-se-tice-tzv-ljevice-koja-se-otima-za-bosnjacke-glasove-mogu-reci-da|title=Asim Mujkić: SDA nema šta slaviti, a što se tiče tzv. ljevice koja se otima za bošnjačke glasove, mogu reći da...|publisher=Depo.ba}}</ref>
== Akụkọ ndụ ==
Ọ gụrụ akwụkwọ nkà ihe ọmụma mmekọrịta ọha na eze na Mahadum Sarajevo wee gụchaa na 1991. O nwetara akara ugo mmụta na ụlọ akwụkwọ ahụ na 1998 maka tesis na neopragmatism nke Richard Rorty. Na 2002 ọ nwetara Ph.D. O nwere tesis banyere mgbochi nkà ihe ọmụma ọdịdị nke pragmatism. Akpọrọ ya aha Prọfesọ nke narị afọ nke narị afọ na ngalaba sayensị ndọrọ ndọrọ ọchịchị na Sarajevo, ebe ọ na-akụzi nkà ihe ọmụma, ụkpụrụ omume na ụkpụrụ ndọrọ ndọrọ ọchịchị. Ọ bụ onye isi oche nke Association of Bosnia ndọrọ ndọrọ ọchịchị, ma bụrụ onye nchịkọta akụkọ nke akwụkwọ akụkọ Odjek maka nka na humani. Ọ bụ otu n'ime ndị malitere Open University of Sarajevo. Na 2017, ọ bịanyere [[Nkwuputa N'asụsụ Dị N'Otu|aka na nkwupụta nke akaụntụ Croatia, Serbia, Bosnia na Montenegro]].<ref>{{Cite web|title=Deklaracija o zajedničkom jeziku|url=https://jezicinacionalizmi.com/lista-potpisnika/|accessdate=2024-05-21|work=Jezici i nacionalizmi}}</ref>
== Akwụkwọ ndị a họọrọ ==
* ''Neopragmatizam Richarda Rortyja'', Mahadum nke Sarajevo, Sarajevo, 1999.
* ''Kratka powijest pragmatizma'', Mahadum nke Sarajevo, Sarajevo, 2005.
* Mi, Palestani Etnopolisa, Mahadum nke Sarajevo, Sarajevo, 2007.
* ''Pravda na etnonacionalizam'', Mahadum nke Sarajevo, Sarajevo, 2010.
== Ihe odide ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* [http://fpn.unsa.ba/wpfpn/nastavno-osoblje/mujkic-asim/ Asim Mujkić na fpn.unsa.ba]
[[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]]
[[Òtù:Onye édémédé akwukwọ]]
[[Òtù:Ndị bịanyere aka na Nkwupụta N'asụsụ Dị N'Otu]]
lu0ynlf5sex0ao9eyc6f4xyh1eo992i
Event:Creating/Improving a Thematic Category System for Igbo Nouns on Wiktionary
1728
73895
629026
629020
2026-04-06T12:56:44Z
Celetex
13524
629026
wikitext
text/x-wiki
{| cellpadding="4" cellspacing="10" style="margin:auto;"
|[[File:Igbo Wikimedians User Group Logo.svg|200px|link=https://meta.wikimedia.org/wiki/Igbo_Wikimedians_User_Group]]
|}
[[File:Improving category project flyer.png|thumb|Categorization event flyer]]
https://www.canva.com/design/DAHFqccmjrM/DleJtCtnSff2bUq87GCGZQ/edit
=== Creating/Improving a Thematic Category System for Igbo Nouns on Wiktionary ===
This project aims to develop and enhance an organized thematic category system for Igbo nouns on Wiktionary. With only one section for proper nouns, the present Category (Igbo nouns) is a flat list that lacks specific semantic classifications.
The objective is to develop logical, culturally appropriate subcategories based on actual themes, like:
Families, Animals, Food, Objects, and plants
By concentrating on noun semantics, this would supplement the more general Category: Igbo words by semantic function.This project will give it a better discoverability, navigation, and cultural documentation for students, linguists, and native speakers are the outcomes.
