Wikipedia igwiki https://ig.wikipedia.org/wiki/Ihu_mb%E1%BB%A5 MediaWiki 1.46.0-wmf.24 first-letter Midia Ọpụrụiche Ńkàtá Ojiarụ Ńkàtá ojiarụ Wikipedia Ńkàtá Wikipedia Faịlụ Ńkàtá faịlụ MidiaWiki Ńkàtá MidiaWiki Templeeti Ńkàtá templeeti Enyemaka Ńkàtá enyemaka Otú Ńkàtá otú Édēchághị́ Ńkàtá Édēchághị́ TimedText TimedText talk Module Module talk Event Event talk Betty Anyanwu-Akeredolu 0 9874 630933 538656 2026-04-23T16:07:02Z InternetArchiveBot 11600 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 630933 wikitext text/x-wiki {{databox}} '''Betty Anyanwu-Akeredolu''' (a mụrụ n'afọ 1953) bu akwakọlchọristị, onye na-enyere ndi mmadu aka, ma burukwa nwunye onye isi ala nke [[Ȯra Ondo|Ondo Steeti]] na Naijiria. Ọ lụrụ gọvanọ bụ Oluwarotimi Odunayo Akeredolu . <ref>{{Cite web|url=http://www.premiumtimesng.com/regional/ssouth-west/225022-%E2%80%8Eakeredolus-wife-pledges-to-help-end-female-genital-mutilation-in-ondo.html|title=Akeredolu's wife pledges to help end female genital mutilation in Ondo – Premium Times Nigeria|work=www.premiumtimesng.com|accessdate=6 April 2017}}</ref> O bu onye hiwere Breast Cancer Association nke Naijiria. <ref>{{Cite web|url=http://brecan.org/about/|title=ABOUT|accessdate=2020-11-06|archivedate=2019-07-01|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190701152344/http://brecan.org/about/}}</ref> == Omumu na mmuta == A mụrụ Betty Anyanwu- Akeredolu n'ụbọchị nke 20 n'ọnwa Julaị n'afọ 1953, na ezi na ulo nke onye isi BUB na Nneoma Dora Anyanwu, na Emeabiam, nke Owerri-West, na [[Ọ̀hà Ímò|Imo Steeti]] . <ref>{{Cite web|url=http://punchng.com/when-i-met-my-husband-it-was-love-at-first-sight-betty-akeredolu/|title=When I met my husband, it was love at first sight – Betty Akeredolu|publisher=punchng.com}}</ref> Anyanwu-Akeredolu gara Mahadum nke Naijiria,dị na [[Nsukka]] ebe ọ nwetara nzere bachelọ nke sayensị na zuuọlọji n'afọ 1977. O nwere akara nzere masta na sayensị nke azụ, nke isi agụmagụ ya bụ akwakọlchọristị, na Mahadum nke Philippines dị na Visayas n'obodo Iloilo . <ref>{{Cite web|url=http://www.nigerianmonitor.com/rotimi-akeredolus-wifebetty-anyanwu-akeredolu-profilenew-ondo-first-lady/|title=Rotimi Akeredolu's Wife-Betty Anyanwu Akeredolu Profile-New Ondo First Lady|publisher=|accessdate=2020-11-06|archivedate=2016-11-28|archiveurl=https://web.archive.org/web/20161128165014/http://www.nigerianmonitor.com/rotimi-akeredolus-wifebetty-anyanwu-akeredolu-profilenew-ondo-first-lady/}}</ref> == Ọrụ == Ọ malitere ọrụ ya dị ka ọkachamara n'ịkụ azụ mgbe ọ na-arụ ọrụ na Ngalaba Na-ahụ Maka Azụ n'ogo gọọmentị etiti. Ọ lara ezumike nká n'afọ 2005. <ref>https://www.pressreader.com/nigeria/thisday/20170303/281784218879458%7Cpublisher=thisdaylive.com%7Caccessdate=7 April 2017</ref> <ref name="auto">{{Cite web|url=http://www.ondoevents.com/2017/06/17/betty-anyanwu-akeredolu-compassionate-first-lady-of-ondo-state/|title=Betty Anyanwu – Akeredolu, Compassionate First Lady of Ondo state|publisher=|accessdate=2020-11-06|archivedate=2019-07-01|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190701152348/http://www.ondoevents.com/2017/06/17/betty-anyanwu-akeredolu-compassionate-first-lady-of-ondo-state/}}</ref> Ọ bu onye na-azu ahia azụ ma na enyekwa ndumodu site na ulo oru ya, Aquatek Farms Ventures. <ref>{{Cite web|url=http://dailymedia.com.ng/meet-betty-anyanwu-akeredolu-wife-of-ondo-state-governor-mr-rotimi-akeredolu-her-4-children-see-brief-profile-biography/|title=Meet Betty Anyanwu Akeredolu Wife of Ondo State Governor Mr. Rotimi Akeredolu Her 4 Children : See Brief Profile & Biography – Daily Media Nigeria|accessdate=2020-11-06|archivedate=2017-09-06|archiveurl=https://web.archive.org/web/20170906001721/http://dailymedia.com.ng/meet-betty-anyanwu-akeredolu-wife-of-ondo-state-governor-mr-rotimi-akeredolu-her-4-children-see-brief-profile-biography/}}</ref> Na mgbakwunye, ọ banyela na ndọrọ ndọrọ ọchịchị kemgbe afọ 2007 ma na-arụsi ọrụ ike n'oge a (2017). <ref name="footnote1">http://studylib.net/doc/7071818/--recovery-international-breast-cancer-support-conference%7Cpublisher=studylib.net%7Caccessdate=6 April 2017</ref> == Afọ ọma na inyere ndi mmadu aka == N’afọ 1997, a chọpụtara na ọ na-arịa kansa ara. Ọ gara nlekọta ma gbakee. Ọ malitere otu ụlọ ọrụ bụ ndị ọrụ ebere, Breast Cancer Association of Nigeria (BRECAN) <ref>{{Cite web|url=http://dailypost.ng/2017/02/06/nigeria-can-win-fight-cancer-brecan-founder-betty-anyanwu-akeredolu/|title=How Nigeria can win the fight against cancer – BRECAN Founder, Betty Anyanwu-Akeredolu|date=6 February 2017|work=dailypost.ng}}</ref> iji mee ka a mata banyere ọrịa a. O ritela ugo na ntunye ọrụ ya na mbọ ọ na-agba i buso ọrịa kansa aha na Naịjirịa. <ref name="auto" /> Ọ bụkwa onye nkwado nke otu ‘Bring Back Our Girls’. <ref name="footnote">{{Cite web|url=http://breaking.com.ng/nigeria/why-i-married-governor-akeredolu-wife/|title=Why I married Governor Akeredolu – Wife – Nigeria Newspapers|publisher=}}</ref> == Ndụ onwe ya == Ọ lụrụ Oluwarotimi Odunayo Akeredolu, SAN . <ref name="footnote"/> <ref name="auto" /> Ha nwere ụmụ anọ na ụmụ ụmụ anọ. == Ebe m si dee == {{Reflist|30em}} {{DEFAULTSORT:Anyanwu-Akeredolu, Betty}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] [[Òtù:Ụmụ nwanyị Naijiria]] [[Òtù:Ụmụ nwanyi nọ na ndọrọ ndọrọ ọchichi]] [[Òtù:Ụmụ nwanyị Naijiria di ha rụrụ ọrụ gọvanọ]] 4fg8t1h9dx1wtxb69rmyqh61rw8v3be Celestine Donkor 0 13919 630954 580669 2026-04-23T23:24:34Z InternetArchiveBot 11600 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 630954 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Celestine Donkor''' bụ onye [[Ghana]] na-eti egwu ozioma na onye na-ede egwu.<ref>{{Cite web|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/people/person.php?ID=640&mode=biography|title=Celestine Donkor,|work=www.ghanaweb.com|accessdate=2020-02-25}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage//GNGMA-19-Celestine-Donkor-crowned-Artist-of-The-Year-871525|title=GNGMA 19: Celestine Donkor crowned Artist of The Year|work=www.ghanaweb.com|language=en|accessdate=2020-02-25}}</ref> N'onwa Machị 2021, o so na nhọpụta ụmụ nwanyị iri atọ ama ama egwu bụ Top 30 Most Influential Women in Music site na 3Music Awards Women's Brunch .<ref>{{Cite web|title=Amaarae, Cina Soul, Gyakie, Adina, Theresa Ayoade, others named in 3Music Awards' Top 30 Women in Music list - MyJoyOnline.com|url=https://www.myjoyonline.com/amaarae-cina-soul-gyakie-adina-theresa-ayoade-others-named-in-3music-awards-top-30-women-in-music-list/|accessdate=2021-03-18|work=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> Ọ hiwere Celestial Praise, egwu ozioma kwa afọ.<ref>{{Cite web|date=2021-03-05|title=3Music Awards organisers name Top 30 Women in Music|url=https://citinewsroom.com/2021/03/3music-awards-organisers-name-top-30-women-in-music/|accessdate=2021-03-18|work=Citinewsroom - Comprehensive News in Ghana|language=en-US}}</ref> == Mmalite ndụ na agụmakwụkwọ == A mụrụ Donkor n'ezinụlọ Maazị na Oriakụ Akakpo, ha abụọ sitere na mpaghara Volta nke Ghana.<ref>{{Cite web|url=https://www.pulse.com.gh/entertainment/celebrities/celestine-donkor-gospel-musician-says-her-mum-tried-to-abort-her/khf7gj4|title=Gospel musician says her mum tried to abort her|date=2016-06-22|work=Entertainment|language=en-US|accessdate=2020-02-25}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.modernghana.com/entertainment/7745/who-is-celestine.html|title=Who is Celestine?|work=Modern Ghana|language=en|accessdate=2020-02-25}}</ref> Ọ malitere agụmakwụkwọ ụlọ akwụkwọ praịmarị ya na St Augustine Preparatory school na Abeka Lapaz wee gaa n'ihu na Nsaaniya Secondary Business School na Kasoa ebe ọ gụrụ akwụkwọ sekọndrị. Ọ gara Mahadum nke Ghana, Legon ebe ọ nwetara BA (Hons) Sociology and Information studies.<ref>{{Cite web|url=https://www.gospelhypers.com/2020/02/gospel-artist-profile-biography.html|title=Gospel Artist Profile & Biography – Celestine Donkor {{!}} Gospel Hypers|author=Hypers|first=Gospel|work=Africa's No1 Gospel Music Marketing Agency and Entertainment Blog • Gospel Hypers|accessdate=2020-02-25|archivedate=2020-02-25|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200225125818/https://www.gospelhypers.com/2020/02/gospel-artist-profile-biography.html}}</ref> == Ọrụ egwu == Donkor na ọtụtụ ndị egwu ozioma, gụnyere Joe Mettle, Joyce Blessing, Ceccy Twum, Mkhululi Bhebhe, Edem, Philipa Baafi, Funny Face.<ref>{{Cite web|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/Celestine-Donkor-performs-at-Adom-Praiz-588873|title=Celestine Donkor performs at Adom Praiz|work=www.ghanaweb.com|language=en|accessdate=2020-02-25}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.modernghana.com/entertainment/48527/joe-mettle-celestine-donkor-lord-kenya-lead-pent.html|title=Joe Mettle, Celestine Donkor, Lord Kenya Lead Pentecost Gospel Concert|work=Modern Ghana|language=en|accessdate=2020-02-25}}</ref> O nwere ọtụtụ egwu , gụnyere "Turning around", "Bigger", "Okronkronhene", "Manim Nguase", "Boobobo".<ref>{{Cite web|url=https://yen.com.gh/114277-top-trending-celestine-donkor-songs.html|title=Top trending Celestine Donkor songs|author=Shem|first=Shemcy|date=2018-08-17|work=Yen.com.gh - Ghana news.|language=en|accessdate=2020-02-25|archivedate=2020-02-25|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200225125818/https://yen.com.gh/114277-top-trending-celestine-donkor-songs.html}}</ref> Abọm ''Agbebolo'' ya kachasị ọhụrụ mere ka ọ bụrụ onye nka nke afọ na National Gospel Music Awards .<ref>{{Cite web|url=https://www.graphic.com.gh/showbiz/ghana-music/celestine-donkor-wins-gospel-artist-of-year-at-ngma-2019.html|title=Celestine Donkor wins Gospel Artist of the Year at NGMA 2019|work=Graphic Showbiz Online|language=en-gb|accessdate=2020-02-25}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://worshippersgh.com/celestine-donkor-crowned-the-overall-gospel-artist-of-the-year-at-ngma19-full-list/|title=Celestine Donkor crowned the overall gospel artist of the year at NGMA19 (Full List)|date=2020-02-19|work=WorshippersGh|language=en-US|accessdate=2020-02-25|archivedate=2020-02-25|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200225125820/https://worshippersgh.com/celestine-donkor-crowned-the-overall-gospel-artist-of-the-year-at-ngma19-full-list/}}</ref> == Ndụ onwe onye == Ọ lụrụ Maazị Donkor onye ya na ya mụtara ụmụ nwanyị atọ.<ref>{{Cite web|title=Celestine Donkor and her husband renew their wedding vows at Celestial Praiz 2017|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/Celestine-Donkor-and-her-husband-renew-their-wedding-vows-at-Celestial-Praiz-2017-535324|accessdate=2020-02-25|work=www.ghanaweb.com|language=en}}</ref> == Discografị == === Albọm === * ''Gye Wadea'' (2007) * ''Iweghachite'' (2010)<ref>{{Cite web|url=https://www.ghanamma.com/2010/11/30/celestine-donkor-brings-restoration-to-the-world/|title=Celestine Donkor brings Restoration to the world - Ghanamma.com|language=en-US|accessdate=2020-02-25|archivedate=2020-02-25|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200225125818/https://www.ghanamma.com/2010/11/30/celestine-donkor-brings-restoration-to-the-world/}}</ref> * ''Ezi Omume'' (2015) * Turning Around (2015)<ref>{{Cite web|url=https://www.graphic.com.gh/entertainment/events/celestine-to-launch-turning-around-album.html|title=Celestine to launch Turning Around album|work=Graphic Online|language=en-gb|accessdate=2020-02-25}}</ref> * ''Okronkronhene'' (2018)<ref>{{Cite web|url=https://www.gospelempiregh.com/music/celestine-donkor-okronkronhene/|title=Celestine Donkor - Okronkronhene (Music Download)|date=2018-10-28|work=GospelEmpireGh|language=en-GB|accessdate=2020-02-25}}</ref> * ''Achịcha nke ndụ'' (2019)<ref>{{Cite web|url=http://www.myjoyonline.com/entertainment/2019/June-10th/new-video-celestine-donkor-out-with-agbebolo-bread-of-life.php|title=New video: Celestine Donkor out with ‘Agbebolo’ (Bread of Life)|work=www.myjoyonline.com|accessdate=2020-02-25}}</ref> == Ihe nrite na nhọpụta == {| class="wikitable" |+ !Afọ !Ihe omume !Ihe nrite !Ọrụ A Họpụtara !Nsonaazụ !Ref |- | rowspan="4" |2022 | rowspan="4" |3Music Awards |Oziọma nke Afọ |Ya onwe ya |{{Won}} |<ref>{{Cite web|author=Kotey|first=Nii|date=27 March 2022|title=3Music News: 3Music Awards '22: Here are all the winners|url=https://3music.tv/section/news/article?nid=nwi7nMUc8EfDQv03wzwIVX6zdP2|accessdate=27 March 2022|work=3Music TV|language=}}</ref> |- |Artiste nke Afọ |Ya onwe ya |{{Nom}} | rowspan="3" |<ref name=":0">{{Cite web|author=Hansen|first=Gabriel Myers|date=14 February 2022|title=3Music Awards 2022: All the nominees|url=https://www.musicinafrica.net/magazine/3music-awards-2022-all-nominees|accessdate=26 March 2022|work=Music In Africa|language=}}</ref> |- |Abụ Oziọma nke Afọ |Naanị Gị |{{Nom}} |- |Nwanyị nke Afọ |Ya onwe ya |{{Nom}} |- | rowspan="3" |2021 | rowspan="3" |Vodafone Ghana Music Awards |Best Gospel Artiste nke Afọ |Ya onwe ya |{{Nom}} | rowspan="3" |<ref>{{Cite web|author=Dadzie|first=Kwame|date=4 April 2021|title=FULL LIST: Vodafone Ghana Music Awards releases 2021 nominations|url=https://citinewsroom.com/2021/04/full-list-vodafone-ghana-music-awards-releases-2021-nominations/|accessdate=6 April 2021|work=CitiNewsroom|language=}}</ref> |- |Mmekọrịta mba ụwa nke afọ |Favor everywhere ft Blessing Wanjiru |{{Nom}} |- |Abụ Oziọma kacha mma nke afọ |Favor everywhere ft Blessing Wanjiru |{{Nom}} |- | rowspan="3" |2020 | rowspan="2" |Vodafone Ghana Music Awards |Abụ Oziọma nke Afọ |Agbebolo (Achịcha nke Ndụ) ft Nhyiraba Gideon |{{Won}} | rowspan="2" |<ref>{{Cite web|date=2020-08-30|title=Full list: 21st Vodafone Ghana Music Awards winners|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/Full-list-21st-Vodafone-Ghana-Music-Awards-winners-1046287|accessdate=2020-09-06|work=www.ghanaweb.com|language=en}}</ref> |- |Nwanyị na-eti egwu nke afọ |Ya onwe ya |{{Won}} |- |3Music Awards |Abụ Oziọma nke Afọ |Agbebolo (Achịcha nke Ndụ) ft Nhyiraba Gideon |{{Won}} |<ref>{{Cite web|title=Full list of winners at 3Music Awards '20|url=https://www.graphic.com.gh/showbiz/news/full-list-of-winners-at-3music-awards-20.html|accessdate=2020-09-06|work=Graphic Showbiz Online|language=en-gb}}</ref> |- | rowspan="3" |2019 | rowspan="3" |National Gospel Music Awards |Artiste nke Afọ |Ya onwe ya |{{Won}} | rowspan="3" |<ref>{{Cite web|title=Celestine Donkor wins Gospel Artist of the Year at NGMA 2019|url=https://www.businessghana.com/|accessdate=2022-04-12|work=BusinessGhana}}</ref> |- |Abọm nke Afọ |Agbebolo |{{Won}} |- |Mmekọrịta nke Afọ |Agbebolo (Achịcha nke Ndụ) ft Nhyiraba Gideon |{{Won}} |- |2018 |Vodafone Ghana Music Awards |Gospel Artiste nke Afọ |Ya onwe ya |{{Nom}} |<ref>{{Cite web|url=https://kasapafmonline.com/2018/03/2018-vodafone-ghana-music-awards-full-list-nominees/|title=2018 Vodafone Ghana Music Awards: Full list of nominees|author=Acquah|first=Edward|date=2018-03-04|work=Kasapa102.5FM|language=en-US|accessdate=2020-02-25|archivedate=2020-02-25|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200225131323/https://kasapafmonline.com/2018/03/2018-vodafone-ghana-music-awards-full-list-nominees/}}</ref> |- |2014 | rowspan="2" |Christian Community Music Awards |Abụ ọdịnala kacha mma |Ya onwe ya |{{Won}} |<ref>{{Cite web|url=https://www.newsghana.com.gh/a-christian-community-music-awards-2013-has-been-launched-at-a-ceremony-in-accra-by-ccml/|title=A Christian Community Music Awards 2013 has been launched at a ceremony in Accra by CCML|author=Ghana|first=News|language=en-US|accessdate=2020-02-25}}</ref> |- |2012 |Abụ ọdịnala kacha mma |Ya onwe ya |{{Won}} |<ref>{{Cite web|url=https://www.peacefmonline.com/pages/showbiz/music/201305/165691.php|title=Christian Community Music Awards Honour Cwesi Oteng, Sonnie Badu, Others|author=Online|first=Peace FM|work=www.peacefmonline.com|accessdate=2020-02-25|archivedate=2020-02-25|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200225125820/https://www.peacefmonline.com/pages/showbiz/music/201305/165691.php}}</ref> |- |2009 |MTN Music Video Awards |Vidio Oziọma kacha mma |Ihe karịrị ike mmadụ |{{Won}} |<ref>{{Cite web|url=https://www.modernghana.com/entertainment/14083/myjoyonline-one-on-one-with-celestine-donkor.html|title=Myjoyonline One-on-One with Celestine Donkor|work=Modern Ghana|language=en|accessdate=2020-02-25}}</ref> |} == Edensibia == <references /> {{DEFAULTSORT:Donkor, Celestine}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] [[Òtù:Ụmụ nwanyị Ghana n'akụ egwu]] [[Òtù:Ndị Gụchara Akwụkwọ na Mahadum Ghana]] [[Òtù:Ndị ome nka si Volta Region]] 3v74dn441hxl4ehsd9lrwxs82nxkqdv Comfort Annor 0 14682 630972 198325 2026-04-24T05:22:54Z InternetArchiveBot 11600 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 630972 wikitext text/x-wiki {{Infobox person|name=Comfort Annor|native_name=|native_name_lang=|image=<!-- just the name, without the File: or Image: prefix or enclosing [[brackets]] -->|image_size=|alt=|caption=|birth_name=Comfort Otubea|birth_date=1949|birth_place=Adukrom,Eastern Region|death_date=22 February 2015 (aged 66)<ref>{{cite web|title=Comfort Annor To Be Buried On May 30|url=http://www.peacefmonline.com/pages/showbiz/news/201504/238039.php|website=peacefmonline|publisher=peacefm|accessdate=8 August 2016|archivedate=6 October 2016|archiveurl=https://web.archive.org/web/20161006092523/http://www.peacefmonline.com/pages/showbiz/news/201504/238039.php}}</ref>|death_place=[[Kumasi, Ghana]]|monuments=|nationality=Ghanaian|other_names=|citizenship=[[Ghanaian]]|education=|alma_mater=|occupation=Gospel Musician|notable_works=|title=Deaconess of Pentecost Church<ref>{{cite web|title=Comfort Annor To Be Buried On May 30|url=http://www.peacefmonline.com/pages/showbiz/news/201504/238039.php|website=Peace fm|publisher=Peace fm|accessdate=8 August 2016|archivedate=6 October 2016|archiveurl=https://web.archive.org/web/20161006092523/http://www.peacefmonline.com/pages/showbiz/news/201504/238039.php}}</ref>|boards=|spouse=|partner=<!-- unmarried life partner; use ''Name (1950–present)'' -->|children=6|parents=|relatives=|callsign=|awards=|signature=|signature_alt=|signature_size=|website=<!-- {{URL|Example.com}} -->}} [[Category:Pages using infobox person with unknown empty parameters|denominationComfort Annor]] [[Category:Pages using infobox person with unknown empty parameters|ethnicityComfort Annor]] [[Category:Pages using infobox person with unknown empty parameters|religionComfort Annor]] [[Category:Articles with hCards]] Comfort Annor (1949 - 22 Febụwarị 2015) bụ onye na eti egwu nke a maara maka olu ya pụrụ iche, na-agbanwe n'etiti mezzo-soprano na contralto na 90s.<ref>{{Cite web|url=http://www.peacefmonline.com/pages/showbiz/news/201502/232840.php|title=Veteran Gospel Musician Comfort Annor Cries For Help!...Kidney And Liver Almost Gone|author=Online|first=Peace FM|accessdate=2016-08-08}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.myjoyonline.com/entertainment/2015/february-22nd/veteran-gospel-musician-comfort-annor-is-dead.php|title=Ghana News - Veteran gospel musician Comfort Annor has died|author=Myjoyonline.com|work=www.myjoyonline.com|accessdate=2016-08-08|archivedate=2019-07-24|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190724090741/http://www.myjoyonline.com/entertainment/2015/february-22nd/veteran-gospel-musician-comfort-annor-is-dead.php}}</ref> Comfort Annor nke a makwaara dị ka Ama Otu Bea bụ onye nyere oKwa Deaconess na Chọọchị Pentikọst. ma obu onye Kasoa Bawjiase na mpaghara etiti nke [[Ghana]]. Madam Comfort nwere ụmụ asaa.<ref>{{Cite web|url=http://www.peacefmonline.com/pages/showbiz/news/201504/238039.php|title=Comfort Annor To Be Buried On May 30|author=Online|first=Peace FM|accessdate=2016-08-08|archivedate=2016-10-06|archiveurl=https://web.archive.org/web/20161006092523/http://www.peacefmonline.com/pages/showbiz/news/201504/238039.php}}</ref> Ọ nwụrụ na 22 Febụwarị 2015 na Okomfo Anokye mgbe ọ dị afọ iri isii na isii.<ref>{{Cite web|url=http://www.ghana-news.adomonline.com/entertainment/2015/february-22nd/veteran-musician-comfort-annor-is-dead.php|title=Ghana News - Veteran musician Comfort Annor is dead|author=adomonline.com|work=www.ghana-news.adomonline.com|accessdate=2016-08-08|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160917175301/http://www.ghana-news.adomonline.com/entertainment/2015/february-22nd/veteran-musician-comfort-annor-is-dead.php|archivedate=2016-09-17}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://enewsgh.com/2015/02/22/obituary-gospel-musician-comfort-annor-dead/|title=OBITUARY: Gospel musician Comfort Annor DEAD{{!}} ENewsGh|date=2015-02-22|work=Proudly Ghanaian! {{!}} ENewsGh|accessdate=2016-08-08|archivedate=2016-09-18|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160918022657/https://enewsgh.com/2015/02/22/obituary-gospel-musician-comfort-annor-dead/}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.peacefmonline.com/pages/showbiz/news/201504/238039.php|title=Comfort Annor To Be Buried On May 30|author=Online|first=Peace FM|accessdate=2016-08-08|archivedate=2016-10-06|archiveurl=https://web.archive.org/web/20161006092523/http://www.peacefmonline.com/pages/showbiz/news/201504/238039.php}}</ref> Ọ bụ ezie na a maghị ihe kpatara ọnwụ ya, a na-ekwu na ya na oria imeju ihe akụrụ na alu ogu kemgbe oktoba 2014.<ref>{{Cite web|url=http://www.africanseer.com/news/400120-ghanaian-gospel-musician-comfort-annor-has-died.html|title=Ghanaian Gospel Musician Comfort Annor Has Died|work=AfricanSeer.com|accessdate=2016-08-08|archivedate=2016-08-09|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160809104503/http://www.africanseer.com/news/400120-ghanaian-gospel-musician-comfort-annor-has-died.html}}</ref> A maara Madam Comfort nke ọma maka egwu ya nwuru ewu ana akpo "Asaase Dahɔ Gyan", "W'awo Me ɔba", "Abraham Sarah", "Mewo Agyapadeɛ", "Hena Na W'aye".<ref>{{Cite web|title=Gospel musician Comfort Annor has died|url=http://www.graphic.com.gh/entertainment/music/gospel-musician-comfort-annor-has-died.html|work=Graphic.com|publisher=Ghraphic online|accessdate=8 August 2016}}</ref> Otú ọ dị, nnukwu Album ya bụ "Dom Hene", nke ewepụtara na 2006 ma nwee ihe dị ka abụ iri.<ref>{{Cite web|title=Dom Hene|url=https://itunes.apple.com/us/album/dom-hene/id367823393|work=Itunes|publisher=Itunes|accessdate=8 August 2016}}</ref> == Ndetu == {{Reflist}} plw6sjfbtng7qp29q89603aepefriqw Diamond Platnumz 0 16935 630983 199035 2026-04-24T11:57:18Z InternetArchiveBot 11600 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 630983 wikitext text/x-wiki  {{databox}} '''Nasibu Abdul Juma Issack''' (a mụrụ n'ụbọchị nke abụọ n'ọnwa Ọktoba n'afọ 1989), onye a maara nke ọma site na aha egwu ya bụ '''Diamond Platnumz''', yana aha nka ndị ọzọ bụ Simba, Chibu Dangote, bụ onye [[Tanzania|Tanzanian]] bongo flava na-emepụta egwu, onye na-agba egwu, onye ọrụ ebere na onye ọchụnta ego nke ihe nketa Ha. A mụrụ ya ma zụlite ya na Tandale, Dar es Salaam . Ọ bụ onye guzobere na onye isi oche nke WCB Wasafi Record Label, Zoom Extra, Wasafi Bet na Wasafi Media. Diamond enwetala ọtụtụ ndị na-eso ụzọ n'Ebe Ọwụwa Anyanwụ na Central Africa.<ref name="bongo5">{{Cite web|date=26 April 2013|title=Mastaa 20 wa burudani, michezo na urembo Tanzania wenye ushawishi mkubwa zaidi|url=http://www.bongo5.com/mastaa-20-wa-burudanimichezo-na-urembo-tanzania-wenye-ushawishi-mkubwa-zaidi-04-2013/|publisher=bongo5}}</ref> Ọ ghọrọ onye egwu mbụ sitere n'Afrịka iji nweta ngụkọta nke 1 ijeri [[YouTube]].<ref>{{Cite web|title=Diamond Platnumz becomes first African artiste to hit 40 billion views on Youtube|url=https://www.thecitizen.co.tz/tanzania/news/diamond-platnumz-becomes-first-african-artiste-to-hit-900-million-views-on-youtube-2706234|accessdate=2022-06-22|archivedate=2021-01-10|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210110060006/https://www.thecitizen.co.tz/tanzania/news/diamond-platnumz-becomes-first-african-artiste-to-hit-900-million-views-on-youtube-2706234}}</ref> Mgbe ọ bịanyere aka na nkwekọrịta ndekọ na Universal Music n'afọ 2017, Platnumz wepụtara abọm studio nke atọ ya, A Boy from Tandale (2018). N'afọ 2021, Diamond na akara ndekọ ya WCB Wasafi<ref>{{Cite web|date=2021-05-18|title=Diamond & WCB-Wasafi Ink Another Lucrative Deal with International Company (Photos)|url=https://www.pulselive.co.ke/entertainment/celebrities/diamond-and-his-wcb-wasafi-ink-another-lucrative-deal-with-warner-music-south-africa/vpdwbq7|accessdate=2021-05-18|work=Pulse Kenya|language=en}}</ref> banyere na 360 Partnership na ''Warner Music Group''.<ref>{{Cite web|title=Warner Music Group Warner Music Announces Partnership with Diamond Platnumz and WCB-Wasafi|url=https://www.wmg.com/news/warner-music-announces-partnership-diamond-platnumz-and-wcb-wasafi-35466|accessdate=2021-05-18|work=Warner Music Group Official Website|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=Warner Music partners with Diamond Platnumz {{!}} Complete Music Update|url=https://completemusicupdate.com/article/warner-music-partners-with-diamond-platnumz/|accessdate=2021-05-18|archivedate=2021-05-18|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210518114525/https://completemusicupdate.com/article/warner-music-partners-with-diamond-platnumz/}}</ref> [[Category:Articles with short description]] [[Category:Short description is different from Wikidata]] [[Category:Articles with hCards]] == Ọrụ == Ọrụ ya malitere n'afọ 2006 mgbe ọ dị afọ iri na asaa mgbe ọ na-ere uwe. Ọ ga-eji ego ọ nwetara site na azụmahịa uwe dekọọ egwu ma mesịa dekọọ egwu mbụ ya "Toka Mwanzo", egwu Bongo flava jikọtara ya na R&B. Abụ ahụ enweghị ihe ịga nke ọma n'ahịa.<ref name="Citizen">{{Cite web|title=How Diamond Platnumz Became Tanzania's Biggest Star - The Citizen|url=https://www.thecitizen.co.tz/tanzania/news/entertainment/how-diamond-platnumz-became-tanzania-s-biggest-star-3503686|accessdate=August 8, 2021|work=The Citizen}}</ref> E wepụtara egwu ya bụ "Kamwambie" n'afọ 2010.<ref name="Citizen" /> Abụ ahụ meriri ugboro atọ Tanzania Music Awards.<ref>{{Cite web|author=Neophytou|first=Nadia|title=How Diamond Platnumz Became Tanzania's Biggest Star|url=https://www.billboard.com/articles/columns/hip-hop/9610830/diamond-platnumz-tanzania-bongo-flava-interview/|accessdate=8 June 2021|work=Billaboard}}</ref> O weputara abọm studio mbụ ya ''Kamwambie'' n'otu afọ ahụ n'afọ 2010. N'afọ 2014, Platnumz nwetara nhọpụta na BET Awards 2014 maka Best International Act: [[Eluàlà|Africa]].<ref>{{Cite web|date=2014-01-26|title=Beyonce & Jay Z Lead 2014 BET Awards|url=http://www.billboard.com/articles/columns/the-juice/6084917/beyonce-jay-z-lead-2014-bet-awards|accessdate=2014-05-14|work=Billboard}}</ref> Platnumz na onye na-ese vidio Director Kenny na-arụkọ ọrụ ugboro ugboro maka vidiyo egwu ya. A họpụtara vidiyo egwu maka "Waah", nke Kenny duziri, maka "Best African Video" na 2021 All Africa Music Awards.<ref>{{Cite web|title=Best African Video|url=https://afrima.org/AFRIMA2021voting/best-african-video|work=www.afrima.org|language=en|accessdate=2022-06-22|archivedate=2021-10-27|archiveurl=https://web.archive.org/web/20211027121026/https://afrima.org/AFRIMA2021voting/best-african-video}}</ref><ref>{{Cite web|title=What Artists Are Nominated for All Africa Music Awards 2021|url=https://lifestyleuganda.com/nominees-africa-music-awards-2021/|accessdate=12 October 2021|work=www.lifestyleuganda.com|language=en}}</ref> N'afọ 2022, o wepụtara egwu 10 ya gbasaa ebe ọ gosipụtara ndị omenkà kachasị elu dịka Zuchu, [[Adekunle Gold]], Focalistic na ọtụtụ ndị omenkọ ndị ọzọ kachasị elu n'Africa.<ref>{{Cite news|date=2022-03-11|title=First Of All by Diamond Platnumz|language=en-US|work=ivoryMP3|url=https://ivorymp3.com/diamond-platnumz-first-of-all-album/}}</ref> == Ndụ onwe == Diamond bụ onye Alakụba.<ref>{{Cite web|title=Diamond on the Sporah Show|url=https://www.youtube.com/watch?v=9gNyERFAm14&t=30m15s|accessdate=16 June 2014|publisher=Sporah Show}}</ref> Ya na onye ya na ya na-arụkọ ọrụ n'oge gara aga, onye ọchụnta ego si Uganda bụ Zari Hassan, nke bi na South Africa, nwere ụmụ abụọ.<ref>{{Cite news|author=Musungu|first=Nahashon|date=2018-02-15|title=Zari Hassan finally divorces Diamond Platnumz... on Valentine's Day|language=en-US|work=Nairobi News|url=https://nairobinews.nation.co.ke/chillax/zari-hassan-finally-divorces-diamond-platinumz-valentines-day/|accessdate=2018-04-05}}</ref><ref name="Aswani 2018">{{Cite web|author=Aswani|first=Nixon|date=2018-02-21|title=Diamond Platnumz biography: facts you didn't know about the king of Wasafi|url=https://www.tuko.co.ke/266426-diamond-platnumz-biography-facts-didnt-king-wasafi.html|accessdate=2018-11-19|work=Tuko.co.ke - Kenya dayax news.}}</ref><ref name="Mbuthia 2018">{{Cite web|author=Mbuthia|first=Geoffrey|date=2018-05-11|title=Diamond denies rumours that Prince Nillan is not his son|url=https://mpasho.co.ke/diamond-denies-rumours-nillan-son/|accessdate=2018-11-19|work=Mpasho News|archivedate=2018-11-20|archiveurl=https://web.archive.org/web/20181120095415/https://mpasho.co.ke/diamond-denies-rumours-nillan-son/}}</ref> Ọ ghọrọ nna nke ugboro atọ ya na onye Tanzania Hamisa Mobetto.<ref name="TowerPostNews 2017">{{Cite web|date=2017-09-19|title=Diamond Platnumz Admits Cheating on Zari With Model Hamisa Mobeto|url=http://thetowerpost.com/2017/09/19/diamond-platnumz-admits-cheating-on-zari-with-model-hamisa-mobeto/|accessdate=2018-11-19|work=TowerPostNews}}</ref> Ka ọ na-erule afọ 2019, Diamond na onye Kenya na-eme ihe ngosi na onye egwu Tanasha Donna, onye ya na ya mụrụ otu nwa nwoke, amụrụ n'ọnwa Ọktoba 2019.<ref>{{Cite web|author=Muli|first=Davis|title=17 hours of labour: Tanasha Donna welcomes first child with Diamond|url=https://www.sde.co.ke/article/2001344186/17-hours-of-labour-tanasha-donna-welcomes-first-child-with-diamond|accessdate=2020-02-18|work=Standard Digital News|archivedate=2020-02-18|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200218090929/https://www.sde.co.ke/article/2001344186/17-hours-of-labour-tanasha-donna-welcomes-first-child-with-diamond}}</ref> Ha abụọ kewara kemgbe na Tanasha Donna na-efega n'ala nna ya, Kenya. Diamond bụ nwa nwanne nne nke onye Tanzania na-eme ihe nkiri na DJ, Romeo Abdul Jones, nke a maara dị ka Romy Jones.<ref>{{Cite web|date=31 July 2019|title=Diamond's brother Romy Jons and wife expecting their first child (Video)|url=https://www.pulselive.co.ke/entertainment/diamonds-brother-and-official-dj-romy-jons-and-wife-kay-jord-expecting-their-first/xm2z3s8|work=Facebook}}</ref> O nwekwara ụmụnne nwanyị abụọ, onye egwu Queen Darleen, na onye ọchụnta ego na-ahụ maka mmekọrịta mmadụ na ibe ya bụ Esma Platnumz.<ref>{{Cite web|author=Sauce|first=The|date=3 December 2019|title=Diamond Platnumz's elder sister Queen Darleen married as a second wife|url=https://www.capitalfm.co.ke/thesauce/diamond-platnumzs-elder-sister-queen-darleen-married-as-a-second-wife/}}</ref> N'afọ 2010, ọ kwadoro otu ndọrọndọrọ ọchịchị na-achị Tanzania, Chama Cha Mapinduzi (CCM) na onye na-azọ ọkwa onye isi ala, Jakaya Mrisho Kikwete.<ref>{{Cite web|date=28 August 2010|title=Mimi na mchagua Jakaya Mrisho Kikwete|url=https://www.youtube.com/watch?v=2DlUeI8T6FY|accessdate=17 September 2014|language=sw}}</ref> O weputara egwu ndi ozo na akwado CCM, dika "''CCM Tusonge Mbele''" ("CCM Let's Move Forward").<ref>{{Cite web|date=30 August 2014|title=Diamond Mbagala Remix CCM Tusonge Mbele|url=https://www.youtube.com/watch?v=QkZdDn2U6iI|accessdate=17 September 2014|language=sw}}</ref> === Ọrụ azụmahịa === Na 23 Jenụwarị 2019, a mara Diamond Platnumz dịka onye nnọchi anya Pepsi Brand na East Africa.<ref>{{Cite web|author=Kahaso|first=Wendy|date=24 January 2019|title=Diamond officially appointed as Pepsi brand ambassador|url=https://dailyactive.info/2019/01/24/diamond-officially-appointed-as-pepsi-brand-ambassador/|accessdate=22 June 2022|archivedate=17 June 2023|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230617092245/https://dailyactive.info/2019/01/24/diamond-officially-appointed-as-pepsi-brand-ambassador/}}</ref> Na 13 Septemba 2019, Diamond Platnumz ghọrọ Brand Ambassador nke Parimatch Africa.<ref>{{Cite web|date=13 September 2019|title=Diamond Platnumz brand ambassador for Parimatch Africa|url=https://www.igamingbusiness.com/diamond-platnumz-brand-ambassador-parimatch-africa|work=iGaming Business|accessdate=22 June 2022|archivedate=19 September 2020|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200919092833/https://www.igamingbusiness.com/diamond-platnumz-brand-ambassador-parimatch-africa}}</ref> Na 25 Septemba 2019, a kpọrọ Diamond onye nnọchi anya Nice One Brand Ambassador.<ref>{{Cite web|date=25 September 2019|title=Diamond lands another ambassadorial deal (Video)|url=https://www.pulselive.co.ke/entertainment/diamond-platnumz-appointed-nice-one-brand-ambassador/ezxj7bz|work=Facebook}}</ref> Na 4 Machị 2020, a kpughere Diamond Platnumz dịka onye nnọchi anya ọhụrụ nke Coral Paints (Tanzania).<ref>{{Cite web|date=4 March 2020|title=Details of Diamond's press conference that went down in Dar es Salaam|url=https://www.pulselive.co.ke/entertainment/diamond-platnumz-appointed-as-the-new-brand-ambassador-of-cotral-paints-in-tanzania/rhl8bkn|work=Facebook}}</ref> N'abalị iri na otu n'ọnwa Disemba afọ 2021, ọ malitere Wasafibet na mmekorita ya na Odibets - ụlọ ọrụ egwuregwu Kenya.<ref>{{Cite news|author=Ngigi|first=Elizabeth|date=11 December 2021|title=Odibets partners with Diamond Platnumz to launch Wasafibet|publisher=The Star|url=https://www.the-star.co.ke/sasa/word-is/2021-12-11-odibets-partners-with-diamond-platnumz-to-launch-wasafibet/|accessdate=1 April 2022}}</ref> == Ndekọ Egwu == === Abọm === * 2010: ''Kamwambie''<ref>{{Cite web|title=Free Music Streaming & Sharing &#124; Audiomack|url=https://audiomack.com/album/diamondplatnumz/kamwambie|work=audiomack.com}}</ref> * 2012: ''Lala Salama''<ref>{{Cite web|title=Free Music Streaming & Sharing &#124; Audiomack|url=https://audiomack.com/album/diamondplatnumz/lalasalama|work=audiomack.com}}</ref> * 2018: ''Nwa nwoke si Tandale''<ref>{{Cite news|date=2018-03-16|title=A Boy From Tandale: How The Diamond Platnumz Album Launch & Songa Bash Went Down - Potentash|language=en-US|work=Potentash|url=https://www.potentash.com/2018/03/16/diamond-platinumz-boy-from-tandale/|accessdate=2018-03-20}}</ref><ref>{{Cite news|date=2018-03-15|title=Diamond Platnumz 'A Boy From Tandale' Album Launch – Kenya (Review)|language=en-US|work=Black Roses|url=https://anyiko.wordpress.com/2018/03/15/diamond-platnumz-a-boy-from-tandale-album-launch-kenya-review/|accessdate=2018-03-20}}</ref> * 2022: Nke Mbụ n'ime Ihe niile<ref>{{Cite news|date=2022-03-11|title=Diamond Platnumz First Of All|language=en-US|work=ivoryMP3|url=https://ivorymp3.com/diamond-platnumz-first-of-all-album/|accessdate=2022-03-11}}</ref> === Ndị ọ gụrụ naanị ha na ndi mmekorita === {| class="wikitable sortable" !Afọ !Aha ya !Album |- | rowspan="12" |2010<br /><br /><br /><br /> |"Kamwambie" | rowspan="12" |''Kamwambie'' |- |"Nitarejea"feat. <small>Hawa)</small> |- |"Nakupa Moyo Wangu"(feat. <small>Maazị Blue)</small> |- |"Nalia Na Mengi"(feat. <small>Chid Benz)</small> |- |"Jayachi" . <small>Ngwair & Geez Mabovu)</small> |- |"Wivuwivu"feat. <small>Rj The Dj)</small> |- |"Mbagala" |- |"<small>Ọ</small> kpọrọ m gị asị"feat. <small>Hemedy PHD)</small> |- |"Binadam" |- |"Wakunesanesa" |- |"Ọ bụrụ na Uko Tayari" |- |"Toka Mwanzo"feat. <small>Fatma & Rj The Dj)</small> |- | rowspan="10" |2012<br /><br /><br /><br /> |"Lala Salama" | rowspan="10" |''Lala Salama'' |- |"Moyo Wangu" |- |"Chanda Chema" |- |"Nimpende Nani" |- |"Najua" |- |"Mawazo" |- |"Kwanini" |- |"Natamani" |- |"Gongo La Mboto"(feat. <small>Mrisho Mpoto)</small> |- |"Kizaizi" |- | rowspan="18" |2018 |"Hallelujah" (feat. <small>Morgan Heritage)</small> | rowspan="18" |''Nwa nwoke si Tandale'' |- |"Waka" (feat. <small>Rick Ross)</small> |- |"Baikoko" |- |"Pamela" (feat. <small>Onye Ogbu Mmadụ Na-eto Eto)</small> |- |"Iyena" (feat. <small>Rayvanny)</small> |- |"Kosa Langu" |- |"Nikuone" |- |"Ịgba egwú" |- |"Sijaona" |- |"African Beauty" (feat. <small>Omarion)</small> |- |"Eneka" |- |"Ọkụ" (feat. <small>[[Tiwa Savage]])</small> |- |"Lụọ Gị" (feat. <small>Ne-Yo)</small> |- |"Nọmba Otu" (feat. <small>[Remix]</small> |- |"Nana" (feat. <small>Nri)</small> |- |"Kidogo" (feat. <small>[[P-Square]])</small> |- |"Amanda" (feat. <small>Jah Prayzah)</small> |- |"Ebe Dị anya" (feat. <small>Vanessa Mdee)</small> |- | rowspan="11" | |"Onye" | rowspan="11"{{n/a|Songs}} |- |"Jibebe"Na. <small>Mbosso & Lava Lava)</small> |- |"Kanyaga" |- |"Inama" (feat. <small>Ipupa ụgha)</small> |- |"Baba Lao" |- |"Ọda" . <small>Teni (onye na-abụ abụ)</small> |- |"Gere"Na. <small>Tanasha Donna)</small> |- |"Mụ onwe m" |- |"Haunisumbui"<ref>{{Cite web|date=2020-10-03|title=Music + Lyrics: Diamond Platnumz – Haunisumbui Mp3 & Lyrics|url=http://amebo9ja.com/music-lyrics-diamond-platnumz-haunisumbui-mp3-lyrics/|accessdate=2020-10-06|work=Amebo9ja|language=en-US|archivedate=2020-10-03|archiveurl=https://web.archive.org/web/20201003151850/https://amebo9ja.com/music-lyrics-diamond-platnumz-haunisumbui-mp3-lyrics/}}</ref> |- |"Ongeza" |- |"Waah(feat. <small>[Ihe e dere n'ala ala peeji]</small> |- |2021 |"Naanzaje" | |} === E gosipụtara ya na === {| class="wikitable sortable" |+ !Afọ !Aha ya !Album |- |2017 |"Hụ gị n'anya na-anwụ" (<small>Patoranking ft</small>. <small>Diamond Platnumz)</small> |- | rowspan="4" |2019<br /><br /><br /><br /> |"My Way Remix" (<small>Stanley Enow ft</small>. <small>Diamond Platnumz)</small> | |- |"Yope" Remix (<small>Innoss'B ft</small>. <small>Diamond Platnumz)</small> | |- |"Moto"(Wawa Salegy ft. <small>Diamond Platnumz)</small> | |- |"Penzi" (<small>Ya Levis ft</small>. <small>Diamond Platnumz)</small> | |- |2020 |"Energy a tụfuru atụfu" (<small>Alicia Keys</small> <small>ft</small>. <small>Diamond Platnumz)</small> | |- |} == Edemsibịa == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * Diamond Platnumz on Twitter {{MTV Europe Music Award for Best African Act}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] [[Òtù:Pages with unreviewed translations]] pivxqo6mgak0nvwnqv7sdsa21jj9zm9 Charles Searles 0 17256 630956 129763 2026-04-24T00:33:20Z InternetArchiveBot 11600 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 630956 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Charles Robert Searles''' (ubochí irí na otu n'ọnwa Julaị, 1937 rụo ụbọchị irí abụọ na asaá n'ọnwa Novemba, 2004) bụ ónyé Africa America na-ese ihe a mụrụ na Philadelphia na 1937.<ref>{{Cite web|url=https://americanart.si.edu/artist/charles-searles-4352|title=Charles Searles|work=Smithsonian American Art Museum}}</ref> Ọ gụrụ akwụkwọ na Pennsylvania Academy of Fine Arts ma na-arụsi ọrụ ike site na 1960s ruo mgbè ọ nwụrụ na 2004 site na nsogbụ sitere na ọrịa strok.<ref name=":0">{{Cite web|url=https://www.lasalle.edu/museum/content/pdf/Charles_Searles_Press_Release.pdf|title=Charles Searles Press Release|author=Scarborough|first=Klare|date=Feb 13, 2013|accessdate=June 24, 2022|archivedate=September 15, 2020|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200915160319/https://www.lasalle.edu/museum/content/pdf/Charles_Searles_Press_Release.pdf}}</ref><ref name=":3">{{Cite web|url=http://www.legacy.com/obituaries/philly/obituary.aspx?n=charles-searles&pid=2864970|title=Charles Searles|date=Nov 28, 2004|work=Philly.com}}</ref> == Agụmakwụkwọ na ọrụ == Searles natara Cresson Traveling Scholarship na Ware Traveling Memorial Scholarships nke nyéré ya ohere ịga Nigeria, [[Ghana]], na [[Morocco]] na 1972.<ref name=":1">{{Cite news|url=https://www.journalnow.com/relishnow/the-evolution-of-an-artist-exhibition-at-diggs-gallery-honors/article_c0d76d35-0b18-5d9c-b744-5441fff82f29.html|title=The Evolution of An Artist: Exhibition at Diggs Gallery honors sculptor, painter who looked back and always moved forward|author=Patterson|first=Tom|date=Feb 8, 2009|work=Relish|accessdate=Feb 17, 2019}}</ref> Mgbè ọ laghachiri, o mepụtara usoro ọrụ akpọrọ Nigerian Impressions . Otu ọrụ a ma ama e sere na 1972 bụ Filas for Sale nke gosipụtara ihe oyiyi mara mma nke ihe nkpuchi na ụkpụrụ ndị jupụtara na etiti nke ihe osise ahụ.<ref>{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=7QEjPVyd9YMC&q=charles+searles+artist+nigeria|title=Encyclopedia of Diasporas: Immigrant and Refugee Cultures around the World|author=Ember|first=Melvin|publisher=Springer Science & Business Media|year=2004|isbn=9780306483219}}</ref> Ọ natara ọrụ mbụ ya mgbè a gwara ya ka o see ihe osise na William H. Green Federal Building na Philadelphia na 1974.<ref name=":2">{{Cite web|url=https://pffcollection.com/artists/charles-searles/|title=Charles Searles|work=Petrucci Family Foundation}}</ref> Ọrụ Celebration, ọmụmụ màkà mgbidi ahụ, bụ nke Smithsonian American Art Museum mana ọ bụghị ugbu a.<ref>{{Cite web|url=https://americanart.si.edu/artwork/celebration-22099|title=Celebration|work=Smithsonian American Art Museum}}</ref> Ọ bụ 27 1/2 x 81 3/4 na acrylic na ọrụ ákwà nke na-egosi ndị na-agba egwú na-ekpuchi ihu na ndị mara mma. Charles Searles na-enwekarị mkpali site na egwu, usoro Dancers ya na 1975 gosipụtara ikike ya igosipụta mmegharị na ọrụ ya. Akụkụ ya Dance of the Twin Souls na-egosi na Pennsylvania Academy of Fine Arts Museum.<ref>{{Cite web|url=https://www.pafa.org/collection/dance-twin-souls|title=Dance of the Twin Souls|work=Pennsylvania Museum of Fine Arts|accessdate=2022-06-24|archivedate=2019-02-18|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190218141757/https://www.pafa.org/collection/dance-twin-souls}}</ref> Ọ biri na Philadelphia ruo 1978, mgbè ọ kwagara New York City.<ref name=":2" /> N'afọ ndị 1980 ọ malitere ịrụ ọrụ n'usoro nnukwu ihe a tụrụ atụ gụnyere Warrior (1987) na Freedom's Gate (2000) nke dị n'etiti 8 na 10 ụkwụ ogologo.<ref name=":1" /> Ọ nwụrụ n'afọ 2004 ma nwunye ya, Kathleen Spicer, hapụrụ ya.<ref name=":3" /> E tinyere ọrụ Searles na ngosi 2015 We Speak: Black Artists na Philadelphia, 1920s-1970s na Woodmere Art Museum.<ref name="Woodmere Art Museum">{{Cite web|title=We Speak: Black Artists in Philadelphia, 1920s-1970s|url=https://woodmereartmuseum.org/experience/exhibitions/we-speak-black-artists-in-philadelphia-1920s-1970s-95|work=Woodmere Art Museum|accessdate=10 June 2022|language=en-gb}}</ref> == Ihe ngosi ndị a ma ama == === ''Ndị Black Artists Ọhụrụ'' === E gosipụtara Charles Searles na ihe ngosi "New Black Artists" nke a na-egosi na Brooklyn Museum site na Ọktoba 7 na Nọvemba 10, 1969. Ọ gụnyere ngụkọta nke ọrụ irí anọ na itoolu, ihe osise irí atọ na ihe ọkpụkpụ irí na itoolu, site n'aka ndị omenkà iri na abụọ: Ellsworth Ausby, Clifford Eubanks, Jr., Hugh Harrell, William J. Howell, Tonnie Jones, [[Charles McGee (painter)|Charles McGee]], Ted Moody, Joseph Overstreet, Anderson J. Pigatt, Daniel Pressley, Charles Searles na Erik W. A. Stephenson. E gosipụtara ihe ngosi ahụ na Mahadum Columbia site n'ubochí irí abụọ n'ọnwa Nọvemba rụo ụbọchị irí na abụọ n'ọnwa Disemba, 1969.<ref>{{Cite web|url=https://www.brooklynmuseum.org/opencollection/exhibitions/932|title=New Black Artists|work=Brooklyn Museum|accessdate=2022-06-24|archivedate=2022-07-16|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220716152215/https://www.brooklynmuseum.org/opencollection/exhibitions/932}}</ref> === ''Ntụgharị Ụwa Nile nke Agba na Rhythm'' === E gosipụtara ọrụ Searles mgbe ọ nwụsịrị na ngosi na Mahadum Diggs Gallery nke Winston-Salem State. Ihe ngosi ahụ, nke a na-ahụ site na ụbọchị asatọ n'ọnwa Febụwarị na ubochí irí atọ na otu n'ọnwa Machị, 2009. Ihe ngosi ahụ gosipụtara ihe karịrị ọrụ nka irí isii nke Searles mepụtara na njedebe nke ndụ ya gụnyere ihe osise, ihe ọkpụkpụ, na eserese.<ref name=":1" /> === ''Charles Searles: Ihe Nkpuchi nke Abstraction'' === Mahadum La Salle gosipụtara ọrụ irí isé na abụọ nke Searles nke gosipụtara site na ụbọchị irí na otu n'ọnwa Machị na úbọchị irí atọ na otu n'ọnwa Mee, 2013 na La Salle University Art Museum. Ihe ngosi ahụ gosipụtara ọrụ site na ndụ ya niile, malite na ihe osise ya site na afọ 1960, ihe ọkpụkpụ na ihe osese site na afọ 1970, na mgbè e mesịrị ọrụ abstract.<ref name=":0" /> === ''Charles Searles: Na-agagharị'' === Ụlọ akwụkwọ nka Tyler na Mahadum Temple gosipụtara ihe osise na ihe ọkpụkpụ irí na asaá buru ibu site na Searles site na ụbọchị irí abụọ n'ọnwa Eprel na úbọchị irí nà isii n'ọnwa Juun, 2013. Ihe ngosi ahụ gosipụtakwara nnọkọ nke ụmụ akwụkwọ na-agba egwu na ihe osise ányá nke Searles kpaliri.<ref name=":0" /> === ''Ịgbasawanye Ihe Nketa: Nchịkọta Ọhụrụ na Nkà African American'' === E gosipụtara akwụkwọ Charles Searles na ihe ngosi na Lawrence A. Fleischmann Gallery na Washington D.C. site na Septemba 23, 2016 - Machị 21, 2017. Ihe ngosi ahụ gụnyere akwụkwọ, eserese, akwụkwọ ndekọ, na ihe ndị ọzọ sitere n'aka ndị na-ese ihe dịka Henry Ossawa Tanner, [[Kehinde Wiley]], na Alma Thomas. O gosipụtara otu ndị omenkà a si ahụ ma nyochaa ọdịbendị ọdịbendị, ịkpa ókè agbụrụ, na ihe omume ndọrọ ndọrọ ọchịchị dị mkpa n'ihe odide onwe ha.<ref>{{Cite web|url=https://www.aaa.si.edu/exhibitions/expanding-the-legacy-new-collections-on-african-american-art|title=Expanding the Legacy: New Collections on African American Art|work=Archives of American Art}}</ref> == Edensibia == {{Reflist}} 3ilg6tqtzdutj8rbv0k70udhlekvk58 Chris Nkulor 0 18196 630965 88148 2026-04-24T02:56:47Z InternetArchiveBot 11600 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 630965 wikitext text/x-wiki [[Category:Articles with hCards]] {{Databox}} '''Chris''' '''Nkulor''' (nwụrụ n'abalị iri abụọ na abụọ n'ọnwa Eprel afọ 2014) bụ onye Naijiria na-eme ihe nkiri. A maara ya maka ọrụ ya na ihe nkiri [[Nollywood]] nke gụnyere, Battle of Indemnity, Hidden Treasure na Hidden Treasure 2.<ref>{{Cite web|url=http://thestreetjournal.org/2014/04/nollywood-actor-chris-nkulor-dies|title=Nollywood Actor, Chris Nkulor Dies|publisher=The Street Journal|accessdate=27 April 2014|archivedate=27 April 2014|archiveurl=https://web.archive.org/web/20140427060722/http://thestreetjournal.org/2014/04/nollywood-actor-chris-nkulor-dies/}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.nigerianmonitor.com/2014/04/23/nollywood-actor-chris-nkulor-dies-after-battling-kidney-ailment|title=Nollywood actor Chris Nkulor dies after battling kidney ailment|publisher=Nigerianmonitor.com|date=23 April 2014|accessdate=27 April 2014|archivedate=27 April 2014|archiveurl=https://web.archive.org/web/20140427060914/http://www.nigerianmonitor.com/2014/04/23/nollywood-actor-chris-nkulor-dies-after-battling-kidney-ailment/}}</ref> Nkulor nwụrụ na 22 Eprel 2014 na ụlọ ọgwụ [[Mahadum nke Obafemi Awolowo|Mahadum Obafemi Awolowo]] site na ọrịa akụrụ. == Ebensidee == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * {{IMDb name|2843374}} 3ujg16ft3cu1kfw3z9cv352ghrwa3fi Billie Zangewa 0 18459 630935 538568 2026-04-23T16:43:21Z InternetArchiveBot 11600 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 630935 wikitext text/x-wiki {{databox}} [[Category:Articles with hCards]] '''Billie Zangewa''' (amụrụ na afọ 1973 na Blantyre, Malawi) bụ ọkara [[Malawi|Malawian]] ọkara onye na eme nkiri na obodo 'South Afrịka' nke na-eji aka na-akwa akwa silk iji mepụta tapestries collage, na onye bi na Johannesburg ugbu a. Kemgbe afọ 2004, nka ya egosila na ngosi mba ụwa gụnyere na Paris Art Fair na Grand Palais na Paris.<ref name=":0">{{Cite web|author=|first=|date=5 May 2011|title=Biographie de Billie Zangewa|url=http://www.africansuccess.org/visuFiche.php?id=956&lang=fr|archiveurl=https://web.archive.org/web/20170420055547/http://www.africansuccess.org/visuFiche.php?id=956&lang=fr|archivedate=20 April 2017|accessdate=20 November 2017|work=African Success|language=fr}}</ref> [[Usòrò:Billie Zangewa 2019b.jpg|thumb|áká_ịkẹngạ]] Ọrụ Zangewa bụ akụkọ ndụ onwe onye ma na-ejikọta ụmụ nwanyị ojii na ụlọ kwa ụbọchị na ịbụ nne.<ref>{{Cite web|author=Luke|first=Ben|date=17 November 2021|title=A brush with... Billie Zangewa|url=https://www.theartnewspaper.com/2021/11/17/a-brush-with-billie-zangewa|accessdate=5 July 2022|work=The Art Newspaper}}</ref> Ụzọ nka ya na-egosi na onye na-ese ihe na-egosipụta nguzogide mmegbu ọ na-eche ihu site na ịhụnanya onwe onye. == Ihe onwunwe == Billie Zangewa na-arụ ọrụ n'ụzọ bụ isi na silk offcuts na-enweghị isi na collages dị mgbagwoju anya nke aka, na-emepụta ihe oyiyi nke na-enyocha njirimara ya na-agbagha njirimara ya n'oge a ma na-agbawa akụkọ ihe mere eme, objectification na mmegbu nke ahụ nwanyị ojii. Na-arụ ọrụ n'ụdị dị larịị, nke mara mma, ọ na-egosi akụkọ ndị metụtara ahụmịhe: ma nke onwe ma nke zuru ụwa ọnụ. Akụkọ ndị a anaghị eme nnukwu mmegharị ahụ ma ọ bụ ọbụna nkwupụta ndọrọ ndọrọ ọchịchị doro anya, kama ọ na-elekwasị anya na nchegbu ụlọ; isiokwu zuru ụwa ọnụ na-ejikọta anyị na ibe anyị. Ihe fọrọ nke nta ka ọ bụrụ mgbe niile onye na-eme ihe nkiri n'ọrụ ya, Zangewa na-aghọ dike nke a na-ekpughe ndụ ya kwa ụbọchị site na ihe nkiri ọ na-ese. Ọ bụ ezie na Zangewa tụgharịrị na mbụ na nka akwa n'ihi na ọ dị ọnụ ala, ákwà ọ na-eji n'oge na-adịghị anya ghọrọ ihe dị mkpa na nka ya.<ref name=":3">{{Cite web|author=Valentine|first=Victoria L|date=7 May 2020|title=South Africa-Based Artist Billie Zangewa is Now Represented by New York Gallery Lehmann Maupin, Her Silk 'Paintings' Center the Lives and Experiences of Women|url=https://www.culturetype.com/2020/05/07/recognition-of-south-african-based-billie-zangewa-continues-to-grow-as-lehmann-maupin-adds-textile-artist-to-its-roster/|accessdate=2021-05-07|work=Culture Type|language=en-US}}</ref> Zangewa na-achọpụta mkpa na omume kwa ụbọchị nke akwa nke na-eweta ihe ọ maara n'ime ọrụ ya ma na-elekwasị anya n'ịghọta ọrụ ụlọ. Usoro nke ị nụcha silk na-emetụta onye na-ese ihe maka njikọ ya na metamorphosis.<ref name=":3" /> Ihe osise Zangewa a rụchara arụcha na-eme emume ezughị oke site na ọnụ ha na-enweghị isi, nke na-adịghị mma na mgbe mgbe nnukwu iberibe yiri ka ọ na-apụ na tapestry nke yiri ka ọ ga-egbochi ihe nkiri ahụ. Usoro a na-arụkwa ọrụ iji mebie echiche efu ọ bụla nke ọrụ a na-ese na ákwà.<ref name=":1">{{Cite web|author=Okoro|first=Enuma|date=2020-06-26|title=The Textile Artist Who's Always Known How to Care for Herself|url=https://www.thecut.com/2020/06/artist-profile-billie-zangewa.html|accessdate=2021-05-07|work=The Cut|language=en-us}}</ref> == Akụkọ ndụ na Ọrụ == A mụrụ ya na afọ 1973 na Blantyre, Malawi, ma gụsịrị akwụkwọ na Fine Arts na Mahadum Rhodes, South Africa mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ. Nne ya rụrụ ọrụ na ụlọ ọrụ akwa na ịkwa akwa na ịchọ mma. Dị ka nwatakịrị, ọ hụrụ njikọ dị n'etiti nne ya na ụmụ nwanyị ndị ọzọ ka ha na-arụ ọrụ ụlọ ndị ọzọ ọnụ, nke ga-emetụta isiokwu nke ịbụ nne n'ọrụ ya.<ref name=":1" /> Na ọzụzụ nka ya, ọ nwalere ọtụtụ ụzọ ngosi, mana n'ikpeazụ ọ ghọrọ onye nwere mmasị na ọrụ silk, ma n'ihi mmasị ya na akwa, ìhè ya na àgwà na-egosipụta. O gosipụtara na: "Silk nwere àgwà dị egwu nke ntụgharị uche mana n'otu oge ahụ, echere m na ọ bụ nke oge a ma na-ebute ụzọ n'ụdị ejiji".<ref name=":0" /> Na-arụ ọrụ na Gaborone, Botswana, mgbe ahụ Johannesburg kamakwa na London, ọ chọrọ ịsụgharị echiche nwanyị banyere obodo ukwu ya. Ọ kwuru banyere mmasị ya na foto ejiji na usoro ịkọ akụkọ, dịka ọmụmaatụ, nke Ellen von Unwerth na ọrụ ya. Ọrụ akwa mbụ nke Zangewa gụnyere mmepụta nke akpa aka patchwork, na-eji ihe nkiri ndị e si n'obodo Johannesburg nweta.<ref name=":2">{{Cite web|author=McDermott|first=Emily|date=2018|title=Billie Zangewa – the fierce feminine|url=https://www.artbasel.com/stories/billie-zangewa-the-fierce-feminine-art-basel-miami-beach-2018|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220706032927/https://www.artbasel.com/stories/billie-zangewa-the-fierce-feminine-art-basel-miami-beach-2018|archivedate=6 July 2022|accessdate=2021-05-07|work=Art Basel|language=en}}</ref> Mgbe onye na-ese ihe malitere ịmepụta collages buru ibu nke a maara nke ọma ugbu a, ọ dabere na ojiji nke ederede, ihe oyiyi nwere mmetụta pop art, na, mgbe ụfọdụ, mmetụta gụnyere embroidery, beads, na mats n'elu ákwà ahụ.<ref>{{Cite news|author=|date=6 August 2014|title=The Creative Showcase: Exploring the female gaze by Billie Zangewa|language=en|work=The Mail & Guardian Online|url=https://mg.co.za/article/2014-08-06-the-creative-showcase-exploring-the-female-gaze-by-billie-zangewa|accessdate=20 November 2017}}</ref><ref>{{Cite news|author=Atak|first=Awut|date=19 November 2015|title=Billie Zangewa on expressing her black femininity and being a mother and artist|language=en-US|work=TRUE Africa|url=https://trueafrica.co/article/artist-billie-zangewa-on-feminity-expressing-her-black-female-identity-and-being-a-mother-and-artist/|accessdate=20 November 2017}}</ref> "The Rebirth of Black Venus," nke onye na-ese ihe na-agwụ na 2010, gosipụtara mgbanwe na isiokwu Zangewa. Ihe osise ahụ na-egosi obodo Johannesburg, nke e belatara ka ọ dị obere ma e jiri ya tụnyere onye mara mma ma dị elu nke Zangewa, onye na-egosi ọtọ ma e wezụga ọkọlọtọ gbara ya gburugburu. Ọrụ ahụ bịara mgbe Zangewa kwụsịrị arịrịọ, ma gosipụta mkpebi o mere n'onwe ya, ịhụnanya onwe onye nke dị na ya ma na-apụta ugboro ugboro n'ọtụtụ ọrụ ya kemgbe ahụ.<ref name=":1" /> == Ihe ngosi na Nkwado == N'afọ 2020, Templon na obodo Paris gosipụtara ihe ngosi nke ọrụ ''onye'' na-ese ihe, nke akpọrọ Soldier of Love, nke nyochara isiokwu nke ụlọ, nwanyị, na ịhụnanya. N'ikwu okwu na akwụkwọ odide Jareh Das na Ocula, onye na-ese ihe kọwara, 'M na-eche na ugbu a, anyị na-ebi n'oge ọtụtụ ime ihe ike na mmebi iwu n'ụdị dị iche iche anyị na-eme ibe anyị dị ka ọha mmadụ. Anyị na-anụ banyere ya na akụkọ kwa ụbọchị. Ekwenyere m na ọ bụ n'ihi na anyị anaghị elekwasị ịhụnanya anya, nakwa na ọ bụrụ na anyị emee, ọtụtụ ahụhụ n'ụwa ga-abịa na njedebe ma anyị ga-ahụ ọgwụgwọ.<ref>{{Cite web|author=Das|first=Jareh|date=24 April 2020|title=Billie Zangewa: Soldier of Love|url=https://ocula.com/magazine/conversations/billie-zangewa/|accessdate=30 April 2020|work=Ocula|language=en}}</ref> Ọrụ Zangewa nke afọ 2014 bụ Constant Gardener bụ nke Smithsonian's National Museum of African Art na Washington, D. C. Akwụkwọ obibi akwụkwọ ahụ mere ka ọ nwee mmasị na ihe onwunwe, mgbe ọ kwara gaa obodo Johannesburg ọ chọtara ihie nkwali ya: na obodo ahụ.<ref>{{Cite web|title=Search Results for: "Constant Gardener"|url=https://africa.si.edu/?s=constant+gardener|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180502064517/https://africa.si.edu/collections/view/objects/asitem/People@3004/0?t:state:flow=96256d98-b64e-4612-803f-87a48c05c2a8|archivedate=2 May 2018|accessdate=1 May 2018|work=Smithsonian: National Museum of African Art}}</ref> Ọ na-eji self-referentiality dị ka usoro echiche nke iji gosipụta nwanyị Afrịka nke oge a ma nye aka na redefinition ya na ọha mmadụ ebe nna ochie na echiche mmeghachi omume na-aga n'ihu na-arụ ọrụ megide nnwere onwe ụmụ nwanyị. Ọ bụ ezie na tapestries ya bụ akụkọ ndụ onwe onye, ọ na-achọta ihe enyemaka n'ịkpụzi njirimara otu, dịka na Midnight Aura na Angelina Rising-titles nke na-ezo aka na aha ndị ụlọ ọrụ akwa Dutch Vlisco nyere na mbipụta wax. Nwanyị Afrịka ahụ e gosipụtara na tapestries nke Zangewa, onye "enwetala ọgbara ọhụrụ" n'okwu Yinka Shonibare MBE, aghaghị iweghachite onwe ya: onye na-adịghị arụ ọrụ na onye na-edo onwe ya n'okpuru ọchịchọ ụmụ nwoke, ọ ghọwo onye nnọchi anya ịrata ndị a na-eme dị ka omume maara ihe na nke afọ ofufo.<ref>{{Cite journal|author=Kouho|first=Koyo|date=Spring 2017|title=Billie Zangewa: Embroidery for Constructing Collective Identity/Billie Zangewa: La broderie pour tisser une identite collective Citation metadata|url=|journal=Esse|volume=90|pages=60-63}}</ref> N'afọ 2018 Zangewa bụ onye na-ese ihe maka FNB JoburgArtFair kwa afọ.<ref name="Art Radar">{{Cite web|date=24 October 2018|title=The piece offerings of Malawian Billie Zangewa – artist profile|url=http://artradarjournal.com/2018/10/24/the-piece-offerings-of-malawian-billie-zangewa-artist-profile/|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210518035612/https://artradarjournal.com/2018/10/24/the-piece-offerings-of-malawian-billie-zangewa-artist-profile/|archivedate=18 May 2021|accessdate=20 June 2019|work=Art Radar}}</ref> N'afọ 2019, a gụnyere Zangewa na ihe ngosi I Am... Contemporary Women Artists of Africa na National Museum of African Art.<ref name="maa">{{Cite web|title=Opening events: I Am . . . Contemporary Women Artists of Africa|url=https://africa.si.edu/2019/06/opening-eventsi-am-contemporary-women-artists-of-africa/|accessdate=19 June 2019|work=Smithsonian National Museum of African Art}}</ref> A gụnyere Zangewa n'akwụkwọ ''Vitamin T'': Threads and Textiles in Contemporary Art ( Phaidon, 2019), .<ref name="Phaidon">{{Cite web|date=13 March 2019|title=Talking Textiles with Billie Zangewa|url=https://www.phaidon.com/agenda/art/articles/2019/march/13/talking-textiles-with-billie-zangewa/|accessdate=20 June 2019|work=Phaidon|archivedate=31 March 2019|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190331174646/https://www.phaidon.com/agenda/art/articles/2019/march/13/talking-textiles-with-billie-zangewa/}}</ref> Na ngwụcha afọ 2021 ruo mmalite afọ 2022, e mere ihe ngosi nke Zangewa bụ ''Billie Zangewa'': Thread for a Web Begun na Museum of the African Diaspora na San Francisco.<ref>{{Cite web|author=Long|first=Monique|date=31 January 2022|title=Billie Zangewa’s hand-stitched collages locate joy in the quotidian|url=https://www.documentjournal.com/2022/01/billie-zangewas-hand-stitched-collages-locate-joy-in-the-quotidian/|accessdate=5 July 2022|work=Document Journal|language=en-US|archivedate=6 July 2022|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220706041804/https://www.documentjournal.com/2022/01/billie-zangewas-hand-stitched-collages-locate-joy-in-the-quotidian/}}</ref> == Ihe odide == {{Reflist|30em}} == Njikọ mpụga == * https://web.archive.org/web/20200703115306/https://billiezangewa.com/ * [https://vimeo.com/277412477 vidiyo - FNB JoburgArtFair Mkparịta ụka: Billie Zangewa, 2018 Onye na-ese ihe] * [https://web.archive.org/web/20190711040658/http://www.afronova.com/artists/billie-zangewa/ Foto nke nka Zangewa na Afronova] E debere Wayback Machine {{DEFAULTSORT:Zangewa, Billie}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] [[Òtù:Pages with unreviewed translations]] e937a3o62p0tbhro27w40raxeqrwblm Cleopatra Koheirwe 0 18512 630970 541551 2026-04-24T04:52:11Z InternetArchiveBot 11600 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 630970 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Cleopatra Koheirwe''' bụ onye [[Uganda]] na-eme ihe nkiri, onye edemede, onye na-agụ egwu na onye mgbasa ozi. Ọ pụtara na mbụ na ihe nkiri dị ka Joy na eze ikpeazụ nke Scotland na afọ 2006. Kemgbe ahụ, ọ nwetara ọtụtụ ọrụ na ihe nkiri na telivishọn dị iche iche na mpaghara na mba ụwa gụnyere ọrụ na Netflix's ''Sense8'' dị ka Nne na oge 2.<ref>{{Cite web|title=Ugandan actress Cleopatra Koheirwe stars in a Netflix series|url=https://guru8.net/2017/05/uugandan-actress-cleopatra-koheirwe-stars-in-a-netflix-series/|work=Guru8|accessdate=17 May 2017|archiveurl=https://web.archive.org/web/20170712194554/https://guru8.net/2017/05/uugandan-actress-cleopatra-koheirwe-stars-in-a-netflix-series/|archivedate=12 July 2017}}</ref><ref>{{Cite web|title=Cleopatra Koheirwe stars in a Netflix series|url=http://www.showbizuganda.com/cleopatra-koheirwe-stars-in-a-netflix-series/|work=Showbiz Uganda|accessdate=18 May 2017}}</ref><ref>{{Cite web|title=Meet Cleopatra Koheirwe; Uganda's Most Talented Actress, Writer And Singer|url=http://chimpreports.com/entertainment/4399-meet-cleopatra-koheirwe-ugandas-most-talented-actress-writer-and-singer/|work=Chimpreports|accessdate=27 April 2012|archivedate=27 August 2017|archiveurl=https://web.archive.org/web/20170827172409/http://chimpreports.com/entertainment/4399-meet-cleopatra-koheirwe-ugandas-most-talented-actress-writer-and-singer/}}</ref> == Ọrụ == === Onye na-ese egwu (malite na 2001) === N'afọ 2001, ọ sonyeere otu egwu, ịgba egwu na ihe nkiri a ma ama nke a maara dị ka Obsessions (nke bụ Obsessions Africa ugbu a) ruo n'ọnwa Machị afọ 2007 mgbe ọ gbara arụkwaghịm n'òtù ahụ iji gaa n'ihu n'ụzọ nke ya.<ref>{{Cite web|title='Obsessions' Girl is Now a Mum|url=http://nairobiwire.com/2014/01/obssessions-girl-gets-baby.html|work=Nairobi Wire|accessdate=30 January 2014}}</ref><ref>{{Cite web|title=Cleopatra Koheirwe and Diana Kahunde for Hellen Lukoma|url=http://www.satisfashionug.com/cleopatra-koheirwe-and-diana-kahunde-for-hellen-lukoma/|work=Satisfashion|accessdate=18 September 2014}}</ref> === Onye na-elekọta redio (malite na 2003) === Egwuregwu redio mbụ Cleopatra bụ na 91.3 Capital FM (Uganda) na afo 2003/2004 dị ka onye na-akwado na Drive Time Show (Ugbu a Overdrive Show) site na 3pm ruo 7pm. O mekwara ihe ngosi The Dream Breakfast na Satọdee site na 6am ruo 10am na Hakeem Saga a.k.a. Mee ka nrọ ahụ dị. N'afọ 2013, mgbe ọ ka nọ na Radiocity 97Fm, ọ ghọrọ onye na-akwado ihe ngosi U-Request.<ref>{{Cite web|title=I Am Not Quitting Radio – Radio City's Cleopatra|url=http://bigeye.ug/quitting-radio-radio-citys-cleopatra/|work=Big Eye|accessdate=26 June 2014}}</ref> Ọ gara ezumike ịmụ nwa na Disemba 2013 wee gaa [[Kenya]].<ref>{{Cite news|title=I Am Not Quitting Radio – Radio City's Cleopatra|url=http://bigeye.ug/quitting-radio-radio-citys-cleopatra/?yop_poll_tr_id=%5Byop_poll+id%3D&yop-poll-nonce-4_yp5ac3b89e20a3b=0570ffaff1|accessdate=9 September 2019|publisher=Bigeye Uganda}}</ref> N'ọnwa Ọktoba afọ 2016, ọ maliteghachiri ịrụ ọrụ na Radiocity dị ka onye na-akwado Mid-Morning ''Magazine'' na Peace Menya ruo na ngwụcha Mee 2019 mgbe ọ kwagara na StarTimes. ==== Onye ọka ikpe telivishọn (2011-2013) ==== N'afọ 2011, a họpụtara ya ka ọ bụrụ onye ọka ikpe na ihe ngosi TV WBS nke akpọrọ The Icon, ''ihe'' ngosi nke na-achọ onye na-esote TV. N'afọ 2012, ọ bụ onye ọka ikpe na ihe ngosi egwu akpọrọ ''UG Factor'', nke a na-achọ onye ọzọ nwere nkà egwu. N'afọ 2013, ọ bụ onye ọka ikpe ọbịa na ihe ngosi talent nke M-Net nke akpọrọ ''Maisha Superstar'' . === Onye na-eme ihe nkiri === ==== Ihe nkiri ==== Ọ gara n'ihu na-eme ihe nkiri mgbe ọ sonyeere Obsessions na-arụ ọrụ onye na-agba egwu na ''Cleopatra'' na afọ 2001, Princess Elminia na Queen of Sheeba, Queen na Heart of a Dancer na Queen na Legend of the Sceptre . O mekwara ihe nkiri ''Adam na Iv''. ==== Ihe nkiri na telivishọn ==== Ọ rụkwara ọrụ na ''Kona'', usoro ihe nkiri M-Net TV ebe ọ na-eme Jakki, onye na-achọ ịkụ ọkpọ na-anwa ịmekọrịta nna ya, onye nkuzi ịkụ ọkpọ. Ọ pụtara na ''Sense8'', Netflix Original Series dị ka Nne.<ref>{{Cite web|title=Ugandan actress Cleopatra Koheirwe stars in a Netflix series|url=https://guru8.net/2017/05/uugandan-actress-cleopatra-koheirwe-stars-in-a-netflix-series/|work=Guru8|accessdate=17 May 2017|archiveurl=https://web.archive.org/web/20170712194554/https://guru8.net/2017/05/uugandan-actress-cleopatra-koheirwe-stars-in-a-netflix-series/|archivedate=12 July 2017}}</ref> Cleopatra ga-apụta na usoro TV ọhụrụ Nana Kagga duziri Reflections dị ka Ebony, otu n'ime ndị isi anọ nke usoro ahụ. === Onye edemede (malite n'afọ 2005) === Cleopatra bụ onye edemede ndị ọrụ ọsụ ụzọ na onye nchịkọta akụkọ Celebrity & Features na ''African Woman Magazine'' site na afọ 2005 mgbe magazin ahụ malitere, ruo July na afọ 2012. O mere ihe odide onwe ya maka Health & Sanitation Magazine, ''Magazine7'', ma nye aka na weebụsaịtị dịka Music Uganda na UG Pulse. Cleopatra bụkwa onye nyere aka na Drum Magazine Kenya site na afọ 2014 ruo afọ 2015. === Ọrụ na-akpali akpali === Cleopatra na-enwe mmasị ịkpali na iduzi ndị mmadụ karịsịa ndị ntorobịa. N'afọ 2011, o sonyere ma pụta na mkpọsa a kpọrọ ŌSpeak Out-No Fear, nke na-emegide ime ihe ike n'ụlọ na mmetọ ụmụaka n'okpuru Domestic Violence & Child Protection Awareness Program. N'afọ 2012, Reach a Hand Uganda (RAHU), otu NGO nke na-achọ inye ndị ntorobịa ike, ka ha na ndị ntorobịa nọ n'ụlọ akwụkwọ dị iche iche kwurịta okwu, họọrọ ya. Mgbe ọ gụsịrị njem ụlọ akwụkwọ ahụ, RAHU jara ya mma dị ka onye isi nke izu.<ref>{{Cite web|title=MENTOR OF THE WEEK CLEOPATRA KOHEIRWE|url=https://reachahanduganda.wordpress.com/2012/04/17/dmentor-of-the-week-3/|work=Reach a Hand Uganda Wordpress|accessdate=17 April 2012}}</ref> Cleopatra bụ otu n'ime ihe ngosi ọdịbendị mbụ na Reach a Hand Uganda (RAHU) ma na-etinye aka ruo n'afọ 2014 mgbe ọ ga-ewe ezumike n'ọrụ iji zụlite nwa ya.<ref>{{Cite web|title=Artist Biography Cleopatra Koheirwe|url=https://www.howwe.biz/CleopatraKoheirwe/biography|work=How We}}</ref> == Ọzụzụ == N'afọ 2010 mgbe ha na-akwadebe ịgba CHANGES oge nke abụọ, Cleopatra na ndị isi na-eme ihe nkiri gụnyere [[Nick Mutuma]], Pierra Makena, [[Nini Wacera]], [[Patricia Kihoro]]<ref>{{Cite web|title=So You Want To Be An Actor/Actress - Munene Mutuma & Cleopatra Koheirwe....|url=http://www.patriciakihoro.com/2011/02/so-you-want-to-be-actoractress-munene.html|work=Patricia Kihoro Website|accessdate=7 February 2011|archivedate=16 September 2019|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190916231042/http://www.patriciakihoro.com/2011/02/so-you-want-to-be-actoractress-munene.html}}</ref> ka Rob Mello, onye [[Pierra Makena|nkuzi]] na-eme Ihe nkiri nke The Meisner Technique, were ha site na ọzụzụ nke Rob Mello Studios Atlanta, USA. == Ihe omuma agụmakwụkwọ == Cleopatra gụrụ akwụkwọ na Nakasero Primary School (P.L.E), Bugema Adventist Secondary School (UCE) na Namasagali College (UACE) na Mahadum Makerere. Ọ bụ onye gụsịrị akwụkwọ na nzere bachelọ Honors na Social Sciences. O nwekwara asambodo na Community Journalism site na Mahadum nke South Afrika (UNISA). == Ndụ onwe onye == Cleopatra bụ naanị nwa Jocelyn Twinesanyu "Sanyu" Rwekikiga na Anthony Abamwikirize Bateyo mụrụ na afọ 1982. Ọ hụtụbeghị nna ya n'ihi na ọ nwụrụ tupu a mụọ ya. Nne ya nwụrụ mgbe ọ dị afọ iri na ise. Cleopatra nwere nwa nwanyị amụrụ na afọ 2014 ya na enyi nwoke Lwanda Jawar, onye Kenya na-eme ihe nkiri, ihe nlereanya, na onye nduzi / onye nhazi.<ref>{{Cite web|title=Cleopatra Reveals That She Is Pregnant.|url=http://bigeye.ug/cleopatra-reveals-that-she-is-pregnant/|work=Big Eye|accessdate=17 September 2013}}</ref> Ọ mụrụ nwa nwanyị aha ya bụ Aviana Twine Jawar na 22 Jenụwarị afọ 2014.<ref>{{Cite web|title=Top Radio Presenter celebrates her bundle of Joy|url=https://www.sde.co.ke/article/2000113898/top-radio-presenter-celebrates-her-bundle-of-joy|work=SDK Kenya}}</ref> Ọ gụrụ nwa ya nwanyị Twine n'aha nne ya Twinesanyu.<ref>{{Cite web|title=Cleopatra, Lwanda Welcome Baby Girl|url=http://www.showbizuganda.com/cleopatra-lwanda-welcome-baby-girl/|work=Showbiz Uganda|accessdate=24 January 2014|archivedate=27 August 2017|archiveurl=https://web.archive.org/web/20170827214554/http://www.showbizuganda.com/cleopatra-lwanda-welcome-baby-girl/}}</ref> O wee kwụsị ọrụ ya iji zụlite nwa ya. == Ihe nkiri == {| class="wikitable" !Afọ !Ihe nkiri / ihe nkiri TV !Ọrụ !Ihe edeturu |- | rowspan="2" |2021 |''Aha ọma'' |Eunice Samula Kintu |Usoro TV na-egosi na Pearl Magic Prime |- |''Juniors Drama Club (JDC)'' |Onye nkuzi Gabriella |Usoro ihe nkiri TV nke Allan Manzi duziri |- |2019 |''Kyaddala'' |Onye ndụmọdụ Rahu |A Reach a Hand Uganda na Emmanuel Ikubese Ihe nkiri na NBS |- | rowspan="3" |2018 |''Ezinụlọ'' |Leah |Usoro ihe nkiri Nabwiso Films TV. |- |''Mela'' |Naava Katende |Usoro Weebụ Savannah MOON |- |''27 Mgbọ'' |Alice Kaboyo |Natasha Museveni Ihe nkiri |- |2017 |''Ihe Ndị Na-echeta'' |Ebony |Usoro ihe nkiri TV na-abịanụ nke [[Nana Kagga|Nana Kagga Macpherson]] mepụtara ma duzie |- |2016 |''Sense8'' |Nne |Usoro ihe nkiri TV nke The Wachowskis mepụtara ma duzie |- |2013 |''Kona'' |Jakki |Ihe nkiri telenovela nke Kenya<ref>{{Cite web|date=12 March 2015|first=Froncesca|author=Mukama|url=http://oops.ug/2014/03/12/cleopatra-kona-tv-series-best-thing-happened-career/|title=Cleopatra – Kona Tv Series Is The Best Thing That Has Happened To Me In My Career|accessdate=25 December 2015|work=oops.ug|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160304073508/http://oops.ug/2014/03/12/cleopatra-kona-tv-series-best-thing-happened-career/|archivedate=4 March 2016}}</ref> |- | rowspan="2" |2011 |''Ụlọ Ọrụ Nnyocha Steeti'' |Okwukwe Katushabe |ọrụ nkwado |- |''Yogera'' |Olileanya/ G |ụzọ abụọ |- |2010 |''Bụrụ Onyeikpe'' |Lucy Mango |usoro ihe nkiri telivishọn nke Kenya |- |2008-10 |''Mgbanwe'' |Nanziri Mayanja |usoro DSTV nke Kenya na oge 1 na 2 na ọrụ nkwado |- |2006 |''Eze Ikpeazụ nke Scotland'' |Obi Ụtọ |ọrụ nkwado |- |} == Nhọpụta na onyinye == {| class="wikitable" ! colspan="5" style="background: #FBFC8A;" |Onyinye |- style="background:#ccc; text-align:center;" !Afọ !Ihe nrite !Ụdị !Ọrụ !Nsonaazụ |- |2021 |Ihe nrite nke Uganda Film Festival |Onye na-eme ihe nkiri kacha mma na ihe nkiri TV |Aha ọma | {{Nom}}<ref>{{cite web |last1=Asingwire |first1=Nicholas |title=UCC Unveils Nominees for 2021 Uganda Film Festival |url=https://kampalapost.com/index.php/content/ucc-unveils-nominees-2021-uganda-film-festival |website=Kampala Post |access-date=19 March 2021 |accessdate=18 July 2022 |archivedate=10 April 2021 |archiveurl=https://web.archive.org/web/20210410144209/http://kampalapost.com/index.php/content/ucc-unveils-nominees-2021-uganda-film-festival }}</ref> |- |2013 |Ihe nrite RTV |Onye mgbasa ozi redio kachasị mma |Radiocity FM | {{Nom}} |- |2013 |Nile Diaspora's International Film Festival (NDIFF) |Onye Na-eme Ihe nkiri pụtara ìhè |Onyinye Nsọpụrụ |A na-asọpụrụ ya na Industry Maverick Award |- |2013 |Radio & Television Academy Awards (RTVAA) Uganda |Best Late Afternoon Show-English |Jam na Radiocity 97Fm | {{Won}} |- |2013 |Ihe nrite Buzz Teeniez |Ihe Nlereanya Teeniez | | {{Nom}}<ref>{{cite web|title=Young mulo tops buzz awards nominees' list|url=http://www.monitor.co.ug/artsculture/Entertainment/Young-mulo-tops-buzz-awards-nominees--list/812796-1754578-122k1uhz/index.html|website=Daily Monitor|access-date=22 April 2013}}</ref> |- |2012 |Ihe nrite Super Talent |Onye na-eme ihe nkiri kacha nwee onyinye | | {{Nom}} |- |2012 |Pearl International Film Festival Awards (PIFFA) Uganda |Onye Nkwado Kasị Mma |Ụlọ Ọrụ Nnyocha Steeti | {{Nom}} |- |2011 |Kalasha Film & Television Awards, Kenya |Onye na-eme ihe nkiri kacha mma na ihe nkiri TV |Bụrụ Onyeikpe | {{Nom}}<ref>{{cite web|title=Vote for your 3rd edition Kalasha Awards winner|url=http://www.capitalfm.co.ke/lifestyle/2011/09/08/kalasha-awards-3rd-edition-just-around-the-corner/|website=Capital FM, Kenya|access-date=8 September 2011}}</ref> |- |} == Edensibia == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * {{IMDb name|2389441}} * Cleopatra Koheirwe on Facebook [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] [[Òtù:Pages with unreviewed translations]] l69tinka99646dv58dvb5j6j16x2k45 Chibuku Shake Shake 0 18973 630959 621011 2026-04-24T01:22:47Z InternetArchiveBot 11600 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 630959 wikitext text/x-wiki {{databox}}  [[Category:Articles with hRecipes]] [[Category:Articles with hProducts]] '''Chibuku''' bụ biya sorghum azụmahịa nke dabere n'ụlọ ọdịnala Umqombothi nke e mere biya Africa, ọka ndị a na-eji eme ihe bụ sorghum na ọka ma ọ nwekwara ike ịnwe millet.<ref name="The Economist">{{Cite web|url=https://www.economist.com/news/business/21602999-long-established-african-firm-went-global-only-find-fastest-growing-market-was-its|title=The Beer Fontier|accessdate=20 June 2014}}</ref> == Aha akara ahụ == Aha Chibuku sitere n'omume Max Heinrich nke idekọ ihe ndị ahịa niile kwuru na mgbanwe usoro n'akwụkwọ, Chibuku bụkwa mgbanwe nke okwu obodo maka "akwụkwọ" - "Chi" bụ prefix nke pụtara "nnukwu", "buk" = "akwụkwọ", na njedebe "u" bụ n'ihi na ọtụtụ aha ndị Afrịka na-ejikarị ụdaume euphonic mechie.<ref name="Travel Malawi">{{Cite web|url=http://www.travelmalawiguide.com/chibuku.html|title=Chibuku|accessdate=20 June 2014|archivedate=10 September 2015|archiveurl=https://web.archive.org/web/20150910225135/http://www.travelmalawiguide.com/chibuku.html}}</ref> Akpịrị na-abịa site na emume nke mbụ ịkwagharị biya tupu ịṅụ mmanya mbụ. Beer ahụ nwere starch, germ na yeast (ihe niile a na-ewepụkarị na lagers na ales) ma ebe ọ bụ na ihe siri ike na-adaba na ala nke katọn ahụ, ọ dị mkpa ka a na-ama ya tupu a ṅụọ ya. == Mmanya na-aba n'anya == Ihe ọṅụṅụ na-aba n'anya dị na Chibuku ọhụrụ dị ala ma malite na ihe dị ka 0.5% ABV n'ụbọchị mbụ, mana ka fermentation na-aga n'ihu na katọn, ka a na-edebe ya ogologo oge tupu a ṅụọ ya, otú ahụ ka ọ na-esiwanye ike. Ọ nwere ike iru 4% ABV tupu ndụ nchekwa ahụ agwụ mgbe ụbọchị 4 na 6 gachara mgbe nkwakọ ngwaahịa.<ref>{{Cite web|url=http://www.iol.co.za/business/companies/sabmiller-takes-chibuku-across-africa-1.1400568#.VSWKOZPhA81|title=SABMiller takes Chibuku across Africa|accessdate=8 April 2015}}</ref> == Akara ahụ == Chibuku bụ ụdị biya sorghum opaque pan-African nke ndị na-emepụta mmanya dị iche iche mere n'Afrika.<ref>{{Cite web|url=http://www.delta.co.zw/trad/chibuku|title=Chibuku Brand page|publisher=Delta Corporation|accessdate=20 June 2014|archiveurl=https://web.archive.org/web/20170504080407/http://www.delta.co.zw/trad/chibuku|archivedate=4 May 2017}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.unbreweries.co.za/view/unb/en/page60.html|title=UNB Our Beer Brands|accessdate=8 April 2015|archivedate=24 March 2015|archiveurl=https://web.archive.org/web/20150324005846/http://www.unbreweries.co.za/view/unb/en/page60.html}}</ref> Otu n'ime ihe kpatara ihe ịga nke ọma nke akara ahụ bụ usoro ịṅụ mmanya azụmahịa na usoro iji hụ na ngwaahịa dị mma nke dị mma maka ndị na-azụ ahịa. Chibuku na-abụkarị nhọrọ nke ndị na-azụ ahịa na-abaghị ọgaranya na-enweghị ike ịzụta biya a na-etinye na karama, nke a ka nwere ike ịbụ eziokwu maka ọtụtụ ndị na-ere ahịa na Zimbabwe, Zambia, Malawi na Botswana.<ref name="About Africa Travel">{{Cite web|url=http://goafrica.about.com/b/2013/03/12/chibuku-shake-shake.htm|title=Chibuku Shale Shake|accessdate=20 June 2014|archivedate=11 July 2014|archiveurl=https://web.archive.org/web/20140711090500/http://goafrica.about.com/b/2013/03/12/chibuku-shake-shake.htm}}</ref> Otú ọ dị, e nwekwara ndị na-azụ ahịa n'etiti ndị na apụta na-enwe mmasị na biya dị ka ihe kachasị mma, n'ihi ụtọ na maka ihe gbasara ahụike.<ref>{{Cite web|author=Murray|first=Slater|title=Chibuku: Africa's original beer|url=http://www.beerhouse.co.za/2014/10/30/umqombothi-africas-original-sorghum-beer/|work=Beerhouse|accessdate=7 April 2016}}</ref> == Mmepụta == Chibuku na-aṅụ mmanya ugbu a n'ofe Afrịka site n'aka ndị na-rme mmanya dị iche iche. * Botswana ọ bụ Botswana Breweries nke Kgalagadi Breweries Limited na-emepụta ya * [[Ghana]] site na Accra Brewing Limited<ref>{{Cite web|url=https://www.ghanabusinessnews.com/2012/03/13/abls-chibuku-plant-to-create-20000-jobs-mahama/|title=ABL’s ‘Chibuku’ plant to create 20,000 jobs|accessdate=8 April 2015}}</ref> * [[Malawi]] site na Chibuku Products Ltd * Mozambique nke Cervejas de [[Mozambique|Mocambique]] * South Africa site na United National Breweries (SA) * Tanzania site na [[Tanzania]] Breweries Ltd<ref>{{Cite web|url=http://globserver.cn/en/africa/press/Tanzania%20Breweries%20now%20partners%20with%20traditional%20liquor%20outlet%20owners|title=DarBrew has packaged un-malted local beer Chibuku Super. The Tanzania Breweries Ltd is expanding its market for traditional liquors.{{!}} glObserver Global Economics|work=globserver.cn|accessdate=2017-08-31|archiveurl=https://web.archive.org/web/20170831173634/http://globserver.cn/en/africa/press/Tanzania%20Breweries%20now%20partners%20with%20traditional%20liquor%20outlet%20owners|archivedate=2017-08-31}}</ref> * Uganda site na Nile Breweries Limited<ref>{{Cite web|url=http://www.nilebreweries.com/?p=98|title=Chibuku|accessdate=7 April 2016}}</ref> * Zambia site na National Breweries PLC (Zambia) * Zimbabwe site na Delta Corporation - Chibuku bụ nke mbụ e mere n'ụlọ ọrụ na-emepụta mmanya na Fort Victoria na 1962. == Hụkwa ==   * Umqombothi * Sorghum azụmahịa == Ihe odide == <references group="" responsive="0"></references> avbry3m78kcp6inrzaqav4klf49wavu Bagirmi languages 0 21000 630914 98875 2026-04-23T12:36:46Z InternetArchiveBot 11600 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 630914 wikitext text/x-wiki   Asụsụ Bagirmi nwere ọkara asụsụ iri na abụọ a na-asụ na ndịda Chad. Ha bụ ndị ezinụlọ Central Sudanic. Asụsụ Bagirmi kacha nwee ọnụ ọgụgụ mmadụ bụ Naba, nke ndị Bilala, Kuka, na Medogo na-asụ, ndị ọnụ ọgụgụ ha dị nde iri anọ. Asụsụ ndị a bụ: : [[Bagirmi language|Barma]] (Bagirmi n'onwe ya), Naba, Kenga, Fer, Beraku, DisaBarma (bagirmi kwesịrị ekwesị), Naba, Kenga, Fer, Beraku, Disa Ethnologue depụtara di na nwunye ọzọ (Jaya, Morom) n'etiti Kenga na Naba, na Gula (Sara Gula) n'ihu ndịda, na-esote Sar. == Ihe odide ala ala peeji == {{Reflist}}{{Central Sudanic languages}} * [https://web.archive.org/web/20191217035950/http://www.rogerblench.info/Language/Nilo-Saharan/General/NS%20language%20list.pdf Roger Blench] mmv7nva1owzn59zqcapmuhwjbbeph4n Bongo–Bagirmi languages 0 21181 630939 129678 2026-04-23T18:15:39Z InternetArchiveBot 11600 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 630939 wikitext text/x-wiki   Asụsụ Bongo–Bagirmi ma ọ bụ Sara–Bongo–Bagirmi bụ ngalaba bụ isi nke ezinụlọ asụsụ Central Sudan nwere ihe dị ka asụsụ iri anọ. Otu ndị isi gụnyere asụsụ Bagirmi dịka asụsụ Naba na asụsụ Sara. A na-asụ ha n'ofe CAR, Chad, South Sudan na mba ndị dị n'akụkụ. == Asụsụ == Asụsụ Bongo–Bagirmi ka amụchaghị nke ọma, ọ nweghịkwa nkwekọrịta dị nta gbasara nhazi nke ime ha. Tebụl dị n'okpuru ebe a bụ n'aka Lionel Bender, dị ka a chịkọtara na Blench (2000). * Bongoo-Baka * Kara (= ''Tar Gula?'') * ''[[Sinyar language|Sinyar]]'' (''Shemya'') ? * [[Bagirmi languages|Bagirmi]] * [[Sara languages|Sara]] * ''Doba (Bedjond, Gor, Mango)'' * Kaba * Ndagwurugwu * ''Birri'' (ma eleghị anya ọ dị nso na Kresh) * Fongoro (Formone) ? * ''Yulu (Yulu Binga)'' Sinyar na Fongoro nwere ike ọ gaghị abụ Bongo–Bagirmi ma ọ bụ ọbụna asụsụ Central Sudanic. == Nhazi == Boyeldieu (2006) ekewapụta asụsụ Sara-Bongo–Bagirmi dịka ndị a. ; Sara-Bongo-Bagirmi * Bongo * Ụzọ, 'Beli, [[Asụsụ Baka (South Sudan)|Baka]] * Ebe Ọdịda Anyanwụ ** Yulu ** Ebe Ọdịda Anyanwụ *** Igwe, Gula Koto *** Gula Zura, 'Bu'bu, Gula Mere, Gula Sara *** Nduga, Ịkwa Ụlata? *** [[Sara languages|Sara]] **** Mpaghara: Ndoka, Wad, Bagiro, Na, Tiye, Kulfa, Simé, 'Dem **** Central: [[Sar language|Sar]], Mbay, [[Ngambay language|Ngambay]], 'Bedjond, Kaba P. **** Ndị ọzọ: Bulala, Beraku, Kenga, 'Barma Boyeldieu (2006) tụlere ala nna (Urheimats) nke otu asụsụ dịka ndị a. * Proto-Sara-Bongo-Bagirmi: Bahr el Ghazal / ndịda ọdịda anyanwụ South Sudan, n'akụkụ ókè ya na ọwụwa anyanwụ Central African Republic * Proto-Western Sara-Bongo-Bagirmi: oke ugwu-etiti etiti Central African Republic * Proto-Sara: ndịda-etiti Chad, n'akụkụ ókèala ya na ugwu ọdịda anyanwụ Central African Republic Asụsụ Bongo-Bagirmi dị n'ebe ọwụwa anyanwụ dị nso na asụsụ Central Sudanic ndị ọzọ, ebe asụsụ Sara dị n'ebe ọdịda anyanwụ agbanweela karịa site na profaịlụ ụdị Central Sudanic n'ihi kọntaktị na Ubangian na asụsụ ndị ọzọ. == Nrụgharị ==   === Osisi === Aha osisi Proto-Sara–Bongo–Bagirmi: {| class="wikitable sortable" !Ụdị dị iche iche !Proto-Sara Bongo |- |''Stylochiton'' sp. |*Bada |- |''Nkume na-esi ísì ụtọ'' |*ɓAlɛ; *ɓARlɛ |- |''Dichrostachys cinerea'' |__ibo__ *Anyaụ; *Anyaị |- |''Loudetia annua'' |*bamu; *bVmV |- |''Ebe a na-emepụta oliv na Daniellia'' |*ɓAtɛ; *ɓita; *ɓuta; *ɓito; *ɓVtV |- |''Amaranthus cruentus'' |*budu |- |''[[Andropogon gayanus]]'' |*butu |- |''Nymphaea'' sp. |*ɓVlV |- |''Manihot glaziovii'' |*bVngV |- |''Cissus populnea'' |*Anyaụ |- |''Lagenaria siceraria'' |*Ciɓa; *Cuɓa |- |''Cissus integrifolia'' |*Gịnị; *Gịnị, *Gịnị. |- |''Terminalia'' sp. |*CV; *XV |- |''Ọrịa AIDS rhombifolia'' |*ɗAɗɛ |- |''[[Faidherbia|Acacia albida]]'' |*didi; *diɗi |- |''Combretum glutinosum'' |*ịgba ọsọ; *dVrV |- |''Leptadenia hastata'' |*ɗisa; *ɗusa |- |''Aeschynomene nilotica'' |*dulɛ |- |Strychnos sp. |*duɲu; *diɲi; *duyu; *diyi |- |''Sterculia setigera'' |*ɖaka |- |''Loudetia simplex'' |* nke ụmụ nwoke na ụmụ nwanyị |- |''Hyparrhenia bagirmica'' |*gama |- |''[[Hibiscus]]'' sp. |*Nke na-eme ihe nkiri |- |''Grewia venusta'' |*Gimbo; *GVmbV |- |''Uren lobata'' |*gumbu |- |''Isoberlinia iwu'' |*kabɔ; *kaba |- |''Cordia Afrịka'' |*kAjɛ |- |''Obi ilu na-emetụta'' |*kArɛ |- |''Calotropis procera'' |*kaRpɔ; *kARpɛ |- |''Ficus glumosa'' |*Kọnọ; *kilɔ |- |''Afzelia Afrịka'' |*kila; *Gila |- |''Gardenia'' sp. (?) |*Kiri; *Giri |- |''Ximenia americana'' |*kiti; *kVtV; *titi; *tVtV |- |''Ficus platyphylla'' |*KOɓO; *KVɓV |- |''Ceiba pentandra'' |*Anyaụ |- |''Parinari curatellifolia'' |*kuma |- |''Jatropha'' sp. |*kuma |- |''Diospyros mespiliformis'' |*kuRmɛ; *kARmɛ; *kuRma |- |''Akị osisi a na-akpọ "Ficus sycomorus"'' |*kutɛ; *kVtV |- |''Detarium microcarpum'' |*ịna; *ịna, *ịna |- |''Lophira lanceolata'' |*kVyV |- |''Combretum collinum'' |Ọdịdị; Ọdịdị |- |''Tephrosia bracteolata'' |*Ọdịdị nke a |- |''Gardenia erubescens'' |*maca; *masa; *maKa |- |''Parkia Afrịka'' |*matɔ; *mbaRtɔ |- |''Annona senegalensis'' |*mbArɛ; *mburɛ; *mbARwɛ; *mbuRwɛ |- |''Grewia'' sp. (?) |*Fukụ |- |''Nymphaea'' sp. |*mEɗE |- |''Amblygonocarpus andongensis'' |*Mikwu; *Mikpu; *miri; *miro; *mOrO |- |Vitex sp. |*mOyI; *mVyV; *mOɲI; * mVɲV |- |''Pseudocedrela kotschyi'' |*muru |- |''Mitragyna inermis'' |*nɖAɲɛ; *nɖVɲV |- |''Imperata cylindrica'' |*nɖoku; *nɖeki |- |''Ziziphus'' sp. |*ngA iwu; *ngAɗɛ |- |''Acacia'' sp. |*ngara; *ngaa |- |''Balanites aegyptiaca'' |*ngura |- |''Hexalobus monopetalus'' |*NVCV |- |''Acacia sieberiana'' |*Anyaụ |- |''Raphionacme'' sp. |*pOyO; *pVyV |- |''Celtis integrifolia'' |*Ụlọ; *SVlV |- |''Rottboellia exaltata'' |*Saya |- |''Anogeissus leiocarpus'' |*Ọ bụrụ na mmadụ; *Ọ bụrụ otú e si akọwa ya |- |''Kigelia aethiopium'' |*Soku |- |''Cissus quadrangularis'' |*taɗa |- |Cucurbitaceae sp. |*taya |- |''Pennisetum pedicellatum'' |*tEmbE |- |''Striga'' sp. |__ibo____ibo____ibo__ *ụfọdụ; *ụfọdụ, *ụfọdụ. |- |''Jardinea'' sp. |*tuwa |- |''Tapinanthus'' sp. |*tVmV |- |''Burkea Africa'' |*Nke a na-akpọ |- |''Anogeissus leiocarpus'' | - |- |''Ficus tuna'' | - |- |''Piliostigma thonningii'' | - |- |''Pseudocedrela kotschyi'' | - |- |''Securinega virosa'' | - |- |''Crateva adansonii'' | - |- |''Asparagus'' sp. | - |- |''Dactyloctenium aegyptium'' | - |- |''Sclerocarya birrea'' | - |- |''Ficus polita'' | - |- |''Ficus'' sp. | - |- |''Balanites aegyptiaca'' | - |- |''Sesbania pachycarpa'' | - |- |''Cochlospermum tinctorium'' | - |- |''Xanthosoma mafaffa'' | - |- |''Luffa'' sp. | - |} === Azụ === Aha azụ Per-Sara-Bongo-Bagirami:<ref name="Boyeldieu2006">Boyeldieu, Pascal. 