Wikipedia
igwiki
https://ig.wikipedia.org/wiki/Ihu_mb%E1%BB%A5
MediaWiki 1.46.0-wmf.24
first-letter
Midia
Ọpụrụiche
Ńkàtá
Ojiarụ
Ńkàtá ojiarụ
Wikipedia
Ńkàtá Wikipedia
Faịlụ
Ńkàtá faịlụ
MidiaWiki
Ńkàtá MidiaWiki
Templeeti
Ńkàtá templeeti
Enyemaka
Ńkàtá enyemaka
Otú
Ńkàtá otú
Édēchághị́
Ńkàtá Édēchághị́
TimedText
TimedText talk
Module
Module talk
Event
Event talk
Amaka Igwe
0
7937
630851
616152
2026-04-22T13:59:46Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 3 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
630851
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Amaka Igwe''' // ⓘ (2 Jenụwarị 1963 – 28 Eprel 2014) bụ onye na-eme ihe nkiri na onye isi mgbasa ozi na Naịjirịa. Ọ bụ onye nwe Top Radio 90.9 Lagos na Amaka Igwe Studios, a makwaara ya dị ka otu n'ime ndị na-eme ihe nkiri ọgbọ nke abụọ malitere oge ihe nkiri vidiyo nke [[Ihe nkiri nke Naịjirịa|sinima Naịjirịa]] . A na-ewere Igwe dị ka onye ama ama na ụlọ ọrụ ntụrụndụ Naịjirịa. <ref>{{Cite web|url=https://silverbirdtv.com/uncategorized/11809/amaka-igwe-dead-at-51/|title=Amaka Igwe Dead at 51|date=2014-04-30|work=SilverbirdTV|language=en-US|accessdate=2020-02-10|archivedate=3 February 2020|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200203170137/http://silverbirdtv.com/uncategorized/11809/amaka-igwe-dead-at-51/}}</ref>
Ọ nwụrụ n'afọ 2014 site na nsogbu ụkwara ume ọkụ, e jikwa Google Doodle mee emume ncheta mgbe ọ nwụsịrị na 2020. <ref>{{Cite news|url=https://punchng.com/google-doodle-honours-amaka-igwe-on-57th-posthumous-birthday/|title=Google Doodle honours Amaka Igwe on 57th posthumous birthday|work=[[The Punch]]|date=2 January 2020|language=en-US|accessdate=2020-02-10}}</ref> <ref>{{Cite news|url=https://www.premiumtimesng.com/entertainment/nollywood/370891-google-doodle-celebrates-amaka-igwe-on-posthumous-birthday.html|title=Google Doodle celebrates Amaka Igwe on posthumous birthday|author=Augoye|first=Jayne|date=2020-01-02|language=en-GB|accessdate=2020-02-10|work=[[Premium Times]]}}</ref> <ref>{{Cite news|url=https://www.channelstv.com/2020/01/02/google-dohonours-nollywood-filmmaker-amaka-igwe-on-57th-posthumous-birthday/|title=Google Doodle celebrates Amaka Igwe on posthumous birthday}}</ref>
== Ndụ na agụmakwụkwọ mbụ ==
A mụrụ Uzoamaka Audrey "Amaka" Igwe nye Isaac na Patience Ene na ụbọchị abụọ nke ọnwa Jenụwarị afọ 1963 na [[Ugwu Ọcha|Port-Harcourt]], [[Ȯra Rivers|Rivers State]] . Igwe bụ nwa nke ise n'ime ụmụ asaa, ọ bụkwa nwa nke anọ n'ime ụmụnne nwanyị isii. Nna ya maara ya dị ka "GCO" (Onyeisi Ọchịchị Ukwu) ebe nne ya kpọrọ ya "Oké Ifufe" n'ihi na ọ na-arụsi ọrụ ike mgbe niile. Mgbe ọ bụ nwata, ọ rụrụ ọrụ dị ka Minista nke Ndị Ntorobịa, Egwuregwu na Omenala. <sup class="noprint Inline-Template Template-Fact" style="white-space:nowrap;">[ ''[[wikipedia:Tinye edensibịa|<span title="This claim needs references to reliable sources. (September 2022)">achọrọ ntụaka</span>]]'' ]</sup>
Ọ gụrụ akwụkwọ na [[All Saints School, Engu|All Saints School]] na [[Awkunanaw Girls High School|Awkunaw Girls High School]] na [[Enụgwụ|Enugu State]] . Ọ na-eme egwuregwu, gụnyere ịkụ ọkpọ na basketball, ọ bụkwa onyeisi otu egwuregwu bọọlụ ụmụ agbọghọ. N'oge ọ gụrụ akwụkwọ A-Levels na [[Idia College]], Benin, Igwe malitere ịkụzi egwu [[Atilogwu]] ma sonye n'ọkwa mba. Ọ malitekwara ide egwu na egwu. Igwe chọrọ ịmụ iwu, mana Joint Admissions and Matriculation Board (JAMB) nyere ya agụmakwụkwọ na ọmụmụ okpukperechi ya, nke ọ gụrụ na Mahadum Ife (nke bụzi [[Mahadum nke Obafemi Awolowo|Mahadum Obafemi Awolowo]] ).
Site na OAU, Igwe sonyeere ihe nkiri obere celluloid nke M-Net ''bụ Barbers Wisdom'' dịka onye nduzi wee gaa Mahadum Ibadan, ebe o nwetara akara ugo mmụta masta na ọbá akwụkwọ na sayensị ozi. O tinyere oge ya n'oge [[National Youth Service Corps]] (NYSC) ya dị ka odeakwụkwọ njem maka Scripture Union. O mechara rụọ ọrụ na [[Chukwuemeka Odumegwu Ojukwu University|Mahadum Nkà na ụzụ Steeti Anambra]] dị ka onye isi nchịkwa na Eida Information Systems tupu ọ bido ọrụ na ụlọ ọrụ ihe okike. Ọ lụrụ Charles Igwe na Eprel 1993 ma ha mụrụ ụmụ atọ.
== Ọrụ ==
Igwe bụ onye edemede, onye na-emepụta ihe, onye nduzi, onye ọchụnta ego na onye nkụzi. Dịka onye ọsụ ụzọ n'ihe nkiri na ihe nkiri TV nke oge a na Naịjirịa, o nwetara aha mba dịka onye edemede na onye na-emepụta ihe nkiri TV <nowiki><i id="mwPw">Checkmate</i></nowiki> na ''Fuji House of Commotion'' . Ọrụ [[Nollywood]] ya gụnyere ''Rattle Snake'' na <nowiki><i id="mwRg">Violated</i></nowiki>, nke e mepụtara n'oge ihe nkiri vidiyo nke sinima Naịjirịa. O hiwere BOBTV Expo, ma bụrụkwa onye guzobere na onye isi oche nke ọdụ Top Radio 90.9FM, Amaka Igwe Studios na Q Entertainment Networks.
== Ihe nketa ==
A na-akwanyere Igwe ùgwù maka onyinye ya na Nollywood site n'aka ụlọ ọrụ ya bụ Amaka Igwe Studios, n'ịkwalite ụkpụrụ mmepụta ihe na iduzi ọtụtụ ndị na-eme ihe nkiri na Naịjirịa.
A kọwawo ya dị ka ọkachamara nke ji ọzụzụ, ndụ ezinụlọ kpọrọ ihe, nakwa onye ji obi ya niile na-ahụ maka uto na nkwado nke ụlọ ọrụ ihe okike. <ref>{{Cite web|url=https://www.onlinenigeria.com/sites/profiles/bio/6177-amaka-igwe.html|title=Amaka Igwe|work=onlinenigeria|language=en|accessdate=2018-05-22}}</ref> <ref>{{Cite web|author=Obinna|first=Emelike|date=2021-06-25|title=Amaka Igwe, the entertainment Amazon, in my mind|url=https://businessday.ng/arts-and-life/article/amaka-igwe-the-entertainment-amazon-in-my-mind/|accessdate=2026-01-21|work=Businessday NG|language=en-US}}</ref>
== Nsọpụrụ na nsọpụrụ ==
Igwe nwetara ọtụtụ ihe nrite n'oge ọrụ ya. Na 2011, e nyere ya nsọpụrụ site n'inye ya onye otu nke Order of the Federal Republic (MFR) maka onyinye o nyere na mmepụta ihe okike na Naịjirịa. <ref>{{Cite web|url=https://economicconfidential.com/2011/11/nigeria-national-honours-awards-2010-and-2011/|title=Nigeria: National Honours Awards 2010 and 2011 - Economic Confidential|date=2011-11-10|language=en-US|accessdate=2016-08-18|archivedate=2020-10-09|archiveurl=https://web.archive.org/web/20201009035612/https://economicconfidential.com/2011/11/nigeria-national-honours-awards-2010-and-2011/}}</ref>
Na Jenụwarị 2, 2020, [[Google]] mere emume ncheta ọmụmụ ya nke afọ 57 mgbe ọ nwụsịrị site na iji Google Doodle . <ref>{{Cite web|url=https://doodles.google/doodle/amaka-igwes-57th-birthday/|title=Amaka Igwe's 57th Birthday|work=www.google.com}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://thesmartcitizens.com/2020/01/02/google-pays-tribute-to-late-nigerian-iconic-filmmaker-amaka-igwe/|title=Google Pays Tribute To Late Nigerian Iconic Filmmaker, Amaka Igwe|first=Daniel|author=Bryte|date=2 January 2020|accessdate=23 March 2026|archivedate=26 October 2020|archiveurl=https://web.archive.org/web/20201026003309/https://thesmartcitizens.com/2020/01/02/google-pays-tribute-to-late-nigerian-iconic-filmmaker-amaka-igwe/}}</ref>
== Ọnwụ ==
Igwe nwụrụ [[Enụgwụ|n'Enugwu]] n'abalị iri abụọ na asaa nke ọnwa Eprel afọ 2014, <ref>{{Cite web|author=Adekunkle|first=Edwina|title=Amaka Igwe Biography|url=http://www.onlinenigeria.com/bio/6177-amaka-igwe.html|work=Online Nigeria|accessdate=27 April 2016|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160428015118/http://www.onlinenigeria.com/bio/6177-amaka-igwe.html|archivedate=28 April 2016}}</ref> n'ihi nsogbu sitere na ọrịa ụkwara ume ọkụ . [[Rochas Okorocha]], gọvanọ Imo Steeti n'oge ahụ, tinyere ndị mmadụ sitere na ụlọ ọrụ ihe nkiri [[Nollywood]] gara olili ozu ya. <ref>{{Cite web|title=Tears and Sorrow as Amaka Igwe is Laid To Rest|url=https://thenet.ng/tears-and-sorrow-as-amaka-igwe-is-laid-to-rest-photos/|author=Atisele|first=Kenneth|work=thenet.ng|publisher=NET News|accessdate=27 October 2016|archiveurl=https://web.archive.org/web/20161018031849/http://thenet.ng/2014/06/tears-and-sorrow-as-amaka-igwe-is-laid-to-rest-photos/|archivedate=18 October 2016}}</ref> <ref>{{Cite web|url=http://silverbirdtv.com/uncategorized/11809/amaka-igwe-dead-at-51/|title=Amaka Igwe Dead at 51|date=2014-04-30|work=SilverbirdTV|language=en-US|accessdate=2019-11-27|archivedate=27 November 2019|archiveurl=https://web.archive.org/web/20191127191422/http://silverbirdtv.com/uncategorized/11809/amaka-igwe-dead-at-51/}}</ref> <ref>{{Cite web|url=http://thenet.ng/late-amaka-igwe-speaks-birth-nollywood-neclive1/|title=WATCH: Late Amaka Igwe Speaks On The Birth Of Nollywood At NECLive1|date=2019-04-04|work=Nigerian Entertainment Today|language=en-GB|accessdate=2019-11-27}}</ref> <ref>{{Cite news|date=2022-07-18|title=Spate Of Death Hits Nollywood, Stakeholders React|url=https://independent.ng/spate-of-death-hits-nollywood-stakeholders-react/|accessdate=2022-07-19|work=[[Independent (Nigeria)|Independent]]|language=en-GB}}</ref>
== Ihe nkiri ==
* ''Agwọ Rattle 1,2 na 3 (1995)''
* ''Emebiwo 1&amp;2 (1996)''
* ''Ruo Mgbe Ebighị Ebi (1997)''
* ''Ịdị Ndụ Ọzọ''
* ''Gburugburu zuru ezu''
* ''Amamihe nke onye na-akpụ isi (2001)''
== Ihe nkiri Igwe onyonyo ==
* ''Ụlọ Nkịta Fuji nke Ọgba aghara''
* ''Solitaire''
* ''Ugbu A Anyị Alụọla Di na Nwunye''
* ''Ụlọ Ọgwụ Infinity''
* ''Gọzie Ụlọ A''
* <nowiki><i id="mwqg">Chekịmate</i></nowiki>
== Edensibia ==
{{Reflist}}
* Ofoma, D. (2022). [https://www.invisible-women.co.uk/post/spotlight-amake-igwe ''Spotlight: Amaka Igwe''] . Ụmụ nwanyị anaghị ahụ anya : Ịkpọta ụmụ nwanyị na-eme ihe nkiri site na ebe nchekwa na ihuenyo, nke a na-enweta na 19 Eprel 2022
* [https://web.archive.org/web/20161117145002/http://www.dailytrust.com.ng/weekly/index.php/entertainment/16366-amaka-igwe-she-came-she-saw-she-made-a-difference "Amaka Igwe - Ọ Bịa, Ọ Hụrụ, O Mere Ihe Dị Iche"] . ''Africa News Service.'' 5 Mee 2014. ''Echiche Ndị Na-emegide Onwe Ha n'Ọnọdụ.'' Weebụ. 28 Eprel 2016.
* [http://allafrica.com/stories/201406230102.html "Otito Aka Charles Igwe Nye Nwunye Ya Nwụrụ Anwụ, Amaka"] (23 Juun 2014). ''Ọrụ Akụkọ Afrịka.''
* Esonwanne, U. (2008). [https://muse.jhu.edu/article/253015/pdf Ajụjụ ọnụ Amaka Igwe, Tunde Kelani, na Kenneth Nnebue] . ''Nnyocha n'ime akwụkwọ ndị Africa'' (4), 24.
* Haynes, J., & Okome, O. (1998). [https://www.jstor.org/stable/3820623 "Mgbasa ozi ama ama na-agbanwe agbanwe: ihe nkiri vidiyo Naịjirịa"] . ''Nnyocha n'Akwụkwọ Ndị Afrịka'' 29(3), 106–128.
* [https://web.archive.org/web/20160531220124/http://www.nigeriafilms.com/news/26978/20/how-amaka-igwe-died-with-her-numerous-visions.html "Otu Amaka Igwe si nwụọ na ọtụtụ ọhụụ ya"], nigeriafilms.com, 5 Mee 2016.
* [http://www.africanfilmny.org/2013/amaka-igwe/ Ememme Ihe nkiri Afrịka], Niu Yọk.
* [https://web.archive.org/web/20201026003309/https://thesmartcitizens.com/2020/01/02/google-pays-tribute-to-late-nigerian-iconic-filmmaker-amaka-igwe/ "Google Doodle Na-eto Amaka Igwe, onye mere ihe nkiri ama ama na Naịjirịa"]
== Njikọ mpụga ==
* {{IMDb name|4177818}}
* [https://web.archive.org/web/20140528170829/http://www.ama-awards.com/amaka-igwe-nee-isaac-ene Amaka Igwe] at the Africa Film Academy
[[Otú:Ndị Igbo]]
[[Otú:Onye édémédé akwukwọ si-na Naigeria]]
[[Otú:Pages with unreviewed translations]]
mxmvml14h1c24udsrtli4h9ns91dxio
Asiru Olatunde
0
14315
630881
175361
2026-04-22T22:34:06Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
630881
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
'''Asiru Olatunde''' (1918–1993) bụ onye Naijiria na-ese ihe, onye na-akpụ ụzụ, na onye na-ese ihe, a na-ewerekarị ya dị ka otu n'ime ndị na-ese ihe a ma ama si [[Osogbo]].<ref>{{Cite web|title=Ikpakronyi unveils Post COVID-19 vision for NGA, artists|url=https://guardian.ng/art/ikpakronyi-unveils-post-covid-19-vision-for-nga-artists/|work=Guardian|accessdate=2022-06-08|archivedate=2024-01-25|archiveurl=https://web.archive.org/web/20240125033005/https://guardian.ng/art/ikpakronyi-unveils-post-covid-19-vision-for-nga-artists/}}</ref> Ọ bụ otu n'ime obere ìgwè ndị na-ese ihe bụ ndị so na obodo okike nke a maara dị ka Oshogbo School of art .<ref>{{Cite web|author=|first=|date=|title=Asiru Olatunde|url=https://africa.si.edu/exhibits/oshogbo/olatun_B.htm|archiveurl=https://web.archive.org/web/20070610070331/http://africa.si.edu/exhibits/oshogbo/olatun_B.htm|archivedate=2007-06-10|accessdate=|work=}}</ref> Ihe atụ ya gbara gburugburu akụkọ ifo ndị Yoruba yana akụkọ Bible, tinyere akụkọ ọdịnala obodo
[[Category:Articles with hCards]]
== Akụkọ ndụ ==
A mụrụ Asiru Olatunde n'ime ezinụlọ nke ndị na-akpụ ụzụ mana ọrịa manyere ya ịhapụ ọrụ dị ka onye na-akpụ ụzụ na 1960s, ọ kpụrụ ụzụ nwa oge iji ree n'ahịa, tupu ọ banye na eserese na ndụmọdụ nke [[Ulli Beier|Uilli Beier]] na [[Susanne Wenger|Suzanne Wenger]] na 1961.<ref>{{Cite web|title=Asiru Olatunde {{!}} Indigo Arts|url=https://indigoarts.com/artists/asiru-olatunde|accessdate=2020-10-01|work=indigoarts.com}}</ref> Ọ nakweere usoro a maara dị ka repousse metalwork, nke na-agụnyekarị ịkpụzi ọla kọpa, aluminum na ígwè iji nweta ihe osise ya, o kere ihe oyiyi anụmanụ site na ọla kọpa na aluminum.<ref name="ref2">{{Cite web|title=ASIRU OLATUNDE|url=https://africa.si.edu/exhibits/oshogbo/olatun_B.htm|accessdate=2020-09-09|archivedate=2007-06-10|archiveurl=https://web.archive.org/web/20070610070331/http://africa.si.edu/exhibits/oshogbo/olatun_B.htm}}</ref>
E gosipụtara ihe ngosi ya na isi ụlọ ọrụ IMF, yana Smithsonian Institution.<ref name="ref1">{{Cite web|title=Asiru Olatunde|url=http://www.artnet.com/artists/asiru-olatunde/biography|accessdate=2020-09-09|work=Art Network}}</ref>
=== Ọnwụ ===
Ọ nwụrụ n'afọ 1993.
=== Ọrụ ndị a ma ama ahọpụtara ===
* ''Tree of Life''<ref>{{Cite web|date=2018-04-23|title=Nairobi Gallery exhibition celebrates 50 years Nigerian art|url=https://nation.africa/kenya/life-and-style/art-culture/nairobi-gallery-exhibition-celebrates-50-years-nigerian-art-35820|accessdate=2020-09-09}}</ref>
== Ebensidee ==
{{Reflist}}
bkrn5qg3u2vl9tor96abaik6ctmoriy
Ńkàtá ojiarụ:Timzy D'Great
3
15040
630900
109108
2026-04-23T05:24:25Z
King ChristLike
13051
/* Reference errors */ nkeji ohúrù
630900
wikitext
text/x-wiki
== Chike Frankie ==
Tụgharịa awọd n'oyibo [[[user:Akwugo|Akwugo]] ([[user talk: Akwugo|talk]]) 12:13, 14 Ọnwa isii 2022 (UTC)
== Flower of the month ==
[[File:Duranta flower.jpg|thumb|<center>Duranta sp., Nigeria</center>]]
Hi Timzy D'Great
For your huge efforts on Igbo Wikipedia I want to award you with the [[:als:Wikipedia:Blueme vum Monet|Flower of the month]].
Best regards, --[[Ọbanife:Holder|Holder]] ([[Okwu ọbanife:Holder|kwuo]]) 14:58, 8 Novemba 2022 (UTC)
== Ihe nrite Onye Ntinyeaka ==
{| style="background-color: #CEF2D4; border: 10px solid Green;"
|rowspan="2" style="vertical-align: middle; padding: 5px;" | [[File:Wikipedia gold trophy.png|100px]]
|style="font-size: x-large; padding: 3px 3px 0 3px; height: 1.5em;" | '''Onye ntụgharị asụsụ kachasi n'afọ 2022'''
|-
|style="vertical-align: middle; padding: 3px;" | Anyị n'ekele gị maka ọrụ ị na-arụ na <span class="plainlinks">[https://ig.wikipedia.org/wiki/Ihu_mb%E1%BB%A5 Wikipidia Igbo]</span>. '''Daalụ maka ịtụgharị edemede karịrị otu puku'''. Ị mere nke ọma, jisie ike!
[[Ọbanife:Tochiprecious|Tochiprecious]] ([[Okwu ọbanife:Tochiprecious|ṅkátá]]) 10:07, 28 Disemba 2022 (UTC)
|}
:Obi dim ụtọ maka ihe nrite a. M ga-aga n'ịrụ itinye nkwado m iji mee ka Wikipidia Igbo bụrụ ọkaibe. Daalụ rinne. [[Ọbanife:Timzy D'Great|Timzy D'Great]] ([[Okwu ọbanife:Timzy D'Great|ṅkátá]]) 10:21, 28 Disemba 2022 (UTC)
== Reference errors ==
Ndewo. Kindly fix the reference errors on these articles that you recently translated: [[The Fix (ihe nkiri 2024)]], [[Meet the Khumalos]], [[Winnie Mandela (ihe nkiri)]], [[Skeem]], [[Greg Lomas (onye nduzi ihe nkịrị)]]. [[Ojiarụ:King ChristLike|King ChristLike]] ([[Ńkàtá ojiarụ:King ChristLike|ṅkátá]]) 05:24, 23 Eprel 2026 (UTC)
f4wfh78lyj1moc0ligzf8hwz5yt2i2d
Asisat Oshoala
0
16355
630882
239342
2026-04-22T22:34:33Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
630882
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
'''Asisat Lamina Oshoala''' MON (amụrụ n'abalị itoolu n'ọnwa Ọktoba n'afọ 1994) bụ onye Naijiria na-agba bọọlụ nke na-agba ọsọ dị ka onye na-agbachitere otu egwuregwu Primera División FC Barcelona Femení ma bụrụkwa [[Footbọl|onye]] isi otu ụmụ nwanyị Naijiria.<ref>{{Cite web|url=http://www.supersport.com/football/nigeria/news/170211/Oshoala_off_to_China|title=Oshoala off to China|date=11 February 2017|publisher=SuperSport|accessdate=11 February 2017}}</ref> A na-ewere ya dị ka otu n'ime ndị egwuregwu bọọlụ ụmụ nwanyị Afrịka kachasị ukwuu n'oge niile na otu n'etiti ndị kachasị mma n'ụwa, ọ bụ onye bọọlụ bọọlụ nwanyị Afrịka kacha mma n'oge ọ bụla, yana onye na-agba bọọlụ n'afọ ugboro anọ.<ref>{{Cite web|url=https://www.fifa.com/tournaments/womens/womensworldcup/france2019/news/best-of-women-s-football-in-africa-celebrated-in-egypt|title=Best of Women's Football in Africa Celebrated in Egypt|date=7 January 2020|publisher=Fifa|accessdate=29 August 2021}}</ref><ref>{{Cite web|date=17 November 2021|title=GOAL50 2021: The best female players in the world revealed after your vote|url=https://www.goal.com/en-ng/lists/goal50-2021-the-best-female-players-in-the-world-revealed/blt124431e924422144#cs2737f328d21fbfc2|accessdate=17 November 2021|publisher=Goal|archiveurl=https://web.archive.org/web/20211117175628/https://www.goal.com/en-ng/lists/goal50-2021-the-best-female-players-in-the-world-revealed/blt124431e924422144|archivedate=17 November 2021}}</ref><ref name="TheAthletic">{{Cite web|url=https://theathletic.com/2717486/2021/07/19/asisat-oshoala-as-much-as-education-is-important-sport-is-also-important/|title=Asisat Oshoala: As long as Education is Important Sport is Also Important|first=Anita|author=Abayomi|publisher=The Athletic|work=theathletic.com|date=19 July 2021|accessdate=21 July 2021}}</ref><ref>{{Cite web|author=Klosok|first=Aleks|date=5 October 2021|title=Asisat Oshoala: How a grandmother's belief gave birth to an African soccer superstar|url=https://www.cnn.com/2021/10/05/football/asisat-oshoala-football-barcelona-nigeria-womens-champions-league-cmd-spt-intl/index.html|accessdate=2021-11-06|work=CNN|publisher=[[CNN]]|archiveurl=https://web.archive.org/web/20211005095429/https://www.cnn.com/2021/10/05/football/asisat-oshoala-football-barcelona-nigeria-womens-champions-league-cmd-spt-intl/index.html|archivedate=5 October 2021}}</ref>
[[Usòrò:Asisat Oshoala 2019 Champions League.jpg|thumb|áká_ịkẹngạ|'''Asisat Lamina Oshoala''']]
Oshoala na-egwuri egwu na klọb ndị England Arsenal na Liverpool, klọb China Dailan, na klọbu ndị Naijiria Rivers Angels na FC Robo. O meriri 2015 FA Women's Cup na Arsenal; abụọ league championships na otu iko title na Dalian; na 2019 Copa de la Reina na 201920 Supercopa de España Femenina na Barcelona. Ọ bụ onye egwuregwu Afrịka (na Naijiria) mbụ gbara goolu na UEFA Women's Champions League final ma nyere Barcelona aka iru ọkara ikpeazụ afọ atọ n'usoro, na otu nke ikpeazụ. N'abalị iri na isii n'ọnwa Mee n'afọ 2021, Oshoala ghọrọ nwanyị Afrịka mbụ meriri UEFA Champions League, mgbe Barcelona meriri Chelsea n'asọmpi ikpeazụ.<ref name=":0">{{Cite web|author=Oludare|first=Shina|date=16 May 2021|title=Women’s Champions League: Barcelona’s Oshoala makes history in Chelsea decimation {{!}} Goal.com|url=https://www.goal.com/en-bh/news/womens-champions-league-barcelonas-oshoala-makes-history-in/o7kshszab8ti196cf4jo4z5kw|accessdate=16 May 2021|work=www.goal.com}}</ref>
Oshoala bụ onye kacha gbaa goolu na 2014 FIFA U-20 Women's World Cup ma kpọọ ya onye egwuregwu kachasị mma na asọmpi ahụ. A kpọkwara ya onye egwuregwu kachasị mma na onye nke abụọ kacha gbaa goolu na ndị otu Super Falcons bụ ndị meriri 2014 African Women's Championship.
Na Septemba 2014, [[Ishi ochíchì Naigeria|Onye isi ala Naịjirịa]] [[Goodluck Jonathan]] mere Oshoala onye otu Order of the Niger. N'afọ 2021, a kpọrọ aha ya na Forbes 30 Under 30.<ref name="forbes30">{{Cite web|author=Williams|first=Tommy|title=Meet 30 Inspirational Women This Women's History Month|url=https://www.forbes.com/sites/tommywilliams1/2021/03/08/meet-30-inspirational-women-this-womens-history-month/?sh=7b3407105208|work=[[Forbes Magazine]]|accessdate=8 April 2021}}</ref>
== Ọrụ klọb ==
=== Liverpool: 2015-2016 ===
Na 23 Jenụwarị afo 2015, Oshoala sonyeere Liverpool na England's Women's Super League. Onye njikwa klọb ahụ, Matt Beard, kpọrọ ya "otu n'ime ndị egwuregwu kachasị mma n'ụwa".<ref>{{Cite web|title=Asisat Oshoala: Liverpool Ladies sign Nigerian prospect|url=https://www.bbc.com/sport/0/football/30948874|publisher=[[BBC Sport]]|accessdate=23 January 2015}}</ref> Ọ bụ ezie na asịrị jikọtara ya na klọb ndị ọzọ, obi dị ya ụtọ ịbanye na Liverpool.<ref>{{Cite news|author=Kessel|first=Anna|title=Happiness lies with Liverpool for Nigerian superstar Asisat Oshoala|url=https://www.theguardian.com/football/2015/mar/21/asisat-oshoala-liverpool-ladies-nigeria-wsl-africa|accessdate=10 June 2015|work=[[The Guardian]]|dat e=21 March 2015}}</ref> Ọ bụ onye egwuregwu mbụ si mba Afrịka na-asọ mpi na asọmpi ụmụ nwanyị kachasị elu n'England.<ref name="bbc_liverpool_bcfc_010415">{{Cite web|title=Liverpool Women 2 Birmingham City Women|url=https://www.bbc.com/sport/football/32046106|publisher=[[BBC Sport]]|accessdate=28 March 2021}}</ref>
N'agbanyeghị na ọ hapụrụ ọnwa abụọ n'afọ 2015 n'ihi mmerụ ahụ n'ikpere, Oshoala gbara goolu atọ n'egwuregwu itoolu ọ gbara dịka ndị na-agbachitere Liverpool mechara n'ọnọdụ nke asaa.<ref>{{Cite web|author=Ahmadu|first=Samuel|title=Oshoala ruled out for eight weeks due to knee injury|url=https://www.goal.com/en-ng/news/12072/nigeria-women/2015/07/25/13869262/oshoala-ruled-out-for-eight-weeks-due-to-knee-injury|publisher=[[Goal.com]]|accessdate=28 March 2021}}</ref><ref>{{Cite news|author=Currie|first=Jo|title=Liverpool Ladies: Injuries 'impacted' on season, says Beard|url=https://www.bbc.co.uk/sport/0/football/34505746|accessdate=19 December 2015|publisher=[[BBC Sport]]|date=13 October 2015}}</ref> Goolu mbụ ya n'oge ahụ bụ mmeghe egwuregwu nke mmeri 2<nowiki>[[1]]</nowiki> megide Birmingham City na Eprel 1.<ref name="soccerway">{{Cite web|title=Asisat Oshoala|url=https://us.women.soccerway.com/players/asisat-oshoala/260424/|publisher=Soccerway|accessdate=28 March 2021}}</ref> N'oge klọb ahụ meriri Manchester City n'afọ 2, ọ gbara goolu mmeghe egwuregwu na nkeji nke iri.<ref>{{Cite web|author=Currie|first=Jo|title=Liverpool Ladies beat Man City Women 2-1 in Super League One|url=https://www.bbc.com/sport/football/32370934|publisher=[[BBC Sport]]|accessdate=28 March 2021|date=26 April 2015}}</ref> Ọ gbara goolu nke atọ nke klọb ahụ na mmeri 3 na 1 megide Arsenal na 12 Julaị.<ref>{{Cite web|title=Fara Williams Sparks Liverpool Triumph with goal at Arsenal|url=https://www.thefa.com/news/2015/jul/12/arsenal-1-3-liverpool-120715|publisher=[[Football Association]]|accessdate=28 March 2021|date=12 July 2015}}</ref><ref>{{Cite web|title=Arsenal vs. Liverpool 1 - 3|url=https://us.women.soccerway.com/matches/2015/07/12/england/wsl/arsenal-lfc/liverpool-lfc/1999870/|publisher=Soccerway|accessdate=28 March 2021|date=12 July 2015|archivedate=22 April 2021|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210422190314/https://us.women.soccerway.com/matches/2015/07/12/england/wsl/arsenal-lfc/liverpool-lfc/1999870/}}</ref>
N'ọnwa Jenụwarị afọ 2016, Liverpool kọrọ na ntinye aka sitere na Arsenal emeela ka nkwekọrịta ntọhapụ dị na nkwekọrịta Oshoala nakwa na ya na klọb London na-ekwurịta okwu onwe onye.<ref>{{Cite news|title=Nigerian striker Oshoala to hold talks with Arsenal|url=http://ladies.liverpoolfc.com/news/nigerian_striker_oshoala_to_hold_talks_with_arsenal.html|accessdate=26 January 2016|publisher=[[Liverpool L.F.C.]]|date=26 January 2016}}</ref><ref>{{Cite web|title=Liverpool Ladies Accept Arsenal's Bid For Asisat Oshoala {{!}} Wolexis Sports Blog|url=http://www.wolexis.com/2016/01/latest-liverpool-accept-arsenals-bid.html|work=www.wolexis.com|accessdate=27 January 2016|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160130040359/http://www.wolexis.com/2016/01/latest-liverpool-accept-arsenals-bid.html|archivedate=30 January 2016}}</ref>
=== Arsenal: 2016 2017 ===
Na Machị afo 2016, Oshoala bịanyere aka na Arsenal.<ref name="bbc_arsenal_signing">{{Cite web|title=Asisat Oshoala: Arsenal Ladies sign Nigeria striker from Liverpool Ladies|url=https://www.bbc.com/sport/football/35841988|publisher=[[BBC Sport]]|accessdate=28 March 2021|date=18 March 2016}}</ref> Onye njikwa Arsenal, Pedro Losa kwuru banyere mbinye aka ya, "Asisat bụ ezigbo nkà ma ga-abụ nnukwu mgbakwunye na ndị otu anyị. Ọ na-agba ọsọ, nwere ụkwụ magburu onwe ya ma gosipụta na ọ nwere ike ịgba goolu n'ihi ya ọ dị ezigbo mma na o kpebiri isonyere anyị.<ref name="bbc_arsenal_signing" />
== Ọrụ mba ụwa ==
Onye nkuzi Oshoala bụ Edwin Okon na-eje ozi dị ka onye njikwa oge nke otu mba mgbe o nyere ya okpu izizi na mmeri enyi na enyi nke ndị mmeri ụwa Japan na Septemba 2013.<ref>{{Cite news|title=Okon has big plans for Oshoala|url=https://thenationonlineng.net/okon-has-big-plans-for-oshoala/|accessdate=5 December 2020|publisher=[[The Nation (Nigeria)]]|date=3 September 2014}}</ref>
A kpọrọ Oshoala dị ka onye egwuregwu kachasị mma na afo 2014 FIFA U-20 Women's World Cup ma bụrụ onye kacha gbaa goolu na asọmpi ahụ na goolu asaa. A kpọkwara ya onye egwuregwu kachasị mma na onye nke abụọ kacha gbaa goolu na ndị otu Super Falcons bụ ndị meriri 2014 African Women's Championship.<ref>{{Cite news|title=Nigeria reclaim African women's title|url=https://www.bbc.co.uk/sport/0/football/29739296|accessdate=15 November 2014|publisher=[[BBC Sport]]|date=25 October 2014}}</ref><ref>{{Cite news|author=Oludare|first=Shina|title=Asisat Oshoala named Africa Women Championship Most Valuable Player|url=http://www.goal.com/en-ng/news/7255/2014-african-women-championship/2014/10/25/5488441/asisat-oshoala-named-africa-women-championship-most-valuable|accessdate=15 November 2014|publisher=Goal.com|date=25 October 2014}}</ref> O nwetakwara mmeri na BBC Women's Footballer of the Year 2015. Na Septemba 2014, [[Ishi ochíchì Naigeria|Onye isi ala Naịjirịa]] [[Goodluck Jonathan]] mere Oshoala onye otu Order of the Niger.<ref>{{Cite news|author=Ahmadu|first=Samuel|title=Asisat Oshoala dedicates national award to parents, mates|url=http://www.goal.com/en-ng/news/4093/nigeria/2014/09/29/5143023/asisat-oshoala-dedicates-national-award-to-parents-mates|accessdate=15 November 2014|publisher=Goal.com|date=29 September 2014}}</ref>
== Ihe mgbaru ọsọ mba ụwa ==
{| class="wikitable plainrowheaders sortable" style="text-align:center; font-size:95%"
|+ihe mgbaru ọsọ site na asọmpi
! scope="col" |Ịsọ mpi
! scope="col" |Ihe mgbaru ọsọ
! scope="col" |Mbipụta
|-
! scope="row" |FIFA U-20 Women's World Cup
|7
|('''7''' na 2014)
|-
!Ngụkọta U-20
!7
|-
! scope="row" |FIFA Women's World Cup
|2
|(1 na 2015), (1 na 2019)
|-
! scope="row" |Iko Mba nke Ụmụ nwanyị Africa
|13
|(4 na 2014), ('''6''' na 2016), (3 na 2018)
|-
! scope="row" |Africa Women Cup of Nations iru eru
|6
|('''4''' na 2014), (2 na 2018)
|-
! scope="row" |CAF Women's Olympic Qualifying Tournament
|2
|(2 na 2020)
|-
! scope="row" |Iko ụmụ nwanyị Saịprọs
|2
|(2 na 2019)
|-
! scope="row" |Iko ụmụ nwanyị Turkey
|4
|('''4''' na 2021)
|-
!Ngụkọta
!29
|}
== Nsọpụrụ ==
; Osimiri Ndị Mmụọ Ozi
* Asọmpi ụmụ nwanyị Naịjirịa: 2014<ref name="goal_riversangels_double_2014">{{Cite web|author=Ahmadu|first=Samuel|title=Rivers Angels' double feat excites Oshoala, Nwabuoku|url=https://www.goal.com/en-ng/news/4093/nigerian-football/2014/12/01/6596921/rivers-angels-double-feat-excites-oshoala-nwabuoku|publisher=Goal.com|accessdate=28 March 2021}}</ref>
* Iko ụmụ nwanyị Naịjirịa: 2013, 2014
; Arsenal
* Iko ụmụ nwanyị nke FA: 201516<ref name="soccerway" />
; Dalian Quanjian F.C.
* Chinese Women's Super League: 2017 2018<ref name="2017 Dalian">{{Cite web|title=金靴+双冠王,大连权健女足外援奥绍拉获非洲足球小姐|url=https://news.zhibo8.cc/zuqiu/2018-01-05/5a4ef319503c3.htm|publisher=Zhibo8|accessdate=28 March 2021|date=1 May 2018|archivedate=22 April 2021|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210422185927/https://news.zhibo8.cc/zuqiu/2018-01-05/5a4ef319503c3.htm}}</ref><ref>{{Cite web|author=Ahmadu|first=Samuel|date=28 October 2018|title=Dalian Quanjian’s Asisat Oshoala ends 2018 season in China with a bang|url=https://www.goal.com/en-ke/news/dalian-quanjians-asisat-oshoala-ends-2018-season-in-china-with-a-/1v03o6omdojlg1rtstx4rt2wa2|accessdate=6 August 2021|work=Goal.com|publisher=[[Goal (website)|Goal]]}}</ref>
; FC Barcelona
* Nkewa nke Mbụ: 201920, 202021, 202122<ref name="soccerway" />
* UEFA Women's Champions League: 202021;<ref>{{Cite news|url=https://www.uefa.com/womenschampionsleague/match/2030666--chelsea-vs-barcelona/postmatch/report/|title=Chelsea 0-4 Barcelona: Barça surge to first Women's Champions League title|work=UEFA.com|date=16 May 2021|accessdate=16 May 2021}}</ref>
* Super Cup nke Spain Ụmụ nwanyị: 201920, 202122
* Iko nke Eze Nwanyị: 201920, 2020
; Naịjirịa
* African Women's Championship: 2014, 2016, 2018<ref name="soccerway" />
* Onye nke abụọ na FIFA U-20 Women's World Cup: 2014<ref name="soccerway" />
'''Onye ọ bụla'''
* Onye na-agba bọọlụ ụmụ nwanyị nke BBC nke Afọ: 2015<ref>{{Cite web|author=Hunter|first=Steve|title=Oshoala wins top BBC accolade|url=http://www.liverpoolfc.com/news/latest-news/185849-oshoala-wins-top-bbc-accolade|accessdate=5 June 2015|publisher=[[Liverpool F.C.]]|date=26 May 2015}}</ref>
* Onyinye Eze Nwanyị nke Pitch: 2014<ref>{{Cite web|url=https://www.informationng.com/2015/06/enyeama-oshoala-king-and-queen-at-nigeria-pitch-awards.html|title=Enyeama, Oshoala King and Queen at Nigeria Pitch Awards|first=Omaku|author=Cephas|date=15 June 2015}}</ref>
* Onye na-agba bọọlụ ụmụ nwanyị Afrịka nke Afọ: 2014, 2016, 2017, 2019<ref name="2014 caf award">{{Cite news|author=Njoku|first=Humphrey|title=Oshoala wins Caf player award|url=http://www.supersport.com/football/nigeria/news/150109/Oshoala_wins_Caf_player_award|publisher=[[SuperSport (TV channel)|SuperSport]]|date=9 January 2015|accessdate=9 January 2015}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.africanews.com/2017/01/05/live-african-football-lovers-await-top-continental-honours-hosted-in-nigeria/|title=[LIVE] Algerian Riyad Mahrez is 2016 African Player of the Year|author=AfricaNews|date=7 January 2017|work=Africanews|accessdate=7 January 2017|archivedate=8 November 2022|archiveurl=https://web.archive.org/web/20221108052517/https://www.africanews.com/2017/01/05/live-african-football-lovers-await-top-continental-honours-hosted-in-nigeria/}}</ref><ref>{{Cite news|title=Mohamed Salah: Liverpool and Egypt forward named African Player of the Year|url=https://www.bbc.com/sport/football/42574221|work=BBC Sport|date=2018}}</ref>
* Onye Ntorobịa Ntorobụ Africa nke Afọ: 2014<ref name="2014 caf award" />
* African Women's Championship Golden Ball: 2014<ref>{{Cite web|title=Oshoala, Oparanozie claim individual honours|url=http://www.cafonline.com/en-US/NewsCenter/News/NewsDetails?id=RS73d62EAt%2bYYpKl098jPQ%3d%3d|publisher=[[Confederation of African Football|CAF]]|accessdate=23 January 2015}}</ref>
* African Women's Championship Golden Boot: 2016
* FIFA U-20 Women's World Cup Golden Boot: 2014<ref name="sundiata_2014fifaawards" />
* FIFA U-20 Women's World Cup Golden Ball: 2014<ref name="sundiata_2014fifaawards">{{Cite web|title=Oshoala wins Golden Ball as 2014 Fifa U20 Women's Cup|url=https://sundiatapost.com/oshoala-wins-golden-ball-as-2014-fifa-u20-womens-cup/|publisher=Sundiata Post|accessdate=28 March 2021|date=25 August 2014}}</ref>
* Nkewa nke Mbụ Onye kacha gbaa bọọlụ: 2021<ref>{{Cite web|title=Oshoala y Geyse comparten Pichichi, mientras Lete gana el Zamora|url=https://www.marca.com/futbol/futbol-femenino/primera-division/2022/05/15/62792acee2704e399d8b458d.html|publisher=[[Marca (newspaper)|Marca]]|accessdate=2021-05-15}}</ref>
* Onye kacha gbaa bọọlụ na [[Chinese Women's Super League|Super League]] nke ụmụ nwanyị China: 2017<ref name="2017 Dalian" />
* IFFHS CAF Best Woman Player of the Decade 2011 2020<ref>{{Cite web|url=https://www.iffhs.com/index.php/posts/945|title=IFFHS BEST WOMAN PLAYER - CAF - OF THE DECADE 2011-2020|work=IFFHS|date=4 February 2021}}</ref>
* IFFHS CAF Women Team nke Afọ Iri 2011 2020<ref>{{Cite web|url=https://www.iffhs.com/index.php/posts/925|title=IFFHS WOMAN TEAM - CAF - OF THE DECADE 2011-2020|work=IFFHS|date=28 January 2021}}</ref>
* EaglesTracker Nigeria Women's Most Valuable Player of the Season: 2020<ref>{{Cite web|date=2021-06-12|title=Asisat Oshoala named Women's MVP of the Season|url=https://eaglestracker.com/2021/06/12/oshoala-named-womens-mvp/|accessdate=2021-06-12|work=EaglesTracker|language=en-US|archivedate=2021-06-12|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210612200433/https://eaglestracker.com/2021/06/12/oshoala-named-womens-mvp/}}</ref>
== Ọrụ ndị ọzọ ==
Oshoala malitere Asisat Oshoala Foundation na afo 2019 lekwasịrị anya n'inye ụmụ agbọghọ na-agba bọọlụ n'Africa.<ref>{{Cite web|author=Ahmadu|first=Samuel|title=Barcelona star Oshoala rolls out plans to inspire young Nigerian girls|url=https://www.goal.com/en-ng/news/barcelona-star-oshoala-rolls-out-plans-to-inspire-young-nigerian-/alinzgmfn4na1o5wc9tj94fzi|publisher=Goal.com|accessdate=28 March 2021}}</ref><ref>{{Cite web|title=奥绍拉推出用于女孩教育 足球项目的徽标|url=https://www.xytest.com/edu/2020092127562.html|publisher=xytest.com|accessdate=28 March 2021|date=21 September 2020|archivedate=22 April 2021|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210422190852/https://www.xytest.com/edu/2020092127562.html}}</ref> Ntọala ahụ na-akwado asọmpi Asisat Oshoala Foundation Football4girls kwa afọ na Lagos.<ref>{{Cite web|title=8 teams to compete at the 2020 Asisat Oshoala Foundation Football4girls tournament|url=https://www.pulse.ng/sports/football/8-teams-to-compete-at-the-2020-asisat-oshoala-foundation-football4girls-tournament/5b2m8c2|publisher=Pulse.ng|accessdate=28 March 2021}}</ref> Ọ bụ onye nnọchi anya NIKE.<ref>{{Cite web|title=Oshoala unveils logo for girl-child education, football project|url=https://guardian.ng/sport/oshoala-unveils-logo-for-girl-child-education-football-project/|work=[[The Guardian]]|accessdate=28 March 2021|date=21 September 2020|archivedate=26 October 2020|archiveurl=https://web.archive.org/web/20201026100327/https://guardian.ng/sport/oshoala-unveils-logo-for-girl-child-education-football-project/}}</ref> N'afọ 2021, a kpọrọ aha ya na Forbes 30 Under 30.<ref name="forbes30" /> N'ọnwa Ọktoba 2021, a họpụtara ya n'òtù ndụmọdụ teknụzụ FIFA maka uto na ọganihu nke bọọlụ ụmụ nwanyị. Onye isi otu ahụ bụ Jill Ellis ma nwee onye Afrịka ibe ya Doreen Nabwire dịka onye otu.<ref name=":2">{{Cite web|date=18 October 2021|title=Technical Advisory Group to focus on growth and advancement of women’s football|url=https://www.fifa.com/football-development/the-future-of-football/media-releases/technical-advisory-group-to-focus-on-growth-of-womens-football|accessdate=25 October 2021|work=Fédération Internationale de Football Association (FIFA)|archiveurl=https://web.archive.org/web/20211018144325/https://www.fifa.com/football-development/the-future-of-football/media-releases/technical-advisory-group-to-focus-on-growth-of-womens-football|archivedate=18 October 2021}}</ref><ref>{{Cite web|author=Oludare|first=Shina|date=21 October 2021|title='The goal is to take African football to the next level' – Oshoala reveals mission in Fifa technical advisory group|url=https://www.goal.com/en-gh/news/the-goal-is-to-take-african-football-to-the-next-level-barcelona-/fq67rrauq2dl1n5w61ngzkx26|accessdate=26 October 2021|work=[[Goal (website)|Goal]]|archiveurl=https://web.archive.org/web/20211022102215/https://www.goal.com/en-gh/news/the-goal-is-to-take-african-football-to-the-next-level-barcelona-/fq67rrauq2dl1n5w61ngzkx26|archivedate=22 October 2021}}</ref>
== Ndụ onwe onye ==
Oshoala na-akọ na ndị mụrụ ya enweghị nkwado mgbe ọ hapụrụ ụlọ akwụkwọ iji chụsoo ọrụ bọọlụ.<ref>{{Cite news|author=Taylor|first=Louise|title=Women's World Cup 2015: 10 players to watch|url=https://www.theguardian.com/football/blog/2015/jun/05/womens-world-cup-2015-football-10-players-to-watch|accessdate=5 June 2015|work=[[The Guardian]]|date=5 June 2015}}</ref> Ọ bụ onye Alakụba.<ref>{{Cite news|author=Wejinya|first=Sammy|title=Q & A with Asisat Oshoala|url=http://www.supersport.com/football/african-women-champs/news/141025/Q_A_with_Asisat_Oshoala|accessdate=15 November 2014|publisher=[[SuperSport (TV channel)|SuperSport]]|date=25 October 2014}}</ref>
== Hụkwa ==
* Ndepụta nke ndị na-agba goolu na FIFA Women's World Cup
* Ndepụta nke ụmụ nwanyị Naịjirịa na-agba bọọlụ mba ụwa
* Ndepụta nke Africa Women Cup of Nations hat-tricks
* Ndepụta nke nkwado Nike
* Ndepụta nke ndị Yoruba
== Ihe odide ==
<references />
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* Asisat Oshoala – FIFA competition record (archived)
* Profile na FC Barcelona Femení
* [https://www.arsenal.com/historic/players/asisat-oshoala Profaịlụ] na Arsenal Women
* Asisat Oshoala at Soccerway
* Asisat Oshoala on Twitter
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
[[Òtù:Pages with unreviewed translations]]
jn0l1jhzyhv4a2prb5blb6nlybioczh
Arlete Bombe
0
17092
630877
200032
2026-04-22T21:35:50Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
630877
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox person|name=Arlete Guilhermina Vincente Bombe|image=|image_size=|caption=|birth_name=Arlete Guilhermina Bombe|birth_date=|birth_place=[[Mozambique]]|nationality=Mozambican|occupation=[[Actress]]|years_active=|children=|spouse=|known_for={{hlist |''[[Redemption (2019 film)|Redemption (''Resgate'')]]'' |''Wiwanana'' (2017)}}|website=}}
[[Category:Articles with hCards]]
'''Arlete Guilhermina "Guillermina" Vincente Bombe''' (a mụrụ n'afọ 1983) bụ [[Actor|onye]] Mozambican na-eme ihe nkiri si Maputo, [[Mozambique]].<ref>{{Cite web|url=http://en.ilteatrofabene.it/arlete-guilhermina-vicente-bombe/|title=<ARLETE GUILHERMINA VICENTE BOMBE> THE PROTAGONISTS|publisher=Il Teatro Fa Bene|accessdate=November 11, 2020|archivedate=January 18, 2019|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190118052815/http://en.ilteatrofabene.it/arlete-guilhermina-vicente-bombe/}}</ref>
== Ọrụ ==
N'afọ 2017, e gosipụtara ya na ihe ngosi Iacopo Patierno nke akpọrọ, ''Wiwanana'', n'akụkụ Safina Ansumane Ali, Agostino Maico Chipula na ndị ọzọ.<ref>{{Cite web|url=https://m.imdb.com/title/tt8184604/|title=Wiwanana (2017)|publisher=[[IMDb]]|accessdate=November 11, 2020}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.filmitalia.org/p.aspx?t=film&l=en&did=107283|title=Wiwanana|publisher=Instituto Luce|accessdate=November 11, 2020}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://en.ilteatrofabene.it/|title=The Film {{!}} Wiwanana|publisher=Il Teatro Fa Bene|accessdate=November 11, 2020|archivedate=November 12, 2020|archiveurl=https://web.archive.org/web/20201112194239/http://en.ilteatrofabene.it/}}</ref>
E gosipụtakwara ya na ihe nkiri Mickey Fonseca nke afọ 2019 nke nwetara ihe nrite, Redemption ("Resgate" na Portuguese). Ihe nkiri ahụ gosipụtakwara Gil Alexandre, Laquino Fonseca, Tomas Bie, Rachide Abul, Candido Quembo na ndị ọzọ.<ref>{{Cite web|url=https://www.netflix.com/ng/title/81273165?preventIntent=true|title=Redemption|publisher=[[Netflix]]|accessdate=November 11, 2020}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://m.imdb.com/title/tt8870574/?ref_=m_nm_knf_i1|title=Redemption (2019)|publisher=[[IMDb]]|accessdate=November 11, 2020}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.nyfa.edu/film-school-blog/new-york-film-academy-alum-mickey-fonsecas-sells-award-winning-film-resgate-to-netflix/|title=New York Film Academy Alum Mickey Fonseca’s Sells Award-Winning Film ‘Resgate’ to Netflix|publisher=New York Film Academy|accessdate=November 11, 2020}}</ref>
A họpụtara ya na ''AMAA 2019 Award'' For Best Actress in a Supporting Role category na 15th Africa Movie Academy Awards (AMAA), maka ọrụ ya na ihe nkiri, Redemption .<ref>{{Cite web|url=http://africine.org/analyse/amaa-2019-the-nominees/14762|title=AMAA 2019, the nominees {{!}} The ceremony is scheduled on the 27th of October 2019 in Lagos, Nigeria|author=Dia|first=Thierno Ibrahima|date=September 19, 2019|publisher=Africine|accessdate=November 11, 2020|archivedate=November 14, 2020|archiveurl=https://web.archive.org/web/20201114080908/http://africine.org/analyse/amaa-2019-the-nominees/14762}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.ghgossip.com/african-movie-academy-awards-amaa-releases-full-nominees-ghana-gets-11-nominations/|title=African Movie Academy Awards (AMAA) Releases Full Nominees- Ghana Gets 11 Nominations|author=GABS|date=December 15, 2019|publisher=GhGossips|accessdate=November 11, 2020|archivedate=November 6, 2021|archiveurl=https://web.archive.org/web/20211106063857/https://www.ghgossip.com/african-movie-academy-awards-amaa-releases-full-nominees-ghana-gets-11-nominations/}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.theculturenewspaper.com/amaa-returns-to-lagos-for-15th-annual-academy-awards/|title=AMAA returns to Lagos for 15th Annual Academy Awards|author=Akanbi|first=Yinka|date=October 25, 2019|publisher=TCN|accessdate=November 11, 2020}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://theportcitynews.com/2019/10/28/see-the-full-list-of-amaa-2019-winners/|title=See The Full List Of AMAA 2019 Winners|date=October 28, 2019|publisher=TPCN|accessdate=November 11, 2020|archivedate=November 20, 2020|archiveurl=https://web.archive.org/web/20201120050130/https://theportcitynews.com/2019/10/28/see-the-full-list-of-amaa-2019-winners/}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://tellerafrica.com/amaa-africa-movie-academy-awards-2019/|title=AMAA: Africa Movie Academy Awards 2019|date=October 24, 2019|publisher=Teller Africa|accessdate=November 11, 2020|archivedate=November 19, 2020|archiveurl=https://web.archive.org/web/20201119052519/https://tellerafrica.com/amaa-africa-movie-academy-awards-2019/}}</ref>
{| class="wikitable"
! style="background:#B0C4DE;" |Afọ
! style="background:#B0C4DE;" |Ihe nkiri
! style="background:#B0C4DE;" |Ọrụ
! style="background:#B0C4DE;" |Ihe edeturu
! style="background:#B0C4DE;" |[Ihe e dere n'ala ala peeji]
|-
|2019
|''Mgbapụta (Resgate)''
|Onye na-eme ihe nkiri (''Mia'')
|Ihe nkiri
|
|-
|2017
|''Wiwanana''
|Onye na-eme ihe nkiri (N'onwe ya)
|Ihe nkiri
|
|}
{| class="wikitable"
!Afọ
!Ihe omume
!Ihe nrite
!Onye Nwetara ya
!Nsonaazụ
|-
|2019
|AMAA
|''Onyinye maka onye na-eme ihe nkiri kacha mma na ọrụ nkwado''
|Ya onwe ya
| {{Nom}}
|}
== Edemsibịa ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* Arlete Guillermina Bombe na [[IMDb]]
* Arlete [https://web.archive.org/web/20201118061920/https://flixable.com/actor/?name=Arlete+Bombe Bombe] na Flixable
* Arlete Guillermina Bombe na Mubi
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
3rilymdvq8qcz245ny0ptccuynefkci
Amaza Lee Meredith
0
17451
630854
596585
2026-04-22T14:31:10Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
630854
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
[[Category:Articles with hCards]]
'''Amaza Lee Meredith''' (Ọgọọst 14, 1895), bụ onye Amerịka na-ese ụkpụrụ ụlọ, onye nkuzi na onye na-ese ihe. Meredith enweghị ike ịbanye n'ọrụ ahụ dị ka onye na-ese ụkpụrụ ụlọ n'ihi "agbụrụ ya na okike ya" dị ka nwanyị Afrịka-Amerịka, ma rụọ ọrụ dịka onye nkuzi nka na Mahadum Virginia State (nke Virginia State College / Virginia Normal and Industrial Institute), ebe o guzobere ngalaba nka.<ref name=":0" /> A maara ya nke ọma maka ebe obibi ya, Azurest South, ebe ya na onye mmekọ ya, Dr. Edna Meade Colson, biri.<ref name=":0">{{Cite book|title=Architecture in the United States|author=Upton|first=Dell|publisher=Oxford University Press|year=1998|isbn=9780192842176|location=Oxford|pages=[https://archive.org/details/architectureinun0000upto/page/273 273]|url=https://archive.org/details/architectureinun0000upto/page/273}}</ref> Ọzọkwa, o guzobere Azurest Syndicate Inc., ebe ezumike maka ndị isi ojii Amerịka nọ n'etiti na Sag Harbor NY. Dị ka nwanyị ojii gụrụ akwụkwọ, Meredith bụ ihe atụ a na-adịghị ahụkebe nke nwanyị ojii nwere onwe ya n'ụzọ ego na mmekọrịta mmadụ na ibe ya na-ebi n'oge Jim Crow Segregation Laws.<ref name=":8">Jaqueline Taylor, “Amaza’s Azurest; Modern Architecture and the ‘new negro’ woman” Suffragette City: Women, Politics, and the Built Environment (NYC: Routledge, 2020), 33-53.</ref>
== Ndụ mmalite na ezinụlọ ==
[[Usòrò:AzurestSouthView1.JPG|thumb|Azurest South]]
A mụrụ Meredith na Lynchburg, Virginia dị ka nwa nwanyị Samuel Peter Meredith Na Emma Pink Kenney.<ref name=":1">{{Cite web|url=http://www.livingplaces.com/people/amaza-lee-meredith.html|title=Amaza Lee Meredith|accessdate=21 October 2015|work=Living Places|publisher=The Gombach Group}}</ref> O nwere ụmụnne atọ, ụmụnne nwanyị abụọ na otu nwanne nwoke. Meredith na nwanne ya nwanyị tọrọ ya bụ Maude nwere mmekọrịta dị mma. Samuel, nna Amaza, bụ ọkwá nkà, na Emma, nne ya, bụ onye na-akwa ákwà. Nna ya bụ onye ọcha na nne ya bụ onye ojii, ndị mụrụ ya bụ ndị iwu mgbochi nke ịlụ di na nwunye na Virginia.<ref name=":9"/> Na asambodo ọmụmụ Amaza Lee Meredith, a na-akọwa ya naanị dị ka nwa nwanyị Emma Kenney. A hapụrụ aha nna ahụ. Ka o sina dị, Samuel Meredith lekọtara ezinụlọ ya ma wuoro ha ụlọ ebe ọ kwagara afọ ole na ole ka e mesịrị. Ọ kwadokwara ha ego.<ref name=":8">Jaqueline Taylor, “Amaza’s Azurest; Modern Architecture and the ‘new negro’ woman” Suffragette City: Women, Politics, and the Built Environment (NYC: Routledge, 2020), 33-53.</ref> N'ikpeazụ, ndị mụrụ ya gara Washington, D.C. na ụgbọ okporo ígwè dị iche iche iji lụọ di ma mesịa biri ọnụ mgbe nke ahụ gasịrị.<ref name=":4">{{Cite web|author=Virginia Foundation for the Humanities|title=Azurest South|url=http://www.aahistoricsitesva.org/items/show/30#.Vie9xiuYEsI|accessdate=21 October 2015|work=African American Historic Sites Database}}</ref> N'oge na-adịghị anya mgbe nke ahụ gasịrị, nna ya malitere ịla azụmaahịa n'iyi n'ihi alụmdi na nwunye na-ese okwu ma n'oge na'oge na na-adịghịkwa anya ọ nọ n'ụgwọ. O gburu onwe ya na 1915.<ref name=":1" /><ref name=":9" /><ref name=":5">{{Cite web|title=Amaza Lee Meredith (1895-1984)|url=http://www.vsuaaonline.com/azurest-south/amaza-lee-meredith-1895-1984|accessdate=21 October 2015|work=Virginia State University Alumni Association|publisher=Virginia State University}}</ref> N'agbanyeghị ndụ ezinụlọ siri ike n'ezinụlọ agbụrụ, nne na nna abụọ ahụ nwere mmetụta dị ukwuu na Meredith. Nna ya, onye ọkwá nkà, kụziiri ya otu esi ese ụkpụrụ ma wuo ihe nlereanya. O kụnyere n'ime ya ọchịchọ ịghọ onye na-ese ụkpụrụ ụlọ. Nne ya, onye rụrụ ọrụ dị ka onye na-akwa akwa tupu ya amụọ ụmụ ya, kwenyere na agụmakwụkwọ bụ isi ihe na-emegide echiche ọha na eze. Nne Amaza gụrụ akwụkwọ nke ọma n'onwe ya. Ọ bụ nwanyị kwenyesiri ike, nke na-agba mbọ ma o wuru netwọk nkwado na ụlọ ụka Baptist nke Eight Street nke Lynchburg, nke bụ ebe ọrụ ndọrọ ndọrọ ọchịchị na mmekọrịta ụmụ nwanyị. Ọ kwadoro agụmakwụkwọ ụmụ ya site n'iziga ha na kọleji.<ref name=":8" /> Ọ bụ n'ebe ahụ ka Amaza Lee Meredith zutere onye ga-abụ enyi ya, Dr. Edna Meade Colson, onye ya na ya na-ederịta akwụkwọ ozi n'oge agụmakwụkwọ ọrụ aka ya niile ma mesịa soro ya biri n'ụlọ ha "Azurest South". Ọ bụ ezie na ọ bụghị ihe doro anya (ma o yighị ka ọ ga-abụ na ha biri na ya) ma ha biri dị ka di na nwunye na-edina ụdị onwe ha n'ihu ọha, ọ dị mma ikwu na mmekọrịta ha na-agba mbọ ma na-ahụ n'anya.<ref name=":8" /> Ma Meredith na Colson bụ ndị otu nsọpụrụ nke Gillfield Baptist Church. Ha biri ọnụ ruo mgbe Meredith nwụrụ na 1984 ma lie ha n'akụkụ ibe ha na Petersburg, Virginia, na Eastview Cemetery. N'ozuzu, Amaza Lee Meredith nọgidere na-ebi ndụ nke oge a, nke na-eri onwe ya n'agbanyeghị ihe mgbochi mmekọrịta mmadụ na ibe ya nke ọ ga-emeri.<ref name=":10">Dubinson, GraceLynis, "Slowly, Surely, One Plat, One Binder at a Time: Choking Out Jim Crow and the Development of the Azurest Syndicate Incorporated." Thesis, Georgia State University, 2012. https://web.archive.org/web/20220526005049/https://scholarworks.gsu.edu/history_theses/53/</ref>
== Agụmakwụkwọ ==
Njem agụmakwụkwọ Amaza Lee Meredith malitere site na ịga ụlọ akwụkwọ elementrị ọha na eze Lynchburg.<ref name=":3">{{Cite book|author=Sadler|first=Mary Harding|title=African American Architects: A Biographical Dictionary 1865-1945|publisher=Routledge|year=2004|isbn=0415929598|editor=Wilson|location=New York|pages=[https://archive.org/details/africanamericana0000unse_p3b4/page/280 280–282]|chapter=Amaza Lee Meredith|chapterurl=https://archive.org/details/africanamericana0000unse_p3b4/page/280}}</ref> Mgbe nke ahụ gasịrị, ọ gara ụlọ akwụkwọ sekọndrị Jackson ebe ọ gụsịrị akwụkwọ n'elu klas ya na 1912. N'ịbụ onye kpebisiri ike inweta asambodo nkuzi ya, ọ gara Virginia Normal and Industrial Institute (Ugbu a Virginia State University).<ref name=":9"/> Ọ bụ n'afọ mbụ ya ka ọ zutere Dr. Edna Meade Colson onye nwere mmetụta na agụmakwụkwọ Meredith site n'ịkwado ya na ndụmọdụ na ịtụ aro akwụkwọ nkuzi.<ref name=":8">Jaqueline Taylor, “Amaza’s Azurest; Modern Architecture and the ‘new negro’ woman” Suffragette City: Women, Politics, and the Built Environment (NYC: Routledge, 2020), 33-53.</ref><ref name=":11">"Amaza Lee Meredith". docomomo-us.org. Retrieved 2021-06-15</ref> Meredith mechara nweta "Summer School Professional Certificate" maka ndị nkuzi. Ugbu a na-enwe ike ịkụzi ụlọ akwụkwọ elementrị, ọ were ọrụ nkuzi mbụ ya wee laghachi Petersburg na 1922 iji nweta akara ugo mmụta nkuzi ya. N'oge a, ọ bụ onye na-ekwu okwu ikpeazụ nke klas ya na Virginia Normal and Industrial Institute.<ref name=":7">{{Cite web|title=A Guide to the Amaza Lee Meredith Papers, 1912, 1930-1938 Meredith, Amaza Lee papers, 1912, 1930-1938 1982-20|url=https://ead.lib.virginia.edu/vivaxtf/view?docId=vsu/vipets00005.xml|accessdate=2021-02-22|work=ead.lib.virginia.edu|archivedate=2023-12-18|archiveurl=https://web.archive.org/web/20231218022940/https://ead.lib.virginia.edu/vivaxtf/view?docId=vsu/vipets00005.xml}}</ref> N'afọ 1926, ọ kwagara New York City, ebe ya na nwanne ya nwanyị biri na North Harlem. Ọ gara kọleji ndị nkuzi na Mahadum Columbia iji mụọ nka mara mma na ekele nka ma nweta nzere bachelọ na 1930. N'etiti ndị ọzọ, ọ gara nkuzi na ime ụlọ na ịchọ ụlọ mma ma gaa nkuzi, mkparịta ụka, ọrụ bara uru na njem na ebe ngosi ihe mgbe ochie nke kpụrụ ya nghọta ya banyere usoro imewe nke oge a. N'oge a, ọ bịakwara na ndị isi ojii ọhụrụ wee too n'ime ya dị ka nwa agbọghọ ojii, nke gụrụ akwụkwọ nke na-ekwenyeghị na echiche ndị dị ugbu a. Ọzọkwa, ọ ruru eru dị ka onye otu nke iri nwere nkà, nke mgbe W.E.B. Du Bois gasịrị bụ otu ndị isi ojii Amerịka gụrụ akwụkwọ na omenala, mmekọrịta mmadụ na ibe ya na sayensị nke ga-eje ozi dị ka ụdị onye ogbugbo n'etiti ndị isi ojii nke agụmakwụkwọ dị ala na ndị ọcha.<ref name=":8" /> Ọ laghachiri New York iji nweta nzere masta ya na Mahadum Columbia na 1934.<ref name=":4" />
== Ọrụ ==
=== Ọrụ na agụmakwụkwọ ===
Mgbe ọ gụsịrị "Summer School Certificate," Meredith malitere ịkụzi n'ụlọ akwụkwọ nwere otu ọnụ ụlọ na Botetourt County, Virginia, nke a na-akpọ Indian Rock. Ọ nọrọ afọ abụọ n'ime obodo dị na West Virginia n'agbanyeghị eziokwu ahụ bụ na ọ hụrụ ọnọdụ ahụ dị njọ na ndị isi ojii "enweghị ihe, enweghị ikike na obi ụtọ". N'ebe a ka o wuru Parents-Teachers-Association, nke e bu n'uche imeziwanye ọnọdụ ụlọ akwụkwọ.<ref name=":8">Jaqueline Taylor, “Amaza’s Azurest; Modern Architecture and the ‘new negro’ woman” Suffragette City: Women, Politics, and the Built Environment (NYC: Routledge, 2020), 33-53.</ref> Mgbe e mesịrị, ọ laghachiri Lynchburg ma kụzie ụlọ akwụkwọ elementrị, tupu ọ laghachi na kọleji. Mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ na 1922, ọ kụziri mgbakọ na mwepụ na Dunbar High School na Botetourt County ruo afọ isii.<ref>{{Cite web|title=Amaza Meredith · Virginia Changemakers|url=https://edu.lva.virginia.gov/changemakers/items/show/20|accessdate=2021-02-22|work=edu.lva.virginia.gov|language=en-US}}</ref> Mgbe ọ nwetasịrị nzere bachelọ ya, ọ laghachiri Virginia ebe onye isi oche nke Virginia Normal and Industrial Institute were ya n'ọrụ ịkụzi nka. N'afọ 1935, mgbe ọ laghachiri Virginia na nzere masta ya, o guzobere ngalaba nka nke Mahadum Virginia State wee bụrụ onyeisi oche ngalaba, nke ọ nọgidere na ya ruo mgbe ọ lara ezumike nká na 1958. Mmụta nka Meredith kụziiri dabeere na mmụta eserese eserese, nka mara mma na ụkpụrụ nke ụkpụrụ ụlọ. Ọzọkwa, o guzobere agụmakwụkwọ nka abụọ ma bụrụ akụkụ na-arụsi ọrụ ike nke Alumni Association.<ref name=":8" />
=== Ọrụ na Architecture ===
Nkwado Meredith na ezinụlọ ya, ndị enyi ya, na ọganihu nke Black cultural equity bụ ihe nduzi n'oge ọrụ ya niile. Meredith natara onyinye ala mbụ nke Virginia maka ndị ọkà mmụta Afrịka Amerịka.<ref>{{Cite web|title=Women in Architecture — Amaza Lee Meredith|url=https://shainamote.com/blogs/journal/women-in-architecture-amaza-lee-meredith|accessdate=2021-10-19|work=Shaina Mote|language=en}}</ref> N'agbanyeghị eziokwu ahụ bụ na Amaza abụghị onye na-ede aha, ọ bụ otu n'ime ndị na-ese ụkpụrụ ụlọ ojii ole na ole na-arụ ọrụ n'oge ahụ, yana otu n'etiti ụmụ nwanyị ojii ole na ise na-ese ihe na mba ahụ. (Dị ka ọnụ ọgụgụ ndị US nke 1910, ọ bụ naanị ndị ojii na-ese ụkpụrụ ụlọ iri ise na itoolu na ndị isi ojii iri anọ na asaa na-ese ihe ka e were n'ọrụ.) Eziokwu ahụ bụ na ọtụtụ n'ime ọrụ akụkọ ihe mere eme nke Meredith efunahụla, Mahadum Virginia State na-aga n'ihu na-asọpụrụ ihe ndị a ma ama ọ rụzuru.<ref>{{Cite web|title=Amaza Lee Meredith (1895-1984)|url=https://www.vsuaaonline.com/azurest-south/amaza-lee-meredith-1895-1984|accessdate=2021-10-19|work=www.vsuaaonline.com}}</ref> Ọ bụ ezie na a maghị kpọmkwem ọnụ ọgụgụ ọrụ ya, a na-ekwu na Amaza nwere ụkpụrụ ụlọ maka ụlọ na Virginia, [[Texas]], na New York. Ndị a ma ama n'ime ha bụ nnukwu ụlọ abụọ dị na Azurest North. N'agbanyeghị enweghị ọzụzụ ọ bụla n'ihe owuwu, Meredith rụrụ ọtụtụ ụlọ maka ezinụlọ ya na ndị enyi ya na Virginia, New York na Texas. Ihe owuwu mbụ ya bụ Azurest South, nke e wuchara na 1939 ma Meredith chepụtara ya kpamkpam na International Style.<ref>{{Cite web|url=http://ead.lib.virginia.edu/vivaxtf/view?docId=vsu/vipets00005.xml|title=A Guide to the Amaza Lee Meredith Papers, 1912, 1930-1938|accessdate=21 October 2015|work=Johnston Memorial Library|publisher=Virginia State University|archivedate=4 March 2016|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160304063859/http://ead.lib.virginia.edu/vivaxtf/view?docId=vsu/vipets00005.xml}}</ref> Ya na onye ya na ya na-arụkọ ọrụ, Colson, kwagara n'otu mgbe ọ gwụchara ma ọ ga-abụ ebe obibi ha maka ndụ ha niile.<ref name=":2">{{Cite book|title=Virginia Landmarks of Black History: Sites on the Virginia Landmarks Register and the National Register of Historic Places|publisher=University Press of Virginia|year=1995|isbn=0813916003|location=Charlottesville, Virginia|pages=17–19|editor=Loth}}</ref><ref name=":8">Jaqueline Taylor, “Amaza’s Azurest; Modern Architecture and the ‘new negro’ woman” Suffragette City: Women, Politics, and the Built Environment (NYC: Routledge, 2020), 33-53.</ref><ref name=":9">“Amaza Lee Meredith”, Roberta Washington, Jaqueline Taylor, Beverly Willis Architecture Foundation, https://dna.bwaf.org/architect/meredith-amaza-lee</ref><ref name=":11">"Amaza Lee Meredith". docomomo-us.org. Retrieved 2021-06-15</ref>
A na-ewere Azurest South dị ka ihe atụ a na-adịghị ahụkebe nke International Style na Virginia ma gosipụta mmasị ya na imewe avant-garde.<ref>{{Cite web|url=http://www.vsuaaonline.com/azsouth/|title=Azurest South|accessdate=21 October 2015|work=Virginia State University Alumni Association|publisher=Virginia State University|archiveurl=https://web.archive.org/web/20080509125203/http://www.vsuaaonline.com/azsouth/|archivedate=9 May 2008}}</ref> Meredith jikwa Azurest South mee ihe dị ka ụlọ ọrụ nka nke ya.<ref name=":2"/> Ọ na-arụsi ọrụ ike n'idepụta ụdị ndụ ya na ihe ọ rụzuru na Azurest site na foto.<ref name=":6">{{Cite web|url=http://www.cinnamontraveler.org/category/public-history-programming/azurest-amaza-lee-meredith/|title=Azurest at VAF 2014 - Participation|date=21 May 2014|accessdate=21 October 2015|work=Cinnamon Traveler|archiveurl=https://web.archive.org/web/20150813223901/http://www.cinnamontraveler.org/category/public-history-programming/azurest-amaza-lee-meredith/|archivedate=13 August 2015}}</ref> Ihe ndekọ echekwara na ihe fọdụrụ na Azurest akpaliwo nyocha intersectional banyere agbụrụ, queerness, na imewe oghere n'oge Jim Crow Era.<ref>{{Cite web|title=Graham Foundation > Grantees > Michael Borowski|url=http://grahamfoundation.org/grantees/5908-azurest|accessdate=2021-02-23|work=grahamfoundation.org}}</ref> Ọzọkwa, o jiri nkà ya mara mma na nka mee ihe iji hazie atụmatụ agba ma see ụkpụrụ maka ọtụtụ ụlọ ụlọ akwụkwọ. Dịka ọmụmaatụ, ya na Kọmitii Alumni House rụkọtara ọrụ site na 1949 gaa n'ihu n'ịtụ aro ka e mepụta Alumni House. Mgbe a jụrụ aro ya, o kpebiri inye ọkara Azurest South na Alumni Association mgbe ọ nwụsịrị, na-enwe olileanya na a ga-eji ya mee ihe dị ka Alumni House, dịka ọ dị taa.<ref name=":9"/> Meredith rụkwara ọrụ dị ka onye ndụmọdụ nke ịchọ mma ime ụlọ na Kọmitii ụlọ ka mma.<ref name=":8">Jaqueline Taylor, “Amaza’s Azurest; Modern Architecture and the ‘new negro’ woman” Suffragette City: Women, Politics, and the Built Environment (NYC: Routledge, 2020), 33-53.</ref> N'afọ 1947, Meredith malitere ịmepụta mpaghara otu narị na iri abụọ na Sag Harbor nke a na-akpọ Azurest North ya na nwanne ya nwanyị tọrọ ya Maude. E kere Azurest North dị ka ebe ezumike maka [[Ndị Afụrịka ǹkè Amerịka|ndị Africa America]] nọ n'etiti.<ref name=":2" /> Iji zụlite Azurest North, ụmụnne nwanyị abụọ ahụ na ndị mmepe ndị ọzọ guzobere otu, nke a na-akpọ Azurest Syndicate, nke rụrụ ọrụ iji mepụta obodo ntụrụndụ Afrịka Amerịka.<ref name=":6" /> A na-ere ọtụtụ ndị na-etinye ego na Sag Harbor.<ref name=":9" /> Meredith rụrụ ma ọ dịkarịa ala abụọ n'ime ụlọ ndị a. Terry Cottage, nke bụ nke nwanne ya nwanyị Maude Terry ma wuo ya na 1949 ka e mere ya na akụkụ yiri nke Azurest South. Edendot, nke ndị enyi ya Ed na Dot Spaulding bụ ụlọ Prairie Style. Mgbe ọ lara ezumike nká, ọ were ọrụ dị ka odeakwụkwọ nke Azurest Syndicate Inc.<ref name=":10"/> Azurest South ghọrọ ebe obibi nke Virginia State University National Alumni Association na 1986, a gbakwunyere ụlọ ahụ na National Register of Historic Places na 1993. Ngalaba na-ahụ maka ihe ndị mere eme kwadoro akara okporo ụzọ Meredith n'afọ 2008.
=== Ihe Ndị Ọzọ Ọ rụzuru ===
Meredith bụkwa onye mepụtara ihe. N'afọ 1955, ọ natara ikike ikike maka ihe eji etinye ya na akpa golf.<ref>{{Cite book|url=https://archive.org/details/africanamericana0000unse_p3b4|title=African-American architects : a biographical dictionary, 1865-1945|date=2004|publisher=Routledge|others=Wilson, Dreck Spurlock.|isbn=0415929598|location=New York|oclc=60712152}}</ref> Ọzọkwa, ọ mepụtara "Kant Drop", elu nke enwere ike itinye na akpa ọ bụla a na-emegharị.<ref name=":10"/> Ọ gara n'ihu na-ese ụlọ ma na-ese ihe n'afọ ndị 1960. E gosipụtara ụfọdụ n'ime ihe osise ya na Virginia Museum of Fine Arts na gallery na New York na [[Nort Kárólínạ|North Carolina]], ụfọdụ ka na-egosi na Gillfield Baptist Church ma ọ bụ na-akwụnye n'ụlọ ndị bi na ya. N'afọ ndị 1970, Meredith mepụtara akara ngosi iji mee ihe maka mgbanwe aha maka National Association for the Advancement of Colored People (NAACP).
== Edensibia ==
{{Reflist}}
n0zswfql6ud0g35iuy1zzumld1my3ow
Asusu Ayere
0
20387
630883
98113
2026-04-22T22:49:22Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
630883
wikitext
text/x-wiki
'''Ayere''' ('''Uwu''') bụ asụsụ dị iche iche nke di Na Volta Níger nke Naijiria, nke nwere njikọ chiri anya naanị na [[Ahan language|Ahaan]].
A na-akpọ ya aha obodo Ayere na Ijumu LGA, [[Ȯra Kogi|Kogi]] Steeti.<ref>Blench, Roger. 2007. ''[https://web.archive.org/web/20240224035822/http://www.rogerblench.info/Language/Niger-Congo/VN/Ayere/Ayere%20wordlist%20paper.pdf The Ayere and Ahan languages of Central Nigeria and their affinities]''.</ref> Obodo nta Ayere nwere dịka mmadụ 10,000, dị ka ọnụ ọgụgụ mmadụ si kwuo.
== Nkesa ==
Dị ka Ethnologue si kwuo, a na-asụ Ayere na Obodo:
* Ondo [[Ȯra Ondo|steeti]]: Akoko North West LGA
* [[Ȯra Kogi|Kogi steeti]]: Ijumu LGA (n'obodo Ayere)
n52wseectmwp1mi5vjkhpv5emtiarot
Asụsụ Kuteb
0
20437
630895
620733
2026-04-23T03:19:19Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 2 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
630895
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox Language|name=Kuteb|nativename=|states=[[Nigeria]], [[Cameroon]]|region=[[Taraba State]]|speakers=46,000|date=2000|familycolor=Niger-Congo|fam2=[[Atlantic–Congo]]|fam3=[[Benue–Congo languages|Benue–Congo]]|fam4=[[Jukunoid languages|Jukunoid]]|fam5=|iso3=kub}}
Kuteb (nke a makwaara dị ka Kutep) makwaara dị ka Ati, Kutev, Mbarike, Zumper bụ asụsụ agbụrụ Naijiria. Ndị Kuteb na-ebikarị na mpaghara ndịda nke steeti Taraba na Naijiria, nwere otu puku ndị na-ekwu okwu n'ofe oke na Cameroon. Na Naijiria, a na-asụkarị ya na Takum na Ussa LGAs, na Yangtu SDA Taraba Steeti.<ref>{{Cite web|title=Did you know Kuteb is at risk?|url=http://www.endangeredlanguages.com/lang/10441|accessdate=2022-01-23|work=Endangered Languages|language=en|archivedate=2022-05-18|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220518172651/https://www.endangeredlanguages.com/lang/10441}}</ref>
== Ọmụmụ ụdaolu ==
Na Kuteb, e nwere fọnịm consonant 27, ụdaume iri na abụọ na ụda ise.<ref name=":0">Blench, Roger. [https://web.archive.org/web/20240526022813/http://www.rogerblench.info/Language/Niger-Congo/BC/Jukunoid/Kuteb%20grammar%20for%20KWEF%20ed%20RMB%20December%202007.doc ''Kuteb grammar'']. p. 19</ref>
=== ụdaume ===
Na Kuteb, e nwere ụdaume abụọ dị iche iche, ọnụ na imi. N'ụdị ụda, setịpụ ọ bụla nwere ụdaume isii dị iche iche. Na mkpokọta, enwere fọnịm iri na abụọ dị iche iche. Ọkwa nke ɨ ịbụ fọnịm na Kuteb ejighị n'aka. Igwefoto a na-apụta naanị n'ime mkpụrụokwu mechiri emechi, ụfọdụ prefixes noun, yana n'okwu nkwugharị okwu ebe enwere nnọpụiche nke u na i.<ref name=":0"/>
{| class="wikitable"
|+Tebụl ụdaume na Kuteb
! rowspan="2" |
! colspan="3" |Mkpịsị Akwara
! colspan="3" |Mkpịsị Akpụkpọ Akpụkpọ
|-
!N'ihu
!Central
!Nlaghachi
!N'ihu
!Central
!Nlaghachi
|- style="text-align:center;"
!N'akụkụ
|i
/i/
|''Ọdịdị''
/ɨ/
|u
/u/
|Ọ dị mfe
/ĩ/
|
|Otú ọ dị,
/ũ/
|- style="text-align:center;"
!N'etiti etiti
|na
/e/
|
|o
/o/
|ē
/ẽ/
|
|ō
/õ/
|- style="text-align:center;"
!Ọ fọrọ nke nta ka ọ ghere oghe
|ae
/æ/
|
|
|Ạ̀ bụ n'ihi na
/æ̃/
|
|
|- style="text-align:center;"
!Emeghe
|
|a
/a/
|
|
|À
/ã/
|
|}
=== Mgbochiume ===
Kuteb nwere fọnịm consonant 27 dị iche iche. A na-ahụ ndenye ndị a na-ede ede n'okwu mbinye ego nkịtị, ma ọ bụ, n'ihe banyere /v/ na /z/, mgbanwe subdialectical. Dị ka ọtụtụ asụsụ Jukunoid, Kuteb akọwapụtala consonants. N'otu ọmụmụ ihe, agụnyere ndị a abụghị dị ka mgbanwe na base-phoneme, kama dị ka ụda nke ha dị iche iche.<ref>{{Cite book|title=Comparative Jukunoid|author=Kiyoshi|first=Shimizu|publisher=Veröffentlichungen des Instituts für Afrikanistik und Ägyptlogie der Universität Wien|year=1980|location=Vienna, Austria|pages=66}}</ref><ref>Blench, Roger. [https://web.archive.org/web/20240526022813/http://www.rogerblench.info/Language/Niger-Congo/BC/Jukunoid/Kuteb%20grammar%20for%20KWEF%20ed%20RMB%20December%202007.doc ''Kuteb grammar'']. p. 20</ref>
{| class="wikitable" style="margin:autmargin:auto;"
|+Tebụl nke ụdaume na Kuteb
! colspan="2" |
!Ọnụ
!Alveolar
!Palatal
!Velar
!Ọkụ
|- style="text-align:center;"
! colspan="2" |Ụgbọ imi
|m
/m/
|n, nn<ref group="note" name=":0">In the standard Kuteb orthography, ⟨n⟩ is used initially and medially for /n/, while ⟨nn⟩ is used finally</ref>
/n/
|ny
/ɲ/
|ŋ
/ŋ/
|
|- style="text-align:center;"
! rowspan="3" |Plosive
!<small>kwuru okwu</small>
|b
/b/
|''d''
/d/
|
|g
/g/
|
|- style="text-align:center;"
!<small>unvoiced</small>
|p
/p/
|t
/t/
|c
/c/
|k
/k/
|
|- style="text-align:center;"
!pre-nasalvoiced<br /><br /><br /><br />
|mb
/m͡b/
|nd
/n͡d/
|nj
/n͡ʒ/
|Gọsi
/ŋ͡g/
|
|- style="text-align:center;"
! colspan="2" |Africate
|
|ts
/t͡s/
|
|
|
|- style="text-align:center;"
! rowspan="2" |Ihe na-esiri ike
!<small>kwuru okwu</small>
|''v''
/v/
|''z''
/z/
|j
/ʒ/
|
|
|- style="text-align:center;"
!<small>unvoiced</small>
|f
/f/
|s
/s/
|sh
/ʃ/
|
|h
/h/
|- style="text-align:center;"
! colspan="2" |Ihe atụ
|
|
|na
/j/
|w
/w/
|
|- style="text-align:center;"
! colspan="2" |Flap
|
|r
/ɾ/
|
|
|
|- style="text-align:center;"
! colspan="2" |Ihe Na-eru nso n'akụkụ
|
|''l''
/l/
|
|
|
|}
=== Ụda ===
Na Kuteb, enwere ụda anọ ma ọ bụ ise dị iche iche, dabere n'otú e si agụ ha. Ụda nke ọtụtụ ọmụmụ nabatara bụ ụda dị ala (enweghị akara), etiti (-), elu ('), na ụda dara ada (ˆ).
==== Arụmụka ====
Dị ka Roger Blench si kwuo, e nwere ụda ise dị iche iche na Kuteb, ndị a bụ: obere (enweghị akara), mid (n), elu ('), ọdịda (ˆ), na ịrị elu (ˇ). A na-emepụta ụda nke ise, (na-ebili) naanị site na mgbanwe sandhi nke na-emetụta ụfọdụ okwu mgbe "elu elu". Dị ka W.E. Welmers, mgbanwe Sandhi a anaghị eme, ma ọ bụrụ na ọ mere, naanị ịkpọ okwu ga-agbanwe, ọ bụghị diacritic edere ya.<ref>{{Cite book|title=The Phonology and Morphology of Kuteb ''(unpublished)''|author=Welmers|first=W.E.|publisher=Sudan United Mission|year=1948|pages=105 & 173}}</ref>
=== Phonotactics ===
==== oke syllabic ====
Na Kutep, dị ka n'asụsụ Jukunoid ndị ọzọ, ọtụtụ ekwentị consonantal nwere ike bụrụ nke a na-edegharị ma ọ bụ palatal. Ọ bụrụ na ewere mgbanwe ndị a ka ọ bụrụ ụyọkọ ụda olu ekwe ntị, oke syllabic bụ ndị a:<ref>Blench, Roger. [https://web.archive.org/web/20240526022813/http://www.rogerblench.info/Language/Niger-Congo/BC/Jukunoid/Kuteb%20grammar%20for%20KWEF%20ed%20RMB%20December%202007.doc ''Kuteb grammar'']. p. 53–54</ref>
{| class="wikitable"
! colspan="4" |<small>N - ụdaume imi, V - ụdaume, C - ụdaume</small>
|-
!
!Kuteb (nkewa '''syllabically''')
!Kuteb
!Nsụgharị Bekee
|-
!N
|ḿ.m
|[[wiktionary:ḿm|ḿm]]
|na ọ bụghị
|-
!V
|u.fu
|[[wiktionary:ufu|Ufe]]
|ọnụ ụzọ
|-
!CV
|bá
|[[wiktionary:bá|bá]]
|bịa
|-
!CVC
|mūm
|[[wiktionary:mūm|mūm]]
|gwuo
|-
!CCV
|u.kwe
|[[wiktionary:ukwe|ukwe]]
|onye isi
|-
!CCVC
|kwáb
|[[wiktionary:kwáb|kwáb]]
|gbalịa
|}
==== Sandhi na-agbanwe ====
Akwụkwọ ozi ⟨w⟩ n'asụsụ Kuteb na-ejigide ọkwa ya dị ka okwu labio-velar dị nso, dị ka ọ dị na uwé 'face' ma ọ bụ na 'mkpọnwụ' - n'agbanyeghị, mgbe ⟨w⟩ gụnyere na ụyọkọ nwere consonant palatal (/c). , j, sh, nj/) /w/, n'ihi mgbanwe sandhi, na-aghọ ntọhapụ labiodental ekwupụtara ma ọ bụ enweghị olu.
==== N'ọkwa CV, a na-eji consonants ndị a: ====
Na Kuteb, e nwere ọtụtụ ụyọkọ consonant nwere ike ịdị, n'agbanyeghị, ọtụtụ n'ime ihe ndị a na-eme n'etiti oke okwu, n'agbanyeghị, ụfọdụ n'ime ihe ndị a na-eme n'otu mkpụrụokwu - edepụtara n'okpuru ebe a. Otú ọ dị, nchikota ọ bụla nke syllable-ikpeazụ consonants (lee n'okpuru) na-esote mkpọda-mkpọmkwem mbụ ọ bụla ga-ekwe omume. O yikarịrị ka mbelata ahụ ga-eme, dịka ọ dị n'okwu ushitong 'ofe-stirrer' (nke sitere na shir na utoŋ) ebe a tụbara /r/. Ọzọkwa, mgbe ikpeazụ ⟨nn⟩ ị ga-ebu ụzọ malite na ⟨n⟩, a na-ebelata okpukpu abụọ ⟨nn⟩ Enwere ike igosi mmetụta a n'okwu ndị dị ka munae (munn-náe) 'ba ụba', na na munji (munn-nji) 'echefu'.<ref name=":1">Blench, Roger. [https://web.archive.org/web/20240526022813/http://www.rogerblench.info/Language/Niger-Congo/BC/Jukunoid/Kuteb%20grammar%20for%20KWEF%20ed%20RMB%20December%202007.doc ''Kuteb grammar'']. p. 37–38</ref>
N'ọkwa CV, a na-eji consonants ndị a:
* p ts t c k b (d) (g) mb nd nj bg f s sh h v z nz m n ŋ r l
Mgbe ịnọ na C (C) VC ikpeazụ, a na-eji ihe ndị a kama:
* b r g m n* ŋ*
A na-eji ihe ndị a na ụyọkọ CC:
* Na Cw: pw, mbw, bw, fw, mw, sw (?), cw, njw, jw, shw, kw, ngw, na ŋw<ref group="note">Roger Blench notes that ⟨[[Eng (letter)|ŋ]]⟩ and ⟨ng⟩ are equivalent in the standard orthography. Here, both ⟨ŋw⟩ and ⟨ngw⟩ are listed as separate phonemes, though, the difference between them is not given</ref>
* ''Mụ na Cy'': py, mby
* Na Ck: pk, tk, fk, sk
* Na Cg: mbg, ndg
==== ụyọkọ mgbochiume ====
Na 1964, Peter Ladefoged dekọtara ụda olu nke ọtụtụ asụsụ West Africa. Otu n'ime asụsụ ndị a bụ Kuteb, ndị a bụ ihe ọ chọpụtara:<ref>{{Cite book|title=A phonetic study of west African languages|author=Ladefoged|first=Peter|publisher=Cambridge University|year=1964|isbn=0-521-06963-7|location=Cambridge|pages=31}}</ref>
{| class="wikitable"
! colspan="3" |Ọnụ
! rowspan="2" |Ezé ezé
! rowspan="2" |Alveolar
! rowspan="2" |Palatal
! rowspan="2" |Post-palatal
! rowspan="2" |Velar
|-
!Na /w/
!Na /y/
!Na /ɣ/ ma ọ bụ /x/
|-
|pw
|py
|px
|ts
|tx
|tʃ
|tɕf
|kw
|-
|mbw
|mby
|mbɣ
|ndz
|ndɣ
|ndʒ
|__ibo____ibo__ Nkwupụta
|ŋgw
|-
|bw
|site na
|bɣ
|
|
|dʒ
|Nke a
|(gw)
|-
|F.
|ya
|fx
|
|sk
|
|ʃf
|
|-
|mw
|m
|(mɣ)
|
|
|Ee e
|
|ŋw
|}
== ndetu ==
<references group="note" />
== edensibia ==
{{Reflist}}
== mpụga njiko ==
* http://www.koeppe.de/titel_details.php?id=514
* https://web.archive.org/web/20120405160934/http://lingweb.eva.mpg.de/numeral/Kuteb.htm
* http://www.koeppe.de/titel_details_print.php?id=514
* http://globalrecordings.net/en/language/1757
* [https://web.archive.org/web/20150503203206/http://main.journalofwestafricanlanguages.org/index.php/downloads/send/25-volume0901/125-the-recapitulating-pronouns-in-kuteb Nkọwa Nkọwapụta na Kuteb]
m8gfw5s105yqtji2gfod06p6craqcku
Asụsụ Horom
0
20602
630891
98414
2026-04-23T02:07:11Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
630891
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox Language|name=Horom|nativename=''Horom''|states=Nigeria|region=[[Plateau State]]|speakers=1,500|date=1998|familycolor=Niger-Congo|fam2=[[Atlantic–Congo]]|fam3=[[Benue–Congo]]|fam4=[[Plateau languages|Plateau]]|fam5=[[East Plateau languages|East]]|iso3=hoe}}
'''Horom''' (Rom) bụ asụsụ Plateau nke obodo [[Naijiria|Naịjirịa]].
Agbụrụ ndị agbata obi na-ahụta ndị Rom dị ka akụkụ ọdịbendị nke Ron, ndị bụ ndị na-asụ West Chadic. A makwaara ndị Rom maka xylophones ha.<ref name="Blench1998">Blench, Roger M. 1998. [https://web.archive.org/web/20240305103733/http://www.rogerblench.info/Language/Niger-Congo/BC/Plateau/Southeast/Horom%20and%20Nsur.pdf Recent fieldwork in Nigeria: Report on Horom and Tapshin]. ''Ogmios'', 9:10-11.</ref>
== Edensibia ==
{{Reflist}}
iyg7lxtjsp9tb5bqxoq078yk20tremk
Asụsụ Hyam
0
20648
630892
98466
2026-04-23T02:13:25Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
630892
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox Language|name=Hyam|nativename=Jabba|region=[[Kaduna State]]|states=[[Nigeria]]|speakers=300,000|date=2014|familycolor=Niger-Congo|fam2=[[Atlantic–Congo languages|Atlantic–Congo]]|fam3=[[Benue–Congo languages|Benue–Congo]]|fam4=[[Plateau languages|Plateau]]|fam5=[[Central Plateau languages|Central]] ?|fam6=[[Hyamic languages|Hyamic]] ?|iso3=jab}}
{{Databox}}'''Hyam''' bụ ụyọkọ asụsụ dị mkpa na mpaghara nke asụsụ Plateau na [[Naijiria|Naịjirịa]]. ''Hyam nke Nok'' bụ olumba a ma ama (Blench 2008). N'ide sociolinguistics nke Hyam, Blench na-emeso Sait, na Dzar dị ka ụdị dị iche iche, ma kwuo na enwere ike ile ''Yat'' na Ankung anya dị ka asụsụ dị iche iche. Otú ọ dị, Hayab (2016) gosipụtara echiche dị iche iche na-arụ ụka na ''ọ'' bụ ''Ankung'', asụsụ a na-akpọ Iduya, nke Hyam anaghị aghọta. Ka ọ dị ugbu a, Hyam, nke ndị Ham nke Naịjirịa na-asụ, nke a maara nke ọma dị ka 'Jaba' na nyocha nke Philip Hayab, onye obodo ahụ na onye ọkà mmụta asụsụ dị iche iche nke mere nyocha miri emi n'asụsụ ahụ, kpughere na 'Jaba" nwere okwu Hausa ma bụrụ ihe mkparị ma kwesịkwa ịtụfu ya (John 2017).
== Nkesa ya ==
A na-ahụkarị ndị na-asụ asụsụ Hyam na Jaba, Kachia na [[Kagarko]]. A na-ahụkwa ha na Jema'a Local Government Areas nke ndịda Kaduna State na okpuru ọchịchị [[Keffi]] nke Nasarawa Steeti nke Naịjirịa.
== Olu Mba Dị Iche Iche ==
James (1998) kewara olumba Hyam dịka obere ìgwè ndị a o debere n'okpuru Ham ma ọ bụ Northern Group nke uyoko Proto-Plateau Ethno-Linguistic:
* Ham Kpop (Jaban Kwoi)
* Ham Ngat Ham (Jaban Katari)
* Ham Shambang (Samban)
* Ham Duhyah (ma ọ bụ Idun) (Jaban Lungu)
* Ham Kworri ([[Asụsụ Kyoli|Chori]])
* Ham Det (Faik/Kenyi)
* Ham Netkun/Netwho (Gbaham)
* Ham Nyakpah (ma ọ bụ [[Asụsụ ndị Nyankpa|Nyankpa]]) (Yeskwa)
* Ham Kong/Rhuini (Kamantan)
Dị ka Hayab siri kwuo (2016:5-11), Otú ọ dị, ndị Ham, ewezuga njem n'oge gara aga, isiokwu chọrọ ọmụmụ ihe siri ike, nwere ike ịsị na ha na-ekwu ihe ndị a:
* Hyam Taa Ham - 'Hyam gbasara na mpaghara Ham' gụnyere Nok, Ghikyaar, Kuscum, Har Dzyee, Shong, wdg.
* Kwyeny - otu ihe ahụ dị ka James's Hyam Kpop (asụ na ''Har Kwain'' ma ọ bụ ''Kwoi'')
* Kyoli - olumba nke Kworri/Kwori (nke a makwaara dị ka [[Asụsụ Kyoli|Chori]])
* Saik
* Shamang - otu ihe ahụ dị ka Shambang
Hayab (2016:6) gbakwunyere na ụdị ndị ọzọ nwekwara ike ịgụnye:
* Duga/Idúyà - otu ihe ahụ dị ka Idun
* Gwora - Gora
* Yat
* Zhire - Kenyi.
Ọzọkwa, Hayab (2016:8) kewara olumba ndị a n'ụzọ anọ, A-D, dịka ọkwa nghọta ha si dị.
* Ìgwè A. '''Hyam Taa''', '''Kwyeny''', na '''Saik''' (ha niile enweghị ihe na-erughị 90% phonological homogeneity na okwu
* Ìgwè B. '''Kyoli''' na '''Shamang''' (nwere ihe dị ka 50% nghọta)
* Ìgwè C. '''Yat''' na Zhire (ọ nwere ike ịbụ ihe kwekọrọ na A na B. Ọmụmụ ihe ndị ọzọ dị oke mkpa)
* Ìgwè D. '''Idúyà''' [ma ọ bụ Idun ] na '''Gwora''' (guzo n'otu ụdị)
Rịba ama, ọzọ, na Hyam bụ asụsụ ndị Ham na-asụ.
Blench (2019) depụtara:<ref name="BlenchAtlas4">{{Cite book|title=An Atlas of Nigerian Languages|author=Blench|first=Roger|publisher=Kay Williamson Educational Foundation|year=2019|edition=4th|location=Cambridge}}</ref>
* Kwyeny
* Yaat
* Saik
* Eze
* Hyam nke Nok
== Ọmụmụ ụdaolu ==
Kọmitii na agụ ma na ide nke Hyam na-akọwa akara 41/42 ndị na-esonụ na orthography ya.
: '''a̱ b c d dz e e̱ f g gb gh h hw hyw i̱ j k kh kp l m n ng ny o p r s sh t th th th th ts u v w y yw z zh'''
=== Ụdaume (Vawel) ===
* '''Ụdaolu'''
'''Ụdaume mkpirikpi (Vawella̱ Sha̱kuup)'''
: a a̱ e e̱ i i̱ ọ u
'''Ụdaume Ogologo (Vawella̱ Sha̱ceri)'''
ee ee ii oo uu
* '''Ụdamkpị (Khwikhwir Vawel)'''
: ai au a̱u ou
=== Mgbochiume (Konsonan) ===
: b c d dh dz f g gy gb gh ghy h hw road hyw j k ky kh khy kp l m n nh ng ny p r s sh t th th th th ts v w y yw z zh
== Ọnụ ọgụgụ ==
Hayab (2016:66) na-ekwu na "ihe ọmụma dị na Hyam site na Koelle (1854: appendix, 2-188) na Meek (1931:120) kpughere na asọmpi Ham n'ụzọ dị iche na ihe a na-enweta taa". Ọ gbakwunyere na o doro anya na a gbanwere usoro ịgụta ihe ochie na ụdị Hausa, ma kwuo ọzọ na "n'oge a, ụdị ochie nwere iri (nke bụ ''kop'') ugbu a dị ka 'shwak'. Akụkụ ikpe bụ kop (iri) na-egosi na ọ bụ ọnụ ọgụgụ na-ezughị ezu na-ahụ ihe akaebe na ' '''mbwan shwak''' ' (11) na-egosi ete anyị nọ n'ebe dị anya site na ''shwak'' (iri na abụọ). O kwukwara na "nke a bụ n'ihi na okwu ' '''mbwan'''' na-egosi bwat - obere ma ọ bụ 'fọdụrụ'.
Enwere ike ikwu na ihe dị n'elu bụ eziokwu, ma-atụle ikpe nke Tyap, asụsụ y''iri'' ya, ebe okwu dị ugbu a maka iri bụ maka maka ''maka'', ebe okwu "kop /kwop" fọrọ nke nta ka ọ kwụsị, dịka ọ dị na Hyam, ma jiri ya gụọ ọtụtụ puku. Okwu "otu puku" na Tyap bụ cyi kop/kwop, nke pụtara (na-atụle ojiji ochie nke okwu kop/kwup), "''otu narị -'' ugboro iri" ma ọ bụ "''100 X 10''".
Ihe ndị a, dị ka Hayab si kwuo (2016:66-67) bụ nọmba e ji mee ihe ma ọ dịkarịa ala afọ 200 gara aga maka ịgụta na Hyam.
{| class="wikitable"
|
|'''Hyam'''
|'''English'''
|-
|0
|npiit
|zero/nothing
|-
|1
|zhinni
|one
|-
|2
|feli
|two
|-
|3
|taat
|three
|-
|4
|naang
|four
|-
|5
|twoo
|five
|-
|6
|twani
|six
|-
|7
|twarfo
|seven
|-
|8
|naarang
|eight
|-
|9
|mbwan-kop
|nine
|-
|10
|kop
|ten
|-
|11
|mbwan-shwak
|eleven
|-
|12
|shwak
|twelve/dozen/complete
|-
|24
|shwak i'feri
|two dozens
|-
|36
|shwak i'tat
|three dozens
|-
|48
|shwak i'nang
|four dozens
|-
|60
|shwak i'twoo
|five dozens
|-
|72
|shwak i'twani
|six dozens
|-
|84
|shwak i'twarfo
|seven dozens
|-
|96
|shwak i'naarang
|eight dozens
|-
|108
|shwak i'mbwan-kop
|nine dozens
|-
|144/infinity
|sok-sok-gha
|twelve dozens/uncountable
|}
== Akwụkwọ Nsọ ==
Ihe na-esonụ bụ akwụkwọ na akọwa okwu dị mkpirikpi site na ndepụta okwu Hyam nke Roger Blench.<ref>{{Cite web |url=https://www.rogerblench.info/Language/Niger-Congo/BC/Plateau/Hyamic/Hyam/Hyam%20wordlist.pdf |title="Hyam Wordlist" |accessdate=2022-10-06 |archivedate=2022-07-05 |archiveurl=https://web.archive.org/web/20220705191015/https://www.rogerblench.info/Language/Niger-Congo/BC/Plateau/Hyamic/Hyam/Hyam%20wordlist.pdf }}</ref>
{| class="wikitable"
|'''Hyam'''
|'''Bekee'''
|-
|bes
|iwe ọkụ
|-
|bok
|dọkịta, onye na-agwọ ọrịa
|-
|bongyeng
|awọ
|-
|cheb
|àkwá
|-
|chi
|ọnwụ
|-
|úkwù
|obi ike, obi ike
|-
|chirchi
|ụtụtụ
|-
|choing
|uhie uhie
|-
|chu
|mkpụrụ obi, mmụọ
|-
|chuur
|isi iyi mmiri
|-
|Chuwo
|penis
|-
|chyen
|onye ọbịa, onye ọ na-amaghị
|-
|nsị
|omimi
|-
|dwai
|ụwa, ọhịa
|-
|Jinger
|lụọ di
|-
|dzam
|nwa okorobịa
|-
|dzet
|ọnwụnwa
|-
|dzo
|ewu
|-
|dzom
|enyí
|-
|dzut
|Anwụrụ ọkụ, anwụrụ ọkụ
|-
|dzye
|ike
|-
|fai
|Eluigwe
|-
|Ogwe aka
|iyi
|-
|fe
|Ọnwa
|-
|fet
|gbuo
|-
|Iwe
|gbawara
|-
|fyen
|okooko osisi
|-
|Nkọwa
|onye ohi
|-
|fyet
|Onye na-agba égbè
|-
|Obi ụtọ/Giaar
|ebe(s)
|-
|gab
|nkewa
|-
|gam gam
|ọkwa
|-
|gan
|n'elu
|-
|òtù ndị omempụ
|meghere
|-
|gbyo
|amoosu
|-
|gom
|abụ
|-
|guguk
|Akpụkpọ osisi
|-
|gwang
|obosara
|-
|gyugyuthi
|owuru
|-
|ham ham
|na-eri, na-atụgharị
|-
|nwere
|ọdịdị
|-
|Nwaanyị
|mpi
|-
|hyong
|egwu, egwu
|-
|jaki
|Ịnyịnya ibu
|-
|jang
|akwụkwọ osisi
|-
|jip
|ifufe na-efe efe
|-
|jo/wejo
|ugwu, ugwu
|-
|kab
|nnukwu osimiri
|-
|kate
|okporo ụzọ
|-
|kike/ke
|nna
|-
|kikera
|ndị nna nna
|-
|kom
|ozu
|-
|kon
|mma
|-
|iko
|ihe nketa
|-
|kpoduma
|nwamba
|-
|kpop
|eze, onyeisi
|-
|kpyob
|mushroom
|-
|kuko
|nkụ ọkụ
|-
|kushat
|mmụọ
|-
|kwai
|nwanyị ndú agbụrụ
|-
|kyaam
|na-akụzi
|-
|kyang
|ugbo
|-
|kyar
|nkume
|-
|Kyat'pyo
|ịgba afa
|-
|mat
|ọmụmụ
|-
|mek
|afọ
|-
|mimyet
|dina ala
|-
|mogbam
|granaries
|-
|ego
|ndị mmadụ
|-
|Mowe/anyị
|ụmụaka
|-
|nwụrụ
|hyena
|-
|myen
|amamihe
|-
|na'hywes/ryat
|onye amoosu
|-
|na'kyat'kpyo
|Onye dibịa afa
|-
|nam
|ahụ
|-
|nanaa
|onye na-akpụ ihe
|-
|ndwak
|enyi
|-
|net
|onye
|-
|ngan
|ilu
|-
|Ọ bụ mgbe ahụ ka a na-eme
|mmiri ozuzo
|-
|Ọ bụ n'oge a ka ọ dị n'oge ochie
|iwe
|-
|nkuun
|mmụọ ọjọọ
|-
|aha
|Anyanwụ
|-
|ntato
|onye na-achụ nta
|-
|N'oge a
|ehi
|-
|nyam
|anụ
|-
|nyo/monyo
|nwunye nwa
|-
|nyang
|akpị
|-
|gbara ọsọ
|ọdọ mmiri, ọdọ mmiri
|-
|re
|taa
|-
|ahịrị
|ụnyaahụ
|-
|Ribi
|ala, mba
|-
|rituk
|abalị
|-
|na-eme mkpọtụ
|ekele
|-
|ịgba ọsọ
|uzuzu
|-
|ruth
|ike ọgwụgwụ
|-
|ryetuk
|mgbede
|-
|Saara
|akụkọ, akụkọ
|-
|shabur
|ọcha
|-
|sham
|àmụ̀mà
|-
|Shang
|mkpụrụ, ọka
|-
|shantan
|ududo
|-
|shashat
|chi ọbụbọ
|-
|shen
|mmekọahụ, mmekọahụ
|-
|sheshit/sesit
|ojii
|-
|shirshing
|onyinyo
|-
|shisheng
|ifufe
|-
|shozhi
|nwanyị
|-
|shushuni
|iku ume
|-
|shuu
|icheku ọkụ, anwụrụ ọkụ
|-
|shwok
|teta
|-
|shwom
|onye ọka ikpe
|-
|sim
|Ịhụnanya
|-
|bụrụ abụ
|agwọ
|-
|swat
|ịgba egwú
|-
|tamtori
|onye ara
|-
|tirda
|nwanne nwanyị
|-
|titaan
|mmiri
|-
|tset
|ike
|-
|tseyang
|ọkụ ọkụ
|-
|tyeng
|a na-etinye ya n'ọkụ
|-
|wegyo
|nkịta
|-
|N'ihi ya, ọ bụ onye isi ala
|nwanne nwoke
|-
|wop
|Mmiri ozuzo
|-
|wok
|nweta
|-
|yak
|olu
|-
|yang
|ọkụ
|-
|afọ ole na ole
|Ebe nzukọ
|-
|Yaụ
|atụrụ
|-
|ka ọ dị
|kpakpando(s)
|-
|Yosir
|ịgba mgba
|-
|zaam
|ọchị
|-
|zang
|ịgagharị
|-
|zaki
|ọdụm
|-
|zhazhaku
|urukurubụba
|-
|zheng
|na-afụ ụfụfụ
|-
|zhi
|nwunye
|-
|zhii
|ọbara
|-
|zhir'nkum
|nwanyị di ya nwụrụ
|-
|zho
|nne
|-
|zhu
|ọnụ ụlọ
|}
== Edensibia ==
{{Reflist}}
== Ihe Ndị Ọzọ aga agụ ==
* Blench (2008) Prospecting proto-Plateau. Ihe odide.
* {{Cite book|author=Hayab, P. J.|year=2016|title=Basic Hyam Grammar with Ethnographic Notes|publisher=Beltina Digital Press|location=Abuja}}
* {{Cite book|author=James, I.|year=1998|title=The Settler Phenomenon in the Middle Belt and the Problem of National Integration in Nigeria|publisher=Midland Press|location=Jos, Nigeria|isbn=9783481169}}
* [Ihe e dere n'ala ala peeji] Akụkọ banyere njirimara na mmekọrịta ọha na eze na ọdịbendị ụwa na ederede abụ nke Ham nke Naịjirịa: nyocha nyocha okwu. PhD Dissertation e zigara na Mahadum Stellenbosch, Unpublished
* {{Cite book|author=Kambai A̱ka̱u T. L.|year=2014|title=The Tyap-English Dictionary|publisher=Divine Press|location=Benin City|isbn=978-978-0272-15-9}}
== Ihe Njikọ mpuga ==
* [https://scholar.sun.ac.za/handle/10019.1/100914 Akụkọ banyere njirimara na echiche ụwa nke mmekọrịta mmadụ na ibe ya na ederede abụ nke Ham nke Naịjirịa: Nnyocha okwu]
* [http://www.rogerblench.info/Language/Niger-Congo/BC/Plateau/Hyamic/HyOP.htm Roger Blench: Peeji Hyamic]
[[Òtù:Pages with unreviewed translations]]
eq4bi039u2xarehojqnzbb6v3kjaw3z
Anna Ebaju Adeke
0
22544
630872
179755
2026-04-22T18:57:05Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
630872
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Anna Ebaju Adeke''' (Amụrụ n'ụbọchị 27 Nọvemba 1991) bụ onye ọka iwu na onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị [[Uganda]]. Ugbu a ọ na-eje ozi dị ka onye omeiwu na-anọchite anya ụmụ nwanyị na Soroti District na 11th Parliament (2021 ruo afọ 2026).<ref name="1R">{{Cite web|url=https://kampalapost.com/news/anna-adeke-battle-osegge-soroti-woman-seat-heated-2021-race|title=Anna Adeke to Battle Osegge for Soroti Woman Seat in Heated 2021 Race|date=11 June 2019|work=Kampala Post|author=Kampala Post|accessdate=7 August 2021|archivedate=22 February 2025|archiveurl=https://web.archive.org/web/20250222174021/https://kampalapost.com/news/anna-adeke-battle-osegge-soroti-woman-seat-heated-2021-race}}</ref><ref name="2R">{{Cite web|work=Campusbee Uganda|url=https://campusbee.ug/news/former-makerere-guild-president-adeke-anna-ebaju-wins-soroti-woman-mp-seat/|title=Former Makerere Guild President Adeke Anna Ebaju Wins Soroti Woman MP Seat|date=20 January 2021|author=David Mujuni|accessdate=7 August 2021}}</ref> Ọ rụrụ ọrụ dị ka onye nnọchi anya ndị omeiwu nke National Female Youth Constituency na 10th parliament (2016 ruo afọ 2021).<ref name="3R">{{Cite web|url=http://www.monitor.co.ug/News/National/Adeke-wins-National-Female-Youth-MP-elections/688334-3107114-1ldpe1/index.html|title=Adeke is new national female youth MP|date=7 March 2016|work=[[Daily Monitor]]|author=Francis Mugerwa|accessdate=7 August 2021}}</ref><ref name="4R">{{Cite web|url=http://www.iyla.info/adeke-2016|author=IYLA|title=Hon. Anna Adeke Ebaju, National Female Youth Member of Parliament|accessdate=8 November 2017|date=March 2016|work=International Young Leaders Assembly (IYLA)|archivedate=20 November 2018|archiveurl=https://web.archive.org/web/20181120015115/https://www.iyla.info/adeke-2016}}</ref><ref name="5R">{{Cite web|url=https://globalpressjournal.com/africa/uganda/ugandan-women-often-avoid-political-posts-one-25-year-old-arises-superstar/|title=Ugandan Women Often Avoid Political Posts, But One 25-Year-Old Arises as a Superstar|work=Global Press Journal|date=1 February 2017|author=Patricia Lindrio|accessdate=7 August 2021}}</ref> Ọ na-eje ozi dị ka osote onye isi oche maka Forum for Democratic Change na Eastern Region.<ref>{{Cite web|url=https://www.softpower.ug/lukwago-adeke-swear-in-to-serve-as-fdc-deputy-presidents/|title=Lukwago, Adeke Swear in to Serve as FDC Deputy Presidents|publisher=softpower.ug|first=Nixon|author=Segawa|date=13 September 2021|accessdate=13 September 2021}}</ref>
Adeke gara Our Lady of Good Counsel Gayaza maka O' Level ya na mgbe e mesịrị St Marys SS Kitende maka A' Level ya.<ref name="6R">{{Cite web|url=http://www.parliament.go.ug/mp_database/profile.php?mid=370|title=Parliament of Uganda Members Of The 10th Parliament: Adeke Anna Ebaju|date=7 November 2017|work=[[Parliament of Uganda]] (POUG)|author=POUG|accessdate=7 November 2017|archivedate=20 November 2018|archiveurl=https://web.archive.org/web/20181120015211/https://www.parliament.go.ug/mp_database/profile.php?mid=370}}</ref> O nwere nzere Bachelor of Laws na Mahadum Makerere na Postgraduate Diploma na Legal Practice site na Law Development Center.<ref name="2R"/><ref name="6R" /> N'ọnwa 17 Mee 2021, Adeke gụsịrị akwụkwọ na nzere Master of Laws na Mahadum Makerere, n'otu ụbọchị ahụ ka a ṅụrụ iyi dị ka onye otu Nzukọ Ndị Omeiwu nke iri na otu nke Uganda (2021 ruo afọ 2026).<ref name="7R">{{Cite web|work=[[Daily Monitor]]|date=17 May 2021|url=https://www.monitor.co.ug/uganda/news/national/double-win-for-sworn-in-mp-adeke-as-she-graduates-with-master-s-degree-in-law-3403480|title=Double win for sworn-in MP Adeke as she graduates with Master's Degree in Law|accessdate=7 August 2021|author=Daily Monitor & Uganda Radio Network}}</ref>
Site n'afọ 2013 ruo afọ 2014, Adeke jere ozi dị ka onye isi oche Guild nke Mahadum Makerere, ọ gbara ọsọ ma merie n'okpuru òtù ndọrọ ndọrọ ọchịchị Forum for Democratic Change.<ref name="8R">{{Cite web|url=https://www.redpepper.co.ug/why-mak-picked-adeke-for-president/|title=Why Makerere Picked Adeke For President|work=[[Red Pepper (newspaper)|Red Pepper]]|author=John Sserwaniko and Hope Muhairwe|date=March 2013|accessdate=7 August 2021|archivedate=17 October 2022|archiveurl=https://web.archive.org/web/20221017070348/https://redpepper.co.ug/why-mak-picked-adeke-for-president/}}</ref> Kemgbe afọ 2015, mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ iwu ya, a nabatara ya na Uganda Bar. Ọ na-arụ ọrụ dị ka onye ọka iwu na M&K Advocates, na Kampala.<ref name="9R">{{Cite web|work=ChimpReports.com|url=https://chimpreports.com/anna-adeke-elected-chairperson-parliament-youth-forum/|title=Anna Adeke Elected Chairperson Parliament Youth Forum|date=2 January 2019|author=Dickens H Okello|accessdate=7 August 2021}}</ref>
N'ọnwa Machị 2016, a họpụtara Adeke dị ka onye ọhụrụ National Female Youth Member of Parliament na ntuli aka mba nke e mere na obodo Hoima nke Western Uganda. Na ntuli aka mba, ọ gbara ọsọ dị ka onye nweere onwe ya.<ref name="3R"/> Dị ka onye omeiwu, ọ na-akwado nkewa nke Ministry of Gender, Labour, Youth and Social Development, iji mepụta Ministry of Youth nwere onwe ya. Ọ na-emekwa mkpọsa maka ịbawanye ego maka kansụl ndị ntorobịa mpaghara, mpaghara na nke mba.<ref name="3R" /> Ọ bụ onye otu kọmitii ndị omeiwu na National Economy, na 10th Parliament.<ref name="6R"/>
N'afọ 2019, a họpụtara Adeke dị ka onye isi oche nke Uganda parliamentary Forum on Youth Affairs .<ref name="9R"/> Ọ rụkwara ọrụ dị ka minista onyinyo maka ndị ntorobịa na ụmụaka, yana onye otu ndị omeiwu ụmụ nwanyị Uganda (UWOPA), na 10th Parliament (2016 ruo afọ 2021).<ref name="6R"/>
== Ebenside ==
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
idgg4bjmx8u6q9rk05vkrojcy62tn6j
Asụsụ Vale
0
23693
630904
103089
2026-04-23T08:43:17Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
630904
wikitext
text/x-wiki
'''Asụsụ Vale''', ma ọ bụ '''RutooVale''', nwere ọnụ ọgụgụ dị nta nke asụsụ ndị mmadụ ole na ole na [[Central African Republic|Central Afrikan Republiki]] na ikekwe [[Chad]] na-asụ. Ha bụ ndị otu asụsụ Central Sudanic.
Asụsụ Vale kacha nwee ọnụ ọgụgụ mmadụ bụ Ruto (Lutos), nke puku mmadụ iri abụọ na-asụ. Asụsụ ọzọ metụtara ya n'ụzọ doro anya bụ Vale (nke nwere ụdị Tana ya ma eleghị anya nke atọ).
== Ihe edeturu n'okpuru ala ==
{{Reflist}}
== Ihe odide ==
* Roger Blench (onye a mụrụ) [https://web.archive.org/web/20191217035950/http://www.rogerblench.info/Language/Nilo-Saharan/General/NS%20language%20list.pdf Ndepụta asụsụ Nile-Sahara]
k29ygjrsykllyhbpmzb4kjimcli1wwc
Aluwork
0
27393
630847
209020
2026-04-22T13:27:44Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
630847
wikitext
text/x-wiki
{| class="infobox vcard"
|+ class="infobox-title fn org" id="4" |Aluworks plc.
|-
! class="infobox-label" scope="row" style="padding-right: 0.5em;" |Type
| class="infobox-data category" style="line-height: 1.35em;" |Public
|-
! class="infobox-label" scope="row" style="padding-right: 0.5em;" |<div style="display: inline-block; line-height: 1.2em; padding: .1em 0;">[[Ticker symbol|Traded as]]</div>
| class="infobox-data" style="line-height: 1.35em;" |[[Ghana Stock Exchange|GSE]]: [https://web.archive.org/web/20230925165815/https://gse.com.gh/listed-companies/ ALW]
|-
! class="infobox-label" scope="row" style="padding-right: 0.5em;" |Industry
| class="infobox-data category" style="line-height: 1.35em;" |[[Aluminium]]
|-
! class="infobox-label" scope="row" style="padding-right: 0.5em;" |Founded
| class="infobox-data" style="line-height: 1.35em;" |February 24, 1978
|-
! class="infobox-label" scope="row" style="padding-right: 0.5em;" |Headquarters
| class="infobox-data label" style="line-height: 1.35em;" |[[Tema]], [[Greater Accra Region|Greater Accra]]<br /><br /><br /><br />No. 63/1, Heavy Industrial Area, P. O. Box 914, [[Tema]], [[Greater Accra Region|Greater Accra]], [[Ghana]]
|-
! class="infobox-label" scope="row" style="padding-right: 0.5em;" |<div style="display: inline-block; line-height: 1.2em; padding: .1em 0;">Key people</div>
| class="infobox-data agent" style="line-height: 1.35em;" |Seth Adjei, [[Chairman]]<br /><br /><br /><br />E. Kwasi Okoh, [[Chief executive officer|CEO]]
|-
! class="infobox-label" scope="row" style="padding-right: 0.5em;" |Products
| class="infobox-data" style="line-height: 1.35em;" |[[Sheet metal|sheets]], coils, [[louver]] blades, [[Corrugated galvanised iron|corrugated roofing]]
|-
! class="infobox-label" scope="row" style="padding-right: 0.5em;" |Website
| class="infobox-data" style="line-height: 1.35em;" |[http://www.aluworks.com www.aluworks.com]
|}
Aluworks bụ ụlọ ọrụ na-emepụta ihe dabere na Tema, Greater Accra. E hiwere ya na Febụwarị 24, 1978 ma gbanwee ya ka ọ bụrụ ụlọ ọrụ na-ahụ maka ụgwọ ọha na eze na Mee 28, 1996. Mgbe [[Onyinye Ọha Mbụ|enyechara ọhaneze izizi]] na onwa Ọktoba 1996, e depụtara ya na Ghana Stock Exchange na Nọvemba 29, 1996 na ọnụ ahịa oke nke GH¢ 0.135.<ref name="kwayisi">{{Cite web|title=Aluworks Limited Stock Quote|url=http://afx.kwayisi.org/gsegh/alw.html|work=afx.kwayisi.org|accessdate=14 February 2016}}</ref> Ụlọ ọrụ ahụ bụ ndepụta akụrụngwa nke GSE All-Share Index.
== Ọrụ ==
Aluworks bụ ụlọ ọrụ na-emepụta akwa aluminom, eriri igwe, mkpuchi ụlọ, akwa akwa, wdg sitere na [[ingots]] aluminom raw.
Ofu niime ndị isi na-ere ihe ndị Aluworks, ụlọ ọrụ Volta Aluminium, emechiri kpamkpam n'etiti Mee 2003 na mmalite 2006 n'ihi nsogbu dị na mkparịta ụka ọkụ eletrik.
== Edensibia ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* [http://afx.kwayisi.org/gsegh/alw.html Aluworks Limited Stock Quote]
* [https://web.archive.org/web/20070705150051/http://www.gcsinvestments.com/downloads/companyreports/ALW%20REPORT%202006.pdf Aluworks Ltd na Gold Coast Securities]
* {{Cite web|url=http://www.africanfinancials.com/Report.aspx?afr_year=2008&CountryDOMAIN=gh&CshortName=ALW|title=Aluworks 2008 annual report|publisher=African Financials|accessdate=2010-02-09|archiveurl=https://web.archive.org/web/20110707093009/http://www.africanfinancials.com/Report.aspx?afr_year=2008&CountryDOMAIN=gh&CshortName=ALW|archivedate=2011-07-07}}
t7wle6137avie17yv4ysploknt3fgna
Amamihe Chigozie
0
29945
630853
577830
2026-04-22T14:16:26Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
630853
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
. <ref>{{Cite web|title=Bow Down & Worship Him by Chigozie Wisdom|url=https://www.top-charts.com/r/bow-down-worship-him-pst-chigozie-wisdom|accessdate=2023-05-13|work=www.top-charts.com|language=en}}</ref>'''Chigozie Wisdom Anyanwu''' nke a mara dị ka Chigozie Wisdom ozi (24 February 1983) bụ onye Naijiria na-abụ abụ ozioma, onye isi ofufe na onye na-ede abụ. [1] [2] Otu otu mbụ na 2010 na-egosi 'Praise Adonai' na album mbụ ya "Bow Down and Worship Him" na 2017
[[Category:Articles with short description]]
[[Category:Short description is different from Wikidata]]
[[Category:Articles with hCards]]
== Akụkọ ndụ ==
<ref>{{Cite web|author=Gospelrant|date=2022-07-29|title=Chigozie Wisdom {{!}} Biography, Songs & Wife « Gospel Rant|url=https://gospelrant.com.ng/chigozie-wisdom/|accessdate=2023-05-13|work=Gospel Rant|language=en-US|archivedate=2023-05-13|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230513091231/https://gospelrant.com.ng/chigozie-wisdom/}}</ref>A mụrụ Chigozie Wisdom na 24 February 1983 ma sitere na steeti Imo, Nigeria. Ọ gụsịrị akwụkwọ sekọndrị na Folamo High School, Lagos State wee nweta nzere bachelọ na Lagos State University, Nigeria.
== Ọrụ ==
Chigozie Wisdom malitere ọrụ egwu ya n'oge ọ dị obere site n'ịgba egwu ụmụaka. Ka ọ na-erule afọ asaa ọ ghọrọ onye ndu ukwe na ngalaba ụmụaka. E wepụtara album mbụ ya "Bow Down and Worship Him" n'April, 2017 ma nwee egwu 22 gụnyere "Kumama", "Mesaịa" na "Naba Katuwo".
* Ona Iye (2022) <ref>{{Cite web|author=Radio|first=Worshipculture|date=2022-04-11|title=[Video] Ona Iye By Chigozie Wisdom|url=https://www.worshipcultureradio.com/video-ona-iye-by-chigozie-wisdom/|accessdate=2023-05-13|work=Worshipculture Radio|language=en-GB}}</ref>
* Kpọọ m ka m bịa (2022) <ref>{{Cite web|title=Chigozie Wisdom Discography|url=https://open.spotify.com/artist/1FVTCLEgnDnnE4kdK7l43z|accessdate=2023-05-13|work=Spotify|language=en}}</ref>
* M ga-anọ (2021)
* Ihe niile nwere ume (2021)
* Ese Gan Ni (2020) <ref>{{Cite web|author=ekpenyong|first=Ebenezer|date=2019-12-22|title=Chigozie Wisdom Drops New Video 'Ese Gan Ni'|url=https://premium9ja.com/chigozie-wisdom-ese-gan-ni/|accessdate=2023-05-13|work=Premium9ja|language=en-US|archivedate=2023-05-13|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230513112259/https://premium9ja.com/chigozie-wisdom-ese-gan-ni/}}</ref>
* Pada Wale (2017)
* Nkwenye m (2017)
* A bụ m na m bụ (2015)
* Otuto Adonai (2010)
N'ọnwa Mee 2023, Chigozie Wisdom nyere onyinye nkwanye ugwu sitere na steeti Georgia dị na United States of America. <ref>{{Cite web|author=Rapheal|date=2023-04-28|title=Atlanta Georgia honours Nigerian gospel singer, Chigozie Wisdom|url=https://sunnewsonline.com/atlanta-georgia-honours-nigerian-gospel-singer-chigozie-wisdom/|accessdate=2023-05-13|work=The Sun Nigeria|language=en}}</ref> <ref>{{Cite web|author=Aliyu|first=Abdullateef|date=2023-05-06|title=US awards honorary citizenship to Nigerian gospel artiste|url=https://dailytrust.com/us-awards-honorary-citizenship-to-nigerian-gospel-artiste/|accessdate=2023-05-13|work=Daily Trust|language=en-GB|archivedate=2023-05-13|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230513043859/https://dailytrust.com/us-awards-honorary-citizenship-to-nigerian-gospel-artiste/}}</ref>
Chigozie Wisdom lụrụ di na nwunye ma biri na Lagos State, Nigeria. <ref>{{Cite web|author=Reporters|first=Our|date=2022-01-14|title=My marriage...with Chigozie Wisdom|url=https://punchng.com/my-marriage-with-chigozie-wisdom/|accessdate=2023-05-13|work=Punch Newspapers|language=en-US}}</ref>{{Reflist}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
avdz4xp5qsjruvy3zrfd1fqzv7rstg6
Angela Murdaugh
0
30550
630862
136772
2026-04-22T17:51:37Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
630862
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Angela Murdaugh''' bụ nwanne nwanyị Katọlik nke America na Franciscan Sisters of Mary, onye nọọsụ Certified-Midwife. Ọ bụ onye ọsụ ụzọ n'ịkwalite ndị nọọsụ na ebe ọmụmụ. Site na mmasị a, o guzobere Holy Family Birth Center na Weslaco, TX na 1983.<ref name="twu.edu">{{Cite web|url=http://www.twu.edu/twhf/tw-murdaugh.asp|title=Murdaugh, Sister Angela|work=Texas Women's Hall of Fame citation|archiveurl=https://web.archive.org/web/20130208093107/http://www.twu.edu/twhf/tw-murdaugh.asp|archivedate=2013-02-08|accessdate=2023-09-29}}</ref>
Ebe ọmụmụ ahụ nwere ihe ịga nke ọma n'ọtụtụ ụzọ ma ghọọ ihe nlereanya maka ndị ọzọ. "Ka ọ na-erule afọ 2002, e belatara ọnụọgụ ọnwụ ụmụaka na Hidalgo County n'etiti n'ihi ụlọ ọrụ ahụ, kwupụtara na ọ na-aga nke ọma nke na e ṅomiri ya na mba niile. "<ref name="twu.edu"/> Ọ zụrụ ndị na-amụ nwa n'ebe ahụ ma soro ụlọ akwụkwọ bụ onye na ụlọ ọrụ nkụzi kasị ukwuu n'ụwa ọhụrụ ezi omume ga eme ngwa gbaba n'ebe nile site n'ime ụmụ ndị na ụlọ ọrụ ndị dị n'ógbè ahụ rụọ ọrụ iji kụzie banyere ụkpụrụ na ụkpụrụ nke ụwa họrọ site n'ime ụmụ gị Ihe di megide okike ime ihe ike na mmekọahụ ahụike, ọkachasị n'ihe gbasara ime ime na nlekọta nwa. O tinyere aka na mmepe nke iwu na iwu ndị metụtara ọrụ ịmụ nwa na ebe ọmụmụ na Texas. Na mba, o nyekwara aka n'ide National Association of Childbearing Center's Standards for Birth Centers. Ọzọkwa, o nyere aka n'ịmata ndị nọọsụ na-amụ nwa dị ka ndị na-enye Medicaid ruru eru, a na-asọpụrụ ya site n'inweta nọmba ekwentị mkpanaaka onye na-enye Médicaid mbụ e nyere onye nọọsụ nọ na Texas.<ref name="twu.edu" />
Sr. Murdaugh "kwetara mkpebi ya ịghọ onye nọọsụ na-amụ nwa n'akụkụ ụfọdụ site na Sr. Mary Charitas Iffrig, onye mere ka ọ mata ịmụ nwa. "<ref>{{Cite web|url=http://www.fsmonline.org/newsandpublications/newsreleases/angelamurdaugh/|title=Franciscan Sisters of Mary|accessdate=2023-09-29|archivedate=2016-05-21|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160521101923/http://www.fsmonline.org/newsandpublications/newsreleases/angelamurdaugh/}}</ref> Ọ lara ezumike nká na Holy Family Birth Center na 2007.