==Project goal==
*Create and improved Igbo noun pages on Igbo Wiktionary
*Increased number of active Igbo Wiktionary editors
*Organised categories of Igbo nouns and documented it online.
== Timeline ==
*Physical event - Saturday 25th April 2026
Time - 11:00AM WAT
== Venue ==
Nigerian Book Foundation Building behind Kenneth Dike Central Library, Awka Anambra State
== Red list ==
== Organizers ==
[[User: Celetex]]
[[User: Goodymeraj]]
h4pdmpuplf7626cqm2ieauerjj9geyn
629027
629026
2026-04-06T12:57:23Z
Celetex
13524
629027
wikitext
text/x-wiki
{| cellpadding="4" cellspacing="10" style="margin:auto;"
|[[File:Igbo Wikimedians User Group Logo.svg|200px|link=https://meta.wikimedia.org/wiki/Igbo_Wikimedians_User_Group]]
|}
[[File:Improving category project flyer.png|thumb|Categorization event flyer]]
=== Creating/Improving a Thematic Category System for Igbo Nouns on Wiktionary ===
This project aims to develop and enhance an organized thematic category system for Igbo nouns on Wiktionary. With only one section for proper nouns, the present Category (Igbo nouns) is a flat list that lacks specific semantic classifications.
The objective is to develop logical, culturally appropriate subcategories based on actual themes, like:
Families, Animals, Food, Objects, and plants
By concentrating on noun semantics, this would supplement the more general Category: Igbo words by semantic function.This project will give it a better discoverability, navigation, and cultural documentation for students, linguists, and native speakers are the outcomes.
==Project goal==
*Create and improved Igbo noun pages on Igbo Wiktionary
*Increased number of active Igbo Wiktionary editors
*Organised categories of Igbo nouns and documented it online.
== Timeline ==
*Physical event - Saturday 25th April 2026
Time - 11:00AM WAT
== Venue ==
Nigerian Book Foundation Building behind Kenneth Dike Central Library, Awka Anambra State
== Red list ==
== Organizers ==
[[User: Celetex]]
[[User: Goodymeraj]]
t34j0rls9e03lemeijswv2h6fbt1qei
629028
629027
2026-04-06T14:05:23Z
Celetex
13524
/* Organizers */
629028
wikitext
text/x-wiki
{| cellpadding="4" cellspacing="10" style="margin:auto;"
|[[File:Igbo Wikimedians User Group Logo.svg|200px|link=https://meta.wikimedia.org/wiki/Igbo_Wikimedians_User_Group]]
|}
[[File:Improving category project flyer.png|thumb|Categorization event flyer]]
=== Creating/Improving a Thematic Category System for Igbo Nouns on Wiktionary ===
This project aims to develop and enhance an organized thematic category system for Igbo nouns on Wiktionary. With only one section for proper nouns, the present Category (Igbo nouns) is a flat list that lacks specific semantic classifications.
The objective is to develop logical, culturally appropriate subcategories based on actual themes, like:
Families, Animals, Food, Objects, and plants
By concentrating on noun semantics, this would supplement the more general Category: Igbo words by semantic function.This project will give it a better discoverability, navigation, and cultural documentation for students, linguists, and native speakers are the outcomes.
==Project goal==
*Create and improved Igbo noun pages on Igbo Wiktionary
*Increased number of active Igbo Wiktionary editors
*Organised categories of Igbo nouns and documented it online.
== Timeline ==
*Physical event - Saturday 25th April 2026
Time - 11:00AM WAT
== Venue ==
Nigerian Book Foundation Building behind Kenneth Dike Central Library, Awka Anambra State
== Red list ==
== Organizers ==
[[User: Celetex]] - Project lead
[[User: Goodymeraj]] - Facilitator
awbmmxjf6anznp8ueb08e88hub49skv
629029
629028
2026-04-06T14:11:08Z
Celetex
13524
629029
wikitext
text/x-wiki
{| cellpadding="4" cellspacing="10" style="margin:auto;"
|[[File:Igbo Wikimedians User Group Logo.svg|200px|link=https://meta.wikimedia.org/wiki/Igbo_Wikimedians_User_Group]]
|}
[[File:Improving category project flyer.png|thumb|Categorization event flyer]]
=== '''Creating/Improving a Thematic Category System for Igbo Nouns on Wiktionary''' ===
This project aims to develop and enhance an organized thematic category system for Igbo nouns on Wiktionary. With only one section for proper nouns, the present Category (Igbo nouns) is a flat list that lacks specific semantic classifications.