2006. ''[https://web.archive.org/web/20190516205519/http://sumale.vjf.cnrs.fr/SBB/presentation.html Présentation des langues Sara-Bongo-Baguirmiennes]''. Paris: CNRS-LLACAN (online version).</ref> {| class="wikitable sortable" !Ụdị dị iche iche !Proto-Sara-Bongo-Bagirmi |- |''Ctenopoma'' spp. |*ɓakap; *ɓaku; *ɓVkV |- |''Distichodus'' sp. |*ịgba mgba |- |''Alestes macrolepidotus'' |*boru; *beri; *ɓoru; *ɓeri |- |Siluridae sp. (?) |*buli; *bOlI; *bolu |- |Siluridae sp. |*bVngV |- |Mormyridae spp. |*CAɓɛ; *CAbɛ |- |''Distichodus'' spp. |*Ceri |- |''Alestes'' spp. |* ihe na-egosi na ọ bụ ihe na-eme |- |''Citharinus'' spp. |*dOrO |- |''Bagrus bajad bajad'' |*duɓa |- |Synodontis spp., ''Auchenoglanis'' spp. na alii |*gaRga |- |''Heterobranchus bidorsalis'', Clarias spp. |*ịchịkwa |- |Bagridae sp. |*GElE |- |''Labeo'' spp., Barbus spp. |*guɗu; *gOɗO; *Suɗu; *SOɗO;*Sudu; *SOdO; *ɓudu; *ɓOdO |- |Characidae sp., Citharinidae sp. (?) |*janga; *Canga |- |''Tetraodon fahaka strigosus'' |*k+ɖ + kio |- |''Lates niloticus'' |*kaRɓɔ |- |''Malapterurus electricus'' |*Kiɓi; *tiɓi; *Kibi |- |''Protopterus annectens'' |*Kuri; *Kuru; *KuRyi; *KuMyu |- |Mormyridae sp. |*MARlɛ |- |''Ophicephalus obscurus'' |*mOgO; *migo |- |Clarias spp., ''Heterobranchus bidorsalis'' |*nduli; *ndolu; *ndVlV |- |''Heterotis niloticus'' |Nke a bụ ihe a na-akpọ |- |''Tilapia'' spp. |*ngura |- |''Nọọsụ Alestes'' |*ŋmaŋma; *ŋmɔŋmɔ; *ŋmaɲa; *ŋmak Lag |- |Mormyridae spp. |*A na-eme ka ọ dị mma |- |''Tilapia'' spp., ''Hemichromis'' spp. |*pORpO; *paRpa; *SORpO, *SaRpa |- |''Citharinus citharus'' |*pupupu |- |''Polypterus'' spp. |*Anyaụ; *Anyaị |- |''Schilbe'' spp., ''Eutropius niloticus'' ''niloticum'' |*SErE; *SArɛ; *CErE;*CArɛ |- |Siluridae spp. |*Sili; *SVlV; *sili; *sVlV |- |''Hepsetus odoe'', ''Hydrocyon'' spp. |*Ee; *Ya |- |Characidae sp., Citharinidae sp. (?) |*Suo; *Suo, *Suo: *Suo. *Suo"; *Suo na-Suo; -Suo na na-Soo; *Siao na-Swapo. |- |''Polypterus'' spp. |*Suo; *Suo |- |''Gymnarchus niloticus'' |*tumu; *temi; *ɲumu; *ɲemi |- |''Heterobranchus'' spp. | - |- |''Lates niloticus'' | - |- |Bagridae spp., Clariidae spp. | - |- |''Citharinus'' spp. | - |- |''Malapterurus electricus'' | - |} == Hụkwa == * [[wiktionary:Appendix:List of Proto-Sara-Bongo-Bagirmi reconstructions|Ndepụta nke Proto-Sara-Bongo-Bagirmi reconstructions]] (Wiktionary) == Ọgụgụ ọzọ == Ihe ndị dị na Sara–Bongo–Bagirmi na-abụkarị n'asụsụ French. * ADAMI P., 1981, (ya na Dj. DJARANGAR, J. FÉDRY, Ng. NASSITY na P. PALAYER), Lexique bediondo-français, Sarh, Centre d'Études Linguistiques-Collège Charles-Lwanga. * ANDERSEN T., 1981, A Grammar of Modo, A Preliminary Sketch, Mahadum nke Aalborg (Denmark). * BLACHE J., 1964, Azụ nke ọdọ mmiri Chad na nke ọdọ mmiri dị nso na Mayo Kebbi, Paris, ORSTOM. * BOYELDIEU P., 1987, Asụsụ Fer ('kara') na Yulu nke North Central African, Descriptive and Dictionary, Paris, Geuthner. * [Ihe e dere n'ala ala peeji] Ọ bụ n'oge ahụ ka e dere ya. * CAPRILE J.P., s.d. [1969 ?[Ihe e dere n'ala ala peeji] * CAPRILE J.P., 1972, Études et documents sara-bongo-baguirmiens, Paris, Mahadum René Descartes (Paris V), 2 mpịakọta. * DANAY K., MAKODE M. et al., 1986, Dictionnaire sara-kaba-na - French, Kyabe (Tchad), Sarh, Centre d'Études Linguistiques-Collège Charles-Lwanga. * DJEMADJIOUDJIEL N.L.Mb. na J. FÉDRY, 1979, Okwu ngàmbáy-French, French-ngàmbáy, Sarh, Centre d'Études Linguistiques-Collège Charles-Lwanga. * GADEN H., 1909, Essai de grammaire de la langue baguirmienne, sochiri ederede na okwu Baguirmien-French na French-Baguirmien, Paris, E. Leroux. * KANZI-SOUSSOU C., 1985, Essai de phonologie de la langue kara de Birao, Mahadum Bangui (Faculté des Lettres et Sciences Humaines). * KANZI-SOUSSOU C., 1992, Le verbe en fer (kara), Étude morphologique et syntaxique du verbe dans une langue centrafricaine, Mahadum Paris X-Nanterre (Department of Linguistics). * KEEGAN J., 1996 (2nd ed.), (ya na M. NANGBAYE na B. MANADJI TOLKOM), Dictionary of Mbay, Munich-Newcastle, Lincom Europa. * KILPATRICK E., 1985, Bongo Phonology, Akwụkwọ Oge ụfọdụ na Ọmụmụ Asụsụ Sudanese, 4, 1-62. * MALBRANT R., 1952 (2nd mbipụta.), Faune du Centre Africain français (Mammifères et Oiseaux), Paris, Lechevalier (Encyclopédie Biologique XV). * NDOKO B.R., 1991, Esquisse phonologique du lútò, Mahadum Bangui (Faculté des Lettres et Sciences Humaines). * NOUGAYROL P., 1999, Les parlers gula (Centrafrique, Sudan, Chad), Grammaire et lexique, Paris, CNRS Éditions. * PALAYER P., 1970, (ya na M. FOURNIER na E. MOUNDO), Éléments de grammaire sar (Tchad), Lyon-Fort-Archambault, Afrique et Langage-Collège Charles Lwanga (Études linguistiques 2). * PALAYER P., 1989, La langue sar (sud du Tchad), Tours, Mahadum nke Tours, 2 mpịakọta. * [Ihe e dere n'ala ala peeji] * PALAYER P., 2004, (ya na A. GOUDJA KODNGARGUE na Ch. VANDAME), Dictionnaire關, Louvain-Paris, Peeters (A&L 6). * PALAYER P., 2006, (ya na M. SOLEKAYE), Dictionnaire démé (Tchad). N'ihu ya, ihe odide ụtọ asụsụ, Louvain-Paris, Peeters (A&L 10). * PARKER K., 1985, Baka Phonology, Occasional Papers in the Study of Sudanese Languages, 4, 63-85. * PERSSON A.M. na J.R. PERSSON, 1991, Modo-English Dictionary with Grammar, Nairobi, SIL. * SAMPSON D.L., 1997, Mmelite na Baka Phonology na Orthography, dị ka nke 1996, Akwụkwọ Oge ụfọdụ na Ọmụmụ asụsụ Sudanese, 7, 114-120. * SANTANDREA St., 1963, A Concise Grammar Outline of the Bongo language, Rome, Sodality of St. Peter Claver. * SAXON Douglas E., 1980, The History of the Shari River Basin ca. 500 BC-1000 AD, Los Angeles, Mahadum California. * SCHWEINFURTH G., 1873, Linguistische Ergebnisse einer Reise nach Centralafrika, Mgbakwunye na Zeitschrift für Ethnologie (1872), Berlin, Wiegandt na Hempel. * SCHWEINFURTH G., 1875, Au cœur de l'Afrique, 1868-1871, Voyages et découvertes dans les régions unexplorées de l'Ascenne Centrale Africa, Paris, Hachette, Mpịakọta 1. * STEVENSON R.C., 1969, Bagirmi Grammar, Mahadum nke Khartoum (Linguistic Monograph Series 3). * VANDAME Ch., 1968, Grammaire, Lyon, Afrique et Langage (Études linguistiques 2). ; Ederede edebeghị * BOYELDIEU P., Okwu 'barma (baguirmien). * BOYELDIEU P., Okwu Okwu Kaba nke Paoua. * [Ihe e dere n'ala ala peeji] * FÉDRY J., Ajụjụ ọnụ nke Inventory Linguistique : kulfa. * FÉDRY J., Ajụjụ ọnụ nke Inventory Linguistique : 'dem. * FÉDRY J., Ajụjụ ọnụ nke Inventory Linguistique : tiye. * NOUGAYROL P., Okwu Bongo. * [Ihe e dere n'ala ala peeji] * [Ihe e dere n'ala ala peeji] * NOUGAYROL P., Ihe odide banyere wada. == Ntuaka == {{Reflist}} * [Ihe e dere n'ala ala peeji] ''[https://web.archive.org/web/20190516205519/http://sumale.vjf.cnrs.fr/SBB/presentation.html Nkwupụta nke asụsụ]'' Sara-Bongo-Baguirmiennes. Paris: CNRS-LLACAN (n'ịntanetị). ([http://sumale.vjf.cnrs.fr/SBB/Boyeldieu_SBB.pdf PDF]) * [https://web.archive.org/web/20191217035950/http://www.rogerblench.info/Language/Nilo-Saharan/General/NS%20language%20list.pdf Blench (2000)] == Mpụga njiko == * Sara-Bagirmi Language Project, nkọwa zuru ezu nke Sara-Bagferm Languages (nke ochie) * [https://web.archive.org/web/20210124093625/http://sumale.vjf.cnrs.fr/SBB/afficheSeries.html Ndepụta nke Proto-Sara Bongo reconstructions] * [https://web.archive.org/web/20220402003159/http://sumale.vjf.cnrs.fr/NC/Public/pdf/swadesh_SBB.pdf Ndepụta Proto-Sara-Bongo-Bagirmi Swadesh] (Boyeldieu) {{Central Sudanic languages}} freokx985ftaqmo69nb0ycdfdbb8gai Deforestation in Nigeria 0 21882 630979 422399 2026-04-24T10:57:29Z InternetArchiveBot 11600 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 630979 wikitext text/x-wiki [[Usòrò:Nigerian-deforrestation-b.jpg|link=//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/8/85/Nigerian-deforrestation-b.jpg/220px-Nigerian-deforrestation-b.jpg|thumb|Mgbukpọ ọhịa 1981 - 2020<ref>{{Cite journal|author=Fashae|first=Olutoyin|date=2017|title=Geospatial Analysis of Changes in Vegetation Cover over Nigeria|url=https://www.researchgate.net/publication/321953126|journal=Bulletin of Geography|issue=13|pages=17–27}}</ref>]] Site n'afọ 2000 ruo afọ 2005, [[Naijiria|Naịjirịa]] nwere ọnụ ọgụgụ kachasị elu nke mgbukpọ ọhịa n'ụwa dị ka pasentị 55.7% dị ka Food and Agriculture Organisation nke United Nations (FAO) si kwuo.<ref name="rainforests.mongabay.com">{{Cite web|title=Deforestation statistics for Nigeria|url=https://rainforests.mongabay.com/deforestation/archive/Nigeria.htm|accessdate=2021-04-09|work=Mongabay}}</ref><ref name="earth.org">{{Cite web|date=2022-01-18|title=Challenges Facing Policies Against Deforestation in Nigeria|url=https://earth.org/challenges-facing-policies-against-deforestation-in-nigeria/|accessdate=2022-02-26|work=Earth.Org - Past {{!}} Present {{!}} Future|language=en-GB}}</ref> Naịjirịa nwere ụdị dị iche iche dị iche iche nke na-eme ka ọ na-eto nke ọma. N'afọ 1950, e debere nnukwu ala dị ka ebe a na-echebe ma ọ dị mwute ikwu na ha adịghịzi.<ref name="rainforests.mongabay.com" /> E mebiri ụdị dị iche iche nke ukwuu site na mgbukpọ ọhịa, mmebi, mmetọ na ntụgharị nke ala n'ime ihe ndị ọzọ n'ihi mmụba nke ọchịchọ nke ọnụ ọgụgụ na-arịwanye elu na mba ahụ.<ref> [http://news.mongabay.com/2005/1117-forests.html News.mongabay.com]</ref> Global Watch Forest kọrọ na 567,371 n'ime 10,048,732 hekta nke oké ọhịa efunahụla n'ihi mgbukpọ ọhịa dị ka ọ dị n'afọ 2006, Ọzọkwa n'etiti afọ 2000 na afọ 2005, ọnụego mgbanwe ọhịa mụbara site na 31.2% ruo 3.12% kwa afọ.<ref>{{Cite web|title=The Causes Of Deforestation In Nigeria - 773 Words {{!}} Bartleby|url=https://www.bartleby.com/essay/The-Causes-Of-Deforestation-In-Nigeria-PCYFAAGB6Q6|accessdate=2022-03-31|work=www.bartleby.com}}</ref><ref name=":3">{{Cite web|title=An Assessment of the Extent of Deforestation in Lafiya, Nasarawa State, Nigeria|url=https://ukdiss.com/examples/extent-of-deforestation-nigeria.php|accessdate=2021-05-28|work=ukdiss.com|language=en}}</ref> Naịjirịa tụfuru 14% nke oké ọhịa ya n'etiti afọ 2002 na afọ 2020.<ref>{{Cite web|author=Vizzuality|title=Nigeria Deforestation Rates & Statistics {{!}} GFW|url=https://www.globalforestwatch.org/dashboards/country/NGA/?category=summary&dashboardPrompts=eyJzaG93UHJvbXB0cyI6dHJ1ZSwicHJvbXB0c1ZpZXdlZCI6WyJkb3dubG9hZERhc2hib2FyZFN0YXRzIiwic2hhcmVXaWRnZXQiXSwic2V0dGluZ3MiOnsic2hvd1Byb21wdHMiOnRydWUsInByb21wdHNWaWV3ZWQiOlsiZG93bmxvYWREYXNoYm9hcmRTdGF0cyJdLCJzZXR0aW5ncyI6eyJzaG93UHJvbXB0cyI6dHJ1ZSwicHJvbXB0c1ZpZXdlZCI6W10sInNldHRpbmdzIjp7Im9wZW4iOmZhbHNlLCJzdGVwSW5kZXgiOjAsInN0ZXBzS2V5IjoiIn0sIm9wZW4iOnRydWUsInN0ZXBJbmRleCI6MCwic3RlcHNLZXkiOiJkb3dubG9hZERhc2hib2FyZFN0YXRzIn0sIm9wZW4iOnRydWUsInN0ZXBJbmRleCI6MCwic3RlcHNLZXkiOiJzaGFyZVdpZGdldCJ9LCJzdGVwc0tleSI6InNoYXJlV2lkZ2V0IiwiZm9yY2UiOnRydWV9&location=WyJjb3VudHJ5IiwiTkdBIl0=&map=eyJjZW50ZXIiOnsibGF0Ijo5LjExMzU5MjUzNTY4MTEyOCwibG5nIjo4LjY3MDg2Mzk4NDk3NTU5NX0sInpvb20iOjQuMzY5ODMwMDg3ODM5MjM3LCJjYW5Cb3VuZCI6ZmFsc2UsImRhdGFzZXRzIjpbeyJkYXRhc2V0IjoicG9saXRpY2FsLWJvdW5kYXJpZXMiLCJsYXllcnMiOlsiZGlzcHV0ZWQtcG9saXRpY2FsLWJvdW5kYXJpZXMiLCJwb2xpdGljYWwtYm91bmRhcmllcyJdLCJib3VuZGFyeSI6dHJ1ZSwib3BhY2l0eSI6MSwidmlzaWJpbGl0eSI6dHJ1ZX0seyJkYXRhc2V0IjoidHJlZS1jb3Zlci1sb3NzIiwibGF5ZXJzIjpbInRyZWUtY292ZXItbG9zcyJdLCJvcGFjaXR5IjoxLCJ2aXNpYmlsaXR5Ijp0cnVlLCJwYXJhbXMiOnsidGhyZXNob2xkIjozMCwidmlzaWJpbGl0eSI6dHJ1ZX19XX0=&treeLossPct=eyJoaWdobGlnaHRlZCI6ZmFsc2V9|accessdate=2021-04-14|work=www.globalforestwatch.org|language=en}}</ref> A na-ehichapụ ọhịa mgbe niile maka ịkpụ osisi, mbupụ osisi, ọrụ ugbo na ọkachasị nchịkọta osisi maka mmanụ ụgbọala nke ka bụ nsogbu na Western Africa. Nnukwu ọchịchọ maka osisi na-agbanye ọkụ nke bụ isi iyi nke ike maka isi nri yana isi ihe na-eweta ego n'ime ime obodo mere ka ọnụego mgbukpọ ọhịa dịkwuo elu.<ref>{{Cite web|date=March 15, 2021|title=INTERNATIONAL DAY OF FORESTS: Deploying art to tree planting advocacy|url=https://www.vanguardngr.com/2021/03/international-day-of-forests-deploying-art-to-tree-planting-advocacy/amp/|accessdate=28 February 2022|work=Vanguard}}</ref> Mgbukpọ ọhịa nwere ọtụtụ mmetụta ọjọọ na gburugburu ebe obibi dị ka ọzara, ọnwụ nke gburugburu ebe obibi, ọnwụ nke ụdị dị iche iche, mmebi ala, mbuze ala, wdg.<ref>{{Cite web|title=deforestation {{!}} Definition, History, Consequences, & Facts {{!}} Britannica|url=https://www.britannica.com/science/deforestation|accessdate=2022-02-27|work=www.britannica.com|language=en}}</ref> Mgbukpọ ọhịa na-eyi nkwado nke gburugburu ebe obibi egwu ma tinye akụ na ụba na ụmụ amaala nke mba n'ihe ize ndụ.<ref name="bartleby.com">{{Cite web|url=https://www.bartleby.com/essay/The-Causes-Of-Deforestation-In-Nigeria-PCYFAAGB6Q6|accessdate=2021-04-09|work=www.bartleby.com|title=The Causes of Deforestation in Nigeria - 773 Words &#124; Bartleby}}</ref><ref>{{Cite web|title=What Is Deforestation? Definition, Causes, Effects and Solutions to Stop it|url=https://youmatter.world/en/definition/definitions-what-is-definition-deforestation-causes-effects/|accessdate=2022-02-26|work=Youmatter|language=en-GB|archivedate=2025-05-23|archiveurl=https://web.archive.org/web/20250523140631/https://youmatter.world/en/definition/definitions-what-is-definition-deforestation-causes-effects/}}</ref> Nzaghachi nwere ike ime maka mgbukpọ ọhịa bụ ịkụziri ọha mmadụ banyere ojiji na-adịgide adịgide nke ihe ndị sitere n'okike, njikwa ọhịa, teknụzụ ka mma, isi iyi ọzọ na ọtụtụ ndị ọzọ.<ref name=":0">{{Cite web|date=2018-09-02|title=Deforestation : Nigeria has lost 96 % of its forest — NCF|url=https://www.vanguardngr.com/2018/09/deforestation-nigeria-has-lost-96-of-its-forest-ncf/|accessdate=2021-05-27|work=Vanguard News|language=en-US}}</ref> A na-ekwu na ịkwa osisi, ọrụ ugbo, na nchịkọta nke osisi dị ka ihe na-akpata mkpocha ọhịa na mba West Africa.<ref>{{Cite web|date=2005-11-17|title=Nigeria has worst deforestation rate, FAO revises figures|url=https://news.mongabay.com/2005/11/nigeria-has-worst-deforestation-rate-fao-revises-figures/|accessdate=2022-02-26|work=Mongabay Environmental News|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=Deforestation in Sub-Saharan Africa|url=https://web.mit.edu/africantech/www/articles/Deforestation.htm|accessdate=2022-02-27|work=web.mit.edu}}</ref> == Akụkọ ihe mere eme == [[Usòrò:Filepine forest.jpg|link=//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/b/ba/Deforestation_in_Nigeria_%283509228297%29.jpg/220px-Deforestation_in_Nigeria_%283509228297%29.jpg|thumb|Ịkpụcha na Naịjirịa]] [[Naijiria|Naịjirịa]]<ref>{{Cite web|author=Confidential|first=Economic|date=2019-03-28|title=The Challenge of Deforestation in Nigeria|url=https://economicconfidential.com/2019/03/challenge-of-deforestation-nigeria/|accessdate=2021-04-09|work=Economic Confidential|language=en-US|archivedate=2021-06-02|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210602214122/https://economicconfidential.com/2019/03/challenge-of-deforestation-nigeria/}}</ref> nwere ọtụtụ dị iche iche dị ndụ. [citation needed] Mba ahụ bụ otu n'ime ebe ndị kasị baa ọgaranya na ụdị dị iche iche n'ụwa. Mba ahụ na-aga nke ọma karịsịa n'ihi akụkụ a. Tupu oge nnwere onwe, nnukwu ọhịa echekwara, ihe dị ka 96,518 square kilomita (km2) nke ala na-anọchite anya pasentị iri abụo na asaa (27%) nke oke ọhịa na pasentị iri (10%) nke ala niile echekwara dị ka ''ebe echedoro''. Pasentị iri isii na isii (66%) nke ebe nchekwa ọhịa dị na mpaghara Savana nke mba ahụ, pasentị iri abụo (20%) na-ada n'ime mpaghara ọhịa na-ekpo ọkụ na ndịda Naịjirịa na pasentị anọ bụ mmiri dị ọcha na mangroves nke ụsọ oké osimiri ndịda nke mba ahụ.<ref>{{Cite journal|author=Omokhua|first=G. E.|date=2008|title=Impact Of Deforestation On Ecosystem: A Case Study Of The Fresh Water Swamp Forest In Onne, Niger Delta Region, Nigeria|url=https://www.ajol.info/index.php/jasr/article/view/43349|journal=Journal of Agriculture and Social Research|language=en|volume=8|issue=2|doi=10.4314/jasr.v8i2.43349|issn=1595-7470}}</ref> Mgbe Naịjirịa nwetara nnwere onwe ya na (1960) wee ghọọ steeti nwere onwe ya, ọ ketara ogige ntụrụndụ mba asatọ (8) ogige ntorobịa, narị anọ na iri anọ na ise (445) ogige ntụziaka ọhịa, iri na abụọ (12) ogige ntụgharị na iri abụọ na asatọ (28) site n'aka ndị nchịkwa nke ndị na-achị ala maka nchedo na nchekwa nke ụdị dị iche iche nke ọhịa na mba ahụ.<ref>{{Cite web|url=https://www.fao.org/3/XII/0139-B1.htm|accessdate=2022-02-26|work=www.fao.org}}</ref> N'ụzọ dị mwute, nnukwu mpaghara ndị a e debere n'afọ 1950s adịghịzi. E mebiri ihe nketa a nke ukwuu, e mebiri ọhịa ndị a na-echebe, mebie, banye ma gbanwee ha maka iji ala ndị ọzọ, n'ihi nrụgide na-arịwanye elu nke ọnụ ọgụgụ na-arị elu na mba ahụ. Nigerian Conservation Foundation (NCF) kọrọ na Naịjirịa efunahụla ihe karịrị pasentị iri itoolu na isii (96%) nke oke ọhịa ya na ọnụego mgbukpọ ọhịa dị na 11.1% kwa afọ.<ref name=":0"/><ref name="earth.org"/> Nsogbu a zuru oke nke mgbukpọ ọhịa, nkwarụ na ntụgharị ala maka ebumnuche ọrụ ugbo na ojiji ndị ọzọ, emetụtala ụdị dị iche iche nke ọhịa na mba ahụ.<ref>{{Cite web|date=2018-09-02|title=Deforestation : Nigeria has lost 96 % of its forest — NCF|url=https://www.vanguardngr.com/2018/09/deforestation-nigeria-has-lost-96-of-its-forest-ncf/|accessdate=2022-02-28|work=Vanguard News|language=en-US}}</ref> N'afọ 2005, e gburu 12.2% nke bụ ihe ya na hekta 11,089,000 (27,400,000 acres) na Naịjirịa. N'agbata afọ 1990 na afọ 2000, Naịjirịa efunahụla nkezi nke 409,700 hekta nke oké ọhịa kwa afọ na-aha ka nkezi nke mgbukpọ ọhịa kwa afọ nke 2.38%.<ref>{{Cite web|title=Deforestation, Desert Encroachment, Climate Change and Agricultural Production in the Sudano-Sahelian Region of Nigeria|url=https://www.ajol.info/index.php/jasem/article/download/193361/182486#:~:text=In%202005%2012.2%25%2C%20the%20equivalent,annual%20deforestation%20rate%20of%202.38%25.}}</ref> N'agbata afọ 1990 na afọ 2005, Naịjirịa tụfuru 35.7% nke oke ọhịa ya n'ozuzu ya, ma ọ bụ ihe dị ka hekta 6,145,000.<ref>{{Cite web|url=http://rainforests.mongabay.com/deforestation/2000/Nigeria.htm|title=Nigeria Forest Information and Data|work=rainforests.mongabay.com|accessdate=15 April 2018}}</ref> == Mmetụta == [[Usòrò:Achara_Amamba.jpg|link=//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/e/e3/Achara_Amamba.jpg/220px-Achara_Amamba.jpg|thumb|Achara Amamba]] Enwere ike ịkọwa mgbukpọ ọhịa dị ka usoro ebe a na-egbutu ahịhịa n'enweghị ịgha mkpụrụ n'otu oge maka ebumnuche akụ na ụba ma ọ bụ mmekọrịta mmadụ na ibe ya. Mgbukpọ ọhịa nwere mmetụta na-adịghị mma na gburugburu ebe obibi n'ihe gbasara mbuze ala, mfu nke ụdị okike dị iche iche, mfu anụ ọhịa, mmebi ala na mmụba nke ọzara n'etiti ọtụtụ mmetụta ndị ọzọ na-adịghị njọ.<ref name="mongabay">{{Cite web|url=http://rainforests.mongabay.com/20nigeria.htm|title=Forests in Nigera|publisher=|accessdate=15 April 2018}}</ref> Mgbukpọ ọhịa nwekwara mmetụta dị ukwuu n'akụkụ mmekọrịta mmadụ na ibe ya nke mba ahụ, ọkachasị gbasara nsogbu akụ na ụba, [[Oru ugbo|ọrụ ugbo]], esemokwu na nke kachasị mkpa, ogo ndụ. Dabere na data e nwetara site n'afọ 2000 ruo afọ 2005 na Naịjirịa, mba dị na mpaghara ọdịda anyanwụ nke Afrịka, nwere ọnụ ọgụgụ kachasị ukwuu nke mgbukpọ ọhịa n'ụwa, ebe ọ tụfuru 55.7% nke oké ọhịa ha.<ref name="mongabay" /> Mongabay na-akọwa oké ọhịa ndị bụ isi dị ka oké ọhịa na-enweghị ihe ịrịba ama a na-ahụ anya nke ọrụ mmadụ gara aga ma ọ bụ ugbu a.<ref name="mongabay" /> [[Usòrò:Timber_importation.jpg|link=//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/d/d8/Timber_importation.jpg/220px-Timber_importation.jpg|thumb|Ndị ikom na-ebunye osisi ndị nwere akụkụ anọ n'ụgbọala na Naịjirịa]] Ọnụ ọgụgụ a na-egbu osisi kwa afọ na Naịjirịa bụ 3.5%, ihe dịka 350,000-400,000 hekta kwa afọ. Òtù Nri na Ọrụ Ugbo nke Mba Ndị Dị n'Otu depụtara ihe achọrọ maka njikwa ọhịa na-adịgide adịgide dị ka; oke nke ihe onwunwe ọhịa, ụdị dị iche iche nke ihe dị ndụ, ahụike na ume ọhịa, ọrụ mmepụta nke ihe onyinyo ọhịa, ọrụ nchebe nke ihe onyonyo ọhịa, ọrụ mmekọrịta na akụ na ụba na usoro iwu, iwu na ụlọ ọrụ.<ref>{{Cite web|url=http://www.fao.org/forestry/sfm/24447/en/|title=Natural Forest Management|first=Food and Agriculture Organization of the United|author=Nations|work=www.fao.org|accessdate=15 April 2018|archivedate=4 November 2013|archiveurl=https://web.archive.org/web/20131104003606/http://www.fao.org/forestry/sfm/24447/en/}}</ref> A naghị emezu ọtụtụ akụkụ nke atụmatụ ahụ ugbu a ma ga-anọgide na-enwe mmetụta na-emerụ ahụ ma ọ bụrụ na anaghị edozi ya ngwa ngwa.<ref>{{Cite journal|author=Osemeobo|first=Gbdebo Jonathan|date=1988|title=The Human Causes of Forest Depletion in Nigeria|url=https://www.cambridge.org/core/journals/environmental-conservation/article/abs/human-causes-of-forest-depletion-in-nigeria/888B3A228CC274EBF6C0866BEF726578|journal=Environmental Conservation|language=en|volume=15|issue=1|pages=17–28|doi=10.1017/S0376892900028411|issn=1469-4387}}</ref> E meela ọtụtụ mmebi n'ala Naịjirịa site na usoro mgbukpọ ọhịa, karịsịa na-enye aka n'ụzọ dị ukwuu na ọzara. Ọzara bụ mwakpo nke ọzara n'ala nke na-eme nri mgbe ụfọdụ.<ref>Omofonmwan, S. I., and G. I. Osa-Edoh. "The Challenges of Environmental Problems in Nigeria." Journal of Human Ecology 23.1 (2008): 53-57.</ref> Nnyocha e mere site n'afọ 1901 ruo afọ 2005 chịkọtara na e nwere mmụba okpomọkụ na Naịjirịa nke 1.1 °C, ebe mmụba nke okpomọkụ zuru ụwa ọnụ bụ naanị 0.74 ''°C''. Otu nnyocha ahụ chọpụtakwara n'otu oge ahụ na mmiri ozuzo na mba ahụ belatara site na 81mm. O doro anya na usoro abụọ a nwere mgbanwe dị egwu n'otu oge n'afọ 1970s.<ref>Odjugo, Peter A. "General Overview of Climate Change Impacts in Nigeria." Journal of Human Ecology 29.1 (2010): 47-55. EBSCO.</ref> Site n'afọ 1990 ruo afọ 2010, Nigeria fọrọ nke nta ka ọ bụrụ ọkara oke ọhịa ha, na-aga site na 17,234 ruo 9,041 hekta. Njikọ nke oke oke oke mgbukpọ ọhịa, oke okpomọkụ na mbelata mmiri ozuzo niile na-enye aka na ọzara nke mba ahụ.<ref>{{Cite web|title=Nigeria: Tackling Deforestation Problems|url=https://allafrica.com/stories/201106031011.html|accessdate=28 May 2021|work=Allafrica|archiveurl=https://web.archive.org/web/20110610041240/http://allafrica.com:80/stories/201106031011.html|archivedate=2011-06-10}}</ref> A na-ekwukwa na ikuku carbon sitere na mgbukpọ ọhịa mejupụtara 87% nke ngụkọta ikuku carbon nke mba ahụ.<ref>Akinbami, J. "An Integrated Strategy for Sustainable Forest–energy–environment Interactions in Nigeria." Journal of Environmental Management 69.2 (2003): 115-28. Science Direct</ref> Nnukwu ụdị dị iche iche nke Naịjirịa nke ụdị nnụnụ 864, anụ 285, anụ 203 na-akpụ akpụ, anụ 117 na-ebi n'ala na n'ala, azụ 775 na ụdị 4,715 nke osisi dị elu ga-emetụtakwa mmetụta ọjọọ nke mgbukpọ ọhịa.<ref>{{Cite web|title=Deforestation statistics for Nigeria|url=https://rainforests.mongabay.com/deforestation/archive/Nigeria.htm|accessdate=2021-04-14|work=Mongabay}}</ref> Ọnụ ọgụgụ nke Cross River gorilla dị ụkọ ebelatala ruo ihe dị ka mmadụ 300 n'ihi ịchụ nta nke ndị obodo na mbibi ebe obibi.<ref>{{Cite web|url=http://news.mongabay.com/2007/1205-gorillas.html|title=Rare gorillas use weapons to attack forest-intruding humans|work=news.mongabay.com|archiveurl=https://web.archive.org/web/20071209150025/http://news.mongabay.com/2007/1205-gorillas.html|archivedate=2007-12-09}}</ref> Ọ bụ ezie na, ọtụtụ n'ime ihe na-akpali mgbukpọ ọhịa sitere na ihe ndị metụtara akụ na ụba, ebe ọ na-eduga n'ọtụtụ nsogbu akụ na ụba na mba na-adịghịzi ike. Tinyere nsogbu akụ na ụba, mgbukpọ ọhịa emeela ka o sie ike nke na ala ahụ enweghị ike ịmepụta ọtụtụ ọrụ ugbo nke bụ akụkụ nke ihe oriri na ndụ nke ọtụtụ ndị mmadụ. Okwu ndị dị ka ndị a na isiokwu nke gburugburu ebe obibi n'onwe ya enyela aka n'ọtụtụ esemokwu na mba ahụ na ọbụna ogbugbu nke ndị na-ahụ maka gburugburu ebe obibi, dị ka Ken Saro-Wiwa, onye a họpụtara na Nobel Peace Prize.<ref name="mongabay"/> Ọtụtụ n'ime ikike maka mgbukpọ ọhịa na Naịjirịa sitere na ọchịchọ ha maka osisi. Pasentị iri itoolu (90%) nke ndị Naịjirị kwuru na ha dabere na kerosene dị ka isi ihe na-enye ike maka isi nri mana n'ihi na ọ dị oke ọnụ ma na-enwekarị ya, 60% kwuru na ha na-eji osisi mmanụ kama. Ojiji a na-eji osisi na-agbanye ọkụ maka isi nri dị elu n'ime ime obodo nke mba ahụ ebe ọtụtụ ndị mmadụ na-elekwasị anya.<ref>Akinbami, J. "An Integrated Strategy for Sustainable Forest–energy–environment Interactions in Nigeria." Journal of Environmental Management 69.2 (2003): 115-28. Science Direct.</ref> Enwekwara ihe na-akpali ndị bi n'ime ime obodo gbara usoro mgbukpọ ọhịa gburugburu n'ihi na ọ bụ isi iyi nke ego nye ọtụtụ n'ime ha. Ọnọdụ ịda ogbenye dị elu na mba ahụ nwere njikọ dị ukwuu na nsogbu nke mgbukpọ ọhịa.<ref name="rainforests.mongabay.com"/> Ọ bụ ezie na ogige ntụrụndụ na ebe nchekwa mba amụbaala na mba ahụ, naanị 3.6% nke Naịjirịa ka a na-echebe n'okpuru ụdị IUCN I-V. ''Ngalaba Na-ahụ Maka Ọhịa'' nke Steeti nyere ohere ka ọnọdụ gburugburu ebe obibi dị ugbu a bụ ndị na-etinyeghị n'ọrụ usoro nchịkwa ọhịa ọ bụla iji nyere aka na mgbalị iji belata mgbukpọ ọhịa kemgbe afọ 1970.<ref name="bartleby.com"/> Enweghị mgbalị nchedo ma ọ bụ agụmakwụkwọ ọ bụla, ọha mmadụ amaghị otu esi emeso ihe onwunwe okike na-adịghị agwụ agwụ. E meela ihe ole na ole iji gbalịa ibelata ọnụego mgbukpọ ọhịa na ịkwụsị igbu osisi n'ụzọ iwu na-akwadoghị.<ref name="rainforests.mongabay.com"/> N'ụwa niile, Mgbukpọsị oké ọhịa abụwo ihe iyi egwu maka nkwado nke gburugburu ebe obibi ma ọ kpatara mmetụta ọjọọ dịgasị iche iche na Naịjirịa n'ihi ọnụego ha dị elu. Mgbukpọ ọhịa na-etinye akụkụ niile nke gburugburu ebe obibi, akụ na ụba na nke ụmụ amaala nke mba ahụ n'ihe ize ndụ.<ref name="bartleby.com"/> == Ihe kpatara ya na Naịjirịa == Deforestation in Nigeria is as a result of many agents which includes: climatic agents, lumbering, biotic agents and man. The activities of man like logging, [[Oru ugbo|agriculture]], petroleum exploration, urban migration, word burning, grazing etc. are the most common causes of deforestation in Nigeria among other agents.{{Cn|date=August 2022}} === Ọrụ ugbo === E nweela mmụba ngwa ngwa n'ọnụ ọgụgụ ndị Naịjirịa ma nke a emeela ka ọ dị mkpa ịrị elu n'ịchọ nri maka mba ahụ. Iji gboo mkpa maka nri, a na-ebibi nnukwu ọhịa kwa afọ ma ọ bụ site na ọkụ ọhịa ma ọ bụ igbu osisi na mgbalị iji mee ndokwa maka ala ọrụ ugbo.<ref name=":2"/> Ọzọkwa, ndị ọrụ ugbo ka ha na-arụ ọrụ ugbo na-agbanwe agbanwe, na-egbutu ma na-ere ọhịa ọkụ nke dị ize ndụ nye ala na oké ọhịa mmiri ozuzo n'ozuzu ya. Ụfọdụ ahịhịa na ọrịa aghọwo ihe iyi egwu nye osisi ndị dị n'oké ọhịa Naịjirịa n'ihi ọrụ ugbo mmadụ. Dịka ọmụmaatụ, Eupatorium adoratum (Siam weeds) sitere na ndịda Ọwụwa Anyanwụ Eshia. === Nnyocha Mmanụ Petrol === Nnyocha mmanụ ala, mpụga mmanụ na mmebi na mpaghara ndịda nke Naịjirịa emetụtala usoro okike nke ọhịa na mpaghara ahụ. Ọrụ nchọpụta mmanụ ndị a emetụtawokwa ọhịa mangrove na mpaghara Niger [[Mba Mmiri|Delta]] nke Naijiria. Dị ka ngalaba nke mmanụ ala si kwuo, "ihe dị ka mmanụ 419 emeela n'ala na-eduga na mfu nke dị n'etiti 5% na 10% nke ọhịa mangrove.<ref name=":2"/> Naịjirịa kwesịrị ịkwụsị nchọpụta nke mmanụ ala. Ọ dịghịkwa onye ma ọ bụ ụlọ ọrụ nyocha kwesịrị ịkwụsị ịchọ mmanụ ọhụrụ, gas, ma ọ bụ mmanụ. Site na nyocha ndị ọzọ, Anyị ga-enwe idei mmiri ndị ọzọ, ọzara ndị ọzọ, okpomọkụ dị elu, na nrụgide mmiri dị elu, ala ndị ọzọ ga-efu na Niger delta.<ref>{{Cite web|date=2021-10-20|title=Environmentalists demand zero oil exploration in Niger Delta|url=https://guardian.ng/news/environmentalists-demand-zero-oil-exploration-in-niger-delta/|accessdate=2022-07-01|work=The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News|language=en-US|archivedate=2022-07-01|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220701234014/https://guardian.ng/news/environmentalists-demand-zero-oil-exploration-in-niger-delta/}}</ref> === Ịkpọ Osisi ọkụ === Naịjirịa, dị ka worldometer si kwuo bụ onye na-emepụta Liquid Petroleum Gas(LPG) ma nwee nnukwu nchekwa nke gas sitere n'okike.<ref>{{Cite web|title=Natural Gas Production by Country - Worldometer|url=https://www.worldometers.info/gas/gas-production-by-country/|accessdate=2022-03-14|work=www.worldometers.info|language=en}}</ref> Otú ọ dị, ọnụ ahịa dị elu nke gas na kerosene emeela ka ọtụtụ ndị Naijiria bi n'ime ime obodo na mpaghara obodo iji jiri osisi sie nri. Ụlọ ọrụ International Energy Agency kwuru; ihe karịrị nde ndị Naijiria 120 na-adabere na nkụ na icheku ọkụ maka mkpa nri ha.<ref>{{Cite web|author=Foundation|first=Thomson Reuters|title=Africa's climate policies burned by firewood dependence|url=https://news.trust.org/item/20140530183509-63ekq/|accessdate=2022-03-14|work=news.trust.org}}</ref> World Wildlife Fund (WWF) mekwara nnyocha ma chọpụta na osisi ndị e ji mee ihe dị ka mmanụ isi nri mejupụtara ihe dị ka ọkara osisi ndị e wepụrụ n'ụzọ iwu na-akwadoghị n'oké ọhịa ahụ, ebe ọtụtụ n'ime ha si mba ndị na-emepe emepe dị ka Naịjirịa.<ref name=":2">{{Cite web|date=2015-11-07|title=Deforestation in Nigeria: 7 Causes, 5 Effects and 6 Ways to Stop It|url=https://infoguidenigeria.com/deforestation-nigeria-7-causes-5-effects-6-ways-stop/|accessdate=2022-03-14|work=InfoGuideNigeria.com|language=en-US}}</ref> === Ime obodo === N'ihi ọnụ ọgụgụ dị elu nke ndị mmadụ na-abata n'obodo ukwu, ọ dị mkpa maka mmepe ngwa ngwa na inye ihe ntụrụndụ ọha na eze dị mkpa dị ka okporo ụzọ, ọdụ ụgbọ elu, ụzọ ụgbọ okporo ígwè, àkwà mmiri, ụlọ akwụkwọ, n'akụkụ ndị a nke mba ahụ nke bụzi ihe iyi egwu maka mpaghara ọhịa ka a na-egbutu osisi na ahịhịa ma ọ bụ gbaa ọkụ iji nweta atụmatụ mmepe ndị a.<ref name=":2"/> Dịka ọmụmaatụ, ọtụtụ ọgbọ mbụ na ọgbọ nke abụọ dị ka Mahadum Calabar bụ mpaghara ọhịa dị ukwuu mana mkpa ọ dị iguzobe ụlọ akwụkwọ ndị a mere ka mbibi nke mpaghara ọhịa ndị a. [citation needed] == Akụkụ kachasị emetụta na Naịjirịa. == Mgbasawanye nke mgbukpọ ọhịa na steeti Naịjirịa na obodo ya na-eme ka egwu na nsonaazụ ya. Site na nyocha e mere n'etiti afọ 2001 na afọ 2020 site na ọnụego na ọnụ ọgụgụ nke Naịjirịa, a chọpụtara na steeti ise kachasị emetụta bụ Edo, [[Ȯra Ondo|Ondo]], Cross river, Taraba na Ogun steeti n'otu n'otu na steeti [[Ȯra Edo|Edo]] na-akwado oke ọhịa kachasị elu nke 268kha dịka nkezi nke 28.2kha. Steeti ndị ọzọ metụtara na Naịjirịa gụnyere Delta, Kogi, Osun, Ekiti, na steeti Oyo.<ref name=":3"/> Mkpa maka mmanụ koko na nkwụ na Cross River na Ondo State emeela ka mmebi gburugburu ebe obibi na mpaghara a.<ref>{{Cite journal|author=Krause|first=Torsten|date=2019-11-01|title=What future for primates? Conservation struggles in the forests of Cross River State, Nigeria|url=https://doi.org/10.1007/s11625-019-00667-y|journal=Sustainability Science|language=en|volume=14|issue=6|pages=1515–1529|doi=10.1007/s11625-019-00667-y|issn=1862-4057}}</ref><ref>{{Cite journal|author=Gbiri|first=Isaac Adelakun|date=2019-04-01|title=Analysis of Pattern and Extent of Deforestation in Akure Forest Reserve, Ondo State, Nigeria|url=https://sciendo.com/article/10.2478/jengeo-2019-0001|journal=Journal of Environmental Geography|language=en|volume=12|issue=1–2|pages=1–11|doi=10.2478/jengeo-2019-0001}}</ref> == Ihe ngwọta == Ihe ndị na-esonụ bụ ụzọ isi lụso mgbukpọ ọhịa ọgụ na Naịjirịa # Ntinye aka n'okporo ụzọ, ịkụ osisi, imezigharị ebe ndị a na-egwupụta ihe na ahịhịa na ịkụ osisi site na ngalaba onwe.<ref>{{Cite journal|author=Osemeobo|first=Gbdebo Jonathan|date=1988|title=The Human Causes of Forest Depletion in Nigeria|url=https://www.cambridge.org/core/journals/environmental-conservation/article/abs/human-causes-of-forest-depletion-in-nigeria/888B3A228CC274EBF6C0866BEF726578|journal=Environmental Conservation|language=en|volume=15|issue=1|pages=17–28|doi=10.1017/S0376892900028411|issn=1469-4387}}</ref><ref>{{Cite web|date=2018-09-02|title=Deforestation : Nigeria has lost 96 % of its forest — NCF|url=https://www.vanguardngr.com/2018/09/deforestation-nigeria-has-lost-96-of-its-forest-ncf/|accessdate=2022-03-31|work=Vanguard News|language=en-US}}</ref> # Mmetụta nke iwu na ụkpụrụ site na gọọmentị, omume nke gburugburu ebe obibi.<ref>{{Cite web|date=2016-02-27|title=8 Fantastic Solutions to Deforestation {{!}} Earth Eclipse|url=https://eartheclipse.com/environment/fantastic-solutions-to-deforestation.html|accessdate=2022-03-31|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2013-03-17|title=Deforestation - Causes, Effects and Solutions To Clearing of Forests - Conserve Energy Future|url=https://www.conserve-energy-future.com/causes-effects-solutions-of-deforestation.php|accessdate=2022-03-31|work=www.conserve-energy-future.com|language=en-US}}</ref> # N'ịgba ume iji stove mee ihe kama iji nkụ ọkụ, ọ dịkwa mkpa iji ifufe na anyanwụ mee ihe dị ka isi iyi nke ike.<ref>{{Cite web|date=2020-09-16|title=Tackling deforestation in Nigeria|url=https://dailytrust.com/tackling-deforestation-in-nigeria|accessdate=2022-03-31|work=Daily Trust|language=en}}</ref> == Nzaghachi == [[Usòrò:Scientist_seen_riding_on_a_donkey_at_the_Forestry_Research_Institute_of_Nigeria_Ibadan_08.jpg|link=//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/0f/Scientist_seen_riding_on_a_donkey_at_the_Forestry_Research_Institute_of_Nigeria_Ibadan_08.jpg/220px-Scientist_seen_riding_on_a_donkey_at_the_Forestry_Research_Institute_of_Nigeria_Ibadan_08.jpg|thumb|Ụlọ ọrụ nyocha ọhịa nke Naịjirịa na-enye agụmakwụkwọ na aka na gburugburu ebe obibi maka ndị Naịjirị iji mụta banyere omume ọhịa na-adịgide adịgide na mba ahụ. ]] === Nzaghachi E nwere ike inwe === Ihe ngwọta ọ bụla maka nsogbu nke mgbukpọ ọhịa na Naịjirịa ga-abụ usoro nke na-etinye ma na-elekwasị anya n'ụzọ siri ike n'akụkụ niile metụtara nsogbu ahụ. Mmụta kwesịrị ịgụnye mpaghara nke ike ọzọ, teknụzụ ka mma, njikwa ọhịa, mmepụta akụ na ụba, ọrụ ugbo na nchekwa nke ndị obodo na-adabere na ala. Ngwá ọrụ ike ndị ọzọ gụnyere ike mmiri, ike anyanwụ na ike ifufe. Ike anyanwụ bụ nhọrọ dị ukwuu maka Naijiria ma ga-enwe nsonaazụ pụrụ iche n'ihi ọnọdụ ala ya. Naịjirịa etinyelarị ihe igwe ikuku na ụfọdụ steeti ya mana ka a na-ewere usoro a na ike a ga-emepụta n'ụzọ dị mma na nke dị irè. A na-anabata nke ọ bụla n'ime atụmatụ ndị a n'ụwa niile dị ka ezigbo ụzọ ọzọ maka usoro mmepụta ike ugbu a ma ọtụtụ ụlọ ọrụ gburugburu ebe obibi agbaala ume. Imeziwanye teknụzụ nke stovu nri ga-adị irè karịsịa maka Naịjirịa nke nwere ọtụtụ ezinụlọ ugbu a na-achọ nkụ maka usoro isi nri ha. N'afọ 2005, otu mba, nke a na-akpọ Coalition for Rainforest Nations, mepụtara mmemme iji belata ọnụego mgbukpọ ọhịa nke na-enye aka na ikuku CO2.<ref>{{Cite web|title=Coalition for Rainforest Nations|url=http://www.rainforestcoalition.org/|accessdate=15 April 2018|work=www.rainforestcoalition.org}}</ref> A haziri mmemme ahụ maka mba niile na-emepe emepe nwere oké ọhịa mmiri ozuzo. Mba ndị na-emepe emepe na-enweta ego mgbe ha mechara nke ọma iji belata ikuku nke mba ha.<ref name="news.mongabay.com">{{Cite web|title=A New Idea to Save Tropical Forests Takes Flight|url=http://news.mongabay.com/2009/0629-niles_new_idea_to_save_forests.html|accessdate=15 April 2018|work=news.mongabay.com|date=29 June 2009}}</ref> REDD emeela echiche yiri nke ahụ, Mbelata Mgbukpọ site na Mgbukwu ọhịa na Mgbakọta Ọhịa na Mba Ndị Na-emepe emepe.<ref>{{Cite web|title=Background - UNFCCC|url=http://unfccc.int/methods_science/redd/items/4547.php|accessdate=15 April 2018|work=unfccc.int}}</ref> Na REDD, mba ndị ahụ nwere ike ịnata ego ka ukwuu n'ụdị ego carbon nke enwere ike iji mee ihe na-adịghị ize ndụ na gburugburu ebe obibi.<ref name="news.mongabay.com" /> Gọọmentị etiti nke Naịjirịa na West Africa na-ekwe nkwa iweghachi nde 4 ma ọ bụ ihe fọrọ nke nta ka ọ bụrụ nde 10 ala mebiri emebi dị ka akụkụ nke ọrụ nke African Forest Landscape Restoration Initiative (AFR100) na ihe ịma aka Bonn.<ref>{{Cite web|date=2017-12-12|title=Nigeria pledges to restore nearly 10 million acres of degraded land|url=https://landportal.org/fr/node/70836|accessdate=2022-03-31|work=landportal.org|language=fr}}</ref><ref>{{Cite web|date=2022-03-09|title=FG to restore 4m hectares of degraded land|url=https://dailytrust.com/fg-to-restore-4m-hectares-of-degraded-land|accessdate=2022-03-31|work=Daily Trust|language=en}}</ref> Gọọmentị steeti [[Ȯra Kwara|kwara]] emeela atụmatụ ịkụ osisi nde 2.5 iji lụso mgbukpọ ọhịa ọgụ site n'afọ 2047 na mmekorita ya na Nigeria Conservation Foundation (NCF).Ihe omume ahụ amalitela site n'ịkụ mkpụrụ 15,000 na obodo atọ: Latayi, Agboro na Koro na mpaghara Pategi nke steeti ahụ.<ref>{{Cite web|date=2022-03-24|title=Kwara, NCF plan to plant 2.5m trees by 2047|url=https://tribuneonlineng.com/kwara-ncf-plan-to-plant-2-5m-trees-by-2047/|accessdate=2022-03-31|work=Tribune Online|language=en-GB}}</ref> Òtù na-abụghị nke gọọmentị Folliage (Fold for Liberal Age Charity Initiative) na mmekorita ya na Ondo State kwere nkwa ịmalite ịkụ ọtụtụ nde osisi gafee steeti ahụ na isiokwu nke "Kịa osisi, Zọpụta ndụ".<ref>{{Cite web|date=2022-03-01|title=Folliage set to partner Ondo govt on tree planting|url=https://tribuneonlineng.com/folliage-set-to-partner-ondo-govt-on-tree-planting/|accessdate=2022-03-31|work=Tribune Online|language=en-GB}}</ref> Ndị isi ụwa gụnyere Naijiria na-ekwe nkwa ịkwụsị mgbukpọ ọhịa site n'afọ 2030 site na iwelite ijeri $ 19.2 iji kwụsị ma gbanwee osisi furu efu.<ref>{{Cite web|date=2021-11-02|title=COP26: Nigeria, 104 others promise to end deforestation by 2030|url=https://www.premiumtimesng.com/news/top-news/493023-cop26-nigeria-104-others-promise-to-end-deforestation-by-2030.html|accessdate=2022-03-31|language=en-GB}}</ref> == Hụkwa == * Nsogbu gburugburu ebe obibi na Niger Delta * Nsogbu mbuze nke ndagwurugwu Naịjirịa == Ebensidee == <references group="" responsive="1"></references> [[Òtù:Pages with unreviewed translations]] esi5xr8v6czc2xdaa6c9x4h6a6bjd0v Barbara Oteng Gyasi 0 23580 630919 539225 2026-04-23T13:29:50Z InternetArchiveBot 11600 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 630919 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Barbara Oteng Gyasi''' (amụrụ n'ụbọchị nke 5 n'ọnwa Ọktoba n'afọ 1964) bụ onye ndọrọ juu ndọrọ ọchịchị Ghana na onye bụbu onye omeiwu nke Prestea Huni-Valley nke Western Region nke Ghana.<ref>{{Cite web|date=2020-02-28|title=First Lady inaugurates Huni Valley Health Centre|url=https://www.ghanaiantimes.com.gh/first-lady-inaugurates-huni-valley-health-centre/|accessdate=2022-05-22|work=Ghanaian Times|language=en-US}}</ref> Ọ bụ onye otu New Patriotic Party (NPP), ọ bụkwa osote onye minista na-ahụ maka ala na akụrụngwa na Ghana nakwa onye bụbu minista na njem nleta, ọdịbendị na nka.<ref name="gog">{{Cite web|url=http://www.ghana.gov.gh/index.php/governance/deputy-ministers|title=Deputy Ministers|publisher=Government of Ghana|accessdate=2 August 2017|archivedate=24 September 2019|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190924104720/http://ghana.gov.gh/index.php/governance/deputy-ministers}}</ref><ref name="graph">{{Cite web|url=http://www.graphic.com.gh/news/general-news/akufo-addo-releases-names-of-deputy-ministers-designate.html|title=Akufo-Addo releases names of 50 deputy and 4 more ministerial nominees|publisher=Graphic Ghana|date=15 March 2017|accessdate=2 August 2017}}</ref><ref name="yen">{{Cite web|url=https://yen.com.gh/90398-list-akufo-addos-50-deputy-ministers-news-ministers.html|title=List of Akufo-Addo's 50 deputy ministers and four news ministers|publisher=Yen Ghana|date=15 March 2017|accessdate=2 August 2017|archivedate=8 January 2021|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210108143328/https://yen.com.gh/90398-list-akufo-addos-50-deputy-ministers-news-ministers.html}}</ref><ref name="citi">{{Cite web|url=http://citifmonline.com/2017/03/15/akufo-addo-names-50-deputies-4-ministers-of-state/|title=Akufo-Addo names 50 deputies, 4 ministers of state|publisher=Cifi FM Online|date=15 March 2017|accessdate=2 August 2017|archivedate=8 January 2021|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210108143347/https://citifmonline.com/2017/03/akufo-addo-names-50-deputies-4-ministers-of-state/}}</ref><ref name="ghaweb">{{Cite web|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/religion/Akufo-Addo-picks-deputy-ministers-511811|title=Akufo-Addo picks deputy ministers|publisher=Ghana Web|date=20 February 2017|accessdate=2 August 2017}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.myjoyonline.com/entertainment/2019/February-28th/catherine-afeku-out-barbara-gyasi-now-tourism-minister.php|title=Catherine Afeku out, Barbara Gyasi now Tourism Minister|work=www.myjoyonline.com|accessdate=2020-01-29|archivedate=2020-01-29|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200129182900/http://www.myjoyonline.com/entertainment/2019/February-28th/catherine-afeku-out-barbara-gyasi-now-tourism-minister.php}}</ref> == Mbido ndụ na agụmakwụkwọ == A mụrụ Gyasi na 5 Ọktoba na afọ 1964.<ref name="parliament1">{{Cite web|url=https://www.parliament.gh/mps?mp=206|title=Parliament of Ghana|work=www.parliament.gh|accessdate=2019-03-02|archivedate=2023-03-24|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230324002714/https://parliament.gh/mps?mp=206}}</ref> O nwere akara ugo mmụta na Mahadum nke Ghana .<ref name="parliament1" /> O nwere nzere bachelọ nke iwu site na Ghana School of Law .<ref>{{Cite web|title=Barbara Oteng Gyasi, Biography|url=https://www.ghanaweb.com/person/Barbara-Oteng-Gyasi-2545|accessdate=2022-08-14|work=www.ghanaweb.com}}</ref> == Ọrụ == Ọ rụrụ ọrụ dị ka onye isi ngalaba iwu na Vivo Energy Ghana Limited site na afo 2012 ruo afọ 2016.<ref name="parliament1"/> == ndọrọ ndọrọ ọchịchị == Dị ka onye NPP, a họpụtara Barbara ka ọ nọchite anya Prestea Huni-Valley Constituency na afọ 2016, mana o nweghị oche na ntuli aka Ghana nke afọ 2020, ebe Wisdom Cudjoe nke National Democratic Congress (NDC) meriri ya.<ref>{{Cite web|date=2020-12-08|title=Tourism Minister Barbara Oteng Gyasi loses Prestea-Huni-Valley seat to NDC|url=https://www.modernghana.com/news/1048676/tourism-minister-barbara-oteng-gyasi-loses-preste.html|accessdate=2020-12-08|work=Modern Ghana|language=en}}</ref> == Ndụ onwe onye == Oteng Gyasi bụ Onye Kraịst.<ref name="parliament1"/> == Ebenside == <references group="" responsive="1"></references> {{DEFAULTSORT: Oteng Gyasi, Barbara}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] [[Òtù:Ọmụmụ afọ 1964]] teidnjnjyjouit547n1jv8cuh5g8i68 Bruce Gilley 0 24356 630944 143741 2026-04-23T19:57:16Z InternetArchiveBot 11600 Rescuing 4 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 630944 wikitext text/x-wiki '''Bruce Gilley''' (July 21, 1966) bụ Prọfesọ Sayensị ndọrọ ndọrọ ọchịchị na Mahadum Portland State. Gilley nwetara otuto mba ofesi mana ọ bụkwa oke nkatọ maka ndị ọgbọ ya na- arụrịta ụka - enyochala akụkọ "The Case for Colonialism", nke e bipụtara na mbipụta ịntanetị nke akwụkwọ akụkọ sayensị 'The Third World Quarterly' na 2017. Mmadụ iri na ise so na bọọdụ magazin ahụ gbara arụkwaghịm n'ihi akụkọ Gilley. == Ọrụ == Gilley nwetara Bachelor of Arts na akụnụba na mmekọrịta mba ụwa na Mahadum Toronto na 1988. Site na 1989 ruo 1991 ọ bụ Ọkammụta Commonwealth na Mahadum Oxford, ebe e nyere ya nzere Master of [[Ákọ na Uche|philosophy]] in Economics na 1991. Site na 1992 ruo 2002, ọ rụrụ ọrụ dị ka onye nta akụkọ na [[Hong Kong]] wee dee akwụkwọ akụkọ 'Eastern Express' wee dee akwụkwọ akụkọ 'Far Eastern Economic Review'. ebe O kpughere nnyefe teknụzụ na-akwadoghị nke onye prọfesọ Stanford nyere ndị agha China. Gilley bụ onye ọkà mmụta Woodrow Wilson na Mahadum Princeton site na 2004 ruo 2006, nke ọ nwetara PhD na ndọrọ ndọrọ ọchịchị na 2007. <ref>{{Cite web |url=http://www.web.pdx.edu/~gilleyb/AndAboutMe.html |title=PDX.edu |accessdate=2023-01-05 |archivedate=2017-09-14 |archiveurl=https://web.archive.org/web/20170914082011/http://www.web.pdx.edu/~gilleyb/AndAboutMe.html }}</ref> === Okwu maka Colonialism === E bipụtara akụkọ Gilley "Akụkọ maka colonialism" na 2017 na ntanetị n'ihu nke ụwa nke atọ nke atọ, megidere nkwenye nke ndị nyocha. Dị ka Gilley si kwuo, colonialism bụ ma uru nke ọma (uru ya karịrị ọghọm ya) na n'ụzọ ziri ezi (nke nnukwu akụkụ nke ndị obodo nabatara ya). N'ihi ya, onye edemede ahụ na-akpọ maka mweghachi nke colonialism. <ref>{{Cite journal|year=2017|title=The case for colonialism|journal=Third World Quarterly|pages=1–17|doi=10.1080/01436597.2017.1369037}}</ref> Edemede ahụ bụ arụmụka ma maka arụmụka ya na maka mgbagha ya na-esote, wee rụpụta arụmụka gbasara ụkpụrụ agụmakwụkwọ na "nyocha ndị ọgbọ ". <ref>[https://web.archive.org/web/20230510220351/https://www.nas.org/academic-questions/31/2/the_case_for_colonialism "The Case for Colonialism"], Bruce Gilley, ''Academic Questions'', June 2018, Vol. 31, No. 2, pp. 167–185.</ref> <ref>{{Cite web|accessdate=6 August 2022|title=Author Asks Journal to Pull Pro-Colonial Essay|url=https://www.insidehighered.com/quicktakes/2017/09/22/author-asks-journal-pull-pro-colonial-essay|date=22 September 2017|work=Inside Higher Ed}}</ref> Ndị otu iri na ise so na bọọdụ Academic Journal hapụrụ arụkwaghịm maka okwu a. E mechara wepụrụ akụkọ ahụ site na nkwenye Gilley wee bipụtaghachi ya n'April 2018 n'ime akwụkwọ akụkọ na-agbanwe agbanwe Academic Questions of the National Association of Scholars. Mgbe a jụrụ ya ma ọ bụrụ na ọ ga-abụ ụkpụrụ ọma ibipụta otu isiokwu na-akwado mgbukpọ, Gilley kwuru, sị: " ''Echere m na onye ọ bụla ga-ekwenye, 'mgbukpọ' bụ njehie omume "'', ma na o kweghị na colonialism bụ njehie omume. N'oge opupu ihe ubi nke 2022, Gilley zara ọtụtụ n'ime ndị nkatọ ya na edemede nke abụọ akpọrọ "Ihe gbasara Colonialism: Azaghachi nye Ndị nkatọ M." <ref>Gilley, Bruce, [https://web.archive.org/web/20230405022200/https://www.nas.org/academic-questions/35/1/the-case-for-colonialism-a-response-to-my-critics ''The Case for Colonialism: A Response to My Critics''], Academic Questions, 2022</ref> == mbipụta nhọrọ == * ''Tiger on the Brink: Jiang Zemin and China's New Elite''. University of California Press, 1998. * ''Model Rebels: The Rise and Fall of China's Richest Village''. University of California Press, 2001. * ''China's New Rulers: The Secret Files''. New York Review of Books, New York, 2003. (With Andrew Nathan) * ''China's Democratic Future: How It Will Happen and Where It Will Lead''. Columbia University Press, 2004. * ''The Right to Rule: How States Win and Lose Legitimacy''. Columbia University Press, 2009. * ''The Nature of Asian Politics''. Cambridge University Press, 2014. * ''The Last Imperialist: Sir Alan Burns's Epic Defense of the British Empire''. Regnery Gateway, 2021. * ''In Defense of German Colonialism: And How Its Critics Empowered Nazis, Communists, and the Enemies of the West''. Regnery Gateway, 2022. === akụkọ === * [https://sites.hks.harvard.edu/fs/pnorris/Acrobat/stm103%20articles/Gilley_Concept_ethnic_conflict.pdf "Emegide echiche nke esemokwu agbụrụ"], ''Ụwa nke Atọ nke anọ'' . 25 (6): 1155–1166 . doi:10.1080/0143659042000256959. [https://archive.today/20190120233646/https://sites.hks.harvard.edu/fs/pnorris/Acrobat/stm103%20articles/Gilley_Concept_ethnic_conflict.pdf Edebere] na mbụ na Jenụwarị 20, 2018. * "Akụkọ maka Ọchịchị Colonialism", ''Ụwa nke Atọ n'ime nkeji iri'' na ise, 2017. ( [https://web.archive.org/web/20230510220351/https://www.nas.org/academic-questions/31/2/the_case_for_colonialism E bipụtara] ya na ''Ajụjụ Ọmụmụ'', June 2018, Mpịakọta 31, Nke 2, p.&nbsp;167–185. * [https://web.archive.org/web/20230405022200/https://www.nas.org/academic-questions/35/1/the-case-for-colonialism-a-response-to-my-critics "Akụkọ maka Ọchịchị Colonialism: Azịza nye Ndị nkatọ M"], ''Ajụjụ Ọmụmụ'', Oge opupu ihe ubi 2022. == mpụga njikọ == * {{Cite web|url=http://www.web.pdx.edu/~gilleyb/|title=Essays on "The case for colonialism"|work=Portland State University|accessdate=2017-11-11|archivedate=2015-01-10|archiveurl=https://web.archive.org/web/20150110124937/http://www.web.pdx.edu/~gilleyb/}} * [https://www.youtube.com/watch?v=5V8t4pPbr4k Video of lecture "The Case for Colonialism" at Texas Tech University, 2018]. ([https://web.archive.org/web/20221207143726/https://web.pdx.edu/~gilleyb/TexasTechTalk.pdf text]) == Isi mmalite == <references /> mbybprq1rukvjka8wh7otsqdvw2f1qs Confederation of African Football 0 24977 630973 123175 2026-04-24T05:31:54Z InternetArchiveBot 11600 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 630973 wikitext text/x-wiki {{Databox}}  [[Usòrò:Confederation of African Football member associations map.svg|thumb|Confederation of African Football member association map]] Confederation of African Football, ma ọ bụ '''CAF''' maka mkpirikpi (French: Confédération Africaine de Football, Arabic: , : ), bụ òtù nchịkwa na nchịkwa maka egwuregwu bọọlụ, futsal na [[Footbọl|bọọlụ]] osimiri n'Africa. E guzobere ya na 8 Febụwarị 1957 na ''Grand Hotel''<ref>{{Cite book|author=Alegi|first=Peter|title=African Soccerscapes|date=2010|publisher=Ohio University Press|isbn=978-0-89680-278-0|pages=65}}</ref> dị na Khartoum, Sudan site n'aka ndị otu bọọlụ mba nke Egypt, Ethiopia, South Africa na [[Sudan]]<ref>{{Cite book|title=Historical Dictionary of Soccer|year=2011|isbn=9780810873957|author=Dunmore|first=Tom}}</ref>, na-esochi mkparịta ụka nkịtị n'etiti otu ndị ahụ a kpọtụrụ aha na FIFA Congress mere na 7 June 1956 na Avenida Hotel na Lisbon, Portugal..<ref>{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=udBgtzFSlBIC&q=Confederation+of+African+Football&pg=PA169|title=International Sport Management|publisher=Human Kinetics|year=2020|isbn=9781450422413|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=History of CAF|url=https://www.cafonline.com/about-us/caf-history/|work=CAFOnline.com|accessdate=27 July 2022}}</ref> [[Usòrò:CAF Cup - trophy.png|thumb|CAF Cup]] Otu n'ime ọgbakọ kọntinent isii nke otu na-ahụ maka egwuregwu bọọlụ ụwa, FIFA, CAF na-anọchite anya otu egwuregwu bọọlụ mba Africa, na-agba otu mba na asọmpi kọntinent na klọb ma na-achịkwa ego nrite, ụkpụrụ na ikike mgbasa ozi maka asọmpi dị otú ahụ. A ga-ekenye CAF 9 ntụpọ na FIFA World Cup malite na 2026 ma nwee ohere nke ntụpọ iri yana mgbakwunye nke asọmpi egwuregwu etiti mba ụwa nke gụnyere otu isii iji kpebie ebe abụọ FIFA World Cup ikpeazụ (46 + 2). Isi ụlọ ọrụ CAF dị na Khartoum n'ime ọnwa mbụ e guzobere ruo mgbe ọkụ gbawara n'ụlọ ọrụ nke Sudan Football Association mgbe nzukọ a kwagara na nso Cairo, Egypt. Youssef Mohamad bụ odeakwụkwọ ukwu mbụ na Abdel Aziz Abdallah Salem, onye isi ala mbụ. Kemgbe afọ 2002, ebe nchịkwa dị na 6th of October City na Cairo, Egypt. CAF ugbu a nwere ndị otu Iri ise na anọ bụ ndị otu zuru oke, ebe Zanzibar na Réunion bụ ndị otu mmekọ (lee ngalaba CAF Members and Zones n'okpuru). Onye isi ala ugbu a bụ [[Patrice Motsepe]] si South Africa, onye a họpụtara na 12 Machị 2021 na ntuli aka na-enweghị mmegide nke e mere na Rabat, [[Morocco]]. == Akụkọ ihe mere eme ==   == Abụ CAF == Na 18 Septemba 2017, CAF malitere asọmpi maka ndị niile na-ede egwu n'Afrịka iji mepụta abụ ya na-enweghị okwu iji gosipụta ihe nketa ọdịbendị na egwu Afrịka.<ref>{{Cite web|title=Competition for the CAF's anthem|url=http://www.cafonline.com/index.php?lng=1&module=media&idrub=94637&idnews=82041|archiveurl=https://web.archive.org/web/20090116020542/http://www.cafonline.com/index.php?lng=1&module=media&idrub=94637&idnews=82041|archivedate=16 January 2009|work=CAFOnline.com|date=18 September 2007|accessdate=13 November 2008}}</ref> Ebipụtara ukwe ahọpụtara, onye dere ya bụ nke amabeghị taa ma dị sekọnd Iri asaa na anọ n'ogologo, ebipụtara ya na saịtị ahụ na 16 Jenụwarị 2008 ma ọ bụ egwu ntinye maka asọmpi asọmpi CAF gọọmentị ọ bụla. A na-ejikwa ya maka asọmpi asọmpi gọọmentị ọ bụla nke ndị otu mpaghara CAF gụnyere WAFU, COSAFA na CECAFA. == Onye ndu ugbu a == {| class="wikitable" !Aha !Ọnọdụ |- | [[Patrice Motsepe]] |Onye isi ala |- | Augustin Senghor |Onye isi ala nke mbụ |- | Ahmed Yahya |Onye isi ala nke abụọ |- | Waberi Souleiman |Onye isi ala nke atọ |- | Seidou Mbombo Njoya |Onye isi ala nke anọ |- | [[Kanizat Ibrahim]] |Onye isi ala nke ise |- | Véron Mosengo-Omba |Odeakwụkwọ ukwu |} Ebe e si nweta ya:<ref>[http://www.fifa.com/about-fifa/associations/CAF/ FIFA]</ref><ref>[http://www.cafonline.com/about-us/organization/executive-committee CAF]</ref> * Frederick Acheampong, Onye Nhazi Ukwu == Ndị otu CAF na mpaghara == === Ndị otu === [[Usòrò:Carte_Afrique_CAF.png|áká_ịkẹngạ|thumb|Njikọ mpaghara Afrịka          Njikọ ndị ọzọ  <div class="legend"><span class="legend-color mw-no-invert" style="background-color:#007F00; color:white;">&nbsp;</span>&nbsp;[[Union of Arab Football Associations|UAFA]] ([[Arab World]])</div>]] Na mgbakwunye, enwere mpaghara dị na Africa nke na-esoghị CAF ma ọ bụ ọgbakọ ọ bụla ọzọ ruo n'ókè ọ bụla. *  Mayotte *  Chagos Islands ([[British Indian Ocean Territory]]) Ụfọdụ steeti dị na Afrịka nwere nkwenye mba ụwa ma ọ bụ enweghị nkwenye mba nwere ndị otu mba, mana ọ dịghị nke a tụlere maka ndị otu CAF. Kama nke ahụ, ha na òtù ndị dị ka CONIFA nwere njikọ. *  Western Sahara *  Somaliland == Egwuregwu == === Egwuregwu CAF === {{col-start}} {{col-break}} '''National teams:''' ;Men *[[Africa Cup of Nations]] *[[African Nations Championship]] *[[Africa U-23 Cup of Nations]] *[[Africa U-20 Cup of Nations]] *[[Africa U-17 Cup of Nations]] *[[African Schools Championship]] *[[Africa Futsal Cup of Nations]] *[[African Youth Olympic Futsal Qualifying Tournament]] *[[Africa Beach Soccer Cup of Nations]] ;Women *[[Women's Africa Cup of Nations]] *[[African U-20 Women's World Cup qualification]] *[[African U-17 Cup of Nations for Women]] *[[African Schools Championship for Girls]] {{col-break}} '''Clubs:''' *[[Africa Super League]] *[[CAF Champions League]] *[[CAF Confederation Cup]] *[[CAF Super Cup]] *[[CAF Women's Champions League]] ;''Defunct'' *''[[African Cup Winners' Cup]]'' *''[[CAF Cup]]'' {{col-break}} '''Inter Continental:''' ;''Defunct'' *''[[Afro-Asian Cup of Nations]]'' *''[[Afro-Asian Club Championship]]'' *''[[UEFA–CAF Meridian Cup]]'' {{col-break}} '''Regional:''' *[[CECAFA Cup]] *[[WAFU Nations Cup]] *[[Amilcar Cabral Cup]] *[[COSAFA Cup]] *[[CEMAC Cup]] *[[UNIFFAC Cup]] (U-17) *[[UNAF U-23 Tournament]] {{col-end}} === Mba ụwa === Maka otu mba ụmụ nwoke, asọmpi bụ isi bụ iko mba Afrịka nke malitere n'afọ 1957. N'afọ 2009, CAF malitere ịhazi asọmpi ọzọ maka otu mba ụmụ nwoke, asọmpi mba Africa, oge a na-egosi ndị egwuregwu na-egwu egwuregwu n'asọmpị mba ha. CAF na-agbakwa asọmpi mba na ọkwa n'okpuru 20 na Under-17, nke na-ejekwa ozi dị ka asọmpi ntozu maka FIFA U-20 World Cup na FIFA U-17 World Cup n'otu n'otu. Maka ndị otu mba ụmụ nwanyị, CAF na-arụ ọrụ asọmpi na-eje ozi dị ka asọmpi iru eru maka asọmpi FIFA-ahazi nke malitere n'otu afọ ahụ ha malitere. Ka ọ na-erule afọ 2022, Women's Africa Cup of Nations, nke a malitere n'afọ 1991 maka ndị otu mba dị elu, na-eme ka ndị otu anọ ruo FIFA Women's World Cup ma kpuchie onye mmeri. Ma asọmpi African U-20 Women's World Cup qualification tournament, nke malitere n'afọ 2002 na African U-17 Iko mba maka ụmụ nwanyị, nke malitere n'afọ 2008, nke ọ bụla enweghị onye mmeri kama ọ na-eme ka ndị otu 2 ruo eru maka asọmpi na FIFA U-20 Womenʼs World Cup na FIFA U-17 Women's ịkọ mba ụwa n'otu n'otu. === Klọb === CAF na-ejikwa asọmpi klọb abụọ dị n'Afrịka: '''CAF Champions League''', nke mbụ e mere n'afọ 1964 dị ka '''''African Cup of Champions Clubs''''' (ma ọ bụ naanị African Cup) ma gbanwee aha ya n'afọ 1997 maka ndị mmeri nke African leagues na ndị na-esote league-agwụcha otu iri na abuo kachasị elu nke mba ndị otu; na CAF Confederation Cup, nke malitere n'afọ 2004 dị ka njikọta nke African Cup Winners' Cup, nke bidoro na asọmpi nke atọ, CAF Cup, nke mba ndị mmeri na ndị otu iri na abuo kachasị na mba.<ref>{{Cite web|title=Confederation Cup|url=http://www.cafonline.com/index.php?lng=1&opt=44&cmpt=19&titre=Past%20Competitions|archiveurl=https://web.archive.org/web/20090116025408/http://www.cafonline.com/index.php?lng=1&opt=44&cmpt=19&titre=Past%20Competitions|archivedate=16 January 2009|work=CAFOnline.com|accessdate=17 December 2008}}</ref> CAF Super Cup, nke na-emegide ndị meriri CAF Champions League megide ndị meriri CAF Confederation Cup (bụbu ndị meriri iko ndị mmeri nke iko mba Afrịka), n'afọ 1993. A haziri asọmpi Afro-Asian Club Championship na AFC n'etiti ndị mmeriri CAF Champions League na ndị mmeriri AFC Champions League. Egwuregwu ikpeazụ nke Afro-Asian Club Championship mere n'afọ 1998. Ebidoro CAF Women's Champions League na 12 Septemba 2020, na-agụnye ndị mmeri nke asọmpi iru eru nke CAF maka ndị otu klọb ụmụ nwanyị.<ref>{{Cite web|date=3 November 2021|title=African women's football primed for new chapter|url=https://www.fifa.com/news/origin1904-p.cxm.fifa.comafrican-womens-football-primed-for-new-chapter|accessdate=6 November 2021|work=[[FIFA|FIFA.com]]}}</ref><ref>{{Cite web|date=5 July 2021|title=CAF Women's Champions League takes one giant leap towards realization|url=https://www.cafonline.com/caf-women-champions-league/news/caf-women-s-champions-league-takes-one-giant-leap-towards-realization|accessdate=6 July 2021|work=CAFOnline.com|archiveurl=https://web.archive.org/web/20211106181522/https://www.cafonline.com/caf-women-champions-league/news/caf-women-s-champions-league-takes-one-giant-leap-towards-realization|archivedate=6 November 2021}}</ref> === Ndị nwere aha ugbu a === {| class="wikitable sortable" !Competition | rowspan="1" style="background-color:#ffffff;" width="1%" | !Year !Champions !Title !Runners-up | rowspan="1" style="background-color:#ffffff;" width="1%" | !Next edition !Dates |- ! colspan="10" |National teams |- |Africa Cup of Nations | rowspan="9" style="background-color:#ffffff;" width="1%" | |2021 <small>(final)</small> |{{fb|Senegal}} |1st |{{fb|Egypt}} | rowspan="9" style="background-color:#ffffff;" width="1%" | |2023 <small>([[2023 Africa Cup of Nations Final|final]])</small> |''Qualification:''<br /><br />{{Érèkọbalà|23 March – 27 September 2022}}<br /><br /><br /><br />''Finals:''<br /><br />{{Érèkọbalà|23 June – 23 July 2023}} |- |African Nations Championship |2022 |{{fb|Senegal}} |1st |{{fb|Algeria}} |''[[2024 African Nations Championship|2024]]'' |''Qualification:''<br /><br />—<br /><br /> |- |U-23 Cup of Nations |2019 |{{fbu|23|Egypt}} |1st |{{fbu|23|Ivory Coast}} |2023 |''Qualification:''<br /><br />{{Érèkọbalà|19 September 2022 – 28 March 2023}}<br /><br /><br /><br />''Finals:''<br /><br />{{Érèkọbalà|June 2023}} |- |Men's African Games Tournament |2019 |{{fbu|23|BFA}} |1st |{{fbu|23|NGA}} |[[Football at the 2023 African Games – Men's tournament|2023]] | |- |U-20 Cup of Nations{{efn|This tournament was initially formed as a home-and-away qualification tournament for U-21 African nations in 1977. Since 1979, a proper tournament was launched as the ''African Youth Championship'' and used these branded titles until 2015: ''African U-21 Cup of Nations'' until 1989, ''African U-21 Championship'' until 2003 and ''African U-20 Championship'' until 2015. The current name was adopted in 2017.}} |2023 |{{fbu|20|SEN}} |1st |{{fbu|20|GAM}} |[[2025 Africa U-20 Cup of Nations|2025]] | |- |U-17 Cup of Nations{{efn|From 1995 to 2015, the tournament was known as the ''African U-17 Championship''. The current name is in use since 2017.}} |2019 |{{fbu|17|CMR}} |2nd |Vacant |2023 |''Qualification:''<br /><br />2022–2023<br /><br /><br /><br />''Finals:''<br /><br />{{Érèkọbalà|29 April - 19 May}} |- |Futsal Cup of Nations |2020 |{{futsal|MAR}} |2nd |{{futsal|EGY}} |[[2024 Africa Futsal Cup of Nations|2024]] | |- |Youth Olympic Futsal Qualifying Tournament |2018 |{{fsu|18|EGY}} |1st |{{fsu|18|ANG}} |2026 | |- |Beach Soccer Cup of Nations |2022 |{{beachsoccer|SEN}} |7th |{{beachsoccer|EGY}} |{{Érèkọbalà|''TBD''}} |{{Érèkọbalà|''To be determined (TBD)''}} |- ! colspan="10" |National teams (women) |- |Women's Africa Cup of Nations | rowspan="4" style="background-color:#ffffff;" width="1%" | |2022 <small>(final)</small> |{{fbw|RSA}} |1st |{{fbw|MAR}} | rowspan="4" style="background-color:#ffffff;" width="1%" | |2024 <small>(final)</small> |{{Érèkọbalà|''Qualification:''<br>''To be determined (TBD)''}}<br /><br /><br /><br />''Finals:''<br /><br />{{Érèkọbalà|''To be determined (TBD)''}} |- |Women's African Games Tournament |2019 |{{fbw|NGA}} |3rd |{{fbw|CMR}} |[[Football at the 2023 African Games – Women's tournament|2023]] | |- |African FIFA U-20 Women's World Cup qualification |2022 |{{fbwu|20|GHA}}<br /><br />{{fbwu|20|NGA}} |6th<br /><br />10th |{{fbwu|20|ETH}}<br /><br />{{fbwu|20|SEN}} |[[2024 African U-20 Women's World Cup Qualifying Tournament|2024]] | |- |U-17 Cup of Nations for Women |2022 |{{fbwu|17|TAN}}<br /><br />{{fbwu|17|NGA}}<br /><br />{{fbwu|17|MAR}} |1st<br /><br />6th<br /><br />1st |{{fbwu|17|CMR}}<br /><br />{{fbwu|17|ETH}}<br /><br />{{fbwu|17|GHA}} |[[2024 African U-17 Women's World Cup Qualifying Tournament|2024]] | |- ! colspan="10" |Club teams |- |Super Cup | rowspan="3" style="background-color:#ffffff;" width="1%" | |2022 |{{fbaicon|MAR}} RS Berkane |1st |{{fbaicon|MAR}} Wydad AC | rowspan="3" style="background-color:#ffffff;" width="1%" | |2023 |{{Érèkọbalà|11–13 August 2023}} |- |Champions League |{{Érèkọbalà|[[2021–22 CAF Champions League|2021–22]] <small>([[2022 CAF Champions League Final|final]])</small>}} |{{fbaicon|MAR}} Wydad AC |3rd |{{fbaicon|EGY}} Al Ahly |{{Érèkọbalà|[[2022–23 CAF Champions League|2022–23]] <small>([[2023 CAF Champions League Final|final]])</small>}} |''Qualifying:''<br /><br />{{Érèkọbalà|10 September – 24 October 2021}}<br /><br /><br /><br />''Competition proper:''<br /><br />{{Érèkọbalà|11 February – 29 May 2022}} |- |Confederation Cup |2021–22 <small>(final)</small> |{{fbaicon|MAR}} RS Berkane |2nd |{{fbaicon|RSA}} Orlando Pirates |{{Érèkọbalà|[[2022–23 CAF Confederation Cup|2022–23]] <small>(<!--[[2023 CAF Confederation Cup Final|-->final<!--]]-->)</small>}} |''Qualifying:''<br /><br />{{Érèkọbalà|10 September 2021 – 6 February 2022}}<br /><br /><br /><br />''Competition proper:''<br /><br />{{Érèkọbalà|13 February – 22 May 2022}} |- ! colspan="10" |Club teams (Women) |- |Women's Champions League | rowspan="1" style="background-color:#ffffff;" width="1%" | |2022 <small>(final)</small> |{{fbaicon|MAR}} AS FAR |1st |{{fbaicon|RSA}} Mamelodi Sundowns | rowspan="1" style="background-color:#ffffff;" width="1%" | |[[2023 CAF Women's Champions League|2023]] <small>([[2023 CAF Women's Champions League Final|final]])</small> |{{Érèkọbalà|''To be determined (TBD)''}} |} === Ndị mmeri n'asọmpi === {| class="wikitable sortable" style="font-size:95%" ! rowspan="2" |Mba ! colspan="8" |Ụmụ nwoke ! colspan="2" |Ụmụ nwanyị ! rowspan="2" |Ngụkọta |- !Iko Mba Afrịka !CHAN !U-23 !U-20 !U-17 !Futsal !Egwuregwu bọọlụ n'ụsọ osimiri !Egwuregwu Afrịka !Iko Mba Afrịka nke ụmụ nwanyị !Egwuregwu Afrịka |- align="center" |- style="background:lightgreen" | align="left" |Nigeria |3(4) |0(1) |1 |7(2) |2(2) |Ọdịdị |2(4) |1(4) |11 |3 |'''30(17)''' |- align="center" |- style="background:lightblue" | align="left" |Egypt |7(3) |Ọdịdị |1 |4(1) |1 |3(2) | - |2 | - | - |'''18(6)''' |- align="center" |- style="background:Pink" | align="left" |Cameroon |5(2) | - | - |1(4) |2 | - |1(1) |4 |0(4) |1(2) |'''14(13)''' |- align="center" |- style="background:lightgreen" | align="left" |Ghana |4(5) |0(2) | - |4(2) |2(2) |0(1) | - |1 |1(1) |0(3) |'''12(16)''' |- align="center" |- style="background:lightgreen" | align="left" |Senegal |1(2) |1 | - |1(3) | - | - |5(2) |1 | - | - |'''9(7)''' |- align="center" |- style="background:lightblue" | align="left" |Morocco |1(1) |2 |0(1) |1 | - |2(1) | - | - |0(1) | - |'''6(4)''' |- align="center" |- style="background:lightblue" | align="left" |Algeria |2(1) |0(1) |0(1) |1 |0(1) | - | - |1 | - | - |'''4(4)''' |- align="center" |- style="background:Pink" | align="left" |DR Congo |2 |2 | - | - | - | - | - | - | - | - |'''4''' |} == Nkwado == N'ọnwa Ọktoba afọ 2004, nnukwu ụlọ ọrụ nkwukọrịta South Africa, MTN, gbara nkwekọrịta afọ anọ iji kwado asọmpi CAF nke ruru US $ 12.5 nde, nke bụ nkwekọrịta nkwado kachasị na akụkọ egwuregwu Afrika n'oge ahụ.<ref name="news.bbc.co.uk">{{Cite web|date=21 October 2004|title=CAF signs sponsorship deal|url=http://news.bbc.co.uk/sport2/hi/football/africa/3763112.stm|work=[[BBC Sport]]|accessdate=14 February 2018}}</ref> CAF mepere oku nkwado ọhụrụ mgbe nkwekọrịta MTN gwụchara yana nnukwu nkwukọrịta French, Orange nwetara ya na Julaị 2009, bịanyere aka na nkwekọrịta afọ 8 zuru oke ogologo oge ekpughere iji kwado asọmpi CAF na ọnụ ahịa 100 million..<ref name="reuters.com">{{Cite web|date=28 July 2009|title=Orange signs deal to sponsor African soccer competitions|url=https://www.reuters.com/article/ozabs-soccer-africa-sponsor-20090728-idAFJOE56R0N320090728|work=[[Reuters]]|accessdate=12 February 2018}}</ref> N'abalị iri abụọ na otu n'ọnwa Julaị n'afọ 2016, nnukwu ụlọ ọrụ France na-ahụ maka ike na mmanụ ala, Total S.A., dochiri Orange dị ka onye isi na-akwado ya na ngwugwu nkwado afọ asatọ sitere na CAF maka uru nke nde € 950 nde iji kwado asọmpi ya.<ref name="africanews.com">{{Cite news|date=9 November 2016|title=CAF reviews prize money, AFCON 2017 winner to pocket $4&nbsp;million|url=http://www.africanews.com/2016/11/09/caf-reviews-prize-money-afcon-2017-winner-to-pocket-4-million/|work=[[Africanews]]|accessdate=14 February 2018}}</ref><ref name="africanews.com 2">{{Cite web|date=21 July 2016|title=Total to sponsor CAF competitions for the next eight years|url=http://www.africanews.com/2016/07/21/total-to-sponsor-caf-competitions-for-the-next-eight-years/|work=[[Africanews]]|accessdate=21 July 2016|archivedate=25 April 2019|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190425200729/http://www.africanews.com/2016/07/21/total-to-sponsor-caf-competitions-for-the-next-eight-years//}}</ref> Total gbanwere aha ya dị ka TotalEnergies n'afọ 2021, ọ bụ ezie na nkwado ya na CAF gara n'ihu n'okpuru aha ọhụrụ ahụ. Ndị isi na-akwado CAF ugbu a bụ: * 1 Anyanwụ Ụwa * TikTok * TotalEnergies * Oroma == Ọkwa ụwa nke FIFA == === Nchịkọta === {{col-begin}} {{col-break}} {{Sports rankings table|FIFA World Rankings|1|211|select=CAF|style=|caption=FIFA Men's Rankings (as of INSERT_UPDATE_DATE)|footer1=*Local rankings based on FIFA ranking points|selection_header=CAF*|rank_header=FIFA|change_header=+/-|team_header=National Team|points_header=Points}} {{col-break}} {{Sports rankings table|FIFA Women's World Rankings|1|211|select=CAF|style=|caption=FIFA Women's Rankings (as of INSERT_UPDATE_DATE)|footer1=*Local rankings based on FIFA ranking points|selection_header=CAF*|rank_header=FIFA|change_header=+/-|team_header=National Team|points_header=Points}} {{col-end}} === Ndị isi akụkọ ihe mere eme === {{col-begin}} {{col-break}} ;Men's <timeline> ImageSize = width:160 height:1800 PlotArea = left:40 right:0 bottom:10 top:10 #Just short of the date the next version of the FIFA World Ranking will be released (dd/mm/yyyy) Define $enddate = 24/05/2022 DateFormat = dd/mm/yyyy Period = from:08/08/1993 till:$enddate TimeAxis = orientation:vertical format:yyyy ScaleMajor = unit:year increment:1 start:1994 #Colors for teams (typically derived from jersey's first colors) Colors = id:Algeria value:rgb(0.32, 0.66, 0.22) id:Cameroon value:rgb(0, 0.39, 0.20) id:CapeVerde value:rgb(0, 0.22, 0.58) id:Egypt value:rgb(0.87, 0, 0) id:IvoryCoast value:rgb(0.97, 0.47, 0) id:Ghana value:rgb(1, 1, 1) id:Morocco value:rgb(0.73, 0.07, 0.10) id:Nigeria value:rgb(0, 0.53, 0.32) id:Senegal value:rgb(0, 0.52, 0.22) id:SouthAfrica value:rgb(0.99, 0.71, 0.08) id:Tunisia value:rgb(1, 1, 1) id:Zambia value:rgb(0, 0.5, 0) #A line at the right side of the graph LineData = from:08/08/1993 till:end atpos:65 color:black width:0.5 #Setup text and color to use in the labeled bars Define $labelAlgeria = text:"Algeria" color:Algeria Define $labelCameroon = text:"Cameroon" color:Cameroon Define $labelCapeVerde = text:"Cape Verde" color:CapeVerde Define $labelEgypt = text:"Egypt" color:Egypt Define $labelIvoryCoast = text:"Ivory Coast" color:IvoryCoast Define $labelGhana = text:"Ghana" color:Ghana Define $labelMorocco = text:"Morocco" color:Morocco Define $labelNigeria = text:"Nigeria" color:Nigeria Define $labelSenegal = text:"Senegal" color:Senegal Define $labelSouthAfrica = text:"South Africa" color:SouthAfrica Define $labelTunisia = text:"Tunisia" color:Tunisia Define $labelZambia = text:"Zambia" color:Zambia PlotData = bar:Leaders width:25 mark:(line,black) from:08/08/1993 till:25/07/1995 shift:(20,-5) $labelNigeria from:25/07/1995 till:22/08/1995 shift:(20,-10) $labelTunisia from:22/08/1995 till:19/09/1995 shift:(20,-5) $labelEgypt from:19/09/1995 till:17/10/1995 shift:(20,-5) $labelNigeria from:17/10/1995 till:21/11/1995 shift:(20,-5) $labelEgypt from:21/11/1995 till:19/12/1995 shift:(20,-5) $labelTunisia from:19/12/1995 till:24/01/1996 shift:(20,-5) $labelIvoryCoast from:24/01/1996 till:21/02/1996 shift:(20,-5) $labelGhana from:21/02/1996 till:22/05/1996 shift:(20,-5) $labelZambia from:24/04/1996 till:22/05/1996 shift:(20,-5) color:Ghana width:11 text:"Ghana / Zambia" from:22/05/1996 till:18/12/1996 shift:(20,-5) $labelZambia from:18/12/1996 till:27/02/1997 shift:(20,-5) $labelSouthAfrica from:27/02/1997 till:14/05/1997 shift:(20,-5) $labelZambia from:14/05/1997 till:16/02/2000 shift:(20,-5) $labelMorocco from:16/02/2000 till:18/07/2001 shift:(20,-5) $labelSouthAfrica from:18/07/2001 till:13/02/2002 shift:(20,-5) $labelTunisia from:13/02/2002 till:06/10/2004 shift:(20,-5) $labelCameroon from:06/10/2004 till:15/06/2005 shift:(20,-5) $labelNigeria from:15/06/2005 till:20/07/2005 shift:(20,-5) $labelCameroon from:20/07/2005 till:12/09/2005 shift:(20,-5) $labelEgypt from:12/09/2005 till:21/11/2005 shift:(20,-5) $labelCameroon from:17/10/2005 till:21/11/2005 shift:(20,-5) color:Nigeria width:11 text:"Cameroon / Nigeria" from:21/11/2005 till:15/02/2006 shift:(20,-5) $labelCameroon from:15/02/2006 till:14/02/2007 shift:(20,-5) $labelNigeria from:14/02/2007 till:19/09/2007 shift:(20,-5) $labelCameroon from:19/09/2007 till:13/02/2008 shift:(20,-5) $labelNigeria from:13/02/2008 till:04/06/2008 shift:(20,-5) $labelGhana from:04/06/2008 till:01/07/2009 shift:(20,-5) $labelCameroon from:01/07/2009 till:16/10/2009 shift:(20,-5) $labelIvoryCoast from:16/10/2009 till:03/02/2010 shift:(20,-5) $labelCameroon from:03/02/2010 till:02/02/2011 shift:(20,-5) $labelEgypt from:02/02/2011 till:29/06/2011 shift:(20,-5) $labelGhana from:29/06/2011 till:05/06/2014 shift:(20,-5) $labelIvoryCoast from:05/06/2014 till:05/11/2015 shift:(20,-5) $labelAlgeria from:05/11/2015 till:03/03/2016 shift:(20,-5) $labelIvoryCoast from:03/03/2016 till:07/04/2016 shift:(20,-5) $labelCapeVerde from:07/04/2016 till:15/09/2016 shift:(20,-5) $labelAlgeria from:15/09/2016 till:24/11/2016 shift:(20,-5) $labelIvoryCoast from:24/11/2016 till:09/02/2017 shift:(20,-5) $labelSenegal from:09/02/2017 till:16/10/2017 shift:(20,-5) $labelEgypt from:16/10/2017 till:23/11/2017 shift:(20,-5) $labelTunisia from:23/11/2017 till:18/01/2018 shift:(20,-5) $labelSenegal from:18/01/2018 till:20/09/2018 shift:(20,-5) $labelTunisia from:16/08/2018 till:20/09/2018 shift:(20,-5) color:Senegal width:11 text:"Senegal / Tunisia" from:20/09/2018 till:29/11/2018 shift:(20,-5) $labelTunisia from:29/11/2018 till:end shift:(20,-5) $labelSenegal </timeline> {{col-break}} ;Women's <timeline> ImageSize = width:160 height:300 PlotArea = left:40 right:0 bottom:10 top:10 DateFormat = dd/mm/yyyy Period = from:01/01/2003 till:29/09/2019 ScaleMajor = unit:year increment:1 start:2003 TimeAxis = orientation:vertical format:yyyy Colors = id:NGA value:green PlotData= bar:Leaders width:25 mark:(line,black) align:left fontsize:S from:01/01/2003 till:27/09/2019 shift:(20,-3) text:"Nigeria" color:NGA </timeline> {{col-end}} === Ndị otu kachasị kwa afọ === {| class="wikitable" |+n'Ìgwè ndị nọ n'ọkwa anọ kachasị elu !Afọ ! style="background-color:gold;" |Nke Mbụ ! style="background-color:silver;" |Nke Abụọ ! style="background-color:#c96;" |Nke Atọ ! style="background-color:snow;" |Nke anọ |- |1993 | Nigeria | Cameroon | Egypt | Zambia |- |1994 | Nigeria | Zambia | Egypt | Ivory Coast |- |1995 | Ivory Coast | Tunisia | Egypt | Zambia |- |1996 | South Africa | Zambia | Tunisia | Ghana |- |1997 | Morocco | Zambia | Tunisia | South Africa |- |1998 | Morocco | Tunisia | South Africa | Egypt |- |1999 | Morocco | South Africa | Tunisia | Zambia |- |2000 | South Africa | Tunisia | Morocco | Egypt |- |2001 | Tunisia | South Africa | Morocco | Cameroon |- |2002 | Cameroon | Senegal | Nigeria | South Africa |- |2003 | Cameroon | Egypt | Senegal | Nigeria |- |2004 | Nigeria | Cameroon | Senegal | Morocco |- |2005 | Cameroon | Nigeria | Tunisia | Senegal |- |2006 | Nigeria | Cameroon | Ivory Coast | Guinea |- |2007 | Nigeria | Cameroon | Guinea | Ivory Coast |- |2008 | Cameroon | Egypt | Nigeria | Ghana |- |2009 | Cameroon | Ivory Coast | Nigeria | Egypt |- |2010 | Egypt | Ghana | Ivory Coast | Nigeria |- |2011 | Ivory Coast | Ghana | Algeria | Egypt |- |2012 | Ivory Coast | Algeria | Mali | Ghana |- |2013 | Ivory Coast | Ghana | Algeria | Nigeria |- |2014 | Algeria | Tunisia | Ivory Coast | Senegal |- |2015 | Ivory Coast | Algeria | Ghana | Cape Verde |- |2016 | Senegal | Ivory Coast | Tunisia | Egypt |- |2017 | Senegal | Tunisia | Egypt | DR Congo |- |2018 | Senegal | Tunisia | Morocco | Nigeria |- |2019 | Senegal | Tunisia | Nigeria | Algeria |- |2020 | Senegal | Tunisia | Algeria | Morocco |- |2021 | Senegal | Morocco | Tunisia | Algeria |- |2022 | Morocco | Senegal | Tunisia | Cameroon |} {| class="wikitable" |+Ìgwè ndị nọ n'ọkwa anọ kachasị elu nke ụmụ nwanyị !Afọ ! style="background-color:gold;" |Nke Mbụ ! style="background-color:silver;" |Nke Abụọ ! style="background-color:#c96;" |Nke Atọ ! style="background-color:snow;" |Nke anọ |- |2003 | Nigeria | Ghana | Morocco | South Africa |- |2004 | Nigeria | Ghana | Morocco | South Africa |- |2005 | Nigeria | Ghana | Egypt | South Africa |- |2006 | Nigeria | Ghana | Morocco | South Africa |- |2007 | Nigeria | Ghana | Eritrea | Algeria |- |2008 | Nigeria | Ghana | South Africa | Morocco |- |2009 | Nigeria | Ghana | South Africa | Algeria |- |2010 | Nigeria | Ghana | South Africa | Equatorial Guinea |- |2011 | Nigeria | Ghana | Equatorial Guinea | Cameroon |- |2012 | Nigeria | Cameroon | Ghana | Equatorial Guinea |- |2013 | Nigeria | Cameroon | Ghana | South Africa |- |2014 | Nigeria | Ghana | Cameroon | Equatorial Guinea |- |2015 | Nigeria | Cameroon | Ghana | Equatorial Guinea |- |2016 | Nigeria | Ghana | Cameroon | Equatorial Guinea |- |2017 | Nigeria | Ghana | Cameroon | Equatorial Guinea |- |2018 | Nigeria | Cameroon | South Africa | Ghana |- |2019 | Nigeria | Cameroon | South Africa | Ghana |- |2020 | Nigeria | Cameroon | South Africa | Ghana |- |2021 | Nigeria | Cameroon | South Africa | Ghana |- |2022 | Nigeria | Cameroon | South Africa | Ghana |} == Ọkwa ndị ọzọ == === Nchịkọta CAF nke klọb ndị Afrịka site na utu aha === Klọb ndị na-esonụ bụ klọb ndị iri mbụ kachasị elu na asọmpi CAF. {| class="wikitable" style="text-align: left" ! width="2%" |Pos ! width="17%" |Klọb ! width="3%" |Utu aha ! width="65%" |Ihe nrite ndị e meriri |- | style="text-align:center;" |1 |[[Al Ahly SC]] | align="center" |24 |10 African Cup of Champions Clubs/CAF Champions League, 1 CAF Confederation Cup, 4 African Cup Winners' Cup, 8 CAF Super Cup, 1 Afro-Asian Club Championship |- | style="text-align:center;" |2 |[[Zamalek SC]] | align="center" |13 |5 African Cup of Champions Clubs/CAF Champions League, 1 CAF Confederation Cup, 1 African Cup Winners' Cup, 4 CAF Super Cup, 2 Afro-Asian Club Championship |- | style="text-align:center;" |3 |[[TP Mazembe]] | align="center" |11 |5 African Cup of Champions Clubs/CAF Champions League, 2 CAF Confederation Cup, 1 African Cup Winners' Cup, 3 CAF Super Cup |- | rowspan="2" style="text-align:center;" |4 |[[Raja CA]] | align="center" |9 |3 African Cup of Champions Clubs/CAF Champions League, 2 CAF Confederation Cup, 1 CAF Cup, 2 CAf Super Cup, 1 Afro-Asian Club Championship |- |[[Nkume Egwuregwu nke Sahel|Étoile Sportive du Sahel]] | align="center" |9 |1 African Cup of Champions Clubs/CAF Champions League, 2 African Cup Winners' Cup, 2 CAF Confederation Cup, 2CAF Cup, 2 ACF Super Cup |- | style="text-align:center;" |6 |[[Atụmanya Egwuregwu nke Tunis|Espérance Sportive de Tunis]] | align="center" |8 |4 African Cup of Champions Clubs/CAF Champions League, 1 African Cup Winners' Cup, 1 CAF Cup, 1CAF Super Cup, 1 Afro-Asian Club Championship |- | rowspan="2" style="text-align:center;" |7 |[[JS Kabylie]] | align="center" |7 |2 African Cup of Champions Clubs/CAF Champions League, 1 African Cup Winners' Cup, 3 CAF Cup, 1 CAF Super Cup |- |[[Wydad AC]] | align="center" |6 |3 African Cup of Champions Clubs/CAF Champions League, 1 CAF Cup Winners' Cup, 1 CAf Super Cup, 1 Afro-Asian Club Championship |- | rowspan="4" style="text-align:center;" |9 |[[ES Setif|ES Sétif]] | align="center" |4 |2 African Cup of Champions Clubs/CAF Champions League, 1 CAF Super Cup, 1 Afro-Asian Club Championship |- |[[Akwụkwọ Nsọ nke Yaoundé|Canon Yaoundé]] | align="center" |4 |3 African Cup of Champions Clubs/CAF Champions League, 1 African Cup Winners' Cup |- |[[Enyimba F.C.]] | align="center" |4 |2 African Cup of Champions Clubs/CAF Champions League, 2 CAF Super Cup |- |[[CS Sfaxien]] | align="center" |4 |3 CAF Confederation Cup, 1 CAF Cup |}   === Site na mba === Tebụl na-esonụ depụtara mba niile ndị klọb ha meriri ma ọ dịkarịa ala otu asọmpi CAF. Klọb ndị Ijipt bụ ndị kachasị nwee ihe ịga nke ọma, na ngụkọta nke ihe nrite asọmpi iri anọ na otu. Klọb ndị Ijipt nwere mmeri dị iche iche na African Cup of Champions Clubs / CAF Champions League (16), African Cup Winners' Cup (8), CAF Super Cup (12) na Afro-Asian Club Championship (3), ndị Tunisian clubs nwere ihe nrite asọmpi iri abuo na anọ sochiri ha nwere mmeri kachasị na CAF Cup (4). N'ọnọdụ nke atọ n'ozuzu, klọb Moroccan enwetala ihe nrite asọmpi iri abuo na atọ ma ha nwere ọtụtụ mmeri na CAF Confederation Cup (7). ; Isi ihe : {| class="wikitable" style="font-size:90%" |CL |African Cup of Champions Clubs ma ọ bụ CAF Champions League |- |CWC |Iko ndị mmeri nke iko Afrịka |- |C |Iko CAF |- |CC |Iko Njikọ CAF |- |SC |CAF Super Cup |- |AAC |Asọmpi Afro-Esian Club Championship |} {| class="sortable plainrowheaders wikitable" |+Ndepụta nke ndị mmeri asọmpi CAF site na mba ! scope="col" width="20%" |Mba ! scope="col" width="10%" |CL ! scope="col" width="10%" |CWC ! scope="col" width="10%" |C ! scope="col" width="10%" |CC ! scope="col" width="10%" |SC ! scope="col" width="10%" |AAC ! scope="col" width="10%" |Ngụkọta |- ! scope="row" | Egypt | align="center" |16 | align="center" |8 | align="center" |0 | align="center" |2 | align="center" |12 | align="center" |3 | align="center" |'''41''' |- ! scope="row" | Morocco | align="center" |7 | align="center" |1 | align="center" |2 | align="center" |7 | align="center" |5 | align="center" |2 | align="center" |'''24''' |- ! scope="row" | Tunisia | align="center" |6 | align="center" |4 | align="center" |4 | align="center" |5 | align="center" |3 | align="center" |2 | align="center" |'''24''' |- ! scope="row" | Democratic Republic of the Congo | align="center" |6 | align="center" |2 | align="center" |0 | align="center" |2 | align="center" |3 | align="center" |0 | align="center" |'''13''' |- ! scope="row" | Algeria | align="center" |5 | align="center" |1 | align="center" |3 | align="center" |0 | align="center" |2 | align="center" |1 | align="center" |'''12''' |- ! scope="row" | Nigeria | align="center" |2 | align="center" |3 | align="center" |2 | align="center" |0 | align="center" |2 | align="center" |0 | align="center" |'''9''' |- ! scope="row" | Cameroon | align="center" |5 | align="center" |3 | align="center" |0 | align="center" |0 | align="center" |0 | align="center" |0 | align="center" |'''8''' |- ! scope="row" | Ivory Coast | align="center" |2 | align="center" |2 | align="center" |1 | align="center" |0 | align="center" |2 | align="center" |0 | align="center" |'''7''' |- ! scope="row" | Ghana | align="center" |3 | align="center" |0 | align="center" |0 | align="center" |1 | align="center" |1 | align="center" |0 | align="center" |'''5''' |- ! scope="row" | South Africa | align="center" |2 | align="center" |1 | align="center" |0 | align="center" |0 | align="center" |2 | align="center" |0 | align="center" |'''5''' |- ! scope="row" | Guinea | align="center" |3 | align="center" |1 | align="center" |0 | align="center" |0 | align="center" |0 | align="center" |0 | align="center" |'''4''' |- ! scope="row" | Republic of the Congo | align="center" |1 | align="center" |0 | align="center" |0 | align="center" |1 | align="center" |0 | align="center" |0 | align="center" |'''2''' |- ! scope="row" | Kenya | align="center" |0 | align="center" |1 | align="center" |0 | align="center" |0 | align="center" |0 | align="center" |0 | align="center" |'''1''' |- ! scope="row" | Sudan | align="center" |0 | align="center" |1 | align="center" |0 | align="center" |0 | align="center" |0 | align="center" |0 | align="center" |'''1''' |- ! scope="row" | Zambia | align="center" |0 | align="center" |1 | align="center" |0 | align="center" |0 | align="center" |0 | align="center" |0 | align="center" |'''1''' |- ! scope="row" | Mali | align="center" |0 | align="center" |0 | align="center" |0 | align="center" |1 | align="center" |0 | align="center" |0 | align="center" |'''1''' |} === Nchịkọta CAF nke otu egwuregwu ndị Afrịka === CAF na-agbakọ ọkwa dabere na ihe ndị otu Afrịka chịkọtara n'oge ha na-ekere òkè na asọmpi klọb mba ụwa nke FIFA ma ọ bụ CAF haziri kemgbe e guzobere African Cup of Champions Clubs mbụ n'afọ 1964.