== Nsọpụrụ ==
* Onye isi oche nke American College of Nurse Midwives
* Midwives Alliance nke North American nyere ya nsọpụrụ kachasị elu - Sage Femme Award
* A kpọrọ ya aha na Texas Women's Hall of Fame (2002)
* Ihe nrite Nọọsụ nke Afọ nke Texas (1978),
* American College of Nurse Midwives Hattie Hemschemeyer Award (1990)
* Ihe nrite Ikpe Ziri Ezi (1998)
* Doctor of Humane Letters si Mahadum Villanova (2005)
== Ihe edeturu ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* [https://web.archive.org/web/20130208093107/http://www.twu.edu/twhf/tw-murdaugh.asp Ụlọ Nzukọ Ndị Inyom nke Texas]
* [http://www.fsmonline.org/newsandpublications/newsreleases/angelamurdaugh/ Ebe nrụọrụ weebụ Franciscan Sisters of Mary]
* [https://web.archive.org/web/20151208144234/http://www.holyfamilybirthcenter.com/history.html Ebe Obibi Ịmụ Nwa]
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
sl46qxrarlxzyy5esbsqdugluwx62qe
Anna Chahoud
0
33805
630871
207568
2026-04-22T18:52:00Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
630871
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Anna Chahoud''' bụ Prọfesọ nke Latịn na Ngalaba nke Classics na Trinity College Dublin, a makwaara ya maka nyocha ya na akwụkwọ Latin na asụsụ.
[[Category:Articles with hCards]]
== Mmụta ==
Anna Chahoud nwere BA na classics site na Mahadum nke Bologna (1991) na PhD na Greek na Latin philology site na Machị nke Pisa (1996). <ref name=":1" />
== Ọrụ ==
Chahoud rụrụ ọrụ na Mahadum Reading (1997-1998), Mahadum Durham (1998-1999) na Mahadume College Dublin. Ọ sonyeere Trinity College Dublin na 2006.<ref name=":0">{{Cite web|url=https://www.tcd.ie/classics/people/anna-chahoud.php|title=Anna Chahoud - Department of Classics|publisher=Trinity College Dublin|accessdate=2019-05-21}}</ref><ref name=":1" /> <ref>{{Cite web|url=https://www.tcd.ie/research/themes/manuscript-book-print-cultures/|title=Manuscript, Book & Print Cultures - Trinity Research|publisher=Trinity College Dublin|accessdate=2019-05-21}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.tcd.ie/provost/college-officers/annual/#orator|title=Annual Officers - Provost & President|publisher=Trinity College Dublin|accessdate=2019-05-21}}</ref> mgbakwunye na ijide oche nke Latin, ọ bụ Fellow na Public Orator na Trinity College Dublin, ebe ọ na-akpọkọta isiokwu nyocha 'Manuscript, Book, and Print Cultures'. <ref name=":0" /> [2] <ref>{{Cite web|url=http://bmcr.brynmawr.edu/editors.html|title=Bryn Mawr Classical Review (BMCR) Editorial Board|work=bmcr.brynmawr.edu|accessdate=2019-05-21}}</ref> agụmakwụkwọ <ref name=":2">{{Cite web|url=http://aelaw.unizar.es/people/anna-chahoud|title=Anna CHAHOUD {{!}} AELAW|work=aelaw.unizar.es|accessdate=2019-05-21|archivedate=2019-08-26|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190826053640/http://aelaw.unizar.es/people/anna-chahoud}}</ref> ndị ọzọ gụnyere ọkwa dị ka onye nkuzi nleta na All Souls College, Oxford (2008) na onye ọkà mmụta sayensị nleta na Scuola Normale Superiore, Pisa (2012); ọ bụ onye otu nyocha nke Ancient European Languages And Writings nke mba ụwa ma bụrụ onye nchịkọta akụkọ maka Bryn Mawr Classical Review.
Ihe nchọpụta Chahoud na-agụnye ihe odide Latin mbụ (karịsịa satire), nnyefe nke ihe odide ndị a site n'oge ochie ruo n'oge ọgbara ọhụrụ, ndekọ asụsụ Latin, na mmekọrịta dị n'etiti asụsụ na asụsụ a na-asụ. <ref name=":2"/> <ref name=":1">{{Cite web|url=https://www.tcd.ie/research/profiles/?profile=chahouda|title=Anna Chahoud : Profiles - Trinity Research|publisher=Trinity College Dublin|accessdate=2019-05-21}}</ref> kachasị mkpa na mpaghara ndị a gụnyere ''C. Lucili Reliquiarum concordantiae'' (1998) na Colloquial and Literary Latin (nke ya na [[Eleanor Dickey]] jikọrọ aka dezie); ka ọ na-erule 2019, ọ na-arụ ọrụ na mbipụta ọhụrụ na nkọwa mbụ nke asụsụ Bekee nke satires Lucilius na nchịkọta Loeb Classical Library nke satire, ndọrọ ndọrọ ọchịchị na amaokwu a ma ama. <ref name=":0"/>
== Akwụkwọ ndị a họọrọ ==
=== Akwụkwọ ===
* [Ihe e dere n'ala ala peeji]
=== Akwụkwọ ndị edepụtara edepụtara ===
* Chahoud, Anna ''Fabellae Dublinenses Revisited and Other Essays In honour of M. L. Colker (Hermathena Special Issue 2017) '', Dublin, 2017
* Chahoud, Anna (na Dickey, E.) Colloquial na Literary Latin, Cambridge, Cambridge University Press, 2010
=== Isiokwu na isiakwụkwọ akwụkwọ ===
* Chahoud, Anna "Lucilius on Latin spelling, grammar and use" in Giuseppe Pezzini and Barney Taylor (eds), Nature and Language in the Classical Roman World, Cambridge, Cambridge University Press, 2019, pp. 46-78
* Chahoud, Anna "Verbal Mosaics: Speech Patterns and Generic Stylisation in Lucilius" na B.W. Breed, Rex Wallace, and E. Keitel (ed.) Our Lucilius: Satire in Second Century Rome, Cambridge, Cambridge University Press, 2018, peeji nke 132-161
* Chahoud, Anna "Quid ago? Quid facimus? 'Deliberative' Indicative Questions from Early to Late Latin" na J. N. Adams and Nigel Vincent (eds), Early and Late Latin: Continuity and Change, Cambridge, Cambridge University Press, 2016, pp. 217-245
* Chahoud, Anna "Varro's Latin and Varro on Latin" na R. Ferri and A. Zago (ed.), The Latin of the Grammarians: Reflections about Language in the Roman World, Pisa, 2016, peeji nke 15-31
* Chahoud, Anna "Lucilio: L'invenzione di un'identità" na Luca Canali (ed), ''Altri classici'', 2013, peeji nke 1-14
* Chahoud, Anna "The Language of Roman Verse Satire" na James Clackson (ed), Blackwell Companion to the Latin Language, Malden, MA and Oxford, Blackwell, 2011
* Chahoud, Anna "Idiom (s) and literariness in classical literary criticism" in Eleanor Dickey and Anna Chahoud (eds), Colloquial and Literary Latin, Cambridge, Cambridge University Press, 2010, pp. 42-64
* Chahoud, Anna "Antiquity and Authority in Nonius Marcellus" na David Scourfield (ed), Texts and Culture in Late Antiquity: Inheritance, Authority, and Change, Classical Press of Wales, 2007, peeji nke 69-96
* Chahoud, Anna "The Roman satirist speaks Greek", Classics Ireland, 11, 2004, p. 1-46
== Ihe odide ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* [http://aelaw.unizar.es/ Asụsụ na Ihe odide Europe oge ochie]
* [http://bmcr.brynmawr.edu/editors.html Bryn Mawr Classical Review editorial board]
* [https://scholar.google.com/scholar?hl=en&as_sdt=0%2C5&q=anna+chahoud&btnG= Ọrụ Anna Chadoud na Google Scholar]
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
qf114sqhxaw4jpzspxcu4ftkr27ick1
All the Queen's Men (usoro ihe omume TV)
0
36542
630832
210672
2026-04-22T12:40:03Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 12 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
630832
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}{{Series overview|color1=#803D83|link1=#Season 1 (2021)|episodes1=10|start1={{Start date|2021|9|9}}|end1=start|color2=#743CAC|link2=#Season 2 (2022–23)|episodes2=20|episodes2A=10|start2A={{Start date|2022|7|14}}|end2A={{End date|2022|8|11}}|episodes2B=10|start2B={{Start date|2023|1|12}}|end2B={{End date|2023|2|9}}|color3=#89C1F9|link3=#Season 3 (2023)|episodes3=|episodes3A=8|start3A={{Start date|2023|7|20}}|end3A={{End date|2023|8|31}}|episodes3B=|start3B={{Start date|2024|1|11}}|end3B=}}All the Queen's Men bụ usoro ihe nkiri telivishọn America nke Christian Keyes mepụtara na onye isi nke Tyler Perry mepụtara. Emere ya na BET+ na Septemba 9, 2021. Usoro a bụ mgbanwe 'emere maka telivishọn' dabere na akwụkwọ akụkọ ịhụnanya obodo 2015 Ladies Night nke Keyes dere onwe ya ma bụrụ nke Carl Weber gosipụtara.
== Atụmatụ ==
E mere na Atlanta, ihe nkiri a na-agba gburugburu ndụ Marilyn "Madam" DeVille (nke Eva Marcille mere). Madam na-eme ihe dị ka nwanyị ọchụnta ego na-emebi ihe nke na-achịkwa ihe niile na ụlọ ọrụ ndị ikom na-enweta ego. Otu ìgwè ndị ọrụ a tụkwasịrị obi gbara Madam gburugburu bụ ndị na-eme ka ha hụ na Madam na alaeze ya nwere ihe ịga nke ọma. Ka njem ya na-aga n'ihu, ọ na-achọsi ike ịgbasawanye Queendom ya. Otú ọ dị, n'oge na-adịghị anya, Madam chọpụtara na ego na ike na-abawanye na-apụta nsogbu.
== Ndị na-eme ihe nkiri ==
=== Isi ===
* Eva Marcille dị ka Marilyn "Madam" DeVille<ref name="Deadline Cast">{{Cite web|author=Del Rosario|first=Alexandra|title=''All The Queen's Men'': BET+ Reveals Cast, Sets Summer Premiere For Tyler Perry Studios' Male Exotic Dancer Drama|url=https://deadline.com/2021/03/all-the-queens-men-bet-cast-summer-premiere-male-exotic-dancer-1234721368/|work=[[Deadline Hollywood]]|date=March 25, 2021|accessdate=March 1, 2022}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFDel_Rosario2021">Del Rosario, Alexandra (March 25, 2021). [https://deadline.com/2021/03/all-the-queens-men-bet-cast-summer-premiere-male-exotic-dancer-1234721368/ "''All The Queen's Men'': BET+ Reveals Cast, Sets Summer Premiere For Tyler Perry Studios' Male Exotic Dancer Drama"]. ''[[Oge a kara aka Hollywood|Deadline Hollywood]]''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">March 1,</span> 2022</span>.</cite></ref>
* Skyh Alvester Black dị ka Amp "Addiction" Anthony<ref name="Futon Cast">{{cite press release|title=BET+ and Tyler Perry Studios Turn Up the Heat with New Sexy Drama "All The Queen's Men" Set Inside the Thrilling World of Male Exotic Dancing in Atlanta|url=http://www.thefutoncritic.com/news/2021/03/25/betplus-and-tyler-perry-studios-turn-up-the-heat-with-new-sexy-drama-all-the-queens-men-set-inside-the-thrilling-world-of-male-exotic-dancing-in-atlanta-529011/20210325bet01/|publisher=[[BET]]|via=[[The Futon Critic]]|date=March 25, 2021|access-date=March 1, 2022}}</ref><ref name="Deadline Cast"/>
* Candace Maxwell dị ka DJ Dime"<ref name="Futon Cast"/><ref name="Deadline Cast"/>
* Racquel Palmer dị ka Blue<ref name="Futon Cast"/><ref name="Deadline Cast"/>
* Michael Bolwaire dị ka Doc<ref name="Futon Cast"/><ref name="Deadline Cast"/>
* Keith Swift dị ka Babyface<ref name="Futon Cast"/><ref name="Deadline Cast"/>
* Dion Rome dị ka El Fuego<ref name="Futon Cast"/><ref name="Deadline Cast"/>
* Jeremy Williams dị ka Midnight<ref name="Futon Cast"/><ref name="Deadline Cast"/>
* Christian Keyes dị ka Raphael "The Concierge" Damascus<ref name="Futon Cast"/><ref name="Deadline Cast"/>(oge 2-dị ugbu a; ugboro ugboro, oge 1)
* Oshea Russell dị ka Tommy (oge 3; na-agagharị, oge 1-2)
* Kiki Haynes dị ka Detective Davis (oge 3; ugboro ugboro, oge 1-2)
* Carter the Body as Trouble (oge 3; ugboro ugboro, oge 1-2)
=== Ịlọghachi ===
* Jeryl Prescott dị ka Onyeikpe Martha Ross
* Julia Pace Mitchell dị ka Ms. Patty (oge 1-2)
* Donna Biscoe dị ka Patrice Ellis (oge 1-2)
* Chrystale Wilson dị ka Carla DeVille
* Bruna Boa Mutunda dị ka Shemika
* Carter the Body dị ka Nsogbu
* Oshea Russell dị ka Tommy
* Donny Carrington dị ka Red
* Tony Bellissimo dị ka Casanova
* Leslie Sheri dị ka Teresa Singleton (oge 2)
* J. Marques Johnson dị ka Rayshon (oge 2-3) <ref name="J. Marques Johnson Cast">{{Cite web|author=Grobar|first=Matt|title=J. Marques Johnson Joins Second Season Of BET+'s Tyler Perry Drama ''All The Queen's Men'' As Recurring|url=https://deadline.com/2022/03/j-marques-johnson-to-recur-in-all-the-queens-men-season-2-on-bet-1234981493/|work=[[Deadline Hollywood]]|date=March 17, 2022|accessdate=March 17, 2022}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFGrobar2022">Grobar, Matt (March 17, 2022). [https://deadline.com/2022/03/j-marques-johnson-to-recur-in-all-the-queens-men-season-2-on-bet-1234981493/ "J. Marques Johnson Joins Second Season Of BET+'s Tyler Perry Drama ''All The Queen's Men'' As Recurring"]. ''[[Oge a kara aka Hollywood|Deadline Hollywood]]''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">March 17,</span> 2022</span>.</cite></ref>
* Buster Camp dị ka Champ (oge 2-3)
* Justus Pickett dị ka Fernando
* Rashan Ali dị ka Ms. Tandy
* Enya Flack dị ka D.A. Rodds (oge 3)
* La'Toya Kirkland dị ka Nọọsụ Johnson
== Ihe omume ==
{{Episode table|background=#803D83|overall=5|season=5|title=20|director=15|writer=20|airdate=15|altdate=10|altdateT=BET air date|country=U.S. [[Broadcast programming|linear]]|viewers=|episodes={{Episode list
| EpisodeNumber = 1
| EpisodeNumber2 = 1
| Title = The Pilot
| DirectedBy = [[Kim Fields]]
| WrittenBy = [[Christian Keyes]] & Joseph K.P. Simmons
| OriginalAirDate = {{Start date|2021|9|9}}
| AltDate = June 8, 2022
| Viewers = 0.52{{cite web|url=https://showbuzzdaily.com/articles/showbuzzdailys-wednesday-6-8-2022-top-150-cable-originals-network-finals.html|title=SHOWBUZZDAILY's Wednesday 6.8.2022 Top 150 Cable Originals & Network Finals UPDATED|last=Salem|first=Mitch|date=June 9, 2022|work=[[Showbuzz Daily]]|access-date=June 9, 2022}}</ref>
| ShortSummary = <!-- Episode summaries must be expressed in your own words. Do NOT submit content you find from another web site as it is plagiarism and likely a copyright violation, which Wikipedia cannot accept and will be removed or reverted. Superficially modifying copyrighted content or closely paraphrasing it, even if the source is cited, still constitutes a copyright violation. Summaries should be about 100 to 200 words in length, per WP:TVPLOT, and those substantially less than 100 words are most likely to be scrutinized for possible copyright violation. -->
| LineColor = #803D83
}}
{{Episode list
| EpisodeNumber = 2
| EpisodeNumber2 = 2
| Title = Silent Partner
| DirectedBy = Kim Fields
| WrittenBy = Christian Keyes & Joseph K.P. Simmons
| OriginalAirDate = {{Start date|2021|9|9}}
| AltDate = June 15, 2022
| Viewers = 0.66<ref>{{cite web|url=https://showbuzzdaily.com/articles/showbuzzdailys-wednesday-6-15-2022-top-150-cable-originals-network-finals.html|title=SHOWBUZZDAILY's Wednesday 6.15.2022 Top 150 Cable Originals & Network Finals UPDATED|last=Salem|first=Mitch|date=June 16, 2022|work=[[Showbuzz Daily]]|access-date=June 16, 2022}}</ref>
| ShortSummary = <!-- Episode summaries must be expressed in your own words. Do NOT submit content you find from another web site as it is plagiarism and likely a copyright violation, which Wikipedia cannot accept and will be removed or reverted. Superficially modifying copyrighted content or closely paraphrasing it, even if the source is cited, still constitutes a copyright violation. Summaries should be about 100 to 200 words in length, per WP:TVPLOT, and those substantially less than 100 words are most likely to be scrutinized for possible copyright violation. -->
| LineColor = #803D83
}}
{{Episode list
| EpisodeNumber = 3
| EpisodeNumber2 = 3
| Title = Blackmail Baby
| DirectedBy = Kim Fields
| WrittenBy = Christian Keyes & Joseph K.P. Simmons
| OriginalAirDate = {{Start date|2021|9|9}}
| AltDate = June 22, 2022
| Viewers = 0.67<ref>{{cite web|url=https://showbuzzdaily.com/articles/showbuzzdailys-wednesday-6-22-2022-top-150-cable-originals-network-finals.html|title=SHOWBUZZDAILY's Wednesday 6.22.2022 Top 150 Cable Originals & Network Finals UPDATED|last=Metcalf|first=Mitch|date=June 23, 2022|work=[[Showbuzz Daily]]|access-date=June 24, 2022|accessdate=February 21, 2024|archivedate=June 23, 2022|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220623200908/https://showbuzzdaily.com/articles/showbuzzdailys-wednesday-6-22-2022-top-150-cable-originals-network-finals.html}}</ref>
| ShortSummary = <!-- Episode summaries must be expressed in your own words. Do NOT submit content you find from another web site as it is plagiarism and likely a copyright violation, which Wikipedia cannot accept and will be removed or reverted. Superficially modifying copyrighted content or closely paraphrasing it, even if the source is cited, still constitutes a copyright violation. Summaries should be about 100 to 200 words in length, per WP:TVPLOT, and those substantially less than 100 words are most likely to be scrutinized for possible copyright violation. -->
| LineColor = #803D83
}}
{{Episode list
| EpisodeNumber = 4
| EpisodeNumber2 = 4
| Title = Looking at Trouble
| DirectedBy = Kim Fields
| WrittenBy = Christian Keyes & Joseph K.P. Simmons
| OriginalAirDate = {{Start date|2021|9|9}}
| AltDate = June 29, 2022
| Viewers = 0.70<ref>{{cite web|url=https://showbuzzdaily.com/articles/showbuzzdailys-wednesday-6-29-2022-top-150-cable-originals-network-finals.html|title=SHOWBUZZDAILY's Wednesday 6.29.2022 Top 150 Cable Originals & Network Finals UPDATED|last=Salem|first=Mitch|date=June 30, 2022|work=[[Showbuzz Daily]]|access-date=July 7, 2022}}</ref>
| ShortSummary = <!-- Episode summaries must be expressed in your own words. Do NOT submit content you find from another web site as it is plagiarism and likely a copyright violation, which Wikipedia cannot accept and will be removed or reverted. Superficially modifying copyrighted content or closely paraphrasing it, even if the source is cited, still constitutes a copyright violation. Summaries should be about 100 to 200 words in length, per WP:TVPLOT, and those substantially less than 100 words are most likely to be scrutinized for possible copyright violation. -->
| LineColor = #803D83
}}
{{Episode list
| EpisodeNumber = 5
| EpisodeNumber2 = 5
| Title = Dirty Dancing
| DirectedBy = Kim Fields
| WrittenBy = Christian Keyes & Joseph K.P. Simmons
| OriginalAirDate = {{Start date|2021|9|9}}
| AltDate = July 6, 2022
| Viewers = 0.65<ref>{{cite web|url=https://showbuzzdaily.com/articles/showbuzzdailys-wednesday-7-6-2022-top-150-cable-originals-network-finals.html|title=SHOWBUZZDAILY's Wednesday 7.6.2022 Top 150 Cable Originals & Network Finals UPDATED with Broadcast|last=Metcalf|first=Mitch|date=July 7, 2022|work=[[Showbuzz Daily]]|access-date=July 7, 2022}}</ref>
| ShortSummary = <!-- Episode summaries must be expressed in your own words. Do NOT submit content you find from another web site as it is plagiarism and likely a copyright violation, which Wikipedia cannot accept and will be removed or reverted. Superficially modifying copyrighted content or closely paraphrasing it, even if the source is cited, still constitutes a copyright violation. Summaries should be about 100 to 200 words in length, per WP:TVPLOT, and those substantially less than 100 words are most likely to be scrutinized for possible copyright violation. -->
| LineColor = #803D83
}}
{{Episode list
| EpisodeNumber = 6
| EpisodeNumber2 = 6
| Title = When the Family Feuds
| DirectedBy = Kim Fields
| WrittenBy = Christian Keyes & Joseph K.P. Simmons
| OriginalAirDate = {{Start date|2021|9|9}}
| AltDate = July 13, 2022
| Viewers = 0.67<ref>{{cite web|url=https://showbuzzdaily.com/articles/showbuzzdailys-wednesday-7-13-2022-top-150-cable-originals-network-finals.html|title=SHOWBUZZDAILY's Wednesday 7.13.2022 Top 150 Cable Originals & Network Finals UPDATED|last=Salem|first=Mitch|date=July 14, 2022|work=[[Showbuzz Daily]]|access-date=July 15, 2022|accessdate=February 21, 2024|archivedate=July 14, 2022|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220714200806/https://showbuzzdaily.com/articles/showbuzzdailys-wednesday-7-13-2022-top-150-cable-originals-network-finals.html}}</ref>
| ShortSummary = <!-- Episode summaries must be expressed in your own words. Do NOT submit content you find from another web site as it is plagiarism and likely a copyright violation, which Wikipedia cannot accept and will be removed or reverted. Superficially modifying copyrighted content or closely paraphrasing it, even if the source is cited, still constitutes a copyright violation. Summaries should be about 100 to 200 words in length, per WP:TVPLOT, and those substantially less than 100 words are most likely to be scrutinized for possible copyright violation. -->
| LineColor = #803D83
}}
{{Episode list
| EpisodeNumber = 7
| EpisodeNumber2 = 7
| Title = Kryptonite
| DirectedBy = Derrick Doose & Kim Fields
| WrittenBy = Christian Keyes & Joseph K.P. Simmons
| OriginalAirDate = {{Start date|2021|9|9}}
| AltDate = July 20, 2022
| Viewers = 0.67<ref>{{cite web|url=https://showbuzzdaily.com/articles/showbuzzdailys-wednesday-7-20-2022-top-150-cable-originals-network-finals.html|title=SHOWBUZZDAILY's Wednesday 7.20.2022 Top 150 Cable Originals & Network Finals UPDATED|last=Metcalf|first=Mitch|work=[[Showbuzz Daily]]|date=July 21, 2022|access-date=July 22, 2022}}</ref>
| ShortSummary = <!-- Episode summaries must be expressed in your own words. Do NOT submit content you find from another web site as it is plagiarism and likely a copyright violation, which Wikipedia cannot accept and will be removed or reverted. Superficially modifying copyrighted content or closely paraphrasing it, even if the source is cited, still constitutes a copyright violation. Summaries should be about 100 to 200 words in length, per WP:TVPLOT, and those substantially less than 100 words are most likely to be scrutinized for possible copyright violation. -->
| LineColor = #803D83
}}
{{Episode list
| EpisodeNumber = 8
| EpisodeNumber2 = 8
| Title = The Ringmaster
| DirectedBy = Kim Fields
| WrittenBy = Christian Keyes & Joseph K.P. Simmons
| OriginalAirDate = {{Start date|2021|9|9}}
| AltDate = July 27, 2022
| Viewers = 0.67<ref>{{cite web|url=https://showbuzzdaily.com/articles/showbuzzdailys-wednesday-7-27-2022-top-150-cable-originals-network-finals.html|title=SHOWBUZZDAILY's Wednesday 7.27.2022 Top 150 Cable Originals & Network Finals UPDATED|last=Salem|first=Mitch|work=[[Showbuzz Daily]]|date=July 28, 2022|access-date=July 29, 2022}}</ref>
| ShortSummary = <!-- Episode summaries must be expressed in your own words. Do NOT submit content you find from another web site as it is plagiarism and likely a copyright violation, which Wikipedia cannot accept and will be removed or reverted. Superficially modifying copyrighted content or closely paraphrasing it, even if the source is cited, still constitutes a copyright violation. Summaries should be about 100 to 200 words in length, per WP:TVPLOT, and those substantially less than 100 words are most likely to be scrutinized for possible copyright violation. -->
| LineColor = #803D83
}}
{{Episode list
| EpisodeNumber = 9
| EpisodeNumber2 = 9
| Title = Balls to the Wall
| DirectedBy = [[Tyler Perry]]
| WrittenBy = Tyler Perry
| OriginalAirDate = {{Start date|2021|9|9}}
| AltDate = August 3, 2022
| Viewers = 0.63<ref>{{cite web|url=https://showbuzzdaily.com/articles/showbuzzdailys-wednesday-8-3-2022-top-150-cable-originals-network-finals.html|title=SHOWBUZZDAILY's Wednesday 8.3.2022 Top 150 Cable Originals & Network Finals UPDATED|last=Salem|first=Mitch|date=August 4, 2022|work=[[Showbuzz Daily]]|access-date=August 6, 2022}}</ref>
| ShortSummary = <!-- Episode summaries must be expressed in your own words. Do NOT submit content you find from another web site as it is plagiarism and likely a copyright violation, which Wikipedia cannot accept and will be removed or reverted. Superficially modifying copyrighted content or closely paraphrasing it, even if the source is cited, still constitutes a copyright violation. Summaries should be about 100 to 200 words in length, per WP:TVPLOT, and those substantially less than 100 words are most likely to be scrutinized for possible copyright violation. -->
| LineColor = #803D83
}}
{{Episode list
| EpisodeNumber = 10
| EpisodeNumber2 = 10
| Title = Everybody vs Madam
| DirectedBy = Tyler Perry
| WrittenBy = Tyler Perry
| OriginalAirDate = {{Start date|2021|9|9}}
| AltDate = August 10, 2022
| Viewers = 0.66<ref>{{cite web|url=https://showbuzzdaily.com/articles/showbuzzdailys-wednesday-8-10-2022-top-150-cable-originals-network-finals.html|title=SHOWBUZZDAILY's Wednesday 8.10.2022 Top 150 Cable Originals & Network Finals UPDATED|last=Metcalf|first=Mitch|date=August 11, 2022|work=[[Showbuzz Daily]]|access-date=August 16, 2022}}</ref>
| ShortSummary = <!-- Episode summaries must be expressed in your own words. Do NOT submit content you find from another web site as it is plagiarism and likely a copyright violation, which Wikipedia cannot accept and will be removed or reverted. Superficially modifying copyrighted content or closely paraphrasing it, even if the source is cited, still constitutes a copyright violation. Summaries should be about 100 to 200 words in length, per WP:TVPLOT, and those substantially less than 100 words are most likely to be scrutinized for possible copyright violation. -->
| LineColor = #803D83
}}}}
=== Oge 1 (2021) ===
{{Episode table|background=#743CAC|overall=5|season=5|title=20|director=15|writer=20|airdate=15|altdateR=<ref name="TFC"/>|altdate=10|altdateT=BET air date|country=U.S. [[Broadcast programming|linear]]|viewers=|episodes={{Episode table/part|c=#743CAC|part=1}}
{{Episode list
| EpisodeNumber = 11
| EpisodeNumber2 = 1
| Title = Amplified
| DirectedBy = Tyler Perry
| WrittenBy = Tyler Perry
| OriginalAirDate = {{Start date|2022|7|14}}
| AltDate = March 28, 2023
| Viewers = 0.44<ref>{{cite web|url=https://showbuzzdaily.com/articles/showbuzzdailys-tuesday-3-28-2023-top-150-cable-originals-network-finals.html|title=SHOWBUZZDAILY's Tuesday 3.28.2023 Top 150 Cable Originals & Network Finals UPDATED|last=Metcalf|first=Mitch|date=March 29, 2023|work=[[Showbuzz Daily]]|access-date=April 3, 2023|accessdate=February 21, 2024|archivedate=March 29, 2023|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230329202230/https://showbuzzdaily.com/articles/showbuzzdailys-tuesday-3-28-2023-top-150-cable-originals-network-finals.html}}</ref>
| ShortSummary =
| LineColor = #743CAC
}}
{{Episode list
| EpisodeNumber = 12
| EpisodeNumber2 = 2
| Title = True Blue
| DirectedBy = Tyler Perry
| WrittenBy = Tyler Perry
| OriginalAirDate = {{Start date|2022|7|14}}
| AltDate = April 4, 2023
| Viewers = 0.41<ref>{{cite web|url=https://showbuzzdaily.com/articles/showbuzzdailys-tuesday-4-4-2023-top-150-cable-originals-network-finals.html|title=SHOWBUZZDAILY's Tuesday 4.4.2023 Top 150 Cable Originals & Network Finals UPDATED|last=Metcalf|first=Mitch|date=April 5, 2023|work=[[Showbuzz Daily]]|access-date=April 6, 2023|accessdate=February 21, 2024|archivedate=April 5, 2023|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230405203029/https://showbuzzdaily.com/articles/showbuzzdailys-tuesday-4-4-2023-top-150-cable-originals-network-finals.html}}</ref>
| ShortSummary =
| LineColor = #743CAC
}}
{{Episode list
| EpisodeNumber = 13
| EpisodeNumber2 = 3
| Title = Cash Of The Titans
| DirectedBy = Tyler Perry
| WrittenBy = Tyler Perry
| OriginalAirDate = {{Start date|2022|7|21}}
| AltDate = April 11, 2023
| Viewers = 0.34<ref>{{cite web|url=https://showbuzzdaily.com/articles/showbuzzdailys-tuesday-4-11-2023-top-150-cable-originals-network-finals.html|title=SHOWBUZZDAILY's Tuesday 4.11.2023 Top 150 Cable Originals & Network Finals UPDATED|last=Salem|first=Mitch|date=April 12, 2023|work=[[Showbuzz Daily]]|access-date=April 13, 2023|accessdate=February 21, 2024|archivedate=April 17, 2023|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230417202646/https://showbuzzdaily.com/articles/showbuzzdailys-tuesday-4-11-2023-top-150-cable-originals-network-finals.html}}</ref>
| ShortSummary = <!-- Episode summaries must be expressed in your own words. Do NOT submit content you find from another web site as it is plagiarism and likely a copyright violation, which Wikipedia cannot accept and will be removed or reverted. Superficially modifying copyrighted content or closely paraphrasing it, even if the source is cited, still constitutes a copyright violation. Summaries should be about 100 to 200 words in length, per WP:TVPLOT, and those substantially less than 100 words are most likely to be scrutinized for possible copyright violation. -->
| LineColor = #743CAC
}}
{{Episode list
| EpisodeNumber = 14
| EpisodeNumber2 = 4
| Title = Mr. and Mrs. Money/Kill Bill
| DirectedBy = Tyler Perry
| WrittenBy = Tyler Perry
| OriginalAirDate = {{Start date|2022|7|21}}
| AltDate = April 18, 2023
| Viewers = 0.36<ref>{{cite web|url=https://showbuzzdaily.com/articles/showbuzzdailys-tuesday-4-18-2023-top-150-cable-originals-network-finals.html|title=SHOWBUZZDAILY's Tuesday 4.18.2023 Top 150 Cable Originals & Network Finals UPDATED|last=Metcalf|first=Mitch|date=April 19, 2023|work=[[Showbuzz Daily]]|access-date=April 27, 2023|accessdate=February 21, 2024|archivedate=April 19, 2023|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230419202647/https://showbuzzdaily.com/articles/showbuzzdailys-tuesday-4-18-2023-top-150-cable-originals-network-finals.html}}</ref>
| ShortSummary = <!-- Episode summaries must be expressed in your own words. Do NOT submit content you find from another web site as it is plagiarism and likely a copyright violation, which Wikipedia cannot accept and will be removed or reverted. Superficially modifying copyrighted content or closely paraphrasing it, even if the source is cited, still constitutes a copyright violation. Summaries should be about 100 to 200 words in length, per WP:TVPLOT, and those substantially less than 100 words are most likely to be scrutinized for possible copyright violation. -->
| LineColor = #743CAC
}}
{{Episode list
| EpisodeNumber = 15
| EpisodeNumber2 = 5
| Title = Bait and Switch
| DirectedBy = Tyler Perry
| WrittenBy = Tyler Perry
| OriginalAirDate = {{Start date|2022|7|28}}
| AltDate = April 25, 2023
| Viewers = 0.37<ref>{{cite web|url=https://showbuzzdaily.com/articles/showbuzzdailys-tuesday-4-25-2023-top-150-cable-originals-network-finals.html|title=SHOWBUZZDAILY's Tuesday 4.25.2023 Top 150 Cable Originals & Network Finals UPDATED|last=Salem|first=Mitch|date=April 26, 2023|work=[[Showbuzz Daily]]|access-date=April 27, 2023|accessdate=February 21, 2024|archivedate=April 26, 2023|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230426203631/https://showbuzzdaily.com/articles/showbuzzdailys-tuesday-4-25-2023-top-150-cable-originals-network-finals.html}}</ref>
| ShortSummary = <!-- Episode summaries must be expressed in your own words. Do NOT submit content you find from another web site as it is plagiarism and likely a copyright violation, which Wikipedia cannot accept and will be removed or reverted. Superficially modifying copyrighted content or closely paraphrasing it, even if the source is cited, still constitutes a copyright violation. Summaries should be about 100 to 200 words in length, per WP:TVPLOT, and those substantially less than 100 words are most likely to be scrutinized for possible copyright violation. -->
| LineColor = #743CAC
}}
{{Episode list
| EpisodeNumber = 16
| EpisodeNumber2 = 6
| Title = A Million Ways To Die
| DirectedBy = Tyler Perry
| WrittenBy = Tyler Perry
| OriginalAirDate = {{Start date|2022|7|28}}
| AltDate = May 2, 2023
| Viewers = 0.35<ref>{{cite web|url=https://showbuzzdaily.com/articles/showbuzzdailys-tuesday-5-2-2023-top-150-cable-originals-network-finals.html|title=SHOWBUZZDAILY's Tuesday 5.2.2023 Top 150 Cable Originals & Network Finals UPDATED|last=Metcalf|first=Mitch|date=May 3, 2023|work=[[Showbuzz Daily]]|access-date=May 4, 2023|accessdate=February 21, 2024|archivedate=May 3, 2023|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230503202422/https://showbuzzdaily.com/articles/showbuzzdailys-tuesday-5-2-2023-top-150-cable-originals-network-finals.html}}</ref>
| ShortSummary = <!-- Episode summaries must be expressed in your own words. Do NOT submit content you find from another web site as it is plagiarism and likely a copyright violation, which Wikipedia cannot accept and will be removed or reverted. Superficially modifying copyrighted content or closely paraphrasing it, even if the source is cited, still constitutes a copyright violation. Summaries should be about 100 to 200 words in length, per WP:TVPLOT, and those substantially less than 100 words are most likely to be scrutinized for possible copyright violation. -->
| LineColor = #743CAC
}}
{{Episode list
| EpisodeNumber = 17
| EpisodeNumber2 = 7
| Title = Pimpin' Ain't Easy
| DirectedBy = Tyler Perry
| WrittenBy = Tyler Perry
| OriginalAirDate = {{Start date|2022|8|4}}
| AltDate = May 9, 2023
| Viewers = 0.31<ref>{{cite web|url=https://showbuzzdaily.com/articles/showbuzzdailys-tuesday-5-9-2023-top-150-cable-originals-network-finals.html|title=SHOWBUZZDAILY's Tuesday 5.9.2023 Top 150 Cable Originals & Network Finals UPDATED|last=Salem|first=Mitch|date=May 10, 2023|work=[[Showbuzz Daily]]|access-date=May 15, 2023|accessdate=February 21, 2024|archivedate=May 11, 2023|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230511125454/https://showbuzzdaily.com/articles/showbuzzdailys-tuesday-5-9-2023-top-150-cable-originals-network-finals.html}}</ref>
| ShortSummary = <!-- Episode summaries must be expressed in your own words. Do NOT submit content you find from another web site as it is plagiarism and likely a copyright violation, which Wikipedia cannot accept and will be removed or reverted. Superficially modifying copyrighted content or closely paraphrasing it, even if the source is cited, still constitutes a copyright violation. Summaries should be about 100 to 200 words in length, per WP:TVPLOT, and those substantially less than 100 words are most likely to be scrutinized for possible copyright violation. -->
| LineColor = #743CAC
}}
{{Episode list
| EpisodeNumber = 18
| EpisodeNumber2 = 8
| Title = Big Momma Thang
| DirectedBy = Tyler Perry
| WrittenBy = Tyler Perry
| OriginalAirDate = {{Start date|2022|8|4}}
| AltDate = May 16, 2023
| Viewers = 0.34<ref>{{cite web|url=https://showbuzzdaily.com/articles/showbuzzdailys-tuesday-5-16-2023-top-150-cable-originals-network-finals.html|title=SHOWBUZZDAILY's Tuesday 5.16.2023 Top 150 Cable Originals & Network Finals UPDATED|last=Metcalf|first=Mitch|date=May 17, 2023|work=[[Showbuzz Daily]]|access-date=May 21, 2023|accessdate=February 21, 2024|archivedate=May 17, 2023|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230517202421/https://showbuzzdaily.com/articles/showbuzzdailys-tuesday-5-16-2023-top-150-cable-originals-network-finals.html}}</ref>
| ShortSummary =
| LineColor = #743CAC
}}
{{Episode list
| EpisodeNumber = 19
| EpisodeNumber2 = 9
| Title = C.R.E.A.M.
| DirectedBy = Tyler Perry
| WrittenBy = Tyler Perry
| OriginalAirDate = {{Start date|2022|8|11}}
| AltDate = May 23, 2023
| Viewers = 0.32<ref>{{cite web|url=https://showbuzzdaily.com/articles/showbuzzdailys-tuesday-5-23-2023-top-150-cable-originals-network-finals.html|title=SHOWBUZZDAILY's Tuesday 5.23.2023 Top 150 Cable Originals & Network Finals UPDATED|last=Salem|first=Mitch|date=May 24, 2023|work=[[Showbuzz Daily]]|access-date=May 26, 2023|accessdate=February 21, 2024|archivedate=May 24, 2023|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230524203941/https://showbuzzdaily.com/articles/showbuzzdailys-tuesday-5-23-2023-top-150-cable-originals-network-finals.html}}</ref>
| ShortSummary =
| LineColor = #743CAC
}}
{{Episode list
| EpisodeNumber = 20
| EpisodeNumber2 = 10
| Title = Bombs Over Buckhead
| DirectedBy = Tyler Perry
| WrittenBy = Tyler Perry
| OriginalAirDate = {{Start date|2022|8|11}}
| AltDate = May 30, 2023
| Viewers = 0.43<ref>{{cite web|url=https://showbuzzdaily.com/articles/showbuzzdailys-tuesday-5-30-2023-top-150-cable-originals-network-finals.html|title=SHOWBUZZDAILY's Tuesday 5.30.2023 Top 150 Cable Originals & Network Finals UPDATED|last=Metcalf|first=Mitch|date=June 5, 2023|work=[[Showbuzz Daily]]|access-date=June 10, 2023|accessdate=February 21, 2024|archivedate=June 5, 2023|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230605200157/https://showbuzzdaily.com/articles/showbuzzdailys-tuesday-5-30-2023-top-150-cable-originals-network-finals.html}}</ref>
| ShortSummary =
| LineColor = #743CAC
}}
{{Episode table/part|c=#743CAC|part=2}}
{{Episode list
| EpisodeNumber = 21
| EpisodeNumber2 = 11
| Title = Consequences and Repercussions
| DirectedBy = Tyler Perry
| WrittenBy = Tyler Perry
| OriginalAirDate = {{Start date|2023|1|12}}
| AltDate = January 3, 2024
| Viewers =
| ShortySummary =
| LineColor = #743CAC
}}
{{Episode list
| EpisodeNumber = 22
| EpisodeNumber2 = 12
| Title = Cloak and Dagger
| DirectedBy = Tyler Perry
| WrittenBy = Tyler Perry
| OriginalAirDate = {{Start date|2023|1|12}}
| AltDate = January 10, 2024
| Viewers =
| ShortySummary =
| LineColor = #743CAC
}}
{{Episode list
| EpisodeNumber = 23
| EpisodeNumber2 = 13
| Title = The Target
| DirectedBy = Tyler Perry
| WrittenBy = Tyler Perry
| OriginalAirDate = {{Start date|2023|1|19}}
| AltDate = January 17, 2024
| Viewers =
| ShortySummary =
| LineColor = #743CAC
}}
{{Episode list
| EpisodeNumber = 24
| EpisodeNumber2 = 14
| Title = Retribution
| DirectedBy = Tyler Perry
| WrittenBy = Tyler Perry
| OriginalAirDate = {{Start date|2023|1|19}}
| AltDate = January 24, 2024
| Viewers =
| ShortySummary =
| LineColor = #743CAC
}}
{{Episode list
| EpisodeNumber = 25
| EpisodeNumber2 = 15
| Title = Good Cop, Bad Cop
| DirectedBy = Tyler Perry
| WrittenBy = Tyler Perry
| OriginalAirDate = {{Start date|2023|1|26}}
| AltDate = January 31, 2024
| Viewers =
| ShortySummary =
| LineColor = #743CAC
}}
{{Episode list
| EpisodeNumber = 26
| EpisodeNumber2 = 16
| Title = Can You Keep a Secret
| DirectedBy = Tyler Perry
| WrittenBy = Tyler Perry
| OriginalAirDate = {{Start date|2023|1|26}}
| AltDate = February 7, 2024
| Viewers =
| ShortySummary =
| LineColor = #743CAC
}}
{{Episode list
| EpisodeNumber = 27
| EpisodeNumber2 = 17
| Title = Deal or No Deal
| DirectedBy = Tyler Perry
| WrittenBy = Tyler Perry
| OriginalAirDate = {{Start date|2023|2|2}}
| AltDate = February 14, 2024
| Viewers =
| ShortySummary =
| LineColor = #743CAC
}}
{{Episode list
| EpisodeNumber = 28
| EpisodeNumber2 = 18
| Title = The Sit Down
| DirectedBy = Tyler Perry
| WrittenBy = Tyler Perry
| OriginalAirDate = {{Start date|2023|2|2}}
| AltDate = February 21, 2024
| Viewers =
| ShortySummary =
| LineColor = #743CAC
}}
{{Episode list
| EpisodeNumber = 29
| EpisodeNumber2 = 19
| Title = Danger, Danger
| DirectedBy = Tyler Perry
| WrittenBy = Tyler Perry
| OriginalAirDate = {{Start date|2023|2|9}}
| AltDate = February 28, 2024
| Viewers =
| ShortySummary =
| LineColor = #743CAC
}}
{{Episode list
| EpisodeNumber = 30
| EpisodeNumber2 = 20
| Title = Never Get Too Comfortable
| DirectedBy = Tyler Perry
| WrittenBy = Tyler Perry
| OriginalAirDate = {{Start date|2023|2|9}}
| AltDate = <!-- DON'T ADD ANYTHING UNTIL AN OFFICIAL CONFIRMATION IS REVEALED -->
| Viewers =
| ShortySummary =
| LineColor = #743CAC
}}}}
=== Oge nke Abụọ (2022-23) ===
{{Episode table|background=#89C1F9|overall=5|season=5|title=20|director=15|writer=20|airdate=15|airdateR=<ref name="TFC">{{cite web|title=Shows A-Z – All the Queen's Men on BET+|url=http://www.thefutoncritic.com/showatch/all-the-queens-men/listings/|website=[[The Futon Critic]]|access-date=February 15, 2024}}</ref>|altdate=10|altdateT=BET air date|country=U.S. [[Broadcast programming|linear]]|viewers=|episodes={{Episode table/part|c=#89C1F9|part=1}}
{{Episode list
| EpisodeNumber = 31
| EpisodeNumber2 = 1
| Title = Deep Cover
| DirectedBy = Armani Ortiz
| WrittenBy = Tyler Perry
| OriginalAirDate = {{Start date|2023|7|20}}
| AltDate = <!-- DON'T ADD ANYTHING UNTIL AN OFFICIAL CONFIRMATION IS REVEALED -->
| Viewers =
| ShortSummary =
| LineColor = #89C1F9
}}
{{Episode list
| EpisodeNumber = 32
| EpisodeNumber2 = 2
| Title = Daddy's Girl
| DirectedBy = Armani Ortiz
| WrittenBy = Tyler Perry
| OriginalAirDate = {{Start date|2023|7|20}}
| AltDate = <!-- DON'T ADD ANYTHING UNTIL AN OFFICIAL CONFIRMATION IS REVEALED -->
| Viewers =
| ShortSummary =
| LineColor = #89C1F9
}}
{{Episode list
| EpisodeNumber = 33
| EpisodeNumber2 = 3
| Title = No Way Out
| DirectedBy = Armani Ortiz
| WrittenBy = Tyler Perry
| OriginalAirDate = {{Start date|2023|7|27}}
| AltDate = <!-- DON'T ADD ANYTHING UNTIL AN OFFICIAL CONFIRMATION IS REVEALED -->
| Viewers =
| ShortSummary =
| LineColor = #89C1F9
}}
{{Episode list
| EpisodeNumber = 34
| EpisodeNumber2 = 4
| Title = The Choice is Yours
| DirectedBy = Armani Ortiz
| WrittenBy = Tyler Perry
| OriginalAirDate = {{Start date|2023|8|3}}
| AltDate = <!-- DON'T ADD ANYTHING UNTIL AN OFFICIAL CONFIRMATION IS REVEALED -->
| Viewers =
| ShortSummary =
| LineColor = #89C1F9
}}
{{Episode list
| EpisodeNumber = 35
| EpisodeNumber2 = 5
| Title = Lost and Found
| DirectedBy = Armani Ortiz
| WrittenBy = Tyler Perry
| OriginalAirDate = {{Start date|2023|8|10}}
| AltDate = <!-- DON'T ADD ANYTHING UNTIL AN OFFICIAL CONFIRMATION IS REVEALED -->
| Viewers =
| ShortSummary =
| LineColor = #89C1F9
}}
{{Episode list
| EpisodeNumber = 36
| EpisodeNumber2 = 6
| Title = Never Scared
| DirectedBy = Armani Ortiz
| WrittenBy = Tyler Perry
| OriginalAirDate = {{Start date|2023|8|17}}
| AltDate = <!-- DON'T ADD ANYTHING UNTIL AN OFFICIAL CONFIRMATION IS REVEALED -->
| Viewers =
| ShortSummary =
| LineColor = #89C1F9
}}
{{Episode list
| EpisodeNumber = 37
| EpisodeNumber2 = 7
| Title = Weakness
| DirectedBy = Armani Ortiz
| WrittenBy = Tyler Perry
| OriginalAirDate = {{Start date|2023|8|24}}
| AltDate = <!-- DON'T ADD ANYTHING UNTIL AN OFFICIAL CONFIRMATION IS REVEALED -->
| Viewers =
| ShortSummary =
| LineColor = #89C1F9
}}
{{Episode list
| EpisodeNumber = 38
| EpisodeNumber2 = 8
| Title = Never Bluff
| DirectedBy = Armani Ortiz
| WrittenBy = Tyler Perry
| OriginalAirDate = {{Start date|2023|8|31}}
| AltDate = <!-- DON'T ADD ANYTHING UNTIL AN OFFICIAL CONFIRMATION IS REVEALED -->
| Viewers =
| ShortSummary =
| LineColor = #89C1F9
}}
{{Episode table/part|c=#89C1F9|part=2}}
{{Episode list
| EpisodeNumber = 39
| EpisodeNumber2 = 9
| Title = Eye to Eye
| DirectedBy = Armani Ortiz
| WrittenBy = Tyler Perry
| OriginalAirDate = {{Start date|2024|1|11}}
| AltDate = <!-- DON'T ADD ANYTHING UNTIL AN OFFICIAL CONFIRMATION IS REVEALED -->
| Viewers =
| ShortSummary =
| LineColor = #89C1F9
}}
{{Episode list
| EpisodeNumber = 40
| EpisodeNumber2 = 10
| Title = Nowhere to Hide
| DirectedBy = Armani Ortiz
| WrittenBy = Tyler Perry
| OriginalAirDate = {{Start date|2024|1|11}}
| AltDate = <!-- DON'T ADD ANYTHING UNTIL AN OFFICIAL CONFIRMATION IS REVEALED -->
| Viewers =
| ShortSummary =
| LineColor = #89C1F9
}}
{{Episode list
| EpisodeNumber = 41
| EpisodeNumber2 = 11
| Title = The Ultimate Price
| DirectedBy = Armani Ortiz
| WrittenBy = Tyler Perry
| OriginalAirDate = {{Start date|2024|1|18}}
| AltDate = <!-- DON'T ADD ANYTHING UNTIL AN OFFICIAL CONFIRMATION IS REVEALED -->
| Viewers =
| ShortSummary =
| LineColor = #89C1F9
}}
{{Episode list
| EpisodeNumber = 42
| EpisodeNumber2 = 12
| Title = The Crossroads
| DirectedBy = Armani Ortiz
| WrittenBy = Tyler Perry
| OriginalAirDate = {{Start date|2024|1|25}}
| AltDate = <!-- DON'T ADD ANYTHING UNTIL AN OFFICIAL CONFIRMATION IS REVEALED -->
| Viewers =
| ShortSummary =
| LineColor = #89C1F9
}}
{{Episode list
| EpisodeNumber = 43
| EpisodeNumber2 = 13
| Title = I Got Five On It
| DirectedBy = Armani Ortiz
| WrittenBy = Tyler Perry
| OriginalAirDate = {{Start date|2024|2|1}}
| AltDate = <!-- DON'T ADD ANYTHING UNTIL AN OFFICIAL CONFIRMATION IS REVEALED -->
| Viewers =
| ShortSummary =
| LineColor = #89C1F9
}}
{{Episode list
| EpisodeNumber = 44
| EpisodeNumber2 = 14
| Title = déjà vu
| DirectedBy = Armani Ortiz
| WrittenBy = Tyler Perry
| OriginalAirDate = {{Start date|2024|2|8}}
| AltDate = <!-- DON'T ADD ANYTHING UNTIL AN OFFICIAL CONFIRMATION IS REVEALED -->
| Viewers =
| ShortSummary =
| LineColor = #89C1F9
}}
{{Episode list
| EpisodeNumber = 45
| EpisodeNumber2 = 15
| Title = Caught Slippin
| DirectedBy = Armani Ortiz
| WrittenBy = Tyler Perry
| OriginalAirDate = {{Start date|2024|2|15}}
| AltDate = <!-- DON'T ADD ANYTHING UNTIL AN OFFICIAL CONFIRMATION IS REVEALED -->
| Viewers =
| ShortSummary =
| LineColor = #89C1F9
}}
{{^|Episode list
| EpisodeNumber = 46
| EpisodeNumber2 = 16
| Title =
| DirectedBy = Armani Ortiz
| WrittenBy = Tyler Perry
| OriginalAirDate = {{Start date|2024|2|22}}
| AltDate = <!-- DON'T ADD ANYTHING UNTIL AN OFFICIAL CONFIRMATION IS REVEALED -->
| Viewers =
| ShortSummary =
| LineColor = #89C1F9
}}}}
=== Oge nke 3 (2023) ===
{{Reflist}}
== Mmepụta ==
=== Ọganihu ===
<ref>{{Cite web|author=White|first=Peter|title=Tyler Perry Studios Sets Strip Club Drama ''All The Queen's Men'' At BET+|url=https://deadline.com/2021/02/tyler-perry-studios-sets-strip-club-drama-all-the-queens-men-at-bet-1234700555/|work=[[Deadline Hollywood]]|date=February 24, 2021|accessdate=March 1, 2022}}</ref>+ weghaara usoro ahụ na Febụwarị 24, 2021. Usoro malitere na Septemba 9, 2021. [1]
<ref>{{Cite web|author=Petski|first=Denise|title=''All The Queen's Men'' Renewed For Season 2 By BET+|url=https://deadline.com/2022/02/all-the-queens-men-renewed-season-2-bet-plus-tyler-perry-1234923948/|work=[[Deadline Hollywood]]|date=February 1, 2022|accessdate=March 1, 2022}}</ref> Febụwarị 1, 2022, e megharịrị usoro ahụ maka oge nke abụọ.
=== Nchịkọta ===
A kpughere ndị isi na Machị 25, 2021.<ref name="Deadline Cast"/>
Na Machị 17, 2022, J. Marques Johnson sonyeere ndị na-eme ihe nkiri na ọrụ ugboro ugboro maka oge nke abụọ. <ref name="J. Marques Johnson Cast"/>
== Ntinye ọhụrụ ==
Usoro telivishọn na-adabere na akụkọ ifo nke Christian Keye na ihe odide sitere na akwụkwọ akụkọ obodo ya nke afọ 2015 Ladies Night . Ọ bụ ezie na onye isi na usoro telivishọn ahụ na-agba gburugburu ''Marilyn 'Madam' DeVille'' na mpụ ya ebe akwụkwọ akụkọ ahụ na-etinye isi ihe nke onye isi ''Amp Anthony'' na mpụ na ịhụnanya ya. Ọ bụ ezie na àgwà ya na usoro ahụ agbasoro ahụmahụ yiri nke ahụ metụtara akwụkwọ ahụ ịbụ onye bụbu onye mkpọrọ. A gbanwekwara aha Madam na usoro ahụ site na 'Madam' ''Meri'' Fox (akwụkwọ akụkọ) gaa na ''Marilyn'' ''DeVille'' ma bụrụkwa onye nwe Club Eden dị ka ọ dị n'akwụkwọ ahụ, mana ọ naghị ekerịta mmekọrịta ya na Anthony ka usoro telivishọn ahụ na-agwakọta akụkọ ha ọnụ, dịka Amp bụ nwa nwanne Madam ugbu a. Otu onye ọzọ sitere na akwụkwọ akụkọ ahụ, aha ya bụ DJ Dime bụ Allison, onye yiri akwụkwọ ahụ na-eme enyi ma nwee mmekọrịta ịhụnanya na Amp Anthony. Ntọala nke usoro telivishọn ahụ na-elekwasị anya na ndụ nke ọtụtụ ndị na-agba egwú na Club Eden mana ọ na-emepụta ma na-ahapụ isi ihe na Madam onye na-aghọ onye ọjọọ na onye nzọpụta nke ihe ngosi ahụ.
== Okporo ụzọ ==
Ndị ikom eze nwanyị niile setịpụrụ akụkọ nke ha ma gosipụtaghị ihe odide ọ bụla sitere na ihe ngosi ndị ọzọ ka ọ dị ugbu a, agbanyeghị onye isi Marilyn 'Madam' bụ onye ọbịa na Tyler Perry's Sistas na oge nke 5 ma kpughere na ọ bụ nwa nwanne Fatima, onye nwere onwe ya nke nwere obi ike site na usoro nke mechara nweta usoro nke ya bụ ''Zatima,'' Madam na-eme ihu ọma ma na-enyere onye ọrụ Fatima aka Andi, onye chọrọ enyemaka iji nweta enyi ya Sabrina na nsogbu iwu. Ọzọkwa ọ bụ ezie na a hụghị ya na ihe omume ndị gara aga '' (Sistas),'' o zigakwara ndị omempụ iji nyere Fatima aka na nsogbu nke ya mgbe onye ọrụ ibe ya Hayden kpagburu ya. Fatima kpughere nke a na Andi mgbe ha abụọ zutere ibe ha na Hayden mgbe ha na-eyi ya egwu ọzọ dị ka ihe ncheta maka ihe mere ya n'ike izu ole na ole gara aga.
Onye ọzọ sitere na usoro El Fuego, pụtara dị ka onye na-apụta ugboro ugboro na Sistas na-eme ka njikọ ya na Danni, onye ya na ya nọ na kọleji n'oge gara aga na enyi ụmụ nwanyị nke usoro ahụ. Ọ na-anwa ime mgbalị na Danni ma gosipụta ọrụ ọhụrụ ya dị ka nwoke na-agba egwú na Club Eden, mgbe ọtụtụ afọ nke ibu ibu na-ebelata ma malite njem ahụike ya na ahụike ya mgbe ogologo ọgụ ya nke ibubiga ibu ókè (nke a na-ekwu okwu ya mgbe ọ na-agba ọsọ na 'Queen's Men'), mana ịhụnanya ahụ mechara daa mgbe emesịrị ya na Danni nwalere ya, agbanyeghị na ọ nọgidere na-enyere ụmụ nwanyị aka na usoro ahụ mgbe ọ dị mkpa site na ọtụtụ ọrụ ya.
Onye na-eme ihe nkiri Skyh Alvester Black, onye gosipụtara Amp na All The Queens Men pụtara na Sistas dị ka onye na-apụta ugboro ugboro aha ya bụ Jacobi onye na-eso Sabrina na usoro ha. Nke a n'aka nke ya nwere ike ịkpata mgbagwoju anya n'elu ndị na-ekiri ya dịka usoro abụọ ahụ nwere otu eluigwe na ala n'usoro akụkọ.
== Edensibia ==
{{Reflist}}nke na-achịkwa ihe niile na ụlọ ọrụ ndị ikom na-enweta ego. Otu ìgwè ndị ọrụ a tụkwasịrị obi gbara Madam gburugburu bụ ndị na-eme ka ha hụ na Madam na alaeze ya nwere ihe ịga nke ọma. Ka njem ya na-aga n'ihu, ọ na-achọsi ike ịgbasawanye Queendom ya. Otú ọ dị, n'oge na-adịghị anya, Madam chọpụtara na ego na ike na-abawanye na-apụta nsogbu.
== Njikọ mpụga ==
* {{IMDb title|14321632}}
[[Òtù:Pages with unreviewed translations]]
ky3xh2osxbkv9qvfgc48kytlkg6znr6
Asụsụ Kainji
0
36598
630893
595191
2026-04-23T02:27:12Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
630893
wikitext
text/x-wiki
'''Asụsụ Kainji''' bụ otu ihe dị ka asụsụ iri isii ndị yiri ya a na-asụ na ọdịda anyanwụ etiti Nigeria. Ha bụ akụkụ nke Central Nigeria (Platoid) alaka Benue-Congo.
== Ọnụ ọgụgụ mmadụ ==
Asụsụ Kainji anọ a kacha asụ bụ Tsuvadi (150,000), Cishingini na Tsishingini (100,000 nke ọ bụla)—ha niile si n’alaka ụlọ ọrụ Kambari; na Clela (C'lela, Lela) (100,000), nke ngalaba Northwest Kainji. Na mkpokọta, e nwere ihe dị ka otu nde ndị na-asụ asụsụ Kainji (atụmatụ 1990s) na Naịjirịa.
== Akụkọ ihe mere eme ==
Blench (2012) mere atụmatụ na Proto-Kainji dị afọ 3,000 ruo 4,000. <ref name="Blench">{{Cite web|author=Blench|first=Roger|url=http://www.rogerblench.info/Language/Niger-Congo/BC/Kainji/General/Kainji%20language%20overview.pdf|title=The Kainji languages of northwestern and central Nigeria|publisher=Kay Williamson Educational Foundation|year=2012|accessdate=2024-02-22|archivedate=2020-04-09|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200409170929/http://www.rogerblench.info/Language/Niger-Congo/BC/Kainji/General/Kainji%20language%20overview.pdf}}</ref> yikarịrị ka nkesa ya mebiri emebi taa bụ n'ihi mgbasawanye akụkọ ihe mere eme nke Asụsụ Nupoid.
== Ọdịdị ==
Aha mmalite nke Proto-Kainji:
* *mV- maka mmiri na aha ndị ọzọ
* *u- maka onye, *ba- maka ndị mmadụ
* *kV- maka obere ma eleghị anya kwa mmụba; a na-ahụkwa ya n'asụsụ ụfọdụ nke PlateauAsụsụ ndị dị n'elu ugwu
Asụsụ Kainji kachasị dị iche iche bụ Reshe, [[Laru language|Laru]] na [[Lopa language|Lopa]], nke nwere ike ịmepụta alaka ọnụ. Nchịkọta nke alaka ndị ọzọ edoghị anya. A naghịzi edebe nkewa abụọ n'etiti East Kainji na West Kainji, ebe West Kainji bụzi paraphyletic.
=== Blench (2018) ===
{| class="wikitable sortable" style="font-size: 75%"
!Asụsụ
!Alaka
!Ìgwè
!Asụsụ
!Asụsụ ndị ọzọ
!Aha nke aka maka asụsụ
!Aha ndị ọzọ
!Aha ndị ọzọ (dabere na ebe)
!Aha ndị ọzọ maka asụsụ
!Aha ndị ọzọ
!Ndị ọkà okwu
!Ebe (s)
!Ihe edeturu
|-
|Hɨpɨna
|Baushi
|
|
|Supana
|Tihɨpɨna
|Vihɨpɨna pl. Ahɨpɨn
|
|
|
|
|Niger State, Rafi LGA, obodo Supana
|
|-
|Mɨn
|Baushi
|
|
|
|Tiimɨn
|Vwinyi Mɨn pl. Ayi Mɨn
|Bauchi Guda, Kukoki (aha obodo kachasị ukwuu)
|
|
|
|Niger State, Rafi LGA, obodo nta 27 na ndị isi 8
|
|-
|Ndakị
|Baushi
|
|Shena nwere ike ịbụ olumba
|Madaka
|Tundak
|Vundakә pl. Andaka
|
|
|
|
|Niger State, Rafi LGA, Madaka town
|
|-
|Rubu
|Baushi
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|Niger State, Rafi LGA, obodo Rubu
|
|-
|Ihe na-eme ka mmiri dị
|Baushi
|
|
|Wayam
|Ọ bụ n'ihi na ọ bụ n'oge na-adịghị anya
|Vũwãyã pl. Ãwãyã
|
|
|
|
|Niger State, Rafi na Shiroro LGAs, obodo Wayam
|
|-
|Samburu
|Baushi
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|Niger State, Rafi LGA, obodo Samburu
|enweghị data
|-
|Gurmana
|Ebe Ọwụwa Anyanwụ
|
|
|
|
|
|
|
|
|e mere atụmatụ na ihe karịrị 3,000 (1989)
|Niger State, Shiroro LGA. Obodo Gurmana na obodo nta ndị dị nso
|
|-
|Cipu
|Kambari
|
|Kumbashi, Tikula, Ticihun, Tirisino, Tidipo, Tizoriyo, Tiddodimo
|
|Cicipu
|Tocipu
|Acipa, Achipa, Achipawa, Atepa
|Tákap Tochipo Ták-Sakamuk
|Bucepo sg.[Ihe e dere n'ala ala peeji]
|3,600 (1949 G&C)
|Kebbi State, Sakaba LGA; Niger State, Mariga na Rafi LGA, Kaduna State Birnin Gwari LGA
|
|-
|[[Asusu Damakawa|Damakawa]] (ọ dịghịzi)
|Kambari
|
|
|Damakawa
|
|
|
|
|Tidama'un (aha Cicipu)
|Ndị agbụrụ 500-1000 bi, mana asụsụ nwere naanị ihe ncheta ole na ole ugbu a
|Kebbi State, Sakaba LGA, obodo nta nke Inguwar Kilo na Marandu
|A pụrụ ịdabere na ya nke ụfọdụ data na ohere nke mgbazinye ego Cipu na-eme ka nhazi nke Damakawa bụrụ ihe a na-ejighị n'aka.
|-
|'''''Ìgwè Kambari nke Mbụ'''''
|Kambari
|Kambari nke Mbụ
|
|Kamberi
|
|
|
|
|
|na Kambari II: 67,000 (1952 W&B); 100,000 (1973 SIL)
|Niger State, Magama na Mariga LGAs; Kebbi State, Zuru na Yauri LGAs; Niger State, Borgu LGA
|
|-
|Agaɗi
|Kambari
|Kambari nke Mbụ
|
|
|Tsɨgaɗi
|
|Kakihum
|
|
|
|Niger Steeti, Mariga LGA
|
|-
|Avaɗi
|Kambari
|Kambari nke Mbụ
|
|Abadi, Evadi
|Tsɨvaɗi
|
|Ibeto
|
|
|
|Niger Steeti, Magama LGA
|
|-
|Baangi
|Kambari
|Kambari nke Mbụ
|
|Baangi
|ciBaangi
|Ogologo oge [Ihe e dere n'ala ala peeji]
|
|Bangawa (Hausa)
|
|na-eme atụmatụ ihe karịrị 5,000 (1989)
|Niger State, Kontagora LGA, Ukata obodo na obodo nta ndị dị nso; ma eleghị anya na Kebbi State, Yauri LGA
|
|-
|Tsishingini
|Kambari
|Kambari nke Mbụ
|
|
|Cishingini, Tsishingini
|Mashingini pl. Ashingini
|Salka
|
|
|
|Niger Steeti, Magama LGA
|
|-
|Yumu
|Kambari
|Kambari nke Mbụ
|
|
|Yumu, Osisi
|
|
|
|
|
|Niger State, Borgu LGA, na Yumu na Osisi
|
|-
|'''''Ìgwè nke Abụọ nke Kambari'''''
|Kambari
|Kambari nke Abụọ
|
|Kamberi
|
|
|
|
|
|ya na Kambari I: 67,000 (1952 W&B); 100,000 (1973 SIL)
|Niger State, Magama LGA; Kebbi State, Zuru na Yauri LGAs; Kwara State, Borgu LGA
|
|-
|[[Kimba language|Agaushi]]
|Kambari
|Kambari nke Abụọ
|
|
|Cishingini
|
|Auna
|
|
|
|Niger Steeti, Magama LGA; Kebbi Steeti, Yauri LGA
|
|-
|[[Kimba language|Akimba]]
|Kambari
|Kambari nke Abụọ
|
|
|Tsɨkimba
|Akimba
|Auna, Wara
|
|
|
|Niger Steeti, Rijau, Magama LGA; Kebbi Steeti, Yauri LGA
|
|-
|Cishingini, Nwanci
|Kambari
|Kambari nke Abụọ
|
|Cishingini, Ngwәci
|Cishingini, Tsɨwәnci
|Mawunci sg. Ŋwánci pl.
|Agwara
|Agara'iwa
|
|
|Niger Steeti, Borgu, Magama LGA; Kebbi Steeti, Yauri LGA
|
|-
|Zubazuba
|Kamuku
|
|
|
|Gamazuba
|
|
|
|
|
|Igwama, Mariga LGA, Niger Steeti[[Ȯra Niger|Steeti Niger]]
|
|-
|'''''Ìgwè Cinda-Regi-Rogo-Kuki'''''
|Kamuku
|Cinda-Regi-Rogo-Kuki
|
|
|
|
|
|
|Kamuku
|
|Niger State, Chanchagga, Rafi na Mariga LGAs
|
|-
|Cinda
|Kamuku
|Cinda-Regi-Rogo-Kuki
|Oxford Primary Maths 1 (1988?)
|Jinda, Majinda
|Tucinday
|Ogologo oge [Ihe e dere n'ala ala peeji]
|
|
|
|
|Niger Steeti, Mariga, Rafi, Kusheriki LGAs, Kaduna Steeti, Birnin Gwari LGA
|
|-
|Regi
|Kamuku
|Cinda-Regi-Rogo-Kuki
|
|
|Turegi
|Ogologo oge Buregi pl. Regi
|
|
|
|
|Niger Steeti, Mariga, Rafi, Kusheriki LGAs, Kaduna Steeti, Birnin Gwari LGA
|
|-
|Kuki
|Kamuku
|Cinda-Regi-Rogo-Kuki
|Azana, Akubyar
|Tiyar [aha obodo ọ bụghị asụsụ]
|TuKuki
|BuKuki pl. Kuki
|Kamuku
|
|
|
|Niger Steeti, Mariga, Rafi, Kusheriki LGAs, Kaduna Steeti, Birnin Gwari LGA
|
|-
|Kwacika (ọ dịghịzi)
|Kamuku
|Cinda-Regi-Rogo-Kuki
|
|
|Tukwacika
|Ogologo oge Bukwacika pl. Kwacika
|
|
|
|E nwere naanị otu onye agadi na-ekwu okwu n'afọ ndị 1980; ya mere, ọ fọrọ nke nta ka ọ bụrụ na ọ dịghịzi
|Kaduna Steeti, Birnin Gwari LGA
|
|-
|[[ASỤSỤ kagare|Kwagere]]
|Kamuku
|Cinda-Regi-Rogo-Kuki
|
|
|
|
|
|
|
|
|Niger State, Chanchagga, Rafi na Mariga LGAs
|
|-
|'''''Ìgwè Basa-Gurara-Basa-Benue-Basa - Makurdi'''''
|Kamuku-Basa
|Basa-Gurara-Basa-Benue-Basa -Makurdi
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|-
|[[Asusu Basa-Benue|Basa-Gurara]]
|Kamuku-Basa
|Basa-Gurara-Basa-Benue-Basa -Makurdi
|
|
|
|
|Basa-Kwali
|
|
|
|Federal Capital Territory, Yaba na Kwali LGAs, n'akụkụ osimiri Gurara
|
|-
|[[Asusu Basa-Benue|Basa-Benue]]
|Kamuku-Basa
|Basa-Gurara-Basa-Benue-Basa -Makurdi
|
|Isi
|RuBasa
|TuBasa
|
|Ebe a na-akpọ Abacha, Abatsa
|Basa-Komo, Basa-Kwomu (ọ bụghị aro)
|30,000 (1944-50 HDG); 100,000 (1973 SIL)
|Kogi State, Bassa, na Ankpa LGAs, Nasarawa State, Nasarawa LGA
|
|-
|[[Asusu Basa-Benue|Basa-Makurdi]]
|Kamuku-Basa
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|Benue State, Makurdi LGA, ọtụtụ obodo nta dị n'akụkụ ugwu nke Benue, n'ebe ugwu ọdịda anyanwụ nke Makurdi
|enweghị data
|-
|'''''Ìgwè Basa-Gumna-Basa-Kontagora''''' (ọ dịghịzi?)
|Kamuku-Basa
|Basa-Gumna-Basa-Kontagora (ọ dịghịzi?)
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|-
|[[Asusu ndi Basa-uGumna|Basa-Gumna]] (ọ dịghịzi)
|Kamuku-Basa
|Basa-Gumna-Basa-Kontagora (ọ dịghịzi?)
|
|
|
|
|
|Gwadara-Basa, Basa Kuta, Basa Kaduna
|
|Naanị mmadụ abụọ a maara na ha na-ekwu okwu na 1987. Ndị a maara dị ka Basawa na-asụ naanị Hausa. O yikarịrị ka ọ dịghịzi
|Niger Steeti, Chanchaga LGA
|
|-
|[[Asụsụ ndị Basa-Kontagora|Basa-Kontagora]] (ọ dịghịzi)
|Kamuku-Basa
|Basa-Gumna-Basa-Kontagora (ọ dịghịzi?)
|
|
|
|
|
|
|
|Ihe na-erughị ndị ọkà okwu 10 na 1987. O yikarịrị ka ọ dịghịzi
|Niger State, Mariga LGA, N.E. nke Kontagora
|
|-
|[[Koromba language|Basa-Gurmana]]
|Kamuku-Basa
|
|
|
|Nchịkọta
|
|
|
|
|ihe karịrị ndị ọkà okwu 2,000 (1987)
|Niger State, ókèala nke Rafi na Chanchaga LGAs, Kafin Gurmana
|
|-
|Rogo
|Kamuku-Basa
|Cinda-Regi-Rogo-Kuki
|
|
|Toft R
|Ihe a na-akpọ "Singa" [Ihe e dere n'ala ala peeji]
|
|
|Ucanja Kamuku
|
|Niger State, Rafi na Kusheriki LGAs, gburugburu obodo Ucanja, 30 kilomita n'ebe ugwu ọdịda anyanwụ nke Kagara.
|
|-
|Fungwa
|Kamuku-Basa
|
|
|
|Tupu
|Afungwa
|Ura, Ula
|
|
|900 (1949 H.D. Gunn)
|Niger State, Rafi LGA, na Gulbe, Gabi Tuƙurbe, Urenciki, Ringa na Utana
|
|-
|[[Asụsụ Hungworo|Hùngwә̀ryə̀]]
|Kamuku-Basa
|
|Asụsụ: Bitbit (Kwabitu), Lәklәk (Karaku), Jinjin (Makangara), Wũswũs (Karaiya), Tәmbәrjә (Tambere)
|
|Cahungwá̀ryə̀, Twə̀hungwá̀rì
|Bùhùngwə̀ryə̀ sg., ə̀hùngwə̀ryə̀ pl.
|
|
|Ngwoi, Ngwe, Ungwe, Ingwe, Nkwoi, Ngwai, Ungwai, Hungworo
|1000 (1949 HDG), 5000 (2007 bụ)
|Niger State, Rafi, Kusheriki LGA, gburugburu obodo Kagara na Maikujeri
|
|-
|'''''Ìgwè [[Asụsụ Shama|Shama-Sambuga]]'''''
|Kamuku-Basa
|Shama-Sambuga
|
|
|Tushama
|Ogologo oge Bushama, pl. Ushama
|
|
|Kamuku
|
|Niger Steeti, Rafi LGA
|
|-
|[[Asụsụ Shama|Shama]]
|Kamuku-Basa
|Shama-Sambuga
|
|
|Tushama
|Bushama sg. Ushama pl.
|
|
|
|
|Niger State, Rafi LGA, Ushama [=Kawo] obodo. 15 kilomita n'ebe ugwu ọdịda anyanwụ nke Kagara
|
|-
|[[Asụsụ Shama|Sambuga]] (ọ dịghịzi)
|Kamuku-Basa
|Shama-Sambuga
|
|
|
|
|
|
|
|O nwere ike ịbụ na ọ nwụọla (2008)
|Niger State, Rafi LGA, obodo Sambuga. 10 kilomita n'ebe ugwu ọdịda anyanwụ nke Kagara
|
|-
|[[Laru language|Shen]]
|Ọdọ Mmiri
|
|
|Laro, Laru
|
|
|
|
|Laruwa
|1,000 (1992 bụ)
|Niger Steeti, Borgu LGA
|
|-
|[[Lopa language|Rop]]
|Ọdọ Mmiri
|
|
|Lupa, Lopa
|Kirikjir
|Djiri
|
|
|Lopawa
|960 (NAT 1950); 5,000 (1992 bụ)
|Niger State, Borgu LGA, Kebbi State, Yauri LGA. Ọ dịkarịa ala obodo nta 6 dị n'akụkụ ọwụwa anyanwụ nke Ọdọ Mmiri Kainji tinyere obodo nta abụọ ndị ọzọ dị n'ụsọ oké osimiri ọdịda anyanwụ.
|
|-
|[[Lopa language|Tsupamini]]
|Ọdọ Mmiri
|
|
|Lopa
|
|
|
|Lopanci
|Lopawa
|960 (NAT 1950); 5,000 (1992 est.). Atụmatụ zuru ụwa ọnụ na Rop
|Niger State, Borgu LGA, Kebbi State, Yauri LGA. Ọ dịkarịa ala obodo nta isii dị n'akụkụ ọwụwa anyanwụ nke Ọdọ Mmiri Kainji tinyere obodo nta abụọ ndị ọzọ dị n'ụsọ oké osimiri ọdịda anyanwụ.
|
|-
|Reshe
|Ọdọ Mmiri
|
|Birәmi (South), Bәmәdu (Northwest), Bәpalame (Northeast). Harris (1930:321) na-azọrọ 'asụsụ nzuzo' a na-akpọ Tsudalupe nke = Bәmәdu.
|Tsure Ja
|Tsureshe
|Bareshe
|
|Gunganci
|Gungawa, Yaurawa
|15,000 (1931 G&C); 30,000 (1973 SIL)
|Kebbi Steeti, Yauri LGA; Niger Steeti, Borgu LGA
|
|-
|[[Asụsụ Hun-Saare|Hun-Saare]]
|Ebe Ugwu
|
|Ebe Ọdịda Anyanwụ (sSaare) (n'akụkụ Dukku), Ebe Ọwụwa Anyanwụ
|Ethun
|tHun, sSaare
|Hunnɛ
|Duka
|Dukanci
|
|19,700 (1949 Gunn na Conant); 30,000 (1980 UBS)
|Kebbi Steeti, Sakaba LGA; Niger Steeti, Rijau LGA
|
|-
|'''''Kag-Fer-Jiir-Kar-Koor-Ror-[Us]-Zuksun ụyọkọ'''''
|Ebe Ugwu
|Kag-Fer-Jiir-Kar-Koor-Ror-[Us]-Zuksun
|
|
|
|
|Aha ut-Main ka ndị otu dị iche iche nke ụyọkọ a nabatara dị ka okwu mkpuchi maka asụsụ ndị a, mana a ka ga-ahụ ma a ga-anabata ya n'ọtụtụ ebe.
|Fakanci, Fakkanci
|
|12,300 (1949 G&C)
|Kebbi State, Zuru na Wasagu LGAs, ọdịda anyanwụ nke Dabai
|
|-
|Kag
|Ebe Ugwu
|Kag-Fer-Jiir-Kar-Koor-Ror-[Us]-Zuksun
|
|
|tKag
|Ogologo oge woo Kag, pl.
|
|Faka, Fakai (aha obodo), Fakanci, Fakkanci
|Pәku-Nu (aha cLela)
|
|Kebbi State, Zuru LGA, Mahuta na Fakai
|
|-
|Igwe Ígwè
|Ebe Ugwu
|Kag-Fer-Jiir-Kar-Koor-Ror-[Us]-Zuksun
|
|
|tFer
|Ogologo oge wasFer, pl. asFer
|
|
|Kukum Wipsi-Ni (aha cLela)
|
|Kebbi State, Zuru LGA, gburugburu obodo Kukum
|
|-
|Jiyar
|Ebe Ugwu
|Kag-Fer-Jiir-Kar-Koor-Ror-[Us]-Zuksun
|
|
|tJier
|Ogologo oge wauJiәr, pl. aJiәr
|
|Gelanci Serim
|Gelawa, Geeri-ni
|
|Kebbi State, Zuru LGA, gburugburu Bajidda; Rijau LGA, Niger State[[Ȯra Niger|Steeti Niger]]
|
|-
|Kọọr
|Ebe Ugwu
|Kag-Fer-Jiir-Kar-Koor-Ror-[Us]-Zuksun
|
|
|tKọr
|Ogologo oge wauKәr, pl. Kәrne
|
|Kela, Adoma Kelanci Kilinci
|Keri-Ni Kelawa
|
|Kebbi State, Zuru na Wasagu LGAs, n'ebe ugwu nke Mahuta ma n'ebe ndịda nke osimiri Kag
|
|-
|Koor
|Ebe Ugwu
|Kag-Fer-Jiir-Kar-Koor-Ror-[Us]-Zuksun
|
|
|t-ma-Koor
|Ogologo oge wauKoor, pl. aKoor
|
|
|
|
|Kebbi State, Zuru LGA, gburugburu Bakara
|
|-
|Ọcha na-acha ọbara ọbara
|Ebe Ugwu
|Kag-Fer-Jiir-Kar-Koor-Ror-[Us]-Zuksun
|Asụsụ e ji eme ihe maka mmepe asụsụ
|
|ǝt-ma-Ror
|Ogologo oge wauRor, pl. aRor
|
|
|Tudawa d-Gwan
|
|Kebbi State, Zuru LGA gburugburu Birnin Tudu
|
|-
|Anyị
|Ebe Ugwu
|Kag-Fer-Jiir-Kar-Koor-Ror-[Us]-Zuksun
|Anyị enweghị otu olumba kama na-ekwu okwu dị ka Ror
|
|tUs
|Ogologo oge wauUs, pl. aUs, asUs
|
|
|
|
|Kebbi State, Zuru LGA, ọdịda anyanwụ nke Fakai
|
|-
|Zuksun
|Ebe Ugwu
|Kag-Fer-Jiir-Kar-Koor-Ror-[Us]-Zuksun
|
|
|tZuksun
|Ogologo oge wauZuksun, pl. aZuksun
|
|
|Zusu Wipsi-ni
|
|Kebbi State, Zuru LGA gburugburu Tungan Kuka, ndịda Fakai
|
|-
|Wuri-Gwamhyә-Mba
|Ebe Ugwu
|
|
|Gọọmenti
|
|wa-Gwamhi sg. a-Gwamhi pl. na wa-Wuri sg. a-Wuri pl.
|
|Banganci
|Lyase-ne Dәknu Bangawa maka Gwamhi
|Ndị mmadụ abụọ nwere otu asụsụ
|Kebbi State, Wasagu LGA; Gwamhi gburugburu obodo Danko na Wuri gburugburu obodo Maga
|A na-eji okwu Wurkum eme ihe maka ndị Kyak, Banda, Kulung, Kwonci, Maghdi, Kholok, Mingang, Pero, Piya, na Nyam, ọtụtụ n'ime ha ka ga-enyocha.
|-
|[[Dakakari|cLela]]
|Ebe Ugwu Ọdịda Anyanwụ
|
|Zuru, Ribah
|
|cLela (Clela, C-Lela), Lelna
|Kәlela sg., Lelna pl.
|
|Chilala Dakarci
|Lalawa, Dakarkari, Dakkarkari, Kalla-Kalla, Cala-Cala
|47,000 (1949 G&C); 69,000 (1971 Welmers)
|Kebbi State, Zuru, Sakaba na Wasagu LGAs; Niger State, Rijau LGA. Gburugburu obodo Zuru
|
|-
|Rin
|Shiroro
|
|A na-ahazi Awәgә mgbe ụfọdụ dị ka olumba nke Rin, mana ọ nwere ike ịbụ n'ezie asụsụ dị iche ma na-apụ n'anya nke otu agbụrụ Rin na-asụ.
|
|Tụụụ, Tarin
|Ogologo oge Arĩ ́
|Arringeu, Pongu, Pongo, Pangu
|
|
|3,675 (1949 HDG); >20,000 (1988)
|Niger State, Rafi LGA, nso Tegina
|N'agbanyeghị aha ụmụ amaala, ụdị Pangu na-ahọrọ ndị obodo maka ebumnuche mbipụta.
|}
== Ọnụ ọgụgụ ==
Ntụnyere nke ọnụọgụ n'asụsụ ọ bụla: <ref name="ChanNumeralsNC">{{Cite web|url=https://lingweb.eva.mpg.de/channumerals/Niger-Congo.htm|title=The Niger-Congo Language Phylum|author=Chan|first=Eugene|publisher=Numeral Systems of the World's Languages|date=2019}}</ref>
{| class="wikitable sortable"
!Nchịkọta
!Asụsụ
!1
!2
!3
!4
!5
!6
!7
!8
!9
!10
|-
|Ebe Ọdịda Anyanwụ, Reshe
|Reshe (Tsureshe)
|tsúnnɛ̀
|Rịba ama
|tàtswā
|nāʃẽ́́
|toñ̄
|N'oge gara aga
|tànsan
|Daalaǹzɔ
|tānāʃẽ́́
|Upu ọwụwa
|-
|Ebe Ọdịda Anyanwụ, Basa
|[[Asusu Basa-Benue|Bassa]]
|hĩn
|Yabí
|tàtɔ
|néʃì
|taná
|tʃìhin
|tʃéndʒe
|tonnd atom
|tʃíndʒìʃì
|uḿpwá
|-
|Ebe Ọdịda Anyanwụ, Duka
|[[Dakakari|Ọ bụ ya]]
|tʃĩ́́́
|ʔílɨ̀
|tɨːt͡ʃù
|Na-esote:
|Ka ọ dị
|t͡ʃíbí̀
|Maịlịlị (5 + 2)
|jɨːɾù
|Doːɾè
|ʔóːpá
|-
|Ebe Ọdịda Anyanwụ, Duka
|U-Ma'in
|__ibo__ Atụmatụ
|__ibo____ibo____ibo__ Ọdịdị
|Ọdịdị
|náːs
|tan
|ʃìʃìn
|tàʔèr (5 + 2)?
|éːr
|__ibo____ibo__ [Ihe e dere n'ala ala peeji]
|Ọdịdị
|-
|Ebe Ọdịda Anyanwụ, Kambari
|Tsishingini (Kambari)
|Iyan
|ìɾɛ̀
|tàʔatsú
|O doro anya
|__ibo__ N'ihi ya, ọ bụ n'ihi ya ka a na-akpọ
|N'ebe ahụ
|tʃì̀indindịɾɛ́
|kúnlə̀
|Somptʃí
|Somppá
|-
|Ebe Ọdịda Anyanwụ, Kamuku
|Ebe Ọdịda Anyanwụ (Cicipu)
|tôː
|jápù
|ọrụːtù
|Anyị anyị
|Kau
|Toɾíbí̀
|okpueze
|Somriil:ò
|N'okpuru:
|ùkúpːà
|-
|Ebe Ọdịda Anyanwụ, Kamuku
|Cinda (Kamuku)
|Ọ bụ ezie na ọ bụ
|__ibo__ N'ihi ya, ọ bụ n'ihi na ọ bụ n"ụzọ dị mfe
|Ọchịchị
|O nwere ike ịbụ onye
|Juyā
|tọn
|N'ihi ya, ọ na-agụ akwụkwọ
|N'ihi ya, ọ bụ
|N'ihi ya, ọ bụ n'oge ahụ ka a na-eme ihe nkiri
|òpɑ́́
|-
|Ebe Ọdịda Anyanwụ, Kamuku
|Fungwa (Cifungwa)
|ń / ịnyịnya ígwè
|Igo
|tátù
|Nọtị
|tá
|Ọ bụ n'oge na-adịghị anya
|Ọrịa a na-akpọ
|Ọ bụ n'ebe ahụ ka a na-eme ka a mara
|Ọ bụ n'oge ahụ ka a na-eme ya
|húpɛ́́
|-
|Ebe Ọdịda Anyanwụ, Kamuku
|[[Asụsụ Hungworo|Hungworo (Hungarian)]]
|Ọ ga-abụ na ọ ga-abụrịrị na ọ ga
|ʔjə̃̂d͡ʒə̀
|__ibo____ibo__ Ihe omuma nke mbu
|Ọ ga-adịgide adịgide
|satta
|Akụkọ a na-akpọ "Support"
|N'ihi ya, ọ bụ n'oge ahụ ka a na-eme ihe nkiri
|[Ihe e dere n'ala ala peeji]
|N'ihi ya, ọ bụ n'oge a ka a na-eme ya
|īkópjè
|-
|Ebe Ọdịda Anyanwụ, Kamuku
|Pongu (Pangu)
|hĩː
|N'ihi ya,
|ọrụːtù
|Ọ bụ ezie na ọ bụ otú ahụ ka a ga-esi mee ya
|tá
|tʃíníhì
|N'ihi ya, ọ bụ n'ihi ya ka a na-eme ihe nkiri
|N'ihi ya, ọ ga-abụrịrị na ọ ga-eme
|Ugboro Ugboro
|Upuwa
|-
|Ebe Ọwụwa Anyanwụ, Ebe Ugwu Jos, Jera
|Anaguta (Iguta)
|dynkā
|N'ihi ya, ọ bụ n'oge a ka a na-akpọ restaurant
|tààrū / tàːrū
|naːnzī
|ʃùːbì
|twàːsì
|súnāːrí
|Isiokwu
|ton-rbɔ́
|Aha a na-akpọ statusúːrú
|-
|Ebe Ọwụwa Anyanwụ, Ebe Ugwu Jos, Kauru
|Gure (Gbiri-Niraɡu)
|pi:ʃem
|piːbɑː
|piːtær
|piːnɑːz
|piːʃiː
|piːtæ ʃi
|piːsundæriː
|piːkunæs
|piːturuːriː
|kiʃiːæbɑː / nikpiːrinætʃeti
|-
|Ebe Ọwụwa Anyanwụ, Ebe Ugwu Jos, Kauru
|[[Asụsụ Kurama|Kurama (Akurmi)]]
|Ihe omume ahụ
|__ibo__ Ọdịdị
|Ọdịdị
|tɨnáazɛ
|Uʃii
|Utasɛ
|ojiji
|Ebe ọ bụ na ọ bụ
|Ọ bụ otú ahụ ka a na-eme
|Nkọwa
|}
== Edensibia ==
<references />
* [Ihe e dere n'ala ala peeji] 2012. [https://web.archive.org/web/20200409170929/http://www.rogerblench.info/Language/Niger-Congo/BC/Kainji/General/Kainji%20language%20overview.pdf Asụsụ Kainji nke ugwu ọdịda anyanwụ na etiti Naịjirịa].
* [https://web.archive.org/web/20240222015204/http://www.rogerblench.info/Language/Niger-Congo/BC/Kainji/KOP.htm Asụsụ Kainji] (Roger Blench)
* [http://comparalex.org/ ComparaLex], nchekwa data na ndepụta okwu Kainji
0aaui175gzce8x4sl6usx5q93s3my50
Asụsụ Warji
0
36719
630905
151128
2026-04-23T08:51:12Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
630905
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Warji''' (Warjawa) ma ọ bụ '''Sirzakwai''' bụ asụsụ Afro-Asiatic a na-asụ na Bauchi State, Nigeria. Ndị -asụ ya na-agagharị na Hausa.
== Nbudata ==
A na-asụ Warji na: <ref name="Sirzakwai">Blench, Roger ''[https://web.archive.org/web/20231227001658/https://www.rogerblench.info/Language/Afroasiatic/Chadic/West/Warji/Sirzakwai%20dictionary.pdf Wordlist of the Sirzakwai (Warji) language with Hausa and English equivalents]''.</ref>
* Gọọmenti Ganjuwa, Darazo LGA, Bauchi State[[Ȯra Bauchi|Ógbè Bauchi]]
* Mpaghara Warji, Ningi LGA, Bauchi State[[Ȯra Bauchi|Ógbè Bauchi]]
* [[Birnin Kudu]] LGA, [[Ȯra Jigawa|Jigawa Steeti]]
== Ọdịdị ==
N'ime Asụsụ Bade-Warji, Warji nwere usoro akara aha kachasị mgbagwoju anya. <ref>Blench, Roger. 2021. ''[https://www.academia.edu/46654471/The_erosion_of_number_marking_in_West_Chadic The erosion of number marking in West Chadic Roger Blench]''. WOCAL, Leiden.</ref> <ref name="Sirzakwai"/> na-eji nsonaazụ ndị a akara ọtụtụ.
* -tọnwa''Tsabị''
* ''ya''-''sA'' (-sǝ, -sa)
* -''Aŋsǝ'' (-''ǝŋsǝ'', -aŋsǝ)
* - <''i'' id="mwMQ"> (aŋ) ʃi (-''shi'', -aŋshi; a na-ejikọta -i)
Ndị a nwere ike ịbụ allomorphs nke otu nsonaazụ, na nhọrọ agbakwunyere imi.
Ọnụ ọgụgụ dị iche iche bụ: <ref name="Sirzakwai"/>
{| class="wikitable"
!Bekee
!otu
!ọtụtụ
|-
|nwa
|ŋaa
|mǝru
|-
|nwa agbọghọ
|Isiokwu
|ǝrǝgudi
|-
|nwanyị
|gǝɗ
|guɗi
|-
|nwoke
|mumwan
|mumwanci
|-
|mmadụ
|warji
|Zarsị
|}
== Ihe edeturu ==
na-ege ntị dị iche iche ma dozie nsogbu dị iche iche na-emetụta mba ahụ. Ihe atụ ụfọdụ <ref name="Batra 2017 pp. 330–3523">{{Cite journal|author=Batra|first=Kanika|date=1 March 2017|title=Polygamous Postcolonialism and Transnational Critique in Tess Onwueme's The Reign of Wazobia|journal=Meridians|volume=15|issue=2|pages=330–352|doi=10.2979/meridians.15.2.03|issn=1536-6936}}</ref> Wazobia FM, ụlọ ọrụ redio na-agbasa ozi na Pidgin English, Wazobia TV, ụlọ ọrụ telivishọn na-agbasakwa ozi na Pidgina English{{Reflist}}
gqsbqr9iumwz8kk5n79x5qedhaz04cq
Asụsụ Ubang
0
36756
630903
442968
2026-04-23T08:28:34Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
630903
wikitext
text/x-wiki
{| class="infobox vevent"
! colspan="2" class="infobox-above above" style="font-size:125%; color: black; background-color: #ffddaa;" |Ubang
|-
! class="infobox-label" scope="row" style="white-space:nowrap;padding-right:0.65em;" |A mụrụ ya
| class="infobox-data" style="line-height:1.3em;" |[[Nigeria|Naịjirịa]]
|-
! class="infobox-label" scope="row" style="white-space:nowrap;padding-right:0.65em;" |Ógbè
| class="infobox-data" style="line-height:1.3em;" |[[Cross River State|Steeti Cross River]]
|-
! class="infobox-label" scope="row" style="white-space:nowrap;padding-right:0.65em;" |<div style="display: inline-block; line-height: 1.2em; padding: .1em 0; ">Ndị na-asụ asụsụ ala</div>
| class="infobox-data" style="line-height:1.3em;" |11,000 (2013)<ref name="e18">[https://www.ethnologue.com/18/language/uba/ Ubang] at ''[[Ethnologue]]'' (18th ed., 2015) <span style="font-size:0.95em; font-size:95%; color: var( --color-subtle, #555 )">(subscription required)</span></ref>
|-
! class="infobox-label" scope="row" style="white-space:nowrap;padding-right:0.65em;" |<div style="display: inline-block; line-height: 1.2em; padding: .1em 0; "><span class="wrap">[[Language family|Ezinụlọ asụsụ]]</span></div>
| class="infobox-data" style="line-height:1.3em;" |<div style="text-align:left;">[[Niger–Congo languages|Niger-Congo]]?
* [[Atlantic–Congo|Atlantic-Congo]]
** [[Volta-Congo]]
*** [[Benue–Congo|Benue-Congo]]
**** [[Bantoid]]
***** [[Southern Bantoid]]
****** [[Bendi languages|Bendi]]
******* '''Ubang'''
</div>
|-
! colspan="2" class="infobox-header" style="color: black; background-color: #ffddaa;" |Koodu asụsụ
|-
! class="infobox-label" scope="row" style="white-space:nowrap;padding-right:0.65em;" |<span class="nowrap">[[ISO 639-3]]</span>
| class="infobox-data" style="line-height:1.3em;" |<code>[[iso639-3:uba|uba]]</code>
|-
! class="infobox-label" scope="row" style="white-space:nowrap;padding-right:0.65em;" |''[[Glottolog]]''
| class="infobox-data" style="line-height:1.3em;" |<code>[https://glottolog.org/resource/languoid/id/uban1243 uban1243]</code>
|}
{{Databox}}'''Ubang''' bụ [[Asụsụ Bendi]] nke [[Naijiria|Naịjirịa]]. <ref name="Ubang BBC" /><ref>{{Cite web|url=http://www.rogerblench.info/Language/Niger-Congo/Bantoid/Bendi/Bendi%20page.htm|title=Bendi languages|work=www.rogerblench.info|accessdate=2017-07-31|archivedate=2015-04-20|archiveurl=https://web.archive.org/web/20150420034044/http://www.rogerblench.info/Language/Niger-Congo/Bantoid/Bendi/Bendi%20page.htm}}</ref> bụ ihe a ma ama maka inwe ụdị okwu nwoke na nwanyị. N'asụsụ Ubang, e nwere ụdị nkwurịta okwu nwoke na nwanyị. A na-ahọpụta ụmụ nwoke ka ha kwuo ụdị nwoke nke asụsụ ahụ na ụmụ nwanyị, n'otu aka ahụ, na-ekwu ụdị nwanyị nke asụsụ ahụ. Ụdị nkwurịta okwu a bụ nke ụmụ nwoke na ụmụ nwanyị nwere ike ịghọta. Otú <ref name="Ubang BBC" /> dị, ụmụaka na-asụ asụsụ ụmụ nwanyị ruo mgbe ha dị ihe dị ka afọ iri.
Onye <ref name="Ubang BBC">{{Cite news|author=Yemisi|first=Adegoke|title=Ubang: The Nigerian village where men and women speak different languages|url=https://www.bbc.com/news/world-africa-45262081|accessdate=7 June 2019|publisher=BBC|date=23 August 2018}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFYemisi2018">Yemisi, Adegoke (23 August 2018). [https://www.bbc.com/news/world-africa-45262081 "Ubang: The Nigerian village where men and women speak different languages"]. BBC<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">7 June</span> 2019</span>.</cite></ref>-ahụ maka ụmụ mmadụ Chi Undie kwuru, sị: "Ọ fọrọ nke nta ka ọ bụrụ okwu abụọ dị iche iche... E nwere ọtụtụ okwu ndị nwoke na ndị nwanyị nwekọrọ, mgbe ahụ enwere ndị ọzọ dị iche iche dabere na nwoke ma ọ bụ nwanyị. Ha anaghị ada otu, ha enweghị otu mkpụrụedemede, ha bụ okwu dị iche iche. "
== Ihe atụ nke okwu na Ubang nwoke na nwanyị ==
{| class="wikitable"
!Bekee
!Ubang nwoke
!Ubang nwanyị
|-
|nkịta
|abuo
|akwakwe
|-
|osisi
|kitchi
|okweng
|-
|mmiri
|bamuie
|amu
|-
|iko
|nko
|ogbala
|-
|uwe
|Nri
|ariga
|-
|ọhịa
|bibiang
|Deyirè
|-
|ewu
|ibu
|obi
|}
== Edensibia ==
Rịba ama: A na-eji aha a na-amaghị ama ''Ngbaka'' eme ihe maka asụsụ dị iche iche n'ógbè ahụ. N'ozuzu, otu [[Asụsụ Ngbaka]] na-ezo aka n'otu n'ime [[Gbaya languages|Asụsụ Gbaya]], ebe ọtụtụ asụsụ Ngbaka nwere alaka Ubangian.{{Reflist}}{{Bendi languages}}
11lsvo5x6apsljtytbixerathceojfh
Asụsụ Sittard
0
37369
630901
496196
2026-04-23T07:27:49Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 4 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
630901
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox Language|name=Sittard dialect|nativename=Zittesj|pronunciation={{IPA-li|ˈzetəʃ|}}|states=[[Netherlands]], [[Germany]]|region=[[Sittard]], [[Koningsbosch]], [[Selfkant]]|speakers=?|familycolor=Indo-European|fam2=[[Germanic languages|Germanic]]|fam3=[[West Germanic languages|West Germanic]]|fam4=[[Weser-Rhine Germanic|Istvaeonic]]|fam5=[[Low Franconian languages|Low Franconian]]|fam6=[[Meuse-Rhenish]]|fam7=[[Limburgish language|Limburgish]]|fam8=[[East Limburgish]]|fam9=[[Southern East Limburgish]]}}
[[Usòrò:Sittards.svg|thumb|Sittard diphthongization (mgbe Dols, 1953) gbasaa n'ime obodo German Selfkant]]
Nkè '''Sittard dialect''' ({{lang-nl|Sittards}}, {{lang-li|Zittesj}}, {{lang-de|Selfkanter Platt}}, n'ịtụ aka na ụdị dị iche iche ejiri na Germany) bụ olumba Limburgish a na-asụkarị na Obodo Sittard nke Dutch. A na-asụkwa ya na Koningsbosch na n'obere akụkụ o[[Jémanị|Germany]] (Selfkant), mana ngwa ngwa na-apụ n'anya ebe ahụ. N'ime olumba ndị ọzọ dị mkpa nke Limburgish, olumba Sittard nwere njikọ chiri anya na nke {{ill|Roermond|nl|Roermonds}}.
== Ihe ndị e ji mara ya ==
Asụsụ Sittard bụ nke Ea''st'' Limburgish [nl], nke pụtara na ọ nwere ụdaume postalveolar na mmalite nke okwu ndị na-amalite na ụyọkọ dị ka ''sl'' na st, n'adịghị ka ụdị ndị ọzọ nke Limburgic dị ka [[Asụsụ Maastrichtian|Maastrichtian]] na Dutch.
Ihe kachasị mkpa nke {{IPA|/ɛj/}}-eme ka asụsụ Sittard dị iche na asụsụ Limburgish ndị dị nso bụ ihe a na-akpọ Sittard diphthongization, ya bụ, dochie anya monophthongs {{IPA|/eː/}}, {{IPA|/øː/}} na {{IPA|/oː/}} na diphthongs ''ọbara'' mbara / zuɛj/, {{IPA|/œj/}} na /ɔ/ n'okwu ụfọdụ dị ka ''{{IPA|/ˈneːt/}}'' /ˈblojtnɛ/ ("na mbụ /neːt/), na-achọˈt/ , na mbụ / / / / , na-acha / / //), na mbụ. Ọ yiri ihe omume Polder Dutch na Standard Dutch, ọ bụ ezie na a na-agbasa ya na gburugburu ebe obibi tupu {{IPA|/ʀ/}} (ebe a na-etinye schwa epenthetic n'ihu ụdaume), dịka na beier {{IPA|/ˈbɛjəʀ/}} ("beer"). Ihe omume a bụ nke mbụ Willy Dols nyochara nke ọma na ọkara mbụ nke afọ 1940, onye gosipụtara na Sittard diphthongization a na-emekarị na mkpụrụedemede nwere ụda olu. Nnyocha ọhụrụ <ref name="diftongering" />mbido narị afọ nke iri abụọ na otu egosila na diphthongization rụburu ọrụ iji mesie ike ọdịiche dị na Ogologo ụdaume nke na-eme ka ụdaume nwere ụda olu dị iche na ndị nwere ụda olu na-adọkpụ. <ref>[https://docs.google.com/viewer?a=v&q=cache:to2_2VwDsyQJ:www.let.ru.nl/gep/carlos/dols43.pdf+over+het+waarom+van+de+sittardse&hl=nl&gl=nl&pid=bl&srcid=ADGEESiOV3MTy_q5cGmT-wwKALe2b0qpGlUt3pnW7Gio-7vu_jcsF-V7Ym5emiU3C4GLpqSHjbj2JvQVJNeNAYe5YY5vJRRbqlbpmRDpPYhWUKuO6I4N_40YWBWNeVl7GPagRT1Yi9G-&sig=AHIEtbQ4Do4xZ_O_YoJACguzlXVxHpDCGQ Carlos Gussenhoven Over het waarom van de Sittardse diftongering Radboud Universiteit Nijmegen in Dutch]</ref>
== Ọmụmụ ụdaolu ==
=== Mkpụrụedemede ===
{| class="wikitable" style="margin:aut"
|+ okwu<ref name="diftongering" /><ref name="tekens" /><ref>{{Cite web|author=Stichting|first=Willy Dols|title=On-Nederlandse klinkers {{!}} Willy Dols Stichting|url=https://www.willydolsstichting.nl/spelling-van-het-sittards/on-nederlandse-klinkers/|accessdate=2021-05-11|language=nl|archivedate=2021-09-27|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210927191612/https://www.willydolsstichting.nl/spelling-van-het-sittards/on-nederlandse-klinkers/}}</ref>
! rowspan="3" |
! colspan="4" |N'ihu
! colspan="2" rowspan="2" |Central
! colspan="2" rowspan="2" |Ịlaghachi azụ
|-
! colspan="2" |unrounded
! colspan="2" |gbara gburugburu
|-
!dị mkpirikpi
!ogologo oge
!dị mkpirikpi
!ogologo oge
!dị mkpirikpi
!ogologo oge
!dị mkpirikpi
!ogologo oge
|- align="center"
!N'akụkụ
|
|iːIhe omumaỌdịdị
|
|yː-ekwu maka yaỌdịdị
|
|
|
|uː na-ekwu na ọ bụIhe omuma ahuỌdịdị
|- align="center"
!N'etiti etiti
|na-agụnye__ibo__ Ihe omuma aỌdịdị
|eː.Ihe omuma ahuỌdịdị
|ø bụ n'ihi na ọ bụ n'afọ ndị ọzọ ka a na-akpọ__ibo__ Akwụkwọ bụ̣̣́ nke a na-akpọ "Spanish"Ọdịdị
|øː'ihi ya, ọ ga-abụrịrị na ọ ga-adịỌdịdị
| rowspan="2" |ə'ihi ya, ọ ga-abụrịrị na ọ ga-adị__ibo__ Ihe omuma aỌdịdị
|
|o-adịIhe omuma ahuỌdịdị
|oː OːIhe a na-akpọ yaỌdịdị
|- align="center"
!N'etiti oghere
|Ọdịdị yaIhe omuma di icheỌdịdị
|Ọdịda AnyanwụAkwụkwọ bụ́ "Spanish"Ọdịdị
|Ọdịdị__ibo____ibo__ Ọdịdị n'anya
|__ibo__ Ọdịdị
|
|Ọ bụ otú ahụ ka a na-akọNkọwaỌdịdị
|Ọ bụ n'ihi ya ka a na-akpọNa-ekwu maka yaỌdịdị
|- align="center"
!Emeghe
|æ bụ n'ihi ya ka a na-akọwa ya__ibo__ Ihe omuma aỌdịdị
|
|
|
|
|aːIhe omuma di icheỌdịdị
|N'ihi ya, ọ ga-abụrịrị na ọ ga-adịIhe omuma di icheỌdịdị
|
|- align="center"
!Diphthongs
| colspan="8" |{{IPA|aw}}__ibo____ibo__ {{IPA|aj}} {{IPA|œj}}-ekwu na A na-akọwa A na-ekwukarị __ibo__ Ihe omuma aỌdịdị
|}
* {{IPA|/ə/}} na-ejedebe na mkpụrụedemede na-enweghị nrụgide.
=== Mkpụrụ okwu ===
{| class="wikitable" style="text-align:center"
|+Mkpụrụ okwu ndị na-esote ya<ref name="tekens">{{Cite web|author=Stichting|first=Willy Dols|title=Gebruikte tekens in het Sittards {{!}} Willy Dols Stichting|url=https://www.willydolsstichting.nl/spelling-van-het-sittards/gebruikte-tekens-in-het-sittards/|accessdate=2021-05-11|language=nl|archivedate=2021-10-22|archiveurl=https://web.archive.org/web/20211022161728/https://www.willydolsstichting.nl/spelling-van-het-sittards/gebruikte-tekens-in-het-sittards/}}</ref>
! colspan="2" |
!Akpụkpọ ahụ
!Alveolar
!Postalveolar
!N'azụ
!Mkpịsị aka
|-
! colspan="2" |Ụgbọ imi
|__ibo__ m'ihi ya, ọ bụNkọwaỌdịdị
|n'ihi ya__ibo__ NkọwaỌdịdị
|ɲ'ihi ya, ọ bụ n'ihi ya ka a na-akpọ__ibo__ NkọwaỌdịdị
|__ibo__ ŋ'ihi ya, ọ bụ n'ihi ya ka a na-akpọN'ihi ya, ọ bụỌdịdị
|
|-
! rowspan="2" |Plosive / africate<br />Afrịka
!enweghị olu
|p'ikwu ya n'ụzọ dị otú aNkọwaỌdịdị
|__ibo__ t'ihi ya, ọ ga-abụrịrị na ọ ga-adịIhe omuma aỌdịdị
|__ibo__ AtụmatụỌdịdị n'anya
|k'ihi ya, ọ ga-abụrịrị na ọ ga-adịNkọwaỌdịdị
|
|-
!kwuru okwu
|b b b bAkwụkwọ bụ́ "Spanish"Ọdịdị
|__ibo__ d'ihi ya, ọ bụ n'ihi ya ka a na-akpọNkọwaỌdịdị
|__ibo____ibo__ dʒ'ihi ya, ọ bụ__ibo____ibo____ibo__ Ihe omuma nke aỌdịdị
|ɡọ a na-akpọ "__ibo__ Ọdịdị
|
|-
! rowspan="2" |Ihe na-esiri ike
!enweghị olu
|__ibo____ibo____ibo__ f'ihi ya__ibo__ Akwụkwọ bụ̣̣̣́ nke a na-akpọỌdịdị
|SINAIhe omuma aỌdịdị
|__ibo____ibo____ibo__ Nkọwa__ibo__ Ọdịdị n'anya
|__ibo____ibo____ibo__ ỌdịdịNkọwaỌdịdị
|
|-
!kwuru okwu
|__ibo__ v'ihi ya, ọ ga-abụrịrị na ọ ga-adị__ibo__ NkọwaỌdịdị
|__ibo__ z'ihi ya, ọ ga-abụrịrị na ọ ga-adịIhe omuma ahuỌdịdị
|__ibo____ibo____ibo__ Nkọwa__ibo__ Ọdịdị n'anya
|ɣ'ihi ya, ọ ga-abụrịrị na ọ ga-adịNkọwaỌdịdị
|N'ihi ya, ọ bụNkọwaỌdịdị
|-
! colspan="2" |Mmiri
|
|l'ihi ya, ọ bụ n'ihi ya ka a na-akpọNkọwaỌdịdị
|ʎ'ihi ya, ọ ga-abụrịrị na ọ ga-adị__ibo__ Akwụkwọ bụ̣̣̣́ nke a na-akpọỌdịdị
|__ibo__ Nkọwa__ibo__ NkọwaỌdịdị
|
|-
! colspan="2" |Ihe atụ
|__ibo__ w'ihi ya, ọ ga-abụrịrị na ọ ga-adịIhe omuma ahuỌdịdị
|
|
|__ibo__ j'ihi ya, ọ ga-abụrịrị na ọ ga-adị__ibo__ Ihe omuma di iche icheỌdịdị
|
|}
=== Ụda olu ===
Dị ka ọtụtụ olumba ndị ọzọ nke Limburgish, olumba Sittard nwere ụda olu dị iche iche, na obere ụzọ abụọ dị ka goud / / 'gold' (na-e''''Gos'''' ụda olu) vs. goud / / 'good' (na na-egosi ụda na-adọkpụ, nke a na-ede dị ka ụda dị elu). A na-aghọta ụda push dị ka contour na-arịgo elu na usoro nkwupụta, ebe ụda na-adọkpụ dịgasị iche n'etiti ịrị elu (mgbe ahịrịokwu na-elekwasị anya na mkpụrụedemede nke na-abụghị nke ikpeazụ) na mkpirikpi na-arị elu na-ada mgbe mkpụrụedemede bụ nke ikpeazụ. A na-egbochi ọdịiche dị n'etiti ụda abụọ ahụ n'èzí nke ahịrịokwu ahụ. ahịrịokwu ajụjụ, a na-eme ọdịiche mgbe niile.<ref name="diftongering">{{Cite web|author=Stichting|first=Willy Dols|title=De Sittardse Diftongering {{!}} Willy Dols Stichting|url=https://www.willydolsstichting.nl/de-sittardse-diftongering/|accessdate=2021-05-11|language=nl|archivedate=2021-05-07|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210507065141/https://www.willydolsstichting.nl/de-sittardse-diftongering/}}</ref><ref>{{Cite web|author=Stichting|first=Willy Dols|title=Typische spellingsproblemen 3 {{!}} Willy Dols Stichting|url=https://www.willydolsstichting.nl/spelling-van-het-sittards/typische-spellingsproblemen-3/|accessdate=2021-05-11|language=nl|archivedate=2021-07-30|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210730125104/https://www.willydolsstichting.nl/spelling-van-het-sittards/typische-spellingsproblemen-3/}}</ref>
== Edensibia ==
gosipụtara na Sittard diphthongization a na-emekarị na mkpụrụedemede nwere ụda olu. Nnyocha ọhụrụ mbido narị afọ nke iri{{Reflist}}
== Akwụkwọ ==
mbcywk46wm38dyehea97b2xa5thp0h8
Asụsụ Gulay
0
37586
630889
152298
2026-04-23T01:34:59Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
630889
wikitext
text/x-wiki
{| class="infobox vevent"
! colspan="2" class="infobox-above above" style="font-size:125%; color: black; background-color: gold;" |Gulay
|-
| colspan="2" class="infobox-subheader" style="font-size:110%; color: black; background-color: gold;" |''Ihe odide''
|-
! class="infobox-label" scope="row" style="white-space:nowrap;padding-right:0.65em;" |A mụrụ ya
| class="infobox-data" style="line-height:1.3em;" |[[Chad]]
|-
! class="infobox-label" scope="row" style="white-space:nowrap;padding-right:0.65em;" |<div style="display: inline-block; line-height: 1.2em; padding: .1em 0; ">Ndị na-asụ asụsụ ala</div>
| class="infobox-data" style="line-height:1.3em;" | (160,000 e depụtara na 1993 census) <ref name="e25">[https://www.ethnologue.com/25/language/gvl Gulay] at ''[[Ethnologue]]'' (25th ed., 2022) <span style="position:relative; top: -2px;">[[File:Closed_Access_logo_transparent.svg|link=Paywall|alt=Closed access icon|14x14px|closed access publication – behind paywall]]</span></ref>
|-
! class="infobox-label" scope="row" style="white-space:nowrap;padding-right:0.65em;" |<div style="display: inline-block; line-height: 1.2em; padding: .1em 0; "><span class="wrap">[[Language family|Ezinụlọ asụsụ]]</span></div>
| class="infobox-data" style="line-height:1.3em;" |<div style="text-align:left;">Naịl-Sahara?
* [[Central Sudanic|Central Sudan]]
** [[Bongo–Bagirmi languages|Bongo-Bagirmi]]
*** [[Sara languages|Sara]]
**** Ebe Ọwụwa Anyanwụ
***** '''Gulay'''
</div>
|-
! colspan="2" class="infobox-header" style="color: black; background-color: gold;" |Koodu asụsụ
|-
! class="infobox-label" scope="row" style="white-space:nowrap;padding-right:0.65em;" |<span class="nowrap">[[ISO 639-3]]</span>
| class="infobox-data" style="line-height:1.3em;" |<code>[[iso639-3:gvl|gvl]]</code>
|-
! class="infobox-label" scope="row" style="white-space:nowrap;padding-right:0.65em;" |''[[Glottolog]]''
| class="infobox-data" style="line-height:1.3em;" |<code>[https://glottolog.org/resource/languoid/id/gula1268 gula1268]</code>
|}
'''Gulay''' (Gulai, Gulei) bụ [[Bongo–Bagirmi languages|Asụsụ Bongo-Bagirmi]] nke [[Chad]]. Otu ụzọ n'ụzọ asatọ nke ndị na-ekwu okwu bụ Pen (Peni), ọ chọghịkwa ka a kpọọ ha Gulay.
== Usoro ide ihe ==
{| class="wikitable"
|+Mkpụrụ akwụkwọ Gulay
|a
|b
|ɓ
|č (tch)
|na
|ə
|OPI
|g
|h
|Ọdịdị
|j
|k
|l
|-
|m
|n
|o
|Ọ bụ n'oge a ka a na-eme ya
|r
|ka
|s
|t
|u
|w
|na
|ɳ (ny)
|
|}
== Edensibia ==
bụ Pen (Peni), ọ chọghịkwa ka a kpọọ ha Gulay{{Reflist}}
* [https://web.archive.org/web/20191217035950/http://www.rogerblench.info/Language/Nilo-Saharan/General/NS%20language%20list.pdf Roger Blench]
== Njikọ mpụga ==
* [http://morkegbooks.com/Services/World/Languages/SaraBagirmi/Gulay.htm Ọrụ Asụsụ Sara-Bagirmi - Gulay]
{{Central Sudanic languages}}
8knopcifxm2e232nsv0h4s1orh5q9ar
Asụsụ Ọhụrụ
0
37614
630909
540202
2026-04-23T10:13:15Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
630909
wikitext
text/x-wiki
{| class="infobox vevent"
! colspan="2" class="infobox-above above" style="font-size:125%; color: black; background-color: gold;" |Ọ dị ọhụrụ
|-
| colspan="2" class="infobox-subheader" style="font-size:110%; color: black; background-color: gold;" |Kresh-Ndogo
|-
! class="infobox-label" scope="row" style="white-space:nowrap;padding-right:0.65em;" |A mụrụ ya
| class="infobox-data" style="line-height:1.3em;" |[[South Sudan]]
|-
! class="infobox-label" scope="row" style="white-space:nowrap;padding-right:0.65em;" |<div style="display: inline-block; line-height: 1.2em; padding: .1em 0; ">Ndị na-asụ asụsụ ala</div>
| class="infobox-data" style="line-height:1.3em;" |amaghị: 16,000 gụnyere Dongo (2013) <ref name="e18">[https://www.ethnologue.com/18/language/krs/ Kresh] at ''[[Ethnologue]]'' (18th ed., 2015) <span style="font-size:0.95em; font-size:95%; color: var( --color-subtle, #555 )">(subscription required)</span></ref>
|-
! class="infobox-label" scope="row" style="white-space:nowrap;padding-right:0.65em;" |<div style="display: inline-block; line-height: 1.2em; padding: .1em 0; "><span class="wrap">[[Language family|Ezinụlọ asụsụ]]</span></div>
| class="infobox-data" style="line-height:1.3em;" |<div style="text-align:left;">Naịl-Sahara?
* [[Central Sudanic languages|Central Sudan]]?
** [[Birri language|Birri]]-Kresh
*** [[Kresh languages|Asụsụ ọhụrụ]]
**** '''Ọ dị ọhụrụ'''
</div>
|-
! colspan="2" class="infobox-header" style="color: black; background-color: gold;" |Koodu asụsụ
|-
! class="infobox-label" scope="row" style="white-space:nowrap;padding-right:0.65em;" |<span class="nowrap">[[ISO 639-3]]</span>
| class="infobox-data" style="line-height:1.3em;" |<code>[[iso639-3:krs|krs]]</code> (Kresh-Gbaya-Woro-Dongo)
|-
! class="infobox-label" scope="row" style="white-space:nowrap;padding-right:0.65em;" |''[[Glottolog]]''
| class="infobox-data" style="line-height:1.3em;" |<code>[https://glottolog.org/resource/languoid/id/gbay1288 gbay1288]</code>
|-
! class="infobox-label" scope="row" style="white-space:nowrap;padding-right:0.65em;" |[[Endangered Languages Project|ELP]]
| class="infobox-data" style="line-height:1.3em;" |[https://web.archive.org/web/20240229162312/https://www.endangeredlanguages.com/lang/5059 Gbaya]
|}
Kresh, nke a makwaara dị ka '''Gbaya''', bụ Asụsụ Central Sudan nke [[South Sudan]].
<ref>[[Naomi Baki]], '[https://www.amazon.ca/suis-encore-vivante-Naomi-Baki/dp/2204101079 'Je suis encore vivante] (Paris, Le Cerf, 2013). The title's meaning in English is "Still Alive".</ref>Naomi Baki, onye na-asụ asụsụ Kresh nke ghọrọ nwa amaala France na 2015, ewepụtala akụkọ ndụ onwe ya na 2013 ebe ọ kọwara gburugburu ebe obibi Kresh Gbaya ya na Raga County.
== Asụsụ ==
Ụdị Kresh nwere nghọta dịgasị iche iche, ebe [[Dongo language|Dongo]] kachasị n'ebe ugwu bụ nke kachasị dị iche na Woro kachasị n'akụkụ ndịda bụ nke na-esote, ọ bụ ezie na ha na Kresh ziri ezi na-aghọta ibe ha. 'Kresh' bụ ihe ndị agbata obi ha na-akpọ ndị mmadụ; ha na- ịkpọ onwe ha ''Gbaya'', aha a na-amaghị ama na Bekee, nke ha na ọtụtụ [[Gbaya languages|Asụsụ Gbaya]] ndị na-enweghị njikọ.
* Ndogo (Gbaya)
* Naka (Boro, Kpara)
* Kresh-Hofra (Gbaya-Ngbongbo)
* Woro (Orlo)
Ndogo bụ olumba a ma ama, Naka bụ nke ndị mmadụ kacha biri.
== Ebe ndị a na-anọ ==
Nnyocha 2013 kọrọ <ref name="VAS">{{Cite web|title=Village Assessment Survey|url=https://iomsouthsudan.org/tracking/vas|publisher=[[International Organization for Migration]] South Sudan|date=2013|accessdate=2024-02-29|archivedate=2019-10-30|archiveurl=https://web.archive.org/web/20191030180037/http://iomsouthsudan.org/tracking/vas}}</ref> agbụrụ Kresh bi na Dar Seid Bandas na Kata Bomas, Ringi Payam, Raja County, [[South Sudan]].
== Edensibia ==
na-esote, ọ bụ ezie na ha na Kresh ziri ezi na-aghọta ibe{{Reflist}}
* [https://web.archive.org/web/20191217035950/http://www.rogerblench.info/Language/Nilo-Saharan/General/NS%20language%20list.pdf Blench (2000 ms)]
{{Languages of South Sudan}}{{Central Sudanic languages}}
djkmf5aoe247747lnxs8rsy4id93dci
Asụsụ Adara
0
37618
630884
595147
2026-04-22T23:00:33Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
630884
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox Language|name=Adara|nativename=Eda|region=[[Kaduna State]]; [[Niger State]]|states=[[Nigeria]]|speakers=300,000|date=2011|familycolor=Niger-Congo|fam2=[[Atlantic–Congo languages|Atlantic–Congo]]|fam3=[[Benue–Congo languages|Benue–Congo]]|fam4=[[Plateau languages|Plateau]]|fam5=[[Central Plateau languages|Central]] ?|fam6=[[North Plateau languages|North Plateau]] ?|iso3=kad}}
'''Adara''' (nakwa '''Eda'''{{Cite web|url=http://www.rogerblench.info/Language/Niger-Congo/BC/Plateau/Northwest/Eda-English-Hausa%20wordlist.pdf|title=The Eda [= Kadara] language of Central Nigeria|author=Roger Blench|date=5 July 2009|accessdate=29 February 2024|archivedate=28 May 2025|archiveurl=https://web.archive.org/web/20250528203856/https://www.rogerblench.info/Language/Niger-Congo/BC/Plateau/Northwest/Eda-English-Hausa%20wordlist.pdf}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFRoger_Blench2009">Roger Blench (5 July 2009). </cite></ref> na ''Kadara''), bụ asụsụ ndị Adara steeti Kaduna na Niger steeti na-asụ. A na-ejikwa aha Adara na-akpọ ndị agbụrụ.
Ụfọdụ atụmatụ na-etinye ọnụ ọgụgụ ndị Adara na ihe dị ka 500,000. Ihe <ref>[https://joshuaproject.net/people_groups/12404/NI Joshua project entry on the Adara]</ref> ka 80% nke ndị Adara bụ Ndị Kraịst ebe ụfọdụ na-agbaso Islam.
== Nbudata ==
A na-asụ Adara karịsịa na Kachia na Kajuru Local Government Areas yana akụkụ nke Chikun na Kagarko nke Kaduna steeti. Na Paikoro na Munya mpaghara gọọmentị nke Niger Steeti na mpaghara Middle Belt nke Nigeria. {{Cite journal|url=https://www.sil.org/system/files/reapdata/13/94/08/139408777770980759314371853086167644846/Adara_Report_Summary_Final_kad.pdf|title=A Summary of a Sociolinguistic Survey of the Adara of Kaduna and Niger States, Nigeria|date=27 April 2012|first=Luther|author=Hon}}<cite class="citation journal cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFHonAjaegbuMagnussonNweke2012">Hon, Luther; Ajaegbu, Grace; Magnusson, Carol; Nweke, Uche S.; Yoder, Zachariah (27 April 2012). </cite></ref>
Nkwupụta N'AHA: Maazị Williams Dogo, Central Bank of Nigeria, Stephen Manya, onye bụbu Kọmishọna INEC, Abraham Alabura Katoh PDP Odeakwụkwọ mgbasa ozi nke Kaduna steeti, Pharm Patrick Maigara maka Kọmishọna ahụike Kaduna steet, Dr Everton Peter Yari onye bụbu kọmishọna ahụ ike, Maazị Tom Maiyashi, Dr. Maiwada Raphael Galadima, Agom Adara III, Sani Magaji, onye bụzi, onye bụkwa Kọmishọna ndị uwe ojii Ondo steeti.
== Asụsụ ==
{{Cite journal|url=https://www.sil.org/system/files/reapdata/13/94/08/139408777770980759314371853086167644846/Adara_Report_Summary_Final_kad.pdf|title=A Summary of a Sociolinguistic Survey of the Adara of Kaduna and Niger States, Nigeria|date=27 April 2012|first=Luther|author=Hon}}</ref> Adara gụnyere Asụsụ Adar, Eneje, Ada, [[Asụsụ Iku|Ekhwa]], na [[Idon language|Ajiya]].: 1
Blench (2019) depụtara Eda, Edra, na Enezhe dị ka olumba. <ref name="BlenchAtlas4">{{Cite book|title=An Atlas of Nigerian Languages|first=Roger|publisher=Kay Williamson Educational Foundation|year=2019|edition=4th|location=Cambridge|author=Blench}}</ref>
== Ọmụmụ ụdaolu ==
=== Mkpụrụ okwu ===
{| class="wikitable" style="text-align:center;"
|+{{Cite web|url=http://www.rogerblench.info/Language/Niger-Congo/BC/Plateau/Northwest/Eda-English-Hausa%20wordlist.pdf|title=The Eda [= Kadara] language of Central Nigeria|author=Roger Blench|date=5 July 2009|accessdate=29 February 2024|archivedate=28 May 2025|archiveurl=https://web.archive.org/web/20250528203856/https://www.rogerblench.info/Language/Niger-Congo/BC/Plateau/Northwest/Eda-English-Hausa%20wordlist.pdf}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFRoger_Blench2009">Roger Blench (5 July 2009). </cite></ref>{{rp|3}}
!
!Bilabial
!Labiodental
!Alveolar
!Alveo-palatal
!Palatal
!Velar
!Labial–velar
!Glottal
|-
!Plosive
|{{IPA link|p}} {{IPA link|b}}
|
|{{IPA link|t}} {{IPA link|d}}
|
|[{{IPA link|c}}] {{IPA link|j}}
|{{IPA link|k}} {{IPA link|g}}
|{{IPA link|kp}} {{IPA link|gb}}
|
|-
!Nasal
|{{IPA link|m}}
|
|{{IPA link|n}}
|
|
|{{IPA link|ŋ}}
|
|
|-
!Tap
|
|
|{{IPA link|ɾ}}
|
|
|
|
|
|-
!Fricative
|
|{{IPA link|f}} {{IPA link|v}}
|{{IPA link|s}} {{IPA link|z}}
|{{IPA link|ʃ}} {{IPA link|ʒ}}
|
|[{{IPA link|ɣ}}]
|
|{{IPA link|h}}
|-
!Affricate
|
|[{{IPA link|bv}}]
|
|
|
|
|
|
|-
!Approximant
|
|
|
|
|{{IPA link|y}}
|
|{{IPA link|w}}
|
|-
!Lateral
|
|
|{{IPA link|l}}
|
|
|
|
|
|}
=== Mkpụrụedemede ===
{| class="wikitable" style="text-align:center;"
|+<ref name="info">{{Cite web|url=http://www.rogerblench.info/Language/Niger-Congo/BC/Plateau/Northwest/Eda-English-Hausa%20wordlist.pdf|title=The Eda [= Kadara] language of Central Nigeria|author=Roger Blench|date=5 July 2009|accessdate=29 February 2024|archivedate=28 May 2025|archiveurl=https://web.archive.org/web/20250528203856/https://www.rogerblench.info/Language/Niger-Congo/BC/Plateau/Northwest/Eda-English-Hausa%20wordlist.pdf}}</ref>: 2
!
