Wikipedia igwiki https://ig.wikipedia.org/wiki/Ihu_mb%E1%BB%A5 MediaWiki 1.46.0-wmf.22 first-letter Midia Ọpụrụiche Ńkàtá Ojiarụ Ńkàtá ojiarụ Wikipedia Ńkàtá Wikipedia Faịlụ Ńkàtá faịlụ MidiaWiki Ńkàtá MidiaWiki Templeeti Ńkàtá templeeti Enyemaka Ńkàtá enyemaka Otú Ńkàtá otú Édēchághị́ Ńkàtá Édēchághị́ TimedText TimedText talk Module Module talk Event Event talk Demi Grace 0 9759 629118 621398 2026-04-07T18:44:47Z Goodymeraj 16207 629118 wikitext text/x-wiki {{databox}} '''Grace Abidemi Ayorinde''', onye '''akpọrọ''' '''Demi Grace''' (amụrụ na Nọvemba 9, 1989) bụ ihe nlere-anya nke ndị US, onye ọbụ abụ, onye na-agụ egwu, onye na-ede ihe, onye na-egwu egwu na onye na-eme ihe nkiri oge ụfọdụ. O mere ihe akụkọ mere eme dị ka di na emeputa ihe eji edosi isi did isi dada Pantene 2017. <ref name="ebony">{{Cite web|url=https://www.ebony.com/style/black-hair-pantene-dreadlocks/|title=STYLE EXCLUSIVE: Meet Demi Grace, the First Model With Locs to Star in a Pantene Campaign|date=23 March 2017}}</ref> <ref name="naijaloaded">{{Cite web|url=https://www.naijaloaded.com.ng/download-mp3/demi-grace-just-friends|title=Demi Grace - Just Friends|date=15 January 2019|accessdate=3 October 2020|archivedate=4 September 2019|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190904135244/https://www.naijaloaded.com.ng/download-mp3/demi-grace-just-friends}}</ref> <ref name="teenvogue">{{Cite web|url=https://www.teenvogue.com/story/demi-grace-pantene-locs-campaign-interview|title=Demi Grace on Wearing Locs in Her Pantene Campaign|date=28 March 2017}}</ref> Ọ ghọrọ onye omenkà izizi ka etinyere aka na Universal Music Group, Nigeria na 2017. <ref name="gritty">{{Cite web|url=https://gritdaily.com/demi-grace-afrobeats/|title=THE RISE OF AFROBEATS IN AMERICA: DEMI GRACE BECOMES FIRST UNIVERSAL MUSIC GROUP NIGERIA ARTIST|date=30 April 2019}}</ref> A mụrụ Grace na London, England mana nne na nna bu ndị Nigeria. <ref name="elite">{{Cite web|author=|url=http://elitemuzik.net/introducing-london-born-nigerian-artist-demi-grace/|title=INTRODUCING LONDON-BORN, CALIFORNIA-BASED NIGERIAN ARTIST DEMI GRACE|publisher=elitemuzik.net|date=11 November 2017|accessdate=4 September 2019}}</ref> Ọ bụ onye Yoruba. Mgbe ọ dị afọ isii, ya na ezinụlọ ya kwagara mba Amerịka. <ref name="musicunites">{{Cite web|author=|url=https://www.musicunitesafrica.org/voices-of-afrikans/introducing-demi-grace-singer-songwriter-and-pan-african-wonder-woman|title=Introducing 'Demi Grace', Singer/Songwriter and Pan-African Wonder Woman!|publisher=musicunitesafrica.org|date=20 April 2017|accessdate=4 September 2019|archivedate=4 September 2019|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190904151704/https://www.musicunitesafrica.org/voices-of-afrikans/introducing-demi-grace-singer-songwriter-and-pan-african-wonder-woman}}</ref> Ya na ụmụnne ya malitere inwe mmasị na nka n'oge ha dị obere, na nwanne ya nwanyị bụ Deborah Ayorinde gara n'ihu bụrụ onye na-eme ihe nkiri Hollywood, na-apụta n'akụkụ Kevin Hart na ihe nkiri 2019, ''Nna'' . <ref name="deadline">{{Cite web|author=|url=https://deadline.com/2019/06/lil-rel-howery-paul-reiser-deborah-ayorinde-kevin-hart-fatherhood-sony-1202639546/|title=Lil Rel Howery, Paul Reiser, & Deborah Ayorinde Join Sony’s Kevin Hart-Led ‘Fatherhood’ Film|publisher=deadline.com|date=30 April 2019|accessdate=4 September 2019}}</ref> Ọ gara ụlọ akwụkwọ sekọndrị Deer Valley nọ na San Francisco na oge ọ nọ n'ụlọ akwụkwọ sekọndrị, ọ bịara sonye na eme ihe egwu ụlọ akwụkwọ, ebe ọ sonyere ma kuziere ndị ukwe na ụlọ akwụkwọ ahụ ma ọ na-eme kwa izu n'otu ụlọ ahịa azụ. Demi Grace malitere idekọ egwu n'okpuru ndokwa nke Disney Music Executive, Alyssa Talovic, mgbe ọ na-aga mahadum na CSU-Northridge, <ref name="musicunites"/> mgbe nke a gasịrị, ọ nwetara nzere bachelọ na Business Management na nwatakịrị na Marketing wee wepụta ndekọ mbụ ya na afọ ọ gụsịrị akwụkwọ.<ref name="musicunites" /> Grace bidoro nsoro malite ịkụ egwu ya na ndị otu egwu na 2008. <ref name="sonic">{{Cite web|author=|url=http://api.sonicbids.com/band/demi-grace/?destination=%2Fmanage%2Fmusician%2F|title=DEMI GRACE|publisher=sonicbirds.com|date=23 May 2018|accessdate=4 September 2019}}</ref> Ọ malitekwara ịchụso ọrụ na ịme ihe na ịme ngosi na ọ gafere ihe nlereanya maka ọtụtụ ụdị ama ama ma gosipụta na mgbasa ozi. Na 2014, o kpuchiri akwụkwọ akụkọ Rolling Out ma kpuchie akwụkwọ akụkọ German Trend Prive ma gosipụta ya na Teen Vogue. Na 2015, ''Chọrọ Gị'', egwu sitere na album mbụ ya ''Forward Movement Naanị'' gosipụtara na ihe nkiri 2015 Phantom Halo, nke gosipụtara Rebecca Romijn. <ref name="oak">{{Cite web|author=|url=https://www.oakhella.com/blog/demi-grace|title=PORTRAIT - DEMI GRACE|publisher=oakhella.com|date=23 May 2018|accessdate=4 September 2019}}</ref> Na 2016, ''Anyị abụghị ndị nọ naanị anyị'', egwu ọzọ sitere na ọba ya gosipụtara na usoro MTV Real World Television. Na 2016, Grace na [[Beyonce]] guru egwu na 2016 MTV Music Video Awards <ref name="myhouston">{{Cite web|author=|url=https://myhoustonmajic.com/3243461/how-demi-grace-new-face-of-sephora-discovered-she-was-performing-with-beyonce-at-the-vmas/|title=How Demi Grace, New Face Of Sephora, Discovered She Was Performing With Beyoncé At The VMAs|publisher=myhoustonmajic.com|date=29 March 2017|accessdate=4 September 2019}}</ref> na ọ rụkwara isiokwu abụ maka ọchịchị na ọchịchị mba syndicated ọchịchịrị na Lovely. <ref name="njo">{{Cite web|author=|url=https://notjustok.com/song/demi-grace-just-friends/|title=Demi Grace – Just Friends|publisher=notjustok.com|date=17 January 2019|accessdate=4 September 2019}}</ref> <ref name="hellobeautiful">{{Cite web|author=|url=https://hellobeautiful.com/2900459/demi-grace-beyonce-vmas-nyfw/|title=How Demi Grace, New Face Of Sephora, Discovered She Was Performing With Beyoncé At The VMAs|publisher=hellobeautiful.com|date=29 March 2017|accessdate=4 September 2019}}</ref> Grace apụtawo n'ọtụtụ ihe ngosi onyonyo, gụnyere VH1's Beverly Hills Fabulous, The Unstoppables na TLC na WeTV's LA Hair, o nwekwara oke na ihe nkiri Nollywood, Black Gold. Grace wee buru one ihu eji mara ndi Sephora na 2016 <ref name="hellobeautiful"/> na 2017, ọ mere akụkọ ihe mere eme dị ka ihe nlereanya izizi pụtara na isi ntutu isi ngwaahịa mgbasa ozi na eke dreadlocks, mgbe a tụbara ya na mkpọsa ozi 2017 maka ngwaahịa ntutu Pantene. <ref name="konbini">{{Cite web|author=|url=https://www.konbini.com/ng/lifestyle/nigerian-model-demi-grace-is-the-first-woman-with-locs-in-a-pantene-campaign/|title=Nigerian Model, Demi Grace, Is The First Woman With Locs In A Pantene Campaign|publisher=konbini.com|date=29 March 2017|accessdate=4 September 2019|archivedate=4 September 2019|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190904140123/https://www.konbini.com/ng/lifestyle/nigerian-model-demi-grace-is-the-first-woman-with-locs-in-a-pantene-campaign/}}</ref> Na Jenụwarị 2019, mgbe ọ gụsịrị egwu na January 1st na Lagos, Nigeria, onye mgbasa ozi redio kpọbatara Grace gozi ndị isi na [[:en:Universal_Music_Group_Nigeria|Universal Music Group Nigeria]] na February 2019, e debanyere aha ya na ọkwa Universal Music Group Nigeria. <ref name="gritty"/> N’ọnwa Julaị 2019, o weputara vidiyo nke egwu a nke izizi ya n’aha otu ndi egwu akpọrọ, Ike gwu gi. <ref name="soundcity_tv">{{Cite web|last=|url=https://soundcity.tv/new-song/umg-artiste-demi-grace-shares-new-afro-pop-track-tired-of-you/|title=UMG ARTISTE DEMI GRACE SHARES NEW AFRO-POP TRACK, ‘TIRED OF YOU’|date=26 July 2019|accessdate=4 September 2019}}</ref> Grace nwere nkwekọrịta mbipụta akwụkwọ na JTV Digital. <ref name="jtv">{{Cite web|url=https://www.jtvdigital.com/demi-grace-signs-with-universal-music-and-jtv-digital/|title=Demi Grace Signs with Universal and JTV|accessdate=4 September 2019|archivedate=4 September 2019|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190904151717/https://www.jtvdigital.com/demi-grace-signs-with-universal-music-and-jtv-digital/}}</ref> Grace kwuru banyere mmetụta egwu ya dịka [[:en:Janet_Jackson|Janet Jackson]], [[:en:Grace_Jones|Grace Jones]], and [[:en:Missy_Elliot|Missy Elliot]]. <ref name="musicunites"/> Akọwala ụdị egwu ya dị ka egwu na agbanwe mgbanwe, ụda dị iche iche site na ụda afrobeats, reggae, rock, pop na R&B. * Want You (2012) * Watch Me (2012) * Fire it Up (2012) * Bad Girl (2012) * We are not Aloneị (2012) * Poke it Out (2012) * Dream Seller (2012) * Spend it All (2012) * Go! Live it Up (2014) * For the Girls (2016) * Afraid (2016) * The Dream featuring Jay Karnell (2017) * Why Would You Lie (2018) * Come Closer (2018l * Tired of You (2019) * Just Friends (2019 == Ebe nsi nweta == {{Reflist}} {{DEFAULTSORT:Grace, Demi}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] [[Òtù:Ndi madu]] [[Òtù:21st-century women singers Living people]] [[Òtù:English-language singers from Nigeria]] [[Òtù:English people of Yoruba descent]] [[Òtù:English people of Nigeria descent]] [[Òtù:Musicians from London 21st-century Nigeria singers]] [[Òtù:Nigerian rhythm and blues singer-songwriters]] [[Òtù:Nigerian female singer-songwriters]] [[Òtù:Nigerian female pop singers Yoruba musicians]] [[Òtù:Nigerian female musicians 1985 births]] [[Òtù:Yoruba female models]] fygcynmtacle7e6ujoqvias6lpqq9n8 Demas Nwoko 0 10089 629116 621394 2026-04-07T18:43:58Z Goodymeraj 16207 629116 wikitext text/x-wiki {{databox}} [[Usòrò:"Beggar Boy" - NARA - 558953.jpg|thumb|otu eserese Demas Nwoko 'nwata aririọ]] [[Usòrò:"Children on Cycles" - NARA - 558952.jpg|thumb|Eserese Demas Nwoko 'ụmụaka na ịnyịnya ígwè']] '''Demas Nwoko''' (onye amụrụ n'afọ 1935) bụ onye [[Naijiria]] na ese ọtụtụ ihe dị ka ihe eserese na mmebe ntụpụta ụkpụrụ ụlọ ma bụrụ kwa nnukwu onye na-ewu ụlọ. Dị ka onye na-ese ihe, ọ na-agbasi mbọ ike itinye usoro ọgbara ọhụrụ dị iche iche na ihe owuwu ụlọ. Ọ na etinye kwa atụmatụ ihe dị iche nke na egosi ihe gbasara ndi isi ojii, ndị Africa na ọtụtụ ọrụ ya. Site n'afọ 1960 na aga n'iru ruo ihe dị ka afọ 1969, ọ bụ onye otu ndị Mbari klọb nke [[Ibadan]], ndị otu ndị Naijiria na ndị omenkà si mba ofesi. Ọ bụkwa onye nkuzi na Mahadum nke Ibadan . Ka afọ 1970 na aga n'iru ruo ihe dị ka afọ 1979, ọ bụ onye mbipụta akwụkwọ akụkọ ''akpọrọ New Culture (ọdịbendị'') nke na na-adịghịzi adị ugbu a. <ref>Dele Jegede, "Nwoko, Demas N.", Grove Art Online. Oxford University Press, accessed on 8 June 2007.</ref> Nwoko, na-ahụ ime ihe eserese dịka ọrụ amamịghe nke a na elekwasị anya ka ọrụ dịịrị mmadụ maka mmetụta ọma na gburugburu ebe obibi na ọdịbendị nke ọha mmadụ. <ref>"Makes a Case for Critical Design", ''This Day'', Nigeria, 24 December 2001.</ref> == Akụkọ nke ndụ ya == === Mbido ndụ === A mụrụ Nwoko na afọ 1935 na Idumuje Ugboko, obodo nke nwere nwa nwanne ya dịka [[Obi (onye ọchịchị)|Obi]] (Eze) ugbu a (Chukwunomso Nwoko). Nwoko tolitere na Idumuje Ugboko. Mgbe mgbe ọ bụ nwata, ihe owuwu ụlọ ndị e wuru ọhụrụ n’obodo ha na n’obí Obi, nna ya, nyere ya nnukwu mmasi. <ref>Japhat Alakam, [http://www.vanguardngr.com/2011/05/another-master-stroke-demas-nwoko-at-grillo%E2%80%99s-pavillion/ "Another Master Stroke: Demas Nwoko at Grillo’s Pavillion"], ''Vanguard'', 1 May 2011.</ref> Ọ gara mụọ [[Ezi nka|Fine Arts]] na kọleji nke nka, sayensị na teknụzụ, n’afọ 1956, otu afọ mgbe ebugharịrị kọleji ahụ site n’ebe ọ [[Ibadan|nọbu n’Ibadan]] wee gaa Zaria. Na afọ 1962, ọ nwetara ohere mmụta na n’akwụghị ụgwọ ọ bụla na Congress nke Cultural Freedom na obodo Paris nke di na France ebe ọ mụtara usoro ka esi emewe ihe eserese na ụzọ dị iche iche. <ref>Daniel Meyer-Dinkgräfe; ''Who's Who in Contemporary World Theater'', Routledge, 2002, p. 222.</ref> === Ulọ akwụkwọ nkà mmụta nke Zaria === Site na afọ 1957 ruo na 1961 ọ gụrụ Fine Arts na ụlọ akwụkwọ nke ama bụru dịka College of Arts, Science na Technology, Zaria (nke bụ Mahadum Ahmadu Bello ugbu a), ebe ekpughere ya usoro nke nka ama ama nke ndị ofesị agbanyeghị na ọtụtụ ndị nka nọ n'ụlọ akwụkwọ ahụ na egosipụta isiokwu ọrụ ha ka ndị Africa. <ref name="July">Robert W. July, ''An African Voice: The Role of the Humanities in African Independence'', Duke University Press. 1987, p. 51.</ref> Na ngwụsị afọ ndị 1950s, ya na Uche Okeke, Simon Okeke, Bruce Onobrakpeya na ụmụ akwụkwọ ole na ole na-amụ nka, guzobere Art Society. Nke a bụ n'oge ihe gbasara obodo Naijira na dị onye ọbụla ọku n'obi nke bụ oge a'na achọ nnweta nnwere onwe nke mba Naijiria na 1960. Mgbe ahụ a maara ndị Art Society dị ka ndị bụ njikọ nke akpọrọ Natural Synthesis na asụsụ bekee, okwu bụ Uche Okeke wepụtara maka ụkọwaa nchikota nke jikọta ọrụ nka otu ndị mba ofesị na usoro otu ndị Afrika si eche echiche ma na eme kwa ihe nka ha. == Pan-Africanism na ihe osise oge mbụ == Na mgbe afọ1950 ruo afọ 1959, ka Naijiria na agba mbọ na agbasa kwa ozi maka ọchichi onwe, enwere echiche abụọ banyere otu a ga-esi nweta obodo ga kwunwuru onwe ya n'ezie. Otu echiche gbadoro ụkwụ na ime ka mpaghara Naijiria dịka ntọala nke obodo, ka ndị ndọrọndọrọ ọchịchị jiri mpaghara ndị ahụ dịka ebe mgbado ụkwụ maka ọganiihu ndọrọ ndọrọ ọchịchị. Echiche nke ọzọ nabatara ndụmọdụ sitere na aka [[Ndị ntorobịa Nigeria|Nigerian Youth Movement]] na mbido na ndị otu [[Ndị Zikist|Zikist]] ka Naijiria negide anaya na ma were isiokwu nke Pan-Africanism ma hapụ ihe gbasara mpaghara dị ka ntọala nke ọdịnihu nke ọchịchị ala Naijiria. N’ọrụ nka ya, Nwoko gụzoro nke nta na atụmatụ nke abụọ. Na ihe osise ma ihe ọrụ ya nke osisi na oge mbido Nwoko gosiri na ọ lekwa siri anya na ihe ahụrụ na Nok . Enwere ike ịkọwa ọtutu ihe osise ya na eserese ya ma ihe akpụrụakpụ dị ka nke mgbakwunye . Ihe eserese ya nke [[terracotta]] bu nke meputara ma gosiputa uzo ihe omuma nke Nok na egosi ihe mgbe ochie na enweghi mgbanwe dị ka ihe ngosipụta Africa. Nke a mere ka enwe nghọta doro anya maka ọrụ ya ahụ ma gosipụta ụdị nghọtarụ nka ọgbara ọhụụ nke Africa. == Nhazi ụlọ == Mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ na Zaria na Paris, ọ kwagara Ibadan na afọ 1963. N’Ibadan, ọ gbadoro anya na atụmatụ maka nhazi ihe ụlọ na ọnọdụ eji eme ihe nkiri maka ndi ngalaba ụlọ akwụkwọ Mahadum nke Ibadan na azụpụta ndị omee ihe nkiri. Mgbe ahụ ọ bụkwa onye nkuzi na mahadum ahụ. Mgbe ọ nọ [[Okeama|n'obodo ochie]], ahụ mgbe ụfọdụ ego na akọ ya n'akpa nke meere na na-ọnweghị ego iji wuo ma ọ bụ zụta ụlọ ebe obibi ma ọbụ ebe ngosi maka ọrụ ya. Ọ kpebiri iwu ụlọ ọrụ ya na usoro ọdịnala maka ụkọ ego. Ọ jiri [[Efere|ụrọ]] na aja ọchọtara ebe ahụ wee wuo ụlọ obibi na ụlọ ọrụ site na akụ ndị sitere n'okike. <ref>July (1987), p. 239.</ref> Ebumnuche ya n'iji usoro ọgbara ọhụụ na ọrụ nka ya ụfọdụ iji wee gosi ihe nke Afrika mere ka aha ya gbasaa na obodo na mba ahụ. Ọrụ Nwoko rụrụ mbụ maka ụkpụrụ ụlọ bụ ọrụ nke dị Dominican na Ibadan. Mgbe mba Naijiria nweere onwe ya, ụfọdụ nụdị ozi chọrọ iji ihe ndị Afrika chọọ ụlọ ha mma . E buru ụzọ bịario ya ka ọ rụpụta ihe e dere ede maka ụlọ ụka ọhụrụ mana ọ mechara rịọ ndị isi Dominican ka ha nye aka n’ichepụta ụlọ ụka ọhụrụ ga-adị na Ibadan. Agbanyeghi nkaa, na mbụ, ihe eserese ọmepụtara bụ ntakịrị ihe oji aka ya mee. Ma'na eserese ụlọ ahụ tinyere ebumnuche maka ine ndapụta di ice iche a'na ahụ na obodo ahụ dị ka nnukwu anwụ na-acha na Ibadan. Ọtụtụ mgbe, Nwoko na eme ihe eserese ya maka iwu ụlọ ka ime ụlọ ya dị iche na nke mpụga maka okpomọkụ na adị n'mpụga ọtụtụ oge. Nwoko mere ka otu osi ese eserese ụlọ ya na daba na mkpa anụ ahụ nke ụmụ amaala Afrika nagbanyighị ebe ha bi. Nwoko mechara gaa n’ihu imepụta ihe owuwu ndị ọzọ dịka ụlọ ihe nkiri na Benin, nke ji atụmatụ ndị Greek na ndị Japanese nke akpọrọ Kabuki Design. Ọ mekwara mkpanaka maka okpueze nwanne ya nwoke dịka Obi nke Idumoje Ugboko. Ọrụ ndị ọzọ nke Nwoko a ma ama gụnyere ụlọ ọrụ ọdịbendị, Ibadan, nke jiri ụdị okike gosi mmekọrịta nka, ọdịdị na nka ochie ndị obodo Yoruba . Ọrụ Nwoko na-agwakọta teknụzụ ọgbara ọhụụ n’ihe owuwu ụlọ, ọrụ iwu ebe a-na eme ihe nkiri ya na omenaala ndị Afrika. Site na oru dị ka nke Dominican Institute, Ibadan na nke Akenzua Cultural Center, Benin, Nwoko bu otu "onye na-ese ihe-ma'na-ewu-ụlọ" nke kwenyere n'ibụnị omenala Afrika na oru ya. N’afọ 2007, Farafina Books bipụtara ''The Architecture of Demas Nwoko'', ọmụmụ gbasara ọrụ Nwoko na nchepụta nke ndị omenkà Britain abụọ, John Godwin OBE na Gillian Hopwood dere . N'ịtụleghachi akwụkwọ ahụ, ''Akwụkwọ African Publishing Record'' kwuru, sị:<blockquote>Ọrụ nke Dominican bụ ọrụ ụlọ mbụ ya. Ọ jụrụ ndị Dominicans ma ọ nwere ike inyere ha aka n’ụlọ ọhụrụ ha. Ndị nna Dominican nwere ebumnuche ịwepụta ihe nke na egosi ọdịdị Afrika na ụlọ ọhụrụ ha na Ibadan. Uche Nwoko dabara ọfụma na ihe ha n'achọ. Ihe ọmụmụ Nwoko na Zaria na Paris kwadebe ya nke oma maka atụmatụ ya nke bụ ijikota nka Afrika na echiche ogbara ohuru nke nka Europe. Ọ malitere ịwepụta ihe maka ebe a'na anọ eme mmemme ihe nkiri maka Mahadum nke Ibadan. Ọ bụ echiche ọhụrụ ya, nke meere ka ọ ọrụ ọ ọrụ ndị Dominicans nyere ya ihụọma n'ọrụ ya ndị ọzọ na Nigeria, gụnyere nke ebe a'na eme ihe nkiri nke Oba Akenzua dị na [[Benin City]], Nigeria. Ejiri atụmatụ ndị Japan na nke Greek tinyere ya ihe nka nke Afrika na iwu ụlọ ahụ. Ọ rụ kwara ebe ọdịnala dị n’Ibadan na mkpanaka eze echichi nwanne ya nwoke. Nwanne ya bụ Obi nke Idumoje Ugboko. Na mgbakwunye ọrụ ya eserese maka iwu ụlọ Nwoko nwere ọtụtụ ihe nrụzu na nka. Ọ na-ebipụta ''New Culture'', akwụkwọ akụkọ nka nke na eduzi, ma'na-atụzi ụzọ maka ihe gbasara ihe ọhụụ na nka Afrika. Ọ kwara ụzọ ngosipụta ọgbara ọhụụ na nka Afrika, ihe nkiri,na eserese di iche iche. Na mgbakwunye, ọ bụ ezigbo onye omee na ịgba egwu na ihe nkiri. Ọ nweela ọtụtụ egwuregwu oso mee na Ibadan. Ọ bụkwa onye okachamara bu prọfesọ na Ibadan. Godwin na Hopwood jisiri ike kọọ akụkụ niile nke ọrụ Nwoko ma'na ebe ha gbadoro anya nnukwu bụ na ọrụ ya nke eserese ụlọ. Nwoko so na ọgbọ ndị nka ahụ, ya na [[Chinụa Achebe|Chinua Achebe]] na [[Wole Soyinka]], ndị gbara mgba maka nnwere onwe Naịjirịa site na nka na ndọrọ ndọrọ ọchịchị. Emepụtara akwụkwọ a n'ụzọ dị oke elu. Akwụkwọ ahụ nwekwa foto zuru oke. ''A na'' -atụ aro ka''Architecture nke Demas Nwoko'' bụrụ akwụkwọ maka mkpokọta ihe ọmụmụ niile maka eserese ụlọ na ihe gbasara nka na Africa.</blockquote> == Nhazi usoro == Na otu ụzọ ihe ịga nke ọma maka ihe nkiri nke Amos Tutuola nke ''Palmwine Drinkard'' site na mbọ nke Nwoko gbara. Otu Nwoko si dozie ihe igba egwu, na nduzi ihe nkiri ahụ na ụzọ pụrụ iche mee ka isiokwu Tutuola dị na egwuregwu ahụ pụta ọfụma. Ọrụ ya na ihe gbasara ndozi ọnọdụ maka ebe a'na eme ihe nkiri, nke malitere na Ibadan gunyere ''Dance of the Forests'' nke [[Wole Soyinka]] 's s ''Dance'', ọrụ [[Bertholt Brecht]] akpọrọ ''Der Kaukasische Kreidekreis'' ( ''[[Caucasian Chalk gburugburu|The Caucasian Chalk Circle]]'' ) na mgbe Mbari Theater mepụtara ọrụ John Pepper Clark ''akpọrọ Masquerade.'' . <ref>Meyer-Dinkgräfe. ''Who's Who in Contemporary World Theatre'' (2002), p. 223.</ref> == Hụ kwa == * Ndepụta ndị na-ese ụkpụrụ ụlọ Naịjirịa == Mbipụta == * John Godwin na Gillian Hopwood: ''Ihe owuwu nke Demas Nwoko'' . Lagos, Farafina, 2007.  == Ntụrụaka == {{DEFAULTSORT:Nwoko, Demas}} {{Reflist|30em}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] 0l20fbtxol0fhqjokq1h9amnrn1cn20 Demi Isaac Oviawe 0 11185 629119 621399 2026-04-07T18:45:12Z Goodymeraj 16207 629119 wikitext text/x-wiki {{databox}} [[Category:Articles with hCards]] '''Demi Isaac Oviawe''' ( /d ɛ m m Aɪ z æ k ə v j ɑː w eɪ / ; <ref>{{Cite web|url=https://www.youtube.com/watch?v=yQsOgtrYOjU|title=unrehearsed scene/infomation about me for vico young offenders|author=Demi Isaac}}</ref> amuru 2 Nọvemba 2000) bu onye omere ndi Irish amuru na Naijiria . <ref>{{Cite web|url=https://www.dailyedge.ie/the-young-offenders-6-3919604-Mar2018/|title=Linda and Siobhán's audition tapes for The Young Offenders prove that they were made for the show|first=Fionnuala|author=Jones|publisher=The Daily Edge|date=23 March 2018|accessdate=2 August 2021}}</ref> <ref name="IT">{{Cite news|author=Brady|first=Tara|date=18 July 2020|title='Proudly on the Offence' (Interview with Demi Isaac Oviawe)|work=[[Irish Times]] Magazine}}</ref> A maara ya nke ọma maka ọrụ ya dị ka Linda Walsh na 2018 RTÉ / BBC-mepụtara usoro ihe nkiri ''The Young Offenders'' . <ref>{{Cite web|url=https://www.irishexaminer.com/ireland/young-offenders-set-sights-on-cork-again-466764.html|title=Young Offenders set sights on Cork — again|work=[[Irish Examiner]]|date=6 February 2018}}</ref> Ndị mụrụ Oviawe na ụmụnne ya ndị nwoke anọ tolitere n'obodo Mallow nke Ireland. <ref name="IT" /> Nne na nna Oviawe kpọrọ ya aha onye na-eme ihe nkiri Demi Moore . <ref name="IT" /> N'ụlọ akwụkwọ sekọndrị, Oviawe na-egwu camogie na Gaelic Football, ma na-emepụta ihe nkiri ụlọ akwụkwọ nke ''Mma na anụ ọhịa'', ''Grease'' na ''Sister Act'' . <ref name="IT" /> N'afọ 2017, onye ''nyocha Irish'' kpọrọ Oviawe dịka otu n'ime "Ndị a ga-ekiri maka afo 2018" afọ. <ref>{{Cite web|url=https://www.irishexaminer.com/lifestyle/artsfilmtv/2018s-ones-to-watch-465075.html|title=2018's ones to watch|work=[[Irish Examiner]]|date=30 December 2017}}</ref> Ọ pụtara na usoro 2019 nke mbipụta Irish <nowiki><i id="mwPA">Dancing with the Stars</i></nowiki> . <ref>{{Cite journal|url=https://www.rte.ie/entertainment/2018/1207/1015948-young-offenders-star-joins-dancing-with-the-stars/|title=Young Offenders star joins Dancing With The Stars|date=7 December 2018|journal=RTÉ.ie}}</ref> E wepụrụ ya na 17 nke ọnwa Febrụwarị, na-eme ka ọ bụrụ onye ama ama nke anọ a ga-eme ntuli aka. == Ihe nkiri == === Igwe onyonyo === {| class="wikitable plainrowheaders sortable" ! scope="col" |Afọ ! scope="col" | Aha ! class="unsortable" scope="col" | Ọrụ ! scope="col" | Ihe ndetu |- | scope="row" | 2018-2020 |''The Young Offenders'' | Linda Walsh | Akụkụ 10 <ref>{{Cite web|url=http://www.thejournal.ie/the-young-offenders-tv-series-2-3812302-Jan2018/|title=The Young Offenders TV series is being released in just over two weeks|author=DailyEdge.ie}}</ref> |- | 2019 |''Dancing with the Stars (Ireland)'' | Onwe ya | Onye asọmpi |} === Ihe nkiri === {| class="wikitable plainrowheaders sortable" ! scope="col" |Afọ ! scope="col" | Aha ! class="unsortable" scope="col" | Ọrụ ! scope="col" | Ihe ndetu |- | 2020 | ''Daalụ ndị enyi m niile'' | Adaeze | Obere <ref>{{Cite web|url=https://www.movieextras.ie/notices/5891/@@index.html|title=Casting for student short film 'To All My Darlings'|first=Movie Extras|author=Ireland|work=www.movieextras.ie}}</ref> |- | 2022 |''The School for good and #vil'' | Anadil | Post-mmepụta; ihe nkiri na-aga ozugbo <ref name="Oddo">{{Cite web|author=Oddo|first=Marco Vito|title=First Teaser for ‘The School for Good and Evil’ Lets You Meet the Coven of Netflix Adaptation|url=https://collider.com/school-for-good-and-evil-teaser-trailer-netflix-kerry-washington-charlize-theron|work=[[Collider (website)|Collider]]|accessdate=10 June 2021|date=9 June 2021|archivedate=30 October 2021|archiveurl=https://web.archive.org/web/20211030161344/https://collider.com/school-for-good-and-evil-teaser-trailer-netflix-kerry-washington-charlize-theron/}}</ref> |} == Nsidee == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * {{IMDb name|9618804}} {{DEFAULTSORT:Oviawe, Isaac Demi}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] fd5p24evy20skac5nq432fxb45zs55o Michael Jackson 0 11266 629064 178532 2026-04-07T13:03:19Z ~2026-21314-56 61061 629064 wikitext text/x-wiki {{Databox}} [[Usòrò:Michael_Jackson_1988.jpg|thumb|Michael Jackson na-afo1988]] '''Michael Joseph Jackson''' (Önwa asatọ 29, 1958 — Önwa isii 25, 2009) bụ onye [[Njikọ̀taọ̀hà|Amerikạ]] na-agụ egwú burukwa onye na-agba egwu. N'ịbụ onye a ghọtara dị ka onye na-eme egwuregwu kacha nwee ihe ịga nke ọma n'oge niile, ọ bụ onye isi na akụkọ ihe mere eme nke azụmahịa ngosi na otu n'ime akara ngosi omenala nke narị afọ nke 20. Nke asaa n'ime ezinụlọ nke nwere ụmụaka itoolu, ya na ụmụnne ya bụrụ abụ site na afọ isii wee malite ọrụ ọkachamara na iri na otu na Jackson nke ise, otu ìgwè ya na ụmụnne ya ndị tọrọ ya. Mgbe ọ ka bụ onye otu (rue 1984), ọ malitere ọrụ naanị ya na 1971. Ise n'ime egwu solo ya ewepụtara n'oge ndụ ya so na ọba egwu kacha ewu ewu n'ụwa: Off Wall (1979), Thriller (1982), Bad (1987), Dangerous (1991) na HIStory (1995). Na 1980s, ọ ghọrọ onye isi na egwu pop. A na-eme eserese egwu ya, nnukwu oke na ihe ọhụrụ, dị ka obere ihe nkiri, ọkachasị maka aha Beat It, Billie Jean, Thriller, Bad ma ọ bụ Mpụ dị nro. Ọ kwalitere ọtụtụ usoro ịgba egwu, gụnyere njem ọnwa, nke ghọrọ mbinye aka ya. N'ịbụ onye jikọtara mkpụrụ obi, funk, pop na ụdị egwu egwu, ụdị olu ya na ụdị egwu ya na-aga n'ihu na-emetụta ọtụtụ ndị na-ese hip-hop, pop na r'n'b nke oge a. Aha ya bụ "Eze Pop", Michael Jackson mebiri ọtụtụ ndekọ na ụlọ ọrụ ndekọ. N'ihe karịrị nde ndekọ 500 rere n'ụwa niileNote 2, ọ nọ n'etiti ndị na-ere ndekọ atọ kachasị ukwuu n'oge niile. N'ịre ahịa nke nde 70 nde, Thriller ka bụ ọba egwu kacha ere na akụkọ egwu wee nweta asambodo platinum ugboro 34 na United States. A maara Michael jackson n'ọhịo ụda maka ịbụ otu n'ime ndị na-ese ihe mbụ na-eji usoro ahịrị ma ọ bụ usoro nhazi ahịrị. ([https://audio-loc.fr audio Systeme]) Ọ na-ekerekwa òkè n'ọtụtụ ọrụ ebere, karịsịa na ọrụ USA maka Africa na Heal The World Foundation (1992), nke e mepụtara na-esochi njem nlegharị anya ụwa dị ize ndụ, ma na-enye aka n'oge ọrụ ya n'ọgụ megide agụụ, obi ọjọọ anụmanụ na mmetọ ụmụaka. Otú ọ dị, akụkụ ụfọdụ nke ndụ onwe ya na-emebi aha ọha ya, karịsịa site n'ọtụtụ nzaghachi ya na ịwa ahụ ịchọ mma, ụdị ndụ ya weere dị ka eccentric, na ọbụna karịa site na mkpesa abụọ maka mmetọ mmekọahụ nke nwatakịrị, na 1993 na 2003, n Otú ọ dị. , na-akpata enweghị ikpe ụlọikpe. Alụmdi na nwunye ya abụọ na ụmụ ya atọ bụkwa ihe esemokwu. Ka ọ na-akwado maka usoro egwu nke a bụ nke a ga-eme na London, Michael Jackson nwụrụ mgbe ọ dị afọ 50 site na ịṅụbiga mmanya ókè. E mechara mara onye dibia bekee, bụ́ Conrad Murray ikpe maka igbu mmadụ. {{ÉdéNtạ}} {{DEFAULTSORT:Jackson, Michael}} {{commons|Category:Michael Jackson|Michael Jackson}} [[Òtù:Egwu]] [[Òtù:Ndi Amerika]] [[Redfoo]] 6goo6w1ka9kfttd4d0nosj60yavvncf 629066 629064 2026-04-07T13:07:33Z ~2026-21314-56 61061 629066 wikitext text/x-wiki {{Databox}} [[Usòrò:Michael_Jackson_1988.jpg|thumb|Michael Jackson na-afo1988]] '''Michael Joseph Jackson''' (Önwa asatọ 29, 1958 — Önwa isii 25, 2009) bụ onye [[Njikọ̀taọ̀hà|Amerikạ]] na-agụ egwú burukwa onye na-agba egwu. N'ịbụ onye a ghọtara dị ka onye na-eme egwuregwu kacha nwee ihe ịga nke ọma n'oge niile, ọ bụ onye isi na akụkọ ihe mere eme nke azụmahịa ngosi na otu n'ime akara ngosi omenala nke narị afọ nke 20. Nke asaa n'ime ezinụlọ nke nwere ụmụaka itoolu, ya na ụmụnne ya bụrụ abụ site na afọ isii wee malite ọrụ ọkachamara na iri na otu na Jackson nke ise, otu ìgwè ya na ụmụnne ya ndị tọrọ ya. Mgbe ọ ka bụ onye otu (rue 1984), ọ malitere ọrụ naanị ya na 1971. Ise n'ime egwu solo ya ewepụtara n'oge ndụ ya so na ọba egwu kacha ewu ewu n'ụwa: Off Wall (1979), Thriller (1982), Bad (1987), Dangerous (1991) na HIStory (1995). Na 1980s, ọ ghọrọ onye isi na egwu pop. A na-eme eserese egwu ya, nnukwu oke na ihe ọhụrụ, dị ka obere ihe nkiri, ọkachasị maka aha Beat It, Billie Jean, Thriller, Bad ma ọ bụ Mpụ dị nro. Ọ kwalitere ọtụtụ usoro ịgba egwu, gụnyere njem ọnwa, nke ghọrọ mbinye aka ya. N'ịbụ onye jikọtara mkpụrụ obi, funk, pop na ụdị egwu egwu, ụdị olu ya na ụdị egwu ya na-aga n'ihu na-emetụta ọtụtụ ndị na-ese hip-hop, pop na r'n'b nke oge a. Aha ya bụ "Eze Pop", Michael Jackson mebiri ọtụtụ ndekọ na ụlọ ọrụ ndekọ. N'ihe karịrị nde ndekọ 500 rere n'ụwa niileNote 2, ọ nọ n'etiti ndị na-ere ndekọ atọ kachasị ukwuu n'oge niile. N'ịre ahịa nke nde 70 nde, Thriller ka bụ ọba egwu kacha ere na akụkọ egwu wee nweta asambodo platinum ugboro 34 na United States. A maara Michael jackson n'ọhịo ụda maka ịbụ otu n'ime ndị na-ese ihe mbụ na-eji usoro ahịrị ma ọ bụ usoro nhazi ahịrị. ([https://audio-loc.fr audio Systeme]) Ọ na-ekerekwa òkè n'ọtụtụ ọrụ ebere, karịsịa na ọrụ USA maka Africa na Heal The World Foundation (1992), nke e mepụtara na-esochi njem nlegharị anya ụwa dị ize ndụ, ma na-enye aka n'oge ọrụ ya n'ọgụ megide agụụ, obi ọjọọ anụmanụ na mmetọ ụmụaka. Otú ọ dị, akụkụ ụfọdụ nke ndụ onwe ya na-emebi aha ọha ya, karịsịa site n'ọtụtụ nzaghachi ya na ịwa ahụ ịchọ mma, ụdị ndụ ya weere dị ka eccentric, na ọbụna karịa site na mkpesa abụọ maka mmetọ mmekọahụ nke nwatakịrị, na 1993 na 2003, n Otú ọ dị. , na-akpata enweghị ikpe ụlọikpe. Alụmdi na nwunye ya abụọ na ụmụ ya atọ bụkwa ihe esemokwu. Ka ọ na-akwado maka usoro egwu nke a bụ nke a ga-eme na London, Michael Jackson nwụrụ mgbe ọ dị afọ 50 site na ịṅụbiga mmanya ókè. E mechara mara onye dibia bekee, bụ́ Conrad Murray ikpe maka igbu mmadụ. {{ÉdéNtạ}} {{DEFAULTSORT:Jackson, Michael}} {{commons|Category:Michael Jackson|Michael Jackson}} [[Òtù:Egwu]] [[Òtù:Ndi Amerika]] pal7ni5vhb2n0wwiapmchanvpwuz5ak Denis Zimba 0 13397 629128 621415 2026-04-07T18:48:25Z Goodymeraj 16207 629128 wikitext text/x-wiki {{databox}} '''Denis Zimba''' (a mụrụ n'ụbọchị asaa n'ọnwa asatọ n'afọ 1971) bụ onye Zambia na-akụ ọkpọ. Ọ sọrọ mpi n'ihe omume ụmụ nwoke ama ama na 1996 Summer Olympics . == Edemsibia == * Denis Zimba Na asọ mpi Olympedia {{DEFAULTSORT:Zimba, Denis}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] 7hw7rvdtuqgpokww45yuk3nw4y39utj Delroy Edwards (musician) 0 14153 629114 621393 2026-04-07T18:43:36Z Goodymeraj 16207 629114 wikitext text/x-wiki {{databox}} '''Brandon Avery Perlman''' (amụrụ n'ubochí irí abụọ na asatọ n'ọnwa Machị, n'afọ 1990), nke a maara nke ọma site na aha ya bụ '''Delroy Edwards''', bụ onye America na-eti egwu eletrik, onye na-emepụta ihe ndekọ na DJ nke bi na Los Angeles. Dị ka Paul Simpson nke AllMusic si kwuo, ọ na-emepụta "gritty, lo-fi egwu ụlọ nke ọma na-afụ ụfụ, abstract beat tapes". Edwards bụ nwa onye na-eme ihe nkiri Ron Perlman. Ọ bụ onye nwe akara ndekọ, L.A. Club Resource, ma na-arụ ọrụ n'okpuru ala hip hop reissue label, Gene's Liquor . == Akụkọ ndụ == === Mmalite ndụ === A mụrụ Brandon Avery Perlman n'ọnwa March n'ubochí irí abụọ na asatọ, n'afọ 1990 na Los Angeles, onye na-eme ihe nkiri Ron Perlman na onye na-emepụta ọla Opal Stone Perlman. Nna ya bụ onye Juu nke sitere na Hungary na [[Poland]] na nne ya bụ Afro-Jamaican. O nwere nwanne nwanyị nke okenye, Blake Amanda (a mụrụ n'afọ 1984). Edwards kpughere ụdị egwu dị iche iche ógè ọ na-etolite, tinyekwara post-punk, ụlọ ọrụ mmepụta ihe, funk na R&B. Edwards kwukwara na ọ na-agakarị egwu mkpọtụ ma na-ege ndị na-ese egwu KROQ-FM na ihe omume dịka New Order, Joy Division na Depeche Mode n'oge a niile. Nne na nna ya nwere mmetụta na mmepe egwu izizi ya ma nye ya ngwongwo mbụ ya; a zụrụ ya n'ụzọ zuru oke na ịkụ egwu jazz. Nne ya, onye na-akwado gangsta rap na dancehall, mere ka Edwards mara hip hop na omenala kaseti. Otu enyi nwanne ya nwanyị mere ka ọ mara egwu ụlọ, onye kụziiri ya otu esi arụ ọrụ igwe egwu. Edwards gara obere oge na [[California]] Institute of the Arts iji mụọ egwu. === Ọrụ === N'ịga New York City n'afọ 2010, Edwards rụrụ ọrụ na A1 Records ya na Ron Morelli, bụ onye hiwere lebeelụ L.I.E.S. E wepụtara 12', ''4 Club'' Use Only, na lebeelụ ahụ n'afọ 2012. N'iwepụta ụfọdụ EPs na akara ahụ, ọ tọrọ ntọala akara nke ya, L.A. Club Resource, n'afọ 2013. Edwards's chopped and screwed mixtape series, ''Slowed Down Funk'', enyere na labelụ maka nbudata n'efu. N'afọ 2014, akara ndekọ The Death of Rave wepụtara Teenage Tapes, nchịkọta nke egwu nnwale nke Edwards dekọrọ n'ụlọ akwụkwọ nka. N'otu afọ ahụ, a hụkwara na mbido nke ọrụ techno nke Edwards, DJ Punisher . ''N'afọ'' 2016, Edwards wepụtara egwu iri atọ zuru oke ''Hangin'' 'na Beach na L.A. Club Resource; Matt McDermott nke Resident Advisor kọwara ya dị ka "abọm ya kachasị emezu ruo ugbu a". N'ịgbaso ya, ''Rio Grande'' wepụtara na 2018. N'otu afọ ahụ, ọ laghachiri L.I.E.S. na LP Aftershock, nke izizi ya na labelụ ahụ kemgbe afọ 2013. Edwards na Dean Blunt rụkọrọ ọrụ na Desert Sessions, nchịkọta nke nnwale synthesizer tracks. == Ụdị egwu == Ọ bụ ezie na a maara Edwards iji ụdị dị iche iche n'ihe banyere ntọhapụ ya dị iche iche, gụnyere ụlọ, techno, chopped na screwed, Memphis rap, mkpọtụ, hardcore na obscure American garage rock, egwu ya na-egosipụtakarị mmepụta lo-fi na teepu hiss. Onye nkatọ Pitchfork bụ Marc Masters chere na Edwards na-ejikọta "ihe na-apụ n'anya nke afọ 80 nke Ariel Pink na John Maus na anya dị nkọ n'ihe banyere ihe na-akpali ahụ n'ala ịgba egwu taa," ebe Kevin Ritchie nke ''Ugbu a'' weere ọrụ ya dị ka "onye na-emegide pop, mmegide dijitalụ na mmegide glam na minimalism ya. " A na-ejikọkarị ọrụ ya na "ụlọ ndị ọzọ", ebe a na-ewere EP ''4 Club'' Use Only ya dị ka ntọhapụ nke ụdị ahụ. Usoro mixtape ''Slowed Down Funk'' ya nwere mmetụta dị ukwuu site na DJ Screw ma gosipụta "nhazi nke Southern rap na '80s R&B grooves kpochapụrụ site na mmetụta ya, lo-fi ya," ebe ''Hangin''' na Beach gosipụtara site na "ịgba ọsọ ọhụrụ nke sitere n'ike mmụọ ''nsọ'' eletrik na mgbe ụfọdụ post-punk basslines" nke jupụtara na ndekọ ahụ. Dị ka Shawn Reynaldo nke ''Pitchfork'' si kwuo, a na-agwa Edwards aesthetics site na "classic Chicago house and vintage rap tropes". == Edensibia == {{DEFAULTSORT:Edwards, Delroy}} {{Reflist|30em}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] oajgpl8x0m17ny2m9d4kxh3opyvuiuv Dele Odule 0 14289 629095 621368 2026-04-07T18:35:04Z Goodymeraj 16207 629095 wikitext text/x-wiki {{databox}} [[Category:Articles with hCards]] '''Dele Odule''' {{Audio|Yo-Dele Odule.ogg|Audio}} (a mụrụ na Nọvemba 23, 1961) bụ onye na-eme ejije na onye na-emepụta ihe nkiri na Naijiria.<ref>{{Cite web|author=Oludare|first=Ishola|date=2019-11-04|title=Many young actors are fake - Nollywood Veteran, Dele Odule|url=https://dailypost.ng/2019/11/04/many-young-actors-are-fake-nollywood-veteran-dele-odule/|accessdate=2022-03-12|work=Daily Post Nigeria|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite news|url=http://www.premiumtimesng.com/arts-entertainment/nollywood-nigeria/173598-dele-odule-antar-laniyan-fathia-balogun-others-head-breakaway-yoruba-movie-association.html|title=Dele Odule, Antar Laniyan, Fathia Balogun others head breakaway Yoruba movie association|work=[[Premium Times]]|author=Kayode-Adedeji|first=Dimeji|date=21 December 2014|accessdate=4 December 2015}}</ref> A họpụtara ya na "Best Supporting Actor ([[Ndi Yoruba|Yoruba]]) n'afọ [[2014 Best of Nollywood Awards]] maka ọrụ ya na ihe nkiri ''Kori Koto'' .<ref>{{Cite news|url=http://encomium.ng/best-of-nollywood-awards-releases-nominees-list/|title=Best Of Nollywood Awards releases nominees’ list|work=Ecomium Magazine|date=14 August 2014|accessdate=4 December 2015}}</ref> Ọ na-eje ozi ugbu a dịka onye isi oche nke Theatre Arts and Movie Practitioners Association of Nigeria .<ref>{{Cite news|url=http://thenet.ng/2014/12/dele-odule-emerges-as-new-president-of-tampan|title=Dele Odule emerges new president of TAMPAN|work=[[Nigeria Entertainment Today]]|author=Showemimo|first=Dayo|date=22 December 2014|accessdate=4 December 2015}}</ref> == Mmalite ndụ na agụmakwụkwọ == A mụrụ Odule n'obodo Ile-Ife, Osun Steeti, mana ọ bụ onye Oru Ijebu, na Ijebu North local government dị na [[Ȯra Ogun|Ogun Steeti]] n'afọ 1961, ebe ọ gụrụ akwụkwọ sekọndrị.<ref>{{Cite web|url=http://beautifulng.com/nigerian-celebrities-biography-dele-odule/|title=Dele Odule|work=Nigerian celebrities|date=January 9, 2016|accessdate=June 8, 2022|archivedate=October 13, 2020|archiveurl=https://web.archive.org/web/20201013162237/http://beautifulng.com/nigerian-celebrities-biography-dele-odule//}}</ref><ref>{{Cite news|url=http://dailymail.com.ng/all-nollywood-actors-actresses/|title=ALL NOLLYWOOD ACTORS & ACTRESSES & BRIEF INTRODUCTION & BIOGRAPHY|work=Daily Mail (Nigeria)|date=3 September 2014|accessdate=4 December 2015}}</ref> O nwere asambodo Grade II site na Teacher's Training College, Oru tupu ọ gaa Mahadum nke Ibadan, [[Ȯra Ọyọ|Oyo Steeti]] ebe ọ gụrụ Theatre Arts.<ref name="dele">{{Cite news|url=http://www.fienipa.com/node/3728|title=Dele Odule|accessdate=4 December 2015}}</ref> == Ọrụ == Dele malitere ime ejije na otu ihe nkiri a na-akpọ Oloko Theatre Group n'okpuru nduzi nke Mukaila Adebisi. Ọ pụtara nke mbụ ya n'afọ 1986 tupu ọ pụta nnukwu n'ihe ngosi mgbe ọ pụtara na ihe nkiri akpọrọ ''Ti Oluwa Ni Ile'' .<ref name="dele" /> Kemgbe ahụ, ọ gara n'ihu na-eme ihe nkiri karịrị narị abụọ.<ref name="dele" /> == Ihe nkiri a họọrọ ==   == Ihe nrite na nhọpụta == {| class="wikitable" !Afọ !Emume onyinye !Nrite !Nsonaazụ !Ref |- | rowspan="2" |2014 |[[2014 Best of Nollywood Awards]] |Onye na-akwado ihe nkiri kachasị mma (Yoruba) |{{Nom}} | |- |2014 Yoruba Movie Academy Awards |Onye na-eme ihe nkiri kachasị mma na ọrụ nkwado |{{Won}} |<ref>{{Cite news|url=http://www.thenet.ng/2014/03/odunlade-adekola-fathia-balogun-win-big-at-yoruba-movie-academy-awards-2014/|title=Odunlade Adekola, Fathia Balogun win big at Yoruba Movie Academy Awards 2014|work=[[Nigeria Entertainment Today]]|author=Jasanya|first=Olamide|date=31 March 2014|accessdate=4 February 2016}}</ref> |- |2020 |Best of Nollywood Awards |Onye na-akwado ihe nkiri kachasị mma -Yoruba |{{Nom}} |<ref>{{Cite web|author=Augoye|first=Jayne|date=2020-12-02|title=2020 BON: Here are 5 nominees for ‘Best Kiss’ category|url=https://www.premiumtimesng.com/entertainment/naija-fashion/429108-2020-bon-here-are-5-nominees-for-best-kiss-category.html|accessdate=2021-10-11|language=en-GB|archiveurl=https://web.archive.org/web/20201202163459/https://www.premiumtimesng.com/entertainment/naija-fashion/429108-2020-bon-here-are-5-nominees-for-best-kiss-category.html|archivedate=2020-12-02}}</ref> |} == Hụkwa ==   * Ndepụta nke ndị na-emepụta ihe nkiri Naịjirịa * Ndepụta nke ndị Yoruba == Edemsibịa == {{Reflist|30em}} == Njikọ mpụga == * {{IMDb name|nm2102029|Dele Odule}} {{DEFAULTSORT:Odule, Dele}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] gpmpd3f6fhx3s33jcp6zww75ba8lkag Dele Ojo 0 14352 629098 621370 2026-04-07T18:36:09Z Goodymeraj 16207 629098 wikitext text/x-wiki {{databox}} [[Category:Articles with short description]] [[Category:Short description is different from Wikidata]] '''Dele Ojo''' (10 Julaị 1938 - 3 Mee 2018) bụ onye egwu na onye na-eme ihe nkiri na Naijiria. A na-asọpụrụ ya dị ka otu n'ime ndị egwu gbasaa ma mee ka ụdị egwu Jùjú mara mma.<ref name="Omojola2006">{{Cite book|author=Bode Omojola|title=Popular Music in Western Nigeria: Theme, Style, and Patronage System|url=https://books.google.com/books?id=_K0mAQAAIAAJ|year=2006|publisher=IFRA|isbn=978-978-8025-11-5}}</ref> == Ọrụ == A mụrụ James Ogundele Ojo na 10 Julaị 1938 n'obodo Ilara-Mokin nke Obasanya na nwunye ya, bụ ndị nne na nna Ndị Kraịst nke mbụ. Nne nne nna ya bụ Osunre, nne na nna nna ya bụ Awoolaye na Ifalooro, ndị si Igbara-oke, bụ ndị na-efe okpukpe Ifa, ma biri na Ilara-Mokin na 1850s. == Agụmakwụkwọ == Ọ gara ụlọ akwụkwọ praịmarị St. Michael site na 1944 ruo 1955.<ref>{{Cite web|url=https://reportersatlarge.com/2018/05/04/veteran-highlife-singer-dele-ojo-is-dead/|title=Veteran Highlife Singer, Dele Ojo Is Dead|work=Reporters At Large|date=4 May 2018}}</ref> Dị ka nwa akwụkwọ praịmarị ọhụrụ na 1952, a kụziiri Dele otu esi eji typewriter site na nkwado nke nna ya. N'afọ 1954, ọ nwetara ọrụ dị ka onye odeakwụkwọ mana ọ gbara arụkwaghịm mgbe ọnwa atọ gasịrị tupu e nye ya ọrụ ọzọ dị ka onye nkụzi ụlọ akwụkwọ obodo.<ref name="punch">{{Cite news|url=http://www.punchng.com/i-left-the-us-when-my-band-members-deserted-me-dele-ojo/|title=I left the US when my band members deserted me – Dele Ojo|work=[[The Punch]]|author=Ben-Nwankwo|first=Nonye|date=21 May 2016|accessdate=27 May 2016}}</ref> == Ọrụ == Ọrụ egwu Ojo malitere mgbe ọ zutere Victor Olaiya onye were ya n'ọrụ dị ka onye otu egwu ya. N'afọ 1969, Ojo guzobere otu egwu a na-akpọ "Dele Ojo & His Star Brothers" mgbe Olaiya kpochapụrụ otu egwu ya. Ojo na ndị otu ya malitere idekọ ma na-eme egwu na nnabata dị ukwuu na ihe ngosi na [[Ȯra Ekiti|Ekiti Steeti]], [[Lagos]] na [[Ȯra Osun|Osun Steeti]]. Ha gakwara ọtụtụ obodo na United States of America.<ref name="punch" /> Ọ nwụrụ na 3 Mee 2018 n'obodo ya bụ Ilara Mokin na Ondo Steeti mgbe ọ dị afọ 79.<ref>{{Cite web|url=https://nationalinsightnews.com/highlife-legend-dele-ojo-dies-at-79/|title=Highlife Legend Dele Ojo Dies at 79|work=National Insight|date=4 May 2018}}</ref> == Discography == * ''Alafia'' * ''Juju Music na ya kacha mma'' == Ndetu == {{Reflist}} <references /> {{DEFAULTSORT:Ojo, Dele}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] 422ae2stjeqa79fx7xprlqhvq4b042h Dele Jegede 0 14450 629094 621366 2026-04-07T18:34:31Z Goodymeraj 16207 629094 wikitext text/x-wiki {{databox}} Dele Jegede (nke a na-akpọ '''dele jegede''') bụ onye Naijiria-Amerika na-ese ihe, ọkọ akụkọ ihe mere eme, onye na-ese ihe osise, onye nlekọta, onye nkatọ nka, onye nchịkwa nka, na onye nkụzi.<ref>{{Cite web|url=http://www.sil.si.edu/silpublications/modernafricanart/monographs_detail.cfm?artist=jegede,%20dele,%201945-|title=Monographs on African Artists|author=Stanley|first=Janet L.|work=www.sil.si.edu|accessdate=2018-12-30}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://blerf.org/index.php/biography/jegede-dele/|title=JEGEDE, Dele|author=Babah|first=Chinedu|date=2017-02-10|work=Biographical Legacy and Research Foundation|language=en-US|accessdate=2018-12-30}}</ref> Jegede bụ Senior Post-Doctoral Fellow na Smithsonian Institution na Washington, DC, (1995). Ọ kụziri na Spelman College, Atlanta dị ka Visiting Fulbright Scholar (1987-1988), mgbe ọ haziri ihe ngosi ahụ, ''Art By Metamorphosis'' . Edepụtara na Kelly na Stanley's "Nigerian Artists: A Who's Who & Bibliography", Jegede bụ Prọfesọ na Onye isi oche nke Ngalaba nka, Mahadum Indiana State, Terre Haute (2002 ruo 2005) na Prọfesọ nke nka na Mahadum Miami na Oxford, Ohio, (2005-2010).<ref>{{Cite web|url=https://library.si.edu/digital-library/book/nigerianartistsw00kell|title=Nigerian artists|author=Kelly|first=Bernice M. ;Stanley|date=1993|work=library.si.edu|accessdate=2018-12-30}}</ref> Ọ lara ezumike nká dị ka Prọfesọ Emeritus na Mee 2015.<ref>{{Cite web|url=http://miamioh.edu/cca/news/2015/05/art-retire15.html|title=A Retirement Celebration|author=jegede|work=miamioh.edu|language=en-US|accessdate=2018-12-30}}</ref> Jegede bụ onye natara Distinguished Africanist Award nke Mahadum Texas. == Mmalite ndụ na agụmakwụkwọ == A mụrụ Dele Jegede n'afọ 1945 na Ikere-Ekiti, Ekiti Steeti, Naijiria. O nwetara akara ugo mmụta mbụ ya na Fine Arts (ya na First Class Hons, na-amụ ihe osise) na [[Mahadum nke Ahmadu Bello|Mahadum Ahmadu Bello]], Zaria, Naijiria == Ọrụ == Jegede malitere ọrụ ọkachamara ya na Naịjirịa dị ka onye na-ese ihe osise na onye na-ese ihe.<ref>{{Cite journal|author=Yussuff|first=Shina|title=The Debut of Dele Jegede|journal=Nigeria Magazine (Lagos)|year=1974|volume=114|pages=15–21}}</ref> Onye dịkọrọ ndụ na Josy Ajiboye, onye ọzọ na-ese ihe osise nke lekwasịrị anya na ụdị mmekọrịta mmadụ na ibe ya, Jegede jiri katọn ya kwuo banyere oke nke ndị nwere ihe ùgwù ma dọta uche na nsogbu mmekọrịta mmadụ na ibe ya na ndọrọ ndọrọ ọchịchị n'ozuzu ya. Aderonke Adesanya, onye na-akọ akụkọ ihe mere eme na ọkà mmụta nke nka nke oge a nke Africa, na-ewere katọn Jegede dị ka "ihe osise dị ukwuu nke ọkpụkpụ nke mba...."<ref name="Aderonke Adesanya">"Sketching Maladies, Making Meanings: dele jegede's 'Scriptorium' and Characterization of the Nigerian State" in ''Art, Parody and Politics: dele jegede's Creative Activism, Nigeria and the Transnational Space.'' A. Adesanya and Toyin Falola, eds. Trenton, NJ: AWP, 2014. p. 296</ref> Site n'afọ 1974 ruo n'afọ 1977, ọ bụ onye nchịkọta akụkọ nka na [[Daily Times (Nigeria)|Daily Times]] of Nigeria, nke kachasị emetụta kwa ụbọchị na Nigeria. Jegede gara n'ihu na-ebipụta katọn kwa izu na Sunday Times, akwụkwọ nwanne nke Daily Times ruo na ngwụsị afọ 1970 mgbe ọ hapụrụ maka ọmụmụ gụsịrị akwụkwọ na Mahadum Indiana. Obere oge mgbe ọ laghachiri Naịjirịa n'afọ 1983, ọ maliteghachiri ihe nkiri ọchị ya kwa izu, ''Kole Omole'', nke gosipụtara nwata nwoke dị afọ ise, onye Jegede si n'aka ya mee ihe aghụghọ na ọchịchị ndị agha.