<ref>{{Cite web|title=African Club Ranking: Old-Time records from 1965 to 2007|url=http://www.cafonline.com/index.php?lng=1&cmpt=0&module=media&ANC=actualite&TNews=&idrub=97076&idnews=83214|archiveurl=https://web.archive.org/web/20080608130701/http://www.cafonline.com/index.php?lng=1&cmpt=0&module=media&ANC=actualite&TNews=&idrub=97076&idnews=83214|work=CAFOnline.com|date=1 May 2014|accessdate=1 November 2014|archivedate=8 June 2008}}</ref>{{col-begin}} {{col-3}} {| class="wikitable" style="text-align: center" |+ Overall |- !Rank !Club !Points |- |'''1''' |align=left|{{flagicon|EGY}} [[Al Ahly SC]] |'''90''' |- |2 |align=left|{{flagicon|TUN}} [[Étoile du Sahel]] |60 |- |3 |align=left|{{flagicon|TUN}} [[Espérance Sportive de Tunis|Espérance Tunis]] |59 |- |4 |align=left|{{flagicon|EGY}} [[Zamalek SC|Zamalek]] |56 |- |5 |align=left|{{flagicon|COD}} [[TP Mazembe]] |49 |- |6 |align=left|{{flagicon|COD}} [[A.S. Vita Club|Vita Club]] |44 |- |7 |align=left|{{flagicon|CIV}} [[ASEC Mimosas]] |43 |- |8 |align=left|{{flagicon|ALG}} [[JS Kabylie]] |39 |- |9 |align=left|{{flagicon|CMR}} [[Canon Yaoundé]] |36 |- |10 |align=left|{{flagicon|GHA}} [[Accra Hearts of Oak SC|Hearts of Oak]] |31 |} {{col-3}} {| class="wikitable" style="text-align: center" |+ CAF Ranking of the 20th Century |- ! Rank ! Club ! Points |- | 1 | align=left|{{flagicon|EGY}} [[Al-Ahly Sporting Club|Al-Ahly]] | '''40''' |- | 2 | align=left|{{flagicon|EGY}} [[Zamalek Sporting Club|El-Zamalek]] | 37 |- | 3 | align=left|{{flagicon|GHA}} [[Asante Kotoko F.C.|Asante Kotoko]] | 34 |- | 4 | align=left|{{flagicon|CMR}} [[Canon Sportif de Yaoundé|Canon Yaoundé]] | 34 |- | 5 | align=left|{{flagicon|TUN}} [[Espérance Sportive de Tunis|Espérance Tunis]] | 27 |- | 6 | align=left|{{flagicon|CIV}} [[ASEC Mimosas]] | 27 |- | 7 | align=left|{{flagicon|GHA}} [[Accra Hearts of Oak Sporting Club|Hearts of Oak]] | 26 |- | 8 | align=left|{{flagicon|CIV}} [[Africa Sports National|Africa Sports]] | 25 |- | 9 | align=left|{{flagicon|ALG}} [[Jeunesse Sportive de Kabylie|JS Kabylie]] | 22 |- | 10 | align=left|{{flagicon|COD}} [[TP Mazembe]] | 20 |} {{col-3}} {| class="wikitable" style="text-align: center" |+ IFFHS Ranking of the 20th Century |- !Rank !club !Points |- | '''1''' | align=left|{{flagicon|GHA}} [[Asante Kotoko]] | '''149,00''' |- | 2 | align=left|{{flagicon|EGY}} [[Al Ahly SC]] | 131,50 |- | 3 | align=left|{{flagicon|EGY}} [[Zamalek SC|Zamalek]] | 126,75 |- | 4 | align=left|{{flagicon|CMR}} [[Canon Sportif de Yaoundé|Canon Yaoundé]] | 125,50 |- | 5 | align=left|{{flagicon|CIV}} [[ASEC Mimosas]] | 111,50 |- | 6 | align=left|{{flagicon|GHA}} [[Accra Hearts of Oak Sporting Club|Hearts of Oak]] | 104,00 |- | 7 | align=left|{{flagicon|TUN}} [[Espérance Sportive de Tunis|Espérance Tunis]] | 98,00 |- | 8 | align=left|{{flagicon|GUI}} [[Hafia Football Club|Hafia FC]] | 96,00 |- | 9 | align=left|{{flagicon|CIV}} [[Africa Sports National|Africa Sports]] | 88,25 |- | 10 | align=left|{{flagicon|COD}} [[TP Mazembe]] | 77,50 |} {{col-end}} === Futsal ụmụ nwoke === Na 5 Eprel 2022:<ref>{{Cite web|url=https://www.futsalworldranking.com/rank.htm|title=Futsal World Ranking|accessdate=5 April 2022}}</ref> {| class="wikitable" style="text-align:center" !CAF !FIFA !Mba !Ihe Ndị E Si Nweta !+/- |- |- |1 |13 | align="left" | Morocco |1404 |{{Steady}} |- |2 |31 | align="left" | Egypt |1187 |1 |- |3 |39 | align="left" | Libya |1095 |2 |- |4 |45 | align="left" | Angola |1031 |{{Steady}} |- |5 |64 | align="left" | Mozambique |902 |{{Steady}} |- |6 |81 | align="left" | South Africa |1580 |1 |- |7 |92 | align="left" | Zambia |774 |{{Steady}} |- |8 |98 | align="left" | Algeria |708 |{{Steady}} |- |Ọdịdị |Ọdịdị | align="left" | Zimbabwe** |803 |{{Clear}} |- |Ọdịdị |Ọdịdị | align="left" | Tunisia** |803 |{{Clear}} |- |Ọdịdị |Ọdịdị | align="left" | Cameroon** |729 |{{Clear}} |- |Ọdịdị |Ọdịdị | align="left" | Ghana* |852 |{{Clear}} |- |Ọdịdị |Ọdịdị | align="left" | Ivory Coast* |785 |{{Clear}} |- |Ọdịdị |Ọdịdị | align="left" | Nigeria* |785 |{{Clear}} |- |Ọdịdị |Ọdịdị | align="left" | Guinea* |730 |{{Clear}} |- |Ọdịdị |Ọdịdị | align="left" | Guinea-Bissau* |708 |{{Clear}} |- |Ọdịdị |Ọdịdị | align="left" | Madagascar* |685 |{{Clear}} |- |Ọdịdị |Ọdịdị | align="left" | Sudan* |684 |{{Clear}} |- |Ọdịdị |Ọdịdị | align="left" | Mauritania* |679 |{{Clear}} |- |Ọdịdị |Ọdịdị | align="left" | DR Congo* |659 |{{Clear}} |- |Ọdịdị |Ọdịdị | align="left" | Equatorial Guinea* |637 |{{Clear}} |- |Ọdịdị |Ọdịdị | align="left" | Réunion* |626 |{{Clear}} |- |Ọdịdị |Ọdịdị | align="left" | São Tomé and Príncipe* |583 |{{Clear}} |- |Ọdịdị |Ọdịdị | align="left" | Somalia* |562 |{{Clear}} |- |Ọdịdị |Ọdịdị | align="left" | Comoros* |550 |{{Clear}} |- |Ọdịdị |Ọdịdị | align="left" | Mauritius* |539 |{{Clear}} |} ọnụọgụ dị n'etiti oghere bụ ọkwa nke izu gara aga. (*)= Ọnọdụ nwa oge (egwuri ma ọ dịkarịa ala egwuregwu 10) (**)= Enweghị ọrụ maka ihe karịrị ọnwa Iri abụọ na anọ === Futsal ụmụ nwanyị === {| class="wikitable" style="text-align:center" !CAF !FIFA !Mba !Ihe Ndị E Si Nweta !+/- |} === Ndị otu bọọlụ mba === Beach Soccer Worldwide (BSWW) na-agbakọ ọkwa. Otú iri mbụ kachasiri, nke [https://web.archive.org/web/20191023130927/https://www.beachsoccer.com/ranking/overall/africa ikpeazụ emelitere 12 March 2018] {| class="wikitable" style="text-align:center" !CAF !BSWW !Mba !Ihe Ndị E Si Nweta |- |1 |12 | align="left" | Senegal |1084 |- |2 |17 | align="left" | Egypt |782 |- |3 |20 | align="left" | Nigeria |720 |- |4 |24 | align="left" | Morocco |609 |- |5 |34 | align="left" | Madagascar |339 |- |6 |41 | align="left" | Ivory Coast |330 |- |7 |57 | align="left" | Ghana |177 |- |8 |66 | align="left" | Libya |125 |- |9 |68 | align="left" | Mozambique |117 |- |10 |69 | align="left" | Cape Verde |115 |} == Ihe ndekọ asọmpi ndị dị mkpa == ; ''Akụkọ ifo'' * 1st – Champions * 2nd – Runners-up * 3rd – Third place * 4th – Fourth place * QF Quarter-final (1934-1938, 1954-1970, 1986-2022: knockout round of 8) * R2 Round 2 (1974-1978, nke abụọ nke otu, n'elu 8; 1982: nke abụọ nke ìgwè, n'ihu 12; 1986 2022: nke a kụrụ nke 16) * R1 Round 1 (1930, 1950-1970 na 1986 ugbu a: otu nkewa; 1934-1938: knockout nke 16; 1974-1982: nkewa nke mbụ) * A ga-eru eru maka asọmpi na-abịanụ * {{Border|&nbsp;••&nbsp;}} – Qualified but withdrew * {{Border|&nbsp;•&nbsp;}} – Did not qualify * {{Border|&nbsp;×&nbsp;}} – Did not enter / Withdrew / Banned * {{Border|&nbsp;&nbsp;}} – Hosts * {{Border|&nbsp;&nbsp;&nbsp;}} – Not affiliated in FIFA Maka asọmpi ọ bụla, E gosipụtara ọkọlọtọ nke mba ndị ọbịa na ọnụ ọgụgụ ndị otu na asọmpi ikpeazụ ọ bụla (na brackets). === Iko Mbaụwa FIFA === {| class="wikitable" style="text-align:center; font-size:85%" ! colspan="25" |FIFA World Cup record |- !Team !1930<br /><br />{{Flagicon|Uruguay}}<br /><br />(13) !1934<br /><br />{{Flagicon|Kingdom of Italy}}<br /><br />(16) !1938<br /><br />{{Flagicon|French Third Republic}}<br /><br />(15) !1950<br /><br />{{Flagicon|Fourth Brazilian Republic}}<br /><br />(13) !1954<br /><br />{{Flagicon|Switzerland}}<br /><br />(16) !1958<br /><br />{{Flagicon|Sweden}}<br /><br />(16) !1962<br /><br />{{Flagicon|Chile}}<br /><br />(16) !1966<br /><br />{{Flagicon|England}}<br /><br />(16) !1970<br /><br />{{Flagicon|Mexico}}<br /><br />(16) !1974<br /><br />{{Flagicon|West Germany}}<br /><br />(16) !1978<br /><br />{{Flagicon|Argentina}}<br /><br />(16) !1982<br /><br />{{Flagicon|Spain}}<br /><br />(24) !1986<br /><br />{{Flagicon|Mexico}}<br /><br />(24) !1990<br /><br />{{Flagicon|Italy}}<br /><br />(24) !1994<br /><br />{{Flagicon|United States}}<br /><br />(24) !1998<br /><br />{{Flagicon|France}}<br /><br />(32) !2002<br /><br />{{Flagicon|Japan}}<br /><br />{{Flagicon|South Korea}}<br /><br />(32) !2006<br /><br />{{Flagicon|Germany}}<br /><br />(32) !2010<br /><br />{{Flagicon|South Africa}}<br /><br />(32) !2014<br /><br />{{Flagicon|Brazil}}<br /><br />(32) !2018<br /><br />{{Flagicon|Russia}}<br /><br />(32) !2022<br /><br />{{Flagicon|Qatar}}<br /><br />(32) !2026<br /><br />{{Flagicon|Canada}}<br /><br />{{Flagicon|Mexico}}<br /><br />{{Flagicon|United States}}<br /><br />(48) !Apps. |- | style="text-align:left;" |{{fb|ALG}} | colspan="7" |''Part of France''{{efn|[[Algeria]] gained independence in 1962, but they joined with other African nations to boycott the [[1966 FIFA World Cup]]. Thus the [[1970 FIFA World Cup qualification]] was their first participation.}} |× |• |• |• |R1<br /><br />{{small|13th}} |R1<br /><br />{{small|22nd}} |• |• |• |• |• |R1<br /><br />{{small|28th}} |R2<br /><br />{{small|14th}} |• |• | !4/14 |- | style="text-align:left;" |{{fb|ANG}} | colspan="11" |''Part of Portugal''{{efn|[[Angola]] gained independence in 1975. Thus the [[1986 FIFA World Cup qualification]] was their first participation.}} |× |• |• |• |• |• |R1<br /><br />{{small|23rd}} |• |• |• |• | !1/9 |- | style="text-align:left;" |{{fb|CMR}} | colspan="6" |''Part of France'' |× |× |• |• |• |R1<br /><br />{{small|17th}} |• |QF<br /><br />{{small|7th}} |R1<br /><br />{{small|22nd}} |R1<br /><br />{{small|25th}} |R1<br /><br />{{small|20th}} |• |R1<br /><br />{{small|31st}} |R1<br /><br />{{small|32nd}} |• |R1<br /><br />{{small|19th}} | !8/14 |- | style="text-align:left;" |{{fb|COD}}{{efn|The [[Democratic Republic of the Congo]] competed as [[Zaire]] in 1974.|name="Zaire"}} | colspan="6" |''Part of Belgium''{{efn|[[Democratic Republic of the Congo]] gained independence in 1960, but they joined with other African nations to boycott the [[1966 FIFA World Cup]]. Thus the [[1974 FIFA World Cup qualification]] was their first participation.}} | |× |× |R1<br /><br />{{small|16th}} |× |• |• |• |• |• |• |• |• |• |• |• | !1/12 |- | style="text-align:left;" |{{fb|EGY}} |× |R1<br /><br />{{small|13th}} |× |× |• |× |× |× |× |• |• |• |• |R1<br /><br />{{small|20th}} |• |• |• |• |• |• |R1<br /><br />{{small|31st}} |• | !3/15 |- | style="text-align:left;" |{{fb|GHA}} | colspan="5" |''Part of the United Kingdom'' |× |• |× |• |• |• |× |• |• |• |• |• |R2<br /><br />{{small|13th}} |QF<br /><br />{{small|7th}} |R1<br /><br />{{small|25th}} |• |R1<br /><br />{{small|24th}} | !4/14 |- | style="text-align:left;" |{{fb|CIV}} | colspan="6" |''Part of France'' |× |× |× |• |• |× |• |• |• |• |• |R1<br /><br />{{small|19th}} |R1<br /><br />{{small|17th}} |R1<br /><br />{{small|21st}} |• |• | !3/11 |- | style="text-align:left;" |{{fb|MAR}} | colspan="5" |''Part of France/Spain'' | |• |× |R1<br /><br />{{small|14th}} |• |• |• |R2<br /><br />{{small|11th}} |• |R1<br /><br />{{small|23rd}} |R1<br /><br />{{small|18th}} |• |• |• |• |R1<br /><br />{{small|27th}} | bgcolor="#9acdff" |4th | !6/15 |- | style="text-align:left;" |{{fb|NGA}} | colspan="6" |''Part of the United Kingdom'' |• |× |• |• |• |• |• |• |R2<br /><br />{{small|9th}} |R2<br /><br />{{small|12th}} |R1<br /><br />{{small|27th}} |• |R1<br /><br />{{small|27th}} |R2<br /><br />{{small|16th}} |R1<br /><br />{{small|21st}} |• | !6/15 |- | style="text-align:left;" |{{fb|SEN}} | colspan="6" |''Part of France'' |× |× |• |• |• |• |• |× |• |• |QF<br /><br />{{small|7th}} |• |• |• |R1<br /><br />{{small|17th}} |R2<br /><br />{{small|10th}} | !3/12 |- | style="text-align:left;" |{{fb|RSA}} | colspan="4" | |× |× |× |× |× |× |× |× |× |× |• |R1<br /><br />{{small|24th}} |R1<br /><br />{{small|17th}} |• | style="border: 3px solid red" |R1<br /><br />{{small|20th}} |• |• |• | !3/8 |- | style="text-align:left;" |{{fb|TOG}} | colspan="6" |''Part of France'' |× |× |× |• |• |• |× |× |• |• |• |R1<br /><br />{{small|30th}} |• |• |• |• | !1/11 |- | style="text-align:left;" |{{fb|TUN}} | colspan="5" |''Part of France'' | |• |× |• |• |R1<br /><br />{{small|9th}} |• |• |• |• |R1<br /><br />{{small|26th}} |R1<br /><br />{{small|29th}} |R1<br /><br />{{small|24th}} |• |• |R1<br /><br />{{small|24th}} |R1<br /><br />{{small|21st}} | !6/15 |- ! align="left" |Total (13 teams) !0 !1 !0 !0 !0 !0 !0 !0 !1 !1 !1 !2 !2 !2 !3 !5 !5 !5 !6 !5 !5 !5 !TBD !49 |} ; ''Mbido'' * 1934: {{fb|Egypt|1922}} first African team to qualify for the World Cup * 1970: {{fb|Morocco}} first African team to draw a match in the World Cup * 1978: {{fb|Tunisia}} first African team to win a match in the World Cup * 1982: {{fb|Algeria}} first African team to win two matches in the World Cup * 1986: {{fb|Algeria}} first African team to qualify for two consecutive World Cups * 1986: {{fb|Morocco}} first African team to reach the knockout stage (round of sixteen) * 1990: {{fb|Cameroon}} first African team to reach the knockout stage (quarter-finals) * 1994 and 1998: {{fb|Nigeria}} first African team to top a group stage and reach the knockout stage (round of sixteen) in two consecutive World Cups * 2002: {{fb|Senegal}} first African team to reach the knockout stage (quarter-finals) further on the World Cup debut * 2010: {{fb|South Africa}} first African team to host the World Cup * 2014: {{fb|Algeria}} & {{fb|Nigeria}} first African teams to reach the knockout stage (round of sixteen) simultaneously in the World Cup * 2022: {{fb|Morocco}} first African team to reach the knockout stage (semi-finals), taking the fourth place === Iko mba ụwa nke FIFA nke ụmụ nwanyị === A na-ahazi ndị otu site na ọnụ ọgụgụ ha pụtara. {| class="wikitable" style="text-align:center; font-size:85%" ! colspan="11" |FIFA Women's World Cup record |- !Team !1991<br /><br />{{Flagicon|CHN}}<br /><br />(12) !1995<br /><br />{{Flagicon|SWE}}<br /><br />(12) !1999<br /><br />{{Flagicon|USA}}<br /><br />(16) !2003<br /><br />{{Flagicon|USA}}<br /><br />(16) !2007<br /><br />{{Flagicon|CHN}}<br /><br />(16) !2011<br /><br />{{Flagicon|GER}}<br /><br />(16) !2015<br /><br />{{Flagicon|CAN}}<br /><br />(24) !2019<br /><br />{{Flagicon|FRA}}<br /><br />(24) !2023<br /><br />{{flagicon|Australia}}<br /><br />{{flagicon|New Zealand}}<br /><br />(32) !Apps. |- | align="left" |{{fbw|CMR}} |• |× |• |• |• |• |R2<br /><br />{{small|11th}} |R2<br /><br />{{small|15th}} |• !2/8 |- | align="left" |{{fbw|GEQ}} |× |× |× |• |• |R1<br /><br />{{small|15th}} |• |× |• !1/5 |- | align="left" |{{fbw|GHA}} |• |• |R1<br /><br />{{small|13–14}} |R1<br /><br />{{small|12th}} |R1<br /><br />{{small|15th}} |• |• |• |• !3/9 |- | align="left" |{{fbw|CIV}} |× |× |× |• |• |• |R1<br /><br />{{small|23rd}} |• |• !1/6 |- | align="left" |{{fbw|MAR}} |• |• |• |• |• |• |• |• |''Q'' !1/9 |- | align="left" |{{fbw|NGA}} |R1<br /><br />{{small|10th}} |R1<br /><br />{{small|11th}} |QF<br /><br />{{small|7th}} |R1<br /><br />{{small|15th}} |R1<br /><br />{{small|13th}} |R1<br /><br />{{small|9th}} |R1<br /><br />{{small|21st}} |R2<br /><br />{{small|16th}} |''Q'' !9/9 |- | align="left" |{{fbw|RSA}} |× |• |• |• |• |• |• |R1<br /><br />{{small|22nd}} |''Q'' !2/8 |- | align="left" |{{fbw|ZAM}} |• |• |• |• |• |• |• |• |''Q'' !1/9 |- ! align="left" |'''Total (8 teams)''' !'''1''' !'''1''' !'''2''' !'''2''' !'''2''' !'''2''' !'''3''' !'''3''' !'''4''' !'''16''' |} === Egwuregwu Olimpik Maka Ụmụ nwoke === {| class="wikitable" style="text-align:center; font-size:80%" ! colspan="31" |Olympic Games (Men's tournament) record |- !Team !1900<br /><br />{{flagicon|France}}<br /><br />(3) ! colspan="2" |1904<br /><br />{{flagicon|United States}}<br /><br />(3) !1908<br /><br />{{flagicon|Great Britain}}<br /><br />(6) !1912<br /><br />{{flagicon|Sweden}}<br /><br />(11) !1920<br /><br />{{flagicon|Belgium}}<br /><br />(14) !1924<br /><br />{{flagicon|France}}<br /><br />(22) !1928<br /><br />{{flagicon|Netherlands}}<br /><br />(17) !1936<br /><br />{{flagicon|Germany|Nazi}}<br /><br />(16) !1948<br /><br />{{flagicon|United Kingdom}}<br /><br />(18) !1952<br /><br />{{flagicon|Finland}}<br /><br />(25) !1956<br /><br />{{flagicon|Australia}}<br /><br />(11) !1960<br /><br />{{flagicon|Italy}}<br /><br />(16) !1964<br /><br />{{flagicon|Japan|1947}}<br /><br />(14) !1968<br /><br />{{flagicon|Mexico}}<br /><br />(16) !1972<br /><br />{{flagicon|FRG}}<br /><br />(16) !1976<br /><br />{{flagicon|Canada}}<br /><br />(13) !1980<br /><br />{{flagicon|Soviet Union|1955}}<br /><br />(16) !1984<br /><br />{{flagicon|United States}}<br /><br />(16) !1988<br /><br />{{flagicon|South Korea|1997}}<br /><br />(16) !1992<br /><br />{{flagicon|Spain}}<br /><br />(16) !1996<br /><br />{{flagicon|United States}}<br /><br />(16) !2000<br /><br />{{flagicon|Australia}}<br /><br />(16) !2004<br /><br />{{flagicon|Greece}}<br /><br />(16) !2008<br /><br />{{flagicon|China}}<br /><br />(16) !2012<br /><br />{{flagicon|GBR}}<br /><br />(16) !2016<br /><br />{{flagicon|Brazil}}<br /><br />(16) !2021<br /><br />{{flagicon|Japan}}<br /><br />(16) !2024<br /><br />{{flagicon|France}}<br /><br />(16) !Apps. |- | align="left" |{{flagIOC|ALG}} | colspan="13" |''{{small|Part of France}}'' |– |– |– | style="background:#efefef;" | |8 |– |– |– |– |– |– |– |– |14 |– | !2 |- | align="left" |{{flagIOC|CMR}} | colspan="5" style="background:#efefef;" | | colspan="8" |''{{small|Part of France}}'' |– |– |– |– |– |11 |– |– |– | bgcolor="gold" |1 |– |8 |– |– |– | !3 |- | align="left" |{{flagIOC|EGY}}{{efn|Egypt team represented the [[United Arab Republic]] with Syria in 1960 finishing the 12th and alone in 1964 finishing the 4th.}} | colspan="4" style="background:#efefef;" | |– |8 |8 |4 |9 |11 |9 |– |12 |4 |– |– |– | style="background:#efefef;" | |8 |– |12 |– |– |– |– |8 |– |QF<br /><br />(8th) | !12 |- | align="left" |{{flagIOC|CIV}} | colspan="13" |''{{small|Part of France}}'' |– |– |– |– | style="background:#efefef;" | |– |– |– |– |– |– |6 |– | |QF<br /><br />(7th) | !2 |- | align="left" |{{flagIOC|GAB}} | colspan="13" |''{{small|Part of France}}'' | colspan="2" style="background:#efefef;" | |– | colspan="2" style="background:#efefef;" | |– |– |– |– |– |– |– |12 |– |– | !1 |- | align="left" |{{flagIOC|GHA}} | colspan="10" |''{{small|Part of the United Kingdom}}'' |– | style="background:#efefef;" | |– |7 |12 |16 | colspan="2" style="background:#efefef;" | |– |– | style="background:#c96;" |3 |8 |– |9 |– |– |– |– | !6 |- | align="left" |{{flagIOC|GUI}} | colspan="12" |''{{small|Part of France}}'' | colspan="2" style="background:#efefef;" | |11 | colspan="2" style="background:#efefef;" | |– |– |– |– |– |– |– |– |– |– |– | !1 |- | align="left" |{{flagIOC|MLI}} | colspan="13" |''{{small|Part of France}}'' |– |– |– | style="background:#efefef;" | |– |– |– |– |– |– |5 |– |– |– |– | !1 |- | align="left" |{{flagIOC|MAR}} | colspan="4" style="background:#efefef;" | | colspan="7" |''{{small|Part of France/Spain}}'' | style="background:#efefef;" | |– |13 |– |8 |– | style="background:#efefef;" | |12 |– |15 |– |16 |=10 |– |11 |– |– | !7 |- | align="left" |{{flagIOC|NGR}} | colspan="5" style="background:#efefef;" | | colspan="5" |''{{small|Part of the United Kingdom}}'' |– |– |– |– |14 |– | style="background:#efefef;" | |13 |– |15 |– | bgcolor="gold" |1 |8 |– | style="background:silver;" |2 |– | style="background:#c96;" |3 |– | !7 |- | align="left" |{{flagIOC|SEN}} | colspan="13" |''{{small|Part of France}}'' |– |– |– |– |– |– |– |– |– |– |– |– |6 |– |– | !1 |- | align="left" |{{flagIOC|RSA}} | style="background:#efefef;" | | colspan="2" |– |– |– |– |– |– |– |– |– |– |– | colspan="7" style="background:#efefef;" |''{{small|Banned because of apartheid}}'' |– |– |11 |– |– |– |13 |GS<br /><br />(16th) | !3 |- | align="left" |{{flagIOC|SUD}} | colspan="12" |''{{small|Part of the United Kingdom}}'' |– | style="background:#efefef;" | |– |15 | colspan="2" style="background:#efefef;" | |– |– |– |– |– |– |– |– |– |– | !1 |- | align="left" |{{flagIOC|TUN}} | colspan="11" |''{{small|Part of France}}'' | style="background:#efefef;" | |15 |– |– |– |– | style="background:#efefef;" | |– |13 |– |14 |– |12 |– |– |– |– | !4 |- | align="left" |{{flagIOC|ZAM}} | colspan="6" style="background:#efefef;" | | colspan="5" |''{{small|Part of the United Kingdom}}'' | style="background:#efefef;" | |<templatestyles src="Template:Tooltip/styles.css" />''{{small|{{Tooltip|RHO|Part of Rhodesia}}}}'' |– |– |– | style="background:#efefef;" | |15 |– |5 |– |– |– |– |– |– |– |– | !2 |- ! align="left" |Total (15 teams) ! ! colspan="2" | ! ! ! ! ! ! ! ! ! !3 !3 !3 !3 !3 !3 !3 !3 !3 !3 !4 !4 !3 !4 !3 !3 ! ! |} <div style="overflow-x:auto;"> {| class="wikitable" style="text-align:center; font-size:85%" ! colspan="36" |Africa Cup of Nations record |- !Team<br /><br />(Total 44 teams) !1957<br /><br />{{flagicon|SDN|1956}}<br /><br />(3) !1959<br /><br />{{flagicon|UAR}}<br /><br />(3) !1962<br /><br />{{flagicon|ETH|1897}}<br /><br />(4) !1963<br /><br />{{flagicon|GHA}}<br /><br />(6) !1965<br /><br />{{flagicon|TUN|1959}}<br /><br />(6) !1968<br /><br />{{flagicon|ETH|1897}}<br /><br />(8) !1970<br /><br />{{flagicon|SDN|1956}}<br /><br />(8) !1972<br /><br />{{flagicon|CMR|1961}}<br /><br />(8) !1974<br /><br />{{flagicon|EGY|1972}}<br /><br />(8) !1976<br /><br />{{flagicon|ETH|1975}}<br /><br />(8) ![[1978 Iko Mba Afrịka|1978]]<br /><br />{{flagicon|GHA}}<br /><br />(8) !1980<br /><br />{{flagicon|NGA}}<br /><br />(8) !1982<br /><br />{{flagicon|LBY|1977}}<br /><br />(8) !1984<br /><br />{{flagicon|CIV}}<br /><br />(8) !1986<br /><br />{{flagicon|EGY}}<br /><br />(8) !1988<br /><br />{{flagicon|MAR}}<br /><br />(8) !1990<br /><br />{{flagicon|ALG}}<br /><br />(8) !1992<br /><br />{{flagicon|SEN}}<br /><br />(12) !1994<br /><br />{{flagicon|TUN|1959}}<br /><br />(12) !1996<br /><br />{{flagicon|RSA}}<br /><br />(15) !1998<br /><br />{{flagicon|BFA}}<br /><br />(16) !2000<br /><br />{{flagicon|GHA}}<br /><br />{{flagicon|NGA}}<br /><br />(16) !2002<br /><br />{{flagicon|MLI}}<br /><br />(16) !2004<br /><br />{{flagicon|TUN}}<br /><br />(16) !2006<br /><br />{{flagicon|EGY}}<br /><br />(16) !2008<br /><br />{{flagicon|GHA}}<br /><br />(16) !2010<br /><br />{{flagicon|ANG}}<br /><br />(15) !2012<br /><br />{{flagicon|EQG}}<br /><br />{{flagicon|GAB}}<br /><br />(16) !2013<br /><br />{{flagicon|RSA}}<br /><br />(16) !2015<br /><br />{{flagicon|GNQ}}<br /><br />(16) !2017<br /><br />{{flagicon|GAB}}<br /><br />(16) !2019<br /><br />{{flagicon|EGY}}<br /><br />(24) !2021<br /><br />{{flagicon|CMR}}<br /><br />(24) !2023<br /><br />{{flagicon|CIV}}<br /><br />(24) !Apps. |- ! colspan="36" |'''North Africa Members''' |- | align="left" |{{fb|ALG}} | colspan="3" |''{{small|Part of France}}'' | bgcolor="#efefef" | |× |R1 |• |• |• |• |• | bgcolor="Silver" |'''2nd''' | bgcolor="#9acdff" |'''4th''' | bgcolor="#cc9966" |'''3rd''' |R1 | bgcolor="#cc9966" |'''3rd''' | bgcolor="Gold" style="border: 3px solid red" |'''1st''' |R1 |•• |QF |R1 |QF |R1 |QF |• |• | bgcolor="#9acdff" |'''4th''' |• |R1 |QF |R1 | bgcolor="Gold" |'''1st''' |R1 |''Q'' !20 |- | align="left" |{{fb|EGY}} | bgcolor="Gold" |'''1st''' | bgcolor="Gold" style="border: 3px solid red" |'''1st''' | bgcolor="Silver" |'''2nd''' | bgcolor="#cc9966" |'''3rd''' |× |× | bgcolor="#cc9966" |'''3rd''' |• | bgcolor="#cc9966" style="border: 3px solid red" |'''3rd''' | bgcolor="#9acdff" |'''4th''' |• | bgcolor="#9acdff" |'''4th''' |× | bgcolor="#9acdff" |'''4th''' | bgcolor="Gold" style="border: 3px solid red" |'''1st''' |R1 |R1 |R1 |QF |QF | bgcolor="Gold" |'''1st''' |QF |QF |R1 | bgcolor="Gold" style="border: 3px solid red" |'''1st''' | bgcolor="Gold" |'''1st''' | bgcolor="Gold" |'''1st''' |• |• |• | bgcolor="Silver" |'''2nd''' | style="border: 3px solid red" |R2 | bgcolor="Silver" |'''2nd''' | !25 |- | align="left" |{{fb|LBY}} | colspan="5" bgcolor="#efefef" | |• |× |• |× |× |× |× | bgcolor="Silver" style="border: 3px solid red" |'''2nd''' |• |• |× |× |× |× |× |× |• |• |• |R1 |• |• |R1 |• |• |• |• |• | !3 |- | align="left" |{{fb|MAR}} | colspan="2" bgcolor="#efefef" | |× |• |× |× |• |R1 |× | bgcolor="Gold" |'''1st''' |R1 | bgcolor="#cc9966" |'''3rd''' |• |• | bgcolor="#9acdff" |'''4th''' | bgcolor="#9acdff" style="border: 3px solid red" |'''4th''' |• |R1 |• |• |QF |R1 |R1 | bgcolor="Silver" |'''2nd''' |R1 |R1 |• |R1 |R1 |•• |QF |R2 |QF |''Q'' !19 |- | align="left" |{{fb|TUN}} | colspan="2" bgcolor="#efefef" | | bgcolor="#cc9966" |'''3rd''' |R1 | bgcolor="Silver" style="border: 3px solid red" |'''2nd''' |• |× |× |× |• | bgcolor="#9acdff" |'''4th''' |× |R1 |• |• |• |• |• | style="border: 3px solid red" |R1 | bgcolor="Silver" |'''2nd''' |QF | bgcolor="#9acdff" |'''4th''' |R1 | bgcolor="Gold" style="border: 3px solid red" |'''1st''' |QF |QF |R1 |QF |R1 |QF |QF | bgcolor="#9acdff" |'''4th''' |QF |''Q'' !21 |- ! colspan="36" |'''West Africa Members''' |- | align="left" |{{fb|BEN}} | colspan="2" |''{{small|Part of France}}'' | colspan="2" bgcolor="#efefef" | |× |× |× |• |× |× |× |• |× |• |• |• |• |• |• |× |• |• |• |R1 |• |R1 |R1 |• |• |• |• |QF |• | !4 |- | align="left" |{{fb|BFA}} | colspan="2" |''{{small|Part of France}}'' | colspan="2" bgcolor="#efefef" | |× |• |× |× |• |× |R1 |× |• |× |× |× |• |• |× |R1 | bgcolor="#9acdff" style="border: 3px solid red" |'''4th''' |R1 |R1 |R1 |• |• |R1 |R1 | bgcolor="Silver" |'''2nd''' |R1 | bgcolor="#cc9966" |'''3rd''' |• | bgcolor="#9acdff" |'''4th''' |''Q'' !13 |- | align="left" |{{fb|CPV}} | colspan="9" |''{{small|Part of Portugal}}'' | colspan="9" bgcolor="#efefef" | | bgcolor="#efefef" |• | bgcolor="#efefef" |× | bgcolor="#efefef" | |• |• |• |• |• |• |• |QF |R1 |• |• |R2 | !3 |- | align="left" |{{fb|CIV}} | colspan="2" |''{{small|Part of France}}'' | colspan="2" bgcolor="#efefef" | | bgcolor="#cc9966" |'''3rd''' | bgcolor="#cc9966" |'''3rd''' | bgcolor="#9ACDFF" |'''4th''' |• |R1 |• |•• |R1 |× | style="border: 3px solid red" |R1 | bgcolor="#cc9966" |'''3rd''' |R1 |R1 | bgcolor="Gold" |'''1st''' | bgcolor="#cc9966" |'''3rd''' |R1 |QF |R1 |R1 |• | bgcolor="Silver" |'''2nd''' | bgcolor="#9ACDFF" |'''4th''' |QF | bgcolor="Silver" |'''2nd''' |QF | bgcolor="Gold" |'''1st''' |R1 |QF |R2 | style="border: 3px solid red" |''Q'' !25 |- | align="left" |{{fb|GAM}} | colspan="4" |''{{small|Part of the United Kingdom}}'' | bgcolor="#efefef" | |× |× |× |× |• |x |• |• |• |• |• |× |• |x |x |x |x |• |• |• |• |• |• |• |x |• |• |QF | !1 |- | align="left" |{{fb|GHA}} |<templatestyles src="Template:Tooltip/styles.css" />''{{small|{{Tooltip|UK|Part of United Kingdom}}}}'' | bgcolor="#efefef" | |• | bgcolor="Gold" style="border: 3px solid red" |'''1st''' | bgcolor="Gold" |'''1st''' | bgcolor="Silver" |'''2nd''' | bgcolor="Silver" |'''2nd''' |• |• |• | bgcolor="Gold" style="border: 3px solid red" |'''1st''' |R1 | bgcolor="Gold" |'''1st''' |R1 |• |• |• | bgcolor="Silver" |'''2nd''' |QF | bgcolor="#9ACDFF" |'''4th''' |R1 | style="border: 3px solid red" |QF |QF |• |R1 | bgcolor="#CC9966" style="border: 3px solid red" |'''3rd''' | bgcolor="Silver" |'''2nd''' | bgcolor="#9ACDFF" |'''4th''' | bgcolor="#9ACDFF" |'''4th''' | bgcolor="Silver" |'''2nd''' | bgcolor="#9ACDFF" |'''4th''' |R2 |R1 | !23 |- | align="left" |{{fb|GUI}} |<templatestyles src="Template:Tooltip/styles.css" />''{{small|{{Tooltip|FRA|Part of France}}}}'' | colspan="2" bgcolor="#efefef" | |•• |• |• |R1 |• |R1 | bgcolor="Silver" |'''2nd''' |• |R1 |• |• |• |• |• |• |R1 |• |R1 |• |× |QF |QF |QF |• |R1 |• |QF |• |R2 |R2 | !13 |- | align="left" |{{fb|GNB}} | colspan="9" |''{{small|Part of Portugal}}'' | colspan="6" bgcolor="#efefef" | |× |× |× |• |× |× |× |× |× |• |× |• |• |• |• |R1 |R1 |R1 | !3 |- | align="left" |{{fb|LBR}} | colspan="3" bgcolor="#efefef" | |× |× |• |× |× |× |• |× |× |• |× |• |• |• |× |• |R1 |• |• |R1 |• |• |• |• |• |• |• |• |• |• |• !2 |- | align="left" |{{fb|MLI}} | colspan="2" |''{{small|Part of France}}'' | colspan="2" bgcolor="#efefef" | |• |• |• | bgcolor="Silver" |'''2nd''' |• |• |• |• |• |• |• |• |• |• | bgcolor="#9ACDFF" |'''4th''' |• |• |• | bgcolor="#9ACDFF" style="border: 3px solid red" |'''4th''' | bgcolor="#9ACDFF" |'''4th''' |• |R1 |R1 | bgcolor="#CC9966" |'''3rd''' | bgcolor="#CC9966" |'''3rd''' |R1 |R1 |R2 |R2 | !12 |- | align="left" |{{fb|MTN}} | colspan="2" |''{{small|Part of France}}'' | colspan="7" bgcolor="#efefef" | |× |× |• |• |× |• |× |× |• |× |• |• |× |• |• |• |• |• |× |× |• |• |R1 |R1 | !1 |- | align="left" |{{fb|NIG}} | colspan="2" |''{{small|Part of France}}'' | colspan="3" bgcolor="#efefef" | |× |• |• |× |• |× |× |× |• |× |× |× |• |• |× |× |• |• |• |• |• |• |R1 |R1 |• |• |• |• | !2 |- | align="left" |{{fb|NGA}} | colspan="2" bgcolor="#efefef" | |× |R1 |× |• |× |• |• | bgcolor="#CC9966" |'''3rd''' | bgcolor="#CC9966" |'''3rd''' | bgcolor="Gold" style="border: 3px solid red" |'''1st''' |R1 | bgcolor="Silver" |'''2nd''' |• | bgcolor="Silver" |'''2nd''' | bgcolor="Silver" |'''2nd''' | bgcolor="#CC9966" |'''3rd''' | bgcolor="Gold" |'''1st''' |× |× | bgcolor="Silver" style="border: 3px solid red" |'''2nd''' | bgcolor="#CC9966" |'''3rd''' | bgcolor="#CC9966" |'''3rd''' | bgcolor="#CC9966" |'''3rd''' |QF | bgcolor="#cc9966" |'''3rd''' |• | bgcolor="Gold" |'''1st''' |• |• | bgcolor="#CC9966" |'''3rd''' |R2 | !19 |- | align="left" |{{fb|SEN}} | colspan="2" |''{{small|Part of France}}'' | colspan="2" bgcolor="#efefef" | | bgcolor="#9ACDFF" |'''4th''' |R1 |• |• |• |• |• |× |• |• |R1 |• | bgcolor="#9ACDFF" |'''4th''' | style="border: 3px solid red" |QF |QF |• |• |QF | bgcolor="Silver" |'''2nd''' |QF | bgcolor="#9ACDFF" |'''4th''' |R1 |• |R1 |• |R1 |QF | bgcolor="Silver" |'''2nd''' | bgcolor="Gold" |'''1st''' |''Q'' !17 |- | align="left" |{{fb|SLE}} | colspan="2" |''{{small|Part of the {{Tooltip|UK|Part of United Kingdom}}}}''<templatestyles src="Template:Tooltip/styles.css" />''{{small|Part of the {{Tooltip|UK|Part of United Kingdom}}}}'' | colspan="3" bgcolor="#efefef" | |× |× |× |• |× |• |× |• |• |× |• |× |• |R1 |R1 |× |× |• |• |• |• |• |• |• |• |• |x |R1 | !3 |- | align="left" |{{fb|TOG}} | colspan="2" |''{{small|Part of France}}'' | colspan="2" bgcolor="#efefef" | |× |• |• |R1 |× |• |• |• |• |R1 |• |• |× |• |× |• |R1 |R1 |R1 |• |R1 |• |•• |• |QF |• |R1 |• |• | !8 |- ! colspan="36" |'''Central Africa Members''' |- | align="left" |{{fb|CMR}} | colspan="2" |''{{small|Part of France}}'' | colspan="2" bgcolor="#efefef" | |× |• |R1 | bgcolor="#cc9966" style="border: 3px solid red" |'''3rd''' |• |• |• |• |R1 | bgcolor="Gold" |'''1st''' | bgcolor="Silver" |'''2nd''' | bgcolor="Gold" |'''1st''' |R1 | bgcolor="#9acdff" |'''4th''' |• |R1 |QF | bgcolor="Gold" |'''1st''' | bgcolor="Gold" |'''1st''' |QF |QF | bgcolor="Silver" |'''2nd''' |QF |• |• |R1 | bgcolor="Gold" |'''1st''' |R2 | bgcolor="#cc9966" style="border: 3px solid red" |'''3rd''' | !20 |- | align="left" |{{fb|CGO}} | colspan="2" |''{{small|Part of France}}'' | colspan="3" bgcolor="#efefef" | |R1 |× | bgcolor="Gold" |'''1st''' | bgcolor="#9acdff" |'''4th''' |• |R1 |• |• |• |• |• |× |QF |• |• |• |R1 |• |• |• |• |• |• |• |QF |• |• |• | !7 |- | align="left" |{{fb|COD}} | colspan="2" |''{{Érèkọbalà|{{small|Part of Belgium}}}}'' | colspan="2" bgcolor="#efefef" | |R1 | bgcolor="Gold" |'''1st''' |R1 | bgcolor="#9acdff" |'''4th''' | bgcolor="Gold" |'''1st''' |R1 |× |• |• |× |• |R1 |• |QF |QF |QF | bgcolor="#cc9966" |'''3rd''' |R1 |QF |R1 |QF |• |• |• |R1 | bgcolor="#cc9966" |'''3rd''' |QF |R2 |• | !19 |- | align="left" |{{fb|EQG}} | colspan="6" |''{{small|Part of Spain}}'' | colspan="9" bgcolor="#efefef" | |× |• |× |× |× |× |× |• |• |• |• |• | style="border: 3px solid red" |QF |• | bgcolor="#9ACDFF" style="border: 3px solid red" |'''4th''' |• |• |QF | !3 |- | align="left" |{{fb|GAB}} | colspan="2" |''{{small|Part of France}}'' | colspan="4" bgcolor="#efefef" | |× |• |× |× |• |× |× |• |• |• |• |• |R1 |QF |• |R1 |• |• |• |• |R1 | style="border: 3px solid red" |QF |• |R1 | style="border: 3px solid red" |R1 |• |R2 | !8 |- ! colspan="36" |'''East Africa Members''' |- | align="left" |{{fb|BDI}} | colspan="3" |''{{small|Part of Belgium}}'' | colspan="5" bgcolor="#efefef" | |× |• |× |× |× |× |× |× |× |× |• |× |× |• |• |• |• |• |• |• |• |• |• |R1 |• | !1 |- | align="left" |{{fb|ETH}} | bgcolor="Silver" |'''2nd''' | bgcolor="#cc9966" |'''3rd''' | bgcolor="Gold" style="border: 3px solid red" |'''1st''' | bgcolor="#9acdff" |'''4th''' |R1 | bgcolor="#9acdff" style="border: 3px solid red" |'''4th''' |R1 |• |• | style="border: 3px solid red" |R1 |• |• |R1 |• |× |× |• |× |• |• |• |× |• |• |• |• |× |• |R1 |• |• |• |R1 | !11 |- | align="left" |{{fb|KEN}} | colspan="2" bgcolor="#efefef" | |• |• |• |• |• |R1 |• |• |• |• |• |× |• |R1 |R1 |R1 |• |× |• |• |• |R1 |• |• |• |• |• |• |• |R1 |• |× !6 |- | align="left" |{{fb|RWA}} | colspan="3" |''{{small|Part of Belgium}}'' | colspan="7" bgcolor="#efefef" | |× |× |• |• |× |× |× |× |× |× |× |• |• |R1 |• |• |• |• |• |× |• |• |• | !1 |- | align="left" |{{fb|SUD}} | bgcolor="#cc9966" style="border: 3px solid red" |'''3rd''' | bgcolor="Silver" |'''2nd''' |• | bgcolor="Silver" |'''2nd''' |• |• | bgcolor="Gold" style="border: 3px solid red" |'''1st''' |R1 |• |R1 |× |• |× |• |× |• |• |• |• |• |× |× |• |• |• |R1 |• |QF |• |• |• |• |R1 | !9 |- | align="left" |{{fb|TAN}} | colspan="5" bgcolor="#efefef" | |× |• |• |• |• |• |R1 |× |• |× |• |• |• |× |• |• |• |• |× |• |• |• |• |• |• |• |R1 |• | !2 |- | align="left" |{{fb|UGA}} | colspan="2" bgcolor="#efefef" | | bgcolor="#9acdff" |'''4th''' |× |• |R1 |• |• |R1 |R1 | bgcolor="Silver" |'''2nd''' |× |× |• |• |• |× |• |• |• |• |• |• |• |• |• |• |• |• |• |R1 |R2 |• | !7 |- ! colspan="36" |'''Southern Africa Members''' |- | align="left" |{{fb|ANG}} | colspan="9" |''{{small|Part of Portugal}}'' | colspan="3" bgcolor="#efefef" | |• |• |× |• |• |• |• |R1 |R1 |• |• |• |R1 |QF | style="border: 3px solid red" |QF |R1 |R1 |• |• |R1 |• | !8 |- | align="left" |{{fb|BOT}} | colspan="5" |''{{small|Part of the United Kingdom}}'' | colspan="5" bgcolor="#efefef" | |× |× |× |× |× |× |× |× |• |• |• |• |• |• |• |• |• |R1 |• |• |• |• |• |• !1 |- | align="left" |{{fb|COM}} | colspan="9" |''{{small|Part of France}}'' | colspan="14" bgcolor="#efefef" | |× |× |× |• |• |• |• |• |• |R2 | !1 |- | align="left" |{{fb|MAD}} | colspan="2" |''{{small|Part of France}}'' | colspan="2" bgcolor="#efefef" | |× |× |× |• |• |× |× |• |• |• |• |• |× |• |× |× |× |• |• |• |• |• |• |• |• |• |• |QF |• |• !1 |- | align="left" |{{fb|MWI}} | colspan="4" |''{{small|Part of the United Kingdom}}'' | colspan="4" bgcolor="#efefef" | |× |• |• |• |• |R1 |• |• |• |• |• |• |• |• |• |• |• |• |R1 |• |• |• |• |• |R2 | !3 |- | align="left" |{{fb|MRI}} | colspan="5" bgcolor="#efefef" | |• |• |• |R1 |• |• |• |• |• |• |× |• |• |• |• |• |• |• |• |• |• |• |• |× |• |• |• |• |• !1 |- | align="left" |{{fb|MOZ}} | colspan="9" |''{{small|Part of Portugal}}'' | colspan="2" bgcolor="#efefef" | |× |• |• |R1 |• |• |• |• |R1 |R1 |• |• |• |• |• |R1 |• |• |• |• |• |• | !4 |- | align="left" |{{fb|NAM}} | colspan="17" |''{{small|Part of South Africa}}'' |× |× |• |R1 |• |• |• |• |R1 |• |• |• |• |• |R1 |• | !3 |- | align="left" |{{fb|RSA}} |•• | colspan="17" |''{{small|Banned because of apartheid}}'' |• | bgcolor="Gold" style="border: 3px solid red" |'''1st''' | bgcolor="Silver" |'''2nd''' | bgcolor="#cc9966" |'''3rd''' |QF |R1 |R1 |R1 |• |• | style="border: 3px solid red" |QF |R1 |• |QF |• |''Q'' !11 |- | align="left" |{{fb|ZAM}} | colspan="4" bgcolor="#efefef" | |× |× |• |• | bgcolor="Silver" |'''2nd''' |• |R1 |• | bgcolor="#cc9966" |'''3rd''' |• |R1 |× | bgcolor="#cc9966" |'''3rd''' |QF | bgcolor="Silver" |'''2nd''' | bgcolor="#cc9966" |'''3rd''' |R1 |R1 |R1 |• |R1 |R1 |QF | bgcolor="Gold" |'''1st''' |R1 |R1 |• |• |• | !17 |- | align="left" |{{fb|ZIM}} | colspan="12" bgcolor="#efefef" | |• |• |• |• |• |• |• |• |• |• |• |R1 |R1 |• |• |• |• |• |R1 |R1 |R1 |× !5 |} </div> [[Òtù:Pages with unreviewed translations]] ecssdp0j0rhyzrk8j0h4pm1os0ix9q3 Derssa 0 26964 630981 116485 2026-04-24T11:35:13Z InternetArchiveBot 11600 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 630981 wikitext text/x-wiki [[Usòrò:Dersa sauce with potatoes.jpg|thumb|Derssa]] '''Derssa''' (Arabic: ) bụ ihe na-ewu ewu na nri Algeria, nke a na-ejikarị galik, cumin, red chili pepper flakes, na mmanụ oliv eme.<ref>{{Cite web|title="La Dersa : une sauce algérienne simple et savoureuse"|url=https://www.marmiton.org/recettes/recette_la-dersa-une-sauce-algerienne-simple-et-savoureuse_338829.aspx|work=Marmiton}}</ref><ref>{{Cite book|author=Fatima-Zohra|first=Bouayed|url=https://www.amazon.co.uk/cuisine-alg%C3%A9rienne-Bouayed-Fatima-Zohra/dp/B0099RJDZ8|title=La cuisine algérienne|date=1970-01-01|publisher=Temps Actuels|pages=11|language=fr}}</ref> A na-ejikarị ya na anụ e siri esi maọbụ nke a miri ami, a na-ejikwa ya eme ihe dika marinade maka anụ maọbụ akwụkwọ nri tupu esie nri. Ọ bụ ihe na-esi ísì ụtọ ma na-ejikarị ya eme ihe iji gbakwunye ụtọ na nri dị iche iche, A pụkwara iji ya mee ihe dịka ofe maka achịcha maọbụ akwụkwọ nri, maọbụ dịka ihe na-agbasa maka sandwiches maọbụ mkpuchi.<ref>{{Cite web|author=Garet|first=Alicia|date=2021-06-08|title=Dersa: sauce à l’ail algérienne|url=https://sosrecette.com/dersa-sauce-a-lail-algerienne/|accessdate=2023-02-24|work=Sos Recette|language=fr-FR}}</ref><ref>"Dersa Algerian Garlic Sauce" by Christine Benlafquih on The Spruce Eats</ref> Ezigbo usoro nri maka dersa nwere ike ịdịgasị iche site na mpaghara gaa na mpaghara Ozo maọbụ ọbụna site n'ụlọ gaa n'ụlọ ozo, yana ụfọdụ ọdịiche gụnyere ihe ndị ọzọ dịka coriander, mmiri lemon, maọbụ tomato paste.<ref>{{Cite web|author=Warda|title="Dersa Algerian Spicy Sauce"|url=https://www.northafricancooking.com/dersa-algerian-spicy-sauce/|accessdate=|work=North African Cooking}}</ref> Otú ọ dị, isi ihe ndị e ji mee galik, cumin, chili flakes, ya na mmanụ oliv na-adịkarị n'ọtụtụ ụdị nke ihe na-esi ísì ụtọ. A maara Derssa ama maka ụtọ ya siri ike, nke na-esi ísì ụtọ, ọ bụkwa ihe a na-eri n'ọtụtụ Ezinne ụlọ ndị Algeria. A na-asụgharịrị ya mgbe ụfọdụ dịka "dersa" maọbụ "dersah", a makwaara ya ama dịka "harissa" na mpaghara ụfọdụ. Otú ọ dị, ekwesighi ịgbagwoju ya anya na ofe ọkụ nke North Afrika nke a na-akpọkwa [[harissa]], nke a na'iji ihe dị iche iche dịka ose na-acha ọbara ọbara, galik, na ihe na-esi ísì ụtọ mee.<ref>{{Cite web|title=Courge à la dersa|url=https://archive.wikiwix.com/cache/index2.php?url=https://www.cuisine-pied-noir.com/recette/recette_courge-a-la-dersa/#federation=archive.wikiwix.com&tab=url|accessdate=2023-02-24|work=archive.wikiwix.com}}</ref> N'ihe oriri ndị obodo Algeria, a na-emekarị dersa site n'ịgbanye maọbụ na-egwe ọka galik na cumin na ụrọ na osu na odo maọbụ n'ime ihe nhazi nri, wee gwakọta ya na ntụpọ ose na mmanụ oliv ruo mgbe a ga-enweta nkwụsi ike. A na-ahapụkarị dersa ka ọ nọrọ ọtụtụ elekere maọbụ n'otu abalị iji kwe ka ụtọ ahụ gbakọta ọnụ tupu a na-enye ya. Na mgbakwunye na ihe ndị bụ isi nke galik, cumin, chili flakes, na mmanụ oliv, ụfọdụ ọdịiche nke dersa nwere ike ịgụnye ihe ndị ọzọ na-esi ísì ụtọ maọbụ ihe ndị dịka paprika, coriander, mmiri lemon, maọbụ tomato paste.<ref>{{Cite web|author=Hansen|first=Victoria|title="Dersa (Harissa) Algerian Hot Pepper Sauce"|url=https://www.allrecipes.com/recipe/277003/dersa-harissa-algerian-hot-pepper-sauce/|work=Allrecipes}}</ref> Ezigbo usoro nri maka dersa nwere ike ịdịgasị iche dabere na mmasị onwe onye maọbụ omenala mpaghara.<ref>{{Cite web|title=Dersa|url=https://www.cuisineaz.com/recettes/dersa-87660.aspx|work=CuisineAZ|accessdate=2023-06-09|archivedate=2024-04-11|archiveurl=https://web.archive.org/web/20240411190428/https://www.cuisineaz.com/recettes/dersa-87660.aspx}}</ref> == Edensibia == si14hgpkhuorbreihwvz29j7f8ndefv Bank of Cape Verde 0 27222 630915 620856 2026-04-23T13:01:04Z InternetArchiveBot 11600 Rescuing 2 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 630915 wikitext text/x-wiki Bank of Cape Verde (Portuguese: Banco de Cabo Verde) bụ ụlọ akụ etiti Cape Verde.  Isi ụlọ ọrụ ya dị na Avenida Amílcar Cabral, n'isi obodo Praia nke dị n'agwaetiti Santiago..<ref>[https://web.archive.org/web/20190425195419/http://www.bcv.cv/vEN/Footer/Paginas/Contactos.aspx Contacts], Banco de Cabo Verde</ref> Gọvanọ ya ugbu a bụ João António Pinto Coelho Serra, onye nọ n'ọkwa kemgbe Disemba 2014.<ref>[https://web.archive.org/web/20160531050457/http://www.bcv.cv/Style%20Library/BCV/swfs/Organo/Scripts/Curriculum_Vitae_Governador.pdf CV Governador], Banco de Cabo Verde</ref> == Ndị gọvanọ == * [[Corentino Santos]], 1975-1984 * [[Amaro da Luz]], 1984-1991<ref name="bank">{{Cite web |title=BCV News |url=https://www.bcv.cv/pt/O%20Banco/Sala%20de%20Imprensa/Arquivo/Documents/BCVNews%20Edi%C3%A7%C3%A3o%20Especial.pdf |website=www.bcv.cv}}</ref> * [[Oswaldo Sequeira]], 1991-1999<ref name="bank" /> * Olavo Correia, 1999-2004<ref name="bank" /> * [[Carlos Burgo]], 2004-2014<ref name="bank" /> * [[João Serra]], 2014-<ref name="bank" /> == Akụkọ ihe mere eme == Gọọmentị guzobere Bank of Cape Verde na 1975, dịka ụlọ akụ jikọtara ụlọ akụ azụmaahịa na ọrụ ụlọ akụ etiti.  Gọọmentị kere ụlọ akụ ahụ site n'ịkwalite ọrụ nke ụlọ akụ Portuguese colonial na nke mba ofesi, Banco Nacional Ultramarino, bụ nke guzobere alaka mbụ ya na Cape Verde na 1865. Na 1993, gọọmentị kewara ọrụ ụlọ akụ azụmahịa n'ime Banco Comercial e guzobere ọhụrụ.  mee Atlâtico..<ref>{{Cite web|url=http://www.bcv.cv/vEN/thebank/Historia/Paginas/Historia.aspx|title=History of the Bank of Cape Verde|publisher=Bank of Cape Verde|language=en|accessdate=15 October 2018|archivedate=1 May 2019|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190501084555/http://www.bcv.cv/vEN/thebank/Historia/Paginas/Historia.aspx}}</ref> == Hụkwa ==   * Ọnọdụ akụ na ụba nke Cape Verde == Edensibia == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * [http://www.bcv.cv/ Ebe nrụọrụ weebụ gọọmentị nke Banco do Cabo Verde] {{Authority control}}{{Economy of Cape Verde}} ddju8glev7jxqr3yq0a4ppugxn80z4a Carl Ihenacho 0 28189 630949 160463 2026-04-23T21:58:08Z InternetArchiveBot 11600 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 630949 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Carl Isioma Ihenacho''' (amụrụ na Mai 28, 1988) bụ onye bụbu onye na-agba bọọlụ bọọlụ nke Amirika, Ọ gbara bọọlụ kọleji na steeti San jose == Ọrụ ụlọ akwụkwọ sekọndrị == A mụrụ Carl Ihenacho na Carson, California ma bụrụkwa onye Naijiria.<ref>{{Cite web|author=Curtis|first=Jake|title=Nacho Brothers have appetite for defense|url=https://www.sfchronicle.com/sports/article/Nacho-Brothers-have-appetite-for-defense-3264556.php|accessdate=April 26, 2020|date=October 24, 2008|archiveurl=https://archive.today/20120911131103/http://www.sfgate.com/sports/article/Nacho-Brothers-have-appetite-for-defense-3264556.php|archivedate=September 11, 2012}}</ref> Ọ bụ ezie na nne Ihenacho ekweghị ka Carl ma ọ bụ nwanne ya nwoke nke obere Duke kpọọ bọọlụ Pop Warner, Duke Ihenacho sonyeere otu bọọlụ na Junipero Serra High School na Gardena, California n'afọ ikpeazụ.<ref name="Ihenacho bros">{{Cite web|title=Ihenacho brothers lead San Jose St. defense|url=http://www.espn.com/espn/wire?section=ncf&id=3658226|work=ESPN.com|date=October 22, 2008|accessdate=April 26, 2020|archiveurl=https://web.archive.org/web/20131015082359/http://sports.espn.go.com/espn/wire?section=ncf&id=3658226|archivedate=October 15, 2013}}</ref> Na Serra, Carl Ihenacho na-egwuri egwu na njedebe na njedebe siri ike. Ihenacho bụkwa onye otu nke abụọ na-ahọrọ na league niile na onye ọhụrụ nke afọ nke otu ya n'afọ 2005.<ref name="SJSU bio">{{Cite web|title=Carl Ihenacho|url=http://www.sjsuspartans.com/ViewArticle.dbml?DB_OEM_ID=5600&ATCLID=520349|publisher=San Jose State Spartans|accessdate=September 25, 2012|archiveurl=https://archive.today/20130202171703/http://www.sjsuspartans.com/ViewArticle.dbml?DB_OEM_ID=5600&ATCLID=520349|archivedate=February 2, 2013}}</ref><ref>{{Cite web|title=2010 San Jose State University Commencement Student-Athlete Participation|url=http://www.nmnathletics.com/downloads2/382591.pdf|publisher=San Jose State University|archiveurl=https://web.archive.org/web/20150204042218/http://www.nmnathletics.com/downloads2/382591.pdf|archivedate=February 4, 2015}}</ref> Ihenacho gbara bọọlụ na Mahadum San Jose Steeti wee malite egwuregwu 31. Ọ bụ onye otu nke abụọ nke ọwụwa anyanwụ ndị nta egwuregwu n'oge anọ ya na San Jose State. Ọ nọ n'ọnọdụ nke ise na ndepụta ọrụ mahadum maka nata maka ọdịda (33.5) ma bụrụ onye nke ise na akpa aka na azụ na 17. N'ọnwa Disemba afọ 2009, ọ gụsịrị akwụkwọ otu simesta n'oge na nzere bachelọ na nkà mmụta akparamàgwà mmadụ.<ref name="SJSU bio" /> Carl Ihenacho na nwanne ya nwoke nke obere Duke Ihenacho gbara bọọlụ na San Jose State site na 2007 ruo 2009. N'afọ 2008, ESPN họọrọ Carl na Duke Ihenacho dị ka otu n'ime ụmụnne iri kachasị elu na bọọlụ kọleji maka ịbụ otu n'etiti ndị egwuregwu kachasị elu na FBS bọọlụ.<ref>{{Cite web|author=Feldman|first=Bruce|title=Best brother acts of all time|url=http://www.espn.com/college-football/blog?name=feldman_bruce&id=3708942|publisher=ESPN|date=November 17, 2008|accessdate=April 26, 2020|archiveurl=https://archive.today/20120712122022/http://proxy.espn.go.com/ncf/blog/_/name/feldman_bruce/id/3708942|archivedate=July 12, 2012}}</ref> == Akụkọ ọrụ ya == {{NFL predraft|height ft=6|height in=2|weight=255|dash=5.1|ten split=|twenty split=|shuttle=|cone drill=|vertical=|broad ft=|broad in=|bench=20|wonderlic=|arm span=|hand span=8{{fraction|7|8}}|note=40-yard dash from [[Pro Day]] at San Jose State; all other measurables from the [[NFL Scouting Combine]]<ref name="combine">{{Cite web |url=http://www.nfl.com/combine/profiles/carl-ihenacho?id=496798 |title=NFL Events: Combine Player Profiles - Carl Ihenacho |website=[[NFL.com]] |access-date=2012-05-12 |archive-date=2010-03-19 |archive-url=https://web.archive.org/web/20100319010400/http://www.nfl.com/combine/profiles/carl-ihenacho?id=496798 |url-status=dead }}</ref><ref name="draft scout">https://web.archive.org/web/20250607190418/https://www.nfldraftscout.com/ratings/dsprofile.php?pyid=75040&draftyear=2010&genpos=OLB {{Bare URL inline|date=August 2022}}</ref>}}Na Jenụwarị 26, 2011, Ihenacho bịanyere aka na nkwekọrịta nchekwa / ọdịnihu na San Diego Chargers.<ref>{{Cite web|author=Smith|first=Christopher|title=Coaching staff fuses new, old|url=http://www.chargers.com/news/article-1/Coaching-staff-fuses-new-old/3b8fda73-cb9b-4c3c-a4f7-493d87f8a3d4|publisher=San Diego Chargers|accessdate=May 12, 2012|date=January 26, 2011|archiveurl=https://web.archive.org/web/20110907142842/http://www.chargers.com/news/article-1/Coaching-staff-fuses-new-old/3b8fda73-cb9b-4c3c-a4f7-493d87f8a3d4|archivedate=September 7, 2011}}</ref> Ihenacho sonyere n'ogige ọzụzụ na Chargers ruo mgbe a hapụrụ ya na Septemba 3, 2011. Na Disemba 7, 2011, Ihenacho bịanyere aka na ndị otu ogba boolu ana akpọ raidas.<ref name="Raiders bio">{{Cite web|title=Carl Ihenacho|url=http://www.raiders.com/team/roster/Carl-Ihenacho/d95b285b-8112-4b34-beee-f9dee1fe456b|publisher=Oakland Raiders|accessdate=May 12, 2012|archiveurl=https://web.archive.org/web/20120526214811/http://www.raiders.com/team/roster/Carl-Ihenacho/d95b285b-8112-4b34-beee-f9dee1fe456b|archivedate=May 26, 2012}}</ref> Ihenacho malitere ọrụ ya na Izu 1 nke oge 2012 (Septemba 10), ''egwuregwu bọọlụ'' na abalị Monde na mmeri 22-14 n'ụlọ na San Diego na acha oku N'izu nke 2 (September 16), mmeri 35-13 na Miami Dolphins, Ihenacho dekọrọ nnata mbụ ya dịka ọkachamara.<ref name="2012 games">{{Cite web|title=Carl Ihenacho game logs, 2012|url=http://www.nfl.com/player/carlihenacho/496798/gamelogs|publisher=NFL|accessdate=September 25, 2012}}</ref> Na Septemba 25, 2012, ndị Raiders hapụrụ Ihenacho, mana ha bịanyere ya aka na ndị otu ọzụzụ ụbọchị abụọ ka emesịrị.<ref>{{Cite web|url=http://www.nfl.com/teams/transactions?transactionWeek=09%2F27%2F2012&team=OAK|title=Oakland Raiders Transactions at NFL.com|work=www.nfl.com|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160304125106/http://www.nfl.com/teams/transactions?transactionWeek=09/27/2012&team=OAK|archivedate=2016-03-04}}</ref> N'oktoba 2, 2012, ndị Raiders gburu Ihenacho. Ihenacho lara ezumike nká na bọọlụ iji bụrụ onye na-enye ọzụzụ onwe onye mgbe a tọhapụrụ ya.<ref>{{Cite web|url=http://carlihenacho.com/|title=Home|accessdate=2013-09-16|archiveurl=https://web.archive.org/web/20131030025922/http://carlihenacho.com/|archivedate=2013-10-30}}</ref> == Edensibia == {{Reflist|2}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] 3dw71g6ubrpst6f23e6vi0odvemv81x Bukar Abba Ibrahim 0 30990 630945 577910 2026-04-23T20:13:23Z InternetArchiveBot 11600 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 630945 wikitext text/x-wiki {{Databox}}   '''Bukar Abba Ibrahim''' (1949) bụ gọvanọ nke Yobe Steeti na [[Naijiria|Naịjirịa]] site na 29 Mee 1999 ruo 29 Mee 2007.<ref name=":1">{{Cite web|date=2018-10-29|title=Why I don't know my date of birth – Senator|url=https://www.premiumtimesng.com/regional/nnorth-east/293144-why-i-dont-know-my-date-of-birth-senator.html|accessdate=2020-10-10|language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite web|author=Emeruwa|first=Chijindu|date=2018-09-07|title=Ex-Yobe Gov. Bukar Ibrahim kicks against adoption of indirect primaries|url=https://dailypost.ng/2018/09/07/ex-yobe-gov-bukar-ibrahim-kicks-adoption-indirect-primaries/|accessdate=2020-10-10|work=Daily Post|language=en-US}}</ref> Ọ rụkwara ọrụ dị ka gọvanọ nke steeti ahụ site na Jenụwarị 1992 ruo Nọvemba 1993. Ọ bụ onye otu [[All Nigeria People's Party]] (ANPP).<ref>{{Cite web|date=2017-09-30|title=Re: I Will Be in Senate for Life—Bukar Ibrahim|url=https://businesspost.ng/featureoped/re-i-will-senate-life-bukar-ibrahim/|accessdate=2020-10-10|work=Business Post Nigeria|language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite web|title=Senator Bukar Ibrahim – Channels Television|url=https://www.channelstv.com/tag/senator-bukar-ibrahim/|accessdate=2020-10-10}}</ref> == Ihe ndị mere n'oge gara aga == Ibrahim malitere ịga ụlọ akwụkwọ praịmarị n'afọ 1957. N'afọ 1965, ọ gara Government College na [[Maiduguri]]. Mgbe ọ gachara ule West African School Certificate na 1970, a nabatara ya na [[Mahadum nke Ahmadu Bello|Mahadum Ahmadu Bello]] na 1972 ebe ọ nwetara nzere bachelọ nke sayensị na Quantity Surveying na 1975. Mgbe nke ahụ gasịrị, ọ malitere ọzụzụ ọkachamara na [[Obodoézè Nà Ofú|United Kingdom]] site na 1981 ruo 1982, nke dugara na iru eru ya dị ka onye otu Nigeria Institute of Quantity Surveyors.<ref>{{Cite web|date=2018-09-05|title=Bukar Abba Ibrahim Biography and Detailed Profile|url=http://www.politiciansdata.com/content/bukar-abba-ibrahim/|accessdate=2020-10-10|work=Politicians Data|language=en-US|archivedate=2021-05-12|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210512060328/http://www.politiciansdata.com/content/bukar-abba-ibrahim/}}</ref> Site na 1985 ruo 1988, ọ rụrụ ọrụ dị ka onye ọrụ gọọmentị na Borno [[Ȯra Borno|Steeti]] mechara bụrụ Kọmishọna nke Ọrụ.<ref name=":0">{{Cite web|author=Damaturu|first=Hamisu Kabir Matazu|date=2019-03-16|title=My plans after 10 years as governor, 12 as senator – Bukar Abba Ibrahim|url=https://dailytrust.com/my-plans-after-10-years-as-governor-12-as-senator-bukar-abba-ibrahim|accessdate=2020-10-10|work=Daily Trust|language=en|archivedate=2023-07-25|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230725183205/https://dailytrust.com/my-plans-after-10-years-as-governor-12-as-senator-bukar-abba-ibrahim/}}</ref> Ibrahim, onye Alakụba, lụrụ ụmụ nwanyị atọ: Hajiya (Dr) Maryam Abba Ibrahim, [[Hajiya (Dr) Maryam Abba Ibrahim|Hajiya]] Aishatu Ibrahim na [[Hajiya Khadijat Ibrahim]].<ref>{{Cite web|date=2019-01-09|title=Khadija Bukar Ibrahim quits Buhari's cabinet|url=https://businessday.ng/politics/article/khadija-bukar-ibrahim-quits-buharis-cabinet/amp/|accessdate=2020-10-10|work=Businessday NG|language=en-US}}</ref> == Ọrụ gọvanọ == Na Disemba 1991, ọnwa ole na ole mgbe e guzobere Yobe State, Ibrahim sonyere ma merie ntuli aka gọvanọ n'okpuru ọkọlọtọ nke Social Democratic Party (SDP). Ọ nọ n'ọkwa ahụ ruo na Nọvemba 1993, mgbe ndị agha weghaara ọchịchị<ref name=":0" />.<ref>{{Cite web|date=2018-09-18|title=Yobe East: Sen Ibrahim steps down for Governor Gaidam|url=https://www.vanguardngr.com/2018/09/yobe-east-sen-ibrahim-steps-down-for-governor-gaidam/|accessdate=2020-10-10|work=Vanguard News|language=en-US}}</ref> Naịjirịa gbanwere site na ndị agha gaa na ọchịchị ndị nkịtị malite na ngwụcha afọ 1998. E mere ntuli aka gọvanọ na Jenụwarị 1999 ma họpụta Ibrahim ọzọ dịka gọvanọ, n'oge a n'okpuru ọkọlọtọ nke All People's Party (APP), wee malite ọrụ na 29 Mee 1999. E mechara kpọwa APP All Nigeria People's Party (ANPP) n'ihi nkewa nke otu. A họpụtara ya ọzọ na 2003 maka afọ anọ nke abụọ ma bụrụ otu n'ime naanị ndị gọvanọ ANPP anọ nọ n'ọkwa ha.<ref>{{Cite web|date=2018-11-04|title=Bukar Ibrahim's Painful Truth|url=https://www.thisdaylive.com/index.php/2018/11/04/bukar-ibrahims-painful-truth/|accessdate=2020-10-10|work=THISDAYLIVE|language=en-US}}</ref> N'oge mbụ ya, n'ụbọchị nke ise n'ọnwa Ọgọstụ afọ 1993, Ibrahim kewara steeti anọ ahụ n'ime iri na atọ. Ọchịchị ndị agha nke [[Sani Abacha]] gbanwere mgbanwe a. N'ọchịchị nke abụọ ya mgbe ọ laghachiri na ọchịchị onye kwuo uche ya, na 6 Jenụwarị 2000, ọ rụgharịrị ndị eze ọhụrụ ahụ, na-agbakwunye Ngazargamu, Gujba, Nguru, [[Tikau Emirate|Tikau]], Pataskum, Yusufari, Gudi, Fune na Jajere. Emir nke Fika, Muhammadu Abali, mere mkpesa na nkewa nke eze ukwu ya wee kpọga gọọmentị n'ụlọ ikpe, mana o mechara nabata mgbanwe ahụ.<ref>{{Cite web|date=2018-07-22|title=Poorlitics, a thriller from Abba Bukar Ibrahim…|url=https://guardian.ng/opinion/poorlitics-a-thriller-from-abba-bukar-ibrahim/|accessdate=2020-10-10|work=The Guardian|language=en-US|archivedate=2020-12-02|archiveurl=https://web.archive.org/web/20201202150023/https://guardian.ng/opinion/poorlitics-a-thriller-from-abba-bukar-ibrahim/}}</ref> == Ọrụ onye omeiwu == N'afọ 2007, a họpụtara ya ka ọ bụrụ onye omeiwu maka mpaghara Yobe East. Ọ gbara ọsọ maka nhọpụta ọzọ na asọmpi Senatorial nke 9 Eprel 2011 maka Yobe East na ikpo okwu ANPP, wee merie na votu 115,763 megide onye bụbu Senator [[Lawan Jalo Zarami]] nke People's Democratic Party (PDP), onye nwetara votu 67,438.<ref name=":1" /> == Ihe odide == {{Reflist}}{{YobeStateGovernors}}{{State governors in the Nigerian Third Republic}}{{Nigerian state governors 1999-2003 term}}{{Nigerian state governors 2003-2007 term}}{{Nigerian Senators of the 6th National Assembly}}{{Nigerian Senators of the 7th National Assembly}}{{Nigerian Senators of the 8th National Assembly}}{{Authority control}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] pga1gpbdi4y8ap194zsd6q5yjwm810q Babafemi Ojudu 0 31174 630913 628451 2026-04-23T12:18:05Z InternetArchiveBot 11600 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 630913 wikitext text/x-wiki {{Databox}} Babafemi Ojudu (amuru 27 Maachị 1961) bu onye nta akuko Naijiria nke a hoputara Senator maka Ekiti Central constituency nke Ekiti State, Nigeria, [1] na ọhụrụ aka mba nke 2011. Ọ gbara ọsọ n'elu ikpo okwu Action Congress of Nigeria.  (ACN). A egwuregwu Babafemi Ojudu na 27 Maachị 1961 na Ado-Ekiti dị na steeti Ekiti.  Ọ gara ụlọ akwụkwọ Ado Grammar na Ado-Ekiti (1973–77).  N'afọ 1976, o meri scholarships nke onye ọka iwu onye na-eme ihe ike bụ Gani Fawehinmi na onye egwu Jùjú King Sunny Adé akwụkwọ maka ụmụ akwụkwọ na-enye isi na steeti ahụ, የ nke enyi na Fawehinmi ogologo oge. N'afọ 1980, Ojudu nabatara na mahadum nke Ife, Ile-Ife ka ọ mgbanwe bekee.  O nwere akara na akwụkwọ mgbe ọ nọ na mahadum, na-abanye na Association of Campus Journalists na-akpa maka COBRA, akwụkwọ akwụkwọ akwụkwọ.  Ya na ndị enyi ya abụọ atọ ntọala akwụkwọ a na-akpọ The Parrot, nke o deziri ruo mgbe ọ akwụkwọ akwụkwọ na 1984. Na-emecha ya National Youth Service, Ojudu ọrụ dị ka onye nta ndị maka The Guardian mgbe ọ na  -aga University of Lagos (1985-86), ebe ọ ike maka a master's degree na Political Science. N'afọ 1987, Ojudu, akwụkwọ ide akwụkwọ maka akwụkwọ akụkọ African Concord, na mbụ onye ode akwụkwọ na-arụ ọrụ wee ọrụ nchịkọta onye nchịkọta ndị.  Ozi ahụ njem njem buru ibu na Nigeria na mba Africa ndị ọzọ.  N'afọ 1992, ọ gbara arụkwaghịm na-iwe iwe n'arọọ MKO Abiola bụ onye akwụkwọ akwụkwọ ka ọ ngoala Ibrahim Babangida mgbaghara maka mmehie na-akatọ ndị agha.  Na 1993 Ojudu na ndị ọrụ mbụ sitere na African Concord akwụkwọ akwụkwọ TheNEWS, na Ojudu dịka onye nchịkọta njikwa mbụ ya.  Gani Fawehinmi nyere aka n’ịkwalite akwụkwọ akwụkwọ ahụ site n’inye onyinye ₦25,000.  Otú ọ dị, mgbe Ojudu ịhụnanya jụjụ Fawehinmi na mgbasa ozi ya megide Bola Tinubu, Gọvanọ Lagos State na 1999, Fawehinmi ụzọ nkwụghachi ego a.  Nke mbụ TheNEWS adịteghị aka tupu Babangida machibido ya n'afọ 1993. Years later, when Babangida said he was in interested in running for president in the 2011 democratic elections, Ojudu said that the second coming of Babangida to rule the nation should be resisted by every Nigerian who wanted progress for the country. He said "He does not have anything good to offer us. We have suffered enough in his hands... He is a trickster. Look at how many journalists were killed during his time. Look at what he did to our colleagues (journalists)... Look at what happened to our institutions when he was around. He destroyed the system and he is now seeking to come back. ".<ref>{{Cite web|url=http://www.thenigerianvoice.com/nvnews/21476/1/2011-go-and-mourn-your-late-wife-ojudu-tells-ibb.html|title=2011: GO AND MOURN YOUR LATE WIFE, OJUDU TELLS IBB|work=NBF News|date=29 April 2010|accessdate=10 May 2011}}</ref> .<ref>{{Cite web|url=http://www.ifex.org/nigeria/1998/07/23/babafemi_ojudu_is_sick_with_typhoid/|date=23 July 1998|title=Babafemi Ojudu is sick with typhoid, jaundice; writes will in detention|work=International Freedom of Expression Exchange|accessdate=10 May 2011|archiveurl=https://web.archive.org/web/20111210180533/http://ifex.org/nigeria/1998/07/23/babafemi_ojudu_is_sick_with_typhoid/|archivedate=10 December 2011}}</ref>E jidere Ojudu, mekpaa ya ọnụ ma kpọchie ya ọtụtụ oge n'oge ọchịchị Sani Abacha (1993–1998).  E jidere Ojudu ma kpọchie ya ụbọchị atọ n'ụlọ mkpọrọ a ma ama Shagisha dị na mpụga Legọs na 11 August 1996. Ihe kpatara ya bụ akụkọ dị na The News about Oil Minister Dan Etete nke boro ebubo na Etete na-enye nkwekọrịta gọọmentị n'aha steeti Nigeria.  Ụlọ ọrụ mmanụ nye ezinụlọ ya na ndị enyi ya.[1]  Ka e mesịrị na 1996 Ojudu gara USA ọnwa isii dị ka onye ọrụ ibe na School of Communications, Howard University, Washington, D.C.. Mgbe ọ lọtara na June 1997 ọ họpụtara ya Group Managing Editor of Independent Communications Network Ltd, ndị na-ebipụta akwụkwọ akụkọ TheNEWS.  P.M.  Akụkọ na Tempo.  E jidere ya na 17 Nọvemba 1997 ka o si na ogbako na Kenya lọta.  N'ọnwa Julaị afọ 1998 (mgbe Abacha nwụsịrị) a kọrọ na ọ na-arịa ọrịa typhoid na jaundice, nke na-eyi ndụ egwu, n'ihi ọnọdụ adịghị ọcha nke ejichiri ya na ekweghị ya nweta ọgwụ.[2]. Na mgbakwunye na ọrụ nchịkọta akụkọ nchịkwa ya, ma tupu nlọghachi na ọchịchị onye kwuo uche ya Ojudu abụrụla onye otu ma ọ bụ onyeisi oche nke ọtụtụ òtù na kọmitii ndị metụtara mgbasa ozi na ikike mmadụ. Na mkpokọta, Ojudu nọrọ afọ 26 na mgbasa ozi tupu ọ banye na ndọrọ ndọrọ ọchịchị na 2010. == Ọrụ ndọrọ ndọrọ ọchịchị == Ojudu kwuputara n'ihu ọha na ya ga-azọ ọkwa Sineti n'August 2010.[1]  Ọ hapụrụ ọkwa ya dị ka Group Managing Editor of Independent Communications Network ka ọ gbaa ọkwa.[2]  Emere primaries 10 Jenụwarị 2011 maka onye ACN na-azọ ọkwa onye isi oche Ekiti Central Senatorial na atọ n'ime ọchịchị ime obodo ise (LGAs) mejupụtara mpaghara Senatorial, Ojudu wee merie n'ime atọ ahụ.  Emegharịrị primaries nke LGA abụọ ndị ọzọ, mana emechaghị ya.  Ndị ACN nyefere aha Ojudu n'aka ndị Independent National Electoral Commission (INEC) ka ha na-azọ ọkwa Ekiti Central.[3]  Otú ọ dị, na 17 Maachị 2011 Ụlọikpe Kasị Elu nke Federal dị n'Abuja nyere mkpebi nke kwadoro onye isi oche Senator Festus Bode-Ola dị ka onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị Action Congress of Nigeria (ACN) maka Ekiti Central.[4]  Onyeisi otu ACN steeti Ekiti bụ Chiifu Jide Awe boro Bode Ola ebubo ụgha n'akwụkwọ o depụtara sị na INEC amatala ya dịka onye ga-azọ ọkwa ọchịchị.[5]  Na 31 Maachị 2011 Ụlọikpe Kasị Elu nke etiti dị n'Abuja wepụrụ ikpe ya n'abalị iri na asaa nke Maachị ." <ref name=":0">{{Cite web|url=http://www.thenationonlineng.net/2011/index.php/news-update/4587-ekiti-pdp-senatorial-candidate-congratulates-ojudu.html|title=Ekiti PDP senatorial candidate congratulates Ojudu|date=20 April 2011|work=The Nation|accessdate=10 May 2011|archiveurl=https://web.archive.org/web/20110502041945/http://www.thenationonlineng.net/2011/index.php/news-update/4587-ekiti-pdp-senatorial-candidate-congratulates-ojudu.html|archivedate=2 May 2011}}</ref><ref name=":0" />Na mbụ aka nke 2011 maka oche Senata Ekiti Central, Ojudu USB 67,747 na-agba ọsọ na ikpo okwu ACN.  Onye na-azọ ọkwa Labor Party (LP) ma bụrụkwa Gọvanọ Ekiti steeti bụ Ayo Fayose ikike vootu 29,773.  Kayode Alufa nke People's Democratic Party (PDP) ike vootu 29,488.  Ka o kwuchara mmeri, Alufa kelere Ojudu, sị: "Chineke anyị n'amamihe ya gbula gị site n'ahụmahụ gị na ezigbo nzere gị, nke m ji n'aka na ị ga-ebuga maka ọrụ na imeziwanye mpaghara anyị dara ogbenye.  " Na Jenụwarị 7, 2016 Onye isi ala M. Buhari kpọrọ Ojudu onye ndụmọdụ pụrụiche gbasara ndọrọ ndọrọ ọchịchị == Ntụaka == <ref name=Nation20100308>{{cite web |url=http://www.nigerianmuse.com/20100308082019zg/nm-projects/ekiti-state-development-project/the-news-editor-femi-ojudu-joins-ekiti-senatorial-race/ |work=The Nation |title=The NEWS editor Femi Ojudu joins Ekiti senatorial race |author=Odunayo Ogunmola |date=8 March 2010 |access-date=10 May 2011}}</ref> <ref name=Nation20110401>{{cite web |url=http://www.ekiti.com/ekitinews/display_search.php?news_source=&news_id=104032 |title=Babafemi Ojudu is Ekiti Central ACN senatorial candidate |work=The Nation |date=1 April 2011 |author=Kamarudeen Ogundele |access-date=10 May 2011}}</ref> <ref name=Newswatch20090914>{{cite web |url=http://www.newswatchngr.com/index.php?option=com_content&task=view&id=1321&Itemid=26 |title=His Friends Who Became His Foes |author=Kazeem Akintunde |date=14 September 2009 |work=Newswatch |access-date=10 May 2011}}</ref> <ref name=self>{{cite web |url=http://babafemiojudu.org/about-babafemi.html |title=About Babafemi |publisher=Babafemi Ojudu |access-date=10 May 2011 |url-status=dead |archive-url=https://web.archive.org/web/20110501023448/http://babafemiojudu.org/about-babafemi.html |archive-date=1 May 2011 |accessdate=2 October 2023 |archivedate=1 May 2011 |archiveurl=https://web.archive.org/web/20110501023448/http://babafemiojudu.org/about-babafemi.html }}</ref> {{DEFAULTSORT:Ojudu, Babafemi}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] bcekvox9rxo5ux5crvbfjq5gzs8kaoq Camilla nke Errico 0 34495 630948 496881 2026-04-23T21:24:04Z InternetArchiveBot 11600 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 630948 wikitext text/x-wiki {{Infobox person|website={{URL|camilladerrico.com}}|image=10.10.10Camillad'ErricoByLuigiNovi2.jpg|name=Camilla d'Errico|occupation=onye na-ese ihe osise n'akwụkwọ na-atọ ọchị onye na-ede ihe osise onye na-eme ihe osise.|nationality=Canadian}} [[Category:Articles with hCards]] Camilla d'Errico bụ onye na-ese ihe osise n'akwụkwọ na-atọ ọchị, onye na-ede ihe osise na onye na-eme ihe osise. == Ọrụ == === Ihe na-atọ ọchị === Camilla d'Errico anọwo na-ese akwụkwọ na-atọ ọchị kemgbe afọ 2001, mgbe ọ na-enweta diplọma ya nke Illustration and Design na Capilano College na North Vancouver. Ọrụ mbụ ya na-atọ ọchị bụ na Committed Comics nke Seattle na New York, maka usoro Threads. Mgbe ahụ, ọ malitere ọrụ dị ka onye na-ede akwụkwọ maka obere usoro ''Zevon-7'' nke nwere akụkụ anọ. Mgbe onye okike ''Zevon-7'' Quenton Shaw malitere QEW Publishing na 2004, a gbakwunyere usoro manga nke onye okike Camilla, Burn, na ntọala ọrụ ụlọ ọrụ ahụ ma mechaa bipụta ya na Arcana Studios na Mee 2008. <ref>Tramountanas, George A. (May 22, 2008). [https://web.archive.org/web/20110517201851/http://www.comicbookresources.com/?page=article&id=16520 "Camilla d'Errico Feels the 'Burn'"]. [[CBR.com]].</ref> N'afọ 2006, a gwara ya ka ọ rụọ ọrụ na akwụkwọ akụkọ maka onye na-agụ egwu Avril Lavigne . Ya na Joshua Dysart, d'Errico jikọrọ aka mepụta akwụkwọ akụkọ eserese abụọ, nke akpọrọ Make 5 Wishes, nke Del Rey Manga na Random House bipụtara na 2007 na North America na Tokyopop na Eshia. 'afọ 2007, d'Errico ghọrọ onye na-ese ihe maka usoro Serena Valentino, Nightmares & Fairy Tales, nke Slave Labor Graphics bipụtara, site na mbipụta 19 ruo mbipụta 23. [1] Image Comics bipụtara obere ihe nkiri ise na akwụkwọ akụkọ eserese nke d'Errico sere. Obere usoro bụ akụkọ sitere na egwuregwu vidio Sky Pirates of Neo Terra, nke dabeere na ọrụ nka d'Errico. <ref>{{Cite web|first=Leonard|author=Pierce|url=http://www.avclub.com/articles/grant-morrison,30678/|title=Interview Grant Morrison|publisher=[[The A.V. Club]]|date=July 22, 2009|accessdate=September 29, 2011|quote=Then there's ''The New Bible'', the final title for the project I'm doing with Camilla D'Errico.}}</ref> na-eme atụmatụ na ya na onye edemede, Grant Morrison ga-arụ ọrụ na ọrụ ha bụ The New Bible (nke a na-akpọbu Warcop <ref>{{Cite web|first=Scott|author=Thill|url=https://www.wired.com/underwire/2009/03/mid-life-crisis/|title=Grant Morrison Talks Brainy Comics, Sexy Apocalypse|publisher=[[Wired (magazine)|Wired]]|date=March 19, 2009|accessdate=September 29, 2011|quote=There's this big comic idea I've been working on for the last few years—briefly called ''Warcop'', and now known as ''The New Bible''}}</ref>). === Ihe osise === Ọrụ Camilla d'Errico dị ka onye na-ese ihe malitere na 2006, mgbe ọ sonyere na ngosi na Vancouver's Ayden Gallery na Gastown. Kemgbe mmalite afọ 2007, d'Errico malitere igosi ọrụ ya na gallery gafee US na Canada, na Los Angeles, New York, San Francisco, Chicago na Vancouver n'ihe a maara dị ka Lowbrow (mgbasa nka) . <ref>{{Cite web|url=https://www.printmag.com/design-inspiration/camilla-derrico-inspiration-pop-surrealism-inappropriate-images/|title=Camilla d'Errico on Inspiration, Pop Surrealism, and "Inappropriate" Images|date=2012-08-03|work=Print Magazine|language=en-US|accessdate=2020-02-03}}</ref> bụ otu n'ime ndị inyom na-ese ihe gụnyere Audrey Kawasaki, na Amy Sol bụ ndị na-ese ụmụ agbọghọ mara mma na ngalaba Pop Surrealism. === Ọrụ azụmahịa === N'otu oge na ihe ọchị na manga, d'Errico emeela ihe osise na ọrụ imewe maka The Walt Disney Company, Ride Snowboards, Hasbro Toys, Wizkids, Microsoft Zune maka Zune Hut na Whistler's Telus World Ski & Snowboard Championship, OSO Design House na Ginch Gonch. <ref>{{Cite web|url=https://www.dorothycircusgallery.it/camilla-derrico/|title=Camilla d'Errico|date=2017-04-18|work=Dorothy Circus Gallery|language=en-GB|accessdate=2020-02-03|archivedate=2020-02-03|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200203213424/https://www.dorothycircusgallery.it/camilla-derrico/}}</ref> Dark Horse Comics enyela ikikere nka ya maka Journal na Stationery Set, Punchbrand ejirila ya mee ihe dị ka onye na-ese ihe ha maka usoro ndị na-ese ha Crazyhats na Panda Hoodies. A na-enye ọrụ ya ikikere na ngwaahịa dị iche iche, gụnyere akara akpa aka na ngwa, akwụkwọ ozi, uwe, kọmputa na ekwentị 'akpụkpọ ahụ', cushions, jigsaw puzzles, postcard set na sketchbooks. <ref>{{Cite web|url=http://ziacomics.com/tntm-artist-camilla-derrico-interview/|title=TNTM Artist Camilla dErrico interview|date=2016-06-24|work=Zia Comics|language=en-US|accessdate=2020-02-03|archivedate=2020-02-03|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200203213423/http://ziacomics.com/tntm-artist-camilla-derrico-interview/}}</ref> nwere nchịkọta nke tshirts na Hot Topic na mgbakwunye na imepụta uwe nke ya. Na June 2009, Neverwear.net wepụtara mbipụta jikọrọ aka nke d'Errico na Neil Gaiman dabere na akụkọ mkpirikpi Gaiman, How to Talk to Girls at Parties . <ref>{{Cite web|url=https://www.darkhorse.com/Books/16-033/MySpace-Dark-Horse-Presents-Volume-3-TPB|title=MySpace Dark Horse Presents Volume 3 TPB: Profile: Dark Horse Comics|work=[[Dark Horse Comics]]|accessdate=2020-02-03}}</ref>'ọnwa Ọgọstụ afọ 2009, Dark Horse wepụtara azụmahịa ya a ma ama, MySpace Dark Horse Presents Mpịakọta nke 3, nke nwere obere webcomic Vampy Cat Play Friend yana ihe osise ọhụrụ nke d'Errico. === Ihe eji egwuri egwu === D'Errico arụwo ọrụ na ihe eji egwuri egwu vinyl, ebe ọ bụ na ọ haziri ihe ndị na-enweghị ihe ọ bụla maka Ad Funture, Osaka Popstar, DCTO Jibun Project, Mindstyle & Disney's Stitch Experiment na Hasbro's Mighty Mugg maka usoro "The Empire Muggs Back" nke Lucasfilm. Ọ bụ otu n'ime ndị omenkà ahọpụtara iji hazie ma mepụta ihe eji egwuri egwu maka usoro ihe eji egwupụta vinyl nke mbụ nke Canada a na-akpọ Bax Bear . D'Errico ewepụtakwala ihe eji egwuri egwu nke ya, ihe eji egwupụta nke dabeere na agwa ekwensu, "Kuro" site na usoro ya, ''Tanpopo'' . <ref>{{Cite web|url=http://www.camilladerrico.com/toys/show/Kuro%20Plush|title=Kuro Plush at camilladerrico.com|accessdate=2010-10-16|archiveurl=https://web.archive.org/web/20101018222033/http://camilladerrico.com/toys/show/Kuro%20Plush|archivedate=2010-10-18}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://wordpress-305716-980974.cloudwaysapps.com/2011/06/reveal-camilla-derricos-kuro-gid.html|title=Reveal: Camilla d’Errico’s Kuro GID – Vinyl Pulse|language=en-US|accessdate=2020-02-03|archivedate=2020-02-03|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200203213426/https://wordpress-305716-980974.cloudwaysapps.com/2011/06/reveal-camilla-derricos-kuro-gid.html}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://camilladerrico.com/tag/vinyl/|title=vinyl {{!}} Camilla d'Errico|language=en-US|accessdate=2020-02-03|archivedate=2020-02-03|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200203213424/https://camilladerrico.com/tag/vinyl/}}</ref>'afọ 2011, a tọhapụrụ usoro vinyl na resin collectibles na San Diego Comic Con. === Usoro na ihe ndị e ji rụọ === D'Errico na-eji ihe osise Holbein Aqua Duo, nke bụ ihe osise mmanụ na-agbaze na mmiri. Ọ na-eji ihe ndị a na ogwe osisi maka ụcha ya, na acrylics na inking pensụl mgbe ọ na-arụ ọrụ na ákwà. N'ọnọdụ ụfọdụ, D'Errico ga-eji aka ya see otu, wee tee ya na kọmputa ya. == Ihe odide == {{Reflist}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] [[Òtù:Pages with unreviewed translations]] pohhk6wgh5i2ldsvwfdnarmsf5njnbd Bokang Phelane 0 38283 630937 577907 2026-04-23T18:01:58Z InternetArchiveBot 11600 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 630937 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Bokang Phelane''' bụ onye omere amụrụ na Lesotho, <ref>{{Cite web|url=https://consumercouncil.africa/insights/meet-the-artist-bokang-phelane/|title=Artist: Bokang Phelane|date=June 12, 2020|author=Situma|first=Abu|publisher=Consumer Council|accessdate=October 15, 2020}}</ref> onye nrụpụta na onye ntụzi. A maara ya nke ọma maka ọrụ ya dị ka Princess Zazi na ''Abụ Ọma Ọbara'', usoro ihe nkiri pre-colonial nke Showmax na Canal+ . Njem ya na ime ihe malitere na 2016 mgbe a tụrụ ya dị ka Celia na Tempy Pushas (Oge 3). Kemgbe ahụ ọ kpọọla ọtụtụ agwa gụnyere Pula on Keeping Score (SABC 2), Lily on Emoyeni (Netflix), Vanessa on Justice Served (Netflix), na Pele na Giyani - Ala nke Ọbara (SABC 2). N'oge na-adịbeghị anya, Bokang bụ onye ndu na ihe nkiri ihe nkiri kachasị ọhụrụ nke Akin Omotoso, ''Courting Anathi (2023)'' . <ref>{{Cite web|author=IFD-Creator|date=2023-05-26|title=Courting Anathi – Indigenous Film Distribution|url=https://indigenousfilm.co.za/film/courting-anathi/|accessdate=2023-08-12|language=en-ZA}}</ref> == Ndụ na agụmakwụkwọ == A mụrụ Phelane na Maseru, [[Lesotho]] . Ọ gara ụlọ akwụkwọ sekọndrị n'obodo a mụrụ ya, ma mesịa gawa na Mahadum Monash South Africa ebe ọ gụrụ akwụkwọ na Psychology . <ref>{{Cite web|url=https://taggedonline.co.za/lifestyle-entertainment-content/exclusive-blood-psalms-elevating-african-stories-to-epic-proportions/|title=EXCLUSIVE: Blood Psalms - Elevating African stories to epic proportions|publisher=Tagged!|author=Mphela|first=Phil|date=August 21, 2020|accessdate=October 15, 2020|archivedate=November 21, 2021|archiveurl=https://web.archive.org/web/20211121191057/https://taggedonline.co.za/lifestyle-entertainment-content/exclusive-blood-psalms-elevating-african-stories-to-epic-proportions/}}</ref> == Ọrụ == Na 2017, a na-etinye Phelane na usoro ihe nkiri TV na-atọ ọchị, ''Single Guys'', na-egwu egwu, "Fezeka". <ref>{{Cite web|url=https://m.imdb.com/title/tt8718886/|title=Single Guys (2013-)|publisher=[[IMDb]]|accessdate=October 16, 2020}}</ref> E gosikwara ya na usoro ihe nkiri TV, ''Shuga'', ewepụtara na 2018, ebe ọ rụrụ ọrụ nke nwunye Andile "Fezeka". <ref>{{Cite web|url=https://m.imdb.com/title/tt2577388/fullcredits/cast?ref_=m_ttfc_3|title=Full Cast & Crew: Shuga (2009-)|publisher=[[IMDb]]|accessdate=October 15, 2020}}</ref> Na July 2017, ọ rụrụ ọrụ ''Pula'' na Oge 1 nke telenovela South Africa, ''Idebe Scores'', gosiri na SABC2. <ref>{{Cite web|url=https://www.tvsa.co.za/shows/viewshowseasons.aspx?showId=3454&season=1|title=Keeping Scores|publisher=TVSA|accessdate=October 16, 2020}}</ref> Ọ rụrụ ọrụ nke "Lily" [[Asụsụ Zulu|n'asụsụ Zulu]] Sci-Fi TV mini-usoro, ''Emoyeni (Netflix)'', wepụtara July 22, 2018. <ref>{{Cite web|url=https://m.imdb.com/title/tt8686452/|title=Emoyeni (TV Mini-Series 2018)|publisher=[[IMDb]]|accessdate=October 15, 2020}}</ref> O mere ihe nkiri na ihe ngosi asụsụ Sotho, ''Isipho Sothando'', egosiri na Machị 2020 <ref name="Is">{{Cite web|url=https://www.dstv.co.za/whats-on/news/articles/what-to-watch-on-mzansi-magic-in-march/|title=What to watch on Mzansi Magic in March|date=February 21, 2020|publisher=DSTV|accessdate=October 16, 2020|archivedate=21 November 2021|archiveurl=https://web.archive.org/web/20211121214748/https://www.dstv.co.za/whats-on/news/articles/what-to-watch-on-mzansi-magic-in-march/}}</ref> yana kwa na ''Ho Kena Ho Eona,'' egosiri na Eprel 2020 <ref>{{Cite web|url=https://www.dstv.co.za/whats-on/news/articles/12-shows-that-shine-a-light-on-mzansi-s-brilliant-storytelling/|title=12 shows that shine a light on Mzansi’s brilliant storytelling|date=April 17, 2020|publisher=DSTV|accessdate=October 15, 2020|archivedate=21 November 2021|archiveurl=https://web.archive.org/web/20211121192556/https://www.dstv.co.za/whats-on/news/articles/12-shows-that-shine-a-light-on-mzansi-s-brilliant-storytelling/}}</ref> abụọ na DSTV. Ọ bụ onye ndu na usoro akụkọ akụkọ ifo nke Africa, ''Abụ Ọma Ọbara'', mepụtara Showmax na Canal + International na 2022, ọ na-arụ ọrụ nke "Zazi", adaeze dị afọ iri na ụma. <ref>{{Cite web|url=https://stories.showmax.com/originals/blood-psalms/|title=Blood Psalms|publisher=Showmax|accessdate=October 15, 2020|archivedate=October 28, 2020|archiveurl=https://web.archive.org/web/20201028114037/https://stories.showmax.com/originals/blood-psalms/}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://www.multichoice.com/media/news/multichoice-joins-forces-with-canalplus-to-co-produce-african-mythology-epic-blood-psalms/|title=MultiChoice joins forces with Canal+ to co-produce African mythology epic: Blood Psalms. Cast to feature more than 50 talented black actors and actresses|date=July 30, 2020|publisher=Multichoice|accessdate=October 15, 2020|archivedate=November 30, 2021|archiveurl=https://web.archive.org/web/20211130222154/https://www.multichoice.com/media/news/multichoice-joins-forces-with-canalplus-to-co-produce-african-mythology-epic-blood-psalms}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://www.techafricanews.com/2020/09/02/showmax-announces-two-coproductions-megan-fox-action-movie-and-canal-epic-in-ancient-africa/|title=Showmax announces two coproductions: Megan Fox action movie and Canal+ epic in ancient Africa|date=September 2, 2020|publisher=Africa Tech|accessdate=October 15, 2020}}</ref> == Ihe nkiri == {| class="wikitable plainrowheaders" style="width:100%; margin:auto; background:#fff;" !Afọ ! Aha ! Ọrụ ! Ihe ndetu |- | 2023 | Ụlọ ahịa Anathi | Anathi | Ihe nkiri njiri mara (ọrụ ndu) |- | 2023 | Giyani - Ala Ọbara | Pele | Ihe nkiri Igwe onyonyo |- | 2023 | Ụlọ ahịa Anathi | Anathi | Ihe nkiri njiri mara (ọrụ ndu) |- | 2022 | Abụ Ọma Ọbara | Princess Zazi | Ihe nkiri TV (ọrụ ndu) |- | 2021 | ''Enyere ikpe ziri ezi'' | Vanessa | Ihe nkiri Igwe onyonyo |- | 2020 | ''Ho Kena Ho Eona'' | Dineo | Ihe nkiri TV (onye ndu, onye na-emepụta ihe) |- | 2020 | ''Isipho Sothando'' | Daalụ | Ihe nkiri TV (ọrụ ndu) |- | 2018 | ''Shuga'' | Fezeka | Ihe nkiri Igwe onyonyo |- | 2018 | ''Emoyeni'' | Lily | Obere usoro TV (ọrụ ndu) |- | 2018 | ''Amber iwe'' | Amber | Usoro webụ |- | 2017 | ''Idobe akara'' | Pula | Telenovela |- | 2016 | ''Ụmụ okorobịa na-alụbeghị di'' | Fezeka | Ihe nkiri Igwe onyonyo |- | 2016 | Nke mbipụta | Khethiwe | Ihe nkiri Igwe onyonyo |- | colspan="4" | |- | 2021 | Istina | | Onye nduzi, onye mmepụta |- | 2020 | Kodwa Ma | | Onye nrụpụta |} == Edensibia == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == Njem ya na ime ihe malitere na 2016 mgbe a tụrụ ya dị ka Celia na Tempy Pushas (Oge 3). Kemgbe ahụ ọ kpọọla ọtụtụ agwa gụnyere Pula * {{IMDb name|10013835|Bokang Phelane}} * [https://www.tvsa.co.za/actors/viewactor.aspx?actorid=17867 Bokang Phelane] on TVSA {{DEFAULTSORT:Phelane, Bokang}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] b4h8j05dmn4wmkvphlqyayxen1vibq5 Chiostro dello Scalzo 0 41114 630962 177061 2026-04-24T02:37:33Z InternetArchiveBot 11600 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 630962 wikitext text/x-wiki [[Usòrò:Chiostro dello Scalzo.JPG|thumb]] Chiostro della Scalzo (Via Cavour, 69 nso Piazza San Marco) bụ ụka dị na Florence, Italy, nke bụ ụka mbụ n'ụwa, ọ bụkwa ụlọ okpukperechi nke Compagnia del Disciplinati di San Giovanni Battista Mmasị nke Kraịst.  .  Okwu ប្រ្រ្រ "scalzo" na-ekwu maka nwanne ប្រ្រ្រ nke na-agba efu efu "Compagnia" (Bekee: "ụlọ ọrụ") bụ aha e nyere ọgbakọ ndị Florentine nke ndị nkịtị bụ ndị nyere aka n'ịgbachitere okpukpe Roman Katọlik. Ụlọ ọrụ ọ bụla nwere omume dị iche iche: "Laudesi" kwalitere ekpere site n'ịbụ abụ abụ, ndị na-akụzi ozizi katekizim na-akụziri ụmụaka, ebe ndị ọrụ ebere nyere ndị ogbenye aka. ''Compagnia della Scalzo'' bụ njikọ aka na-adọ aka ná ntị nke na-eme nchegharị, na-abụkarị n'ụdị ọkọlọtọ onwe ya . E hiwere ''Compagnia della Scalzo'' na 1376 ma jiri ụka San Giovannino dei Cavalieri na via San Gallo dị ka 1390 maka nzukọ ya. Mgbe ụlọ ọrụ ahụ zụtara ala n'azụ ụka a na ọkara mbụ nke narị afọ nke 15, ọ gara n'ihu na-emepụta ụlọ nke ya, nke gụnyere ụlọ ụka (nke edoro nsọ na 1476, ma emezigharị kpamkpam), cloister na ọnụ ụzọ (1478) ka na-ahụ anya taa. . Laa azụ na 1455, e mere mgbanwe nke onye bishọp nke Florence, Antoninus, bụ́ onye e mere senti na 1523 kwadoro, bụ́ onye e sere ese n’ebe a na-ese terra-cotta bust nke e debere ugbu a n’ihu ọnụ ụzọ mbụ nke dugara n’ụlọ ekpere ahụ. Ụmụnna ahụ yi uwe ojii ndị nwere oghere ha ga-ahụ ya na uwe dị arọ nke oji n’elu uwe e ji eriri ọcha kechie n’úkwù; A na-edepụta uwe dị otú ahụ na ihe enyemaka terra-cotta polychrome nwere glazed nke na-egosi ''St.'' Kwa Sunday mbụ nke ọnwa ụlọ ọrụ haziri usoro na kwa June 24, ememe na-asọpụrụ obodo na onye na-elekọta ya senti, Jọn Baptist, nke taa na-ahụ ihe omume dị ka ama oku oku ( ''I fochi di san Giovanni'' ). Oghere nke cloister yiri akụkụ anọ na-ekewa otu oge site na ogidi 6; n'oge ihu igwe na-adịghị mma, a na-etinye ihe mgbochi ahịhịa iji kpuchie oghere nke dị n'elu ụlọ ahụ gbawara agbawa. Oche osisi gbachiri mgbidi ahụ. Na 1508-1509, Andrea del Sarto, otu n'ime ndị enyi Scalzo, na-ese mgbidi na grisaille, na-ese na oji, na-ese na St.  Jọn Baptist  Ya na ndị mmadụ rụkọrọ ọrụ ọtụtụ afọ, ọ kwụsịkwara ịrụ ọrụ ruo ọtụtụ afọ.  Na 1518-1519, mgbe Andrea nọ na France, Francesco di Cristofano lekọtara Andrea.  Andrea del Sarto gara Scalzo na 1526. Na 1722, onye na-ese ụkpụrụ ụlọ Pietro Giovannozzi mere mgbanwe dị ukwuu na nhazi mbụ.  A na-eji umku frescoes ủa na-made na Ṅo ạo nke nke ọa ọnke mma mma lunettes ủ e si na na vaults ủu mội mma.  Mgbe e wuchara ụlọ ahụ n'afọ 1786, e nyere Cavour akụkụ nke ụka ahụ na ebe nchekwa nke Pietro Leopoldo nke Lorraine, Grand Duke nke Tuscany, na ihe ndị ọzọ, gụnyere ụlọ ụka ahụ.  tinye maka ire ere ma tinye edi maka maka កា ក្រា  Mgbe ahụ, cloister nọ n'okpuru nchịkwa nke Accademia di Belle Arti ruo mgbe gọọmenti meghere ya na ọha Scalzo na 1891. eweghati eweghachite. == Frescoes == . <ref>{{Cite web|url=http://www.polomuseale.firenze.it/didattica/|title=Polo Museale Fiorentino :: Sito Ufficiale|work=www.polomuseale.firenze.it|accessdate=2019-12-09|archivedate=2019-12-09|archiveurl=https://web.archive.org/web/20191209201917/http://www.polomuseale.firenze.it/didattica/}}</ref>Mgbidi seu nyib ihe ngiri iri na swey sitere na củ St.  John Baptist gwara m ihe o kwuru.  Ihe ngosi nke prëlë bụ ngọi nke nke Zachary (1523), sochiri The Visitation (1524), wee mội nke bội nke Baptist (1526), ​​​​Ngọzi nke Young St.  John (1519), Jesus na Young St.  Jóna Onye Na-eme Baptizim n'Ọzara (1518), Baptizim nke Krísto (ihe dị ka 1509-1510), Na-ozi ọma Ozi ỌỌ Nye Ọọ Ọọọ (1515), Baptizim nke Ìgwè mmadụ (1517), St.  John's Capture (1517), The Dance of Salome (1522), The isi nke St.  John Baptist (1523), na St.  Jọn Baptist (1523).  Anaghị m eso ahịrị akụkọ. The okirikiri na ា ន្ន្ន្ន ក្ន្នេ " Laudate Dominum na trio sancto eius" (" Toonụ Onyenweanyi n'ebe nọ Ya"), ebe Charity (ihe dị ka 1513) na Justice jiri (1515) ji okwu Latin ប Okwu Latin ក្រក ក្ក ក្នា , " Introbibo in Domum Tuam " ("M ga-banye n'ọọọ"). Onye na-ese ihe ebe a bụ Andrea del Sarto (Florence, 1486-1530), onye mmadụ.  Andrea bụ otu n'ime nị na-ese ihe n'oge ya, onye na-ede កាកកង bụ Giorgio Vasari mủkwara ya na 1568 nke Lives "onye na-ese ihe កាាធធធ" ស្រ."  Andrea na-arụ ọrụ na mgbasa ozi - foto, foto na fresco - wee nata foto, foto a bụ foto.  Ọ bị ọ Ọ Ọ Ọ Ọ Ọ Ọ Ọ, Flemish na mbipụta German (dị ka Albrecht Dürer na Lucas van Leyden) na mmetụta, ihe agadi, karịsịa ndị Hellenistic, Ọ ố oi nke ihe ọọ nke Florentine. (Masaccio, Ghiberti na Ghirlandaio) na ụdị renaissance.  Ndị ọgbọ dịka Michelangelo na Raphael Dị ka ọ dị n'ọnọdụ ndị ọzọ, del Sarto kpọrọ mmekorita ya na Francesco di Cristofano, dị ka Il Franciabigio (Florence, 1424 - ca. 1525), otu n'ime -ekekasya ihe nawat.  N'ihe ngosi na Scalzo site na Franciabigio, Ngọzi nke Nwatakiri St.  