!N'ihu
!Central
!Ịlaghachi azụ
|-
!N'akụkụ
|i
|
|u
|-
!N'etiti etiti
|na
|
|o
|-
!N'etiti oghere
|Ọ bụ
|
|Ọ bụ n'oge a ka a na-eme ya
|-
!Emeghe
|
|a
|
|}
== Edensibia ==
steeti, Pharm Patrick Maigara maka Kọmishọna ahụike Kaduna steet, Dr Everton Peter Yari onye bụbu kọmishọna{{Reflist}}
== Ịgụ ihe ọzọ ==
* ''[https://www.sil.org/resources/archives/75103 Nnyocha Sociolinguistic nke Adara nke Kaduna na Niger States, Nigeria]''
== Njikọ mpụga ==
* [http://globalrecordings.net/langcode/kad Gee ihe atụ nke Adara site na Global Recordings Network]
* [https://web.archive.org/web/20250528203856/https://www.rogerblench.info/Language/Niger-Congo/BC/Plateau/Northwest/Eda-English-Hausa%20wordlist.pdf Ndepụta okwu Eda] (nke nwere Bekee na Hausa)
lxl4e51znrte5gf6noosw6z00rmeg7b
Asụsụ ndị dị n'Ebe Ọwụwa Anyanwụ Kainji
0
37665
630908
152388
2026-04-23T10:06:11Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
630908
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
A na-asụ asụsụ East Kainji n'otu mpaghara dị na [[Jos]]_Jos Plateau na [[Naijiria|Naịjirịa]], nso Jos. E nwere ihe karịrị 20 n'ime ha, ọtụtụ n'ime ndị a na-amụ nke ọma.
== Akụkọ ihe mere eme ==
Asụsụ East Kainji dị obere karịa ụfọdụ alaka Plateau ndị ọzọ dị na Middle Belt nke Naijiria (Blench 2007). <ref name="Blench2007">Blench, Roger. 2007. ''[https://www.academia.edu/38612386/Language_families_of_the_Nigerian_Middle_Belt_and_the_historical_implications_of_their_distribution Language families of the Nigerian Middle Belt and the historical implications of their distribution]''. Presented to the Jos Linguistic Circle in Jos, Nigeria, July 25, 2007.</ref>'akụkọ ihe mere eme, Asụsụ Chadic ndị na-adịghịzi n'ógbè ahụ emetụtala alaka East Kainji. <ref name="Blench2007" />, e nwere ihe karịrị 100,000 ndị na-asụ asụsụ East Kainji, ebe ihe fọrọ nke nta ka ọ bụrụ asụsụ niile nke asụsụ ndị ahụ na-eyi egwu site na asụsụ ndị buru ibu dị ka Hausa na Bekee. <ref name="Blench2007" /> bụ ezie na ha dị mfe n'ụzọ ọdịdị, ha nwere ụda ọkwa 4 kama ụda ọkwa 3 nke mpaghara ahụ.
N'oge mmeri ndị Britain, ọtụtụ n'ime asụsụ ndị a nọ na usoro mgbanwe site na duodecimal gaa na usoro decimal. <ref>Shuji Matsushita, [https://web.archive.org/web/20081005230737/http://www3.aa.tufs.ac.jp/~P_aflang/TEXTS/oct98/decimal.html "Decimal vs. Duodecimal: An interaction between two systems of numeration"]</ref> ndị a kwadoro na usoro ndị dị otú ahụ gụnyere Janji, Gure-Kahugu (Gbiri-Niragu) na Piti.
== Ihe ndị e ji mara ya ==
E jiri ya tụnyere asụsụ ndị dị nso na Plateau, asụsụ East Kainji dị mfe. Ha nwere ụda ọkwa anọ, n'adịghị ka ọtụtụ asụsụ ndị ọzọ dị na Middle Belt nke Naịjirịa nwere naanị ụda ọkwa atọ. Ụda <ref name="Blench2007"/> anọ n'asụsụ East Kainji malitere dị ka ụda dị elu nke a na-eji eme akara dị iche iche.
Mkpụrụ okwu n'asụsụ East Kainji na-emeghe n'ozuzu (CV). <ref name="Blench2007"/> <ref name="Blench2020">Blench, Roger. 2020. ''[https://www.academia.edu/44092692/The_East_Kainji_languages_of_Central_Nigeria The East Kainji languages of Central Nigeria]''.</ref> (2020) na-atụ aro na alaka East Kainji nwere njikọ chiri anya na Basa, ebe ọ bụ na ha abụọ nwere (C) V-CVCV phonotactic structures.
== Nchịkọta ==
<ref>{{Cite web|url=http://www.rogerblench.info/Language/Niger-Congo/BC/Kainji/KOP.htm|title=Roger Blench: Kainji languages|work=www.rogerblench.info|accessdate=2024-03-01|archivedate=2024-02-22|archiveurl=https://web.archive.org/web/20240222015204/http://www.rogerblench.info/Language/Niger-Congo/BC/Kainji/KOP.htm}}</ref> na-eche na East Kainji bụ alaka mbụ nke [[Asụsụ Kainji]], mana nke a abụghịzi eziokwu. <ref>Blench 2004, ''[http://www.rogerblench.info/Language/Niger-Congo/BC/Kainji/East%20Kainji/General/East%20Kainji%20State%20of%20the%20art.pdf The status of the East Kainji languages of Central Nigeria]'', p. 8</ref>'ụzọ na-akpali akpali, Piti na Atsam yiri ka ha dị iche, mana ndị ọzọ na-emepụta usoro asụsụ na-aga n'ihu.
=== ''Glottolog'' ===
Nchịkọta Glottolog yiri nke Blench, mana aha Piti-Atsam ka dị. Na nkewa a, a na-achịkọta asụsụ niile ma e wezụga Piti-Atsam n'okpuru "Jos". Amo, mgbe ọ nọ n'ime otu "Jos", hapụrụ Kauru na Jera (ma ọ bụ "Northern Jos", na-esote Blench). <ref>{{Cite web|url=http://glottolog.org/resource/languoid/id/kain1276|title=Glottolog 3.0 - Kainji Lake|work=glottolog.org|language=en|accessdate=2017-07-19}}</ref>
Naanị Kurama, Gbiri-Niragu, Jere, Sanga na Lemoro nwere ihe karịrị puku ndị na-ekwu okwu.
== Aha na ebe ==
N'okpuru ebe a bụ ndepụta zuru oke nke aha asụsụ East Kainji, ndị mmadụ, na ebe ndị sitere na Blench (2019). <ref name="BlenchAtlas4">{{Cite book|title=An Atlas of Nigerian Languages|author=Blench|first=Roger|publisher=Kay Williamson Educational Foundation|year=2019|edition=4th|location=Cambridge}}</ref>
== Ntụnyere nke okwu ==
Tebụl <ref name="Blench2020"/>-esonụ na-egosi otu na ọtụtụ ụdị maka 'ogwe aka, aka' site na ụdị asụsụ dị iche iche nke East Kainji. Aha n<ref>Williamson, Kay .1972. ''Benue-Congo comparative wordlist: Vol. 2''. Ibadan: West African Linguistic Society.</ref> dị n'ime oghere sitere na Williamson (1972). [1] Blench (2020) jikọtara data ahụ site na Williamson (1972), Shimizu (1979, 1982),<ref>Shimizu, Kiyoshi. 1979. Five wordlists with analyses from the northern Jos group of Plateau languages. In: ''Afrika und Übersee'' 62, 4: 253-271.</ref><ref>Shimizu, Kiyoshi. 1982a. Ten more wordlists with analyses from the northern Jos group of Plateau languages. In: ''Afrika und Übersee'' 65, 1: 97-134.</ref><ref>Shimizu, Kiyoshi. 1982b. Die Nord-Jos-Gruppe der Plateausprachen Nigerias. In: ''Afrika und Übersee'' 65, 2: 161-210. Westermann, Dietrich & Margaret A. Bryan 1952. ''Languages of West Africa: Part II''. London: OUP for IAI.</ref> na data Blench a na-ebipụtaghị.
{| class="wikitable sortable"
!Asụsụ
!Ìgwè
!'ogwe aka, aka'
!'ogwe aka, aka'
|-
|[[Piti Asụsụ|Bishi]] (Piti)
|Ndịda
|Moɔk
|
|-
|[[Asusu Atsam|Atsam]] (Chaw)
|Ndịda
|Igo
|
|-
|Kudu (Kuda)
|Ningi
|Ọ̀ bụ nna
|
|-
|[[Asụsụ Kudu-Camo|Camo]] (Cham)
|Ningi
|Ugboro ole na ole
|
|-
|Gamo (Buta)
|Ningi
|ù-ʔára
|à-ʔára
|-
|[[Gyem language|Gyem]] (Gyem)
|Mma agha
|ò-mek
|cè-rèèku
|-
|[[Asụsụ Shau|Shau]]
|Mma agha
|u-ʔara
|tu-ʔara
|-
|[[Lere language|Ọ bụrụ na]]
|Lere
|àya
|
|-
|[[Lere language|Mmeri]]
|Lere
|ù-ʔaya
|
|-
|[[Lere language|Takaya]] (Taur)
|Lere
|na-aga
|
|-
|[[Asụsụ Zora|Izora]]
|Ebe ugwu nke etiti
|ù-ʔara
|tàara
|-
|[[Lemoro language|eMoro]]
|Ebe ugwu nke etiti
|wàʔara
|tàara
|-
|[[Asụsụ Sanga (Nigeria)|Sanga]]
|Ebe ugwu nke etiti
|ò-ʔàra
|tà-ʔàra
|-
|Janji (Janj)
|Ebe ugwu nke etiti
|tààre
|
|-
|[[Boze language|εBoze]] (Buji)
|Ebe ugwu nke etiti
|ò-wàrè
|tàre
|-
|[[Asụsụ Zele|iZele]]
|Ebe ugwu nke etiti
|ò-warè
|tà-are
|-
|[[Asụsụ Bunu (Nigeria)|iBunu]] (Ribn)
|Ebe ugwu nke etiti
|Ọ ga-abụrịrị na
|tà-aré
|-
|iPanawa
|Ebe ugwu nke etiti
|Ọ ga-abụrịrị na
|M ga-abụrịrị
|-
|[[AsụsụLoro|iLoro]]
|Ebe ugwu nke etiti
|Ọ ga-abụrịrị na
|tàáré
|-
|iGuta
|Ebe ugwu nke etiti
|ù-wɨrɨ
|tɨ̀-ɨ̀rɨ
|-
|[[Map language|tiMap]] (Amo)
|Ebe ugwu nke etiti
|Ọ ga-abụrịrị
|n'ebe a na-anọ
|-
|[[Sheni-Ziriya language|Ziriya]] †
|Sheni
|Ayí
|
|-
|[[Sheni-Ziriya language|Sheni]] (Shen)
|Sheni
|taya
|Uta-taya
|-
|Gbiri
|Kauru
|ka-kiara
|na-
|-
|Niragu
|Kauru
|Ka-ara
|Kahu
|-
|[[Asụsụ Vori|Surubu]] (Surb)
|Kauru
|Ka-ara
|na-
|-
|[[Asụsụ Kurama|Kurama]] (Krma)
|Kauru
|aré
|ya-
|-
|Kono
|Kauru
|u-ihu
|ihu m
|}
== Hụkwa ==
* [[wiktionary:Appendix:List of Proto-Northern Jos reconstructions|Ndepụta nke Proto-Northern Jos reconstructions]] (Wiktionary)
== Edensibia ==
, n'adịghị ka ọtụtụ asụsụ ndị ọzọ dị na Middle Belt nke Naịjirịa nwere naanị ụda ọkwa atọ. Ụda anọ n'asụsụ East Kainji malitere{{Reflist}}Isiokwu a gụnyere ederede dị n'okpuru ikikere CC BY 3.0.
* [http://comparalex.org/ ComparaLex], nchekwa data na ndepụta okwu East Kainji
[[Òtù:Pages with unreviewed translations]]
4997d68j1nrhmbi22syz5jvzoslz90h
Anita Among
0
39026
630867
199588
2026-04-22T18:25:36Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
630867
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox officeholder|honorific_prefix=[[The Right Honourable]] [[Speaker (politics)|Speaker]]|name=Anita Among|image=Anita Annet Among.jpg|caption=Official portrait|office=[[List of speakers of the Parliament of Uganda|Speaker of the Parliament of Uganda]]|term_start=25 March 2022|term_end=|president=[[Yoweri Museveni]]|predecessor=[[Jacob Oulanyah]]|successor=|birth_date={{Birth date and age|df=y|1973|11|23}}|birth_place=[[Bukedea District]], [[Uganda]]|death_date=|death_place=|nationality=Ugandan|citizenship=[[Uganda]]|alma_mater={{plainlist|
* [[Makerere University]] {{small|([[Bachelor of Business Administration]], [[Master of Business Administration]])}}
* [[Kampala International University]] {{small|([[Bachelor of Laws]])}}
}}|occupation=Accountant, Politician, Lawyer|known_for=Politics<br>Speaker of the 11th Parliament of Uganda|party=[[National Resistance Movement]]|spouse={{marriage|[[Moses Magogo Hassim]]|2022}}|children=3}}
<ref name=":0">{{Cite web|date=2022-03-25|title=NRM's Anita Among beats Opposition's Basalirwa to become Speaker,after gathering a total number of 401 valid votes against 66 votes scored by her opponent Asuman Basalirwa in a speaker election held on 25th March 2022 at Kololo independence grounds Kampala.|url=https://www.monitor.co.ug/uganda/news/national/nrm-s-anita-among-beats-opposition-s-basalirwa-to-become-speaker--3760166|accessdate=2022-03-25|work=Monitor|language=en}}</ref> '''Anita Annet Among''' (amụrụ na 23 Nọvemba 1973) bụ onye na-ahụ maka ego na [[Uganda]], onye ọka iwu na onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị bụ onye isi oche nke 11th Parliament of Uganda kemgbe 2022. <ref>{{Cite web|title=Speaker of Parliament {{!}} Parliament of Uganda|url=https://www.parliament.go.ug/speaker-of-parliament|accessdate=2023-03-22|work=www.parliament.go.ug}}</ref><ref name="1R">{{Cite web|url=https://observer.ug/news-headlines/46562-mp-among-s-rise-connections-leave-key-questions-unanswered|title=MP Among's rise, connections leave key questions unanswered|date=21 September 2016|first=Edris|author=Kiggundu|accessdate=14 March 2024|archivedate=2 December 2021|archiveurl=https://web.archive.org/web/20211202182441/https://observer.ug/news-headlines/46562-mp-among-s-rise-connections-leave-key-questions-unanswered}}</ref> na-ejekwa ozi n'otu oge ahụ dị ka onye omeiwu a họpụtara maka Bukedea District Women Constituency, otu ọkwá ahụ o nwere na 10th Parliament (2016-2021). [1] Ọ nọ na FDC party tupu ya abanye na NRM na-achị ebe a họpụtara ya dị ka osote onye isi oche nke 10th Parliament. <ref>{{Cite web|date=2023-07-23|title=Speaker Among named in fresh ICC torture petition|url=https://www.monitor.co.ug/uganda/news/national/speaker-among-named-in-fresh-icc-torture-petition--4312870|accessdate=2023-08-29|work=Monitor|language=en}}</ref>A na-akpọ aha ya na mkpesa ịta ahụhụ megide gọọmentị Uganda nke e nyere n'ụlọ ikpe mpụ mba ụwa.
== Mbido ndụ na agụmakwụkwọ ==
A mụrụ Among na Bukedea District na 23 Nọvemba 1973. Ọ gara ụlọ akwụkwọ dị n'ógbè ahụ maka agụmakwụkwọ elementrị na sekọndrị ya. Ọ gụsịrị akwụkwọ na nzere Bachelor of Business Administration, na Mahadum Makerere, n'afọ 2005. <ref name="2R">{{Cite web|url=https://www.parliament.go.ug/mp_database/profile.php?mid=178|title=Parliament of Uganda: office of the speaker [Anita Among]|year=2022|accessdate=2022-08-16|publisher=[[Parliament of Uganda]]|author=Parliament of Uganda|archivedate=7 January 2019|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190107124413/https://www.parliament.go.ug/mp_database/profile.php?mid=178}}<br /><br />{{Cite web|url=https://www.parliament.go.ug/mp_database/profile.php?mid=178|title=Parliament of Uganda Members of the 10th Parliament: Among Anita Annet: Bukedea District Woman Representative|publisher=[[Parliament of Uganda]]|date=2019|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190107124413/https://www.parliament.go.ug/mp_database/profile.php?mid=178|archivedate=2019-01-07}}</ref>Na 2008, e nyere ya nzere Master of Business Administration, nke Mahadum Makerere nyekwara.
<ref name="3R">{{Cite web|url=https://campusbee.ug/news/photos-mp-anita-among-graduates-from-kiu/|title=MP Anita Among Graduates From KIU|publisher=Campusbee Uganda|accessdate=6 January 2019|date=23 June 2018|first=David|author=Mujuni}}</ref><ref name="2R"/>Na 2018 Among gụsịrị akwụkwọ na Kampala International University, nwere nzere bachelọ nke Iwu.N'oge ahụ ọ nọ na nhazi nke inweta iru eru dị ka onye na-agbazinye ego gbaziri agbaziri.
== Ọrụ ==
Site na 1998 ruo 2006, Among rụrụ ọrụ na Centenary Bank, otu n'ime nnukwu ụlọ akụ azụmahịa na mba ahụ. N'oge ọ hapụrụ n'afọ 2006, ọ rịgooro n'ọkwa onye njikwa alaka. <ref name="2R"/>N'ime afọ iri tupu a họpụta ya na Nzukọ Ndị Omeiwu, ọ rụrụ ọrụ dị ka onye nkuzi na ndekọ ego, na Makerere University Business School na Kampala International University.
=== ndọrọ ndọrọ ọchịchị ===
<ref name="1R"/>Maka usoro nhoputa ndi omeiwu abuo na 2007, mgbe emere Bukedea distrikti, na 2011, Among tụfuru oche onye nnọchi anya nwanyị distrikti na Rose Akol. nke otu ndọrọndọrọ ọchịchị National Resistance Movement.
Among ,onye otu ndọrọ ndọrọ ọchịchị Forum for Democratic Change nke na-emegide ya, gbara ọsọ na 2016 dị ka onye na-azọ onwe ya. <ref name="1R"/> Ọ meriri ma bụrụ onye omeiwu nọ n'ọkwa.
Na 2020, ọ sonyeere National Resistance Movement (NRM) mgbe ya na pati FDC ya dapụrụ wee merie na primaries nke pati . <ref>{{Cite web|author=Daily|first=OUR REPORTER {{!}} PML|date=2021-03-23|title=BREAKING! Court upholds EC's decision to Gazette MP Anita Among as "unopposed"|url=https://www.pmldaily.com/news/2021/03/122453.html|accessdate=2021-04-03|work=PML Daily|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2020-10-31|title=MP Anita Among's opponent cries foul after she is declared unopposed in Bukedea|url=https://nilepost.co.ug/2020/10/31/mp-anita-amongs-opponent-cries-foul-after-she-is-declared-unopposed-in-bukedea/|accessdate=2021-04-03|work=Nile Post|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|author=Independent|first=The|date=2021-03-24|title=Court declines to order EC to degazette MP Anita Among|url=https://www.independent.co.ug/court-declines-to-order-ec-to-degazette-mp-anita-among/|accessdate=2021-04-03|work=The Independent Uganda|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2020-12-17|title=Anita Among's Unopposed Victory Hanging On Thin Thread As Court Of Appeal Decides|url=https://eastnews.co.ug/anita-amongs-unopposed-victory-hanging-on-thin-thread-court-of-appeal-to-decide/|accessdate=2021-04-03|work=East News|language=en-US|archivedate=2021-04-13|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210413005202/https://eastnews.co.ug/anita-amongs-unopposed-victory-hanging-on-thin-thread-court-of-appeal-to-decide/}}</ref><ref>{{Cite web|title=Two Women Aspirants Blocked from Nomination in Bukedea|url=https://ugandaradionetwork.net/story/two-women-aspirants-blocked-from-nomination-in-bukedea|accessdate=2021-04-03|work=Uganda Radionetwork|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|author=Correspondent|first=GEORGE OKELLO {{!}} PML Daily Senior|date=2020-11-01|title=Bukedea Woman MP Anita Among unopposed as EC cancels nomination of her six rivals|url=https://www.pmldaily.com/news/politics/2020/11/bukedea-woman-mp-anita-among-unopposed-as-ec-cancels-nomination-of-her-six-rivals.html|accessdate=2021-04-03|work=PML Daily|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=Voters petition EC over Bukedea MP's academic papers|url=https://www.monitor.co.ug/uganda/news/national/voters-petition-ec-over-bukedea-mp-s-academic-papers-2723060|accessdate=2021-04-03|work=Daily Monitor|language=en}}</ref>Na ntuli aka nke afọ 2021, Among bụ otu n'ime ndị omeiwu ole na ole a họpụtara n'enweghị onye na-emegide ha ka ha sonye na Nzukọ Ndị Omeiwu nke iri na otu ọ bụ ezie na mmeri ya bụ esemokwu n'ihi na kọmitii ntuli aka gbochiri ụfọdụ ndị na-asọmpi ya ka ha ghara ịhọpụta.
<ref>{{Cite web|title=Seven Eyeing Deputy Speakers Job in Parliament|url=https://ugandaradionetwork.net/story/seven-eyeing-deputy-speakers-job-in-parliament-|accessdate=2021-04-03|work=Uganda Radionetwork|language=en}}</ref>Among kwupụtara na ọ na-achọ ịbụ osote onye isi oche nke ndị omeiwu nke iri na otu nke Uganda. <ref>{{Cite web|title=MP Anita Among Declares Bid for Deputy Speaker Slot {{!}} The Kampala Post|url=https://kampalapost.com/content/mp-anita-among-declares-bid-deputy-speaker-slot|accessdate=2021-04-03|work=kampalapost.com|archivedate=2021-04-10|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210410151917/https://kampalapost.com/content/mp-anita-among-declares-bid-deputy-speaker-slot}}</ref> <ref>{{Cite web|title=Battle for Deputy Speaker job heats up as minister joins race|url=https://www.monitor.co.ug/uganda/news/national/battle-for-deputy-speaker-job-heats-up-as-minister-joins-race--3277906|accessdate=2021-04-03|work=Daily Monitor|language=en}}</ref> <ref>{{Cite web|author=Independent|first=The|date=2021-03-18|title=Deputy speaker's race: Bukedi MPs ask Oboth Oboth to do more consultions|url=https://www.independent.co.ug/deputy-speakers-race-bukedi-mps-ask-oboth-oboth-to-do-more-consultions/|accessdate=2021-04-03|work=The Independent Uganda|language=en-US}}</ref>
<ref>{{Cite web|title=Speaker Oulanyah dead|url=https://www.newvision.co.ug/articledetails/129779|accessdate=2022-03-25|work=New Vision|language=en}}</ref>A họpụtara Among dị ka onye isi oche ọhụrụ nke ndị omeiwu nke Uganda na Machị 25, 2022 <ref name=":0"/> na-anọchi Jacob Oulanyah, onye bụbu onye isi oche nke ndị omebe iwu nke Uganda, onye nwụrụ na [[Seattle]], [[Washington (nkeji obodo)|Washington]].<ref>{{Cite web|author=Wamala|first=Maria|date=2022-08-16|title=Oulanyah died before accessing treatment – Aceng|url=https://www.newvision.co.ug/articledetails/129819/oulanyah-died-before-accessing-treatment---ac|accessdate=2022-03-25|work=[[New Vision]]|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220325124040/https://www.newvision.co.ug/articledetails/129819/oulanyah-died-before-accessing-treatment---ac|archivedate=2022-03-25}}</ref><ref>{{Cite web|title=Museveni explains why he delayed Oulanyah death announcement|url=https://www.newvision.co.ug/articledetails/129783|accessdate=2022-03-25|work=New Vision|language=en}}</ref>
N'afọ 2023, ọ gbara ndị otu Nzukọ Mba Ugandan ume ka ha kwado iwu ọhụrụ nke ga-eme ka eziokwu mara onwe gị dị ka LGBT iwu na-akwadoghị ma tinye onwe gị n'ihe ize ndụ ruo afọ iri nke ịtụ mkpọrọ. <ref>{{Cite web |url=https://lematinal.media/louganda-debat-dun-projet-de-loi-rendant-illegale-lidentification-lgbtq/ |title=Archive copy |accessdate=2024-03-14 |archivedate=2023-11-11 |archiveurl=https://web.archive.org/web/20231111191908/https://lematinal.media/louganda-debat-dun-projet-de-loi-rendant-illegale-lidentification-lgbtq/ }}</ref>
Na nzuko omeiwu nke iri, Among jere ozi dị ka osote onye isi oche nke kọmitii na kọmitii na-ahụ maka kọmitii, ndị ọchịchị iwu na ụlọ ọrụ steeti (COSASE).<ref name="1R"/><ref name="2R"/><ref name="4R">{{Cite web|url=https://www.theeastafrican.co.ke/news/ea/Uganda-FDC-Speaker-parliament-committees-leadership/4552908-4922828-13gd8wk/index.html|title='Let us do our job,' opposition tells Uganda's Speaker|accessdate=6 January 2016|date=5 January 2019|author=Dicta Asiimwe|first=and Halima Abdallah}}</ref>
== Ndụ onwe onye ==
<ref>{{Cite web|date=2019-09-20|author=Stephen Kalema|title=PROFILE: All eyes on Anita Among as Bukedea MP becomes most powerful woman politician|url=https://www.watchdoguganda.com/news/20190920/77970/profile-all-eyes-on-anita-among-as-bukedea-mp-becomes-most-powerful-woman-politician.html|accessdate=2022-08-16|work=Watchdog Uganda|language=en-GB}}</ref>Among na di ya Moses Magogo Hassim nwere ejima abụọ Inweta ya aha Nnalongo na Uganda.Ọ kpọtara ya ndị mụrụ ya n'ememe alụmdi na nwunye ọdịnala.A na-ekwukwa na ya na otu n'ime ndị ọrụ Forum for Democratic Change na ọdịda anyanwụ Uganda, Patrick Baguma Atenyi nwere nwa nwoke.
== Hụkwa ==
* Angelline Osegge
* [[Anna Ebaju Adeke]]
* [[Joy Atim|Obi Ụtọ]]
* Nzukọ omeiwu nke Uganda
* Ndepụta nke ndị otu nke iri nke Uganda
* Ógbè Bukedea
* John Bosco Ikojo
* Jekọb Ulanja
== Edensibia ==
{{Reflist}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
7tq1h8kkqzfb3d6rxysphpvzj8irsr2
Alvaro Barrington
0
45279
630848
188247
2026-04-22T13:30:37Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
630848
wikitext
text/x-wiki
'''Alvaro Barrington''' (amuru 1983) bu onye omenka dabere na London. N'ụzọ bụ isi onye na-ese ihe, Barrington na-etinye yarn, osisi na mgbasa ozi ndị ọzọ n'akwa ya.
== Ndụ mmalite na agụmakwụkwọ ==
<ref>{{Cite web|author=Buck|first=Louisa|date=2019-06-06|title=Great artists steal: Alvaro Barrington's new show reveals eclectic range of influences|url=http://www.theartnewspaper.com/blog/artists-i-steal-from-alvaro-barrington|accessdate=2021-03-12|work=www.theartnewspaper.com}}</ref>A Washington Alvaro Barrington na 1 February 1983 na Caracas, Venezuela, nwa nke nne Grenadian na nna Haitian. O tolitere na Grenada wee malite mgbe ọ dị afọ 8 biri na Brooklyn, New York. [1] Barrington gara ụlọ akwụkwọ Fiorello H. LaGuardia wee zụọ ya na Hunter College na New York. [2] Na 2015, ọ kwagara London wee akwụkwọ akwụkwọ na Slade School of Fine Art na-emecha MFA ya na 2017.j
== Ọrụ ==
Barrington bụ onye na-ese ihe na-eji usoro mgbasa ozi dị iche iche na eserese ya gụnyere osisi na textiles. Ọrụ ya na-agụnyekarị motif Caribbean dị ka hibiscus na yams. <ref name=":0">{{Cite web|author=Lloyd|first=Joe|date=2019-07-19|title=Alvaro Barrington – interview: 'When you look at my paintings, you're encountering parts of my identity'|url=https://www.studiointernational.com/index.php/alvaro-barrington-interview-artists-i-steal-from|accessdate=2021-03-12|work=www.studiointernational.com|archivedate=2021-02-25|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210225082045/https://www.studiointernational.com/index.php/alvaro-barrington-interview-artists-i-steal-from}}</ref> Barrington kọwara ọrụ ya dị ka ihe gbasara ime obodo n'ụzọ ha si eme onwe ha, yana asụsụ omenala dị iche iche nke anyị ji eme onwe anyị. <ref>{{Cite web|author=Barrington|first=Alvaro|title=Press Release: GARVEY: SEX LOVE NURTURING FAMALAY|url=https://www.sadiecoles.com/exhibitions/750-alvaro-barrington-garvey-sex-love-nurturing-famalay/press_release_text/|accessdate=2021-03-30|work=Sadie Coles HQ|language=en}}</ref> Barrington na-ewere ụzọ a na-adịghị ahụkebe maka nnọchi anya onye na-ese ihe, na-arụ ọrụ na ọtụtụ veranda gburugburu ụwa iji gosipụta ụdị ọrụ ya dị iche iche. <ref>{{Cite web|date=2021-02-22|title='It's like a marriage': Alvaro Barrington and Sadie Coles get frank about artist-dealer relationships|url=https://www.theartnewspaper.com/2021/02/22/its-like-a-marriage-alvaro-barrington-and-sadie-coles-get-frank-about-artist-dealer-relationships|accessdate=2022-08-26|work=The Art Newspaper - International art news and events}}</ref> <ref name=":3">{{Cite web|date=2022-05-04|title=Alvaro Barrington's paintings take a lifetime|url=https://www.gq-magazine.co.uk/culture/article/alvaro-barringtons-interview-2022|accessdate=2022-08-31|work=British GQ|language=en-GB}}</ref>
Ihe ngosi solo mbụ nke Barrington, na MoMA PS1 na 2017, bụ ihe ngosi nke ụlọ ihe nkiri London ya niile na gallery New York. [1] Ihe ngosi UK mbụ bụ Condo na Emalin na London na Jenụwarị 2018
<ref>{{Cite book|author=Barrington|first=Alvaro|url=https://www.worldcat.org/oclc/1151892371|title=Alvaro Barrington. Garvey.|date=2019|publisher=Sadie Coles HQ|isbn=978-0-9926556-9-3|location=London|oclc=1151892371}}</ref> Na 2019 Barrington ndị na-emekọ ihe ọnụ ka m na-ezu ohi site na Julia Peyton-Jones . Ọ na-eji ọrụ nke ndị na-ese ihe 48 nke Barrington na-egwu egwu Willem de Kooning, Cy Twombly na Katharina Grosse, n'ụdị otu mgbasa ozi agwakọta ya, Unc you the Plug (2019). Mgbe e lara n'afọ ahụ Barrington aka na òtù Carnival United Colors of Mas, iji chepụta ụgbọ mmiri maka Notting Hill Carnival . Ihe ngozi Barrington's 2019, GARVEY: Ihunanya Mmekọahụ NURTURING FAMALAY, zoro aka na onye agha ndị Jamaica Marcus Garvey . E sokwa ya na akwụkwọ GARVEY!.
<ref>{{Cite web|author=hettie-judah|date=2021-09-14|title=Mixing it Up at the Hayward Gallery is terrific: can we stop saying painting is dead now?|url=https://inews.co.uk/culture/arts/mixing-it-up-hayward-gallery-review-can-we-stop-saying-painting-is-dead-now-1197151|accessdate=2021-10-06|work=inews.co.uk|language=en}}</ref>Barrington bụ otu n'ime ndị na-eji ojii isi isi foto maka Mbipụta ụlọ akwụkwọ Hepworth Wakefield 2021, afọ nke anọ nke ọrụ na-etinye nka n'efu na ụlọ akwụkwọ praịmarị mpaghara. [1] aka ya bụ aha nne nne (2020). Ihe ngosi Barrington's Wave Your Flags na 2021 eserese nke ike hibiscus na agba nke ọkọlọtọ Caribbean dị iche iche, na okpokolo agba a kpụrụ akpụ nke osisi eweghachitere na nchara nchara. E mkpa ihe ngosi nke UK na The Tabernacle (Wave Your Flags), na Sadie Coles HQ (Wave Your Flags II) na USA, dị ka ọrụ nke Saint Georges Project (Wave Your Flags: Labor Day). Ihe ngosi solo mbụ nke Barrington na ụlọ ọrụ UK (nke na-azụ nke azụmahịa) bụ Spider the Pig, Pig the Spider at the South London Gallery, ọ dabara na ya bụ otu n'ime ndị 31 na-enye aka na Mixing It. Elu: Ihe osise taa na London's Hayward Gallery .
=== Ihe ngosi nke onwe ===
Nhọrọ nke ihe ngosi solo nke Barrington:
* 91–98 jfk–lax ókè, Blum & Poe, Los Angeles, USA (2022) <ref>{{Cite web|date=2022-03-29|title='We saved each other': Alvaro Barrington's 90s hip-hop exhibition|url=https://www.theguardian.com/artanddesign/2022/mar/29/alvaro-barrington-90s-hip-hop-exhibition|accessdate=2022-08-26|work=the Guardian|language=en}}</ref>
* La Vie en Rose, Galerie Thaddeus Ropac, Salzburg, Austria (2022) <ref name=":3"/>
* Spider the Pig, Pig the Spider, South London Gallery, London, UK (2021) <ref>{{Cite web|date=2021-10-06|title='High-end Hermès yak wool blankets covered in concrete' – Alvaro Barrington review|url=https://www.theguardian.com/artanddesign/2021/oct/06/alvaro-barrington-review-south-london-gallery-spider-the-pig-pig-the-spider|accessdate=2021-10-06|work=the Guardian|language=en}}</ref>
* Bugharịa ọkọlọtọ gị: ụbọchị ọrụ, ọrụ Saint Georges, New York (2021) <ref>{{Cite web|title=Alvaro Barrington - Wave Your Flags|url=https://www.saintgeorgeprojects.com/barringtonwavyourflags|accessdate=2022-08-26|work=Saint George Projects|language=en-US|archivedate=2022-08-26|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220826150616/https://www.saintgeorgeprojects.com/barringtonwavyourflags}}</ref>
* Ị naghị eme ya maka nwoke ahụ, ụmụ nwoke anaghị achọpụta. Naanị mee ya maka onwe gị, ị bụ onye oyi kacha njọ, Thaddaeus Ropac, Paris, France (2021) <ref name=":2">{{Cite web|title=Alvaro Barrington – Artist's Page – CV|url=https://www.blumandpoe.com/artists/alvaro_barrington/cv|accessdate=2021-03-31|work=www.blumandpoe.com|language=en}}</ref>
* Garvey 2 -Anya ha na-ekiri Chineke, Corvi-Mora, London, UK (2020) <ref name=":2" />
* Ụlọ ahịa ahụ na Sadie Coles, London, UK (2020) <ref name=":2" />
* Garvey: Ịhụnanya Mmekọahụ Ịzụlite Famalay', Sadie Coles HQ, London, UK (2019) <ref name=":2" />
* Ndị na-ese ihe m na-ezu ohi, Galerie Thaddeus Ropac, London, UK (2019) <ref name=":2" />
* A ụtọ nke Chocolate, Galerie Thaddaeus Ropac, London, UK (2018) <ref name=":2" />
* Condo London, Emalin, London, UK (2018) <ref name=":2" />
* Alvaro Barrington, MoMA PS1, New York, USA (2017) <ref name=":2" />
=== Ihe ngosi otu ===
Nhọrọ ngosi nke Barrington nyere aka na:
* Ịgwakọta ya: Ihe osise taa, Hayward Gallery, London, UK (2021) <ref>{{Cite web|title=Mixing It Up: Painting Today|url=https://www.southbankcentre.co.uk/whats-on/art-exhibitions/mixing-it-painting-today|accessdate=2021-10-03|work=www.southbankcentre.co.uk|language=en}}</ref>
* Tt X AB "Ihe ngosi Lot", mmekorita ya na Tessa Farrell, Mendes Wood DM, New York, US (2021)
* Ọrụ vidiyo 'Trust Ur Global Stranger' nke CIRCA nyere ya ma wepụta ya Norman Rosenthal London, Piccadilly Circus (2021)
* Mbipụta ụlọ akwụkwọ, The Hepworth Wakefield, Wakefield, UK (2021) <ref name=":1">{{Cite web|author=Bakare|first=Lanre|date=2021-03-05|title=Black artists send works to inspire children at school|url=http://www.theguardian.com/artanddesign/2021/mar/05/black-british-artists-send-works-to-inspire-children-at-school|accessdate=2021-03-13|work=The Guardian|language=en}}</ref>
* Tempest, Tanya Leighton, Berlin, Germany na Sadie Coles HQ, London, UK (2021) <ref name=":2"/>
* Enweghị ihu igwe, enweghị nsọtụ mmiri mmiri, mkpokọta Zabludowicz, London, UK (2020) <ref name=":2" />
* Okirikiri ala nke ndịda, Mendes Wood DM, New York, USA (2020) <ref name=":2" />
* Ihe osise 100 sitere na Ugbu a, Ebe a na-ese ihe, New York, USA (2020) <ref name=":2" />
* TALL BOYS & A ESPRESSO abụọ, mmekorita ya na Teresa Farrell, nke akpọrọ Tt X AB, Emalin, London, UK (2019)
* Natura Naturans, Mendes Wood DM, New York, USA (2018) <ref name=":2" />
* Hog's Curve, Halsey McKay, East Hampton, USA (2018) <ref name=":2" />
* Ụzọ Ihe Na-agba ọsọ (Der Lauf der Dinge) Nkebi nke 1: Ọgwụgwụ rụrụ arụ Don't Tie, PS120, Berlin, Germany (2018) <ref name=":2" />
* Akpa, Ụlọ ihe ngosi mgbazinye, East Hampton, NY, USA (2017) <ref name=":2" />
* Usoro ihi ụra, Cass Sculpture Foundation, West Sussex, UK (2017) <ref name=":2" />
== Ntụaka ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* [https://www.youtube.com/watch?v=hBrZpUY2ul4&t Mkparịta ụka | Onye na-ese ihe na ndị na-ese ihe: Mkparịta ụka Panel Alvaro Barrington] na YouTube (2021)
* Pọdkastị Scaffold, [https://soundcloud.com/scaffoldpodcast/ep-46-alvaro-barrington Nkeji 46: Ajụjụ ọnụ Alvaro Barrington] na SoundCloud (2021).
* [https://www.youtube.com/watch?v=s84ctj5eqTI Alvaro Barrington - Nlekwasị anya na ajụjụ ọnụ eserese] na YouTube (2020).
* [https://www.instagram.com/alvarobarrington @alvarobarrington Instagram]
* [https://web.archive.org/web/20220123094831/https://www.garveyart.net/ Ụlọ ọrụ Garvey Art Net]
* [https://www.sadiecoles.com/artists/59-alvaro-barrington/ Profaịlụ Alvaro Barrington - Sadie Coles HQ]
* [https://www.blumandpoe.com/artists/alvaro_barrington Profaịlụ Alvaro Barrington - Blum & Poe]
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
4n1x9k4lx478b89d36ecb3saiyfs3d2
Amna Elhassan
0
45447
630858
200027
2026-04-22T16:01:00Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
630858
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Amna Elhassan''' ( Arabic , amụrụ 1988 na Khartoum, [[Sudan]] ) bụ onye na-ese ihe nkiri na onye na-ese ụkpụrụ ụlọ nke Sudan, onye bi ma na-arụ ọrụ na Khartoum. Ọrụ nka ya na-elekwasịkarị anya n'echiche nke ụmụ nwanyị Sudan na ndụ ọha na eze na nke onwe, gosipụtara na mgbasa ozi dị iche iche, gụnyere mbipụta na eserese .
== Ndụ na ọrụ ==
Na 2010, Elhassan nwetara nzere bachelọ na architecture site na Mahadum Khartoum, sochiri na 2013 site na nzere masta na nhazi ihe owuwu na Mahadum Sapienza dị na Rome, Italy. Mgbe ọ laghachiri na Sudan, ọ raara onwe ya nye nka na eserese mara mma, na-arụ ọrụ na onye ndụmọdụ ya, onye Sudanese artist Hatim Koko, na Khartoum Arts Training Center. E gosipụtara ihe ngosi mbụ ya na Khartoum na [[Rashid Diab]] Arts Center na National Museum of Sudan, n'etiti ndị ọzọ, site na 2016 gaa n'ihu. Ọzọkwa, o gosila ọrụ ya n'ọtụtụ ihe ngosi mba ụwa, na July 2022 a kpọrọ òkù dị ka onye nkuzi ọbịa na Mahadum Fine Arts nke Hamburg, Germany, na-akụzi otu klas akpọrọ "Art N'oge Oge Nsogbu". <ref name=":0">{{Cite web|title=HFBK: Exhibition by Amna Elhassan|url=https://hfbk-hamburg.de/en/aktuelles/kalender/austellung-von-amna-elhassan/|accessdate=2022-11-13|work=hfbk-hamburg.de|language=en|archivedate=2022-11-13|archiveurl=https://web.archive.org/web/20221113181909/https://hfbk-hamburg.de/en/aktuelles/kalender/austellung-von-amna-elhassan/}}</ref> E gosikwara ọrụ ya n'akwụkwọ nka 2019 ''Sudan weghachiri ya'' dị ka akụkụ nke otu ndị na-eto eto na-ese ihe na-akọ ụdị nka nka nke akụkọ akụkọ Sudan, ugbu a na ọdịnihu. <ref>{{Cite book|author=Fuhrmann|first=Larissa-Diana|url=https://books.google.com/books?id=l3kkEAAAQBAJ&dq=Amna+Elhassan&pg=PT81|title=Sudan Retold: Ein Kunstbuch über die Vergangenheit und Zukunft des Sudan|date=2019-12-15|publisher=Hirnkost|isbn=978-3-945398-92-0|language=en, de, ar}}</ref>
=== Ihe ngosi Solo na Frankfurt ===
Na ihe ngosi site na Nọvemba 2022 ruo February 2023, ụlọ ihe ngosi nka nka nke Schirn na Frankfurt/Main, Germany, kwuputara ihe ngosi solo nke Elhassan mere akpọrọ ''Bodies Deconstructed – na Search of Home.'' <ref>{{Cite web|date=2022-11-04|title=Amna Elhassan|url=https://www.schirn.de/en/exhibitions/2022/amna_elhassan/|accessdate=2022-11-15|work=Schirn Kunsthalle Frankfurt|language=en}}</ref> N'ịbụ nke a tụpụtara maka rotunda nke ụlọ ngosi nka nka ama ama n'ụwa niile, nnukwu eserese ya akpọrọ "December" pụtara dị ka ihe ncheta nye ndị ihe metụtara mgbanwe mgbanwe Sudan nke malitere na Disemba 2018 ma ụmụ nwanyị Sudan kwadoro nke ukwuu. <ref>{{Cite web|author=Fuhrmann|first=Larissa-Diana|date=2022-11-16|title=Female resistance made in Sudan|url=https://www.schirn.de/en/magazine/context/2022/amna_elhassan/female_resistance_made_in_sudan/|accessdate=2022-11-30|work=Schirn Kunsthalle Frankfurt|language=en}}</ref> Ewezuga nnukwu eserese ya, ihe ngosi ahụ gosipụtara eserese 21 na mbipụta Elhassan rụpụtara kemgbe 2019, na-egosi ihe ngosi ndụ kwa ụbọchị yana eserese ụmụ nwanyị Sudan. <ref>{{Cite web|title=Amna Elhassan. Deconstructed Bodies – In Search of Home - Frankfurt|url=https://www.art-in.de/ausstellung.php?id=8381|accessdate=2022-12-06|work=art-in.de|language=De-de}}</ref> N'otu oge ahụ, e bipụtara ọrụ nka Elhassan na ihe odide so ya dị ka ntụle mbụ banyere ọrụ ya na akwụkwọ akụkọ ihe mere eme . <ref>{{Cite web|title=Amna Elhassan|url=https://material-verlag.hfbk-hamburg.de/index.php/material/438-amna-elhassan|accessdate=2022-11-30|work=material-verlag.hfbk-hamburg.de|language=de, en}}</ref>
Na ntụle ''Frankfurter Allgemeine Zeitung'' dere "Ihe osise nnwale ya na mbipụta ya, nke e mepụtara na usoro analog na dijitalụ dị iche iche na nke ọ na-eji mmanụ, acrylic na agba agba n'ígwé n'ígwé na akwụkwọ na kwaaji, na-eleba anya mgbanwe na nguzogide ụmụ nwanyị Sudan." <ref>{{Cite news|author=Deschka|first=Katharina|date=2022-11-11|title=Amna Elhassan in der Schirn: Suche nach einem sicheren Ort|language=de|work=faz.net|url=https://www.faz.net/aktuell/rhein-main/kultur/amna-elhassan-in-der-schirn-kunsthalle-18449015.html|accessdate=2022-11-12}}</ref> Dị ka Sebastian Baden si kwuo, onye isi ụlọ ihe ngosi nka nka nke Schirn, Elhassan bụ "olu dị mkpa nke inye onwe ya ikike nka na Sudan." Ọ gbakwụnyere, sị: "Site na eserese panorama nke saịtị ya dị na rotunda nke Schirn, Elhassan na-esetịpụ ihe ịrịba ama nke obi ike na ntinye aka na ọchịchị onye kwuo uche ya . " <ref name=":1">{{Cite web|date=November 2022|title=Amna Elhassan: Deconstructed Bodies- In Search of Home|url=https://www.artisnext.net/kalender/detail.xhtml?id=63355|accessdate=2022-12-06|work=art is next — we locate art|language=de}}</ref>
N'ikwu banyere usoro ọrụ Elhassan na graffiti Sudanese na ozi ndọrọ ndọrọ ọchịchị nke mural "December", onye nlekọta Larissa-Diana Fuhrmann kpọrọ ihe ngosi ahụ "njikọ kpọmkwem n'etiti ngagharị iwe na okporo ụzọ Sudan na ebe ngosi nka" na Frankfurt. <ref name=":1"/>
== Ihe ngosi otu na solo ==
* Rashid Diab Arts Center, Khartoum, 2017
* National Museum of Sudan, Khartoum, 2016
* Njem d'Art Contemporain de Carthage JACC, Tunis, 2019 <ref>{{Cite web|title=Journées d'Art Contemporain de Carthage: 57 artistes à l'exposition L'Internationale à l'œuvre|url=https://www.vitaminedz.com/fr/Algerie/journees-d-art-contemporain-de-carthage-57-6932813-Articles-0-0-1.html|accessdate=2022-11-14|work=vitaminedz.com|language=fr}}</ref>
* Ụlọ ihe nkiri Afriart na Kampala, Uganda, 2020 <ref>{{Cite web|title=Exhibition {{!}} Playing to the Gallery {{!}}|url=https://afriartgallery.org/exhibitions/playing-to-the-gallery|accessdate=2022-11-14|work=afriartgallery.org}}</ref>
* Egypt International Art ngosi, Cairo, Egypt, 2021
* Mahadum nke Fine Arts, Hamburg, Germany, 2022 <ref name=":0"/>
* Ụlọ ihe ngosi nka nke Schirn na Frankfurt/Main, Germany, 2022/2023
* Art nka nke Sudan - narị afọ nke 21 na nka nke mgbanwe
* Mgbanwe nke Sudan - nka na okwu ama ama
* <nowiki><i id="mwXw">Yabụ na 2019, année zéro</i></nowiki>
== Ntụaka ==
{{Reflist}}
== Ọgụgụ ọzọ ==
* Daum, Werner na [[Rashid Diab]] (2009). [https://books.google.com/books?id=a4q3AwAAQBAJ&dq=Kenana+Handbook+Of+Sudan+werner+daum&pg=PA453 Art Modern na Sudan] Na Hopkins, Peter G. (ed.) ''Kenana Handbook of Sudan'' . New York: Routledge, p. 453–516
* Köttering, Martin na Sebastian Baden (eds.) 2022. ''Amna Elhassan.'' Hamburg: Materialverlag. ISBN 978-3-944954-69-1
* akwụkwọ akụkọ ihe ngosi nka, Septemba 2023, [https://web.archive.org/web/20240229072311/https://musesd.com/the-muse-magazine-2/ ajụjụ ọnụ Amna Elhassan, p. 31-40]
== Njikọ mpụga ==
* [https://www.amnaelhassan.com/ Weebụsaịtị gọọmentị] nwere onyonyo eserese ya
* " [https://web.archive.org/web/20231204091143/https://www.schirn.de/en/magazine/context/2022/amna_elhassan/5_gruende_amna_elhassan_in_der_schirn_zu_sehen/ Ezigbo ihe ise mere ị ga-eji lelee Amna Elhassan na Schirn"] - Nkọwa na foto nke ihe ngosi na Frankfurt
* [https://www.youtube.com/watch?v=Kqu-QswJa8s Vidiyo nke ihe ngosi Amna Elhassan arụ arụrụ arụ - Na-achọ ụlọ] na [[YouTube]]
* Akwụkwọ nka [https://web.archive.org/web/20210506234309/https://story.goethe.de/sudan-retold-en#207779 ''Sudan kwughachiri'' ụdị n'ịntanetị]
* [https://www.artsy.net/artist/amna-elhassan Amna Elhassan] na artsy.net
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
86opx46bfw454zodkqsywfybolqdhf8
Arvell Jones
0
45872
630879
207996
2026-04-22T22:09:50Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
630879
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Arvell Jones''' (onye a na-akpọ ọrụ mbụ ya '''Arvell Malcolm Jones''') bụ onye America na-ese ihe nkiri nke a maara nke ọma maka ọrụ ya maka Marvel Comics na DC Comics na akara ya Milestone Media.
== Akụkọ ndụ ==
Jones na nwanne ya nwoke, Desmond, tolitere na [[Detroit]], Michigan, ha abụọ na-arụsi ọrụ ike na akwụkwọ na-atọ ọchị.{{Cite news|url=http://www.comicbookresources.com/?page=article&id=6492|author=Arvell Jones interview.|title=Standing On The Shoulders Of Giants: Arvell Jones|work=[[Comic Book Resources]]|date=February 22, 2006}}</ref> Ya na ndị Detroit ibe ya na ndị ọkachamara na-eme ihe ọchị n'ọdịnihu Rich Buckler, Tom Orzechowski, [[Keith Pollard]], Jim Starlin, Al Milgrom, Michael Netzer, na ndị ọzọ, Jones rụrụ ọrụ na Detroit Triple Fan Fair, [1] otu n'ime mgbakọ akwụkwọ na-atọ ọchị mbụ, ma bipụta fanzine Fan Informer; ọ dịgidere ruo 1971. <ref>{{Cite book|title=Comic Art of the United States through 2000, Animation and Cartoons: An international Bibliography|publisher=[[Greenwood Publishing Group]] ([[Google]] [[eBook]])|year=2005|location=Santa Barbara, California|first=John A.|author=Lent}}</ref> Jones na 2006 chetara otú ya na ndị obodo ya "ga-esi na-akwọ ụgbọala awa 13 ma soro Al Milgrom na onye ya na ya bi n'ụlọ nọrọ n'abalị, kwụgbuo na Rich [Buckler], wee gaa hụ [onye nduzi nka] John Romita na Marvel, kụọ anyị aka, wee laghachi Detroit ịrụ ọrụ na samples anyị ọzọ. "[1]<ref name="cbs2006" />
Jones banyere n'ụlọ ọrụ na-eme ihe ọchị dị ka onye na-enyere Buckler aka, onye mbụ n'ime otu Detroit ịbanye n'ọhịa ahụ n'ụzọ ọkachamara.<ref name="cbs2006">{{Cite news|url=http://www.comicbookresources.com/?page=article&id=6492|author=Arvell Jones interview.|title=Standing On The Shoulders Of Giants: Arvell Jones|work=[[Comic Book Resources]]|date=February 22, 2006}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFArvell_Jones_interview.2006">Arvell Jones interview. (February 22, 2006). [https://web.archive.org/web/20121003071158/http://www.comicbookresources.com/?page=article&id=6492 "Standing On The Shoulders Of Giants: Arvell Jones"]. ''[[Ihe Ndị E Si Nweta Akwụkwọ Na-atọ Mmasị|Comic Book Resources]]''. Archived from [https://web.archive.org/web/20121003071158/http://www.comicbookresources.com/?page=article&id=6492 the original] on October 3, 2012.</cite></ref> Mgbe o nyesịrị Buckler aka na Black Panther na onye na-emegide cyborg nke Buckler mepụtara Deathlok, Jones natara otuto mbụ ya bipụtara, maka enyemaka nka, ya na Pollard, na Buckler-pencilled ''Thor'' #228 (ihu ya bụ October 1974). Mgbe ahụ, o mere pensụl "breakdowns" - nhazi nke na-emebi Ihe ndị dị na ya - maka ihe niile ma e wezụga peeji nke mbụ nke akụkọ otu 18 "The Return of the Living Eraser", nke ihe na Morbius, the Living Vampire, na-eme, maka pensụl Dick Giordano gwụchara. Nke a mechara gaa na Marvel Two-in-One #15 (May 1976). [1] Mgbe o sere ihe osise maka akụkọ ederede "The Atomic Monster" na magazin egwu ojii na-acha ọcha nke Marvel Monsters Unleashed #9 (Dec. 1974), Jones mere nke mbụ ya dị ka onye na-ede pensụl nke akụkọ dị peeji iri na asatọ nke onye na-ese ihe nkiri Iron Fist na Marvel Premiere #20 (January 1975). O dekwara akụkọ abụọ ọzọ nke Iron Fist ma soro onye edemede Tony Isabella mepụta onye nkwado Misty Knight . [2]<ref>{{Cite news|url=http://www.avclub.com/article/luke-cage-casts-its-misty-knight-too-while-its-it-224837|title=''Luke Cage'' casts its Misty Knight, too, while it's at it|first=William|author=Hughes|date=September 2, 2015|work=[[The A.V. Club]]}}</ref> Jones rụkwara ọrụ na Iron Man malite na mbipụta #73.
Mgbe ọ kwagara na DC Comics, Jones so onye edemede Gerry Conway rụọ ọrụ na Super-Team Family, nke jikọtara Atọm na ihe odide DC ndị ọzọ.<ref name="Johnson">{{Cite journal|author=Johnson|first=Dan|title=We Are (Super-Team) Family|journal=[[Back Issue!]]|issue=66|pages=8–14|date=August 2013}}</ref> Mgbe a kagburu aha ahụ, e bipụtara otu Supergirl / Doom Patrol team-up nke Jones sere, nke e mere atụmatụ na mbụ ka ọ pụta na Super-Team Family na The Superman Family #191-193 .
Jones rụrụ ọrụ na usoro DC All-Star Squadron n'etiti afọ 1980, na-edepụta ọtụtụ n'ime mbipụta n'etiti 1985 na 1987. Ọ hapụrụ ọrụ na-atọ ọchị ruo ọtụtụ afọ iji rụọ ọrụ na telivishọn, <ref name="CBA">{{Cite web|author=Jaworski|first=Jeff|url=http://www.comicbook-art.com/arvelljones.htm|title=Arvell Jones|publisher=Comicbook-Art.com|accessdate=March 18, 2009|archivedate=July 8, 2011|archiveurl=https://web.archive.org/web/20110708181015/http://www.comicbook-art.com/arvelljones.htm}}</ref> <ref>{{Cite web|url=http://www.lambiek.net/artists/j/jones_arvell.htm|title=Arvell Jones|date=May 9, 2008|publisher=[[Lambiek|Lambiek Comiclopedia]]|archiveurl=https://web.archive.org/web/20120307213020/http://www.lambiek.net/artists/j/jones_arvell.htm|archivedate=March 7, 2012}}</ref> ma lekwasị anya n'ọrụ eserese. <ref>{{Cite web|url=https://www.candgnews.com/news/harper-woods-library-to-host-comic-book-artist-arvell-jones-106900|title=Harper Woods library to host comic book artist Arvell Jones|first=Brendan|author=Losinski|date=March 2, 2018|publisher=C & G Newspapers|archiveurl=https://archive.today/20200802025510/https://www.candgnews.com/news/harper-woods-library-to-host-comic-book-artist-arvell-jones-106900|archivedate=August 2, 2020|quote=I had some training in the field, attending Cass Tech and the School of Visual Arts in New York, as well as Wayne State University here in Detroit. I concentrated on drawing and painting, and the design aspect came to me as I kept working.|accessdate=August 7, 2018}}</ref> Jones laghachiri na ihe ọchị na 1994 iji dee akwụkwọ Marvel Comics' Captain America Annual #13, na mbipụta nke DC / Milestone Media's ''Kobalt'', Hardware, na Blood Syndicate. Ihe nkiri ikpeazụ o bipụtara bụ Marvel's Daredevil #343 (Ọgọst 1995), nke ya na [[Keith Pollard]] mere mmebi, na pensụl nke Tom Palmer.
== Akwụkwọ ==
=== Ihe nkiri DC ===
== Edensibia ==
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
2i86ldyoiyy1a4bcneaw6hd9eis71q3
Alonzo Clemons
0
46871
630839
596572
2026-04-22T12:54:38Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
630839
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Alonzo Clemons''' (amuru 1958) bu onye America savant na onye nka si Boulder, Colorado . O nwetara mmerụ ahụ dị ukwuu nke ụbụrụ mgbe ọ bụ nwata nke mere ka ọ nwee nkwarụ ntolite . Ọ nwetara aha ama maka ikike ya ịkpụ ihe fọrọ nke nta ka ọ bụrụ anụmanụ ọ bụla n'ụzọ ziri ezi na n'ụzọ ziri ezi n'ụdị akụkụ atọ ọbụlagodi mgbe o lechara foto ahụ naanị nkeji ole na ole.
== Ndụ ==
A mụrụ Clemons na Boulder, Colorado, na 1958, ebe o biri ndụ ya niile. {{Cite web|url=https://apnews.com/article/8a9528dc525fc5406fe95740ae3123e8|title=Retarded Sculptor Continues to Astound Public, Doctors|author=Garcia|first=Joseph|date=January 12, 1987|publisher=[[Associated Press]]|accessdate=May 16, 2021}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFGarcia1987">Garcia, Joseph (January 12, 1987). [https://apnews.com/article/8a9528dc525fc5406fe95740ae3123e8 "Retarded Sculptor Continues to Astound Public, Doctors"]. [[Associated Press]]<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">May 16,</span> 2021</span>.</cite></ref> Mgbe ọ dị afọ atọ ma ọ bụ anọ, Clemons nwetara nnukwu mmerụ ahụ ụbụrụ n'ihi ihe mberede dara . /> <ref name="Denver7">{{Cite web|url=https://www.thedenverchannel.com/news/local-news/boulder-savant-creates-inspiring-sculptures-with-national-following|title=Boulder savant creates inspiring sculptures with national following|author=Allen|first=Jaclyn|date=September 25, 2017|publisher=[[Denver7]]|accessdate=May 16, 2021}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFAllen2017">Allen, Jaclyn (September 25, 2017). [https://www.thedenverchannel.com/news/local-news/boulder-savant-creates-inspiring-sculptures-with-national-following "Boulder savant creates inspiring sculptures with national following"]. [[Denver7?action=edit&redlink=1|Denver7]]<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">May 16,</span> 2021</span>.</cite></ref> Nke a mere ka ọ nwee nkwarụ mmepe, inwe IQ nke gburugburu 40 <ref name="Denver7" /> na mmepe echiche nke onye dị afọ isii. Dị ka nne ya si kwuo, ịkpụ ụrọ bụ nanị mmasị ya mgbe ọ bụ nwata kemgbe ihe mberede ahụ. <ref name="WMS">{{Cite web|url=https://www.wisconsinmedicalsociety.org/professional/savant-syndrome/profiles-and-videos/profiles/alonzo-clemons-a-genius-among-us/|title=Alonzo Clemons — Genius Among Us|publisher=Wisconsin Medical Society|author=Treffert, Darold|accessdate=2007-11-07|archiveurl=https://web.archive.org/web/20071213003539/http://www.wisconsinmedicalsociety.org/savant_syndrome/savant_profiles/alonzo_clemons|archivedate=December 13, 2007}}</ref> Ihe mberede ahụ mere ka ọ ghara ikwu okwu na-enweghị ike ịgụ ihe, ide ihe, ịnya ụgbọ ala, ma ọ bụ kee akpụkpọ ụkwụ ya, nke pụtara na ọ ga-enwe ike ibi ndụ naanị site n'enyemaka ruo oge ndụ ya niile. N'ihi oge o tolitere, a naghị agwọ ọrịa ya nke ọma n'oge ntorobịa ya. {{Cite web|url=https://www.outfrontmagazine.com/alonzo-clemons-the-genius-sculptor/|title=Alonzo Clemons: The Genius Sculptor|author=Thomas|first=Rylee|date=March 4, 2020|accessdate=May 16, 2021|archivedate=May 16, 2021|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210516111542/https://www.outfrontmagazine.com/alonzo-clemons-the-genius-sculptor/}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFThomas2020">Thomas, Rylee (March 4, 2020). [https://web.archive.org/web/20210516111542/https://www.outfrontmagazine.com/alonzo-clemons-the-genius-sculptor/ "Alonzo Clemons: The Genius Sculptor"]. ''[[Out Front Magazine?action=edit&redlink=1|Out Front Magazine]]''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">May 16,</span> 2021</span>.</cite></ref> Otú o sina dị, ọ nwetara a elu larịị nke onwe-eju, na-ebi na ya ulo na studio n'akụkụ nne ya, mgbe ya mma na-elekọta mmadụ nkà kwere ka ọ na-arụ ọrụ nwa oge na mpaghara YMCA na-ekere òkè na Special Olympics ihe omume na powerlifting . <ref name="WMS" />
Na 1983, ọ pụtara n'ihu ọha na nke mbụ na ''60 Minutes'' na CBS {{Cite web|url=https://apnews.com/article/8a9528dc525fc5406fe95740ae3123e8|title=Retarded Sculptor Continues to Astound Public, Doctors|author=Garcia|first=Joseph|date=January 12, 1987|publisher=[[Associated Press]]|accessdate=May 16, 2021}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFGarcia1987">Garcia, Joseph (January 12, 1987). [https://apnews.com/article/8a9528dc525fc5406fe95740ae3123e8 "Retarded Sculptor Continues to Astound Public, Doctors"]. [[Associated Press]]<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">May 16,</span> 2021</span>.</cite></ref> na na May nke otu afọ ahụ mere ngosi ngosi ọha mbụ ya na ụlọ ngosi nka na Denver, Colorado, ebe a na-ere ihe ọkpụkpụ nke ehi maka $950. . {{Cite web|url=https://www.nytimes.com/1983/07/12/science/gifted-retardates-the-search-for-clues-to-mysterious-talent.html|title=Gifted Retardates: The Search for Clues to Mysterious Talent|author=Schmidt|first=William E.|date=July 23, 1983|work=[[The New York Times]]|accessdate=May 16, 2021}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFSchmidt1983">Schmidt, William E. (July 23, 1983). [https://www.nytimes.com/1983/07/12/science/gifted-retardates-the-search-for-clues-to-mysterious-talent.html "Gifted Retardates: The Search for Clues to Mysterious Talent"]. ''[[Akwụkwọ akụkọ New York Times|The New York Times]]''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">May 16,</span> 2021</span>.</cite></ref> Ruo ọtụtụ iri afọ, ọ na-eme nka ya na nzuzo, ruo mgbe ihe nkiri 1988 ''Rain Man'' kere mmasị na ọrịa savant . {{Cite web|url=https://www.thedenverchannel.com/news/local-news/boulder-savant-creates-inspiring-sculptures-with-national-following|title=Boulder savant creates inspiring sculptures with national following|author=Allen|first=Jaclyn|date=September 25, 2017|publisher=[[Denver7]]|accessdate=May 16, 2021}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFAllen2017">Allen, Jaclyn (September 25, 2017). [https://www.thedenverchannel.com/news/local-news/boulder-savant-creates-inspiring-sculptures-with-national-following "Boulder savant creates inspiring sculptures with national following"]. [[Denver7?action=edit&redlink=1|Denver7]]<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">May 16,</span> 2021</span>.</cite></ref> <ref name="OFM">{{Cite web|url=https://www.outfrontmagazine.com/alonzo-clemons-the-genius-sculptor/|title=Alonzo Clemons: The Genius Sculptor|author=Thomas|first=Rylee|date=March 4, 2020|accessdate=May 16, 2021|archivedate=May 16, 2021|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210516111542/https://www.outfrontmagazine.com/alonzo-clemons-the-genius-sculptor/}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://www.focus.de/gesundheit/ratgeber/gehirn/tid-12850/inselbegabung-genial-und-doch-geistig-behindert_aid_355173.html|title=Genial und doch geistig behindert|author=Vorwerk-Gundermann|first=Liane|date=September 9, 2015|language=German|accessdate=May 16, 2021}}</ref> N'ikpeazụ, e gosipụtara ya n'ọtụtụ akwụkwọ akụkọ mba ụwa na ihe nkiri TV, dị ka akwụkwọ akụkọ German ''[[:de:Expedition ins Gehirn|Expedition ins Gehirn]]'', na-eduga n'inwe mmasị na nkà ya, bụ nke a na-eburu ya site na veranda ma gosipụta ya na ụlọ ngosi ihe ngosi nka na ihe ngosi gburugburu ụwa.
Clemons enweghị ike ịkọwa otú o si akpụ akpụ na ihe mere ikike ya na-ejikarị emetụta ụmụ anụmanụ, mana ọ na-ewere ikike ya ịbụ "onyinye sitere n'aka [[God|Chineke]] " ọ bụghị ihe ọ nwere ike ime, kama ọ bụ ihe ọ ga-eme, mkpali dị n'ime nke na-enyere ya aka igosi otú ahụ. ọ na-ahụ ụwa. <ref name="AP">{{Cite web|url=https://apnews.com/article/8a9528dc525fc5406fe95740ae3123e8|title=Retarded Sculptor Continues to Astound Public, Doctors|author=Garcia|first=Joseph|date=January 12, 1987|publisher=[[Associated Press]]|accessdate=May 16, 2021}}{{Cite web|url=https://www.thedenverchannel.com/news/local-news/boulder-savant-creates-inspiring-sculptures-with-national-following|title=Boulder savant creates inspiring sculptures with national following|author=Allen|first=Jaclyn|date=September 25, 2017|publisher=[[Denver7]]|accessdate=May 16, 2021}}</ref> Mgbe a jụrụ ya ka o si eme ya, Alonzo ga-amụmụ ọnụ ọchị ma tụọ isi ya. <ref name="NYT">{{Cite web|url=https://www.nytimes.com/1983/07/12/science/gifted-retardates-the-search-for-clues-to-mysterious-talent.html|title=Gifted Retardates: The Search for Clues to Mysterious Talent|author=Schmidt|first=William E.|date=July 23, 1983|work=[[The New York Times]]|accessdate=May 16, 2021}}</ref> <ref>{{Cite book|author=Wallechinsky|first=David|title=The New Book of Lists: The Original Compendium of Curious Information|publisher=[[Canongate Books]]|year=2005|location=Edinburgh|pages=594|url=https://books.google.com/books?id=tdY_N5gpOy4C|isbn=1-84195-719-4}}</ref> Onye na-enyere ya aka aka na-arụ ọrụ na ụrọ dị ka "akụkụ dị mkpa nke ọdịdị ya", <ref name="Denver7" /> ebe ya n'onwe ya kwuru na ọ ga-enwe nhụsianya ma ọ bụrụ na ya enweghị ike ịkpụ akpụ. <ref name="CBS">{{Cite web|url=https://www.cbsnews.com/news/meet-an-acquired-savant/|title=Meet an acquired savant|author=Weisfogel|first=Amiel|date=March 19, 2018|publisher=[[CBS]]|accessdate=May 16, 2021}}</ref>
== Ntụaka ==
nka na Denver, Colorado, ebe a na-ere ihe ọkpụkpụ nke ehi maka $950. . Ruo ọtụtụ iri afọ, ọ na-eme nka ya na nzuzo, ruo mgbe ihe nkiri 1988 Rain Man kere mmasị na ọrịa savant . N'ikpeazụ, e gosipụtara{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* [http://alonzoclemons.com/ saịtị gọọmentị Clemons]
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
9e8vv5f09scc6o9qxq33jszw7r13ugv
Alyne Harris
0
47348
630849
207476
2026-04-22T13:41:12Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
630849
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Alyne Harris''' (amuru 1942) bu onye ihe osise ndi America nke si Gainesville, Florida . Ọ bụ onye na-ese ihe na-akụzi onwe ya nke na-enweta mmụọ nsọ site na gburugburu ya na okpukperechi ya.
== Ndụ mbido ==
A mụrụ Alyne Harris na Machị 25, 1942 na Gainesville, Florida . O tolitere n'ugbo, ya na ụmụnne ya asaa. Mgbe ọ bụ nwata, Harris na ụmụnne ya nwanyị na-egwuri egwu n'ebe a na-eli ozu Pleasant Grove, ma ọ na-echeta na mbụ ọ mụtara ise ihe na unyi ebe ahụ. Mgbe ọ na-enwe ohere n'ụlọ akwụkwọ, ọ na-ese ihe na-ese ihe kama igwu egwu. O sitere n'okike na site n'ọhụụ ọ hụrụ banyere ndị mmụọ ozi. <ref>{{Cite web|title=Alyne Harris {{!}} Souls Grown Deep|url=https://www.soulsgrowndeep.org/artist/alyne-harris|accessdate=2024-04-19|work=www.soulsgrowndeep.org}}</ref>
== Ndụ onwe onye ==
Harris nwere ụmụ abụọ ma rụọ ọtụtụ ọrụ n'oge ndụ ya niile, gụnyere na Mahadum Florida Cafeteria, ndị na-asa ákwà, ọrụ ụlọ mposi, na nlekọta ndị agadi. Ọ gụrụ akwụkwọ abalị na kọleji Santa Fe n'ime afọ iri atọ ya. <ref name=":1">{{Cite web|title=Gainesville Roots Run Deep for Folk Artist|url=https://gainesvilledowntown.com/2015/11/gainesville-roots-run-deep-for-folk-artist-alyne-harris/|accessdate=2024-04-19|work=Gainesville Downtown|language=en-US}}</ref> O so na Williams Temple Sanctified Church of God in Christ in Gainesville, Florida ma jiri okwukwe ya kpalie ọrụ ya. N'oge ezumike ya, Alyne na-akụziri ụmụaka otú e si agba agba. <ref name=":1" />
== Ọrụ ==
Ọrụ Harris dị ka onye na-ese ihe malitere inwe mmasị na mpaghara nka ndịda na 1990s. Ọ na-enweta mmụọ nsọ sitere na ọdịnala ndị America America, okpukperechi, na ọdịdị ya. Ọtụtụ akụkụ ya na-egosi ndị mmụọ ozi, ụka, ma ọ bụ okooko osisi. {{Cite web|date=2022-06-17|title=City of Gainesville buys 400 paintings to honor one of its most beloved local painters|url=https://www.wuft.org/entertainment/2022-06-17/city-of-gainesville-buys-400-paintings-to-honor-one-of-its-most-beloved-local-painters|accessdate=2024-04-19|work=WUFT {{!}} News and public media for north central Florida|language=en}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://www.wuft.org/entertainment/2022-06-17/city-of-gainesville-buys-400-paintings-to-honor-one-of-its-most-beloved-local-painters "City of Gainesville buys 400 paintings to honor one of its most beloved local painters"]. ''WUFT | News and public media for north central Florida''. 2022-06-17<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2024-04-19</span></span>.</cite></ref> Harris na-esekarị ihe n'abalị mgbe ọ na-ege egwu. Ọ na-eji agba acrylic eme ihe maka agba agba. <ref>{{Cite web|author=Mallard|first=Aida|title=A celebration of culture|url=https://www.gainesville.com/story/news/guardian/2017/04/19/longtime-festival-artist-still-brings-something-special/21342973007/|accessdate=2024-04-19|work=Gainesville Sun|language=en-US}}</ref> Harris na-ahụ eserese ọgwụgwọ na ọ na-ama mgbe niile ihe ọ ga-ese tupu ọ malite. {{Cite book|author=Congdon|first=Kristin G.|url=https://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&AuthType=ip,uid&db=nlebk&AN=442965&site=ehost-live.|title=American Folk Art: A Regional Reference|publisher=ABC-CLIO|year=2011|pages=197-198}}<cite class="citation book cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFCongdonHallmark2011">Congdon, Kristin G.; Hallmark, Kara Kelley (2011). [https://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&AuthType=ip,uid&db=nlebk&AN=442965&site=ehost-live. ''American Folk Art: A Regional Reference'']. ABC-CLIO. pp. 197–198.</cite></ref>
Nkà Harris dị n'ọtụtụ mkpokọta nzuzo, a na-egosipụtakwa ya na ihe ngosi n'ụlọ ngosi ihe mgbe ochie na mmemme nka mpaghara. Na 2020, Historic Thomas Center zụtara iberibe 400 ya n'aka onye na-anakọta onwe ya. <ref name=":2">{{Cite web|date=2022-06-17|title=City of Gainesville buys 400 paintings to honor one of its most beloved local painters|url=https://www.wuft.org/entertainment/2022-06-17/city-of-gainesville-buys-400-paintings-to-honor-one-of-its-most-beloved-local-painters|accessdate=2024-04-19|work=WUFT {{!}} News and public media for north central Florida|language=en}}</ref> A na-edebe ihe osise ya n'ọtụtụ nchịkọta, gụnyere House of Blues, Folk Art Museum of Central Texas, <ref>{{Cite web|title=Alyne Harris {{!}} Folk Art Museum of Central Texas|url=https://www.folkartmuseumcentraltx.org/index.php/Detail/entities/44#:~:text=Biography,black%20people%20in%20her%20community.|accessdate=2024-04-19|work=www.folkartmuseumcentraltx.org}}</ref> Folk Art Museum of New York City, Rockford Art Museum, Asheville Art Museu m, Souls Grown Deep, na [[Ebe Ngosi Ihe Ochie nke New Orleans|New Orleans. Ụlọ ihe ngosi nka nka]] . <ref name=":0">{{Cite book|author=Congdon|first=Kristin G.|url=https://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&AuthType=ip,uid&db=nlebk&AN=442965&site=ehost-live.|title=American Folk Art: A Regional Reference|publisher=ABC-CLIO|year=2011|pages=197-198}}</ref> Enwere ike zụta ihe osise Alyne site na ọtụtụ veranda ịntanetị, gụnyere Jeanine Taylor Folk Art <ref>{{Cite web|title=Alyne Harris {{!}} Jeanine Taylor Folk Art {{!}} Folk Art & Outsider Art {{!}}|url=https://www.jtfolkart.com/alynneharris|accessdate=2024-04-19|work=JT Folk Art|language=en|archivedate=2024-04-25|archiveurl=https://web.archive.org/web/20240425113341/https://www.jtfolkart.com/alynneharris}}</ref> na Main Street Gallery. <ref>{{Cite web|date=2020-11-20|title=Alyne Harris|url=https://mainstreetgallery.net/artist/alyne-harris/|accessdate=2024-04-19|work=Main Street Gallery|language=en-US}}</ref>
== Ntụaka ==
ya na ihe ngosi n'ụlọ ngosi ihe mgbe ochie na mmemme nka mpaghara. Na 2020, Historic Thomas Center zụtara iberibe 400 ya n'aka onye na-anakọta onwe ya. {{Reflist}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
o8u8sly9ilrhipcf164u85fbhhzec1k
Annette Barbier
0
47349
630874
176266
2026-04-22T19:28:32Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
630874
wikitext
text/x-wiki
Annette Louise Barbier (Septemba 29, 1950 - June 5, 2017) [1] [2] bụ onye omenkà na onye nkuzi America. Ọkà ọrụ na nka vidiyo, nka net, nka nwụnye, na-egosi, na-achọ na nwanne 1970s. [3] [4] [5] nkọwa ndị dị na adreesị ọrụ ya "okwu nke ụlọ, ụzọ na mpaghara dị ka ụlọ na n'ụzọ sara mbara dị ka ụzọ anyị si emetụta gburugburu anyị." [6] mbụ mbụ, "Mwakpo ụlọ [1995]," na-agụnye ụka dị egwu na ngwaọrụ, site na Leonardo . "Oghere ụlọ - nke a na- mkpuchi emebi - na-emebiwanye site na n bu okwu eletrọnịkị nke ụdị niile, redio redio, TV, email na ekwentị." [7] Ọ dabere na Chicago.
== Ndụ mmalite na agụmakwụkwọ ==
Akwụkwọ akụkọ Barbier ma tolite na Hegewisch na Chicago. [1] Ọ akwụkwọ akwụkwọ na Francis de Sales High School. [1] Barbier gara Mahadum Illinois na Chicago wee nweta nzere bachelọ ya na 1974 na Plastic and Graphic Art. Na 1977, ọ a akara akara akara MFA site na Schoollọ Akwụkwọ nke Art Institute of Chicago (SAIC) <ref name=":0">{{Cite web|author=Megan|first=Graydon|title=Annette Barbier, video and digital artist, dies at 66|url=https://www.chicagotribune.com/news/obituaries/ct-annette-barbier-obituary-20170615-story.html|accessdate=2021-05-01|work=Chicago Tribune|archiveurl=https://web.archive.org/web/20170615232745/http://www.chicagotribune.com/news/obituaries/ct-annette-barbier-obituary-20170615-story.html|archivedate=2017-06-15}}</ref>
== Ọrụ ==
Site n'ahụmahụ ndụ, echiche Barbier ezinụlọ ụlọ n'ime afọ ndị gafeworonụ. N'otu oge Barbier, na mahadum iji, otu afọ na France, bụ nke na-eme ka okwu nke ụlọ, omenala na ike ifisi na ọrụ ya. Ọtụtụ afọ ka e gosiri, nkuzi Fulbright na India na nwa ya dị afọ 3 mkpa njem dị n'ịjụ echiche echiche ụwa. [1] Barbier na mpaghara ya biri na obodo obodo ahụ n'otu oge n'ekiri ebe nchekwa nchekwa oke Cook County. six a dị nso na gburugburu ebe obibi, na-ama coyote, hawks, hardware mmirika, ngwaọrụ na-abụ abụ, na mgbada, nwere ikike na-adịgide. [2] Ka oge na-aga, nlebara anya ya esila n'imesi ike na nkeonwe gaa na nleba anya zuru ụwa ọnụ, na-eleba anya n'ụzọ a na-esi pụta pụta ebe obibi n'ụzọ sara mbara ka ọnụ ọgụgụ mmadụ. na-agbanwe, na ka nkwekọ anyị na-egosiwanye <ref name="leoalmanac1">{{Cite web|url=http://www.leoalmanac.org/wp-content/uploads/2012/09/gallery-LEA-Multimedia-Performances-Gallery-Curatorial-Statement.pdf|title=Multimedia Performances|work=Leoalmanac.org|accessdate=2016-02-21|archivedate=2012-11-16|archiveurl=https://web.archive.org/web/20121116110126/http://www.leoalmanac.org/wp-content/uploads/2012/09/gallery-LEA-Multimedia-Performances-Gallery-Curatorial-Statement.pdf}}</ref> <ref>{{Cite web|author=Record posted by: Scott Rettberg|url=http://elmcip.net/person/annette-barbier|title=Annette Barbier|work=ELMCIP.net|date=1999-02-22|accessdate=2016-02-21}}</ref>
N'ime ọrụ ya n'oge ikpeazụ, Barbier nyochaghachiri ụzọ ndị embodiment nwere ike isi kwado okwu nke echiche, na-akpọ ajụjụ gbasara mmekọrịta anyị na ụwa okike site na iji nkà na ụzụ dịka ihe atụ nke ọnwụ. Ọnwụ nke ihe site na usoro mbibi nke ihe osise laser, nke na-ewepụ ihe site na ọkụ, tụnyere ọnwụ nke ebe obibi, ọnwụ nke ụdị dum, na ọnwụ nke ụdị dị iche iche na osisi na anụmanụ anyị. <ref name="chicagoartistscoalition1">{{Cite web|url=http://www.chicagoartistscoalition.org/programs/bolt-residency/2013-2014/annette-barbier|title=Annette Barbier|publisher=Chicago Artists Coalition|date=|accessdate=2016-02-21|archivedate=2016-03-11|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160311152426/http://www.chicagoartistscoalition.org/programs/bolt-residency/2013-2014/annette-barbier}}</ref> Barbier si artwork na-agwa echiche nke ụlọ na ebe, n'adịghị ka eke ụwa na usoro, "poetically-eme ka anya a obere intersection na mmepeanya na bụ incredibly mgbagwoju, na agbajikwa" <ref>{{Cite web|url=http://furtherfield.org/features/reviews/broken-annette-barbiers-casualties|title=Broken: Annette Barbier's Casualties|work=Furtherfield.org|date=27 September 2014|accessdate=2016-02-21}}</ref> na-emesi "ọhụụ dị ka ihe atụ." <ref>{{Cite web|url=http://womanmade.org/annette-barbier/|title=Annette Barbier – WOMAN MADE GALLERY|work=Womanmade.org|accessdate=2016-02-21|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160220163401/http://womanmade.org/annette-barbier/|archivedate=2016-02-20}}</ref>
=== Nkuzi ===
Barbier sonyeere ngalaba ahụ dị ka onye prọfesọ na-akpa àgwà na Mahadum Northwwest na ngalaba Redio / TV / Ihe nkiri na 1982, ebe ọ ruo ruo 2005. [1] Na 2005, ọ sonyeere Columbia College Chicago na Ngalaba Interactive Arts na Media, ebe ọta ruo 2012 wee dị ka prọfesọ emeritus <ref name=":0" />
== Mmekọrịta nka ==
Na mgbakwunye na omume ya n'otu n'otu Annette Barbier arụkọ ọrụ ọnụ site na ụlọ ezigbo ụlọ, ogologo oge ya na onye mmekọ ya Drew Browning. [1] [2] Na-arụ ọrụ na ọtụtụ ọrụ 1970s, ụlọ na-ahụ adị na-aga n'ihu na-akpa ikike nke Chicago na-eme ka ọ dị, na-ekwere na ngwaọrụ mbụ na-esite na ikpe ụka dị n'etiti onye na-ese ihe na onye na-ajụ. Na mgbakwunye, iche ụka a ịbụ abụ n'etiti "Artist" na onye na-ajụ; Enwere ike ịgbatị onye na-ekiri ya, na-eme ka ọ bụrụ onye so na ya, site na ngwá ọrụ dị ka igwe okwu na fim vidiyo, na kọmputa ndị na-adịbeghị anya, ngwaọrụ biofeedback, DNA scans, wdg Barbier na Browning. akpatawo na ọtụtụ ọrụ nzaghachi, nrụnye, na nwa ha ekiri., Celine. [3] Ha arụwokwa ọrụ n'ahụ na-akpa na oghere nsogbu. <ref>{{Cite web|author=stephawalker|url=http://www.chicagonow.com/off-broadway-in-chicago/2009/10/site-unseen-2009-disabling-conditions/|title=Site Unseen 2009: (Dis)abling Conditions | Off Broadway In Chicago|work=Chicagonow.com|date=|accessdate=2016-02-21|archivedate=2016-02-24|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160224073348/http://www.chicagonow.com/off-broadway-in-chicago/2009/10/site-unseen-2009-disabling-conditions/}}</ref>
Na 2012 unreal-estates na V1b3 (Video in the Wuilt Environment) [1] natara onyinye site na Propeller Fund iji iji ikpo okwu maka usoro nke eziokwu augmented (AR) ọrụ ọha. Mbelata ọnụ n'oge ahụ, dị ka otu n'ime ụzọ nke mbụ eji eme eziokwu agbagoro agbago, Expose Intervene Occupy bụ eje ya, ọtụtụ ọrụ nka nke jiri àmà eziokwu agbagoro na ọha Chicago. [2] [3] ndị na- ezigbo ụlọ ego ma igodo na mba na mba ụwa, na-ekerịta ma "ọ njọ na-egbu nke ọrụ na ịzụ ndị na-egbu egbu." [4] E àgwà ọnụ ya na ndị na-enweta ezigbo ụlọ na Media-N, Journal of the New Media Caucus [Fall 2010: v.06 n.02 Dynamic Coupling] <ref>{{Cite web|url=http://median.s151960.gridserver.com/?page_id=502|title=Dialogue with Annette Barbier and Drew Browning, of Un-real Estates | NMC Media-N|work=Median.s151960.gridserver.com|date=|accessdate=2016-02-21|archivedate=2015-11-17|archiveurl=https://web.archive.org/web/20151117024518/http://median.s151960.gridserver.com/?page_id=502}}</ref>
== Họrọ ihe ngosi nka ==
'''2018'''
* Chicago New Media 1973–1992, Osisi 400, Chicago, IL, 10/1/19 - 12/15/19 <ref>{{Cite book|title=Chicago New Media, 1973-1992|author=Cates|first=Jon|publisher=University of Illinois Press|year=2018|isbn=978-0-252-08407-2|location=Chicago, Illinois|pages=9}}</ref> <ref>{{Cite news|url=https://www.chicagoreader.com/chicago/chicago-new-media-1973-1992-gallery-400/Content?oid=63970577|title='Chicago New Media 1973-1992' pays tribute to the city's contribution to video games and digital art|author=Picard|first=Caroline|date=November 29, 2018|work=Chicago Reader|accessdate=September 25, 2019}}</ref>
'''2014'''
* Ihe ngosi solo, Njikọ ndị nka nka Chicago, Ọgọst, 2014 <ref name="chicagoartistscoalition1"/>
* Ihe ngosi otu "mmụọ ndị Avian", Brushwood Center, Ryerson Woods Conservation Area, Lake Co., IL, 7- 9/2014 <ref>{{Cite web|url=http://www.brushwoodcenter.org/About/Articles/2014.7.9Barrington%20Courier%20Review,%20Avian%20Spirits.pdf|title=Things To Do|work=Brushwoodcenter.org|accessdate=2016-02-21|archivedate=2016-03-04|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160304121631/http://www.brushwoodcenter.org/About/Articles/2014.7.9Barrington%20Courier%20Review,%20Avian%20Spirits.pdf}}</ref>
* Ihe ngosi otu "Mpụpụ", Brushwood Center, Ryerson Woods Conservation Area, Lake Co., IL, 3- 4/2014 <ref>{{Cite web|url=https://brushwoodcenter.wordpress.com/2014/03/08/facing-extinction/|title=Facing Extinction | Brushwood Center at Ryerson Woods|work=Brushwoodcenter.wordpress.com|date=2014-03-08|accessdate=2016-02-21}}</ref>
* Nleghachi anya, Fountains Foundation 916, 2 - 3/2014; <ref>{{Cite web|url=http://fountainsfoundation916.org/pastparticipants/annette/|title=Video Retrospective by Annette Barbier|work=fountains foundations 916|accessdate=November 14, 2015|archiveurl=https://web.archive.org/web/20151117022027/http://fountainsfoundation916.org/pastparticipants/annette/|archivedate=November 17, 2015}}</ref>
* Nhụchalụ, ihe ngosi nke ndị bi na BOLT na Chicago Artists Coalition Gallery, 2/7 - 27. <ref name="chicagoartistscoalition1" />
'''2013'''
* Mmehie, ihe ngosi solo na Brushwood Center, Ryerson Woods Conservation Area, Lake Co., IL, 11/9 / 13 - 1/16/14 <ref>{{Cite web|url=https://www.youtube.com/watch?v=GY04wEofATw|title=Annette Barbier on Brushwood Center|publisher=YouTube|date=2013-12-23|accessdate=2016-02-21}}</ref>
'''2012'''
* Ụzọ, Vidio Guerilla Njem 2012, São Paulo, Brazil, 11/12
* Ikpughe, tinye aka, nọrọ (EIO) akwụkwọ na International Symposium of Electronic Art (ISEA), Albuquerque, AZ, 9/12
* Ikuku nke mgbanwe, New Media Festival LA, Los Angeles Center for Digital Art, Los Angeles, CA, 7/12 - 8/4/12
* EIO na ihe nkiri Mahadum na vidiyo Assn. (UFVA), Chicago, IL, 8/12
* Scan2go, onye omenkà a kpọrọ na College Art Association gosipụtara ọrụ mgbasa ozi mkpanaka, Los Angeles, CA, 2/2012.
'''2011'''
* IDEAS gosipụtara na International Digital Media Art Assn. (IDMAA) ogbako, Savannah, GA. Onye na-ese ihe akpọrọ - Usoro mwepu; arụkọ ọrụ abụọ na Drew Browning, Puff (nwụnye mmekọrịta) na Winds of Change (vidiyo), ihe ngosi juried 10/11
* Brood, ya na Niki Nolin, na Project Room, Columbia College Chicago, 7/11
* V1b3 na College Art Association, ihe ngosi otu ndị juried: Usoro: ntinye vidiyo, NYC, 2/11
* Synthesis: Nhazi na imekọrịta ihe ngosi otu akpọrọ na Calit 2 Gallery; Gwa m okwu nwayọ: akwụkwọ vidiyo nke ntinye mmekọrịta, Jan. – Maachị, 2011
* V1b3 na ogbako IDMAA, Vancouver, BC, 11/10, The American Dream, vidiyo 2010
* Osisi Aferro, Newark, NJ, Mwakpo ụlọ, ọrụ ọdịyo, 2,3/10 2009
* Saịtị Ahụghị (nke enyere), Egwu Elevator, ntinye ụda, Chicago Cultural Center, 11/09 2008
* Netwọk kwalite, nyocha nke ọkwa na ndụmọdụ nchekwa obodo, Skopje, Macedonia, 9/08
'''2007'''
* Ụlọ ihe nkiri Polvo, Echelon, Okwu ọchụchọ: ntinye mmekọrịta; Chicago, IL, 8 – 9/07
* Web3dart 2007, Dana Center Science and Art Museum, London, UK na Mahadum Perugia, Umbria, Italy, 5/07, Oke Usoro
'''2006'''
* Saịtị ahụghị (nke enyere), Chicago Cultural Center, Rise/Run, 11/06.
'''2005'''
* UFVA, Ụzọ nke Dragọn, Ndụmọdụ Nchebe Obodo, mgbapụ, nrụnye na vidiyo, 8/05, Chicago, IL - IDMAA ogbako, ihe ngosi juried nke Stigmata na Wave Harmonies, 2 mmekọrịta mmekọrịta, Orlando, FL, 3/05
'''2004'''
* Arụmọrụ nke Osimiri Ọtụtụ akụkụ, nke Art Synergy nyere ya, mmekorita ya na ndị nka US na Vietnamese, 6/04, ihe nkiri UIC, Chicago, Il
* Ọgbakọ IDMAA, ihe ngosi nke oke oke, ọrụ webụ, Orlando, FL, 3/04
'''2003'''
* Commission maka ichere n'ahịrị, ntinye mmekọrịta na Museum of Science and Industry, 8/14-18/2003
'''2002'''
* "Ọrụ Ụlọ"- Betty Rymer Gallery, Ụlọ Akwụkwọ nke Ụlọ Ọrụ Art nke Chicago; 12/02 _ 2/03; ngosi nke HOME na SAIC Alumni show.
* V.02, Museum of Contemporary Art, Chicago Eprel 18/19/02; ngosi nke HOME na ogbako / ngosi na nka na teknụzụ
'''2001'''
* " Mpaghara kọntaktị", Nickle Art Museum, Calgary, Alberta, Canada, 10-12/01. CDROM ụlọ.
* Ars Electronica Conference na ngosi, 9/2001, Linz, Austria; Ụlọ, ezigbo gburugburu ebe obibi maka caVE
'''2000'''
* Inter Society for Electronic Arts (ISEA), Ụlọ, Paris, France, 12/2000; -FILE, Ụlọ, Ụlọ ihe ngosi nka nke onyonyo na ụda, São Paulo, Brazil, 8-9/00
'''1998'''
* Ụmụ nwanyị nọ n'oche onye isi, ọkụ patio na ndụ nkeji atọ, 3/98, Chicago, IL
'''1997'''
* Gụnyere na "Electronic Immersions: 4 Generations of Illinois Artists" na State of Illinois Gallery, 9-10/97, na njikọ na ISEA ogbako na Chicago.
* Weebụsaịtị, The Home Page, e gosipụtara na "Women and Art of Multimedia" na National Museum of Women in the Arts, 4-5/97.
'''1996'''
* IV Congresso na Associacao Internacional na Semiotica Visual; "Akụkọ vidiyo" 11-12/96
'''1995'''
* Image Union (Ch. 11, WTTW, Chicago, IL) nyocha nke Longing, 4/20/95 na Eserese ụlọ, Ịga na ala ịta ahịhịa, 11/94
* Ememme vidiyo uri nke anọ nke mba, Eprel 5–7, 1995 Vidiyo Festival, Dallas, TX,
'''1994'''
* Ndị na-eme ihe nkiri Chicago kpọrọ nlele, 3/4/94
* James River Festival nke Moving Image, Virginia Commonwealth University, Longing, 4/15-17/94
'''1993'''
* Ememme Nkiri Mill Valley, Mill Valley, CA, Chi kichin, 11/93 -Dallas Video Festival, Dallas, TX, Chi kichin, 11/93
'''1992'''
* Teknụzụ mmekọrịta chiri anya/Ndị akụkọ ifo, Mahadum St. Lawrence, Canton, NY, Tebụl nke Ịkwụchi nkịtị, 3/92
'''1990'''
* Obodo m 'Tis of Your' (ihe ngosi akpọrọ aha ya na teepu vidiyo), American Museum of the Moving Image, Astoria, NY, 1/13-19/90
* N'ịchọ Paradaịs, Oghere Artists, NYC, na LACE, LA, Mmegharị Ụmụ nwanyị, 1/18-2/24/1990 - Afọ iri na abụọ nke San Francisco Art Institute Film and Video Festival, mmegharị ụmụ nwanyị, 4/20-22, 1990
* ezinụlọ imMEDIAte, Newhouse Center for Contemporary Art, Snug Harbor Cultural Center, Staten Island, NY, Tebụl nke Silence, 4/28–9/2/1990. (E mechara jiri teepu ndị a gaa na ọdụ ụgbọ mmiri NY). * Ememme ihe nkiri mba ụwa nke Houston, mmegharị ụmụ nwanyị, asambodo onyinye ọla ọcha, 4/90
* UFVA, nlegharị anya nkịtị, mmegharị ụmụ nwanyị, June, 1990, onye na-aza ajụjụ nke ọma John Caldwell (nyocha e bipụtara na Journal of South Asia Cinema).
* Usoro nyocha Ogbe ndịda Community TV, NYC, mmegharị ụmụ nwanyị, 8/28/90
'''1989'''
* Nke a bụ Onye M bụ, Tebụl nke Ịkwụchi nkịtị, 911, Contemporary Arts Center, Seattle, WA, 11/89
'''1988'''
* Ọ bụ maka oge, ndị nọọrọ onwe ha na ọwa mmụta, 4/88, Tebụl nke ịgbachi nkịtị - Ụmụ nwanyị nọ n'oche onye isi, Tebụl nke Silence, Chicago, 3/88
'''1987'''
* Ọwa 11, WTTW, Television ọha, Image Union, Chicago, 2/87 -San Paolo Video Festival, Brazil, 9/87
'''1986'''
* Akụkọ ndụ, Kọleji nke Art na Design Gallery Minneapolis, 10-11/86
* American Film Institute National Video Festival, Los Angeles, CA, 12/86
* "Video na Asụsụ, Video dị ka Asụsụ", LACE, Los Angeles, 12/86 na Bergman Gallery,
* Renaissance Society, Mahadum Chicago, 3/87
'''1985'''
* Fest Vidiyo Athens, Athens, OH, 11/85
* Vidiyo Mba Nile Mbụ Biennale, Vienna, Austria, 9/85
* Video-Biennale Internationale, Josefsplatz, Germany, 4/85
* Njem Europe (Wales, Paris) nke Chase Scene, ihe ngosi eserese vidiyo/kọmputa, 1985, nke malitere na Dancespace, St. Marks's Church, NYC,10/84. Onye na-ese ihe na-enye aka. - "Chicago", nyocha ọrụ nke ndị nka Chicago, Banff Center, Banff, Alberta, CA, 2-3/85
'''1984'''
* Ihe nkiri vidiyo na ihe nkiri Great Lakes, Milwaukee, WI, 10/84
* Otu onye gosipụtara, nrụnye na teepu, Center for New Television, Chicago, IL, 9/84 -Alternative Space, Museum of Contemporary Art, Chicago, 7/84
'''1983'''
* Njikọ Foto, Ch. 11, WTTW, "Ịgba egwu na Nkwụchi", 10/83 na 10/82
'''1982'''
* Ndị isi ụmụ nwanyị A ruo Z, Center for New TV, Chicago Filmmakers, ARC Gallery, 12/12/82
'''1981'''
* "Nkwupụta", mmepụta nke Television Francaise 1, sitere na Paris na mgbasa ozi na mba ụwa, 12/81
* Ememme vidiyo Erlangen nke atọ, Erlangen, Germany, 5/81
* Vidiyo dị na ebe nchekwa ihe nkiri Anthology, NYC, 4/81
* Neuro-Electronic Exoperimenter, Center for Media Art, American Center na Paris, France, 4/81
* Ya mere, ikwu okwu, ihe ngosi vidiyo/ịgba egwu, MoMing Dance and Arts Center, Chicago, IL, 3/81 na Mahadum Illinois, Chicago, 1/82
'''1979'''
* Vidio Rome II, Rome, Italy, 9/79
'''1978'''
* Image Union, WTTW, Chicago, Beach Ball Boogie, 11/78 1975
* Ihe ngosi Chicago na gburugburu, (ihe ọkpụkpụ), Ụlọ ọrụ nka nke Chicago, 1/75
== Họrọ mkpokọta na-adịgide adịgide ==
* Ebe nchekwa Rose Goldsen nke New Media Art, ọbá akwụkwọ mahadum Cornell <ref>{{Cite web|url=http://goldsen.library.cornell.edu|title=Rose Goldsen Archive of New Media Art | Cornell University Library|work=Goldsen.library.cornell.edu|date=2008-02-08|accessdate=2016-02-21}}</ref>
* Ars Electronica Center, Linz, Austria <ref>{{Cite web|url=http://archive.aec.at|title=Ars Electronica Archiv|language=de|work=Archive.aec.at|date=|accessdate=2016-02-21|archiveurl=https://web.archive.org/web/20121127121203/http://archive.aec.at/|archivedate=2012-11-27}}</ref>
* Ụlọ osisi Illinois State, Ụlọ nke Illinois State, Chicago, Illinois
* Ụlọ ọrụ nka nke Chicago, Video Data Bank, Chicago, Illinois <ref name="autogenerated1">{{Cite web|url=http://www.vdb.org/artists/annette-barbier|title=Annette Barbier | Video Data Bank|work=Vdb.org|date=|accessdate=2016-02-21}}</ref>
* Ụlọ akwụkwọ Consular US, Madras, India
* Ụlọ ihe nkiri na ihe nkiri TV nke India, Pune, India
== Ihe nrite ==
* Ebe obibi ndị nka nka, BOLT, Chicago Artists Coalition, 2013–14
* Ebe obibi onye nka, Prairie Center of Arts, Peoria, IL, 4/12 maka ndụmọdụ nchekwa obodo, onyinye ndị juri, UFVA, 8/05
* maka ''Stigmata'', Kasị Mma na Gosi, International Digital Media Arts Assn., 3/05
* maka ''Wave Harmonies'', Jury Award, International Digital Media Arts Assn., 3/05
* maka ''Ụlọ, Ebe nke Abụọ'', FILE web art, 9/00
* maka ''Eserese Ezinụlọ 1 & 2'', Nkọwa Ọpụrụiche, Ememme 19th nke ihe nkiri Illinois na ndị nka vidiyo, 4/94
* maka ''Agụụ'', Ihe nrite ọla edo, Houston Worldfest, 5/94
* maka ''mmegharị ụmụ nwanyị'', ihe nrite ọla ọcha, ihe nkiri nkiri Houston International, 4/90
* maka mmegharị ụmụ nwanyị, ngalaba vidiyo nọọrọ onwe ya, Chicago International Film Festival, Plaque Silver, 11/89
* maka ''Tebụl nke Silence'', Plaque Silver na Silver Hugo, Chicago International Film Festival, 11/87
* maka ''N'ime'', Gold Plaque, Chicago International Film Festival, Independent Video Atiya, 11/84
* Ebe obibi onye nka, ụlọ ihe onyonyo nnwale, Owego, NY, 8/83
* maka ''Anya Hụ ụwa ka ọ mara mma'', Plaque Silver, Chicago International Film Fest. , '79
== Nyocha ==
* Essay for Fountains retrospective, nke Celine Browning dere <ref>{{Cite web|url=http://fountainsfoundation916.files.wordpress.com/2014/02/celine-browning.pdf|title=Fountains Foundation @ 916 : Annette Barbier : Cycles|author=Celine Browning|work=Fountainsfoundations916.files.wordpress.com|accessdate=2016-02-21}}</ref>
* "Ụlọ a ga-elele", Melissa Potter, Media-N, Journal of the New Media Caucus, Fall 2011: V.07 N.02 <ref>{{Cite web|url=http://median.newmediacaucus.org/fall-2011-v-07-n-02-caa-conference-edition-2011-a-room-to-view/|title=A Room To View | NMC Media-N|work=Median.newmediacaucus.org|date=24 March 2013|accessdate=2016-02-21}}</ref>
* "Enweghị ebe dị ka ụlọ: Paradox of Embodiment in the work of Annette Barbier", nyochaa site Jennifer Machiorlatti, After Image, fall '06, Vol. 34, #3
* artnet.com, nyocha nke Victor M. Cassidy nke "Ụzọ nke Dragọn", na ihe ngosi InTransit, Gosia Koscielak Gallery, 6/06
* Osimiri nke ọtụtụ akụkụ, nyocha nke Kathryn Farley na Artletter: www.artletter.com, 7/04 - Ụlọ e zoro aka na ya: Fischnaller, Franz. " E-Art ... Net ... Society", Editori Riuniti, Rome, Italy, June, 2004
* Paul Hertz, na Leonardo: Akwụkwọ akụkọ nke International Society for Arts, Sciences and Technology, Vol. 30, Nke 4, 1997, MIT Press.
* Caldwell, John, Journal of South Asia Cinema, 5/91
* Kleinhans, Chuck, "Akụkọ Ahụhụ: New Chicago Video," New Art Examiner, 5/87
* Straayer, Chris, "Ụmụ nwanyị nọ n'oche onye isi", Afterimage, Vol. 14, #10, 5/87 -Bayard, Louis, "Ndụ ndụ ndụ: Ememme ihe nkiri na vidiyo ụmụ nwanyị", Onye na-agụ akwụkwọ, 3/6/87
* Hixson, Kathryn, "Akụkọ vidiyo: laghachi na akụkọ", Onye na-agụ akwụkwọ, Febụwarị 13, 1987
* Rankin, Scott, "Video na Asụsụ, Video dị ka Asụsụ," Katalọgụ maka ihe ngosi na Los Angeles Contemporary Exhibition Center, 12/4/86 - 1/18/87
* Smith, Amanda, "Aru na Igbe ahụ", Olu Obodo, 10/20/84
== Mbipụta ==
* Bukalski, Peter J., na Annette Barbier. "Ntụziaka ihe nkiri mahadum na vidiyo maka mmemme MFA." Akwụkwọ akụkọ ihe nkiri na vidiyo 52.1 (2000): 33-47.
* Kuiper, John B., et al. "Presidents forum: Gịnị ka UFVA kwesịrị iweta n'ihu site n'oge gara aga na-eme n'ọdịnihu?" Akwụkwọ akụkọ ihe nkiri na vidiyo 49.3 (1997): 73-84.
* Hardin, Ted. Ndụ nkeji 3 na ọkụ patio. 50 Vol. Englewood: Mahadum Ihe nkiri na Video Association, 1998.
* Hardin, Ted. Nyocha vidiyo: "Ndụ 3 nkeji" na "Piano Light". 50 Vol. Chicago, ọrịa: Mahadum ihe nkiri na Video Association, 1998.
* Barbier, Annette. Nlele vidiyo: "N'ime ọzara: Ọrụ Weebụ" Edmond Chibeau duziri. 49 Vol. Chicago, ọrịa: Mahadum ihe nkiri na Video Association, 1997.
* Barbier, Annette. N'ime ọzara: Ọrụ Weebụ. 49 Vol. Englewood: Mahadum Ihe nkiri na Video Association, 1997.
* Barbier, Annette. "Nlele vidiyo - Dykeotomy nke Deborah Fort na-eduzi." Akwụkwọ akụkọ ihe nkiri na vidiyo 45.2-3 (1993): 111
* Barbier, Annette. dykeotomy. 45 Vol. Englewood: Mahadum Ihe nkiri na Video Association, 1993.
== Ntụaka ==
{{Reflist|30em}}
== Njikọ mpụga ==
* [http://mediaburn.org/?s=annette+barbier Ebe nchekwa mgbasa ozi]
* [http://www.vdb.org/artists/annette-barbier Ebe nchekwa mgbasa ozi]
* [https://vimeo.com/user4962668 Akaụntụ Vimeo]
322u55km1s4c9slfuqyclsitaojhx64
Animal unit
0
49471
630866
188943
2026-04-22T18:22:08Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
630866
wikitext
text/x-wiki
A na-eji echiche nke otu anụmanụ (AU) eme ihe na North America iji kwado atụmatụ, nyocha na nchịkwa nke nri nri site n'ịzụ anụ ụlọ, mana okwu ahụ nwekwara ngwa ndị ọzọ (n'ihe gbasara iwu nchịkwa isi, nha nri nri, nri nri). njikwa, wdg). A kọwapụtala okwu a n'ụzọ dị iche iche site na usoro iwu na mpaghara dị iche iche, yana site n'aka ndị ọkachamara na-ahụ maka nlekọta anụ ụlọ, ndị na-ahụ maka akụrụngwa mpaghara na ndị ọzọ. N'ihi ya, mgbe ị na-eji ma ọ bụ na-akọwa okwu ahụ, ọ dị mkpa nlekọta iji hụ na a na-eji nkọwa dabara adaba maka ebumnuche ahụ. Ọtụtụ nkọwa (ma ọ bụghị ihe niile) gbadoro ụkwụ na echiche na otu ehi 1000-paụnd (454 kg), nwere ma ọ bụ na-enweghị nwa ehi a na-achụpụghị, bụ otu anụmanụ, ebe a na-eche na ehi dị otú ahụ na-eri kilogram 26 (ihe dị ka 12 kg) nke forage akọrọ okwu kwa ụbọchị.
Ọnwa otu anụmanụ (AUMs) na mpaghara ebe a na-ata nri (gbakọrọ site n'ịba ụba nke anụ anụmanụ site na ọnụọgụ ọnwa nke ịta nri) na-enye ihe ngosi bara uru nke ọnụọgụ nri a na-eri. N'ala ọha na eze na mpaghara dị iche iche, a na-egosipụtakarị iji nri nri maka ịta nri n'ọnwa ole anụmanụ.
== Ịkpa anụ ụlọ ==
Na USA, a na-ahazi ego ịhịa aka n'ahụ gọọmenti etiti, nke metụtara ala Federal na steeti 16 dị n'Ebe Ọdịda Anyanwụ na ala ọha nke BLM na US Forest Service na-achịkwa, kwa afọ ma na-agbakọta ya site na iji usoro nke Congress setịpụrụ na nkwalite Ọha Rangeland. Act nke 1978. N'okpuru usoro a, dị ka gbanwetụrụ na ịgbatị site a president Executive Order nyere na 1986, grazing ego enweghị ike ịda n'okpuru $1.35 kwa anụmanụ unit ọnwa (AUM); Ọzọkwa, mmụba ma ọ bụ mbelata ego ọ bụla enweghị ike ịfe pasent 25 nke ọkwa afọ gara aga. (N'ala ndị a na-ata nri gọọmenti etiti, AUM bụ ego nri a chọrọ iji kwado otu ehi na nwa ehi ya, otu ịnyịnya, ma ọ bụ atụrụ ise ma ọ bụ ewu maka otu ọnwa.) Ụgwọ nri maka 2012 bụ $ 1.35 kwa AUM, otu ọkwa dị ka. ọ bụ na 2011. Maka ikike ịta nri ma ọ bụ ikike ịta nri na ala Crown na British Columbia, ụgwọ ịhịa aka n'ahụ maka AUM ikike bụ "93% nke nkezi nnukwu ego ha nwetara kwa kilogram maka anụ ehi dị ndụ a na-ere ahịa n'ime afọ 3 bu ụzọ tupu BC. Ndị na-emepụta anụ ụlọ na-arụkọ ọrụ ọnụ."
Maka anụ ụlọ ịta nri, ọtụtụ ndịiche dị na nkọwa metụtara ka ekwesịrị isi gbakọọ nha anụmanụ maka nha na ụdị anụ ụlọ ndị ọzọ karịa ehi 1000-paụnd. Ụzọ dị iche iche gụnyere:
* Ntụle dabere na echiche iri nri nri.
: N'ime ụdị ntule a na-ejikarị eme ihe, enwere ike gbakọọ ọnụ ọgụgụ anụmanụ dị ka oke nri nri ahịhịa kwa ụbọchị, na kilogram, kewara 12 n'arọ (ma ọ bụ nri nri akọrọ kwa ụbọchị, na paụnd, kewara site na 26 pound). ), dabere n'echiche bụ na nri anụ ehi 1000-paụnd na-eri kwa ụbọchị (nke nwere ma ọ bụ na-enweghị nwa ehi a na-azụghị ya) bụ pasent 2.6 nke ịdị arọ ahụ. Dịka ọmụmaatụ, ụfọdụ ngụkọ anụmanụ ndị a na-eji na Texas na-eche na nri anụ ọkụkọ kwa ụbọchị nke ewu Spanish nanny 90-paụnd bụ pasent 4.5 nke ịdị arọ ahụ. Ya mere, a na-eme atụmatụ nanny: oke ehi nke oriri akọrọ kwa ụbọchị na 4.5:26, ma ọ bụ ihe dịka 0.16. Nke a na-enye atụmatụ na onye nanny dị otú ahụ bụ ihe dị ka nkeji anụmanụ 0.16. Kama ịgbakọ n'ụkpụrụ dị ndụ n'ụzọ ziri ezi, ụfọdụ atụmatụ nke ụdị a ka achịkọtala ya na nchịkọta (site n'ụdị) dịka afọ ma ọ bụ ọmụmụ nwoke na nwanyị si dị, dịka ọmụmaatụ. atụrụ tozuru okè, 0,2; nwa atụrụ (a hapụrụ ara ruo nwa afọ), 0,12; nwa atụrụ (nwa afọ), 0,15; ebule, 0.25
* Nkọwapụta nke dabeere na ịdị arọ ma ọ bụ ịdị arọ nke ahụ.
: A na-eji usoro a dị mfe eme ihe mgbe ụfọdụ maka ehi. Enwere ike ịgbakọ ọnụ ọgụgụ nke anụmanụ nke otu ma ọ bụ karịa isi ehi na-anọchite anya ya site na ịkekọrịta oke ahụ ha na kilogram site na 454 (ma ọ bụ kewaa ịdị arọ ha na pound site na 1000). N'ihi ya, a ga-ewere ehi dị pound 800 dị ka 0.8 anụmanụ.<ref name="Waller1986">Waller, S. S., L. E. Moser and B. Anderson. 1986. A guide for planning and analyzing a year-round forage program. University of Nebraska, Lincoln. Extension publication EC86-113. http://digitalcommons.unl.edu/cgi/viewcontent.cgi?article=2617&context=extensionhist</ref>
* Atụmatụ dabere na ogo ahụ metabolic.
: N'ime usoro a, nke a tụrụ aro maka ehi, enwere ike ịgbakọ ọnụ ọgụgụ anụmanụ nke anụmanụ na-anọchite anya ya dị ka oke nke ịdị arọ nke ahụ mmadụ ahụ (na kilogram) na ike 0.75, nkewa site na 454 na ike 0.75.<ref>Manske, L. L. Animal unit equivalent for beef cattle based on metabolic weight. https://web.archive.org/web/20220307214005/https://www.ag.ndsu.edu/archive/dickinso/research/1997/animal.htm</ref><ref>Using the animal unit month (AUM) effectively. Alberta Agriculture and Rural Development. https://web.archive.org/web/20240710165859/https://www1.agric.gov.ab.ca/$department/deptdocs.nsf/all/agdex1201</ref> Nchịkọta dị otú ahụ na-egosipụta echiche na ihe oriri achọrọ ga-adabere na ogo ahụ. (A na-akọwakarị nha ahụ metabolic dị ka ịdị arọ nke ahụ, na kilogram, ruo 0.75 ike. <ref>Subcommittee on Biological Energy, National Research Council. 1981. Nutritional energetics of domestic animals & glossary of energy terms. 2nd revised ed. National Academy Press, Washington. p. 3.</ref> ) N'iji usoro a nke ngụkọta, a ga-ewere ehi nke 800-pound dị ka 0.85 anụmanụ.
== Nkọwa iwu ==
Ụlọ ọrụ nchịkwa ala nke gọọmentị etiti, dị ka Bureau of Land Management na National Forest Service, nwere ike iji ụkpụrụ dị iche iche maka ịtọ ụgwọ ịta nri. Natural Resources Conservation Service na-eji anụmanụ eme atụmatụ mmepụta nsị na nsị ihe oriri mgbe ị na-emepụta ọrụ n'okpuru Environmental Quality Incentives Program (EQIP). Ụlọ ọrụ na-ahụ maka nchekwa gburugburu ebe obibi anaghị eji okwu anụmanụ akọwa ụdị nha maka ebumnuche nke ịgbaso njedebe nke nsị maka Ọrụ Nri Anụmanụ (CAFOs). Kama nke ahụ, ọ na-esetịpụ ọnụ ọgụgụ site n'ịkọwapụta ọnụ ọgụgụ anụmanụ.<ref>40 CFR 122.23</ref>
Nkọwa nchịkwa nke anụmanụ na-adịgasị iche dabere na ebumnuche ma dịgasị iche n'etiti ikike. Maka ụdị dị iche iche, ha na-adabere na afọ na ụdị okike, kama ịdị arọ. Ụfọdụ n'ime ihe atụ ndị a bụ:
* Na British Columbia, Range Regulation na-akọwa "ọnwa nke anụmanụ" maka ebumnuche nke Range Act. N'ụzọ dị irè, iwu ahụ na-enye anụmanụ unit nke 1 maka ehi (ma ọ bụ n'onwe ya ma ọ bụ na nwa ehi a na-amaghị), 0.7 maka otu afọ nke ụdị Bos, 1.5 maka ehi, 1.25 maka ịnyịnya, 0.2 maka atụrụ, 0.2 Maka llama, na 0.1 maka alpaca.<ref name="BCRangeReg">British Columbia Reg. 115/2005, Range Regulation.</ref>
* Banyere ikikere ịta nri na ala ndị Navajo kewara ekewa, "Animal Unit (AU) pụtara otu ehi toro eto na nwa ehi ya dị ọnwa isii ma ọ bụ ihe yiri ya dabere na nri anụ oriri yiri ya. Ya mere, dịka akọwapụtara na ndị a: (1) Otu atụrụ toro eto ma ọ bụ ewu bụ otu ụzọ n'ụzọ ise (0.20) nke AU; (2) Otu ịnyịnya toro eto, ma ọ bụ ịnyịnya ibu, ma ọbụ otu ụzọ n" AU; ma ọ bụ (3) Otu onye toro eto bụ otu ụzọ atọ n'ụzọ iri na ise nke otu ụzọ n<ref>US Code of Federal Regulations. 25 CFR 161.1.</ref>
* N'ihe gbasara nyocha gburugburu ebe obibi maka omume ụfọdụ n'okpuru iwu ọrụ ugbo US, "Okwu anụmanụ pụtara otu ihe atụ maka ọrụ inye anụmanụ ọ bụla gbakọrọ site na ịgbakwunye ọnụ ọgụgụ ndị a: ọnụ ọgụgụ nke igbu ehi na-enye nri mụbara site na 1.0, gbakwunyere ọnụ ọgụgụ nke ehi tozuru etozu mụbara site n'aka 1.4, gbakwunyie ọnụ ọgụgụ nke ezì dị ihe karịrị kilogram 25 (ihe dị ka pound 55) mụbara site iti 0.4, gbakwunye ọnụ ọgụgụ atụrụ mụbara site ci 0.1, gbakwunyụba ọnụ ọgụgụ nke ịnyịnya mụbara site. "<ref>US Code of Federal Regulations 9 CFR 1940.312</ref>
* Banyere ezì na Steeti Idaho, "otu anụmanụ" bụ "otu ihe atụ nke hà abụọ na ọkara (2 1/2) ezì, nke ọ bụla dị arọ karịa iri abụọ na ise (25) kilogram (ihe dị ka iri ise na ise (55) pound), ma ọ bụ iri (10) ezì a a a mụrụ amị, nke ọ bụ nke ọ bụla na-adị n'okpuru iri abụọ na abụọ (25) kilogram. A na-agbakọ ọnụ ọgụgụ nke ezì dị arọ n'okpuru ya site na iri abụọ na iri ise.<ref>2011 Idaho Code Title 39. Health and Safety. Chapter 79. Local Option Swine Facilities Siting Act 39-7903. Definitions.</ref>
* Dị ka iwu dị na Township nke Brady, Michigan si kwuo, a ga-akọwa "otu anụmanụ dị ka otu ihe eji atụ ihe iji tụnyere ọdịiche dị iche iche na ísì na-emepụta njirimara nke ihe mkpofu anụmanụ, yana ihe ndị na-esonụ metụtara anụmanụ dị iche iche: A. Ehi: 1.00, B. Ịnyịnya: 1.00, C. Ezì: 1.00, D. Sheep / Goats 0.50, E. Ụdị anụmanụ / Fowl 0.10. Ọdịdị dị iche iche maka ihe mkpofu a na-adịghị edepụtara n'elu ga-abụ ihe atụ maka ụdị anụmanụ a kpọtụrụ aha maka ụdị anụ ọhịa, nke ihe ndị a kpọtị, nke anụmanụ, nke a kpọtakarị, nke a kapịrị ọnụ, nke a na-akọwa n'elu bụ ihe ndị a kapịrịka, nke a kwuru maka ụdị anụ ụlọ, nke a chọrọ n'elu, nke anụ ụlọ,<ref>US Court of Appeals for the 6th Circuit, No. 99-1169. Robert T. Richardson v. Township of Brady. http://www.ca6.uscourts.gov/opinions.pdf/00a0215p-06.pdf</ref>
== Ndị ọzọ ==
Nkọwa pụrụ iche dị maka ngwa ndị ọzọ dị iche iche. Dịka ọmụmaatụ, maka ebumnuche nke iji nitrogen na phosphorus tụnyere nsị na mmepụta nsị maka ụdị anụmanụ dị iche iche, US Natural Resources Conservation Service ejirila 1000-pound animal units, n'agbanyeghị ụdị anụmanụ.
== Hụkwa ==
* Ntụnyere nke anụ ụlọ
== Ebem si dee ==
0ajuq6ydbfysmj91lee99l7tga34g2x
Anụ ụlọ
0
50633
630875
451725
2026-04-22T20:57:18Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
630875
wikitext
text/x-wiki
[[Usòrò:20150728_xl_P1000804_Leck_mich_Zaertlichkeit_der_Rinder.JPG|thumb|Ehi n'ebe ịta nri n'[[Austria]]]]
[[Usòrò:Gregge_al_pascolo.jpg|thumb|Atụrụ na Ogige Ntụrụndụ Ecrins (France) ]]
Anụ ụlọ bụ anụ ụlọ a na-azụ n'ebe a na-arụ ọrụ ugbo iji nye ọrụ na imepụta ngwaahịa dị iche iche maka oriri dị ka anụ, àkwá, mmiri ara ehi, ajị anụ, akpụkpọ anụ na ajị anụ. Mgbe ụfọdụ, a na-eji okwu a na-ezo aka nanị n’anụmanụ ndị a zụlitere ka ha rie, na mgbe ụfọdụ, a na-ezo aka nanị maka anụ ndị a na-akọ ugbo, dị ka ehi, atụrụ, na ewu. A na-ewere ịnyịnya dị ka anụ ụlọ na United States.[2] USDA na-ekewa anụ ezi, anụ ehi, beef, na nwa atụrụ (anụ anụ) dị ka anụ ụlọ, na anụ ụlọ niile dị ka anụ uhie. Agụnyeghị anụ ọkụkọ na azụ̀ n'ụdị a.[3] Nke ikpeazụ nwere ike ịbụ n'ihi na ngwaahịa azụ anaghị achịkwa USDA, mana FDA.
Ịzụ, nlekọta, igbu anụ na idobe anụ ụlọ n'ozuzu ya, nke a na-akpọ ịzụ ụmụ anụmanụ, bụ akụkụ nke ọrụ ugbo nke oge a ma bụrụ nke a na-eme n'ọtụtụ omenala kemgbe mmadụ gbanwere ọrụ ugbo site n'ụdị ndụ ndị dinta. Omume ịzụ anụmanụ dịgasị iche iche n'ọdịbendị na oge. Ọ na-aga n'ihu na-arụ nnukwu ọrụ akụ na ụba na omenala n'ọtụtụ obodo.
Omume ịkpa anụ agbanweela n'ụzọ dị ukwuu n'ịkpa anụ.<ref>{{Cite web|url=https://www.agcensus.usda.gov/Publications/2012/|title=NASS – Census of Agriculture – Publications – 2012|publisher=USDA|accessdate=29 November 2017|archivedate=22 November 2017|archiveurl=https://web.archive.org/web/20171122112942/https://www.agcensus.usda.gov/Publications/2012/}}</ref> Ịzụ anụmanụ nke ukwuu na-eme ka ihe dị iche iche na-emepụta na-abawanye, mana ọ na-emetụtakwa ọdịmma anụmanụ, [[Environmental degradation|gburugburu ebe obibi]], na ahụike ọha na eze.<ref>{{Cite journal|author=Anomaly|first=Jonathan|date=1 November 2015|title=What's Wrong With Factory Farming?|url=https://academic.oup.com/phe/article/8/3/246/2362362|journal=Public Health Ethics|language=en|volume=8|issue=3|pages=246–254|doi=10.1093/phe/phu001|pmid=36540869|issn=1754-9973}}</ref> Karịsịa, anụ ehi, mmiri ara ehi na atụrụ bụ isi iyi nke gas na-ekpo ọkụ site na ọrụ ugbo.
== Okwu mmalite ==
[[Usòrò:Give_Way_To_Stock_(6759026099).jpg|thumb|Ihe ịrịba ama okporo ụzọ Australia a na-eji okwu a na-adịghị ahụkebe "ụmụ anụ ụlọ" maka anụ ụlọ.]]
A na-eji okwu anụ ụlọ nke mbụ mee ihe n'agbata afọ 1650 na 1660, dịka okwu mgbagwoju anya na-ejikọta okwu "dị ndụ" na "stock".[6]. N'oge ụfọdụ, a na-eji "ehi" na "anụ ụlọ" mee ihe n'otu n'otu. Taa, [kpọpụta] ihe ehi pụtara ọgbara ọhụrụ bụ anụ ụlọ, ebe anụ ụlọ nwere nghọta ka ukwuu.
Iwu gọọmentị etiti United States na-akọwapụta okwu iji mee ka ngwa ahịa ọrụ ugbo akọwapụta tozuo ma ọ bụ erughi eru maka mmemme ma ọ bụ mmemme. Dị ka ihe atụ, akwụkwọ akụkọ iwu gbasara anụ ụlọ nke 1999 (PL. 106–78, Title IX) kọwara anụ ụlọ naanị dị ka ehi, ezì, na atụrụ, ebe iwu enyemaka ọdachi nke 1988 kọwara okwu ahụ dị ka “ehi, atụrụ, ewu, ezì, anụ ọkụkọ. (gụnyere anụ ọkụkọ na-amị akwa), anụmanụ equine eji eri nri ma ọ bụ na-emepụta nri, azụ ndị e ji eri nri, na anụmanụ ndị ọzọ nke odeakwụkwọ họpụtara." <ref>{{Cite web|url=http://ncseonline.org/nle/crsreports/05jun/97-905.pdf|archiveurl=https://web.archive.org/web/20110212033139/http://ncseonline.org/nle/crsreports/05jun/97-905.pdf|archivedate=12 February 2011|title=Agriculture: A Glossary of Terms, Programs, and Laws|date=2005|accessdate=10 December 2011}}</ref>
A na-akọwa Deadstock n'ụzọ dị iche na anụ ụlọ dị ka "anụmanụ ndị nwụrụ tupu e gbuo ha, mgbe ụfọdụ site na ọrịa ma ọ bụ ọrịa". Ọ bụ iwu na-akwadoghị n'ọtụtụ mba, dị ka [[Kánada|Canada]], ire ma ọ bụ nhazi anụ sitere na anụmanụ nwụrụ anwụ maka oriri mmadụ. <ref>[http://www.cbc.ca/news/canada/police-launch-investigation-into-aylmer-meat-packers-1.409535 cbc.ca: "Police launch investigation into Aylmer Meat Packers"], 28 August 2003</ref>
== Akụkọ ihe mere eme ==
Ịzụ ụmụ anụmanụ malitere n'oge mgbanwe omenala gaa n'obodo ndị na-arụ ọrụ ugbo na-ebikọ site na ụdị ndụ ndị dinta na-achịkọta. A na-azụ ụmụ anụmanụ mgbe ụmụ mmadụ na-achịkwa ọmụmụ ha na ọnọdụ ibi ndụ ha. Ka oge na-aga, omume mkpokọta, usoro ndụ na physiology nke anụ ụlọ agbanweela nke ukwuu. Ọtụtụ anụmanụ ndị a na-akọ ugbo n'oge a adịghị mma maka ndụ n'ụwa eke.
A zụlitere nkịta n'oge na-adịghị anya; nkịta na-apụta na Europe na Far East site na ihe dị ka afọ 15,000 gara aga.<ref name="larson2014">{{Cite journal|author=Larson, G.|year=2014|title=How Much Is That in Dog Years? The Advent of Canine Population Genomics|journal=PLOS Genetics|doi=10.1371/journal.pgen.1004093|pmid=24453989|volume=10|issue=1|pages=e1004093}}</ref> A zụlitere ewu na atụrụ n'ọtụtụ ihe omume n'etiti afọ 11,000 na 5,000 gara aga na Southwest Asia.<ref name="Chessa Pereira Arnaud Amorim pp. 532–536">{{Cite journal|author=Chessa|first=B.|title=Revealing the History of Sheep Domestication Using Retrovirus Integrations|journal=Science|volume=324|issue=5926|date=24 April 2009|doi=10.1126/science.1170587|pmid=19390051|pages=532–536}}</ref> A zụlitere ezì site na 8,500 BC na Near East na 6,000 BC na [[China]]. <ref>{{Cite journal|author=Vigne|first=J. D.|title=Pre-Neolithic wild boar management and introduction to Cyprus more than 11,400 years ago|journal=Proceedings of the National Academy of Sciences of the United States of America|volume=106|issue=38|pages=16135–8|year=2009|pmid=19706455|doi=10.1073/pnas.0905015106}}</ref><ref name="Larson Liu Zhao Yuan pp. 7686–7691">{{Cite journal|author=Larson|first=Greger|title=Patterns of East Asian pig domestication, migration, and turnover revealed by modern and ancient DNA|journal=Proceedings of the National Academy of Sciences|volume=107|issue=17|date=19 April 2010|doi=10.1073/pnas.0912264107|pmid=20404179|pages=7686–7691}}</ref> Ịzụ ịnyịnya malitere n'ihe dị ka 4,000 BC.<ref name="BoL">{{Cite web|url=http://www.ansi.okstate.edu/breeds/|title=Breeds of Livestock - Oklahoma State University|publisher=Ansi.okstate.edu|accessdate=10 December 2011}}</ref> A zụlitere ehi kemgbe ihe dị ka afọ 10,500 gara aga.<ref name="McTavish">{{Cite journal|author=McTavish|first=E.J.|year=2013|title=New World cattle show ancestry from multiple independent domestication events|journal=Proc. Natl. Acad. Sci. U.S.A.|volume=110|issue=15|pages=E1398–406|doi=10.1073/pnas.1303367110|pmid=23530234}}</ref> [kọwapụta] ọkụkọ na ọkụkọ ndị ọzọ nwere ike ịbụ ndị a zụlitere n'ụlọ n'ihe dị ka 7,000 BC.<ref>{{Cite web|url=http://quatr.us/china/history-chickens.htm|title=History of chickens – India and China|date=12 June 2017|accessdate=9 August 2024|archivedate=21 August 2019|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190821224754/https://quatr.us/china/history-chickens.htm}}</ref>
== Ụdị ==
Okwu a bụ "anụ ụlọ" apụtachaghị nke ọma na enwere ike ịkọwa ya nkenke ma ọ bụ sara mbara. N'ụzọ sara mbara, anụ ụlọ na-ezo aka n'ọnụ ọgụgụ anụmanụ ọ bụla mmadụ debere maka nzube azụmahịa.