The objective is to develop logical, culturally appropriate subcategories based on actual themes, like:
Families, Animals, Food, Objects, and plants
By concentrating on noun semantics, this would supplement the more general Category: Igbo words by semantic function.This project will give it a better discoverability, navigation, and cultural documentation for students, linguists, and native speakers are the outcomes.
==Project goal==
*Create and improved Igbo noun pages on Igbo Wiktionary
*Increased number of active Igbo Wiktionary editors
*Organised categories of Igbo nouns and documented it online.
== Timeline ==
*Physical event - '''Saturday 25th April 2026'''
Time - '''11:00AM WAT'''
== Venue ==
Nigerian Book Foundation Building behind Kenneth Dike Central Library, Awka Anambra State
== Red list ==
== Organizers ==
[[User: Celetex]] - Project lead
[[User: Goodymeraj]] - Facilitator
qx8e6ri2ky4vgt39eivaydg1f1fer9b
629030
629029
2026-04-06T14:17:06Z
Celetex
13524
629030
wikitext
text/x-wiki
{| cellpadding="4" cellspacing="10" style="margin:auto;"
|[[File:Igbo Wikimedians User Group Logo.svg|200px|link=https://meta.wikimedia.org/wiki/Igbo_Wikimedians_User_Group]]
|}
[[File:Improving category project flyer.png|thumb|Categorization event flyer]]
=== '''Creating/Improving a Thematic Category System for Igbo Nouns on Wiktionary''' ===
This project aims to develop and enhance an organized thematic category system for Igbo nouns on Wiktionary. With only one section for proper nouns, the present Category (Igbo nouns) is a flat list that lacks specific semantic classifications.
The objective is to develop logical, culturally appropriate subcategories based on actual themes, like:
Families, Animals, Food, Objects, and plants
By concentrating on noun semantics, this would supplement the more general Category: Igbo words by semantic function.This project will give it a better discoverability, navigation, and cultural documentation for students, linguists, and native speakers are the outcomes.
=='''Project goal'''==
*Create and improved Igbo noun pages on Igbo Wiktionary
*Increased number of active Igbo Wiktionary editors
*Organised categories of Igbo nouns and documented it online.
== '''Timeline''' ==
*Physical event - '''Saturday 25th April 2026'''
Time - '''11:00AM WAT'''
== '''Venue''' ==
Nigerian Book Foundation Building behind Kenneth Dike Central Library, Awka Anambra State
== Red list ==
== '''Organizers''' ==
[[User: Celetex]] - Project lead
[[User: Goodymeraj]] - Facilitator
=='''Expectations'''==
9jr8xpt4zljqz5tw7dkdn50f2s8xnyj
629031
629030
2026-04-06T14:20:56Z
Celetex
13524
629031
wikitext
text/x-wiki
{| cellpadding="4" cellspacing="10" style="margin:auto;"
|[[File:Igbo Wikimedians User Group Logo.svg|200px|link=https://meta.wikimedia.org/wiki/Igbo_Wikimedians_User_Group]]
|}
[[File:Improving category project flyer.png|thumb|Categorization event flyer]]
=== '''Creating/Improving a Thematic Category System for Igbo Nouns on Wiktionary''' ===
This project aims to develop and enhance an organized thematic category system for Igbo nouns on Wiktionary. With only one section for proper nouns, the present Category (Igbo nouns) is a flat list that lacks specific semantic classifications.
The objective is to develop logical, culturally appropriate subcategories based on actual themes, like:
Families, Animals, Food, Objects, and plants
By concentrating on noun semantics, this would supplement the more general Category: Igbo words by semantic function.This project will give it a better discoverability, navigation, and cultural documentation for students, linguists, and native speakers are the outcomes.