John and the Desert and Nguru Jesús and Nwata St Ọrụ ya dị na Florence - Palatine Gallery na Pitti Palace, Uffizi Gallery, Museum of Andrea del Sartio's Last Supper na San Salvi, na Accademia.  Oge okirikiri fresco ndị ọzọ na-adọrọ mmasị gụnyere Santissima Annunziata, Villa Medici, Poggio a Caiano na San Salvi. E wepụrụ frescoes site na iji usoro strappo site Leonetto Tintori n'etiti February, 1963 na Julaị, 1968. E gosipụtara ha 1968-69 na Metropolitan Museum of Art, ụlọ ngosi ihe mgbe ochie Rijks dị na Amsterdam, na ụlọ ọrụ Hayward dị na London. <ref>{{Cite book|author=Hoving|first=Thomas|title=The Great Age of Fresco: Giotto to Pontormo|format=Exhibition Catalog|publisher=Azienda Grafica Artistica Fiorentina|year=1968|oclc=977499790|location=Florence, Italy|pages=12, 204|url=https://books.google.com/books?id=4PO0ysM_RbwC&dq=%22Leonetto%20Tintori%22&pg=PA204 <!-- https://books.google.com/books?id=4PO0ysM_RbwC&dq=%22hayward%20gallery%22&pg=PA12 -->}}</ref> == Ihe onyonyo == Enwere ike ịchọta akụrụngwa ịchọrọ ịhazi ọrụ gị yana ọdịnaya nke ọrụ gị na Florence.  St.  Jọn Baptist na Baptistry (mosaics na vault, na frescoes saịtị na  Giotto's Peruzzi Chapel [2] na ụka Santa Croce, nke Filippo Lippi na katidral Prato na, frescoes Ghirlandaio na Chancel, Tornabuoni Chapel na Santa Maria Novella. == Ntụaka == {{Reflist}}<templatestyles src="Module:Coordinates/styles.css"></templatestyles>{{Coor|43.77966|11.25945|type:landmark_region:IT}}{{Authority control}} [[Òtù:Aha]] cgeq6ybupnwakj0ha4qkvn3fnexzb5g Clement Seneca 0 44816 630969 621035 2026-04-24T04:49:39Z InternetArchiveBot 11600 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 630969 wikitext text/x-wiki {| class="infobox biography vcard" ! colspan="2" class="infobox-above" |<div class="fn">Clement Seneque</div> |} {{Databox}}'''Clément Sénèque''' (14 Ọgọst 1896 - 30 Eprel 1930) bụ onye na-ese ihe na onye na-ese ụkpụrụ ụlọ mara maka ngosipụta ya nke ọdịdị ala okike yana "nhụta dị egwu" <ref name=":0" /> o wetara na eserese nke ihe owuwu mmadụ mere. == Akụkọ ndụ == A mụrụ Clément Sénèque na Mauritius na 14 Ọgọst 1896 mgbe agwaetiti ahụ bụ obodo Britain. Ezinụlọ ya kwagara Durban, South Africa na 1900, na-agụcha akwụkwọ ya wee jee ozi dị ka onye na-amụ ụkpụrụ ụlọ n'otu ụlọ ọrụ dị n'ime obodo n'etiti 1915 na 1921. <ref name=":0">{{Cite web|url=https://www.lifewithart.com/artists/clement-seneque.html|title=Clement Seneque|work=www.lifewithart.com|accessdate=2020-01-22|archivedate=2021-05-12|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210512101355/http://lifewithart.com/artists/clement-seneque.html}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">. ''www.lifewithart.com''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2020-01-22</span></span>.</cite></ref> Ọ kwagara Paris, na-arụ ọrụ dị ka onye na-ese ụkpụrụ ụlọ nke Alfred Agache (onye na-ese ụkpụrụ ụlọ) . Ọ lụrụ nwunye ya Marie Therese L'Hoste na 18 Julaị 1923. <ref name=":0" /> N'ịlaghachi na Durban obere oge ka nke ahụ gasịrị, ọ dịrị ndụ ma rụọ ọrụ dị ka ma onye na-ese ihe na onye na-ese ụkpụrụ ụlọ ruo mgbe ọ nwụrụ site na oyi baa mgbe ọ dị afọ 33 na 30 Eprel 1930. <ref name=":0" /> == Ọrụ == Clément mere ihe ngosi mbụ ya na ''[https://www.lamaisondesartistes.fr/ La Maison des Artistes]'' na Paris. Mgbe ọ laghachiri na Durban, n'etiti 1925 na 1930 ọ malitere ịbụ onye a ma ama, ghọọ osote onye isi oche nke Natal Society of Arts (NSA). <ref name=":0"/> Ọtụtụ ihe ngosi solo sochiri, nke kacha pụta ìhè mere na gallery nke Johannesburg na 1927. <ref name=":0" /> Tatham Art Gallery mere ihe ngosi nlegharị anya na 1969 na 1984. Ọtụtụ veranda dị na South Africa nwere eserese ya. <ref name=":0"/> Ọrụ ya ka na-ewu ewu, yana ọtụtụ mkpọ ahịa na-ewere ọnọdụ na 2019. <ref>{{Cite web|url=https://www.straussart.co.za/artists/view/clement-seneque/live|title=Clément Sénèque {{!}} Live Auctions {{!}} Strauss & Co - Fine Art Auctioneers {{!}} Consultants|work=www.straussart.co.za|accessdate=2020-01-22}}</ref> == Na-arụ ọrụ == * Mont Blanc - 1923 <ref>{{Cite web|url=https://www.mutualart.com/Artwork/Mont-Blanc/F31DB2C58B902676|title=Sénèque Clément {{!}} Mont Blanc (1923) {{!}} MutualArt|work=www.mutualart.com|language=en|accessdate=2020-01-22|archivedate=2024-05-22|archiveurl=https://web.archive.org/web/20240522003821/https://www.mutualart.com/Artwork/Mont-Blanc/F31DB2C58B902676}}</ref> * Aiguille Du Midi - Obodo nta na Glacier des Bossons - 1924 <ref>{{Cite web|url=https://www.mutualart.com/Artwork/Aiguille-Du-Midi---Village-et-Glacier-de/140F5B27DB1F00FB|title=Sénèque Clément {{!}} Aiguille Du Midi - Village et Glacier des Bossons (1924) {{!}} MutualArt|work=www.mutualart.com|language=en|accessdate=2020-01-22|archivedate=2024-05-22|archiveurl=https://web.archive.org/web/20240522003818/https://www.mutualart.com/Artwork/Aiguille-Du-Midi---Village-et-Glacier-de/140F5B27DB1F00FB}}</ref> * Les Aiguille de la Glière (n'abalị) - 1924 <ref>{{Cite web|url=https://www.mutualart.com/Artwork/Les-Aiguille-de-la-Gliere--at-Night-/FAC8B37D3477292C|title=Sénèque Clément {{!}} Les Aiguille de la Glière (at Night) (1924) {{!}} The tree at the Blue Lagoon Durban {{!}} MutualArt|work=www.mutualart.com|language=en|accessdate=2020-01-22|archivedate=2024-05-22|archiveurl=https://web.archive.org/web/20240522003823/https://www.mutualart.com/Artwork/Les-Aiguille-de-la-Gliere--at-Night-/FAC8B37D3477292C}}</ref> == Edensibia == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * https://www.straussart.co.za/artists/view/clement-seneque/live Strauss & Co Auctioneers * https://web.archive.org/web/20210512101355/http://lifewithart.com/artists/clement-seneque.html Biography na LifeWithArt * https://www.youtube.com/watch?v=d2W91i3p7TY&list=UUv9W1s5rw7FmwONIEgT274w Vidiyo na-eso ọrịre nke ''Aiguille Du Midi - Village et Glacier des Bossons (1924)'' stitqlp0uhajycsdkr030poaw3bz21t Carrie Hawks 0 44930 630951 451814 2026-04-23T22:37:07Z InternetArchiveBot 11600 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 630951 wikitext text/x-wiki {{Databox}} <ref>{{Cite web|url=https://www.kansascity.com/living/liv-columns-blogs/jenee-osterheldt/article201667699.html|title=You must love fried chicken and rap? KC filmmaker asks us what is 'black enuf*'|work=kansascity.com|accessdate=2019-04-07}}</ref>Carrie Hawks bụ onye nduzi na-anabata nwoke na-ahụ .  [1] [2] [3] A maara ha maka ọrụ ha na Black Enuf == Ndụ mmalite na agụmakwụkwọ == Carrie na Grand Rapids, [[Michigan]] maka Kansas City, [[Mizurị|Missouri]].  Ha na-ejide BA na Art History na Visual Arts sitere na Barnard College na BFA na Eserese sitere sitere na Mahadum Georgia State. <ref>{{Cite web|url=http://camargofoundation.org/programs/partnership-programs/jerome-foundation/jerome-at-camargo/2019/carrie-hawks/|title=Carrie Hawks|work=camargofoundation.org|accessdate=2019-04-07}}</ref> == Ọrụ == Ha na-arụ ọrụ na mgbasa ozi dị iche iche gụnyere ịbịaru, ime nwa bebi, ịrụ ọrụ na ihe nkiri. <ref>{{Cite web|url=https://uniondocs.org/event/07-08-2016-already-here-showcase-diverse-filmmakers-alliance-2/|title=We're Already Here: A Showcase from the Diverse Filmmakers Alliance Program #2|work=uniondocs.org|accessdate=2019-04-07}}</ref> Ihe nkiri ahụ obere akwụkwọ mbụ nke Carrie, Delilah, meri mkpụrụ osisi kacha mma na Reel Sisters of Diaspora Film Festival na 2012. Ihe nkiri ahụ akwụkwọ akụkọ ha nke abụọ, black enuf *, bụ nke Jerome Foundation nwetara na nke Black Public Media's  Usoro AfroPop.  [1] Ihe nkiri a egwu mmadụ mbụ na aha ndị ha chị achị.  [2] Ihe nkiri ahụ meri Kasị Mma Animation na First City Film Festival na Audience Award for Best Women's Short film na Out on Film Festival na Atlanta.  Ha ejirila Black Women Artist mee ihe maka ndụ ojii na New Museum of Contemporary Art wee họrọ maka Set on Freedom Artist Residency na Queens Museum wee nye Jerome Camargo Residency na 2019<ref>{{Cite web|url=https://archive.newmuseum.org/public-programs/2089|title=Black Women Artists for Black Lives Matter|work=archive.newmuseum.org|accessdate=2019-04-07|archivedate=2019-04-14|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190414122355/https://archive.newmuseum.org/public-programs/2089}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://queensmuseum.org/events/set-on-freedom-hot-cabinet-present-screenings-performance|title=Set on Freedom and Hot Cabinet Present|work=queensmuseum.org|accessdate=2019-04-07}}</ref> == Ihe ngosi ahọpụtara == * 2018 Solo – ''black enuf *'', Nelson-Atkins Museum of Art <ref>{{Cite web|url=https://www.nelson-atkins.org/events/film-black-enuf-film-carrie-hawks/|title=black enuf*, a film by Carrie Hawks|work=nelson-atkins.org|accessdate=2019-04-07|archivedate=2019-04-14|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190414142546/https://nelson-atkins.org/events/film-black-enuf-film-carrie-hawks/}}</ref> * Otu 2018 - ''Ezinụlọ, Obodo, na Shorts'', Museum of Fine Arts, Houston <ref>{{Cite web|url=https://www.mfah.org/calendar/short-films|title=FAMILY, COMMUNITY & SHORT FILMS: A PROJECT ROW HOUSES / MFAH COLLABORATION|work=mfah.org|accessdate=2019-04-07|archivedate=2019-04-14|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190414122400/https://www.mfah.org/calendar/short-films}}</ref> * Otu 2017 – ''Black Queer Brooklyn na ihe nkiri'', Brooklyn Museum <ref>{{Cite web|url=https://www.brooklynmuseum.org/calendar/event/black_queer_brooklyn_on_film_black_enuf|title=Black Queer Brooklyn on Film: black enuf*, The Personal Things, and Happy Birthday Marsha Preview|work=brooklynmuseum.org|accessdate=2019-04-07|archivedate=2019-04-14|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190414122403/https://www.brooklynmuseum.org/calendar/event/black_queer_brooklyn_on_film_black_enuf}}</ref> * 2017 Solo – ''black enuf *'', Kemper Museum of Contemporary Art <ref>{{Cite web|url=https://www.kcur.org/post/post-office-herb-garden-carrie-hawks-film-black-enuf-r#stream/0|title=Post Office Herb Garden; Carrie Hawks' Film 'black enuf*' (R)|work=kcur.org|accessdate=2019-04-07}}</ref> == Ntụaka == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * {{IMDb name|9373548|Carrie Hawks}} * [http://www.maroonhorizon.com Maroonhorizon] {{DEFAULTSORT:Hawks, Carrie}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] rjo84u1wsxxxt25yc1t59kfjxflxryc D. Denenge Duyst-Akpem 0 45895 630975 178326 2026-04-24T07:07:11Z InternetArchiveBot 11600 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 630975 wikitext text/x-wiki {{Infobox person|name=D. Denenge Duyst-Akpem|image=|alt=<!-- descriptive text for use by the blind and visually impaired's speech synthesis (text-to-speech) software -->|caption=|birth_name=<!-- only use if different from name -->|birth_date=|birth_place=|death_date=<!-- {{Death date and age|YYYY|MM|DD|YYYY|MM|DD}} (death date then birth date) -->|death_place=|nationality=American|other_names=|occupation=Conceptual artist, professor|years_active=|known_for=|notable_works=}} D. Denenge Duyst-Akpem bụ omenkà afro-futurist, odee na onye nkuzi.  Ọ bụ osote prọfesọ na ụlọ akwụkwọ nke Art Institute of Chicago na Ngalaba Art History, Theory, and Criticism and Low-Residency MFA Program;  na onye nchoputa nke Denenge Design.  [1] Ọrụ ya na-ahụ nke imewe, emee, na gburugburu ebe obibi.  [2] Duyst-Akpem na-Ọzọ ọrụ ya otú a: "Dịka Ọka Iji na onye na-eme ihe, m na-eji nkuzi nke Afro-Futurism dị ka usoro nke akwụkwọ onwe (Black). Ntọala nke a na- naira  ihe na ike ichetụ n'echiche n'ịkpọpụta achọpụta ọhụrụ nke na-akwado .ogbu a ma gbanyere Medical n'oge gara aga <ref>{{Cite web|title=Pedagogy. Place. Liberation.|url=https://placelab.uchicago.edu/site-blog/denenge-post/1/24/2017|accessdate=2022-06-25|work=Place Lab|date=26 January 2017|language=en-US}}</ref> == Agụmakwụkwọ == Duyst-Akpem na Mkar, Benue State, Nigeria.  [1] Ebe BA na Smith College yana saịtị MFA na oflọ Akwụkwọ nke Art Institute of Chicago . <ref>{{Cite web|title=The Daily Fool: Q&A with Auction artist D. Denenge Duyst-Akpem {{!}} Washington Project for the Arts|url=https://www.wpadc.org/news/daily-fool-qa-auction-artist-d-denenge-duyst-akpem|accessdate=2022-06-25|work=www.wpadc.org|archivedate=2022-06-27|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220627031004/https://www.wpadc.org/news/daily-fool-qa-auction-artist-d-denenge-duyst-akpem}}</ref> == Ihe ngosi na ihe ngosi == Ndị ọrụ na Fe Gallery, Philadelphia, Art Loop Open, Chicago, THE LAB, NYC, Museum of Contemporary Art na Hyde Park Art Center na Chicago.  Ọrụ ya bụ High Priests of the Intergalactic Federation, Pụrụ Iche na Mars na Decolonizing Mars symposium na United States Library of Congress 2018 dị ka nke Ịghọ Interplanetary symposium mere n'ebe ahụ.  A gosikwara egwu nkuzi a na ICA dị na London.  Ihe omume ICA bụ nzaghachi nye ihe ngosi ngosi Temporal Deprogramming ma bu n'obi amụ ndị na-ege ntĩ na-ajụ ihe otu iru maka nkeji, nke interplanetary, na ịbụ mmadụ.. <ref>{{Cite web|title=ICA {{!}} Black Quantum Futurism × D. Denenge Duyst-Akpem: High Priestess of the Intergalactic Federation, Special Envoy to Mars|url=https://www.ica.art/live/black-quantum-futurism-d-denenge-duyst-akpem-high-priestess-of-the-intergalactic-federation|accessdate=2022-06-25|work=www.ica.art|archivedate=2022-07-01|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220701143219/https://www.ica.art/live/black-quantum-futurism-d-denenge-duyst-akpem-high-priestess-of-the-intergalactic-federation}}</ref> Na Febụwarị 2, 2020, Duyst-Akpem Medical monograph AFRIFUTURI 02022020 yana mkpokọta Camo Coat na Blanc Gallery, Chicago <ref>{{Cite web|title=Denenge Duyst-Akpem – KyCAD|url=https://www.kycad.org/bio/denenge-duyst-akpem/|accessdate=2022-06-25|language=en-US|archivedate=2022-06-27|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220627033145/https://www.kycad.org/bio/denenge-duyst-akpem/}}</ref> == Ihe nrite == Duyst-Akpem bụ onye nna nke National Endowment for Humanities Fellowship for Institute on Black Aesthetics and Sacred Systems.  [1] Ọ natakwala ma Marion Kryczka Ọkachamara na Nkuzi Award na Nkuzi Award maka Ọkachamma na Diversity na nsonye sitere na SAIC.  [2] Duyst-Akpem bụ 2017 Place Lab Fellow, Rebuild Foundation na U-Chicago Harris School of Public Policy .  Ọ bụkwa 2022 La Becque Laureate <ref>{{Cite web|title=D. Denenge Duyst-Akpem|url=https://chicagoartistscoalition.org/artists/d-denenge-akpem|accessdate=2022-06-25|work=Chicago Artists Coalition|language=en-US|archivedate=2022-07-06|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220706213941/https://chicagoartistscoalition.org/artists/d-denenge-akpem}}</ref> == Ntụaka == .mw-parser-output .reflist{font-size:90%;margin-bottom:0.5em;list-style-type:decimal}.mw-parser-output .reflist .references{font-size:100%;margin-bottom:0;list-style-type:inherit}.mw-parser-output .reflist-columns-2{column-width:30em}.mw-parser-output .reflist-columns-3{column-width:25em}.mw-parser-output .reflist-columns{margin-top:0.3em}.mw-parser-output .reflist-columns ol{margin-top:0}.mw-parser-output .reflist-columns li{page-break-inside:avoid;break-inside:avoid-column}.mw-parser-output .reflist-upper-alpha{list-style-type:upper-alpha}.mw-parser-output .reflist-upper-roman{list-style-type:upper-roman}.mw-parser-output .reflist-lower-alpha{list-style-type:lower-alpha}.mw-parser-output .reflist-lower-greek{list-style-type:lower-greek}.mw-parser-output .reflist-lower-roman{list-style-type:lower-roman} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] r8chaf03ud6p6kep1whyjc4k5xjqeta Chitra Ganesh 0 46160 630963 580721 2026-04-24T02:42:35Z InternetArchiveBot 11600 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 630963 wikitext text/x-wiki  [[File:Chitra Ganesh Brooklyn Museum.png|thumb|Chitra Ganesh]] <ref name=":0">{{Cite web|title=Brooklyn Museum|url=https://www.brooklynmuseum.org/opencollection/exhibitions/3311/|accessdate=2018-03-21|work=www.brooklynmuseum.org|archivedate=2017-12-27|archiveurl=https://web.archive.org/web/20171227235705/https://www.brooklynmuseum.org/opencollection/exhibitions/3311/}}</ref>Chitra Ganesh ( opera 1975) bụ onye na-ese ihe nkiri dabere na Brooklyn, New York .  Ozi Ganesh n'ofe mgbasa ozi: ụzọ unyi, kọlọji ike, ihe nkiri, ọrụ webụ, foto, na ike.  Ganesh na-enweta site na akwụkwọ ifo, akwụkwọ, na omenala ndị a ma ama iji , mere njikọ njikọ na queer site n'oge gara aga na iji chepụta ọhụrụ nke ngwaọrụ. <ref name=":1">{{Cite news|url=https://www.saada.org/tides/interview/chitra-ganesh|title=Between, Beneath, and Beyond|author=Vadera|first=Jaret|date=2017-04-04|work=South Asian American Digital Archive (SAADA)|accessdate=2018-03-21|language=en}}</ref> == Ndụ mmalite na agụmakwụkwọ == === Ndụ mmalite na mmetụta === <ref>{{Cite web|date=2020-11-25|title=Chitra Ganesh on Utopia, Futurity, and Dissent|url=https://ocula.com/magazine/conversations/chitra-ganesh-on-utopia-futurity-and-dissent/|accessdate=2020-11-25|work=ocula.com|language=en}}</ref>Chitra Ganesh bụ ada nne na nna kwagara [[Ndia|India]], ịda mbà ma egosi na Brooklyn, New York.  [1] N'ịbụ onye tolitere, ọ na-etinye aka na ihe ngosi nke akwụkwọ Bollywood, ihe nkiri na akwụkwọ.  Maka onye na-ese ihe, 'Asụsụ a na-ahụ anya na Bollywood's orbit ikuku conduits maka ikwupụta echiche nke dị adị, na-eme ka ihe atụ na ihe atụ site na iji ụzọ na ụzọ na-egosi echiche nke dị adị. Dị ka onye na-eto eto si n'obodo ntanye, ntọala ya Amar Chitra Katha (ACK), usoro ihe nkiri India ama ama nke okpukpe na ndị na-emegbu.  Ọ bụ otu n'ime ntụaka ya kwa ụbọchị, ma na New York City n'ihe ma na India n'oge njem mmụta.  Ụzọ n'India na ndị si mba ọzọ ejiriwo ihe nkiri ndị a na-ekwure ọtụtụ iri awụ bụ ndị kwesịrị eze ndị bi na South [[Asia]] omenala.<ref>{{Cite book|title=Tradition Trauma Transformation|author=Landrus|first=Mallica|publisher=Brown University|year=2011|isbn=978-0-933519-52-7|location=David Winton Bell Gallery, Brown University|pages=13, 14, 15, 16}}</ref> Mmasị Ganesh nwere na ACK dị oke mkpa n'ihi na ọtụtụ n'ime ọrụ ya na-atụgharịgharị ma na-akọwapụta ihe ọchị. Akụkọ gbasara ACK na nkọwa ya gbasara ụmụ nwanyị masịrị ya. Mgbe ọ gụrụ ihe nkiri ahụ dị ka onye toro eto, ọ ghọtara ugboro ole a na-ewepụta ozi dị ka oge na-adịghị, trans-akụkọ ihe mere eme, na ezigbo. Otú ọ dị, "ihe na-atọ ọchị na-abịa n'ezie na arụmụka nke ya, usoro ụkpụrụ omume nke na-edobe nhazi nke okike, agba akpụkpọ ahụ, na nkedo n'etiti ndị ọzọ." <ref>{{Cite web|url=https://www.gallerywendinorris.com/news-reviews/2015/5/26/drawing-inspiration-a-conversation-with-visual-artist-chitra-ganesh|title=Drawing Inspiration: A conversation with Visual Artist Chitra Ganesh|author=Das|first=Kavita|date=May 26, 2015|work=Gallery Wendi Norris|accessdate=May 31, 2024|archivedate=July 25, 2023|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230725193442/https://www.gallerywendinorris.com/news-reviews/2015/5/26/drawing-inspiration-a-conversation-with-visual-artist-chitra-ganesh}}</ref> N'ihi ya, ọ nwere ahụmahụ dịgasị iche iche na-agụ ihe ọchị ahụ ọzọ ka ọ nwere mmasị n'otú iji anya ndị toro eto gụ ihe si mee ka ọ ghọta na ihe nkiri ndị na-eme ihe nkiri na-emikpu n'ime ebe nchekwa ya. Ganesh na-akọwa ịmụta otú e si akpa ákwà, ịkwa akwa, na ise kolam site n'oge ọ bụ nwata - nke o mesịrị ghọta bụ 'ụdị okike okike.' <ref name=":1"/> Nne na nna ya gbara ya ume ịchụso nka dịka ihe ntụrụndụ, ma debanye aha ya na klas nka mgbe ọ dị obere; Otú ọ dị, a hụtụbeghị nke a dị ka nhọrọ ọrụ ga-ekwe omume, ebe a na-ewere ubi ahụ dị ka ego na-adịghị akwụ ụgwọ. === Agụmakwụkwọ === Ganesh akwụkwọ akwụkwọ na ụlọ akwụkwọ Saint Ann a ma ama, yana magna cum laude na Mahadum Brown nwere BA na Akwụkwọ Comparative Literature na Art-Semiotics.  Ọ gara Skowhegan School of Painting and Sculpture na 2001 wee nata MFA ya na Visual Arts na Mahadum Columbia, New York na 2002. [1] ike Ganesh na akwụkwọ, semiotics, na tiori nsogbu na eze mebere ya ụzọ ka ọ na-etinye.  aka na ndị na mmadụ nke na-eme ka onye ọrụ ya. N'oge ya na Mahadum Brown dị ka nwa akwụkwọ na-agụghị akwụkwọ, ọ nwere ihe na semiotics, feminism, post-coloniality, uri, na akwụkwọ.  N'oge ahụ, ọ zutere na-ese ihe dị ka Jaishri Abichandani, DJ Rekha, na ndị inyom ndị ọzọ sitere na South Asia Women's Creative Collective (SAWCC), bụ ihe maka South Asia ndị nwere ikike na nkà.  [1] N'ọgwụgwụ 1990s bụ oge dị mkpa maka ya n'ihi na ahụhụ ya na ndị na-ese ihe nkiri South Asia na-emetụta ya, yana anụ aka na ọtụtụ obodo na-aga n'ihu. <ref name=":1"/> Mgbe nne ya nwụsịrị na 1998, Chitra Ganesh na-ala azụ ịghọ onye na-ese ihe. Inwe ọrụ dị ka onye na-ese ihe fọrọ nke nta ka ọ bụrụ adịghị adị na obodo ya. <ref>{{Cite web|author=Memories|first=New York Desi Artist Shares|date=2015-05-26|title=Drawing Inspiration: A Conversation With Visual Artist Chitra Ganesh|url=http://theaerogram.com/drawing-inspiration-conversation-visual-artist-chitra-ganesh/|accessdate=2019-03-20|work=The Aerogram|language=en-US}}</ref> Ọzọkwa, o chere na ịghọ onye na-ese ihe bụ "nhọrọ maka ndị ọgaranya ma ọ bụ ndị sitere na ezinụlọ ndị na-ese ihe." <ref name=":1"/> Na Mahadum Columbia, New York, o lekwasịrị anya n'ịchọta onyonyo nke gosipụtara isiokwu ya na nka na omenala bụ isi nke na-apụtakarị "ịtụle anya lens colonial anthropological nke na-emeri ma nhọrọ na nhazi nke ihe nka, yana nkwughachi ugboro ugboro nke South A na-ekesa ihe ndị Asia na America." <ref name=":1"/> Dị ka onye na-ese ihe na onye ọkà mmụta, ọ ghọtara na ọ dị mkpa ka ọ kọwaa echiche nke onwe ya na ụzọ ọ ga-esi emegide ime ihe na akụkọ omenala nke mere ka ha mara. Ọ hụrụ enweghị ihe dị iche na nnochite anya omenala South Asia, akụkọ nka, na nka nke oge a na usoro ọmụmụ ya, wee were klaasị ndị ọzọ na mmụta gbasara mmadụ na South Asia iji "mejupụta ụfọdụ n'ime oghere ndị a." <ref name=":1" /> == Ọrụ na mkpali == Mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ na Mahadum Brown, o kpebiri inweta ọrụ ịkụzi obere ụlọ akwụkwọ sekọndrị na Washington Heights wee gaa n'ihu na-arụ ọrụ na agụmakwụkwọ (ọkachasị ịkụzi Bekee, na Social Studies). Nokwarem no, bere a wo mma a wɔwɔ wiase nyinaa no, wɔn a wotu wɔn ho bom yɛ adwuma. Mgbe ihe ahụ mechara, ọ malitere izi ihe n'obere elu wee nọgide na-ese ihe n'ụlọ ya; o kwuputara ọrụ ya dị ka onye na-ese ihe wee chọpụta na ndụ dị mkpụmkpụ n'ezie. <ref>{{Cite web|author=Zafiris|first=Alex|date=2014-12-15|title=Chitra Ganesh: Of This Time|url=https://www.guernicamag.com/of-this-time/|accessdate=2019-03-20|work=Guernica|language=en-US}}</ref> <ref name=":1"/> === Ihe mkpali === Ganesh sitere n'ike nss site na ndị na ọnụ ọgụgụ na- akwụkwọ nke akwụkwọ, ndịozi ukwu na-adịghị mma, akara ngosi nke oge a, akara ngosi Hindu / Buddhist ama ọnọdụ ama, ndị ifo Europe nke eleghị apụ nke iri na  mgbaàmà, okuta nwa, na omenala nke oge a, dị ka akwụkwọ mmado Bollywood, anime, na akwụkwọ akwụkwọ.  [1] Akwụkwọ egwu mbụ ya dị peeji 24, Tales of Amnesia (2002–2007), ihe ihe nkiri sitere na Amar Chitra Katha ;  E ji ụmụ anụmanụ ndị nwoke dike nwoke dike nke ọrụ mbụ, nke Ganesh na-enye ụmụ alụ ọhụrụ. <ref>{{Cite web|title=Chitra Ganesh|url=https://ocula.com/artists/chitra-ganesh/|work=Ocula|date=5 September 2022}}</ref> === ''Ihe amaghi ama'' === Usoro Ganesh, ''The Unknowns'' —usoro mgbasa ozi agwakọtara na-arụ ọrụ na kwaaji—chọpụtara “mmekọrịta dị n'etiti enweghị aha, ihe onyonyo ndị mmadụ na-emekọrịta ihe, na nnukwu ihe, n'ịrụ ihe ngosi nke nwanyị.” <ref>{{Cite web|url=http://www.chitraganesh.com/portfolio/the-unknowns/|title=The Unknowns – Chitra Ganesh|work=www.chitraganesh.com|language=en-US|accessdate=2018-09-05|archivedate=2018-09-05|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180905141025/http://www.chitraganesh.com/portfolio/the-unknowns/}}</ref> Usoro a na-echetara nnukwu mgbasa ozi na akwụkwọ mmado ụzọ ụgbọ oloko ma jiri usoro dị iche iche gụnyere eserese, mkpokọta, na usoro mbipụta azụmahịa. Na "Ịmara 'Ihe Amaghị Ama': Artwork of Chitra Ganesh," Svati P. Shah na-agba ndị na-ekiri ume ka ha tụlee ihe ndị bụ isi nke ọrụ Ganesh kama ile ha anya dị ka ndị na-emegide akwụkwọ akụkọ ihe mere eme. Shah na-akọwa mmalite nke isiokwu ' ''The Unknowns''' dị ka sitere na "akụkụ nke akụkọ ifo" na ikike Ganesh nwere ịjụ ajụjụ "ile anya" site na usoro a. <ref>{{Cite journal|author=Shah|first=Svati P.|date=2011|title=Knowing "The Unknowns": The Artwork of Chitra Ganesh|journal=Feminist Studies|volume=37|issue=1|pages=111–126|doi=10.1353/fem.2011.0001}}</ref> === Ọrụ na akwụkwọ ndị ọzọ === ụtụtụ ọzọ nke Ganesh na-eme ka ìhè na-ewu ihe oyiyi nke echere bụ Anya nke Oge, 4.5-by-12 ft multimedia mural tụụrụ ime maka ihe ngosi nka nke Brooklyn na New York.  E ọnụ ọgụgụ atọ dị na mural nke na-egosi "ntụgharị nke ike na-egosi cyclical nke oge."  Onye na-ese ihe na- ngosi omenala South Asia nke Saki, inye ike ịdị nss, na ihe ngosi ndị India dị nsò nke chi ekere Kali Kasịnụ.  Ọ bụghị nanị na ọ na-ese, ahụ ahụ ọ na-akpata ọrụ ya na ihe nchịkọta nke Brooklyn Museum, nke a na-akpata ya na isi ya.<ref>{{Cite web|url=http://www.caareviews.org/reviews/2689#.XJHIcxNKjBI|title=Chitra Ganesh: Eyes of Time|work=www.caareviews.org|accessdate=2019-03-20}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://www.brooklynmuseum.org/exhibitions/chitra_ganesh/|title=Brooklyn Museum: Chitra Ganesh: Eyes of Time|work=www.brooklynmuseum.org|accessdate=2019-03-20}}</ref> Ganesh aka na akwụkwọ ndị dị ka mgbaàmà ifo Juicy Mother 2, bụ onye ikpeazụ maka Lambda Literary Awards na Jennifer Camper deziri ya.  O nweela ebe obibi na Lower Manhattan Cultural Council, Mahadum New York, Headlands Center for Arts, Smack Mellon Studios, na Skowhegan School of Painting and Sculpture, n'etiti ndị ọzọ. Na 2020, Ganesh nke nrụnye buru ibu na facade nke Leslie-Lohman Museum of Art na New York.  [1] Aha ya bụ "Obodo ga-eke mmetụta ihe otú ya ma ọ bụrụ na ị mara e si ajụjụ", nnukwu nrụnye nke onye na-ese ihe na-ekpuchi ọtụtụ windo ụlọ ihe ngosi nka na onyeisi vinyl nke onye na-  ese ihe nkiri nke mmadụ . <ref>{{Cite web|date=2020-12-09|title=Chitra Ganesh on Utopia, Futurity, and Dissent|url=https://ocula.com/magazine/conversations/chitra-ganesh-on-utopia-futurity-and-dissent/|accessdate=2020-12-09|work=ocula.com|language=en}}</ref> == Ihe nrite na nkwanye ugwu == Ganesh bụ onye nnata nke ọtụtụ onyinye na mmekọ gụnyere: <ref name="Homepage">{{Cite web|title=Chitra Ganesh > About > About Chitra Ganesh|url=http://www.chitraganesh.com/about.html|work=www.chitraganesh.com|accessdate=2015-11-07|archiveurl=https://web.archive.org/web/20151208000342/http://www.chitraganesh.com/about.html|archivedate=2015-12-08}}</ref> * Ebe obibi onye na-ese ihe na Mahadum Michigan Museum of Art (2020-2021) <ref>{{Cite web|title=Virtual Residency With Chitra Ganesh {{!}} University of Michigan Museum of Art|url=https://umma.umich.edu/exhibitions/2020/oh-honey-a-queer-reading-of-the-collection/chitra-ganesh|accessdate=2021-04-02|work=umma.umich.edu|archivedate=2021-06-15|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210615102736/https://umma.umich.edu/exhibitions/2020/oh-honey-a-queer-reading-of-the-collection/chitra-ganesh}}</ref> <ref>{{Cite web|title=Sultana's Dream - Chitra Ganesh {{!}} University of Michigan Museum of Art|url=https://umma.umich.edu/exhibitions/2020/oh-honey-a-queer-reading-of-the-collection/chitra-ganesh/sultanas-dream|accessdate=2021-04-02|work=umma.umich.edu|archivedate=2021-06-15|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210615102021/https://umma.umich.edu/exhibitions/2020/oh-honey-a-queer-reading-of-the-collection/chitra-ganesh/sultanas-dream}}</ref> * ''[https://law.yale.edu/centers-workshops/robina-foundation-human-rights-fellowship-initiative/robina-foundation-human-rights-fellowship-initiative Robina Foundation Fellow for Arts and Human Rights]'' (2015, 2016) * Onye US Art na Mmemme Embassies bi na NIROX, South Africa (2015) * Estelle Lebowitz akwadoro onye na-eme nleta nleta (2015) * Ọkà mmụta nleta Kirloskar na RISD (2014) * Onye na-ese ihe na ebe obibi na Mahadum New York's Asian/Pacific/American Studies Program (2013, 2014) * ''John Simon Guggenheim Memorial Foundation Fellowship na Creative Arts (2012)'' * ''Onyinye Art Matters Foundation (2010)'' * ''The Joan Mitchell Foundation Award for Paining and Sculpture (2010)'' * ''Ntọala New York maka mkpakọrịta ndị nka nka (2009, 2005)'' * ''Mmekọrịta Dean nke Mahadum Columbia (2000)'' == Ihe ngosi ahọpụtara == * ''Charlie'', 2002, MoMA PS1, New York * ''Ozi nzuzo ya'', 2003, Momenta Art, Brooklyn, NY (katalọgụ) <ref name="Homepage"/> * ''East nke Sun West nke ọnwa'', 2004, White Columns, New York * ''Mgbidi 739 ụkwụ na-agba ọsọ'', 2005, Gwangju Contemporary Art Museum, Gwangju, Korea * ''1 x 1'', 2005, Jersey City Museum, New Jersey * ''Onyinye: Ịwulite mkpokọta'', 2005, Queens Museum of Art, New York * ''Chitra Ganesh'', 2007, Haas & Fischer, Zurich, Switzerland <ref name="Homepage" /> * ''N'elu ugwu ya'', 2007, Thomas Erben, NY * ''Esemokwu na mgbagwoju anya'', 2008, den contemporary art, Culver City, California <ref name="CandC">{{Cite web|author=Shana Ting Lipton|date=19 June 2008|title='Contradictions and Complexities: Contemporary Art From India' at d.e.n. and Western Project|url=http://www.latimes.com/features/printedition/theguide/la-gd-art19-2008jun19,0,3043577.story|accessdate=2008-07-23|work=Los Angeles Times}}</ref> * ''Na saịtị 2: Silhouette ya laghachi'', 2009, MoMA PS1, nke Klaus Biesenbach haziri <ref name="Homepage" /> * ''Okwu Chineke (ess): Chitra Ganesh'', 2011, The Andy Warhol Museum, Pittsburgh * ''Ike nke Uzuzu na Kpakpando'', 2011, Gallery Nature Morte, Berlin * ''She, Ajụjụ'', 2012, Gothenburg Kunsthalle, Sweden * ''Mmetụta mmụọ na ezigbo oge'', 2012, Jack Tilton Gallery, NY * ''Akụkọ ifo na-agbagharị agbagharị'', 2012, Osisi Wendi Norris, San Francisco (katalọgụ) * ''[https://web.archive.org/web/20171228000604/https://www.artsy.net/show/gallery-espace-a-zebra-among-horses-works-by-chitra-ganesh Zebra n'etiti ịnyịnya]'' [https://web.archive.org/web/20171228000604/https://www.artsy.net/show/gallery-espace-a-zebra-among-horses-works-by-chitra-ganesh ,] 2013, Gallery Espace, New Delhi, India * ''Chitra Ganesh'', 2013, Ụlọ ihe nkiri iri na abụọ, Philadelphia * ''Mmiri Nuklia ya….'' , 2013, Socrates Sculpture Park Billboard Series, NY * ''Site ugbu a…'', 2014, Lakereen Gallery, Mumbai, India * ''Agwara Nzuzo: Index of the Exppeared'', 2014, New York University, NY * ''Chitra: Ganesh: Anya nke Oge'' <ref name=":0"/> '','' 2014-15, Brooklyn Museum, New York <ref>{{Cite web|author=Yoshimura|first=As told to Courtney|title=Chitra Ganesh discusses her installation at the Brooklyn Museum|url=http://artforum.com/words/id=49752|accessdate=2016-03-05|work=artforum.com}}</ref> * ''[https://web.archive.org/web/20160306032816/http://gallerywendinorris.com/chitra-ganesh-protest-fantasies/ Fantasies ngagharị iwe]'', 2015, Osisi Wendi Norris, San Francisco, California <ref>{{Cite web|title=Gallery Wendi Norris {{!}} Chitra Ganesh: Protest Fantasies|url=http://www.gallerywendinorris.com/a.php?view=&event_id=150|archiveurl=https://web.archive.org/web/20151031134126/http://www.gallerywendinorris.com/a.php?view=&event_id=150|archivedate=2015-10-31|accessdate=2015-11-07|work=www.gallerywendinorris.com}}</ref> * ''Mmegharị ahụ Scorpion'', 2018, Rubin Museum of Art, New York, NY <ref>{{Cite web|url=http://rubinmuseum.org/events/exhibitions/chitra-ganesh|title=Chitra Ganesh|work=rubinmuseum.org|language=en|accessdate=2018-03-21}}</ref> == Ntụaka == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * Chitra Ganesh na [http://www.naturemorte.com/artists/chitra-ganesh/ Gallery Nature Morte] * Chitra Ganesh na [https://web.archive.org/web/20110102205945/http://www.theartstrust.com/online_magazine_Article.aspx?articleid=114 The Arts Trust] * Nyochaa ọrụ [https://web.archive.org/web/20080928141852/http://www.theartstrust.com/article_sep08_Chitra_Ganesh.aspx Online Magazine] * Chitra Ganesh na [https://web.archive.org/web/20080212090313/http://www.wavehill.org/arts/ganesh.html Wavehill.org] * Ozi ndị ọzọ, ederede na onyonyo sitere na [http://www.saatchi-gallery.co.uk/artists/chitra_ganesh.htm Saatchi Gallery] * Chitra Ganesh na [http://www.artnet.com/artist/424780846/chitra-ganesh.html ArtNet.com] * Chitra Ganesh na [https://web.archive.org/web/20080327001850/http://www.haasfischer.com/exhibitions/artist_works.asp?artist_id=18 Haas & Fischer] * Chitra Ganesh: Eyes of Time at the Brooklyn Museum 2014 {{DEFAULTSORT:Ganesh, Chitra}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] [[Òtù:Pages with unreviewed translations]] cr4mq7h6ypcnukzr4kzwj0wlu2rtycm Arne Husveg 0 46603 630920 450953 2026-04-23T13:32:17Z King ChristLike 13051 removed [[Category:Living people]] using [[Help:Gadget-HotCat|HotCat]] 630920 wikitext text/x-wiki  {{Databox}} '''Arne Husveg''' (11 Febụwarị 1933 - 16 Nọvemba 2004) bụ onye ndú nzukọ Norwegian na onye na-ahụ maka ikike ndị nwere nkwarụ. Amuru ya na Stavanger, okpuru is mgbe odi afo abuo. E mere examen artium na 1952. O gara na mahadum nke Exeter, Vienna na Florence ruo na 1955, o ruru oru dika onye ntughari Ihe otutu afo. Bido na 1963 ruo na 1971 o ruru oru dika onye physiotherapist. Husveg bụ onye guzobere Norwegian Federation of Organisations of Disabled People na 1950. O sonyekwara na Norwegian Association of the Blind and Partially Sighted, ma sonye na mgbakọ mba ha na nke mbụ ya na 1951. Ọ bụ onye isi oche nke nzukọ ahụ maka otu oge, site na 1969 ruo 1971, ma site na 1971 ruo 1994 ọ rụrụ ọrụ dị ka odeakwụkwọ ukwu ha. Ọ bụkwa onye isi oche nke Federation of Organisations of Disabled People site na 1979 ruo 1983, ebe ọ bụ onye otu bọọdụ site na 1969 ruo 1979. O so guzobe [[European Blind Union]] na 1984, ọ bụkwa onye otu bọọdụ ruo ọtụtụ afọ yana onye isi oche site na 1987 ruo 1996. Site na 2000 ruo ọnwụ ya ọ bụ osote onye isi oche nke World Blind Union. Ọ nọchitere anya Socialist Left Party na kansụl obodo Oslo. E ji Royal Norwegian Order of St. Olav na ihe nrite kachasị elu nke World Blind Union, Louis Braille Medal chọọ Arne Husveg mma. Ọ lụrụ di ugboro abụọ &#x2D; na 1956, ọ lụrụ Anne Bolley na 1987, ọ lụrụ onye nkuzi kọleji Else Momrak Haugan. Ọ nwụrụ na Nọvemba 2004 na Oslo . {{DEFAULTSORT:Husveg, Arne}} [[Òtù:Visibilizing disabilities in Nigeria (1.0)]] 8l58ei6shdg5ju52ct58dn8fe3wp5b1 630921 630920 2026-04-23T13:32:28Z King ChristLike 13051 removed [[Category:Visibilizing disabilities in Nigeria (1.0)]] using [[Help:Gadget-HotCat|HotCat]] 630921 wikitext text/x-wiki  {{Databox}} '''Arne Husveg''' (11 Febụwarị 1933 - 16 Nọvemba 2004) bụ onye ndú nzukọ Norwegian na onye na-ahụ maka ikike ndị nwere nkwarụ. Amuru ya na Stavanger, okpuru is mgbe odi afo abuo. E mere examen artium na 1952. O gara na mahadum nke Exeter, Vienna na Florence ruo na 1955, o ruru oru dika onye ntughari Ihe otutu afo. Bido na 1963 ruo na 1971 o ruru oru dika onye physiotherapist. Husveg bụ onye guzobere Norwegian Federation of Organisations of Disabled People na 1950. O sonyekwara na Norwegian Association of the Blind and Partially Sighted, ma sonye na mgbakọ mba ha na nke mbụ ya na 1951. Ọ bụ onye isi oche nke nzukọ ahụ maka otu oge, site na 1969 ruo 1971, ma site na 1971 ruo 1994 ọ rụrụ ọrụ dị ka odeakwụkwọ ukwu ha. Ọ bụkwa onye isi oche nke Federation of Organisations of Disabled People site na 1979 ruo 1983, ebe ọ bụ onye otu bọọdụ site na 1969 ruo 1979. O so guzobe [[European Blind Union]] na 1984, ọ bụkwa onye otu bọọdụ ruo ọtụtụ afọ yana onye isi oche site na 1987 ruo 1996. Site na 2000 ruo ọnwụ ya ọ bụ osote onye isi oche nke World Blind Union. Ọ nọchitere anya Socialist Left Party na kansụl obodo Oslo. E ji Royal Norwegian Order of St. Olav na ihe nrite kachasị elu nke World Blind Union, Louis Braille Medal chọọ Arne Husveg mma. Ọ lụrụ di ugboro abụọ &#x2D; na 1956, ọ lụrụ Anne Bolley na 1987, ọ lụrụ onye nkuzi kọleji Else Momrak Haugan. Ọ nwụrụ na Nọvemba 2004 na Oslo . {{DEFAULTSORT:Husveg, Arne}} bjhvw0tg1vpdpnutbinokgviygqdgre 630922 630921 2026-04-23T13:33:03Z King ChristLike 13051 added [[Category:Ndị amụrụ n'afọ 1933]] using [[Help:Gadget-HotCat|HotCat]] 630922 wikitext text/x-wiki  {{Databox}} '''Arne Husveg''' (11 Febụwarị 1933 - 16 Nọvemba 2004) bụ onye ndú nzukọ Norwegian na onye na-ahụ maka ikike ndị nwere nkwarụ. Amuru ya na Stavanger, okpuru is mgbe odi afo abuo. E mere examen artium na 1952. O gara na mahadum nke Exeter, Vienna na Florence ruo na 1955, o ruru oru dika onye ntughari Ihe otutu afo. Bido na 1963 ruo na 1971 o ruru oru dika onye physiotherapist. Husveg bụ onye guzobere Norwegian Federation of Organisations of Disabled People na 1950. O sonyekwara na Norwegian Association of the Blind and Partially Sighted, ma sonye na mgbakọ mba ha na nke mbụ ya na 1951. Ọ bụ onye isi oche nke nzukọ ahụ maka otu oge, site na 1969 ruo 1971, ma site na 1971 ruo 1994 ọ rụrụ ọrụ dị ka odeakwụkwọ ukwu ha. Ọ bụkwa onye isi oche nke Federation of Organisations of Disabled People site na 1979 ruo 1983, ebe ọ bụ onye otu bọọdụ site na 1969 ruo 1979. O so guzobe [[European Blind Union]] na 1984, ọ bụkwa onye otu bọọdụ ruo ọtụtụ afọ yana onye isi oche site na 1987 ruo 1996. Site na 2000 ruo ọnwụ ya ọ bụ osote onye isi oche nke World Blind Union. Ọ nọchitere anya Socialist Left Party na kansụl obodo Oslo. E ji Royal Norwegian Order of St. Olav na ihe nrite kachasị elu nke World Blind Union, Louis Braille Medal chọọ Arne Husveg mma. Ọ lụrụ di ugboro abụọ &#x2D; na 1956, ọ lụrụ Anne Bolley na 1987, ọ lụrụ onye nkuzi kọleji Else Momrak Haugan. Ọ nwụrụ na Nọvemba 2004 na Oslo . {{DEFAULTSORT:Husveg, Arne}} [[Otú:Ndị amụrụ n'afọ 1933]] o1ptckmnukcltgpa4bbpkre074modvi Brenda Agard 0 46663 630940 199206 2026-04-23T19:00:11Z InternetArchiveBot 11600 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 630940 wikitext text/x-wiki {{Databox}}  '''Brenda Patricia Agard''' (20 Ọgọst 1961 - 29 Ọktoba 2012) bụ onye na-ese foto, onye na-ese ihe, onye na-ede uri na onye na-akọ akụkọ bụ onye kacha arụsi ọrụ ike na 1980s, mgbe ọ sonyere na ụfọdụ ihe ngosi nka mbụ nke ndị omenkà Black-British haziri na United Kingdom. Ọrụ Agard lekwasịrị anya n'ịmepụta "ihe oyiyi na-akwadosi ike dabere na nkwụsi ike nke nwanyị ojii," dị ka onye ọkọ akụkọ ihe mere eme bụ Eddie Chambers si kwuo. <ref>{{Cite book|author=Chambers|first=Eddie|title=Black Artists in British Art: A History Since the 1950s|publisher=I. B. Tauris & Co.|location=London|isbn=9780857736086|date=2014-07-29}}</ref> == Ọrụ foto == Agard sonyeere n'ọtụtụ ihe ngosi otu n'ime mmegharị ahụ Black Arts na-eto eto na London na 1980s, ihe atụ mbụ ya bụ ''Mirror Reflecting Darkly'', ihe ngosi otu 1985 na Brixton Art Gallery nke ụmụ nwanyị ojii iri na otu haziri. <ref name="MirrorRefDk">{{Cite web|title=Mirror Reflecting Darkly – Black Womens Art – Womens Work 4 « brixton 50|url=http://brixton50.co.uk/mirror-reflecting-darkly/|work=brixton50.co.uk|accessdate=21 April 2019}}</ref> Ebumnuche ekwuru nke ihe ngosi ahụ bụ "igosipụta ọdịiche dị n'ime echiche nke ụmụ nwanyị ojii na ịma aka ndị mmadụ na-atụ anya ya, na-adịgide site na stereotypes." <ref name="MirrorRefDk" /> Mgbe e mesịrị na 1985, Agard sonyeere na seminal show ''The Thin Black Line'' na Institute of Contemporary Art London, nke [[Lubaina Himid]] kwadoro, bụ onye dere n'ihu na katalọgụ ihe ngosi ahụ: "Anyị bụ iri na otu n'ime narị otu narị ụmụ nwanyị ojii na-emepụta ihe na Britain. Anyị nọ ebe a ka anyị nọrọ. <ref>{{Cite web|title=Diaspora-artists: Brenda Patricia Agard|url=http://new.diaspora-artists.net/display_item.php?id=73&table=artists|work=new.diaspora-artists.net|accessdate=21 April 2019|archivedate=4 December 2021|archiveurl=https://web.archive.org/web/20211204190522/http://new.diaspora-artists.net/display_item.php?id=73&table=artists}}</ref> <ref>{{Cite web|title=Diaspora-artists: The Thin Black Line|url=http://new.diaspora-artists.net/display_item.php?id=659&table=artefacts&linkphrase=Thin+Black+Line|work=new.diaspora-artists.net|accessdate=21 April 2019|archivedate=5 May 2021|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210505172707/http://new.diaspora-artists.net/display_item.php?id=659&table=artefacts&linkphrase=Thin+Black+Line}}</ref> Agard bụkwa onye so na "The Black Photographers Group", oru ngo haziri nke onye na-ese ihe na onye nchoputa BLK Art Group Eddie Chambers, nke ebumnobi ya bụ "ịtinye foto ojii n'ụzọ ziri ezi na nka na ebe foto na Britain." <ref name="InOurOwnImage">{{Cite journal|author=Chambers|first=Eddie|title=In Our Own Image|journal=Greater London Arts Quarterly|date=Spring 1987|issue=8|pages=28–29|url=http://www.eddiechambers.com/archive/inourownimage/|accessdate=21 April 2019}}</ref> Ndị ọzọ n'ime otu ahụ ewezuga Chambers na Agard gụnyere: David A. Bailey, Marc Boothe, Godfrey Brown, Dave Lewis, Ingrid Pollard, na Suzanne Roden. <ref name="InOurOwnImage" /> Na 2011, Tate Britain gosipụtara nlegharị anya ihe ngosi nke Himid chepụtara na 1980s akpọrọ ''Thin Black Line(s)'' . <ref>{{Cite web|title=Tate Britain highlights the legacy of Black Women Artists|url=http://eyonart.blogspot.com/2011/08/tate-britain-highlights-legacy-of-black.html|accessdate=22 April 2019}}</ref> Foto Agard tinyere aka na abụọ n'ime ihe ngosi atọ ndị e depụtara na ihe ngosi ''The Thin Black Line'' na ''Black Woman Time Ugbu a'' . <ref>{{Cite book|author=Dimitrakaki|first=Angela|title=Politics in a Glass Case: Feminism, Exhibition Cultures and Curatorial Transgressions|date=2013|publisher=Liverpool University Press|isbn=9781846318931|pages=222|url=https://books.google.com/books?id=_juiAgAAQBAJ&dq|accessdate=22 April 2019|language=en}}</ref> == Na-ede == Agard bụ onye guzobere ''Polareyes: A Journal site na banyere ụmụ nwanyị ojii na-arụ ọrụ na foto'' . E bipụtara akwụkwọ ahụ na 1987 na otu nchịkọta akụkọ gụnyere Brenda Agard, Similola Coker, Mumtaz Karimjee, Jenny McKenzie, Lesley Mitchell, Amina Patel, Samena Rana, Molly Shinhat, na Maxine Walker . <ref>{{Cite book|title=Polareyes.|language=en|date=1987|oclc=31614560}}</ref> Okwu mmalite ahụ gụnyere edemede Agard dere aha ya bụ "Foto: Ihe ndọtị nke" nke gosipụtara ebumnuche ya dịka onye na-ese foto. <ref>{{Cite journal|author=Hayde-Agard|first=Brenda Patricia|title=Photography: An Extension of|journal=Polareyes.|date=1987|issue=1|pages=10–11|language=en}}</ref> Agard bụkwa onye na-ede egwuregwu na onye na-ede uri, onye ihe odide ya, dị ka ọkà mmụta Maggie Humm si kwuo, dọpụtara "okwu ya bụ isi site na nwa bekee na asụsụ Caribbean", ma nyere aka "ịmepụta ụfọdụ àgwà dị mkpa nke ide akwụkwọ nwanyị ojii". <ref>{{Cite book|editor=Forsas-Scott|first=Maggie|author=Humm|authorlink=Maggie Humm|chapter=Landscape for a literary feminism: British women writers 1900 to the present|title=Textual Liberation: European Feminist Writing in the Twentieth Century|date=2014|publisher=Routledge|isbn=9781317578154|pages=35|url=https://books.google.com/books?id=ezhWBQAAQBAJ&pg=PA35|accessdate=22 April 2019|language=en}}</ref> A na-anakọta abụ anọ nke Agard - "Ọ dịghị onye", "Ndị mmekọ azụmahịa", "Ọ dịghị ihe e kwuru", na "Black Truth" - n'ime akwụkwọ akụkọ anthology ''Watchers and searchers: Creative Writing by Black Women'', nke Rhonda Cobham na Merle Collins deziri. <ref>{{Cite book|author=Cobham|first=Rhonda|title=Watchers and seekers: creative writing by Black women|date=1988|location=New York|publisher=P. Bedrick Books|pages=[https://archive.org/details/watchersseekersc00cobh/page/56 56], 68|url=https://archive.org/details/watchersseekersc00cobh|accessdate=22 April 2019}}</ref> == Ihe ngosi na mkpokọta == * ''Oge Nwanyị Nwanyị Ugbu a'', ihe ngosi otu na-egosi ndị na-ese ihe 15 na Battersea Arts Center na London, site na 30 November – 31 Disemba 1983; Lubaina Himid kwadoro ya. <ref name="AAVAD">{{Cite web|title=Agard, Brenda Patricia|url=http://216.197.120.164/artistbibliog.cfm?id=11992|work=AAVAD.com|publisher=African American Visual Artists Database|accessdate=22 April 2019|archivedate=16 March 2021|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210316200318/http://216.197.120.164/artistbibliog.cfm?id=11992}}</ref> * ''Ihe ngosi nke Selectors'', na Camerawork, London, 1984. Agard gosipụtara na Mitra Tabrizian . * ''Ngosipụta na-atụgharị n'ọchịchịrị'' na Brixton Art Gallery na London, 18 June–6 Julaị 1985. <ref name="BAIBAp256">{{Cite book|author=Chambers|first=Eddie|title=Black Artists in British Art: A History from 1950 to the Present|date=2014|publisher=I.B.Tauris|isbn=9781780762722|pages=256|url=https://books.google.com/books?id=dYDoAwAAQBAJ&pg=PA256|accessdate=22 April 2019|language=en}}</ref> * ''Ahịrị ojii dị mkpa'' na Institute of Contemporary Arts na London, 15 Nọvemba 1985 – 26 Jenụarị 1986; Lubaina Himid kwadoro ya. " <ref name="BAIBAp256" /> <ref>{{Cite web|title=The Thin Black Line|url=http://new.diaspora-artists.net/display_item.php?id=238&table=exhibitions|work=new.diaspora-artists.net|accessdate=22 April 2019|archivedate=22 July 2020|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200722233713/http://new.diaspora-artists.net/display_item.php?id=238&table=exhibitions}}</ref> * ''Ụfọdụ n'ime Anyị Nwere Obi Ike Anyị niile Dị Ike'' na Ụlọ Ọrụ Black-Art dị na London, 13 February–15 Maachị 1986. <ref name="BAIBAp256" /> * ''Eziokwu edekọghị'' n'ọnụ ụlọ Elbow dị na London, 16 Eprel–16 Mee 1986. <ref name="BAIBAp256" /> * ''Akaebe: Ndị na-ese foto Blackwomen atọ: Brenda Agard, Ingrid Pollard, Maud Sulter'' na Camerawork London na The Pavilion Leeds; Maud Sulter chepụtara, wee họpụta ya maka onyinye ịse foto nke Sun Life/Fox Talbot. <ref>{{Cite journal|title=Exhibit review: Testimony|journal=1987 MAKE Magazine Articles|date=April 1987|volume=16|url=https://www.gold.ac.uk/make/backissues/1987/|accessdate=22 April 2019|language=en}}</ref> * ''Mmetụta: Art nke [[Sokari Douglas Camp]], Keith Piper, Lubaina Himid, Simone Alexander, Joseph Olubo, Brenda Agard'' na South London Gallery, 9–29 Septemba 1988. <ref name="AAVAD" /> * ''Ihe ngosi mepere emepe nke ụmụ nwanyị Spectrum'' na South London Gallery, 1988. Agard gosiputara ya na [[Zarina Bhimji]], Pratibha Parman, na Suzanne Roden. Katalọgụ nwere ibe 32. * Agard rụrụ dị ka akụkụ nke Donald Rodney's show ''Cataract'', egosipụtara na Camerawork London na 1991. <ref>{{Cite web|title=Diaspora-artists: Cataract exhibit|url=http://new.diaspora-artists.net/display_item.php?id=50&table=exhibitions|work=new.diaspora-artists.net|accessdate=22 April 2019}}</ref> * Foto Agard ''Portrait of Our Time'' dị na nchịkọta ihe ngosi nka Sheffield dị ka akụkụ nke Marlene Smith's 1987 mgbasa ozi agwakọta ọrụ ''Art History'' . <ref>{{Cite journal|author=Price|first=Dorothy|title=Editorial|journal=Art History|volume=41|pages=8–11|language=en|doi=10.1111/1467-8365.12379|date=2018}}</ref> * A gbara Agard ajụjụ ọnụ na 1995 ihe nkiri ''atọ na-egbu mgbu na oge mgbu'', banyere ndụ na ọrụ nke onye na-ese ihe Donald Rodney, akụkụ nke Black Arts Video Project site na Black Audio Film Collective. <ref>{{Cite web|title=Arts on Film Archive: Three Songs on Pain Light and Time|url=http://artsonfilm.wmin.ac.uk/filmsuk.php?a=view&recid=435|work=artsonfilm.wmin.ac.uk|accessdate=22 April 2019}}</ref> == Ihe nketa == N'adịghị ka ọtụtụ n'ime ndị ya na ya dịkọrọ ndụ, dị ka Maud Sulter na Donald Rodney, bụ ndị a ghọtara site na ụlọ ngosi ihe mgbe ochie na gallery retrospectives, Agard "na-anọgide n'ụzọ dị mwute na-etinye aka na nzuzo n'agbanyeghị na o kere ọrụ dị egwu", dị ka onye na-akọ akụkọ ihe mere eme si kwuo. Celeste-Marie Bernier. <ref>{{Cite book|author=Bernier|first=Celeste-Marie|title=Stick to the Skin: African American and Black British Art, 1965–2015.|date=2019|publisher=University of California Press|isbn=9780520286535|pages=36–37|language=en|oclc=1060595493}}</ref> == Isi mmalite == Foto iri anọ na otu Phil Polglaze sere na South London Art Gallery na 8 Septemba 1988 n'oge nlele nzuzo nke ihe ngosi ahụ ''Mmetụta: The Art of Sokari Douglas Camp, Keith Piper, Lubaina Himid, Simone Alexander, Joseph Olubo, Brenda Agard.'' Ọtụtụ foto bụ nke ndị na-ese ihe nwere ihe osise ya, gụnyere Agard. <ref>{{Cite web|author=Polglaze|first=Phil|title=Influences - South London Gallery Archive|url=http://slgarchive.org/index.php/influences|work=slgarchive.org|accessdate=29 April 2019}}</ref> == Ntụaka == mbụ nke ndị omenkà Black-British haziri na United Kingdom. Ọrụ Agard lekwasịrị anya n'ịmepụta "ihe oyiyi na-akwadosi ike dabere na nkwụsi ike nke nwanyị ojii," dị ka onye ọkọ nzuzo nke ihe ngosi ahụ Mmetụta: The Art of{{Reflist}} [[Òtù:Pages with unreviewed translations]] plfexcyqhbwyc1tngaw1v45y1ew1mix Christian Holder 0 46750 630966 580893 2026-04-24T03:09:30Z InternetArchiveBot 11600 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 630966 wikitext text/x-wiki {{Infobox person|image=|caption=}} {{Databox}} '''Arthur Christian Holder''' (amụrụ 18 June 1949 wee nwụọ na 18 February 2025) bụụrụ onye omenkà bụ ọkara [[Obodoézè Nà Ofú| Britain]] na ọkara [[Trinidad and Tobago|Trinidad]] nke rụrụ ọrụ n’ọtụtụ ngalaba – dị ka nna ya Boscoe Holder : <ref>"Art and Existence: Boscoe Holder", V&A. {{Cite web|url=http://www.vam.ac.uk/whatson/event/4938/art-and-existence-boscoe-holder-1551293785/|title=Art and Existence: Boscoe Holder &#124; What's on &#124; Victoria and Albert Museum|accessdate=1 June 2015|archiveurl=https://web.archive.org/web/20150612124849/http://www.vam.ac.uk/whatson/event/4938/art-and-existence-boscoe-holder-1551293785/|archivedate=12 June 2015}}</ref> dị ka onye na-agba egwú, choreographer, onye na-eme ihe nkiri, onye nkụzi, onye na-emepụta ejiji, onye edemede, onye na-ese ihe. na-abụ abụ. Ọ bụ onye a ma ama dị ka "otu n'ime ndị na-egwu egwu egwu nke ụlọ ọrụ Joffrey na 1970, ikekwe na akụkọ ihe mere eme ya." <ref name="Candler">Sheri Candler, "Christian Holder reflects on his years in the Joffrey", ''Joffrey: Mavericks of American Dance''. {{Cite web|url=http://www.joffreymovie.com/2012/04/06/christian-holder-reflects-on-his-years-in-the-joffrey/|title=Joffrey Ballet documentary about the first truly American company. History of the Joffrey Ballet. &#124; Joffrey Movie|accessdate=1 June 2015|archiveurl=https://web.archive.org/web/20150602015612/http://www.joffreymovie.com/2012/04/06/christian-holder-reflects-on-his-years-in-the-joffrey/|archivedate=2 June 2015}}</ref> == Ndụ na ọrụ == === Afọ mbụ na agụmakwụkwọ === A mụrụ Arthur Christian Holder na [[Trinidad and Tobago|Trinidad]] n'ime ezinụlọ nka, nwa Boscoe Holder na nwunye ya Sheila Clarke Holder, bụ ndị abụọ bụ ndị na-agba egwu ọkachamara. (Nne nne ya bụ onye na-eme ihe nkiri na àgwà redio Kathleen Davis - nke a maara dị ka "Aunty Kay" - na nwanne nna ya bụ onye na-eme ihe nkiri Geoffrey Holder .) Ndị na-ejide ya kwagara [[London]] mgbe nwa ha nwoke bụ nwa ọhụrụ. <ref name="ChicagoTribune">Sid Smith, [https://web.archive.org/web/20150602015740/http://articles.chicagotribune.com/2006-08-27/news/0608270007_1_joffrey-ballet-joffrey-vision-christian-holder "Recalling the glamor, activist days of the Joffrey"], ''Chicago Tribune'', 27 August 2006.</ref> Boscoe Holder, onye mechara bụrụ onye na-ese ihe ama ama, n'oge ahụ gbara otu ụlọ ọrụ a na-akpọ Boscoe Holder na ndị na-agba egwu Caribbean, na mgbe ọ bụ nwata Christian pụtara na ha, yana na telivishọn Britain na ụlọ ihe nkiri. Dị ka onye Kraịst dị afọ anọ ya na ụlọ ọrụ nna ya na-agba egwu na nkwekọ nke Queen Elizabeth II na 1953, <ref name="ChicagoTribune" /> na mgbe ọ dị afọ asaa ọ malitere ọzụzụ na ballet, <ref name="DanceMagazine">Christian Holder, [https://web.archive.org/web/20150602015715/http://www.dancemagazine.com/issues/October-2006/Remembering-Joffrey "Remembering Joffrey"] {{webarchive |url=https://web.archive.org/web/20150602015715/http://www.dancemagazine.com/issues/October-2006/Remembering-Joffrey |date=2 June 2015 }}, ''Dance Magazine'', October 2006. Retrieved 1 June 2015.</ref>na 11 gbara afọ 11 gara Corona Academy Stage. Ụlọ akwụkwọ . <ref>[https://web.archive.org/web/20160304072303/http://www.philipfosterco.com/christian-holder-headlines-at-crazy-coqs-at-home-and-abroad/ "Christian Holder headlines at Crazy Coqs – 'At Home and Abroad'"], The Philip Foster Company, 29 March 2015.</ref> Na mmepụta 1955 na-emechabeghị nke ''Moby Dick'', nke Orson Welles duziri, Holder nwere ọrụ Pip the Cabin Boy. <ref name="biog">[https://web.archive.org/web/20220508094123/http://www.christianholder.com/biography Christian Holder biography], official website.</ref> === Kwaga New York === Na 1963 Holder bụ otu n'ime otu ndị na-eto eto na-agba egwu ka Martha Graham nye ya ohere ịgụ akwụkwọ n'ụlọ akwụkwọ ya dị na [[New York City]], ka ọ laghachi London "ka ọ bụrụ ndị òtù nke ihe ga-abụ London Contemporary Dance Theatre " . N'afọ sochirinụ, nne na nna ya hụrụ ya ka ọ gawa [[Njikọ̀taọ̀hà|US]] . Ọ gara n'ihu debanye aha dị ka nwa akwụkwọ na High School of Performing Arts na [[New York City]], <ref name="ChicagoTribune"/> ebe Robert Joffrey hụrụ ya. N'ịbanye na Joffrey Ballet, Holder nọgidere na ụlọ ọrụ site na 1966 ruo 1979, <ref>[https://www.youtube.com/watch?v=YbwWerIIbcY "Joffrey Mavericks of American Dance: Exclusive Interviews From The Film Premiere In NYC"], video interview with Christian Holder. YouTube.</ref> na-aghọ otu n'ime ndị na-agba egwu kachasị ewu ewu, na-arụ ọrụ dị ka onye na-egwu egwú na ndị na-egwu egwu gụnyere Kurt Jooss (onye zụrụ ihe n'onwe ya maka onye ndu nke "Ọnwụ" na. mweghachi nke 1932 mgbochi agha ballet, ''The Green Tebụl'' ), <ref>Levin Houston, [https://news.google.com/newspapers?nid=1298&dat=19720708&id=3TJWAAAAIBAJ&sjid=secDAAAAIBAJ&pg=2041,2954496&hl=en "Joffrey Ballet strengthens impression at Wolf Trap"], ''The Free Lance-Star'', 8 July 1972: "(...) again the magnificent negro dancer, Christian Holder, gives his chilling performance as Death...."</ref> <ref>Rachel Straus, [https://web.archive.org/web/20160924031126/http://www.dance-teacher.com/2011/08/kurt-jooss/ "Kurt Jooss: The founding father of Tanztheater"], ''Dance Teacher'', 29 August 2011.</ref> <ref>Holder, Christian. "Dancing for Jooss: Recreating the role of Death in 'The Green Table'", ''Choreography and Dance, an International Journal'', 1993, 2–4: 79–91.</ref> Leonid Massine, Jerome Robbins, Alvin Ailey, na Agnes De Mille . <ref name="DanceMagazine" /> <ref name="ContribNotes">Suzanne K. Walther, [https://books.google.com/books?id=-EqPAgAAQBAJ&dq=%22christian+holder%22+corona+school&pg=PA97 "Notes on contributors"], ''The Dance Theatre of Kurt Jooss'', p. 97. ''Choreography and Dance'', Vol. 3, Part 2 (1993).</ref> Ntụleghachi ''magazin New York'' na 1971 na-ekwukarị, sị: "... Christian Holder, lithe, tremendously mighty and kpamkpam onye, na-achịkwa ogbo mgbe ọ bụla e nyere ya ọrụ naanị ya ka ọ rụọ.... Up the Joffrey! <ref>Alan Rich, [https://books.google.com/books?id=-uICAAAAMBAJ&q=%22christian+holder%22+alvin+ailey&pg=PA76 "The Lively Arts: Portents of Non-Events"], ''New York Magazine'', 8 November 1971, p. 76.</ref> Site na 1979 ruo 1981 ọ pụtara dị ka onye na-agba egwú solo na San Francisco Opera, na-agba egwú na mmepụta ihe nkiri nke Luciano Pavarotti, na Placido Domingo, na choreographed ha mmepụta nke ''The Merry di ya nwụrụ'' na Dame Joan Sutherland na ''Aida'' (2001). <ref>[https://web.archive.org/web/20160304113446/http://www.sfdancefilmfest.org/downloads/Joffrey_presskit_revised2.pdf "The Dancers...Christian Holder 1966-1979"], Joffrey: Mavericks of American Dance.</ref> Na 2006, ọ rụrụ na mmepụta nke Joffrey Ballet nke Sir Frederick Ashton 's ''Cinderella'', dị ka otu n'ime ndị na-eso ụzọ nzọụkwụ ya na Gary Chryst, nke ọrụ Joffrey (onye nwụrụ na 1988) na-achọkarị ka ha kpọọ. <ref>Vivien Schweitzer, [http://www.playbillarts.com/news/article/5320.html "Joffrey Ballet First US Company to Perform Frederick Ashton's ''Cinderella''"], ''Playbill Arts'', 29 September 2006.</ref> <ref>[https://web.archive.org/web/20150620023741/http://www.thestar.com.my/story/?file=%2F2006%2F10%2F2%2Fapworld%2F20061002123805&sec=apworld "Joffrey to be first American company to perform Ashton's 'Cinderella'"], ''The Star Online'', 2 October 2006.</ref> Ihe nkiri akwụkwọ akụkọ 2012 ''bụ Joffrey: Mavericks of American Dance'', nke Bob Hercules dere ma duzie ya, nwere ihe nkiri Archive nke Holder. <ref name="biog"/> N'oge ọrụ ya Holder choreographed ballet gụnyere ''anyị abụghị ndị nzuzu?'' maka American Ballet Theatre <ref>Valerie Gladstone, [https://www.nytimes.com/2000/10/22/arts/dance-of-love-lost-and-found-also-music.html "DANCE; Of Love Lost And Found (Also Music)"], ''The New York Times'', 22 October 2000.</ref> na ''Transcendence'' maka Atlanta Ballet, <ref>Colleen Payton, [https://books.google.com/books?id=GeECAAAAMBAJ&dq=%22christian+holder%22+transcendence&pg=PA68 "Moved by the Spirit"], ''[[Atlanta Magazine]]'', April 2003.</ref> pụtara na repertory ụlọ ihe nkiri mmepụta na egwu egwu, ma haziri ejiji maka ballet gụnyere Margo Sappington 's ''Toulouse-Lautrec'' (2000) maka Ballet du Capitole na Toulouse, France. . <ref name="ChicagoTribune2" /> O mebekwara uwe maka Tina Turner (n'etiti 1974 na 1984), <ref>[https://www.youtube.com/watch?v=uvi5bBTsn4M "Christian Holder on Tina Turner"], 4 April 2022. Via YouTube.</ref> <ref>[https://books.google.com/books?id=4LADAAAAMBAJ&dq=christian+holder&pg=PA15 "Talented Artist"], ''[[Jet (magazine)|Jet]]'', 13 August 1984, p. 16.</ref> Ann Reinking na ndị ọzọ. <ref name="ContribNotes"/> <ref name="ChicagoTribune2">[https://web.archive.org/web/20150602015743/http://articles.chicagotribune.com/2006-08-27/news/0608270007_1_joffrey-ballet-joffrey-vision-christian-holder/2 "Recalling the glamor, activist days of the Joffrey"], ''Chicago Tribune'', 27 August 2006.</ref> <ref>[https://www.brasseriezedel.com/crazy-coqs/christian-holder Christian Holder biography], The Crazy Coqs, June 2015.</ref> Tụkwasị na nke ahụ, Holder akụziworo ballet na Steps On Broadway na [[New York City]], Metropolitan Opera Ballet, Kaatsbaan International Dance Center, PeriDance, na maka Cedar Lake Dance. <ref name="biog"/> === Laghachi na London na afọ ndị na-adịbeghị anya === Ka ọtụtụ iri afọ gachara na US, Holder laghachiri ibi na England, ebe o tinyeworo aka na ọrụ okike dị iche iche. Na 2010, e gosipụtara eserese ya na ihe osise ya na London n'akụkụ ọrụ nna ya Boscoe Holder na nke onye mmebe ukwu Oliver Messel, enyi ezinụlọ. <ref name="biog"/> Ọrụ na-adịbeghị anya na-ede akwụkwọ na egwu egwu maka ihe nkiri a na-akpọ ''Verse of Fortune'' (na mmekorita ya na Noa Ain) <ref>[https://web.archive.org/web/20160304135951/http://noaain.com/currentprojects.html "Current Projects"], Noa Ain.</ref> sitere na ndụ na ọrụ nke onye France na-ede uri Baudelaire . <ref name="Candler"/> <ref name="biog"/> N'April 2015 Holder mere mpụta mbụ ya dị ka onye na-agụ egwú na cabaret nke otu nwoke aha ya bụ "N'ụlọ na Mba Ọzọ", na ntụziaka egwu nke Philip Foster, na-egwu ihe ngosi na-ere ere na The Crazy Coqs na London Piccadilly, ebe ọ rụrụ nke ya. ihe egwu na egwu nke Cole Porter, Noël Coward, Stephen Sondheim, Peter Allen na Rodgers &amp;amp; Hart . <ref>[https://web.archive.org/web/20160304064913/http://www.philipfosterco.com/christian-holder-back-by-popular-demand/ "Christian Holder – Back by Popular Demand"], The Philip Foster Company, 24 May 2015.</ref> <ref>[https://web.archive.org/web/20160304124208/https://www.brasseriezedel.com/crazy-coqs/christian-holder "Headline Act: FRI 5TH AND SAT 6TH JUNE, 8PM Christian Holder"], The Crazy Coqs, June 2015.</ref> Ihe ngosi na-esote na May 2016 n'otu ebe ahụ bụ ''SUITE 60'' wee nweta nyocha kpakpando anọ site na BritishTheatre.com, ebe Douglas Mayo kwuru, sị: "Onye na-ejide ihe na-aga nke ọma n'ịkụnye okwu n'elu ndị na-ege ya ntị. Ọ bụ ngwakọta nke arụmọrụ ndụ na multi -mgbasa ozi, nke a na-etinye n'ụzọ zuru oke na mmekọrịta chiri anya nke ebe dị ka Crazy Coqs .... ike ya ịnye eziokwu na ihe nkiri site na egwu na-enyere ya aka ịmasị ndị na-ege ntị ihe fọrọ nke nta ka ọ bụrụ awa abụọ ma hapụ ha ka ha na-achọkwu. " <ref>Douglas Mayo, [https://web.archive.org/web/20240604071807/http://britishtheatre.com/review-christian-holder-suite-60-crazy-coqs/ "REVIEW: Christian Holder, SUITE 60, Crazy Coqs"], 18 May 2016.</ref> N'August 2016, Holder pụtara na Victoria &amp;amp; Albert Museum na mkparịta ụka ya na Greta Chaffer, na mmemme pụrụ iche nke isiokwu ya bụ "Christian Holder: A Life in performance, New York na London". <ref>[https://www.vam.ac.uk/shop/whatson/index/view/id/3136/event/Christian-Holder--A-life-in-performance--New-York-and-London/dt/2016-08-19/eType/1/free/2 "Christian Holder: A life in performance, New York and London"], V&A, Special Events, 19 August 2016.</ref> == Ihe nrite == Na 7 Eprel 1991, Christian Holder, Boscoe Holder na Geoffrey Holder jikọtara ọnụ na Philadelphia, onyinye izizi Mahadum Drexel maka Ọkachamara Mba Nile. Ọzọkwa, Philadanco nyere ya ihe nrite maka onyinye pụrụ iche na nka na 1995. == Ntụaka == {{Reflist|30em}} {{DEFAULTSORT:Holder, Christian}} * [https://web.archive.org/web/20220327092217/https://www.christianholder.com/ Weebụsaịtị gọọmentị.] * [https://www.imdb.com/name/nm0390295/bio?ref_=nm_ov_bio_sm Onye na-ejide Christian] na IMDb. * [https://www.youtube.com/watch?v=YbwWerIIbcY "Joffrey Mavericks nke American Dance: Mkparịta ụka pụrụ iche sitere na ihe nkiri Premiere na NYC"], mkparịta ụka vidiyo na Christian Holder. YouTube. * Dorothy Kincaid, [https://web.archive.org/web/20160517095315/https://news.google.com/newspapers?nid=1368&dat=19770216&id=tdIVAAAAIBAJ&sjid=1xEEAAAAIBAJ&pg=2248,2935564&hl=en "Dance, Dress, and Design With Flair" (isiokwu dị na Christian Holder)], ''The Milwaukee Sentinel'', 16 February 1977. * [https://web.archive.org/web/20160304134140/https://londonballetblog.wordpress.com/2013/09/24/ballet-and-race-black-or-white/ "Ballet na agbụrụ: nwa ma ọ bụ ọcha?"], Londonballetblog, 24 Septemba 2013. Site na isiokwu foto: "Christian Holder na-awụlikwa elu na Animus (nke Gerald Arpino dere ya), ya na ballet Joffrey na 1969". [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] [[Òtù:Pages with unreviewed translations]] n84qm7dgw1uy2uav98tm0c3vv0kywae Daniel Conrad 0 48245 630977 621613 2026-04-24T08:18:39Z InternetArchiveBot 11600 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 630977 wikitext text/x-wiki Daniel Conrad ( mmalite 1946) bụ onye na-ese ọkụ America, onye na-ese ihe, onye na-ese, onye nkuzi na onye edemede si Baltimore County, Maryland . == Light Art == Conrad ịhụ ọrụ ọkụ ya na-eme afọ 1960 na nzaghachi na-agụ Josef Albers ' Interaction of Color mgbe ọ nọ na-ama Amherst.   Ihe nkiri fim ya Circles (16mm, 1969) ihe nkiri ihe nkiri ihe oyiyi agba.   Mgbe ọ nọ na mpaghara San Francisco Bay na ọkụ 1970, o ibu ọrụ ọkụ na-acha agba, nke sitere na echiche nke agba, dị nnọọ iche na ihe ọkụ nke oge ahụ.   Igwe agba a na-eji ọtụtụ bulbs nwere gels agba n'ime ụlọ ndị Conrad akwụkwọ na-hazi n'azụ ihuenyo n'azụ ma na-achịkwa ndị dimmers.   Conrad mpaghara na mpaghara Bay dị ka “onye egwu na-ahụ anya” ya na onye na-egwu egwu Jordan de la Sierra wee enweta onye na-ede uri Daniel Moore's Floating Lotus Magic Opera Company.   Mgbe e ịhụ na 70s, ọ la ramdo Baltimore County, Maryland, Conrad akwụkwọ na Maryland Institute College of Art, ebe ọ ama MFA site na akwụkwọ akwụkwọ Hoffberger nke n'okpuru Grace Hartigan na 1981. Okwu ahụ bụ "chromaccord", nke nọmba "agba-ọnụ", bụ Conrad chepụtara na 1999 mgbe o wuru ụdị igwe agba ya a nụchara anụcha.  Conrad dere na chromaccord bụ "ngwa e mere iji na-agbara agba nke e mere iji kpalie nzaghachi anya. Ọ na-etinye mpaghara agba (ihe) na ike nke agba ọzọ (gburugburu). A na-arụ ngwá ọrụ ahụ site n  'ịgbanwe ebe agba. [...] Site n'iji nhazi dị otú ahụ, chromaccord na-aghọ ngwá ọrụ maka ihe anya nke na-agbanwe agbanwe na usoro n'otu oge."  Dị ka onye na-eme ihe nkiri chromaccord, ọ na-arụkọ ọrụ na ndị na-egwu egwu na ndị na-ese echiche, ndị Ian Nagoski, John Berndt, Neil Feather, Jorge Martins, na Andrew Hayleck .  Ihe ngosi dị mma nke ihe eji agba agba ihe ngosi na High Zero Festival na Diapason Gallery .  Mịka ike ikike nke chromaccord na ntule ikike na-achịkwa midi mechiri n'oge opupu ihe ubi nke 2009 na-egosi na Baltimore Museum of Art na onye na-ese ise Andrew Hayleck . Ebe ọ bụ na 1998 Conrad emewo onwe ya na-agbanwe agba na-agbanwe "ihe osise ọkụ" nke na-ejide ụfọdụ àgwà nke ngwá ọrụ chromaccord site na iji ụdị dị iche iche nke sekit njikwa ime. == Egwu == Conrad bụkwa onye na-ahụ ihe na onye nke ngwa egwu mbụ ngwaọrụ igwe na-ama jijiji, Wild Wave, na monochord na-ese n'elu mmiri, Veena Bambeena.  Ọ bụkwa onye na-agụ ịgụ na onye na-ede abụ na duo Yoinsh na guitarist Jorge Martins, bụ onye CD onwe ya na diski kọmpat na 2012, ma bụrụ onye otu The Lum & Abner nke Morocco onye nyere aka na egwu na 2-  CD set More Self is Less Onwe na akara Ecstatic Peace . == Ezinụlọ == Nna ya Arthur Conrad, onye na-ese ihe osise nke ọrụ ya dabere na ọnụ ụlọ ọrụ ndị omebe iwu nke United States, so Everett Warner rụkọrọ ọrụ n'oge Agha IIwa nke echiche n'ichepụta ihe bụ maka ndị agha mmiri US.  Nwanne ya Tony Conrad bụ onye na-ese vidiyo, onye na-ese ihe nkiri na onye na-egwu egwu. == Ntụaka na ịgụkwu ihe == * Conrad, Daniel ""The Dichrommacord," ''Leonardo Journal'' Vol. 32, Nke 5, 1999 * [http://www2.citypaper.com/music/story.asp?id=8290 Gardner, Lee ""Pigments nke echiche Ya.] [https://web.archive.org/web/20120902092705/http://www2.citypaper.com/music/story.asp?id=8290 ""] ''Akwụkwọ obodo Baltimore'', Julaị 4, 2001 * [http://www2.citypaper.com/arts/story.asp?id=16252 Gardner, Lee "" Nwoke ụbụrụ," "] ''Baltimore City Akwụkwọ'', Sept. 3, 2008 == Njikọ mpụga == * [http://www.chromaccord.net/ Ọkara Anya nke Agba Kinetic] {{DEFAULTSORT:Conrad, Daniel}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] 4v1l0zm49x6y1x8gnc31ht9rcylhx1t Frederick W. M. Holliday 0 48831 630923 444557 2026-04-23T13:33:30Z King ChristLike 13051 removed [[Category:Living people]] using [[Help:Gadget-HotCat|HotCat]] 630923 wikitext text/x-wiki [[Usòrò:Portrait of Frederick W. M. Holliday, by Thomas Cromwell Corner (detail).jpg|thumb|Eserese nke Frederick W.M. Holliday, nke Thomas Cromwell Corner (nkọwa).]] '''Frederick William Mackey Holliday''' (February 22, 1828 May 29, 1899) bụ onye otu nke Confederate Congress ya na officer na confederate States Army N'oge ilu oge America. O burukwara onye ochịchị 38th nke Virginia, obidoro oru na 1878 ruo 1882. == Akụkọ ndụ == A mụrụ ya na Winchester, Virginia, Holliday bụ nwa Dr. Richard John na Mary Catherine (née Taylor) Holliday. Ọ gara Winchester Academy na [[Yale University|Mahadum Yale]] tupu ọ nweta nzere na nkà ihe ọmụma, akụ na ụba ndọrọ ndọrọ ọchịchị, na iwu na Mahadum Virginia. Ọ bụ onye ọka iwu Commonwealth maka Frederick County, Virginia site na 1861 ruo 1865. Mgbe [[Agha Obodo America]] malitere, a họpụtara ya dị ka onyeisi mbụ nke Mountain Rangers nke Winchester, nke ghọrọ Company D nke 33rd Virginia Infantry Regiment. Otu ahụ bụ akụkụ nke Stonewall Brigade na Ndị agha nke Northern Virginia. N'oge Agha nke Ugwu Cedar, Holliday merụrụ ahụ n'aka nri ya, nke a ga-ebipụ.<ref>Kric, Robert K. (1990). [https://books.google.com/books?id=pvQsHgL2VvkC&pg=PA168 ''Stonewall Jackson at Cedar Mountain''], p. 168. The University of North Carolina Press.</ref> Ọ gbara arụkwaghịm n'ọrụ agha dị ka onye Colonel na Machị 1, 1864, a họpụtakwara ya na Nzukọ nke Abụọ. Holliday meriri ntuli aka maka Gọvanọ nke Virginia na 1877 dị ka onye Conservative Democrat na-enweghị mmegide. Holliday malitere oge ya site n'ịgbasa omenala nke obere emume mmeghe maka ndị gọvanọ Virginia. Ememe ya gụnyere ngagharị, ìgwè, egbe, na okwu mmeghe nye mmadụ 10,000. Holliday gara ụwa niile mgbe oge ya dị ka gọvanọ gasịrị. Ọ nwụrụ n'ụlọ ya na Winchester, Virginia, na Mee 29, 1899, <ref>{{Cite news|url=https://newspapers.library.in.gov/cgi-bin/indiana?a=d&d=INN18990530-01.1.1|title=Ex-Governor Holliday|work=[[Indianapolis News]]|page=1|date=1899-05-30|accessdate=2021-04-05}}</ref> ma lie ya na ili ozu Mount Hebron . {{DEFAULTSORT:Holliday, Frederick W. M.}} [[Òtù:Visibilizing disabilities in Nigeria (1.0)]] [[Òtù:WikiforMiniorities]] e8axrvylyvh3lytxxy8o13co3o2vgcd 630924 630923 2026-04-23T13:33:36Z King ChristLike 13051 removed [[Category:Visibilizing disabilities in Nigeria (1.0)]] using [[Help:Gadget-HotCat|HotCat]] 630924 wikitext text/x-wiki [[Usòrò:Portrait of Frederick W. M. Holliday, by Thomas Cromwell Corner (detail).jpg|thumb|Eserese nke Frederick W.M. Holliday, nke Thomas Cromwell Corner (nkọwa).]] '''Frederick William Mackey Holliday''' (February 22, 1828 May 29, 1899) bụ onye otu nke Confederate Congress ya na officer na confederate States Army N'oge ilu oge America. O burukwara onye ochịchị 38th nke Virginia, obidoro oru na 1878 ruo 1882. == Akụkọ ndụ == A mụrụ ya na Winchester, Virginia, Holliday bụ nwa Dr. Richard John na Mary Catherine (née Taylor) Holliday. Ọ gara Winchester Academy na [[Yale University|Mahadum Yale]] tupu ọ nweta nzere na nkà ihe ọmụma, akụ na ụba ndọrọ ndọrọ ọchịchị, na iwu na Mahadum Virginia. Ọ bụ onye ọka iwu Commonwealth maka Frederick County, Virginia site na 1861 ruo 1865. Mgbe [[Agha Obodo America]] malitere, a họpụtara ya dị ka onyeisi mbụ nke Mountain Rangers nke Winchester, nke ghọrọ Company D nke 33rd Virginia Infantry Regiment. Otu ahụ bụ akụkụ nke Stonewall Brigade na Ndị agha nke Northern Virginia. N'oge Agha nke Ugwu Cedar, Holliday merụrụ ahụ n'aka nri ya, nke a ga-ebipụ.<ref>Kric, Robert K. (1990). [https://books.google.com/books?id=pvQsHgL2VvkC&pg=PA168 ''Stonewall Jackson at Cedar Mountain''], p. 168. The University of North Carolina Press.</ref> Ọ gbara arụkwaghịm n'ọrụ agha dị ka onye Colonel na Machị 1, 1864, a họpụtakwara ya na Nzukọ nke Abụọ. Holliday meriri ntuli aka maka Gọvanọ nke Virginia na 1877 dị ka onye Conservative Democrat na-enweghị mmegide. Holliday malitere oge ya site n'ịgbasa omenala nke obere emume mmeghe maka ndị gọvanọ Virginia. Ememe ya gụnyere ngagharị, ìgwè, egbe, na okwu mmeghe nye mmadụ 10,000. Holliday gara ụwa niile mgbe oge ya dị ka gọvanọ gasịrị. Ọ nwụrụ n'ụlọ ya na Winchester, Virginia, na Mee 29, 1899, <ref>{{Cite news|url=https://newspapers.library.in.gov/cgi-bin/indiana?a=d&d=INN18990530-01.1.1|title=Ex-Governor Holliday|work=[[Indianapolis News]]|page=1|date=1899-05-30|accessdate=2021-04-05}}</ref> ma lie ya na ili ozu Mount Hebron . {{DEFAULTSORT:Holliday, Frederick W. M.}} [[Òtù:WikiforMiniorities]] kidvc3sm7u6tpyl61kgm86wrnqjv8ph 630925 630924 2026-04-23T13:33:46Z King ChristLike 13051 removed [[Category:WikiforMiniorities]] using [[Help:Gadget-HotCat|HotCat]] 630925 wikitext text/x-wiki [[Usòrò:Portrait of Frederick W. M. Holliday, by Thomas Cromwell Corner (detail).jpg|thumb|Eserese nke Frederick W.M. Holliday, nke Thomas Cromwell Corner (nkọwa).]] '''Frederick William Mackey Holliday''' (February 22, 1828 May 29, 1899) bụ onye otu nke Confederate Congress ya na officer na confederate States Army N'oge ilu oge America. O burukwara onye ochịchị 38th nke Virginia, obidoro oru na 1878 ruo 1882. == Akụkọ ndụ == A mụrụ ya na Winchester, Virginia, Holliday bụ nwa Dr. Richard John na Mary Catherine (née Taylor) Holliday. Ọ gara Winchester Academy na [[Yale University|Mahadum Yale]] tupu ọ nweta nzere na nkà ihe ọmụma, akụ na ụba ndọrọ ndọrọ ọchịchị, na iwu na Mahadum Virginia. Ọ bụ onye ọka iwu Commonwealth maka Frederick County, Virginia site na 1861 ruo 1865. Mgbe [[Agha Obodo America]] malitere, a họpụtara ya dị ka onyeisi mbụ nke Mountain Rangers nke Winchester, nke ghọrọ Company D nke 33rd Virginia Infantry Regiment. Otu ahụ bụ akụkụ nke Stonewall Brigade na Ndị agha nke Northern Virginia. N'oge Agha nke Ugwu Cedar, Holliday merụrụ ahụ n'aka nri ya, nke a ga-ebipụ.<ref>Kric, Robert K. (1990). [https://books.google.com/books?id=pvQsHgL2VvkC&pg=PA168 ''Stonewall Jackson at Cedar Mountain''], p. 168. The University of North Carolina Press.</ref> Ọ gbara arụkwaghịm n'ọrụ agha dị ka onye Colonel na Machị 1, 1864, a họpụtakwara ya na Nzukọ nke Abụọ. Holliday meriri ntuli aka maka Gọvanọ nke Virginia na 1877 dị ka onye Conservative Democrat na-enweghị mmegide. Holliday malitere oge ya site n'ịgbasa omenala nke obere emume mmeghe maka ndị gọvanọ Virginia. Ememe ya gụnyere ngagharị, ìgwè, egbe, na okwu mmeghe nye mmadụ 10,000. Holliday gara ụwa niile mgbe oge ya dị ka gọvanọ gasịrị. Ọ nwụrụ n'ụlọ ya na Winchester, Virginia, na Mee 29, 1899, <ref>{{Cite news|url=https://newspapers.library.in.gov/cgi-bin/indiana?a=d&d=INN18990530-01.1.1|title=Ex-Governor Holliday|work=[[Indianapolis News]]|page=1|date=1899-05-30|accessdate=2021-04-05}}</ref> ma lie ya na ili ozu Mount Hebron . {{DEFAULTSORT:Holliday, Frederick W. M.}} hdzzcbnna01tgrt2qe8xhw6a8ozyp29 Chantal Youdum 0 48982 630955 580381 2026-04-23T23:55:46Z InternetArchiveBot 11600 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 630955 wikitext text/x-wiki {| class="infobox biography vcard" ! colspan="2" class="infobox-above" |<div class="fn">Chantal Youdum</div> |- class="infobox-data category" ! class="infobox-label" scope="row" | Obodo | class="infobox-data category" | Onye Cameroon |- ! class="infobox-label" scope="row" | Ọrụ(ọrụ) | class="infobox-data role" | Onye isi ihe nkiri, onye na-emepụta ihe nkiri |- ! class="infobox-label" scope="row" | Afọ&nbsp;arụ ọrụ | class="infobox-data" | 2011-ugbu a |} '''Chantal Youdum''' bụ onye ntụzi ihe nkiri na onye na-emepụta ihe na Cameroon. == Akụkọ ndụ == N'afọ 2011, Youdum mepụtara usoro ihe nkiri TV ''Au coeur de l'amour'', nke ewepụtara na TV5 na Canal 2. Ọ bụ ihe nkiri ncha nke aghụghọ na ụgha banyere nwa agbọghọ na-amaghị nna ya, bụ nke gosipụtara arụmọrụ [[Valérie Duval]], bụ onye dochie anya onye na-eme ihe nkiri gara aga bụ Rouène. <ref>{{Cite web|url=http://www.culturebene.com/3120-valerie-duval-on-ne-valorise-pas-le-mannequinat-et-la-culture-au-cameroun.html|title=Valérie Duval : " On ne valorise pas le mannequinat et la culture au Cameroun "|accessdate=3 November 2020|author=Bangoua|first=Prince De|date=1 November 2013|work=Culturebene|language=French}}</ref> Ọ duziri ihe nkiri ''Sweet Dance'' na 2014, nke Pélagie Nguiateu na Alain Bomo Bomo mere. ''Ụtọ Dance'' bụ banyere Tatiana, bụ onye gbawara n'etiti ịhụnanya abụọ, nke ịgba egwú na Jacques. <ref>{{Cite web|url=https://www.patoufilms.com/longs-metrages|title=Longs Métrages, France|accessdate=3 November 2020|work=Patou Films International|language=French}}</ref> N'afọ 2016, a họpụtara Youdum ka otu n'ime ụmụ nwanyị asaa na-emegharị akụkọ Afrịka site n'aka Femmes Lumiere. <ref>{{Cite web|author=Bomo|first=Andrea|url=https://femmeslumiere.com/en/stories/videos-en/femmes-lumiere-reshaping-the-african-women-narrative/|title=Reshaping The African Women Narrative|date=7 August 2016|work=Femmes Lumière|archiveurl=https://web.archive.org/web/20191012160351/https://femmeslumiere.com/en/stories/videos-en/femmes-lumiere-reshaping-the-african-women-narrative/|archivedate=12 October 2019|accessdate=3 November 2020}}</ref> Ọ jere ozi dị ka onye njikwa ogbo maka usoro weebụ ''Aissa'' na 2017, nke [[Jean Roke Patoudem]] duziri. Ọ na-akọ akụkọ banyere otu nwa agbọghọ tolitere n'enweghị nne ma soro nna ya biri n'ime obodo ọzọ. ''Aissa'' malitere na [[Panafrican Film and Television Festival of Ouagadougou]] na Vues d'Afrique ememme. <ref>{{Cite web|url=https://www.camerounweb.com/CameroonHomePage/entertainment/Avant-premi-re-de-la-s-rie-web-AISSA-dans-les-Salles-Canal-Olympia-432687|title=Avant-première de la série web ‘AISSA’ dans les Salles Canal Olympia|accessdate=3 November 2020|date=8 February 2018|work=Cameroun Web|language=French}}</ref> N'afọ ahụ kwa, Youdum duziri ihe nkiri ''Rêve corrompu'' . <ref>{{Cite web|url=http://www.africine.org/?menu=art&no=14160|title=Le cinéma féminin célébré pour la 8ème fois au Cameroun|accessdate=3 November 2020|work=Africine|language=French|archivedate=27 January 2020|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200127093115/http://www.africine.org/?menu=art&no=14160}}</ref> Ọ na-akọ akụkọ banyere otu nwa okorobịa hapụrụ obodo ya na-enwe olileanya na ọ ga-eme nke ọma n'ime obodo ahụ, a họpụtara ya na mpaghara Central African Documentary na 2018 Écrans Noirs Festival. <ref>{{Cite web|url=https://lefilmcamerounais.com/tag/achille-brice/|title=RECOMPENSES: DEUX FILMS CAMEROUNAIS EN LICE AUX TROPHÉES FRANCOPHONES DU CINEMA 2018|accessdate=3 November 2020|work=Le Film Camerounais|language=French}}</ref> == Ntụaka == onye njikwa ogbo maka usoro weebụ Aissa na 2017, nke Jean Roke Patoudem duziri. Ọ na{{Reflist}} {{DEFAULTSORT: Youdum, Chantal}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] qj4nlk5wl39r8l8ms095d8qsabdq8kq Bwari 0 51092 630946 495925 2026-04-23T20:41:52Z InternetArchiveBot 11600 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 630946 wikitext text/x-wiki [[Usòrò:Esu_Bwari_Palace.jpg|thumb| Esu Bwari Palace]] Bwari bụ ọchịchị ime obodo na Federal kapital Territory dị na Naijiria .  Ndị mbụ bi n’obodo ahụ bụ ndị na-asụ Gbagyi .  Onye na-achị achị bụ Esu nke a na-akpọ Sa-bwaya ọzọ.  ụkwụ, na nguzobe FCT na Abuja, ọtụtụ mere;  àmà ndị dị otú ahụ ntugharị nke onye nwụrụ anwụ Musa Ijakoro (nke Koro nte nta, na site na Suleja Emirate ebe a wapụtara ngwaahịa nke ala Abuja) dị ka onye isi mpaghara Bwari n'afọ 1976, na nbuli ya dị ka Sarki nke Bwari ruo ruo mgbe ebighị ebi.  ọkwa nke abụọ.  ọkwa n'afọ 1997 site na Ministry of the Federal Capital Territory n'okpuru onye ozi mgbe ahụ, General Jeremiah Useni . <ref>{{Cite web|url=https://www.dailytrust.com.ng/koros-gbagyis-battle-for-bwari-traditional-stool.html|title=Koros, Gbagyis battle for Bwari traditional stool|author=Umar|first=Adam|date=2017-09-24|work=Daily Trust|language=en-GB|accessdate=2020-01-02}}</ref> N'ịgbaso mkpesa na ọgụ ndị Gbagyi na-enwe maka ibuli stool Eze na ọkwa nke abụọ, ndị ọchịchị FCT welitere stool nke Esu n'ọkwa nke atọ iji mee ka ahụ dajụọ; <ref>{{Cite web|url=https://www.dailytrust.com.ng/koros-gbagyis-battle-for-bwari-traditional-stool.html|title=Koros, Gbagyis battle for Bwari traditional stool|author=Umar|first=Adam|date=2017-09-24|work=Daily Trust|language=en-GB|accessdate=2020-01-02}}</ref> mana nke a agaghị eme ka obi dajụọ ndị Gbagyi dị ka ha na-ekwu na ha bụ ọtụtụ na ndị mbụ bi n'obodo ahụ. Ndị Gbagyi kwukwara na e nwere nghọta na mgbe Ijakoro nwụsịrị, “Sarki nke Bwari” ga-akwụsị ịdị; mana nke a abụghị ihe mere, dịka nwa ya nwoke bụ Muhammad Auwal Ijakoro weghaara ọchịchị dịka eze ọhụrụ nke Bwari ka ọ nwụsịrị. <ref>{{Cite web|url=https://www.dailytrust.com.ng/muhammad-auwal-ijakoro-is-the-new-sarki-of-bwari-says-palace-chieftain.html|title=Muhammad Auwal Ijakoro is the new sarki of Bwari says palace chieftain|author=Umar|first=Adam|date=2017-10-24|work=Daily Trust|language=en-GB|accessdate=2020-01-02}}</ref> N'ụbọchị ekeresimesi nke afọ 2017, e nwere esemokwu obodo n'etiti ndị Hausa [ndị na-akwado Sarki n'ihe gbasara okpukperechi] na obodo Gbagyi nke rikpuru mpaghara Bwari dị n'Abuja maka otu esemokwu Chieftaincy, bụ nke a chọpụtara na mmadụ abụọ nwụrụ na ihe onwunwe gụnyere ndị Bwari. Isi ahịa gbara ọkụ. <ref>{{Cite web|url=https://www.vanguardngr.com/2017/12/abuja-chieftaincy-clash-police-confirm-2-killed-houses-touched/|title=Abuja chieftaincy clash: Police confirm 2 killed, houses touched|date=25 December 2017}}</ref> Bwari na-akwado ụlọ ọrụ dị mkpa na ụlọ ọrụ ọha dịka: * Ọfịs kansụl mpaghara Bwari. * Bwari General Hospital. * Nigerian Law School, Bwari. * Joint Admission & Matriculation Board (JAMB) HQ. * JAMB UTME Ụlọ Nnwale Kọmputa, Kogo. * Dorben Polytechnic, Abuja (na-arụ ọrụ ugbu a site na saịtị ya na-adịgide adịgide na Garam, Niger State). * Mahadum Veritas [Katọlik]. Na ndọrọ ndọrọ ọchịchị, kansụl mpaghara Bwari nwere onye isi oche a họpụtara ahọpụta nke nwere ndị kansụl iri a họpụtara na-anọchite anya ngalaba iri. [[Usòrò:Bwari_Medical_Centre.jpg|thumb| Bwari Medical Center]] [[Usòrò:Bwari_Post_office_Bwari,_Abuja.jpg|thumb| Bwari Post ụlọ ọrụ]] [[Usòrò:Law_School_Post_Office,_Law_School_&_Enviros,_Bwari,_Abuja.jpg|thumb| Ụlọ akwụkwọ ozi iwu Bwari]] [[Usòrò:Students_and_some_teachers_of_Federal_Government_Girls_college_Bwari_Abuja.jpg|thumb| Federal Government Girl College Bwari]] [[Usòrò:Veritas_University.Scenery_1.jpg|thumb| Mahadum Veritas. Na Bwari]] Dabere na webụsaịtị NIPOST, Kansụl isi Bwari nwere obodo / obodo [5], nwere koodu ngosi ozi 901101: Apugye, Barago, Baran Rafi, Barangoni, Barapa, Bazango Bwari, Bunko, Byazhi, Chikale, Dankoru, Dauda, ​​Donabayi, Duba,  Dutse Alhaji, Gaba, Galuwyi, Gidan Babachi, Gidan Baushe, Gidan Pawa, Gudupe, Gutpo, Igu, Jigo, Kaima, Karaku, Karawa, Kasaru, Katampe, Kawadashi, Kawu, Kikumi, Kimtaru, Kogo, Kuchibu, Kuduru, Kurumin Daudu  , Kute, Kwabwure, Panda, Panunuki, Paspa, Payi, Piko, Rugan S/Fulani, Ruriji, Sabon Gari, Sagwari, Shere, Simape, Sumpe, T/Danzaria, T/Manu, Toku Wada, Dun, Tunga Bijimi, Tunga  -Adoka, Tungan Sarkin, Ushafa, Yaba, Yajida, Yaupe, Yayidna, Zango, Zuma. == Akụkọ ihe mere eme == Akụkọ ya mberede na mberede nke iri na asaa mgbe onye dinta nke Zaria bịara n'ebe ahụ na-egosi ya mmetụta.  Akụkọ mgbe ochie na-ekwu na n'oge ọrụ ebe a maara dị ka Bwayape, (Bwari Hill) nke ọnụ 'paụnd ebe a'.  O nyere nri ya ụfọdụ millet.  Ọ ụmụaka ya ebe ọ ga-akụ ya, ọ sị, 'paụnd ebe a';  si otú a si malite aha ahụ.  Bwaya mechara metamorphosed n'ime aha Bwari.  Ụmụ anọ nke dinta gara igwu mmiri ma nye ha ọrụ ịwepụta ihe dị oke ọnụ n'ime omimi nke osimiri ahụ.  Ọ bụ na ọ bụ onye ikpeazụ n’ime mmadụ anọ ahụ gara nke ọma n’ahụ ahụ.  Mana n’ihi ọnọdụ ya n’ezina nwere ọpụghị ịrịgoro n’ocheeze wee kpuwe nwanne ya nwoke Tayebebe okpueze kama Dadadogunyi sochiri ya.  