{| class="wikitable"
!Anụmanụ
!Nna nna
!Ịzụ n'ụlọ
!Ojiji
!Foto
|-
|Ịnyịnya
|Tarpan
|Eurasia
|Ịnya ịnyịnya, ịgba ọsọ, iburu na ịdọrọ ibu, anụ, mmiri ara ehi
|[[Usòrò:Nokota_Horses_cropped.jpg|130x130px]]
|-
|Ịnyịnya ibu
|Nnụnụ ọhịa nke Afrịka
|Afrịka
|Ibu ibu na ibu
|[[Usòrò:Donkey_in_Clovelly,_North_Devon,_England.jpg|130x130px]]
|-
|Ehi
|Aurochs nke Eurasia
|Eurasia
|Anụ, mmiri ara ehi na mmiri ara ehi
|[[Usòrò:Cow_female_black_white.jpg|130x130px]]
|-
|Zebu
|Aurochs nke India
|Eurasia
|Mmiri ara ehi, anụ na mmiri ara ehi
|[[Usòrò:Gray_Zebu_Bull.jpg|130x130px]]
|-
|Ehi Bali
|Banteng
|Eshia
|Anụ, mmiri ara ehi na mmiri ara ehi
|[[Usòrò:Balinese_cow.JPG|130x130px]]
|-
|Yak
|Yak ọhịa
|Tibet
|Ụmụ anụmanụ, mmiri ara ehi, anụ na akpụkpọ
|[[Usòrò:Bos_grunniens_-_Syracuse_Zoo.jpg|130x130px]]
|-
|Anụ ọhịa bea mmiri
|Anụ ọhịa buffalo
|India na SE Eshia
|Anụ, mmiri ara ehi na ibu ibu
|[[Usòrò:BUFFALO159.JPG|130x130px]]
|-
|Mmekọahụ
|Gaur
|India na Malaysia
|Ibu ibu na ibu
|[[Usòrò:Mithun.jpg|130x130px]]
|-
|Atụrụ
|Mouflon
|Iran na Asia Minor
|Anụ, mmiri ara ehi na ajị anụ.
|[[Usòrò:Pair_of_Icelandic_Sheep.jpg|130x130px]]
|-
|[[Ewu|Nwa ewu]]
|Bezoar ibex
|Gris na Pakistan
|Anụ, mmiri ara ehi na ajị anụ
|[[Usòrò:Capra,_Crete_4.jpg|130x130px]]
|-
|Nnụnụ reindeer
|Nnụnụ reindeer
|Eurasia
|Mmiri ara ehi, anụ na akpụkpọ
|[[Usòrò:Caribou_using_antlers.jpg|130x130px]]
|-
|Kamel Bactrian
|Kamel Bactrian nke ọhịa
|Ebe Etiti Eshia
|Ịgba ịnyịnya, ịgba ọsọ, anụ, mmiri ara ehi na ajị anụ
|[[Usòrò:Chameau_de_bactriane.JPG|130x130px]]
|-
|Kamel ndị Arab
|Kamel nke Thomas
|Ebe Ugwu Africa na Ebe Ọdịda Anyanwụ Eshia
|Ịgba ịnyịnya, ịgba ọsọ, anụ na mmiri ara ehi
|[[Usòrò:Dromadaire4478.jpg|130x130px]]
|-
|Ọkụ ọkụ
|Guanaco
|Andes
|Anụmanụ, anụ, ajị anụ
|[[Usòrò:Pack_llamas_posing_near_Muir_Trail.jpg|130x130px]]
|-
|Alpaca
|vicuña
|Andes
|Anụ, ajị anụ
|[[Usòrò:Corazon_Full.jpg|130x130px]]
|-
|Ezì E Ji Eme
|Ezì ọhịa
|Eurasia
|Anụ
|[[Usòrò:Sow_with_piglet.jpg|130x130px]]
|-
|Nne ọkụkọ
|Nnụnụ na-acha ọbara ọbara
|Ndịda Ọwụwa Anyanwụ Eshia
|Anụ, àkwá
|[[Usòrò:Chicken.jpg|130x130px]]
|-
|Nkịta
|Anụ ọhịa Europe
|Europe
|Anụ, ajị anụ
|[[Usòrò:Նապաստակներ.jpg|130x130px]]
|-
|Ezì Guinea
|Ezì ọhịa nke Montane
|Andes
|Anụ
|[[Usòrò:Arjuna.jpg|130x130px]]
|}
=== Obere anụmanụ ===
Obere anụ ụlọ bụ okwu a na-eji maka anụmanụ ndị pere mpe, na-abụkarị anụmanụ. Nkeji abụọ kachasị bụ òké na lagomorphs (oke bekee). A na-edobe ma na-azụ anụ ndị dị obere, dị ka crickets na aṅụ mmanụ aṅụ. Ụmụ anụmanụ anaghị agụnye azụ (aquaculture) ma ọ bụ ọkụkọ (ịkụkọ anụ ọkụkọ).
== Omume ugbo ==
[[Usòrò:Goat_family.jpg|thumb|Ezinụlọ ewu nwere otu izu]]
[[Usòrò:Paridera_Cueva_del_Río_Piedra.jpg|thumb|Ebe a na-eme ihe nkiri n'ọgba dị n'ebe ugwu [[Spain]]]]
Dị ka omenala si dị, ịzụ anụmanụ bụ akụkụ nke ụzọ ndụ onye ọrụ ugbo, na-emepụta ọ bụghị naanị nri ezinụlọ chọrọ kamakwa mmanụ, fatịlaịza, uwe, njem na ike draught. Igbu anụmanụ maka nri bụ ihe ọzọ a na-atụle, ebe ọ bụla o kwere omume, a na-ewepụta ngwaahịa ha, dị ka ajị anụ, àkwá, mmiri ara ehi na ọbara (site n'aka Ndị Maasai) mgbe anụmanụ ahụ ka dị ndụ.<ref name="Webster" />
N'ime usoro ọdịnala nke transshumance, ụmụ mmadụ na anụ ụlọ na-agagharị n'oge n'etiti ebe ịta nri oge okpomọkụ na oge oyi; na mpaghara Ugwu ebe ịta ahịhịa n'oge ọkọchị dị n'ugwu, ebe ịta ahụhụ n'oge oyi na ndagwurugwu.<ref>{{Cite book|author=Blench|first=Roger|title='You can't go home again' – Pastoralism in the new millennium|publisher=Overseas Development Institute|date=17 May 2001|url=http://www.odi.org.uk/work/projects/pdn/eps.pdf|accessdate=29 April 2018}}</ref>
Enwere ike idebe anụmanụ nke ukwuu ma ọ bụ nke ukwuu. Usoro sara mbara na-agụnye ụmụ anụmanụ na-agagharị na uche, ma ọ bụ n'okpuru nlekọta nke onye na-azụ anụ, mgbe mgbe maka nchebe ha pụọ na anụ ndị na-eri ibe ha. Ịkpa anụ na Western United States na-agụnye nnukwu ìgwè ehi na-ata ahịhịa n'ọtụtụ ala ọha na eze na nke onwe.<ref name="Starrs">{{Cite book|author=Starrs, Paul F.|title=Let the Cowboy Ride: Cattle Ranching in the American West|url=https://books.google.com/books?id=WHfnaQLGIx4C&pg=PA1|year=2000|publisher=JHU Press|isbn=978-0-8018-6351-6|pages=1–2}}</ref> A na-ahụ ọdụ ehi yiri nke ahụ na South America, Australia na ebe ndị ọzọ nwere nnukwu ala na obere mmiri ozuzo. A na-eji usoro ịzụ anụ maka atụrụ, mgbada, ostrich, emu, llama na alpaca.<ref name="Levinson">{{Cite book|author=Levinson, David|title=Encyclopedia of Community: From the Village to the Virtual World|url=https://books.google.com/books?id=t1geOjQ6R0MC&pg=PA1139|year=2003|publisher=Sage|isbn=978-0-7619-2598-9}}</ref> N'elu ugwu nke United Kingdom, a na-atụgharị atụrụ n'ọhịa n'oge opupu ihe ubi ma na-eri ọtụtụ ahịhịa ugwu n'enweghị nlekọta, a na'iwetara ha n'ebe dị ala na ngwụcha afọ, yana inye nri ọzọ n'oge oyi.<ref>{{Cite book|title=The Shepherd's Life|author=Rebanks|first=James|year=2015|publisher=Penguin: Random House|isbn=978-0141-97936-6}}</ref>
N'ime ime obodo, ezì na ọkụkọ nwere ike inweta ọtụtụ ihe na-edozi ahụ site na iri nri, na n'obodo ndị Afrịka, ọkụkọ nwere ikike ibi ọtụtụ ọnwa n'enyeghị ha nri, ma ka na-emepụta otu ma ọ bụ abụọ àkwá n'izu.<ref name="Webster">{{Cite book|author=Webster, John|title=Animal Husbandry Regained: The Place of Farm Animals in Sustainable Agriculture|url=https://books.google.com/books?id=D6v-Tdhm5SgC&pg=PA5|year=2013|publisher=Routledge|isbn=978-1-84971-420-4|pages=4–10}}<cite class="citation book cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFWebster,_John2013">Webster, John (2013). [https://books.google.com/books?id=D6v-Tdhm5SgC&pg=PA5 ''Animal Husbandry Regained: The Place of Farm Animals in Sustainable Agriculture'']. Routledge. pp. 4–10. [[ISBN]] [[Ihe pụrụ iche:BookSources/978-1-84971-420-4|<bdi>978-1-84971-420-4</bdi>]].</cite></ref> N'aka nke ọzọ, n'akụkụ ndị ọzọ dị n'Ebe Ọdịda Anyanwụ Ụwa, a na-achịkwa ụmụ anụmanụ nke ọma; a pụrụ idebe ehi ehi n'ọnọdụ ịta nri na-enweghị ihe ọ bụla ha na-eri; a pụrụ itinye ehi n'ụlọ oriri dị elu; a pụrụ itinye ezì n'ụlọ ndị na-achịkwuo elu ma ghara ịga n'èzí; a pụrụ ịzụlite ọkụkọ n'ime ma debe ya n'ụlọ dị ka nnụnụ na-enye ọkụ n'okpuru ọnọdụ ndị a na-ahụ maka ụlọ nkwakọba ihe.<ref>{{Cite journal|author=Silbergeld|first=Ellen K|title=Industrial food animal production, antimicrobial resistance, and human health|journal=Annual Review of Public Health|year=2008|volume=29|pages=151–69|doi=10.1146/annurev.publhealth.29.020907.090904|pmid=18348709}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://swine.missouri.edu/facilities/PIH-11.PDF|title=Swine Growing-Finishing Units|author=Meyer, Vernon M.|work=Pork Industry handbook|publisher=Purdue University Cooperative Extension Service|accessdate=17 May 2017|archivedate=4 March 2016|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160304055711/http://swine.missouri.edu/facilities/PIH-11.PDF}}</ref> N'etiti oke abụọ a bụ ugbo na-enweghị isi, nke ezinụlọ na-azụkarị ebe anụ ụlọ na-ata nri n'èzí maka ọtụtụ n'ime afọ, a na-eme silage ma ọ bụ hay iji kpuchie oge afọ mgbe ahịhịa kwụsịrị itolite, a na'azụkwa fatịlaịza, nri na ihe ndị ọzọ na ugbo ahụ site n'èstre.<ref name="Blount">{{Cite book|author=Blount, W.P.|title=Intensive Livestock Farming|url=https://books.google.com/books?id=UyHLBAAAQBAJ&pg=PA360|year=2013|publisher=Elsevier|isbn=978-1-4831-9565-0|pages=360–62}}</ref>
== Ịchụ nta ==
Ndị ọrụ ugbo na-azụ anụmanụ ụwa'-emekarị ihe gbasara anụmanụ ndị na-eri anụ na Ndị ohi na-ezu ohi. Na North America, a na-ewere anụmanụ ndị dị ka anụ ọhịa wolf, grizzly bears, cougars, na coyotes mgbe ụfọdụ dị ka ihe iyi egwu nye anụ ụlọ. Na Eurasia na Africa, ndị na-eri ibe ha gụnyere anụ ọhịa wolf, agụ, [[Odúm|ọdụm]], dholes, anụ ojii nke Eshia, agụ iyi, hyenas nwere ntụpọ, na anụ ndị ọzọ na-eri anụ. Na South America, nkịta ọhịa, jaguar, anacondas, na anụ ọhịa bea bụ ihe iyi egwu nye anụ ụlọ. N'Australia, Dingoes, foxes, na wedge-tailed eagles bụ ndị na-eri ibe ha, na egwu ọzọ sitere n'aka nkịta ụlọ ndị nwere ike igbu n'ihi omume nke ịchụ nta, na-ahapụ ozu ahụ n'erighị.<ref>Northern Daily Leader, 20 May 2010, ''Dogs mauled 30 sheep'' (and killed them), p.3, Rural Press</ref><ref>{{Cite web|author=Simmons|first=Michael|url=http://www.victorharbortimes.com.au/news/local/news/general/dogs-seized-for-killing-sheep/1619896.aspx|title=Dogs seized for killing sheep - Local News - News - General - The Times|publisher=Victorharbortimes.com.au|date=10 September 2009|accessdate=10 December 2011|archiveurl=https://web.archive.org/web/20120111170104/http://www.victorharbortimes.com.au/news/local/news/general/dogs-seized-for-killing-sheep/1619896.aspx|archivedate=11 January 2012}}</ref>
== Ọrịa ==
Ezigbo ọrụ ugbo, nri kwesịrị ekwesị, na ịdị ọcha bụ isi ihe na-enye aka na ahụike anụmanụ n'ugbo, na-eweta uru akụ na ụba site na mmepụta dị elu. Mgbe, n'agbanyeghị nlezianya ndị a, ụmụ anụmanụ ka na-arịa ọrịa, onye ọrụ ugbo na dọkịta anụmanụ na-agwọ ha ọgwụ. Na European Union, mgbe ndị ọrụ ugbo na-agwọ ụmụ anụmanụ, a chọrọ ka ha gbasoo ntuziaka maka ọgwụgwọ na idekọ ọgwụgwọ enyere.<ref>{{Cite web|title=EPRUMA {{!}} Responsible Use of Animal Medicines|url=https://www.epruma.eu/|work=www.epruma.eu|accessdate=8 February 2020}}</ref>
Ụmụ anụmanụ nwere ike ibute ọtụtụ ọrịa na ọnọdụ ndị nwere ike imetụta ahụike ha. Ụfọdụ, dị ka Ọrịa ezì oge ochie na scrapie bụ ndị a kapịrị ọnụ maka otu ìgwè anụmanụ, ebe ndị ọzọ, dị ka nsogbu ụkwụ na ọnụ na-emetụta anụmanụ niile nwere ụkwụ.<ref>{{Cite web|url=http://www.cfsph.iastate.edu/Factsheets/pdfs/classical_swine_fever.pdf|title=Classical swine fever|publisher=The Center for Food Security and Public Health|accessdate=20 May 2017}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.eradicatescrapie.org/About%20Scrapie/Fact%20Sheet.html|title=Scrapie Fact Sheet|year=2001|publisher=National Institute for Animal Agriculture|accessdate=20 May 2017|archivedate=12 December 2020|archiveurl=https://web.archive.org/web/20201212100521/http://www.eradicatescrapie.org/About%20Scrapie/Fact%20Sheet.html}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.thecattlesite.com/diseaseinfo/243/footandmouth|title=Foot-and-mouth|publisher=The Cattle Site|accessdate=20 May 2017}}</ref> N'ebe ọnọdụ ahụ siri ike, gọọmentị na-etinye iwu maka mbubata na mbupụ, na njem anụ ụlọ, mgbochi nkewa na akụkọ nke ndị a na-enyo enyo. A na-enweta Ọgwụ mgbochi megide ọrịa ụfọdụ, a na-ejikwa ọgwụ nje eme ihe n'ọtụtụ ebe ebe ebe o kwesịrị.
At one time, antibiotics were routinely added to certain compound foodstuffs to promote growth, but this is now considered poor practice in many countries because of the risk that it may lead to antibiotic resistance. Animals living under intensive conditions are particularly prone to internal and external parasites; increasing numbers of sea lice are affecting farmed salmon in Scotland.<ref>{{Cite news|title=Scottish salmon farming's sea lice 'crisis'|author=Fraser, Douglas|url=https://www.bbc.co.uk/news/uk-scotland-38966188|work=BBC|date=14 February 2017|accessdate=20 May 2017}}</ref> Reducing the parasite burdens of livestock results in increased productivity and profitability.<ref>{{Cite web|url=http://animalhealthireland.ie/?page_id=403|title=Parasite control|publisher=Animal Health Ireland|accessdate=20 May 2017|archivedate=14 May 2017|archiveurl=https://web.archive.org/web/20170514143715/http://animalhealthireland.ie/?page_id=403}}</ref>
Dị ka Akụkọ Pụrụ Iche na [[Okpomọkụ gburugburu ụwa|Mgbanwe ihu igwe]] na Ala si kwuo, a na-atụ anya na ọrịa anụ ụlọ ga-akawanye njọ ka mgbanwe ihu igwe na-eme ka okpomọkụ na mmiri ozuzo dị iche iche dịkwuo elu.<ref name=":03">{{Cite book|title=Special Report on climate change and land (SRCCL)|author=Mbow|first=C.|year=2019|chapter=Chapter 5: Food Security|chapterurl=https://www.ipcc.ch/site/assets/uploads/sites/4/2019/11/08_Chapter-5.pdf}}</ref>
== Njem na ahịa ==
[[Usòrò:Animal_transport_6.jpg|thumb|A na-etinye ezì n'ụgbọ ha]]
Ebe ọ bụ na ọtụtụ anụ ụlọ bụ anụ ụlọ, a na-akwọ ha n'ahịa "n'elu ụkwụ" gaa n'obodo ma ọ bụ ebe ọzọ dị n'etiti. A ka na-eji usoro a eme ihe n'akụkụ ụfọdụ nke ụwa.<ref>{{Cite book|author=Bonser|first=K. J.|title=The Drovers. Who They Were and How They Went: An Epic of the English Countryside|date=1972|publisher=Country Book Club}}</ref>
Ụgbọ ala na-agagharị ugbu a na mba ndị mepere emepe.<ref>{{Cite web|author=Chambers|first=Philip G.|title=Guidelines for Humane Handling, Transport and Slaughter of Livestock {{!}} CHAPTER 6: Transport of livestock|url=http://www.fao.org/docrep/003/x6909e/x6909e08.htm|publisher=[[Food and Agriculture Organization]]|accessdate=29 April 2018|date=2001|archivedate=12 June 2009|archiveurl=https://web.archive.org/web/20090612093718/http://www.fao.org/DOCREP/003/X6909E/x6909e08.htm}}</ref>
Ahịa anụ ụlọ nke mpaghara na mpaghara na ahịa ọrụ ugbo pụrụ iche na-eme ka azụmahịa anụ ụlọ dị mfe. Na Canada na Cargill slaughterhouse na High River, Alberta, ndị ọrụ 2,000 na-edozi ehi 4,500 kwa ụbọchị, ma ọ bụ ihe karịrị otu ụzọ n'ụzọ atọ nke ikike Canada. Ọ mechiri mgbe ụfọdụ n'ime ndị ọrụ ya butere Ọrịa coronavirus 2019.<ref name="cbcgill">{{Cite news|title=Worker dies, hundreds sick as Cargill temporarily closes meat-processing plant at centre of COVID-19 outbreak|url=https://www.cbc.ca/news/canada/calgary/cargill-meat-plant-closed-outbreak-covid-19-1.5538824|publisher=CBC|date=21 April 2020}}</ref><ref name="cbcjosh">{{Cite news|title=What led to Alberta's biggest outbreak? Cargill meat plant's hundreds of COVID-19 cases|url=https://www.cbc.ca/news/canada/calgary/cargill-alberta-covid-19-deena-hinshaw-1.5537377|publisher=CBC|date=19 April 2020}}</ref> Ụlọ ọrụ Cargill na [[JBS plant|Ụlọ ọrụ JBS]] dị na Brooks, Alberta na ụlọ ọrụ Harmony Beef dị na Balzac, Alberta nọchitere anya ụzọ atọ n'ụzọ anọ nke anụ ehi ndị Canada.<ref name="cbcjosh" /> N'ebe ndị ọzọ, enwere ike ịzụta ma ree anụ ụlọ na ahịa ma ọ bụ Ahịa mmiri, dịka enwere ike ịchọta ya n'ọtụtụ akụkụ nke Central Asia.
Na mba ndị na-abụghị ndị Ọdịda Anyanwụ, inye ohere ịbanye n'ahịa agbaala ndị ọrụ ugbo ume itinye ego na anụ ụlọ, nke mere ka ọ dịkwuo mma. Dịka ọmụmaatụ, International Crops Research Institute for the Semi-Arid Tropics (ICRISAT) arụwo ọrụ na [[Zimbabwe]] iji nyere ndị ọrụ ugbo aka ime ọtụtụ anụ ụlọ ha.
N'ihe ngosi ngwaahịa, ndị ọrụ ugbo na-eweta anụ ụlọ ha kachasị mma iji sọọ mpi.<ref>[http://aso.gov.au/titles/collections/agricultural-shows/ Australian Screen: Agricultural shows]</ref>
== Biomass ==
[[Usòrò:Terrestrial_biomass.svg|thumb|Mgbasa nke ụmụ mmadụ, anụ ụlọ, na anụmanụ ndị ọzọ <ref name="Eggleton 2020">{{Cite journal|author=Eggleton|first=Paul|title=The State of the World's Insects|journal=Annual Review of Environment and Resources|date=17 October 2020|volume=45|issue=1|pages=61–82|doi=10.1146/annurev-environ-012420-050035|issn=1543-5938}}</ref>]]
Ụmụ mmadụ na anụ ụlọ mejupụtara ihe karịrị 90% nke biomass nke anụ niile dị n'ụwa, na ihe fọrọ nke nta ka ọ bụrụ ihe niile dị ka ụmụ ahụhụ jikọtara ọnụ.<ref name="Eggleton 2020" />{{Clear}}
[[Usòrò:Livestock_of_the_World_(cattle,_buffaloes,_sheep,_goats,_horses,_pigs,_chickens,_ducks).jpg|thumb|300x300px|Nkọwa nkesa zuru ụwa ọnụ maka ehi, atụ, ịnyịnya, atụrụ, ewu, ezì, ọkụkọ na ọbọgwụ na 2010]]
E mere atụmatụ na uru nke mmepụta anụ ụlọ zuru ụwa ọnụ na 2013 dị ijeri dollar 883, (ndị dollar 2005-2006). Otú ọ dị, mmetụta akụ na ụba nke mmepụta anụ ụlọ na-agbasawanye: na ụlọ Ọrụ nri dị n'okpuru mmiri (saleyards, slaughterhouses, butchers, milk processingors, refrigerated transport, wholestresses, retailers, food services, tanneries, wdg), ụlọ ọrụ dị n'elu mmiri (feed productions, food transport, ugbo na ranch supply companies, equipment producters, seed companies, vaccine manufacturers, wdg) na ọrụ ndị metụtara ya (veterinarians, ndị ndụmọdụ nri, shearers, wdg). <sup class="noprint Inline-Template Template-Fact" style="white-space:nowrap;">[''[[wikipedia:Tinye edensibịa|<span title="This claim needs references to reliable sources. (March 2022)">citation needed</span>]]'']</sup>
Anụ ụlọ na-enye nri dịgasị iche iche na ngwaahịa ndị na-abụghị nri; nke ikpeazụ gụnyere akpụkpọ anụ, ajị anụ, ọgwụ, ngwaahịa ọkpụkpụ, protein ụlọ ọrụ, na abụba. Maka ọtụtụ ebe a na-egbu anụ, obere anụmanụ nwere ike ịla n'iyi na igbu ọchụ. Ọbụna ihe dị n'ime eriri afọ e wepụrụ mgbe a na-egbu egbu nwere ike iweghachite maka iji ya mee ihe dị ka fatịlaịza. Nri anụ ụlọ na-enyere aka ịnọgide na-eme nri n'ala ịta nri. A na-anakọta nsị n'ụlọ nkwakọba ihe na ebe a na-eri nri iji mee ka ala a na-akọ ihe ubi. N'ebe ụfọdụ, a na-eji nsị anụmanụ eme ihe dị ka mmanụ, ma ọ bụ n'onwe ya (dị ka mba ụfọdụ na-abụghị nke ọdịda anyanwụ), ma ọ bụ na-apụtaghị ìhè (dị ka isi iyi nke methane maka okpomọkụ ma ọ bụ maka ịmepụta ọkụ eletrik). N'ógbè ebe ike igwe pere mpe, a na-eji ụdị anụ ụlọ ụfọdụ dị ka ihe eji arụ ọrụ, ọ bụghị naanị maka Ịkụ ugbo na ihe ndị ọzọ a na-arụ n'ugbo, kamakwa maka ibugharị ndị mmadụ na ngwongwo. N'afọ 1997, anụ ụlọ nyere ike maka ihe dị n'agbata 25 na 64% nke ike ọrụ ugbo na usoro ịgba mmiri n'ụwa, nakwa na e ji nde anụmanụ 300 mee ihe n'ụwa niile na obere ọrụ ugbo.<ref>{{Cite book|author=de Haan|first=Cees|year=1997|title=Livestock & the environment: finding a balance|publisher=European Commission Directorate-General for Development|url=http://www.fao.org/docrep/X5303E/x5303e00.htm}}</ref>
Ọ bụ ezie na mmepụta anụ ụlọ na-eje ozi dị ka isi iyi nke ego, ọ nwere ike inye uru akụ na ụba ndị ọzọ maka ezinụlọ ndị dị n'ime ime obodo, na-arụkarị ọrụ dị ka onye isi na-enye aka na nchekwa nri na nchekwa akụ na ụba. Anụ ụlọ nwere ike ije ozi dị ka mkpuchi megide ihe ize ndụ ma bụrụkwa ihe na-egbochi akụ na ụba (nke ego na nri) na mpaghara ụfọdụ na akụ na ụba ụfọdụ (dịka, n'oge ụfọdụ ụkọ mmiri ozuzo n'Africa).<ref name="Swanepoel">Swanepoel, F., A. Stroebel and S. Moyo. (eds.) 2010. The role of livestock in developing communities: Enhancing multifunctionality. African Sun Media.</ref> Otú ọ dị, ojiji ya dị ka ihe mgbochi nwere ike ịbụ mgbe ụfọdụ ebe ndị ọzọ dị, nke nwere ike igosipụta mmezi atụmatụ nke mkpuchi na mgbakwunye na ọchịchọ ijigide akụ na-arụpụta ihe.<ref name="FafchampsUdry1998">{{Cite journal|author=Fafchamps|first=Marcel|title=Drought and saving in West Africa: are livestock a buffer stock?|journal=Journal of Development Economics|volume=55|issue=2|year=1998|pages=273–305|issn=0304-3878|doi=10.1016/S0304-3878(98)00037-6|url=http://www-leland.stanford.edu/~fafchamp/bfcows.pdf|accessdate=12 May 2018}}</ref> Ọbụna maka ụfọdụ ndị ọrụ ugbo na mba ndị dị n'Ebe Ọdịda Anyanwụ, anụ ụlọ nwere ike ịbụ ụdị mkpuchi.<ref name="JohannesenSkonhoft2011">{{Cite journal|author=Johannesen|first=Anne Borge|title=Livestock as Insurance and Social Status: Evidence from Reindeer Herding in Norway|journal=Environmental and Resource Economics|volume=48|issue=4|year=2011|pages=679–694|issn=0924-6460|doi=10.1007/s10640-010-9421-2|url=http://www.sv.ntnu.no/iso/Anders.Skonhoft/reindeer%20Env%20and%20res%20Ec%202010.pdf|accessdate=12 May 2018}}</ref> Ụfọdụ ndị na-akụ ihe ọkụkụ nwere ike ịmepụta anụ ụlọ dị ka atụmatụ maka ụdị dị iche iche nke isi mmalite ego ha, iji belata ihe ize ndụ metụtara ihu igwe, ahịa na ihe ndị ọzọ.<ref name="BellMoore2012">{{Cite journal|author=Bell|first=Lindsay W.|title=Integrated crop–livestock systems in Australian agriculture: Trends, drivers and implications|journal=Agricultural Systems|volume=111|year=2012|pages=1–12|issn=0308-521X|doi=10.1016/j.agsy.2012.04.003|url=https://publications.csiro.au/rpr/pub?list=BRO&pid=csiro:EP114437&sb=RECENT&n=8&rpp=10&page=122&tr=4318&dr=all&dc4.browseYear=2012|accessdate=12 May 2018}}</ref><ref name="KanduluBryan2012">{{Cite journal|author=Kandulu|first=John M.|title=Mitigating economic risk from climate variability in rain-fed agriculture through enterprise mix diversification|journal=Ecological Economics|volume=79|year=2012|pages=105–112|issn=0921-8009|doi=10.1016/j.ecolecon.2012.04.025|url=https://pubag.nal.usda.gov/catalog/863366|accessdate=12 May 2018}}</ref>
Ọtụtụ nnyocha achọtawo ihe akaebe nke mmekọrịta mmadụ na ibe ya, yana akụ na ụba, mkpa anụ ụlọ dị na mba ndị na-abụghị ndị Ọdịda Anyanwụ na mpaghara ndị dara ogbenye n'ime ime obodo, ihe akaebe dị otú ahụ anaghị ejedebe na ndị na-azụ anụ ụlọ na ndị na'ịkwagharị agagharị.<ref name="Swanepoel">Swanepoel, F., A. Stroebel and S. Moyo. (eds.) 2010. The role of livestock in developing communities: Enhancing multifunctionality. African Sun Media.</ref><ref name="KhanRehman2013">{{Cite journal|author=Khan|first=Nizamuddin|title=Impactul creșterii animalelor asupra dezvoltării socio-economice în Nordul Indiei|journal=Forum Geografic|volume=XII|issue=1|year=2013|pages=75–80|issn=1583-1523|doi=10.5775/fg.2067-4635.2013.084.i|url=http://forumgeografic.ro/ro/2013/1604/|language=ro|accessdate=12 May 2018}}</ref><ref name="AliKhan2013">{{Cite journal|author=Ali, A.|title=Livestock ownership in ensuring rural household food security in Pakistan|journal=J. Animal Plant Sci.|year=2013|volume=23|issue=1|pages=313–318|url=http://thejaps.org.pk/docs/v-23-1/48.pdf|accessdate=12 May 2018|issn=1018-7081}}</ref>
Ụkpụrụ mmekọrịta mmadụ na ibe ya na mba ndị mepere emepe nwekwara ike ịdị ukwuu. Dịka ọmụmaatụ, na nyocha nke ịkpa anụ ụlọ enyere ikike n'ala ọhịa nke mba na New Mexico, US, e kwubiri na "ịkpa anụ na-echekwa ụkpụrụ ọdịnala ma jikọta ezinụlọ na ala nna nna na Ihe nketa ọdịbendị", nakwa na "echiche nke ebe, njikọ na ala, na uru nke ichekwa oghere bụ isiokwu a na-ahụkarị". "Mkpa ala na ụmụ anụmanụ dị ka ụzọ isi chekwaa ọdịbendị na ụzọ ndụ gosipụtara ugboro ugboro na nzaghachi ndị nwere ikike, dị ka ndị ọrụ na nkwanye ùgwù maka ala, ụmụ anụmanụ, ezinụlọ, na obodo. "<ref>McSweeney, A. M and C. Raish. 2012. Social, cultural and economic aspects of livestock ranching on the Santa Fe and Carson National Forests. USDA Forest Service RMRS-GTR 276.</ref>
Na US, uru na-adịkarị ala n'etiti ihe na-akpali itinye aka n'ịkpa anụ ụlọ.<ref name="GentnerTanaka2006">{{Cite journal|author=Gentner|first=B.J.|title=Classifying federal public land grazing permittees|journal=Journal of Range Management|volume=55|issue=1|year=2006|issn=0022-409X|doi=10.2458/azu_jrm_v55i1_gentner}}</ref> Kama nke ahụ, ezinụlọ, ọdịnala na ụzọ ndụ a chọrọ na-abụkarị isi ihe na-akpali ịzụta anụ ụlọ, na ndị na-azụ anụ ụlọ "dị njikere ịnabata obere ego sitere na mmepụta anụ ụlọ".
== Mmetụta gburugburu ebe obibi ==
{| class="bar-chart bar-chart-right"
|+ id="382" |Nkezi gas na-ekpo ọkụ maka ụdị nri dị iche iche <ref><templatestyles src="Module:Citation/CS1/styles.css"></templatestyles><cite class="citation journal cs1" id="CITEREFMichael_ClarkTilman2014">Michael Clark; Tilman, David (November 2014). "Global diets link environmental sustainability and human health". ''Nature''. '''515''' (7528): 518–522. [[Bibcode (identifier)|Bibcode]]:[https://ui.adsabs.harvard.edu/abs/2014Natur.515..518T 2014Natur.515..518T]. [[Doi (identifier)|doi]]:[[doi:10.1038/nature13959|10.1038/nature13959]]. [[ISSN (identifier)|ISSN]] [[issn:1476-4687|1476-4687]]. [[PMID (identifier)|PMID]] [https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/25383533 25383533]. [[S2CID (identifier)|S2CID]] [https://api.semanticscholar.org/CorpusID:4453972 4453972].</cite></ref>
! class="bar-chart-label-type" scope="col" |Ụdị Nri
! scope="col" style="width: 20em" |Mmiri na-ekpo ọkụ (g CO<small>2</small>-C<small>eq</small> kwa g protein)
|-
! scope="row" |[[Ruminant|Anụ Na-egbukepụ Egwu]]
|<div class="bar-chart-bar" style="width: 20em;"><div class="bar-chart-bar-line" style="width:20em;"></div><span class="bar-chart-bar-numbers" style="width: 20em;"><span class="nowrap">62</span></span></div>
|-
! scope="row" |[[Recirculating aquaculture system|Ịzụlite Aquaculture]]
|<div class="bar-chart-bar" style="width: 20em;"><div class="bar-chart-bar-line" style="width:9.7em;"></div><span class="bar-chart-bar-numbers" style="width: 20em;"><span class="nowrap">30</span></span></div>
|-
! scope="row" |[[Trawling|Ịkụ Azụ]]
|<div class="bar-chart-bar" style="width: 20em;"><div class="bar-chart-bar-line" style="width:8.4em;"></div><span class="bar-chart-bar-numbers" style="width: 20em;"><span class="nowrap">26</span></span></div>
|-
! scope="row" |[[Aquaculture|Ịkpa Mmanụ Aquaculture Na-adịghị Agbanwe Agha]]
|<div class="bar-chart-bar" style="width: 20em;"><div class="bar-chart-bar-line" style="width:3.9em;"></div><span class="bar-chart-bar-numbers" style="width: 20em;"><span class="nowrap">12</span></span></div>
|-
! scope="row" |[[Pork|Anụ ezì]]
|<div class="bar-chart-bar" style="width: 20em;"><div class="bar-chart-bar-line" style="width:3.2em;"></div><span class="bar-chart-bar-numbers" style="width: 20em;"><span class="nowrap">10</span></span></div>
|-
! scope="row" |[[Poultry|Nnụnụ]]
|<div class="bar-chart-bar" style="width: 20em;"><div class="bar-chart-bar-line" style="width:3.2em;"></div><span class="bar-chart-bar-numbers" style="width: 20em;"><span class="nowrap">10</span></span></div>
|-
! scope="row" |[[Dairy|Mmiri ara ehi]]
|<div class="bar-chart-bar" style="width: 20em;"><div class="bar-chart-bar-line" style="width:2.9em;"></div><span class="bar-chart-bar-numbers" style="width: 20em;"><span class="nowrap">9.1</span></span></div>
|-
! scope="row" |[[Fishery|Ịkụ Azụ]]
|<div class="bar-chart-bar" style="width: 20em;"><div class="bar-chart-bar-line" style="width:2.8em;"></div><span class="bar-chart-bar-numbers" style="width: 20em;"><span class="nowrap">8.6</span></span></div>
|-
! scope="row" |[[Egg as food|Àkwá]]
|<div class="bar-chart-bar" style="width: 20em;"><div class="bar-chart-bar-line" style="width:2.2em;"></div><span class="bar-chart-bar-numbers" style="width: 20em;"><span class="nowrap">6.8</span></span></div>
|-
! scope="row" |[[List of root vegetables|Mgbọrọgwụ Starchy]]
|<div class="bar-chart-bar" style="width: 20em;"><div class="bar-chart-bar-line" style="width:0.5em;"></div><span class="bar-chart-bar-numbers" style="width: 20em;"><span class="nowrap">1.7</span></span></div>
|-
! scope="row" |[[Wheat|Ọka wit]]
|<div class="bar-chart-bar" style="width: 20em;"><div class="bar-chart-bar-line" style="width:0.4em;"></div><span class="bar-chart-bar-numbers" style="width: 20em;"><span class="nowrap">1.2</span></span></div>
|-
! scope="row" |[[Maize|Mkpụrụ ọka]]
|<div class="bar-chart-bar" style="width: 20em;"><div class="bar-chart-bar-line" style="width:0.4em;"></div><span class="bar-chart-bar-numbers" style="width: 20em;"><span class="nowrap">1.2</span></span></div>
|-
! scope="row" |[[Legumes|Akwụkwọ nri]]
|<div class="bar-chart-bar" style="width: 20em;"><div class="bar-chart-bar-line" style="width:0.1em;"></div><span class="bar-chart-bar-numbers" style="width: 20em;"><span class="nowrap">0.25</span></span></div>
|}
Ịkpa anụmanụ nwere mmetụta dị ukwuu na gburugburu ụwa. Ọ na-ahụ maka ebe dị n'etiti 20 na 33% nke ojiji mmiri dị ọcha n'ụwa, na anụ ụlọ, na mmepụta nri maka ha, na-ewe ihe dị ka otu ụzọ n'ụzọ atọ nke ala na-enweghị ice. <ref>{{Cite web|title=A Global Assessment of the Water Footprint of Farm Animal Products|url=http://www.waterfootprint.org/Reports/Mekonnen-Hoekstra-2012-WaterFootprintFarmAnimalProducts.pdf|publisher=Water Footprint Network|year=2012|first=Mesfin M.|author=Mekonnen|accessdate=2018-04-01|archivedate=2015-03-11|archiveurl=https://web.archive.org/web/20150311184533/http://www.waterfootprint.org/Reports/Mekonnen-Hoekstra-2012-WaterFootprintFarmAnimalProducts.pdf}}</ref><ref>{{Cite web|title=Livestock a major threat to environment|url=http://www.fao.org/newsroom/en/News/2006/1000448/index.html|publisher=Food and Agriculture Organizations of the United Nations|accessdate=2018-04-01|archivedate=2008-03-28|archiveurl=https://web.archive.org/web/20080328062709/http://www.fao.org/newsroom/en/news/2006/1000448/index.html}}</ref> Mmepụta anụ ụlọ bụ ihe na-enye aka na mkpochapụ ụdị, ọzara, na [[mbibi ebe obibi]]. <ref>{{Cite book|author=Whitford, Walter G.|title=Ecology of desert systems|publisher=Academic Press|year=2002|isbn=978-0-12-747261-4|url=https://books.google.com/books?id=OZ4hZbXS8IcC&pg=PA277}}</ref><ref>{{Cite news|title=Biodiversity Decline|url=https://www.learner.org/series/the-habitable-planet-a-systems-approach-to-environmental-science/biodiversity-decline/|work=Annenberg Learner|accessdate=8 February 2020}}</ref> A na-ewere anụ dị ka otu n'ime isi ihe na-enye aka na mkpochapụ nke isii ugbu a.<ref name="ReferenceA">{{Cite journal|author=Morell|first=Virginia|year=2015|title=Meat-eaters may speed worldwide species extinction, study warns|journal=Science|doi=10.1126/science.aad1607}}</ref><ref>{{Cite journal|author=Machovina|first=B.|year=2015|title=Biodiversity conservation: The key is reducing meat consumption|journal=Science of the Total Environment|volume=536|pages=419–431|doi=10.1016/j.scitotenv.2015.07.022|pmid=26231772}}</ref><ref name="Zalasiewicz2015">{{Cite journal|author=Williams|first=Mark|year=2015|title=The Anthropocene Biosphere|journal=The Anthropocene Review|volume=2|issue=3|pages=196–219|doi=10.1177/2053019615591020}}</ref><ref>{{Cite news|author=Smithers|first=Rebecca|url=https://www.theguardian.com/environment/2017/oct/05/vast-animal-feed-crops-meat-needs-destroying-planet|title=Vast animal-feed crops to satisfy our meat needs are destroying planet|date=5 October 2017|work=The Guardian|accessdate=3 November 2017}}</ref> Ọrụ ugbo anụmanụ na-enye aka na mkpochapụ ụdị n'ụzọ dị iche iche. A na-ebibi ebe obibi site n'iwepụ oké ọhịa na ịgbanwe ala iji zụlite ihe ọkụkụ na maka ịta anụmanụ (dịka ọmụmaatụ, ịzụ anụmanụ na-akpata ihe ruru 91% nke Mgbukpọ ọhịa na mpaghara Amazon ), ebe a na-elekwasịkarị anụ ndị na-eri ahịhịa ma na-achụ ha n'ihi ihe a na-eche na ọ na-eyi uru anụ ụlọ egwu.<ref>{{Cite book|author=Margulis|first=Sergio|year=2003|title=Causes of Deforestation of the Brazilian Rainforest|series=World Bank Working Papers|url=https://openknowledge.worldbank.org/handle/10986/15060|publisher=Washington: World Bank Publications|doi=10.1596/0-8213-5691-7|isbn=978-0-8213-5691-3}}</ref> Akụkọ kachasị ọhụrụ nke Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC) wepụtara na-ekwu na n'etiti afọ 1970 na afọ 2000 mmụba nke ikuku ugbo nwere njikọ kpọmkwem na mmụba anụ ụlọ. A na-eme mmụba nke anụ ụlọ (gụnyere ehi, atụ, atụrụ, na ewu) na ebumnuche nke ịbawanye mmepụta anụmanụ, mana n'aka nke ya na-abawanye ikuku.
[[Usòrò:Bezerros_de_IATF.jpg|alt=|áká_èkpè|thumb|Mmepụta anụ ụlọ chọrọ nnukwu ala.]]
Na mgbakwunye, anụ ụlọ na-emepụta gas na-eme ka okpomọkụ. IPCC emeela atụmatụ na ọrụ ugbo (gụnyere ọ bụghị naanị anụ ụlọ, kamakwa ihe ọkụkụ, biofuel na mmepụta ndị ọzọ) mejupụtara ihe dị ka pasent 10 ruo 12 nke ikuku ikuku na-ekpo ọkụ nke mmadụ na-emepụta n'ụwa niile (nke egosiri dị ka carbon dioxide 100 afọ) na 2005 na 2010. <ref>Intergovernmental Panel on Climate Change. 2007. Climate change 2007, Mitigation of climate change. [[Fourth Assessment Report]]</ref><ref name="IPCC2014">Intergovernmental Panel on Climate Change. 2014. Climate change 2014, Mitigation of climate change. [[Fifth Assessment Report]].</ref> Ehi na-emepụta ihe dị ka nde tọn methane 79 kwa ụbọchị.<ref name=":2">{{Cite web|title=Global emissions from livestock in 2015|url=https://foodandagricultureorganization.shinyapps.io/GLEAMV3_Public/|work=FAO - GLEAM v3.0 dashboard}}</ref><ref name=":3">{{Cite book|url=https://www.fao.org/documents/card/en/c/fdb934b5-ff94-4aed-86cf-60269aebcaae|title=Reducing enteric methane for improving food security and livelihoods|publisher=FAO|year=2016}}</ref><ref name=":4">{{Cite book|url=https://www.fao.org/documents/card/en/c/030a41a8-3e10-57d1-ae0c-86680a69ceea|title=Tackling Climate Change through Livestock|publisher=FAO|year=2013|isbn=9789251079201|location=Rome}}</ref> Methane nke anụ ụlọ na-akpata 30% nke ngụkọta nke methane nke mbara ala.<ref name=":2" /><ref name=":3" /><ref name=":4" /> Anụ ụlọ na-ahụ maka 34% nke ikuku nitrous oxide niile metụtara mmadụ, site na mmepụta nri na nsị.<ref name=":2" /><ref name=":3" /><ref name=":4" /> Anụ ụlọ na-enye ohere dị ukwuu maka ibelata ikuku GHG.<ref name=":2" /><ref name=":3" /><ref name=":4" /> A na-eme atụmatụ na usoro mmepụta kachasị mma ga-enwe ike belata ikuku anụ ụlọ site na pasent 30. <ref name=":2" /><ref name=":3" /><ref name=":4" />
== Mmetụta nke mgbanwe ihu igwe ==
{{excerpt|Effects of climate change on livestock|paragraphs=1-4}}
== Hụkwa ==
== Ebem si dee ==
[[Òtù:Pages with unreviewed translations]]
mwqsgn1azp64st7ci6ghpytwtoletrt
Anna Matilda Larrabee
0
52672
630873
596627
2026-04-22T19:04:44Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
630873
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox officeholder|name=Anna Matilda Larrabee|image=ANNA MATILDA LARRABEE A woman of the century (page 459 crop).jpg|caption="[[A Woman of the Century]]"|order1=[[First Lady]] of [[Iowa]]|term_label1=In role|term_start1=January 14, 1886|term_end1=February 27, 1890|predecessor1=|successor1=|governor1=[[William Larrabee (Iowa politician)|William Larrabee]]|term_label2=|term2=|predecessor2=|successor2=|birth_name=Anna Matilda Appelman|birth_date=August 13, 1842|birth_place=[[Ledyard, Connecticut]], U.S.|death_date=December 30, 1931|death_place=[[Clermont, Iowa]], U.S.|spouse={{marriage|William Larrabee|1861|1912|end=died}}|children=7; including [[William Larrabee Jr.|William Jr.]] and [[Frederic Larrabee|Frederic]]|alma_mater=|party=[[Republican Party (United States)|Republican]]}}
'''Anna Matilda Larrabee''' (née, '''Appelman'''; August 13, 1842 - December 30, 1931) bụ onye isi mmekọrịta ọha na eze nke America. Ọ lụrụ Gọvanọ [[Áyowạ|Iowa]] William Larrabee, ọ rụrụ ọrụ dị ka First Lady nke Iowa site na 1886 ruo 1890. A na-akpọkarị ya "Nne Ideal nke Iowa".{{Cite news|title=Obituary, Mrs. William Larrabee (nee Appelman)|url=https://www.newspapers.com/article/des-moines-tribune-obituary-mrs-willia/127875661/|accessdate=9 July 2023|work=Des Moines Tribune|date=31 December 1931|page=1}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true">[https://www.newspapers.com/article/des-moines-tribune-obituary-mrs-willia/127875661/ "Obituary, Mrs. William Larrabee (nee Appelman)"]. ''Des Moines Tribune''. 31 December 1931. p. 1<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">9 July</span> 2023</span>.</cite></ref>
== Mbido ndụ na agụmakwụkwọ ==
A mụrụ Anna Matilda Appelman na Ledyard, Connecticut, n'August 13, 1842.Ọ bụ nwa mbụ nke Gustavus Adolphus Appelman (1817-1893) na Prudence Anna Appelman (1821-1880). Ọ bụ nwa Jọn na Priscilla Alden.{{Cite news|title=Obituary, Mrs. William Larrabee (nee Appelman)|url=https://www.newspapers.com/article/des-moines-tribune-obituary-mrs-willia/127875661/|accessdate=9 July 2023|work=Des Moines Tribune|date=31 December 1931|page=1}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true">[https://www.newspapers.com/article/des-moines-tribune-obituary-mrs-willia/127875661/ "Obituary, Mrs. William Larrabee (nee Appelman)"]. ''Des Moines Tribune''. 31 December 1931. p. 1<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">9 July</span> 2023</span>.</cite></ref> Ezinụlọ nna ya bụ ndị German. Nna nna ya, John Frederick Appclman, bụ nwa nke onye ụkọchukwu Lutheran nọ na Wolgast, nso obodo Stettin. Ọ rutere United States na 1805, n'oge na-adịghịkwa anya ka e mesịrị, ọ gara biri na Mystic, Connecticut, na-azụ ahịa ịkụ azụ na ịkwọ ụgbọ mmiri. Nwa ya nwoke, Gustavus, sochiri oke osimiri n'oge, ma mgbe ọ ka bụ nwata, edoro ya onye isi nke whaler, bụ nke o mere ọtụtụ njem ogologo na nke ọma. Oriakụ Appelman, nne nke Oriakụ Larrabee, bụ ada Erastus na Nancy Williams, nke Ledyard, Connecticut. Mazị Williams nọ n'ọnọdụ onye ọka ikpe nke New London County, Connecticut na onye otu ụlọ omebe iwu abụọ na steeti ala nna ya. Captain Appelman, onye ndụ onye ọkwọ ụgbọ mmiri ike gwụrụ, na 1854, gbahapụrụ oke osimiri wee wepụ ya na ezinụlọ ya n'ebe ọdịda anyanwụ iji tinye aka n'ọrụ ugbo..
Ha nọrọ ọnwa ole na ole na Garnavillo, Iowa tupu ha agaa Grand Meadow <ref name="TheGazette-31dec1931">{{Cite news|title=Mrs. William Larrabee Is Dead|url=https://www.newspapers.com/image/550597626/?terms=Anna%20Appelman%20Larrabee&match=1|accessdate=9 July 2023|work=The Gazette|date=31 December 1931|page=1|language=en}}</ref> tupu ha ebi n'ugbo dị nso n'obodo Clermont, Iowa . Ụmụnne Anna bụ John, Noyes, Hannah, Erastus, Lucy, Elias, Franz, na Lydia.<ref name="familysearch">{{Cite web|title=Anna Matilda Appelman Female13 August 1842 – 30 December 1931|url=https://www.familysearch.org/tree/person/details/KH12-VQZ|work=www.familysearch.org|accessdate=9 July 2023}}</ref>
Larrabee malitere ịmụ egwu mgbe ọ dị afọ itoolu. O nwere ọmarịcha rosewood melodeon.[1] Larrabee gara ụlọ akwụkwọ obodo Clermont, [1] nwere nkuzi ụlọ na-agbakwunye usoro ọmụmụ nke ụlọ akwụkwọ obodo. Mgbe ọ dị afọ iri na anọ, e zigara Anna East ka ọ banye ụlọ akwụkwọ mmuta na Mystic, Connecticut. Ọ nọrọ n'ụlọ akwụkwọ ahụ afọ abụọ, na-eji ume pụrụ iche na-agụ akwụkwọ ya
== Ọrụ ==
Mgbe ọ laghachiri Clermont, e debere ya n'aka ụlọ akwụkwọ obodo ahụ, nke nwere ụmụ akwụkwọ karịrị iri asaa, site na ndị mbido ruo ụmụaka nọ n'ụlọ akwụkwọ sekọndrị, mana onye nkuzi ahụ gosipụtara na ya na ọrụ ya hà nhata. Ụlọ ya dị ihe dị ka otu kilomita site n'obodo nta ahụ, ọ gbakwara ụzọ - ụzọ ochie ndị American Indian - gaa ma si n'obodo ahụ kwa ụbọchị. Larrabee nwetara US $ 25 kwa ọnwa maka ọrụ ya dị ka onye nkuzi ụlọ akwụkwọ. Ọ kụziri akara niile.
Site n'ego a na-enweta n'ọrụ ya, ọ zụtara uwe agbamakwụkwọ ya.[1] Na Septemba 12, 1861, ọ lụrụ William Larrabee.[2] onye mechara bụrụ Gọvanọ nke iri na atọ nke steeti Iowa. Oriakụ Larrabee bụ onye ya na di ya na-akpa mgbe nile, na-eso ya na njem na mkpọsa ndọrọ ndọrọ ọchịchị ya.[2] A họpụtara Maazị Larrabee na senate steeti Iowa na 1867 wee nọrọ n'ọkwa ahụ na-aga n'ihu ruo afọ 17, na ihe fọrọ nke nta ka ọ bụrụ oge niile dị ka onye isi oche kọmitii ụzọ na ụzọ. Ọ gbara arụkwaghịm mgbe a họpụtara ya ịbụ gọvanọ. A họpụtara ya gọvanọ na 1885 wee họpụta ya ọzọ na 1887.
[[Usòrò:Anna_Matilda_Larrabee_(The_Des_Moines_Register,_1905).png|áká_ịkẹngạ|thumb|(1905)]]
Na Jenụwarị 27, 1892, Gọvanọ Horace Boies họpụtara Iowa Woman's Auxiliary to the American Red Cross, ojiji nke aha ahụ bụ nke Clara Barton kwadoro; A họpụtara Oriakụ Larrabee dị ka onye isi ala.
[[Usòrò:The_Clemons_Public_School.jpg|áká_èkpè|thumb|Ụlọ Akwụkwọ Larrabee]]
Otu n'ime onyinye kachasị mma nke Gov. na Mrs. Larrabee nyere Clermont bụ Ụlọ Akwụkwọ Larrabee nke e wuru na 1912, na ọnụahịa US $ 100,000. Tupu mmalite nke ụlọ a, Oriakụ Larrabee mere nnyocha sayensị banyere mkpa ụlọ akwụkwọ. Ọ gara ụlọ akwụkwọ dị n'ebe ọwụwa anyanwụ na ọdịda anyanwụ nke United States, na Mexico, na ọtụtụ mba Europe. E wuru ụlọ ahụ naanị mgbe Gov. Larrabee nwụrụ, mana Oriakụ Larrabee gara n'ihu na ọrụ ahụ. Otu n'ime ihe ndị dị na ya bụ ebe ngosi ihe mgbe ochie nwere ihe ndị dị ụkọ na ndị bara uru. E nwekwara bust nke Gov. na Mrs. Larrabee, William Tecumseh Sherman na Ulysses S. Grant, ihe osise, nkume petrified, ogwe osisi petrified.
N'afọ 1917, Larrabee gara emume abụọ nke Iowa Federation of Women's Clubs na Fort Dodge, Iowa.
Onye na-akwado ihe mgbochi na iwe iwe,[1] jikọtara ya na Women's Christian Temperance Union. Ọ bụkwa onye otu ụmụ nwanyị nke American Revolution, [2] na Mayflower Society.{{Cite web|title=Anna Matilda Larrabee (nee: Appelman)|url=http://montaukiowa.com/AnnaAppel.htm|work=montaukiowa.com|accessdate=9 July 2023|archivedate=9 July 2023|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230709121706/http://montaukiowa.com/AnnaAppel.htm}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">. ''montaukiowa.com''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">9 July</span> 2023</span>.</cite></ref><ref name="Lineage1933">{{Cite book|author=Society of Mayflower Descendants (Iowa)|title=Lineage Record of the Members of the Society of Mayflower Descendants in the State of Iowa, April, 1933|date=1933|publisher=Society of Mayflower Descendants in the State of Iowa|url=https://books.google.com/books?id=K20jAQAAMAAJ|accessdate=9 July 2023|language=en}}</ref>
Larrabee megidere Ikike ụmụ nwanyị nwere ịtụ vootu.<ref name="montaukiowa">{{Cite web|title=Anna Matilda Larrabee (nee: Appelman)|url=http://montaukiowa.com/AnnaAppel.htm|work=montaukiowa.com|accessdate=9 July 2023|archivedate=9 July 2023|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230709121706/http://montaukiowa.com/AnnaAppel.htm}}</ref>
== Ndụ onwe onye ==
Larrabees nwere ụmụ asaa: Charles, Augusta, Julia, Anna, William Jr., Frederic, na Helen. Julia lụrụ Don Lathrop Love, onye isi obodo Republican n'ọdịnihu nke Lincoln, Nebraska.[1] Helen lụrụ Charles Burton Robbins, onye odeakwụkwọ enyemaka nke United States n'ọdịnihu.
[[Usòrò:Montauk_near_Clermont.jpg|thumb|"Montauk"]]
Ebe obibi ya kemgbe ọ lụrụ di, nọgidere na Clermont, ma e wezụga afọ ndị ọ biri na Mansion nke Gọvanọ Iowa. /> Oriakụ Larrabee kpọrọ ụlọ ezinaụlọ dị na Clermont "Montauk" site na Montauk Point Light nke, mgbe ọ na-alọta njem, bụ isi ihe mbụ nna onye isi ụgbọ mmiri ya ga-ahụ na njedebe ọwụwa anyanwụ nke Long Island. Di na nwunye ahụ nwere olileanya na ha ga-abụ ìhè na enyemaka nye mmadụ niile nọ n'akụkụ a. "Montauk" pụtara ebe ofufe.
Larrabee bi na klaasị ọha na eze ma zụlite ezinụlọ ya n'ụzọ dị otú ahụ.[1] O ji okpukpe kpọrọ ihe na ọdịdị ya.[2] Ọ jere ozi dị ka onye odeakwụkwọ nke Vestry, na Clermont's Episcopal Church of the Saviour, [3] na onye nlekọta nke Union Sunday School ihe karịrị afọ 30.
Ihe ntụrụndụ ya bụ ịchụ nta nke ala.
== Ọnwụ na ihe nketa ==
Anna Matilda Larrabee nwụrụ n'ụlọ ya, Montauk, na Clermont, Iowa, na Disemba 30, 1931.<ref name="DesMoinesTrib-31dec1931">{{Cite news|title=Obituary, Mrs. William Larrabee (nee Appelman)|url=https://www.newspapers.com/article/des-moines-tribune-obituary-mrs-willia/127875661/|accessdate=9 July 2023|work=Des Moines Tribune|date=31 December 1931|page=1}}</ref> E depụtara Montauk na National Register of Historic Places na 1973.
== Ihe edeturu ==
.
== Ntụaka ==
{{Reflist|30em}}
== Njikọ mpụga ==
* {{wikisource-inline|Woman of the Century/Anna Matilda Larrabee}}
nrxx49ncqq9gju8d5rzoghj70pypmzs
Asụsụ Moro
0
56744
630898
620743
2026-04-23T04:29:43Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 6 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
630898
wikitext
text/x-wiki
'''Moro''' bụ [[Asụsụ Kordofan|asụsụ Kordofania]] a na-asụ n'Ugwu Nuba nke South Kordofan, [[Sudan]] . <ref>{{Cite web|title=Moro Language Project|url=http://moro.ucsd.edu/|accessdate=2023-01-31|work=moro.ucsd.edu}}</ref> Ọ bụ akụkụ nke Western otu West Central Heiban Kordofonia asụsụ ma bụrụ nke Niger-Congo phylum. N'afọ 1982, e nwere ndị na-ekwu okwu Moro dị 30,000. Nke a bụ tupu agha obodo Sudan nke abụọ ya mere ọnụ ọgụgụ ndị na-ekwu okwu na nso nso a nwere ike ịdị iche. Enwere ike ịhụ mmetụta nke Arabic na a na-enyo enyo na taa ihe dị ka otu ụzọ n'ụzọ anọ nke okwu Moro nwere njikọ ma ọ bụ malite na asụsụ Arabic.
== fonology ==
Enwere ụda olu dị iche iche n'asụsụ Moro. Na-emekarị ụdaume "e", "a" na "o" nwere ụda dị ala, ebe ụdaume "i", "u" na "ʌ" nwere ụda dị elu. Udaume “ə” bụ ụdaume Schwa ya mere na-anọpụ iche.
Mmadụ nwere ike ịhụ nkwekọ n'ụdaume, nkwụsị eze, iguzogide ihichapụ na mkpebi vowel hiatus na itinye ụkpụrụ ụda nke nwere ike dochie anya n'ime asụsụ ahụ. Agbanyeghị, ọ dị mkpa iburu n'obi na abụọ nke ikpeazụ pụrụ iche na ihe kpatara na Moro (9;2,11).
=== Ndepụta Ngwaahịa ===
Moro nwere akara ụdaume asaa, <ref>{{Cite book|author=Black|first=K.|title=The Moro Language Grammar and Dictionary|publisher=Sudan Research Unit, Faculty of Arts|year=1971|series=Linguistic Monograph Series|location=Khartoum}}</ref> <ref name=":4" /> <ref name=":5">{{Cite book|author=Ritchart|first=Amanda|url=http://www.lingref.com/cpp/acal/44/paper3141.pdf|title=Selected Proceedings of the 44th Annual Conference on African Linguistics|publisher=Cascadilla Proceedings Project|year=2015|editor=Kramer|pages=231–242|chapter=Schwas in Moro Vowel Harmony}}</ref> ahaziri ya na tebụl dị n'okpuru. [ə] nwere ike ịbụ epenthetic ma ọ bụ mbelata nke ụdaume mpụta /ieou/; ọ na-apụtakwa na mgbọrọgwụ na-enweghị isi iyi nke mbelata. <ref name=":4">{{Cite journal|author=Jenks|first=Peter|date=2011|title=High Tone in Moro: Effects of Prosodic Categories and Morphological Domains|journal=Natural Language and Linguistic Theory|volume=29|pages=211–250|doi=10.1007/s11049-011-9120-x}}</ref> Àgwà nke schwa [ə] na nkwekọ n'ụdaume Moro ka e weere dị ka ihe mere e ji debe ụdaume abụọ [ə] na Moro - nke dị elu nke na-ebuli ụdaume, na nke dị ala nke na-adịghị. <ref name=":5" />
{| class="wikitable" style="text-align:center"
|+Ndepụta ụdaume
!
! N'ihu
! colspan="2" | Central
! Azu
|-
! Elu
| i
|
|
| u
|-
! N'etiti
| e
| ọ
| ʌ
| o
|-
! Dị ala
|
| colspan="2" | a
|
|}
Na mgbakwunye, a na-agbakwa mgba ọkụ diphthongs dị ka [iə], [eə], [oa], na [uʌ]. <ref name=":4"/> Ọkụ diphthong na-agụ dị ka otu nkeji na-ebu ụda. Ogologo ụdaume abụghị ihe dị iche, mana a na-ahụkarị ịgbatị ogologo oge n'ụda olu mepere emepe ma ọ bụ nke mmalite. <ref name=":4" />
A na-enye ngwa ahịa consonantal nke Moro n'okpuru. <ref name=":4"/>
{| class="wikitable" style="text-align:center"
|+Ndepụta nke consonantal
!
! Labial
! eze
! Alveolar
! Retroflex
! Palatal
! Velar
|-
! Kwụsị
| p b
| t̪ d̪
| t d
|
|
| k g
|-
! Mmekọrịta
|
|
|
|
| tʃ dʒ
|
|-
! Nke na-ese okwu
| f v
| ð
| s
|
|
|
|-
! imi
| m
|
| n
|
| ɲ
| ŋ
|-
! Trill
|
|
| r
|
|
|
|-
! Mpịakọta
|
|
| ɾ
| ɽ
|
|
|-
! N'akụkụ
|
|
| l
|
|
|
|-
! Mmanya
|
| w
|
|
| j
|
|}
Enwere ike ịwepụta consonants, ewezuga [ɾ,ɽ,j]. Nkwụsị ụda na /v/ na-achọpụta dị ka enweghị olu mgbe mkpụrụ osisi. <ref name=":4"/>
=== Udaume Harmony ===
Moro nwere usoro nkwekọ ụdaume dị elu 'otu nzọụkwụ', nke a na-ebuli ụdaume ala / eao/ nke affixes na ndị ibe ha dị elu [i ʌ u] ma ọ bụrụ na ụdaume mgbọrọgwụ dị elu. <ref name=":5"/> Na mgbakwunye na nkwekọrịta na-achịkwa mgbọrọgwụ- ma ọ bụ stem, Moro na-egosipụtakwa ụkpụrụ nkwekọ na-achị achị nke ụfọdụ mgbakwunye ndọtị na-akpalite iwelite prefixes bu ụzọ na ụdaume mgbọrọgwụ, yana suffix na-esote; suffixes nkwekọ na-akpalite ndị a bụ ihe na-akpata ''-i'', ngwa- ''ət̪,'' na passive ''-ən'' . <ref name=":5" />
==== Schwa na Moro Vowel Harmony ====
Ụfọdụ mgbọrọgwụ Moro nwere [ə] na-ebute nkwekọ ụdaume, ebe ndị ọzọ adịghị; N'otu aka ahụ, ebe suffix nke ngwa na nke na-agafe agafe nwere [ə] ma na-ebute nkwekọ nke ụdaume, Moro na-egosipụta suffixes ndị ọzọ nwere [ə], dị ka antipassive - ''əđ'', nke na-adịghị. Ihe omumu ihe omumu gosiputara na schwas nke na-ebute nkwekorita nke udaume na Moro gosiputara usoro F1 di ala nke ukwuu karia ndi na-adighi, na schwas na onodu udaume ewelitere na Moro gosiputara ihe F1 di ala nke ukwuu karia ndi no na onodu eweliteghi. <ref name=":5"/> Dị ka nke a, ụfọdụ ndị ọkà mmụta na-arụ ụka na Moro na-agụnye ụdaume schwa abụọ: schwa dị elu, nke na-ebute nkwekọ nke ụdaume, na schwa dị ala, nke na-adịghị. <ref name=":5" />
=== Ụda ===
== Ụtọ asụsụ ==
=== Aha aha na nkebiokwu aha ===
==== Klas aha ====
Enwere ike ekewa Moro n'ime klaasị aha iri na asatọ: 8 isi, 5 obere na 5 enweghị ọnụ. Ọtụtụ n'ime klaasị ndị a nwere prefix klaasị ha n'otu n'otu, otu prefix na concord yana otutu prefix na concord.
{| class="wikitable"
!Semantic ID
!Class prefix
!Singular prefix
!Singular concord
!Plural prefix
!Plural concord
|-
!people
|g/l
|?/w
|G
|L
|L
|-
!animals/body parts
|l/ŋ
|L
|L
|Ñ
|Ñ
|-
!trees
|đ/g
|Đ
|Đ
|W
|G
|-
!common things
|g/n
|?
|Đ
|N
|N
|-
!Things of shapes
|l/ŋ
|l/ɽ/ɽr
|l/ɽ/ɽr
|Ŋ
|Ŋ
|-
!Long things
|đ/r
|Đ
|Đ
|R
|R
|-
! /
|g/n
|Đ
|Đ
|?
|G
|-
!Large and harmful things
|đ/j
|Đ
|Đ
|y
|y
|-
!Domestic/small animals
|ŋ/ŋ
|Ŋ-
|Ŋ-
|Ñ
|Ñ
|-
!Liquids and abstract nouns
|ŋ
|Ŋ-
|Ŋ-
|{{n/a}}
|{{n/a}}
|-
!Emotions
|đ
|đ
|Đ
|{{n/a}}
|{{n/a}}
|-
!Cow, goat, irregular nouns
|r/j
|{{n/a}}
|r
|{{n/a}}
|Y
|-
!Foreign words
|j/j
|{{n/a}}
|Y
|{{n/a}}
|y
|}
Enwere ụfọdụ iwu amapụtara maka owuwu nke ọtụtụ dịka klaasị aha ya si dị:
=== Syntax ===
==== Usoro ihe mejupụtara ====
Nkejiokwu Moro dị mfe nwere Isiokwu - Ngwaa - Ihe:
Usoro nke akpaokwu aha dị n'usoro nke: Noun - ngosi - ọnụọgụ - Adjective. Klaasị aha bụ ihe a na-ahụkarị n'asụsụ Niger-Congo, ọkachasị n'asụsụ Bantu dịka Kikuyu ma ọ bụ Swahili.
{| class="wikitable"
|Nádam
| N'ezie
| Ngwọta
| Nóré
|-
| Akwụkwọ
| Ndị ahụ
| Abụọ
| uhie
|}
=== Mkpesa ọmụmụ ===
N'ime asụsụ Moro, e meela ọtụtụ nrịbama dị ka okwu ọnụ si dị. Ka ọ dị ugbu a ka akọwara morphemes ndị a:
# Ihe kpatara: tinye "-i"
# Mgbanwe/ntụgharị uche: “-ən-“ + mgbanwe nke ụdaume ikpeazụ
#: ''Ọmụmaatụ: “raico” = ịwụsa; "raicenu" = a ga-awụsa''
# Ngwa: suffix “ət”
# Antipassive: “əđ”
# Nkwugharị: tinye prefix "ka-"
#: ''Ọmụmaatụ: “arənđo” = ikewa; “akarənđo” = ikewa ọtụtụ ugboro''
# N'otu oge: tinye "ta-" na ngwaa tupu nkwekọrịta nkwekọrịta
# Akụkọ/usoro: tinye “nə-“ na ngwaa tupu nkwekọrịta nkwekọrịta (2.1; 3)
# Adjective: ọ bụrụ na agbakwunyere "-nano" na ụfọdụ adjectives, ha nwere ike ịghọ ngwaa
#: ''Ọmụmaatụ: "gaicia" (= ọjọọ) + "nano" = gaicianano''
# Ebe: jiri suffix "e-" ma ọ bụ "i-" n'ụzọ kwekọrọ na ụdaume ndị a
#: ''Ọmụmaatụ: '''é''' -lógopájá = '''n'ime''' iko; '''í''' -lútí = '''na''' ikwiikwii'' <ref name=":2" />
== Usoro edemede ==
Tupu ndị ozi ala ọzọ mbụ bịarutere na 1936, e ji mkpụrụedemede Arabic dee Moro, ya mere ndị na-asụ Moro amaghị mkpụrụedemede ukwu Latịn. Ndị mgbasa ozi-ọma kere usoro ọkpụkpụ nke gụnyere mkpụrụedemede ukwu ma tụgharịkwara Agba Ọhụrụ ka ọ bụrụ Moro n'asụsụ Ləŋorəban. Taa Moro nwere consonants 22 na ụdaume 7 nke otu n'ime ha bụ Schwa.
{| class="wikitable"
|+mkpụrụedemede Moro [ 19 ]
| [[A]]
| [[B]]
| [[C]]
| [[D]]
| Ḏ
| Đ
| [[E]]
| Ë
| Ə
| [[F]]
| [[G]]
| [[I]]
| [[J]]
| [[K]]
| [[L]]
| [[M]]
| [[N]]
| Ñ
| Ego
| [[O]]
| [[P]]
| [[R]]
| Ɽ
| [[S]]
| [[T]]
| Ṯ
| [[U]]
| [[W]]
| [[Y]]
|-
| a
| b
| c
| d
| ḏ
| đ
| e
| ọ
| ọ
| f
| g
| i
| j
| k
| l
| m
| n
| ñ
| ŋ
| o
| p
| r
| ɽ
| s
| t
| ṯ
| u
| w
| y
|}
A na-ejikarị ''Đ'' eme ihe n'ụdị a kụrụ ihe n'efere ya, ihe dịka ⟨ d̶ ⟩
== Olumba ==
Enwere olumba 7 nke Moro (Onye ọbịa 1997a). Enyere aha ''ethnologue'' n'ime mbo.
* Laiyənia ma ọ bụ Layenia (Laiyen)
* Tobəɽelda ma ọ bụ Thetogovela (Toberelda, Umm Gabralla)
* Ọlụba (Ulba)
* Nnụbụ (Nubwa)
* Nḏərria or Ndërria <ref name="Blench2005" /> (Nderre)
* Ləmwarəŋ (Dhimorong; = Werria)
* Ləŋorəban (Longorban, Umm Dorein)
Olumba ọ bụla dabara na ebo dị iche, ma ewezuga Ləmwarəŋ na Ləŋorəban, bụ́ ndị ejikọtala n'otu ezinụlọ a maara dị ka Wërria. Ya mere, enwere mkpokọta 6 dị iche iche ezinụlọ. Enwere ihe dị iche n'asụsụ dị iche iche, ọkachasị na labial: "t" na "d" ma ọ bụ "ɽ" na "t". N'okwu ndị ọzọ, a na-ahụta "b" nke olumba Ləŋorəban dị ka "f, v, w," na olumba ndị ọzọ.
: ''Ọmụmatụ: “vomit” n’olumba'' Ləŋorəban ''bụ: “bi'' ɗ ''u”, ebe n’asụsụ ndị ọzọ ọ bụ: “fiđu” ma ọ bụ “wiđu”.''
Enwekwara nnukwu ọdịiche ntụgharị asụsụ na olumba.
: ''Ọmụmaatụ: “majen” na'' Ləŋorəban ''pụtara “ugbu a” mana na olumba ọzọ na-ezo aka na “ogologo oge gara aga”.''
Nke a na-eduga ọbụna na eziokwu ahụ bụ na ndị na-asụ olumba Tobəɽelda enweghị ike ịghọta nsụgharị nke Agba Ọhụrụ nke a sụgharịrị n'asụsụ Ləŋorəban. Nkọwa maka nke a nwere ike ịbụ, na ndị na-asụ olumba Ləŋorəban yiri ka ha nọpụrụ iche na mpaghara na ndị na-asụ olumba ndị ọzọ ma na-enweta mmetụta site na asụsụ ndị ọzọ ha na-agba gburugburu dị ka Katcha ma ọ bụ Utundi.
== Ntụaka ==
{{Reflist}}
== Ọgụgụ ọzọ ==
* Blench, Roger. 2005. [https://web.archive.org/web/20210130092745/http://www.rogerblench.info/Language/Niger-Congo/Kordofanian/Moro/Moro%20dictionary%20complete.pdf ''A dictionary of the Moro language of the Nuba hills, Sudan'']. m.s.
* Black, K. & K. Black 1971. [http://wals.info/refdb/record/Black-and-Black-1971 ''The Moro language: grammar and dictionary'']. Khartoum: Sudan Research Unit. MacDiarmid, P.A. and D.N.
* Edwards, G. 1941. ''Moro Dictionary''. (handwritten m.s.)
* Gibbard, George, Hannah Rohde & Sharon Rose. (2009). [http://www.lingref.com/cpp/acal/38/paper2139.pdf Moro Noun Class Morphology]. In M. Matondo, F. McLaughlin & E. Potsdam (eds.) ''Selected Proceedings of the 38th Annual Conference on African Linguistics''. Cascadilla Proceedings Project, 106-117.
* {{Cite web|author=Guest|first=Elizabeth|date=1997a|url=http://www.rogerblench.info/Language/Niger-Congo/Kordofanian/Moro/guest_moro-phonology1997.pdf|title=Moro Phonology}} m.s.
* Guest, Elizabeth. 1997b. [https://web.archive.org/web/20250523233358/https://www.rogerblench.info/Language/Niger-Congo/Kordofanian/Moro/Moro%20noun%20classes.pdf ''Moro Noun Classes'']. m.s.
* Guest, Elizabeth. 1997c. [https://web.archive.org/web/20250523190029/https://www.rogerblench.info/Language/Niger-Congo/Kordofanian/Moro/guest_moro-verbs1997.pdf ''Moro Verbs'']. m.s.
* Guest, Elizabeth. 1997d. [https://web.archive.org/web/20250528011456/https://www.rogerblench.info/Language/Niger-Congo/Kordofanian/Moro/moro-verbs-lex1997.pdf ''Moro Verbs Lexicon'']. m.s.
* Guest, Elizabeth. 1997e. [https://web.archive.org/web/20250523223857/https://www.rogerblench.info/Language/Niger-Congo/Kordofanian/Moro/guest_moro-nt-history1997.pdf ''History of the Moro NT'']. m.s.
* Guest, Elizabeth. 1998. [https://web.archive.org/web/20250528072858/https://www.rogerblench.info/Language/Niger-Congo/Kordofanian/Moro/guest_misc-grammar%20moro1998.pdf ''Miscellaneous Moro Grammar'']. m.s.
* Jenks, Peter. (to appear) Noun phrases in Moro. In R. Blench & T. Schadeberg (eds.) ''Languages of the Nuba Mountains''.
* Jenks, Peter & Sharon Rose (2011). High Tone in Moro: Effects of Prosodic Categories and Morphological Domains. ''Natural Language and Linguistic Theory'' 29, 211-250.
* Jenks, Peter and Sharon Rose. (to appear) Syllable Weight and High Tone in Moro. ''Papers from the 45th Chicago Linguistic Society''.
* Rose, Sharon. The morphological structure of the Moro verb. In R. Blench & T. Schadeberg (eds.) ''Languages of the Nuba Mountains''.
* MacDiarmid. 1931. The languages of the Nuba Mountains. Sudan Notes and Records 14:149-162.
* Schadeberg, Thilo C. 1981. ''A Survey of Kordofanian''. Volume 1: The Heiban Group. Hamburg: Helmut Buske.
* Stevenson, Roland C. 1956-57. "A survey of the phonetics and grammatical structures of the Nuba Mountain languages, with particular reference to Otoro, Katcha and Nyimang". ''Afrika und Übersee'' 40:73-84, 93-115; 41:27-65, 117-153, 171-196.
* Strabone, Andrew & Sharon Rose. (2012). [http://idiom.ucsd.edu/~rose/ACAL41.pdf ''Morpho-phonological properties of the Moro causative'']. ''Selected Proceedings of the 41st Annual Conference on African Linguistics''. Cascadilla Proceedings Project.
* [http://www.rogerblench.info/Language/Niger-Congo/Kordofanian/Moro/ali_marriage-moro-ms.pdf Moro Marriage notes]
* [http://www.rogerblench.info/Language/Niger-Congo/Kordofanian/Moro/SIL-moro.pdf Notes on Language Use in the Moro Community in Khartoum]
== Njikọ mpụga ==
* [http://moro.ucsd.edu/ Ọrụ Asụsụ Moro (UCSD)]
* [http://linguistics.berkeley.edu/moro/#/ Moro Story Corpus (UC Berkeley)]
* [https://web.archive.org/web/20250524063539/https://www.rogerblench.info/Language/Niger-Congo/Kordofanian/Moro/Moro%20page.htm Ngwa Moro (Roger Blench na Elizabeth Guest)]
[[Otú:Pages with unreviewed translations]]
imhjhcn4n7ik4qn1p9qicbkcnnbcdcj
Asụsụ Lendu
0
57885
630896
203150
2026-04-23T03:33:38Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
630896
wikitext
text/x-wiki
Asụsụ '''Lendu''' bụ asụsụ Central Sudanic nke ndị Balendru na-asụ, otu ndị ọrụ ugbo na-asụ asụsụ agbụrụ bi na ọwụwa anyanwụ [[Democratic Republic of the Congo]] na mpaghara ọdịda anyanwụ na ugwu ọdịda anyanwụ nke Ọdọ Albert, kpọmkwem Province Ituri . Ọ bụ otu n'ime asụsụ Central Sudanic kacha nwee mmadụ. Enwere ụzọ atọ n'ụzọ anọ nke nde ndị na-asụ Lendu na DRC. Esemokwu dị n'etiti Lendu na Hema bụ ihe ndabere nke esemokwu Ituri . <ref>{{Cite web|title=AFRICA {{!}} 101 Last Tribes - Lendu people|url=https://www.101lasttribes.com/tribes/lendu.html|accessdate=2024-02-05|work=www.101lasttribes.com}}</ref>
E wezụga Balendru, a na-asụ Lendu dị ka asụsụ obodo site na akụkụ Hema, Alur na [[Okebu]] . Na [[Uganda]], ebo Lendu bi na mpaghara Nebbi na Zombo, ugwu ọdịda anyanwụ nke Ọdọ Albert. <sup class="noprint Inline-Template Template-Fact" style="white-space:nowrap;">[ ''[[wikipedia:Tinye edensibịa|<span title="This claim needs references to reliable sources. (March 2024)">a chọrọ nkọwa</span>]]'' ]</sup>
''Ethnologue'' na-enye ''Bbadha'' dịka aha ọzọ nke Lendu, mana [[Roger Blench|Blench]] (2000) depụtara ''Badha'' dịka asụsụ dị iche. Ndepụta ederede nke asụsụ Nilo-Saharan, [https://web.archive.org/web/20191217035950/http://www.rogerblench.info/Language/Nilo-Saharan/General/NS%20language%20list.pdf dị na webụsaịtị ya] yana ụbọchị 2012, depụtara ''Lendu/Badha'' .
== fonology ==
=== Udaume ===
{| class="wikitable" style="text-align:center"
!
! N'ihu
! Central
! Azu
|-
! Mechie
| i
|
| u
|- align="center"
! Nso nso
| ɪ
|
| ʊ
|-
! N'etiti
| ɛ
| ə
| ɔ
|- align="center"
! Mepee
|
| a
|
|}
=== Consonants ===
{| class="wikitable" style="text-align:center"
! colspan="2" rowspan="2" |
! rowspan="2" |Labial
! colspan="2" |Dental/<br /><br />Alveolar
! rowspan="2" |Post-<nowiki><br id="mwYA"></nowiki><nowiki><br></nowiki>alveolar
! rowspan="2" |Palatal
! rowspan="2" |Velar
! rowspan="2" |Labial-<nowiki><br id="mwZw"></nowiki><nowiki><br></nowiki>velar
! rowspan="2" |Glottal
|-
!{{Small|central}}
!{{Small|sibilant}}
|-
! colspan="2" |Nasal
|{{IPA link|m}}
|{{IPA link|n}}
|
|
|{{IPA link|ɲ}}
|({{IPA link|ŋ}})
|
|
|-
! rowspan="5" |Stop/<br /><br />Affricate
!{{Small|voiceless}}
|{{IPA link|p}}
|{{IPA link|t}}
|{{IPA link|t͡s}}
|{{IPA link|t͡ʃ}}
|
|{{IPA link|k}}
|{{IPA link|k͡p}}
|{{IPA link|ʔ}}
|-
!{{Small|voiced}}
|{{IPA link|b}}
|{{IPA link|d}}
|{{IPA link|d͡z}}
|{{IPA link|d͡ʒ}}
|{{IPA link|ɟ}}
|{{IPA link|ɡ}}
|{{IPA link|ɡ͡b}}
|
|-
!{{Small|prenasal}}
|{{IPA link|ᵐb}}
|{{IPA link|ⁿd}}
|
|{{IPA link|ᶮd͡ʒ}}
|
|{{IPA link|ᵑɡ}}
|{{IPA link|ᵑᵐɡ͡b}}
|
|-
!{{Small|vl. implosive}}
|{{IPA link|ɓ̥}}
|{{IPA link|ɗ̥}}
|
|
|{{IPA link|ʄ̊}}
|
|
|
|-
!{{Small|vd. implosive}}
|{{IPA link|ɓ}}
|{{IPA link|ɗ}}
|
|
|{{IPA link|ʄ}}
|
|
|
|-
! rowspan="3" |Fricative
!{{Small|voiceless}}
|{{IPA link|f}}
|{{IPA link|θ}}
|{{IPA link|s}}
|{{IPA link|ʃ}}
|
|
|
|{{IPA link|h}}
|-
!{{Small|voiced}}
|{{IPA link|v}}
|{{IPA link|ð}}
|{{IPA link|z}}
|{{IPA link|ʒ}}
|
|
|
|
|-
!{{Small|prenasal}}
|
|
|{{IPA link|ⁿz}}
|
|
|
|
|
|-
! colspan="2" |Rhotic
|
|{{IPA link|r}}
|
|{{IPA link|ɽ}}
|
|
|
|
|-
! rowspan="2" |Approximant
!{{Small|plain}}
|
|{{IPA link|l}}
|
|
|{{IPA link|j}}
|
|{{IPA link|w}}
|
|-
!{{Small|glottalized}}
|
|
|
|
|
|
|{{IPA link|ʼw}}
|
|}
* {{IPA|[ŋ]}} is mainly heard as an allophone of {{IPA|/n/}} when preceding velar consonants.
==== Ihe mkpali ====
Demolin (1995) kwuputara na Lendu nwere ihe na-enweghị olu, {{IPA|/ɓ̥ ɗ̥ ʄ̊/}} ( {{IPA|/ƥ ƭ ƈ/}} ). Otú ọ dị, Goyvaerts (1988) akọwawo ndị a dị ka ihe na-akpali akpali nke na -ada ụda {{IPA|/ɓ̰ ɗ̰ ʄ̰/}}, dị ka ọ dị n'asụsụ [[Asụsụ Hausa|Hausa]], n'iche n'usoro n'ụdị okwu mkparị {{IPA|/ɓ ɗ ʄ/}} dị ka ọ dị na [[Asụsụ Kalabari|Kalabari]], na ndị ikpe Ladefoged na nke a yiri ka ọ bụ nkọwa ziri ezi karị.
== Ntụaka ==
àgwàetiti ndị gbara ya gburugburu ekekọrịta mmekọrịta mpaghara ọdịda anyanwụ ekekọrịta mmekọrịta{{Reflist}}
6zs231t8yct8132gt0bgmhh2kfgekbp
Asụsụ Akpes
0
58153
630885
203440
2026-04-22T23:13:51Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
630885
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox Language|name=Akpes|pronunciation={{IPA|ibe|àbèsàbès|}}|states=[[Nigeria]]|region=[[Ondo State]]|speakers=7,000|date=2021|familycolor=Niger-Congo|fam2=[[Atlantic–Congo languages|Atlantic–Congo]]|fam3=[[Volta–Congo languages|Volta–Congo]]|fam4=[[Volta–Niger languages|Volta–Niger]]|fam5={{sm|yeai}}|fam6=Akpes–[[Edoid]]|iso3=ibe}}
'''Akpes''' ( '''Àbèsàbèsì''' ) bu asusu [[Naijiria]] di egwu . Ndị na-asụ ya ruru puku asaa na-asụ ya na Ugwu [[Ȯra Ondo|Ondo steeti]] . Asụsụ a bụ ọtụtụ asụsụ ndị ọzọ nke mpaghara Akoko gbara ya gburugburu, ebe [[Asụsụ Yoruba|Yoruba]] bụ asụsụ asụsụ. [[Asụsụ Yoruba|Yoruba]] na-edochi Akpes n'ọtụtụ ebe na-abụghị nke ọha ma si otú a na-ebuga ngbanwe nke nta nke nta site na Akpes gaa na [[Asụsụ Yoruba|Yoruba]] . A na-ekwukarị Akpes na ngalaba Volta-Congo nke Niger-Congo phylum .
== Aha ==
A na-akpọkarị asụsụ a 'Akpes' n'akwụkwọ. Ebe okwu a bụ n'ezie aha otu n'ime olumba anọ ahụ, ndị obodo niile na-ekwu okwu anaghị akwado ya. Nzukọ nke ndị nnọchiteanya nke obodo itoolu niile ewepụtala okwu 'Abesabesi' iji gosi asụsụ ahụ. Ọ bụ mmụgharị nke okwu ''àbès'' pụtara 'anyị'.
== Nkesa na iche ==
A na-asụ Abesabesi na obodo itoolu dị iche iche na Akoko North-East na Akoko North-West LGAs nke [[Ȯra Ondo|Ondo State]] . Ebe Àkùnnù, Àsẹ̀, Gèdègédé, Ìbáràmù, Ìkáràmù, na Ìyànì bụ obodo kwụụrụ onwe ya, ebe atọ mejupụtara otu ụzọ n’ụzọ anọ nke obodo Ajọwá ọtụtụ asụsụ: Dája, Ẹ̀ṣúkù, Ìlúdọ̀tun (nakwa: Ìlọ̀dùn ma ọ bụ Àkùnnù Àjọwá). <ref name="LauLocation">{{Cite web|author=Lau|first=Jonas|year=2021|title=Location and surrounding languages|work=Abesabesi Grammar|url=https://abesabesi.cceh.uni-koeln.de/grammar-entry.html?section=ch1-sc1-2}}</ref> Efifa nke Ajowa dị nkeji iri na ise na-asụbu Akpe n'oge gara aga mana ọ gbanwere n'ụdị [[Asụsụ Yoruba|Yoruba]] dị iche iche. <ref name="AGInvasion">{{Cite journal|year=2013|title=Language, Invasion and Insecurity: The history of Àbèsàbèsì|journal=American Journal of Social Issues and Humanities|volume=3|issue=2|pages=68–77}}</ref> Agoyi (2009) na-ekewa ụdị dị iche iche nke obodo iteghete ndị a n'asụsụ anọ: Akpes, Ekirọmi, Èṣùkù, Ìluẹnì. Nyocha ya na-adaberekarị na ndịiche dị na lexicon na ụda ụda (karịsịa nkwekọrita ụdaume). Olumba niile nwere nghọta. <ref name="AGNumber">{{Cite journal|year=2001|title=The category of number and the genetic classification of Èkìròmì|journal=Inquiry in African Languages and Literatures|volume=4|pages=64–80}}</ref> N'okpuru ebe a bụ tebụl nke olumba niile, ebe ndị a na-asụ na ya, na aha ndị ọzọ.
{| class="wikitable sortable"
!Dialect
!Settlement
!Location
!Coordinates
!Alternate names
|-
| rowspan="2" |Akpes
|Àkùnnù
|Akoko North-East LGA
|<templatestyles src="Module:Coordinates/styles.css"></templatestyles>{{Coor|7.629756|5.937402}}
|
|-
|Ìlúdọ̀tun
|Quarter of Àjọwá, Akoko North-West LGA
|<templatestyles src="Module:Coordinates/styles.css"></templatestyles>{{Coor|7.674049|5.898399}}
|Ìlọ̀dùn, Àkùnnù Àjọwá
|-
| rowspan="2" |Èkiròmì
|Asẹ
|Akoko North-West LGA
|<templatestyles src="Module:Coordinates/styles.css"></templatestyles>{{Coor|7.60222|5.884055}}
|
|-
|Ìkáràmù
|Akoko North-West LGA
|<templatestyles src="Module:Coordinates/styles.css"></templatestyles>{{Coor|7.610636|5.863632}}
|Ikaram, Ikeram, Ikorom
|-
| rowspan="2" |Èṣùkù
|Dája
|Quarter of Àjọwá, Akoko North-West LGA
|<templatestyles src="Module:Coordinates/styles.css"></templatestyles>{{Coor|7.677871|5.899412}}
|
|-
|Ẹ̀ṣùkù
|Quarter of Àjọwá, Akoko North-West LGA
|<templatestyles src="Module:Coordinates/styles.css"></templatestyles>{{Coor|7.673737|5.896295}}
|Echuku
|-
| rowspan="3" |Ìluẹnì
|Gèdègédé
|Akoko North-West LGA
|<templatestyles src="Module:Coordinates/styles.css"></templatestyles>{{Coor|7.632653|5.877947}}
|
|-
|Ìbáràmù
|Akoko North-West LGA
|<templatestyles src="Module:Coordinates/styles.css"></templatestyles>{{Coor|7.599074|5.846479}}
|Ibaram
|-
|Ìyànì
|Akoko North-West LGA
|<templatestyles src="Module:Coordinates/styles.css"></templatestyles>{{Coor|7.600432|5.849476}}
|
|}
{| class="wikitable"
|+Udaume imi
!
! N'ihu
! Central
! Azu
|-
! Mechie
| ĩ
|
| ũ
|-
! N'etiti
| ɛ̃
|
| ɔ̃
|-
! Mepee
|
| ã
|
|}
=== Consonants ===
Ndepụta consonant nke Abesabesi nwere consonants iri abụọ na itoolu. Ọ bụ ezie na a na-ejikarị 20 n'ime consonants ndị a na lexemes, itoolu na-apụta obere ntakịrị (nke egosiri na mbikọ). Ọtụtụ n'ime consonants ndị a dị n'akụkụ bụ akara nkwusioru, imi, na fricatives, dị ka / bʷ /, / mʷ /, na / hʷ /. Agoyi na-emeso consonants ndị a n'ihi ụdaume gbara okirikiri ehichapụrụ. <ref name="AGClass">{{Cite journal|year=2013|title=Classification of Abesabesi|journal=International Journal of Language and Literatures|volume=1|issue=1|pages=37–51}}</ref> Ekwentị ahụ / ʃ/ nwere ike ime ka [ ʃ ] ma ọ bụ dị ka onye mmekọ [ t͜ʃ ] .
{| class="wikitable" style="text-align:center;"
!
!Labial
!Alveolar
!Postalveolar
!Palatal
!Velar
!Labial-velar
!Glottal
|-
!Plosive
|({{IPA link|p}}) {{ns}} {{IPA link|b}} {{ns}} {{IPA|(bʷ)}}
|{{IPA link|t}} {{ns}} {{IPA link|d}}
|
|
|{{IPA link|k}} {{ns}} {{IPA|(kʷ)}} {{ns}} {{IPA link|ɡ}}
|{{IPA link|k͜p}} {{ns}} {{IPA link|ɡ͜b}}
|
|-
!Nasal
|{{IPA link|m}} {{ns}} {{IPA|(mʷ)}}
|{{IPA link|n}}
|
|{{IPA link|ɲ}}
|{{IPA link|ŋ}}
|
|
|-
!Fricative
|{{IPA link|f}} {{ns}} {{IPA|(fʷ)}}
|{{IPA link|s}} {{ns}} {{IPA|(sʷ)}}
|{{IPA link|ʃ}} {{ns}} {{IPA|(ʃʷ)}}
|
|
|
|{{IPA link|h}} {{ns}} {{IPA|(hʷ)}}
|-
!Affricate
|
|
|{{IPA link|d͜ʒ}}
|
|
|
|
|-
!Lateral
|
|{{IPA link|l}}
|
|
|
|
|
|-
!Approximant
|
|{{IPA link|r}}
|
|{{IPA link|j}} {{ns}} {{IPA|(j̃)}}
|
|{{IPA link|w}}
|
|}
== Hụkwa ==
* [[wiktionary:Appendix:Akpes word lists|Ndepụta okwu Akpes]] (Wiktionary)
== Ọgụgụ ọzọ ==
* Agoyi, Taiwo Ọpeyemi 1997. ''Ụdị ọnụọgụgụ na nhazi mkpụrụ ndụ ihe nketa'' . Akwụkwọ ọmụmụ, University of Ilorin.
* Ayọla OJ 1986. ''Akụkụ nke fonology nke Dája'' . BA ogologo edemede, University of Ilorin.
* Blench, Roger. 2011. [https://web.archive.org/web/20250523132252/https://www.rogerblench.info/Language/Niger-Congo/VN/Akpes/Comparative%20Akpes.pdf Comparative Akpes] .
* Ibrahim-Arirabiyi, Femi 1989. ''Ntụle nwughari nke Akpes lects'' . Usoro mmụta MA, Ngalaba Linguistics na Asụsụ Naijiria, Mahadum Port Harcourt.
* Lau, Jonas 2021. [http://kups.ub.uni-koeln.de/id/eprint/35719 ''Asụsụ ntụaka dijitalụ nke Abesabesi.''] [http://kups.ub.uni-koeln.de/id/eprint/35719 ''Maka usoro data maka grammar ntụaka dijitalụ''] . Thesis Doctoral, Mahadum Cologne
* Raji, BT 1986. ''Akụkụ nke phonology nke Ikaramu'' . BA ogologo edemede, University of Ilorin.
== Ntụaka ==
ugwu nke Manipur na Northeast steetibi na ugwu ugwu nke Manipur na Northeast steeti ọtụtụ asụsụ: Dája, Ẹ̀ṣúkù, Ìlúdọ̀tun (nakwa: Ìlọ̀dùn ọtụtụ asụsụ: Dája, Ẹ̀ṣúkù, Ìlúdọ̀tun (nakwa: Ìlọ̀dùn{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* [http://abesabesi.blogspot.com/ Blog asụsụ Abesabesi]
* [https://elar.soas.ac.uk/Collection/MPI1207813 Nchịkọta Àbèsàbèsì] - ELAR, SOAS, Mahadum London
* [https://www.yumpu.com/en/document/view/26760104/abesabesi-language-documentation-and-maintenance Akwụkwọ na mmezi asụsụ Abesabesi]
* [http://starling.rinet.ru/cgi-bin/response.cgi?root=new100&morpho=0&basename=new100\bco\akp&limit=-1 Akpes basic lexicon na Global Lexicostatistical Database]
aedqezleoceysoes6c5gteny2ompybq
Asụsụ Digaro Mishmi
0
58510
630887
203846
2026-04-23T00:50:09Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
630887
wikitext
text/x-wiki
'''Digaro''', nakwa '''Taraon''', '''Tawra''', ma ọ bụ '''Darang''', bụ asụsụ Digarish nke dị n'ebe ugwu ọwụwa anyanwụ Arunachal Pradesh, India na Zayü County, Tibet, China.
== Aha ==
Dị ka Jiang si kwuo, et al. (2013:2), akara aka ha bụ ''{{IPA|tɑ31 rɑŋ53}}'' ma ọ bụ ''{{IPA|da31 raŋ53}}'', na ọzọ ''{{IPA|tɯŋ53}}'' (Deng 登, 僜) na China. Ndị Kaman ( [[Asụsụ Miju|Miju]] ) na-akpọ ha ''{{IPA|tɕi31 moŋ35}}'', ndị [[Asụsụ Idu Mishmi|Idu]] na-akpọ ha ''{{IPA|tɑ31 rɑŋ35}}'', na ndị Assamese na-akpọ ha ''Digaro Mishmi'' .
== Nkesa ==
=== India ===
Na Arunachal Pradesh, India, a na-asụ Digaro Mishmi na Hayuliang, Changlagam, na gburugburu Goiliang na mpaghara Amjaw ( ''Ethnologue'' ). A na-asụkwa ya na mpaghara Dibang Valley na Assam .
=== China ===
Jiang, et al. (2013:2) na-akọ na na Zayü County, Tibet, a na-asụ Taraon n'ime obodo ndị a.
* Mmiri mmiri E River 额河流域
** Obodo Jiyu 吉玉村 (nke a na-akpọ Juyu 巨玉)
** Obodo Ciba 次巴村
** Obodo Rusu 如苏村
** Obodo nta Demen 德门村
** Obodo nta Zigeng 自更村
** Obodo Xiani 下尼村
** Ba'antong 巴安通
** Obodo Xin 新村
* Osimiri Sang'ang 桑昂河流域
** Obodo Gayao 嘎尧村
* Osimiri Chayu 察隅河流域
** Dongchong 洞冲, Lower Chayu Town 下察隅镇
{| class="wikitable" style="text-align: center;"
|+Igwe okwu consonant
! colspan="2" |
! Labial
! Alveolar
! ( Alveolo -) <nowiki><br id="mwVQ"></nowiki><nowiki><br></nowiki><nowiki><br></nowiki><nowiki><br></nowiki>palatal
! Velar
! Glottal
|-
! colspan="2" | Ihu imi
| m
| n
|
| ŋ
|
|-
! rowspan="3" | Plosive
! <small>enweghị olu</small>
| p
| t
|
| k
| ʔ
|-
! <small>achọsi ike</small>
| pʰ
| tʰ
|
| kʰ
|
|-
! <small>kwuputara</small>
| b
| d
|
| ɡ
|
|-
! rowspan="3" | Mmekọrịta
! <small>enweghị olu</small>
|
| ts
| tɕ
|
|
|-
!<small>achọsi ike</small>
|
| tsʰ
| tɕʰ
|
|
|-
!<small>kwuputara</small>
|
| dz
| dʑ
|
|
|-
! colspan="2" | Nke na-ese okwu
|
| s
| ɕ
|
| h
|-
! colspan="2" | Odika
| w
| ɹ
| j
|
|
|-
! colspan="2" |N'akụkụ
|
| l
|
|
|
|}
=== Udaume ===
{| class="wikitable" style="text-align:center;"
|+Igwe ekwentị Monophthong
!
! N'ihu
! Central
! Azu
|-
! Mechie
| i
| ɨ
| u
|-
! N'etiti
| e
|
| o
|-
! Mepee
|
| a
|
|}
* /ɨ/ nwekwara ike ịnụ dị ka [ɯ].
* /a/ nwekwara ike ịnụ dị ka [ʌ] tupu /k/.
== Ntụaka ==
na China. Ndị Kaman ( Miju ) na-akpọ ha{{Reflist}}
* Evans, Jonathan P.; Manyu, Johakso (2021). "Ụda nke Tawrã (Digaru-Mishmi), asụsụ Tibeto-Burman". Ọmụmụ asụsụ nke mpaghara Tibeto-Burman. 44 (1): 1–26.
* Jiang Huo [江获], Li Daqin [李大勤], Sun Hongkai [孙宏开]. 2013. ''Ọmụmụ nke Taraon'' [达让语研究]. Beijing: Ụlọ mbipụta nke agbụrụ [民族出版社]. [[ISBN (identifier)|ISBN]] [[Special:BookSources/9787105129324|9787105129324]]
== Ọgụgụ ọzọ ==
* Blench, Roger. 2017. ''[https://web.archive.org/web/20250512093841/http://rogerblench.info/Language/NEI/Mishmi/Tawra/Tawra%20Dictionary.pdf Akwụkwọ ọkọwa okwu nke Tawrã, asụsụ Arunachal Pradesh]'' .
*
* Chakravarty, LN (1963). ''Akwụkwọ ọkọwa okwu nke Asụsụ Taraon'' . NEFA.
* Pulu, Jatan (1991). ''Akwụkwọ nkebiokwu n'asụsụ Taraon'' . Ọchịchị Arunachal Pradesh.
* Sastry, Garimella na Devi Prasada (1984). ''Mishmi Grammar'' . CIIL.
* Sastry, Garimella na Devi Prasada (1991). ''Akwụkwọ ọkọwa okwu Mismi-Bekee-Hindi'' . CIIL.
*
qfyovvj2zq0pgx1a98cdjshbpga2u9x
Asụsụ Mawayana
0
58551
630897
203889
2026-04-23T04:03:32Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
630897
wikitext
text/x-wiki
'''Mawayana''' (Mahuayana), nke a makwaara dị ka '''Mapidian''' (Maopidyán), bụ [[Asụsụ Arawak|asụsụ Arawakan]] na-enweghị isi nke ugwu South America. Mawayana na-asụbu ya ndị bi n'ime agbụrụ Wai-wai na Tiriyó dị na [[Brazil]], [[Guyana]] na [[Suriname]] . [ 2 ] N'afọ 2015, ndị na-asụ asụsụ abụọ ikpeazụ bi na Kwamalasamutu . [ 6 ] [ 2 ]
== Nhazi ==
Aikhenvald (1999) depụtara Mawayana (na ikekwe Mawakwa dị ka olumba) yana Wapishana n'okpuru alaka Rio Branco (North-Arawak) nke ezinụlọ Arawakan. Carlin (2006:314) kwuru na Mawayana “bụ Wapishana" na dị ka Ramirez (2001:530) ha na-ekere òkè dịkarịa ala 47% nke ha lexicon.
== fonology ==
Mawayana nwere, n'etiti consonants ya, implosive abụọ, {{IPA|/ɓ/}} na {{IPA|/ɗ/}}, na ihe akọwara dị ka "retroflex fricativised rhotic", nke nọchiri anya ya na ⟨ rž ⟩, na ọ na-ekerịta Wapishana . Usoro ụdaume nwere ụdaume anọ ( {{IPA|/i-e, a, ɨ, u-o/}} ), nke ọ bụla n'ime ha nwere ogbo nasalised.
=== Consonants ===
{| class="wikitable" style="text-align:center;"
|+Igwe okwu ekwentị Mawayana:
! colspan="2" |
! Labial
! Alveolar
! Palatal
! Velar
! Glottal
|-
! rowspan="2" | Plosive
! plain
|
| t
| ʧ
| k
| ʔ
|-
! implosive
| ɓ
| ɗ
| ɗʲ
|
|
|-
! colspan="2" | Nke na-ese okwu
|
|
| ʃ
|
|
|-
! colspan="2" | Rhotic
|
| ɾ
|
|
|
|-
! colspan="2" | imi
| m
| n
|
|
|
|-
! colspan="2" | Mmanya
|
|
| j
| w
|
|}
== Morphosyntax ==
Mawayana nwere morphology polysynthetic, tumadi akara isi yana ya na suffixes, n'agbanyeghị na enwere mkpọmkpọ okwu. A na-edepụta arụmụka okwu ọnụ na ngwaa ahụ site na suffixes isiokwu na ngwaa intransitive, ebe ndị nnọchite anya prefixes na ihe suffixes na ngwaa transitive. [ 8 ] : 319
== Ihe ndetu ==
n'agbanyeghị na enwere mkpọmkpọ okwu. A na-{{Reflist}}
== Ntụaka ==
* {{Cite book|author=Aikhenvald|first=Alexandra Y.|year=1999|chapter=The Arawak language family|editor=Aikhenvald|title=The Amazonian languages|pages=65–106|location=Cambridge|publisher=Cambridge University Press}}
* {{Cite book|author=Carlin|first=Eithne B|year=2006|chapter=Feeling the need. The borrowing of Cariban functional categories into Mawayana (Arawak)|editor=Aikhenvald|title=Grammars in contact: A cross-linguistic typology|publisher=Oxford University Press|location=Oxford}}
* {{Cite book|author=Carlin|first=Eithne B|year=2011|chapter=Nested identities in the Southern Guyana-Surinam corner|editor=Hornborg|title=Ethnicity in ancient Amazonia: Reconstructing past identities from archaeology, linguistics, and ethnohistory|url=https://archive.org/details/ethnicityancient00horn|pages=[https://archive.org/details/ethnicityancient00horn/page/n245 225]–236|publisher=University Press of Colorado}}
* {{Cite book|author=Carlin|first=Eithne B|year=2002|chapter=The native population: Migration and identities|editor=Carlin|title=Atlas of the languages of Suriname|pages=11–45|publisher=KITLV Press}}
* {{Cite book|author=Carlin|first=Eithne B|year=2013|chapter=Movement through time in the southern Guianas: deconstructing the Amerindian kaleidoscope|editor=Carlin|series=Caribbean Series|title=In and out of Suriname: Language, mobility, and identity|location=Leiden|publisher=Brill}}
* {{Cite book|author=Mans|first=Jimmy|year=2015|title=Movement through Time in the Southern Guianas: Deconstructing the Amerindian Kaleidoscope|url=https://www.academia.edu/10673618|location=Leiden|publisher=Brill}}
* {{Cite book|author=Ramirez|first=Henri|year=2001|title=Línguas Arawak da Amazônia setentrional|location=Manaus|publisher=Universidade Federal do Amazonas|language=Portuguese}}
== Njikọ mpụga ==
* [https://web.archive.org/web/20240227112436/https://unravellingmag.com/articles/the-last-of-the-mawayana/ Ikpeazụ nke Mawayana] nke ''akwụkwọ akụkọ Unravel''
69rlw059ffh1621c64wguuk90px30lt
Madly Bah Thibault
0
60301
630880
211518
2026-04-22T22:11:42Z
Andre Engels
66
Redirected page to [[Folly Bah Thibault]]
630880
wikitext
text/x-wiki
#REDIRECT [[Folly Bah Thibault]]
gw0jc3cty533inx3g646vkvfik0ald1
Angeline Murimirwa
0
63154
630864
628748
2026-04-22T17:57:20Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
630864
wikitext
text/x-wiki
'''Angeline Murimirwa''' ( née Mugwendere) bụ nwanyị onye Zimbabwe, bia bụrụkwa onye isi ụlọ ọrụ Camfed na Africa. <ref>{{Cite web|url=https://camfed.org/about/team/#angeline-murimirwa|title=Our team – Camfed – Campaign for Female Education|work=camfed.org|accessdate=3 January 2018}}</ref> Murimirwa so na 2017 BBC ndepụta ụmụ nwanyị kacha nwee mmetụta. <ref name="BBC">{{Cite news|url=https://www.bbc.co.uk/news/world-41380265|title=BBC 100 Women 2017: Who is on the list?|work=[[BBC News]]|date=1 November 2017|accessdate=23 December 2017}}</ref>
== Ọrụ ==
Murimirwa tolitere na Denhere n'ime obodo Zimbabwe. N'afọ ndị 1990, ọ bụ otu n'ime ụmụ agbọghọ mbụ ndi Camfed nyere onyinye maka agụmakwụkwọ ụlọ akwụkwọ sekọndrị ya, nke gụnyere nkwado ego, ejiji ụlọ akwụkwọ ya, akpụkpọ ụkwụ na ngwá ụlọ akwụkwọ. <ref>{{Cite web|url=http://www.newzimbabwe.com/health/healthandcommunity.aspx?newsid=37333|title=How one advocate uses her own story to build trust in girls' education|publisher=New Zimbabwe|date=23 May 2017|accessdate=23 December 2017|archiveurl=https://web.archive.org/web/20171224101526/http://www.newzimbabwe.com/health/healthandcommunity.aspx?newsid=37333|archivedate=24 December 2017}}</ref> <ref name="CIN">{{Cite web|url=http://www.comminit.com/content/angeline-murimirwa-regional-executive-director-southern-africa-camfed-dfid-girl-summit-2|title=Angeline Murimirwa – Regional Executive Director (Southern Africa), Camfed – DFID Girl Summit 2014|publisher=The Communication Initiative Network|date=20 August 2015|accessdate=23 December 2017}}</ref><ref name="WP">{{Cite news|url=https://www.washingtonpost.com/blogs/she-the-people/wp/2014/12/12/a-dynamic-african-woman-lives-up-to-michelle-obamas-call-to-give-girls-around-the-world-the-chance-to-go-to-school/|title=A dynamic African woman lives up to Michelle Obama's call to give girls the chance to go to school|author=Weiner|first=Joanna|work=[[The Washington Post]]|date=12 December 2014|accessdate=23 December 2017}}</ref><ref name="HTS">{{Cite web|url=http://www.halftheskymovement.org/blog/entry/education-an-unstoppable-tide.html|archiveurl=https://web.archive.org/web/20171224101650/http://www.halftheskymovement.org/blog/entry/education-an-unstoppable-tide.html|archivedate=24 December 2017|title=Education: An Unstoppable Tide|author=Cotton|first=Ann|authorlink=Ann Cotton|publisher=Half the Sky Movement|date=20 August 2012|accessdate=24 December 2017}}</ref>
Tupu ahọpụta ya dị ka onye isi nchịkwa - Africa, Murimirwa rụrụ ọrụ dị ka onye isi nchịkwa mpaghara maka Camfed n' ime Ndịda na Ọwụwa Anyanwụ Africa. <ref name="WP" /> <ref name="CM">{{Cite web|url=https://www.cambridgenetwork.co.uk/news/angeline-murimirwa-accepts-award-from-rihanna-s-clara-lionel9417/?|title=Angeline Murimirwa accepts award from Rihanna's Clara Lionel Foundation|publisher=[[Cambridge Network]]|date=15 September 2017|accessdate=23 December 2017|archiveurl=https://web.archive.org/web/20171224101635/https://www.cambridgenetwork.co.uk/news/angeline-murimirwa-accepts-award-from-rihanna-s-clara-lionel9417/|archivedate=24 December 2017}}</ref> N'afọ 1998, e nyere Murimirwa aka iji melite Camfed Alumnae Network (CAMA), nke malitere site na narị ụmụ nwanyị ole na ole. Site n'afọ 2012, CAMA nwere ndị otu 17,000 na mba Africa ise. <ref name="HTS"/> Netwọk ahụ mere emume ndị otu 100,000 n'afọ 2017. <ref>{{Cite web|url=https://www.cambridgenetwork.co.uk/news/camfed-celebrates-cama-milestone-of-100-000-empowered-and-ed9981/?|title=Camfed celebrates CAMA milestone of 100,000 empowered and educated women|work=Cambridge Network|language=en|accessdate=3 January 2018|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180104013934/https://www.cambridgenetwork.co.uk/news/camfed-celebrates-cama-milestone-of-100-000-empowered-and-ed9981/|archivedate=4 January 2018}}</ref> N'afọ 2005, Murimirwa gosipụtara na ihe ogbako Global Exchange, na n'afọ 2006, e nyere ya ihe nrite maka okike na ndụ ime obodo site n'aka ndi ama dika Women's World Summit Foundation. <ref name="CIN"/> E gosipụtara Murimirwa na akwụkwọ nke 2009 ''Half the Sky site'' na [[Ihe nrite Pulitzer|Pulitzer Prize]] na-emeri akwụkwọ akụkọ Sheryl WuDunn na Nicholas Kristof . <ref name="HTS" /> <ref name="WP" /> N'afọ 2014, o kwuru okwu na ihe omume na Michelle Obama . N'afọ 2016, Murimirwa gara emume Camfed ebe Julia Gillard, onye bụbu Prime Minister nke Australia, ghọrọ onye na-elekọta nzukọ ahụ. N'oge mmemme ahụ, Murimirwa kwuru na "Ngwọta ahaziri n'ime obodo, ịkwanyere ọnọdụ ya ugwu na iwulite akụrụngwa mpaghara, bụ isi ihe na-eme ka anyị nwee ọganihu." <ref>{{Cite news|url=https://www.businessweekly.co.uk/news/academia-research/julia-gillard-boosts-camfed%E2%80%99s-female-education-fight|title=Julia Gillard boosts Camfed's female education fight|author=Sweeney|first=Kate|work=Business Weekly|date=10 February 2016|accessdate=24 December 2017}}</ref> N'afọ 2017, e nyere ya onyinye nsọpụrụ nke 2017 Diamond Ball site na ndi otu Clara Lionel Foundation . Na mmemme ahụ, Murimirwa kwuru maka njem onwe ya site na ịda ogbenye ruo ọrụ ọ na-arụ ugbu a na Camfed, na Murimirwa nyekwaara ndị otu "100,000 Camfed Alumnae". Ndị ama ama gụnyere Dave Chappelle, [[Rihanna]], Kendrick Lamar na Calvin Harris bịara mmemme ahụ. <ref name="CM" /> <ref name="Time">{{Cite news|url=https://time.com/4940425/rihanna-diamond-ball-report/|title=What It's Like Inside Rihanna's Power Player-Filled Diamond Ball|author=Bruner|first=Raisa|work=[[Time (magazine)|Time]]|date=15 September 2017|accessdate=24 December 2017}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://www.pazimbabwe.com/entertainment-41609-rihanna-foundation-honours-zimbabwean-woman.html|title=Rihanna Foundation Honours Zimbabwean Woman|publisher=PA Zimbabwe|date=18 September 2017|accessdate=24 December 2017|archivedate=31 October 2018|archiveurl=https://web.archive.org/web/20181031052432/https://www.pazimbabwe.com/entertainment-41609-rihanna-foundation-honours-zimbabwean-woman.html}}</ref> N'afọ 2018, n'oge nleta eze na Zambia, Prince Harry zutere Murimirwa. N'afọ 2020, e nyere Murimirwa ihe nrite Yidan maka mmepe agụmakwụkwọ maka ịkwalite mmepe agụmakwụkwọ. <ref>{{Cite web|url=https://www.businessweekly.co.uk/news/academia-research/camfed-female-education-ambassadors-awarded-yidan-prize|title=CAMFED female education ambassadors awarded Yidan Prize|publisher=Business Weekly|date=28 September 2020|accessdate=22 April 2021|archivedate=13 April 2023|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230413123002/https://www.businessweekly.co.uk/news/academia-research/camfed-female-education-ambassadors-awarded-yidan-prize}}</ref>
== Ndụ onwe onye ==
Murimirwa lụrụ di ma nwe ụmụ anọ. <ref name="WP" />{{Cite news|url=https://www.washingtonpost.com/blogs/she-the-people/wp/2014/12/12/a-dynamic-african-woman-lives-up-to-michelle-obamas-call-to-give-girls-around-the-world-the-chance-to-go-to-school/|title=A dynamic African woman lives up to Michelle Obama's call to give girls the chance to go to school|author=Weiner|first=Joanna|work=[[The Washington Post]]|date=12 December 2014|accessdate=23 December 2017}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFWeiner2014">Weiner, Joanna (12 December 2014). [https://www.washingtonpost.com/blogs/she-the-people/wp/2014/12/12/a-dynamic-african-woman-lives-up-to-michelle-obamas-call-to-give-girls-around-the-world-the-chance-to-go-to-school/ "A dynamic African woman lives up to Michelle Obama's call to give girls the chance to go to school"]. ''[[The Washington Post]]''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">23 December</span> 2017</span>.</cite></ref>
== Ntụaka ==
[[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]]
8vbk1yihgwmk3jo83rsxzudshcb98eq
Beatriz Amendola
0
71742
630861
620865
2026-04-22T16:49:15Z
Icodense
9719
Urugay → Uruguay
630861
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Beatriz E. Amendola''', MD FACR FASTRO FACRO, bụ onye Uruguayan-American radiation oncologist. Ọ bụ onye isi nke Innovative kansa Institute na Miami ugbu a.
A mụrụ Amendola ma zụlite ya na Montevideo o tinyere akwụkwọ maka ụlọ akwụkwọ ahụike na nzuzo dịka ezinụlọ ya chọrọ ka ọ gaa n'ihu na ọrụ egwu.<ref>{{Cite web|title=Meet Dr. Beatriz Amendola of Innovative Cancer Institute in South Miami|url=http://voyagemia.com/interview/meet-beatriz-amendola-innovative-cancer-institute/|work=voyagemia.com|accessdate=March 29, 2020|date=March 7, 2019|archivedate=January 12, 2023|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230112124044/http://voyagemia.com/interview/meet-beatriz-amendola-innovative-cancer-institute/}}</ref> Ọ nwetara M.D. na Mahadum nke Republic (Uruguay) . Ọ gụsịrị akwụkwọ nke Staci ikpeazu na Mahadum ahuike nke Virginia. Ọ ghọrọ ụlọ ọrụ American Board of Radiology kwadoro na 1980. <ref>{{Cite web|title=Dr. Beatriz Amendola {{!}} Innovative Cancer Institute {{!}} Miami FL|url=https://www.innovativecancer.com/dr-beatriz-amendola/|accessdate=2022-06-10|work=Innovative Cancer Institute|language=en-US}}</ref>
Mgbe ọ kwagara North America, Amendola guzobere Innovative kansa Ins, nke o mechara gbasaa n'ime ụlọ ọrụ ọhụrụ iji lekwasị anya na radiosurgery na insitute radiotherapy.<ref>{{Cite web|author=Ruse|first=Gary Alan|title=Dr. Beatriz Amendola honored by County Commission|url=https://communitynewspapers.com/south-miami-news/dr-beatriz-amendola-honored-by-county-commission/|work=communitynewspapers.com|accessdate=March 29, 2020|date=September 11, 2015}}</ref>
Amendola natara ihe nrite ọla edo site na Circulo de Radioterapeutas Ibero Latino Americano (CRILA) na 2015, ọ ghọrọ onye otu nsọpụrụ nke Spanish Society of Radiation Oncology (SEOR) n'ihi onyinye ya na radiation oncology na Spain.<ref>{{Cite web|url=https://international.anl.gov/training/docs/vitas/C1/Amendola.pdf|title=Lecturer's Vitae|author=|first=|date=|work=|archiveurl=https://web.archive.org/web/20161226221228/https://international.anl.gov/training/docs/vitas/C1/Amendola.pdf|archivedate=2016-12-26|accessdate=}}</ref> [ihe na-abụghị isi iyi dị mkpa] <sup class="noprint Inline-Template noprint Template-Fact" style="white-space:nowrap;">[''<nowiki><span title="This claim needs references to reliable secondary sources. (March 2020)">non-primary source needed</span></nowiki>'']</sup>
== Akwụkwọ ndị a kpọtụrụ aha ==
* Reaman G, Zeltzer P, Bleyer WA, Amendola B, Level C, Sather H, Hammond D. Acute lymphoblastic leukemia Na umuaka agbabeghi afo: ikpokota ihe omumu umuaka kansa Study Group. Journal of Clinical Oncology. 1985 Nov;3 (11):1513-21. E depụtara ya ugboro 197 dị ka Google Scholar si kwuo
* Amendola BE, Amendola MA, McClatchey KD, Miller JC. Radiation-associated sarcoma: nyocha nke ndị ọrịa 23 nwere postradiation sarcoma n'ime afọ 50. Akwụkwọ akụkọ America nke oncology. 1989 Ọktoba;12 (5):411-5. E depụtara ya ugboro 178 dị ka Google Scholar si kwuo <ref name="GS" />
* Brown WT, Wu X, Fayad F, Fowler JF, Amendola BE, García S, Han H, De La Zerda A, Bossart E, Huang Z, Schwade JG. CyberKnife® radiosurgery maka ọrịa kansa akpa ume nke mbụ: nsonaazụ na ọnwa 36. Ọrịa kansa akpa ume. 2007 Septemba 1;8 (8):488-92. E depụtara ya ugboro 113 dị ka Google Scholar si kwuo<ref name="GS" />
== Ndụ onwe onye ==
Amendola lụrụ onye ọrụ oncologist Marco Amendola, onye na-eje ozi dị ka onye nduzi nke onyinyo ahụike.<ref>{{Cite news|author=Elena Martí|title=El cáncer de mama: un nuevo camino de esperanza|url=https://www.elnuevoherald.com/vivir-mejor/salud/article37803546.html|accessdate=March 29, 2020|publisher=El Nuevo Herald|date=October 5, 2015|language=Spanish}}</ref>
== Edensibịa ==
{{Reflist}}
{{DEFAULTSORT:Amendola, Beatriz}}
[[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]]
[[Otú:Umu nwanyi Na ahu maka NDI Na Aya Oya kansa]]
[[Otú:Mahadum nke Republic (Uruguay)]]
[[Otú:NDI America nke Uruguay descent]]
qz576tqqgyc6mxnwlbko0fl325ia0fr
Anna Carlgren
0
72454
630870
596623
2026-04-22T18:45:57Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
630870
wikitext
text/x-wiki
{| class="infobox biography vcard"
! colspan="2" class="infobox-above" |<div class="fn">Anna Carlgren</div>
|-
! class="infobox-label" scope="row" |A mụrụ ya
| class="infobox-data" |1960 (afọ 65-66) <div class="birthplace" style="display:inline">[[Växjö]], [[Sweden]]</div> <br />
|-
! class="infobox-label" scope="row" |Mmụta
| class="infobox-data" |Orrefors Glass School, Gerrit Rietveld Academy[[Gerrit Rietveld Academy|Ụlọ Akwụkwọ Gerrit Rietveld]]
|-
! class="infobox-label" scope="row" |Nwunye
| class="infobox-data" |Durk Valkema
|-
! class="infobox-label" scope="row" |Ebe nrụọrụ weebụ
| class="infobox-data" |<span class="url">[http://www.carlgren.com/ www.carlgren.com]</span>
|}
'''Anna Carlgren''' (nke a na-akpọ ['ana 'ka:lgre:n]; amụrụ na Julaị 1960, Växjö) bụ onye na-ese iko na Sweden.<ref>{{Cite web|url=http://www.blasknada.com/anna-carlgren/|title=Anna Carlgren|work=Blås & Knåda|language=sv|accessdate=13 April 2016|archivedate=18 August 2015|archiveurl=https://web.archive.org/web/20150818231637/http://www.blasknada.com/anna-carlgren/}}</ref><ref name=":0">{{Cite book|title=Who's who in contemporary glass art : a comprehensive world guide to glass artists, craftsmen, designers.|date=1993|publisher=Joachim Waldrich|isbn=3929554003|edition=1st|location=München|pages=73–74|oclc=30687529}}</ref>
== Mmụta ==
N'afọ 1977-78, ọ gụrụ ihe osise na calligraphy Chinese n'okpuru Han Bong Duk na Stockholm.<ref name=":0"/> Site na 1978 ruo 1980, ọ gụrụ akwụkwọ na Orrefors ese iko mahadum. <ref name=":0" /> Ọ rụkwara ọrụ na Kosta Boda (1979), ya na D. Valkema wetara ebe ọrụ (1980), ma bụrụkwa onye na-ese ihe na Pilchuck ese iko mahadum (Stanwood, Washington) ebe ọ kụzikwaara ihe.<ref name=":0" /> Ọ gụsịrị akwụkwọ na Gerrit Rietveld Academy na Amsterdam na 1983.<ref name=":0" />
== Ọrụ ==
E gosipụtara ihe ngosi mbụ nke Anna Carlgren na ebe ngosi ihe mgbe ochie na Växjö, Sweden. Isi ihe ọ na-elekwasị anya bụrụ nghọta na ihe ọhụụ na ugegbe. Ọ na-ede ma na-ekwu okwu banyere isiokwu a ka ọ na-egosi ọrụ ya na ebe ngosi ihe mgbe ochie na gallery n'ụwa niile. A gụnyere ọrụ ya na nchịkọta onwe onye nke Jaroslava Brychtova; Harvey Littleton Collection; na nchịkọta nke Ulla Forsell<ref>{{Cite web|url=http://www.blasknada.com/anna-carlgren/|title=Anna Carlgren|work=Blås & Knåda|language=sv|accessdate=13 April 2016|archivedate=18 August 2015|archiveurl=https://web.archive.org/web/20150818231637/http://www.blasknada.com/anna-carlgren/}}</ref> na Annelies van der Vorm, n'etiti ndị ọzọ.
N'afọ 2002, Carlgren, Durk Valkema, na Annelies van der Vorm kpebiri ime pụta Vrij Glas Foundation na Zaandam, NL. Mgbe ọ bụ onye na-ese ihe na Paris 2003-04, Anna Carlgren gakwuuru maka IASPIS Internatio ala Artists" Studio ihe omume na Sweden ma rụọ ọrụ na atụmatụ maka ntọala ahụ.<ref>{{Cite web|url=http://www.blasknada.com/anna-carlgren/|title=Anna Carlgren|work=Blås & Knåda|language=sv|accessdate=13 April 2016|archivedate=18 August 2015|archiveurl=https://web.archive.org/web/20150818231637/http://www.blasknada.com/anna-carlgren/}}</ref>
Ọ bụ otu n'ime ndị guzobere [http://www.glasakademin.se/ Glasakademin] na Sweden, ebe ọ bụ onye isi oche ya ruo afọ isii ma bụrụ ugbu a onye isi nke Glasakademina's Commission for Knowledge Transfer.
== Ihe odide ==
{{Reflist}}
[[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]]
fxawrlh9wykmot8f57c5hz4mjk6khto
Amina Adamu Aliyu
0
73010
630857
596622
2026-04-22T15:00:19Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
630857
wikitext
text/x-wiki
'''Amina Adamu Aliyu''' bụ ọkàikpe Naịjirịa si Kano Steeti. A mụrụ ya na Kano Municipal Local Government Area nke Kano State. Ọ gụchara akwụkwọ nzere bachelọ ya na Mahadum Ahmadu Bello Zaria, gụchaa akwụkwọ na 1986, wee mechaa gụchaa akwụkwọ iwu ya na Nigerian Law School, a kpọrọ ya ka ọ bịa bụrụ ọkaiwu na Mee 1989. Aliyu malitere ọrụ ya dịka ọkaiwu steeti na Ministry of Justice nke Kano State na 1989, wee ruo ọkwa osote onyeisi ikpe obodo na 2009 mgbe ọ ghọrọ onye ọkaikpe Ụlọikpe Ukwu. Ikpe ndị a ma ama gụnyere ịbụ onyeisi oche ikpe ntuli aka na Kwara State na 2020 na Kebbi State na ntuli aka izugbe Naịjirịa nke 2019. Aliyu durukwa ikpe ndị metụtara okwu dịka mmebi iwu na nhọpụta nke Kano Emirate Throne na mpụ jọgburu onwe ha, na-enye ikpe ndị butere ikpe na ntaramahụhụ.
== Mmụta ==
Ọ malitere agụmakwụkwọ ya na Kwalli Special Primary School, na Kano State, ọ kwagara na Federal Government Girls College Bida n'agbata afọ 1975 na 1979, ọ gara Mahadum Ahmadu Bello Zaria n'agbata afọ 1982 na 1986 ebe o nwetara nzere bachelọ nke iwu, ọ gara ụlọ akwụkwọ iwu Naịjirịa ebe a zụrụ ya dịka onye na-ahụ maka iwu, a kpọkwara ya ka ọ bụrụ ọkaiwu na Mee afọ 1989.
