Wikipedia
igwiki
https://ig.wikipedia.org/wiki/Ihu_mb%E1%BB%A5
MediaWiki 1.46.0-wmf.26
first-letter
Midia
Ọpụrụiche
Ńkàtá
Ojiarụ
Ńkàtá ojiarụ
Wikipedia
Ńkàtá Wikipedia
Faịlụ
Ńkàtá faịlụ
MidiaWiki
Ńkàtá MidiaWiki
Templeeti
Ńkàtá templeeti
Enyemaka
Ńkàtá enyemaka
Otú
Ńkàtá otú
Édēchághị́
Ńkàtá Édēchághị́
TimedText
TimedText talk
Module
Module talk
Event
Event talk
Ukamaka Olisakwe
0
10116
631530
126060
2026-05-01T07:15:33Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
631530
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
'''Ukamaka Evelyn Olisakwe''' (amụrụ 24 Oktoba 1982) bụ onye ode akwukwo banyere [[:en:Feminist|ikike nwaanyi]] nke Naijiria, onye ode akwukwo nkpirikpi, na onye ederede [[:en:Screenwriter|ihe ngosi]]. N’afọ 2014, ahoputara ya ka otu n’ime mmadu iri-ato na itolu ndi edemede kachasi mma ma n'erubeghi afọ anọ na [[:en:Sub-Saharan_Africa|Sub-Saharan Afrika]] nke egosiri na ọrụ [[:en:Africa39|Africa39]] ma tinye na ''Africa39: New Writing from Africa South of the Sahara'' (nke [[:en:Ellah_Allfrey|Ellah Allfrey]] doziri).<ref>[http://www.hayfestival.com/artistlist-m-p.aspx Africa39 "list of artists"], [[Hay Festival]].</ref><ref name="thebookseller2">[http://www.thebookseller.com/news/africa39-list-promising-writers-revealed.html "Africa39 list of promising writers revealed"], ''[[The Bookseller]]'', 8 April 2014.</ref><ref>[https://web.archive.org/web/20161101112111/http://www.hayfestival.com/africa39/downloads/Africa39_authors_Biographies.pdf Africa39 Authors Biographies], hayfestival.com.</ref>
Ukamaka Evelyn Olisakwe amuru ma zulite na [[:en:Kano_State|Kano Steetị]], [[Naijiria]]. Ndị mụrụ ya bụ ndị Igbo Naijiria. Ọ gụsịrị ụlọ akwụkwọ sekọndrị na-ugwu Hausa wee nweta nzere mmụta sayensị na [[:en:Computer_Science|Kọmputa]] site na Mahadum [[:en:Abia_State_Polytechnic|Abia State Polytechnic]], na [[:en:Aba,_Nigeria|Aba, Nigeria]].<ref name="Iowa Now3">{{cite news|author=Mikael Mulugeta|title='I was able to be the main subject of my writing': Ukamaka Olisakwe on becoming a writer, the new generation of female Nigerian authors|url=https://now.uiowa.edu/2016/10/iwp-ukamaka-olisakwe|quote=|pages=|work=Iowa Now|location=|date=1 November 2016|accessdate=18 March 2017}}</ref>
Ọ lụrụ George Nwanosike Olisakwe ma ha na ụmụ ha atọ biri na ala Igbo Naijiria.
== Ọrụ edemede ==
Edere akwụkwọ Olisakwe nke izizi, ''Eyes of a Goddess'', pụtara n’afọ 2012.<ref>{{Cite web|title=Hay Festival|url=https://www.hayfestival.com/artist.aspx?artistid=5998|website=www.hayfestival.com|access-date=2020-05-30}}</ref>
O deela ọtụtụ akụkọ na isiokwu dị mkpirikpi, ọtụtụ n'ime ha pụtara na blọọgụ na akwụkwọ akụkọ n'ịntanetị, gụnyere Olisa.tv, [[:en:Saraba_Magazine|Saraba]], Sentinel Nigeria na Short Story Day Africa.<ref>{{Cite web|title=2015 Writivism Mentors|url=https://writivism.org/2014/10/30/2015-writivism-mentors/|last=cacedirector|date=2014-10-30|website=Writivism|language=en|access-date=2020-05-30}}</ref> E gosiputala ya na [[:en:BBC|BBC]]. Edemede ya apụtawo na ''[[:en:The_New_York_Times|The New York Times]]'' na akwụkwọ akụkọ dị iche iche gụnyere Nigerian ''Telegraph na African Hadithi''.<ref name="africa392">{{cite book|editor=Allfrey, Ellah Wakatama|authorlink=|title=Africa39: New Writing from Africa South of the Sahara|year=2014|publisher=Bloomsbury|location=|pages=PT512|quote=|url=https://books.google.com/books?id=n58iBQAAQBAJ&pg=PT512|isbn=978-1-62040-780-6}}</ref> O dere ihe ngosi maka ''Calabash,''<ref name="spot2">{{cite news|author=Akinseye, Isabella|title=Spotlight on Ukamaka Olisakwe|url=http://www.dstv.com/News/Spotlight-on-Ukamaka-Olisakwe/115765|date=14 January 2015|accessdate=3 February 2015|agency=[[DStv]]}}</ref> ihe onyonyo telivishọn nke [[:en:Obi_Emelonye|Obi Emelonye]] mepụtara ma duzie ma gosipụta ya na Jenụwarị 2015 na Africa Magic Showcase.<ref>[http://africamagic.dstv.com/2015/01/14/exciting-january-for-africa-magic-viewers/ "Exciting January for Africa Magic Viewers!"] Africa Magic, 14 January 2015.</ref> Olisakwe na-elekọta blọgụ ahụ maka "[https://writivism.org/category/mentors/ Writivism Mentorship Programme]", bụ ọrụ nke ''Centre for African Cultural Excellence'', bụrụkwa onye na-akwado nkwado na Lagos Workshop.<ref name="The Guardian2">{{cite news|last1=Richards|first1=Oludare|title=Nigeria: Writivism to Engage Readers and Writers in 2015|url=http://allafrica.com/stories/201501071245.html|work=[[The Guardian (Nigeria)|The Guardian]]|location=Nigeria|date=7 January 2015}}</ref> Ọ bụ onye ọbịa na onye soò na [[:en:Ake_Arts_and_Books_Festival|Ake Arts and Books Festival]]<ref>{{cite news|title=Soyinka, Obasanjo, Amaechi, others for Ake Festival|url=http://tribune.com.ng/arts-culture/item/21546-soyinka-obasanjo-amaechi-others-for-ake-festival/21546-soyinka-obasanjo-amaechi-others-for-ake-festival|date=|accessdate=3 February 2015|work=Nigerian Tribune}}</ref> emere na 2014<ref name="Ake Arts and Books Festival2">{{cite web|title=Ukamaka Olisakwe|url=http://www.akefestival.org/index.php/features/aabf-2014-guests/item/364-ukamaka-olisakwe|publisher=Ake Arts & Book Festival|accessdate=3 February 2015}}</ref> na [[:en:Hay_Festival|Hay Festival]]<ref>{{cite web|title=Ukamaka Olisakwe|publisher=Hay Festival 2014|url=https://www.hayfestival.com/artist.aspx?artistid=5998|accessdate=3 February 2015}}</ref>. Ọ bụkwa onye nnọchi anya na [https://web.archive.org/web/20141227134258/http://www.8panafcongress.com/ 8th Pan African Congress], nke e mere na Ghana.
A họpụtara ya dika otu n'ime ndị ederede akwụkwọ iri atọ na itoolu ga-eme ofụma ma erubeghi afọ iri anọ site na [[:en:Sub-Saharan_Africa|Sub-Saharan Africa]] na obodo oyibo. Ọ bụ ndi [[:en:Africa39|Africa39]] <ref>{{cite news|last=Abodunrin|first=Akintayo|title=Africa39 Writers Unveiled at London Book Fair|url=http://www.tribune.com.ng/arts-culture/item/3217-africa-39-writers-unveiled-at-london-book-fair/3217-africa-39-writers-unveiled-at-london-book-fair|work=Nigerian Tribune|date=13 April 2014}}</ref>- ụlọ orụ nke mmekọ [[:en:Hay_Festival|Hay Festival]] na [https://rainbowbookclub.org/ Rainbow Book Club] - haziri maka ememe nke [[:en:UNESCO|UNESCO]] [[:en:World_Book_Capital_2014|World Book Capital 2014]]. Otu onye tụlere kọwara ọrụ Olisakwe, "This Is How I Remember it" ka "akụkọ doro anya banyere edemede ihunanya nwa agbọghọ na Naịjirịa" na akụkọ "nke di ezigbo mma mere na ọ hapụrụ anyị ịchọ karịa"<ref>{{cite news|title=Continental drift: Africa39, an anthology of writing from south of the Sahara, is too good to miss|author=Forbes, Malcolm|url=http://www.thenational.ae/arts-lifestyle/the-review/continental-drift-africa39-an-anthology-of-writing-from-south-of-the-sahara-is-too-good-to-miss|work=The National|date=23 October 2014}}</ref>, ma onye nyocha ọzọ kọwara ya dị ka "akụkọ na-ejide mmụọ banyere mmekọrịta agbogho, aghụghọ na ochicho<nowiki>''</nowiki>.<ref>{{cite news|title=Creativity and dissidence|author=Walia, Shelley|url=http://www.thehindu.com/books/literary-review/creativity-and-dissidence/article6940514.ece|work=The Hindu|date=4 March 2015}}</ref>
Na 2016, Olisakwe bi na Mahadum [[:en:University_of_Iowa|Iowa]] maka mmuta [[:en:International_Writing_Program|International Writing Program]]<ref name="Iowa Now2">{{cite news|author=Mikael Mulugeta|title='I was able to be the main subject of my writing': Ukamaka Olisakwe on becoming a writer, the new generation of female Nigerian authors|url=https://now.uiowa.edu/2016/10/iwp-ukamaka-olisakwe|quote=|pages=|work=Iowa Now|location=|date=1 November 2016|accessdate=18 March 2017}}</ref> a haziri ebe ahụ. Na 2018, Ukamaka meriri ohere agụmakwụkwọ nke [[:en:Vermont_College_of_Fine_Arts|Vermont College of Fine Arts]] haziri maka iji nweta nzere mastas na Ederede na Mbipụta.<ref>{{Cite web|title=Internationally acclaimed Nigerian author earns VCFA’s 2018 Emerging Writer Scholarship|url=https://vcfa.edu/internationally-acclaimed-nigerian-author-earns-vcfas-2018-emerging-writer-scholarship/|date=2018-05-16|website=Vermont College of Fine Arts|language=en-US|access-date=2020-05-30|accessdate=2020-11-19|archivedate=2020-10-23|archiveurl=https://web.archive.org/web/20201023022956/https://vcfa.edu/internationally-acclaimed-nigerian-author-earns-vcfas-2018-emerging-writer-scholarship/}}</ref>
Olisakwe bụ onye ọbịa na 2015 Writivism Festival a haziri na [[:en:Kampala,_Uganda|Kampala, Uganda]], ebe ọ kuziri maka akụkọ ifo na klas ndị ọkachamara.<ref>http://writivism.com/?page_id=2603</ref> Na 28 Mee 2015, o kwuru okwu gbasara isiokwu nke “You Could Stop The Next Maternal Death Statistic” na [[:en:TEDx|TEDx]]Garki.<ref>[https://www.youtube.com/watch?v=nt-HOGIF6VY "You could stop the next maternal death statistic | Ukamaka Olisakwe | TEDxGarki"]. YouTube</ref>
== Nsọpụrụ ==
* 2014: Otu niime ndị odịde akwụkwọ na-erubeghi afọ iri anọ nke [[:en:Africa39|Africa39]] mata.
* 2014: depụtara ọrụ ya dika otu niime akwụkwọ nari kachasi mma n'afọ 2010 ruo 2014 maka ''Eyes of a Goddess.''<ref>[http://thisisafrica.me/lifestyle/tia-100-best-books-2010-2014/ "The TIA 100 – Best Books, 2010-2014"], This Is Africa, 24 December 2014.</ref>
== Ederede ya ==
=== Akwụkwọ akụkọ ===
* {{Cite book|author=Ukamaka Olisakwe|authorlink=|title=Eyes of a Goddess|year=2012|publisher=Piraeus Books|location=|pages=|quote=|url=https://books.google.com/books?id=sq6suAAACAAJ&dq=%22Ukamaka+Olisakwe%22&hl=en&sa=X&ei=WdbQVIGVHJGM7AaI3IDwAQ&redir_esc=y|isbn=9780985203818}}<bdi>{{Cite book|author=Ukamaka Olisakwe|authorlink=|title=Eyes of a Goddess|year=2012|publisher=Piraeus Books|location=|pages=|quote=|url=https://books.google.com/books?id=sq6suAAACAAJ&dq=%22Ukamaka+Olisakwe%22&hl=en&sa=X&ei=WdbQVIGVHJGM7AaI3IDwAQ&redir_esc=y|isbn=9780985203818}}</bdi> {{Cite book|author=Ukamaka Olisakwe|authorlink=|title=Eyes of a Goddess|year=2012|publisher=Piraeus Books|location=|pages=|quote=|url=https://books.google.com/books?id=sq6suAAACAAJ&dq=%22Ukamaka+Olisakwe%22&hl=en&sa=X&ei=WdbQVIGVHJGM7AaI3IDwAQ&redir_esc=y|isbn=9780985203818}}
=== Obere akụkọ ===
* {{Cite news|author=Ukamaka Olisakwe|title=Girl to Woman|url=|quote=|pages=|work=Sentinel Nigeria|date=May 2011}}<ref>{{Citation|title=A Girl from Montana|url=http://dx.doi.org/10.2307/j.ctt1djmg4b.7|work=The Enigma Woman|pages=11–30|publisher=UNP - Nebraska|isbn=978-0-8032-0692-2|access-date=2020-05-30}}</ref>
* {{Cite news|author=Ukamaka Olisakwe|title=This is how I remember it|url=|quote=|pages=|work=[[Africa39]]: New Writing from Africa South of the Sahara|date=October 2014}}<ref>{{Cite web|title=Continental drift: Africa39, an anthology of writing from south of the Sahara, is too good to miss|url=https://www.thenational.ae/arts-culture/continental-drift-africa39-an-anthology-of-writing-from-south-of-the-sahara-is-too-good-to-miss-1.277646|website=The National|language=en|access-date=2020-05-30}}</ref>
=== Edemede Isiokwu ===
* {{Cite news|author=Ukamaka Olisakwe|title=Of Rising and the Home-Based Nigerian Writer|url=http://www.sarabamag.com/of-rising-and-the-home-based-nigerian-writer/|work=Saraba|date=2013}}
* {{Cite news|author=Ukamaka Olisakwe|title=The North is Dead|url=http://africanhadithi.com/article/1835742570/The_North_Is_Dead|work=African Hadithi|date=11 March 2014}}
* {{Cite news|author=Ukamaka Olisakwe|title=Growing Up Fearful in Nigeria|url=https://www.nytimes.com/2014/12/02/opinion/growing-up-fearful-in-nigeria.html|work=The New York Times|date=1 December 2014}}
* {{Cite news|author=Ukamaka Olisakwe|title=In Nigeria,an Election to Believe In|url=https://www.nytimes.com/2015/04/09/opinion/in-nigeria-an-election-to-believe-in.html?_r=0|work=The New York Times|date=8 April 2015}}
== Ebe m si dee ==
{{Reflist|30em}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
[[Òtù:Category:Ndị amụrụ n'afọ 1982]]
[[Òtù:Category:Onye édémédé akwukwọ]]
[[Òtù:Category:Onye édémédé akwukwọ si-na Naigeria]]
[[Òtù:Category:Ndi Igbo Naigeria]]
hzu6fh2j7cjomd1u91mcati0676osge
Temmie Ovwasa
0
10854
631512
194702
2026-04-30T23:01:57Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
631512
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
Temmie Ovwasa (amuru na Nọvemba 29, 1996) bụ onye ọbụ abụ Naịjirịa, onye na -ede abụ, na onye na -ese ihe a na -akpọ YBNL Princess.<ref name=":0">{{Cite web|title=YBNL Princess Accuses Olamide Of Limiting Her Growth In The Music Industry|url=https://guardian.ng/life/ybnl-princess-accuses-olamide-of-limiting-her-growth-in-the-music-industry/|work=The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News|date=2020-12-07|accessdate=2021-09-23|language=en-US|archivedate=2021-02-17|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210217165459/https://guardian.ng/life/ybnl-princess-accuses-olamide-of-limiting-her-growth-in-the-music-industry/}}</ref> Ọ bịanyere aka n'akwụkwọ nkwekọrịta na YBNL Nation na Ọgọst 2015,<ref name=":1">{{Cite web|title=How Olamide destroyed my career for 5 years - Temmie Ovwasa - P.M. News|url=https://pmnewsnigeria.com/2020/12/07/how-olamide-destroyed-my-career-for-5-years-temmie-ovwasa/|work=pmnewsnigeria.com|accessdate=2021-09-23}}</ref> mana ọ hapụrụ akara ahụ na 2020 n'ihi enweghị nkwekọrịta ya na onye nwe akara Olamide.<ref name=":0" /><ref>{{Cite web|title=YBNL Princess Reveals Why She Refused To Change Name Despite Leaving Olamide’s Label {{!}} 36NG|url=https://www.36ng.ng/2020/12/04/ybnl-princess-reveals-why-she-refused-to-change-name-despite-leaving-olamides-label/|date=2020-12-04|accessdate=2021-09-23|language=en-US|author=Oladimeji}}</ref> Ovwasa bụ nwanyị na -edina nwanyị<ref>{{Cite web|title=I Found Out That I’m A Lesbian At 5 –Temmie Onwasa|url=https://newnationalstar.com/i-found-out-that-im-a-lesbian-at-5-temmie-onwasa/|work=New National Star|date=2021-02-11|accessdate=2021-09-23|language=en-US|archivedate=2021-02-11|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210211155419/https://newnationalstar.com/i-found-out-that-im-a-lesbian-at-5-temmie-onwasa/}}</ref><ref>{{Cite web|title=I’m disgusted by heterosexuality - Temmie Ovwasa|url=https://dailypost.ng/2021/03/13/im-disgusted-by-heterosexuality-temmie-ovwasa/|work=Daily Post Nigeria|date=2021-03-13|accessdate=2021-09-23|language=en-US|author=Fikayo Olowolagba}}</ref> n'ihu ọha, ọ ga -ewepụta album nwoke mbụ nwere mmasị nwoke na Nigeria na 2020.<ref>{{Cite web|title=Temmie Ovwasa dropped Nigeria's first-ever openly gay album, and it is amazing!|url=https://therustintimes.com/2020/12/28/temmie-ovwasa-dropped-nigerias-first-ever-openly-gay-album-and-it-is-amazing/|work=The Rustin Times|date=2020-12-28|accessdate=2021-09-23|language=en-US}}</ref>
== Ndụ mbido ==
A mụrụ Ovwasa na Ilorin na Nọvemba 29, 1996, nye nna Delta steeti na nne steeti Osun.<ref>{{Cite web|title=I’ve written over 300 songs – Temmie Ovwasa, aka YBNL Princess|url=https://punchng.com/ive-written-300-songs-temmie-ovwasa-aka-ybnl-princess/|work=Punch Newspapers|date=2016-07-09|accessdate=2021-09-23|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=Temmie Ovwasa YBNL Princess Biography {{!}} Profile {{!}} FabWoman|url=https://fabwoman.ng/temmie-ovwasa-ybnl-princess-biography-profile-fabwoman/|work=FabWoman {{!}} News, Style, Living Content For The Nigerian Woman|date=2020-12-08|accessdate=2021-09-23|language=en-US}}</ref> Ọ gara Grace Christian Schools maka ụlọ akwụkwọ praịmarị ya na Dalex Royal College maka ụlọ akwụkwọ sekọndrị ya, ma na Ilorin, Kwara steeti. Ọ gara mahadum teknụzụ Ladoke Akintola wee bụrụ ọkaibe na ngalaba ahụike.<ref>{{Cite web|title=YNBL princess biography: You will LOVE this Super Star!|url=https://www.legit.ng/1111295-ynbl-princess-biography.html|work=Legit.ng - Nigeria news.|date=2017-06-22|accessdate=2021-09-23|language=en|author=Nina Kalau}}</ref><ref name=":2">{{Cite web|title=Temmie Ovwasa Biography: Things You Didn’t Know About|url=https://hintng.com/temmie-ovwasa-ybnl-princess/|work=Hintnaija|date=2018-03-02|accessdate=2021-09-23|language=en-US|archivedate=2021-06-07|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210607132113/https://hintng.com/temmie-ovwasa-ybnl-princess/}}</ref>
== Ọrụ egwu ==
Ọ malitere ịgụ egwu mgbe ọ dị afọ asatọ, mgbe o dere abụ mbụ ya wee sonye na ukwe ụka ya,<ref name=":2" /> nne ya nyere ya ụbọ akwara mbụ ya mgbe ọ dị afọ 12 n'ihi nka egwu ya. <ref>{{Cite web|title=YBNL Princess, Temmie Ovwasa Talks How She Got A Record Deal From Olamide, Her Ideal Man & More {{!}} 36NG|url=https://www.36ng.ng/2016/07/11/ybnl-princess-temmie-ovwasa-talks-got-record-deal-olamide-ideal-man/|date=2016-07-11|accessdate=2021-09-23|language=en-US|author=Emmanuel Lala}}</ref>O bilitere wee bụrụ onye ama ama na 2015 mgbe Olamide kpọtụrụ ya site na Instagram. Edebanyere ya na akara ndekọ YBNL, wee nweta ya moniker "YBNL Princess."<ref>{{Cite web|title=Interview: Temmie Ovwasa Embraces the Complexity of Queerness In Nigeria|url=https://www.okayafrica.com/temmie-ovwasa-nigeria-queerness-interview/|work=OkayAfrica|date=2021-02-09|accessdate=2021-09-23|language=en}}</ref> Ọ hapụrụ YBNL mgbe enweghị nkwekọrịta na onye isi akara.<ref name=":1" /><ref>{{Cite web|title=Temmie Ovwasa reconciles with Olamide|url=https://dailypost.ng/2020/12/08/temmie-ovwasa-reconciles-with-olamide/|work=Daily Post Nigeria|date=2020-12-08|accessdate=2021-09-23|language=en-US|author=Fikayo Olowolagba}}</ref>
== Ihe ngosi ==
=== Ndekọ ===
* ''Ha a swearụwo m iyi'' (2020) <ref>{{Cite web|title=E be like say dem swear for me|url=https://www.deezer.com/en/album/220606232|date=2021-04-05|accessdate=2021-09-23|language=en-GB}}</ref>
=== Ndị na -alụbeghị di ===
* ''Afefe'' (2016)
* ''Jabole'' (2016)
* ''Bamidele'' (2017)
* ''Mmiri dị nsọ'' (2018)
* ''Osunwemimo'' (2020)
* ''Elejo wewe'' (2020)
== Ntụaka ==
{{Reflist|30em}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
fdu6j8iihjpdozr7q09ser5fz3cfxu8
Suniti Solomon
0
12961
631482
449841
2026-04-30T19:40:16Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
631482
wikitext
text/x-wiki
'''Suniti Solomon''' (1938 ma ọ bụ 1939 - 28 Julaị 2015) bụ dibịa India na microbiologist bụ onye malitere nyocha na mgbochi ọrịa AIDS na India mgbe ọ chọpụtara ọrịa AIDS mbụ nke [[Ndia|India]] n'etiti ndị ọrụ mmekọahụ Chennai na 1986 ya na nwa akwụkwọ ya Sellappan Nirmala .<ref>{{Cite web|url=https://qz.com/india/466463/the-doctor-who-detected-indias-first-hiv-case-has-died/|title=The doctor who detected India's first HIV case has died|publisher=[[Quartz (publication)|QUARTZ INDIA]]|author=Manu Balachandran|date=29 July 2015}}</ref><ref>{{Cite journal|title=AIDS in India|journal=Postgraduate Medical Journal|volume=82|issue=971|pages=545–547|year=2006|author=Solomon|first=S.|pmid=16954447|doi=10.1136/pgmj.2006.044966}}</ref> Ọ tọrọ ntọala Y R Gaitonde Centre for AIDS Research and Education na Chennai. Gọọmentị India nyere ya ihe nrite National Women Bio-scientist Award.<ref name="toi">{{Cite web|url=http://timesofindia.indiatimes.com/city/chennai/Suniti-Solomon-who-woke-India-up-to-HIV-threat-dies-at-76/articleshow/48260161.cms|title=Suniti Solomon, who woke India up to HIV threat, dies at 76|date=29 July 2015|accessdate=29 July 2015}}</ref><ref name="ie">{{Cite web|url=http://indianexpress.com/article/india/india-others/dr-suniti-solomon-who-pioneered-hiv-research-and-treatment-in-india-passes-away/|title=Dr Suniti Solomon, who pioneered HIV research and treatment in India, passes away|first=Arun|author=Janardhanan|date=29 July 2015|accessdate=29 July 2015}}</ref><ref name="rediff">{{Cite web|url=http://www.rediff.com/news/report/dr-suniti-solomon-part-of-team-who-detected-hiv-passes-away/20150728.htm|title=Dr Suniti Solomon, part of team who detected HIV, passes away|publisher=Rediff|date=28 July 2015|accessdate=29 July 2015}}</ref><ref name="huff">{{Cite web|url=http://www.huffingtonpost.in/2015/07/28/suniti-solomon-hiv_n_7884648.html|title=Suniti Solomon, Doctor Who Awakened India To HIV, Passes Away|publisher=Huffington Post|date=28 July 2015|accessdate=29 July 2015}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.bbc.com/news/magazine-37183012|title=The woman who discovered India's first HIV cases|publisher=[[BBC]]|work=Geeta Pandey|date=30 August 2016|accessdate=4 October 2017}}</ref>
Na 25 Jenụwarị 2017, Gọọmentị India nyere ya ihe nrite Padma Shri maka ọgwụ maka onyinye ya maka nchọpụta na ịgwọ nje HIV.<ref>{{Cite news|title=In 2017, Padma Awards to honour unsung heroes of healthcare|url=http://medicaldialogues.in/in-2017-padma-awards-to-honour-unsung-heroes-of-healthcare/|publisher=Medical Dialogues|date=27 January 2017}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://padmaawards.gov.in/PDFS/PadmaAwards-2017_25012017.pdf|title=PadmaAwards-2017|archiveurl=https://web.archive.org/web/20170129231739/http://www.padmaawards.gov.in/PDFS/PadmaAwards-2017_25012017.pdf|archivedate=29 January 2017}}</ref>
== Mmalite ndụ na agụmakwụkwọ ==
A mụrụ Suniti Solomon (née Gaitonde), na ezinụlọ Maharashtrian Hindu nke ndị ahịa akpụkpọ anụ na Chennai. Ọ bụ nwa nke asaa n'ime ezinụlọ mmadụ asatọ ma bụrụ naanị nwa nwanyị.<ref name="live" /><ref name="lan">{{Cite journal|author=Jeremy Laurance|title=Suniti Solomon|url=http://www.thelancet.com/journals/lancet/article/PIIS0140-6736%2815%2900772-2/fulltext|accessdate=8 November 2015|journal=The Lancet|date=7 November 2015|doi=10.1016/S0140-6736(15)00772-2|pmid=26843302|volume=386|issue=10006}}</ref><ref name="yrg2">{{Cite web|title=About Us/Our Founder|url=http://www.yrgcare.org/about-us/our-founder/|work=YRG CARE|accessdate=16 July 2016|archivedate=19 October 2018|archiveurl=https://web.archive.org/web/20181019235719/http://yrgcare.org/about-us/our-founder/}}</ref> N'ajụjụ ọnụ a gbara ya n'afọ 2009, o kwuru na ọ malitere inwe mmasị n'ọgwụ site na nleta ndị ọrụ ahụike kwa afọ n'ụlọ ha maka ịgba ọgwụ mgbochi.<ref name="live">{{Cite news|author=Anupama Chandrasekaran|title=Freedom to live with HIV — Suniti Solomon|url=http://www.livemint.com/Leisure/0BndFwDSQojGe71oE8lFVK/Freedom-to-live-with-HIV--Suniti-Solomon.html|accessdate=8 November 2015|work=Live mint|publisher=HT Media Ltd|date=14 August 2009}}</ref>
Ọ gụrụ maka ọgwụ na Madras Medical College e wee zụọ ya na pathology na UK, U.S. na [[Ostraliya|Australia]] ruo n'afọ 1973 mgbe ya na di ya, Victor Solomon, laghachiri Chennai, n'ihi na "ọ chere na ọrụ ya dị mkpa karịa na India. " O mere nzere doctorate ya na microbiology ma sonye na ngalaba nke Institute of Microbiology na Madras Medical College mgbe nke ahụ gasịrị.<ref name="lan"/><ref name="hindu">{{Cite news|author=Gaitonde|first=Vishwas|title=Remembering Dr. Solomon|url=http://www.thehindu.com/sci-tech/health/world-aids-day-how-dr-suniti-solomons-flexibility-shaped-indias-aids-crisis/article7936732.ece|accessdate=16 July 2016|work=The Hindu}}</ref>
== Ọrụ ==
Na ndụ ọrụ mbụ ya na mba ofesi, Solomon rụrụ ọrụ dị ka dibịa na-eto eto na King's College Hospital, [[London]].<ref name="hindu" /> Mgbe ọ laghachiri India, Solomon rụrụ ọrụ dị ka microbiologist na Madras Medical College wee ruo ọkwa prọfesọ.<ref name="toi"/> Ọ gbasoro akwụkwọ banyere nkọwa ahụike nke ọrịa AIDS na 1981, nchọpụta nke nje HIV na 1983 na site na 1986 kpebiri ịnwale otu narị ụmụ nwanyị na-arụ ọrụ mmekọahụ, ebe India enweghị obodo na-edina ụdị onwe ya n'ihu ọha. Ọbara mmadụ isii n'ime otu narị ahụ gosipụtara na ha bu nje HIV. Solomon mechara ziga ihe ngosi ndị ahụ na Mahadum Johns Hopkins dị na Baltimore maka nyocha ọzọ nke kwadoro nsonaazụ ya.<ref name="googlebook">{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=QECcAgAAQBAJ&pg=PA280|title=Preventing HIV Infection among Injecting Drug Users in High Risk Countries|accessdate=26 September 2016|isbn=9780309102803|date=2006-12-20|author=Medicine|first=Institute of}}</ref><ref name="hindu"/> Nchọpụta a ghọrọ akwụkwọ HIV mbụ na India.<ref name="lan"/><ref name="yrg">{{Cite web|title=About Us/The History|url=http://www.yrgcare.org/about-us/history/|work=YRG CARE|publisher=Y.R. Gaitonde Centre for AIDS Research and Education|accessdate=16 July 2016|archivedate=5 October 2018|archiveurl=https://web.archive.org/web/20181005074321/http://yrgcare.org/about-us/history/}}</ref> Kemgbe ahụ, Solomon kpebiri ịrara ndụ ya nye ịrụ ọrụ na nyocha HIV / AIDS, ọgwụgwọ, na mmata. Ọ kọwara otú ndị mmadụ si ezere ndị bu nje HIV; ọbụnadị di ya achọghị ka ya "na-arụ ọrụ ya na ndị ọrịa bu nje HIV," ọtụtụ n'ime ha n'oge ahụ bụ ndị na-edina ụdị onwe ha, ndị na-agbanye onwe ha ọgwụ ọjọọ na ndị ọrụ mmekọahụ. Solomọn zara site na "ị ghaghị ige ntị n'akụkọ ha ma ị gaghị ekwu otu ihe ahụ."<ref name="live"/> Solomon bụ otu n'ime ndị mbụ kwuru okwu n'ezoghị ọnụ banyere nje HIV na ihere dị na ya, o kwuru n'otu oge "ihe na-egbu ndị nwere ọrịa AIDS karịa bụ ihere na ịkpa ókè."<ref name="toi" />
Site na 1988 ruo 1993, Solomon guzobere AIDS Resource Group mbụ na India nke e hiwere na MMC ma rụọ ọtụtụ nyocha AIDS na ọrụ mmekọrịta mmadụ na ibe ya. Ndị otu a bụkwa ụlọ ọrụ HIV / AIDS mbụ zuru oke na India tupu ngalaba ọ bụla nke onwe na nke ọha.<ref name="yrg"/> N'afọ 1993, Solomon guzobere 'Y R Gaitonde Centre for AIDS Research and Education' (YRG CARE) n'aha nna ya.<ref name="hindu"/> Ọ bụ otu n'ime ebe mbụ India maka ndụmọdụ na nyocha nke afọ ofufo banyere nje HIV. Ka ọ na-erule afọ 2015, a na-ahụ ndị ọrịa otu narị n'ebe ahụ kwa ụbọchị na ndị ọrịa pụkụ ịrị na ise nọ na-eje ebe ahụ mgbe niile. A kọwara ụlọ ọrụ ahụ na ọrụ ya n'ebe ahụ dị ka "ihe ndị dị mkpa n'ibelata ọrịa [HIV]". Ọ na-enyekwa ndị dọkịta na ụmụ akwụkwọ ndị ọzọ agụmakwụkwọ banyere nje HIV na ọgwụgwọ ya.<ref name="lan"/> O nwetara aha "dọkịta AIDS nke Chennai" ma jee ozi dị ka onye isi oche nke AIDS Society of India.<ref name="hindu" /><ref name="ie"/>
Solomon rụkọkwara ọrụ na nyocha nyocha mba ụwa, nke gụnyere ọtụtụ mba HIV / STD Prevention Trial na US National Institute of Mental Health, HIV Prevention Trials Network nke US National Institute of Allergy and Infectious Diseases na-eduzi, nyocha NIH nke ihere HIV na ọnọdụ nlekọta ahụike na Southern India, na nyocha nke atọ nke 6% CS GEL, onye na-achọ microbicide nke CONRAD (òtù).<ref name="ie"/><ref name="googlebook"/>
== Ndụ onwe onye ==
Solomon zutere di ya, Victor Solomon, onye na-awa obi, mgbe ọ na-agụ ọgwụ na Madras College. Ọ gbasoro njem ya na UK, US na Australia. Ọ nwụrụ n'afọ 2006. Nwa ha nwoke bụ Sunil Solomon bụ onye na-ahụ maka ọrịa na Mahadum Johns Hopkins dị na Baltimore. A chọpụtara na ọ na-arịa ọrịa kansa pancreatic ọnwa abụọ tupu ọnwụ ya na Julaị 28, 2015, n'ụlọ ya na Chennai, mgbe ọ dị afọ iri asaa na isii.<ref name="lan"/>
== Ihe nrite ==
Solomon nwetara ihe nrite ndị a:<ref name="rediff"/>
* N'afọ 2001, onyinye maka ọrụ ọsụ ụzọ na HIV / AIDS site n'aka ndị otu ahụike steeti.<ref name="googlebook"/>
* N'afọ 2005, Tamil Nadu State AIDS Control Society nyere ya Lifetime Achievement Award maka ọrụ ya na nje HIV<ref name="googlebook" />
* N'afọ 2006, DMS (Honoris Cusa) nke Mahadum Brown, USA
* N'afọ 2009, 'National Women Bio-scientist Award' site n'aka ndị ozi sayensị na teknụzụ nke India.
* N'afọ 2010, Mmekọrịta nke National Academy of Medical Sciences.<ref name="List of Fellows - NAMS">{{Cite web|url=http://www.nams-india.in/downloads/fellowsmembers/ZZ.pdf|title=List of Fellows - NAMS|publisher=National Academy of Medical Sciences|date=2016|accessdate=19 March 2016}}</ref>
* N'afọ 2012, 'Lifetime Achievement Award for Service on HIV/AIDS' site n'aka Dr MGR Medical University na Chennai.
* na ọtụtụ onyinye ndị ọzọ, dị ka 'Mother Teresa Memorial Award' maka agụmakwụkwọ na ọrụ enyemaka.
* N'afọ 2017, Gọọmentị India kwupụtara onyinye "Padma Shri" (posthumous) maka ọrụ ya pụrụ iche na ngalaba ọgwụ<ref>{{Cite news|title=In 2017, Padma Awards to honour unsung heroes of healthcare|url=http://medicaldialogues.in/in-2017-padma-awards-to-honour-unsung-heroes-of-healthcare/|publisher=Medical Dialogues|date=27 January 2017}}</ref>
== Ọrụ ==
* {{Cite journal|author=Solomon|first=Suniti|title=In vitro sensitivity of enteric bacteria to epicillin, chloramphenicol, ampicillin and furazolidone|journal=Current Medical Research and Opinion|date=1976|volume=4|issue=3|pages=229–232|doi=10.1185/03007997609109309|pmid=985743}}
* {{Cite journal|author=Solomon|first=S|title=Spectrum of opportunistic infections among AIDS patients in Tamil Nadu, India|journal=International Journal of STD & AIDS|date=1995|volume=6|issue=6|pages=447–9|doi=10.1177/095646249500600615|pmid=8845406}}
* {{Cite journal|author=Kumarasamy|first=N|title=Neurological manifestations in aids patients in South India|journal=Journal of Neuroimmunology|date=1995|volume=63|issue=1|doi=10.1016/0165-5728(96)80989-1}}
* {{Cite journal|author=Solomon|first=S|title=Blepharitis and lid ulcer as initial ocular manifestation in acquired immunodeficiency syndrome patients|journal=Indian Journal of Ophthalmology|date=1997|volume=45|issue=4|pages=233–234|pmid=9567019}}
* {{Cite journal|author=Solomon|first=S|title=Prevalence and risk factors of HIV-1 and HIV-2 infection in urban and rural areas in Tamil Nadu, India|journal=International Journal of STD & AIDS|date=1998|volume=9|issue=2|pages=98–103|doi=10.1258/0956462981921756|pmid=9506375}}
== Ebensidee ==
{{Reflist}}
5a1lqbnodysdwfh1zqyv33ega4mzcl3
Strive Masiyiwa
0
13740
631502
201167
2026-04-30T21:47:22Z
Goodymaraj
21567
/* growthexperiments-addlink-summary-summary:3|0|0 */
631502
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
[[Usòrò:Strive Masiwia, Chairman, Econet Wireless (34345475883).jpg|thumb]]
[[Category:Articles with hCards]]
[[Category:Pages using infobox person with deprecated net worth parameter]]
Strive Masiyiwa (a mụrụ n'ụbọchị nke 29 n'ọnwa Jenụwarị n'afọ 1961) bụ onye ọchụnta ego na onye na-enyere ndị mmadụ aka na Zimbabwe bi na London. Ọ bụ onye guzobere na onye isi oche nke otu teknụzụ mba ụwa Econet Global.
Masiyiwa enyewo ihe karịrị ndị Afrịka 250,000 na-eto eto agụmakwụkwọ n'ime afọ iri abụọ gara aga site na ntọala ezinụlọ ya.<ref name="Mfonobong Nsehe">{{Cite web|url=https://www.forbes.com/sites/mfonobongnsehe/2018/06/13/zimbabwean-billionaire-strive-masiyiwa-and-wife-receive-british-award-for-philanthropy/#12a4a2e1176f|title=Zimbabwean Billionaire Strive Masiyiwa And Wife Receive British Award For Philanthropy|first=Mfonobong|author=Nsehe|work=Forbes|date=13 June 2018|accessdate=13 June 2018}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.ft.com/content/8d05f2a2-c619-11e7-b2bb-322b2cb39656|title=African business leaders find new ways to give back|work=FT|accessdate=15 November 2017}}</ref> Ọ na-akwado ihe karịrị ụmụ mgbei 40,000 na atụmatụ agụmakwụkwọ ma na-akwado ụmụ akwụkwọ na mahadum dị na America, [[Obodoézè Nà Ofú|United Kingdom]], na China.<ref name="Nsehe">{{Cite web|url=https://www.forbes.com/sites/mfonobongnsehe/2013/10/02/the-millionaires-wife-who-feeds-40000-children/|title=The Millionaire's Wife Who Feeds 40,000 Children|work=Forbes|first=Mfonobong|author=Nsehe|accessdate=10 October 2013}}</ref><ref name="auto1">{{Cite web|url=http://blacklikemoi.com/2013/10/zimbabwes-richest-couple-feed-educate-40000-orphans-vulnerable-children/|title=Zimbabwe's Richest Couple Feed and Educate 40,000 Orphans and Vulnerable Children|work=Blacklikemoi|first=Abudu|author=Rukaya|date=10 October 2013|accessdate=10 October 2013|archivedate=17 October 2013|archiveurl=https://web.archive.org/web/20131017074951/http://blacklikemoi.com/2013/10/zimbabwes-richest-couple-feed-educate-40000-orphans-vulnerable-children/}}</ref>
A mụrụ Strive Masiyiwa na Southern Rhodesia (nke bụzi Zimbabwe), na 29 Jenụwarị 1961. Mgbe ọ dị afọ asaa, ezinụlọ ya hapụrụ mba ahụ mgbe gọọmentị Prime Minista Ian Smith kwupụtara Nkwupụta Unilateral nke nnwere onwe site na United Kingdom.<ref name=":0">{{Cite web|url=https://www.theguardian.com/technology/2009/jul/30/strive-masiwiya-zimbabwe-telecoms|title=Out of Zimbabwe, a telecoms boss means serious business in Africa|work=The Guardian|date=30 July 2009|accessdate=30 July 2009}}</ref> Ezinụlọ ahụ biri na Kitwe, obodo dị n'ebe ugwu etiti Zambia nke a maara maka ọla kọpa ya. Ọ bụ ebe a ka ọ gara ụlọ akwụkwọ praịmarị, tupu ọ gụchaa akwụkwọ sekọndrị na Scotland. Nne Masiyiwa bụ onye ọchụnta ego. Ka ọ na-erule oge Masiyiwa dị afọ iri na abụọ, nne na nna ya nwere ike inye ya agụmakwụkwọ Europe.
Ha zigara ya ụlọ akwụkwọ onwe ya na Edinburgh, Scotland. Mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ na 1978, ọ laghachiri Rhodesia, na-ezube isonyere ndị agha Robert Mugabe na Joshua Nkomo na-emegide gọọmentị.<ref name=":0"/> Otú ọ dị, ọ laghachiri ụlọ akwụkwọ na Britain, wee nweta nzere na injinịa eletriki na Mahadum Wales na 1983. Ọ rụrụ ọrụ obere oge na ụlọ ọrụ kọmputa na Cambridge, England, mana ọ laghachiri Zimbabwe n'afọ 1984, na-enwe olileanya inyere mba ahụ aka iweghachite na njedebe nke Rhodesian Bush War na ntuli aka zuru ụwa ọnụ n'afọ 1980.
== Mmetụta zuru ụwa ọnụ ==
Nhọpụta mba ụwa nke Masiyiwa na ndị otu bọọdụ n'ime afọ ndị a gụnyere: Unilever (onye otu bọọdụ), Netflix (onye otu bọọdụ), Bill & Melinda Gates Foundation (onye a tụkwasịrị obi), National Geographic Society (onye ntụkwasị obi), Bank of America (onye otu bọọdụ zuru ụwa ọnụ), Prince of Wales Trust (onye ntụkwasị obi), UN Commission on Adaptation (Commissioner), Generation Africa (onye nchoputa), Pathways for Prosperity Commission on Technology and Inclusive Development (onye isi oche), The Rockefeller Foundation (onye bụbu onye otu bọọdụ mbụ), US Council on [[Foreign relations of Nigeria|Foreign Relations]] (Global Advisory Board), Asia Society (onye otu bọọdụ), Stanford University (Global Advisory Board), Africa Progress Panel, Alliance for a Green Revolution in Africa (Onye isi oche, ugbu a Onye isi oche Emeritus), The Micronutrient Initiative of Canada (onye otu bọọdụ mbụ), Grow Africa, African Union's Ebola Fund (onye nchoputa), Morehouse College, African Academy of Sciences (Honorary Fellow) na Pan African Strategic Institute.<ref>{{Cite news|url=https://www.nytimes.com/2022/01/26/business/gates-foundation-new-trustees.html|title=Three New Faces to Help Steer the Gates Foundation|work=The New York Times|date=26 January 2022|author=Kulish|first=Nicholas}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.rockefellerfoundation.org/about-us/board-trustees/strive-masiyiwa|title=Rockefeller Foundation Board of Trustees-Strive-Masiyiwa|accessdate=2022-05-28|archivedate=2015-01-23|archiveurl=https://web.archive.org/web/20150123201028/http://www.rockefellerfoundation.org/about-us/board-trustees/strive-masiyiwa}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.cfr.org/about/people/global_board_of_advisors.html|title=Council on Foreign Relations Global Board of Advisors}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.africaprogresspanel.org/panelmember/strive-masiyiwa/|title=APP Board of Trustees-Strive-Masiyiwa|accessdate=2022-05-28|archivedate=2022-12-05|archiveurl=https://web.archive.org/web/20221205210643/http://africaprogresspanel.org/panelmember/strive-masiyiwa/}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://agra-alliance.org/who-we-are/board-of-directors/|title=AGRA Board of Directors|accessdate=2022-05-28|archivedate=2015-02-17|archiveurl=https://web.archive.org/web/20150217023555/http://agra-alliance.org/who-we-are/board-of-directors/}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.micronutrient.org/English/View.asp?x=773#strive|title=Micronutrient Initiative Board of Trustees-Strive-Masiyiwa|accessdate=2022-05-28|archivedate=2015-04-25|archiveurl=https://web.archive.org/web/20150425114605/http://www.micronutrient.org/english/View.asp?x=773#strive}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.africaagainstebola.org/Board-of-Trustees-Strive-Masiyiwa.html|title=Africa Against Ebola Board of Trustees-Strive-Masiyiwa|accessdate=2022-05-28|archivedate=2015-03-02|archiveurl=https://web.archive.org/web/20150302015349/http://www.africaagainstebola.org/Board-of-Trustees-Strive-Masiyiwa.html}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.morehouse.edu/trustees/trustees.html#masiyiwa|title=Morehouse College Board of Trustees-Strive-Masiyiwa}}</ref>
== Ọrụ azụmahịa na ọdịmma ==
Masiyiwa laghachiri obodo ya bụ [[Zimbabwe]] n'afọ 1984 mgbe ọ nọsịrị afọ iri na asaa. Mgbe ọ rụsịrị ọrụ obere oge dị ka injinia telecoms maka ụlọ ọrụ ekwentị nke steeti, ọ kwụsịrị ọrụ ya wee guzobe ụlọ ọrụ nke ya na ihe ruru US $ 75.<ref name="auto7">{{Cite web|url=http://gga.org/stories/editions/aif-23-risky-business/struggling-for-the-impossible|title=Struggling for the Impossible|work=Good Governance Africa|accessdate=2022-05-28|archivedate=2016-04-22|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160422023040/http://gga.org/stories/editions/aif-23-risky-business/struggling-for-the-impossible}}</ref> O wuru nnukwu ụlọ ọrụ injinia eletriki.<ref>{{Cite web|url=http://www.econetwireless.com/strive_masiyiwa_blog/index.php/lessons-from-the-early-days-one-more-thing/|title=Lesson from the early days|work=Strive Masiyiwa Blog|accessdate=10 February 2014|archivedate=17 February 2015|archiveurl=https://web.archive.org/web/20150217142754/http://www.econetwireless.com/strive_masiyiwa_blog/index.php/lessons-from-the-early-days-one-more-thing/}}</ref> Ọpụpụ nke ekwe ntị na-eme ka ọ banye na telecoms, mana n'oge na-adịghị anya, ọ banyere n'ime nnukwu nsogbu mgbe gọọmentị Zimbabwe nke Robert Mugabe jụrụ inye ya ikikere iji rụọ ọrụ azụmahịa ya, nke a maara dị ka Econet Wireless .<ref name="auto7" />
=== Econet Global ===
Econet Global (Econet) bụ otu teknụzụ mba ụwa nke nwere ọrụ azụmahịa na itinye ego na ihe karịrị mba iri abụọ na Africa, Latin America, United Kingdom, Europe, China, United Arab Emirates (UAE), na New Zealand. Ụlọ ọrụ abụọ edepụtara bụ ụlọ ọrụ enyemaka ya na Zimbabwe, Econet Wireless (1998) na Cassava Fintech (2018). A na-echekarị azụmahịa Zimbabwe dị ka ụlọ ọrụ na-ejide ya, n'ihi na edepụtara ya.
== Philanthropy na atụmatụ enyemaka mmadụ ==
O jiriwo akụnụba ezinụlọ ya wuo otu n'ime mmemme nkwado kachasị maka ịkụziri ụmụ mgbei na Afrịka. N'oge ọ bụla, ntọala ezinụlọ ya na-akwado ma na-akụziri ihe karịrị ụmụaka 40,000.<ref name="Nsehe"/><ref name="auto1"/> Masiyiwa bụkwa onye otu [[Bill Gates]] na Warren Buffett nke a maara dị ka Nnye nkwa.<ref>{{Cite web|url=https://givingpledge.org/|title=Home - The Giving Pledge|work=Giving Pledge}}</ref>
== Ndụ onwe onye ==
Ọ lụrụ Tsitsi, ha nwere ụmụ isii, ma biri na London, England.Masiyiwa nwere ụlọ abụọ dị n'akụkụ n'elu ụlọ elu Eldorado dị okpukpu iri abụọ na itoolu na 300 Central Park na New York City, zụrụ maka nde US $ 24.5 na 2016.<ref name="Pulse Nigeria">{{Cite news|author=Ojekunle|first=Aderemi|title=A peek into the life and business empire of Strive Masiyiwa, Zimbabwe's first billionaire|url=https://www.pulse.ng/bi/lifestyle/a-peek-into-the-life-and-business-empire-of-strive-masiyiwa-zimbabwes-first/xzqf9km|accessdate=14 October 2019|work=Pulse Nigeria|date=1 April 2019}}</ref>
N'afọ 2021, Masiyiwa ghọrọ onye isi ojii mbụ batara na ''Sunday Times Rich List'' na ọnụ ahịa ya ruru ijeri £ 1.087.<ref>{{Cite news|author=Watts|first=Robert|title=Strive Masiyiwa: the first black billionaire to make the Rich List. This is his story|work=[[The Times]]|language=en|url=https://www.thetimes.co.uk/article/first-black-billionaire-rich-list-2021-v8kj6z73z|accessdate=2021-08-23}}</ref>
== Ndetu ==
{{Reflist}}
<references />
== Njikọ mpụga ==
* [https://www.econetafrica.com/strive-masiyiwa Masiyiwa profile page]
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
[[Òtù:Pages with unreviewed translations]]
lcq9fgaqmzq32s1snvrus53nlm8ypwu
Stonebwoy
0
13867
631475
628729
2026-04-30T18:57:16Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 5 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
631475
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
[[Usòrò:Stonebwoy Burniton.JPG|thumb]]
'''Livingstone Etse Satekla''' (a mụrụ n'ụbọchị nke ịse n'ọnwa [[Maachị]] n'afọ 1988), nke a maara nke ọma site na aha ya bụ [[Stonebwoy]], bụ onye [[Ghana]] Afropop, ụlọ ịgba egwu na onye egwu reggae.
Ọ bụ onye isi oche nke Burniton Music Group. O meriri na Best International Act: Africa category n'afọ 2015 BET Awards na Artist of the Year n'afọ 2015 Ghana Music Awards.<ref>{{Cite web|author=Ameyaw Debrah|date=12 April 2015|title=Stonebwoy rules 2015 Ghana Music Awards, Sarkodie, Edem, Daddy Lumba, Pappy Kojo and more win big!|url=http://www.ameyawdebrah.com/photos-videos-stonebwoy-rules-2015-ghana-music-awards-sarkodie-edem-daddy-lumba-pappykojo-Shatta-wale-and-more-win-big/|accessdate=21 April 2015|work=ameyawdebrah.com}}</ref> Ọ bụkwa onye natara akara Billboard abụọ.<ref>{{Cite web|date=23 January 2020|title=Stonebwoy sets record as only Ghanaian act to receive 2 Billboard plaques|url=https://www.ghanamusic.com/news/news-flash/2020/01/23/stonebwoy-sets-record-as-only-ghanaian-act-to-receive-2-billboard-plaques/|accessdate=19 February 2020|work=Ghana Music|language=en-GB}}</ref> A kọwara ya dị ka eze reggae na ụlọ ịgba egwu na [[Eluàlà|Afrịka]].<ref>{{Cite news|date=15 February 2017|title=Stonebwoy Is The Best Dancehall Artiste In Ghana – Obaapa Christy|language=en-US|work=Gentlemenradio.com|url=http://gentlemenradio.com/stonebwoy-best-dancehall-artiste-ghana-obaapa-christy/|accessdate=26 August 2017}}</ref><ref>{{Cite news|date=11 May 2016|title=Ghanaians Captured In List of Best Dancehall Artistes of All Time|language=en-US|work=Ghana News Today|url=https://buzzghana.com/best-dancehall-artistes-ranking/|accessdate=26 August 2017}}</ref><ref>{{Cite web|title=Who is the dancehall king now? Stonebwoy or Shatta Wale {{!}} This will blow your mind|url=https://www.xbitgh.com/who-is-the-dancehall-king-now-stonebwoy-or-shatta-wale-this-will-blow-your-mind/|accessdate=26 August 2017|work=www.xbitgh.com|language=en-US|archivedate=27 March 2022|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220327074909/https://www.xbitgh.com/who-is-the-dancehall-king-now-stonebwoy-or-shatta-wale-this-will-blow-your-mind/}}</ref> Stonebwoy bụkwa onye na-eme ihe nkiri, ebe ọ pụtara na ihe nkiri Happy Death Day na ''aha m bụ Ramadan'' .<ref>{{Cite web|date=13 June 2018|title=Stonebwoy stars in new Kobi Rana movie, premieres this weekend|url=https://www.pulse.com.gh/entertainment/movies/my-name-is-ramadan-stonebwoy-stars-in-new-kobi-rana-movie-premieres-this-weekend/dzndsy5|accessdate=5 January 2019|work=Entertainment|language=en-US}}</ref> Ọ bụ onye nnọchi anya zuru ụwa ọnụ maka ịdị ọcha.<ref>{{Cite web|date=2 October 2019|title=Stonebwoy made Global Ambassador for Sanitation|url=https://theindependentghana.com/stonebwoy-made-global-ambassador-for-sanitation/|accessdate=3 October 2019|work=The Independent Ghana|language=en-GB|archivedate=3 October 2019|archiveurl=https://web.archive.org/web/20191003082722/https://theindependentghana.com/stonebwoy-made-global-ambassador-for-sanitation/}}</ref> Na Septemba 2019, emere ya onye nnọchi anya nke Voltic Natural Mineral Water.<ref>{{Cite web|date=20 September 2019|title=Voltic signs Stonebwoy as brand ambassador|url=https://theindependentghana.com/voltic-signs-stonebwoy-as-brand-ambassador/|accessdate=3 October 2019|work=The Independent Ghana|language=en-GB|archivedate=3 October 2019|archiveurl=https://web.archive.org/web/20191003165108/https://theindependentghana.com/voltic-signs-stonebwoy-as-brand-ambassador/}}</ref> Ọ bụ onye nnọchi anya Tecno mobile na Ghana.<ref>{{Cite web|date=2020-09-11|title=TECNO Mobile makes Stonebwoy brand ambassador|url=https://citinewsroom.com/2020/09/tecno-mobile-makes-stonebwoy-brand-ambassador/|accessdate=2022-05-03|work=Citinewsroom - Comprehensive News in Ghana|language=en-US}}</ref> N'afọ 2022, ọ bịanyere aka na Universal Music Group's Def Jam Recordings, na ya bụ ọkọlọtọ Def Jam Recordings Africa.<ref>{{Cite web|author=Courage|first=Onyema|title=Universal Music Group signs Stonebwoy to Def Jam Africa|url=https://www.pulse.ng/entertainment/music/universal-music-group-signs-stonebwoy-to-def-jam-africa/j7pr0yk|work=Pulse Nigeria|accessdate=10 May 2022|language=en|date=3 May 2022}}</ref> Ọ dị njikere ime abọm atọ n'okpuru akara ahụ. [https://web.archive.org/web/20231011051247/https://mobile.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/Stonebwoy-urges-support-after-signing-global-deal-with-Def-Jam-Africa-1531370]
[[Category:Articles with short description]]
[[Category:Short description is different from Wikidata]]
[[Category:Articles with hCards]]
[[Category:Pages using infobox musical artist with associated acts]]
== Ndụ na ọrụ egwu ya ==
[[Usòrò:MCDementor2014.jpg|thumb]]
A mụrụ Stonebwoy "stoneboy" na Ashaiman na mpaghara Greater Accra nke Ghana wee malite ịme egwu n'oge ọ malitere ịga akwụkwọ. Ọ ghọtara nkà ya na ikike ya dị ka onye na-ede abụ na onye na-ede edemede mgbe ọ dị obere, na-echeta edemede na ime ihe nkiri dị ka afọ nke anọ na ụlọ akwụkwọ praịmarị.<ref>{{Cite web|url=https://www.reggaeville.com/artist-details/stonebwoy/about/|title=Biography: Stonebwoy|author=reggaeville|work=www.reggaeville.com|language=en|accessdate=9 August 2019}}</ref>
Ọ gụrụ akwụkwọ na Methodist Day Secondary School n'otu afọ ahụ na rapper Sarkodie ebe ọ nwetara asambodo ụlọ akwụkwọ sekọndrị ya. Ọ gara n'ihu na agụmakwụkwọ ya na Mahadum nke Professional Studies iji nweta nzere na ahịa na 2013.<ref>{{Cite web|title=Mr|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/people/person.php?ID=1244&mode=biography|author=Lawal|first=Saheed|work=Ghanaweb}}</ref>
Satekla lụrụ Louisa Ansong Satekla, nwere ụmụ abụọ.<ref>{{Cite web|author=Mensah|first=Jeffrey|date=2022-01-20|title=9 photos and facts about Stonebwoy's wife that prove she is a beauty with brains|url=https://yen.com.gh/entertainment/celebrities/200890-dr-louisa-10-most-beautiful-photos-of-stonebwoys-wife-as-she-celebrates-her-birthday/|accessdate=2022-05-03|work=Yen.com.gh - Ghana news.|language=en}}</ref><ref name="ghanaweb.com">{{Cite web|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/Stonebwoy-and-Wife-celebrate-2-years-of-marriage-755532|title=Stonebwoy and Wife celebrate 2-years of marriage|work=www.ghanaweb.com|language=en|accessdate=9 August 2019}}</ref> Louisa bụ dọkịta ezé.
== Nghọta na ụdị egwu ya ==
Stonebwoy na-abụkarị ragga na Jamaican Patois (Patwa ma ọ bụ Patwah), a na-ewerekwa ya dị ka "onye na-ese ihe dị iche iche" n'ihi ụdị egwu dị iche iche o nwere. N'afọ 2015, ọ natara ọtụtụ onyinye na nhọpụta sitere na "Artist of the Year" ruo "''Album'' of the Year". Abọm ya nke abụọ, Necessary Evil, bụ onye natara 3 [[Ghana]] Music Awards site na nhọpụta 6.<ref name="2015Ghana">{{Cite web|date=12 April 2015|title=Winners For 2015 Ghana Music Awards|url=http://www.zionfelix.com/winners-2015-ghana-music-awards/|accessdate=21 April 2015|publisher=Bigx.com|archivedate=9 May 2016|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160509102617/http://www.zionfelix.com/winners-2015-ghana-music-awards/}}</ref> Nana Appiah Mensah, onye isi ụlọ ọrụ na-ere ahịa ọla edo Menzgold, zigara Stonebwoy okwu agbamume na Instagram maka Stonebwoy ịkwado.<ref>{{Cite web|url=https://citinewsroom.com/2019/04/18/nam-1-bigs-up-stonebwoy-asks-for-gods-blessings-for-him/|title=NAM 1 'bigs up' Stonebwoy; asks for God's blessings for him|author=Dadzie|first=Kwame|date=18 April 2019|work=Citi Newsroom|language=en-US|accessdate=20 April 2019}}</ref> Na 18 Eprel 2019, Nana Appiah Mensah biputere foto nke ụlọ ịgba egwu Stonebwoy na-ekwu na ọ dị mpako maka onye isi ala Bhim Nation maka ịgbachitere ya nakwa na Chineke gọzie ya.<ref>{{Cite web|url=https://www.ghbase.com/nam1-praises-stonebwoy-after-he-defended-him-massively-screenshot/|title=NAM1 Praises Stonebwoy After He Defended Him Massively (+Screenshot)|date=18 April 2019|work=GhBase•com™|language=en-US|accessdate=20 April 2019|archivedate=11 October 2023|archiveurl=https://web.archive.org/web/20231011051248/https://www.ghbase.com/nam1-praises-stonebwoy-after-he-defended-him-massively-screenshot/}}</ref>
E depụtara ya dị ka akụkụ nke afọ 2019 (iri ise) ndị isi oche na-eto eto ịrị ise, site n'aka YCEO na Avance media. Ndepụta ahụ nke e bidoro na mbido afọ 2018, bụ nke e depụtara iji kwanyere ndị na-eto eto a ma ama ùgwù na-agbaso usoro nke inye ngwọta maka ụfọdụ nsogbu dị mkpa nke Ghana.<ref>{{Cite web|url=https://www.classfmonline.com/1.12409249#stonebwoy-named-among-2019-top-50-young-ceos-in-ghana|title=Stonebwoy named among 2019 Top 50 Young CEOs in Ghana|author=Apinga|first=David|work=www.classfmonline.com/1.12409249#stonebwoy-named-among-2019-top-50-young-ceos-in-ghana|language=en|accessdate=3 June 2019}}</ref>
== Ọrụ Ebere ya ==
Stonebwoy guzobere 'Ntọala Livingstone '.<ref>{{Cite web|title=Photos: Stonebwoy Sponsors 5 Students From Alma Mater to Celebrate His Mum's Birthday|url=http://livefmghana.com/2017/01/20/photos-stonebwoy-sponsors-5-students-alma-mater-celebrate-mums-birthday/|work=livefmghana.com|accessdate=3 January 2018|archivedate=12 August 2022|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220812142931/http://livefmghana.com/2017/01/20/photos-stonebwoy-sponsors-5-students-alma-mater-celebrate-mums-birthday/}}</ref> Na Jenụwarị 2017 ntọala ahụ kwupụtara ngwugwu nkwado maka ụmụ akwụkwọ ise nke Tema Methodist Day Senior High School, ụlọ akwụkwọ ya.<ref>{{Cite web|title=Stonebwoy's Foundation Sponsors Five Students Of His Former High School (See Photos Of Ceremony)|url=https://www.ghanacelebrities.com/2017/01/21/stonebwoys-foundation-sponsors-five-students-former-high-school-see-photos-ceremony/|work=www.ghanacelebrities.com|accessdate=3 January 2018|archivedate=4 January 2018|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180104073033/https://www.ghanacelebrities.com/2017/01/21/stonebwoys-foundation-sponsors-five-students-former-high-school-see-photos-ceremony/}}</ref>
Stonebwoy emepeela ụlọ ahịa ahịa BHIM na Ashaiman. A na-eji ego enwetara site na ụlọ ahịa ahụ iji kwado ihe omume nke Ntọala Livingstone.
== Nkwado onwere ==
A kpọrọ Stonebwoy onye nnọchi anya Brand maka 'Big Boss' n'oge na-adịbeghị anya, ihe ọṅụṅụ ike ọhụrụ.<ref>{{Cite web|url=http://www.myjoyonline.com/entertainment/2019/November-29th/stonebwoy-named-brand-ambassador-for-big-boss-energy-drink.php|title=Stonebwoy named brand ambassador for 'Big Boss' energy drink|work=www.myjoyonline.com|accessdate=13 January 2020}}</ref> Na [[Septemba]] 2020, a kpọrọ Stonebwoy onye nnọchi anya Tecno Mobile ma kpughee Camon 16 Series na [[Ọktoba|Ọktọba]] 2020.<ref>{{Cite web|date=2020-09-11|title=TECNO Mobile makes Stonebwoy brand ambassador|url=https://citinewsroom.com/2020/09/tecno-mobile-makes-stonebwoy-brand-ambassador/|accessdate=2020-09-26|work=Citinewsroom - Comprehensive News in Ghana|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=Stonebwoy unveils TECNO CAMON 16 series|url=https://www.graphic.com.gh/business/business-news/stonebwoy-unveils-tecno-camon-16-series.html|accessdate=2020-10-11|work=Graphic Online|language=en-gb}}</ref>
== Njem ụwa ya na arụmọrụ ya a ma ama ==
Stonebwoy malitere njem ụwa ya na mpaghara Euro n'ọnwa Ọgọstụ afọ 2014.<ref>{{Cite web|title=Stonebwoy tours Europe|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/Stonebwoy-tours-Europe-310238|work=www.ghanaweb.com|date=23 May 2014|accessdate=3 January 2018}}</ref> Ọ rụrụ na [[Jémanị|Germany]], Italy, Spain na [[Austria]]. [[Njem Ugbo|Njem]] [[Kánada|Canada]]-America ya n'afọ 2016 hụrụ ya ka ọ na-eme ihe nkiri na [[New York City]], [[Ohaïyo|Ohio]], Philadelphia na Ontario. N'otu afọ ahụ, ọ na-eme ka Perth, Melbourne, Brisbane na Sidney niile na Australia.<ref>{{Cite web|url=http://www.georgebritton.com/events/articles/pages/97d4e680-4d56-487d-a004-3d65ff5dd5d6|work=www.georgebritton.com|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180104083332/http://www.georgebritton.com/events/articles/pages/97d4e680-4d56-487d-a004-3d65ff5dd5d6|title=Stonebwoy Live In Australia|archivedate=4 January 2018|accessdate=25 March 2019}}</ref>
Njem Euro nke abụọ ya hụrụ ya ka ọ na-aga Nordic iji mee ka ndị na-akwado ya nwee obi ụtọ na [[Denmark]], Finland na Sweden na nkeji iri na ise ikpeazụ nke afọ 2017.<ref>{{Cite web|title=Stonebwoy set for European tour|url=https://www.musicinafrica.net/magazine/stonebwoy-set-european-tour|work=www.musicinafrica.net|date=19 July 2017|accessdate=3 January 2018}}</ref> Stonebwoy rụrụ na Reggae Sumfest, Afro nation festival na [[Portugal]], Rotterdam reggae festival, Uppsala Reggae Festival.<ref>{{Cite web|url=https://www.graphic.com.gh/entertainment/stonebwoy-performs-at-jamaica-s-reggae-sumfest-today.html|work=www.graphic.com.gh|accessdate=9 August 2019|title=Stonebwoy performs at Jamaica's Reggae Sumfest today}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.ghanacelebrities.com/2019/08/01/stonebwoy-set-to-perform-at-afronation-concert-in-portugal-with-busy-signal-kranium-and-others/|title=Stonebwoy Set To Perform At AfroNation Concert In Portugal With Busy Signal, Kranium And Others|date=1 August 2019|work=GhanaCelebrities.Com|language=en-US|accessdate=9 August 2019}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.modernghana.com/entertainment/51110/stonebwoy-thrills-audience-at-reggae-festival-in-germany.html|title=Stonebwoy Thrills Audience At Reggae Festival In Germany|work=Modern Ghana|language=en|accessdate=9 August 2019}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.myjoyonline.com/entertainment/2019/June-15th/stonebwoy-gears-up-for-shuga-summer-tour.php|title=Stonebwoy gears up for Shuga Summer Tour|work=www.myjoyonline.com|accessdate=9 August 2019}}</ref> Rototom Sunsplash.<ref>{{Cite web|url=https://rototomsunsplash.com/en/invitado/stonebwoy/|title=Stonebwoy|work=Rototom Sunsplash|language=en-US|accessdate=7 September 2019|archivedate=20 October 2020|archiveurl=https://web.archive.org/web/20201020200232/https://rototomsunsplash.com/en/invitado/stonebwoy/}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.thestartmagazine.com/article/19ed2d42-015d-4169-87cc-590ed0dad5d6|title=Start Magazine|work=www.thestartmagazine.com|accessdate=7 September 2019}}</ref>
== Esemokwu Ọnwere ==
N'abalị iri na asatọ nke ọnwa Mee afọ 2019, n'oge mbipụta nke iri abụọ nke Nrite Egwụ nke Vodafone Ghana, esemokwu bilitere n'etiti ndị na-eso ụzọ Stonebwoy na onye iro egwu ya bụ Shatta Wale na ndị na-akwado ya, nke mere ka Stonebwoy wepụta égbè n'elu ikpo okwu.<ref>{{Cite web|url=https://www.aacehypez.net/news/entertainment-news/stonebwoy-crowned-best-african-reggae-dancehall-entertainer-at-the-38th-irawma/|title=Stonebwoy crowned Best African Reggae/Dancehall Entertainer at the 38th IRAWMA|work=AaceHypez|date=22 March 2020}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.graphic.com.gh/news/general-news/ghana-news-shatta-wale-stonebwoy-arrested1.html|title=Shatta Wale, Stonebwoy arrested|date=20 May 2019|work=www.graphic.com.gh|accessdate=25 May 2019}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://yen.com.gh/127871-2019-vgma-shatta-stonebwoy-detained-police-cells-overnight-stage-clash-video.html|title=TShatta Wale and Stonebwoy detained in police cells overnight over clash at VGMA 2019 (video) - YEN.COM.GH|date=26 May 2019|work=yen.com.gh|accessdate=26 May 2019}}</ref> E jidere ha abụọ ma jide ha n'echi ya.<ref>{{Cite web|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/VGMAs-2019-Shatta-Wale-Stonebwoy-arrested-over-chaos-on-stage-747694|title=VGMAs 2019: Shatta Wale, Stonebwoy arrested over chaos on stage|work=www.ghanaweb.com|date=20 May 2019|language=en|accessdate=18 October 2019}}</ref> Ha abụọ pụtara n'ụlọ ikpe ebe ha kwuru na ha abụghị ikpe mara ha maka ebubo ha abụọ mgbe nke ahụ gasịrị, e nyere ha mgbapụta nke GH ’50,000 nke ọ bụla. Ndị Charterhouse napụrụ ha ihe nrite ha nwetara n'abalị ahụ, ndị nhazi machibidoro ha iwu ruo mgbe ebighi ebi.<ref>{{Cite web|url=http://pan-african-music.com/en/stonebwoy-shatta-wale-beef/|title=A brief history of the Stonebwoy and Shatta Wale beef|author=Media|first=Numeriq|date=1 July 2019|work=Pan African Music|language=en-UK|accessdate=18 October 2019}}</ref> Ha mere udo n'ụbọchị nke iri atọ n'otu ọnwa ahụ.<ref>{{Cite web|url=https://www.modernghana.com/entertainment/58868/shatta-wale-and-stonebwoy-finally-make-peace-vide.html|title=Shatta Wale and Stonebwoy finally make peace (Video)|author=Journalist|first=Mustapha Attractive|work=Modern Ghana|language=en|accessdate=18 October 2019}}</ref> E wepụrụ mmachibido iwu ya na ihe ngosi Awards na mbipụta nke afọ 2022 nke ihe ngosi ahụ.<ref>{{Cite web|author=Ghana|first=Music|title=LIST OF WINNERS – 2022 VODAFONE GHANA MUSIC AWARDS|url=https://www.ghanamusic.com/news/top-stories/2022/05/06/live-2022-vodafone-ghana-music-awards/|work=www.ghanamusic.com|publisher=Emmanuel Ghansah|accessdate=21 May 2022}}</ref>
== Ihe Ngosi ==
Satekla ewepụtala abọm studio anọ na ọtụtụ egwu ndị ọzọ kemgbe afọ 2012.