Ihe ahụ ka bụ akara n'usoro itu ngagharị ndị Bwari <ref>{{Cite web|url=https://www.dailytrust.com.ng/weekly/index.php/features/10616-bwari-one-kingdom-with-two-kings|title=Bwari: One kingdom with two kings|accessdate=2018-02-09|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180210002207/https://www.dailytrust.com.ng/weekly/index.php/features/10616-bwari-one-kingdom-with-two-kings|archivedate=2018-02-10}}</ref> == Ihu igwe == [[Usòrò:Tasha_Bwari_Hills.jpg|thumb| Tasha Bwari Hills]] [[Usòrò:Rock_view_bwari_Abuja.jpg|thumb| Nkume na Bwari Local Government Area]] [[Usòrò:A_black_and_white_day_at_Bwari,_Abuja,_Nigeria.jpg|thumb| Ihu igwe nke Bwari]] [[Usòrò:Bwari_banner.jpg|thumb| Nleba anya n'okpuru ọchịchị ime obodo Bwari]] [[Usòrò:Moutain_view.jpg|thumb| Ugwu Bwari]] [[Usòrò:Scenic_view,_Usman_dam_-_Bwari,_Abuja.jpg|thumb| Usman dam. Bwari]] [[Usòrò:Gidan_Akwaja_River.jpg|thumb| Gidan Akwaja River Bwari, Abuja Nigeria]] Okpomọkụ dị na ihu igwe sitere na 59°F ruo 93 °F, ọ na- ụta ada n'okpuru ma ọ bụ ụfọdụ 100°F, na e nwere oge abụọ na-ekpo ọkụ, iru mmiri na-agbanwe na nke na-  ekpo ọkụ, nke nwere akụkụ kpuchiri elu <ref name=":0"/> <ref>{{Cite web|author=Atlas|first=Weather|title=Yearly & Monthly weather - Bwari, Nigeria|url=https://www.weather-atlas.com/en/nigeria/bwari-climate|accessdate=2023-09-10|work=Weather Atlas|language=en}}</ref> === Nkezi okpomọkụ === Nkezi okpomọkụ kachasị kwa ụbọchị n'oge oge ọkụ nke ọnwa abụọ na ụma anọ, nke na-amalite site n'ọnwa Jenụwarị iri atọ ruo Eprel iri na abụọ, dị n'elu iri iteghete°F. Maachị bụ ọnwa kacha ewu ewu na Bwari, yana nkezi okpomọkụ dị elu nke 92°F yana obere okpomọkụ nke 69°F. Nkezi okpomọkụ kachasị kwa ụbọchị n'oge oge oyi nke ọnwa 3.5, nke na-amalite site na Juun abalị iri abụo na otu ruo Ọktoba 4, nọ n'okpuru 82°F. Disemba bụ ọnwa kachasị oyi n'afọ na Bwari, yana nkezi okpomọkụ dị elu nke 87°F yana obere okpomọkụ nke 60°F. === Igwe ojii === [[Usòrò:Cool_cloudy_weather_l.jpg|thumb| Bwari Cloud y ihu igwe]] N'ime awụ, nkezi ajụjụ Bwari nke igwe ojii kpuchiri kpuchie na-adịgasị iche site n'oge.  Na Bwari, nke doro anya nke afọ na-adị ụnwa atọ na ụma asaa, site na Nọvemba 5 ruo February 25. Na Bwari, January bụ ụgbụ kacha pụta ìhè n'afọ na, na nkezi, 55% nke mbara igwe doro anya, na-edo nkịtị  anya, ma ọ bụ obere urukpuru.  Malite na February 25 na ụnwanyị 8.4 na-adịgide adịgide, igwe ojii nke afọ na-agwụ ihe dịka Nọvemba 5. Na Bwari, Mee nwere ajụjụ mkparịta ụka elu nke igwe ojii yana nkezi nke 84% ìhè igwe ojii ma ọ bụ ihu igwe.  otutu n'ime ụnwa <ref>{{Cite web|title=Bwari, Nigeria Hourly Weather Forecast {{!}} Weather Underground|url=https://www.wunderground.com/hourly/ng/bwari|accessdate=2024-08-25|work=www.wunderground.com}}</ref> <ref name=":0">{{Cite web|title=Bwari Climate, Weather By Month, Average Temperature (Nigeria) - Weather Spark|url=https://weatherspark.com/y/55096/Average-Weather-in-Bwari-Nigeria-Year-Round#:~:text=In%20Bwari,%20the%20wet%20season,is%20hot%20and%20partly%20cloudy.|accessdate=2023-09-10|work=weatherspark.com|language=en}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://weatherspark.com/y/55096/Average-Weather-in-Bwari-Nigeria-Year-Round#:~:text=In%20Bwari,%20the%20wet%20season,is%20hot%20and%20partly%20cloudy. "Bwari Climate, Weather By Month, Average Temperature (Nigeria) - Weather Spark"]. </cite></ref> === Mmiri ozuzo === Mgbe mmiri ozuzo ruru 0.04 inch ma ọ bụ akụkụ, a na-ewere ya dị ka ụbọchị mmiri.  Bwari na-enweta nnukwu ihe n'oge dị ka ụbọchị mmiri ozuzo.  Ihe omume pacenti iri anọ na abụọ nke ụbọchị nwere ike ịbụ mmiri ozuzo n'oge mmiri mmiri nke ọnwa 6.2, nke na-amalite site na 15 ruo Ọktọba 20. Site na ụbọchị 24.7 na nkezi yana opekata mpe 0.04 inch nke mmiri mmiri, September nwere ụbọchị  mmiri mmiri kacha na Bwari.  Ọktoba 20 ruo 15 bụ oge ọkọchị nke dị ụnwanyị 5.8.  Na 0.04 inch nke mmiri ozuzo na nkezi ụfọdụ ụbọchị 0.0, Disemba nwere ụbọchị mmiri kacha nta na Bwari Oge nkụ nke 5.8 na-amalite site na Ọktọba 20 ruo 15. Na Bwari, Disemba nwere ụbọchị mmiri ozuzo kacha nta yana nkezi nke ụbọchị  0.0 yana opekata mpe 0.04 inch nke mmiri ozuzo.  Anyị na-ekewa mmiri mmiri ụzọ atọ: mmiri ozuzo, snow, na akụkọ nke abụọ.  N'iji nkezi nke ụbọchị 24.7, September bụ ụgbụ nwere oke mmiri mmiri na Bwari.  N'nwere ike dị elu nke 85% na September 10, naanị mmirika bụ ụdị mmiri mmiri na-emekarị n'ime afọ, dịka nhazi ọkwa a.. <ref name=":0"/> <ref name=":1">{{Cite web|author=Atlas|first=Weather|title=Yearly & Monthly weather - Bwari, Nigeria|url=https://www.weather-atlas.com/en/nigeria/bwari-climate|accessdate=2024-08-25|work=Weather Atlas|language=en-us}}</ref> <ref>{{Cite web|title=Simulated historical climate & weather data for Bwari|url=https://www.meteoblue.com/en/weather/historyclimate/climatemodelled/bwari_nigeria_2346245|accessdate=2024-08-25|work=meteoblue|language=en}}</ref> === Anyanwụ === [[Usòrò:Beautiful_sunset_in_veritas_university_after_a_rainy_day.jpg|thumb| Anyanwụ dara n'okpuru ọchịchị Bwari]] Na Bwari, ogologo otu ụbọchị anaghị agbanwe nke ukwuu site n'afọ ruo n'afọ; ọ na-anọ n'etiti nkeji iri anọ na awa iri na abụọ. Disemba 21 nwere elekere ehihie kacha nta na 2024—awa 11, nkeji iri atọ na ise — ebe June 20 nwere oge ìhè kachasị - awa 12, nkeji 40. <ref name=":1"/> <ref name=":0"/> == Ntụaka == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * [https://web.archive.org/web/20240824133834/https://fcta.gov.ng/ Weebụsaịtị gọọmentị] {{LGAs and communities of Federal Capital Territory}} [[Òtù:Pages with unreviewed translations]] n7fwmlnvyqcpx63icbyhdokbbk31f1q Clara Amoateng Benson 0 57541 630968 578361 2026-04-24T04:21:19Z InternetArchiveBot 11600 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 630968 wikitext text/x-wiki   Clara Amoateng Benson nke a ma ama dị ka Maame Serwaa bụ nwa agbọghọ Ghana na-eme ihe nkiri na onye nnọchi anya ika.[1] N'April 2018, e gosipụtara ya na akwụkwọ akụkọ BBC Africa na Thriving Ghana Movie Industry.[9][10][11][12][7] Ọ nwetakwara ọtụtụ ihe nrite gụnyere Kumawood Best Actress of the Year 2015 na Ghana Tertiary Awards Best Actress of the Year 2018 <ref name=":3">{{Cite web|url=https://www.modernghana.com/entertainment/52228/actress-maame-serwaa-celebrates-birthday-with.html|title=Actress Maame Serwaa celebrates birthday with hot new photos|work=Modern Ghana|language=en|accessdate=2020-04-09}}</ref><ref name=":0">{{Cite web|url=https://www.graphic.com.gh/showbiz/ghana-movies/maame-serwaa-is-ghana-tertiary-awards-2018-best-actress.html#&ts=undefined|title=Maame Serwaa is Ghana Tertiary Awards 2018 Best Actress|author=|first=|date=|work=www.graphic.com.gh|archiveurl=|archivedate=|accessdate=2019-10-13}}</ref><ref name=":1">{{Cite web|url=https://www.modernghana.com/entertainment/52228/actress-maame-serwaa-celebrates-birthday-with.html|title=Actress Maame Serwaa celebrates birthday with hot new photos|work=Modern Ghana|language=en|accessdate=2019-10-13}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://buzzghana.com/young-ghanaian-celebrities/|title=Young Ghanaian Celebrities Below 20 - No.1 Will Blow You Off!|date=2016-07-12|work=BuzzGhana - Famous People, Celebrity Bios, Updates and Trendy News|language=en-US|accessdate=2019-10-13}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.ghanacelebrities.com/2019/01/20/video-whilst-maame-serwaa-is-on-bbc-making-ghana-proud-yaa-jackson-is-here-in-ghana-wallowing-in-perpetual-ashawobrity/|title=VIDEO: Whilst Maame Serwaa Is On BBC Making Ghana Proud, Yaa Jackson Is Here In Ghana Wallowing In Perpetual Ashawobrity|date=2019-01-20|work=GhanaCelebrities.Com|language=en-US|accessdate=2019-10-13|archivedate=2019-10-13|archiveurl=https://web.archive.org/web/20191013083102/https://www.ghanacelebrities.com/2019/01/20/video-whilst-maame-serwaa-is-on-bbc-making-ghana-proud-yaa-jackson-is-here-in-ghana-wallowing-in-perpetual-ashawobrity/}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.peacefmonline.com/pages/showbiz/news/201901/373722.php|title=Actress Maame Serwaa In VIDEO Of BBC Documentary|author=Online|first=Peace FM|work=www.peacefmonline.com|accessdate=2019-10-13|archivedate=2019-10-13|archiveurl=https://web.archive.org/web/20191013083050/https://www.peacefmonline.com/pages/showbiz/news/201901/373722.php}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.graphic.com.gh/showbiz/ghana-movies/i-m-still-a-kumawood-actor-maame-serwaa.html#&ts=undefined|title=I'm still a Kumawood actor —Maame Serwaa|author=|first=|date=|work=www.graphic.com.gh|archiveurl=|archivedate=|accessdate=2019-10-13}}</ref><ref name=":6"/> == Mmụta == A mụrụ Benson na Kumasi.[1] Amụrụ ya na 19 Ọgọst 2000 nye Rose Benson na Opanyin Kwabena Nyame.[2] Na 2017, ọ gụsịrị akwụkwọ sekọndrị na Serwaa Nyarko Girls' Senior High School.[3][4] Enyerezie ya akwụkwọ mmụta afọ anọ ka ọ gụọ akwụkwọ na kọleji Mahadum Knutsford dị na East Legon, Accra.. <ref>{{Cite web|url=https://www.pulse.com.gh/entertainment/celebrities/no-ug-maame-serwaa-awarded-4-year-degree-scholarship/2blkbdc|title=No UG! Maame Serwaa awarded 4-year degree scholarship|date=2018-11-13|work=Entertainment|language=en-US|accessdate=2019-10-13|archivedate=2019-10-13|archiveurl=https://web.archive.org/web/20191013094900/https://www.pulse.com.gh/entertainment/celebrities/no-ug-maame-serwaa-awarded-4-year-degree-scholarship/2blkbdc}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://yen.com.gh/118641-knustford-university-names-kumawood-star-maame-serwaa-brand-ambassador.html|title=Maame Serwaa gets mouth-watering scholarship to study at KNUSTFord University|author=Quartey|first=Daniel|date=2018-11-14|work=Yen.com.gh - Ghana news.|language=en|accessdate=2019-10-13|archivedate=2019-10-13|archiveurl=https://web.archive.org/web/20191013084139/https://yen.com.gh/118641-knustford-university-names-kumawood-star-maame-serwaa-brand-ambassador.html}}</ref><ref name=":7"/> == Ọrụ == Benson malitere ọrụ ime ihe nkiri ya mgbe ọ dị afọ isii ma kemgbe ahụ, ọ na-eme ọtụtụ ihe nkiri na-eme ka ọ nweta ihe karịrị afọ iri nke ahụmịhe na ụlọ ọrụ ihe nkiri Ghana. N'afọ 2018, ọ bịanyere aka na nkwekọrịta njikwa afọ ise na Silvanus Records.<ref>{{Cite web|url=https://www.myjoyonline.com/entertainment/2018/March-2nd/i-want-to-go-international-maame-serwaa-reveals-as-she-inks-5-year-deal.php|title=I want to go international – Maame Serwaa reveals as she inks 5-year deal|work=www.myjoyonline.com|accessdate=2019-10-13|archivedate=2019-10-13|archiveurl=https://web.archive.org/web/20191013093012/https://www.myjoyonline.com/entertainment/2018/March-2nd/i-want-to-go-international-maame-serwaa-reveals-as-she-inks-5-year-deal.php}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.modernghana.com/entertainment/48571/maame-serwaa-earns-5-year-juicy-deal.html|title=Maame Serwaa Earns 5-Year Juicy Deal|work=Modern Ghana|language=en|accessdate=2019-10-13}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/Maame-Serwaa-inks-5-year-deal-with-Silvanus-Records-gets-a-car-and-house-630761|title=Maame Serwaa inks 5-year deal with Silvanus Records; gets a car and house|work=www.ghanaweb.com|language=en|accessdate=2019-10-13}}</ref><ref name=":5">{{Cite web|url=https://starrfm.com.gh/2018/04/kumawoods-maame-serwaa-featured-in-bbcs-documentary/|title=Kumawood's Maame Serwaa featured in BBC's documentary {{!}} Starr Fm|author=Starrfmonline|language=en-US|accessdate=2020-04-09|archivedate=2019-10-13|archiveurl=https://web.archive.org/web/20191013090953/https://starrfm.com.gh/2018/04/kumawoods-maame-serwaa-featured-in-bbcs-documentary/}}</ref> Ọ bụ onye nnọchi anya akara ugbu a maka Knutsford University College. <ref name=":2">{{Cite web|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/BBC-News-finally-release-video-documentary-on-Maame-Serwaa-716618|title=BBC News finally release video documentary on Maame Serwaa|work=www.ghanaweb.com|language=en|accessdate=2019-10-13}}</ref><ref name=":6">{{Cite web|url=https://citinewsroom.com/2018/11/maame-serwaa-adjudged-best-actress-at-ghana-tertiary-awards-2018/|title=Maame Serwaa adjudged Best Actress at Ghana Tertiary Awards 2018|date=2018-11-28|work=Citinewsroom - Comprehensive News in Ghana|language=en-US|accessdate=2020-04-09}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://citinewsroom.com/2018/11/maame-serwaa-adjudged-best-actress-at-ghana-tertiary-awards-2018/ "Maame Serwaa adjudged Best Actress at Ghana Tertiary Awards 2018"]. ''Citinewsroom - Comprehensive News in Ghana''. 2018-11-28<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2020-04-09</span></span>.</cite></ref><ref name=":4">{{Cite web|url=https://www.atinkaonline.com/fm/joe-mettle-is-my-crush-maame-serwaa/|title=Joe Mettle Is My Crush – Maame Serwaa|date=2018-11-21|work=Atinka FM|language=en-US|accessdate=2020-04-09}}</ref> == Ihe nkiri == O meela ọtụtụ ihe nkiri gụnyere:<ref name=":0"/><ref name=":1"/><ref name=":7">{{Cite web|url=https://www.graphic.com.gh/showbiz/ghana-movies/maame-serwaa-is-ghana-tertiary-awards-2018-best-actress.html|title=Maame Serwaa is Ghana Tertiary Awards 2018 Best Actress|work=Graphic Showbiz Online|language=en-gb|accessdate=2020-04-09}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://www.graphic.com.gh/showbiz/ghana-movies/maame-serwaa-is-ghana-tertiary-awards-2018-best-actress.html "Maame Serwaa is Ghana Tertiary Awards 2018 Best Actress"]. ''Graphic Showbiz Online''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2020-04-09</span></span>.</cite></ref><ref>{{Cite web|url=https://kasapafmonline.com/2019/01/im-not-ready-to-marry-maame-serwaa/|title=I'm not ready to marry – Maame Serwaa|author=Acquah|first=Edward|date=2019-01-04|work=Kasapa102.5FM|language=en-US|accessdate=2020-04-09}}</ref> * ''M Ba'' * ''Nwa agbọghọ ụlọ akwụkwọ (2013) '' * ''Agyanka Mmobro (2013) dị ka Brenyah'' * ''Ohia Asem (2014) dị ka Serwaah'' * ''Ohia Asoma Wo (2014) dị ka Princess'' * ''Ama Pooley (2015) '' * ''Adepa (2016) dị ka Yaa'' * ''Krismas mgbe ememe gasịrị (2018) '' * ''Aha m bụ Ramadan (2018) '' * ''Olileanya (2020) dị ka Nọọsụ'' * ''Shadowless (2021) Nne Devid'' * ''Sekina'' * ''Tumi'' * ''Ntaafo Tumi'' * ''Otan Ne Bayie'' * ''Nne Serwaa Asuoden'' * ''Akụ na ụba Bayie'' * ''Nne m Jewel m'' * ''Nne Serwaa Amanehunu'' * ''Nne Serwaa n'Ịhụnanya'' * ''Ekele Setan'' * ''Obofo Maame Serwaa'' * ''Nne Serwaa Oge Aso'' * ''Onye gburu Mama Serwaa'' * ''Akokoa'' * ''Mmadụ ole na ole dị mma'' * ''Uzo nke a'' * ''Mkpụrụ nke Ịjụ'' * ''Medimafo Tease'' == Onyinye == In 2018, she was honoured by University of Cape Coast.<ref>{{Cite web|url=https://yen.com.gh/117710-maame-serwaa-honoured-by-ucc.html|title=Actress Maame Serwaa honoured by University of Cape Coast|last=Effah|first=K.|date=2018-10-24|website=Yen.com.gh - Ghana news.|language=en|access-date=2019-10-13}}</ref> She has won several other awards which includes:<ref>{{Cite web|url=https://www.pulse.com.gh/entertainment/movies/maame-serwaa-wins-two-awards-at-ghana-tertiary-awards-2018/mcxp0s5|title=Maame Serwaa wins two awards at Ghana Tertiary Awards 2018|date=2018-11-28|website=Entertainment|language=en-US|access-date=2019-10-13}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://yen.com.gh/118743-kumawood-actress-maame-serwaa-awards.html|title=Kumawood star Maame Serwaa up for four awards|last=Quartey|first=Daniel|date=2018-11-15|website=Yen.com.gh - Ghana news.|language=en|access-date=2019-10-13|accessdate=2025-03-15|archivedate=2019-10-13|archiveurl=https://web.archive.org/web/20191013084137/https://yen.com.gh/118743-kumawood-actress-maame-serwaa-awards.html}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://citinewsroom.com/2018/11/maame-serwaa-adjudged-best-actress-at-ghana-tertiary-awards-2018/|title=Maame Serwaa adjudged Best Actress at Ghana Tertiary Awards 2018|date=2018-11-28|website=Citinewsroom - Comprehensive News in Ghana|language=en-US|access-date=2019-10-13}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/Maame-Serwaa-grabs-The-Legendary-Award-763609|title=Maame Serwaa grabs 'The Legendary Award'|website=www.ghanaweb.com|language=en|access-date=2019-10-13}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.modernghana.com/entertainment/59667/actress-maame-serwaa-grabs-legendary-award.html|title=Actress Maame Serwaa grabs Legendary Award|website=Modern Ghana|language=en|access-date=2019-10-13}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/List-of-Ghanaian-Winners-at-City-People-Entertainment-Awards-375677|title=List of Ghanaian Winners at City People Entertainment Awards|website=www.ghanaweb.com|language=en|access-date=2019-10-13}}</ref>{{awards table}} |- || 2015 ||| Clara Benson || Best Indigenous Actress of the Year ([[City People Entertainment Awards]] ) || {{Won}} |- || 2018 ||| Clara Benson || Best Actress of the Year (Ghana Tertiary Awards) || {{Won}} |- || 2018 ||| Clara Benson || Student of the Year (Ghana Tertiary Awards) || {{Won}} |- || 2018 ||| Clara Benson || Student Entrepreneur of the Year (Ghana Tertiary Awards) || {{Nom}} |- || 2018 ||| Clara Benson || Student Foundation of the Year (Ghana Tertiary Awards) || {{Nom}} |- || 2019 ||| Clara Benson || The Legendary Award (Ghana Film Summit 2019) || {{Won}} |- |} == Edemsibia == [[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]] {{DEFAULTSORT:Benson, Claire Amoateng}} 0w65j4m5fucutenit3l1xhpxifpx8kv Barbara Ayisi Asher 0 57565 630917 538845 2026-04-23T13:16:50Z InternetArchiveBot 11600 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 630917 wikitext text/x-wiki {{Infobox officeholder|website=}} '''Barbara Asher Ayisi''' (amụrụ na 12 Febụwarị 1976) bụ onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị Ghana na onye bụbu onye omeiwu nke Mpaghara Cape Coast North na Central Region Onye Ghana . Ọ bụ onye otu New Patriotic Party (NPP) ma bụrụkwa osote minista maka agụmakwụkwọ na Ghana. <ref name="gog">{{Cite web|url=http://www.ghana.gov.gh/index.php/governance/deputy-ministers|title=Deputy Ministers|publisher=Government of Ghana|accessdate=2 August 2017|archivedate=24 September 2019|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190924104720/http://ghana.gov.gh/index.php/governance/deputy-ministers}}</ref> <ref name="graph">{{Cite web|url=http://www.graphic.com.gh/news/general-news/akufo-addo-releases-names-of-deputy-ministers-designate.html|title=Akufo-Addo releases names of 50 deputy and 4 more ministerial nominees|publisher=Graphic Ghana|date=15 March 2017|accessdate=2 August 2017}}</ref> <ref name="yen">{{Cite web|url=https://yen.com.gh/90398-list-akufo-addos-50-deputy-ministers-news-ministers.html|title=List of Akufo-Addo's 50 deputy ministers and four news ministers|publisher=Yen Ghana|date=15 March 2017|accessdate=2 August 2017|archivedate=8 January 2021|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210108143328/https://yen.com.gh/90398-list-akufo-addos-50-deputy-ministers-news-ministers.html}}</ref><ref name="citi">{{Cite web|url=http://citifmonline.com/2017/03/15/akufo-addo-names-50-deputies-4-ministers-of-state/|title=Akufo-Addo names 50 deputies, 4 ministers of state|publisher=Cifi FM Online|date=15 March 2017|accessdate=2 August 2017|archivedate=8 January 2021|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210108143347/https://citifmonline.com/2017/03/akufo-addo-names-50-deputies-4-ministers-of-state/}}</ref><ref name="ghaweb">{{Cite web|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/religion/Akufo-Addo-picks-deputy-ministers-511811|title=Akufo-Addo picks deputy ministers|publisher=Ghana Web|date=20 February 2017|accessdate=2 August 2017}}</ref> A họpụtara ya dị ka onye isi oche maka Kọmitii Na-ahazi Obodo nke Women's Premier League Super Cup (LOC). <ref>{{Cite web|title=Barbara Ayisi chairs Women's Super Cup LOC - MyJoyOnline.com|url=https://www.myjoyonline.com/barbara-ayisi-chairs-womens-super-cup-loc/|accessdate=2021-03-30|work=Myjoyonline|date=29 March 2021|language=en-US}}</ref> == Mbido ndụ na agụmakwụkwọ == A mụrụ Barbara Asher Ayisi na 12 Febụwarị 1976 na Effutu, Central Region nke Ghana. Ọ bụ onye gụsịrị akwụkwọ na Our Lady of Apostles (OLA) College of Education na Mahadum nke Mmụta, Winneba. O nwere nzere masta na akwụkwọ Bekee na Mahadum Cape Coast . <ref>{{Cite web|title=Ghana MPs – MP Details – Ayisi, Barbara Asher|url=http://www.ghanamps.com/mps/details.php?id=5353|accessdate=4 November 2018|work=GhanaMps}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.parliament.gh/mps?mp=95|title=Parliament of Ghana|author=Ghana|first=ICT Dept. Office of Parliament|work=parliament|accessdate=4 November 2018|archivedate=21 September 2023|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230921230933/https://www.parliament.gh/mps?mp=95}}</ref> == Akụkọ ihe mere eme nke ọrụ == Tupu a họpụta ya dị ka onye omeiwu, ọ rụrụ ọrụ dị ka onye nkuzi n'etiti afọ 2003 na 2006 na Ghana Education Service (GES) nakwa dị ka onye isi ụlọ site na 2010 ruo 2016 na Wesley Girls High School . <ref name=":0">{{Cite web|url=https://www.parliament.gh/mps?mp=95|title=Parliament of Ghana|accessdate=2025-03-15|archivedate=2023-09-21|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230921230933/https://www.parliament.gh/mps?mp=95}}</ref> == ndọrọ ndọrọ ọchịchị == Asher Ayisi bụ onye otu New Patriotic Party ma bụrụ onye otu ndị omeiwu maka mpaghara Cape Coast North na Central Region nke Ghana.<ref name=":0"/> === Nhọrọ 2016 === Asher Ayisi zọọrọ oche omeiwu nke Cape Coast North na tiketi New Patriotic Party n'oge ntuli aka izugbe Ghana 2016 wee merie site na vootu 19,475, na-anọchite anya 49.78% nke ngụkọta votu. Ọ meriri Kwabena Owusu Akyeampong nke National Democratic Congress onye dọtara vootu 16,309 bụ nke ya na 41.69%, onye ndoro-ndoro ochichi Progressive People's Party (PPP) Sarah Mary Bucknor onye nwere vootu 3,251 na-anọchite anya 8.31% nke Peter Kpeery Conventionary, na onye ndọrọndọrọ ọchịchị onye isi oche nke Peter Kriggy. 88 votes na-anọchi anya 0.22% nke mkpokọta votes.<ref>{{Cite web|author=FM|first=Peace|title=Cape Coast North Constituency Results - Election 2016|url=http://ghanaelections.peacefmonline.com/pages/2016/central/cape_coast_north/|accessdate=2023-11-05|work=Ghana Elections - Peace FM|archivedate=2024-02-26|archiveurl=https://web.archive.org/web/20240226202704/https://ghanaelections.peacefmonline.com/pages/2016/central/cape_coast_north/}}</ref> ==== Nhọrọ 2020 ==== Asher Ayisi sonyere ọzọ na Mpaghara Cape Coast North na tiketi nke New Patriotic Party n'oge ntuli aka Ghana nke afọ 2020 mana Kwamena Minta Nyarku nke National Democratic Congress meriri ya.<ref>{{Cite web|author=FM|first=Peace|title=Cape Coast North Constituency Results - Election 2020|url=http://ghanaelections.peacefmonline.com/pages/2020/central/cape_coast_north/|accessdate=2023-11-17|work=Ghana Elections - Peace FM|archivedate=2023-10-04|archiveurl=https://web.archive.org/web/20231004092551/https://ghanaelections.peacefmonline.com/pages/2020/central/cape_coast_north/}}</ref><ref>{{Cite web|title=Cape Coast North – Election Data Center – The Ghana Report|url=https://electiondatacenter.theghanareport.com/election-results/2020-2/central-region/cape-coast-north/|accessdate=2023-11-17|language=en-US|archivedate=2023-11-05|archiveurl=https://web.archive.org/web/20231105212856/https://electiondatacenter.theghanareport.com/election-results/2020-2/central-region/cape-coast-north/}}</ref><ref>{{Cite web|title=Parliamentary Results for Cape Coast North|url=https://mobile.ghanaweb.com/GhanaHomePage/ghanaelection2020/elections.constituency.results.php?mode=parliamentary&ID=81|accessdate=2023-11-17|work=mobile.ghanaweb.com}}</ref><ref>{{Cite web|title=2020 PARLIAMENTARY RESULTS – Electoral Commission|url=https://ec.gov.gh/2020-presidential-election-results/2020-parliamentary-results/|accessdate=2023-11-17|work=Electoral Commission Ghana|date=9 December 2020}}</ref> Ọ bụ osote onye minista na-ahụ maka agụmakwụkwọ na-ahụ maka ụlọ akwụkwọ ndị isi. O nwere ntọala akpọrọ Barbra Asher Foundation, nke na-elekwasị anya n'ibelata enweghị ọrụ n'etiti ndị ntorobịa nọ na mpaghara ya. Barbra Asher Foundation na mmekorita ya na mmepe mmepe na ime ohuru nke Mahadum Cape Coast Technical University zụrụ ihe kariri ndi ntorobia 200 na mpaghara Cape Coast n'umu oru ahia ahia..<ref>{{Cite web|url=https://www.modernghana.com/news/860236/cr-barbara-asher-foundation-trains-200-youth-in-entreprene.html|title=C/R: Barbara Asher Foundation Trains 200 Youth In Entrepreneurial Skills|date=11 June 2018|work=Modern Ghana|accessdate=9 March 2019}}</ref> == Ndụ onwe onye == Ọ bụ Onye Kraịst ma na-aga Victory Bible Church International. Ọ lụrụ di ma nwee ụmụ abụọ.<ref>{{Cite web|title=Ghana MPs – MP Details – Ayisi, Barbara Asher|url=http://www.ghanamps.com/mps/details.php?id=5353|accessdate=9 March 2019|work=GhanaMps}}</ref> == Edemsibia == {{Reflist}} {{DEFAULTSORT: Ayisi, Barbara Asher}} [[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]] pfc3t2hmx10g90ca4ae4r7a32fa76ne Cynthia Mamle Morrison 0 57574 630974 497644 2026-04-24T06:51:21Z InternetArchiveBot 11600 Rescuing 2 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 630974 wikitext text/x-wiki {{Databox}}   '''Cynthia Mamle Morrison''' (amụrụ na 17 Jenụwarị 1964) bụ onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị Ghana ma bụrụ onye otu New Patriotic Party <ref>{{Cite web|title=Parliament of Ghana|url=https://www.parliament.gh/mps?mp=31|accessdate=2024-06-10|work=www.parliament.gh|archivedate=2023-09-21|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230921232928/https://parliament.gh/mps?mp=31}}</ref> ruo mgbe ọ kwupụtara na ọ bụ onye na-azọ ọkwa onyeisiala maka ntuli aka nke 2024 . <ref name=":1">{{Cite web|author=Baisie|first=Seli|date=2024-08-22|title=Election 2024: NPP’s Cynthia Morrison goes independent|url=https://www.gbcghanaonline.com/news/politics/npps-cynthia/2024/?amp=1|accessdate=2024-10-22|work=GBC Ghana Online - The Nation\'s Broadcaster {{!}} Breaking News from Ghana, Business, Sports, Entertainment, Fashion and Video News|language=en-US}}</ref> Ọ bụbu onye omeiwu maka Agona West Constituency . <ref>{{Cite web|title=Parliament of Ghana|url=https://www.parliament.gh/mps?mp=31|accessdate=2024-11-09|work=www.parliament.gh|archivedate=2023-09-21|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230921232928/https://parliament.gh/mps?mp=31}}</ref> N'abalị itoolu n'ọnwa Ọgọstụ n'afọ 2018, Onye isi ala Nana Akufo-Addo họpụtara ya ka ọ bụrụ Minista a họpụtara maka Mmekọahụ, Ụmụaka na Nchebe Ọha.<ref>{{Cite news|title='I am a submarine politician' - Gender minister-designate eager to make impact|language=en-US|work=MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/news/2018/August-9th/im-eager-to-work-with-oye-lithur-otiko-gender-minister-designate.php|accessdate=2018-11-01}}</ref><ref>{{Cite web|title=Agona West NDC congratulates Cynthia Morrison|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/Agona-West-NDC-congratulates-Cynthia-Morrison-676554|accessdate=2018-11-01|work=GhanaWeb.|language=en}}</ref><ref>{{Cite news|url=https://www.graphic.com.gh/news/politics/borstal-homes-are-my-priority-new-gender-minister-nominee.html|title=Borstal homes are my priority - Gender Minister-nominee Cynthia Morrison|work=Graphic Online|accessdate=2018-11-01|language=en-gb}}</ref> Ọ bụbu Minista na-ahụ maka Mmekọahụ, Ụmụaka na Nchebe Ọha.<ref>{{Cite web|title=National Coordinator of School Feeding Programme sacked - MyJoyOnline.com|url=https://www.myjoyonline.com/national-coordinator-of-school-feeding-programme-sacked/|accessdate=2021-05-19|work=MyJoyOnline.|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=Glitz top 100 inspirational women – Page 100 – Glitz Africa Magazine|url=https://www.glitzafrica.com/glitz-top-100-inspirational-women/100/|accessdate=2022-05-28|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=cynthia morrison : Ministry of Gender, Children and Social Protection|url=https://www.mogcsp.gov.gh/tag/cynthia-morrison/|accessdate=2024-06-10|work=www.mogcsp.gov.gh}}</ref> == Mbido ndụ na agụmakwụkwọ == A mụrụ Cynthia Morrison na 17 Jenụwarị, 1964 na Elmina na Central Region . <ref name=":0">{{Cite web|title=Morrison, Cynthia Mamle|url=https://ghanamps.com/mp/morrison-cynthia-mamle/|accessdate=2022-11-20|work=Ghana MPS|language=en-US}}</ref> Ọ nwetara asambodo ọzụzụ ndị nkuzi na Maria Montessori Training School na 1992 nakwa na Hepziba Montessori . <ref>{{Cite web|title=Ghana MPs - MP Details - Morrison, Cynthia Mamle|url=http://www.ghanamps.com/mps/details.php?id=5403|accessdate=2019-03-02|work=GhanaMps.}}</ref> O nwekwara asambodo na nri site na Flair Catering . <ref name=":2">{{Cite web|title=Parliament of Ghana|url=https://www.parliament.gh/mps?mp=31|accessdate=2022-11-20|work=parliament of ghana|archivedate=2023-09-21|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230921232928/https://parliament.gh/mps?mp=31}}</ref> == Ọrụ == Ọ bụ onye isi nchịkwa na onye njikwa ụlọ ọrụ nke ya. <ref name=":2"/> Ọ bụkwa onye nwe [https://www.ghanabusinessweb.com/accra-dansoman-primary_schools-maryland_montessori_learning_centre-9895.html Maryland Montessori] na Dansoman . <ref name=":0"/> Ọ bụ Minista na-ahụ maka Mmekọahụ, Ụmụaka na Nchebe Ọha ugbu a.<ref>{{Cite web|title=CLOTTEY KORLEY CONSTITUENCY BENEFITS FROM THE GOG-FBO's FOOD DONATION TO THE NEEDY : Ministry of Gender, Children and Social Protection|url=http://www.mogcsp.gov.gh/index.php/clottey-korley-constituency-benefits-from-the-gog-fbos-food-donation-to-the-needy/|accessdate=2020-07-19|work=Ministry of Gender, Children and Social Protection}}</ref><ref>{{Cite web|title=ENCOURAGE & SUPPORT ALL CONTESTANTS TO UNDERTAKE PROJECTS – HON. CYNTHIA MORRISON TO MISS GHANA EXECUTIVES : Ministry of Gender, Children and Social Protection|url=http://www.mogcsp.gov.gh/index.php/encourage-support-all-contestants-to-undertake-projects-hon-cynthia-morrison-to-miss-ghana-executives/|accessdate=2020-07-19|work=Ministry of Gender, Children and Social Protection}}</ref><ref>{{Cite web|title=Hon. Cynthia Morrison empower Agona West Children through ICT and Entrepreneur Programmes|url=https://www.modernghana.com/news/950975/hon-cynthia-morrison-empower-agona-west-children.html|accessdate=2020-07-19|work=Modern Ghana|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|date=2020-07-01|title=Gender Minister cautions against sharing Akuapem Poloo's nude photo with son|url=https://www.myjoyonline.com/news/national/gender-minister-cautions-against-sharing-akuapem-poloos-nude-photo-with-son/|accessdate=2020-07-19|work=MyJoyOnline.|language=en-US|archivedate=2020-07-19|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200719231121/https://www.myjoyonline.com/news/national/gender-minister-cautions-against-sharing-akuapem-poloos-nude-photo-with-son/}}</ref><ref>{{Cite web|date=2020-06-28|title=Gender Ministry to give free Vitamin C to LEAP beneficiaries amid Covid-19|url=https://www.myjoyonline.com/news/health/gender-ministry-to-give-free-vitamin-c-to-leap-beneficiaries-amid-covid-19/|accessdate=2020-07-19|work=MyJoyOnline.|language=en-US|archivedate=2020-07-20|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200720065958/https://www.myjoyonline.com/news/health/gender-ministry-to-give-free-vitamin-c-to-leap-beneficiaries-amid-covid-19/}}</ref> == Ọrụ ebere == Cynthia Morrison nyere ihe ndị gụnyere oche nkwagharị, ụgbọ ala na-agagharị agagharị maka ndị kpuru ìsì na mkpara dị ka akụkụ nke ememe ncheta ọmụmụ ya nke afọ 52.<ref>{{Cite web|url=https://www.modernghana.com/news/670258/cynthia-morrison-cerebrates-her-52-birthday-with-the-people.html|title=Cynthia Morrison Cerebrates Her 52 Birthday with the People with Disability|author=Arthur|first=Christopher}}</ref> == ndọrọ ndọrọ ọchịchị == Morrison bụ onye otu New Patriotic Party. Ọ bụ onye omeiwu nke Agona West Constituency na Central Region ugbu a.<ref name=":2"/><ref>{{Cite web|date=2020-11-18|title=Parliament approves construction of TVET facility at Agona West - MyJoyOnline.com|url=https://www.myjoyonline.com/parliament-approves-construction-of-tvet-facility-at-agona-west/|accessdate=2022-11-20|work=Myjoyonline|language=en-US}}</ref> === Nhọrọ 2016 === O meriri oche a n'oge ntuli aka Ghana nke afọ 2016. Mmadụ abụọ ndị ọzọ na-azọ ọkwa bụ Charles Obeng-Inkoom nke National Democratic Congress na Evans Idan Coffie nke Convention People's Party sonyekwara na ntuli aka nke 2016 nke Agona West nke e mere na 2016. <ref>{{Cite web|url=http://ghanaelections.peacefmonline.com/pages/2016/central/66/index.php|title=Ghana Election 2016 Results - Agona West Constituencywebsite=Ghana Elections|work=Peace FM|accessdate=2019-03-14|archivedate=2016-12-11|archiveurl=https://web.archive.org/web/20161211025705/http://ghanaelections.peacefmonline.com/pages/2016/central/66/index.php}}</ref> <ref>{{Cite web|title=NPP Primatries: Cynthia Morrison Retains Agona West Seat|url=https://www.peacefmonline.com/pages/politics/politics/202006/414891.php|accessdate=2020-07-19|work=Peacefmonline - Ghana news|archivedate=2022-11-20|archiveurl=https://web.archive.org/web/20221120205043/https://www.peacefmonline.com/pages/politics/politics/202006/414891.php}}</ref><ref>{{Cite web|title=Don't impose incumbent MP on Agona West - Concerned Delegates|url=https://www.graphic.com.gh/news/politics/don-t-impose-incumbent-mp-on-agona-west-concerned-delegates.html|accessdate=2020-07-19|work=Graphic Online|language=en-gb}}</ref> Cynthia meriri ntuli aka ahụ site n'inweta vootu 32,770 n'ime 56,878 a tụbara, na-anọchite anya pasent 58.03 nke ngụkọta vootu ziri ezi.<ref name=":0"/> === Nhọrọ 2020 === O sonyere na ntuli aka Ghana nke afọ 2020 dị ka onye omeiwu nke New Patriotic Party ma họpụta ya maka afọ anọ nke abụọ.<ref name=":3">{{Cite web|title=Agona West Constituency: Cynthia Morrison re-elected as MP|url=https://www.graphic.com.gh/news/politics/agona-west-constituency-cynthia-morrison-re-elected-as-mp.html|accessdate=2022-11-20|work=Graphic Online|language=en-gb}}</ref> O nwetara 30,513 n'ime ngụkọta nke vootu 59,193 ziri ezi megide Paul Ofori-Amoah nke National Democratic Congress nke nwere vootu 27,673, <ref name=":3" /> na onye na-azọ onwe ya Ishmael Kofi Tekyi Turkson nwere vootu 1,007. <ref>{{Cite web|author=FM|first=Peace|title=2020 Election - Agona West Constituency Results|url=http://ghanaelections.peacefmonline.com/pages/2020/parliament/central/agona_west/|accessdate=2022-11-20|work=Ghana Elections - Peace FM|archivedate=2024-06-25|archiveurl=https://web.archive.org/web/20240625161951/https://ghanaelections.peacefmonline.com/pages/2020/parliament/central/agona_west/}}</ref> === Kọmitii === Ọ bụ onye isi oche nke Kọmitii Nkwado Gọọmentị nakwa onye isi oche Kọmitii Mmekọrịta.<ref name=":2"/> == Ịbụ onye nweere onwe ya == N'April 2024, Cynthia tụfuru Chris Arthur ntuli aka mbụ maka mpaghara Agona West.[1] N'agbanyeghị iwu ụlọikpe nyere ya,[2] o kwuputara mkpebi ya ịzọ ọkwa maka oche nke Agona West dị ka onye nọọrọ onwe ya na-atụfu isonye na New Patriotic Party.[3] N'October 2024, mkpebi ya ịla onwe ya bụ ndị mgbasa ozi na-ekwu na ngalaba mgbasa ozi kagburu foto ya na onye isi pati New Patriotic Party na nzuko omeiwu, Alexander Afenyo-Markin. Agbanyeghị, ọ kọwara na ya ka ga-azọ ọkwa dịka onye nọọrọ onwe ya. <ref>{{Cite web|author=Otchere|first=Gertrude Owireduwaah|date=2024-10-22|title=2024 election: Cynthia Morrison to still contest as Independent candidate - Adomonline.com|url=https://www.adomonline.com/2024-election-cynthia-morrison-to-still-contest-as-independent-candidate/|accessdate=2024-10-24|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2024-10-22|title=Cynthia Morrison dismisses claims of backing out of Independent bid|url=https://citinewsroom.com/2024/10/cynthia-morrison-dismisses-claims-of-backing-out-of-independent-bid/|accessdate=2024-10-24|language=en-US}}</ref> === Mwakpo === Ihe a mere ka ndị na-akwado Cynthia Morrison na-alọta site na obere mkpọsa mkpọsa na Otinkorang na Agona Swedru. Mgbọ gbara n'ime igwe mmadụ ahụ, kpata ụjọ na mmerụ ahụ. Otu onye merụrụ ogbunigwe, ebe ọtụtụ ndị ọzọ merụrụ obere ahụ n'oge ọgba aghara ahụ.<ref>{{Cite web|date=2024-10-28|title=Supporters of NPP's Cynthia Morrison Clash; One Injured by Gunshot|url=https://www.gbcghanaonline.com/news/politics/cynthia-morrison/2024/|accessdate=2024-10-29|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2024-10-28|title=Cynthia Morrison gives blow-by-blow account of alleged shooting attack at Nyarkrom {{!}} 3News|url=https://3news.com/news/cynthia-morrison-gives-blow-by-blow-account-of-alleged-shooting-attack-at-nyarkrom/|accessdate=2024-10-29|language=en-US}}</ref> == Ndụ onwe onye == Ọ lụrụ Herbert Morrison ma nwee ụmụ asaa.<ref>{{Cite web|date=2014-01-18|title=Cynthia Morrison - Changed lives of Ghana's conjoined twins|url=https://www.graphic.com.gh/lifestyle/life/cynthia-morrison-changed-lives-of-ghana-s-conjoined-twins.html|accessdate=2019-03-02|work=Graphic Online|language=en-gb}}</ref> Ọ na-ekwupụta na ọ bụ Onye Kraịst.<ref name=":0"/><ref>{{Cite web|title=Parliament of Ghana|url=https://www.parliament.gh/mps?mp=31|accessdate=2024-07-28|work=www.parliament.gh|archivedate=2023-09-21|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230921232928/https://parliament.gh/mps?mp=31}}</ref> == Edemsibia == [[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]] e1l2w380sdll9fecks6yq25zicqvkss Charlotte Osei 0 58201 630957 579859 2026-04-24T00:46:16Z InternetArchiveBot 11600 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 630957 wikitext text/x-wiki {{Databox}} Charlotte Kesson-Smith Osei (amụrụ 1 February 1969) [1] bụ onye UN International Election Commissioner, onye ọka iwu Ghana na onye bụbu onye isi oche [1] nke Electoral Commission nke Ghana site na 2015 ruo mgbe a chụrụ ya na June 2018 [2] n'ihi mmebi ego.[3] [4] [5] A mara ọkwa nchụpụ ya n'Ụlọikpe Kasị Elu nke Ghana n'akwụkwọ abụọ dị iche iche.[6] Ọ ghọrọ nwanyị mbụ jere ozi n'ọkwa nke Commission Electoral Commission nke Ghana kemgbe mba ahụ nwere onwe ya.[7] Ọ bụbu onye isi oche nke National Commission for Civic Education.[8] Na Mee 2019, United Nations họpụtara ya ka ọ nọrọ na otu ndị ndụmọdụ mba ụwa, iji nyere aka na njikwa ntuli aka onye isi ala nke 2019 na Afghanistan. <ref>{{Cite web|date=27 May 2019|title=Charlotte Osei gets UN Elections Commission job in Afghanistan|url=https://www.graphic.com.gh/news/politics/ghana-news-charlotte-osei-appointed-un-international-elections-commissioner.html|accessdate=2019-05-27|work=Graphic Ghana}}</ref> == Mbido ndụ na agụmakwụkwọ == A mụrụ Charlotte Osei na [[Naijiria|Naịjirịa]].<ref>{{Cite web|title=charllote osei place of birth - Google Search|url=https://www.google.com/search?q=charllote+osei+place+of+birth|accessdate=2021-03-06|work=Google}}</ref> Nne ya, onye nwere mba West Africa, abụghị onye Ghana na nna ya, onye nwekwara mba West Africa. Charlotte Osei gụrụ akwụkwọ sekọndrị na Ghana National College na Cape Coast. Ọ gara na Mahadum Ghana ebe ọ nwetara LLB ya na 1992 na Ghana School of Law ebe ọ nwetara wee kpọọ ụlọ mmanya na 1994.[1] Ọ na-ejidekwa Master of Business Leadership (MBL) na Mahadum South Africa, Pretoria (2006), Master of Laws, (LLM), na Mahadum Queen's, Kingston, Ontario, Canada.<ref>{{Cite web|title=Mrs Charlotte Osei, 1st female and youngest EC Chair brings freshness to job - Graphic Online|url=http://graphic.com.gh/news/politics/45343-mrs-charlotte-osei-1st-female-ec-chair-brings-freshness-to-job.html|accessdate=2015-06-30|date=29 June 2015}}</ref> == Ọrụ == Charlotte Osei bụ onye inyeaka nkuzi na ngalaba iwu, Mahadum Ghana, Legon na 1994 ruo 1995.[1] Ọ rụrụ ọrụ dị ka onye ọka iwu maka ụlọ ọrụ Laryea na Accra site na 1994 ruo 1997, wee bụrụ onye isi ọka iwu na Ghana Commercial Bank site na 1997 ruo 2002.[1] Ọ gụkwara nkuzi nwa oge na iwu azụmahịa na mahadum site na 1997 ruo 2003. <ref>{{Cite web|url=http://citifmonline.com/2015/06/26/new-ec-boss-full-cv/|title=New EC boss' full CV {{!}}|author=Nyabor|first=Jonas|language=en-US|accessdate=2019-03-23|date=26 June 2015|archivedate=2019-03-23|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190323124256/http://citifmonline.com/2015/06/26/new-ec-boss-full-cv/}}</ref> Site na 2002 ruo 2005, Osei rụrụ ọrụ dị ka onye ndụmọdụ n'ozuzu maka Unibank Ghana, ma site na 2005 ruo 2011 dị ka onye guzobere na onye ndụmọdụ na-eduzi ndị ọka iwu azụmahịa, <ref name="ghanaweb.com">{{Cite web|title=Charlotte Kesson-Smith Osei, Electoral Commission Chairperson|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/people/person.php?ID=1397#|accessdate=2019-04-13|work=GhanaWeb}}</ref> Prime Attorneys. <ref>{{Cite web|title=Ghana's first female electoral commissioner a Queen's Law grad {{!}} Queen's Law|url=https://law.queensu.ca/news/Ghanas-first-female-electoral-commissioner-a-Queens-Law-grad|accessdate=2024-11-26|work=law.queensu.ca}}</ref>Ọ bụ onye isi oche nke National Commission for Civic Education site na 2011 ruo 2015.<ref>{{Cite web|title=Charlotte Osei is new NCCE boss|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/Charlotte-Osei-is-new-NCCE-boss-222245|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190430152251/https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/Charlotte-Osei-is-new-NCCE-boss-222245|archivedate=30 April 2019|accessdate=2019-04-30|work=GhanaWeb|language=en}}</ref> N'afọ 2015, a họpụtara ya ka ọ bụrụ onye isi oche nke Electoral Commission of [[Ghana]] ma bụrụ onye isi ala na ntuli aka ndị omeiwu nke Ghana na 2016. <ref>{{Cite web|title=Charlotte Osei appointed new EC Chairperson - Government of Ghana|url=http://www.ghana.gov.gh/index.php/news/1523-charlotte-osei-appointed-new-ec-chairperson|accessdate=2019-04-30|work=Government of Ghana|archivedate=22 October 2019|archiveurl=https://web.archive.org/web/20191022054441/http://www.ghana.gov.gh/index.php/news/1523-charlotte-osei-appointed-new-ec-chairperson}}</ref><ref>{{Cite web|title=Election 2016 will be very transparent - Charlotte Osei {{!}} Ghana Election 2016|url=http://www.africanelections.org/ghana/news_detail.php?nws=7412&t=Election%202016%20will%20be%20very%20transparent%20-%20Charlotte%20Osei|accessdate=2019-04-30|work=African elections|archivedate=2021-06-04|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210604161610/http://www.africanelections.org/ghana/news_detail.php?nws=7412&t=Election%202016%20will%20be%20very%20transparent%20-%20Charlotte%20Osei}}</ref> Ọ bụ nwanyị mbụ a họpụtara dị ka onyeisi oche nke Electoral Commission nke Ghana. <ref>{{Cite web|title=Ghana's first female electoral commissioner a Queen's Law grad {{!}} Queen's Law|url=https://law.queensu.ca/news/Ghanas-first-female-electoral-commissioner-a-Queens-Law-grad|accessdate=2024-11-26|work=law.queensu.ca}}</ref> N'ọnwa Mee 2019, [[Mba Ndị Dị n'Otu]] họpụtara Charlotte Osei dị ka Kọmishọna Nchịkọta Nchịkọta Mba Nile na [[Afghanistan]], nke a gosipụtara site na Iwu Onye isi ala nke Onye isi ala [[Afghanistan]], Ashraf Ghani.<ref>{{Cite web|title=Charlotte Osei appointed UN International Elections Commissioner|url=http://www.myjoyonline.com/politics/2019/May-27th/charlotte-osei-appointed-un-international-elections-commissioner.php|accessdate=2019-05-29|work=Myjoyonline|archivedate=2019-09-04|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190904210409/https://www.myjoyonline.com/politics/2019/may-27th/charlotte-osei-appointed-un-international-elections-commissioner.php}}</ref> Dị ka onye Kọmishọna Na-adịghị Voting Electoral, o nyere ntụziaka na Commission na nkwadebe na idepụta ụkpụrụ na ụkpụrụ niile metụtara ntuli aka, yana nkwado na ikpe ikpe mkpesa n'ụzọ ziri ezi, nke onwe ya na nke iwu iji hụ na ikpe ziri ezi na ntuli aka niile. == Arụmụka na ebubo == Na 28 June 2018, e wepụrụ Osei mgbe otu kọmitii nke Chief Justice, Justice Sophia Akuffo guzobere iji nyochaa mkpesa na ebubo nrụrụ aka megide ya.<ref>{{Cite news|date=2018-06-28|title=Why was the EC Boss, Charlotte Osei sacked? - Asembi.com|language=en-US|work=Asembi.|url=https://asembi.com/why-was-the-ec-boss-charlotte-osei-sacked/|accessdate=2018-06-28}}</ref><ref>{{Cite web|title=Akufo-Addo sacks Charlotte Osei, two deputies|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/Akufo-Addo-sacks-Charlotte-Osei-two-deputies-664333|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180628233934/https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/Akufo-Addo-sacks-Charlotte-Osei-two-deputies-664333|archivedate=28 June 2018|accessdate=2018-06-28|work=GhanaWeb|language=en}}</ref> E guzobere kọmitii ahụ dabere na ndokwa e kwuru n'okpuru Nkeji edemede 146 (4) nke Iwu Ghana, aro nke kọmitii chọrọ ka ewepụ Osei n'ihi omume ọjọọ dịka Nkeji edemete 146 (1) nke iwu ahụ si dị.<ref>{{Cite news|url=https://citinewsroom.com/2018/06/28/akufo-addo-removes-charlotte-osei-two-deputies-from-office/|title=Akufo-Addo removes Charlotte Osei, two deputies from office|date=2018-06-28|work=Citi Newsroom|accessdate=2018-06-28|language=en-US}}</ref> Onye isi ala [[Ghana]], Nana Akufo-Addo dịka aro na ndokwa nke Nkeji edemede 156 (9) nke Iwu Ghana nyere ntụziaka iwepụ ya ozugbo n'ọkwa. <ref>{{Cite news|url=https://www.graphic.com.gh/news/general-news/charlotte-osei-and-two-ec-deputies-removed.html|title=Charlotte Osei and two EC deputies sacked|author=Frimpong|first=Enoch Darfah|work=Graphic Online|accessdate=2018-06-28|language=en-gb}}</ref><ref>{{Cite news|url=https://www.myjoyonline.com/politics/2018/June-28th/breaking-news.php|title=Breaking News: Charlotte Osei, two others removed|accessdate=2018-06-28|language=en-US}}</ref> Onye isi oche nke Electoral Commission mebiri iwu ịzụta n'inye ọtụtụ nkwekọrịta tupu [[Ghana|Ntuli aka Ghana nke afọ 2016]], akụkọ nke kọmitii nyochara ya gosiri ya.<ref>{{Cite news|url=https://www.myjoyonline.com/news/2018/june-29th/leaked-report-details-why-ec-boss-was-sacked.php|title=Leaked report details why EC Boss was sacked|accessdate=2018-06-30|language=en-US}}</ref> Osei gosipụtara na ọ ga-azaghachi ebubo ndị e boro ya mgbe e mesịrị. Ọ na-egbu oge mmeghachi omume ya n'ihi ọnwụ mberede nke osote onye isi ala nke [[Ghana]], Kwesi Amissah-Arthur.<ref>{{Cite web|date=3 July 2018|title=Charlotte Osei steps out in style after sack as EC Chairperson|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/Charlotte-Osei-steps-out-in-style-after-sack-as-EC-Chairperson-665307|accessdate=7 July 2018|work=|publisher=AfricaWeb Publishing B.V}}</ref> A na-agbagha ihe kpatara ịchụpụ ya n'[[Ghana]]" id="mwuQ" rel="mw:WikiLink" title="Supreme Court of Ghana">Ụlọikpe Kasị Elu nke Ghana site na akwụkwọ abụọ dị iche iche nke Fafali Nyonator na Abdul Malik Kweku Baako, onye nchịkọta akụkọ akwụkwọ akụkọ na Ghana. <ref name="baako">{{Cite web|title=Kweku Baako challenges Charlotte Osei's removal in court|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/Kweku-Baako-challenges-Charlotte-Osei-s-removal-in-court-667630|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180711094847/https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/Kweku-Baako-challenges-Charlotte-Osei-s-removal-in-court-667630|archivedate=11 July 2018|accessdate=11 July 2018|work=|publisher=GhanaWeb}}</ref> == Onyinye na mmata == * 1991 Volta Hall Award, Best Arts Results, First University Examinations, University of Ghana<ref>{{Cite web|author=Nyabor|first=Jonas|date=2015-06-26|title=New EC boss' full CV|url=https://citifmonline.com/2015/06/new-ec-boss-full-cv/|accessdate=2023-03-07|work=Citi 97.3 FM - Relevant Radio. Always|language=en-US|archivedate=2023-03-07|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230307172425/https://citifmonline.com/2015/06/new-ec-boss-full-cv/}}</ref> * Robert P. Jackson nyere Charlotte Osei onyinye 'Women Of Courage'., onye nnọchi anya [[Njikọ̀taọ̀hà|United States]] na [[Ghana]].<ref>{{Cite news|title=Charlotte Osei gets honored with top award by US gov't amidst her troubles in Ghana|language=en-US|work=Yen - Ghana news.|url=https://yen.com.gh/97203-charlotte-osei-honored-top-award-by-us-govt-troubles-ghana.html#97203|accessdate=2018-06-30}}</ref><ref>{{Cite web|author=Ghana|first=U. S. Embassy in|date=2017-08-24|title=Presentation of Woman of Courage Award to Electoral Commission Chair Charlotte Osei Remarks by Ambassador Robert P. Jackson|url=https://gh.usembassy.gov/presentation-woman-courage-award-electoral-commission-chair-charlotte-osei-remarks-ambassador-robert-p-jackson/|accessdate=2024-11-26|work=U.S. Embassy in Ghana|language=en-US}}</ref> * PPP Skills & Competency Development, Institute for Public-Private Partnerships, Arlington, VA, USA (2009) <ref name="ghanaweb.com"/> * Basic & Advanced Securities, Securities Selling & Investment Advice, Ghana Stock Exchange, Accra (1997) <ref name="ghanaweb.com" /> * 1992 Ghana Bar Association, Excellence, LLB Final Examinations, Mahadum nke Ghana <ref name="ghanaweb.com" /> == Akwụkwọ ndị e bipụtara == * "Citizenship, Customary Law and a Gendered Jurisprudence: A Socio-Legal Perspective." nke C. Kesson-Smith na W. Tettey dere na "Critical Perspectives on Politics and Socio-Economic Development in Ghana" (usoro ọmụmụ mmekọrịta mmadụ na ibe ya nke Africa), Brill Publishers, 25 2003, Aprors: Tettey, Wisdom J., Puplampu, Korbla P., Berman, Joshua <ref>{{Cite web|title=Charlotte Kesson-Smith Osei ( Electoral Commission Chairperson)|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/people/person.php?ID=1397|accessdate=5 July 2018|work=|publisher=AfricaWeb Publishing B.V.}}</ref> == Ndụ onwe onye == Charlotte lụrụ di ma nwee ụmụ abụọ.<ref>{{Cite web|author=RASHAD|date=2019-02-04|title=Finally, meet former EC Boss Charlotte Osei's "Secret" handsome husband [Photos]|url=https://www.ghpage.com/ec-boss-charlotte-osei-husband/80273/|accessdate=2023-09-29|work=GhPage|language=en-US}}</ref> == Edemsibia == [[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]] {{DEFAULTSORT:Osei, Charlotte}} o88as83fiq6ee65su0m69ltfd9cdanf Benedicta Lasi 0 58230 630931 620869 2026-04-23T15:13:52Z InternetArchiveBot 11600 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 630931 wikitext text/x-wiki Benedicta Lasi (amụrụ 15 Ọgọst 1987) bụ onye ọka iwu Ghana, onye ndụmọdụ itinye ego na onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị. Dịka onye otu National Democratic Congress (NDC), amatala ya maka nnukwu ntinye aka ya na ndọrọ ndọrọ ọchịchị mba ụwa, ọkachasị site na ọrụ ya na Socialist International dị ka onye odeakwụkwọ ukwu na Feminist Foreign Policy Progressive Voices Collective.. <ref name=":0" /> <ref name="ghanaweb.com" /><ref name=":1" /> == Agụmakwụkwọ na ọrụ == Lasi gụchara akwụkwọ na Mahadum Ghana, ebe ọ nwetara nzere na Sayensị ndọrọ ndọrọ ọchịchị, Sociology, na Iwu, yana nzere masta na njikwa amụma akụ na ụba na nke ọzọ na Conflict, Peace, and Security. Ọ malitere ọrụ aka ya na mmepe azụmahịa na iwu, mechaa mebere Edfields Attorneys na Ghana. Lasi arụọla ọrụ dị iche iche n'ime NDC, gụnyere ije ozi n'oge ntorobịa na ọnọdụ metụtara ntuli aka <ref name=":0">{{Cite web|date=2022-11-26|title=Benedicta Lasi becomes first African woman and youngest Secretary General elect of the Socialist International|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/Benedicta-Lasi-becomes-first-African-woman-and-youngest-Secretary-General-elect-of-the-Socialist-International-1669880|accessdate=2023-12-01|work=GhanaWeb|language=en}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/Benedicta-Lasi-becomes-first-African-woman-and-youngest-Secretary-General-elect-of-the-Socialist-International-1669880 "Benedicta Lasi becomes first African woman and youngest Secretary General elect of the Socialist International"]. ''GhanaWeb''. 2022-11-26<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2023-12-01</span></span>.</cite></ref> <ref>{{Cite web|title=Modern Ghana. "Article 25 (2) Not Ambiguous On Government Support For Private Schools—Lawyer Benedicta Lasi."|url=https://www.modernghana.com/news/1028863/article-25-2-not-ambiguous-on-government-support.html}}</ref><ref name=":1">{{Cite web|author=|first=|title=Benedicta Lasi Biography: Age, Awards, Wiki, Trends, Net Worth, Lawyer|url=https://todaysprofile.org/biography/benedicta-lasi/|accessdate=2023-12-01|language=en-US|archivedate=2023-12-12|archiveurl=https://web.archive.org/web/20231212104317/https://todaysprofile.org/biography/benedicta-lasi/}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true"><span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2023-12-01</span></span>.</cite></ref> N'afọ 2022, a họpụtara Lasi dị ka nwanyị Africa mbụ na onye kachasị nta ije ozi dị ka odeakwụkwọ ukwu nke Socialist International. Tụkwasị na nke a, a họpụtara ya dị ka onye isi oche nke Feminist Foreign Policy Progressive Voices Collective site na Foundation for European Progressive Studies (FEPS), ọrụ lekwasịrị anya n'ịkpụzi ụkpụrụ na-aga n'ihu na iwu mba Europe.<ref name=":0"/><ref name="ghanaweb.com">{{Cite web|date=2023-11-06|title=Ghana's Benedicta Lasi appointed Co-Chair of Feminist Foreign Policy Progressive Voices Collective|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/Ghana-s-Benedicta-Lasi-appointed-Co-Chair-of-Feminist-Foreign-Policy-Progressive-Voices-Collective-1875761|accessdate=2023-12-01|work=GhanaWeb|language=en}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/Ghana-s-Benedicta-Lasi-appointed-Co-Chair-of-Feminist-Foreign-Policy-Progressive-Voices-Collective-1875761 "Ghana's Benedicta Lasi appointed Co-Chair of Feminist Foreign Policy Progressive Voices Collective"]. ''GhanaWeb''. 2023-11-06<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2023-12-01</span></span>.</cite></ref> == Nkwado na Mmetụta == A maara Lasi maka nkwado ya na agụmakwụkwọ na mmepe ndị ntorobịa. Dị ka ọnụ na-ekwuchitere NDC, ọ na-ekwu okwu banyere itinye ụlọ akwụkwọ onwe onye na mmemme SHS Free nke Ghana. Mgbalị ya na idu ndú ndọrọ ndọrọ ọchịchị na-emesi ike inye ụmụ nwanyị ike na ịkwalite itinye aka na ọchịchị.<ref>{{Cite web|title=Speaker Bagbin lauds women potential in political leadership|url=https://www.modernghana.com/news/1239985/speaker-bagbin-lauds-women-potential-in-political.html}}</ref><ref>{{Cite web|date=2023-09-17|title=Socialist Int'l secretary general to address PNP conference|url=https://jamaica-gleaner.com/article/lead-stories/20230917/socialist-intl-secretary-general-address-pnp-conference|accessdate=2023-12-01|work=jamaica-gleaner.com|language=en}}</ref> == Edemsibia == {{DEFAULTSORT:Lasi, Benedicta}} [[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]] 7x7py16qqjjyxrtknkwv02bz6qea49i Micronesian navigation 0 59350 630971 205000 2026-04-24T05:13:15Z CommonsDelinker 87 Replacing Oceania_UN_Geoscheme_-_Map_of_Micronesia.svg with [[File:Oceania_-_Map_of_Micronesia.svg]] (by [[:c:User:CommonsDelinker|CommonsDelinker]] because: [[:c:COM:FR|File renamed]]: not the UN Geoscheme). 630971 wikitext text/x-wiki [[Faịlụ:Oceania - Map of Micronesia.svg|thumb| Ndị Austronesian, ndị gụnyere ndị Micronesia, mepụtara teknụzụ ụgbọ mmiri iji kwaga n'ofe [[Òrìmìlì Pacific|Oké Osimiri Pacific]].]] Usoro igodo ụzọ mmiri nke Micronesia bụ nkà igodo nke ndị na-eme njem na-eme ihe n'etiti ọtụtụ puku obere nchọpụta dị n'ebe ahụ Pacific Ocean na mpaghara Oceania, nke a maara dị ka Micronesia.  Ndị njem a jiri ụzọ ụzọ dị ka njem site na okporo ụzọ, na ihe mgbako ụkwụ, oke osimiri, na okporo ụzọ, ma dabere na nnukwu ihe ndị sitere na aha ọnụ.  [1] [2] [3]Ndị na-eme njem ụgbọ mmiri na ndị na-eme ụgbọ mmiri na Polynesia si Santa Cruz Islands ụzọ na-enwe ụgbọ mmiri mmiri ndị a.[4]  Ihe ndị e njem nke njem Polynesia na-ekiri awụ nke 20 jiri ụgbọ mmiri mmiri nke ihe mee ihe kwa ụbọchị na Caroline Islands. == Njem Mbido == Dabere na nsogbu dị ugbu a, a na-ewere Ndị Micronesia, site na ihe ncheta, ihe mgbe ochie, na ndị agha ndụ ihe nketa ndị mmadụ, dị ka ihe nke Ndị Austronesian na-akwaga n'oké osimiri, ndị na-eso Polynesia na ndị Melanesia.  Austronesians bụ ndị mbụ ụzọ ụgbọ mmiri (masịa ụgbọ mmiri mmiri mmiri nwere okpukpu abụọ, mmiri na-ama, ụgbọ mmiri a na-akpọ lashed-lug, na ụgbọ mmiri mmiri claw), nke mere ka ha mbụ ngwa n'ime mbụ Indo-Pacific.  [1] [2][3] Site na 2000 TOA ha na-amịkọrọ (ma ọ bụ na- ቁጥር) ndị bi n'etiti ndị mbụ n'ụzọ ha si agafe.. <ref name="Bellwood1988">{{Cite journal|author=Bellwood|first=Peter|title=A Hypothesis for Austronesian Origins|journal=Asian Perspectives|date=1988|volume=26|issue=1|pages=107–117|url=https://core.ac.uk/download/pdf/5105193.pdf|accessdate=1 May 2019}}</ref><ref name="Bellwood 1991">{{Cite journal|author=Bellwood|first=Peter|title=The Austronesian Dispersal and the Origin of Languages|journal=Scientific American|date=1991|volume=265|issue=1|pages=88–93|doi=10.1038/scientificamerican0791-88}}</ref><ref name="hill&serjeanston1989">{{Cite book|editor=Hill, Adrian V.S.|title=The Colonization of the Pacific: A Genetic Trail|publisher=Oxford University Press|series=Research Monographs on Human Population Biology No. 7|year=1989|isbn=9780198576952}}</ref><ref name="Bellwood2006">{{Cite book|author=Bellwood|first=Peter|title=The Austronesians: Historical and Comparative Perspectives|date=2006|publisher=Australian National University Press|isbn=9781920942854|url=https://press.anu.edu.au/publications/series/comparative-austronesian-series/austronesians|accessdate=23 March 2019}}</ref><ref name="blench2012">{{Cite book|author=Blench, Roger|editor=Tjoa-Bonatz, Mai Lin|title=Crossing Borders|chapter=Almost Everything You Believed about the Austronesians Isn't True|publisher=National University of Singapore Press|year=2012|pages=128–148|isbn=9789971696429|chapterurl=http://www.rogerblench.info/Archaeology/SE%20Asia/Berlin%202010/Blench%20Austronesians%202012%20offprint.pdf|accessdate=23 March 2019}}</ref> Ndị mbịarambịa si na Philippines biri na Agwaetiti Mariana n'ihe dị ka 1500 ruo 1400 BCE.  Nke a sochiri njem nke site na Caroline Islands n'oge puku awụ mbụ OA, na njem nke atọ site na Island Southeast Asia (ma ስጋ anya Philippines ma ọ bụ mmemme Indonesia) site na 900 OA. <ref name="Hung">{{Cite journal|author=Hung|first=Hsiao-chun|title=The first settlement of Remote Oceania: the Philippines to the Marianas|journal=Antiquity|date=2015|volume=85|issue=329|pages=909–926|doi=10.1017/S0003598X00068393}}</ref><ref name="Zotomayor">{{Cite journal|author=Zotomayor|first=Alexie Villegas|title=Archaeologists say migration to Marianas longest ocean-crossing in human history|journal=Marianas Variety News and Views|date=March 12, 2013|url=https://issuu.com/aleksea/docs/mv_3-12-13/2|accessdate=October 25, 2020}}</ref><ref name="voyage">{{Cite news|author=Zotomayor|first=Alexie|title=Archaeologist says migration to Marianas longest ocean-crossing in human history|url=http://www.mvariety.com/cnmi/cnmi-news/local/54274-archaeologist-says-migration-to-marianas-longest-ocean-crossing-in-human-history|accessdate=December 29, 2014|work=Marianas Variety|date=March 11, 2013}}</ref> Ndị si n'Agwaetiti Caroline na Ndị Chamorro nke Marianas Islands na-eme egwuregwu ihe mgbe niile, yana njem ndị a na-ahụ ahụkebe n'àgbè ndị dị n'ebe ụmụaka nke Philippines.<ref name="Peterson">{{Cite journal|author=Peterson|first=John A.|title=Latte villages in Guam and the Marianas: Monumentality or monumenterity?|journal=Micronesica|date=2012|volume=42|issue=1/2|pages=183–208|url=https://micronesica.org/sites/default/files/5_smpeterson_pp183-208.pdf|accessdate=2021-10-04}}</ref> == Ndị na-akwọ ụgbọ mmiri na narị afọ nke 20 == [[Faịlụ:Mau_Piailug.gif|áká_ịkẹngạ|thumb|173x173px|Onye na-eme njem Mau Piailug (1932-2010) nke agwaetiti Satawal]] Mau Piailug bụ onye nkuzi a ma ama nke ọdịnala, usoro ụzọ ụzọ na-azụ ngwá ọrụ ọrụ maka njem n'oké osimiri.  Ọ bụ onye na-eme njem ụgbọ mmiri site na mgbasa Satawal nke Carolinian.  Ɔama utu aha nke master navigator (palu) mgbe ọ dị afọ iri na 1950;  nke egwu emume dị nsso a mara ka 主.  Ka ọ na-eru nso n'afọ ndụ, ọ pụtara ichegbu onwe ya na omume ụgbọ mmiri na Satawal ga-arụ n'anya ka ndị ya na-agba ọsọ àmà egwuregwu.  N'olileanya na a ga- echekwa ụgbọ mmiri mmiri maka ụgbọ ndị na-amụ n'ihu, Mau kesara ihe ya na Polynesian Voyaging Society (PVS).  Site n'akpa Mau, PVS akara ma nwalee usoro akpa mmiri Hawaiian furu efu na Họkọle'a, nrụzi nke oge a nke mmiri mmiri Hawaii nwere okpukpu abụọ..<ref name="Lewis78">{{Cite book|author=Lewis|first=David|title=The Voyaging Stars: Secrets of the Pacific Island Navigators|year=1978|publisher=William Collins Publishers Pty Ltd, Sydney|isbn=0-393-03226-4}}</ref><ref name="Finney94">{{Cite book|author=Finney|first=Ben|others=Illustrations by Richard Rhodes|year=1994|title=Voyage of Rediscovery: A Cultural Odyssey through Polynesia|publisher=[[University of California Press]]|isbn=0-520-08002-5}}</ref> Hipour bụ onye na-eme njem ụgbọ mmiri site na ụlọ akwụkwọ ụgbọ mmiri nke Weriyeng na nchọpụta Puluwat .  [1] N'afọ 1969, Hipour sonyeere David Henry Lewis na ketch ya Isbjorn site na Puluwat na Chuuk gaa Saipan na Northern Mariana Islands, na azụ, na-eji ụgbọ mmiri omenala mmiri;  ihe dị ka 1,000 mi) n'ụzọ ọ àlà.<ref name="NG1974H">{{Cite journal|author=Lewis|first=David|title=Wind, Wave, Star, and Bird|journal=National Geographic|date=1974|volume=146|issue=6|pages=771–778}}</ref><ref name="MM73">{{Cite web|url=http://www.jps.auckland.ac.nz/document/Volume_82_1973/Volume_82%2C_No._4/A_renaissance_in_Carolinian-Marianas_voyaging%2C_by_Michael_McCoy%2C_p_355-365/p1?page=0&action=searchresult&target=|title=A Renaissance in Carolinian-Marianas Voyaging|author=Michael McCoy|year=1973|publisher=[[Journal of the Polynesian Society]], [[Auckland University]]|accessdate=2021-10-07|archivedate=2021-12-28|archiveurl=https://web.archive.org/web/20211228000936/http://www.jps.auckland.ac.nz/document/Volume_82_1973/Volume_82%2C_No._4/A_renaissance_in_Carolinian-Marianas_voyaging%2C_by_Michael_McCoy%2C_p_355-365/p1?page=0&action=searchresult&target=}}</ref> N'ọnwa Eprel afọ 1970, Repunglug na Repunglap, ụmụnne abụọ, si Satawal gaa Saipan n'ụgbọ mmiri ọdịnala Carolinian, nke dị ihe dị ka mita 7.92 n'ogologo, ma nwee ákwà ifufe.<ref name="MM73">{{Cite web|url=http://www.jps.auckland.ac.nz/document/Volume_82_1973/Volume_82%2C_No._4/A_renaissance_in_Carolinian-Marianas_voyaging%2C_by_Michael_McCoy%2C_p_355-365/p1?page=0&action=searchresult&target=|title=A Renaissance in Carolinian-Marianas Voyaging|author=Michael McCoy|year=1973|publisher=[[Journal of the Polynesian Society]], [[Auckland University]]|accessdate=2021-10-07|archivedate=2021-12-28|archiveurl=https://web.archive.org/web/20211228000936/http://www.jps.auckland.ac.nz/document/Volume_82_1973/Volume_82%2C_No._4/A_renaissance_in_Carolinian-Marianas_voyaging%2C_by_Michael_McCoy%2C_p_355-365/p1?page=0&action=searchresult&target=}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFMichael_McCoy1973">Michael McCoy (1973). [http://www.jps.auckland.ac.nz/document/Volume_82_1973/Volume_82%2C_No._4/A_renaissance_in_Carolinian-Marianas_voyaging%2C_by_Michael_McCoy%2C_p_355-365/p1?page=0&action=searchresult&target= "A Renaissance in Carolinian-Marianas Voyaging"]. [[Journal of the Polynesian Society]], [[Auckland University]]. [https://web.archive.org/web/20211228000936/http://www.jps.auckland.ac.nz/document/Volume_82_1973/Volume_82%2C_No._4/A_renaissance_in_Carolinian-Marianas_voyaging%2C_by_Michael_McCoy%2C_p_355-365/p1?page=0&action=searchresult&target= Archived] from the original on 2021-12-28<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2021-10-07</span></span>.</cite></ref> A ghọtara njem a na Satawal dị ka oge mbụ na narị afọ nke 20 na ụgbọ mmiri ọdịnala mere njem gaa Saipan.<ref name="MM73" /> Mgbe ha na-eji obere compass ụgbọ mmiri, ha dabere na ihe ọmụma ha banyere njem ụgbọ mmiri ọdịnala na usoro ebili mmiri iji gaa ihe dị ka 52 (84) na West Fayu, ebe ha chere ifufe dị mma tupu ha agaa n'ihu na njem 422 (679 km) na Saipan.<ref name="MM73" /> Ha mechara laghachi Satawal.<ref name="MM73" /> Narè afá 1970, e nwera ma ọ na-akpọ ala ndị ikom 17 nwere ike ije ozi dị ka onye isi ụgbọ mmiri (palu) maka njem gaa na Marianas.  Ha akpọ Sautan na Elato;  Orupi, nwoke Satawal bi na Lamotrek;  Ikegun, Epaimai, Repunglug, Repunglap, na Mau Piailug si Satawal;  Ikuliman, Ikefie, Manipi, Rapwi, Faipiy, Faluta, Filewa na Hipour, niile si Puluwat;  Yaitiluk si Pulap, na Amanto si Tamatam.  E see ndị na-amụ ọrụ ụgbọ mmiri isii ma ọ bụ asaa na-amụ nkà nke ụgbọ mmiri na Satawal, Epoumai na nwa Repunglug Olaman.<ref name="MM73">{{Cite web|url=http://www.jps.auckland.ac.nz/document/Volume_82_1973/Volume_82%2C_No._4/A_renaissance_in_Carolinian-Marianas_voyaging%2C_by_Michael_McCoy%2C_p_355-365/p1?page=0&action=searchresult&target=|title=A Renaissance in Carolinian-Marianas Voyaging|author=Michael McCoy|year=1973|publisher=[[Journal of the Polynesian Society]], [[Auckland University]]|accessdate=2021-10-07|archivedate=2021-12-28|archiveurl=https://web.archive.org/web/20211228000936/http://www.jps.auckland.ac.nz/document/Volume_82_1973/Volume_82%2C_No._4/A_renaissance_in_Carolinian-Marianas_voyaging%2C_by_Michael_McCoy%2C_p_355-365/p1?page=0&action=searchresult&target=}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFMichael_McCoy1973">Michael McCoy (1973). [http://www.jps.auckland.ac.nz/document/Volume_82_1973/Volume_82%2C_No._4/A_renaissance_in_Carolinian-Marianas_voyaging%2C_by_Michael_McCoy%2C_p_355-365/p1?page=0&action=searchresult&target= "A Renaissance in Carolinian-Marianas Voyaging"]. [[Journal of the Polynesian Society]], [[Auckland University]]. [https://web.archive.org/web/20211228000936/http://www.jps.auckland.ac.nz/document/Volume_82_1973/Volume_82%2C_No._4/A_renaissance_in_Carolinian-Marianas_voyaging%2C_by_Michael_McCoy%2C_p_355-365/p1?page=0&action=searchresult&target= Archived] from the original on 2021-12-28<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2021-10-07</span></span>.</cite></ref><ref name="NG1974H2">{{Cite journal|author=Lewis|first=David|title=Wind, Wave, Star, and Bird|journal=National Geographic|date=1974|volume=146|issue=6|pages=747–754, 771-778}}</ref> == Usoro ụgbọ mmiri == Usoro ụgbọ mmiri nke Carolinian, nke Mau Piailug ji mee ihe, na-adabere na ihe ngosi ụgbọ mmiri site na iji ike, ifufe na ígwé ojii, osimiri na-esetịpụ, na-ahụ ụzọ, na-efe efe, na usoro nke Bioluminescence nke ada akwụkwọ dị, [1] [2] nke a Ameer site na nkuzi na-agafe site na nkuchi n'ọdịna ọnụla.<ref name="Thompson">{{Cite web|author=Thompson|first=Nainoa|title=On Wayfinding|url=http://archive.hokulea.com/ike/hookele/on_wayfinding.html|work=Polynesian Voyaging Society|accessdate=April 11, 2018|archivedate=November 2, 2017|archiveurl=https://web.archive.org/web/20171102012638/http://archive.hokulea.com/ike/hookele/on_wayfinding.html}}</ref> Ozugbo ha rutere nso n'àgwàetiti, onye na-eme njem ga-enwe ike ịchọpụta ebe ọ dị site n'ịhụ nnụnụ ndị dị n'ala, igwe ojii nke na-eto n'elu agwaetiti, yana ngosipụta nke mmiri na-adịghị omimi nke e mere n'okpuru igwe ojii. A pụkwara ịmata ọdịiche dị nro na agba nke mbara igwe dị ka ihe sitere na ọnụnọ nke ọdọ mmiri ma ọ bụ mmiri na-adịghị omimi, ebe mmiri miri emi bụ ihe na-egbukepụ ìhè nke ọma ebe a pụrụ ịmata ụcha nke mmiri nke ọdọ mmiri na mmiri na-enweghị omimi na ngosipụta na mbara igwe.<ref name="PIM1955-8">{{Cite web|author=Holmes|first=Lowell Don|work=XXVI(1) Pacific Islands Monthly|title=Island Migrations (2): Birds and Sea Currents Aided Canoe Navigators|date=1 August 1955|url=https://nla.gov.au/nla.obj-318911458/view?partId=nla.obj-318923632#page/n90/mode/1up|accessdate=1 October 2021|archivedate=1 October 2021|archiveurl=https://web.archive.org/web/20211001001526/https://nla.gov.au/nla.obj-318911458/view?partId=nla.obj-318923632#page/n90/mode/1up}}</ref> Usoro nchọpụta ụgbọ mmiri ndị a na-adabere n'ụzọ dị ukwuu na nlekota anya na iburu n'isi mgbe niile. Ndị na-eme njem ụgbọ mmiri ga-eburu n'isi ebe ha si ụgbọ mmiri gaa iji mara ebe ha nọ. Anyanwụ bụ isi nduzi maka ndị na-eme njem n'ihi na ha nwere ike ịgbaso kpọmkwem ebe ọ na-ebili ma na-ada. Ozugbo anyanwụ dara, ha ga-eji ebe kpakpando na-apụta ma na-ada. Mgbe enweghị kpakpando n'ihi abalị ígwé ojii ma ọ bụ n'ehihie, onye na-akwọ ụgbọ mmiri ga-eji ifufe na ụfụfụ mee ihe dị ka ndị nduzi.<ref name="Thompson">{{Cite web|author=Thompson|first=Nainoa|title=On Wayfinding|url=http://archive.hokulea.com/ike/hookele/on_wayfinding.html|work=Polynesian Voyaging Society|accessdate=April 11, 2018|archivedate=November 2, 2017|archiveurl=https://web.archive.org/web/20171102012638/http://archive.hokulea.com/ike/hookele/on_wayfinding.html}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFThompson">Thompson, Nainoa. [http://archive.hokulea.com/ike/hookele/on_wayfinding.html "On Wayfinding"]. ''Polynesian Voyaging Society''. [https://web.archive.org/web/20171102012638/http://archive.hokulea.com/ike/hookele/on_wayfinding.html Archived] from the original on November 2, 2017<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">April 11,</span> 2018</span>.</cite></ref><ref name="NG1974H4">{{Cite journal|author=Lewis|first=David|title=Wind, Wave, Star, and Bird|journal=National Geographic|date=1974|volume=146|issue=6|pages=747–754, 771-778}}</ref> === Njem site na kpakpando === [[Faịlụ:Mau-star-compass.png|thumb|Compass kpakpando nke Mau Piailug kụziri na Caroline Islands, na North n'elu. Re-creation na shells on sand, na [[Asụsụ Satawalese|Satawalese]] ([[Asụsụ Chuukic|Chuukic]]) ederede akara, site na Polynesian Voyaging Society.<ref>{{Cite web|url=http://pvs.kcc.hawaii.edu/ike/hookele/star_compasses.html|archiveurl=https://web.archive.org/web/20111024052038/http://pvs.kcc.hawaii.edu/ike/hookele/star_compasses.html|archivedate=24 October 2011|title=Star Compasses|publisher=Polynesian Voyaging Society}}</ref> Lee nkọwa na Commons.]] Maka ndị na-eme njem n'ụdị equator, (dị ka ndị na-arụ ọrụ n'etiti nchoputa Micronesia), a na-eme ka njem n'Ị dị mfe, ebe ọ bụ na a na-arụ mbara igwe dum.  Kpakpando ọ àlà nke na-agafe zenith (n'elu) na-agagharị na equator nke bu, ntọala nke usoro nhazi nke equator.  njem ga-etinye ụzọ site na ndị dị nso na mbara igwe, na-agbanwe gaa na nke ọhụrụ mbụ nke mbụ nke elu.  A ga-eburu ụzọ n'isi maka ụzọ ọ gbala. <ref name="PIM1955-8">{{Cite web|author=Holmes|first=Lowell Don|work=XXVI(1) Pacific Islands Monthly|title=Island Migrations (2): Birds and Sea Currents Aided Canoe Navigators|date=1 August 1955|url=https://nla.gov.au/nla.obj-318911458/view?partId=nla.obj-318923632#page/n90/mode/1up|accessdate=1 October 2021|archivedate=1 October 2021|archiveurl=https://web.archive.org/web/20211001001526/https://nla.gov.au/nla.obj-318911458/view?partId=nla.obj-318923632#page/n90/mode/1up}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">Holmes, Lowell Don (1 August 1955). [https://nla.gov.au/nla.obj-318911458/view?partId=nla.obj-318923632#page/n90/mode/1up "Island Migrations (2): Birds and Sea Currents Aided Canoe Navigators"]. ''XXVI(1) Pacific Islands Monthly''. [https://web.archive.org/web/20211001001526/https://nla.gov.au/nla.obj-318911458/view?partId=nla.obj-318923632#page/n90/mode/1up Archived] from the original on 1 October 2021<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">1 October</span> 2021</span>.</cite></ref> <ref name="PIM1955-9">{{Cite web|author=Holmes|first=Lowell Don|work=XXVI(2) Pacific Islands Monthly|title=Island Migrations (3): Navigation was an Exact Science for Leaders|date=1 September 1955|url=https://nla.gov.au/nla.obj-318911518/view?partId=nla.obj-318928849|accessdate=1 October 2021|archivedate=1 October 2021|archiveurl=https://web.archive.org/web/20211001001530/https://nla.gov.au/nla.obj-318911518/view?partId=nla.obj-318928849}}</ref><ref name="Lewis 1972">{{Cite book|author=Lewis|first=David|title=We, the Navigators|date=1972|publisher=University of Hawaii Press|location=HI|isbn=9780824802295}}</ref> Ịga-ịgagharị saịtị na-eji ihe ndị ahụ ụfọdụ mgbe ụfọdụ, ka ha na-agbagharị n' egosipụta n'iji, ga-agafe ọma ahụ ndị njem na-aga.  E ji usoro nke "ịga n'okpuru latitude" mee ihe.[1][2]  Nke ahụ bụ, ihe ahụ na-agụ nke akwụkwọ n'elu dị iche dị iche iche gbasoro yiri nke ahụ, (site n'ịghọta na ụdịdị iche iche nwere ike yiri nke ahụ na mbara igwe igwe) nyere ndị na-eme njem ụgbọ mmiri mmiri nke latitude, ka ha wee nwee ike iji ifufe na-achịkwa, tupu ha enwee ihe ma ọ bụ n'ebe ahụ ihe iji rute ekere ahụ ha na-aga.. <ref name="PIM1955-8" /><ref name="PIM1955-6">{{Cite web|author=Holmes|first=Lowell Don|work=XXV(11) Pacific Islands Monthly|title=Island Migrations (1): The Polynesian Navigators Followed a Unique Plan|date=1 June 1955|url=https://nla.gov.au/nla.obj-319422511/view?partId=nla.obj-319629151|accessdate=1 October 2021|archivedate=1 October 2021|archiveurl=https://web.archive.org/web/20211001001528/https://nla.gov.au/nla.obj-319422511/view?partId=nla.obj-319629151}}</ref> Ike sitere n'ikuku gaa n'oké osimiri na-emepụta ebili mmiri. Ebili mmiri ndị e kere mgbe ike na-agbadata site na ebe isi iyi (dị ka ebili mmiri) a maara dị ka swell. Mgbe ifufe dị ike n'ebe isi iyi ahụ, ọsụsọ ahụ buru ibu. Ka ifufe na-ebu ogologo oge, otú ahụ ka ọ na-adịte ogologo oge. N'ihi na ebili mmiri nke oké osimiri nwere ike ịnọgide na-adịgide ruo ọtụtụ ụbọchị, ndị na-eme njem na-adabere na ha iji buru ụgbọ mmiri ha n'ụzọ kwụ ọtọ site n'otu ụlọ (ma ọ bụ ebe) na compass kpakpando gaa n'ụlọ nke ọzọ nke otu aha ahụ. Ndị na-eme njem anaghị enwe ike ịhụ kpakpando mgbe niile; n'ihi nke a, ha na-adabere na mbuze nke oké osimiri. Ụzọ e si agafe bụ ụzọ a pụrụ ịdabere na ya karịa ebili mmiri, nke ikuku na-ekpebi.<ref name="PIM1955-8">{{Cite web|author=Holmes|first=Lowell Don|work=XXVI(1) Pacific Islands Monthly|title=Island Migrations (2): Birds and Sea Currents Aided Canoe Navigators|date=1 August 1955|url=https://nla.gov.au/nla.obj-318911458/view?partId=nla.obj-318923632#page/n90/mode/1up|accessdate=1 October 2021|archivedate=1 October 2021|archiveurl=https://web.archive.org/web/20211001001526/https://nla.gov.au/nla.obj-318911458/view?partId=nla.obj-318923632#page/n90/mode/1up}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">Holmes, Lowell Don (1 August 1955). [https://nla.gov.au/nla.obj-318911458/view?partId=nla.obj-318923632#page/n90/mode/1up "Island Migrations (2): Birds and Sea Currents Aided Canoe Navigators"]. ''XXVI(1) Pacific Islands Monthly''. [https://web.archive.org/web/20211001001526/https://nla.gov.au/nla.obj-318911458/view?partId=nla.obj-318923632#page/n90/mode/1up Archived] from the original on 1 October 2021<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">1 October</span> 2021</span>.</cite></ref><ref name="PIM1955-9">{{Cite web|author=Holmes|first=Lowell Don|work=XXVI(2) Pacific Islands Monthly|title=Island Migrations (3): Navigation was an Exact Science for Leaders|date=1 September 1955|url=https://nla.gov.au/nla.obj-318911518/view?partId=nla.obj-318928849|accessdate=1 October 2021|archivedate=1 October 2021|archiveurl=https://web.archive.org/web/20211001001530/https://nla.gov.au/nla.obj-318911518/view?partId=nla.obj-318928849}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">Holmes, Lowell Don (1 September 1955). [https://nla.gov.au/nla.obj-318911518/view?partId=nla.obj-318928849 "Island Migrations (3): Navigation was an Exact Science for Leaders"]. ''XXVI(2) Pacific Islands Monthly''. [https://web.archive.org/web/20211001001530/https://nla.gov.au/nla.obj-318911518/view?partId=nla.obj-318928849 Archived] from the original on 1 October 2021<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">1 October</span> 2021</span>.</cite></ref> Mmiri na-aga n'ụzọ kwụ ọtọ nke na-eme ka ọ dịrị onye na-eme njem mfe ịchọpụta ma ụgbọ mmiri ahụ na-aga na ntụziaka ziri ezi.<ref>{{Cite book|author=Gooley|first=Tristan|authorlink=Tristan Gooley|title=How to Read Water: Clues, Signs & Patterns from Puddles to the Sea|year=2016|publisher=Hodder & Stoughton|location=NY|isbn=9781473615205}}</ref> Ndị bi na Marshall Islands nwere akụkọ ihe mere eme nke iji chaatị osisi, na-eje ozi dị ka ihe nnọchianya nke agwaetiti na ọnọdụ ndị gbara ha gburugburu;  na ntughari na ebe nzuko nke ọgịrịga aki oyibo na-egosi mmegharị ebili mmiri nke sitere na agwaetiti ndị guzoro n'ụzọ nke ifufe na-emeri na ọsọ nke ebili mmiri.[1][2].  Chaatị a nọchitere anya ụkpụrụ na-aza nke oke osimiri yana ụzọ ndị agwaetiti ahụ si mebie ụkpụrụ ndị ahụ, a na-ekpebikarị site n'ịhụ ọgba aghara na oke osimiri na-azara n'agwaetiti n'oge njem ụgbọ mmiri.  A na-eme ọtụtụ chaatị osisi site na midrib nke mkpụrụ osisi aki oyibo bụ nke ejikọtara ọnụ iji guzobe oghere mepere emepe.  A na-anọchi anya ebe ndị dị n'àgwàetiti ahụ site na mkpọ ndị e kekọtara n'okirikiri ahụ, ma ọ bụ site na nkwụsị nke osisi abụọ ma ọ bụ karịa apịara apị.  Eriri ndị ahụ nọchiri anya ebili mmiri na-efegharị n'elu oke osimiri na ntụzịaka ha na-ewere ka ha na-erute n'agwaetiti wee zute mgbịrịgba ebili mmiri ndị ọzọ yiri nke a na-eme site na mgbawa na mgbawa.  Chaatị n'otu n'otu dịgasị iche iche n'ụdị na nkọwa nke na onye ọkwọ ụgbọ mmiri nke mere eserese ahụ bụ naanị onye nwere ike ịkọwa ya na iji ya mee ihe.[3]  Iji chaatị osisi kwụsịrị mgbe Agha Ụwa nke Abụọ gasịrị, mgbe nkà na ụzụ eletrọnịkị ọhụrụ mere ka ịkwọ ụgbọ mmiri dịkwuo mfe ma na-eji ụgbọ epeepe eme njem n'agwaetiti..<ref name="Lewis 1972">{{Cite book|author=Lewis|first=David|title=We, the Navigators|date=1972|publisher=University of Hawaii Press|location=HI|isbn=9780824802295}}<cite class="citation book cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFLewis1972">Lewis, David (1972). ''We, the Navigators''. HI: University of Hawaii Press. [[ISBN]]&nbsp;[[Special:BookSources/9780824802295|<bdi>9780824802295</bdi>]].</cite></ref> == Ụgbọ mmiri == * Wa (ụgbọ mmiri) * Sakman * Baurua * Ọdọwa == Ebe e si nweta ya == * Lewis, David (1963), "A Return Voyage Between Puluwat and Saipan Using Micronesian Navigational Techniques", na Finney, Ben R (ed.), Pacific Navigation and Voyaging, The Polynesian Society.  * Lewis, David (1994), We the Navigators: The Ancient art of Landfinding in the Pacific, University of Hawaii Press.  * {{Cite book|author=O’Connor|first=M.R.|title=Wayfinding: The Science and Mystery of How Humans Navigate the World|year=2019|publisher=St. Martin's Press|isbn=978-1250096968}} == Ihe odide == {{Reflist}} [[Otú:Pages with unreviewed translations]] jq9hxo01fjg049odf3v7swz85tqhqpm Demi-Leigh Tebow 0 60203 630980 629120 2026-04-24T11:13:41Z InternetArchiveBot 11600 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 630980 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Demi-''' / Tebow ( / ˈdɛmɪ l iː ˈt iː b oʊ / DE -mee-LEE TEE -boh ; nne '''Nel-Peters''' ; amuru 28 June 1995) bu ihe nlere South Africa na eze nwanyi mara mma nke kacha mara amara maka imeri aha Miss Universe 2017 . Echiri ya okpueze Miss South Africa 2017, na onye mmeri nke abụọ Miss Universe si South Africa, na-esote [[Margaret Gardiner (Miss Universe)|Margaret Gardiner]], onye e chiri Miss Universe 1978 . == Ndụ mmalite na agụmakwụkwọ == A mụrụ Demi-Leigh Nel-Peters na 28 June 1995 na Sedgefield, Western Cape, nye Bennie Peters na Anne-Marie Steenkamp. <ref>{{Cite web|url=https://www.jacarandafm.com/news/entertainment/who-demi-leigh-nel-peters/|title=Who is Demi-Leigh Nel-Peters|date=27 March 2017|author=JK, Morne|publisher=Jacaranda FM}}</ref> Ọ chọpụtara na nwanne ya nwanyị, Franje, onye a mụrụ na cerebellar agenesis, dị ka ihe kacha mkpa na ndụ ya. Franje nwụrụ na 4 Mee 2019, dị afọ 13. <ref>{{Cite web|url=https://www.msn.com/en-us/health/health-news/tim-tebows-fiancees-sister-dies-suddenly-at-13-from-a-rare-condition/ar-AAB2DmX?ocid=spartandhp|title=Tim Tebow's Fiancee's Sister Dies Suddenly At 13 From A Rare Condition|work=Women's Health|author=Wilkinson, Amy|date=7 May 2019|accessdate=10 May 2019|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190510055339/https://www.msn.com/en-us/health/health-news/tim-tebows-fiancees-sister-dies-suddenly-at-13-from-a-rare-condition/ar-AAB2DmX%3Focid%3Dspartandhp|archivedate=10 May 2019}}</ref> <ref name=":0">{{Cite web|url=https://www.sapeople.com/2017/03/27/15-things-know-miss-south-africa-demi-leigh-nel-peters/|title=15 Things You Should Know About Miss South Africa Demi-Leigh Nel-Peters|date=27 March 2017|publisher=SA People News}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://www.sapeople.com/2017/03/27/15-things-know-miss-south-africa-demi-leigh-nel-peters/ "15 Things You Should Know About Miss South Africa Demi-Leigh Nel-Peters"]. </cite></ref> <ref name="Ghosh">{{Cite web|url=http://www.ibtimes.co.uk/miss-south-africa-demi-leigh-nel-peters-beats-colombia-jamaica-win-miss-universe-2017-1648983|title=Miss South Africa Demi-Leigh Nel-Peters beats Colombia and Jamaica to win Miss Universe 2017|author=Ghosh|first=Sutrishna|date=27 November 2017|work=International Business Times UK|language=en-GB|accessdate=27 November 2017}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFGhosh2017">Ghosh, Sutrishna (27 November 2017). </cite></ref> Nel-Peters gụsịrị akwụkwọ na North-West University na March 2017, ụbọchị ole na ole tupu mmeri Miss South Africa 2017 asọmpi. <ref>{{Cite web|url=https://people.com/bodies/miss-universe-south-africa-demi-leigh-nel-peters-5-things-to-know/|title=New Miss Universe Teaches Self-Defense After Getting Held at Gunpoint: 5 Things to Know|work=People.com|accessdate=27 November 2017}}</ref> Ọ na-asụ [[asụsụ Bekee]] na [[Afrikaans language|Afrikaans]] nke ọma. <ref name="CBS AP">{{Cite web|url=https://www.cbsnews.com/news/miss-universe-2017-winner-miss-south-africa-demi-leigh-nel-peters/|title=Miss South Africa Demi-Leigh Nel-Peters wins Miss Universe|date=26 November 2017|work=CBS News|language=en-US|accessdate=26 November 2017}}</ref> <ref name="Bustle">{{Cite web|url=https://www.bustle.com/p/miss-south-africa-demi-leigh-nel-peters-wins-miss-universe-2017-5553502|title=Miss South Africa Demi-Leigh Nel-Peters Wins Miss Universe 2017|date=26 November 2017|publisher=Bustle|author=Denninger|first=Lindsay}}</ref> Nel-Peters merikwara Miss Varsity Cup 2015 wee bụrụ onye ikpeazụ 5 kacha elu na Miss Teen SA na 2010. <ref name=":0"/> == Ihu ihu == === Nwanyị South Africa 2017 === Nel-Peters nọchitere anya Western Cape na asọmpi Miss South Africa 2017 na 26 Maachị 2017, nke ọ meriri. <ref>{{Cite web|title=Meet Demi-Leigh Tebow, the beauty queen wife of former NFL star Tim Tebow|url=https://www.scmp.com/magazines/style/entertainment/article/3274733/meet-demi-leigh-tebow-wife-ex-nfl-star-tim-tebow-she-grew-small-town-south-africa-won-both-miss|work=South China Morning Post|language=en|date=18 August 2024}}</ref> Dị ka Miss South Africa, o nwere ikike ịnọchite anya South Africa na abụọ Miss World 2017 na Miss Universe 2017, ma ebe ọ bụ na ụbọchị nke ibe akwụkwọ abụọ ahụ dabara, e zigara ya naanị Miss Universe, nke e mere na [[Las Vegas|Las Vegas, Nevada]] . === Miss Universe 2017 === Na agba ikpeazụ Steve Harvey jụrụ Nel-Peters, "Olee àgwà dị n'ime onwe gị ka ị na-anya isi na kedu ka ị ga-esi tinye àgwà ahụ n'oge gị dị ka Miss Universe?" Ọ sịrị:   Mgbe a jụrụ ya ihe o chere bụ ihe kacha mkpa gbasara ụmụ nwanyị n’ebe ọrụ, ọ sịrị:   Ọ gara n'ihu imeri asọmpi ahụ wee chie ya okpueze Miss Universe 2017 site n'aka onye nwe aha na-apụ apụ Iris Mittenaere . <ref>{{Cite web|url=http://news.abs-cbn.com/life/11/27/17/south-africas-demi-leigh-nel-peters-wins-miss-universe-2017|title=South Africa's Demi-Leigh Nel-Peters wins Miss Universe 2017|publisher=ABS-CBN News|date=26 November 2017}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://www.inquisitr.com/4646551/breaking-demi-leigh-nel-peters-wins-first-miss-universe-2017-crown-for-miss-south-africa-in-39-years/|title=Demi-Leigh Nel-Peters wins first Miss Universe 2017 crown for Miss South Africa in 39 years|publisher=Inquisitr|date=26 November 2017|author=Domirez|first=Darren|accessdate=31 March 2025|archivedate=1 December 2017|archiveurl=https://web.archive.org/web/20171201034625/https://www.inquisitr.com/4646551/breaking-demi-leigh-nel-peters-wins-first-miss-universe-2017-crown-for-miss-south-africa-in-39-years/}}</ref> <ref>{{Cite web|url=http://www.amarujala.com/photo-gallery/fashion/south-africa-win-crowned-miss-universe-2017-shraddha-shahsidhar-missed-the-chance|title=Miss Universe 2017|accessdate=27 November 2017|work=[[Amar Ujala]]}}</ref> Nel-Peters bụ onye nwe aha nke abụọ si South Africa; [[Margaret Gardiner (Miss Universe)|Margaret Gardiner]] meriri Miss Universe 1978 . <ref>{{Cite web|url=http://www.nydailynews.com/entertainment/south-africa-demi-leigh-nel-peters-named-universe-2017-article-1.3659285|title=Miss South Africa Demi-Leigh Nel-Peters named Miss Universe 2017|work=New York Daily News|date=26 November 2017|author=Feldman|first=Kate}}</ref> <ref>{{Cite web|url=http://heavy.com/entertainment/2017/11/miss-universe-20172018-winner-south-africa-demi-leigh-nel-peters/|title=Miss South Africa Demi-Leigh Nel-Peters, Miss Universe 2017-2018 Winner: 5 Fast Facts You Need to Know|publisher=Heavy|date=26 November 2017|accessdate=31 March 2025|archivedate=1 December 2017|archiveurl=https://web.archive.org/web/20171201033926/http://heavy.com/entertainment/2017/11/miss-universe-20172018-winner-south-africa-demi-leigh-nel-peters/}}</ref> <ref>{{Cite web|url=http://www.ibtimes.co.in/miss-universe-2017-crowning-moments-miss-south-africa-demi-leigh-nel-peters-photos-750884|title=Miss Universe 2017: Crowning moments of Miss South Africa Demi-Leigh Nel-Peters in PHOTOS|work=[[International Business Times]]|accessdate=27 November 2017}}</ref> Nel-Peters kwuru n'oge akụkụ na Miss Universe na ọ chọrọ iji ụlọ ọrụ nchekwa onwe ya nyere ọtụtụ ụmụ nwanyị aka ka o nwere ike. <ref name="Ghosh"/> <ref name="Silva">{{Cite news|url=http://www.newsweek.com/who-demi-leigh-nel-peters-south-african-woman-miss-universe-2018-winner-722692|title=Who is Demi-Leigh Nel-Peters? South African woman is Miss Universe 2017 winner|author=Silva|first=Cristina|date=26 November 2017|work=Newsweek|accessdate=27 November 2017|language=en}}</ref> Nke a sitere na ihe mere otu ọnwa ka e chiri ya okpueze Miss South Africa, mgbe a kpụrụ ya n'ụgbọala na Hyde Park . O nyefere mkpịsị ugodi ụgbọ ala ya mana ndị oji ụgbọ ala manyere ya n'ime ụgbọ ala ya. <ref name="usmagazine.com">{{Cite web|url=https://www.usmagazine.com/celebrity-news/news/miss-universe-2017-pageant-who-won/|title=Miss Universe 2017 Pageant: Who Won?