== Ọrụ ==
Ọ bụ onye Ndụmọdụ steeti na Ministri Ikpe nke [[Nkeji Ochíchííwu Kano|Steeti Kano]] site na 1989 ebe ọ rịgooro n'ọkwa osote onye isi ikpe obodo ruo na 2009 mgbe a họpụtara ya dịka onye ọka ikpe nke ụlọ ikpe dị elu.<ref>{{Cite web|url=https://visitkano.com/judges/|title=Judges|date=August 13, 2017|accessdate=March 4, 2026|archivedate=January 20, 2021|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210120195840/https://visitkano.com/judges/}}</ref>
Ọ bụ onyeisi oche nke ụlọikpe mkpesa ntuli aka na Kwara State 2020 ebe onye ga-azọ ọkwa na People's Democratic Party tinyere akwụkwọ mkpesa megide Honourable Ahmed Adam, nke All Progressives Congress maka ebubo aghụghọ na mmebi iwu n'aha ya, na Adam wepụrụ ozi ụgha n'ụdị EC9 o nyefere na Independent National Electoral Commission mgbe o gosipụtara ihe akaebe niile ebe aha Adam dị na fọm EC9 dị iche na asambodo ụlọ akwụkwọ praịmarị ya, nkwupụta afọ ya, kaadị ntuli aka ya nakwa n'akwụkwọ ozi o zigara Independent National Electoral Commission na Jenụwarị 15, 2019, Justice Amina nyere ikpe dabere na ọdịiche dị n'etiti 'Adam' na 'Adama' na asambodo nke Honourable Ahmed Adam nke All Progressives Congress. O kagburu ntuli aka ahụ wee kpọọ Honourable Salihu Yahaya Mohammed, nke Peoples Democratic Party dị ka onye meriri na ntuli aka nke emere na Machị 2020.<ref>{{Cite news|url=https://www.thisdaylive.com/index.php/2020/09/29/tribunal-sacks-apc-lawmaker-in-kwara-2/|title=Tribunal Sacks APC Lawmaker in Kwara|date=September 29, 2020|work=[[This Day]]}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.lawyard.ng/2020/09/29/tribunal-sacks-apc-lawmaker-declares-pdp-candidate-winner-in-kwara/|title=Tribunal Sacks APC Lawmaker, Declares PDP Candidate Winner In Kwara|first=Chukwudi|author=Onyewuchi|date=September 29, 2020}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://saharareporters.com/2020/09/28/tribunal-sacks-apc-lawmaker-declares-pdp-winner-kwara-rerun-poll|title=Tribunal Sacks APC Lawmaker, Declares PDP Winner In Kwara Rerun Poll|date=September 28, 2020|work=Sahara Reporters}}</ref>
Ọzọkwa na Kebbi Steeti ọ bụ onye isi oche nke ụlọ ikpe mkpesa ntuli aka 2019 Nigerian general election ikpe nke Peoples Democratic Party tinyere megide Gọvanọ nke Kebbi Steet, Abubakar Atiku Bagudu. ịma aka na-enweghị ihe akaebe na ọ nwere ike igosi ikpe ya ụlọ ikpe enweghị nhọrọ karịa ịhazi ikpe ahụ dịka ụlọ ikpe nwere oge a kpaara ókè<ref>{{Cite web|url=https://www.today.ng/news/metro/kebbi-governorship-tribunal-adjourns-till-20-218883|title=Kebbi governorship tribunal adjourns till May 20|date=May 8, 2019|work=TODAY}}</ref><ref>{{Cite news|url=https://www.legit.ng/1250254-pdp-loses-tribunal-throws-case-apc-governor-bagudu.html|title=PDP loses as tribunal throws out case against APC governor Bagudu|first=Eromosele|author=Ebhomele|date=Jul 22, 2019|work=[[Legit.ng]]}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://thewhistler.ng/governorship-election-tribunals-deliver-19-verdicts-upholding-election-victories/|title=Governorship Election Tribunals Deliver 19 Verdicts Upholding Election Victories|date=Sep 27, 2019}}</ref>
na 2014 ọ bụ onye isi ikpe nke ikpe dị n'etiti onye bụbu Gọvanọ nke Central Bank nke Nigeria Sanusi Lamido Sanusi na nwa nke onye bụbu eze nke Kano Alhaji (Dr) [[Ado Bayero]], Sanusi Ado Bayero n'elu Ocheeze nke Kano Emirate ebe ọ gwara ụlọ ikpe na enwere ihe na-ezighị ezi na usoro nhọpụta dịka otu n'ime ndị na-eme eze n'ime onye Alhaji Bello Abubakar Sarkin Dawaki Mai Tuta gbochiri onwe ya igosi onwe ya dị ka onye na-eme ka eze site n'ụlọ ikpe mkpegharị ikpe na Kaduna.<ref>{{Cite news|url=https://www.legit.ng/663544-ado-bayeros-son-drags-emir-kano-muhammadu-sanusi-ii-court.html|title=Ado Bayero's Son Drags Emir Of Kano, Muhammadu Sanusi II To Court|first=Jerrywright|author=Ukwu|date=Dec 10, 2015|work=[[Legit.ng]]|accessdate=5 January 2021}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.tostvnetwork.com/ado-bayeros-son-drags-emir-of-kano-to-court/|title=Ado Bayero's son drags Emir of Kano to court|first=Osasu|author=Igbinedion|date=Dec 11, 2015|work=TOS TV NETWORK|accessdate=5 January 2021|archivedate=1 September 2022|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220901125528/https://www.tostvnetwork.com/ado-bayeros-son-drags-emir-of-kano-to-court/}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.tmznaija.com/2015/12/ado-bayeros-son-drags-emir-sanusi-to.html|title=Ado Bayero's son drags Emir Sanusi to court|first=Bishop|author=Ikedi|work=TMZNaija | Total Media Zone Nigeria|accessdate=5 January 2021|archivedate=6 March 2023|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230306215725/https://www.tmznaija.com/2015/12/ado-bayeros-son-drags-emir-sanusi-to.html}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://globalpatriotnews.com/emir-ado-bayero-2-others-drag-sanusi-to-court-over-irregularities-in-selection-process/|title=Emir: Ado Bayero, 2 others drag Sanusi to court over irregularities in selection process|first=Global Patriot|author=Staff}}</ref>
Ọ bụkwa onye isi ikpe n'etiti Gọọmentị nke Kano Steeti na Mubarak Usman onye ikpe mara maka idina Ummussalama dị afọ 7. Ummussalam bụ onye mbụ gbara akwụkwọ Onye akaebe o kwuru na "mgbe o si n'ụlọ akwụkwọ pụta na 25/6/2013 Mubarak jidere aka ya wee kpọrọ ya gaa n'otu ọnụ ụlọ wee wepụ uwe ya ma tinye ihe dị ka nkume n'ime ya. Onye akaebe nke abụọ gbara akaebe na n'ụbọchị nke iri abụọ na ise ahụ, ọ hụrụ Mubarak na Ummussalama n'ime ọnụ ụlọ ahụ ma mgbe ọ tọhapụrụ nwa agbọghọ ahụ ka ọ gbapụrụ. N'ihi ya, ọ gwara nne nke ọ hụrụ ihe ọ hụrụ n'ime. Onye aka ya ka ndị akaebe 6 ma gosipụta ya bụ onye akaebe dị n'ime ala bụ onye aka ya bụ onye nzuzo nke otu Mubarak kwuru. Mgbe ọ gwụchara, mgbe ahụ, m weghaara ya tupu m agwụchaa, otu nwanyị bịara gafee ebe ọ hụrụ m na nwa agbọghọ ahụ, a tọhapụrụ m nwa agbọghọ ahụ ahụ, nne nwa agbọghọ ahụ gara gwa nne m ma gwa onye nkuzi ụmụ agbọghọ ahụ n'ụlọ akwụkwọ ha nke jụrụ ịhapụ okwu ahụ, wee kọọrọ ndị uwe ojii. "
Mgbe ọ nụsịrị ihe akaebe ahụ, Justice Amina nyere ikpe ya na 28 Jenụwarị 2016, a mara Mubarak Usman ikpe ma maa ya ikpe ịga mkpọrọ afọ 10 maka mpụ ndina n'ike.<ref>{{Cite web|url=https://lawcarenigeria.com/mubarak-usman-v-kano-state-2018/|title=MUBARAK USMAN v. KANO STATE (2018)|date=Apr 8, 2020}}</ref>
Ọ bụkwa onye isi ikpe n'etiti Gọọmentị nke Kano Steeti na Aliyu Bashir onye a chọpụtara na ikpe mara ya maka igbu nwa ya nwanyị, Aliyu tụụrụ nwa agbọghọ ya Hauwa Yakubu ime ma mgbe ọ mụsịrị nwa, a gwara Aliyu ka ọ bịa mụọ obere nwa ya Maimuna mgbe ọ dị ụbọchị iri na isii na 14 Jenụwarị 2010 Aliyu na nwanne ya nwanyị gara were nwa ahụ. Alyu kwụsịrị ohere nke ịnọ naanị ya na Maimuna o ji aka ya kpuchie imi ya na ọnụ ya ruo mgbe ọ nwụrụ ma mesịa lie ya na Dawakin Kudu Cemetery n'amaghị onye ọ bụla. ndị ọkàiwu kpọrọ ndị akaebe ise ma nye ihe ngosi abụọ. Mgbe nke ahụ gasịrị, mgbe ọ nụsịrị ndị akaebe ahụ, Justice Amina nyere ikpe ya na 2 June 2014, a mara Aliyu Bashir ikpe ma maa ya ikpe ọnwụ site n'ịkwụgbu ya n'okpuru Akụkụ 221 (a) nke Iwu Iwu nke Naịjirịa.<ref>{{Cite web|url=https://lawcarenigeria.com/aliyu-bashir-v-kano-state-2016/|title=ALIYU BASHIR v. KANO STATE (2016)|date=April 7, 2020}}</ref>
== Edemsibia ==
{{Reflist}}
[[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]]
[[Otú:Pages with unreviewed translations]]
8w2dyob6g7ivfstkl99fjifn1pqe5ko
Amy Aniobi
0
73120
630859
596832
2026-04-22T16:17:26Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
630859
wikitext
text/x-wiki
'''Amy Aniobi''' (amụrụ n'August 28, 1984) <ref>{{Cite web|date=2021-12-05|title='Insecure' Producer Amy Aniobi On How The Show Validates Black Women's Experiences|url=https://www.yahoo.com/entertainment/insecure-producer-amy-aniobi-show-140002962.html?guce_referrer=aHR0cHM6Ly93d3cuZ29vZ2xlLmNvbS8&guce_referrer_sig=AQAAAIDCmDCZ0pmjYiTzhHn_ndNkNsmIJOI8Cm5RalhBErJdVNCcsJVVK2AWhjrd-WJrtZ63bYYv9PBKgy2tq18ZlV-dMfx-_ZqtGdJpPPmR8tRksRQ5dQ2EXOcmU5Nno6SUStxJAyX_g8dA7uV5V2-BtXYYNc-dyIR3gQt2u2zbfYh-&guccounter=2|accessdate=2024-11-03|work=Yahoo Entertainment|language=en-US}}</ref> bụ onye edemede America, onye na-emepụta ihe na onye nduzi.<ref name=":0" /> Ọ bụ onye isi edemede na onye isi mmepụta nke Insecure ma bụrụkwa onye isi mmepe maka HBO pụrụ iche ''2 Dope Queens''. Aniobi bịanyere aka na nkwekọrịta afọ abụọ na HBO na 2019. <ref name="thr-hbodeal" />
Na Jenụwarị 2024, a họpụtara Aniobi na NAACP Awards nke iri ise na ise na Outstanding Directing na ngalaba Comedy Series maka iduzi ihe nrite na Netflix's Survival of the Thickest. <ref>{{Cite web|date=2024-01-26|title=Davido, Tems, Burna Boy, Asake, Pick Up NAACP Image Awards Nominations - Afrocritik|url=https://www.afrocritik.com/davido-tems-burna-boy-asake-pick-up-naacp-image-awards-nominations/|accessdate=2024-01-27|language=en}}</ref>
== Ndụ na ọrụ ==
Aniobi tolitere n'ebe ugwu Texas, nwa nwanyị nke ndị Naijiria kwagara mba ọzọ.<ref name=":0">{{Cite web|author=Garrett|first=Brianne|date=2021-04-27|title=Screenwriter And Producer Amy Aniobi On Why Comedy And Relatability Are Powerful Storytelling Tools|url=https://www.forbes.com/sites/briannegarrett/2021/04/27/screenwriter-and-producer-amy-aniobi-on-why-comedy-and-relatability-are-powerful-storytelling-tools/|accessdate=2021-07-23|work=Forbes|language=en}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFGarrett2021">Garrett, Brianne (2021-04-27). [https://www.forbes.com/sites/briannegarrett/2021/04/27/screenwriter-and-producer-amy-aniobi-on-why-comedy-and-relatability-are-powerful-storytelling-tools/ "Screenwriter And Producer Amy Aniobi On Why Comedy And Relatability Are Powerful Storytelling Tools"]. ''Forbes''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2021-07-23</span></span>.</cite></ref> Ọ zụlitere mmasị ya n'ide akwụkwọ n'oge ọ nọ na kọleji.<ref name=":0" /> Aniobi nwetara nzere bachelọ ya na American Studies na Mahadum Stanford . <ref>{{Cite web|author=Wander|first=Robyn|date=2020-07-30|title=Stanford alums again nominated for Emmy awards {{!}} The Dish|url=https://news.stanford.edu/thedish/2020/07/30/stanford-alums-again-nominated-for-emmy-awards/|accessdate=2021-07-23|work=news.stanford.edu|language=en}}</ref>
Aniobi bụ onye isi edemede maka HBO's Insecure, yana onye isi mmepụta. <ref name="100women" /> Ọ bụ onye na-arụkọ ọrụ ogologo oge nke onye okike Issa Rae, nwa akwụkwọ ibe ya si Stanford.<ref name=":1" /> Aniobi bụ onye edemede maka usoro weebụ Rae The Misadventures of Awkward Black Girl . <ref>{{Cite web|author=Bryant|first=Taylor|date=2020-06-12|title=Inside 'Insecure': How the show created the 'realness' of Season 4|url=https://www.latimes.com/lifestyle/story/2020-06-12/hbo-insecure-los-angeles-culture-season-four|accessdate=2021-07-23|work=Los Angeles Times|language=en}}</ref> Ọ bụkwa onye isi mmepụta maka usoro HBO ọzọ, ''2 Dope Queens'' . <ref name=":0"/>
Aniobi bịanyere aka na nkwekọrịta afọ abụọ na HBO na 2019. <ref name="thr-hbodeal">{{Cite web|author=Porter|first=Rick|date=2019-03-08|title='Insecure' Producer Signs Overall Deal at HBO (Exclusive)|url=https://www.hollywoodreporter.com/tv/tv-news/insecure-producer-amy-aniobi-signs-deal-at-hbo-1193232/|accessdate=2021-07-23|work=The Hollywood Reporter|language=en-US}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFPorter2019">Porter, Rick (2019-03-08). [https://www.hollywoodreporter.com/tv/tv-news/insecure-producer-amy-aniobi-signs-deal-at-hbo-1193232/ "'Insecure' Producer Signs Overall Deal at HBO (Exclusive)"]. ''The Hollywood Reporter''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2021-07-23</span></span>.</cite></ref> Dị ka akụkụ nke nkwekọrịta ahụ, ọ na-ede usoro dị mkpirikpi The Dolls na Issa Rae na Laura Kittrell. Ọ na-emepe usoro ihe nkiri Attachment na Reese Witherspoon na Melanie Chandra . <ref name="thr-hbodeal" />
Aniobi na-emepụtakwa ihe nkiri, ihe nkiri ndị ga-abịa gụnyere American Princess maka Fox, na ihe nkiri abụọ maka Universal Pictures, Bye Bye Bye na Love in America..<ref name="thr-hbodeal"/> Ya na Rae bụ ndị na-emepụta ihe nkiri maka Love In America, ihe nkiri egwu. Aniobi na Khiyon Hursey na Harrison Richlin na-ede ihe nkiri ahụ.
Na 2021, Aniobi mepụtara mmemme njikọ aka a na-akpọ Tribe, nke na-enye ndị ọkachamara n'ihe gbasara ọrụ ntụrụndụ ohere ịkekọrịta nkà na ozi gbasara mmepe ọkachamara.<ref name=":1">{{Cite web|author=Jackson|first=Angelique|date=2021-10-21|title=How 'Insecure' Writer and Exec Producer Amy Aniobi Is Expanding Her Tribe|url=https://variety.com/2021/scene/news/insecure-amy-aniobi-tribe-1235092235/|accessdate=2021-10-22|work=Variety|language=en-US}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFJackson2021">Jackson, Angelique (2021-10-21). [https://variety.com/2021/scene/news/insecure-amy-aniobi-tribe-1235092235/ "How 'Insecure' Writer and Exec Producer Amy Aniobi Is Expanding Her Tribe"]. ''Variety''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2021-10-22</span></span>.</cite></ref>
Aniobi bụ onye isi mmepụta maka Enjoy Your Meal, usoro ihe nkiri na-atọ ọchị na-abịanụ nke dabeere n'akụkụ ụfọdụ na ebubo nke ịkpa ókè agbụrụ na Bon Appétit nke pụtara na June 2020.<ref name="enjoy-vulture">{{Cite web|author=Curto|first=Justin|date=2021-03-11|title=Oh No, HBO Max Is Turning the Bon Appétit Fallout Into a Workplace Comedy|url=https://www.vulture.com/2021/03/hbo-max-bon-appetit-comedy-series.html|accessdate=2021-07-23|work=Vulture|language=en-us}}</ref> N'oge na-adịbeghị anya, ọ malitere ụlọ ọrụ mmepụta ya SuperSpecial, ma mezigharịa nkwekọrịta ya na HBO Max.<ref>{{Cite web|author=White|first=Peter|date=2021-11-03|title='Insecure' EP Amy Aniobi Launches Production Company SuperSpecial & Renews Overall Deal With HBO/HBO Max|url=https://deadline.com/2021/11/insecure-amy-aniobi-production-company-superspecial-renews-overall-deal-hbo-max-1234866894/|accessdate=2021-11-04|work=Deadline|language=en-US}}</ref> N'afọ 2022 a mara ọkwa na Aniobi ga-emepụta usoro ihe nkiri telivishọn maka akwụkwọ akụkọ na-abịanụ The Nigerwife nke Vanessa Walters. <ref>{{Cite web|author=Cordero|first=Rosy|date=2022-08-23|title=Amy Aniobi Developing Vanessa Walters' Novel 'The Nigerwife' At HBO|url=https://deadline.com/2022/08/amy-aniobi-developing-vanessa-walters-novel-the-nigerwife-hbo-1235097488/|accessdate=2022-09-01|work=Deadline|language=en-US}}</ref>
== Onyinye na nhọpụta ==
* 2019 - OkayAfrica, 100 Ụmụ nwanyị<ref name="100women">{{Cite web|title=Amy Aniobi|url=https://100women.okayafrica.com/editorial/2019/2/28/amy-aniobi|accessdate=2021-07-23|work=OKAYAFRICA's 100 WOMEN|language=en-US}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://100women.okayafrica.com/editorial/2019/2/28/amy-aniobi "Amy Aniobi"]. ''OKAYAFRICA's 100 WOMEN''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2021-07-23</span></span>.</cite></ref>
{| class="wikitable sortable"
!Ihe nrite
!Afọ
!Ụdị
!Ọrụ ndị a họpụtara
!Nsonaazụ
!Ihe mgbochi.
|-
|Ambies
|2021
|Ihe odide Kasị Mma, Akụkọ ifo
|''Ịchọta Latoya''|{{Nom}}
|<ref>{{Cite web|title=2021 WINNERS & NOMINEES|url=https://www.ambies.com/2021winnersandnoms|accessdate=2022-09-01|work=The Ambies® — Awards for Excellence in Audio|language=en-US}}</ref>
|-
| rowspan="2" |Ihe nrite Black Reel
|2017
|Usoro Egwuregwu Na-atọ Mkpa
| rowspan="3" |''Enweghị nchebe''|{{Nom}}
|<ref name=":2">{{Cite web|date=2017-08-05|title=1st Annual Black Reel Awards for Television Winners|url=https://www.blackfilm.com/read/2017/08/1st-annual-black-reel-awards-television-winners/|accessdate=2021-07-24|work=BlackFilm.com|language=en-US|archivedate=2022-05-15|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220515114216/https://www.blackfilm.com/read/2017/08/1st-annual-black-reel-awards-television-winners/}}</ref>
|-
|2020
|Usoro Egwuregwu Na-atọ Mkpa|{{Won}}
|<ref name=":2" />
|-
|Ihe nrite Emmy nke oge mbụ
|2020
|Usoro Egwuregwu Na-atọ Mkpa|{{Nom}}
|<ref name=":3">{{Cite web|title=Nominees / Winners 2020|url=https://www.emmys.com/awards/nominees-winners/2020|accessdate=2021-07-24|work=Television Academy|language=en}}</ref>
|-
|Ihe nrite Guild of America
|2016
|Usoro Egwuregwu
|''Ndagwurugwu Silicon''|{{Nom}}
|<ref name=":4">{{Cite web|title=2016 Writers Guild Awards Television, New Media, News, Radio, & Promotional Writing Nominations Announced|url=https://www.wga.org/news-events/news/press/2015/writers-guild-awards-tv-new-media-news-radio-promo-writing-noms|accessdate=2021-07-24|work=www.wga.org|language=en}}</ref>
|}
== Edemsibia ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* [http://amyaniobi.com/ Ebe nrụọrụ weebụ gọọmentị]
* Amy AniobinaIMDb
{{authority control}}{{DEFAULTSORT:Aniobi, Amy}}
[[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]]
fbsx6q5s4i03sxjocqj9pk9we3hpgjz
Asụsụ Aramaic nke Lebanọn
0
73166
630886
596896
2026-04-22T23:46:10Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
630886
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox Language|name=Lebanese Aramaic|nativename=|states=[[Levant]] (Especially [[Mount Lebanon]])|extinct=c. 19th-century|familycolor=Afro-Asiatic|fam2=[[Semitic languages|Semitic]]|fam3=[[West Semitic languages|West Semitic]]|fam4=[[Central Semitic languages|Central Semitic]]|fam5=[[Northwest Semitic languages|Northwest Semitic]]|fam6=[[Aramaic language|Aramaic]]|fam7=[[Western Aramaic languages|Western Aramaic]]|script=}}
Aramaic Lebanese bụ olumba Aramaic nke ọdịda anyanwụ na-adịghịzi adị.<ref>{{Cite journal|author=Wardini|first=Elie|date=2012|title=Some aspects of Aramaic as attested in Lebanese place names|url=https://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-88897|journal=Orientalia Suecana|volume=61|issue=Supplement|pages=21–29|doi=}}</ref><ref>{{Cite book|author=Arnold|first=Werner|chapter=The Arabic dialects in the Turkish province of Hatay and the Aramaic dialects in the Syrian mountains of Qalamûn: Two minority languages compared|title=Arabic as a Minority Language|year=2000|location=Berlin-New York|publisher=Walter de Gruyter|pages=347–370|isbn=9783110165784|chapterurl=https://books.google.com/books?id=Ih6b9iupT6oC|quote=The western variety of Aramaic lasted for a relatively long period in some secluded villages in the mountains of Lebanon and Anti-Lebanon in Syria (see Arnold/Behnstedt 1993).}}</ref> Ndị Kraịst Maronite na-asụ ya na Levant, ọkachasị na Ugwu Lebanọn.<ref>{{Cite book|title=Lebanon|isbn=9781438105796|quote=…Maronites established villages in the remote regions of Mount Lebanon in the north, where they would live, work, and pray for hundreds of years. The church's liturgy is written in Syriac, the ancient language of the Maronites.|author=Malaspina|first=Ann|date=2009|publisher=Infobase}}</ref><ref>{{Cite book|author=Akopian|first=Arman|date=2017|title=Introduction to Aramean and Syriac Studies|url=|location=|publisher=Gorgias Press|isbn=9781463238933|doi=10.31826/9781463238933|quote=Maronites spoke the local Western Aramaic dialect and used only Syriac as a liturgical language, having given up Greek completely.}}</ref>
== Aha ya ==
Dị ka Christian Palestinian Aramaic, <ref>{{Cite book|author=Morgenstern|first=Matthew|chapter=Christian Palestinian Aramaic|title=The Semitic Languages: An International Handbook|year=2012|location=Berlin-Boston|publisher=Walter de Gruyter|pages=628–637|isbn=9783110251586|chapterurl=https://books.google.com/books?id=SMzgBLT87MkC}}</ref> Lebanese Aramaic enweghị aha pụrụ iche dị ka olumba ma ọ bụ asụsụ n'ihe odide nke oge a dịka ndị na-asụ ya na-akpọ ya Sūrien (Syriac). [6] Ndị ọkà mmụta na isi mmalite nke oge a na-ezo aka n'asụsụ ahụ dị ka Lebanese Aramaic, <ref>{{Cite book|author=Bawardi|first=Basilius|date=2016|title=The Lebanese-Phoenician Nationalist Movement: Literature, Language and Identity|url=https://books.google.com/books?id=_hKMDwAAQBAJ&dq=%22lebanese+aramaic%22&pg=PA122|location=|publisher=I.B. Tauris & Co Ltd|isbn=9781786730121|quote=If the language in which we wrote the masterpieces of the past has changed, the Lebanese spirit has remained and continues to move with us from one language to the other. The transformation from the Phoenician [language] to the Greek and later to the Latin and finally to the Lebanese Aramaic [...] is not so different from the move of a family from one house to another.}}</ref> <ref name="Wardini" /> ma ọ bụ Lebanese Syriac.
A na-eji okwu Siriak eme ihe n'oge ochie iji zoo aka n'asụsụ niile nke Aramaic, ọ bụghị naanị asụsụ Edessan, ebe ọ bụ na okwu Aramaic nwere ihe ndị ọgọ mmụọ na-adịghị mma maka ndị Siria ghọrọ Ndị Kraịst, nke a na-akpọ ndị Siria site na mgbe ahụ gaa n'ihu.<ref>{{Cite book|author=Hitti|first=Philip|authorlink=Philip K. Hitti|date=1957|title=Lebanon in History|url=https://archive.org/details/dli.ernet.53848|location=India|publisher=Macmillan and Co Ltd|pages=204|quote=Their earlier name, having by that time acquired in their minds a heathen connotation, became distasteful to them. Thus did the original Semitic name, Aramaic, come to be generally avoided and was replaced by the Greek “Syrian” for the people and “Syriac” for the language.}}</ref>
== Akụkọ ihe mere eme ==
[[Faịlụ:Syrisch.svg|thumb|Map na-egosi usoro iheomume nke ebe ndị na-asụ asụsụ Aramaic na Middle East]]
Kemgbe oge ochie, ndị Siria bi n'ógbè ugwu Lebanon na-asụ Aramaic ebe ndị Kenan nọ n'ụsọ oké osimiri na-asụ Finishia. N'oge ọchịchị Alaeze Ukwu Neo-Asiria na narị afọ nke asaa tupu Kraịst, Aramaic gbasaa n'akụkụ ọwụwa anyanwụ na ndịda ọwụwa anyanwụ dum wee bụrụ asụsụ mba ọzọ.<ref>{{Cite book|author=Frahm|first=Eckart|url=https://books.google.com/books?id=nhsmDwAAQBAJ|title=A Companion to Assyria|publisher=John Wiley & Sons|year=2017|isbn=978-1-118-32524-7|editor=E. Frahm|location=Hoboken|chapter=The Neo-Assyrian Period (ca. 1000–609 BCE)|pages=177–178}}</ref> Mgbe ndị Siria nabatara Iso Ụzọ Kraịst, ha malitere ịkpọ onwe ha Siria, asụsụ ha na-akpọkwa Siriak. Aramaic ghọrọ asụsụ a na-asụkarị na Lebanon, e wezụga Grik n'obodo ndị a ma ama na Latin na Beirut. N'oge mmeri Arabic (Islam) Levant, Arabic nọchiri Aramaic ma jiri nwayọọ nwayọọ ghọọ asụsụ kachasị na mpaghara ahụ, ọ bụ ezie na ọ dịlarị na alaeze Ghassanid. Agbanyeghị, ndị Maronites bụ́ ndị kewapụrụ onwe ha n'Ugwu Lebanon nọgidere na-asụ asụsụ ha.<ref>{{Cite book|author=Procházka|first=Stephan|date=8 April 2020|chapter=Arabic in Iraq, Syria, and southern Turkey|title=Arabic and contact-induced change|url=https://zenodo.org/records/3744507|location=Berlin, Germany|publisher=Language Science Press|isbn=978-3-96110-251-8|doi=10.5281/zenodo.3744507|quote=Though after the Muslim conquests Arabic eventually became the majority language, it did not oust Aramaic very quickly: the historical sources suggest that Aramaic dominated in the larger towns and the mountainous regions of Syria and Lebanon for a long time.}}</ref>
Aramaic nọgidere bụrụ naanị asụsụ obodo nke ndị Maronite ruo na narị afọ nke iri na anọ mgbe ndị Mamluk meriri North Lebanon.[13] Nke a mere ka ndị Maronite ugwu soro ndị Arab bi n'obodo ahụ na-emekọrịta ihe ma mesịa malite ịmụ Arabic. N'ihi ya, ọtụtụ ndị Maronite malitere ịmụta ma na-asụ ma Aramaic na Arabic mana ndị nọ n'ebe ugwu ndị dịpụrụ adịpụ na-amụta Aramaic naanị. Mmetụta nke Arabic ji nwayọọ nwayọọ mebie ihe ọmụma nke Aramaic n'etiti ndị Maronite ka ọtụtụ ndị Maronites malitere ịnabata Arabic dị ka asụsụ mbụ ha na Aramaic bụ naanị n'etiti ha nọ n'ógbè ndị dị n'ugwu nakwa n'etiti Ndị ụkọchukwu na ụfọdụ ndị a ma ama.[14] Mkpebi Chọọchị Maronite iji gbanwee gaa n'ihu na Arabic na akwụkwọ na liturgy mekwara ka usoro ahụ dị ngwa. Ndị Maronite nke Aleppo gbanwere gaa na Arabic na Syriac naanị na-eji eme ihe na njedebe nke narị afọ nke iri na asaa. <ref>{{Cite journal|author=del Rio Sanchez|first=Francisco|date=2013|title=The Study of Syriac in an Arabized community: the Maronites of Aleppo|url=https://www.academia.edu/2962710|journal=Cneru–Cedrac|volume=1|issue=|pages=237–242|doi=}}</ref> Ndị ikpeazụ na-asụ asụsụ ahụ na Lebanọn ka edere na ngwụcha narị afọ nke 19 ebe Arabic ghọrọ asụsụ kachasị na Lebanons n'oge a.<ref>{{Cite journal|author=Erdman|first=Michael|date=January 2017|title=From Language to Patois and Back Again: Syriac Influences on Arabic in Mont Liban during the 16th to 19th Centuries|url=https://www.researchgate.net/publication/348521420|journal=Syriac Orthodox Patriarchal Journal|volume=55|issue=|pages=1–19|doi=}}</ref><ref>{{Cite book|author=Salameh|first=Franck|date=2020|chapter="Young Phoenicians” and the Quest for a Lebanese Language: between Lebanonism, Phoenicianism, and Arabism|chapterurl=https://brill.com/display/book/edcoll/9789004423220/BP000012.xml|title=Arabic and Its Alternatives: Religious Minorities and Their Languages in the Emerging Nation States of the Middle East (1920-1950)|url=https://brill.com/display/title/39181|location=|publisher=Brill|doi=10.1163/9789004423220_005|isbn=9789004423220|quote=Corm affectionately noted how his own grand-parents spoke Syriac – not Arabic – in late-nineteenth century Lebanon}}</ref>
== Mmetụta ==
Ọtụtụ okwu n'asụsụ Arabic nke Lebanọn taa nwere mgbọrọgwụ Syriac tinyere ọtụtụ obodo nta Lebanọn na Aha onwe onye nke nọgidere na-enwe aha Syriac ha. <ref>{{Cite book|author=Hobeica|first=Youssef|date=10 January 2011|title=al-dawāthir al-suryāniyya fī lubnān wa-sūriyya|url=https://www.gorgiaspress.com/the-influences-of-syriac-on-the-lebanese-and-syrian-dialects|language=ar|location=|publisher=Gorgias Press LLC|isbn=978-1-61719-461-0}}</ref> <ref>{{Cite book|author=Freiha|first=Anis|authorlink=Anis Freiha|date=1956|title=اسماء المدن والقرى اللبنانية وتفسير معانيها|url=https://www.noor-book.com/en/ebook-Asm%C4%81%CA%BC-almudun-waalqur%C3%A1-alLubn%C4%81n%C4%AByah-watafs%C4%ABr-ma%CA%BB%C4%81n%C4%ABh%C4%81-pdf|language=ar|location=New York University Libraries|publisher=American University of Beirut}}</ref><ref name="Bassal" /> Abụ uri a na-ekwu n'ógbè ahụ ka nwere ọtụtụ n'ime usoro metrical Syriac na recitation ya. Dị ka Robert Gabriel, prọfesọ nke Syriac na onye isi oche nke Association of Syriac Language Friends si kwuo, ''Ihe dị ka pasent 50 nke usoro ụtọ asụsụ Lebanọn bụ n'ihi mmetụta Syriac.''<ref name="Frey" />
=== Aha obodo ===
Ọtụtụ obodo nta, obodo nta na obodo ukwu dị na Lebanọn nwere aha ala sitere na Aramaic / Syriac.<ref>{{Cite journal|author=Starcky|first=Jean|date=1946–1948|title=Récentes découvertes à Palmyre|url=https://www.jstor.org/stable/4196511|journal=Syria|volume=25|issue=3/4|pages=334–336|doi=}}</ref> Dị ka Al-Machriq si kwuo, obodo nta 530 dị na Lebanọn nwere aha sitere na Syriac.[23] Prọfesọ Elie Wardini nke Mahadum Stockholm na-eme nnyocha ugbu a na "Aramaic in Lebanese Place Names. " Dị ka nchọpụta ya si kwuo: Of the ca. ''Aha ebe 25000 dị na nchekwa data gụnyere na nyocha a (na-ekpuchi mpaghara niile nke Lebanọn; ma e jiri ya tụnyere Wardini 2002 nke gụnyere aha 1700 na-ekpuchi North Lebanon na Ugwu Lebanọn), anyị na-atụ anya na ihe dị ka 36%, ya bụ, ihe dị ka aha ebe 9000 ga-abụ Aramaic, ihe atụ buru ibu ebe enwere ike ịkọwa ọtụtụ n'ime ụdaolu na ọdịdị na akụkụ nke okwu nke Lebanese Aramaic. N'iburu ọdịdị nke aha ebe Lebanọn, a na-atụ anya na nkọwa nke syntax ga-abụ nke a kpaara ókè.''<ref name="Wardini">{{Cite web|url=https://www.su.se/english/research/research-projects/aramaic-in-lebanese-place-names-a-linguistic-and-socio-cultural-analysis?open-collapse-boxes=research-project-description,research-project-publications|title=Aramaic in Lebanese Place Names: A Linguistic and Socio-Cultural Analysis|last=Wardini|first=Elie|date=1 January 2018|publisher=Stockholm University|quote=Of the ca. 25000 place names in the database included in this study (covering all the regions of Lebanon; compared to Wardini 2002 which included 1700 names covering North Lebanon and Mount Lebanon), we expect that some 36%, i.e. some 9000 place names will be Aramaic, a large enough sample where much of the phonology and morphology and part of the lexicon of Lebanese Aramaic can be elucidated.}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFWardini2018">Wardini, Elie (1 January 2018). [https://www.su.se/english/research/research-projects/aramaic-in-lebanese-place-names-a-linguistic-and-socio-cultural-analysis?open-collapse-boxes=research-project-description,research-project-publications "Aramaic in Lebanese Place Names: A Linguistic and Socio-Cultural Analysis"]. ''su.se''. Stockholm University. <q>Of the ca. 25000 place names in the database included in this study (covering all the regions of Lebanon; compared to Wardini 2002 which included 1700 names covering North Lebanon and Mount Lebanon), we expect that some 36%, i.e. some 9000 place names will be Aramaic, a large enough sample where much of the phonology and morphology and part of the lexicon of Lebanese Aramaic can be elucidated.</q></cite></ref>
{| class="wikitable"
|+Aha ndị Lebanọn sitere na Aramaic / Syriac
!Aha obodo
!Okwu Syriac
!Okwu Arabic
!Nsụgharị Bekee
|-
|Ain/Ayn
|Ọdịdị
|Ọchịchị
|Oge opupu ihe ubi
|-
|Beit/B
|Ọdịdị
|{{Lang|ar|بَيْت}}/
|Ụlọ nke
|-
|Kfar
|Ọdịdị
|[Ihe e dere n'ala ala peeji]
|Obodo nta
|-
|Kifa
|Ọdịdị
| -
|Nkume
|-
|Majd
|Ọdịdị
|[Ihe e dere n'ala ala peeji]
|Ụlọ Elu
|-
|Oké Osimiri
|Ọdịdị
|__ibo__ Mَار* {{IPA|/maːr/}}
|Onye Nsọ
|-
|Mayy
|Ọdịdị
|__ibo____ibo____ibo__ N'ihi na ọ bụ n'ihi na
|Mmiri
|-
|Qarn/Qorn
|Ọdịdị
|{{IPA|/qarn/}}/
|Ugwu / Ogwu
|-
|Tur ma ọ bụ Turo
|N'ihi ya, ọ bụ na-agụ
|__ibo__ {{Lang|ar|طُور}}* /{{IPA|/tˤuːr/}}/
|Ugwu ma ọ bụ Ugwu
|}
<nowiki>*</nowiki>Aramaic / Syriac loanwords na Arabic, okwu ndị ọzọ bụ cognates sitere na mmalite Proto-Semitic.
=== Okwu ===
Ọtụtụ okwu na okwu Aramaic lanarịrị mgbanwe gaa na Arabic. Ihe atụ nke ndị dị otú ahụ n'asụsụ Lebanọn gụnyere ''eimata'' (ma ọ bụ mgbe), bobo (nwa), ''ta'awa'' (ịgba ụfụ), ''wawa'' (mkpu / ọ na-egbu mgbu), ''jawwa'' (n'ime), barra (n'èzí), bobi (obere nkịta / nwa), zoum (juice), ''Zouwédé'' (nri), ''shlaħ'' (ịkwụsị uwe) na ''beit'' (ụlọ ma ọ bụ ezinụlọ).<ref name="Frey">{{Cite web|url=https://dailystar.com.lb/News/Lebanon-News/2008/Nov-25/53151-you-may-think-youre-speaking-lebanese-but-some-of-your-words-are-really-syriac.ashx|title=You may think you're speaking Lebanese, but some of your words are really Syriac|last=Frey|first=Michael|date=25 November 2008|publisher=The Daily Star|archiveurl=https://web.archive.org/web/20150322102948/http://www.dailystar.com.lb/News/Lebanon-News/2008/Nov-25/53151-you-may-think-youre-speaking-lebanese-but-some-of-your-words-are-really-syriac.ashx|archivedate=22 March 2015|accessdate=8 March 2026}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFFrey2008">Frey, Michael (25 November 2008). . ''dailystar.com.lb''. The Daily Star. Archived from [https://dailystar.com.lb/News/Lebanon-News/2008/Nov-25/53151-you-may-think-youre-speaking-lebanese-but-some-of-your-words-are-really-syriac.ashx the original] on 22 March 2015.</cite></ref><ref name="Bassal">{{Cite journal|author=Bassal|first=Ibrahim|date=2012|title=Hebrew and Aramaic Substrata in Spoken Palestinian Arabic|url=https://www.jstor.org/stable/10.13173/medilangrevi.19.2012.0085|journal=Mediterranean Language Review|volume=19|issue=|pages=85–104|doi=10.13173/MLR.19.1.085}}<cite class="citation journal cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFBassal2012">Bassal, Ibrahim (2012). <span class="id-lock-subscription" title="Paid subscription required">[https://www.jstor.org/stable/10.13173/medilangrevi.19.2012.0085 "Hebrew and Aramaic Substrata in Spoken Palestinian Arabic"]</span>. ''Mediterranean Language Review''. '''19''': <span class="nowrap">85–</span>104. [[Digital object identifier|doi]]:[[doi:10.13173/MLR.19.1.085|10.13173/MLR.19.1.085]]. [[JSTOR (identifier)|JSTOR]] [https://www.jstor.org/stable/10.13173/medilangrevi.19.2012.0085 10.13173/medilangrevi.19.2012.0085].</cite></ref><ref name="Mozaya" /><ref name="Issa" />
Dị ka onye Lebanese American ọkọ akụkọ ihe mere eme Philip K. Hitti si kwuo:
Ekwesiri iburu n'uche na ọtụtụ n'ime okwu ndị dị na Lebanese Aramaic nke gafere na Lebanish Arabic bụ n'ezie Phoenician na mmalite. Ihe atụ nke ndị a gụnyere ''hess'' (mmetụta), ''mnihn'' (olulu mmiri), ''<nowiki/>'a bokra'' ma ọ bụ ''bakir'' (ụtụtụ), ''barghash'' (mkpụrụ anwụnta), hon (ebe a), ''''honik'''' (ebe a, ''abét'' ma ọ bụ abété (onye ụkọchukwu ma ọ bụ nna), state ma ọ bụ ''qarqash'' (freeze), ''Lél'' (abalị), yom (ụbọchị) na ta'a (bịa).<ref name="Bassal">{{Cite journal|author=Bassal|first=Ibrahim|date=2012|title=Hebrew and Aramaic Substrata in Spoken Palestinian Arabic|url=https://www.jstor.org/stable/10.13173/medilangrevi.19.2012.0085|journal=Mediterranean Language Review|volume=19|issue=|pages=85–104|doi=10.13173/MLR.19.1.085}}<cite class="citation journal cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFBassal2012">Bassal, Ibrahim (2012). <span class="id-lock-subscription" title="Paid subscription required">[https://www.jstor.org/stable/10.13173/medilangrevi.19.2012.0085 "Hebrew and Aramaic Substrata in Spoken Palestinian Arabic"]</span>. ''Mediterranean Language Review''. '''19''': <span class="nowrap">85–</span>104. [[Digital object identifier|doi]]:[[doi:10.13173/MLR.19.1.085|10.13173/MLR.19.1.085]]. [[JSTOR (identifier)|JSTOR]] [https://www.jstor.org/stable/10.13173/medilangrevi.19.2012.0085 10.13173/medilangrevi.19.2012.0085].</cite></ref><ref name="Mozaya">{{Cite book|author=Mozaya|first=Fady|date=10 January 2020|title=Les Termes Syriaques dans Le Dialecte Libanais de nos jours|url=https://www.academia.edu/42108771|location=|publisher=[[Lebanese University]]|doi=}}<cite class="citation book cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFMozaya2020">Mozaya, Fady (10 January 2020). [https://www.academia.edu/42108771 ''Les Termes Syriaques dans Le Dialecte Libanais de nos jours''] [''Syriac Terms in the Lebanese Dialect'']. [[Lebanese University]].</cite><span data-ve-ignore=""> </span><span class="cs1-visible-error citation-comment" data-ve-ignore=""><code class="cs1-code"><nowiki>{{</nowiki>[[Templeeti:Cite book|cite book]]<nowiki>}}</nowiki></code>: </span><span class="cs1-visible-error citation-comment" data-ve-ignore=""><code class="cs1-code">|work=</code> ignored ([[Help:CS1 errors#periodical ignored|help]])</span>
[[Category:CS1 errors: periodical ignored]]</ref><ref name="Issa">{{Cite book|author=Issa|first=Elia|date=2002|title=قاموس الألفاظ السريانية في العامية اللبنانية|url=https://librarycatalog.usj.edu.lb/cgi-bin/koha/opac-detail.pl?biblionumber=36628|publisher=مكتبة لبنان ناشرون|isbn=9789953104577}}<cite class="citation book cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFIssa2002">Issa, Elia (2002). [https://librarycatalog.usj.edu.lb/cgi-bin/koha/opac-detail.pl?biblionumber=36628 ''قاموس الألفاظ السريانية في العامية اللبنانية''] [''Glossary of Syriac words in the Lebanese dialect'']. مكتبة لبنان ناشرون. [[ISBN]] [[Special:BookSources/9789953104577|<bdi>9789953104577</bdi>]].</cite></ref>
Aramaic Lebanese ebinyewokwa okwu ndị e si n'asụsụ Europe dị ka Italian na [[Asụsụ French|French]].
== Hụkwa ==
* Asụsụ Turoyo
* Garshuni
* [[Cypriot Arabic|Ndị Maronite Arabic nke Saịprọs]]
* Mgbukpọ asụsụ
* Nweghachi asụsụ
== Ihe edeturu ==
{{Reflist|group=nb}}
== Edemsibia ==
{{Reflist}}
[[Otú:Pages with unreviewed translations]]
dwfijsim9u3kfsciz1qzeygx96xnxt1
Ann Chowning
0
73226
630868
596985
2026-04-22T18:35:55Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
630868
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Martha Ann Chowning''' (18 Eprel 1929 – 25 Febụwarị 2016) bụ ọkachamara n'ihe gbasara mmadụ na anụmanụ, ọkachamara n'ihe gbasara ọdịbendị, ọkà mmụta ihe ochie na asụsụ nke Amerịka a ma ama maka ọrụ ya gbasara ndị mmadụ, asụsụ, omenala na akụkọ ihe mere eme nke Oceania . <ref name="obit">{{Cite journal|author=Pawley, Andrew|date=2016|url=https://www.jstor.org/stable/26408433|title=In Memoriam, Ann Chowning, 1929-2016|journal=Oceanic Linguistics|volume=55|issue=2|pages=678–685|doi=10.1353/ol.2016.0030|accessdate=2021-01-03}}<cite class="citation journal cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFPawley,_Andrew2016">Pawley, Andrew (2016). <span class="id-lock-subscription" title="Paid subscription required">[https://www.jstor.org/stable/26408433 "In Memoriam, Ann Chowning, 1929-2016"]</span>. ''Oceanic Linguistics''. '''55''' (2): <span class="nowrap">678–</span>685. [[Digital object identifier|doi]]:[[doi:10.1353/ol.2016.0030|10.1353/ol.2016.0030]]. [[JSTOR (identifier)|JSTOR]] [https://www.jstor.org/stable/26408433 26408433]. [[S2CID (identifier)|S2CID]] [https://api.semanticscholar.org/CorpusID:151312270 151312270]<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2021-01-03</span></span>.</cite></ref> <ref name="huntsman">{{Cite book|author=Huntsman, Judith|date=2005|url=http://hdl.handle.net/2292/4530|title=Ann Chowning - Polymath Anthropologist and Traveller|accessdate=2021-01-03|pages=ix-xvi|isbn=9780958368650}}<cite class="citation book cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFHuntsman,_Judith2005">Huntsman, Judith (2005). [http://hdl.handle.net/2292/4530 ''Ann Chowning - Polymath Anthropologist and Traveller'']. pp. <span class="nowrap">ix–</span>xvi. [[Hdl (identifier)|hdl]]:[[hdl:2292/4530|2292/4530]]. [[ISBN]] [[Special:BookSources/9780958368650|<bdi>9780958368650</bdi>]]<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2021-01-03</span></span>.</cite></ref>
== Akụkọ Ndụ ==
A mụrụ Chowning na 18 Eprel 1929, na Little Rock, [[Arkinsọ|Arkansas]] . A zụlitere ya na Arkansas, Chowning gụrụ Spanish na Bryn Mawr College na nkà mmụta mmadụ na Barnard College, Columbia, tupu ọ malite PhD ya na nkà mmụta mmadụ na Mahadum Pennsylvania na 1952. N'ebe ahụ, Ward Goodenough kụziiri ya ihe, onye tinyere ya n'ọrụ gbasara ndị Lakalai nke Papua New Guinea . Mgbe ọ gụchara PhD ya na 1957, Chowning mechara leta Lakalai ọtụtụ ugboro n'agbata afọ 1960 na 1990, ma rụọ ọrụ ubi tụnyere na Molima, Sengseng, na Kove . <ref name="obit"/> <ref name="huntsman"/>
Chowning nwere osote prọfesọ na nkà mmụta ihe gbasara mmadụ na Barnard College, Mahadum Columbia, site na 1960 ruo 1965, ma bụrụkwa onye nyocha dị elu na nkà mmụta ihe gbasara mmadụ na Mahadum Mba Australia site na 1965 ruo 1970. Na 1970, a họpụtara ya dịka prọfesọ osote nke nkà mmụta ihe gbasara mmadụ na Mahadum Papua New Guinea, tupu ọ kwaga Mahadum Victoria nke Wellington ka ọ bụrụ Prọfesọ na Onyeisi Ngalaba Nkà Mmụta Ihe Banyere Mmadụ na 1977. Chowning lara ezumike nka na 1995. <ref name="obit"/> <ref name="huntsman"/> Ọ nwụrụ na 25 Febụwarị 2016 na Auckland, [[New Zealand]] .
== Nnyocha ==
Ọrụ Chowning gụnyere asụsụ dị iche iche, asụsụ, akụkọ ihe mere eme na akụkọ ihe mere eme. O tinyere aka nke ukwuu na nkà mmụta asụsụ ndị dị na Oceanic, akwụkwọ ọkọwa okwu Lakalai-Bekee ya nwekwara ike ịbụ akwụkwọ ọkọwa okwu kachasị ukwuu n'asụsụ Western Oceanic ọ bụla. <ref name="obit"/>
== Ọrụ ndị ahọpụtara ==
* Chowning, Ann, na Ward H. Goodenough. 1965. Òtù ndọrọ ndọrọ ọchịchị Lakalai. ''Nzukọ Ndị Mmadụ: Akwụkwọ Akụkọ nke Ọmụmụ Mmadụ na Mmekọrịta Mmadụ na Ntụnyere'' 1 (3–4), 412–473
* Chowning, Ann. 1969. Asụsụ Austronesian nke New Britain. ''Akwụkwọ n'asụsụ Melanesia'' 2, 17–46.
* Chowning, Ann. 1973. ''Okwu Mmalite nke ndị mmadụ na omenala nke Melanesia'' . Addison-Wesley. Mbipụta nke abụọ 1977, nke Cummings bipụtara.
* Chowning, Ann. 1979. Ọchịchị na Melanesia. ''Akwụkwọ akụkọ akụkọ ihe mere eme nke Pacific'' 14 (2), 66–84.
* Blust, Robert, David F. Aberle, NJ Allen, RH Barnes, Ann Chowning, Otto Chr. Dahl, Jacques Faublée, James J. Fox, George W. Grace, Toichi Mabuchi, Kenneth Maddock, na Andrew Pawley. 1980. Nhazi Mmekọrịta Ọha nke Austronesian: Ihe Akaebe nke Asụsụ. ''Ọmụmụ Ihe Ndị Mmadụ Ugbu A'' 21 (2), 205–226.
* Chowning, Ann, na Ward H. Goodenough. 2016 [1954-]. ''Akwụkwọ ọkọwa okwu nke asụsụ Lakalai (Nakanai) nke New Britain, Papua New Guinea'' . Asụsụ Eshia na Pasifik Ohere mepere emepe. [http://hdl.handle.net/1885/107217]
== Ihe nrite na nsọpụrụ ndị ọzọ ==
Na 2005, e nyere Chowning onyinye site na Festschrift, ''A Polymath Anthropologist: Essays in Honor of Ann Chowning'' . <ref name="festschrift">{{Cite book|author=Gross, Claudia, Lyons, Harriet D., and Counts, Dorothy|date=2005|title=A Polymath Anthropologist: Essays in Honour of Ann Chowning|url=http://hdl.handle.net/2292/4530|accessdate=2021-01-03|series=Research in anthropology and linguistics 6|publisher=Dept. of Anthropology, University of Auckland|isbn=9780958368650}}</ref>
E nyere Chowning onyinye dịka onye otu ndị ọkachamara n'ihe gbasara mmekọrịta mmadụ na ibe ya na Association of Social Anthropologists of Aotearoa/New Zealand (ASAA/NZ) si kwuo. <ref>{{Cite web|title=Memorial service for Prof Ann Chowning|url=https://www.asaanz.org/blog/2016/3/5/memorial-service-for-prof-ann-chowning|accessdate=2021-01-03|work=Association of Social Anthropologists of Aotearoa New Zealand|language=en-US}}</ref>
Iris 'Ann Chowning' bụ iris na-enweghị afụ ọnụ, nke a kọwara dị ka "okooko osisi uhie siri ike, nke na-acha ọbara ọbara nwere ihe osise odo odo miri emi", nke nna Chowning, ọkaiwu Frank Chowning zụlitere, ma eleghị anya a kpọrọ ya aha maka nsọpụrụ ya. <ref>{{Cite web|title=The Louisiana Iris Suite - The Arkansas Hybridizers|url=http://www.victoria-adventure.org/aquatic_plants/dick_sloan/arkansas.html|accessdate=2021-01-03|work=www.victoria-adventure.org|archivedate=2021-07-23|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210723152601/https://victoria-adventure.org/aquatic_plants/dick_sloan/arkansas.html}}</ref>
== Edensibia ==
<references />
jma26rq76i07kewy79lwf4lytm1itfr
Asụsụ Gola
0
73317
630888
620985
2026-04-23T01:29:34Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
630888
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox Language|name=Gola|nativename={{lang|gol|Gola}}, {{lang|gol-Vaii|ꖑꕞ}}|states=Western [[Liberia]] & along the border with [[Sierra Leone]]|speakers={{sigfig|192,000|1}}|date=2019–2020|familycolor=Niger-Congo|fam2=[[Atlantic–Congo languages|Atlantic–Congo]]|iso3=gol|script=[[Latin script]], [[Vai script]], [[Gola script]]}}
Asụsụ Gola bụ asụsụ Liberia na Sierra Leone. A na-akpọkarị ya asụsụ Atlantic, mana a naghị anabata ya ugbu a n'ọmụmụ ihe ndị na-adịbeghị anya.
== Nchịkọta ==
Gola enweghị njikọ chiri anya na asụsụ ndị ọzọ, o yikwara ka ọ na-etolite alaka nke ya nke Ezinụlọ asụsụ Niger-Congo.<ref>[[Guillaume Segerer]] & Florian Lionnet 2010. [https://web.archive.org/web/20120331180907/http://25images.ish-lyon.cnrs.fr/player/player.php?id=72&id_sequence=431 "'Isolates' in 'Atlantic'"] {{webarchive |url=https://web.archive.org/web/20120331180907/http://25images.ish-lyon.cnrs.fr/player/player.php?id=72&id_sequence=431 |date=March 31, 2012 }}. ''Language Isolates in Africa'' workshop, Lyon, Dec. 4</ref> Na mbụ, Fields (2004) kewara Gola dị ka asụsụ Mel nke kacha nwee njikọ chiri anya na Bullom languages na Kissi language.<ref>Fields, Edda L. [http://www.jstor.org/stable/4129008 Before "Baga": Settlement Chronologies of the Coastal Rio Nunez Region, Earliest Times to c.1000 CE]. In: ''The International Journal of African Historical Studies'', Vol. 37, No. 2 (2004), pp. 229-253. Boston University African Studies Center.</ref>
== Nbudata ==
Dịka ''Ethnologue'' si kwuo, a na-asụ Gola n'ógbè ndị sara mbara na Liberia. A na-asụ ya na Gbarpolu County, Grand Cape Mount County, na Lofa County (n'etiti Mano River na Saint Paul River), nakwa n'ime ime obodo nke Bomi County na Montserrado County.
Asụsụ ndị a bụ Deng (Todii), Kongba, na Senje.
== Ọmụmụ ụdaolu ==
{| class="wikitable"
|+Consonants<ref name=":0" />
!
!Labial
!Alveolar
!Palatal
!Velar
!Labiovelar
!Glottal
|-
!Plosive
|p b
|t d
|tʃ dʒ
|k g
|kp gb
|
|-
!Implosive
|ɓ
|
|
|
|
|
|-
!Fricative
|f v
|s z
|
|
|
|h
|-
!Nasal
|m m̥
|n n̥
|ɲ
|ŋ
|ŋm
|
|-
!Approximant
|w
|l
|j
|
|
|
|}
{| class="wikitable"
|+Mkpụrụedemede<ref name=":0" />
!
!N'ihu
!Central
!Ịlaghachi azụ
|-
!Elu
|i iː
|
|u uː
|-
!N'etiti elu
|e
|
|o
|-
!Ọkara ala
|ɛ ɛː
|
|Ọ bụ n'afọ ka a na-akpọ ɔː
|-
!Ala Dị Ala
|
|a aː
|
|}
Enwere ma ọ dịkarịa ala ụda abụọ: elu na ala. Enwere ike ịchọta ụda dị n'etiti, na-ada, na nke na-arị elu, mana enwere ike ịbụ allophones nke ọnụnọ ụfọdụ ụdaume nwere mmetụta na-ebelata ma ọ bụ na-ebuli elu na ịkpọpụta ụda ahụ.<ref name=":0">{{Cite journal|author=Koroma|first=Regine|date=1994|title=Die Morphosyntax des Gola|journal=Afrikanistische Monografien|volume=4|pages=xiv+215}}</ref>
== Usoro ide ihe ==
Multiple writing systems have been used to transcribe the Gola language. Until recently , the Vai script was used across Liberia and Sierra Leone.
== Edensibia ==
{{Reflist}}
jdnubdru3crtyw957ovi2ipvyy68m1l
Asụsụ Zhenjiang
0
73336
630907
597150
2026-04-23T09:46:50Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 2 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
630907
wikitext
text/x-wiki
'''Asụsụ Zhenjiang''' bụ ụdị Mandarin nke Ọwụwa Anyanwụ nke a na-asụ n'obodo Zhenjiang na Jiangsu Province, [[China]].<ref>R. E. Asher, Christopher Moseley, ''[https://books.google.com/books?id=3wl8QgAACAAJ&dq= Atlas of the World's Languages]'', Routledge, 2009. See the map on pages 200-201.</ref> Zhenjiang dị n'akụkụ ndịda nke osimiri Yangtze n'etiti Nanjing na Changzhou. Ya mere, ọ dị n'ebe a na-ejikọta mpaghara ndị China na-asụ Mandarin na Wu. Ihe dị ka nde ndị China 2.7 bi n'ógbè ahụ ebe asụsụ Zhenjiang kacha.<ref name=da>Da Yuan-yi, "[https://web.archive.org/web/20151208101957/http://en.cnki.com.cn/Article_en/CJFDTOTAL-JSLD200303020.htm A Review on the Dialect in the Transitional Belt in Zhenjiang] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20151208101957/http://en.cnki.com.cn/Article_en/CJFDTOTAL-JSLD200303020.htm |date=2015-12-08 }}," ''Journal of Jiangsu University'', July 2003.</ref>
N'oge ochie, Zhenjiang na-asụ Wu.<ref name="da" /> Taa, Wu bụ asụsụ nke Changzhou dị nso, yana Shanghai na Zhejiang Province. Ndị na-asụ Mandarin si n'ebe ugwu anọwo na-akwaga Zhenjiang kemgbe narị afọ nke anọ, jiri nwayọọ nwayọ na-agbanwe ọdịdị nke olumba mpaghara ahụ.<ref name="da" /> N'oge a, obodo ahụ na-asụ olumba nke na-agafe n'etiti Eastern Mandarin nke Nanjing, nke dị n'ebe ọdịda anyanwụ nke obodo ahụ, na olumba Taihu nke Wu nke a na-asụrụ na Changzhou, nke dị naanị n'ebe ọwụwa anyanwụ nke obodo.<ref name="da" /> Asụsụ Zhenjiang bụ nke ndị bi na Nanjing nwere ike ịghọta, mana ọ bụghị ndị bi na Changzhou.
Okwu nke ụda dị na olumba Zhenjiang abụrụla isiokwu nke ọmụmụ ndị ọkà mmụta. Ndị bi na Nanjing na-eji ụda anọ nke Mandarin, ebe ndị bi na Changzhou na-eji ụda asaa ma ọ bụ asatọ .<ref>Campbell, James, "[http://wu-chinese.com/web/index.php/wu-chinese/wu-tone-patten Tones in Wu Dialects]{{Dead link|date=September 2025 |bot=InternetArchiveBot }}."</ref> Dịka nnyocha nke Qiu Chunan mere si kwuo, olu Zhenjiang nwere ụda ise e ji mee ihe: Olu nke 1 (42) (mbelata dị nkọ site na ụda olu nke 4 gaa na ụda olu nke 2, ma ọ bụ "'yinping''), Olu nke 2 (35) (ụda na-arị elu ma ọ bụ "'yangping''), Olu nke 3 (32) (ụda na-ada obere ma ọ bụ "'shang''), Olu nke 4 (55) (oke dị elu ma ọ bụ "'qu''), na Olu nke 5 (5) (olu a na-enyocha ma ọ bụ "ru").<ref name=Qiu>Qiu, Chunan. "[http://sprosig.isle.illinois.edu/sp2012/uploadfiles/file/sp2012_submission_38.pdf Sandhi Patterns of Zhenjiang Dialect]{{Dead link|date=September 2025 |bot=InternetArchiveBot }}", ''Speech Prosody'', 2012.</ref> Ọmụmụ ihe Qiu ji ndị bi na mpaghara Daxi Road, ebe a na-ekwu na a na-asụ ụdị asụsụ a na-asụkarị.<ref name="Qiu" /> Olu e ji mee ihe a na-akpọ Chinese n'oge etiti oge, mana ọ bụghị akụkụ nke Mandarin. N'iji ozizi nke usoro ụdaume gọọmentị mee ihe n'okwu a, Bao Zhiming kwuru na ụda ndị na-abụghị nke ọma na-aghọ ọbụna mgbe ha pụtara n'ihu ụda olu dị elu, ma ọ bụ 55. <ref>Bao, Zhiming, “[https://dspace.mit.edu/handle/1721.1/14143 On the nature of tone]”, Unpublished Ph. D. Thesis, MIT, Cambridge, 96-104, 1990. See also "[https://web.archive.org/web/20151208152946/http://en.cnki.com.cn/Article_en/CJFDTOTAL-FYZA201101010.htm A Government-phonological Account of Zhenjiang Tonal Processes] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20151208152946/http://en.cnki.com.cn/Article_en/CJFDTOTAL-FYZA201101010.htm |date=2015-12-08 }}" by He Junjie (''Dialect'', 2011-01).</ref>
== Edensibia ==
{{Reflist|1}}
qsxhollkstlmeeujj9hjjr3607seg35
Arthur Capell
0
73435
630878
597340
2026-04-22T21:53:58Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
630878
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Arthur Capell''' (28 Maachị 1902 – 10 Ọgọst 1986) bụ onye Australia na-asụ asụsụ na onye ụkọchukwu Anglican, onye tinyere aka nke ukwuu n'ọmụmụ asụsụ Australia, asụsụ Austronesian na asụsụ Papuan .
== Ndụ mbido ==
A mụrụ Capell na Newtown, New South Wales, na 1902, naanị nwa Sarah Ann née . Scott ) na di ya, Henry Capell. [ 3 ] Ọ gara ụlọ akwụkwọ sekọndrị ụmụ nwoke na North Sydney . [ 3 ]
== Ọrụ ==
Capell gụsịrị akwụkwọ na Sydney Teachers' College in Modern Languages na 1922 na Mahadum Sydney n'otu afọ ahụ dịka onye nwetara ihe nrite na Mahadum na Classics. [ 4 ] Ọ kụziri ihe n'ụlọ akwụkwọ sekọndrị ruo afọ atọ na Canterbury Boys' Intermediate High na Tamworth High School . [ 3 ] Mgbe ahụ, a họpụtara ya diacon na 1925 ma bụrụkwa onye ụkọchukwu na 1926 na Church of England na Australia . Ọ rụrụ ọrụ na Newcastle ruo afọ iri, dị ka Curate, St Peter's, Hamilton (1926–1928); Priest-in-Charge, All Saints, Belmont (1928–1929); dị ka onye nkụzi na Broughton School for Boys na Newcastle (1929–1932), ebe a kpọbatara ya na ọkà mmụta ihe gbasara mmadụ na onye ụkọchukwu A.<nowiki>&</nowiki>nbsp;P. Elkin ; nakwa dịka onye nlekọta nye Elkin na St James' Church, Morpeth (1932–1935). [ 3 ]
Ọ gara n'ihu n'ọmụmụ asụsụ ya n'onwe ya, mana ọ gara n'ihu nweta akara ugo mmụta masta na Klasik na Mahadum Sydney (1931). N'ịbụ onye Elkin gbara ume, o mere mmemme doctorate na Mahadum London na 1935, wee gụchaa akwụkwọ na afọ sochirinụ na PhD site na School of Oriental and African Studies, yana akwụkwọ edemede gbasara ''ọnọdụ asụsụ nke ndịda ọwụwa anyanwụ Papua'', nke e bipụtara n'ụdị akwụkwọ na 1943. Isi ihe masịrị ya bụ asụsụ ndị dị na Pacific na nke New Guinea, a na-ekwukwa na o lere nnyocha ya gbasara asụsụ ndị Aboriginal anya dị ka ọrụ izu ụka, [ 5 ] ọ bụ ezie na o tinyere oge dị ukwuu n'ọrụ ubi ma na Kimberleys na Arnhem Land .
Mgbe a họpụtara Elkin, onye bụ onyeisi ndị Anglican na Morpeth n'oge ahụ, ka ọ bụrụ prọfesọ na nkà mmụta ihe gbasara mmadụ na Sydney, Capell jere ozi dị ka onye nọ n'ọnọdụ ya na parish. N'oge ezumike na Morpeth, onyinye asụsụ Capell masịrị Elkin, o mechara hazie nkuzi na asụsụ maka ya [ 5 ] na 1945. A họpụtara ya ka ọ bụrụ onye na-agụ akwụkwọ na 1948, ọ nọkwa n'ọnọdụ ahụ ruo mgbe ọ lara ezumike nká na 1967. [ 4 ] E mere ya ka ọ bụrụ onyeisi ndị Ss Peter na Paul Cathedral, Dogura, na 1956. [ 3 ]
N'agbanyeghị ọrụ ya dị ukwuu n'asụsụ Papuan na Polynesian, gụnyere akwụkwọ ọkọwa okwu nke Fijian, [[Asụsụ Palau|Palauan]] na [[Asụsụ Futuna-Aniwa|Western Futuna]], Capell nwere ike itinye aka dị mkpa na asụsụ Australia, ọkachasị n'ịchọpụta asụsụ ndị dị iche na ugwu ọdịda anyanwụ nke enweghị ike itinye aka na ezinụlọ asụsụ Pama-Nyungan nkịtị. [ 6 ]
== Ndụ nkeonwe ==
Capell nwere mmasị n'ịkpọ okwu, [ 7 ] ihe atụ bụ ịkpọ okwu ya dịka "ụfọdụ ihe na-eme ka mmadụ nwee obi ụtọ". [ 5 ] Mgbe onye na-elekọta ụlọ ya dara ọrịa, o were onye ọzọ n'ọrụ ka ọ lekọta ya, mgbe onye nke abụọ dara ọrịa, Capell lekọtara ha abụọ. [ 8 ]
Ọ nwụrụ n'afọ 1986, mgbe ọ dị afọ 84. Ọ lụghị di. [ 3 ]
== Ihe nketa ==
Mahadum Sydney na-enye onyinye kwa afọ n'aha Capell maka edemede gbasara asụsụ Australia na Pacific.
Ụlọ ihe ngosi nka nke Australia nwere nchịkọta Capell nke foto Solomon Islands. <ref>{{Cite web|url=https://australian.museum/learn/cultures/pacific-collection/photographic/capell-collection-solomon-islands-photographs/|title=Australian Museum: Capell Collection of Solomon Islands Photographs|accessdate=10 January 2021|archivedate=12 January 2021|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210112025723/https://australian.museum/learn/cultures/pacific-collection/photographic/capell-collection-solomon-islands-photographs/}}</ref> E tinyela ihe ndekọ Capell na dijitalụ ma debe ya na National Library of Australia . <ref>{{Cite web|url=https://www.sydney.edu.au/news/84.html?newsstoryid=939|title=University of Sydney: From archived boxes to links on-line - Capell's rich linguistic legacy, 9 March 2006|accessdate=10 January 2021|archivedate=30 October 2007|archiveurl=https://web.archive.org/web/20071030042434/http://www.sydney.edu.au/news/84.html?newsstoryid=939}}</ref> N'ọnọdụ ụfọdụ, akwụkwọ ya bụ naanị ihe ndekọ asụsụ furu efu ka dị ndụ.
A kpọrọ Capell House na Northholm Grammar School dị na Arcadia, New South Wales aha ya.
== Leekwa ==
* MAK Halliday
* Stephen Wurm
== Ndekọ Akwụkwọ ==
* {{Cite book|author=Capell|first=Arthur|year=1954|title=A linguistic survey of the south-west Pacific|location=Nouméa, New Caledonia|publisher=South Pacific Commission|oclc=4048027}}
* {{Cite book|author=Capell|first=Arthur|year=1962|edition=New and Revised|title=A linguistic survey of the south-west Pacific|location=Nouméa, New Caledonia|publisher=South Pacific Commission|oclc=2584664}}
== Ihe ndetu ==
{{Reflist|30em}}
== Edensibia ==
== Njikọ mpụga ==
* [http://paradisec.org.au/fieldnotes/CAPP001.htm Ebe Nchekwa Pasifik na Mpaghara maka Isi mmalite Dijitalụ - Arthur Capell (1902-1986)]
[[Otú:Pages with unreviewed translations]]
gwfeqnx4ex053j577pwy9h8vw9ej5zq
Ayra Starr discography
0
73488
630910
597422
2026-04-23T11:40:17Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
630910
wikitext
text/x-wiki
Ihe nkiri egwu nke onye na-abụ abụ na onye na-ede abụ Naịjirịa bụ́ Ayra Starr gụnyere abọm studio abụọ, otu EP, otu egwu 21 (13 dịka onye na-ese ihe) yana otu egwu 5 na-akwalite onwe ya na ngosipụta ndị ọbịa anọ.
== Abọm studio ==
{| class="wikitable plainrowheaders" style="text-align:center;"
|+Ndepụta nke abọm studio, na nkọwa ndị a họọrọ
! rowspan="2" scope="col" |Aha ya
! rowspan="2" scope="col" |Nkọwa nke abọm
! colspan="5" scope="col" |Ọnọdụ chaatị kachasị elu
|-
! scope="col" style="width:3em; font-size:90%" |NGR<br />
! scope="col" style="width:3em; font-size:90%" |CAN<br />
! scope="col" style="width:3em;font-size:90%;" |FRA<br /><ref name="fr">{{Cite web|url=https://snepmusique.com/les-tops/le-top-de-la-semaine/top-albums/?semaine=23|title=Classement semaine|work=snepmusique.com|accessdate=1 August 2024}}</ref>
! scope="col" style="width:2.75em;font-size:85%;" |UK<br /><ref name="UK">{{Cite web|url=https://www.officialcharts.com/artist/61088/ayra-starr/|title=Ayra Starr {{!}} full Official Chart History|publisher=[[Official Charts Company]]|accessdate=17 March 2023}}</ref>
! scope="col" style="width:3em; font-size:90%" |US<br />
|-
! scope="row" |''[[19 & Dangerous|19 & Ihe Dị Iche Iche]]''
|
* A tọhapụrụ ya: 6 Ọgọstụ 2021
* Akara: [[Mavin Records|Mavin]]
* Ụdị: Nbudata dijitalụ, na-asọ asọiyi
|7
| -
| -
| -
| -
|-
! scope="row" |''[[The Year I Turned 21|Afọ M gbara afọ iri abụọ na otu]]''
|
* A tọhapụrụ ya: 31 Mee 2024
* Akara: Mavin
* Ụdị: Nbudata dijitalụ, na-asọ asọ
|1
|89
|72
|80
|195
|-
| colspan="7" style="font-size:90%;" |" - " na-egosi ihe ndị a na-ewepụtaghị na mba ahụ ma ọ bụ ndị na-enweghị chaatị.
|}
== Egwuregwu ndị gbasaa ==
{| class="wikitable plainrowheaders" style="text-align:center;"
|+Ndepụta nke egwuregwu ndị gbatịrị agbatị, na nkọwa ndị a họọrọ
! scope="col" |Aha ya
! scope="col" |Nkọwa nke EP
|-
! scope="row" |''Ayra Starr''
|
* A tọhapụrụ ya: 22 Jenụwarị 2021
* Akara: Mavin
* Ụdị: Nbudata dijitalụ, na-asọ asọ
|}
== Ndị na-alụbeghị di ==
=== Dị ka onye na-ese ihe ===
{| class="wikitable plainrowheaders" border="1" style="text-align:center;"
|+Ndepụta nke ndị na-edepụta egwu, na ọnọdụ chaatị ahọpụtara, na-egosi afọ a tọhapụrụ na aha abọm
! rowspan="2" scope="col" |Aha ya
! rowspan="2" scope="col" |Afọ
! colspan="10" scope="col" |Ọnọdụ chaatị kachasị elu
! rowspan="2" scope="col" |asambodo
! rowspan="2" scope="col" |Album
|-
! scope="col" style="width:3em;font-size:90%;" |NGR<br /><ref name="turntable">{{Cite web|title=TurnTable Nigeria Top 100|url=https://www.turntablecharts.com/charts/1|accessdate=25 June 2023|publisher=TurnTable Charts}}</ref>
! scope="col" style="width:3em; font-size:90%" |CAN<br />
! scope="col" style="width:3em; font-size:90%" |FRA<br /><ref name="FRA">{{Cite web|url=https://lescharts.com/showinterpret.asp?interpret=Ayra+Starr|title=Discographie Ayra Starr|work=lescharts.com|language=fr|accessdate=19 July 2023}}</ref>
! scope="col" style="width:3em; font-size:90%" |IRE<br /><ref>{{Cite web|url=http://irma.ie/index.cfm?page=irish-charts&chart=Singles|title=IRMA – Irish Charts|publisher=[[Irish Recorded Music Association]]|accessdate=25 March 2023}}</ref>
! scope="col" style="width:3em; font-size:90%" |NLD<br /><ref name="charts">{{Cite web|url=https://dutchcharts.nl/showitem.asp?interpret=Ayra+Starr&titel=Rush&cat=s|title=Ayra Starr – Rush|work=dutchcharts.nl|language=nl|accessdate=16 March 2024}}</ref>
! scope="col" style="width:2.5em;font-size:90%;" |SUR<br />
! scope="col" style="width:3em; font-size:90%" |SWE<br /><ref>{{Cite web|url=https://www.sverigetopplistan.se/chart/41?dspy=2023&dspp=4|title=Veckolista Singlar, vecka 4|publisher=[[Sverigetopplistan]]|accessdate=28 January 2023}}</ref>
! scope="col" style="width:3em; font-size:90%" |SWI<br /><ref name="charts" />
! scope="col" style="width:3em; font-size:90%" |UK<br /><ref name="UK"/>
! scope="col" style="width:3em; font-size:90%" |WW<br />
|-
! scope="row" |"Fashion Killa"
| rowspan="3" |2021
|18
| -
| -
| -
| -
| -
| -
| -
| - [a]
| -
|
* TCSN: ọlaọcha
| rowspan="4" |''19 & Ihe Dị Iche Iche''
|-
! scope="row" |"Away"
|4
| -
| -
| -
| -
| -
| -
| -
| -
| -
|
* TCSN: ọlaọcha <ref name="TCSN" />
|-
! scope="row" |"Bloody Samaritan" (naanị ma ọ bụ remix nke Kelly Rowland gosipụtara) <br />(solo or remix featuring Kelly Rowland)
|1
| -
| -
| -
| -
|34
| -
| -
| - [b]
| -
|
* TCSN: 2× Platinum <ref name="TCSN" />
|-
! scope="row" |"[[Rush]]"
|2022
|1
|63
|5
|56
|17
|1
|56
|18
|24
|115
|
* TCSN: 3× Platinum <ref name="TCSN" />
* BPI: Gold
* MC: Platinum
* SNEP: Diamond
|-
! scope="row" |"Nchekwa"
| rowspan="3" |2023
|1
| -
| -
| -
| -
|6
| -
| -
| - [c]
| -
|
* TCSN: Platinum <ref name="TCSN" />
| rowspan="2" {{Non-album singles}}
|-
! scope="row" |"Stamina" <small> (ya na [[Tiwa Savage]] na Young Jonn) </small> <ref>{{Cite web|date=2023-04-12|title=Tiwa Savage drops visuals for 'Stamina'|url=https://pmnewsnigeria.com/2023/04/12/tiwa-savage-drops-visuals-for-stamina/|accessdate=2023-06-21|work=P.M. News|language=en-US}}</ref><br />
|3
| -
| -
| -
| -
| -
| -
| -
| - [d]
| -
|
* TCSN: Platinum <ref name="TCSN" />
|-
! scope="row" |"Rhythm &amp; Blues" <ref>{{Cite web|url=https://music.apple.com/us/album/rhythm-blues-single/1706941813|title=Rhythm & Blues - Single by Ayra Starr|publisher=Apple Music|accessdate=12 September 2023}}</ref>
|12
| -
| -
| -
| -
| -
| -
| -
| - [e]
| -
|
* TCSN: Gold <ref name="TCSN" />
| rowspan="3" |''Afọ M gbara afọ iri abụọ na otu''
|-
! scope="row" |"Onye na-eme ihe nkiri"<ref>{{Cite web|url=https://music.apple.com/us/album/commas-single/1727587385|title=Commas - Single by Ayra Starr|publisher=Apple Music|accessdate=1 February 2024|archivedate=1 June 2024|archiveurl=https://web.archive.org/web/20240601122634/https://music.apple.com/us/album/commas-single/1727587385}}</ref>
| rowspan="3" |2024
|2
| -
| -
| -
|83
|5
| -
| -
| - [f]
| -
|
* TCSN: 2× Platinum <ref name="TCSN" />
|-
! scope="row" |"Santa" (ya na Rvssian na Rauw Alejandro) <br />(with Rvssian and Rauw Alejandro)
| -
| -
| -
| -
| -
| -
| -
|38
| -
|24
|
* PROMUSICAE: 5× Platinum<ref name="SPA">{{Cite web|url=https://www.elportaldemusica.es/site/search?term=Rauw+Alejandro&filter=song|title=Search: Rauw Alejandro – Songs|work=El Portal de Música|publisher=[[Productores de Música de España]]|accessdate=May 4, 2024}}</ref>
|-
! scope="row" |"Pinacolada" (ya na Thisizlondon na 6lack) <br />(with Thisizlondon and 6lack)
| -
| -
| -
| -
| -
| -
| -
| -
| -
| -
|| rowspan="5" {{Non-album singles}}
|-
! scope="row" |"Ịhụnanya Nile"
| rowspan="4" |2025
|10
| -
| -
| -
| -
| -
| -
| -
| -
| -
|
|-
! scope="row" |"Gimme Dat" (nke WizKid gosipụtara) <br />(featuring WizKid)
|3
| -
| -
| -
| -
|6
| -
| -
| -
| -
|
|-
! scope="row" |"Ọkpụkpụ dị ọkụ"
|3
| -
| -
| -
| -
| -
| -
| -
| -
| -
|
|-
! scope="row" |"Who's Dat Girl" (nke Rema gosipụtara) <br />(featuring Rema)
|2
| -
| -
| -
| -
| -
| -
| -
| -
| -
|
|-
| colspan="14" style="font-size:90%;" |" - " na-egosi ihe ndị a na-ewepụtaghị na mba ahụ ma ọ bụ ndị na-enweghị chaatị.
|}
=== Dị ka onye na-ese ihe ===
{| class="wikitable plainrowheaders" style="text-align:center;"
|+Ndepụta nke ndị na-alụbeghị di dị ka onye na-ese ihe, na ọnọdụ chaatị ahọpụtara
! rowspan="2" scope="col" |Aha ya
! rowspan="2" scope="col" |Afọ
! colspan="6" scope="col" |Ọnọdụ chaatị kachasị elu
! rowspan="2" scope="col" |asambodo
! rowspan="2" scope="col" |Album
|-
! scope="col" style="width:3em;font-size:90%;" |NGR<br /><ref name="turntable"/>
! scope="col" style="width:3em; font-size:90%" |FRA<br /><ref name="FRA"/>
! scope="col" style="width:2.5em;font-size:90%;" |NZHot<nowiki><br id="mwAiI"></nowiki><br /><ref>{{Cite web|url=https://aotearoamusiccharts.co.nz/archive/hot-singles/2022-12-09|title=NZ Hot Singles Chart|publisher=[[Recorded Music NZ]]|date=12 December 2022|accessdate=10 December 2022}}
</ref>
! scope="col" style="width:2.5em;font-size:90%;" |SA<br /><ref>{{Cite web|url=https://theofficialsacharts.co.za/charts/local-international-streaming-chart-top-100-week-46-2022/|title=Local & International Streaming Chart Top 100 Week 46-2022|work=[[The Official South African Charts]]|publisher=[[Recording Industry of South Africa]]|accessdate=24 November 2022}}</ref>
! scope="col" style="width:3em;font-size:90%;" |SUR<br />
! scope="col" style="width:3em; font-size:90%" |UK<br /><ref name="UK"/>
|-
! scope="row" |"2 Sugar" (Wizkid na-egosi Ayra Starr) <br />(Wizkid featuring Ayra Starr)
|2022
|5
| -
|38
|70
| -
|70
|
* TCSN: Platinum
|''Ịhụnanya Ka ukwuu, Ịdị Obere Ego''
|-
! scope="row" |"No Love" (Ninho na-egosi Ayra Starr) <br />(Ninho featuring Ayra Starr)
| rowspan="5" |2023
| -
|7
| -
| -
| -
| -
|
* SNEP: Diamond
* IFPI: Gold <ref>{{Cite web|title=Edelmetall - hitparade.ch|url=https://hitparade.ch/edelmetall|accessdate=2026-01-26|work=hitparade.ch}}</ref>
|''NI''
|-
! scope="row" |"Girl Next Door" (Tyla na-egosi Ayra Starr) <br />(Tyla featuring Ayra Starr)
| -
| -
| -
| -
| -
| -
|| rowspan="5" {{Non-album singles}}
|-
! scope="row" |"Ịhụnanya M" (Leigh-Anne na Ayra Starr) <br />(Leigh-Anne featuring Ayra Starr)
|64
| -
| -
| -
|5
|28
|
|-
! scope="row" |"A na-akwụ gị ụgwọ" (Nke na-egosi Ayra Starr) <br />(Neiked featuring Ayra Starr)
| -
| -
| -
| -
|21
| -
|
|-
! scope="row" |"Big FU" (David Guetta gosipụtara Ayra Starr na Lil Durk) <ref>{{Cite web|url=https://www.vanguardngr.com/2023/10/david-guetta-out-with-new-single-big-fu/|title=David Guetta out with new single 'Big Fu'|work=Vanguard|date=24 October 2023|accessdate=30 October 2023}}</ref><br />
| -
| -
|18
| -
| -
| -
|
|-
! scope="row" |"[[Hypé]]" (Aya Nakamura na Ayra Starr) <br />(Aya Nakamura featuring Ayra Starr)
| rowspan="3" |2024
| -
|7<ref>{{Cite web|title="Hypé" - Top Singles|url=https://snepmusique.com/les-tops/le-top-de-la-semaine/top-albums/?annee=2024&semaine=11&categorie=Top%20Singles|accessdate=2026-01-16|work=SNEP|language=fr-FR}}</ref>
| -
| -
| -
|17<ref>{{Cite web|date=2024-03-23|title=HYPE|url=https://www.officialcharts.com/songs/aya-nakamuraayra-starr-hype/|accessdate=2026-01-16|work=Official Charts|language=en}}</ref>
|
* SNEP: Diamond <ref name="SNEP" />
|-
! scope="row" |"Good Feelings" (Coldplay featuring Ayra Starr) <br />
| -
| -
| -
| -
|17
| -
|
|''Egwú Ọnwa''
|-
! scope="row" |"Bora Bora" (AP Dhillon na-egosi Ayra Starr) <ref>{{Cite web|author=Yatamanyu|first=Narain|date=2024-10-24|title=AP Dhillon Collaborates With Ayra Starr For Latest Music Video Bora Bora|url=https://www.news18.com/movies/ap-dhillon-collaborates-with-ayra-starr-for-latest-music-video-bora-bora-9097549.html|accessdate=2024-12-24|work=News18|language=en}}</ref><br />(AP Dhillon featuring Ayra Starr)
| -
| -
| -
| -
|3
| -
|| {{Non-album single}}
|-
! scope="row" |"Nwa m " (RnBoi [fr] na Ayra Starr) <br />(RnBoi [fr] featuring Ayra Starr)
|2026
|
|
|
|
|
|
|
|
|-
| colspan="10" style="font-size:90%;" |" - " na-egosi ihe ndị a na-ewepụtaghị na mba ahụ ma ọ bụ ndị na-enweghị chaatị.
|}
== Abụ ndị ọzọ e depụtara ==
{| class="wikitable plainrowheaders" style="text-align:center;"
|+Ndepụta nke egwu ndị ọzọ e depụtara, na ọnọdụ chaatị ahọpụtara
! rowspan="2" scope="col" |Aha ya
! rowspan="2" scope="col" |Afọ
! colspan="2" scope="col" |Ọnọdụ chaatị kachasị elu
! rowspan="2" scope="col" |Album
|-
! scope="col" style="width:3em;font-size:90%;" |NGR<br /><ref name="turntable"/>
! scope="col" style="width:2.5em;font-size:90%;" |NZHot<nowiki><br id="mwAv0"></nowiki><br /><ref>{{Cite web|url=https://aotearoamusiccharts.co.nz/archive/hot-singles/2024-06-07|title=NZ Hot Singles Chart|publisher=[[Recorded Music NZ]]|date=10 July 2024|accessdate=7 June 2024}}</ref>
|-
! scope="row" |"Goodbye (Warm Up) " (na Asake) <br />(with Asake)
| rowspan="4" |2024
|9
| -
| rowspan="4" |''Afọ M gbara afọ iri abụọ na otu''
|-
! scope="row" |"Bad Vibes" (ya na Seyi Vibez) <br />(with Seyi Vibez)
|2
| -
|-
! scope="row" |"Abụ Jazzy"
|24
| -
|-
! scope="row" |"Abụ ikpeazụ nke Obi na-agbawa" (ya na Giveon) <br />(with Giveon)
|14
|36
|}
== Mpụta ndị ọbịa ==
{| class="wikitable plainrowheaders" border="1" style="text-align:center;"
|+Ndepụta nke ndị ọbịa na-abụghị otu, na ndị ọzọ na-eme ihe nkiri, na-egosi afọ a tọhapụrụ na aha abọm
! scope="col" style="width:16em;" |Aha ya
! scope="col" |Afọ
! scope="col" |Ndị ọzọ na-ese ihe
! scope="col" |Album
|-
! scope="row" |"N'ìhè"
| rowspan="3" |2021
|[[Johnny Drille]]
|''Tupu Anyị Ehi Ụra''
|-
! scope="row" |"Ọ dị ize ndụ"
|Cheek
|''Obi dị mma''
|-
! scope="row" |"N'akụkụ ụzọ" (+234 Remix)
|Malia, [[Rema (musician)|Rema]]| {{n/a}}
|-
! scope="row" |"Ihe a na-apụghị ikwere ekwere"
|2023
|Tori Kelly
|''Tori''
|}
== Ihe edeturu ==
== Edemsibia ==
<references />
gg4v6uoduu7lc2oknn6yc0ywkdoftez
Asụsụ Yelmek
0
73515
630906
597478
2026-04-23T09:36:23Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
630906
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox Language|name=Yelmek|nativename=''Jab'', ''Yabega''|states=[[Indonesia]]|region=[[Merauke Regency]], [[South Papua]]|speakers=400|date=1978|familycolor=Papuan|fam1=[[Bulaka River languages|Bulaka River]]|iso3=jel}}
'''Yelmek''', nke a sụgharịrị '''Jelmek''' ma ọ bụ '''Jelmik''',<ref>{{glottolog|yelm1242}}</ref> bụ asụsụ nke ezinụlọ Trans-Fly - Bulaka River na West Papua.
A na-asụ Yelmek n'ebe ọdịda anyanwụ nke Merauke Regency, n'etiti Osimiri Digul na [[Mbian River|Osimiri Mbian]]. Obodo nta ndị a ma ama bụ (site n'ebe ugwu gaa n'ebe ndịda) Obodo Wanam na [[Wanam River|Osimiri Wanam]] na Bibikem na Mpaghara Ilwayab; Obodo Woboyo na Dodalim (Dudaling) na Mpagha Tubang. N'otu mpaghara ahụ, a na-asụ [[Asụsụ Maklew|Maklew]] na Welbuti Village.<ref name="Evans-Southern">{{Cite book|author=Evans|first=Nicholas|editor=Palmer|date=2018|title=The Languages and Linguistics of the New Guinea Area: A Comprehensive Guide|chapter=The languages of Southern New Guinea|series=The World of Linguistics|location=Berlin|publisher=De Gruyter Mouton|pages=641–774|isbn=978-3-11-028642-7}}</ref>
Ụdị Wanam nwere ike ịbụ asụsụ dị iche.
Petabahasa nke Ministry of Education, Culture, Research, and Technology nke Indonesia jiri aha ''Yelmek'' maka asụsụ dịgasị iche iche nke Ndị Yalimek na Wanam Village na Abenaho District, Yalimo Regency, <ref name="Yalimek">{{Cite web|title=Yelmek|work=Peta Bahasa|url=https://petabahasa.kemdikbud.go.id/infobahasa.php?idb=732|language=ms|accessdate=2024-05-25|archivedate=2024-05-25|archiveurl=https://web.archive.org/web/20240525033454/https://petabahasa.kemdikbud.go.id/infobahasa.php?idb=732}}</ref> <ref name="mdb">{{Cite web|title=Yelmek|work=Master Data Bahasa|url=https://bahasa.data.kemdikbud.go.id/bahasa/view?id=C3653E2A-BBC4-4ACC-A518-038275A33E3C|accessdate=2024-05-25}}</ref> ebe a na-akpọ asụsụ a '''Yabega'''.<ref name="mdbybg">{{Cite web|title=Yabega|work=Master Data Bahasa|url=https://bahasa.data.kemdikbud.go.id/bahasa/view?id=0DA74C87-5316-42FD-9179-87A6CF8E16C0|accessdate=2024-05-25}}</ref>
== Ọmụmụ ụdaolu ==
{| class="wikitable" style="text-align:center;"
|+Ndị na-asụ ya [8]
! colspan="2" |
!Akpụkpọ ahụ
!Alveolar
!Velar
|-
! rowspan="2" |Plosive
!<small>enweghị olu</small>
|p
|t
|k
|-
!<small>kwuru okwu</small>
|b
|d
|ɡ
|-
! colspan="2" |Ihe na-esiri ike
|
| (s)
| (h)
|-
! colspan="2" |Ụgbọ imi
|m
|n
|ŋ
|-
! colspan="2" |Ihe atụ
|w
|l
|j
|}
Mkpụrụ okwu fricative abụọ ahụ dị n'akụkụ. /s/ na-apụta naanị n'ọnụ ọgụgụ dị nta nke okwu, ọtụtụ n'ime ha bụ ndị a ma ama na-agbazinye ego. Ndị na-ekwu okwu anaghị ekwekọ ma ọ bụ n'etiti ibe ha ma ọ bụ onwe ha nke okwu nwere /h/, na ọtụtụ okwu na-azọrọ na a na-akpọ ya na-enweghị ya, na okwu ndị na-enweghị ọ na-apụta na ya, n'ọnọdụ doro anya nke hypercorrection.{{sfn|Gregor|2020|p=56}} Ọ bụ ezie na Gregor gụnyere {{IPA|/h/}} na thesis ya nke afọ 2020, ọ bụghị na isi akwụkwọ ya nke afọ 2021.{{sfn|Gregor|2021|p=18}}
{| class="wikitable" style="text-align:center"
|+Mkpụrụedemede[11]
!
!N'ihu
!Central
!Ịlaghachi azụ
|-
!N'akụkụ
|i
|ʉ
|u
|-
!N'etiti
|e
|ə
|o
|-
!Emeghe
|a
|
|
|}
== Asụsụ ==
Aha ndị dị na Yelmek abụghị ihe mgbagwoju anya n'ụdị ha. Ha nwere okike na ọnụọgụgụ, mana akaraghị ha n'aha ahụ n'onwe ya, kama n'akụkụ ndị ọzọ nke ahịrịokwu ahụ; akara ọnụọgụgụ na okike na ngwaa ahụ, akarakwa nọmba na mgbanwe njirimara nke aha ahụ.{{sfn|Gregor|2020|p=119}}. Ihe mgbanwe na Yelmek na-apụta n'ụdị mgbọrọgwụ ha na-esiteghị na ya mgbe ha na-arụ ọrụ dị ka ihe atụ nke ahịrịokwu, mana iji jee ozi dị ka ihe mgbanwe njirimara n'ime ahịrịokwu aha, ha ga-enwerịrị mgbakwunye njirimara, nke kwekọrọ na nọmba na aha isi. Akara ikpe na-eme n'ọkwa nke ahịrịokwu aha, ọ bụghị aha ahụ, yana ihe ikpeazụ nke ahịrịokwu aha ahụ na-esochi ikpe na-enye clitic ma ọ bụ postposition.{{sfn|Gregor|2020|pp=119-120}}
== Ihe edeturu ==
{{Reflist}}
== Edensibia ==
*
* {{Cite book|author=Gregor|first=Tina|title=Phonetic Fieldwork in Southern New Guinea|date=2021|publisher=University of Hawai'i Press|isbn=978-0-9979673-2-6|editor=Lindsey|series=Language Documentation & Conservation Special Publication No. 24|location=Honolulu|pages=13–32|language=en|chapter=A Phonetic Description of Yelmek}}
== Ịgụ ihe ọzọ ==
* [Ihe e dere n'ala ala peeji] n.d. Enweghị nkwekọrịta na Yelmek NP. MS a na-ebipụtaghị.
== Njikọ mpụga ==
* Paradisec nwere [http://catalog.paradisec.org.au/collections/TG1 nchịkọta nke ihe Yelmek]
f4ty0jlcnoypakvw3lybp8twevfafg2
Asụsụ Tembagla
0
73642
630902
597779
2026-04-23T08:08:16Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
630902
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox Language|name=Bo-Ung|nativename=Tembagla|states=[[Papua New Guinea]]|region=Southern Highlands Province|speakers={{sigfig|40,900|2}}|date=2000 census|familycolor=Papuan|fam1=[[Trans–New Guinea languages|Trans–New Guinea]]|fam2=[[Chimbu–Wahgi languages|Chimbu–Wahgi]]|fam3=[[Hagen languages|Hagen]]|iso3=mux}}
'''Tembagla''', nke a makwaara dịka Bo-Ung (Mbo-Ung), bụ otu n'ime asụsụ ndị a na-asụ na mpaghara Southern Highlands nke Papua New Guinea. N'ókèala obodo, ndị mmadụ bụ Kaugel, mana asụsụ ha yiri ka ọ dị nso na Medlpa yiri ya.
Asụsụ ndị a bụ Ku Waru, Mara-Gomu, Miyemu (Miyem), na Tembalo (Tembaglo).
== Hụkwa ==
* Asụsụ Ogbi nke Kailge
== Edensibia ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* {{Cite journal|author=Bowers|first=Nancy|title=Kaugel Valley systems of reckoning|year=1975|journal=Journal of the Polynesian Society|volume=84|issue=3|pages=309–324|url=http://www.ethnomath.org/resources/bowers-lepi1975.pdf}}
* [https://web.archive.org/web/20180627163644/https://bible.cloud/ebooks/pdf/MUXTBL/MUXTBL.pdf Agba Ọhụrụ n'asụsụ Mara-Gomu nke Asụsụ Bo-Ung nke Papua New Guinea] E debere ya na Wayback Machine
sirvd3q2wzohy2ktfdqdv6n9jt86o9w
Anike (rapper)
0
73656
630865
597820
2026-04-22T18:14:14Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 5 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
630865
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Ireoluwa-Anike Dees''' {{Audio|LL-Q34311 (yor)-Tunmise123-Ireoluwa-Anike.wav|Listen}} (amụrụ '''Mutiat Yewande Isola''' ), a maara ya nke ọma dịka '''Anike''' (onye a maara na mbụ dịka '''Wande''' ), <ref name="Kramer McGinnis-2024">{{Cite web|author=Kramer McGinnis|first=Kelsey|date=24 June 2024|title=You Can Love Rap, Jesus, and the Color Pink|url=https://www.christianitytoday.com/ct/2024/june-web-only/wande-anike-lecrae-reach-records-christian-hip-hop-chh.html|accessdate=8 July 2024|work=[[Christianity Today]]}} </ref> <ref name="GospelNameChange">{{Cite web|url=https://gospelmusic.org/news/wande-announces-name-change-to-anike|title=Wande Announces Name Change to Anike|date=July 5, 2024}}</ref> bụ onye rap na Naịjirịa-Amerịka, onye na-eme ihe nkiri na onye bụbu onye nta akụkọ na onye nchịkwa A&amp;R si Austin, Texas, United States. Ọ bịanyere aka na ụlọ ọrụ egwu hip hop nke ndị Kraịst bụ Reach Records na 2019, ebe ọ rụrụ ọrụ dịka onye nchịkwa A&R. Tupu nke ahụ, dịka onye na-ese ihe n'onwe ya, site na 2013 ruo 2018, o wepụtara ọtụtụ egwu egwu ma mee ọtụtụ ihe ngosi na egwu dị iche iche, ma rụọkwa ọrụ dịka onye nta akụkọ egwu . Ọ bụ nwanyị mbụ bịanyere aka na Reach. E wepụtara egwu mbụ ya (EP), ''Exit'', na Eprel 24, 2020, wee soro ya obere EP ''The Decision'' na Disemba 4, 2020.
== Akụkọ Ndụ ==
=== Ndụ mbido ===
A mụrụ Anike na Naịjirịa mana a zụlitere ya na Round Rock, Texas, wee zụlite ya na Austin, Texas, United States. <ref name="Ebe-2019">{{Cite web|author=Ebe|date=March 27, 2019|title=Women to Watch: Rapper, Wande Isola|url=https://www.onetribemag.com/2019/03/27/women-to-watch-rapper-wande-isola/|accessdate=March 25, 2020|work=OneTribeMag|archivedate=February 12, 2020|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200212102918/https://www.onetribemag.com/2019/03/27/women-to-watch-rapper-wande-isola/}}</ref> <ref name="Ashcraft-2019">{{Cite web|author=Ashcraft|first=Michael|date=April 12, 2019|title=Rising rapper overcame Muslim family opposition to follow Jesus|url=https://godreports.com/2019/04/rising-rapper-overcame-muslim-family-opposition-to-follow-jesus/|accessdate=March 27, 2020|work=God Reports}}</ref> Ọtụtụ n'ime ndị ezinụlọ ya bụ [[Ndi áláküba|ndị Alakụba]], ma e wezụga nne ya, onye bụ Onye Kraịst. <ref name="Ashcraft-2019" /> <ref name="Sarachik-2020b">{{Cite web|author=Sarachik|first=Justin|date=2020-04-23|title=Muslim Born, Christian Made, Career Change, & New Lane – Wande [Interview]|url=https://rapzilla.com/2020-04-wande-exit-interview-part-1/|accessdate=2020-11-29|work=[[Rapzilla]]|language=en-US}}</ref> Na mbụ, a naghị ekwe ka ọ gaa chọọchị, wee malite ibili n'elekere ise nke ụtụtụ ịgụ Baịbụl ma soro nne ya gaa ọrụ ka e wee buru ya gaa chọọchị. <ref name="Relevant-2020">{{Cite web|date=2020-05-11|title=Wande Is Reach Records' First Woman Artist and She's Just Getting Started|url=https://relevantmagazine.com/culture/wande-is-reach-records-first-woman-artist-and-shes-just-getting-started/|accessdate=2020-11-30|work=[[Relevant (magazine)|Relevant]]|language=en-US}}</ref> Anike kwuru na Eprel 2020 na ọ na-eme ihe ọchị "na m ga-aga ụlọ alakụba na chọọchị". <ref name="Sarachik-2020b" /> Mmasị o nwere gbasara Chineke mere ka ọ chọọ egwu rap Ndị Kraịst na ịntanetị, ihe mbụ ọ rụpụtara bụ egwu 2006 nke Lecrae dere. <ref name="Sarachik-2020b" /> Mgbe ọ nọ na klas nke isii, ọ malitere ịkpọ ọjà ma mụọ egwu ruo ụlọ akwụkwọ sekọndrị dị elu. <ref name="Sarachik-2020b" /> Ọ ghọrọ Onye Kraịst na klas nke asaa mgbe ọ na-arụ ọrụ n'ogige ndị agha na 2009 na Columbus, Texas, mkpebi nke mere ka o nweta mmegide site n'aka ezinụlọ ya. <ref name="Ashcraft-2019" /> <ref name="Sarachik-2020b" /> <ref name="Ryan-2019">{{Cite web|author=Ryan|first=Patrick|date=August 15, 2019|title=Christian hip hop is having a moment: 6 rappers you should know, including chart-topper NF|url=https://www.usatoday.com/story/entertainment/music/2019/08/15/christian-rappers-you-need-know-including-chart-topper-nf/1987932001/|accessdate=March 25, 2020|work=[[USA Today]]}}</ref> Mgbe ọ nọ n'ogige ahụ, ọ hụkwara ihe ngosi nke otu ndị otu egwu hip hop nke Christian 116 Clique, nke Lecrae, Trip Lee, Tedashii, na Sho Baraka mere n'oge ahụ. <ref name="Sarachik-2020b" />
=== Ọrụ mbụ ===
N'agbanyeghị mmasị mbụ a na egwu, Anike chọrọ ịbụ dọkịta, ma debanye aha na mmemme ahụike na sayensị na ụlọ akwụkwọ sekọndrị dị elu. <ref name="Sarachik-2020b"/> Ọ malitere inwe mmasị n'ịkụ egwu mgbe onye nkuzi bayọlọji nyere ya ohere ide egwu rap gbasara ụgbọ njem ekwentị kama ide edemede ma ọ bụ ime ihe ngosi. <ref name="Ebe-2019"/> <ref name="Sarachik-2020b" /> <ref>{{Cite web|author=McCormick|first=Kiernan|date=March 21, 2022|title=UT alum, Christian hip-hop artist Wande Isola aims to empower women, encourage people to be themselves|url=https://thedailytexan.com/2022/03/21/ut-alum-christian-hip-hop-artist-wande-isola-aims-to-empower-women-encourage-people-to-be-themselves/|accessdate=2022-11-13|work=[[The Daily Texan]]}}</ref> N'agbanyeghị nke a, ọ gara n'ihu na-amụ ahụike na sayensị na mbụ, ọbụna nweta ikike ịbụ onye enyemaka nọọsụ. <ref name="Sarachik-2020b" /> Dịka Anike si kwuo, o nwere "mgba dị n'ime ya na ihe rap niile. Ndị Africa anaghị akpata nsogbu n'ọrụ okike. Ị ga-aghọ dọkịta ma ọ bụ ọkaiwu." <ref name="Sarachik-2020b" /> Agbanyeghị, o kpebiri ịgbanwe majors wee banye na akụkọ nta akụkọ na mmekọrịta ọha na eze na Mahadum Texas na Austin . <ref name="Ashcraft-2019"/> <ref name="Sarachik-2020b" /> <ref name="Ryan-2019"/> Dịka onye nta akụkọ, ọ tụrụ anya na ya nwere ike ịnweta ndị na-ese ihe, gaa egwu egwu, ma duzie ajụjụ ọnụ. <ref name="Sarachik-2020b" /> N'oge na-adịghị anya, ọ malitere ide ihe maka weebụsaịtị ndị hip hop Christian Rapzilla, wee malite inyere ụlọ ọrụ egwu hip hop Christian RMG aka. <ref name="Sarachik-2020b" /> Ọ gbara egwu n'ihe omume kampus dịka ụdị ozi Ndị Kraịst . <ref name="Ashcraft-2019" /> <ref name="Ryan-2019" /> Ọ bụ onye otu Alpha Kappa Alpha nke ọ katọrọ ma hapụ <ref>{{Cite web|url=https://elev8.com/2145796/wande-baptized/|title=Wande Gets Baptized!|date=May 2, 2024}}</ref> na Sigma Phi Lambda sororities, National Association of Black Journalists, IGotSole Dance Company, na Texas Orange Jackets. <ref name="Ashcraft-2019" /> <ref>{{Cite web|author=Rollins|first=Kara|date=November 16, 2015|title=Look Out for Wande Isola|url=https://www.hercampus.com/school/texas/look-out-wande-isola|accessdate=March 29, 2020|work=[[Her Campus]]}}</ref> <ref>{{Cite web|date=May 2, 2018|title=Outstanding Spring 2018 Grads|url=https://moody.utexas.edu/news/outstanding-spring-2018-grads|accessdate=March 29, 2020|work=Moody College of Communication}}</ref> Ndekọ mbụ ya ewepụtara bụ ihe nkiri na egwu "BIG" nke D-Flow dere na abọm ''Quarter to Vinci'' nke afọ 2013. <ref name="Solis-2013">{{Cite web|author=Solis|first=Steven|date=November 12, 2013|title=D-Flow 'Quarter To Vinci'|url=https://rapzilla.com/2013-11-d-flow-quarter-to-vinci/|accessdate=March 25, 2020|work=[[Rapzilla]]}}</ref> O wepụtara egwu mbụ ya, "No Flex" nke gosipụtara ikleyledmarlon, na Mee 2016. <ref name="Solis-2016">{{Cite web|author=Solis|first=Steven|date=May 27, 2016|title=Free Download: Wande - No Flex ft. ikilledmarlon|url=https://rapzilla.com/2016-05-free-download-wande-no-flex-ft-ikilledmarlon/|accessdate=March 25, 2020|work=[[Rapzilla]]}}</ref> Ọ rụrụ ọrụ na South by Southwest na 2016, <ref>{{Cite web|author=Harrington|first=Jim|date=March 10, 2016|title=SXSW 2016 music lineup: Here's the complete list|url=https://www.mercurynews.com/2016/03/10/sxsw-2016-music-lineup-heres-the-complete-list/|accessdate=March 29, 2020|work=[[The Mercury News]]}}</ref> 2017, <ref>{{Cite web|author=Curtin|first=Kevin|date=January 19, 2017|title=SXSW Music List Four|url=https://www.austinchronicle.com/daily/music/2017-01-19/sxsw-music-list-four/|accessdate=March 29, 2020|work=[[The Austin Chronicle]]}}</ref> <ref>{{Cite web|date=March 11, 2017|title=SXSW 2017 Preview – Friday|url=https://www.qromag.com/features/sxsw-2017-preview-friday/|accessdate=March 29, 2020|work=QRO Magazine}}</ref> na 2018. <ref>{{Cite web|date=March 4, 2018|title=SXSW 2018 Preview – Friday|url=https://www.qromag.com/features/sxsw-2018-preview-friday/|accessdate=March 29, 2020|work=QRO Magazine}}</ref> Ọ rụrụ ọrụ A&R maka Ace Harris, na 2017, mgbe ọ ka na-agụ akwụkwọ mahadum, ọ malitere ọrụ ọzụzụ na Reach Records. <ref name="Sarachik-2020c">{{Cite web|author=Sarachik|first=Justin|date=2020-05-02|title=Signing a Deal, Changing the Game, & Respecting the Name – How Wande is Leading the Charge Past 'Labels' [Interview]|url=https://rapzilla.com/2020-05-wande-leading-charge-past-labels-interview/|accessdate=2020-11-30|work=[[Rapzilla]]|language=en-US}}</ref> <ref name="Moreno-2019" /> O wepụtara egwu iri na otu n'afọ 2018, wee sonye na ndepụta Rapzilla nke ndị Freshman iri na ise nke 2019. <ref>{{Cite web|author=Sarachik|first=Justin|date=January 9, 2019|title=Rapzilla.Com's 15 Freshmen Of 2019|url=https://rapzilla.com/2019-01-rapzilla-coms-15-freshmen-of-2019/|accessdate=2022-11-13|work=[[Rapzilla]]}}</ref> <ref name="Voyage ATL-2019">{{Cite web|date=August 7, 2019|title=Meet Wande Isola of Reach Records in Midtown|url=http://voyageatl.com/interview/meet-wande-isola-reach-records-midtown/|accessdate=2022-11-13|work=Voyage ATL|language=en-US|archivedate=2022-11-13|archiveurl=https://web.archive.org/web/20221113190835/http://voyageatl.com/interview/meet-wande-isola-reach-records-midtown/}}</ref> Obere oge tupu ọ gụchaa akwụkwọ na 2018, e were ya n'ọrụ dịka onye nchịkwa maka A&R nke label ahụ. <ref name="Sarachik-2020c" /> <ref name="Moreno-2019">{{Cite web|author=Moreno|first=Chelsea|date=May 1, 2019|title='Blessed Up': UT Austin alumna Wande Isola signs with record label|work=KXAN Austin|url=https://www.kxan.com/news/local/austin/blessed-up-ut-austin-alumna-wande-isola-signs-with-record-label/|accessdate=March 25, 2020|publisher=[[KXAN-TV]]}}</ref>
=== Reach Records (2018—ugbu a) ===
N'afọ sochirinụ, mgbe ọnwa ise gachara ọrụ ya dịka A&R, e tinyere ya aka dịka onye na-ese ihe na Reach. <ref name="Law-2019" /> <ref>{{Cite web|author=Yap|first=Timothy|date=April 24, 2020|title=Wande, the First Lady of Reach Records, Shares the Heart Behind "Exit"|url=http://www.hallels.com/articles/23702/20200424/wande-the-first-lady-of-reach-records-talks-about-the-heart-behind-exit.htm|accessdate=2022-11-13|work=JubileeCast|language=en}}</ref> O wepụtara egwu mbụ ya na akara ahụ, "Blessed Up", n'ọnwa Eprel. <ref name="Blessed Up">{{Cite web|title=Blessed Up - Single by Wande|url=https://music.apple.com/us/album/blessed-up-single/1459386367|accessdate=March 25, 2020}}</ref> A ga-edepụta egwu ahụ n'afọ na-abịa na ndepụta egwu Michelle Obama . <ref>{{Cite web|author=Hicks|first=Frederick|date=2020-08-07|title=Wand featured on Vol. 1 The Michelle Obama Playlist|url=https://rapzilla.com/2020-08-wande-featured-michelle-obamas-playlist/|accessdate=2020-11-30|work=[[Rapzilla]]|language=en-US}}</ref> Wande bụ nwanyị mbụ bịanyere aka na akara ahụ. <ref name="Law-2019">{{Cite web|author=Law|first=Jeannie|date=April 12, 2019|title=Lecrae signs first-ever female artist to Reach Records: Wande|url=https://www.christianpost.com/news/lecrae-signs-first-ever-female-artist-to-reach-records-wande.html|accessdate=March 25, 2020|work=[[The Christian Post]]}}</ref> O kwupụtala olileanya na mbinye aka ya ga-eme ka ọ dịrị ụmụ nwanyị ndị ọzọ na-eme rap mfe ịchụso ọrụ na ụdị egwu hip hop nke ndị Kraịst nke ụmụ nwoke na-achị. "Echere m na ọ ga-egosi akara ndị ọzọ na ị kwesịghị ịtụ egwu ịbịanye aka na ụmụ nwanyị. Ana m anụ ọtụtụ ihe ngọpụ dị ka, 'Ọ dị oke ọnụ' ma ọ bụ 'Oh, anyị amaghị etu ahịa ga-esi meghachi omume na nwanyị.' 'Ha ga-azụta egwu ya?' N'ụzọ doro anya, ọtụtụ ụlọ ọrụ Ndị Kraịst enweghị ego iji nwalee onye na-ese ihe na Ndị Kraịst n'enweghị nsogbu n'ihi na ị ga-ahụ na ha bara uru. Ya mere, ọtụtụ ụmụ nwanyị na-enweta obere njedebe nke osisi ahụ n'ihi na ha achọghị ịgba chaa chaa na nwanyị." <ref>{{Cite web|author=Sarachik|first=Justin|date=April 12, 2019|title=Wande Talks About Signing to Reach Records & What's Coming Next|url=https://rapzilla.com/2019-04-wande-talks-about-signing-to-reach-records-whats-coming-next/|accessdate=March 25, 2020|work=[[Rapzilla]]}}</ref> O kwuru na o were oge tupu egwu ya apụta n'ihi nguzogide o zutere n'ụlọ ọrụ egwu n'ihi na e jighị ikike ya kpọrọ ihe n'ihi na ọ bụ nwanyị. Dịka ọmụmaatụ, ọ kọrọ na "M ga-efega ebe ọzọ, dee otu abọm dum, ma rịọ maka egwu ahụ, onye ahụ agaghị ezipụkwa egwu ahụ. Amụtara m ọtụtụ ihe gbasara otú ndị mmadụ si eji gị kpọrọ ihe." <ref name="Sarachik-2020c"/> O kwukwara ihe isi ike dị n'inweta mmasị n'egwu ya mgbe egwu ya na-ekwu maka mmekọahụ. <ref name="Voyage ATL-2019"/>
Na Machị 30, 2020, Anike kwupụtara abọm mbụ ya na-abịa, ''Exit'', <ref>{{Cite web|author=McKinion|first=Caleb|date=March 30, 2020|title=Wande Announces Her Debut Album 'Exit'|url=https://rapzilla.com/2020-03-wande-announces-her-debut-album-exit/|accessdate=April 5, 2020|work=Rapzilla}}</ref>, ewepụtarakwa otu egwu "Happy" na Eprel 3, 2020. <ref name="Sarachik-2020a">{{Cite web|author=Sarachik|first=Justin|date=2020-04-03|title=Wande Drops Epic Music Video for 'Happy'|url=https://rapzilla.com/2020-04-wande-drops-epic-music-video-for-happy/|accessdate=2020-04-05|work=[[Rapzilla]]}}</ref> "Be the Light", nke Evan na Eris gosipụtara, sochiri ya dịka otu egwu na Eprel 17, 2020. <ref name="Sarachik-2020d">{{Cite web|author=Sarachik|first=Justin|date=2020-04-17|title=Wande - Be the Light ft. Evan and Eris - Listen on Rapzilla|url=https://rapzilla.com/2020-04-wande-be-the-light-evan-and-eris/|accessdate=2020-11-30|work=[[Rapzilla]]|language=en-US|archivedate=2020-04-20|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200420184504/https://rapzilla.com/2020-04-wande-be-the-light-evan-and-eris/}}</ref> E wepụtara ''Exit'' na Eprel 24, 2020. <ref>{{Cite web|author=Cluver|first=Ross|date=April 24, 2020|title=Wande 'Exit'|url=https://www.ccmmagazine.com/release/wande-exit/|accessdate=2020-11-30|work=[[CCM Magazine]]}}</ref> Wande ewepụtakwala egwu nwere akụkụ nke 116 (nke bụbu 116 Clique). <ref>{{Cite web|author=Solis|first=Steven|date=2020-01-16|title=116 - Live Forever ft. 1K Phew, Aaron Cole, Hulvey, Tedashii, Tommy Royale, Trip Lee & Wande - Listen on Rapzilla .com|url=https://rapzilla.com/2020-01-116-live-forever-ft-1k-phew-aaron-cole-hulvey-tedashii-tommy-royale-trip-lee-wande/|accessdate=2020-11-30|work=[[Rapzilla]]|language=en-US}}; {{Cite web|title=The Gift: Live Sessions (Video Album) by 116|url=https://music.apple.com/us/album/the-gift-live-sessions-video-album/1490284696|accessdate=2020-11-30|work=Apple Music|language=en-us}}; {{Cite web|author=Cluver|first=Ross|date=December 2, 2019|title=Reach Records Offers 'The Gift: A Christmas Compilation Deluxe'|url=https://www.ccmmagazine.com/news/reach-records-offers-the-gift-a-christmas-compilation-deluxe/|archiveurl=|archivedate=|accessdate=2020-11-30|work=[[CCM Magazine]]}}; {{Cite web|author=Sarachik|first=Justin|date=2020-10-23|title=116 Spanish Album 'Sin Vergüenza' Drops & Highlights CHH's Latin Diversity|url=https://rapzilla.com/2020-10-116-spanish-album-sin-verguenza-drops-highlights-chh-latin-diversity/|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210304153654/https://rapzilla.com/2020-10-116-spanish-album-sin-verguenza-drops-highlights-chh-latin-diversity/|archivedate=2021-03-04|accessdate=2020-11-30|work=[[Rapzilla]]|language=en-US}}</ref> O kwuru na ajụjụ ọnụ nke Eprel 2020 na nna ya na ya emeela udo maka mgbanwe ya na mkpebi ya ịchụso ọrụ egwu hip-hop. <ref name="Relevant-2020"/> Na Disemba 4, 2020, o wepụtara obere egwu atọ nke akpọrọ ''The Decision'' . [ note 1 ]
=== Mgbanwe aha ===
Na Julaị 2024, ọ gbanwere aha ogbo ya site na Wande gaa na Anike, <ref name="Kramer McGinnis-2024"/> obere ụdị aha iwu etiti ọhụrụ ya, Ireoluwa-Anike, nke bụ ahịrịokwu [[Asụsụ Yoruba|Yoruba]] nke pụtara "ịdị mma nke Chineke" <ref name="GospelNameChange"/>
== Ndụ nkeonwe ==
E wezụga Bekee, Anike na-asụ [[asụsụ Yoruba]] nke ọma. <ref name="Ebe-2019"/>
N'oge opupu ihe ubi nke afọ 2022, ọ lụrụ Darius Dees. <ref>{{Cite web|author=Desirai|first=Kiara|date=2022-05-26|title=Wande announces she is officially married to fiancé Darius Dees|url=https://thelinkentertainment.com/2022/05/wande-announces-she-is-officially-married-to-fiance-darius-dees/|accessdate=2022-11-13|work=The Link Entertainment|language=en-US}}</ref>
== Ihe nkiri egwu ==
=== Abọm ===
{| class="wikitable plainrowheaders" style="text-align:center"
|+Ndepụta nke abọm nwere nkọwa ahọpụtara
! scope="col" style="width:13em" | Aha
! scope="col" | Nkọwa
|-
! scope="row" | ''Ụzọ ọpụpụ''
|
* E wepụtara ya: Eprel 24, 2020
* Akara: Nweta
* Usoro: Nbudata dijitalụ, gụgharia
|}
=== EPs ===
{| class="wikitable plainrowheaders" style="text-align:center"
|+Ndepụta nke EP nwere nkọwa ahọpụtara
! scope="col" style="width:13em" | Aha
! scope="col" | Nkọwa
|-
! scope="row" | ''Mkpebi ahụ''
|
* E wepụtara ya: Disemba 4, 2020
* Akara: Nweta
* Usoro: Nbudata dijitalụ, gụgharia
|-
! scope="row" | ''Ngwakọta Rap''
|
* E wepụtara ya: Machị 28, 2025
* Akara: Nweta
* Usoro: Nbudata dijitalụ, gụgharia
|}
=== Ndị otu na-alụbeghị di ma ọ bụ nwunye ===
==== Dịka onye ndu omenkà ====
{| class="wikitable plainrowheaders"
|+Ndepụta nke ndị na-abụ abụ dịka onye ndu na-egosi afọ ewepụtara na aha abọm
! scope="col" | Aha
! scope="col" | A tọhapụrụ
! scope="col" | Abọm
|-
! scope="row" | "Enweghị ike" <ref name="Solis-2016"/><br /><br /><br /><br /> (featuring ikilledmarlon)
| rowspan="2" | 2016| rowspan=8 {{n/a|Non-album singles}}
|-
! scope="row" | "Ha Amaghị" <ref>{{Cite web|author=Solis|first=Steven|date=July 14, 2016|title=Free Download: Wande - They Didn't Know|url=https://rapzilla.com/2016-07-wande-they-didnt-know/|accessdate=March 25, 2020|work=[[Rapzilla]]}}</ref>
|-
! scope="row" | "Hiatus Freestyle" <ref>{{Cite web|title=Hiatus Freestyle - Single by Wande|url=https://music.apple.com/us/album/hiatus-freestyle-single/1322792319|accessdate=March 25, 2020|archivedate=March 25, 2020|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200325033137/https://music.apple.com/us/album/hiatus-freestyle-single/1322792319}}</ref>
| 2017
|-
! scope="row" | "Ebuli elu" <ref>{{Cite web|title=Elevated (feat. Byron Juane) - Single by Wande & PoetiCS|url=https://music.apple.com/us/album/elevated-feat-byron-juane-single/1372835702|accessdate=March 25, 2020}}</ref><br /><br /><br /><br /> (featuring Bryon Juane)
| rowspan="4" | 2018
|-
! scope="row" | "Fuego" <ref>{{Cite web|title=Fuego - Single by Wande|url=https://music.apple.com/us/album/fuego-single/1418927115|accessdate=March 25, 2020}}</ref>
|-
! scope="row" | "Fuego" (mgwakọta ọhụrụ) <ref>{{Cite web|title=Fuego (feat. Parris Chariz) [Remix] - Single|url=https://music.apple.com/us/album/fuego-feat-parris-chariz-remix-single/1435422083|accessdate=March 25, 2020}}</ref><br /><br /><br /><br /> (featuring Parris Chariz)
|-
! scope="row" | "Aghaghị m ibi ndụ" <ref>{{Cite web|title=I Gotta Live - Single by Wande|url=https://music.apple.com/us/album/i-gotta-live-single/1446320078|accessdate=March 25, 2020}}</ref>
|-
! scope="row" | "Ngọzi Dị Elu" <ref name="Blessed Up"/>
| rowspan="4" | 2019
|-
! scope="row" | "N'ime Luv" <ref>{{Cite web|author=Reach Records|title=Wande - In Luv|work=[[YouTube]]|date=July 18, 2019|url=https://www.youtube.com/watch?v=xd9F-UwwBkE|accessdate=March 25, 2020}}</ref>
| rowspan="2" | ''Oge okpomọkụ nke iri na itoolu''
|-
! scope="row" | "BAND$" <ref>{{Cite web|author=Reach Records|date=July 18, 2019|title=Wande - BAND$ feat. Byron Juane|work=[[YouTube]]|url=https://www.youtube.com/watch?v=K6Yjqv5WSlo|accessdate=March 25, 2020}}</ref><br /><br /><br /><br /> (featuring Byron Juane)
|-
! scope="row" | "Enweghị oke" <ref>{{Cite web|author=Longs|first=Herb|date=November 14, 2019|title=Reach Records Recording Artist Wande Presents 'No Limits'|url=http://www.thechristianbeat.org/index.php/news-2/6889-reach-records-recording-artist-wande-presents-no-limits|accessdate=March 25, 2020|work=TheChristianBeat.org}}</ref>
|{{n/a|Non-album single}}
|-
! scope="row" | "Obi ụtọ" <ref name="Sarachik-2020a"/>
| rowspan="4" | 2020
| rowspan="2" | ''Ụzọ ọpụpụ''
|-
! scope="row" | "Bụrụ Ìhè" <ref name="Sarachik-2020d"/><br /><br /><br /><br /> (featuring Evan and Eris)
|-
! scope="row" | "Bịa n'ụzọ m" <ref>{{Cite web|author=Clarks|first=Jessie|date=2020-07-29|title=Wande Releases New Track "Come My Way"|url=https://www.thechristianbeat.org/wande-releases-new-track-come-my-way/|accessdate=2022-11-13|work=The Christian Beat|language=en-US}}</ref><br /><br /><br /><br /> (featuring Teni na Toyé)
| ''Oge okpomọkụ nke iri abụọ''
|-
! scope="row" | "Nke Ikpeazụ" <ref>{{Cite web|author=Clarks|first=Jessie|date=2020-12-10|title=Wande "Last" Official Video|url=https://www.thechristianbeat.org/wande-last-official-video/|accessdate=2022-11-13|work=The Christian Beat|language=en-US}}</ref>
| ''Mkpebi ahụ''
|-
! scope="row" | "Ngọzi Dị Elu" (ngwakọta ọhụrụ) <ref>{{Cite web|author=Clarks|first=Jessie|date=2021-04-12|title=Wande Surprises Fans With "Blessed Up Remix" Feat. Lecrae & Mike Todd|url=https://www.thechristianbeat.org/wande-surprises-fans-with-blessed-up-remix-feat-lecrae-mike-todd/|accessdate=2022-11-13|work=The Christian Beat|language=en-US}}</ref><br /><br /><br /><br /> (featuring Lecrae na Mike Todd gosipụtara)
| rowspan="2" | 2021|{{n/a|Non-album single}}
|-
! scope="row" | "Echegbula onwe gị maka ya" <ref>{{Cite web|author=Wande|date=August 12, 2021|title=Wande, Porsha Love - Don't Worry Bout It|url=https://www.youtube.com/watch?v=MpN9oUjbNqs&ab_channel=ReachRecords|accessdate=November 13, 2022}}</ref><br /><br /><br /><br /> (with Porsha Love)
| ''Oge okpomọkụ nke iri abụọ na otu''
|-
! scope="row" | "Chineke Ukwu" <ref>{{Cite web|author=Clarks|first=Jessie|date=2021-06-04|title=Wande Releases "Big God"|url=https://www.thechristianbeat.org/wande-releases-big-god/|accessdate=2022-11-13|work=The Christian Beat|language=en-US}}</ref>
| rowspan="2" | 2022|rowspan="2" {{n/a|Non-album singles}}
|-
! scope="row" | "Ha Amaghị II" <ref>{{Cite web|title=They Didn't Know II - Single by Wande|url=https://music.apple.com/us/album/they-didnt-know-ii-single/1614479408|accessdate=November 13, 2022}}</ref>
|}
==== Dịka onye na-ese ihe nkiri pụtara ìhè ====
=== Mpụta ndị ọbịa ===
{| class="wikitable plainrowheaders"
|+Ndepụta nke ndị ọbịa na-abụghị otu afọ ewepụtara, ndị omenkà ndị ọzọ apụtala, na aha abọm ahụ
! scope="col" | Aha
! scope="col" | Afọ
! scope="col" | Ndị omenkà ndị ọzọ
! scope="col" | Abọm
|-
! scope="row" | "Onye Ikpeazụ" <ref>{{Cite web|author=Andre|first=Joshua|date=June 9, 2020|title=Marty - Marty for President 2|url=https://www.365daysofinspiringmedia.com/reviews/marty-marty-for-president-2/|accessdate=2020-11-30|work=365 Days of Inspiring Media}}</ref>
| rowspan="3" | 2020
| Marty
| ''Marty maka Onyeisiala nke Abụọ''
|-
! scope="row" | "Ella" <ref>{{Cite web|date=2020-10-06|title='Sin Vergüenza' Album by 116; Tracklist, Cover Artwork & Release Date|url=https://rapzilla.com/2020-10-116-sin-verguenza-album-tracklist-cover-artwork-release-date/|accessdate=2021-05-29|work=Rapzilla|language=en-US}}</ref>
| 116, Lizzy Parra
| ''Sin Vergüenza''
|-
! scope="row" | "Ngwagharị eweghachiri" <ref>{{Cite web|author=Cluver|first=Ross|date=November 13, 2020|title=Lecrae Releases 6 New Songs on 'Restoration: The Deluxe Album'|url=https://www.ccmmagazine.com/news/lecrae-releases-6-new-songs-on-restoration-the-deluxe-album/|accessdate=2020-11-30|work=[[CCM Magazine]]}}</ref>
| Hulvey, 1K Phew
| ''Mweghachi: Abọm Deluxe''
|}
== Ihe nkiri ==
{| class="wikitable"
!Afọ
! Aha
! Ọrụ
! Ihe ndetu
|-
| 2023
| Stanton <ref>{{Cite web|title=Stanton (2023) | Drama|work=[[IMDb]]|url=https://m.imdb.com/title/tt20201670/?ref_=fn_al_tt_0}}</ref>
| Sarana
| Ihe nkiri a ma ama
|}
== Ihe ndetu ==
na-achị. "Echere m na ọ ga-egosi akara ndị ọzọ na ị kwesịghị ịtụ egwu ịbịanye aka na ụmụ nwanyị. Ana m anụ ọtụtụ ihe ngọpụ dị ka, 'Ọ dị oke ọnụ' ma ọ bụ 'Oh, anyị amaghị etu ahịa ga-esi meghachi omume na nwanyị.' 'Ha ga-azụta egwu ya?' N'ụzọ doro anya, ọtụtụ ụlọ ọrụ Ndị Kraịst enweghị ego iji nwalee onye na-ese ihe na Ndị Kraịst n'enweghị nsogbu n'ihi na ị ga-ahụ na ha bara uru. Ya mere, ọtụtụ ụmụ nwanyị na-enweta obere njedebe nke osisi ahụ n'ihi na ha achọghị ịgba chaa chaa na nwanyị{{Reflist}}
[[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]]
[[Otú:Articles with hCards]]
[[Otú:Short description is different from Wikidata]]
[[Otú:Articles with short description]]
[[Otú:Pages with unreviewed translations]]
nv0ehl200ac5mp0gvsiuoa2e9svr6xd
Asụsụ Hanis
0
73687
630890
597899
2026-04-23T02:01:53Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
630890
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox Language|name=Hanis|nativename={{lang|csz|há·nis}}|pronunciation=|states=[[United States]]|region=[[Coos Bay]], [[Oregon]]|extinct=1972, with the death of Martha Harney Johnson<ref>{{Cite book|title=Atlas of Languages of Intercultural Communication in the Pacific, Asia, and the Americas : Vol I: Maps. Vol II: Texts|date=1996|publisher=De Gruyter |author1=Mühlhäusler, Peter |author2=Tryon, Darrell T. |author3=Wurm, Stephen A. |isbn=9783110134179|edition=Originally published 1996|location=Berlin ;New York|oclc=838711368}}</ref>|familycolor=penutian|fam1=[[Coosan languages|Coosan]]|iso3=csz|map=Coosan_map.svg}}
'''Hanis''', ma ọ bụ '''Coos''', bụ otu n'ime asụsụ Coosan abụọ nke Oregon, nke ka mma e dekọrọ. A na-asụ ya n'ebe ugwu nke Miluk gburugburu Osimiri Coos na Coos Bay. {{lang|csz|há·nis}} bụ aha Hanis n'onwe ha. Onye ikpeazụ kwuru okwu n'okwu Hanis bụ Martha Harney Johnson, onye nwụrụ n'afọ 1972.<ref name=e18>{{Ethnologue18|csz}}</ref><ref>{{harvnb|Whereat|2001}}:"Ọ dị mfe ịhụ iberibe asụsụ ahụ n'akụkụ di Martha n'ezinụlọ ebe o nyere ụmụ ụmụ ya ụfọdụ akwụkwọ. Aha ezinụlọ nke di ya bụ aha nna Bennett, onye bikwa na Oregon.."</ref> Onye ọzọ kwuru okwu bụ Annie Miner Peterson, onye na ọkachamara asụsụ Melville Jacobs rụkọrọ ọrụ iji dekọọ asụsụ ahụ..<ref>{{cite web |last=Whereat |first=Patty |date=June 2001 |title=Hanis Tlii'iis: Hanis Coos Language: A Word List |url=http://ctclusi.org/sites/default/files/Hanis%20Language%20%28Secure%29.pdf |url-status=dead |archive-url=https://web.archive.org/web/20140407073311/https://ctclusi.org/sites/default/files/Hanis%20Language%20(Secure).pdf |archive-date=April 7, 2014 |accessdate=2014-04-05 |archivedate=2014-04-07 |archiveurl=https://web.archive.org/web/20140407073311/https://ctclusi.org/sites/default/files/Hanis%20Language%20(Secure).pdf }}</ref>
Kemgbe afọ 2007, ndị otu Confederated Tribes nke Coos, Lower Umpqua na Siuslaw Indians nyere klas n'asụsụ Hanis.. E bipụtara akwụkwọ na CD, Hanis for Beginners, na 2011, na ebe nrụọrụ weebụ ibe dị maka ndị agbụrụ. <ref>{{Cite web|title=Hanis for Beginners|work=[[Confederated Tribes of Coos, Lower Umpqua and Siuslaw Indians]]|date=2001|accessdate=2014-04-06|url=http://ctclusi.org/system/files/HanisForBeginners%20%285%29.pdf|archiveurl=https://web.archive.org/web/20140407073150/http://ctclusi.org/system/files/HanisForBeginners%20%285%29.pdf|archivedate=2014-04-07}}</ref>
== Ọmmụ ụdaolu ==
Vowel {{IPA|/i ɛ a u/}} nwere ike ịdị ogologo ma ọ bụ dị mkpirikpi; e nwekwara {{IPA|/ə/}} dị mkpirisi.
{| class="wikitable" style="text-align:center"
|+Mkpụrụ okwu
! colspan="2" rowspan="2" |
! rowspan="2" |Bilabial
! colspan="3" |Alveolar
! rowspan="2" |Post-alveolar<nowiki><br id="mwQA"></nowiki>
! rowspan="2" |Velar
! rowspan="2" |Uvular
! rowspan="2" |Mkpịsị aka
|-
!<small>ala dị larịị</small>
!<small>sibilant</small>
!<small>n'akụkụ</small>
|-
! rowspan="3" |Plosive/Africate<br />
!<small>ala dị larịị</small>
|p
|t
|ts
|tɬ
|tʃ
|k
|q
|ʔ
|-
!<small>aspirated</small>
|pʰ
|tʰ
|tsʰ
|tɬʰ
|tʃʰ
|kʰ
|qʰ
|
|-
!<small>ejective</small>
|pʼ
|tʼ
|tsʼ
|tɬʼ
|tʃʼ
|kʼ
|qʼ
|
|-
! rowspan="2" |Ihe na-esiri ike
!<small>enweghị olu</small>
|
|
|s
|ɬ
|ʃ
|x
|χ
|h
|-
!<small>kwuru okwu</small>
|
|
|
|
|
|ɣ
|
|
|-
! colspan="2" |Ọkụ na-ada ụda
|m
|n
|
|l
|j
|w
|
|
|}
A na-ekwupụta {{IPA|/p t ts tɬ tʃ k q/}} usoro. {{IPA|/l m n/}} nwere ike ịbụ syllabic. Nchegbu bụ ụdaume.
Enwere ike ịnụ ụda /{{IPA|/k kʰ kʼ/}}/ dị ka palatalized [{{IPA|[c cʰ cʼ]}}] mgbe ọ na-esote ụdaume n'ihu. /{{IPA|/k kʰ kʼ x h/}}/ nwekwara ike ịnwe ihe yiri ya dị ka [kw kwh kʼw xw hw].