<ref name="Tejumola Olaniyan">"The Fun of Menace: Four Voyages Around the World of Kole Omole" in ''Art, Parody and Politics: dele jegede's Creative Activism, Nigeria and the Transnational Space.'' A. Adesanya and Toyin Falola, eds. Trenton, NJ: AWP, 2014. pp. 77-89</ref><ref>{{Cite web|url=https://africacartoons.com/?s=dele+jegede&submit=|title=» Search Results » dele jegede Africa Cartoons|language=en-US|accessdate=2018-12-30}}</ref> Kjell Knudde na-ekwu na ihe nketa Jegede na mmetụta ya na eserese eserese na Naịjirịa bụ n'ihi na onye na-ese ihe osise katọn katọn katọn na ọchịchị aka ike na nke rụrụ arụ na mba ya.<ref>{{Cite web|url=https://www.lambiek.net/artists/j/jegede_dele.htm|title=dele jegede|work=lambiek.net|language=en|accessdate=2018-12-30}}</ref> N'afọ 1977, ọ sonyeere ngalaba nke Center for Cultural Studies nke Mahadum Lagos ma hazie ihe omume ọdịbendị na njikọ ya na Second World and Black Festival of Arts and Culture (FESTAC 77).<ref name="Festac77">{{Cite web|title=The History of the World Festival of Black Arts & Culture / FESTAC|url=http://blog.afropop.org/2011/01/history-of-world-festival-of-black-arts.html|work=blog.afropop.com|publisher=Afropop Worldwide|date=20 January 2011|accessdate=21 October 2013|archiveurl=https://web.archive.org/web/20171028181802/http://blog.afropop.org/2011/01/history-of-world-festival-of-black-arts.html|archivedate=28 October 2017}}</ref> N'etiti ndị ọrụ ibe ya na Center for Cultural Studies nke Mahadum Lagos bụ Bode Osanyin, onye na-eso ụzọ siri ike nke Bertolt Brecht na onye na-akwado ihe nkiri zuru ezu.<ref>{{Cite web|author=Somorin|first=Oyinkan|title=Life Goes On After 65|url=http://nationalmirroronline.net/index.php/opinion/52602.html|work=nationalmirroronline.net|publisher=National Mirror|accessdate=21 October 2013|date=28 September 2012|archiveurl=https://web.archive.org/web/20131012235224/http://nationalmirroronline.net/index.php/opinion/52602.html|archivedate=12 October 2013}}</ref> E nwekwara Joy Nwosu [https://web.archive.org/web/20131220235838/http://www.uni-hildesheim.de/ntama/index.php?option=com_content&view=article&id=186&Itemid=52], Akin Euba, na Lazarus Ekwueme, ndị isi Naijiria n'ihe gbasara egwu. Ọ malitere ọrụ ya na Mahadum nke Lagos dị ka Junior Research Fellow na 1977 wee pụọ na 1992 dị ka Director nke Center for Cultural Studies. Ọ na-arụsi ọrụ ike ọ bụghị naanị dị ka ọkà mmụta, kamakwa dị ka onye na-ese ihe, na ụdị nke si n'ụdị mmekọrịta mmadụ na ibe ya. O webatara satire n'ime eserese ya ma lekwasị anya na isiokwu nke mbubata mmekọrịta mmadụ na ibe ya na ndọrọ ndọrọ ọchịchị, dịka n'ihe ngosi ya na 1991 na Lagos, isi obodo ọdịbendị na ego nke Naịjirịa.<ref>{{Cite journal|author=Oguntayo|first=Demola|title=Paradise Battered|journal=African Concord (London)|date=August 1986|issue=106|pages=41}}</ref> N'afọ 1989, a họpụtara ya dịka onye isi oche nke Society of Nigerian Artists (SNA), na-anọchi Solomon Wangboje, onye bụ onye Naijiria mbụ nwere nzere doctorate na agụmakwụkwọ nka. N'ime afọ atọ Jegede dị ka onye isi ala, Jegede nwetara akwụkwọ iwu maka SNA, mee ka usoro ọchịchị onye kwuo uche ya site na ịmepụta isi nke steeti, hazie nnukwu ihe ngosi, "Images of the Nigerian Nation," na katalọgụ na-eso ya nke otu aha ahụ, ma duzie mkpọsa maka nguzobe nke National Gallery of Art.<ref name="Ola Oloidi">"Monumental Strides and Humoristic Vibrations: dele jegede as President, Society of Nigerian Artists" in ''Art, Parody and Politics: dele jegede's Creative Activism, Nigeria and the Transnational Space.'' A. Adesanya and Toyin Falola, eds. Trenton, NJ: AWP, 2014. pp. 379-399</ref> N'afọ 1993, Jegede nabatara ọrụ site na Mahadum Indiana State, Terre Haute wee kwaga ebe ahụ na ezinụlọ ya. O mepụtara ma kụziere ihe ọmụmụ na nka studio na akụkọ ihe mere eme. A nabatara Jegede dị ka otu n'ime ndị ọkà mmụta Afrịka bụ ndị gara n'ihu na-emepụta ntụziaka nke ubi ahụ site na nyocha ndị ọkà mmụta ọhụrụ ha na nchụso nlekọta.<ref>{{Cite book|author=Harney|first=Elizabeth|title=In Senghor's Shadow: Art, Politics, and the Avant-Garde in Senegal, 1960-1995|year=2004|publisher=Duke University Press|location=Durham|isbn=978-0822333951}}</ref> Nkatọ ya siri ike banyere nchịkọta Jean Pigozzi, nke a kọwara dị ka nchịkọta kachasị ukwuu n'ụwa nke nka Afrịka nke oge a [http://www.caacart.com] emeela ka Thomas McEvilley katọọ ya nke ukwuu, onye kwenyere na nkatọ Jegede enweghị ntụkwasị obi n'ihi na ọ nọrọla oge dị ukwuu pụọ na Afrịka.<ref>Thomas McEvilley. "How Contemporary African Art Comes to the West." African Art Now. Andre Magnin et al. London: Merrell, 2005. (34-43)</ref> N'aka nke ya, Elizabeth Harney na-ekwusi ike na ọnọdụ McEvilley bụ echiche dị mkpa banyere onye kwesịrị ikwu maka onye Na nkatọ nke ọrụ Jegede, Niyi Osundare na-ahụ Jegede dị ka “... onye na-ese ihe n'onwe ya, onye na-agụ egwú, onye na-eme ihe nkiri, onye na-agba egwu, na onye na-anụ ọkụ n'obi okwu, nke ọdịbendị dị egwu, dị iche iche, na nke na-akpali akpali nke Ukere na tupu nnwere onwe, tupu oge Pentikọstal [onye] nwere, site na mmalite afọ, ihe niile ọ na-ewe iji bụrụ onye na-ese ihe zuru oke. "<ref>Harney, Elizabeth. "Canon Fodder." Art Journal, Vol. 66, No. 2 (Summer, 2007), pp. 124</ref><ref>{{Cite web|url=http://saharareporters.com/2016/02/19/dele-jegede-total-artist-niyi-osundare|title=Dele Jegede: The Total Artist By Niyi Osundare|date=2016-02-19|work=Sahara Reporters|accessdate=2018-12-30}}</ref> N'afọ 2017, Jegede bụ otu n'ime ụmụ amaala a ma ama nke Ogoga nke Ikere-Ekiti, Oba Adejimi Adu, batara na Ikere Hall of Fame.<ref>{{Cite web|url=http://thenationonlineng.net/ikere-gets-hall-fame/|title=Ikere gets Hall of Fame|date=2017-12-20|work=The Nation Nigeria|language=en-US|accessdate=2018-12-30}}</ref> N'afọ 2018, a kpọbatara Jegede na Society of Nigerian Artists Hall of Fame, otu n'ime ndị na-ese ihe na Naijiria iri abụọ, gụnyere [[Ben Enwonwu]], Yusuf Grillo, na [[Demas Nwoko]], bụ ndị e nyere nsọpụrụ ahụ na mbipụta mbụ.<ref>{{Cite web|url=https://snanational.org/hall-of-fame/|title=Hall of Fame|work=Society of Nigerian Artists|language=en-US|accessdate=2018-12-30|archivedate=2018-12-30|archiveurl=https://web.archive.org/web/20181230181238/https://snanational.org/hall-of-fame/}}</ref> == Nchịkọta ọha na eze == A na-egosipụta nka Jegede na nchịkọta ọha na eze na nke onwe dị iche iche na Naijiria na United States.<ref>{{Cite web|url=https://www.mutualart.com/Artist/Dele-Jegede/DF304C9303F29BF0/Artworks|title=Jegede, Dele {{!}} 13 Artworks {{!}} MutualArt|work=www.mutualart.com|language=en|accessdate=2018-12-31}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.mutualart.com/Artist/Dele-Jegede/DF304C9303F29BF0|title=Dele Jegede {{!}} Art Auction Results|work=www.mutualart.com|language=en|accessdate=2018-12-31}}</ref><ref>{{Cite web|title=dele jegede's art & scholarship focus on African & African-American issues.|url=https://delejegede.com/about|author=jegede|first=dele|work=dele jegede|language=en-US|accessdate=2020-05-29}}</ref> * National Gallery of Art (Nigeria) * John Holt (Nigeria) * Mahadum nke Lagos (Nigeria) * Gọọmentị Lagos Steeti nke Naịjirịa * National Council for Arts and Culture * Nchịkọta onwe onye na Nigeria na United States == Mbipụta == Akwụkwọ Jegede gụnyere * ''Contemporary African Art: Five Artists, Diverse Trends''. Indianapolis: Indianapolis Museum of Art, 2000 * ''Women to Women: Weaving Cultures'', ''Shaping History''. Terre Haute: University Art University Gallery, 2000 * ''Encyclopedia of African American Artists: Artists of the American Mosaic''. Westport, Connecticut: Greenwood Press, 2009 * ''Peregrinations: A Solo Exhibition of Drawings and Paintings.'' Lagos: Nike Gallery, 2011 * ''Bruce Onobrakpeya: Mask of the Flaming Arrows''. (ed) Milan: 5 Continents, 2014 * ''Transitions: A Solo Exhibition of Paintings and Drawings''. Austin: Pan African University, 2016 * <gallery> Usòrò:Dele Jegede 1.JPG| Usòrò:Dele Jegede 2.JPG| Usòrò:Dele Jegede 4.JPG| </gallery> == Edensibia == {{Reflist}} {{DEFAULTSORT:Jegede, Dele}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] svz7j2lfa082d9uhftsck2nzrlaus2s Dele Ogunseitan 0 14462 629096 621369 2026-04-07T18:35:37Z Goodymeraj 16207 629096 wikitext text/x-wiki {{databox}} [[Category:Articles with hCards]] '''Oladele''' "Dele" '''Abiola Ogunseitan''' bụ onye na-eme nchọpụta ahụike ọha na eze nke Naijiria bụ onye isi oche nke Mahadum California na Mahadum California, Irvine . Nnyocha ya na-atụle otú mmetọ na-egbu egbu si emetụta ahụike mmadụ na gburugburu ebe obibi. Ọ bụ onye a họpụtara ka ọ bụrụ onye otu American Association for the Advancement of Science. == Mmalite ndụ na agụmakwụkwọ == A mụrụ Ogunseitan na Naịjirịa. Ọ gara [[Mahadum nke Obafemi Awolowo|Mahadum Obafemi Awolowo]], ebe ọ malitere ọmụmụ ya na microbiology. Mgbe ọ nwetasịrị nzere masta ya n'afọ 1983, Ogunseitan kwagara United States. Ọ sonyeere Mahadum nke Tennessee dịka nwa akwụkwọ doctoral na-arụ ọrụ na microbiology gburugburu ebe obibi na microbial ecology. O nwetara Master of Public Health na Mahadum California, Berkeley . N'afọ 1998, e mere Ogunseitan Josiah Macy Jr. Foundation Fellow na Marine Biological Laboratory.<ref name=":0">{{Cite web|title=Symposium Keynote Speaker|url=https://www.urop.uci.edu/symposium/past_symposia/16/program_keynote.html|accessdate=2020-11-28|work=www.urop.uci.edu|archivedate=2020-12-10|archiveurl=https://web.archive.org/web/20201210054835/https://www.urop.uci.edu/symposium/past_symposia/16/program_keynote.html}}</ref> == Nnyocha na ọrụ == N'afọ 1992 Ogunseitan sonyeere ngalaba na Mahadum California, Irvine.<ref name=":1">{{Cite web|date=2019-09-04|title=Oladele Ogunseitan is appointed UC Presidential Chair at UCI|url=https://news.uci.edu/2019/09/04/oladele-ogunseitan-is-appointed-uc-presidential-chair-at-uci/|accessdate=2020-11-28|work=UCI News|language=en-US}}</ref> Nnyocha ya na-atụle nyocha nke ihe ize ndụ na-emebi ahụike mmadụ na gburugburu ebe obibi, gụnyere nsị eletrik.<ref name=":0" /><ref>{{Cite web|author=Ogunseitan|first=Oladele A.|date=2010-01-06|title=The Wild West of Electronic Waste {{!}} by Oladele A. Ogunseitan|url=https://www.project-syndicate.org/commentary/the-wild-west-of-electronic-waste|accessdate=2020-11-28|work=Project Syndicate|language=en}}</ref> Ogunseitan bụ onye guzobere oche nke Mahadum California, Irvine Department of Population Health & Disease Prevention (2007-2019).<ref>{{Cite web|title=Oladele Ogunseitan {{!}} Oladele Ogunseitan|url=https://faculty.sites.uci.edu/ogunseitan/|accessdate=2020-11-28|work=faculty.sites.uci.edu|archivedate=2020-11-30|archiveurl=https://web.archive.org/web/20201130134322/https://faculty.sites.uci.edu/ogunseitan/}}</ref> Emere ya onye isi oche nke Mahadum California n'afọ 2019.<ref name=":1" /> Ọ na-eje ozi na Advisory Board nke UC Center Sacramento .<ref>{{Cite news|title=Oladele A. Ogunseitan — UC Center Sacramento|language=en|url=https://uccs.ucdavis.edu/about/advisory-board/oladele-a-ogunseitan|accessdate=2020-11-28}}</ref> N'afọ 1999, a họpụtara ya dịka Faculty Fellow na Global Environmental Assessment Project na Belfer Center for Science and International Affairs, Kennedy School of Government, Harvard University na Cambridge, Massachusetts.<ref>{{Cite web|author=Ogunseitan|first=Oladele A.|title=Framing Vulnerability: Global Environmental Assessments and the African Burden of Disease|date=2020-11-29|url=https://www.belfercenter.org/person/oladele-ogunseitan/publication|accessdate=2022-06-09|archivedate=2023-10-06|archiveurl=https://web.archive.org/web/20231006084937/https://www.belfercenter.org/person/oladele-ogunseitan/publication}}</ref> N'afọ 2019, a họpụtara Ogunseitan na USAID's One Health Workforce-Next Generation project, nke na-achọ iwepụ nsogbu ahụike ọha na eze site na mmemme ọzụzụ maka ndị ọrụ ahụike.<ref>{{Cite web|title=UCI's Oladele Ogunseitan joins executive team of USAID-funded global health project|url=https://www.newswise.com/articles/uci-s-oladele-ogunseitan-joins-executive-team-of-usaid-funded-global-health-project|accessdate=2020-11-28|work=www.newswise.com|language=en}}</ref> == Ihe nrite na nsọpụrụ == * 2016 National Academies of Sciences, Engineering, and Medicine Jefferson Science Fellow<ref>{{Cite web|title=Ogunseitan Bio|url=https://sites.nationalacademies.org/PGA/Jefferson/PGA_169840|accessdate=2020-11-28|work=sites.nationalacademies.org}}</ref> * 2018 United States Department of State Meritorious Honour Award [citation needed] * 2020 Họpụtara onye otu American Association for the Advancement of Science<ref>{{Cite web|title=AAAS Announces Leading Scientists Elected as 2020 Fellows {{!}} American Association for the Advancement of Science|url=https://www.aaas.org/news/aaas-announces-leading-scientists-elected-2020-fellows|accessdate=2020-11-28|work=www.aaas.org|language=en}}</ref> == Akwụkwọ ndị a họọrọ == * {{Cite journal|author=Ogunseitan|first=O. A.|date=2009-10-30|title=The Electronics Revolution: From E-Wonderland to E-Wasteland|url=https://www.sciencemag.org/lookup/doi/10.1126/science.1176929|journal=Science|language=en|volume=326|issue=5953|pages=670–671|doi=10.1126/science.1176929|pmid=19900918|issn=0036-8075}} * {{Cite journal|author=Ogunseitan|first=Oladele A.|date=2013-10-30|title=The Basel Convention and e-waste: translation of scientific uncertainty to protective policy|journal=The Lancet Global Health|language=en|volume=1|issue=6|pages=E313–E314|doi=10.1016/S2214-109X(13)70110-4|pmid=25104585}} * {{Cite journal|author=Ogunseitan|first=Oladele A.|date=2017-08-31|title=US coal plans flout mercury convention|journal=Nature|volume=548|issue=7669|doi=10.1038/548523a|pmid=28858306}} * {{Cite journal|author=Ogunseitan|first=Oladele A.|date=2015|title=The asbestos paradox: global gaps in the translational science of disease prevention|journal=Bulletin of the World Health Organization|volume=93|issue=5|pages=359–360|doi=10.2471/BLT.14.142307|pmid=26229210}} * {{Cite journal|author=Awasthi|first=Kumar Abhishek|date=2019-03-15|title=Circular economy and electronic waste|url=https://www.nature.com/articles/s41928-019-0225-2?proof=t|language=en|journal=Nature Electronics|volume=2|issue=3|pages=86–89|doi=10.1038/s41928-019-0225-2}} * {{Cite journal|author=Saphores|first=Jean-Daniel M.|date=2016-07-26|title=Household Willingness to Recycle Electronic Waste: An Application to California|url=https://journals.sagepub.com/doi/10.1177/0013916505279045|journal=Environment and Behavior|volume=38|issue=2|pages=183–208|language=en|doi=10.1177/0013916505279045}} * {{Cite journal|author=Saphores|first=Jean-Daniel M.|date=March 2012|title=Willingness to engage in a pro-environmental behavior: An analysis of e-waste recycling based on a national survey of U.S. households|url=https://linkinghub.elsevier.com/retrieve/pii/S0921344911002503|journal=Resources, Conservation and Recycling|language=en|volume=60|pages=49–63|doi=10.1016/j.resconrec.2011.12.003}} * {{Cite book|author=Ogunseitan|first=Oladele A.|title=Microbial Diversity-Form and Function in Prokaryotes (foreword by Lynn Margulis and cover citation by E.O. Wilson)|date=2008-04-01|url=https://www.wiley.com/en-us/Microbial+Diversity%3A+Form+and+Function+in+Prokaryotes-p-9781405144483|isbn=978-1-405-14448-3}} * {{Cite book|author=Ogunseitan|first=Oladele A.|title=Green Health|date=2011-06-01|url=https://us.sagepub.com/en-us/nam/green-health/book233878|isbn=9781412996884}} * {{Cite book|author=Ogunseitan|first=Oladele A.|title=Certification in Public Health (CPH) Q&A Exam Review|date=2020-01-22|url=https://www.springerpub.com/certification-in-public-health-cph-q-a-exam-review-9780826161857.html#description|isbn=9780826161857}} == Edemsibịa == {{Reflist}} {{DEFAULTSORT:Ogunseitan, Dele}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] 8gva5xwbxehatal54ryhp8y4fitese9 Delly Singah 0 15472 629102 621380 2026-04-07T18:38:06Z Goodymeraj 16207 629102 wikitext text/x-wiki {{databox}} '''Delly Singah''' bụ onye mgbasa ozi a mụrụ na Cameroon, onye na-eme egwuregwu na onye ọrụ ebere. A maara ya nke ọma maka Delly's Matchups, ngwa weebụ na Delly TV, na-agbasa ozi mbụ na-anọchite anya ọdịbendị Afrịka na azụmaahịa, ntụrụndụ na ndọrọ ndọrọ ọchịchị kwa izu.<ref>{{Cite web|url=http://thesuncameroon.cm/index.php/2019/02/04/delly-singah-inspiration-todays-girl-child/|title=Delly Singah : An Inspiration For Today's Girl Child|publisher=thesuncameroon.cm|date=2019-02-04|accessdate=2019-06-13|archivedate=2020-11-23|archiveurl=https://web.archive.org/web/20201123170457/https://thesuncameroon.cm/index.php/2019/02/04/delly-singah-inspiration-todays-girl-child/}}</ref><ref name="Mammypi">{{Cite web|url=https://mammypi.com/cameroonian-matchmaker-delly-singah-philips/|work=mammypi.com|title=Cameroonian Matchmaker And Media Sensation Delly Singah Philips of Delly TV Bring Classy Style Back In Vogue|accessdate=2019-06-15|archivedate=2019-07-22|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190722220944/https://mammypi.com/cameroonian-matchmaker-delly-singah-philips/}}</ref><ref name="The Post News Paper">{{Cite web|url=https://thepostnewspapercameroon.com/exclusive-interview-with-pioneer-cameroons-relationship-matchmaker-delly-singah/|title=Exclusive interview with pioneer Cameroon's relationship matchmaker – Delly Singah|work=thepostnewspapercameroon|accessdate=2019-06-19|archivedate=2019-07-22|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190722220943/https://thepostnewspapercameroon.com/exclusive-interview-with-pioneer-cameroons-relationship-matchmaker-delly-singah/}}</ref> == Ezinụlọ == Delly, bụ onye Cameroon a mụrụ na UK na-eme egwuregwu, onye obodo Ngie, na Momo (department) Northwest Region (Cameroon). Ebe nrụọrụ weebụ akwụkwọ akụkọ na mbipụta nke ọnwa March 28, afọ 2019, kwupụtara na ọ bụ nwa nke abụọ n'ezinụlọ nke mmadụ anọ, amụrụ ma zụlite Delphine Anon Singah Tianin Bamenda isi obodo nke mpaghara North West nke Cameroon.<ref name="The Post News Paper" /> Enweghị ozi gbasara ndị mụrụ ya; mmadụ nwere ike inye aka gbasaa isiokwu a na ndabere nke Delly.<ref name="thehotjem.com">{{Cite web|url=http://thehotjem.com/media-personality-delly-singah-of-delly-tv-shows-off-her-beautiful-dress-at-the-2018-cameroon-career-women-awards-in-the-uk/|title=Media Personality Delly Singah of Delly Tv Shows off Her Beautiful Dress at the 2018 Cameroon Career Women Awards in the UK|date=22 October 2018}}</ref> == Ọrụ == A chọpụtara Delly, maka ihe ngosi TV n'ịntanetị na Delly TV Date na kpakpando na DEBATE, nke malitere n'ọnwa July afọ 2018. Onye ọbịa nke onye Cameroon na-agba bọọlụ Eyong Enoh ndị na-eme ihe nkiri Nkanya Nkwai Nchifor Valery, ndị ndọrọ ndọrọ ọchịchị wdg.<ref>{{Cite web|url=http://cameroon-concord.com/entertainment/delly-singah-philips-took-to-her-facebook-page-on-the-24th-of-august-2018-and-posted-hello-family|title=delly-singah-philips-took-to-her-facebook-page-on-the-24th-of-august-2018-and-posted-hello-family|publisher=Camerou cameroon-concord.com|date=2018-08-28|accessdate=2019-07-14|archivedate=2019-12-22|archiveurl=https://web.archive.org/web/20191222140540/http://www.cameroon-concord.com/entertainment/delly-singah-philips-took-to-her-facebook-page-on-the-24th-of-august-2018-and-posted-hello-family}}</ref> Akwụkwọ akụkọ Sun News Paper kpọrọ ya ụlọ mmepụta ihe maka ọdịnaya nke oge a na nke mbụ na-anọchite anya ọdịbendị, asụsụ, ụdị, na ihe ọhụrụ ndị Afrịka. Dịka onye ọrụ ebere, ọ bụ onye guzobere Delly Singah Foundation na-enyere aka ịmalite azụmaahịa na ọrụ na Cameroon.<ref>{{Cite web|url=http://cameroon-concord.com/entertainment/delly-singah-philips-took-to-her-facebook-page-on-the-24th-of-august-2018-and-posted-hello-family|title=Delly Singah Philips took to her Facebook page on the 24th of August 2018 and posted;Hello Family......|work=cameroon-concord.com|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180831193019/http://cameroon-concord.com/entertainment/delly-singah-philips-took-to-her-facebook-page-on-the-24th-of-august-2018-and-posted-hello-family|archivedate=2018-08-31}} </ref> Mgbe a jụrụ ya ihe masịrị ya, ọ gwara akwụkwọ akụkọ Sun == Ndụ onwe onye == Delly Singah lụrụ Philip Samson, onye Cameroon / Nigeria Gospel Artist na keyboardist. Ha nwere nwa nwoke. == Onyinye na nsọpụrụ == {| class="wikitable plainrowheaders sortable" !Afọ !Ihe nrite !Ụdị !Onye Nwetara ya !Nsonaazụ |- |2018 |Cameroon Women Career Award (CWCA), |Onye mgbasa ozi |Ya onwe ya | {{Won}} |- |} == Hụkwa == * Ndepụta nke ndị na-eme ihe nkiri Cameroon * Ihe nkiri nke Cameroon == Edensibịa == {{Reflist}} {{DEFAULTSORT:Singah, Delly}} == Njikọ mpụga == * {{Cite web|url=https://twitter.com/dellysingah|work=twitter.com|title=dellysingah (@dellysingah) on Twitter|accessdate=2019-07-15}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] ma5xzegk4mivnufvwofiqz65id8l680 Delphine Diallo 0 16042 629111 621390 2026-04-07T18:42:18Z Goodymeraj 16207 629111 wikitext text/x-wiki {{databox}} '''Delphine Diallo''' ma ọ bụ '''Delphine Diaw Diallo''' (amụrụ n'afọ 1977 na Paris) bụ onye France-Senegal na-ese foto. Ọ malitere na Saint-Louis, Senegal, mana ọ na-arụ ọrụ ugbu a na New York City. == Akụkọ ndụ == Delphine Diallo bụ onye France na Senegal na-ese ihe nkiri na onye na-ese foto na Brooklyn. Ọ gụsịrị akwụkwọ n'ụlọakwụkwọ Académie Charpentier School of Visual Art na Paris n'afọ 1999, tupu ọ rụọ ọrụ na ụlọ ọrụ egwu ruo afọ asaa dị ka onye na-ese ihe nkiri pụrụ iche, onye nchịkọta vidiyo na onye na-emepụta ihe osise. N'afọ 2008, ọ kwagara New York iji nyochaa ọrụ nke ya mgbe ọ hapụsịrị ọrụ onye nduzi nka na Paris. Onye na-ese foto na onye na-ese ihe Peter Beard duziri Diallo, onye nwere mmasị na ihe okike ya na imepụta ihe tupu ya enye ya ka ọ rụkọọ ọrụ maka foto kalenda Pirelli na Botswana. N'ịbụ onye gburugburu ebe obibi ọhụrụ kpaliri na njem a, o kpebiri ịlaghachi n'obodo nna ya nke Saint-Louis na Senegal iji malite ịchọ ọhụụ nke ya. N'ịchọ ịma ụkpụrụ nke ọha mmadụ anyị aka, Diallo mikpuru onwe ya n'ọchịchị nke anthropology, akụkọ ifo, okpukpe, sayensị na nkà ọgụ iji wepụ uche ya. Ọrụ ya na-eduga ya n'ebe ndị dịpụrụ adịpụ, ka ọ na-ekwusi ike na ya na ndị ọ na-achị na-etinye oge chiri anya iji nwee ike ịnọchite anya ike ha kachasị mma "M na-emeso usoro m dị ka ọ bụ njem na-atọhapụ onye isi ọhụrụ" "Anyị na-achọ ihe ịtụnanya na uto mgbe niile. Ana m ahụ nka dị ka arịa iji gosipụta ihe ọmụma na ohere maka amamihe, nghọta, egwu, ịma mma, ihere, ihe omimi, okwukwe, ike, enweghị egwu, ihe zuru ụwa ọnụ. " Ebe ọ bụla o nwere ike, Diallo na-ejikọta nka na ime ihe, na-akwalite ọtụtụ ohere nke inye ụmụ nwanyị, ndị ntorobịa, na ndị na-eto eto ọdịbendị ike site na mkpasu iwe anya. Diallo na-eji analog, foto dijitalụ na nchịkọta foto ka ọ na-aga n'ihu na-enyocha usoro mgbasa ozi ọhụrụ. Ọ na-arụ ọrụ iji mepụta akụkụ ọhụrụ na ebe ịmara ihe na nka bụ asụsụ zuru ụwa ọnụ site na ijikọ ndị na-ese ihe, ịkekọrịta echiche na mmụta. == Ihe ngosi ndị a họọrọ == * 2019: African Spirits, Yossi Milo Gallery/Fisheye Gallery * 2019: MIA Foto ngosi nke Italy / Fisheye Gallery * 2019: ''Foto London'' / Somerset House / Fisheye Gallery * 2018: Art Basel Miami ''Enweghị Ọrụ'' * 2018: Paris Foto / Fisheye Gallery * 2018: ''Nzukọ'' nke Arles / Fisheye Gallery Paris "Invisible Symbole" * 2018: ''Cambridge -'' Resignification, Ethelbert Cooper Gallery * 2018: 'The Grace of Black Women, National Arts Club na New York * 2017: ''Enweghị'' Commission, Berlin, nke Swizz Beats na Dean Collection haziri, Germany * 2016: Unseen Photo Fair, Red Hook Lab Gallery, Brooklyn, New York * 2016: ''Enweghị'' Commission NY. Nke Swizz Beats na The Dean Collection, Bronx, New York haziri * 2015: Na-achọ America, Mgbasa ozi, Cardiff International Festival of Photography, Wales * 2015: Photoquai, 5ème Biennale des images du monde, Musée du Quai Branly, Paris, France * 2014: Intangible Beauty, Akụkụ nke Mbụ na nke Abụọ, Kasher Potamkin Gallery, New York, New York * 2014: ''Foto'' nke Delphine Diallo. Nke Jamel Shabazz duziri, Photoville, Brooklyn, New York * 2014: Harlem Postcards, Studio Museum na Harlem, New York * 2013: Na-apụta: Visual Art & Music in a Post-Hip-Hop Era, Museum of Contemporary African Diasporic Art, Brooklyn, New York * 2013: Freedom Ride, Brooklyn Academy of Music, New York * 2012: Highness / Magic Photo Studio, Addis Foto Fest, Ethiopia * 2012: ''Africa'', See You, See Me, DakāArt OFF, Goethe-Institut, Dakar, Senegal * 2012: The Great Vision, Mariane Ibrahim Abdi (M.I.A.) Gallery, Seattle, Washington * 2012: Nhazi, Benrimon Contemporary, New York, New York * 2012: Voice of Home, Jenkins Johnson Gallery, New York, New York * 2011: Curate NYC, ihe ngosi n'ịntanetị na ihe ngosi ndị ọbịa, New York * 2011: Pixelating: Foto ojii n'oge nke mmepụta dijitalụ, Lambent Foundation, Museum of Contemporary African Diasporic Art, Brooklyn, New York * 2011: The African Continuum, United Nations, New York, New York * 2011: ''Ọrụ mgbasa ozi'' ahọpụtara, Opera Gallery, New York, New York * 2011: Are You a Hybrid?, Museum of Art and Design, New York, New York * 2011: ''Africa'', See You, See Me, Fondazione Studio Marangoni & Officine Fotografiche, Rome, Italy * 2011: The Black Portrait. Ọ bụ Hank Willis Thomas na Natasha L. Logan haziri ya, RUSH Art Gallery, New York, New York * 2010: ''Africa'', See You, See Me, Museu da Cidade, Lisbon, Portugal == Ebensidee == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * [http://www.delphinediallo.com/ Weebusaịtị] {{DEFAULTSORT:Diallo, Delphine}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] m4raw9nfmh5ze0hi47ihs01jdm7bd2u Delphine Atangana 0 17018 629110 621389 2026-04-07T18:41:56Z Goodymeraj 16207 629110 wikitext text/x-wiki {{databox}} '''Delphine Bertille Atangana''' (amụrụ n'abalị iri na isii n'ọnwa Ọgọstụ n'afọ 1984 na Yaoundé) bụ onye [[Kameroon|Cameroon]] na-agba ọsọ nke bụ ọkachamara na mita 100. Na afọ 2006 Commonwealth Games ọ meriri ọla nchara na 100 mita wee bụrụ onye nke asaa na 200 mita. O mekwara asọmpi na afọ 2004 Olympic Games, 2005 World Championships, 2008 World Indoor Championships,na afọ 2011 World Championships. O meriri ọla edo na 200m na Afro-Asian Games. Oge kachasị mma ya bụ 11.24 sekọnd, nke o nwetara n'ọnwa Ọktoba afọ 2003 na [[Abuja]]. O nwere 23.26 sekọnd na mita 200, nke o nwetara n'April 2003 na Bron, na 7.19 sekọnd n'ime mita 60, nke o nwetara na Febuwari, na afọ 2006 na Aubière. O nwekwara ihe ndekọ mba na 4 x 400 mita relay na 3:27.08 nkeji, ya na ndị otu Mireille Nguimgo, [[Carole Kaboud Mebam]] na Hortense Béwouda na 2003 World Championships na Paris. == Ihe odide == * Delphine Atangana at World Athletics {{Reflist}} {{DEFAULTSORT:Atangana, Delphine}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] qtsfgkgretekmszwu01jilgx0g788ro Denis Nzioka 0 17031 629127 621414 2026-04-07T18:48:07Z Goodymeraj 16207 629127 wikitext text/x-wiki {{databox}} '''Denis Nzioka''' bụ onye na-akwado ihe gbasara mmekọahụ na ndị na-erughị oke nwoke na nwanyị na-elekwasị anya na obodo LGBTIQ na ndị ọrụ mmekọahụ na Kenya na Africa. O nyere aka n'ịmepụta ọtụtụ òtù ndị lekwasịrị anya na ikike ndị na-arụ ọrụ mmekọahụ na ndị na-ahụ maka mmekọahụ mgbe ọ na-akwado nhazi mpaghara gburugburu ụdị mmekọahụ dị iche iche, nnwere onwe anụ ahụ na nhọrọ-egosipụta.<ref>{{Cite web|author=DeBernardo|first=Francis|date=2012-10-02|title=Catholic Brother Cited as Founder of Kenya's LGBT Community|url=https://www.newwaysministry.org/2012/10/02/catholic-brother-cited-as-founder-of-kenyas-lgbt-community/|accessdate=2021-01-30|work=New Ways Ministry|language=en-US}}</ref> Onye ọsụ ụzọ, ọ gbara ọsọ ọ bụ ezie na ọ bụ na nzuzo, ụlọ nchebe mbụ nke Kenya maka ndị LGBTQ n'afọ 2009. N'otu oge ahụ, ọ bụ onye Kenya mbụ pụtara n'ihu ọha na TV mba. Kemgbe ahụ, ụlọ ọrụ mgbasa ozi dị iche iche bipụtara edemede ya na blọọgụ ya n'ụwa niile. Ọ na-emekwa ihe ngosi TV na redio mgbe niile. Ọ malitere nke mbụ - na naanị - n'akwụkwọ magazin LGBTI na Kenya, Identity Kenya, yana nke mbụ na kọntinent na n'ụwa niile n'afọ 2014, iji kpughee ngwa akụkọ LGBTIQ na Google Stores. O so dezie akwụkwọ Gay Kenya 'My Way, Your Way or the Rights Way' ma bipụta n'afọ 2019 akwụkwọ anthology nke ndị enyi Kenya na-ekwu maka ikike LGBTIQ akpọrọ São Rafiki Zetu', nke pụtara na ọ bụ nke mbụ na ụwa n'Africa! O guzobere Denis Nzioka News Agency and Service n'afọ 2010 dị ka ụlọ ọrụ mgbasa ozi mbụ na ọrụ maka LGBTQI, ọrụ mmekọahụ na obodo ndị mmekọ na Kenya.<ref>{{Cite web|title=Welcoming two new members to the HIV Justice Network team|url=https://www.hivjustice.net/news/welcoming-two-new-members-to-the-hiv-justice-network-team/|accessdate=2021-01-30|work=HIV Justice Network|language=en-US|archivedate=2021-01-28|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210128220538/https://www.hivjustice.net/news/welcoming-two-new-members-to-the-hiv-justice-network-team/}}</ref> Ọ na-arụ ọrụ iji gbanwee echiche ọha na eze na àgwà mmekọrịta mmadụ na ibe ya site na akụkọ obodo na nkọwa obodo. Ọ na-enye nkwado na ihe enyemaka. A kpọrọ ya aha dị ka otu n'ime ndị Tweet iri (10) kachasị elu n'ụwa na mmekọahụ na mmepe, na mgbakwunye na ịnata otuto na onyinye ndị ọzọ.<ref>{{Cite web|date=2014-02-04|title=Top 10 tweeters on sexuality and development|url=http://www.theguardian.com/global-development-professionals-network/2014/feb/04/top-10-tweeters-on-sexuality-and-development|accessdate=2021-01-30|work=the Guardian|language=en}}</ref> Ọ natara 2016 Sauti Award maka akụkọ dị mma banyere nsogbu ọrụ mmekọahụ, na ime ememe ncheta afọ 10 ha, South Africa Feathers Awards kpọrọ ya dị ka onye na-asọpụrụ Africa nke afọ 2018. Ọ natara Munir Mazrui Lifetime Achievement Award site na Defenders Coalition na Best EA Activist Award na Tanzania Activist Awards. Ka ọ dị ugbu a, ọ na-arụ ọrụ nyocha nke onwe ya na-akwado ya bụ: ikike LGBTI na ikike mmadụ. Ọ na-anwa ịza ajụjụ ahụ, ọ bụ na ikike LGBTIQ bụ akụkụ nke menu ọha na eze Kenya. Ọ na-atụ anya ịchọpụta otú ndị otu obodo niile nọ na Kenya si ejikọta ikike nke ndị na-enwe mmekọahụ na ndị na-erughị eru na atụmatụ nkwado ha na mmemme mgbanwe mmekọrịta mmadụ na ibe ya. Ọ kpughere, n'afọ 2020, Gay and Lesbian Archives of Kenya, nke a kpọrọ KumbuKumbu, ebe nchekwa mepere emepe, n'ịntanetị, na n'efu maka ndekọ na-edekọ akụkọ ihe mere eme na ọdịbendị nke òtù LGBTIQ na Kenya site n'etiti 1800 ruo ugbu a. N'ịbụ onye na-eme nwoke ibe ya n'ụzọ doro anya, Denis Nzioka bụkwa nne na nna. Ọ bi na Nairobi, Kenya. Nzioka, onye na-eme enyi nwoke n'ihu ọha, bụ onye na-azọ ọkwa onye isi ala Kenya n'afọ 2013.<ref>{{Cite web|url=http://256news.com/3961/kenyan-gay-to-contest-for-president/|title=Kenyan Gay To Contest For President|date=27 October 2011|publisher=256news.com|accessdate=19 July 2012|archivedate=16 January 2013|archiveurl=https://archive.is/20130116153734/http://256news.com/3961/kenyan-gay-to-contest-for-president/}}</ref> == Mbipụta dị ka onye nchịkọta akụkọ == "Rafiki Zeru: Akụkọ LGBTIQ nke Kenya, dị ka ndị enyi gwara" Nairobi, 2019 My Way, Your Way, or the Rights Way. Nairobi: Storymoja, 2011. == Hụkwa == * Ikike LGBT na Kenya == Ebensidee == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * 'N'ajụjụ ọnụ na Denis Nzioka: LGBT Rights Activist, 2012', a24media * <nowiki>https://www.gaystarnews.com/article/kenyan-lgbti-stories-rafiki-zetu/</nowiki> 'nwoke Kenya na-eme enyi nwoke chọrọ ịgbanwe uche ya na nchịkọta ọhụrụ nke akụkọ LGBTI' {{DEFAULTSORT:Nzioka, Dennis}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] [[Òtù:Pages with unreviewed translations]] 255tmnhr6l0t0gnmwlscju8rwn176wi Delphe Kifouani 0 17072 629109 621388 2026-04-07T18:41:33Z Goodymeraj 16207 629109 wikitext text/x-wiki {{databox}} '''Delphe Kifouani''' bụ onye na-eme ihe nkiri na onye edemede na ihe nkiri Afrịka. Ọ na-akụzi ihe nkiri na Mahadum nke Saint-Louis, [[Senegal]].<ref name="africultures">[http://africultures.com/personnes/?no=24367 Delphe Kinouani], africultures.com</ref> == Ndụ == Kifouani gụrụ akwụkwọ na Mahadum Marien Ngouabi dị na Brazzaville, gụsịrị akwụkwọ ma nweta nzere BA na akwụkwọ na asụsụ French na 2004 na nzere MA na akwụkwọ French na 2006.<ref name="africultures">[http://africultures.com/personnes/?no=24367 Delphe Kinouani], africultures.com</ref> ''Site n'Otu Osimiri gaa'' na nke ọzọ (2009) na-agbaso njem kwa ụbọchị nke ndị nwere nkwarụ, na-agafe Osimiri Congo iji gaa n'etiti Brazzaville na [[Kinshasa]].   == Ọrụ == === Ihe nkiri === * ''Ndị nnọchi anya anyị'' / Ndị nnọchianya anyị, 2008 * Enyi agaala / ''Enyi'' agaala, 2008 * Site n'otu osimiri gaa n'ọzọ / ''Site n'Otu Osimiri gaa'' n'Onye Ọzọ, 2009 * ''Akpụkpọ ojii nke chi'' / Akpụkpọ Black nke Chineke, 2016 === Akwụkwọ === * (ed. na François Fronty) Ụdị dị iche iche nke ihe omuma nke okike n'Africa. * ''Site na analog gaa na dijitalụ. Ụlọ ihe nkiri na ndị na-ekiri ihe nkiri na mpaghara ndịda Sahara nke Afrịka: ndị na-asụ French na-agbanwe agbanwe''. Mbipụta L'Harmattan, 2016 == Ebensidee == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * {{IMDb name|9236379}} {{DEFAULTSORT:Kifouani, Delphe}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] ha7fgvddc79nzmeii0fzme3m1kkpvdl Dejumo Lewis 0 18173 629091 621362 2026-04-07T18:32:07Z Goodymeraj 16207 629091 wikitext text/x-wiki {{databox}} '''Dejumo Lewis''' {{Audio|Yo-Dejumo Lewis.ogg|Audio}}(amụrụ n'afọ 1943 - 23 Disemba 2023) bụ ''onye'' Naijiria na-eme ihe nkiri na telivishọn, nke a ma ama maka ọrụ ya dịka Kabiyesi n'ihe nkiri a kpọrọ 'The Village Headmaster', ihe nkiri Naijiria kacha ogologo oge na-egosi na telivisọn nke gosipụtara na NTA site na 1968 ruo 1988 nke Justus Esiri na Femi Robinson.<ref>{{Cite book|author=Anne Cooper-Chen|title=Global Entertainment Media: Content, Audiences, Issues|url=https://books.google.com/books?id=vKWPAgAAQBAJ&pg=PA107|date=21 April 2006|publisher=Routledge|isbn=978-1-135-60783-8|pages=107–}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.punchng.com/news/village-headmaster-femi-robinson-dies-at-75/|title=Village headmaster, Femi Robinson dies at 75|work=Punch News|accessdate=23 May 2015|archiveurl=https://web.archive.org/web/20150524080552/http://www.punchng.com/news/village-headmaster-femi-robinson-dies-at-75/|archivedate=24 May 2015}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://thenationonlineng.net/new/village-headmaster-esiri-dies-at-70/|title=‘Village Headmaster’ Esiri dies at 70|author=Victor Akande|work=thenationonlineng.net|accessdate=24 May 2015}}</ref><ref>{{Cite book|author=Nwachukwu Frank Ukadike|authorlink=N. Frank Ukadike|title=Black African Cinema|url=https://books.google.com/books?id=7tkkAc4KRpwC&pg=PA116|year=1994|publisher=University of California Press|isbn=978-0-520-91236-6|pages=116–}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.premiumtimesng.com/news/93572-ambassador_segun_olusola_is_buried.html|title=Drama as Ambassador Segun Olusola is buried - Premium Times Nigeria|work=Premium Times Nigeria|accessdate=24 May 2015}}</ref> == Ebensidee == {{Reflist}} {{DEFAULTSORT:Lewis, Dejumo}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] gvmnm174w0lx895o8kpe3kjc5d46j65 Delmaine Christians 0 23060 629104 621383 2026-04-07T18:39:31Z Goodymeraj 16207 629104 wikitext text/x-wiki {{Databox}}Delmaine Chesley Christians bụ onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị South Africa bụ onye nnọchi anya na-adịgide adịgide na National Council of Provinces kemgbe Mee, na afọ 2019. Ọ bụ onye otu ndị nnọchi anya mpaghara Northern Cape. Ndị Kraịst bụ onye otu ndọrọndọrọ ọchịchị nke Democratic Alliance . == Ọrụ omeiwu == A họpụtara Ndị Kraịst ka ha bụrụ ndị National Council of Provinces mgbe ntuli aka nke e mere na 8 Mee na afọ 2019.<ref name="PA">{{Cite web|title=Delmaine Chesley Christians|url=https://www.pa.org.za/person/delmaine-chesley-christians/|work=People's Assembly|accessdate=15 August 2020|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200815155808/https://www.pa.org.za/person/delmaine-chesley-christians/|archivedate=15 August 2020}}</ref> Ọ malitere ọrụ dị ka onye omeiwu na 23 Mee, na afọ 2019.<ref>{{Cite web|title=Hansard: NCOP: Unrevised hansard|url=https://pmg.org.za/hansard/28538/|work=Parliamentary Monitoring Group|accessdate=15 August 2020}}</ref> Ọ bụ otu n'ime ndị nnọchiteanya isii na-adịgide adịgide si Northern Cape. Na 24 Juun, ọ natara ọrụ kọmitii ya.<ref name="PA" /> === Ọrụ kọmitii === * Kọmitii ahọpụtara maka agụmakwụkwọ na teknụzụ, egwuregwu, nka na ọdịbendị<ref name="PA" /> * Kọmitii ahọpụtara maka ahụike na ọrụ ọha na eze<ref name="PA" /> == Ebemsidee == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * {{Cite web|title=Ms Delmaine Chelsey Christians|url=https://www.parliament.gov.za/person-details/435|work=Parliament of South Africa|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200815160101/https://www.parliament.gov.za/person-details/435|archivedate=15 August 2020}} {{DEFAULTSORT:Christians, Delmaine}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] kmcmt91vtxxd8bll7r4l6zd23koxh0x Noam Chomsky 0 30862 629140 628900 2026-04-07T19:36:16Z ~2026-21546-62 61071 Òtù 629140 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Avram Noam Chomsky'''[lower-alpha 1] (amuru Disemba 7, 1928) bu onye prọfesọ America na onye ama ama maka oru ya na linguistics, ndọrọ ndọrọ ọchịchị, na nkatọ ọha.  Mgbe ụfọdụ a na-akpọ “nna nke mmụta asụsụ ọgbara ọhụrụ”,[lower-alpha 2] Chomsky bụkwa onye isi na nkà ihe ọmụma nyocha na otu n'ime ndị malitere ngalaba sayensị.  Ọ bụ prọfesọ mmụta mmụta asụsụ na Mahadum Arizona yana prọfesọ ụlọ akwụkwọ emeritus na Massachusetts Institute of Technology (MIT).  N'ime ndị odee dị ndụ a kacha akpọtụrụ, Chomsky edeela akwụkwọ karịrị 150 gbasara isiokwu dịka asụsụ, agha na ndọrọ ndọrọ ọchịchị.  N'echiche, ọ dabara na [[Anarchism|anarcho-syndicalism]] na libertarian socialism. Amụrụ ndị Ashkenazi ndị Juu kwabatara na Filadelfia, Chomsky zụlitere mmasị mbụ na anarchism site na ụlọ ahịa akwụkwọ ndị ọzọ na New York City.  Ọ gụrụ akwụkwọ na Mahadum Pennsylvania.  N'oge ọrụ postgraduate ya na Harvard Society of Fellows, Chomsky zụlitere tiori nke ụtọ asụsụ mgbanwe nke ọ nwetara akara ugo mmụta doctorate na 1955. N'afọ ahụ ọ malitere nkuzi na MIT, na 1957 pụtara dị ka onye pụtara ìhè na nkà mmụta asụsụ na ọrụ ya dị ịrịba ama Syntactic.  Ihe owuwu, bụ ndị keere òkè dị ukwuu n'imezigharị ọmụmụ asụsụ.  Site na 1958 ruo 1959 Chomsky bụ onye otu National Science Foundation ibe na Institute for Advanced Study.  O kere ma ọ bụ mebere usoro mmụta asụsụ ụwa niile, usoro mmụta ụtọ asụsụ, usoro Chomsky, na mmemme dị ntakịrị.  Chomsky nyekwara oke aka na mbelata nke omume asụsụ, ma na-akatọ ọrụ nke BF Skinner. Onye na-emegide nkwuwa okwu nke itinye aka na US na Agha Vietnam, nke ọ hụrụ dị ka omume nke ọchịchị ndị America, na 1967 Chomsky bilitere na nlebara anya mba maka edemede agha ya bụ "ọrụ nke ndị ọgụgụ isi".  N'ịbụ onye na-ejikọta ya na New Left, e jidere ya ọtụtụ oge maka mmemme ya ma tinye ya na ndepụta President Richard Nixon nke ndị mmegide ndọrọ ndọrọ ọchịchị.  Mgbe ọ na-agbasawanye ọrụ ya na mmụta asụsụ n'ime iri afọ ndị sochirinụ, o tinyekwara aka na agha asụsụ.  Na mmekorita ya na Edward S. Herman, Chomsky mechara kwupụta usoro mgbasa ozi nke nkatọ mgbasa ozi na nkwenye nrụpụta, wee rụọ ọrụ ikpughe ọrụ Indonesian nke East Timor.  Mgbachitere ya maka nnwere onwe ikwu okwu na-enweghị ihe ọ bụla, gụnyere nke ịgọnarị Oké Mgbukpọ, wetara nnukwu esemokwu n'ihe gbasara Faurisson nke 1980s.  Nkọwa nke Chomsky maka mgbukpọ nke Cambodia welitere esemokwu.  Kemgbe ọ lara ezumike nká na nkuzi na-arụsi ọrụ ike na MIT, ọ gara n'ihu na ndọrọ ndọrọ ọchịchị olu ya, gụnyere imegide mwakpo 2003 nke Iraq na ịkwado mmegharị ahụ.  Chomsky malitere nkuzi na Mahadum Arizona na 2017. Na 2018, Chomsky bịanyere [[Nkwuputa N'asụsụ Dị N'Otu|aka na nkwupụta n'asụsụ Croatian, Serbian, Bosnia na Montenegrin]].<ref>{{Cite web|title=Deklaracija o zajedničkom jeziku|url=https://jezicinacionalizmi.com/lista-potpisnika/|accessdate=2024-05-21|work=Jezici i nacionalizmi}}</ref> == Edensibia == {{Reflist|20em}} {{DEFAULTSORT:Chomsky, Noam}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] [[Òtù:Anarchism]] [[Òtù:Onye édémédé akwukwọ]] [[Òtù:Ndị bịanyere aka na Nkwupụta N'asụsụ Dị N'Otu]] cbchjmnzl5ytwzgs6poi59ngais71ot 629141 629140 2026-04-07T19:40:53Z ~2026-21546-62 61071 Òtù 629141 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Avram Noam Chomsky'''[lower-alpha 1] (amuru Disemba 7, 1928) bu onye prọfesọ America na onye ama ama maka oru ya na linguistics, ndọrọ ndọrọ ọchịchị, na nkatọ ọha.  Mgbe ụfọdụ a na-akpọ “nna nke mmụta asụsụ ọgbara ọhụrụ”,[lower-alpha 2] Chomsky bụkwa onye isi na nkà ihe ọmụma nyocha na otu n'ime ndị malitere ngalaba sayensị.  Ọ bụ prọfesọ mmụta mmụta asụsụ na Mahadum Arizona yana prọfesọ ụlọ akwụkwọ emeritus na Massachusetts Institute of Technology (MIT).  N'ime ndị odee dị ndụ a kacha akpọtụrụ, Chomsky edeela akwụkwọ karịrị 150 gbasara isiokwu dịka asụsụ, agha na ndọrọ ndọrọ ọchịchị.  N'echiche, ọ dabara na [[Anarchism|anarcho-syndicalism]] na libertarian socialism. Amụrụ ndị Ashkenazi ndị Juu kwabatara na Filadelfia, Chomsky zụlitere mmasị mbụ na anarchism site na ụlọ ahịa akwụkwọ ndị ọzọ na New York City.  Ọ gụrụ akwụkwọ na Mahadum Pennsylvania.  N'oge ọrụ postgraduate ya na Harvard Society of Fellows, Chomsky zụlitere tiori nke ụtọ asụsụ mgbanwe nke ọ nwetara akara ugo mmụta doctorate na 1955. N'afọ ahụ ọ malitere nkuzi na MIT, na 1957 pụtara dị ka onye pụtara ìhè na nkà mmụta asụsụ na ọrụ ya dị ịrịba ama Syntactic.  Ihe owuwu, bụ ndị keere òkè dị ukwuu n'imezigharị ọmụmụ asụsụ.  Site na 1958 ruo 1959 Chomsky bụ onye otu National Science Foundation ibe na Institute for Advanced Study.  O kere ma ọ bụ mebere usoro mmụta asụsụ ụwa niile, usoro mmụta ụtọ asụsụ, usoro Chomsky, na mmemme dị ntakịrị.  Chomsky nyekwara oke aka na mbelata nke omume asụsụ, ma na-akatọ ọrụ nke BF Skinner. Onye na-emegide nkwuwa okwu nke itinye aka na US na Agha Vietnam, nke ọ hụrụ dị ka omume nke ọchịchị ndị America, na 1967 Chomsky bilitere na nlebara anya mba maka edemede agha ya bụ "ọrụ nke ndị ọgụgụ isi".  N'ịbụ onye na-ejikọta ya na New Left, e jidere ya ọtụtụ oge maka mmemme ya ma tinye ya na ndepụta President Richard Nixon nke ndị mmegide ndọrọ ndọrọ ọchịchị.  Mgbe ọ na-agbasawanye ọrụ ya na mmụta asụsụ n'ime iri afọ ndị sochirinụ, o tinyekwara aka na agha asụsụ.  Na mmekorita ya na Edward S. Herman, Chomsky mechara kwupụta usoro mgbasa ozi nke nkatọ mgbasa ozi na nkwenye nrụpụta, wee rụọ ọrụ ikpughe ọrụ Indonesian nke East Timor.  Mgbachitere ya maka nnwere onwe ikwu okwu na-enweghị ihe ọ bụla, gụnyere nke ịgọnarị Oké Mgbukpọ, wetara nnukwu esemokwu n'ihe gbasara Faurisson nke 1980s.  Nkọwa nke Chomsky maka mgbukpọ nke Cambodia welitere esemokwu.  Kemgbe ọ lara ezumike nká na nkuzi na-arụsi ọrụ ike na MIT, ọ gara n'ihu na ndọrọ ndọrọ ọchịchị olu ya, gụnyere imegide mwakpo 2003 nke Iraq na ịkwado mmegharị ahụ.  Chomsky malitere nkuzi na Mahadum Arizona na 2017. Na 2018, Chomsky bịanyere [[Nkwuputa N'asụsụ Dị N'Otu|aka na nkwupụta n'asụsụ Croatian, Serbian, Bosnia na Montenegrin]].