=='''Project goal'''==
*Create and improved Igbo noun pages on Igbo Wiktionary
*Increased number of active Igbo Wiktionary editors
*Organised categories of Igbo nouns and documented it online.
== '''Timeline''' ==
*Physical event - '''Saturday 25th April 2026'''
Time - '''11:00AM WAT'''
== '''Venue''' ==
Nigerian Book Foundation Building behind Kenneth Dike Central Library, Awka Anambra State
== Red list ==
== '''Organizers''' ==
[[User: Celetex]] - Project lead
[[User: Goodymeraj]] - Facilitator
=='''Expectations'''==
At the end of this project, the following should be achieved:
Recruit new members into the Igbo Wikimedians User Group
Create and improve at least 300 pages in the Igbo Wiktionary
l65c7oiir9tvilj95p4u13quw3vpbi9
629032
629031
2026-04-06T14:23:24Z
Celetex
13524
/* Expectations */
629032
wikitext
text/x-wiki
{| cellpadding="4" cellspacing="10" style="margin:auto;"
|[[File:Igbo Wikimedians User Group Logo.svg|200px|link=https://meta.wikimedia.org/wiki/Igbo_Wikimedians_User_Group]]
|}
[[File:Improving category project flyer.png|thumb|Categorization event flyer]]
=== '''Creating/Improving a Thematic Category System for Igbo Nouns on Wiktionary''' ===
This project aims to develop and enhance an organized thematic category system for Igbo nouns on Wiktionary. With only one section for proper nouns, the present Category (Igbo nouns) is a flat list that lacks specific semantic classifications.
The objective is to develop logical, culturally appropriate subcategories based on actual themes, like:
Families, Animals, Food, Objects, and plants
By concentrating on noun semantics, this would supplement the more general Category: Igbo words by semantic function.This project will give it a better discoverability, navigation, and cultural documentation for students, linguists, and native speakers are the outcomes.
=='''Project goal'''==
*Create and improved Igbo noun pages on Igbo Wiktionary
*Increased number of active Igbo Wiktionary editors
*Organised categories of Igbo nouns and documented it online.
== '''Timeline''' ==
*Physical event - '''Saturday 25th April 2026'''
Time - '''11:00AM WAT'''
== '''Venue''' ==
Nigerian Book Foundation Building behind Kenneth Dike Central Library, Awka Anambra State
== Red list ==
== '''Organizers''' ==
[[User: Celetex]] - Project lead
[[User: Goodymeraj]] - Facilitator
=='''Expectations'''==
At the end of this project, the following should be achieved:
*Recruit new members into the Igbo Wikimedians User Group.
*Create and improve at least 300 pages in the Igbo Wiktionary
nn453xur2v7p5dop8pb37rv17tv2ijb
629033
629032
2026-04-06T14:27:13Z
Celetex
13524
/* Creating/Improving a Thematic Category System for Igbo Nouns on Wiktionary */
629033
wikitext
text/x-wiki
{| cellpadding="4" cellspacing="10" style="margin:auto;"
|[[File:Igbo Wikimedians User Group Logo.svg|200px|link=https://meta.wikimedia.org/wiki/Igbo_Wikimedians_User_Group]]
|}
[[File:Improving category project flyer.png|thumb|Categorization event flyer]]
=== '''''Creating/Improving a Thematic Category System for Igbo Nouns on Wiktionary''''' ===
This project aims to develop and enhance an organized thematic category system for Igbo nouns on Wiktionary. With only one section for proper nouns, the present Category (Igbo nouns) is a flat list that lacks specific semantic classifications.
The objective is to develop logical, culturally appropriate subcategories based on actual themes, like:
Families, Animals, Food, Objects, and plants
By concentrating on noun semantics, this would supplement the more general Category: Igbo words by semantic function.This project will give it a better discoverability, navigation, and cultural documentation for students, linguists, and native speakers are the outcomes.
=='''Project goal'''==
*Create and improved Igbo noun pages on Igbo Wiktionary
*Increased number of active Igbo Wiktionary editors
*Organised categories of Igbo nouns and documented it online.