== Edensibia ==
{{Reflist}}
* Frachtenberg, Leo J. (1913). ''Ihe odide Coos''. Onyinye nke Mahadum California na anthropology (Mpịakọta 1). New York: Columbia University Press. (E bipụtaghachiri 1969 New York: AMS Press).
* Frachtenberg, Leo J. (1922). Coos: Ihe osise na-egosi ihe osise. Na Handbook of American Indian languages (Mpịakọta nke 2, peeji nke 297-299, 305). [Ihe e dere n'ala ala peeji] 2. Washington:Government Print Office (Smithsonian Institution, Bureau of American Ethnology).
* [Ihe e dere n'ala ala peeji] (1996). Okwu Hanis nke John Milhau nke 1856: Coos dialectology na philology. Na V. Golla (Ed.), Proceedings of the Hokan-Penutian workshop: University of Oregon, Eugene, July 1994 na University of New Mexico, Albuquerque, July 1995. Nnyocha nke California na asụsụ ndị ọzọ nke India (Nke 9). Berkeley, CA: Nnyocha nke California na Asụsụ Ndị Ọzọ.
* [Ihe e dere n'ala ala peeji] Hanis (Coos) phonemics. Asụsụ 75. 31–42.
== Njikọ mpụga ==
* Whereat-Phillips, Patty. "Kwin tlayam lo Hanis tlii'iis - Ka anyị kwuo asụsụ Hanis" (PDF). E nwetara ya n'April 6, 2014. (Ntụziaka ịkpọpụta) {{Cite web|author=Whereat-Phillips|first=Patty|title=Kwin tlayam lo Hanis tlii'iis - Let's Speak the Hanis Language|accessdate=April 6, 2014|url=http://www.cascadiapartnership.com/Hanis%20Article.pdf}}
* {{Cite web|title=Shichils's Blog - Fun with Hanis (and a little Milluk & Siuslaw too)|accessdate=April 5, 2014|url=http://shichils.wordpress.com/}}
* [http://www.language-archives.org/language/csz Ihe onwunwe OLAC na banyere asụsụ Coos]
nw1ogwavo5ebg2aqosd0uorntm8ytlc
Anastasia Slutskaya (ihe nkiri)
0
73801
630860
598232
2026-04-22T16:46:10Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 2 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
630860
wikitext
text/x-wiki
'''''Anastasia Slutskaya''''' (Belarusian), nke a makwaara dị ka ''Princess Slutskaya'', <ref>{{Cite web|author=|first=|date=|title=Княгиня Слуцкая|url=https://www.golddisk.ru/goods/2736.html|archiveurl=https://web.archive.org/web/20071104120851/http://www.golddisk.ru:80/goods/2736.html?|archivedate=2007-11-04|accessdate=|work=}}</ref> <ref>{{Cite web|author=|first=|date=|title=Рецензия на фильм "Княгиня Слуцкая"|url=http://www.vorobey.com/blog/recenziya-na-film-knyaginya-sluckaya/|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180916085848/http://www.vorobey.com:80/blog/recenziya-na-film-knyaginya-sluckaya/|archivedate=2018-09-16|accessdate=|work=}}</ref> bụ ihe nkiri ihe nkiri akụkọ ihe mere eme nke Belarusfilm Production Company. <ref name="studio" /><ref name="production" />
== Atụmatụ ==
Ihe a mere na mmalite narị afọ nke 16. Ndị Tatar wakporo ala Belarusian bara ọgaranya dị n'ebe okporo ụzọ azụmaahịa dị, nke bụ akụkụ nke Grand Duchy nke Lithuania. Ndị agha ịnyịnya Crimea Tatar wakporo obodo Belarus niile n'enweghị ihe ọ bụla. Ndị mwakpo ahụ wakporo ebe e wusiri ike, zuru ndị obodo ahụ ohi ma bụrụ ohu ha hapụrụ naanị ntụ.<ref name="studio">{{Cite web|title="Анастасия Слуцкая" (2003)|url=http://www.belarusfilm.by/studio/projects/541/|archiveurl=https://web.archive.org/web/20120920143351/http://www.belarusfilm.by/studio/projects/541/|archivedate=2012-09-20|language=ru|accessdate=2026-03-19}}<cite class="citation web cs1 cs1-prop-foreign-lang-source" data-ve-ignore=""> (in Russian). Archived from [http://www.belarusfilm.by/studio/projects/541/ the original] on 2012-09-20.</cite>
[[Category:CS1 Russian-language sources (ru)]]</ref>
Agbanyeghị, ndị Tatar ga-eche ndị agha na ndị bi na Slutsk ihu, bụ́ ndị a na-emeribeghị. Ada Anastasia Slutskaya na-edu ndị na-agbachitere ya mgbe di ya, bụ́ Prince Semen Olelkovich, nwụsịrị (1505).<ref name="studio"/><ref>{{Cite web|title=Жанна Д'Арк из Белой Руси|url=http://legends.by.ru/legends/anactas-bel.htm|archiveurl=https://web.archive.org/web/20060104033904/http://legends.by.ru/legends/anactas-bel.htm|archivedate=2006-01-04|language=ru}}</ref>
== Ndị na-eme ihe nkiri ==
* Svetlana Zelenkovskaya - Anastasia Slutskaya
* [[Gennadiy Davydko]] - Mkpụrụ OlelkovichMkpụrụ osisi Olelkovich
* [[Anatoly Kot]] - Knight [[Vladimir Drutskiy]]<ref name="production">{{Cite web|title=Как сняли "Анастасию Слуцкую"|url=http://www.charter97.org/bel/news/2003/07/08/sluckaya|archiveurl=https://web.archive.org/web/20090605010521/http://www.charter97.org/bel/news/2003/07/08/sluckaya|archivedate=2009-06-05|language=ru|accessdate=2026-03-19}}<cite class="citation web cs1 cs1-prop-foreign-lang-source" data-ve-ignore=""> (in Russian). Archived from [http://www.charter97.org/bel/news/2003/07/08/sluckaya the original] on 2009-06-05.</cite>
[[Category:CS1 Russian-language sources (ru)]]</ref>
== Olu n'elu ==
Anastasia Slutskaya - Lubov Germanova
== Ngalaba Na-emepụta Ihe ==
* Onye nduzi: [[Yuri Yelkhov]]
* Onye edemede: [[Anatoli Delendik]]
* Foto: [[Tatyana Loginova]] (Tulusheva)
* Egwú: [[Victor Copytsko]]
* Onye na-emepụta ihe: [[Valeriy Nazarov]]<ref name="production"/>
== Onyinye ==
* biaInternational Film Festival nke ihe nkiri akụkọ ihe mere eme "Veche" (Veliky Novgorod, Russia, August 2003): Jury Diploma and Faith Award.
* 6th International Film Festival "Brigantina" (Berdyansk, Ukraine, September 2003): Diploma na Jury Prize na Best Film category nye onye nduzi Yuri Elkhov Jury Prize in the Best Supporting Male Role category to Anatoly Kot Jury Prize on the Best Debut category to Svetlana Zelenkovskaya
** Diploma na Jury Prize na Best Film category nye onye nduzi Yuri Elkhov
** Ihe nrite ndị ọka ikpe na Best Supporting Male Role category na Anatoly Kot
** Ihe nrite ndị ọka ikpe na Best Debut category na Svetlana Zelenkovskaya
* Listapad Festival Grand Prix, Belarus
* The 37th Houston International Film Festival (Houston, Texas, USA, April 2004): Platinum Prize na diplọma na ngalaba ihe nkiri Adventure <ref name="awards">{{Cite web|title=Картина "Анастасия Слуцкая" завоевала две награды" на кинофестивале в Хьюстоне (США)|url=http://afn.by/news/i/43975|language=ru}}</ref>
* State Prize 2005 nke Federation of Belarusian Trade Unions na ngalaba nke akwụkwọ, nka, na ihe nkiri: Medal na Laureate Diploma.
* Hangzhou International Film Festival (China, October 2006): Crystal Jellyfish Prize.
== Edemsibia ==
{{Reflist}}
q2l24m4vmcpoabobz8w3hgpu5xmvx3a
Arab sign-language family
0
73957
630876
598586
2026-04-22T21:10:41Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
630876
wikitext
text/x-wiki
{{Short description|Ezinụlọ asụsụ ndị ogbi n'ofe Arab Middle East}}
'''Ezinụlọ asụsụ ndị ogbi nke Arab''' bụ [[ezinụlọ asụsụ|ezinụlọ]] nke [[asụsụ ndị ogbi]] gbasaara n'ofe Arab Middle East. A mabeghị ókè ọ dị, n'ihi na ọ bụ naanị ụfọdụ asụsụ ndị ogbi dị n'ógbè ahụ ka e jiri tụnyere ya.<ref name=":1">{{cite web |last1=Al-Fityani |first1=Kinda |last2=Padden |first2=Carol |date=2010 |title=Sign Language Geography in the Arab World |website=University of Haifa |url=http://sandlersignlab.haifa.ac.il/pdf/geography.pdf |archive-url=https://web.archive.org/web/20090731040821/http://sandlersignlab.haifa.ac.il/pdf/geography.pdf |archive-date=2009-07-31 |accessdate=2026-03-21 |archivedate=2009-07-31 |archiveurl=https://web.archive.org/web/20090731040821/http://sandlersignlab.haifa.ac.il/pdf/geography.pdf }}</ref>
Ọrụ [[atụmatụ corpus|atụmatụ asụsụ]] maka otu Asụsụ Ogbi Arabic ka Kansụl nke Ndị Minista Mmekọrịta Obodo (CAMSA) na-eme, ebe ọtụtụ okwu ndị otu ndị ntị chiri mpaghara kwadoro.<ref name=":1" /><ref name=":2">{{cite journal |last1=Adam |first1=Robert |title=Standardization of Sign Languages |journal=Sign Language Studies |date=2015 |volume=15 |issue=4 |pages=432–445 |doi=10.1353/sls.2015.0015 |jstor=26190997 |s2cid=145518387 }}</ref> Agbanyeghị, ruo ugbu a, naanị akwụkwọ ọkọwa okwu ka chịkọtara; a kọwabeghị okwu gbasara ụtọasụsụ, yabụ enweghị ike iwere nsonaazụ ya dị ka asụsụ.<ref>{{cite thesis |last1=Al-Fityani |first1=Kinda |title=Deaf people, modernity, and a contentious effort to unify Arab sign languages |date=2010 |url=https://escholarship.org/uc/item/23n5f0h5 }}</ref>
== Asụsụ ==
N'adịghị ka asụsụ Arabik a na-asụ, asụsụ ndị ogbi Arabic (ArSL) abụghị [[Diglossia|diglossic]]. Nke a pụtara na e nwere otu ụdị asụsụ Arabic nke obodo na-eji, kama ọ bụ ụdị abụọ, ya bụ, [[Colloquialism|colloquial]] na nke nkịtị, dịka ọ dị n'asụsụ Arabic.<ref name=":0">{{cite journal |last1=Abdel-Fattah |first1=M. A. |title=Arabic Sign Language: A Perspective |journal=Journal of Deaf Studies and Deaf Education |date=1 April 2005 |volume=10 |issue=2 |pages=212–221 |doi=10.1093/deafed/eni007 |pmid=15778217 |doi-access=free }}</ref>
=== Ụtọasụsụ ===
Nhazi ahịrịokwu nke ArSLs dịtụ mfe, yiri nke Arabic a na-asụ na nke a na-ede ede. Enwere ike ịdenye aha otu ahịrịokwu n'usoro okwu dị iche iche, dịka Ngwaa-Ihe-Ihe (V-S-O), Isiokwu-Verb-Ihe (S-V-O), Isiokwu-Verb-Ihe (O-V-S) na Isiokwu-Verb-Ihe-Ihe (V-O-S).<ref name=":0" />
A na-akpọkarị okwu (ugbu a, ọdịnihu ma ọ bụ gara aga) nke ahịrịokwu na mmalite nke ahịrịokwu ahụ, belụsọ mgbe ọ dị mkpa ka agbanwee ha n'oge mkparịta ụka. N'okwu a, enwere ike ịgbanwe oge ahụ gaa n'etiti ma ọ bụ na njedebe nke ahịrịokwu ahụ.<ref name=":0" />
=== Okwu ===
Dịka M.A. Abdel-Fattah, ọkà mmụta asụsụ si kwuo, okwu ArSL nwere ike isite na:
* Okwu mgbazinye sitere na Yuropu na Amerịka,<ref name=":0" />
* "Ihe Okike"; inwe mmegharị aka dị adị maka okwu ọnụ, ma ọ bụ nke e dere ede ma ọ bụ nke e kwuru n'ọnụ,<ref name=":0" />
* "Ịtụgharị" ihe ma ọ bụ ihe omume anụ ahụ,<ref name=":0" />
* Ịgwakọta ihe ịrịba ama abụọ ma ọ bụ karịa iji mepụta ihe ịrịba ama pụrụ iche, dịka "dọkịta ezé" nke bụ njikọta nke "dọkịta" na "ezé".<ref name=":0" />
Na ArSLs, dịka asụsụ ndị ogbi ndị ọzọ, ihe gbasara okwu ahụ dabere n'ụdị aka ahụ, tinyere ọnọdụ ya na mmegharị ya n'ihe gbasara ahụ ya. Iji nyere aka n'ihe ihe ịrịba ama ahụ pụtara, a na-ejikwa ọdịdị ihu na mmegharị ihu eme ihe.<ref name=":0" />
Ọtụtụ akara dị na ArSL bụ naanị aha na ngwaa, mana maka [[Mbido na postposition|prepositions]] na [[intensifier]]s, ọ bụ mmezu nke ihe ịrịba ama ahụ nke na-egosi ha abụọ. Dịka ọmụmaatụ, n'asụsụ ndị ogbi nke mba Libya, akara "kwa ụbọchị" gụnyere imetụ imi aka na mkpịsị aka na imeghachi ya ugboro atọ.<ref name=":0" />
Dịka Abdel-Fatteh si kwuo, ụfọdụ okwu dị na ArSL bụ synosigns, antisigns, homosigns na compounds.<ref name=":0" />
* [[File:الأبجدية العربية بلغة الإشارة (Arabic Alphabet in Sign Language).jpg|thumb|Mkpụrụedemede nke Asụsụ Ndị Ogbi nke Arabic]] Synosign bụ akara abụọ dị iche iche nwere otu ihe ha pụtara. Na ArSL, ihe ndị a adịghị ahụkebe. Ihe atụ nke synosign dị na asụsụ Jordanian Ogbi, ebe a pụrụ ime akara maka 'nwa agbọghọ' n'ụzọ abụọ dị iche iche.<ref name=":0" />
* Ihe nnọchianya bụ akara abụọ kwekọrọ na okwu ndị dị iche iche; akara abụọ ahụ nwere mmegharị dị iche iche. Ihe atụ nke ihe nnọchianya ndị na-emegide ihe bụ akara maka "ụtụtụ" na "abalị", ebe akara maka "abalị" bụ mmegharị n'azụ akara maka "ụtụtụ."<ref name=":0" />
* Homosigna bụ akara ngosi enwere ike iji maka ọtụtụ okwu, nkọwa ya dabere na isiokwu mkparịta ụka ahụ.<ref name=":0" />
* Ihe mejupụtara bụ ihe nrịbama ndị na-eji ihe nrịbama abụọ ma ọ bụ karịa dị adị egosipụta echiche. Okwu ndị a ga-eji ihe nrịbama eme ihe anaghị enwe akara ndị kwekọrọ na ha. Dịka ọmụmaatụ, a ga-achọ ka e jikọta ihe ịrịba ama maka "dọkịta" na "ezé" iji bịanye aka na "dọkịta ezé."<ref name=":0" />
== Ụdị dị iche iche ==
N'agbanyeghị na e nwere ọtụtụ ụdị asụsụ ogbi na Middle East n'okpuru "Asụsụ Ogbi Arabic" sara mbara, o yighị ka asụsụ ndị a ọ bụla nwere njikọ na ibe ha.<ref name=":1" /> N'ime asụsụ mba ndị nwere ike ịnwe njikọ bụ ndị a, edepụtara n'usoro mkpụrụedemede:
=== Asụsụ Ogbi nke Ndị Ijipt ===
Ndị ogbi nọ n'Ijipt na-eji [[Asụsụ Ndị Ogbi nke Ijipt]] eme ihe.
=== Asụsụ Ndị Ogbi Emirati ===
[[Asụsụ Ndị Ogbi Emirati]] bụ asụsụ ndị ogbi e ji otu aka mee maka ndị ntị chiri na UAE.
=== Asụsụ Ogbi nke Iraq ===
Ndị ogbi nọ na Iraq na-eji [[Asụsụ Ogbi nke Iraq]] eme ihe.
=== Asụsụ Ndị Ogbi nke Kuwait ===
[[Asụsụ Ndị Ogbi nke Kuwait]] bụ asụsụ ndị ogbi nke ndị Kuwait na-anaghị anụ ihe nke ọma na-asụ.
=== Asụsụ Arabic nke Levantine ===
Ndị bi na mpaghara Levant na-eji [[Asụsụ Ogbi nke Levantine]], gụnyere Asụsụ Ogbi nke Jordan (LIU) na Asụsụ Ogbi nke Palestine, tinyere ndị ọzọ.
=== Asụsụ Ogbi nke Libia ===
[[Asụsụ Ogbi nke Libya]] bụ asụsụ ndị ogbi nke obodo ndị ntị chiri na Libya.
=== Asụsụ Ogbi Oman ===
[[Asụsụ Ogbi Oman]]
=== Asụsụ Ogbi nke Qatar ===
[[Asụsụ Ndị Ogbi nke Qatar]] bụ asụsụ ndị ogbi nke otu ndị ntị chiri na Qatar.
=== Asụsụ Ndị Ogbi nke Saụdi ===
Ndị ntị chiri na Saudi Arabia na-eji [[Asụsụ ndị ogbi nke Saudi]].
=== Asụsụ Ogbi nke Yemen ===
[[Asụsụ Ogbi Yemeni]] bụ asụsụ ogbi e ji eme ihe na Yemen.
Asụsụ ndị ọzọ dị n'ógbè ahụ yiri ka ha enweghị njikọ. [[Asụsụ Ogbi Moroccan]] sitere na [[Asụsụ Ogbi nke Amerịka]], ebe [[Asụsụ Ogbi nke Tunisia]] sitere na [[Asụsụ Ogbi nke Itali]]. E nwere ọtụtụ asụsụ ndị ogbi nke obodo ahụ [[Asụsụ ndị ogbi nke mba Sudan]] nke na-anaghị enwe njikọ ọ bụla, e nwekwara ọtụtụ asụsụ Arab ndị ọzọ [[asụsụ ndị ogbi obodo]] na mpaghara ahụ, dịka [[Asụsụ Ndị Ogbi Al-Sayyid Bedouin]] na [[Asụsụ Ndị Ogbi Ghardaia]], nke na-anaghị ejikọta ya na asụsụ mba.
== Nnweta ==
=== Asụsụ Arabic "Ejikọtara Ọnụ" ===
Iji jikọta Ụwa Arab na otu asụsụ ogbi dị iche nke a pụrụ ịghọta na mpaghara MENA niile, e mepụtara akwụkwọ ọkọwa okwu maka Asụsụ Ogbi Arabic (ArSL) n'afọ 2004 site n'aka Kansụl nke Ndị Minista Mmekọrịta Obodo Arab (CAMSA).<ref name=":1" /><ref name=":2" /> Akwụkwọ ọkọwa okwu a nwere njikọta nke akara sitere na ọtụtụ asụsụ ndị ogbi Arab ndị na-enweghị njikọ dịka Asụsụ Ndị Ogbi Ijipt na Asụsụ Ndị Ogbi Jordan.<ref name=":1" />
Ndị ntụgharị okwu ejirila asụsụ Arabic a "Edebere n'usoro" mee ihe n'ụlọ ọrụ akụkọ dịka [[Al Jazeera Media Network|Al-Jazeera]] na mgbasa ozi akụkọ ha, gụnyere [[Nkọwa n'otu oge|nkọwa n'otu oge]].<ref name=":1" /><ref>{{cite journal |last1=Darwish |first1=Ali |title=Standards of Simultaneous Interpreting in Live Satellite Broadcasts Arabic Case Study |journal=Translation Watch Quarterly |date=June 2006 |volume=2 |issue=2 |pages=55–88 |url=https://www.translocutions.com/turjuman/papers/TWQ_JUNE2006_issue_ALI_DARWISH_PAPER.pdf |s2cid=216153629 |citeseerx=10.1.1.452.1771 }}</ref>
Agbanyeghị, ndị ogbi anabatala iwebata ArSL, n'ihi na ọ bụghị asụsụ ndị ogbi nke mba ọ bụla dị na mpaghara ahụ.<ref name=":1" /> E nwekwara nnukwu ọdịiche dị n'etiti okwu ndị e ji mee ihe n'ụdị ọkọlọtọ na asụsụ mba.<ref name=":1" /> N'ihi ya, ọ na-esiri ndị ntị chiri nọ n'Etiti Ọwụwa Anyanwụ ike ịghọta ụdị Standardized wee jiri ya mee ihe.<ref name=":1" /><ref name=":2" /><ref name=":0" />
=== Inweta Ọrụ ===
Hilde Haualand mere nnyocha mba ụwa na 2009, nke nyochara ohere ndị ntụgharị asụsụ ogbi nwere, tinyere ọzụzụ na nkwado ndị ogbi na-enweta. Nnyocha a gụnyere mpaghara MENA. Mpaghara ndị e nyochachara na nyocha ahụ gụnyere Algeria, Bahrain, Egypt, Iraq, Kuwait, Lebanọn, Mauritania, Morocco, Oman, Palestine, Qatar, Saudi Arabia, Tunisia, UAE na Yemen.<ref name=":3">{{cite web |last=Haualand |first=Hilde |date=2009 |title=Sign Language Interpreting: A Human Rights Issue |website=ResearchGate |url=https://www.researchgate.net/publication/297738378 }}</ref>
Onye sonyere na nyocha ahụ nke nọchitere anya mba ọ bụla zara ajụjụ ise ee/mba, nke gụnyere:
# Ọ bụrụ na ndị ntị chiri nwere ike ịnweta ọrụ gọọmentị<ref name=":3" />
# Ọ bụrụ na e nwere "ọrụ ntụgharị asụsụ ndị ogbi" n'obodo ha<ref name=":3" />
# Ọ bụrụ na ndị ntụgharị okwu nwere asambodo ntụgharị okwu ọ bụla<ref name=":3" />
# ọ bụrụ na e nwere Usoro Omume maka Ndị Ntụgharị Okwu<ref name=":3" />
# Ọ bụrụ na gọọmentị ga ahụ maka ụgwọ ọnwa ha<ref name=":3" />
Azịza ee nye ajụjụ ọ bụla a na-enye otu isi, ebe isi ise bụ nke kachasị maka mba ọ bụla.<ref name=":3" /> Qatar bụ naanị mba dị na nyocha ahụ nwere isi ihe ise, nke pụtara na ha mezuru ihe ise niile e kwuru n'elu gbasara ohere ịnweta.<ref name=":3" /> Bahrain na Kuwait zara ajụjụ anọ mbụ ahụ.<ref name=":3" /> Oman, Ijipt, Iraq, Saudi Arabia, Tunisia na UAE nwere isi ihe atọ, nke pụtara na ha zara "ee" n'ajụjụ atọ mbụ ahụ.<ref name=":3" /> Algeria, Morocco na Lebanon nwetara isi abụọ ebe Yemen nwetara otu isi.<ref name=":3" />
==Edensibia==
{{Reflist}}
==Ịgụkwu ihe==
*{{cite journal |last1=Al-Fityani |first1=K. |year=2007 |title=Arab Sign Languages: A lexical comparison |journal=Center for Research in Language Technical Reports |volume=19 |issue=1 |pages=3–13 }}
*Al-Fityani, K., & Padden, C. 2010. Sign Language geography in the Arab world. In D. Brentari (Ed.), ''Sign languages: A Cambridge Survey'', 433–450. New York: Cambridge University Press.
* {{cite journal |last1=Hendriks |first1=Bernadet |title=Jordanian Sign Language: Aspects of grammar from a cross-linguistic perspective: (University of Amsterdam, 2008) |journal=Sign Language & Linguistics |date=12 November 2009 |volume=12 |issue=1 |pages=101–110 |doi=10.1075/sll.12.1.06hen }}
*Padden, Carol. 2010. "Sign Language Geography", in Mathur & Napoli, eds, ''Deaf around the World'', Gallaudet
* {{cite journal |last1=Richardson |first1=Kristina |title=New Evidence for Early Modern Ottoman Arabic and Turkish Sign Systems |journal=Sign Language Studies |date=2017 |volume=17 |issue=2 |pages=172–192 |doi=10.1353/sls.2017.0001 |id={{Project MUSE|648902}} |jstor=26191034 |s2cid=44038104 |url=https://academicworks.cuny.edu/qc_pubs/160/ |url-access=subscription }}
*https://www.un.org/esa/socdev/enable/rights/contrib-arab1.htm
[[Category:Arab sign languages| ]]
[[Category:Sign language families]]
[[Category:Arab culture]]
f7erzfz2sysx46965fcf6ukmo4nd760
Asụsụ Kundagannada
0
74054
630894
598700
2026-04-23T03:15:01Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
630894
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox Language|name=Kundagannada|region=|speakers=|familycolor=Dravidian|fam2=Southern|fam3=[[South Dravidian languages|Southern I]]|fam4=Tamil–[[Kannada dialects|Kannada]]|fam5=[[Kannada dialects|Kannada–Badaga]]|fam6=Kannadoid|fam7=[[Kannada]]|fam8=Coastal|script=[[Kannada script]]}}
'''Kundagannada''', nke a makwaara dị ka Kundapra bhashi / Kundapura [[Kannada]] bụ asụsụ mpaghara nke Kannada nke ndị bi na Kundapura, Byndoor, Brahmavar na Hebri taluks nke Udupi District na-asụ. Ọ bụ ezie na ọ na-ejigide usoro Kannada dị mkpa, ọ na-agụnye mmetụta Tulu, karịsịa n'okwu na okwu mpaghara. A na-akpụkwa asụsụ ahụ site na ọdịdị ala mpaghara ahụ, nke dị n'etiti Western Ghats na Oké Osimiri Arabia, na-eduga na okwu pụrụ iche, okwu na mkpọpụta okwu kpọmkwem maka gburugburu ebe obibi dị n'ụsọ oké osimiri. Asụsụ Kannada a bụ ihe ịrịba ama omenala pụrụ iche maka obodo mpaghara ahụ, na-egosipụta ma mmetụta asụsụ na nke ala.
== Edensibia ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* [https://web.archive.org/web/20211129135033/https://issuu.com/kundapradotcom/docs/kundapura_kannada_dictionary_kundap Kundapura Kannada Dictionary] E debere ya na Wayback Machine
lg2o4i7pejyqkkbjwrvccfaqiunzgqo
Asụsụ Negidal
0
74124
630899
598810
2026-04-23T04:57:36Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
630899
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Negidal''' (a na-akpọkwa Neghidal) bụ asụsụ ezinụlọ Tungusic a na-asụ na Far East nke Russia, ọkachasị na Khabarovsk Krai, n'akụkụ ala nke Osimiri Amur . Negidal bụ nke alaka Ugwu nke Tungusic, ya na Evenki na Even . Ọ dị nso na Evenki karịsịa, ruo n'ókè nke na a na-akpọ ya mgbe ụfọdụ olumba nke Evenki.
== Ọkwa asụsụ ==
Dịka ọnụọgụgụ ndị Russia nke afọ 2002 si kwuo, e nwere ndị Negidal 567, 147 n'ime ha ka na-asụ asụsụ ahụ. Ọnụọgụgụ ndị Russia nke afọ 2010 kọrọ na ọnụọgụgụ ndị na-asụ asụsụ dị ala, naanị mmadụ 19 n'ime mmadụ 513 bụ ndị Negidal ka na-asụ asụsụ ahụ. <ref name=":0">{{Cite journal|author=Pakendorf|first=Brigitte|date=February 2018|title=The endangered state of Negidal: A field report|url=https://scholarspace.manoa.hawaii.edu/items/fe8e9993-4cd8-41af-919c-025a77a8ea5d|journal=Language Documentation and Conservation|language=en-US|issn=1934-5275}}<cite class="citation journal cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFPakendorfAralova2018">Pakendorf, Brigitte; Aralova, Natalia (February 2018). </cite></ref>
Agbanyeghị, akụkọ ndị e bipụtara n'oge na-adịbeghị anya n'ọhịa ahụ na-egosi na ọnọdụ asụsụ Negidal ka njọ karịa akụkọ ọnụọgụgụ mmadụ. Dịka Kalinina (2008), [ 5 ] si kwuo, onye data ya sitere na ọrụ ubi emere na 2005-2007, naanị ndị ọkà okwu atọ zuru oke fọdụrụ, yana mmadụ ole na ole na-asụ ọkara okwu. Akụkọ Pakendorf & Aralova (2018) sitere na ọrụ ubi emere na 2017 na ọ ka nwere naanị ndị ọkà okwu isii na-asụ Upper Negidal na-arụ ọrụ, ọ dịghịkwa ndị na-asụ Lower Negidal na-arụ ọrụ, naanị ndị ọkà okwu 10-20 na-arụ ọrụ. <ref name=":0"/> Ya mere, a na-ekewa asụsụ ahụ dị ka ndị nọ n'ihe ize ndụ dị oke njọ <ref>{{Cite web|url=http://endangeredlanguages.com/lang/2891|title=Negidal - The Endangered Languages Project|work=Endangered Languages|language=en|accessdate=2018-02-17|archivedate=2021-11-15|archiveurl=https://web.archive.org/web/20211115211342/https://endangeredlanguages.com/lang/2891}}</ref> ma a na-atụ anya na ọ ga-akwụsị n'ime afọ iri na-abịa. <ref name=":0" />
== Asụsụ dị iche iche ==
E nwere olumba abụọ mbụ: olumba Upper Negidal ( {{Lang|ru-Latn|Verkhovskoj}} n'asụsụ Rọshịa) n'akụkụ Osimiri Amgun (obodo Vladimirovka), nke a ka na-asụkarị, na asụsụ Lower nke gbanyụrụ ugbu a ( ''Nizovskoj'' ) n'ebe dị ala ya (obodo nta Tyr na Beloglinka, obodo Nikolaevsk-on-Amur ). <ref name=":0"/> Asụsụ Lower dị nso na Evenki karịsịa.
== Ihe ndetu ==
na-etolite obere otu ọzọ. Site n'ebe ahụ, o kwuru na "na-etolite obere otu ọzọ. Site n'ebe ahụ, o kwuru na "{{Reflist}}
== Ndekọ Akwụkwọ ==
* {{Cite book|author=Aralova|first=N. B.|date=2016|chapter=Negidal’skij jazyk|title=Jazyk i obščestvo. Sociolingvističeskaja enciklopedija|editor=Vida Ju. Mikhal’čenko|pages=307–308|location=Moscow|publisher=Azbukovnik}}
* {{Cite book|author=Cincius|first=V.I.|year=1982|location=Leningrad|publisher=Nauka}}
* {{Cite book|author=Kalinina|first=E. J.|date=2008|pages=272–282|location=[[Moscow]]|publisher=Языки славянских культур}}
* {{Cite book|author=Kazama|first=Shinjiro|year=2002|series=Publications on Tungus languages and cultures 19. Endangered languages of the Pacific Rim, A2-021|location=Kyoto|publisher=Nakanishi}}
* {{Cite journal|author=Myl'nikova|first=K.M.|year=1931|journal=Tungusskij Sbornik I:107-218}}
* Pakendorf, B. & Aralova, N. (2018). The endangered state of Negidal: a field report. ''Language Documentation &amp; Conservation'' 12: 1-14. http://hdl.handle.net/10125/24760
* {{Cite book|author=Xasanova|first=M.M.|year=2003|series=Publications on Tungus Languages and Cultures 21. Endangered languages of the Pacific Rim, A2-024|location=Kyoto|publisher=Nakanishi|url=https://tufs.repo.nii.ac.jp/records/7473}}
== Njikọ mpụga ==
* ELAR archive of [http://elar.soas.ac.uk/deposit/0222 Endangered Tungusic Languages of Khabarovskij Kraj (including Negidal)]
* [https://endangeredlanguages.com/elp-language/2891 The Endangered Languages Project - Negidal]
8i1ydcwl7ak0nkdpn7ygkne1dn2wb1f
All the Love
0
74329
630831
620634
2026-04-22T12:38:14Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
630831
wikitext
text/x-wiki
"All the Love" bụ egwu nke onye ọbụ abụ Naịjirịa bụ Ayra Starr, ewepụtara na 11 Febụwarị 2025 site na Mavin Records n'okpuru ikike pụrụ iche nke Republic Records. Starr so dee egwu ahụ na onye mmepụta Johnny Drille, ya na Prince Omoferi na Dada Femi Ayoola. Dịka egwu Afropop, R&B, na soul, egwu ahụ dabere na egwu eke ma nwee okwu ndị lekwasịrị anya na isiokwu nke ịhụnanya onwe onye na ekele onwe onye. Starr ekwuola na o dere ya n'ụbọchị sochiri egwu mbụ ya na Naịjirịa, na-achọ imepụta ihe na-ewuli elu n'oge enweghị nsogbu. Ọ bụ ezie na a na-ere ya dị ka ntọhapụ nke ụbọchị Valentine, ọ kọwara egwu ahụ dị ka nkwenye onwe onye kama ịbụ abụ ịhụnanya nkịtị. Ndị nkatọ egwu toro "All the Love" maka mmepụta ya na-ekpo ọkụ, nke dị nso na olu mmetụta uche ya. Na Naịjirịa, egwu ahụ ruru nọmba 10 na TurnTable Top 100 ma nọrọ izu 21 na chaatị ahụ. Na United Kingdom, ọ ruru nọmba isii na UK Afrobeats Singles Chart.
Vidiyo egwu a, nke Ella Ezeike duziri ma see ya na Cape Town, pụtara na 16 Eprel 2025. Ọ na-egosi Starr n'obodo nta dị na South Africa, na-akpakọrịta na ndị obodo ma na-agba ịnyịnya n'ime ihe nkiri turquoise ochie tupu ọ mechie n'ụsọ osimiri n'abalị. Starr malitere egwu ahụ ozugbo na mmemme New Balance x JD Sports na London ma mesịa kpọọ ya na Hot 97's Summer Jam na dịka akụkụ nke mmemme mmeghe ya na Coldplay's Music of the Spheres World Tour. Na Ememme Global Citizen nke 2025 na New York City, o mechiri ihe nkiri ya na ngwakọta nke "All the Love" na "Strawberry Swing" nke Coldplay. Na Disemba, ọ mere egwu piano acoustic na mmemme Grammy Museum na-eme ememe nhọpụta nke abụọ ya maka Best African Music Performance.
== Ihe ndị gbara ya gburugburu ==
Ayra Starr wepụtara [[Album|Abọm studio]] nke abụọ ya, The Year I Turned 21, na Mee 2024. Ọrụ ahụ nwetara otuto dị egwu ma ghọọ abọm mbụ nke nwanyị Naijiria na-ese ihe na-abanye na US <nowiki><i id="mwKw">Billboard</i></nowiki> 200. Starr nọrọ ọkara ikpeazụ nke afọ ahụ n'okporo ụzọ, na-eje ozi dị ka onye nkwado maka njem njem 11:11 nke Chris Brown gafee North America ma sonye na Coldplay na njem ụwa ha Music of the Spheres na Australia na New Zealand.<ref name="CapitalXtra">{{Cite news|title=Ayra Starr reveals what advice Chris Brown gave her amid 11:11 tour|url=https://www.capitalxtra.com/news/ayra-starr-tour-chris-brown-advice/|accessdate=30 December 2025|work=Capital XTRA|date=4 July 2024|language=en}}</ref> N'abalị iri abụọ na ise n'ọnwa Disemba afọ 2024, ọ bụ onye isi okwu n'abalị ikpeazụ nke Flytime Fest na Eko Convention Center na Lagos, egwu egwu mbụ ya na Naịjirịa, na-eme n'ihu ndị na-akwado 30,000 na ngosipụta mberede site na [[Rema (musician)|Rema]] na [[Tiwa Savage]].<ref name="Flytime Fest">{{Cite news|author=Onikoyi|first=Ayo|title=Davido, Olamide, Ayra Starr to headline Flytime's 20th anniversary celebrations December 22–25|url=https://www.vanguardngr.com/2024/12/davido-olamide-ayra-starr-to-headline-flytimes-20th-anniversary-celebrations-december-22-25/|accessdate=30 December 2025|date=8 December 2024|work=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]}}</ref>
Mgbe ọ na-agwa Pop Crave okwu na MOBO Awards na Febụwarị na-esote, Starr kpughere na ya edeela "All the Love" n'ụbọchị sochiri egwu ahụ. O chetara na obi adịghị ya mma n'oge ahụ ma chọọ ịmepụta ihe na-ewuli elu maka onwe ya. O bu n'obi na mbụ iwepụta egwu ahụ na Jenụwarị mana o tinyere ya na Febụwarị, na-akọwa ya dị ka ụzọ isi mechie Afọ M Gbara Afọ 21. N'oge tupu egwu ahụ, Starr agbanweela site n'ụzọ lekwasịrị anya na album, na-agwa The London Standard na ọ chọrọ ibelata nrụgide dị n'ahụ ya ma mepụta egwu na-enweghị usoro edobere anya n'uche.<ref name="The Standard">{{Cite news|author=Block|first=India|title='Rihanna loves me!': Ayra Starr on fame, faith, and having the most fabulous fans|url=https://www.standard.co.uk/culture/music/ayra-starr-rihanna-coldplay-interview-b1215152.html|accessdate=30 December 2025|work=The Standard|date=6 March 2025|language=en}}</ref>
"All The Love" bụ nke Teemode na [[Johnny Drille]] mepụtara, bụ ndị sokwa Starr, Prince Omoferi na Dada Femi Ayoola dee egwu ahụ. A na-ahụ ya dị ka ihe na-aga n'ihu na ụda Starr, na-ejikọta ya na ọtụtụ ụdị Egwú a ma ama.<ref name="OkayAfrica2" /><ref name="StyleRave">{{Cite news|author=Badewa|first=Collins|title=Ayra Starr Marks The Season Of Love With "All The Love" + More New And Trending Songs By African Artists|url=https://www.stylerave.com/ayra-starr-all-the-love/|accessdate=31 December 2025|work=Style Rave {{!}} The Ultimate Style Guide|date=14 February 2025}}</ref> N'egwú, "All The Love" bụ Afropop, R&amp;B na abụ mkpụrụ obi. Ọ nwere ogologo nke 3:08 ma bụrụ nke a na-ede n'oge nkịtị na igodo nke A major, na-enwe ọsọ nke 90-91 beats kwa nkeji na Ọganihu nke ụda-D-E-Bī.<ref>{{Cite web|title=Ayra Starr - All The Love (Lyrics) Chords - Chordify|url=https://chordify.net/chords/ayra-starr-all-the-love-lyrics-tribletunes|work=chordify.net|accessdate=31 December 2025|language=en}}</ref> Abụ ahụ gosipụtara ụda olu nke na-eme ka ọ bụrụ ụda, nke a na-etinye n'elu ihe ndị dị nro na bassline nke na-akwado ya n'ebe niile. Ọ bụ Protunez na Prosper Udu na-enye ọrụ ụbọ . <ref name="TidalMusic">{{Cite web|title=Ayra Starr - All The Love|url=https://tidal.com/album/415543072/credits|work=Tidal|accessdate=30 December 2025|language=en|date=10 February 2025}}</ref> Starr na-enye amaokwu ndị ahụ na cadence na-agbanwe agbanwe, na-agbanwere n'etiti ịdabere na ịkụ na ịgbatị ya n'oge abụ.<ref name="EricAlper" /> Abụ ahụ na-agbaso usoro amaokwu-pre-chorus-chorus, na onye ọzọ na-ekwughachi abụ ahụ. <ref name="Genius">{{Cite web|title=Ayra Starr – All The Love|url=https://genius.com/Ayra-starr-all-the-love-lyrics|work=Genius|accessdate=1 January 2026}}</ref>
== Ihe osise na ntọhapụ ==
Starr kpughere ihe osise mkpuchi maka egwu ahụ na 10 Febụwarị 2025, otu ụbọchị tupu ewepụta ya. <ref name="Twitter1">{{Cite web|title=ALL THE LOVE out on the 11th Feb ⭐️🥷🏽|url=https://x.com/i/status/1888629489099227170|work=Twitter|accessdate=30 December 2025}}</ref> Ọ bụ ụlọ ọrụ Scary Town mepụtara ihe osise ahụ, na ntụziaka anya site na Starr n'onwe ya n'akụkụ Peter Famosa, Michael Junioro, na Richie Igunma. Rana Fadavi jere ozi dị ka onye nduzi nka, ebe Jude Amponsah rụrụ ọrụ nka ikpeazụ. Axle Jozeph sere foto mkpuchi ahụ site n'enyemaka nke Eric Sakai. El-shaddai Nyagodzi na-eme ihe ejiji, Keesha Coombs na Chelsea Uchenna na-eme ka ọ dị mma; Jonah Dali lekọtara mmepụta ahụ.<ref name="covercredits">{{Cite web|title=Artwork for Ayra Starr "All The Love"|url=https://www.instagram.com/p/DIgHIjko5yQ/|work=instagram.com|accessdate=30 December 2025}}</ref>
Ihe osise a gosiri Starr n'elu ihe osise dị larịị nke na-agbanwe site na oroma na-ekpo ọkụ gaa na pink dị nro, nke yiri anwụ na-acha. O yi ọla ntị ọlaọcha agbụ ígwè na-ada ada yana jaket akpụkpọ anụ ojii a kpara akpa nke ejiri ihe mmado dị ka carabiner kechie n'obi. A na-akpụ ntutu isi ya dị ka nke a na-acha uhie uhie n'ime ebili mmiri. N'akụkụ aka nri ala nke onyonyo ahụ, aha egwu na aha onye na-ese ihe pụtara na edemede aka ọcha. BellaNaija kwuru na "jaket akpụkpọ anụ a kpara akpa na-agbakwụnye ezigbo ọnụ," na-eto ụdị ejiji ya dị ka "ihe dị larịị ma na-enweghị ntụpọ". <ref name="BellaNaija">{{Cite news|title=Ayra Starr's Cooking Something Sweet {{!}} “All The Love” Drops Tomorrow|url=https://www.bellanaija.com/2025/02/ayra-starr-all-the-love-music/|accessdate=30 December 2025|work=BellaNaija|date=10 February 2025}}</ref>
Tupu ntọhapụ nke "All The Love", Starr kesara mkpirikpi na akaụntụ Instagram ya, na-egosi ihe na-enweghị isi, nke keyboard na-eduzi egwu ahụ.<ref name="NewWave">{{Cite news|title=Ayra Starr Offers A Heartfelt New Single 'All The Love' Ahead of Valentine's Day|url=https://www.newwavemagazine.com/single-post/ayra-starr-offers-a-heartfelt-new-single-all-the-love-ahead-of-valentine-s-day|accessdate=30 December 2025|work=newwavemagazine|date=11 February 2025|language=en}}</ref><ref name="AfroMixxxx">{{Cite news|author=Adegoke|first=Simisolaoluwa|title=Ayra Starr's 'All The Love': An Anthem of Unwavering Affection|url=https://afromixx.com/ayra-starrs-all-the-love-an-anthem-of-unwavering-affection/|accessdate=31 December 2025|work=Afromixx|date=12 February 2025}}</ref> Ihe nkiri ahụ nwetara mmasị na mgbasa ozi mmekọrịta ma gafee otu nde nlele zuru ụwa ọnụ.<ref name="ThatGrapeJuice" /> O mekwara ka ndị na-ese ihe ibe ya, gụnyere SZA, meghachi omume.<ref name="ThatGrapeJuice" /> Na 11 Febụwarị 2025, Mavin Records wepụtara "All the Love" na Ụlọ ahịa egwu dijitalụ na ọrụ na-asọ asọ n'okpuru ikikere pụrụ iche na Republic Records, n'ihu Valentine's Day. A na-ere ya dị ka ntọhapụ nke isiokwu Valentine, ọ bụ ezie na Starr kọwara abụ ahụ dị ka ihe gbasara ịhụnanya onwe onye na ekele onwe onye.<ref name="PulseNG">{{Cite news|author=Adebiyi|first=Adeayo|title=Ayra Starr is set to soundtrack valentine with her new single 'All The Love'|url=https://www.pulse.ng/story/ayra-starr-is-set-to-soundtrack-valentine-with-her-new-single-all-the-love-2025021110463388499|accessdate=30 December 2025|work=Pulse Nigeria|date=11 February 2025|language=en}}</ref>
== Mmeghachi omume ==
"All the Love" nwetara nyocha dị mma site n'aka ndị nkatọ egwu. Robin Murray nke Clash kọwara ya dị ka "nke e ji mmetụta mee," na-ekwu maka "mmepụta afrobeats a na-esusu n'anyanwụ" na "mmetụta nke mmekọrịta chiri anya". Murray gbakwunyere na egwu ahụ nyere "mmetụ nke akpụkpọ ahụ na akpụkpọ ahụ" na Starr "na-ahapụ mmetụta ya niile na ngosipụta". <ref name="ClashMag">{{Cite news|author=Murray|first=Robin|title=Ayra Starr Shares New Single 'All The Love' {{!}} News|url=https://www.clashmusic.com/news/ayra-starr-shares-new-single-all-the-love/|accessdate=30 December 2025|work=Clash|date=11 February 2025}}</ref> N'ide akwụkwọ maka OkayAfrica, Hannah Uguru kpọrọ ya "ụnụ anụnụ na-atọ ụtọ ma na-ebuli elu" ka egwu egwu egwu egwu nke Okech "na-eme ka ọ bụrụ abụ" nke ọma ma na-eme ka egwu egwu mara mma.<ref name="OkayAfrica2">{{Cite news|author=Uguru|first=Hannah|title=Ayra Starr Drops a Self-Love Anthem Ahead of Valentine's Day {{!}} OkayAfrica|url=https://www.okayafrica.com/ayra-starr-drops-a-self-love-anthem-ahead-of-valentines-day/129861|accessdate=30 December 2025|work=www.okayafrica.com|date=11 February 2025}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFUguru2025">Uguru, Hannah (11 February 2025). [https://www.okayafrica.com/ayra-starr-drops-a-self-love-anthem-ahead-of-valentines-day/129861 "Ayra Starr Drops a Self-Love Anthem Ahead of Valentine's Day | OkayAfrica"]. ''www.okayafrica.com''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">30 December</span> 2025</span>.</cite></ref> Okechukwu toro nnyefe Starr na pre-chorus.<ref name="Euphoria" /> ''GenZ Hip-Hop'' nyere egwu ahụ 8.5 n'ime 10, na-ewere ya dị ka "abụ mara mma nke ịhụnanya na ike" ma chọta abụ ahụ "na-eme ka ike, nwee mmetụta ịhụnanya, ma rụọ ọrụ nke ọma. " Zachary Horvath nke ''HotNewHipHop'' nwekwara ekele maka "okwu ndị dị oke mkpa", na-ekwu na Starr nwere ike ịgba ndị na-ege ntị ume "inye onwe ha amara ma ọ bụrụ na ị nwere obi abụọ banyere uru gị".<ref name="GenZHH">{{Cite news|title=Ayra Starr's "All The Love" Sends a Message of Empowerment and Affection|url=https://www.genzhiphop.com/ayra-starrs-all-the-love-sends-a-message-of-empowerment-and-affection/|accessdate=30 December 2025|work=GenZHipHop|date=19 February 2025}}</ref><ref name="HotNewHipHop">{{Cite news|author=Horvath|first=Zachary|title=Ayra Starr Affirms That Everyone Deserves "All The Love" Possible On Affectionate New Single|url=https://www.hotnewhiphop.com/885868-ayra-starr-all-the-love-stream|accessdate=30 December 2025|work=[[HotNewHipHop]]|date=5 February 2024|language=en}}</ref>
New Wave Magazine nabatara ntọhapụ ahụ dị ka "mkpụrụ obi na-akpali akpali" na "abụ ịhụnanya dị elu," na-eme ka "ọkwa nke ụda olu dị nro" nke Starr pụta ìhè. <sup class="mw-ref reference" mwyw="">Ctrl":"<nowiki><span typeof=\"mw:Transclusion\" data-mw=\"{&quot;name&quot;:&quot;templatestyles&quot;,&quot;attrs&quot;:{&quot;src&quot;:&quot;Module:Citation/CS1/styles.css&quot;},&quot;body&quot;:{&quot;extsrc&quot;:&quot;&quot;},&quot;parts&quot;:[{&quot;template&quot;:{&quot;target&quot;:{&quot;wt&quot;:&quot;cite news &quot;,&quot;href&quot;:&quot;./Template:Cite_news&quot;},&quot;params&quot;:{&quot;title&quot;:{&quot;wt&quot;:&quot;Ayra Starr Offers A Heartfelt New Single 'All The Love' Ahead of Valentine's Day&quot;},&quot;url&quot;:{&quot;wt&quot;:&quot;https://www.newwavemagazine.com/single-post/ayra-starr-offers-a-heartfelt-new-single-all-the-love-ahead-of-valentine-s-day&quot;},&quot;access-date&quot;:{&quot;wt&quot;:&quot;30 December 2025&quot;},&quot;work&quot;:{&quot;wt&quot;:&quot;newwavemagazine&quot;},&quot;date&quot;:{&quot;wt&quot;:&quot;11 February 2025&quot;},&quot;language&quot;:{&quot;wt&quot;:&quot;en&quot;}},&quot;i&quot;:0}}]}\" data-ve-no-generated-contents=\"true\" id=\"mwAio\">&</nowiki>nbsp;<nowiki></span></nowiki><nowiki><cite about=\"#mwt70\" class=\"citation news cs1\" id=\"mwAis\" data-ve-ignore=\"\"><a class=\"external text\" href=\"https://www.newwavemagazine.com/single-post/ayra-starr-offers-a-heartfelt-new-single-all-the-love-ahead-of-valentine-s-day\" id=\"mwAiw\" rel=\"mw:ExtLink nofollow\">\"Ayra Starr Offers A Heartfelt New Single 'All The Love' Ahead of Valentine's Day\"</a></nowiki>. <nowiki><i id=\"mwAi0\">newwavemagazine</i></nowiki>. 11 February 2025<nowiki><span class=\"reference-accessdate\" id=\"mwAi4\">. Retrieved <span class=\"nowrap\" id=\"mwAi8\">30 December</span></nowiki> 2025<nowiki></span></nowiki>.<nowiki></cite></nowiki>"}}" id="cite_ref-NewWave_13-1" rel="dc:references" typeof="mw:Extension/ref">[./All_the_Love_(Ayra_Starr_song)#cite_note-NewWave-13 <span class="mw-reflink-text"><span class="cite-bracket">[</span>1<span class="cite-bracket"><nowiki>]</nowiki></span></span>]</sup> pop Taylor nke Verge kwughachiri mmetụta a, na-aja egwu ahụ mma maka "ụda dị iche iche nke mkpụrụ obi. "N'ụzọ doro anya" maka Culture Custodian, Chibuzo Emmanuel kwuru na egwu ahụ "na-apụ n'anya site na ụda nke onye bu ụzọ ya, na-eme ihe nkiri ya" na egwu R&Switch ya dị egwu "Melt" . . .<ref name="VergeMagazine">{{Cite news|author=Taylor|first=Poppy|title=Global Afrobeats Superstar Ayra Starr Returns With 'all The Love' - Entertainment|url=https://vergemagazine.co.uk/global-afrobeats-superstar-ayra-starr-returns-with-all-the-love/|accessdate=30 December 2025|work=Verge Magazine|date=12 February 2025}}</ref><ref name="Custodian">{{Cite news|author=Emmanuel|first=Chibuzo|title=New Releases from Rema Asake and Ayra Starr Raise Questions about Afrobeats' Release Cycle|url=https://culturecustodian.com/new-releases-from-rema-asake-and-ayra-starr-raise-questions-about-afrobeats-release-cycle/|accessdate=30 December 2025|work=The Culture Custodian (Est. 2014.)|date=17 February 2025}}</ref><ref name="EricAlper">{{Cite news|author=Alper|first=Eric|title=Ayra Starr Launches 2025 With New Single All The Love and Continues Her Global Rise|url=https://www.thatericalper.com/2025/02/12/ayra-starr-launches-2025-with-new-single-all-the-love-and-continues-her-global-rise/|accessdate=30 December 2025|work=That Eric Alper|date=13 February 2025}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFAlper2025">Alper, Eric (13 February 2025). [https://www.thatericalper.com/2025/02/12/ayra-starr-launches-2025-with-new-single-all-the-love-and-continues-her-global-rise/ "Ayra Starr Launches 2025 With New Single All The Love and Continues Her Global Rise"]. ''That Eric Alper''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">30 December</span> 2025</span>.</cite></ref><ref name="RatingsGame">{{Cite news|title=Ayra Starr Comes Back With "All The Love"|url=https://ratingsgamemusic.com/2025/02/15/ayra-starr-comes-back-with-all-the-love/|accessdate=30 December 2025|work=RGM|date=15 February 2025}}</ref> Nadia Mumuni nke That Grape Juice kpọrọ ya "ike" ntọhapụ, ebe ''BellaNaija'' weere abụ ahụ dị ka "ọda dị nro maka ịhụnanya na-enweghị atụ". <ref name="BellaNaija1" />
== Ọrụ azụmahịa ==
Na Naijiria, "All The Love" malitere na ọnụọgụ 46 na TurnTable Top 100 n'oge izu nsuso nke 7-13 Febụwarị 2025, na naanị ụbọchị anọ nke nnweta, na-agbakọta nde 24.3 na redio. N'izu mbụ ya zuru ezu na chaatị ahụ, abụ ahụ rịrị elu 36 ruo na nọmba 10, na-egosi ọkwa ọhụrụ. Abụ ahụ nọrọ izu iri abụọ na otu na chaatị ahụ.<ref name="TurnTable">{{Cite web|title=TurnTable Charts {{!}} Official Nigeria Top 100|url=https://www.turntablecharts.com/Charts/Top50|work=Turntable Charts|accessdate=31 December 2025}}</ref> Na United Kingdom, "All The Love" malitere na ọnụọgụ isii na Official Afrobeats Chart na 1 Machị 2025, na-egosi ọnọdụ ya kachasị elu. Abụ ahụ nọrọ izu iri na atọ na chaatị ahụ, na ọnọdụ na-agbanwe n'etiti nọmba isii na 19 tupu ọ daa na chaatụ ahụ n'etiti Mee. Ọ batara na chaatị ahụ na nọmba 20 na 31 Mee 2025. <ref name="OfficialCharts">{{Cite web|title=All The Love|url=https://www.officialcharts.com/songs/ayra-starr-all-the-love/|work=Official Charts|accessdate=31 December 2025|language=en|date=1 March 2025}}</ref> E wezụga Naịjirịa na UK, ọ hụrụ obere ọrụ chaatị.
== Vidio egwu ==
=== Ntọhapụ ===
[[File:Ayra_Starr_-_All_the_Love_(screenshot).png|thumb|Starr na [[Cape Town]] township, na-eyi akwa na-acha odo odo na ọla edo.]]
Mgbe a tọhapụrụ ya na 11 Febụwarị 2025, "All The Love" so vidiyo na-eme ihe nkiri nke gosipụtara Starr na-eyi jaket a na-egbutu agba nchara na obere uwe elu na akpụkpọ ụkwụ agụ owuru, na-eme ka ndị enyi nwanyị gbara ya gburugburu n'ime ụlọ ịsa ahụ nke e ji akwụkwọ mgbidi mosaic nke Persian, okpueze ọlaedo, na ọnụ ụzọ turquoise chọọ mma. Ka ha na-akwadebe n'ihu enyo efu ọla edo, okwu na-apụta na ihuenyo na edemede cursive n'ebe niile.<ref name="Euphoria">{{Cite news|author=Okechukwu|first=Nmesoma|title=Ayra Starr - All The Love|url=https://www.euphoriazine.com/blog/2025/02/music/tracks-ayra-starr-all-the-love/|accessdate=30 December 2025|work=EUPHORIA.|date=18 February 2025}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFOkechukwu2025">Okechukwu, Nmesoma (18 February 2025). [https://www.euphoriazine.com/blog/2025/02/music/tracks-ayra-starr-all-the-love/ "Ayra Starr - All The Love"]. ''EUPHORIA''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">30 December</span> 2025</span>.</cite></ref> Nadia Mumuni nke Grape Juice kwuru na vidiyo ahụ gosipụtara Starr "na-anabata nwanne nwanyị" na " ngosipụta dị egwu nke ịdị n'otu".<ref name="ThatGrapeJuice">{{Cite news|author=Mumuni|first=Nadia|title=Ayra Starr Returns with New Single 'All The Love' / Unlocks Performance Video|url=https://thatgrapejuice.net/2025/02/ayra-starr-returns-with-new-single-the-love-unlocks-performance-video/|accessdate=30 December 2025|work=That Grape Juice|date=12 February 2025|language=en}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFMumuni2025">Mumuni, Nadia (12 February 2025). [https://thatgrapejuice.net/2025/02/ayra-starr-returns-with-new-single-the-love-unlocks-performance-video/ "Ayra Starr Returns with New Single 'All The Love' / Unlocks Performance Video"]. ''That Grape Juice''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">30 December</span> 2025</span>.</cite></ref> Vidio egwu nke egwu ahụ malitere n'ịntanetị na ọwa [[YouTube]] ya na 16 Eprel 2025. Ọ bụ Ella Ezeike duziri vidio ahụ ma onye na-ese ihe nkiri bụ Karol Jurga gbara ya na [[Cape Town]].<ref name="BellaNaija3" /><ref name="David Reviews" /> Ọ bụ Michael Onafowokan Jr. duziri ntụziaka okike ebe Leon Carlton dezigharịrị ya.<ref name="PostCarlton">{{Cite web|title=Arya Starr - All The Love|url=https://postcarlton.com/portfolio/arya-starr-all-the-love|work=postcarlton.com|accessdate=30 December 2025}}</ref>
=== Nkọwa ===
Vidio ahụ na-amalite site na nwa agbọghọ na-eyi uwe elu na-acha pinki pinki na uwe denim na-agba ọsọ na-agafe mgbidi ndị na-acha anụnụ anụnụ nke nwere nọmba 13 ka kaadị aha ahụ na-apụta. Starr, na-eyi ụdị ntutu dị mkpirikpi, na-apụta n'elu tie-front na tie-dye wrap skirt na ọla ntị ọla edo, na-agagharị n'akụkụ obodo obibi nke nwere ụlọ mara mma na mgbidi na-acha anụnụ anụnụ. Ihe nkiri ndị a na-ahụ n'etiti na-egosi nwoke na-eyi uwe nkịta na-agụ akwụkwọ akụkọ nwere isiokwu "Gimme Dat", na-ezo aka na mmekorita Starr na [[Wizkid]]. Nwa agbọghọ ahụ na-ege ntị na ekweisi n'elu igwe ojii, ebe ụmụ okorobịa na-egwu bọọlụ n'ámá uzuzu dị nso. Starr na-agba ịnyịnya n'azụ ọgba tum tum nke otu nwoke na-enweghị uwe na-akwọ, ma mesịa pụta n'ime ụlọ ahịa na-ere ihe ịchọ mma nke jupụtara na wig na ntutu isi, ugbu a na-eyi uwe uhie na nke na-acha ọcha. Ọ makụrụ nwanyị nwere ogologo ntutu na okpu anụmanụ, wee nọdụ ala na tebụl ụlọ ahịa. Ihe nkiri ndị ọzọ na-egosi Starr nọ n'azụ turquoise convertible ka ọ na-aga n'okporo ụzọ efu. N'oge mgbede, ọ na-adabere n'ụgbọala ahụ n'ụsọ osimiri, ebe ọ gbanwere n'elu tankị ọcha na uwe mkpụmkpụ denim. Vidio ahụ mechiri na Starr na-agba egwú n'akụkụ convertible tupu ọ na-agafe ụkwụ ọtọ na mmiri na-adịghị omimi ka ihe nrite na-agagharị.
=== Nnakwere ===
''BellaNaija'' nabatara ihe nkiri ahụ dị ka "obi dị mma" na-ekiri ma na-eme ka onye Starr dị na ihuenyo dị ka isi iyi nke mmesi obi ike, na-akọwa ihe ngosi ahụ dị ka ihe dị nro, ezi obi na-aga n'ihu na ozi abụ ahụ. <ref name="BellaNaija1">{{Cite news|title=Need a Boost of Real Love? Ayra Starr's 'All the Love' Video Got You Covered|url=https://www.bellanaija.com/2025/04/ayra-starr-all-the-love-video/|accessdate=30 December 2025|work=BellaNaija|date=15 April 2025}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="">[https://www.bellanaija.com/2025/04/ayra-starr-all-the-love-video/ "Need a Boost of Real Love? Ayra Starr's 'All the Love' Video Got You Covered"]. ''BellaNaija''. 15 April 2025<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">30 December</span> 2025</span>.</cite></ref> N'akwụkwọ ọzọ, nke lekwasịrị anya n'ihe ndị dị n'azụ ihe nkiri, mbipụta ahụ kwuru na vidiyo ahụ nwere "ihe nrọ, ihe na-eme n'oge ochie. " Onye nyocha maka Zambia Music Blog toro ojiji ya nke "ìhè dị nro, ihe dị mfe, na ihe dị ike, " <ref name="BellaNaija3">{{Cite news|title=The Stills from Ayra Starr's 'All the Love' New Video Are a Whole Mood|url=https://www.bellanaija.com/2025/04/ayra-starr-all-love-stills/|accessdate=30 December 2025|work=BellaNaija|date=19 April 2025}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="">[https://www.bellanaija.com/2025/04/ayra-starr-all-love-stills/ "The Stills from Ayra Starr's 'All the Love' New Video Are a Whole Mood"]. ''BellaNaija''. 19 April 2025<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">30 December</span> 2025</span>.</cite></ref> ebe David Reviews' Andrew MacGregor enweghị mmasị na ya, na-ekwu na "ọ bụghị ihe na-adịghị eme" na vidiyo ahụ ma ọ bụ "ihe karịrị njem dị egwu karịa njem na-atọ ụtọ".<ref name="Zambia">{{Cite web|title=Ayra Starr – All The Love (Video)|url=https://zambianmusicblog.co/ayra-starr-all-the-love-video/|work=Zambian Music Blog|accessdate=30 December 2025|date=16 April 2025}}</ref><ref name="David Reviews">{{Cite web|author=MacGregor|first=Andrew|title=David Reviews: Ayra Starr 'All the Love'|url=https://www.davidreviews.com/Reviews/2025/Ayra_Starr_All_the_Love/|work=www.davidreviews.com|accessdate=30 December 2025}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFMacGregor">MacGregor, Andrew. [https://www.davidreviews.com/Reviews/2025/Ayra_Starr_All_the_Love/ "David Reviews: Ayra Starr 'All the Love'"]. ''www.davidreviews.com''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">30 December</span> 2025</span>.</cite></ref>
== Egwuregwu na-eme ihe nkiri ==
"All The Love" nwetara ihe ngosi izizi ya na 20 Febụwarị 2025 na mmemme mmalite maka New Balance 740 x JD Sports collaboration na Kachette na London, ebe Starr so DJ Skyla Tylaa na ndị ọzọ na-ese ihe n'ógbè ahụ. <ref name="Skiddle">{{Cite web|title=New Balance & JD Sports Presents: 740 Launch|url=https://www.skiddle.com/whats-on/London/Kachette/New-Balance--JD-Sports-Presents-740-Launch/40639330/#recommendedEvents|work=[[Skiddle]]|accessdate=30 December 2025}}</ref><ref name="HypeBeast">{{Cite news|title=JD Launches Four Exclusive Colorways of the New Balance 740|url=https://hypebeast.com/2025/3/jd-new-balance-740-sneaker-ayra-starr-campaign-release-info|accessdate=30 December 2025|work=Hypebeast|date=4 March 2025}}</ref> Egwú ahụ mechara bụrụ ihe a na-ahụkarị na ndepụta ya n'afọ niile. Na 20 June, Starr kụrụ egwu ahụ dị ka onye isi okwu na Hot 97's Summer Jam na Prudential Center na Newark, New Jersey, na-ekerịta ụgwọ ahụ na ndị na-eme ihe gụnyere A Boogie wit da Hoodie, Gunna, na GloRilla.<ref name="EricAlper"/> "All The Love" sokwa na mmalite ya na North American na European legs nke Coldplay's Music of the Spheres world tour, ebe ọ rụrụ ọrụ dị ka onye nkwado na ebe ndị gụnyere Rogers Stadium na Toronto na 11 July, Camp Randall Stadium na Madison na 19 July, Nissan Stadium na Nashville na 22 July, na Wembley Stadium na London na 23 August. <ref name="Ticketmaster">{{Cite web|title=Ayra Starr Tickets {{!}} 2025-26 Tour & Concert Dates {{!}} Ticketmaster IE|url=https://www.ticketmaster.ie/ayra-starr-tickets/artist/5372192?hl=en-US|work=Ticketmaster Ireland|accessdate=30 December 2025|language=en}}</ref>
Na 27 Septemba 2025, Starr mere "All The Love" na Global Citizen Festival na Great Lawn na Central Park, New York City, n'ihu ndị na-ege ntị karịrị mmadụ 60,000.<ref name="Afromixx">{{Cite news|author=Adegoke|first=Simisolaoluwa|title=Ayra Starr and Tyla Lead Africa’s Charge at Global Citizen Festival 2025|url=https://afromixx.com/ayra-starr-and-tyla-lead-africas-charge-at-global-citizen-festival-2025/|accessdate=30 December 2025|work=Afromixx|date=1 October 2025}}</ref> Ọ mechiri egwu egwu ya na "Strawberry Swing" nke Coldplay, nke Music-News.com kọwara dị ka "mmiri nraranye" maka ọrụ mmemme ahụ nke ịkwalite ike na Africa. Ka e mesịrị, ọ kpọpụtara Rema maka ihe ngosi mberede nke "[[Rush]]", "Calm Down", na "Baby (Is It a Crime) ".<ref name="MusicNews1">{{Cite news|author=Gandolfi|first=Marco|title=Ayra Starr electrifies Global Citizen Festival with surprise Rema performance|url=https://www.music-news.com/news/UK/184533/Ayra-Starr-electrifies-Global-Citizen-Festival-with-surprise-Rema-performance|accessdate=30 December 2025|work=Music-News.com|date=28 September 2025}}</ref> N'ọnwa Nọvemba 2025, Starr bụ onye isi nke Tidal Rave Festival na La Palm Royal Beach Hotel na Accra, na-aghọ onye isi mbụ na-abụghị onye Ghana na-ese ihe nkiri na akụkọ ihe mere eme ya afọ iri na atọ.<ref>{{Cite web|date=30 October 2025|title=Ayra Starr to perform at 2025 Tidal Rave Festival|url=https://www.myjoyonline.com/ayra-starr-to-perform-at-2025-tidal-rave-festival/|work=Joy Online|accessdate=30 December 2025}}</ref><ref>{{Cite web|date=16 November 2025|title=Tidal Rave Festival 2025 draws crowds to La Palm Royal Beach with Black Sherif, Ayra Starr|url=https://ghanamusic.com/news/2025/11/15/tidal-rave-festival-2025-draws-crowds-to-la-palm-royal-beach-with-black-sherif-ayra-starr/|work=Ghana Music|accessdate=30 December 2025|archivedate=15 December 2025|archiveurl=https://web.archive.org/web/20251215195400/https://ghanamusic.com/news/2025/11/15/tidal-rave-festival-2025-draws-crowds-to-la-palm-royal-beach-with-black-sherif-ayra-starr/}}</ref> N'abalị iri na isii n'ọnwa Disemba, ọ kụrụ egwu piano nke egwu ahụ na A New York Evening na Ayra Starr, ihe omume Grammy Museum nke emere na National Sawdust na Brooklyn na-eme emume nhọpụta Grammy nke abụọ ya maka Best African Music Performance. <ref>{{Cite web|title=A New York Evening With Ayra Starr|url=https://grammymuseum.org/event/a-new-york-evening-with-ayra-starr/|work=[[Grammy Museum]]|accessdate=30 December 2025}}</ref><ref>{{Cite web|date=28 November 2025|title=Ayra Starr to headline Grammy Museum conversation and performance in New York|url=https://notjustok.com/news/ayra-starr-to-headline-grammy-museum-conversation-and-performance-in-new-york/|work=Notjustok|accessdate=30 December 2025}}</ref>
== Ihe nrite na ndị ọrụ ==
A na-enweta ihe nrite site na Tidal.<ref name="TidalMusic" />
* [[Ayra Starr]] - ederede egwu, olu
* Protunez - ụbọ akwara
* Prosper Agha Udu - ụbọ
* Dada Femi Ayoola - ide egwu
* John Ighodaro - ide abụ
* Prince Omoferi - ide egwu
* Teemode - mmepụta
* [[Johnny Drille]] - mmepụta
== Chaatị ==
{| class="wikitable sortable plainrowheaders" style="text-align:center"
|+Ihe ngosi kwa izu maka "All the Love"
! scope="col" |Chart (2025-2026)
! scope="col" |Ebe kachasị elu<br />
|-
! scope="row" |Naịjirịa (<nowiki><i id="mwAZI">TurnTable</i></nowiki> Top 100)
|10
|-
! scope="row" |Suriname (Nationale Top 40) <ref>{{Cite web|title=Top 40 – 18 tot 25 December 2025|url=https://nationaletop40.sr/top40-18-tot-25-december-2025/|date=18 December 2025|accessdate=30 January 2026|language=nl|publisher=[[Nationale Top 40 Suriname]]}}</ref>
|12
|-{{single chart|UKafrobeats|6|date=20250301|artist=Ayra Starr|song=All The Love|rowheader=true}}
|}
== Edemsibia ==
{{Reflist}}{{Ayra Starr}}
[[Otú:Pages with unreviewed translations]]
edp0kn9xijefnucarc4exu5h6ogwx3k
Alice Walker
0
74473
630821
621027
2026-04-22T12:07:40Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 2 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
630821
wikitext
text/x-wiki
Alice Malsenior Tallulah-Kate Walker (amuru Febụwarị 9, 1944) [1] bụ onye ode akwụkwọ akụkọ America, onye edemede obere akụkọ na onye na-akwado mmekọrịta. Na 1982, ọ ghọrọ nwanyị Africa mbụ nke America meriri Pulitzer Prize for Fiction, nke ọ meriri maka akwụkwọ akụkọ ya The Color Purple.[2][3] N'ime oge ọrụ ya, Walker ebipụtala akwụkwọ akụkọ iri na asaa na nchịkọta akụkọ mkpirisi, ọrụ iri na abụọ na-abụghị akụkọ ifo, na mkpokọta nke edemede na uri.
Walker, onye amụrụ n'ime ime obodo Georgia, meriri ihe ịma aka dị ka mmerụ ahụ nwata na ịkpa oke ka ọ bụrụ onye na-ede okwu ụlọ akwụkwọ sekọndrị na gụsịrị akwụkwọ na kọleji Sarah Lawrence. Ọ malitere ọrụ agụmagụ ya site n'akwụkwọ mbụ nke abụ uri, Ozugbo, ma mesịa dee akwụkwọ akụkọ, gụnyere ọrụ ya kacha mara amara, The Color Purple. Dị ka onye na-eme ihe ike, Walker na-ekere òkè na Civil Rights Movement, na-akwado ụmụ nwanyị nke agba site na okwu ahụ bụ "nwanyị," ma tinye aka na ikike anụmanụ na pacifism. Na mgbakwunye, o kwenyesiri ike na esemokwu Israel na Palestine, na-akwado mkpọsa nke Boycott, Divestment, na Sanctions megide Israel.
Walker echeela ọtụtụ ebubo nke Mmegide ndị Juu ihu n'ihi otuto ya maka onye Britain na-akọwa nkwekọrịta David Icke na ọrụ ya, nke nwere echiche nkwekọrịta megide ndị Juu, yana nkatọ nke ihe odide nke ya.
== Mbido ndụ na agụmakwụkwọ ==
A mụrụ Alice Malsenior Walker na Eatonton, Georgia, obodo ọrụ ugbo n'ime ime obodo, nke Willie Lee Walker na Minnie Tallulah Grant.<ref name=":5">{{Cite book|author=Bates|first=Gerri|title=Alice Walker: A Critical Companion|url=https://archive.org/details/alicewalkercriti0000bate|publisher=Greenwood Press|year=2005|isbn=9780313069093|oclc=62321382}}</ref> Nne na nna Walker abụọ bụ [[Ịkụ nta|ndị na-ekere òkè]], ọ bụ ezie na nne ya rụkwara ọrụ dị ka onye na-akwa akwa iji nwetakwuo ego. Walker, nwa ikpeazụ n'ime ụmụ asatọ, debanyere aha ya n'ụlọ akwụkwọ mgbe ọ dị naanị afọ anọ na East Putnam Consolidated. <ref name=":5" /> <ref name=":06">{{Cite web|url=http://www.emory.edu/alicewalker/sub-about.htm|title=About Alice Walker|author=The Officers of the Alice Walker Literary Society|publisher=Alice Walker Literary Society|accessdate=June 15, 2015|archivedate=June 25, 2015|archiveurl=https://web.archive.org/web/20150625040640/http://www.emory.edu/alicewalker/sub-about.htm}}</ref>
Dị ka onye dị afọ asatọ, Walker merụrụ ahụ n'anya aka nri ya mgbe otu n'ime ụmụnne ya gbara Mgbọ BB.<ref name=":06"/> Ebe ọ bụ na ezinụlọ ya enweghị ike ịnweta ụgbọ ala, Walker enweghị ike ịnata nlekọta ahụike ozugbo, na-eme ka ọ kpọnwụọ kpamkpam na anya ahụ. Ọ bụ mgbe mmerụ ahụ n'anya ya gasịrị ka Walker malitere ịgụ na ide ihe.<ref name=":5"/> E wepụrụ anụ ahụ mgbe Walker dị afọ iri na anọ, mana akara ka dị. A kọwara ya na edemede ya "Beauty: When the Other Dancer is the Self". <ref name=":06" />
Ka ụlọ akwụkwọ dị na Eatonton kewapụrụ, Walker gara naanị ụlọ akwụkwọ sekọndrị ojii: Butler Baker High School. [1] N'ebe ahụ, ọ gara n'ihu na-abụ onye valedictorian, na 1961, steeti Georgia nyere ya akwụkwọ mmụta zuru oke maka ịbụ nwa akwụkwọ kacha elu na klaasị ya. [2] Ọ chọtara mmadụ abụọ n'ime ndị prọfesọ ya, Howard Zinn na Staughton Lynd, ka ha bụrụ ndị isi ya n'oge ya na Spelman, mana ebufere ha abụọ mgbe afọ abụọ gachara. [1] Enyere Walker akwụkwọ mmụta ọzọ, oge a na kọleji Sarah Lawrence dị na Yonkers, New York, mgbe a chụrụ ya prọfesọ Spelman, Howard Zinn, Walker nakweere onyinye ahụ. [3] Walker tụụrụ ime n'isi n'oge agadi ya wee nwee ite ime; ahụmahụ a, tinyere echiche igbu onwe ndị sochirinụ, kpaliri ọtụtụ n'ime abụ ndị a chọtara n'otu oge, nchịkọta uri mbụ nke Walker. [3] Walker gụsịrị akwụkwọ na kọleji Sarah Lawrence na 1965.[3]
== Ọrụ ide ihe ==
[[Faịlụ:Alice_Walker_signing_autographs_at_the_Zora_Neale_Hurston_Festival_of_the_Arts_and_Humanities-_Eatonville,_Florida.jpg|thumb|Walker na-etinye aka na [[Flórídạ|Florida]] na 1990]]
Walker dere uri ndị ga-eme ka akwụkwọ uri mbụ ya, nke akpọrọ Once, mgbe ọ bụ nwa akwụkwọ na East Africa na n'oge afọ ikpeazụ ya na Sarah Lawrence College.<ref>{{Cite web|title=Once (1968)|url=http://alicewalkersgarden.com/2010/09/book-poetry-once-1968/|work=Alice Walker The Official Website for the American Novelist & Poet|date=September 28, 2010|accessdate=March 12, 2017|archivedate=February 26, 2017|archiveurl=https://web.archive.org/web/20170226150618/http://alicewalkersgarden.com/2010/09/book-poetry-once-1968/}}</ref> Walker ga-ede uri ya n'okpuru ọnụ ụzọ ọfịs nke prọfesọ ya na onye nduzi ya, Muriel Rukeyser, mgbe ọ bụ nwa akwụkwọ na Sarah Lawrence. Rukeyser gosipụtara onye nnọchi anya akwụkwọ ya uri ndị ahụ. Harcourt Brace Jovanovich bipụtara ya otu afọ mgbe e mesịrị.<ref>{{Cite news|url=https://www.washingtonpost.com/archive/entertainment/books/2001/09/16/muriel-rukeyser-was-21-when-he/ec05fd62-733c-4827-9260-6c60996ec212/|title=Muriel Rukeyser was 21 when he ...|date=September 16, 2001|work=[[The Washington Post]]|accessdate=March 26, 2018|language=en-US}}</ref>
Mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ, Walker rụrụ ọrụ nwa oge maka Ngalaba Ahụike New York, tupu ọ laghachi na South. Ọ nwetara ọrụ na-arụ ọrụ maka Legal Defense Fund nke National Association for the Advancement of Colored People na Jackson, Mississippi.[1] Walker rụkwara ọrụ dịka onye ndụmọdụ na akụkọ ntolite ojii na mmemme ndị enyi nke Children of Mississippi Head Start. O mechara laghachi na ide dị ka onye edemede na Mahadum Jackson State (1968 – 69) na Tougaloo College (1970 – 71). Na mgbakwunye na ọrụ ya na Tougaloo College, Walker bipụtara akwụkwọ akụkọ mbụ ya, The Third Life of Grange Copeland, na 1970. Akwụkwọ akụkọ ahụ na-enyocha ndụ Grange Copeland, onye mmegbu, enweghị ọrụ, di, na nna.
N'oge a, Walker bipụtara ọrụ ya n'akwụkwọ nta akụkọ Women and Women in the South, nke e jikọtara ya na mbipụta ụmụ nwanyị, gụnyere Sinister Wisdom na Feminary. Ụmụ nwanyị na-ebipụta akwụkwọ bụ mbọ nke ọgbọ nke abụọ na-agba mbọ iji guzobe netwọk ọhụrụ nke akwụkwọ ụmụ nwanyị, ụlọ obibi akwụkwọ, na ụlọ ahịa akwụkwọ nke ụmụ nwanyị mepụtara na maka. Mgbe e mesịrị, na National Feminist Bookstore Week na 1995, Walker bịanyere aka na "Nkwenye Ndị Odeakwụkwọ Ụmụ nwanyị" na-ekwenye na ọ dị mkpa ide ụmụ nwanyị na ụmụ nwanyị, yana Jeelle Gomez, Tee Corinne, Dorothy Allison, na Blanche McCrary Boyd.[1][2]
N'afọ 1973, tupu ọ bụrụ onye nchịkọta akụkọ nke magazin Ms, Walker na onye ọkà mmụta akwụkwọ Charlotte D. Hunt chọpụtara ili na-enweghị akara ha kwenyere na ọ bụ nke [[Zora Neale Hurston]] na Ft. Pierce, Florida. Walker ji akara na-acha ntụ ntụ mee ka ọ pụta ìhè na-ekwu ZORA NEALE HURSTON / A GENIUS OF THE SOUTH / NOVELIST FOLKLORIST / ANTHROPOLOGIST / 1901-1960.<ref>{{Cite web|url=http://www.urchinmovement.com/2013/02/05/a-headstone-for-an-aunt-how-alice-walker-found-zora-neale-hurston/|title=A Headstone for an Aunt: How Alice Walker Found Zora Neale Hurston – The Urchin Movement|work=www.urchinmovement.com|accessdate=May 7, 2018|archivedate=May 8, 2018|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180508053739/http://www.urchinmovement.com/2013/02/05/a-headstone-for-an-aunt-how-alice-walker-found-zora-neale-hurston/}}</ref><ref name="Plant2007">{{Cite book|first=Deborah G.|author=Plant|title=Zora Neale Hurston: A Biography of the Spirit|url=https://books.google.com/books?id=aZfcDixewEYC&pg=PA57|year=2007|publisher=Greenwood Publishing Group|isbn=978-0-275-98751-0|pages=57–}}</ref> Akụkụ "a genius of the south" sitere na uri Jean Toomer ''Georgia Dusk'', nke pụtara n'akwụkwọ ya Cane . <ref name="Plant2007" /> A mụrụ Hurston n'ezie na 1891, ọ bụghị 1901.<ref>{{Cite book|author=Boyd|first=Valerie|authorlink=Valerie Boyd|title=Wrapped in Rainbows: The Life of Zora Neale Hurston|year=2003|publisher=Scribner|location=New York|isbn=978-0-684-84230-1|url=https://archive.org/details/wrappedinrainbow00boyd/page/17}}</ref><ref>{{Cite book|author=Hurston|first=Lucy Anne|title=Speak, So You Can Speak Again: The Life of Zora Neale Hurston|year=2004|publisher=Doubleday|location=New York|isbn=978-0-385-49375-8}}</ref>
Akụkọ Walker nke 1975 "N'ịchọ Zora Neale Hurston", nke e bipụtara na magazin Ms ma mesịa degharịa aha ya bụ "Chọọ maka Zora", nyere aka mee ka ọrụ nke onye edemede na onye ọrụ mmadụ pụta ìhè.[1][2] Na 1976, akwụkwọ akụkọ nke abụọ Walker, Meridian_(novel)" Meridian, e bipụtara. Meridian bụ akwụkwọ akụkọ banyere mgba nke ụmụ nwanyị na-arụ ọrụ na South n'oge mmeghari ikike obodo, na ihe omume ndị yiri ụfọdụ n'ime Walker nke a ma ama na-arụ ọrụ 192 nke ihe kachasị na-eme na agba. Akwụkwọ akụkọ ahụ na-esote nwanyị ojii nwere nsogbu bụ onye ọ bụghị naanị na ọ na-agbasi mbọ ike ịnyagharịa n'ọdịbendị ojii, akwụkwọ ahụ ghọrọ onye na-ere ahịa kacha mma ma mechaa mee ka ọ bụrụ ihe nkiri na-ewu ewu na 1985 nke Steven Spielberg duziri, bụ Oprah Winfrey na Whoopi Goldberg.
Walker edeela ọtụtụ akwụkwọ akụkọ ndị ọzọ, gụnyere The Temple of My Familiar (1989) na Possessing the Secret of Joy (1992) (nke gosipụtara ọtụtụ ihe odide na ụmụ nke ihe odide sitere na The Color Purple). O bipụtara ọtụtụ nchịkọta akụkọ mkpirikpi, uri, na ihe odide ndị ọzọ. Ọrụ ya lekwasịrị anya na ọgụ nke Ndị isi ojii, ọkachasị ụmụ nwanyị, na ndụ ha na agbụrụ, nwoke na nwanyị, na ime ihe ike. <ref>{{Cite web|url=http://www.celebritytalent.net/sampletalent/187/alice-walker/|title=Alice Walker Booking Agent for Corporate Functions, Events, Keynote Speaking, or Celebrity Appearances|work=celebritytalent.net|accessdate=October 23, 2015|archivedate=January 16, 2016|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160116010709/http://www.celebritytalent.net/sampletalent/187/alice-walker/}}</ref> <ref>{{Cite web|url=http://blackhistory.com/content/61723/alice-walker|title=Alice Walker|work=blackhistory.com|accessdate=October 23, 2015|archivedate=September 10, 2015|archiveurl=https://web.archive.org/web/20150910011201/http://blackhistory.com/content/61723/alice-walker}}</ref> <ref>{{Cite web|url=http://www.biblio.com/alice-walker~125189~author|title=Alice Walker|work=biblio.com|accessdate=October 23, 2015|archivedate=November 17, 2012|archiveurl=https://web.archive.org/web/20121117035811/http://www.biblio.com/alice-walker~125189~author}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.litlovers.com/reading-guides/13-fiction/211-color-purple-walker?start=1|title=The Color Purple – Alice Walker – Author Biography – LitLovers|first=Molly|author=Lundquist|work=litlovers.com|accessdate=October 23, 2015|archivedate=September 6, 2015|archiveurl=https://web.archive.org/web/20150906053417/http://www.litlovers.com/reading-guides/13-fiction/211-color-purple-walker?start=1}}</ref>
N'afọ 1993, Alice Walker so dee akwụkwọ akụkọ, Warrior Marks, ya na onye na-ahụ maka ụmụ nwanyị, Pratibha Parmar. Akwụkwọ akụkọ ahụ dabeere n'isiokwu nke Female Genital Mutilation (FGM) na Sexual Blinding of Women. Akwụkwọ akụkọ ahụ na-ewere ọnọdụ n'Africa, ebe ha abụọ gbara ọtụtụ ndị lanarịrị FGM ajụjụ ọnụ. Akwụkwọ akụkọ ahụ na-achọ igosipụta ihe kpatara mmekọrịta ọha na eze na ọdịbendị n'azụ omume ahụ site n'inye ndị na-eme ngagharị iwe na-emegide nsogbu a ikpo okwu.
N'afọ 2000, Walker wepụtara nchịkọta akụkọ dị mkpirikpi, nke dabeere na ndụ ya, nke akpọrọ The Way Forward Is With a Broken Heart, na-enyocha ịhụnanya na mmekọrịta agbụrụ. N'akwụkwọ a, Walker kọwapụtara mmekọrịta agbụrụ ya na Melvyn Rosenman Leventhal, onye ọka iwu na-ahụ maka ihe ndị ruuru mmadụ nke na-arụkwa ọrụ na [[Mississippi]].<ref>{{Cite news|url=https://www.theguardian.com/books/2001/feb/25/fiction.features1|title=Interview: Alice Walker|author=Campbell|first=Duncan|authorlink=Duncan Campbell (journalist, born 1944)|date=February 25, 2001|work=[[The Observer]]|language=en|accessdate=March 26, 2018}}</ref> Di na nwunye ahụ lụrụ na Machị 17, 1967, na New York City, ebe ọ bụ na alụmdi na nwunye agbụrụ bụ iwu na-akwadoghị na South, ma gbaa alụkwaghịm na 1976. Ha nwere nwa nwanyị, Rebecca, n'afọ 1969.<ref name=":06"/> [[Rebecca Walker]], naanị nwa Alice Walker, bụ onye edemede America, onye nchịkọta akụkọ, onye na-ese ihe, na onye na-eme ihe ike. The Third Wave Foundation, bụ ego na-eme ngagharị iwe, bụ nke Rebecca na Shannon Liss-Riordan guzobere. <ref name=":2">{{Cite news|url=https://www.nytimes.com/2007/03/18/fashion/18walker.html|title=Alice Walker – Rebecca Walker – Feminist – Feminist Movement – Children|author=Rosenbloom|first=Stephanie|date=March 18, 2007|work=The New York Times|accessdate=March 26, 2018|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.centerfornonprofitexcellence.org/grantmakers-directory/third-wave-foundation|title=Third Wave Foundation|author=test|date=January 5, 2011|work=Center for Nonprofit Excellence in Central New Mexico|language=en|accessdate=March 26, 2018|archivedate=April 5, 2018|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180405090539/https://www.centerfornonprofitexcellence.org/grantmakers-directory/third-wave-foundation}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://thirdwavefund.org/history--past-initiatives.html|title=Third Wave History|work=Third Wave Fund|language=en|accessdate=August 2, 2019|archivedate=July 21, 2019|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190721221832/https://www.thirdwavefund.org/history--past-initiatives.html}}</ref> Nne nkuzi ya bụ onye nduzi Alice Walker na onye guzobere magazin Ms, Gloria Steinem . <ref name=":2" />
N'afọ 2007, Walker nyere nchịkọta ya, nke nwere igbe 122 nke ihe odide na ebe nchekwa, n'aka akwụkwọ edemede nke Mahadum Emory, Archives, na Rare Book Library.[1] Na mgbakwunye na ihe odide maka akwụkwọ akụkọ dị ka The Agba Purple, uri na edemede ndị a na-ebipụtaghị, na nzikọrịta ozi na ndị editọ, mkpokọta ahụ gụnyere ọtụtụ akwụkwọ ozi na ezinụlọ, ndị enyi, na ndị ọrụ ibe, ihe nkiri mbụ maka The Agba Purple, syllabi sitere na nkuzi ọ kuziri, na akwụkwọ nkwado. Nchịkọta ahụ gụnyekwara nchịkọta uri e dere mgbe Walker dị afọ iri na ise, nke akpọrọ "Poems of a Childhood Poetess".
N'afọ 2013, Alice Walker bipụtara akwụkwọ ọhụrụ abụọ, otu n'ime ha akpọrọ The Cushion in the Road: Meditation and Wandering as the Whole World Awakens to Being in Harm's Way. Nke ọzọ bụ akwụkwọ uri akpọrọ The World Will Follow Joy: Turning Madness into Flowers (New Poems).
== Mgbalị ==
=== Ihe ndị ruuru mmadụ ===
Walker met [[Martin Luther King, Jr.|Martin Luther King Jr.]] when she was a student at Spelman College in the early 1960s. She credits King for her decision to return to the American South as an activist in the Civil Rights Movement. She took part in the 1963 March on Washington with hundreds of thousands of people. Later, she volunteered to register Black voters in Georgia and Mississippi.
Na Machị 8, 2003, Ụbọchị Ụmụ nwanyị Mba Nile, na mbido Agha Iraq, e jidere Walker na ndị ọzọ 26, gụnyere ndị edemede ibe ya Maxine Hong Kingston na Terry Tempest Williams, na ngagharị iwe n'èzí White House, maka ịgafe akara ndị uwe ojii n'oge nzukọ ndị na-emegide agha. Walker dere banyere ahụmịhe ahụ na edemede ya "We Are the Ones We Have Been Waiting For".
Ụdị ụmụ nwanyị nke Walker gụnyere nkwado maka ụmụ nwanyị na-acha ọbara ọbara. N'afọ 1983, Walker chepụtara okwu ahụ bụ nwanyị na nchịkọta ya bụ In Search of Our Mothers' Gardens, nke pụtara "onye Black feminist ma ọ bụ onye Black feminist of color". E mere okwu a iji jikọta ụmụ nwanyị na-acha ọbara ọbara na òtù ụmụ nwanyị na "nkwekọrịta agbụrụ, ọkwa, na mmegbu nwoke na nwanyị".<ref name=":0">{{Cite book|title=Deeper shades of purple : womanism in religion and society|date=2006|publisher=New York University Press|editor=Floyd-Thomas|isbn=978-0814727522|location=New York|oclc=64688636}}</ref> Walker na-ekwu na "'Womanism' na-enye anyị okwu nke anyị". n'ihi na ọ bụ okwu banyere ụmụ nwanyị ojii na nsogbu ha na-eche ihu na ọha. Womenism dị ka otu ihe mere na 1985 na American Academy of Religion na Society of Biblical Literature iji dozie nchegbu ụmụ nwanyị ojii site na ọgụgụ isi, anụ ahụ, na nke ime mmụọ ha. " <ref name=":0" /> Taa, echiche ụmụ nwanyị ya ka na-aga n'ihu n'ime ọtụtụ òtù gụnyere Black Lives Matter Movement nke ụmụ nwanyị ojii guzobere na nzaghachi maka obi ọjọọ ndị uwe ojii megide ụmụ nwoke ojii. Nkà ihe ọmụma nke ụmụ nwanyị bụkwa ihe ndabere maka #MeToo Movement nke ụmụ nwanyị kwupụtara n'ihu ọha ahụmahụ ha nke mmetọ mmekọahụ na iyi egwu.<ref>{{Cite web|author=Henry|first=Carmel|title=A Brief History of Civil Rights in the United States|url=https://library.law.howard.edu/civilrightshistory/womanist#:~:text=The%20term%20'womanist'%20was%20coined,women,%20men,%20and%20families.|accessdate=2024-11-01|work=library.law.howard.edu|language=en|archivedate=November 2, 2024|archiveurl=https://web.archive.org/web/20241102053728/https://library.law.howard.edu/civilrightshistory/womanist#:~:text=The%20term%20'womanist'%20was%20coined,women,%20men,%20and%20families.}}</ref>
=== Nkwado ụmụ nwanyị ===
Echiche Walker banyere nkwado ụmụ nwanyị pụtara n'ọrụ ya, In Search of Our Mothers' Gardens, ọkachasị na edemede, If the Present Looked Like the Past, what would the future Look Like?. <ref>{{Cite book|author=Walker|first=Alice|title=If the Present Looks Like the Past|date=1966}}</ref> N'ihe odide ya, ọ na-atụgharị uche na ikpe na-ezighị ezi nke oge a na mmegbu akụkọ ihe mere eme nke òtù ụmụ nwanyị. Ọ na-ekwukwa banyere mkpa ọmịiko, ọmịiko na mmata maka ụmụ nwanyị ojii iji merie arụrụala ndị gara aga dị ka ịgba ohu na ọchịchị ala ọzọ. N'ikpeazụ, edemede ahụ na-enye ma nkatọ banyere òtù ụmụ nwanyị ojii na oku ka ndị na-agụ ya mee ihe iji tọhapụ onwe ha na ịkpa ókè.
=== Agha Israel na Palestine ===
Walker is a judge member of the Russell Tribunal on Palestine, and she also supports the Boycott, Divestment and Sanctions campaign against Israel.<ref>{{Cite news|url=https://www.economist.com/news/middle-east-and-africa/21577393-campaign-boycott-israel-threatens-spoil-some-palestinians-fun|title=Palestinians in Israel: Boycotting the boycotters|work=The Economist|author=Tiberias|date=May 11, 2013|accessdate=August 24, 2017}}</ref>
Na Jenụwarị 2009, Walker bụ otu n'ime ihe karịrị iri ise ndị bịanyere aka n'akwụkwọ ozi na-eme ngagharị iwe megide "City to City" nke Toronto International Film Festival na ndị na-eme ihe nkiri Israel, na-akatọ Israel dị ka "ọchịchị ịkpa ókè agbụrụ".[1] Ọnwa abụọ ka e mesịrị, Walker na ndị inyom iri isii ndị ọzọ na-akwado ndị agha na-emegide agha Code Pink gara Gaza na nzaghachi na Agha Gaza. Ebumnuche ha bụ ịnapụta enyemaka, izute ndị NGO na ndị bi na ya, ma mee ka Israel na Egypt meghee ókèala ha na Gaza. O mere atụmatụ ileta Gaza ọzọ na Disemba 2009 isonye na Gaza Freedom March.[2] Na June 23, 2011, o kwupụtara atụmatụ isonye na ụgbọ mmiri enyemaka na Gaza nke nwara imebi mgbochi ụgbọ mmiri Israel.[3][4]
Na May 2013, Walker degaara onye na-agụ egwú Alicia Keys akwụkwọ ozi, na-arịọ ya ka ọ kagbuo egwu egwu akwadoro maka Tel Aviv. "Ekwenyere m na anyị na-asọpụrụ ibe anyị maka ụzọ anyị na ọrụ anyị," Walker dere. "Ọ ga-abụ ihe nwute ịmara na ị na-etinye onwe gị n'ihe ize ndụ (ihe egwu nke mkpụrụ obi gị) site n'ịrụ na mba ịkpa ókè agbụrụ nke ọtụtụ ndị na-ese ihe n'ụwa nile machibidoro iwu ime." Igodo jụrụ arịrịọ ahụ. [1] Walker ajụla ikwe ka a sụgharịa Agba Purple ma bipụta ya n'asụsụ Hibru, [2] na-ekwu na ọ hụrụ "Israel nwere ikpe ịkpa ókè agbụrụ na mmegbu nke ndị Palestine, ma n'ime Israel na n'ókèala ndị e nwere" na-ekwukwa otú o si jụ ikwe ka mmegharị ihe nkiri Steven Spielberg nke akwụkwọ akụkọ ya gosi na South Africa ruo mgbe eweliri usoro ịkpa ókè agbụrụ. [3][4]
=== Nkwado maka Chelsea Manning na Julian Assange ===
Na June 2013, Walker na ndị ọzọ pụtara na vidiyo na-ekwupụta nkwado ha maka Chelsea Manning, onye agha America a tụrụ mkpọrọ maka ịhapụ ozi nzuzo.<ref>{{Cite web|author=Gavin|first=Patrick|title=Celeb video: 'I am Bradley Manning'|work=Politico|date=June 19, 2013|url=https://www.politico.com/story/2013/06/celebrity-bradley-manning-video-93041.html|accessdate=June 24, 2025|archivedate=January 10, 2014|archiveurl=https://web.archive.org/web/20140110180932/http://www.politico.com/story/2013/06/celebrity-bradley-manning-video-93041.html}}</ref> N'afọ ndị na-adịbeghị anya, Walker ekwuola ugboro ugboro iji kwado Julian Assange.<ref>{{Cite web|title=Julian Assange is not on trial for his personality – but here's how the US government made you focus on it|first=Noam|author=Chomsky|authorlink=Noam Chomsky|work=[[Independent.co.uk]]|date=September 9, 2020|url=https://www.independent.co.uk/voices/julian-assange-trial-us-trump-chelsea-manning-chomsky-walker-b420930.html|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200909164523/https://www.independent.co.uk/voices/julian-assange-trial-us-trump-chelsea-manning-chomsky-walker-b420930.html|archivedate=2020-09-09}}</ref><ref>{{Cite web|title=Assange Defence Committee: Launch Event|work=[[YouTube]]|date=September 5, 2020|url=https://www.youtube.com/watch?v=ZiPXFeL3KQU|archiveurl=https://ghostarchive.org/varchive/youtube/20211031/ZiPXFeL3KQU|archivedate=2021-10-31}}</ref><ref>{{Cite web|title=Artist Alice Walker|url=https://artistsforassange.org/alice-walker/|work=Artists for Assange|accessdate=September 15, 2021|archivedate=September 15, 2021|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210915201731/https://artistsforassange.org/alice-walker/}}</ref> Onye guzobere Wikileaks, a na-ewere Assange dị ka nnukwu ihe iyi egwu nye nchekwa mba US n'oge ọchịchị Obama, ka ọ na-ekpughe ozi nzuzo nzuzo gbasara mpụ agha na mmebi ikike mmadụ na Iraq, [[Afghanistan]], na Guantanamo Bay. N'ikpeazụ, e jidere Assange mgbe ọ nwara ịchọ ebe mgbaba n'ụlọ ọrụ nnọchiteanya Ecuador na London. E mechara nyefee ya na US ma kpụpụ ya n'ebubo mpụ. N'ihi ihe ndị a, Alice Walker bipụtara Opinion Editorial na-elekwasị anya na usoro ikpe ziri ezi nke US ma na-akpọ maka nkwado nke ebubo ndị a na-ebo Assange.<ref>{{Cite web|author=CourageA|date=2022-10-10|title=Alice Walker pens Kansas City Star op-ed: Biden must end Trump's war on the press. Drop the Julian Assange case|url=https://assangedefense.org/press-release/alice-walker-pens-kansas-city-star-op-ed-biden-must-end-trumps-war-on-the-press-drop-the-julian-assange-case/|accessdate=2024-11-01|work=Assange Defense|language=en-US|archivedate=November 21, 2024|archiveurl=https://web.archive.org/web/20241121062154/https://assangedefense.org/press-release/alice-walker-pens-kansas-city-star-op-ed-biden-must-end-trumps-war-on-the-press-drop-the-julian-assange-case/}}</ref> Ọzọkwa, Walker sonyekwara na mkparịta ụka panel na Berkeley, California maka ebumnuche nke ịtọhapụ Assange.
=== Nkwado ụmụ anụmanụ ===
Walker ekwuola na ọdịmma anụmanụ bụ otu n'ime ihe na-echegbu ya. Akụkọ ifo ya anabatala ụkpụrụ omume anụmanụ n'ime afọ iri anọ gara aga, ebe ọ na-arụ ọrụ iji tinye anụmanụ dị ka ndị sonyere na akwụkwọ akụkọ ya yana akara maka ihe ọ kpọrọ "nsụhọ". Ọ bụ ezie na akụkọ ifo ya nke mbụ gosipụtara anụmanụ ndị na-abụghị mmadụ dị ka akụkụ nke ndụ mmadụ—ya bụ, ka ụmụ anụmanụ na-azụ, na-enye nri, na-adịghị ezobekwa aha anụmanụ ndị e debere n'ebe ụmụ mmadụ nọ, akụkọ ifo ya na-anabatawanye ahụmahụ anụmanụ.[1] Ọ na-akwado maka nghọta ka ukwuu nke ụmụ mmadụ na mmekọrịta ha na anụmanụ, na-ekwu, sị: "Ịgba ndị ọzọ ume ịhụ ọdịdị, ịkwanyere mmadụ na anụmanụ ndị ọzọ ùgwù, ife ụwa a, bụ akụkụ nke ozi m n'ụwa a."[2].
=== Ịkwụsị Udo ===
Walker abụwo onye nkwado ogologo oge nke Women's International League for Peace and Freedom. Na mbido afọ 2015, o dere, sị: "Ya mere, ana m eche banyere mmegharị ọ bụla maka udo na ikpe ziri ezi dị ka ihe gbasara ime ka mmụọ anyị kwụsie ike ka anyị wee nwee ike ịga n'ihu ma weta n'ụwa ọhụụ nke dị mma karịa nke anyị nwere taa. " <ref>{{Cite web|url=http://wilpfus.org/emailArchives/PresidentsCorner/2015_01_15.html|title=From the President's Corner|author=Harrison, Mary Hanson|publisher=WILPF|date=January 20, 2015|accessdate=January 26, 2019|archivedate=December 17, 2021|archiveurl=https://web.archive.org/web/20211217181056/https://wilpfus.org/emailArchives/PresidentsCorner/2015_01_15.html}}</ref> O dere ọtụtụ ọrụ na-enye echiche ya nke udo, ndị gụnyere The One River Twice na We are the Ones We have been Waiting for: Inner Light in a Time of Darkness. Ọ na-atụle mkpa ọ dị iguzobe ọha mmadụ ziri ezi na udo.<ref>{{Cite web|title=EXCERPT FROM WE ARE THE ONES WE HAVE BEEN WAITING FOR BY ALICE WALKER|url=https://www.feminist.com/resources/artspeech/genwom/wearetheones.html|accessdate=2024-10-28|work=www.feminist.com|archivedate=August 29, 2024|archiveurl=https://web.archive.org/web/20240829002725/https://www.feminist.com/resources/artspeech/genwom/wearetheones.html}}</ref>
=== Ikike ndị na-agbanwe nwoke ma ọ bụ nwanyị ===
Na 2023, Walker gbachitere JK Rowling n'ihu ọha site na nkatọ echiche ya banyere ndị trans. Walker dere na webụsaịtị ya: "Ana m akwanyere J.K. Rowling ùgwù nke ọma ịbụ mmadụ nke na-eche banyere ihe ọ na-alụ na ihe ọ na-alụ." A katọrọ Walker na mgbasa ozi maka iwere ọnọdụ a, ebe ọtụtụ na-ezo aka na ya dị ka TERF.[2][3] N'okwu sochirinụ, Walker gwara ndị mmadụ okwu, na-ekwu, sị: "Aghọtara m nke ọma na ndụ gị bụ nke gị; ya mere, ihe ọ bụla ị na-eme, ana m ekpe ekpere maka Bundesliga magburu onwe ya na mgbake zuru oke ", ma kweta na otu n'ime ndị "ndị kacha hụ n'anya na ndị na-akwụwa aka ọtọ" ọ maara bụ nwoke trans.[4].
== Ebubo nke mmegide ndị Juu na otuto maka David Icke ==
Since 2012, Walker has expressed appreciation for the works of the British conspiracy theorist David Icke.<ref name="Malcolm">{{Cite web|url=http://alicewalkersgarden.com/2012/12/david-icke-and-malcolm-x/|title=Commentary: David Icke and Malcolm X|author=Walker, Alice|date=December 2012|work=Alice Walker's Garden|accessdate=June 4, 2013|archivedate=June 8, 2013|archiveurl=https://web.archive.org/web/20130608004448/http://alicewalkersgarden.com/2012/12/david-icke-and-malcolm-x/}}</ref><ref name="Indy2013">{{Cite news|url=https://www.independent.co.uk/arts-entertainment/books/news/prizewinning-author-alice-walker-gives-support-to-david-icke-on-desert-island-discs-8622648.html|title=Prize-winning author Alice Walker gives support to David Icke on Desert Island Discs|author=O'Brien|first=Liam|date=May 19, 2013|work=The Independent on Sunday|accessdate=April 2, 2020}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://alicewalkersgarden.com/2013/07/david-icke-we-are-change/|title=David Icke: The People's Voice|author=Walker, Alice|date=July 2013|work=Alice Walker's Garden|accessdate=October 21, 2013|archivedate=October 13, 2013|archiveurl=https://web.archive.org/web/20131013193405/http://alicewalkersgarden.com/2013/07/david-icke-we-are-change/}}</ref> On BBC Radio 4's ''Desert Island Discs'', she said that Icke's book ''Human Race Get Off Your Knees: The Lion Sleeps No More'', which contains antisemitic conspiracy theories, would be the book she would take to a desert island.<ref name="Indy2013" /> The book promotes the theory that the Earth is ruled by shapeshifting reptilian humanoids and "Rothschild Zionists". Jonathan Kay of the ''National Post'' described this book (and Icke's other books) as "hateful, hallucinogenic nonsense". Kay wrote that Walker's public praise for Icke's book was "stunningly offensive" and that by taking it seriously, she was disqualifying herself "from the mainstream marketplace of ideas".<ref name="NP2013">{{Cite web|url=https://nationalpost.com/opinion/jonathan-kay-where-israel-hatred-meets-space-lizards|title=Where Israel hatred meets space lizards|author=Kay|first=Jonathan|date=June 7, 2013|work=National Post|archiveurl=https://archive.today/20131130034713/http://fullcomment.nationalpost.com/2013/06/07/jonathan-kay-where-israel-hatred-meets-space-lizards/|archivedate=November 30, 2013}}</ref> In 2013, the Anti-Defamation League called anti-Zionist essays in Walker's book ''The Cushion in the Road'' "replete with fervently anti-Jewish ideas" and it also stated that Walker was "unabashedly infected with anti-Semitism".<ref>{{Cite web|author=Informer|first=Washington|date=2013-06-25|title=Alice Walker Writings Draw Fresh Attack from Anti-Defamation League|url=http://www.washingtoninformer.com/alice-walker-writings-draw-fresh-attack-from-anti-defamation-league/|accessdate=2022-10-13|work=The Washington Informer|language=en-US|archivedate=October 17, 2022|archiveurl=https://web.archive.org/web/20221017112121/https://www.washingtoninformer.com/alice-walker-writings-draw-fresh-attack-from-anti-defamation-league/}}</ref><ref>{{Cite news|title=ADL: Alice Walker Conveys 'Fervently anti-Jewish Ideas' in New Book|language=en|work=Haaretz|url=https://www.haaretz.com/2013-06-18/ty-article/.premium/adl-alice-walkers-book-anti-jewish/0000017f-f5c5-d318-afff-f7e75f760000|date=June 18, 2013|accessdate=2022-10-13}}</ref>
Na blọọgụ ya n'afọ 2017, Walker bipụtara uri nke akpọrọ "Ọ bụ Ọrụ Anyị (Njọ) Ịmụ Talmud", na-atụ aro ka onye na-agụ ya malite na [[YouTube]] iji mụta banyere akụkụ ndị a na-ekwu na ha na-awụ akpata oyi n'ahụ nke Talmud, na-akọwa ya dị ka "nsí". Abụ ahụ nwere okwu na arụmụka ndị na-emegide ndị Juu. <ref>{{Cite web|author=Walker|first=Alice|title=It Is Our (Frightful) Duty|url=http://alicewalkersgarden.com/2017/11/it-is-our-frightful-duty-to-study-the-talmud/|work=Alice Walker: The Official Website|date=November 2, 2017|accessdate=December 17, 2018|archivedate=December 17, 2018|archiveurl=https://web.archive.org/web/20181217224759/http://alicewalkersgarden.com/2017/11/it-is-our-frightful-duty-to-study-the-talmud/}}</ref> <ref>{{Cite web|author=Grady|first=Constance|date=2018-12-20|title=The Alice Walker anti-Semitism controversy, explained|url=https://www.vox.com/culture/2018/12/20/18146628/alice-walker-david-icke-anti-semitic-new-york-times|accessdate=2022-07-03|work=Vox|language=en|archivedate=June 21, 2023|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230621122213/https://www.vox.com/culture/2018/12/20/18146628/alice-walker-david-icke-anti-semitic-new-york-times}}</ref><ref>{{Cite news|title=The New York Times assailed for Alice Walker interview endorsing 'anti-Semitic' conspiracy theorist|first=Isaac|author=Stanley-Becker|language=en-US|work=The Washington Post|url=https://www.washingtonpost.com/nation/2018/12/18/new-york-times-criticized-alice-walker-interview-touting-book-that-blames-jews-holocaust/|date=December 18, 2018|accessdate=2022-07-03}}</ref> N'ime ya, ọ "kọwara mmeghachi omume ya mgbe enyi ya onye Juu", mgbe e mesịrị kwuo na ọ bụ di mbụ ya, boro ya ebubo "na-egosi na ọ bụ onye na-emegide ndị Juu".<ref>{{Cite news|title=Alice Walker Has 'No Regrets'|first=Elizabeth A.|author=Harris|work=The New York Times|date=24 April 2022|url=https://www.nytimes.com/2022/04/23/books/alice-walker-book.html|accessdate=October 13, 2022}}</ref>
N'afọ 2018, onye na-agba ajụjụ ọnụ site na ''[[The New York Times Book Review|New York Times Book Review]]''">The New York Times Book Review jụrụ Walker "Gịnị akwụkwọ dị na ebe ị na-anọ n'abalị?" O depụtara Icke's And the Truth Shall Set You Free, akwụkwọ na-akwalite echiche nkwekọrịta na-emegide ndị Juu nke na-adabere na The Protocols of the Elders of Zion ma na-ajụ Holocaust. Walker kwuru, sị: "N'akwụkwọ Icke, e nwere ihe ''Ntụle'' dị adị, na mbara ala a na ọtụtụ ndị ọzọ, iji chee echiche. Nrọ onye na-achọ ịmata ihe mezuru. " <ref name="NYT20181221">{{Cite news|author=Alter|first=Alexandra|url=https://www.nytimes.com/2018/12/21/arts/alice-walker-david-icke-times.html|title=Alice Walker, Answering Backlash, Praises Anti-Semitic Author as 'Brave'|work=The New York Times|date=December 21, 2018|accessdate=April 2, 2020}}</ref> Mbipụta nke ajụjụ ọnụ ahụ na "By the Book" kwa izu kpatara nkatọ dị ukwuu banyere Walker na New York Times Book Review. <ref name="TJC2018">{{Cite news|author=Doherty|first=Rosa|url=https://www.thejc.com/news/world/acclaimed-author-alice-walker-recommends-book-by-notorious-conspiracy-theorist-david-icke-1.474057|title=Acclaimed author Alice Walker recommends book by notorious conspiracy theorist David Icke|work=The Jewish Chronicle|date=December 17, 2018|accessdate=April 2, 2020}}</ref><ref>{{Cite web|author=Miller|first=Laura|title=Why Alice Walker Got All That Space in the Times to Tout the Anti-Semitic Lizard People Guy|url=https://slate.com/culture/2018/12/alice-walker-and-david-icke-the-new-york-times-by-the-book-feature-controversy.html|work=slate.com|date=December 19, 2018|publisher=Slate|accessdate=13 October 2022|archivedate=October 13, 2022|archiveurl=https://web.archive.org/web/20221013155317/https://slate.com/culture/2018/12/alice-walker-and-david-icke-the-new-york-times-by-the-book-feature-controversy.html}}</ref> A katọrọ nyocha ahụ maka ibipụta ajụjụ ọnụ ahụ yana maka ịghara ịkọwa ihe na eziokwu ga-eme ka ị tọhapụ gị dị ka ọrụ na-emegide ndị Juu.<ref>{{Cite web|author=Branigin|first=Anne|title=Pulitzer Prize Winner Alice Walker, New York Times Catch Heat After She Recommends Anti-Semitic Book|url=https://www.theroot.com/pulitzer-prize-winner-alice-walker-new-york-times-catc-1831177782|work=theroot.com|date=December 18, 2018|publisher=The Root|accessdate=13 October 2022|archivedate=October 13, 2022|archiveurl=https://web.archive.org/web/20221013173500/https://www.theroot.com/pulitzer-prize-winner-alice-walker-new-york-times-catc-1831177782}}</ref> Walker gbachitere mmasị ya maka Icke na akwụkwọ ya, na-ekwu, sị: "Ekwenyeghị m na ọ bụ onye na-emegide ndị Juu ma ọ bụ onye Juu". <ref name="HaaretzBook">{{Cite news|title=Alice Walker Defends Endorsement of anti-Semitic Book|url=https://www.haaretz.com/us-news/alice-walker-defends-endorsement-of-anti-semitic-book-in-nyt-1.6767722|accessdate=December 24, 2018|work=Haaretz|date=December 22, 2018}}</ref> Walker kwuru na "mgbalị ọ bụla iji kwutọọ David Icke, na site na njikọ, m, bụ n'ezie mgbalị iji belata mmetụta nke ikwu okwu anyị iji kwado ndị Palestine".<ref>{{Cite news|author=Spiro|first=Amy|title=Alice Walker: Antisemitism claims 'smears' against me|url=https://www.jpost.com/diaspora/alice-walker-endorses-antisemitic-tract-in-a-new-york-times-feature-574760|work=The Jerusalem Post | Jpost.com|publisher=The Jerusalem Post|date=20 December 2018|accessdate=13 October 2022}}</ref> N'ịgbaso esemokwu ahụ, [[Roxane Gay]] kwuru na "Alice Walker abụwo onye na-emegide ndị Juu ruo ọtụtụ afọ". NYT wepụtara nkwupụta na ihe dị n'ajụjụ ọnụ ahụ "apụtaghị nkwado nke ndị nchịkọta akụkọ Times".<ref>{{Cite web|author=Schaub|first=Michael|title=Author Alice Walker under fire for endorsing book by 'anti-Semitic conspiracy theorist'|url=https://www.latimes.com/books/la-et-jc-alice-walker-backlash-20181218-story.html|work=[[Los Angeles Times]]|date=December 18, 2018|accessdate=13 October 2022|archivedate=October 13, 2022|archiveurl=https://web.archive.org/web/20221013144108/https://www.latimes.com/books/la-et-jc-alice-walker-backlash-20181218-story.html}}</ref>
N'afọ 2019, [[Ayanna Pressley]] jụrụ mmegide ndị Juu mgbe ọgba aghara sochiri mgbe o tweeting nke Alice Walker kwuru. O tweeted "M na-akatọ ma na-akatụ ndị na-emegide ndị Juu, ajọ mbunobi na nkwenye n'ụdị ha niile - na omume ịkpọasị ha na-akwalite" ma kwuo na ọ maghị ihe Walker kwuru na okwu ahụ.<ref>{{Cite web|author=DeCosta-Klipa|first=Nik|title=Ayanna Pressley condemns anti-Semitism after quoting Alice Walker|url=https://www.boston.com/news/politics/2019/01/14/ayanna-pressley-alice-walker/|work=boston.com|date=January 14, 2019|accessdate=13 October 2022|archivedate=October 13, 2022|archiveurl=https://web.archive.org/web/20221013152220/https://www.boston.com/news/politics/2019/01/14/ayanna-pressley-alice-walker/}}</ref><ref>{{Cite web|author=Birnbaum|first=Emily|title=Dem rep apologizes for quoting Alice Walker: 'I was unaware of the author's past statements'|url=https://thehill.com/homenews/house/425264-dem-rep-apologizes-for-quoting-alice-walker-i-was-unaware-of-the-authors-past/|work=thehill.com|date=January 14, 2019|publisher=The Hill|accessdate=13 October 2022|archivedate=October 13, 2022|archiveurl=https://web.archive.org/web/20221013160933/https://thehill.com/homenews/house/425264-dem-rep-apologizes-for-quoting-alice-walker-i-was-unaware-of-the-authors-past/}}</ref><ref>{{Cite web|author=Bollag|first=Uri|title=Congresswoman apologizes for quoting Alice Walker; condemns antisemitism|url=https://www.jpost.com/international/congresswoman-apologizes-for-quoting-alice-walker-condemns-antisemitism-577435|work=jpost.com|publisher=The Jerusalem Post|date=January 15, 2019|accessdate=13 October 2022|archivedate=October 13, 2022|archiveurl=https://web.archive.org/web/20221013160929/https://www.jpost.com/international/congresswoman-apologizes-for-quoting-alice-walker-condemns-antisemitism-577435}}</ref>
N'afọ 2020, mgbe ọ matara banyere nkwado Walker chere na ọ na-akwado ndị Juu, onye na-elekọta ''New York Times'' podcast Sugar Calling kọwara onwe ya dị ka "onye nwụrụ anwụ" maka ịnabata Walker na ihe ngosi ya ma o kwukwara, sị: "Ọ bụrụ na amaara m, agaraghị m agwa Alice Walker ka ọ nọrọ na ihe ngosi ahụ. "<ref>{{Cite news|date=2020-05-08|title=The New York Times Accidentally, Uncritically Promotes Alice Walker–Again|first=Yair|author=Rosenberg|url=https://www.tabletmag.com/sections/news/articles/alice-walker-cheryl-strayed-new-york-times|accessdate=2022-05-05|work=Tablet Magazine}}</ref>
N'ọnwa Eprel afọ 2022, a katọrọ Gayle King nke CBS News maka ịgba Walker ajụjụ ọnụ n'agbaghaghị ihe odide ya na-emegide ndị Juu. Mgbe ajụjụ ọnụ ahụ gasịrị, King wepụtara nkwupụta, na-ekwu, sị: "Ndị a abụghị naanị ajụjụ ziri ezi, ha bụ ajụjụ iwu. N'ezie, m gaara ajụọ ya banyere nkatọ ahụ, ma ọ bụrụ na amaara m ha tupu ajụjụ ọnụ ya na Ms. Walker. "<ref>{{Cite web|title=Gayle King Under Fire For Not Grilling Alice Walker About Anti-Semitism In Recent Interview|url=https://www.yahoo.com/lifestyle/gayle-king-under-fire-not-132755198.html|first=Natasha|author=Decker|date=April 17, 2022|accessdate=2022-05-05|work=www.yahoo.com|language=en-US|archivedate=May 5, 2022|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220505015635/https://www.yahoo.com/lifestyle/gayle-king-under-fire-not-132755198.html}}</ref>
N'afọ 2022, a chụpụrụ Walker na Bay Area Book Festival n'ihi ihe ndị na-ahazi ya kpọrọ "nkwado ya maka onye na-emegide ndị Juu David Icke".<ref>{{Cite web|author=Carter|first=Josh|title=Mississippi Book Festival sticking with Alice Walker despite her link to conspiracy theorist|url=https://www.wlbt.com/2022/04/19/mississippi-book-festival-sticking-with-alice-walker-despite-her-link-conspiracy-theorist/|work=wlbt.com|date=April 19, 2022|publisher=WLBT|accessdate=13 October 2022}}</ref> A kwadoro oku maka Walker ka ọ kwuo okwu na San Diego Community College District n'agbanyeghị mmegide sitere n'aka ndị otu obodo na ndị na-ahazi ya na-ekwu na ha kwenyere na nnwere onwe ikwu okwu. Walker jụrụ nkatọ ahụ dị ka "atụmatụ imechi blog m: alicewalkersgarden.com".<ref>{{Cite web|author=Robbins|first=Gary|title=Author Alice Walker's controversial remarks will not cost her a speaking engagement in San Diego|url=https://www.sandiegouniontribune.com/news/education/story/2022-05-03/alice-walkers-jewish-speaking|work=San Diego Union Tribune|date=May 3, 2022|accessdate=31 March 2023|archivedate=June 9, 2023|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230609005914/https://www.sandiegouniontribune.com/news/education/story/2022-05-03/alice-walkers-jewish-speaking}}</ref>
== Ndụ onwe onye ==
N'afọ 1965, Walker zutere Melvyn Rosenman Leventhal, onye ọka iwu ndị Juu. Ha lụrụ na March 17, 1967, na New York City. Mgbe afọ ahụ gasịrị, di na nwunye ahụ kwagara Jackson, Mississippi, na-aghọ di na nwunye mbụ lụrụ n'ụzọ iwu na Mississippi kemgbe steeti ahụ gafere iwu alụmdi na nwunye agwakọtara.[1][2] Di na nwunye ahụ nwere nwa nwanyị, Rebecca, na 1969. Walker na di ya gbara alụkwaghịm na 1976. [3]
Na ngwụcha afọ 1970, Walker kwagara n'ebe ugwu California. N'afọ 1984, ya na onye edemede ibe ya bụ Robert L. Allen guzobere Wild Tree Press, ụlọ ọrụ na-ebipụta akwụkwọ ụmụ nwanyị na Anderson Valley, California.<ref>{{Cite web|url=http://testaae.greenwood.com/doc_print.aspx?fileID=JBP&chapterID=JBP-3181&path=encyclopedias/greenwood|title=Black Book Publishers in the United States: A Historical Dictionary of the Presses, 1817–1990|publisher=Greenwood Press|date=1991|work=The African American Experience|first=Donald Franklin|author=Joyce|archiveurl=https://web.archive.org/web/20131203010208/http://testaae.greenwood.com/doc_print.aspx?fileID=JBP&chapterID=JBP-3181&path=encyclopedias%2Fgreenwood|archivedate=December 3, 2013}}</ref> Walker gbakwunyere "Tallulah Kate" n'ụzọ iwu kwadoro na aha ya na 1994 iji sọpụrụ nne ya, Minnie Tallulah Grant, na nne nne ya, Tallulah.<ref name=":06"/> Nne nne Minnie Tallulah Grant, Tallulah, bụ Cherokee.<ref name=":5"/>
Walker ekwuola na ya na onye na-agụ egwú na-abụ abụ Tracy Chapman na-enwe mmekọrịta ịhụnanya n'etiti 1990s: "Ọ dị ụtọ ma mara mma ma dị ebube na ọ masịrị m na ọ hụrụ ya n'anya kpamkpam ma ọ bụghị onye ọ bụla bụ azụmahịa ma ọ bụghị nke anyị." [1] Chapman ekwubeghị n'ihu ọha banyere ịdị adị nke mmekọrịta dị n'etiti ya na Walker ma na-edobe nkewa siri ike n'etiti ndụ onwe ya na nke ọha.[2][3]
Mmụọ nke Walker emetụtala ụfọdụ akwụkwọ akụkọ ya a ma ama, gụnyere The Color Purple . <ref>{{Cite journal|author=Lackey|first=Charlie|date=Spring 2002|title=Soul Talk: The New Spirituality of African American Women|journal=MultiCultural Review|volume=11}}</ref> O dere banyere mmasị ya na Transcendental Meditation . <ref>{{Cite book|title=Circling Faith: Southern women on spirituality|author=Reed, Wendy|publisher=University of Alabama Press|year=2012|isbn=9780817317676}}</ref> Nnyocha Walker banyere okpukpe n'ọtụtụ n'ime ihe odide ya na-adabere na ọdịnala edemede nke gụnyere ndị edemede dị ka [[Zora Neale Hurston]].<ref>{{Cite journal|author=Freeman|first=Alma|date=Spring 1985|title=Zora Neale Hurston and Alice Walker: A Spiritual Kinship|journal=Sage|volume=103|pages=37–40}}</ref>
Walker agọnahụbeghị na e nwere akụkụ ụfọdụ nke akụkọ ndụ ya. Mgbe mbụ e bipụtara "Advancing Luna - and Ida B. Wells" na Magazin <nowiki><i id="mwAug">Ms.</i></nowiki>, Walker gụnyere nkwupụta na "Luna na Freddie Pye bụ ihe odide, a na-edekwa aha ha. Nke a bụ akụkọ ifo nke ọtụtụ ihe mere n'ezie tụrụ aro ya".<ref>{{Cite journal|author=Petry|first=Alice Hall|date=1989|title=Alice Walker: The Achievement of the Short Fiction|url=https://www.jstor.org/stable/3195263|journal=Modern Language Studies|volume=19|issue=1|pages=12–27|doi=10.2307/3195263|issn=0047-7729|accessdate=March 13, 2023}}</ref> Ajụjụ ọnụ John O' Brien gbara Walker na 1973 na-enye nkọwa ndị ọzọ.<ref>{{Cite book|author=O'Brien|first=John|title=Interviews with Black Writers|publisher=Liveright|year=1973|edition=1st|location=New York|pages=196|language=English}}</ref>
== Mgbalị Mmụta na Ihe Ndị Ruuru Ụmụ nwanyị ==
Na mgbakwunye na ọrụ ikike obodo ya, Walker kụziri n'ọtụtụ ụlọ akwụkwọ agụmakwụkwọ ka elu. N'oge mgbụsị akwụkwọ nke 1972, Walker kuziri nkuzi na ndị ode akwụkwọ ụmụ nwanyị ojii na Mahadum Massachusetts Boston. [1] na Wellesley College na 1973. Ọzọkwa n'otu afọ ahụ, o bipụtara nchịkọta akụkọ nke mkpirisi ya, Na ịhụnanya na nsogbu: Akụkọ banyere ụmụ nwanyị ojii, yana Revolutionary Petunias na Poems ndị ọzọ, bụ nke jere ozi dị ka mpịakọta nke abụọ nke uri ya. [2] Na mgbakwunye, ọ kuziri klaasị na ọmụmụ ihe ọmụmụ ụmụ nwanyị Africa America na Mahadum Brandeis na Waltham. Na mgbakwunye na nkuzi ya na ụlọ akwụkwọ Massachusetts, ọ kuziri na Mahadum Yale na Mahadum California, Berkeley. N'ozuzu, Walker kụziri n'ụlọ ọrụ dị iche iche na America dum, nke nyere ya ohere ịgbasa echiche nke òtù nwanyị ojii. [3]
== Nnọchiteanya na mgbasa ozi ndị ọzọ ==
Beauty in Truth (2013) bụ ihe nkiri banyere Walker nke [[Pratibha Parmar]] duziri. Phalia (Portrait of Alice Walker) (1989) bụ foto nke Maud Sulter si na usoro ''Zabat'' ya nke e mepụtara maka Rochdale Art Gallery na England.