<ref>{{Cite web|title=Deklaracija o zajedničkom jeziku|url=https://jezicinacionalizmi.com/lista-potpisnika/|accessdate=2024-05-21|work=Jezici i nacionalizmi}}</ref> == Edensibia == {{Reflist|20em}} {{DEFAULTSORT:Chomsky, Noam}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] [[Òtù:Ndi Amerika]] [[Òtù:Anarchism]] [[Òtù:Onye édémédé akwukwọ]] [[Òtù:Ndị bịanyere aka na Nkwupụta N'asụsụ Dị N'Otu]] ph3of1010tj12oasxiu50e5adjeqjnf Asụsụ Munda 0 37220 629158 620749 2026-04-08T05:23:54Z Psubhashish 3279 vidiyo + 629158 wikitext text/x-wiki {{Databox}} [[File:OpenSpeaks-juy-Juray-Dinabandhu Gamango-OG-Social Impact of Aadhaar.webm|thumb|Onye na-ekwu Juray, asụsụ Munda, na-ekwu maka ID biometrics nke India]] '''Asụsụ Munda''' bụ otu asụsụ ndị yiri ibe ha nke ihe dị ka nde mmadụ itoolu na-asụ na [[Ndia|India]], Bangladesh na Nepal.<ref>{{Cite web|title=Santhali|url=https://www.ethnologue.com/language/sat/|work=Ethnologue|accessdate=21 January 2024|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|date=23 January 2016|editor=Hock|title=The Languages and Linguistics of South Asia|doi=10.1515/9783110423303|isbn=9783110423303}}</ref> N'akụkọ ihe mere eme, a na-akpọ ha asụsụ '''Kolarian'''. <ref>Bradley (2012) notes, MK in the wider sense including the Munda languages of eastern South Asia is also known as Austroasiatic</ref> M alaka nke Ezinụlọ asụsụ Austroasiatic, nke pụtara na ha nwere njikọ chiri anya na asụsụ ndị dị ka asụsụ Mon Ndị Khmer, Ndị Vietnamese, yana asụsụ ndị pere mpe na Thailand na Laos na Asụsụ Mangic nke South China. <ref name="elanguage">{{Cite web|author=Daladier|first=Anne|title=Kinship and Spirit Terms Renewed as Classifiers of "Animate" Nouns and Their Reduced Combining Forms in Austroasiatic|url=http://elanguage.net/journals/bls/article/viewFile/752/645|publisher=Elanguage|accessdate=22 March 2015|archivedate=27 November 2018|archiveurl=https://web.archive.org/web/20181127193916/http://elanguage.net/journals/bls/article/viewFile/752/645}}</ref><ref name="Sealang">{{Cite web|author=Pinnow|first=Heinz-Jurgen|title=A comparative study of the verb in Munda language|url=http://sealang.net/sala/archives/pdf4/pinnow1966comparative.pdf|work=Sealang.com|accessdate=22 March 2015}}</ref>Bhumij, Ho, Mundari, na Santali bụ asụsụ Munda ama ama. <ref name="auto" /> [2] [[Usòrò:LSI_map_of_Munda_languages.jpg|thumb|Map asụsụ nke Grierson nke India, 1906]] na-ekewa ezinụlọ ahụ n'ozuzu ya n'alaka abụọ: North Munda, nke a na-asụ na Chota Nagpur Plateau nke Jharkhand, Chhattisgarh, Bihar, Odisha na West Bengal, yana n'akụkụ Bangladesh na Nepal, na South Munda, a na-ekwu na etiti Odisha na n'akụkụ ókèala dị n'etiti Andhra Pradesh na Odisha. <ref name="Bhattacharya">{{Cite journal|author=Bhattacharya|first=S.|title=Munda studies: A new classification of Munda|date=1975|journal=Indo-Iranian Journal|volume=17|issue=1|issn=1572-8536|pages=97–101|doi=10.1163/000000075794742852}}</ref> <ref name="Languagesgulper">{{Cite web|url=http://www.languagesgulper.com/eng/Munda.html|title=Munda languages|work=The Language Gulper|accessdate=14 May 2019}}</ref> North Munda, nke Santali bụ asụsụ a na-asụkarị ma bụrụ asụsụ gọọmentị na India, nwere okpukpu abụọ karịa ndị na-asụrụ South Munda. Mgbe Santali gasịrị, asụsụ Mundari na Ho nọ n'ọnọdụ na-esote n'ọnụ ọgụgụ ndị na-ekwu okwu, Korku na Sora sochiri. Asụsụ Munda ndị fọdụrụnụ ndị obere ìgwè ndị dịpụrụ adịpụ na-asụ, a kọwakwara ha nke ọma. Ihe ndị e ji mara asụsụ Munda gụnyere ọnụọgụ atọ (otu, abụọ na ọtụtụ), nwoke na nwanyị abụọ (ndị dị ndụ na ndị na-adịghị ndụ), ọdịiche dị n'etiti nnọchiaha nke onye mbụ na-agụnye na nke pụrụ iche, iji nsonaazụ ma ọ bụ ndị enyemaka iji gosipụta oge, na akụkụ, ngụkọta, na mgbagwoju anya reduplication, yana ịgbanwee. [1] <ref>{{Cite journal|author=Donegan|first=Patricia Jane|title=South-East Asian Features in the Munda Languages|url=https://journals.linguisticsociety.org/proceedings/index.php/BLS/article/download/1041/825|journal=Berkley Linguistics Society}}</ref> Munda bụkwa polysynthetic na aglutinating. Na usoro ụda nke Munda, usoro ụdaume anaghị adịkarị ma e wezụga n'etiti okwu. == Mmalite == [[Usòrò:Austroasiatic-en.svg|thumb|Nhazi nke asụsụ Austroasiatic ugbu a]] <ref>{{Cite web|title=Sidwell AA studies state of the art 2018.pdf|url=https://drive.google.com/file/d/1O3SkrYNq20ZmUgcK-MFPN7QAvByEMfVA/view?usp=embed_facebook|accessdate=12 May 2023|work=Google Docs}}</ref><ref>Sidwell, Paul. 2018. [https://web.archive.org/web/20190503013417/https://www.academia.edu/36689736/Austroasiatic_Studies_state_of_the_art_in_2018 Austroasiatic Studies: state of the art in 2018]. Presentation at the Graduate Institute of Linguistics, National Tsing Hua University, Taiwan, 22 May 2018.</ref> Rau <ref>Blench, Roger. 2019. [https://web.archive.org/web/20220330133810/http://rogerblench.info/Language/Austroasiatic/Munda%20hypothesis%202019.pdf The Munda maritime dispersal: when, where and what is the evidence?]</ref> Sidwell (2019), <ref>{{Cite journal|author=Rau, Felix|title=The Munda Maritime Hypothesis|date=2019|issn=1836-6821|journal=Journal of the Southeast Asian Linguistics Society (JSEALS)|volume=12|issue=2}}</ref> tinyere Blench (2019), na-atụ aro na tupu Proto-Munda abịala na Mahanadi River Delta n'ihe dị ka 1,500 BCE site na Ndịda Ọwụwa Anyanwụ Eshia site na ụzọ ụgbọ mmiri, kama site na ala. Asụsụ Munda mechara gbasaa na mmiri Mahanadi. <ref>{{Cite web|url=https://www.researchgate.net/publication/355078227|title=The spread of Munda in prehistoric South Asia -the view from areal typology To appear in: Volume in Celebration of the Bicentenary of Deccan College Post-Graduate and Research Institute (Deemed University)|author=John Peterson|date=October 2021|accessdate=1 September 2022}}</ref> nke 2021 -atụ aro na asụsụ Munda gbasara ruo n'Ebe Ọwụwa Anyanwụ Uttar Pradesh ma metụta Asụsụ Indo-Aryan nke Ọwụwa Anyanwụ. [1] [2] == Nchịkọta == Munda nwere alaka ise a na-enweghị esemokwu (Korku dị ka onye nọpụrụ iche, Remo, Savara, Kherwar, na Kharia-Juang). Agbanyeghị, a na-arụrịta ụka banyere mmekọrịta ha. === Diffloth (1974) === A na-ekwukarị nkewa nke Diffloth (1974):   === Diffloth (2005) === Diffloth (2005) jidere Koraput (nke Anderson jụrụ, n'okpuru) mana ọ hapụrụ South Munda ma tinye Kharia-Juang na asụsụ ndị dị n'ebe ugwu:   === Anderson (1999) === <ref name="Anderson1999">Anderson, Gregory D.S. (1999). "A new classification of the Munda languages: Evidence from comparative verb morphology." Paper presented at 209th meeting of the American Oriental Society, Baltimore, MD.</ref> Gregory Anderson na 1999 bụ nke a:   Otú ọ dị, na 2001, Anderson kewara Juang na Kharia na alaka Juang-Kharia ma wepụkwa Gtaʔ na alaka Gutob-Remo-Gtaʔ mbụ ya. Ya mere, atụmatụ ya nke afọ 2001 gụnyere alaka ise maka South Munda. === Anderson (2001) === Anderson (2001) na-agbaso Diffloth (1974) ma e wezụga ịjụ ịdị irè nke Koraput. Kama nke ahụ, ọ na-atụ aro, na ndabere nke ntụnyere ọdịdị, na Proto-South Munda kewara kpọmkwem n'ime ụmụ nwanyị atọ nke Diffloth, Kharia-Juang, Sora-Gorum (Savara), na Gutob-Remo-Gtaʼ (Remo). <ref>{{Cite book|author=Anderson|first=Gregory D S|title=A New Classification of South Munda: Evidence from Comparative Verb Morphology|series=Indian Linguistics|year=2001|publisher=Linguistic Society of India|location=Poona|pages=21–36}}</ref> Alaka South Munda ya nwere alaka ise na-esonụ, ebe alaka North Munda bụ otu ihe ahụ dị ka nke Diffloth (1974) na Anderson (1999).   * Rịba ama: "[[" = na-ekerịta ụfọdụ isoglosses ọhụrụ (usoro, okwu). Na asụsụ Austronesian na Papua, Malcolm Ross akpọwo nke a "njikọ". === Sidwell (2015) === Paul Sidwell (2015:197) <ref>Sidwell, Paul. 2015. "Austroasiatic classification." In Jenny, Mathias and Paul Sidwell, eds (2015). ''The Handbook of Austroasiatic Languages''. Leiden: Brill.</ref> na-ewere Munda dị ka nke nwere alaka 6 na-ahazi, ọ naghị anabata South Munda dị iche iche.   == Nbudata == {| class="wikitable sortable" !Aha asụsụ !Ọnụ ọgụgụ ndị ọkà okwu (2011) !Ebe |- |Korwa |28,400 |Chhattisgarh, Jharkhand |- |Birjia |25,000 |Jharkhand, West Bengal |- |Mundari (nke gụnyere Bhumij) |1,600,000 |Jharkhand, Odisha, Bihar |- |Asur |7,000 |Jharkhand, Chhattisgarh, Odisha |- |Ho |1,400,000 |Jharkhand, Odisha, West Bengal |- |Birhor |2,000 |Jharkhand |- |Santali |7,400,000 |Jharkhand, West Bengal, Odisha, Bihar, Assam, Bangladesh, Nepal |- |Turi |2,000 |Jharkhand |- |Korku |727,000 |Madhya Pradesh, Maharashtra |- |Kharia |298,000 |Odisha, Jharkhand, Chhattisgarh |- |Juang |30,400 |Odisha |- |Gtaʼ |4,500 |Odisha |- |Bonda |9,000 |Odisha |- |Gutob |10,000 |Odisha, Andhra Pradesh |- |Gorum |20 |Odisha, Andhra Pradesh |- |Sora |410,000 |Odisha, Andhra Pradesh |- |Juray |25,000 |Odisha |- |Lodhi |25,000 |Odisha, West Bengal |- |Koda |47,300 |West Bengal, Odisha, Bangladesh |- |Kol |1,600 |West Bengal, Jharkhand, Bangladesh |} == Ihe owuwu ==   Sidwell & Rau (2015: 319, 340-363) wughachiri ụdị prototype ahụ. <ref name="SidwellRau2015">Sidwell, Paul and Felix Rau (2015). "Austroasiatic Comparative-Historical Reconstruction: An Overview." In Jenny, Mathias and Paul Sidwell, eds (2015). ''The Handbook of Austroasiatic Languages''. Leiden: Brill.</ref> Nrụzigharị Proto-Munda kemgbe ahụ Rau dezigharịrị ma melite ya (2019). [1] == Hụkwa == * Asụsụ Nihali * Ndị Munda == Ihe odide == === Ihe edeturu === {{Reflist}} === Nkwupụta n'ozuzu === *   * {{Cite book|author=Diffloth|first=Gérard|year=2005|chapter=The contribution of linguistic palaeontology to the homeland of Austro-Asiatic|editor=Sagart|title=The Peopling of East Asia: Putting Together Archaeology, Linguistics and Genetics|publisher=RoutledgeCurzon|pages=79–82}} == Ịgụ ihe ọzọ == * {{Cite book|author=Anderson|first=Gregory D S|title=The Munda verb: typological perspectives|series=Trends in linguistics|year=2007|publisher=Mouton de Gruyter|location=Berlin|isbn=978-3-11-018965-0}} * {{Cite book|editor=Anderson|title=Munda Languages|series=Routledge Language Family Series|year=2008|publisher=Routledge|isbn=978-0-415-32890-6}} * {{Cite journal|author=Anderson|first=Gregory D. S.|date=2015|title=Prosody, phonological domains and the structure of roots, stems and words in the Munda languages in a comparative/historical light.|journal=Journal of South Asian Languages and Linguistics|volume=2|issue=2|pages=163–183|doi=10.1515/jsall-2015-0009}} * {{Cite book|first=Gregory D. S.|author=Anderson|year=2002|chapter=Switch-Reference in South Munda|editor=Macken|title=Papers from the 10th Annual Meeting of the Southeast Asian Linguistics Society|location=Tempe, AZ|publisher=Arizona State University, South East Asian Studies Program|pages=39–54|url=http://sealang.net/sala/archives/pdf8/anderson2002switch.pdf}} *   * {{Cite book|author=Donegan|first=Patricia|chapter=South-East Asian Features in the Munda Languages: Evidence for the Analytic-to-Synthetic Drift of Munda|year=2002|publisher=Berkeley Linguistics Society|editor=Chew|title=Proceedings of the 28th Annual Meeting of the Berkeley Linguistics Society, Special Session on Tibeto-Burman and Southeast Asian Linguistics, in honour of Prof. James A. Matisoff|pages=111–129|location=Berkeley, CA}} * {{Cite book|author=Newberry|first=J|title=North Munda hieroglyphics|year=2000|publisher=J Newberry|location=Victoria, BC}} * {{Cite book|author=Śarmā|first=Devīdatta|title=Munda: sub-stratum of Tibeto-Himalayan languages|series=Studies in Tibeto-Himalayan languages|year=2003|publisher=Mittal Publications|location=New Delhi|isbn=81-7099-860-3}} * {{Cite book|author=Varma|first=Siddheshwar|title=Munda and Dravidian languages: a linguistic analysis|year=1978|publisher=Vishveshvaranand Vishva Bandhu Institute of Sanskrit and Indological Studies, Panjab University|location=Hoshiarpur|oclc=25852225}} * {{Cite journal|author=Zide|first=Norman H.|year=1999|title=The Proto-Munda Verb and Some Connections with Mon-Khmer|journal=Working Papers International Symposium on South Asian Languages Contact and Convergence, and Typology|pages=401–421}} * {{Cite book|author=Zide|first=Norman H.|chapter=The Proto-Munda Verb: Some Connections with Mon-Khmer|editor=Subbarao|title=Yearbook of South-Asian Languages and Linguistics|year=2001|location=Delhi|publisher=Sage Publications|pages=517–540|doi=10.1515/9783110245264.517}} * {{Cite book|first=Gregory D. S.|author=Anderson|year=2001|chapter=Recent Advances in the Reconstruction of the Proto-Munda Verb|editor=Brinton|title=Historical Linguistics 1999: Selected papers from the 14th International Conference on Historical Linguistics, Vancouver, 9–13 August 1999|series=Current Issues in Linguistic Theory|location=Amsterdam|publisher=Benjamins|pages=13–30|doi=10.1075/cilt.215.03and|isbn=978-90-272-3722-4}} ; Ịkwaga n'akụkọ ihe mere eme *   *   * {{Cite journal|author=Rau|first=Felix|year=2019|title=The Maritime Munda Hypothesis|journal=Journal of the Southeast Asian Linguistics Society|volume=12|issue=2|pages=31–53}} == Njikọ mpụga == * [http://sealang.net/munda/ Ọrụ Asụsụ SEAlang Munda] ** [http://sealang.net/munda/dictionary/ SEAlang Munda Etimological Dictionary] * [https://web.archive.org/web/20211103032630/http://www.ling.hawaii.edu/austroasiatic/ Ebe nrụọrụ weebụ Donegan & Stampe Munda] * [https://livingtongues.org/projects/asia/india/munda-languages/ Asụsụ Munda na Living Tongues] * [https://web.archive.org/web/20061001210916/http://www.southasiabibliography.de/Bibliography/Austroasiatic/Munda/Munda_-_General/munda_-_general.html Akwụkwọ edemede] * [http://www.swarthmore.edu/SocSci/langhotspots/Ho/ Ebe nrụọrụ weebụ asụsụ Ho nke K. David Harrison, Swarthmore College] * [http://projekt.ht.lu.se/rwaai RWAAI (Nchekwa na Ebe Ọrụ maka Ihe Nketa Na-adịghị Ahụ anya nke Austroasiatic)] * <nowiki>http://hdl.handle.net/10050/00-0000-0003-66EE-3@view</nowiki> Asụsụ Munda na RWAAI Digital Archive South Munda. Mgbe Santali gasịrị, asụsụ Mundari na Ho nọ n'ọnọdụ na-esote n'ọnụ ọgụgụ ndị na-ekwu okwu, Korku na Sora sochiri. Asụsụ Munda ndị fọdụrụnụ ndị obere ìgwè ndị dịpụrụ adịpụ na-asụ, a kọwakwara ha nke ọmSouth Munda. Mgbe Santali gasịrị, asụsụ Mundari na Ho nọ n'ọnọdụ na-esote n'ọnụ ọgụgụ ndị na-ekwu okwu, [[Asụsụ Korku|Korku]] na [[Asụsụ Sora|Sora]] sochiri. Asụsụ Munda ndị fọdụrụnụ ndị obere ìgwè ndị dịpụrụ adịpụ na-asụ, a kọwakwara ha nke ọm{{Authority control}} [[Òtù:Pages with unreviewed translations]] ru5xuzri6ff31ns5keghh6ltpmwuryh Delroy Denton 0 38320 629113 621392 2026-04-07T18:43:13Z Goodymeraj 16207 629113 wikitext text/x-wiki <references /> '''Delroy Samuel Denton'''<ref>{{Cite web|title=Denton, R v, [2002] EWCA Crim 272 {{!}} England and Wales Court of Appeal (Criminal Division), Judgment, Law, casemine.com|url=https://www.casemine.com/judgement/uk/5a8ff7a160d03e7f57eb0805|accessdate=2023-03-03|work=CaseMine|language=en}}</ref> (born {{circa|1971}})<ref>{{Cite web|author=Sawer|first=Patrick|date=2012-04-12|title='Yardie left free to rape and murder'|url=https://www.standard.co.uk/hp/front/yardie-left-free-to-rape-and-murder-6300564.html|accessdate=2023-03-03|work=Evening Standard|language=en}}</ref> is a Jamaican gangster, convicted murderer, rapist and suspected serial killer. After illegally immigrating to the [[Obodoézè Nà Ofú|United Kingdom]], Denton was an informant for Scotland Yard, until he was arrested for the rape and murder of 24-year-old trainee beautician Marcia Lawes in 1995. After his conviction, the fact that he was a police informant at the time of the crime, despite having been denied asylum in Britain, and his status as a fugitive in [[Jamaikạ|Jamaica]] in connection with the murders of seven women (including a prostitute who was stabbed with an icepick), led to a change in the way such informants were handled.<ref> {{Cite web|url=https://www.independent.co.uk/news/uk/crime/yardie-was-free-kill-because-he-was-informer-9191444.html|title=Yardie was free to kill because he was an informer|author=Bennetto|first=Jason|work=[[The Independent]]|date=16 February 2002|accessdate=14 October 2011}}</ref> ? Delroy Denton, aha okporo ámá Epsi, nọrọ oge n'ụlọ mkpọrọ Jamaika maka mmebi égbè na ohi égbè. Nick Davies, n'otu edemede maka ''The Gaidian'', dere na "akụkọ nzuzo nke ndị uwe ojii... kọwara ya dị ka onye na-egbu egbu na agha n'okporo ámá, onye guzobere otu ndị omempụ [[Kingston|Kingstin]] maara dị ka Rapid Posii. " <ref name="Guard"> {{Cite web|url=https://www.nickdavies.net/1997/02/03/delroy-denton-scotland-yards-informer-who-murdered-in-london/|title="Almost Complete Breakdown" in London's Response to Yardies|author=Davies|first=Nick|date=3 February 1997|work=nickdavies.net|accessdate=5 November 2020}}</ref> Denton nwetara ịbanye na Britain na 1993 ma ọ bụ 1994 n'okpuru aha ụgha. Na Mee 1994, e jidere ya n'oge ndị uwe ojii wakporo ụlọ mmanya Atlantik nke Brikston. O nyere aha ya dị ka "Clive Lloyd Jonsin" ma bo ya ebubo na ọ chọrọ ikesa na inwe ngwá agha. N'ịbụ onye na-eche nchụpụ ihu, Denton tinyere akwụkwọ maka mgbaba ndọrọ ndọrọ ọchịchị na-azọrọ na ndụ ya nọ n'ihe ize ndụ site n'aka ndị ndọrọ ndọrọ ọchịchị rụrụ arụ na Jamaika. Mgbe Brian Fodarinham na stiivu Baka bịakwutere ya, Dentin kwetara ịghọ onye uwe ojii na-akọ akụkọ megide ndị omempụ Jamaika a. Mmaara dị ka Yardies. A na-akwụ ya £ 50 kwa izu ma debanye aha ya dị ka onye na-enye ihe ọmụma na Homu Ofiisi <ref> {{Cite web|url=http://flag.blackened.net/blackflag/212/212yard.htm|title=Scotland Yardies (about police involvement in drugs and crime)|publisher=[[Anarchist Black Cross|Black Flag]]|date=November 2003|work=flag.blackened.net|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160303233515/http://flag.blackened.net/blackflag/212/212yard.htm|accessdate=5 November 2020|archivedate=3 March 2016}}</ref> bụ ezie na ndị ọrụ na-ahụ maka mbata na ọpụpụ kọrọ na Delroy bụ "... [a] onye omekome dị ize ndụ nke Jamaika, nyere ya afọ iri na isii na Jamaica maka égbè / mmebi iwu siri ike" onye gbapụrụ na Jamaika ma chọọ ya maka igbu ụmụ nwanyị asaa, a hapụrụ ya ka ọ nọrọ na mba ahụ ma hapụ ya n'ime ụbọchị atọ. Mgbe ọ na-arụ ọrụ na SO11, ngalaba nzuzo mpụ nke Scotland Yard, Denton mere ọtụtụ mpụ ime ihe ike gụnyere mwakpo mmekọahụ nke nwa akwụkwọ dị afọ 15 na 19 Disemba 1994 mana na 1 Febụwarị 1995, e wepụrụ ebubo ndina n'ike n'ihi enweghị ihe akaebe. N'ọnwa Epreel na-esote, Denton mara Mashia Lawes, onye na-amụ ọrụ ịchọ mma dị afọ iri abụọ na anọ, mma ugboro iri na asatọ mgbe ọ banyere n'ụlọ ya na Brixton ma wakpo ya. Ọ bụ ezie na ndị uwe ojii jidere ya na 28 Juunu , a tọhapụrụ ya n'ihi enweghị ihe akaebe na 1 Novemba 1995. N'oge nyocha banyere ogbugbu Lawes, ndị nchọpụta gwara Fodarinham banyere ọnọdụ mbata nke Denton, Otú ọ dị, o meghị ihe ọ bụla. <ref name="Guard" /> kpọtụrụ ndị ka Baka elu ma wepụ Denton na ndepụta nke ndị na-enye ihe ọmụma, mana Barker gara n'ihu na-ezute ya. Otú ọ dị, n'ihi mkpesa nke ndị isi ọrụ, a ga-emecha kpee Denton ikpe ọzọ ma maa ya ikpe maka ogbugbu Lawes nke a mara ya ikpe ịga mkpọrọ ndụ ya niile na Julaị 1996. Mgbe e kpere ya ikpe maka ogbugbu nwaada Lawes, a kọwara ya dị ka "ihe ize ndụ nke Premia liigi enye ọha na eze" na "onye isi mgbaka na-akpali mmekọahụ". Arịrịọ ọ rịọrọ n'ụlọ ndị isi, n'ihi na a maghị ndị otu nchekwa ya ọnọdụ ya dị ka onye na-agbachitere ndị uwe ojii. Ka ha na-aga n'ụlọ ikpe, ezinụlọ Marshia Lawes nwere ihe ịga nke ọma n'ịgba akwụkwọ ka ha gbaa Ndị uwe ojii Metropolitan na Homu Ofiisi akwụkwọ n'ihi na, site n'ikwe ka Denton bụrụ onye na-agba àmà, ndị uwe ojii emeela ihe n'ụzọ iwu na-akwadoghị n'ikwe onye nwere ihe ndekọ mpụ ime ihe ike ka ọ nọgide na-enwere onwe ya site n'itinye ọha na eze egwu, Igo mbụ a ga-eweta megide Home Ofiisi na ndị uwe ojii London. Onye uwe ojii mbụ bụ Ditektivu Inspekitọ kuuk duziri nyocha ọzọ banyere ogbugbu Delroy Denton, onye kwenyere na mkpebi iwepụ ebubo ahụ ezighị ezi. Ọ malitere ịchọ ihe akaebe ndị ọzọ ma nyochaa ndị forensiks yana nyocha nke ndị na-ahụ maka ọrịa. Echiche nke onye na-ahụ maka ọrịa mbụ Dr Freddy Patel bụ nke onye na na-ahụkarị ọrịa Dr Ian West chịrị. A chọtara ndị akaebe ọhụrụ n'ihi omume Denton ozugbo a tọhapụrụ ya ma mesịa boo ya ebubo ọzọ ma maa ya ikpe. {{DEFAULTSORT:Denton, Delroy}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] jn9wyj23biz5d4z1dtuata9xpep6fu6 Delaine Mentoor 0 39080 629092 621364 2026-04-07T18:32:45Z Goodymeraj 16207 629092 wikitext text/x-wiki Delaine Mentoor (amụrụ na 26 Mee 1993) bụ onye nkuzi mmiri polo nke South Africa. Ọ bụ onye isi nchịkwa nke otu egwuregwu polo mmiri nke ụmụ nwanyị nke mba South Africa n'afọ N'oge okpomọkụ Olympik, <ref>{{Cite web|title=Water Polo - MENTOOR Delaine|url=https://olympics.com/tokyo-2020/olympic-games/en/results/water-polo/athlete-profile-n1399767-mentoor-delaine.htm|work=olympics.com|publisher=[[International Olympic Committee]]|accessdate=23 August 2021|archivedate=24 August 2021|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210824075542/https://olympics.com/tokyo-2020/olympic-games/en/results/water-polo/athlete-profile-n1399767-mentoor-delaine.htm}}</ref> <ref>{{Cite web|title=Delaine Mentoor|url=https://www.olympedia.org/athletes/2303348|work=olympedia.org|publisher=Olympedia|accessdate=18 August 2021}}</ref> na-aghọ onye isi nchịk nke ụmụ nwoke na ụmụ nwanyị na asọmpi polo mmiri nke Olympic. <ref>{{Cite web|title=Spain defeats South Africa in historic match|url=https://www.fina.org/news/2196978/spain-defeats-south-africa-in-historic-match|work=fina.org|publisher=[[FINA]]|accessdate=23 August 2021|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210727225030/https://www.fina.org/news/2196978/spain-defeats-south-africa-in-historic-match|archivedate=27 July 2021}}</ref> == Edensibia == == Njikọ mpụga == {{South Africa women's water polo squad 2020 Summer Olympics}} {{DEFAULTSORT:Mentoor, Delaine}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] o6kkcbemx7ma2ngaz72o5ts7oqjjh7s Templeeti:Nnọọ 10 43462 629080 628939 2026-04-07T16:18:43Z DolphybBot 61063 629080 wikitext text/x-wiki <div style=" width: 95%; border:5px solid #d9d9d9; padding:10px; background:#fbfbff; "> <span style="color:#2a7b2e; font-size: 1.3rem;">'''Nnọọ '''</span>{{{username}}}! 👋 [[File:Wikipedia-logo-v2.svg|80px|right]] Daalụ nke ukwuu maka ịbata na '''Igbo Wikipedia'''. Igbo Wikipedia bụ ebe anyị na-arụkọ ọrụ ọnụ ide na ịkekọrịta ihe ọmụma n’asụsụ Igbo. == Ihe ị nwere ike ime == * Idezie edemede * Mmepụta edemede ọhụrụ * Mmeziwanye ọdịnaya dị ugbu a == Ebe ị ga-amalite == * [[%E1%BB%8Cp%E1%BB%A5r%E1%BB%A5iche:Random|Peeji kwesiri ndezi ]] - Ọmụmatụ (edensibia, njikọ wiki, foto, ihe na-eme ka aha pụta ìhè) * [[Wikipedia:Nz%E1%BB%8Dr_ogbako|Nzọr ogbako]] – Jụọ ajụjụ ma nweta enyemaka == Biko cheta == * Jiri asụsụ Igbo dee * Tinye isi mmalite * Zere mmejọ Ọ bụrụ na ị nwere ajụjụ, biko jụọ anyị — anyị ga-enyere gị aka 😊 '''Nnọọ ọzọ!''' </div> — {{{bot|}}} eqquae5moverwx1cpy19461y138x6lv 629084 629080 2026-04-07T17:02:37Z DolphybBot 61063 629084 wikitext text/x-wiki <div style=" width: 100%; display: flex; text-decoration: none; "> <div style=" width: 60%; background-color:#F0EFEB;padding:1.5rem; border-radius:0.5rem; margin-right: 1rem; "> <span style="color:#2a7b2e; font-size: 1.3rem;">'''Nnọọ '''</span>{{{username}}}! 👋 [[File:Wikipedia-logo-v2.svg|80px|right]] Daalụ nke ukwuu maka ịbata na '''Igbo Wikipedia'''. Igbo Wikipedia bụ ebe anyị na-arụkọ ọrụ ọnụ ide na ịkekọrịta ihe ọmụma n’asụsụ Igbo. == Ihe ị nwere ike ime == * Idezie edemede * Mmepụta edemede ọhụrụ * Mmeziwanye ọdịnaya dị ugbu a </div> <div style=" width: 40%; "> <div style=" background-color:#C0C0C0; padding:1.5rem; border-radius:0.5rem; "> == Ebe ị ga-amalite == * [[%E1%BB%8Cp%E1%BB%A5r%E1%BB%A5iche:Random|Peeji kwesiri ndezi ]] - Ọmụmatụ (edensibia, njikọ wiki, foto, ihe na-eme ka aha pụta ìhè) * [[Wikipedia:Nz%E1%BB%8Dr_ogbako|Nzọr ogbako]] – Jụọ ajụjụ ma nweta enyemaka </div> <div style=" background-color:#EDC9AF; padding:1.5rem; border-radius:0.5rem; margin-top: 0.5rem; "> == Biko cheta == * Jiri asụsụ Igbo dee * Tinye isi mmalite * Zere mmejọ Ọ bụrụ na ị nwere ajụjụ, biko jụọ anyị — anyị ga-enyere gị aka 😊 '''Nnọọ ọzọ!''' </div> </div> </div> — {{{bot|}}} e46wkjx5dp324isv0aypjvwjzxs4cre 629085 629084 2026-04-07T17:06:50Z DolphybBot 61063 629085 wikitext text/x-wiki <div style=" width: 100%; display: flex; text-decoration: none; "> <div style=" width: 60%; background-color:#F0EFEB;padding:1.5rem; border-radius:0.5rem; margin-right: 0.5rem; "> <span style="color:#2a7b2e; font-size: 1.3rem;">'''Nnọọ '''</span>{{{username}}}! 👋 [[File:Wikipedia-logo-v2.svg|80px|right]] Daalụ nke ukwuu maka ịbata na '''Igbo Wikipedia'''. Igbo Wikipedia bụ ebe anyị na-arụkọ ọrụ ọnụ ide na ịkekọrịta ihe ọmụma n’asụsụ Igbo. == Ihe ị nwere ike ime == * Idezie edemede * Mmepụta edemede ọhụrụ * Mmeziwanye ọdịnaya dị ugbu a </div> <div style=" width: 40%; "> <div style=" background-color:#C0C0C0; padding:1.5rem; border-radius:0.5rem; "> == Ebe ị ga-amalite == * [[%E1%BB%8Cp%E1%BB%A5r%E1%BB%A5iche:Random|Peeji kwesiri ndezi ]] - Ọmụmatụ (edensibia, njikọ wiki, foto, ihe na-eme ka aha pụta ìhè) * [[Wikipedia:Nz%E1%BB%8Dr_ogbako|Nzọr ogbako]] – Jụọ ajụjụ ma nweta enyemaka </div> <div style=" background-color:#EDC9AF; padding:1.5rem; border-radius:0.5rem; margin-top: 0.5rem; "> == Biko cheta == * Jiri asụsụ Igbo dee * Tinye isi mmalite * Zere mmejọ Ọ bụrụ na ị nwere ajụjụ, biko jụọ anyị — anyị ga-enyere gị aka 😊 '''Nnọọ ọzọ!''' </div> </div> </div> — {{{bot|}}} hajf39ui01k04i7lnhgvhx3rzsuujvx 629087 629085 2026-04-07T17:55:42Z DolphybBot 61063 629087 wikitext text/x-wiki <div style=" width: 100%; display: flex; text-decoration: none; "> <div style=" width: 60%; background-color:#F0EFEB;padding:1.5rem; border-radius:0.5rem; margin-right: 0.5rem; "> <span style="color:#2a7b2e; font-size: 1.3rem;">'''Nnọọ '''</span>{{{username}}}! 👋 [[File:Wikipedia-logo-v2.svg|80px|right]] Daalụ nke ukwuu maka ịbata na '''Igbo Wikipedia'''. Igbo Wikipedia bụ ebe anyị na-arụkọ ọrụ ọnụ ide na ịkekọrịta ihe ọmụma n’asụsụ Igbo. == Ihe ị nwere ike ime == * Idezie edemede * Mmepụta edemede ọhụrụ * Mmeziwanye ọdịnaya dị ugbu a </div> <div style=" width: 40%; "> <div style=" background-color:#C0C0C0; padding:1.5rem; border-radius:0.5rem; "> == Ebe ị ga-amalite == * [[%E1%BB%8Cp%E1%BB%A5r%E1%BB%A5iche:Random|Peeji kwesiri ndezi ]] - Ọmụmatụ (edensibia, njikọ wiki, foto, ihe na-eme ka aha pụta ìhè) * [[Wikipedia:Nz%E1%BB%8Dr_ogbako|Nzọr ogbako]] – Jụọ ajụjụ ma nweta enyemaka </div> <div style=" background-color:#EDC9AF; padding:1.5rem; border-radius:0.5rem; margin-top: 0.5rem; "> == Biko cheta == * Jiri asụsụ Igbo dee * Tinye isi mmalite * Zere mmejọ Ọ bụrụ na ị nwere ajụjụ, biko jụọ anyị — anyị ga-enyere gị aka 😊 '''Nnọọ ọzọ!''' </div> </div> </div> — {{{bot|}}} <noinclude> {{Documentation}} </noinclude> 14qy7vfce4r1uh48ou1sehjxtoqc2eq 629088 629087 2026-04-07T17:56:26Z DolphybBot 61063 629088 wikitext text/x-wiki <div style=" width: 100%; display: flex; text-decoration: none; "> <div style=" width: 60%; background-color:#F0EFEB;padding:1.5rem; border-radius:0.5rem; margin-right: 0.5rem; "> <span style="color:#2a7b2e; font-size: 1.3rem;">'''Nnọọ '''</span>{{{username}}}! 👋 [[File:Wikipedia-logo-v2.svg|80px|right]] Daalụ nke ukwuu maka ịbata na '''Igbo Wikipedia'''. Igbo Wikipedia bụ ebe anyị na-arụkọ ọrụ ọnụ ide na ịkekọrịta ihe ọmụma n’asụsụ Igbo. == Ihe ị nwere ike ime == * Idezie edemede * Mmepụta edemede ọhụrụ * Mmeziwanye ọdịnaya dị ugbu a </div> <div style=" width: 40%; "> <div style=" background-color:#C0C0C0; padding:1.5rem; border-radius:0.5rem; "> == Ebe ị ga-amalite == * [[%E1%BB%8Cp%E1%BB%A5r%E1%BB%A5iche:Random|Peeji kwesiri ndezi ]] - Ọmụmatụ (edensibia, njikọ wiki, foto, ihe na-eme ka aha pụta ìhè) * [[Wikipedia:Nz%E1%BB%8Dr_ogbako|Nzọr ogbako]] – Jụọ ajụjụ ma nweta enyemaka </div> <div style=" background-color:#EDC9AF; padding:1.5rem; border-radius:0.5rem; margin-top: 0.5rem; "> == Biko cheta == * Jiri asụsụ Igbo dee * Tinye isi mmalite * Zere mmejọ Ọ bụrụ na ị nwere ajụjụ, biko jụọ anyị — anyị ga-enyere gị aka 😊 '''Nnọọ ọzọ!''' </div> </div> </div> — {{{bot|}}} <noinclude> {{Documentation}} </noinclude> kyhs37bc6d430nfbryvdn5lqf59b26t 629151 629088 2026-04-07T23:24:37Z DolphybBot 61063 629151 wikitext text/x-wiki <div style=" width: 100%; display: flex; text-decoration: none; "> <div style=" width: 60%; background-color:#F0EFEB;padding:1.5rem; border-radius:0.5rem; margin-right: 0.5rem; "> <span style="color:#2a7b2e; font-size: 1.3rem;">'''Nnọọ '''</span>{{{username}}}! 👋 [[File:Wikipedia-logo-v2.svg|80px|right]] Daalụ nke ukwuu maka ịbata na '''Igbo Wikipedia'''. Igbo Wikipedia bụ ebe anyị na-arụkọ ọrụ ọnụ ide na ịkekọrịta ihe ọmụma n’asụsụ Igbo. <h3 style="font-size:1.4rem;">Ihe ị nwere ike ime</h3> * Idezie edemede * Mmepụta edemede ọhụrụ * Mmeziwanye ọdịnaya dị ugbu a </div> <div style=" width: 40%; "> <div style=" background-color:#C0C0C0; padding:1.5rem; border-radius:0.5rem; "> <h3 style="font-size:1.4rem;">Ebe ị ga-amalite </h3> * [[%E1%BB%8Cp%E1%BB%A5r%E1%BB%A5iche:Random|Peeji kwesiri ndezi ]] - Ọmụmatụ (edensibia, njikọ wiki, foto, ihe na-eme ka aha pụta ìhè) * [[Wikipedia:Nz%E1%BB%8Dr_ogbako|Nzọr ogbako]] – Jụọ ajụjụ ma nweta enyemaka </div> <div style=" background-color:#EDC9AF; padding:1.5rem; border-radius:0.5rem; margin-top: 0.5rem; "> <h3 style="font-size:1.4rem;">Biko cheta </h3> * Jiri asụsụ Igbo dee * Tinye isi mmalite * Zere mmejọ Ọ bụrụ na ị nwere ajụjụ, biko jụọ anyị — anyị ga-enyere gị aka 😊 <h3>Nnọọ ọzọ!</h3> </div> </div> </div> — {{{bot|}}} <noinclude> {{Documentation}} </noinclude> qwu7h22xez8yfu33l872jljya2g3hvl 629162 629151 2026-04-08T11:19:58Z DolphybBot 61063 629162 wikitext text/x-wiki <div style=" width: 100%; display: flex; text-decoration: none; "> <div style=" width: 60%; background-color:#F0EFEB;padding:1.5rem; border-radius:0.5rem; margin-right: 0.5rem; "> <span style="color:#2a7b2e; font-size: 1.3rem;">'''Nnọọ '''</span>{{{username}}}! 👋 [[File:Wikipedia-logo-v2.svg|80px|right]] Daalụ nke ukwuu maka ịbata na '''Igbo Wikipedia'''. Igbo Wikipedia bụ ebe anyị na-arụkọ ọrụ ọnụ ide na ịkekọrịta ihe ọmụma n’asụsụ Igbo. <h3 style="font-size:1.4rem;">Ihe ị nwere ike ime</h3> * Idezie edemede * Mmepụta edemede ọhụrụ * Mmeziwanye ọdịnaya dị ugbu a </div> <div style=" width: 40%; "> <div style=" background-color:#C0C0C0; padding:1.5rem; border-top-left-radius: 0.5rem; border-top-right-radius:0.5rem; "> <h3 style="font-size:1.4rem;">Ebe ị ga-amalite </h3> * [[%E1%BB%8Cp%E1%BB%A5r%E1%BB%A5iche:Random|Peeji kwesiri ndezi ]] - Ọmụmatụ (edensibia, njikọ wiki, foto, ihe na-eme ka aha pụta ìhè) * [[Wikipedia:Nz%E1%BB%8Dr_ogbako|Nzọr ogbako]] – Jụọ ajụjụ ma nweta enyemaka </div> <div style=" background-color:#EDC9AF; padding:1.5rem; border-bottom-left-radius: 0.5rem; border-bottom-right-radius:0.5rem; "> <h3 style="font-size:1.4rem;">Biko cheta </h3> * Jiri asụsụ Igbo dee * Tinye isi mmalite * Zere mmejọ Ọ bụrụ na ị nwere ajụjụ, biko jụọ anyị — anyị ga-enyere gị aka 😊 <h3>Nnọọ ọzọ!</h3> </div> </div> </div> — {{{bot|}}} <noinclude> {{Documentation}} </noinclude> l3fvo79zu1xgti42w5re8saeq70nd49 629163 629162 2026-04-08T11:46:55Z DolphybBot 61063 629163 wikitext text/x-wiki <div style=" width: 100%; display: flex; text-decoration: none; "> <div style=" width: 60%; background-color:#F0EFEB;padding:1.5rem; border-radius:0.5rem; margin-right: 0.5rem; "> <span style="color:#2a7b2e; font-size: 1.3rem;">'''Nnọọ '''</span>{{{username}}}! 👋 [[File:Wikipedia-logo-v2.svg|80px|right]] Daalụ nke ukwuu maka ịbata na '''Igbo Wikipedia'''. Igbo Wikipedia bụ ebe anyị na-arụkọ ọrụ ọnụ ide na ịkekọrịta ihe ọmụma n’asụsụ Igbo. <h3 style="font-size:1.4rem;">Ihe ị nwere ike ime</h3> * Idezie edemede * Mmepụta edemede ọhụrụ * Mmeziwanye ọdịnaya dị ugbu a * Tụgharịa edemede site na wikipedia bekee gaa na Wikipedia igbo * mepụta peeji onye ọrụ wikimedia gị </div> <div style=" width: 40%; "> <div style=" background-color:#C0C0C0; padding:1.5rem; border-top-left-radius: 0.5rem; border-top-right-radius:0.5rem; "> <h3 style="font-size:1.4rem;">Ebe ị ga-amalite </h3> * [[%E1%BB%8Cp%E1%BB%A5r%E1%BB%A5iche:Random|Peeji kwesiri ndezi ]] - Ọmụmatụ (edensibia, njikọ wiki, foto, ihe na-eme ka aha pụta ìhè) * [[Wikipedia:Nz%E1%BB%8Dr_ogbako|Nzọr ogbako]] – Jụọ ajụjụ ma nweta enyemaka </div> <div style=" background-color:#EDC9AF; padding:1.5rem; border-bottom-left-radius: 0.5rem; border-bottom-right-radius:0.5rem; "> <h3 style="font-size:1.4rem;">Biko cheta </h3> * Jiri asụsụ Igbo dee * Tinye isi mmalite * Zere mmejọ *Gbalịa ịmụta otu esi edezi ihe na sandbọs wikipedia gị Ọ bụrụ na ị nwere ajụjụ, biko jụọ anyị — anyị ga-enyere gị aka 😊 <h3>Nnọọ ọzọ!</h3> </div> </div> </div> — {{{bot|}}} <noinclude> {{Documentation}} </noinclude> q2lo1ae4ad3ikklow99diykq3pu0r2d Delma Zita 0 43676 629103 621382 2026-04-07T18:39:00Z Goodymeraj 16207 629103 wikitext text/x-wiki <ref>{{Cite web|title=Delma Zita - UTEP Miners Guard|url=https://www.espn.com/womens-college-basketball/player/_/id/5177889/delma-zita|accessdate=2024-04-15|work=ESPN|language=en}}</ref>Delma Zita (amụrụ Maachị 27, 1998, na Mozambique ) bụ onye egwuregwu basketball nke Mozambique na- anya otu egwuregwu basketball nke mba. Ọ gara ụlọ akwụkwọ na Escola Secundária Gwaza Muthini. [2] Ọ dị 5 Ụkwụ na ọkọlọtọ (172 cm) [3] n'ogologo ma na-egwu egwu dịka onye nche. Maputo, Mozambique. Ọ na-egwu UTEP [4] na USA . <ref name=":0">{{Cite web|title=Delma Zita|url=https://www.nmjcthunderbirds.com/sports/wbkb/2021-22/bios/gwaza_muthine_delma_zita_1zu9|accessdate=2024-04-15|work=New Mexico Junior College|language=en}}</ref> <ref>{{Cite web|title=Delma Zita|url=https://sewardsaints.com/sports/wbkb/2020-21/bios/zita_delma_2osq|accessdate=2024-04-15|work=Seward County Saints|language=en}}</ref> == Isi ihe gbasara ọrụ <ref name=":1">{{Cite web|title=Delma ZITA at the FIBA Women's Afrobasket 2019|url=https://www.fiba.basketball/womensafrobasket/2019/player/Delma-Zita|accessdate=2024-04-15|work=FIBA.basketball|language=en}}</ref> <ref>{{Cite web|title=Delma Zita (Zita D.) - Player Profile - Flashscore.com.ng|url=https://www.flashscore.com.ng/player/zita-delma/vF3Cz4je/|accessdate=2024-04-15|work=www.flashscore.com.ng|language=en-NG}}</ref> == <ref name=":1" /> Edepụtara Zita maka otu ndị otu mba Senior, National Team Youth, yana egwuregwu otu n'ofe mmemme na afọ dị iche.  N'ime 2023 FIBA ​​Women's AfroBasket, ọ gbara egwuregwu isii, na-enweta ihe dị ka isi 1.7 kwa egwuregwu (PPG), nkwụghachi 0.8 kwa egwuregwu (RPG), eme 1.8 n'otu egwuregwu (APG), wee na-akwụ ụgwọ (RPG).  EFF) nke 1.8.  N'ime esemokwu ntozu ụmụ ekiri FIBA ​​na 2020 na Belgrade, Serbia, Zita sonye na egwuregwu atọ, na-enweta isi 5, nkwụghachi 1.7, ahụ 0.7, yana ọkwa EFF nke 3. N'ịgbakwụnye, n'afọ 2019 FIBA ​​Women's Olympic  Pre-Qualifying African Tournament, ọ gbara egwuregwu abụọ, n'ihe dị ka isi 3.5, nkwụghachi 3, mmemme 3, na ọkwa EFF nke 5.5.  Ọzọkwa, n'oge 2019 FIBA ​​Women's Afrobasket, ọ mada egwuregwu ise, na-agbakọ isi 3.4, nkwụghachi 2.8, mmemme 4.6, yana ọkwa EFF nke 7.6.  Ngụkọta nkezi ya n'ofe mmemme ndị otu ndị agadi a guzo na isi 3.4, nkwụghachi 2.1, በሚቀጥለው 2.5, yana ọkwa EFF nke 4.5. N'ime ihe ngosi ya maka National Team Youth, Zita sonyere na 2016 Afrobasket U18 Women, na-egwu egwuregwu isii na nkezi nke 7.8 isi, 3.3 nkwụghachi, enyemaka 2, na ọkwa EFF nke 0.2. <ref name=":1" /> Na otu egwuregwu maka 2019 FIBA Africa Champions Cup Women - Final Round na 2018 FIBA Africa Women's Champions Cup na Club Ferroviario Maputo, Zita gbara ọtụtụ egwuregwu na nkezi nke isi 2.8, nkwụghachi 2.7, enyemaka 2.3, yana ọkwa EFF nke 7.3., na isi 4.8, nkwụghachi 2.2, enyemaka 2.2, yana ọkwa EFF nke 5. Ngụkọta nkezi ya n'ofe egwuregwu otu ndị a guzo na isi 4.1, nkwụghachi 2.4, enyemaka 2.2, yana ọkwa EFF nke 5.8. <ref name=":1" /> == Ntụaka == {{Reflist}} {{DEFAULTSORT:Zita, Delma}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] 4ezffcmo3s9djywm5vapnvxpjh1ej9j Demissie Wolde 0 43732 629121 621402 2026-04-07T18:46:06Z Goodymeraj 16207 629121 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Demissie Wolde''' (amụrụ 8 Maachị 1937) bụ onye Etiopia bụbu onye ọgba ọsọ marathon . Ọ meriri Košice Peace Marathon na 1969 na 2:15:37. <ref name="ARRS">{{Cite web|author=Association of Road Racing Statisticians|first=|title=World Marathon Rankings for 1969|date=2009-05-02|url=https://www.arrs.run/MaraRank/ATM_Mara1969.htm|doi=|accessdate=2009-10-14}}</ref> Ọ gbakwara asọmpi na 1964 Olympic marathon, ebe o tozuru site na ịgba ọsọ 2:19:30 na 3 Ọgọst maka ebe nke atọ, na ule Olympic nke Etiopia, agbụrụ emere na 8,000 ụkwụ. Mgbe ọ so na ndị isi maka ọtụtụ n'ime asọmpi Olympic nke 1964, ọ gụchara nke iri na 2:21:25.2. <ref>[https://books.google.com/books/about/The_Olympic_Marathon.html The Olympic Marathon], ''Human Kinetics,'' David E. Martin, Roger W. H. Gynn, 2000. Retrieved January 9, 2018.</ref> N'egwuregwu Olimpik oge okpomọkụ nke 1972, o tinyere 18th na 2:20:44.0 na marathon . Ọ bụ nwanne Mamo Wolde nke tọrọ nke kwụsịrị n'ọsọ na 1964, meriri Olympic Marathon na 1968, na onye gụchara nke atọ na 1972. <ref>{{Cite web|author=Sports Reference LLC|first=|title=Demissie Wolde Biography and Olympic Results|date=|url=https://www.sports-reference.com/olympics/athletes/wo/demissie-wolde-1.html|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200418102429/https://www.sports-reference.com/olympics/athletes/wo/demissie-wolde-1.html|archivedate=2020-04-18|doi=|accessdate=2009-10-14}}</ref> == Edensibia == {{Reflist}} {{DEFAULTSORT:Wolde, Demissie}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] 5pc8rod7n39ecwysqou6v1r8umf2wdy Delita Martin 0 46172 629100 621377 2026-04-07T18:36:57Z Goodymeraj 16207 629100 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Delita Martin''' dabere 1972 bụ onye omenkà mgbasa ozi mgbasa ozi America nke na Huffman, Texas <ref name=":3">{{Cite web|date=2021-03-16|title=Delita Martin Paints an Invitation Into the Spiritual Realm|url=https://www.texasmonthly.com/the-culture/delita-martin-conjure-exhibition/|accessdate=2021-03-19|work=Texas Monthly|language=en}}</ref> == Ndụ mmalite na agụmakwụkwọ == Mkpakọrịta Delita Martin na 1972 na Conroe, Texas.  Ọ gara Mahadum Texas Southern dị na Houston, na-anata BFA na ike na 2002. [1] O wee nweta MFA ya na akwụkwọ akwụkwọ na Mahadum Purdue na 2009. [2] Ọ . Sarri na Mahadum Arkansas na Little Rock . <ref>{{Cite web|title=Delita Martin - Bio - Galerie Myrtis|url=http://galeriemyrtis.net/delita-martin-bio/|accessdate=2021-03-06|language=en-US}}</ref> Martin ekwuola na ya maara na ya chọrọ ịbụ onye na-ese ihe kemgbe ọ dị afọ ise ka e gosipụtara ya na nka site n'ọrụ nna ya dị ka onye ọkwá nkà na onye na-ese ihe. <ref>{{Cite web|first=Kody|author=Ford|date=February 12, 2015|title=Artists We Love: Delita Martin|url=http://idleclassmag.com/artists-love-delita-martin/|accessdate=2020-05-24|work=The Idle Class|language=en-US}}</ref> == Ọrụ == <ref>{{Cite book|author=Martin|first=Delita|title=Shadows in the Garden|publisher=Black Box Press Studio|year=2019|isbn=9781732081703|pages=65}}</ref>Dị ka onye na-ese ihe dị iche iche, Martin na-arụ ọrụ n'ofe usoro dị iche iche ibipụta akwụkwọ, ụdị na stitching nke na-agụnye ụmụ amaala na nke ọgbara ọhụrụ.  [1] Martin na-eji format wepụta ikpo okwu maka ụmụ ojii bụ ndị a na-akpapụ anya.  [2] Ọ na-ama ihe atụ dị ka ụnwapụta na-ekiri anya ụmụ na-enyo na-enyo anya mmadụ.  [3] Ọtụtụ n'ime ọrụ ya nwere ihe gbasara West Africa nke na- njikọ dị n'etiti ụwa anwụ anwụ na nke ike.  [3] Martin Elizabeth Catlett, onye ọrụ ya webatara dị ka nwa akwụkwọ na-agụghị akwụkwọ.  [4] Delita foto nss site na ịma mma ndị Africa ọ na-adị n'ọdịnala ndị isi ojii. Martin mere ihe ngosi izizi ya na mkpokọta ndị nka nka na Community ma ọ bụrụ onye nhazi maka njikọ njikọ akwụkwọ.  [1] [2] O mechara hiwe ụlọ studio nke ya, Black Box Press, na 2008. Ọ bụ onye nkuzi na Mahadum Arkansas na Little Rock na ngalaba Fine Arts site na 2008 ruo 2012. [3] E ọrụ ya na Havana  Biennial na Art Basel Miami.  [4] Ọ bụ onye otu Black Women of Print, mkpokọta ihe maka ụmụ ojii nke hiwere na 2018. [4] [5] Ọ bụkwa onye otu mkpokọta ihe nkiri ROUX yana Ann Johnson, Rabéa Ballin na Lovie Olivia .  [6] [7] E gosila Delita dị ka onye na-ese ihe ojii ka Marie Claire nwere na radar gị.  [8] Ọ bụ onye ọka ikpe maka “The Contemporary Print: 5×5,” na PrintAustin. <ref>{{Cite web|date=2021-01-10|title=PrintAustin: A Sightlines Discussion with Delita Martin|url=https://sightlinesmag.org/printaustin-a-sightlines-discussion-with-delita-martin|accessdate=2021-03-06|work=Sightlines|language=en-US}}</ref> na-adịgide nke ọrụ Delita Martin bụ National Museum of Women in Arts, [1] Salamander Resort, [2] Minneapolis Institute of Art, [3] Bradbury Art Museum, [4] CN Gorman Museum, [5] Crystal Bridges  Museum of American Art, [6] David C. Driskell Center, [7] Petrucci Family Foundation Collection of African American-Art, [8] Studio Museum na Harlem, [9] Thrivent Financial, [10] William J. Clinton Presidential Library.  na Museum, [10] US Embassy (Mauritania), [11] Muscarelle Museum of Art, na Georgetown University mkpokọta Art [12] na ndị ọzọ. == Ihe nrite == * Bruce J. na Sharon Goodman Merit Award (2006) <ref name="Zebra">{{Cite web|title=Rising Up to Calling Down the Spirits: The Art of Delita Martin|url=https://thezebra.org/2020/02/04/rising-up-to-calling-down-the-spirits-the-art-of-delita-martin/|author=MacConomy|first=Kelly|date=2020-02-04|work=The Zebra|language=en-US|accessdate=2020-05-24}}</ref> * Onyinye Telly (2010) * Barbara Deming Emerging Voices Award (2011) == Ihe ngosi == * 2017 ''Ha tiri mkpu M bụ'', Gallery 221, Tampa, FL * 2017 ''Skins Abụọ'', Bradbury Art Museum, Arkansas State University, Jonesboro, AR * 2017 ''Black Birds in the Night Sky'', Gallery 221, Hillsborough Community College, Tampa, FL * 2017 ''Constellations'', Stella Jones Gallery, New Orleans, LA <ref>{{Cite web|title=Whitney's White Linen Night: A showcasing of artists of color|url=http://www.louisianaweekly.com/whitneys-white-linen-night-a-showcasing-of-artists-of-color/|author=Baker|first=David T.|work=The Louisiana Weekly|date=August 2, 2017|accessdate=2020-05-30}}</ref> * 2017 ''M si n'aka umunwanyi ndi nwere ike ife efe'', Ohr-O'Keefe Museum of Art, Biloxi, MS * 2017 ''Night Women'', Annesdale Park Gallery, Memphis, TN * 2017 ''Night Women'', Bradbury Art Museum, Arkansas State University, Jonesboro, AR * 2018 ''Tebụl nri abalị'', Art Gallery, Houston TX (June-July 2018) <ref>{{Cite web|date=2018-06-20|title=Houston Artist Delita Martin Gives Black Women a Seat at the Table in New Exhibit|url=https://www.texasobserver.org/houston-artist-delita-martin-gives-black-women-a-seat-at-the-table-in-new-exhibit/|accessdate=2021-03-06|work=The Texas Observer|language=en-US}}</ref> * 2018 ''N'etiti Ụmụnna nwanyị na Mmụọ'', Nicole Longnecker Gallery, Houston, TX (January 2018) * 2018 ''n'etiti ụmụnna nwanyị na mmụọ'', Galerie Myrtis, Baltimore, MD (November 2018–February 2019) * 2019 ''Onyunyo n'ime ubi'', Stella Jones Gallery, New Orleans, LA (Eprel– Mee 2019) * 2019 ''Mapping Black Identities,'' Minneapolis Institute of Art, Minneapolis, MN (February 2019 - Septemba 2020) <ref>{{Cite web|title='Black Identities' exhibit marks cultural shift|url=https://www.mprnews.org/story/2019/02/25/black-identities-exhibit-marks-cultural-shift-for-mia|accessdate=2020-09-06|work=MPR News}}</ref> * 2019, ''[Un] mkpokọta: Nhọrọ sitere na ndị nchịkọta iri na ise,'' David C. Driskill Center, College Park, MD (September 2019-November 2019) <ref>{{Cite web|title=Press Release: [Un]Common Collections: Selections from Fifteen Collectors|url=https://driskellcenter.umd.edu/news/press-release-uncommon-collections-selections-fifteen-collectors|accessdate=2020-09-06|work=driskellcenter.umd.edu|language=en}}</ref> * 2020 ''na-akpọda mmụọ'', National Museum of Women in Arts, [[Washington, D.C.|Washington, DC]] (January 2020 – Eprel 2020) <ref name="Zebra" /> <ref>{{Cite web|date=2020-04-27|title=From the Curator: Inside "Delita Martin: Calling Down the Spirits" {{!