=== 2012: ''Grade 1 Album'' ===
N'okpuru "''Samini Music''", Stonebwoy dekọrọ egwu mbụ ya "''Climax''" nke gosipụtara Samini na "''Ghetto Love''" nke gosipụtara Irene Logan. Egwu abụọ ahụ mere ka a họpụta ya na Ghana Music Awards. Mgbe ngosi a gasịrị, ọ wepụtara abọm izizi ya "Grade 1 Album". Abọm ahụ nwere egwu iri na asaa nke gosipụtara ndị ama ama na Ghana na.<ref>{{Cite web|title=Stonebwoy Burniton released debut album "Grade #1|url=https://www.dancehallreggaeworld.com/stonebwoy-burniton-released-debut-album-grade-1.html|work=www.dancehallreggaeworld.com|accessdate=3 January 2018|archivedate=13 January 2019|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190113232230/https://www.dancehallreggaeworld.com/stonebwoy-burniton-released-debut-album-grade-1.html}}</ref>
=== 2014: ''Ihe Ọjọọ Dị Mkpa'' ===
A tọhapụrụ ya na [[Novemba|Nọvemba]] 23, 2014; ọ bụ abọm egwu iri abụọ na itoolu nke gosipụtara ụdị Sarkodie. Ọ gụnyere egwu dịka Baafira, Sneaky, Gbedegbede, Candy, mmekọrịta nke pull up, na Cant Cool.[https://web.archive.org/web/20210821150715/https://ghanandwom.net/stonebwoy-necessary-evil/]
=== 2017: ''Akwụkwọ ozi nke Mama'' ===
A tọhapụrụ ya na 12 [[Disemba]] 2017; Epistles of Mama raara nye nne Satekla nwụrụ anwụ aha ya bụ Oriakụ Catherine Lucy Aku Ametepe Satekla. Abọm egwu iri abụọ na anọ ahụ nwere Sean Paul, King Promise, [[Burna Boy]].<ref>{{Cite web|title=Stonebwoy – Epistles of Mama (Full Album)|url=http://www.ghanamotion.com/stonebwoy-epistles-of-mama-full-album/|work=www.ghanamotion.com|accessdate=3 January 2018|archivedate=4 January 2018|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180104013747/http://www.ghanamotion.com/stonebwoy-epistles-of-mama-full-album/}}</ref> Abọm ahụ ruru ọnụ ọgụgụ iri na atọ (13) na chaatị Billboard n'elu abọm 200 n'ụwa niile.<ref>{{Cite web|author=Ghana|first=Web|title=Winning! Stonebwoy makes it on Billboard Chart|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/Winning-Stonebwoy-makes-it-on-Billboard-Chart-504618|work=www.ghanaweb.com|publisher=Ghana Web|accessdate=24 March 2018}}</ref> N'afọ 2018 'Epistles Of Mama (EOM)' bụ abọm nke abụọ kachasị mma n'ụwa dịka reggaeville si kwuo.<ref name="Number2">{{Cite web|url=https://www.myjoyonline.com/entertainment/2018/january-19th/stonebwoys-epistles-of-mama-album-rated-number-2-in-the-world.php|title=Stonebwoy's 'Epistles Of Mama' album rated number 2 in the world|date=19 January 2018|work=www.myjoyonline.com|accessdate=13 January 2019}}</ref> YouTube kwanyeere Album ahụ ùgwù maka ịkụ ihe karịrị nde mmadụ iri.<ref>{{Cite web|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/YouTube-honours-Stonebwoy-s-Epistles-of-Mama-EOM-album-701757|title=YouTube honours Stonebwoy's Epistles of Mama (EOM) album {{!}} Entertainment 18 November 2018|work=www.spanzy ghanaweb.com|accessdate=13 January 2019|archivedate=13 January 2019|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190113182338/https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/YouTube-honours-Stonebwoy-s-Epistles-of-Mama-EOM-album-701757}}</ref>
=== ''2020: Anloga Junction'' ===
Na 24 Eprel 2020, Stonebwoy wepụtara abọm studio nke anọ ya nke gosipụtara ndị dịka Keri Hilson (US), [[Nasty C]] (SA), [[Diamond Platnumz]] ([[Tanzania]]), Alicai Harley (Jamaica), Jahmiel ([[Jamaikạ|Jamaica]]), [[Zlatan (musician)|Zlatan]] (Nigeria), Kojo Antwi ([[Ghana]]), Chivv (Netherlands) na Spanker ([[Netherlands]]).<ref name="FeaturesTop">{{Cite web|url=https://www.musicinafrica.net/magazine/stonebwoy-features-top-artists-anloga-junction-album|title=Stonebwoy features top artists on Anloga Junction album|date=24 April 2020|work=Music In Africa|language=en|accessdate=24 April 2020}}</ref> Ya na ndị na-emepụta egwu dị ka [[Mix Master Garzy]], Streetbeatz, M.O.G. Beatz, Spanker, Riga, [[Phantom Plague|Phantom]], iPappi na ndị ọzọ ha na ya rụkọrọ ọrụ.<ref>{{Cite web|url=https://www.myjoyonline.com/entertainment/music/road-to-anloga-junction-stonebwoy-tells-it-all-at-album-listening-on-joy-prime/|title=Road to 'Anloga Junction' - Stonebwoy tells it all at album listening on Joy Prime|date=24 April 2020|work=MyJoyOnline.com|language=en-US|accessdate=24 April 2020}}</ref>
=== Egwu owu ===
{| class="wikitable"
|+
!Afọ
!Aha
!Abọm
!Ref.
|-
| rowspan="6" |2012
|Ọsọ Rat
| rowspan="6" |Ọkwa 1
|<ref>{{Cite web|url=https://perez212.com/stonebwoy-rat-race-prod-by-ephraim/|title=StoneBwoy – Rat Race (Prod By. Ephraim)|date=21 November 2018|work=Perez212.com|language=en-US|accessdate=12 January 2019|archivedate=26 September 2020|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200926065849/https://perez212.com/stonebwoy-rat-race-prod-by-ephraim/}}</ref>
|-
|Isi elu / n'elu eluigwe
|<ref>{{Cite web|url=http://www.hitxgh.com/stonebwoy-ft-edem-sky-prod-kaywa/|title=Download Stonebwoy ft. Edem - Above The Sky (Prod. by Kaywa)|author=Media|first=HitzGh|date=30 April 2016|work=HitxGh.Com|language=en-US|accessdate=12 January 2019}}</ref>
|-
|Kiss n Cry
|<ref>{{Cite web|url=http://glosaentercom.blogspot.com/2018/05/stonebwoy-kiss-and-cry.html|title=StoneBwoy-Kiss And Cry.|work=Glosa Entercom|accessdate=12 January 2019}}</ref>
|-
|Biko, agala
|<ref>{{Cite web|url=http://www.ghanalive.tv/2018/07/25/stonebwoy-releases-latest-jam-please-dont-go/|title=Stonebwoy releases latest jam 'Please Don't Go'|author=Essah|first=Helena|date=25 July 2018|work=Ghana Live TV|language=en-US|accessdate=12 January 2019}}</ref>
|-
|Onumade
|<ref>{{Cite web|url=https://ameyawdebrah.com/see-this-stonebwoy-feat-tinny-onumade/|title=See This: Stonebwoy Feat. Tinny - Onumade|author=Debrah|first=Ameyaw|date=26 March 2013|work=AmeyawDebrah.Com|language=en-US|accessdate=12 January 2019}}</ref>
|-
|Agoro
|<ref>{{Cite web|url=https://www.ghanaclasic.com/stonebwoy-agoro-ft-samini-prod-by-jmj/|title=StoneBwoy – Agoro (Ft Samini) (Prod By JMJ)|author=Jamie|date=30 March 2017|work=Ghanaclasic.com|language=en-US|accessdate=12 January 2019|archivedate=12 January 2019|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190112195104/https://www.ghanaclasic.com/stonebwoy-agoro-ft-samini-prod-by-jmj/}}</ref>
|-
| rowspan="3" |2013
|Party Ọzọ
| rowspan="14" |Ihe Ọjọọ Dị Mkpa
|<ref>{{Cite web|url=https://www.ghanamotion.com/stonebwoy-party-again-ft-vibz/|title=Stonebwoy – Party Again ft Vibz|author=ghanamotion|date=24 October 2013|work=Ghanamotion.com|language=en-US|accessdate=12 January 2019|archivedate=13 January 2019|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190113062736/https://www.ghanamotion.com/stonebwoy-party-again-ft-vibz/}}</ref>
|-
|Bilie elu
|<ref>{{Cite web|url=https://www.ghanamotion.com/stonebwoy-pull-up-produced-by-mixmasta-garzy/|title=Stonebwoy – Pull Up (Produced by MixMasta Garzy)|author=ghanamotion|date=27 December 2012|work=Ghanamotion.com|language=en-US|accessdate=12 January 2019|archivedate=13 January 2019|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190113062639/https://www.ghanamotion.com/stonebwoy-pull-up-produced-by-mixmasta-garzy/}}</ref>
|-
|Mba Sir
|<ref>{{Cite web|url=https://www.pulse.com.gh/entertainment/music/new-music-stonebwoy-no-sir-remix-feat-burna-boy-prod-by-beatz-dakay/rbnqw88|title=Stonebwoy - No Sir (Remix) feat. Burna Boy (Prod. by Beatz Dakay)|date=2 October 2015|work=Entertainment|language=en-US|accessdate=12 January 2019}}</ref>
|-
| rowspan="11" |2014
|Ọjọọ
|<ref>{{Cite web|url=https://www.ghxclusives.com/stonebwoy-wicked-feat-gappy-ranks/|title=StoneBwoy - Wicked - Feat - Gappy Ranks|work=GhXclusives.Com|language=en-GB|accessdate=12 January 2019|archivedate=13 January 2019|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190113062748/https://www.ghxclusives.com/stonebwoy-wicked-feat-gappy-ranks/}}</ref>
|-
|N'ụzọ anụ ahụ
|<ref>{{Cite web|url=https://www.graphic.com.gh/entertainment/music/stonebwoy-brings-physically.html|title=Stonebwoy brings 'Physically'|author=Owusu-Amoah|first=Gifty|work=Graphic Online|language=en-gb|accessdate=12 January 2019}}</ref>
|-
|Mba Bhim
|<ref>{{Cite web|url=https://www.pulse.com.gh/entertainment/music/stonebwoy-dancehall-star-starts-off-the-new-year-with-visuals-for-bhim-nation/5e51301|title=Dancehall Star Starts Off The New Year With Visuals For "Bhim Nation"|date=2 January 2015|work=Entertainment|language=en-US|accessdate=12 January 2019}}</ref>
|-
|Baafira
|<ref>{{Cite web|url=https://www.pulse.com.gh/ece-frontpage/new-music-stonebwoy-baafira-feat-sarkodie-prod-by-beatz-dakay/0wk3snk|title=Stonebwoy – Baafira Feat. Sarkodie (Prod. by Beatz Dakay)|date=11 November 2014|work=www.pulse.com.gh|language=en-US|accessdate=12 January 2019}}</ref>
|-
|Ex Boyfriend
|<ref>{{Cite web|url=https://www.newsghana.com.gh/stonebwoy-realeases-new-music-ex-boyfriend/|title=Stonebwoy Releases New Music, Ex Boyfriend|date=14 January 2014|work=News Ghana|language=en-US|accessdate=12 January 2019}}</ref>
|-
|Can't Cool
|<ref>{{Cite web|url=https://www.ghanamotion.com/stonebwoy-cant-cool-prod-by-richie/|title=Stonebwoy – Can't Cool (Prod by Richie)|author=ghanamotion|date=5 May 2014|work=Ghanamotion.com|language=en-US|accessdate=12 January 2019|archivedate=12 January 2019|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190112195202/https://www.ghanamotion.com/stonebwoy-cant-cool-prod-by-richie/}}</ref>
|-
|Ọ Dị Mma
|<ref>{{Cite web|url=https://www.ghanamotion.com/stonebwoy-so-real-butterfly-effect-riddim/|title=Stonebwoy – So Real (Butterfly Effect Riddim)|author=ghanamotion|date=6 October 2014|work=Ghanamotion.com|language=en-US|accessdate=12 January 2019|archivedate=12 January 2019|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190112195127/https://www.ghanamotion.com/stonebwoy-so-real-butterfly-effect-riddim/}}</ref>
|-
|Gwaan
|<ref>{{Cite web|url=https://www.ghanamotion.com/stonebwoy-gwaan-evidence-riddim-mixed-by-beatz-dakay/|title=Stonebwoy – Gwaan (Evidence Riddim) (Mixed by Beatz Dakay)|author=ghanamotion|date=26 August 2014|work=Ghanamotion.com|language=en-US|accessdate=12 January 2019|archivedate=13 January 2019|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190113062739/https://www.ghanamotion.com/stonebwoy-gwaan-evidence-riddim-mixed-by-beatz-dakay/}}</ref>
|-
|Ezigbo Onye Agha
|<ref>{{Cite web|url=https://www.ghanamotion.com/stonebwoy-real-warrior-the-last-breathe-riddim/|title=StoneBwoy – Real Warrior (The Last Breathe Riddim)|author=ghanamotion|date=10 December 2013|work=Ghanamotion.com|language=en-US|accessdate=12 January 2019|archivedate=13 January 2019|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190113062700/https://www.ghanamotion.com/stonebwoy-real-warrior-the-last-breathe-riddim/}}</ref>
|-
|Onye Ogbugbu
|<ref>{{Cite web|url=https://www.ghanamotion.com/stonebwoy-murderer-ft-cara-braia-prod-by-beatz-dakay/|title=Stonebwoy – Murderer ft Cara Braia (Prod by Beatz Dakay)|author=ghanamotion|date=15 April 2014|work=Ghanamotion.com|language=en-US|accessdate=12 January 2019|archivedate=13 January 2019|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190113062718/https://www.ghanamotion.com/stonebwoy-murderer-ft-cara-braia-prod-by-beatz-dakay/}}</ref>
|-
|More Gyal
|<ref>{{Cite web|url=http://www.ghanandwom.net/stonebwoy-more-gyal-feat-dxd-prod-by-beatzdakay/|title=Stonebwoy - More Gyal (Feat DXD) (Prod by BeatzDakay)|author=Epicmetrics|date=10 June 2014|work=GhanaNdwom.net|language=en-US|accessdate=12 January 2019}}</ref>
|-
| rowspan="2" |2015
|Gaa Elu
| rowspan="21" |Non-album single
|<ref>{{Cite web|url=https://www.pulse.com.gh/ece-frontpage/new-music-stonebwoy-go-higher-prod-by-beatz-dakay/dgyr189|title=Stonebwoy - Go Higher (Prod. by Beatz Dakay)|date=16 July 2015|work=www.pulse.com.gh|language=en-US|accessdate=12 January 2019|archivedate=13 January 2019|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190113062641/https://www.pulse.com.gh/ece-frontpage/new-music-stonebwoy-go-higher-prod-by-beatz-dakay/dgyr189}}</ref>
|-
|Mightylele
|<ref>{{Cite web|url=http://citifmonline.com/2015/12/03/stonebwoy-releases-new-song-ahead-of-d2r2015/|title=Stonebwoy releases new song ahead of #D2R2015|author=Tsikata|first=Mawuli|date=3 December 2015|work=citifmonline.com|language=en-US|accessdate=12 January 2019}}</ref>
|-
| rowspan="9" |2016
|Ndị Dey
|<ref>{{Cite web|url=https://www.ghanamotion.com/stonebwoy-people-dey/|title=Stonebwoy – People Dey (Prod by Beatz Dakay)|author=NytMare|first=Blogger's|date=1 May 2016|work=Ghanamotion.com|language=en-US|accessdate=12 January 2019|archivedate=13 January 2019|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190113062637/https://www.ghanamotion.com/stonebwoy-people-dey/}}</ref>
|-
|Anyị mere ya
|<ref>{{Cite web|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/Stonebwoy-We-Made-It-Feat-Mugeez-Prod-By-Awaga-448534|title=Stonebwoy – We Made It (Feat Mugeez) (Prod. By Awaga) {{!}} Music 17 June 2016|work=www.ghanaweb.com|date=17 June 2016|accessdate=12 January 2019}}</ref>
|-
|Nsogbu
|<ref>{{Cite web|url=https://www.ghanamotion.com/stonebwoy-problem-prod-beatzdakay/|title=StoneBwoy – Problem (Prod By BeatzDakay)|author=NytMare|first=Blogger's|date=28 September 2016|work=Ghanamotion.com|language=en-US|accessdate=12 January 2019|archivedate=13 January 2019|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190113062702/https://www.ghanamotion.com/stonebwoy-problem-prod-beatzdakay/}}</ref>
|-
|Ụlọ ọrụ ikpeazụ
|<ref>{{Cite web|url=https://www.pulse.com.gh/entertainment/music/new-music-stonebwoy-last-station-feat-tekno-prod-by-tekno/vnvq7br|title=Stonebwoy - Last Station feat. Tekno (Prod. by Tekno)|date=5 November 2016|work=Entertainment|language=en-US|accessdate=12 January 2019}}</ref>
|-
|Guy Guy
|<ref>{{Cite web|url=http://livefmghana.com/2016/01/18/new-music-stonebwoy-ft-bisa-kdei-guy-guy/|title=New Music: Stonebwoy ft. Bisa Kdei 'Guy Guy'|date=18 January 2016|work=Live 91.9 FM|language=en-US|accessdate=12 January 2019|archivedate=13 January 2019|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190113062645/http://livefmghana.com/2016/01/18/new-music-stonebwoy-ft-bisa-kdei-guy-guy/}}</ref>
|-
|Sapashini
|<ref>{{Cite web|url=https://www.ghanacelebrities.com/2016/09/05/stonebwoy-releases-new-track-sapashini-celebrate-enskinment/|title=Stonebwoy Releases New Track 'Sapashini' To Celebrate Enskinment|date=5 September 2016|work=GhanaCelebrities.Com|language=en-US|accessdate=12 January 2019|archivedate=13 January 2019|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190113062752/https://www.ghanacelebrities.com/2016/09/05/stonebwoy-releases-new-track-sapashini-celebrate-enskinment/}}</ref>
|-
|Ụbọchị ọ bụla
|<ref>{{Cite web|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/Stonebwoy-Any-Day-Prod-by-Beatz-Dakay-444315|title=Stonebwoy – Any Day (Prod. by Beatz Dakay) {{!}} Music 2 June 2016|work=www.ghanaweb.com|date=2 June 2016|accessdate=12 January 2019}}</ref>
|-
|Isi Inna na-arịa ọrịa
|<ref>{{Cite web|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/Stonebwoy-releases-Sick-Inna-Head-ft-Burna-Boy-419738|title=Stonebwoy releases 'Sick Inna Head' ft. Burna Boy {{!}} Music 29 February 2016|work=www.ghanaweb.com|date=29 February 2016|accessdate=12 January 2019}}</ref>
|-
|Site n'aka Grace
|<ref>{{Cite web|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/New-Music-Stonebwoy-releases-By-Grace-404682|title=New Music: Stonebwoy releases 'By Grace' {{!}} Music 2 January 2016|work=www.ghanaweb.com|date=2 January 2016|accessdate=12 January 2019}}</ref>
|-
| rowspan="5" |2017
|Aha M
|<ref>{{Cite web|url=https://www.pulse.com.gh/new-music-stonebwoy-my-name-forever-riddim/bn7cg1g|title=Stonebwoy - My Name (Forever Riddim)|date=23 May 2017|work=www.pulse.com.gh|language=en-US|accessdate=3 March 2019|archivedate=6 March 2019|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190306044603/https://www.pulse.com.gh/new-music-stonebwoy-my-name-forever-riddim/bn7cg1g}}</ref>
|-
|Come From Far (Wo Gb3 J3k3)
|<ref>{{Cite web|url=https://www.pulse.com.gh/new-music-stonebwoy-come-from-far-wo-gb3-j3k3-prod-by-masta-garzy/8tbvrry|title=Stonebwoy - Come From Far (Wo Gb3 J3k3) (Prod. by Masta Garzy)|date=20 April 2017|work=www.pulse.com.gh|language=en-US|accessdate=3 March 2019|archivedate=6 March 2019|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190306044556/https://www.pulse.com.gh/new-music-stonebwoy-come-from-far-wo-gb3-j3k3-prod-by-masta-garzy/8tbvrry}}</ref>
|-
|Ịda Ọzọ
|<ref>{{Cite web|url=https://ghkings.com/stonebwoy-falling-again-kojo-funds-music-video/|title=Stonebwoy - Falling Again (Feat Kojo Funds) — Music Video - GhKings|work=ghkings.com|accessdate=3 March 2019|archivedate=6 March 2019|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190306044115/https://ghkings.com/stonebwoy-falling-again-kojo-funds-music-video/}}</ref>
|-
|Onye dike
|<ref>{{Cite web|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/If-I-die-today-I-die-a-hero-Stonebwoy-588510|title=If I die today, I die a hero – Stonebwoy|work=www.ghanaweb.com|date=6 October 2017|language=en|accessdate=3 March 2019}}</ref>
|-
|Enkulenu
|<ref>{{Cite web|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/Gabriel-Myers-Hansen-reviews-Stonebwoy-s-Enku-Lenu-520430|title=Gabriel Myers Hansen reviews Stonebwoy's 'Enku Lenu'|work=www.ghanaweb.com|date=20 March 2017|language=en|accessdate=3 March 2019}}</ref>
|-
| rowspan="8" |2018
|Ndị Iro Na-asọ oyi
|<ref>{{Cite web|url=https://enewsgh.com/2018/03/dirty-enemies-asamoah-gyan-stonebwoy-partner-new-music-snippet/|title=Dirty Enemies! Asamoah Gyan & Stonebwoy partner on new music [+ snippet]|date=2 March 2018|work=Proudly Ghanaian! {{!}} Enews|language=en-US|accessdate=3 March 2019|archivedate=6 March 2019|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190306044513/https://enewsgh.com/2018/03/dirty-enemies-asamoah-gyan-stonebwoy-partner-new-music-snippet/}}</ref>
|-
|Kpo K3K3
|<ref>{{Cite web|url=https://www.ghanamotion.com/stonebwoy-kpo-k3k3-ft-kwesi-arthur-x-medikal-x-kelvyn-boy-x-darkovibes/|title=StoneBwoy – Kpo K3k3 ft. Kwesi Arthur x Medikal x Kelvyn Boy x Darkovibes|author=NytMare|first=Blogger's|date=7 December 2018|work=Ghanamotion.com|language=en-US|accessdate=3 March 2019|archivedate=6 March 2019|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190306044147/https://www.ghanamotion.com/stonebwoy-kpo-k3k3-ft-kwesi-arthur-x-medikal-x-kelvyn-boy-x-darkovibes/}}</ref>
|-
|Iguzosi ike n'ihe
|<ref>{{Cite web|url=https://www.ghanamotion.com/stonebwoy-loyalty-prod-prinxonthedeat/|title=Stonebwoy – Loyalty (Prod. by Prinxonthedeat)|author=NytMare|first=Blogger's|date=31 January 2018|work=Ghanamotion.com|language=en-US|accessdate=3 March 2019|archivedate=6 March 2019|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190306043937/https://www.ghanamotion.com/stonebwoy-loyalty-prod-prinxonthedeat/}}</ref>
|-
|Echi
|<ref>{{Cite web|url=https://www.ghanamotion.com/stonebwoy-tomorrow-attitude-riddim-prod-brainy-beatz/|title=StoneBwoy – Tomorrow (Attitude Riddim) (Prod. by Brainy Beatz)|author=NytMare|first=Blogger's|date=26 March 2018|work=Ghanamotion.com|language=en-US|accessdate=3 March 2019|archivedate=6 March 2019|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190306044408/https://www.ghanamotion.com/stonebwoy-tomorrow-attitude-riddim-prod-brainy-beatz/}}</ref>
|-
|Smile Time Done (S.T.D/Worldwide)
|<ref>{{Cite web|url=https://www.ghanamotion.com/stonebwoy-smile-time-done-s-t-d-worldwide/|title=Stonebwoy – Smile Time Done (S.T.D/Worldwide)|author=NytMare|first=Blogger's|date=1 November 2018|work=Ghanamotion.com|language=en-US|accessdate=3 March 2019|archivedate=6 March 2019|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190306043959/https://www.ghanamotion.com/stonebwoy-smile-time-done-s-t-d-worldwide/}}</ref>
|-
|Ihe kacha bụrụ nke mbụ
|Akwụkwọ ozi nke Mama
|
|-
|Wame
| rowspan="2" |Non-album single
|<ref>{{Cite web|url=https://ghanaguardian.com/new-music-stonebwoy-releases-banger-feat-cassper-nyovest-wame|title=New Music: Stonebwoy releases banger feat. Cassper Nyovest – Wame|work=The Ghana Guardian News|language=en|accessdate=3 March 2019}}</ref>
|-
|Top Skanka
|<ref>{{Cite web|url=https://www.ghanamotion.com/stonebwoy-top-skanka-prod-by-undabeatz/|title=StoneBwoy – Top Skanka (Prod. by UndaBeatz)|author=NytMare|first=Blogger's|date=31 August 2018|work=Ghanamotion.com|language=en-US|accessdate=3 March 2019|archivedate=6 March 2019|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190306044129/https://www.ghanamotion.com/stonebwoy-top-skanka-prod-by-undabeatz/}}</ref>
|-
| rowspan="9" |2019
|Shuga
|Non-album single
|<ref>{{Cite web|url=http://livefmghana.com/2019/04/23/new-music-stonebwoy-ft-beenie-man-shuga/|title=New Music: Stonebwoy ft. Beenie Man – 'Shuga'|date=23 April 2019|work=Live 91.9 FM|language=en-US|accessdate=23 April 2019|archivedate=23 April 2019|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190423135515/http://livefmghana.com/2019/04/23/new-music-stonebwoy-ft-beenie-man-shuga/}}</ref>
|-
|Mkpụrụ Tuff
|Non-album single
|<ref>{{Cite web|url=https://www.okayafrica.com/stonebwoy-tuff-seed-video/|title=Watch Stonebwoy's New Video For 'Tuff Seed'|date=15 July 2019|work=OkayAfrica|language=en|accessdate=9 August 2019}}</ref>
|-
|Ololo
|Ọ bụghị abọm
|[https://www.youtube.com/watch?v=PaMrVDHiysU <nowiki>[103]</nowiki>]
|-
|Nnukwu Onye isi
|Ọ bụghị abọm
|<ref>{{Cite web|url=https://web.archive.org/web/20241127073030/https://afrosages.com/stonebwoy-big-boss-prod-by-streetbeatz/|title=Stonebwoy – Big Boss (Prod. by Streetbeatz)|date=19 November 2019|work=www.afrosages.com|accessdate=22 November 2019}}</ref>
|-
|Ndị Ojii
|Ọ bụghị abọm
|<ref>{{Cite web|url=https://afrosages.com/black-people-stonebwoy/|title=Black People – Stonebwoy|date=3 December 2019|work=www.afrosages.com|accessdate=4 December 2019}}</ref>
|-
|More
|Ọ bụghị abọm
|<ref>{{Cite web|url=https://www.ghupload.com/stonebwoy-blessing-ft-vic-mensa/|title=Download MP3: Stonebwoy – More (Prod. by BeatzDakay)|author=Halm|date=12 December 2019|work=ghupload.com|language=en-US|accessdate=24 March 2020}}</ref>
|-
|Wepụ m
|Ọ bụghị abọm
|<ref>{{Cite web|url=https://www.crateshub.com/music/ghana/stonebwoy-take-me-away-ft-kidi-x-kuami-eugene-prod-by-ippapi.html|title=Stonebwoy – Take Me Away Ft Kidi x Kuami Eugene - CratesHub.com|author=CratesHub|first=Alloh|work=www.crateshub.com|language=en-gb|accessdate=24 March 2020}}</ref>
|-
|Were m gaa ebe ahụ
|Ọ bụghị abọm
|<ref>{{Cite web|url=https://jonilar.net/2019/10/18/stonebwoy-take-prod-cjthechemist/|title=Stonebwoy – Take Me There (Prod. By CjTheChemist)|date=18 October 2019|work=Jonilar|language=en-US|accessdate=24 March 2020}}</ref>
|-
|Lee ebe
|Ọ bụghị abọm
|<ref>{{Cite web|url=https://ghanaguardian.com/stonebwoy-releases-new-song-titled-more|title=Stonebwoy releases new song, titled 'More'|work=The Ghana Guardian News|language=en|accessdate=24 March 2020}}</ref>
|-
| rowspan="19" |2020
|Sobolo
|Ọ bụghị abọm
|<ref>{{Cite web|url=https://www.myjoyonline.com/entertainment/music/sobolo-stonebwoys-new-release-gets-good-reviews/|title="Sobolo" - Stonebwoy's new release gets good reviews|date=19 February 2020|work=MyJoyOnline.com|language=en-US|accessdate=24 March 2020}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://museafrica.com/stonebwoy-serves-us-sobolo/|title=Stonebwoy serves us Sobolo – museafrica|date=18 February 2020|language=en-US|accessdate=24 March 2020}}</ref>
|-
|Ụtụtụ ọma
|Anloga Junction
|<ref>{{Cite web|url=http://vimnewsgh.com/stonebwoy-releases-new-single-good-morning/|title=Stonebwoy Releases New Single 'Good Morning'.|date=5 March 2020|work=Vimnewsgh|language=en|accessdate=24 March 2020}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.dcleakers.com/stonebwoy-ft-chivv-good-morning-prod-by-spanker/|title=Stonebwoy ft. Chivv - Good Morning (Prod. by Spanker)|date=5 March 2020|work=DCLeakers.com|language=en-US|accessdate=24 March 2020}}</ref>
|-
|African Party
|Anloga Junction
|<ref>{{Cite web|url=https://museafrica.com/stonewboy-releases-african-party-off-his-anloga-junction-album/|title=Stonewboy releases African Party off his Anloga Junction album – museafrica|date=6 March 2020|language=en-US|accessdate=24 March 2020}}</ref>
|-
|Ghọta
|Anloga Junction
|<ref>{{Cite web|url=https://music.apple.com/us/artist/stonebwoy/572206113|title=Stonebwoy on Apple Music|work=Apple Music|language=en-us|accessdate=9 April 2020}}</ref>
|-
|Le Gba Gbe
|Anloga Junction
|<ref>{{Cite web|author=<!--Staff writer(s); no by-line.-->|title=Stonebwoy Releases Visuals for 'Le Gba Gbe'|url=https://www.broadwayworld.com/bwwmusic/article/Stonebwoy-Releases-Visuals-for-Le-Gba-Gbe-20200601|accessdate=2020-07-24|work=Broadway World|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|date=2020-05-31|title=DOWNLOAD MP3: Stonebwoy – Le Gba Gbe (Prod. by MastaGarzy)|url=https://www.crackermusic.com/download-mp3-stonebwoy-le-gba-gbe-prod-by-mastagarzy/|accessdate=2020-11-04|work=CrackerMusic.com|language=en-US}}</ref>
|-
|Nhọpụta
|Anloga Junction
|<ref>{{Cite web|date=2020-05-12|title=Stonebwoy's 'Nominate' featuring Keri Hilson makes it to Billboard's digital song sales chart|url=https://www.myjoyonline.com/entertainment/music/stonebwoys-nominate-featuring-keri-hilson-makes-it-to-billboards-digital-song-sales-chart/|accessdate=2020-07-24|work=MyJoyOnline.com|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2020-06-11|title=Stonebwoy releases Nominate ft. Keri Hilson in South Africa|url=https://www.musicinafrica.net/magazine/stonebwoy-releases-nominate-ft-keri-hilson-south-africa|accessdate=2020-07-24|work=Music In Africa|language=en}}</ref>
|-
|Ebighị Ebi
|Anloga Junction
|<ref>{{Cite web|date=2020-10-23|title=Official Video: Stonebwoy - Ever Lasting|url=https://www.crackermusic.com/official-video-stonebwoy-ever-lasting/|accessdate=2020-11-04|work=CrackerMusic.com|language=en-US}}</ref>
|-
|Njem
|Anloga Junction
|<ref>{{Cite web|date=2020-04-24|title=Stonebwoy – Journey (Prod. By Riga)|url=https://www.ghanaclasic.com/stonebwoy-journey-prod-by-riga/|accessdate=2020-07-24|work=Ghanaclasic.com|language=en-US}}</ref>
|-
|Nkuto
|Anloga Junction
|<ref>{{Cite web|title=Anloga Junction by Stonebwoy|url=https://music.apple.com/us/album/anloga-junction/1500651510|accessdate=2020-07-24|work=Apple Music|language=en-us}}</ref>
|-
|Naanị Ịhụnanya
|Anloga Junction
|<ref>{{Cite web|date=2020-05-06|title=DOWNLOAD MP3:- Stonebwoy – "Only Love" Mp3 Download|url=https://awadimusic.com/download-mp3-music/stonebwoy-only-love/|accessdate=2020-07-24|work=AwadiMusic|language=en}}</ref>
|-
|Mmegharị
|Anloga Junction
|<ref>{{Cite web|date=2020-05-07|title=Stonebwoy – Motion ft. Jahmiel|url=https://www.dcleakers.com/stonebwoy-ft-jahmiel-motion/|accessdate=2020-07-24|work=DCLeakers.com|language=en-US}}</ref>
|-
|Bow Down
|Anloga Junction
|<ref>{{Cite web|date=2020-04-24|title=Stonebwoy Ft. Nasty C – Bow Down (Prod. By Ipaapi) {{!}} Ghxclusives.Com|url=https://www.ghxclusives.com/stonebwoy-ft-nasty-c-bow-down-prod-by-ipaapi/|accessdate=2020-07-24|language=en-GB}}</ref>
|-
|Ihe dị oke mkpa
|Anloga Junction
|<ref>{{Cite web|date=2020-04-24|title=Stonebwoy Ft. Zlatan – Critical {{!}} Ghxclusives.Com|url=https://www.ghxclusives.com/stonebwoy-ft-zlatan-critical/|accessdate=2020-07-24|language=en-GB}}</ref>
|-
|Madonna ojii
|Anloga Junction
|<ref>{{Cite web|title=Stonebwoy – Black Madonna ft. Diamond Platnumz [Music]|url=https://www.mp3bullet.ng/stonebwoy-black-madonna-ft-diamond-platnumz-music/|accessdate=2020-07-24|work=regioshop-hannover}}</ref>
|-
|Ihe oyiyi Afrịka
|Anloga Junction
|<ref>{{Cite web|author=Mayne|title=Stonebwoy – African Idol lyrics Archives|url=https://kayflix.com/tag/stonebwoy-african-idol-lyrics/|accessdate=2020-07-24|work=kayflix|language=en-US|archivedate=2020-07-24|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200724233459/https://kayflix.com/tag/stonebwoy-african-idol-lyrics/}}</ref>
|-
|Ike na Olileanya
|Anloga Junction
|<ref>{{Cite web|author=Ndwompafie|date=2020-04-24|title=Stonebwoy – Strength & Hope (Prod. by Kabaka Pyramid)|url=https://www.ndwompafie.net/stonebwoy-strength-hope-prod-by-kabaka-pyramid/|accessdate=2020-07-24|work=Ndwompafie|language=en-US}}</ref>
|-
|Putuu
|Ọ bụghị abọm
|<ref>{{Cite web|author=NytMare|first=Blogger's|date=2020-07-19|title=Stonebwoy – Putuu (Pray) (Freestyle)|url=https://www.ghanamotion.com/stonebwoy-putuu-pray-freestyle/|accessdate=2020-07-24|work=Ghanamotion.com|language=en-US|archivedate=2020-07-25|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200725005519/https://www.ghanamotion.com/stonebwoy-putuu-pray-freestyle/}}</ref><ref>{{Cite web|date=2020-07-19|title=DOWNLOAD MP3: Stonebwoy – Putuu (Freestyle)(Pray)|url=https://www.crackermusic.com/download-mp3-stonebwoy-putuu-freestylepray/|accessdate=2020-11-04|work=CrackerMusic.com|language=en-US|archivedate=2021-01-13|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210113162229/https://www.crackermusic.com/download-mp3-stonebwoy-putuu-freestylepray/}}</ref>
|-
|Blaze Dem
|Ọ bụghị abọm
|<ref>{{Cite web|author=NytMare|first=Blogger's|date=2020-09-14|title=Stonebwoy – Blaze Dem (Freestyle)|url=https://www.ghanamotion.com/stonebwoy-blaze-dem-freestyle/|accessdate=2020-09-26|work=Ghanamotion.com|language=en-US|archivedate=2020-10-22|archiveurl=https://web.archive.org/web/20201022003128/https://www.ghanamotion.com/stonebwoy-blaze-dem-freestyle/}}</ref>
|-
|Mee ka ọ rụọ ọrụ
|Ọ bụghị abọm
|<ref>{{Cite web|author=P|first=Milca|date=2020-12-07|title=Davido and Stonebwoy Collide On "Activate" {{!}} The Source {{!}}|url=https://thesource.com/2020/12/07/davido-and-stonebwoy-collide-on-activate/|accessdate=2021-01-23|work=The Source|language=en-US}}</ref>
|-
| rowspan="6" |2021
|1Gad
|Ọ bụghị abọm
|<ref>{{Cite web|date=2021-02-05|title=Stonebwoy releases prophecies in new single '1 Gad'|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/Stonebwoy-releases-prophecies-in-new-single-1-Gad-1173097|accessdate=2021-07-04|work=GhanaWeb|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|date=2021-02-11|title=Stonebwoy Stands Up To His Shadow In New Single '1GAD'|url=https://www.okayafrica.com/stonebwoy-1gad-new-single/|accessdate=2021-07-04|work=OkayAfrica|language=en}}</ref>
|-
|Anyị na-agagharị
|Ọ bụghị abọm
|
|-
|Ngọzi
|Ọ bụghị abọm
|<ref>{{Cite web|date=2021-04-21|title=Stonebwoy & Vic Mensa Team Up In New Music Video For 'Blessing'|url=https://www.okayafrica.com/stonebwoy-vic-mensa-blessing-/|accessdate=2021-07-04|work=OkayAfrica|language=en}}</ref>
|-
|N'èzí
|Ọ bụghị abọm
|<ref>{{Cite web|title=Stonebwoy drops song for #FixTheCountry campaign - MyJoyOnline.com|url=https://www.myjoyonline.com/stonebwoy-drops-song-for-fixthecountry-campaign/|accessdate=2021-07-04|work=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2021-07-01|title=#FixTheCountry: Stonebwoy releases song to condemn Ejura killings|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/FixTheCountry-Stonebwoy-releases-song-to-condemn-Ejura-killings-1299232|accessdate=2021-07-04|work=GhanaWeb|language=en|archivedate=2021-07-01|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210701153129/https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/FixTheCountry-Stonebwoy-releases-song-to-condemn-Ejura-killings-1299232}}</ref>
|-
|Ariba
|Ọ bụghị abọm
|<ref>{{Cite web|date=2021-09-11|title=Stonebwoy and Focalistic connect on new Amapiano sound ‘ARIBA’|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/Stonebwoy-and-Focalistic-connect-on-new-Amapiano-sound-ARIBA-1354384|accessdate=2021-09-23|work=GhanaWeb|language=en|archivedate=2022-06-04|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220604090052/https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/Stonebwoy-and-Focalistic-connect-on-new-Amapiano-sound-ARIBA-1354384}}</ref>
|-
|Ndị nwoke anyaukwu
|Ọ bụghị abọm
|<ref>{{Cite web|date=2021-11-03|title=Stonebwoy lashes illegal miners in ‘Greedy Men’|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/Stonebwoy-lashes-illegal-miners-in-Greedy-Men-1394290|accessdate=2021-11-05|work=GhanaWeb|language=en|archivedate=2021-11-05|archiveurl=https://web.archive.org/web/20211105015427/https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/Stonebwoy-lashes-illegal-miners-in-Greedy-Men-1394290}}</ref>
|}
; E gosipụtara ya n'ime
* 2021: "Guns of Navarone" (<small>Sean Paul</small> <small>feat</small>. <small>Jesse Royal, Stonebwoy & Mutabaruka)</small>
{| class="wikitable"
|+
Ihe nrite nke Stonebwoy meriri na nhọpụta ya
!Afọ
!Emume onyinye
!Ihe Nrite E Nyere
!Ọrụ a họpụtara / onye nnata
!Nsonaazụ
!Ref
|-
| rowspan="7" |2015
|BET Awards
|Best International Act
|Ya onwe ya
|{{Won}}
|<ref>{{Cite web|url=https://www.myjoyonline.com/entertainment/2015/June-28th/stonebwoy-wins-2015-bet-awards-best-international-act.php|title=Stonebwoy wins 2015 BET Awards Best International Act - MyJoyOnline.com|work=www.myjoyonline.com|accessdate=9 August 2019|archivedate=9 August 2019|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190809153637/https://www.myjoyonline.com/entertainment/2015/June-28th/stonebwoy-wins-2015-bet-awards-best-international-act.php}}</ref>
|-
| rowspan="2" |Vodafone Ghana Music
Ihe nrite
|Onye na-ese ihe nke afọ
|Ya onwe ya
|{{Won}}
|<ref name="SetsRecord">{{Cite web|url=https://www.myjoyonline.com/entertainment/2018/April-15th/stonebwoy-sets-record-wins-reggaedancehall-artiste-award-4-times.php|title=Stonebwoy sets record, wins 'Reggae/Dancehall Artiste' award 4 times|work=www.myjoyonline.com|accessdate=9 August 2019}}</ref>
|-
|Reggae/Dancehall
Artiste nke Afọ
|Ya onwe ya
|{{Won}}
|<ref name="SetsRecord" />
|-
|All Africa Music Awards
|Best African Reggae,
Ragga na Dancehall
|Ya onwe ya
|{{Won}}
|<ref>{{Cite web|url=https://www.myjoyonline.com/entertainment/2015/November-16th/stonebwoy-wiyaala-win-at-2015-all-africa-music-awards.php|title=Stonebwoy, Wiyaala win at 2015 All Africa Music Awards - MyJoyOnline.com|work=www.myjoyonline.com|accessdate=9 August 2019}}</ref>
|-
| rowspan="3" |MTN 4Syte Music
Ihe nrite
|Best Reggae/Dancehall
Vidio
|Ya onwe ya
|{{Won}}
|<ref name="Dominates">{{Cite web|url=https://www.musicinafrica.net/magazine/stonebwoy-dominates-4syte-awards|title=Stonebwoy dominates 4Syte Awards|date=17 November 2015|work=Music In Africa|language=en|accessdate=9 August 2019}}</ref>
|-
|Vidio kacha mma
|Ya onwe ya
|{{Won}}
|<ref name="Dominates" />
|-
|Onye na-ese ihe kachasị emetụta
|Ya onwe ya
|{{Won}}
|<ref name="Dominates" />
|-
| rowspan="6" |2016
|International Reggae na
World Music Awards
|Omume Kasị Nkwa
|Ya onwe ya
|{{Won}}
|<ref>{{Cite web|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/Stonebwoy-and-Shatta-Wale-win-big-at-IRAWMA-2016-474835|title=Stonebwoy and Shatta Wale win big at IRAWMA 2016|work=www.ghanaweb.com|language=en|accessdate=9 August 2019|archivedate=9 August 2019|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190809153635/https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/Stonebwoy-and-Shatta-Wale-win-big-at-IRAWMA-2016-474835}}</ref>
|-
|Vodafone Ghana Music
Ihe nrite
|Reggae/Dancehall
Abụ nke Afọ
|Ya onwe ya
|{{Won}}
|<ref name="SetsRecord" />
|-
| rowspan="4" |Ghana Music Awards UK
|Abụ kachasị ewu ewu
nke Afọ
|Ya onwe ya
|{{Nom}}
|<ref name="2016Ghana">{{Cite web|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/Ghana-Music-Awards-UK-2016-See-full-list-of-winners-484312|title=Ghana Music Awards UK 2016: See full list of winners|work=www.ghanaweb.com|date=7 November 2016|language=en|accessdate=9 August 2019}}</ref>
|-
|Reggae/Dancehall
Abụ nke Afọ
|Ya onwe ya
|{{Won}}
|<ref name="2016Ghana" />
|-
|Artiste nke Afọ
|Ya onwe ya
|{{Nom}}
|<ref name="2016Ghana" />
|-
|Abọm nke Afọ
|Ya onwe ya
|{{Won}}
|<ref name="2016Ghana" />
|-
| rowspan="3" |2017
|BET Awards
|Best International Act
|Ya onwe ya
|{{Nom}}
|<ref>{{Cite web|url=http://www.myjoyonline.com/entertainment/2017/may-15th/stonebwoy-nominated-for-2017-bet-awards.php|title=Stonebwoy nominated for 2017 BET Awards|date=15 May 2017|work=www.myjoyonline.com|accessdate=9 August 2019|archivedate=9 August 2019|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190809153641/http://www.myjoyonline.com/entertainment/2017/may-15th/stonebwoy-nominated-for-2017-bet-awards.php}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.nydjlive.com/bet-awards-2017-full-list-of-nominees-announced/|title=BET Awards 2017 : Full List Of Nominees Announced|date=15 May 2017|work=NYDJ Live|language=en-GB|accessdate=9 August 2019}}</ref>
|-
| rowspan="2" |Vodafone Ghana Music
Ihe nrite
|Reggae/Dancehall
Artiste nke Afọ
|Ya onwe ya
|{{Won}}
|<ref name="VGMA2017">{{Cite web|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/Full-list-of-winners-at-VGMA-2017-527196|title=Full list of winners at VGMA 2017|work=www.ghanaweb.com|date=9 April 2017|language=en|accessdate=9 August 2019}}</ref>
|-
|Reggae/Dancehall
Abụ nke Afọ
|Ya onwe ya
|{{Won}}
|<ref name="VGMA2017" />
|-
| rowspan="6" |2018
|All Africa Music Awards
|Best Reggae/Dancehall
Onye na-ese ihe n'Afrịka
|Ya onwe ya
|{{Won}}
|<ref>{{Cite web|url=http://www.myjoyonline.com/entertainment/2018/November-27th/full-list-all-the-winners-at-2018-afrima.php|title=Full list: All the winners at 2018 AFRIMA|work=www.myjoyonline.com|accessdate=9 August 2019|archivedate=9 August 2019|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190809173725/http://www.myjoyonline.com/entertainment/2018/November-27th/full-list-all-the-winners-at-2018-afrima.php}}</ref>
|-
|Nickelodeon Kids' Choice Awards
|Onye ọkacha mmasị African Star
|Ya onwe ya
|{{Won}}
|<ref>{{Cite web|url=http://www.myjoyonline.com/entertainment/2019/March-25th/stonebwoy-takes-favorite-african-star-award-at-2019-nickelodeon-kids-choice.php|title=Stonebwoy takes 'Favorite African Star' award at 2019 Nickelodeon Kids Choice|work=www.myjoyonline.com|accessdate=9 August 2019|archivedate=3 August 2019|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190803003547/http://www.myjoyonline.com/entertainment/2019/March-25th/stonebwoy-takes-favorite-african-star-award-at-2019-nickelodeon-kids-choice.php}}</ref>
|-
| rowspan="3" |3Music Awards
|Reggae/Dancehall artist
nke Afọ
|Ya onwe ya
|{{Won}}
|<ref name="2018Awards">{{Cite web|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/Full-list-of-winners-for-2018-3-Music-Awards-637589|title=Full list of winners for 2018 3 Music Awards|work=www.ghanaweb.com|date=25 March 2018|language=en|accessdate=9 August 2019}}</ref>
|-
|Twitstar nke Afọ
|Ya onwe ya
|{{Won}}
|<ref name="2018Awards" />
|-
|Instagram Star nke Afọ
|Ya onwe ya
|{{Won}}
|<ref name="2018Awards" />
|-
|Vodafone Ghana Music
Ihe nrite
|Reggae/Dancehall Artiste
nke Afọ
|Ya onwe ya
|{{Won}}
|<ref>{{Cite web|url=https://www.myjoyonline.com/entertainment/2018/April-15th/full-list-of-winners-at-2018-vodafone-ghana-music-awards.php|title=Full list of winners at 2018 Vodafone Ghana Music Awards|work=www.myjoyonline.com|accessdate=9 August 2019|archivedate=15 April 2018|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180415054014/https://www.myjoyonline.com/entertainment/2018/April-15th/full-list-of-winners-at-2018-vodafone-ghana-music-awards.php}}</ref>
|-
| rowspan="2" |2019
|African Entertainment Awards USA
|Onye egwu nwoke kacha mma
|Ya onwe ya
|{{Won}}
|<ref>{{Cite web|url=https://www.africanentertainmentawards.org/best-male-artist-stonebwoy/|title=Best Male Artist – Stonebwoy – AEAUSA|language=en-US|accessdate=9 November 2019|archivedate=21 October 2019|archiveurl=https://web.archive.org/web/20191021081742/https://www.africanentertainmentawards.org/best-male-artist-stonebwoy/}}</ref>
|-
|AFRIMA 2019
|Best Reggae Dancehall Artiste
|Ya onwe ya
|{{Won}}
|<ref>{{Cite web|url=https://www.ghnewslab.com/2019/11/afrima-2019-stonebwoy-wins-reggae-dancehall-artiste-for-3rd-time.html|title=AFRIMA 2019 – Stonebwoy wins Reggae Dancehall artiste for 3rd time|language=en-US|accessdate=23 November 2019}}</ref>
|-
|2020
|International Reggae na
World Music Awards
|Best African Reggae/Dancehall
Onye na-eme egwuregwu
|Ya onwe ya
|{{Won}}
|<ref>{{Cite web|url=https://www.myjoyonline.com/entertainment/music/irawma20-stonebwoy-beats-burna-boy-shatta-wale-to-win-best-african-dancehall-entertainer/|title=IRAWMA'20: Stonebwoy beats Burna Boy, Shatta Wale to win Best African Dancehall entertainer|date=22 March 2020|work=MyJoyOnline.com|language=en-US|accessdate=24 March 2020}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://museafrica.com/stonebwoy-adjudged-best-african-reggae-dancehall-entertainer-at-irawma/|title=Stonebwoy adjudged Best African Reggae/Dancehall Entertainer at IRAWMA – museafrica|language=en-US|accessdate=24 March 2020}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://jamsbase.com/album-stonebwoy-anloga-junction/|title=Stonebwoy Anloga Junction Album – Jamsbase|language=en-US|accessdate=23 May 2020}}</ref>
|-
| rowspan="7" |2022
|3Music Awards
|Reggae/Dancehall Act
nke Afọ
|Ya onwe ya
|{{Won}}
|<ref>{{Cite web|author=Kotey|first=Nii|date=27 March 2022|title=3Music News: 3Music Awards '22: Here are all the winners|url=https://3music.tv/section/news/article?nid=nwi7nMUc8EfDQv03wzwIVX6zdP2|accessdate=27 March 2022|work=3Music TV|language=}}</ref>
|-
| rowspan="4" |Vodafone Ghana Music
Ihe nrite
|Vodafone Green Award
|Ya onwe ya
|{{Won}}
|<ref>{{Cite web|author=Ghana|first=Music|title=LIST OF WINNERS – 2022 VODAFONE GHANA MUSIC AWARDS|url=https://www.ghanamusic.com/news/top-stories/2022/05/06/live-2022-vodafone-ghana-music-awards/|work=www.ghanamusic.com|publisher=Emmanuel Ghansah|accessdate=21 May 2022}}</ref>
|-
|Reggae/Dancehall
Artiste nke Afọ
|Ya onwe ya
|{{Won}}
|<ref>{{Cite web|author=Ghana|first=Music|title=LIST OF WINNERS – 2022 VODAFONE GHANA MUSIC AWARDS|url=https://www.ghanamusic.com/news/top-stories/2022/05/06/live-2022-vodafone-ghana-music-awards/|work=www.ghanamusic.com|publisher=Emmanuel Ghansah|accessdate=21 May 2022}}</ref>
|-
|Egwú Maka Ezi Ihe
|Ndị nwoke anyaukwu
|{{Won}}
|<ref>{{Cite web|author=Ghana|first=Music|title=LIST OF WINNERS – 2022 VODAFONE GHANA MUSIC AWARDS|url=https://www.ghanamusic.com/news/top-stories/2022/05/06/live-2022-vodafone-ghana-music-awards/|work=www.ghanamusic.com|publisher=Emmanuel Ghansah|accessdate=21 May 2022}}</ref>
|-
|Mmekọrịta kacha mma
|Onye ozi na-atọ ụtọ (featured)
|{{Won}}
|<ref>{{Cite web|author=Ghana|first=Music|title=LIST OF WINNERS – 2022 VODAFONE GHANA MUSIC AWARDS|url=https://www.ghanamusic.com/news/top-stories/2022/05/06/live-2022-vodafone-ghana-music-awards/|work=www.ghanamusic.com|publisher=Emmanuel Ghansah|accessdate=21 May 2022}}</ref>
|}
=== Ihe nrite mmeri ntụrụndụ ===
Na Machị 2021, abọm ya bụ ''Anloga Junction'' meriri na ihe nrite nke abọm nke afọ na Ihe nrite Mmeri Ntụrụndụ. O ritekwara ihe nrite nwoke nke afọ.<ref>{{Cite web|date=2021-03-28|title=#EAAwards: Winning Album of the Year 'a big one for me' – Stonebwoy|url=https://citinewsroom.com/2021/03/eaawards-winning-album-of-the-year-a-big-one-for-me-stonebwoy/|accessdate=2021-03-29|work=Citinewsroom - Comprehensive News in Ghana|language=en-US}}</ref>
=== Ihe Nrite nke ndị 3Music ===
Na Machị 2021, abọm ya bụ ''Anloga Junction'' meriri na nrite abọm nke afọ na 3Music Awards. Egwu ya bụ Putuu Freestyle (Ekpere) meriri na Egwu nke wuru ewụ nke afọ.<ref>{{Cite web|title=3Music Awards 2021: Full list of winners - MyJoyOnline.com|url=https://www.myjoyonline.com/3music-awards-2021-full-list-of-winners/|accessdate=2021-03-29|work=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref>
=== International Reggae na World Music Awards (IRAWMA) ===
Na Mee 2021, a họpụtara ya maka 'Best African Dancehall Entertainer Award'.<ref>{{Cite web|title=Sarkodie, Shatta Wale, Kwame Yeboah, DJ Switch win awards at 2021 IRAWMA - MyJoyOnline.com|url=https://www.myjoyonline.com/sarkodie-shatta-wale-kwame-yeboah-dj-switch-win-awards-at-2021-irawma/|accessdate=2021-05-18|work=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref>
== Edensibia ==
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
[[Òtù:Pages with unreviewed translations]]
cp0hu1j0xr7n77irw4u2hf712wcuv61
Selassie Ibrahim
0
13947
631447
628649
2026-04-30T12:27:15Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
631447
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
'''Selassie Ibrahim''' (amụrụ n'abalị iri na iteghete nke ọnwa Mee ) bụ onye Ghana na-eme ihe nkiri, onye na-emepụta ihe nkiri, nne, onye na-enyere ndị mmadụ aka, onye ọchụnta ego na onye isi nke njikwa na mmepụta nke otu Smarttys .<ref>{{Cite web|url=https://www.modernghana.com/news/337141/i-have-a-jealous-wife.html|title=I Have A Jealous Wife|work=Modern Ghana|language=en|accessdate=2019-07-09}}</ref><ref name="myjoyonline.com">{{Cite web|url=http://www.myjoyonline.com/entertainment/2019/June-12th/tv-stations-pushing-actors-out-of-business-selassie-ibrahim.php|title=TV stations pushing actors out of business – Selassie Ibrahim|work=www.myjoyonline.com|accessdate=2019-06-26|archivedate=2019-06-26|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190626033901/https://www.myjoyonline.com/entertainment/2019/June-12th/tv-stations-pushing-actors-out-of-business-selassie-ibrahim.php}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">. ''www.myjoyonline.com''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2019-06-26</span></span>.</cite></ref><ref name=":0">{{Cite web|url=https://citinewsroom.com/2019/06/selassie-ibrahim-premieres-40-looks-good-on-you-on-friday/|title=Selassie Ibrahim premieres ‘40 Looks Good on You’ on Friday|date=2019-06-18|work=Citinewsroom - Comprehensive News in Ghana, Current Affairs, Business News , Headlines, Ghana Sports, Entertainment, Politics, Articles, Opinions, Viral Content|language=en-US|accessdate=2020-04-08}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.adomonline.com/tv-stations-pushing-actors-out-of-business-selassie-ibrahim/|title=TV stations pushing actors out of business – Selassie Ibrahim|author=Adu|first=Dennis|date=2019-06-12|work=Adomonline.com|language=en-US|accessdate=2020-04-08}}</ref><ref name=":1">{{Cite web|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/Actress-Selassie-Ibrahim-under-attack-401890|title=Actress Selassie Ibrahim under attack|work=www.ghanaweb.com|language=en|accessdate=2020-04-08}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.happyghana.com/tv-stations-have-literally-pushed-us-out-of-business-selassie-ibrahim/|title=TV Stations have Literally pushed us out of business - Selassie Ibrahim|date=2019-06-11|work=Happy Ghana|language=en-US|accessdate=2020-04-08}}</ref><ref>{{Cite web|title=Our Team|url=http://www.smarttys.com/about-us/our-team|accessdate=2021-06-01|work=www.smarttys.com|archivedate=2021-06-02|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210602214620/http://www.smarttys.com/about-us/our-team}}</ref> Selassie Ibrahim emeela ihe nkiri dịka "Her Mother's Man" ''nke'' [[Desmond Elliot|Desmond Elliott]] duziri na IROKOtv.<ref>{{Cite web|url=https://www.vanguardngr.com/2019/01/desmond-elliot-set-to-release-star-studded-movie-4-wives-and-mistress/|title=Desmond Elliot set to release star-studded movie ‘4 Wives and Mistress’|date=2019-01-09|work=Vanguard News|language=en-US|accessdate=2019-07-09}}</ref>
O gosipụtala n'otu aka ndị omee bu Freddie Leonard, [[Uche Jombo]], John Dumelo, [[Shafy Bello]] na Roselyn Ngissah na ihe nkiri ya "''40'' looks Good on You".<ref>{{Cite web|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/Stephanie-Benson-grabs-a-role-in-40-Looks-Good-on-You-movie-756986|title=Stephanie Benson grabs a role in '40 Looks Good on You' movie|work=www.ghanaweb.com|language=en|accessdate=2019-07-09}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/Selassie-Ibrahim-premieres-40-Looks-Good-on-You-on-Friday-756155|title=Selassie Ibrahim premieres ‘40 Looks Good on You’ on Friday|work=www.ghanaweb.com|language=en|accessdate=2019-07-09|archivedate=2019-07-09|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190709100734/https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/Selassie-Ibrahim-premieres-40-Looks-Good-on-You-on-Friday-756155}}</ref><ref name=":0"/> O gosipụtala na ihe nkiri Ghana karịrị iri ise.<ref name=":2">{{Cite web|url=https://www.myjoyonline.com/entertainment/myjoyonline-one-on-one-with-selassie-ibrahim/|title=Myjoyonline One-on-One with Selassie Ibrahim|date=2010-11-09|work=MyJoyOnline.com|language=en-US|accessdate=2020-04-08}}</ref> Selassie Ibrahim bụ onye isi nchịkwa nke Jabneel Impact, otu nzukọ mmepe na-abụghị nke gọọmentị (NGO) nke na-arụ ọrụ na ebumnuche nke iweta ndụ na-adịgide na akụkụ akọwapụtara nke ndị na-adịghị ike na ọha mmadụ anyị na ebumnuche nke ịkwalite ikike ha maka ịrụ ọrụ mmekọrịta mmadụ na ibe ya nke ọma site na atụmatụ ndị e ji nlezianya mee.<ref>{{Cite web|title=Home|url=https://jabneelimpact.org/|accessdate=2021-06-01|work=Jabneel Impact|language=en-US|archivedate=2024-06-07|archiveurl=https://web.archive.org/web/20240607035321/https://jabneelimpact.org/}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://yen.com.gh/128306-nadia-buari-selassie-afaglo-dance-borborbor-ho-charity-dumelo-video.html|title=Nadia Buari dances borborbor at durbar to donate to widows & orphans in Ho|author=Mensah|first=Jeffrey|date=2019-05-27|work=Yen.com.gh - Ghana news.|language=en|accessdate=2019-07-09}}</ref> Selassie bụ onye isi oche nke otu mmepụta na njikwa Smarttys ,ụlọ ọrụ azụmahịa nke na-ahụ maka mgbasa ozi, ihe nkiri, mmepụta ihe nkiri, akwụkwọ akụkọ, mmekọrịta ọha na eze. O nwekwara ihe nkiri akpọrọ C.E.O.<ref name=":2" />
== Ọrụ ==
Selassie Ibrahim mere ihe nkiri mbụ ya n'afọ ndị 90, ihe nkiri "''My sweetie''", nke nyere ya ọganihu site n'iso [[Grace Omaboe]] na Mc- Jordan Amatefio. N'afọ 2015, o mepụtara ihe nkiri mbụ ya nke gosipụtara [[Nadia Buari]], James Gardner, [[Desmond Elliot]], Roselyn Ngissah .<ref name="myjoyonline.com"/><ref>{{Cite web|url=http://dailynewsgh.com/2019/06/18/selassie-ibrahim-premieres-40-looks-good-on-you-on-friday/|title=Selassie Ibrahim Premieres ’40 Looks Good On You’ On Friday|author=Gringo|first=Alhaji|date=2019-06-18|work=Daily News|language=en-US|accessdate=2019-06-26|archivedate=2019-06-26|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190626032129/http://dailynewsgh.com/2019/06/18/selassie-ibrahim-premieres-40-looks-good-on-you-on-friday/}}</ref>
N'afọ 2017, ọ mepụtara usoro telivishọn nke Desmond Elliott duziri nke akpọrọ Entrapped ma gosipụta ya na African Magic showcase, EbonyLifeTV na TV3 Network na Ghana . O meela ihe nkiri dị iche iche nke e mepụtara na Naịjirịa nye IROKOtv . Ndị a ma ama n'etiti ha bụ Baby Palaver, na her Mother's palaver. A họpụtara ya dị ka Best Actress in Supporting Role na 2019 Golden Movie Awards .
Selassie wepụtara ihe nkiri ọhụrụ ya nke akpọrọ, "40 Looks Good On You" na 2019". E bu ụzọ gosipụta ihe nkiri a na sinima Silver Bird na ụlọ ahịa West Hill na Accra. Ihe nkiri a na-ekwu banyere ezigbo ndị enyi ise (Yaaba, Stacy, Mawusi, Ruth na Araaba) bụ ndị mere nkwekọrịta iji nwee ihe ịga nke ọma na ndụ tupu ha eruo afọ iri anọ, mgbe ha nọ na mahadum. Ndị enyi ise ahụ kpebiri ime ihe ọ bụla o kwere ha mee iji mee ka ọ mee ma ọbụ ọ bụrụ na ha ga-ebi ndụ ụgha. Ha niile debere atụmatụ maka mmekọrịta ha, ọrụ ha, na ndụ ha. Otú ọ dị, ha nọ n'ihe ijuanya ka ndụ tụbara onye ọ bụla n'ime ha n'anya. N'ikpeazụ, ha chọpụtara ihe niile. E gosipụtara ihe nkiri a n'abalị iri abụọ na otu nke ọnwa June 2019 ma Pascal Amanfo duziri ya.<ref name=":0"/>
== Ndụ onwe onye ==
Selassie Ibrahim lụrụ Ibrahim Adam onye bụbu onye ozi nke National Democratic Congress ma ha mụtara nwa nwoke na nwa nwanyị.<ref>{{Cite web|date=2015-12-16|title=NDC guru's wife branded BRT buses|url=https://www.pulse.com.gh/revealed-ndc-gurus-wife-branded-brt-buses/xtfpyf5|accessdate=2019-07-09|work=www.pulse.com.gh|language=en-US|archivedate=2019-06-26|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190626032130/https://www.pulse.com.gh/revealed-ndc-gurus-wife-branded-brt-buses/xtfpyf5}}</ref><ref>{{Cite web|title=NDC girl grabs GH¢3.6 million bus branding contract|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/NDC-girl-grabs-GH-3-6-million-bus-branding-contract-401816|accessdate=2019-07-09|work=www.ghanaweb.com|language=en}}</ref><ref name=":1"/>
== Edensibia ==
<references />
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
[[Òtù:Ụmụ nwanyị Ghana n'eme ihe nkiri]]
on6xcwm0rh52fa3jxpqwxana9nr5lia
Temitayo Ogunbiyi
0
14016
631509
199912
2026-04-30T22:59:59Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
631509
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Temitayo Ogunbiyi''' (amụrụ n'afọ 1984) bụ onye na-ese ihe na onye nlekọta nke oge a na Naijiria. A maara ya maka ihe ngosi ya n'ọtụtụ ebe ngosi ihe mgbe ochie, nke kachasị ewu ewu bụ ebe egwuregwu ewubere na Museo d'Arte Contemporanea Donnaregina nke Italy na 2020, nke a maara dị ka You Can Play in the Everyday, Running .<ref name=":1">{{Cite web|title=Forbes: Artist with Gwynedd Roots Creates Playground Instillation for Italy Museum|url=https://montco.today/2020/08/artist-with-gwynedd-roots-creates-playground-instillation-for-naples-italy-museum|accessdate=20 September 2020|work=MONTCO.TODAY}}</ref>
== Malite ndụ na agụmakwụkwọ ==
A mụrụ Ogunbiyi na 1984 na Rochester, New York.<ref name="Art & Artists Files">{{Cite web|title=Ogunbiyi, Temitayo|url=https://www.sil.si.edu/DigitalCollections/art-design/artandartistfiles/vf_details.cfm?id=97273|work=Art & Artists Files in the Smithsonian Libraries' Collections|accessdate=8 July 2021}}</ref><ref name=":0">{{Cite web|title=10th Berlin Biennale, Nomaduma Rosa Masilela: Strange Attractors|url=https://bb10.berlinbiennale.de/projects/strange-attractors|accessdate=20 September 2020|work=10th Berlin Biennale}}</ref> O tolitere na Gwynedd ma gaa Wissahickon High School na Montgomery County.<ref name=":0" /><ref name=":1"/> O nwetara BA na Mahadum Princeton, New Jersey, n'afọ 2006. Emesịa, o nwetara nzere masta ya na akụkọ ihe mere eme na Mahadum Columbia, New York, n'afọ 2011.<ref name=":2"/><ref name=":3">{{Cite web|title=In Naples, Temitayo Ogunbiyi Creates A Playground Where Children Can Play Freely|url=https://www.forbes.com/sites/briennewalsh/2020/08/19/in-naples-temitayo-ogunbiyi-creates-a-playground-where-children-can-play-freely/amp/|accessdate=23 September 2020|work=forbes}}</ref> Ọ bi ma na-arụ ọrụ ugbu a na [[Lagos]], Nigeria, ma biri ebe ahụ afọ itoolu gara aga.<ref name=":0" /><ref name=":1" /><ref name=":4">{{Cite web|title=Temitayo Umolu-Bio|url=https://www.artland.com/artists/temitayo-ogunbiyi|archiveurl=https://web.archive.org/web/20240531104402/https://www.artland.com/artists/temitayo-ogunbiyi|archivedate=31 May 2024|accessdate=23 September 2020|work=Artland}}</ref>
== Ọrụ ==
N'afọ 2012, e gosipụtara nka ya na Pulitzer Foundation for the Arts, St Louis na Centre for Contemporary Art, Lagos . O gosipụtakwara nka ya na Museum of Contemporary Diasporan Art na Lagos n'afọ 2013, sochiri ihe ngosi na Tiwani Contemporary, London n'afọ 2016 na Lagos Biennial of Contemporary Art nke abụọ n'afọ 2019. Ihe osise ya pụtakwara na Museum of Contemporary African Diasporan Arts na Brooklyn, New York, Perm Art Museum na Russia, Dom Umenia Bratislava na Slovakia, na Berlin Art Projects nakwa Fries Museum na Berlin.<ref name=":2"/><ref name=":5">{{Cite web|title=Ogunbiyi, Temitayo|url=https://www.1-54.com/new-york/artists/ogunbiyi-temitayo/|accessdate=23 September 2020|work=!-54 contemporary african art fair|archivedate=20 January 2022|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220120024223/https://www.1-54.com/new-york/artists/ogunbiyi-temitayo/}}</ref>
Ogunbiyi arụwo ebe egwuregwu atọ nke na-arụ ọrụ ruo ugbu a. O wuru nke mbụ ya, na-eji ihe owuwu na ihe eji eme ụlọ, n'afọ 2018.<ref name=":6">{{Cite web|title=TEMITAYO OGUNBIYI AND HER PLAYFUL VISIONS FOR NAPLES|url=https://www.thisdaylive.com/index.php/2020/07/19/temitayo-ogunbiyi-and-her-playful-visions-for-naples/|archiveurl=|archivedate=|accessdate=20 September 2020|work=This Day|date=19 July 2020}}</ref> N'afọ ahụ, e gosipụtara ọrụ egwuregwu ya na mbipụta nlekọta nke e nyere maka ọgbakọ Berlin Biennale nke ịrị.<ref name=":2">{{Cite web|title=Exhibition Temitayo Ogunbiyi You will play in the everyday, running|url=https://www.madrenapoli.it/en/exhibition/temitayo-ogunbiyi/|accessdate=23 September 2020|work=museo madre}}</ref> N'ọnwa Nọvemba afọ 2019, ọ rụrụ ebe egwuregwu akpọrọ You Will Find Playgrounds Among the Palm Trees maka afọ abụọ nke Lagos.<ref name=":6" /><ref name=":7">{{Cite web|title=Temitayo Ogunbiyi Biography|url=https://www.mutualart.com/Artist/Temitayo-Ogunbiyi/7A7F6C4AA41EC427/Biography|archiveurl=|archivedate=|accessdate=20 September 2020|work=mutual art}}</ref><ref name=":8">{{Cite web|author=Proctor|first=Rebecca Anne|title=The Second Lagos Biennial Takes Over a Former Government Building to Imagine What Would Happen If Artists Were in Charge of Our Future|url=https://news.artnet.com/exhibitions/the-second-lagos-biennial-1699158|accessdate=24 September 2020|work=Artnet News|date=8 November 2019}}</ref> E wuru ebe egwuregwu ahụ iji gosipụta njem nke ndị Africa na-agba ohu na Colombia. O mere ka Kathryn Weir, onye nduzi nka ugbu a nke Museo Madre, Naples, nye ọrụ ngosi ya n'afọ 2020 na Italy.<ref name=":6" /><ref name=":8" />
A kpọrọ ebe egwuregwu 2020 You Will Play in the Everyday, Running (Italian: Giocherai nel Quotidiano, Correndo?) ma guzobe ya na Museo d'Arte Contemporanea Donnaregina (Italian Contemporary Art Museum) na Naples.<ref name=":7"/> Ọ na-egosipụta akara na-enweghị atụ na ígwè nke na-arutu aka n'ụzọ anya na ngwá ọrụ ụlọ a rụrụ n'ụlọ nke ụmụ nwoke na Lagos na-emepụta. A na-eji ntụaka na nka nke Louise Bourgeois na Tim Burton na-anọchite anya njikọ ụgbọ njem n'etiti Lagos na Naples. Ebe egwuregwu ahụ na-echekwa ọdịnala esi nri nke mpaghara Campania ebe ihe ngosi nka dị.<ref name=":3"/><ref name=":6"/><ref name=":1"/>
== Ihe nrite ==
Ogunbiyi bụ onye natara ọtụtụ onyinye, nke gụnyere Smithsonian Artist in Research Fellowship na Ford Foundation Fellowship.<ref name=":2"/>
== Ihe ngosi ndị ahọpụtara ==
* ''Capillarité'', 31 Project, Paris, France (2019)<ref name=":10">{{Cite web|title=TEMITAYO OGUNBIYI|url=https://en.31project.com/temitayo-ogunbiyi|accessdate=29 September 2020|work=31 project|archivedate=30 October 2020|archiveurl=https://web.archive.org/web/20201030095823/https://en.31project.com/temitayo-ogunbiyi}}</ref>
*
* ''You Will Find Peace and Play Among Palm Trees'', Freedom Park Playground, Lagos, Nigeria (2018)<ref name=":10" />
*
* Nothing in Nature is Private, Medium Tings Gallery, Brooklyn, New York, USA (2017)<ref name=":10" />
* ''A Nightmare's Daydreams'', Freedom Park, Lagos, Nigeria (2014)<ref>{{Cite news|author=Ajao|first=Adewole|title=Nigeria: Ogunbiyi's Questions and Interactions|url=https://allafrica.com/stories/201408182392.html|accessdate=29 September 2020|date=17 August 2014}}</ref>
* Am I a Thief?, Fries Museum, Berlin (2012)<ref>{{Cite news|author=Kinsman|first=Houghton|title=Tracing Emerging Contemporary Art Practice in Nigeria|url=http://www.anotherafrica.net/art-culture/tracing-emerging-contemporary-art-practice-in-nigeria|accessdate=29 September 2020|date=24 July 2015}}</ref>
* ''Extended Extensions'', Lucas Gallery, Mahadum Princeton, Princeton (2006)<ref>{{Cite web|author=Quiñones|first=Eric|title=Challenging issues of identity in the art world|url=https://www.princeton.edu/news/2006/04/27/challenging-issues-identity-art-world|work=Princeton University|accessdate=29 September 2020}}</ref>
== Ebensidee ==
{{Reflist}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
t66w7u17uuesh4fm2m2lukc6bn4v4gw
Twins Seven Seven
0
14029
631523
131586
2026-05-01T05:36:00Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
631523
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
[[Category:Articles with hCards]]
Twins Seven Seven, amụrụ Omoba '''Taiwo Olaniyi Oyewale-Toyeje Oyelale Osuntoki''' (3 Mee 1944 - 16 Juun 2011) bụ onye Naijiria na-ese ihe, onye na-akpụ ihe na onye na-eti egwu. Ọ bụ onye na-agụ egwu na onye na-agba egwu tupu ọ malite ọrụ ya dị ka onye na-ese ihe, nke mbụ ọ gara na nzukọ Mbari Mbayo nke e mere n'afọ 1964 nke Ulli Beier na Georgina Beier duziri na [[Osogbo]]. Twins Seven Seven gara n'ihu bụrụ otu n'ime ndị omenkà a ma ama nke ụlọ akwụkwọ Osogbo.