== Onyinye na nsọpụrụ ==
* MacDowell Colony Fellowships (1967 na 1974)
* Ingram Merrill Foundation Fellowship (1967)
* Candace Award, Arts and Letters, National Coalition of 100 Black Women (1982) <ref name="page3">{{Cite web|work=National Coalition of 100 Black Women|title=Candace Award Recipients 1982–1990|url=http://www.ncbw.org/programs/award3.html|archiveurl=https://web.archive.org/web/20030314213306/http://www.ncbw.org/programs/award3.html|archivedate=March 14, 2003}}</ref>
* Ihe nrite Pulitzer maka akụkọ ifo (1983) maka The Color Purple
* National Book Award for Fiction (1983) maka The Color Purple
* O. Henry Award maka "Ezigbo Mmụọ" (1985)
* Ihe nrite Langston Hughes, (1988), City College of New YorkKọleji Obodo nke New York
* Degree nsọpụrụ site na California Institute of the Arts (1995)
* American Humanist Association kpọrọ ya "Humanist of the Year" (1997)
* Onyinye Lillian Smith site na National Endowment for the Arts
* Ihe nrite Rosenthal sitere na National Institute of Arts &amp; Letters
* Radcliffe Institute Fellowship, Merrill Fellowsship, na Guggenheim Fellowship
* Ihe nrite ihu maka Best Magazine Criticism site na Newswoman's Club of New York
* Ntinye n'ime Ụlọ Nzukọ Ndị edemede Georgia (2001)
* Ntinye n'ime Ụlọ Nzukọ nke California na California Museum for History, Women, and the Arts (2006)
* Ihe nrite nke ikike mmadụ n'ụlọ site na Global Exchange (2007)
* Onyinye LennonOno Maka Udo (2010)
* Ihe nrite Haydée Santamaría (2024) <ref>{{Cite web|date=2024-02-01|title=Hermanamiento, desde una honda raíz cultural|url=https://www.granma.cu/cultura/2024-02-01/hermanamiento-desde-una-honda-raiz-cultural-01-02-2024-00-02-24|accessdate=2024-02-02|work=Granma.cu|language=es|archivedate=February 2, 2024|archiveurl=https://web.archive.org/web/20240202025528/https://www.granma.cu/cultura/2024-02-01/hermanamiento-desde-una-honda-raiz-cultural-01-02-2024-00-02-24}}</ref>
== Ọrụ ndị a họọrọ ==
== Edensibia ==
=== Ihe edeturu ===
=== Ihe ndị e dere n'akwụkwọ ===
{{Reflist|30em}}
== Ịgụ ihe ọzọ ==
* {{Cite book|author=White, Evelyn C.|authorlink=Evelyn C. White|year=2005|title=Alice Walker: A Life|publisher=[[W. W. Norton & Company]]|isbn=978-0-393-32826-4}}
* {{Cite book|author=Walker, Alice|year=1993|title=Warrior Marks: Female Genital Mutilation and the Sexual Blinding of Women|publisher=Diane Books Publishing Company|isbn=978-0-7881-5581-9}} Njikọ mpụga
* [http://alicewalkersgarden.com Alice Walker's official website]
* [https://web.archive.org/web/20151128020704/http://video.pbs.org/video/2365171000/ ''Alice Walker: Beauty in Truth''] Archived November 28, 2015, at the Wayback Machine – full video of biography film at PBS.org
* [http://www.poetryfoundation.org/bio/alice-walker Profile] at the Poetry Foundation
* [http://www.poets.org/poet.php/prmPID/486 Profile] at Poets.org
* Appearances on C-SPAN
* Alice Walker on Charlie Rose
* Alice Walker collected news and commentary at The Guardian
* Alice Walker collected news and commentary at The New York Times
* [http://www.georgiaencyclopedia.org/nge/Article.jsp?id=h-998 ''New Georgia Encyclopedia''] Archived July 24, 2013, at the Wayback Machine
* [http://rose.library.emory.edu/ Stuart A. Rose Manuscript, Archives, and Rare Book Library], Emory University: [http://pid.emory.edu/ark:/25593/900jh Alice Walker papers, c. 1930–2014 (MSS 1061)]
* [http://rose.library.emory.edu/ Stuart A. Rose Manuscript, Archives, and Rare Book Library], Emory University: [http://pid.emory.edu/ark:/25593/900g7 Letters to John Ferrone, 1976–1990 (MSS 1104)]
* [https://web.archive.org/web/20241109214601/http://fscj.digital.flvc.org/islandora/object/fscj%3A1072#page/n36/mode/1up Kalliope, Archives, Wilson Sharon, 1984, Alice Walker, 6(2), 37–42] Archived November 9, 2024, at the Wayback Machine
[[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]]
[[Otú:Pages with unreviewed translations]]
5wan9hhdc3h7bedw2dra5s6215z6q04
Angeline Makore
0
74920
630863
630653
2026-04-22T17:56:46Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
630863
wikitext
text/x-wiki
'''Angeline Rungano Makore''' a makwaara ya dịka Angeline Makore maọbụ Angel Makore bụ onye na-akwado ikike ụmụnwaanyị na ụmụnwaanyị na Zimbabwe. A maara ya nke ọma maka ịkwado maka ịkwụsị alụmdi na nwunye ụmụaka na Zimbabwe. Ọ na-agba ọsọ ugbu a Spark R.E.A.D, otu NGO nke e hiwere iji nye ụmụnwaanyị na ụmụnwaanyị ike na Zimbabwe. Ọ bụkwa onye otu otu Girls Not Brides. A na-ewere ya dị ka otu n'ime ụmụnwaanyị Africa a ma ama na-akwado ndị na-eme mgbanwe na ụmụnwaanyị..<ref>{{Cite web|title=6 Young Activists In Africa Working To Save The World|url=https://www.globalcitizen.org/en/content/african-youth-activists-south-africa/|accessdate=2020-07-21|work=Global Citizen|language=en}}</ref>
== Akụkọ ndụ ==
A mụrụ Angeline ma zụlite ya n'ime ime obodo nke Zimbabwe. N'ịbụ nwatakịrị, ọ tachiri obi na mmetọ ụmụaka n'ihi alụmdi na nwunye ụmụaka ka a manyere ya ịlụ di mgbe ọ dị afọ iri na anọ. Ọ fọrọ nke nta ka ọ bụrụ na a manyere ya ịghọ nwunye nke abụọ nke nwanne di ya. Ọ jụrụ alụmdi na nwunye ahụ ma kemgbe ahụ gaa na mkpọsa iji kwụsị alụmdi na ụba ụmụaka.<ref>{{Cite web|author=Brides|first=Girls Not|date=2017-06-07|title=Celebrating change-makers: Angeline, putting girls at the centre of change in Zimbabwe|url=https://www.girlsnotbrides.org/change-makers-angeline-makore-zimbabwe/|accessdate=2020-07-21|work=Girls Not Brides|language=en}}</ref>
== Ọrụ ==
Ọ gụrụ nzere Bachelor nke sayensị na Psychology na diplọma na iwu na Mahadum nke South Africa . <ref>{{Cite web|title=Angeline (Angel) Makore|url=https://womendeliver.org/classmember/angeline-makore/|accessdate=2020-07-21|work=Women Deliver|language=en-US}}</ref>
Ọ ghọrọ onye na-ahụ maka ihe ndị ruuru mmadụ karịsịa n'inye ụmụ agbọghọ na ihe ndị ruiri ụmụ nwanyị ike na Zimbabwe. Ọ rụkwara ọrụ dị ka onye ọrụ afọ ofufo n'ọtụtụ òtù ndị ọzọ na-enweghị uru dịka Girl Child Network Zimbabwe na Young Women Christian Association Zimbabwe . <ref>{{Cite web|title=5 Formidable Young Women Who Are Shaping Africa's Future|url=https://www.globalcitizen.org/en/content/young-women-activists-impacting-africa/|accessdate=2020-07-21|work=Global Citizen|language=en}}</ref> N'afọ 2012, o guzobere Spark R.E.A.D (Resilience, Empowerment, Activism and Development) maka ụmụ agbọghọ na ụmụ nwanyị nwere ebumnuche bụ isi nke ịkwụsị mmetọ mmekọahụ na ime ihe ike megide ụmụ nwanyị yana iji dozie nsogbu gbasara nsogbu ahụike ndị ntorobịa ụmụ agbọghọ na-eche ihu. <ref>{{Cite web|title=Angeline Makore|url=http://wd2016.org/speaker/angeline-makore/|accessdate=2020-07-21|work=Women Deliver 2016|language=en-US|archivedate=2020-07-02|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200702030454/http://wd2016.org/speaker/angeline-makore/}}</ref>
Ọ rụkwara ọrụ dị ka onye nnọchi anya na International Student Festival na Trondheim. N'afọ 2017, a họpụtara ya dị ka otu n'ime ndị otu Peer to Peer Evaluating Judging Panel maka Johnson &amp; Johnson's GenH Challenge . <ref>{{Cite web|author=OFA|title=Johnson & Johnson GenH Challenge 2017 global social venture competition ( $1 million in cash prize) {{!}} Opportunities For Africans|url=https://www.opportunitiesforafricans.com/johnson-johnson-genh-challenge-2017-global-social-venture-competition-1-million-in-cash-prize/|accessdate=2020-07-21|language=en}}</ref>
== Edemsibia ==
{{Reflist}}
[[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]]
clx4y4wacqsza17ybj731v80n0tjyaw
Ann Njogo
0
74948
630869
630716
2026-04-22T18:38:22Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
630869
wikitext
text/x-wiki
[[Faịlụ:Ann_Njogu_of_Kenya.png|thumb|Ann Njogu na 2010]]
'''Ann Njogu''' Ọ gara ụlọ akwụkwọ sekọndrị ụmụ agbọghọ Mugoiri wee mechaa gaa Mahadum Nairobi ebe ọ gụsịrị akwụkwọ na nzere iwu na 1989. Ọ bụ onye na-akwado ndị Kenya. <ref name="state.gov" /> N'afọ 2010, ọ bụ onye nduzi nke Centre for Rights Education and Awareness, nke n'etiti ihe ndị ọzọ dere ihe ike metụtara mmekọahụ- na okike mgbe ntuli aka Kenya na Disemba 2007. <ref>{{Cite web|url=http://www.huffingtonpost.com/janet-walsh/courage-and-heart-on-beha_b_493648.html|title=Courage, and Heart, on Behalf of Kenya's Women|work=The Huffington Post|date=10 May 2010}}</ref> Ọ bụkwa onye na-ede akwụkwọ na onye na-akwado iwu Kenya's Sexual Offences Act, nke ghọrọ iwu na 2006. <ref name="state.gov" /> <ref>{{Cite web|url=http://www.chr.up.ac.za/undp/domestic/docs/legislation_40.pdf|title=Archived copy|accessdate=2014-09-02|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180517092925/http://www.chr.up.ac.za/undp/domestic/docs/legislation_40.pdf|archivedate=2018-05-17}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.chr.up.ac.za/undp/domestic/docs/legislation_40.pdf|title=Kenyan Sexual offence act|date=21 July 2016|accessdate=2016-07-12|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180517092925/http://www.chr.up.ac.za/undp/domestic/docs/legislation_40.pdf|archivedate=17 May 2018}}</ref>
== Ihe ndị mere n'oge gara aga ==
Tinyere ọrụ ya gbasara ime ihe ike mmekọahụ na okike, Njogu bụ onye isi oche nke Kọmitii Ọtụtụ Ngalaba maka Mgbanwe Iwu, onye isi oche nke Nzukọ Mkparịta ụka Njikọ aka na Mgbanwe Iwu, na onye nnọchi anya na Mgbakọ Mba Bomas na Mgbanwe Iwu.<ref name="state.gov">{{Cite web|url=https://www.state.gov/s/gwi/programs/iwoc/2010/bio/137494.htm|archiveurl=https://web.archive.org/web/20120113191542/http://www.state.gov/s/gwi/programs/iwoc/2010/bio/137494.htm|archivedate=2012-01-13|title=Ann Njogu, Kenya|work=U.S. Department of State|accessdate=2026-04-20}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">. ''U.S. Department of State''. Archived from [https://www.state.gov/s/gwi/programs/iwoc/2010/bio/137494.htm the original] on 2012-01-13.</cite></ref> N'afọ 2007, ndị uwe ojii steeti wakporo ya ma jide ya maka ịchọ ka ndị omeiwu nyochaa ụgwọ ọnwa ha, nke buru ibu n'agbanyeghị ịda ogbenye nke Kenya.<ref name="state.gov" /> Ya na ndị ọzọ e jidere tinyere akwụkwọ iwu nke a maara nke ọma dị ka "Ann Njogu na ndị ọzọ na steeti," nke nwere ihe ịga nke ọma n'igbochi oge a ga-ejide nwa amaala Kenya ruo awa 24.<ref name="state.gov" /> N'afọ 2008, ọ bụ onye na-eme nzukọ nke Civil Society Congress, nke rụrụ ọrụ iji melite ndọrọ ndọrọ ọchịchị mgbe ime ihe ike na ntuli aka Kenya nke Disemba 2007. <ref>{{Cite web|url=http://us-africarelationsupdates.blogspot.com/2010/03/kenyan-zimbabwean-amongst-international.html|title=AMIP News|work=us-africarelationsupdates.blogspot.com|date=9 March 2010}}</ref>
N'afọ 2008, ndị uwe ojii tiri ya ihe ma metọọ ya mgbe ha jidere ya na ndị ọzọ maka ịtụ aro na nrụrụ aka nwere ike ime na ire Grand Regency Hotel.<ref>{{Cite web|url=http://mshale.com/2010/03/19/kenyas-ann-njogu-is-a-woman-of-courage/|title=Kenya's Ann Njogu, is a "Woman of Courage"|work=Mshale|date=19 March 2010}}</ref><ref name="state.gov"/>
Njogu natara onyinye International Women of Courage nke afọ 2010.<ref name="state.gov"/>
[[Faịlụ:Secretary_Clinton_Shakes_Hands_With_Honoree_Ann_Njogue_(4425830000).jpg|thumb|Ann Njogu (n'etiti) na-enye aka na odeakwụkwọ nke US Hillary Clinton, 2010]]
N'afọ 2012, e boro ya na nwa ya nwoke ebubo na ha wakporo nna ya mana n'afọ 2013 ka a tọhapụrụ ha.
N'afọ ndị na-adịbeghị anya, Ann Njogu anọgidewo na-arụ ọrụ ikpe ziri ezi na mmekọrịta mmadụ na ibe ya, gụnyere nkwado ahụike. N'oge ọrịa COVID-19, o sonyere na mkpọsa megide enweghị nhata ọgwụ mgbochi, gụnyere mgbalị #EndVaccineInjusticeInAfrica nke ụlọ ọrụ dịka Amref Health Africa kwadoro.<ref>{{Cite web|title=Amref Health Africa Hero: Ann Njogu – an interview|date=2022-03-24|url=https://amrefcanada.org/our-stories/amref-health-africa-hero-ann-njogu/|publisher=Amref Canada}}</ref> N'afọ 2022, o kwuru n'ajụjụ ọnụ na ọ na-ewere onwe ya dị ka "onye na-eme ihe maka ndụ," na-akọwa ọrụ ya na-aga n'ihu n'ide akwụkwọ, ntụziaka obodo, na nkwado iwu.<ref>{{Cite web|author=Mbori|first=Queenter|title=Ann Njogu: Meeting Oprah Winfrey was life-changing|url=https://www.standardmedia.co.ke/news/article/2001433708/ann-njogu-im-an-activist-for-life|publisher=The Standard|date=2022-01-11|accessdate=2025-02-17}}</ref> Njogu edeela uri, gụnyere nchịkọta akpọrọ The Vernette's Heart, na-egosipụta isiokwu nke ntachi obi, njirimara, na ikpe ziri ezi.<ref>{{Cite web|author=Mbori|first=Queenter|title=Ann Njogu: Meeting Oprah Winfrey was life-changing|url=https://www.standardmedia.co.ke/news/article/2001433708/ann-njogu-im-an-activist-for-life|publisher=The Standard|date=2022-01-11|accessdate=2025-02-17}}</ref>
== Edemsibia ==
{{International Women of Courage Awards}}
[[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]]
co9g4es03j9dzbh1kv5rvbrid8wrmi8
Ibado Mohammed Abdulle
0
74976
630822
2026-04-22T12:12:35Z
Chinemeremprince
13026
Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1350447170|Ibado Mohammed Abdulle]]"
630822
wikitext
text/x-wiki
'''Ibado Mohammed Abdulle''' (amụrụ c.1972) bụ onye Somalia na-akwalite mgbasa ozi maka ụmụ nwanyị gbara ọsọ ndụ na ndị a chụpụrụ n'obodo ha bụ́ ndị nsogbu ihu igwe metụtara. Ọ na-elekọta ogige ndị a na-achụpụ n'agha atọ na mpaghara Sool na Somaliland . <ref>{{Cite news|author=Neha Wadekar|title='Most of the men are your enemies': one woman's crusade in Somalia|work=[[The Guardian]]|date=9 April 2020|url=https://www.theguardian.com/global-development/2020/apr/09/most-of-the-men-are-your-enemies-one-womans-crusade-in-somalia|accessdate=28 February 2021}}</ref>
== Edemsibia ==
{{Reflist}}
[[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]]
i94njk4efnzrv2t43fb2pis588jg6uj
Rawdah Mohamed
0
74977
630823
2026-04-22T12:16:58Z
Chinemeremprince
13026
Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1341411295|Rawdah Mohamed]]"
630823
wikitext
text/x-wiki
'''Rawdah Mohamed''' bụ onye Norwegian-Somalia nlereanya, onye Instagram nlereanya, onye na-ede blọgụ, onye ọrụ ahụike na onye na-eme ihe ike. <ref>{{Cite web|title=Street Style Star Rawdah Mohamed is the Somali Muslim Model You Need to Follow|url=https://vmagazine.com/article/street-style-star-rawdah-mohamed-is-the-norweigan-muslim-model-you-need-to-follow/|accessdate=2021-04-27|work=V Magazine|date=29 August 2019|archivedate=27 April 2021|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210427061725/https://vmagazine.com/article/street-style-star-rawdah-mohamed-is-the-norweigan-muslim-model-you-need-to-follow/}}</ref> A maara ya maka ụdị ejiji ya n'okporo ámá, a na-ahụkwa ya dị ka onye a ma ama na-akwado ikike ụmụ nwanyị Alakụba. Ụlọ ọrụ njikwa nlereanya The Society Management na-anọchite anya ya ugbu a. Na Eprel 2021, ọ malitere mkpọsa hashtag #Handsoffmyhijab, nke ghọrọ ihe na-ewu ewu na mgbasa ozi ọha.<ref>{{Cite web|date=2021-04-12|title=Online criticism grows over French proposal to ban hijab for children|url=https://www.euronews.com/2021/04/12/handsoffmyhijab-online-criticism-grows-over-proposed-french-law-banning-hijab-for-children|accessdate=2021-04-27|work=euronews|language=en}}</ref>
== Akụkọ ndụ ==
A mụrụ Rawdah na Somalia ma malite iyi ákwà isi mgbe ọ dị afọ asaa. Ya na ezinụlọ ya kwagara Norway mgbe ọ dị afọ asatọ ma gaa akwụkwọ praịmarị ya. Na Norway, ụmụ klas ya ndị ọzọ kpagburu ya, megbuo ya, ma megbuo ya, karịsịa maka iyi hijab na maka agba akpụkpọ ahụ ya.<ref>{{Cite web|url=https://www.harpersbazaararabia.com/featured-news/as-the-french-senate-votes-to-ban-the-hijab-for-under-18s-muslim-content-creators-share-their-own-stories-of|title=Muslim Content Creators Share Their Own Stories of Islamophobia and Racism|first=Laura|author=Kell|date=April 5, 2021|work=www.harpersbazaararabia.com}}</ref>
== Ọrụ ==
Na mbụ, ọ chụpụrụ ọrụ ya dị ka onye mgbasa ozi mmekọrịta ma ugbu a o nwere ihe karịrị ndị na-eso ụzọ 200,000 na Instagram.<ref>{{Cite web|url=https://www.instagram.com/accounts/login/?next=https%3A%2F%2Fwww.instagram.com%2Flogin%2F%3Fnext%3Dhttps%253A%252F%252Fwww.instagram.com%252Frawdis%252F%26__coig_login%3D1|title=Login • Instagram|work=www.instagram.com|accessdate=30 March 2023}}</ref> Na mgbakwunye, ọ rụrụ ọrụ dị ka onye ọrụ ahụike na-arụ ọrụ na ụmụaka nwere ọrịa autism. Rawdah arụwokwa ọrụ dị ka onye na-enyocha omume na-emeso ndị nwere nkwarụ.<ref>{{Cite news|author=Newbold|first=Alice|title="We Need More Space To Be Open": Somalian Model Rawdah On Speaking Out For Those Who Can't|url=https://www.vogue.co.uk/fashion/article/rawdah-model-interview|accessdate=2021-04-27|work=British Vogue|date=15 June 2020|language=en-GB}}</ref>
Ọ na-etinye aka na mkpọsa ime ihe ngosi n'ụdị ndị Arab tupu ọ banye dị ka ihe ngosi ejiji dị iche iche dị n'ebe ọdịda anyanwụ dị ka Oslo Fashion Week, Paris Fashion Week, Copenhagen Fashion Week na Norwegian celebrity gala Kjendisgallaen . <ref name=":0">{{Cite web|date=2019-11-10|title=Model Rawdah Mohamed looks majestic in Lebanese look|url=https://www.arabnews.com/node/1581861/lifestyle|accessdate=2021-04-27|work=Arab News|language=en}}</ref>
Ọ gara n'ihu n'ọrụ ya n'okporo ámá mba ụwa na Oslo Fashion Week n'ọnwa Ọgọstụ 2019, nke a na-ewere dị ka oge mgbanwe n'ọrụ ime ihe ngosi ya ebe ọ gbanwere ụdị ime ihe ngosi ọdịda anyanwụ.<ref>{{Cite web|author=Acielle|title=The Best Street Style at Oslo Fashion Week Spring 2019|url=https://www.vogue.com/slideshow/oslo-fashion-week-spring-2019-street-style|accessdate=2021-04-27|work=Vogue|date=15 August 2018|language=en-US}}</ref> N'oge Oslo Fashion Week 2019, a nabatara ya maka ụdị okporo ámá ya na-adọrọ mmasị.<ref>{{Cite web|author=Borrelli-Persson|first=Laird|title=How Rawdah Mohamed Is Challenging Modest Style Conventions and Fashion's Inclusivity Problem|url=https://www.vogue.com/vogueworld/article/how-rawdah-mohamed-is-challenging-modest-style-conventions-and-fashions-inclusivity-problem|accessdate=2021-04-27|work=Vogue|date=21 March 2019|language=en-US}}</ref> Rawdah kpughere na ọ na-eche mmechuihu na ịjụ ihu, ọkachasị na ụlọ ọrụ ejiji, ebe ndị ahịa na-ala azụ inye ya ohere ịpụta na Paris Fashion Week na-ekwu maka iwe na mmeghachi omume sitere n'aka ndị ndọrọ ndọrọ ọchịchị France.<ref name=":1">{{Cite web|date=2021-04-25|title=Model's 'hands off my hijab' post sparks protest over France's proposed ban|url=http://www.theguardian.com/fashion/2021/apr/25/model-rawdah-mohamed-hands-off-my-hijab-protest-france-ban|accessdate=2021-04-27|work=the Guardian|language=en}}</ref>
Ọ pụtara na mbụ ya n'ihu ''Magazin V''<nowiki/>'ọnwa Ọgọstụ 2019 mgbe ọ pụtara n'ihu akwụkwọ ejiji Norwegian Costume Norge . Kemgbe ahụ, Rawdah apụtawokwa na peeji ihu nke akwụkwọ na nchịkọta akụkọ ndị a ma ama dị ka ''Vogue'' na V Magazine na US yana mbipụta Arab.<ref name=":0">{{Cite web|date=2019-11-10|title=Model Rawdah Mohamed looks majestic in Lebanese look|url=https://www.arabnews.com/node/1581861/lifestyle|accessdate=2021-04-27|work=Arab News|language=en}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://www.arabnews.com/node/1581861/lifestyle "Model Rawdah Mohamed looks majestic in Lebanese look"]. ''Arab News''. 10 November 2019<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">27 April</span> 2021</span>.</cite></ref>
O sonyekwara na mkpesa mgbasa ozi ọha na eze megide mkpebi Senate nke France machibido ụmụ agbọghọ Alakụba na-erubeghị afọ 18 iyi okpu isi n'ebe ọha na eze site na ịmalite mkpọsa hashtag #Handsoffmyhijab . <ref name="aljazeera.com">{{Cite web|title='Law against Islam': French vote in favour of hijab ban condemned|url=https://www.aljazeera.com/news/2021/4/9/a-law-against-islam|accessdate=2021-04-27|work=www.aljazeera.com|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|author=Yeung|first=Peter|title=The Somali-Norwegian model campaigning for Muslim women's rights|url=https://www.aljazeera.com/news/2021/5/13/muslim-women-are-always-left-out-qa-with-rawdah-mohamed|accessdate=2021-06-01|work=www.aljazeera.com|language=en}}</ref> O biputara selfie ya na Instagram na ahịrịokwu "aka wepụ hijab m" ka edere n'aka ya, na-akatọ mmachibido iwu French na-atụ aro maka mkpuchi ihu maka ụmụaka. <ref name="aljazeera.com" /><ref name=":1">{{Cite web|date=2021-04-25|title=Model's 'hands off my hijab' post sparks protest over France's proposed ban|url=http://www.theguardian.com/fashion/2021/apr/25/model-rawdah-mohamed-hands-off-my-hijab-protest-france-ban|accessdate=2021-04-27|work=the Guardian|language=en}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://www.theguardian.com/fashion/2021/apr/25/model-rawdah-mohamed-hands-off-my-hijab-protest-france-ban "Model's 'hands off my hijab' post sparks protest over France's proposed ban"]. ''the Guardian''. 25 April 2021<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">27 April</span> 2021</span>.</cite></ref>
N'ọnwa Mee 2021, a kpọrọ ya aha dịka onye nchịkọta akụkọ nke magazin Vogue Scandinavia na-abịanụ, nke a ga-amalite n'oge na-adịghị anya.<ref>{{Cite web|date=2021-05-29|title=Model behind 'hands off my hijab' post named editor of 'Vogue Scandinavia'|url=https://www.thenationalnews.com/lifestyle/fashion/model-behind-hands-off-my-hijab-post-named-editor-of-vogue-scandinavia-1.1231642|accessdate=2021-06-01|work=The National|language=en}}</ref> Ya mere, ọ ga-abụ onye nchịkọta akụkọ mbụ na-eyi hijab maka magazin ejiji. <ref>{{Cite web|date=2021-05-27|title=Model behind 'hands off my hijab' post is named Vogue Scandinavia editor|url=http://www.theguardian.com/fashion/2021/may/27/model-hands-off-my-hijab-post-vogue-scandinavia-editor-rawdah-mohamed|accessdate=2021-06-01|work=the Guardian|language=en}}</ref>
== Arụmụka ==
Ọ dọtara mmasị ndị nta akụkọ na mba Norway mgbe o tinyere ọtụtụ okwu ọjọọ gbasara Elizabeth nke Abụọ dịka azịza nye akụkọ ọnwụ ya. Mohamed kwupụtara na ọ na-eme emume ọnwụ Eze Nwanyị, wee soro ọtụtụ okwu mkparị megide Eze Nwanyị ahụ, onye nwụrụ ugbu a..<ref>{{Cite web|url=https://www.nettavisen.no/livsstil/raser-etter-dronningens-dod-haper-du-brenner-i-helvete/s/5-95-642754|title=Raser etter dronningens død: – Håper du brenner i helvete|publisher=[[Nettavisen]]|editor=Philip Haglund|language=no|date=9 September 2022|accessdate=11 September 2022}}</ref>
== Edemsibia ==
{{Reflist}}
[[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]]
[[Otú:Pages with unreviewed translations]]
h3sojj11u7oigc19qtsbzetdy12aggo
630824
630823
2026-04-22T12:18:46Z
Chinemeremprince
13026
630824
wikitext
text/x-wiki
'''Rawdah Mohamed''' bụ onye Norwegian-Somalia nlereanya, onye Instagram nlereanya, onye na-ede blọgụ, onye ọrụ ahụike na onye na-eme ihe ike. <ref>{{Cite web|title=Street Style Star Rawdah Mohamed is the Somali Muslim Model You Need to Follow|url=https://vmagazine.com/article/street-style-star-rawdah-mohamed-is-the-norweigan-muslim-model-you-need-to-follow/|accessdate=2021-04-27|work=V Magazine|date=29 August 2019|archivedate=27 April 2021|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210427061725/https://vmagazine.com/article/street-style-star-rawdah-mohamed-is-the-norweigan-muslim-model-you-need-to-follow/}}</ref> A maara ya maka ụdị ejiji ya n'okporo ámá, a na-ahụkwa ya dị ka onye a ma ama na-akwado ikike ụmụ nwanyị Alakụba. Ụlọ ọrụ njikwa nlereanya The Society Management na-anọchite anya ya ugbu a. Na Eprel 2021, ọ malitere mkpọsa hashtag #Handsoffmyhijab, nke ghọrọ ihe na-ewu ewu na mgbasa ozi ọha.<ref>{{Cite web|date=2021-04-12|title=Online criticism grows over French proposal to ban hijab for children|url=https://www.euronews.com/2021/04/12/handsoffmyhijab-online-criticism-grows-over-proposed-french-law-banning-hijab-for-children|accessdate=2021-04-27|work=euronews|language=en}}</ref>
== Akụkọ ndụ ==
A mụrụ Rawdah na Somalia ma malite iyi ákwà isi mgbe ọ dị afọ asaa. Ya na ezinụlọ ya kwagara Norway mgbe ọ dị afọ asatọ ma gaa akwụkwọ praịmarị ya. Na Norway, ụmụ klas ya ndị ọzọ kpagburu ya, megbuo ya, ma megbuo ya, karịsịa maka iyi hijab na maka agba akpụkpọ ahụ ya.<ref>{{Cite web|url=https://www.harpersbazaararabia.com/featured-news/as-the-french-senate-votes-to-ban-the-hijab-for-under-18s-muslim-content-creators-share-their-own-stories-of|title=Muslim Content Creators Share Their Own Stories of Islamophobia and Racism|first=Laura|author=Kell|date=April 5, 2021|work=www.harpersbazaararabia.com}}</ref>
== Ọrụ ==
Na mbụ, ọ chụpụrụ ọrụ ya dị ka onye mgbasa ozi mmekọrịta ma ugbu a o nwere ihe karịrị ndị na-eso ụzọ 200,000 na Instagram.<ref>{{Cite web|url=https://www.instagram.com/accounts/login/?next=https%3A%2F%2Fwww.instagram.com%2Flogin%2F%3Fnext%3Dhttps%253A%252F%252Fwww.instagram.com%252Frawdis%252F%26__coig_login%3D1|title=Login • Instagram|work=www.instagram.com|accessdate=30 March 2023}}</ref> Na mgbakwunye, ọ rụrụ ọrụ dị ka onye ọrụ ahụike na-arụ ọrụ na ụmụaka nwere ọrịa autism. Rawdah arụwokwa ọrụ dị ka onye na-enyocha omume na-emeso ndị nwere nkwarụ.<ref>{{Cite news|author=Newbold|first=Alice|title="We Need More Space To Be Open": Somalian Model Rawdah On Speaking Out For Those Who Can't|url=https://www.vogue.co.uk/fashion/article/rawdah-model-interview|accessdate=2021-04-27|work=British Vogue|date=15 June 2020|language=en-GB}}</ref>
Ọ na-etinye aka na mkpọsa ime ihe ngosi n'ụdị ndị Arab tupu ọ banye dị ka ihe ngosi ejiji dị iche iche dị n'ebe ọdịda anyanwụ dị ka Oslo Fashion Week, Paris Fashion Week, Copenhagen Fashion Week na Norwegian celebrity gala Kjendisgallaen . <ref name=":0">{{Cite web|date=2019-11-10|title=Model Rawdah Mohamed looks majestic in Lebanese look|url=https://www.arabnews.com/node/1581861/lifestyle|accessdate=2021-04-27|work=Arab News|language=en}}</ref>
Ọ gara n'ihu n'ọrụ ya n'okporo ámá mba ụwa na Oslo Fashion Week n'ọnwa Ọgọstụ 2019, nke a na-ewere dị ka oge mgbanwe n'ọrụ ime ihe ngosi ya ebe ọ gbanwere ụdị ime ihe ngosi ọdịda anyanwụ.<ref>{{Cite web|author=Acielle|title=The Best Street Style at Oslo Fashion Week Spring 2019|url=https://www.vogue.com/slideshow/oslo-fashion-week-spring-2019-street-style|accessdate=2021-04-27|work=Vogue|date=15 August 2018|language=en-US}}</ref> N'oge Oslo Fashion Week 2019, a nabatara ya maka ụdị okporo ámá ya na-adọrọ mmasị.<ref>{{Cite web|author=Borrelli-Persson|first=Laird|title=How Rawdah Mohamed Is Challenging Modest Style Conventions and Fashion's Inclusivity Problem|url=https://www.vogue.com/vogueworld/article/how-rawdah-mohamed-is-challenging-modest-style-conventions-and-fashions-inclusivity-problem|accessdate=2021-04-27|work=Vogue|date=21 March 2019|language=en-US}}</ref> Rawdah kpughere na ọ na-eche mmechuihu na ịjụ ihu, ọkachasị na ụlọ ọrụ ejiji, ebe ndị ahịa na-ala azụ inye ya ohere ịpụta na Paris Fashion Week na-ekwu maka iwe na mmeghachi omume sitere n'aka ndị ndọrọ ndọrọ ọchịchị France.<ref name=":1" />
Ọ pụtara na mbụ ya n'ihu ''Magazin V''<nowiki/>'ọnwa Ọgọstụ 2019 mgbe ọ pụtara n'ihu akwụkwọ ejiji Norwegian Costume Norge . Kemgbe ahụ, Rawdah apụtawokwa na peeji ihu nke akwụkwọ na nchịkọta akụkọ ndị a ma ama dị ka ''Vogue'' na V Magazine na US yana mbipụta Arab.<ref name=":0" />
O sonyekwara na mkpesa mgbasa ozi ọha na eze megide mkpebi Senate nke France machibido ụmụ agbọghọ Alakụba na-erubeghị afọ 18 iyi okpu isi n'ebe ọha na eze site na ịmalite mkpọsa hashtag #Handsoffmyhijab . <ref name="aljazeera.com">{{Cite web|title='Law against Islam': French vote in favour of hijab ban condemned|url=https://www.aljazeera.com/news/2021/4/9/a-law-against-islam|accessdate=2021-04-27|work=www.aljazeera.com|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|author=Yeung|first=Peter|title=The Somali-Norwegian model campaigning for Muslim women's rights|url=https://www.aljazeera.com/news/2021/5/13/muslim-women-are-always-left-out-qa-with-rawdah-mohamed|accessdate=2021-06-01|work=www.aljazeera.com|language=en}}</ref> O biputara selfie ya na Instagram na ahịrịokwu "aka wepụ hijab m" ka edere n'aka ya, na-akatọ mmachibido iwu French na-atụ aro maka mkpuchi ihu maka ụmụaka. <ref name="aljazeera.com" /><ref name=":1">{{Cite web|date=2021-04-25|title=Model's 'hands off my hijab' post sparks protest over France's proposed ban|url=http://www.theguardian.com/fashion/2021/apr/25/model-rawdah-mohamed-hands-off-my-hijab-protest-france-ban|accessdate=2021-04-27|work=the Guardian|language=en}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://www.theguardian.com/fashion/2021/apr/25/model-rawdah-mohamed-hands-off-my-hijab-protest-france-ban "Model's 'hands off my hijab' post sparks protest over France's proposed ban"]. ''the Guardian''. 25 April 2021<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">27 April</span> 2021</span>.</cite></ref>
N'ọnwa Mee 2021, a kpọrọ ya aha dịka onye nchịkọta akụkọ nke magazin Vogue Scandinavia na-abịanụ, nke a ga-amalite n'oge na-adịghị anya.<ref>{{Cite web|date=2021-05-29|title=Model behind 'hands off my hijab' post named editor of 'Vogue Scandinavia'|url=https://www.thenationalnews.com/lifestyle/fashion/model-behind-hands-off-my-hijab-post-named-editor-of-vogue-scandinavia-1.1231642|accessdate=2021-06-01|work=The National|language=en}}</ref> Ya mere, ọ ga-abụ onye nchịkọta akụkọ mbụ na-eyi hijab maka magazin ejiji. <ref>{{Cite web|date=2021-05-27|title=Model behind 'hands off my hijab' post is named Vogue Scandinavia editor|url=http://www.theguardian.com/fashion/2021/may/27/model-hands-off-my-hijab-post-vogue-scandinavia-editor-rawdah-mohamed|accessdate=2021-06-01|work=the Guardian|language=en}}</ref>
== Arụmụka ==
Ọ dọtara mmasị ndị nta akụkọ na mba Norway mgbe o tinyere ọtụtụ okwu ọjọọ gbasara Elizabeth nke Abụọ dịka azịza nye akụkọ ọnwụ ya. Mohamed kwupụtara na ọ na-eme emume ọnwụ Eze Nwanyị, wee soro ọtụtụ okwu mkparị megide Eze Nwanyị ahụ, onye nwụrụ ugbu a..<ref>{{Cite web|url=https://www.nettavisen.no/livsstil/raser-etter-dronningens-dod-haper-du-brenner-i-helvete/s/5-95-642754|title=Raser etter dronningens død: – Håper du brenner i helvete|publisher=[[Nettavisen]]|editor=Philip Haglund|language=no|date=9 September 2022|accessdate=11 September 2022}}</ref>
== Edemsibia ==
{{Reflist}}
[[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]]
[[Otú:Pages with unreviewed translations]]
mr4l14jzzg4hc1kgh4vq1gs0m93wary
Brownkey Abdullahi
0
74978
630825
2026-04-22T12:20:34Z
Chinemeremprince
13026
Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1310534102|Brownkey Abdullahi]]"
630825
wikitext
text/x-wiki
'''Brownkey Abdullahi''' bụ onye na-akwado ọchịchị na onye na-ede blọgụ nke a mụrụ site n'aka ndị nne na nna Somalia na ogige ndị gbara ọsọ ndụ Dadaab na Kenya.<ref name=":0">{{Cite web|author=Dumbuya|first=Mustapha|date=2016-10-10|title=Meet Brownkey Abdullahi: Dadaab refugee camp's first female blogger|url=https://www.one.org/us/blog/meet-brownkey-abdullahi-dadaab-refugee-camps-first-female-blogger/|accessdate=2022-02-23|work=ONE|language=en-US}}</ref> Ọ bụ onye guzobere Brownkey Organization.
== Oge ọ malitere ==
A mụrụ Abdullahi n'aka nne na nna Somalia, ndị gbapụrụ n'Agha Obodo Somalia na 1991, <ref name=":1">{{Cite web|author=Klein|first=Rachel|date=11 Jan 2017|title=Dadaab-born blogger: 'My nationality is refugee' {{!}} DW {{!}} 11.01.2017|url=https://www.dw.com/en/dadaab-born-blogger-my-nationality-is-refugee/a-37087539|accessdate=2022-02-23|work=DW.COM|language=en-GB}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFKlein2017">Klein, Rachel (11 Jan 2017). [https://www.dw.com/en/dadaab-born-blogger-my-nationality-is-refugee/a-37087539 "Dadaab-born blogger: 'My nationality is refugee' | DW | 11.01.2017"]. ''DW.COM''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2022-02-23</span></span>.</cite></ref> na ogige ndị gbara ọsọ ndụ Dadaab <ref name=":0">{{Cite web|author=Dumbuya|first=Mustapha|date=2016-10-10|title=Meet Brownkey Abdullahi: Dadaab refugee camp's first female blogger|url=https://www.one.org/us/blog/meet-brownkey-abdullahi-dadaab-refugee-camps-first-female-blogger/|accessdate=2022-02-23|work=ONE|language=en-US}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFDumbuya2016">Dumbuya, Mustapha (2016-10-10). [https://www.one.org/us/blog/meet-brownkey-abdullahi-dadaab-refugee-camps-first-female-blogger/ "Meet Brownkey Abdullahi: Dadaab refugee camp's first female blogger"]. ''ONE''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2022-02-23</span></span>.</cite></ref> <ref>{{Cite news|author=Vogt|first=Heidi|date=2016-05-14|title=Kenya's Push to Close World's Largest Refugee Camp Fuels a Sense of Displacement|language=en-US|work=Wall Street Journal|url=https://www.wsj.com/articles/kenyas-push-to-close-worlds-largest-refugee-camp-fuels-a-sense-of-displacement-1463131800|accessdate=2022-02-23}}</ref><ref>{{Cite web|author=Abdullahi|first=Brownkey|date=6 July 2016|title=I was born and raised in a refugee camp: the world isn't as globalized as you think|url=https://www.weforum.org/agenda/2016/07/i-was-born-and-raised-in-a-refugee-camp-the-world-isn-t-as-globalized-as-you-think/|accessdate=2022-02-23|work=World Economic Forum|language=en}}</ref>
Abdullahi na-ewere onwe ya dị ka "Dadaabbian" ma ọ bụ onye Kenya ma ọ bụ Somali.<ref name=":0">{{Cite web|author=Dumbuya|first=Mustapha|date=2016-10-10|title=Meet Brownkey Abdullahi: Dadaab refugee camp's first female blogger|url=https://www.one.org/us/blog/meet-brownkey-abdullahi-dadaab-refugee-camps-first-female-blogger/|accessdate=2022-02-23|work=ONE|language=en-US}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFDumbuya2016">Dumbuya, Mustapha (2016-10-10). [https://www.one.org/us/blog/meet-brownkey-abdullahi-dadaab-refugee-camps-first-female-blogger/ "Meet Brownkey Abdullahi: Dadaab refugee camp's first female blogger"]. ''ONE''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2022-02-23</span></span>.</cite></ref><ref name=":1">{{Cite web|author=Klein|first=Rachel|date=11 Jan 2017|title=Dadaab-born blogger: 'My nationality is refugee' {{!}} DW {{!}} 11.01.2017|url=https://www.dw.com/en/dadaab-born-blogger-my-nationality-is-refugee/a-37087539|accessdate=2022-02-23|work=DW.COM|language=en-GB}}</ref>
== Mgbalị ==
N'afọ 2013, Abdullahi malitere ịde blọgụ, na-eme ka ọ bụrụ onye mbụ na-ede blọgụ site na Dadaab.<ref name=":0">{{Cite web|author=Dumbuya|first=Mustapha|date=2016-10-10|title=Meet Brownkey Abdullahi: Dadaab refugee camp's first female blogger|url=https://www.one.org/us/blog/meet-brownkey-abdullahi-dadaab-refugee-camps-first-female-blogger/|accessdate=2022-02-23|work=ONE|language=en-US}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFDumbuya2016">Dumbuya, Mustapha (2016-10-10). [https://www.one.org/us/blog/meet-brownkey-abdullahi-dadaab-refugee-camps-first-female-blogger/ "Meet Brownkey Abdullahi: Dadaab refugee camp's first female blogger"]. ''ONE''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2022-02-23</span></span>.</cite></ref> Blog ya lekwasịrị anya na mbụ n'igbochi okwu ọjọọ banyere ndị Somalia gbara ọsọ ndụ tupu ọ lekwasị anya na ikike ụmụ nwanyị.<ref name=":0" /><ref>{{Cite web|title=Brownkey Abdullahi - Agenda Contributor|url=https://www.weforum.org/agenda/authors/brownkey-abdullahi/|accessdate=2022-02-23|work=World Economic Forum|language=en}}</ref>
== Ọrụ ==
Abdullahi hiwere otu Brownkey Organisation, nke dị na Dadaab, nke na-akwado megide ibibi ụmụ nwanyị na ime ihe ike dabere na nwoke na nwanyị.<ref name=":2">{{Cite web|title=Akili Dada - African. Women. Lead {{!}} Meet Brownkey, a Voice for Refugees|url=https://akilidada.org/brownkey-voice-of-the-refugees-2/|accessdate=2022-02-23|language=en-US}}</ref> N'afọ 2017, ntọala ahụ mere mkpọsa maka ọnọdụ ndụ ka mma na maka mgbanwe na iwu ogige. <ref>{{Cite web|author=Kenya|first=Amnesty|date=2017-06-30|title=The Forgotten Refugees of Dadaab –Warehoused|url=https://www.amnestykenya.org/the-forgotten-refugees-of-dadaab-warehoused/|accessdate=2022-02-23|work=Amnesty International Kenya|language=en-US}}</ref>
== Onyinye ==
Abdullahi bụ onye Akili Dada Fellow . <ref name=":2">{{Cite web|title=Akili Dada - African. Women. Lead {{!}} Meet Brownkey, a Voice for Refugees|url=https://akilidada.org/brownkey-voice-of-the-refugees-2/|accessdate=2022-02-23|language=en-US}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://akilidada.org/brownkey-voice-of-the-refugees-2/ "Akili Dada - African. Women. Lead | Meet Brownkey, a Voice for Refugees"]<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2022-02-23</span></span>.</cite></ref>
== Edemsibia ==
<references />
[[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]]
m577lgo0u4g9qxwk02xq1bk1g16sk2h
630826
630825
2026-04-22T12:22:33Z
Chinemeremprince
13026
630826
wikitext
text/x-wiki
'''Brownkey Abdullahi''' bụ onye na-akwado ọchịchị na onye na-ede blọgụ nke a mụrụ site n'aka ndị nne na nna Somalia na ogige ndị gbara ọsọ ndụ Dadaab na Kenya.<ref name=":0" />{{Cite web|author=Dumbuya|first=Mustapha|date=20 Ọ bụ onye guzobere Brownkey Organization.
== Oge ọ malitere ==
A mụrụ Abdullahi n'aka nne na nna Somalia, ndị gbapụrụ n'Agha Obodo Somalia na 1991, <ref name=":1" /> na ogige ndị gbara ọsọ ndụ Dadaab <ref name=":0">{{Cite web|author=Dumbuya|first=Mustapha|date=2016-10-10|title=Meet Brownkey Abdullahi: Dadaab refugee camp's first female blogger|url=https://www.one.org/us/blog/meet-brownkey-abdullahi-dadaab-refugee-camps-first-female-blogger/|accessdate=2022-02-23|work=ONE|language=en-US}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFDumbuya2016">Dumbuya, Mustapha (2016-10-10). [https://www.one.org/us/blog/meet-brownkey-abdullahi-dadaab-refugee-camps-first-female-blogger/ "Meet Brownkey Abdullahi: Dadaab refugee camp's first female blogger"]. ''ONE''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2022-02-23</span></span>.</cite></ref> <ref>{{Cite news|author=Vogt|first=Heidi|date=2016-05-14|title=Kenya's Push to Close World's Largest Refugee Camp Fuels a Sense of Displacement|language=en-US|work=Wall Street Journal|url=https://www.wsj.com/articles/kenyas-push-to-close-worlds-largest-refugee-camp-fuels-a-sense-of-displacement-1463131800|accessdate=2022-02-23}}</ref><ref>{{Cite web|author=Abdullahi|first=Brownkey|date=6 July 2016|title=I was born and raised in a refugee camp: the world isn't as globalized as you think|url=https://www.weforum.org/agenda/2016/07/i-was-born-and-raised-in-a-refugee-camp-the-world-isn-t-as-globalized-as-you-think/|accessdate=2022-02-23|work=World Economic Forum|language=en}}</ref>
Abdullahi na-ewere onwe ya dị ka "Dadaabbian" ma ọ bụ onye Kenya ma ọ bụ Somali.<ref name=":0">{{Cite web|author=Dumbuya|first=Mustapha|date=2016-10-10|title=Meet Brownkey Abdullahi: Dadaab refugee camp's first female blogger|url=https://www.one.org/us/blog/meet-brownkey-abdullahi-dadaab-refugee-camps-first-female-blogger/|accessdate=2022-02-23|work=ONE|language=en-US}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFDumbuya2016">Dumbuya, Mustapha (2016-10-10). [https://www.one.org/us/blog/meet-brownkey-abdullahi-dadaab-refugee-camps-first-female-blogger/ "Meet Brownkey Abdullahi: Dadaab refugee camp's first female blogger"]. ''ONE''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2022-02-23</span></span>.</cite></ref><ref name=":1">{{Cite web|author=Klein|first=Rachel|date=11 Jan 2017|title=Dadaab-born blogger: 'My nationality is refugee' {{!}} DW {{!}} 11.01.2017|url=https://www.dw.com/en/dadaab-born-blogger-my-nationality-is-refugee/a-37087539|accessdate=2022-02-23|work=DW.COM|language=en-GB}}</ref>
== Mgbalị ==
N'afọ 2013, Abdullahi malitere ịde blọgụ, na-eme ka ọ bụrụ onye mbụ na-ede blọgụ site na Dadaab.<ref name=":0">{{Cite web|author=Dumbuya|first=Mustapha|date=2016-10-10|title=Meet Brownkey Abdullahi: Dadaab refugee camp's first female blogger|url=https://www.one.org/us/blog/meet-brownkey-abdullahi-dadaab-refugee-camps-first-female-blogger/|accessdate=2022-02-23|work=ONE|language=en-US}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFDumbuya2016">Dumbuya, Mustapha (2016-10-10). [https://www.one.org/us/blog/meet-brownkey-abdullahi-dadaab-refugee-camps-first-female-blogger/ "Meet Brownkey Abdullahi: Dadaab refugee camp's first female blogger"]. ''ONE''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2022-02-23</span></span>.</cite></ref> Blog ya lekwasịrị anya na mbụ n'igbochi okwu ọjọọ banyere ndị Somalia gbara ọsọ ndụ tupu ọ lekwasị anya na ikike ụmụ nwanyị.<ref name=":0" /><ref>{{Cite web|title=Brownkey Abdullahi - Agenda Contributor|url=https://www.weforum.org/agenda/authors/brownkey-abdullahi/|accessdate=2022-02-23|work=World Economic Forum|language=en}}</ref>
== Ọrụ ==
Abdullahi hiwere otu Brownkey Organisation, nke dị na Dadaab, nke na-akwado megide ibibi ụmụ nwanyị na ime ihe ike dabere na nwoke na nwanyị.<ref name=":2" /> N'afọ 2017, ntọala ahụ mere mkpọsa maka ọnọdụ ndụ ka mma na maka mgbanwe na iwu ogige. <ref>{{Cite web|author=Kenya|first=Amnesty|date=2017-06-30|title=The Forgotten Refugees of Dadaab –Warehoused|url=https://www.amnestykenya.org/the-forgotten-refugees-of-dadaab-warehoused/|accessdate=2022-02-23|work=Amnesty International Kenya|language=en-US}}</ref>
== Onyinye ==
Abdullahi bụ onye Akili Dada Fellow . <ref name=":2">{{Cite web|title=Akili Dada - African. Women. Lead {{!}} Meet Brownkey, a Voice for Refugees|url=https://akilidada.org/brownkey-voice-of-the-refugees-2/|accessdate=2022-02-23|language=en-US}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://akilidada.org/brownkey-voice-of-the-refugees-2/ "Akili Dada - African. Women. Lead | Meet Brownkey, a Voice for Refugees"]<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2022-02-23</span></span>.</cite></ref>
== Edemsibia ==
<references />
[[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]]
gjhcy5f6mwmmefn06g7z77xdip5d09y
Hodan kwuru Isse
0
74979
630827
2026-04-22T12:24:41Z
Chinemeremprince
13026
Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1347869601|Hodan Said Isse]]"
630827
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox officeholder
| name = Hodan Said Isse
| native_name = {{lang|so|Hodan Saciid Ciise}}
| image = Hodan Said Isse (cropped).jpg
| office = Board of Directors for the [[Central Bank of Somalia]]
| title = member
| alma_mater = [[George Mason University]] (PhD)<br>[[Ohio University]] (MEcon)
| spouse = [[Abdiweli Gaas]]
| awards = 100 most influential Women in Somalia
| occupation = {{Hlist|[[activist]]|[[businesswoman]]|[[economist]]|[[politician]]|[[writer]]}}
| birth_place = [[Hargeisa]], Somalia
| committees = Somali Mental Health Foundation
| children = 3
| honorific_prefix = [[Her Excellency]]
| honorific_suffix = [[Doctor (title)|Dr.]]
| citizenship = Somali
| office1 = First Lady of the [[Puntland]]
| termstart1 = January 08, 2014
| office2 =
| termend1 = January 08, 2019
| termstart2 =
| term_start = August 2, 2022
| education = [[University at Buffalo School of Management]] (Clinical [[Assistant Professor]] [[Emeritus]])<ref>{{cite web | url=https://management.buffalo.edu/faculty/academic-departments/finance/faculty.html | title=Faculty }}</ref>
}}
'''Hodan Said Isse''' (Somali: Hodan Saciid Ciise; Arabic: هودان سعيد عيسى) is a UNFPA Goodwill ambassador for [[Puntland]]. She is the former First Lady of Puntland January 8, 2024 – January 8, 2019 and she is a wife of Abdiweli Mohamed Ali, the former President of Puntland.<ref>{{Cite web|date=2016-08-30|title=Puntland first lady fundraises for fistula campaign|url=https://somalia.unfpa.org/en/news/puntland-first-lady-fundraises-fistula-campaign|accessdate=2023-08-01|work=UNFPA Somalia|language=en}}</ref><ref>{{Cite journal|author=Ali|first=Abdiweli M.|date=2007|title=Foreign Aid and Free Trade and Their Effect on Income: A Panel Analysis|url=https://www.jstor.org/stable/40376162|journal=The Journal of Developing Areas|volume=41|issue=1|pages=127–142|issn=0022-037X}}</ref><ref>{{Cite journal|date=2007|title=Front Matter|url=https://www.jstor.org/stable/40376154|journal=The Journal of Developing Areas|volume=41|issue=1|issn=0022-037X}}</ref>
== Mbido ndụ na agụmakwụkwọ ==
A mụrụ Hodan Isse na Hargeisa, Somalia. O nwetara nzere PhD na akụnụba na Mahadum George Mason dị na Virginia, tinyere nzere masta abụọ, otu na akụnụba, nke ọzọ na mmepe mba ụwa, na Mahadum Ohio. Ntinye aka ya na agụmakwụkwọ mere ka a mata ya dị ka prọfesọ enyemaka ahụike nke emeritus na Mahadum na Buffalo School of Management.. <ref name=":0">{{Cite web|title=Hodan Isse|url=https://www.twohundredwomen.com/hodanisse|work=200 Women}}</ref>
Hodan na-arụsi ọrụ ike n'ọrụ ebere. Ọ bụ onye guzobere ma na-eje ozi na bọọdụ nke United States-based Somali Mental Health Foundation, nke na-elekwasị anya n'imeziwanye nkwado ahụike uche maka ndị Somalia. Tụkwasị na nke a, o nwere ọnọdụ na bọọdụ ndị nduzi nke Central Bank of Somalia, na-egosi itinye aka ya na ngalaba ego.<ref name=":0">{{Cite web|title=Hodan Isse|url=https://www.twohundredwomen.com/hodanisse|work=200 Women}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://www.twohundredwomen.com/hodanisse "Hodan Isse"]. </cite></ref>
Nraranye Hodan Isse na ịkwado ndị gbara ọsọ ndụ iji mee ka ndụ ọhụrụ ha kwekọọ na ọrụ ya dị ka onye guzobere H.E.A.L., otu na-enweghị uru nke dị na Buffalo, New York. H.E.A.L. na-agba mbọ inyere ndị gbara ọsọ ndụ aka ịbanye n'ime obodo ọhụrụ ha ma nye ha nkwado dị mkpa.<ref name=":0">{{Cite web|title=Hodan Isse|url=https://www.twohundredwomen.com/hodanisse|work=200 Women}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://www.twohundredwomen.com/hodanisse "Hodan Isse"]. </cite></ref>
== Nwanyị mbụ nke Puntland ==
Hodan Isse nwere utu aha nsọpụrụ nke nwanyị mbụ nke Puntland, nke na-egosipụtakwa ọnọdụ ya a ma ama na mba ahụ. Ọ bụ nwunye Abdiweli Mohamed Ali, onye bụbu onye isi ala Puntland.
=== Onye nnọchi anya UNFPA Goodwill ===
[[Faịlụ:First_lady-Hodan_Said_Isse.svg|thumb|Dr. Hodan Isse bụ onye nnọchi anya UNFPA Goodwill na Puntland maka mkpọsa maka mbelata ngwa ngwa nke ọnwụ nne na nna n'Africa (CARMMA). Garowe]]
Na Jenụwarị 30, 2019, Onyeisiala Puntland, Said Abdullahi Deni, nyere onye nnọchi anya UNFPA Somalia, Nikolai Botev na Hodan Said Isse, onye bụbu nwunye onyeisiala maka Puntland, onyinye maka nduzi pụrụ iche ha na nraranye ha nwere maka mmepe ụlọ ọrụ na-adigide na Puntland. Hodan Isse na-ejekwa ozi dịka onye nnọchi anya UNFPA Goodwill na Puntland maka mkpọsa maka mbelata ọnwụ nne na nna n'Africa (CARMMA).<ref>{{Cite web|date=2019-02-04|title=New Puntland president honors UNFPA Somalia {{!}} United Nations in Somalia|url=https://somalia.un.org/en/33505-new-puntland-president-honors-unfpa-somalia|accessdate=2023-08-01|work=somalia.un.org|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|date=2019-02-04|title=New Puntland president honors UNFPA Somalia {{!}} United Nations in Somalia|url=https://somalia.unfpa.org/ar/node/38304|accessdate=2023-12-21|work=UNFPA Somalia|language=ar}}</ref>
== Onyinye na nsọpụrụ ==
* Onye mmeri nke Outstanding Educational Achievement Award maka International Somali Awards 2020.
* 100 Ụmụ nwanyị kachasị emetụta na Somalia
== Edemsibia ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
[[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]]
bttif69o0hvwlch9wm3d8u2ww7bwuj6
630828
630827
2026-04-22T12:25:34Z
Chinemeremprince
13026
630828
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox officeholder
| name = Hodan Said Isse
| native_name = {{lang|so|Hodan Saciid Ciise}}
| image = Hodan Said Isse (cropped).jpg
| office = Board of Directors for the [[Central Bank of Somalia]]
| title = member
| alma_mater = [[George Mason University]] (PhD)<br>[[Ohio University]] (MEcon)
| spouse = [[Abdiweli Gaas]]
| awards = 100 most influential Women in Somalia
| occupation = {{Hlist|[[activist]]|[[businesswoman]]|[[economist]]|[[politician]]|[[writer]]}}
| birth_place = [[Hargeisa]], Somalia
| committees = Somali Mental Health Foundation
| children = 3
| honorific_prefix = [[Her Excellency]]
| honorific_suffix = [[Doctor (title)|Dr.]]
| citizenship = Somali
| office1 = First Lady of the [[Puntland]]
| termstart1 = January 08, 2014
| office2 =
| termend1 = January 08, 2019
| termstart2 =
| term_start = August 2, 2022
| education = [[University at Buffalo School of Management]] (Clinical [[Assistant Professor]] [[Emeritus]])<ref>{{cite web | url=https://management.buffalo.edu/faculty/academic-departments/finance/faculty.html | title=Faculty }}</ref>
}}
'''Hodan Said Isse''' (Somali: Hodan Saciid Ciise; Arabic: هودان سعيد عيسى) is a UNFPA Goodwill ambassador for [[Puntland]]. She is the former First Lady of Puntland January 8, 2024 – January 8, 2019 and she is a wife of Abdiweli Mohamed Ali, the former President of Puntland.<ref>{{Cite web|date=2016-08-30|title=Puntland first lady fundraises for fistula campaign|url=https://somalia.unfpa.org/en/news/puntland-first-lady-fundraises-fistula-campaign|accessdate=2023-08-01|work=UNFPA Somalia|language=en}}</ref><ref>{{Cite journal|author=Ali|first=Abdiweli M.|date=2007|title=Foreign Aid and Free Trade and Their Effect on Income: A Panel Analysis|url=https://www.jstor.org/stable/40376162|journal=The Journal of Developing Areas|volume=41|issue=1|pages=127–142|issn=0022-037X}}</ref><ref>{{Cite journal|date=2007|title=Front Matter|url=https://www.jstor.org/stable/40376154|journal=The Journal of Developing Areas|volume=41|issue=1|issn=0022-037X}}</ref>
== Mbido ndụ na agụmakwụkwọ ==
A mụrụ Hodan Isse na Hargeisa, Somalia. O nwetara nzere PhD na akụnụba na Mahadum George Mason dị na Virginia, tinyere nzere masta abụọ, otu na akụnụba, nke ọzọ na mmepe mba ụwa, na Mahadum Ohio. Ntinye aka ya na agụmakwụkwọ mere ka a mata ya dị ka prọfesọ enyemaka ahụike nke emeritus na Mahadum na Buffalo School of Management.. <ref name=":0" />
Hodan na-arụsi ọrụ ike n'ọrụ ebere. Ọ bụ onye guzobere ma na-eje ozi na bọọdụ nke United States-based Somali Mental Health Foundation, nke na-elekwasị anya n'imeziwanye nkwado ahụike uche maka ndị Somalia. Tụkwasị na nke a, o nwere ọnọdụ na bọọdụ ndị nduzi nke Central Bank of Somalia, na-egosi itinye aka ya na ngalaba ego.<ref name=":0">{{Cite web|title=Hodan Isse|url=https://www.twohundredwomen.com/hodanisse|work=200 Women}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://www.twohundredwomen.com/hodanisse "Hodan Isse"]. </cite></ref>
Nraranye Hodan Isse na ịkwado ndị gbara ọsọ ndụ iji mee ka ndụ ọhụrụ ha kwekọọ na ọrụ ya dị ka onye guzobere H.E.A.L., otu na-enweghị uru nke dị na Buffalo, New York. H.E.A.L. na-agba mbọ inyere ndị gbara ọsọ ndụ aka ịbanye n'ime obodo ọhụrụ ha ma nye ha nkwado dị mkpa.<ref name=":0">{{Cite web|title=Hodan Isse|url=https://www.twohundredwomen.com/hodanisse|work=200 Women}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://www.twohundredwomen.com/hodanisse "Hodan Isse"]. </cite></ref>
== Nwanyị mbụ nke Puntland ==
Hodan Isse nwere utu aha nsọpụrụ nke nwanyị mbụ nke Puntland, nke na-egosipụtakwa ọnọdụ ya a ma ama na mba ahụ. Ọ bụ nwunye Abdiweli Mohamed Ali, onye bụbu onye isi ala Puntland.
=== Onye nnọchi anya UNFPA Goodwill ===
[[Faịlụ:First_lady-Hodan_Said_Isse.svg|thumb|Dr. Hodan Isse bụ onye nnọchi anya UNFPA Goodwill na Puntland maka mkpọsa maka mbelata ngwa ngwa nke ọnwụ nne na nna n'Africa (CARMMA). Garowe]]
Na Jenụwarị 30, 2019, Onyeisiala Puntland, Said Abdullahi Deni, nyere onye nnọchi anya UNFPA Somalia, Nikolai Botev na Hodan Said Isse, onye bụbu nwunye onyeisiala maka Puntland, onyinye maka nduzi pụrụ iche ha na nraranye ha nwere maka mmepe ụlọ ọrụ na-adigide na Puntland. Hodan Isse na-ejekwa ozi dịka onye nnọchi anya UNFPA Goodwill na Puntland maka mkpọsa maka mbelata ọnwụ nne na nna n'Africa (CARMMA).<ref>{{Cite web|date=2019-02-04|title=New Puntland president honors UNFPA Somalia {{!}} United Nations in Somalia|url=https://somalia.un.org/en/33505-new-puntland-president-honors-unfpa-somalia|accessdate=2023-08-01|work=somalia.un.org|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|date=2019-02-04|title=New Puntland president honors UNFPA Somalia {{!}} United Nations in Somalia|url=https://somalia.unfpa.org/ar/node/38304|accessdate=2023-12-21|work=UNFPA Somalia|language=ar}}</ref>
== Onyinye na nsọpụrụ ==
* Onye mmeri nke Outstanding Educational Achievement Award maka International Somali Awards 2020.
* 100 Ụmụ nwanyị kachasị emetụta na Somalia
== Edemsibia ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
[[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]]
1xohaif02hiqjabtaendnu54e9f41cz
Rahma Guliye
0
74980
630829
2026-04-22T12:26:45Z
Chinemeremprince
13026
Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1338197216|Rahma Guliye]]"
630829
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox officeholder
| birth_place = Mandera, Kenya
| office = Hirshabelle State's Minister for Women and Human Rights
| education = Moi Girls' Secondary School
| president = [[Ali Abdullahi Hussein]]
| country = Somalia
| district =
}}
'''Rahma Bint Guliye,''' onye a na-akpọkwa '''Rahma Mohamed Guliye'''. <ref>{{Cite web|date=17 August 2024|title=Le Premier Ministre fait Commandeurdans l'Ordre National du 27 juin la ministre Somalienne des Femmes et des Droits humains SE Khadijo Mohamed Diriye – Primature|url=https://primature.gouv.dj/le-premier-ministre-fait-commandeurdans-lordre-national-du-27-juin-la-ministre-somalienne-des-femmes-et-des-droits-humains-se-khadijo-mohamed-diriye/|archiveurl=https://web.archive.org/web/20240817120624/https://primature.gouv.dj/le-premier-ministre-fait-commandeurdans-lordre-national-du-27-juin-la-ministre-somalienne-des-femmes-et-des-droits-humains-se-khadijo-mohamed-diriye/|archivedate=17 August 2024|accessdate=17 August 2024}}</ref> Ọ bụ onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị [[Somalia]] na onye na-eme ihe ike na Gọọmentị Federal nke Somalia . Ọ bụ Minista na-ahụ maka ụmụ nwanyị na ihe ndị ruuru mmadụ na steeti Hirshabelle, ọ bụkwa onye omeiwu Somalia mbụ a họpụtara site na agbụrụ Degodia. <ref>{{Cite web|date=8 May 2024|title=Trailblazing Unity: Somalia Welcomes New Chapter of African Women Leaders Network|url=https://africa.unwomen.org/en/stories/news/2024/05/trailblazing-unity-somalia-welcomes-new-chapter-of-african-women-leaders-network|accessdate=17 August 2024|work=UN Women – Africa|language=en}}</ref><ref name=":0">{{Cite web|author=Abdullahi|first=Muhammed|date=5 October 2024|title=Is the Somali government fueling secessionist agenda in Northern Kenya?|url=https://www.the-star.co.ke/opinion/2021-01-16-is-the-somali-government-fueling-secessionist-agenda-in-northern-kenya/|archiveurl=https://web.archive.org/web/20221005215125/https://www.the-star.co.ke/opinion/2021-01-16-is-the-somali-government-fueling-secessionist-agenda-in-northern-kenya/|archivedate=5 October 2022|accessdate=17 August 2024|work=The Star}}</ref>
[[Faịlụ:Degodia_Flag_1.png|thumb|Flag Degodia]]
A mụrụ Guliye na Mandera, Kenya . <ref name=":1">{{Cite web|date=19 January 2021|title=Somalian authorities to encourage secession of Northern Kenya - Robert Lansing Institute|url=https://lansinginstitute.org/2021/01/19/somalian-authorities-to-encourage-secession-of-northern-kenya/|accessdate=17 August 2024|language=en-US}}</ref> Ọ gụrụ akwụkwọ na Moi Girls' Secondary School, mgbe e mesịrị ọ gụrụ akwụkwọ ka ọ bụrụ onye na-ahụ maka nri na-edozi ahụ.<ref name=":2">{{Cite web|title=Three little known facts about Rahma Guliye, Mandera's finest|url=https://hivisasa.com/posts/1113-three-little-known-facts-about-rahma-guliye-manderas-finest|accessdate=17 August 2024|work=hivisasa.com}}</ref> Site na 2007 ruo 2010 ọ rụrụ ọrụ na Médecins Sans Frontières . <ref name=":2" /> Ọ na-enwetakwa ego maka nlekọta ahụike maka ezinụlọ ndị nọ n'obodo ya. <ref name=":2" /><ref>{{Cite web|date=17 August 2024|title=Relief as tears of sorrow turn into joy|url=https://hivisasa.com/posts/relief-as-tears-of-sorrow-turn-into-joy|archiveurl=https://web.archive.org/web/20240817115228/https://hivisasa.com/posts/relief-as-tears-of-sorrow-turn-into-joy|archivedate=17 August 2024|accessdate=17 August 2024|work=hivisasa.com}}</ref> N'ụbọchị nke abụọ n'ọnwa Nọvemba afọ 2020, a họpụtara ya ka ọ bụrụ onye isi ndị ọrụ gọọmentị.<ref name=":1" /> Mgbe ọnwa ahụ gasịrị, dịka onye nnọchi anya ma ndị otu agbụrụ Kenya ma ndị Somalia, o so na mwepụta nke ọkọlọtọ Degodia.<ref name=":1" /> O mechara gọnahụ njikọ ọ bụla na ọ bụla nwere ike ịbụ nkewa nke Degodia.<ref name=":0">{{Cite web|author=Abdullahi|first=Muhammed|date=5 October 2024|title=Is the Somali government fueling secessionist agenda in Northern Kenya?|url=https://www.the-star.co.ke/opinion/2021-01-16-is-the-somali-government-fueling-secessionist-agenda-in-northern-kenya/|archiveurl=https://web.archive.org/web/20221005215125/https://www.the-star.co.ke/opinion/2021-01-16-is-the-somali-government-fueling-secessionist-agenda-in-northern-kenya/|archivedate=5 October 2022|accessdate=17 August 2024|work=The Star}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFAbdullahi2024">Abdullahi, Muhammed (5 October 2024). [https://web.archive.org/web/20221005215125/https://www.the-star.co.ke/opinion/2021-01-16-is-the-somali-government-fueling-secessionist-agenda-in-northern-kenya/ "Is the Somali government fueling secessionist agenda in Northern Kenya?"]. ''The Star''. Archived from [https://www.the-star.co.ke/opinion/2021-01-16-is-the-somali-government-fueling-secessionist-agenda-in-northern-kenya/ the original] on 5 October 2022<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">17 August</span> 2024</span>.</cite></ref>
== Edemsibia ==
<references />
[[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]]
en1o74mprc2jchy8roi4i6der9nrp5i
630830
630829
2026-04-22T12:27:31Z
Chinemeremprince
13026
630830
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox officeholder
| birth_place = Mandera, Kenya
| office = Hirshabelle State's Minister for Women and Human Rights
| education = Moi Girls' Secondary School
| president = [[Ali Abdullahi Hussein]]
| country = Somalia
| district =
}}
'''Rahma Bint Guliye,''' onye a na-akpọkwa '''Rahma Mohamed Guliye'''. <ref>{{Cite web|date=17 August 2024|title=Le Premier Ministre fait Commandeurdans l'Ordre National du 27 juin la ministre Somalienne des Femmes et des Droits humains SE Khadijo Mohamed Diriye – Primature|url=https://primature.gouv.dj/le-premier-ministre-fait-commandeurdans-lordre-national-du-27-juin-la-ministre-somalienne-des-femmes-et-des-droits-humains-se-khadijo-mohamed-diriye/|archiveurl=https://web.archive.org/web/20240817120624/https://primature.gouv.dj/le-premier-ministre-fait-commandeurdans-lordre-national-du-27-juin-la-ministre-somalienne-des-femmes-et-des-droits-humains-se-khadijo-mohamed-diriye/|archivedate=17 August 2024|accessdate=17 August 2024}}</ref> Ọ bụ onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị [[Somalia]] na onye na-eme ihe ike na Gọọmentị Federal nke Somalia . Ọ bụ Minista na-ahụ maka ụmụ nwanyị na ihe ndị ruuru mmadụ na steeti Hirshabelle, ọ bụkwa onye omeiwu Somalia mbụ a họpụtara site na agbụrụ Degodia. <ref>{{Cite web|date=8 May 2024|title=Trailblazing Unity: Somalia Welcomes New Chapter of African Women Leaders Network|url=https://africa.unwomen.org/en/stories/news/2024/05/trailblazing-unity-somalia-welcomes-new-chapter-of-african-women-leaders-network|accessdate=17 August 2024|work=UN Women – Africa|language=en}}</ref><ref name=":0" />
[[Faịlụ:Degodia_Flag_1.png|thumb|Flag Degodia]]
A mụrụ Guliye na Mandera, Kenya . <ref name=":1">{{Cite web|date=19 January 2021|title=Somalian authorities to encourage secession of Northern Kenya - Robert Lansing Institute|url=https://lansinginstitute.org/2021/01/19/somalian-authorities-to-encourage-secession-of-northern-kenya/|accessdate=17 August 2024|language=en-US}}</ref> Ọ gụrụ akwụkwọ na Moi Girls' Secondary School, mgbe e mesịrị ọ gụrụ akwụkwọ ka ọ bụrụ onye na-ahụ maka nri na-edozi ahụ.<ref name=":2">{{Cite web|title=Three little known facts about Rahma Guliye, Mandera's finest|url=https://hivisasa.com/posts/1113-three-little-known-facts-about-rahma-guliye-manderas-finest|accessdate=17 August 2024|work=hivisasa.com}}</ref> Site na 2007 ruo 2010 ọ rụrụ ọrụ na Médecins Sans Frontières . <ref name=":2" /> Ọ na-enwetakwa ego maka nlekọta ahụike maka ezinụlọ ndị nọ n'obodo ya. <ref name=":2" /><ref>{{Cite web|date=17 August 2024|title=Relief as tears of sorrow turn into joy|url=https://hivisasa.com/posts/relief-as-tears-of-sorrow-turn-into-joy|archiveurl=https://web.archive.org/web/20240817115228/https://hivisasa.com/posts/relief-as-tears-of-sorrow-turn-into-joy|archivedate=17 August 2024|accessdate=17 August 2024|work=hivisasa.com}}</ref> N'ụbọchị nke abụọ n'ọnwa Nọvemba afọ 2020, a họpụtara ya ka ọ bụrụ onye isi ndị ọrụ gọọmentị.<ref name=":1" /> Mgbe ọnwa ahụ gasịrị, dịka onye nnọchi anya ma ndị otu agbụrụ Kenya ma ndị Somalia, o so na mwepụta nke ọkọlọtọ Degodia.<ref name=":1" /> O mechara gọnahụ njikọ ọ bụla na ọ bụla nwere ike ịbụ nkewa nke Degodia.<ref name=":0">{{Cite web|author=Abdullahi|first=Muhammed|date=5 October 2024|title=Is the Somali government fueling secessionist agenda in Northern Kenya?|url=https://www.the-star.co.ke/opinion/2021-01-16-is-the-somali-government-fueling-secessionist-agenda-in-northern-kenya/|archiveurl=https://web.archive.org/web/20221005215125/https://www.the-star.co.ke/opinion/2021-01-16-is-the-somali-government-fueling-secessionist-agenda-in-northern-kenya/|archivedate=5 October 2022|accessdate=17 August 2024|work=The Star}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFAbdullahi2024">Abdullahi, Muhammed (5 October 2024). [https://web.archive.org/web/20221005215125/https://www.the-star.co.ke/opinion/2021-01-16-is-the-somali-government-fueling-secessionist-agenda-in-northern-kenya/ "Is the Somali government fueling secessionist agenda in Northern Kenya?"]. ''The Star''. Archived from [https://www.the-star.co.ke/opinion/2021-01-16-is-the-somali-government-fueling-secessionist-agenda-in-northern-kenya/ the original] on 5 October 2022<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">17 August</span> 2024</span>.</cite></ref>
== Edemsibia ==
<references />
[[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]]
0c46kg1bmyusbigptuxc3nspw62qdq9
Najma Kousri
0
74981
630833
2026-04-22T12:43:45Z
Chinemeremprince
13026
Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1342217717|Najma Kousri]]"
630833
wikitext
text/x-wiki
'''Najma Kousri''' (Arabic: نجمة العبيدي القوصري, also known as '''Najma Kousri Labidi'''; born 1991) bụ onye Tunisia na-akwado ikike ụmụnwaanyị na ndị LGBT. Kousri bụ onye hiwere otu #EnaZeda (Tunisian #MeToo) na onye nhazi nke Tunisian Association of Democratic Women. Ọ bụ onye na-akwado ikike ụmụnwaanyị LGBT na ọrụ foto ya nke na-egosi ndụ di na nwunye nwoke na nwanyị gbasaara n'afọ 2017.<ref>{{Cite web|url=https://magazine.zenith.me/en/society/tunisias-poor-record-gay-rights|title=Double Lives|date=2017-03-08|work=magazine.zenith.me|language=en|accessdate=2019-12-11}}</ref>
== Akụkọ ndụ ==
Kousri nwere akara ugo mmụta Tunisian nke na-enye ya ikike ịrụ ọrụ iwu ma ọ gụrụ maka nzere masta na Sweden, na edemede nke lekwasịrị anya na teknụzụ dijitalụ na mgbanwe mmekọrịta mmadụ na ibe ya.<ref>{{Cite web|url=https://azizagherib.wixsite.com/youth-center/interview|title=Interview|work=youth-center|language=fr|accessdate=2019-12-11}}</ref> Ọ na-ekwu na ndọrọ ndọrọ ọchịchị ya bụ ihe sitere na ọgụ ezinụlọ ya na onye bụbu onye isi ala Zine El Abidine Ben Ali.<ref>{{Cite web|url=https://www.humanite.fr/liberte-jecris-ton-nom-sur-ma-peau-594006|title=Liberté, j'écris ton nom sur ma peau|date=2015-12-28|work=L'Humanité|language=fr|accessdate=2019-12-11}}</ref>
Kousri malitere ime ihe ike megide iyi egwu mmekọahụ na obodo Tunisia mgbe ọ bụ nwa akwụkwọ iwu, na-akọrọ ndị uwe ojii ikpe n'agbanyeghị àgwà ha.
Akwụkwọ akụkọ ndọrọ ndọrọ ọchịchị ya ekwuola maka isiokwu dịgasị iche iche gụnyere: nkwado maka onye na-azọ ọkwa onye isi ala Hamma Hammami, <ref>{{Cite web|url=http://www.huffpostmaghreb.com/2014/11/21/hamma-election-tunisie_n_6199282.html|title=Hamma Hammami|work=huffpostmaghreb.com|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190414112331/https://www.huffpostmaghreb.com/2014/11/21/hamma-election-tunisie_n_6199282.html|archivedate=2019-04-14|accessdate=2019-12-11}}</ref> njide nke onye na-ede blọgụ Yassine Ayari , <ref>{{Cite web|url=https://www.huffpostmaghreb.com/2015/01/02/reporters-sans-frontieres-yassine-ayari_n_6406178.html|title=Yassine Ayari|work=huffpostmaghreb.com|archiveurl=http://archive.wikiwix.com/cache/20150104000000/https://www.huffpostmaghreb.com/2015/01/02/reporters-sans-frontieres-yassine-ayari_n_6406178.html|archivedate=2015-01-04|accessdate=2019-12-11}}</ref> ogbugbu nke Shaimaa al-Sabbagh onye bụ onye ndú nke Popular Socialist Alliance na Egypt, <ref>{{Cite web|url=http://m.huffpost.com/mg/entry/6595352|title=Shaimaa al-Sabbagh|work=huffpost.com|archiveurl=https://archive.today/20150401171320/http://m.huffpost.com/mg/entry/6595352|archivedate=2015-04-01|accessdate=2019-12-11}}</ref> ọchịchị onye kwuo uche ya na Tunisia, <ref>{{Cite web|url=http://www.huffpostmaghreb.com/2014/11/25/mustapha-ben-jaafar-assemblee_n_6218864.html|title=Mustapha Ben Jaâfar|work=huffpostmaghreb.com|archiveurl=http://archive.wikiwix.com/cache/20141226113053/http://www.huffpostmaghreb.com/2014/11/25/mustapha-ben-jaafar-assemblee_n_6218864.html|archivedate=2014-12-26|accessdate=2019-12-11}}</ref> na onye na-ahụ maka ihe ndị ruuru mmadụ Khedija Cherif , <ref>{{Cite web|url=https://www.huffpostmaghreb.com/2014/11/27/khedija-cherif-prix-_n_6231636.html|title=Khedija Cherif|work=huffpostmaghreb.com|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190806082309/https://www.huffpostmaghreb.com/2014/11/27/khedija-cherif-prix-_n_6231636.html|archivedate=2019-08-06|accessdate=2019-12-11}}</ref> na onye otu Houcine Abassi, [4] yana isiokwu ndị ọzọ.<ref>{{Cite web|url=http://www.huffpostmaghreb.com/2014/11/21/abassi-ugtt-tunisie-_n_6197612.html|title=Houcine Abassi|work=huffpostmaghreb.com|archiveurl=http://archive.wikiwix.com/cache/20151013170542/http://www.huffpostmaghreb.com/2014/11/21/abassi-ugtt-tunisie-_n_6197612.html|archivedate=2015-10-13|accessdate=2019-12-11}}</ref>
Kousri ekwuputala megide ime ihe ike mmekọahụ megide ụmụ nwanyị Yezidi site n'aka ndị otu Islamic State.<ref>{{Cite web|url=https://www.pressegauche.org/Amnesty-international-denonce-les-violences-infligees-aux-femmes-et-aux-filles|title=Amnesty international dénonce les violences infligées aux femmes et aux filles yezidis par l'État islamique - Presse-toi à gauche !|author=gauche !|first=Presse-toi à|work=www.pressegauche.org|language=fr|accessdate=2019-12-11}}</ref> Ọ gbakwunyere olu nkatọ na ọrụ nke onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị Tunisia [[Monia Ibrahim]] onye megidere iwu nke ga-agbasawanye ikike ụmụ nwanyị na mba ahụ.<ref>{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=VQm1DwAAQBAJ&dq=najma+kousri&pg=PA469|title=Das Imaginäre und die Revolution: Tunesien in revolutionären Zeiten|author=Abbas|first=Nabila|date=2019-10-09|publisher=Campus Verlag|isbn=978-3-593-51153-5|pages=469|language=de}}</ref> Dị ka nwa akwụkwọ iwu, Kousri kwuru okwu megide gọọmentị Islamist na otu ndọrọ ndọrọ ọchịchị Tunisia si chọọ ịkwaga n'aka ekpe.<ref>{{Cite web|url=http://www.globalissues.org/news/2011/10/15/11533|title=TUNISIA: Islamists Rise Uncertainly After Repression — Global Issues|work=www.globalissues.org|accessdate=2019-12-10}}</ref>
== #EnaZeda ==
N'afọ 2019, Kousri ghọrọ otu n'ime ndị guzobere otu [[Tunisia]] #MeToo. <ref name="blaise">{{Cite news|author=Blaise|first=Lilia|title=Tunisia's #MeToo Started Outside a High School. Will It End in Court?|url=https://www.msn.com/en-nz/news/world/tunisias-supernumbermetoo-started-outside-a-high-school-will-it-end-in-court/ar-BBWwvFH|accessdate=11 December 2019|work=New York Times|date=10 November 2019}}</ref> A na-akpọ ya #EnaZeda (Arabic) na Tunisia, Kousri kwuru na ọ "bụ naanị njedebe nke ọgụ na-aga n'ihu kemgbe ọtụtụ afọ".<ref name=":0">{{Cite web|url=https://egyptianstreets.com/2019/11/22/in-tunisia-enazeda-is-encouraging-women-to-speak-up-about-sexual-harassment/|title=In Tunisia, '#EnaZeda' Is Encouraging Women to Speak Up About Sexual Harassment|date=2019-11-22|work=Egyptian Streets|language=en-US|accessdate=2019-12-10}}</ref> Ka ọ na-erule n'ọnwa Nọvemba 2019, otu Facebook nke òtù ahụ nwere ihe karịrị ndị otu 21,600; ọ bụ ebe a na-ahazi ngagharị iwe ma na-enyekwa ohere dị nchebe maka ịgba akaebe site n'aka ndị lanarịrị.<ref name=":0" /> Kousri kọwara ihe ịga nke ọma nke òtù ahụ dị ka ụgwọ maka ụzọ ụmụ nwanyị nọ n'Ijipt si kwuo maka ikike obodo ha.<ref name="blaise" /> Ọ na-ekwukwa na ike nke #EnaZeda na-enweta ume ngwa ngwa - mkpọsa ndị gara aga banyere iyi egwu na njem ọha na eze site n'aka òtù ndị inyom ejighị echiche ụmụ nwanyị na Tunisia n'otu ụzọ ahụ.<ref name="blaise" /> Kousri ekwuola otú o si ghọta na mgbe nnupụisi nke Disemba 2010, ime ihe ike mmekọahụ megide ụmụ nwanyị mụbara ma ghọọ ihe ike. <ref>{{Cite book|author=Antonakis|first=Anna|chapter=The Interactional Dimension of the Public Sphere|date=2019|pages=189–218|editor=Antonakis|series=Politik und Gesellschaft des Nahen Ostens|publisher=Springer Fachmedien Wiesbaden|language=en|doi=10.1007/978-3-658-25639-5_10|isbn=978-3-658-25639-5|title=Renegotiating Gender and the State in Tunisia between 2011 and 2014}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://76crimes.com/2016/10/18/amid-democratic-reforms-deeper-troubles-for-lgbt-tunisians/|title=Amid democratic reforms, deeper troubles for LGBT Tunisians|author=admin76crimes|date=2016-10-18|work=Erasing 76 Crimes|language=en-US|accessdate=2019-12-11}}</ref> Mgbanwe ahụ na-ekpughe oke nsogbu ahụ ma gosipụta na ịgbachi nkịtị anaghị edozi nsogbu nke ime ihe ike mmekọahụ na ọha mmadụ.<ref>{{Cite web|url=https://euroislam.pl/tunezja-enazeda-oznacza-metoo/|title=Tunezja: #EnaZeda oznacza #MeToo ⋆ Euroislam - imigracja, terroryzm, radykalny islam, prawa człowieka|author=Przyszłości|first=Fundacja Europa|date=2019-12-10|work=Euroislam - imigracja, terroryzm, radykalny islam, prawa człowieka|language=pl|accessdate=2019-12-11}}</ref>
== Òtù Ụmụ nwanyị Na-akwado Ọchịchị na Tunisia ==
Kousri bụ onye nhazi ya na Association Tunisienne des Femmes Démocrates <ref name="pride">{{Cite web|url=https://www.worldpridemadrid2017.com/en/summit/speakers/all/431-kousri-najma-2|title=World Pride Najma Kousri|work=www.worldpridemadrid2017.com|accessdate=2019-12-11|archivedate=2019-12-11|archiveurl=https://web.archive.org/web/20191211132552/https://www.worldpridemadrid2017.com/en/summit/speakers/all/431-kousri-najma-2}}</ref> (Tunisian Association of Democratic Women, ATFD), otu òtù mkpọsa ụmụ nwanyị. <ref name=":2">{{Cite web|url=https://www.ilgrandecolibri.com/en/tunisia-fired-for-being-feminist-and-lgbt-friendly/|title=Tunisia, fired for being feminist and LGBT-friendly|author=Ameni|date=2017-01-30|work=Il Grande Colibrì|language=en-US|accessdate=2019-12-10}}</ref> N'ime ATFD, ọfịs Kousri dị na Commission on Sexual & Reproductive Rights. Ọ bụ onye bịanyere aka na Coalition for Sexual and Bodily Rights in Muslim Societies (CSBR) n'akwụkwọ ozi o degaara Recep Tayyip Erdoğan na-akatọ ogbugbu na mmekpa ahụ nke Hande Kader.<ref>{{Cite web|url=http://www.wluml.org/node/4556|title=International: Coalition for Sexual and Bodily Rights in Muslim Societies (CSBR): Sexuality Institute 2008 {{!}} Women Reclaiming and Redefining Cultures|work=www.wluml.org|accessdate=2019-12-11|archivedate=2019-12-11|archiveurl=https://web.archive.org/web/20191211205759/http://www.wluml.org/node/4556}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://kadinininsanhaklari.org/wp-content/uploads/2018/09/CSBR_JusticeforHandeKader_31Aug2016.pdf|title=Open Letter to Recep Tayyip Erdogan|author=Coalition for Sexual and Bodily Rights in Muslim Societies (CSBR)|date=31 August 2016|work=kadinininsanhaklari.org/}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.kaosgl.org/en/single-news/coalition-for-sexual-rights-in-muslim-societies-wrote-a-letter-to-erdogan|title=Coalition for Sexual Rights in Muslim Societies wrote a letter to Erdoğan|author=LGBTI+|first=Kaos GL-News Portal for|work=Kaos GL - News Portal for LGBTI+|language=en|accessdate=2019-12-11}}</ref>
N'afọ 2017, o kwuru okwu n'aha nzukọ ahụ megide iwu machibidoro alụmdi na nwunye n'etiti ụmụ nwanyị Alakụba na ndị na-abụghị ndị Alakụba. <ref>{{Cite web|url=https://thearabweekly.com/debate-interfaith-marriage-revs-again-tunisia|title=Debate on interfaith marriage revs up again in Tunisia {{!}} Iman Zayat|work=AW|language=en|accessdate=2019-12-10}}</ref> N'afọ 2019, o duuru mkpọsa na-agba steeti ume ka ha tinye aka na ahụike ọmụmụ ụmụ nwanyị dịka ihe dị mkpa - ebe ego ha belatara, ohere ụmụ nwanyị nwere iji ọgwụ mgbochi afọ ebelatala.<ref>{{Cite web|url=http://www.rfi.fr/afrique/20190813-tunisie-fete-femme-aftd-lutte-droits-femmes-violence-contraception|title=Fête de la femme en Tunisie: des combats de longue haleine pour les droits - RFI|work=RFI Afrique|date=13 August 2019|language=fr|accessdate=2019-12-11}}</ref>
== Ikike LGBTQI* ==
Kousri bụ onye na-akwado ikike LGBT na Tunisia, ebe ndina ụdị onwe bụ iwu na-akwadoghị.
N'afọ 2014, o kwuru okwu megide mmụba nke ime ihe ike megide obodo LGBT na Egypt.<ref>{{Cite web|url=https://www.huffpost.com/entry/gays-persecuted-in-egypt_n_6256490|title=Is There Hope For Egypt's LGBT Community?|author=Maghreb|first=Najma Kousri Labidi HuffPost|date=2014-12-02|work=HuffPost|language=en|accessdate=2019-12-11}}</ref> Ọ katọrọ omume nke onye nta akụkọ Mona Iraqi, onye bipụtara njirimara nke ndị ikom 26 e jidere na hammam Cairo na ebubo nke "omume rụrụ arụ".<ref>{{Cite web|url=http://www.huffpostmaghreb.com/2014/12/15/mona-iraqi-lgbt_n_6326142.html|title=Des organisations influentes dans le monde arabe dénoncent la persécution des homosexuels et la complicité des médias en Egypte|author=Najma Kousri Labidi|date=December 15, 2014|work=Al Huffington Post|language=French|archiveurl=https://web.archive.org/web/20141217183322/http://www.huffpostmaghreb.com/2014/12/15/mona-iraqi-lgbt_n_6326142.html|archivedate=December 17, 2014|accessdate=May 3, 2021}}</ref>
N'afọ 2015, Kousri biputere usoro foto nke di na nwunye na-enwe mmekọahụ na mgbasa ozi mmekọrịta, nke gbasara.<ref name=":1">{{Cite web|url=https://observers.france24.com/en/20151005-tunisia-photos-gay-kiss-same-sex|title=Revolutionary kisses: Gay couples rock Tunisian taboos|work=The France 24 Observers|date=5 October 2015|language=en|accessdate=2019-12-10}}</ref> Ebumnuche nke ọrụ "Sexuality Is Not Taboo" bụ ime ka obodo LGBT pụta ìhè site na Tunisia.<ref>{{Cite web|url=https://www.stophomophobie.com/mobilisation-inedite-pour-la-promotion-des-droits-sexuels-et-corporels-en-tunisie/|title=Vidéo. Mobilisation inédite pour la promotion des droits sexuels et corporels en Tunisie|author=Web|first=Revue du|date=2015-10-01|work=Association STOP HOMOPHOBIE {{!}} Information - Prévention - Aide aux victimes|language=fr-FR|accessdate=2019-12-11}}</ref><ref>{{Cite web|first=Haithem|author=Haouel|url=https://fr.allafrica.com/stories/201510051044.html|title=Shams pour la dépénalisation des droits des homosexuels organise son premier meeting public|date=4 October 2015|work=All Africa|accessdate=May 3, 2021}}</ref> O kwuru banyere ọrụ ahụ:<blockquote>Ọrụ foto m na-ezube iji ịntanetị mee ka ndị mmadụ chee echiche banyere ikike mmekọahụ. Anyị mere mgbanwe ahụ, anyị jụrụ ịga n'ihu na-enye nsogbu, ntaramahụhụ, ma ọ bụ na-akwagharị maka ihe anyị na-eme n'ime ụlọ ihi ụra. Site n'ibipụta foto nke di na nwunye nwoke na nwanyị na-esusu ọnụ n'ebe ọha na eze, enwere m olileanya ịkwalite arụmụka banyere ikike nwoke idina nwoke na Tunisia nke na-enweta ume kemgbe mmalite nke mgbanwe ahụ.<ref name=":1">{{Cite web|url=https://observers.france24.com/en/20151005-tunisia-photos-gay-kiss-same-sex|title=Revolutionary kisses: Gay couples rock Tunisian taboos|work=The France 24 Observers|date=5 October 2015|language=en|accessdate=2019-12-10}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://observers.france24.com/en/20151005-tunisia-photos-gay-kiss-same-sex "Revolutionary kisses: Gay couples rock Tunisian taboos"]. ''The France 24 Observers''. 5 October 2015<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2019-12-10</span></span>.</cite></ref></blockquote>N'otu afọ ahụ, e jidere ya n'ihe akwụkwọ akụkọ Tunisian Le Temps kọrọ dị ka njide iwu na-akwadoghị nke ụdị njirimara nke iyi egwu ndị uwe ojii na-enye ụmụ nwanyị.<ref>{{Cite web|first=Salma|author=Bouraoui|url=https://www.turess.com/fr/letemps/88875|title=Comment garantir la sécurité sans tomber dans les abus ?|publisher=Le Temps|date=8 January 2015|language=French|accessdate=May 3, 2021}}</ref>
Kousri bụ otu n'ime ndị na-ekwu okwu na WorldPrideSummit na 2017 na Madrid. O duziri mkparịta ụka gbasara LGBTQIA+ na Africa ya na Kasha Nabagesera si Uganda, South Africa Yahia Zaidi, Alimi Bisi Ademola si Nigeria na Michèle Ndoki [fr] si Cameroon.
N'afọ 2017, ngalaba na-anakọta ego nke SOS Children's Villages chụpụrụ Kousri, n'ihi ọrụ ya.<ref name=":2">{{Cite web|url=https://www.ilgrandecolibri.com/en/tunisia-fired-for-being-feminist-and-lgbt-friendly/|title=Tunisia, fired for being feminist and LGBT-friendly|author=Ameni|date=2017-01-30|work=Il Grande Colibrì|language=en-US|accessdate=2019-12-10}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFAmeni2017">Ameni (2017-01-30). [https://www.ilgrandecolibri.com/en/tunisia-fired-for-being-feminist-and-lgbt-friendly/ "Tunisia, fired for being feminist and LGBT-friendly"]. ''Il Grande Colibrì''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2019-12-10</span></span>.</cite></ref> Ihe mere e ji chụpụ ya bụ na ọrụ Kousri na-alụso ịkpa ókè megide obodo LGBT ọgụ nwekwara ike "imebi" ụmụaka.<ref>{{Cite web|url=https://www.huffpostmaghreb.com/2017/01/04/femmes-homosexuels-sos-vi_n_13949668.html|archiveurl=https://web.archive.org/web/20170105180036/http://www.huffpostmaghreb.com/2017/01/04/femmes-homosexuels-sos-vi_n_13949668.html|archivedate=January 5, 2017|title=Parce qu'elle défend la cause des femmes et des homosexuels, cette tunisienne est licenciée de son travail {{!}} Al HuffPost Maghreb|work=www.huffpostmaghreb.com|accessdate=2019-12-11}}</ref>
== Edemsibia ==
<references />
[[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]]
[[Otú:Pages with unreviewed translations]]
1tvijrkigz4noltd55i44qvozjndvt9
630834
630833
2026-04-22T12:46:14Z
Chinemeremprince
13026
630834
wikitext
text/x-wiki
'''Najma Kousri''' (Arabic: نجمة العبيدي القوصري, also known as '''Najma Kousri Labidi'''; born 1991) bụ onye Tunisia na-akwado ikike ụmụnwaanyị na ndị LGBT. Kousri bụ onye hiwere otu #EnaZeda (Tunisian #MeToo) na onye nhazi nke Tunisian Association of Democratic Women. Ọ bụ onye na-akwado ikike ụmụnwaanyị LGBT na ọrụ foto ya nke na-egosi ndụ di na nwunye nwoke na nwanyị gbasaara n'afọ 2017.<ref>{{Cite web|url=https://magazine.zenith.me/en/society/tunisias-poor-record-gay-rights|title=Double Lives|date=2017-03-08|work=magazine.zenith.me|language=en|accessdate=2019-12-11}}</ref>
== Akụkọ ndụ ==
Kousri nwere akara ugo mmụta Tunisian nke na-enye ya ikike ịrụ ọrụ iwu ma ọ gụrụ maka nzere masta na Sweden, na edemede nke lekwasịrị anya na teknụzụ dijitalụ na mgbanwe mmekọrịta mmadụ na ibe ya.<ref>{{Cite web|url=https://azizagherib.wixsite.com/youth-center/interview|title=Interview|work=youth-center|language=fr|accessdate=2019-12-11}}</ref> Ọ na-ekwu na ndọrọ ndọrọ ọchịchị ya bụ ihe sitere na ọgụ ezinụlọ ya na onye bụbu onye isi ala Zine El Abidine Ben Ali.<ref>{{Cite web|url=https://www.humanite.fr/liberte-jecris-ton-nom-sur-ma-peau-594006|title=Liberté, j'écris ton nom sur ma peau|date=2015-12-28|work=L'Humanité|language=fr|accessdate=2019-12-11}}</ref>
Kousri malitere ime ihe ike megide iyi egwu mmekọahụ na obodo Tunisia mgbe ọ bụ nwa akwụkwọ iwu, na-akọrọ ndị uwe ojii ikpe n'agbanyeghị àgwà ha.
Akwụkwọ akụkọ ndọrọ ndọrọ ọchịchị ya ekwuola maka isiokwu dịgasị iche iche gụnyere: nkwado maka onye na-azọ ọkwa onye isi ala Hamma Hammami, <ref>{{Cite web|url=http://www.huffpostmaghreb.com/2014/11/21/hamma-election-tunisie_n_6199282.html|title=Hamma Hammami|work=huffpostmaghreb.com|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190414112331/https://www.huffpostmaghreb.com/2014/11/21/hamma-election-tunisie_n_6199282.html|archivedate=2019-04-14|accessdate=2019-12-11}}</ref> njide nke onye na-ede blọgụ Yassine Ayari , <ref>{{Cite web|url=https://www.huffpostmaghreb.com/2015/01/02/reporters-sans-frontieres-yassine-ayari_n_6406178.html|title=Yassine Ayari|work=huffpostmaghreb.com|archiveurl=http://archive.wikiwix.com/cache/20150104000000/https://www.huffpostmaghreb.com/2015/01/02/reporters-sans-frontieres-yassine-ayari_n_6406178.html|archivedate=2015-01-04|accessdate=2019-12-11}}</ref> ogbugbu nke Shaimaa al-Sabbagh onye bụ onye ndú nke Popular Socialist Alliance na Egypt, <ref>{{Cite web|url=http://m.huffpost.com/mg/entry/6595352|title=Shaimaa al-Sabbagh|work=huffpost.com|archiveurl=https://archive.today/20150401171320/http://m.huffpost.com/mg/entry/6595352|archivedate=2015-04-01|accessdate=2019-12-11}}</ref> ọchịchị onye kwuo uche ya na Tunisia, <ref>{{Cite web|url=http://www.huffpostmaghreb.com/2014/11/25/mustapha-ben-jaafar-assemblee_n_6218864.html|title=Mustapha Ben Jaâfar|work=huffpostmaghreb.com|archiveurl=http://archive.wikiwix.com/cache/20141226113053/http://www.huffpostmaghreb.com/2014/11/25/mustapha-ben-jaafar-assemblee_n_6218864.html|archivedate=2014-12-26|accessdate=2019-12-11}}</ref> na onye na-ahụ maka ihe ndị ruuru mmadụ Khedija Cherif , <ref>{{Cite web|url=https://www.huffpostmaghreb.com/2014/11/27/khedija-cherif-prix-_n_6231636.html|title=Khedija Cherif|work=huffpostmaghreb.com|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190806082309/https://www.huffpostmaghreb.com/2014/11/27/khedija-cherif-prix-_n_6231636.html|archivedate=2019-08-06|accessdate=2019-12-11}}</ref> na onye otu Houcine Abassi, [4] yana isiokwu ndị ọzọ.<ref>{{Cite web|url=http://www.huffpostmaghreb.com/2014/11/21/abassi-ugtt-tunisie-_n_6197612.html|title=Houcine Abassi|work=huffpostmaghreb.com|archiveurl=http://archive.wikiwix.com/cache/20151013170542/http://www.huffpostmaghreb.com/2014/11/21/abassi-ugtt-tunisie-_n_6197612.html|archivedate=2015-10-13|accessdate=2019-12-11}}</ref>
Kousri ekwuputala megide ime ihe ike mmekọahụ megide ụmụ nwanyị Yezidi site n'aka ndị otu Islamic State.<ref>{{Cite web|url=https://www.pressegauche.org/Amnesty-international-denonce-les-violences-infligees-aux-femmes-et-aux-filles|title=Amnesty international dénonce les violences infligées aux femmes et aux filles yezidis par l'État islamique - Presse-toi à gauche !|author=gauche !|first=Presse-toi à|work=www.pressegauche.org|language=fr|accessdate=2019-12-11}}</ref> Ọ gbakwunyere olu nkatọ na ọrụ nke onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị Tunisia [[Monia Ibrahim]] onye megidere iwu nke ga-agbasawanye ikike ụmụ nwanyị na mba ahụ.<ref>{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=VQm1DwAAQBAJ&dq=najma+kousri&pg=PA469|title=Das Imaginäre und die Revolution: Tunesien in revolutionären Zeiten|author=Abbas|first=Nabila|date=2019-10-09|publisher=Campus Verlag|isbn=978-3-593-51153-5|pages=469|language=de}}</ref> Dị ka nwa akwụkwọ iwu, Kousri kwuru okwu megide gọọmentị Islamist na otu ndọrọ ndọrọ ọchịchị Tunisia si chọọ ịkwaga n'aka ekpe.<ref>{{Cite web|url=http://www.globalissues.org/news/2011/10/15/11533|title=TUNISIA: Islamists Rise Uncertainly After Repression — Global Issues|work=www.globalissues.org|accessdate=2019-12-10}}</ref>
== #EnaZeda ==
N'afọ 2019, Kousri ghọrọ otu n'ime ndị guzobere otu [[Tunisia]] #MeToo. <ref name="blaise">{{Cite news|author=Blaise|first=Lilia|title=Tunisia's #MeToo Started Outside a High School. Will It End in Court?|url=https://www.msn.com/en-nz/news/world/tunisias-supernumbermetoo-started-outside-a-high-school-will-it-end-in-court/ar-BBWwvFH|accessdate=11 December 2019|work=New York Times|date=10 November 2019}}</ref> A na-akpọ ya #EnaZeda (Arabic) na Tunisia, Kousri kwuru na ọ "bụ naanị njedebe nke ọgụ na-aga n'ihu kemgbe ọtụtụ afọ".<ref name=":0">{{Cite web|url=https://egyptianstreets.com/2019/11/22/in-tunisia-enazeda-is-encouraging-women-to-speak-up-about-sexual-harassment/|title=In Tunisia, '#EnaZeda' Is Encouraging Women to Speak Up About Sexual Harassment|date=2019-11-22|work=Egyptian Streets|language=en-US|accessdate=2019-12-10}}</ref> Ka ọ na-erule n'ọnwa Nọvemba 2019, otu Facebook nke òtù ahụ nwere ihe karịrị ndị otu 21,600; ọ bụ ebe a na-ahazi ngagharị iwe ma na-enyekwa ohere dị nchebe maka ịgba akaebe site n'aka ndị lanarịrị.<ref name=":0" /> Kousri kọwara ihe ịga nke ọma nke òtù ahụ dị ka ụgwọ maka ụzọ ụmụ nwanyị nọ n'Ijipt si kwuo maka ikike obodo ha.<ref name="blaise" /> Ọ na-ekwukwa na ike nke #EnaZeda na-enweta ume ngwa ngwa - mkpọsa ndị gara aga banyere iyi egwu na njem ọha na eze site n'aka òtù ndị inyom ejighị echiche ụmụ nwanyị na Tunisia n'otu ụzọ ahụ.<ref name="blaise" /> Kousri ekwuola otú o si ghọta na mgbe nnupụisi nke Disemba 2010, ime ihe ike mmekọahụ megide ụmụ nwanyị mụbara ma ghọọ ihe ike. <ref>{{Cite book|author=Antonakis|first=Anna|chapter=The Interactional Dimension of the Public Sphere|date=2019|pages=189–218|editor=Antonakis|series=Politik und Gesellschaft des Nahen Ostens|publisher=Springer Fachmedien Wiesbaden|language=en|doi=10.1007/978-3-658-25639-5_10|isbn=978-3-658-25639-5|title=Renegotiating Gender and the State in Tunisia between 2011 and 2014}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://76crimes.com/2016/10/18/amid-democratic-reforms-deeper-troubles-for-lgbt-tunisians/|title=Amid democratic reforms, deeper troubles for LGBT Tunisians|author=admin76crimes|date=2016-10-18|work=Erasing 76 Crimes|language=en-US|accessdate=2019-12-11}}</ref> Mgbanwe ahụ na-ekpughe oke nsogbu ahụ ma gosipụta na ịgbachi nkịtị anaghị edozi nsogbu nke ime ihe ike mmekọahụ na ọha mmadụ.<ref>{{Cite web|url=https://euroislam.pl/tunezja-enazeda-oznacza-metoo/|title=Tunezja: #EnaZeda oznacza #MeToo ⋆ Euroislam - imigracja, terroryzm, radykalny islam, prawa człowieka|author=Przyszłości|first=Fundacja Europa|date=2019-12-10|work=Euroislam - imigracja, terroryzm, radykalny islam, prawa człowieka|language=pl|accessdate=2019-12-11}}</ref>
== Òtù Ụmụ nwanyị Na-akwado Ọchịchị na Tunisia ==
Kousri bụ onye nhazi ya na Association Tunisienne des Femmes Démocrates <ref name="pride">{{Cite web|url=https://www.worldpridemadrid2017.com/en/summit/speakers/all/431-kousri-najma-2|title=World Pride Najma Kousri|work=www.worldpridemadrid2017.com|accessdate=2019-12-11|archivedate=2019-12-11|archiveurl=https://web.archive.org/web/20191211132552/https://www.worldpridemadrid2017.com/en/summit/speakers/all/431-kousri-najma-2}}</ref> (Tunisian Association of Democratic Women, ATFD), otu òtù mkpọsa ụmụ nwanyị. <ref name=":2" /> N'ime ATFD, ọfịs Kousri dị na Commission on Sexual & Reproductive Rights. Ọ bụ onye bịanyere aka na Coalition for Sexual and Bodily Rights in Muslim Societies (CSBR) n'akwụkwọ ozi o degaara Recep Tayyip Erdoğan na-akatọ ogbugbu na mmekpa ahụ nke Hande Kader.<ref>{{Cite web|url=http://www.wluml.org/node/4556|title=International: Coalition for Sexual and Bodily Rights in Muslim Societies (CSBR): Sexuality Institute 2008 {{!}} Women Reclaiming and Redefining Cultures|work=www.wluml.org|accessdate=2019-12-11|archivedate=2019-12-11|archiveurl=https://web.archive.org/web/20191211205759/http://www.wluml.org/node/4556}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://kadinininsanhaklari.org/wp-content/uploads/2018/09/CSBR_JusticeforHandeKader_31Aug2016.pdf|title=Open Letter to Recep Tayyip Erdogan|author=Coalition for Sexual and Bodily Rights in Muslim Societies (CSBR)|date=31 August 2016|work=kadinininsanhaklari.org/}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.kaosgl.org/en/single-news/coalition-for-sexual-rights-in-muslim-societies-wrote-a-letter-to-erdogan|title=Coalition for Sexual Rights in Muslim Societies wrote a letter to Erdoğan|author=LGBTI+|first=Kaos GL-News Portal for|work=Kaos GL - News Portal for LGBTI+|language=en|accessdate=2019-12-11}}</ref>
N'afọ 2017, o kwuru okwu n'aha nzukọ ahụ megide iwu machibidoro alụmdi na nwunye n'etiti ụmụ nwanyị Alakụba na ndị na-abụghị ndị Alakụba. <ref>{{Cite web|url=https://thearabweekly.com/debate-interfaith-marriage-revs-again-tunisia|title=Debate on interfaith marriage revs up again in Tunisia {{!}} Iman Zayat|work=AW|language=en|accessdate=2019-12-10}}</ref> N'afọ 2019, o duuru mkpọsa na-agba steeti ume ka ha tinye aka na ahụike ọmụmụ ụmụ nwanyị dịka ihe dị mkpa - ebe ego ha belatara, ohere ụmụ nwanyị nwere iji ọgwụ mgbochi afọ ebelatala.<ref>{{Cite web|url=http://www.rfi.fr/afrique/20190813-tunisie-fete-femme-aftd-lutte-droits-femmes-violence-contraception|title=Fête de la femme en Tunisie: des combats de longue haleine pour les droits - RFI|work=RFI Afrique|date=13 August 2019|language=fr|accessdate=2019-12-11}}</ref>
== Ikike LGBTQI* ==
Kousri bụ onye na-akwado ikike LGBT na Tunisia, ebe ndina ụdị onwe bụ iwu na-akwadoghị.
N'afọ 2014, o kwuru okwu megide mmụba nke ime ihe ike megide obodo LGBT na Egypt.<ref>{{Cite web|url=https://www.huffpost.com/entry/gays-persecuted-in-egypt_n_6256490|title=Is There Hope For Egypt's LGBT Community?|author=Maghreb|first=Najma Kousri Labidi HuffPost|date=2014-12-02|work=HuffPost|language=en|accessdate=2019-12-11}}</ref> Ọ katọrọ omume nke onye nta akụkọ Mona Iraqi, onye bipụtara njirimara nke ndị ikom 26 e jidere na hammam Cairo na ebubo nke "omume rụrụ arụ".<ref>{{Cite web|url=http://www.huffpostmaghreb.com/2014/12/15/mona-iraqi-lgbt_n_6326142.html|title=Des organisations influentes dans le monde arabe dénoncent la persécution des homosexuels et la complicité des médias en Egypte|author=Najma Kousri Labidi|date=December 15, 2014|work=Al Huffington Post|language=French|archiveurl=https://web.archive.org/web/20141217183322/http://www.huffpostmaghreb.com/2014/12/15/mona-iraqi-lgbt_n_6326142.html|archivedate=December 17, 2014|accessdate=May 3, 2021}}</ref>
N'afọ 2015, Kousri biputere usoro foto nke di na nwunye na-enwe mmekọahụ na mgbasa ozi mmekọrịta, nke gbasara.<ref name=":1" /> Ebumnuche nke ọrụ "Sexuality Is Not Taboo" bụ ime ka obodo LGBT pụta ìhè site na Tunisia.<ref>{{Cite web|url=https://www.stophomophobie.com/mobilisation-inedite-pour-la-promotion-des-droits-sexuels-et-corporels-en-tunisie/|title=Vidéo. Mobilisation inédite pour la promotion des droits sexuels et corporels en Tunisie|author=Web|first=Revue du|date=2015-10-01|work=Association STOP HOMOPHOBIE {{!}} Information - Prévention - Aide aux victimes|language=fr-FR|accessdate=2019-12-11}}</ref><ref>{{Cite web|first=Haithem|author=Haouel|url=https://fr.allafrica.com/stories/201510051044.html|title=Shams pour la dépénalisation des droits des homosexuels organise son premier meeting public|date=4 October 2015|work=All Africa|accessdate=May 3, 2021}}</ref> O kwuru banyere ọrụ ahụ:<blockquote>Ọrụ foto m na-ezube iji ịntanetị mee ka ndị mmadụ chee echiche banyere ikike mmekọahụ. Anyị mere mgbanwe ahụ, anyị jụrụ ịga n'ihu na-enye nsogbu, ntaramahụhụ, ma ọ bụ na-akwagharị maka ihe anyị na-eme n'ime ụlọ ihi ụra. Site n'ibipụta foto nke di na nwunye nwoke na nwanyị na-esusu ọnụ n'ebe ọha na eze, enwere m olileanya ịkwalite arụmụka banyere ikike nwoke idina nwoke na Tunisia nke na-enweta ume kemgbe mmalite nke mgbanwe ahụ.<ref name=":1">{{Cite web|url=https://observers.france24.com/en/20151005-tunisia-photos-gay-kiss-same-sex|title=Revolutionary kisses: Gay couples rock Tunisian taboos|work=The France 24 Observers|date=5 October 2015|language=en|accessdate=2019-12-10}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://observers.france24.com/en/20151005-tunisia-photos-gay-kiss-same-sex "Revolutionary kisses: Gay couples rock Tunisian taboos"]. ''The France 24 Observers''. 5 October 2015<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2019-12-10</span></span>.</cite></ref></blockquote>N'otu afọ ahụ, e jidere ya n'ihe akwụkwọ akụkọ Tunisian Le Temps kọrọ dị ka njide iwu na-akwadoghị nke ụdị njirimara nke iyi egwu ndị uwe ojii na-enye ụmụ nwanyị.<ref>{{Cite web|first=Salma|author=Bouraoui|url=https://www.turess.com/fr/letemps/88875|title=Comment garantir la sécurité sans tomber dans les abus ?|publisher=Le Temps|date=8 January 2015|language=French|accessdate=May 3, 2021}}</ref>
Kousri bụ otu n'ime ndị na-ekwu okwu na WorldPrideSummit na 2017 na Madrid. O duziri mkparịta ụka gbasara LGBTQIA+ na Africa ya na Kasha Nabagesera si Uganda, South Africa Yahia Zaidi, Alimi Bisi Ademola si Nigeria na Michèle Ndoki [fr] si Cameroon.
N'afọ 2017, ngalaba na-anakọta ego nke SOS Children's Villages chụpụrụ Kousri, n'ihi ọrụ ya.<ref name=":2">{{Cite web|url=https://www.ilgrandecolibri.com/en/tunisia-fired-for-being-feminist-and-lgbt-friendly/|title=Tunisia, fired for being feminist and LGBT-friendly|author=Ameni|date=2017-01-30|work=Il Grande Colibrì|language=en-US|accessdate=2019-12-10}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFAmeni2017">Ameni (2017-01-30). [https://www.ilgrandecolibri.com/en/tunisia-fired-for-being-feminist-and-lgbt-friendly/ "Tunisia, fired for being feminist and LGBT-friendly"]. ''Il Grande Colibrì''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2019-12-10</span></span>.</cite></ref> Ihe mere e ji chụpụ ya bụ na ọrụ Kousri na-alụso ịkpa ókè megide obodo LGBT ọgụ nwekwara ike "imebi" ụmụaka.<ref>{{Cite web|url=https://www.huffpostmaghreb.com/2017/01/04/femmes-homosexuels-sos-vi_n_13949668.html|archiveurl=https://web.archive.org/web/20170105180036/http://www.huffpostmaghreb.com/2017/01/04/femmes-homosexuels-sos-vi_n_13949668.html|archivedate=January 5, 2017|title=Parce qu'elle défend la cause des femmes et des homosexuels, cette tunisienne est licenciée de son travail {{!}} Al HuffPost Maghreb|work=www.huffpostmaghreb.com|accessdate=2019-12-11}}</ref>
== Edemsibia ==
<references />
[[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]]
[[Otú:Pages with unreviewed translations]]
s3xvesk6arhgkby246i9pmwzqqkv78j
Hayfa Sdiri
0
74982
630835
2026-04-22T12:48:38Z
Chinemeremprince
13026
Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1341122709|Hayfa Sdiri]]"
630835
wikitext
text/x-wiki
'''Hayfa Sdiri''' (Arabic: هيفاء سديري ''Hayfā’ Sdīrī'', born 1997) is a Tunisian entrepreneur, activist and blogger.<ref>{{Cite web|url=https://www.facebook.com/unvolunteers/videos/416966565635688/|title=Meet Hayfa Sdiri, UN Volunteer with UNDP Tunisia}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://icawomen.com/%d9%87%d9%8a%d9%81%d8%a7%d8%a1-%d8%b3%d8%af%d9%8a%d8%b1%d9%8a|title=هيفاء سديري|accessdate=31 December 2019|archivedate=29 February 2020|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200229103058/http://icawomen.com/%D9%87%D9%8A%D9%81%D8%A7%D8%A1-%D8%B3%D8%AF%D9%8A%D8%B1%D9%8A}}</ref>
N'afọ 2016, o guzobere Entr@crush, ebe nrụọrụ weebụ maka ndị ọchụnta ego n'ọdịnihu.<ref>{{Cite web|url=https://ufmsecretariat.org/ufm-conferences-women4mediterranean-bios/|title=Biography of speakers of the Women4Mediterranean Conference. Lisbon, 10-11 October 2018|publisher=[[Union for the Mediterranean]]|accessdate=6 February 2020}}</ref>
N'afọ 2019, e depụtara ya n'ime ụmụnwaanyị 100 nke BBC, ndepụta ụmụnwaanyị 100 na-akpali akpali ma nwee mmetụta. <ref>{{Cite web|url=https://news-tunisia.tunisienumerique.com/tunisia-hayfa-sdiri-makes-the-list-of-bbc-100-women-2019/|title=Tunisia-Hayfa Sdiri makes the list of BBC 100 Women 2019|first=Rim|author=Hana|date=October 17, 2019|accessdate=31 December 2019|archivedate=18 December 2021|archiveurl=https://web.archive.org/web/20211218041955/https://news-tunisia.tunisienumerique.com/tunisia-hayfa-sdiri-makes-the-list-of-bbc-100-women-2019/}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://www.tuniscope.com/article/186575/culture/who/hayfa-sdiri-243716|title=Hayfa Sdiri, une Tunisienne parmi les 100 femmes les plus inspirantes au monde|date=December 31, 2019}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.espacemanager.com/la-jeune-volontaire-tunisienne-hayfa-sdiri-parmi-les-100-femmes-les-plus-influentes-au-monde.html|title=La Jeune Volontaire Tunisienne Hayfa Sdiri parmi les 100 femmes les plus influentes au monde|work=Espace Manager}}</ref>
== Edemsibia ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
jsx86n3nk1krgvkqx4rtqqzjlykuu14
Dalenda Larguèche
0
74983
630836
2026-04-22T12:51:03Z
Chinemeremprince
13026
Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1320183285|Dalenda Larguèche]]"
630836
wikitext
text/x-wiki
'''Dalenda Bouzgarrou-Larguèche''' (Arabic; amụrụ n'afọ 1953), nke a maara nke ọma dị ka '''Dalenda Larguèche''',bụ ọkammụta akụkọ ihe mere eme nke Tunisia nke ọkachamara n'oge mmalite nke oge a na ụmụ nwanyị n'obodo ndị Alakụba. Ọ bụkwa onye na-akwado ndọrọ ndọrọ ọchịchị ogologo oge, nke lekwasịrị anya karịsịa n'ikike ụmụ nwanyị na ndị ọzọ a na-emegbu emegbu..
== Akụkọ ndụ ==
A mụrụ Larguèche na 1953 na Monastir, Tunisia . <ref>{{Cite web|title=Dalenda LARGUECHE|url=https://sommet-francophonie.challenges.fr/speakers/dalenda-largueche/|accessdate=2020-12-01|work=Sommet de la Francophonie|language=fr-FR}}</ref>
Ọ sonyeere ndị Communist Party nke Tunisia n'oge a machibidoro ya iwu na mba ahụ, ọ bụ ezie na e wepụrụ mmachibido iwu ahụ na 1981.<ref>{{Cite web|author=Dejoui|first=Nadia|date=2017-09-23|title=Dalenda Larguèche: "les femmes sont toujours instrumentalisées"|url=https://www.leconomistemaghrebin.com/2017/09/23/dalenda-largueche-femmes-sont-toujours-instrumentalisees-car-les-hommes-acceptent-difficilement-le-pouvoir-des-femmes/|accessdate=2020-12-01|work=L'Economiste Maghrébin|language=fr-FR}}</ref> Ọ ghọkwara onye na-akwado ndị mmadụ na Tunisian Association of Democratic Women na Association of Tunisian Women for Research and Development. <ref name=":0">{{Cite web|author=Kazdaghli|first=Habib|date=2015-08-17|title=Habib Kazdaghli : Félicitations à mon amie Dalenda Larguèche, à toutes les femmes de Tunisie|url=https://www.leaders.com.tn/article/17753-habib-kazdaghli-felicitations-a-mon-amie-dalenda-largueche-a-toutes-les-femmes-de-tunisie|accessdate=2020-12-01|work=Leaders|language=fr}}</ref>
Larguèche gara Mahadum Tunis, gụsịrị akwụkwọ na 1986 na nzere doctoral. Ọ ghọrọ prọfesọ nke akụkọ ihe mere eme nke oge a na Mahadum Manouba . <ref>{{Cite web|author=Largueche|first=Dalenda|date=September 2010|title=Monogamy in Islam: The Case of a Tunisian Marriage Contract|url=https://www.ias.edu/sites/default/files/sss/papers/paper39.pdf|work=Institute for Advanced Study}}</ref>
Mgbalị ya gbatịrị ọrụ ya dị ka onye nkuzi. Na mbido afọ 1990, site na nkwado nke ụfọdụ ndị ọrụ ibe ya, ọ malitere ma melite ọmụmụ banyere akụkọ ihe mere eme ụmụ nwanyị na Mahadum Manouba.<ref>{{Cite journal|author=Largueche|first=Dalenda|date=1999-04-01|title=En Tunisie|url=http://journals.openedition.org/clio/294|journal=[[Clio. Femmes, genre, histoire]]|language=fr|issue=9|doi=10.4000/clio.294|issn=1252-7017}}</ref> N'agbanyeghị ụfọdụ nguzogide, e webatara isiokwu ahụ na Ngalaba Akwụkwọ, Nkà, na Humanities nke mahadum ahụ.<ref name=":0">{{Cite web|author=Kazdaghli|first=Habib|date=2015-08-17|title=Habib Kazdaghli : Félicitations à mon amie Dalenda Larguèche, à toutes les femmes de Tunisie|url=https://www.leaders.com.tn/article/17753-habib-kazdaghli-felicitations-a-mon-amie-dalenda-largueche-a-toutes-les-femmes-de-tunisie|accessdate=2020-12-01|work=Leaders|language=fr}}<cite class="citation web cs1 cs1-prop-foreign-lang-source" data-ve-ignore="" id="CITEREFKazdaghli2015">Kazdaghli, Habib (2015-08-17). [https://www.leaders.com.tn/article/17753-habib-kazdaghli-felicitations-a-mon-amie-dalenda-largueche-a-toutes-les-femmes-de-tunisie "Habib Kazdaghli : Félicitations à mon amie Dalenda Larguèche, à toutes les femmes de Tunisie"]. ''Leaders'' (in French)<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2020-12-01</span></span>.</cite>
[[Category:CS1 French-language sources (fr)]]</ref>
Ọ rụrụ ọrụ na kansụl sayensị nke Mahadum Tunis, Mahadum Manouba, Laboratory of Regions and Heritage Resources of Tunisia, na American Institute for Maghrib Studies. Ọ na-elekọtakwa otu nyocha "Gender, Women, Society, and Culture".<ref name=":1">{{Cite web|title=Dalenda Larguèche|url=https://www.babelio.com/auteur/Dalenda-Largueche/437889|accessdate=2020-12-01|work=Babelio|language=fr}}</ref>
Site na 2011 ruo 2013, ọ rụrụ ọrụ dị ka onyeisi oche nke Center for Research, Studies, Documentation, and Information on Women [fr] (CREDIF). Mgbe Minista maka ihe gbasara ụmụ nwanyị Sihem Badi chụpụrụ ya ma were Rachida Tlili Sellaouti dochie ya, ọ laghachiri n'ọkwa onyeisi oche site na 2016 ruo 2018.<ref name=":1">{{Cite web|title=Dalenda Larguèche|url=https://www.babelio.com/auteur/Dalenda-Largueche/437889|accessdate=2020-12-01|work=Babelio|language=fr}}<cite class="citation web cs1 cs1-prop-foreign-lang-source" data-ve-ignore="">[https://www.babelio.com/auteur/Dalenda-Largueche/437889 "Dalenda Larguèche"]. ''Babelio'' (in French)<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2020-12-01</span></span>.</cite>
[[Category:CS1 French-language sources (fr)]]</ref><ref>{{Cite journal|date=2016-04-19|title=Government Decree|url=http://www.legislation.tn/sites/default/files/fraction-journal-officiel/2016/2016F/032/Tf201611574.pdf|journal=Journal officiel de la République tunisienne|language=fr|volume=32|accessdate=2020-12-02}}</ref><ref>{{Cite web|date=2018-12-13|title=Qui succèdera à Dalenda Largueche à la tête du CREDIF|url=https://www.leaders.com.tn/article/26110-qui-succedera-a-dalenda-largueche-a-la-tete-du-credif|accessdate=2020-12-01|work=Leaders|language=fr}}</ref>
Ọ lụrụ ọkọ akụkọ ihe mere eme Abdelhamid Larguèche, onye ya na ya na-arụkọ ọrụ ugboro ugboro na nyocha, ọkachasị na ndị Tunisia na-enweghị ebe obibi gụnyere ndị akwụna, ndị Juu, ndị isi Tunisians, na ndị ogbenye.<ref>{{Cite book|author=Clancy-Smith, Julia Ann|title=Mediterraneans : North Africa and Europe in an age of migration, c. 1800-1900|isbn=978-0-520-27443-3|location=Berkeley, Calif.|oclc=819515810}}</ref><ref>{{Cite journal|author=Goikolea-Amiano|first=Itzea|date=2020-03-01|title=Gender and Sexuality in early 19th-century Tunisia: a Decolonial Reading of Aḥmad b. al-Qāḍī al-Timbuktāwī's naṣīḥa on the sub-Saharan diaspora|url=http://journals.openedition.org/genrehistoire/4983|journal=Genre & Histoire|language=en|issue=25|doi=10.4000/genrehistoire.4983|issn=2102-5886}}</ref>
== Onyinye na mmata ==
* Ihe nrite CREDIF maka ọrụ kachasị mma nke nyocha sayensị asụsụ French (2001)
* Ihe nrite akwụkwọ sitere na Arab Maghreb Union (2007)
* Ihe nrite CREDIF maka nyocha sayensị kachasị mma gbasara ụmụ nwanyị na okike (2011) <ref>{{Cite web|date=2017-03-21|title=Curriculum Vitae: Dalenda Bouzgarou Largueche|url=http://www.credif.org.tn/index.php/en/about-us/presentation/services/10-credif-en/132-general-director|archiveurl=https://archive.wikiwix.com/cache/20190616143616/http://www.credif.org.tn/index.php/en/about-us/presentation/services/10-credif-en/132-general-director|archivedate=2019-06-16|work=CREDIF|accessdate=2020-12-02}}</ref>
* Onye isi nke Order of the Republic of Tunisia (2015) <ref>{{Cite web|date=2015-08-14|title=Les personnalités féminines décorées par le chef de l'Etat|url=http://kapitalis.com/tunisie/2015/08/14/les-personnalites-feminines-decorees-par-le-chef-de-letat/|accessdate=2020-12-01|work=Kapitalis|language=fr-FR}}</ref>
== Ọrụ ndị a họọrọ ==
=== N'asụsụ French ===
* Marginales na ala Alakụba (ya na Abdelhamid Larguèche), 1993
* Ihe ncheta nke ụmụ nwanyị: Tunisiennes na ndụ ọha, 1920-1960 (ọrụ mkpokọta), 1994
* ''Akụkọ ihe mere eme nke ụmụ nwanyị Maghreb: ọdịbendị ihe onwunwe na ndụ kwa ụbọchị '' (editor), 2000
* Ógbè na-enweghị ókèala: mbubata iwu na netwọk ya na Tunis na narị afọ nke iri na itoolu, 2001
* Ụmụ nwanyị n'obodo n'ụwa Mediterenian: n'oge gara aga na ugbu a (editor), 2005
* ''Ịlụ otu nwanyị na Islam: ihe pụrụ iche kairouanaise '', 2011
=== N'asụsụ Arabic ===
* ''Akụkọ ihe mere eme nke Maghreb nke oge a site na isi mmalite'' (المغرب العربيACHAM) (ya na Abdelhamid Larguèche na Jamel Ben Taher), 2006
== Edemsibia ==
{{Reflist}}
[[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]]
n3urj8fac8vk3itv2sgpvnp9u5clzzf
630837
630836
2026-04-22T12:52:22Z
Chinemeremprince
13026
630837
wikitext
text/x-wiki
'''Dalenda Bouzgarrou-Larguèche''' (Arabic; amụrụ n'afọ 1953), nke a maara nke ọma dị ka '''Dalenda Larguèche''',bụ ọkammụta akụkọ ihe mere eme nke Tunisia nke ọkachamara n'oge mmalite nke oge a na ụmụ nwanyị n'obodo ndị Alakụba. Ọ bụkwa onye na-akwado ndọrọ ndọrọ ọchịchị ogologo oge, nke lekwasịrị anya karịsịa n'ikike ụmụ nwanyị na ndị ọzọ a na-emegbu emegbu..