}} Broad Strokes Blog|url=https://nmwa.org/blog/from-the-curator-inside-delita-martin-calling-down-the-spirits/|accessdate=2021-03-06|work=NMWA|language=en-US}}</ref> * 2021 ''Conjure,'' Art Museum nke Ndịda Ebe Ọwụwa Anyanwụ Texas (March 13, 2021 - Mee 23, 2021) <ref>{{Cite web|first=Dawn|author=Burleigh|date=2021-02-24|title=Exhibit telling the stories of Black Women will open at AMSET in spring|url=https://www.orangeleader.com/2021/02/24/exhibit-telling-the-stories-of-black-women-will-open-at-amset-in-spring/|accessdate=2021-03-06|work=Orange Leader}}</ref> == Mbipụta == * 2013, Patton, Venetia. ''Njide nke na-eru n'ofe ili.'' (ihe mkpuchi mkpuchi) * 2015 Spencer-Stonestree, Tracy. "Ndị nka na-ekiri." ''Nlebanya Mba Nile Maka Art African American'', Vol. 25, Nke 3, Ụlọ ihe ngosi nka nke Mahadum Hampton. * 2016 ''Oxford American Magazine'', mbipụta 95, oyi 2016. * 2017 ''Ọkà mmụta ojii'', Mpịakọta 47, mbipụta 4, oyi. (ihe mkpuchi mkpuchi) * Okwu 2018, Tanekeya. "Ụmụ nwanyị ojii & Usoro okike." ''Akwụkwọ akụkọ Pressing Matters'', mbipụta 03, Bipute Communications, United Kingdom. * ''Anụ ajọọ 2020 ''':''' Womenmụ nwanyị ojii, mmekọrịta chiri anya na nnwere onwe na ụwa Atlantic.'' (ihe mkpuchi mkpuchi) * 2020 " [https://www.oxfordamerican.org/magazine/item/1950-blessing-and-burden Ngọzi na ibu nke ebighi ebi] " ''Oxford American Magazine,'' mbipụta 109/110, Fall 2020, == Ntụaka == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == {{DEFAULTSORT:Martin, Delita}} * [https://blackboxpressstudio.com/ Weebụsaịtị nka] [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] ssae5e2hq9zoa9bruwbgedylnzny4xv Deng Pufang 0 46522 629125 621409 2026-04-07T18:47:20Z Goodymeraj 16207 629125 wikitext text/x-wiki '''Deng Pufang''' ( Amuru ya na 16 April 1944) o bu Chinese politician, o bu nwa mbu nke onye isi n'obodo China aha ya bu Deng Xiaoping. Amara ya dika onye mee ruru ahu mgbe ana eme cultural Revolution n'aka Red Guards ma burukwa paraplegic. Nke mgbe ahu o were onwe ya nye maka nkwalite right ndi nwere nkwaru. .<ref name="Tenb">{{Cite book|title=My path leads to Tibet: the inspiring story of the blind woman who brought hope to the blind children of Tibet|publisher=W W Norton|isbn=9781611458893|author=Sabriye Tenberken|date=2013}}</ref> == Oge ọ malitere == A mụrụ Deng Pufang na Deng Xiaoping <ref name=":05">{{Cite book|author=Lampton|first=David M.|title=Living U.S.-China Relations: From Cold War to Cold War|date=2024|publisher=[[Rowman & Littlefield]]|isbn=978-1-5381-8725-8|location=Lanham, MD|pages=153|authorlink=David M. Lampton}}</ref> na Zhuo Lin, nwunye ya nke atọ, na Zuoquan, Jinzhong, Shanxi. == Mgbanwe Ọdịbendị == N'oge mgbanwe ọdịnala, Mao Zedong lekwasịrị Deng Xiaoping na ezinụlọ ya anya. A na-akpọ ya Onye na-eme njem n'ụzọ. N'otu oge, a manyere ya ikpere n'ala na aka ya gbatịrị n'azụ ya na n'elu isi ya. Ezinụlọ ya nọ na-ele ka ụmụ akwụkwọ ahụ manyere ya ikwupụta ụzọ iche echiche onye isi obodo. Ndị Red Guards nke Mao tụbara Deng Pufang mkpọrọ. A tara ya ahụhụ ma tụpụ ya na windo nke ụlọ nwere okpukpu atọ na Mahadum Peking na 1968, mana ụfọdụ isi mmalite [onye?] kwuru na ọ nwere ike ịda ma ọ bụ wụpụ onwe ya na wụpụ.<ref name="Tenb" /> <code></code><ref>{{Cite book|title=Integration: myth or reality?|year=1989|publisher=Falmer Press|location=New York|isbn=9781850006145|edition=1|editor=Len Barton}} International Conference on Disability, Handicap and Policy at Bristol Polytechnic, England, July 1988</ref>  Ọkpụkpụ azụ ya gbajiri agbaji, a kpọgara ya n'ụlọ ọgwụ, mana ekweghị ka a nabata ya. Ka ọ na-erule mgbe ọ rutere ụlọ ọgwụ ọzọ, ọ kpọnwụrụ akpọnwụ.[3] Ọ ka bụ onye nwere nkwarụ, na-eji oche nkwagharị.[1][2]<ref name="Tenb" /> Banyere echiche ya banyere Mgbanwe Ọdịbendị, Deng Pufang kwuru n'otu oge, "Ọgbọ nke Mgbanwe Ọchịbendị abụghị n'ụzọ ọ bụla ọgbọ furu efu, dị ka a na-ekwukarị. N'ụzọ megidere nke ahụ. Ndị niile gafere ule ahụ emeela ka ha sie ike. Ndị a na-eche ọtụtụ ihe, ma nwee echiche nke ha. Ha siri ike na nkwenye ha, ma gosipụta ihe mbụ. Ụzọ m si eche echiche ọgbọ a na-anọchite anya kaadị dị egwu maka China na mgbanwe ha amalitela". <ref>''Libération'', 2 September 1985.</ref> {{DEFAULTSORT:Pufang, Deng}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] r90dmunpqqy8eanudxs9q0qgzyzev6s Demetrius Oliver 0 46613 629117 621396 2026-04-07T18:44:20Z Goodymeraj 16207 629117 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Demetrius Oliver''' (amuru Maach 2, 1975) bu onye omenka na onye nkuzi nke America dabere na New York City. [1] A mara ya maka nrụnye saịtị dị iche iche, ọtụtụ ihe na-eji foto, ihe ọkpụkpụ, na vidiyo. N'iji ihe ndị a na-ama ma oyiyi ihe oyiyi, ọrụ ya na-ekiri ndị dị ka American transcendentalism, egwu, na cosmology . <ref name=":1">{{Cite web|url=http://www.artinamericamagazine.com/reviews/demetrius-oliver/|title=Demetrius Oliver – Reviews – Art in America|work=Art in America|date=May 18, 2014|accessdate=March 18, 2017}}</ref> <ref>[http://printcenter.org/demetriusoliver/2013/10/10/new-website/ "Demetrius Oliver: Canicular"], The Print Center, October 10, 2013. Retrieved May 17, 2015</ref> <ref>{{Cite web|url=https://american.edu/cas/katzen/calendar/?id=5959543|title=Katzen Arts Center Calendar {{!}} American University, Washington, DC|work=american.edu|accessdate=March 18, 2017}}</ref> == Ndụ mbido == Oliver natara BFA ya site na Rhode Island School of Design in Providence, Rhode Island na 1998. Ọ natara MFA ya na 2004 na Mahadum Pennsylvania dị na Philadelphia, Pennsylvania ebe ọ bụ nwa akwụkwọ Terry Adkins <ref>{{Cite web|url=http://www.upenn.edu/almanac/volumes/v63/n05/darkwater-revival.html|title=09/13/16, Arthur Ross Gallery Presents Darkwater Revival: After Terry Adkins – Almanac, Vol. 63, No. 05|work=upenn.edu|accessdate=March 17, 2017}}</ref> == Ọrụ == <ref name=":0">{{Cite news|url=https://www.nytimes.com/2009/12/11/arts/design/11inch.html|title=Work With a Beating Heart of Social Import|author=Smith|first=Roberta|date=December 10, 2009|work=The New York Times|accessdate=March 18, 2017}}</ref>Oliver bụ onye na-ese ihe na-ebi na Skowhegan School of Painting and Sculpture na Skowhegan, Maine na 2004;  mkpa isi na Houston, Texas site na 2004 ruo 2006;  na The Studio Museum na Harlem na New York City site na 2006 ruo 2007;  Ọrụ Light na 2009 ebe o wetara ya anthracite nwere nnukwu nnukwu nke na-amaghachi n'akwa ya. Ebe obibi ya na Studio Museum na Harlem na 2007 ụdị na ihe ngosi a na-akpọ Midnight's Dream Dream na 2009 ụlọ ọrụ ya na ihe ngosi ebe ahụ a na-akpọ 30 Seconds Off an Inch nke Naomi Beckwith chepụtara nke onye ọrụ o jiri akpa.  kọlụ.  ìhè a na-akpọ Asterism, na- akpali mbara igwe na echiche efu. <ref name=":0"/> <ref>{{Cite web|url=http://www.studiomuseum.org/exhibition/midnight-s-daydream-titus-kaphar-demetrius-oliver-and-wardell-milan-artists-in-residence-|title=Midnight's Daydream {{!}} The Studio Museum in Harlem|work=www.studiomuseum.org|accessdate=February 26, 2016|archivedate=March 4, 2016|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160304040549/http://www.studiomuseum.org/exhibition/midnight-s-daydream-titus-kaphar-demetrius-oliver-and-wardell-milan-artists-in-residence-}}</ref> Na 2011 Oliver dị na ihe ngosi ngosi nke ọrụ Bettye Saar .  Ihe ngosi ahụ ọrụ ọ na-emetụta ya yana ndị na-ese ihe dịka Oliver, bụ onye metaphysical ya na-emetụta, ikera ọrụ ihe.  Ndị na-ese ihe ndị na-agụ ndị ọzọ n'omume n' Oliver bụ David Hammons, Hank Willis Thomas, Radcliffe Bailey na Kiki Smith. <ref>{{Cite news|url=http://www.huffingtonpost.com/2011/12/12/in-context-explores-the-m_n_1144784.html|title='In Context' Explores The Multicolored Threads of Betye Saar's Oevre (PHOTOS)|date=December 13, 2011|work=HuffPost|accessdate=March 17, 2017}}</ref> <ref name=":1"/>E taka ọrụ Oliver naanị otu awa kwa n'oge ọsọ nke Canicular na The Print Center na 2011, dabara na nke tube, Sirius .  Ihe ngosi ahụ gosikwara nhịahụ nke mbọ, ọkụ na ọkụ, na-eme ka astronomy ma na-eji ihe ndị na-ezo aka na canines, dị ka ụdị, si otú a na-eme ka ndị ọbịa na-ekiri na gburugburu  ebe a na-achịkwa dị ka anụ ụlọ ma na-eme ka akwụkwọ onwe onye nhọrọ nke eze ghara ikiri ya.  .  O ji ihe na foto foto nrụnye a. <ref>{{Cite web|url=http://www.thestranger.com/events/23571879/demetrius-oliver-eclipse|title=Demetrius Oliver: Eclipse|work=The Stranger|accessdate=March 18, 2017}}</ref>Ihe ngosi ya nkiri nrụnye na High Line dị na New York City, 2010, na Observatory na D'Amelio Terras na New York City, 2002. [1] N'afọ 2015 Oliver kere ihe nrụnye Anemometer sitere n'ike ike ns nke dị.  afọ 300 na Jupita.  [2] N'otu apụ ahụ, o ogologo Eclipse na Henry Art Gallery dị na Seattle na Mahadum Washington nke ịhụnanya n'elu isi ya ka a na-akụ ụgbọ elu nke uzuoku ma ihe ya na okwu site n'aka ndịsị  na-ahụ mbara igwe. ."Agụnyere ọrụ Oliver na ihe ngosi ụtụ maka Terry Adkins na 2016. Adkins na Oliver ọrụ na mpempe ọnụ a na-akpọ " Harmonic Spheres <ref>{{Cite web|url=https://penncurrent.upenn.edu/news/arg-exhibition-honors-terry-adkins-legacy-at-penn|title=ARG exhibition honors Terry Adkins' legacy at Penn {{!}} Penn Current|work=penncurrent.upenn.edu|date=September 2016|accessdate=February 28, 2017}}</ref> <ref>[https://web.archive.org/web/20181118081536/https://www.newschool.edu/parsons/faculty.aspx?id=4e54-4533-4e6a-6730 "Demetrius Oliver"], The New School. Retrieved May 17, 2015</ref>Ọ na-akụzi ugbu a na Mahadum Princeton [1] ma bụrụ onye nkuzi nwa oge na The New School na New York City. == Ntụaka == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * [http://demetriusoliver.com Weebụsaịtị gọọmentị] * [http://www.inmangallery.com/artists/oliver_demetrius/bio.html Ụlọ ihe ngosi nka] {{DEFAULTSORT:Oliver, Demetrius}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] 2d07hyppaqhwn6npnjqvuhi01pozlz3 Delia Brown 0 47256 629099 621376 2026-04-07T18:36:30Z Goodymeraj 16207 629099 wikitext text/x-wiki {| class="infobox biography vcard" ! colspan="2" class="infobox-above" |<div class="fn">Delia Brown</div> |- class="infobox-data" ! class="infobox-label" scope="row" | Amụrụ | class="infobox-data" | 1969 |- ! class="infobox-label" scope="row" | Obodo | class="infobox-data category" | American |- ! class="infobox-label" scope="row" | Alma&nbsp;nne | class="infobox-data" | Mahadum California, Los Angeles, Mahadum California, Santa Cruz |- ! class="infobox-label" scope="row" | Mara&nbsp;maka | class="infobox-data" | Ihe osise |- class="infobox-data" ! class="infobox-label" scope="row" | Ntughari | class="infobox-data category" | The Fuzz |} Delia Brown (amuru 1969) bu onye omenka sitere na Los Angeles sitere na California.  Ọ bụ otu n'ime ọtụtụ ndị na-ese ihe ikike ọkwa n'oge a na-elebara ndị nkuzi akwụkwọ na mmemme MFA mpaghara Los Angeles anya. == Ndụ na ọrụ == Brown akwụkwọ akwụkwọ na UCLA na 2000 na MFA na UC Santa Cruz na 1992 jiri BA na nka studio. A mara mara nke ọma maka ihe nkiri nke nkiri nke ndị enyi ya na-achọ n'ebe ndị nwere ihe ndi (dị ka ụlọ ndị na-anakọta ihe osise), Brown ikike aha ya na October 2000 mgbe New York Times Magazine gbara akwụkwọ  nke akwụkwọ mmiri ya na-egosi dị ka nchịkọta ejiji.  Akwụkwọ a dabara na ihe mbụ mpụta mbụ ya na gallery D'Amelio Terras na Chelsea, nke ịse!  Ị na-ekwo ekworo?  (nke nkiri ihe nkiri nke ụmụ anọ na- ike champeenu ɔdɔ mmiri na Beverly Hills-ish backyards, nke nwere aha agbaziri site na ngwaọrụ Gauguin nke ụmụ anụmanụ Tahitian na-anọkwa n'otu aka ahụ), nke onye nkatọ Times Michael Kimmelman wakporo  onye ozi gburugburu ọrụ ya bụ "ihe omume pseudo.. <ref>Kimmelman, Michael (October 27, 2000). "[https://www.nytimes.com/2000/10/27/arts/art-in-review-delia-brown.html Art In Review; Delia Brown]". New York Times.</ref> Ọrụ Brown na-etinye aka na nyocha nke ọchịchọ dị ka ahụmịhe dị iche iche nke na-ejikọta onwe ya na mkpokọta amaghị ihe ọ bụla, nke a na-agbanyekarị site na mgbasa ozi na omenala azụmahịa. N'ịtụle ụdị ihe osise bourgeois n'oge, ọ na-ese onwe ya na ndị enyi na-egosipụta echiche nke onwe ha nke ịbụ akụkụ nke oge ntụrụndụ, na-eji ihe nri sitere na nri na ihe ọ drinksụ drinksụ gaa na ihe osise nde dollar na-arụ ọrụ dị ka ngwa dị mkpa na echiche nke ihe ùgwù. N'ajụjụ ọnụ a gbara, Brown na-ekwukarị banyere nzụlite ya na ezinụlọ ndị na-akwado nku aka ekpe dị ka mmetụta na nhọrọ nke isiokwu ya. O kwupụtala ahụ erughị ala maka ọrụ onye na-ese ihe / onye na-ese ihe dị ka ihe ntụrụndụ na ihe ndozi dị elu maka klaasị, na ọtụtụ n'ime ọrụ ya yiri ka ọ nwere ụdị iro dị nro, na-egosi ahụ erughị ala ọ na-enwe na mgbagwoju anya nke ya. ndokwa akụ̀ na ụba a. N kpọ Brown ngosi ọtụtụ awụ na-amarịso ọrụ dị ka onye na-agụ ቀላል hiphop na otu ụmụ akara ngosi a na-akpọ The Fuzz (ya na Evelyn Charlot, aka Evenflo), yana ọkụ na Stanislavsky Method of acting.  Ahụmahụ ndị a na-eme ka omume Brown mara n'ụzọ dị iche iche ojiji ọ na-eme egwuregwu na ejiji maka sababta ya, na oge ụfọdụ n'ime na-egosi na vidiyo. Brown esorola onye na-eme ihe nkiri Hollis Witherspoon rụọ ọrụ n'ịzụlite onye na-ese akụkọ ifo a na-akpọ Chelsey Green, onye eserese ya na ihe ngosi Brown chepụtara wee nyefe Witherspoon ọrụ nke ịkpọ "onye edemede" na ọrụ ahụ. Ka ọ dị ugbu a, a hụla Witherspoon-as-Green na eserese na ihe ngosi vidiyo na Margo Leavin Gallery na Los Angeles (2006) akpọrọ Nzọụkwụ-na-Repeats na Double Self-Portraits. Witherspoon na-arụkwa agwa na ọrụ Brown na-aga n'ihu nke aha ya bụ Felicity na Caprice, usoro na ụzọ nke na-ịbọ n'ogige ụlọ ọrụ Claude Chabrol nke 1960 French cinema, Les Biches .  E mkpa usoro na isiokwu a na D'Amelio Terras na 2007 wee site otuto sitere n'aka ndị nkatọ.  N'ịde na New York Times, Martha Schwendener na-ekwu na "Ms. Brown jidewo ebe nchekwa nke ntụnye aka, site na ihe ngosi azụmahịa na sinima French na-akpali agụụ mmekọahụ, ma egwú ya n'ime oge anwụ anwụ, eme  na-a ịmata ọdịiche, ụbọbụenyi na Nkwado ". <ref>Schwendener, Martha (April 27, 2007). "[https://query.nytimes.com/gst/fullpage.html?res=9805E6DD123EF934A15757C0A9619C8B63 Art in Review; Delia Brown]". New York Times.</ref> Brown bụ onye nnata nke 2019 Richard Diebenkorn Teaching Fellowship na San Francisco Art Institute. N'ime ọrụ ya n'oge na-adịbeghị anya, Brown akwụsịla iji foto dị ka isi ihe na-akwado ụdị ejiji dị arọ nke Futurism na Cubism na-emetụta. E gosipụtara eserese ọhụrụ ndị a na ihe ngosi solo 2018 Demoiselles d'Avignon na Tibor de Nagy na New York. == Ntụaka == <references /> == Njikọ mpụga == * Official website {{DEFAULTSORT:Brown, Delia}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] bym4s7r4rl9rbtx2mv4bjorl5syc2f3 Delores P. Aldridge 0 48598 629107 621385 2026-04-07T18:40:39Z Goodymeraj 16207 629107 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Delores P. Aldridge''' (amụrụ 8 June 1941) bụ ọkà mmụta mmekọrịta ọha na eze America. <ref name="THM"/> Aldridge bụ onye nkuzi izizi nke Africa-American na Mahadum Emory, yana onye guzobere mmemme mmụta izizi Africa na Africa na ndịda America. <ref name="THM" /> == Ndụ mmalite na agụmakwụkwọ == A mụrụ Aldridge na 1941 na Tampa, Florida nye Willie Lee Aldridge na Mary Ellen Bennett Aldridge. Agụrụ ya akwụkwọ na nzuzo na Allen Temple AME Church, wee gaa Meacham Elementary School, Booker T. Washington Junior High School, na Middleton High School . Na 1959, ọ bụ valedictorian nke Middleton High School. <ref name="THM"/> Aldridge gara Clark College na Atlanta, Georgia, ebe ọ gụsịrị akwụkwọ na Bachelor of Science degree na sociology na Spanish. Na 1966, ọ gara n'ihu na Mahadum Atlanta wee nweta akara ugo mmụta masta na ọrụ mmekọrịta. O nwetara asambodo na akparamaagwa ụmụaka site na Mahadum University Dublin na 1967. Na 1968, Aldridge mụrụ usoro maka ọgwụgwọ ezinụlọ na Mahadum Montreal . Na 1971, Aldridge nwetara Ph.D. na Sociology sitere na Mahadum Purdue . Ọ bụ nwanyị mbụ Afrịka America nwetara Ph.D. site na mmemme. <ref name="ASA"/> Na 1972, ọ gụrụ ndọrọ ndọrọ ọchịchị na nka nke Africa na Mahadum Ghana na Legon . Na 1979, Aldridge gụchara akwụkwọ gụsịrị akwụkwọ na Mahadum Georgetown . <ref name="THM"/> <ref name="CAU"/> <ref name="CAUB"/><ref name="AOS">{{Cite web|title='What Are You Doing Here?' Ensuring Inclusion: Delores Aldridge's Lifelong Work|url=http://www.asbsjcs.org/assets/Delores_Aldridge_39_Years_at_Emory.pdf|work=The Association of Social and Behavioral Scientists|accessdate=12 October 2017|archivedate=15 October 2017|archiveurl=https://web.archive.org/web/20171015044023/http://www.asbsjcs.org/assets/Delores_Aldridge_39_Years_at_Emory.pdf}}</ref> == Ọrụ == Aldridge ghọrọ onye otu ngalaba na Mahadum Emory na 1971. Ọ bụ onye mbụ na-agụ akwụkwọ n'African American ngalaba na ụlọ ọrụ ahụ. <ref name="THM"/> <ref name="ASA">{{Cite web|title=Delores P. Aldridge Award Statement|url=http://www.asanet.org/news-and-events/member-awards/cox-johnson-frazier-asa-award-recipient-bios/delores-p-aldridge-award-statement|work=American Sociological Association|accessdate=12 October 2017}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[http://www.asanet.org/news-and-events/member-awards/cox-johnson-frazier-asa-award-recipient-bios/delores-p-aldridge-award-statement "Delores P. Aldridge Award Statement"]. ''American Sociological Association''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">12 October</span> 2017</span>.</cite></ref> <ref name="CAU">{{Cite web|title=Trustee Delores P. Aldridge To Grand Marshal Homecoming Parade|url=http://atlcauaa.org/trustee-delores-p-aldridge-to-grand-marshal-homecoming-parade/|work=Clark Atlanta University|accessdate=12 October 2017|archivedate=15 October 2017|archiveurl=https://web.archive.org/web/20171015000042/http://atlcauaa.org/trustee-delores-p-aldridge-to-grand-marshal-homecoming-parade/}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">. ''Clark Atlanta University''. Archived from on 15 October 2017<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">12 October</span> 2017</span>.</cite></ref> N'afọ 1971, ọ gara n'ihu chọta usoro ọmụmụ ihe ọmụmụ Afrịka America na Afrịka nke mbụ, nke a na-akpọkwa Black Studies Programme, na ndịda United States. <ref name="THM" /> <ref name="ASA" /> <ref name="CAUB">{{Cite web|title=Board of Trustees: Delores Aldride|url=http://www.cau.edu/board-of-trustees/delores-aldridge.html|work=Clark Atlanta University|accessdate=12 October 2017}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[http://www.cau.edu/board-of-trustees/delores-aldridge.html "Board of Trustees: Delores Aldride"]. ''Clark Atlanta University''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">12 October</span> 2017</span>.</cite></ref> Ọ bụ onye otu n'ime kọmitii ndị isi oche nke Clark College. Na 1988, ọ ghọrọ onye otu bọọdụ ndị nlekọta Mahadum Clark Atlanta mgbe emechara mahadum ahụ. Ọ bụ ya bụ onye nduzi ihe omume ahụ ruo n’afọ 1990. <ref name="CAU" /> Na 1998 na 1992, Aldridge mụọ ihe gbasara okike na agbụrụ mba ọzọ na Soviet Union na Brazil. <ref name="THM" /> Aldridge bụ onye prọfesọ izizi na mahadum ọ bụla nwetara oche nke akpọrọ maka nsọpụrụ nwanyị Africa America. <ref name="ASA" /> O bipụtala ihe karịrị otu akụkọ na akwụkwọ 150. <ref name="ASA" /> Dị ka nke 2014, Aldridge bụ odeakwụkwọ Board na Onye isi oche kọmitii Ọmụmụ Ihe Ọmụmụ na Mahadum Clark Atlanta. <ref name="CAU" /> == Ihe nrite == Aldridge jere ozi dị ka onye isi oche nke National Council of Black Studies maka okwu abụọ. <ref name="THM">{{Cite web|title=Delores P. Aldridge|url=http://www.thehistorymakers.org/biography/delores-p-aldridge-41|work=The History Makers|accessdate=12 October 2017}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[http://www.thehistorymakers.org/biography/delores-p-aldridge-41 "Delores P. Aldridge"]. ''The History Makers''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">12 October</span> 2017</span>.</cite></ref> <ref name="ASA"/> Ọ rụkwara ọrụ dịka onye isi oche nke Association of Social and Behavioral Sciences. <ref name="ASA" /> Ọ bụkwa onye isi oche otu bọọdụ International Black Women's Congress, bụ ebe ọ na-ahazi ọgbakọ mba ụwa na-achọ ikwurịta ihe gbasara ahụike ụmụ nwanyị Afrịka. Ọ nwetala ihe nrite karịrị otu narị. <ref name="THM" /> Aldridge nwetara onyinye nturu ugo ndi nkuzi nke Century site na Mahadum Emory. Site na Association of Black Sociologists, ọ natara A. Wade Smith Award for Teaching, Mentoring and Service. <ref name="ASA" /> Na 2006, Aldridge nwetara Charles S. Johnson Award site na Southern Sociological Society. <ref name="ASA" /> Aldridge agbaala ajụjụ maka ihe karịrị gọọmentị iri itoolu, ọtụtụ mahadum mba na mba ụwa, ntọala, na ụlọ ọrụ. <ref name="THM"/> <ref name="ASA"/> Na mgbakwunye, ọ chịkọtara emume ncheta afọ 30 nke Civil Rights Movement na Atlanta. <ref name="ASA" /> Akpọrọ aha ihe nrite na nkwanye ugwu Aldridge. Na 2003, Mahadum Emory malitere Delores P. Aldridge Excellence Award. Ihe nrite a na-amata ụmụ akwụkwọ nyefere onwe ha n'ụdị dị iche iche. <ref name="ER">{{Cite news|author=Fishman|first=Margie Fishman|title=Diverse community builders receive Aldridge awards|url=http://www.emory.edu/EMORY_REPORT/stories/2011/04/people_diverse_community_builders_awards.html|accessdate=12 October 2017|work=The Emory Report|publisher=Emory University|date=5 April 2011}}</ref> <ref name="CAUB"/> Na 2004, Mahadum Clark Atlanta malitere onyinye nyocha nyocha gụsịrị akwụkwọ na Mahadum Clark Atlanta. Mahadum Clark Atlanta na-enyekwa Aldridge/McMillan Awards maka Ọkachamma. <ref name="CAUB" /> == Akwụkwọ == bụ ebe ọ na-ahazi ọgbakọ mba ụwa na-achọ ikwurịta ihe gbasara ahụike ụmụ nwanyị nweta akara ugo mmụta masta na ọrụ mmekọrịta. O nwetara asambodo na akparamaagwa kọmitii ndị isi oche nke Clark College. Na 1988, ọ ghọrọ onye otu bọọdụ ndị nlekọta Mahadum usoro ọmụmụ ihe ọmụmụ Afrịka America na Afrịka nke mbụ, nke a na-akpọkwa Black Studies * ''Afọ iri nke mgba : nhọrọ maka ọdịnihu'' (1981) * ''Mmekọrịta nwoke na nwanyị ojii: Akwụkwọ enyemaka nke ihe ahọpụtara'' (1989) * ''Na-elekwasị anya: Mmekọrịta nwoke na nwanyị ojii'' (1991) * ''Nduzi maka iche iche : Ọrụ nke ọmụmụ African American na ụwa multicultural'' (1994) * ''Osimiri nke anya mmiri: ndọrọ ndọrọ ọchịchị nke ahụike ụmụ nwanyị ojii'' (1993), ya na La Francis Rodgers-Rose * ''Site na mgbanwe: Mmepe ọmụmụ ihe Africa'' na Carlene Young (2000) * ''Omenala ojii na mmekọrịta agbụrụ'' (2002) ya na James E. Conyers * ''Ọmụmụ Africa: echiche nkà ihe ọmụma na usoro ihe atụ'' na E Lincoln James (2007) * ''Olileanya ikpeazụ anyị: Mmekọrịta nwoke na nwanyị ojii na mgbanwe'' (2008) * ''Cheedị echiche banyere ụwa: Ndị ọkà mmụta mmekọrịta ọha na eze nwanyị ojii na-asụ ụzọ'' (2009) * ''Akụkọ ọgụgụ isi nke WEB DuBois, Onye mmalite nke Black Studies na Mahadum'' ya na Nagueyalti Warren (2010) == Ntụaka ==  {{Reflist}} {{DEFAULTSORT:Aldridge, P. Delores}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] 3j2cwze7ysp8a3hpmksfwxxnz8az8e8 Denis Nesci 0 50100 629126 621412 2026-04-07T18:47:44Z Goodymeraj 16207 629126 wikitext text/x-wiki [[File:1720519158205 20240709 NESCI Denis IT 003.jpg|thumb|Denis Nesci]]'''Denis Nesci''' (amụrụ 25 Julaị 1981) bụ onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị Italy nke na-eje ozi dị ka onye otu ọgbakọ omeiwu Europe maka Brothers of Italy kemgbe 2022. <ref>{{Cite web|title=Home {{!}} Denis NESCI {{!}} MEPs {{!}} European Parliament|url=https://www.europarl.europa.eu/meps/en/239260/DOMENICO+DENIS_NESCI/home|accessdate=2022-11-28|work=www.europarl.europa.eu|date=25 July 1981|language=en}}</ref> == Ntụaka == <references responsive="1"></references> == Hụkwa == * Ndepụta ndị otu ọgbakọ omeiwu Europe maka Italy, 2019–2024 {{DEFAULTSORT:Nesci, Denis}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] 3rkliygznwhkjj2u02x6r3q63huu3nf Demosthenes Amos Chilingutila 0 51509 629123 621406 2026-04-07T18:46:24Z Goodymeraj 16207 629123 wikitext text/x-wiki Brigadier Demosthenes Amos Chilingutila jere ozi dị ka onye isi ndị ọrụ nke ndị agha maka nnwere onwe nke Angola (FALA), nku nke UNITA, site na 1979 ruo Jenụwarị 1985 na ọzọ mgbe Ọktoba 1986 gasịrị. <ref name="a">{{Cite book|author=Kukkuk|first=Leon|year=2005|title=Letters to Gabriella|pages=160}}</ref> Jonas Savimbi, onye isi UNITA, wedara Chilingutila n'ọkwa maka ọdịda ndị agha UNITA n'afọ 1970 ruo onyeisi ndị ọrụ na 1985. Alberto Joaquim Vinama nọchiri Chilingutila ruo mgbe ọ nwụrụ n'ihe mberede ụgbọ ala na October 1986. Chilingutila wee nwetaghachi ụlọ ọrụ ya.<ref name="a" /> == Ebemsidee == {{DEFAULTSORT:Chilingutila, Amos Demosthenes}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] 9iu94mkn0psjf2145fovg0ysnj9mpb3 Delphine Djiraïbé 0 55519 629112 621391 2026-04-07T18:42:50Z Goodymeraj 16207 629112 wikitext text/x-wiki {{Databox}} Delphine Djiraibe (amuru 1 Disemba 1960) bu onye okaiwu Chad na onye nchoputa nke Chad Association for the Promotion and Defense of Human Rights.Na 2006 o mebere ulo oru iwu gbasara Mmasị Ọha (PILC).[1] Akụkọ BBC kọwara ya dị ka "otu n'ime ndị ọkaiwu kacha ruuru mmadụ na Chad".<ref>{{Cite web|url=http://news.bbc.co.uk/2/hi/africa/4446236.stm|title=Chad euphoric at Habre's arre * Bulleted list item st|author=Stephanie Hancock|date=17 November 2005|publisher=BBC News|accessdate=3 July 2012}}</ref> N'afọ 2004, e nyere ya Robert F. Kennedy Human Rights Award maka ọrụ ya. <ref name="RFK"/> == Mbido ndụ na agụmakwụkwọ == A mụrụ Djiraibe na 1 Disemba 1960 na Koumra, [[Chad]]. Ọ gụsịrị nzere bachelọ na Moundou na nzere na iwu na Mahadum Marien Ngouabi na 1989. == Ihe ndị mere n'oge gara aga == N'afọ ikpeazụ nke ọchịchị aka ike nke Hissène Habré, Djiraibe nọ na-amụ iwu na Congo Brazzaville. Mgbe Idriss Déby kwaturu Habré na nnupụisi n'afọ 1990, Djiraibe laghachiri na Chad ma hụ oke agụụ na ịda ogbenye n'etiti ndị mmadụ. Ihe omume ahụ kpaliri ya ịghọ onye na-akwado ihe ndị ruuru mmadụ ma chọta otu Chad Association for Promotion and Defense of Human Rights . <ref>{{Cite web|url=http://www.aljazeera.com/programmes/africa-states-independence/2010/09/2010914144554574482.html|title=Delphine Djiraibe|date=5 October 2010|publisher=Al Jazeera|accessdate=3 July 2012}}</ref> == Ọrụ gbasara ihe ndị ruuru mmadụ == Ọrụ Djiraibe na-elekwasị anya na ego sitere na World Bank na-akwado Chad-Cameroon Petroleum Development and Pipeline Project. Djiraibe na-ekwu na a ga-eji ego sitere na pipeline mee ihe iji kwado mmepe obodo karịa Ndị agha Chad, <ref name="RFK">{{Cite web|url=http://rfkcenter.org/delphine-djiraibe|title=2004: Delphine Djiraibe, Chad|publisher=Robert F. Kennedy Center for Justice and Human Rights|accessdate=3 July 2012|archiveurl=https://web.archive.org/web/20130521013217/http://rfkcenter.org/delphine-djiraibe|archivedate=21 May 2013}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">. Robert F. Kennedy Center for Justice and Human Rights. Archived from [http://rfkcenter.org/delphine-djiraibe the original] on 21 May 2013<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">3 July</span> 2012</span>.</cite></ref> nakwa na ọrụ pipeline ahụ mere ka obodo nta ndị dị na mpaghara ya daa ogbenye: "E weghaara ala ha maka ọrụ mmanụ ahụ. Ha na-enweta ụgwọ ma na-enweghị nkwadebe. Ego ha natara emefuola dị ka nke ahụ ma ugbu a ha na-ahụ onwe ha n'enweghị ihe ọ bụla. " Djiraibe kwukwara na ego mmanụ bụ ihe kpatara agha obodo nke mba ahụ 2005-2010, na-akpọ ha "ọbụ ọnụ". <ref name="AJ">{{Cite web|url=http://www.aljazeera.com/programmes/africa-states-independence/2010/09/201091384729906784.html|title=Chad's long road to independence|date=12 November 2010|publisher=Al Jazeera|accessdate=3 July 2012}}</ref><ref name="AJ" /> Dị ka Robert F. Kennedy Center for Justice and Human Rights si kwuo, mmegide Djiraibe mere ka Gọọmentị Chad malite mkpọsa mmekọrịta ọha na eze megide ya.<ref name="RFK2"/> Djiraibe ji nkwuwa okwu mee ka ụlọ akụ ụwa nye ihe mgbochi na gọọmentị Chad na-emefu ego mmanụ. N'afọ 2008, n'oge mmegide zuru oke nke Deby na ndị na-emegide ya na ndọrọ ndọrọ ọchịchị, mkpọsa malitere iji hụ na Djiraibe ga-esi na [[Chad]] pụọ n'enweghị nsogbu. E mechara kwe ka ọ gaa Paris.<ref>{{Cite web|url=http://www.bicusa.org/en/Article.3693.aspx|title=President of Chad nullifies World Bank agreement to grab oil money and crack down on opponents|date=6 March 2008|publisher=Bank Information Center|accessdate=3 July 2012|archiveurl=https://web.archive.org/web/20101227075247/http://bicusa.org/en/Article.3693.aspx|archivedate=27 December 2010}}</ref> Djiraibe bụ onye nkatọ nke Organisation of African Unity, na-akpọ ya "ihe na-enweghị isi" na "otu klọb onwe onye maka ndị enyi".<ref>{{Cite web|url=https://www.nytimes.com/2001/07/12/world/african-bloc-hoping-to-do-better-as-the-african-union.html|title=African Bloc Hoping to Do Better as the 'African Union'|author=Norimitsu Onishi|date=12 November 2001|work=The New York Times|accessdate=3 July 2012}}</ref> Ọ kwadoro ikpe ikpe nke onye bụbu onye isi ala Habré n'afọ 2005, na-ekwu na ikpe ahụ gosipụtara "na Afrịka nwekwara ike ikere òkè n'ọgụ maka ikike mmadụ ma nwee ike ịlụ ọgụ n'ala nke ya".<ref>{{Cite web|url=https://www.nytimes.com/2000/03/01/world/an-african-dictator-faces-trial-in-his-place-of-refuge.html|title=An African Dictator Faces Trial in His Place of Refuge|author=Norimitsu Onishi|date=1 March 2000|work=The New York Times|accessdate=3 July 2012}}</ref> == Nkwado == N'afọ 2005, Robert F. Kennedy Center nyere Djiraibe Robert F. Kennedy Human Rights Award, na-eto "mgbalị ya na-adịghị agwụ ike n'ịkwalite ikike mmadụ nke ndị [[Chad]], mgbe mgbe na nnukwu ihe ize ndụ nye onwe ya na ezinụlọ ya".<ref name="RFK2">{{Cite web|url=http://rfkcenter.org/chadian-activist-wins-2004-rfk-human-rights-award?lang=en|title=Chadian Activist Wins 2004 RFK Human Rights Award|publisher=Robert F. Kennedy Center for Justice and Human Rights|accessdate=3 July 2012|archiveurl=https://web.archive.org/web/20130620185314/http://rfkcenter.org/chadian-activist-wins-2004-rfk-human-rights-award?lang=en|archivedate=20 June 2013}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">. Robert F. Kennedy Center for Justice and Human Rights. Archived from [http://rfkcenter.org/chadian-activist-wins-2004-rfk-human-rights-award?lang=en the original] on 20 June 2013<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">3 July</span> 2012</span>.</cite></ref> Afọ anọ ka e mesịrị, magazin Jeune Afrique kpọrọ ya otu n'ime ndị 100 kachasị mkpa na-akwado mgbanwe n'Africa, na-ede, "Onye ọka iwu a na onye na-alụ ọgụ na-adịghị agwụ ike maka ikike mmadụ nwere isi ike nke ndị na-akpọ oku n'ọzara. Na 2009, a ga-anụ ya?" <ref>{{Cite web|url=http://www.jeuneafrique.com/Articles/Dossier/ARTJA20090120122514/-Mathias-Dzon-Jean-Ping-Karim-Wade-Fouad-Ali-El-Himma-Leaders-et-decideurs.html|language=French|title=Leaders et décideurs|date=20 January 2009|work=Jeune Afrique|accessdate=3 July 2012}} (''Cette avocate et inlassable militante des droits de l'homme a l'obstination de ceux qui prêchent dans le désert. En 2009, sera-t-elle entendue ?'')</ref> == Hụkwa == * Ụmụ nwanyị ndị ọka iwu mbụ gburugburu ụwa == Ihe odide == {{DEFAULTSORT:Djiraïbé, Delphine}} [[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]] [[Otú:1960 births]] 6tl5mszathdt476e7vdeqgyeeg97a7i Lana Barić 0 56487 629137 201302 2026-04-07T19:20:19Z ~2026-21546-62 61071 Òtù 629137 wikitext text/x-wiki Lana Barić ( mmalite na 11 Disemba 1979) bụ onye na-eme ihe nkiri na Croatia.[1]  Ɔ Mega na ihe nkiri nkiri iri abụọ afụ 2001. N'afọ 2017, Lana Barić bịanyere [[Nkwuputa N'asụsụ Dị N'Otu|aka na njem na Asụ Ndị Croatia, Serbia, Bosnia Ndị Montenegro]].<ref>{{Cite web|title=Deklaracija o zajedničkom jeziku|url=https://jezicinacionalizmi.com/lista-potpisnika/|accessdate=2024-05-21|work=Jezici i nacionalizmi}}</ref> == Ihe nkiri ndị a họọrọ == {| class="wikitable sortable" !Year !Title !Role ! class="unsortable" |Notes |- |2010 |''Mother of Asphalt'' | | |- |2012 |''Night Boats'' | | |- |2013 |''Hush'' | | |- |2014 |''The Reaper'' | | |- |2015 |''You Carry Me'' | | |- |2015 |''Belladonna'' | | |- |2020 |''Tereza37'' | | |} == Ihe odide == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == {{DEFAULTSORT:Barić, Lana}} [[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]] [[Òtù:Ndị bịanyere aka na Nkwupụta N'asụsụ Dị N'Otu]] mx1nw11020oe0yqh6te0lwqz61egtg5 Lana Bastašić 0 56489 629130 368719 2026-04-07T18:53:03Z ~2026-21546-62 61071 Òtù 629130 wikitext text/x-wiki [[File:Lana Bastašić, 2023.jpg|thumb|Lana Bastašić]] Lana Bastašić (Serbian Cyrillic: Лана Басташић; nke na 27 Ọgọst 1986) bụ onye edemede Bosnia na Serbia, onye edemede na onye ọrụ.  A xiriir ya na Zagreb, Croatia" id="mwDg" rel="mw:WikiLink" title="Socialist Republic of Croatia">SR Croatia, SFR Yugoslavia (Croatia taa). == Mbido ndụ na agụmakwụkwọ == A mụrụ ya na Zagreb nye ezinụlọ Serbia na 1986 wee kwaga Banja Luka, Bosnia-Herzegovina mgbe ọ bụ nwata.[1][2]  Ọ gụrụ Bekee na Mahadum Banja Luka wee nweta MA na Cultural Studies na Mahadum Belgrade.<ref>{{Cite web|date=4 September 2020|title=Lana Bastašić|url=http://santamaddalena.org/lana-bastasic/|accessdate=10 September 2021|work=Santa Maddalena Foundation|language=en-US}}</ref> == Ọrụ == E izi akwụkwọ izizi nke Bastašić bụ Catch the Rabbit (Serbian: Uhvati zeca) na Belgrade n'afọ 2018, wee bipụtaghachi ya na Sarajevo.[1]  Akwụkwọ nke akwụkwọ sitere na Alice's Adventures in Wonderland na isiokwu nke ịgba ọsọ ndụ, ma kewaa ya na isi iri na abụọ, dị ka Alice's Adventure in Wonderland.  meri na 2020 EU Prize for Literature ma pụtapụta maka NIN Award.  [2] Bastašić n'onwe ya obodo ya n'asụsụ Bekee ma Picador akwụkwọ ya na UK na Restless Books na US. N'afọ 2017, Bastašić bịanyere [[Nkwuputa N'asụsụ Dị N'Otu|aka na njem maka ndị Croatia, Serbia, Bosnia Ndị Montenegro]].<ref>{{Cite web|title=Deklaracija o zajedničkom jeziku|url=https://jezicinacionalizmi.com/lista-potpisnika/|accessdate=2024-05-21|work=Jezici i nacionalizmi}}</ref> Na mgbakwunye na akwụkwọ akụkọ, Bastašić edeela ọtụtụ ụdị dị iche iche: akụkọ mkpirikpi, akụkọ ụmụaka, uri, na ihe nkiri. N'otu edemede e edi na The Guardian n'nọnọ Ọktoba afọ 2023, Bastašić kwuru ajụjụ nke Mata Middle East: "Ụbọna Ime nke aha okwu ahụ bụ "Palestine" na Germany nwere ike ime ka a boo gị ebubo na ọ bụ Anti-Semitism. Mgbara ọlụ iji nye ihe gbara ya gburugburu ma kesaa ihe mere eme eme nke fim ahụ dị ka ihe ndị mere [...]  ga- ndị Juu. [...] akwụkwọ ndị ọcha Germany na-agba na-eme ka anyị ghara ịzọpụta ikike ndị Germany na-eme anyị ga-eme taa.<ref>{{Cite news|author=Bastašić|first=Lana|date=2023-10-23|title=I grew up in Bosnia, amid fear and hatred of Muslims. Now I see Germany’s mistakes over Gaza|url=https://www.theguardian.com/commentisfree/2023/oct/23/bosnia-muslims-germany-gaza-ethnic-cleansing-palestinian|accessdate=2024-04-07|work=The Guardian|language=en-GB}}</ref> Na January 2024 , Bastašić , ካርዶች ya na onye na-akwụkwọ akwụkwọ na Germany S Fischer, na-ebo ya ebubo ịgbachi na nsogbu Gaza na inyocha olu ndị na-akwado Palestine na Germany.[1]  Ka e ịhụ n'aka ahụ, ọ bụ na Instagram na a napụrụ ya òkù maka emume akwụkwọ Austrian, emume akwụkwọ Salzburg.  Ndị na-hazi emume ahụ kwuru maka ire ụka na-aga n'ihu gbasara onye na-agba ya, na-ekwu na ụdị aka ya ga-egosi nguzo ha irịgoro..<ref>{{Cite web|date=January 31, 2024|title=Bosnian author Lana Bastasic disinvited from Austria literature festival over Gaza views|url=https://www.middleeasteye.net/news/bosnian-author-disinvited-literature-festival-after-cutting-ties-publisher-their-silence-gaza|accessdate=2024-02-01|work=Middle East Eye|language=en}}</ref> == Ndụ onwe onye == Ọ bi na Berlin ugbu a.<ref>{{Cite web|title=Lana Bastašić – Berliner Künstlerprogramm des DAAD|url=https://www.berliner-kuenstlerprogramm.de/en/artist/lana-bastasic/|accessdate=2024-04-07|work=www.berliner-kuenstlerprogramm.de}}</ref> === Nchịkọta akụkọ dị mkpirikpi === * ''Permanent Pigments'' (''Trajni pigmenti''), 2010. {{ISBN|9788673980522}} * ''Fireworks'' (''Vatrometi''), 2013{{ISBN missing}} * ''Milk Teeth'' (''Mliječni zubi''), 2020. {{ISBN|9789533582986}}[[ISBN (identifier)|ISBN]]&nbsp;[[Special:BookSources/9789533582986|9789533582986]] === Akwụkwọ akụkọ === * Jide Rabbit (''Uhvati zeca) '', 2021.   [[ISBN (identifier)|ISBN]]&nbsp;[[Special:BookSources/9781529039610|9781529039610]] == Ihe odide == {{Reflist}} {{DEFAULTSORT:Bastašić, Lana}} [[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]] [[Òtù:Onye édémédé akwukwọ]] [[Òtù:Ndị bịanyere aka na Nkwupụta N'asụsụ Dị N'Otu]] ddxcsqyr9tfg00x4qyf68u9a375kq74 Tatiana Bezjak 0 56491 629097 541033 2026-04-07T18:35:57Z ~2026-21546-62 61071 Òtù 629097 wikitext text/x-wiki Tatiana Bezjak (/ ˈbæzjɑːk/; na-akpa Tatjana Bezjak; August 3, 1971 na Zagreb Croatia), bụ onye na-ese ihe na onye edemede Croatian.  O dere X-link" data-linkid="11" href="./Essay" id="mwEQ" rel="mw:WikiLink" title="Essay">edemede nchọpụta nka ma na 2013 bipụta akwụkwọ X nke n'etiti ọtụtụ ihe, na- ihe àmà na-na-agagharị n'ụwa nka nke oge a.. Tatiana Bezjak akwụkwọ akwụkwọ na School of Applied Arts and Design.  Mgbe nke a ọma, ọ akwụkwọ akwụkwọ dị ka ihe ọkpụkpụ na Academy of Fine Arts na Mahadum Zagreb.  Ọ bi na Zagreb ma na-arụ ọrụ dị ka onye na-ese ihe n'onwe ya. == Ọrụ == ọnyá afọ 1992 ọ na-egosi na Croatia na mba ofesi.[1]  E nyela ọrụ ya maka oghere mgbaze na eze na Croatia egwu Croatian Academy of Sciences and Arts Philological Institute. <ref name="Saatchi">{{Cite web|url=https://www.saatchiart.com/TatianaBezjak|title=Tatiana Bezjak|work=saatchiart.com|publisher=[[Saatchi Art]]|accessdate=21 December 2020}}</ref> DurieuX akwụkwọ akwụkwọ ya X na 2013 nke nweziri isiokwu sitere n'ịhụnanya, ihe ihe na nka na okike, site na ihe na-ese ihe na-eche ihu na ọha nke oge a.  Onye na-egosi nka Nađa Bobičić ka na-echetara anyị ogu na njedebe, ebe a na-enye onye na-agụ ya njedebe na-akpata ihe nzuzu, nke ndị na nchekwube, nke na-echeta anyị okike na imezigharị.<ref>{{Cite web|url=http://www.booksa.hr/kolumne/kritike/ljubav-u-doba-facebooka|title=Love in the age of Facebook|publisher=Booksa.hr}}</ref><blockquote>N'ime akwụkwọ akụkọ ahụ, Tatjana Bezjak na-echegbu onwe ya maka ọnọdụ na-adịghị mma nke ndị na-ese ihe n'onwe ha, ọkachasị ndị na-eme ihe nkiri na mba a, na-enwe mmasị ma ọ bụ obere, na-agba mbọ maka ndụ.<ref>{{Cite web|url=https://www.vecernji.hr/kultura/nisam-ambiciozna-nisam-ljubomorna-zanima-me-ljubav-619633|title=Nisam ambiciozna, nisam ljubomorna, zanima me ljubav!|work=Večernji list|date=28 September 2013|language=hr|accessdate=26 March 2020}}</ref></blockquote>Ọ na-aga n'ihu na-egosi na Croatia na mba ofesi. Ọrụ ya na ọdịdị fractal nke ihe ọkpụkpụ na-enyocha calligraphy spatial site na iji waya dị ka ihe na-eme ma na-ejikwa okike na usoro fractal ya dị ka isi mmalite maka ọrụ ya na afọ iri nke abụọ nke narị afọ nke 21. <ref>{{Cite web|url=https://czk-novi-zagreb.hr/galerija/tatjana-bezjak-fraktali/|title=Tatiana Bezjak Fractals|work=Centar za Kulturu Novi Zagreb|date=13 June 2018|language=hr|accessdate=28 August 2021}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://www.kic.hr/program/galerija-na-katu/tatjana-bezjak-fraktal/|title=Tatiana Bezjak Exhibits at KIC|work=Kulturno informativni centar - Galerija na katu|date=13 July 2021|language=hr|accessdate=28 August 2021|archivedate=28 August 2021|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210828124507/https://www.kic.hr/program/galerija-na-katu/tatjana-bezjak-fraktal/}}</ref> N'afọ 2017, ọ bịanyere [[Nkwuputa N'asụsụ Dị N'Otu|aka na njem na Asụsụ Ndị Croatia, Serbia, Bosnia Ndị Montenegro]].<ref>{{Cite web|title=Deklaracija o zajedničkom jeziku|url=https://jezicinacionalizmi.com/lista-potpisnika/|accessdate=2024-05-21|work=Jezici i nacionalizmi}}</ref> == Ihe odide == {{Reflist|30em}} {{DEFAULTSORT:Bezjak, Tatiana}} [[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]] [[Òtù:Onye édémédé akwukwọ]] [[Òtù:Ndị bịanyere aka na Nkwupụta N'asụsụ Dị N'Otu]] n75p3rrxtuellgkzpmxhyrzsetn3lnq Bora Ćosić 0 56662 629090 538984 2026-04-07T18:30:02Z ~2026-21546-62 61071 Òtù 629090 wikitext text/x-wiki Bora Ćosić (Serbo-Croatian: Бора Ћосић; ụbọchị n'ụbọchị nke 5 n'na ndụ n'afọ 1932) bụ onye Serbian, Croatia na Yugoslav na-ede akwụkwọ, onye edemede, Onye ntụgharị, onye isi ọha na eze na eze, na onye na-Guard.  O dere ihe dị ka akwụkwọ 50, yana ọtụtụ ihe nkiri, nke emere na nnukwu ihe ịga nke ọma na Belgrade Atelje 212. Maka akwụkwọ akụkọ The Role of My Family in the World Revolution, ọ natara NIN Award maka akwụkwọ nke afọ na 1970. Ćosić katọrọ ịrị elu nke ịhụ mba n'anya nke Serbia na 1990s na-alụ agha.  [1] A egwuregwu ya na 1932 na Zagreb, ọ biri na Belgrade site na 1937 ruo 1992, mgbe ọ kwagara Berlin. == Akụkọ ndụ == A masese Bora Ćosić na 1932 na Zagreb, ya na mark ya kwagara Belgrade na 1937. N'ebe ahụ, ọ ozizi akwụkwọ na First Men's Gymnasium, wee akwụkwọ na Ngalaba nke nkà ihe na Mahadum Belgrade.  N'oge ọ bụ nwata, ọ ụmụ ndị na-ede uri pụtara nke Russia, dezi akwụkwọ akwụkwọ Mlada kultura na 1952, magazine Danas na 1961-1963, na magazin Rok na 1969-1970.  Ọ bụ ọrụ dị ka onye na-ede egwuregwu na onye nka na ụlọ ọrụ ihe nkiri "Slavija", 1958-1959, na "Avala", 1962-1963.  Ọ rụ ọrụ na ihe ngosi, dee ụka maka ihe nkiri.  N'oge ọ mgbasa na Europe, na mgbakwunye na akwụkwọ zuru ezu, o CD ọtụtụ ederede na akwụkwọ ozi na Germany, Austria, Switzerland, Italy, Netherlands, Hungary, Romania, Russia, Poland na Albania.  O ngwaọrụ n'ihe mgbatị ụgbọala abụọ n'ọtụtụ mba Europe.  O nyela ihe otu otu onye ọnụ maka mgbasa ozi dị iche iche, akwụkwọ ozi, redio na iyi.  O ngwá na akwụkwọ, ego, symposia, akụrụngwa mba ụwa. N'afọ 2017, ọ bịanyere [[Nkwuputa N'asụsụ Dị N'Otu|aka na njem maka ndị Croatia, Ndị Serbia, Ndị Bosnia na Ndị Montenegro]].<ref>{{Cite web|author=Derk|first=Denis|title=Donosi se Deklaracija o zajedničkom jeziku Hrvata, Srba, Bošnjaka i Crnogoraca|language=Serbo-Croatian|url=http://www.vecernji.hr/hrvatska/deklaracija-o-zajednickom-jeziku-iz-zagreba-donosi-se-30-ozujka-u-sarajevu-1159142|publisher=[[Večernji list]]|pages=6–7|date=28 March 2017|archivedate=6 April 2017|archiveurl=https://web.archive.org/web/20170406003911/http://www.vecernji.hr/hrvatska/deklaracija-o-zajednickom-jeziku-iz-zagreba-donosi-se-30-ozujka-u-sarajevu-1159142|accessdate=6 April 2020}} [https://www.vecernji.hr/vijesti/donosimo-potpunu-listu-potpisnika-deklaracije-evo-za-sto-se-zalazu-1159535 Alt URL].</ref><ref>{{Cite web|title=Deklaracija o zajedničkom jeziku|url=https://jezicinacionalizmi.com/lista-potpisnika/|accessdate=2024-07-04|work=Jezici i nacionalizmi}}</ref> == Akwụkwọ edemede == Ọ malitere ọrụ ya dị ka onye edemede na akwụkwọ akụkọ House of Thieves site na 1956, wee bipụta akwụkwọ edemede Visible and Invisible Man, 1962, Sodom and Gomorrah, 1963. Ọ bụ onye dere akwụkwọ akụkọ nzuzo nke akụkọ Serbian na-adịbeghị anya, The Role of My Family in the World Revolution, 1969, nke e debere n'agha na Belgrade mgbe agha gasịrị. N'otu oge ahụ, Ćosić bụ onye nnọchi anya ọdịnala nke Central European nke edemede ọgụgụ isi, yana otu n'ime ndị ụbụrụ na-aghọ nkọ ikpeazụ na-ejikọta na Yugoslavia, na ngwakọta nke elegiac na nyocha na-egbu mgbu mgbe ọ gbasara. E mere ihe nkiri nke otu aha ahụ dabere na akwụkwọ akụkọ ahụ. Anna nke Yugoslavia mere ka onye edemede ahụ banye n'ebe a ịchụgara ya (ọtụtụ mgbe na Rovinj na Berlin, mgbe ọ na-enyere na Croatia).  [1] akwụkwọ nke ọrụ ya bụ nke edemede, nke Diary of Stateless Persons, 1993, (ọzọ egwuregwu nwere efu nke ọ na- ntọala echiche eziokwu na ọha na eze na ndị arọ nke oge a), Good Governance, 1995, na Customs Declaration, 2000, edemede nke na-akọia, edemede onwe onye nke na-eche echiche Yugo.  O dere ihe dị ka akwụkwọ 50, nke e ndidi na Serbia, Croatia na Germany.<ref>{{Cite web|author=Knežević|first=Piše: Vesna|title=Rođen sam u Zagrebu, umro u Beogradu, živim u Berlinu|url=https://www.danas.rs/nedelja/rodjen-sam-u-zagrebu-umro-u-beogradu-zivim-u-berlinu/|accessdate=2020-09-26|work=Dnevni list Danas|language=sr-RS}}</ref> == Onyinye == * 1969: NIN Award, maka akwụkwọ akụkọ Uloga moje заняce u svetskoj revoluciji. * 2001: Ihe nrite Stefan Heym nke mba ụwa.