== Mmalite ndụ na agụmakwụkwọ ==
A mụrụ ya dị ka Omoba Taiwo Olaniyi Oyewale-Toyeje Oyekale Osuntoki nna ya bụ Aitoyeje, onye bụ onye Alakụba si [[Ibadan]], [[Ȯra Ọyọ|Oyo Steeti]], ebe nne ya, Mary, onye bụ Onye Kraịst si Ogidi, [[Ȯra Kogi|Kogi Steeti]], na Naịjirịa.<ref name="Glassie"/> Aha a maara ya na-arutu aka n'eziokwu ahụ bụ na ọ bụ naanị nwa dị ndụ n'ime ụmụ ejima asaa nne ya mụrụ, Naịjirịa nwere ọnụ ọgụgụ ejima kachasị elu n'ụwa.<ref name="Stegmann">Petra Stegmann, [https://web.archive.org/web/20110214002404/http://www.nathanielturner.com/princetwinssevenseven.htm "Seven Twins"] at ''ChickenBones: A Journal''.</ref><ref name=":0">{{Cite journal|author=Mundy-Castle|first=A. C.|date=1972|title=Twins Seven Seven|journal=African Arts|volume=6|issue=1|pages=8–13|doi=10.2307/3334634|issn=0001-9933}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.bbc.co.uk/worldservice/people/highlights/010607_twins.shtml|title=The Land Of Twins {{!}} BBC World Service|work=www.bbc.co.uk|date=7 June 2001|accessdate=14 March 2019}}</ref> Otu ''babalawo'' nyere nne ya ntụziaka ka ọ ṅụọ mmiri dị nsọ nye chi nwanyị osimiri Osun iji hụ na nwa ya dị ndụ. N'ihi ya, ekwenyere na Twin Seven Seven bụ nlọ ụwa nke nna nna ya, Osun-toki, onye aha ya pụtara "Osun kwesịrị ofufe".<ref name="Glassie" /> Mgbe ọ bụ nwata, ọ na-esikarị nne ya ike, na-eyi egwu, ya mere ''babalawo'' na-eji ahịhịa ọgwụ pụrụ iche etechi obere mmerụ ahụ n'ihu ya iji hụ na ọ na-adịgide adịgide n'ógbè anụ ahụ. Ihe odide ahụ nọgidere n'ihu ya ruo mgbe o toro.<ref name=":0" />
Mmalite nke Twins Seven Seven na nka abụghị site na eserese, kama ọ bụ site na ịgba egwu mgbe ọ dị afọ iri na isii, akụkụ nke mkpali ya maka ịgba egwu sitere na omenala ndị [[Ndi Yoruba|Yoruba]] nke kwuru na nwanyị mụrụ ejima kwesịrị ịgba egwu n'okporo ámá niile maka ego, ya mere Twins Seven Seven gbara egwu n'aha nne ya.<ref name=":0"/><ref name=":0" />
Ọ gara ụlọ akwụkwọ praịmarị na nke sekọndrị, yana ịga kọleji ọzụzụ ndị nkụzi obere oge ruo otu afọ, ọ bụ ezie na ọ nwetara ihe ịga nke ọma n'ule ya, ọ kpọrọ ọdịdị nke ụlọ klas asị ma nwekwuo mmasị na nka na egwu.<ref name=":1">{{Cite journal|author=Pemberton|first=John|date=2002|title=Ulli Beier and the Oshogbo Artists of Nigeria|journal=African Studies Review|volume=45|issue=1|pages=115–124|doi=10.1017/s0002020600031577|issn=0002-0206}}</ref>
Mgbe ha mechara ihe ngosi na Oshogbo na Mbari Club, Twins Seven Seven zutere Ulli Beier, onye nchịkọta akụkọ na ọkà mmụta German bi n'ebe ahụ n'oge ahụ, onye ya na nwunye ya Georgina Beier na-arụ ọrụ ndị na-ese ihe.<ref>{{Cite journal|author=Naifeh|first=Steven W.|date=1981|title=The Myth of Oshogbo|journal=African Arts|volume=14|issue=2|pages=25–88|doi=10.2307/3335724|issn=0001-9933}}</ref><ref name=":0"/> Ụlọ akwụkwọ Oshogbo nwere obi ụtọ na ọ bụghị ebe na-akụziri ndị na-ese ihe, kama ọ na-enye ohere iji gosipụta ọhụụ nke ndị na-ese ihe dị iche iche.<ref>{{Cite web|url=https://africa.si.edu/exhibits/oshogbo/beier_B.htm|title=Georgina Beier|work=africa.si.edu|accessdate=14 March 2019|archivedate=1 September 2015|archiveurl=https://web.archive.org/web/20150901115111/http://africa.si.edu/exhibits/oshogbo/beier_B.htm}}</ref> N'ụlọ ọrụ Beier, e nyere Seven Seven ngwá ọrụ ndị bụ isi na obere ntụziaka n'ime usoro nka ya. Site na nke a, Seven Seven nwere ike ịmepụta ụdị eserese ya pụrụ iche.<ref name=":0" />
== Ọrụ na ndụ mgbe e mesịrị ==
Ọrụ Twin Seven Seven na-emetụta akụkọ ọdịnala na ọdịbendị ndị Yoruba, ma mepụta eluigwe na ala dị egwu nke ụmụ mmadụ, anụmanụ, osisi na chi ndị Yoruba. N'ụzọ pụtara ihe, ọrụ ya yiri ihe osise ndị Yoruba na nkewa, nkewa na mmegharị nke ihe ndị o dere; n'echiche, ọ na-egosipụta mmetụta a na mmesi ike na mgbanwe na nguzozi, yana ngosipụta ya nke udidi abụọ dị ka ụwa na nke ime mmụọ, oge gara aga na ugbu a, ụlọ ọrụ na ọrụ ugbo. Ọrụ mbụ dị ka ''Dreams of the Abiku Child'' (1967) na-arutu aka n'echiche ma ọ bụ ọnụ ọgụgụ na Yoruba cosmology na akụkọ ifo, dị ka abiku (nwa ekwensu), na orisha Osun . Otú ọ dị, Twins Seven Seven kọwakwara ọrụ ya dị ka "nkà ọdịnala Yoruba nke oge a", ọ bụghị naanị na-asọpụrụ mmetụta nke ọdịbendị ya kamakwa na-achọpụta mmeghachi omume ya na ihe ndị na-eme ugbu a na ahụmịhe postcolonial.
Ụfọdụ n'ime ọrụ mbụ ya nwere mmetụta site n'ịgụ akwụkwọ Amos Tutuola bụ My Life in the Bush of Ghosts nke Georgina Beier nyere ya.<ref>{{Cite journal|author=Cosentino|first=Donald J.|date=1997|title=In Memoriam: Amos Tutuola, 1920-1997|journal=African Arts|volume=30|issue=4|pages=16–17|issn=0001-9933}}</ref> Otú ọ dị, ka ọ na-aga n'ihu dị ka onye na-ese ihe, Twins Seven Seven lekwasịrị anya na ihe osise dabere na akụkọ ọdịnala ndị Yoruba na nrọ ya.<ref name=":1"/>
Ọ gbalịrị izere ikpughe onwe ya na ndị na-ese ihe ndị ọzọ nwere ike imetụta ụdị eserese ya pụrụ iche. Mgbe nleta mbụ ya na United States, ọ jụrụ ịga ihe ngosi Picasso, na-ekwu, sị: "Ee e, achọghị m itinye onye ọ bụla ọzọ n'ihe ize ndụ.<ref name=":0"/> Naanị ihe m na-eme dị n'ime m. Agaghị m anọdụ ala na studio ma mụta ịgwakọta agba dị ka onye na-ese ihe na Europe. "<ref>{{Cite journal|date=1974|title=African Art Today: Four Major Artists|journal=African Arts|volume=8|issue=1|pages=61–62|doi=10.2307/3334924|issn=0001-9933}}</ref>
Na 1972, Twins Seven Seven kụziri na US na Merced College na [[California]] na Haystack Mountain Crafts School, Deer Isle.<ref>The African Studies program at Morgan State University Presents [https://web.archive.org/web/20110214002404/http://www.nathanielturner.com/princetwinssevenseven.htm "Prince Twins Seven Seven"]. ''ChickenBones: A Journal''.</ref>
Ọ nọ n'usoro ịghọ Eze nke Ibadan nke a ga-akpọ Osuntoki II. Otú ọ dị, ọ ga-ebu ụzọ bụrụ onye isi ezinụlọ ya, Mogaji. Mgbe Mogaji ochie nwụrụ, ndị ezinụlọ ya họpụtara Twins Seven Seven ka ọ nọchie ya, mana a nọgidere na-eme ka okpueze ahụ laghachi azụ, ọ nwụrụ tupu ya enwee ike ịnọ n'ọkwa a.<ref name="Glassie"/>
N'ọnwa Julaị afọ 1982, ọ lanarịrị ihe mberede ụgbọ ala - ọ bụ ezie na e mere ọkwa redio na-ezighi ezi banyere ọnwụ ya mgbe a dọtara ya n'ụgbọala ahụ mebiri emebi - ma emesịa ọ nọrọ n'ihe ndina ruo ọnwa iri na asatọ.<ref name="Glassie">Henry Glassie, [https://materialculture.com/prince-twins-seven-seven-in-memoriam/ "Prince Twins Seven-Seven: In Memoriam"], ''African Arts'', Spring 2012, via Material Culture.</ref>
N'afọ ndị 1990, ọrụ ya pụtara na nnukwu ihe ngosi na Spain, [[Finland]], [[Mézíkọ|Mexico]], [[Netherlands]], England, [[Jémanị|Germany]], na US.<ref name="Glassie"/> N'oge a, ọ zụkwara ala n'obodo Sekola, na-eme atụmatụ ime ka ọ bụrụ ogige ntụrụndụ Yoruba na ebe ndị njem nleta akpọrọ "Paradise Resort", mana ọ pụtaghị ihe.<ref>{{Cite journal|author=Probst|first=Peter|title="Yoruba Heritage as Project: Reauthenticating the Osun Grove in Osogbo, Nigeria."|journal=African Arts|date=2009|volume=42|issue=4|pages=24–37|url=http://www.jstor.org/stable/20627025.}}</ref>
N'afọ 2000, ọ kwagara Philadelphia, ebe ọ na-atụ anya ibi na ya ruo mgbe ebighị ebi, mana e zuru ya ohi, chụpụ ya, ma chụọ ya n'ọrụ n'ọtụtụ ọrụ dị ala. N'oge a dị ala, George Jevremovic mere ihe ngosi maka ya na 2005 maka ego mmesapụ aka ma nye ya ohere ịrụ ọrụ. Ọ rụrụ ọrụ ebe a ruo n'afọ 2008 mgbe enweghị ego mere ka ọ laghachi Naịjirịa.<ref name="Glassie"/>
Ihe nrite o nwetara gụnyere aha echichi Naịjirịa, dịka mgbe na Jenụwarị 1996, a kpọrọ ya '''Ekerin-Basorun''' na '''Atunluto''' nke Ibadan . Na Disemba 1996, a kpọrọ ya '''Obatolu''' nke Ogidi .<ref name="Glassie"/>
A họpụtara ya ka ọ bụrụ UNESCO Artist for Peace na 25 Mee 2005 "na nkwanye ùgwù maka onyinye ya n'ịkwalite mkparịta ụka na nghọta n'etiti ndị mmadụ, ọkachasị na mpaghara Africa na African Diaspora".<ref>{{Cite web|url=http://portal.unesco.org/en/ev.php-URL_ID=27586&URL_DO=DO_TOPIC&URL_SECTION=201.html|title=Prince Twins Seven-Seven Named UNESCO Artist for Peace|date=25 May 2005|accessdate=26 November 2011}}</ref>
Twin Seven Seven nwụrụ mgbe ọ dị afọ iri isii na asaa na Ibadan na 16 June 2011, na-esote nsogbu sitere na ọrịa strok.<ref name="nyt">{{Cite news|url=https://www.nytimes.com/2011/07/04/arts/design/prince-twins-seven-seven-nigerian-artist-dies-at-67.html?ref=deathsobituaries|title=Prince Twins Seven-Seven, Nigerian Artist, Dies at 67|author=William Grimes|authorlink=William Grimes (journalist)|date=3 July 2011|work=[[The New York Times]]}}</ref>
== Ezinụlọ ==
Ụmụ ụmụ ejima asaa asaa bụ Azeez Ojulari, onye na-agba ọsọ maka New York Giants nke National Football League, na BJ Ojulari, onye na-agba ọsọ maka LSU Tigers.
== Nchịkọta nkeonwe ==
* Olivier Doria d'Angri (Rome/London)
* Ezinụlọ Glendonwyn (Madrid / Tenerife / Dubai)
* Patrick na Awele Okigbo (Abuja, Nigeria)
== Discography ==
* ''Slang'' in Trance (Caravan of Dreams, 1986)
'''Ya na Ronald Shannon Jackson'''
* Live at the Caravan of Dreams (Caravan of Dreams, 1986)
== Ihe edeturu ==
{{Reflist}}
== Isi mmalite ==
Twins Seven-Seven, A Dreaming Life: An Autobiography of Chief Twins Seven-Seven, the Ekerin-Bashorun Atunluto of Ibadanland, Bayreuth: Bayreuth University Press, 1999. [[ISBN (identifier)|ISBN]] [[Special:BookSources/978-3-927510-61-6|978-3-927510-61-6]]
== Njikọ mpụga ==
* Glassie, Henry. Prince Twins Seven-Seven: His Art, His Life in Nigeria, His Exile in America. Bloomington: Indiana University Press, 2010. [[ISBN (identifier)|ISBN]] [[Special:BookSources/978-0-253-35439-6|978-0-253-35439-6]] (nke Combined Academic Publishers kesara na UK na Europe).
* [https://web.archive.org/web/20160818154320/http://www.kyonoir.com/ Ntinye ego nka nke Afrịka nke oge a]
* [http://www.africancontemporary.com African Contemporary Art Gallery]
* [http://indigoarts.com/gallery_africanart_twin77.html Indigo Arts Gallery]
[[Òtù:Pages with unreviewed translations]]
05zn27lbojz2p23yskyo6eu7nr6y3cc
Souad Faress
0
14590
631464
94945
2026-04-30T17:25:49Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
631464
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
{{Infobox person|image=|caption=}}
[[Category:Articles with hCards]]
'''Souad Adel Faress''' (a mụrụ n'abalị 25 n'ọnwa Machị n'afọ 1948) bụ onye Ghana na-eme ihe nkiri, redio, telivishọn na ihe nkiri na [[Obodoézè Nà Ofú|United Kingdom]].<ref name="DOB">{{Cite book|author=Noble|first=Peter|date=1979|title=Screen International Film and TV Year Book, Volumes 34–37|url=https://books.google.com/books?id=dZxmAAAAMAAJ&q=souad+faress|publisher=King Publications Limited}}</ref> A maara ya nke ọma maka ngosipụta ya nke onye ọka iwu Usha Gupta, na usoro BBC Radio 4 nke ogologo oge The Archers na maka ọrụ ya dịka Nnukwu Onye Nchụàjà nke Dosh Khaleen na oge nke isii nke usoro HBO Game of Thrones .
== Akụkọ ndụ ==
A mụrụ Faress n'afọ 1948 na Accra, [[Ghana]], nne na nna ya bụ ndị Irish na ndị Siria.<ref name="DOB"/> O tolitere na Southport, Lancashire, gụrụ ihe nkiri na Guildhall School of Music and Drama ma biri na London.<ref>{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=YLUHAQAAMAAJ&q=souad+faress+irish+syrian|title=The Archers: The Official Inside Story : the Changing Face of Radio's ... – Vanessa Whitburn – Google Books|date=10 May 2010|accessdate=10 February 2016|isbn=9781852276607|author=Whitburn|first=Vanessa}}</ref><ref name="spotlight1">{{Cite web|url=http://www.spotlight.com/9815-7867-8134/|title=Souad Faress|publisher=Spotlight|accessdate=10 February 2016}}</ref> Ọ na-enyocha edemede egwuregwu dịka onye na-eme ihe nkiri kemgbe tupu afọ 2004.<ref>[https://web.archive.org/web/20090131100613/http://bbc.co.uk/radio4/archers/backstage/souad_faress.shtml "Souad Faress finds new success"], BBC Archers site, 21 October 2004</ref> Faress gụsịrị akwụkwọ edemede na City Literary Institute adult education college.<ref>{{Cite web|url=http://bbc.co.uk/radio4/archers/backstage/souad_faress.shtml|title=Souad Faress|accessdate=10 February 2016|archiveurl=https://web.archive.org/web/20090131100613/http://bbc.co.uk/radio4/archers/backstage/souad_faress.shtml|archivedate=31 January 2009}}</ref> Nkà ya ndị ọzọ gụnyere ịgba egwu, ịnya ịnyịnya, cricket na yoga.<ref name="spotlight1" />
=== Ọrụ ===
Faress pụtara na ihe omume abụọ nke BBC serial I, Claudius (1976) dịka nwa agbọghọ ohu (na-eti mkpu ọkụ) na dịka onye na-agba egwu nke na nnọkọ alụmdi na nwunye nke Messalina (nke abụọ na nke a ma ama) ghọtara na ndị agha na-abịa ijide ha. Na mbido BBC ọzọ, o mere Selma na ''Blake's 7'' episode 'Horizon'.<ref>{{Cite web|title=Blake's 7 series 2 episode 4 – Horizon|author=Bensalhia, John|url=http://www.denofgeek.com/television/265928/blakes_7_series_2_episode_4_horizon.html|accessdate=3 September 2009|archivedate=12 February 2012|archiveurl=https://web.archive.org/web/20120212071227/http://www.denofgeek.com/television/265928/blakes_7_series_2_episode_4_horizon.html}}</ref> Kemgbe ahụ, Faress enweela nnukwu ọrụ na ihe nkiri dịka ''My Beautiful Laundrette'' (1985) na Sixth Happiness (1997), yana ọtụtụ ọrụ ogbo gburugburu UK.
N'ọnwa Ọktọba afọ 2001, ọ pụtara obere oge na ''Coronation Street'' dịka nne Dev Alahan bụ Umila .<ref>{{Cite web|url=http://www.corrie.net/profiles/characters/alahan_urmila.html|title=Urmila Alahan|publisher=Corrie.net|date=28 October 2001|accessdate=10 February 2016}}</ref>
Souad Faress pụtakwara dịka Old Rani na ''The Sarah Jane Adventures'' serial The Mad Woman in the Attic na Ọktoba afọ 2009.
N'ọnwa Ọktọba afọ 2014, a mara ọkwa na Faress ga-eme ihe nkiri na Hurried Steps, nsụgharị Sharon Wood nke "Passi Affrettati nke Dacia Maraini sụgharịrị. Akụkọ egwuregwu a sitere na Amnesty International, isiokwu gụnyere ndina n'ike, igbu ọchụ nsọpụrụ, ịzụ ahịa mmekọahụ na nsogbu ndị ọzọ gbasara ime ihe ike megide ụmụ nwanyị.<ref>Foster, Frank, ''Play highlighting domestic abuse: Free performances aiming to raise awareness of victims' plight'', [[The Kent and Sussex Courier]], 17 October 2014</ref><ref>New Shoes Theatre, [http://www.newshoestheatre.org.uk/wp-content/uploads/2014/12/Hurried-Steps-Resource-Pack.pdf HURRIED STEPS RESOURCE PACK]</ref>
N'agbata afọ 2010 na afọ 2011, ọ gbara nne nne Jay Faldren, Maryam Shakiba, na Casualty .
Faress pụtara na ihe omume nke ihe nkiri nọọsụ a ma ama No Angels dịka onye ndu, nwanne nne Anji Mittel bụ Di. Faress pụtara obere oge dịka dọkịta ụlọ ọgwụ na "The Dead of Jericho", ihe omume mbụ nke ''Inspector Morse'' .
N'afọ 2016, ọ sonyeere usoro HBO Game of Thrones na Oge 6 dịka Nnukwu Onye Nchụàjà nke Dosh Khaleen. Faress pụtakwara na ihe nkiri ITV Brief Encounters, "nhazi na-enweghị isi nke Ann Summers CEO Jacqueline Gold's memoirs, Good Vibrations".<ref>{{Cite web|url=https://twitter.com/WatchersOTWall/status/636939326014668801|title=Game of Thrones season 6 filming news: Dean-Charles Chapman back on set, 2 more actors cast, and new pics from Spain!|publisher=Watchers on the Wall|date=27 August 2015}}</ref><ref>{{Cite web|title=Souad Faress – Brief Encounters|date=1 February 2016|url=http://narrowroad.co.uk/news/souad-faress--brief-encounters|accessdate=10 February 2016|publisher=The Narrow Road Company}}</ref><ref>{{Cite news|title=ITV making an Ann Summers drama, obviously called Brief Encounters|first=Clarisse|author=Loughrey|date=3 December 2015|work=[[The Independent]]|accessdate=10 February 2016|url=https://www.independent.co.uk/arts-entertainment/tv/news/itv-is-making-a-drama-about-ann-summers-obviously-called-brief-encounters-a6758851.html}}</ref>
N'afọ 2019, Faress pụtara dịka onye na-eme ihe ugboro ugboro na Daisy Haggard na Laura Solon sitcom Back to Life .
== Lekwaa ==
* Ndepụta nke ndị Ghana na-eme ihe nkiri
== Edemsibịa ==
{{Reflist|30em}}
== Njikọ mpụga ==
* {{IMDb name|0267256}}
{{Authority control}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
[[Òtù:Pages with unreviewed translations]]
aoxb6tuw5shadb17r65ulnpi5mkft46
Sheila Munyiva
0
14767
631455
93655
2026-04-30T14:02:46Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
631455
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
== Akụkọ ndụ ==
A mụrụ Munyiva n'afọ 1993 na Nairobi .<ref name="rafiki">{{Cite web|title=Rafiki|url=https://static1.squarespace.com/static/570d0acc9f72663f209ca4ad/t/5ae06fd4575d1f3b3503f1ab/1524658143754/RAFIKI+PRESS+KIT+2017.pdf|work=[[Festival de Cannes]]|accessdate=8 November 2020}}</ref> O tolitere na-ekiri ''Hannah Montana'' ma kwenye na akpụkpọ ahụ ya kwesịrị ịdị mma na ntutu isi ya.<ref>{{Cite news|author=Leighton-Dore|first=Samuel|title='Rafiki' star Sheila Munyiva on the colourful, queer future of African cinema|url=https://www.sbs.com.au/topics/pride/fast-lane/article/2019/06/25/rafiki-star-sheila-munyiva-colourful-queer-future-african-cinema|accessdate=8 November 2020|work=SBS|date=26 June 2019}}</ref> Ọ na-eleta UK ugboro ugboro n'ihi na nne ya bi ebe ahụ.<ref name="sarafina">{{Cite news|title=Sheila Munyiva: The New Sarafina|url=https://www.kenyabuzz.com/lifestyle/sheila-munyiva-the-new-sarafina/|accessdate=8 November 2020|work=Kenya Buzz|date=3 July 2019}}</ref> Munyiva gụrụ akwụkwọ ka ọ bụrụ onye na-ahụ maka akụkọ na kọleji tupu ọ gbanwee isi ya na Film Production. Mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ, ọ rụrụ ọrụ na edemede edemede ya site na isonye na klas nke onye edemede.<ref name="rafiki" />
N'afọ 2018, Munyiva mere Ziki, mmụọ nweere onwe ya nke na-enwe esemokwu na nkewa n'etiti ịhụnanya na nchekwa, na ''Rafiki''. Akụkọ a dabeere na akwụkwọ akụkọ Jambula Tree nke onye edemede Uganda bụ Monica Arac de Nyeko dere ma kọwaa ịhụnanya na-etolite n'etiti ụmụ agbọghọ abụọ ebe a machibidoro nwoke idina nwoke. N'agbanyeghi na ọ masịrị onye nduzi Wanuri Kahiu na nyocha ahụ site n'ịhụnanya ya maka ndụ, Munyiva na-ala azụ ịrụ ọrụ ahụ ruo mgbe enyi ya na-amaghị nwoke mere ka o kwenye na ọ dị mkpa.<ref name="rafiki"/> A machibidoro ihe nkiri a iwu na Kenya, ebe nwoke idina nwoke megidere iwu. ''Rafiki'' ghọrọ ihe nkiri Kenya mbụ e gosiri na Cannes Film Festival.<ref>{{Cite news|author=Darling|first=Cary|title=Kenyan gay life comes into focus in ‘Rafiki’|url=https://www.houstonchronicle.com/entertainment/movies_tv/article/Kenyan-gay-life-comes-into-focus-in-Rafiki-13829398.php|accessdate=8 November 2020|work=[[Houston Chronicle]]|date=9 May 2019}}</ref> E gosipụtara Munyiva na mbipụta Vogue UK maka ọdịdị mara mma kachasị mma na ime ihe na Cannes.<ref name="mangat">{{Cite news|author=Mangat|first=Rupi|title=Behind the scenes of ‘Rafiki’ at Cannes|url=https://www.theeastafrican.co.ke/magazine/Behind-the-scenes-of-Rafiki-at-Cannes/434746-4580450-y0ahon/index.html|accessdate=October 7, 2020|work=[[The East African]]|date=May 25, 2018}}</ref> Ann Hornaday nke The Washington Post toro "mmekọrịta kemịkal na-enweghị mmanye" nke Munyiva na onye otu ya bụ Samantha Mugatsia.<ref>{{Cite news|author=Hornaday|first=Ann|title=Movie about teenage girls in love is a breakthrough for Kenyan filmmaker|url=https://www.washingtonpost.com/goingoutguide/movies/movie-about-teenage-girls-in-love-is-a-breakthrough-for-kenyan-filmmaker/2019/05/06/a910b1e4-6c5d-11e9-be3a-33217240a539_story.html|accessdate=8 November 2020|work=[[The Washington Post]]|date=6 May 2019}}</ref> A họpụtara Munyiva maka onye na-eme ihe nkiri kachasị mma na Africa Movie Academy Awards .<ref>{{Cite web|author=Dia|first=Thierno|title=AMAA 2019, the nominees|url=http://africine.org/analyse/amaa-2019-the-nominees/14762|work=Africine|accessdate=8 November 2020|date=19 September 2019|archivedate=14 November 2020|archiveurl=https://web.archive.org/web/20201114080908/http://africine.org/analyse/amaa-2019-the-nominees/14762}}</ref>
N'afọ 2019, Munyiva mere dịka onye ọrụ ahụike Anna na usoro TV ''Country Queen'' .<ref>{{Cite news|title='Country Queen' a David vs Goliath tale|url=https://www.the-star.co.ke/sasa/entertainment/2019-04-05-country-queen-a-david-vs-goliath-tale/|accessdate=8 November 2020|work=[[The Star (Kenya)|The Star]]|date=5 April 2019}}</ref> N'ọnwa Julaị afọ 2019, o mere ihe nkiri mbụ ya dịka Sarafina na egwu ''Sarafina''!.<ref name="sarafina"/> Munyiva wepụtara onwe ya dịka onye ndụmọdụ maka ụmụ agbọghọ na ụlọ akwụkwọ na-abaghị uru na ime obodo Kibera. Ọ duziri ọtụtụ mgbasa ozi na Kenya ma na-arụ ọrụ na obere ihe nkiri mbụ ya, ''Ngao'', dabere na ahụmịhe nwata ya.<ref name="rafiki"/>
== Ihe nkiri ==
* 2018: ''Rafiki'' dị ka Ziki Okemi
* 2018: ''L'invité'' (usoro TV)
* 2019: ''Country Queen'' dị ka Anna (usoro TV)
== Edemsibịa ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* [[imdbname:9776046|Sheila Munyiva]] na Internet Movie Database
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
3t20ob2lktqa758rsb67bqqz968kv62
Sydney Kumalo
0
14939
631492
205571
2026-04-30T20:31:14Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
631492
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Sydney Kumalo''' (afọ 1935 rụọ afọ 1988) bụ onye South Africa na-ese ihe na onye na-akpụ ihe.<ref name=":0">{{Cite journal|author=Jager|first=EJ|title=Art: Sydney Kumalo (1935-1988)|journal=Africa Insight|date=1992|volume=22|issue=1|url=https://journals.co.za/doi/pdf/10.10520/AJA02562804_406|accessdate=14 November 2021}}</ref> A maara ya nke ọma maka ọrụ ya na ígwè na ịmepụta ihe oyiyi ọla na ihe ọkpụkpụ ya.
== Mmalite ndụ ==
A mụrụ Kumalo n'afọ 1935 na Sophiatown, Johannesburg ma zụlite ya n'ezinụlọ Zulu.<ref name=":0"/> Nzụlite a, ọdịbendị, na ndọrọ ndọrọ ọchịchị dị iche iche n'obodo ya ga-emesị nwee mmetụta dị mma n'ime ọrụ ya. Ọ gara Madibane High School na Soweto, South Africa. Ọ gara Polly Street Art Center n'afọ 1952 iji bídó ọzụzụ nka ya.<ref name=":0" /> Ọ gara ụlọ ọrụ nka ruo n'afọ 1957. Nakwa n'afọ 1957, e nyere ya ọrụ ime ihe nkiri ụka, nke bụ nnukwu ohere izizi ya dị ka onye na-ese ihe.<ref>{{Cite book|author=Macdonald|first=James|title=Tracing the Passion of a Black Christ: Critical reflections on the iconographic revision and symbolic redeployment of the Stations of the Cross and passion cycle by South African artists Sydney Kumalo, Sokhaya Charles Nkosi and Azaria Mbatha|publisher=[[University of Cape Town]]|year=2016|location=Cape Town, South Africa}}</ref> Na mbụ, ọ na-arụ ọrụ na eserese mmiri, e nyere ya ọrụ ime ihe osise n'ihe banyere ụlọ elu ụlọ ụka, ma mesịa n'ọrụ ya, ọ malitere iji mgbasa ozi agwakọta.
== Art Education/Polly Street Art Center ==
Ihe ka ọtụtụ n'ime ọzụzụ nka ya sitere na Polly Street Art Center.<ref>{{Cite web|title=Art Centers and Workshops for Black Artists|url=https://africa.si.edu/exhibits/SAsite/artcent.htm|work=africa.si.edu|accessdate=15 November 2021|archivedate=16 November 2021|archiveurl=https://web.archive.org/web/20211116051814/https://africa.si.edu/exhibits/SAsite/artcent.htm}}</ref> N'ebe ahụ, ọ natara nduzi site n'aka Cecil Skotnes na Egon Guenther.<ref name=":0"/> N'afọ 1958, Kumalo gụrụ akwụkwọ na Edoardo Villa, onye South Africa na-akpụ ihe, ruo afọ 2. Ọ rụkwara ọrụ dị ka onye enyemaka Skotnes.<ref name="revisions">{{Cite web|url=http://revisions.co.za/biographies/sydney-kumalo/#.YZFDqhpKjIV|title=Sydney Kumalo - Revisions|work=revisions.co.za|accessdate=2022-06-13|archivedate=2019-11-21|archiveurl=https://web.archive.org/web/20191121020602/http://revisions.co.za/biographies/sydney-kumalo/#.YZFDqhpKjIV}}</ref> Ịrụ ọrụ na Villa nwere mmetụta dị ukwuu na ụdị Kumalo na ụdị okwu ya. Ọ rụkwara ọrụ n'ihe eji atụ ígwè. O nyere aka mejuputa ọgbara ọhụrụ na nzụlite Afrịka n'ime ọrụ Kumalo.<ref name="borman">{{Cite web|url=http://www.johansborman.co.za/artist-biographies/kumalo-sydney/|title=Johans Borman Fine Art / Artist Biographies / Kumalo, Sydney|work=www.johansborman.co.za|accessdate=2022-06-13|archivedate=2022-02-23|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220223194010/http://www.johansborman.co.za/artist-biographies/kumalo-sydney/}}</ref> N'afọ 1960, ọ bịdọrọ izi ihe na etiti mgbé niile ruo n'afọ 1964.<ref name="borman" /><ref name="revisions" /> N'oge a, o si na Art Center kwaga Jubilee Social Center dị na Soweto.<ref name="revisions" /> N'afọ 1963, ya na Villa, Skotnes, [[Ezrom Legae]], Cecily Sash, na Giuseppe Cattaneo guzobere otu akpọrọ Amadlozi Group.<ref name="revisions" /> Ndị otu a mere ka onye na-ese ihe chọpụta inwe mmetụta Afrịka na nka ha na iji omenala ha dị ka ụdị okwu. Guenther kwalitere otu ha. Guenther metụrụ ndị otu ahụ aka na German Expressionism ma mee ka ha mee ihe ngosi na Italy n'oge afọ 1963 na afọ 1964.<ref name="borman" /> Nke a ga-abụ mbido nke ọrụ mba ụwa Kumalo. Kumalo ghọrọ onye na-ese ihe oge niile mgbe afọ 1964, nke n'aka nke ya, mere ka ọ hapụ ọrụ nkuzi ya na Art Center.
== Ọrụ mba ụwa ==
Ọrụ mba ụwa Kumalo bịdọrọ n'ezie n'etiti afọ 1960.<ref name="borman"/> O sonyere n'ihe ngosi na ebe dị ka Europe na New York.<ref name="borman" /> A kpọrọ ya ka ọ gaa ọtụtụ ihe omume mba ụwa na ịnata onyinye. N'afọ 1967, a kpọrọ ya ka ọ gaa USA na Europe màkà na ọ bụ onye ọbịa na United States / South African Leadership Exchange Programme, ma ọ bụ USSALEP.<ref name=":0"/> O ritere bursary njem site na Transvaal Academy n'afọ 1967.<ref name="borman" /> Kumalo bụkwa onye ọbịa n'afọ 1960 na "Artists of Fame and Promise Exhibition" E tinyere ọrụ ya na ọtụtụ ihe ngosi South Africa dịka Cape Town Triennial n'afọ 1985 na afọ 1988 na "The Neglected Tradition Exhibition" na Johannesburg Art Gallery.<ref name="borman" /> Mgbe ọ ka na-eme njem na mba ụwa, ọ ka jisiri ike nye aka na ihe ngosi Republic Festival.<ref name="revisions"/> O ritekwara ihe nrite mbụ na South African Race Relations Exhibition nke dị na Durban.<ref name=":0" />
== Ụdị nka ==
Ihe kachasị eji eme ihe na Kumalo bụ terra cotta . A na-atụzi terra cotta ahụ na ọla nchara.<ref name=":0"/> Ọrụ ya gosipụtara ụfọdụ ngosipụta na akụkụ nke oge a. O gosikwara echiche nke ihe nnọchianya na ihe osise.<ref name=":0" /> E nwere nnukwu nlebara anya na nkọwa zuru ezu n'oge ịkpụzi na usoro ịwụnye. O doro anya na o nwetara mkpali site na ndụ n'ọrụ ya. Isi isiokwu ya maka ọrụ ya bụkarị ụmụ mmadụ na iji ahụ mmadụ gosipụta ọtụtụ ihe nkiri na mmetụta uche. O buru n'uche na mmegharị ahụ dị iche iche, nhazi, na ụda bụ ụzọ isi gosipụta mmetụta ime mmụọ.<ref name=":0" /> Isiokwu ndị ọ na-arụ ọrụ kachasị bụ echiche nke mmadụ, anụ ọhịa, na ịkpụzi ahụ mmadụ n'ụdị anthropomorphic.<ref>{{Cite web|title=Sydney Kumalo (1935–1988) Dancing woman|url=http://archive.stevenson.info/exhibitions/season2005/12kumalo.htm|work=archive.stevenson.info|accessdate=15 November 2021}}</ref><ref name=":0" /> Ọ na-arụ ọrụ na-egosipụtakarị ihe ndị dị ka ịlọ ụwa, mmetụta nke ezi ihe na ihe ọjọọ, na mmetụta nke ndị nna nna.<ref name=":0" />
Kumalo hụrụ ahụ mmadụ na ahụ anụmanụ ka ha na ibe ha nwere mmekọrịta chiri anya n'ụzọ anụ ahụ na n'ụzọ ime mmụọ.<ref name="auto3">{{Cite journal|author=Worth|first=Dr. AJ|title=Art: Influences of primitivism on South African Artists|journal=Africa Insight|date=1984|volume=14|issue=3|url=https://journals.co.za/doi/pdf/10.10520/AJA02562804_277|accessdate=14 November 2021}}</ref> Ọnọdụ nke ọnụ ọgụgụ ya na-adịkarị ka ụmụ anụmanụ.<ref name="auto3" /> Ọrụ ya nwere ike inwe njikọ chiri anya na ihe osise izizi nke Afrịka na nka agbụrụ. Ha abụọ gosipụtara ezi agụụ na mmetụta uche ma gosipụta egwu nke ike ọjọọ n'ebe ha nọ nke ha na-enweghị ike ịchịkwa. Ụdị ya nwekwara ike igosi mmetụta sitere na primitivism.<ref>{{Cite web|title=The Short Century: Independence and Liberation Movements in Africa, 1945–1994|url=https://www.moma.org/calendar/exhibitions/4749|work=Moma.org|accessdate=15 November 2021}}</ref><ref name="auto3" /> Enwere ike iji ọtụtụ n'ime ọdịdị ihu nke ọrụ ya tụnyere ihe mkpuchi agbụrụ Afrịka.<ref>{{Cite book|author=Proud|first=Hayden|title=Revisions: expanding the narrative of South African art : the Campbell Smith collection|date=2006|publisher=Pretoria: SA History Online: UNISA Press|url=https://uncg.on.worldcat.org/v2/oclc/81248938|accessdate=15 November 2021}}</ref> Ọnụ ọgụgụ ya ebe ọ na-enwekarị ihe na-enweghị atụ na njirimara buru ibu na ogologo ahụ.<ref name=":0"/> Enwere echiche nke mmegharị a na-achịkwa, ịdị mfe, na njide ọtụtụ n'ime ọrụ ya.<ref name=":0" />
== Ihe ngosi ==
* E gosipụtara na 1963 na 1964 ya na Amadlozi na Rome, Florence, Milan, na Venice
* Ndị na-ese ihe na onye na-ese ihe n'Afrịka na Johannesburg Exhibition, Piccadilly Gallery, London na 1965
* Ọ nọchitere anya South Africa na Contemporary African Art Exhibition na Camden Arts Centre na London na 1969
* O sonyere na Sao Paulo Biennale na 1967
* Ihe ngosi nka nke Republic Festival na Cape Town na Durban na 1971 na 1981
* Art gụnyere na Black Art Today ngosi na Soweto na 1981
* Ihe ngosi nka nke South Africa na National Gallery, Gaborone na Botswana
* Ngosipụta New York nke ọrụ Amadlozi na 1985
* O sonyere na Cape Town Triennial na 1985
* Echiche akụkọ ihe mere eme nke ngosi nka ojii na 1986
* Ihe ngosi Vita Art Now na Johannesburg Art Gallery na 1988
== Edensibia ==
{{Reflist}}
ddtpt1borsuzmt15kancow3j6k98hex
Vida Bruce
0
16834
631563
94787
2026-05-01T11:57:01Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
631563
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
{{MedalTableTop|sport=Women's [[Sport of athletics|athletics]]|country_code=GHA|medals={{Medal|Competition|[[African Championships in Athletics|African Championships]]}}
{{Medal|Bronze|[[2002 African Championships in Athletics|2002 Radès]]|[[2002 African Championships in Athletics – Women's 4 × 100 metres relay|4 × 100 metres relay]]}}}}
Vida Bruce bụ [[Ghana|onye]] na-agba ọsọ na Ghana lara ezumike nká.
O ritere ọla nchara na 4 × 100 mita relay na na afọ 2002 African Championships, ma sọkwara mpi na 100 mita na 200 mita n'otu ihe omume ahụ n'erughị nke ikpeazụ.<ref>{{Cite web |url=http://www.africathle.com/perso/perf/tunis/tunisres.html |title=Africathle.com |accessdate=2022-06-22 |archivedate=2012-05-26 |archiveurl=https://archive.today/20120526101003/http://www.africathle.com/perso/perf/tunis/tunisres.html }}</ref><ref>{{Cite news|title=Ghana makes amends in Tunis|date=16 August 2002|work=Modern Ghana}}</ref> N'oge asọmpi nke abụọ nke TrafieCall na afọ 2002, Vida gara n'enweghị ihe ịma aka na 100 na 200 mita ma setịpụ ndekọ ọhụrụ nke 12.09 sekọnd, na-eti ihe ndekọ ya gara aga nke 12.14 sekọnd.<ref>{{Cite news|author=Abrokwah-Djampem|first=Patrick|title=Second TrafieCall competition ends|work=Junior Graphic|date=September 11–17, 2002}}</ref>
== Ihe odide ==
<references />
{{Reflist}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
6ofstt1s203wb5up99b0qo0rbcykkcd
Tyler Mitchell (photographer)
0
17169
631524
199882
2026-05-01T05:41:19Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
631524
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
[[Category:Articles with hCards]]
'''Tyler Mitchell''' (amụrụ n'ọnwa Eprel 12, afọ 1995) bụ onye Amerịka na-ese foto.<ref name=":1">{{Cite web|url=https://www.businessoffashion.com/articles/podcasts/the-bof-podcast-tyler-mitchells-journey-from-skateboarding-to-photographing-beyonce|title=The BoF Podcast: Tyler Mitchell's Journey From Skateboarding to Photographing Beyoncé|author=|first=|date=2019-07-26|work=The Business of Fashion|language=en-GB|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190729201216/https://www.businessoffashion.com/articles/podcasts/the-bof-podcast-tyler-mitchells-journey-from-skateboarding-to-photographing-beyonce|archivedate=2019-07-29|accessdate=2019-08-07|quote=Born in 1995}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.fontanelmagazine.com/calendar/tyler-mitchell-can-make-you-feel-good|title=Tyler Mitchell – Can Make You Feel Good|author=|first=|date=|work=www.fontanelmagazine.com|archiveurl=|archivedate=|accessdate=August 7, 2019}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.icp.org/events/reimagining-the-image-tyler-mitchell|title=Reimagining the Image: Tyler Mitchell|date=2018-08-27|work=International Center of Photography|language=en|accessdate=2019-08-07}}</ref> Ọ bi na Brooklyn, [[New York City|New York]], a makwaara ya nke ọma maka foto mkpuchi [[Beyoncé Knowles|Beyoncé]] maka mkpuchi ''Vogue''.<ref name="vogue">{{Cite web|url=https://www.vogue.com/article/tyler-mitchell-beyonce-photographer-vogue-september-issue|title=Meet Tyler Mitchell, the Photographer Who Shot Beyoncé For Vogue’s September Issue|author=Nnadi|first=Chioma|work=Vogue|date=August 6, 2018|accessdate=8 June 2019}}</ref>
== Oge ọ malitere ==
Mitchell tolitere na Marietta, Georgia. Na klas nke itoolu, ọ zụrụ igwefoto Canon ma kụziere onwe ya otu esi eme vidiyo skateboarding.<ref name="vogue"/> Spike Jonze kpaliri ya ịmụta otu esi eme vidiyo ma kụziere onwe ya otu esi edezi site na nkuzi [[YouTube]].<ref name="vogue" /> Mitchell gara ụlọ akwụkwọ Westminster nke Atlanta .
N'afọ 2015, Mitchell mepụtara ma bipụta akwụkwọ mbụ ya mgbe ọ dị afọ 20 mgbe ọ gachara Havana, Cuba, na mmemme foto izu isii.<ref name=":2">{{Cite web|url=https://www.popsugar.com/node/45119142|title=He Published a Book|author=Gibson|first=Kelsie|date=2018-08-06|work=POPSUGAR Celebrity|language=en-US|accessdate=2020-02-14}}</ref> Mgbe ọ nọ n'ebe ahụ, o dere ndụ skateboarding na ''ihe'' owuwu na Havana ma gbanwee ya ka ọ bụrụ akwụkwọ dị peeji 108 a na-akpọ El Paquete .<ref name="forbes-profile">{{Cite web|url=https://www.forbes.com/profile/tyler-mitchell/|title=Tyler Mitchell|work=Forbes}}</ref><ref name=":2" />
Mitchell gara n'ihu na-aga New York University Tisch School of the Arts, ebe ọ gụrụ ihe nkiri na ihe nkiri na telivishọn.<ref name="forbes-profile"/><ref name=":3">{{Cite web|author=Lakin|first=Max|date=July 24, 2020|title=Tyler Mitchell: ‘Black Beauty Is an Act of Justice’|url=https://www.nytimes.com/2020/07/24/arts/design/tyler-mitchell-book.html|archiveurl=|archivedate=|accessdate=|work=The New York Times}}</ref> Mgbe ọ nọ na Tisch, ya na Deborah Willis mụrụ<ref name="nyt-interview">{{Cite web|url=https://www.nytimes.com/2019/05/10/us/tyler-mitchell-interview.html|title=Tyler Mitchell Wants to Make You Feel Good|author=Louis|first=Pierre-Antoine|work=The New York Times|date=May 10, 2019|accessdate=8 June 2019}}</ref> ma gụsịrị akwụkwọ n'afọ 2017.<ref name=":2"/>
== Ọrụ ==
Tupu ọ na-ese foto [[Beyoncé Knowles|Beyoncé]] maka mkpuchi nke American ''Vogue's'' nke ọnwa Septemba afọ 2018 mbipụta mgbe ọ dị afọ 23, ọ nwetara ọtụtụ ahụmịhe na-eme ma na-edezi ihe nkiri dị mkpirikpi n'ụlọ ma na-agbapụ vidiyo egwu maka onye na-eti egwu Kevin Abstract n'oge afọ mbụ ya na kọleji.<ref name="vogue" /> Tụkwasị na nke a, tupu mkpuchi Vogue, Mitchell so Teen ''Vogue'' rụọ ọrụ iji dekọọ ma see foto ''ndị'' na-ahụ maka njikwa égbè maka mbipụta dijitalụ nke magazin ahụ.<ref name=":1"/> Mgbe ọnwa ole na ole gachara, Mitchell ghọrọ onye Afrịka Amerịka mbụ sere foto maka mkpuchi American ''Vogue'', yana otu n'ime [[Ndị Afụrịka ǹkè Amerịka|ndị]] na-ese foto kachasị ọhụrụ mere ya.<ref name="vogue"/><ref>{{Cite web|url=https://www.cbsnews.com/news/beyonce-portrait-historic-vogue-smithsonian-national-portrait-gallery/|title=Historic Beyoncé Vogue portrait will be displayed at Smithsonian National Portrait Gallery|author=Lewiis|first=Sophie|date=2019-08-06|work=CBS News|language=en-US|archiveurl=|archivedate=|accessdate=2019-08-07}}</ref> N'afọ 2019, Smithsonian National Portrait Gallery nwetara otu n'ime foto Beyoncé site na Mitchell maka nchịkọta ha na-adịgide adịgide.<ref>{{Cite web|url=https://www.cnn.com/style/article/beyonce-tyler-mitchell-smithsonian-national-portrait-gallery/index.html|title=Smithsonian National Portrait Gallery acquires Tyler Mitchell's Beyoncé photo|author=Prisco|first=Jacopo|date=2019-08-06|work=CNN Style|language=en|accessdate=2019-08-07}}</ref>
Mitchell agbaala maka ụlọ ọrụ dịka Marc Jacobs, JW Anderson, Converse, Nike, na Givenchy.<ref name="forbes-profile"/><ref name=":1"/><ref name=":3"/> Ọrụ ya gụnyere foto ejiji, foto nka, na ọrụ ihe nkiri, nke gụnyere isiokwu akụkọ ndụ onwe onye na isiokwu nke njirimara.<ref>{{Cite web|url=https://www.artsy.net/series/artsy-vanguard/artsy-editors-breakout-talents|title=The Artsy Vanguard Breakout Talents|work=Artsy|accessdate=8 June 2019}}</ref><ref name="nyt-interview"/>
N'afọ 2019, Mitchell nwere ihe ngosi nke mbụ ya na Foam Fotografiemuseum Amsterdam site n'ọnwa Eprel 19 ruo ọnwa Juun 5 nke akpọrọ I Can Make You Feel Good, nke gụnyere ọrụ vidiyo, foto, na ntinye. Ihe ngosi ahụ gara International Center of Photography na New York ma gosipụta ya ebe ahụ ruo n'ọnwa Mee afọ 2020.<ref name=":0">{{Cite web|url=https://www.artpartner.com/artists/film-print/tyler-mitchell/|title=Tyler Mitchell|work=Art Partner|language=en-US|accessdate=2020-01-31}}</ref><ref name=":3"/>
== Ihe ngosi ==
* ''Ana m eme Pretty Hood na My Pink Polo'', Red Hook Labs Gallery na Aperture Gallery, 2018<ref>{{Cite web|url=https://glaziang.com/meet-23-year-old-tyler-mitchell-1st-black-photographer-to-shoot-an-american-vogue-cover-in-125-years/|title=Meet 23-year Old Tyler Mitchell, 1st Black Photographer to Shoot an American Vogue Cover in 125 years!|date=August 6, 2018|work=Glazia|language=en-US|accessdate=2020-02-07}}</ref><ref name="vogue"/>
* Labs New Artists II (ihe ngosi otu), Red Hook Labs Gallery, Brooklyn, New York, June 2018<ref>{{Cite web|url=https://redhooklabs.com/exhibitions/labs-new-artists-ii/|title=Labs New Artists II {{!}} Red Hook Labs|work=Red Hook Labs|accessdate=June 8, 2019|archivedate=June 8, 2019|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190608213829/https://redhooklabs.com/exhibitions/labs-new-artists-ii/}}</ref>
* The Way We Live Now (ihe ngosi otu), Aperture Foundation, New York City June [[Asia]] August 2018<ref>{{Cite web|url=https://aperture.org/exhibition/2018-aperture-summer-open/|title=2018 Aperture Summer Open: The Way We Live Now|work=Aperture|accessdate=8 June 2019}}</ref>
* ''Enwere m ike ime ka ị'' nwee mmetụta dị mma, Foam Fotografiemuseum Amsterdam, Eprel na June 2019<ref name="foam">{{Cite web|url=https://www.foam.org/museum/programme/tyler-mitchell|title=Tyler Mitchell - I Can Make You Feel Good {{!}} Past exhibition - Foam Fotografiemuseum Amsterdam|work=Foam|accessdate=8 June 2019|archivedate=1 June 2019|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190601091650/https://www.foam.org/museum/programme/tyler-mitchell}}</ref>
* ''Enwere m ike ime ka ị'' nwee mmetụta dị mma, International Center of Photography, Jenụwarị 2020 Na Mee 2020<ref>{{Cite web|url=https://www.icp.org/exhibitions/tyler-mitchell-i-can-make-you-feel-good|title=Tyler Mitchell: I Can Make You Feel Good|date=2019-12-17|work=International Center of Photography|language=en|accessdate=2020-02-07}}</ref>
== Akwụkwọ ==
* ''Enwere m ike ime ka ị dị mma''. 2020.
== Onyinye ==
* Forbes 30 n'okpuru 30 - Art & Style 2019<ref name="forbes-profile"/>
* British Fashion Council - New Wave Creative<ref name="vogue-uk-bfc">{{Cite web|author=Newbold|first=Alice|title=Lil Miquela, Tyler Mitchell And Aquaria Join The BFC's New Wave Creatives|url=https://www.vogue.co.uk/article/kaia-gerber-aquaria-lil-miquela-tyler-mitchell-new-wave-creatives|work=Vogue|date=November 8, 2018|accessdate=8 June 2019}}</ref>
* Dazed Digital - Dazed 100 2016<ref>{{Cite web|author=Todd|first=Monique|title=Tyler Mitchell {{!}} Dazed|url=https://www.dazeddigital.com/projects/article/29256/1/tyler-mitchell|work=Dazed|accessdate=8 June 2019}}</ref>
* BET - BET's Future 40 ndepụta 2020<ref>{{Cite web|url=https://chicagodefender.com/bet-digital-celebrates-black-excellence-with-new-original-editorial-series/|title=BET DIGITAL CELEBRATES BLACK EXCELLENCE WITH NEW ORIGINAL EDITORIAL SERIES|date=2020-02-07|work=Chicago Defender|language=en-US|accessdate=2020-02-15}}</ref>
* 2021 Award maka Editorial, Advertising na Fashion Photography, Royal Photographic Society
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
o23vsigt0lndfe2m97subabomslkjrv
Ojiarụ:Sayvhior
2
19136
631462
630677
2026-04-30T17:20:37Z
Sayvhior
13464
631462
wikitext
text/x-wiki
Aha m bù Ikekamma Nnamdi Emmanuel
Ana m agụ akwụkwọ Na mahadum Nnamdi Azikiwe di Na Awka Anambra state
Enwere m Obi umealadi n’ebe ndi mmadụ nọ
E toro m ogologo ma makwa akwụkwọ nke ukwuu
{| style="border: 1px solid {{{border|gray}}}; background-color: {{{color|#ffffff}}};"
| rowspan="2" style="vertical-align:middle;" |{{SAFESUBST:<noinclude />#ifeq:{{{2}}}|alt|[[File:Cleanup Barnstar Hires.png|100px]]|[[File:CleanupBarnstar.PNG|100px]]}}
| rowspan="2" |
| style="font-size: x-large; padding: 0; vertical-align: middle; height: 1.1em;" |'''The Cleanup Barnstar'''
|-
| style="vertical-align: middle; border-top: 1px solid gray;" |Daalụ nke ukwuu maka ị dị uchu na ntinye aka gị n'ihe omume '''72 Hours Marathon Edit-a-thon.''' Ndezigharị gị na-enye aka idozi Igbo Wikipedia. Nrite a bụ ekele maka nnukwu ntinye aka gị. Gaa n’ihu na-achakepụ!
|}
{{User WikiProject Women in Red}}
r786qr99rr1bullzi1or5quh8yiuziv
Uzo Iwobi
0
23171
631541
108539
2026-05-01T08:45:22Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
631541
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
Uzoamaka Linda Iwobi CBE ( / ɪ ˈw oʊ bi / ih-WOH -bee amụrụ 7 Febụwarị 1969 ) bụ onye ọka iwu Britain-Naijiria na onye na-ahụ maka nha anya. Ọ bụ onye bụbu Onye Ndụmọdụ Ọkachamara gbasara nha nha na gọọmentị Welsh, <ref>{{Cite web|title=Uzo Iwobi OBE|url=https://www.100welshwomen.wales/100-women/uzo-iwobi-obe/|accessdate=13 June 2020|work=www.100welshwomen.wales|language=en|archivedate=6 June 2020|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200606200423/https://www.100welshwomen.wales/100-women/uzo-iwobi-obe/}}</ref> Onye otu nsọpụrụ na Mahadum Wales Trinity St David <ref name=":0">{{Cite web|first=|date=|title=Uzo Iwobi OBE - Race Council Cymru (RCC)|url=https://racecouncilcymru.org.uk/team/mrs-uzo-iwobi-obe/|archiveurl=|archivedate=|accessdate=13 June 2020|work=Race Council Cymru|language=en-GB}}</ref> na onye nchoputa, odeakwụkwọ na onye bụbu onye isi nchịkwa na Race Council Cymru. <ref name=":0" /> Ọ bụkwa osote onye isi oche nke Royal Welsh College of Music & Drama . [ a chọrọ nkọwa ]
efx0w5kchfdm92bgjr0pv04kwa1buxv
Nigeria Women's Federation Cup
0
23315
631558
175935
2026-05-01T11:38:00Z
Josedimaria
10693
Josedimaria moved page [[Nigeria Women's Cup]] to [[Nigeria Women's Federation Cup]]
175935
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
AITEO Cup (nke bụbu Women Challenge Cup na Federations Cup) bụ asọmpi '''iko''' na Naijiria.<ref name="one">{{Cite web|url=http://www.nwfl.com.ng/|title=Official website of Nigeria Women Football League|publisher=[[Nigeria Football Federation]]|accessdate=27 September 2016|archiveurl=https://web.archive.org/web/20171004195912/http://www.nwfl.com.ng/|archivedate=4 October 2017}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.vanguardngr.com/2017/06/aiteo-takes-federation-cup/|title=AITEO takes over Federation Cup|work=Vanguard|date=28 June 2017|accessdate=2017-10-20}}</ref> Rivers Angels nke Port Harcourt enwetala ọtụtụ utu aha. Egwuregwu ahụ tinyere Nigeria Women Premier League bụ asọmpi abụọ a ma ama maka bọọlụ ụmụ nwanyị nke Nigeria Football Federation haziri.<ref name="bbcref">{{Cite news|url=http://news.bbc.co.uk/sport2/hi/football/africa/1226860.stm|title=Flourishing league kicks off again|date=17 March 2001|publisher=[[BBC]]|accessdate=28 October 2014}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.rsssf.com/tablesn/nig-womcuphist.html|title=Nigeria Women's Cup winners|publisher=RSSSF|accessdate=28 October 2014}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.punchng.com/sports/can-wolves-tear-elephant-apart/|title=Can Wolves tear Elephant apart? •Angels, Amazons battle for women title|accessdate=28 October 2014|archiveurl=https://web.archive.org/web/20141029014809/http://www.punchng.com/sports/can-wolves-tear-elephant-apart/|archivedate=2014-10-29}}</ref> A na-emekarị [[Teslim Balogun Stadium|egwuregwu]] ikpeazụ na Teslim Balogun Stadium na [[Ȯra Lagos|Legọs]] Steeti.
Na June 2017, Nigeria Football Federation mechara nwee nkwekọrịta afọ ise na AITEO Group maka ikike aha nke asọmpi ahụ. Nkwekọrịta ahụ ga-eme ka ndị nwetara mmeri na ndị nke abụọ nweta 10,000,000 na 5,000,000 kwa afọ ọbula.<ref>{{Cite web|url=https://guardian.ng/sport/aiteo-group-now-federation-cup-title-sponsor/|title=AITEO group now Federation Cup title sponsor|date=29 June 2017|accessdate=20 October 2022|archivedate=20 October 2022|archiveurl=https://web.archive.org/web/20221020151800/https://guardian.ng/sport/aiteo-group-now-federation-cup-title-sponsor/}}</ref><ref>{{Cite web|date=2017-06-28|title=NFF, AITEO sign N2.5bn sponsorship deal for Federation Cup|url=https://www.sunnewsonline.com/nff-aiteo-sign-n2-5bn-sponsorship-deal-for-federation-cup/|accessdate=2020-07-06|work=The Sun Nigeria|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2017-06-28|title=AITEO takes over Federation Cup|url=https://www.vanguardngr.com/2017/06/aiteo-takes-federation-cup/|accessdate=2020-07-06|work=Vanguard News|language=en-US}}</ref>
N'abalị iri abụọ na asatọ n'ọnwa Julaị n'afọ 2019, ndị Nasarawa Amazons meriri n'asọmpi Aiteo Cup nke abụọ ha, merie Rivers Angels na nke ikpeazụ.<ref>{{Cite web|url=https://punchng.com/aiteo-cup-2019-nasarawa-amazons-defeat-rivers-angels-to-win-title/|title=Nasarawa Amazons defeat Rivers Angels to win title|work=[[Punchng.com]]|date=28 July 2019}}</ref>
Nke a bụ ndepụta nke ndị mmeri na ndị na-agba ọsọ kemgbe mmalite.
{| class="wikitable"
!Afọ
!Ndị mmeri
!Ndị na-agba ọsọ
|-
|1991
|
|
|-
|1992
|Ufuoma Babes (Warri)<ref name="bbcref"/>
|Dynamite
|-
|1993
|Ufuoma Babes (Warri)<ref name="bbcref" />
|
|-
|1994
|Ufuoma Babes (Warri)<ref name="bbcref" />
|
|-
|1995
|Pelican Stars (Calabar)<ref name="bbcref" />
|Ufuoma Babes (Warri)
|-
|1996
|Ufuoma Babes (Warri)<ref name="bbcref" />
|
|-
|1997
|Pelican Stars (Calabar)<ref name="bbcref" />
|Ufuoma Babes (Warri)
|-
|1998
|Pelican Stars (Calabar)<ref name="bbcref" />
|
|-
|1999
|Pelican Stars (Calabar)<ref name="bbcref" />
|FCT Queens ([[Abuja]])
|-
|2000
|FCT Queens ([[Abuja]])<ref name="bbcref" />
|
|-
|2001
|Pelican Stars (Calabar)
|Delta Queens ([[Asaba]])
|-
|2002
|Pelican Stars (Calabar)
|Osimiri Angels (Port Harcourt)
|-
|2003
|''egosighi egwu''
|
|-
|2004
|Delta Queens (Asaba)
|Bayelsa Queens ([[Yenagoa]])
|-
|2005
|Ndị Amazọn Nasarawa (Lafia)
|Bayelsa Queens ([[Yenagoa]])
|-
|2006
|Delta Queens ([[Asaba]])<ref>{{Cite web|url=http://allafrica.com/stories/200612041639.html|title=Nigeria: Delta Queens Crowned FA Cup Champions|date=2006|work=ThisDay Newspaper|accessdate=2017-08-14}}</ref>
|Bayelsa Queens ([[Yenagoa]])
|-
|2008
|Delta Queens ([[Asaba]])
|Osimiri Angels (Port Harcourt)
|-
|2009
|Delta Queens ([[Asaba]])<ref>{{Cite web|author=Futaa|title={{!}} Futaa.com|url=https://futaa.com/article/31781/delta-queens-others-arrive-with-optimism|accessdate=2020-07-06|work=futaa.com|archivedate=2020-07-06|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200706144027/https://futaa.com/article/31781/delta-queens-others-arrive-with-optimism}}</ref>
|Bayelsa Queens ([[Yenagoa]])
|-
|2010
|Osimiri Angels (Port Harcourt)<ref>{{Cite web|author=Briggs|first=Nancy Briggs|title=Rivers Angels Tackle Tokas Queens, 'Morrow|url=http://www.thetidenewsonline.com/2011/02/04/rivers-angels-tackle-tokas-queens-%e2%80%98morrow/|accessdate=2020-07-06|language=en-US}}</ref>
|Delta Queens ([[Asaba]])
|-
|2011
|Osimiri Angels (Port Harcourt)<ref>{{Cite web|url=https://www.supersport.com/football/nigeria/news/121130/Rivers_roast_Ibom_Queens_in_Cup_tie|title=Rivers roast Ibom Queens in Cup tie|work=Super Sport|accessdate=2017-08-14}}</ref>
|Sunshine Queens (Ondo State)
|-
|2012
|Osimiri Angels (Port Harcourt)<ref>{{Cite web|url=https://www.supersport.com/football/article.aspx?Id=1828844|title=SuperSport}}</ref>
|Inneh Queens (Benin City)
|-
|2013
|Osimiri Angels (Port Harcourt)<ref>{{Cite web|url=http://www.sl10.ng/news/articles/categories/south-africa/women-classico-evergreen-mbachu-inspires-rivers-angels-to-federation-cup-semi-final-victory/171524|title=Sl10.ng}}</ref>
|Ndị Amazọn Nasarawa (Lafia)
|-
|2014
|Osimiri Angels (Port Harcourt)<ref>{{Cite web|title=Rivers Angels Lift FA Cup With Falcons Players – The Newswriter|url=http://www.thenewswriterng.com/2014/11/28/rivers-angels-lift-fa-cup-with-falcons-players/|accessdate=2020-07-06|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=The Biggest soccer publication in Africa! The leader in the latest local and international soccer news|url=https://www.soccerladuma.co.za/|accessdate=2020-07-06|work=Soccer Laduma}}</ref>
|Sunshine Queens ([[Akure]])
|-
|2015
|Sunshine Queens ([[Akure]])<ref>{{Cite web|url=http://www.premiumtimesng.com/sports/football/193718-federation-cup-sunshine-queens-emerge-female-champions.html|title=Federation Cup: Sunshine Queens emerge female champions|date=22 November 2015|accessdate=28 March 2016}}</ref>
|Bayelsa Queens ([[Ȯra Bayelsa|Bayelsa]])
|-
|2016
|Osimiri Angels (Port Harcourt)<ref>{{Cite web|date=2016-11-07|title=Federation Cup: Gov. Wike congratulates Rivers Angels FC -|url=https://theeagleonline.com.ng/federation-cup-gov-wike-congratulates-rivers-angels-fc/|accessdate=2020-07-06|work=The Eagle Online|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=Rivers Angels Are 2016 Federation Cup Champions|url=https://www.channelstv.com/2016/11/06/rivers-angels-2016-federation-cup-champions/|accessdate=2020-07-06|work=Channels Television}}</ref>
|Queens nke Bayelsa
|-
|2017
|Osimiri Angels (Port Harcourt)<ref>{{Cite web|url=https://www.completesportsnigeria.com/rivers-angels-edge-claim-record-7th-aiteo-cup-trophy/|title=Women's Aiteo Cup: Rivers Angels Edge Ibom Angels, Claim Record 7th Trophy|date=October 18, 2017|work=Complete Sports|accessdate=2017-10-20|archivedate=2017-10-21|archiveurl=https://web.archive.org/web/20171021003550/https://www.completesportsnigeria.com/rivers-angels-edge-claim-record-7th-aiteo-cup-trophy/}}</ref>
|Ndị Mmụọ Ozi Ibom
|-
|2018
|Osimiri Angels (Port Harcourt)
|Ndị Mmụọ Ozi Ibom
|-
|2019
|Ndị Amazọn Nasarawa (Lafia)
|Osimiri Angels ([[Ugwu Ọcha|Port-Harcourt]])
|-
|2020
| colspan="2" align="center" |Emeghị ya n'ihi ọrịa COVID-19
|-
|2021
|Bayelsa Queens ([[Yenagoa]])
|Robo Queens ([[Lagos]])
|}
{| class="wikitable"
!Klọb
!Ndị mmeri
!Ndị na-agba ọsọ
!Oge mmeri
!Oge Ndị Na-agba ọsọ
|-
|Rivers Angels FC (Port Harcourt)
|{{center|8}}
|{{center|3}}
|2010, 2011, 2012, 2013, 2014, 2016, 2017, 2018
|2002, 2008, 2019
|-
|Pelican Stars FC (Calabar)
|{{center|6}}
|{{center|–}}
|1995, 1997, 1998, 1999, 2001, 2002
|
|-
|Ufuoma Babes FC (Calabar)
|{{center|4}}
|{{center|2}}
|1992, 1993, 1994, 1996
|1995, 1997
|-
|Delta Queens FC (Asaba)
|{{center|4}}
|{{center|1}}
|2004, 2006, 2008, 2009
|2001
|-
|FCT Queens FC (Abuja)
|{{center|1}}
|{{center|1}}
|2000
|1999
|-
|Nassarawa Amazons (Lafia)
|{{center|1}}
|{{center|1}}
|2005, 2019
|2013
|-
|Sunshine Queens (Ondo)
|{{center|1}}
|{{center|2}}
|2015
|2011, 2014
|-
|Queens nke Bayelsa
|{{center|1}}
|{{center|6}}
|2021
|2004, 2005, 2006, 2009, 2015, 2016
|}
{| class="wikitable" style="text-align:center"
!Afọ
!Onye ọkpụkpọ
!Ìgwè
!Ihe mgbaru ọsọ
|-
|2014
|[[Ebere Orji]]<ref>{{Cite web|url=http://www.sl10.ng/news/articles/categories/nigeria-players-abroad/ebere-orji-seals-ferencv-ros-move/201435|title=Orji Completes Move To Ferencváros|author=admin|date=February 18, 2015|work=SL10.ng|accessdate=2017-10-22}}</ref>
|Osimiri Ndị Mmụọ Ozi
|Ihe mgbaru ọsọ anọ
|-
|2015
|Tina Oyeleme<ref>{{Cite web|url=http://www.thenff.com/2015/11/akwa-united-sunshine-queens-victorious-in-federation-cup/|title=Akwa United, Sunshine Queens victorious in Federation Cup|work=NFF|accessdate=2017-10-21|archivedate=2017-10-21|archiveurl=https://web.archive.org/web/20171021060808/http://www.thenff.com/2015/11/akwa-united-sunshine-queens-victorious-in-federation-cup/}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.pmnewsnigeria.com/2015/08/11/fed-cup-oseghale-clement-chase-obong-for-top-scorer-prize/|title=Fed Cup: Oseghale, Clement Chase Obong For Top Scorer Prize|work=PM News|accessdate=2017-10-21}}</ref>
|Sunshine Queens
|Ihe mgbaru ọsọ 3
|-
|2016
|
|
|
|-
|2017
|Amarachi Orjinma<ref name="stats">{{Cite web|url=http://www.goal.com/en-ng/news/rivers-angels-emerge-2017-womens-federation-cup-champions/1gutxwvlhfdt1o1ecbbg5gtnu|title=RIVERS ANGELS ARE 2017 WOMEN'S FEDERATION CUP CHAMPIONS|author=Samuel|first=Ahmadu|work=Goal.com|accessdate=2017-10-21}}</ref>
|Osimiri Ndị Mmụọ Ozi
|Ihe mgbaru ọsọ 8
|-
|2018
|Mary Anjor
|Ụmụ ọhụrụ Osun
|Ihe mgbaru ọsọ 6
|-
|}
{| class="wikitable" style="text-align:center"
!Afọ
!Onye ọkpụkpọ
!Ìgwè
|-
|2014
|
|
|-
|2015
|Ndidi Kalu<ref>{{Cite web|author=NFF|first=The|date=2015-11-23|title=Akwa United, Sunshine Queens victorious in Federation Cup|url=https://www.thenff.com/2015/11/akwa-united-sunshine-queens-victorious-in-federation-cup/|accessdate=2020-07-06|work=Nigeria Football Federation (thenff) Official Website|language=en-US|archivedate=2019-07-14|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190714101755/https://www.thenff.com/2015/11/akwa-united-sunshine-queens-victorious-in-federation-cup/}}</ref>
|Queens nke Bayelsa
|-
|2016
|
|
|-
|2017
|[[Charity Reuben|Ọrụ ebere Ruben]]<ref>{{Cite web|title=Rivers Angels emerge 2017 Women's Federation Cup champions {{!}} Goal.com|url=https://www.goal.com/en-ng/news/rivers-angels-emerge-2017-womens-federation-cup-champions/1gutxwvlhfdt1o1ecbbg5gtnu|accessdate=2020-07-06|work=www.goal.com}}</ref>
|Ndị Mmụọ Ozi Ibom
|-
|}
lplvibfjre27cugz70z3o74w8llrlue
631560
631558
2026-05-01T11:38:47Z
Josedimaria
10693
/* */
631560
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
AITEO Cup (nke bụbu Women Challenge Cup na Federations Cup) bụ asọmpi '''iko''' na Naijiria.<ref name="one">{{Cite web|url=http://www.nwfl.com.ng/|title=Official website of Nigeria Women Football League|publisher=[[Nigeria Football Federation]]|accessdate=27 September 2016|archiveurl=https://web.archive.org/web/20171004195912/http://www.nwfl.com.ng/|archivedate=4 October 2017}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.vanguardngr.com/2017/06/aiteo-takes-federation-cup/|title=AITEO takes over Federation Cup|work=Vanguard|date=28 June 2017|accessdate=2017-10-20}}</ref> Rivers Angels nke Port Harcourt enwetala ọtụtụ utu aha. Egwuregwu ahụ tinyere Nigeria Women Premier League bụ asọmpi abụọ a ma ama maka bọọlụ ụmụ nwanyị nke Nigeria Football Federation haziri.<ref name="bbcref">{{Cite news|url=http://news.bbc.co.uk/sport2/hi/football/africa/1226860.stm|title=Flourishing league kicks off again|date=17 March 2001|publisher=[[BBC]]|accessdate=28 October 2014}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.rsssf.com/tablesn/nig-womcuphist.html|title=Nigeria Women's Cup winners|publisher=RSSSF|accessdate=28 October 2014}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.punchng.com/sports/can-wolves-tear-elephant-apart/|title=Can Wolves tear Elephant apart? •Angels, Amazons battle for women title|accessdate=28 October 2014|archiveurl=https://web.archive.org/web/20141029014809/http://www.punchng.com/sports/can-wolves-tear-elephant-apart/|archivedate=2014-10-29}}</ref> A na-emekarị [[Teslim Balogun Stadium|egwuregwu]] ikpeazụ na Teslim Balogun Stadium na [[Ȯra Lagos|Legọs]] Steeti.