== Akụkọ ndụ ==
A mụrụ Larguèche na 1953 na Monastir, Tunisia . <ref>{{Cite web|title=Dalenda LARGUECHE|url=https://sommet-francophonie.challenges.fr/speakers/dalenda-largueche/|accessdate=2020-12-01|work=Sommet de la Francophonie|language=fr-FR}}</ref>
Ọ sonyeere ndị Communist Party nke Tunisia n'oge a machibidoro ya iwu na mba ahụ, ọ bụ ezie na e wepụrụ mmachibido iwu ahụ na 1981.<ref>{{Cite web|author=Dejoui|first=Nadia|date=2017-09-23|title=Dalenda Larguèche: "les femmes sont toujours instrumentalisées"|url=https://www.leconomistemaghrebin.com/2017/09/23/dalenda-largueche-femmes-sont-toujours-instrumentalisees-car-les-hommes-acceptent-difficilement-le-pouvoir-des-femmes/|accessdate=2020-12-01|work=L'Economiste Maghrébin|language=fr-FR}}</ref> Ọ ghọkwara onye na-akwado ndị mmadụ na Tunisian Association of Democratic Women na Association of Tunisian Women for Research and Development. <ref name=":0" />
Larguèche gara Mahadum Tunis, gụsịrị akwụkwọ na 1986 na nzere doctoral. Ọ ghọrọ prọfesọ nke akụkọ ihe mere eme nke oge a na Mahadum Manouba . <ref>{{Cite web|author=Largueche|first=Dalenda|date=September 2010|title=Monogamy in Islam: The Case of a Tunisian Marriage Contract|url=https://www.ias.edu/sites/default/files/sss/papers/paper39.pdf|work=Institute for Advanced Study}}</ref>
Mgbalị ya gbatịrị ọrụ ya dị ka onye nkuzi. Na mbido afọ 1990, site na nkwado nke ụfọdụ ndị ọrụ ibe ya, ọ malitere ma melite ọmụmụ banyere akụkọ ihe mere eme ụmụ nwanyị na Mahadum Manouba.<ref>{{Cite journal|author=Largueche|first=Dalenda|date=1999-04-01|title=En Tunisie|url=http://journals.openedition.org/clio/294|journal=[[Clio. Femmes, genre, histoire]]|language=fr|issue=9|doi=10.4000/clio.294|issn=1252-7017}}</ref> N'agbanyeghị ụfọdụ nguzogide, e webatara isiokwu ahụ na Ngalaba Akwụkwọ, Nkà, na Humanities nke mahadum ahụ.<ref name=":0">{{Cite web|author=Kazdaghli|first=Habib|date=2015-08-17|title=Habib Kazdaghli : Félicitations à mon amie Dalenda Larguèche, à toutes les femmes de Tunisie|url=https://www.leaders.com.tn/article/17753-habib-kazdaghli-felicitations-a-mon-amie-dalenda-largueche-a-toutes-les-femmes-de-tunisie|accessdate=2020-12-01|work=Leaders|language=fr}}<cite class="citation web cs1 cs1-prop-foreign-lang-source" data-ve-ignore="" id="CITEREFKazdaghli2015">Kazdaghli, Habib (2015-08-17). [https://www.leaders.com.tn/article/17753-habib-kazdaghli-felicitations-a-mon-amie-dalenda-largueche-a-toutes-les-femmes-de-tunisie "Habib Kazdaghli : Félicitations à mon amie Dalenda Larguèche, à toutes les femmes de Tunisie"]. ''Leaders'' (in French)<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2020-12-01</span></span>.</cite>
[[Category:CS1 French-language sources (fr)]]</ref>
Ọ rụrụ ọrụ na kansụl sayensị nke Mahadum Tunis, Mahadum Manouba, Laboratory of Regions and Heritage Resources of Tunisia, na American Institute for Maghrib Studies. Ọ na-elekọtakwa otu nyocha "Gender, Women, Society, and Culture".<ref name=":1" />
Site na 2011 ruo 2013, ọ rụrụ ọrụ dị ka onyeisi oche nke Center for Research, Studies, Documentation, and Information on Women [fr] (CREDIF). Mgbe Minista maka ihe gbasara ụmụ nwanyị Sihem Badi chụpụrụ ya ma were Rachida Tlili Sellaouti dochie ya, ọ laghachiri n'ọkwa onyeisi oche site na 2016 ruo 2018.<ref name=":1">{{Cite web|title=Dalenda Larguèche|url=https://www.babelio.com/auteur/Dalenda-Largueche/437889|accessdate=2020-12-01|work=Babelio|language=fr}}<cite class="citation web cs1 cs1-prop-foreign-lang-source" data-ve-ignore="">[https://www.babelio.com/auteur/Dalenda-Largueche/437889 "Dalenda Larguèche"]. ''Babelio'' (in French)<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2020-12-01</span></span>.</cite>
[[Category:CS1 French-language sources (fr)]]</ref><ref>{{Cite journal|date=2016-04-19|title=Government Decree|url=http://www.legislation.tn/sites/default/files/fraction-journal-officiel/2016/2016F/032/Tf201611574.pdf|journal=Journal officiel de la République tunisienne|language=fr|volume=32|accessdate=2020-12-02}}</ref><ref>{{Cite web|date=2018-12-13|title=Qui succèdera à Dalenda Largueche à la tête du CREDIF|url=https://www.leaders.com.tn/article/26110-qui-succedera-a-dalenda-largueche-a-la-tete-du-credif|accessdate=2020-12-01|work=Leaders|language=fr}}</ref>
Ọ lụrụ ọkọ akụkọ ihe mere eme Abdelhamid Larguèche, onye ya na ya na-arụkọ ọrụ ugboro ugboro na nyocha, ọkachasị na ndị Tunisia na-enweghị ebe obibi gụnyere ndị akwụna, ndị Juu, ndị isi Tunisians, na ndị ogbenye.<ref>{{Cite book|author=Clancy-Smith, Julia Ann|title=Mediterraneans : North Africa and Europe in an age of migration, c. 1800-1900|isbn=978-0-520-27443-3|location=Berkeley, Calif.|oclc=819515810}}</ref><ref>{{Cite journal|author=Goikolea-Amiano|first=Itzea|date=2020-03-01|title=Gender and Sexuality in early 19th-century Tunisia: a Decolonial Reading of Aḥmad b. al-Qāḍī al-Timbuktāwī's naṣīḥa on the sub-Saharan diaspora|url=http://journals.openedition.org/genrehistoire/4983|journal=Genre & Histoire|language=en|issue=25|doi=10.4000/genrehistoire.4983|issn=2102-5886}}</ref>
== Onyinye na mmata ==
* Ihe nrite CREDIF maka ọrụ kachasị mma nke nyocha sayensị asụsụ French (2001)
* Ihe nrite akwụkwọ sitere na Arab Maghreb Union (2007)
* Ihe nrite CREDIF maka nyocha sayensị kachasị mma gbasara ụmụ nwanyị na okike (2011) <ref>{{Cite web|date=2017-03-21|title=Curriculum Vitae: Dalenda Bouzgarou Largueche|url=http://www.credif.org.tn/index.php/en/about-us/presentation/services/10-credif-en/132-general-director|archiveurl=https://archive.wikiwix.com/cache/20190616143616/http://www.credif.org.tn/index.php/en/about-us/presentation/services/10-credif-en/132-general-director|archivedate=2019-06-16|work=CREDIF|accessdate=2020-12-02}}</ref>
* Onye isi nke Order of the Republic of Tunisia (2015) <ref>{{Cite web|date=2015-08-14|title=Les personnalités féminines décorées par le chef de l'Etat|url=http://kapitalis.com/tunisie/2015/08/14/les-personnalites-feminines-decorees-par-le-chef-de-letat/|accessdate=2020-12-01|work=Kapitalis|language=fr-FR}}</ref>
== Ọrụ ndị a họọrọ ==
=== N'asụsụ French ===
* Marginales na ala Alakụba (ya na Abdelhamid Larguèche), 1993
* Ihe ncheta nke ụmụ nwanyị: Tunisiennes na ndụ ọha, 1920-1960 (ọrụ mkpokọta), 1994
* ''Akụkọ ihe mere eme nke ụmụ nwanyị Maghreb: ọdịbendị ihe onwunwe na ndụ kwa ụbọchị '' (editor), 2000
* Ógbè na-enweghị ókèala: mbubata iwu na netwọk ya na Tunis na narị afọ nke iri na itoolu, 2001
* Ụmụ nwanyị n'obodo n'ụwa Mediterenian: n'oge gara aga na ugbu a (editor), 2005
* ''Ịlụ otu nwanyị na Islam: ihe pụrụ iche kairouanaise '', 2011
=== N'asụsụ Arabic ===
* ''Akụkọ ihe mere eme nke Maghreb nke oge a site na isi mmalite'' (المغرب العربيACHAM) (ya na Abdelhamid Larguèche na Jamel Ben Taher), 2006
== Edemsibia ==
{{Reflist}}
[[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]]
217eg28oepsjzd2b4uyz29bpyf735lu
Amel Grami
0
74984
630838
2026-04-22T12:54:19Z
Chinemeremprince
13026
Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1256209685|Amel Grami]]"
630838
wikitext
text/x-wiki
[[Faịlụ:Amel_Grami,_The_Munathara_Initiative_-_Jun_5,_2016.jpg|thumb|Amel Grami na 2016]]
'''Amel Grami''' (Arabic: آمال قرامي, romanized: Āmāl Qarāmī) is a Tunisian academic, writer, and [[Ikike ụmụ nwanyị|women's rights]] activist.
Grami rụrụ ọrụ dị ka prọfesọ nke ọmụmụ Islam na Mahadum Manouba . <ref name=":0">{{Cite book|author=Moghadam|first=Valentine M.|url=https://books.google.com/books?id=1eEADQAAQBAJ|title=The SAGE Handbook of Resistance|publisher=SAGE|year=2016|isbn=978-1-4739-5918-7|editor=Courpasson|pages=90–91|language=en}}</ref> Ọ kwadoro maka Islam nke oge a na Islam nke ụmụ nwanyị, ọ na-ekwukwa na kor'an na-emegide nnukwu ihe mgbochi iwu na ụmụ nwanyị. <ref>{{Cite book|author=Tchaïcha|first=Jane D.|url=https://books.google.com/books?id=kAkqDwAAQBAJ|title=The Tunisian Women's Rights Movement: From Nascent Activism to Influential Power-broking|publisher=Taylor & Francis|year=2017|isbn=978-1-351-71182-1|pages=106–107|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|author=Hill|first=Brennan|url=https://books.google.com/books?id=nCDcVv9bwJsC|title=World Religions and Contemporary Issues: How Evolving Views on Ecology, Peace, and Women Are Impacting Faith Today|publisher=Twenty-Third Publications|year=2013|isbn=978-1-58595-913-6|pages=345|language=en}}</ref> Ọ bụ onye a na-eme ngagharịiwe maka ozizi ya gbasara okpukperechi Alakụba na ikike ụmụ nwanyị, gụnyere okwuchukwu n'ime ụlọ akwụkwọ na Nọvemba 2011 nke katọrọ ọnụnọ ya na mahadum ahụ.<ref name=":0" />
Na 2014, Grami katọrọ ntuli aka ndị omeiwu nke 2014 maka obere ọnụọgụgụ ụmụ nwanyị na-azọ ọkwa, na-akọwa okike dị ka ihe siri ike na ndọrọ ndọrọ ọchịchị karịa echiche ndọrọ ndọrọ ọchịchị..<ref>{{Cite news|author=Najjar|first=Yasmin|date=2014-09-11|title=Tunisian electoral lists draw criticism|work=Magharebia|url=http://magharebia.com/en_GB/articles/awi/features/2014/09/11/feature-03}}</ref> N'afọ 2016, ekweghị ka Grami nye visa njem Ijipt mgbe ọ nwara ịga nzukọ.<ref>{{Cite web|date=2016-01-05|title=Tunisia protests Egypt denying visa to writer Amel Grami - Turkey|url=http://www.ansamed.info/ansamed/en/news/nations/turkey/2016/01/05/tunisia-protests-egypt-denying-visa-to-writer-amel-grami_b3fdb787-ea27-4d33-8834-d5f821402055.html|accessdate=2023-03-08|work=ANSAMed|language=en}}</ref> N'afọ 2022, Grami bụ otu n'ime ọtụtụ ndị na-agbagha itinye ha na ndepụta nke ndị ga-eso onye isi ala Tunisia kwurịta okwu, na-ekwu na ya ekwenyeghị ka etinye ya.<ref>{{Cite news|date=2022-06-03|title=Amel Grami : mon nom figure au comité des affaires économiques et sociales sans mon aval !|language=fr|work=Business News|url=https://www.businessnews.com.tn/amel-grami--mon-nom-figure-au-comite-des-affaires-economiques-et-sociales-sans-mon-aval,520,119761,3|accessdate=2023-03-08}}</ref>
== Edemsibia ==
{{Reflist}}
[[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]]
50b3fy1v04emaoa23tu8m9xm211v5z7
Nejiba Hamrouni
0
74985
630840
2026-04-22T12:58:19Z
Chinemeremprince
13026
Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1350384616|Nejiba Hamrouni]]"
630840
wikitext
text/x-wiki
'''Nejiba Hamrouni''' (Arabic: نجيبة الحمروني, romanized: Najībah al-Ḥamrūnī; 10 May 1967–29 May 2016) was a Tunisian journalist and trade union leader.<ref>{{Cite journal|author=Farmanfarmaian|first=Roxane|title=What is private, what is public, and who exercises media power in Tunisia? A hybrid-functional perspective on Tunisia's media sector|url=https://www.academia.edu/12315704|journal=The Journal of North African Studies|volume=19|issue=5|accessdate=2025-02-06}}</ref> Ọ kwadoro ikike ndị nta akụkọ, kwalitere akụkọ ziri ezi na arụmụka gbasara ọchịchị onye kwuo uche ya ma kwalite ikike ụmụ nwanyị.<ref name=":0">{{Cite web|date=2016-05-30|title=Free expression loses one of its greatest advocates in Tunisia|url=https://www.mediasupport.org/tunisian-journalist-ims-partner-nejiba-hamrouni-passes-away/|accessdate=2025-02-06|work=International Media Support}}</ref>
== Akụkọ ndụ ==
Hamrouni rụrụ ọrụ n'akwụkwọ akụkọ kwa ụbọchị nke Arabic bụ́ Assabah ruo afọ asatọ mgbe ahụ dị ka onye nchịkọta akụkọ nke magazin bụ́ Cawtaryat, nke Arab Center for the Study and Training of Women bipụtara..<ref name=":1">{{Cite web|author=Dahmani|first=Frida|date=27 June 2011|title=Tunisie : Néjiba Hamrouni, madame Liberté de la presse|url=https://www.jeuneafrique.com/191125/politique/tunisie-n-jiba-hamrouni-madame-libert-de-la-presse/|accessdate=2025-02-06|work=JeuneAfrique.com|language=fr-FR|archivedate=2024-11-27|archiveurl=https://web.archive.org/web/20241127133224/https://www.jeuneafrique.com/191125/politique/tunisie-n-jiba-hamrouni-madame-libert-de-la-presse/}}</ref> Ọ bụkwa onye na-ede akwụkwọ maka Jeune Afrique . <ref name=":1" /><ref name=":5">{{Cite book|author=Cricco|first=Massimiliano|url=https://books.google.com/books?id=ztn6DAAAQBAJ&dq=Nejiba+Hamrouni&pg=PA79|title=North African Societies after the Arab Spring: Between Democracy and Islamic Awakening|date=2016-06-22|publisher=Cambridge Scholars Publishing|isbn=978-1-4438-9657-3|pages=79|language=en}}</ref>
N'oge ntuli aka Tunisia na 2009, ndị uwe ojii chụpụrụ ya.<ref>{{Cite web|date=2009-10-23|title=Tunisia: Elections in an Atmosphere of Repression|url=https://www.hrw.org/news/2009/10/23/tunisia-elections-atmosphere-repression|accessdate=2025-02-05|work=[[Human Rights Watch]]|language=en|archivedate=2025-03-22|archiveurl=https://web.archive.org/web/20250322040141/https://www.hrw.org/news/2009/10/23/tunisia-elections-atmosphere-repression}}</ref> Ọ gwara ndị mgbasa ozi mba ụwa okwu na-ekwu na "ndị otu gọọmentị na National Constituent Assembly na-awakpo ndị nta akụkọ iji menye ha egwu ma belata ọrụ ha, nakwa imechi ha ma gbochie ha, " nakwa na "onye enweghị ike ide ma ọ bụ bipụta akwụkwọ n'efu. A machibidoro akwụkwọ akụkọ mgbe niile, a na-egbochi weebụsaịtị, a na'enye ndị nta akụkọ nsogbu, na-egide ha ịrụ ọrụ, na-ejide ha, na-eme ha ikpe, mgbe ụfọdụ na-emegbu ha. "<ref>{{Cite web|author=Agence France-Presse|date=2012-03-04|title=Tunisian journalists decry government 'repression'|url=https://timesofmalta.com/article/Tunisian-journalists-decry-government-repression-.409599|archiveurl=https://web.archive.org/web/20250221022753/https://timesofmalta.com/article/Tunisian-journalists-decry-government-repression-.409599|archivedate=2025-02-21|accessdate=2025-02-05|work=[[Times of Malta]]|language=en-gb}}</ref><ref name=":1">{{Cite web|author=Dahmani|first=Frida|date=27 June 2011|title=Tunisie : Néjiba Hamrouni, madame Liberté de la presse|url=https://www.jeuneafrique.com/191125/politique/tunisie-n-jiba-hamrouni-madame-libert-de-la-presse/|accessdate=2025-02-06|work=JeuneAfrique.com|language=fr-FR|archivedate=2024-11-27|archiveurl=https://web.archive.org/web/20241127133224/https://www.jeuneafrique.com/191125/politique/tunisie-n-jiba-hamrouni-madame-libert-de-la-presse/}}<cite class="citation web cs1 cs1-prop-foreign-lang-source" data-ve-ignore="" id="CITEREFDahmani2011">Dahmani, Frida (27 June 2011). [https://www.jeuneafrique.com/191125/politique/tunisie-n-jiba-hamrouni-madame-libert-de-la-presse/ "Tunisie : Néjiba Hamrouni, madame Liberté de la presse"]. ''JeuneAfrique.com'' (in French). [https://web.archive.org/web/20241127133224/https://www.jeuneafrique.com/191125/politique/tunisie-n-jiba-hamrouni-madame-libert-de-la-presse/ Archived] from the original on 2024-11-27<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2025-02-06</span></span>.</cite>
[[Category:CS1 French-language sources (fr)]]</ref>
N'afọ 2011, Hamrouni ghọrọ onye isi oche nke National Syndicate of Tunisian Journalists (NSJT), <ref name=":5">{{Cite book|author=Cricco|first=Massimiliano|url=https://books.google.com/books?id=ztn6DAAAQBAJ&dq=Nejiba+Hamrouni&pg=PA79|title=North African Societies after the Arab Spring: Between Democracy and Islamic Awakening|date=2016-06-22|publisher=Cambridge Scholars Publishing|isbn=978-1-4438-9657-3|pages=79|language=en}}<cite class="citation book cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFCriccoHoussiMelcangi2016">Cricco, Massimiliano; Houssi, Leila El; Melcangi, Alessia (2016-06-22). [https://books.google.com/books?id=ztn6DAAAQBAJ&dq=Nejiba+Hamrouni&pg=PA79 ''North African Societies after the Arab Spring: Between Democracy and Islamic Awakening'']. Cambridge Scholars Publishing. p. 79. [[ISBN]] [[Special:BookSources/978-1-4438-9657-3|<bdi>978-1-4438-9657-3</bdi>]].</cite></ref> <ref name=":6" /> <ref>{{Cite news|date=2012-10-17|title=Le pouvoir tunisien cède à une revendication des journalistes en grève|url=https://www.lemonde.fr/tunisie/article/2012/10/17/les-journalistes-tunisiens-en-greve-contre-le-pouvoir-islamiste_1776931_1466522.html|accessdate=2025-02-06|language=fr}}</ref> nke jikọtara ya na International Federation of Journalists, na-eje ozi n'etiti afọ 2014.<ref>{{Cite book|author=Merlini|first=Cesare|url=https://www.google.co.uk/books/edition/Arab_Society_in_Revolt/0OlTSZ-RGiwC?hl=en&gbpv=1&dq=Nejiba+Hamrouni&pg=PA61&printsec=frontcover|title=Arab Society in Revolt: The West's Mediterranean Challenge|date=2013-06-20|publisher=Brookings Institution Press|isbn=978-0-8157-2397-4|pages=61|language=en}}</ref><ref name=":2">{{Cite web|date=2016-05-30|title=Tunisia: IFJ mourns the loss of leading trade-unionist Néjiba Hamrouni|url=https://www.ifj.org/media-centre/news/detail/article/tunisia-ifj-mourns-the-loss-of-leading-trade-unionist-nejiba-hamrouni|archiveurl=https://web.archive.org/web/20250221020801/https://www.ifj.org/media-centre/news/detail/article/tunisia-ifj-mourns-the-loss-of-leading-trade-unionist-nejiba-hamrouni|archivedate=2025-02-21|accessdate=2025-02-05|work=[[International Federation of Journalists]]|language=en}}</ref> Dị ka onye isi ala, Hamrouni kwadoro iwebata usoro nchịkwa onwe onye maka ịza ajụjụ n'ime NSJT.<ref name=":6">{{Cite book|author=Fengler|first=Susanne|url=https://books.google.com/books?id=ecxOEAAAQBAJ&dq=Nejiba+Hamrouni&pg=PT272|title=The Global Handbook of Media Accountability|date=2021-12-30|publisher=Routledge|isbn=978-1-000-50494-1|language=en}}</ref> A gakwara ya ọdụ n'oge ọmụmụ UNESCO nke afọ 2012 gbasara mmepe mgbasa ozi na Tunisia. <ref>{{Cite book|author=UNESCO|url=https://books.google.com/books?id=3a-n1e2PXosC&dq=Nejiba+Hamrouni&pg=PA116|title=Study on media development in Tunisia: Based on UNESCO's Media Development Indicators|publisher=[[UNESCO]]|isbn=978-92-3-001188-8|pages=116|language=en}}</ref>
N'afọ 2013, Hamrouni natara onyinye Akademia maka nnwere onwe mgbasa ozi.<ref>{{Cite web|date=2014-01-01|title=Najiba Hamrouni|url=https://rsf.org/en/node/33031|accessdate=2025-02-05|work=Reporters without Borders|language=en|archivedate=2025-02-21|archiveurl=https://web.archive.org/web/20250221021907/https://rsf.org/en/node/33031}}</ref><ref name=":3">{{Cite web|title=Nejiba Hamrouni|url=https://nawaat.org/author/nejiba-hamrouni/|accessdate=2025-02-06|work=[[Nawaat]]}}</ref> N'afọ sochirinụ, ndị Reporters without Borders (RSF) họpụtara ya na World Press Freedom Day 2014 dị ka otu n'ime "100 ndị dike nke ozi" <ref name=":3" />
Hamrouni nwụrụ na Tunis na 2016.<ref name=":0">{{Cite web|date=2016-05-30|title=Free expression loses one of its greatest advocates in Tunisia|url=https://www.mediasupport.org/tunisian-journalist-ims-partner-nejiba-hamrouni-passes-away/|accessdate=2025-02-06|work=International Media Support}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://www.mediasupport.org/tunisian-journalist-ims-partner-nejiba-hamrouni-passes-away/ "Free expression loses one of its greatest advocates in Tunisia"]. ''International Media Support''. 2016-05-30<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2025-02-06</span></span>.</cite></ref><ref name=":2">{{Cite web|date=2016-05-30|title=Tunisia: IFJ mourns the loss of leading trade-unionist Néjiba Hamrouni|url=https://www.ifj.org/media-centre/news/detail/article/tunisia-ifj-mourns-the-loss-of-leading-trade-unionist-nejiba-hamrouni|archiveurl=https://web.archive.org/web/20250221020801/https://www.ifj.org/media-centre/news/detail/article/tunisia-ifj-mourns-the-loss-of-leading-trade-unionist-nejiba-hamrouni|archivedate=2025-02-21|accessdate=2025-02-05|work=[[International Federation of Journalists]]|language=en}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://www.ifj.org/media-centre/news/detail/article/tunisia-ifj-mourns-the-loss-of-leading-trade-unionist-nejiba-hamrouni "Tunisia: IFJ mourns the loss of leading trade-unionist Néjiba Hamrouni"]. ''[[International Federation of Journalists]]''. 2016-05-30. [https://web.archive.org/web/20250221020801/https://www.ifj.org/media-centre/news/detail/article/tunisia-ifj-mourns-the-loss-of-leading-trade-unionist-nejiba-hamrouni Archived] from the original on 2025-02-21<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2025-02-05</span></span>.</cite></ref>
== Ihe Nketa ==
A na-enye Nejiba Hamrouni Award for Journalism Ethics kwa afọ nye onye nta akụkọ Maghreb ma ọ bụ ụlọ ọrụ mgbasa ozi site na Tunisian Association Vigilance for Democracy and the Civic State (Yakadha).<ref>{{Cite web|title=TSA lauréat du Prix maghrébin Néjiba Hamrouni pour l'éthique ...|url=https://js.tsa-algerie.com/tsa-laureat-du-prix-maghrebin-nejiba-hamrouni-pour-lethique-journalistique/|accessdate=2025-02-05|work=tsa-algerie.com}}</ref><ref>{{Cite web|author=NY|first=Yusra|date=2016-07-23|title=Presse: Création du Prix Nejiba Hamrouni|url=https://kapitalis.com/tunisie/2016/07/23/presse-creation-du-prix-nejiba-hamrouni/|accessdate=2025-07-30|work=Kapitalis|language=fr-FR}}</ref> Ndị natara n'oge na-adịbeghị anya gụnyere onye nta akụkọ Moroccan Fatima Al Ifriqui (2018); ebe nrụọrụ weebụ akụkọ Algeria Tour sur l'Algerie (2019); blog na-enweghị onwe ya nke Tunisia Nawaat (2020), <ref name=":4">{{Cite news|date=27 May 2022|title=Algerian reporter Rabah Kareche wins Nejiba Hamrouni Award for Journalism Ethics 2022|url=https://www.thefreelibrary.com/Algerian+reporter+Rabah+Kareche+wins+Nejiba+Hamrouni+Award+for...-a0705508636|accessdate=2025-02-06|work=Afrique Presse (Tunis)}}</ref> onye nchịkọta akụkọ akwụkwọ akụkọ Moroccano Soulaimane Raissouni na onye nta akụkọ nyocha Moroccan [[Omar Radi]] (2021); <ref name=":4" /> na onye ntaakụkọ Algeria Rabah Kareche (2022 <ref name=":4" />).<ref>{{Cite web|date=29 May 2020|title=Najiba Hamrouni Award for Journalism Ethics granted to Nawaat.|url=https://www.thefreelibrary.com/Najiba+Hamrouni+Award+for+Journalism+Ethics+granted+to+Nawaat.-a0625253775|accessdate=2025-07-30|work=Tunisia News Gazette}}</ref><ref>{{Cite web|date=28 May 2021|title=Tunisia: Nejiba Hamrouni Award for Journalism Ethics Granted to Two Detained Moroccan Journalists|url=https://allafrica.com/stories/202105310942.html|accessdate=2025-02-06|work=Afrique Presse (Tunis)}}</ref>
N'ọnwa Ọgọstụ afọ 2023, e gosipụtara Hamrouni na stampụ Tunisia. <ref>{{Cite web|date=2023-02-14|title=Tunisia's 2023 stamp program|url=https://bittergrounds.com/tunisias-2023-stamp-program/|accessdate=2025-02-05|work=Bitter Grounds Magazine|language=en-CA|archivedate=2025-02-21|archiveurl=https://web.archive.org/web/20250221021250/https://bittergrounds.com/tunisias-2023-stamp-program/}}</ref>
== Edemsibia ==
{{Reflist}}
3kjyhgqmm85v4l7buogvf39jlaizdix
630841
630840
2026-04-22T13:01:46Z
Chinemeremprince
13026
630841
wikitext
text/x-wiki
'''Nejiba Hamrouni''' (Arabic: نجيبة الحمروني, romanized: Najībah al-Ḥamrūnī; 10 May 1967–29 May 2016) was a Tunisian journalist and trade union leader.<ref>{{Cite journal|author=Farmanfarmaian|first=Roxane|title=What is private, what is public, and who exercises media power in Tunisia? A hybrid-functional perspective on Tunisia's media sector|url=https://www.academia.edu/12315704|journal=The Journal of North African Studies|volume=19|issue=5|accessdate=2025-02-06}}</ref> Ọ kwadoro ikike ndị nta akụkọ, kwalitere akụkọ ziri ezi na arụmụka gbasara ọchịchị onye kwuo uche ya ma kwalite ikike ụmụ nwanyị.<ref name=":0" />
== Akụkọ ndụ ==
Hamrouni rụrụ ọrụ n'akwụkwọ akụkọ kwa ụbọchị nke Arabic bụ́ Assabah ruo afọ asatọ mgbe ahụ dị ka onye nchịkọta akụkọ nke magazin bụ́ Cawtaryat, nke Arab Center for the Study and Training of Women bipụtara..<ref name=":1" /> Ọ bụkwa onye na-ede akwụkwọ maka Jeune Afrique . <ref name=":1" /><ref name=":5" />
N'oge ntuli aka Tunisia na 2009, ndị uwe ojii chụpụrụ ya.<ref>{{Cite web|date=2009-10-23|title=Tunisia: Elections in an Atmosphere of Repression|url=https://www.hrw.org/news/2009/10/23/tunisia-elections-atmosphere-repression|accessdate=2025-02-05|work=[[Human Rights Watch]]|language=en|archivedate=2025-03-22|archiveurl=https://web.archive.org/web/20250322040141/https://www.hrw.org/news/2009/10/23/tunisia-elections-atmosphere-repression}}</ref> Ọ gwara ndị mgbasa ozi mba ụwa okwu na-ekwu na "ndị otu gọọmentị na National Constituent Assembly na-awakpo ndị nta akụkọ iji menye ha egwu ma belata ọrụ ha, nakwa imechi ha ma gbochie ha, " nakwa na "onye enweghị ike ide ma ọ bụ bipụta akwụkwọ n'efu. A machibidoro akwụkwọ akụkọ mgbe niile, a na-egbochi weebụsaịtị, a na'enye ndị nta akụkọ nsogbu, na-egide ha ịrụ ọrụ, na-ejide ha, na-eme ha ikpe, mgbe ụfọdụ na-emegbu ha. "<ref>{{Cite web|author=Agence France-Presse|date=2012-03-04|title=Tunisian journalists decry government 'repression'|url=https://timesofmalta.com/article/Tunisian-journalists-decry-government-repression-.409599|archiveurl=https://web.archive.org/web/20250221022753/https://timesofmalta.com/article/Tunisian-journalists-decry-government-repression-.409599|archivedate=2025-02-21|accessdate=2025-02-05|work=[[Times of Malta]]|language=en-gb}}</ref><ref name=":1">{{Cite web|author=Dahmani|first=Frida|date=27 June 2011|title=Tunisie : Néjiba Hamrouni, madame Liberté de la presse|url=https://www.jeuneafrique.com/191125/politique/tunisie-n-jiba-hamrouni-madame-libert-de-la-presse/|accessdate=2025-02-06|work=JeuneAfrique.com|language=fr-FR|archivedate=2024-11-27|archiveurl=https://web.archive.org/web/20241127133224/https://www.jeuneafrique.com/191125/politique/tunisie-n-jiba-hamrouni-madame-libert-de-la-presse/}}<cite class="citation web cs1 cs1-prop-foreign-lang-source" data-ve-ignore="" id="CITEREFDahmani2011">Dahmani, Frida (27 June 2011). [https://www.jeuneafrique.com/191125/politique/tunisie-n-jiba-hamrouni-madame-libert-de-la-presse/ "Tunisie : Néjiba Hamrouni, madame Liberté de la presse"]. ''JeuneAfrique.com'' (in French). [https://web.archive.org/web/20241127133224/https://www.jeuneafrique.com/191125/politique/tunisie-n-jiba-hamrouni-madame-libert-de-la-presse/ Archived] from the original on 2024-11-27<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2025-02-06</span></span>.</cite>
[[Category:CS1 French-language sources (fr)]]</ref>
N'afọ 2011, Hamrouni ghọrọ onye isi oche nke National Syndicate of Tunisian Journalists (NSJT), <ref name=":5">{{Cite book|author=Cricco|first=Massimiliano|url=https://books.google.com/books?id=ztn6DAAAQBAJ&dq=Nejiba+Hamrouni&pg=PA79|title=North African Societies after the Arab Spring: Between Democracy and Islamic Awakening|date=2016-06-22|publisher=Cambridge Scholars Publishing|isbn=978-1-4438-9657-3|pages=79|language=en}}<cite class="citation book cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFCriccoHoussiMelcangi2016">Cricco, Massimiliano; Houssi, Leila El; Melcangi, Alessia (2016-06-22). [https://books.google.com/books?id=ztn6DAAAQBAJ&dq=Nejiba+Hamrouni&pg=PA79 ''North African Societies after the Arab Spring: Between Democracy and Islamic Awakening'']. Cambridge Scholars Publishing. p. 79. [[ISBN]] [[Special:BookSources/978-1-4438-9657-3|<bdi>978-1-4438-9657-3</bdi>]].</cite></ref> <ref name=":6" /> <ref>{{Cite news|date=2012-10-17|title=Le pouvoir tunisien cède à une revendication des journalistes en grève|url=https://www.lemonde.fr/tunisie/article/2012/10/17/les-journalistes-tunisiens-en-greve-contre-le-pouvoir-islamiste_1776931_1466522.html|accessdate=2025-02-06|language=fr}}</ref> nke jikọtara ya na International Federation of Journalists, na-eje ozi n'etiti afọ 2014.<ref>{{Cite book|author=Merlini|first=Cesare|url=https://www.google.co.uk/books/edition/Arab_Society_in_Revolt/0OlTSZ-RGiwC?hl=en&gbpv=1&dq=Nejiba+Hamrouni&pg=PA61&printsec=frontcover|title=Arab Society in Revolt: The West's Mediterranean Challenge|date=2013-06-20|publisher=Brookings Institution Press|isbn=978-0-8157-2397-4|pages=61|language=en}}</ref><ref name=":2" /> Dị ka onye isi ala, Hamrouni kwadoro iwebata usoro nchịkwa onwe onye maka ịza ajụjụ n'ime NSJT.<ref name=":6">{{Cite book|author=Fengler|first=Susanne|url=https://books.google.com/books?id=ecxOEAAAQBAJ&dq=Nejiba+Hamrouni&pg=PT272|title=The Global Handbook of Media Accountability|date=2021-12-30|publisher=Routledge|isbn=978-1-000-50494-1|language=en}}</ref> A gakwara ya ọdụ n'oge ọmụmụ UNESCO nke afọ 2012 gbasara mmepe mgbasa ozi na Tunisia. <ref>{{Cite book|author=UNESCO|url=https://books.google.com/books?id=3a-n1e2PXosC&dq=Nejiba+Hamrouni&pg=PA116|title=Study on media development in Tunisia: Based on UNESCO's Media Development Indicators|publisher=[[UNESCO]]|isbn=978-92-3-001188-8|pages=116|language=en}}</ref>
N'afọ 2013, Hamrouni natara onyinye Akademia maka nnwere onwe mgbasa ozi.<ref>{{Cite web|date=2014-01-01|title=Najiba Hamrouni|url=https://rsf.org/en/node/33031|accessdate=2025-02-05|work=Reporters without Borders|language=en|archivedate=2025-02-21|archiveurl=https://web.archive.org/web/20250221021907/https://rsf.org/en/node/33031}}</ref><ref name=":3">{{Cite web|title=Nejiba Hamrouni|url=https://nawaat.org/author/nejiba-hamrouni/|accessdate=2025-02-06|work=[[Nawaat]]}}</ref> N'afọ sochirinụ, ndị Reporters without Borders (RSF) họpụtara ya na World Press Freedom Day 2014 dị ka otu n'ime "100 ndị dike nke ozi" <ref name=":3" />
Hamrouni nwụrụ na Tunis na 2016.<ref name=":0">{{Cite web|date=2016-05-30|title=Free expression loses one of its greatest advocates in Tunisia|url=https://www.mediasupport.org/tunisian-journalist-ims-partner-nejiba-hamrouni-passes-away/|accessdate=2025-02-06|work=International Media Support}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://www.mediasupport.org/tunisian-journalist-ims-partner-nejiba-hamrouni-passes-away/ "Free expression loses one of its greatest advocates in Tunisia"]. ''International Media Support''. 2016-05-30<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2025-02-06</span></span>.</cite></ref><ref name=":2">{{Cite web|date=2016-05-30|title=Tunisia: IFJ mourns the loss of leading trade-unionist Néjiba Hamrouni|url=https://www.ifj.org/media-centre/news/detail/article/tunisia-ifj-mourns-the-loss-of-leading-trade-unionist-nejiba-hamrouni|archiveurl=https://web.archive.org/web/20250221020801/https://www.ifj.org/media-centre/news/detail/article/tunisia-ifj-mourns-the-loss-of-leading-trade-unionist-nejiba-hamrouni|archivedate=2025-02-21|accessdate=2025-02-05|work=[[International Federation of Journalists]]|language=en}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://www.ifj.org/media-centre/news/detail/article/tunisia-ifj-mourns-the-loss-of-leading-trade-unionist-nejiba-hamrouni "Tunisia: IFJ mourns the loss of leading trade-unionist Néjiba Hamrouni"]. ''[[International Federation of Journalists]]''. 2016-05-30. [https://web.archive.org/web/20250221020801/https://www.ifj.org/media-centre/news/detail/article/tunisia-ifj-mourns-the-loss-of-leading-trade-unionist-nejiba-hamrouni Archived] from the original on 2025-02-21<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2025-02-05</span></span>.</cite></ref>
== Ihe Nketa ==
A na-enye Nejiba Hamrouni Award for Journalism Ethics kwa afọ nye onye nta akụkọ Maghreb ma ọ bụ ụlọ ọrụ mgbasa ozi site na Tunisian Association Vigilance for Democracy and the Civic State (Yakadha).<ref>{{Cite web|title=TSA lauréat du Prix maghrébin Néjiba Hamrouni pour l'éthique ...|url=https://js.tsa-algerie.com/tsa-laureat-du-prix-maghrebin-nejiba-hamrouni-pour-lethique-journalistique/|accessdate=2025-02-05|work=tsa-algerie.com}}</ref><ref>{{Cite web|author=NY|first=Yusra|date=2016-07-23|title=Presse: Création du Prix Nejiba Hamrouni|url=https://kapitalis.com/tunisie/2016/07/23/presse-creation-du-prix-nejiba-hamrouni/|accessdate=2025-07-30|work=Kapitalis|language=fr-FR}}</ref> Ndị natara n'oge na-adịbeghị anya gụnyere onye nta akụkọ Moroccan Fatima Al Ifriqui (2018); ebe nrụọrụ weebụ akụkọ Algeria Tour sur l'Algerie (2019); blog na-enweghị onwe ya nke Tunisia Nawaat (2020), <ref name=":4">{{Cite news|date=27 May 2022|title=Algerian reporter Rabah Kareche wins Nejiba Hamrouni Award for Journalism Ethics 2022|url=https://www.thefreelibrary.com/Algerian+reporter+Rabah+Kareche+wins+Nejiba+Hamrouni+Award+for...-a0705508636|accessdate=2025-02-06|work=Afrique Presse (Tunis)}}</ref> onye nchịkọta akụkọ akwụkwọ akụkọ Moroccano Soulaimane Raissouni na onye nta akụkọ nyocha Moroccan [[Omar Radi]] (2021); <ref name=":4" /> na onye ntaakụkọ Algeria Rabah Kareche (2022 <ref name=":4" />).<ref>{{Cite web|date=29 May 2020|title=Najiba Hamrouni Award for Journalism Ethics granted to Nawaat.|url=https://www.thefreelibrary.com/Najiba+Hamrouni+Award+for+Journalism+Ethics+granted+to+Nawaat.-a0625253775|accessdate=2025-07-30|work=Tunisia News Gazette}}</ref><ref>{{Cite web|date=28 May 2021|title=Tunisia: Nejiba Hamrouni Award for Journalism Ethics Granted to Two Detained Moroccan Journalists|url=https://allafrica.com/stories/202105310942.html|accessdate=2025-02-06|work=Afrique Presse (Tunis)}}</ref>
N'ọnwa Ọgọstụ afọ 2023, e gosipụtara Hamrouni na stampụ Tunisia. <ref>{{Cite web|date=2023-02-14|title=Tunisia's 2023 stamp program|url=https://bittergrounds.com/tunisias-2023-stamp-program/|accessdate=2025-02-05|work=Bitter Grounds Magazine|language=en-CA|archivedate=2025-02-21|archiveurl=https://web.archive.org/web/20250221021250/https://bittergrounds.com/tunisias-2023-stamp-program/}}</ref>
== Edemsibia ==
{{Reflist}}
27yf2axb9i91s3u149rgptqkx3gefo1
Sonia Dahmani
0
74986
630842
2026-04-22T13:04:45Z
Chinemeremprince
13026
Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1341331376|Sonia Dahmani]]"
630842
wikitext
text/x-wiki
'''Sonia Dahmani''' (Arabic) bụ onye ọka iwu Tunisian, onye nta akụkọ, na onye na-akwado ihe ndị ruuru mmadụ. A maara ya maka nkọwa ya banyere nnwere onwe ikwu okwu na ịkpa ókè agbụrụ na Tunisia, yana maka usoro ikpe n'okpuru iwu mpụ cyber nke 2022 nke a maara dị ka '''Iwu 54'''. Njide ya na 11 nke Mee 2024 na ikpe ụlọ ikpe ndị sochirinụ nwetara mkpuchi dị ukwuu site na ụlọ ọrụ mgbasa ozi mba ụwa na òtù ndị na-ahụ maka ihe ndị ruuru mmadụ.
N'afọ 2025, Kọmitii na-echebe ndị nta akụkọ (CPJ) kpọrọ ya onye natara onyinye nnwere onwe mgbasa ozi ya n'ụwa niile, na-ekwu na ọ bụ ihe atụ nke ihe ize ndụ ndị ọkachamara iwu na mgbasa ozi na-eche ihu na Tunisia.
== Mbido ndụ na ọrụ ==
Dahmani bụ onye otu ndị ọkaiwu nke Tunisia. Ọ nwetara aha ya n'obodo dịka onye nyocha iwu na onye na-akọwa ihe gbasara mmemme telivishọn Tunisia, ebe ọ tụlere ihe gbasara iwu obodo, nnwere onwe obodo, na okwu gbasara mmekọrịta mmadụ na ibe ya.
Ọrụ ya gụnyere ikpe metụtara nnwere onwe ikwu okwu, ikike ndị e jidere, na ịkpa ókè, ọ nyekwara aka na nyocha na usoro ikpe ziri ezi na usoro mgbasa ozi dị iche iche.
== Njide na ikpe ==
=== Ihe ndabere: Iwu 54 ===
Ikpe Dahmani mere n'okpuru '''Iwu 54''', iwu 2022 nke na-eme ka "ozi ụgha" na okwu a na-ewere dị ka ihe na-emerụ ndị ọrụ gọọmentị. Ndị otu nkwado, gụnyere Amnesty International na Human Rights Watch, akatọwo iwu ahụ n'ọtụtụ ebe dị ka ihe na-eme ka ndị na-emegide ya bụrụ ndị omempụ.
=== Njide nke Mee 2024 ===
Na '''11 Mee 2024''', e jidere Dahmani n'isi ụlọ ọrụ Tunisian Bar Association na Tunis. Vidio nke njide ahụ gbasara na mgbasa ozi mmekọrịta ma ụlọ ọrụ mgbasa ozi mba ụwa gụnyere Reuters, Associated Press, na Al Jazeera kọrọ ya.
Òtù ndị ọkàiwu nke Tunisia na ọtụtụ òtù ndị obodo katọrọ ụzọ e si ejide ya ma kpọọ ka a tọhapụ ya.
=== Ikpe mbụ: Nkwupụta banyere ọnọdụ ụlọ mkpọrọ ===
E boro Dahmani ebubo maka okwu o kwuru n'oge a na-agba ya ajụjụ ọnụ na telivishọn banyere ọnọdụ ịdị ọcha n'ụlọ mkpọrọ ndị Tunisia. Ndị ọchịchị kwuru na okwu ya katọrọ ndị nlekọta ụlọ mkpọrọ.
N'ọnwa Julaị afọ 2024, a mara ya ikpe ịga mkpọrọ otu afọ, e mesịa belata ya ka ọ bụrụ ọnwa asatọ mgbe a rịọrọ ya arịrịọ.
=== Ikpe nke abụọ: Nkwupụta banyere ịkpa ókè agbụrụ ===
N'ọnwa Ọktoba afọ 2024, a mara Dahmani ikpe mkpọrọ afọ abụọ ọzọ n'okwu dị iche metụtara nkwupụta ọha na eze gbasara ịkpa ókè megide ndị isi ojii Tunisia na ndị kwabatara na ndịda Sahara. Ndị otu ikike mba ụwa kọwara ikpe a dị ka akụkụ nke usoro ikpe sara mbara dịka Iwu 54 si kwuo..
Na 27 Nọvemba 2025, a tọhapụrụ Dahmani n'ụlọ mkpọrọ dị na Manouba, mgbe a tọsịrị ya otu afọ na ọkara.<ref>{{Cite news|author=Amara|first=Tarek|date=27 November 2025|title=Tunisia frees prominent lawyer Sonia Dahmani, a critic of the president|url=https://www.reuters.com/world/africa/tunisia-frees-prominent-lawyer-sonia-dahmani-critic-president-2025-11-27/?utm_source=chatgpt.com|accessdate=2 March 2026|work=[[Reuters]]|language=en}}</ref>
== Mmeghachi omume mba ụwa ==
Mgbasa ozi mba ụwa kọrọ banyere njide na ikpe ya n'ọtụtụ ebe ma kpalie nzaghachi sitere n'aka ndị otu na-ahụ maka ihe ndị ruuru mmadụ, òtù ndị ọkàiwu, na òtù ndọrọ ndọrọ ọchịchị.
=== Òtù ndị na-ahụ maka ihe ndị ruuru mmadụ ===
Amnesty International, Human Rights Watch, Human Rights Foundation, na Reporters Without Borders kpọrọ oku ka a tọhapụ Dahmani ma mee nchegbu banyere mgbochi na nnwere onwe ikwu okwu na Tunisia.
=== Ụlọ ọrụ ndọrọ ndọrọ ọchịchị na nke iwu ===
Ndị otu US Congress na European Parliament tụlere ikpe ya, bụ ndị gosipụtara nchegbu banyere iji Decree 54 kpụpụ ndị nta akụkọ na ndị ọka iwu.
International Commission of Jurists na ọtụtụ òtù ndị ọkàiwu katọrọ usoro ahụ.
=== Kọmitii Na-echebe Ndị nta akụkọ ===
N'afọ 2025, CPJ nyere ya onyinye International Press Freedom Award, na-ekwu maka nlebara anya zuru ụwa ọnụ nke ikpe ya wetara na nnwere onwe ikwu okwu na Tunisia.
== Mmetụta na ihe ọ pụtara ==
A kpọtụrụ ikpe Dahmani aha na nyocha mba ụwa banyere ọnọdụ ndọrọ ndọrọ ọchịchị nke Tunisia, ọkachasị maka mbelata nke nnwere onwe mgbasa ozi na mmụba nke iwu mpụ cyber. A kpọtụrụ ikpe ya aha na mkparịta ụka gbasara ọnọdụ nnwere onwe obodo na North Africa.
Amnesty International na Kọmitii Na-echebe Ndị nta akụkọ akpọọla ndị ọchịchị Tunisia ka ha tọhapụ Dahmani ozugbo na n'enweghị ihe mgbochi ma wepụ ebubo ndị a na-ebo ya.<ref name=":0">{{Cite web|title=Tunisia: Unjustly Jailed Lawyer Treated Inhumanely|url=https://www.amnesty.org.uk/urgent-actions/unjustly-jailed-lawyer-treated-inhumanely|archiveurl=https://web.archive.org/web/20250726172122/https://www.amnesty.org.uk/urgent-actions/unjustly-jailed-lawyer-treated-inhumanely|archivedate=2025-07-26|accessdate=2025-08-03|work=Amnesty International|language=en}}</ref><ref name=":2">{{Cite news|date=2024-10-25|title=Jailed Tunisian commentator Sonia Dahmani given further 2-year sentence|url=https://cpj.org/2024/10/jailed-tunisian-commentator-sonia-dahmani-given-further-2-year-sentence/|accessdate=2025-08-03|work=Committee to Protect Journalists|language=en-US}}</ref>
== Nkwado ==
Na 2025, a kpọrọ Dahmani aha dị ka otu n'ime ndị natara onyinye nnwere onwe mgbasa ozi mba ụwa site na Kọmitii Na-echebe Ndị Nta Akụkọ. CPJ kọwara ya dị ka "ihe nnọchianya nke ohere na-ebelata maka ndị na-emegiderịta onwe ha na Tunisia, nke bụbu ihe ngosi nke nnwere onwe mgbasa ozi".<ref>{{Cite news|date=2025-09-22|title=Tunisian journalist Sonia Dahmani named recipient of 2025 International Press Freedom Award|url=https://www.arabnews.com/node/2616296/media|accessdate=2025-10-19|work=Arab News|language=en}}</ref>
== Edemsibia ==
{{Reflist}}{{Footer CPJ International Press Freedom Award laureates|state=collapsed}}
[[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]]
[[Otú:Pages with unreviewed translations]]
ouc7uexosjofu5p4vomx0zrdf2bko76
Maha Jouini
0
74987
630843
2026-04-22T13:08:29Z
Chinemeremprince
13026
Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1348540809|Maha Jouini]]"
630843
wikitext
text/x-wiki
'''Maha Jouini''' (amụrụ n'afọ 1987 <ref>{{Cite news|date=2013-09-24|title=La plume de Maha Jouini, trempée dans la vie des Tunisiennes et des Berbères|url=https://information.tv5monde.com/terriennes/la-plume-de-maha-jouini-trempee-dans-la-vie-des-tunisiennes-et-des-berberes-2657|accessdate=2026-03-24|work=TV5MONDE - Informations|language=fr}}</ref>) bụ onye edemede Tunisian na onye na-ede blọgụ, onye na-agbachitere ikike mmadụ, na ọkachamara Artificial Intelligence nke bi na China.
== Mmalite na agụmakwụkwọ ==
O nwere nzere masta na Artificial Intelligence na New Technologies na Tianjin University of Education and Technology (China).<ref name=":0">{{Cite web|title=maha jouini – JouiniTech Policy Expert|url=https://mahajouini.tech/|accessdate=2026-03-22|language=en-US}}</ref><ref name=":1">{{Cite web|title=Maha Jouini's Speaker Profile|url=https://sessionize.com/meha-jouini/|accessdate=2026-03-22|work=sessionize.com|language=en}}</ref><ref name=":3">{{Cite web|title=ORADA Conference {{!}} Empower. Innovate. Connect.|url=https://www.oradaconference.com/maha-jouini|accessdate=2026-03-22|work=ORADA|language=en}}</ref> Ọ gụrụ akwụkwọ na Mahadum Witwatersrand, na-elekwasị anya n'ọchịchị ụlọ ọrụ dị n'Afrịka, ọkachasị n'ime Kọmishọna Njikọ Mba Ndị Dị n'Otu nke Afrịka. <ref name=":0" /> <ref name=":2" /><ref>{{Cite web|author=Moatshe|first=Rapula|date=1988-07-13|title=Tshwane and University of Johannesburg launch programme for young building inspectors|url=https://iol.co.za/news/2025-06-22-tshwane-and-university-of-johannesburg-launch-programme-for-young-building-inspectors/|accessdate=2026-03-22|work=IOL|language=en}}</ref>
== Ọrụ ==
Ọ bụ onye nchọpụta na Artificial Intelligence na nka na Mahadum Sayensị na Teknụzụ nke Tianjin ebe o nyere aka na mmekọrịta Sino-Africa. <ref name=":5">{{Cite web|date=2021-10-06|title=Maha Jouini {{!}} The Short Story Project|url=https://shortstoryproject.com/writers/maha-jouini/|accessdate=2026-03-22|language=en-US}}</ref> Ọ rụrụ ọrụ na mkpọsa nke African Union iji kwụsị alụmdi na nwunye ụmụaka n'Africa dịka onye nhazi mgbasa ozi ebe ọ nọ na Ethiopia site na ngwụcha afọ 2014 ruo 2017.<ref name=":5" /> N'oge ahụ, ọ rụrụ ọrụ dị ka onye ọrụ Digital Communication na African Union Development Agency (AUDA-NEPAD). <ref name=":0">{{Cite web|title=maha jouini – JouiniTech Policy Expert|url=https://mahajouini.tech/|accessdate=2026-03-22|language=en-US}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://mahajouini.tech/ "maha jouini – JouiniTech Policy Expert"]<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2026-03-22</span></span>.</cite></ref> Ọ bụkwa onye otu African Union's AI Task Force na ebumnuche ịkwalite atụmatụ African Union maka iji ọgụgụ isi eme ihe n'ụzọ ziri ezi n'Africa.<ref name=":0" /> Ọ bụ osote onye isi oche nke African & Francophone Agency for AI na onye bụbu onye nchọpụta na AI Global Index.<ref>{{Cite web|author=Nkhwashu|first=Nkhensani|date=2025-04-17|title=ITWeb TV: Building an AI-powered Africa, by Africans for Africans|url=https://www.itweb.co.za/article/itweb-tv-building-an-ai-powered-africa-by-africans-for-africans/PmxVEMKEm16vQY85|accessdate=2026-03-22|work=ITWeb|language=en-ZA}}</ref><ref>{{Cite web|title=AFRIA President Maha Jouini on AI ethics, digital sovereignty, and Africa’s technological future|url=https://www.glamour.co.za/lifestyle/afria-president-maha-jouini-on-ai-ethics-digital-sovereignty-and-africas-technological-future-58caab23-12f5-47d3-84af-3cc21fb6faa8|accessdate=2026-03-22|work=www.glamour.co.za|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|author=Reporter|first=Staff|date=2025-05-23|title=Sentech Africa Tech Week 2025: Pioneering Africa's Digital Transformation|url=https://capetimes.co.za/news/2025-05-23-sentech-africa-tech-week-2025-pioneering-africas-digital-transformation/|accessdate=2026-03-22|work=Cape Times|language=en}}</ref><ref name=":2">{{Cite web|date=2025-05-31|title=Maha Jouini : Responsible AI is essential for Africa’s sustainable future - Conglomerate Magazine|url=https://conglomeratemagazine.com/responsible-ai-is-essential-for-africas-sustainable-future/|accessdate=2026-03-22|language=en-US}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://conglomeratemagazine.com/responsible-ai-is-essential-for-africas-sustainable-future/ "Maha Jouini : Responsible AI is essential for Africa's sustainable future - Conglomerate Magazine"]. 2025-05-31<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2026-03-22</span></span>.</cite></ref><ref name=":3">{{Cite web|title=ORADA Conference {{!}} Empower. Innovate. Connect.|url=https://www.oradaconference.com/maha-jouini|accessdate=2026-03-22|work=ORADA|language=en}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://www.oradaconference.com/maha-jouini "ORADA Conference | Empower. Innovate. Connect"]. ''ORADA''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2026-03-22</span></span>.</cite></ref> A kpọrọ ya onye nke afọ na 2018 site na ikpo okwu Maghreb Voices n'ihi ọrụ ya dị mkpa dị ka onye na-emetụta mgbasa ozi mmekọrịta.<ref name=":5" /> A maara ya nke ọma na mpaghara Arab dị ka onye na-agbachitere ihe ndị ruuru mmadụ nke mere ka ọ nata nsọpụrụ na itinye aka na nzukọ mba ụwa gbasara nsogbu ụmụ nwanyị na ụmụ amaala.<ref name=":5" /> Ọ bụ onye nyocha na Global Center on AI Governance . <ref>{{Cite web|title=Maha Jouini - Research Fellow - GCG|url=https://www.globalcenter.ai/about/maha-jouini|accessdate=2026-03-22|work=www.globalcenter.ai|language=en}}</ref> Ọ bụ onye guzobere African Center for Artificial Intelligence and Digital Technology . <ref name=":1">{{Cite web|title=Maha Jouini's Speaker Profile|url=https://sessionize.com/meha-jouini/|accessdate=2026-03-22|work=sessionize.com|language=en}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://sessionize.com/meha-jouini/ "Maha Jouini's Speaker Profile"]. ''sessionize.com''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2026-03-22</span></span>.</cite></ref> Ọ rụkwara ọrụ dị ka onye nhazi mpaghara Afrịka na Global responsible AI hackathon 2023 nke Woman in AI Ethics Initiative malitere.<ref name=":1" /> Ọ bụ onye African School on Internet Governance (AfriSIG) nke afọ 2015.<ref>{{Cite web|title=Meha Jouini at AfriSIG 2015: The internet has allowed me to publicly express my identity as an Amazing woman activist {{!}} African School on Internet Governance|url=https://afrisig.org/2015/10/05/meha-joueni-at-afrisig-2015-the-internet-has-allowed-me-to-publicly-express-my-identity-as-an-amazigh-woman-activist/|accessdate=2026-03-22|work=afrisig.org}}</ref><ref>{{Cite web|title=Right To Information {{!}} African Declaration on Internet Rights and Freedoms|url=https://africaninternetrights.org/en/principles/right-information?page=5|accessdate=2026-03-22|work=africaninternetrights.org}}</ref>
== Onyinye na nsọpụrụ ==
* Top 20 Women Change makers pioneers na MENA site na UNESCO na The Asfari Institute for Civil Society and Citizenship na AUB na 2022. <ref name=":1">{{Cite web|title=Maha Jouini's Speaker Profile|url=https://sessionize.com/meha-jouini/|accessdate=2026-03-22|work=sessionize.com|language=en}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://sessionize.com/meha-jouini/ "Maha Jouini's Speaker Profile"]. ''sessionize.com''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2026-03-22</span></span>.</cite></ref><ref name=":2">{{Cite web|date=2025-05-31|title=Maha Jouini : Responsible AI is essential for Africa’s sustainable future - Conglomerate Magazine|url=https://conglomeratemagazine.com/responsible-ai-is-essential-for-africas-sustainable-future/|accessdate=2026-03-22|language=en-US}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://conglomeratemagazine.com/responsible-ai-is-essential-for-africas-sustainable-future/ "Maha Jouini : Responsible AI is essential for Africa's sustainable future - Conglomerate Magazine"]. 2025-05-31<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2026-03-22</span></span>.</cite></ref>
* A na-akpọ ya "Onye nke Afọ" site na Maghreb Voices na 2018. <ref name=":3">{{Cite web|title=ORADA Conference {{!}} Empower. Innovate. Connect.|url=https://www.oradaconference.com/maha-jouini|accessdate=2026-03-22|work=ORADA|language=en}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://www.oradaconference.com/maha-jouini "ORADA Conference | Empower. Innovate. Connect"]. ''ORADA''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2026-03-22</span></span>.</cite></ref>
== Akwụkwọ ndị e bipụtara ==
* AI na Data Policy na Africa: Ọkpụkpọ maka Sovereign Innovation <ref>{{Cite web|date=2025-06-19|title=AI and Data Policy in Africa: A Call for Sovereign Innovation - iAfrica.com|url=https://iafrica.com/ai-and-data-policy-in-africa-a-call-for-sovereign-innovation/|accessdate=2026-03-22|language=en-ZA}}</ref>
* Ihe omuma-Amara Africa-Led Designing of Responsible Artificial Intelligence Technologies.
* https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/13552074.2022.2136432
* [https://www.genderit.org/tags/internet-governance?page=2 Meha Jouini: Ịntanetị enyerela m aka ikwupụta njirimara m n'ihu ọha dị ka nwanyị Amazigh na-eme ihe ike]
== Hụkwa ==
* Nchịkwa nke ọgụgụ isi aka
* Anja Kaspersen
* Wendell Wallach
* Kiara Nirghin
== Edemsibia ==
<references />
== Njikọ mpụga ==
* [https://www.youtube.com/watch?v=Ea0P9UTL_tw AI Ethics and Citizen Participation in Africa site na Ms. Maha JOUINI]
* [https://www.youtube.com/watch?v=St8Zve5DSWc AI Ethics and Hate Speech site na Maha Jouini (AI Ethics: Global Perspectives)]
* [https://www.youtube.com/watch?v=LxkZd6NEKoQ Maha Jouini na-emeghe ụzọ AI na Digital Tech maka ụmụ nwanyị Africa]
* [https://www.youtube.com/watch?v=Hcy-C0-qdzg #83 Tunisia Culture, AI maka udo na mmepe mmekọrịta mmadụ na ibe ya, na Maha Jouini]
* [https://www.youtube.com/watch?v=xzIxoEA36-Q Iji AI eme ihe iji nweta nkwado gburugburu ebe obibi na North Africa (AI Ethics: Global Perspectives)]
* [https://www.youtube.com/watch?v=MiCzdrLB3AQ ICCIA Ajụjụ ọnụ na Ms. Maha Jouini]
[[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]]
7vnivbhhwhe7dtih557b76czc56pclg
630844
630843
2026-04-22T13:09:44Z
Chinemeremprince
13026
630844
wikitext
text/x-wiki
'''Maha Jouini''' (amụrụ n'afọ 1987 <ref>{{Cite news|date=2013-09-24|title=La plume de Maha Jouini, trempée dans la vie des Tunisiennes et des Berbères|url=https://information.tv5monde.com/terriennes/la-plume-de-maha-jouini-trempee-dans-la-vie-des-tunisiennes-et-des-berberes-2657|accessdate=2026-03-24|work=TV5MONDE - Informations|language=fr}}</ref>) bụ onye edemede Tunisian na onye na-ede blọgụ, onye na-agbachitere ikike mmadụ, na ọkachamara Artificial Intelligence nke bi na China.
== Mmalite na agụmakwụkwọ ==
O nwere nzere masta na Artificial Intelligence na New Technologies na Tianjin University of Education and Technology (China).<ref name=":0" /><ref name=":1 /><ref name=":3" /> Ọ gụrụ akwụkwọ na Mahadum Witwatersrand, na-elekwasị anya n'ọchịchị ụlọ ọrụ dị n'Afrịka, ọkachasị n'ime Kọmishọna Njikọ Mba Ndị Dị n'Otu nke Afrịka. <ref name=":0" /> <ref name=":2" /><ref>{{Cite web|author=Moatshe|first=Rapula|date=1988-07-13|title=Tshwane and University of Johannesburg launch programme for young building inspectors|url=https://iol.co.za/news/2025-06-22-tshwane-and-university-of-johannesburg-launch-programme-for-young-building-inspectors/|accessdate=2026-03-22|work=IOL|language=en}}</ref>
== Ọrụ ==
Ọ bụ onye nchọpụta na Artificial Intelligence na nka na Mahadum Sayensị na Teknụzụ nke Tianjin ebe o nyere aka na mmekọrịta Sino-Africa. <ref name=":5">{{Cite web|date=2021-10-06|title=Maha Jouini {{!}} The Short Story Project|url=https://shortstoryproject.com/writers/maha-jouini/|accessdate=2026-03-22|language=en-US}}</ref> Ọ rụrụ ọrụ na mkpọsa nke African Union iji kwụsị alụmdi na nwunye ụmụaka n'Africa dịka onye nhazi mgbasa ozi ebe ọ nọ na Ethiopia site na ngwụcha afọ 2014 ruo 2017.<ref name=":5" /> N'oge ahụ, ọ rụrụ ọrụ dị ka onye ọrụ Digital Communication na African Union Development Agency (AUDA-NEPAD). <ref name=":0">{{Cite web|title=maha jouini – JouiniTech Policy Expert|url=https://mahajouini.tech/|accessdate=2026-03-22|language=en-US}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://mahajouini.tech/ "maha jouini – JouiniTech Policy Expert"]<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2026-03-22</span></span>.</cite></ref> Ọ bụkwa onye otu African Union's AI Task Force na ebumnuche ịkwalite atụmatụ African Union maka iji ọgụgụ isi eme ihe n'ụzọ ziri ezi n'Africa.<ref name=":0" /> Ọ bụ osote onye isi oche nke African & Francophone Agency for AI na onye bụbu onye nchọpụta na AI Global Index.<ref>{{Cite web|author=Nkhwashu|first=Nkhensani|date=2025-04-17|title=ITWeb TV: Building an AI-powered Africa, by Africans for Africans|url=https://www.itweb.co.za/article/itweb-tv-building-an-ai-powered-africa-by-africans-for-africans/PmxVEMKEm16vQY85|accessdate=2026-03-22|work=ITWeb|language=en-ZA}}</ref><ref>{{Cite web|title=AFRIA President Maha Jouini on AI ethics, digital sovereignty, and Africa’s technological future|url=https://www.glamour.co.za/lifestyle/afria-president-maha-jouini-on-ai-ethics-digital-sovereignty-and-africas-technological-future-58caab23-12f5-47d3-84af-3cc21fb6faa8|accessdate=2026-03-22|work=www.glamour.co.za|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|author=Reporter|first=Staff|date=2025-05-23|title=Sentech Africa Tech Week 2025: Pioneering Africa's Digital Transformation|url=https://capetimes.co.za/news/2025-05-23-sentech-africa-tech-week-2025-pioneering-africas-digital-transformation/|accessdate=2026-03-22|work=Cape Times|language=en}}</ref><ref name=":2">{{Cite web|date=2025-05-31|title=Maha Jouini : Responsible AI is essential for Africa’s sustainable future - Conglomerate Magazine|url=https://conglomeratemagazine.com/responsible-ai-is-essential-for-africas-sustainable-future/|accessdate=2026-03-22|language=en-US}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://conglomeratemagazine.com/responsible-ai-is-essential-for-africas-sustainable-future/ "Maha Jouini : Responsible AI is essential for Africa's sustainable future - Conglomerate Magazine"]. 2025-05-31<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2026-03-22</span></span>.</cite></ref><ref name=":3">{{Cite web|title=ORADA Conference {{!}} Empower. Innovate. Connect.|url=https://www.oradaconference.com/maha-jouini|accessdate=2026-03-22|work=ORADA|language=en}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://www.oradaconference.com/maha-jouini "ORADA Conference | Empower. Innovate. Connect"]. ''ORADA''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2026-03-22</span></span>.</cite></ref> A kpọrọ ya onye nke afọ na 2018 site na ikpo okwu Maghreb Voices n'ihi ọrụ ya dị mkpa dị ka onye na-emetụta mgbasa ozi mmekọrịta.<ref name=":5" /> A maara ya nke ọma na mpaghara Arab dị ka onye na-agbachitere ihe ndị ruuru mmadụ nke mere ka ọ nata nsọpụrụ na itinye aka na nzukọ mba ụwa gbasara nsogbu ụmụ nwanyị na ụmụ amaala.<ref name=":5" /> Ọ bụ onye nyocha na Global Center on AI Governance . <ref>{{Cite web|title=Maha Jouini - Research Fellow - GCG|url=https://www.globalcenter.ai/about/maha-jouini|accessdate=2026-03-22|work=www.globalcenter.ai|language=en}}</ref> Ọ bụ onye guzobere African Center for Artificial Intelligence and Digital Technology . <ref name=":1">{{Cite web|title=Maha Jouini's Speaker Profile|url=https://sessionize.com/meha-jouini/|accessdate=2026-03-22|work=sessionize.com|language=en}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://sessionize.com/meha-jouini/ "Maha Jouini's Speaker Profile"]. ''sessionize.com''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2026-03-22</span></span>.</cite></ref> Ọ rụkwara ọrụ dị ka onye nhazi mpaghara Afrịka na Global responsible AI hackathon 2023 nke Woman in AI Ethics Initiative malitere.<ref name=":1" /> Ọ bụ onye African School on Internet Governance (AfriSIG) nke afọ 2015.<ref>{{Cite web|title=Meha Jouini at AfriSIG 2015: The internet has allowed me to publicly express my identity as an Amazing woman activist {{!}} African School on Internet Governance|url=https://afrisig.org/2015/10/05/meha-joueni-at-afrisig-2015-the-internet-has-allowed-me-to-publicly-express-my-identity-as-an-amazigh-woman-activist/|accessdate=2026-03-22|work=afrisig.org}}</ref><ref>{{Cite web|title=Right To Information {{!}} African Declaration on Internet Rights and Freedoms|url=https://africaninternetrights.org/en/principles/right-information?page=5|accessdate=2026-03-22|work=africaninternetrights.org}}</ref>
== Onyinye na nsọpụrụ ==
* Top 20 Women Change makers pioneers na MENA site na UNESCO na The Asfari Institute for Civil Society and Citizenship na AUB na 2022. <ref name=":1">{{Cite web|title=Maha Jouini's Speaker Profile|url=https://sessionize.com/meha-jouini/|accessdate=2026-03-22|work=sessionize.com|language=en}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://sessionize.com/meha-jouini/ "Maha Jouini's Speaker Profile"]. ''sessionize.com''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2026-03-22</span></span>.</cite></ref><ref name=":2">{{Cite web|date=2025-05-31|title=Maha Jouini : Responsible AI is essential for Africa’s sustainable future - Conglomerate Magazine|url=https://conglomeratemagazine.com/responsible-ai-is-essential-for-africas-sustainable-future/|accessdate=2026-03-22|language=en-US}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://conglomeratemagazine.com/responsible-ai-is-essential-for-africas-sustainable-future/ "Maha Jouini : Responsible AI is essential for Africa's sustainable future - Conglomerate Magazine"]. 2025-05-31<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2026-03-22</span></span>.</cite></ref>
* A na-akpọ ya "Onye nke Afọ" site na Maghreb Voices na 2018. <ref name=":3">{{Cite web|title=ORADA Conference {{!}} Empower. Innovate. Connect.|url=https://www.oradaconference.com/maha-jouini|accessdate=2026-03-22|work=ORADA|language=en}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://www.oradaconference.com/maha-jouini "ORADA Conference | Empower. Innovate. Connect"]. ''ORADA''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2026-03-22</span></span>.</cite></ref>
== Akwụkwọ ndị e bipụtara ==
* AI na Data Policy na Africa: Ọkpụkpọ maka Sovereign Innovation <ref>{{Cite web|date=2025-06-19|title=AI and Data Policy in Africa: A Call for Sovereign Innovation - iAfrica.com|url=https://iafrica.com/ai-and-data-policy-in-africa-a-call-for-sovereign-innovation/|accessdate=2026-03-22|language=en-ZA}}</ref>
* Ihe omuma-Amara Africa-Led Designing of Responsible Artificial Intelligence Technologies.
* https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/13552074.2022.2136432
* [https://www.genderit.org/tags/internet-governance?page=2 Meha Jouini: Ịntanetị enyerela m aka ikwupụta njirimara m n'ihu ọha dị ka nwanyị Amazigh na-eme ihe ike]
== Hụkwa ==
* Nchịkwa nke ọgụgụ isi aka
* Anja Kaspersen
* Wendell Wallach
* Kiara Nirghin
== Edemsibia ==
<references />
== Njikọ mpụga ==
* [https://www.youtube.com/watch?v=Ea0P9UTL_tw AI Ethics and Citizen Participation in Africa site na Ms. Maha JOUINI]
* [https://www.youtube.com/watch?v=St8Zve5DSWc AI Ethics and Hate Speech site na Maha Jouini (AI Ethics: Global Perspectives)]
* [https://www.youtube.com/watch?v=LxkZd6NEKoQ Maha Jouini na-emeghe ụzọ AI na Digital Tech maka ụmụ nwanyị Africa]
* [https://www.youtube.com/watch?v=Hcy-C0-qdzg #83 Tunisia Culture, AI maka udo na mmepe mmekọrịta mmadụ na ibe ya, na Maha Jouini]
* [https://www.youtube.com/watch?v=xzIxoEA36-Q Iji AI eme ihe iji nweta nkwado gburugburu ebe obibi na North Africa (AI Ethics: Global Perspectives)]
* [https://www.youtube.com/watch?v=MiCzdrLB3AQ ICCIA Ajụjụ ọnụ na Ms. Maha Jouini]
[[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]]
h2su8n12rfhht4m4o7lfmm9y71c8w56
Habiba Menchari
0
74988
630845
2026-04-22T13:19:21Z
Chinemeremprince
13026
Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1346247266|Habiba Menchari]]"
630845
wikitext
text/x-wiki
'''Habiba Menchari''' (1907 - 1961) bụ onye Tunisia na-ahụ maka ikike ụmụ nwanyị. Ọ na-arụsi ọrụ ike na mbido 1924, Menchari nwetara aha ọma site n'ịkpọlite onwe ya n'ihu ọha n'oge okwu megide iyi hijab. <ref>{{Cite book|author=Esmail|first=Aziz|url=https://www.google.com/books/edition/The_Construction_of_Belief/Oz0hBQAAQBAJ?hl=en&gbpv=1&dq=Habiba+Menchari&pg=PT117&printsec=frontcover|title=The Construction of Belief: Reflections on the Thought of Mohammed Arkoun|date=2013-02-01|publisher=Saqi|isbn=978-0-86356-766-7|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|author=Masri|first=Safwan M.|url=https://www.google.com/books/edition/Tunisia/sBgwDwAAQBAJ?hl=en&gbpv=1&dq=Habiba+Menchari&pg=PT252&printsec=frontcover|title=Tunisia: An Arab Anomaly|date=2017-09-05|publisher=Columbia University Press|isbn=978-0-231-54502-0|language=en}}</ref> Okwu Menchari, yana onye obodo ya [[Manoubia Ouertani]], kwuru na arụmụka a na-akpọ ''"Nwanyị Alakụba nke echi: Maka ma ọ bụ megide ákwà mkpuchi"'', bụ "e depụtara dị ka ihe atụ mbụ nke ụmụ nwanyị Alakụba na-abanye na arụmụma nke ụmụ nwoke na-achịkwa".
Menchari bụ onye odeakwụkwọ ụlọ ikpe nke lụrụ onye ọka iwu na onye nwe ala bara ọgaranya Abderrahman Menchari . <ref name=":1">{{Cite web|title=Leila Menchari - Hermès Scarf Designer Profile|url=https://scarfsage.com/hermes-scarves/designers/48-leila-menchari|accessdate=2026-03-29|work=Scarf Sage|language=en}}</ref> Ọ bụ nwa nwa nke sultan ikpeazụ nke Touggourt.<ref>{{Cite web|author=Hage|first=Yasmina|date=2020-07-12|title=A very talented decorator, Leïla Menchari|url=https://www.arabamerica.com/a-very-talented-decorator-leila-menchari/|accessdate=2026-03-29|work=Arab America|language=en}}</ref><ref>{{Cite news|title=Leïla Menchari, la décoratrice d’Hermès, est morte|url=https://www.lemonde.fr/disparitions/article/2020/04/07/leila-menchari-la-decoratrice-d-hermes-est-morte_6035857_3382.html|accessdate=2026-03-30|work=[[Le Monde]]|language=fr-FR}}</ref> Di ya jere ozi na Agha Ụwa Mbụ ma mesịa kwado maka ezumike nká maka ndị agha Tunisia.<ref>{{Cite book|author=Bessis|first=Sophie|title=Les Valeureuses: cinq Tunisiennes dans l'histoire|publisher=Elyzad|year=2017|isbn=9789973580900|location=Tunis|language=fr}}</ref>
Onye otu ndọrọ ndọrọ ọchịchị na Tunisia, Menchari duziri mkpọsa megide iyi ákwà mkpuchi.<ref name=":2">{{Cite book|author=Tchaïcha|first=Jane D.|url=https://www.google.com/books/edition/The_Tunisian_Women_s_Rights_Movement/kAkqDwAAQBAJ?hl=en&gbpv=1&dq=Habiba+Menchari&pg=PA36&printsec=frontcover|title=The Tunisian Women’s Rights Movement: From Nascent Activism to Influential Power-broking|date=2017-07-14|publisher=Taylor & Francis|isbn=978-1-351-71182-1|language=en}}</ref> Ọ na-agbaso nduzi nke Ouertani, onye na 1924 ghọrọ nwanyị Tunisia mbụ wepụrụ hijab ya n'ihu ọha, na onye Ijipt Huda Sha'arawi onye mere ya na ọdụ ụgbọ okporo ígwè Cairo na 1923. <ref>{{Cite journal|author=Zlitni|first=Sami|year=2012|title=Social networks and women’s mobilization in Tunisia|url=https://vc.bridgew.edu/jiws/vol13/iss5/6/|journal=[[Journal of International Women's Studies]]|volume=13|issue=5|pages=46–58}}</ref><ref>{{Cite web|title=Shaarawi, Huda|url=https://www.encyclopedia.com/history/encyclopedias-almanacs-transcripts-and-maps/shaarawi-huda|accessdate=2026-03-30|work=[[Encyclopedia.com]]}}</ref>
Ndị nkatọ echiche dịka Habib Bourguiba, onye ga-abụ onyeisiala mbụ nke Tunisia, megidere Menchari na ọrụ ndị ọzọ nke ndị inyom Tunisia..<ref name=":2">{{Cite book|author=Tchaïcha|first=Jane D.|url=https://www.google.com/books/edition/The_Tunisian_Women_s_Rights_Movement/kAkqDwAAQBAJ?hl=en&gbpv=1&dq=Habiba+Menchari&pg=PA36&printsec=frontcover|title=The Tunisian Women’s Rights Movement: From Nascent Activism to Influential Power-broking|date=2017-07-14|publisher=Taylor & Francis|isbn=978-1-351-71182-1|language=en}}<cite class="citation book cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFTchaïchaArfaoui2017">Tchaïcha, Jane D.; Arfaoui, Khedija (2017-07-14). [https://www.google.com/books/edition/The_Tunisian_Women_s_Rights_Movement/kAkqDwAAQBAJ?hl=en&gbpv=1&dq=Habiba+Menchari&pg=PA36&printsec=frontcover ''The Tunisian Women’s Rights Movement: From Nascent Activism to Influential Power-broking'']. Taylor & Francis. [[ISBN]] [[Special:BookSources/978-1-351-71182-1|<bdi>978-1-351-71182-1</bdi>]].</cite></ref> Bourguiba rụrụ ụka na-akwado ihe mkpuchi ahụ ka ọ ghara ịpụ n'ebe ndị Alakụba nke Tunisia nọ n'oge a na-eche na [[Ama Ukwu Vatikan|Vatican]] na-agbanwe ndị Tunisia gaa na Katọlik.<ref name=":2" />
O mechara nọchite anya mba Tunisia dịka onye nnọchiteanya na 1932 Congrès des femmes méditerranéennnes (Mgbakọ Ụmụnwaanyị Mediterenian) na Tehran. N'oge ya, Menchari ghọrọ nwanyị mbụ nke Tunisia banyere n'ụgbọelu mgbe ọ gara France..
Nwa ya nwanyị, [[Leïla Menchari]], mepụtara akwa Hermes <ref name=":1">{{Cite web|title=Leila Menchari - Hermès Scarf Designer Profile|url=https://scarfsage.com/hermes-scarves/designers/48-leila-menchari|accessdate=2026-03-29|work=Scarf Sage|language=en}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://scarfsage.com/hermes-scarves/designers/48-leila-menchari "Leila Menchari - Hermès Scarf Designer Profile"]. ''Scarf Sage''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2026-03-29</span></span>.</cite></ref> na windo ngosi maka ụlọ ahịa Paris nke akụkọ ihe mere eme. <ref>{{Cite news|title=Leïla Menchari, magicienne en chef|url=https://www.lemonde.fr/vous/article/2008/11/28/leila-menchari-magicienne-en-chef_1124461_3238.html|accessdate=2026-03-29|work=[[Le Monde]]|language=fr-FR}}</ref>
== Edemdsibia ==
<references />
b9prbs279rr3zshut0haeppw0ps98sd
630846
630845
2026-04-22T13:21:52Z
Chinemeremprince
13026
630846
wikitext
text/x-wiki
'''Habiba Menchari''' (1907 - 1961) bụ onye Tunisia na-ahụ maka ikike ụmụ nwanyị. Ọ na-arụsi ọrụ ike na mbido 1924, Menchari nwetara aha ọma site n'ịkpọlite onwe ya n'ihu ọha n'oge okwu megide iyi hijab. <ref>{{Cite book|author=Esmail|first=Aziz|url=https://www.google.com/books/edition/The_Construction_of_Belief/Oz0hBQAAQBAJ?hl=en&gbpv=1&dq=Habiba+Menchari&pg=PT117&printsec=frontcover|title=The Construction of Belief: Reflections on the Thought of Mohammed Arkoun|date=2013-02-01|publisher=Saqi|isbn=978-0-86356-766-7|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|author=Masri|first=Safwan M.|url=https://www.google.com/books/edition/Tunisia/sBgwDwAAQBAJ?hl=en&gbpv=1&dq=Habiba+Menchari&pg=PT252&printsec=frontcover|title=Tunisia: An Arab Anomaly|date=2017-09-05|publisher=Columbia University Press|isbn=978-0-231-54502-0|language=en}}</ref> Okwu Menchari, yana onye obodo ya [[Manoubia Ouertani]], kwuru na arụmụka a na-akpọ ''"Nwanyị Alakụba nke echi: Maka ma ọ bụ megide ákwà mkpuchi"'', bụ "e depụtara dị ka ihe atụ mbụ nke ụmụ nwanyị Alakụba na-abanye na arụmụma nke ụmụ nwoke na-achịkwa".
Menchari bụ onye odeakwụkwọ ụlọ ikpe nke lụrụ onye ọka iwu na onye nwe ala bara ọgaranya Abderrahman Menchari . <ref name=":1" /> Ọ bụ nwa nwa nke sultan ikpeazụ nke Touggourt.<ref>{{Cite web|author=Hage|first=Yasmina|date=2020-07-12|title=A very talented decorator, Leïla Menchari|url=https://www.arabamerica.com/a-very-talented-decorator-leila-menchari/|accessdate=2026-03-29|work=Arab America|language=en}}</ref><ref>{{Cite news|title=Leïla Menchari, la décoratrice d’Hermès, est morte|url=https://www.lemonde.fr/disparitions/article/2020/04/07/leila-menchari-la-decoratrice-d-hermes-est-morte_6035857_3382.html|accessdate=2026-03-30|work=[[Le Monde]]|language=fr-FR}}</ref> Di ya jere ozi na Agha Ụwa Mbụ ma mesịa kwado maka ezumike nká maka ndị agha Tunisia.<ref>{{Cite book|author=Bessis|first=Sophie|title=Les Valeureuses: cinq Tunisiennes dans l'histoire|publisher=Elyzad|year=2017|isbn=9789973580900|location=Tunis|language=fr}}</ref>
Onye otu ndọrọ ndọrọ ọchịchị na Tunisia, Menchari duziri mkpọsa megide iyi ákwà mkpuchi.<ref name=":2" /> Ọ na-agbaso nduzi nke Ouertani, onye na 1924 ghọrọ nwanyị Tunisia mbụ wepụrụ hijab ya n'ihu ọha, na onye Ijipt Huda Sha'arawi onye mere ya na ọdụ ụgbọ okporo ígwè Cairo na 1923. <ref>{{Cite journal|author=Zlitni|first=Sami|year=2012|title=Social networks and women’s mobilization in Tunisia|url=https://vc.bridgew.edu/jiws/vol13/iss5/6/|journal=[[Journal of International Women's Studies]]|volume=13|issue=5|pages=46–58}}</ref><ref>{{Cite web|title=Shaarawi, Huda|url=https://www.encyclopedia.com/history/encyclopedias-almanacs-transcripts-and-maps/shaarawi-huda|accessdate=2026-03-30|work=[[Encyclopedia.com]]}}</ref>
Ndị nkatọ echiche dịka Habib Bourguiba, onye ga-abụ onyeisiala mbụ nke Tunisia, megidere Menchari na ọrụ ndị ọzọ nke ndị inyom Tunisia..<ref name=":2">{{Cite book|author=Tchaïcha|first=Jane D.|url=https://www.google.com/books/edition/The_Tunisian_Women_s_Rights_Movement/kAkqDwAAQBAJ?hl=en&gbpv=1&dq=Habiba+Menchari&pg=PA36&printsec=frontcover|title=The Tunisian Women’s Rights Movement: From Nascent Activism to Influential Power-broking|date=2017-07-14|publisher=Taylor & Francis|isbn=978-1-351-71182-1|language=en}}<cite class="citation book cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFTchaïchaArfaoui2017">Tchaïcha, Jane D.; Arfaoui, Khedija (2017-07-14). [https://www.google.com/books/edition/The_Tunisian_Women_s_Rights_Movement/kAkqDwAAQBAJ?hl=en&gbpv=1&dq=Habiba+Menchari&pg=PA36&printsec=frontcover ''The Tunisian Women’s Rights Movement: From Nascent Activism to Influential Power-broking'']. Taylor & Francis. [[ISBN]] [[Special:BookSources/978-1-351-71182-1|<bdi>978-1-351-71182-1</bdi>]].</cite></ref> Bourguiba rụrụ ụka na-akwado ihe mkpuchi ahụ ka ọ ghara ịpụ n'ebe ndị Alakụba nke Tunisia nọ n'oge a na-eche na [[Ama Ukwu Vatikan|Vatican]] na-agbanwe ndị Tunisia gaa na Katọlik.<ref name=":2" />
O mechara nọchite anya mba Tunisia dịka onye nnọchiteanya na 1932 Congrès des femmes méditerranéennnes (Mgbakọ Ụmụnwaanyị Mediterenian) na Tehran. N'oge ya, Menchari ghọrọ nwanyị mbụ nke Tunisia banyere n'ụgbọelu mgbe ọ gara France..
Nwa ya nwanyị, [[Leïla Menchari]], mepụtara akwa Hermes <ref name=":1">{{Cite web|title=Leila Menchari - Hermès Scarf Designer Profile|url=https://scarfsage.com/hermes-scarves/designers/48-leila-menchari|accessdate=2026-03-29|work=Scarf Sage|language=en}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://scarfsage.com/hermes-scarves/designers/48-leila-menchari "Leila Menchari - Hermès Scarf Designer Profile"]. ''Scarf Sage''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2026-03-29</span></span>.</cite></ref> na windo ngosi maka ụlọ ahịa Paris nke akụkọ ihe mere eme. <ref>{{Cite news|title=Leïla Menchari, magicienne en chef|url=https://www.lemonde.fr/vous/article/2008/11/28/leila-menchari-magicienne-en-chef_1124461_3238.html|accessdate=2026-03-29|work=[[Le Monde]]|language=fr-FR}}</ref>
== Edemdsibia ==
<references />
3kmfb5eznho6fg0qlxoslyf4jhl39ng
Van der Merwe (ihe nkiri)
0
74989
630850
2026-04-22T13:48:18Z
Timzy D'Great
12485
Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1339102917|Van der Merwe (film)]]"
630850
wikitext
text/x-wiki
'''''Van der Merwe''''' bụ ihe nkiri na-atọ ọchị nke e mere na South Africa n'afọ 2017 nke Bruce Lawley dere ma duzie. Ihe nkiri a gosipụtara Rob van Vuuren, Chanelle de Jager, na Reine Swart.
== Atụmatụ ==
Van bụ onye ọrụ ugbo Boer nke bi n'ugbo e ketara mgbe nna nna ya nwụsịrị. Ya na nwunye ya Suzette na nwa ya nwoke Klein Jan bi. Mgbe Suzette matara na nwa ha nwanyị Marike na George onye England, ekwetala ịlụ onwe ha, ọ wutere ya. Van maara ihe nna ya, Schalk, ga-eche. N'abalị ahụ, n'emume mmeghe maka Klein Jan, Van kọọrọ Schalk, nne ya, ụmụnne ya Danie na Willem na nwanne ya nwanyị Elmarie akụkọ ahụ. Schalk chọrọ ka Van kagbuo nkwa ahụ n'ihi esemokwu ya n'oge gara aga n'etiti Ndị Boer na ndị Britain. Ihe na-akawanye njọ mgbe Marike na George rutere n'ugbo izu abụọ ka e mesịrị.
Ọbịbịa di na nwunye ahụ zutere nlelị maka Van, onye gara na nke dọkịta tupu ha abịarute n'ihi ike ọgwụgwụ. Marike gwara Van na Suzette na ya na George na-eme atụmatụ ịlụ di na nwunye mgbe ha nọ ezumike. Mgbalị Van na-eme iji mebie nkwa ahụ enweghị isi, ọkachasị mgbe ọ nwara iweghachite Marike na onye bụbu enyi nwoke na klọb obodo ahụ. Arụmụka dị n'etiti Marike na Van mere ka Van ghọta na ọ ga-enye George ohere. Mgbe nne na nna George na nne nne ya si England bịa, ha zutere Van mgbe ọ nwara inye ehi nwere afọ ọsịsa enema, nke na-agwụ n'ụzọ dị egwu. Nna George bụ Harold na-agba ịnyịnya na-ede akwụkwọ ma na-ekwu mgbe niile "ịgba chaa chaa" ebe a na-ahụ Mavis dị ka onye na-eleghara anya. N'oge nleta ha, Van na George ji nwayọọ nwayọọ malite imekọ ihe ọnụ, nke na-ewute Schalk, onye na-eso ezinụlọ ahụ na-enwe olileanya na ha ga-akwụsị nkwa George na Marike.
N'otu klọb karaoke, George zọpụtara Schalk mgbe ndi na-eri chọrọ igbagbu ya.Schalk na-eme ihere na-apụ mgbe Van na-aṅụbiga mmanya ókè ruo n'ókè ọ na-eme ka ihere na ezinụlọ ya ma chụpụ ya n'ụlọ maka abalị ahụ. N'ịgbaghara Suzette ma na-aṅụ iyi ime nke ọma, ọ gbaghara ya. N'echi ya, ọ tụrụ onye ọ bụla n'anya ịnụ na klọb obodo ahụ agbaala ọkụ n'ihi ihe mberede. Iji mezie onye ọ bụla, Van kpebiri ịgbanwe ugbo ezinụlọ ka ọ bụrụ ebe agbamakwụkwọ. Ezinụlọ ahụ, tinyere George na ndị mụrụ ya, kpebiri inyere aka. Danie, Willem, na Elmarie, ndị kewara n'etiti iwe nna ha na ịhụnanya Marike, kpebiri inyere Van aka. Marike na George mechara lụọ di na nwunye ma Schalk rutere na oriri ahụ, na-aghọta njehie nke ụzọ ya ma gwa Van na ọ nwere obi ụtọ n'ebe ọ nọ. Ezinụlọ ahụ na-eme emume mgbe oriri ahụ gasịrị site n'inwe Braai.
== Ndị mere ihe nkiri a ==
* Rob van Vuuren dị ka Van, onye isi na "nwa atụrụ ojii" nke ezinụlọ ahụ.
* Chanelle de Jager dị ka Suzette, nwunye Van nke lụrụ ya na mmegide ọchịchọ ezinụlọ ya. Ọ na-eme ka Van nọrọ n'ọnọdụ dị ala n'oge nkwa ọlụlụ nwa ha nwanyị.
* Reine Swart dị ka Marike, nwa nwanyị Van na Suzette, onye gụrụ akwụkwọ na England ma na-ekwe George nkwa ọlụlụ.
* Matthew Baldwin dị ka George, onye Marike si England, onye na-amụ ka ọ bụrụ dọkịta.
* [[Ian Roberts (South African actor)|Ian Roberts]] dị ka Schalk, nna Van na-achịkwa nke nwere ịkpọasị maka ndị Britain n'ihi akụkọ ihe mere eme ya dị ka onye Boer.
* Rika Sennett dị ka Ouma, nwunye Schalk nke na-akwado nkwa ọlụlụ Marike.
* Juanre Bewick dị ka Klein Jan, nwa Van na Suzette.
* Louw Venter dị ka Willem, nwanne Van nke na-azụ ịnyịnya ndị nwetara ihe nrite.
* Benedikt Sebastien dị ka Danie, nwanne Van nke na-arụ ọrụ na teknụzụ ozi.
* Erika Wessels dị ka Elmarie, nwanne Van nke ji ịhụnanya na-akpọ nwanne ya nwoke "Porky" ma na-enweta PhD ya.
* Andre Jacobs dị ka Harold, nna George, onye na-agba ọsọ ịnyịnya na onye aṅụrụma na-agbake.
* Adrienne Pearce dị ka Mavis, nne George nke na-eme ihe n'ụzọ dị mpako n'ebe van der Merwes nọ mgbe ụfọdụ.
* Clare Marshall dị ka Nne nne Stokes, nne nne George.
* Greg Kriek dị ka Kobus, onye bụbu enyi nwoke Marike.
* Neels van Jaarsveld dị ka Vicar.
* Kurt Darren dị ka onye na-agụ egwú agbamakwụkwọ.
== Mmepụta ==
Emere ihe nkiri na Septemba 2016 na mpụga [[Cape Town]], na mba South Africa. N'oge nkwadebe maka ọrụ ahụ, onye na-eme ihe nkiri bụ Rob van Vuuren kpụrụ akụkụ ntutu isi ya ma yiri uwe buru ibu.<ref>{{Cite web|title="Van Der Merwe" with Rob van Vuuren & Cast|url=https://youtube.com/watch?v=ZdVoncnlFoY|work=[[YouTube]]}}</ref>
== Mweputa ==
E wepụtara ihe nkiri a na mba South Africa n'abalị iri abụọ na asatọ nke ọnwa Julaị afọ 2017. <sup class="noprint Inline-Template Template-Fact" style="white-space:nowrap;">[ ''[[wikipedia:Tinye edensibịa|<span title="This claim needs references to reliable sources. (November 2022)">achọrọ ntụaka</span>]]'' ]</sup>
== Nnabata ==
E nyere nyocha dị iche iche gbasara ihe nkiri ahụ. Spling nyere ihe nkiri ahụ ọkwa ise n'ime iri, na-ekwu na "afọ na okpụkpụ afuru ọnụ ụmụ nwoke karịrị akarị, ma na-etokwa ihe nkiri ọchị nke van Vuuren mere, onye na-eme ihe nkiri katuunu dịka ndị ntọọchi dịka Maazị Bean na Ace Ventura " mana "ọ bụ ezie na ihe nkiri ọchị ezinụlọ a nwere oge ya, echiche mkpụrụ osisi na-adịghị mma na ihe dị mkpa na-eme ka ọ bụrụ ihe dị mfe ma na-enweghị isi." <ref>{{Cite web|url=http://www.spling.co.za/movie-reviews-trailers/movie-review-van-der-merwe|title='Movie Review: Van der Merwe'|work=Spling|accessdate=21 July 2021}}</ref> Daniel Rom nke Fortress of Solitude nyere ihe nkiri ahụ nyocha na-adịghị mma, na-ekwu na "Ebumnuche ihe nkiri ahụ bụ ka ọ si na esemokwu omenala a, yana nzaghachi dị ka dinosaur nke ezinụlọ, n'ihi ncheta omenala nke mgbukpọ agbụrụ nke ndị Britain nwara ime ha. Ana m ekwubiga okwu ókè, mana ka dị. Ọ na-agwụ ike nke ukwuu." <ref>{{Cite web|url=https://www.fortressofsolitude.co.za/van-der-merwe-review/|title='Van der Merwe Review - Do Not Watch This Film!'|work=Fortress of Solitude|author=Rom|first=Daniel|date=13 February 2018}}</ref>
== Edensibia ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* {{IMDb title|4417868}}
1nro29m31zkfh06g4vqm5dmnrspvbqc
Zulu (ihe nkiri 2013)
0
74990
630852
2026-04-22T14:07:14Z
Timzy D'Great
12485
Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1346374676|Zulu (2013 film)]]"
630852
wikitext
text/x-wiki
'''''Zulu''''' bụ ihe nkiri mpụ nke afọ 2013 nke Jérôme Salle duziri, nke gosipụtara Orlando Bloom na [[Forest Whitaker]]. A họpụtara ya dị ka ihe nkiri mmechi na Ememme Ihe Nkiri Cannes nke afọ 2013. <ref>{{Cite web|url=https://variety.com/2013/film/international/zulu-to-close-cannes-film-festival-1200353633/|title='Zulu' to Close Cannes Film Festival|date=12 April 2013|accessdate=12 April 2013|work=[[Variety (magazine)|Variety]]|publisher=[[Reed Business Information]]}}</ref> <ref name="BBCZulu">{{Cite web|url=https://www.bbc.co.uk/news/entertainment-arts-22125144|title=Orlando Bloom thriller to close Cannes film festival|date=12 April 2013|accessdate=12 April 2013|work=BBC News|publisher=BBC}}</ref> Ọ dabere na Project Coast, mmemme maka ngwa agha bayọlọji na kemịkalụ nke ọchịchị ịkpa ókè agbụrụ South Africa, na akwụkwọ ''Zulu'' nke onye edemede Caryl Férey dere, onye meriri na French Grand Prix nke afọ 2008 maka akwụkwọ akụkọ mpụ kacha mma .
N'ime ihe nkiri ahụ, ndị nchọpụta igbu ọchụ atọ na-enyocha ogbugbu egburu otu nwa agbọghọ. Ogbugbu ahụ yiri ka ọ nwere njikọ na nkesa nke ụdị ọhụrụ nke [[methamphetamine]] na ọrụ oge Agha Nzuzo gbasara mmepe nke ngwá agha.
== Atụmatụ ==
Dị ka nwatakịrị na [[Cape Town]], Ali Sokhela (Forest Whitaker) hụrụ ogbugbu nna ya. Mgbe ọ na-agbanari ndị gburu nna ya, nkịta ndị uwe ojii jidere Ali, na-eduga n'ịgbanwe ya ka ọ bụrụ ọnozi.
Afọ ole na ole ka e mesịrị, Ali bụ onye ọrụ nchọpụta igbu ọchụ nke Ndị uwe ojii South Africa, ya na ndị nchọpụta ibe ya Brian Epkeen (Orlando Bloom) na Dan Fletcher (Conrad Kemp), ndị ha abụọ bụ ndị ọcha na-eleda ọchịchị ịkpa ókè agbụrụ mbụ anya. A kpọrọ ndị ikom ahụ ka ha nyochaa ogbugbu Nicole Weiss, nwa agbọghọ a chọtara na ebe a na-azu okooko. Otu abalị, Ali zutere ụmụ okorobịa abụọ n'ọgụ kpụ ọkụ n'ọnụ, ndị nwere ụdị ọgwụ [[Methamphetamine|tik]] ọhụrụ.
Onye ọrụ ibe ya bụ Brian nọ n'usoro igba nwunye ya Ruby alụkwaghịm, onye ọ raara nye na onye malitere mmekọrịta ọzọ. David, bu nwa Brian dị afọ iri na ụma na-anọkwa n'ebe dị anya. Brian na-ebi ndụ inọrọ onwe dị ka onye dara ogbenye, onye aṅụrụma na-adịghị arụ ọrụ.
N'ịgbaso nduzi e nyere ya, Ali na-agwa onye na-agba egwú pụrụ iche Zina okwu, onye na-enyere aka ma na-akọwa enyi nwoke Nicole dị ka onye na-ere ọgwụ ọjọọ aha ya bụ Stan. Onye ọkachamara na kọmputa a kpọrọ Janet chọtara ekwentị Nicole na Muizenberg Beach. Ka ha na-achọgharị n'ụsọ osimiri Ali, ndị omempụ wakporo Brian na Dan ma gbuo Dan na ọtụtụ n'ime ndị mwakpo ahụ, na-ahapụ mwute nwunye Dan ma na-emegide ndị uwe ojii. Mgbe ememe olili ozu Dan gasịrị, CTPD Captain Paul Kruger nyere Ali ọrụ ịchọpụta Cat, onye omekome nwere njikọ na ndị gburu Dan. Cat na-agọnahụ ihe ọmụma banyere mpụ ahụ, mana ọ bụ onye na-ekesa tik nke Stan ji meebiga ihe ókè, nke mere ka o gbuo Nicole n'ọnọdụ ọgwụ ọjọọ kpatara iwe. Nanị ebe obibi dị nso n'ihe mere n'ụsọ osimiri bụ nke ụlọ ọrụ shell nwere. Brian mgbe ọ na-enyocha ya na-aga n'ihu na onye na-elekọta obodo Tara, onye nwere ike ịchọpụta ụdị na ihe nlereanya nke SUV ojii ọ hụrụ na nso ya.
N'echi ya, a hụrụ ozu wanyị ọzọ, Kate Montgomery. A chọpụtara na e gburu ya n'otu ụzọ ahụ e siri gbuo Nicole na Long Island Beach; Ali na Brian kpughere ozi onye agha Zulu "Bazukala" a tụrụ n'obi ya. Ka e mesịrị, a chọtara isi Stan e bepụrụ. Ali na Brian na-ezute Cat ọzọ. N'ụzọ dị ịtụnanya, ndị omempụ na-adị ndụ site na Muizenberg Beach wakporo ebe Cat zoro ma gbuo ọtụtụ n'ime ndị ikom ya. Ali na Brian chụpụrụ ndị omempụ ahụ, mana ndị omempụrụndụ Cat gburu ha ma merụọ Ali ahụ.
Brian laghachiri n'ụlọ ọrụ ahụ ma mee nchọputa gosiri na a kpọrọ Stan onye gburu Nicole na Kate, mana Ali jụrụ ikwere na ikpe ahụ emechiela n'ihi na Stan amaghị akwụkwọ ma ọ gaghị akpụ otu okwu n'ime obi
Na-enweghị nkwado nke CTPD, Brian na Janet na-aga n'ihu na-eme nchọpụta na nzuzo, na-ekpughe njirimara nke Dr. Joost Opperman, onye bụbu onye ọkà mmụta sayensị nke "Project Coast", nke bu n'uche ịtọhapụ ngwá agha ndị a ga-eji megide Soviet Union n'oge Agha Nzuzo. Ọtụtụ ndị ọkà mmụta sayensị ṅụrụ iyi ikpochapụ Ndị isi ojii nke South Africa, na-azọrọ na ha na-agbaso iwu. Brian na-enyo Opperman enyo na o mepụtara tik iji mezuo ebumnuche ọhụrụ nke ikpochapụ ndị isi ojii. N'ịmara njikọ ha na Project Coast, Brian banyere n'isi ụlọ ọrụ DPS, ndị agha onwe onye nke Frank De Beer na-edu; Brian chọpụtara na otu n'ime ụgbọala ahụ bụ otu ahụ a hụrụ na Muizenberg Beach n'ụbọchị ọnwụ Dan, na-akwado njikọ ha na Opperman. Ka e mesịrị, Cat gburu nne Ali Josephine n'ụlọ ya. Mgbe ọ nụrụ banyere ya, Ali makwaara site n'aka onye nwe Cat na Cat sooro Opperman laghachi n'Ọzara Namib; iwe ji ya, Ali gbagara [[Namibia]] ịchụ Cat.
Mgbe Brian na-anakọta ihe akaebe iji kpee Opperman ikpe, ọ natara ozi na De Beer nwụchiri Ruby na di ya ọhụrụ bụ́ Rick, na-achọ ka Brian hapụ ihe akaebe ahụ iji kwụọ ha ụgwọ ndụ ha. Mgbe ha rutere, e jidere Brian ma tie ya ihe. Rick gbalịrị inye ya aka azụ maka nnwere onwe mana De Beer gbara ya égbè. Mgbe De Beer hapụrụ Namibia, Brian gbapụrụ wee gbuo onye nnọchiteanya ahụ, zọpụta Ruby. Ihe akaebe ahụ na-egosi na De Beer gburu Kate, onye riri oke nri mgbe ọ na-eso Stan na-akpakọrịta; Cat mechara gbuo Stan. Ali na Brian rutere n'èzí isi ụlọ ọrụ Opperman na ọzara Namib ebe a na-eme mbọ ọbọ. Brian jidere ma jide De Beer, Ali gbakwara Cat égbè, mee ka ọnyá ya meghee ọzọ. Opperman gbapụrụ n'ofe ọzara, Ali chụsoo ya n'ụkwụ ruo ụtụtụ; mmadụ abụọ ahụ dugara ibe ha n'ike ọgwụgwụ. N'ikpeazụ, o jidere ya, Ali nwụchiri Opperman tupu ọ nwụọ n'ọnyá ma nwụọ. Brian rutere ebe ahụ na helikọpta, chọta Opperman ma weghachite ozu Ali.
Mgbe ọ laghachiri Cape Town, Brian liri Ali ma jiri ohere ahụ see nkume ili nna ya.
== Ndị mere ihe nkiri a ==
* Orlando Bloom dị ka Brian Epkeen
* Forest Whitaker dị ka Ali Sokhela
* [[Tanya van Graan]] dị ka Tara
* [[Natasha Loring]] dị ka Marjorie
* Sven Ruygrok dị ka David Epkeen
* Adrian Galley dị ka Nils Botha
* Conrad Kemp dị ka Dan Fletcher
* Roxanne Prentice dị ka Judith Botha
* [[Tinarie van Wyk-Loots|Tinarie Van Wyk-Loots]] dị ka Claire Fletcher
* Dean Slater dị ka Rick
* [[Kelsey Egan]] dị ka Nicole Weiss
* Khulu Skenjana dị ka Themba
* [[Hennie Bosman]] dị ka isi a kpụrụ akpụ
* [[Joelle Kayembe]] dị ka Zina
== Mweputa ==
Ihe nkiri ahụ gosipụtara na 2013 Cannes Film Festival na 26 Mee dị ka ihe nkiri abalị mmechi. <ref>{{Cite web|url=https://variety.com/2013/film/global/zulu-to-close-cannes-film-festival-1200353633/|title='Zulu' to Close Cannes Film Festival|first=Elsa|author=Keslassy|date=12 April 2013|accessdate=25 May 2017}}</ref> O mechara meghee na France na 4 Disemba 2013. Na South Africa, a gbanwere aha ihe nkiri ahụ ka ọ bụrụ City of Violence . <ref>{{Cite web|url=http://www.indiewire.com/2014/10/forest-whitaker-orlando-bloom-crime-drama-zulu-gets-a-new-release-trailer-poster-title-change-157684|title=Forest Whitaker, Orlando Bloom Crime Drama 'Zulu' Gets a New Release Trailer, Poster + Title Change - IndieWire|first=Tambay A.|author=Obenson|work=www.indiewire.com|accessdate=25 May 2017}}</ref>
Mgbe emere ya na Cannes, Weinstein Co wepụtara ihe nkiri ahụ maka nkesa US.<ref>{{Cite web|url=https://variety.com/2013/film/news/pathe-closes-further-sales-for-cannes-slate-1200487753/|title=Pathe Closes Further Sales for Cannes Slate|first=Leo|author=Barraclough|date=24 May 2013|accessdate=25 May 2017}}</ref> Otú ọ dị ka nke 2017, ihe nkiri ahụ enweghị ụbọchị ntọhapụ US. Onye nduzi Jérôme Salle kwupụtara na Harvey Weinstein ewepụtabeghị ya n'ihi na o yikarịrị ka o chere na ọ bụ "nke SA maka ndị na-ege ntị US".<ref>{{Cite web|url=https://twitter.com/Jerome_Salle/status/522132095561658368|title=Jérôme Salle on Twitter|accessdate=25 May 2017}}</ref>
== Edensibia ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* {{IMDb title|2249221|Zulu}}
{{Jérôme Salle}}
[[Otú:Pages with unreviewed translations]]
0t9ym5x9rvm78ti90taw2day88qab9l
Meet the Khumalos
0
74991
630855
2026-04-22T14:36:58Z
Timzy D'Great
12485
Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1337131479|Meet the Khumalos]]"
630855
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
Meet the Khumalos bụ Ihe nkiri na-atọ ọchị nke e mere na mba South Africa n'afọ 2025 nke Jayan Moodley duziri ma mepụta site na Urban Vision Productions. E gosiputara ya na Netflix na 11 Eprel 2025. Ndị na-eme ihe nkiri bụ [[Khanyi Mbau]], [[Ayanda Borotho]], Jesse Suntele, na [[Connie Chiume]], n'etiti ndị ọzọ.
Ọ na-arụ ọrụ dị ka ihe ngosi ọhụrụ nke ihe nkiri Moodley nke afọ 2017 ''bụ́ Meet the Kandasamys'', nke bụ ihe nkiri kacha webata ego na [[South Africa]] n'afọ ahụ. <ref>{{Cite web|author=Birjalal|first=Alyssia|title='Meet The Khumalos': Khanyi Mbau's rib-tickling return to the spotlight|url=https://www.iol.co.za/entertainment/streaming/meet-the-khumalos-khanyi-mbaus-rib-tickling-return-to-the-spotlight-10b82be2-1ee5-4718-8c5d-7aeae3113d6f|accessdate=17 April 2025|work=www.iol.co.za|language=en}}</ref>
== Atụmatụ ==
Grace Khumalo, onye ọchụnta ego na-aga nke ọma bi na Durban na di ya, onye dọkịta, na nwa ha nwoke, Sizwe. Ndụ ya yiri ka ọ kwụsiri ike na-etinye nsogbu mgbe ezigbo enyi ya nke mèchàrà bụrụ onye iro ya, Bongi Sithole, na ezinụlọ ya kwagara n'ógbè ahụ. Ụmụ nwanyị abụọ ahụ nwere ihe mgbagwoju anya n'oge gara aga, nke esemokwu a na-edozighị edozi mara, ọ bụ ezie na a naghị ekpughe kpọmkwem ihe kpatara nkewa ha ozugbo.
Esemokwu na-arị elu mgbe a chọpụtara na ụmụ ha, Sizwe na Sphe, nwere mmekọrịta ịhụnanya. N'ihi na ha akwadoghi mmekọrịta ahụ, Grace na Bongi na-etinye aka n'usoro ihe ọchị na mgbalị na-aga n'ihu na-emebiga ihe ókè iji kewaa di na nwunye ahụ, na-akpata esemokwu agbata obi nke a na-akọwa site na nghọtahie na esemokwu na-atọ ọchị.
Ọnọdụ ahụ gwuru n'oge ihe omume obodo ebe a na-ekwu maka mkpesa nọgoro ogologo oge. Nne di Grace rịọrọ mgbaghara maka omume gara aga, ebe ndị di, ndị nọgidere na-enwe mmekọrịta enyi na enyi, gbara ndị nwunye ha ume ka ha kpezie. Ihe nkiri ahụ mechiri na Grace na Bongi na-amalite idozi mmekọrịta ha, nke oge na-atọ ọchị gosipụtara ebe Grace na-anwa iri isi atụrụ, na-ezo aka na ihe nketa ọdịbendị ha.
== Ndị mere ihe nkiri a ==
* [[Khanyi Mbau]] dị ka Grace Khumalo, nwanyị nwere ndụ dị mma na mpụga obodo, nke mbata nke onye ya na ya na-asọ mpi n'ụlọ akwụkwọ sekọndrị mebiri.
* [[Ayanda Borotho]] dị ka Bongi Sithole, onye bụbu ezigbo enyi Grace ghọrọ onye iro, onye na-akwaga n'ụlọ ọzọ.
* Jesse Suntele dị ka Sizwe Khumalo, nwa nwoke nlereanya Grace, na nzuzo na-eso nwa nwanyị Bongi.
* Khosi Ngema dị ka Sphe Sithole, nwa nwanyị Bongi na mmasị ịhụnanya Sizwe.
* Alizwa Sikhafungana dị ka Lu Sithole, nwanne nwanyị Sphe nke obere.
* Bonga Dlamini dị ka Vusi Khumalo, di na-akwado Grace.
* [[Siyabonga Shibe]] dị ka Desmond Sithole, di Bongi siri ike.
* [[Connie Chiume]] dị ka Mavis, nne di Grace <ref name=":0">{{Cite web|author=Tebele|first=Mbali|date=18 March 2025|title=Late Actress Connie Chiume Stars in Upcoming Netflix Comedy 'Meet the Khumalos' - Briefly.co.za|url=https://briefly.co.za/entertainment/tv-shows/212132-late-actress-connie-chiume-stars-upcoming-netflix-comedy-meet-khumalos/|accessdate=16 April 2025|work=briefly.co.za|language=en}}</ref>
* Nandipha Khubone, Wanda Ndzambule, na Mirriam Bassa na ọrụ nkwado
== Mmepụta ==
Ọ bụ ''Jayan Moodley'' duziri ma mepụta ihe nkiri a bu Meet the Khumalos. A maara Jayan nke ọma maka ọrụ ya na usoro ihe nkiri ''Kandasamys''. E mepụtara ọrụ ahụ dị ka ihe ọchị Netflix mbụ, na Moodley na-achọ igosi ike nke ezinụlọ South Africa n'ụzọ na-atọ ọchị<ref>{{Cite web|title=Meet The Khumalos: A Netflix comedy film set to release in April|url=https://www.glamour.co.za/lifestyle/meet-the-khumalos-a-netflix-comedy-film-set-to-release-in-april-8b084887-2d0a-4e7a-953d-12c8cf9b2b44|accessdate=17 April 2025|work=www.glamour.co.za|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|author=Booi|first=Silindokuhle|date=15 April 2025|title=Have you watched 'Meet the Khumalos?'- Well here are 5 reasons why I think it's a must-watch|url=https://www.bona.co.za/entertainment/have-you-watched-meet-the-khumalos-well-here-are-5-reasons-why-i-think-its-a-must-watch/|accessdate=17 April 2025|work=Bona Magazine|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|author=Ehioghae|first=Noghama|date=22 April 2025|title=Meet The Khumalos Movie Review: When Love Moves In, Chaos Follows|url=https://africanfolder.com/meet-the-khumalos-movie-review/|accessdate=22 April 2025|work=African Folder|language=en-US}}</ref>
=== Odide ===
Ọ bụ Gillian Breskin na Wendy Gumede na Jayan Moodley dere ihe nkiri ahụ, bụ ndị tinyere isiokwu nke asọmpi, ịhụnanya, na ihe nkiri agbata obi n'ime ihe nkiri ahụ. N'inweta mkpali site na ihe omume obodo na esemokwu dịpụrụ adịpụ, akụkọ ahụ na-elekwasị anya na nne abụọ - ndị bụbu ezigbo ndị enyi, ugbu a ndị iro obi ọjọọ - ndị ụmụ ha hụrụ n'anya, nke na-ewute ha nke ukwuu.<ref name=":0">{{Cite web|author=Tebele|first=Mbali|date=18 March 2025|title=Late Actress Connie Chiume Stars in Upcoming Netflix Comedy 'Meet the Khumalos' - Briefly.co.za|url=https://briefly.co.za/entertainment/tv-shows/212132-late-actress-connie-chiume-stars-upcoming-netflix-comedy-meet-khumalos/|accessdate=16 April 2025|work=briefly.co.za|language=en}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFTebele2025">Tebele, Mbali (18 March 2025). [https://briefly.co.za/entertainment/tv-shows/212132-late-actress-connie-chiume-stars-upcoming-netflix-comedy-meet-khumalos/ "Late Actress Connie Chiume Stars in Upcoming Netflix Comedy 'Meet the Khumalos' - Briefly.co.za"]. ''briefly.co.za''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">16 April</span> 2025</span>.</cite></ref>
=== Ndị mere ihe nkiri ===
Ihe nkiri ahụ gosipụtara ndị otu na-eme ihe nkiri nke [[Khanyi Mbau]] duziri dị ka Grace Khumalo na [[Ayanda Borotho]] dị ka onye iro ya, Bongi Sithole . <ref>{{Cite web|author=Tleane|first=Lebo|date=19 March 2025|title=Khanyi Mbau Bags Lead Role In Netflix's New Comedy Film|url=https://youthvillage.co.za/2025/03/khanyi-mbau-bags-lead-role-in-netflixs-new-comedy-film/|accessdate=17 April 2025|work=Youth Village|language=en-US}}</ref> Jesse Suntele na Khosi Ngema gosipụtara di na nwunye bu ịsị n'akụkọ ahụ. [[Connie Chiume]] pụtara dị ka Mavis, nne di Grace, na-eme otu n'ime ihe ngosi ikpeazụ ya tupu ọnwụ ya na 2024.<ref>{{Cite web|author=Mdaka|first=Zintle|date=19 March 2025|title=Connie Chiume to make a posthumous appearance on 'Meet the Khumalos'|url=https://www.bona.co.za/entertainment/connie-chiume-to-make-a-posthumous-appearance-on-meet-the-khumalos/|accessdate=17 April 2025|work=Bona Magazine|language=en-US}}</ref> Ndị ọzọ e gosiputara n'ime ihe nkiri a gụnyere Alizwa Sikhafungana, Bonga Dlamini, [[Siyabonga Shibe]], Nandipha Khubone, na Wanda Ndzambule.<ref name=":0">{{Cite web|author=Tebele|first=Mbali|date=18 March 2025|title=Late Actress Connie Chiume Stars in Upcoming Netflix Comedy 'Meet the Khumalos' - Briefly.co.za|url=https://briefly.co.za/entertainment/tv-shows/212132-late-actress-connie-chiume-stars-upcoming-netflix-comedy-meet-khumalos/|accessdate=16 April 2025|work=briefly.co.za|language=en}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFTebele2025">Tebele, Mbali (18 March 2025). [https://briefly.co.za/entertainment/tv-shows/212132-late-actress-connie-chiume-stars-upcoming-netflix-comedy-meet-khumalos/ "Late Actress Connie Chiume Stars in Upcoming Netflix Comedy 'Meet the Khumalos' - Briefly.co.za"]. ''briefly.co.za''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">16 April</span> 2025</span>.</cite></ref>
=== Ndị Foto ===
E sere ihe nkiri ahụ n'ọtụtụ ebe na South Africa, ebe ihe nkiri ndị bụ isi sere na [[Cape Town]], Durban, na KwaZulu-Natal . Mmepụta ahụ gosipụtara ngwakọta nke obodo na mpaghara ime obodo nke kwekọrọ n'ụdị ihe ọchị nke ihe nkiri ahụ. <ref name=":1">{{Cite web|author=Sharma|first=Ritesh|date=14 April 2025|title=Is Netflix's Meet the Khumalos Based on a True Story?|url=https://moviedelic.com/meet-the-khumalos-true-story/|accessdate=17 April 2025|work=Moviedelic|language=en-US}}</ref> <ref>{{Cite web|date=20 March 2025|title=Meet The Khumalos Filming Locations (2025) - 4 Filming|url=https://4filming.com/meet-the-khumalos-filming-locations-2025/|accessdate=17 April 2025|language=en-US}}</ref> Foto bụ isi mechiri na ngwụcha afọ 2024, wee soro usoro ihe omume mgbe emechara mmepụta ngwa ngwa iji kwadebe maka mwepụta Netflix ya na Eprel 2025. <ref name=":0">{{Cite web|author=Tebele|first=Mbali|date=18 March 2025|title=Late Actress Connie Chiume Stars in Upcoming Netflix Comedy 'Meet the Khumalos' - Briefly.co.za|url=https://briefly.co.za/entertainment/tv-shows/212132-late-actress-connie-chiume-stars-upcoming-netflix-comedy-meet-khumalos/|accessdate=16 April 2025|work=briefly.co.za|language=en}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFTebele2025">Tebele, Mbali (18 March 2025). [https://briefly.co.za/entertainment/tv-shows/212132-late-actress-connie-chiume-stars-upcoming-netflix-comedy-meet-khumalos/ "Late Actress Connie Chiume Stars in Upcoming Netflix Comedy 'Meet the Khumalos' - Briefly.co.za"]. ''briefly.co.za''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">16 April</span> 2025</span>.</cite></ref>
== Mweputa na Nnabata ==
E weputara ma malite igosi Meet the Khumalos n'ụwa niile na Netflix na 11 Eprel 2025. E weputara ihe nkiri ahụ di ka ihe nkiri Netflix ma bụrụ nke a malitere igosi n'ọtụtụ mpaghara, gụnyere South Africa, mba United States, na Singapore. E gosipụtara ya dị ka akụkụ nke Netflix's April 2025 content lineup, dị ka e kwuru na ọkwa ọkwa nke ikpo okwu. Ihe ngosi izizi ahụ nwetara mgbasa ozi dị iche iche, nke gosipụtara onyinye ya na ihe nkiri South Africa nke oge a.<ref>{{Cite web|title=Meet The Khumalos: A Netflix comedy film set to release in April|url=https://www.glamour.co.za/lifestyle/meet-the-khumalos-a-netflix-comedy-film-set-to-release-in-april-8b084887-2d0a-4e7a-953d-12c8cf9b2b44?|accessdate=17 April 2025|work=www.glamour.co.za|language=en}}</ref><ref>{{Cite news|title=New on Netflix in April 2025|url=https://www.netflix.com/tudum/articles/new-on-netflix?|accessdate=17 April 2025|work=Netflix Tudum|language=en}}</ref>
Ruchika Bhat nke ''DMTalkies'' kọwara ''Ihe nkiri'' ahụ dị ka "otu awa na nkeji iri atọ nke ntụrụndụ site na mmalite ruo na njedebe," na-eto ya dị ka ihe ọchị na-atọ ọchị nke na-eme ka nkà South Africa pụta ìhè.<ref>{{Cite web|author=Bhat|first=Ruchika|date=11 April 2025|title='Meet The Khumalos' Netflix Review: South African Film Is Perfect For A Summer Family Watch|url=https://dmtalkies.com/meet-the-khumalos-netflix-movie-review-2025/|work=Dmtalkies}}</ref> N'otu aka ahụ, Ritesh Sharma nke Moviedelic kwuru na ihe nkiri ahụ "na-egosi ndụ kwa ụbọchị na South Africa na ọchị na okpomọkụ," na-enye akụkọ nke na-eme ka ihe ọchị na mmetụta miri emi.<ref name=":1">{{Cite web|author=Sharma|first=Ritesh|date=14 April 2025|title=Is Netflix's Meet the Khumalos Based on a True Story?|url=https://moviedelic.com/meet-the-khumalos-true-story/|accessdate=17 April 2025|work=Moviedelic|language=en-US}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFSharma2025">Sharma, Ritesh (14 April 2025). [https://moviedelic.com/meet-the-khumalos-true-story/ "Is Netflix's Meet the Khumalos Based on a True Story?"]. ''Moviedelic''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">17 April</span> 2025</span>.</cite></ref>
== Edensibia ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* {{IMDb title|id=tt36242582}}
[[Otú:Pages with unreviewed translations]]
25cg4dto8f5bdblb1v7f5x2bewjhz6f
The Fix (ihe nkiri 2024)
0
74992
630856
2026-04-22T14:57:14Z
Timzy D'Great
12485
Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1348782158|The Fix (2024 film)]]"
630856
wikitext
text/x-wiki
The Fix bụ ihe nkiri akụkọ sayensị na-akpali akpali nke [[Kelsey Egan]] dere ma duzie. E mepụtara ihe nkiri a n'afọ 2024
== Atụmatụ ==
N'oge na-adịghị anya n'ọdịnihu, ikuku nke ụwa aghọwo ihe na-egbu egbu nke mere ka ụmụ mmadụ ghara ịdị ndụ ogologo oge mgbe ka kuuru ikuku ahu. Otu ụlọ ọrụ a na-akpọ Aethera, nke dị na South Africa, nwere ikike maka ọgwụ a na-ahụ maka AIRemedy, nke ha na-ekwu na ọ na-echebe ndị na-eji ya pụọ na nsogbu nke ikiku ọjọọ ahụ na-ebute. Nke a nyere ha ohere ịchịkwa ọdịnihu mmadụ. Ihe ha na-adịghị agwa ọha na eze bụ na ha enweghị ike ịmepụta ihe zuru ezu iji kpuchie ọchịchọ zuru ụwa ọnụ. N'agbanyeghị nlekota Aethera mere na ndụ ọha na eze, e guzobere otu òtù nzuzo, nke otu onye dị omimi a na-akpọ Lazarọs duziri.
Ella McPhee bụ onye a ma ama n'ọrụ Aethera bụ onye nwere nkwenye ọnwụ n'ihi ụzọ nne ya na onye bu ya ụzọ, Fia McPhee, siri wee nwụọ site n'igbu onwe ya otu afọ gara aga. Tully, onye bụbu enyi nwoke Ella na-ere ọgwụ ọjọọ, na-ezu ohi karama nke ihe ọ kwenyere na ọ bụ ọgwụ ọhụrụ n'aka Spider, onye na-eweta ya. N'agbanyeghị na ọ chọghị, Ella gara oriri Tully kpọrọ ya na mbụ, ma jide ya na onye na-eyi uwe ya, Gina, ọnụ. N'ịbụ onye nwere nkụda mmụọ, ọ chọtara karama ahụ, nke Tully tụfuru, ma loo ihe dị n'ime ya. Mgbe nke ahụ gasịrị, Ella dara ma, mgbe ọ tetara, malite ịzụlite mgbanwe mutagenetic, gụnyere ike dị elu, ikike ịdọrọ, na ngosipụta nke uto akpụkpọ ahụ na-adịghị mma.
Spider wakporo Tully, mana ọ nweghị ike inye ya usoro inweta ngwọta ahụ. mole ọ matara na Ella riri ya, ya na Tully gbalịrị ịgbapụ n'elu ụlọ oriri na ọṅụṅụ ahụ, mana Tully dara ma daa nwụọ. Ka ọ na-agba ọsọ, Ella dara ma onye Boxer, enyi Tully nke nwere mmasị n'ebe Ella nọ ma ọ jụrụ ya, buru ya. N'ikwere na Ella gburu ya, Gina kpọrọ ndị uwe ojii, na ịchụ nta nke mere ka Eric O'Connors, nwa onye isi oche Aethera na onye isi nke ngalaba nyocha nke ndị uwe ojii ahụ, mara ya. O'Connors enweela ìgwè Spider n'okpuru nlekota ebe ọ bụ na ọkpụkpụ gbanwere nke ọma wee zuo ihe nlele nke ihe eji eme ihe maka isi reagent nke AIRemedy nke ọ na-arụ ọrụ na ya. A na-ewepụta reagent ahụ na mbụ site na mkpụrụ ndụ ihe nketa nke Ụdị dragonfly na-eguzogide nsị ikuku, mana na mgbalị ha na nyocha, Aethera kpochapụrụ ụdị ahụ, na reagent dochie anya gosipụtara na ọ na-egbu ndị niile a na-anwale - ha niile ma e wezụga Ella - bụ ndị a gbara ya ọgwụ. N'ịtụ egwu ịbọ ọbọ maka enweghị ihe ịga nke ọma ya, O'Connors zigara ndị ọrụ nchekwa ya ka ha chụsoo Ella iji wepụ reagent ahụ n'aka ya.
N'ịgba ọsọ n'aka onye na-akụ ọkpọ mgbe ọ nwara imetọ ya, Ella gara ụlọ ọgwụ, mana mgbanwe ya na-eme ka ndị ọrụ ahụ meghachi omume na iwe. Mgbe ọ gbanahụrụ nchekwa, Ella gakwuuru Gina maka enyemaka, Solomon, onye ọkà mmụta sayensị Aethera na onye Spider, kpọrọ ya na ekwentị Tully. Ọ kwetara nzukọ mana Spider na Solomon tọọrọ ya, na Gina na-achụ ya dị ka onye nkwado Ella. Ha kpọtara Ella na ụlọ nyocha ọgwụ ha, mana tupu ha enwee ike ịkọwa onwe ha, ndị uwe ojii, nke Gina kpọrọ, wakporo ụlọ ahụ ma jide Ella na Solomon, ma Spider gbapụrụ. O'Connors matara nke a wee kpọrọ Ella na Solomon gaa n'ụlọ nnyocha Aethera, ebe ọ na-etinye ya n'okpuru ọtụtụ ule ma na-ata Solomon ahụhụ maka ozi gbasara ihe ịga nke ọma nke usoro ngwọta ya. Mgbe ọ gwachara Ella banyere ihe kpatara mgbanwe ya, ọ kwere ya nkwa ụgha inyere ya aka ịgbanwe ọnọdụ ya.
Otú ọ dị, ka usoro mgbanwe ya na-aga n'ihu, Ella na-enweta ike ịnụ ihe n'ụzọ ka mma ma nụ mkparịta ụka n'etiti O'Connors na nna ya ebe ha kwuru na o yikarịrị ka ọ gaghị adị ndụ site na iwepụ reagent site na genome ya. N'inupụ isi megide atụmatụ ya, ọ gbapụrụ onwe ya na Solomon ka O'Connors na-anakọta nwa ya nwoke Max maka nleta. Solomon kwupụtara na o bu n'obi ịmepụta ọgwụ mgbochi na-adịgide adịgide nke ya, Spider na Lazarọs chọrọ ikesa na mmadụ ọ bụla nọ n'ụwa, ebe Aethera ga-ahọrọ onye ha ga-achọ ịchekwa. Spider na-abanye n'ụlọ ọrụ ahụ ma na-akpọ egwu bọmbụ dị ka ihe ntụgharị, na-akpali O'Connors iji gas jupụta n'ụlọ ahụ iji manye ndị na-agba ọsọ.
Ella, Solomon na Spider bịakwutere Max ma kpọrọ ya, na-amanye O'Connors ka ọ kwụsị ịchụso ha ogologo oge iji hapụ ha ka ha gbapụ n'ụlọ ahụ. Spider na-arụ ọrụ dị ka ihe mkpasa iche iji kwe ka Ella na Solomon gbapụ. N'elu ọdọ mmiri, Solomon gbara Ella ume ka ọ chọta Lazarọs ma nye ya ihe ikpeazụ maka antitoxin, tupu Ella apụọ ma banye n'ebe e nwere nchekwaba. Mgbe nke ahụ gasịrị O'Connors jidekwara Solomon ọzọ. Ella zutere Lazarọs, onye bụ onye na-enyere O'Connors aka na nzuzo bụ Angela, ma nye ya nkwado n'inye ụwa nhọrọ nke mgbanwe mgbanwe maka ndụ mmadụ.
== Ndị mere ihe nkiri a ==
* Grace Van Dien dị ka Ella McPhee
* Daniel Sharman dị ka Eric O'Connors
* Keenan Arrison dị ka Solomon
* Tafara Nyatsanza dị ka Tully
* Nicole Fortuin dị ka Angela / Lazarus
* Robyn Rossouw dị ka Gina
* Tina Redman dị ka "Spider"
* Clancy Brown dị ka Onye isi oche
* Caleb Payne dị ka Max
* Terri Lane dị ka Russ
* Chris van Rensburg dị ka Shiloh
* Natalie Robbie dị ka Nọọsụ Von Lilienfeld
* [[Greteli Fincham]] dị ka Tamsin
== Mmepụta ==
Echiche maka ihe nkiri ahụ nọ na mmepe ruo ọtụtụ afọ tupu etinye ya na ihuenyo; a turu atụmatụ na mmepụta ga-ewere ọnọdụ n'afọ 2019, mana e yigharịrị ya ka a kwụọ ya ego ọzọ mgbe Egan na-arụ ọrụ na slate sayensị ọzọ ya (malite na ''Glasshouse'') n'oge ahụ. Ise foto ihe nkiri ahụ malitere na Septemba 2021. <ref>{{Cite web|url=https://www.pfangirl.com/entertainment/glasshouse-interview-kelsey-egan/|title=Glasshouse: Exclusive interview with filmmaker Kelsey Egan|work=Pfangirl|first=Tracy|author=Benson|date=17 February 2022|accessdate=6 May 2022}}</ref>
Ndị mere ihe nkiri a gụnyere Grace Van Dien, Daniel Sharman, Keenan Arrison, Tina Redman, Robyn Roussouw, Tafara Nyatsanza, Nicole Fortuin, Clancy Brown, na Caleb Payne.<ref name="sd may 23">{{Cite journal|url=https://www.screendaily.com/news/the-exchange-kicks-off-cannes-talks-on-sci-fi-thriller-the-fix-exclusive/5181983.article|title=The Exchange kicks off Cannes talks on sci-fi thriller 'The Fix' (exclusive)|journal=Screen Daily|first=Jeremy|author=Kay|date=15 May 2023|accessdate=21 May 2023}}</ref>
== Mweputa ==
Nnyocha ule malitere na Febụwarị 2022 na ngalaba Cinema na Media Studies nke Mahadum Pennsylvania.<ref>{{Cite web|url=https://cinemastudies.sas.upenn.edu/events/2022/02/25/test-screening-fix|title=Test Screening - The Fix|work=Penn Arts & Media Cinema & Media Studies|accessdate=7 May 2022}}</ref> Na 2023 Cannes Film Festival, a mara ọkwa na The Exchange enwetala ikike nkesa zuru ụwa ọnụ na The Fix.<ref name="sd may 23">{{Cite journal|url=https://www.screendaily.com/news/the-exchange-kicks-off-cannes-talks-on-sci-fi-thriller-the-fix-exclusive/5181983.article|title=The Exchange kicks off Cannes talks on sci-fi thriller 'The Fix' (exclusive)|journal=Screen Daily|first=Jeremy|author=Kay|date=15 May 2023|accessdate=21 May 2023}}<cite class="citation journal cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFKay2023">Kay, Jeremy (May 15, 2023). [https://www.screendaily.com/news/the-exchange-kicks-off-cannes-talks-on-sci-fi-thriller-the-fix-exclusive/5181983.article "The Exchange kicks off Cannes talks on sci-fi thriller 'The Fix' (exclusive)"]. ''Screen Daily''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">May 21,</span> 2023</span>.</cite></ref> Ihe nkiri ahụ gosipụtara na 2024 Chattanooga Film Festival's Closing Night . <ref>{{Cite journal|url=https://www.chattanoogapulse.com/arts_entertainment/movie-news/chattanooga-film-festival-gets-maximalist-with-a-mega-wave-o/|title=Chattanooga Film Festival Gets Maximalist With A Mega-Wave Of Motion Picture Madness|journal=Chattanooga Pulse|first=Chris|author=Dortch|date=16 April 2024|accessdate=29 May 2024}}</ref> E wepụtara ihe nkiri ahụ na vidiyo na Nọvemba 22, 2024. <ref>{{Cite web|url=https://collider.com/grace-van-dien-the-fix-trailer/|title=Grace Van Dien Is Feeling Some Horrifying Side Effects in 'The Fix' Trailer [Exclusive]|work=[[Collider (website)|Collider]]|first=Britta|author=DeVore|date=October 15, 2024|accessdate=October 15, 2024}}</ref>
== Edensibia ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* {{IMDb title|10284944}}
[[Otú:Pages with unreviewed translations]]
hltmteegxx6b4kd7ov4z6076ncrlmj3