<ref>{{Cite web|author=Welle (www.dw.com)|first=Deutsche|title="Moramo pripaziti da se ne ponove ružne stvari iz Jugoslavije" {{!}} DW {{!}} 02.07.2011|url=https://www.dw.com/hr/moramo-pripaziti-da-se-ne-ponove-ru%C5%BEne-stvari-iz-jugoslavije/a-15206154|accessdate=2020-09-26|work=DW.COM|language=hr-HR}}</ref> * 2002: Leipzig Book Prize for European Understanding, maka edemede akụkọ ndụ Carinska 1:1cija. * 2008: Albatros Literaturpreis, maka ''Priče ma ọ bụ zanatima''.<ref>{{Cite book|url=https://mvinfo.hr/knjiga/4174/price-o-zanatima|title=Bora Ćosić: Priče o zanatima|language=hr-HR}}</ref> == Ọrụ == Ndepụta na-ezughị ezu nke ọrụ: * ''Kuća lopova'', 1956 * N'afọ 1962, a tọhapụrụ ya. * Sodoma na Gomora, 1963. * ''Priče ma ọ bụ zanatima'', 1966. * ''Uloga moje заняce ma ọ bụ svetskoj revoluciji'', 1969. * [Ihe e dere n'ala ala peeji] * ''Poslovi/sumnje/snovi Miroslava Krleže'', 1983. * ''Dr. Krleža'', 1988. * Dnevnik apatrida, 1993. * ''Dobra vladavina (i psihopatalogija Nkọwa) '', 1995. * Carinska 1973 . * Ọ bụ mgbe a kpọchiri ya na maloumnog, n'afọ 2001. * [Ihe e dere n'ala ala peeji] * Nulta zemlja, 2002. * [Ihe e dere n'ala ala peeji] * [Ihe e dere n'ala ala peeji] * Consul u Beogradu, 2007. * ''Put na Aljasku'', 2008. * ''Zapadno od raja'', 2009. * ''Kratko detinjstvo ma ọ bụ Agramu'', 2011. * [Ihe e dere n'ala ala peeji] * Povest o Miškinu, 2019. * ''Bez'', 2021. * ''Bergotova udovica'', 2022. == Ihe odide == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * Bora Ćosić na IMDb {{DEFAULTSORT:Ćosić, Bora}} [[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]] [[Òtù:Onye édémédé akwukwọ]] [[Òtù:Ndị bịanyere aka na Nkwupụta N'asụsụ Dị N'Otu]] fdw4xwpdrc2xvnk75xn1c4tqcwyqo9h Goran Dević 0 56679 629122 208495 2026-04-07T18:46:09Z ~2026-21546-62 61071 Òtù 629122 wikitext text/x-wiki {{Infobox person|name=Goran Dević|image=|birth_date=1971|birth_place=[[Sisak]], [[SFR Yugoslavia]]|death_date=|death_place=|years_active=2001–present|occupation=Film director, screenwriter|spouse=|awards=}} Goran Dević ( የውጭ n'afọ 1971) bụ onye ntụziaka ihe nkiri Croatian, onye edemede na prọfesọ mahadum. Amuru ya na Sisak Dević akwụkwọ akwụkwọ na Mahadum nke Zagreb's Faculty of Law, Faculty nke Humanities and Social Sciences (ngalaba ihe ochie) na Academy of Dramatic Art (ngalawa ihe nkiri), [1] ebe ọ akwụkwọ akwụkwọ na 2008, ma na-agbara 20122 [nkọwa dị] mkpa na nke Film na TV Directing.<ref name=":0">{{Cite web|title=Goran Dević {{!}} Redatelj filma|url=https://croatian.film/en/directors/171|accessdate=2023-04-10|work=croatian.film}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://croatian.film/en/directors/171 "Goran Dević | Redatelj filma"]. ''croatian.film''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2023-04-10</span></span>.</cite></ref><ref name=":2">{{Cite web|title=Dević, Goran {{!}}|url=https://www.adu.unizg.hr/djelatnik/goran-devi-asistent/|accessdate=2023-04-10|language=hr|archivedate=2023-04-10|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230410075657/https://www.adu.unizg.hr/djelatnik/goran-devi-asistent/}}</ref>  <ref name=":0"/> ngosi afọ 2000 Dević duziri ọtụtụ Atọ-linkid="39" href="./Short_subject" id="mwHQ" rel="mw:WikiLink" title="Short subject">dị ihe na ihe ngosi dị mkpirisi, akara mmeri: On the Water (2018), The Steel+ Mill Café (651 for Furna)  Udarnik Josip Trojko (2012), Don Juan: Excuse Me, Miss (2010), The Flood (2010), Happy Land (2009), Three (2008), I Have Nothing Nice to Say to You (2005), Imported Crows (2004) na ndị ọzọ.  E nyere ndị imported Crows na Motovun Film Festival, Sarajevo Film Festival na Croatian Film Days, ihe na mmemme mba iri. Ihe nkiri izizi ya (nke ya na Zvonimir Jurić duziri ma dee) bụ ihe nkiri agha nke 2009 nke ese The Blacks .   Ihe nkiri ahụ na-ekwu maka otu ndị agha Croatia nke na-ajụjụ ngwá agha ha mgbe njedebe nke Agha Nnwere Onwe Croatian njikọ. <ref name="filmski">{{Cite web|url=http://www.filmski.net/filmovi/4820|title=Crnci|work=Filmski.net|language=Croatian|accessdate=20 May 2011|archivedate=28 September 2011|archiveurl=https://web.archive.org/web/20110928090731/http://www.filmski.net/filmovi/4820}}</ref> Ihe nkiri ahụ meri Jurić na Dević 4 mba ihe nrite ndị: Golden Arena maka Onye ntụziaka kacha mma na 2009 Pula Film Festival, ihe nrite ihe nkiri mba Croatia, City of Zagreb Award, yana ihe nrite mba ụwa 8 nkiri: Grand prix na Ljubljana International Film Festival 2009, Grand Prix na Auteur Film Festival, FICI 2ES00 na Direct Prix na Serbia 2ES00  FilmFestival Cottbus 2009, Crossing Europe Filmfestival Linz na ndị ọzọ.  [1][2] A gara n'ihu họrọ ya dị ka nke aka nke Croatia na 83rd Academy Awards maka Academy Award maka Best Foreign Language Film, mana ọ nweghị ike ịme ndepụta ikpeazụ..<ref name="filmneweurope">{{Cite web|title=The Blacks represents Croatia for Oscar bid|url=http://www.filmneweurope.com/news/croatia/the-blacks-represents-croatia-for-oscar-bid|archiveurl=https://web.archive.org/web/20110206004817/http://www.filmneweurope.com/news/croatia/the-blacks-represents-croatia-for-oscar-bid|archivedate=2011-02-06|accessdate=2010-09-30|work=filmneweurope}}</ref><ref name="Oscar Shortlist">{{Cite web|url=http://www.oscars.org/press/pressreleases/2011/20110119.html|title=9 Foreign Language Films Continue to Oscar Race|accessdate=2011-01-19|work=oscars.org}}</ref> E gosipụtara ihe ngosi nke ihe ngosi ya na ARSENAL CINEMA, Institute for Film (Berlin) na Crossing Europe Filmfestival (Linz), BELDOX (Belgrade), ZAGREBDOX (Croatia) na MAXII, National Museum of 21st Century Art (Rome).<ref name=":1">{{Cite web|title=The Building / Regional Competition / Official Competition / Programme / 2022 / ZAGREBDOX International documentary film festival|url=http://zagrebdox.net/en/2022/programme/official_competition/regional_competition/the_building|accessdate=2023-04-10|work=zagrebdox.net|archivedate=2023-04-10|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230410074354/http://zagrebdox.net/en/2022/programme/official_competition/regional_competition/the_building}}</ref><ref name=":2"/> N'afọ 2017, Dević bịanyere [[Nkwuputa N'asụsụ Dị N'Otu|aka na-eje ozi maka ndị Croatia, Serbia, Bosnia Ndị Montenegro]]. == Ihe nkiri == Ihe nkiri: The Blacks (Crnci, 2009; onye nduzi) Ihe nkiri: * ''Obi ụtọ onwe onye n'etiti ndị Croatia'' (''Samozadovoljavanje u Hrvata'', 2003) * ''Ngwụsị izu na Sisak'' (Vikend u Sisku, 2001), * Ugoloọma si mba ọzọ (''Uvozne vrane'', 2004), * Enweghị m ihe ọ bụla dị mma ịgwa gị (Nemam ti ski reć'__wol____wol____wol__, 2006), * ''Atọ'' (Tri, 2008), * ''Ihe niile ga-adị mma'' (Ma sve ce biti u redu, 2008), * ''Ala Obi Ụtọ'' (Sretna zemlja, 2009), * Iju Mmiri (''Poplava,'' 2010) * Igwe ọkụ abụọ maka Udarnik Josip Trojko (''Dvije peći za UDARnika Josipa Trojka,'' 2012) * ''Don Juan: Gbaghara m, Miss!'' (2011), * ''65+'' (2016), * Ụlọ nkwari akụ Steel (Buffet Željezara, 2017), * ''N'aha Croatia'' (''U ime Republike Hrvatske'', 2018),''[Ihe e dere n'ala ala peeji]'' * ''N'elu Mmiri'' (Na vodi, 2018), * ''Ihe owuwu ahụ'' (''Hrvatskog narodnog preporoda,'' 2022) {{DEFAULTSORT:Dević, Goran}} [[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]] [[Òtù:Onye édémédé akwukwọ]] [[Òtù:Ndị bịanyere aka na Nkwupụta N'asụsụ Dị N'Otu]] cweu0aecgo2jkzg7ql25kqdyj6qvvhs Stanislava Staša Zajović 0 56722 629115 368728 2026-04-07T18:43:50Z ~2026-21546-62 61071 Òtù 629115 wikitext text/x-wiki [[File:Stasa Zajovic 1999 (cropped).jpg|thumb|Stanislava Staša Zajović]] Stanislava Staša Zajović (Cyrillic : Станислава Сташа Зајовић; , ọrịa na 25 January 1953) bụ onye na-ahụ maka udo na onye edemede ụmụ. Ọ bụ onye akụkọ na onye nhazi nke Women in Black na Belgrade, Serbia. == Akụkọ ndụ == Ọ akwụkwọ akwụkwọ n'asụsụ Spanish na Italian na Mahadum Belgrade wee sonye n'òtù ụmụ anụmanụ na 1980s na Belgrade.<ref>{{Cite web|author=Welle (www.dw.com)|first=Deutsche|title=Staša Zajović: Otrovom nacionalizma se sprječava pobuna {{!}} DW {{!}} 07.10.2019|url=https://www.dw.com/hr/sta%C5%A1a-zajovi%C4%87-otrovom-nacionalizma-se-sprje%C4%8Dava-pobuna/a-50715723|accessdate=2021-03-23|work=DW.COM|language=hr-HR}}</ref> Ọ na-etinye aka n'ọtụtụ ọrụ ụmụ nwanyị site na ịhazi ihe omume n'okporo ámá ruo n'iso ndị gbara ọsọ ndụ, ụmụ nwanyị, wdg na-arụ ọrụ.<ref>{{Cite news|author=Rivas|first=Rosa|date=1993-04-26|title="Las Mujeres de Negro ejercemos la desesperación activa"|language=es|work=El País|url=https://elpais.com/diario/1993/04/27/sociedad/735861603_850215.html|accessdate=2021-03-23}}</ref> Ọ malitere ọtụtụ netwọk ụmụ nwanyị, dị ka Women's Peace Network, The International Network of Women's Solidarity against War / International Women in Black Network, Network of Conscientious Objectors and Anti militarism in Serbia, The Coalition for a Secular State, wdg. Ọ haziri ọtụtụ ọrụ ọrụ na-anya anya na ikike ụmụ ,ỊSoso njikere udo, , ፈት n'otu ngwaọrụ na didi, ụmụ alụlụ na ike, ụmụ anụmanụ yana mmegide agha.  O nyere aka n'ịgbasa egwu nke Women in Black n'ụwa.  nkọwa, n'akwụkwọ ya Mujeres en pie de paz, Carmen Magallón na-akọ na ike Staša gara Spain na 1993, echiche ya na-egosi ya, kara otu Women in Black na mba ahụ.. Staša Zajović bụ onye dere ọtụtụ edemede, isiokwu na mgbakwunye na mgbasa ozi mpaghara, mpaghara na mba ụwa, magazin na mbipụta gbasara ụmụ nwanyị na ndọrọ ndọrọ ọchịchị, ikike ọmụmụ, agha, ịhụ mba n'anya na militarism, nguzogide ụmụ nwanyị na agha, na mgbochi militarism (1992-dị ugbu a). N'afọ 2017, Staša Zajović bịanyere [[Nkwuputa N'asụsụ Dị N'Otu|aka na nkwupụta maka asụsụ nke Ndị Croatia, Ndị Serbia, Ndị Bosnia na Ndị Montenegro]]. Ọ bụ otu n'ime ndị nnọchiteanya nke Women in Black na ihe ncheta maka ndị agha metụtara na Vukovar (Croatia) <ref>{{Cite web|title=Staša Zajović iz Žena u crnom: U Srbiji dominantno nacionalističko javno mnijenje|url=https://www.tportal.hr/vijesti/clanak/stasa-zajovic-iz-zena-u-crnom-u-srbiji-dominantno-nacionalisticko-javno-mnijenje-20191119|accessdate=2021-03-23|work=tportal.hr}}</ref> na ọkà okwu maka ngagharị iwe nke mere ncheta mmalite agha na Bosnia, <ref>{{Cite web|date=2018-04-06|title=Belgrade: 26th anniversary of start of war in Bosnia marked|url=https://ba.n1info.com/english/news/a253130-Belgrade-26th-anniversary-of-start-of-war-in-Bosnia-marked/|accessdate=2021-03-23|work=N1|language=bs-BA}}</ref> na-eme ka enweghị ọhụụ nke ihe omume ndị a, ndị merụrụ ahụ na nhazi nke mpụ agha pụta ìhè. A họpụtala ya ma merie ọtụtụ ihe nrite na ihe nrite.  N'etiti ndị a bụ ndị: Millennium Peace Prize for Women, [1] Honorary Citizenship of Tutin, Honorary Citizen of Granada, wdg.  A nyocha ya maka Nobel Peace Prize dị ka nke 1,000 Women for the Nobel Peace Prize campaign na 2005, kwa na 2005 na 2007 a nchọpụta ya dị ka Newspaper Person of the Year site na Danas kwa ụbọchị. == Ihe odide == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * [http://www.zeneucrnom.org Žene u crnom - Ụmụ nwanyị yi uwe ojii] * [https://www.dw.com/hr/staša-zajović-otrovom-nacionalizma-se-sprječava-pobuna/a-50715723 Ajụjụ ọnụ maka Deutsche Welle (n'asụsụ Croatian)] * [https://balkans.aljazeera.net/teme/2020/2/29/zajovic-brinu-me-naznake-vjerskog-fundamentalizma Ajụjụ ọnụ maka Al Jazeera (n'asụsụ Serbo-Croatian)] {{DEFAULTSORT:Zajović, Stanislava Staša}} [[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]] [[Òtù:Onye édémédé akwukwọ]] [[Òtù:Ndị bịanyere aka na Nkwupụta N'asụsụ Dị N'Otu]] tplxy1v5f9fjrshq5oczgp2zhb7a48i Igor Galo 0 56863 629132 201833 2026-04-07T19:02:22Z ~2026-21546-62 61071 Òtù 629132 wikitext text/x-wiki {{Infobox person|name=Igor Galo|birth_date={{birth date and age|1948|12|5}}|birth_place=[[Ćuprija]], [[SR Serbia]], [[SFR Yugoslavia]]|occupation=actor|alma_mater=[[University of Zagreb]]|yearsactive=1968-present}} Igor Galo (amuru 5 Disemba 1948) bu onye omere ihe nkiri Yugoslav-Croatian, onye amara amara maka oru ya na Sam Peckinpah's Cross of Iron.. == Akụkọ ndụ == A mụrụ ya na 5 December 1948 na Ćuprija, SR Serbia, FPR Yugoslavia na ezinụlọ Croatian.  Papa m bụ onye agha Yugoslavia.  [1] [2] Mgbe ọ kwagara Yugoslavia, ezinụlọ ya kwagara Pula na Galo gụsịrị akwụkwọ na ụlọ akwụkwọ sekọndrị na 1967.[3]  Ọ gụrụ oke ọhịa na Mahadum Zagreb, mana n'oge na-adịghị anya ọ kwụsịrị mgbe ọ malitere nyocha ya na 1968.[3]  N'ime afọ ndị gafeworonụ, ọ pụtawo na ihe ngosi TV karịrị isii, ma ọ dịkarịa ala abụọ n'ime ha bụ ihe omume.[3]  Na mgbakwunye na nke mbụ Yugoslavia, ọ pụtara dị ka Lieutenant Meyer's 1977 Cross of Iron. . <ref name="Svjedok histerije">{{Cite book|author=Ninoslav Kopač|authorlink=Ninoslav Kopač|date=2012|title=Svjedok histerije|publisher=[[Serb Democratic Forum]]|location=[[Zagreb]]|isbn=978-953-57313-2-0}}</ref> Na 2017, Igor Galo bịanyere [[Nkwuputa N'asụsụ Dị N'Otu|aka na nkwupụta nke asụsụ Croatian, Serbian, Bosnia na Montenegrin]].<ref>{{Cite web|title=Deklaracija o zajedničkom jeziku|url=https://jezicinacionalizmi.com/lista-potpisnika/|accessdate=2024-05-21|work=Jezici i nacionalizmi}}</ref> == Akụkụ nke ihe nkiri == * ''Enwere m nne abụọ na nna abụọ'' (1968) * ''Àkwà mmiri ahụ'' (1969) * Obe nke Iron (1977) * Operation Stadium (1977) == Ihe odide == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * {{IMDb name|0303276}} {{DEFAULTSORT:Galo, Igor}} [[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]] [[Òtù:Onye édémédé akwukwọ]] [[Òtù:Ndị bịanyere aka na Nkwupụta N'asụsụ Dị N'Otu]] 8gvsqm0bzqx4jnzqg9yj6yharqa6wx9 Zdravko Grebo 0 56864 629136 431954 2026-04-07T19:16:57Z ~2026-21546-62 61071 Òtù 629136 wikitext text/x-wiki {{Infobox person|name=Zdravko Grebo|image=Zdravko grebo (cropped).jpg|caption=Grebo in 2017|birth_date={{Birth date|1947|07|30|df=y}}|birth_place=[[Mostar]], [[Socialist Republic of Bosnia and Herzegovina|PR Bosnia and Herzegovina]], [[Socialist Federal Republic of Yugoslavia|FPR Yugoslavia]]|death_date={{Death date and age|2019|01|29|1947|07|30|df=y}}|death_place=[[Sarajevo]], Bosnia and Herzegovina|spouse=|children=|alma_mater={{plainlist| *[[University of Sarajevo]] ([[Bachelor of Laws|LL.B.]]) *[[University of Belgrade]] ([[Master of Laws|LL.M]], [[Doctor of Law|LL.D.]]) }}|occupation=Jurisprudence, law professor}} '''Zdravko Grebo''' (30 Julaị 1947 - 29 Jenụwarị 2019) bụ ọkàiwu Bosnia, onye ode akwụkwọ na prọfesọ nke iwu na Mahadum Sarajevo's Faculty of Law. == Mbido ndụ na agụmakwụkwọ == A mụrụ Grebo na 30 Julaị 1947 na Mostar.  Ọ gụsịrị akwụkwọ na Sarajevo Law School na 1970 wee gaa ọmụmụ akwụkwọ postgraduate na Department of Legal Theory na Belgrade Law School wee nata doctorate ya na 1976.[1]  O bipụtakwara akwụkwọ "Kelsen na Marx," "Foundations of the Legal System of SFR Yugoslavia," "The Philosophy of Law".".<ref>{{Cite book|title=The Siege of Sarajevo|author=Kapic|first=Suada|year=2000|publisher=FAMA|location=Sarajevo|isbn=9958-9549-0-7}}</ref> == Ọrụ == N'afọ 1972, Grebo gụrụ akwụkwọ na Faculty of Law na Sarajevo, wee ghọọ prọfesọ na January 1991. Ọ bụ onye dere akwụkwọ 150 na 1993, ọ natara ihe nrite nke European Rectors Club "Ana m emegide ịkpa ókè agbụrụ na xenophobia".  Kemgbe 2011, Grebo abụrụla onye nkwado ọhaneze nke Initiative for RECOM. Na 2017, ọ bịanyere [[Nkwuputa N'asụsụ Dị N'Otu|aka na nkwupụta nke asụsụ Croatian, Serbian, Bosnian na Montenegrin]].<ref>{{Cite web|author=Derk|first=Denis|title=Donosi se Deklaracija o zajedničkom jeziku Hrvata, Srba, Bošnjaka i Crnogoraca|language=sh|url=http://www.vecernji.hr/hrvatska/deklaracija-o-zajednickom-jeziku-iz-zagreba-donosi-se-30-ozujka-u-sarajevu-1159142|pages=6–7|date=28 March 2017|archivedate=6 April 2017|archiveurl=https://web.archive.org/web/20170406003911/http://www.vecernji.hr/hrvatska/deklaracija-o-zajednickom-jeziku-iz-zagreba-donosi-se-30-ozujka-u-sarajevu-1159142|accessdate=5 June 2019}}</ref> Grebo bụ onye nchoputa nke Helsinki Parliament of Citizens (Bosnia na Herzegovina) na Open Society Foundation nke Bosnia na Herzegovina.  Ọ bụkwa onye isi nke Center for Interdisciplinary Postgraduate Studies na Mahadum Sarajevo.  Ọ na-arụkwa ọrụ dịka onye isi ngalaba nke steeti Iwu Ọha Mba Nile.<ref name="recom">{{Cite web|url=https://www.recom.link/bhsc/preminuo-zdravko-grebo/|title=Preminuo Zdravko Grebo|publisher=recom.link|date=2017-10-12|accessdate=2019-12-13}}</ref> == Akwụkwọ == * ''Ntọala nke Usoro Iwu nke SFR Yugoslavia'' (1972), Belgrade * ''Kelsen na Marx'' (1979), Sarajevo * ''Nkà ihe ọmụma nke Iwu'' (1984), [[New Orleans]] * ''Echiche Iwu America nke Oge A'' (1989), Sarajevo * ''Iwu ọhụrụ nke Bosnia na Herzegovina'' (1993), "Theoris iuris", Sarajevo * ''Akụkụ nke iwu Europe'' (1994), Sarajevo == Ihe odide == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * Mgbasa ozi metụtaraZdravko Grebona Wikimedia Commons {{DEFAULTSORT:Grebo, Zdravko}} [[Òtù:Ndị bịanyere aka na Nkwupụta N'asụsụ Dị N'Otu]] avah9t5nx9s978zt5crzz6u7ul97nqx Zvonimir Jurić 0 56896 629134 205762 2026-04-07T19:10:45Z ~2026-21546-62 61071 Òtù 629134 wikitext text/x-wiki {| class="infobox biography vcard" ! colspan="2" class="infobox-above" style="font-size:125%;" |<div class="fn">Zvonimir Jurić</div> |- ! class="infobox-label" scope="row" |A mụrụ ya | class="infobox-data" |<span style="display:none">(<span class="bday">1971-06-04</span>) </span>4 June 1971 <span class="noprint ForceAgeToShow"> (Afọ 53) &nbsp;</span> <br /><div class="birthplace" style="display:inline">[[Osijek]], [[SFR Yugoslavia]]</div> |- ! class="infobox-label" scope="row" |Ọrụ (s) | class="infobox-data role" |Onye nduzi ihe nkiri, onye edemede |- ! class="infobox-label" scope="row" |Afọ ndị ọ na-arụsi ọrụ ike&nbsp; | class="infobox-data" |1996-dị ugbu a |} Zvonimir Jurić (amụrụ 4 June 1971) bụ onye ntụzi ihe nkiri Croatian na onye edemede.  Na 2009, o duuru ihe nkiri agha 2009 The Blacks. . == Oge ọ malitere == Amụrụ na Osijek, SFR Yugoslavia, na 4 June 1971, Jurić gụsịrị akwụkwọ na ụlọ akwụkwọ sekọndrị.  Mgbe ọ dị afọ iri na ụma na 1980, ọ pụtara na obere ọrụ n'ọtụtụ usoro TV nke TV Zagreb mepụtara, dị ka usoro akụkọ ndụ Nikola Tesla (1977), Partisan Nepokoreni grad (1982) na usoro ụmụaka Smogovci (1982). <ref name="imdb">{{Cite web|url=https://www.imdb.com/name/nm0432934/|title=Zvonimir Juric|publisher=Internet Movie database|accessdate=20 May 2011}}</ref> == Ọrụ == Mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ na ụlọ akwụkwọ sekọndrị, Jurić nọrọ na 1991-92 semester na-agụ akwụkwọ na Mahadum Loyola Marymount na Los Angeles.  Na 1992, ọ laghachiri na Croatia wee debanye aha na ngalaba nduzi nke Academy of Dramatic Art na Zagreb.  Mgbe ọ bụ nwa akwụkwọ n'ụlọ akwụkwọ ahụ, Jurić duziri ọtụtụ ihe nkiri dị mkpirikpi maka ihe nkiri ahụ. Na 2017, ọ bịanyere [[Nkwuputa N'asụsụ Dị N'Otu|aka na nkwupụta na Akaụntụ Croatia, Serbia, Bosnia na Montenegro]].<ref>{{Cite web|title=Deklaracija o zajedničkom jeziku|url=https://jezicinacionalizmi.com/lista-potpisnika/|accessdate=2024-05-21|work=Jezici i nacionalizmi}}</ref> === Ihe nkiri izizi === Ihe nkiri mbụ ya (nke Goran Dević duziri) bụ ihe nkiri 2009 akpọrọ The Blacks.  Ihe nkiri a bụ maka ndị agha Croatia jụrụ ịtọgbọ ngwa agha ha ruo n'ọgwụgwụ agha Agha Nnwere Onwe nke Croatia.  [1] Jurić na ihe nkiri Dević meriri Golden Arena maka onye nduzi kacha mma nke 2009 Pula Film Festival, na Croatia.  Ọ ka mma ịhọrọ ntinye Croatia maka 83rd Academy Awards maka onyinye agụmakwụkwọ maka ihe nkiri asụsụ mba ofesi kacha mma, mana ọ nweghị ike ịme ndepụta ikpeazụ..<ref name="filmneweurope">{{Cite web|url=http://www.filmneweurope.com/news/croatia/the-blacks-represents-croatia-for-oscar-bid|title=The Blacks represents Croatia for Oscar bid|accessdate=2010-09-30|work=filmneweurope|archivedate=2011-02-06|archiveurl=https://web.archive.org/web/20110206004817/http://www.filmneweurope.com/news/croatia/the-blacks-represents-croatia-for-oscar-bid}}</ref><ref name="Oscar Shortlist">{{Cite web|url=http://www.oscars.org/press/pressreleases/2011/20110119.html|title=9 Foreign Language Films Continue to Oscar Race|accessdate=2011-01-19|work=oscars.org}}</ref> == Ihe nkiri == * Zagreb Stories (Zagrebačke__ayr____ayr____ayr__; 2002; segment) * Mmekọahụ, Ihe Ọṅụ na Ịwụfu Ọbara (Seks, piće i گروoproliće; 2004; akụkụ) * The Blacks (Crnci, 2009; onye nduzi) * ''Onye Nwe Ihe ubi'' (''Kosac'', 2014) == Ihe odide == {{Reflist|2}} == Njikọ mpụga == * [https://web.archive.org/web/20110514095918/http://www.film.hr/bazafilm_ljud.php?ljud_id=267 Zvonimir Jurić] na Film.hr (n'asụsụ Croatian) * Zvonimir JurićnaIMDb {{DEFAULTSORT:Jurić, Zvonimir}} [[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]] [[Òtù:Ndị bịanyere aka na Nkwupụta N'asụsụ Dị N'Otu]] gruh6do30wg8ccp2stpglt3ntbopgbc Srđan Karanović 0 56898 629135 201882 2026-04-07T19:13:47Z ~2026-21546-62 61071 Òtù 629135 wikitext text/x-wiki {{Infobox person|name=Srdjan Karanovic|image=|birth_date={{Birth date and age|1945|11|17|df=yes}}|birth_place=[[Belgrade]], [[Socialist Republic of Serbia|Serbia]], [[Democratic Federal Yugoslavia|Yugoslavia]]|death_date=|death_place=|occupation=[[Film director]]<br>[[Screenwriter]]|yearsactive=1968–2010}} Srđan Karanović (Serbian Cyrillic,shsh [ˌsř̩d Tian kaˈrǎːnoʋitń], amuru na November 17, 1945) bu onye ode akwukwo Serbia.  Ọ bụ ihe nkiri nke asaa kemgbe 1968. Ihe nkiri ahụ bụ Miris Plateauskog cveća meri ihe nrite FIPRESCI nke Cannes Film Festival 1978, e gosiri ya na ngalaba Un Certain Regard nke 1983 Cannes Film Festival.  [1] Ihe nkiri na-enweghị aha (Za Sada Bez Dobrog Naslova) meriri ihe nrite Golden Tulip na Ememme Ihe nkiri Istanbul International na 1989. Ahọpụtara ihe nkiri 2009 dị ka ihe nkiri Serbian Best Foreign Language Film na 83rd Academy Awards, [1] mana ọ bụghị ndepụta ikpeazụ.[2]  Na 2017, Srđan Karanović bịanyere [[Nkwuputa N'asụsụ Dị N'Otu|aka na nkwupụta nke asụsụ Croatian, Serbian, Bosnian na Montenegrin]].<ref>{{Cite web|title=Deklaracija o zajedničkom jeziku|url=https://jezicinacionalizmi.com/lista-potpisnika/|accessdate=2024-05-21|work=Jezici i nacionalizmi}}</ref> == Ihe nkiri ndị a họọrọ == {| class="wikitable sortable" !Afọ !Ihe nkiri !Onye nduzi !Onye edemede !Onye na-emepụta ya !Onyinye / Ihe edeturu |- |1976 |''Grlom ma ọ bụ jagode''|{{yes}}|{{yes}}|{{no}} | |- |1977 |''[[Miris poljskog cveća|N'elu ụgbọ mmiri ahụ]]''|{{yes}}|{{yes}}|{{no}} |Big Golden Arena maka ihe nkiri kacha mma, FIPRESCI AwardIhe nrite FIPRESCI |- |1980 |''Ụgbọ Mmiri nke Petria''|{{yes}}|{{yes}}|{{no}} |Big Golden Arena maka ihe nkiri kacha mma |- |1983 |''Ike n'aka''|{{yes}}|{{yes}}|{{no}} | |- |1985 |''[[Jagode u Grlu|Jagode ma ọ bụ Grlu]]''|{{yes}}|{{yes}}|{{no}} | |- |1988 |''Ihe nkiri Na-enweghị Aha''|{{yes}}|{{yes}}|{{no}} |Golden Tulip na Istanbul International Film FestivalEmume ihe nkiri mba ụwa nke Istanbul |- |1991 |''Virdžina''|{{yes}}|{{yes}}|{{no}} |Ogwe osisi ọla edo na Valencia Festival of Mediterranean Cinema[[Valencia Festival of Mediterranean Cinema|Ememme Cinema nke Valencia na Mediterenian]] |- |2003 |''[[Sjaj u Očima|Sjaj ma ọ bụ Ocima]]''|{{yes}}|{{yes}}|{{no}} | |- |2009 |''Isusu ọnụ''|{{yes}}|{{yes}}|{{no}} | |- |} == Hụkwa == * Praška filmska škola == Ihe odide == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * {{IMDb name|0438906}} {{Golden Arena for Best Director}} {{DEFAULTSORT:Karanović, Srđan}} [[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]] [[Òtù:Ndị bịanyere aka na Nkwupụta N'asụsụ Dị N'Otu]] ngr6wo0jlq6h1mle05mecd0p5a0tf50 Maša Kolanović 0 56902 629139 204483 2026-04-07T19:31:57Z ~2026-21546-62 61071 Òtù 629139 wikitext text/x-wiki '''Maša Kolanović''' bụ onye edemede Croatian. A mụrụ ya na Zagreb n'afọ 1979. Ọ gụrụ asụsụ Croatian na akwụkwọ ntụnyere na Mahadum nke Zagreb, ebe ọ na-akụzi ugbu a na Ngalaba nke Ọmụmụ Croatian . <ref name="euprizeliterature">{{Cite web|url=https://www.euprizeliterature.eu/authors/ma%C5%A1a-kolanovi%C4%87|title=Maša Kolanović &#124; EU Prize for Literature|work=euprizeliterature.eu|accessdate=2020-10-28|archivedate=2021-11-07|archiveurl=https://web.archive.org/web/20211107164820/http://www.euprizeliterature.eu/authors/ma%C5%A1a-kolanovi%C4%87}}</ref> * Sloboština Barbie (V.B.Z., Zagreb, 2008; sụgharịrị n'asụsụ German dị ka Underground Barbie, Prospero Verlag, Berlin-Münster, 2012) * Poštovani kukci i sanguin jezive__ayr____ayr____ayr__ (Dear Insects and Other Scary Stories, Profil bat d.o.o., Zagreb, 2019). * Pijavice za usam anxi (Leeches for the Lonely, Student Center, Zagreb, 2001) * Jamerika (Algoritam, Zagreb, 2013) * Udarnik! Buntovnik? Potrošač... (Striker! Rebel? Consumer..., Naklada Ljevak, Zagreb, 2011) * (edited) Komparativni postsocijalizam: slavenska ҡайva (Comparative Postsocialism: Slavic Experiences, Zagreb, Slavic School and FF Press, Zagreb. * (edited) The Cultural Life of Capitalism in Yugoslavia (ya na D. Jelača na D. Lugarić, Palgrave Macmillan, New York na London, 2017). Na 2017, Maša Kolanović bipụtara [[Nkwuputa N'asụsụ Dị N'Otu|nkwupụta na asụsụ nke Croats, Serbs, Bosniaks na Montenegrins]].<ref>{{Cite web|title=Deklaracija o zajedničkom jeziku|url=https://jezicinacionalizmi.com/lista-potpisnika/|accessdate=2024-05-21|work=Jezici i nacionalizmi}}</ref> == Ihe odide == {{Reflist}} {{DEFAULTSORT:Kolanović, Maša}} [[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]] [[Òtù:Onye édémédé akwukwọ]] [[Òtù:Ndị bịanyere aka na Nkwupụta N'asụsụ Dị N'Otu]] d8da5b0nfx6p5v3hipvey3z4li705tn Dragoljub Mićunović 0 56916 629105 624307 2026-04-07T18:39:55Z ~2026-21546-62 61071 Òtù 629105 wikitext text/x-wiki {{Databox}} Dragoljub Mićunović (Serbian Cyrillic) shshNkọwa okwu Serbo-Croatian: [ˈdrǎɡɔʎub miˈtīɕǔːnɔʋitːɕ];  Amụrụ na Julaị 14, 1930) bụ onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị na onye ọkà ihe ọmụma [[Serbia]].  Ọ bụ otu n'ime ndị guzobere Democratic Party, ọ rụrụ ọrụ dị ka onye ndu ya site na 1990 ruo 1994, yana onye isi oche nke Houselọ Ndị Nnọchiteanya nke Serbia na Montenegro site na 2000 ruo 2004.. == Oge ọ malitere == A mụrụ Mićunović na 14 Julaị 1930 na Merdare, nke Yugoslavia.  [1] Ọ nọrọ na nwata na Skopje ebe nna ya Mile rụrụ ọrụ dị ka onye ọrụ gọọmentị.[2]  Mgbe ndị Ịtali chịrị Alaeze [[Albania]] na Alaeze Ukwu Axis nke Bulgaria weghaara akụkụ ụfọdụ nke Yugoslavia, ọ ghọrọ ókèala nke Ọchịagha ndị agha Serbia.  Mgbe [[World War II|Agha Ụwa nke Abụọ]] gasịrị, ọ laghachiri na ụlọ akwụkwọ sekọndrị Kuršumlija na Prokuplje.  [2] Ndị ọchịchị Yugoslavia, na-enweghị Mićunović, mara ya ikpe ọnwa 20 ka ọ rụọ ọrụ n'àgwàetiti Goli Otok maka echiche nke Soviet Union..<ref name="Mikuš">{{Cite book|author=Mikuš|first=Marek|title=Frontiers of Civil Society: Government and Hegemony in Serbia|date=2018|publisher=Berghahn Books|isbn=978-1-78533-891-5|url=https://books.google.com/books?id=mP4_DwAAQBAJ&pg=PA30}}</ref> Mgbe a tọhapụrụ ya, ọ ghọrọ onye enyemaka na Mahadum Belgrade Faculty of Philosophy.  [1] Ọ bụ akụkụ nke Onye Marxist Humanist Praxis School, na 1975 e wepụrụ ya na ngalaba ahụ, ọ bụ maka ndị ọrụ na ndị ọzọ asaa..<ref>{{Cite web|author=Secor|first=Laura|title=Testaments Betrayed|url=https://www.jacobinmag.com/2018/06/yugoslavia-praxis-journal-tito-marxism-socialism|publisher=Jacobin magazine|date=14 June 2018}}</ref> == Ọrụ ndọrọ ndọrọ ọchịchị == Mićunović bụ otu n'ime ndị otu Foundation Foundation nke Democratic Party na December 1989 bụ onye malitere usoro nke guzobe Democratic Party (DS).  A họpụtara ya dị ka onye isi oche mbụ nke Democratic Party ma guzobe ọzọ na nzukọ ntọala ya na February 3, 1990.<ref name="Svjedok histerije">{{Cite book|author=Ninoslav Kopač|authorlink=Ninoslav Kopač|date=2012|title=Svjedok histerije|publisher=[[Serb Democratic Forum]]|location=[[Zagreb]]|isbn=978-953-57313-2-0}}</ref> Na ntuli aka mbụ nke Serbia na 1990, a họpụtara ya ka onye otu Democratic Party nke Serbia.[1]   Dịka onye nnọchite anya steeti ahụ, a họpụtara ya dịka onye nnọchi anya Chamber of the Republics and Provinces (কাক্গ্গ্ক) nke saịtị Yugoslavia nke 1991-1992.   [1] Na gọọmentị etiti 1992, a họpụtara Mićunović ka ọ bụrụ onye otu Federal Assembly n'aha Democratic Party.   Dị ka onye so na ndọrọ ndọrọ ọchịchị "Zajedno", a họpụtara ya na Federal Assembly of the Chamber of Citizens (thılm nke ala) na 1996.. <ref name="ds">{{Cite web|title=Dragoljub Mićunović|url=https://www.ds.org.rs/biografija/dragoljub-micunovic?_lat=1|work=ds.org.rs|publisher=Demokratska Stranka Srbija|accessdate=2025-03-09|archivedate=2022-06-04|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220604232847/https://ds.org.rs/biografija/dragoljub-micunovic?_lat=1}}</ref> Ọ gara n'ihu bụrụ onyeisi oche nke pati ahụ ruo 1994, mgbe Zoran Đinđić chụpụrụ ya.[1]  Mićunović gbara arụkwaghịm wee malite Center for Democracy Fund, otu ndị na-abụghị ndị gọọmentị maka mmepe nke ngalaba na-abụghị nke gọọmentị, agụmakwụkwọ obodo na nkwadebe maka mgbanwe ndọrọ ndọrọ ọchịchị na mmekọrịta mmadụ na ibe ya. <ref name="ds"/> N'afọ 1996, Dragoljub Mićunović guzobere otu ndọrọ ndọrọ ọchịchị ọhụrụ, Democratic Centre, nke a họpụtara ya dịka onye isi ala.<ref name="Mikuš"/> Na ntuli aka gọọmenti etiti nke 2000, dị ka otu n'ime ndị isi nke Democratic Mmegide nke Serbia (DOS), a họpụtara Mićunović ọzọ dị ka onye so na Chamber of Citizens of Federal Assembly.  Mgbe mmeri nke Democratic Mmegide na Serbia na October 2000, a họpụtara ya dị ka onye isi oche nke Chamber of Citizens of Federal Assembly na November 3, 2000.[1].  Mgbe e guzobere State Union nke Serbia na Montenegro na March 2003, a họpụtara Dragoljub Mićunović ka ọ bụrụ onye isi oche nke Mgbakọ Ndị Nnọchiteanya Serbia na Montenegro na March 3 nke afọ ahụ.[2]  Ọ mere na March 3, 2004. <ref name="Svjedok histerije" /> Mićunović bụ onye na-azọ ọkwa onye isi ala na 2003 na Serbia, na-emeri 35.42% nke votu a ma ama, mana a kagburu ntuli aka ahụ n'ihi ọnụ ọgụgụ dị ala (ọnụ ọgụgụ ndị sonyere bụ 38.8%, nke na-erughị 50% nke ọnụ ọgụgụ ndị ruru eru nke iwu Serbia chọrọ). Dragoljub Mićunović's Democratic Centre party sonyeere Democratic Party na 2004, <ref name="Mikuš"/> ọ bụkwa otu n'ime ndị na-eduga na ndepụta Democratic Party na ntuli aka ndị omeiwu Serbia nke e mere na Jenụwarị 21, 2007. Dragoljub Mićunović bụ onye mmeri nke mbụ nrite nke Ministry for Human Rights, OSCE, nyere na TV B92 na redio.[1]  Federal Republic of Yugoslavia, Council of Europe, na European Movement of Serbia enyewo nkwado ha.  N'afọ 2001, Ministry of Foreign Affairs of Slovakia nyere gị "ọrụ kacha mma nke Community maka mgbanwe ọchịchị onye kwuo uche na Yugoslavia, bụ nke mere ka ndị nnọchiteanya nke òtù ndọrọ ndọrọ ọchịchị dị iche iche na òtù mba ụwa ọnụ."  Na 2017, Dragoljub Mićunović bịanyere [[Nkwuputa N'asụsụ Dị N'Otu|aka na nkwupụta nke asụsụ Croatian, Serbian, Bosnian na Montenegrin]]. Na Jenụwarị 2020, o kwuputara mmegide ya megide mwepu nke ntuli aka izugbe 2020.. <ref>{{Cite web|title=Mićunović: Bojkot izbora je besmislen|url=https://www.b92.net/info/vesti/index.php?yyyy=2020&mm=01&dd=19&nav_category=11&nav_id=1643795|accessdate=2021-10-21|work=B92.net|language=sr-Latn-RS}}</ref> == Ihe odide == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == {{Commons category|Dragoljub Mićunović}} * [http://www.b92.net/english/news/b92_focus.php?yyyy=2003&mm=03&nav_id=21939 Ajụjụ ọnụ na Maazị Mićunović na Bekee] * Ihe ncheta nke Mićunović [http://www.nin.co.rs/2000-07/20/13644.html] [http://www.nin.co.rs/2000-07/27/13736.html] [http://www.nin.co.rs/2000-08/03/13832.html] (n'asụsụ Serbian) {{DEFAULTSORT:Micunovic, Dragoljub}} [[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]] [[Òtù:Ndị bịanyere aka na Nkwupụta N'asụsụ Dị N'Otu]] m9mm5e4pdig06c1vwmjenzbtx70qbc8 Milena Dragićević Šešić 0 56920 629089 201906 2026-04-07T18:24:38Z ~2026-21546-62 61071 Òtù 629089 wikitext text/x-wiki [[Faịlụ:Milena_Dragicevic_Sesic_in_Minsk_5.02.2015.JPG|thumb|Milena Dragićević Šešić na-ekwu okwu na Minsk, Belarus.]] Milena Dragićević Šešić (amụrụ 3, Febụwarị 1954) bụ agụmakwụkwọ Serbia na onye guzobere oche UNESCO na Interculturalism, Art Management, na Mediation.[1]  Sešić bụ alumni na onye bụbu onye isi oche nke Mahadum Arts na Belgrade, na-etinye aka na mmepe na mmezu nke ọrụ iri ise na amụma ọdịbendị na mba ụwa, gụnyere mba ndịda ọwụwa anyanwụ Europe dị ka Montenegro, Romania, Serbia, Croatia, na Bulgaria.  Ọ bụ prọfesọ emeritus nke Mahadum Arts na Belgrade.  Šešić bụkwa onye ọkachamara na amụma omenala na njikwa wee gbaa ajụjụ maka UNESCO, Council of Europe, European Cultural Foundation, na British Council..<ref name=":0">{{Cite web|author=Београду|first=Рачунски центар, Електротехнички факултет, Универзитет у|title=др Милена Драгићевић Шешић {{!}} ФДУ|url=https://fdu.bg.ac.rs/sr/fakultet/nastavno-osoblje/milena-dragicevic-sesic-24|accessdate=2024-05-24|work=fdu.bg.ac.rs|language=sr}}</ref> == Mbido ndụ na agụmakwụkwọ == A mụrụ Šešić na Serbia, mgbe ahụ Socialist Federal Republic of Yugoslavia.  Ọ gụrụ akwụkwọ na Faculty of Dramatic Arts, University of Arts na Belgrade, wee gụchaa na 1975. Mgbe nke ahụ gasịrị, ọ gụrụ akwụkwọ na Mahadum Paris 8 Vincennes-Saint-Denis, na-agụ akwụkwọ n'okpuru Joffre Dumazedier, [1] ebe ọ gụrụ ihe nkiri mmadụ (1977).  Ọ gụrụ akwụkwọ na Mahadum Arts, Belgrade na 1981 wee gụchaa nzere masta na-elekwasị anya na omenala French.  Šešić gụchara akara mmụta doctoral ya na Mahadum Belgrade's Faculty of Philology wee bụrụ Dọkịta nke Science Literary na Nkwukọrịta Nkwukọrịta na 1990.. <ref name=":0">{{Cite web|author=Београду|first=Рачунски центар, Електротехнички факултет, Универзитет у|title=др Милена Драгићевић Шешић {{!}} ФДУ|url=https://fdu.bg.ac.rs/sr/fakultet/nastavno-osoblje/milena-dragicevic-sesic-24|accessdate=2024-05-24|work=fdu.bg.ac.rs|language=sr}}<cite class="citation web cs1 cs1-prop-foreign-lang-source" data-ve-ignore="true" id="CITEREFБеограду">Београду, Рачунски центар, Електротехнички факултет, Универзитет у. [https://fdu.bg.ac.rs/sr/fakultet/nastavno-osoblje/milena-dragicevic-sesic-24 "др Милена Драгићевић Шешић | ФДУ"]. ''fdu.bg.ac.rs'' (in Serbian)<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2024-05-24</span></span>.</cite><span class="cs1-maint citation-comment" data-ve-ignore="true"><code class="cs1-code"><nowiki>{{</nowiki>[[Templeeti:Cite web|cite web]]<nowiki>}}</nowiki></code>: CS1 maint: multiple names: authors list ([[:Category:CS1 maint: multiple names: authors list|link]])</span> [[Category:CS1 maint: multiple names: authors list]] [[Category:CS1 Serbian-language sources (sr)]]</ref> == Ọrụ == Mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ na 1990, Šešić ghọrọ Rector nke Mahadum Arts na Belgrade site na 2000-2004.  Na 2004, o hiwere UNESCO oche maka Interculturalism, Art Management, and Mediation, wee jide ọnọdụ ahụ ruo 2019.[1]  Kemgbe 2012, ọ bụ onye otu National Commission of the Republic of Serbia for UNESCO.[1]  Šešić bụ onye isi oche nke Ngalaba Ihe nkiri, Redio na Mgbasa Ozi na Mahadum Arts, Belgrade, ma bụrụkwa prọfesọ emeritus.. Šešić abụrụla onye nkuzi ọbịa na mahadum gburugburu ụwa, gụnyere City, Mahadum London, [1] Mahadum Warwick, [2] Onassis Foundation Interfaces Conference.  N'okwu ya, ọ na-achọ mmekọrịta dị n'etiti omenala na njirimara.  Nke a bụkwa ihe a na-elekwasị anya n'akwụkwọ ahụ na ọ bụ banyere ndị ọrụ ma kọwaa njikọ dị n'etiti echiche ndị dị ka omenala, nkwado, na nkà na ụzụ.[3].  Na 2017, ọ bịanyere [[Nkwuputa N'asụsụ Dị N'Otu|aka na nkwupụta nke akaụntụ Croatia, Serbia, Bosnia na Montenegro]].<ref>{{Cite web|title=Deklaracija o zajedničkom jeziku|url=https://jezicinacionalizmi.com/lista-potpisnika/|accessdate=2024-10-20|work=Jezici i nacionalizmi}}</ref> N'oge niile ọ na-arụ ọrụ, a na-eto Šešić dị ka onye dere, dezie, ma ọ bụ soro dee ihe karịrị akwụkwọ iri abụọ e bipụtara na ihe karịrị narị edemede abụọ gbasara iwu ọdịbendị, akụkọ nka, na nhazi ọdịbendị sụgharịrị n'asụsụ iri na asaa dị iche iche.<ref name=":0">{{Cite web|author=Београду|first=Рачунски центар, Електротехнички факултет, Универзитет у|title=др Милена Драгићевић Шешић {{!}} ФДУ|url=https://fdu.bg.ac.rs/sr/fakultet/nastavno-osoblje/milena-dragicevic-sesic-24|accessdate=2024-05-24|work=fdu.bg.ac.rs|language=sr}}<cite class="citation web cs1 cs1-prop-foreign-lang-source" data-ve-ignore="true" id="CITEREFБеограду">Београду, Рачунски центар, Електротехнички факултет, Универзитет у. [https://fdu.bg.ac.rs/sr/fakultet/nastavno-osoblje/milena-dragicevic-sesic-24 "др Милена Драгићевић Шешић | ФДУ"]. ''fdu.bg.ac.rs'' (in Serbian)<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2024-05-24</span></span>.</cite><span class="cs1-maint citation-comment" data-ve-ignore="true"><code class="cs1-code"><nowiki>{{</nowiki>[[Templeeti:Cite web|cite web]]<nowiki>}}</nowiki></code>: CS1 maint: multiple names: authors list ([[:Category:CS1 maint: multiple names: authors list|link]])</span> [[Category:CS1 maint: multiple names: authors list]] [[Category:CS1 Serbian-language sources (sr)]]</ref><ref name=":2">{{Cite web|date=2020-10-02|title=Milena Dragićević Šešić|url=https://museumofnonvisibleart.com/interviews/milena-dragicevic-sesic/|accessdate=2024-06-04|work=Interviews from Yale University Radio WYBCX|language=en}}</ref> == Onyinye == * Na Disemba 2023, Šešić natara nzere doctorate nke Emmanuel Négrier nyere ya site na Mahadum Montpellier maka onyinye ya n'ịmepụta ọmụmụ iwu ọdịbendị na mba ụwa.<ref name=":1">{{Cite web|title=Milena Dragicevic Sesic : un combat pacifique pour la culture - Université de Montpellier|url=https://www.umontpellier.fr/en/hall-of-fame/milena-dragicevic-sesic-un-combat-pacifique-pour-la-culture|accessdate=2024-06-04|work=www.umontpellier.fr|language=fr-FR}}</ref> * Šešić ghọrọ onye mbụ European Network on Cultural Management and Policy (ENCATC) laureate maka "ihe ịga nke ọma ya na njikwa ọdịbendị na iwu."<ref name=":2">{{Cite web|date=2020-10-02|title=Milena Dragićević Šešić|url=https://museumofnonvisibleart.com/interviews/milena-dragicevic-sesic/|accessdate=2024-06-04|work=Interviews from Yale University Radio WYBCX|language=en}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://museumofnonvisibleart.com/interviews/milena-dragicevic-sesic/ "Milena Dragićević Šešić"]. ''Interviews from Yale University Radio WYBCX''. 2020-10-02<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2024-06-04</span></span>.</cite></ref> == Akwụkwọ ndị a ma ama == * Ọdịbendị na Nkwado na Obodo Europe: Imagining Europolis <nowiki>ISBN 9780367668884</nowiki> * Nchịkwa nka na Turbulent Times: Adaptable Quality Management <nowiki>ISBN 9958430983</nowiki> * ''Ọdịbendị na, maka na dị ka mmepe na-adịgide adịgide'' <nowiki>ISBN 978-951-39-6177-0</nowiki> == Ihe odide == <references /> {{DEFAULTSORT:Dragićević Šešić, Milena}} [[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]] [[Òtù:Ndị bịanyere aka na Nkwupụta N'asụsụ Dị N'Otu]] jyg3flf6198ltknc8bvau1du3fjul7h Faruk Šehić 0 56922 629133 202790 2026-04-07T19:07:39Z ~2026-21546-62 61071 Òtù 629133 wikitext text/x-wiki [[Faịlụ:Faruk_Sehic_-_Buch_Wien_2024.JPG|thumb|Faruk Sehic]] Faruk Šehić (amuru 1970) bu onye odee Bosnia, onye ode akwukwo na ode akwukwo nkenke.. A mụrụ ya na Bihać na Bosanska Krupa.  Ọ gụrụ ọgwụ na ọgwụgwọ anụmanụ na Zagreb ruo mgbe agha Bosnia malitere, ọ bụkwa onye agha na-arụsi ọrụ ike.  Mgbe nke ahụ gasịrị, ọ tụgharịrị gaa n'akwụkwọ ahụ.  Akwụkwọ nke mbụ bụ nchịkọta Pjesme u nasta khangu (Poems enwetara, 2000).  Ebipụtara nchịkọta akụkọ dị mkpirikpi n'okpuru ihe nrite 2004 wee merie Zoro Verlag.  Akwụkwọ Istros bipụtara nsụgharị Bekee nke Under Pressure na May 2019. [1] Akwụkwọ mbụ bụ Knjiga o Uni (Quiet Flows the Una, 2011), nke akwụkwọ Istros sụgharịrị n'asụsụ Bekee na 2016, Italian na 2017 site n'aka E. Mujčić (Il mio fiume) maka Mimesis, Bulgarian, Polish, Romanian, Polish, Romanian na Polish, Turkish, Romanian, Polish, Turkish, Romanian na S ian na Hungarian.  Quiet Flows the Una ihe nrite Meša Selimović maka the best novel published in Yugoslavia in 2011, by Ihe nrite EU maka author in the year 2013 014, nke webụsaịtị nke Association of Writers nke Bosnia na-ewepụta kwa afọ  na Herzegovina.  Ọ merikwara XXXI Premio Letterario Camaiore Francesco Belluomini (Premio Internazionale 2019) maka mpempe ahọpụtara "Ritorno alla natura" nke bụ onye mmeri kacha ọhụrụ.  Na 2018, o bipụtara nchịkọta akụkọ mkpirisi, Akụkọ Clockwork . Šehić sitere na Sarajevo, ebe ọ rụrụ ọrụ dị ka onye nta akụkọ na onye nta akụkọ.  Ọ bụ onye otu ndị ode akwụkwọ nke PEN Center of Bosnia and Herzegovina ka asụgharịwo akwụkwọ ya n'ọtụtụ asụsụ ma bipụta ya n'ọtụtụ asụsụ. Na 2017, Šehić bịanyere [[Nkwuputa N'asụsụ Dị N'Otu|aka na nkwupụta n'asụsụ Croatian, Serbian, Bosnia na Montenegrin]].<ref>{{Cite web|author=Derk|first=Denis|title=Donosi se Deklaracija o zajedničkom jeziku Hrvata, Srba, Bošnjaka i Crnogoraca|language=Serbo-Croatian|url=http://www.vecernji.hr/hrvatska/deklaracija-o-zajednickom-jeziku-iz-zagreba-donosi-se-30-ozujka-u-sarajevu-1159142|publisher=[[Večernji list]]|pages=6–7|date=28 March 2017|archivedate=20 September 2017|archiveurl=https://web.archive.org/web/20170920235101/https://www.vecernji.hr/vijesti/deklaracija-o-zajednickom-jeziku-iz-zagreba-donosi-se-30-ozujka-u-sarajevu-1159142|accessdate=5 June 2019}}</ref> == Ọrụ ndị e bipụtara == * Pjesme u Nasta Rang (Akwụkwọ uri e nwetara), 2000 * Hit depo (Hit Depot), 2003 * ''Pod Pritiskom'' (N'okpuru nrụgide), 2004 * ''Transsarajevo'' 2006 * ''Hit depo, Pod pritiskom, Transsarajevo, Apokalipsa iz Recycle bina/Dodatne scene'' (Hit Depot, Under Pressure, Transsaraovo, Apocalypse from Recycle Bin/Additional Scenes), 2007/2018 * Knjiga o Uni (Na-agafe Udo nke Una), 2011 * ''Moje rijeke'' (Rivers m), 2014 * Priče sa satnim (Clockwork Stories), 2018 * ''Greta'' (Greta), 2021. == Ọrụ ndị a sụgharịrị n'asụsụ Bekee == * Quiet Flows the Una (Istros Books, London, 2016) * ''[https://web.archive.org/web/20190509141527/http://istrosbooks.com/products/books/under-pressure-77/ N'okpuru nrụgide]'' (Istros Books, London, 2019) == Ihe odide == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * Official website * Peeji onye edemede E debere ya na Wayback Machine na ebe nrụọrụ weebụ Istros Books (UK Publisher) {{DEFAULTSORT:Šehić, Faruk}} [[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]] [[Òtù:Onye édémédé akwukwọ]] [[Òtù:Ndị bịanyere aka na Nkwupụta N'asụsụ Dị N'Otu]] amjczg1n7co9f68p3ulugwcloy5m7nb Srđa Pavlović 0 56930 629131 201916 2026-04-07T18:59:09Z ~2026-21546-62 61071 Òtù 629131 wikitext text/x-wiki Srdja Pavlović, makwaara dị ka Srđa Pavlović, bụ nwa amaala Montenegrin na Serbian.  A mụrụ ya ma mụọ na Montenegro, mana ọ hapụrụ obodo ahụ ịga gụchaa akwụkwọ na gburugburu ụwa.  Ana m akụzi ihe ugbu a na Canada.  Ọ bụ ọkachamara n'akụkọ ihe mere eme nke Europe na Balkan, na-elekwasị anya na ọmụmụ ihe gbasara ndọrọ ndọrọ ọchịchị na omenala nke South Slav na narị afọ nke 19 na 20.. == Mbido ndụ na agụmakwụkwọ == A mụrụ ya na SR Montenegro, ma mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ ọ gara ebe ahụ.  Ọ hapụrụ gị ịga mụọ mba ọzọ, ọ gara Serbia, Mongolia, Great Britain, mechaa mechaa mezue Canada, ugbu a ọ na-arụ ọrụ.  Dị ka ọkachamara na akụkọ ihe mere eme nke Balkan Europe nke oge a, nchọpụta ya na-elekwasị anya na ndọrọ ndọrọ ọchịchị na omenala akụkọ ihe mere eme nke South Slav na narị afọ nke 19. 20.<ref name="thepress.purdue.edu">{{Cite web|title=Srdja Pavlovic|url=https://www.thepress.purdue.edu/contributors/srdja-pavlovic%C2%B4|work=www.thepress.purdue.edu|publisher=Purdue University Press|accessdate=22 May 2022}}</ref><ref name="ualberta.ca">{{Cite web|title=Srdja Pavlović - Wirth Institute for Austrian and Central European Studies|url=https://www.ualberta.ca/wirth-institute/people/research-associates/srdja-pavlovic.html|work=www.ualberta.ca|publisher=University of Alberta|accessdate=22 May 2022}}</ref> == Ọrụ == Ugbu a ọ bụ prọfesọ na-akpakọrịta na Ngalaba Classics, Mahadum Alberta, na onye nyocha na Wirth Institute for Austrian na Central European Studies.  [1] Pavlović bụ ọkachamara n'akụkọ ihe mere eme nke Balkan Europe nke oge a, na akụkọ ndọrọ ndọrọ ọchịchị na omenala nke South Slav site na 19th ruo 20th century bụ mpaghara nyocha ya bụ isi.[2][3]  Na nso nso a, ọ kụziri na Mahadum Grant MacEwan, na Portage College.  Na mgbakwunye na nkuzi na mahadum, Pavlović bụkwa onye nyocha, onye nchịkwa, onye nchịkọta akụkọ na onye ntụgharị.. <ref name="ualberta.ca" /> <ref name="thepress.purdue.edu" /> Ọ chọrọ iguzobe Spaces of Identity, ebe ọ na-arụ ọrụ dị ka onye nchịkọta akụkọ.[1]  Nke a bụ akwụkwọ akụkọ webụ mba ụwa na-elekwasị anya n'okwu gbasara omenala, oke omenala, na nhazi njirimara na Central na Eastern Europe.  Na 2017, ọ bịanyere[[Nkwuputa N'asụsụ Dị N'Otu| aka na nkwupụta nke asụsụ Croatian, Serbian, Bosnian na Montenegrin]].<ref>{{Cite web|title=Deklaracija o zajedničkom jeziku|url=https://jezicinacionalizmi.com/lista-potpisnika/|accessdate=2024-05-21|work=Jezici i nacionalizmi}}</ref> Ọ bụkwa onye nchịkọta akụkọ Nationality Papers of Columbia University, nke Treaties and Documents nke Mahadim Maribor. . <ref name="ualberta.ca">{{Cite web|title=Srdja Pavlović - Wirth Institute for Austrian and Central European Studies|url=https://www.ualberta.ca/wirth-institute/people/research-associates/srdja-pavlovic.html|work=www.ualberta.ca|publisher=University of Alberta|accessdate=22 May 2022}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://www.ualberta.ca/wirth-institute/people/research-associates/srdja-pavlovic.html "Srdja Pavlović - Wirth Institute for Austrian and Central European Studies"]. ''www.ualberta.ca''. Edmonton, Canada: University of Alberta<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">22 May</span> 2022</span>.</cite></ref> Pavlović bụ onye nhazi nke ọrụ nyocha Direct Democracy na Active Citizenship: Case Study of Bosnia and Herzegovina for North America . <ref name="ualberta.ca">{{Cite web|title=Srdja Pavlović - Wirth Institute for Austrian and Central European Studies|url=https://www.ualberta.ca/wirth-institute/people/research-associates/srdja-pavlovic.html|work=www.ualberta.ca|publisher=University of Alberta|accessdate=22 May 2022}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://www.ualberta.ca/wirth-institute/people/research-associates/srdja-pavlovic.html "Srdja Pavlović - Wirth Institute for Austrian and Central European Studies"]. ''www.ualberta.ca''. Edmonton, Canada: University of Alberta<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">22 May</span> 2022</span>.</cite></ref> == Echiche ndọrọ ndọrọ ọchịchị na nkwekọrịta == Dr.  Pavlović bụ onye nchoputa nke Movement for Changes (PzP), otu ndọrọ ndọrọ ọchịchị na Montenegro, na onye so na Advisory Councils for Democratic Front (DF), otu ndọrọ ndọrọ ọchịchị na Montenegro..<ref name="ualberta.ca">{{Cite web|title=Srdja Pavlović - Wirth Institute for Austrian and Central European Studies|url=https://www.ualberta.ca/wirth-institute/people/research-associates/srdja-pavlovic.html|work=www.ualberta.ca|publisher=University of Alberta|accessdate=22 May 2022}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://www.ualberta.ca/wirth-institute/people/research-associates/srdja-pavlovic.html "Srdja Pavlović - Wirth Institute for Austrian and Central European Studies"]. ''www.ualberta.ca''. Edmonton, Canada: University of Alberta<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">22 May</span> 2022</span>.</cite></ref> == Ọrụ ndị e bipụtara == Na mgbakwunye na edemede ya dị iche iche nyochara ndị ọgbọ, Pavlović dekwara edemede ole na ole n'asụsụ Serbo-Croatian, dịka ọmụmaatụ.:<ref name="ualberta.ca">{{Cite web|title=Srdja Pavlović - Wirth Institute for Austrian and Central European Studies|url=https://www.ualberta.ca/wirth-institute/people/research-associates/srdja-pavlovic.html|work=www.ualberta.ca|publisher=University of Alberta|accessdate=22 May 2022}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://www.ualberta.ca/wirth-institute/people/research-associates/srdja-pavlovic.html "Srdja Pavlović - Wirth Institute for Austrian and Central European Studies"]. ''www.ualberta.ca''. Edmonton, Canada: University of Alberta<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">22 May</span> 2022</span>.</cite></ref><ref name="openDemocracy">{{Cite web|title=Srdja Pavlović|url=https://www.opendemocracy.net/en/author/srdja-pavlovic/|work=openDemocracy|accessdate=22 May 2022|language=en}}</ref> * ''Balkan Anschluss: Njikọ nke Montenegro na Okike nke Common South Slavic State'' (2008); * ''Prostori Identiteta: Eseji ma ọ bụ Istoriji, S payanju i Interpreta'' wa Prošlosti (2006); * ''Iza Ogledala: Eseji ma ọ bụ Politici Identiteta'' (2004); * ''Zapadna Ljuljaška'' (1997); * Mongolski Piktogram (1989). Ọ dezigharịrị nchịkọta ndị ọkà mmụta na akwụkwọ edemede dịka: <ref name="ualberta.ca">{{Cite web|title=Srdja Pavlović - Wirth Institute for Austrian and Central European Studies|url=https://www.ualberta.ca/wirth-institute/people/research-associates/srdja-pavlovic.html|work=www.ualberta.ca|publisher=University of Alberta|accessdate=22 May 2022}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://www.ualberta.ca/wirth-institute/people/research-associates/srdja-pavlovic.html "Srdja Pavlović - Wirth Institute for Austrian and Central European Studies"]. ''www.ualberta.ca''. Edmonton, Canada: University of Alberta<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">22 May</span> 2022</span>.</cite></ref><ref name="openDemocracy">{{Cite web|title=Srdja Pavlović|url=https://www.opendemocracy.net/en/author/srdja-pavlovic/|work=openDemocracy|accessdate=22 May 2022|language=en}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://www.opendemocracy.net/en/author/srdja-pavlovic/ "Srdja Pavlović"]. ''openDemocracy''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">22 May</span> 2022</span>.</cite></ref> * Transcending Fratricide: Akụkọ ifo ndọrọ ndọrọ ọchịchị, Mmekọrịta na Ọdịnihu a na-ejighị n'aka na Yugoslavia (2013); * ''Treshold: Anthology of Contemporary Writing from Alberta'' (1998). == Hụkwa == * Marko Attila Hoare == Ihe odide == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * Oghere nke njirimara na [https://soi.journals.yorku.ca/index.php/soi/index spacesofidentity.net] * [[Twitter]].com/srdjapavlovic" id="mw2g" rel="mw:ExtLink nofollow">Srdja Pavlović, na Twitter * [https://ualberta.academia.edu/SrdjaPavlovic Srdja Pavlović], Mahadum nke Alberta Academia.edu {{DEFAULTSORT:Pavlović, Srđa}} [[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]] [[Òtù:Onye édémédé akwukwọ]] [[Òtù:Ndị bịanyere aka na Nkwupụta N'asụsụ Dị N'Otu]] 0bje4nme0v5x87zcoz2kyt4nr7n5h4s Miloš Okuka 0 56936 629129 201922 2026-04-07T18:48:36Z ~2026-21546-62 61071 Òtù 629129 wikitext text/x-wiki Miloš Okuka (amuru na August 2, 1944, na Porije, nso Ulog) bu onye Serbian linguist, Slavist, and dialectologist. Mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ dị ka prọfesọ na Faculty of Philosophy na Sarajevo, site na 1992 ruo 2009 ọ rụrụ ọrụ dị ka onye nkuzi na Mahadum Munich. Na 2017, Miloš Okuka bịanyere [[Nkwuputa N'asụsụ Dị N'Otu|aka na nkwupụta na asụsụ nke Croats, Serbs, Bosnia na Montenegrins]]. == Ọrụ ndị e bipụtara == O bipụtara ọtụtụ narị akwụkwọ, na akwụkwọ ndị a: * {{Lang|sr|Sava Mrkalj als Reformator der serbischen Kyrilliza}} (Munich, 1975) * {{Lang|sr|Govor Rame}} (Sarajevo, 1983) * {{Lang|sr|Jezik i politika}} (Sarajevo, 1983) * Priče ma ọ bụ obliquima плаву (Sarajevo, 1984) * {{Lang|sr|U Vukovo doba}} (Sarajevo, 1987) * Ogledi ma ọ bụ Nasịva na-ejupụta na djelu (Nikšić, 1990) * ''A Bibliography of Recent Literature on Macedonian, Serbo-Croatian, and Slovene languages'' (Munich, 1990, with Rada Lenecka) * Književni jezik u Bosni i Hercegovini od Vuka Karadžića do Olga austrougarske vladavine (Munich, 1991, ya na Ljilana Stančić) * Eine Sprache - ihe osise Erben' (Klagenfurt, 1998) * Bosna i Hercegovina Na-ahụ 100 godina u плаву i slici - Bosnien-Hercegowina vor 100 Jahren na Wort und Bild - ''Bosnia na Herzegovina site na 100 afọ gara aga'' (Munich - Banjaluka, 1990, na Meha Šoše) * {{Lang|de|Deutsch-serbische Kulturbeziehungen im Spiegel des Volksliedes}} (Hamburg, 2003) * {{Lang|sr|Srpski na križnom putu}} (Istočno Sarajevo, 2006) * {{Lang|sr|Srpski dijalekti}}, (2008) Ya na Josip Baotić, Miloš Kovačević na Čedomir Rebić, dere akwụkwọ ọgụgụ anọ nke Serbo-Croatian maka ụlọ egwuregwu na ụlọ akwụkwọ sekọndrị na [[Bosnia na Herzegovina]] (Sarajevo, 1998-1992). Ruo ọtụtụ afọ ọ rụrụ ọrụ dị ka onye isi nchịkọta akụkọ nke akwụkwọ akụkọ ''[[Književni jezik]]'' . Ọ dezigharịrị ma bipụta ọtụtụ usoro, akwụkwọ ọkọwa okwu na akwụkwọ akụkọ: * Site na zerrissene Herz. Reisen durch Bosnien-Herzegowina 1530-1993. (Munich, 1994, ya na Petra Rehder) * {{Lang|de|Traumreisen und Grenzermessungen: Reisende aus fünf Jahrhunderten über Slowenien}} (Klagenfurt, 1995, ya na Klaus Olof) * Dobra zemljo šapniisto zgnječene vlati: srpska književnost Bosne i Hercegovine od Ljubavića do Dán (Banja Luka, 2001) * {{Lang|de|Terra Bosna}} (Klagenfurt, 2002, ya na Ger Fischer) * {{Lang|de|Lexikon der Sprachen das europäischen Ostens}} (Klagenfurt, 2002) * Hrvatska književnost Bosne na Hercegovine od XV. N'ime ala (Sarajevo, 2002) * {{Lang|de|Germano-Slavische Beiträge}} (Munich, 2004, ya na Ulrich Schweier) * Hrvatska književnost Bosne na Hercegovine koncem XIX. N'ikwu ya n'ụzọ iri abụọ. Londres. (Sarajevo, 2005) * ''Kvarner'' (Klagenfurt, 2007, ya na Ger Fischer) * Pojanja i kazivanja ma ọ bụ ihe na-eme n'oge na-adịghị anya. Književnojezička baština bosanska i hercegovačkih Srba pod turskom vlašću (Istočno Sarajevo, 2007) * ''Mostar'' (Klagenfurt, 2008, ya na Ger Fischer) == Ihe odide == {{Reflist}} == Ebe e si nweta ya == {{DEFAULTSORT:Okuka, Miloš}} [[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]] [[Òtù:Onye édémédé akwukwọ]] [[Òtù:Ndị bịanyere aka na Nkwupụta N'asụsụ Dị N'Otu]] 8lzz19r03cv4ea8gwalap5hj0txo6r0 Aleksandar Novaković 0 56937 629138 201923 2026-04-07T19:27:54Z ~2026-21546-62 61071 Òtù 629138 wikitext text/x-wiki * ''Glečer'' (Glacier), Dereta, Belgrade 2007, {{ISBN|978-86-7346-604-0}}. * ''Keltska priča'' (Celtic tale), Mali Nemo, Pančevo 2008, {{ISBN|978-86-7972-036-8}}. * ''Dva u jednom'' (Two in One), Mali Nemo, Pančevo 2009, {{ISBN|978-86-7972-042-9}}. * ''Vođa'' (The Leader), VBZ, Zagreb 2010, {{ISBN|978-86-7998-197-4}}. * ''Novo Smederevo'' (New Smederevo), KRR, Belgrade 2016, {{ISBN|978-86-6351-022-7}}. * ''Gloriosa'' (The Glorious One), KRR, Belgrade 2017, {{ISBN|978-86-6351-036-4}}. * ''Anfarwoldeb'' (The Immortality), KRR, Belgrade 2018, {{ISBN|978-86-6351-042-5}}. * Rada Bayin (Udruženje nezavisnih pisaca Srbije, Belgrade, 2020){{ISBN|978-86-81192-22-1}}. * ''Dobro nam došle, drugarice iz trikotaže! (We welcome you, comradesses from the sportswear department!)'' (Udruženje nezavisnih pisaca Srbije, Belgrade, 2021.) * "Šetnja Central Parkom" (A Walk Through Central Park) (Udruženje nezavisnih pisaca Srbije, Belgrade, 2023) * "Statista" (An Extra) (co-author with Vuk Bogdanović) (Udruženje nezavisnih pisaca Srbije, Belgrade,2024) [[Faịlụ:Aleksandar_Novaković,_2015.jpg|alt=|thumb|224x224px]] Aleksandar Novaković (Serbian-Cyrillic: Александар Новаковић; amụrụ na 9 Jenụwarị 1975 na Belgrade, Yugoslavia) bụ onye edemede Serbia, onye na-ede egwuregwu, onye edemede na onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị.. == Ndụ na Ọrụ == Aleksandar Novaković gara XII Belgrade Gymnasium na Voždovac, gụsịrị akwụkwọ na 1994. Ọ malitere ịmụ akụkọ ihe mere eme na Faculty Philosophical nke Mahadum Belgrade wee gụchaa na 2002.  Ọ gbanwere mahadum ya wee mụọ ọmụmụ ihe nkiri.  Na 2007, Novaković (ebe 2006) nwetara akwụkwọ mmụta John McGrath na Mahadum Edinburgh.  N'afọ 2012, ọ natara akara ugo mmụta doctorate ya maka tesis ya na ndị mba ọzọ dị ka onye dramatis na ihe nkiri Serbia 1734-1990.  Novaković a na-akụzi art na New Academy of Arts kemgbe 2014. The author published a profile on LinkedIn and Facebook, published a video similar to Alasdair MacFearnua on YouTube (Alasdair means Alexander; MacFearnue is composed of the prefix Mac, egwu means a man of nua means new: ihe doro anya na ezo aka na ihe nna ya website on My website W), ihe doro anya na ezo aka na ihe na ihe nna ya Novakovi.  Ebumnuche nke edemede a bụ.  Ana m ezitere gị Redio Belgrade kemgbe ọtụtụ afọ, nke bụ nhọrọ nke m maka mgbasa ozi Mixcloud.  Onye na-ese ihe na-enwekwa ihe gijir dụ ka onye na-ayki ụbọ ụbọ n'ìgwè ruo many years ma ikke ike n'ime lunk egwu na Bandcamp.[1]  [2] [3] [4] [5] [6] [7] [8]. Onye dere edemede asatọ ahụ bụkwa onye na-edezi akwụkwọ akụkọ weebụ Serbia Eckermann, nke a na-akpọ nzuzo Goethe, na onye dere akwụkwọ Dichtung und Wahrheit (Poetry and Truth).  Enwere ike iji okwu German Dichtung mee ihe maka taylor fór ma ọ bầu gọ.  Akụkọ Novaković bụ banyere oge gara aga, ọdịnihu bụ ugbu a, ma n'ọnọdụ ọ bụla, m na-agụnyekarị akụkọ banyere ndị nwere ụzọ ndụ ha na eziokwu nke ndụ ha.  Otú ọ dị, m na-agụ akwụkwọ banyere Serbia na Scotland, dị ka akụkọ Celtic, ma ọ bụ m na-agụ egwuregwu dị ka akwụkwọ Glacier, m na-agụ 2030 ndọrọ ndọrọ ọchịchị ọdịnihu n'akwụkwọ Novo Smederevo, ma ọ bụ m na-agụ akụkọ nke Ebube One Duško Popović, onye ọrụ afọ ofufo nke Spanish obodo agha, na biographical nkọwa si ndụ nke Božidar Petrović, ọrụ ya niile.  onye edemede kwesịrị ịlele.  Akwụkwọ akụkọ nke Onye Ndú dere na-akọ akụkọ banyere onye ọrụ na-enweghị isi nke Royal Serbian Army bụ onye chere ihe kacha njọ ihu na Balkans.  Onye na-akọ akụkọ, Novaković, hụrụ atụmatụ ahụ otu ụbọchị: Vidovdan na 1914, mgbe ogbugbu nke ndị Austria pụtara na Sarajevo.  Isiokwu a bụ banyere ịjụ arụmụka nke ndị nnọchianya nke echiche nke Greater Serbian, nke bụ agha ndọrọ ndọrọ ọchịchị, na ikpughe arụmụka nke ndị na-akwado aghụghọ.  Ahọpụtara ma bipụta ihe odide nke akwụkwọ ahụ site na Regulator maka nhọrọ ikpeazụ nke Miroslav Dereta Award nke ụlọ obibi akwụkwọ na 2007. Ọ ga-adị mma igosi onye edemede akwụkwọ ọgụgụ ọha na eze na Europe maka nsụgharị n'asụsụ dị iche iche.  O bipụtara akụkọ dị mkpirikpi, satires, edemede, nyocha, akụkọ ndọrọ ndọrọ ọchịchị nke NIN, KNjiževne Joyle, Koraci, Lipar, Reč, Polja, Zbornik Matice srpske, Affirmator, Beton, Povelja, Kvartal, Braničevo na ụfọdụ ndị ọzọ.  Nke a bụ ndepụta okwu nke otu n'ime ha, ọtụtụ ndị laureates nke akwụkwọ edemede nke abụọ nke otu n'ime ndị mbụ Aphoristic Circle Belgrade (Beogradski aforističarski krug) na njedebe: Ezikuzi dù dù n'etiti, siù na o dù dù nso nạng mộm (Istina je negde Sao, samogo sto). Novaković bụ onye otu Serbian DiEM25 site na June 2016 ruo June 2021 mgbe ọ hapụrụ òtù ahụ. Na Serbia, Novaković bụkwa otu n'ime ndị a ma ama na Partija radicalne levice (Party of Radical Left) ma nwee ọtụtụ ọrụ dị elu na PRL tupu ọ hapụ ya na Machị 2021. Ọ bụ otu n'ime ndị bịanyere aka n'akwụkwọ mkpesa iji kwado onye bụbu onye nduzi nke National Library of Serbia, onye e wepụrụ n'ọkwa na 2012 n'ihi ihe ndọrọ ndọrọ ọchịchị. N'etiti ndị bịanyere aka bụ ndị dị ka [[Filip David]], Nenad Prokić, Mirko Đorđević na [[Biljana Srbljanović]]. Onye edemede ahụ bịanyekwara [[Nkwuputa N'asụsụ Dị N'Otu|aka na nkwupụta ahụ na asụsụ a na-asụkarị n'asụsụ na mba]].<ref>{{Cite web|title=Deklaracija o zajedničkom jeziku|url=https://jezicinacionalizmi.com/lista-potpisnika/|accessdate=2024-05-21|work=Jezici i nacionalizmi}}</ref> Nkwupụta ahụ na-emegide nkewa ndọrọ ndọrọ ọchịchị nke ụdị ọkọlọtọ Serbo-Croatian anọ nke na-eduga n'usoro ihe omume na-adịghị mma nke mmekọrịta mmadụ na ibe ya, ọdịbendị na ndọrọ ndọrọ ọchịchị ebe a na-eme ka okwu asụsụ dị ka ụkpụrụ nke njikọ agbụrụ na mba na dị ka ụzọ nke iguzosi ike n'ihe ndọrọ ndọrọ ọchịchị na steeti ndị nọchiri Yugoslavia. Ọ bụ otu n'ime ndị guzobere [https://www.facebook.com/Dru%C5%A1tveni-pokret-Plamen-101557565491073 Društveni pokret Plamen] (Social Movement Flame), òtù aka ekpe nke e guzobere na Nọvemba 7th 2021 ma na-ede edemede maka mmegharị a. == Bibliography (nke a họọrọ) == ; Ihe nkiri na ihe nkiri * ''Kako je Tito razbijao "tikve": League Zabraine pozori petite "Kad su cvetale tikve" Dragoslava Mihailovića'' (Otú Tito si kụrisịa "ndị nkịta": akụkọ ihe mere eme nke mmachibido iwu na egwuregwu ihe nkiri "Mgbe nkịta na-agbawa" nke Dragoslav Mihailović), Narodna bat-Alfa, Belgrade 2004, .  * ''Mentalitet i (ne) istori постоян Slovena kao dramatis personae u dramama Ingleskog 1998.'' * Razbijeno slovensko lere anya ili Sloveni kao dramatis personae u dramama Ingleskog淡nog (A broken Slavic mirror or Slavs as dramatis personaE in the drama of the English-speaking area), Mali Nemo, Pančevo 2010, .  * Nemci i Austrijanci u srpskoj drami: 1734-1990 (Germans na Austrians na ihe nkiri Serbian), Požarevac 2016. * Crnogorci u dramama srpskih autora: 1734-1990 (Montenegrins na ihe nkiri nke ndị edemede Serbia), Zbornik Matice srpska, Novi Sad 2016 * Srbi u ameri comercia film (Serbs na American cinema (1925-2023)) Presing Belgrade, 2023 * Stranci u srpskoj drami (1734-1990) (Ndị mba ọzọ na ihe nkiri Serbian (1734-1991) Presing Belgrade, 2023 ; Ihe nkiri * Sistem (The System), Premiere na National Theater Užice, 2001. * ''Zubi'' (Teeth), Premiere na Serbian National Theater Novi Sad, 2004. * ''Aladinova čarobna lampa'' (Aladdin's Magic Lamp), Emere ya na ụlọ ihe nkiri Puppet Pinokio Belgrade, 2007. * Nahnhn (Our Man; co-writer), Premiere na Hercegnovsko pozorište, Herceg Novi, 2008. ; Akwụkwọ egwuregwu * Bliskost: ihe nkiri Matrijoška i Zubi (Ịdị nso: ihe nkiriMatrioška na Teeth), Matična biblioteka "Svetozar Marković", Zaječar 2007, .  Black Four - Crna Kremvorka (Zona satire, akwụkwọ elektrọnik, 2007) * Posle Utopije (After Utopia), Kulturni centar "Ribnica", Kraljevo 2009, .  ; Akwụkwọ aphorisms * Pij Sokrate, Terri (Socrates, A Toast to the State), Matica srpska, Novi Sad 1998. * Ọ ga-arụ ọrụ, Alma, Belgrade 2006, .  * Malo li je (It's A Little Bit), Alma, Belgrade 2011, .  ; Abụ uri * Gitarista na Titaniku (Guitarist on board of RMS Titanic), Društvo za afirmaciju Cultura Presing, Mladenovac 2013, .  ''Troknjižje'' (ya na Marko Bačanović na Patrik Weiss), (Književne Joy, Belgrade, 2020) Alkatrazi (Alcatrases) Presing, 2022 * Večnost i jedan dan (Eternity Plus One Day), UNKPS, 2023 ; Akwụkwọ akụkọ * ''Glečer'' (Glacier), Dereta, Belgrade 2007, {{ISBN|978-86-7346-604-0}}. * ''Keltska priča'' (Celtic tale), Mali Nemo, Pančevo 2008, {{ISBN|978-86-7972-036-8}}. * ''Dva u jednom'' (Two in One), Mali Nemo, Pančevo 2009, {{ISBN|978-86-7972-042-9}}. * ''Vođa'' (The Leader), VBZ, Zagreb 2010, {{ISBN|978-86-7998-197-4}}. * ''Novo Smederevo'' (New Smederevo), KRR, Belgrade 2016, {{ISBN|978-86-6351-022-7}}. * ''Gloriosa'' (The Glorious One), KRR, Belgrade 2017, {{ISBN|978-86-6351-036-4}}. * ''Anfarwoldeb'' (The Immortality), KRR, Belgrade 2018, {{ISBN|978-86-6351-042-5}}. * Rada Bayin (Udruženje nezavisnih pisaca Srbije, Belgrade, 2020){{ISBN|978-86-81192-22-1}}. * ''Dobro nam došle, drugarice iz trikotaže! (We welcome you, comradesses from the sportswear department!)'' (Udruženje nezavisnih pisaca Srbije, Belgrade, 2021.) * "Šetnja Central Parkom" (A Walk Through Central Park) (Udruženje nezavisnih pisaca Srbije, Belgrade, 2023) * "Statista" (An Extra) (co-author with Vuk Bogdanović) (Udruženje nezavisnih pisaca Srbije, Belgrade,2024) == Ihe odide == {{Reflist}} {{DEFAULTSORT:Novaković, Aleksandar}} [[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]] [[Òtù:Onye édémédé akwukwọ]] [[Òtù:Ndị bịanyere aka na Nkwupụta N'asụsụ Dị N'Otu]] 3wdqye6o7dt6tn84tjlgo8bk8fznpo0 Deloris Frimpong Manso 0 57576 629108 621386 2026-04-07T18:41:06Z Goodymeraj 16207 629108 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Deloris Frimpong Manso''', (amụrụ na June 25 1982) nke a maara nke ọma dị ka "Delay", bụ onye ọchụnta ego, onye na-eme ihe ngosi telivishọn na redio, onye na'emepụta ihe, ọkà okwu n'ihu ọha na onye na-akwado ụmụ nwanyị na [[Ghana]]. <ref>{{Cite news|url=https://www.graphic.com.gh/showbiz/ghana-radio-tv-news/i-don-t-ridicule-guests-on-my-show-delay.html|title=I don't ridicule guests on my show —Delay|author=Duah|first=Kofi|work=Graphic Showbiz Online|accessdate=8 November 2018}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://www.graphic.com.gh/showbiz/ghana-radio-tv-news/i-don-t-ridicule-guests-on-my-show-delay.html#&ct=-tmc&ts=undefined|title=I don't ridicule guests on my show —Delay|author=Duah|first=Kofi|date=2019-01-17|work=www.graphic.com.gh|archiveurl=|archivedate=|accessdate=2019-01-17}}</ref><ref>{{Cite web|title=Glitz top 100 inspirational women – Page 100 – Glitz Africa Magazine|url=https://www.glitzafrica.com/glitz-top-100-inspirational-women/100/|accessdate=2022-05-28|language=en-US}}</ref> Ọ gụrụ akwụkwọ sekọndrị na Aburi Senior High School ma gaa n'ihu na Mahadum Metọdist, Ghana . == Ọrụ == === Redio na telivishọn === === Ikwu okwu n'ihu ọha === Delay etinyela aka n'ikwu okwu n'ihu ọha, na-akpakọrịta ahụmahụ ndụ ya iji gbaa ụmụ nwanyị na ndị ntorobịa ume ịgbalịsi ike ime nke ọma na ndụ. Ọ bụ na 2018 otu n'ime ndị isi ọkà okwu na 2018 International Youth Empowerment Summit (iYES) nzukọ nke emere na National Theatre.<ref>{{Cite web|url=https://www.adomonline.com/ghana-news/i-bought-two-houses-in-2017-delay-reveals/|title=I bought two houses in 2017 - Delay reveals|author=Adu|first=Dennis|date=2018-08-24|work=AdomOnline.com|language=en-US|accessdate=2019-01-05}}</ref> Kemgbe ahụ, Delay ekwuola okwu n'ọtụtụ ihe omume, gụnyere 2nd Women's CEO Summit dị ka onye isi okwu; ihe omume ahụ gosipụtara ụmụ nwanyị na-arụ ọrụ na-ekerịta ahụmịhe ndụ ha n'otu ikpo okwu iji kpalie ndị ọzọ.<ref>{{Cite web|url=https://starrfmonline.com/2018/10/womanrising-unveils-speakers-for-2nd-women-ceos-summit/|title=WomanRising unveils Speakers for 2nd Women CEOs Summit {{!}} Starr Fm|author=Starrfmonline|language=en-US|accessdate=2019-01-05|archivedate=13 April 2019|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190413091818/https://starrfmonline.com/2018/10/womanrising-unveils-speakers-for-2nd-women-ceos-summit/}}</ref> N'ihe ịma aka niile, akụkọ ya na-eje ozi dị ka isi iyi nke mkpali maka ndị na-eto eto na ndị ọchụnta ego gafee mba ahụ. Ọ na-eguzo dị ka ihe nlereanya, nke a na-akpọkarị "Oprah Winfrey" nke ngalaba mgbasa ozi mgbasa ozi Ghana.<ref>{{Cite web|author=Danquah|date=2022-05-25|title=E-plazza Spotlight : The woman, defying all odds. Meet Deloris Frimpong Manso "Delay"|url=https://entrepreneursplazza.com/e-plazza-spotlight-the-woman-defying-all-odds-meet-deloris-frimpong-manso-delay/|accessdate=2023-12-01|work=Entrepreneurs Plazza|language=en-US|archivedate=2022-09-20|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220920155716/https://entrepreneursplazza.com/e-plazza-spotlight-the-woman-defying-all-odds-meet-deloris-frimpong-manso-delay/}}</ref> Delay na-ejikwa ndụ ya dị ka Onye ọchụnta ego, na-enwe ụlọ ọrụ na-emepụta Delay Mackerel na Sardines iji kpalie ndị ntorobịa na ụmụ nwanyị ikwere n'onwe ha ma gbalịa iguzobe azụmahịa nke ha.<ref>{{Cite web|url=https://www.ghpage.com/story-of-deloris-frimpong-manso-before-the-fame-delay/21150/|title=Video: The 'Beginnings' of Deloris Frimpong Manso before she became the Delay today|author=Kusi|first=Toni|date=2017-10-27|work=GHANAPAGE™|language=en-GB|accessdate=2019-01-24}}</ref> == Ihe nkiri na telivishọn == * The Delay Show <ref>{{Cite web|title=DELAY TV|url=https://www.youtube.com/channel/UCoWk6jZgFyws-_UgbaXA8Gw|accessdate=2019-06-29|work=YouTube|language=en}}</ref> bụ ihe ngosi TV na-ese okwu na Ghana. Ọ bụ onye na-elekọta ụlọ ma bụrụkwa onye na-emepụta ihe ngosi ahụ. * Cocoa Brown ihe nkiri TV<ref>{{Cite web|title=Delay's Cocoa Brown series to air on GH One Tv|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/Delay-s-Cocoa-Brown-series-to-air-on-GH-One-Tv-497901|accessdate=2019-06-29|work=www.ghanaweb.com|language=en}}</ref> == Ihe mgbaru ọsọ nke onye isi ala == Ọchịchọ ya ijere ụmụ nwanyị ihe nlere anya n'ime ọha mmadụ adịghị ka ọ nwere oke dị ka igbu oge na nso nso a kwuputara mkpebi ya ịbụ onye isi ala nwanyị mbụ na Ghana site na 2032. O kwenyere na ọ nweghị ihe ga-egbochi ụmụ nwanyị ịnwe ụfọdụ n'ime ọnọdụ kachasị elu na ọha mmadụ ma tinye aka na njikwa ihe omume nke mba ahụ..<ref>{{Cite web|author=Jeremie|first=Sarah Dankwah|date=6 September 2018|title=Delay Wants To Be The President Of Ghana In 2032?|url=https://www.modernghana.com/entertainment/52736/delay-wants-to-be-the-president-of-ghana-in-2032.html|archiveurl=|archivedate=|accessdate=12 February 2021|work=Modern Ghana|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|author=|first=|date=|title=Delay to run for President in 2032|url=https://ghanaguardian.com/delay-to-run-for-president-in-2032|archiveurl=|archivedate=|accessdate=12 February 2021|work=The Ghana Guardian News|language=en}}</ref> == Nsọpụrụ na mmata == N'afọ 2018, igbu oge nwetara onyinye inyeaka ụmụ nwanyị na 3G Awards na New York, na nkwanye ugwu maka ịlụ nwanyị na ịkwado usoro ụmụ nwanyị na ọha. Ọ bụkwa onye mbụ na ndepụta Pulse Gh nke ndị ama ama ise kacha arụ ọrụ na mba ahụ na 2017.[1] Afọ 2019 hụrụ ka emebere ya ka ọ bụrụ otu n'ime ndị nnọchi anya iYES na mbipụta nke ise nke iYES ewepụtara na Accra.[2] Ọ meriri ma nwanyị kacha pụta ìhè n'afọ na ụdị nwanyị TV pụtara ìhè na onye ọchụnta ego nke afọ na mbipụta nke atọ nke Ghana Outstanding Women Awards (GOWA) na 2020.<ref>{{Cite web|author=Agency|first=Ghana News|date=2020-10-17|title=Delay wins big at Verna Ghana Outstanding Women Awards|url=https://newsghana.com.gh/delay-wins-big-at-verna-ghana-outstanding-women-awards/|accessdate=2020-10-18|work=News Ghana|language=en-US}}</ref> == Edemsibia == {{DEFAULTSORT:Manso, Frimpong Deloris}} [[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]] p6d7p6e53qyyjpodzi4z2qq79dyw779 Della Sowah 0 58011 629101 621379 2026-04-07T18:37:22Z Goodymeraj 16207 629101 wikitext text/x-wiki {{Databox}} Della Adjoa Sowah (amụrụ 23 Nọvemba 1959) bụ onye [[Ghana]] onye bụbu osote onye isi maka okike, ụmụaka na nchekwa ọha.[1][2] Ọ bụkwa onye omeiwu maka mpaghara Kpando . <ref>{{Cite web|title=Deputy Ministers - Government of Ghana|url=http://www.ghana.gov.gh/index.php/governance/deputy-ministers|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190924104720/http://ghana.gov.gh/index.php/governance/deputy-ministers|archivedate=24 September 2019|accessdate=2016-09-09|work=Government Of Ghana}}</ref> == Oge ọ malitere == A mụrụ Sowah na Kpandu, mpaghara Volta nke Ghana na 23 Nọvemba 1959. == Mmụta == Sowah nwetara akara ugo mmụta ya na Social Sciences na Mahadum Sayensị na Nkà na ụzụ Kwame Nkrumah na 1981. O nwere Diploma na Finance na Master of Business Administration . <ref>{{Cite web|title=Della Sowah {{!}} 18th Microcredit Summit|url=http://18microcreditsummit.org/portfolio/della-sowah/|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160916192114/http://18microcreditsummit.org/portfolio/della-sowah/|archivedate=2016-09-16|accessdate=2016-09-09|work=18microcreditsummit.}}</ref> == Ọrụ == * Onye osote Minista * Onye omeiwu, 2012-2016 (gọọmentị Ghana) <ref name="mp details">{{Cite web|title=Ghana MPs - MP Details - Sowah, Della|url=http://www.ghanamps.com/mps/details.php?id=5398|accessdate=2020-02-24|work=GhanaMps.}}</ref> * Onye mmekọ, onye na-eme atụmatụ ego, 2001-2012 (Speed Masters) <ref name="mp details" /> * Ahịa, MD, 1990-2000 (DAPEG LTD) <ref name="mp details" /> * Nnyocha, 1986-1990 (ESSOR LTD) <ref>{{Cite web|url=https://www.parliament.gh/mps?mp=146|title=Hon. Della Adjoa Sowah|publisher=Parliament of Ghana|accessdate=3 August 2020|archivedate=26 April 2023|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230426005618/https://www.parliament.gh/mps?mp=146}}</ref> == ndọrọ ndọrọ ọchịchị == Sowah bụ onye otu National Democratic Congress na onye otu ndị omeiwu maka Kpando (Ghana parliament constituency) na 6th, 7th na Eighth Parliament nke Fourth Republic of Ghana . <ref name=":0">{{Cite web|title=Parliament of Ghana|url=https://www.parliament.gh/mps?mp=89|accessdate=2023-10-16|work=parliament of ghana|archivedate=2023-10-21|archiveurl=https://web.archive.org/web/20231021092602/https://www.parliament.gh/mps?mp=89}}</ref> === Nhọrọ 2016 === Sowah sonyere na oche ndị omeiwu nke Kpando na tiketi nke National Democratic Congress n'oge ntuli aka Ghana nke afọ 2016 wee merie na vootu 17,318, na-anọchite anya 82.38% nke ngụkọta vootu. O meriri Djampoh [[Elvis Presley|Elvis]] Kweku nke New Patriotic Party onye nwetara vootu 3,058 nke ya na 14.55%, onye omeiwu nke NDP Daniel Karl nwere vootu 359 na-anọchite anya 1.71% na onye omeiwu maka Convention People's Party Isaac Adjanya nwere vootu 286 na-anọchi anya 1.36% nke ngụkọta vootu.<ref>{{Cite web|author=FM|first=Peace|title=Kpando Constituency Results - Election 2016|url=http://ghanaelections.peacefmonline.com/pages/2016/volta/kpando/|accessdate=2023-10-16|work=Ghana Elections - Peace FM|archivedate=2023-09-30|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230930164147/https://ghanaelections.peacefmonline.com/pages/2016/volta/kpando/}}</ref> ==== Nhọrọ 2020 ==== Sowah zọọrọ ọzọ oche nzuko omeiwu Kpando nke dị na Volta Region na tiketi National Democratic Congress n'oge ntuli aka izugbe Ghana 2020 wee merie na vootu 13,582 na-anọchite anya 62.29% karịa onye ndoro-ndoro omeiwu maka New Patriotic Party Quist Ernest Theophilus onye nwetara 8,221 votes nke ruru 1%.7. <ref>{{Cite web|title=Parliamentary Results for Kpando|url=https://mobile.ghanaweb.com/GhanaHomePage/ghanaelection2020/elections.constituency.results.php?mode=parliamentary&ID=248|accessdate=2023-10-16|work=MobileGhanaWeb.}}</ref> .<ref>{{Cite web|title=Kpando – Election Data Center – The Ghana Report|url=https://electiondatacenter.theghanareport.com/election-results/2020-2/volta-region/kpando/|accessdate=2023-10-16|work=Election Data Centre|language=en-US|archivedate=2023-10-02|archiveurl=https://web.archive.org/web/20231002111610/https://electiondatacenter.theghanareport.com/election-results/2020-2/volta-region/kpando/}}</ref><ref>{{Cite journal|date=2020-11-19|title=MODELO PARA PREDIÇÃO DE RESULTADOS DE COLHEITAS COM BASE EM MODELOS OCULTOS DE MARKOV|url=http://dx.doi.org/10.33965/ciawi_ciaca2020_202015l019|journal=IADIS Ibero American Conferences: WWW/Internet and Applied Computing 2020|doi=10.33965/ciawi_ciaca2020_202015l019}}</ref> === Kọmitii === Sowah bụ onye otu Mines and Energy committee, Standing Orders committee na Business committee.<ref name=":0"/> == Ndụ onwe onye == Sowah bụ Onye Kraịst.<ref>{{Cite web|title=Members of Parliament {{!}} Parliament of Ghana|url=http://www.parliament.gh/parliamentarians/305|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160914070253/http://www.parliament.gh/parliamentarians/305|archivedate=14 September 2016|accessdate=2016-09-09|work=Parliament Of Ghana}}</ref> Ọ lụrụ di, ma nwee ụmụ atọ.<ref name="mp details"/> == Edemsibia == {{DEFAULTSORT:Sowah, Della}} [[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]] ofuxjovrf45wnzkt94f59qh8sm1ig88 Demi-Leigh Tebow 0 60203 629120 621401 2026-04-07T18:45:38Z Goodymeraj 16207 629120 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Demi-''' / Tebow ( / ˈdɛmɪ l iː ˈt iː b oʊ / DE -mee-LEE TEE -boh ; nne '''Nel-Peters''' ; amuru 28 June 1995) bu ihe nlere South Africa na eze nwanyi mara mma nke kacha mara amara maka imeri aha Miss Universe 2017 . Echiri ya okpueze Miss South Africa 2017, na onye mmeri nke abụọ Miss Universe si South Africa, na-esote [[Margaret Gardiner (Miss Universe)|Margaret Gardiner]], onye e chiri Miss Universe 1978 . == Ndụ mmalite na agụmakwụkwọ == A mụrụ Demi-Leigh Nel-Peters na 28 June 1995 na Sedgefield, Western Cape, nye Bennie Peters na Anne-Marie Steenkamp. <ref>{{Cite web|url=https://www.jacarandafm.com/news/entertainment/who-demi-leigh-nel-peters/|title=Who is Demi-Leigh Nel-Peters|date=27 March 2017|author=JK, Morne|publisher=Jacaranda FM}}</ref> Ọ chọpụtara na nwanne ya nwanyị, Franje, onye a mụrụ na cerebellar agenesis, dị ka ihe kacha mkpa na ndụ ya. Franje nwụrụ na 4 Mee 2019, dị afọ 13. <ref>{{Cite web|url=https://www.msn.com/en-us/health/health-news/tim-tebows-fiancees-sister-dies-suddenly-at-13-from-a-rare-condition/ar-AAB2DmX?ocid=spartandhp|title=Tim Tebow's Fiancee's Sister Dies Suddenly At 13 From A Rare Condition|work=Women's Health|author=Wilkinson, Amy|date=7 May 2019|accessdate=10 May 2019|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190510055339/https://www.msn.com/en-us/health/health-news/tim-tebows-fiancees-sister-dies-suddenly-at-13-from-a-rare-condition/ar-AAB2DmX%3Focid%3Dspartandhp|archivedate=10 May 2019}}</ref> <ref name=":0">{{Cite web|url=https://www.sapeople.com/2017/03/27/15-things-know-miss-south-africa-demi-leigh-nel-peters/|title=15 Things You Should Know About Miss South Africa Demi-Leigh Nel-Peters|date=27 March 2017|publisher=SA People News}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://www.sapeople.com/2017/03/27/15-things-know-miss-south-africa-demi-leigh-nel-peters/ "15 Things You Should Know About Miss South Africa Demi-Leigh Nel-Peters"]. </cite></ref> <ref name="Ghosh">{{Cite web|url=http://www.ibtimes.co.uk/miss-south-africa-demi-leigh-nel-peters-beats-colombia-jamaica-win-miss-universe-2017-1648983|title=Miss South Africa Demi-Leigh Nel-Peters beats Colombia and Jamaica to win Miss Universe 2017|author=Ghosh|first=Sutrishna|date=27 November 2017|work=International Business Times UK|language=en-GB|accessdate=27 November 2017}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFGhosh2017">Ghosh, Sutrishna (27 November 2017). </cite></ref> Nel-Peters gụsịrị akwụkwọ na North-West University na March 2017, ụbọchị ole na ole tupu mmeri Miss South Africa 2017 asọmpi. <ref>{{Cite web|url=https://people.com/bodies/miss-universe-south-africa-demi-leigh-nel-peters-5-things-to-know/|title=New Miss Universe Teaches Self-Defense After Getting Held at Gunpoint: 5 Things to Know|work=People.com|accessdate=27 November 2017}}</ref> Ọ na-asụ [[asụsụ Bekee]] na [[Afrikaans language|Afrikaans]] nke ọma. <ref name="CBS AP">{{Cite web|url=https://www.cbsnews.com/news/miss-universe-2017-winner-miss-south-africa-demi-leigh-nel-peters/|title=Miss South Africa Demi-Leigh Nel-Peters wins Miss Universe|date=26 November 2017|work=CBS News|language=en-US|accessdate=26 November 2017}}</ref> <ref name="Bustle">{{Cite web|url=https://www.bustle.com/p/miss-south-africa-demi-leigh-nel-peters-wins-miss-universe-2017-5553502|title=Miss South Africa Demi-Leigh Nel-Peters Wins Miss Universe 2017|date=26 November 2017|publisher=Bustle|author=Denninger|first=Lindsay}}</ref> Nel-Peters merikwara Miss Varsity Cup 2015 wee bụrụ onye ikpeazụ 5 kacha elu na Miss Teen SA na 2010. <ref name=":0"/> == Ihu ihu == === Nwanyị South Africa 2017 === Nel-Peters nọchitere anya Western Cape na asọmpi Miss South Africa 2017 na 26 Maachị 2017, nke ọ meriri. <ref>{{Cite web|title=Meet Demi-Leigh Tebow, the beauty queen wife of former NFL star Tim Tebow|url=https://www.scmp.com/magazines/style/entertainment/article/3274733/meet-demi-leigh-tebow-wife-ex-nfl-star-tim-tebow-she-grew-small-town-south-africa-won-both-miss|work=South China Morning Post|language=en|date=18 August 2024}}</ref> Dị ka Miss South Africa, o nwere ikike ịnọchite anya South Africa na abụọ Miss World 2017 na Miss Universe 2017, ma ebe ọ bụ na ụbọchị nke ibe akwụkwọ abụọ ahụ dabara, e zigara ya naanị Miss Universe, nke e mere na [[Las Vegas|Las Vegas, Nevada]] . === Miss Universe 2017 === Na agba ikpeazụ Steve Harvey jụrụ Nel-Peters, "Olee àgwà dị n'ime onwe gị ka ị na-anya isi na kedu ka ị ga-esi tinye àgwà ahụ n'oge gị dị ka Miss Universe?" Ọ sịrị:   Mgbe a jụrụ ya ihe o chere bụ ihe kacha mkpa gbasara ụmụ nwanyị n’ebe ọrụ, ọ sịrị:   Ọ gara n'ihu imeri asọmpi ahụ wee chie ya okpueze Miss Universe 2017 site n'aka onye nwe aha na-apụ apụ Iris Mittenaere . <ref>{{Cite web|url=http://news.abs-cbn.com/life/11/27/17/south-africas-demi-leigh-nel-peters-wins-miss-universe-2017|title=South Africa's Demi-Leigh Nel-Peters wins Miss Universe 2017|publisher=ABS-CBN News|date=26 November 2017}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://www.inquisitr.com/4646551/breaking-demi-leigh-nel-peters-wins-first-miss-universe-2017-crown-for-miss-south-africa-in-39-years/|title=Demi-Leigh Nel-Peters wins first Miss Universe 2017 crown for Miss South Africa in 39 years|publisher=Inquisitr|date=26 November 2017|author=Domirez|first=Darren}}</ref> <ref>{{Cite web|url=http://www.amarujala.com/photo-gallery/fashion/south-africa-win-crowned-miss-universe-2017-shraddha-shahsidhar-missed-the-chance|title=Miss Universe 2017|accessdate=27 November 2017|work=[[Amar Ujala]]}}</ref> Nel-Peters bụ onye nwe aha nke abụọ si South Africa; [[Margaret Gardiner (Miss Universe)|Margaret Gardiner]] meriri Miss Universe 1978 . <ref>{{Cite web|url=http://www.nydailynews.com/entertainment/south-africa-demi-leigh-nel-peters-named-universe-2017-article-1.3659285|title=Miss South Africa Demi-Leigh Nel-Peters named Miss Universe 2017|work=New York Daily News|date=26 November 2017|author=Feldman|first=Kate}}</ref> <ref>{{Cite web|url=http://heavy.com/entertainment/2017/11/miss-universe-20172018-winner-south-africa-demi-leigh-nel-peters/|title=Miss South Africa Demi-Leigh Nel-Peters, Miss Universe 2017-2018 Winner: 5 Fast Facts You Need to Know|publisher=Heavy|date=26 November 2017|accessdate=31 March 2025|archivedate=1 December 2017|archiveurl=https://web.archive.org/web/20171201033926/http://heavy.com/entertainment/2017/11/miss-universe-20172018-winner-south-africa-demi-leigh-nel-peters/}}</ref> <ref>{{Cite web|url=http://www.ibtimes.co.in/miss-universe-2017-crowning-moments-miss-south-africa-demi-leigh-nel-peters-photos-750884|title=Miss Universe 2017: Crowning moments of Miss South Africa Demi-Leigh Nel-Peters in PHOTOS|work=[[International Business Times]]|accessdate=27 November 2017}}</ref> Nel-Peters kwuru n'oge akụkụ na Miss Universe na ọ chọrọ iji ụlọ ọrụ nchekwa onwe ya nyere ọtụtụ ụmụ nwanyị aka ka o nwere ike. <ref name="Ghosh"/> <ref name="Silva">{{Cite news|url=http://www.newsweek.com/who-demi-leigh-nel-peters-south-african-woman-miss-universe-2018-winner-722692|title=Who is Demi-Leigh Nel-Peters? South African woman is Miss Universe 2017 winner|author=Silva|first=Cristina|date=26 November 2017|work=Newsweek|accessdate=27 November 2017|language=en}}</ref> Nke a sitere na ihe mere otu ọnwa ka e chiri ya okpueze Miss South Africa, mgbe a kpụrụ ya n'ụgbọala na Hyde Park . O nyefere mkpịsị ugodi ụgbọ ala ya mana ndị oji ụgbọ ala manyere ya n'ime ụgbọ ala ya. <ref name="usmagazine.com">{{Cite web|url=https://www.usmagazine.com/celebrity-news/news/miss-universe-2017-pageant-who-won/|title=Miss Universe 2017 Pageant: Who Won?|date=26 November 2017|accessdate=27 November 2017}}</ref> <ref>{{Cite web|url=http://www.cosmopolitan.com/entertainment/a13930389/miss-south-africa-demi-leigh-nel-peters-miss-universe-2017/|title=Miss South Africa Wins Miss Universe 2017|date=27 November 2017|accessdate=27 November 2017}}</ref> Ọ tụrụ otu n’ime ha ihe n’akpịrị wee jisie ike gbapụ wee nweta enyemaka. <ref name="usmagazine.com" /> <ref>{{Cite web|url=https://www.iol.co.za/news/crime-courts/miss-sa-demi-leigh-nel-peters-in-hijacking-drama-9615042|title=Miss SA Demi-Leigh Nel-Peters in hijacking drama - IOL News|accessdate=27 November 2017}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://www.timeslive.co.za/tshisa-live/tshisa-live/2017-06-08-i-punched-one-of-my-attackers-in-the-throat-says-miss-sa-on-hijacking-ordeal/|title=I punched one of my attackers in the throat, says Miss SA on hijacking ordeal|accessdate=27 November 2017}}</ref> Na ikike ya dị ka Miss Universe, Nel-Peters gara Philippines (ugboro abụọ), Indonesia (ugboro abụọ), Thailand (ugboro abụọ), [[France]], [[Mézíkọ|Mexico]] (ugboro abụọ), [[Ecuador]], [[Ndia|India]], [[Lebanon]], [[Egypt]], [[Malaysia]], obodo dị iche iche na [[Njikọ̀taọ̀hà|United States]], na obodo ya, [[South Africa]] . Nel-Peters kwụsịrị ọchịchị ya na 17 Disemba 2018 na [[Bangkok]], Thailand, mba ndị ọbịa nke 67th Miss Universe pageant. O mechara kpuwe Catriona Gray nke Philippines okpueze dị ka onye nọchiri ya. == Ndụ onwe onye == N'oge ọchịchị ya dị ka Miss Universe 2017, Nel-Peters malitere mkpakọrịta nwoke na nwaanyị Tim Tebow, onye bụbu onye ọkachamara [[American football|America football]] quarterback na onye bụbu ọkachamara baseball outfield maka New York Mets obere mmekọ. Nel-Peters na Tebow gbara aka na 9 Jenụwarị 2019 n'ugbo ezinụlọ Tebow na Jacksonville, Florida . <ref>{{Cite web|url=https://people.com/sports/tim-tebow-demi-leigh-nel-peters-engaged/|title=Tim Tebow Is Engaged to Former Miss Universe Demi-Leigh Nel-Peters|author=Steve Helling|date=10 January 2019|accessdate=10 January 2019}}</ref> Ha lụrụ na 20 Jenụwarị 2020 na Franschhoek, Western Cape, ihe dị ka otu elekere na mpụga Cape Town. <ref>{{Cite web|title=5 Facts About Tim Tebow and Demi-Leigh Nel-Peters' Wedding Venue|url=https://www.wedding-spot.com/blog/tim-tebow-wedding-venue-facts-photos|work=wedding-spot.com|publisher=Wedding Spot Blog|accessdate=23 January 2020}}</ref> Dị ka Tebow, ọ bụ Onye Kraịst. <ref>{{Cite web|url=https://people.com/sports/who-is-tim-tebow-fiancee-demi-leigh-nel-peters/|title=Everything to Know About Tim Tebow's Wife-To-Be Demi-Leigh Nel-Peters|date=10 January 2019|accessdate=29 July 2020|work=People}}</ref> == Ntụaka == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * [https://demileigh.com/ Weebụsaịtị gọọmentị] * [https://web.archive.org/web/20171201032335/http://www.misssa.co.za/current-reign/ Profaịlụ Nel-Peters na webụsaịtị Miss South Africa gọọmentị] {{S-start}} {{S-ach}} {{S-bef|before={{flagicon|France}} [[Iris Mittenaere]]}} {{s-ttl|title=[[Miss Universe]]|years=[[Miss Universe 2017|2017]]}} {{s-aft|after={{flagicon|Philippines}} [[Catriona Gray]]}} {{S-bef|before={{flagicon|Philippines}} [[Catriona Gray]]}} {{s-ttl|title=Timeless Beauty by Missosology|years=2017}} {{S-aft|after={{flagicon|Vietnam}} [[H'Hen Niê]]}} {{S-bef|before={{flagicon|Mpumalanga}} Ntandoyenkosi Kunene}} {{s-ttl|title=[[Miss South Africa]]|years=[[Miss South Africa 2017|2017]]}} {{s-aft|after={{flagicon|Western Cape}} Adè van Heerden}} {{S-bef|before={{flagicon|Western Cape}} Ntandoyenkosi Kunene}} {{S-ttl|title=[[Miss South Africa|{{nowrap|Miss Universe}} <br /> South Africa]]|years=[[Miss South Africa 2017|2017]]}} {{S-aft|after={{flagicon|Mpumalanga}} [[Tamaryn Green]]}} {{S-break}} {{S-end}} {{DEFAULTSORT:Tebow, Demi-Leigh}} [[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]] [[Otú:Pages with unreviewed translations]] 4qpd36p1hu4mfj939ih9eez18dnyk75 Delano Hill 0 64847 629093 621365 2026-04-07T18:33:48Z Goodymeraj 16207 629093 wikitext text/x-wiki {{Databox}} [[File:30hill.JPG|thumb|Delano Hill]] '''Delano Hill''' (amụrụ 29 Eprel afọ 1975) bụ onye Dutch bụbu [[Footbọl|onye ogba]] bọọlụ bụ onye gbara bọọlụ dị ka onye etiti azụ . Ọ rụrụ ọrụ dị ka onye nchịkwa na-enyere FC Dordrecht aka. A mụrụ ya na Rotterdam, Hill mere nke mbụ ya na bọọlụ ọkachamara, ịbụ akụkụ nke ndị otu FC Den Bosch na oge afọ 1995-96. Ọ gbakwara ndi RKC Waalwijk, FC Hansa Rostock yana Austria Wien bọọlụ tupu ọ banye Willem II nke ugboro abụọ n'ọrụ ya.