== '''Timeline''' ==
*Physical event - '''Saturday 25th April 2026'''
Time - '''11:00AM WAT'''
== '''Venue''' ==
Nigerian Book Foundation Building behind Kenneth Dike Central Library, Awka Anambra State
== Red list ==
== '''Organizers''' ==
[[User: Celetex]] - Project lead
[[User: Goodymeraj]] - Facilitator
=='''Expectations'''==
At the end of this project, the following should be achieved:
*Recruit new members into the Igbo Wikimedians User Group.
*Create and improve at least 300 pages in the Igbo Wiktionary
ja6l67k2zan78yxla9qrg14z8mridyo
629034
629033
2026-04-06T14:38:52Z
Celetex
13524
629034
wikitext
text/x-wiki
{| cellpadding="4" cellspacing="10" style="margin:auto;"
|[[File:Igbo Wikimedians User Group Logo.svg|200px|link=https://meta.wikimedia.org/wiki/Igbo_Wikimedians_User_Group]]
|}
[[File:Improving category project flyer.png|thumb|Categorization event flyer]]
==''''Creating/Improving a Thematic Category System for Igbo Nouns on Wiktionary'''==
This project aims to develop and enhance an organized thematic category system for Igbo nouns on Wiktionary. With only one section for proper nouns, the present Category (Igbo nouns) is a flat list that lacks specific semantic classifications. The objective is to develop logical, culturally appropriate subcategories based on actual themes, like: Families, Animals, Food, Objects, and plants By concentrating on noun semantics, this would supplement the more general Category: Igbo words by semantic function.This project will give it a better discoverability, navigation, and cultural documentation for students, linguists, and native speakers are the outcomes. ===
=='''Project goal'''==
*Create and improved Igbo noun pages on Igbo Wiktionary
*Increased number of active Igbo Wiktionary editors
*Organised categories of Igbo nouns and documented it online.
== '''Timeline''' ==
*Physical event - '''Saturday 25th April 2026'''
Time - '''11:00AM WAT'''
== '''Venue''' ==
Nigerian Book Foundation Building behind Kenneth Dike Central Library, Awka Anambra State
== Red list ==
== '''Organizers''' ==
[[User: Celetex]] - Project lead
[[User: Goodymeraj]] - Facilitator
=='''Expectations'''==
At the end of this project, the following should be achieved:
*Recruit new members into the Igbo Wikimedians User Group.
*Create and improve at least 300 pages in the Igbo Wiktionary
iwintpz14ej5zfhager2hmpfw4v00v9
629035
629034
2026-04-06T14:40:22Z
Celetex
13524
/* Timeline */
629035
wikitext
text/x-wiki
{| cellpadding="4" cellspacing="10" style="margin:auto;"
|[[File:Igbo Wikimedians User Group Logo.svg|200px|link=https://meta.wikimedia.org/wiki/Igbo_Wikimedians_User_Group]]
|}
[[File:Improving category project flyer.png|thumb|Categorization event flyer]]
==''''Creating/Improving a Thematic Category System for Igbo Nouns on Wiktionary'''==
This project aims to develop and enhance an organized thematic category system for Igbo nouns on Wiktionary. With only one section for proper nouns, the present Category (Igbo nouns) is a flat list that lacks specific semantic classifications. The objective is to develop logical, culturally appropriate subcategories based on actual themes, like: Families, Animals, Food, Objects, and plants By concentrating on noun semantics, this would supplement the more general Category: Igbo words by semantic function.This project will give it a better discoverability, navigation, and cultural documentation for students, linguists, and native speakers are the outcomes. ===
=='''Project goal'''==
*Create and improved Igbo noun pages on Igbo Wiktionary
*Increased number of active Igbo Wiktionary editors
*Organised categories of Igbo nouns and documented it online.
== '''Timeline''' ==
*Physical event - '''Saturday 25th April 2026'''
*Time - '''11:00AM WAT'''
== '''Venue''' ==
Nigerian Book Foundation Building behind Kenneth Dike Central Library, Awka Anambra State
== Red list ==
== '''Organizers''' ==
[[User: Celetex]] - Project lead
[[User: Goodymeraj]] - Facilitator
=='''Expectations'''==
At the end of this project, the following should be achieved:
*Recruit new members into the Igbo Wikimedians User Group.