|date=26 November 2017|accessdate=27 November 2017}}</ref> <ref>{{Cite web|url=http://www.cosmopolitan.com/entertainment/a13930389/miss-south-africa-demi-leigh-nel-peters-miss-universe-2017/|title=Miss South Africa Wins Miss Universe 2017|date=27 November 2017|accessdate=27 November 2017}}</ref> Ọ tụrụ otu n’ime ha ihe n’akpịrị wee jisie ike gbapụ wee nweta enyemaka. <ref name="usmagazine.com" /> <ref>{{Cite web|url=https://www.iol.co.za/news/crime-courts/miss-sa-demi-leigh-nel-peters-in-hijacking-drama-9615042|title=Miss SA Demi-Leigh Nel-Peters in hijacking drama - IOL News|accessdate=27 November 2017}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://www.timeslive.co.za/tshisa-live/tshisa-live/2017-06-08-i-punched-one-of-my-attackers-in-the-throat-says-miss-sa-on-hijacking-ordeal/|title=I punched one of my attackers in the throat, says Miss SA on hijacking ordeal|accessdate=27 November 2017}}</ref> Na ikike ya dị ka Miss Universe, Nel-Peters gara Philippines (ugboro abụọ), Indonesia (ugboro abụọ), Thailand (ugboro abụọ), [[France]], [[Mézíkọ|Mexico]] (ugboro abụọ), [[Ecuador]], [[Ndia|India]], [[Lebanon]], [[Egypt]], [[Malaysia]], obodo dị iche iche na [[Njikọ̀taọ̀hà|United States]], na obodo ya, [[South Africa]] . Nel-Peters kwụsịrị ọchịchị ya na 17 Disemba 2018 na [[Bangkok]], Thailand, mba ndị ọbịa nke 67th Miss Universe pageant. O mechara kpuwe Catriona Gray nke Philippines okpueze dị ka onye nọchiri ya. == Ndụ onwe onye == N'oge ọchịchị ya dị ka Miss Universe 2017, Nel-Peters malitere mkpakọrịta nwoke na nwaanyị Tim Tebow, onye bụbu onye ọkachamara [[American football|America football]] quarterback na onye bụbu ọkachamara baseball outfield maka New York Mets obere mmekọ. Nel-Peters na Tebow gbara aka na 9 Jenụwarị 2019 n'ugbo ezinụlọ Tebow na Jacksonville, Florida . <ref>{{Cite web|url=https://people.com/sports/tim-tebow-demi-leigh-nel-peters-engaged/|title=Tim Tebow Is Engaged to Former Miss Universe Demi-Leigh Nel-Peters|author=Steve Helling|date=10 January 2019|accessdate=10 January 2019}}</ref> Ha lụrụ na 20 Jenụwarị 2020 na Franschhoek, Western Cape, ihe dị ka otu elekere na mpụga Cape Town. <ref>{{Cite web|title=5 Facts About Tim Tebow and Demi-Leigh Nel-Peters' Wedding Venue|url=https://www.wedding-spot.com/blog/tim-tebow-wedding-venue-facts-photos|work=wedding-spot.com|publisher=Wedding Spot Blog|accessdate=23 January 2020}}</ref> Dị ka Tebow, ọ bụ Onye Kraịst. <ref>{{Cite web|url=https://people.com/sports/who-is-tim-tebow-fiancee-demi-leigh-nel-peters/|title=Everything to Know About Tim Tebow's Wife-To-Be Demi-Leigh Nel-Peters|date=10 January 2019|accessdate=29 July 2020|work=People}}</ref> == Ntụaka == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * [https://demileigh.com/ Weebụsaịtị gọọmentị] * [https://web.archive.org/web/20171201032335/http://www.misssa.co.za/current-reign/ Profaịlụ Nel-Peters na webụsaịtị Miss South Africa gọọmentị] {{S-start}} {{S-ach}} {{S-bef|before={{flagicon|France}} [[Iris Mittenaere]]}} {{s-ttl|title=[[Miss Universe]]|years=[[Miss Universe 2017|2017]]}} {{s-aft|after={{flagicon|Philippines}} [[Catriona Gray]]}} {{S-bef|before={{flagicon|Philippines}} [[Catriona Gray]]}} {{s-ttl|title=Timeless Beauty by Missosology|years=2017}} {{S-aft|after={{flagicon|Vietnam}} [[H'Hen Niê]]}} {{S-bef|before={{flagicon|Mpumalanga}} Ntandoyenkosi Kunene}} {{s-ttl|title=[[Miss South Africa]]|years=[[Miss South Africa 2017|2017]]}} {{s-aft|after={{flagicon|Western Cape}} Adè van Heerden}} {{S-bef|before={{flagicon|Western Cape}} Ntandoyenkosi Kunene}} {{S-ttl|title=[[Miss South Africa|{{nowrap|Miss Universe}} <br /> South Africa]]|years=[[Miss South Africa 2017|2017]]}} {{S-aft|after={{flagicon|Mpumalanga}} [[Tamaryn Green]]}} {{S-break}} {{S-end}} {{DEFAULTSORT:Tebow, Demi-Leigh}} [[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]] [[Otú:Pages with unreviewed translations]] kb9fbmqa2xzrw6zizel9ye3n8es0aqf Aịsaịa 59 0 60380 630911 515820 2026-04-23T12:06:01Z InternetArchiveBot 11600 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 630911 wikitext text/x-wiki   Isaiah 59 bụ isi nke iri ise na iteghete nke Akwụkwọ Aịzaya na Baịbụl Hibru ma ọ bụ Agba Ochie nke Akwụkwọ Nsọ Ndị Kraịst. Akwụkwọ a nwere amụma ndị e kwuru n’Aịzaya onye amụma, ọ bụkwa otu n’ime Akwụkwọ Ndị Amụma. Isi nile nke 56 ruo 66 ka a na-akpọkarị Trito-Aịsaịa. == Ihe odide == E ji asụsụ Hibru dee ihe odide mbụ ahụ. E kewara isiakwụkwọ a n’amaokwu iri abụọ na otu. === Ndị akaebe ederede === Ụfọdụ ihe odide ndị mbụ nwere ihe odide nke isiakwụkwọ a n’asụsụ Hibru sitere na ọdịnala ndị Masoret, bụ́ ndị gụnyere Codex Cairensis (895), Petersburg Codex of the Prophets (916), Aleppo Codex (narị afọ nke 10), Codex Leningradensis (1008). A hụrụ iberibe ihe ndị nwere akụkụ nke isiakwụkwọ a n'ime Akwụkwọ Mpịakọta Osimiri Nwụrụ Anwụ (narị afọ nke atọ BC ma ọ bụ mgbe e mesịrị): * 1Qlsaª: amaokwu niile * 1Qlsab: amaokwu nke 1-8, 20-21 * 4QIsah (4Q62): amaokwu nke 15-16 E nwekwara nsụgharị n’asụsụ Grik Koine nke a maara dị ka Septuagint, nke e mere na narị afọ ole na ole gara aga TOA. Ihe odide ochie nke ụdị Septuagint gụnyere Codex Vaticanus (B; GB; narị afọ nke anọ), Codex Sinaiticus (S; BHK: GS; narị afọ nke anọ), Codex Alexandrinus (A; GA; narị afọ nke ise) na Codex Marchalianus (Q; GQ; narị afọ nke isii). == Parashot == Akụkụ parashah e depụtara ebe a dabere na Codex Aleppo. [2] Isaiah 59 bụ akụkụ nke nkasi obi ahụ (Aịsaịa 40-66). {P}: meghere parashah, (S): parashah mechiri emechi. : [Ihe e dere n'ala ala peeji] == Amaokwu 1 == :: Le, aka Onye-nwe-ayi adighi-adi nkpukpu, ka ọ we ghara izọputa; Ntị ya adịghịkwa arọ, nke mere na ọ dịghị anụ ihe. [3] :: : == Amaokwu nke 2 == :: Ma ajọ omume-unu ekewawo unu n'etiti unu na Chineke-unu, ma nmehie-unu ezonariwo unu iru-Ya, ka ọ we ghara inu. [4] == Amaokwu 17 == N'ihi na Ọ yikwasiwo ezi omume dika ihe-ib͕ochi-obi, na okpu-agha nke nzọputa n'isi-Ya; O yikwasi kwa uwe ibọ̀-ọ́bọ̀ ibu uwe, O were ekworo yikwasi dika uwe-nwuda. * Tinye": sitere na mgbọrọgwụ Hibru labash, "ejikere" ma ọ bụ "eyiri uwe agha"; Okwu Hibru a tinyere ndị nke “okpu agha” (ko’ba), na “ihe mgbochi obi” (shiryon, “coat”) dị na 1 Samuel 17:5. Akụkụ abụọ mbụ : O yiri (LXX: enedusato) ezi omume dị ka ihe mgbochi obi (dikaiosunên thōraka), na okpu agha nke nzọpụta (perikephalaian sōtēriou) n'isi Ya" e zoro aka na 1 Tesalonaịka 5:8: : "Iyikwasị (Grik: endusameno/8]) ihe mgbochi obi nke okwukwe na ịhụnanya (thōraka pisteōs kai agapēs[8]), na dị ka okpu agha olileanya nke nzọpụta (perikephalaian elpida sōtērias ebe Pọl gbanwere “ihe mgbochi obi bụ́ ezi omume” ka ọ bụrụ “ihe mgbochi obi nke okwukwe na ịhụnanya” ma tinye “olileanya” na “okpu agha nke nzọpụta”. A kọwakwara otu ahịrị ahịrị ahụ na Amamihe 5:18, nke e chere na ọ dabere na Aịsaịa: Ọ ga-eyiri ezi omume dị ka ihe mgbochi obi (Grik: endusetai thōraka didiosunen), ọ ga-emekwa ezi ikpe kama ịbụ okpu agha.” == Amaokwu 21 == : Ma mụ onwe m, nke a bụ ọgbụgba ndụ m na ha, ka Jehova kwuru; : Mọm nke di n'aru gi, na okwum nile nke M'tiyeworo n'ọnu-gi, agaghi-apu n'ọnu-gi, ma-ọbu n'ọnu nkpuru-gi, ma-ọbu n'ọnu-gi. : mkpụrụ osisi, : : ka Onye-nwe kwuru, site ugbu a gaa n’iru na ruo mgbe nile ebighị ebi. [9] == Hụkwa == * Ihe agha nke Chineke * Jekọb * Zaịọn * Akụkụ [[Akwụkwọ Nsọ|Bible]] ndị metụtara ya: Jọn 16, Ọrụ 1, Ọrụ 2 == Ihe odide == 1.1 Akwụkwọ ntụaka Oxford, nyocha: Bernhard Duhm nwetara 6 Septemba 2018 2. 1 Dị ka e mere ya na Bible Hibru nke 1917 n’[[asụsụ Bekee]] nke The Jewish Publication Society. 3. 1 Aịz 59:1 4. ↑ Isaiah 59:2 KJV 5. 1 Aịz 59:17 NKJV 6. 1 Barnes, Albert. Ihe ndetu na Bible - 1 Samuel 17. James Murphy (ed). [[London]]: Blackie & Son, 1884. Mbipụta, Grand Rapids: Akwụkwọ Baker, 1998. 7. t Aịz 59:17 Nyocha ederede Hibru. Biblehub 8.1 8.0 8.1 8.2 1 Ndị Tesalonaịka 5:8 Nyocha ederede Greek na Biblehub.com 9. 1 Aịz 59:21{{Reflist|30em}} == Akwụkwọ == * {{Cite book|author=Esler|first=Philip F.|authorlink=Philip Esler|chapter=71. 1 Thessalonians|title=The Oxford Bible Commentary|editor=Barton|publisher=Oxford University Press|edition=first (paperback)|date=2007|pages=1199–1212|isbn=978-0199277186|url=https://books.google.com/books?id=ZJdVkgEACAAJ|accessdate=February 6, 2019}} * {{Cite book|author=Würthwein|first=Ernst|authorlink=Ernst Würthwein|title=The Text of the Old Testament|publisher=Wm. B. Eerdmans|location=Grand Rapids, MI|year=1995|isbn=0-8028-0788-7|url=https://books.google.com/books?id=FSNKSBObCYwC|accessdate=January 26, 2019}} == Njikọ mpụga == === Ndị Juu === * [http://www.mechon-mamre.org/p/pt/pt1059.htm Aịsaịa 59 Hibru mbụ na Bekee yiri ya] === Ndị Kraịst === * [https://web.archive.org/web/20200922074721/http://latinvulgate.com/lv/verse.aspx?t=0&b=27&c=59 Aịsaịa 59 Nsụgharị Bekee na Vulgate Latin] t9kjs6ra5718mox1jjdme1kpradllll Chris Ngoro Agibe 0 60681 630964 580595 2026-04-24T02:56:06Z InternetArchiveBot 11600 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 630964 wikitext text/x-wiki '''Christopher Ngoro Agibe''' bụ onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị na injinia Naijiria. Ọ bụ onye otu na-anọchite anya Boki / Ikom Federal Constituency na Ụlọ Ndị Nnọchiteanya.<ref name=":0">{{Cite web|title=Legislator Details - ConsTrack Track and Report on Governement Funded Projects in Nigeria|url=https://www.constrack.ng/legislator_details?id=77|accessdate=2025-01-02|work=www.constrack.ng|archivedate=2025-01-02|archiveurl=https://web.archive.org/web/20250102160923/https://www.constrack.ng/legislator_details?id=77}}</ref><ref name=":1">{{Cite web|title=Citizen Science Nigeria|url=https://citizensciencenigeria.org/public-offices/persons/christopher-ngoro-agibe|accessdate=2025-01-02|work=citizensciencenigeria.org|language=en}}</ref> == Mbido ndụ, agụmakwụkwọ na ọrụ ndọrọ ndọrọ ọchịchị == A mụrụ '''Chris Ngoro Agibe''' na 1961 ma si na Cross River Steeti. Ọ gụsịrị akwụkwọ sekọndrị ya na Ụlọ akwụkwọ sekọndrị zuru oke Ikom, Cross River Steeti na 1978. O nwetara nzere bachelọ na injinia na Mahadum Ife, Ile-Ife, Osun Steeti na 1984. A họpụtara ya dị ka onye omeiwu gọọmentị etiti na 2019 ma jee ozi ruo 2023. Bisong Victor Abang nọchiri ya. N'agbata afọ 1986 na 1990, ọ rụrụ ọrụ dị ka onye ọrụ Commission, NA-Army Engineering. Ọ bụ onye isi nke Sustainable Energy, United Cement Company site na 2007 ruo 2012.<ref name=":0" /><ref name=":1" /><ref>{{Cite web|title=Hon. Agibe Ngoro biography, net worth, age, family, contact & picture|url=https://www.manpower.com.ng/people/16728/hon-agibe-ngoro|accessdate=2025-01-02|work=www.manpower.com.ng}}</ref> == Edensibịa == {{DEFAULTSORT:Agibe, Chris Ngoro}} [[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]] 2yivi7xmf1z3r9a82pueejtp7itylir Chikwendu Kalu 0 60986 630960 578037 2026-04-24T01:51:49Z InternetArchiveBot 11600 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 630960 wikitext text/x-wiki '''Chikwendu Kalu''' bụ onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị Naijiria. Ọ rụrụ ọrụ dị ka onye otu na-anọchite anya [[Isiala Ngwa South]] Steeti Mpaghara ma nwee ọkwa onye isi oche nke 7th Abia Steeti Ụlọ Mgbakọ . <ref>{{Cite web|author=Emeruwa|first=Chijindu|date=2018-10-07|title=2019: Abia Speaker, Kalu picks PDP ticket to seek reelection, opponent dumps party|url=https://dailypost.ng/2018/10/07/2019-abia-speaker-kalu-picks-pdp-ticket-seek-reelection-opponent-dumps-party/|accessdate=2025-01-04|work=Daily Post Nigeria|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=Abia: Rt. Hon. Chikwendu Kalu Charges Youths, Politicians On Attitudinal Change - News Mirror|url=https://www.newsmirrorng.com/abia-rt-hon-chikwendu-kalu-charges-youths-politicians-on-attitudinal-change/|accessdate=2025-01-04|language=en-US|archivedate=2025-01-04|archiveurl=https://web.archive.org/web/20250104143034/https://www.newsmirrorng.com/abia-rt-hon-chikwendu-kalu-charges-youths-politicians-on-attitudinal-change/}}</ref> == Edensibịa == {{Reflist}} {{DEFAULTSORT:Kalu, Chikwendu}} [[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]] p4crgt1evm2ih00hnzpqyo0b0z582of Cecilia Chimbiri 0 65619 630952 620983 2026-04-23T23:15:22Z InternetArchiveBot 11600 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 630952 wikitext text/x-wiki [[Faịlụ:Cecillia_Chimbiri.jpg|alt= Cecillia Chimbiri|áká_ịkẹngạ|thumb|Onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị Zimbabwe]] '''Cecilia Chimbiri''' bụ onye na-eme ihe omume onye Zimbabwe na onye ochichi. Ọ rụrụ ọrụ dị ka onye isi oche nke MDC Alliance. Ọ bụ onye otu Citizens Coalition for Change nke Nelson Chamisa duziri. == Ọrụ == N'afọ 2009, Cecillia Chimbiri rụrụ ọrụ n'ochichi nke National Unity dị ka onye enyemaka ozi nke osote praịm minista Prọfesọ Arthur Mutambara. A họpụtara ya na Usoro Iwu nke Kọmitii Nzukọ Ndị Omeiwu (COPAC) na-achịkwa dị ka Rapporteur ruo mgbe ọ na-edepụta ya dị ka onye enyemaka teknụzụ. Na mmalite iwu nke 2013 ọ bụ onye na-ede blọgụ maka Vote Yes for the People Driven Constitution by (Copac). Cecillia Chimbiri na-ahọpụta Onye isi ochichi na Njikọ Nlekọta na Nrụkota Joint Monitoring and Implementation Committee (JOMIC) na Mashonaland Central Provincial na-anọchite anya MDC. JOMIC bụ kọmitii nwere ọtụtụ òtù na Zimbabwe nke e bu ụzọ malite na 30 Jenụwarị 2009, dịka nkwekọrịta nkwekọrịta ike nke Zimbabwe na 2008. Edepụta Cecillia Chimbiri na nnọkọ data ụmụ nwanyị nke Forum 2000 dị ka onye otu ndị ọkachamara na ikike mmadụ nke na-agbaso ihe nketa nke onye bụbu onye isi ala Czech Václav Havel ma na-akwado mmepe nke ọha obodo. Ọ bụ nkuchi nke Friedrich Nauman Foundation, nke edepụtara ya dị ka onye na-agbachitere mmadụ.<ref>{{Cite web|title=Human Rights Defender: Fighting for Freedom and Democracy|url=https://www.freiheit.org/sites/default/files/2021-12/fnf-human-rights-defenders_web-final.pdf|accessdate=11 December 2022}}</ref> Ọ bụ onye odeakwụkwọ nke ụmụ nwanyị bu Women's Academy for Africa (ebe ndịda). Ọ bụ onye mmeri na ụmụ amaala na-akwado nke Onye isi Nelson Chamisa ma họpụtara Harare counsellor na 30% nke ụmụ nwanyị. == Mkpuru n'ike == Oge iri na atọ n'ọnwa Mee afọ 2020, Chimbiri na ụmụ nwanyị abụọ ndị ọzọ, gụnyere onye omeiwu [[Joana Mamombe]], na ngagharị iwe nke Harare megide ọdịda gọọmentị na-enye ndị ogbenye ihe n'oge ọrịa COVID-19. Bọchị abụọ ka nke ahụ gasịrị, a hụrụ ụmụ nwanyị ahụ, merụrụ ahụ merụọ ahụ ma na-efegharị, n'akụkụ ụzọ okporo ụzọ isii site na Harare.. Ha kọrọ na a tara ha ahụhụ ma metọọ ha ihe ugboro ugboro. <ref name=":0" /><ref>{{Cite web|title=Zimbabwe High Court Grants 2 MDC Alliance Activists $20,000 Bail After Spending 2 Months in Prison|url=https://www.voazimbabwe.com/a/zimbabwe-high-court-grants-mamombe-chimbiri-bail/5879499.html|accessdate=2022-12-11|work=VOA|date=5 May 2021|language=en}}</ref> N'ịgbaso akụkọ banyere ihe ahụ merenụ, osote minista ozi nke Zimbabwe n'oge ahụ bụ Energy Mutodi boro mmadụ atọ ahụ ebubo "ịchịkwa" ntọrọ na mwakpo iji chụpụ gọọmentị ZANU-PF na-achị.N'ajụjụ ọnụ, Mutodi kwuru na ndị mmegide ndị otu na-eme "iji mee ka ìhè dị mma na gọọmentị iji kpalite mmeghachi omume mba ụwa, na-emekwa atụmatụ agha ọzọ.Mutodi gara n'ihu na-atụ aro na mgbatị ndị ụmụ nwanyị atọ ahụ na Mee 2020 nwere ike ịbụ ndị otu nnọkọ ndọrọ ndọrọ ọchịchị nke ndọrọ ndọrọ ọchịchị nke ha nwere ike ịbụ ndị otu ndọrọ ndọrọ ọchịchị nke ndọrọ ndọrọ ọchịchị nke ndọrọ ndọrọ ọchịchị ha..<ref>{{Cite web|title=MDC Breathes Fire As Zimbabwe Deputy Minister Says Joanna Mamombe, 2 Others Are Faking Abductions|url=https://www.voazimbabwe.com/a/zimbabwe-deputy-minister-faking-abductions/5424121.html|accessdate=2022-12-11|work=VOA|date=18 May 2020|language=en}}</ref> Na 10 June 2020, e jidere chimbiri na ụmụ nwanyị abụọ ndị ọzọ na-ahụ maka ndị ọka iwu na ebubo "na-ekwupụta okwu ụgha ma ọ bụ na-emeri ma ọ bụ na-egbochi ụzọ ikpe ziri ezi"; Kpọtụrụ nke a na-ebo ha ebubo ụgha banyere mgbatị ha na ịta ahụhụ ha.<ref name=":0">{{Cite web|title=Opposition activists rearrested; one charged|url=https://www.amnesty.org.uk/urgent-actions/opposition-activists-rearrested-one-charged|accessdate=2022-12-11|work=www.amnesty.org.uk|archivedate=2025-10-22|archiveurl=https://web.archive.org/web/20251022020253/https://www.amnesty.org.uk/urgent-actions/opposition-activists-rearrested-one-charged}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">. ''www.amnesty.org.uk''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2022-12-11</span></span>.</cite></ref> <ref>{{Cite news|date=2020-06-11|title=Zimbabwe's MDC 'abductees arrested for lying about torture'|language=en-GB|work=BBC News|url=https://www.bbc.com/news/world-africa-53005447|accessdate=2022-12-11}}</ref><ref>{{Cite web|date=2020-06-13|title=Zimbabwe opposition trio deny lying over abduction and torture|url=https://www.independent.co.ug/zimbabwe-opposition-trio-deny-lying-over-abduction-and-torture/|accessdate=2022-12-11|work=The Independent Uganda|language=en-US}}</ref> Na mbụ, a kpọchiri ha ruo na 26 June, mgbe ahụ a tọhapụrụ ha n'okpuru ọnọdụ ịgbapụta dị iche iche, gụnyere ịgbapụta nke ZWD $ 10,000, na-agakwuru ndị uwe ojii mgbe niile ma machibido ha ikwurịta ihe a na-ebo ebubo. == lee kwa == * Ndepụta nke ntọrọ * Ndepụta nke ikpe ndị furu efu == Ebe zoro aka == == Njikọ mpụga == * {{Cite news|title=Cecilia Chimbiri|work=Pindula|url=https://www.pindula.co.zw/Cecilia_Chimbiri|accessdate=30 May 2022}} * {{Cite news|title=Cecilia Chimbiri Biography|work=Fluentreport|url=https://www.fluentreport.com/topic/cecilia-chimbiri/|accessdate=30 May 2022}} * {{Cite news|author=Mavhunga|first=Columbus|date=6 March 2021|title=Zimbabwe Police Rearrest 3 Women Opposition Activists|work=VOA|url=https://www.voanews.com/a/africa_zimbabwe-police-rearrest-3-women-opposition-activists/6202951.html|accessdate=30 May 2022}} * {{Cite news|author=Institute for Young Women Development (IYWD)|date=28 April 2021|title=Statement on the Continued Detention of Joana Mamombe and Cecilia Chimbiri|work=Kubatana. net|url=https://kubatana.net/2021/04/28/statement-on-the-continued-detention-of-joana-mamombe-and-cecilia-chimbiri/|accessdate=30 May 2022}} * {{Cite news|date=16 May 2020|title=MDC youth member Cecilia Chimbiri narrates her story from a hospital bed|work=263Chat|url=https://www.youtube.com/watch?v=BFU_S20PHK0|accessdate=30 May 2022}} * {{Cite news|date=22 May 2020|title='I won't forgive brutal security agents'|work=The Independent|url=https://www.theindependent.co.zw/2020/05/22/i-wont-forgive-brutal-security-agents/|accessdate=30 May 2022}} {{DEFAULTSORT:Chimbiri, Cecilia}} [[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]] p7u4mhsaqr2oohvpsfhwfhq6qkwqf37 Desmond D'Sa 0 67191 630982 623936 2026-04-24T11:37:36Z InternetArchiveBot 11600 Rescuing 2 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 630982 wikitext text/x-wiki   '''Desmond D'Sa''' bụ Onye na-ahụ maka gburugburu ebe obibi na South Africa onye natara onyinye Goldman n'afọ 2014 . <ref name=":0">{{Cite web|date=2015-08-27|title=Honorary Doctorate for Durban Environmental Justice Watchdog|url=https://www.dut.ac.za/honorary-doctorate-for-durban-environmental-justice-watchdog/|accessdate=2021-04-23|work=Durban University of Technology|language=en-US|archivedate=2021-04-23|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210423203932/https://www.dut.ac.za/honorary-doctorate-for-durban-environmental-justice-watchdog/}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://web.archive.org/web/20210423203932/https://www.dut.ac.za/honorary-doctorate-for-durban-environmental-justice-watchdog/ "Honorary Doctorate for Durban Environmental Justice Watchdog"]. ''Durban University of Technology''. 27 August 2015<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">23 April</span> 2021</span>.</cite></ref><ref name=":1">{{Cite web|author=Ensia|first=Ensia|date=2014-04-28|title=Goldman Environmental Prize Awarded To South African Activist|url=https://www.huffpost.com/entry/desmond-dsa-goldman-environemntal-prize_n_5226436|accessdate=2021-04-23|work=HuffPost|language=en}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFEnsia2014">Ensia, Ensia (28 April 2014). [https://www.huffpost.com/entry/desmond-dsa-goldman-environemntal-prize_n_5226436 "Goldman Environmental Prize Awarded To South African Activist"]. ''HuffPost''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">23 April</span> 2021</span>.</cite></ref> A maara ya maka ime mkpesa maka ikpe ziri ezi gburugburu ebe obibi na Durban, South Africa metụtara ịnweta oghere ahịhịa na mmetọ.<ref name=":0"/> A maara mpaghara obodo ahụ ọ bi dị ka "Cancer Alley" maka ụlọ ọrụ karịa narị atọ mmepụta dị n'ógbè ahụ.<ref name=":2">{{Cite web|date=2014-04-28|title=Climate Reality Leader Desmond D’Sa Wins Goldman Environmental Prize|url=https://www.climaterealityproject.org/blog/climate-reality-leader-desmond-d%E2%80%99sa-wins-goldman-environmental-prize|accessdate=2021-04-23|work=Climate Reality|language=en|archivedate=23 April 2021|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210423203939/https://www.climaterealityproject.org/blog/climate-reality-leader-desmond-d%E2%80%99sa-wins-goldman-environmental-prize}}</ref> Iji dozie nke a, o guzobere [[South Durban Community Environmental Alliance]] . <ref name=":2" /> Netiwọkụ ahụ enweela ihe ịga nke ọma na imegide saịtị ndị ọzọ na-emetọ, a na-akwadokwa iji gbochie mgbasawanye nke ọdụ ụgbọ mmiri Durban.<ref name=":2" /> N'afọ 2011, a gbara ụlọ ya ọkụ maka nkwado ya. <ref name=":1"/> A zụlitere ya n'oge ịkpa ókè agbụrụ, a kpaliri ya itinye okwu ikpe ziri ezi na gburugburu ebe obibi na mmekọrịta mmadụ na ibe ya n'ọrụ ya.<ref>{{Cite web|title=#amaQhawe: Desmond D'Sa - How Apartheid's brutality ignited a quest for social justice|url=https://www.iol.co.za/dailynews/amaqhawe-desmond-dsa-how-apartheids-brutality-ignited-a-quest-for-social-justice-14674028|accessdate=2021-04-23|work=www.iol.co.za|language=en}}</ref> Maka ọrụ ya ọ nwetara nzere doctorate site na Mahadum nke Teknụụzụ nke Durban.<ref name=":0"/> == Ebemsibịa == {{Reflist}} {{DEFAULTSORT:D'sa, Desmond}} [[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]] 656wcg3fry61rp7mxkwfeqybfsrpg0j Ńkàtá templeeti:Databox 11 71780 630976 630493 2026-04-24T07:42:48Z MediaWiki message delivery 4554 /* Databox online survey - opportunity to share your thoughts about this Wikidata-powered Infobox */ nkeji ohúrù 630976 wikitext text/x-wiki == Adding 2 new parameters for Databox == ''Apologies for posting in English, you can help by translating it'' Hello, as per my message at [[Module_talk:Databox|Module_talk:Databox]], two new optional parameters to the Databox module have been added. If unused, the Databox behaves exactly as before. If used, they are called during invoking the <nowiki>{{Databox}}</nowiki> template. '''Summary of changes''' * '''useImage''' = allows you to select which image to use (when there are multiple options) <nowiki>{{Databox|</nowiki>useImage=''(copy and paste the image filename here)''}} * '''excludeProperties''' = create an exclusion list of Properties for the local page only. <nowiki>{{Databox</nowiki>|excludeProperties=''(add the P'ID/s to hide here)''}}<br> Lets you hide specific Property+Value pairs for this article only, useful if the Wikidata item contains properties that aren’t relevant to this article but are still needed elsewhere on this Wiki. * Parameters can be combined Example: <nowiki>{{Databox</nowiki>|excludeProperties=P123,P456,P78,P9|useImage=example image.jpg}}<br> The changes are marked in the [[w:ig:Special:History/Template:Databox|version history]] for easy reversion. If you have any concerns or queries, please reach out to me, either reply here or the projects [[m:Talk:Wikidata_For_Wikimedia_Projects/Projects/Databox|databox changes talk page]]. Thank you, -[[Ojiarụ:Danny Benjafield (WMDE)|Danny Benjafield (WMDE)]] ([[Ṅkàtá ojiarụ:Danny Benjafield (WMDE)|ṅkátá]]) 12:16, 25 Novemba 2025 (UTC) == Do you use Databox? Help us improve it (short survey) == ''Apologies for posting in English'' Hello, the [[m:Wikidata_For_Wikimedia_Projects|Wikidata For Wikimedia Projects]] team is conducting a short survey on the Wikidata-powered infobox; Databox, and how Wikimedians use it. Please help us gather insights on how to improve this feature, deployment and usability for all Wikimedians.<br> Link to the survey: [https://wikimedia.sslsurvey.de/Databox_Survey_2026-Q2 Databox Survey] Thank you on behalf of the Wikidata For Wikimedia Projects Team, -- [[Ojiarụ:Danny Benjafield (WMDE)|Danny Benjafield (WMDE)]] ([[Ńkàtá ojiarụ:Danny Benjafield (WMDE)|ṅkátá]]) 10:34, 13 Eprel 2026 (UTC) == Databox online survey - opportunity to share your thoughts about this Wikidata-powered Infobox == ''I apologise for posting in English. Feel free to translate!'' Hello everyone, the ''Wikidata For Wikimedia Projects'' team worked on improving the Databox Template and Module earlier this year. We are now asking Wikimedians to answer a short survey about their experiences with Databox (a Wikidata-powered infobox for Wikipedia and other Wikimedia Projects), and would appreciate your input.<br> The survey should take less than 10 minutes to answer. Here is a [https://wikimedia.sslsurvey.de/Databox_Survey_2026-Q2 link to the survey] Here you can find [[m:Wikidata_For_Wikimedia_Projects/Projects/Databox|more information about the changes made to Databox.]]. For any questions, please feel free to contact me on my [[m:User_talk:Danny_Benjafield_(WMDE)|meta user talk page]]. Thank you for your attention, [[Ojiarụ:MediaWiki message delivery|MediaWiki message delivery]] ([[Ńkàtá ojiarụ:MediaWiki message delivery|ṅkátá]]) 07:42, 24 Eprel 2026 (UTC) on behalf of the [[d:Wikidata_For_Wikimedia_Projects|Wikidata For Wikimedia Projects]] team. p.s. if this is not the right place to post a message on this wiki, I apologise. Please move it to the appropriate page, and if possible, ping me so I can record for future reference. Thank you! <!-- Message sent by User:Danny Benjafield (WMDE)@metawiki using the list at https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=User:Danny_Benjafield_(WMDE)/MassMessage_test_list&oldid=30446265 --> p1956jtw1ehva68zfgxxjs9knjr6ail Chinneylove Eze 0 73473 630961 621017 2026-04-24T02:14:39Z InternetArchiveBot 11600 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 630961 wikitext text/x-wiki   '''Chinneylove Eze Ogunje''' (born 11 August 1988)<ref name="Writer" /> is a Nigerian film producer, director, and entrepreneur.<ref name="Nwafor" /> Her first [[Nollywood]] movie was the 2013 film ''The Cartel''. In 2017, she produced the successful film ''Hire a Man''.<ref name="Writer" /> Ọ bụ onye hiwere ma bụrụkwa onyeisi ụlọ ọrụ Chinneylove Eze Productions ma mepụtakwa ihe nkiri dịka Hire a Woman, Devil in Agbada, Our Date for Christmas, Maduka Daughters, na Pretty Thief. == Mbido ndụ na agụmakwụkwọ == A mụrụ Eze n'abalị iri na otu nke ọnwa Ọgọstụ afọ 1988 n'ezinụlọ Ndị Kraịst nke sitere n'agbụrụ ndị Igbo. Ọ bụ nwa ikpeazụ n'ime ụmụ nwanyị anọ nke Maazị na Oriakụ Eze, ọ bụkwa onye Aguata Local Government Area dị na Anambra State, Naịjirịa. Ọ malitere agụmakwụkwọ ya na Twins Nursery na Primary School wee gaa n'ihu na Federal Government Girls College, [[Ȯra Ọyọ|Oyo]], ebe ọ gụsịrị akwụkwọ sekọndrị ya. O mechara gaa Mahadum Benin, nweta nzere bachelọ na akụ na ụba na ọnụ ọgụgụ. <ref name=":0">{{Cite web|title=Afrikive|url=https://afrikive.com/people/2102/chinneylove-eze|accessdate=2025-01-23|work=afrikive.com}}</ref> == Ọrụ na ọrụ ọha na eze == Eze malitere ọrụ ya na Nollywood dịka onye na-eme ihe nkiri tupu ọ banye na mmepụta ihe nkiri. Ihe nkiri mbụ ya mere na 2013 na The Cartel, ihe nkiri Pan-African nke gosipụtara ndị na-eme ihe nkiri si South Africa, Ghana, Tanzania, na Nigeria. Ihe nkiri ahụ nwetara nhọpụta anọ na Best of Nollywood Awards na nhọpụta ise na African Film Festival and Academy Awards (ZAFAA). <ref name="Writer">{{Cite web|author=Staff Writer|date=2022-03-23|title=Showmax spotlights ChinneyLove Eze: The young producer making hit Nollywood movies|url=https://stories.showmax.com/za/chinneylove-eze|accessdate=2025-01-23|work=Showmax Stories|language=en|archivedate=2025-01-26|archiveurl=https://web.archive.org/web/20250126065838/https://stories.showmax.com/za/chinneylove-eze}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFStaff_Writer2022">Staff Writer (23 March 2022). . ''Showmax Stories''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">23 January</span> 2025</span>.</cite></ref> N'afọ 2017, o mere nke mbụ ya dị ka onye na-emepụta ihe nkiri na Naijiria na Hire a Man, ihe nkiri na-aga nke ọma na azụmahịa nke nwetara ọtụtụ nhọpụta ma ghọọ ihe nkiri Nollywood nke asaa kachasị elu n'afọ.<ref>{{Cite news|author=Thisday|first=Writer|date=2023|title=My Movie Production, Inspired By Tyler Perry – Chinneylove Eze|url=https://www.thisdaylive.com/index.php/2023/09/13/my-movie-production-inspired-by-tyler-perry-chinneylove-eze/?amp|work=[[This Day]]}}</ref> Ọ gara n'ihu mepụta ''June'', ihe nkiri ịhụnanya, na 2018, na 2019, ọ sochiri Hire a Woman, nke ghọrọ otu n'ime ihe nkiri Nollywood kachasị elu n'afọ ahụ. N'afọ 2023, Eze bịanyere aka na nkwekọrịta pụrụ iche na Amazon Prime mgbe ewepụtara ihe nkiri ya abụọ, Tenis Big Day na Devil in Agbada, nke abụọ a dị maka iyi na ikpo okwu.<ref name="Nwafor">{{Cite web|author=Nwafor|date=2023-09-02|title=Amazon signs exclusive deal with Chinneylove for her latest movies|url=https://www.vanguardngr.com/2023/09/amazon-signs-exclusive-deal-with-chinneylove-for-her-latest-movies/|accessdate=2025-01-23|work=Vanguard News|language=en-GB}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFNwafor2023">Nwafor (2 September 2023). [https://www.vanguardngr.com/2023/09/amazon-signs-exclusive-deal-with-chinneylove-for-her-latest-movies/ "Amazon signs exclusive deal with Chinneylove for her latest movies"]. ''Vanguard News''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">23 January</span> 2025</span>.</cite></ref><ref>{{Cite journal|author=Nif|title=Chinneylove Eze Productions|url=https://www.nifsummit.com/images/docs/CHINNEYLOVE_EZE_PRODUCTIONS.pdf|journal=Nifsummit}}</ref> Na Septemba 2023, Eze kwupụtara atụmatụ inye ike ọ dịkarịa ala ụmụ nwanyị 150 gafee mba ahụ dịka akụkụ nke mbọ ọ na-agba inyeghachi ọha mmadụ.<ref>{{Cite web|author=Olufemi|first=Damilola|date=2023-09-08|title=Movie producer, Chinneylove, unveils plan to empower 150 women|url=https://punchng.com/movie-producer-chinneylove-unveils-plan-to-empower-150-women/?utm_source=auto-read-also&utm_medium=web#google_vignette|accessdate=2025-01-23|work=Punch Newspapers|language=en-US}}</ref> == Ndụ onwe onye == Na Nọvemba 2013, Eze lụrụ Kevwe Ogunje si Delta State na emume agbamakwụkwọ ọdịnala. Ndị ezinụlọ, ndị enyi, na ndị ama ama si [[Nollywood]] bịara ihe omume ahụ, gụnyere [[Joke Silva|Ajoke Silva]], [[Rita Dominic]], [[Mike Ezuruonye]], Mercy Johnson, [[Nancy Isime]], [[Uche Jombo]], [[Uche Nwaefuna (Montana).|Uche Montana]], [[Ini Edo]], na [[Atọ Makun|Ayo Makun]], na ndị ọzọ.<ref>{{Cite web|author=Ajose|first=Kehinde|date=2023-11-25|title=Chinneylove Eze, Kevwe Ogunje begin marital journey in style|url=https://punchng.com/chinneylove-eze-kevwe-ogunje-begin-marital-journey-in-style/|accessdate=2025-01-23|work=Punch Newspapers|language=en-US}}</ref> Ememe ahụ gosipụtara ihe ngosi dị iche iche, na ndị ọbịa yi uwe "aso-ebi" kwekọrọ.<ref>{{Cite news|author=Ekechukwu|first=Ferdinand|date=2023|title=chinnelove-eze-kevwe-ogunje-tie-the-knot|url=https://www.thisdaylive.com/index.php/2023/11/25/chinnelove-eze-kevwe-ogunje-tie-the-knot/?amp|work=[[This Day]]}}</ref> A mụrụ nwa mbụ di na nwunye ahụ na Disemba 2024. == Ihe nkiri ndị a họọrọ == {| class="wikitable" style="font-size:95%;" !Afọ !Ihe nkiri !Ndị na-eme ihe nkiri |- |2013 |''Òtù Ndị Ahịa'' |[[Mike Ezuruonye]], John Njamah |- |2016 |''Alụrụ di na nwunye'' |Femi Jacobs, Zynnel Zuh, Belinda Effah (Grace Charis Bassey) |- |2017 |<nowiki><i id="mwiA">were nwoke n'ọrụ</i></nowiki> |Zynnel Zuh, Eyinna Nwigwe, [[Shafy Bello|Shaffy Bello]], [[Nancy Isime]], IK Ogbonna |- |2018 |''June'' |[[Uche Jombo|Uche Jumbo]], [[Michelle Dede]], Empress Njamah, Toni Tones[[Toni Tones|Ụda Toni]] |- |2019 |<nowiki><i id="mwmg">were nwanyị n'ọrụ</i></nowiki> |[[Nancy Isime]], [[Alexx Ekubo|Alex Ekubo]], [[Mike Godson]], [[Uzor Arukwe|Uzo Arukwe]] |- |2020 |''Mgbe Ịhụnanya Chọtara Gị'' |[[Mike Godson]], [[Rachel Oniga|Rachael Oniga]], [[Lilian Afegbai]], [[Esther Audu]] |- |2020 |''Onye agbata obi m'' |[[Tana Adelana]], Mofe Duncan |- |2021 |[[Devil in Agbada|''Ekwensu n'Agbada'']] |[[Desmond Elliot]], [[Linda Osifo]], Erica Nlewedim, [[Efe Irele]], [[Nosa Rex]] |- |2021 |''Ụbọchị Anyị Na-eme Krismas'' |Mofe Duncan, Mercy Johnson[[Mercy Johnson|Ekele Johnson]] |- |2022 |''Ihe Nzuzo Victoria'' |[[Uche Nwaefuna (Montana).|Uche (Montana) Nwaefuna]], Chris Akwarandu, Chinneylove Eze |- |2022 |''Kafaya Faya'' |Mercy Johnson, [[Ebube Nwagbo]] |- |2023 |''Ihe Mere Ịhụnanya'' |Echelon Mbadiwe, Emem Inwang, Sam Maurice |- |2023 |''Akụkọ Ịhụnanya nke Phil'' |Daniel Etim Effiong, [[Uche Nwaefuna (Montana).|Uche (Montana) Nwaefuna]] |- |2023 |''Abụọ Pụrụ Egwu Egwu'' |Mimi Chaka, Daniel Etim Effiong |- |2023 |''Onye isi Chic'' |[[Sophie Alakija]], [[Etinosa Idemudia]], Maurice Sam |- |2023 |''Maka echi ka mma'' |[[Ruth Kadiri]], Hero Daniels, Onyii Alex |- |2024 |''Shuga na ihe na-esi ísì ụtọ'' |[[Ini Edo]], Elozonam |- |2024 |''Mmetụta Dị Nsọ'' |Chineye Nnebe, Clinton Joshua |- |2024 |''Ọ bụ agbamakwụkwọ anyị'' |[[Chioma Chukwuka]], Michael Dappa, [[Uche Jombo|Uche Jumbo]] |- |2024 |''N'agbanyeghị ihe mgbochi niile'' |Vine Olugu, [[Uche Nwaefuna (Montana).|Uche (Montana) Nwaefuna]], Jerry Mudiaga |- |2024 |''Omego pound na dollar'' |Ray Emodi, Lilian Idoko |- |2024 |''Alan Poser'' |[[Bolaji Ogunmola]], IK Ogbonna |- |} == Hụkwa == * [[Ndepụta nke ndị na-eme ihe nkiri na Naijiria]] * Ndepụta nke ndị na-emepụta ihe nkiri na Naijiria == Edemsibia == {{Reflist|2}} [[Otú:Ndị na-eme ihe nkiri Naijiria narị afọ nke 21]] [[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]] [[Otú:Pages with unreviewed translations]] n769ria21j2v7nh3lz745eq4s6jfgnx Bankan Tey Dogon 0 73694 630916 597909 2026-04-23T13:03:35Z InternetArchiveBot 11600 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 630916 wikitext text/x-wiki {{Infobox Language|name=Bankan Tey|nativename=''Walo-Kumbe''|region=[[Mali]]|speakers={{sigfig|1320|2}}|date=1998 census|familycolor=Niger-Congo|fam2=[[Dogon languages|Dogon]]|fam3=Nanga|iso3=dbw}} '''Bankan Tey Dogon''', a na-akpọ ya Walo-Kumbe Dogon na mbụ site n'aka obodo ukwu abụọ a na-asụ ya, nke a makwaara dị ka Walo na Walonkore, bụ asụsụ Dogon dị iche iche, nke a na-asụ n'oge na-adịbeghị anya na Mali. Roger Blench bụ onye mbụ kọrọ ya n'ịntanetị n'ịntanetị.<ref>{{Cite web|archiveurl=https://web.archive.org/web/20130615111624/http://www.rogerblench.info/Language/Niger-Congo/Dogon/Dogon%20page.htm|archivedate=2013-06-15|url=http://www.rogerblench.info/Language/Niger-Congo/Dogon/Dogon%20page.htm|title=DOGON LANGUAGES}}</ref> onye na-akọ na ọ "dị na [[Nanga Dogon|Nanga]] n'ụzọ doro anya", nke a maara naanị site na otu akụkọ sitere na 1953. Obodo nke atọ e nyochachara n'oge ahụ, Been, na-asụ ụdị okwu yiri ya mana nke dị iche na nke nkịtị, Ben Tey Dogon. == Edensibia == {{Reflist}} == Ebe e si nweta ya == * [Ihe e dere n'ala ala peeji] "Nnyocha nke asụsụ Dogon na Mali: Nchịkọta". OGMIOS: Akwụkwọ akụkọ nke Foundation for Endangered Languages. 3.02 (26): 14–15. E nwetara ya na 2011-06-30..{{Cite journal|author=Blench|first=Roger|authorlink=Roger Blench|title=A survey of Dogon languages in Mali: Overview|journal=OGMIOS: Newsletter of Foundation for Endangered Languages|year=2005|volume=3.02|issue=26|pages=14–15|url=http://www.ogmios.org/ogmios_files/266.htm|accessdate=2011-06-30}} * {{Cite book|author=Hochstetler|first=J. Lee|year=2004|title=Sociolinguistic Survey of the Dogon Language Area|publisher=SIL International|url=http://www.sil.org/silesr/2004/silesr2004-004.pdf|accessdate=2011-06-30}} == Njikọ mpụga == * [https://web.archive.org/web/20131126121555/http://www.rogerblench.info/Language/Niger-Congo/Dogon/Walo%20wordlist%20paper.pdf Ndepụta okwu Walo-Kumbe] (Dendo na Blench, 2005) 8hqfcm3btig7i6jarsfqhij8h9b3kzf BANZSL 0 73958 630912 598587 2026-04-23T12:09:13Z InternetArchiveBot 11600 Rescuing 2 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 630912 wikitext text/x-wiki {{Short description|Ezinụlọ asụsụ ogbi}} '''Asụsụ Ndị Ogbi nke Britain, Australia na New Zealand''' ('''BANZSL''', <ref name="becauselanguage">{{cite web|url=https://becauselanguage.com/102-signed-language-mailbag/|title=102: Signed Language Mailbag (with Adam Schembri, Christy Filipich, and Mark Ellison)|work=Because Language|date=27 July 2024|access-date=26 August 2024}}</ref>), ma ọ bụ ezinụlọ '''Asụsụ Ogbi nke Britain (BSL)''', bụ [[ezinụlọ asụsụ]] ma ọ bụ otu nke nwere [[asụsụ ogbi]] atọ metụtara: [[Asụsụ Ogbi nke Britain]], [[Auslan]] na [[Asụsụ Ogbi nke New Zealand]] (NZSL). Ndị ọkà mmụta asụsụ [[Trevor Johnston]] na Adam Schembri chepụtara okwu ahụ bụ ''BANZSL'' n'ụzọ na-abụghị nke ha na mmalite afọ 2000.<ref>Johnston, T. (2002). BSL, Auslan and NZSL: Three sign languages or one? In A. Baker, B. van den Bogaerde & O. Crasborn (Eds.), "Cross-linguistic perspectives in sign language research: Selected papers from TISLR 2000" (pp. 47-69). Hamburg: Signum Verlag.</ref> Agbanyeghị, na 2024, Schembri kwuru na akụkọ Wikipedia gbasara BANZSL amalitela ịkọwa ya na nkọwa doro anya ma ọ bụ nke ikike nke "asụsụ nke asụsụ BSL nke oge a na asụsụ ndị ogbi Auslan na New Zealand si malite", ihe ọ pụtara bụ na "obidoro ndụ nke aka ya ihe anyị na-ebughị n'obi".<ref name="becauselanguage"/> N'ihi ya, Schembri kwuru na ya na Johnston ajụla okwu ahụ n'ihi mkpesa sitere n'aka ndị obodo ntị chiri, nchegbu na ọ na-anọchi aha nke asụsụ atọ ahụ.<ref name="becauselanguage"/> BSL, Auslan na NZSL niile sitere na asụsụ ndị ogbi nke e ji mee ihe na Britain n'oge narị afọ nke 19. Asụsụ atọ a na-ekwu okwu ha nwere njikọ n'otú ha si eji otu ụdị ụtọasụsụ ahụ, [[Aha abụọ e ji aka dee |Aha abụọ e ji aka dee]], na oke dị elu nke okwu (akara) na-ejikọta ọnụ. [[Asụsụ Ndị Ogbi nke Amerịka]] na ụdị BANZSL abụghị otu asụsụ. Agbanyeghị, okwu ka nwere nnukwu ihe jikọrọ ọnụ, ikekwe n'ihi na ndị bịanyere aka n'ụdị BANZSL atọ niile gbaziri akwụkwọ ọkọwa okwu ọhụrụ, ọtụtụ ndị na-akatọ akwụkwọ na-eto eto amaghị ihe ndị bụ ihe ndị e bubatara ọhụrụ. N'etiti Auslan, BSL na NZSL, 82% nke akara ndị ahụ yiri ibe ha (kwa [[Ndepụta Swadesh]]). Mgbe a na-atụle ihe ịrịba ama yiri ya na nke yiri ya ma ọ bụ nke yiri ya, e nwere ihe ịrịba ama [[cognate]] 98% n'etiti asụsụ ndị ahụ. Ma e jiri ya tụnyere ya, ASL na BANZSL nwere naanị 31% ihe ịrịba ama ndị ahụ yiri nke ahụ, ma ọ bụ 44% jikọtara ọnụ. A ga-enweta ozi ndị ọzọ mgbe emechara BSL corpus,<ref>{{Cite web |title=Home |url=http://bslcorpusproject.org.temp.link/ |website=BSL Corpus Project}}</ref> allows for comparison with the Auslan corpus,<ref>[http://www.auslan.org.au/about/corpus/ Auslan corpus]</ref> na ọrụ Asụsụ Ogbi nke New Zealand.<ref>{{Cite web |title=School of Linguistics and Applied Language Studies &#124; Victoria University of Wellington |url=http://www.victoria.ac.nz/lals/research/deafstudies/DSRU%20site/NZSL%20variation/variation%20project.aspx |url-status=bot: unknown |archive-url=https://web.archive.org/web/20081224104404/http://www.victoria.ac.nz/lals/research/deafstudies/DSRU%20site/NZSL%20variation/variation%20project.aspx |archive-date=24 December 2008 |access-date=26 July 2017}}</ref> A ka na-enwe mkparịta ụka asụsụ n'etiti BSL, Auslan na NZSL site na mbugharị (ndị ntị chiri na ndị ntụgharị okwu), mgbasa ozi (a na-edekọ ma na-ekesa mmemme telivishọn dịka See Hear, Switch, Rush na SignPost n'ụzọ na-ezighi ezi na mba atọ niile) na ogbako (na 1999, ọtụtụ ndị Britain ntị chiri gara Australia maka World Federation of the Deaf Conference, WFD, na Brisbane). Dịka [[Henri Wittmann]] (1991) si kwuo, [[Asụsụ Ndị Ogbi nke Sweden]] sikwa na BSL pụta. Site na asụsụ Swedish SL [[Asụsụ Ndị Ogbi Portuguese]] na [[Asụsụ Ndị Ogbi Finnish]] malitere, nke ikpeazụ nwere ngwakọta mpaghara; [[Asụsụ Ndị Ogbi Danish]] nwere nghọta dị ukwuu na asụsụ Swedish SL, mana Wittmann tinyere ya na [[Ezinụlọ Asụsụ Ndị Ogbi nke French]]. Anderson (1979) kama, tụrụ aro na [[Asụsụ Ogbi nke Sweden|Akara Sweden]], [[Asụsụ Ihe Ogbi nke German|Ihe Ogbi nke German]] na [[Asụsụ Ihe Ogbi nke Britain|Ihe Ogbi nke Britain]] nwere otu mmalite n'asụsụ ihe ogbi nke "North-West Europe".<ref>{{Cite book |last=Lucas |first=Ceil |url=https://books.google.com/books?id=lxpuT_s8AkEC&q=Swedish&pg=PA6 |title=The Sociolinguistics of Sign Languages |date=2001-10-04 |publisher=Cambridge University Press |isbn=978-0-521-79474-9 |language=en}}</ref> ==Asụsụ== {{tree list}} *BSL (akara akaebe sitere na 1644 nwere ike ọ gaghị abụ BSL), ya na ihe dị ka ndị ọrụ 151,000<ref>{{cite web|url=https://www.bda.org.uk/bsl-statistics|title=British Sign Language (BSL) Statistics}}</ref> **Australian SL (1860. ASL na mmetụta [[Asụsụ Ogbi Irish|ISL]]), yana ihe dị ka ndị ọrụ 10,000<ref name="Australian Bureau of Statistics">{{cite web|url= http://www.vicdeaf.com.au/files/editor_upload/File/Research%20Reports/The%20distribution%20of%20Victorian%20sign%20language%20users.pdf|title= The distribution of Victorian sign language users|access-date= 12 March 2016|author= Australian Bureau of Statistics|date= 2013|publisher= [[Australian Bureau of Statistics]]|url-status= live|archive-url= https://web.archive.org/web/20160307105909/http://www.vicdeaf.com.au/files/editor_upload/File/Research%20Reports/The%20distribution%20of%20Victorian%20sign%20language%20users.pdf|archive-date= 7 March 2016|df= dmy-all|accessdate= 21 March 2026|archivedate= 7 March 2016|archiveurl= https://web.archive.org/web/20160307105909/http://www.vicdeaf.com.au/files/editor_upload/File/Research%20Reports/The%20distribution%20of%20Victorian%20sign%20language%20users.pdf}}</ref> *** Papua New Guinea Sign Language ({{circa|1990}}), nke bụ creole nke e ji Auslan mepụta, nke mmadụ 30,000 ji mee ihe<ref>[http://www-01.sil.org/iso639-3/cr_files/2015-066.pdf ISO request part 1][http://www-01.sil.org/iso639-3/cr_files/2015-066_pgz.pdf ISO request part 2]</ref> **New Zealand SL (1800s), ihe dị ka mmadụ 20,000 na-eji ya<ref>{{Cite web|url=http://archive.stats.govt.nz/Census/2013-census/data-tables/total-by-topic.aspx|title=2013 Census totals by topic|website=archive.stats.govt.nz|language=en-nz|access-date=2019-05-28|archive-date=2017-11-22|archive-url=https://web.archive.org/web/20171122042347/http://www.stats.govt.nz/Census/2013-census/data-tables/total-by-topic.aspx|url-status=dead|accessdate=2026-03-21|archivedate=2017-11-22|archiveurl=https://web.archive.org/web/20171122042347/http://www.stats.govt.nz/Census/2013-census/data-tables/total-by-topic.aspx}}</ref> **Northern Ireland SL (Narị afọ nke 19 - na mmetụta [[Asụsụ Ogbi nke Amerịka]] na [[Asụsụ Ogbi nke Ireland]]) **South African SL (ebe dị n'etiti 1846 na 1881), nke ikekwe mmadụ 235,000 ji mee ihe **Maritime SL ({{circa| 1860}}), nwere ike ndị ọrụ 100 ka dị ugbu a<ref name=Yoel>{{cite web |last=Yoel |first=Judith |title=Canada's Maritime Sign Language |url=http://www.endangeredlanguages.com/lang/4896 |website=Endangered Languages |access-date=10 February 2017}}</ref> **? [[Swedish Sign Language family]] (1800) *** Swedish Sign Language (1800) *** Finnish SL (1850s, with local admixture) *** Finland-Swedish SL (1850s, ụdị etiti dị n'etiti Finnish na Swedish SL) *** Eritrean Sign (1955, nwere ọtụtụ ihe mgbakwunye mpaghara) *** Portuguese SL (1823) *** Cape Verdian Sign (1990s, na ngwakọta mpaghara) {{tree list/end}} ==Leekwa== * [[Old French Sign Language]] – nke dị ugbu a nke BANZSL * [[French Sign Language family]] ==Ihe ndetu== {{reflist}} ==Edensibia== * Johnston, T. (2003). ''BSL, Auslan and NZSL: Three signed languages or one?'' In A. Baker, B. van den Bogaerde & O. Crasborn (Eds.), "Cross-linguistic perspectives in sign language research: Selected papers from TISLR 2000" (pp.&nbsp;47–69). Hamburg: Signum Verlag. * McKee, D. & G. Kennedy (2000). Lexical Comparison of Signs from American, Australian, British, and New Zealand Sign Languages. In K. Emmorey and H. Lane (Eds), "The signs of language revisited: an anthology to honor Ursula Bellugi and Edward Klima". Lawrence Erlbaum Associates, Inc. * {{cite journal |last1=Palfreyman |first1=Nick |last2=Schembri |first2=Adam |year=2022 |title=Lumping and splitting: Sign language delineation and ideologies of linguistic differentiation |journal=Journal of Sociolinguistics |volume=26 |issue=1 |pages=105–112 |doi=10.1111/josl.12524 }} [[Category:BANZSL Sign Language family]] [[Category:Sign language families]] rkxnijjq8dvrdq6rblgwkpjwpe4juh6 Bolaji Olamide 0 74011 630938 598648 2026-04-23T18:06:14Z InternetArchiveBot 11600 Rescuing 2 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 630938 wikitext text/x-wiki   '''Bolaji Titilayo Olamide''' (amụrụ na 27 n'ọnwa Nọvemba afọ 2003) bụ onye Naijiria na-agba bọọlụ nke na-agba ọsọ maka Remo Stars Ladies na [[Ndị otu egwuregwu bọọlụ ụmụ nwanyị nke mba Naịjirịa|Ndị otu ụmụ nwanyị nke Naijiria]]. Olamide bụ onye mmeri Golden Boot na NWFL Premiership. <ref>{{Cite web|date=2025-05-18|title=Remo Stars Ladies forward Bolaji Olamide Wins NWFL Premiership Top Scorer Award – The NWFL|url=https://thenwfl.com/2025/05/18/remo-stars-ladies-forward-bolaji-olamide-wins-nwfl-premiership-top-scorer-award/|accessdate=2025-07-31|language=en-US|archivedate=2025-12-06|archiveurl=https://web.archive.org/web/20251206051728/https://thenwfl.com/2025/05/18/remo-stars-ladies-forward-bolaji-olamide-wins-nwfl-premiership-top-scorer-award/}}</ref> == Ọrụ klọb == Olamide gbara bọọlụ maka Osun Babes<ref>{{Cite news|title=Osun Babes' Olamide targets Flying Officer's Cup glory|url=https://dailytrust.com/osun-babes-olamide-targets-flying-officers-cup-glory/|accessdate=2025-07-31|work=[[Daily Trust]]|language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite news|title=FC Robo, Osun Babes reach Flying Officer's Cup semi-final|url=https://dailytrust.com/fc-robo-osun-babes-reach-flying-officers-cup-semi-final/|accessdate=2025-07-31|work=[[Daily Trust]]|language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite news|author=Oyebola|first=Mike|date=2022-12-08|title=NWFL: Rivers Angels back to winning ways, Edo Queens win big|url=https://dailypost.ng/2022/12/08/nwfl-rivers-angels-back-to-winning-ways-edo-queens-win-big/|accessdate=2025-07-31|work=[[Daily Post (Nigeria)|Daily Post]]|language=en-US}}</ref> na Sunshine Queens,<ref>{{Cite web|author=Newspaper|first=The Hope|date=2024-04-17|title=NWFL Matchday 13: Olamide lone goal sinks Ekiti Queens in Akure|url=https://www.thehopenewspaper.com/nwfl-matchday-13-olamide-lone-goal-sinks-ekiti-queens-in-akure/|accessdate=2025-07-31|work=The Hope Newspaper|language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite web|author=Newspaper|first=The Hope|date=2024-02-14|title=NWFL Matchday 8: Sunshine Queens stroll past Delta Queens|url=https://www.thehopenewspaper.com/nwfl-matchday-8-sunshine-queens-stroll-past-delta-queens/|accessdate=2025-07-31|work=The Hope Newspaper|language=en-GB}}</ref> ebe ọ gbanwere site na onye na-agba bọọlụ n'etiti gaa na onye na'ihu,<ref>{{Cite news|author=Adesanya|first=Taiwo|date=2025-02-07|title=NWFL: Olamide targets more goals for Remo Stars Ladies|url=https://dailypost.ng/2025/02/07/nwfl-olamide-targets-more-goals-for-remo-stars-ladies/|accessdate=2025-07-31|work=[[Daily Post (Nigeria)|Daily Post]]|language=en-US}}</ref> tupu ọ banye na Remo Stars Ladies n'afọ 2025.<ref>{{Cite web|author=Nigeria|first=News Agency of|date=2023-02-09|title=NWFL: Osun Babes beat Heartland Queens 2-0|url=https://gazettengr.com/nwfl-osun-babes-beat-heartland-queens-2-0/|accessdate=2025-07-31|work=Peoples Gazette Nigeria|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite news|author=Adesanya|first=Taiwo|date=2025-01-14|title=NWFL: Remo Stars Ladies sign 10 players for new season|url=https://dailypost.ng/2025/01/14/nwfl-remo-stars-ladies-sign-10-players-for-new-season/|accessdate=2025-07-31|work=[[Daily Post (Nigeria)|Daily Post]]|language=en-US}}</ref> Na 15 Jenụwarị afọ 2025, ọ gbara goolu mbụ ya maka Remo Stars Ladies na mbido league ya, na mmeri 3-1 megide Confluence Queens.<ref>{{Cite web|author=HUsiayo|date=2025-01-16|title=NWFL Matchday 1: Edo Queens Off To A Flyer As Remo Ladies Get Away Win - Africa Top Sports|url=https://en.africatopsports.com/2025/01/16/nwfl-matchday-1-edo-queens-off-to-a-flyer-as-remo-ladies-get-away-win/|accessdate=2025-07-31|language=en-US}}</ref> Ọ gbara bọọlụ n'egwuregwu isii sochirinụ, gụnyere ịgba bọọlụ megide Heartland Queens na Abia Angels, na-eweta ọnụ ọgụgụ ya na goolu 9 na egwuregwu asaa.<ref>{{Cite web|author=SPORTS|first=BSN|title=Bolaji Olamide Optimistic Of Victory as Remo Stars Ladies Prepare for Nasarawa Amazons Clash|url=https://bsnsports.com.ng/post/Bolaji-Olamide-Optimistic-Of-Victory-as-Remo-Stars-Ladies-Prepare-for-Nasarawa-Amazons-Clash|accessdate=2025-07-31|work=Bolaji Olamide Optimistic Of Victory as Remo Stars Ladies Prepare for Nasarawa Amazons Clash}}</ref><ref>{{Cite web|author=Obah|first=Amara|date=2025-06-06|title=NWFL: Remo Stars Ladies Olamide Bolaji remarkable rise|url=https://www.aclsports.com/nwfl-remo-stars-ladies-olamide-bolaji-remarkable-rise/|accessdate=2025-07-31|work=ACLSports|language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite web|author=Sports|first=Pulse|date=2025-06-14|title=Bolaji Olamide: Meet Remo Stars 15-goal youngster ready to fire Super Falcons to WAFCON glory|url=https://www.pulsesports.ng/football/story/bolaji-olamide-meet-remo-stars-15-goal-youngster-ready-to-fire-super-falcons-to-wafcon-glory-2025061413324351998|accessdate=2025-07-31|work=Pulse Sports Nigeria|language=en}}</ref> A kpọrọ Olamide onye egwuregwu nke izu nke [[Nigerian Women Football League|NWFL]] na Matchday 5 ma merie ihe nrite abụọ na-aga n'ihu nke onye egwuregwu nke ọnwa n'etiti Jenụwarị na Febụwarị afọ 2025.<ref>{{Cite web|author=SPORTS|first=BSN|title=Bolaji Olamide Optimistic Of Victory as Remo Stars Ladies Prepare for Nasarawa Amazons Clash|url=https://bsnsports.com.ng/post/Bolaji-Olamide-Optimistic-Of-Victory-as-Remo-Stars-Ladies-Prepare-for-Nasarawa-Amazons-Clash|accessdate=2025-07-31|work=Bolaji Olamide Optimistic Of Victory as Remo Stars Ladies Prepare for Nasarawa Amazons Clash}}</ref> N'abalị iri na isii n'ọnwa Eprel afọ 2025, ọ gbara goolu nke iri asatọ na asatọ megide Heartland Queens na Dan Anyiam Stadium na [[Òwèrè|Owerri]] iji debanye aha goolu nke 10 nke mkpọsa ahụ, na-eme ka ọ kwụsị egwuregwu anọ.<ref>{{Cite web|title=2024/2025 NWFL Match Day 12: Spirited Heartland Queens play 1-1 against Remo Stars Ladies {{!}} Africa Sport Network|url=https://www.africasport.net/article/football/2024-2025-nwfl-match-day-12-spirited-heartland-queens-play-1-1-against-remo-stars-ladies|accessdate=2025-07-31|work=www.africasport.net}}</ref> O ji goolu iri na anọ n'egwuregwu iri na anọ mechie oge ahụ, nke kachasị elu na league, dịka Remo Stars Ladies ruru eru maka NWFL Super Six.<ref>{{Cite web|date=2025-05-09|title=Six Stars to Watch at 2024/25 NWFL Premiership Super Six – The NWFL|url=https://thenwfl.com/2025/05/09/six-stars-to-watch-at-2024-25-nwfl-premiership-super-six/|accessdate=2025-07-31|language=en-US}}</ref> Na 13 n'ọnwa Mee afọ 2025, Olamide gbara naanị goolu na Naija Ratels ka Remo Stars Ladies meriri egwuregwu ha nke abụọ sochirinụ na Super Six, nke mere ka ha nọrọ n'elu tebụl. <ref>{{Cite web|author=Liadi|first=Tunde|date=2025-05-13|title=NWFL Premiership : Remo Stars Ladies secure second successive wins|url=https://thenationonlineng.net/nwfl-premiership-remo-stars-ladies-secure-second-successive-wins/|accessdate=2025-07-31|work=The Nation Newspaper|language=en-US}}</ref> <ref>{{Cite web|author=Reporters|first=Our|date=2025-05-13|title=Remo Ladies tighten NWFL grip as contenders falter in Ikenne|url=https://punchng.com/remo-ladies-tighten-nwfl-grip-as-contenders-falter-in-ikenne/|accessdate=2025-07-31|work=Punch Newspapers|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2025-05-13|title=Remo Stars Ladies 1-0 Naija Ratels: Bolaji Olamide fires debutants to second straight win – The NWFL|url=https://thenwfl.com/2025/05/13/remo-stars-ladies-1-0-naija-ratels-bolaji-olamide-fires-debutants-to-second-straight-win/|accessdate=2025-07-31|language=en-US}}</ref> O meriri ihe nrite Top Scorer na njedebe nke oge ahụ.<ref>{{Cite web|date=2025-05-18|title=Remo Stars Ladies forward Bolaji Olamide Wins NWFL Premiership Top Scorer Award – The NWFL|url=https://thenwfl.com/2025/05/18/remo-stars-ladies-forward-bolaji-olamide-wins-nwfl-premiership-top-scorer-award/|accessdate=2025-07-31|language=en-US|archivedate=2025-12-06|archiveurl=https://web.archive.org/web/20251206051728/https://thenwfl.com/2025/05/18/remo-stars-ladies-forward-bolaji-olamide-wins-nwfl-premiership-top-scorer-award/}}</ref> == Ọrụ mba ụwa == Olamide gbara ndị otu Nigeria ụmụ nwanyị U-17 egwu n'afọ 2020. Na 14 Maachị afọ 2020, a chụrụ ya n'aka n'ọkara oge ha na Guinea, n'oge asọmpi iko mba ụwa nke FIFA U-17. Naijiria ji 5-1 merie egwuregwu ahụ n'ama egwuregwu Agege, ji mkpokọta 11-2 gbagoro. Emechara kagbuo asọmpi a n'ihi ọrịa COVID-19. <ref>{{Cite web|date=2020-11-17|title=FIFA U-17 Women's World Cup 2020 cancelled; India to host 2022 edition|url=https://africa.espn.com/football/story/_/id/37608793/fifa-u-17-women-world-cup-2020-cancelled-india-host-2022-edition|accessdate=2025-07-31|work=ESPN.com|language=en}}</ref> N'abalị iri abụọ n'ọnwa Ọktoba n'afọ 2024, Olamide natara oku mbụ ya n'òtù ụmụ nwanyị nke Naịjirịa maka egwuregwu enyi na enyi megide Algeria.<ref>{{Cite web|date=2024-10-20|title=Super Falcons squad for Algeria test released|url=https://sportsration.com/super-falcons-squad-for-algeria-test-released/|accessdate=2025-07-31|work=SportsRation|language=en-US}}</ref> N'abalị iri abụọ n'ọnwa Mee afọ 2025, a kpọrọ ya ka ọ lụso Cameroon ọgụ.<ref>{{Cite web|author=Nlebem|first=Anthony|date=2025-05-20|title=Super Falcons coach Madugu names squad for Cameroon friendlies|url=https://businessday.ng/sports/article/super-falcons-coach-madugu-names-squad-for-cameroon-friendlies/|accessdate=2025-07-31|work=Businessday NG|language=en-US}}</ref> Na 3 June 2025, o mere nke mbụ ya, na-abịa dị ka onye na-anọchi anya ọkara nke abụọ.<ref>{{Cite web|author=Ochicha|first=Lovette|date=2025-06-03|title=Ajibade Brace Powers Super Falcons to Confident Win Over Cameroon in Abeokuta|url=https://www.sports247.ng/ajibade-brace-powers-super-falcons-to-confident-win-over-cameroon-in-abeokuta/|accessdate=2025-07-31|work=Sports247 Nigeria|language=en-US}}</ref> O sonyeghị na ndepụta ikpeazụ nke ndị otu maka Women's Africa Cup of Nations . <ref>{{Cite web|author=Akpan|first=Samuel|date=2025-06-20|title=Super Falcons Coach Names 24-Player Squad for 2024 WAFCON|url=https://persecondnews.com/2025/06/20/super-falcons-coach-names-24-player-squad-for-2024-wafcon/|accessdate=2025-07-31|work=Per Second News|language=en-US}}</ref> == Ntụaka == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * [[Sofascore]].com/football/player/olamide-bolaji/1981206" id="mwAYU" rel="mw:ExtLink nofollow">Bolaji Olamide na Sofascore [[Otú:Ụmụ nwanyị Naijiria n'agba bọọlụ]] [[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]] [[Otú:Pages with unreviewed translations]] 2f38tak0fkb1ye9ut81zcwcpqw8s5vb Cecilia Skingsley 0 74154 630953 598854 2026-04-23T23:20:54Z InternetArchiveBot 11600 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 630953 wikitext text/x-wiki {{Infobox officeholder | name = Cecilia Skingsley | image = Cecilia Skingsley 01.jpg | office = [[Governor of Stockholm County]] | monarch = [[Carl XVI Gustaf]] | primeminister = [[Ulf Kristersson]] | term_start = 16 June 2025 | predecessor = [[Anna Kinberg Batra]]<br />[[Claes Lindgren]] (acting) | office2 = First Deputy Governor of [[Sveriges Riksbank]] | governor2 = [[Stefan Ingves]] | termstart2 = 8 November 2019 | termend2 = 15 August 2022 | predecessor2 = [[Kerstin af Jochnick]] | successor2 = [[Anna Breman]] | birth_date = {{birth date and age|df=yes|1968|8|18}} | birth_place = [[Stockholm]], Sweden | alma_mater = [[Stockholm University]] }} '''Marie Annie Cecilia Skingsley''' (née Bystedt; amụrụ m na 18 Ọgọst 1968) bụ onye Sweden na-ahụ maka ụlọ akụ, akụnụba na onye nta akụkọ, onye na-arụ ọrụ dịka Gọvanọ nke Stockholm County kemgbe 16 Juun 2025.<ref>{{Cite web|author=Regeringskansliet|first=Regeringen och|title=Cecilia Skingsley ny landshövding i Stockholms län|url=https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2025/05/cecilia-skingsley-ny-landshovding-i-stockholms-lan/|work=Regeringskansliet|accessdate=23 May 2025|language=sv|date=22 May 2025}}</ref> Ọ rụburu ọrụ na ndị isi nke ndị gọvanọ nke Sveriges Riksbank, ụlọ akụ etiti nke Sweden, site na 2013 ruo 2022, yana dịka osote gọvanọ mbụ ya site na 209 ruo 2022.<ref>{{Cite news|date=8 November 2019|title=Swedbank economist Breman named deputy governor of Swedish central bank|language=en|work=Reuters|url=https://www.reuters.com/article/uk-sweden-cenbank-governor-idINKBN1XI0WS|accessdate=3 July 2021}}</ref> Ọ bụ onye isi nke BIS Innovation Hub, na Bank for International Settlements, site na 2022 ruo 2025. == Mmụta == Skingsley nwere nzere BA na akụnụba na sayensị ndọrọ ndọrọ ọchịchị na Mahadum Stockholm. O nwetara akara ugo mmụta nyocha ego na SSE Executive Education na Stockholm School of Economics (nke bụbu IFL na Stockholm School of Economics) ma mụọ akwụkwọ akụkọ na Poppius School of Journalism na Stockholm.<ref name=":0">{{Cite web|title=Cecilia Skingsley, Sveriges Riksbank: Profile and Biography|url=https://www.bloomberg.com/profile/person/15427219|publisher=[[Bloomberg L.P.]]|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210709192004/https://www.bloomberg.com/profile/person/15427219|archivedate=9 July 2021}}</ref><ref name=":1">{{Cite web|title=Cecilia Skingsley {{!}} Sveriges Riksbank|url=http://www.riksbank.se/en/Press-and-published/Press/Press-photos/Members-of-the-Executive-Board/-/Cecilia-Skingsley/|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180115185238/http://www.riksbank.se/en/Press-and-published/Press/Press-photos/Members-of-the-Executive-Board/-/Cecilia-Skingsley/|archivedate=15 January 2018|accessdate=15 January 2018|work=Riksbank.se}}</ref> == Ọrụ == Skingsley malitere ọrụ ya dị ka onye nta akụkọ redio na SAF Radio City na Stockholm. Ọ ghọrọ odeakwụkwọ mgbasa ozi na Swedish Ministry of Finance na 1991, ọ bụkwa ọnụ na-ekwuru Bo Lundgren. Ọ ghọrọ odeakwụkwọ mgbasa ozi nke Carl Bildt na 1994. N'afọ 1995, ọ kwagara na ụlọ ọrụ Dagens ị ka onye nta akụkọ ego. Skingsley ghọrọ onye isi nke FX na nyocha ego na Swedbank na 2007, wee bụrụ onye isi na-ahụ maka akụ na ụba n'ebe ahụ na 2013. <ref name=":0"/><ref name=":1"/> A họpụtara Skingsley ka ọ bụrụ osote gọvanọ mbụ nke Riksbank na Nọvemba 2019, na-anọchi [[Kerstin af Jochnick]].<ref>{{Cite web|date=8 November 2019|title=People: Riksbank appoints new executive board member|url=https://www.centralbanking.com/node/4536496|accessdate=3 July 2021|work=Central Banking|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=Natixis names CRO; Swedbank loses chief economist to Swedish central bank|url=https://www.spglobal.com/marketintelligence/en/news-insights/trending/GL93-AcUNUs6lTb-dTpEPA2|accessdate=3 July 2021|work=spglobal.com|language=en-us}}</ref> Na June 2022, a họpụtara ya ka ọ bụrụ Onye isi nke BIS Innovation Hub na Bank for International Settlements.<ref>{{Cite web|url=https://www.bis.org/press/p220607.htm|title=Cecilia Skingsley appointed as Head of the BIS Innovation Hub|date=7 June 2022}}</ref> O mechara hapụ ọrụ ya dị ka osote gọvanọ mbụ nke Sveriges Riksbank, ebe [[Anna Breman]] nọchiri ya. == Edensibia == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * [https://web.archive.org/web/20240719021245/http://archive.riksbank.se/Documents/Riksbanken/Direktionen/2013/rb_dir_cv_Cecilia_Skingsley_130522_eng.pdf CV Cecilia Skingsley si Sveriges Riksbank] [[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]] evp0payla1weqkw9b85f2jp6tnqmgep Barbara Bush 0 74318 630918 621192 2026-04-23T13:20:02Z InternetArchiveBot 11600 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 630918 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Barbara Bush''' (amụrụ '''Pierce'''; Juun 8, 1925&nbsp;– Eprel 17, 2018) bụ nwunye mbụ nke mba Amerịka site na 1989 ruo 1993, dịka nwunye [[:en:George_H._W._Bush|George HW Bush]], [[President of the United States|onyeisiala nke iri anọ na otu nke mba Amerịka]] . Ọ bụbu nwunye nke abụọ nke mba Amerịka site na 1981 ruo 1989, mgbe di ya bụ osote onyeisiala n'okpuru onyeisiala [[:en:Ronald_Reagan|Ronald Reagan]], ma hiwe [[Barbara Bush Foundation for Family Literacy]]. ==Mbido ndụ ya== Barbara Pierce mụrụ na [[New York City]] na 8 June, 1925 wee tolite ebe ahụ. Ọ zutere George H. W. Bush mgbe ọ dị afọ 16, ha abụọ lụrụ na 1945. Ha kwagara [[Texas]] na 1948, bụ ebe George nwere ihe ịga nke ọma na ụlọ ọrụ mmanụ ụgbọala ma mesịa malite ọrụ ndọrọ ndọrọ ọchịchị ya. Di na nwunye ahụ nwere ụmụ isii n'etiti 1946 na 1959, ma die ọnwụ nke nwa ha nwanyị dị afọ atọ Robin nwere ọrịa [[leukemia]] na 1953.<ref>{{Cite book |last=Bush |first=Barbara |url=https://books.google.com/books?id=WixyCQAAQBAJ&q=Barbara+Bush+born |title=Barbara Bush: A Memoir |date=2015-05-26 |publisher=Simon and Schuster |isbn=978-1-5011-1778-7 |language=en}}</ref><ref name="FL bio">{{cite web|title=First Lady Biography: Barbara Bush|url=http://www.firstladies.org/biographies/firstladies.aspx?biography=42|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20090303162751/http://www.firstladies.org/biographies/firstladies.aspx?biography=42|archive-date=March 3, 2009|access-date=January 21, 2008|publisher=[[:en:First Ladies National Historic Site|National First Ladies Library]]|accessdate=March 23, 2026|archivedate=March 3, 2009|archiveurl=https://web.archive.org/web/20090303162751/http://www.firstladies.org/biographies/firstladies.aspx?biography=42}}</ref> ==Oru ndọrọ ọchịchị na nwunye mbụ== Bush biri na [[Washington, D.C.]], New York, na [[China]] mgbe ya na di ya na-arụ ọrụ ndọrọ ọchịchị dị iche iche na 1960s na 1970s. Ọ ghọrọ onye na-agbasi mbọ ike maka di ya mgbe ọ bụla o mere ntuli aka. Bush ghọrọ nwanyị nke abụọ mgbe di ya ghọrọ osote onye isi ala na 1981. Ọ rụrụ ọrụ dị ka onye na-elekọta mmadụ dị ka nwanyị nke abụọ, na-eme ihe omume ugboro ugboro n'ụlọ osote onye isi ala, ya na di ya gakwara ọtụtụ mba na ọrụ ndọrọ ndọrọ ọchịchị ya. Bush ghọrọ First Lady n'afọ 1989 ka emechara di ya ka ọ bụrụ onye isi ala. Ọ nwere mmasị na ọrụ na ndụ na White House, ọ bụ ezie na ahụmahụ ya dị ka nwanyị mbụ nwere mgbagwoju anya site na nchebe ya na ezinụlọ ya na nchọpụta ya nke ọrịa na 1989. Ọ na-arụ ọrụ ọrụ ebere ugboro ugboro, gụnyere ọrụ ya iji kwalite ịgụ akwụkwọ na nkwado ya maka ndị nwere [[HIV/AIDS]]. Ọ nọgidere na-arụsi ọrụ ike na ndọrọ ndọrọ ọchịchị mgbe ọ hapụsịrị White House, dịka ụmụ ya nwoke abụọ na-agba ọsọ maka ọkwa ọchịchị na ma gọvanọ na mkpọsa onyeisi oche. ==Ihe nketa na ọnwụ ya== N'ime ụmụ ya bụ [[:en:George_W._Bush|George W. Bush]], onyeisiala nke iri anọ na atọ nke mba Amerịka, na [[:en:Jeb_Bush|Jeb Bush]], gọvanọ nke iri anọ na atọ nke Florida.<ref>{{Cite web |date=2015-02-14 |title=Watch Barbara Bush tell son Jeb she's changed her mind about 'enough Bushes' |url=https://abcnews.go.com/Politics/watch-barbara-bush-son-jeb-shes-changed-mind/story?id=28975899 |access-date=2023-06-08 |website=ABC News |language=en |archive-date=June 8, 2023 |archive-url=https://web.archive.org/web/20230608163919/https://abcnews.go.com/Politics/watch-barbara-bush-son-jeb-shes-changed-mind/story?id=28975899 |url-status=live }}</ref> Bush na [[Abigail Adams]] bụ naanị ụmụ nwanyị abụọ bụ nwunye otu onyeisiala mba Amerịka, bụrụkwa nne nke onye isi ala ọzọ. N'oge ahụ ọ ghọrọ nwunye onyeisiala, ọ bụ nwanyị nke abụọ kacha okenye nọ n'ọkwa ahụ, naanị [[Anna Harrison]], onye bighị n'isi obodo ahụ. A na-ahụkarị Bush dị ka nwunye onyeisiala, a makwa ya maka aha nne nne ya na-anaghị anọchite anya ya. Na 2018, Bush nọ n'ụlọ ọgwụ.<ref name="NPR">{{cite web |last=Domonoske |first=Camila |date=April 15, 2018 |title=Former first lady Barbara Bush in failing health, not seeking further treatment |url=https://www.npr.org/sections/thetwo-way/2018/04/15/602650632/former-first-lady-barbara-bush-in-failing-health-not-seeking-further-treatment |access-date=April 15, 2018 |publisher=NPR |archive-date=April 15, 2023 |archive-url=https://web.archive.org/web/20230415014848/https://www.npr.org/sections/thetwo-way/2018/04/15/602650632/former-first-lady-barbara-bush-in-failing-health-not-seeking-further-treatment |url-status=live }}</ref> Ọ nwụrụ n'ụlọ ya mgbe ọ dị afọ 92 na Eprel 17, 2018.<ref>{{cite web |url=https://abcnews.go.com/US/lady-barbara-bush-dies-age-92/story?id=54490037 |title=Former first lady Barbara Bush dies at age 92 |work=ABC News |access-date=June 27, 2020 |archive-date=April 18, 2018 |archive-url=https://web.archive.org/web/20180418101338/http://abcnews.go.com/US/lady-barbara-bush-dies-age-92/story?id=54490037 |url-status=live }}</ref> ==Ntụaka== {{reflist}} ===Akwụkwọ ọgụgụ=== {{refbegin|30em}} * {{Cite book |last=Anthony |first=Carl Sferrazza |title=First Ladies: The Saga of the Presidents' Wives and Their Power, 1961–1990 |url=https://archive.org/details/firstladiessaga200anth |publisher=William Morrow and Company |year=1990 |isbn=978-0-688-10562-4 |author-link=Carl Sferrazza Anthony}} * {{Cite book |last=Beasley |first=Maurine H. |title=First Ladies and the Press: The Unfinished Partnership of the Media Age |publisher=Northwestern University Press |year=2005 |isbn=978-0-8101-2312-0 |pages=185–200 |language=en |author-link=Maurine Beasley}} * {{Cite book |last=Carlin |first=Diana B. |url=https://books.google.com/books?id=N1K-CwAAQBAJ |title=A Companion to First Ladies |publisher=John Wiley & Sons |year=2016 |isbn=978-1-118-73218-2 |editor-last=Sibley |editor-first=Katherine A. S. |pages=604–634 |language=en |chapter=Barbara Pierce Bush: Choosing a Complete Life |author-link=Diana Carlin}} * {{Cite book |last=Caroli |first=Betty Boyd | authorlink = Betty Boyd Caroli |url=https://archive.org/details/firstladiesfromm0000caro |title=First Ladies: From Martha Washington to Michelle Obama |publisher=[[Oxford University Press]] |year=2010 |isbn=978-0-19-539285-2 |pages=285–293 |language=en}} * {{Cite book |last=Feinberg |first=Barbara Silberdick |url=https://archive.org/details/americasfirstlad0000fein |title=America's First Ladies: Changing Expectations |publisher=Franklin Watts |year=1998 |isbn=978-0-531-11379-0}} * {{Cite book |last=Gutin |first=Myra G. |url=https://archive.org/details/barbarabushpresi0000guti/ |title=Barbara Bush: Presidential Matriarch |publisher=University Press of Kansas |year=2008 |isbn=978-0-7006-1583-4}} * {{cite book |last=Kilian |first=Pamela|url=https://archive.org/details/barbarabushmatri00kili/|title=Barbara Bush: Matriarch of a Dynasty|year=2002|publisher=St. Martin's Griffin|isbn=978-0-312-31970-0}} * {{Cite book |last=Longo |first=James McMurtry |title=From Classroom to White House: The Presidents and First Ladies as Students and Teachers |publisher=McFarland |year=2011 |isbn=978-0-7864-8846-9 |pages=171–175 |language=en}} * {{Cite book |last=Page |first=Susan |author-link=Susan Page |year=2019 |title=The Matriarch: Barbara Bush and the Making of an American Dynasty |location=New York |publisher=Twelve |isbn=978-1-5387-1364-8 |oclc=1032584246}} * {{Cite book |last1=Schneider |first1=Dorothy |url=https://archive.org/details/firstladiesbiogr0000schn_k5c3 |title=First Ladies: A Biographical Dictionary |last2=Schneider |first2=Carl J. |publisher=Facts on File |year=2010 |isbn=978-1-4381-0815-5 |edition=3rd |pages=329–338 |language=en}} {{refend}} 91l1787pr3uuauizydjba3p0x5h8ueu Black feminism 0 74491 630936 621132 2026-04-23T17:20:51Z InternetArchiveBot 11600 Rescuing 4 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 630936 wikitext text/x-wiki   {| class="sidebar sidebar-collapse nomobile nowraplinks" role="navigation" style="border: 4px double #000000; border-spacing:0.2em 0;" | class="sidebar-pretitle" style="padding-bottom:0.2em;" |Isiokwu a bụ akụkụ nke [[:Category:Black Power|usoro]] na |- ! class="sidebar-title-with-pretitle" |[[Black power|Ike ojii]] |- | class="sidebar-image" |[[File:BLM_Fist.svg|class=skin-invert|113x113px]] |- | class="sidebar-content" |<div class="sidebar-list mw-collapsible mw-collapsed"><div class="sidebar-list-title" style="background:transparent; border-top:1px solid #000000; text-align:center;;color: var(--color-base)">Akụkọ ihe mere eme</div><div class="sidebar-list-content mw-collapsible-content hlist" style="padding-top:0;"> * [[Black Arts Movement|Òtù Black Arts]] * [[Black is beautiful|Ọcha mara mma]] * [[Black power movement|Mgbanwe nke ike ndị isi ojii]] * [[Black Power Revolution|Mgbanwe nke Ike Ojii]] * [[Kwanzaa]] * [[1968 Olympics Black Power salute|1968 Olympic Black Power salute]] * [[1972 Olympics Black Power salute|1972 Olympic Black Power salute]] </div></div> |- | class="sidebar-content" |<div class="sidebar-list mw-collapsible mw-collapsed"><div class="sidebar-list-title" style="background:transparent; border-top:1px solid #000000; text-align:center;;color: var(--color-base)">Echiche</div><div class="sidebar-list-content mw-collapsible-content hlist" style="padding-top:0;"> * [[African socialism|Ọchịchị Ọchịchịchị nke Afrịka]] * [[Africana womanism|Ịhụnanya ụmụ nwanyị n'Afrịka]] * [[Afrocentrism]] * [[Anti-Americanism among African-Americans|Mmegide America]] * [[Black anarchism|Anarchism Black]] * [[Black feminism|Ụmụ nwanyị ojii]] * [[African-American leftism|Ndị isi ojii n'aka ekpe]] * [[Black nationalism|Ịhụ mba n'anya nke ndị isi ojii]] * [[Black pride|Mpako ojii]] * [[Black separatism|Nkewa nke ndị isi ojii]] * [[Black supremacy|Ịdị elu nke ndị isi ojii]] * [[Black theology|Nkà mmụta okpukpe ndị isi ojii]] * [[Intercommunalism|Mmekọrịta Obodo]] * [[Pan-Africanism]] * [[Garveyism]] </div></div> |- | class="sidebar-content" |<div class="sidebar-list mw-collapsible mw-collapsed"><div class="sidebar-list-title" style="background:transparent; border-top:1px solid #000000; text-align:center;;color: var(--color-base)">Nzukọ</div><div class="sidebar-list-content mw-collapsible-content hlist" style="padding-top:0;"> * [[African People's Socialist Party|Òtù Ndị Ọchịchị nke Ndị Africa]] * [[Assata's Daughters|Ụmụ nwanyị Assata]] * [[Black Guerrilla Family|Ezinụlọ Ndị Agha Ojii]] * [[Black Liberators|Ndị Nnwere Onwe ojii]] * [[Black Liberation Army|Ndị Black Liberation Army]] * [[Black Panther Militia|Ndị agha Black Panther]] * [[Black Panther Party|Òtù Black Panther]] * [[Black Radical Congress|Nzukọ Ndị Ojii]] * [[Black Revolutionary Assault Team|Ndị Black Revolutionary Assault Team]] * [[Black Riders Liberation Party]] * [[Black Women's Defense League|Njikọ Nchebe Ụmụ nwanyị ojii]] * [[British Black Panthers|Ndị Black Panthers nke Britain]] * [[Conscious Community|Obodo Na-amaghị Ama]] * [[Five-Percent Nation|Mba dị pasent ise]] * [[George Jackson Brigade|Ndị agha George Jackson]] * [[Huey P. Newton Gun Club]] * [[League of Revolutionary Black Workers|Njikọ nke Ndị Ọrụ Ojii Mgbanwe]] * [[Lowndes County Freedom Organization]] * [[May 19th Communist Organization|May 19th Òtù Kọmunist]] * [[MOVE (Philadelphia organization)|Ịgagharị]] * [[Nation of Islam|Mba Alakụba]] * [[National Joint Action Committee|Kọmitii Na-ahụ Maka Ọrụ Mba]] * [[New Black Panther Party|Òtù Black Panther Ọhụrụ]] * [[Republic of New Afrika|Republic nke New Afrika]] * [[Revolutionary Action Movement|Mgbanwe Ọchịchị]] * [[Revolutionary Black Panther Party|Òtù Black Panther nke Mgbanwe]] * [[Student Nonviolent Coordinating Committee|SNCC]] * [[Symbionese Liberation Army|Ndị agha nnwere onwe Symbionese]] * [[US Organization|Òtù US]] * [[Weather Underground|Ọnọdụ ihu igwe n'okpuru ala]] </div></div> |- | class="sidebar-content" |<div class="sidebar-list mw-collapsible mw-collapsed"><div class="sidebar-list-title" style="background:transparent; border-top:1px solid #000000; text-align:center;;color: var(--color-base)">Ndị mmadụ</div><div class="sidebar-list-content mw-collapsible-content hlist" style="padding-top:0;"> * [[Angela Davis]] * [[Assata Shakur]] * [[Donald DeFreeze]] * [[Elaine Brown]] * [[Eldridge Cleaver]] * [[Fay Bellamy Powell]] * [[Fred Hampton]] * [[George Jackson (activist)|George Jackson]] * [[Gloria Richardson]] * [[Hakim Jamal]] * [[Huey P. Newton]] * [[John Africa]] * [[Malcolm X]] * [[Marcus Garvey]] * [[Martin Luther King, Jr.]] * [[Maulana Karenga]] * [[Malik Zulu Shabazz]] * [[Michael X|Michael nke Iri]] * [[Max Stanford]] * [[Obi Egbuna]] * [[Robert F. Williams]] * [[Rosa Parks|Ogige ntụrụndụ Rosa]] * [[Stokely Carmichael]] * [[Wadsworth Jarrell]] </div></div> |- | class="sidebar-content" |<div class="sidebar-list mw-collapsible mw-collapsed"><div class="sidebar-list-title" style="background:transparent; border-top:1px solid #000000; text-align:center;;color: var(--color-base)">Ọrụ</div><div class="sidebar-list-content mw-collapsible-content hlist" style="padding-top:0;"> * ''[[A Taste of Power|Mmasị nke Ike]]'' * ''[[Black Power: The Politics of Liberation|Ike ojii: ndọrọ ndọrọ ọchịchị nke nnwere onwe]]'' * ''[[Black Power and the American Myth|Ike Ojii na Akụkọ ifo nke America]]'' * [[Ten-Point Program (Black Panther Party)|Ihe Omume Iri]] * ''[[The Diary of Malcolm X|Akwụkwọ akụkọ Malcolm X]]'' * ''[[Revolutionary Suicide|Mgbanwe nke igbu onwe]]'' </div></div> |- | class="sidebar-content" |<div class="sidebar-list mw-collapsible mw-collapsed"><div class="sidebar-list-title" style="background:transparent; border-top:1px solid #000000; text-align:center;;color: var(--color-base)">Ihe ndị metụtara ya</div><div class="sidebar-list-content mw-collapsible-content hlist" style="padding-top:0;"> * [[Anarchism]] * [[Black Lives Matter|Ndụ Ndị Ojii Dị Mkpa]] * [[Black Power (New Zealand gang)|Òtù Black Power]] * [[Black Power in the Caribbean|Ike Ojii na Caribbean]] * [[Black Power movement in Montreal|Ike Ojii na Montreal]] * [[Communism|Ọchịchị Kọmunist]] * [[Feminism|Ịbụ onye inyom]] * [[Hutu Power|Ike ndị Hutu]] * [[New Left|N'aka ekpe Ọhụrụ]] * [[Political hip hop|Hip hop ndọrọ ndọrọ ọchịchị]] * [[Red Power movement|Mgbanwe nke Red Power]] * [[Socialism|Ọchịchị Ọchịchị]] * [[The Troubles|Nsogbu Ndị Dị na Ya]] * [[Civil rights movement|Òtù na-ahụ maka ihe ndị ruuru mmadụ na United States]] * [[White supremacy|Ike ndị ọcha]] * [[Youth rights|Ikike ndị ntorobịa]] </div></div> |- | class="sidebar-below plainlist" style="text-align:center; font-weight:normal; border-top:1px solid #000000; border-bottom:1px solid #000000;" | * [[Portal:Politics|Portal ndọrọ ndọrọ ọchịchị&#x20;]]<span class="nowrap">[[File:A_coloured_voting_box.svg|alt=icon|border|class=noviewer|15x15px]]</span> |- | class="sidebar-navbar" |<templatestyles src="Hlist/styles.css"></templatestyles><templatestyles src="Module:Navbar/styles.css"></templatestyles> |} '''<big>Ihe omuma:</big>''' Dị ka ụmụ nwanyị ojii si kwuo, agbụrụ, okike, na ịkpa ókè klaasị bụ akụkụ nke otu usoro ọchịchị, nke Bell Hooks na-akpọ "onyeisi ọcha, onye isi ọchịchị"; n'ihi njikọ ha, ha na-ejikọta na-emepụta ihe karịrị ịkpa ókè agbụrụ na mmekọahụ n'onwe ha. Ahụmahụ nke ịbụ Black, dị ka ozizi si kwuo, enweghị ike ịghọta n'ihe gbasara ịbụ Black ma ọ bụ nwanyị ma a ghaghị ịkọwa ya site na intersectionality, [1] okwu nke ọkà mmụta iwu bụ Kimberlé Crenshaw chepụtara na 1989. Echiche a kwekọrọ na echiche Deborah K. King nke "ọtụtụ ihe ize ndụ" nke na-azọrọ na ọ bụghị nanị na-eme ka njirimara, dị ka Crenphaw na-eduga n'ọtụtụ mmadụ, dị ka Crenphaw na-eduga n'ọtụtụ njirimara. ụdị mmegbu ka njọ megide ụmụ nwanyị ojii.[2] Echiche ndị a na-atụ aro na njirimara ọ bụla - ịbụ oji na ịbụ nwanyị - kwesịrị ịtụle ma n'onwe ya na maka mmetụta ha jikọtara ya, nke njirimara jikọtara ọnụ na-ewusi ibe ya ike, ma nwee ike iduga n'ụdị ahaghị nhata.[3][4]. Ndị na-ahụ maka ụmụ nwanyị ojii na United States buru ụzọ jiri oghere nke ụmụ nwanyị ojii ghọta ka oke ndị ọcha na ndị nna ochie si kpakọrịta iji kpụzie ụfọdụ ahụmịhe ụmụ nwanyị ojii. Ndị na-eme oji na ndị nwere ọgụgụ isi hiwere otu dị ka National Association of Colored Women (NACW) na National Council of Negro Women (NCNW). [1] Ụmụ nwanyị ojii ghọrọ ndị a ma ama na 1960s, dịka ndị na-akwado ikike obodo chụpụrụ ụmụ nwanyị n'ọkwá ọchịchị, ndị inyom na-elekwasịkwa anya n'ihe ha na-eme n'ihe metụtara ụmụ nwanyị etiti ọcha. Site na 1970s ruo 1980s, Black feminists hibere otu ndị kwuru gbasara ọrụ ụmụ nwanyị ojii na mba ojii, nnwere onwe nwoke nwere mmasị nwoke, na nwanyị nke abụọ. [2] Alice Walker, mgbịrịgba nko, Kimberlé Crenshaw, Angela Davis, na Patricia Hill Collins apụtala dị ka ndị isi agụmakwụkwọ na Black Feminism, ebe ụfọdụ ndị isi ojii a ma ama akwadola mkparịta ụka dị egwu banyere nwanyị ojii.[3][4] == Akụkọ mmalite == === Narị afọ nke 19 === Echiche ụmụ nwanyị ojii sitere n'ụdị mmegbu dị iche iche ụmụ nwanyị ojii chere ihu, malite n'eziokwu ahụ bụ na a kpọtara ọtụtụ ụmụ nwanyị Africa America na America dị ka ndị ohu. Mmegbu a abụghị naanị nke anụ ahụ. Dị ka Patricia Hill Collins na-eme ka o doo anya, mmegbu "na-akọwa ọnọdụ ọ bụla na-ezighị ezi ebe, n'usoro na ogologo oge, otu ìgwè na-egbochi otu ọzọ ịnweta ihe onwunwe nke ọha mmadụ. "N'iburu nke a n'uche, ụmụ nwanyị Africa-America na-enwekwa mmegbu nke echiche ọgụgụ isi ha iji chekwaa akụkọ kachasị (acha ọcha, nwoke). <ref>{{Cite book|title=Black Feminist Thought, 30th Anniversary Edition|url=https://doi.org/10.4324/9781003245650|publisher=Routledge|date=2022-03-17|location=New York|isbn=978-1-003-24565-0|first=Patricia Hill|author=Collins|doi=10.4324/9781003245650}}</ref> Ụmụ nwanyị ojii achọtala ịghọta ọnọdụ ha n'ime usoro mmegbu, mgbe ahụ, a na-egosipụta nke a na okwu a ma ama nke Sojourner Truth na 1851 Women's Convention na Akron, Ohio. Okwu eziokwu lekwasịrị anya na mmeso na-ezughị oke nke ụmụ nwanyị ojii, n'agbanyeghị ikike ha nwere ime otu ọrụ ahụ ma nagide otu ihe isi ike ahụ ụmụ nwoke. N'okwu ya, Sojourner Truth na-ekwu, "Enwere m ike dị ka nwoke ọ bụla, ma nwee ike ịrụ ọrụ dị ukwuu dị ka nwoke niile. A kọwo m na-akọ ugbo ma na-ewepụta ma na-egbutu ma na-egbubi, ma nwoke ọ bụla nwere ike ime ihe karịrị nke ahụ? . . Enwere m ike iburu ihe dị ka nwoke onye ọ bụla. " Okwu a kpọtụrụ arụmụka maka ikike nhata nke agbụrụ na, na-emesi mkpa maka ịha nhata ike.<ref>{{Cite journal|url=https://www.proquest.com/docview/3068311696|title=Sojourner truth: Part two: The speech and the sojourner truth legacy plaza by beth bartlett|author=Bartlett|first=beth|journal=Claremont|id={{ProQuest|3068311696}}}}<templatestyles src="Module:Citation/CS1/styles.css"></templatestyles></ref> Akwụkwọ A Voice from the South (1892), nke Anna Julia Cooper dere ka a na-ekwu na ọ bụ otu n'ime akwụkwọ mbụ na-egosipụta echiche ụmụ nwanyị ojii.