<ref>{{Cite web|publisher=Voetbal International|title=Delano Hill|url=http://www.vi.nl/Spelers/Speler/Delano-Hill.htm|language=Dutch|accessdate=4 February 2010}}</ref> N'afọ 2008, ọ sonyeere ndi otu Al-Wakrah nke Qatar, tupu ọ laghachi na Netherlands n'afọ 2009, malite dị ka onye na-enyere FC Dordrecht aka. == Edensibịa == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * Delano Hillna WorldFootball.net {{DEFAULTSORT:Hill, Delano}} [[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]] gij0lx1xma3dc7i0yuhqnz6dpxcd633 Asuụsụ Juray 0 72954 629154 628815 2026-04-08T00:15:12Z Psubhashish 3279 vidiyo + 629154 wikitext text/x-wiki {{Infobox Language |name=Juray |nativename= |image= |region=[[Odisha]]|states=[[India]] |speakers=25,000 |date=2016 |familycolor=Austro-Asiatic |fam2=[[Munda languages|Munda]] |fam3=South |fam4=Sora-Gorum |iso3=juy}} [[File:OpenSpeaks-Juy-Juray-Manjula Bhuyan-Opino Gomango-Aadhaar and Information Access.webm|thumb|Otu nwanyị na-asụ asụsụ Juray na 2019]] '''Juray''' ({{Audio|OpenSpeaks-juy-Juray-Opino Gomango-Pronunciation Juray 01.wav|mgbaasị okwu}}) bụ [[Asụsụ Munda]] nke [[Ndia|India]], nke a na-asụ na mpaghara Gajapati na ndịda Odisha. Ọ dị nnọọ nso na [[Asụsụ Sora|Sora]]: Gregory Anderson (2008:299) weere Juray dị ka olumba Sora. Ọ nọ n'ihe ize ndụ ugbu a. == Ọnọdụ == [[File:OpenSpeaks-juy-Juray-Dinabandhu Gamango-OG-Social Impact of Aadhaar.webm|thumb|Onye na-ekwu asụsụ Juray na-ekwu banyere uru nke mmekọrịta mmadụ na ibe ya]] Juray nọ n'okpuru usoro asụsụ dị mgbagwoju anya. A na-ahụ Juray dị ka onye na-adịghị akwanyere ùgwù karịa ọtụtụ asụsụ Sora n'ime ime obodo nke mpaghara Gajapati, ebe a na-ahụ Sora n'onwe ya dị ka onye na-adịghị asọpụrụ Odia na Telugu n'obodo ukwu. Nke a emeela ka ndị na-asụ asụsụ ndị a jụ iziga ha n'ọgbọ ndị ga-abịa n'ihu, na-eme ka ha nọrọ n'ihe ize ndụ. N'ebe ụfọdụ, obodo ahụ agbanweela kpamkpam site na Juray gaa na asụsụ Odia mpaghara.. Ihe ize ndụ asụsụ a emeela ka a dochie ọtụtụ n'ime okwu ndị bụ isi nke asụsụ site na okwu Odia.<ref name="Anderson" /> == Asụsụ == Juray nwere mgbanwe ngwaa abụọ dị iche iche. Otu mgbanwe na-akọwapụta isiokwu ndị na-arụsi ọrụ ike nke ngwaa monovalent na nke abụọ, ebe nke ọzọ na-akọwapụta isiokwu ndị nwere ahụmịhe nke ngwaa monovalent na ndị na-eme ngwaa bivalent. Juray nwekwara akara ikpe na aha, nke dabara na ikpe ebubo. A na-ejikarị okwu adoʔng, nke pụtara "ahụ," eme ihe dị ka akara clitic nke bụ akara ikpe mbụ (yiri "n't" na "couldn't" na Bekee). Akara ikpe ahụ na-apụtakwa n'agbanyeghị ma ihe ọ bụ nnọchiaha na aha.   Enwere ike iji akara ikpe mee ihe mgbe ụfọdụ n'ụdị adessive na-adịghị mma, maayə. N'ụdị Juray dị mma, a na-eji nke a eme ihe mgbe ngwaa gasịrị. A na-ejikwa akara mmụba mee ihe na aha ndị jikọtara ya na nọmba: ''bagu kisodan''ɟi'''' pụtara "nkịta abụọ," ebe -ɟi bụ akara mmụka.<ref name="Anderson">{{Cite journal|author=Anderson|first=Gregory|title=On the current status and state of Juray in the Sora-Juray cluster|url=https://www.researchgate.net/publication/311970283|journal=FEL 20|pages=103–109}}<cite class="citation journal cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFAndersonGomango">Anderson, Gregory; Gomango, Opino. [https://www.researchgate.net/publication/311970283 "On the current status and state of Juray in the Sora-Juray cluster"]. ''FEL 20'': <span class="nowrap">103–</span>109.</cite></ref> == Edensibia == {{Reflist}} == Ebe e si nweta ya == * Anderson, Gregory D.S. (ed). 2008. ''Asụsụ Munda''. Usoro Ezinụlọ Routledge Language 3. New York: Routledge. [[ISBN (identifier)|ISBN]] [[Special:BookSources/0-415-32890-X|<bdi>0-415-32890-X</bdi>]]. &nbsp; * {{Cite book|author=Bapuji|first=Mendem|editor=Dash|title=Handbook on Endangered South Asian and Southeast Asian Languages|chapter=Juray: An Endangered Variety of the Sora Group of Lects|publisher=[[Springer Nature]]|date=2025|doi=10.1007/978-3-031-80752-7_9|pages=173–209|isbn=978-303-180-751-0}} alq57jkm74jg9j77qiixi738bujevka Dencia 0 72999 629124 621407 2026-04-07T18:46:58Z Goodymeraj 16207 629124 wikitext text/x-wiki A maara Dencia nke ọma dịka (amụrụ na Machị 26, 1992) bụ onye na-abụ abụ na Cameroon/Nigeria, onye ọchụnta ego/Dj/onye na-emepụta ejiji. A mụrụ ya na Yaounde Cameroon site n'aka nne dị afọ iri na ụma, nne nne ya zụlitekwara ya mgbe ọ bụ nwa ha. Dencia mechara kwaga US mgbe ọ dị afọ iri na ụma. Ọ malitere ọrụ ya na Hollywood site n'ịkọwapụta ya na vidiyo egwu nke ndị na-ese ihe dịka Chris Brown, 50 Cent, Lady Gaga, na Ludacris. Dencia wepụtara egwu mbụ ya bụ "Beri Beri" na 2011.. <ref name="TheNet">{{Cite news|author=Oyewusi|first=Siji|date=January 8, 2015|title=Dencia rocks heavy blonde hair at People's Choice Awards 2015|url=https://thenet.ng/dencia-rocks-heavy-blonde-hair-at-peoples-choice-awards-2015/|accessdate=May 5, 2017|publisher=[[Nigerian Entertainment Today]]}}</ref><ref name="BellaNaija">{{Cite news|title=Camerounian/Nigerian starlet Dencia releases debut single "Beri Beri"|url=https://www.bellanaija.com/2011/08/camerouniannigerian-starlet-dencia-releases-beri-beri/|publisher=[[BellaNaija]]|date=August 24, 2011|accessdate=May 5, 2017}}</ref> Dị ka onye na-emepụta ihe, o mepụtara ọdịdị maka ndị na-ese ihe dịka [[Nicki Minaj]], [[Rihanna]], Christina Milian, Lil" Mama na ndị ọzọ ma bụrụ onye a ma ama maka nkwupụta ejiji nke ya na mpụta ya na kapet na-acha ọbara ọbara na Billboard Music Awards, Grammys, na American Music Awards. <ref name="NY Daily News">{{Cite news|title=Dencia|url=http://www.nydailynews.com/entertainment/billboard-music-awards-2015-red-carpet-gallery-1.2225805?pmSlide=1.2225876|work=[[New York Daily News]]|date=May 17, 2015|accessdate=May 5, 2017}}</ref> <ref name="E! News">{{Cite news|author=Malec|first=Brett|title=Singer Dencia Wears a Pink Hello Kitty PJ Onesie to the 2016 Grammys|url=http://www.eonline.com/news/739670/singer-dencia-wears-a-pink-hello-kitty-pj-onesie-to-the-2016-grammys-and-it-s-just-as-terrible-as-it-sounds|work=[[E! News]]|date=February 15, 2016|accessdate=May 5, 2017}}</ref> <ref name="Pulse NG">{{Cite news|title=Singer turns heads again in 'unique' look to American Music Awards 2016|url=https://pulse.ng/fashion/dencia-singer-turns-heads-again-in-unique-look-to-american-music-awards-2016-id5787563.html|work=Pulse.ng|author=Olarewaju|first=Olamide|date=November 21, 2016|accessdate=May 5, 2017}}</ref><ref name="US Weekly">{{Cite news|title=Billboard Music Awards 2017 Red Carpet Fashion: What the Stars Wore|url=http://www.usmagazine.com/stylish/pictures/billboard-music-awards-2017-red-carpet-what-the-stars-wore-w483435/dencia-w483459|work=[[US Weekly]]|author=Ergas|first=Talia|date=May 21, 2017|accessdate=May 26, 2017}}</ref> N'afọ 2012, Dencia wepụtara usoro nlekọta akpụkpọ ahụ mbụ ya, Whitenicious, nke a na-akpọkarị gụnyere ihe na-eme ka akpụkpọ ahụ dị mfe ma na-egbuke egbuke.<ref name="Perez Hilton">{{Cite web|date=February 10, 2014|title=This African Pop Star's Skin-Whitening Cream Just Became The Beauty Industry's Most Polarizing Product!|url=http://perezhilton.com/cocoperez/2014-02-10-whitenicious-dencia-skin-bleach-fast-acting-dark-spot-remover-africa-beauty-product-ebony#.WQynqFKZNsP|archiveurl=https://web.archive.org/web/20140214114856/http://perezhilton.com/cocoperez/2014-02-10-whitenicious-dencia-skin-bleach-fast-acting-dark-spot-remover-africa-beauty-product-ebony#.WQynqFKZNsP|archivedate=2014-02-14|accessdate=May 5, 2017}}</ref> Dencia emeela ụdị maka ndị ọzọ a ma ama ma ugbu a o nwere ụdị 12 na-elekọta akpụkpọ ahụ n'okpuru belt na aha ya. N'afọ 2016, Dencia mere akụkọ dị ka enyi nwanyị nke onye na-agba bọọlụ Paul Labile Pogba ka ha na-eme mkpọtụ n'otu ụlọ nkwari akụ dị na Manchester. == edemsibia == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == {{DEFAULTSORT:Dencia}} [[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]] t2uwnlclhvm8hncbi9lonomgi3cykj5 Delmwa Deshi-Kura 0 73111 629106 621384 2026-04-07T18:40:13Z Goodymeraj 16207 629106 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Delmwa Deshi-Kura''' bụ onye isi mmepụta ihe nkiri Naijiria. <ref name=":0">{{Cite web|author=Emmanuel|first=Olu|date=2016-05-23|title=Delmwa: Nigeria's behind -the-screen sheriff has a new show in town|url=https://nationaldailyng.com/delmwa-nigerias-behind-the-screen-sheriff-has-a-new-show-in-town/|accessdate=2025-03-20|work=National Daily Newspaper|language=en-US}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFEmmanuel2016">Emmanuel, Olu (2016-05-23). [https://nationaldailyng.com/delmwa-nigerias-behind-the-screen-sheriff-has-a-new-show-in-town/ "Delmwa: Nigeria's behind -the-screen sheriff has a new show in town"]. ''National Daily Newspaper''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2025-03-20</span></span>.</cite></ref> <ref>{{Cite web|title=Delmwa Deshi-Kura {{!}} Director, Producer, Writer|url=https://m.imdb.com/name/nm16779504/|accessdate=2025-03-20|work=IMDb|language=en-US}}</ref><ref name=":1">{{Cite web|title=2022 Africa Program Fellows|url=https://www.efworld.org/meet-the-fellows/2022-africa-program-fellows/|accessdate=2025-03-20|work=Eisenhower Fellowships|language=en-US}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://www.efworld.org/meet-the-fellows/2022-africa-program-fellows/ "2022 Africa Program Fellows"]. ''Eisenhower Fellowships''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2025-03-20</span></span>.</cite></ref> == Mbido ndụ na agụmakwụkwọ == A mụrụ Delmwa na [[Lafia]], nke bụzi isi obodo Nasarawa Steeti. Ọ si Plateau Steeti. Nna ya rụrụ ọrụ na Plateau Radio Television Corporation na-enye Delmwa ihe ngosi nye ndị na-emepụta ihe na ndị otu teknụzụ.<ref name=":2">{{Cite web|author=Nigeria|first=Guardian|date=2016-05-28|title=Delmwa Deshi-Kura: In the spotlight|url=https://guardian.ng/guardian-woman/delmwa-deshi-kura/|accessdate=2025-03-20|work=The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News|language=en-US}}</ref> Ọ natara nnabata na Mahadum nke Jos iji mụọ akwụkwọ Bekee na Ọmụmụ asụsụ. N'ikpeazụ, Delmwa nwetara Master of Business Administration na Mahadum Abubakar Tafawa Balewa. <ref name=":0">{{Cite web|author=Emmanuel|first=Olu|date=2016-05-23|title=Delmwa: Nigeria's behind -the-screen sheriff has a new show in town|url=https://nationaldailyng.com/delmwa-nigerias-behind-the-screen-sheriff-has-a-new-show-in-town/|accessdate=2025-03-20|work=National Daily Newspaper|language=en-US}}</ref> == Ọrụ == Nkwado sitere na UAC mere ka ọrụ Delmwa gaa n'ihu na ụlọ ọrụ ihe nkiri. Delmwa nọrọ otu afọ na Lagos Business School na-amụ mmepe ụlọ ọrụ iji mee ka ihe ọmụma ya banyere mmepụta ihe nkiri sie ike.<ref name=":0">{{Cite web|author=Emmanuel|first=Olu|date=2016-05-23|title=Delmwa: Nigeria's behind -the-screen sheriff has a new show in town|url=https://nationaldailyng.com/delmwa-nigerias-behind-the-screen-sheriff-has-a-new-show-in-town/|accessdate=2025-03-20|work=National Daily Newspaper|language=en-US}}</ref> Enyere Delmwa akwụkwọ mmụta Goldman Sachs maka ụmụ agbọghọ na-azụ ahịa .<ref name=":2">{{Cite web|author=Nigeria|first=Guardian|date=2016-05-28|title=Delmwa Deshi-Kura: In the spotlight|url=https://guardian.ng/guardian-woman/delmwa-deshi-kura/|accessdate=2025-03-20|work=The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News|language=en-US}}</ref> Delmwa mepụtara ma duzie Duplicity, <ref>{{Cite web|title=Africa Magic presents Duplicity|url=https://www.dstv.com/africamagic/en-ng/news/africa-magic-duplicity|accessdate=2025-03-20|work=Africa Magic - Africa Magic presents Duplicity|language=en}}</ref> ''Naija NextGen'', <ref>{{Cite web|author=Emelike|first=Obinna|date=2024-10-11|title=Naija NextGen introduces short films to inspire generation of leaders|url=https://businessday.ng/life-arts/article/naija-nextgen-introduces-short-films-to-inspire-generation-of-leaders/|accessdate=2025-03-20|work=Businessday NG|language=en-US}}</ref> Discovery+234, <ref>{{Cite web|author=BWN|date=2016-02-09|title=Discovery +234 Season Two Launch Guarantees More Entertainment And Inspiration|url=https://bizwatchnigeria.ng/discovery-234-season-two-launched-guarantees-more-entertainment-information-and-inspiration/|accessdate=2025-03-20|work=BizWatchNigeria.Ng|language=en-US}}</ref> Real Housewives Of Abuja, <ref>{{Cite news|date=2023-02-12|title=Fans Thrill As "The Real Housewives Of Abuja" Premieres At Transcorp Hilton – Independent Newspaper Nigeria|url=https://independent.ng/fans-thrill-as-the-real-housewives-of-abuja-premieres-at-transcorp-hilton/|accessdate=2025-03-20|language=en-GB|work=[[Independent (Nigeria)|Independent]]}}</ref> Date My Family Nigeria.<ref>{{Cite web|title=MultiChoice Studios - Date My Family Nigeria|url=https://www.multichoicestudios.com/show/date-my-family-nigeria|accessdate=2025-03-20|work=www.multichoicestudios.com|language=en}}</ref> A họpụtara ya n'etiti Einsenhower Fellowships 2022 Africa Program Fellows . <ref name=":1">{{Cite web|title=2022 Africa Program Fellows|url=https://www.efworld.org/meet-the-fellows/2022-africa-program-fellows/|accessdate=2025-03-20|work=Eisenhower Fellowships|language=en-US}}</ref> == Ihe nkiri == * MTV Base The Big Friday Show (2011) * Nchọpụta+234 (2015) * Ịghọ aghụghọ (2016) * Ụbọchị Ezinụlọ M Naịjirịa (2020) * Ezigbo Ndị Nwanyị nke Abuja (2023) * Naija NextGen (2024) == Ihe nrite == N'afọ 2013, Delmwa meriri ihe nrite ihe nkiri na Discop, Johannesburg, South Africa. <ref name=":0">{{Cite web|author=Emmanuel|first=Olu|date=2016-05-23|title=Delmwa: Nigeria's behind -the-screen sheriff has a new show in town|url=https://nationaldailyng.com/delmwa-nigerias-behind-the-screen-sheriff-has-a-new-show-in-town/|accessdate=2025-03-20|work=National Daily Newspaper|language=en-US}}</ref> == Nhọpụta == {| class="wikitable mw-collapsible" |+ !Afọ !Ememe mmeri !Ụdị !Ihe nkiri !Nsonaazụ |- !2017 ![[Africa Magic Viewers' Choice Awards]] !Usoro ihe nkiri TV kacha mma !Ịdị okpukpu abụọ !Ndị a họpụtara |} == Ntụaka == {{Reflist}} {{DEFAULTSORT:Deshi-Kura, Delmwa}} [[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]] 3lma1j4q617jp5huvtb81n435nnesay Babajide David 0 74723 629142 628869 2026-04-07T20:11:43Z EmausBot 2058 Fixing double redirect from [[Akintola David]] to [[David Akintola]] 629142 wikitext text/x-wiki #KÚFÙ [[David Akintola]] n9btkhlekxg3n0ovho3ozkdlx5ytw9j Ojiarụ:Dolphyb/Sandbox 2 74726 629146 628940 2026-04-07T22:54:46Z DolphybBot 61063 Replaced content with "{{subst:Nnọọ | username = NiferO | bot = ~~~~ }}" 629146 wikitext text/x-wiki <div style=" width: 100%; display: flex; text-decoration: none; "> <div style=" width: 60%; background-color:#F0EFEB;padding:1.5rem; border-radius:0.5rem; margin-right: 0.5rem; "> <span style="color:#2a7b2e; font-size: 1.3rem;">'''Nnọọ '''</span>NiferO! 👋 [[File:Wikipedia-logo-v2.svg|80px|right]] Daalụ nke ukwuu maka ịbata na '''Igbo Wikipedia'''. Igbo Wikipedia bụ ebe anyị na-arụkọ ọrụ ọnụ ide na ịkekọrịta ihe ọmụma n’asụsụ Igbo. == Ihe ị nwere ike ime == * Idezie edemede * Mmepụta edemede ọhụrụ * Mmeziwanye ọdịnaya dị ugbu a </div> <div style=" width: 40%; "> <div style=" background-color:#C0C0C0; padding:1.5rem; border-radius:0.5rem; "> == Ebe ị ga-amalite == * [[%E1%BB%8Cp%E1%BB%A5r%E1%BB%A5iche:Random|Peeji kwesiri ndezi ]] - Ọmụmatụ (edensibia, njikọ wiki, foto, ihe na-eme ka aha pụta ìhè) * [[Wikipedia:Nz%E1%BB%8Dr_ogbako|Nzọr ogbako]] – Jụọ ajụjụ ma nweta enyemaka </div> <div style=" background-color:#EDC9AF; padding:1.5rem; border-radius:0.5rem; margin-top: 0.5rem; "> == Biko cheta == * Jiri asụsụ Igbo dee * Tinye isi mmalite * Zere mmejọ Ọ bụrụ na ị nwere ajụjụ, biko jụọ anyị — anyị ga-enyere gị aka 😊 '''Nnọọ ọzọ!''' </div> </div> </div> — [[Ojiarụ:DolphybBot|DolphybBot]] ([[Ńkàtá ojiarụ:DolphybBot|ṅkátá]]) 22:54, 7 Eprel 2026 (UTC) 0rcna3911s5qa5ddou9ql9jikjv9aie 629147 629146 2026-04-07T23:01:17Z DolphybBot 61063 Replaced content with "{{Nnọọ|username=Nifer|bot=~~~~}}" 629147 wikitext text/x-wiki {{Nnọọ|username=Nifer|bot=[[Ojiarụ:DolphybBot|DolphybBot]] ([[Ńkàtá ojiarụ:DolphybBot|ṅkátá]]) 23:01, 7 Eprel 2026 (UTC)}} 3dmnf5zmvzjp3yvoo28ys7j5p5k7w9t Édēchághị́:Redfoo 118 74741 629065 2026-04-07T13:06:56Z ~2026-21314-56 61061 Jiri '{{Databox}} [[Usòrò:LMFAO, 2011.jpg|thumb|Redfoo na-afo 2011]] '''Stefan Kendal Gordy''' (amụrụ n'Önwa itoolu 3, 1975), onye amara nke ọma site na aha ogbo ya bụ '''Redfoo''', bụ onye [[Njikọ̀taọ̀hà|Amerikạ]] na-agụ egwú, onye na-eti egwu (rapper), onye na-emepụta egwu na onye na-eme DJ. Na afọ 2006, o hiwere otu egwu aha ya bụ [[LMFAO]] ya na nwa nwanne ya nwoke, [[SkyBlu]]. Ha wepụtara abọm abụọ tupu ha akwụsị ịrụkọ ọr...' kere ihü 629065 wikitext text/x-wiki {{Databox}} [[Usòrò:LMFAO, 2011.jpg|thumb|Redfoo na-afo 2011]] '''Stefan Kendal Gordy''' (amụrụ n'Önwa itoolu 3, 1975), onye amara nke ọma site na aha ogbo ya bụ '''Redfoo''', bụ onye [[Njikọ̀taọ̀hà|Amerikạ]] na-agụ egwú, onye na-eti egwu (rapper), onye na-emepụta egwu na onye na-eme DJ. Na afọ 2006, o hiwere otu egwu aha ya bụ [[LMFAO]] ya na nwa nwanne ya nwoke, [[SkyBlu]]. Ha wepụtara abọm abụọ tupu ha akwụsị ịrụkọ ọrụ ọnụ na 2012. Ọ bụ nwa nwoke nke onye tọrọ ntọala ụlọ ọrụ Motown Records bụ [[Berry Gordy]]. == Ọrụ egwu ya == Mgbe ọ nọ na LMFAO, egwu ha kacha wuo ewu gụnyere "Party Rock Anthem" na "Sexy and I Know It", nke gbagoro n'ọkwa mbụ n'ụwa niile. Mgbe LMFAO kewara na 2012, Redfoo malitere ịgụ egwu naanị ya. Ọ wepụtara egwu ndị ama ama dị ka "Bring Out the Bottles", "Let's Get Ridiculous", na "New Thang". Na afọ 2013, ọ ghọrọ otu n'ime ndị ọka ikpe na ihe ngosi telivishọn ''The X Factor'' na Ọstrelia. == Ihe ngosi == === Abọm === * ''Balance Beam'' (1997) * ''[[Party Rock]]'' (2009) (dị ka LMFAO) * ''[[Sorry for Party Rocking]]'' (2011) (dị ka LMFAO) * ''[[Party Rock Mansion]]'' (2016) {{ÉdéNtạ}} {{DEFAULTSORT:Gordy, Stefan}} [[Òtù:Egwu]] [[Òtù:Ndi Amerika]] eoa0x6ok1nqr44ml3y19d1z169t71a4 629149 629065 2026-04-07T23:14:25Z King ChristLike 13051 King ChristLike moved page [[Redfoo]] to [[Édēchághị́:Redfoo]] 629065 wikitext text/x-wiki {{Databox}} [[Usòrò:LMFAO, 2011.jpg|thumb|Redfoo na-afo 2011]] '''Stefan Kendal Gordy''' (amụrụ n'Önwa itoolu 3, 1975), onye amara nke ọma site na aha ogbo ya bụ '''Redfoo''', bụ onye [[Njikọ̀taọ̀hà|Amerikạ]] na-agụ egwú, onye na-eti egwu (rapper), onye na-emepụta egwu na onye na-eme DJ. Na afọ 2006, o hiwere otu egwu aha ya bụ [[LMFAO]] ya na nwa nwanne ya nwoke, [[SkyBlu]]. Ha wepụtara abọm abụọ tupu ha akwụsị ịrụkọ ọrụ ọnụ na 2012. Ọ bụ nwa nwoke nke onye tọrọ ntọala ụlọ ọrụ Motown Records bụ [[Berry Gordy]]. == Ọrụ egwu ya == Mgbe ọ nọ na LMFAO, egwu ha kacha wuo ewu gụnyere "Party Rock Anthem" na "Sexy and I Know It", nke gbagoro n'ọkwa mbụ n'ụwa niile. Mgbe LMFAO kewara na 2012, Redfoo malitere ịgụ egwu naanị ya. Ọ wepụtara egwu ndị ama ama dị ka "Bring Out the Bottles", "Let's Get Ridiculous", na "New Thang". Na afọ 2013, ọ ghọrọ otu n'ime ndị ọka ikpe na ihe ngosi telivishọn ''The X Factor'' na Ọstrelia. == Ihe ngosi == === Abọm === * ''Balance Beam'' (1997) * ''[[Party Rock]]'' (2009) (dị ka LMFAO) * ''[[Sorry for Party Rocking]]'' (2011) (dị ka LMFAO) * ''[[Party Rock Mansion]]'' (2016) {{ÉdéNtạ}} {{DEFAULTSORT:Gordy, Stefan}} [[Òtù:Egwu]] [[Òtù:Ndi Amerika]] eoa0x6ok1nqr44ml3y19d1z169t71a4 Event:Visibility of Communities in Nigeria 2.0 1728 74742 629067 2026-04-07T13:14:18Z Bridget2023 15841 Jiri '== Visibility of Communities in Nigeria 2.0 == ''' Visibility of Communities in Nigeria 2.0 on Wikidata 2.0 ''' This is a collaborative initiative to boost the online presence of Nigerian communities on Wikidata, focusing on South-South Nigeria and beyond. By adding and enriching community data items , we promote cultural preservation, tourism, and inclusive development.Join us in mapping Nigeria's Communities on the global map. == Background == Nigerian communities are r...' kere ihü 629067 wikitext text/x-wiki == Visibility of Communities in Nigeria 2.0 == ''' Visibility of Communities in Nigeria 2.0 on Wikidata 2.0 ''' This is a collaborative initiative to boost the online presence of Nigerian communities on Wikidata, focusing on South-South Nigeria and beyond. By adding and enriching community data items , we promote cultural preservation, tourism, and inclusive development.Join us in mapping Nigeria's Communities on the global map. == Background == Nigerian communities are rich in culture and history, got various types of towns and villages, but many remain unrecognized online. This project aims to increase their visibility on Wikidata, promoting cultural preservation, tourism, and inclusive development. == Objectives == * Increase representation of Nigerian communities on Wikidata * Promote cultural preservation and tourism * Empower community development through data * Enhance inclusivity and equality == Expected Outcome == * Contribute and translate up to 300 items of communities on Wikidata * Train new and old members on contributing to Wikidata * Boost Igbo language and culture growth and awareness. * Improved online visibility for South-South Nigeria and other communities == Target Audience == *Nigerian local community/village members *Wikimedia contributors *Researchers and students *General public interested in Nigerian culture == Participation == ==Organizers== *[[User:Bridget2023]] *[[User:Chrysella]] *[[User:Nwosuphayvour]] [[Category:Igbo Wikimedians User Group]] [[Otú:Mmemme]] [[Otú:Mmemme 2026]] tgu4d6hw0aznlkvxraj4l36f8a9tpfx 629068 629067 2026-04-07T14:38:32Z ~2026-21259-08 61062 /* Visibility of Communities in Nigeria 2.0 */ 629068 wikitext text/x-wiki [[https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/a/ad/Wikimedian_User_Group_Flier_for_documentating_Visibility_of_Communities_In_Nigeria_2.0.jpg]] == Visibility of Communities in Nigeria 2.0 == ''' Visibility of Communities in Nigeria 2.0 on Wikidata 2.0 ''' This is a collaborative initiative to boost the online presence of Nigerian communities on Wikidata, focusing on South-South Nigeria and beyond. By adding and enriching community data items , we promote cultural preservation, tourism, and inclusive development.Join us in mapping Nigeria's Communities on the global map. == Background == Nigerian communities are rich in culture and history, got various types of towns and villages, but many remain unrecognized online. This project aims to increase their visibility on Wikidata, promoting cultural preservation, tourism, and inclusive development. == Objectives == * Increase representation of Nigerian communities on Wikidata * Promote cultural preservation and tourism * Empower community development through data * Enhance inclusivity and equality == Expected Outcome == * Contribute and translate up to 300 items of communities on Wikidata * Train new and old members on contributing to Wikidata * Boost Igbo language and culture growth and awareness. * Improved online visibility for South-South Nigeria and other communities == Target Audience == *Nigerian local community/village members *Wikimedia contributors *Researchers and students *General public interested in Nigerian culture == Participation == ==Organizers== *[[User:Bridget2023]] *[[User:Chrysella]] *[[User:Nwosuphayvour]] [[Category:Igbo Wikimedians User Group]] [[Otú:Mmemme]] [[Otú:Mmemme 2026]] onkczg1o3aq4mf953bjdigjcwqfwsrq 629069 629068 2026-04-07T14:41:38Z ~2026-21259-08 61062 629069 wikitext text/x-wiki [[File:Wikimedian User Group Flier for documentating Visibility of Communities In Nigeria 2.0.jpg|Event Flier]] == Visibility of Communities in Nigeria 2.0 == ''' Visibility of Communities in Nigeria 2.0 on Wikidata 2.0 ''' This is a collaborative initiative to boost the online presence of Nigerian communities on Wikidata, focusing on South-South Nigeria and beyond. By adding and enriching community data items , we promote cultural preservation, tourism, and inclusive development.Join us in mapping Nigeria's Communities on the global map. == Background == Nigerian communities are rich in culture and history, got various types of towns and villages, but many remain unrecognized online. This project aims to increase their visibility on Wikidata, promoting cultural preservation, tourism, and inclusive development. == Objectives == * Increase representation of Nigerian communities on Wikidata * Promote cultural preservation and tourism * Empower community development through data * Enhance inclusivity and equality == Expected Outcome == * Contribute and translate up to 300 items of communities on Wikidata * Train new and old members on contributing to Wikidata * Boost Igbo language and culture growth and awareness. * Improved online visibility for South-South Nigeria and other communities == Target Audience == *Nigerian local community/village members *Wikimedia contributors *Researchers and students *General public interested in Nigerian culture == Participation == ==Organizers== *[[User:Bridget2023]] *[[User:Chrysella]] *[[User:Nwosuphayvour]] [[Category:Igbo Wikimedians User Group]] [[Otú:Mmemme]] [[Otú:Mmemme 2026]] afl5k2ggpt07m7y3ceb8zac4y1d6tqg 629070 629069 2026-04-07T14:45:02Z ~2026-21259-08 61062 629070 wikitext text/x-wiki [[File:Wikimedian User Group Flier for documentating Visibility of Communities In Nigeria 2.0.jpg|Event Flier|250×250px]] == Visibility of Communities in Nigeria 2.0 == ''' Visibility of Communities in Nigeria 2.0 on Wikidata 2.0 ''' This is a collaborative initiative to boost the online presence of Nigerian communities on Wikidata, focusing on South-South Nigeria and beyond. By adding and enriching community data items , we promote cultural preservation, tourism, and inclusive development.Join us in mapping Nigeria's Communities on the global map. == Background == Nigerian communities are rich in culture and history, got various types of towns and villages, but many remain unrecognized online. This project aims to increase their visibility on Wikidata, promoting cultural preservation, tourism, and inclusive development. == Objectives == * Increase representation of Nigerian communities on Wikidata * Promote cultural preservation and tourism * Empower community development through data * Enhance inclusivity and equality == Expected Outcome == * Contribute and translate up to 300 items of communities on Wikidata * Train new and old members on contributing to Wikidata * Boost Igbo language and culture growth and awareness. * Improved online visibility for South-South Nigeria and other communities == Target Audience == *Nigerian local community/village members *Wikimedia contributors *Researchers and students *General public interested in Nigerian culture == Participation == ==Organizers== *[[User:Bridget2023]] *[[User:Chrysella]] *[[User:Nwosuphayvour]] [[Category:Igbo Wikimedians User Group]] [[Otú:Mmemme]] [[Otú:Mmemme 2026]] d67pe63zduwa2gpjmt8tx86b5vpf62p 629071 629070 2026-04-07T14:47:56Z ~2026-21259-08 61062 629071 wikitext text/x-wiki [[File:Wikimedian User Group Flier for documentating Visibility of Communities In Nigeria 2.0.jpg|thumb|Event Flier]] == Visibility of Communities in Nigeria 2.0 == ''' Visibility of Communities in Nigeria 2.0 on Wikidata 2.0 ''' This is a collaborative initiative to boost the online presence of Nigerian communities on Wikidata, focusing on South-South Nigeria and beyond. By adding and enriching community data items , we promote cultural preservation, tourism, and inclusive development.Join us in mapping Nigeria's Communities on the global map. == Background == Nigerian communities are rich in culture and history, got various types of towns and villages, but many remain unrecognized online. This project aims to increase their visibility on Wikidata, promoting cultural preservation, tourism, and inclusive development. == Objectives == * Increase representation of Nigerian communities on Wikidata * Promote cultural preservation and tourism * Empower community development through data * Enhance inclusivity and equality == Expected Outcome == * Contribute and translate up to 300 items of communities on Wikidata * Train new and old members on contributing to Wikidata * Boost Igbo language and culture growth and awareness. * Improved online visibility for South-South Nigeria and other communities == Target Audience == *Nigerian local community/village members *Wikimedia contributors *Researchers and students *General public interested in Nigerian culture == Participation == ==Organizers== *[[User:Bridget2023]] *[[User:Chrysella]] *[[User:Nwosuphayvour]] [[Category:Igbo Wikimedians User Group]] [[Otú:Mmemme]] [[Otú:Mmemme 2026]] 383284cgo0rghx34atp876sys9c2md1 629072 629071 2026-04-07T14:49:21Z ~2026-21259-08 61062 629072 wikitext text/x-wiki [[File:Wikimedian User Group Flier for documentating Visibility of Communities In Nigeria 2.0.jpg|thumb|250×250px| Event Flier]] == Visibility of Communities in Nigeria 2.0 == ''' Visibility of Communities in Nigeria 2.0 on Wikidata 2.0 ''' This is a collaborative initiative to boost the online presence of Nigerian communities on Wikidata, focusing on South-South Nigeria and beyond. By adding and enriching community data items , we promote cultural preservation, tourism, and inclusive development.Join us in mapping Nigeria's Communities on the global map. == Background == Nigerian communities are rich in culture and history, got various types of towns and villages, but many remain unrecognized online. This project aims to increase their visibility on Wikidata, promoting cultural preservation, tourism, and inclusive development. == Objectives == * Increase representation of Nigerian communities on Wikidata * Promote cultural preservation and tourism * Empower community development through data * Enhance inclusivity and equality == Expected Outcome == * Contribute and translate up to 300 items of communities on Wikidata * Train new and old members on contributing to Wikidata * Boost Igbo language and culture growth and awareness. * Improved online visibility for South-South Nigeria and other communities == Target Audience == *Nigerian local community/village members *Wikimedia contributors *Researchers and students *General public interested in Nigerian culture == Participation == ==Organizers== *[[User:Bridget2023]] *[[User:Chrysella]] *[[User:Nwosuphayvour]] [[Category:Igbo Wikimedians User Group]] [[Otú:Mmemme]] [[Otú:Mmemme 2026]] nvefyb89f56qdsbg3xwunv5a2kvtm8i 629073 629072 2026-04-07T14:51:33Z ~2026-21259-08 61062 629073 wikitext text/x-wiki [[File:Wikimedian User Group Flier for documentating Visibility of Communities In Nigeria 2.0.jpg|thumb|250x250px]] == Visibility of Communities in Nigeria 2.0 == ''' Visibility of Communities in Nigeria 2.0 on Wikidata 2.0 ''' This is a collaborative initiative to boost the online presence of Nigerian communities on Wikidata, focusing on South-South Nigeria and beyond. By adding and enriching community data items , we promote cultural preservation, tourism, and inclusive development.Join us in mapping Nigeria's Communities on the global map. == Background == Nigerian communities are rich in culture and history, got various types of towns and villages, but many remain unrecognized online. This project aims to increase their visibility on Wikidata, promoting cultural preservation, tourism, and inclusive development. == Objectives == * Increase representation of Nigerian communities on Wikidata * Promote cultural preservation and tourism * Empower community development through data * Enhance inclusivity and equality == Expected Outcome == * Contribute and translate up to 300 items of communities on Wikidata * Train new and old members on contributing to Wikidata * Boost Igbo language and culture growth and awareness. * Improved online visibility for South-South Nigeria and other communities == Target Audience == *Nigerian local community/village members *Wikimedia contributors *Researchers and students *General public interested in Nigerian culture == Participation == ==Organizers== *[[User:Bridget2023]] *[[User:Chrysella]] *[[User:Nwosuphayvour]] [[Category:Igbo Wikimedians User Group]] [[Otú:Mmemme]] [[Otú:Mmemme 2026]] h9ih7q4bje36kqy2km7pmwldik2l9th 629074 629073 2026-04-07T14:52:46Z ~2026-21259-08 61062 629074 wikitext text/x-wiki [[Faịlụ:Wikimedian User Group Flier for documentating Visibility of Communities In Nigeria 2.0.jpg|thumb|250x250px]] == Visibility of Communities in Nigeria 2.0 == ''' Visibility of Communities in Nigeria 2.0 on Wikidata 2.0 ''' This is a collaborative initiative to boost the online presence of Nigerian communities on Wikidata, focusing on South-South Nigeria and beyond. By adding and enriching community data items , we promote cultural preservation, tourism, and inclusive development.Join us in mapping Nigeria's Communities on the global map. == Background == Nigerian communities are rich in culture and history, got various types of towns and villages, but many remain unrecognized online. This project aims to increase their visibility on Wikidata, promoting cultural preservation, tourism, and inclusive development. == Objectives == * Increase representation of Nigerian communities on Wikidata * Promote cultural preservation and tourism * Empower community development through data * Enhance inclusivity and equality == Expected Outcome == * Contribute and translate up to 300 items of communities on Wikidata * Train new and old members on contributing to Wikidata * Boost Igbo language and culture growth and awareness. * Improved online visibility for South-South Nigeria and other communities == Target Audience == *Nigerian local community/village members *Wikimedia contributors *Researchers and students *General public interested in Nigerian culture == Participation == ==Organizers== *[[User:Bridget2023]] *[[User:Chrysella]] *[[User:Nwosuphayvour]] [[Category:Igbo Wikimedians User Group]] [[Otú:Mmemme]] [[Otú:Mmemme 2026]] ce21oulghck9c9kj3u0cn0yorixid33 629075 629074 2026-04-07T14:53:55Z ~2026-21259-08 61062 629075 wikitext text/x-wiki [[Faịlụ:Wikimedian User Group Flier for documentating Visibility of Communities In Nigeria 2.0.jpg|center|thumb|250x250px]] == Visibility of Communities in Nigeria 2.0 == ''' Visibility of Communities in Nigeria 2.0 on Wikidata 2.0 ''' This is a collaborative initiative to boost the online presence of Nigerian communities on Wikidata, focusing on South-South Nigeria and beyond. By adding and enriching community data items , we promote cultural preservation, tourism, and inclusive development.Join us in mapping Nigeria's Communities on the global map. == Background == Nigerian communities are rich in culture and history, got various types of towns and villages, but many remain unrecognized online. This project aims to increase their visibility on Wikidata, promoting cultural preservation, tourism, and inclusive development. == Objectives == * Increase representation of Nigerian communities on Wikidata * Promote cultural preservation and tourism * Empower community development through data * Enhance inclusivity and equality == Expected Outcome == * Contribute and translate up to 300 items of communities on Wikidata * Train new and old members on contributing to Wikidata * Boost Igbo language and culture growth and awareness. * Improved online visibility for South-South Nigeria and other communities == Target Audience == *Nigerian local community/village members *Wikimedia contributors *Researchers and students *General public interested in Nigerian culture == Participation == ==Organizers== *[[User:Bridget2023]] *[[User:Chrysella]] *[[User:Nwosuphayvour]] [[Category:Igbo Wikimedians User Group]] [[Otú:Mmemme]] [[Otú:Mmemme 2026]] nmcinusoti1o3r45qayp20rncarpfdl 629076 629075 2026-04-07T14:54:47Z ~2026-21259-08 61062 629076 wikitext text/x-wiki [[Faịlụ:Wikimedian User Group Flier for documentating Visibility of Communities In Nigeria 2.0.jpg|center|thumb]] == Visibility of Communities in Nigeria 2.0 == ''' Visibility of Communities in Nigeria 2.0 on Wikidata 2.0 ''' This is a collaborative initiative to boost the online presence of Nigerian communities on Wikidata, focusing on South-South Nigeria and beyond. By adding and enriching community data items , we promote cultural preservation, tourism, and inclusive development.Join us in mapping Nigeria's Communities on the global map. == Background == Nigerian communities are rich in culture and history, got various types of towns and villages, but many remain unrecognized online. This project aims to increase their visibility on Wikidata, promoting cultural preservation, tourism, and inclusive development. == Objectives == * Increase representation of Nigerian communities on Wikidata * Promote cultural preservation and tourism * Empower community development through data * Enhance inclusivity and equality == Expected Outcome == * Contribute and translate up to 300 items of communities on Wikidata * Train new and old members on contributing to Wikidata * Boost Igbo language and culture growth and awareness. * Improved online visibility for South-South Nigeria and other communities == Target Audience == *Nigerian local community/village members *Wikimedia contributors *Researchers and students *General public interested in Nigerian culture == Participation == ==Organizers== *[[User:Bridget2023]] *[[User:Chrysella]] *[[User:Nwosuphayvour]] [[Category:Igbo Wikimedians User Group]] [[Otú:Mmemme]] [[Otú:Mmemme 2026]] f7rmutlmo3w5xnq2tmkujgr85s8z68f 629077 629076 2026-04-07T14:56:55Z ~2026-21259-08 61062 629077 wikitext text/x-wiki == Visibility of Communities in Nigeria 2.0 == ''' Visibility of Communities in Nigeria 2.0 on Wikidata 2.0 ''' This is a collaborative initiative to boost the online presence of Nigerian communities on Wikidata, focusing on South-South Nigeria and beyond. By adding and enriching community data items , we promote cultural preservation, tourism, and inclusive development.Join us in mapping Nigeria's Communities on the global map. == Background == Nigerian communities are rich in culture and history, got various types of towns and villages, but many remain unrecognized online. This project aims to increase their visibility on Wikidata, promoting cultural preservation, tourism, and inclusive development. == Objectives == * Increase representation of Nigerian communities on Wikidata * Promote cultural preservation and tourism * Empower community development through data * Enhance inclusivity and equality == Expected Outcome == * Contribute and translate up to 300 items of communities on Wikidata * Train new and old members on contributing to Wikidata * Boost Igbo language and culture growth and awareness. * Improved online visibility for South-South Nigeria and other communities == Target Audience == *Nigerian local community/village members *Wikimedia contributors *Researchers and students *General public interested in Nigerian culture == Participation == ==Organizers== *[[User:Bridget2023]] *[[User:Chrysella]] *[[User:Nwosuphayvour]] [[Category:Igbo Wikimedians User Group]] [[Otú:Mmemme]] [[Otú:Mmemme 2026]] fvd6olgqk8qyei1x6whqkl058kf52d9 629078 629077 2026-04-07T16:15:45Z Bridget2023 15841 629078 wikitext text/x-wiki [[File:Wikimedian User Group Flier for documentating Visibility of Communities In Nigeria 2.0.jpg|thumb|Event Flier]] == Visibility of Communities in Nigeria 2.0 == ''' Visibility of Communities in Nigeria 2.0 on Wikidata 2.0 ''' This is a collaborative initiative to boost the online presence of Nigerian communities on Wikidata, focusing on South-South Nigeria and beyond. By adding and enriching community data items , we promote cultural preservation, tourism, and inclusive development.Join us in mapping Nigeria's Communities on the global map. == Background == Nigerian communities are rich in culture and history, got various types of towns and villages, but many remain unrecognized online. This project aims to increase their visibility on Wikidata, promoting cultural preservation, tourism, and inclusive development. == Objectives == * Increase representation of Nigerian communities on Wikidata * Promote cultural preservation and tourism * Empower community development through data * Enhance inclusivity and equality == Expected Outcome == * Contribute and translate up to 300 items of communities on Wikidata * Train new and old members on contributing to Wikidata * Boost Igbo language and culture growth and awareness. * Improved online visibility for South-South Nigeria and other communities == Target Audience == *Nigerian local community/village members *Wikimedia contributors *Researchers and students *General public interested in Nigerian culture == Participation == ==Organizers== *[[User:Bridget2023]] *[[User:Chrysella]] *[[User:Nwosuphayvour]] [[Category:Igbo Wikimedians User Group]] [[Otú:Mmemme]] [[Otú:Mmemme 2026]] gg183uftlmh31hnibp9oohc83fovglu 629079 629078 2026-04-07T16:16:19Z Bridget2023 15841 629079 wikitext text/x-wiki [[File:Wikimedian User Group Flier for documentating Visibility of Communities In Nigeria 2.0.jpg|thumb|Event Flier]] == Visibility of Communities in Nigeria 2.0 == ''' Visibility of Communities in Nigeria 2.0 on Wikidata 2.0 ''' This is a collaborative initiative to boost the online presence of Nigerian communities on Wikidata, focusing on South-South Nigeria and beyond. By adding and enriching community data items , we promote cultural preservation, tourism, and inclusive development.Join us in mapping Nigeria's Communities on the global map. == Background == Nigerian communities are rich in culture and history, got various types of towns and villages, but many remain unrecognized online. This project aims to increase their visibility on Wikidata, promoting cultural preservation, tourism, and inclusive development. == Objectives == * Increase representation of Nigerian communities on Wikidata * Promote cultural preservation and tourism * Empower community development through data * Enhance inclusivity and equality == Expected Outcome == * Contribute and translate up to 300 items of communities on Wikidata * Train new and old members on contributing to Wikidata * Boost Igbo language and culture growth and awareness. * Improved online visibility for South-South Nigeria and other communities == Target Audience == *Nigerian local community/village members *Wikimedia contributors *Researchers and students *General public interested in Nigerian culture == Participation == ==Organizers== *[[User:Bridget2023]] *[[User:Chrysella]] *[[User:Nwosuphayvour]] [[Category:Igbo Wikimedians User Group]] [[Otú:Mmemme]] [[Otú:Mmemme 2026]] f870bpjliz1zhu64m9r1h2bvr5kw0q8 629081 629079 2026-04-07T16:19:21Z Bridget2023 15841 629081 wikitext text/x-wiki {| cellpadding="4" cellspacing="10" style="margin:auto;" |[[File:Wikimedian User Group Flier for documentating Visibility of Communities In Nigeria 2.0.jpg|thumb|Event Flier]] |} == Visibility of Communities in Nigeria 2.0 == ''' Visibility of Communities in Nigeria 2.0 on Wikidata 2.0 ''' This is a collaborative initiative to boost the online presence of Nigerian communities on Wikidata, focusing on South-South Nigeria and beyond. By adding and enriching community data items , we promote cultural preservation, tourism, and inclusive development.Join us in mapping Nigeria's Communities on the global map. == Background == Nigerian communities are rich in culture and history, got various types of towns and villages, but many remain unrecognized online. This project aims to increase their visibility on Wikidata, promoting cultural preservation, tourism, and inclusive development. == Objectives == * Increase representation of Nigerian communities on Wikidata * Promote cultural preservation and tourism * Empower community development through data * Enhance inclusivity and equality == Expected Outcome == * Contribute and translate up to 300 items of communities on Wikidata * Train new and old members on contributing to Wikidata * Boost Igbo language and culture growth and awareness. * Improved online visibility for South-South Nigeria and other communities == Target Audience == *Nigerian local community/village members *Wikimedia contributors *Researchers and students *General public interested in Nigerian culture == Participation == ==Organizers== *[[User:Bridget2023]] *[[User:Chrysella]] *[[User:Nwosuphayvour]] [[Category:Igbo Wikimedians User Group]] [[Otú:Mmemme]] [[Otú:Mmemme 2026]] jb3mdkqhkjospjz0cognqjmu75zp803 629082 629081 2026-04-07T16:36:54Z Senator Choko 13011 629082 wikitext text/x-wiki {| cellpadding="4" cellspacing="10" style="margin:auto;" [[File:Wikimedian_User_Group_Flier_for_documentating_Visibility_of_Communities_In_Nigeria_2.0.jpg|thumb|center|960x960px]] |} == Visibility of Communities in Nigeria 2.0 == ''' Visibility of Communities in Nigeria 2.0 on Wikidata 2.0 ''' This is a collaborative initiative to boost the online presence of Nigerian communities on Wikidata, focusing on South-South Nigeria and beyond. By adding and enriching community data items , we promote cultural preservation, tourism, and inclusive development.Join us in mapping Nigeria's Communities on the global map. == Background == Nigerian communities are rich in culture and history, got various types of towns and villages, but many remain unrecognized online. This project aims to increase their visibility on Wikidata, promoting cultural preservation, tourism, and inclusive development. == Objectives == * Increase representation of Nigerian communities on Wikidata * Promote cultural preservation and tourism * Empower community development through data * Enhance inclusivity and equality == Expected Outcome == * Contribute and translate up to 300 items of communities on Wikidata * Train new and old members on contributing to Wikidata * Boost Igbo language and culture growth and awareness. * Improved online visibility for South-South Nigeria and other communities == Target Audience == *Nigerian local community/village members *Wikimedia contributors *Researchers and students *General public interested in Nigerian culture == Participation == ==Organizers== *[[User:Bridget2023]] *[[User:Chrysella]] *[[User:Nwosuphayvour]] [[Category:Igbo Wikimedians User Group]] [[Otú:Mmemme]] [[Otú:Mmemme 2026]] 3sy5jizewociauuxbxk38q16x353shv 629083 629082 2026-04-07T16:47:17Z Bridget2023 15841 629083 wikitext text/x-wiki {| cellpadding="4" cellspacing="10" style="margin:auto;" [[File:Wikimedian_User_Group_Flier_for_documentating_Visibility_of_Communities_In_Nigeria_2.0.jpg|thumb|center|960x960px]] |} == Visibility of Communities in Nigeria 2.0 == ''' Visibility of Communities in Nigeria on Wikidata 2.0 ''' This is a collaborative initiative to boost the online presence of Nigerian communities on Wikidata, focusing on South-South Nigeria and beyond. By adding and enriching community data items , we promote cultural preservation, tourism, and inclusive development.Join us in mapping Nigeria's Communities on the global map. == Background == Nigerian communities are rich in culture and history, got various types of towns and villages, but many remain unrecognized online. This project aims to increase their visibility on Wikidata, promoting cultural preservation, tourism, and inclusive development. == Objectives == * Increase representation of Nigerian communities on Wikidata * Promote cultural preservation and tourism * Empower community development through data * Enhance inclusivity and equality == Expected Outcome == * Contribute and translate up to 300 items of communities on Wikidata * Train new and old members on contributing to Wikidata * Boost Igbo language and culture growth and awareness. * Improved online visibility for South-South Nigeria and other communities == Target Audience == *Nigerian local community/village members *Wikimedia contributors *Researchers and students *General public interested in Nigerian culture == Participation == ==Organizers== *[[User:Bridget2023]] *[[User:Chrysella]] *[[User:Nwosuphayvour]] [[Category:Igbo Wikimedians User Group]] [[Otú:Mmemme]] [[Otú:Mmemme 2026]] ptjm7an9wva8yz3gi17gldygvbqg6as 629143 629083 2026-04-07T21:53:59Z King ChristLike 13051 removed [[Category:Igbo Wikimedians User Group]] using [[Help:Gadget-HotCat|HotCat]] 629143 wikitext text/x-wiki {| cellpadding="4" cellspacing="10" style="margin:auto;" [[File:Wikimedian_User_Group_Flier_for_documentating_Visibility_of_Communities_In_Nigeria_2.0.jpg|thumb|center|960x960px]] |} == Visibility of Communities in Nigeria 2.0 == ''' Visibility of Communities in Nigeria on Wikidata 2.0 ''' This is a collaborative initiative to boost the online presence of Nigerian communities on Wikidata, focusing on South-South Nigeria and beyond. By adding and enriching community data items , we promote cultural preservation, tourism, and inclusive development.Join us in mapping Nigeria's Communities on the global map. == Background == Nigerian communities are rich in culture and history, got various types of towns and villages, but many remain unrecognized online. This project aims to increase their visibility on Wikidata, promoting cultural preservation, tourism, and inclusive development. == Objectives == * Increase representation of Nigerian communities on Wikidata * Promote cultural preservation and tourism * Empower community development through data * Enhance inclusivity and equality == Expected Outcome == * Contribute and translate up to 300 items of communities on Wikidata * Train new and old members on contributing to Wikidata * Boost Igbo language and culture growth and awareness. * Improved online visibility for South-South Nigeria and other communities == Target Audience == *Nigerian local community/village members *Wikimedia contributors *Researchers and students *General public interested in Nigerian culture == Participation == ==Organizers== *[[User:Bridget2023]] *[[User:Chrysella]] *[[User:Nwosuphayvour]] [[Otú:Mmemme]] [[Otú:Mmemme 2026]] 567esirww5h9ymnmyv22zbwbmwl9u87 Templeeti:Nnọọ/doc 10 74743 629086 2026-04-07T17:54:07Z DolphybBot 61063 Jiri '==Nkọwa== A na-eji ndebiri a anabata ndị ọhụrụ na wikipedia igbo. ==Ojiji== {{subst:Nnọọ | username = new_username | bot = sign here (bot/username) }} ==Paramita== {| class="wikitable" ! Paramita !! Nkọwa !! achọrọ ya |- | username || Aha onye ọrụ a na-anabata || ee |- | bot || Aha bot ma ọ bụ aha njirimara nke na-eziga ozi ahụ || ee |} ==omuma atu== {{subst:Nnọọ | username = Chibuzo | bot = ~~~~ }}' kere ihü 629086 wikitext text/x-wiki ==Nkọwa== A na-eji ndebiri a anabata ndị ọhụrụ na wikipedia igbo. ==Ojiji== <div style=" width: 100%; display: flex; text-decoration: none; "> <div style=" width: 60%; background-color:#F0EFEB;padding:1.5rem; border-radius:0.5rem; margin-right: 0.5rem; "> <span style="color:#2a7b2e; font-size: 1.3rem;">'''Nnọọ '''</span>new_username! 