Na June 2017, Nigeria Football Federation mechara nwee nkwekọrịta afọ ise na AITEO Group maka ikike aha nke asọmpi ahụ. Nkwekọrịta ahụ ga-eme ka ndị nwetara mmeri na ndị nke abụọ nweta 10,000,000 na 5,000,000 kwa afọ ọbula.<ref>{{Cite web|url=https://guardian.ng/sport/aiteo-group-now-federation-cup-title-sponsor/|title=AITEO group now Federation Cup title sponsor|date=29 June 2017|accessdate=20 October 2022|archivedate=20 October 2022|archiveurl=https://web.archive.org/web/20221020151800/https://guardian.ng/sport/aiteo-group-now-federation-cup-title-sponsor/}}</ref><ref>{{Cite web|date=2017-06-28|title=NFF, AITEO sign N2.5bn sponsorship deal for Federation Cup|url=https://www.sunnewsonline.com/nff-aiteo-sign-n2-5bn-sponsorship-deal-for-federation-cup/|accessdate=2020-07-06|work=The Sun Nigeria|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2017-06-28|title=AITEO takes over Federation Cup|url=https://www.vanguardngr.com/2017/06/aiteo-takes-federation-cup/|accessdate=2020-07-06|work=Vanguard News|language=en-US}}</ref>
N'abalị iri abụọ na asatọ n'ọnwa Julaị n'afọ 2019, ndị Nasarawa Amazons meriri n'asọmpi Aiteo Cup nke abụọ ha, merie Rivers Angels na nke ikpeazụ.<ref>{{Cite web|url=https://punchng.com/aiteo-cup-2019-nasarawa-amazons-defeat-rivers-angels-to-win-title/|title=Nasarawa Amazons defeat Rivers Angels to win title|work=[[Punchng.com]]|date=28 July 2019}}</ref>
Nke a bụ ndepụta nke ndị mmeri na ndị na-agba ọsọ kemgbe mmalite.
{| class="wikitable"
!Afọ
!Ndị mmeri
!Ndị na-agba ọsọ
|-
|1991
|
|
|-
|1992
|Ufuoma Babes (Warri)<ref name="bbcref"/>
|Dynamite
|-
|1993
|Ufuoma Babes (Warri)<ref name="bbcref" />
|
|-
|1994
|Ufuoma Babes (Warri)<ref name="bbcref" />
|
|-
|1995
|Pelican Stars (Calabar)<ref name="bbcref" />
|Ufuoma Babes (Warri)
|-
|1996
|Ufuoma Babes (Warri)<ref name="bbcref" />
|
|-
|1997
|Pelican Stars (Calabar)<ref name="bbcref" />
|Ufuoma Babes (Warri)
|-
|1998
|Pelican Stars (Calabar)<ref name="bbcref" />
|
|-
|1999
|Pelican Stars (Calabar)<ref name="bbcref" />
|FCT Queens ([[Abuja]])
|-
|2000
|FCT Queens ([[Abuja]])<ref name="bbcref" />
|
|-
|2001
|Pelican Stars (Calabar)
|Delta Queens ([[Asaba]])
|-
|2002
|Pelican Stars (Calabar)
|Osimiri Angels (Port Harcourt)
|-
|2003
|''egosighi egwu''
|
|-
|2004
|Delta Queens (Asaba)
|Bayelsa Queens ([[Yenagoa]])
|-
|2005
|Ndị Amazọn Nasarawa (Lafia)
|Bayelsa Queens ([[Yenagoa]])
|-
|2006
|Delta Queens ([[Asaba]])<ref>{{Cite web|url=http://allafrica.com/stories/200612041639.html|title=Nigeria: Delta Queens Crowned FA Cup Champions|date=2006|work=ThisDay Newspaper|accessdate=2017-08-14}}</ref>
|Bayelsa Queens ([[Yenagoa]])
|-
|2008
|Delta Queens ([[Asaba]])
|Osimiri Angels (Port Harcourt)
|-
|2009
|Delta Queens ([[Asaba]])<ref>{{Cite web|author=Futaa|title={{!}} Futaa.com|url=https://futaa.com/article/31781/delta-queens-others-arrive-with-optimism|accessdate=2020-07-06|work=futaa.com|archivedate=2020-07-06|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200706144027/https://futaa.com/article/31781/delta-queens-others-arrive-with-optimism}}</ref>
|Bayelsa Queens ([[Yenagoa]])
|-
|2010
|Osimiri Angels (Port Harcourt)<ref>{{Cite web|author=Briggs|first=Nancy Briggs|title=Rivers Angels Tackle Tokas Queens, 'Morrow|url=http://www.thetidenewsonline.com/2011/02/04/rivers-angels-tackle-tokas-queens-%e2%80%98morrow/|accessdate=2020-07-06|language=en-US}}</ref>
|Delta Queens ([[Asaba]])
|-
|2011
|Osimiri Angels (Port Harcourt)<ref>{{Cite web|url=https://www.supersport.com/football/nigeria/news/121130/Rivers_roast_Ibom_Queens_in_Cup_tie|title=Rivers roast Ibom Queens in Cup tie|work=Super Sport|accessdate=2017-08-14}}</ref>
|Sunshine Queens (Ondo State)
|-
|2012
|Osimiri Angels (Port Harcourt)<ref>{{Cite web|url=https://www.supersport.com/football/article.aspx?Id=1828844|title=SuperSport}}</ref>
|Inneh Queens (Benin City)
|-
|2013
|Osimiri Angels (Port Harcourt)<ref>{{Cite web|url=http://www.sl10.ng/news/articles/categories/south-africa/women-classico-evergreen-mbachu-inspires-rivers-angels-to-federation-cup-semi-final-victory/171524|title=Sl10.ng}}</ref>
|Ndị Amazọn Nasarawa (Lafia)
|-
|2014
|Osimiri Angels (Port Harcourt)<ref>{{Cite web|title=Rivers Angels Lift FA Cup With Falcons Players – The Newswriter|url=http://www.thenewswriterng.com/2014/11/28/rivers-angels-lift-fa-cup-with-falcons-players/|accessdate=2020-07-06|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=The Biggest soccer publication in Africa! The leader in the latest local and international soccer news|url=https://www.soccerladuma.co.za/|accessdate=2020-07-06|work=Soccer Laduma}}</ref>
|Sunshine Queens ([[Akure]])
|-
|2015
|Sunshine Queens ([[Akure]])<ref>{{Cite web|url=http://www.premiumtimesng.com/sports/football/193718-federation-cup-sunshine-queens-emerge-female-champions.html|title=Federation Cup: Sunshine Queens emerge female champions|date=22 November 2015|accessdate=28 March 2016}}</ref>
|Bayelsa Queens ([[Ȯra Bayelsa|Bayelsa]])
|-
|2016
|Osimiri Angels (Port Harcourt)<ref>{{Cite web|date=2016-11-07|title=Federation Cup: Gov. Wike congratulates Rivers Angels FC -|url=https://theeagleonline.com.ng/federation-cup-gov-wike-congratulates-rivers-angels-fc/|accessdate=2020-07-06|work=The Eagle Online|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=Rivers Angels Are 2016 Federation Cup Champions|url=https://www.channelstv.com/2016/11/06/rivers-angels-2016-federation-cup-champions/|accessdate=2020-07-06|work=Channels Television}}</ref>
|Queens nke Bayelsa
|-
|2017
|Osimiri Angels (Port Harcourt)<ref>{{Cite web|url=https://www.completesportsnigeria.com/rivers-angels-edge-claim-record-7th-aiteo-cup-trophy/|title=Women's Aiteo Cup: Rivers Angels Edge Ibom Angels, Claim Record 7th Trophy|date=October 18, 2017|work=Complete Sports|accessdate=2017-10-20|archivedate=2017-10-21|archiveurl=https://web.archive.org/web/20171021003550/https://www.completesportsnigeria.com/rivers-angels-edge-claim-record-7th-aiteo-cup-trophy/}}</ref>
|Ndị Mmụọ Ozi Ibom
|-
|2018
|Osimiri Angels (Port Harcourt)
|Ndị Mmụọ Ozi Ibom
|-
|2019
|Ndị Amazọn Nasarawa (Lafia)
|Osimiri Angels ([[Ugwu Ọcha|Port-Harcourt]])
|-
|2020
| colspan="2" align="center" |Emeghị ya n'ihi ọrịa COVID-19
|-
|2021
|Bayelsa Queens ([[Yenagoa]])
|Robo Queens ([[Lagos]])
|}
{| class="wikitable"
!Klọb
!Ndị mmeri
!Ndị na-agba ọsọ
!Oge mmeri
!Oge Ndị Na-agba ọsọ
|-
|Rivers Angels FC (Port Harcourt)
|{{center|8}}
|{{center|3}}
|2010, 2011, 2012, 2013, 2014, 2016, 2017, 2018
|2002, 2008, 2019
|-
|Pelican Stars FC (Calabar)
|{{center|6}}
|{{center|–}}
|1995, 1997, 1998, 1999, 2001, 2002
|
|-
|Ufuoma Babes FC (Calabar)
|{{center|4}}
|{{center|2}}
|1992, 1993, 1994, 1996
|1995, 1997
|-
|Delta Queens FC (Asaba)
|{{center|4}}
|{{center|1}}
|2004, 2006, 2008, 2009
|2001
|-
|FCT Queens FC (Abuja)
|{{center|1}}
|{{center|1}}
|2000
|1999
|-
|Nassarawa Amazons (Lafia)
|{{center|1}}
|{{center|1}}
|2005, 2019
|2013
|-
|Sunshine Queens (Ondo)
|{{center|1}}
|{{center|2}}
|2015
|2011, 2014
|-
|Queens nke Bayelsa
|{{center|1}}
|{{center|6}}
|2021
|2004, 2005, 2006, 2009, 2015, 2016
|}
{| class="wikitable" style="text-align:center"
!Afọ
!Onye ọkpụkpọ
!Ìgwè
!Ihe mgbaru ọsọ
|-
|2014
|[[Ebere Orji]]<ref>{{Cite web|url=http://www.sl10.ng/news/articles/categories/nigeria-players-abroad/ebere-orji-seals-ferencv-ros-move/201435|title=Orji Completes Move To Ferencváros|author=admin|date=February 18, 2015|work=SL10.ng|accessdate=2017-10-22}}</ref>
|Osimiri Ndị Mmụọ Ozi
|Ihe mgbaru ọsọ anọ
|-
|2015
|Tina Oyeleme<ref>{{Cite web|url=http://www.thenff.com/2015/11/akwa-united-sunshine-queens-victorious-in-federation-cup/|title=Akwa United, Sunshine Queens victorious in Federation Cup|work=NFF|accessdate=2017-10-21|archivedate=2017-10-21|archiveurl=https://web.archive.org/web/20171021060808/http://www.thenff.com/2015/11/akwa-united-sunshine-queens-victorious-in-federation-cup/}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.pmnewsnigeria.com/2015/08/11/fed-cup-oseghale-clement-chase-obong-for-top-scorer-prize/|title=Fed Cup: Oseghale, Clement Chase Obong For Top Scorer Prize|work=PM News|accessdate=2017-10-21}}</ref>
|Sunshine Queens
|Ihe mgbaru ọsọ 3
|-
|2016
|
|
|
|-
|2017
|Amarachi Orjinma<ref name="stats">{{Cite web|url=http://www.goal.com/en-ng/news/rivers-angels-emerge-2017-womens-federation-cup-champions/1gutxwvlhfdt1o1ecbbg5gtnu|title=RIVERS ANGELS ARE 2017 WOMEN'S FEDERATION CUP CHAMPIONS|author=Samuel|first=Ahmadu|work=Goal.com|accessdate=2017-10-21}}</ref>
|Osimiri Ndị Mmụọ Ozi
|Ihe mgbaru ọsọ 8
|-
|2018
|Mary Anjor
|Ụmụ ọhụrụ Osun
|Ihe mgbaru ọsọ 6
|-
|}
{| class="wikitable" style="text-align:center"
!Afọ
!Onye ọkpụkpọ
!Ìgwè
|-
|2014
|
|
|-
|2015
|Ndidi Kalu<ref>{{Cite web|author=NFF|first=The|date=2015-11-23|title=Akwa United, Sunshine Queens victorious in Federation Cup|url=https://www.thenff.com/2015/11/akwa-united-sunshine-queens-victorious-in-federation-cup/|accessdate=2020-07-06|work=Nigeria Football Federation (thenff) Official Website|language=en-US|archivedate=2019-07-14|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190714101755/https://www.thenff.com/2015/11/akwa-united-sunshine-queens-victorious-in-federation-cup/}}</ref>
|Queens nke Bayelsa
|-
|2016
|
|
|-
|2017
|[[Charity Reuben|Ọrụ ebere Ruben]]<ref>{{Cite web|title=Rivers Angels emerge 2017 Women's Federation Cup champions {{!}} Goal.com|url=https://www.goal.com/en-ng/news/rivers-angels-emerge-2017-womens-federation-cup-champions/1gutxwvlhfdt1o1ecbbg5gtnu|accessdate=2020-07-06|work=www.goal.com}}</ref>
|Ndị Mmụọ Ozi Ibom
|-
|}
==Ntuaka==
{{reflist}}
1bcqszs64chv8ch5r6zvs5iuyqcidok
Sri Chinmoy
0
23336
631468
450619
2026-04-30T17:54:47Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
631468
wikitext
text/x-wiki
[[Usòrò:Sri-Chinmoy-meditate-2.jpg|thumb|Sri Chinmoy]]
[[Category:Articles with hCards]]
'''Chinmoy Kumar Ghose''' onye amụrụ (na ụbọchị iri abụọ na asaa n'ọnwa August n'ọnwa 1931 - ụbọchị iri na otu n'ọnwa October n'afọ 2007), nke a maara nke ọma dị ka '''Sri''' '''Chinmoy''', bụ onye ndú nke ime mmụọ na India, nke kụziri ntụgharị uche na West mgbe ọ kwagara New York City ná afọ 1964.<ref>Sands 2001, According to legal papers signed in November 2006, his name is Chinmoy Kumar Ghose aka Sri Chinmoy. Sri Chinmoy is the name under which the guru has taught, published, composed and performed since approximately 1972. (See front and back matter of referenced works.) He was previously known as Chinmoy Kumar Ghose (e.g. "Many at U.N." ''[[New York Times]]'' 8 November 1971: 42). He signed most of his paintings and drawings C.K.G. ("C.K.G." ''Jharna-Kala Magazine'' 1.1 (April –June 1977): 1).</ref><ref name="hinduaward"/> Chinmoy guzobere ụlọ ọrụ ntụgharị uche mbụ ya na Queens, New York, ma mesịa nwee ụmụ akwụkwọ 7,000 na mba iri isii.<ref name="mcshane"/><ref name="NYT_obit"/> Onye edemede, onye na-ese ihe, onye na'ede uri, na onye na-eti egwu, ọ na-emekwa ihe omume ọha na eze dị ka kọntaktị na ntụgharị uche na isiokwu nke udo dị n'ime.<ref name="NYT_obit" /><ref name="Sri Chinmoy Composes">Dua, Shyam (ed). ''The Luminous Life of Sri Chinmoy: An Authorised Biography''. Tiny Tot Publications, 2005. p. 66.</ref> Chinmoy kwadoro ụzọ ime mmụọ gaa na Chineke site n'ekpere na ntụgharị uche. Ọ kwadoro egwuregwu gụnyere ịgba ọsọ, igwu mmiri, na ibu arọ. Ọ haziri marathons na agbụrụ ndị ọzọ, ọ bụkwa onye na-agba ọsọ na, mgbe mmerụ ahụ n'ikpere gasịrị, ọ na-ebu ibu.<ref name="NYT_obit" /><ref name="Sri Chinmoy Composes" />
== Akụkọ ndụ ==
=== Afọ ndị mbụ n'India ===
[[Usòrò:Sri-Chinmoy-sprint.jpg|link=//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/8/8e/Sri-Chinmoy-sprint.jpg|thumb|Chinmoy na ntorobịa ya na mbido ọsọ ọsọ.]]
Chinmoy bụ nwa ikpeazụ n'ime ụmụ asaa, amụrụ na Shakpura, Boalkhali Upazila, na Chittagong District nke East Bengal, British India (nke bụ Bangladesh ugbu a). Nna ya nwụrụ n'ọrịa n'afọ 1943, nne ya ọnwa ole na ole ka e mesịrị. Chinmoy malitere omume ntụgharị uche ya mgbe ọ dị afọ iri na otu.<ref>{{Cite book|title=Flame-Waves|author=Chinmoy|first=Sri|publisher=Agni Press|year=1975|location=New York|pages=part 1}}</ref> N'afọ 1944, Chinmoy dị afọ iri na abụọ sonyeere ụmụnne ya ndị nwoke na ndị nwanyị na Sri Aurobindo Ashram na Pondicherry, ebe ụmụnne ya nwoke ndị okenye Hriday na Chitta amalitelarị ọnụnọ.<ref>Dua, Shyam (ed). ''The Luminous Life of Sri Chinmoy: An Authorised Biography''. Tiny Tot Publications, 2005. pp. 18, 22.</ref><ref>Chinmoy, ''My Brother Chitta'' 1998, p. 58.</ref> Ọ bụ Chitta nyere Chinmoy aha ya nke pụtara "jupụtara n'uche Chineke".<ref>{{Cite book|title=World-destruction: never, impossible!|author=Chinmoy|first=Sri|publisher=Agni Press|year=1994|pages=Part 2}}</ref>
N'ime ashram ọ nọrọ afọ iri abụọ sochirinụ n'omume ime mmụọ, gụnyere ntụgharị uche, ịmụ akwụkwọ Bengali na Bekee, egwuregwu, na ịrụ ọrụ na ụlọ ọrụ ụlọ nke ashram.<ref>Chinmoy, ''My Brother'' 1998, pp. 60, 65.</ref><ref name="hinduaward"/><ref>Chinmoy, ''Sri Chinmoy Answers, Part 23'' 2000, p. 28 and Chinmoy, ''How Nolini-da'' 2004, pp. 6–7.</ref> Chinmoy kwuru na ruo ihe dị ka afọ asatọ, ọ bụ odeakwụkwọ nke odeakwụkwọ ukwu nke ashram, Nolini Kanta Gupta. Chinmoy sụgharịrị ihe odide ya site na Bengali gaa na Bekee.<ref>Chinmoy, ''Sri Chinmoy Answers, Part 23'', Agni, New York, 2000, p. 28</ref>
=== Ịkwaga United States ===
Dị ka Chinmoy si kwuo, n'afọ 1964, a kpaliri ya ịkwaga na United States n'ihi "ozi sitere n'ime" iji jeere ndị mmadụ nọ n'Ebe Ọdịda Anyanwụ na-achọ mmezu ime mmụọ ozi.<ref>Chinmoy, ''Sri Chinmoy Answers, Part 23'', Agni, New York, 2000, p. 48</ref> Site n'enyemaka nke Sam Spanier na Eric Hughes, ndị nkwado America jikọtara ya na Sri Aurobindo Ashram, ọ kwagara New York City.<ref>Chinmoy, ''Sri Chinmoy Answers, Part 23'' 2000, p. 28.</ref>
O tinyere akwụkwọ maka ọrụ dị ka onye ode akwụkwọ dị ala na onye nnọchi anya India, n'agbanyeghị enweghị agụmakwụkwọ ya. Ọ natara nkwado na agbamume site n'aka ndị ọrụ ibe ya na ndị isi ya ma kpọọ ya ka ọ kwuo okwu gbasara [[okpukpe Hindu]]. Ọ malitere ikwu okwu na mahadum ma mesịa, na United Nations.<ref>Chinmoy, ''Sri Chinmoy Answers, Part 23'' 2000, pp. 40–50</ref>
Na ngwụcha afọ 1960 na mmalite afọ 1970, Chinmoy gara n'ihu na-ekwu okwu na okwu na mahadum dị na US na isiokwu ime mmụọ. N'afọ 1974, o kwuru okwu na steeti iri ise na mahadum iri ise, e bipụtakwara okwu ndị a dị ka usoro akwụkwọ isii akpọrọ 50 Freedom-Boats to One Golden Shore (1974). N'afọ 1970 na 1980 ọ gara Europe, Eshia, na Australia na-akụzi na mahadum, nke mere ka e bipụta The Oneness of the Eastern Heart and the Western Mind.<ref>{{Cite web|url=http://www.srichinmoybio.co.uk|title=Sri Chinmoy biography|work=srichinmoybio.co.uk|accessdate=2016-07-12}}</ref><ref>Sri Chinmoy, ''50 Freedom Boats to One Golden Shore'', 1974, Agni Press, Parts 1-6.</ref> Chinmoy ebipụtakwala akwụkwọ, edemede, uri ime mmụọ, egwuregwu, na nkọwa banyere Vedas.<ref name=":1">{{Cite news|url=https://www.newspapers.com/newspage/88136853/|title=Sri Chinmoy disciples schedule lectures here.|date=14 March 1973|work=Colorado Springs Gazette Telegraph}}</ref>
N'afọ 1966, Chinmoy meghere Sri Chinmoy Center na San Juan, Puerto Rico.<ref>Sri Chinmoy, 'Sri Chinmoy Answers, Part 3 Agni Press, 1995, p6</ref> Ruo na ngwụcha afọ 1970, isi ụlọ akwụkwọ Chinmoy dị na New York, Florida na West Indies.<ref>Sri Chinmoy, ''Earth's cry meets heaven's smile'', part 3, Agni Press, 1978.</ref> N'ime iri afọ ole na ole sochirinụ, e meghere ma guzobe Sri Chinmoy Centers n'ọtụtụ obodo na US, Europe, Australasia, South Africa na South America mechara nwee ngụkọta nke ụlọ ọrụ 350 n'ụwa niile.<ref name=":0">{{Cite web|url=http://www.biographyonline.net/spiritual/srichinmoy.html|title=Biography Sri Chinmoy|work=BiographyOnline.net|accessdate=2016-07-12|archivedate=2017-09-29|archiveurl=https://web.archive.org/web/20170929184038/http://www.biographyonline.net/spiritual/srichinmoy.html}}</ref><ref name="landmarks">{{Cite web|url=http://www.srichinmoy.org/sri_chinmoy/landmarks|title=Landmarks since 1964 – Sri Chinmoy|work=srichinmoy.org|accessdate=2016-07-12}}</ref> N'afọ 1973, akwụkwọ akụkọ ''New York Times'' dere na Chinmoy "na-asọpụrụ na India dị ka otu n'ime ndị nsọ ole na ole ruru Nirvikalpa Samadhi, ọkwa kachasị elu nke ịma ihe".<ref name="nyt-1973">{{Cite news|url=https://www.nytimes.com/1973/04/15/archives/gurus-disciples-active-in-business-meat-served-in-connecticut.html|title=Guru's Disciples Active in Business|work=[[The New York Times]]|date=15 April 1973|accessdate=2017-09-17|author=Christensen|first=Jean}}</ref>
[[Usòrò:Bonn-sri-chinmoy.jpg|link=//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/7/77/Bonn-sri-chinmoy.jpg/220px-Bonn-sri-chinmoy.jpg|thumb|Sri Chinmoy na-akpọ ọjà]]
N'ime afọ ndị 1970 Chinmoy malitere ịkpọ egwu na ide egwu na ọjà na esraj.<ref name="landmarks"/> N'afọ 1984, ọ malitere inye 'Peace Concerts' n'efu gburugburu ụwa.<ref>{{Cite web|url=http://www.srichinmoycentre.org/sri_chinmoy/concerts|title=Sri Chinmoy Concerts {{!}} Sri Chinmoy Centre|work=srichinmoycentre.org|accessdate=2016-07-13}}</ref> Egwuregwu kachasị ukwuu bụ na Montreal, maka mmadụ 19,000.<ref>[https://web.archive.org/web/20190712150341/https://us.srichinmoycentre.org/sri_chinmoy/sri_chinmoy_in_concert Sri Chinmoy in Concert]. ''US.SriChinmoyCentre.org''. Retrieved 27 July 2016.</ref>
Mgbe ọ nọ na America na 1970s, Chinmoy dọtara ndị na-eso ụzọ dị ka ndị egwu Carlos Santana, John McLaughlin, Narada Michael Walden, Roberta Flack, Clarence Clemons, na Boris Grebenshchikov.<ref name="New York Times">{{Cite news|url=https://www.nytimes.com/2004/07/01/nyregion/they-re-not-heavy-they-re-his-people-72-year-old-sri-chinmoy-offers-uplift.html|title=They're Not Heavy; They're His People; 72-Year-Old Sri Chinmoy Offers An Uplift Beyond the Spiritual|author=Kilgannon|first=Corey|date=1 July 2004|work=[[The New York Times]]|accessdate=31 May 2011}}</ref><ref name="Thomas Jr">{{Cite news|url=https://www.nytimes.com/1987/04/22/sports/scouting-one-more-time-a-torch-relay.html|title=SCOUTING; One More Time: A Torch Relay|author=Robert McG. Thomas Jr. and Samuel Abt|date=22 April 1987|work=[[The New York Times]]|accessdate=31 May 2011}}</ref> Chinmoy nyere ndị na-agụ egwú ụzọ ime mmụọ a na-adọ aka ná ntị nke machibidoro iji ọgwụ ọjọọ na mmanya na-aba n'anya ma gbaa egwu na uri ume dị ka ngosipụta nke ekele nye Chineke.<ref>Weinstein, Norman. [https://books.google.com/books?id=4AfpTEM1FsAC&pg=PA50 ''Carlos Santana: A Biography'']. [[ABC-CLIO]], 2009. p. 50.</ref>
Santana na McLaughlin nọrọ na Chinmoy ọtụtụ afọ tupu ha ahapụ. N'afọ 1973, ha wepụtara abọm dabere na nkuzi Chinmoy, nke akpọrọ Love Devotion Surrender . McLaughlin bụ onye na-eso ụzọ Chinmoy site na 1970 ruo 1975. N'afọ 1971, o guzobere Mahavishnu Orchestra, nke akpọrọ aha ime mmụọ Chinmoy nyere ya. McLaughlin mere ka Santana mata guru ahụ, Santana na nwunye ya Deborah mechara bụrụ ndị na-eso ụzọ Chinmoy site na 1972 ruo 1981.<ref>Nigro, Nicholas. [https://books.google.com/books?id=F5AiAwAAQBAJ&pg=PT8 ''The Spirituality of Carlos Santana''].
Hal Leonard Corporation, 2014. GoogleBooks pt. 8.</ref><ref>Slavicek, Louise Chipley. [https://books.google.com/books?id=H37dSTiOPqIC&pg=PA80 ''Carlos Santana'']. Infobase Publishing, 2006. p. 80.</ref> Santana kwuru, "Na-enweghị guru, m na-ejere naanị ihe efu nke m ozi, mana ya na ya enwere m ike ijere gị na onye ọ bụla ozi. Abụ m eriri, mana ọ bụ onye na-eti egwu. Guru gụsịrị akwụkwọ na Harvards nke ịma ihe ma nọdụ ala n'ụkwụ Chineke. "<ref name="heath">Heath, Chris. [https://www.rollingstone.com/music/news/the-epic-life-of-carlos-santana-20000316 "The Epic Life of Carlos Santana"]. ''[[Rolling Stone]]''. 16 March 2000. Retrieved on 10 August 2008.</ref> Santana wepụtara abọm atọ n'okpuru aha ime mmụọ ''Devadip'' ː nke pụtara "Lamp of God", "Eye of God", na "Light of God" nke Chinmoy nyere ya: Illuminations (1974), Oneness (1979), na The Swing of Delight (1980).<ref>Santana, Deborah. [https://books.google.com/books?id=dIPII6_q4g0C&pg=PA241 ''Space Between the Stars: My Journey to an Open Heart'']. Random House, 2009. p. 241.</ref> N'afọ 2000, ọ gwara Rolling Stone na ihe dị njọ n'etiti ya na Chinmoy n'afọ ndị 1980. Santana kwusiri ike na ọ na-ewere ọtụtụ ihe dị mma site na afọ ya na guru, ọ bụ ezie na mgbe ọ hapụrụ, Chinmoy "bụ ezigbo onye na-abọ ọbọ ruo oge ụfọdụ. Ọ gwara ndị enyi m niile ka ha ghara ịkpọ m ọzọ, n'ihi na mmiri ga-eri m n'oké osimiri gbara ọchịchịrị nke amaghị ihe maka ịhapụ ya. "<ref name="heath" /> N'afọ 2017, Santana gwara Rolling Stone, "Enwere m ekele maka afọ iri ahụ mụ na nna m ukwu ime mmụọ ahụ nọrọ. "<ref>Browne, David. [https://www.rollingstone.com/music/features/carlos-santana-on-coltrane-trump-woodstock-drugs-w491909 "The Last Word: Carlos Santana on Turning 70, Trump's 'Darkness'"]. ''[[Rolling Stone]]''. 13 July 2017.</ref>
[[Usòrò:Sri-Chinmoy-John-Paul-II.jpg|link=//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/a/a4/Sri-Chinmoy-John-Paul-II.jpg/220px-Sri-Chinmoy-John-Paul-II.jpg|thumb|Chinmoy na John Paul nke Abụọ na Vatican, 1980]]
Onye nkuzi ime mmụọ Frederick Lenz ghọrọ onye na-eso ụzọ n'ihe dị ka afọ 1972, mana n'afọ 1981 ọ hapụrụ Chinmoy wee ghọọ guru n'onwe ya.<ref name="autogenerated13">{{Cite web|url=http://www.ex-cult.org/Groups/Rama/rama-appendix-1.html|title=Chronology/Biography, Frederick Lenz|publisher=Ex-cult.org|date=9 February 1950|accessdate=15 July 2013}}</ref> Onye edemede ime mmụọ Lex Hixon bụ onye otu Sri Chinmoy Centre na 1970's.<ref>Greenfield, Robert. [https://books.google.com/books?id=tlZcHVc5q_4C ''Spiritual Supermarket: An Account of Gurus Gone Public in America'']. Saturday Review Press, 1975. p. 203.</ref>
Chinmoy kwadoro "ịgafe onwe onye" site n'ịgbasawanye uche iji merie ihe uche na-eche na ọ ga-eme, a na-ejikarị nke a eme ihe na egwuregwu.<ref>Chinmoy, Sri. "Limitation", university lecture in: ''The Oneness of the Eastern Heart and the Western Mind, Part 1''. Agni Press, 2003.</ref> Chinmoy nyere onye na-agba ọsọ ọla edo nke Olympic bụ Carl Lewis ndụmọdụ.<ref>[https://web.archive.org/web/20140611091357/http://www.highbeam.com/doc/1P1-3985387.html "Carl Lewis Receives U Thant Peace Award"]. ''The New York Beacon''. 11 June 1997.</ref> Ọ mụtara ịtụgharị uche site na Chinmoy, ma na-eme usoro ahụ mgbe niile. Onye Kraịst raara onwe ya nye, Lewis kwuru na itinye aka ya na Chinmoy bụ nzọụkwụ na-aga n'ihu na mmezu ime mmụọ nke mere ka nkwenkwe Ndị Kraịst ya sie ike.<ref>Lewis, Carl with Marx, Jeffrey. ''Inside Track: My Professional Life in Amateur Track and Field''. Simon and Schuster, 1990. pp.56–61.</ref> N'afọ 2011, Lewis pụtara na obere ''ihe'' nkiri Challenging Impossibility, nke gosipụtara ike nke Chinmoy gosipụtara.<ref>{{Cite news|url=http://cityroom.blogs.nytimes.com/2011/04/25/a-monument-to-strength-as-a-path-to-enlightenment|title=A Monument to Strength as a Path to Enlightenment|work=[[The New York Times]]|accessdate=25 April 2011|first=Corey|author=Kilgannon|date=25 April 2011}}</ref>
Dị ka ebe nrụọrụ weebụ nke otu ahụ si kwuo, ndị otu Sri Chinmoy Marathon Team agwọwo mmiri na English Channel ihe karịrị ugboro iri anọ.<ref>{{Cite web|url=http://channel.srichinmoyraces.org/channel_swimmers/channel_swimmers_list|title=Sri Chinmoy Marathon Team Channel Swim List|publisher=Channel.srichinmoyraces.org|date=19 July 2011|accessdate=15 July 2013}}</ref> Ihe omume egwuregwu ndị ọzọ Chinmoy kwadoro gụnyere ịgba ọsọ ọsọ, gụnyere Self-Transcendence 3100 Mile Race; ịrị ugwu; na ịgba ịnyịnya ígwè ogologo. N'afọ 2010, Ashrita Furman, onye nwere ihe karịrị 150 Guinness World Records, kwuru na "ntụgharị uche ọ mụtara n'aka Sri Chinmoy na-enyere ya aka ịrụ ọrụ karịa ihe ọ tụrụ anya ya".<ref>{{Cite news|url=https://www.wsj.com/articles/SB10001424052748703326204575616624274994844|title=The Ultimate Guinness Record Is the Record for Records|author=Mincer|first=Jilian|date=18 November 2010|work=[[Wall Street Journal]]|accessdate=30 May 2011}}</ref>
N'afọ 1987, Sri Chinmoy meghere Sri Chinmoay Oneness Home Peace Run, ụdị ihe nnọchianya na-agba ọsọ maka udo site n'ọtụtụ mba n'ụwa ebe ndị na-agbaagba ọsọ na-ebu ọkụ na-anọchite anya nkwekọrịta. Sri Chinmoy kọwara echiche ya dị ka "mgbalị siri ike maka udo". Isiokwu 'Oneness Home' nke Peace Run, bụ na ndị mmadụ niile bụ ụmụ amaala na-achọ udo n'otu mbara ala.<ref name="Thomas Jr"/><ref>[https://www.bbc.com/news/uk-england-cornwall-13973385 "Worldwide torch relay reaches Cornwall"]. [[BBC News]]. 11 June 2011.</ref>
N'afọ 1991, Chinmoy malitere ọrụ enyemaka 'Oneness Heart Tears and Smiles' nke na-eziga nri na ọgwụ nye ndị nọ ná mkpa. Nzukọ ahụ, nke na-eje ozi na mba 136, malitere site na ndị otu Sri Chinmoy Center na-ekesa enyemaka enyemaka maka ụmụaka na ndị okenye nọ ná mkpa n'ụwa niile.<ref>Rouen, Ethan. [http://www.nydailynews.com/news/sri-chinmoy-spiritual-leader-dies-queens-article-1.231438 "Sri Chinmoy, Spiritual Leader, dies in Queens"]. ''[[New York Daily News]]''. 12 October 2007.</ref><ref>[https://web.archive.org/web/20110807164651/http://www.onenessheart.org/en/about_sri_chinmoy The Oneness-Heart-Tears and Smiles – About Sri Chinmoy]. ''OnenessHeart.org''. Retrieved 27 July 2016.</ref> Ọ na-arụ ọrụ na NGO ma ọ bụ gọọmentị, ma na-enye ahụike, ahụike, na ihe agụmakwụkwọ maka mba ndị na-anata ya. Ọ bụ ndị ọkachamara ahụike na ndị ọrụ afọ ofufo onwe ha na kọntinent ise na-eje ozi na ya, na mmemme ndị na-enye enyemaka ọdachi, mmepe mpaghara, na ahụike na ọgwụ.<ref>[http://www.globalhand.org/en/organisations/11770 Oneness – Heart, Tears and Smiles]. Crossroads Global Hand. Retrieved 27 July 2016.</ref><ref>[https://web.archive.org/web/20110807165412/http://www.onenessheart.org/about_us Welcome to The Oneness-Heart-Tears and Smiles International]. ''OnenessHeart.org''. Retrieved 27 July 2016.</ref> Ihe omume 'Kids to kids' nke Oneness Heart Tears and Smiles kwadoro na-agba ụmụaka ụlọ akwụkwọ ume ịkwadebe ngwugwu ihe ụlọ akwụkwọ na ihe egwuregwu maka ụmụaka na-enweghị ihe ịga nke ọma na obodo ndị ọzọ.<ref>Poirier, Tracy. [http://www.orleansstar.ca/Living/Community/2007-05-10/article-642950/Kids-To-Kids-program-embraced-at-east-end-school/1 "'Kids To Kids' program embraced at east end school"]. ''Orléans Star''. 10 May 2007.</ref>
[[Usòrò:Sri-Chinmoy-and-Mother-Teresa.jpg|link=//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/51/Sri-Chinmoy-and-Mother-Teresa.jpg/220px-Sri-Chinmoy-and-Mother-Teresa.jpg|thumb|Sri Chinmoy na Nne Teresa]]
Chinmoy gara ọtụtụ ebe, ma nyefee ọtụtụ ọrụ ya na ihe omume ndị o guzobere maka udo. Ọ zutere ndị mmadụ n'ụwa, a na-akọwakarị ya dị ka onye nnọchi anya udo. Chinmoy zutere Nne Teresa n'oge ise dị iche iche. Na nzukọ nke abụọ ha na Rome, Ịtali n'ọnwa Ọktoba afọ 1994, Chinmoy nyere ya onyinye. N'oge emume ahụ, Nne Teresa gwara Sri Chinmoy, sị: "Enwere m obi ụtọ na ọrụ ọma niile ị na-arụ maka udo ụwa na ndị mmadụ n'ọtụtụ mba. Ka anyị nọgide na-arụkọ ọrụ ọnụ ma na-ekerịta ihe niile maka ebube nke Chineke na maka ọdịmma nke mmadụ. "<ref name="mcshane"/><ref>{{Cite web|url=https://www.srichinmoy.org/service/meetings/mother-teresa|title=Meetings with Mother Teresa|work=srichinmoy.org}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.upi.com/News_Photos/view/upi/fe7cceee985a17f4e101ffbbe8af6dc8/Mother-Teresa-meets-peace-activist-Sri-Chinmoy-in-Rome/|title=Mother Teresa meets Sri Chinmoy|date=2 October 1994|work=[[UPI]] Photo}}</ref> Chinmoy zutere Diana, Princess of Wales, na Kensington Palace na mkpụrụ ụbọchị iri abụọ na otú n'ọnwa Mee 1997.<ref>{{Cite web|url=http://www.srichinmoy.org/kind_words/diana|title=Princess Diana|work=srichinmoy.org|accessdate=2016-08-31}}</ref>
[[Usòrò:Princess_Diana_Sri_Chinmoy.jpg|link=//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/57/Princess_Diana_Sri_Chinmoy.jpg/220px-Princess_Diana_Sri_Chinmoy.jpg|thumb|Diana, Princess of Wales, izute Sri Chinmoy]]
Ọ naghị akwụ ụgwọ maka nduzi ime mmụọ ya ma ọ bụ egwu egwu. Ọ na-akwanyere okpukpe niile na ndị okpukpe ụwa ùgwù.<ref name=":2">Harley, Gail M., [https://books.google.com/books?hl=en&lr=&id=hhK4cfNt4BMC&oi=fnd&pg=PA90 ''Hindu and Sikh Faiths in America'']. Infobase Publishing, 2009. p. 90.</ref> Ọ dọtara ihe dịka ụmụ akwụkwọ 7,000 n'oge ndụ ya.<ref name="greenberg">Greenberg, Keith, [https://web.archive.org/web/20140203171811/http://www.villagevoice.com/2007-11-06/news/sri-you-later/full/ "Sri You Later,"] ''[[The Village Voice]]'', 6 November 2007, accessed 28 May 2011</ref> Ụzọ ya bụ usoro ime mmụọ nke yoga nke oge a, nke a na-eme n'okpuru nduzi nke guru, ma ọ bụ onye nkuzi ime mmụọ.<ref>Melton, J. Gordon and Martin Baumann (eds). [https://web.archive.org/web/20140314013847/http://librarum.org/book/21245/1300 ''Religions of the World: A Comprehensive Encyclopedia of Beliefs and Practices'']. ABC, 2002. p. 1216.</ref><ref>Chinmoy, Sri. [https://books.google.com/books?id=vKiFI67GIFMC&pg=PA74 ''The Wisdom of Sri Chinmoy'']. Motilal Banarsidass Pub., 2003. pp. 74–75.</ref> Chinmoy kwadoro Brahmacharya na-alụbeghị di maka ndị lụrụ di na nwunye na ndị na-alụghị di, ma na-elekwasị anya n'inweta ọṅụ ime mmụọ karịa obi ụtọ. Dị ka edemede n' afo 1987 na Hinduism Today si kwuo, Chinmoy dị ka onye nkuzi ime mmụọ yoga bụ onye na-alụbeghị di. N'adịghị ka omenala ndị ọzọ ochie, Chinmoy kụziri na ịpụ kpamkpam n'ụwa adịghị mkpa maka ọganihu ime mmụọ, kama ọ bụ "nnukwu nghọta nke ndụ".<ref>Chinmoy, Sri. [http://www.srichinmoy.org/resources/library/talks/philosophy/quintessence_mysticism "The Quintessence of Mysticism"]. ''SriChinmoy.org''.</ref><ref>Chinmoy, Sri. [http://www.srichinmoylibrary.com/mmt-11 "Spirituality and satisfaction"]. In: ''My Maple Tree''. Agni Press, 1974.</ref>
[[Usòrò:Sri_Chinmoy_President_Gorbachev.jpg|link=//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/e/e1/Sri_Chinmoy_President_Gorbachev.jpg/220px-Sri_Chinmoy_President_Gorbachev.jpg|thumb|Chinmoy na Mikhail Gorbachev]]
Ruo mgbe ọ nwụrụ na ngwụcha afọ 2007, Chinmoy bụ onye ndú ime mmụọ nke ọtụtụ puku ndị na-eso ụzọ raara onwe ha nye n'ụwa niile.<ref name="olmsted">Olmsted, Larry. [https://books.google.com/books?id=IT8AMyZMe3QC&pg=PA7 ''Getting into Guinness: One Man's Longest, Fastest, Highest Journey Inside the World's Most Famous Record Book'']. HarperCollins, 2008. pp. 6–8.</ref> Site n'etiti afọ 1960 ọ biri n'isi ụlọ ọrụ ụwa ya na Queens, New York City, ọtụtụ narị ndị na-eso ụzọ ya gbara ya gburugburu bụ ndị kwagara n'ógbè ahụ.<ref name="NYT_obit"/><ref>{{Cite news|author=Goldin|first=Davidson|title=Neighborhood Report: Briarwood; How a City Block Became a Spiritual Path|url=https://www.nytimes.com/1995/07/23/nyregion/neighborhood-report-briarwood-how-a-city-block-became-a-spiritual-path.html|accessdate=13 August 2018|work=[[The New York Times]]|date=23 July 1995}}</ref> Ụfọdụ ndị weere otu Chinmoy dị ka òtù nzuzo.<ref name="mcshane">McShane, Larry. [http://usatoday30.usatoday.com/news/nation/2007-10-12-404017503_x.htm "Charismatic guru Sri Chinmoy dies in NYC"]. ''[[USA Today]]''. 12 October 2007.</ref><ref name="San Diego CityBeat" /> Akwụkwọ 1994 The Joy of Sects kwuru na "ụfọdụ n'ime ndị na-eso ụzọ ya hapụrụ, Otú ọ dị, n'etiti ebubo na Chinmoy na-eme ka ndị nwunye nke ndị na-azụ ụzọ ya nwee mmekọahụ", n'afọ 2005 n' afọ 2014 ''San Diego CityBeat'' na Salon.com onye ọ bụla biputere profaịlụ nke nwanyị dị iche bụbu onye na-esote nke na-ebo ebubo na omume mmekọahụ na-ekwesịghị ekwesị.<ref>Occhiogrosso, Peter. ''The Joy of Sects''. Doubleday, 1994. p. 67.</ref><ref name="San Diego CityBeat">{{Cite news|author=Gottlieb|first=Jed|title=The Amazing World of Sri Chinmoy and his devoted disciples|url=http://sdcitybeat.com/culture/film/amazing-world/|accessdate=13 August 2018|work=[[San Diego CityBeat]]|date=10 August 2005}}</ref><ref>{{Cite news|url=http://www.salon.com/2014/05/09/the_medias_love_affair_with_accused_sex_criminal_sri_chinmoy/|title=The media's love affair with alleged sex criminal Sri Chinmoy|work=[[Salon.com]]|date=2014-05-09|accessdate=2014-06-17}}</ref> Na Febụwarị afọ 2016 PIX 11 News na New York mere akụkụ abụọ na Chinmoy, ebe otu onye bụbu onye na-eso ụzọ kwuru na ọ bụ mmekọahụ na-ekwesịghị ekwesị, ebe ndị ọzọ toro Chinmoy na ọnụ na-ekwuchitere Sri Chinmoy Center kwuru na nzaghachi edere na "Onye guzobere anyị na onye nkuzi anyị, Sri Chinmoay, biri ndụ nke ịdị ọcha na iguzosi ike n'ezi ihe".<ref>{{Cite news|url=http://pix11.com/2016/02/24/former-disciples-of-sri-chinmoy-draw-ire-by-continuing-stories-about-abuse|title=Former 'Disciples' of Sri Chinmoy draw ire, by continuing stories about abuse|author=Murphy, Mary|work=[[PIX 11]]|date=24 February 2016}}</ref><ref name="defend his name">{{Cite web|author=Murphy|first=Mary|title=Followers of late Guru defend his name|url=https://pix11.com/2016/02/25/followers-of-late-guru-sri-chinmoy-defend-his-name-and-stay-in-the-life/|work=[[PIX 11]]|date=25 February 2016|accessdate=20 October 2022|archivedate=26 February 2021|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210226221201/https://www.pix11.com/2016/02/25/followers-of-late-guru-sri-chinmoy-defend-his-name-and-stay-in-the-life/}}</ref> Ọ dịghị mgbe e boro Chinmoy akwụkwọ ma ọ bụ boo ya ebubo mpụ ọ bụla, onye ọka iwu ya gọnahụrụ ebubo n'afọ 2004 n'oge ahụ.<ref name="San Diego CityBeat" /> Ụfọdụ ndị nta akụkọ na ndị na-eso ụzọ n'oge gara aga akatọwo ihe ha na-ele anya dị ka nkwalite onwe onye nke Chinmoy.<ref>{{Cite news|author=Howard|first=Brian|title=Chinmoy Annoys|url=http://mycitypaper.com/articles/092696/article028.shtml|accessdate=13 August 2018|work=[[Philadelphia City Paper]]}}</ref><ref>{{Cite news|author=Kannapell|first=Andrea|title=New Plaque Affixed to Statue of Liberty|url=https://www.nytimes.com/1996/09/07/nyregion/new-plaque-affixed-to-statue-of-liberty.html|accessdate=13 August 2018|work=[[The New York Times]]|date=7 September 1996}}</ref><ref name="defend his name" /> N'afọ 2009, Jayanti Tamm bipụtara akụkọ ndụ dị ka onye na-eso ụzọ Chinmoy, ''Cartwheels'' in a Sari: A Memoir of Growing Up Cult .<ref>{{Cite news|title=Child of Chinmoy ministry blasts 'cult' in new book|author=Brendan Brosh|url=http://www.nydailynews.com/ny_local/queens/2009/04/24/2009-04-24_child_of_chinmoy_ministry_blasts_cult_in_new_book.html|work=[[Daily News (New York)|Daily News]]|date=24 April 2009}}</ref> Tamm, onye amụrụ n'ime nzukọ Chinmoy, kwuru na Chinmoy buru amụma na ọ ga-abụ onye na-eso ụzọ ya zuru oke. A chụpụrụ ya n'òtù ahụ mgbe ọ dị afọ iri abụọ na ise. Akwụkwọ ahụ na-akọwa ndụ ya n'ime ndị guru na mbọ ọ na-agba ịpụ na mmetụta ya.<ref>{{Cite news|author=Sussman|first=Mick|url=https://www.nytimes.com/2009/07/19/books/review/Sussman-t.html|title=Sunday Book Review: Nonfiction Chronicle|work=[[The New York Times]]|date=16 July 2009}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.redroom.com/publishedwork/cartwheels-a-sari-a-memoir-growing-up-cult|title=Cartwheels in a Sari: A Memoir of Growing Up Cult|publisher=Redroom.com|archiveurl=https://web.archive.org/web/20120603144233/http://redroom.com/member/jayanti-tamm/books/cartwheels-in-a-sari-a-memoir-of-growing-up-cult|date=2009-04-14|archivedate=2012-06-03}}</ref> Dị ka akwụkwọ ahụ si kwuo, Chinmoy machibidoro mmekọahụ, a gwakwara ọtụtụ ndị na-eso ụzọ ka ha nọrọ n'alụbeghị di. Akwụkwọ ahụ kwukwara na guru ahụ mebiri agụmakwụkwọ ụwa, na mmachibido iwu ya gụnyere ịṅụ mmanya na-aba n'anya, caffeine, na anụ; ịgba egwú; mkpakọrịta nwoke na nwanyị; iso ndị si n'èzí na-akpakọrịta; na inwe anụ ụlọ, ọ bụ ezie na ọ na-edebe nchịkọta anụ ụlọ dị iche iche n'okpuru ala Queens ya. Otú ọ dị, Tamm na-ekwu na ndị na-eso ụzọ 7,000 ndị ọzọ gburugburu ụwa, na ndị ọzọ zutere Chinmoy, nwere ike ịnwe ahụmịhe na nghọta dị iche iche.<ref name="forbes">{{Cite web|url=https://www.forbes.com/2009/04/14/jayanti-tamm-carwheels-sari-opinions-book-reviews-cults-sri-chinmoy.html|title=Under The Thumb of Cult Leader Sri Chinmoy|author=Krystle M. Davis|date=14 April 2009|work=Forbes}}</ref>
Chinmoy nwụrụ site na nkụchi obi mgbe ọ nọ n'ụlọ ya na Jamaica, Queens, New York na ụbọchị iri na otu n'ọnwa Ọktoba n'afọ 2007. Mikhail Gorbachev dere na ọnwụ ya bụ "mfu maka ụwa dum" nakwa na "n'obi anyị, ọ ga-anọgide na-abụ nwoke raara ndụ ya niile nye udo".<ref name="NYT_obit">{{Cite news|url=https://www.nytimes.com/2007/10/13/nyregion/13chinmoy.html|title=Sri Chinmoy, Athletic Spiritual Leader, Dies at 76|author=Kilgannon|first=Corey|date=13 October 2007|work=[[The New York Times]]|accessdate=22 August 2008}}</ref>
== Ozizi ==
Chinmoy kụziri na enwere ike inwe ọganihu ime mmụọ ngwa ngwa site na ịgbaso ụzọ ịhụnanya, nraranye, na inyefe onwe ya.<ref name="nyt-1973"/><ref>Chinmoy, Sri. [https://web.archive.org/web/20140313080427/http://www.srichinmoylibrary.com/eternity-breath/devotion "Devotion"]. In: ''Eternity's Breath''. Agni Press, 1972.</ref><ref name="lovedevotion">Chinmoy, Sri. [https://web.archive.org/web/20140218222251/http://www.srichinmoylibrary.com/my-rose-petals-1/love-devotion-and-surrender "Love, devotion and surrender"]. In: ''My rose petals, part 1''. Agni Press, 1971.</ref><ref>Chinmoy, Sri. [http://www.srichinmoy.org/resources/library/talks/inner_qualities/love_divine "Love Divine"]. ''SriChinmoy.org''.</ref><ref>Chinmoy, Sri. [https://web.archive.org/web/20160305144544/http://www.srichinmoylibrary.com/cacr-65 "Question: Do you have a particular meditation technique?"]. In: ''Canada Aspires, Canada Receives, Canada Achieves Part 2''. Agni Press, 1974.</ref> Ọ kọwara ịhụnanya Chineke dị ka ịchụ onwe onye na mgbasawanye onwe onye.<ref name="lovedevotion" /><ref>Bennett, Vidagdha Meredith. [https://books.google.com/books?id=KHIPQVSGj7IC&pg=PA96 ''Simplicity and Power: The Poetry of Sri Chinmoy, 1971-1981'']. Aum Publications, 1991. p. 96.</ref> A maara omume a nke ịhụnanya na nraranye n'ebe Chineke nọ dị ka Bhakti Yoga.<ref name=":1"/> Ụzọ ya abụghị nke ịhapụ ụwa ma ọ bụ ịta ahụhụ, kama ọ bụ ụzọ dị n'etiti ebe onye na-achọ ya nwere ohere ịhapụ, ma ọ bụ gbanwee, àgwà ọjọọ ndị na-eguzo n'ụzọ nke njikọ ya na Chineke. Chinmoy kụziri na ntụgharị uche n'obi na-eweta ìhè nke mkpụrụ obi n'ihu iji ruo eziokwu kachasị elu ozugbo o kwere mee.<ref>Chinmoy, Sri. [https://books.google.com/books?id=BDDwAAAACAAJ ''The Divine Hero: Winning in the Battlefield of Life'']. Watkins, 2002. pp. 6–7, 34-35.</ref>
Chinmoy kwuru, sị: "Anyị niile bụ ndị na-achọ, ihe mgbaru ọsọ anyị bụ otu: inweta udo dị n'ime, ìhè na ọṅụ, ịghọ otu na isi iyi anyị, na ibi ndụ jupụtara na ezi afọ ojuju. "<ref>Chinmoy, Sri. [https://books.google.com/books?id=6dbdSOBXuR4C&pg=PA13 ''The Wings of Joy: Finding Your Path to Inner Peace'']. Simon and Schuster, 1997. p. 13.</ref>
Otu akụkụ dị mkpa nke nkuzi Chinmoy bụ nghọta nke 'ịgafe onwe onye'. Ịgafe onwe onye bụ omume nke inwe ihe mgbaru ọsọ ọhụrụ ma gafee ikike na njedebe anyị gara aga nke na-enye anyị ọṅụ. Ịgafe onwe onye bụ ebumnuche nke inwe ọganihu na ndụ site n'ịghọ mmadụ ka mma karịa ịsọ mpi na ụwa ndị ọzọ. Chinmoy kwenyere na anyị niile enweghị njedebe n'ime mmụọ.<ref>{{Cite book|author=Sri Chinmoy|title=Sport and Meditation|date=2013|publisher=The Golden Shore|isbn=978-3-89532-213-6|pages=16–18}}</ref>
Nkà ihe ọmụma Chinmoy ọ na-akọwa bụ ịnabata ndụ. Site n'ịkekọrịta ezi uche na mkpali nye ndị ọzọ ma jeere ihe a kpọrọ mmadụ ozi, enwere ike ịgbanwe ụwa ma nweta udo.<ref>{{Cite web|url=http://www.srichinmoylibrary.com/sca-812|title=Interviewer: So you feel that peace is going to come about by offering goodwill to each and every human being? {{!}} Sri Chinmoy Library|work=srichinmoylibrary.com|language=en|accessdate=2017-04-28}}</ref>
Ọ gwara ndị na-eso ụzọ ya ka ha rie nri akwụkwọ nri, zere ọgwụ ntụrụndụ gụnyere mmanya na-aba n'anya, ma na-ebi ndụ dị ọcha na nke na-alụbeghị di.<ref>Kubacki, Maria. [https://web.archive.org/web/20090301103721/http://www.canada.com/ottawacitizen/news/story.html?id=0bbec2e4-ce74-4c86-9ffb-dc4a940af980&k=83044 "An 868-kilometre 'Spiritual Journey'"] ''[[Ottawa Citizen]]''. 23 May 2006.</ref><ref name="hinduaward">[https://www.hinduismtoday.com/magazine/december-1997/1997-12-hindu-of-the-year/ "Hindu of the Year: Sri Chinmoy clinches 1997 'Hindu Renaissance Award'"]. ''[[Hinduism Today]]''. December 1997. pp.34–35. Retrieved 2 December 2016.</ref> Ọ bụ ezie na [[okpukpe Hindu]] nwere mmetụta, ụzọ ya lekọtara ndị na-achọ ihe si mba ụwa si ebe dị iche iche.<ref>Hinnells, John R. [https://books.google.com/books?id=CDSxCwAAQBAJ&pg=PA80 ''Who's Who of World Religions'']. Springer, 1991. p. 80.</ref>
=== Ntụgharị uche ===
Chinmoy kụziiri ọtụtụ usoro maka ntụgharị uche, ọkachasị ndị maka ime ka obi dị jụụ ma mee ka uche gbachie nkịtị, ime ka echiche nke uche dị ọcha ma na-atụgharị uche n'obi ime mmụọ. Chinmoy na-akọwa na site n'ịnọ n'uche gị dị jụụ ma dị jụụ maka nkeji iri ma ọ bụ iri na ise, ahụmịhe ọhụrụ nwere ike ịmalite ịmalite n'ime gị na omume a nke ime ka uche dị jụụ bụ mgbọrọgwụ nke ọganihu ime mmụọ niile.<ref>Chinmoy, Sri. [https://books.google.com/books?hl=en&lr=&id=sZ1EhmSSX30C&oi=fnd&pg=PA3 ''Meditation: Man-Perfection in God-Satisfaction'']. Aum Publications, 1978 (1989 reprint). pp. 3–5.</ref>
Chinmoy tụrụ aro ịtụgharị uche n'oge ọnọdụ dị jụụ nke ụtụtụ, tupu ịmalite ọrụ kwa ụbọchị. Dị ka Oge ọdịnala nke Chineke, n'etiti elekere atọ na elekere anọ nke ụtụtụ, nke a maara dị ka ''Brahma Muhurta'', nwere ike ọ gaghị adaba n'ụdị ndụ ọdịda anyanwụ nke idebe oge mgbede, Chinmoy tụrụ aro ka ndị ọhụrụ na-atụgharị uche tụgharịa uche tupu elekere asaa nke ụtụtụ. Chinmoy kụziri na ekpere na ntụgharị uche dị mkpa, mana enwere ọdịiche na nsonaazụ. Ekpere bụ usoro nke ibili n'ihu Chineke ma na-agwa Ya okwu, na ntụgharị uche bụ omume nke ime ka uche dị jụụ ka ọnụnọ Chineke wee nwee ike ikpuchi anyị ma soro anyị kwurịta okwu.<ref>Chinmoy, Sri. [https://books.google.com/books?id=6dbdSOBXuR4C&pg=PA29 ''The Wings of Joy: Finding Your Path to Inner Peace'']. Simon and Schuster, 1997. p. 29.</ref> Ọ kụzikwaara na ịgụ ihe odide ime mmụọ ma ọ bụ ịbụ abụ ndị nwere mkpụrụ obi bara uru iji kwadebe maka ntụgharị uche ma ọ bụ ịnọgide na-enwe ọnọdụ ntụgharị uche mgbe ị na-atụgharị uche.<ref>Chinmoy, Sri. [https://books.google.com/books?hl=en&lr=&id=sZ1EhmSSX30C&oi=fnd&pg=PA140 ''Meditation: Man-Perfection in God-Satisfaction'']. Aum Publications, 1978 (1989 reprint). pp. 140, 158.</ref> Chinmoy kwenyere na ịgba ọsọ na ahụike anụ ahụ bụ ihe enyemaka maka ndụ ime mmụọ dị n'ime yana ndụ ọrụ dị n'èzí, ma gbaa ndị na-eso ụzọ ya ume ịgba ọsọ kwa ụbọchị.<ref>Chinmoy, Sri. [https://web.archive.org/web/20161220053044/http://www.srichinmoylibrary.com/orir ''The Outer Running and the Inner Running'']. Agni Press, 1974 (reprinted online). Retrieved 3 December 2016.</ref> Chinmoy weere uru nke ịgba ọsọ dị ka idebe ahụ dị mma ma kpochapụ uche; o chere na ọ nwekwara ike ịbụ ụdị ntụgharị uche n'èzí.<ref>{{Cite news|url=https://www.independent.co.uk/sport/general/foot-soldiers-of-the-soul-636987.html|title=Foot soldiers of the soul|author=Welch|first=Julie|date=28 October 2000|work=[[The Independent]]|accessdate=25 March 2017}}</ref>
==== Òtù Mba Ndị Dị n'Otu ====
N'afọ 1970, Chinmoy malitere inye ntụgharị uche udo na-abụghị nke okpukpe ugboro abụọ n'izu na United Nations maka ndị nnọchi anya UN, ndị ọrụ, na ndị nnọchianya NGO.<ref name="consecrated">Rebidoux, Michelle. [https://books.google.com/books?id=yrweDQAAQBAJ&pg=PT407 "Cultivating the Life of Divinity: The Consecrated Lifestyle of the Sri Chinmoy Centers of Canada"]. In: ''Understanding the Consecrated Life in Canada: Critical Essays on Contemporary Trends'', Jason Zuidema, editor. Wilfrid Laurier Univ. Press, 2015. GoogleBooks pt. 407.</ref> N'afọ 1976, o kwuru, sị, "Echiche nke United Nations bụ udo zuru ụwa ọnụ na nwanne nwanyị zuru ụwa ọnụ, na echiche nke United Nations dị n'otu ezinụlọ ụwa na otu obi".<ref>Chinmoy, Sri. [https://web.archive.org/web/20161220053056/http://www.srichinmoylibrary.com/msun-16 ''My Meditation-Service at the United Nations For 25 Years'']. Agni Press, 1995. Retrieved 3 December 2016.</ref>
Mgbe ọ duziri ntụgharị uche udo, nke ọtụtụ ndị ọrụ UN na ndị nnọchi anya mba ọzọ gara, ruo afọ 37, ihe karịrị ndị ọrụ UN 700, ndị nnọchianya, ndị otu US Congress, na ndị nnọchiteanya nke okpukpe dị iche iche, nyere Chinmoy otuto mgbe ọ nwụsịrị n'oge emume na isi ụlọ ọrụ UN na New York.<ref>[[Press Trust of India]]. [http://www.rediff.com/news/2007/nov/01chinmoy.htm "UN pays tribute to spiritual guru Sri Chinmoy"]. ''[[Rediff]]''. 1 November 2007.</ref> N'oge emume ahụ na UN, Daw Aye Aye Thant, nwa nwanyị nke onye bụbu odeakwụkwọ ukwu UN U Thant, kwuru n'okwu ya:
=== Mmekọrịta Okpukpe ===
[[Usòrò:Parliament_of_Religions_1993.jpg|link=//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/d/d1/Parliament_of_Religions_1993.jpg/220px-Parliament_of_Religions_1993.jpg|thumb|Chinmoy na-enye ntụgharị uche mmeghe na Parliament of World Religions, Chicago, 1993]]
Akụkụ dị mkpa nke nkuzi Chinmoy bụ nkwanye ùgwù maka ụzọ na okpukpe ndị ọzọ. Chinmoy dere, sị:
Mgbalị Chinmoy na-eme iji kwalite nkwekọrịta okpukpe mere ka a kpọọ ya ka ọ mepee Nzukọ Ndị Omeiwu nke Okpukpe Ụwa na Chicago (1993) na Barcelona (2004) site na ntụgharị uche.<ref name="PoWR">{{Cite web|url=http://www.parliamentofreligions.org/news/index.php/2013/04/interfaith-reborn-sri-chinmoys-opening-meditation-of-the-1993-parliament-video/|archiveurl=https://web.archive.org/web/20141026123841/http://www.parliamentofreligions.org/news/index.php/2013/04/interfaith-reborn-sri-chinmoys-opening-meditation-of-the-1993-parliament-video/|title=Interfaith Reborn: Sri Chinmoy's Opening Meditation of the 1993 Parliament|work=[[Parliament of the World's Religions]]|date=10 April 2013|archivedate=26 October 2014}}</ref><ref>[https://web.archive.org/web/20110718142233/http://www.yogachicago.com/sep04/parliament.shtml "Sri Chinmoy Opens the Parliament of World's Religions"]. ''YOGA Chicago''. September–October 2004.</ref> N'oge 2004 Opening Meditation, o kwuru, sị: "N'oge m na-emeghe ntụgharị uche, ana m ekpe ekpere maka ịdị n'otu nke okpukpe niile".
Chinmoy kwuru na ọ bụ ezie na a zụlitere ya n'omenala Hindu, o chere na naanị okpukpe ya bụ "Ịhụnanya Chineke".<ref name="consecrated"/>
== Nkà ==
=== Ihe osise ===
[[Usòrò:Jharna_Kala_Painting_by_Sri_Chinmoy.jpg|link=//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/40/Jharna_Kala_Painting_by_Sri_Chinmoy.jpg/220px-Jharna_Kala_Painting_by_Sri_Chinmoy.jpg|thumb|Ihe osise Jharna Kala nke Chinmoy sere]]
Chinmoy malitere ise ihe na 1974 n'oge ọ gara Ottawa, Canada. Ọ kpọrọ ihe osise ya "Jharna Kala", nke pụtara "Fountain Art" na Bengali. Ihe osise Chinmoy sitere n'ike mmụọ nsọ nke ịdị n'otu zuru ụwa ọnụ na udo zuru ụwa ọnụ.<ref name=":0"/><ref>{{Cite news|url=http://www.thejakartapost.com/news/2011/02/07/painting-exhibition-showcases-art-a-spiritual-luminary.html|work=[[The Jakarta Post]]|title=Painting exhibition showcases the art of a spiritual luminary|author=Nurhayati|first=Desy|date=7 February 2011}}</ref>
Ihe osise ya bụ ngwakọta nke acrylics na eserese pensụl. Chinmoy jiri ụdị sponges dịgasị iche iche, brushes na agba na-ese ihe n'ụdị ihe omimi pụrụ iche nke nwere ike, mmegharị siri ike na rhythm. Chinmoy ekwuola na mgbe ọ na-ese ihe ọ na-ahụ ihe okike na-enweghị isi site na ntụgharị uche ya nke na-enye ya ohere ịgbaso mmụọ nsọ dị n'ime ma ọ bụ 'ìhè ọkụ' iji soro.
Na Disemba 1991 Chinmoy malitere usoro nka ọhụrụ akpọrọ "Dream-Freedom-Peace-Birds" ma ọ bụ 'Soul Birds'. Ihe osise nnụnụ na-abụkarị zen dị mfe dị ka ihe osise nke nwere ma ọ bụ otu nnụnụ ma ọ bụ na ihe osise ụfọdụ ọtụtụ narị nnụnụ n'otu nnukwu ihe osise. Ihe osise nnụnụ mkpụrụ obi, Chinmoy kwuru, na-anọchi anya mkpu obi mmadụ maka nnwere onwe.<ref>{{Cite web|title=Art of Sri Chinmoy|url=http://www.srichinmoybio.co.uk/art/|work=SriChinmoyBio.co.uk|accessdate=3 December 2016}}</ref><ref>{{Cite web|title=ART|url=http://www.srichinmoycentre.org/sri_chinmoy/sri_chinmoy_art|work=SriChinmoyCentre.org|accessdate=3 December 2016|archivedate=12 July 2019|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190712150621/https://www.srichinmoycentre.org/sri_chinmoy/sri_chinmoy_art}}</ref><ref>{{Cite web|title=Sri Chinmoy's Art|url=http://www.srichinmoy.tv/art/|work=SriChinmoy.tv|accessdate=3 December 2016}}</ref>
E gosipụtara nka ya n'ọfịs UNESCO na Paris, Victoria na Albert Museum nke London, Mall Gallery na London, Museum of Modern Art na St. Petersburg, John F. Kennedy International Airport na New York, na United Nations Headquarters.<ref name="Newsweek">{{Cite web|url=http://www.newsweek.com/2008/08/29/out-of-the-chaos-of-difference-harmony.html|title=United Nations Displays Sri Chinmoy's Paintings|author=Barker|first=Kate|date=29 August 2008|work=[[Newsweek]]|accessdate=28 May 2011}}</ref><ref>Shaw, Alexandra. "70,000 Soul-Bird-Flights by Sri Chinmoy". ''Manhattan Arts International''. September–October 1993. p.25.</ref><ref>[http://www.srichinmoy-reflections.com/birds-stats-ref "Sri Chinmoy's First One Million Soul-Birds: December 29th, 1991 – January 5th, 1994"]. ''SriChinmoy-Reflections.com''. Retrieved 3 December 2016.</ref><ref>{{Cite news|url=https://www.nytimes.com/1994/04/09/us/religion-notes.html|title=RELIGION NOTES – Messengers of Peace|author=Goldman|first=Ari L.|date=9 April 1994|work=[[The New York Times]]|accessdate=31 May 2011}}</ref>
[[Usòrò:Acrylic_by_Sri_Chinmoy.jpg|link=//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/0d/Acrylic_by_Sri_Chinmoy.jpg/220px-Acrylic_by_Sri_Chinmoy.jpg|thumb|AAcrylic nke Sri Chinmoy]]
=== Egwú ===
Dị ka ndị na-eso ụzọ ya si kwuo, Chinmoy dere ọtụtụ puku egwu dị mkpirikpi, nke e dere na okwu ndị dị na Bengali na Bekee.<ref name="NYT_obit"/> E bipụtara ọtụtụ n'ime ndị a n'ịntanetị n'okpuru ikikere Creative Commons na Sri Chinmoy Songs (okwu na egwu egwu) na Radio Sri Chinmoay (audio).<ref>{{Cite web|url=http://www.srichinmoysongs.com/|title=Sri Chinmoy Songs|work=SriChinmoySongs.com|accessdate=3 December 2016}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.radiosrichinmoy.org/|title=Radio Sri Chinmoy: Meditative and Spiritual Music|work=RadioSriChinmoy.org|accessdate=3 December 2016}}</ref> O weputara abọm abụọ na Jamaica na ụlọ ọrụ Studio One Port-O-Jam.<ref>{{Cite web|title=MY PILOT SUPREME – Sri Chinmoy|url=http://www.downbeat-special.co.uk/mypilotsupreme.html|work=Downbeat-Special.co.uk|accessdate=3 December 2016|archivedate=24 January 2021|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210124235349/https://www.downbeat-special.co.uk/mypilotsupreme.html}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.downbeat-special.co.uk/mother.html|title=MOTHER, I BOW TO THEE – Sri Chinmoy|work=Downbeat-Special.co.uk|accessdate=3 December 2016|archivedate=19 January 2017|archiveurl=https://web.archive.org/web/20170119073038/http://www.downbeat-special.co.uk/mother.html}}</ref> N'afọ 1976, Chinmoy wepụtara abọm ntụgharị uche na Folkways Records nke akpọrọ Music for Meditation .<ref>{{Cite web|url=http://www.folkways.si.edu/sri-chinmoy/music-for-meditation/world/album/smithsonian|work=Folkways.SI.edu|title=Music for Meditation – Sri Chinmoy|accessdate=3 December 2016}}</ref>
Chinmoy nyekwara ọtụtụ narị egwu udo, ọtụtụ n'ime ha n'efu.<ref>{{Cite web|url=https://www.srichinmoy-reflections.com/peace-concerts|title=Sri Chinmoy's Peace Concerts | Sri Chinmoy Reflections}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://gallery.srichinmoycentre.org/Posters-concerts-and-meditation-classes|title=Posters-concerts and meditation classes|work=gallery.srichinmoycentre.org|accessdate=12 January 2022|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160812175920/https://gallery.srichinmoycentre.org/Posters-concerts-and-meditation-classes|archivedate=12 August 2016}}</ref> O nyere kọntaktị n'ebe ndị a ma ama gburugburu ụwa, gụnyere Royal Albert Hall nke London, Lincoln Center<ref>Chinmoy Concert For U.N. The 50th and final concert in the series of performances by Sri Chinmoy in honor of the Golden Anniversary of United Nations was scheduled for 8 Dec. at 7:30 p.m. at the Kaplan Penthouse in Lincoln Center, New York..... (India Abroad, International Weekly Newspaper, Vol. XXVI, No.10, Friday, 8 December 1995)</ref> na Carnegie Hall nke New York, Nippon Budokan nke Tokyo, Eiffel Tower na Paris, na Sydney Opera House.<ref>Sri Chinmoy offers 500th Peace Concert in London Hosted by HC Singhvi (2 May 1997) Sri Chinmoy offered his 500th Peace Concert at London's majestic Royal Albert Hall last night. The completely full house of 4500 people included many prominent British and Indian dignitaries personally invited by High Commissioner for India to the United Kingdom Dr. LM Singhvi... (Asia Online, No.117 Vol II. 2 June 1997)</ref><ref>Sri Chinmoy's Family Music, The Magazine of Carnegie Hall (1975-76 season, Sri Chinmoy's Family Music, Tuesday Morning, 13 April 1976 at 10:00, program notes) Sri Chinmoy in Concert, an evening of Spiritual Music, Sri Chinmoy's musical creativity is in a class by itself. It unites the lyrical, devotional tradition of India and the power, speed and vastness of the dynamic West – all in the universal human aspiration toward the Infinite. Says Sri Chinmoy: "Soulful music makes us feel that we are in tune with the highest, with the deepest, with the farthest. It also makes us feel that God Himself is the Supreme Musician."</ref><ref>Sri Chinmoy Dedicates Peace Concert for Gorbachev, Peace Philosopher Sri Chinmoy dedicated his Peace Concert in Tokyo's Nippon Budokan Hall to renovated man of peace Mikhail Gorbachev. In May, Sri Chinmoy will bring his Peace Concert series to Washington D.C. .. (The Washington Sun, 19 March 1992)</ref><ref>Sri Chinmoy's Week-long Concert Tour Begins at Mother Teresa's Birthplace and finishes in the Eiffel Tower, Oct.30 Sri Chinmoy returned from a non-stop week in Europe of standing room only concerts and art exhibits. ...His concert included performances on such instruments as the Indian flute and esraj, cello, sitar, the slide guitar and grand piano. At the top level, Sri Chinmoy offered an exalted performance in the historic setting of Eiffel Tower. (The Weekly Bangladesh, Vol. 06, Issue 33, Saturday, 8 November 2003)</ref><ref>Heart-Power-Victory, Sri Chinmoy (Author) Format: Audio CD, Pipe Organ recorded live in Australia. Tracks: 1. Sydney Opera House, 11/30/87 36:10; 2. Sydney Town Hall, 11/30/87 23:14.,
Label : Aum, published in 1988.