<ref name="Encyclopedia of feminist theories">{{Cite book|author=James|first=Stanlie M.|authorlink=Stanlie James|title=Encyclopedia of feminist theories|editor=Code|date=2003|origyear=2000|publisher=Routledge|isbn=978-0-415-13274-9|location=Abingdon and New York|pages=[https://archive.org/details/encyclopediaoffe0000unse/page/54 54–56]|oclc=43060471|chapter=Black feminism(s)|chapterurl=https://archive.org/details/encyclopediaoffe0000unse/page/54}}</ref> Onye edemede na onye na-eme ngagharị iwe nke oge Cooper, Frances Ellen Watkins Harper, tụrụ aro "ụfọdụ n'ime ajụjụ ndị kachasị mkpa gbasara agbụrụ, okike, na ọrụ nke Reconstruction na narị afọ nke iri na itoolu". Dị ka Harper si kwuo, ụmụ nwanyị ọcha chọrọ ikike ịtụ vootu maka agụmakwụkwọ, mana "ụmụ nwanyị ojii chọrọ ịtụ vootu, ọ bụghị dị ka ụdị agụmakwụkwọ. "<ref name="Hewitt2010">{{Cite book|title=No Permanent Waves: Recasting Histories of U.S. Feminism|author=Hewitt|first=Nancy|publisher=Rutgers University Press|year=2010|isbn=978-0813547251|location=New Brunswick}}</ref> N'afọ 1890, Ida B. Wells, onye nta akụkọ na onye na-eme ngagharị iwe, ghọrọ onye a ma ama maka ịchọ eziokwu banyere igbu ndị isi ojii, isiokwu nke ọtụtụ ndị ọcha na-ezere.<ref>{{Cite web|url=https://www.womenshistory.org/education-resources/biographies/ida-b-wells-barnett|title=Ida B. Wells-Barnett|work=National Women's History Museum|language=en|accessdate=2019-04-15}}</ref> === 1900 ruo 1960 === N'oge a na-esote ịgba ohu, ndị isi ojii nwere ọgụgụ isi na ndị na-eme ngagharị iwe, dị ka Sojourner Truth, Anna Julia Cooper, Ida B. Wells, Mary Church Terrell, na Frances Harper, setịpụrụ ụkpụrụ ndị ga-abụ ihe ndabere maka ụmụ nwanyị ojii.<ref name="Patricia">{{Cite book|title=Black feminist thought : knowledge, consciousness, and the politics of empowerment|author=Patricia|first=Hill Collins|isbn=978-0415964722|edition=[2nd ed.]|publisher=Routledge|location=New York|oclc=245597448|year=2009}}</ref> Ụmụ nwanyị ndị a rụzuru ihe ndị a na-anụtụbeghị maka ụmụ nwanyị ojii, dị ka ikwu okwu ihu ọha, ịlụ ọgụ maka ikike ịtụ vootu, na inyere ndị chọrọ enyemaka aka mgbe Reconstruction gasịrị. Otú ọ dị, n'oge na-adịghị anya, esemokwu malitere n'etiti ndị ọcha na-ahụ maka ụmụ nwanyị, ọbụna ndị na-arụsi ọrụ ike na mwepụ, na ndị na-ahụkarị maka ụmụ nwanyị ojii. Suffrage bụ otu n'ime mpaghara mbụ nke nkewa n'etiti ụmụ nwanyị ọcha na ndị ojii. Ọ bụ ezie na ụmụ nwanyị dị ka otu nọ na-arị elu na njedebe 1800s na mmalite 1900s, ụmụ nwanyị ojii na-ahapụkarị ma na-eleghara anya site n'aka ndị ọcha feminists nke mmegharị ahụ. Agbanyeghị, nke a akwụsịghị ndị nwanyị ojii, bụ ndị ga-emecha mepụta ụzọ ha dị iche iche ọgụ maka ihe kpatara ya. Site na nke a, National Association of Colored Women's Clubs (NACWC) tọrọ ntọala na 1904, National Association for the Advancement of Colored People (NAACP) tọrọ ntọala na 1909, na National Association of Wage Earners tọrọ ntọala na 1921. Ndị edemede ojii nke mmalite afọ 1900 ndị na-eme isiokwu gụnyere onye nkuzi na onye na-eme ihe ike Mary Church Terrell na [[Zora Neale Hurston]]. N'akwụkwọ akụkọ ndụ ya A Colored Woman in a White World (1940), Terrell kọrọ ahụmahụ ya na ịkpa ókè agbụrụ na ịkpa oke nwoke na nwanyị.<ref>{{Cite journal|author=Shaw|first=Esther Popel|date=January 1941|title=Mary Church Terrell and H. G. Wells, A Colored Woman in a White World|journal=The Journal of Negro History|volume=26|issue=1|pages=108–110|doi=10.2307/2715052|issn=0022-2992}}</ref> Ọnụ ọgụgụ dị ukwuu nke ọrụ Hurston bipụtara gụnyere akwụkwọ akụkọ Their Eyes Were Watching God (1937) nke gosipụtara nwanyị siri ike na Janie Crawford . <ref>{{Cite web|url=https://www.womenshistory.org/education-resources/biographies/zora-hurston|title=Zora Neale Hurston|work=National Women's History Museum|language=en|accessdate=2019-04-15}}</ref> Ọ bụ ezie na afọ iri dị n'etiti Ndezigharị nke 19 na Iwu United States (1920) na 1960 adịghị ewere dị ka "efegharị" nke mmemme ụmụ nwanyị, ọ bụ oge dị mkpa karịsịa na mmepe nke ọrụ nwa nwanyị ojii.[1]. N'ime oge a, ndị inyom ojii ole na ole sonyeere ndị otu ndọrọ ndọrọ ọchịchị Kọmunist ma ọ bụ lekwasị anya na ọrụ otu. Ọ bụ ezie na ọ bụghị ha nile ka a kọwara dị ka ndị inyom, echiche ha gụnyere ọrụ bụ isi nke bụ isi n'echiche nke intersectionality - njikọ nke agbụrụ, okike, na klaasị. Na 1940, dịka ọmụmaatụ, Esther V. Cooper (née Esther Cooper Jackson) dere akwụkwọ edemede MA nke akpọrọ "The Negro Woman Domestic Worker in Relation to Trade Unionism" [2] Na 1949, Claudia Jones dere "Njedebe nke ileghara nsogbu nke ụmụ nwanyị ojii anya" anya.[3] Mgbalị ndị ọzọ ụmụ nwanyị na nhazi mere gburugburu ikpe dị iche iche nke ime ihe ike agbụrụ na mmekọahụ. Dịka ọmụmaatụ, Esther Cooper na Rosa Parks haziri iji nyere Recy Taylor aka. N'afọ 1944, ndị otu dinara Taylor n'ike; Parks na Cooper nwara ime ka ndị ahụ kpụpụ ikpe ziri ezi.<ref>{{Cite book|title=At the Dark End of the Street: Black Women, Rape, and Resistance—A New History of the Civil Rights Movement|author=McGuire|first=Danielle|publisher=Random House|year=2010|isbn=978-0307389244|location=New York City|pages=3–48}}</ref> Ndị Black feminist activists lekwasịrị anya n'okwu ndị ọzọ yiri ya, dị ka njide 1949 na ikpe ọnwụ e nyere Rosa Lee Ingram, onye a na-eme ihe ike mmekọahụ. Ndị na-agbachitere Ingram gụnyere onye Black feminist a ma ama Mary Church Terrell, onye bụ octogenarian n'oge ahụ.<ref>{{Cite book|title=To Stand and Fight: The Struggle for Civil Rights in Postwar New York City|author=Biondi|first=Martha|publisher=Harvard University Press|year=2006|isbn=9780674019829|location=Cambridge|pages=198–199}}</ref> N'agbanyeghị ịmalite ngagharị iwe, ịhazi na ịkpata ego, ịgwa ndị obodo okwu, na ịtọhapụ atụmatụ, ndị ọkọ akụkọ ihe mere eme na-elegharakarị ụmụ nwanyị nọ n'ọkwa ọchịchị anya site n'aka ndị na-ahụ maka ikike obodo, bụ nke malitere n'ụzọ siri ike na 1950s.[1] Ọtụtụ mmemme, dị ka boycott ụgbọ ala Montgomery, gara nke ọma n'ihi ụmụ nwanyị na-agbasa okwu ahụ. N'oge boycott ụgbọ ala Montgomery, e mere akwụkwọ mpịakọta 35,000 ma nyefee ya mgbe e jidere Rosa Parks. Georgia Gilmore, mgbe a chụrụ ya n'ọrụ dị ka osi nri ma tinye ya n'ọrụ ndị ọzọ na Montgomery maka ntinye aka ya na boycott ahụ, haziri From Nowhere Club, otu ndị na-eme achịcha na nri iji kwado mgbalị ahụ.[2] == Akụkọ ihe mere eme == === Afọ 1960 na 1970 === ==== Òtù na-ahụ maka ihe ndị ruuru mmadụ ==== N'ime ọkara nke abụọ nke narị afọ nke iri abụọ, Black femism dị ka òtù ndọrọ ndọrọ ọchịchị na nke mmekọrịta mmadụ na ibe ya sitere na mmetụta ụmụ nwanyị ojii nke enweghị afọ ojuju na ma òtù ikike obodo na òtù ụmụ nwanyị nke 1960s na 1970s. Otu n'ime nkwupụta ntọala nke Black-wing femism bụ "An Argument for Black Women's Liberation as a Revolutionary Force," nke Mary Ann Weathers dere ma bipụta ya na Febụwarị 1969 na magazin Cell 16 nke ụmụ nwanyị No More Fun and Games: A Journal of Female Liberation . Weathers na-ekwu na ya kwenyere na "a ga-ewere nnwere onwe ụmụ nwanyị dị ka atụmatụ maka njikọ aka na mgbanwe niile nke ụmụ nwanyị, ụmụ nwoke, na ụmụaka mejupụtara", mana ọ na-ekwu nde "[ndị inyom ga-amalite ihe a na-agagharị" n'ihi na:[w]   Tụkwasị na nke a, ndị na-ede egwu dị ka Nina Simone, kwadoro ikpe ziri ezi nke ndị isi ojii ma nwee mmetụta na Civil Rights Movement, site na egwu dị ka Mississippi Goddamn.<ref name=":11">{{Cite journal|url=https://www.proquest.com/docview/1855945125|title="And I want you to walk down freedom's road": Rethinking resistance in the music of nina simone, 1958-1963|author=Tomlinson|first=Sarah|journal=Masters Abstracts International|id={{ProQuest|1855945125}}}}<templatestyles src="Module:Citation/CS1/styles.css"></templatestyles></ref> Abụ ya, nke a na-eme n'ụdị mkpesa, na-eme ka mmegbu agbụrụ na nke nwoke na nwanyị na-emegide n'oge ahụ.<ref>{{Cite journal|url=https://www.proquest.com/docview/2515594360|title=The protest music of nina simone and buffy sainte- marie: Trauma, gender-based violence, and minority feminisms|author=Skaller|first=Samantha|journal=Masters Abstracts International|id={{ProQuest|2515594360}}}}<templatestyles src="Module:Citation/CS1/styles.css"></templatestyles></ref> Ọ bụ ezie na ụfọdụ ndị ọzọ, dị ka Tammy Kernodle, na-ekwu na abụ ya na-ejikọta ya na ndị isi ojii na-alụ ọgụ karịa Civil Rights Movement, onyinye ya ka na-elekwasị anya na iguzogide ịkpa ókè agbụrụ na ịkwalite ikike maka ndị isi ojii. N'ozuzu, na-ekwupụta mkpa nke Civil Rights Movement.<ref name=":11" /> Ọbụghị naanị na otu ndọrọndọrọ ikike obodo lekwasịrị anya na mmegbu a na-emegbu ndị nwoke ojii, mana ọtụtụ ụmụ nwanyị ojii chere oke ịkpa oke nwoke na nwanyị ihu na otu ndị nọbu n'ihu ọha, dị ka kọmitii nzukọ ụmụ akwụkwọ.[1]. N'ime mmegharị ahụ, ndị ikom nwere ọnọdụ dị ike. Ndị na-akwado ikike ụmụ nwanyị ojii achọghị ka mmegharị ahụ bụrụ ọgụ maka ikike ụmụ nwoke ojii naanị; ha chọrọ ịgụnye ikike ụmụ nwanyị ojii.[2] Enwere ike ịhụ nke a n'okwu e nyere na 1963 na National Council of Negro Women Convention, ebe Pauli Murray kwuru na "Nwanyị Negro enweghịzi ike iwepụ ma ọ bụ gbochie ọgụ megide mmekọahụ na ọgụ maka ikike obodo mana ọ ghaghị ịnọgide na-alụ ọgụ n'otu oge".[3] Murray gara n'ihu n'arụ ụka na ntinye nke ụmụ nwanyị ojii na Civil Rights Movement bụ ihe dị mkpa maka ịga nke ọma nke Movement na ọganihu nke ọha mmadụ ọ nọchiri anya ya.[3] Ndị na-ahụ maka nwanyị ojii chere na ha kwesịrị inwe nzukọ nke ha n'ihi na iwe ndị na-ele ụmụ nwanyị ọcha dị iche na nke ha ma na-akwado ụmụ nwanyị ọcha.[4] N'afọ ndị 1960, Kọmitii Na-ahụ Maka Nhazi Ụmụ akwụkwọ (SNCC) na-arụsi ọrụ ike ma lekwasị anya n'inweta "usoro ikpe ziri ezi" site na usoro udo. Ọ bụ Ella Baker guzobere SNCC. Baker bụ onye otu National Association for the Advancement of Colored People (NAACP) na Southern Christian Leadership Council (SCLC) . Mgbe Baker jere ozi dị ka odeakwụkwọ ukwu nke SCLC nke [[Martin Luther King, Jr.|Martin Luther King Jr.]], a kpughere ya na usoro nhazi nke nzukọ ahụ. Baker jụrụ ihe ọ hụrụ dị ka ịkpa ókè nwoke na nwanyị n'ime NAACP na SCLC ma chọọ ịmalite nzukọ nke ya na usoro nhata, na-enye ụmụ nwanyị ohere ikwupụta mkpa ha.<ref name="Delaney">{{Cite web|url=https://www.theroot.com/dorothy-height-and-the-sexism-of-the-civil-rights-movem-1790879502|title=Dorothy Height and the Sexism of the Civil Rights Movement|author=Delaney|first=Paul|work=The Root|date=May 12, 2010|language=en-US|accessdate=2019-04-30}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://objectofhistory.org/objects/extendedtour/lunchcounter/?order=11#:~:text=We%20affirm%20the%20philosophical%20or,of%20justice%20permeated%20by%20love.|title=The Object of History &#124; Behind the Scenes with the Curators of the National Museum of American History}}</ref> N'afọ 1964, na nzaghachi SNNC na Waveland, Mississippi, ndị otu ahụ kwurịtara ọrụ ụmụ nwanyị ma kwuo maka ịkpa ókè nwoke na nwanyị nke mere n'ime otu ahụ.<ref name=":6">{{Cite journal|author=Urban|first=Dennis J.|date=2002|title=The Women of SNCC: Struggle, Sexism, and the Emergence of Feminist Consciousness, 1960–66|journal=The International Social Science Review}}</ref> Otu ìgwè ụmụ nwanyị nọ na SNCC (ndị e mesịrị mara dị ka ndị White allies Mary King na Casey Hayden) mara ụzọ e si emeso ụmụ nwanyị mgbe ha wepụtara "SNCC Position Paper (Women in the Movement) ". Akwụkwọ akụkọ ahụ depụtara ihe omume iri na otu ebe a na-emeso ụmụ nwanyị dị ka ndị nọ n'okpuru ụmụ nwoke. Dị ka akwụkwọ akụkọ ahụ si kwuo, ụmụ nwanyị nọ na SNCC enweghị ohere ịghọ ihu nke nzukọ ahụ, ndị isi, n'ihi na e kenyere ha ọrụ ndị ụkọchukwu na idebe ụlọ, ebe ụmụ nwoke na-etinye aka na mkpebi. Mgbe a họpụtara Stokely Carmichael ka ọ bụrụ onye isi oche nke SNCC na 1966, ọ tụgharịrị ụzọ nzukọ ahụ gaa na Black Power na Black nationalism.<ref>{{Cite web|url=https://kinginstitute.stanford.edu/encyclopedia/carmichael-stokely|title=Carmichael, Stokely|date=2017-04-25|work=The Martin Luther King, Jr., Research and Education Institute|language=en|accessdate=2019-04-30}}</ref> Ọ bụ ezie na a na-ekwukarị na ụmụ nwanyị ojii nọ na SNCC nọ n'okpuru ọchịchị Carmichael, Carmichael họpụtara ọtụtụ ụmụ nwanyị ka ha bụrụ ndị nduzi ọrụ n'oge ọ bụ onyeisi oche. Ka ọ na-erule ọkara ikpeazụ nke afọ 1960, ọtụtụ ụmụ nwanyị na-ahụ maka ọrụ SNCC karịa n'oge ọkara mbụ. N'agbanyeghị ọganihu ndị a, ndị ikom nọ n'ọkwá ndị isi SNCC n'oge niile ọ dị, nke mechiri na ọgba aghara n'ime afọ ole na ole mgbe Carmichael gbara arụkwaghịm n'òtù ahụ na 1967.<ref>{{Cite book|title=Better Day Coming: Blacks and Equality, 1890–2000|author=Fairclough|first=Adam|publisher=Penguin|year=2002}}</ref> [[Faịlụ:Angela-Davis-Mar-28-2006.jpg|thumb|[[Angela Davis]] na-ekwu okwu na Mahadum Alberta na Machị 28, 2006]] Ihe nnọchianya na-abụghị nke gọọmentị nke Black femism na ngwụcha afọ 60, njikọta nke aka elu nke Black Power, na ihe nnọchianya nke kpakpando maka Venus, gosipụtara njikọ nke echiche nke Black Power na militant femism. E nwere echiche ụfọdụ, dị ka "nkatọ gbasara Ịkpa ókè agbụrụ, malite na ịgba ohu". N'agbanyeghị nke a, ụmụ nwanyị ojii nwere ihe mere ha ji bụrụ ndị nweere onwe ha na mba ojii, dị ka ụfọdụ ndị nkatọ si kwuo, n'ihi na ọ nwetara naanị niche n'ime usoro nwoke na nwanyị na nke nwoke nke mba ojii.<ref>{{Cite web|url=https://www.aaihs.org/black-power-and-the-gendered-imaginary/|title=Black Power and the Gendered Imaginary – AAIHS|date=April 26, 2018|language=en-US|accessdate=2019-04-30}}</ref><ref>{{Cite journal|author=Weibaum|first=Alys Eve|title=Gendering the General Strike: W.E.B. Du Bois's Black Reconstruction and Black Feminism's "Propaganda of History"|journal=South Atlantic Quarterly}}</ref> ==== Ugboro nke Abụọ nke Ụmụ nwanyị ==== Nzọụkwụ nke abụọ nke ụmụ nwanyị pụtara n'afọ ndị 1960, nke Betty Friedan duziri. Ụfọdụ ụmụ nwanyị ojii chere na ndị isi nke ngalaba ndị isi nke usoro ụmụ nwanyị nke abụọ, nke na-akwado ikike ụmụ nwanyị ịrụ ọrụ n'èzí ụlọ na mgbasawanye nke ikike ọmụmụ. Dịka ọmụmaatụ, inweta ike ịrụ ọrụ n'èzí ụlọ abụghị ihe ụmụ nwanyị ojii rụzuru ebe ọ bụ na ọtụtụ ụmụ nwanyị ojii ga-arụ ọrụ n'ime na n'èstre ụlọ ruo ọtụtụ ọgbọ n'ihi ịda ogbenye.<ref name=":9">{{Cite web|author=Brenner|first=Mark|date=2006|title=Women and Class: What Has Happened in Forty Years?|url=http://monthlyreview.org/2006/07/01/women-and-class-what-has-happened-in-forty-years/|accessdate=August 13, 2015|work=Monthly Review}}</ref> Ebili nke abụọ nke ntọhapụ ụmụ nwanyị pụtara na 1960, nke Betty Friedan duziri, onye ọrụ ya bụ The Feminine Mystique lekwasịrị anya na "nsogbu a na-akpọghị aha" - na-ezo aka na enweghị ụmụ nwanyị enweghị ohere ọrụ. Ụmụnwaanyị ndị isi ojii chere na a na-akpapụ ha n'otu n'otu n'otu n'ime ọha mmadụ na-achị achị nke ụmụ nwanyị nke abụọ, ebe ọ bụ na a hụghị inweta ọrụ n'èzí ụlọ dịka ihe ọ rụpụtara; ịbụ onye na-elekọta ụlọ bụ nsogbu nke etiti, na ụmụ nwanyị ojii na-arụ ọrụ n'ime na n'èzí ụlọ ruo ọtụtụ ọgbọ n'ihi ịda ogbenye. Frances Beale na-ede, sị, "Ọdịiche ọzọ dị mkpa bụ na nnwere onwe nke ndị inyom na-acha ọcha bụ isi na klas nke etiti. Ole na ole n'ime ụmụ nwanyị ndị a nwetara nsogbu akụ na ụba nke ọtụtụ ụmụ nwanyị ojii na-atachi obi kwa ụbọchị. Ọ bụrụ na ha achọpụta ọrụ ụlọ na-eweda ala na enweghị ịhụnanya, ha nwere ike ịzụta nnwere onwe ha - na-emekarị site n'ịkwụ ụgwọ nwa agbọghọ ojii. [1] [2] Tụkwasị na nke a, dịka [[Angela Davis]] mechara dee, mgbe ụmụ nwanyị Afro-American na ụmụ nwanyị ọcha nọ n'okpuru ọtụtụ [[Iwepu afọ ime|ite ime]] na-enweghị isi ma nwee afọ ime na nzuzo, ụmụ nwanyị Aflo-American na-ata ahụhụ site na mmemme ịwa ahụ nke a na-etinyeghị na mkparịta ụka banyere ikpe ziri ezi nke ọmụmụ. Ndị ọkà mmụta Black Feminist dị ka Shirley Chisholm na Dorthy Roberts emeela ka a mara eziokwu ahụ bụ na ụmụ nwanyị Black na-emetụta n'ụzọ na-ekwesịghị ekwesị site na iwu ọmụmụ, ịmụ nwa, na ite ime. Tupu Roe v. Wade agafee na 1973, Chisholm bụ onye na-akwado ikike ịmụ nwa ma kwuo na "anyị ga-akwụsị ime ime iwu". N'afọ 1999, ọrụ Roberts lekwasịrị anya n'ịkatọ ihe a na-akpọ "ọrịa na-efe efe" nke mere ka ndị nne ojii dị ime bụrụ ndị omempụ ma tụọ ndị mkpọrọ - n'agbanyeghị eziokwu ahụ bụ na ndị nne ọcha nwere ike, ma ọ bụrụ na ọ bụghị karịa, itinye aka n'iji ọgwụ eme ihe mgbe ha dị ime. Ikpe ndị a mere ka a chịkwaa ikike ịmụ nwa dị ka ihe ọzọ na-anọchi anya ịtụ mkpọrọ, na ikpe ụmụ nwanyị ojii ikpe n'ọnụ ọgụgụ dị elu karịa ndị ọcha ibe ha. Ndị na-eme nchọpụta gbaghaara nkwupụta nke "ọrịa na-efe efe" dịka achọtabeghị ihe akaebe nke ọnọdụ ahụike na-emebi emebi.<ref>{{Cite book|title=Shirley Chisholm in Her Own Words|url=https://doi.org/10.1525/9780520387003|publisher=University of California Press|date=2024-08-23|doi=10.1525/9780520387003|isbn=978-0-520-38700-3|editor=Fraser}}</ref><ref>{{Cite journal|title=Killing the Black Body: Race, Reproduction, and the Meaning of Liberty|url=https://doi.org/10.1126/science.adj1265|journal=Science|date=2023-06-30|issn=0036-8075|pages=1329|volume=380|issue=6652|doi=10.1126/science.adj1265}}</ref> N'ime narị afọ nke iri abụọ, ''[[Ịhụnanya ụmụ nwanyị|ụmụ nwanyị]]'' ojii gbanwere n'ụzọ dị iche na ụmụ nwanyị. Na ngwụcha afọ 1900, ndị edemede ọhụrụ dị ka [[Alice Walker]] nwere mmetụta n'ebe ahụ, ndị akwụkwọ ha mere ka a kpọọ ya femininism, nke mesiri ike oke mmegbu ụmụ nwanyị ojii na-eche ihu ma e jiri ya tụnyere ụmụ nwanyị ọcha ma, maka ya, gụnyere "ịdị n'otu nke ihe a kpọrọ mmadụ".<ref name="Patricia"/> ==== Ụmụ nwanyị ojii ==== Black lesbian feminism, as a political identity and movement, has emerged from a complex set of grievances related to race, gender, social status, and sexual orientation.[1] Black lesbian women have been marginalized within black-dominated organizations and have been marginalized not only in the second wave of feminism (as Betty Friedan, who resisted making women's rights a part of her political agenda, has demonstrated) but also within the feminist movement itself. Here, the problem is perhaps more than just race. Among white, middle-class feminists, the butch/femne form of sexuality, which is common among black and working-class women, has often been viewed as a subversion of masculinity.[2] N'ime afọ ndị 1970s, ndị na-ahụ maka ụmụ nwanyị mepụtara ngalaba nke ha nke ụmụ nwanyị na nzaghachi maka enweghị mmasị nke ụmụ nwanyị nke abụọ iji nabata ebumnuche ha. Ha mepụtara atụmatụ agha, na-ama homophobia aka n'ụzọ sara mbara ma na-achọ ebe a na-akwanyere ùgwù n'ime ụmụ nwanyị. Ụfọdụ na-akwado ma na-anwale nkewa zuru oke na ụmụ nwoke dịka o kwere mee. Echiche ndị a nkewa na-eme ka ndị Black lesbian femists na-etinye aka na Black Power movements ma na-emekarị ka mmetụta ha nke nke iche iche site na otu ndị ọcha na-eduzi. Dị ka Anita Cornwell kwuru, "Mgbe ịgba égbè na-amalite, Black ọ bụla bụ egwuregwu ziri ezi. mgbọ anaghị enye nsogbu ma mụ na nwanyị ma ọ bụ nwoke na-ehi ụra".<ref name=":22">{{Cite web|url=https://www.encyclopedia.com/social-sciences/encyclopedias-almanacs-transcripts-and-maps/lesbian-feminism|title=Lesbian Feminism – Dictionary definition of Lesbian Feminism {{!}} Encyclopedia.com: FREE online dictionary|work=www.encyclopedia.com|language=en|accessdate=2018-04-19}}</ref> N'afọ 1970, oge dị mkpa maka ụmụ nwanyị nwanyị nwere nwanyị ojii mere na Mgbakọ Ọchịchị Ndị Ọchịchị Black Panther's Revolutionary na Philadelphia, Pennsylvania. Ọtụtụ ndị nwanyị nwere mmasị nwanyị ojii zutere otu ndị ọcha nwanyị nwanyị nwere mmasị nwanyị gbasara ihe ha hụrụ dị ka ebumnuche kewapụrụ agbụrụ. Ka emechara mmemme a, ọtụtụ otu bidoro tinye ma hazie ndọrọndọrọ ọchịchị Black Lesbian. Dịka ọmụmaatụ, na 1973, e hiwere National Black Feminist Organisation wee tinye atụmatụ ụmụ nwanyị.[1] Na 1975, e hiwere Combahee River Collective site na ahụmịhe na mmetụta nke mmekọahụ na mmegharị Black Power na ịkpa ókè agbụrụ na mmegharị nwanyị nwanyị nwere mmasị nwanyị.[2]. Isi ihe ndị otu a lekwasịrị anya bụ ịgbagha ihe ha hụrụ dị ka usoro mmegbu nke jikọtara ọnụ na ime ka a mara usoro ndị a.[3] N'afọ 1978, e guzobere National Coalition of Black Lesbians and Gays.<ref name=":22"/> Na mgbakwunye na ọtụtụ òtù ndị lekwasịrị anya na ụmụ nwanyị Black, e nwere ọtụtụ ndị edemede nyere aka na mmegharị a, dị ka [[Audre Lorde]], [[Barbara Smith]], Pat Parker, June Jọdan, Darlene Pagano, Kate Rushin, [[Doris Davenport (poet)|Doris Davenport]], Cheryl Clarke, Margaret Sloan-Hunter, na ọtụtụ ndị ọzọ.<ref>{{Cite book|title=This bridge called my back : writings by radical women of color|author=Moraga, Cherríe|isbn=9781438454399|edition=Fourth|publisher=State University of New York (SUNY) Press|location=Albany, NY|oclc=894128432|year=2015}}</ref> === Afọ 1980 na 1990 === ==== African Feminism na Black Feminist Thought ==== Ọ bụ ezie na ụmụ nwanyị ojii na Amerịka na-enweta ihe ngosi site na mmegharị dị ka Combahee River Collective, omenala ọgụgụ isi na ndị na-eme ihe ike na-apụta n'ofe Afrịka. Mgbalị ndị a na-ama usoro ọchịchị ndị ọchịchị na ndị inyom ọdịda anyanwụ aka nke na-emekarị ka epistemologies nke Afrịka ghara ịdị. Site na ngwụcha afọ 1970 gaa n'ihu, Association of African Women for Research and Development (AAWORD) na Development Alternatives with Women for a New Era (DAWN) ghọrọ isi ihe na-akọwapụta ụmụ nwanyị n'ìhè nke eziokwu mmekọrịta mmadụ na ibe ya n'Africa karịa usoro ndị si mba ọzọ. Ndị ọkà mmụta, gụnyere [[Amina Mama]], [[Filomina Clarice Steady|Filomina Chioma Steady]], na [[Molara Ogundipe|Molara Ogundipe-Leslie]], katọrọ mmeri nke Women-in-Development (WID), nke gosipụtara ụmụ nwanyị dị ka ndị na-anabata enyemaka na-enweghị isi, ma kama kpọọ maka nyocha ụmụ nwanyị dabere na ọnọdụ Afrịka. <ref>{{Cite journal|author=Allan|first=Tuzyline Jita|date=1995|title=Review of Re-Creating Ourselves: African Women and Critical Transformations|url=https://www.jstor.org/stable/3820283|journal=Research in African Literatures|volume=26|issue=2|pages=197–199|issn=0034-5210}}</ref> Mama kwusiri ike na agụmakwụkwọ ụmụ nwanyị n'Africa ga-edozi nchụpụ na-aga n'ihu nke ụmụ nwanyị n"agbanyeghị ọtụtụ iri afọ nke iwu mmepe.<ref>{{Cite journal|author=Mama|first=Amina|date=Sep 2011|title=What Does it Mean to Do Feminist Research in African Contexts?|url=https://journals.sagepub.com/doi/10.1057/fr.2011.22|journal=Feminist Review|language=en|volume=98|issue=1_suppl|pages=e4–e20|doi=10.1057/fr.2011.22|issn=0141-7789}}</ref> Steady kwuru na atụmatụ nyocha nke ụlọ ọrụ ụwa na-etinye na-emekarị ka sayensị mmekọrịta mmadụ na ibe ya nke Afrịka site na ihe ndị dị mkpa na Eurocentric. N'otu oge ahụ, echiche Ogundipe-Leslie nke Stiwanism (Social Transformation Including Women in Africa) jikọtara nha nhata nwoke na nwanyị na iwu mba na-ewu ala.<ref>{{Cite journal|author=Allan|first=Tuzyline Jita|date=1995|title=Review of Re-Creating Ourselves: African Women and Critical Transformations|url=https://www.jstor.org/stable/3820283|journal=Research in African Literatures|volume=26|issue=2|pages=197–199|issn=0034-5210}}</ref> Echiche ụmụ nwanyị nke Africa enyochala otú akụkọ ihe mere eme na omume ncheta si emepụta ncheta. Site n'idozi oghere na ịgbachi nkịtị n'ihe ndekọ akụkọ ihe mere eme, ndị na-eme nchọpụta na ndị na-ahụ maka ụmụ nwanyị n'Afrịka achọtala iweghachite ahụmịhe ụmụ nwanyị nke e wepụrụ na akụkọ gọọmentị.<ref>{{Cite book|author=Trouillot|first=Michel-Rolph|title=Silencing the past: power and the production of history|date=2015|publisher=Beacon Press|isbn=978-0-8070-8053-5|location=Boston}}</ref> N'ihe ndekọ obodo, mmemme agụmakwụkwọ, na atụmatụ ihe ngosi nka, usoro ndị a na-emeso akwụkwọ dị ka ụdị ikpe ziri ezi na nlekọta otu, na-ekwusi ike na nlekọta mpaghara na ibu ọrụ omume iji nọchite anya akụkọ ihe mere eme ụmụ nwanyị n'ụzọ ziri ezi.<ref>{{Cite journal|author=Awumbila|first=Mariama|date=2006|title=Gender equality and poverty in Ghana: implications for poverty reduction strategies|url=https://www.jstor.org/stable/41148110|journal=GeoJournal|volume=67|issue=2|pages=149–161|doi=10.1007/s10708-007-9042-7|issn=0343-2521}}</ref><ref>{{Cite book|url=http://www.jstor.org/stable/jj.8085387|title=Africa in Contemporary Perspective: A Textbook for Undergraduate Students|date=2013-12-29|publisher=Sub-Saharan Publishers|isbn=978-9988-647-49-0|editor=Manuh|doi=10.2307/jj.8085387.13}}</ref> Ụlọ ọrụ ụmụ nwanyị nke oge a na ndị ọkà mmụta nọ na Ghana anọgidewo na-arụ ọrụ a site na idu ndú na ọchịchị ime obodo, agụmakwụkwọ, na omenala ọha.<ref>{{Cite journal|author=Prah|first=Mansah|date=1996|title=Women's Studies in Ghana|url=https://www.jstor.org/stable/40004542|journal=Women's Studies Quarterly|volume=24|issue=1/2|pages=412–422|issn=0732-1562}}</ref> Omume ndị a na-eme ka ụmụ nwanyị ghara ịbụ ndị na-emepe emepe kama dị ka ndị na-ekere òkè na ndị na-ahụ maka ọdịnihu akụkọ ihe mere eme ha. N'echiche a, ụmụ nwanyị Afrịka na-arụ ọrụ n'otu oge dị ka agụmakwụkwọ na dị ka akụkọ ihe mere eme ọha, na-agbanwe ihe ndekọ ahụ site na ebe a na-ahapụ ya gaa na nke a na-ahụ anya na nlekọta. ==== Omenala hip-hop ==== Otu n'ime mmegharị kachasị emetụta maka ụmụ nwanyị ojii na 1980 na 1990 bụ egwu hip-hop. Ihe nkiri hip-hop New York bụ ndị nwoke rapper na-achị ọtụtụ ndị na-emepụta ihe na-elekwasị anya na rappers dị ka Notorious B.I.G. na Sean "Diddy" Combs. Enwere ike ikwu na mpụta nke ụmụ nwanyị emcees na-agbasawanye ọnụnọ ụmụ nwanyị ojii na egwu n'oge a; ndị nka na-ewu ewu na 1980 dị ka MC Lyte, Queen Latifah, na Salt-N-Pepa meghere ụzọ maka ndị na-ese nwanyị ojii. [1] N'ime 1980s na 1990s, e kewara ndị na-agụ ụmụ nwanyị ojii ụzọ anọ, na-ejikọtakarị ma ọ bụ na-ejikọta ọtụtụ aha. Ụdị ndị ahụ gụnyere "Nne Queen", onye maara ihe, Afro-centric, na nwa agbọghọ na-eme ihe ike; "Nwa agbọghọ Fly", nwa agbọghọ mara mma ma na-ekwu okwu nke nwere ụdị na àgwà dị iche iche; "Nwanne nwanyị nwere àgwà", nwa agbọghọ na-enupụ isi nke ukwuu nke na-agbagha echiche ndị nna ochie; na "Lesbian", nwa agbọghọ na-eme mgbanwe nke gbochiri echiche heteronormative.[1] Ọ bụ ezie na otu atọ mbụ pụtara na 80s, a naghị amata ụdị "Lesbian" ruo mgbe 90s, na-ewu ewu site na ntọhapụ nke abụ Queen Pen, "Enyi nwanyị;" ruo mgbe ahụ, e boro ndị na-ese hip-hop ebubo na ha bụ nwoke na nwanyị. Ụmụ nwanyị ojii na-eji ụdị ndị a, n'ụdị dị iche iche nke ihe oyiyi ha, iji dozie nsogbu ndị na-emetụta ụmụ nwanyị na ụmụ nwanyị ojii na ịkwagide ókèala nke ụlọ ọrụ na-adịghị mma na nke mmekọ nwoke na nwanyị.[1] N'afọ ndị 1990, Lil'Kim, onye bịanyere aka na Biggie Smalls' Junior MAFIA. akara, mere ka a mara ozi ya.[1] O nwetara ihe oyiyi nke nnwere onwe na nkasi obi siri ike n'ime ahụ ya. Ọ gbara aka n'echiche ndị dị na hip-hop na ụmụ nwanyị nọ ebe ahụ iji merie ikike nwoke. N'ime omenala hip-hop, Lil'Kim gbara aka n'echiche bụ na ụmụ nwanyị ojii bụ ndị a na-apụghị imeri emeri n'ihi na "ihere adịghị eme ya igosipụta enweghị ntụkwasị obi na mgba ya".[2] Ọtụtụ ndị kwenyere na ụda hip-hop ọdịnala na-ajụ nkwupụta ihu ọha Lil'Kim na nkwupụta nke a na-ahụtụbeghị mbụ. Lil'Kim guzoro n'okwu ya ma ọ dịbeghị mgbe ọ rịọrọ mgbaghara maka onye ọ bụ. Faith Evans bụ nwanyị ọzọ na-ese ihe mebiri ihe mgbochi na ụwa hip-hop. Mgbe ọ dị naanị afọ 21, ọ bụ nwanyị mbụ na-ese ihe nke bịanyere aka na Bad Boy Records. Faith Evans nọrọ ihe karịrị afọ 20 na ụlọ ọrụ egwu na-alụ ọgụ megide ịkpa oke nwoke na nwanyị na nsogbu dị na ụlọ ọrụ ebe ụmụ nwoke bụ ndị na-emepụta ihe na ndị na-eme ihe nkiri.[1] Hip-hop feminism, nke Joan Morgan chepụtara na 1999, ka a na-ewere dị ka alaka nke nwanyị ojii.[1] Onye edemede Gwendolyn D. Pough na-akọwa hip-hop feminism dị ka "nabata omenala hip-hop" ma na-akwado megide ịkpa ókè nwoke na nwanyị n'ime omenala. Ọ na-arụ ụka na hip-hop feminism nwere nna ochie na nwa nwanyị ojii na nke ọcha, na-ejikọta ọrụ na ihe mgbaru ọsọ nke obodo abụọ ahụ ma mee ka ha abụọ nyochaa ịkpa ókè agbụrụ, klaasị, na okike.[2]. Ndị edemede bụ ndị isi maka ụmụ nwanyị ojii dịka Joan Morgan, Denise Cooper, na ndị ọzọ sitere na Third Wave of Black femism jikọtara mmasị ha maka ọdịbendị hip-hop na ụmụ nwanyị ojii ma ọ bụ ụmụ nwanyị, n'ikpeazụ na-eduga na mmalite nke ụmụ nwanyị hip-hop.<ref name=":13">{{Cite journal|author=Pough|first=Gwendolyn D.|date=2007|title=What It Do, Shorty?: Women, Hip-Hop, and a Feminist Agenda|url=https://www.jstor.org/stable/10.5406/blacwomegendfami.1.2.0078|journal=Black Women, Gender + Families|volume=1|issue=2|pages=78–99|issn=1935-2743}}</ref> Mgbanwe ndọrọ ndọrọ ọchịchị nke afọ 1980 na 1990 nyere aka mepụta ụmụ nwanyị hip-hop. N'ụzọ doro anya, iwepụ mmemme ọdịmma na omume nkwenye, mpụta nke ọrịa AIDS, na mmụba nke ọdịiche agbụrụ na-arụ ọrụ dị ka ihe na-akpali ịmepụta ụdị ọhụrụ, dị iche nke ụmụ nwanyị ojii: ụmụ nwanyị hip-hop.<ref>{{Cite journal|title=The Stage Hip-Hop Feminism Built: A New Directions Essay|url=https://www.journals.uchicago.edu/doi/10.1086/668843|journal=Signs: Journal of Women in Culture and Society|date=March 2013|issn=0097-9740|pages=721–737|volume=38|issue=3|doi=10.1086/668843|first=Aisha|author=Durham}}</ref> Na narị afọ nke iri abụọ na otu, usoro dijitalụ ọhụrụ agbanweela ụmụ nwanyị ojii, na-emepụta ụzọ ọhụrụ maka ime ihe ike. Dị ka Catherine Steele kwuru n'akwụkwọ ya Digital Black Feminism (2021), ịntanetị na usoro mgbasa ozi mmekọrịta enyela ndị Black feminists ikike ịkwalite olu ha iji lekwasị anya na ndị ọzọ. Steele na-ekwu na oghere dijitalụ emeela "ihe ndị a na-ahụkarị" ebe ụmụ nwanyị ojii nwere ike ịbịakọta iji kwurịta ma kesaa ahụmịhe gbasara okwu gbasara ikpe ziri ezi agbụrụ na okike. Mgbalị dijitalụ a emetụtala òtù ndị dị ka #SayHerName. A na-eji mkpọsa mgbasa ozi mmekọrịta #SayHerName, nke a malitere site na African American Policy Forum eme ihe iji bulie akụkọ banyere ụmụ nwanyị ojii bụ ndị ndị ndị uwe ojii na-emegbu, ebe a na-elegharakarị akụkọ ha anya na mgbasa ozi.<ref>{{Cite web|title=SAY HER NAME|url=https://www.aapf.org/sayhername|accessdate=2024-11-01|work=AAPF|language=en}}</ref> Na mgbakwunye na mgbasa ozi mgbasa ozi, ụmụ nwanyị ojii dijitalụ aghọwokwa omume sara mbara nke akwụkwọ obodo na nchekwa nchekwa. Ndị ọkà mmụta ụmụ nwanyị Africa ekwusiwo ike etu teknụzụ dijitalụ nwere ike isi mee ka ụmụ nwanyị sonye na obodo ma chekwaa ncheta mmekọrịta mmadụ na ibe ya.<ref>{{Cite book|url=http://www.jstor.org/stable/jj.8085387|title=Africa in Contemporary Perspective: A Textbook for Undergraduate Students|date=2013-12-29|publisher=Sub-Saharan Publishers|isbn=978-9988-647-49-0|editor=Manuh|doi=10.2307/jj.8085387.13}}</ref><ref>{{Cite journal|author=Awumbila|first=Mariama|date=2006|title=Gender equality and poverty in Ghana: implications for poverty reduction strategies|url=https://www.jstor.org/stable/41148110|journal=GeoJournal|volume=67|issue=2|pages=149–161|doi=10.1007/s10708-007-9042-7|issn=0343-2521}}</ref> N'ofe Ghana na ọnọdụ ndị ọzọ dị n'Afrịka, òtù ụmụ nwanyị etinyela akụkọ, akụkọ ihe mere eme, na mgbasa ozi dijitalụ n'ime mmemme ndị na-edekọ ahụmahụ nke enweghị nhata na ntachi obi.<ref>{{Cite journal|author=Ofei-Aboagye|first=Esther|date=2004|title=Promoting Gender Sensitivity in Local Governance in Ghana|url=https://www.jstor.org/stable/4030020|journal=Development in Practice|volume=14|issue=6|pages=753–760|doi=10.1080/0961452042000283987|issn=0961-4524}}</ref> Ọrụ ndị a na-ejikọta ọrụ nwoke na nwanyị na akụkọ ihe mere eme ọha na eze site n'ịgbanwe ihe ndekọ nke ndụ kwa ụbọchị n'ihe onwunwe maka agụmakwụkwọ na nkwado. <sup class="noprint Inline-Template Template-Fact" style="white-space:nowrap;">&#x5B;''[[wikipedia:Tinye edensibịa|<span title="This claim needs references to reliable sources. (January 2026)">citation needed</span>]]''&#x5D;</sup> N'ozuzu, mmepe ndị a na-egosi etu ụmụ nwanyị ojii dijitalụ si arụ ọrụ ọ bụghị naanị dị ka usoro ndọrọ ndọrọ ọchịchị kamakwa dị ka ebe nchekwa dị ndụ nke ncheta na nlekọta, na-ejikọta òtù ụmụ nwanyị ụwa na nke Afrịka site na ọrụ dijitalụ na akụkọ ihe mere eme. N'ịdabere n'ụzọ ndị a na-ahụ maka ihe ncheta na ihe ncheta, ikpo okwu n'ịntanetị na-aga n'ihu na-eje ozi dị ka oghere dị ike maka ime ihe na ime obodo. Iji hashtags na ọdịnaya mgbasa ozi mmekọrịta na nyiwe dijitalụ emeela ka mmegharị ụmụ nwanyị ojii gbasaa ma mee ka ha nwekwuo ike. N'ihi ya, nyiwe ndị dị ka "Black Twitter" emepụtala oghere ọhụrụ maka agụmakwụkwọ na ime ihe ike na ahụmịhe ụmụ nwanyị ojii, na-akwalite mgbanwe usoro.  ==== Ụmụ nwanyị ojii na mgbasa ozi ==== Digital age femism gụnyere iji Facebook, Twitter, Instagram, [[YouTube]], Tumblr, na ụdị mgbasa ozi mmekọrịta ndị ọzọ iji kwurịta Ịha nhata nwoke na nwanyị na ikpe ziri ezi. Dị ka NOW Toronto si kwuo, ịntanetị mepụtara omenala "ịkpọ oku", nke enwere ike ịkpọ oku nwoke na nwanyị ma ọ bụ misogyny ma maa ya aka ozugbo n'ụzọ dị mfe. Mgbasa ozi ọha na eze bụ ụgbọ ala maka ndị nwanyị ojii iji gosipụta ekele ma ọ bụ enweghị afọ ojuju ha na nnọchite anya ụmụ nwanyị ojii.[1] Dịka ọmụmaatụ, Lizzo na-eji mgbasa ozi ọha, ọkachasị Instagram, iji kwalite ụdị ahụ dị iche iche nke ụmụ nwanyị ojii. Ọ na-ekwukarị okwu megide ịkpa ókè agbụrụ na nkwụghachi azụ ọ na-enweta dị ka onye na-egwu egwu nwanyị ojii siri ike, gbakwunyere nha. O kwuru, sị: "M na-eme Black music, period ... M na-eme nke a maka nnukwu ụmụ nwanyị ojii nke ọdịnihu bụ ndị chọrọ ibi ndụ ha n'enweghị ikpe ma ọ bụ tinye n'ime igbe"[2]. Enweela oku maka "ikwado" omenala ndị ojii. Dịka ọmụmaatụ, foto foto Vogue Italia nke 2015 nke na-egosipụta ihe nlereanya Gigi Hadid nke yi uwe afro kpalitere azụ azụ na Twitter, Instagram na Facebook. Ụfọdụ ndị ọrụ ekwuola na ọ bụ nsogbu na ịkpa ókè agbụrụ maka onye na-abụghị onye ojii iyi uwe afro na tan adịgboroja iji nye ọdịdị Blackness mgbe magazin ejiji nwere ike were onye ojii were kama.[1]. Kearie Daniel dere na ndị ọcha na-eyi ụfọdụ edozi isi bụ isiokwu na-emetụ n'ahụ karịsịa na nwa nwanyị ojii n'ihi ụkpụrụ abụọ na mgbe ụmụ nwanyị ọcha na-eyi ntutu isi ojii, a na-ewere ha dị ka "trendy" ma ọ bụ "edgy", ebe a na-akpọ ụmụ nwanyị ojii "ghetto" na ọ bụghị ọkachamara.[2]. Ndị na-ahụ maka nwanyị ojii ekwupụtakwala mkpa ọ dị ịbawanye "nnochite anya" ụmụ nwanyị ojii na telivishọn na ihe nkiri. Dị ka ọmụmụ 2014 nke Mahadum Southern California si kwuo, n'ime ihe nkiri 100 kachasị elu nke afọ, "ihe fọrọ nke nta ka ọ bụrụ ụzọ atọ n'ime ihe odide niile dị ọcha," ka NPR na-akọ, na nanị 17 n'ime ihe nkiri 100 ahụ gosipụtara ndị na-eme ihe nkiri ma ọ bụ ndị na-eme ihe nkiri na-abụghị ndị ọcha. Ọnụ ọgụgụ ahụ na-adaba mgbe ị na-ele naanị ụmụ nwanyị na-abụghị ndị ọcha, na-atụle naanị ihe dị ka otu ụzọ n'ụzọ atọ nke ọrụ ikwu okwu bụ maka ụmụ nwanyị, [1] dị ka otu nnyocha si kwuo. '''Ịgbaghara Ụmụ nwanyị''' Ụdị ọhụrụ nke nwa nwanyị ojii apụtala na mbipụta nke isiokwu bụ "Conjure Feminism: Toward a Genealogy" nke e bipụtara na mbipụta pụrụ iche na conjure feminism na Hypatia Journal na 2021. Echiche nwanyị na-agụnye ihe ọmụma ụmụ nwanyị ojii banyere ọnọdụ ime mmụọ Africa iji mee ka ndụ ha mara na US na ndị Africa n'ozuzu. Ndị ọkà mmụta nwanyị ojii bụ Kinitra Brooks, Kameelah Martin, na LaKisha Simmons kwadoro akụkọ Hypatia Journal's Women of Color ma dezie mbipụta pụrụ iche. Akwụkwọ ndị ọzọ na isiokwu nwanyị gụnyere Kameelah Martin's (2012) Conjuring Moments in African American books: Women, Spirit Work, and Other Other such Hoodoo na Envisioning Black Feminist Voodoo Aesthetics: Ime mmụọ Africa na American Cinema (2019); Onye na-agụ Lemonade (2019) nke Kinitra Brooks na Kameelah Martin deziri; na Patricia Coloma Peñate's The erotic dị ka ọmarịcha ezigbo paradigm: Hurston na Conjure Feminism (2023). ==== Ndụ Ndị Ojii Dị Mkpa ==== Ọ bụ Opal Tometi, [[Alicia Garza]], na Patrisse Kahn-Cullors guzobere òtù Black Lives Matter dị ka hashtag iji mee mkpọsa megide ịkpa ókè agbụrụ na obi ọjọọ ndị uwe ojii megide ndị Africa America na United States.<ref>{{Cite web|url=https://blacklivesmatter.com/about/our-co-founders/|title=Black Lives Matter: Our Co-Founders|work=Black Lives Matter|date=7 July 2017|accessdate=October 8, 2018}}</ref> Omume ahụ nyere aka n'ime ka a maliteghachi ma nyochaa ọzọ òtù ụmụ nwanyị ojii.<ref>{{Cite journal|author=Jackson|first=Sarah J.|date=2016-10-01|title=(Re)Imagining Intersectional Democracy from Black Feminism to Hashtag Activism|journal=Women's Studies in Communication|volume=39|issue=4|pages=375–379|doi=10.1080/07491409.2016.1226654|issn=0749-1409|url=https://repository.upenn.edu/cgi/viewcontent.cgi?article=1811&context=asc_papers}}</ref> Ọ bụ ezie na ọnwụ nke ndị ikom ojii keere òkè dị mkpa na Black Lives Matter movement, Rekia Boyd, Michelle Cusseaux, Tanisha Anderson, Shelly Frey, Yvette Smith, Eleanor Bumpurs, Sandra Bland, na ụmụ nwanyị ndị ọzọ ka ndị uwe ojii gburu ma ọ bụ wakpo ha.<ref>{{Cite journal|author=Lindsey|first=Treva B.|title=A Love Letter to Black Feminism|journal=The Black Scholar|volume=45|issue=4|pages=1–6|doi=10.1080/00064246.2015.1080911|year=2015}}</ref> Ọ bụ ezie na a katọrọ Black Lives Matter maka ọdịda ya ikwusa obi ọjọọ ndị uwe ojii na-eme ụmụ nwanyị ojii, ndị nwanyị ojii nọ na otu ahụ alụ ọgụ iji kpochapụ mmegbu nke usoro na-emerụ ụmụ nwanyị ojii n'ụzọ na-enweghị isi.[1][2] Mgbalị ndị isi ojii na-agba na Black Lives Matter gụnyere ngagharị iwe megide ndị ndọrọ ndọrọ ọchịchị dịka Bernie Sanders, Donald Trump, na Hillary Clinton, ma jiri hashtags dị ka #oscarssowhite na #sayhername na-agbagha agbụrụ na ikpe na-ezighị ezi nke nwoke na nwanyị.[3] Na mgbakwunye na ngagharị iwe ọdịnala, ndị na-ahụ maka nwanyị ojii ahazila ihe ọmụmụ obodo, akụrụngwa ahụike uche, na nkuzi nkuzi iji kwado maka mgbanwe ụlọ ọrụ. Ndị a bụ mbọ mgbasa ozi na-akwalite oghere nkwado ma na-enye ngwaọrụ iji gboo nsogbu ndị inyom ojii chere ihu.[4] == ndọrọ ndọrọ ọchịchị nke ụmụ nwanyị ojii na oghere dị nchebe == Enwere ike ịkọwa ndọrọ ndọrọ ọchịchị ụmụ nwanyị ojii dị ka mmata na nghọta nke njirimara onwe onye na iji ma ahụmahụ onwe onye na nke akụkọ ihe mere eme nyere aka ịmepụta otu ndị nwere otu echiche na-achọ mgbanwe na usoro ndọrọ ndọrọ ọchịchị nke ọha mmadụ.[1]. A pụkwara ịkọwa ya dị ka ịjụ usoro mmegbu nke na-emegbu otu ìgwè mmadụ, karịsịa n'ihe gbasara ikpe na-ezighị ezi nke ndọrọ ndọrọ ọchịchị. Odeakwụkwọ na-ahụ maka nwanyị ojii bụ Patricia Hill Collins kwenyere na ụmụ nwanyị ojii bụ "ndị ọzọ" n'ime ụlọ, ebe a na-ewere ụmụ nwanyị ojii dị iche na ndị a na-ewere dị ka ndị ọcha ma na-ekwu na ha na-achị ha.[1] Ha nwekwara nghọta dị iche iche banyere ahụhụ na mmegbu nke ụmụ nwanyị ojii.[1] N'ihi na ndị inyom na-acha ọcha na-ewepụ ụmụ nwanyị ojii n'okwu ha, ụmụ nwanyị ojii na-ahụkarị onwe ha na-egosipụta ahụmahụ nke ịkpa ókè na inye ikike ndị ojii na ọha mmadụ.[1] N'iburu ahụmahụ dị iche iche nke ụmụ nwanyị ojii, ọ dị mkpa ka Collins na-ekwu maka ma kọwapụta akụkọ onwe onye banyere mmegbu nke ụmụ nwanyị ojii.[1] Ọchịchị njirimara na-emejuputa agbụrụ, klaasị, na okike dị ka ngalaba dị ka ụzọ isi wepụ ndị na-adịghị ewere akụkụ nke otu ndị na-achị achị.[1] Mmetụta ndị a nke agbụrụ, klaasị, na okike bụ ihe nwanyị Kimberlé Crenshaw kwenyere na ọ dị mkpa ka e jiri ya mee ihe, ọ bụghị dị ka ụzọ mmegbu, kama dị ka ụdị nke ike na ọdịmma onwe onye.[1] Ileghara ndịiche ndị a anya na-ebute nkewa n'etiti mmegharị mmekọrịta ọha na eze na mmegharị ndị ọzọ nke nwanyị, karịsịa n'ihe gbasara ime ihe ike megide ụmụ nwanyị ebe ụdị ime ihe ike jikọtara ya na ihe ndị dị ka agbụrụ na klaasị.[1]. Akụkụ ọzọ nke ndọrọ ndọrọ ọchịchị njirimara bụ esemokwu dị n'etiti otu na oghere mgbaba maka ụmụ nwanyị ojii.[1] Na 1970s, ịrị elu nke ịgụ na mmuta n'etiti ụmụ nwanyị ojii kwalitere ide na agụmakwụkwọ ka ụzọ e si anụ olu ụmụ nwanyị.[1]. N'ihi ya, ụmụ nwanyị ojii na-achọ nkasi obi na ebe nchekwa nke nyere ha ohere ikwu okwu banyere mmegbu na ịkpa ókè, bụ nke na-akwalite ịdị n'otu na ụzọ ikpe ziri ezi.[1] Dị ka ndị nwanyị ojii na-akwado maka mkpochapụ ịkpa ókè n'ebe ọrụ, ụmụ nwanyị ojii chere ihe ịma aka ọhụrụ ihu na ndọrọ ndọrọ ọchịchị njirimara ma chọọ ebe nchekwa ọhụrụ iji kwupụta nchegbu ha.[1] Nke a bụ nnukwu arụmụka, ebe ndị mmadụ na-ahụ otu ndị a nke ụmụ nwanyị ojii dị ka ndị pụrụ iche na ndị a na-ekewaghị ekewa.[1] Ndị nọ n'ọchịchị, karịsịa ndị na-etinye aka na ndọrọ ndọrọ ọchịchị, hụrụ ebe ndị a dị nchebe dị ka ihe iyi egwu n'ihi na ha nọ n'ihu ọha na ya mere ndị ndọrọ ndọrọ ọchịchị dị elu na ndị dị ike na-apụghị iru.[1]. N'agbanyeghị ọganihu nke okwu ụmụ nwanyị na ndọrọ ndọrọ ọchịchị ojii, ụfọdụ ụmụ nwoke anabataghị ndọrọ ndọrọ ọchịchị ojii.[1] Ụfọdụ ndị ode akwụkwọ ojii, dị ka Kwame Anthony Appiah, na-akwado echiche nke isi ojii ma jụ ndọrọ ndọrọ ọchịchị dị ka ụzọ nwere ike isi nweta ikpe ziri ezi. Maka ya, ndọrọ ndọrọ ọchịchị njirimara bụ ngwá ọrụ na-ewepụ omenala ojii na akụkọ ihe mere eme, dị ka hip hop na jazz, nke na-egbochi nghọta na ohere nke ndị ọzọ.[1] Agbanyeghị, onye edemede Jeffery A. Tucker kwenyere na ndọrọ ndọrọ ọchịchị njirimara na-eje ozi dị ka ntọala maka njirimara ojii nke a ga-emecha nweta ma ọ bụrụ na etinyere ya ma ghọta ya na ọha mmadụ.[1] == Nzukọ == E hiwere National Black Feminist Organization na 1973, ma gbasaa n'ihe dị ka afọ 1977. <ref>{{Cite web|title=National Black Feminist Organization collection|url=https://bmrc.lib.uchicago.edu/portal/view/?id=BMRC.UIC.NATL-BLK-FEMINISTS.xml|accessdate=2024-03-09|work=bmrc.lib.uchicago.edu}}</ref> Nzukọ ụmụ nwanyị a lekwasịrị anya na njikọ nke ọtụtụ ajọ mbunobi ndị inyom Africa America na-eche ihu; na-ekwu na ebumnuche ha bụ ịkọwa ọdịdị onwe ha dị ka ụmụ nwanyị ojii ma ghara ịjụ ụmụ nwanyị ọcha. E nwere isi na obodo ukwu, nzukọ ahụ lụrụ ọgụ maka mmetụta ndọrọ ndọrọ ọchịchị ma mee ka a mara banyere mmegbu a na-emeso obodo ha. N'afọ 1975, [[Barbara Smith]], Beverly Smith, Cheryl L. Clarke, Akasha Gloria Hull, na ụmụ nwanyị ndị ọzọ na-eme ihe ike jikọtara ya na The Civil Rights Movement, Black nationalism, ma ọ bụ Black Panther Party guzobere, dị ka alaka nke National Black Feminist Organization, Combahee River Collective, otu ụmụ nwanyị na-ahụ maka ụmụ nwanyị. E hiwere National Black Feminist Organization na 1973, ma gbasaa n'ihe dị ka afọ 1977. <ref>{{Cite web|title=National Black Feminist Organization collection|url=https://bmrc.lib.uchicago.edu/portal/view/?id=BMRC.UIC.NATL-BLK-FEMINISTS.xml|accessdate=2024-03-09|work=bmrc.lib.uchicago.edu}}</ref> Nzukọ ụmụ nwanyị a lekwasịrị anya na njikọ nke ọtụtụ ajọ mbunobi ndị inyom Africa America na-eche ihu; na-ekwu na ebumnuche ha bụ ịkọwa ọdịdị onwe ha dị ka ụmụ nwanyị ojii ma ghara ịjụ ụmụ nwanyị ọcha. E nwere isi na obodo ukwu, nzukọ ahụ lụrụ ọgụ maka mmetụta ndọrọ ndọrọ ọchịchị ma mee ka a mara banyere mmegbu a na-emeso obodo ha. N'afọ 1975, [[Barbara Smith]], Beverly Smith, Cheryl L. Clarke, Akasha Gloria Hull, na ụmụ nwanyị ndị ọzọ na-eme ihe ike jikọtara ya na The Civil Rights Movement, Black nationalism, ma ọ bụ Black Panther Party guzobere, dị ka alaka nke National Black Feminist Organization, Combahee River Collective, otu ụmụ nwanyị na-ahụ maka ụmụ nwanyị. Ndị otu a nwere ọtụtụ ndị bụbu ndị otu ndọrọ ndọrọ ọchịchị ndị ọzọ na-arụ ọrụ n'ime The Civil Rights Movement, Anti-War movement, Labor Movement, na ndị ọzọ. Demita Frazier, onye guzobere Combahee River Collective, na-ekwu na ụmụ nwanyị ndị a sitere na òtù ndị ọzọ hụrụ onwe ha "na-emegide enweghị nyocha ụmụ nwanyị ma n'ọtụtụ ọnọdụ a hapụrụ ha na-enwe mmetụta nkewa megide [onwe ha]. " Combahee Osimiri Collective kwuru na 1974 na nnwere onwe nke ụmụ nwanyị ''ojii'' na-eweta nnwere onwe maka ndị mmadụ niile, ebe ọ ga-achọ njedebe nke ịkpa ókè agbụrụ, ịkpa ókè nwoke na nwanyị, na mmegbu nke klas. <ref name=":8">{{Cite web|title=Combahee River Collective: A Black Feminist Statement – 1974|url=http://www.feministezine.com/feminist/modern/Black-Feminist-Statement.html|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160326010648/http://www.feministezine.com/feminist/modern/Black-Feminist-Statement.html|archivedate=March 26, 2016|accessdate=May 31, 2007}}</ref> N'ime ''Black Feminisms: Combahee River Collective Statement'' nke 1977, ha kwuru banyere otú ọ dị, "...ihe siri ike ike ike ikewapụ agbụrụ site na mmegbu mmekọahụ n'ihi na na na ndụ anyị [ndị isi ojii'], ha bụ ndị a na-ahụkarị n'otu oge".<ref name=":8" /> Combahee River Collective kwupụtara usoro mmegbu a na-ejikọta ọnụ nke dabeere na ịkpa ókè nwoke na nwanyị, heterosexism, ịkpa ókè agbụrụ, na ịkpa oke agbụrụ bụ n'ihi enweghị ikike mmadụ nke ụmụ nwanyị ojii nyere ma e jiri ya tụnyere ndị ọzọ, dị ka ụmụ nwanyị ọcha. Ụmụ nwanyị ọcha na-alụ ọgụ maka ụmụ nwanyị dị iche na ụmụ nwanyị ojii na-alụ maka ụmụ nwanyị ojii, ebe ụmụ nwanyị ọcha na'ihi naanị ha chọrọ ịnagide otu ụdị mmegbu [sexism] na ọtụtụ ụdị mmegbu, dị ka ụmụ nwanyị ojii. Ya mere, ndị inyom ojii nke Combahee River Collective bu n'uche maka mmegharị zuru oke karịa naanị ya n'ihi na, "Isi ihe isi ike n'ọrụ ndọrọ ndọrọ ọchịchị anyị bụ na anyị anaghị anwa ịlụso mmegbu ọgụ n'otu ihu ma ọ bụ ọbụna abụọ, kama anyị na-agbalị ịlụso ọtụtụ mmegbu ọgụ. Anyị enweghị agbụrụ, mmekọahụ, ma ọ bụ ihe ùgwù nke ịdabere na ya, anyị enweghị ọbụna obere ohere ịnweta ihe onwunwe na ike nke otu n'ime ụdị ihe ùgwù ndị a nwere. "[2] Dị ka otu nzukọ, a na-akpọ ha ndị na-akpata nsogbu, ọtụtụ ndị kwuru na onye ọcha na-akpọ ụmụ nwanyị asị, na ha enweghị uche nke ha, nakwa na ha na-agbaso nzọụkwụ nwanyị ọcha. N'ime afọ ndị 1970 niile, Combahee River Collective na-ezukọ kwa izu iji kwurịta okwu dị iche iche gbasara ndị inyom ojii. Ha mekwara ezumike n'ebe ugwu ọwụwa anyanwụ niile site na 1977 ruo 1979 iji nyere aka "ịmepụta ụmụ nwanyị ojii" ma mepụta "nkewa echiche site na ụmụ nwanyị ọcha".<ref name="Breines, Wini 2002" /> Dị ka otu nzukọ, ha hibere ebe nchekwa ụmụ nwanyị a na-etigbu na mpaghara wee soro ndị na-eme ihe ike n'ofe obodo ahụ, ndị inyom na ndị nwoke, na ndị mmekọ nwoke na nwoke na nwanyị nwere mmasị, na-arụ ọrụ dị ịrịba ama na ikike ọmụmụ.[1] Combahee River Collective kwụsịrị ọrụ ya na 1980 ma na-echeta ugbu a maka ịmepụta nkwupụta Combahee Lake Collective, akwụkwọ dị ịrịba ama na akụkọ ihe mere eme nke nwanyị ojii nke oge a na mmepe nke echiche nke njirimara. Nyere ihe ịga nke ọma nke Combahee River Collective n'ọgụ megide ịkpa ókè agbụrụ na Boston, nzukọ a ghọrọ "akara ngosi" maka mmegharị ụmụ nwanyị ojii n'ọdịnihu.[2]. === National Welfare Rights Organization (NWRO) === Ọtụtụ ụmụ nwanyị ojii lụrụ ọgụ maka ikike ha na ụlọ ọrụ ọha na eze na uru, ọtụtụ n'ime ha bụ ndị otu The National Welfare Rights Organization (NWRO). NWRO, nke e guzobere na 1966, bụ njikọ nke gụnyere ọtụtụ ụlọ ọrụ ọdịmma dị iche iche. Mgbe e kere ya, NWRO "na-anọchite anya nnukwu mgbalị mbụ iji wuo otu mba n'etiti ndị nne na-ahụ maka ọdịmma".<ref>{{Cite book|author=Reese|first=Ellen|url=https://www.jstor.org/stable/10.1525/j.ctt1pnkrz|title=Backlash against Welfare Mothers: Past and Present|date=2005|publisher=University of California Press|isbn=978-0-520-24461-0|edition=1|doi=10.1525/j.ctt1pnkrz}}</ref> * National Association of Colored Women (NACW) * National Council of Negro Women (NCNW) == Akwụkwọ ndị isi ojii na-ahụ maka ụmụ nwanyị == [[Michelle Cliff]] kwenyere na enwere ịga n'ihu "n'ọrụ edere nke ọtụtụ ụmụ nwanyị Africa America, ... ị nwere ike ịdọrọ ahịrị site na Akụkọ ohu nke Linda Brent ruo ndụ Elizabeth Keckley, gaa na ''Anya Ha Na-ele Chineke'' (nke [[Zora Neale Hurston]]) ruo na Coming of Age na Mississippi (nke Toni Morrison), gaa na ndị na-eri nnu (nke Toni Cade Bambara) iji too abụ maka nwanyị di ya nwụrụ (nke [[Paule Marshall]])." Cliff kwetara na ụmụ nwanyị ndị a niile, site na-ekwu na ha, site na 'M na-arụ ọrụ megide akụkọ ha, * 1970, Black Woman's Manifesto, nke Third World Women's Alliance bipụtara, rụrụ ụka maka mmegbu pụrụ iche megide ụmụ nwanyị ojii. N'ịbụ nke Gayle Lynch, Eleanor Holmes Norton, Maxine Williams, Frances M. Beal, na [[Linda La Rue]] bịanyere aka na ya, nkwupụta ahụ, na-emegide ma ịkpa ókè agbụrụ na akụrụngwa, kwuru na "nwaanyị ojii ahụ na-achọ usoro ọhụrụ nke nkọwa ụmụ nwanyị na ịnakwere onwe ya nke nwa amaala, enyi, na onye nzuzo, ọ bụghị onye na-eme ihe ọjọọ matriarchal ma ọ bụ onye na-emepụta nwa ọhụrụ. Njikọ ọrụ ahụ na-akwado nkwenye nke nwoke na nwanyị, ọ bụ nwanyị, ọ bụla, ọ bụ onye Black B B B Bolded B B Bade ugbu a: On On On On, ọ bụ Black"<ref>{{Cite journal|title=Black Woman's Manifesto|journal=Duke Digital Collections}}</ref><ref>{{Cite book|title=The Black Woman An Anthology.|author=Toni Cade Bambara|date=2010|publisher=Washington Square Press|isbn=9781451604498|oclc=1085178505}}</ref> * 1979, [[Barbara Smith]] na Lorraine Betel dezigharịrị mbipụta Autumn 1979 nke Conditions. ''Ọnọdụ'' 5 bụ "nchịkọta mbụ e kesara n'ọtụtụ ebe nke ederede Black feminist na US" * 1992, ndị Black femists kwadoro "mzaghachi dị ịrịba ama nke mba" na Anita Hill-Clarence Thomas Senate Hearings na 1991, na-akpọ mgbalị ha African American Women in Defense of Ourselves. * 1994, Evelyn Hammonds: "Black (W) holes and The Geometry of Black Female Sexuality" Evelyn Hammonds malitere edemede ya site n'ịtụgharị uche, dị ka onye Black lesbian na onye edemede feminist, na "omume na-adịghị mma nke ọmụmụ ụmụ nwanyị na ụmụ nwoke" nke na-emepụta nsogbu dị ka ọnụnọ nke ndị edemede nke agba, isiokwu ndị e dere banyere mmekọahụ ụmụ nwanyị ojii nke na-enyocha agbụrụ na nnọchiteanya nke okike, na ngosipụta nke ahụmahụ nke ụmụ nwanyị ojii (Hammonds, 127). Hammonds na-akọwa etu Whiteness si kọwaa "ụdị, njirimara, na ọnọdụ isiokwu" nke ọmụmụ ụmụ nwanyị na nwoke ma dabere na ịnọgide na-enwe ma na-atụle ụkpụrụ nke ụmụ nwanyị ojii na ụmụ nwanyị ojii (Hammonds, 128). * 2000, Alice Walker: "N'ịchọ ogige nne anyị" Nkwupụta a nwere njikọ kpọmkwem na nchegbu Hammonds banyere ịhụ anya na ịnụ nke mmekọahụ Black queer, ebe ọ bụ na a na-ahụ mmekọahụ Black dị ka nke a na-adịghị ahụ anya ma ọ bụ na-adịghị ya, mgbe ahụ, ụmụ nwanyị Black na ndị edemede ga-eso dị ka ndị a na-apụghị ịhụ anya ugboro abụọ. Ọ bụ ezie na ndị edemede ndị ọzọ agbaghawo mmekọahụ ndị ọcha dị ka mmekọahụ iwu, Hammonds na-eme ka ntinye aka ya dị ka ịgafe ókè nke nkatọ a maara nke ọma. Iji mee ka ikike nke Whiteness n'ime echiche Queer mara ya aka n'ụzọ dị irè, Hammonds na-ebo ebubo na ndị na-akwado ụmụ nwanyị enweghị nnukwu ọrụ nke iweghachite mmekọahụ ka ụmụ nwanyị ojii na mmekọahụ ha wee debanye aha dị ka mmekọrịta dị ugbu a na ike n'etiti ụmụ nwanyị ọcha na ngosipụta nke okike na mmekọahụ nke ụmụ nwanyị ojii ghọrọ akụkụ nke echiche na-eme n'ime ọmụmụ Queer (Hammonds, 131). * 2000, na mmeghe ya na mbipụta 2000 nke 1983 Black feminist anthology Home Girls, onye na-akụzi ihe na onye edemede Barbara Smith kwuru echiche ya na "ruo taa ọtụtụ ụmụ nwanyị ojii achọghị itinye 'ịkwado agbụrụ' ha n'ihe ize ndụ (dị ka ndị ikom ojii si kọwaa) iji dozie eziokwu nke ịkpa ókè nwoke na nwanyị. " Smith kwukwara na "Ọbụna ole na ole dị njikere iwelite homophobia na heterosexism, nke nwere njikọ na mmegbu nwoke na nwanyị".<ref name="Smith, Barbara 2000" /> * 2011, Black Internationalist Feminism: Women Writers of the Black Left, 1945-1995 site na Cheryl Higashida na-ele ndị edemede nwanyị ojii na onyinye ha nyere na òtù ụmụ nwanyị.<ref>{{Cite book|author=Higashida|first=Cheryl|title=Black Internationalist Feminism Women Writers of the Black Left|date=14 Dec 2011|publisher=University of Illinois Press|isbn=9780252036507|pages=264|chapter=Women Writers of the Black Left, 1945-1995}}</ref> Higashida "na-egosi etu akwụkwọ si bụrụ oghere dị mkpa maka ịmụ ụmụ nwanyị Black Internationalist n'ihi na ndị edemede a nọ n'ihu n'iweta echiche na nsogbu nke ụmụ nwanyị ojii iji mee ka ha ghara ịdị mma na ịgbachi nkịtị. " N'ọrụ ya gụnyere ndị edemede dịka Rosa Guy, Lorraine Hansberry, Audre Lorde, na Maya Angelou. * 2014, On Intersectionality nke Kimberlé Crenshaw. Nchịkọta nke edemede na isiokwu ndị na-agbasawanye na ịkọwa echiche nke intersectionality.<ref>{{Cite book|author=Crenshaw|first=Kimberlé|title=On Intersectionality|date=2017|publisher=The New Press|isbn=9781620972700}}</ref> Angela Davis, amụrụ na Jenụwarị 26, 1944, bụ onye a maara dị ka onye nkuzi, onye edemede, na onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị. <ref>{{Cite journal|url=https://www.proquest.com/docview/3259436584|title=Black Feminist Resistance and the Authorial Power of the Presidents|author=Achelpohl|first=Milton|journal=Dissertation Abstracts International|id={{ProQuest|3259436584}}}}<templatestyles src="Module:Citation/CS1/styles.css"></templatestyles></ref> Site n'ihe odide ya, "Women, Race, & Class (1981)," ọ na-eweta echiche nke intersectionality, ọ bụ ezie na ọ bụghị nke e chepụtara n'oge ahụ, na mmetụta ya na ụmụ nwanyị ojii. Ndị nkatọ kwuru na ederede a enyeghị ozi zuru ezu banyere otu esi emeri ịkpa ókè agbụrụ na ịkpa ókè nwoke na nwanyị, na-akpata mmechuihu; Otú ọ dị, ọ ka na-agwa ndị na-agụ ya banyere nchụpụ nke ahụmịhe ndị isi ojii n'ime Women's Movement.<ref>{{Cite news|url=https://www.proquest.com/docview/147564104|title=Race Against History: WOMEN, RACE & CLASS. By Angela Y. Davis. Random House. 271 pp. $13.50|author=Laurent|first=Anne|work=The Washington Post|id={{ProQuest|147564104}}}}<templatestyles src="Module:Citation/CS1/styles.css"></templatestyles></ref> O dekwara, "Nnwere Onwe bụ Mgbalị Na-aga n'ihu," nke na-atụle mkpa mwepụ ụlọ mkpọrọ na-ejikọta na ụmụ nwanyị na ịkpa ókè agbụrụ. Davis na-akọwa mkpa ọ dị ịbụ onye na-arụsi ọrụ ike, onye na-eme ihe ike ruo ogologo oge.<ref>{{Cite book|author=Davis|first=Angela Y.|title=Freedom Is A Constant Struggle|date=2016|publisher=Haymarket Books|isbn=978-1608465644|edition=4th}}</ref> * "The Transformation of Silence into Language and Action" (okwu) (1977).<ref>{{Cite web|author=Lorde|first=Audre|date=1977|title=The Transformation of Silence into Language and Action|url=https://eprofiles.isucomm.iastate.edu/string/files/2019/01/The-Transformation-of-Silence-into-Language-and-Action.pdf}}</ref> Audre Lorde, onye ojii na-ede uri ụmụ nwanyị, chọpụtara na ọ na-arịa ọrịa kansa nke mere ka ọ tụgharịa uche na ịgbachi nkịtị ya, ịgbachi nkịtị nke mere ka o tụfuo onwe ya.<ref>{{Cite journal|title=The Rebellion Against Suffering Women's Silence: The Transformation of Despair into Language for a Pastorally Helpful Eschatology|journal=Religions|date=2025-09-18|issn=2077-1444|pages=1195|volume=16|issue=9|doi=10.3390/rel16091195|language=en|first=Marjolaine|author=Legros-Hoffner}}</ref> Site na uri ya, "The Transformation of Silence into Language and Action," ọ gbalịrị ịkụziri ụmụ nwanyị mkpa ọ dị ịnakwere njirimara gị, gụnyere mmekọahụ gị na mmegbu gị, site na olu.<ref>{{Cite journal|url=https://www.proquest.com/docview/304739467|title=The rhetoric of silence as a tool of empowerment in the life and works of audre lorde|author=Warner|first=Jessica|journal=Masters Abstracts International|id={{ProQuest|304739467}}}}<templatestyles src="Module:Citation/CS1/styles.css"></templatestyles></ref> Nke a na-ekweta isiokwu nke ime ihe n'onwe ya, dịka Lorde na-akwado na mgbe anyị na ìgwè ndị dị iche iche na-ekwurịta okwu, anyị na-alụ ọgụ megide mmegbu. * "Ojiji nke Erotic: The Erotic dị ka Ike" (1978). Lorde dere na ịnye ịhụnanya na ike n'ime onwe anyị dị mkpa ebe ọ bụ na nke a ga-eme ka ndị mmadụ nwee ike iso ndị ọzọ jikọọ. Mgbe ahụ, nke a ga-eme ka ndị mmadụ dịrị n'otu ma lụso mmegbu ọgụ, dị ka mmegbu ụmụ nwanyị ojii na-eche ihu.<ref>{{Cite web|author=Lorde|first=Audre|date=1978|title=Uses of the Erotic: The Erotic as Power|url=https://www.centraleurasia.org/wp-content/uploads/2023/02/audre_lorde_cool-beans.pdf}}</ref> N'afọ 1972, "Welfare Is a Women's Issue" na Ms. Magazine. Johnnie Tillmon dere ahụmahụ ha dị ka nwanyị ojii na ọdịmma ma katọọ iwu ọdịmma na ndọrọ ndọrọ ọchịchị ọdịmma ugbu a n'oge ahụ, na-ekwu maka Ronald Reagan na Aid to Dependent Children Program (ADC). <ref>{{Cite web|author=Tillmon|first=Johnnie|date=2021-03-25|title=Welfare Is a Women's Issue (Spring 1972)|url=https://msmagazine.com/2021/03/25/welfare-is-a-womens-issue-ms-magazine-spring-1972/|accessdate=2024-03-15|work=Ms. Magazine|language=en-US}}</ref> Ndị ọzọ na-akụzi ihe na ndị edemede nyere aka n'akwụkwọ nke Black femism gụnyere Moya Bailey na [[Trudy of Gradient Lair|Trudy nke Gradient Lair]], bụ ndị na-ede banyere mmegide Black na / ma ọ bụ ịkpa ókè agbụrụ megide ụmụ nwanyị Black, nke a makwaara dị ka misogynoir, okwu nke Bailey chepụtara na 2008. N'afọ 2018, ụmụ nwanyị abụọ a dere edemede akpọrọ "On Misogynoir: Citation, erasure and plagiarism", nke na-ekwu maka ọrụ nke ndị Black femists na-abụkarị ndị a na-ehichapụ ma ọ bụ na-ehicha n'ọtụtụ akwụkwọ edemede, na mgbe ụfọdụ na-ejikọta ya na mmegbu nwoke na nwanyị, ọkachasị maka ụmụ nwanyị na-acha ọbara ọbara.<ref>{{Cite journal|doi=10.1080/14680777.2018.1447395|title=On misogynoir: citation, erasure, and plagiarism|journal=Feminist Media Studies|volume=18|issue=4|pages=762–768|date=2018|author=Bailey|first=Moya}}</ref> Misogynoir dabeere na ozizi nke intersectionality. Ndị Black na-eme ihe n'oge a, dị ka Feminista Jones, na-ekwu na "Misogynoir na-enye echiche agbụrụ nke na-enweghị isi na ụmụ nwanyị na-ejide" nakwa na "e nwere otu misogyny nke a na-elekwasị anya na ụmụ nwanyị ojii ma na-emebi ụmụ nwanyị ojii". <ref>{{Cite news|url=https://www.theguardian.com/lifeandstyle/2015/oct/05/what-is-misogynoir|title=Misogynoir: where racism and sexism meet|author=Anyangwe|first=Eliza|date=2015-10-05|work=The Guardian|accessdate=2020-01-03|language=en-GB}}</ref> '''<big>Isiokwu ndị ọzọ na akwụkwọ Black Feminist:</big>''' * 1989, Kimberlé Crenshaw, Demarginalizing the Intersection of Race and Sex: A Black Feminist Critique of Antidiscrimination Doctrine, Feminist Theory and Anti-Sracist Politics. A na-ewere akwụkwọ nzukọ iwu a dị ka ebe Kimberlé Crenshaw bụ onye mbụ mepụtara okwu intersectionality.<ref>{{Cite journal|author=Crenshaw|first=Kimberlé|date=1989|title=Demarginalizing The Intersection of Race and Sex: A Black Feminist Critique of Antidiscrimination Doctrine, Feminist Theory and Antiracist Politics.|journal=University of Chicago Legal Forum}}</ref> * "Mow to Now: Black Feminism Resets the Chronology of the Founding of Modern Feminism" (2018) nke [[Carol Giardina]] na-enyocha ụmụ nwanyị ojii na itinye aka ha na nhazi nke March 1963 na Washington maka Ọrụ na Nnwere Onwe (MOW). A na-elekwasị anya n'otú nke a si bụrụ ihe dị mkpa na mgbanwe nke nhazi ụmụ nwanyị nke afọ 1960. A maara ọtụtụ ndị na-eme ngagharị iwe, gụnyere [[Dorothy Height]], Pauli Murray, na Anna Arnold Hedgeman. N'ịbụ ndị na-eche ndị ikom dị ike ihu site na chọọchị ahụ, ha guzobere ụdị mkpesa ụmụ nwanyị nke ha mechara jiri mee ihe iji mee ka e guzobe National Organization for Women na 1966. <ref>{{Cite journal|author=Giardina|year=2018|title=MOW to NOW: Black Feminism Resets the Chronology of the Founding of Modern Feminism|journal=Feminist Studies|volume=44|issue=3|pages=736–765|doi=10.15767/feministstudies.44.3.0736}}</ref> * Ntinye aka nke Pat Parker na Black feminist movement gosipụtara n'ihe odide ya dị ka onye na-ede uri. Ọrụ ya kpaliri ndị ọzọ Black feminist poet dịka [[Hattie Gossett]]. * The Encyclopedia of African-American Women Writers (2007) na Encyclopedia of Feminist Literature (2006) depụtara Black Feminist Literatura. Ndị na-akatọ ụmụ nwanyị ojii na-ekwu na nkewa n'akụkụ agbụrụ ma ọ bụ okike na-eme ka ike nke ndị inyom na ndị na-emegide ịkpa ókè agbụrụ ghara ịdị ike.<ref>{{Cite web|author=Epstein|first=Barbara|date=May 2001|title=What Happened to the Women's Movement?|url=https://monthlyreview.org/2001/05/01/what-happened-to-the-womens-movement/|accessdate=August 12, 2015|work=Monthly Review}}</ref> == Hụkwa ==   * [[Ịhụnanya ụmụ nwanyị]] * Òtù ụmụ nwanyị Africa na America na-ahụ maka ụmụ nwanyị * Nwa agbọghọ ojii anwansi * Ọchịchị ndị isi ojii * Intersectionality * Misogyny na omenala hip hop ** ''Site na Black Power ruo Hip Hop: Ịkpa ókè agbụrụ, Ịhụ mba n'anya, na Ịhụ ụmụ nwanyị n'anya'' ** ''ndọrọ ndọrọ ọchịchị mmekọahụ ndị isi ojii: ndị Africa America, Mmekọahụ, na Ịkpa ókè agbụrụ Ọhụrụ'' * PaVEM * Nkwado ụmụ nwanyị na-esote ọchịchị ndị eze * Purplewashing * Ụmụ nwanyị nkewa * Ụmụ nwanyị nke Ụwa nke Atọ * Mmegbu okpukpu atọ == Edensibia == == Ịgụ ihe ọzọ == === Akwụkwọ === * bell hooks, ọ bụghị m nwanyị? : Black Women and Feminism (1981) * [[Molara Ogundipe|Molara Ogundipe-Leslie]], Re-Creating Ourselves: African Women & Critical Transformations (1994) * {{Cite book|author=Muhs|first=Gabriella Gutiérrez y|title=Presumed Incompetent: The Intersections of Race and Class for Women in Academia|publisher=University Press of Colorado|location=Boulder, Colorado|year=2012|isbn=978-0-87421-922-7}} * [[Patricia Hill Collins]], Black Feminist Thought: Knowledge, Consciousness and the Politics of Empowerment E debere na March 11, 2021, na Wayback Machine (1990) na Black Sexual Politics: African Americans, Gender, and the New Racism ([https://web.archive.org/web/20210311004316/https://b-ok.cc/book/849376/451e8a ebe a] E debere ya na March 11, 2021 na Wayback machine) (Routledge, 2005) * Third World Women's Alliance. ''[https://library.duke.edu/digitalcollections/wlmpc_wlmms01009/ Manifesto nke ụmụ nwanyị ojii]'' (1970) * ''Home Girls: A Black Feminist Anthology'' ([https://web.archive.org/web/20210311003433/https://b-ok.cc/book/3582079/135d12 ebe a] E debere ya na Wayback Machine). Tebụl Kitchen: Women of Color Press, 1983; Reed. 2000 * ''Àkwà mmiri a kpọrọ My Back: Ihe odide nke Radical Women of Color'', ([https://web.archive.org/web/20210311004311/https://b-ok.cc/book/2039470/5d152c ebe a] echekwara na Wayback Machine) nke Cherríe Moraga na Gloria E. Anzaldúa dezigharịrị (Persephone Press, 1981; 2nd edn 1984, Kitchen Table: Women of Color Press; [https://web.archive.org/web/20210311004313/https://b-ok.cc/book/3396968/ba7e89 sụgharịrị n'asụsụ Spanish] Archived March 11, 2021, na wayback Machine na 2002 site na Cherríe Moraga, Ana Castillo, na Norma Alarcón) === Isiokwu === * {{Cite journal|author=Benard|first=Akeia A.F.|title=Colonizing Black female bodies within patriarchal capitalism|journal=[[Sexualization, Media, & Society]]|volume=2|issue=4|pages=237462381668062|doi=10.1177/2374623816680622|date=October–December 2016}} * Chapman, Erin D. "A historiography of black feminist activism" History Compass (2019) https://doi.org/10.1111/hic3.12576 [https://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/hic3.12576 abstract] * {{Cite journal|author=Harnois|first=Catherine E|title=Race, Gender and the Black women's Standpoint|journal=[[Sociological Forum]]|volume=25|issue=1|pages=68–85|doi=10.1111/j.1573-7861.2009.01157.x|date=2010}} * {{Cite book|title=Black Feminist Anthropology|editor=McClaurin|publisher=Rutgers University Press|year=2001}} * {{Cite journal|author=Springer|first=Kimberly|title=Third wave Black feminism?|journal=[[Signs (journal)|Signs]]|volume=27|issue=4|pages=1059–1082|doi=10.1086/339636|date=Summer 2002}} [[Otú:Pages with unreviewed translations]] buso5io90g80autj9xhe3nvvifhkag3 Caitlin Foord 0 74692 630947 628262 2026-04-23T21:06:30Z InternetArchiveBot 11600 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 630947 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Caitlin Jade Foord''' (amụrụ n'abalị iri na otu n'ọnwa Nọvemba n'afọ 1994) bụ onye [[Australia]] na-agba [[Footbọl|bọọlụ]] nke na-agba ọsọ maka otu egwuregwu [[:en:Women's_Super_League|Super League nke ụmụ nwanyị]] [[:en:Arsenal_W.F.C.|Arsenal]] na [[:en:Australia_women's_national_soccer_team|Ndị otu mba Australia]]. == Ndụ mbido ya == E zụlitere ya na nwanne ya nwanyị Jamie site n'aka nne ha Simone, Foord gara ụlọ akwụkwọ sekọndrị Illawarra Sports.<ref name="ilwarramercury_0619">{{Cite news|author=O'Brien|first=Julian|title=Family behind Matildas star Caitlin Foord for World Cup|url=https://www.illawarramercury.com.au/story/6206961/raising-a-champion-from-warilla-to-the-world-cup/|accessdate=15 November 2020|work=Ilwarra Mercury|date=10 June 2019}}</ref> Foord gbara bọọlụ maka ndị otu mpaghara Illawarra Stingrays na Sutherland Sharks tupu ọ nọrọ oge ụfọdụ na New South Wales Institute of Sport.<ref name="footballnsw_0919">{{Cite web|title=Caitlin Foord Gains Australian National U-17 Women's Selection to Training Camp|url=https://footballnsw.com.au/2009/09/04/caitlin-foord-gains-australian-national-u-17-womens-selection-to-training-camp/|publisher=Football NSW|accessdate=15 November 2020|date=4 September 2009|archivedate=11 August 2023|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230811041252/https://footballnsw.com.au/2009/09/04/caitlin-foord-gains-australian-national-u-17-womens-selection-to-training-camp/}}</ref> Mgbe ọ dị afọ iri na atọ, ọ malitere ịgba bọọlụ mbụ ya maka ndị otu egwuregwu mba Australia nke ndị na-erubeghị afọ iri na asaa.<ref>{{Cite web|title=World Cup hero Foord returns to Glory|url=https://www.w-league.com.au/news/world-cup-hero-foord-returns-glory|publisher=W-League|accessdate=15 November 2020|archivedate=16 November 2020|archiveurl=https://web.archive.org/web/20201116202351/https://www.w-league.com.au/news/world-cup-hero-foord-returns-glory}}</ref> == Ọrụ klọb == Mgbe ọ dị afọ iri na anọ, Foord bịanyere aka na Central Coast Mariners tupu oge W-League nke afọ 2009, mana ọ gbaghị egwuregwu maka klọb ahụ.<ref>{{Cite news|url=http://au.fourfourtwo.com/news/112613,mariners-finalise-wleague-squad.aspx|work=Australian FourFourTwo|title=Mariners Finalise W-League Squad|date=15 September 2009}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.ccmariners.com.au/default.aspx?s=wleague_newsdisplay&id=29327|title=Mariners' Westfield W-League team unveiled for 2009|publisher=Central Coast Mariners FC|first=Mark|author=Stavroulakis|date=15 September 2009|archiveurl=https://web.archive.org/web/20110217031347/http://www.ccmariners.com.au/default.aspx?s=wleague_newsdisplay&id=29327|archivedate=17 February 2011}}</ref><ref>{{Cite web|title=Central Coast Mariners [Women] – Appearances – Women W-League 2009|url=https://www.worldfootball.net/team_performance/central-coast-mariners-frauen/aus-frauen-w-league-2009/|publisher=Worldfootball|accessdate=15 November 2020|archivedate=12 August 2022|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220812175339/https://www.worldfootball.net/team_performance/central-coast-mariners-frauen/aus-frauen-w-league-2009/}}</ref> Mgbe a mara ọkwa na ndị otu Central Coast Mariners agaghị ahọpụta otu ụmụ nwanyị n'oge egwuregwu W-League nke afọ 2010–11, Foord, ya na ndị otu Mariners ndị anọ ọzọ gbanwere gaa na klọb dị nso, [[:en:Sydney_FC_(W-League)|Sydney FC]].<ref name="Who's in the W">{{Cite web|url=http://www.a-league.com.au/default.aspx?s=wleague_newsdisplay&id=36591|title=Who's Who in the W – Sydney FC|date=11 November 2010|publisher=Football Federation Australia|archiveurl=https://web.archive.org/web/20110926163356/http://www.a-league.com.au/default.aspx?s=wleague_newsdisplay&id=36591|archivedate=26 September 2011}}</ref> Foord nọrọ oge anọ n'usoro na Sydney FC, ebe ọ pụtara na egwuregwu 44 ma nye goolu 10.<ref name="stats">{{Cite web|url=https://us.soccerway.com/players/caitlin-foord/164113/|title=C. Foord|accessdate=9 December 2018|archivedate=11 December 2018|archiveurl=https://web.archive.org/web/20181211035034/https://us.soccerway.com/players/caitlin-foord/164113/}}</ref> <ref>{{Cite web|url=http://nwslsoccer.com/news-2/oct---dec-2013/sky-blue-fc-loan-caitlin-foord-to-australian-club|title=Sky Blue FC Loan Caitlin Foord to Australian Club|publisher=[[National Women's Soccer League|NWSL]]|date=25 October 2013|archiveurl=https://web.archive.org/web/20170403112301/http://nwslsoccer.com/news-2/oct---dec-2013/sky-blue-fc-loan-caitlin-foord-to-australian-club|archivedate=3 April 2017}}</ref> Na Machị 2013, a mara ọkwa na Ford na otu egwuregwu Amerịka, [[:en:Sky_Blue_FC|Sky Blue FC]], bịanyere aka na nkwekọrịta maka oge mmalite nke [[:en:National_Women's_Soccer_League|National Women's Soccer League]] (NWSL).<ref>{{Cite web|title=Australian National Team member Caitlin Foord is headed to Sky Blue FC|url=http://www.nwslnews.com/australian-national-team-member-caitlin-foord-is-headed-to-sky-blue-fc/|publisher=NWSL News|accessdate=7 March 2013|archiveurl=https://web.archive.org/web/20130224093138/http://www.nwslnews.com/australian-national-team-member-caitlin-foord-is-headed-to-sky-blue-fc/|archivedate=24 February 2013}}</ref> <ref>{{Cite web|title=Australian Defender Caitlin Foord Signs with Team|url=http://skybluefc.com/home/698486.html|publisher=Sky Blue FC|accessdate=7 March 2013|archiveurl=https://web.archive.org/web/20130614041623/http://www.skybluefc.com/home/698486.html|archivedate=14 June 2013}}</ref> Na Ọgọst 2014, Foord bịanyere aka na nkwekọrịta otu afọ iji sonye na [[:en:Perth_Glory_FC_(W-League)|Perth Glory]] maka oge W-League nke 2014.<ref>{{Cite web|url=http://thewomensgame.com/news/perth-glory-announce-signing-of-six-matildas-483177|title=Perth Glory announce signing of six Matildas|work=The Women's Game|date=6 August 2014|accessdate=18 April 2018|archivedate=18 April 2018|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180418230222/http://thewomensgame.com/news/perth-glory-announce-signing-of-six-matildas-483177}}</ref> N'egwuregwu iri na abụọ maka Perth, Foord gbara goolu ise.<ref name="stats"/> Ford bịanyere aka ọzọ na Perth nke oge 2015–16 W-League. Na ụbọchị iri na atọ nke ọnwa Septemba afọ 2016, Sydney FC kwupụtara na Foord edebanyela aka ọzọ, wee laghachi na klọb ahụ ebe ọ gbara bọọlụ kemgbe oge anọ.<ref>{{Cite web|url=http://www.sydneyfc.com/article/matildas-star-returns-to-sydney-fc/15i1a836uk7fn12aqqy65da6hw|title=Matildas Star Returns To Sydney FC|publisher=[[Sydney FC]]|date=13 September 2016|accessdate=13 September 2016|archivedate=11 October 2016|archiveurl=https://web.archive.org/web/20161011171041/http://www.sydneyfc.com/article/matildas-star-returns-to-sydney-fc/15i1a836uk7fn12aqqy65da6hw}}</ref> Na Jenụwarị 2017, otu egwuregwu bọọlụ ụmụnwaanyị nke Japan, [[:en:Vegalta_Sendai_Ladies|Vegalta Sendai Ladies,]] kwupụtara na klọb ahụ abatala aka na Foord na nkwekọrịta otu afọ.<ref>{{Cite web|url=http://www.vegalta.co.jp/news/ladies_news/2017/01/post-4385.html|title=シドニーFC ケイトリン フォード選手 完全移籍加入のお知らせ|language=ja|publisher=[[Vegalta Sendai Ladies]]|date=30 January 2017|accessdate=31 January 2017|archivedate=1 July 2017|archiveurl=https://web.archive.org/web/20170701070357/http://www.vegalta.co.jp/news/ladies_news/2017/01/post-4385.html}}</ref> Na Disemba 15, 2017, mgbe oge egwuregwu ya gwụchara na Japan, Foord laghachiri na Sydney FC wee bịanye aka ọzọ maka oge egwuregwu W-League nke 2017-18.<ref>{{Cite news|url=https://www.fourfourtwo.com.au/news/foord-signs-with-sydney-fc-479930|title=Foord back with Sky Blues|work=[[Australian FourFourTwo]]|date=15 December 2017|accessdate=15 December 2017}}</ref> Foord laghachiri na Sydney nwa oge maka oge egwuregwu W-League nke afọ 2019–20, wee nye goolu abụọ n'ime egwuregwu itoolu tupu ọ pụọ n'oge iji chụsoo ohere ya na Arsenal na Jenụwarị 2020.<ref>{{Cite web|title=Caitlin Foord Seals Arsenal Move|url=https://www.sydneyfc.com/news/caitlin-foord-seals-arsenal-move|work=Sydney FC|date=23 January 2020|accessdate=24 January 2020|archivedate=25 January 2020|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200125080457/https://www.sydneyfc.com/news/caitlin-foord-seals-arsenal-move}}</ref> Na 24 Jenụwarị 2020, Foord hapụrụ Sydney FC gaa banye aka na klọb [[:en:Women's_Super_League|FA WSL]] [[:en:Arsenal_W.F.C.|Arsenal]], wee bụrụ onye Australia nke ise kwagara na liigi n'oge oge 2019–20.<ref>{{Cite web|title=Caitlin Foord signs for Arsenal|url=https://www.arsenal.com/news/caitlin-foord-signs-arsenal|work=www.arsenal.com|date=31 March 2024|accessdate=24 January 2020|archivedate=8 February 2023|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230208160515/https://www.arsenal.com/news/caitlin-foord-signs-arsenal}}</ref> Ọ gbara bọọlụ mbụ ya na klọb ahụ na 23 Febụwarị 2020, wee nye goolu na mmeri 2-0 nke FA Cup megide klọb nke abụọ Lewes.<ref>{{Cite web|title=Women's FA Cup: Arsenal 2–0 Lewes – Caitlin Foord scores first Gunners goal|url=https://www.bbc.co.uk/sport/football/51605115|work=BBC Sport|date=23 February 2020}}</ref> O nwetara ngosipụta nke 100 ya maka Arsenal megide [[:en:Bristol_City_W.F.C.|Bristol City]] na 22 Ọktoba 2023. Na 24 Mee 2025, Foord so n'òtù ndị meriri [[:en:FC_Barcelona_Femení|Barcelona]] 1-0 iji nweta iko [[:en:2024–25_UEFA_Women's_Champions_League|UEFA Women's Champions League nke 2024–25]].<ref>{{Cite web|url=https://www.arsenal.com/news/arsenal-win-202425-womens-champions-league|title=Arsenal win 2024/25 Women's Champions League|publisher=Arsenal F.C.|date=24 May 2025|accessdate=25 May 2025}}</ref> O tinyere goolu mmeri n'asọmpi ikpeazụ nke FIFA Women's Champions Cup nke afọ 2026 na 1 Febụwarị na mmeri 3-2 nke Arsenal meriri ndị mmeri South America, [[:en:SC_Corinthians_Paulista_(women)|Corinthians]].<ref name="2026 summary">{{Cite web|url=https://www.fifa.com/en/tournaments/womens/womens-champions-cup/2026/articles/arsenal-corinthians-report|title=Extra-time Foord strike wins Arsenal Women's Champions Cup|publisher=[[FIFA]]|date=1 February 2026|accessdate=1 February 2026}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://www.bbc.com/sport/football/live/c75xyz7pggyt|title=Arsenal vs Corinthians: FIFA Women's Champions Cup stats & head-to-head|work=[[BBC Sport]]|date=1 February 2026|accessdate=1 February 2026}}</ref> == Ọrụ mba ofesi == Foord anọchitela anya mba Ọstrelia n'òtù ndị otu mba dị elu yana ndị otu mba dị n'okpuru afọ 16 na ndị na-erubeghị afọ 17. Foord gbara bọọlụ mbụ ya maka [[:en:Australia_women's_national_soccer_team|otu egwuregwu mba Australia]], ''Matildas'', na 12 Mee 2011 n'asọmpi enyi na enyi megide New Zealand na Gosford. O nyere goolu n'egwuregwu mbụ ya, ebe Australia meriri egwuregwu ahụ 3-0. Mgbe ọ dị afọ iri na isii, a kpọrọ Foord aha n'òtù ndị otu Matildas maka [[:en:2011_FIFA_Women's_World_Cup|iko mba ụwa nke ụmụnwaanyị FIFA nke afọ 2011]] na Germany. E nyere Ford ihe nrite "Onye Ọkpụkpọ Egwuregwu Kachasị Mma" maka asọmpi ahụ.<ref>{{Cite news|url=http://au.fourfourtwo.com/News/209334,matildas-teen-wins-top-award.aspx|work=Australian FourFourTwo|date=15 July 2011|title=Matildas Teen Wins Top Award}}</ref> Na 2015, a kpọrọ aha Foord n'ime ndị otu egwuregwu nke abụọ ya na iko mba ụwa, oge a dịka onye na-agba bọọlụ n'ihu.<ref>{{Cite web|url=https://thewomensgame.com/news/australias-2015-womens-world-cup-squad-named-483450|title=Australia's 2015 Women's World Cup Squad Named|accessdate=10 December 2018|date=12 May 2015|archivedate=14 December 2018|archiveurl=https://web.archive.org/web/20181214065547/https://thewomensgame.com/news/australias-2015-womens-world-cup-squad-named-483450}}</ref> Ford sonye n'asọmpi Olimpik mbụ ya na 2016.<ref>{{Cite web|url=https://matildas.footballaustralia.com.au/news/australian-womens-football-team-named-rio-games|title=Australian Women's Football Team named for Rio Games|accessdate=10 December 2018|date=3 July 2016|archivedate=14 December 2018|archiveurl=https://web.archive.org/web/20181214065944/https://matildas.footballaustralia.com.au/news/australian-womens-football-team-named-rio-games}}</ref> Na Mee 2019, a kpọrọ aha Ford n'ime otu egwuregwu iko mba ụwa nke atọ ya.<ref>{{Cite web|url=http://olympics.com.au/news/matildas-squad-for-2019-fifa-women-s-world-cup-announced|title=Matildas squad for 2019 FIFA Women's World Cup announced|accessdate=23 June 2019|date=14 May 2019|archivedate=23 June 2019|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190623193118/http://olympics.com.au/news/matildas-squad-for-2019-fifa-women-s-world-cup-announced}}</ref> Na [[:en:2023_FIFA_Women's_World_Cup|iko mba ụwa nke ụmụnwaanyị FIFA nke afọ 2023]], n'agba nke iri na isii megide Denmark, Foord nyere goolu mbụ na mmeri 2-0.<ref>{{Cite news|title=Foord and Raso fire Australia into quarter-finals with win over Denmark|work=Guardian|url=https://www.theguardian.com/football/2023/aug/07/matildas-australia-denmark-last-16-women-s-world-cup-match-report|accessdate=2023-08-08}}</ref> ==Ntụaka== <References/> jfiad1vmcrr0bbz3thvwvz0npjkz8wy Charlyne Brumskine 0 74719 630958 628850 2026-04-24T00:48:30Z InternetArchiveBot 11600 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 630958 wikitext text/x-wiki {{Infobox officeholder | name = Charlyne M. Brumskine | image = Charlyne Brumskine.jpg | caption = Charlyne Brumskine in Speech | office = Vice Standard-Bearer of the Collaborating Political Parties | term_start = 2023 | term_end = 2023 | party = [[Liberty Party (Liberia)|Liberty Party]] | otherparty = [[Collaborating Political Parties]] | alma_mater = [[Barnard College]]<ref name="dakpannah">{{Cite web |last=Dakpannah 24 |date=2023-05-18 |title=Cllr. Charlyne M. Brumskine: A Legal Luminary, Philanthropist, and Champion of Gender Rights |url=https://www.dakpannah24.com/personality-spotlight/cllr-charlyne-m-brumskine-a-legal-luminary-philanthropist-and-champion-of-gender-rights/ |access-date=2023-09-19 |accessdate=2026-04-04 |archivedate=2023-06-02 |archiveurl=https://web.archive.org/web/20230602141524/https://www.dakpannah24.com/personality-spotlight/cllr-charlyne-m-brumskine-a-legal-luminary-philanthropist-and-champion-of-gender-rights/ }}</ref> [[Howard University School of Law]]<ref name="dakpannah" /> [[Louis Arthur Grimes School of Law]]<ref>{{Cite web |last=Writer |first=Contributing |date=2023-09-07 |title=Meet Cllr. Charlyne M. Brumskine: Liberia's Legal Luminary and Compassionate Humanitarian Bringing Transformation and Hope |url=https://frontpageafricaonline.com/opinion/meet-cllr-charlyne-m-brumskine-liberias-legal-luminary-and-compassionate-humanitarian-bringing-transformation-and-hope/ |access-date=2023-09-19 |website=FrontPageAfrica}}</ref> | profession = Lawyer, politician, philanthropist }} Charlyne M. Brumskine bụ onye ọka iwu Liberia, onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị, na onye na-akwado ọdịmma mmadụ. Ọ bụ onye ndu ndọrọ ndọrọ ọchịchị nke Liberty Party wee jee ozi dị ka osote onye isi oche nke otu ndọrọ ndọrọ ọchịchị na-emekọ ihe na ntuli aka Liberia 2023, na-eso Alexander B. Cummings Jr. [1] Ọ bụ onye gụsịrị akwụkwọ na Barnard College, Howard University School of Law, na Louis Arthur Grimes School of Law. [2] Ọ rụrụ ọrụ dị ka onye ọka iwu na onye na-akwado iwu iwu, ikike nwoke na nwanyị na mgbanwe ndọrọ ndọrọ ọchịchị. A maara Brumskine nke ọma dị ka ada Charles Brumskine, onye nchoputa nke Liberty Party na onye bụbu onye isi ala pro tempore nke Senate nke Liberia.[1] Site na ọrụ iwu ya na ọrụ enyemaka, ọ kwalitela agụmakwụkwọ maka ụmụ agbọghọ, gbasaa ohere ikpe ziri ezi, ma gbaa ume itinye aka na ndọrọ ndọrọ ọchịchị n'etiti ụmụ nwanyị na ndị ntorobịa na Liberia.[2] == Mbido ndụ na agụmakwụkwọ == A mụrụ Brumskine n'ime agbụrụ [[Bassa people (Liberia)|Bassa]], nke nwere agbụrụ na Buchanan, Grand Bassa County, na Yekepa, Nimba County. Ọ gụsịrị akwụkwọ na Barnard College na New York City, ma mesịa nweta nzere Juris Doctor na Howard University School of Law na Washington, D.C. O nwetakwara nzere Bachelor of Laws (LLB) na Louis Arthur Grimes School of Law na Mahadum Liberia . <ref>{{Cite web|date=2023-09-07|title=Meet Cllr. Charlyne M. Brumskine: Liberia's Legal Luminary and Compassionate Humanitarian Bringing Transformation and Hope|url=https://frontpageafricaonline.com/opinion/meet-cllr-charlyne-m-brumskine-liberias-legal-luminary-and-compassionate-humanitarian-bringing-transformation-and-hope/|accessdate=2023-09-19|work=FrontPageAfrica}}</ref> == Ọrụ == Brumskine zụrụ ma rụọ ọrụ dị ka onye ọka iwu tupu ọ banye na ndọrọ ndọrọ ọchịchị, na-elekwasị anya n'okwu gbasara iwu na ikike okike. Na Buchanan, a họpụtara ya dị ka onye kansụl obodo, na-ewulite profaịlụ ya na ndọrọ ndọrọ ọchịchị.<ref>{{Cite web|author=Clayeh|first=J. H. Webster|date=2022-12-13|title=Liberia: Charlyne Brumskine Petitioned for Legislative Seat, Following Late Father's Footsteps|url=https://frontpageafricaonline.com/politics/liberia-charlyne-brumskine-petitioned-for-legislative-seat-following-late-fathers-footsteps/|accessdate=2023-09-19|work=FrontPageAfrica}}</ref> N'ọnwa Disemba 2021, ọ ghọrọ onye ndu nke Liberty Party, na-enye adreesị ime udo iji jikọta ndị na-asọ mpi mgbe nna ya, Charles Brumskine nwụsịrị.<ref>{{Cite web|date=2021-12-22|title=Liberty Party - Reconciliation Speech by Charlyne Brumskine|url=https://analystliberiaonline.com/liberty-party-reconciliation-speech-by-charlyne-brumskine/|accessdate=2023-09-19|work=Analyst Liberia}}</ref> Na 2023, a họpụtara ya dị ka osote onye na-ebu ọkọlọtọ nke njikọ aka nke otu ndọrọ ndọrọ ọchịchị, na-aghọ onye na-agba ọsọ Alexander B. Cummings Jr. na ntuli aka 2023 Liberia.[1] Mgbasa ozi ya kwusiri ike na ịza ajụjụ, inye ndị ntorobịa ike, na iwusi ụlọ ọrụ Liberia ike. == Ọrụ ebere == N'èzí ndọrọ ndọrọ ọchịchị, Brumskine anọwo na-arụsi ọrụ ike n'ọrụ ebere, ọkachasị na atụmatụ na-akwado agụmakwụkwọ ụmụ agbọghọ, mmepe obodo, na enyemaka iwu maka ndị na-enweghị ihe ọ bụla. == Ndụ onwe onye == Brumskine bụ nwa nwanyị nke onye nwụrụ anwụ Charles Brumskine, onye bụ onye isi ndọrọ ndọrọ ọchịchị nke Liberty Party ma jee ozi dị ka Onye isi oche pro tempore nke Senate nke Liberia.<ref>{{Cite web|author=Clayeh|first=J. H. Webster|date=2022-12-13|title=Liberia: Charlyne Brumskine Petitioned for Legislative Seat, Following Late Father's Footsteps|url=https://frontpageafricaonline.com/politics/liberia-charlyne-brumskine-petitioned-for-legislative-seat-following-late-fathers-footsteps/|accessdate=2023-09-19|work=FrontPageAfrica}}</ref> == Edensibia == {{Reflist}} [[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]] [[Otú:Pages with unreviewed translations]] nrwl79xsybir40rvatlpzxzq81fbhh1 Carolyn Steyn 0 74728 630950 628956 2026-04-23T22:33:20Z InternetArchiveBot 11600 Rescuing 2 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 630950 wikitext text/x-wiki   '''Carolyn Steyn''' (née '''Barkhuizen'''; amụrụ na 17 Mee 1960)bụ onye mgbasa ozi na mba Saụt Afrịka ma bụrụkwa onye hiwere otu na-anaghị akpata ego, 67 Blanket maka ụbọchị Nelson Mandela. Na 2022, Carolyn Steyn natara French Ordre national du Mérite. . <ref name=":5" /> == Oge ọ malitere == A mụrụ Steyn na 17 Mee 1960 na Johannesburg, South Africa. Ọ gara Jeppe High School for Girls ma banye na 1977.<ref name=":0" /> O nwetara nzere nsọpụrụ na Speech na Drama na Mahadum Witwatersrand na 1981 na asambodo na Teacher's License in Speech and Drama na Mahadum South Africa na 1980.. == Ndụ onwe onye == Steyn zutere onye ọchụnta ego South Africa, Douw Steyn na 1999.