👋 [[File:Wikipedia-logo-v2.svg|80px|right]] Daalụ nke ukwuu maka ịbata na '''Igbo Wikipedia'''. Igbo Wikipedia bụ ebe anyị na-arụkọ ọrụ ọnụ ide na ịkekọrịta ihe ọmụma n’asụsụ Igbo. == Ihe ị nwere ike ime == * Idezie edemede * Mmepụta edemede ọhụrụ * Mmeziwanye ọdịnaya dị ugbu a </div> <div style=" width: 40%; "> <div style=" background-color:#C0C0C0; padding:1.5rem; border-radius:0.5rem; "> == Ebe ị ga-amalite == * [[%E1%BB%8Cp%E1%BB%A5r%E1%BB%A5iche:Random|Peeji kwesiri ndezi ]] - Ọmụmatụ (edensibia, njikọ wiki, foto, ihe na-eme ka aha pụta ìhè) * [[Wikipedia:Nz%E1%BB%8Dr_ogbako|Nzọr ogbako]] – Jụọ ajụjụ ma nweta enyemaka </div> <div style=" background-color:#EDC9AF; padding:1.5rem; border-radius:0.5rem; margin-top: 0.5rem; "> == Biko cheta == * Jiri asụsụ Igbo dee * Tinye isi mmalite * Zere mmejọ Ọ bụrụ na ị nwere ajụjụ, biko jụọ anyị — anyị ga-enyere gị aka 😊 '''Nnọọ ọzọ!''' </div> </div> </div> — sign here (bot/username) ==Paramita== {| class="wikitable" ! Paramita !! Nkọwa !! achọrọ ya |- | username || Aha onye ọrụ a na-anabata || ee |- | bot || Aha bot ma ọ bụ aha njirimara nke na-eziga ozi ahụ || ee |} ==omuma atu== <div style=" width: 100%; display: flex; text-decoration: none; "> <div style=" width: 60%; background-color:#F0EFEB;padding:1.5rem; border-radius:0.5rem; margin-right: 0.5rem; "> <span style="color:#2a7b2e; font-size: 1.3rem;">'''Nnọọ '''</span>Chibuzo! 👋 [[File:Wikipedia-logo-v2.svg|80px|right]] Daalụ nke ukwuu maka ịbata na '''Igbo Wikipedia'''. Igbo Wikipedia bụ ebe anyị na-arụkọ ọrụ ọnụ ide na ịkekọrịta ihe ọmụma n’asụsụ Igbo. == Ihe ị nwere ike ime == * Idezie edemede * Mmepụta edemede ọhụrụ * Mmeziwanye ọdịnaya dị ugbu a </div> <div style=" width: 40%; "> <div style=" background-color:#C0C0C0; padding:1.5rem; border-radius:0.5rem; "> == Ebe ị ga-amalite == * [[%E1%BB%8Cp%E1%BB%A5r%E1%BB%A5iche:Random|Peeji kwesiri ndezi ]] - Ọmụmatụ (edensibia, njikọ wiki, foto, ihe na-eme ka aha pụta ìhè) * [[Wikipedia:Nz%E1%BB%8Dr_ogbako|Nzọr ogbako]] – Jụọ ajụjụ ma nweta enyemaka </div> <div style=" background-color:#EDC9AF; padding:1.5rem; border-radius:0.5rem; margin-top: 0.5rem; "> == Biko cheta == * Jiri asụsụ Igbo dee * Tinye isi mmalite * Zere mmejọ Ọ bụrụ na ị nwere ajụjụ, biko jụọ anyị — anyị ga-enyere gị aka 😊 '''Nnọọ ọzọ!''' </div> </div> </div> — [[Ojiarụ:DolphybBot|DolphybBot]] ([[Ńkàtá ojiarụ:DolphybBot|ṅkátá]]) 17:53, 7 Eprel 2026 (UTC) svrxkr1gq3ev5djyt1lniaszbvx3sdz 629148 629086 2026-04-07T23:08:23Z DolphybBot 61063 629148 wikitext text/x-wiki ==Nkọwa== A na-eji ndebiri a anabata ndị ọhụrụ na wikipedia igbo. ==Ojiji== <pre> {{Nnọọ | username = new_username | bot = sign here (tilde) }} </pre> ==Paramita== {| class="wikitable" ! Paramita !! Nkọwa !! achọrọ ya |- | username || Aha onye ọrụ a na-anabata || ee |- | bot || Aha bot ma ọ bụ aha njirimara nke na-eziga ozi ahụ || ee |} ==omuma atu== {{Nnọọ | username = Chibuzo | bot = [[Ojiarụ:DolphybBot|DolphybBot]] ([[Ńkàtá ojiarụ:DolphybBot|ṅkátá]]) 23:08, 7 Eprel 2026 (UTC) }} 55z884za1n708vkh2eobqg2ajz4k5a4 629164 629148 2026-04-08T11:49:50Z DolphybBot 61063 /* omuma atu */ 629164 wikitext text/x-wiki ==Nkọwa== A na-eji ndebiri a anabata ndị ọhụrụ na wikipedia igbo. ==Ojiji== <pre> {{Nnọọ | username = new_username | bot = sign here (tilde) }} </pre> ==Paramita== {| class="wikitable" ! Paramita !! Nkọwa !! achọrọ ya |- | username || Aha onye ọrụ a na-anabata || ee |- | bot || Aha bot ma ọ bụ aha njirimara nke na-eziga ozi ahụ || ee |} ==Ọmụmatụ== {{Nnọọ | username = Chibuzo | bot = [[Ojiarụ:DolphybBot|DolphybBot]] ([[Ńkàtá ojiarụ:DolphybBot|ṅkátá]]) 23:08, 7 Eprel 2026 (UTC) }} encnj72c27c5b0j7tijspo10i1yfx3s Ńkàtá ojiarụ:Chizoba Amanambu 3 74744 629144 2026-04-07T22:03:42Z King ChristLike 13051 /* Ihe ị nwere ike ime */ nkeji ohúrù 629144 wikitext text/x-wiki <div style=" width: 100%; display: flex; text-decoration: none; "> <div style=" width: 60%; background-color:#F0EFEB;padding:1.5rem; border-radius:0.5rem; margin-right: 0.5rem; "> <span style="color:#2a7b2e; font-size: 1.3rem;">'''Nnọọ '''</span>Chizoba Amanambu! 👋 [[File:Wikipedia-logo-v2.svg|80px|right]] Daalụ nke ukwuu maka ịbata na '''Igbo Wikipedia'''. Igbo Wikipedia bụ ebe anyị na-arụkọ ọrụ ọnụ ide na ịkekọrịta ihe ọmụma n’asụsụ Igbo. == Ihe ị nwere ike ime == * Idezie edemede * Mmepụta edemede ọhụrụ * Mmeziwanye ọdịnaya dị ugbu a </div> <div style=" width: 40%; "> <div style=" background-color:#C0C0C0; padding:1.5rem; border-radius:0.5rem; "> == Ebe ị ga-amalite == * [[%E1%BB%8Cp%E1%BB%A5r%E1%BB%A5iche:Random|Peeji kwesiri ndezi ]] - Ọmụmatụ (edensibia, njikọ wiki, foto, ihe na-eme ka aha pụta ìhè) * [[Wikipedia:Nz%E1%BB%8Dr_ogbako|Nzọr ogbako]] – Jụọ ajụjụ ma nweta enyemaka </div> <div style=" background-color:#EDC9AF; padding:1.5rem; border-radius:0.5rem; margin-top: 0.5rem; "> == Biko cheta == * Jiri asụsụ Igbo dee * Tinye isi mmalite * Zere mmejọ Ọ bụrụ na ị nwere ajụjụ, biko jụọ anyị — anyị ga-enyere gị aka 😊 '''Nnọọ ọzọ!''' </div> </div> </div> — [[Ojiarụ:King ChristLike|King ChristLike]] ([[Ńkàtá ojiarụ:King ChristLike|ṅkátá]]) 22:03, 7 Eprel 2026 (UTC) an5vpz2in285gl2kgvcu4tmsofvtrvt 629145 629144 2026-04-07T22:05:00Z King ChristLike 13051 /* Biko cheta */ 629145 wikitext text/x-wiki <div style=" width: 100%; display: flex; text-decoration: none; "> <div style=" width: 60%; background-color:#F0EFEB;padding:1.5rem; border-radius:0.5rem; margin-right: 0.5rem; "> <span style="color:#2a7b2e; font-size: 1.3rem;">'''Nnọọ '''</span>Chizoba Amanambu! 👋 [[File:Wikipedia-logo-v2.svg|80px|right]] Daalụ nke ukwuu maka ịbata na '''Igbo Wikipedia'''. Igbo Wikipedia bụ ebe anyị na-arụkọ ọrụ ọnụ ide na ịkekọrịta ihe ọmụma n’asụsụ Igbo. == Ihe ị nwere ike ime == * Idezie edemede * Mmepụta edemede ọhụrụ * Mmeziwanye ọdịnaya dị ugbu a </div> <div style=" width: 40%; "> <div style=" background-color:#C0C0C0; padding:1.5rem; border-radius:0.5rem; "> == Ebe ị ga-amalite == * [[%E1%BB%8Cp%E1%BB%A5r%E1%BB%A5iche:Random|Peeji kwesiri ndezi ]] - Ọmụmatụ (edensibia, njikọ wiki, foto, ihe na-eme ka aha pụta ìhè) * [[Wikipedia:Nz%E1%BB%8Dr_ogbako|Nzọr ogbako]] – Jụọ ajụjụ ma nweta enyemaka </div> <div style=" background-color:#EDC9AF; padding:1.5rem; border-radius:0.5rem; margin-top: 0.5rem; "> == Nnọọ == * Jiri asụsụ Igbo dee * Tinye isi mmalite * Zere mmejọ Ọ bụrụ na ị nwere ajụjụ, biko jụọ anyị — anyị ga-enyere gị aka 😊 '''Nnọọ ọzọ!''' </div> </div> </div> — [[Ojiarụ:King ChristLike|King ChristLike]] ([[Ńkàtá ojiarụ:King ChristLike|ṅkátá]]) 22:03, 7 Eprel 2026 (UTC) g48j8pu36e9ghotebq70dtcjqvv1hm0 Redfoo 0 74745 629150 2026-04-07T23:14:25Z King ChristLike 13051 King ChristLike moved page [[Redfoo]] to [[Édēchághị́:Redfoo]] 629150 wikitext text/x-wiki #KÚFÙ [[Édēchághị́:Redfoo]] rc8mo4n0ettx7tkbmwjc0ryu5m1r3p9 Wikipedia:Bots/Requests for approval/DolphybBot 4 74746 629152 2026-04-07T23:53:54Z DolphybBot 61063 Jiri ' ==[[User:{{subst:#titleparts:{{subst:PAGENAME}}|1|3}}|]]== {{Bot ohu|{{subst:#titleparts:{{subst:PAGENAME}}|1|3}}}} '''Operator:''' {{u|Dolphyb}} <!--Automatic: Specify whether supervised or unsupervised --> <!--Manually Assisted: User must manually confirm every change --> '''Automatic or Manually Assisted:''' Automatic <!--Programming Language: The computer language that this bot will be written in. E.g. Python, Java, C, VB, AutoWikiBrowser. NOT English etc --> '''...' kere ihü 629152 wikitext text/x-wiki ==[[User:DolphybBot|DolphybBot]]== {{Bot ohu|DolphybBot}} '''Operator:''' {{u|Dolphyb}} <!--Automatic: Specify whether supervised or unsupervised --> <!--Manually Assisted: User must manually confirm every change --> '''Automatic or Manually Assisted:''' Automatic <!--Programming Language: The computer language that this bot will be written in. E.g. Python, Java, C, VB, AutoWikiBrowser. NOT English etc --> '''[[:en:Programming Language|Programming Language]](s):''' Python <!--Please keep Function Summary SHORT--> '''Function Summary:''' Automatically welcome new users on their talk pages '''Edit period(s)''' ''(e.g. Continuous, daily, one time run)''''':''' runs daily <!--For existing bots only--> '''Already has a bot flag''' ''(Y/N)''''':''' No <!--List full function details here--> '''Function Details:''' === Bot Function === This bot is designed to automatically welcome new users on Igbo Wikipedia by posting a standardized welcome template on their user talk pages. The bot will: *Monitor newly registered accounts using the MediaWiki new user logs (using recentchange) *Check whether the user has made at least one edit before sending a welcome message *Verify that the user is not: ::*an IP address (anonymous user) ::*a bot account ::*a blocked user *Confirm that the user has not already been welcomed (i.e., their user talk page does not already exist or does not contain a welcome message) *Once these conditions are met, the bot will: Post a welcome message using a predefined on-wiki template (e.g., <pre>{{Nnọọ}})</pre> Add the message only once per user to avoid duplication === Edit Type === Edits will be limited to user talk pages only and will include a clear edit summary indicating that the message is a welcome from a bot. === Safeguards === *The bot will not overwrite existing talk page content *The bot will skip users who have already been welcomed *The bot will maintain a local log of processed users to avoid duplicate messages *The bot will comply with community feedback and can be stopped immediately if issues arise == Framework == The bot is built using Pywikibot and operates via the official MediaWiki API. ===Discussion=== <!-- This is not a vote. It is a discussion --> jv2ww47fjc9vb299wc3g8eulp5zhg3p Ojiarụ:DolphybBot 2 74747 629153 2026-04-07T23:57:26Z DolphybBot 61063 Jiri '{{bot|Dolphyb|site=ig}}' kere ihü 629153 wikitext text/x-wiki {{bot|Dolphyb|site=ig}} ny5aou25cb9nzgba2fxndq4nqzje64p Jane Taber 0 74748 629155 2026-04-08T01:34:11Z Adakaibe 14179 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1345328894|Jane Taber]]" 629155 wikitext text/x-wiki Jane Taber (amụrụ 1957) bụ onye ọrụ ọha na Canada, onye bụbu onye nta akụkọ ndọrọ ndọrọ ọchịchị na onye na-ahụ maka ihe omume ọha na telivishọn. A họpụtara Taber onye isi nkwukọrịta n'okpuru onye isi mbụ nke Nova Scotia, Iain Rankin nke Nova Scotia Liberal Party na February 2021.[1][2] == Ọrụ == === Akwụkwọ akụkọ ndọrọ ndọrọ ọchịchị === Taber kọrọ na akụkọ nzuko omeiwu Hill malite na 1986, na-arụ ọrụ dị ka onye nta akụkọ ụlọ omeiwu na onye na-ede akwụkwọ maka Citizen Ottawa, National Post, na The Globe na Mail.[1] Ruo oge atọ, site na 1995 ruo 1997, ọ bụ onye ọbịa nke ihe ngosi ndọrọ ndọrọ ọchịchị were nkeji iri atọ na WTN nke akpọrọ Jane Taber's Ottawa.[2] O mekwara ihe nkiri ga-ewe otu awa maka mgba ụmụ nwanyị na-agba na ndọrọ ndọrọ ọchịchị n'oge ntuli aka gọọmenti etiti Canada nke 1997. Na-arụ ọrụ n'okpuru nchebe nke ụlọ ọrụ Bell Media, Taber bụ onye na-akwado ''Oge Ajụjụ'' nke CTV Television Network na Craig Oliver site na 2005 ruo 2011, mgbe ọ bụkwa onye edemede dị elu na ụlọ ọrụ The Globe and Mail's Ottawa site na 2003 ruo 2012. Ọ kwagara n'ọfịs akwụkwọ akụkọ Halifax na 2012, na-aghọ Onye isi ụlọ ọrụ Atlantic Bureau.<ref>{{Cite news|url=http://j-source.ca/article/jane-taber-celebrated-leaving-the-hill-to-head-the-globes-atlantic-bureau/|title=Jane Taber celebrated, leaving the Hill to head the Globe's Atlantic bureau - JSource|date=2011-12-01|work=JSource|accessdate=2018-10-16|language=en-US}}</ref> Na June 26, 2011, Taber hapụrụ ọrụ ya dị ka onye na-akwado ''Oge Ajụjụ'' na Kevin Newman. Otú ọ dị, ọ gara n'ihu na-ekere òkè na mmemme ahụ dị ka onye nta akụkọ ọbịa oge niile, ma rụọ ọrụ dị ka onye na-akwado Don Martin na CTV News Channel's Power Play. === Mmekọrịta ọha na eze === Leaving journalism in 2016, Taber entered the public relations field as vice president of public affairs at National Public Relations (Res Publica Consulting Group) in Halifax.<ref>{{Cite web|url=https://www.national.ca/fr/auteurs/jane-taber/|title=Jane Taber - NATIONAL|work=www.national.ca|language=fr|accessdate=2018-10-16}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://marketingmag.ca/media/globe-and-mail-political-reporter-joins-national-180607/|title=Globe and Mail political reporter joins National|work=marketingmag.ca|language=en-US|accessdate=2018-10-16}}</ref> N'ịgbaso arụkwaghịm nke Nova Scotia Premier Stephen McNeil, Taber meziri ọgbakọ ntuli aka nke Nova Scotia Liberal Party maka ntuli aka onye isi ọchịchị Nova Scotia Liberal Party nke 2021 na Disemba 10, 2020. Mgbe ọ ka bụ osote onye isi oche na National Public Relations n'oge ahụ, [1] [2] Taber mechara bụrụ onye isi Nkwukọrịta maka onye meriri n'ọsọ onye isi, Nova 2. Mgbe mfu dị egwu nke Rankin maka ndị Liberal na ntuli aka izugbe nke Nova Scotia 2021 na Ọgọst 17, 2021, Taber sonyeere National Relations Relations dị ka osote onye isi ala, Ọha na Ọha. == Ndụ onwe onye == Ọ gụrụ akwụkwọ na Mahadum Carleton, a họpụtara Taber ka ọ bụrụ onye nduzi ya maka afọ atọ na Julaị 1, 2019. <ref name="Carleton">{{Cite web|publisher=Carleton University|title=Board of Governors: Jane Taber - Community|url=https://carleton.ca/secretariat/boardofgovernors/people/jane-taber/|accessdate=1 Sep 2021}}</ref> Taber is married to editor David F. Guy of allNovaScotia, a subscription-based online newspaper. They have two children.<ref>{{Cite news|url=https://www.themacdonaldnotebook.ca/2017/10/13/macpolitics-jane-tabers-brood-off-to-ottawa/|title=MacPolitics: Jane Taber's Brood Off To Ottawa|date=2017-10-13|work=The Macdonald Notebook|accessdate=2018-10-16|language=en-US}}</ref> == Edensibịa == {{Reflist}} [[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]] 6j3g5oxbm2qw1gteuguz33nnao3dx4v Kristin Lynch 0 74749 629156 2026-04-08T01:48:02Z Adakaibe 14179 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1328384692|Kristin Lynch]]" 629156 wikitext text/x-wiki '''Kristin Lynch''' (amụrụ n'ọnwa Ọktoba n'afọ 26) bụ onye America na-ahụ maka nkwukọrịta ndọrọ ndọrọ ọchịchị na onye na-ede okwu. Ọ rụrụ ọrụ na akwụkwọ akụkọ, mkpọsa ndọrọ ndọrọ ọchịchị, ọfịs ndị omeiwu, na gọọmentị etiti, gụnyere ije ozi dị ka onye enyemaka pụrụ iche nye onye isi ala na onye isi okwu nye U.S. First Lady [[Jill Biden]] site na 2023 ruo 2024. == Mbido ndụ na agụmakwụkwọ == A mụrụ Lynch n'ụbọchị iri abụọ na isii n'ọnwa Ọktoba, obodo ya bụ Rancho Santa Margarita, California.<ref name=":02">{{Cite web|title=LegiStorm: Kristin Lynch|url=https://www.legistorm.com/person/bio/196747/Kristin_Lynch.html|accessdate=2025-01-02|work=LegiStorm|language=en}}</ref> Ọ gụsịrị akwụkwọ na Santa Margarita Catholic High School na 2001. Lynch gara Mahadum Princeton, ebe ọ nwetara B.A. na akụkọ ihe mere eme na 2005. <ref name=":02" /> O mechara nweta nzere Master na Public Policy (MPP) na Princeton School of Public and International Affairs na 2022.<ref name=":02" /> == Ọrụ == Lynch malitere ọrụ ya dị ka onye na-eme mmemme na United States Golf Association, ebe ọ rụrụ ọrụ site na 2005 ruo 2007. <ref name=":02">{{Cite web|title=LegiStorm: Kristin Lynch|url=https://www.legistorm.com/person/bio/196747/Kristin_Lynch.html|accessdate=2025-01-02|work=LegiStorm|language=en}}</ref> Ọ rụrụ ọrụ dị ka onye ọrụ mmepe na Colorado College site na 2007 ruo 2011, na-elekwasị anya na nchịkọta ego nke ụlọ ọrụ.<ref name=":02" /> Na 2011, Lynch rụrụ ọrụ dị ka onye nta akụkọ oche mba maka Phnom Penh Post na Cambodia, na-ekpuchi nsogbu mpaghara na ụwa niile.[1] Mgbe ọ laghachiri na United States, ọ gbanwere na nkwukọrịta ndọrọ ndọrọ ọchịchị. Ọ ghọrọ odeakwụkwọ mgbasa ozi maka onye omebe iwu US Michael Bennet na 2012, ọrụ ọ rụrụ ruo 2014.[2] [3] N'otu afọ ahụ, ọ rụrụ ọrụ dị ka odeakwụkwọ mgbasa ozi maka mkpọsa nhọpụta nke senator Mark Udall.[2] Site na 2015 ruo 2016, Lynch nwere ọrụ ya na onye nnọchi anya US Jared Polis, gụnyere onye isi nkwukọrịta na onye isi nkwukọrịta mpaghara, na-ahụ maka mgbasa ozi na mgbasa ozi mpaghara.[1] Ọ rụrụ ọrụ dị ka onye isi nkwukọrịta Colorado maka mkpọsa onye isi ala Hillary Clinton 2016.[1] [2] Na 2017, Lynch sonyeere ụlọ ọrụ Senator Cory Booker nke United States, na-eje ozi na ọrụ gụnyere odeakwụkwọ mgbasa ozi na onye ntụzi mgbasa ozi ruo 2020. Ọrụ ya lekwasịrị anya na ozi ndị omebe iwu, nkwado ikike obodo, na mgbasa ozi ọha na eze.[1][2] N'afọ 2021, ọ rụrụ ọrụ dị ka onye ndụmọdụ dị elu nke onye omeiwu US John Hickenlooper, na-enye ntụziaka nkwukọrịta n'oge ọnwa ndị mbụ ọ nọ n'ọchịchị.<ref name=":02">{{Cite web|title=LegiStorm: Kristin Lynch|url=https://www.legistorm.com/person/bio/196747/Kristin_Lynch.html|accessdate=2025-01-02|work=LegiStorm|language=en}}</ref> O mechara sonye na Ngalaba U.S. nke Treasury na 2022 dị ka osote odeakwụkwọ, na-ahụ maka nkwukọrịta ọha na eze na atụmatụ iwu ego.<ref name=":02" /> Site n'August 2023 ruo May 2024, Lynch jere ozi dị ka onye enyemaka pụrụ iche nye onye isi ala na onye isi okwu nke nwanyị mbụ nke US [[Jill Biden]]. N'ọrụ a, o mepụtara okwu na-ekwu maka nsogbu ndị gụnyere Ahụike ụmụ nwanyị, ezinụlọ ndị agha, na Ikike LGBTQ. Ọrụ ya gụnyere okwu ndị e kwuru na ihe omume ndị dị ka White House Pride Month celebrations na LGBTQ advocacy conventions.<ref name=":02">{{Cite web|title=LegiStorm: Kristin Lynch|url=https://www.legistorm.com/person/bio/196747/Kristin_Lynch.html|accessdate=2025-01-02|work=LegiStorm|language=en}}</ref><ref name=":2">{{Cite web|author=Wiggins|first=Christopher|date=December 31, 2024|title=The lesbian speechwriter who helped craft Jill Biden's voice|url=https://www.advocate.com/politics/speechwriter-jill-biden|accessdate=2025-01-02|work=Advocate|language=en}}</ref> == Ndụ onwe onye == Lynch bụ Latina na akụkụ Mexico.[1] Ọ bụ nwanyị nwanyị nwere mmasị nwanyị ma kwuola etu njirimara ya si emetụta echiche ya na ọrụ ya na ndọrọ ndọrọ ọchịchị.[2][1] Mgbe ọ nọ na Washington, D.C., Lynch sonyeere na mmemme obodo, gụnyere nnọkọ oriri na ọṅụṅụ abalị n'otu ụlọ mmanya obodo, Njikọ nke Ya, na igwu egwu na DC Gay Flag Football League.[2][1] == Edensibịa == [[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]] 76sb1egkfkp035zu217kdbv4u3k62bl Marilena de Souza Chaui 0 74750 629157 2026-04-08T02:01:08Z Adakaibe 14179 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1337399358|Marilena de Souza Chaui]]" 629157 wikitext text/x-wiki {| class="infobox vcard" ! colspan="2" class="infobox-above" style="font-size: 100%;" |<div class="fn" style="font-size:125%;">Marilena de Souza Chaui</div> |- | colspan="2" class="infobox-image" |[[File:Marilena_chauí_flickr.jpg|250x250px]]<div class="infobox-caption" style="line-height:normal;padding-top:0.2em;">Chaui na 2010</div> |- ! colspan="2" class="infobox-header" style="color: #202122; background:lavender" |Nkọwa nke onwe |- ! class="infobox-label" scope="row" |A mụrụ ya | class="infobox-data" | <span style="display:none">(<span class="bday">1941-09-04</span>)</span> Septemba 4, 1941 (afọ 84) <div class="birthplace">Pindorama, [[State of Sao Paulo|Steeti São Paulo]]</div><br /> |- ! class="infobox-label" scope="row" |Ọrụ | class="infobox-data" |[[Philosopher|ọkà ihe ọmụma]], [[Professor|prọfesọ]] |- | colspan="2" class="infobox-below" style="border-top: 1px solid right;" |<div></div> |} '''Marilena de Souza Chaui''' (amụrụ na Septemba 4, 1941) bụ onye Brazil [[Ákọ na Uche|ọkà ihe ọmụma]] na Prọfesọ nke nkà ihe ọmụma nke oge a na Mahadum São Paulo . Ọ bụ onye ọkà mmụta nke Baruch Spinoza na Maurice Merleau-Ponty. Chaui bụ otu n'ime ndị guzobere ndị otu Workers' Party na onye na-akatọkarị Ihe nlereanya nke isi obodo.<ref>{{Cite web|author=Rodrigues|first=Fania|title=Marilena Chauí: "Universidades devem entender que fazem parte da luta de classes"|url=https://www.brasildefato.com.br/2017/04/04/marilena-chaui-universidades-devem-entender-que-fazem-parte-da-luta-de-classe/|work=Brasil de Fato|accessdate=29 July 2017|language=Portuguese|date=4 April 2017}}</ref> == Ndụ == Chaui bụ Prọfesọ nke Philosophy ndọrọ ndọrọ ọchịchị na akụkọ ihe mere eme nke Philosophy nke oge a na Mahadum São Paulo, ebe enyere ya nzere masta na 1967, wee nweta akara ugo mmụta doctorate ya na 1971 na edemede “Mmebata na Reading Spinoza”, n'okpuru nduzi nke Prọfesọ Gilda de Mello e Souza Rocha. Na 1977, ọ kuziri Philosophy na Mahadum São Paulo.[1] Akwụkwọ ya Gịnị bụ Ideology? Ministri nke Education na Culture nke Brazil họpụtara dị ka akwụkwọ mmanye iwu n'ụlọ akwụkwọ ọha, na-aghọ a bestseller na-ere ihe karịrị otu narị puku mbipụta. Chaui jere ozi dị ka odeakwụkwọ omenala obodo nke São Paulo, site na 1989 ruo 1992, n'oge nchịkwa nke Luiza Erundina (1988-1992). Na 2013, n'oge ntọhapụ nke akwụkwọ "10 Years of Post-Liberal Government in Brasil: Lula na Dilma" == Ezinụlọ == Chaui bụ ada onye nta akụkọ Nicholas Alberto Chaui, onye si Arabic, na onye nkuzi Laura de Souza Chaui. Ọ lụrụ onye nta akụkọ José Augusto de Mattos Berlinck, onye o nwere ụmụ abụọ - José Guilherme na Luciana. Ọ lụrụ Michael Hall, onye ọkọ akụkọ ihe mere eme na prọfesọ na Mahadum steeti Campinas (UNICAMP). == Akụkụ nke akwụkwọ == Ọ bụ onye dere, n'etiti ndị ọzọ, * ''Gịnị bụ Ideologia?'' (''Gịnị bụ echiche?'') * ''Ihe odide banyere Mahadum'' (''Ihe odide na Mahadum'') * ''''Ọdịbendị na Ọchịchị Onye kwuo uche ya: Okwu ruru eru na okwu ndị ọzọ'''' (Ọdịbendị ma Ọchịchị onye kwuo uche ya) * ''Site n'eziokwu na-enweghị ihe omimi gaa na ihe omimi nke ụwa: Espinosa'' (Spinoza, Voltaire e Merleau-Ponty (From the Reality without mysteries to the Mystery of the World: Spinoza, Volteur and Merleau - Ponty)) * A nervura nke ezigbo: Imanência e Liberdade na Espinosa (The rib of the real: Immanence and Freedom in Spinoza) * ''Espinosa na ndọrọ ndọrọ ọchịchị na Espinosa'' (Spinoza na ndọrọ ndọrọ na Spinoza) * ''Mmegide Mmekọahụ'' (Megide Mmetụta Mmekọ ahụ) * ''Brazil: Akụkọ ifo Onye guzobere na Sociedade Autoritária'' (Brazil: Akụkọ ụgha na Authoritarian Society) * Nkwupụta na Akụkọ ihe mere eme nke nkà ihe ọmụma (Introduction to the History of Philosophy) * ''Ọkpụkpọ òkù maka nkà ihe ọmụma'' * Cidadania Cultural (Cultural citizenship) * Simulacro e poder (''''Simulacrum na ike'''') == Edensibịa == [[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]] mtvwvkcdx5rc6hcgqs6j7rixuyfifhc Molly Ball 0 74751 629159 2026-04-08T08:06:35Z Adakaibe 14179 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1334438223|Molly Ball]]" 629159 wikitext text/x-wiki   '''Molly Ball''' bụ onye nta akụkọ ndọrọ ndọrọ ọchịchị na onye edemede America. Ọ bụ onye dere akụkọ ndụ nke 2020 nke onye isi oche ụlọ Nancy Pelosi. Ball tolitere na Idaho na Colorado.<ref name="pc">{{Cite web|title=Molly Ball|url=https://pulitzercenter.org/people/molly-ball|work=Pulitzer Center|accessdate=May 22, 2020|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200522193039/https://pulitzercenter.org/people/molly-ball|archivedate=May 22, 2020}}</ref> Ọ gụsịrị akwụkwọ na Cherry Creek High School na mpaghara Denver nke Greenwood Village na 1997. Ọ gara [[Yale University|Mahadum Yale]], ebe o dere maka The Yale Herald ma gụsịrị akwụkwọ na 2001 . <ref name=":3">{{Cite web|title=Washingtonpost.com: Journalism Internships for College Students|url=https://www.washingtonpost.com/wp-srv/post/intern/intbio01.htm|accessdate=2024-05-28|work=www.washingtonpost.com}}</ref><ref name="pbs-profile">{{Cite web|title=Molly Ball (profile of)|url=https://www.pbs.org/weta/washingtonweek/profile/molly-ball|work=[[Washington Week]]|publisher=[[PBS]]|accessdate=2020-05-10|archivedate=April 30, 2020|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200430051204/https://www.pbs.org/weta/washingtonweek/profile/molly-ball}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://news.yale.edu/2013/07/11/yalewomen-boundless-ambition-local-action|title=For Yale Women, boundless ambition, local action|date=July 11, 2013|work=YaleNews}}</ref> N'afọ 2001, Ball nwere ọzụzụ n'''Oge'' ọkọchị na The Washington Post, <ref name=":3">{{Cite web|title=Washingtonpost.com: Journalism Internships for College Students|url=https://www.washingtonpost.com/wp-srv/post/intern/intbio01.htm|accessdate=2024-05-28|work=www.washingtonpost.com}}</ref> mgbe ahụ na Jenụwarị 2002 ọ kwagara Cambodia ma nọrọ otu afọ na ọnwa atọ na-akọ akụkọ maka The Cambodia Daily. <ref>{{Cite web|author=Ball|first=Molly|authorlink=|date=September 27, 2023|title=An announcement And a reflection on my career in journalism|url=https://mollyball.substack.com/p/an-announcement|archiveurl=|archivedate=|accessdate=|work=mollyball.substack.com}}</ref> Ọ laghachiri na United States mgbe a chọpụtara na ọ na-arịa ọrịa kansa.<ref>{{Cite web|author=Ball|first=Molly|date=2023-09-27|title=An announcement|url=https://mollyball.substack.com/p/an-announcement|accessdate=2025-07-18|work=Mollyesque}}</ref> N'ikpeazụ, ọ rụrụ ọrụ dị ka onye nta akụkọ maka ''Las Vegas Sun'', Las Vegas Review-Journal, Politico, The Atlantic, Time, na The Wall Street Journal. == Nkwado == N'afọ 2019, Ball natara Gerald R. Ford Prize for Distinguished Reporting on the Presidency maka mkpuchi ya banyere Ọchịchị Trump. <ref>{{Cite web|title=Reporting Prizes: Reporting on the Presidency 2019|url=https://geraldrfordfoundation.org/reporting-on-the-presidency-2019/|publisher=Gerald R. Ford Presidential Foundation|accessdate=2020-05-10|date=June 4, 2019}}</ref> Ihe nrite ndị ọzọ ọ natara gụnyere Lee Walczak Award for Political Analysis, Sandy Hume Memorial Award for Excellence in Political Journalism, Society of Professional Journalists' Sigma Delta Chi Award, na Toner Prize for Excellence na Political Reporting.<ref name="pc">{{Cite web|title=Molly Ball|url=https://pulitzercenter.org/people/molly-ball|work=Pulitzer Center|accessdate=May 22, 2020|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200522193039/https://pulitzercenter.org/people/molly-ball|archivedate=May 22, 2020}}</ref> Ball natara 2020 Everett McKinley Dirksen Award for Distinguished Reporting of Congress site na National Press Foundation maka akụkọ ya banyere House Speaker Nancy Pelosi, nke ndị ọkàikpe kpọrọ "authoritative," "nkwado" na "nuanced". A matara ya dị ka onye nta akụkọ pụtara ìhè na Print na 2020 Washington Women in Journalism awards. <ref>{{Cite web|title=Molly Ball Wins Dirksen Award for Distinguished Reporting of Congress|url=https://nationalpress.org/award-story/molly-ball-of-time-wins-dirksen-award/|publisher=National Press Foundation|accessdate=2021-07-14|date=December 1, 2020}}</ref><ref>{{Cite web|title=Meet the Winners of the 2020 Washington Women in Journalism Awards|url=https://www.washingtonian.com/2020/09/22/meet-the-winners-of-the-2020-washington-women-in-journalism-awards/|work=[[Washingtonian (magazine)|Washingtonian]]|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210119025124/https://www.washingtonian.com/2020/09/22/meet-the-winners-of-the-2020-washington-women-in-journalism-awards/|archivedate=January 19, 2021|accessdate=2021-07-14|date=September 22, 2020}}</ref> == Nkatọ, esemokwu na esemokwu iwu == N'afọ 2015, James Taranto nke The Wall Street Journal katọrọ mmeso Ball na-emeso ''Oge'' na-akwado Trump n'otu edemede Ball dere maka The Atlantic nke akpọrọ, "The Ecstasy of Donald Trump", <ref>{{Cite web|author=Ball|first=Molly|date=2015-11-26|title=The Ecstasy of Donald Trump|url=https://www.theatlantic.com/politics/archive/2015/11/the-ecstasy-of-donald-trump/417870/|accessdate=2024-06-21|work=The Atlantic|language=en}}</ref> na-ekwu na ọ kọwara onye na-enye ya "akpụkpọ anụ na ezé odo", nke Taranto kwuru na ọ bụ ihe atụ nke ajọ mbunobi mgbasa ozi na enweghị nkwanye ùgwù nye ụmụ amaala nkịtị. <ref>{{Cite web|author=Ball|first=Molly|date=2015-12-02|title="Yellow Teeth" and Descriptive Journalism|url=https://www.theatlantic.com/politics/archive/2015/12/yellow-teeth-and-descriptive-journalism/625633/|accessdate=2024-06-21|work=The Atlantic|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|author=Taranto|first=James|date=November 27, 2015|title=Bully for Whom|url=https://www.wsj.com/articles/bully-for-whom-1448647860|archiveurl=|archivedate=|accessdate=June 20, 2024|work=Wall Street Journal}}</ref> N'afọ 2021, akụkọ magazin Ball's Time, "Akụkọ Nzuzo nke Shadow Campaign That Saved the 2020 Election", kọwara mbọ ndị otu ndọrọ ndọrọ ọchịchị, ndị isi azụmaahịa, na ndị na-eme ngagharị iwe na-emetụta ntuli aka 2020. Ọ bụ ezie na Ball kọwara nke a dị ka ichebe iguzosi ike n'ezi ihe nke ntuli aka, ndị nkatọ jụrụ ụkpụrụ omume ya na ebumnuche ya. <ref>{{Cite web|author=Wulfsohn|first=Joseph|date=2021-02-05|title=Time report touts 'cabal of powerful people' behind 'conspiracy,' 'shadow campaign' to shape election|url=https://www.foxnews.com/media/time-mag-report-touting-cabal-of-of-powerful-people-behind-conspiracy-shadow-campaign-to-shape-election|accessdate=2024-06-21|work=Fox News|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2021-02-10|title=Irresponsible Hype from Molly Ball and Time Magazine|url=https://www.nationalreview.com/2021/02/irresponsible-hype-from-molly-ball-and-time-magazine/|accessdate=2024-06-21|work=National Review|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|author=PEYTON|first=arlie]|date=2022-12-03|title=Why Time Magazine's Shadow Campaign Story Is Frightening|url=https://arliepeyton.medium.com/why-time-magazines-shadow-campaign-story-is-frightening-c7b2e153178|accessdate=2024-06-21|work=Medium|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=A Saintly Conspiracy to Save Democracy? -Capital Research Center|url=https://capitalresearch.org/article/a-saintly-conspiracy-to-save-democracy/|accessdate=2024-06-21|work=capitalresearch.org}}</ref><ref>{{Cite web|title=The Groups and Persons Mentioned in Time's "Shadow Campaign" Article -Capital Research Center|url=https://capitalresearch.org/article/the-groups-and-persons-mentioned-in-times-shadow-campaign-article/|accessdate=2024-06-21|work=capitalresearch.org}}</ref> Na Disemba 2019, Ball na The Atlantic gbara akwụkwọ maka nkwutọ na mwakpo nke nzuzo na Courtlọ ikpe mpaghara Tokyo, Japan, site na ezinụlọ Bernard Krisher maka mpempe bọọlụ akpọrọ "Mgbe nkwụsị nkwụsị" nke ebipụtara na mbipụta Jenụwarị / Febụwarị 2018.[1] [2] Ikpe ahụ wee kpee ikpe wee dozie na Jenụwarị 2024. Dị ka akụkụ nke mmezi iwu, magazin ahụ mere ọtụtụ nhichapụ, mmezi na nkọwa na isiokwu ahụ. Nke a gụnyere imezi nkwudo Ball na Krisher, onye bụ onye were ya n'ọrụ na The Cambodia Daily, emeghị ihe ọ bụla iji nyere ya aka n'ihe gbasara mkpuchi ahụike, nke egosiri na ozi-e na-egosi na Krisher agbaala mbọ inyere ya aka n'ezie. [2] Na mgbakwunye, a chọrọ bọọlụ ka ihichapụ ma bibie foto niile o sere na-enweghị ọmụma na nkwenye nke isiokwu ahụ n'oge ọ gara n'ebe obibi ha.[3] == Ndụ onwe onye == Ball bụ nke ndị Juu. Ọ bi na Arlington, Virginia na di ya, David Kihara, onye nchịkọta akụkọ na Politico, na ụmụ ha atọ.<ref>{{Cite news|author=Friess|first=Steve|date=July 1, 2013|work=[[KNPR]]|title=The neon story machine: Former Vegas journos strike it big in D.C.|url=https://knpr.org/magazine-desert-companion/2013-07-01/the-neon-story-machine-former-vegas-journos-strike-it-big-in-d-c|accessdate=|quote=Ball, a staff writer for The Atlantic who lived in Las Vegas from 2004 to 2009 and whose husband, former R-J cops reporter David Kihara, is managing editor for the website of WJLA, the ABC affiliate in D.C}}</ref> N'afọ 2007, ọ meriri $ 100,000 na ihe ngosi egwuregwu Who Wants to Be a Millionaire . <ref name="pbs-profile">{{Cite web|title=Molly Ball (profile of)|url=https://www.pbs.org/weta/washingtonweek/profile/molly-ball|work=[[Washington Week]]|publisher=[[PBS]]|accessdate=2020-05-10|archivedate=April 30, 2020|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200430051204/https://www.pbs.org/weta/washingtonweek/profile/molly-ball}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://web.archive.org/web/20200430051204/https://www.pbs.org/weta/washingtonweek/profile/molly-ball "Molly Ball (profile of)"]. ''[[Washington Week]]''. [[PBS]]. Archived from [https://www.pbs.org/weta/washingtonweek/profile/molly-ball the original] on April 30, 2020<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">May 10,</span> 2020</span>.</cite></ref> == Edensibịa == [[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]] o2yjrf2s1l6flw5qr61dx9pj4n5ty0y Jenia Tversky 0 74752 629160 2026-04-08T08:19:39Z Adakaibe 14179 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1333326691|Jenia Tversky]]" 629160 wikitext text/x-wiki {{Infobox officeholder | image = Tversky genia.jpeg | caption = Tversky in 1951 | birth_date = 16 August 1904 | birth_place = [[Baranovichi]], [[Russian Empire]] | death_date = {{Death date and age|1964|4|9|1904|8|16|df=y}} | office1 = Faction represented in the [[Knesset]] }} '''Jenia Tversky''' (Hibru: ; 16 Ọgọst 1904 - 9 Eprel 1964) bụ onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị Israel nke jere ozi dị ka onye otu Knesset maka Mapai . == Akụkọ ndụ == A mụrụ Genia Gintsburg (Russian: Геня Гинцбург) na 1904 na Baranovichi na Alaeze Ukwu Russia (ugbu a na Belarus), Tversky gụrụ akwụkwọ na Mahadum Warsaw na ụlọ akwụkwọ Social Work na Berlin. Na 1923, o mere aliyah na Amanyere Palestine, bụ ebe ọ ghọrọ onye ọsụ ụzọ na-elekọta mmadụ. N'agbata 1932 na 1942 ọ jere ozi dị ka onye nduzi nke ọrụ mmekọrịta ọha na eze nke ndị Juu na Haifa, tupu ya arụ ọrụ dị ka onye isi nke Social Services Department of the Neighborhood Committee nke Jerusalem n'etiti 1942 na 1948. Ọ bụkwa onye òtù nke Executive Committee nke Histadrut trade union, e zigara ya na Oké Mgbukpọ ahụ na-anwụ anwụ an 1945. Onye otu Mapai, ọ bụ 53rd na ndepụta pati ahụ maka ntuli aka Knesset 1949,[1] mana ọ tụfuru oche mgbe otu ahụ meriri oche iri anọ na isii. Agbanyeghị, ọ banyere na Knesset na 5 Febụwarị 1951 ka onye nnọchi Heshel Frumkin.[2] Edebere ya 37th na ndepụta Mapai maka ntuli aka Julaị 1951, [3] na-ejigide oche ya ka otu ahụ meriri oche 45. Mgbe etinyechara 49th na ndepụta pati ahụ maka ntuli aka 1955, [1] ọ tụfuru oche ya mgbe Mapai meriri naanị oche 40. Agbanyeghị, ọ laghachiri na Knesset na 6 Julaị 1959 dịka onye nnọchi Shlomo Hillel.[2] Etinyere 47th na ndepụta Mapai maka ntuli aka Nọvemba 1959, [3] a họpụtara ya ọzọ ka Mapai meriri oche iri anọ na asaa. Ọ gbagoro na 46th na ndepụta pati maka ntuli aka 1961, [4] mana hapụrụ Knesset ka otu ahụ meriri naanị oche iri anọ na abụọ. Agbanyeghị, ọ bataghachiri na Knesset ọzọ na 24 Nọvemba 1963 ka Meir Argov nwụsịrị.[5] Ọ nwụrụ na 6 Eprel n'afọ na-esote, ma Aharon Yadlin nọchiri ya.[5] Akpọrọ aha ya otu okporo ámá dị na Haifa. Ọ lụrụ onye Juu Poland, Josef Tversky - onye na-ahụ maka ụmụ anụmanụ. Nwa ya nwoke bụ onye ọkà n'akparamàgwà mmadụ Amos Tversky (1937-1996), onye so dee (ya na Daniel Kahneman) nke echiche atụmanya. == Edensibịa == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == 8qaobn7ov4edueynqcmedhzobk12twa Yehudit Simhonit 0 74753 629161 2026-04-08T08:36:18Z Adakaibe 14179 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1339909583|Yehudit Simhonit]]" 629161 wikitext text/x-wiki {{Infobox officeholder | image = Sinhoni 31.jpg | caption = Simhonit in 1941 | birth_date = {{birth date|1902|01|24|df=y}} | birth_place = [[Bereznehuvate|Nahar-Tov]], [[Russian Empire]] | death_date = {{Death date and age|1991|12|05|1902|01|24|df=y}} | office1 = Faction represented in the [[Knesset]] }} [[Faịlụ:Sinhoni_62.jpg|thumb|Simhonit (afọ 63) na di ya Mordechai Simhoni (afọ 70) na kibbutz Geva]] '''Yehudit '''Simhoni'''''' (mgbe ụfọdụ Simhoni;[a] Hibru: יהומ שמניתחו; 24 Jenụwarị 1902 - 5 Disemba 1991) bụ onye na-eme ihe ike na onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị nke Zionist. == Akụkọ ndụ == Amụrụ Simhonit na Nahar-Tov, ebe obibi ọrụ ugbo na Kherson Oblast nke Alaeze Ukwu Russia (taa na Ukraine), wee gaa ụlọ akwụkwọ sekọndrị ọrụ ugbo.[1] Na 1917 ọ sonyeere Zionist Student Youth Federation.[1] Na 1921 ya na di ya Mordechai Simhoni kwagara Palestine mmanye, ma biri na Nahalal, moshav mbụ e hiwere ọhụrụ.[1] Na 1927 ọ ghọrọ onye otu nke Union of Women Workers.[1] Ọ kwagara kibbutz Tel Yosef na 1931, ma kwaga ọzọ na Geva na 1943.[1] Onye otu Mapai, ọ nọchitere anya pati ahụ na Mgbakọ Ndị Nnọchiteanya nke anọ.[1] N'afọ 1949, a họpụtara ya na Knesset mbụ na ndepụta Mapai. <ref name="K">{{Cite web|url=https://main.knesset.gov.il/en/MK/APPS/mk/mk-print/655|title=Yehudit Simhoni|work=Knesset}}</ref> Otú ọ dị, ọ gbara arụkwaghịm na Knesset na 5 Febụwarị 1951 ma were Herzl Berger dochie ya. O mechara rụọ ọrụ dị ka onye otu kọmitii nhazi Histadrut na onye isi omenala na ọdịmma nke IDF's Women's Corps.<ref name="K">{{Cite web|url=https://main.knesset.gov.il/en/MK/APPS/mk/mk-print/655|title=Yehudit Simhoni|work=Knesset}}</ref> N'agbata afọ 1960 na 1965 ọ rụrụ ọrụ dị ka onye isi nke Ngalaba Mmekọrịta Mba Nile nke Histadrut.<ref name="K" /> N'afọ 1965, ọ hapụrụ Mapai ma bụrụ onye guzobere otu ọhụrụ nke David Ben-Gurion nke Rafi, ọ bụkwa otu n'ime ndị isi ya ruo mgbe a gbasara otu ahụ n'afọ 1968.<ref name="K">{{Cite web|url=https://main.knesset.gov.il/en/MK/APPS/mk/mk-print/655|title=Yehudit Simhoni|work=Knesset}}</ref> Ọ nwụrụ na 1991.<ref name="K" /> Nwa ya nwoke bụ Major General Asaf Simhoni nwụrụ n'ihe mberede ụgbọelu na njedebe nke Agha Saịnaị. Egburu nwa nwa ya, Avner Simhoni na 1968 mgbe ogbunigwe gbawara na Ọwara Suez n'oge ọrụ agha na Agha nke Attrition.[1] == Edensibịa == {{Reflist}} l4eiuxpk71plze9o2jij4ewaktcu8nb