ASIN : B000CS8MN2</ref> Chinmoy na-akpọ ọtụtụ ngwá egwu dị iche iche na kọntaktị ya gụnyere ọjà, esraj, piano, cello na ngwá egwu ndị ọzọ nke Ọwụwa Anyanwụ na Ọdịda Anyanwụ.<ref>{{Cite web|url=http://www.edgemagazine.net/2000/10/the-joy-of-inner-peace-with-sri-chinmoy/|title=The Joy of Inner Peace|author=Miejan|first=Tim|date=1 October 2000|work=Edge Magazine}}</ref>
=== Abụ uri ===
Dị ka Sri Chinmoy Centre si kwuo, Chinmoy bipụtara ihe karịrị akwụkwọ 1,300 gụnyere uri 120,000.<ref name=":2"/><ref>{{Cite web|url=http://us.srichinmoycentre.org/sri_chinmoy/writings|title=Literary output|work=US.SriChinmoyCentre.org|accessdate=15 July 2013|archivedate=21 April 2017|archiveurl=https://web.archive.org/web/20170421050029/http://us.srichinmoycentre.org/sri_chinmoy/writings}}</ref> Ọtụtụ n'ime uri ndị a bụ aphorisms bụ obere ma zuru oke nke ime mmụọ ma ọ bụ amaokwu, dị ka "Anyị niile enweghị njedebe n'ezie, ma ọ bụrụ na anyị anwa ịnwale inwe okwukwe".<ref>Chinmoy, Sri. [http://www.srichinmoylibrary.com/luw-98 ''Lifting Up the World with a Oneness-Heart'']. Agni Press, 1988 (reprinted online). poem no: 98. Retrieved 3 December 2016.</ref> Chinmoy bipụtakwara mpịakọta ụfọdụ nke abụ ọdịnala dị ogologo.<ref>{{Cite web|title=Writings|url=http://www.srichinmoy.org/sri_chinmoy/writings|work=SriChinmoy.org|accessdate=3 December 2016}}</ref><ref>{{Cite web|title=Sri Chinmoy's Writings on Poetry|url=http://www.srichinmoylibrary.com/poetry|work=SriChinmoyLibrary.com|accessdate=3 December 2016|archivedate=3 November 2016|archiveurl=https://web.archive.org/web/20161103124548/http://www.srichinmoylibrary.com/poetry/}}</ref> N'afọ 2001, Chinmoy kwughachiri uri ya na United Nations, dịka akụkụ nke ihe omume UN kwadoro iji kwalite "Dialogue Among Civilizations Through Poetry".<ref>[http://www.rattapallax.com/dialogue/ "Rattapallax Press organized Dialogue Among Civilizations Through Poetry in 2001"]. ''Rattapallax.com''. Retrieved 6 December 2016.</ref><ref>[https://web.archive.org/web/20101229081141/http://www.un.org/Dialogue/poetryprfinal.htm Dialogue Among Civilizations Through Poetry]. [[United Nations]]. Retrieved 29 December 2010.</ref>
Ọtụtụ ndị toro ihe odide Chinmoy na-akpali akpali, gụnyere Achịbishọp Desmond Tutu, onye dere, sị: "Ihe amamihe ndị a dị ụtọ nke enyi m Sri Chinmoy dere bụ eziokwu na-enweghị oge nke jupụtara na agbamume, ịhụnanya na ịdị mma. ... Isiakwụkwọ ndị a jupụtara anyị na olileanya na ịnụ ọkụ n'obi na ndụ".
== Egwuregwu ==
=== Ịgba ọsọ ===
N'afọ 1977, e guzobere Sri Chinmoy Marathon Team; ọ na-agba ọsọ, igwu mmiri, na ịgba ịnyịnya ígwè n'ụwa niile, site na ọsọ ntụrụndụ ruo ultramarathons.<ref>Puntillo, Kimi. [https://books.google.com/books?id=C53Y8utmakQC&pg=PA140 ''Great Races, Incredible Places: 100+ Fantastic Runs Around the World'']. Random House, 2009. p. 140.</ref><ref>Bennett. ''Ultrarunning''. April 1987. pp. 23–25.</ref><ref>Pearlman, Jeff. [https://books.google.com/books?id=FMgDAAAAMBAJ&pg=PA71 "Endurance Special"]. ''[[Runner's World]]''. February 2007. p. 71.</ref><ref>Cushman, Anne and Lizette Montgomery. [https://books.google.com/books?id=cekDAAAAMBAJ&pg=PA44 "Ultra Runners"]. ''[[Yoga Journal]]''. April 1995. pp. 44–45.</ref><ref>[https://us.srichinmoyraces.org/marathon-team-history History of the Sri Chinmoy Marathon Team]. Sri Chinmoy Marathon Team. Retrieved 7 December 2016.</ref> Onye bu ya ụzọ bụ 1976, Liberty Torch Run, relay nke ndị na-agba ọsọ 33 gosipụtara narị afọ abụọ nke America site na ikpuchi kilomita 8,800 n'ime izu asaa site na steeti iri ise<ref>{{Cite web|url=http://www.aspiringindia.org/saints_sages/sri-chinmoy/biography-of-sri-chinmoy-part-3|archiveurl=https://web.archive.org/web/20060622083214/http://www.aspiringindia.org/saints_sages/sri-chinmoy/biography-of-sri-chinmoy-part-3|title=Biography of Sri Chinmoy – Part 3|work=Aspiringindia.org|date=4 June 2006|archivedate=22 June 2006}}</ref> A gbasaa echiche a na 1987 ka ọ bụrụ Sri Chinmoy Oneness-Home Peace Run.<ref name="pr">{{Cite web|url=http://www.peacerun.org/|work=PeaceRun.org|title=Sri Chinmoy Oneness-Home Peace Run|accessdate=25 June 2013}}</ref> A na-emekarị Peace Run kwa afọ abụọ, a malitere nke mbụ n'ọnwa Eprel n'afọ 1987 na World Trade Center na New York City.<ref name="Thomas Jr"/>
N'afọ 1985, Chinmoy, ya na onye isi obodo Oxford n'oge ahụ, meghere "Sri Chinmoy Peace Mile" mbụ, nke bụ kilomita a tụrụ na Cutteslowe Park, Oxford na-enye ndị na-agba ọsọ ihe ha ga-eji tụọ ọganihu ha.<ref name="Student of Peace">{{Cite web|url=http://www.studentofpeace.org/oxford-sri-chinmoy-peace-mile/|title=Oxford Peace Mile|work=StudentOfPeace.org|accessdate=7 December 2016}}</ref> E nwere ọtụtụ "Peace Miles" ugbu a gburugburu ụwa.<ref>Morano, Mercedes. [https://www.newspapers.com/newspage/137391862/ "Making the world fit for peace"]. ''[[Democrat and Chronicle]]''. 3 July 1991. p. 46.</ref>
Ọtụtụ n'ime ndị na-eso ụzọ Chinmoy na-agba ọsọ kwa ụbọchị maka ahụike na ahụike. Chinmoy n'onwe ya gara n'ihu na-abanye n'asọmpi ruo mgbe ọ dị afọ 60 mgbe mmerụ ahụ n'ikpere gbochiri ikike ya ịgba ọsọ; mgbe nke ahụ gasịrị, ọ tụgharịrị uche ya na tennis na ibu arọ.<ref name="Times_obit">{{Cite news|url=http://www.thetimes.co.uk/tto/opinion/obituaries/article2080311.ece|title=Sri Chinmoy|date=14 October 2007|work=[[The Times]]|accessdate=21 August 2008|first=Fiona|author=Hamilton}}</ref>
Chinmoy guzobekwara Self-Transcendence 6- & 10-day Races, nke na-agba ọsọ n'otu oge na Queens n'ọnwa Eprel ọ bụla, na Self-Transcenence 3100 Mile Race, nke ''The New York Times'' kọwara dị ka "Ugwu Everest nke ultramarathons".<ref>{{Cite news|first=Richard|author=Weir|title=Neighborhood Report: Jamaica: Running on Inner Strength|url=https://www.nytimes.com/1998/07/12/nyregion/neighborhood-report-jamaica-running-on-inner-strength.html|work=[[The New York Times]]|date=12 July 1998|accessdate=15 July 2013}}</ref>
Self-Transcendence Marathon bụ marathon gburugburu ụsọ mmiri nke Rockland Lake State Park, nke dị na Congers, New York, n'ebe ugwu nke New York City. Emere ya na 2002, ihe omume ahụ na-adọta ihe dị ka ndị na-agba ọsọ mba ụwa 900. Marathon na-ewere ọnọdụ n'izu ikpeazụ nke Ọgọst.<ref name="ref">Random House {{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=C53Y8utmakQC&dq=Self-Transcendence+Marathon++Rockland+Lake+State+Park&pg=PA139|title=Great Races, Incredible Places|date=April 2009|isbn=9780553906202|accessdate=2013-07-29|author=Puntillo|first=Kimi}}</ref>
=== Ibuli ihe dị arọ ===
[[Usòrò:Sri-Chinmoy-weightlifting.jpg|link=//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/47/Sri-Chinmoy-weightlifting.jpg/220px-Sri-Chinmoy-weightlifting.jpg|thumb|Sri Chinmoy ibu ibu]]
Chinmoy malitere ibu arọ na 1985, mgbe ọ dị afọ iri ise na anọ Ibu ibu ya gụnyere ọtụtụ ihe na ígwè ọrụ e mere iji merie ike na ikike ya. Ozi ya nye ọha na eze na mbọ ọ na-agba ibu bụ na ihe ọ bụla ga-ekwe omume ma ọ bụrụ na mmadụ nwere ike ịhapụ njedebe nke uche.<ref name="hinduaward"/><ref>{{Cite web|title=Sri Chinmoy's Weightlifting|url=https://www.inspiration-lifts.org/|work=Inspiration-Lifts.org|accessdate=13 August 2018}}</ref> Bill Pearl, onye bụbu Mr. Universe, rụrụ ọrụ dị ka Master of Ceremonies n'ọtụtụ ihe ngosi ike Chinmoy. N'ịkpọbata otu n'ime ihe ngosi Chinmoy na 1999, Bill Pearl dere, sị: "Taa ị ga-ahụ ụfọdụ ihe dị ịtụnanya nke ike nke mụ na mụ nọ na ụlọ ọrụ ahụ ruo afọ iri ise na ise. "<ref>Pearl, Bill ''Beyond The Universe: The Bill Pearl Story'' 2003, p192</ref> Chinmoy kwuru na ebumnuche ya maka ibuli elu bụ ịkpali ndị ọzọ, ọkachasị ndị nke ọgbọ ndị okenye. N'afọ 2006, o kwuru, sị, "Ọ bụrụ na m nwere ike ịkpali onye ọ bụla nọ n'ụwa a, mgbe ahụ enwere m mmetụta na ndụ m bara uru. Site n'ibuli ihe dị arọ m, ana m enye ike m iji kpalie ndị mmadụ. "<ref>''New Zealand Fitness'', February/March 2006 issue (No.77)</ref>
N'ime mmemme e mepụtara n'afọ 1998 nke a maara dị ka 'Lifting up the world with a Oneness Heart', Chinmoy welitere ndị mmadụ nke mkpali mgbe ha guzo n'elu ikpo okwu. Chinmoy kọwara ebumnuche ya: 'M na-ebuli ha iji gosipụta ekele m maka ihe ha rụzuru,' N'etiti ụfọdụ n'ime mmadụ 7,000 ọ welitere gụnyere: [[Nelson Mandela]], Desmond Tutu, Muhammad Ali, [[Sting (Onye egwu)|Sting]], Eddie Murphy, Susan Sarandon, Roberta Flack, Yoko Ono, Jeff Goldblum, Richard Gere, na Helen Hunt.<ref>[http://www.srichinmoy.org/service/lifting_up_the_world/ Lifting up the World] at Sri Chinmoy.org</ref><ref>Archived at [https://ghostarchive.org/varchive/youtube/20211211/Z9H9ga3agTU Ghostarchive] and the {{Cite web|url=http://www.youtube.com/watch?v=Z9H9ga3agTU|title=Video of Mandela and Chinmoy|date=30 April 2009|accessdate=15 July 2013|archivedate=26 July 2013|archiveurl=https://web.archive.org/web/20130726124214/http://www.youtube.com/watch?v=Z9H9ga3agTU}}: {{Cite web|url=https://www.youtube.com/watch?v=Z9H9ga3agTU|title=Video of Mandela and Chinmoy|date=30 April 2009|accessdate=15 July 2013}}</ref><ref name="New York Times"/><ref name="TFE">{{Cite news|url=http://www.financialexpress.com/news/who-needs-doctors-when-you-can-conceive-courtesy-indian-guru-helen-hunt-finds-out/1075823|title=Who needs doctors when you can conceive courtesy Indian guru, Helen Hunt finds out|date=18 February 2013|work=[[The Financial Express (India)|The Financial Express]]|accessdate=18 February 2013}}</ref> E buliri ndị nrite Nobel iri abụọ na otu ndị na-agba mgba sumo.<ref name="NYT_obit"/>
N'ọnwa Eprel afọ 2011, e gosipụtara ''ihe'' nkiri banyere ibu Chinmoy nke akpọrọ Challenging Impossibility na Tribeca Film Festival.<ref name="NY_Times">{{Cite news|url=http://cityroom.blogs.nytimes.com/2011/04/25/a-monument-to-strength-as-a-path-to-enlightenment/|title=A Monument to Strength as a Path to Enlightenment|author=Kilgannon|first=Corey|date=25 April 2011|work=[[The New York Times]]|accessdate=2011-05-28}}</ref>
Terry Todd, prọfesọ nke kinesiology na Mahadum Texas, kwubiri na Chinmoy gosipụtara ụdị na ịdị arọ nke ụfọdụ n'ime ihe ndị ọ na-azọrọ na ọ rụzuru.<ref>{{Cite news|url=http://articles.chicagotribune.com/1991-09-20/features/9103110628_1_meditation-sri-chinmoy-ashram/2|author=Galloway|first=Paul|title=Gonzo Guru|work=Chicago Tribune|date=20 September 1991}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.outsideonline.com/1840086/bless-you-sir-may-i-jog-another|title=Bless You, Sir, May I Jog Another?|date=2 May 2004}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.outsideonline.com/1840156/be-sri|title=Be Like Sri|date=2 May 2004}}</ref>
== Onyinye ==
Nchịkọta nke ihe nrite gụnyere:
* '''Visva Sama Duta''', nke pụtara "Onye nnọchi anya udo zuru ụwa ọnụ", utu aha nke Asgiriya Order of Buddhist Monks nyere na 1990. Onye mbụ na-abụghị onye Buddha n'akụkọ ihe mere eme nke Sri Lanka natara ogo nsọpụrụ dị otú ahụ.<ref>''Daily News'', Sri Lanka. 10 January 1990.</ref>
* Mahatma Gandhi Universal Harmony Award natara ya na Coretta Scott King, nwunye di ya [[Martin Luther King, Jr.|Martin Luther King Jr]]., site na alaka America nke ụlọ ọrụ ọdịnala India Bharatiya Vidya Bhavan na 1994.<ref>''[[The Philadelphia Inquirer]]''. 31 October 1994.</ref>
* Fred Lebow Award, n'aha onye guzobere New York City Marathon, nke NYC Marathon Director Allan Steinfeld na Umberto Silvestri, Onye isi oche nke Rome Marathon na 1996.<ref>''Northwest Runner''. December 1996</ref>
* Hindu of the Year (1997) na Hindu Renaissance Award nke magazin mba ụwa '''Hindu'''ism Today gosipụtara na 1997, na-asọpụrụ ya maka ịkụzi yoga nke jikọtara akụkụ nke ''okpukpe Hindu'' oge ochie na ọnọdụ ọgbara ọhụrụ.<ref name="hinduaward"/>
* Ihe nrite Pilgrim of Peace site na 'International Center of Assisi for Peace among Peoples' na 1998.<ref name="Centro_Pace">{{Cite web|url=http://www.centropace.org/contents/it-IT/Storia/index.html|title=Peace Pilgrim Award|accessdate=22 May 2011|archiveurl=https://web.archive.org/web/20110209014003/http://www.centropace.org/contents/it-IT/Storia/index.html|archivedate=9 February 2011}}</ref>
* '''Onyinye Nne Teresa''' nke Onye isi ala nke Republic of Macedonia Boris Trajkovski nyere n'afọ 2001.<ref>''Nova Makedonija''. 9 July 2001.</ref><ref>''Macedonia Denes''. 10 July 2001.</ref>
* '''Ihe nrite nke nsọpụrụ maka ihe kpatara udo na ọbụbụenyi n'etiti mba''' ndị nke onye nnọchi anya Vietnam na United Nations Le Luong Minh nyere na 2004.<ref>''Voice of Vietnam News''. 16 November 2004.</ref><ref>''Vietnam News Agency''. 15 November 2004.</ref>
* '''Honorary Doctorate of Humanities in Peace Studies''' nke kọmitii Kansụl Sayensị nke Mahadum Mba Nile nke Cambodia gosipụtara na mkpebi otu na 2005.<ref>[https://archive.today/20130413135851/http://www.iu.edu.kh/old-website/www.iu.edu.kh/oldweb/public/news_070905_srichinmoyddps.htm "Sri Chinmoy Honored"] News Release. International University [Cambodia] 7 September 2005.</ref>
* '''2012''' Class of Honorees, International Marathon Swimming Hall of Fame, gụnyere ịsọpụrụ Sri Chinmoy Marathon Team site na igwu mmiri na English Channel ugboro 38.<ref>
{{Cite web|url=http://imshof.org/2012/04/20/imshof-class-of-2012/|title=Class of 2012 Announced|date=December 2011|accessdate=17 February 2013|archiveurl=https://web.archive.org/web/20121102143337/http://imshof.org/2012/04/20/imshof-class-of-2012/|archivedate=2 November 2012}}</ref>
== Akwụkwọ ==
* (1972) Bụlite! ''Teta! Echiche nke onye Yogi'' Frederick Fell Inc
* (1974) ''Yoga na Ndụ Mmụọ''
* (1974) The Inner Promise: Ụzọ Ndị Na-esi Nzube Onwe Onye
* (1974) ''Samadhi na Siddhi'' Akwụkwọ ndị dị n'elu Chineke Ndụ
* (1974) The Dance of Life Mpịakọta 1 -20 Agni Press
* (1975) Akwụkwọ ndị na-agụ kpakpando, ihe karịrị nke mmadụ na ihe ndị ọzọ
* (1977) Everest Aspiration Akwụkwọ
* (1977) The Soul's Evolution ( )
* (1984) Inner and Outer Peace Publishing ( )
* (1985) ''Nna Ukwu na'' Onye na-eso ụzọ na-aghọta mmekọrịta Guru na Onye na'azụ Agni Press ( )
* (1986) ''Obi Nwatakịrị na Nrọ Nwatakịrị'' Akwụkwọ
* (1988) Beyond Within Agni Press
* (1989) ''Ntụgharị uche'': Nzu oke nke mmadụ na afọ ojuju Chineke Akwụkwọ Aum
* (1990) On Wings of Silver Dreams ̊ Aum Publications
* (1992) ''Kundalini'': The Mother-Power Akwụkwọ
* (1994) ''Ogige nke Mkpụrụ Obi'' na Health Communications Inc.
* (1994) My Life's Soul-Journey na-ebipụta
* (1997) ''Chineke bụ''... Akwụkwọ ndị e bipụtara
* (1997) The Wings of Joy: Chọta Ụzọ Gị Na-eduga n'Ime Udo
* (1998) ''Ọkpụkpọ òkù dị mma site na mahadum -'' Agni Press
* (2000) ''Amamihe nke Sri Chinmoy''<ref>{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=vKiFI67GIFMC&pg=PA82|title=Wisdom of Sri Chinmoy – Sri Chinmoy – Google Boeken|date=March 2003|isbn=9788120819436|accessdate=2014-01-16|author=Chinmoy|first=Sri}}</ref> ̊ Motilal Banarsidass Publ.
* (2007) Ike n'ime: Ihe nzuzo nke Mmụọ na Oculticism Akwụkwọ Guru Noka
* (2007) Heart-Garden New Holland Publishing
* (2009) Nhọrọ nke Abụ ndị Sri Chinmoy dere, Mpịakọta 1 Sri Chinmoay Center
* (2010) The Jewels of Happiness ̆ Watkins Publishing
* (2013) ''Egwuregwu na Ntụgharị uche'' The Golden Shore ( )
=== Abụ uri ===
* (1979-1983) Ten Thousand Flower-Flames Agni Press (100 mpịakọta)
* (1983), puku ''iri abụọ na'' asaa nke Aspiration-Plants Agni Press (270 mpịakọta)
* (1998 dzana na puku asaa na asaa nke ọrụ-ahịrị akwụkwọ Agni Press (50 mpịakọta... a rụchabeghị)
* (1973) ''Egwú nke Ndụ''
* (1974) ''nku nke Ìhè''
* (20002007) ''Afọ Ọhụrụ m -'' ezumike m - Mmụọ m - Ekpere (51 mpịakọta)
=== Egwuregwu ===
* (1973) Sri Ramachandra bụ My All A play on the life of ''Sri Ramachander''
* (1973) The Singer of the Eternal Beyond bụ egwuregwu gbasara ndụ Sri Krishna
* (1973) ''Siddhartha'' Abịghọ Buddha bụ Egwuregwu na ndụ Onyenwe anyị Buddha
* (1973) Nwa ''Nwa'' A na-eme ihe nkiri banyere ndụ [[Jisọs Kraịst|Jizọs]] Kraịst
* (1973) Lord Gauranga: Ịhụnanya Incarnate ː A Play on the life of Sri Chaitanya
* (1973) Ịṅụ mmanya, ''Ịṅụ'' mmanya na-aba n'anya, Nectar nke nne m bụ egwuregwu banyere ndụ Sri Ramakrishna
* (1973) ''Obi nke'' Nwoke Dị Nsọ Ihe nkiri dị iche iche gbasara ndị mmụọ
* (1973) ''Àjà Kasị Elu'' Akwụkwọ nke ihe nkiri ime mmụọ
* (1974) The Descent of the Blue bụ egwuregwu banyere ndụ Sri Aurobindo
== Ihe edeturu ==
<references group="" responsive="1"></references>
== Njikọ mpụga ==
* [http://www.srichinmoy.org/ SriChinmoy.org]
* Works by or about Sri Chinmoy at Internet Archive
{{Spirituality-related topics}}
[[Òtù:Pages with unreviewed translations]]
ronpnie8jmoq5ni7wkrqqaguzse7vtp
Tetsuko Kuroyanagi
0
28848
631515
182977
2026-04-30T23:23:40Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
631515
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
Tetsuko Kuroyanagi (黒柳 徹子, Kuroyanagi Tetsuko, amụrụ n'abali afọ itoolu nke ọnwa Ọgọstụ , 1933) but ome Ihe nkiri si Japan, onye ama ama n'eme ihe onyonyo na onye ndụmọdụ nye [[Ebe Akụrụngwa Ụwa Nile Maka Okike|World Wide Fund for Nature]] advisor, onye nnọchiteanya nye UNICEF bụ [[Ndepụta nke UNICEF Goodwill Ambassadors|Goodwill Ambassador]] for [[UNICEF]].<ref name="unicef1"/><ref name="nyt">[https://query.nytimes.com/gst/fullpage.html?res=940DE1DE173EF93AA1575BC0A96E948260&sec=&spon=&pagewanted=all "Distinctions Blur as Deaf Actors Share a Stage,"] ''New York Times.'' August 29, 1988.</ref> O Sonyeere ulọ ọrụ Nkwago ndị mgbasa ozi [[NHK]] dị ka ome Ihe nkiri nwanyị mbụ n'afọ 1953. N'afọ 1954, omere ngosi mbụ ya dika onye ndụ ihe ngosi ejije redio bụ [[Ihe nkiri redio|radio drama]] ''Yambō Nimbō Tombō''. N'afọ 1976, ihe ngosi Tetsuko Room [[TV Asahi]]'s (Tetsuko no Heya)" malikltere ime n'ikuku. Ihe omume a bụ nke [[Ihe ndekọ ụwa nke Guinness|Guinness World Records]] hụtaara n'afọ 2011 maka inwe mgbasa ozi kachasị site n'aka òtù onye mgbasa osi. Ọ malitere ime ngosi na ikuku ná kwa ụbọchị izu na ehihie,ma a ka o wetere aka na 2023, Ọ gafee la ngosi oge puku iri na otu na afọ iri anọ na asatọ ya. Akwụkwọ nkọwa ndụ ya bụ , [[totto-chan: Obere Nwanyị Na Windo|Totto-Chan: The Little Girl at the Window]], nke n' egosi ndụ ya na nwata, họọrọ WW2 gara aga efere karịa nke nwere mbiputa Nde asatọ ereelara. Agbakwunyela ya na ihe ngosi televishonu ugboro abụọ.
A makwaara ya n'ihi ọrụ ebere ya, a na-ewerekwa ya dị ka otu n'ime ndị ama ama na Japan mbụ nwetara nkwado nke mba ụwa. N'afọ 2006, Donald Richie rụtụrụaka na Kuroyanagi n'akwụkwọ ya Japanese Portraits: Pictures of Different People dị ka "nwaanyị kachasị ewu ewu na nke a na-enwe mmasị na Japan".<ref>[https://books.google.com/books?id=vG6tBYOC9l0C&pg=PA197&dq=Tetsuko+Kuroyanagi+-inauthor:%22Tetsuko+Kuroyanagi%22&sig=ACfU3U3j5NiD_eVMIxsUwSae6vIvTrtTnw#PPA197,M1 Japanese Portraits: Pictures of Different People] Book by [[Donald Richie]]. Limited preview at Google Books.</ref>
[[Category:Articles with hCards]]
== Oge ọ malitere ==
A mụrụ Kuroyanagi na obodo mepere emepe Tokyo, bụ Tokyo Prefecture (nke bụzi Tokyo). Nna ya bụ onye na-akpọ vaolin na onye na-eduzi egwu.<ref name="famous japan">[https://web.archive.org/web/20070429231632/http://www.cc.kyoto-su.ac.jp/information/famous/kuroyanagit2.html Kuroyanagi Tetsuko profile] from kyoto-su.ac.jp.</ref> Aha njirimara ya dị ka nwatakịrị bụ Totto-chan, dị ka akwụkwọ akụkọ ndụ ya nke afọ 1981 si kwuo.<ref name="famous japan" />
== Mmụta ==
Kuroyanagi gụrụ akwụkwọ na Tokyo College of Music, na-agụ akwụkwọ opera, ebe ọ bu n'obi ịghọ onye na-agụ egwu opera. Otú ọ dị, mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ, ọ dọtara mmasị ya na ime ihe nkiri na ụlọ ọrụ ntụrụndụ telivishọn site na isonyere Tokyo Hoso Gekidan. N'ikpeazụ, ọ ghọrọ onye na-eme ihe nkiri Japan mbụ nke e nyere nkwekọrịta nke ụlọ ọrụ Japan Broadcasting Corporation (NHK).<ref name="famous japan"/><ref name="metro" />
== Ọrụ ==
[[Usòrò:Tetsuko_Kuroyanagi_1956.jpg|áká_èkpè|thumb|223x223px|Kuroyanagi na mmalite afọ ]]
Mgbe okwupụtara gbasara Lady Penelope na usoro ihe nkiri Thunderbirds TV, Kuroyanagi ghọrọ onye a ma ama n'afọ 1975 mgbe o guzobere mmemme telivishọn ya nke ehihie Room, nke bụ ihe ngosi okwu mbụ na telivisheneng nke Japan.<ref>[http://news.mynavi.jp/news/2012/12/12/096/ 黒柳徹子が47年ぶりに『サンダーバード』声優へ「徹子の部屋と違うでしょ」] from mynavi.jp/news</ref><ref name="famous japan"/><ref name="gb" /> Ụlọ ọrụ telivishọn nkeonwe Television Asahi na-agbasa ihe ngosi ahụ, ma gosipụta mkparịta ụka Kuroyanagi na ndị ama ama si n'akụkụ dị iche iche, gụnyere telivisheneng, egwuregwu na ndọrọ ndọrọ ọchịchị.<ref name="metro" /><ref name="gb">[https://books.google.com/books?id=GAOi2rWuRZwC&pg=PA40&dq=Tetsuko+Kuroyanagi+-inauthor:%22Tetsuko+Kuroyanagi%22&sig=ACfU3U3nEcDIfHlC02qmG0wgEc6IC2GKcA Gender, Language and Culture: A Study of Japanese Television Interview Discourse] Book by Lidia Tanaka. Limited preview at Google Books.</ref> Ụlọ Tetsuko nwere ihe ịga nke ọma, a malitekwara ịkpọ Kuroyanagi "ihe omume" na Japan, na-emegide onyinyo nke ụmụ nwanyị "na-eje ozi" na "na-arụ ọrụ" na telivishọn Japan.<ref name="time">[https://web.archive.org/web/20090712053408/http://www.time.com/time/magazine/article/0,9171,921341-1,00.html Little Girl at the TV Window] from ''[[Time magazine]]''</ref> Ndekọ ọnụ ọgụgụ na-egosi na, site na mbido afọ 1990, Kuroyanagi gbara ihe karịrị puku ndị ọbịa Japan na ndị mba ọzọ ajụjụ ọnụ.<ref name="gb" /><ref>{{Cite web|url=http://www.fundinguniverse.com/company-histories/asahi-national-broadcasting-company-ltd-history/|title=History of Asahi National Broadcasting Company, Ltd. – FundingUniverse|work=www.fundinguniverse.com|accessdate=March 21, 2023}}</ref> A na-ekweta na obi ụtọ ya dị ka onye na-agba ajụjụ ọnụ na nkà ikwu okwu bụ ihe mere ka mmemme TV dị ogologo.<ref name="osuedu">[https://web.archive.org/web/20051228090936/http://japan.osu.edu/p-12/lessons/1_JapansHeritage/tetsuko.pdf Famous People of Japan: Tetsuko KUROYANAGI] Teaching materials. Archive by Institute for Japanese Studies, at [[Ohio State University]].</ref><ref name="metro" /> Ọ makwaara ndị na-ege ntị na Japan site n'ịpụta ya mgbe niile na ihe ngosi telivishọn "World Mysteries".<ref name="metro" /><ref name="jtimes">[http://search.japantimes.co.jp/cgi-bin/fb20001009a2.html Limp prose from an angel of mercy] from [[The Japan Times Online]].</ref>
Afọ 1981 gosipụtara oge mgbanwe n'ọrụ ya, dịka Kuroyanagi bipụtara akwụkwọ ụmụaka ya ''Totto-Chan'': The Little Girl at the Window, nke Kuroyanaji dere banyere ụkpụrụ nke agụmakwụkwọ na-abụghị nke omenala nke ọ nwetara na ụlọ akwụkwọ elementrị Tomoe Gakuen n'oge [[World War II|Agha Ụwa nke Abụọ]], na onye nkuzi ya Sosaku Kobayashi. A na-ewere akwụkwọ ahụ dị ka akwụkwọ ncheta nwata ya, mgbe a tọhapụrụ ya, ọ ghọrọ akwụkwọ kacha ere ahịa n'akụkọ ihe mere eme nke Japan.<ref name="time"/> Dorothy Britton sụgharịrị akwụkwọ ahụ n'asụsụ Bekee na 1984, e bipụtakwara ya n'ihe karịrị mba 30.<ref name="famous japan"/>
== Ọrụ ebere ==
[[Usòrò:Koichiro_Gemba_and_Tetsuko_Kuroyanagi_20120705_1.jpg|thumb|200x200px|Mụ na Kōichirō Gemba (na Ministry of Foreign Affairs na 5 July 2012)]]
A maara Kuroyanagi n'ụwa niile maka ọrụ ebere na ịnakọta ego enyemaka ya ọ na-eme. O guzobere otu Totto Foundation, nke akpọrọ aha onye na-ede akụkọ ndụ ya ''Totto-chan'', Little Girl at the Window.<ref name="famous japan"/><ref name="unicef1"/> Ntọala ahụ na-azụ ndị na-eme ihe nkiri ntị chiri, na-etinye n'ọrụ ọhụụ Kuroyanagi nke iweta ihe nkiri nye ndị ntị chiri.
N'afọ 1984, n'ịghọta ọrụ ebere ya, a họpụtara Kuroyanagi ka ọ bụrụ onye nnọchi anya Goodwill maka UNICEF, ịbụ onye mbụ si [[Asia|Eshia]] iji jide ọnọdụ a.<ref name="unicef1">UNICEF: [http://www.unicef.org/people/people_tetsuko_kuroyanagi.html Goodwill Ambassador Kuroyanagi]</ref> N'ime ngwụcha afọ 1980 na n'afọ 1990, ọ gara ọtụtụ mba na-emepe emepe n'Eshia na [[Afrịka|Africa]] maka ọrụ ebere na ọrụ obiọma, na-enyere ụmụaka ndị nwere ọdachi na agha aka yana ịkwalite mmata mba ụwa banyere ọnọdụ ụmụaka nọ na mba ndị dara ogbenye.<ref name="osuedu"/><ref name="famous japan"/><ref name="jtimes"/> Nleta ya na Angola na 1989 bụ nleta VIP mbụ e dekọrọ site na Japan gaa mba a, ma bụrụ ihe dị ịrịba ama maka mmekọrịta mmekọrịta dị n'etiti [[Japan]] na [[Angola]].<ref>{{Cite web|url=https://www.mofa.go.jp/region/africa/angola/index.html|title=Japan-Angola Relations|work=Ministry of Foreign Affairs of Japan|accessdate=March 21, 2023}}</ref> Kuroyanagi enwetala ihe karịrị nde $ 20 maka mmemme UNICEF nke ọ na-etinye aka na ya, site na mkpọsa ego telivishọn. O jikwa ego sitere n'akwụkwọ ya kacha ere ahịa, Totto-chan, nye aka na UNICEF.<ref name="unicef pdf" /> Kuroyanagi sonyekwara na mkpọsa mba ụwa UNICEF 'Say Yes for Children', ya na ndị ọzọ ama ama.<ref name="unicef1" />
N'afọ 1997, Kuroyanagi bipụtara akwụkwọ akpọrọ "Totto-chan's Children", nke dabeere na ahụmịhe ya na-arụ ọrụ dị ka onye nnọchiteanya omume ihe ọma UNICEF site n'afọ 1984 ruo 1996.<ref name="jtimes"/> Kuroyanagi bụ onye nduzi nke alaka Japan nke World Wildlife Fund.
Kuroyanagi ewetawo ebe ngosipụta ihe nkiri ndị ntị chiri nke Amerika akpọrọ America's National Theater of the Deaf na Japan ugboro abụọ, na-eso ha na-eme ihe nkiri n'asụsụ ndị ogbi.<ref>National Theater of the Deaf (US): [https://web.archive.org/web/20191204171920/https://ntd.org/ NTD moves to ASD in West Hartford, CT (2004)];</ref><ref>NTD/ASD press release: [https://web.archive.org/web/20160316164141/http://www.prweb.com/releases/2004/2/prweb107456.htm NTD moves to ASD campus]</ref><ref name="nyt"/>
== Nsọpụrụ ==
Maka itinye aka na mgbasa ozi na ntụrụndụ nke ihe ngosi telivishọn, Kuroyanagi ritere onyinye mgbasa ozi ọdịnala nke Japan, nke bụ nsọpụrụ telivisheneng kachasị elu na Japan. Kemgbe ahụ, a họpụtala ya ugboro iri na anọ dị ka onye n' ihe omume telivishọn kachasị amasị Japan, maka ihe ngosi Room.Tetsuko <ref name="unicef1"/>
N'afọ 2000, Kuroyanagi ghọrọ onye mbụ natara onyinye ihe nrite Global Leadership for Children Award, nke UNICEF guzobere na ncheta afọ iri nke nzukọ Mbà Ụwa gbasara Ụmụaka afọ 1990 akpọrọ 1990 World Summit for Children.<ref name="unicef1"/> N'ọnwa Mee afọ 2003, Kuroyanagi natara Order of the Sacred Treasure iji kwado afọ iri abụọ nke ozi ya maka ụmụaka ụwa.<ref name="unicef1"/><ref>[http://www.editions-harmattan.fr/index.asp?navig=catalogue&obj=article&no=8245 L'Harmattan web site (in French)], Order with gold rays and cross</ref><ref>[http://findarticles.com/p/articles/mi_m0XPQ/is_2000_Oct_23/ai_66682977 UNICEF to give award to actress Kuroyanagi for advocacy work] Archived at Findarticles.com</ref>
== Ihe nkiri ==
Nke a bụ ndepụta nke ihe nkiri.
* Thunderbirds (onye na-eme ihe nkiri) (1965-1966) - Lady Penelope Creighton-Ward (Japanese dub)
* ''Jack na'' Witch (onye na-eme ihe nkiri) (1967)<ref>{{Cite web|url=http://www.jmdb.ne.jp/1967/cq000830.htm|title=少年ジャックと魔法使い|work=www.jmdb.ne.jp|accessdate=March 21, 2023|archivedate=March 2, 2014|archiveurl=https://web.archive.org/web/20140302201452/http://www.jmdb.ne.jp/1967/cq000830.htm}}</ref>
* Breaking of Branches Is Forbidden (onye na-eme ihe nkiri) (1968, dir. Kihachirō Kawamoto)<ref name="jtnews">{{Cite web|url=https://www.jtnews.jp/cgi-bin/person.cgi?PERSON_NO=14336|title=黒柳徹子の出演作品一覧|work=みんなのシネマレビュー|accessdate=March 21, 2023}}</ref>
* ''Ndị agha oge okpomọkụ'' (1972)<ref>{{Cite news|url=http://movies.nytimes.com/person/933647/Tetsuko-Kuroyanagi/filmography|title=Tetsuko Kuroyanagi - Trailer - Showtimes - Cast - Movies & TV - NYTimes.com|work=The New York Times|date=July 15, 2009|accessdate=March 21, 2023}}</ref>
* Anne no Nikki (The Diary of ''Anne'' Frank) dị ka Mrs. Petronella Van Daan (onye na-eme ihe nkiri) (1995)
* The Book of the Dead (onye na-eme ihe nkiri) (2005)
== Edensibia ==
<references group="" responsive="0"></references>
== Njikọ mpụga ==
* Media related to Tetsuko Kuroyanagi at Wikimedia Commons
* [https://web.archive.org/web/20190905152429/http://www.inv.co.jp/~tagawa/totto/ Homepage gọọmentị dị ka ọwa Totto] (n'asụsụ Japanese)
* [http://www.tv-asahi.co.jp/tetsuko/ Homepage maka] Tetsuko's Room (n'asụsụ Japanese)
* Tetsuko Kuroyanagi at IMDb
{{WWFN}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
k920l1tgsr0j11t22bcma2bj92qg71s
Theresa Edem
0
31816
631517
406789
2026-05-01T00:30:17Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
631517
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}{{Infobox person|URL={{URL|theresaedem.com}}}}
[[Category:Articles with hCards]]
Theresa Edem Isemin listenⓘ {{Audio|Ig-Theresa Edem Isemin.ogg|Audio}} (amụrụ Theresa Edem) bụ onye omere na onye na-eme ihe nkiri na Naijiria. Ọ meriri ihe nrite 'Kachasị Mma n'ihe nkiri Feature' na Las Vegas Black Film Festival wee họpụta ya maka ọtụtụ ihe nrite gụnyere ihe nrite African Movie Academy Awards.
Ọganihu ka ukwuu bịara n'ọrụ ya ka arụchara ọrụ na Tinsel, ma kemgbe ọ gara n'ihu mee ihe nkiri n'ọtụtụ ihe nkiri na usoro TV, gụnyere Ayamma: Music in the Forest, My Village People, Forbidden and The Olive.
== Mbido ndụ na agụmakwụkwọ ==
A mụrụ Theresa na Uyo, Akwa Ibom steeti n'ezinụlọ nwere ụmụ anọ, nke ọ bụ nwa nwanyị nke anọ na naanị ya. Ọ gara ụlọ akwụkwọ praịmarị na ụlọ akwụkwọ sekọndrị na Akwa Ibom tupu ọ gawa mahadum na Federal University of Technology Owerri. Ọ gụchara Bs. Teknụzụ na Animal Science and Technology.
Na Disemba 2015, Theresa lụrụ enyi ya ọtụtụ afọ, Ubong Isemin. Emere emume a na Uyo.
== Ọrụ ==
Theresa malitere ime nka n'afọ 2012, ka ọ gụchara 'Acting Course' na Royal Arts Academy. Ọrụ izizi ya bụ na After The Proposal, na-eso Uche Jombo, Anthony Monjaro, Patience Ozokwor, Desmond Elliot na Belinda Effah. Mgbe nke ahụ gasịrị, ọ kpalitere n'ọtụtụ ihe nkiri, usoro ihe nkiri TV na egwuregwu ogbo, gụnyere The Antique, Tinsel na Twenty-Five. O gosikwara na ọnụọgụ Africa Magic Original Films.
Mpụta mbụ sinima ya bụ na 2016 epic, Ayamma. ọ nọkwa na ihe nkiri ahụ ndị obodo m n'akụkụ Bovi na Nkem Owoh.
== Ihe nkiri ==
=== Ihe nkiri ===
{| class="wikitable"
!Afọ
!Aha ya
!Ọrụ
!Ihe edeturu
|-
|2021
|Ndị Obodo m Ndị Obodo<ref>{{Cite web|author=Nwogu|first=Precious|date=2021-05-31|title=Watch the official trailer for 'My Village People'|url=https://www.pulse.ng/entertainment/movies/watch-the-official-trailer-for-my-village-people/h35pdsn|accessdate=2021-06-08|work=Pulse Nigeria|language=en}}</ref>
|
|N'akụkụ Bovi na Nkem Owoh Bovi Nkem O خه
|-
|2017
|Ịhụnanya Daniella Ịhụnanya<ref>{{Cite web|url=http://pulse.ng/movies/loving-daniella-blossom-chukwukjekwu-alexx-ekubo-theresa-edem-star-in-new-movie-id6516044.html/|title=Blossom Chukwukjekwu, Alexx Ekubo, Theresa Edem star in new movie|publisher=|accessdate=2023-10-03|archivedate=2017-06-01|archiveurl=https://web.archive.org/web/20170601031843/http://www.pulse.ng/movies/loving-daniella-blossom-chukwukjekwu-alexx-ekubo-theresa-edem-star-in-new-movie-id6516044.html}}</ref>
|Daniella
|Ihe nkiri, ka na-emepụta.
|-
|2017
|Obi Oké Ifufe Obi Oké Iju<ref>{{Cite web|url=https://www.bellanaija.com/2017/04/kenneth-okoli-fred-amata-eddie-watson-more-star-in-judith-audus-new-musical-drama-stormy-hearts-see-b-t-s-photos/|title=Kenneth Okoli, Fred Amata, Eddie Watson & More star in Judith Audu's New Musical drama "Stormy Hearts"|publisher=}}</ref>
|Kachi
|Ihe nkiri nke Judith Audu mepụtara. Judith Audu E wepụtara ya na June, 2017.
|-
|2016
|Ayamma: Egwú n'Ọhịa Ayamma - Egwú n"Ọhịa<ref>{{Cite web|url=https://dailytimes.ng/entertainment/anticipated-movie-2016-ayamma/|title=The Most Anticipated Movie of 2016 - Ayamma|publisher=}}</ref>
|Princess Ama
|Ihe nkiri - nke Emem Isong na Royal Arts Academy mepụtara. Emem Isong E wepụtara ya na Disemba, 2016
|-
|2016
|''Ịgba Ọgba Ọsọ''
|Nneka
|Ihe nkiri nke Darasen Richards mepụtara wepụtara na Ibakatv, Disemba 2016. Ibakatv
|-
|2016
|Ihe Nkọwa Nwaanyị Ihe Nkọwunye Nwaanyị<ref>{{Cite web|url=https://www.youtube.com/watch?v=9Mec5QLbGCo/|title="A Girl's Note"|work=[[YouTube]]|publisher=}}</ref>
|Muna
|Ihe nkiri nke Chidinma Uzodike mepụtara. E wepụtara ya na Ibakatv, Septemba 2016 Ibakatv
|-
|2015
|A Na-ejide Nche<ref>{{Cite web|url=http://www.kemifilani.com/2015/10/movie-review-omg-trapped-is-most.html|title="Movie Review: 'Trapped' is the most beautiful movie i have seen this year"|publisher=Kemi Filani|accessdate=2023-10-03|archivedate=2017-05-17|archiveurl=https://web.archive.org/web/20170517234617/http://www.kemifilani.com/2015/10/movie-review-omg-trapped-is-most.html}}</ref>
|Iwe
|Ihe nkiri. E wepụtara ya na IrokoTV, 2015
|-
|2015
|''Nwa nwanyị Baker''
|Motunde
|Africa Magic Original Film. E wepụtara ya n'afọ 2015.
|-
|2015
|''Ka Anyị Na-arụ Ọrụ''
|Kemi
|Africa Magic Original Film. E wepụtara ya n'afọ 2015.
|-
|2015
|''Ihe Ndị Na-eme n'Ebe Ihe Mere Eme''
|Ọka
|Africa Magic Original Film. E wepụtara ya n'afọ 2015.
|-
|2014
|Ihe Ochie Ihe Ochie<ref>{{Cite web|url=https://www.360nobs.com/2015/04/nollywood-movie-review-of-the-antique/|title="#Nollywood Movie Review Of 'The Antique'"|publisher=360Nobs|accessdate=2023-10-03|archivedate=2017-05-17|archiveurl=https://web.archive.org/web/20170517210300/https://www.360nobs.com/2015/04/nollywood-movie-review-of-the-antique/}}</ref>
|Nwaanyị
|a Darasen Richards Film. E wepụtara ya n'afọ 2014.
|-
|2013
|Mgbe Atụmatụ ahụ gasịrị<ref>{{Cite web|url=https://www.360nobs.com/2014/05/after-the-proposal/|title="After The Proposal"|publisher=360Nobs|accessdate=2023-10-03|archivedate=2017-05-17|archiveurl=https://web.archive.org/web/20170517210352/https://www.360nobs.com/2014/05/after-the-proposal/}}</ref>
|Betty
|Ihe nkiri - nke Emem Isong na Royal Arts Academy mepụtara. Emem Isong E wepụtara ya n'afọ 2013.
|}
=== Telivishọn ===
{| class="wikitable"
!Afọ
!Aha ya
!Ọrụ
!Ihe edeturu
|-
|2021
|''Onye Nketa''
|Uyai
|Usoro ihe omume TV, nke a na-egosi na Iroko TV.
|-
|2018
|''A machibidoro ya iwu''
|Enitan
|Usoro ihe omume TV, nke a na-egosi na Africa Magic.
|-
|2015
|''Ụlọ oriri na ọṅụṅụ Majestic''
|Isioma
|Usoro ihe omume TV, nke a na-egosi na Africa Magic.
|-
|2014
|''[[Tinsel (TV series)|Tinsel]]''
|Angela
|Usoro ihe omume TV, nke a na-egosi na Africa Magic.
|}
=== Ebe nrụọrụ weebụ ===
{| class="wikitable"
!Afọ
!Aha ya
!Ọrụ
!Ihe edeturu
|-
|2021
|''Mmanụ oliv''
|Ehi
|Web Series, nke a na-egosi na Accelerate TV.
|-
|2018
|Ụlọ 420 Ụlọ 420<ref>{{Cite web|url=https://www.bellanaija.com/2018/05/must-watch-trailer-timini-egbuson-toni-tones-jide-kosoko-star-yomi-blacks-room-420//|title=Must Watch Trailer! Timini Egbuson, Toni Tones, Jide Kosoko, Theresa Edem star in Yomi Black's "Room 420"|publisher=}}</ref>
|Tolani
|Nke Black Studios Pictures mepụtara
|-
|2017
|Cross Sandra Cross<ref>{{Cite web|url=https://www.bellanaija.com/2017/03/kemi-lala-akindoju-theresa-edem-more-star-in-sandras-cross-a-must-watch-series-on-gender-based-violence-watch-episode-1-2-on-bn-tv/|title=Kemi 'Lala' Akindoju, Theresa Edem & More star in "Sandra's Cross" – A Must Watch Series on Gender-based Violence {{!}} WATCH Episode 1 & 2 on BN TV|publisher=}}</ref>
|Sandra
|Mepụtara site na YouthHub Africa, UNFPA Nigeria, Young Men Network Against Sexual and Gender-Based Violence
|-
|}
=== Ebe a na-eme ihe nkiri ===
{| class="wikitable"
!Afọ
!Aha ya
!Ọrụ
!Ụlọ ọrụ
|-
|2013
|''Iri abụọ na ise''
| -
|Royal Arts Academy
|-
|}
=== Redio ===
{| class="wikitable"
!Afọ
!Aha ya
!Ọrụ
!Ihe edeturu
|-
|2013
|MTV Shuga Radio MTV Shuga<ref>{{Cite web|url=http://www.mtvshuga.com/brand-new-shuga-radio-series-hits-the-airwaves/|title=Brand New Shuga Radio Series Hits the Airwaves|publisher=|accessdate=2023-10-03|archivedate=2024-12-03|archiveurl=https://web.archive.org/web/20241203184053/https://www.mtvshuga.com/brand-new-shuga-radio-series-hits-the-airwaves/}}</ref>
|Patricia
|Shuga mepụtara
|-
|}
== Onyinye na nhọpụta ==
{| class="wikitable"
!Afọ
!Ihe nrite
!Ụdị
!Ihe nkiri
!Nsonaazụ
|-
|2018
|Emume Ihe nkiri Ndị Ojii Las Vegas
|Onye na-eme ihe nkiri kacha mma na fim<ref>{{Cite web|url=http://www.lasvegasblackfilmfestival.com/2018-official-selections|title=Las Vegas Black Film Festival 2018 Winners|accessdate=2023-10-03|archivedate=2019-01-13|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190113203126/http://www.lasvegasblackfilmfestival.com/2018-official-selections}}</ref>
|"Ịhụnanya Daniella"|| {{Won}}
|-
|2017
|Ihe nrite ntụrụndụ nke Naịjirịa (NEAA)
|Onye Nkwado Kasị Mma<ref>{{Cite web|url=https://www.neaawards.org/2016-nominees-film-tv-categories|title=2017 NEA NOMINEES LIST - FILM/TV CATEGORIES|accessdate=2023-10-03|archivedate=2020-12-06|archiveurl=https://web.archive.org/web/20201206005740/https://www.neaawards.org/2016-nominees-film-tv-categories}}</ref>
|''Ayamma: Egwú n'Ọhịa''|| {{Nom}}
|-
|2017
|Ihe nrite African Movie Academy (AMAA)
|Onye Nkwado Kasị Mma<ref>{{Cite web|url=http://www.ama-awards.com/nominees-gallery.html|title=Gallery of 2017 AMAA Nominees|accessdate=2023-10-03|archivedate=2022-04-06|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220406212506/http://ama-awards.com/nominees-gallery.html}}</ref>
|''Ayamma: Egwú n'Ọhịa''|| {{Nom}}
|-
|2016
|Ihe nrite African Film Academy
|Onye Nkwado Kasị Mma<ref>{{Cite web|url=http://answersafrica.com/zafaa-global-awards-2016-nominees.html|title=The ZAFAA 2016 Nominee List Is Out, See Which Of Your Favourite Films Made The Cut|first=Obianuju|author=Okafor|publisher=|accessdate=2023-10-03|archivedate=2016-12-20|archiveurl=https://web.archive.org/web/20161220161214/http://answersafrica.com/zafaa-global-awards-2016-nominees.html}}</ref>
|"Ịghọgbu"|| {{Nom}}
|}
== Ihe odide ==
{{Reflist|2}}
== Njikọ mpụga ==
* https://www.dstv.com/en-ng/news/hotel-majestic-ends-20160114/
* https://royalartsacademy.com.ng/
* https://www.youtube.com/watch?v=I77Gq-y6FDo/
* https://www.youtube.com/watch?v=-Mj5JQ4nyJE/
* https://web.archive.org/web/20190420031629/https://ibakatv.com/a-girl-s-note
* https://www.youtube.com/watch?v=vdbQmL0LCKU/
* http://www.imdb.com/title/tt5346806/?ref_=nv_sr_5
* http://menagainstgbv.org/
* <nowiki>http://www.mtvshuga.com/</nowiki> MTV <nowiki>http://www</nowiki>
* http://nigeria.unfpa.org/
* http://youthhubafrica.org/
* https://web.archive.org/web/20201023103436/https://irokotv.com/
* https://twitter.com/darasenrichards?lang=en/
* <nowiki>https://ibakatv.com/</nowiki> ibakatv <nowiki>https://ibkatv.com</nowiki> / ibakatv
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
235cb6518vntdrgupb4esf6em5yp7mq
Tahir Mamman
0
32101
631499
541026
2026-04-30T21:22:07Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
631499
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox officeholder|honorific_prefix=|name=Tahir Mamman|honorific_suffix=[[Senior Advocate of Nigeria|SAN]] {{post-nominals|country=NG|OON|size=100%}}|image=|imagesize=|alt=|caption=|office=[[List of Education Ministers of Nigeria|Minister of Education]]|president=[[Bola Tinubu]]|1blankname=Minister of State|1namedata=[[Yusuf Sununu]]|term_start=21 August 2023|term_end=|predecessor=[[Adamu Adamu]]|successor=|office1=Director General of the [[Nigerian Law School]]|term_start1=2005|term_end1=2013|predecessor1=|successor1=[[Olanrewaju Onadeko]]|birth_name=|birth_date={{Birth date and age|1954|07|07|df=y}}|birth_place=|death_date=|death_place=|party=[[All Progressives Congress]] (2014–present)|spouse=|children=|parents=|relations=|residence=|education={{plainlist|
* [[Ahmadu Bello University]] ([[LL.B.]])
* [[Nigerian Law School]]
* [[University of Warwick]] ([[LL.M.]])
}}|alma_mater=|occupation={{hlist|Lawyer|academic|politician}}|profession=|website=}}{{Databox}}
Tahir Mamman SAN OON (amụrụ na 7 Julaị 1954) bụ onye ọka iwu Naijiria, prọfesọ na agụmakwụkwọ bụ minista agụmakwụkwọ nke Naijiria ugbu a. Tahir Mamman SAN OON minista agụmakwụkwọ nke Naijiria Ọ bụ onye isi nchịkwa nke Nigerian Law School site na 2005 ruo 2013. Ụlọ Akwụkwọ Iwu Naịjirịa Ọ bụ otu oge osote chancellor nke Mahadum Baze, Abuja na onye otu na-achịkwa ụlọ ọrụ Niger Delta Development Commission (NDDC). osote chancellor Mahadum Baze
Onye isi ala Bola Tinubu họpụtara ya ka ọ bụrụ minista nke agụmakwụkwọ na 16 Ọgọstụ 2023. Bola Tinubu<ref>{{Cite web|title=TAHIR MAMMAN: RIGHT MAN, RIGHT JOB - THISDAYLIVE|url=https://www.thisdaylive.com/index.php/2023/08/25/tahir-mamman-right-man-right-job|accessdate=2023-08-25|work=www.thisdaylive.com|language=en}}</ref>
Ọ bụ onye a ma ama na Body of Benchers. N'afọ 2010, ọ ghọrọ onye otu International Association of Law Schools nke dị na Washington DC. N'ọnwa Septemba afọ 2015, e nyere ya ọkwa Senior Advocate of Nigeria (SAN). Onye Nnukwu Ọkaiwu nke Naịjirịa Iji kwado mgbalị ya, Gọọmentị etiti nke Naịjirịa nyere ya nsọpụrụ mba nke Onye isi nke Order of the Niger (OON). Onye isi nke Order of the Niger
Mamman sonyeere ndọrọ ndọrọ ọchịchị na 2014 mgbe ọ gụsịrị ọrụ ya dị ka onye isi nchịkwa nke ụlọ akwụkwọ iwu Naịjirịa. Ụlọ Akwụkwọ Iwu Naịjirịa Ọ gbara ọsọ maka ntuli aka gọvanọ steeti Adamawa na ikpo okwu nke APC na Disemba 2014 ya na mmadụ atọ ndị ọzọ na-achọ. N'ọnwa Juun afọ 2020, kọmitii ntụziaka mba nke All Progressives Congress họpụtara ya ma mee ya ka ọ bụrụ onye otu na-anọchite anya mpaghara ndọrọ ndọrọ ọchịchị nke ugwu ọwụwa anyanwụ / osote onyeisi oche mba na-arụ ọrụ n'ebe ugwu ọwụwarị na Kọmitii Atụmatụ Nlekọta / Extraordinary Convention CECPC nke All Progress Congress.<ref>{{Cite web|title=Baze University Abuja|url=https://bazeuniversity.edu.ng/about/leadership.php|accessdate=6 October 2020|work=bazeuniversity.edu.ng|archivedate=1 October 2020|archiveurl=https://web.archive.org/web/20201001155324/https://www.bazeuniversity.edu.ng/about/leadership.php}}</ref><ref>{{Cite web|author=Okeke|first=Chidimma C.|date=25 March 2020|title=Baze University adopts virtual learning|url=https://dailytrust.com/baze-university-adopts-virtual-learning|accessdate=6 October 2020|work=Daily Trust|language=en|archivedate=10 October 2020|archiveurl=https://web.archive.org/web/20201010010522/https://dailytrust.com/baze-university-adopts-virtual-learning}}</ref> O nwere utu aha ndị isi nke Dan Ruwata Adamawa Emirate na Dokajin Mubi nke Adamawa State. Dan Ruwata Adamawa Emirate Dokajin Mubi Adamawa State
== Mbido ndụ na agụmakwụkwọ ==
A mụrụ Mamman na 1954 na Michika na Adamawa Steeti. Michika Adamawa Steeti O nwere LL.B degree na Mahadum Ahmadu Bello na 1983 ma kpọọ ọkàiwu na Nigerian Law School na 1984. Ahmadu Bello University Nigerian Law School Ọ nwetara nzere masta ya na Mahadum Warwick England na 1987 na PhD ya na 1990 Mahadum nke Warwick, Warwickshire England. Mahadum Warwick<ref>{{Cite web|author=Kwache|first=Emmanuel Y.|date=24 August 2013|title=Dr. Tahir Mamman as a distinct administrator|url=https://dailytrust.com/dr-tahir-mamman-as-a-distinct-administrator|accessdate=6 October 2020|work=Daily Trust|language=en|archivedate=5 October 2023|archiveurl=https://web.archive.org/web/20231005131623/https://dailytrust.com/dr-tahir-mamman-as-a-distinct-administrator/}}</ref>
== Ọrụ ==
Ọ malitere ịkụzi ihe na Mahadum Maiduguri na Faculty of Law wee ghọọ Dean na Facultum of Law. Mahadum nke Maiduguri Mamman jere ozi dị ka onye ọka ikpe na Adamawa Steeti site na 1974 ruo 1984, onye isi ngalaba iwu nkịtị na 1991 na Mahadum Maiduguri ruo 1997 na onye otu National Universities Commission, onye otu Local Government Election Tribunal, Adamawa Steet na 1997, ọ bụ onye isi ihe gbasara ụmụ akwụkwọ na Maidugiri site na 1997 ruo 2000 ma bụrụ onye ndụmọdụ oge na State House of Assembly of Adamawa, Yobe na Borno Steeti site n'afọ 1999 ruo 2000. National Universities Commission Yobe Borno State Ọ bụkwa onye otu na-eduzi kọmitii nke nguzobe nke Mahadum Adamawa State, onye nyocha mpụga na Mahadum Ahmadu Bello site na 2001 ruo 2002 na onye nkwado maka Youth Federation of Nigeria na Nigeria Youth Organization nke Maiduguri. Adamawa State University Ahmadu Bello University Youth Federation of Nigeria Nigeria Youth Organization Ọ ghọrọ osote onye nduzi nke ụlọ akwụkwọ iwu Nigeria Law School Kano site na 2001 ruo 2005 tupu ọ bụrụ onye isi nchịkwa. Kano<ref>{{Cite web|title=Prof. Tahir Mamman, SAN|url=https://j-kgadzamallp.com/our-people/partners/prof-tahir-mamman-san|accessdate=6 October 2020|work=J-K Gadzama LLP|language=en-gb}}</ref>
Ọ bụ onye otu Body of benchers, Council of legal education, Nigerian Bar Association, Nigerian Association Of Law Teacher, Commonwealth Legal Education Association, Centre for Computer Assisted Legal Instruction USA, National Association of Vice chancellors of Nigeria, United Kingdom Centre for Legal Education, African Network of Constitutional Lawyers, International Bar Association, Body of senior advocates of Nigeria (BOSAN) na onye otu Governing Board of International Association of Law School Washington DC site na 2011 ruo 2013. Nigerian Bar Association Nigerian Association Of Law Teacher Centre for Computer Assisted Legal Instruction International Bar Association Òtù ndị isi na-akwado Nigeria (BOSAN)<ref>{{Cite web|author=Oladipo|first=Bimpe|date=14 January 2019|title=MAMMAN, Prof Tahir, OON, SAN|url=https://blerf.org/index.php/biography/mamman-prof-tahir-oon-san/|accessdate=6 October 2020|work=Biographical Legacy and Research Foundation|language=en-US}}</ref>
== Mbipụta ==
* Iwu na ndọrọ ndọrọ ọchịchị nke ime iwu na Naijiria, 1862-1989 okwu, ọdịmma na nkwekọrịta. Iwu na ndọrọ ndọrọ ọchịchị nke ime iwu na Naijiria, 1862-1989 okwu, ọdịmma na nkwekọrịta Maiduguri, ed; Ed-Linform Services, Tahir Mamman, con; Heaney N, Mamman M, Tahir H, Al-Gharib A. Lin C. 1998 Iwu Iwu Nigeria, <nowiki>ISBN 978314961X</nowiki>, 9789783147618, OCLC 11241500 Unique ID: 7493122309 Maidugori __ibo____ibo____ibo__ Ọ bụ ezie na ọ bụ ISBN __ibo____ibo____ibo__ Ọ bụ ezie na ọ bụ 978314961X, 9789783149618 __ibo____ibo____ibo__ Ọ bụ ezie na ọ bụ OCLC __ibo____ibo____ibo__ Ọ bụ ezie na ọ bụ 11241500
* Iwu na ndọrọ ndọrọ ọchịchị nke ime iwu na Naijiria, 1900-1989 okwu, ọdịmma na nkwekọrịta. Iwu na ndọrọ ndọrọ ọchịchị nke ime iwu na Naijiria, 1900-1989 okwu, ọdịmma na nkwekọrịta 1991, Ph.D, Mahadum Warwick, Iwu ndọrọ ndọrọ ọchịchị na sayensị ndọrọ ndọrọ ọchịchị. Mahadum Warwick Tahir Mamman, edemede agụmakwụkwọ, OCLC 53541742 __ibo____ibo____ibo__ Ọ bụ ezie na ọ bụ OCLC __ibo____ibo____ibo__ Ọ bụ ezie na ọ bụ 53541742
== Ihe edeturu ==
{{Reflist}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
hwhtkx3sr998kdccalkt5meytbvkjc3
Taiwo Olayemi Elufioye
0
33584
631500
156935
2026-04-30T21:30:30Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
631500
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
[[Category:Articles with hCards]]
'''Taiwo Olayemi Elufioye''' bụ [[Ndị Naijiria|Onye Naijiria]] na-ahụ maka ọgwụ na onye nchọpụta. Elufioye na-arụ Ọgwụ dị ka prọfesọ na Mahadum Ibadan na ngalaba nke pharmacognosy . <ref>{{Cite news|url=https://www.highbeam.com/doc/1G1-359116175.html|title=Awards Honor Five Early-Career Women Chemists Studying Medicinal Properties of Natural Compounds in Developing Regions|date=19 February 2016|work=States News Service|accessdate=1 February 2016}}</ref> Elufioye bụkwa Fulbright Scholar <ref>{{Cite web|title=USciences Hosts Fulbright Scholar Studying Drugs to Treat Neurodegenerative Diseases|url=https://www.usciences.edu/news/2020/usciences-hosts-fulbright-scholar-studying-drugs-to-treat-neurodegenerative-diseases.html|accessdate=2020-06-02|work=University of the Sciences|language=en|archivedate=2020-12-02|archiveurl=https://web.archive.org/web/20201202194110/https://www.usciences.edu/news/2020/usciences-hosts-fulbright-scholar-studying-drugs-to-treat-neurodegenerative-diseases.html}}</ref> Mahadum nke sayensị na Philadelphia, Pennsylvania, ebe ọ na-eme nchọpụta ọgwụ maka ọrịa neurodegenerative.
== Ọrụ ==
Elufioye nwetara enyemaka nyocha site <ref>{{Cite web|url=http://macarthur.ui.edu.ng/taiwoolayemi|archiveurl=https://web.archive.org/web/20150303083559/http://macarthur.ui.edu.ng/taiwoolayemi|archivedate=3 March 2015|title=Doctoral Grantees (Taiwo Olayemi Elufioye)|accessdate=2 February 2016|work=MacArthur Grants Awardees|publisher=University of Ibadan}}</ref> MacArthur Foundation iji mee nchọpụta na ọtụtụ osisi ọgwụ Naijiria iji nwalee maka ihe ndị a pụrụ iji gbochie ọrịa neurodegenerative.
<ref>{{Cite web|url=http://www.elsevierfoundation.org/the-elsevier-foundation-honors-early-career-women-scientists-from-developing-countries-for-research-into-the-medicinal-properties-of-natural-compounds/|title=The Elsevier Foundation honors Early Career Women Scientists from Developing Countries for Research into the Medicinal Properties of Natural Compounds|date=12 February 2014|accessdate=1 February 2016|work=The Elsevier Foundation|archivedate=2 October 2017|archiveurl=https://web.archive.org/web/20171002051726/http://www.elsevierfoundation.org/the-elsevier-foundation-honors-early-career-women-scientists-from-developing-countries-for-research-into-the-medicinal-properties-of-natural-compounds/}}</ref>'afọ 2014, Elufioye bụ otu n'ime ụmụ nwanyị ise meriri Elsevier Foundation Awards for Early Career Women Scientists in the Developing World. Elufioye ritere ihe nrite ahụ maka ọrụ <ref>{{Cite news|url=http://www.pharmanewsonline.com/ui-pharmacognosy-lecturer-wins-women-global-award/|title=UI Pharmacognosy Lecturer, Wins Women Global Award|author=Obayendo|first=Temitope|date=11 March 2014|work=Pharmanews|accessdate=1 February 2016}}</ref> na ọgwụ nke osisi Naijiria. [1] Nnyocha <ref>{{Cite news|url=http://www.blueprint.ng/2014/03/10/nigerian-woman-elufioye-wins-2014-scientists-award/|title=Nigerian woman, Elufioye, wins 2014 scientists award|date=10 March 2014|work=Blueprint|accessdate=1 February 2016}}</ref> na-elekwasị anya karịsịa na ngwakọta ndị a pụrụ iji gwọọ [[Iba|ịba]], ọnyá, ncheta, [[Ekpenta]] na kansa. <ref>{{Cite news|url=http://www.tribune.com.ng/achievers/item/18247-taiwo-elufioye-ui-chemist-celebrated-in-us-receives-prize-for-women-in-science|title=Taiwo Elufioye, UI Chemist Celebrated in U.S.|date=11 October 2014|work=Nigerian Tribune|accessdate=2 February 2016}}</ref> nyere Elsevier Foundation Awards na American Association for the Advancement of Science (AAAS) Annual Meeting na [[Chicago]] ma tinye onyinye nke $ 5000. Mgbe <ref>{{Cite news|url=http://naijalog.com/ui-scientist-dr-taiwo-olayemi-elufioye-wins-women-global-award/|title=UI Scientist, Dr. Taiwo Olayemi-Elufioye Wins Women Global Award|work=Naijalog|accessdate=2 February 2016}}</ref> meriri ihe nrite ahụ, osote onye isi ala na Mahadum Ibadan, [[Isaac Adewole]], kwuru na ihe Elufioye rụzuru "ga-akpali ụmụ nwanyị ndị ọzọ na sayensị" nakwa na ọ bụ "mpako nke Naịjirịa na kọntinent Afrịka n'ozuzu ya".
== Ndụ onwe onye ==
<ref name=":0">{{Cite news|url=https://www.usnews.com/news/stem-solutions/articles/2014/08/05/against-all-odds-women-in-developing-countries-succeed-in-stem-fields|title=Against All Odds: Women in Developing Countries Succeed in STEM Fields|author=Brink|first=Susan|date=5 August 2014|work=U.S. News & World Report|accessdate=1 February 2016}}</ref> mụrụ Elufioye n'ezinụlọ gụrụ akwụkwọ ebe nne ya bụ onye nkuzi na nna ya bụ onye nchịkwa na mahadum. Ezinụlọ <ref name=":0" /> niile, gụnyere ụmụnne ya agaala kọleji.
== Ihe odide ==
{{Reflist|2}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
jj3iobjvjamzl6hbz64nt774dxjyciw
Sira (ihe nkiri)
0
38170
631457
628720
2026-04-30T15:45:53Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
631457
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''''Sira''''' bụ Ihe nkiri ihe nkiri nke 2023 nke [[Apolline Traoré]] dere ma duzie na Nafissatou Cissé, Mike Danon, Lazare Minoungou, Nathalie Vairac na Ruth Werner. Ihe nkiri ahụ gosipụtara akụkọ banyere nwa okorobịa <ref>{{Cite web|url=https://cineuropa.org/film/438366/|title=Sira|first=Apolline|author=Traoré|work=Cineuropa|date=18 January 2023|accessdate=25 February 2023|language=en}}</ref>-akwagharị akwagharị aha ya bụ Sira, onye mgbe mwakpo obi ọjọọ gasịrị jụrụ inyefe onwe ya na ọdịnihu ya n'enweghị ọgụ ma kama ọ na-eguzogide egwu Islamist. Ọ bụ mmepụta n'etiti [[Burkina Faso]], Senegal, [[France]] na Germany.