<ref name=":1" /> N'afọ 2003, ha lụrụ di na nwunye mana ha gbara alụkwaghịm ọnwa isii ka e mesịrị.<ref name=":4" /> Na Febụwarị 2013, Douw na Carolyn lụrụ di ọzọ na Saxon Boutique Hotel, ebe ndị ọbịa gụnyere [[Graça Machel]], Timothy Moloi, na Michael de Pinna.<ref>{{Cite web|date=2014-12-01|title=R250m Palazzo Steyn reflects "my confidence in SA's future"|url=https://www.biznews.com/undictated/2014/12/01/douws-r250m-palazzo-steyn-reflects-my-confidence-in-sas-future|accessdate=2021-12-19|work=BizNews.com|language=en-GB}}</ref> == Ọrụ == === Ọrụ mbụ: 1983-1987 === Steyn rụrụ ọrụ na Performing Arts Company nke Transvaal (PACT) n'agbata afọ 1983 na 1987. N'oge a, Steyn mere ihe nkiri dịka Die Swerfjare van Poppie Nongena nke Elsa Joubert mere, na Poppie Nongena (1984) n'ihu Nomsa Nene. Ọ gbara otu afọ ma nweta nyocha dị mma.<ref name=":2" /> === Ọrụ mba ụwa: 1989-2005 === Steyn biri na United States n'agbata afọ 1989 na 1999, na United Kingdom n'agbanyeghi afọ 2000 na 2005. Na [[Los Angeles]], ebe ọ na-achụso ọrụ ime ihe nkiri, Steyn gụrụ akwụkwọ na Beverly Hills Playhouse ruo afọ ise n'okpuru onye nkuzi ime ihe nkiri ahụ, Milton Katselas, ya na ụmụ akwụkwọ ibe ya [[Kate Hudson]], Giovanni Ribisi, Jeffrey Tambor, Tony Danza na Doris Roberts, na ndị ọzọ.<ref name=":2">{{Cite web|date=2020-01-27|title=Blanketing SA with kindness|url=https://getitmagazine.co.za/joburg-north/blog/2020/01/27/blanketing-sa-with-kindness/|accessdate=2021-12-19|work=Get it Joburg North|language=en-ZA}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://getitmagazine.co.za/joburg-north/blog/2020/01/27/blanketing-sa-with-kindness/ "Blanketing SA with kindness"]. ''Get it Joburg North''. 2020-01-27<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2021-12-19</span></span>.</cite></ref> N'oge a, Steyn pụtara na Melrose Place na ''Babilọn 5'' ma gosikwa n'ọtụtụ egwuregwu, gụnyere Private Lives, Shadowlands na Harold Pinter's Betrayal . <ref name=":3" /> Ọ rụrụ ọrụ na [[Los Angeles]] guild nke nzukọ ntụziaka ụmụaka, Big Sisters, na 2004, a họpụtara ya dị ka otu n'ime "Ndị inyom kachasị akpali akpali" site na Beverly Hills Sheet. === Ọrụ South Africa: 2006 - ugbu a === Kemgbe ọ laghachiri South Africa, Steyn so Carolyn Steyn na Michael de Pinna mee ihe ngosi Radio Today ruo afọ itoolu a na-akpọ Whispers <ref>{{Cite web|date=2016-02-10|title=Presenters|url=http://1485.org.za/presenters/|accessdate=2021-12-19|work=Radio Today|language=en-GB}}</ref> ma bụrụkwa onye na-elekọta Tongue in Cheek na SABC 3. <ref>{{Cite web|title=SABC3 to air new talk show, Tongue in Cheek|url=https://www.mediaupdate.co.za/media/70595/sabc3-to-air-new-talk-show-tongue-in-cheek|accessdate=2021-12-19|work=Media Update|date=5 September 2014|language=en}}</ref> Steyn kwadoro The Classic Cocktail Hour na Classic Lunch kwa ụbọchị izu na Classic 1027. <ref name=":3">{{Cite web|title=Carolyn Steyn now a board member for the Johannesburg Philharmonic Orchestra|url=https://www.iol.co.za/entertainment/carolyn-steyn-now-a-board-member-for-the-johannesburg-philharmonic-orchestra-48123403|accessdate=2021-12-19|work=www.iol.co.za|language=en}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://www.iol.co.za/entertainment/carolyn-steyn-now-a-board-member-for-the-johannesburg-philharmonic-orchestra-48123403 "Carolyn Steyn now a board member for the Johannesburg Philharmonic Orchestra"]. ''www.iol.co.za''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2021-12-19</span></span>.</cite></ref> Steyn anọwo na-akwado Hot Classic na Hot 1027 FM.<ref>{{Cite web|title=HOT 102.7FM celebrates its launch|url=https://www.mediaupdate.co.za/media/150761/hot-1027fm-celebrates-its-launch|accessdate=2021-12-19|work=Media Update|date=2 July 2021|language=en}}</ref> N'etiti afọ 2014 na 2018, Steyn pụtara na Generations, dị ka onwe ya, onye guzobere 67 Blankets maka Nelson Mandela Day.<ref name=":3"/> N'afọ 2016, Steyn jere ozi dị ka onye isi mmepụta nke Mandela's Gun nke a họpụtara maka onyinye anọ, merie atọ, na 2018 Harlem International Film Festival na [[New York City|New York]]. <ref>{{Cite web|title=Harlem International Film Festival » 2018 Awards|url=https://harlemfilmfestival.org/2018-awards/|accessdate=2021-12-19|work=harlemfilmfestival.org}}</ref> Steyn rụrụ obere ọrụ na ihe nkiri dịka Blessers na Zulu Wedding . <ref name=":3" /> Steyn jere ozi dị ka onye nkwado nke Joburg Ballet <ref name=":1">{{Cite web|date=2014-06-12|title=Actress helps to bring fairy tales to life|url=https://mg.co.za/article/2014-06-12-actress-helping-to-bring-fairy-tales-to-life/|accessdate=2021-12-19|work=The Mail & Guardian|language=en-ZA}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://mg.co.za/article/2014-06-12-actress-helping-to-bring-fairy-tales-to-life/ "Actress helps to bring fairy tales to life"]. ''The Mail & Guardian''. 2014-06-12<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2021-12-19</span></span>.</cite></ref> na nke Auto & General Theatre na Square . <ref>{{Cite web|title=Member Profile : Auto & General Theatre on the Square {{!}} Sandton Tourism Association|url=https://www.sandtontourism.com/whats-happening/news/member-profile-auto-general-theatre-on-the-square/|accessdate=2021-12-19|work=www.sandtontourism.com}}</ref> Steyn bụkwa onye nnọchi anya South Africa maka Peace Starts, otu na-etinye aka n'ịkwalite Ụbọchị Udo Mba Nile.<ref>{{Cite web|title=How to Spread it – Carolyn Steyn: Stitching the fabric of our nation|url=https://www.news24.com/news24/how-to-spread-it-carolyn-steyn-stitching-the-fabric-of-our-nation-20150429|accessdate=2021-12-19|work=News24|language=en-US}}</ref> Steyn na-anọdụ ugbu a dị ka onye otu Johannesburg Philharmonic Orchestra . <ref>{{Cite web|title=About Us – Johannesburg Philharmonic Orchestra|url=https://jpo.co.za/about-us/|accessdate=2021-12-19|work=jpo.co.za}}</ref> == Ọrụ ebere == Steyn guzobere otu na-enweghị uru, 67 Blankets for [[Nelson Mandela]] Day, n'oge na-adịghị anya mgbe onye isi ala mbụ a họpụtara site na ọchịchị onye kwuo uche ya, Nelson Mandela, nwụsịrị na Disemba 2013 na-esote ihe ịma aka nke onye bụbu onye na-enyere Mandela aka, Zelda la Grange ka ọ kụọ ma ọ bụ dụkọta blanket 67 iji kwado Ụbọchị Mandela kwa afọ.<ref name=":4">{{Cite web|author=Gules|first=Nicki|title=Prisoners go from crime to crocheting blankets for Madiba|url=https://www.news24.com/citypress/news/from-crime-to-crochet-20180424|accessdate=2022-03-13|work=Citypress|language=en-US}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFGules">Gules, Nicki. [https://www.news24.com/citypress/news/from-crime-to-crochet-20180424 "Prisoners go from crime to crocheting blankets for Madiba"]. ''Citypress''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2022-03-13</span></span>.</cite></ref> E mechara malite nzukọ ahụ na 27 Jenụwarị 2014. Kemgbe e guzobere ya, 67 Blankets for Nelson Mandela Day etinyela Guinness World Records atọ. <ref>{{Cite web|title=It's official! Mandela blanket a world record|url=https://www.iol.co.za/news/south-africa/gauteng/its-official-mandela-blanket-a-world-record-1864981|accessdate=2022-03-13|work=www.iol.co.za|language=en}}</ref> <ref>{{Cite web|title=Largest crochet blanket|url=https://www.guinnessworldrecords.com/world-records/largest-crochet-blanket|accessdate=2021-12-19|work=Guinness World Records|date=22 April 2016|language=en-gb}}</ref><ref>{{Cite web|title=Longest crocheted scarf - team|url=https://www.guinnessworldrecords.com/world-records/118809-longest-crocheted-scarf-team|accessdate=2022-03-13|work=Guinness World Records|date=29 July 2018|language=en-gb}}</ref> Na 6 Mee 2021, Steyn malitere 'Carolyn Steyn Performing Arts Centre' na [[alma mater]] ya, Jeppe High School for Girls . <ref name=":0">{{Cite web|title=Opening of the Carolyn Steyn Performing Arts Centre|url=http://www.jeppegirls.co.za/|accessdate=2022-03-13|work=Jeppe High School for Girls|language=en-US}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[http://www.jeppegirls.co.za/ "Opening of the Carolyn Steyn Performing Arts Centre"]. ''Jeppe High School for Girls''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2022-03-13</span></span>.</cite></ref> Na 30 Machị 2022, Steyn natara Chevalier de l'Ordre national du Mérite. Onye nnọchi anya [[France]] na South Africa, [[Aurélien Lechevallier]] nyere ya Steyn na French Residence na Pretoria maka onyinye ya metụtara mmekọrịta ọdịbendị South Africa na France.<ref name=":5">{{Cite web|author=Sth|first=Mpofu|date=2022-04-04|title=SA philanthropist Carolyn Steyn receives French knighthood|url=https://social-tv.co.za/sa-philanthropist-carolyn-steyn-receives-french-knighthood/|accessdate=2022-04-13|work=Social TV|language=en-US|archivedate=2022-04-04|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220404151835/https://social-tv.co.za/sa-philanthropist-carolyn-steyn-receives-french-knighthood/}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFSthile2022">Sth, Mpofu; ile (2022-04-04). [https://web.archive.org/web/20220404151835/https://social-tv.co.za/sa-philanthropist-carolyn-steyn-receives-french-knighthood/ "SA philanthropist Carolyn Steyn receives French knighthood"]. ''Social TV''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2022-04-13</span></span>.</cite></ref> == Edemsibia == {{Reflist}} [[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]] [[Otú:Pages with unreviewed translations]] 2pgz70u1qywe8ymy66177n5g0ocl9cj Chukwuma Micheal Umeoji 0 74832 630967 629311 2026-04-24T04:02:07Z InternetArchiveBot 11600 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 630967 wikitext text/x-wiki {{Infobox officeholder | honorific_prefix = Hon | name = Chukwuma Michael Umeoji | image = <!-- filename only, no "File:" or "Image:" prefix, and no enclosing [[brackets]] --> | alt = <!-- descriptive text for use by speech synthesis (text-to-speech) software --> | caption = | office = Member of the House of Representatives for Aguata | term_start = 2019-05-29 <ref name="Ripples">{{Cite news |title=LongRead: Hustler extraordinaire! Umeoji, the political journeyman in search of relevance |url=https://www.ripplesnigeria.com/longread-hustler-extraordinaire-umeoji-the-political-journeyman-in-search-of-relevance/ |newspaper=[[Ripples Nigeria]]|access-date=6 November 2021}}</ref> | termstart2 = 2007-05-29 | termend2 = 2011-05-29 | birth_date = {{Birth year and age|1967}}<ref name="CitSci">{{cite web |title=Umeoji Chukwuma Michael |url=https://citizensciencenigeria.org/public-offices/persons/umeoji-chukwuma-michael/ |website=Citizen Science Nigeria |access-date=6 November 2021}}</ref> | birth_place = | party = [[All Progressives Grand Alliance]], [[All Progressives Crisis]] }} '''Chukwuma Michael Umeoji''' // i bụ onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị Naijiria na onye otu na Ụlọ ndị nnọchiteanya gọọmenti etiti na-anọchite anya [[Aguata]] gọọmenti etiti ntuli aka [[Anambra Steeti|Anambra]] Steeti na Mgbakọ mba nke itoolu.<ref>{{Cite web|url=https://www.nigeriascorecard.com/representative/view/umeoji-chukwumamichael/27|work=Nigeria Scorecard|title=Umeoji Chukwumamichael's Profile|accessdate=2026-04-11|archivedate=2021-08-09|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210809172637/https://www.nigeriascorecard.com/representative/view/umeoji-chukwumamichael/27}}</ref> Umeoji bụ onye na-ebu ọkọlọtọ [[All Progressives Grand Alliance]] (APGA) na ntuli aka gọvanọ nke mere na 6 Nọvemba 2021.<ref>{{Cite news|author=Omolaoye|first=Sodiq|title=Anambra 2021: INEC recognises Umeoji, not Soludo, as APGA's candidate|url=https://guardian.ng/news/anambra-2021-inec-recognises-umeoji-not-soludo-as-apgas-candidate/|date=16 July 2021|work=[[The Guardian (Nigeria)|The Guardian]]}}</ref> Mgbe a họpụtara Umeoji dị ka onye na-azọ ọkwa gọvanọ, otu kọmitii pati wepụrụ ya na ntuli aka nke mbụ n'ihi "enweghị ntụkwasị obi na nnupụisi nye ikike pati" na "ọnọdụ ego obi abụọ". <ref>{{Cite news|author=Chukindi|first=Joe|date=2021-06-15|title=Disqualified APGA guber aspirant, Umeoji heads for appeal|url=https://dailypost.ng/2021/06/15/disqualified-apga-guber-aspirant-umeoji-heads-for-appeal/|accessdate=2022-02-21|work=[[Daily Post (Nigeria)|Daily Post]]|language=en-US}}</ref><ref name="PME">{{Cite news|author=Okenwa|first=Michael Kizito|title=APGA SCREENING: RT. HON CHUKWUMA UMEOJI APPEALS DISQUALIFICATION BY COMMITTEE|url=https://pmexpressng.com/apga-screening-rt-hon-chukwuma-umeoji-appeals-disqualification-by-committee/|accessdate=6 November 2021|date=15 June 2021}}</ref> Ọ rịọrọ arịrịọ maka mwepu ahụ, n'enweghị ihe ịga nke ọma. Otu izu tupu ntuli aka nke Nọvemba isii, a kwadoro [[Charles Soludo]] dị ka onye APGA. Na nzaghachi, Umeoji sonyeere otu ndọrọndọrọ ọchịchị na-asọmpi Congress niile na-aga n'ihu(APC). <ref>{{Cite news|date=2021-07-25|title=Umeoji: Bringing past experience to Anambra's rescue mission|url=https://www.vanguardngr.com/2021/07/umeoji-bringing-past-experience-to-anambras-rescue-mission/|accessdate=2022-02-21|work=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]|language=en-US}}</ref> == Ndụ onwe onye == Ọ gụsịrị akwụkwọ na Mahadum Naijiria, Nsukka na BA na nkà ihe ọmụma na 1992. <ref>{{Cite news|author=Odogwu|first=Pius|title=Umeoji: APGA's man on a mission to consolidate, expand development in Anambra|url=https://www.blueprint.ng/umeoji-apgas-man-on-a-mission-to-consolidate-expand-development-in-anambra/|work=[[Blueprint (newspaper)|Blueprint]]|accessdate=6 November 2021}}</ref> O nwetara nzere masta na nkà ihe ọmụma na Mahadum Nnamdi Azikiwe . <ref>{{Cite news|author=Nwogu|first=Chima|title=Umeoji: Bringing past experience to Anambra's rescue mission|url=https://www.vanguardngr.com/2021/07/umeoji-bringing-past-experience-to-anambras-rescue-mission/|work=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]|accessdate=6 November 2021}}</ref> == Edensibia == [[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]] cweocewuqt0pq8e6h32ixzd94zeg5pw Betty Makoni 0 74901 630934 630601 2026-04-23T16:12:55Z InternetArchiveBot 11600 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 630934 wikitext text/x-wiki   '''Hazviperi''' '''Betty Makoni''' bụ onye na-akwado ikike ụmụ nwanyị Zimbabwe nke hiwere Girl Child Network na 1999, otu ọrụ ebere nke na-akwado ndị ntorobịa Zimbabwe na-emegbu. <ref>{{Cite news|url=http://edition.cnn.com/2009/LIVING/06/04/cnnheroes.betty.makoni/index.html|title=Child rape survivor saves 'virgin myth' victims|accessdate=2009-12-27|work=CNN|date=2009-10-01}}</ref><ref name=":0" /> Netwọk ahụ agbasaala na US, Europe, na mba dị iche iche n'Africa. O nwetara akara ugo mmụta abụọ na Mahadum Zimbabwe, a na-enyekwa ya ọtụtụ ihe nrite mba na mba ụwa. A na-eme ya mgbe ọ bụ nwata ma na-emegbu ya n'ụzọ mmekọahụ., <ref>{{Cite web|url=https://thewip.net/contributors/2007/10/zimbabwean_child_rights_activi.html|title=Child Rights Activist Betty Makoni "Lights Up the Dark" for Abused and Disadvantaged Young Girls|accessdate=2010-01-01|archiveurl=https://web.archive.org/web/20091118151507/http://www.thewip.net/contributors/2007/10/zimbabwean_child_rights_activi.html|archivedate=2009-11-18}}</ref> Makoni bụ isi isiokwu na ihe nkiri, Tapestries of Hope . == Oge ọ malitere == Ndụ Makoni malitere <ref name=":2">{{Cite web|title=Betty Makoni - World's Children's Prize|url=https://worldschildrensprize.org/betty-makoni|accessdate=2025-11-12|work=worldschildrensprize.org}}</ref> na St Mary's dị na mpaghara Chitungwiza dara ogbenye, Zimbabwe. O ji ọtụtụ afọ ndụ ya na-ekiri ka nna ya na-eti nne ya ihe fọrọ nke nta ka ọ bụrụ abalị niile, ibufe nne na nna ya abụọ ga-etikwa ya na ụmụnne ya ise ihe. A manyere Makoni mgbe ọ dị obere ịchọ ọrụ ma kwado ụmụnne ya ise ndị ọzọ. Mgbe ọ dị afọ isii, na njedebe ikpeazụ nke ụbọchị ọrụ ya, Makoni banyere n'ụlọ ahịa ahụ ya na ndị enyi ya wee kpọchie ya n'ime ụlọ ahịa ahụ. Onye na-ere ahịa ahụ gara n'ihu n'ike ya na ndị enyi ya niile, na-ekwere na idina ụmụ agbọghọ n'ike ga-eweta ihu ọma.<ref>{{Cite web|title=Interview with Muzvare Betty Makoni|url=https://www.royalholloway.ac.uk/about-us/our-alumni/for-alumni/alumni-news/muzvare-betty-makoni-interview|accessdate=2025-11-12|work=www.royalholloway.ac.uk|language=en-gb}}</ref> Afọ atọ ka e mesịrị, nne ya nwụrụ n'ihe mberede ime ihe ike n'ụlọ, n'aka nna ya, mgbe ọ dị ime na n'oge na-adịghị anya mgbe e zigara ya n'ụlọ akwụkwọ obibi nke a ma ama maka iti ụmụaka ihe. == Ọrụ == N'afọ 2000 ọ malitere ịmepụta Girl Child Network, na-enwe olileanya ịkwado ikike ụmụ agbọghọ ma wulite ike n'etiti ha.<ref name=":0">{{Cite news|title=The Truth About: Betty Makoni|url=http://www.newzimbabwe.com/news-1148-The+Truth+About+Betty+Makoni/news.aspx|accessdate=15 August 2014|publisher=New Zimbabwe|date=13 October 2009}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="">. New Zimbabwe. 13 October 2009. Archived from [https://web.archive.org/web/20160513075540/http://www.newzimbabwe.com/news-1148-The+Truth+About+Betty+Makoni/news.aspx the original] on 13 May 2016<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">15 August</span> 2014</span>.</cite></ref> Ọ bụrụ na nwa agbọghọ chọrọ nkwado n'ihi na e dinara ya n'ike, manye ya ịhapụ ụlọ akwụkwọ, ọ chọrọ ego iji kwụọ ụgwọ maka nri, uwe, ma ọ bụ ihe ọ bụla nwa agbọghọ chọrọ, Betty nọ ebe ahụ. N'oge niile ọ na-arụ ọrụ na Girl Child Network, Betty enweela ike ịkwado ihe fọrọ nke nta ka ọ bụrụ ụmụ agbọghọ 40,00 n'ofe ọrụ ya, ọtụtụ ụlọ ọrụ mpaghara mba ahụ emeela ihe nlereanya nke Girl Child Network.<ref name=":0" /> The Girl Child Network na-aga n'ihu na-agbasa n'ụwa niile, na USA, Europe na akụkụ ụfọdụ nke Africa iji kwado ụmụ agbọghọ n'ụwa.<ref>{{Cite book|author=van Reisen|first=M.E.H.|url=https://repository.tilburguniversity.edu/server/api/core/bitstreams/0d742742-9c56-4ebe-94eb-b49adbef88ab/content|title=Zimbabwe: Women's Voices|publisher=EEPA|year=2010|series=Report of the European Parliamentary Hearing|location=Brussels|accessdate=18 November 2025}}</ref> Site na ọganihu ya, ọrụ Betty Makoni dịkwa, ebe ọ na-eje ozi ugbu a dị ka Chief Executive Officer nke Girl Child Network Worldwide. == Obodo nta ndị nwere ikike ("ụlọ ndị dị nchebe") == Ka ọrụ ya na-eto, Makoni gbasaa Girl Child Network ka ọ bụrụ usoro mba niile nke gụnyere "obodo nta ndị na-enye ike", <ref>{{Cite web|date=2009-11-01|title=Zimbabwe Gender Activist Fights to Protect Victims of Violence against Women and Girls|url=https://www.voanews.com/a/a-13-2008-04-29-voa8/401755.html|accessdate=2025-11-22|work=Voice of America|language=en}}</ref> ụlọ nchekwa e mere maka ụmụ agbọghọ na-agba ọsọ mmetọ mmekọahụ na ime ihe ike n'ụlọ. [https://www.ashoka.org/en-us/fellow/betty-makoni Ụlọ ọrụ GCN] dị ka ndị a na-enye ebe mgbaba mberede, ntụziaka ahụike, ndụmọdụ uche, enyemaka iwu, na nkwado maka ndị lanarịrị. Obodo nta ndị a na-enye ike na-abụkwa ihe owuwu maka ụmụ agbọghọ iji nweta ntụziaka, agụmakwụkwọ nkà ndụ, mmepe idu ndú, na nkwado agụmakwụkwọ. Dị ka akụkọ akụkọ si kwuo, ọtụtụ puku ụmụ agbọghọ ndị a na-agafe n'ụlọ ndị dị nchebe, ọtụtụ narị n'ime ha na-alaghachi n'ụlọ akwụkwọ ma ọ bụ na-amalite ndụ ọhụrụ, nke onwe ya na ọrụ na-esote mmezigharị a. == Ndị a nabatara == * N'afọ 2003, Women's World Summit Foundation nyere Makoni ihe nrite maka Women's Creativity in Rural Life . <ref>{{Cite web|author=Pradervand|first=Elly|title=Series on Women Changing the World: Betty Makoni, Zimbabwe|url=https://www.huffingtonpost.com/elly-pradervand/women-changing-the-world_b_1459341.html|work=The Huffington Post|accessdate=15 August 2014}}</ref> * N'afọ 2007, Makoni meriri World's Children's Prize for the Rights of the Child . <ref>{{Cite web|url=http://worldschildrensprize.org/betty-makoni|title=Betty Makoni|author=|year=2010|publisher=World's Children's Prize|accessdate=20 January 2012}}</ref> * N'afọ 2008, Amnesty International nyere ya Ginetta Sagan Award maka ọrụ ya na GCN.<ref>{{Cite web|url=http://www.amnestyusa.org/about-us/grants-and-awards/ginetta-sagan-fund/ginetta-sagan-award-winners|title=Ginetta Sagan Award Winners|author=|year=2011|publisher=[[Amnesty International]]|accessdate=20 January 2012}}</ref> * N'afọ 2009, Makoni natara onyinye CNN Heroes maka ichebe ndị na-enweghị ike<ref>{{Cite web|title=CNN Heroes - Special Reports from CNN.com|url=https://www.cnn.com/SPECIALS/cnn.heroes/archive09/betty.makoni.html|accessdate=2025-11-19|work=www.cnn.com}}</ref> * A kpọrọ ya Global Decades Child Rights Hero n'akụkụ ndị ama ama dị ka Nelson Mandela na Graca Michel <ref>{{Cite web|title=Introducing myself and my journal: We are born victorious and not victims|url=https://www.worldpulse.org/story/introducing-myself-and-my-journal-we-are-born-victorious-and-not-victims-379|accessdate=2025-11-19|work=World Pulse|language=en}}</ref> * N'afọ 2006, Makoni na The Girl Child Network natara ihe nrite Red Ribbon nke United Nations na-achọsi ike maka idozi enweghị nhata nwoke na nwanyị nke na-akwalite ọrịa HIV / AIDS<ref>{{Cite web|date=2006-08-17|title=UN-organized 'Red Ribbons' awarded for local AIDS initiatives {{!}} UN News|url=https://news.un.org/en/story/2006/08/189292|accessdate=2025-11-19|work=news.un.org|language=en}}</ref> * A kpọrọ Betty Makoni aha n'etiti [[Hillary Clinton]] na ọtụtụ ndị isi ụwa dị ka ụmụ nwanyị 150 na-ama jijiji ụwa <ref>{{Cite web|date=2012-03-05|title=150 Women Who Shake the World|url=https://www.newsweek.com/150-women-who-shake-world-66131|accessdate=2025-11-19|work=Newsweek|language=en}}</ref> * Onyinye ụmụ nwanyị na ihe nkiri na telivishọn - Los Angeles -USA <ref>{{Cite web|title=Q&A: Catching up with the top 10 CNN Heroes - CNN.com|url=https://www.cnn.com/2009/LIVING/12/25/top.10.heroes.qa/index.html|accessdate=2025-11-19|work=www.cnn.com}}</ref> * Giraffe Heroes Project Award 2009 <ref>{{Cite web|title=Zimbabwe|url=https://www.giraffe.org/global/zimbabwe|accessdate=2025-11-19|work=www.giraffe.org|language=en}}</ref> == Ndụ onwe onye == Makoni hapụrụ Zimbabwe n'afọ 2008, mgbe ọ natara ọtụtụ egwu ọnwụ metụtara ọrụ ya na-agbachitere ụmụ agbọghọ site na mmetọ mmekọahụ.<ref>{{Cite web|title=Part Two of our Interview with Betty Makoni of Girl Child Network – The Pixel Project|url=https://www.thepixelproject.net/2010/11/20/part-two-of-our-interview-with-betty-makoni-of-girl-child-network/|accessdate=2025-11-26|work=www.thepixelproject.net}}</ref> N'ajụjụ ọnụ, ọ kọwara na ọtụtụ n'ime nkwado ya emeela ka o mepụta ndị iro dị ike, gụnyere ndị nwere mmetụta ndọrọ ndọrọ ọchịchị, nakwa na ọ ghọrọ isiokwu nke ebubo nkwutọ maka omume ọjọọ ego.<ref>{{Cite web|date=2015-10-13|title=Betty Makoni {{!}} Activist and Humanatarian {{!}} The Legacy Project|url=https://thelegacyproject.co.za/betty-makoni-activist-humanatarian/|accessdate=2025-12-05|language=en-US}}</ref> Ka oge na-aga, na nyocha onwe onye nke KPMG wepụrụ ya ebubo niile. N'oge a, ọ kọrọ na ọ na-enweta iyi egwu ọnwụ ugboro ugboro na ekwentị ma ndị ọrụ nzuzo Zimbabwe dọrọ ya aka ná ntị na ndụ ya nọ n'ihe ize ndụ. Mgbe nke a gasịrị, Makoni kpebiri ịgbaga South Africa tupu ya na ezinụlọ ya kwaga England ebe ọ bi ugbu a ma na-aga n'ihu n'ọrụ ya na nchekwa.<ref>{{Cite news|title=The Truth About: Betty Makoni|url=http://www.newzimbabwe.com/news-1148-The+Truth+About+Betty+Makoni/news.aspx|accessdate=15 August 2014}}</ref> Ọ lụrụ di ya Irvine Nyamapfene na ụmụ atọ ugbu a.<ref>{{Cite web|title=Betty Makoni shines in Hollywood, another award|url=http://www.zimdiaspora.com/index.php?option=com_content&view=article&id=2324:betty-makoni-shines-in-hollywood-another-award&catid=38:travel-tips&Itemid=18|archiveurl=https://web.archive.org/web/20161107014421/http://www.zimdiaspora.com/index.php?option=com_content&view=article&id=2324:betty-makoni-shines-in-hollywood-another-award&catid=38:travel-tips&Itemid=18|archivedate=2016-11-07|accessdate=2009-12-27}}</ref> == Hụkwa == * Akụkọ ifo na-eme ka nwa agbọghọ dị ọcha == Edemsibia == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * [https://girlchildnetwork.org/ Network Girl Child] {{Ginetta Sagan Fund Award winners}} [[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]] jn4i7a187dnyhjgm5l8jaynnwyg7692 Greg Lomas (onye nduzi ihe nkịrị) 0 74945 630932 630711 2026-04-23T15:16:11Z Timzy D'Great 12485 630932 wikitext text/x-wiki {{databox}}  '''Greg Lomas''' bụ onye nduzi ihe nkiri na ihe ngosi. Ọ bụ onye mba South Africa, onye na-emepụta ihe, na onye na-ese foto. A maara ya nke ọma maka iduzi usoro ihe omume egwuregwu a ma ama Chasing The Sun (2020), nke na-akọ akụkọ mmeri ndị otu egwuregwu rugby nke mba South Africa na 2019 Rugby World Cup, na ihe na-eso ya Chasing The sun 2 (2024), nke na-agbaso nchebe Springboks " 2023 Rugby World cup. A nabatara ọrụ Lomas na ọtụtụ onyinye, gụnyere nnukwu nsọpụrụ na Loeries Creative Week na South African Film and Television Awards (SAFTAs), na nhọpụta Emmy nke mba ụwa maka Chasing The Sun 2.<ref>{{Cite web|title=Scholars|url=https://www.scholarsfilm.co.za/directors-list/greg-lomas|accessdate=2026-01-06|work=www.scholarsfilm.co.za}}</ref> == Mbido ndụ na agụmakwụkwọ == A mụrụ Greg Lomas na Durban, South Africa. Na mbụ, ọ mụrụ mgbasa ozi, ebe ọ zụlitere mmasị n'ịkọ akụkọ anya. Na mbido ọrụ ya, Lomas rụrụ ọrụ na eserese eserese na ahịa,<ref>{{Cite web|title=About Greg Lomas - Greg Lomas Photography|url=https://cargocollective.com/greglomasphotography/About-Greg-Lomas|accessdate=2026-01-06|work=cargocollective.com}}</ref> mana ọ malitere n'ebe mmasị na foto na ime ihe nkiri dị ka ihe okike ya. Ọrụ foto ya gụnyere ọrụ onwe onye na nke nchịkọta akụkọ nke mere ka ọ mara ihe nkiri ya, na-agwakọta mmetụta anya na omimi akụkọ.<ref name=":0">{{Cite web|title=An Interview with Chasing The Sun's, Greg Lomas|url=https://magazine.coffee/blog/1/6321/an-interview-with-chasing-the-suns-greg-lomas|accessdate=2026-01-06|work=Coffee Magazine|language=en}}</ref> == Ọrụ == === Ime ihe nkiri === Mgbanwe Lomas gaa n'ime ihe nkiri akụkọ malitere site na ihe ngosi onwe onye nke ya na onye na-arụkọ ọrụ ogologo oge bụ Colwyn Thomas mepụtara n'okpuru ụlọ ọrụ mmepụta ha, Scholars Film.<ref>{{Cite web|title=Scholars Film|url=https://ididthat.co/scholars-film-production/|work=IDIDTHAT}}</ref><ref>{{Cite web|title=About Us|url=https://www.scholarsfilm.co.za/about-us|accessdate=2026-01-06|work=www.scholarsfilm.co.za}}</ref><ref>{{Cite web|author=Williams|first=Chad Anthony|date=2020-05-13|title=SA directors win WHO award for short film about sleeping sickness|url=https://iol.co.za/news/south-africa/2020-05-13-sa-directors-win-who-award-for-short-film-about-sleeping-sickness/|accessdate=2026-01-06|work=IOL|language=en}}</ref> N'otu n'ime ọrụ mmekorita mbụ ha, ihe ngosi onwe onye To Skin a Cat nwetara nkwado na SAFTAs, na-enweta Best Achievement in Directing. Nke a nyere Lomas aka ịmalite ọrụ ime ihe nkiri.<ref name=":1">{{Cite web|title=All the winners at the 2017 SAFTAs|url=https://www.southafricanculturalobservatory.org.za/article/all-the-winners-at-the-2017-saftas|accessdate=2026-01-06|work=www.southafricanculturalobservatory.org.za}}</ref><ref>{{Cite web|author=admin|title=Film and Commercial Directors in South Africa|url=https://ididthat.co/ididthat-directory/film-and-commercial-directors-in-south-africa/|accessdate=2026-01-06|work=IDIDTHAT.co|language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite web|title=To Skin a Cat documentary|url=https://pioneerfilm.co.za/to-skin-a-cat/|work=Pioneer Film & Media}}</ref> Lomas nwetara nnukwu aha n'ihu ọha dị ka otu n'ime ndị nduzi nke ihe nkiri Chasing The Sun. Chasing The Sun bu usoro ihe omume nke SuperSport Originals mepụtara nke na-eso ndị otu egwuregwu rugby nke mba South Africa (Springboks) n'ụzọ ha iji merie 2019 Rugby World Cup. Dị ka otu n'ime ndị otu ndị na-emepụta ihe nke gụnyere onye nduzi Gareth Whittaker na onye na-arụkọ ọrụ Colwyn Thomas. Lomas duziri ajụjụ ọnụ ya na ndị egwuregwu dị mkpa na usoro ihe nkiri nke nyere ohere a na-ahụtụbeghị mbụ maka ọrụ dị n'ime otu ahụ.<ref name=":0" /> Usoro ihe nkiri ahụ ritere nnukwu ihe nrite na 2021 Loeries Creative Week, nke gụnyere Gold na Grand Prix na ụdị Branded Content Film.<ref name=":2">{{Cite web|author=Reporter|first=Sports|date=2021-10-25|title=Bok doccie 'Chasing the Sun' wins more awards|url=https://www.citizen.co.za/sport/rugby/bok-doccie-chasing-the-sun-awards/|accessdate=2026-01-06|work=The Citizen|language=en}}</ref> Ọ nwetakwara ihe nrite South African Film and Television Awards (SAFTAs) maka Best Made-for-TV Documentary na Best Achievement in Cinematography.<ref name=":3">{{Cite web|author=staff|first=Sport24|title=Famed Bok doccie Chasing the Sun bags more awards|url=https://www.news24.com/sport/famed-bok-doccie-chasing-the-sun-bags-more-awards-20211025|accessdate=2026-01-06|work=News24|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite news|title=#Loeries2021: All the Grand Prix winners!|url=https://www.bizcommunity.com/Article/196/614/221464.html|accessdate=2026-01-06|work=Bizcommunity|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|date=2021-10-25|title=More honours for Bok doccie “Chasing the Sun”|url=https://www.sarugby.co.za/news-features/articles/2021/10/25/more-honours-for-bok-documentary-chasing-the-sun/|work=SA Rugby News}}</ref> Lomas na ndị ọrụ ibe ya gara n'ihu n'ọrụ ha na Chasing The Sun 2, nke dere akụkọ Springboks " 2023 Rugby World Cup campaign. N'afọ 2025, usoro ahụ nwetara nhọpụta International Emmy Award maka Best Sports Documentary.<ref name=":4">{{Cite web|title=Chasing the Sun 2' Earns Emmy Nomination|url=https://lbbonline.com/news/Chasing-the-Sun-2-Earns-Emmy-Nomination/|work=Little Black Book}}</ref> == Ọrụ ndị a ma ama == * To Skin a Cat (ihe ngosi; onye nduzi): Ihe ngosi mmeri mbụ nke nyeere aka ịmalite ọrụ ihe nkiri ya. * Chasing The Sun (2020): Onye nduzi, SuperSport Originals egwuregwu na 2019 Rugby World Cup. * Chasing The Sun 2 (2024): Onye nduzi, ihe na-esote na-elekwasị anya na Springboks" 2023 Rugby World Cup campaign, International Emmy nominated. == Onyinye == * Ihe nrite South African Film and Television Awards (SAFTAs): Ihe kacha mma ọ rụzuru na iduzi, iji akpụkpọ anụ.<ref name=":1" /> * Loeries Creative Week (2021): Grand Prix na Gold na Branded Content Film maka Chasing The Sun.<ref name=":2" /> * Ihe nrite South African Film and Television Awards (SAFTAs): Ihe ngosi kachasị mma e mere maka TV na ihe ịga nke ọma kachasị mma na Cinematography maka Chasing The Sun.<ref name=":3" /> * International Emmy Awards (2025): Onye a họpụtara, Best Sports Documentary maka Chasing The Sun 2 .<ref name=":4" /> == Edensibia == {{Reflist}} {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * Greg LomasnaIMDb [[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]] egmk6ea376uuwndui9alh12rwn1918s Skeem 0 74950 630930 630726 2026-04-23T15:11:04Z Timzy D'Great 12485 630930 wikitext text/x-wiki Skeem bụ ihe nkiri South Africa nke afọ 2011 nke [[Timothy Greene|Tim Greene]] dere ma duzie.<ref>{{Cite web|url=https://www.timeslive.co.za/tshisa-live/tshisa-live/2011-10-28-directors-chat-tim-greene/|title=Director's Chat|work=Tim Greene|language=en|accessdate=2019-01-16|archivedate=30 November 2020|archiveurl=https://web.archive.org/web/20201130080349/https://www.timeslive.co.za/tshisa-live/tshisa-live/2011-10-28-directors-chat-tim-greene/}}</ref> E gosipụtara ya izizi na 16 Ọktoba 2011 na Abu Dhabi Film Festival, ebe o ritere ihe nrite Audience's Choice Award, <ref>{{Cite news|url=https://www.sowetanlive.co.za/entertainment/2011-10-24-sa-film-skeem-scoops-international-award/|title=SA film Skeem scoops international award|date=24 October 2011|work=[[The Sowetan]]|accessdate=28 November 2018}}</ref> e wee meghee ya nye ụlọ ihe nkiri dị na South Africa ka e mesịrị n'otu ọnwa ahụ.<ref>{{Cite web|url=http://www.spling.co.za/movie-news/local-director-tim-greene-to-compete-with-worlds-best|title=Local Director, Tim Greene, to Compete with World's Best...|work=SPL!NG|accessdate=2019-01-16|archivedate=10 December 2020|archiveurl=https://web.archive.org/web/20201210104438/http://www.spling.co.za/movie-news/local-director-tim-greene-to-compete-with-worlds-best}}</ref><ref name=":0">{{Cite news|url=https://www.pressreader.com/south-africa/saturday-star/20111029/281741266198902|title=Tim Greene schemes 'Skeem' won't be like a penance for SA audiences|author=Smith|first=Theresa|date=October 29, 2011|work=Saturday Star|accessdate=16 January 2019}}</ref> Banyere ihe nkiri ahụ, Greene ekwuola na ọ chọrọ imepụta ihe nkiri nke ndị South Africa nwere ike ikiri nke ha nwere ike iji anya isi na ya "anaghị akụ ha ihe, na-eti ha ihe ma mee ka ha chee na ikiri ihe nkiri South Africa dị ka mgbaghara".<ref name=":0" /> Aha egwu maka ihe nkiri ahụ, "Oons behoort mos saam", bụ nke Jack Parow na EJ von Lyrik bụrụ. <ref>{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=TSBGDQAAQBAJ&q=%22Skeem%22++Tim+Greene&pg=PA184|title=Performing Whitely in the Postcolony: Afrikaners in South African Theatrical and Public Life|author=Lewis|first=Megan|date=2016-12-01|publisher=University of Iowa Press|isbn=9781609384487|pages=583–584|language=en}}</ref> == Nkọwa == Ihe nkiri ahụ na-elekwasị anya na ndị enyi abụọ na-achọpụta kaadị ego nke jupụtara na otu nde dọla mgbe ụgbọ ala ha mebiri. Ha kpebiri ịnọ n'ebe ezumike dị nso, ebe ndị ọrụ na ndị ọbịa ndị ọzọ chọpụtara ngwa ngwa na ha abụọ nwere nnukwu ego, na-eme ka onye ọ bụla mepụta atụmatụ izuru ego ahụ. == Ndị mere ihe nkiri a == * Wandile Molebatsi dị ka Vista * Kurt Schoonraad dị ka Richie Rich * Lilani Prinsen dị ka Jana * Grant Swanby dị ka Drikus * Michelle Scott dị ka Lizette * [[Kenneth Nkosi]] dị ka Lucas * Rapulana Seiphemo dị ka Nyoka == ''John na John'' == N'afọ 2017, ndị nta akụkọ Ghana kpọtụụrụ Greene ka ha tulee nkwupụta nke onye na-eme ihe nkiri Ghana bụ́ Kofi Asamoah na o nwetara ikike ịgbanwe ihe nkiri ahụ. ''Ihe nkiri ya bụ́ John &amp;amp; John nke afọ 2017'' bụ mmeghari ihe nkiri Skeem nke a na-enyeghị ikike, a naghịkwa enye ikike dị otú ahụ. <ref name=":1">{{Cite web|url=https://www.channel24.co.za/Movies/News/dude-hijacked-my-film-20170624|title=Dude hijacked my film!|author=Langa|first=Phumlani S.|date=2017-06-25|work=Channel 24|language=en|accessdate=2019-01-16|archivedate=18 January 2020|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200118180331/https://www.channel24.co.za/movies/news/dude-hijacked-my-film-20170624}}</ref> <ref>{{Cite web|url=http://www.peacefmonline.com/pages/showbiz/movies/201704/312091.php|title='John & John' Becomes Ghana's First Successful Film Adaptation—Beating Box Office Records (VIDEO)|work=Peace FM Online|accessdate=2019-01-16|archivedate=29 October 2019|archiveurl=https://web.archive.org/web/20191029185324/http://www.peacefmonline.com/pages/showbiz/movies/201704/312091.php}}</ref> E meghị ihe ọ bụla n'iwu, ebe ndị ọkaiwu Greene gwara ya na ọnụ ahịa ịchụso ikpe ọgụgụ isi megide Asamoah n'oge na ego agaghị eme ka ọ baa uru. <ref>{{Cite news|url=https://www.graphic.com.gh/entertainment/tv-radio/face-off-kofi-asamoah-and-tim-greene.html|title=Face Off: Kofi Asamoah and Tim Greene|author=Doku|first=Francis|work=[[Daily Graphic (Ghana)|Daily Graphic]]|language=en-gb|accessdate=2019-01-16}}</ref> Asamoah kwuru n'ihu ọha na ya natara ikike ịgbanwe ihe nkiri ahụ. <ref>{{Cite web|url=https://www.nydjlive.com/kofi-asamoah-must-live-fact-took-credit-work-tim-greene/|title=Kofi Asamoah Must Live With The Fact That He Took Credit For My Work - Tim Greene|author=DONKOH|first=EBENEZER|date=2017-06-22|work=NYDJ Live|language=en-GB|accessdate=2019-01-16|archivedate=30 November 2020|archiveurl=https://web.archive.org/web/20201130012337/https://www.nydjlive.com/kofi-asamoah-must-live-fact-took-credit-work-tim-greene/}}</ref> ọ bụ ezie na n'onwe ya, o kwetara ịzụta ikike imegharị ihe nkiri ahụ, mana o meghi ihe o kwuru. == Nnabata == Akwụkwọ akụkọ Mail &amp;amp; Guardian nyochachara ihe nkiri ahụ yana ihe nkiri South Africa ọzọ ewepụtara n'otu oge ahụ, nke Khalo Matabane dere, ''A State of Violence'', na-ekwu na ha abụọ gosipụtara ihe osise dị iche iche nke obodo ahụ, nakwa na "S''keem'' dị ka a ga-asi na e mere ya na South Africa ebe agbụrụ na-enweghị isi, South Africa ebe nkewa niile dị otú ahụ apụọla n'anya n'ihe gbasara ịchọ ọdịmma onwe onye." <ref>{{Cite news|date=28 October 2011|title=A history of violence|work=[[Mail & Guardian]]|url=https://mg.co.za/article/2011-10-28-a-history-of-violence}}</ref> === Ihe nrite === * Ihe nrite Audience Choice Award na Abu Dhabi Film Festival (2011, meriri) <ref>{{Cite web|url=https://www.iol.co.za/the-star/local-film-skeem-beats-big-names-to-take-major-prize-1162994|title=Local film 'Skeem' beats big names to take major prize|work=The Star|language=en|accessdate=2019-01-16|archivedate=12 December 2020|archiveurl=https://web.archive.org/web/20201212222505/https://www.iol.co.za/the-star/local-film-skeem-beats-big-names-to-take-major-prize-1162994}}</ref> == Edensibia == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * {{IMDb title|1598609}} 84pholfqkgwkxrawk85xssv93zjdax0 Winnie Mandela (ihe nkiri) 0 74952 630928 630739 2026-04-23T14:51:34Z Timzy D'Great 12485 630928 wikitext text/x-wiki   '''''Winnie Mandela''''' bụ ihe nkiri akụkọ ihe mere eme nke South Africa na Canada nke e mere n'afọ 2011 nke gosiputara Jennifer Hudson na Terrence Howard dị ka Winnie na [[Nelson Mandela]]. Ihe nkiri a dabeere n'akụkọ ndụ Anne Marie du Preez Bezrob Winnie Mandela: A Life, ihe nkiri ahụ bụ nke [[Darrell Roodt]] na ndị otu Wendy Crewson, Elias Koteas na Justin Strydom duziri. Image Entertainment wepụtara ihe nkiri ahụ na ụlọ ihe nkiri na Septemba 6, 2013.<ref name="trailer">{{Cite web|title=Jennifer Hudson's Winnie Mandela Trailer Hits the Web—Watch!|date=8 August 2013|url=http://www.eonline.com/news/446963/jennifer-hudson-s-winnie-mandela-trailer-hits-the-web-watch|accessdate=August 8, 2013}}</ref><ref name="comingsoon">{{Cite web|url=https://www.comingsoon.net/films.php?id=61005|title=''Winnie Mandela''|publisher=ComingSoon.net|accessdate=August 8, 2013|archivedate=11 December 2013|archiveurl=https://web.archive.org/web/20131211201648/http://www.comingsoon.net/films.php?id=61005}}</ref> Ọ nwetara nnyocha na-adịghị mma n'ozuzu ya. == Atụmatụ == Ihe nkiri ahụ gosipụtara ndụ Winnie Madikizela-Mandela (Jennifer Hudson), site na nkuzi ya siri ike o nwetara n'ime ime obodo site n'aka nna ya nwere nkụda mmụọ na a mụghị ya dika nwa nwoke, ruo n'ịhapụ ohere ịmụ akwụkwọ na America iji nọgide na South Africa ebe ọ chere na ọ dị mkpa, site na mkpọrọ di ya [[Nelson Mandela]] (Terrence Howard) na nnwere onwe South Africa site na ịkpa ókè agbụrụ. Ọ tachiri obi na nsogbu na-aga n'ihu site n'aka ndị uwe ojii nchekwa, nchụpụ achupuru ya gaa n'obere obodo Orange Free State, aghụghọ site n'etiti ndị enyi na ndị enyi, na mkpọrọ, gụnyere ihe karịrị otu afọ n'ụlọ mkpọrọ. Mgbe a tọhapụrụ ya, ọ gara n'ihu na-emegide ịkpa ókè agbụrụ, mgbe ọ nọ n'okpuru nchebe nke ndị otu bọọlụ nke ya, ma, mgbe a tọhapụsịrị ya n'ụlọ mkpọrọ, ọ na-agba alụkwaghịm. N'ihi klọb bọọlụ ya, ọ na-eche ebubo nke ime ihe ike na igbu ọchụ ihu ma na njedebe nke ihe nkiri ahụ na-apụta n'ihu kọmitii eziokwu na ime udo nke ịkpa ókè agbụrụ iji kwado omume ya n'ụlọ ikpe. N'ime ndị na-ege ntị, ọtụtụ ndị gụnyere ndị otu South African Women's League nke ọ duziri na-egosi nkwado ha maka ya n'ihi ọgụ ya megide ịkpa ókè agbụrụ na ikike ụmụ nwanyị. == Ndị mere ihe nkiri a == * Jennifer Hudson dị ka Winnie Mandela * Terrence Howard dị ka [[Nelson Mandela]] * Wendy Crewson dị ka Mary Botha * Elias Koteas dị ka Major de Vries * Justin Strydom dị ka Onye isi ndị uwe ojii * Aubrey Poo dị ka [[Peter Magubane]] * Jonathan Rands dị ka Judge de Wet * [[Hlomla Dandala]] dị ka Oliver Tambo * [[Leleti Khumalo]] dị ka [[Adelaide Tambo]] * Clive Scott dị ka Judge FL Rumpff * John Whiteley dị ka Cecil Williams * Nhlanhilo Milo dị ka Zenani Mandela * Zinhle Mabena dị ka [[Zindzi Mandela]] * Damon Berry dị ka Rev Verryn * Fezile Mpela dị ka Cyril Ramaphosa * [[Deon Lotz]] dị ka F.W. de Klerk * Zibuse Zihle dị ka Walter Sisulu * Albert Maritz dị ka Chris Hattingh == Mmepụta == Ndị dere ihe nkiri a bu Andre Pieterse na Darrell Roodt, bukwa ndị duziri ya, mepụtara ihe nkiri ahụ nke dabeere na akụkọ ndụ Anne Marie du Preez Bezrob Winnie Mandela: A Life . Ọ bụ Equinoxe Films mepụtara ihe nkiri ahụ. E mere ihe nkiri na Johannesburg, [[Cape Town]], na Robben Island na South Africa malite n'ọnwa Eprel afọ 2010. <ref>{{Cite news|url=https://www.hollywoodreporter.com/news/wendy-crewson-joins-winnie-biopic-24769|title=Wendy Crewson joins 'Winnie' biopic|date=June 17, 2010|publisher=[[Associated Press]] via [[The Hollywood Reporter]]|first=Jay A.|author=Fernandez|accessdate=September 13, 2012}}</ref> == Ịtọhapụ na nnabata == E gosipụtara ihe nkiri ahụ na mmemme Toronto International Film Festival na Septemba 2011. Ka ọ na-erule n'ọnwa Eprel afọ 2012, T.D. Jakes na ụlọ ọrụ ya TDJ Enterprises / Film Bridge International weghaara mmepụta, nkesa na ịzụ ahịa nke ihe nkiri ahụ. E meputara ma weputa ya na ọnụ ọgụgụ dị nta nke ụlọ ihe nkiri na Canada na Ọktoba 5, 2012. Na Mee 16, 2013, Image Entertainment nwetara ikike ịmeputa ma weputa ihe nkiri ahụ na North America.<ref name="trailer" /><ref name="comingsoon" /> Ihe nkiri ahụ nwere {{Érèkọbalà|15%}} na Rotten Tomatoes dabere na nyocha sitere na ndị nkatọ iri atọ na anọ. Nkwekọrịta nke saịtị ahụ na-ekwu, "''Winnie Mandela'' na-ewe ohere ole na ole ma na-enyocha naanị n'ime ndụ isiokwu ya, na-eme ka ọ dị ka ihe nkiri TV siri ike karịa ihe nkiri ndụ kwesịrị ekwesị. " <ref name="rt" /> Rick Groen nke The Globe and Mail na-ekwu na, "Winniie na-amalite dị ka hagiography ma na-agwụ na mgbagwoju anya", na Linda Barnard nke ''Toronto Star'' kwuru, "Ọ gaghị emeju ụmụ akwụkwọ akụkọ ihe mere eme a na-achọ ịmata banyere onye mmeri ya, ma ọ bụ onye mmeri nke South" Winnie Mandela katọrọ eziokwu ahụ bụ na a gwaghị ya maka ime ihe nkiri banyere ndụ ya, na-ekwu, "Enweghị m ihe ọ bụla megide Jennifer [Hudson, kpakpando ihe nkiri ahụ], mana enwere m ihe niile megide ihe nkiri ahụ n'onwe ya. A gwaghị m n'agbanyeghi na m ka dị ndụ. E chekwara m na ọ bụ enweghị nkwanye ùgwù ịbịa South Africa, mee ihe nkiri banyere ọgụ m, ma kpọọ ihe nkiri ahụ ụfọdụ ntụgharị nke ndụ ịhụnanya Winnie Mandela. " Ụfọdụ ndị South Africa na-eme ihe nkiri katọrọ nhọrọ nke a họọrọ ndị America na-eme ihe nkiri iji wee hosipita ìhè gbasara South Africa; Oupa Lebogo, odeakwụkwọ ukwu nke Creative Worker's Union (CWU) kwuru banyere ịweputa Hudson maka ihe nkiri a; "A ghaghị ịgbanwe mkpebi a, a ghaghị ịkwụsị ya ugbu a. Ọ bụrụ na okwu ahụ abịaghị maka mkparịta ụka, anyị ga-agba mbọ ka a kwụsị itinye ihe nkiri ahụ na South Africa. A na-emebi anyị, ọ nweghị nkwanye ùgwù ọ bụla. " Ndị na-eme ihe nkiri kwuru na ihe nkiri ahụ nke ewepụtara na Nọvemba 2010 sitere na ndị na-eme kọmputa, na-ekwu na ọ bụ "nbudata na-enweghị ikike sitere na ebe nrụọrụ weebụ dị nchebe nke onye nnọchi anya ahịa anyị, Filmbridge ... E dezighi ihe ahụ, mepụta ya ma ọ bụ tinye ya na ụda. N'oge a, ndị na-emepụta ya ahọrọla ịghara ikwu okwu ọzọ ma na-enyocha okwu ahụ. " == Edensibia == {{Reflist}} [[Otú:Pages with unreviewed translations]] 96b946m1r2tryuwq83xup4n70r0g47d 630929 630928 2026-04-23T15:09:29Z Timzy D'Great 12485 /* Ịtọhapụ na nnabata */ 630929 wikitext text/x-wiki   '''''Winnie Mandela''''' bụ ihe nkiri akụkọ ihe mere eme nke South Africa na Canada nke e mere n'afọ 2011 nke gosiputara Jennifer Hudson na Terrence Howard dị ka Winnie na [[Nelson Mandela]]. Ihe nkiri a dabeere n'akụkọ ndụ Anne Marie du Preez Bezrob Winnie Mandela: A Life, ihe nkiri ahụ bụ nke [[Darrell Roodt]] na ndị otu Wendy Crewson, Elias Koteas na Justin Strydom duziri. Image Entertainment wepụtara ihe nkiri ahụ na ụlọ ihe nkiri na Septemba 6, 2013.<ref name="trailer">{{Cite web|title=Jennifer Hudson's Winnie Mandela Trailer Hits the Web—Watch!|date=8 August 2013|url=http://www.eonline.com/news/446963/jennifer-hudson-s-winnie-mandela-trailer-hits-the-web-watch|accessdate=August 8, 2013}}</ref><ref name="comingsoon">{{Cite web|url=https://www.comingsoon.net/films.php?id=61005|title=''Winnie Mandela''|publisher=ComingSoon.net|accessdate=August 8, 2013|archivedate=11 December 2013|archiveurl=https://web.archive.org/web/20131211201648/http://www.comingsoon.net/films.php?id=61005}}</ref><ref>{{Cite web|title=Winnie Mandela|url=http://www.comingsoon.net/films.php?id=61005|accessdate=2026-04-23}}</ref> Ọ nwetara nnyocha na-adịghị mma n'ozuzu ya. == Atụmatụ == Ihe nkiri ahụ gosipụtara ndụ Winnie Madikizela-Mandela (Jennifer Hudson), site na nkuzi ya siri ike o nwetara n'ime ime obodo site n'aka nna ya nwere nkụda mmụọ na a mụghị ya dika nwa nwoke, ruo n'ịhapụ ohere ịmụ akwụkwọ na America iji nọgide na South Africa ebe ọ chere na ọ dị mkpa, site na mkpọrọ di ya [[Nelson Mandela]] (Terrence Howard) na nnwere onwe South Africa site na ịkpa ókè agbụrụ. Ọ tachiri obi na nsogbu na-aga n'ihu site n'aka ndị uwe ojii nchekwa, nchụpụ achupuru ya gaa n'obere obodo Orange Free State, aghụghọ site n'etiti ndị enyi na ndị enyi, na mkpọrọ, gụnyere ihe karịrị otu afọ n'ụlọ mkpọrọ. Mgbe a tọhapụrụ ya, ọ gara n'ihu na-emegide ịkpa ókè agbụrụ, mgbe ọ nọ n'okpuru nchebe nke ndị otu bọọlụ nke ya, ma, mgbe a tọhapụsịrị ya n'ụlọ mkpọrọ, ọ na-agba alụkwaghịm. N'ihi klọb bọọlụ ya, ọ na-eche ebubo nke ime ihe ike na igbu ọchụ ihu ma na njedebe nke ihe nkiri ahụ na-apụta n'ihu kọmitii eziokwu na ime udo nke ịkpa ókè agbụrụ iji kwado omume ya n'ụlọ ikpe. N'ime ndị na-ege ntị, ọtụtụ ndị gụnyere ndị otu South African Women's League nke ọ duziri na-egosi nkwado ha maka ya n'ihi ọgụ ya megide ịkpa ókè agbụrụ na ikike ụmụ nwanyị.<ref>{{Cite web|title=Jennifer Hudson Takes On Bear of a Role in 'Winnie' Trailer {{!}} NextMovie|url=http://www.nextmovie.com/blog/trailers/jennifer-hudson-winnie-trailer/|work=www.nextmovie.com|accessdate=2026-04-23|language=en-US}}</ref> == Ndị mere ihe nkiri a == * Jennifer Hudson dị ka Winnie Mandela * Terrence Howard dị ka [[Nelson Mandela]] * Wendy Crewson dị ka Mary Botha * Elias Koteas dị ka Major de Vries * Justin Strydom dị ka Onye isi ndị uwe ojii * Aubrey Poo dị ka [[Peter Magubane]] * Jonathan Rands dị ka Judge de Wet * [[Hlomla Dandala]] dị ka Oliver Tambo * [[Leleti Khumalo]] dị ka [[Adelaide Tambo]] * Clive Scott dị ka Judge FL Rumpff * John Whiteley dị ka Cecil Williams * Nhlanhilo Milo dị ka Zenani Mandela * Zinhle Mabena dị ka [[Zindzi Mandela]] * Damon Berry dị ka Rev Verryn * Fezile Mpela dị ka Cyril Ramaphosa * [[Deon Lotz]] dị ka F.W. de Klerk * Zibuse Zihle dị ka Walter Sisulu * Albert Maritz dị ka Chris Hattingh == Mmepụta == Ndị dere ihe nkiri a bu Andre Pieterse na Darrell Roodt, bukwa ndị duziri ya, mepụtara ihe nkiri ahụ nke dabeere na akụkọ ndụ Anne Marie du Preez Bezrob Winnie Mandela: A Life . Ọ bụ Equinoxe Films mepụtara ihe nkiri ahụ. E mere ihe nkiri na Johannesburg, [[Cape Town]], na Robben Island na South Africa malite n'ọnwa Eprel afọ 2010.<ref>{{Cite news|url=https://www.hollywoodreporter.com/news/wendy-crewson-joins-winnie-biopic-24769|title=Wendy Crewson joins 'Winnie' biopic|date=June 17, 2010|publisher=[[Associated Press]] via [[The Hollywood Reporter]]|first=Jay A.|author=Fernandez|accessdate=September 13, 2012}}</ref> == Mweputa na nnabata == E gosipụtara ihe nkiri ahụ na mmemme Toronto International Film Festival na Septemba 2011.<ref>{{Cite web|title=Wendy Crewson joins ‘Winnie’ biopic|url=https://www.hollywoodreporter.com/business/business-news/wendy-crewson-joins-winnie-biopic-24769/|work=The Hollywood Reporter|date=2010-06-17|accessdate=2026-04-23|language=en-US|author=Jay A. Fernandez,The Associated Press}}</ref> Ka ọ na-erule n'ọnwa Eprel afọ 2012, T.D. Jakes na ụlọ ọrụ ya TDJ Enterprises / Film Bridge International weghaara mmepụta, nkesa na ịzụ ahịa nke ihe nkiri ahụ. E meputara ma weputa ya na ọnụ ọgụgụ dị nta nke ụlọ ihe nkiri na Canada na Ọktoba 5, 2012. Na Mee 16, 2013, Image Entertainment nwetara ikike ịmeputa ma weputa ihe nkiri ahụ na North America.<ref name="trailer" /><ref name="comingsoon" /> Ihe nkiri ahụ nwere {{Érèkọbalà|15%}} na Rotten Tomatoes dabere na nyocha sitere na ndị nkatọ iri atọ na anọ. Nkwekọrịta nke saịtị ahụ na-ekwu, "''Winnie Mandela'' na-ewe ohere ole na ole ma na-enyocha naanị n'ime ndụ isiokwu ya, na-eme ka ọ dị ka ihe nkiri TV siri ike karịa ihe nkiri ndụ kwesịrị ekwesị."<ref>{{Cite web|title=Winnie {{!}} Rotten Tomatoes|url=https://www.rottentomatoes.com/m/winnie_mandela|work=www.rottentomatoes.com|accessdate=2026-04-23|language=en}}</ref> Rick Groen nke The Globe and Mail kwuru, sị, "Winnie na-amalite dị ka ihe osise ma na-agwụ na mgbagwoju anya mmụọ," Linda Barnard nke Toronto Star kwuru, sị, "Ọ gaghị eme ka ụmụ akwụkwọ akụkọ ihe mere eme nwee mmasị na onye a na-eche echiche nke ọma, ma ọ bụ ndị na-akwado kpakpando ya, onye meriri ihe nrite Oscar bụ Jennifer Hudson."<ref>{{Cite web|title=Winnie {{!}} Rotten Tomatoes|url=https://www.rottentomatoes.com/m/winnie_mandela|work=www.rottentomatoes.com|accessdate=2026-04-23|language=en}}</ref> David Rooney nke The Hollywood Reporter kwuru, sị, "Enweghị akụkọ ziri ezi n'akụkọ ihe mere eme a," Ed Gibbs nke The Guardian kwuru sị, "Akụkọ ndụ a nke nwunye Nelson Mandela bụbu na-achọ ikpuchi akụkọ ihe mere eme dị mgbagwoju anya nke South Africa." Winnie Mandela katọrọ eziokwu ahụ bụ na a gwaghị ya maka ime ihe nkiri banyere ndụ ya, na-ekwu, "Enweghị m ihe ọ bụla megide Jennifer [Hudson, kpakpando ihe nkiri ahụ], mana enwere m ihe niile megide ihe nkiri ahụ n'onwe ya. A gwaghị m n'agbanyeghi na m ka dị ndụ. E chekwara m na ọ bụ enweghị nkwanye ùgwù ịbịa South Africa, mee ihe nkiri banyere ọgụ m, ma kpọọ ihe nkiri ahụ ụfọdụ ntụgharị nke ndụ ịhụnanya Winnie Mandela."<ref>{{Cite news|title=Winnie Madikizela-Mandela 'insulted' by movie about her life|url=https://www.theguardian.com/world/2011/jun/14/winnie-movie-insult-madikizela-mandela|work=The Guardian|date=2011-06-14|accessdate=2026-04-23|language=en-GB|author=David Smith}}</ref> Ụfọdụ ndị South Africa na-eme ihe nkiri katọrọ nhọrọ nke a họọrọ ndị America na-eme ihe nkiri iji wee hosipita ìhè gbasara South Africa; Oupa Lebogo, odeakwụkwọ ukwu nke Creative Worker's Union (CWU) kwuru banyere ịweputa Hudson maka ihe nkiri a; "A ghaghị ịgbanwe mkpebi a, a ghaghị ịkwụsị ya ugbu a. Ọ bụrụ na okwu ahụ abịaghị maka mkparịta ụka, anyị ga-agba mbọ ka a kwụsị itinye ihe nkiri ahụ na South Africa. A na-emebi anyị, ọ nweghị nkwanye ùgwù ọ bụla."<ref>{{Cite news|title=South African actors attack Hollywood casting of Mandelas|url=https://www.theguardian.com/world/2009/dec/07/south-africa-hollywood-actors-mandela|work=The Guardian|date=2009-12-07|accessdate=2026-04-23|language=en-GB|author=David Smith}}</ref> Ndị na-eme ihe nkiri kwuru na ihe nkiri ahụ nke ewepụtara na Nọvemba 2010 sitere na ndị na-eme kọmputa, na-ekwu na ọ bụ "nbudata na-enweghị ikike sitere na ebe nrụọrụ weebụ dị nchebe nke onye nnọchi anya ahịa anyị, Filmbridge ... E dezighi ihe ahụ, mepụta ya ma ọ bụ tinye ya na ụda. N'oge a, ndị na-emepụta ya ahọrọla ịghara ikwu okwu ọzọ ma na-enyocha okwu ahụ. "<ref>{{Cite web|title=Leak angers Winnie film producers - Times LIVE|url=http://www.timeslive.co.za/entertainment/movies/article771490.ece/Leak-angers-Winnie-film-producers|work=www.timeslive.co.za|accessdate=2026-04-23|author=GABISILE NDEBELE}}</ref> == Edensibia == {{Reflist}} [[Otú:Pages with unreviewed translations]] c9jkunl1htrr4oof4o3pc7lsixxzf3n Brownkey Abdullahi 0 74978 630943 630826 2026-04-23T19:54:10Z InternetArchiveBot 11600 Rescuing 5 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 630943 wikitext text/x-wiki   '''Brownkey Abdullahi''' bụ onye na-akwado ọchịchị na onye na-ede blọgụ nke a mụrụ site n'aka ndị nne na nna Somalia na ogige ndị gbara ọsọ ndụ Dadaab na Kenya.<ref name=":0" />{{Cite web|author=Dumbuya|first=Mustapha|date=20 Ọ bụ onye guzobere Brownkey Organization. == Oge ọ malitere == A mụrụ Abdullahi n'aka nne na nna Somalia, ndị gbapụrụ n'Agha Obodo Somalia na 1991, <ref name=":1" /> na ogige ndị gbara ọsọ ndụ Dadaab <ref name=":0">{{Cite web|author=Dumbuya|first=Mustapha|date=2016-10-10|title=Meet Brownkey Abdullahi: Dadaab refugee camp's first female blogger|url=https://www.one.org/us/blog/meet-brownkey-abdullahi-dadaab-refugee-camps-first-female-blogger/|accessdate=2022-02-23|work=ONE|language=en-US|archivedate=2022-02-23|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220223003712/https://www.one.org/us/blog/meet-brownkey-abdullahi-dadaab-refugee-camps-first-female-blogger/}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFDumbuya2016">Dumbuya, Mustapha (2016-10-10). [https://web.archive.org/web/20220223003712/https://www.one.org/us/blog/meet-brownkey-abdullahi-dadaab-refugee-camps-first-female-blogger/ "Meet Brownkey Abdullahi: Dadaab refugee camp's first female blogger"]. ''ONE''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2022-02-23</span></span>.</cite></ref> <ref>{{Cite news|author=Vogt|first=Heidi|date=2016-05-14|title=Kenya's Push to Close World's Largest Refugee Camp Fuels a Sense of Displacement|language=en-US|work=Wall Street Journal|url=https://www.wsj.com/articles/kenyas-push-to-close-worlds-largest-refugee-camp-fuels-a-sense-of-displacement-1463131800|accessdate=2022-02-23}}</ref><ref>{{Cite web|author=Abdullahi|first=Brownkey|date=6 July 2016|title=I was born and raised in a refugee camp: the world isn't as globalized as you think|url=https://www.weforum.org/agenda/2016/07/i-was-born-and-raised-in-a-refugee-camp-the-world-isn-t-as-globalized-as-you-think/|accessdate=2022-02-23|work=World Economic Forum|language=en}}</ref> Abdullahi na-ewere onwe ya dị ka "Dadaabbian" ma ọ bụ onye Kenya ma ọ bụ Somali.<ref name=":0"/><ref name=":1">{{Cite web|author=Klein|first=Rachel|date=11 Jan 2017|title=Dadaab-born blogger: 'My nationality is refugee' {{!}} DW {{!}} 11.01.2017|url=https://www.dw.com/en/dadaab-born-blogger-my-nationality-is-refugee/a-37087539|accessdate=2022-02-23|work=DW.COM|language=en-GB}}</ref> == Mgbalị == N'afọ 2013, Abdullahi malitere ịde blọgụ, na-eme ka ọ bụrụ onye mbụ na-ede blọgụ site na Dadaab.<ref name=":0"/> Blog ya lekwasịrị anya na mbụ n'igbochi okwu ọjọọ banyere ndị Somalia gbara ọsọ ndụ tupu ọ lekwasị anya na ikike ụmụ nwanyị.<ref name=":0" /><ref>{{Cite web|title=Brownkey Abdullahi - Agenda Contributor|url=https://www.weforum.org/agenda/authors/brownkey-abdullahi/|accessdate=2022-02-23|work=World Economic Forum|language=en}}</ref> == Ọrụ == Abdullahi hiwere otu Brownkey Organisation, nke dị na Dadaab, nke na-akwado megide ibibi ụmụ nwanyị na ime ihe ike dabere na nwoke na nwanyị.<ref name=":2" /> N'afọ 2017, ntọala ahụ mere mkpọsa maka ọnọdụ ndụ ka mma na maka mgbanwe na iwu ogige. <ref>{{Cite web|author=Kenya|first=Amnesty|date=2017-06-30|title=The Forgotten Refugees of Dadaab –Warehoused|url=https://www.amnestykenya.org/the-forgotten-refugees-of-dadaab-warehoused/|accessdate=2022-02-23|work=Amnesty International Kenya|language=en-US|archivedate=2022-02-23|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220223003713/https://www.amnestykenya.org/the-forgotten-refugees-of-dadaab-warehoused/}}</ref> == Onyinye == Abdullahi bụ onye Akili Dada Fellow . <ref name=":2">{{Cite web|title=Akili Dada - African. Women. Lead {{!}} Meet Brownkey, a Voice for Refugees|url=https://akilidada.org/brownkey-voice-of-the-refugees-2/|accessdate=2022-02-23|language=en-US|archivedate=2022-02-23|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220223003713/https://akilidada.org/brownkey-voice-of-the-refugees-2/}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://web.archive.org/web/20220223003713/https://akilidada.org/brownkey-voice-of-the-refugees-2/ "Akili Dada - African. Women. Lead | Meet Brownkey, a Voice for Refugees"]<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2022-02-23</span></span>.</cite></ref> == Edemsibia == <references /> [[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]] nf7glkz4styomxblkkw32wxq5mnrgsj Meet the Khumalos 0 74991 630927 630855 2026-04-23T14:49:27Z Timzy D'Great 12485 /* Mmepụta */ 630927 wikitext text/x-wiki   {{Databox}} Meet the Khumalos bụ Ihe nkiri na-atọ ọchị nke e mere na mba South Africa n'afọ 2025 nke Jayan Moodley duziri ma mepụta site na Urban Vision Productions. E gosiputara ya na Netflix na 11 Eprel 2025. Ndị na-eme ihe nkiri bụ [[Khanyi Mbau]], [[Ayanda Borotho]], Jesse Suntele, na [[Connie Chiume]], n'etiti ndị ọzọ. Ọ na-arụ ọrụ dị ka ihe ngosi ọhụrụ nke ihe nkiri Moodley nke afọ 2017 ''bụ́ Meet the Kandasamys'', nke bụ ihe nkiri kacha webata ego na [[South Africa]] n'afọ ahụ. <ref>{{Cite web|author=Birjalal|first=Alyssia|title='Meet The Khumalos': Khanyi Mbau's rib-tickling return to the spotlight|url=https://www.iol.co.za/entertainment/streaming/meet-the-khumalos-khanyi-mbaus-rib-tickling-return-to-the-spotlight-10b82be2-1ee5-4718-8c5d-7aeae3113d6f|accessdate=17 April 2025|work=www.iol.co.za|language=en}}</ref> == Atụmatụ == Grace Khumalo, onye ọchụnta ego na-aga nke ọma bi na Durban na di ya, onye dọkịta, na nwa ha nwoke, Sizwe. Ndụ ya yiri ka ọ kwụsiri ike na-etinye nsogbu mgbe ezigbo enyi ya nke mèchàrà bụrụ onye iro ya, Bongi Sithole, na ezinụlọ ya kwagara n'ógbè ahụ. Ụmụ nwanyị abụọ ahụ nwere ihe mgbagwoju anya n'oge gara aga, nke esemokwu a na-edozighị edozi mara, ọ bụ ezie na a naghị ekpughe kpọmkwem ihe kpatara nkewa ha ozugbo. Esemokwu na-arị elu mgbe a chọpụtara na ụmụ ha, Sizwe na Sphe, nwere mmekọrịta ịhụnanya. N'ihi na ha akwadoghi mmekọrịta ahụ, Grace na Bongi na-etinye aka n'usoro ihe ọchị na mgbalị na-aga n'ihu na-emebiga ihe ókè iji kewaa di na nwunye ahụ, na-akpata esemokwu agbata obi nke a na-akọwa site na nghọtahie na esemokwu na-atọ ọchị. Ọnọdụ ahụ gwuru n'oge ihe omume obodo ebe a na-ekwu maka mkpesa nọgoro ogologo oge. Nne di Grace rịọrọ mgbaghara maka omume gara aga, ebe ndị di, ndị nọgidere na-enwe mmekọrịta enyi na enyi, gbara ndị nwunye ha ume ka ha kpezie. Ihe nkiri ahụ mechiri na Grace na Bongi na-amalite idozi mmekọrịta ha, nke oge na-atọ ọchị gosipụtara ebe Grace na-anwa iri isi atụrụ, na-ezo aka na ihe nketa ọdịbendị ha. == Ndị mere ihe nkiri a == * [[Khanyi Mbau]] dị ka Grace Khumalo, nwanyị nwere ndụ dị mma na mpụga obodo, nke mbata nke onye ya na ya na-asọ mpi n'ụlọ akwụkwọ sekọndrị mebiri. * [[Ayanda Borotho]] dị ka Bongi Sithole, onye bụbu ezigbo enyi Grace ghọrọ onye iro, onye na-akwaga n'ụlọ ọzọ. * Jesse Suntele dị ka Sizwe Khumalo, nwa nwoke nlereanya Grace, na nzuzo na-eso nwa nwanyị Bongi. * Khosi Ngema dị ka Sphe Sithole, nwa nwanyị Bongi na mmasị ịhụnanya Sizwe. * Alizwa Sikhafungana dị ka Lu Sithole, nwanne nwanyị Sphe nke obere. * Bonga Dlamini dị ka Vusi Khumalo, di na-akwado Grace. * [[Siyabonga Shibe]] dị ka Desmond Sithole, di Bongi siri ike. * [[Connie Chiume]] dị ka Mavis, nne di Grace <ref name=":0">{{Cite web|author=Tebele|first=Mbali|date=18 March 2025|title=Late Actress Connie Chiume Stars in Upcoming Netflix Comedy 'Meet the Khumalos' - Briefly.co.za|url=https://briefly.co.za/entertainment/tv-shows/212132-late-actress-connie-chiume-stars-upcoming-netflix-comedy-meet-khumalos/|accessdate=16 April 2025|work=briefly.co.za|language=en}}</ref> * Nandipha Khubone, Wanda Ndzambule, na Mirriam Bassa na ọrụ nkwado == Mmepụta == Ọ bụ ''Jayan Moodley'' duziri ma mepụta ihe nkiri a bu Meet the Khumalos. A maara Jayan nke ọma maka ọrụ ya na usoro ihe nkiri ''Kandasamys''. E mepụtara ọrụ ahụ dị ka ihe ọchị Netflix mbụ, na Moodley na-achọ igosi ike nke ezinụlọ South Africa n'ụzọ na-atọ ọchị<ref>{{Cite web|title=Meet The Khumalos: A Netflix comedy film set to release in April|url=https://www.glamour.co.za/lifestyle/meet-the-khumalos-a-netflix-comedy-film-set-to-release-in-april-8b084887-2d0a-4e7a-953d-12c8cf9b2b44|accessdate=17 April 2025|work=www.glamour.co.za|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|author=Booi|first=Silindokuhle|date=15 April 2025|title=Have you watched 'Meet the Khumalos?'- Well here are 5 reasons why I think it's a must-watch|url=https://www.bona.co.za/entertainment/have-you-watched-meet-the-khumalos-well-here-are-5-reasons-why-i-think-its-a-must-watch/|accessdate=17 April 2025|work=Bona Magazine|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|author=Ehioghae|first=Noghama|date=22 April 2025|title=Meet The Khumalos Movie Review: When Love Moves In, Chaos Follows|url=https://africanfolder.com/meet-the-khumalos-movie-review/|accessdate=22 April 2025|work=African Folder|language=en-US}}</ref> === Odide === Ọ bụ Gillian Breskin na Wendy Gumede na Jayan Moodley dere ihe nkiri ahụ, bụ ndị tinyere isiokwu nke asọmpi, ịhụnanya, na ihe nkiri agbata obi n'ime ihe nkiri ahụ. N'inweta mkpali site na ihe omume obodo na esemokwu dịpụrụ adịpụ, akụkọ ahụ na-elekwasị anya na nne abụọ - ndị bụbu ezigbo ndị enyi, ugbu a ndị iro obi ọjọọ - ndị ụmụ ha hụrụ n'anya, nke na-ewute ha nke ukwuu.<ref name=":0" /> === Ndị mere ihe nkiri === Ihe nkiri ahụ gosipụtara ndị otu na-eme ihe nkiri nke [[Khanyi Mbau]] duziri dị ka Grace Khumalo na [[Ayanda Borotho]] dị ka onye iro ya, Bongi Sithole . <ref>{{Cite web|author=Tleane|first=Lebo|date=19 March 2025|title=Khanyi Mbau Bags Lead Role In Netflix's New Comedy Film|url=https://youthvillage.co.za/2025/03/khanyi-mbau-bags-lead-role-in-netflixs-new-comedy-film/|accessdate=17 April 2025|work=Youth Village|language=en-US}}</ref> Jesse Suntele na Khosi Ngema gosipụtara di na nwunye bu ịsị n'akụkọ ahụ. [[Connie Chiume]] pụtara dị ka Mavis, nne di Grace, na-eme otu n'ime ihe ngosi ikpeazụ ya tupu ọnwụ ya na 2024.<ref>{{Cite web|author=Mdaka|first=Zintle|date=19 March 2025|title=Connie Chiume to make a posthumous appearance on 'Meet the Khumalos'|url=https://www.bona.co.za/entertainment/connie-chiume-to-make-a-posthumous-appearance-on-meet-the-khumalos/|accessdate=17 April 2025|work=Bona Magazine|language=en-US}}</ref> Ndị ọzọ e gosiputara n'ime ihe nkiri a gụnyere Alizwa Sikhafungana, Bonga Dlamini, [[Siyabonga Shibe]], Nandipha Khubone, na Wanda Ndzambule.<ref name=":0" /> === Ndị Foto === E sere ihe nkiri ahụ n'ọtụtụ ebe na South Africa, ebe ihe nkiri ndị bụ isi sere na [[Cape Town]], Durban, na KwaZulu-Natal . Mmepụta ahụ gosipụtara ngwakọta nke obodo na mpaghara ime obodo nke kwekọrọ n'ụdị ihe ọchị nke ihe nkiri ahụ. <ref name=":1">{{Cite web|author=Sharma|first=Ritesh|date=14 April 2025|title=Is Netflix's Meet the Khumalos Based on a True Story?|url=https://moviedelic.com/meet-the-khumalos-true-story/|accessdate=17 April 2025|work=Moviedelic|language=en-US}}</ref> <ref>{{Cite web|date=20 March 2025|title=Meet The Khumalos Filming Locations (2025) - 4 Filming|url=https://4filming.com/meet-the-khumalos-filming-locations-2025/|accessdate=17 April 2025|language=en-US}}</ref> Foto bụ isi mechiri na ngwụcha afọ 2024, wee soro usoro ihe omume mgbe emechara mmepụta ngwa ngwa iji kwadebe maka mwepụta Netflix ya na Eprel 2025.<ref name=":0" /> == Mweputa na Nnabata == E weputara ma malite igosi Meet the Khumalos n'ụwa niile na Netflix na 11 Eprel 2025. E weputara ihe nkiri ahụ di ka ihe nkiri Netflix ma bụrụ nke a malitere igosi n'ọtụtụ mpaghara, gụnyere South Africa, mba United States, na Singapore. E gosipụtara ya dị ka akụkụ nke Netflix's April 2025 content lineup, dị ka e kwuru na ọkwa ọkwa nke ikpo okwu. Ihe ngosi izizi ahụ nwetara mgbasa ozi dị iche iche, nke gosipụtara onyinye ya na ihe nkiri South Africa nke oge a.<ref>{{Cite web|title=Meet The Khumalos: A Netflix comedy film set to release in April|url=https://www.glamour.co.za/lifestyle/meet-the-khumalos-a-netflix-comedy-film-set-to-release-in-april-8b084887-2d0a-4e7a-953d-12c8cf9b2b44?|accessdate=17 April 2025|work=www.glamour.co.za|language=en}}</ref><ref>{{Cite news|title=New on Netflix in April 2025|url=https://www.netflix.com/tudum/articles/new-on-netflix?|accessdate=17 April 2025|work=Netflix Tudum|language=en}}</ref> Ruchika Bhat nke ''DMTalkies'' kọwara ''Ihe nkiri'' ahụ dị ka "otu awa na nkeji iri atọ nke ntụrụndụ site na mmalite ruo na njedebe," na-eto ya dị ka ihe ọchị na-atọ ọchị nke na-eme ka nkà South Africa pụta ìhè.<ref>{{Cite web|author=Bhat|first=Ruchika|date=11 April 2025|title='Meet The Khumalos' Netflix Review: South African Film Is Perfect For A Summer Family Watch|url=https://dmtalkies.com/meet-the-khumalos-netflix-movie-review-2025/|work=Dmtalkies}}</ref> N'otu aka ahụ, Ritesh Sharma nke Moviedelic kwuru na ihe nkiri ahụ "na-egosi ndụ kwa ụbọchị na South Africa na ọchị na okpomọkụ," na-enye akụkọ nke na-eme ka ihe ọchị na mmetụta miri emi.<ref name=":1" /> == Edensibia == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * {{IMDb title|id=tt36242582}} [[Otú:Pages with unreviewed translations]] jiujo4gx123fq0ud7p6iensnsf3a8r4 The Fix (ihe nkiri 2024) 0 74992 630926 630856 2026-04-23T14:47:11Z Timzy D'Great 12485 630926 wikitext text/x-wiki The Fix bụ ihe nkiri akụkọ sayensị na-akpali akpali nke [[Kelsey Egan]] dere ma duzie. E mepụtara ihe nkiri a n'afọ 2024 == Atụmatụ == N'oge na-adịghị anya n'ọdịnihu, ikuku nke ụwa aghọwo ihe na-egbu egbu nke mere ka ụmụ mmadụ ghara ịdị ndụ ogologo oge mgbe ka kuuru ikuku ahu. Otu ụlọ ọrụ a na-akpọ Aethera, nke dị na South Africa, nwere ikike maka ọgwụ a na-ahụ maka AIRemedy, nke ha na-ekwu na ọ na-echebe ndị na-eji ya pụọ na nsogbu nke ikiku ọjọọ ahụ na-ebute. Nke a nyere ha ohere ịchịkwa ọdịnihu mmadụ. Ihe ha na-adịghị agwa ọha na eze bụ na ha enweghị ike ịmepụta ihe zuru ezu iji kpuchie ọchịchọ zuru ụwa ọnụ. N'agbanyeghị nlekota Aethera mere na ndụ ọha na eze, e guzobere otu òtù nzuzo, nke otu onye dị omimi a na-akpọ Lazarọs duziri. Ella McPhee bụ onye a ma ama n'ọrụ Aethera bụ onye nwere nkwenye ọnwụ n'ihi ụzọ nne ya na onye bu ya ụzọ, Fia McPhee, siri wee nwụọ site n'igbu onwe ya otu afọ gara aga. Tully, onye bụbu enyi nwoke Ella na-ere ọgwụ ọjọọ, na-ezu ohi karama nke ihe ọ kwenyere na ọ bụ ọgwụ ọhụrụ n'aka Spider, onye na-eweta ya. N'agbanyeghị na ọ chọghị, Ella gara oriri Tully kpọrọ ya na mbụ, ma jide ya na onye na-eyi uwe ya, Gina, ọnụ. N'ịbụ onye nwere nkụda mmụọ, ọ chọtara karama ahụ, nke Tully tụfuru, ma loo ihe dị n'ime ya. Mgbe nke ahụ gasịrị, Ella dara ma, mgbe ọ tetara, malite ịzụlite mgbanwe mutagenetic, gụnyere ike dị elu, ikike ịdọrọ, na ngosipụta nke uto akpụkpọ ahụ na-adịghị mma. Spider wakporo Tully, mana ọ nweghị ike inye ya usoro inweta ngwọta ahụ. mole ọ matara na Ella riri ya, ya na Tully gbalịrị ịgbapụ n'elu ụlọ oriri na ọṅụṅụ ahụ, mana Tully dara ma daa nwụọ. Ka ọ na-agba ọsọ, Ella dara ma onye Boxer, enyi Tully nke nwere mmasị n'ebe Ella nọ ma ọ jụrụ ya, buru ya. N'ikwere na Ella gburu ya, Gina kpọrọ ndị uwe ojii, na ịchụ nta nke mere ka Eric O'Connors, nwa onye isi oche Aethera na onye isi nke ngalaba nyocha nke ndị uwe ojii ahụ, mara ya. O'Connors enweela ìgwè Spider n'okpuru nlekota ebe ọ bụ na ọkpụkpụ gbanwere nke ọma wee zuo ihe nlele nke ihe eji eme ihe maka isi reagent nke AIRemedy nke ọ na-arụ ọrụ na ya. A na-ewepụta reagent ahụ na mbụ site na mkpụrụ ndụ ihe nketa nke Ụdị dragonfly na-eguzogide nsị ikuku, mana na mgbalị ha na nyocha, Aethera kpochapụrụ ụdị ahụ, na reagent dochie anya gosipụtara na ọ na-egbu ndị niile a na-anwale - ha niile ma e wezụga Ella - bụ ndị a gbara ya ọgwụ. N'ịtụ egwu ịbọ ọbọ maka enweghị ihe ịga nke ọma ya, O'Connors zigara ndị ọrụ nchekwa ya ka ha chụsoo Ella iji wepụ reagent ahụ n'aka ya. N'ịgba ọsọ n'aka onye na-akụ ọkpọ mgbe ọ nwara imetọ ya, Ella gara ụlọ ọgwụ, mana mgbanwe ya na-eme ka ndị ọrụ ahụ meghachi omume na iwe. Mgbe ọ gbanahụrụ nchekwa, Ella gakwuuru Gina maka enyemaka, Solomon, onye ọkà mmụta sayensị Aethera na onye Spider, kpọrọ ya na ekwentị Tully. Ọ kwetara nzukọ mana Spider na Solomon tọọrọ ya, na Gina na-achụ ya dị ka onye nkwado Ella. Ha kpọtara Ella na ụlọ nyocha ọgwụ ha, mana tupu ha enwee ike ịkọwa onwe ha, ndị uwe ojii, nke Gina kpọrọ, wakporo ụlọ ahụ ma jide Ella na Solomon, ma Spider gbapụrụ. O'Connors matara nke a wee kpọrọ Ella na Solomon gaa n'ụlọ nnyocha Aethera, ebe ọ na-etinye ya n'okpuru ọtụtụ ule ma na-ata Solomon ahụhụ maka ozi gbasara ihe ịga nke ọma nke usoro ngwọta ya. Mgbe ọ gwachara Ella banyere ihe kpatara mgbanwe ya, ọ kwere ya nkwa ụgha inyere ya aka ịgbanwe ọnọdụ ya. Otú ọ dị, ka usoro mgbanwe ya na-aga n'ihu, Ella na-enweta ike ịnụ ihe n'ụzọ ka mma ma nụ mkparịta ụka n'etiti O'Connors na nna ya ebe ha kwuru na o yikarịrị ka ọ gaghị adị ndụ site na iwepụ reagent site na genome ya. N'inupụ isi megide atụmatụ ya, ọ gbapụrụ onwe ya na Solomon ka O'Connors na-anakọta nwa ya nwoke Max maka nleta. Solomon kwupụtara na o bu n'obi ịmepụta ọgwụ mgbochi na-adịgide adịgide nke ya, Spider na Lazarọs chọrọ ikesa na mmadụ ọ bụla nọ n'ụwa, ebe Aethera ga-ahọrọ onye ha ga-achọ ịchekwa. Spider na-abanye n'ụlọ ọrụ ahụ ma na-akpọ egwu bọmbụ dị ka ihe ntụgharị, na-akpali O'Connors iji gas jupụta n'ụlọ ahụ iji manye ndị na-agba ọsọ. Ella, Solomon na Spider bịakwutere Max ma kpọrọ ya, na-amanye O'Connors ka ọ kwụsị ịchụso ha ogologo oge iji hapụ ha ka ha gbapụ n'ụlọ ahụ. Spider na-arụ ọrụ dị ka ihe mkpasa iche iji kwe ka Ella na Solomon gbapụ. N'elu ọdọ mmiri, Solomon gbara Ella ume ka ọ chọta Lazarọs ma nye ya ihe ikpeazụ maka antitoxin, tupu Ella apụọ ma banye n'ebe e nwere nchekwaba. Mgbe nke ahụ gasịrị O'Connors jidekwara Solomon ọzọ. Ella zutere Lazarọs, onye bụ onye na-enyere O'Connors aka na nzuzo bụ Angela, ma nye ya nkwado n'inye ụwa nhọrọ nke mgbanwe mgbanwe maka ndụ mmadụ. == Ndị mere ihe nkiri a == * Grace Van Dien dị ka Ella McPhee * Daniel Sharman dị ka Eric O'Connors * Keenan Arrison dị ka Solomon * Tafara Nyatsanza dị ka Tully * Nicole Fortuin dị ka Angela / Lazarus * Robyn Rossouw dị ka Gina * Tina Redman dị ka "Spider" * Clancy Brown dị ka Onye isi oche * Caleb Payne dị ka Max * Terri Lane dị ka Russ * Chris van Rensburg dị ka Shiloh * Natalie Robbie dị ka Nọọsụ Von Lilienfeld * [[Greteli Fincham]] dị ka Tamsin == Mmepụta == Echiche maka ihe nkiri ahụ nọ na mmepe ruo ọtụtụ afọ tupu etinye ya na ihuenyo; a turu atụmatụ na mmepụta ga-ewere ọnọdụ n'afọ 2019, mana e yigharịrị ya ka a kwụọ ya ego ọzọ mgbe Egan na-arụ ọrụ na slate sayensị ọzọ ya (malite na ''Glasshouse'') n'oge ahụ. Ise foto ihe nkiri ahụ malitere na Septemba 2021. <ref>{{Cite web|url=https://www.pfangirl.com/entertainment/glasshouse-interview-kelsey-egan/|title=Glasshouse: Exclusive interview with filmmaker Kelsey Egan|work=Pfangirl|first=Tracy|author=Benson|date=17 February 2022|accessdate=6 May 2022}}</ref> Ndị mere ihe nkiri a gụnyere Grace Van Dien, Daniel Sharman, Keenan Arrison, Tina Redman, Robyn Roussouw, Tafara Nyatsanza, Nicole Fortuin, Clancy Brown, na Caleb Payne.<ref name="sd may 23">{{Cite journal|url=https://www.screendaily.com/news/the-exchange-kicks-off-cannes-talks-on-sci-fi-thriller-the-fix-exclusive/5181983.article|title=The Exchange kicks off Cannes talks on sci-fi thriller 'The Fix' (exclusive)|journal=Screen Daily|first=Jeremy|author=Kay|date=15 May 2023|accessdate=21 May 2023}}</ref> == Mweputa == Nnyocha ule malitere na Febụwarị 2022 na ngalaba Cinema na Media Studies nke Mahadum Pennsylvania.<ref>{{Cite web|url=https://cinemastudies.sas.upenn.edu/events/2022/02/25/test-screening-fix|title=Test Screening - The Fix|work=Penn Arts & Media Cinema & Media Studies|accessdate=7 May 2022}}</ref> Na 2023 Cannes Film Festival, a mara ọkwa na The Exchange enwetala ikike nkesa zuru ụwa ọnụ na The Fix.<ref name="sd may 23" /> Ihe nkiri ahụ gosipụtara na 2024 Chattanooga Film Festival's Closing Night . <ref>{{Cite journal|url=https://www.chattanoogapulse.com/arts_entertainment/movie-news/chattanooga-film-festival-gets-maximalist-with-a-mega-wave-o/|title=Chattanooga Film Festival Gets Maximalist With A Mega-Wave Of Motion Picture Madness|journal=Chattanooga Pulse|first=Chris|author=Dortch|date=16 April 2024|accessdate=29 May 2024}}</ref> E wepụtara ihe nkiri ahụ na vidiyo na Nọvemba 22, 2024. <ref>{{Cite web|url=https://collider.com/grace-van-dien-the-fix-trailer/|title=Grace Van Dien Is Feeling Some Horrifying Side Effects in 'The Fix' Trailer [Exclusive]|work=[[Collider (website)|Collider]]|first=Britta|author=DeVore|date=October 15, 2024|accessdate=October 15, 2024}}</ref> == Edensibia == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * {{IMDb title|10284944}} [[Otú:Pages with unreviewed translations]] c38f93p6lwjzyj6tl0xfxqafmyiekcp Ịdị n'Otu 0 74993 630941 2026-04-23T19:30:49Z SafariScribe 18560 Created by translating the opening section from the page "[[:en:Special:Redirect/revision/1350453703|Unity Dow]]" 630941 wikitext text/x-wiki {{Infobox officeholder | name = Unity Dow | image = Unity Dow - PopTech 2011 - Camden Maine USA - 6269953840.jpg | caption = Dow in 2011 | alt = Photograph of an African woman in a grey brocaded suit standing in front of a backdrop depicting a group of African women in blue dresses, while giving a speech. She is wearing a geometrically patterned beaded neck collar, has a yellow device in her right hand, and is pointing with her left index finger to the left of the stage. | order = | office = {{ill|Ministry of Foreign Affairs and International Cooperation (Botswana)|en}} | term_start = 2 November 2019 | term_end = 26 August 2020 | president = {{ill|Mokgweetsi Masisi|en}} | predecessor = {{ill|Vincent T. Seretse|en}} | successor = {{ill|Lemogang Kwape|en}} | office2 = {{ill|Member of Parliament (Botswana)|en}} for {{ill|Kgatleng West|en}} | termstart2 = 7 November 2024 | predecessor2 = ''new constituency'' | majority2 = 193 (1.66%) | birth_name = Unity Diswai | birth_date = {{birth date and age|1959|4|23|df=y}} | birth_place = [[Mochudi]], [[Bechuanaland Protectorate]] (now [[Botswana]] | party = {{ill|Botswana Congress Party|en}} | spouse = {{Marriage|Peter Nathan Dow|7 March 1984}}<br/> Karl J. Stahl{{sfn|Karlsruhe Institute of Technology|2008}} | children = 3 | relations = | parents = | alma_mater = [[University of Botswana and Swaziland]] ([[LLB]])<br>[[University of Edinburgh]] | profession = Lawyer, judge, politician, writer, and human rights activist | signature = | signature_alt = | website = | footnotes = }} <references /> Unity Dow ({{née}} '''Diswai'''; amụrụ na 23 Eprel 1959) bụ onye ọka iwu [[Botswana|Motswana]], onye edemede, [[Human rights defender|Onye na-ahụ maka ihe ndị ruuru mmadụ]] na Onye omeiwu maka [[Kgatleng West]] kemgbe Nọvemba 2024. Ọ rụrụ ọrụ dị ka onye ọka ikpe n'Ụlọikpe Kasị Elu nke Botswana na n'ụlọ ọrụ gọọmentị dị iche iche nke Botswana. A mụrụ ya na Bechuanaland Protectorate n'aka onye na-akwa akwa na onye ọrụ ugbo, bụ ndị siri ọnwụ na ụmụ ha ga-enweta agụmakwụkwọ, Dow tolitere n'ime ime obodo ọdịnala tupu ọganihu. O nwetara akara ugo mmụta n'iwu na 1983 na Mahadum Botswana na Swaziland, ọ bụ ezie na a gụsịrị akwụkwọ ya na Swazilland na Mahadim Edinburgh, Scotland, ebe ọ bụ na Botswana enweghị ụlọ akwụkwọ iwu n'oge ahụ. Mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ, Dow meghere ụlọ ọrụ iwu nwanyị mbụ na Botswana ma na 1997 ọ ghọrọ nwanyị mbụ a họpụtara dị ka onye ọka ikpe na Ụlọikpe Kasị Elu nke mba ahụ. N'oge ọ nọ n'ụlọ ikpe, Dow tinyere aka n'okwu ikpe atọ dị na Botswana. N'afọ 1992, ọ bụ onye gbara akwụkwọ n'okwu ikpe, Unity Dow v Attorney-General, nke kwụsịrị ịkpa ókè nwoke na nwanyị na Iwu mba nke na-enyeghị ụmụaka ohere inweta mba site na nne ha lụrụ di. Ikpe ahụ nwetara nlebara anya mba ụwa nke Dow ma kpalite mgbanwe dị iche iche na-ewepụ ọdịiche nwoke na nwanyị na iwu mba n'ofe Afrịka. N'afọ 2006, dị ka onye isi ikpe n'okwu ''Roy Sesana na ndị ọzọ na Gọọmentị nke Botswana'', Dow kpebiri megide omume gọọmentị iji machibido Ndị obodo Basarwa ibi na ịchụ nta n'ala nna nna ha, na-amanye ha ịkwaga na mpụga Central Kalahari Game Reserve. O kpebiri na gọọmentị ga-eweghachi ọrụ ndị bụ isi, kwe ka ndị Basarwa laghachi n'ala ahụ ma nweta ikike ịchụ nta, ma kwụọ ndị a chụpụrụ n'ike ụgwọ ma ọ bụrụ na ha ahọrọ ịghara ịlaghachi. N'afọ 2014, Dow jere ozi dị ka onye ndụmọdụ iwu maka LEGABIBO (Lesbians, Gays & Bisexuals of Botswana) n'okwu ha iji debanye aha nzukọ ha na Ngalaba nke Ndebanye aha Civil na National ma nwee ihe ịga nke ọma nweta mkpebi maka gọọmentị iji kwe ka edebanye aha nzukọ ahụ. A họpụtara Dow na mbụ na National Assembly na 2014, mgbe Onye isi ala Ian Khama họpụtara ya dị ka onye otu a họpụtara nke ọma. A họpụtara ya na mbụ dị ka osote minista nke agụmakwụkwọ ma na 2015 ọ ghọrọ minista nke mmụta na mmepe nka. O mechara bụrụ Minista nke Mmụta Isi, Minista nke Infrastructure na Housing Development, na Minista nke International Affairs and Cooperation, tupu ọ bụrụ onye na-anọ n'azụ n'afọ 2020. Ọ rụrụ ọrụ n'ọtụtụ kọmitii na kọmitii mba ụwa, na-enyocha itinye iwu na-emetụta ikike mmadụ nke ndị mmadụ na [[Kenya]], [[Ọchịchị Palestaịn|Palestine]], [[Rwanda]] na [[Sierra Leone]]. N'afọ 2000, Dow malitere ibipụta akwụkwọ akụkọ, na-elekwasịkarị anya na nsogbu mmekọrịta mmadụ na ibe ya na iwu na mmetụta ha na okike na usoro ike. Ọrụ ndị ahụ na-enyocha omume ọha na eze na mmegbu site na mmegbu, ime ihe ike, na mgbochi nke ikike mmadụ. Ọ natala ọtụtụ otuto na nsọpụrụ maka ọrụ enyemaka ya, gụnyere Legion of Honour na 2010. sjx8725dqbsljlvio5mxlwumb9kab9c 630942 630941 2026-04-23T19:46:10Z SafariScribe 18560 ce 630942 wikitext text/x-wiki {{Infobox officeholder | name = Unity Dow | image = Unity Dow - PopTech 2011 - Camden Maine USA - 6269953840.jpg | caption = Dow in 2011 | alt = Photograph of an African woman in a grey brocaded suit standing in front of a backdrop depicting a group of African women in blue dresses, while giving a speech. She is wearing a geometrically patterned beaded neck collar, has a yellow device in her right hand, and is pointing with her left index finger to the left of the stage. | order = | office = {{ill|Ministry of Foreign Affairs and International Cooperation (Botswana)|en}} | term_start = 2 November 2019 | term_end = 26 August 2020 | president = {{ill|Mokgweetsi Masisi|en}} | predecessor = {{ill|Vincent T. Seretse|en}} | successor = {{ill|Lemogang Kwape|en}} | office2 = {{ill|Member of Parliament (Botswana)|en}} for {{ill|Kgatleng West|en}} | termstart2 = 7 November 2024 | predecessor2 = ''new constituency'' | majority2 = 193 (1.66%) | birth_name = Unity Diswai | birth_date = {{birth date and age|1959|4|23|df=y}} | birth_place = [[Mochudi]], [[Bechuanaland Protectorate]] (now [[Botswana]] | party = {{ill|Botswana Congress Party|en}} | spouse = {{Marriage|Peter Nathan Dow|7 March 1984}}<br/> Karl J. Stahl{{sfn|Karlsruhe Institute of Technology|2008}} | children = 3 | relations = | parents = | alma_mater = [[University of Botswana and Swaziland]] ([[LLB]])<br>[[University of Edinburgh]] | profession = Lawyer, judge, politician, writer, and human rights activist | signature = | signature_alt = | website = | footnotes = }} <references /> Unity Dow (née '''Diswai'''; amụrụ na 23 Eprel 1959) bụ onye ọka iwu [[Botswana|Motswana]], onye edemede, [[Human rights defender|Onye na-ahụ maka ihe ndị ruuru mmadụ]] na Onye omeiwu maka [[Kgatleng West]] kemgbe Nọvemba 2024. Ọ rụrụ ọrụ dị ka onye ọka ikpe n'Ụlọikpe Kasị Elu nke Botswana na n'ụlọ ọrụ gọọmentị dị iche iche nke Botswana. A mụrụ ya na Bechuanaland Protectorate n'aka onye na-akwa akwa na onye ọrụ ugbo, bụ ndị siri ọnwụ na ụmụ ha ga-enweta agụmakwụkwọ, Dow tolitere n'ime ime obodo ọdịnala tupu ọganihu. O nwetara akara ugo mmụta n'iwu na 1983 na Mahadum Botswana na Swaziland, ọ bụ ezie na a gụsịrị akwụkwọ ya na Swazilland na Mahadim Edinburgh, Scotland, ebe ọ bụ na Botswana enweghị ụlọ akwụkwọ iwu n'oge ahụ. Mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ, Dow meghere ụlọ ọrụ iwu nwanyị mbụ na Botswana ma na 1997 ọ ghọrọ nwanyị mbụ a họpụtara dị ka onye ọka ikpe na Ụlọikpe Kasị Elu nke mba ahụ. N'oge ọ nọ n'ụlọ ikpe, Dow tinyere aka n'okwu ikpe atọ dị na Botswana. N'afọ 1992, ọ bụ onye gbara akwụkwọ n'okwu ikpe, Unity Dow v Attorney-General, nke kwụsịrị ịkpa ókè nwoke na nwanyị na Iwu mba nke na-enyeghị ụmụaka ohere inweta mba site na nne ha lụrụ di. Ikpe ahụ nwetara nlebara anya mba ụwa nke Dow ma kpalite mgbanwe dị iche iche na-ewepụ ọdịiche nwoke na nwanyị na iwu mba n'ofe Afrịka. N'afọ 2006, dị ka onye isi ikpe n'okwu ''Roy Sesana na ndị ọzọ na Gọọmentị nke Botswana'', Dow kpebiri megide omume gọọmentị iji machibido Ndị obodo Basarwa ibi na ịchụ nta n'ala nna nna ha, na-amanye ha ịkwaga na mpụga Central Kalahari Game Reserve. O kpebiri na gọọmentị ga-eweghachi ọrụ ndị bụ isi, kwe ka ndị Basarwa laghachi n'ala ahụ ma nweta ikike ịchụ nta, ma kwụọ ndị a chụpụrụ n'ike ụgwọ ma ọ bụrụ na ha ahọrọ ịghara ịlaghachi. N'afọ 2014, Dow jere ozi dị ka onye ndụmọdụ iwu maka LEGABIBO (Lesbians, Gays & Bisexuals of Botswana) n'okwu ha iji debanye aha nzukọ ha na Ngalaba nke Ndebanye aha Civil na National ma nwee ihe ịga nke ọma nweta mkpebi maka gọọmentị iji kwe ka edebanye aha nzukọ ahụ. A họpụtara Dow na mbụ na National Assembly na 2014, mgbe Onye isi ala Ian Khama họpụtara ya dị ka onye otu a họpụtara nke ọma. A họpụtara ya na mbụ dị ka osote minista nke agụmakwụkwọ ma na 2015 ọ ghọrọ minista nke mmụta na mmepe nka. O mechara bụrụ Minista nke Mmụta Isi, Minista nke Infrastructure na Housing Development, na Minista nke International Affairs and Cooperation, tupu ọ bụrụ onye na-anọ n'azụ n'afọ 2020. Ọ rụrụ ọrụ n'ọtụtụ kọmitii na kọmitii mba ụwa, na-enyocha itinye iwu na-emetụta ikike mmadụ nke ndị mmadụ na [[Kenya]], [[Ọchịchị Palestaịn|Palestine]], [[Rwanda]] na [[Sierra Leone]]. N'afọ 2000, Dow malitere ibipụta akwụkwọ akụkọ, na-elekwasịkarị anya na nsogbu mmekọrịta mmadụ na ibe ya na iwu na mmetụta ha na okike na usoro ike. Ọrụ ndị ahụ na-enyocha omume ọha na eze na mmegbu site na mmegbu, ime ihe ike, na mgbochi nke ikike mmadụ. Ọ natala ọtụtụ otuto na nsọpụrụ maka ọrụ enyemaka ya, gụnyere Legion of Honour na 2010. 4yqjshjhpxcybzwpn88uha8pi18ra2s Ojiarụ:Maris Dreshmanis 2 74994 630978 2026-04-24T08:54:40Z Maris Dreshmanis 61287 Creating user page 630978 wikitext text/x-wiki {{#babel:lv|ru-4}} == Maris Dreshmanis == Open data researcher. Contributor to [[d:Wikidata:WikiProject Occupations|WikiProject Occupations]] on Wikidata. * '''[[d:User:Maris Dreshmanis|Wikidata contributions]]''' — 37,000+ edits * '''GSCO''' — Global Standard Classification of Occupations (140 national registries, 245,000+ entries) * '''[[d:Wikidata:WikiProject Occupations|WikiProject Occupations]]''' — coordinating occupation label enrichment in 21 languages [[Category:Wikipedians]] bhwbuqpk2yn05lbwnfuckwjwbrdzu54