*Create and improve at least 300 pages in the Igbo Wiktionary
nbhgbn216ff9x5obgj96h2bzoaws7n6
629036
629035
2026-04-06T14:40:55Z
Celetex
13524
/* Venue */
629036
wikitext
text/x-wiki
{| cellpadding="4" cellspacing="10" style="margin:auto;"
|[[File:Igbo Wikimedians User Group Logo.svg|200px|link=https://meta.wikimedia.org/wiki/Igbo_Wikimedians_User_Group]]
|}
[[File:Improving category project flyer.png|thumb|Categorization event flyer]]
==''''Creating/Improving a Thematic Category System for Igbo Nouns on Wiktionary'''==
This project aims to develop and enhance an organized thematic category system for Igbo nouns on Wiktionary. With only one section for proper nouns, the present Category (Igbo nouns) is a flat list that lacks specific semantic classifications. The objective is to develop logical, culturally appropriate subcategories based on actual themes, like: Families, Animals, Food, Objects, and plants By concentrating on noun semantics, this would supplement the more general Category: Igbo words by semantic function.This project will give it a better discoverability, navigation, and cultural documentation for students, linguists, and native speakers are the outcomes. ===
=='''Project goal'''==
*Create and improved Igbo noun pages on Igbo Wiktionary
*Increased number of active Igbo Wiktionary editors
*Organised categories of Igbo nouns and documented it online.
== '''Timeline''' ==
*Physical event - '''Saturday 25th April 2026'''
*Time - '''11:00AM WAT'''
== '''Venue''' ==
*Nigerian Book Foundation Building behind Kenneth Dike Central Library, Awka Anambra State
== Red list ==
== '''Organizers''' ==
[[User: Celetex]] - Project lead
[[User: Goodymeraj]] - Facilitator
=='''Expectations'''==
At the end of this project, the following should be achieved:
*Recruit new members into the Igbo Wikimedians User Group.
*Create and improve at least 300 pages in the Igbo Wiktionary
keif2zbwb6dcil2quzbi6n24kwor1nw
629037
629036
2026-04-06T14:50:04Z
Celetex
13524
/* Organizers */
629037
wikitext
text/x-wiki
{| cellpadding="4" cellspacing="10" style="margin:auto;"
|[[File:Igbo Wikimedians User Group Logo.svg|200px|link=https://meta.wikimedia.org/wiki/Igbo_Wikimedians_User_Group]]
|}
[[File:Improving category project flyer.png|thumb|Categorization event flyer]]
==''''Creating/Improving a Thematic Category System for Igbo Nouns on Wiktionary'''==
This project aims to develop and enhance an organized thematic category system for Igbo nouns on Wiktionary. With only one section for proper nouns, the present Category (Igbo nouns) is a flat list that lacks specific semantic classifications. The objective is to develop logical, culturally appropriate subcategories based on actual themes, like: Families, Animals, Food, Objects, and plants By concentrating on noun semantics, this would supplement the more general Category: Igbo words by semantic function.This project will give it a better discoverability, navigation, and cultural documentation for students, linguists, and native speakers are the outcomes. ===
=='''Project goal'''==
*Create and improved Igbo noun pages on Igbo Wiktionary
*Increased number of active Igbo Wiktionary editors
*Organised categories of Igbo nouns and documented it online.
== '''Timeline''' ==
*Physical event - '''Saturday 25th April 2026'''
*Time - '''11:00AM WAT'''
== '''Venue''' ==
*Nigerian Book Foundation Building behind Kenneth Dike Central Library, Awka Anambra State
== Red list ==
== '''Organizers''' ==
# [[User:Celetex|Celetex]] - Project Lead
# [[User:Goodymeraj|Goodymeraj]] - Facilitator
=='''Expectations'''==
At the end of this project, the following should be achieved:
*Recruit new members into the Igbo Wikimedians User Group.
*Create and improve at least 300 pages in the Igbo Wiktionary
8zj9xue0uwbduzmq9hghbz7o6bkt9wc