E gosipụtara ya n'ụwa niile na 21 Febụwarị 2023 na 73rd Berlin International Film Festival, <ref>{{Cite web|url=https://cineuropa.org/en/newsdetail/436996|title=The Berlinale adds new titles to Berlinale Special and rounds off its Berlinale Series, Panorama and Generation line-ups|first=Davide|author=Abbatescianni|work=Cineuropa|date=18 January 2023|accessdate=25 February 2023|language=en|archivedate=10 December 2023|archiveurl=https://web.archive.org/web/20231210080149/https://cineuropa.org/en/newsdetail/436996/}}</ref> ebe ọ meriri Panorama Audience Award maka Best Feature Film. <ref name="paa:berlinale">{{Cite web|url=https://www.berlinale.de/en/2023/news-press-releases/239395.html|title=The Panorama Audience Awards Go to Sira by Apolline Traoré and Kokomo City by D. Smith|work=Berlinale|date=25 February 2023|accessdate=25 February 2023}}</ref> A họọrọ ya dị ka ntinye Burkinabé na Best International Feature Film category maka 96th Academy Awards. Burki<ref name="24:lead">{{Cite web|url=https://www.24heures.bf/cinema-le-film-sira-de-apolline-traore-representera-le-burkina-faso-aux-oscars/|title=Cinéma : le film « Sira » de Apolline Traoré représentera le Burkina Faso aux Oscars|author=Prisca F. Konkobo|date=15 September 2023|accessdate=17 October 2023|work=24heures|language=fr|archivedate=18 October 2023|archiveurl=https://web.archive.org/web/20231018055249/https://www.24heures.bf/cinema-le-film-sira-de-apolline-traore-representera-le-burkina-faso-aux-oscars/}}</ref> Faso weputara ihe nkiri na nke mbụ ya kemgbe afọ 1989. <ref>{{Cite web|url=https://aframe.oscars.org/news/post/96th-oscars-shortlists|title=96th Oscars Shortlists Announced for 10 Categories|date=21 December 2023|accessdate=22 December 2023|work=Academy of Motion Picture Arts and Sciences|language=en}}</ref><ref name="el:variety">{{Cite news|url=https://variety.com/2023/film/awards/oscars-eligibility-animated-documentary-international-feature-2023-1235827670/|title=Academy Announces 288 Eligible Titles for Animated, Documentary and International Feature Oscar Races|author=Clayton Davis|work=[[Variety (magazine)|Variety]]|date=December 7, 2023|accessdate=December 7, 2023|language=en}}</ref> Disemba 7, ọ pụtara na ndepụta ruru eru maka ịtụle maka Oscars nke 2024, mana, ọ bataghị na ndepụta dị mkpirikpi.
== Nkọwa ==
Ihe nkiri a na-eme na Sahel na-akọ akụkọ banyere nwa agbọghọ Fulani, Sira, na-eme njem izute di ya, Jean-Sidi. Na mberede, ndị na-eyi ọha egwu Islamist wakporo ya na ezinụlọ ya. A gbagburu ndị ikom ahụ niile ma onye ndú nke ndị òtù ahụ, Yéré, were Sira ma dinaa ya n'ike. A hapụrụ ya ka ọ nwụọ n'ọzara, Sira chọtara onwe ya naanị ya ma gbaba n'ọgba ka ọ na-akpa atụmatụ ndụ ya.
== Ndị na-eme ihe nkiri ==
[[Usòrò:Sira_Berlinale_2023_03.jpg|thumb|Ndị na-eme ihe nkiri na ndị ọrụ nke ''Sira'' na Berlinale]]
* Nafissatou Cissé dị ka Sira
* Mike Danon dị ka Moustapha
* Lazare Minoungou dị ka Yere
* Nathalie Vairac dị ka Aissatou
* Ruth Werner dị ka Kemi
* Abdramane Barry dị ka Jean Sidi
* Ildevert Meda dị ka Karim
* Oumou Ba dị ka Djamila
* Seydou Diallo dị ka Tidiane
* Moïse Tiemtore dị ka Faysal
== Mmepụta ==
Ihe nkiri ahụ nwetara enyemaka site na World Cinema Fund (WCF Africa Program) nke € 39,000 na Nọvemba 2021. <ref>{{Cite web|url=https://www.crew-united.com/de/Sira__293444.html|title=Sira, Spielfilm 2021-2023|date=2 February 2023|accessdate=27 February 2023|work=Crew United|language=de}}</ref>
A họpụtara onye na-eme ihe nkiri, Nafissatou Cissé n'ime ihe karịrị otu puku ụmụ agbọghọ, bụ ndị a na-ege ntị. E mere ya na [[Mauritania]], Northwest Africa . <ref>{{Cite web|url=https://cineuropa.org/en/interview/439247/|title=Apolline Traoré • Director of Sira|first=Teresa|author=Vena|date=25 February 2023|accessdate=27 February 2023|work=Cineuropa|language=en}}</ref>
== Ntọhapụ ==
''Sira'' nwere mmalite ya na 21 Febụwarị 2023, dị ka akụkụ nke 73rd Berlin International Film Festival, na Panorama . <ref>{{Cite web|url=https://variety.com/2023/film/global/jafar-panahi-joan-baez-fan-bingbing-berlin-panorama-1235492962/|title='The Siren' to Open Berlinale's Panorama Strand, Jafar Panahi, Joan Baez, Fan Bingbing, George MacKay Feature in Selections|first=Naman|author=Ramachandran|date=18 January 2023|work=[[Variety (magazine)|Variety]]|accessdate=25 February 2023}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://africanwomenincinema.blogspot.com/2023/01/apolline-traore-sira.html|title=African Women in Cinema : Apolline Traoré: Sira - Berlinale et Fespaco - 2023|author=Beti Ellerson|work=African Women in Cinema|date=28 January 2023|language=en|accessdate=25 February 2023}}</ref> na-akpọkwa ya na 2023 Panafrican Film and Television Festival nke Ouagadougou, na asọmpi e mere site na 25 Febụwarị 2023 ruo 4 Machị. [1] <ref>{{Cite web|url=https://ccadiff.ukzn.ac.za/durban-international-film-festival-2023-announces-opening-and-closing-films/|title=Durban International Film Festival 2023 Announces Opening And Closing Films|date=20 June 2023|accessdate=29 October 2023|work=Durban International Film Festival|language=en}}</ref> meghere 44th Durban International Film Festival na 20 Julaị 2023. [1] <ref name="acc:pib">{{Cite news|url=https://pib.gov.in/PressReleaseIframePage.aspx?PRID=1975005|title=54th International Film Festival of India to be held from 20th to 28th November in Goa|date=6 November 2023|accessdate=14 November 2023|publisher=PIB}}</ref> họọrọ ya na 54th International Film Festival of [[Ndia|India]] na-asọmpi maka ICFT UNESCO Gandhi Medal, a gosikwara ya na 23 Nọvemba 2023. [1] <ref name="prog:sbiff">{{Cite news|url=https://sbiff.org/2024-program-announcement/|title=2024 Program Announcement|publisher=SBIFF|date=January 17, 2024|accessdate=January 17, 2024|language=en}}</ref> ga-egosi ya na 39th Santa Barbara International Film Festival na ngalaba 'Non Premiere Feature Films' na Febụwarị 2024. [1]
N'abalị iri na anọ n'ọnwa Febụwarị afọ 2023, a kọrọ na ụlọ ọrụ na-ere ahịa dị na Paris bụ Wide enwetala ikike zuru ụwa ọnụ nke ihe nkiri ahụ. <ref>{{Cite web|url=https://www.screendaily.com/news/wide-acquires-apolline-traores-berlinale-panorama-feature-sira-exclusive/5179083.article|title=Wide acquires Apolline Traoré's Berlinale Panorama feature 'Sira' (exclusive)|first=Rebecca|author=Leffler|date=14 February 2023|accessdate=25 February 2023|work=[[ScreenDaily]]|language=en}}</ref>
== nnabata ==
Vladan Petkovic na-enyocha maka Cineuropa toro Nafissatou Cissé na-ede, "Ọ bụ Cissé bụ onye na-ejide ndị na-ege ntị na arụmọrụ ya niile, na-eme ka ihe nkiri ahụ dịkwuo egwu karịa usoro mmegwara ndina n'ike. " Petkovic nwere ekele maka onye nduzi [[Apolline Traoré]] na onye na-ese ihe nkiri Nicolas Berteyac maka "ihe nkiri dị mgbagwoju anya nke ọtụtụ ndị mmadụ, anụmanụ na ụgbọala ndị jupụtara na nnukwu foto". O toro onye nchịkọta akụkọ Sylvie Gadmer, onye o kwuru, "n'ụzọ dị mma na-ejikọta ha [shots] na ihe nkiri dị nso," na onye na-ede egwu Cyril Morin, maka "ihe kachasị mma". Maka ihe nkiri ahụ Petkovic kwuru, "Traoré chepụtara akụkọ ahụ n'ụzọ dị nkọ ma na-akwụwa aka ọtọ", nke a na-eme n'ebe dị iche iche "nke nwanyị Africa dị egwu dị ka onye na-eme ihe nkiri nke na-alụ ọgụ megide ihe niile". <ref>{{Cite web|url=https://cineuropa.org/en/newsdetail/439269/|title=Review: Sira|first=Vladan|author=Petkovic|date=27 February 2023|accessdate=27 February 2023|work=Cineuropa|language=en}}</ref> gbakwunyere, ihe niile na-eme ka ọ bụrụ "ihe nkiri na-adịghị ahụkebe nke ndị na-ege ntị n'Afrịka iji gbasaa na mba ụwa".
== Ndị a nabatara ==
{| class="wikitable sortable plainrowheaders"
!Ihe nrite
!Ụbọchị
!Ụdị
!Onye e nyere ya
!Nsonaazụ
!Ihe mgbochi.
|-
! scope="row" |Emume Ihe nkiri Mba Nile nke Berlin
|25 Febụwarị 2023
|Ihe nrite Panorama Audience maka ihe nkiri kacha mma
| rowspan="5" |''Sira''| {{Won}}
| rowspan="1" align="center" |<ref name="paa:berlinale"/>
|-
! scope="row" |Onyinye Ihe nkiri Amnesty International
|25 Febụwarị 2023
|Ihe nrite Amnesty Film nke Berlinale| {{Nom}}
| rowspan="1" align="center" |<ref>{{Cite web|url=https://www.amnesty.de/informieren/aktuell/berlinale-filme-nominiert-amnesty-filmpreis-2023|title=20 Berlinale-Filme Für Den Amnesty-Filmpreis 2023 Nominiert|date=14 February 2023|accessdate=25 February 2023|work=Amnesty International|language=de}}</ref>
|-
! scope="row" |[[Panafrican Film and Television Festival of Ouagadougou|FESPACO]]
|FESPACO nke iri abụọ na asatọ (2023)
|Ịnyịnya ọlaọcha nke Yennenga| {{Won}}
| rowspan="1" align="center" |<ref name="24:lead"/>
|-
! scope="row" |Ihe nkiri World Cinema Amsterdam
|28 Ọgọstụ 2023
|Ihe nrite World Cinema Exchange 2023| {{Won}}
| rowspan="1" align="center" |<ref name="24:lead" /><ref>{{Cite web|url=https://www.inter-film.org/artikel/world-cinema-exchange-award-2023/11894|title=World Cinema Exchange Award 2023|first=Rolf|author=Deen|date=28 August 2023|accessdate=18 October 2023|work=Inter–film|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://worldcinemaamsterdam.nl/nl/nieuws/249/feestelijke-afsluiting-van-13e-editie-van-world-cinema-amsterdam|title=Feestelijke afsluiting van 13e editie van World Cinema Amsterdam|work=World Cinema Amsterdam|date=28 August 2023|accessdate=18 October 2023|language=nl}}</ref>
|-
! rowspan="2" scope="row" |Emume ihe nkiri mba ụwa nke India
|28 Nọvemba 2023
|IFFI ICFT UNESCO Gandhi Medal| {{Nom}}
| style="text-align:center;" |<ref name="acc:pib"/>
|-
|}
== Hụkwa ==
* List of submissions to the 96th Academy Awards for Best International Feature Film
* List of Burkinabé submissions for the Academy Award for Best International Feature Film
== Edensibia ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* {{IMDb title}}
* [https://www.berlinale.de/en/2023/programme/202304143.html ''Sira''] na Berlinale
* [https://www.crew-united.com/de/Sira__293444.html ''Sira''] na Crew United
jdsnwct3uj3gx38j0rzcvxnbl3nw3kj
Sunmisola Agbebi
0
38493
631483
191288
2026-04-30T19:41:14Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
631483
wikitext
text/x-wiki
. <ref>{{Cite web|author=Man|first=The New|title=Biography of Minister Sunmisola Agbebi Elizabeth|url=https://www.thenewman.org.ng/2022/06/biography-of-minister-sunmisola-agbebi.html|accessdate=2023-04-12|work=The New Man}}</ref>Sunmisola Agbebi Elizabeth nke a mara dị ka " Sunmisola Agbeb i" ( eje 2 Mee 1998) bụ onye Naijiria na-abụ abụ, onye na-ede abụ na onye ndu ofufe. [1] [2] Na Nọvemba 2020, o otu mpụta mbụ ya na-amalite "Ijuanya" mana ọta aha ya na 2020 site na otu egwu egwu "Koseunti", ụdị arụ ọrụ nke abụ ochie nke onye Apostolic Church
== Ndụ mbido ==
A xiriir Sunmisola Agbebi na 2 May 1998 nye Mr. & Mrs. Kayode Agbebi na Lagos State, Nigeria. [1] Ka ọ akwụkwọ akwụkwọ na Sagab College Ikorodu, Lagos, ọ na-enweta nzere bachelọ ugbu a na National Open University of Nigeria
== Ọrụ egwu ==
N'ọnọ Nọvemba afọ 2020, ọ na-abụ ọrụ egwu ya "Amazing" nke EmPawa Africa na YouTube nke mbụ ya. Afọ ka otu nke ahụ ebube na February 2022, o mmetụta otu egwu egwu "Koseunti", bụ egvu Efe Mac Roc ibu ma bụrụ nke o jiri bata n'isi.
<ref>{{Cite web|author=Trendyhiphop|date=2023-04-12|title=Sunmisola Agbebi x Lawrence Oyor - My Daddy My Daddy|url=https://www.trendyhiphop.com/sunmisola-agbebi-x-lawrence-oyor-my-daddy-my-daddy/|accessdate=2023-04-12|work=TrendyHipHop|language=en}}</ref>N'Ọnọ Ọktoba 2022, Sunmisola haziri egwu egwu egwu egwu egwu, AIIIH nke osisi "Dịka Ọ Dị n'Eluigwe" na Charis Event Center, Lagos State [1] Na egwu egwu, o nwere ụdị egwu egwu. agbanwe agbanwe. Papa m papa m” nke na-egosi onye ọ bụ abụ mbụ Lawrence Oyor
== Ndụ onwe onye ==
Na 2 Maachị 2023, Sunmisola gbara onye na-abụ abụ oziọma ya, Yinka Okeleye nkwa n'ememe. [1] [2] [3] Ha nwere akwụkwọ ozi na-egosi ha na 5 Ma ọchịchị 2023 n'iche ya na Lagos State, Nigeria<ref>{{Cite web|author=Alake|first=Olumide|date=2023-03-08|title="The chemistry wasn’t ordinary": Sunmisola says yes to Yinka in sweet video|url=https://www.legit.ng/entertainment/celebrities/1523941-chemistry-wasnt-ordinary-gospel-singer-sunmisola-agbegbi-yinka-okeleye-sweet-video/|accessdate=2023-04-12|work=Legit.ng - Nigeria news.|language=en}}</ref> <ref>{{Cite web|author=NNN|date=2023-03-06|title=Gospel Singers Yinka Okeleye and Sunmisola Agbebi Get Engaged|url=https://nnn.ng/gospel-singers-yinka-okeleye-sunmisola-agbebi-get-engaged/|accessdate=2023-04-12|work=NNN|language=en|archivedate=2023-04-12|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230412031701/https://nnn.ng/gospel-singers-yinka-okeleye-sunmisola-agbebi-get-engaged/}}</ref> <ref>{{Cite web|title=Photos: Moments From Sunmisola Agbebi & Yinka Okeleye Introduction|url=https://henotace.org/photos-moments-from-sunmisola-agbebi-yinka-okeleye-introduction/|accessdate=2023-04-12|language=en-US|archivedate=2023-04-12|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230412034612/https://henotace.org/photos-moments-from-sunmisola-agbebi-yinka-okeleye-introduction/}}</ref>
== Ntụaka ==
{{Reflist}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
h8mmaijeoza9udybgopqd1fch49zolm
Temitope Solaja
0
38501
631511
212517
2026-04-30T23:01:45Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
631511
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox person|name=Temitope Solaja|caption=|birth_date=|birth_name=|birth_place=|alma_mater=[[Tai Solarin University of Education]]|citizenship={{flag| Nigeria}}|occupation=[[Film actress]]|spouse=|known_for=|nickname=Star Girl<ref name="Punch Newspapers 2020">{{cite web | title=ICYMI: I can date, marry a fan –Temitope Solaja - Punch Newspapers | website=Punch Newspapers | date=February 22, 2020 | url=https://punchng.com/i-can-date-marry-a-fan-temitope-solaja/ | access-date=August 3, 2022}}</ref>}}
Temitope Solaja {{Audio|Yo-Temitope Solaja.ogg|audio}} Listen (help·info) bụ onye omere ihe nkiri Naijiria, onye na-ede ihe nkiri na onye na-ebe ihe nkiri .
== Ndụ mmalite na agụmakwụkwọ ==
<ref name="Oluwafunmilayo 2018">{{Cite web|author=Oluwafunmilayo|first=Akinpelu|title=Actress Temitope Solaja expresses gratitude as she buys new car|work=Legit.ng - Nigeria news.|date=September 14, 2018|url=https://www.legit.ng/1192224-nigerian-actress-temitope-solaja-acquires-acura-jeep-photos.html|accessdate=August 3, 2022}}</ref>Temitope Solaja nwa mbụ nne na nna ya bụ onye Sagamu na steeti Ogun . Ozi nzere bachelọ na Mass Communication si Tai Solarin University of Education.
== Ọrụ ==
<ref name="Bada 2015">{{Cite web|author=Bada|first=Gbenga|title=Watch Antar Laniyan, Biodun Okeowo, others in new Yoruba movie|work=Pulse Nigeria|date=May 30, 2015|url=https://www.pulse.ng/entertainment/movies/aruga-watch-antar-laniyan-biodun-okeowo-others-in-new-yoruba-movie/gtm6x26|accessdate=August 3, 2022|archivedate=August 3, 2022|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220803113128/https://www.pulse.ng/entertainment/movies/aruga-watch-antar-laniyan-biodun-okeowo-others-in-new-yoruba-movie/gtm6x26}}</ref>N'afọ 2008, Solaja ọrụ izizi ya na fim Bamitale . Ihe nkiri a, Opolo nke Sola Akintunde Lagata mere gbara ya ka ọ pụta ìhè n'ihi ọrụ onye isi ya na 2009. [1] N'afọ 2015, o dere wee ihe nkiri nke ya ese Aruga nke osokwara ndị na-eme. ihe nkiri ndị ọzọ dị ka Antar Laniyan, na Sunkanmi Omobolanle .
== Ihe nrite na nhọpụta ==
{| class="wikitable plainrowheaders sortable"
!Afọ
! Ihe nrite
! Otu
! arụ ọrụ
! Nsonaazụ
! Ref
|-
| 2015
| rowspan="2" | [[Best of Nollywood Awards|Ihe nrite Nollywood kacha mma]]
| Onye na-akwado ihe nkiri kacha mma (Yoruba)
| ''Bella''|{{Nom}}
| <ref name="Lawal 2015">{{Cite web|author=Lawal|first=Fuad|title=See full list of winners|work=Pulse Nigeria|date=December 14, 2015|url=https://www.pulse.ng/lifestyle/events/best-of-nollywood-awards-2015-see-full-list-of-winners/ywx13ye|accessdate=August 3, 2022|archivedate=August 7, 2017|archiveurl=https://web.archive.org/web/20170807154159/http://www.pulse.ng/events/best-of-nollywood-awards-2015-see-full-list-of-winners-id4459200.html}}</ref> <ref name="Izuzu 2015">{{Cite web|author=Izuzu|first=Chibumga|title=Nse Ikpe-Etim, Stephanie Linus, Hilda Dokubo, Ini Edo, Iyabo Ojo battle for 'Best Actress'|work=Pulse Nigeria|date=October 26, 2015|url=https://www.pulse.ng/entertainment/movies/bon-2015-nse-ikpe-etim-stephanie-linus-hilda-dokubo-ini-edo-iyabo-ojo-battle-for-best/pp0nste|accessdate=August 3, 2022|archivedate=August 3, 2022|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220803103118/https://www.pulse.ng/entertainment/movies/bon-2015-nse-ikpe-etim-stephanie-linus-hilda-dokubo-ini-edo-iyabo-ojo-battle-for-best/pp0nste}}</ref>
|-
| 2017
| Onye na-eme ihe nkiri kachasị n'ọrụ na-eduga (Yoruba)
| ''Ashabi Akata'' |{{Nom}}
|
|-
|}
== Ntụaka ==
{{Reflist}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
odbxlio3s5qwy415qq2oxh4r3mmer8p
Ugbo Tolstoy
0
41967
631527
160060
2026-05-01T06:54:27Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
631527
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Ugbo Tolstoy''' bụ ashram malitere na nhazi nke Mohandas Gandhi n'oge njem South Africa ya. Mgbe e kere ya na 1910 ashram jere ozi dị ka isi ụlọ ọrụ mgbasa ozi satyagraha megide ịkpa ókè megide ndị India na Transvaal, ebe ọ dị. <ref>{{Cite web|url=http://www.tolstoyfarm.com/the_past.htm|title=Tolstoy Farm|publisher=South African Historical Journal, No. 7|date=November 1975|accessdate=2024-04-12|archivedate=2023-11-29|archiveurl=https://web.archive.org/web/20231129204954/https://www.tolstoyfarm.com/the_past.htm}}</ref> Ashram, Gandhi nke abụọ na South Africa (nke mbụ bụ Phoenix Farm, Natal, na 1904) bụ aha onye Russia na-ede akwụkwọ na ọkà ihe ọmụma [[Leo Tolstoy]], onye akwụkwọ 1894, ''The Kingdom of God Is within You'', nwere mmetụta dị ukwuu na nkà ihe ọmụma Gandhi nke enweghị ike ime ihe ike .
[[Usòrò:Gandhi_Tolstoy_Farm.jpg|thumb|290x290px| Ụfọdụ ndị òtù Tolstoy Farm na 1910, Gandhi nọ n'etiti, nke abụọ n'ahịrị nke ise site n'aka nri.]]
Hermann Kallenbach, onye na-akwado Gandhi, kwere Gandhi na mmadụ iri asaa na iri asatọ ndị ọzọ ka ha biri ebe ahụ ma ọ bụrụhaala na mmegharị obodo ha dị irè. Kallenbach tụrụ aro ka a kpọọ ndị obodo ahụ aha, bụ́ ndị wuo ụlọ ọhụrụ atọ n’oge na-adịghị anya ka ha bụrụ ebe obibi, ụlọ akwụkwọ, na ụlọ akwụkwọ. Sjt. Pragji Desai nyekwara aka na mmemme a. O nweghị ndị ohu nọ n’ugbo ahụ, ndị mkpọrọ na-arụkwa ọrụ ahụ niile, malite na isi nri ruo n’ịkọcha ihe. <ref>{{Cite journal|title=Gandhi's Decisive South African 1913 Campaign: A Personal Perspective from the Letters of Betty Molteno|journal=[[South African Historical Journal]]|year=2014|author=Corder, Catherine|volume=66|issue=1|pages=22–54|doi=10.1080/02582473.2013.862565}}</ref>
== Hụkwa ==
* Sabarmati Ashram
* Sevagram
== Edensibia ==
ọrụ mgbasa ozi satyagraha megide ịkpa ókè megide ndị India na Transvaal, ebe ọ{{Reflist}}
o911isaitmowr2glw7m2i801iufitjb
Seni Awa Camara
0
43608
631448
628650
2026-04-30T12:36:28Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
631448
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Seyni Awa Camara''' (amụrụ n'ihe dị ka n'afọ 1945) bụ onye Senegal na-ese ihe <ref>{{Cite web|url=http://www.artnet.com/artists/seni-awa-camara/|title=Seni Awa Camara {{!}} artnet|work=www.artnet.com|accessdate=2019-01-16}}</ref> sitere n'Agbụrụ Diola . <ref name=":0">{{Cite web|url=http://whatsafricart.altervista.org/seni-awa-camara/|title=Seni Awa Camara: La Verità Svelata all'Uomo.|date=2017-05-20|work=What's AfricArt|language=it-IT|accessdate=2019-01-16|archivedate=2019-01-16|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190116200756/http://whatsafricart.altervista.org/seni-awa-camara/}}<cite class="citation web cs1 cs1-prop-foreign-lang-source" data-ve-ignore="true">. ''What's AfricArt'' (in Italian). 2017-05-20<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2019-01-16</span></span>.</cite>
[[Category:CS1 Italian-language sources (it)]]</ref> A mụrụ ya na Bignona, ebe ọ ka bi ma na-arụ ọrụ.<ref name="africa.si.edu">{{Cite web|url=https://africa.si.edu/exhibits/pigozzi/camara.html|title=National Museum of African Art {{!}} African Art Now: Masterpieces from the Jean Pigozzi Collection {{!}} Seni Awa Camara|work=africa.si.edu|accessdate=2019-01-16|archivedate=2019-01-16|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190116150034/https://africa.si.edu/exhibits/pigozzi/camara.html}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">. ''africa.si.edu''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2019-01-16</span></span>.</cite></ref> Ọ na-emepụta ihe ọkpụkpụ na ụrọ n'ihu ụlọ ya, wee gbaa ha ọkụ n'ime ọkụ ọkụ na-emeghe tupu ya egosipụta ha gburugburu ụlọ ya. Iberibe ndị ahụ, sitere na nha ịrị na abụọ sentimita n'ogologo ruo 8 ụkwụ ogologo, na-anọchi anya akara nkeonwe.
[[Usòrò:2017_Air_Paris_Art_017_statue_coin_Magnin-A_Seybi_Camara.jpg|áká_ịkẹngạ|thumb|124x124px| Ihe oyiyi nke Seni Awa Camara mere]]
<ref>{{Cite web|url=http://www.caacart.com/pigozzi-artist.php?i=Camara-Seni-Awa&bio=en&m=53|title=Seni Awa Camara - Pigozzi Collection 2019|work=CAACART - The Pigozzi Collection|accessdate=2019-01-16|archivedate=2019-01-16|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190116200853/http://www.caacart.com/pigozzi-artist.php?i=Camara-Seni-Awa&bio=en&m=53}}</ref>O nyela ikike iji ọla nchara rụọ ọrụ ya ebe ọ bụ na terracottas dị oke egwu ịga njem.<ref name="africa.si.edu"/><ref name=":0"/>
Ọrụ Camara dị na The Contemporary African Art Collection (CAAC) nke Jean Pigozzi.<ref name="africa.si.edu"/>
Ụlọ ngosi Baronian na Brussels haziri ọtụtụ ihe ngosi nke Seyni Awa Camara, na 2020 na 2021. A ga-ahazi ọzọ n'ọnwa Eprel afọ 2024. <ref>https://baronian.eu/artists/seyni-awa-camara/</ref>
== Ihe ngosi onwe ==
* 2021. Ihe ngosi onwe onye Art Brussels na Baronian, Brussels (BE) <ref>{{Cite web|author=Baronian|title=Baronian {{!}} Seyni Awa Camara|url=https://baronian.eu/|accessdate=2022-09-20|language=en-US}}</ref>
* 2020. "Maternités, Baronian Xippas." Brussels (BE)
* 2017. "Art/Afrique, Le nouveau atelier": African art site na 1989 gaa n'ihu na Fondation Louis Vuitton, Paris<ref>{{Cite web|url=http://artradarjournal.com/2017/08/22/artafrique-le-nouvel-atelier-african-art-from-1989-onwards-at-fondation-louis-vuitton-paris/|title=“Art/Afrique, Le nouvel atelier”: African art from 1989 onwards at Fondation Louis Vuitton, Paris {{!}} Art Radar|author=Chen|first=Junni|language=en-GB|accessdate=2019-01-16|archivedate=2019-01-16|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190116200832/http://artradarjournal.com/2017/08/22/artafrique-le-nouvel-atelier-african-art-from-1989-onwards-at-fondation-louis-vuitton-paris/}}</ref>
* 2011. Seyni Awa Camara n'etiti ihe ndị dị n'ime, Galeria Kalao, Bilbao (ES)
* 2011. Ebe a na-amụ nwa, Baronian Xippas, Brussels (BE)
* 2010. El Vientre de la Tierra, Galeria Kalao, Bilbao (ES)
* 2009. Seni Camara & Ndoye Douts, Galerie Nathalie Fiks, Paris (FR)
* 2007/2008. N'ihi gịnị ka Africa ji mee?Pinacoteca Giovanni e Marella Agnelli, Turin, Ịtali
* 2006/2007. 100% Africa, Guggenheim Museum, Bilbao, Spain
* 2005. Nkà nke Africa, Grimaldi Forum, Monaco, France
* 2005. African Art Now: Masterpieces si na Jean Pigozzi Collection, Museum of Fine Art Houston, USA
* 2004. Séni Camara, De Crescenzo & Viesti, Rome, Italy
* 1990. Séni Camara, Gallery 39, Dakar, Senegal
* 1989. Ndị dibịa afa, Centre Pompidou, Paris, France
== Ihe ngosi ìgwè ==
* 2021. Seyni Awa Camara na Olaf Holzapfel, Baronian Xippas, Knokke (BE)
* 2021. Ihe fọdụrụnụ nke mkpọtụ, Seyni Awa Camara & Estevão Mucavele, MAGNIN-A, Paris (FR)
* 2020. Ex Africa, nke Philippe Dagen haziri, Musée du quai Branly- Jacques Chirac, Paris (FR)
* 2020. Radically Naïve / Naively Radical, ExtraCity, Antwerp (BE)
* 2017. Alpha Crucis, nke André Magnin haziri, Musée Astrup Fearnley, Oslo (NO)
* 2016. Art/Africa: ụlọ ọrụ ọhụrụ _ Les Initiés: nhọrọ nke ọrụ (1989-2009) nke nchịkọta nka oge a nke Africa Pigozzi, Fondation Louis Vuitton, Paris (FR)
* 2016. Ihe osise Paris Art Fair, Grand Palais, Paris (FR)
* 2012. Ndị na-ere ihe nkiri, Carreau du temple, Paris (FR)
* 2011. Figure Libre, Galerie Nathalie Fiks, Paris (FR)
* 2009/2010. Chic Art Fair, Galerie Nathalie Fiks, Paris (FR)
* 2007/2008. Afrịka? Una nuova storia, Complesso del Vittoriano, Rome (IT)
* 2006/2007. N'ihi gịnị ka Africa ji mee?, Pinacoteca Giovanni na Marella Agnelli, Turin (IT)
* 2005. 100% Africa, Guggenheim Museum, Bilbao (ES)
* 2001. Nkà nke Africa, Grimaldi Forum, Monaco (FR)
* 2001. African Art Now: Masterpieces si na Jean Pigozzi Collection, Museum of Fine Art Houston (US)
* 2000. Rocca di Umbertide, Contemporary Art Center (IT)
* 2000. Biennale nke Venice, mbipụta nke 49, Venice (IT)
* 1992 - 1991. Il Ritorno Dei Maghi, Orvieto (IT)
* 1989. Africa Taa, Contemporary Art Cultural Center (MX)
* 1989. Groninger Museum (NL) The Atlantic Center of Modern Art, Las Palmas de Gran Canary (ES) Senegal Otto-Ritcher-Halle, Galerie des Institutd Für Auslandsbeziehungen Landesmuseum, Oldenburger Kunstverein (DE)
* 1989. Ndị majik nke ụwa, Centre Georges Pompidou, La Grande Halle de la Villette, Paris (FR) 1989
== Edensibia ==
<references />
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
1g1nqin65ozyear3gad3o5nkaqpwjki
Sudarshan Gautam
0
44274
631478
166648
2026-04-30T19:13:43Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
631478
wikitext
text/x-wiki
<ref name="movie">[http://xnepali.net/movies/himmatwali-movie-review/ ''Himmatwali''] X Nepali 14 October 2014. Accessed 19 April 2015.</ref>Sudarshan Gautam (Nepali: सुदर्शन गौतम) bụ onye Canada na-arrị ugwu na onye na-eme ihe nkiri. Ọ bụ onye mbụ na ogwe aka rutere n'elu ugwu nke Ugwu Everest n'ejighị prosthetics, wee mee nke a na Mee 20, 2013. [1] Gautam tụfuru ogwe aka ya n'ihi ihe n'oge ọ bụ nwata. Na 2014, ọ olu na ihe nkiri Nepalese Himmatwali .
[[Usòrò:LOU4549.jpg|thumb| Gautam na 2017]]
== Ndụ na agụmakwụkwọ ==
A egwuregwu Gautam na Gunsi Bhadaure, obodo dị na Ramechhap District, Nepal . A kara ya na Kathmandu, ebe ihe ike nwere eriri ọkụ dị ndụ mere ka ebipụ ya abụọ aka <ref name="huff1">{{Cite web|url=http://www.huffingtonpost.ca/2013/05/23/sudarshan-gautam-everest-armless-man_n_3326938.html|title=Sudarshan Gautam Climbs Everest: Armless Calgary Man On Top Of The World|date=23 May 2013|publisher=Huffington Post Alberta|accessdate=3 July 2013|author=Seema Dhawan}}</ref>
Gautam nwetara diplọma na sayensị kọmputa site na iji kọmpụta na-abụghị nke ejiri ụkwụ ya gbanwee. O nwetara nzere masta site na Nepal Commerce Campus. <ref>[https://web.archive.org/web/20141011173924/http://tv.ibtimes.com/put-your-hands-together-first-armless-man-climb-everest-11249 Put your hands together for the first armless man to climb Everest.] IB Times 23 May 2013. Accessed 14 July 2103.</ref>
Na 2007, Gautam ghọrọ nwa amaala Canada. </link><sup class="noprint Inline-Template Template-Fact" style="white-space:nowrap;">[ ''[[wikipedia:Tinye edensibịa|<span title="This claim needs references to reliable sources. (November 2022)">a chọrọ nkọwa</span>]]'' ]</sup>
== Ịgba ugwu ==
Tupu ọ rịgoro Ugwu Everest, Gautam ruru ọnụ ọnụ ugwu nke Ugwu Ramdung ( 5,925 metres (19,439 ft) ) na Ugwu Yala ( 5,732 metres (18,806 ft) ). <ref name="huff1"/> <ref>[https://web.archive.org/web/20130617130936/http://www.calgaryherald.com/life/Armless+Calgarian+completes+historic+summit+Mount+Everest/8410889/story.html Armless Calgarian completes historic summit of Mount Everest] ''Calgary Herald'' 20 May 2013. Accessed 14 July 2013.</ref>
Na Mee 19, 2013, ka ọ na-agbada n'Ugwu Everest, Gautam chọrọ nnapụta helikopta dị elu. <ref>{{Cite news|title=Daring High Altitude Rescue on Everest Sets Records|url=https://rockandice.com/climbing-news/daring-high-altitude-rescue-on-everest-sets-records/|accessdate=23 September 2019|work=Rock and Ice}}</ref> Sudarshan Gautam na-eme atụmatụ ịrị ugwu Logan (Canadian Highest Mountain) na Mee 2024.
== Ihe nrite ==
Na June 30, 2013, NRN-Canada, akwụkwọ mba nke Nepali Diaspora na Canada, kwanyere Gautam ugwu dị ka onye na-emepe gbara Nepali. [1] Ọ bụ onyeiche anya akara ha site na 2014 ruo 2016. Na 2014, a nabatara Gautam n'ime ndị ọchịchị Mgbasa nke Canada . [2] Na Mee 2017, ọka onyunyo ugo South Asia Canadian Trailblazers. Na Nọvemba 2017 Sudarshan Gautam faịlụra otu n'ime ndị Canada iri maka Toyota globel campion. Ɔ natakwara onya nturu ugo Calgarians.
Na 2014, Gautam ihe na ihe nkiri Nepali, Himmatwali ("onye nwere obi ike") na Rekha Thapa . [1] Na Jenụwarị 2017, Gautam anụ ihe ngosi ihe nkiri Nepali na Canada. Sudarshan Gautam bịanyere aka na fim X-9 Level 1 Nepali kasịnụ na 2022 nke Aug, a ga- shafi ya site na Netflix n'afọ na-akpata.
== Ntụaka ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* [http://navbharattimes.indiatimes.com/photomazza/national-international-photogallery/photos-of-the-week/-/photomazaashow/20258247.cms Foto nke izu], ''India Times''
* [http://www.samacharpati.com/40542/ Ebe nrụọrụ weebụ Samacharpati]
* [https://web.archive.org/web/20170928150152/https://himshikhartv.com.np/entertainment/19815/ Ntụrụndụ], Himshikhar TV
* [https://web.archive.org/web/20240511041756/https://www.macleans.ca/authors/scott-feschuk/from-the-desk-of-scott-feschuk/ "Site na tebụl Scott Feschuk"], Macleans
* [https://web.archive.org/web/20161013164558/http://xnepali.net/movies/tag/sudarshan-gautam/ Sudarshan Gautam], X Nepali
* [https://www.thestar.com/news/2016/06/12/armless-climber-sudarshan-gautam-wants-to-scale-mount-everest-again.html Onye na-arị elu na-enweghị ogwe aka Sudarhan Gautam chọrọ ịbawanye ugwu Everest ọzọ], ''The Star''
* [http://www.gettyimages.ca/pictures/nepalese-mountaineer-sudarshan-gautam-speaks-on-his-mobile-news-photo-169402624 Foto akụkọ], Getty Images
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
ba04w7i90nh6gwdjx79k9sppksjauah
Francis Omaswa
0
45264
631507
496279
2026-04-30T22:01:12Z
Goodymaraj
21567
/* growthexperiments-addlink-summary-summary:3|0|0 */
631507
wikitext
text/x-wiki
[[File:20190830nh 7 (cropped).jpg|thumb|Francis Omaswa]]
'''Francis Gervase Omaswa''', MBChB, MMed, FRCS (Edin), FCS (ECSA), bụ dọkịta na-awa ahụ obi na [[Uganda|Ugandan]], agụmakwụkwọ na onye nchịkwa.<ref>{{Cite web|url=http://www.ministerial-leadership.org/author/dr-francis-omaswa|title=Brief Professional & Academic Profile of Professor Francis Omaswa|date=2009|accessdate=21 February 2015|author=MLO|publisher=Ministerial-leadership.org (MLO)}}</ref> A họpụtara ya dị ka chancellor nke Mahadum Soroti, otu n'ime Mahadum ọha na eze itoolu dị na Uganda n'oge ahụ, n'ọnwa Ọgọstụ afọ 2022.<ref name="SrtR">{{Cite web|url=https://softpower.ug/prof-omaswa-installed-as-first-soroti-university-chancellor/|title=Professor Omaswa Installed As First Soroti University Chancellor|date=12 August 2022|work=SoftPower Uganda|accessdate=13 August 2022|author=Muhamadi Byemboijana}}</ref>
Ọ rụrụ ọrụ na mbụ dị ka Chancellor nke Busitema University, ọzọ Uganda ọha mahadum, n'etiti 2009 na 2017. Ọ na-eje ozi na ikike kemgbe June 2009.<ref>{{Cite web|title=List of Accredited Universities In Uganda|accessdate=21 February 2015|url=http://ugandanationalacademy.org/universities.php|author=UNAS|date=2014|publisher=Uganda National Academy of Sciences (UNAS)|archiveurl=https://web.archive.org/web/20150303102213/http://ugandanationalacademy.org/universities.php|archivedate=3 March 2015}}</ref> <ref>{{Cite web|date=2 June 2009|url=http://www.newvision.co.ug/D/8/17/683376|title=Busitema University Gets Chancellor|accessdate=21 February 2015|first=Moses|author=Nampala|archiveurl=https://web.archive.org/web/20150222031721/http://www.newvision.co.ug/D/8/17/683376|archivedate=22 February 2015}}</ref>
== Mmalite na agụmakwụkwọ ==
A mụrụ Omaswa na Mukura Village, Kumi District, na Eastern Region nke Uganda, gburugburu 1943. Nne na nna ya bụ Yafesi Ijookit na Matilda Acom. Ọ gara ụlọ akwụkwọ praịmarị Mukura site na P1 ruo P4, wee bufee ya na Koloin Primary School site na P5 ruo P6. Mgbe ọ gafechara ule ngụsị akwụkwọ praịmarị ya, ọ sonyeere Holy Angels Junior Secondary School na Soroti District maka Junior One na Abụọ. Ọ gụrụ akwụkwọ na St. Mary's College Kisubi, maka ma agụmakwụkwọ O-Level na A-Level. Na 1964, a nabatara ya na Schoollọ Akwụkwọ Ọgwụ nke Mahadum Makerere, gụsịrị akwụkwọ na 1969 na nzere bachelọ ọgwụ na nzere bachelọ nke ịwa ahụ. Na 1974, ọ nwetara nzere Master of Medicine na ịwa ahụ na Mahadum Makerere. E mechara họpụta ya ka ọ bụrụ onye otu nke Royal College of Surgeons nke Edinburgh. Ọ bụkwa onye otu College of Surgeons nke East, Central na South Africa, kọleji o nyere aka chọta.<ref name="Details">{{Cite web|url=http://www.newvision.co.ug/D/8/25/652385|title=Omaswa A Man of Many Firsts|accessdate=21 February 2015|first=Ben|author=Okiror|date=1 October 2008|archiveurl=https://web.archive.org/web/20150222031726/http://www.newvision.co.ug/D/8/25/652385|archivedate=22 February 2015}}</ref>
== Ọrụ ==
N'ịgbaso nkuzi ya, Omaswa rụrụ ọrụ dịka onye ọrụ ahụike site na 1970 ruo Septemba 1974, mgbe ọ hapụrụ ịga n'ihu ọmụmụ na [[Obodoézè Nà Ofú|United Kingdom]]. Ọ zụrụ azụ dị ka dọkịta na-awa cardiothoracic. Ọ rụkwara ọrụ maka National Health Service (NHS), mechara bụrụ onye isi na-edeba aha na ịwa ahụ cardio-thoracic ebe ahụ.
N'afọ 1979, ọ nabatara oku nke Gọọmentị [[Kenya]] ka ọ bụrụ onye isi nke ịwa ahụ obi na Kenyatta National Hospital na Mahadum Nairobi. Ọ rụrụ ọrụ ahụ ruo n'afọ 1982. Site na 1983 ruo 1986, ọ rụrụ ọrụ dị ka onye isi ahụike na onye isi ịwa ahụ na Ngora Freda Carr Hospital, na Ngora, mpaghara Teso. Site na 1987 ruo 1992 ọ rụrụ ọrụ dị ka onye isi ahụike mbụ nke Uganda Heart Institute, nke o nyere aka guzobe. Ọ rụkwara ọrụ dịka Prọfesọ nke Ịwa Ahụ na Makerere University School of Medicine. Site na 1992 ruo 1999, ọ rụrụ ọrụ dị ka Chief Government Surgeon na onye isi nke Quality Assurance Program nke o guzobere na Ministry of Health. N'ọnwa Eprel afọ 1999, ọ ghọrọ onye isi nchịkwa nke ọrụ ahụike na Ministri ahụike nke Uganda, ọkwá o nwere ruo n'afọ 2005 mgbe onye isi nchịk nke WHO, Dr. Margaret Chan, kpọrọ ya ka ọ guzobe Global Health Workforce Alliance (GHWA). Ọ kwagara Geneva, Switzerland iji guzobe Alliance . <ref>{{Cite journal|title=Francis Omaswa: Tackling the Shortage of Health Workers|date=23 February 2008|first=Joseph J|author=Schatz|journal=Lancet|volume=371|issue=9613|doi=10.1016/S0140-6736(08)60291-3|pmid=18295014}}</ref> Ọ laghachiri Uganda n'afọ 2008 ma họpụta ya ka ọ bụrụ chancellor na Mahadum Busitema n'afọ 2009.<ref name="Details"/>
== Ọrụ ndị ọzọ ==
Omaswa nwere ndụ ọrụ aka na-arụsi ọrụ ike. Na mgbakwunye na ọrụ ndị a kọwara n'elu, o nwere ọrụ ndị a:
* Onye otu, Board of Directors, Uganda Heart Institute<ref>{{Cite web|accessdate=20 January 2015|url=http://www.newvision.co.ug/mobile/Detail.aspx?NewsID=640204&CatID=4|date=27 February 2013|author=Ssebunnya|first=Robert|title=Mulago Can Now Handle Open Heart Surgery|archiveurl=https://web.archive.org/web/20150120194728/http://www.newvision.co.ug/mobile/Detail.aspx?NewsID=640204&CatID=4|archivedate=20 January 2015}}</ref>
* Onye otu Institute of Medicine - ahọpụtara na Nọvemba 2014. <ref>{{Cite web|title=Uganda: Professor Omaswa Elected to The Institute of Medicine|accessdate=21 February 2015|url=http://allafrica.com/stories/201411050300.html|date=4 November 2014|first=Racheal|author=Ninsiima}}</ref>
* Onye isi oche nke ndị ọrụ iji guzobe Mahadum Teso, ụlọ ọrụ agụmakwụkwọ dị elu nke onwe, nke dị na Soroti <ref name="Details"/>
Omaswa lụrụ Dr. Catherine Nyapidi Omaswa, onye na-ahụ maka nrịanrịa, bụkwa onye gụsịrị akwụkwọ na Makerere..<ref name="Details"/>
== Nsọpụrụ na onyinye ==
* 2019 Hideyo Noguchi Africa Prize na ngalaba Ọrụ Ọgwụ. <ref>{{Cite web|url=https://www.mofa.go.jp/af/af1/page22e_000884.html|title=Laureates of the Third Hideyo Noguchi Africa Prize|publisher=Ministry of Foreign Affairs of Japan|accessdate=2 October 2019}}</ref> N'afọ 1991, e mere ya knight na ọkwa nke Officer (Brother) nke Order of St John.
* Hụkwa:https://en.wikipedia.org/wiki/1991_Special_Honours
== Onye edemede agụmakwụkwọ ==
O nyewokwa aka dị ukwuu na nkà mmụta ọgwụ site na nyocha ya nke akwụkwọ akụkọ a ma ama na ndị ọkà mmụta ndị ọzọ na-ebipụta akwụkwọ na ụfọdụ n'ime ọrụ ya gụnyere;
''Nchịkwa Ebola site n'ime ime obodo gaa n'obodo mepere emepe: ahụmịhe sitere na Uganda''. Nnyocha a gosipụtara na nlekọta palliative mere ka ndụ dịkwuo mma nakwa na ilekwasị anya na ọgwụgwọ ọ bụghị naanị na nnọpụiche kwesịrị imesi ya ike dịka ọ mekwara ka ntụkwasị obi ọha na eze na omume ịchọ ahụike dịkwuo elu.<ref>{{Cite journal|author=Okware|first=S. I.|date=2015-03-12|title=Managing Ebola from rural to urban slum settings: experiences from Uganda|url=https://www.ajol.info/index.php/ahs/article/view/114194|journal=African Health Sciences|language=en|volume=15|issue=1|pages=312–321|doi=10.4314/ahs.v15i1.45|pmid=25834568|issn=1729-0503}}</ref> ''The medical education partnership initiative (MEPI): ihe ọhụrụ na nkuzi maka ọzụzụ na nyocha ọrụ ahụike na Africa.'' Nnyocha a gosipụtara mmejuputa nke MEPI nke bụ $ 130 nde onyinye nke President's Emergency Plan for AIDS Relief (PEPFAR) na National Institutes of Health (NIH) nyere na 13 Medical Schools na 12 Sub-Saharan African countries na Coordinating Centre (CC). <ref>{{Cite journal|author=Omaswa|first=Francis|date=2018-04-30|title=The Medical Education Partnership Initiative (MEPI): Innovations and Lessons for Health Professions Training and Research in Africa|journal=Annals of Global Health|volume=84|issue=1|pages=160–169|doi=10.29024/aogh.8|issn=2214-9996|pmid=30873813}}</ref> ''Ndị ọrụ ahụike na-abụghị nke gọọmentị: ka a gbaa ha ume ma ọ bụ maa ha ikpe?'' Akwụkwọ a depụtara ọrụ nke ndị ọrụ ahụike na-abụghị nke iwu kwadoro na ntọala ebe enwere ihe ịma aka na usoro ahụike zuru ụwa ọnụ Njikọ ahụike zuru oke na Brocher Declaration: ụkpụrụ maka omume dị mkpirikpi na ahụike zuru ezu.<ref>{{Cite journal|author=Omaswa|first=Francis|date=2006|title=Informal health workers: to be encouraged or condemned?|url=https://www.scielosp.org/article/bwho/2006.v84n2/83-83/|journal=Bulletin of the World Health Organization|language=en|volume=84|issue=2|pages=83|doi=10.2471/blt.05.027979|pmid=16501720|issn=0042-9686}}</ref> Nnyocha a na-akọwa atụmatụ nkwupụta ahụ iji nye nduzi maka mmejuputa nke ọma nke mgbalị ahụike zuru ụwa ọnụ kwesịrị ekwesị.<ref>{{Cite journal|author=Prasad|first=Shailendra|date=2022-05-17|title=Global Health Partnerships and the Brocher Declaration: Principles for Ethical Short-Term Engagements in Global Health|journal=Annals of Global Health|language=en|volume=88|issue=1|pages=31|doi=10.5334/aogh.3577|issn=2214-9996|pmid=35646612}}</ref> Iwu obodo nke omume MEPI na-emepụta ihe ọha. <ref>{{Cite journal|author=Frehywot|first=Seble|date=2014|title=Building Communities of Practice: MEPI Creates a Commons|url=https://journals.lww.com/academicmedicine/Fulltext/2014/08001/Building_Communities_of_Practice__MEPI_Creates_a.14.aspx|journal=Academic Medicine|language=en-US|volume=89|issue=8|pages=S45-9|doi=10.1097/ACM.0000000000000349|pmid=25072577|issn=1040-2446}}</ref> ''Ihe kachasị mkpa nke onye isi nchịkwa WHO na-esote: Nkwekọrịta zuru ụwa ọnụ maka ikike mmadụ maka ahụike''. Isiokwu ahụ na-atụle ihe ịma aka ndị dị mkpa nke Director General kwesịrị ilebara anya Enyemaka nke mmekọrịta agụmakwụkwọ ahụike na mmelite Afrịka.<ref>{{Cite journal|author=Gostin|first=Lawrence O.|date=2016-12-01|title=The next WHO Director-General's highest priority: a Global Treaty on the Human Right to Health|url=https://www.thelancet.com/journals/langlo/article/PIIS2214-109X(16)30219-4/abstract|journal=The Lancet Global Health|language=English|volume=4|issue=12|pages=e890–e892|doi=10.1016/S2214-109X(16)30219-4|issn=2214-109X|pmid=27746225}}</ref> Akwụkwọ a na-akọwa ọrụ MEPI na-agbanwe ngalaba ahụike nke Africa.<ref>{{Cite journal|author=Omaswa|first=Francis G.|date=2014|title=The Contribution of the Medical Education Partnership Initiative to Africa's Renewal|url=http://journals.lww.com/00001888-201408001-00007|journal=Academic Medicine|language=en|volume=89|issue=Supplement|pages=S16–S18|doi=10.1097/ACM.0000000000000341|pmid=25072569|issn=1040-2446}}</ref> ''Ime ka usoro ahụike sie ike na mba ndị na-enweta ego dị ala site n'ịbawanye ikike nhazi na imeziwanye ụlọ ọrụ''. Akwụkwọ ahụ gosipụtara na ụwa na-adịwanye ike ma na-adabere na ibe ya na-esote Millennium Development Goals (post-MDG) chọrọ ụzọ ọhụrụ nke ịrụ ọrụ iji melite ahụike zuru ụwa ọnụ, nke usoro mgbagwoju anya na usoro ndị na-ewulite ikike nhazi mpaghara kwadoro. <ref>{{Cite journal|author=Swanson|first=Robert Chad|date=2015-02-12|title=Strengthening health systems in low-income countries by enhancing organizational capacities and improving institutions|journal=Globalization and Health|language=en|volume=11|issue=1|pages=5|doi=10.1186/s12992-015-0090-3|issn=1744-8603|pmid=25890069}}</ref> Ikpochapụ ịkekọrịta ego bụ ihe na-akwado ndị ogbenye: ihe akaebe sitere na Uganda.Nnyocha ahụ dekọrọ mmetụta nke iwepụ ụgwọ ndị ọrụ na ojiji nke ọrụ ahụike na Uganda na-ekwusi ike na ndị ogbenye na ndị na-adịghị ike. <ref>{{Cite journal|author=Nabyonga|first=J|title=Abolition of cost-sharing is pro-poor: evidence from Uganda|url=https://academic.oup.com/heapol/article/20/2/100/568781/Abolition-of-costsharing-is-propoor-evidence-from|accessdate=2023-01-27|journal=Health Policy and Planning|year=2005|volume=20|issue=2|pages=100–108|doi=10.1093/heapol/czi012|pmid=15746218}}</ref> ''Mmụta ahụike dabere na nkà na ụlọ akwụkwọ ahụike abụọ dị na mpaghara Sahara nke Afrịka''. Nnyocha ahụ chọpụtara na ọ na-egosi na enwere ike itinye CBME n'ọrụ ọbụna maka mba ndị nwere obere ego n'Africa, nke itinye ego n'èzí kwadoro iji dozie ọdịiche dị n'etiti ndị mmadụ Nchọgharị kọntaktị na nzaghachi COVID-19 n'Africa: Omume kachasị mma, ihe ịma aka dị mkpa, na nkuzi ndị a mụtara na Naijiria, [[Rwanda]], South Africa, na Uganda. <ref>{{Cite journal|author=Kiguli-Malwadde|first=Elsie|date=2014-12-31|title=Competency-based medical education in two Sub-Saharan African medical schools|journal=Advances in Medical Education and Practice|volume=5|pages=483–489|doi=10.2147/AMEP.S68480|pmid=25525404}}</ref><ref>{{Cite journal|author=Nachega|first=Jean B.|date=2021-04-07|title=Contact Tracing and the COVID-19 Response in Africa: Best Practices, Key Challenges, and Lessons Learned from Nigeria, Rwanda, South Africa, and Uganda|url=https://www.ajtmh.org/view/journals/tpmd/104/4/article-p1179.xml|journal=The American Journal of Tropical Medicine and Hygiene|volume=104|issue=4|pages=1179–1187|doi=10.4269/ajtmh.21-0033|issn=0002-9637|pmid=33571138}}</ref> na Medical Education Partnership Initiative na-amụ AFREhealth.<ref>{{Cite journal|author=Omaswa|first=Francis|date=2017-10-01|title=Medical Education Partnership Initiative gives birth to AFREhealth|journal=The Lancet Global Health|language=English|volume=5|issue=10|pages=e965–e966|doi=10.1016/S2214-109X(17)30329-7|issn=2214-109X|pmid=28911758}}</ref>
== Hụkwa ==
* Agụmakwụkwọ na Uganda
* Ndị isi mahadum nke Uganda
* Ụlọ Ọrụ Obi nke Uganda
* Jovan Kiryabwire
== Edensibia ==
{{Reflist}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
ssffw31f495u02jkv7436tprj6abged
Mohammed Khadda
0
45507
631506
168099
2026-04-30T21:48:52Z
Goodymaraj
21567
/* growthexperiments-addlink-summary-summary:2|0|0 */
631506
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Mohammed Khadda''' (Arabic: محمد الخدة; 14 Maachị 1930 - 4 Mee 1991) bụ onye na-ese ihe, onye na-ese ihe, na onye edemede. A na-ewere Khadda dị ka otu n'ime ndị malitere ihe osise Algeria nke oge a na otu n'ime ọtụtụ ndị nnọchiteanya nke "ndị na-ese ihe ịrịba ama.", dị ka aha ya bụ "peintre du signe" nke Jean Sénac nyere. <ref name=":0">{{Cite web|title=Algeria, Democratic and Popular Republic of|url=https://www.oxfordartonline.com/groveart/display/10.1093/gao/9781884446054.001.0001/oao-9781884446054-e-7000001793|accessdate=2024-04-19|work=Grove Art Online|date=2003|language=en|doi=10.1093/gao/9781884446054.article.T001793}}</ref> <ref name=":1">{{Cite web|title=Zoom Into Mohammed Khadda's Abstracts|url=https://artsandculture.google.com/story/zoom-into-mohammed-khadda-s-abstracts/RwVBrccG_BZN2g|accessdate=2024-04-19|work=Google Arts & Culture|language=en}}</ref> <ref name=":2">{{Cite web|title=MOHAMMED KHADDA - Artists|url=https://dafbeirut.org/en/mohammed-khadda|accessdate=2024-04-19|work=Dalloul Art Foundation|language=en-GB}}</ref> Ọ rụrụ ọrụ na 1960. Mmetụta ya gụnyere Cubism na calligraphy Arabic. O lekwasịrị anya n'ihe na-abụghị ihe atụ ma ọ bụ nke nkịtị. <ref name=":3">{{Cite journal|author=Aresu|first=Bernard|date=2010|title=Mémoire de signes: l'abstraction chez Jean-Michel Atlan et Mohammed Khadda|url=https://www.jstor.org/stable/40650636|journal=The French Review|volume=83|issue=6|pages=1272–1287|issn=0016-111X}}</ref> <ref name=":4">{{Cite book|author=Ham|first=Anthony|url=http://archive.org/details/algeria00anth|title=Algeria|date=2007|publisher=Footscray, Vic. ; London : Lonely Planet|others=Internet Archive|isbn=978-1-74179-099-3}}</ref> Ọ nọchitere anya ọgbọ nke ndị na-ese ihe Algeria bụ ndị jikọtara echiche nke ihe nketa calligraphic na asụsụ nkịtị nke ederede Western site na abstraction Western site na 1950s. <ref name=":5">{{Cite web|title=Mohammed Khadda|url=https://www.barjeelartfoundation.org/artist/algeria/mohammed-khadda/|accessdate=2024-04-19|work=Barjeel Art Foundation|language=en-US}}</ref>
== Akụkọ ndụ ==
=== Ndụ mbido ===
A mụrụ Mohammed Khadda na 1930 na Mostaganem, mgbe Algeria ka nọ n'okpuru ọrụ [[France]]. Ọ bụ ọkpara n'ime ụmụaka ise, ndị abụọ n'ime ha nwụrụ mgbe ha ka bụ ụmụ ọhụrụ. A mụrụ nna ya, Bendehiba Khadda, na 1912 na obodo Mina ma kwaga Mostaganem mgbe ọ dị obere. N'agbanyeghị na Bendehiba mụrụ kpuru ìsì, ọ rụrụ ọrụ dị iche iche dị ka onye na-agba blọk na onye na-arụ ụgbọ mmiri. Nne Khadda, Nebi El Ghali mụrụ na 1911 na Zemora, Algeria, obodo dị nso na Tiaret. Mgbe ọ bụ obere nwa agbọghọ, otu ebo ndị bi na nso ebe o bi gburu nne na nna ya. Ya onwe ya, dịka nna Mohammed, kpurukwa ìsì, mana ọ jisiri ike gbanwee. Benedehiba na Nebi zutere na Mostaganem ma lụọ na 1929.
=== Agụmakwụkwọ na ọrụ ọkachamara ===
[[Usòrò:Mohammed_KHADDA_c._1982.jpg|thumb| Mohammed Khadda, ihe dịka 1982]]
Na 1936, Mohammed Khadda gara ụlọ akwụkwọ dị na Tigditt, Mostaganem na mpaghara Arab. Na 1942, ya na ezinụlọ ya aghaghị ịhapụ Mostaganem n'ihi ụnwụ nri n'ógbè ahụ. Ezinụlọ ahụ kwagara Tiaret ma ha na nwanne nne ya kwagara. Ọ nweghị ike ịgụ akwụkwọ n'ụlọ akwụkwọ n'oge a. Ọ jọgburu onwe ya n'ebe ahụ n'ihi na nwanne nne ha enweghị ike igbo mkpa ha n'ihi afọ ndụ ya. Ọnwa atọ ka e mesịrị, ọ laghachiri na Mostaganem wee laghachi akwụkwọ. Na 1944, o nwetara diplọma n'ụlọ akwụkwọ. Nna ya chọrọ ka ọ nweta ọrụ ozugbo o nwetara diplọma ya, ma otu n’ime ndị nkụzi ya nyere ya ezumike otu afọ n’ihi ya, ọ gaghị etinye aka n’ọrụ ọ na-adịghị amasị ya. Na 1944, Khadda nwetara ọrụ n’otu ụlọ ọrụ na-ebi akwụkwọ, nke dị n’ógbè Ain Sefra. N'ehihie, ọ na-ese ụkpụrụ, mgbe ahụ ọ na-arụ ọrụ na eserese ya n'abalị. Ọzọkwa, o kpebiri iwere ọrụ nke abụọ na mgbede, na-ejikọta akwụkwọ maka ndị edemede dị iche iche dị ka Omar Khayyam, Abdou Mohammed, Taha Hussein, Hafid, Jami, André Gide, André Breton, na Jean Cocteau . A kụziiri ya ise ihe, mgbe ọ na-aga klas nke onye isi ya na-akwụ ụgwọ. <ref name=":2">{{Cite web|title=MOHAMMED KHADDA - Artists|url=https://dafbeirut.org/en/mohammed-khadda|accessdate=2024-04-19|work=Dalloul Art Foundation|language=en-GB}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://dafbeirut.org/en/mohammed-khadda "MOHAMMED KHADDA - Artists"]. ''Dalloul Art Foundation''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2024-04-19</span></span>.</cite></ref> <ref name=":11">{{Cite journal|author=Pouillon|first=François|date=2002|title=150 Years of Algerian Painting: Relevance for Understanding the Postcolonial Situation|url=https://www.jstor.org/stable/42843236|journal=French Politics, Culture & Society|volume=20|issue=2|pages=141–158|doi=10.3167/153763702782369731|issn=1537-6370}}</ref>
N'afọ 1948, ya na enyi ya Abdallah Benanteur, Mohammed Khadda nyochara nchịkọta nka dị iche iche ewepụtara na Musée des Beaux-Arts na isi obodo Algiers, bụ ebe ọ nwere ike ịchọta mkpali mbụ ya dị ka onye na-ese ihe n'ọdịnihu. Ndị na-ese ihe nkiri ịhụnanya bụ Eugène Delacroix, ma ọ bụ Théodore Chassériau na-emetụtakarị ya. <ref name=":2">{{Cite web|title=MOHAMMED KHADDA - Artists|url=https://dafbeirut.org/en/mohammed-khadda|accessdate=2024-04-19|work=Dalloul Art Foundation|language=en-GB}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://dafbeirut.org/en/mohammed-khadda "MOHAMMED KHADDA - Artists"]. ''Dalloul Art Foundation''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2024-04-19</span></span>.</cite></ref>
N'ime afọ nke iguzogide ndị France, ọtụtụ ndị na-ese ihe gụnyere Khadda gara agha maka National Liberation Army . Mgbe o mechara ndị agha ahụ, ọ kwụsịrị na ọrụ ya dị ka onye na-ese ihe ji nwayọọ nwayọọ malite. <ref name=":2">{{Cite web|title=MOHAMMED KHADDA - Artists|url=https://dafbeirut.org/en/mohammed-khadda|accessdate=2024-04-19|work=Dalloul Art Foundation|language=en-GB}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://dafbeirut.org/en/mohammed-khadda "MOHAMMED KHADDA - Artists"]. ''Dalloul Art Foundation''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2024-04-19</span></span>.</cite></ref>
=== Ndụ na Paris ===
Na mmalite 1950s, ka nguzogide Algeria na-arịwanye elu, Khadda nọrọ ọtụtụ oge ya na Paris, yana Benanteur. Mohammed Khadda gara Académie de la Grande Chaumière . Mgbe ọ na-amụtakwu banyere nka, ọ na-arụkwa ọrụ n'ụlọ ahịa ebipụta dị iche iche, na-enyocha omenala Paris.
Khadda mechara tinye aka na ntọhapụ nke obodo ya, wee sonye na otu ndị Kọmunist nke France ka ọ kwado nnwere onwe nke Algeria, na 1953. Mgbe ọ na-ebi na Paris, e kpughere ya na omenala, obodo, omenala dị iche iche, nke mere ka anya nkà ya dị nkọ. Ewebatara ya na mmegharị nka nke Eurocentric dị ka Abstract Art, yana “ ihe osise Africa na ọrụ ink East-Asia ”, <ref name=":02">{{Cite web|title=MOHAMMED KHADDA - Artists|url=https://dafbeirut.org/en/mohammed-khadda|accessdate=2024-05-07|work=Dalloul Art Foundation|language=en-GB}}</ref> nyere Pluriculturalism nke obodo. Khadda sokwa na " Circle Intellectual Circle of Algerian " mgbe ọ bi na France, ma ekwuru na ọ na-etinye aka na ndọrọ ndọrọ ọchịchị na ndọrọ ndọrọ ọchịchị na nnwere onwe nke Algeria . Okirikiri a mekwara ka o zute ndị omenkà Algeria ndị ọzọ sitere na mpaghara dị iche iche, dịka Mustapha Kaid, Kateb Yacine na Mustapha Kateb . <ref name=":02" />
=== Lọghachi na Algeria ===
Na 1963, ọ laghachiri Algeria, otu afọ mgbe nnwere onwe ya gasịrị, ebe o biri na Blida. Na 1964, ọ ghọrọ onye otu Union Nationale des Arts Plastiques (National Union of Plastic Arts) tọrọ ntọala na 1963, n'okpuru nkwado nke Ministry of Culture and Information, na Front de Libération Nationale (National Liberation Front). <ref>{{Cite web|title=Mohammed Khadda|url=https://www.barjeelartfoundation.org/artist/algeria/mohammed-khadda/|accessdate=2024-05-08|work=Barjeel Art Foundation|language=en-US}}</ref> <ref name=":02">{{Cite web|title=MOHAMMED KHADDA - Artists|url=https://dafbeirut.org/en/mohammed-khadda|accessdate=2024-05-07|work=Dalloul Art Foundation|language=en-GB}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://dafbeirut.org/en/mohammed-khadda "MOHAMMED KHADDA - Artists"]. ''Dalloul Art Foundation''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2024-05-07</span></span>.</cite></ref> N'afọ 1972, ọ gbara arụkwaghịm n'ọrụ obibi akwụkwọ ya, ma nyefee ihe fọdụrụ ná ndụ ya n'ise ihe. A họpụtara ya ka ọ bụrụ onye ndụmọdụ na ngalaba nka nka nke Ministry of Culture na 1979, wee bụrụ onye otu Conseil National de la Culture (National Council of Culture) na 1990. <ref name=":02" />
== Art ==
Ka ọ na-arụ ọrụ na palettes nke ụda ụwa na nke na-egbuke egbuke, dị ọcha na agba, Khadda kere ihe odide na-emetụ n'ahụ nke na-edepụta ederede Arabic na calligraphy n'elu akwa mkpuchi ikuku. Iji calligraphy dị ka ụdị nka dị mkpa, ebe ọ na-emewanye ihe ngosi ya na-abụkarị akụkụ nke chef d'oeuvres nka nka nke Khadda mepụtara, nke akpọrọ Hurufiyah .
[[Usòrò:Atelier_de_Khadda,_1986.jpg|thumb| Ụlọ ọrụ Khadda, 1986]]
Mohammed Khadda ji olu ya, na nka ya dị ka ihe eji egosipụta echiche ndọrọ ndọrọ ọchịchị ya, na ịhụ na ozi ndọrọ ndọrọ ọchịchị ya ruru ọtụtụ mmadụ dịka o kwere mee. E bipụtara akwụkwọ mbụ ya na ọrụ nka ya, ''Elements pour un Art nouveau'', na 1966 ma bu n'obi ịkwalite nwughari nke Art na Algeria na obodo post-colonial. Ọ sonyekwara na mmegharị nka Aouchem (Arabic maka igbu egbugbu), <ref name=":12">{{Cite journal|author=Llorens|first=Natasha Marie|title=WHITHER THE SIGN: MOHAMMED KHADDA IN ASSIA DJEBAR'S LA NOUBA DES FEMMES DU MONT CHENOUA|url=https://www.academia.edu/38668659|journal=CINEMA: Journal of Philosophy and the Moving Image}}</ref> nke ewelitere na 1967, ebe ndị nka ga-emepụta nka [[Berber languages|Amazigh]], nke sitere na akara ngosi ha, egbugbu ọdịnala nke obodo Amazigh na-eyi. Onyinye ya na steeti ndọrọ ndọrọ ọchịchị nke Algeria site na nka ya, ka bara uru ruo taa, dị ka Suheyla Takesh na Lynn Gumpert gosipụtara na ihe ngosi nka ha na 2020, " ''Na-ewere Shape: Abstraction si Arab World, 1950s-1980"'' . Ndị ọkà mmụta, dị ka Prọfesọ Dina Ramadan na Bard College, na-ejikwa nka ya dị ka ụzọ isi tụgharịa uche na mmetụta nke ịchịisi na ọha mmadụ, dịka o dere na nyocha nka ya banyere ihe ngosi Takesh na Gumpert. <ref>{{Cite web|title=Taking Shape: Abstraction from the Arab World, 1950s–1980s|url=http://caareviews.org/reviews/3728|accessdate=2024-05-07|work=Taking Shape: Abstraction from the Arab World, 1950s–1980s}}</ref> Dr. Natasha Marie Llorens, onye nyocha nke doctoral lekwasịrị anya na sinima Algerian post-colonial cinema, na-akọwa n'ihu na nyocha ya, ''Ebe akara. : Mohammed Khadda na Assia Djebar's La Nouba des Femmes du Mont Chenoua'', ka a na-egosipụtakwa nkà nke Khadda na ihe nkiri Algeria dị ka ụzọ isi gosipụta "mmezi ndọrọ ndọrọ ọchịchị dị mkpa na mmekọrịta mmadụ na ibe ya na eserese, nke ọ chere na ọ na-arụ ọrụ nke ọma dị ka mgbasa ozi echiche". <ref name=":12" />
Na 1947, Khadda zutere Abdallah Benanteur, onye na-ese ihe a mụrụ na Mostaganem otu afọ mgbe a mụsịrị Khadda. <ref name=":3">{{Cite journal|author=Aresu|first=Bernard|date=2010|title=Mémoire de signes: l'abstraction chez Jean-Michel Atlan et Mohammed Khadda|url=https://www.jstor.org/stable/40650636|journal=The French Review|volume=83|issue=6|pages=1272–1287|issn=0016-111X}}<cite class="citation journal cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFAresu2010">Aresu, Bernard (2010). [https://www.jstor.org/stable/40650636 "Mémoire de signes: l'abstraction chez Jean-Michel Atlan et Mohammed Khadda"]. ''The French Review''. '''83''' (6): 1272–1287. [[ISSN (ihe nchọpụta)|ISSN]] [[issn:0016-111X|0016-111X]]. [[JSTOR (ihe nchọpụta)|JSTOR]] [https://www.jstor.org/stable/40650636 40650636].</cite></ref> <ref name=":2">{{Cite web|title=MOHAMMED KHADDA - Artists|url=https://dafbeirut.org/en/mohammed-khadda|accessdate=2024-04-19|work=Dalloul Art Foundation|language=en-GB}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://dafbeirut.org/en/mohammed-khadda "MOHAMMED KHADDA - Artists"]. ''Dalloul Art Foundation''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2024-04-19</span></span>.</cite></ref> Mgbe ha zutere, Khadda debanyere aha na École des Beaux-arts [College of Fine Arts] ebe ọ mụtara usoro nka dị iche iche dị ka agba mmiri, pastels, na eserese. Ọ gara n'ihu gbasaa usoro ihe osise ya site n'esere ihe ngosi nke nzukọ n'ụlọ ahịa akwụkwọ na ahịa flea. N'afọ 1948, ya na Benantaur gara ileta enyi ha n'otu ụlọ ọgwụ. Ọ bụ n'oge nleta a ka Khadda hụrụ Museum of Fine Arts ebe ihe osise Eugène Delacroix, Eugène Fromentin, Théodore Chassériau, na Nasreddine Dinet kpaliri ya. Ọkpụkpụ nke Auguste Rodin na Antoine Bourdelle metụtakwara ya. <ref name=":2" />
Na 1953, dị ka ọtụtụ ndị ọzọ na-ese ihe si Africa, Mohammed Khadda gara Paris, France ịga n'ihu na agụmakwụkwọ ya. N'oge ahụ, ọ gụrụ akwụkwọ n'okpuru Pablo Picasso wee mụta ụdị nke Cubism nke metụtara nkà ya nke ukwuu. Ọ nọrọ afọ iri na Europe tupu ọ laghachi Algeria. Mgbe ọ lọghachiri, ọ rụrụ ọrụ iji guzobe obodo nka na Algeria maka ndị na-eto eto na-achọ nka iji kwalite nkà ha nwere. Na 1964, ya na ndị ọzọ hiwere National Union of the Visual Arts. Khadda hibere ndị na-ese ihe na ụlọ akwụkwọ nke akara na 1967. O gosikwara akwụkwọ maka Rachid Boudjedra, Tahar Djaout, na ndị ọzọ.
[[Usòrò:SignatureKhadda.jpg|thumb| Akara aka nke Mohammed Khadda]]
== mmegharị dị mkpa ==
* Mohammed Khadda tinyere aka na ọtụtụ mmegharị nka na otu n'ime oge ọrụ ya nwere ma ga-aga n'ihu na-emetụta nka na Africa na ụwa ndị ọzọ. Ụfọdụ n'ime ndị a gụnyere:
* National Union of the Visual Arts, 1967
* Aouchem (Arabic maka igbu egbugbu) Art Movement, 1967 <ref name=":5">{{Cite web|title=Mohammed Khadda|url=https://www.barjeelartfoundation.org/artist/algeria/mohammed-khadda/|accessdate=2024-04-19|work=Barjeel Art Foundation|language=en-US}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://www.barjeelartfoundation.org/artist/algeria/mohammed-khadda/ "Mohammed Khadda"]. ''Barjeel Art Foundation''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2024-04-19</span></span>.</cite></ref>
* Ụlọ akwụkwọ nke akara, 1967
* "Ndị na-ese ihe ịrịba ama" <ref name=":5" />
* Emepụtara ihe karịrị 70 murals na 1970s
* Alụso ya ọgụ na National Liberation Army n'oge French Resistance
== Ụtụ ==
Na Maachị 14, 2020, Google jiri Google Doodle mee emume ụbọchị ọmụmụ 90 ya. <ref name=":6">{{Cite web|date=2020-03-14|title=Google honors late Algerian artist Mohammed Khadda with a doodle|url=https://arab.news/j96hf|accessdate=2024-04-19|work=Arab News|language=en}}</ref> <ref name=":9">{{Cite web|author=Gillett|first=Katy|date=2020-03-14|title=Who is Mohammed Khadda? Google Doodle pays homage to Algerian artist|url=https://www.thenationalnews.com/arts-culture/art/who-is-mohammed-khadda-google-doodle-pays-homage-to-algerian-artist-1.992221|accessdate=2024-04-19|work=The National|language=en}}</ref>
== Hụkwa ==
* Omenala Algeria
* Cubism
* Pablo Picasso
* Amazigh
* Art Abstract
== Ntụaka ==
{{Reflist}}
== Ọgụgụ ọzọ ==
* {{Cite web|title=Mutual Art|url=https://www.mutualart.com/Artist/Mohammed-Khadda/70D182827E51D52D/Artworks}}
* {{Cite web|title=Mohammed Khadda's 90th Birthday Doodle - Google Doodles|url=https://doodles.google/doodle/mohammed-khaddas-90th-birthday/|accessdate=2024-04-19|work=doodles.google|language=en}}
[[Òtù:Pages with unreviewed translations]]
f5qbguyjyylkyec2slljaf4yfx2bpa0
Shawn Martinbrough
0
45862
631452
449832
2026-04-30T13:45:08Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
631452
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Shawn C. Martinbrough''' bụ Onye America na-ese akwụkwọ na-atọ ọchị. Onye na-ese ihe ogologo oge maka Robert Kirkman's Thief of Thieves, a maara Martinbrough maka ụdị eserese ya nke na-emetụta ihe nkiri noir.<ref name="Younger">Younger, Briana. "Washington, DC: Shawn Martinbrough," ''Visual Arts Journal: School of Visual Arts Magazine'' (Fall 2017), p. 34.</ref>
== Akụkọ ndụ ==
N'ịbụ onye tolitere na Bronx, <ref name="vows">Strauss, Alix. [https://www.nytimes.com/2017/04/21/fashion/weddings/still-in-love-with-comic-books-and-now-with-her-too.html "VOWS: Still in Love With Comic Books, and Now With Her, Too,"] ''New York Times'' (April 21, 2017).</ref> mmetụta mbụ nke Martinbrough gụnyere Alex Toth, Frank Miller, na David Mazzucchelli. <ref name="Younger">Younger, Briana. "Washington, DC: Shawn Martinbrough," ''Visual Arts Journal: School of Visual Arts Magazine'' (Fall 2017), p. 34.</ref>
Martinbrough gụsịrị akwụkwọ na Fiorello H. LaGuardia High School na 1989. <ref>''Alumni Notes'' (Alumni & Friends of Fiorello H. LaGuardia HS of Music & Art and Performing Arts, Spring 2018), p. 11.</ref> Ọ gara ụlọ akwụkwọ Visual Arts . <ref>[http://shawnmartinbrough.com/2018/09/18/school-of-visual-arts-alumni-black-panther-panel/ "SCHOOL OF VISUAL ARTS ALUMNI BLACK PANTHER PANEL,"] ShawnMartinbrough.com (Sept. 18, 2008).</ref> Martinbrough nwetara ọrụ ọkachamara mbụ ya - ihe osise e sere maka Marvel Comics - mgbe ọ ka bụ nwa akwụkwọ na SVA.<ref name="Younger">Younger, Briana. "Washington, DC: Shawn Martinbrough," ''Visual Arts Journal: School of Visual Arts Magazine'' (Fall 2017), p. 34.</ref>
Na mbido ọrụ ya, Martinbrough rụrụ ọrụ maka ụlọ ọrụ na-ebipụta akwụkwọ Milestone Media, karịsịa dị ka onye na-ese ihe. N'afọ 1993, o dere John Paul Leon na mbipụta mbụ nke ihe onwunwe Milestone Static. Ọ sochiri nke ahụ site na ide ihe fọrọ nke nta ka ọ bụrụ DC / Milestone's Shadow Cabinet, ọzọ n'elu pensụl Leon. Martinbrough na Leon jikọtara ọnụ ọzọ maka DC's 1997 reboot of Challengers of the Unknown, na Martinbrough inking mbipụta 1-9 (na inking cover site na mbipụta #17).
N'afọ 2000-2001, Martinbrough na onye edemede Greg Rucka bụ ndị otu na-emepụta ihe nke Detective Comics (malite na mbipụta #742 [March 2000]). <ref>Manning "2000s" in Dougall, p. 246: "Greg Rucka was handed the reins of ''Detective Comics'', alongside artist Shawn Martinbrough...To visually distinguish the title from other Batman books, Martinbrough employed a minimal color palette, using shades of only one or two colors per issue."</ref> N'oge ha na-agba ọsọ, ha mepụtara onye Sasha Bordeaux na mbipụta # 751 (Dec. 2000), yana ndị ọjọọ Kyle Abbot na Able Crown.<ref>Manning "2000s" in Dougall, p. 252: "Greg Rucka and artist Shawn Martinbrough debuted a major new character and love interest into the life of Batman: Sasha Bordeaux."</ref> A chịkọtara ọsọ Rucka na Martinbrough na Batman: New Gotham, Mpịakọta 1 na 2.
N'ịgbaso oge ya na Detective Comics, na 2002 Martinbrough bịanyere aka na Marvel Comics iji gosipụta onye edemede Geoff Johns nke anọ ''Morlocks''.
N'afọ 2005, Martinbrough na onye edemede Gary Phillips mepụtara ''Angeltown'', usoro ise nke Vertigo Comics bipụtara. A na-akọ akụkọ ahụ n'asụsụ blaxploitation, na-agbaso akụkọ ndị nchọpụta nke Chester Himes na Walter Mosley. N'afọ 2011, Moonstone Books bipụtara usoro ahụ dị ka Angeltown: The Nate Hollis Investigations .
N'afọ 2007, Watson-Guptill Publications na The Nielsen Company bipụtara Martinbrough's How to Draw Noir Comics: The Art and Technique of Visual Storytelling.
N'afọ 2009, Martinbrough sonyeere ndị edemede Mike Benson na Adam Glass na usoro anọ ''Luke Cage Noir''.
Kemgbe afọ 2012, Martinbrough abụwo onye na-ese ihe nke usoro Thief of Thieves kwa ọnwa, nke Robert Kirkman dere ma bipụta ya site na Image Comics / Skybound Entertainment. Kirkman họọrọ Martinbrough n'ihi "ihe nkiri" ya na ikike "igosi ihe odide n'ụzọ ziri ezi". <ref name="Dietsch">{{Cite web|author=Dietsch|first=TJ|url=http://www.comicbookresources.com/?page=article&id=36861|title=Kirkman on 'Thief of Thieves,' '"Walking Dead' & Writer's Rooms|publisher=Comic Book Resources|date=2012-02-08|accessdate=2012-04-21|archivedate=2012-02-10|archiveurl=https://web.archive.org/web/20120210205212/http://www.comicbookresources.com/?page=article&id=36861}}</ref>
N'afọ 2018, New York's Society of Illustrators mere ihe ngosi "Shawn Martinbrough: Storyteller".<ref>[https://web.archive.org/web/20200922083407/https://www.societyillustrators.org/exhibits/shawn-martinbrough-storyteller "Shawn Martinbrough: Storyteller,"] Society of Illustrators official website. Accessed Nov. 8, 2018.</ref>
N'afọ 2024, Martinbrough ga-enye nka maka Neil Gaiman na Marc Bernardin na-abịa na-atọ ọchị nke akwụkwọ akụkọ Gaiman, Anansi Boys. Dark Horse Comics ga-ewepụta mbipụta mbụ Anansi Boys na June 26, 2024. <ref>{{Cite web|date=February 21, 2024|title=''Neil Gaiman teams up with Marc Bernardin and Shawn Martinbrough to adapt "Anansi Boys" into comics''|url=https://www.darkhorse.com/Blog/3995/neil-gaiman-teams-up-with-marc-bernardin-and-shawn|publisher=[[Dark Horse Comics]]}}</ref>
== Ndụ onwe onye ==
Martinbrough na nwunye ya Ayanna Ross lụrụ n'ọnwa Eprel afọ 2017.<ref name="vows"/> Ha bi na Alexandria, Virginia . <ref name="Younger">Younger, Briana. "Washington, DC: Shawn Martinbrough," ''Visual Arts Journal: School of Visual Arts Magazine'' (Fall 2017), p. 34.</ref>
== Onyinye ==
2010 Glyph Comics Awards Fan Award maka Best Comic maka ''Luke Cage Noir''
== Akwụkwọ ==
=== Ihe na-atọ ọchị ===
''Dị ka onye na-ese ihe ọ gwụla ma edepụtara ya n'ụzọ ọzọ.''
* (inker) Static #4, 8, 10-12 (DC/Milestone, 1993)
* (inker) Shadow Cabinet #1-11, 14-17 (DC/Milestone, 1994-1995)
* Man Against Time #3 (Image Comics, 1996)
* (inker) Ndị na-ama aka nke amaghị ama #1-9 (DC, 1997)
* The Creeper #1-11, #1000000 (DC, 1997-1998)
* Detective Comics #742-764 (DC, 2000-2001)
* ''Morlocks'' #1-4 (Marvel Comics, 2002)
* ''Vertigo Pop! Bangkok'' #1-4 (Vertigo/DC Comics, 2003)
* (ya na Jock) Ndị na-emeri #1-12 (Vertigo X, 2004)
* ''Angeltown'' #1-5 (Vertigo, Jenụwarị - Mee 2005)
* ''Agha Ụwa Hulk: Front Line'' #2-5 (Marvel, 2007)
* ''Luke Cage Noir'' #1-4 (Marvel Noir, 2009) <ref>{{Cite web|first=Steve|author=Ekstrom|url=http://www.newsarama.com/comics/050922-Cage-Noir.html|title=Benson & Glass on 'Luke Cage: Noir'|publisher=[[Newsarama]]|date=May 22, 2009|accessdate=2009-05-22|archivedate=2012-09-17|archiveurl=https://web.archive.org/web/20120917235943/http://www.newsarama.com/comics/050922-Cage-Noir.html}}</ref>
* ''Black Panther: Nwoke Kasị Ifu Ndụ'' #525, 526, 529 (Marvel, 2012)
* Onye ohi nke ndị ohi #1-dị ugbu a (Image Comics/Skybound, 2012-dị ugbu a)
* ''Hellboy na B.P.R.D.'' #16 (Dark Horse Comics, 2017)
* Anansi Boys (Dark Horse Comics, 2024)
== Edensibia ==
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
[[Òtù:Pages with unreviewed translations]]
tuopcqm0q9opuicdew4ldkkxekmozdn
Vanilla Beane
0
47231
631547
171093
2026-05-01T09:23:50Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
631547
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Vanilla Powell Beane''' (amụrụ '''Vanilla Powell''' ; Septemba 13, 1919 - Ọktoba 23, 2022), nke a maara dị ka " '''DC's Hat Lady''' ", bụ onye America na-azụ ahịa na onye na-azụ ahịa. E gosipụtara otu n'ime okpu ya ma dị na nchịkọta National Museum of African American History and Culture (NMAAHC). [[Washington, D.C.|Washington, DC]] na-echeta Vanilla Beane Day na Septemba 13.
== Ndụ mbido ==
A mụrụ Beane na Wilson, North Carolina, na Septemba 13, 1919, nye Martha Hagans Powell na James Powell, nke isii n'ime ụmụaka asaa. Ọ rụrụ ọrụ n'ugbo ndị na-eto ụtaba na owu, wee gaa ụlọ akwụkwọ otu ọnụ ụlọ na Nash County, North Carolina . <ref name="wtop">{{Cite web|title=DC fashion icon and milliner Vanilla Beane dies at 103 – WTOP News|author=Jessica Kronzer|publisher=WTOP News|date=October 25, 2022|accessdate=October 25, 2022|url=https://wtop.com/dc/2022/10/dc-fashion-icon-and-milliner-vanilla-beane-dies-at-103/}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFJessica_Kronzer2022">Jessica Kronzer (October 25, 2022). [https://wtop.com/dc/2022/10/dc-fashion-icon-and-milliner-vanilla-beane-dies-at-103/ "DC fashion icon and milliner Vanilla Beane dies at 103 – WTOP News"]. WTOP News<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">October 25,</span> 2022</span>.</cite></ref> Ọ gụsịrị akwụkwọ na Charles H. Darden High School na 1940, mana dịka akụkụ nke klas nke 1938. <ref name="wilson">{{Cite web|title=Centenarian celebrity hat maker honored – Document – Gale General OneFile|author=Drew C. Wilson|publisher=go-gale-com.wikipedialibrary.idm.oclc.org|date=September 12, 2019|accessdate=October 25, 2022|url=https://link.gale.com/apps/doc/A599227427/ITOF?u=wikipedia&sid=ebsco&xid=fa45cd7f}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFDrew_C._Wilson2019">Drew C. Wilson (September 12, 2019). [https://link.gale.com/apps/doc/A599227427/ITOF?u=wikipedia&sid=ebsco&xid=fa45cd7f "Centenarian celebrity hat maker honored – Document – Gale General OneFile"]. go-gale-com.wikipedialibrary.idm.oclc.org<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">October 25,</span> 2022</span>.</cite></ref>
== Ọrụ ==
Beane kwagara [[Washington, D.C.|Washington, DC]] na 1940s iso ụmụnne ya nwanyị abụọ ebe ọ bụ na enwere ọtụtụ ọrụ dị ebe ahụ. Ọ lụrụ Willie George Beane na 1942, nke o kwuru na, na 99 afọ, "M lụrụ onye ibe, Willie Beane, na site m [ ''sic'' ] ịbụ Vanilla, m wee na Vanilla Beane". <ref name="wtop"/> <ref name="wilson"/>
[[Usòrò:DrDorothyHeight.jpg|thumb| Dr. Dorothy Height na okpu Vanilla Beane]]
Na 1979, mgbe ụlọ ahịa igwe ihe ọ na-arụ ọrụ kwagara Gaithersburg, Maryland, ọ zụtara ihe ndị fọdụrụ na ihe ndozi ya wee mepee Bené Millinery & Bridal Supplies. <ref name="canvas">{{Cite news|title=Portraits of the hat lady: An artist captures a 'living legend' of D.C. on canvas – Document – Gale Academic OneFile|author=Audrey Hoffer|work=The Washington Post|date=September 27, 2019|accessdate=October 25, 2022|url=https://link.gale.com/apps/doc/A601416842/AONE?u=wikipedia&sid=ebsco&xid=ab423eee}}</ref> Na mpaghara Manor Park dị na Ward 4, ọ jeere ndị obodo Afrịka America ozi. <ref name="southern">{{Cite web|title=Meet Washington, D.C., Milliner Vanilla Beane|author=Betsy Cribb|work=Southern Living|date=July 4, 2022|accessdate=October 25, 2022|url=https://www.southernliving.com/culture/vanilla-beane-washington-dc-milliner|archivedate=September 9, 2020|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200909040535/https://www.southernliving.com/culture/vanilla-beane-washington-dc-milliner}}</ref> Ọ gara n'ihu na-arụ ọrụ n'ụlọ ahịa ya ọtụtụ ugboro n'izu ọ bụrụgodị na ụbọchị ọmụmụ 100 gasịrị. <ref name="wusa">{{Cite web|title=DC icon Vanilla Beane dies at the age of 103|author=Matt Pusatory|publisher=wusa9.com|date=October 25, 2022|accessdate=October 25, 2022|url=https://www.wusa9.com/article/news/local/dc/vanilla-beane-dc-hat-lady-passes-away/65-b228afac-4d5d-46e1-a57e-e675f2bf8f19}}</ref> <ref name="wilson"/>
N'ime oge ọrụ ya niile, o mere okpu omenala maka ndị obodo na obodo, gụnyere onye na-ede uri Maya Angelou na onye na-akwado ikike obodo [[Dorothy Height]] ; Otu n'ime okpu Beane na-egosipụta na stampụ USPS Forever Height. <ref name="wapo_obit">{{Cite news|title=Vanilla Beane, the District's 'Hat Lady,' dies at 103|author=Michael S. Rosenwald|work=The Washington Post|date=October 25, 2022|accessdate=October 25, 2022|url=https://www.washingtonpost.com/obituaries/2022/10/25/vanilla-beane-dc-hatmaker-for-more-than-50-years-died-at-age-103/}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFMichael_S._Rosenwald2022">Michael S. Rosenwald (October 25, 2022). [https://www.washingtonpost.com/obituaries/2022/10/25/vanilla-beane-dc-hatmaker-for-more-than-50-years-died-at-age-103/ "Vanilla Beane, the District's 'Hat Lady,' dies at 103"]. ''The Washington Post''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">October 25,</span> 2022</span>.</cite></ref> <ref name="wilson"/> <ref name="southern"/> <ref name="usps">{{Cite web|title=Women's, civil rights legend Dorothy Height honored with Forever stamp|publisher=about.usps.com|date=February 1, 2017|accessdate=October 25, 2022|url=https://about.usps.com/news/national-releases/2017/pr17_006.htm}}</ref> Otu n'ime okpu ya dị na nchịkọta na-adịgide adịgide nke National Museum of African American History and Culture . <ref>{{Cite web|title=Green wrap hat made by Vanilla Beane|publisher=National Museum of African American History and Culture|accessdate=October 25, 2022|url=https://nmaahc.si.edu/object/nmaahc_2013.141.1}}</ref> NMAAHC na-egosipụtakwa nyocha 3D zuru ezu nke okpu mkpuchi velveteen ndụ ndụ sitere na 1950-1960. <ref>{{Cite web|title=Green wrap hat made by Vanilla Beane|publisher=3D Digitization (3d.si.edu)|accessdate=October 25, 2022|url=https://3d.si.edu/object/3d/green-wrap-hat-made-vanilla-beane%3Acddb0bd1-c30c-4804-9fb7-8c0efa854628}}</ref>
Gọọmentị Washington, DC họpụtara Septemba 13 Vanilla Beane Day maka nsọpụrụ ya. <ref name="southern"/>
== Ọnwụ ==
Beane nwụrụ na Ọktoba 23, 2022, mgbe ọ dị afọ 103, na Washington, DC <ref name="wapo_obit"/> <ref name="wtop"/> Onye isi obodo Muriel Bowser kwupụtara ọnwụ ya na nkwupụta wee kwuo <ref>{{Cite web|title=Statement from Mayor Bowser on the Passing of Vanilla Beane {{!}} mayormb|work=mayor.dc.gov|date=October 25, 2022|accessdate=October 25, 2022|url=https://mayor.dc.gov/release/statement-mayor-bowser-passing-vanilla-beane}}</ref>
== Ntụaka ==
Bridal Supplies. Na mpaghara Manor Park dị na Ward 4, ọ jeere ndị obodo Afrịka AmericaBridal Supplies. <ref name="canvas2">{{Cite news|title=Portraits of the hat lady: An artist captures a 'living legend' of D.C. on canvas – Document – Gale Academic OneFile|author=Audrey Hoffer|work=The Washington Post|date=September 27, 2019|accessdate=October 25, 2022|url=https://link.gale.com/apps/doc/A601416842/AONE?u=wikipedia&sid=ebsco&xid=ab423eee}}</ref> Na mpaghara [[Manor Park (Washington, DC)|Manor Park]] dị na Ward 4, ọ jeere ndị obodo Afrịka America{{Reflist}}
7npnedym8vhcivi7ksl5nfgp3i1yb1w
Victor Séjour
0
48199
631550
172846
2026-05-01T10:11:54Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 2 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
631550
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Juan Victor Séjour Marcou et Ferrand''' (June 2, 1817 - Septemba 20, 1874) bụ onye America Creole nke agba na onye ode akwụkwọ si mba ọzọ. Amụrụ na New Orleans, ọ nọrọ ọtụtụ ọrụ ya na Paris . Edere ma bipụta akụkọ ifo ya na ihe nkiri ya na French. Ọ bụ ezie na ndị odee America nke narị afọ nke iri na itoolu amaghị nke ọma, obere akụkọ ya ''" Le Mulâtre "'' (" Mulatto ") bụ akwụkwọ akụkọ ifo nke mbụ onye edemede America America mara. Otú ọ dị, na France, a maara ya karịsịa maka egwuregwu ya.
== Akụkọ ndụ ==
A mụrụ Juan Victor Séjour na June 2, 1817, na New Orleans nye François Marcou, onye nweere onwe ya nke agba sitere na Saint-Domingue ( Haiti taa), na Eloisa Philippe Ferrand, onye quadroon mụrụ New Orleans. <ref>{{Cite web|url=https://books.google.com/books?id=rCQJAQAAIAAJ&q=Victor+Sejour+saint-domingue|title=Presence and Prestige: Africans in Europe : a History of Africans in Europe Before 1918|editor=Debrunner, Hans Werner|year=1979|accessdate=November 29, 2015}}</ref> Nne na nna ya bara ọgaranya ma mee ka ọ gụọ akwụkwọ n'ụlọ akwụkwọ nkeonwe. Enweghị ụlọ akwụkwọ ọha maka ndị nwere agba na New Orleans, ọha mmadụ n'ozuzu ha kewapụrụ.
Mgbe Séjour dị afọ iri na itoolu kwagara Paris ka ọ gaa n'ihu na agụmakwụkwọ ya wee chọta ọrụ. Ndị ọzọ nwere agba si US, ndị ezinụlọ ha bara ọgaranya, gụkwara akwụkwọ na Paris. N'ebe ahụ, ọ zutere ndị otu ndị ọkachamara na-ede akwụkwọ na Paris, gụnyere Cyrille Bissette, onye na-ebipụta akwụkwọ akụkọ ojii ''La Revue des Colonies'' .
Bisette bipụtara ''" Le Mulâtre "'' (na French), ọrụ mbụ Séjour, na 1837. Akụkọ banyere ohu na-eguzosi ike n'ihe na-abọ ọbọ n'ahụ nna ya ukwu dị ọcha na nna ya maka ọnwụ nke nwunye ohu ahụ, "Le Mulâtre" nwere ebubo nke ịgba ohu ụwa ọhụrụ nke a na-ahụghị n'ime ọrụ Séjour na-esote.
Séjour tụgharịrị site n'ide akụkọ ifo, na-edepụta ode na Napoleon na 1841. Ọ bipụtara ihe nkiri amaokwu ''nke Juu nke Seville'', nke ewepụtara na 1844. Nke ikpeazụ mere ka aha ya dị ka onye na-ede egwuregwu . O dere ''Richard III'', ihe nkiri [[William Shakespeare|Shakespeare]] sitere n'ike mmụọ nsọ banyere Richard III nke England, bụ nke ghọrọ ọrụ Séjour kachasị mma. Otú ọ dị, ka ọ na-erule ngwụsị nke ndụ ya, egwuregwu Séjour enweghị mmasị, nke mere ka ọ daa n'ọkwá ya.
Edere ya na French, ''"Le Mulâtre"'' enwechaghị mmetụta na akwụkwọ America nke oge ahụ. A sụgharịghị ya n'asụsụ [[Asụsụ Bekee|Bekee]] ruo ná ngwụsị narị afọ nke 20, mgbe Séjour ghọrọ isiokwu nke ọmụmụ akwụkwọ ọhụrụ na United States. Otú ọ dị, nkatọ ya nke ịgba ohu na-atụ anya ọrụ nke ndị edemede Africa-America nke narị afọ nke 19 na-ebipụta n'asụsụ Bekee dị ka Frederick Douglass na William Wells Brown .
== ''Uwe mkpuchi Brown'' (1858) ==
N'adịghị ka akụkọ ifo ya, Séjour nwere mmasị ịhapụ mkparịta ụka banyere agbụrụ na egwuregwu ya. Nke a bụ ihe atụ kachasị mma site na egwuregwu ya ''The Brown Overcoat'', ihe na-eme ihe nkiri artificial nke oge na-ekwu okwu na puns, na-ezere agbụrụ na nkọwa ọha mmadụ kpamkpam. N'agbanyeghị nke a, a ka na-ama Séjour dị ka nnukwu onye na-ede egwuregwu n'Africa-American, onye nwere ọrụ na-aga nke ọma na France. <ref>{{Cite book|title=Black Theatre USA Revised and Expanded Edition, Vol. 1: Plays by African Americans, The Early Period 1847 to 1938|author=Shine|first=Ted|publisher=Free Press|year=1974|isbn=0-684-82308-X|location=New York, NY|url=https://archive.org/details/blacktheatreusar00}}</ref>
== Ndụ onwe onye ==
Séjour bụ onye Katọlik . <ref>{{Cite web|author=Weiss|first=M. Lynn|title=Séjour's Drama of Emancipation|url=https://commonreader.wustl.edu/c/sejours-drama-emancipation/|accessdate=2021-10-14|work=Common Reader|date=28 June 2016|language=en-US}}</ref>
== Ntụaka ==
ọgaranya, gụkwara akwụkwọ na Paris. N'ebe ahụ, ọ zutere ndị otu ndị ọkachamara na-ede akwụkwọ na Paris, gụnyere Cyrille Bissette, onye na-ebipụta akwụkwọ akụkọ ojii La akụkọ ifo ya na ihe nkiri ya na French. Ọ bụ ezie{{Reflist|30em}}
* Works by or about Victor Séjour at Internet Archive
* [https://web.archive.org/web/20050925190549/http://www.centenary.edu/french/textes/mulatre.html "Le Mulâtre" (French)]
* Piacentino, Ed. [https://web.archive.org/web/20190601025715/https://southernspaces.org/2007/seeds-rebellion-plantation-fiction-victor-s%C3%A9jours-mulatto "Seeds of Rebellion in Plantation Fiction: Victor Séjour's 'The Mulatto' "]. ''Southern Spaces''. 28 August 2007 [https://web.archive.org/web/20190601025715/https://southernspaces.org/2007/seeds-rebellion-plantation-fiction-victor-s%C3%A9jours-mulatto]
* [http://hnoc.minisisinc.com/thnoc/catalog/3/9231 The Victor Séjour Collection] at [https://www.hnoc.org/ The Historic New Orleans Collection]
hyu1j7l97mzt0mvg696py8lcjmy4ry5
Theo Rossi
0
48214
631516
199916
2026-05-01T00:22:23Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
631516
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox person|name=Theo Rossi|image=Theo Rossi by Gage Skidmore.jpg|alt=|caption=Rossi at the 2012 [[San Diego Comic-Con International]]|birthname=John Theodore Rossi|birth_place=[[Staten Island]], [[New York City]], U.S.|birth_date={{Birth date and age|1975|6|4}}{{citation needed|date=April 2022}}|occupation={{hlist|Actor|producer|philanthropist}}|spouse={{marriage|Meghan McDermott|2014}}|children=2}}
{{Databox}}'''John Theodore Rossi''' (amuru June 4, 1975) bu [[Actor|onye omekorita]] na onye nmeputa America. Ọ gosipụtara Juan Carlos "Ihe ọṅụṅụ" Ortiz na usoro FX ''Ụmụ Anarchy'' (2008-2014) na Hernan "Shades" Alvarez na ''Luke Cage'' (2016-2018). Ọrụ ihe nkiri ya gụnyere Tino Hull na ''Red Sands'' (2009), Todd na ''Bad Hurt'' (2015), Francisco "Ghost" Alvarez na ''Lowriders'' (2017), Deuce in ''Vault'' (2019), na Youcef na ''Emily the Criminal'' (2022), na nke ikpeazụ n'ime ya nwetara onyinye nturu ugo Independent Spirit .
== Ndụ mbido ==
A mụrụ Rossi na Staten Island, [[New York City]] . Ọ bụ onye Italian, Spanish, Lebanọn na Siria. <ref>{{Cite news|date=2022|title=Theo Rossi on Emily the Criminal|url=https://whynow.co.uk/read/theo-rossi-emily-the-criminal-interview|work=Whynow}}</ref> N'ịbụ onye tolitere, ọ na-enwe mmasị ịnya igwe unyi . <ref name="tvguide1">{{Cite web|url=http://www.tvguide.com/celebrities/theo-rossi/bio/273828|title=Theo Rossi Biography|publisher=Tvguide.com|accessdate=2013-12-05}}</ref> O kwenyela n'ihu ọha na ọ na-ere ọgwụ ruo ọtụtụ afọ tupu ọ kwaga California. Ọ gụrụ ihe nkiri na Lee Strasberg Theater Institute na New York, ebe ọ pụtara n'ọtụtụ ihe nkiri. <ref>{{Cite web|url=http://theorossi.com/?page_id=33|title=Biography|publisher=TheoRossi.com|date=2008-11-16|accessdate=2013-12-05|archiveurl=https://archive.today/20130411230758/http://theorossi.com/?page_id=33|archivedate=2013-04-11}}</ref> <ref name="autogenerated1">{{Cite web|url=http://www.tv3.co.nz/Theo-Rossi-as-Jean-Carlos-Juice-Ortiz/tabid/1345/articleID/75204/Default.aspx|title=Theo Rossi (as Jean Carlos 'Juice' Ortiz) - Cast - Sons Of Anarchy - Shows|publisher=TV3|accessdate=2013-12-05|archivedate=2013-11-11|archiveurl=https://web.archive.org/web/20131111073521/http://www.tv3.co.nz/Theo-Rossi-as-Jean-Carlos-Juice-Ortiz/tabid/1345/articleID/75204/Default.aspx}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">. TV3<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2013-12-05</span></span>.</cite></ref>
== Ọrụ ==
Rossi gbara Juan Carlos "Juice" Ortiz na usoro FX ''Ụmụ Anarchy'' . Ụlọ ọrụ mmepụta ya, ''Dos Dudes Pictures'', mepụtara ihe nkiri mbụ ya na 2014, ''Bad Hurt'', Rossi na-arụ ọrụ n'akụkụ Karen Allen na Michael Harney . <ref>{{Cite news|url=http://www.shockya.com/news/2015/05/30/tribeca-2015-interview-theo-rossi-talks-bad-hurt-exclusive/|title=Tribeca 2015 Interview: Theo Rossi Talks Bad Hurt (Exclusive)|date=2015-05-30|work=Shockya.com|accessdate=2017-10-20|language=en-US}}</ref> <ref>{{Cite news|url=https://www.yahoo.com/movies/sons-anarchy-star-theo-rossi-joins-caa-exclusive-184508562.html|title='Sons of Anarchy' Star Theo Rossi Joins CAA (Exclusive)|accessdate=2017-10-20|language=en-US}}</ref>
Ọ gbara Hernan "Shades" Alvarez na ''Luke Cage'' site na 2016 ruo 2018. <ref>{{Cite web|url=http://www.comicbookresources.com/article/netflixs-luke-cage-adds-rosario-dawson-theo-rossi|title=Netflix's "Luke Cage" Adds Rosario Dawson, Theo Rossi|date=2 September 2015|accessdate=2 September 2015|archivedate=6 March 2016|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160306083848/http://www.comicbookresources.com/article/netflixs-luke-cage-adds-rosario-dawson-theo-rossi}}</ref>
Na 2019, Rossi sonyeere Board Advisory of Harlem Film House, nke na-egosi Hip Hop Film Festival, ihe omume kwa afọ nke na-elekwasị anya na ndị na-ese ihe nkiri sitere na omenala ụwa nke hip hop, ma na-akwalite nkwado ego maka ndị na-ese ihe nkiri nọọrọ onwe ha site na obodo ndị a na-ekewaghị ekewa. <ref>{{Cite web|author=Staff|first=S. B. N.|date=2019-09-30|title=THEO ROSSI & BRUCE COHEN JOIN THE ADVISORY BOARD AT HARLEM FILM HOUSE|url=https://www.siliconbeachnews.org/theo-rossi-bruce-cohen-join-the-advisory-board-at-harlem-film-house/|accessdate=2021-09-19|work=Silicon Beach News|language=en-US|archivedate=2021-09-20|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210920212128/https://www.siliconbeachnews.org/theo-rossi-bruce-cohen-join-the-advisory-board-at-harlem-film-house/}}</ref> <ref>{{Cite web|author=House|first=Harlem Film|date=2019-09-17|title=THEO ROSSI & BRUCE COHEN JOIN THE ADVISORY BOARD AT HARLEM FILM HOUSE|url=https://harlemfilmhouse.medium.com/theo-rossi-bruce-cohen-join-the-advisory-board-at-harlem-film-house-f79adab2b92c|accessdate=2021-09-19|work=Medium|language=en}}</ref> <ref>{{Cite web|date=2020-12-27|title=Harlem Film House Our Team|url=https://harlemfilmhouse.org/thecrew/|accessdate=2021-09-19|work=Harlem Film House|language=en-US|archivedate=2021-09-20|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210920211948/https://harlemfilmhouse.org/thecrew/}}</ref>
== Ọrụ ebere ==
Rossi na-etinye aka na ndị ikom na ndị inyom nke ndị agha, ya na ''ụmụ nwoke'' ibe ya na-eme ihe nkiri Kim Coates, Dayton Callie na Ron Perlman . <ref>{{Cite web|url=http://www.prweb.com/releases/2012/5/prweb9505150.htm|title='Sons of Anarchy's' Ron Perlman, Theo Rossi and Dayton Callie Drop in on Marines and their Families Stationed in California on USO Tour|publisher=PRweb.com|accessdate=2013-12-05|archivedate=2013-12-22|archiveurl=https://web.archive.org/web/20131222124707/http://www.prweb.com/releases/2012/5/prweb9505150.htm}}</ref> Onye nnọchianya na Mgbasa Ozi Boot, Rossi na-arụ ọrụ na ọtụtụ òtù na-ebuli ego maka ndị agha merụrụ ahụ na ndị na-alọghachi na nsogbu nrụgide post-traumatic (PTSD). <ref>{{Cite web|url=http://www.bootcampaign.com/about/|title=About|publisher=Boot Campaign|accessdate=2013-12-05|archivedate=2016-11-05|archiveurl=https://web.archive.org/web/20161105192422/http://www.bootcampaign.com/about/}}</ref> N'ime oge ezumike, Rossi na-agakarị n'ọdụ ụgbọ mmiri dị iche iche ileta ndị agha US. <ref name="autogenerated1"/> O nyere aka n'ịhazi mmemme Boot Ride kwa afọ nke na-erite uru Mgbasa Ozi Boot, na-enye ndị Fans ohere ka ha na ''ụmụ Anarchy'' na-agba otu ụbọchị ka ha na-enweta ego maka ndị agha US.
N’oge na-adịghị anya ka Hurricane Sandy kụsịrị Staten Island, Rossi, ya na ndị enyi na ezinụlọ, hiwere Staten Strong, mmemme nke Mgbasa Ozi Boot na-elekọta. <ref>{{Cite web|url=http://www.myfoxny.com/story/20392360/theo-rossi-staten-strong|title=Theo Rossi 'Staten Strong' - New York News|publisher=Myfoxny.com|accessdate=2013-12-05}}</ref> Staten Strong wughachiri ụlọ atọ maka ndị ajọ ifufe Sandy tara na Staten Island. <ref>{{Cite web|first=Carol Ann|author=Benanti|url=http://blog.silive.com/inside_out_column/2013/03/staten_island_charity_rebuilds_for_hurricane_sandy_victim.html|title=StatenStrong 'angels' rebuild home for Staten Island Sandy victim|publisher=Blog.SILive.com|date=8 March 2013|accessdate=2013-12-05|archivedate=2014-08-14|archiveurl=https://web.archive.org/web/20140814013040/http://blog.silive.com/inside_out_column/2013/03/staten_island_charity_rebuilds_for_hurricane_sandy_victim.html}}</ref>
== Ndụ onwe onye ==
Rossi bi na Austin, Texas. Ọ na-eri nri "nke na- abụkarị ihe ọkụkụ " ma na-eri akwa mgbe ụfọdụ. <ref>[https://web.archive.org/web/20231205011510/https://www.latimes.com/food/story/2023-03-03/the-crawl-almost-vegan-food-crawl-emily-the-criminal-theo-rossi "An almost vegan food crawl with Theo Rossi, ‘Emily the Criminal’ star and hummus traditionalist"]. latimes.com. Retrieved 4 December 2023.</ref> Ọ lụrụ Meghan McDermott. A mụrụ nwa mbụ di na nwunye ahụ na 2015, <ref>{{Cite web|url=http://www.usmagazine.com/celebrity-moms/news/theo-rossi-and-wife-meghan-mcdermott-welcome-a-baby-boy-201586|title=Theo Rossi and Wife Meghan McDermott Welcome a Baby Boy!|date=8 June 2015}}</ref> na nke abụọ ha na 2017. <ref>{{Cite web|url=http://people.com/babies/theo-rossi-welcomes-son-arlo-benjamin/|title=A Second Son! Theo Rossi and Wife Meghan Welcome Arlo Benjamin}}</ref>
== Ihe nkiri ==
{| class="wikitable sortable"
|+Film
!Year
!Title
!Role
!Notes
|-
|2001
|''The Myersons''
|Montilli
|2002
|-
|2003
|''The Challenge''
|Anthony
|
|-
|2004
|''Buds for Life''
|Teddy
|
|-
|2005
|''House of the Dead 2''
|Greg Berlin
|
|-
|2008
|''Cloverfield''
|Antonio
|
|-
|2008
|''Kill Theory''
|Carlos
|
|-
|2009
|''The Informers''
|Spaz
|
|-
|2009
|''Red Sands''
|Pfc. Tino Hull
|
|-
|2009
|''Space''
|Mike
|Short film
|-
|2013
|''Meth Head''
|Carlos
|
|-
|2016
|''Bad Hurt''
|Todd
|Also producer;<br /><br />Sunscreen Film Festival West Award for Best Narrative Feature
|-
|2016
|''When the Bough Breaks''
|Mike Mitchell
|
|-
|2017
|''Lowriders''
|Francisco “Ghost” Alvarez
|Nominated – Imagen Award for Best Actor - Feature Film
|-
|2019
|''Vault''
|Deuce
|
|-
|2019
|''American Skin''
|Officer Dominic Reyes
|
|-
|2019
|''Rattlesnake''
|Billy
|
|-
|2020
|''Ghosts of War''
|Kirk
|
|-
|2021
|''Army of the Dead''
|Burt Cummings
|
|-
|2022
|''Emily the Criminal''
|Youcef
|Nominated – Independent Spirit Award for Best Supporting Performance
|-
|2022
|''Escape the Field''
|Tyler
|
|-
|2022
|''Vendetta''
|Rory Fetter
|-
|2022
|''Dear Zoe''
|Nick DeNunzio
|
|-
|2023
|''Squealer''
|Danny D.
|
|-
|2024
|''Bosco''
|Ramos
|
|-
|TBA
|''Carry-On''
|
|Post-production
|}
== Ntụaka ==
omume kwa afọ nke na-elekwasị anya na ndị na-ese ihe nkiri sitere na omenala ụwa nke hip hop, ma na-akwalite nkwado ego maka ndị na-ese{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
[[Òtù:All articles with unsourced statements]]
bzipfjfxrv63bmbpyl5wndmgo28v5xp
Sheena Howard
0
48281
631453
175063
2026-04-30T13:54:09Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
631453
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Sheena C. Howard''' bụ onye America-American <ref name="nbcnews2017">{{Cite news|author=Tuakli|first=Foluké|title=Dr. Sheena Howard is bringing diversity to the comic industry|url=https://www.nbcnews.com/news/nbcblk/first-black-woman-win-eisner-award-conquering-comic-industry-n808461|accessdate=21 August 2020|work=NBC News|date=7 October 2017|language=en}}</ref> agụmakwụkwọ, ode akwụkwọ na onye nrụpụta. Ọ bụ prọfesọ nke nkwukọrịta na Mahadum Rider . Ọ bụkwa oche gara aga nke Black Caucus ( National Communication Association ) <ref>[https://web.archive.org/web/20141230010646/http://www.comicbookresources.com/?page=article&id=58065 "The Eisner Awards, Dr. Sheena C. Howard, and Watson and Holmes"]. ''Comic Book Resources''.</ref> na onye nchoputa nke Power Your Research, <ref>{{Cite web|date=2021-06-12|title=Power Your Research - Power Your Research|url=https://poweryourresearch.com/,%20https://poweryourresearch.com/|accessdate=2022-05-24|language=en-US}}</ref> na ụlọ ọrụ akara mmụta agụmakwụkwọ. Howard bụ onye nnata nke 2014 Eisner Award maka akwụkwọ mbụ ya ''Black Comics: Politics of Race and Representation'' (2013). <ref>[http://goodblacknews.org/2014/08/13/dr-sheena-c-howard-wins-2014-comic-con-eisner-award-for-book-black-comics-politics-of-race-and-representation/ "Dr. Sheena C. Howard Wins 2014 Comic Con Eisner Award for Book 'Black Comics: Politics of Race and Representation"]. ''Good Black News''.</ref>
== Ndụ mbido ==
Howard gara ụlọ akwụkwọ sekọndrị nke West Catholic Preparatory na Philadelphia, ebe ọ gbara bọọlụ basketball, bọọlụ na egwu. Ọ gara kọleji Iona na New Rochelle, New York wee soro ndị Iona Gaels gbaa bọọlụ afọ atọ nke Division 1. Howard gara NYIT maka nzere masters gụsịrị akwụkwọ na 2007, <ref>https://www.nyit.edu/news/profiles/alumni_profile_sheena_howard</ref> na Mahadum Howard dị na [[Washington, D.C.|Washington, DC]], gụsịrị akwụkwọ na 2010 na PhD na nkwukọrịta na ọdịbendị.
== Ọrụ ==
Howard bụ onye na-akwado ikpe ziri ezi nke ọha na eze na onye nkatọ omenala, <ref>[https://web.archive.org/web/20171005201600/http://clutchmagonline.com/2014/08/professor-sheena-howard-5-interesting-facts-first-black-woman-win-oscar-comics/2/ "Professor Sheena Howard: 5 Interesting Facts About The First Black Woman to Win the Oscar of Comics"]. Kenya Foy. ''Clutch Magazine''</ref> na-ede banyere ihe omume mmekọrịta ọha na eze na ndọrọ ndọrọ ọchịchị na-elekwasị anya na agbụrụ agbụrụ na obere mmekọahụ. Site na 2011 ruo 2013 Howard jere ozi dị ka onye otu kọmitii onyinye ntinye akwụkwọ, AABHE. Ọ bụkwa onye nchịkọta akụkọ ngalaba maka ''Journal of African American Males In Education'' na 2009. <sup class="noprint Inline-Template Template-Fact" style="white-space:nowrap;">[ ''[[wikipedia:Tinye edensibịa|<span title="This claim needs references to reliable sources. (September 2017)">a chọrọ nkọwa</span>]]'' ]</sup>
Na 2014, Howard ghọrọ nwanyị ojii mbụ nwetara ihe nrite Eisner maka akwụkwọ ya ''Black Comics: Politics of Race and Representation.'' Akwụkwọ ahụ, nke Dr. [[Ronald L. Jackson nke Abụọ|Ron Jackson II]] deziri, dabeere na akwụkwọ edemede ya "African American Communication Dynamics through Black Comics Strips." N'ajụjụ ọnụ Michael Cavna na <nowiki><i id="mwLg">The Washington Post</i></nowiki>, Howard kwuru na ọ na-ekwu, sị, "Achọrọ m ka ndị mmadụ gụọ akwụkwọ ahụ ma mụta banyere nnukwu ndị okike ojii na ndị edemede bụ ndị na-ede ihe odide n'oge a na-enwe oke ịkpa ókè agbụrụ na ịkpọasị n'ebe ọ nọ. ndị oji. <ref name="WashingtonPost">Cavna, Michael (September 18, 2014). [https://www.washingtonpost.com/news/comic-riffs/wp/2014/09/18/black-comics-fresh-off-milestone-eisner-award-howard-alumna-scholar-goes-deep-beneath-black-and-white-of-comics-page-at-fall-for-the-book-qa/ "‘BLACK COMICS’: Fresh off milestone Eisner Award, (Howard alumna) scholar goes deep beneath black-and-white of comics page at Fall for the Book (Q&A)"]. ''[[The Washington Post]]''.</ref>
Na 2017, NBC News gosipụtara akụkọ na akwụkwọ ọchị nke Howards kwadoro; onye ndu n'ime ihe ọchị ahụ nwere Down Syndrome. Ihe ngosi ahụ kwuru, "Ịgbakwunye isiokwu nke akụkọ adịgboroja n'ime ahịrị akụkọ ya kachasị ọhụrụ na 'Superb', usoro ihe nkiri na-atọ ọchị nke 'Luke Cage' na-ede akwụkwọ na-atọ ọchị bụ David F. Walker, nwa amaala Philadelphia hụrụ na ọ dị mkpa ịgbakwunye nsogbu ndọrọ ndọrọ ọchịchị ugbu a. iji weta ụkpụrụ omume na omimi na ihe ndị na-atọ ọchị ya ma ọ bụ ezie na ọrụ ya na-abụkarị nke ndọrọ ndọrọ ọchịchị, ọ na-akpachara anya ka ọ ghara imeju ndị na-agụ akwụkwọ na-eto eto na nkọwa doro anya. <ref>{{Cite web|url=https://www.nbcnews.com/news/nbcblk/first-black-woman-win-eisner-award-conquering-comic-industry-n808461|title=Dr. Sheena Howard is bringing diversity to the comic industry|work=NBC News}}</ref>
== Na-arụ ọrụ ==
* ''Black Comics: Politics of Race and Representation'' (2013) Howard na-akparịtara oke oke oke oke n'ime echiche semantic na nka nke ihe nkiri na- atọ ọchị na asụsụ Bekee nke Africa America. Ọ na-enyochakwa akụkọ ihe mere eme nke ndị na-ese ihe nkiri ojii nyere n'usoro ihe ọchị. <ref name="WashingtonPost"/> <ref>[http://comicscreatornews.com/?p=1029 "All Eyes On Eisner Winner Dr. Sheena Howard"]. ''Comic Creator News'', by Mark C. Turner on Sep 9th, 2014</ref> Maka akwụkwọ a, ya na [[Ronald L. Jackson nke Abụọ|Ronald L. Jackson]] dezie ya, <ref>[http://www.autostraddle.com/taking-a-look-at-the-eisner-winners-and-wonder-womans-new-movie-costume-247259/ "Taking a Look At the Eisner Winners and Wonder Woman's New Movie Costume!"]. *''AutoStraddle''</ref> <ref>[http://www.english.ufl.edu/imagetext/archives/v8_1/lyn/ "Review of Black Comics: Politics of Race and Representation"]. *''Image Text: Interdisciplinary Comics Studies'', Volume 8 No. 1 By Francesca Lyn</ref> E nyere Howard onyinye Eisner Award . <ref>[http://www.nj.com/mercer/index.ssf/2014/08/rider_university_professor_wins_oscar_of_comics_at_san_diego_comic-con.html "Rider University professor wins 'Oscar of comics' at San Diego Comic-Con"] Brendan McGrath ''Times of Trenton'', nj.com, August 03, 2014</ref> <ref>[https://muse.jhu.edu/login?auth=0&type=summary&url=/journals/cinema_journal/v055/55.1.frank.html "Black Comics: Politics of Race and Representation ed. by Sheena C. Howard and Ronald L. Jackson II (review)"]. Kathryn M. Frank,
</ref>
* ''Black Queer Identity Matrix: Towards An Integrated Queer of Color Framework'' (2014) Howard na-elekwasị anya na njirimara nwanyị nwanyị ojii ojii, na-ekwu okwu n'etiti agbụrụ nke agbụrụ, okike na usoro mmekọahụ, ma na-ekwurịta mkpa ọ dị maka nhazi echiche agba. Akwụkwọ a na-akpọ maka nkọwapụta ọnụ karịa n'ime ọmụmụ ihe, na-enwe echiche miri emi banyere mgbanwe nke agbụrụ na agbụrụ. N'ime nyocha akwụkwọ na QED: Journal in GLBTQ Worldmaking, Dominique D. Johnson kwuru:
Ọ bụ ezie na "Black Queer Identity Matrix" na-apụta site na nkwurịta okwu, ndị ọkà mmụta ejiriwo Black Queer Identity Matrix mee ihe n'ihe gbasara ikpe ziri ezi nke ọha na eze na ngbanwe nha nha nha, yana usoro nke na-eme ka ọdịiche dị n'etiti echiche na-ezighị ezi na njirimara queer. <ref>{{Cite web|url=https://gobblerconnect.vt.edu/organization/hokiepride/calendar/details/626843|title=- GobblerConnect}}</ref> Howard ejirila ihe owuwu ndị akọwapụtara na ''Black Queer Identity Matrix'' iji nyochaa ihe ngosi mgbasa ozi na ihe ngosi ''Alaeze Ukwu'' na ịma aka mmekọ nwoke na nwanyị . Howard na-ekwu na akwụkwọ akụkọ ''Huffington Post'', dị ka onye edemede nke ''Black Queer Identity Matrix'', akwụkwọ nke na-emebi matrix nke ndị nwanyị nwere mmasị nwoke na ndị nwere mmasị nwoke na nwanyị na-agba agba na atụmatụ ndị a na-eji na-akparịta ụka banyere njirimara mmekọahụ na okwu ọha: "Achọtara m mmeghachi omume ahụ. nke onye na-akọwa mgbasa ozi na onye nyocha ndọrọ ndọrọ ọchịchị, Dr. Boyce Watkins nwere nnukwu nsogbu na nsogbu, karịsịa n'ime okwu nke okwu na-adịgide adịgide nke na-ekwu na obodo Black bụ nwoke idina nwoke." <ref>{{Cite web|title=Dr. Boyce Watkins Charges Lee Daniels With Having A 'Gay Agenda'|url=https://www.huffingtonpost.com/sheena-c-howard/boyce-watkins-empire-gay_b_6781362.html|work=The Huffington Post|date=5 March 2015|accessdate=2015-11-23}}</ref> Atlantic ekwupụtala ọrụ Dr. Howard, na-eme njikọ n'etiti njirimara mmekọahụ, nwoke na nwanyị, na mgbasa ozi mgbasa ozi. <ref>Hakeem Mans Up. Retrieved from https://www.theatlantic.com/entertainment/archive/2015/11/empire-season-2-episode-6-hakeem-masculinity/414247/.</ref>
* ''Nkọwa dị egwu nke agbụrụ, okike na nhazi mmekọ nwoke na nwanyị'' (2014) Akwụkwọ Lexington.
* ''Encyclopedia of Black Comics'' (2017) Fulcrum Press.
N'ime otu akụkụ ya na ''Los Angeles Times'', onye edemede bụ Jevon Phillips kwuru ụfọdụ n'ime esemokwu gburugburu ''Encyclopedia of Black Comics'', na-ekwu, sị, "Dị ka akwụkwọ nkà ihe ọmụma ọ bụla, Otú ọ dị, otu n'ime ihe mbụ ndị mmadụ na-emekarị bụ igosi ihe na-adịghị na ya. Nchikota Dwayne McDuffie, ma eleghị anya, onye Africa America kasị nwee mmetụta na ihe nkiri na ihe nkiri n'ime iri afọ ole na ole gara aga, esonyeghị n'akwụkwọ ahụ Ọ nwụrụ na 2011, ma ọ bụ ihe a ma ama, na e nwere ndị ọzọ: William Wilson, onye mbụ na-ebipụta nnwere onwe ojii nke depụta ihe nkiri dijitalụ na iTunes, Percy Carey (onye na-agụ egwú MF Grimm), onye bụ onye mbụ nhọpụta Eisner ojii, na Michael Davis - onye nwere ike ị nweta ọnọdụ n'akwụkwọ ahụ." <ref>{{Cite web|title='Black Panther' and 'Black Lightning' emerging, the 'Encyclopedia of Black Comics' is here to help'|work=[[Los Angeles Times]]|date=12 March 2018|url=https://www.latimes.com/books/features/la-ca-jc-encyclopedia-black-comics-20180312-htmlstory.html}}</ref> N'ọtụtụ ajụjụ ọnụ, Howard zara nkatọ ndị a na-echetara ọha na eze na nke a bụ naanị olu otu ma ọ bụrụ na ndị mmadụ chọrọ ka a matakwuo ihe ndị na-atọ ọchị Black, ha ga-akwado olu otu. Howard ekwuola na ime ide akwụkwọ bụ́ Encyclopedia of Black Comics bụ ihe na-akụda mmụọ, mana ọ rịọrọ enyemaka nke ọtụtụ ndị ode akwụkwọ nọ na ndị na-eme ihe nkiri ka ha dee ndenye n'akwụkwọ ahụ.
== Ihe nkiri ==
Na 2018, Howard gosipụtara na ngalaba Emmy họpụtara <ref>https://www.njtvonline.org/programs/state-of-the-arts/turning-page-black-comics-x8bq9s/</ref> nke ngosi ''State of Arts'' . <ref>{{Cite web|url=https://www.stateoftheartsnj.com/|title=HOME|work=State Of The Arts - NJ}}</ref> Akụkụ ahụ gosipụtara ọrụ Howard na ihe ọchị yana mmejuputa ihe nkiri ya n'ime klaasị kọleji. Ihe ngosi ahụ gosipụtara mmetụta na akụkọ ihe mere eme nke ihe ọchị ojii.
== Ntụaka ==
na-ede akwụkwọ na-atọ ọchị bụ David F. Walker, nwa amaala Philadelphia hụrụ na ọ dị mkpa ịgbakwunye nsogbu ndọrọ ndọrọ ọchịchị ugbu a. iji weta ụkpụrụ omume na omimi na ihe ndị na-atọ ọchị ya ma ọ ọnụ Michael Cavna na The Washington Post, Howard kwuru na ọ na-ekwu, sị, "Achọrọ m ka ndị{{Reflist}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
6e4ijywyg6dyd3whf7pjxa8py05u8kq
Terry Moore (onye na-ese ihe nkiri)
0
48712
631514
449848
2026-04-30T23:16:15Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 3 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
631514
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Terry Moore''' (amụrụ 1954) bụ onye na-ese ihe nkiri America, mara maka usoro ''Strangers na Paradaịs'', ''Rachel Rising'', na ntọala Homage Comics . Ọrụ ya enwetala nkwanye ùgwù ya na ụlọ ọrụ na-atọ ọchị, gụnyere Eisner Award for Best Serialized Story na 1996 maka ''ndị ọbịa na Paradaịs'' #1-8, nke anakọtara na akwụkwọ azụmaahịa ''m rọrọ nrọ'' .
== Ndụ mbido ==
A mụrụ Moore na Texas wee tolite na South United States, Africa na England. A mụrụ nwanne ya nwanyị nke obere mgbe ezinụlọ ya bi n'Africa. Ọ malitere ịse ihe osise mgbe ọ dị afọ asatọ, mgbe ọ dị afọ iri na atọ, ọ mụtara ịkpọ ụbọ ọkụ eletrik . O kwuwo na mmetụta ya kacha arụ ọrụ bụ ''Peanuts'' <nowiki>Charles</nowiki> Schulz . <ref>[http://comics.ign.com/articles/599/599089p1.html IGN: Dirty Dozen Starring Terry Moore]</ref>
Mgbe Moore na-arụ ọrụ dị ka onye na-akụ egwú, ọ zutere ma lụọ nwunye ya. Mgbe ha kpebiri inwe ezinụlọ, ọ rụrụ ọrụ kwụsiri ike dị ka onye na-edezi vidiyo. Ọ kwagara n'ime katuunu mgbe ike edezi ike gwụrụ ya. <ref>Stryker, Jonathan (November 15, 2017), "[http://horrornews.net/126864/interview-cartoonist-terry-moore/ Interview: Cartoonist Terry Moore]," Horror News. Retrieved 2017-12-14</ref>
== Ọrụ ==
N'ịgbaso ihe atụ nke ndị na-emepụta ihe nkiri onwe ha dị ka Dave Sim na Jeff Smith, Terry Moore kpebiri ibipụta ''ndị ọbịa na Paradaịs'' n'onwe ya site na akara ngosi '''Studio''' nke dabeere na Houston.
Na 2008, Moore dere ma see mkpuchi maka mbipụta ise niile nke Marvel Comics 's ''Spider-Man hụrụ Mary Jane'' vol. 2. <ref>{{Cite web|url=http://marvel.com/comic_books/issue/22939/spider-man_loves_mary_jane_2008_5|archiveurl=https://web.archive.org/web/20120426173615/http://marvel.com/comic_books/issue/22939/spider-man_loves_mary_jane_2008_5|archivedate=2012-04-26|publisher=[[Marvel Comics]]|title=Spider-Man Loves Mary Jane (2008) #5}}</ref> N'afọ sochirinụ, ọ malitere ide ''Runaways'' vol. 2, nakwa maka Marvel. <ref>{{Cite web|url=http://forum.newsarama.com/showthread.php?t=122838|title=SDCC '07: TERRY MOORE/HUMBERTO RAMOS NEXT RUNAWAYS TEAM|author=Rogers, Vaneta|publisher=[[Newsarama]]|date=2007-07-27|accessdate=2007-07-27|archiveurl=https://web.archive.org/web/20070929134712/http://forum.newsarama.com/showthread.php?t=122838|archivedate=2007-09-29}}</ref> Ọsọ a were okwu itoolu.
Mbipụta mbụ nke usoro mbipụta onwe ya na-esote, ''Echo'' wepụtara na Maachị 5, 2008. ''Echo'' gbara ọsọ maka mbipụta 30 wee mechie na June 2011. A na-esote ya na August 2011 site na ''Rachel Rising'', ihe egwu egwu egwu 42 nke meriri 2014 Harvey Award for Best Lettering na 2015 award for Best Cartoonist na mgbakwunye na ọtụtụ nhọpụta ndị ọzọ. <ref>(July 15, 2013), "[https://web.archive.org/web/20130722221743/http://www.comicbookresources.com/?page=article&id=46633 2013 HARVEY AWARD NOMINEES ANNOUNCED]," Comic Book Resources (accessed January 10, 2016)</ref> <ref>(September 7, 2014), "[http://www.comicsreporter.com/index.php/your_2014_harvey_awards_winners/ Your 2014 Harvey Award Winners]," Comics Reporter (accessed January 10, 2016)
.</ref> <ref>(September 26, 2015), "[http://www.techtimes.com/articles/88805/20150926/the-2015-harvey-award-winners.htm The 2015 Harvey Award Winners]," Tech Times (accessed January 10, 2016).</ref> <ref>(July 5, 2016), "[https://web.archive.org/web/20200519034815/https://www.newsarama.com/29977-2016-harvey-awards-nominees-announced.html 2016 Harvey Awards Nominees Announced]," Newsarama (accessed July 15, 2016)</ref> Ahọpụtakwara ya maka ihe nrite Eisner n'ụdị usoro na-aga n'ihu kacha mma (2012), onye ode akwụkwọ kacha mma (2012, 2014), na akwụkwọ ozi kacha mma (2014). <ref>(April 4, 2012), "[https://web.archive.org/web/20160318022145/http://www.comicbookresources.com/?page=article&id=37982 Nominees announced for 2012 Eisner Awards]," Comic Book Resources (accessed January 10, 2016).</ref> <ref>(April 14, 2014), "[https://web.archive.org/web/20160423211420/http://www.comicbookresources.com/?page=article&id=52167 2014 Eisner Award Nominees Announced]," Comic Book Resources (accessed January 10, 2016).</ref> Akwụkwọ ya na-esote, ''Motor Girl'', gbara ọsọ maka mbipụta 10 n'etiti November 2016 na Nọvemba 2017.
E gosipụtara Moore na ''The Cartoonist ,'' ihe nkiri ihe nkiri 2009 na ndụ na ọrụ nke Jeff Smith, onye kere ''ọkpụkpụ .'' A họpụtara Moore na 2016 maka Inkwell Awards All-in-One Award. <ref name="Inkwell Awards Winners, 2016">[http://www.inkwellawards.com/?page_id=5352 Inkwell Awards 2016 Winners]</ref>
Moore ekwupụtala ọchịchọ ime ihe nkiri eserese nke syndicated na ndetu ndị odee dị n'azụ akwụkwọ nnakọta nke ''Strangers na Paradaịs'' . Ebipụtala ụfọdụ ọrụ mpempe akwụkwọ Moore na ''Paradaịs, kwa!'' na dị ka akụkụ nke abụọ na nhọrọ nke ''Rachel Rising'' .
== Akwụkwọ akụkọ ==
=== Ụlọ ihe nkiri Abstract ===
Aha ndị Abstract Studio bipụtara gụnyere:
Ndị ọbịa na Paradaịs (1993-2007):
2011 site na Rachel Rising, ihe egwu egwu egwu 42 nke meriri 2014 Harvey Award for Best Lettering na 2015 award for Best Cartoonist na mgbakwunye na ọtụtụ nhọpụta ndị ọzọ. Ahọpụtakwara
* ''Ndị ọbịa na Paradaịs vol.'' ''1'' , mbipụta 3 (1993-1994)
* ''Ndị ọbịa na Paradaịs vol.'' ''2'' , mbipụta 13 (1994-1996)
* ''Ndị ọbịa na Paradaịs vol.'' ''3'' , mbipụta 90 (1996-2007)
Oké ifufe :
* ''Gen 13 Bootleg'' #5-6 (1997)
Ihe ọchị Ịnyịnya Ọchịchịrị :
* ''Akụkọ Akụkọ Agha Agha'' #5 (2000)
* ''Buffy the Vampire Slayer : willow na Tara'' 1-shot (2001)
Ihe nkiri DC :
* ''DC Mbụ: Batgirl / Joker'' #1 (2002)
* ''Nnụnụ na-eri anụ'' #47-49 (2002)
Ihe nkiri ịtụnanya :
* ''Ultimate Marvel Otu-Up'' #14 (2002)
* ''Spider-Man hụrụ Mary Jane n'anya vol.'' ''2 (2008-2009)''
* ''Ndị na-agba ọsọ'' vol. 3 #1-9 (2008-2009)
* ''Akụkọ ifo II #3 (2011)''
* ''Akụkọ ifo'' #107 (2011)
Ihe nkiri Bongo :
* ''Ụlọ osisi egwu'' #12 (2006)
== Ntụaka ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
{{Commons category|Terry Moore (comics)}}
* [http://www.strangersinparadise.com/ Weebụsaịtị ndị ọbịa nọ na Paradaịs]
* [https://archive.today/20130104210451/http://terrymooreart.com/blog/ Blog nke Terry Moore]
* Moore na-akparịta Mbipụta Pocket SiP na Podcast Comic Geek:
** [https://archive.today/20130119140619/http://www.comicgeekspeak.com/linkManager.php?linkId=14 Mpịakọta 3 (October, 2008)]
** [https://archive.today/20130119152356/http://www.comicgeekspeak.com/linkManager.php?linkId=11 Mpịakọta 6 (June, 2010)]
{{s-start}}
{{succession box|title=''[[Birds of Prey (comic)|Birds of Prey]]'' writer|before=[[Chuck Dixon]]|after=[[Gilbert Hernandez]]|years=2002}}
{{succession box|title=''[[Runaways (comics)|Runaways]]'' writer|before=[[Joss Whedon]]|after=[[Kathryn Immonen]]|years=2008–2009}}
{{s-end}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
mrofukp99ndrtasy569kwpnk9hrdma2
Sovan Chatterjee
0
51058
631465
433321
2026-04-30T17:35:45Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
631465
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox officeholder||name=Sovan Chatterjee|native_name=শোভন চট্টোপাধ্যায়|image=Sovan Chatterjee - Kolkata 2015-10-22 6615.JPG|caption=|birth_date={{Birth date and age|1964|07|07|df=y}}<ref>{{cite web|title=Sovan Chatterjee Wiki, Age, Bio, Height, Wife, net Worth, Assets|url=https://india2017.co.in/sovan-chatterjee-wiki-age-bio-height-wife-net-worth-assets.html|publisher=India 2017|access-date=11 June 2017|accessdate=25 August 2024|archivedate=23 February 2020|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200223000834/https://india2017.co.in/sovan-chatterjee-wiki-age-bio-height-wife-net-worth-assets.html}}</ref>|birth_place=[[Kolkata]], [[West Bengal]], [[India]]|residence=|death_date=|death_place=|office1=37th [[Mayor of Kolkata]]|deputy1=Farzana Alam (2010-15)
[[Atin Ghosh]] (2015-18)|term_start1=16 June 2010|term_end1=22 November 2018|predecessor1=[[Bikash Ranjan Bhattacharya]]<ref>{{cite web|title=Mayors of Kolkata|url=https://www.kmcgov.in/KMCPortal/jsp/MayorsKolkata.jsp|publisher=KMC Gov|access-date=11 June 2017}}</ref>|successor1=[[Firhad Hakim]]|office2=Minister of Fire & Engineering<br>[[Government of West Bengal]]|constituency2=[[Behala Purba]]|term_start2=2011|term_end2=2021|predecessor2=Kumkum Chakraborti|successor2=Sujit Bose|office3=[[Kolkata Municipal Corporation|Councillor, Kolkata Municipal Corporation]]|constituency3=[[Ward No. 131, Kolkata Municipal Corporation|Ward No. 131]]|term_start3=2010|term_end3=2022|predecessor3=Sova Ghosh|successor3=Ratna Chatterjee|party=[[Bharatiya Janata Party]] {{small|(2019–2021)}}<br/>[[Trinamool Congress]] {{small|(1998–2019)}}<br/>[[Indian National Congress]] {{small|(1985–1998)}}|otherparty=|spouse=|children=|alma_mater=|website=|date=|year=|source=}}
'''Sovan Chatterjee''' (amụrụ na 7 Julaị 1964) bụ onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị India. Ọ bụbu onye otu Indian National Congress, Trinamool Congress, na Bharatiya Janata Party. Ọ rụkwara ọrụ dị ka Onye isi obodo Kolkata. Chatterjee jere ozi dị ka onye kansụl Kolkata Municipal Corporation (KMC) kemgbe afọ 1985. N'afọ 2019, ọ sonyeere Bharatiya Janata Party, wee pụọ n'afọ 2021.
== Ọrụ ndọrọ ndọrọ ọchịchị ==
Chatterjee, onye kansụl na KMC kemgbe 1985, jere ozi dị ka onye isi obodo na kansụl site na 2000 ruo 2005, nke ụlọ ọrụ ahụ.<ref name="SC">{{Cite web|title=Sovan Chatterjee to be new Kolkata mayor|url=http://hindustantimes.com/india/sovan-chatterjee-to-be-new-kolkata-mayor/story-Qx2KVMf8llpu5bOKv4s0kM.html|work=Hindustan Times|accessdate=7 June 2017|archivedate=2 March 2019|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190302090555/https://www.hindustantimes.com/india/sovan-chatterjee-to-be-new-kolkata-mayor/story-Qx2KVMf8llpu5bOKv4s0kM.html}}</ref> Chatterjee meriri oche Behala Purba na ntuli aka 2011 West Bengal Assembly, nke o jidere na 2016. <ref>{{Cite web|title=2011 West Bengal Assembly election result|url=http://bengali.oneindia.com/behala-purba-election-results-2011-153.html|publisher=One India}}</ref><ref>{{Cite web|title=Behala Purba Assembly Election result|url=http://infoelections.com/infoelection/electionresult/index.php/home/state-assembly-constituency/west-bengal-election-result/775-BEHALA_PURBAassembly_election_result_2016.html|publisher=Info Elections|accessdate=8 June 2017|archivedate=9 June 2017|archiveurl=https://web.archive.org/web/20170609210834/http://infoelections.com/infoelection/electionresult/index.php/home/state-assembly-constituency/west-bengal-election-result/775-BEHALA_PURBAassembly_election_result_2016.html}}</ref>
=== Onye isi obodo Kolkata ===
N'afọ 2010, pati ya bụ All India Trinamool Congress họpụtara ya ka ọ bụrụ onye isi obodo Kolkata, ebe a họpụtara Farzana Alam ka ọ bụrụ osote ya.<ref name="SC"/> Ọ gbara arụkwaghịm n'ọkwa onye isi obodo na 22 Nọvemba 2018.
=== Minista na-ahụ maka ụlọ ọrụ ===
E mere Chatterjee ka ọ bụrụ minista n'afọ 2016. Onye bụbu onye isi obodo Bikash Ranjan Bhattacharya kwuru na ọ nweghị ndokwa n'iwu nke na-egbochi onye isi obodo ijide ọkwa minista.<ref>{{Cite web|title=Mayor Sovan Chatterjee in Mamata's cabinet: Is it legal?|url=https://timesofindia.indiatimes.com/city/kolkata/Mayor-Sovan-Chatterjee-in-Mamatas-cabinet-Is-it-legal/articleshow/52456213.cms|work=Times of India|accessdate=7 June 2017}}</ref> Site na mbelata nke ehi, e mechiri ebe a na-egbu anụ mbụ na India (n'ógbè Tangra) na Mee 2017. Chatterjee meghachiri site n'ikwu na ọ ga-enyocha okwu ahụ.<ref>{{Cite web|title=Supply falls, Kolkata shuts India's first fully automated abattoir|url=https://timesofindia.indiatimes.com/city/kolkata/supply-falls-kmc-shuts-indias-first-fully-automated-abattoir/articleshow/58918700.cms|work=Times of India|accessdate=7 June 2017}}</ref>
Na Disemba 2016, Chatterjee ghọrọ onye isi obodo mbụ nke obodo ọ bụla na India iji nweta mkpuchi nchebe Z-plus (ọkwa kachasị elu nke mkpuchi nche na India). N'ụdị ahụ, ọ ga-enweta nchebe site na ndị National Security Guard commandos.<ref>{{Cite web|title=Z+ cover for mayor, Abhishek Banerjee|url=https://timesofindia.indiatimes.com/city/kolkata/Z-cover-for-mayor-Abhishek-Banerjee/articleshow/55828708.cms|work=Times of India|accessdate=7 June 2017}}</ref>
N'ọnwa Nọvemba afọ 2014, a mara ọkwa na Chatterjee bụ onye na-azọ ọkwa onye isi obodo nke pati ya maka ntuli aka obodo nke a ga-eme n'afọ 2015.<ref>{{Cite web|title=Sovan Chatterjee to be TMC's mayoral candidate for KMC elections|url=https://timesofindia.indiatimes.com/city/kolkata/Sovan-Chatterjee-to-be-TMCs-mayoral-candidate-for-KMC-elections/articleshow/45068031.cms|work=Times of India|accessdate=8 June 2017}}</ref> A họpụtara ya ọzọ ka ọ bụrụ onye isi obodo ahụ na Mee, ebe pati ya meriri ntuli aka ahụ.<ref>{{Cite web|title=Sovan Chatterjee back as Kolkata mayor|url=http://www.thestatesman.com/bengal/sovan-chatterjee-back-as-kolkata-mayor-62290.html|work=The Statesman|accessdate=8 June 2017}}</ref>
=== Ọrụ na BJP ===
N'abalị iri abụọ na abụọ n'ọnwa Nọvemba afọ 2018, ọ gbara arụkwaghịm n'ọkwa onye isi obodo nke Kolkata Municipal Corporation. O mechara sonye na BJP na 14 Ọgọstụ 2019. <ref>{{Cite web|url=https://www.ndtv.com/india-news/trinamool-mla-sovan-chatterjee-likely-to-join-bjp-today-2084952%3famp=1&akamai-rum=off|title=Sovan Chatterjee joins BJP}}</ref> Ọ bụ onye na-ekiri mpaghara Kolkata maka West Bengal Bharatiya Janata Party.
== Ndụ onwe onye ==
[[Usòrò:Baishakhi_Banerjee_And_Sovan_Chatterjee_-_Kolkata_2023-12-05_8497.jpg|áká_ịkẹngạ|thumb|Sovan Chatterjee na Baisakhi Banerjee na 29th Kolkata International Film Festival, 2023]]
Kemgbe 2018, Sovan kewapụrụ onwe ya na nwunye ya, Ratna. Ọ gbara akwụkwọ maka ịgba alụkwaghịm, na-ekwu maka ebubo Ratna na onye ya na ya na-azụkọ ahịa bụ Abhijit Ganguly na-enwe mmekọahụ, nke Ratna gọnarịrị. Ruo ugbu a, Ratna ajụla ịgba alụkwaghịm nye Sovan.[10] N'ịkọwa ihe iyi egwu ndụ ya sitere na Ratna, Sovan hapụrụ ebe obibi Behala ma na-ebi ugbu a na Golpark flat na Baisakhi Banerjee, onye nkuzi mahadum & onye otu ndị nkuzi TMC, onye ya na ya na-enwe mmekọrịta alụmdi na nwunye kemgbe 2009. Ratna boro Baisakhi (onye hapụkwara di ya Manojit Mondal n'ime ọnwa 2 nke alụmdi na nwunye ha ka ha na Sovan biri) maka ịkpalite nsogbu na ndụ alụmdi na nwunye ha. A kọrọ na Sovan were iwe mgbe a họpụtara Dulal Chandra Das dị ka onye na-akwado TMC maka ntuli aka na oche Maheshtala na 2018, nke ọ tụgharịrị dị ka onye isi pati Mamata Banerjee na nwunye ya bụ Ratna. Na Nọvemba 2018, Mamata Banerjee mekwara Sovan arụkwaghịm n'ọkwa ya dị ka onye minista na ụlọ ọrụ ya na onye isi obodo Kolkata Municipal Corporation n'ihi nsogbu alụmdi na nwunye na-emetụta ọrụ ya, [11] nke mere ka ọ kewapụ onwe ya na nnọkọ ahụ. N'August 2019, Sovan, ya na Baisakhi sonyeere BJP, ebe Ratna gara n'ihu na TMC. Otú ọ dị, Sovan adịghị arụsi ọrụ ike na nnọkọ ahụ, n'ihi enweghị nkwanye ùgwù maka Baisakhi.[12] Na ntuli aka steeti 2021, TMC weputara Ratna Chatterjee ka onye ndoro-ndoro ya site na oche mbụ nke Sovan nke East Behala. Sovan chọrọ ka akpọpụta ya n'ebe ahụ dị ka onye ndoro-ndoro ochichi BJP megide nwunye ya na-akpa, agbanyeghị, ndị otu ahụ jụrụ ma mee atụmatụ itinye ya na oche dị nso na West Behala. N'ịkọwapụta nke a na ndị otu ahụ jụrụ ime Baisakhi ka ọ bụrụ onye ndọrọndọrọ na ntuli aka ahụ, Sovan kwụsịrị na BJP n'akụkụ Baisakhi na Machị 14, 2021, izu abụọ tupu ntuli aka amalite..<ref>{{Cite web|url=https://eisamay.com/elections/assembly-elections/west-bengal/news/dilip-ghosh-speaks-on-sovan-chatterjee-baisakhi-banerjee-resignation-from-bjp/articleshow/81507066.cms|title=BJP ছাড়লেন শোভন-বৈশাখী! মুখ খুললেন দিলীপ}}</ref>
Mgbe e jidere Sovan n'ihi ọrụ Narada, ndị mgbasa ozi dekọrọ Baisakhi na-ebe ákwá n'ihu ndị nche nke Ụlọ Mkpọrọ Alipore ka ha kwe ka ọ zute ya, mana ha jụrụ, na-ekwu na ya na ya enweghị njikọ iwu.<ref>{{Cite web|url=https://www.eisamay.com/west-bengal-news/kolkata-news/narada-scam-friend-of-jailed-leader-baisakhi-banerjee-breaks-down/amp_articleshow/82723634.cms|title='ওষুধটুকু দিতে দিন', জেল ফটক ধরে হাপুস নয়নে কান্না বৈশাখীর}}</ref> Mana Sovan jụrụ izute Ratna, onye e kwere ka ọ zute ya n'ụlọ mkpọrọ.
Sovan emeela Baisakhi onye nọchiri ya n'ụzọ iwu maka ihe onwunwe ya niile, na-ewepụ Ratna na nwa ya nwoke Saptarshi.<ref>{{Cite web|url=https://www.anandabazar.com/amp/west-bengal/sovan-chatterjee-says-he-has-transferred-all-his-properties-to-baishakhi-banerjees-name-in-a-legal-way-dgtl/cid/1287301|title=স্থাবর-অস্থাবর সম্পত্তি বৈশাখীর নামে লিখে দিয়েছেন, ঘোষণা করলেন শোভন}}</ref>
== Echiche ==
=== Bhangar Power Grid ===
Chatterjee na-akwado ọrụ mweghachi nke iwu Bhangar Power Grid, nke a kwụsịrị n'ihi ngagharị iwe nke ndị obodo maka inweta ala. O kwuru na ndị si n'èzí nwere ọdịmma na-egbochi mmepe.<ref>{{Cite web|title=Sovan bats for restoration of work at Bhangar power grid|url=http://www.millenniumpost.in/kolkata/kolkata-243612|work=Millennium Post|accessdate=7 June 2017}}</ref>
=== Nsogbu mmiri ===
Na Mee 2017, e nwere akụkọ banyere nsogbu mmiri na South Kolkata. Mpaghara ndị metụtara gụnyere Garden Reach, Watgunj, Kidderpore. Ndị kansụl Left Front kwụsịrị nzukọ kwa ọnwa nke Kolkata Municipal Corporation iji mee mkpesa megide enweghị ike nke ahụ idozi nsogbu ahụ. Banyere mkpesa ahụ, Chatterjee kwuru na ndị mmegide na-eme "ugwu site na molehill". <ref>{{Cite web|title=Severe water crisis in south Kolkata area|url=https://timesofindia.indiatimes.com/city/kolkata/severe-water-crisis-in-south-kolkata-area/articleshow/58703306.cms|work=Times of India|accessdate=7 June 2017}}</ref>
== Arụmụka ==
N'abalị iri na asaa n'ọnwa Mee n'afọ 2021, ya na onye isi minista nọ na kọmitii Mamata Banerjee, Subrata Mukherjee, MLA na onye bụbu minista Madan Mitra na Firhad Hakim ka Central Bureau of Investigation jidere n'ụlọ ha n'ihe metụtara ọrụ Narada.<ref>{{Cite web|title=Narada bribery case: 2 ministers, 1 MLA arrested, Mamata rushes to CBI office|url=https://indianexpress.com/article/cities/kolkata/firhad-hakim-among-tmc-leaders-detained-by-cbi-in-narada-case-7318174/|work=[[Indian Express]]|accessdate=17 May 2021|date=17 May 2021}}</ref>
== Ebem si dee ==
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
[[Òtù:Pages with unreviewed translations]]
75xz7yluypyxip0eqf2hqh96u99jo8v
631466
631465
2026-04-30T17:35:47Z
KiranBOT
25138
removed AMP tracking from URLs ([[:m:User:KiranBOT/AMP|details]]) ([[User talk:Usernamekiran|report error]]) v2.2.9s
631466
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox officeholder||name=Sovan Chatterjee|native_name=শোভন চট্টোপাধ্যায়|image=Sovan Chatterjee - Kolkata 2015-10-22 6615.JPG|caption=|birth_date={{Birth date and age|1964|07|07|df=y}}<ref>{{cite web|title=Sovan Chatterjee Wiki, Age, Bio, Height, Wife, net Worth, Assets|url=https://india2017.co.in/sovan-chatterjee-wiki-age-bio-height-wife-net-worth-assets.html|publisher=India 2017|access-date=11 June 2017|accessdate=25 August 2024|archivedate=23 February 2020|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200223000834/https://india2017.co.in/sovan-chatterjee-wiki-age-bio-height-wife-net-worth-assets.html}}</ref>|birth_place=[[Kolkata]], [[West Bengal]], [[India]]|residence=|death_date=|death_place=|office1=37th [[Mayor of Kolkata]]|deputy1=Farzana Alam (2010-15)
[[Atin Ghosh]] (2015-18)|term_start1=16 June 2010|term_end1=22 November 2018|predecessor1=[[Bikash Ranjan Bhattacharya]]<ref>{{cite web|title=Mayors of Kolkata|url=https://www.kmcgov.in/KMCPortal/jsp/MayorsKolkata.jsp|publisher=KMC Gov|access-date=11 June 2017}}</ref>|successor1=[[Firhad Hakim]]|office2=Minister of Fire & Engineering<br>[[Government of West Bengal]]|constituency2=[[Behala Purba]]|term_start2=2011|term_end2=2021|predecessor2=Kumkum Chakraborti|successor2=Sujit Bose|office3=[[Kolkata Municipal Corporation|Councillor, Kolkata Municipal Corporation]]|constituency3=[[Ward No. 131, Kolkata Municipal Corporation|Ward No. 131]]|term_start3=2010|term_end3=2022|predecessor3=Sova Ghosh|successor3=Ratna Chatterjee|party=[[Bharatiya Janata Party]] {{small|(2019–2021)}}<br/>[[Trinamool Congress]] {{small|(1998–2019)}}<br/>[[Indian National Congress]] {{small|(1985–1998)}}|otherparty=|spouse=|children=|alma_mater=|website=|date=|year=|source=}}
'''Sovan Chatterjee''' (amụrụ na 7 Julaị 1964) bụ onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị India. Ọ bụbu onye otu Indian National Congress, Trinamool Congress, na Bharatiya Janata Party. Ọ rụkwara ọrụ dị ka Onye isi obodo Kolkata. Chatterjee jere ozi dị ka onye kansụl Kolkata Municipal Corporation (KMC) kemgbe afọ 1985. N'afọ 2019, ọ sonyeere Bharatiya Janata Party, wee pụọ n'afọ 2021.
== Ọrụ ndọrọ ndọrọ ọchịchị ==
Chatterjee, onye kansụl na KMC kemgbe 1985, jere ozi dị ka onye isi obodo na kansụl site na 2000 ruo 2005, nke ụlọ ọrụ ahụ.<ref name="SC">{{Cite web|title=Sovan Chatterjee to be new Kolkata mayor|url=http://hindustantimes.com/india/sovan-chatterjee-to-be-new-kolkata-mayor/story-Qx2KVMf8llpu5bOKv4s0kM.html|work=Hindustan Times|accessdate=7 June 2017|archivedate=2 March 2019|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190302090555/https://www.hindustantimes.com/india/sovan-chatterjee-to-be-new-kolkata-mayor/story-Qx2KVMf8llpu5bOKv4s0kM.html}}</ref> Chatterjee meriri oche Behala Purba na ntuli aka 2011 West Bengal Assembly, nke o jidere na 2016. <ref>{{Cite web|title=2011 West Bengal Assembly election result|url=http://bengali.oneindia.com/behala-purba-election-results-2011-153.html|publisher=One India}}</ref><ref>{{Cite web|title=Behala Purba Assembly Election result|url=http://infoelections.com/infoelection/electionresult/index.php/home/state-assembly-constituency/west-bengal-election-result/775-BEHALA_PURBAassembly_election_result_2016.html|publisher=Info Elections|accessdate=8 June 2017|archivedate=9 June 2017|archiveurl=https://web.archive.org/web/20170609210834/http://infoelections.com/infoelection/electionresult/index.php/home/state-assembly-constituency/west-bengal-election-result/775-BEHALA_PURBAassembly_election_result_2016.html}}</ref>
=== Onye isi obodo Kolkata ===
N'afọ 2010, pati ya bụ All India Trinamool Congress họpụtara ya ka ọ bụrụ onye isi obodo Kolkata, ebe a họpụtara Farzana Alam ka ọ bụrụ osote ya.<ref name="SC"/> Ọ gbara arụkwaghịm n'ọkwa onye isi obodo na 22 Nọvemba 2018.
=== Minista na-ahụ maka ụlọ ọrụ ===
E mere Chatterjee ka ọ bụrụ minista n'afọ 2016. Onye bụbu onye isi obodo Bikash Ranjan Bhattacharya kwuru na ọ nweghị ndokwa n'iwu nke na-egbochi onye isi obodo ijide ọkwa minista.<ref>{{Cite web|title=Mayor Sovan Chatterjee in Mamata's cabinet: Is it legal?|url=https://timesofindia.indiatimes.com/city/kolkata/Mayor-Sovan-Chatterjee-in-Mamatas-cabinet-Is-it-legal/articleshow/52456213.cms|work=Times of India|accessdate=7 June 2017}}</ref> Site na mbelata nke ehi, e mechiri ebe a na-egbu anụ mbụ na India (n'ógbè Tangra) na Mee 2017. Chatterjee meghachiri site n'ikwu na ọ ga-enyocha okwu ahụ.<ref>{{Cite web|title=Supply falls, Kolkata shuts India's first fully automated abattoir|url=https://timesofindia.indiatimes.com/city/kolkata/supply-falls-kmc-shuts-indias-first-fully-automated-abattoir/articleshow/58918700.cms|work=Times of India|accessdate=7 June 2017}}</ref>
Na Disemba 2016, Chatterjee ghọrọ onye isi obodo mbụ nke obodo ọ bụla na India iji nweta mkpuchi nchebe Z-plus (ọkwa kachasị elu nke mkpuchi nche na India). N'ụdị ahụ, ọ ga-enweta nchebe site na ndị National Security Guard commandos.<ref>{{Cite web|title=Z+ cover for mayor, Abhishek Banerjee|url=https://timesofindia.indiatimes.com/city/kolkata/Z-cover-for-mayor-Abhishek-Banerjee/articleshow/55828708.cms|work=Times of India|accessdate=7 June 2017}}</ref>
N'ọnwa Nọvemba afọ 2014, a mara ọkwa na Chatterjee bụ onye na-azọ ọkwa onye isi obodo nke pati ya maka ntuli aka obodo nke a ga-eme n'afọ 2015.<ref>{{Cite web|title=Sovan Chatterjee to be TMC's mayoral candidate for KMC elections|url=https://timesofindia.indiatimes.com/city/kolkata/Sovan-Chatterjee-to-be-TMCs-mayoral-candidate-for-KMC-elections/articleshow/45068031.cms|work=Times of India|accessdate=8 June 2017}}</ref> A họpụtara ya ọzọ ka ọ bụrụ onye isi obodo ahụ na Mee, ebe pati ya meriri ntuli aka ahụ.<ref>{{Cite web|title=Sovan Chatterjee back as Kolkata mayor|url=http://www.thestatesman.com/bengal/sovan-chatterjee-back-as-kolkata-mayor-62290.html|work=The Statesman|accessdate=8 June 2017}}</ref>
=== Ọrụ na BJP ===
N'abalị iri abụọ na abụọ n'ọnwa Nọvemba afọ 2018, ọ gbara arụkwaghịm n'ọkwa onye isi obodo nke Kolkata Municipal Corporation. O mechara sonye na BJP na 14 Ọgọstụ 2019. <ref>{{Cite web|url=https://www.ndtv.com/india-news/trinamool-mla-sovan-chatterjee-likely-to-join-bjp-today-2084952%3famp=1&akamai-rum=off|title=Sovan Chatterjee joins BJP}}</ref> Ọ bụ onye na-ekiri mpaghara Kolkata maka West Bengal Bharatiya Janata Party.
== Ndụ onwe onye ==
[[Usòrò:Baishakhi_Banerjee_And_Sovan_Chatterjee_-_Kolkata_2023-12-05_8497.jpg|áká_ịkẹngạ|thumb|Sovan Chatterjee na Baisakhi Banerjee na 29th Kolkata International Film Festival, 2023]]
Kemgbe 2018, Sovan kewapụrụ onwe ya na nwunye ya, Ratna. Ọ gbara akwụkwọ maka ịgba alụkwaghịm, na-ekwu maka ebubo Ratna na onye ya na ya na-azụkọ ahịa bụ Abhijit Ganguly na-enwe mmekọahụ, nke Ratna gọnarịrị. Ruo ugbu a, Ratna ajụla ịgba alụkwaghịm nye Sovan.[10] N'ịkọwa ihe iyi egwu ndụ ya sitere na Ratna, Sovan hapụrụ ebe obibi Behala ma na-ebi ugbu a na Golpark flat na Baisakhi Banerjee, onye nkuzi mahadum & onye otu ndị nkuzi TMC, onye ya na ya na-enwe mmekọrịta alụmdi na nwunye kemgbe 2009. Ratna boro Baisakhi (onye hapụkwara di ya Manojit Mondal n'ime ọnwa 2 nke alụmdi na nwunye ha ka ha na Sovan biri) maka ịkpalite nsogbu na ndụ alụmdi na nwunye ha. A kọrọ na Sovan were iwe mgbe a họpụtara Dulal Chandra Das dị ka onye na-akwado TMC maka ntuli aka na oche Maheshtala na 2018, nke ọ tụgharịrị dị ka onye isi pati Mamata Banerjee na nwunye ya bụ Ratna. Na Nọvemba 2018, Mamata Banerjee mekwara Sovan arụkwaghịm n'ọkwa ya dị ka onye minista na ụlọ ọrụ ya na onye isi obodo Kolkata Municipal Corporation n'ihi nsogbu alụmdi na nwunye na-emetụta ọrụ ya, [11] nke mere ka ọ kewapụ onwe ya na nnọkọ ahụ. N'August 2019, Sovan, ya na Baisakhi sonyeere BJP, ebe Ratna gara n'ihu na TMC. Otú ọ dị, Sovan adịghị arụsi ọrụ ike na nnọkọ ahụ, n'ihi enweghị nkwanye ùgwù maka Baisakhi.[12] Na ntuli aka steeti 2021, TMC weputara Ratna Chatterjee ka onye ndoro-ndoro ya site na oche mbụ nke Sovan nke East Behala. Sovan chọrọ ka akpọpụta ya n'ebe ahụ dị ka onye ndoro-ndoro ochichi BJP megide nwunye ya na-akpa, agbanyeghị, ndị otu ahụ jụrụ ma mee atụmatụ itinye ya na oche dị nso na West Behala. N'ịkọwapụta nke a na ndị otu ahụ jụrụ ime Baisakhi ka ọ bụrụ onye ndọrọndọrọ na ntuli aka ahụ, Sovan kwụsịrị na BJP n'akụkụ Baisakhi na Machị 14, 2021, izu abụọ tupu ntuli aka amalite..<ref>{{Cite web|url=https://eisamay.com/elections/assembly-elections/west-bengal/news/dilip-ghosh-speaks-on-sovan-chatterjee-baisakhi-banerjee-resignation-from-bjp/articleshow/81507066.cms|title=BJP ছাড়লেন শোভন-বৈশাখী! মুখ খুললেন দিলীপ}}</ref>
Mgbe e jidere Sovan n'ihi ọrụ Narada, ndị mgbasa ozi dekọrọ Baisakhi na-ebe ákwá n'ihu ndị nche nke Ụlọ Mkpọrọ Alipore ka ha kwe ka ọ zute ya, mana ha jụrụ, na-ekwu na ya na ya enweghị njikọ iwu.<ref>{{Cite web|url=https://eisamay.com/west-bengal-news/kolkata-news/narada-scam-friend-of-jailed-leader-baisakhi-banerjee-breaks-down/articleshow/82723634.cms|title='ওষুধটুকু দিতে দিন', জেল ফটক ধরে হাপুস নয়নে কান্না বৈশাখীর}}</ref> Mana Sovan jụrụ izute Ratna, onye e kwere ka ọ zute ya n'ụlọ mkpọrọ.
Sovan emeela Baisakhi onye nọchiri ya n'ụzọ iwu maka ihe onwunwe ya niile, na-ewepụ Ratna na nwa ya nwoke Saptarshi.<ref>{{Cite web|url=https://www.anandabazar.com/amp/west-bengal/sovan-chatterjee-says-he-has-transferred-all-his-properties-to-baishakhi-banerjees-name-in-a-legal-way-dgtl/cid/1287301|title=স্থাবর-অস্থাবর সম্পত্তি বৈশাখীর নামে লিখে দিয়েছেন, ঘোষণা করলেন শোভন}}</ref>
== Echiche ==
=== Bhangar Power Grid ===
Chatterjee na-akwado ọrụ mweghachi nke iwu Bhangar Power Grid, nke a kwụsịrị n'ihi ngagharị iwe nke ndị obodo maka inweta ala. O kwuru na ndị si n'èzí nwere ọdịmma na-egbochi mmepe.<ref>{{Cite web|title=Sovan bats for restoration of work at Bhangar power grid|url=http://www.millenniumpost.in/kolkata/kolkata-243612|work=Millennium Post|accessdate=7 June 2017}}</ref>
=== Nsogbu mmiri ===
Na Mee 2017, e nwere akụkọ banyere nsogbu mmiri na South Kolkata. Mpaghara ndị metụtara gụnyere Garden Reach, Watgunj, Kidderpore. Ndị kansụl Left Front kwụsịrị nzukọ kwa ọnwa nke Kolkata Municipal Corporation iji mee mkpesa megide enweghị ike nke ahụ idozi nsogbu ahụ. Banyere mkpesa ahụ, Chatterjee kwuru na ndị mmegide na-eme "ugwu site na molehill". <ref>{{Cite web|title=Severe water crisis in south Kolkata area|url=https://timesofindia.indiatimes.com/city/kolkata/severe-water-crisis-in-south-kolkata-area/articleshow/58703306.cms|work=Times of India|accessdate=7 June 2017}}</ref>
== Arụmụka ==
N'abalị iri na asaa n'ọnwa Mee n'afọ 2021, ya na onye isi minista nọ na kọmitii Mamata Banerjee, Subrata Mukherjee, MLA na onye bụbu minista Madan Mitra na Firhad Hakim ka Central Bureau of Investigation jidere n'ụlọ ha n'ihe metụtara ọrụ Narada.<ref>{{Cite web|title=Narada bribery case: 2 ministers, 1 MLA arrested, Mamata rushes to CBI office|url=https://indianexpress.com/article/cities/kolkata/firhad-hakim-among-tmc-leaders-detained-by-cbi-in-narada-case-7318174/|work=[[Indian Express]]|accessdate=17 May 2021|date=17 May 2021}}</ref>
== Ebem si dee ==
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
[[Òtù:Pages with unreviewed translations]]
g5iz0gyzg9iwkh1mtxng6t5va02lspe
Soares (onye na-agba bọọlụ, amụrụ n'afọ 1985)
0
51459
631458
363825
2026-04-30T16:19:15Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
631458
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
{| class="infobox infobox-table vcard"
style="line-height: 1.2em; max-width: 420px !important;"
|+ class="infobox-title fn" id="5" style="line-height: 1.2em;" |Soares
! colspan="4" class="infobox-header" style="color: #202122;background-color:
#b0c4de; line-height: 1.5em" |Personal information
|-
! class="infobox-label" scope="row" style="white-space: nowrap; vertical-align: baseline; text-align: left" |Full name
| colspan="3" class="infobox-data nickname" style="white-space: nowrap; vertical-align: baseline;;white-space: normal;" |
Hiziel Souza Soares
|-
! class="infobox-label" scope="row" style="white-space: nowrap; vertical-align: baseline; text-align: left" |Date of birth
| colspan="3" class="infobox-data" style="white-space: nowrap; vertical-align: baseline;;white-space: normal;" |
<span style="display:none"> (<span class="bday">1985-05-16</span>) </span>May 16, 1985<span class="noprint ForceAgeToShow"> (age 39)</span>
|-
! class="infobox-label" scope="row" style="white-space: nowrap; vertical-align: baseline; text-align: left" |Place of birth
| colspan="3" class="infobox-data birthplace" style="white-space: nowrap; vertical-align: baseline;;white-space: normal;" |
[[Manaus]], Brazil
|-
! class="infobox-label" scope="row" style="white-space: nowrap; vertical-align: baseline; text-align: left" |Height
| colspan="3" class="infobox-data" style="white-space: nowrap; vertical-align: baseline;;white-space: normal;" |
1.74 m (5 ft 9 in)
|-
! class="infobox-label" scope="row" style="white-space: nowrap; vertical-align: baseline; text-align: left" |Position(s)
| colspan="3" class="infobox-data role" style="white-space: nowrap; vertical-align: baseline;;white-space: normal;" |
[[Forward (association football)|Forward]]
|-
! colspan="4" class="infobox-header" style="color: #202122;background-color:
#b0c4de; line-height: 1.5em" |Team information
|-
! class="infobox-label" scope="row" style="white-space: nowrap; vertical-align: baseline; text-align: left" |<div style="display: inline-block; line-height: 1.2em; padding: .1em 0; ">Current team</div>
| colspan="3" class="infobox-data org" style="white-space: nowrap; vertical-align: baseline;;white-space: normal;" |
Atlético Catarinense
|-
! colspan="4" class="infobox-header" style="color: #202122;background-color:
#b0c4de; line-height: 1.5em" |Youth career
|-
! class="infobox-label" scope="row" style="white-space: nowrap; vertical-align: baseline; text-align: left" |<span style="font-weight:normal">2003–2005</span>
| colspan="3" class="infobox-data" style="white-space: nowrap; vertical-align: baseline;" |
[[Londrina Esporte Clube|Londrina]]
|-
! colspan="4" class="infobox-header" style="color: #202122;background-color:
#b0c4de; line-height: 1.5em" |Senior career*
|-
! class="infobox-label" scope="row" style="white-space: nowrap; vertical-align: baseline; text-align: left" |Years
| class="infobox-data infobox-data-a" style="white-space: nowrap; vertical-align: baseline;" |
'''Team'''
| class="infobox-data infobox-data-b" style="white-space: nowrap; vertical-align: baseline; text-align: right" |
'''<abbr title="<nowiki>League appearances</nowiki>">Apps</abbr>'''
| class="infobox-data infobox-data-c" style="white-space: nowrap; vertical-align: baseline; text-align: right" |
'''(<abbr title="<nowiki>League goals</nowiki>">Gls</abbr>)'''
|-
! class="infobox-label" scope="row" style="white-space: nowrap; vertical-align: baseline; text-align: left" |<span style="font-weight:normal">2005–2006</span>
| class="infobox-data infobox-data-a" style="white-space: nowrap; vertical-align: baseline;" |
[[Londrina Esporte Clube|Londrina]]
| class="infobox-data infobox-data-b" style="white-space: nowrap; vertical-align: baseline; text-align: right" |
0
| class="infobox-data infobox-data-c" style="white-space: nowrap; vertical-align: baseline; text-align: right" |
(0)
|-
! class="infobox-label" scope="row" style="white-space: nowrap; vertical-align: baseline; text-align: left" |<span style="font-weight:normal">2005–2006</span>
| class="infobox-data infobox-data-a" style="white-space: nowrap; vertical-align: baseline;" |
[[Junior Team]]
| class="infobox-data infobox-data-b" style="white-space: nowrap; vertical-align: baseline; text-align: right" |
33
| class="infobox-data infobox-data-c" style="white-space: nowrap; vertical-align: baseline; text-align: right" |
(13)
|-
! class="infobox-label" scope="row" style="white-space: nowrap; vertical-align: baseline; text-align: left" |<span style="font-weight:normal">2006</span>
| class="infobox-data infobox-data-a" style="white-space: nowrap; vertical-align: baseline;" |
→ [[Figueirense Futebol Clube|Figueirense]] (loan)
| class="infobox-data infobox-data-b" style="white-space: nowrap; vertical-align: baseline; text-align: right" |
0
| class="infobox-data infobox-data-c" style="white-space: nowrap; vertical-align: baseline; text-align: right" |
(0)
|-
! class="infobox-label" scope="row" style="white-space: nowrap; vertical-align: baseline; text-align: left" |<span style="font-weight:normal">2007–2010</span>
| class="infobox-data infobox-data-a" style="white-space: nowrap; vertical-align: baseline;" |
[[Fluminense Football Club|Fluminense]]
| class="infobox-data infobox-data-b" style="white-space: nowrap; vertical-align: baseline; text-align: right" |
40
| class="infobox-data infobox-data-c" style="white-space: nowrap; vertical-align: baseline; text-align: right" |
(6)
|-
! class="infobox-label" scope="row" style="white-space: nowrap; vertical-align: baseline; text-align: left" |<span style="font-weight:normal">2008</span>
| class="infobox-data infobox-data-a" style="white-space: nowrap; vertical-align: baseline;" |
→ [[Grêmio Foot-Ball Porto Alegrense|Grêmio]] (loan)
| class="infobox-data infobox-data-b" style="white-space: nowrap; vertical-align: baseline; text-align: right" |
16
| class="infobox-data infobox-data-c" style="white-space: nowrap; vertical-align: baseline; text-align: right" |
(3)
|-
! class="infobox-label" scope="row" style="white-space: nowrap; vertical-align: baseline; text-align: left" |<span style="font-weight:normal">2009</span>
| class="infobox-data infobox-data-a" style="white-space: nowrap; vertical-align: baseline;" |
→ [[Cruzeiro Esporte Clube|Cruzeiro]] (loan)
| class="infobox-data infobox-data-b" style="white-space: nowrap; vertical-align: baseline; text-align: right" |
24
| class="infobox-data infobox-data-c" style="white-space: nowrap; vertical-align: baseline; text-align: right" |
(4)
|-
! class="infobox-label" scope="row" style="white-space: nowrap; vertical-align: baseline; text-align: left" |<span style="font-weight:normal">2010</span>
| class="infobox-data infobox-data-a" style="white-space: nowrap; vertical-align: baseline;" |
[[Esporte Clube Vitória|Vitória]]
| class="infobox-data infobox-data-b" style="white-space: nowrap; vertical-align: baseline; text-align: right" |
8
| class="infobox-data infobox-data-c" style="white-space: nowrap; vertical-align: baseline; text-align: right" |
(1)
|-
! class="infobox-label" scope="row" style="white-space: nowrap; vertical-align: baseline; text-align: left" |<span style="font-weight:normal">2011</span>
| class="infobox-data infobox-data-a" style="white-space: nowrap; vertical-align: baseline;" |
[[Associação Atlética Ponte Preta|Ponte Preta]]
| class="infobox-data infobox-data-b" style="white-space: nowrap; vertical-align: baseline; text-align: right" |
11
| class="infobox-data infobox-data-c" style="white-space: nowrap; vertical-align: baseline; text-align: right" |
(0)
|-
! class="infobox-label" scope="row" style="white-space: nowrap; vertical-align: baseline; text-align: left" |<span style="font-weight:normal">2012</span>
| class="infobox-data infobox-data-a" style="white-space: nowrap; vertical-align: baseline;" |
[[América Futebol Clube (RN)|América-RN]]
| class="infobox-data infobox-data-b" style="white-space: nowrap; vertical-align: baseline; text-align: right" |
15
| class="infobox-data infobox-data-c" style="white-space: nowrap; vertical-align: baseline; text-align: right" |
(2)
|-
! class="infobox-label" scope="row" style="white-space: nowrap; vertical-align: baseline; text-align: left" |<span style="font-weight:normal">2013–2014</span>
| class="infobox-data infobox-data-a" style="white-space: nowrap; vertical-align: baseline;" |
[[Associação Chapecoense de Futebol|Chapecoense]]
| class="infobox-data infobox-data-b" style="white-space: nowrap; vertical-align: baseline; text-align: right" |
0
| class="infobox-data infobox-data-c" style="white-space: nowrap; vertical-align: baseline; text-align: right" |
(0)
|-
! class="infobox-label" scope="row" style="white-space: nowrap; vertical-align: baseline; text-align: left" |<span style="font-weight:normal">2014</span>
| class="infobox-data infobox-data-a" style="white-space: nowrap; vertical-align: baseline;" |
[[Vila Nova Futebol Clube|Vila Nova]]
| class="infobox-data infobox-data-b" style="white-space: nowrap; vertical-align: baseline; text-align: right" |
0
| class="infobox-data infobox-data-c" style="white-space: nowrap; vertical-align: baseline; text-align: right" |
(0)
|-
! class="infobox-label" scope="row" style="white-space: nowrap; vertical-align: baseline; text-align: left" |<span style="font-weight:normal">2015</span>
| class="infobox-data infobox-data-a" style="white-space: nowrap; vertical-align: baseline;" |
[[Botafogo Futebol Clube (PB)|Botafogo-PB]]
| class="infobox-data infobox-data-b" style="white-space: nowrap; vertical-align: baseline; text-align: right" |
0
| class="infobox-data infobox-data-c" style="white-space: nowrap; vertical-align: baseline; text-align: right" |
(0)
|-
! class="infobox-label" scope="row" style="white-space: nowrap; vertical-align: baseline; text-align: left" |<span style="font-weight:normal">2015</span>
| class="infobox-data infobox-data-a" style="white-space: nowrap; vertical-align: baseline;" |
[[Clube Náutico Marcílio Dias|Marcílio Dias]]
| class="infobox-data infobox-data-b" style="white-space: nowrap; vertical-align: baseline; text-align: right" |
0
| class="infobox-data infobox-data-c" style="white-space: nowrap; vertical-align: baseline; text-align: right" |
(0)
|-
! class="infobox-label" scope="row" style="white-space: nowrap; vertical-align: baseline; text-align: left" |<span style="font-weight:normal">2016</span>
| class="infobox-data infobox-data-a" style="white-space: nowrap; vertical-align: baseline;" |
[[Villa Nova Atlético Clube|Villa Nova-MG]]
| class="infobox-data infobox-data-b" style="white-space: nowrap; vertical-align: baseline; text-align: right" |
9
| class="infobox-data infobox-data-c" style="white-space: nowrap; vertical-align: baseline; text-align: right" |
(2)
|-
! class="infobox-label" scope="row" style="white-space: nowrap; vertical-align: baseline; text-align: left" |<span style="font-weight:normal">2016</span>
| class="infobox-data infobox-data-a" style="white-space: nowrap; vertical-align: baseline;" |
[[River Atlético Clube|Ríver AC]]
| class="infobox-data infobox-data-b" style="white-space: nowrap; vertical-align: baseline; text-align: right" |
2
| class="infobox-data infobox-data-c" style="white-space: nowrap; vertical-align: baseline; text-align: right" |
(0)
|-
! class="infobox-label" scope="row" style="white-space: nowrap; vertical-align: baseline; text-align: left" |<span style="font-weight:normal">2017</span>
| class="infobox-data infobox-data-a" style="white-space: nowrap; vertical-align: baseline;" |
[[Madureira Esporte Clube|Madureira EC]]
| class="infobox-data infobox-data-b" style="white-space: nowrap; vertical-align: baseline; text-align: right" |
4
| class="infobox-data infobox-data-c" style="white-space: nowrap; vertical-align: baseline; text-align: right" |
(0)
|-
! class="infobox-label" scope="row" style="white-space: nowrap; vertical-align: baseline; text-align: left" |<span style="font-weight:normal">2018–2019</span>
| class="infobox-data infobox-data-a" style="white-space: nowrap; vertical-align: baseline;" |
[[Chiangmai F.C.|Chiangmai]]
| class="infobox-data infobox-data-b" style="white-space: nowrap; vertical-align: baseline; text-align: right" |
24
| class="infobox-data infobox-data-c" style="white-space: nowrap; vertical-align: baseline; text-align: right" |
(11)
|-
! class="infobox-label" scope="row" style="white-space: nowrap; vertical-align: baseline; text-align: left" |<span style="font-weight:normal">2019</span>
| class="infobox-data infobox-data-a" style="white-space: nowrap; vertical-align: baseline;" |
→ [[JL Chiangmai United F.C.|JL Chiangmai United]] (loan)
| class="infobox-data infobox-data-b" style="white-space: nowrap; vertical-align: baseline; text-align: right" |
32
| class="infobox-data infobox-data-c" style="white-space: nowrap; vertical-align: baseline; text-align: right" |
(12)
|-
! class="infobox-label" scope="row" style="white-space: nowrap; vertical-align: baseline; text-align: left" |<span style="font-weight:normal">2020</span>
| class="infobox-data infobox-data-a" style="white-space: nowrap; vertical-align: baseline;" |
[[Lagarto Futebol Clube|Lagarto]]
| class="infobox-data infobox-data-b" style="white-space: nowrap; vertical-align: baseline; text-align: right" |
3
| class="infobox-data infobox-data-c" style="white-space: nowrap; vertical-align: baseline; text-align: right" |
(0)
|-
! class="infobox-label" scope="row" style="white-space: nowrap; vertical-align: baseline; text-align: left" |<span style="font-weight:normal">2020</span>
| class="infobox-data infobox-data-a" style="white-space: nowrap; vertical-align: baseline;" |
[[Esporte Clube Mamoré|Mamoré]]
| class="infobox-data infobox-data-b" style="white-space: nowrap; vertical-align: baseline; text-align: right" |
3
| class="infobox-data infobox-data-c" style="white-space: nowrap; vertical-align: baseline; text-align: right" |
(0)
|-
! class="infobox-label" scope="row" style="white-space: nowrap; vertical-align: baseline; text-align: left" |<span style="font-weight:normal">2020–</span>
| class="infobox-data infobox-data-a" style="white-space: nowrap; vertical-align: baseline;" |
Atlético Catarinense
| class="infobox-data infobox-data-b" style="white-space: nowrap; vertical-align: baseline; text-align: right" |
3
| class="infobox-data infobox-data-c" style="white-space: nowrap; vertical-align: baseline; text-align: right" |
(0)
|-
| colspan="4" class="infobox-below" style="color:darkslategray; font-size:95%" |
<nowiki>*</nowiki>Club domestic league appearances and goals, correct as of 15:58, 22 December 2020 (UTC)
|}
'''Hiziel Souza Soares''' (amụrụ 16 Mee 1985 na Manaus, Amazonas ), nke a na-akpọ '''Soares''', bụ onye ọkpọ [[Footbọl|bọọlụ]] Brazil maka Atlético Catarinense.
== Nkwanye ugwu ==
; Figueirense
* Njikọ nke Santa Catarina State: 2006
; Fluminense
* Iko Brazil : 2007
== Njikọ mpụga ==
, na-esonyere ọtụtụ ndị obodo
* (in English) [https://web.archive.org/web/20120525135358/http://guardian.touch-line.com/StatsCentre.asp?Lang=0&CTID=59&CPID=133&pStr=Player&PLID=198285&TEID=3312 Guardian Stats Centre]
* (in Portuguese) [http://www.zerozero.pt/br/jogador.php?id=32412&epoca_id=136 zerozero.pt]
* (in Portuguese) [http://globoesporte.globo.com/ESP/0,,AAL6738-4284,00.html globoesporte]
* (in Portuguese) [https://web.archive.org/web/20160303212618/http://esportes.terra.com.br/interna/0,,OI1316236-EI1978,00.html Fluminense contrata Soares e reedita dupla do Figueirense]
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
a9pta0rdi6ky5htmtxgtbeknas4rozh
N. Bhaskara Rao
0
52181
631522
198620
2026-05-01T02:40:28Z
KishorEdits
21638
631522
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox officeholder
| name = Nadendla Bhaskara Rao
| image = Nadendla Bhaskara Rao, June 2017.jpg
| caption = Nadendla Bhaskara Rao in June 2017
| birth_date = {{Birth date|df=yes|1935|6|23}}
| birth_place = [[Guntur]], [[Madras Presidency]], [[British India]]
| office = [[Member of Parliament, Lok Sabha]]
| constituency = [[Khammam (Lok Sabha constituency)|Khammam]]
| term_start = 10 March 1998
| term_end = 26 April 1999
| predecessor = [[Tammineni Veerabhadram]]
| office1 = 11th [[List of chief ministers of Andhra Pradesh|Chief Minister of Andhra Pradesh]]
| term_start1 = 16 August 1984
| term_end1 = 16 September 1984
| predecessor1 = [[N.T. Rama Rao]]
| successor1 = [[N.T. Rama Rao]]
| predecessor2 = Annabatguni Sathyanarayana
| successor2 = Ravi Ravindranath
| constituency2 = [[Tenali Assembly constituency| Tenali]]
| party = [[Bharatiya Janata Party]] <br /> (6 July 2019-Present)
| otherparty = [[Indian National Congress]] <br /> (until 6 July 2019)
| death_date = {{death date and age|df=y|2026|4|22|1935|6|23}}
}}
Nadendla Bhaskara Rao (amụrụ 23 June 1935) bụ onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị India nke jere ozi dị ka onye isi nke iri na otu nke Andhra Pradesh obere oge na 1984. Ọ rụrụ obere oge dịka onye isi ala Andhra Pradesh – ụbọchị iri atọ na otu. Nwa ya nwoke Nadendla Manohar bụ onye omebe iwu ugbu a sitere na Tenali na onye bụbu Ọkà Okwu na ọgbakọ Andhra Pradesh.
== Mmalite ==
Onye ọka iwu site na ọrụ, ọ gụsịrị akwụkwọ na Mahadum Osmania, Hyderabad, ọ banyere n'ọgbakọ AP steeti na 1978. Ọ rụrụ ọrụ dịka onye minista steeti na ụlọ ọrụ Chenna Reddy.
Mgbe TDP meriri na ntuli aka mgbakọ na 1983, Bhaskara Rao sonyeere ụlọ ọrụ NTR dị ka minista ego.
== CM dị mkpirikpi ==
Mgbe otu afọ na ọkara nke ọchịchị TDP gasịrị, ya na ndị na-akwado ya wetara ọchịchị NTR n'August 1984. Congress (I) nyere nkwado ndị otu Bhaskara Rao n'ime TDP n'oge NTR na-anọghị na US iji mee ihe. angiogram. Ebe ọ bụ na Congress nọ n'ọchịchị na Delhi na onye nhọpụta ha nọrọ n'ọkwa Gọvanọ AP, Bhaskara Rao ghọrọ CM nke Andhra Pradesh.
Ndị otu mmegide iri na asaa, gụnyere CPI, CPI (M), BJP na Janata katọrọ mmegharị a wee malite 'Chekwaa ọchịchị onye kwuo uche ya', na-eduga na nnukwu ngagharị iwe megide Centre megide nchụpụ nke gọọmentị TDP. NTR si US lọta, yi uwe ojii wee wepụta yathra steeti niile iji mee mkpesa nchụpụ gọọmentị ya. Ọ kpọrọ ya dharma yuddham (agha maka ikpe ziri ezi), agha megide ọchịchị aka ike na ọchịchị aka ike na etiti, maka mweghachi ọchịchị onye kwuo uche ya na ichebe Iwu. Gọọmenti etiti ahụ chetara gọvanọ wee tinyeghachi NTR ka ọ bụrụ CM - naanị ihe atụ na akụkọ ndọrọ ndọrọ ọchịchị India mgbe eweghachiri CM cchụpụrụ.
Bhaskara Rao hapụrụ TDP wee sonye na Congress (I) ya na onye na-akwado ya Amukurajah Rao. Ọ gbara arụkwaghịm dị ka AP CM mgbe ọ nọrọ naanị ụbọchị 31.
== Ụbọchị post CM ==
Mgbe ezumike ndọrọ ndọrọ ọchịchị gasịrị, a họpụtara Bhaskara Rao na Lok Sabha nke iri na abụọ na 1998 site na Khammam Constituency. O tinyere akwụkwọ mkpegharị ikpe na N.T.R: ihe nkiri Mahanayakudu maka igosi àgwà ya n'ụzọ na-adịghị mma. <ref>{{Cite web |url=https://www.tollywood.net/nadendla-bhaskar-rao-comments-ntr-mahanayakudu/ |title=Nadendla Bhaskar Rao comments on NTR Mahanayakudu |accessdate=2024-09-16 |archivedate=2023-10-10 |archiveurl=https://web.archive.org/web/20231010042932/https://www.tollywood.net/nadendla-bhaskar-rao-comments-ntr-mahanayakudu/ }}</ref><ref>[https://www.thehindu.com/news/national/andhra-pradesh/still-regretting-floating-telugu-desam-nadendla/article26117632.ece Still regretting floating Telugu Desam: Nadendla]</ref>
Ọ nọgidere na-arụsi ọrụ ike na ndọrọ ndọrọ ọchịchị steeti ruo 6 Julaị 2019 mgbe ọ sonyeere Bharatiya Janata Party n'ihu Minista Ụlọ Union na Onye isi ala BJP Amit Shah.<ref>[https://www.newindianexpress.com/states/andhra-pradesh/2019/jul/07/former-andhra-pradesh-cm-nadendla-bhaskar-rao-joins-bjp-2000630.html Former Andhra Pradesh CM Nadendla Bhaskar Rao joins BJP]</ref><ref>[https://timesofindia.indiatimes.com/city/vijayawada/former-andhra-cm-bhaskara-rao-joins-bjp/articleshow/70109754.cms Former Andhra pradesh CM Bhaskara Rao joins BJP]</ref>
[[Usòrò:Nadendla Bhaskara Rao - 2023.jpg|thumb|Nadendla Bhaskara Rao, EX CM Andhra Pradesh]]
== Ebem si dee ==
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
bd2g2sq38gc9i97vydlyne7aktm9mmx
Amber E. Robinson
0
54318
631503
364774
2026-04-30T21:47:50Z
Goodymaraj
21567
/* growthexperiments-addlink-summary-summary:3|0|0 */
631503
wikitext
text/x-wiki
[[File:Amber E. Robinson (Local and national poets of America, 1890).png|thumb|Amber E. Robinson]]
Amber E. Robinson (née, Ketchum; 1867–1961) bụ onye nkuzi America, onye nzi ozi, onye na-ede uri, onye nta akụkọ, na onye na-eme mgbanwe mmekọrịta. Ọ kwadoro maka ịhọpụta ụmụ nwanyị, na-arụsi ọrụ ike na ngagharị iwe, ma kuziere ihe site na afọ 16. A maara Robinson nke ọma dị ka onye nkuzi na onye edemede na kọlụm ndị nta akụkọ na ọ na-enwe mmetụta na steeti [[Mën|Maine]]..
== Mbido ndụ na agụmakwụkwọ ==
Amber Elizabeth Ketchum, nanị ada John Franklin na Lenora Parker (Foote) Ketchum, mụrụ na Bridgewater, Maine, na February 14, 1867.[1] Nne ya bụ ezigbo onye ikwu Commodore Foote.
Ọ bụ nwa nwa Joseph Ketchum, otu n'ime ndị mbụ biri na Bridgewater, Maine, nwa ya nwoke James bụ nwa mbụ Europe mụrụ n'obodo ebe Joseph Ketchum biri na obodo a na-enweghị ebe obibi nke Aroostook County, Maine. Ọ gbuturu osisi mbụ na Presteel, ma mgbe o mechachara ntakịrị, ọ dụchara ọka wit mbụ a hụtụrụla na Bridgewater. Ọ wuru ụlọ ezumike ọha na Bridgewater ma bụrụ onye nwe ya, naanị ụlọ ntụrụndụ ọha n'etiti Houlton na Presque Isle, Maine..
Ndị Ketchum sitere na France. A mụrụ Joseph Ketchum (1799-1876) na Saint John, New Brunswick, Canada. Ọ lụrụ Elizabeth Foye (1804-1864). Ha bụ nne na nna nke ụmụ iri: Adolphus, Salome, Samuel, Mary, Ann, James, Harriet, John Franklin, Jarvis, na Edward.
A mụrụ John Franklin Ketchum (1836-1915), nwa Joseph na Elizabeth (Foye) Ketchum, na Bridgewater, Maine. Ọ debanyere aha na Union Army site na Maine, na Disemba 8, 1864, ma jee ozi ruo mgbe [[Agha Obodo America|Agha Obodo]] mechiri, ndị agha ya bụ akụkụ nke ndị agha nke General Sherman nyere iwu. Ọ bụ onye ọrụ ugbo nke Bridgewater na onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị ogologo oge. Ọ lụrụ (nke abụọ) na July 30, 1863, Lenora Parker Foote (b. 1847). Ụmụ: Emma Ida (b. 1857), nwa nwanyị site na nwunye mbụ ya; Amber Elizabeth (aha nna lụrụ di, Robinson); Leslie Mount (b. 1875). John na Lenora Ketchum bụ ndị òtù Baptist church.
Amber gara ụlọ akwụkwọ ọha na eze nke Bridgewater na Blaine, Maine.
== Ọrụ ==
Malite mgbe ọ dị afọ iri na isii, Robinson kụziri ihe ruo afọ iri anọ na abụọ. Ọrụ ya niile were afọ 52 ma gụnye inye ọrụ dị ka Onye isi post nke obodo ya. <ref name="Former1940">{{Cite news|title=Former Postmaster and Blaine Teacher Will Publish Poem|url=https://www.newspapers.com/article/the-bangor-daily-news-former-postmaster/146356757/|accessdate=30 April 2024|work=The Bangor Daily News|date=9 December 1940|page=6}}</ref>
Onye ode akwụkwọ mmanye, [1] Robinson bụ onye nta akụkọ maka akwụkwọ akụkọ dị iche iche na Maine, gụnyere Bangor Daily News na Presque Isle Star Herald. Ọ bụ ya bụ onye dere mpịakọta uri. Egwu ya pụtakwara na Chicago Sayensị Sayensị Ndị Kraịst na akwụkwọ akụkọ oge.
Robinson bụ onye na-akwado ikike ụmụ nwanyị. Ọ bụ onye ọrụ na-arụsi ọrụ ike na Maine State Woman's Christian Temperance Union.
== Ndụ onwe onye ==
Na Blaine, na Septemba 22, 1883, ọ lụrụ William Ellsworth Robinson (b. 1862). Ha bụ nne na nna Oscar Burton (b. 1884) na Clinton Burleigh (b. 1866).
Na ndọrọ ndọrọ ọchịchị, ọ bụ [[Republican Party (United States)|onye Republican]]. Na mmasị okpukpe, ọ bụ onye Unitarian. Ọ bụ onye otu O. E. S. Rebekahs .
Ka oge na-aga, ya na nwa nwoke biri na Torrance, [[California]]. Amber E. Robinson nwụrụ na Los Angeles County, California, na Febụwarị 1961.<ref name="Gardena1961">{{Cite news|title=Amber Robinson|url=https://www.newspapers.com/article/gardena-valley-news-and-gardena-tribune/146351891/|accessdate=30 April 2024|work=Gardena Valley News and Gardena Tribune|date=16 February 1961|page=24}}</ref>
== Ihe odide ==
pg6itf6443vk6xrtkr56cw4gzi3yip4
Fawziyya Abu Khalid
0
54364
631504
539368
2026-04-30T21:48:16Z
Goodymaraj
21567
/* growthexperiments-addlink-summary-summary:2|0|0 */
631504
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Fawziyya Abu Khalid''' ( [[Arabic]] :فوزية أبو خالد) (amụrụ na 1955) bụ onye [[Saudi Arabia|Saudi Arabian]] uri, edemede edemede, ọkà mmụta mmekọrịta ọha na eze na prọfesọ. <ref name="beyond the dunes">{{Cite book|editor=al-Hazimi|title=Beyond the dunes : an anthology of modern Saudi literature|date=2006|publisher=Tauris|location=London [u.a.]|isbn=978-1850439721}}</ref> Edere uri ya maka ebumnuche ndọrọ ndọrọ ọchịchị a ma ama ma lekwasị anya n'ikike ụmụ nwanyị nwere inweta agụmakwụkwọ na nnwere onwe. <ref name="politics 1">{{Cite book|author=Miller|first=Jane Eldridge|url=https://books.google.com/books?id=Y-TMhtk5AUYC&pg=PA1|title=Who's who in contemporary women's writing|date=2001|publisher=Routledge|location=London|isbn=978-0415159814|edition=2.}}</ref> Ewubere aha edemede ya site n'ibipụta akwụkwọ uri mbụ ya, ''ruo mgbe ole ka ha ga-anọrọ gị n'abalị agbamakwụkwọ gị?'' (1974). Ọ gara n'ihu bipụta mkpokọta uri abụọ ọzọ, akpọrọ ''Nzuzo Ọgụgụ na History of Arab Silence'' (1985) na ''Mirage Water'' (1995).
== Ndụ mmalite na agụmakwụkwọ ==
Amụrụ na Riyadh na 1955, Fawziyya Abu Khalid zụlitere n'ezinụlọ Bedouin dị elu nke nwere ụmụaka iri na otu. Nne ya, Sharifa Nur al-Hashemi, sitere na Mecca, ma bụrụ onye na-akwado ọha maka mmemme ụmụ nwanyị amachibidoro na ohere mmụta na Hijaz . <ref name="Mother">{{Cite book|author=Al-Rasheed|first=Madawi|title=A most masculine state : gender, politics and religion in Saudi Arabia|date=2013|publisher=Cambridge University Press|location=Cambridge [u.a.]|isbn=978-0521122528}}</ref> Ọchịchọ Sharifa Nur al-Hashemi maka agụmakwụkwọ na nha anya nke nwoke na nwanyị kpaliri Abu Khalid ide na kwupụta onwe ya site na nwata.
N'ime oge mgbe ụmụ nwanyị nọ na Saudi Arabia enweghị ohere agụmakwụkwọ, Fawziyya Abu Khalid nwere ihu ọma inweta agụmakwụkwọ. <ref name="Mother" />{{Cite book|author=Al-Rasheed|first=Madawi|title=A most masculine state : gender, politics and religion in Saudi Arabia|date=2013|publisher=Cambridge University Press|location=Cambridge [u.a.]|isbn=978-0521122528}}<nowiki></ref></nowiki> O nwetara BA na sociology na Mahadum America nke Beirut na Beirut, [[Lebanon]] na MA site na Lewis na Clark College na Portland, Oregon . O nwekwara PhD. na sociology, ma na-aga n'ihu na-ekerịta ịhụnanya ya maka agụmakwụkwọ dị ka onye prọfesọ ugbu a na Mahadum King Saud . <ref name="politics 1" />{{Cite book|author=Miller|first=Jane Eldridge|url=https://books.google.com/books?id=Y-TMhtk5AUYC&pg=PA1|title=Who's who in contemporary women's writing|date=2001|publisher=Routledge|location=London|isbn=978-0415159814|edition=2.}}<nowiki></ref></nowiki>
== Ọrụ edemede ==
Fawziyya Abu Khalid bụ onye ama ama maka ịbụ olu uri ọgbara ọhụrụ nke ụmụ nwanyị Saudi Arabia. <ref name="Speaker">{{Cite journal|author=Kutrieh|first=Marcia|title=The Speaker/Self in Fawziyya Abu Khalid's Poetry|journal=Damascus University Journal|volume=٢٠}}</ref> Ọ bụ ezie na ọrụ mbụ ya na-ekwukarị banyere ihe ndị metụtara ọha na eze, o mesịrị malite ide banyere ndọrọ ndọrọ ọchịchị. N'afọ 1974, mgbe ọ dị afọ iri na asatọ, o bipụtara nchịkọta uri mbụ ya n'ụdị akwụkwọ akụkọ nke isiokwu ya bụ, ''Ruo Olee Mgbe Ha Ga-anọrọ Gị n'abalị Agbamakwụkwọ Gị?'' O mechara bipụta akwụkwọ akụkọ mkpokọta uri abụọ ọzọ, ''Ngụgụ Nzuzo na History of Arab Silence'' na 1985 na ''Mirage Water'' na 1995. Na mgbakwunye na akwụkwọ uri atọ a, o bipụtakwara ọtụtụ edemede gbasara ọmụmụ ihe gbasara mmekọrịta mmadụ na ibe ya.
Fawziyya Abu Khalid bụ otu n'ime ndị ode akwụkwọ Saudi nke oge a bụ ndị chere ihu nyocha n'ihi nkọwa siri ike nke iwu Alakụba, nke a maara dị ka Wahhabism . N'agbanyeghị iwu ndị siri ike nke Saudi Arabia, Abu Khalid ekwebeghị ka nyocha a kpachie okwu nka ya. <ref name="beyond the dunes" />{{Cite book|editor=al-Hazimi|title=Beyond the dunes : an anthology of modern Saudi literature|date=2006|publisher=Tauris|location=London [u.a.]|isbn=978-1850439721}}<nowiki></ref></nowiki>
Abụ Fawziyya Abu Khalid juputara n'amaokwu efu yana atụmatụ mkparịta ụka na-anọchi anya mgbọrọgwụ ọwụwa anyanwụ ya na Arab. <ref name="Speaker" />{{Cite journal|author=Kutrieh|first=Marcia|title=The Speaker/Self in Fawziyya Abu Khalid's Poetry|journal=Damascus University Journal|volume=٢٠}}<nowiki></ref></nowiki> Achọpụtara ya dị ka onye Saudi Arabia site n'iji ntule na oases na Peninsula. N'otu aka ahụ, a na-amata ya dị ka onye Alakụba site na nrụtụ aka ya na akara ọdịnala ọdịnala dịka mmiri Zamzam na awa awa. N'agbanyeghị njikọ ya na mgbọrọgwụ ọwụwa anyanwụ ya na Arab, Abu Khalid ka na-eji usoro akụkọ akụkọ ọgbara ọhụrụ na-akọwa ya dị ka onye na-ede uri nwanyị Arab nke oge a. A na-ewere ya dị ka ọ dị ugbu a n'ihi iji "asụsụ nwere ọgụgụ isi [nke] na-abanye n'eziokwu onwe onye." A na-egosi na ọ bụ nwanyị site na nkọwa zuru ezu banyere ahụ nwanyị na mkparịta ụka banyere ọrụ ụmụaka na uri ya kachasị ama, ''Ihe nketa Nne'' . <ref name="Speaker" /> Dị ka onye na-ede uri, Abu Khalid nwere ike ijikọta ngwakọta pụrụ iche nke echiche n'ime akụkụ ọrụ ọnụ.
== Mmetụta na Saudi Arabia ==
== Nnabata dị mkpa ==
A katọrọ Fawziyya Abu Khalid n'ihi na ọ na-ede eziokwu banyere ahụ ụmụ nwanyị na inye ndị ode akwụkwọ ụtụ n'ihu ọha. Ọ bụ ezie na a tụrụ anya ya dị ka onye na-ede uri nwanyị iji guzobe onye n'ọrụ ya nke ga-anọgide na-amaghị aha, kama o kpebiri iji olu nke ya mee ihe dị ka onye na-ekwu okwu na uri ya. <ref name="Speaker" />{{Cite journal|author=Kutrieh|first=Marcia|title=The Speaker/Self in Fawziyya Abu Khalid's Poetry|journal=Damascus University Journal|volume=٢٠}}<nowiki></ref></nowiki> Ndị nkatọ chọpụtara na ọ bụ ihe na-adịghị mma maka nwanyị ide n'olu nke ya, ya mere kwara Abu Khalid emo. Ọtụtụ ndị otu na-ahụ maka nchekwa wakporo isiokwu ndọrọ ndọrọ ọchịchị ya na echiche ya gbasara agụmakwụkwọ ụmụ nwanyị na nnwere onwe, ma kpalie ka amachibido ọrụ ya na Saudi Arabia.
== Mkpuchi mgbasa ozi ==
Na mgbakwunye na abụ ya, Fawziyya Abu Khalid bụ onye ama ama maka iguzo n'ihu ọha n'ihe gbasara ikike mmadụ taa.
Na Septemba 2007, e gosipụtara foto Fawziyya Abu Khalid n'ime akụkọ sitere ''na International Herald Tribune'' . Edemede a lekwasịrị anya na ikike nwanyị ịnya ụgbọ ala, isiokwu na-eto eto na arụmụka na-ekpo ọkụ na Saudi Arabia. Na foto a, a pụrụ ịhụ ya ka ọ nọ ọdụ n'azụ ụgbọ ala ka a na-amanye ya ịdabere n'ebe ụmụ nwoke nọ ka ha na-anyagharị ya.
Na Septemba 2011, Fawziyya Abu Khalid kwuru na N'ajụjụ ọnụ ya na ụlọ ọrụ mgbasa ozi [[Ostraliya|Australia]] dị ka onye na-akwado mkpebi Saudi Arabia na a ga-emesị nye ụmụ nwanyị ikike ịtụ vootu na ịzọ ntuli aka na 2015. N'ajụjụ ọnụ ahụ, o kwuru, sị: "Dịka anyị na-ekwu, ndị mmadụ, ọ bụghị naanị na achịcha, ma nnwere onwe bụ ihe dị ezigbo mkpa maka mmadụ ibi ndụ n'ụzọ nkwanye ùgwù na nha anya." N'okwu a, o kwukwara n'ihu ọha: "Echere m na enwere nghọta site na otu dị iche iche, gụnyere ndị na-ahụ maka nchekwa na Saudi Arabia, na ihe mere n'oge gara aga, na ha bụ naanị olu na ọha mmadụ, [mmechi nke ụmụ nwanyị. ] agaghị aga n'ihu, nakwa na ha ga-ekweta na ibi ndụ na e nwere olu ndị ọzọ na e nwere echiche ndị ọzọ." <ref>{{Cite web|url=http://www.abc.net.au/lateline/content/2011/s3326299.htm|title=Lateline - 26/09/2011: Saudi king gives women voting rights|publisher=abc.net.au}}</ref> <ref>{{Cite web|url=http://www.democracynow.org/2011/9/26/headlines|title=Headlines|work=Democracy Now!}}</ref>
== Ọrụ ya ==
== Ndekọ akwụkwọ akụkọ uri atọ ==
# ''Ruo ole mgbe ka ha ga-anọrọ gị n'abalị agbamakwụkwọ gị?'' (ila mata yakhtuifunaki lailat al-'urs) (1974)
# ''Ọgụgụ nzuzo na akụkọ ihe mere eme nke Arab Silence'' (1985)
# ''Mmiri Mirage'' (ma'al-sarab) (1995)
=== Abụ ama ama n'ime akwụkwọ akụkọ atọ ahụ ===
* "Ihe nketa Nne"
* "Butterflies"
* "Nye nwoke"
* "Ide igbu egbugbu"
* "Ụmụ nwanyị abụọ"
* "Pearl"
* "Nnwale a na-akpọghị ọkwa nke omume ịhụnanya pụtara ìhè"
* "M ga-arara gị nye"
* "Iji kporie ndụ egwu"
* "Egwu"
== Ntụaka ==
{{Reflist}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
[[Òtù:Pages with unreviewed translations]]
ed5vmq5dom4a84wlhdp8jk54npi2yri
Onye na-eme ihe nkiri
0
55481
631471
363988
2026-04-30T18:44:26Z
Delphinium Winner
61153
Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1343565439|Orapin Chaiyakan]]"
631471
wikitext
text/x-wiki
Orapin Chaiyakan (Thai) (amụrụ na Mee 6, 1904)Ọ bụ onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị na onye nkụzi mba Thailand. A mụrụ ya na Ubon Ratchathani, ọ gụrụ akwụkwọ na Bangkok. , <ref>{{Cite web|date=2020-03-11|title=Celebrating the Thai female heroes you probably didn’t know about - Thai Enquirer The Culture Blog|url=https://www.thaienquirer.com/9371/womens-history-month-the-thai-female-heroes-you-probably-didnt-know-about/|accessdate=2022-05-24|work=Thai Enquirer|language=en-US}}</ref> ma jee ozi dị ka onyeisi ụlọ akwụkwọ Narinukun site na 1924 ruo 1940. Ọ bụ nwanyị mbụ a họpụtara ka ọ nọrọ n'ọkwa na Nzukọ Ndị Omeiwu nke Thailand.<ref name="TDRI" /><ref name="Iwanaga" /> N'ụzọ doro anya, a họpụtara ya ka ọ bụrụ onye otu House of Representatives nke Thailand na June 5, 1949. A họpụtara ya dị ka onye nnọchi anya Ubon Ratchathani Province. Ọ bụ onye otu ndọrọndọrọ ọchịchị.
== Ihe odide ==
{{Reflist}}
7vqxr4ao0siko6tsb04b6eli37l24qd
Tivaadar Soros
0
57233
631521
450354
2026-05-01T02:05:55Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
631521
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
{| class="infobox vcard" style="width:25.5em;border-spacing:2px;"
! colspan="2" class="infobox-above" style="font-size:125%; background-color:#C3D6EF;color:inherit;" |<div class="fn" style="display:inline-block">Tivaadar Soros</div>
|-
| colspan="2" class="infobox-image" style="border-bottom: 1px solid #aaa;; line-height: 1.5em" |<div class="infobox-caption" style="font-size: 100%">Soros <abbr title="circa">c.</abbr> afọ 1930</div>
|-
! class="infobox-label" scope="row" style="padding-right: 1em" |Aha obodo
| class="infobox-data" |<div class="nickname" lang="hu">Soros Tivadar (mgbe afọ 1936 gasịrị) </div>
|-
! class="infobox-label" scope="row" style="padding-right: 1em" |Aha ọmụmụ
| class="infobox-data nickname" |Theodor Schwartz
|-
! class="infobox-label" scope="row" style="padding-right: 1em" |A mụrụ ya
| class="infobox-data" | <span style="display:none">(<span class="bday">1893-04-07</span>)</span> 7 Eprel 1893[[Nyírbakta]], [[Transleithania]], [[Austria-Hungary]] (Hungary nke oge a) <br />
|-
! class="infobox-label" scope="row" style="padding-right: 1em" |Nwụrụ
| class="infobox-data" |22 Febụwarị 1968 <span style="display:none">(1968-02-22)</span> (afọ 74) [[New York City|New York]], [[United States]] <br />
|-
! class="infobox-label" scope="row" style="padding-right: 1em" |Ịkwado
| class="infobox-data" |<span class="flagicon">[[File:Flag_of_Austria-Hungary_(1867–1918).svg|link=|alt=|border|23x23px]] </span>[[Austria-Hungary]]
|-
! class="infobox-label" scope="row" style="padding-right: 1em" |Ọrụ / alaka
| class="infobox-data" |[[Austro-Hungarian Army|Ndị agha Austria-Hungary]]
|-
! class="infobox-label" scope="row" style="padding-right: 1em" |Afọ ndị o jere ozi
| class="infobox-data" |1914–1918
|-
! class="infobox-label" scope="row" style="padding-right: 1em" |A maara ya maka
| class="infobox-data" |Onye nchịkọta akụkọ [[Esperanto]], onye ọka iwu
|-
! class="infobox-label" scope="row" style="padding-right: 1em" |Agha / agha
| class="infobox-data" |[[World War I|Agha Ụwa Mbụ]]
* [[Eastern Front (World War I)|Ebe Ọwụwa Anyanwụ]] ([[Prisoner of war|<abbr title="<nowiki>Prisoner of war</nowiki>">POW</abbr>]])
|-
! class="infobox-label" scope="row" style="padding-right: 1em" |[[Alma mater]]
| class="infobox-data" |[[Franz Joseph University|Mahadum Franz Joseph, Kolozsvár]] (nke bụ [[Cluj-Napoca|Cluj]] ugbu a)
|-
! class="infobox-label" scope="row" style="padding-right: 1em" |Di (ndị)
| class="infobox-data" |<templatestyles src="Template:Marriage/styles.css" /><div class="marriage-display-ws"><div style="display:inline-block;line-height:normal;">Erzsébet Szücs</div> (nwụrụ n'afọ 1924) (nwụrụ n'afọ 1924) __ibo____ibo____ibo__ Ọ bụ ezie na ọ bụ</div>
|-
! class="infobox-label" scope="row" style="padding-right: 1em" |Ụmụaka
| class="infobox-data" |<templatestyles src="Hlist/styles.css"></templatestyles><div class="hlist">
* George
* [[Paul Soros|Pọl]]
</div>
|}
Tivadar Soros [<ref>The family changed its name in 1936 from Schwartz to Soros, in response to growing [[antisemitism]] with the rise of [[Fascism]].</ref> ({{langx|eo|Teodoro Ŝvarc}}] (amụrụ dịka Theodor Schwartz; 7 Eprel 1893 - 22 Febụwarị 1968) bụ onye ọka iwu mba Hungary, ode akwụkwọ na onye nchịkọta akụkọ.<ref>{{cite book |last1=Soros |first1=Tivadar |title=Masquerade: Dancing Around Death in Nazi-occupied Hungary |date=2001 |publisher=Arcade Publishing |location=New York |url=https://www.krabarchive.com/ralphmag/AW/soros.html}}</ref><ref name="Soros 2011 p.">{{cite book|title=Masquerade: the incredible true story of how George Soros' father outsmarted the Gestapo|last=Soros|first=Tivadar|publisher=Arcade Pub|year=2011|isbn=978-1-61145-024-8|location=New York}}</ref> A maara ya nke ọma maka ịbụ nna nke akajiakụ George Soros, na injinia Paul Soros
A mụrụ ya n’ezinụlọ Ọtọdọks nke ndị Juu na Nyírbakta, Hungary, nke dị nso n’ókè Ukraine. Papa m nwere ụlọ ahịa na-ere ngwá ọrụ ugbo. Mgbe Tivadar dị afọ asatọ, ọ kpọgara ezinụlọ ya Nyiregyhaza, bụ́ ógbè dị n’ebe ugwu ọwụwa anyanwụ Hungary, bụ́ ebe ọ na-enwechaghị ahụmahụ..
Ọ zutere nwunye ya Erzsébet mgbe ọ dị afọ iri na otu n'oge ọ gara n'ụlọ nna ya Mor Szücs, nwa nwanne nna ya. <ref name="Book">Description of Tividar's early life in Kaufman, Michael T., (2002) ''[[Soros: The Life and Times of a Messianic Billionaire]]'', First Vintage Books Edition, Published by Random House, New York City, Tividar and Erzebet, Chapter 1, pgs. 3–14.</ref>
Ọ gụrụ iwu na Mahadum Franz Joseph dị na Kolozsvár (nke bụ́ Cluj-Napoca ugbu a), e mesịa Transylvania na Hungary.<ref name="Book"/>
Soros lụrụ ọgụ na Agha Ụwa Mbụ ma nọrọ ọtụtụ afọ n'ụlọ mkpọrọ Siberia ruo mgbe ọ gbapụrụ. O hiwere akwukwo Esperanto Literatura Mondo (Literary World) na 1922, wee muta asusu dika onye agha ibe ya ngoge agha, ma dezie ya ruo 1924..
Na 1936, Soros gbanwere aha ezinụlọ ya site na German-Juu "Schwartz" ka ọ bụrụ "Soros", na mbọ iji chebe ezinụlọ pụọ na mmegide na-eto eto na Hungary.[1] [2] A na-ekwu na soros nwere mmasị na aha ọhụrụ n'ihi n'ihi na ọ bụ palindrome na n'ihi ihe ọ; nke Hungarian, soros ésote "nke na-esote"; of Esperanto ọ ក្រា "ịga-efe efe".<ref>{{Cite book|author=Kaufman|first=Michael T.|url=https://books.google.com/books?id=W1Jn4zYBom8C&pg=PA24|title=Soros: The Life and Times of a Messianic Billionaire|publisher=Knopf|year=2002|isbn=9780375405853|language=en|accessdate=November 7, 2016}}</ref><ref>{{Cite news|author=Bessner|first=Daniel|date=July 6, 2018|title=The George Soros philosophy – and its fatal flaw|work=[[The Guardian]]|url=https://www.theguardian.com/news/2018/jul/06/the-george-soros-philosophy-and-its-fatal-flaw|accessdate=July 7, 2018}}</ref><ref>{{Cite news|author=Soros|first=George|date=July 13, 2018|title=George Soros: I'm a passionate critic of market fundamentalism – Response to Bessner|work=[[The Guardian]]|url=https://www.theguardian.com/business/2018/jul/13/george-soros-im-a-passionate-critic-of-market-fundamentalism|accessdate=July 30, 2018}}</ref>
Soros mepụtara akwụkwọ, na-enye ezinụlọ ahụ aha ọhụrụ, ka Ndị Germany weghaara Hungary na 1944. [1] Ezinụlọ ahụ gbagara n'ụlọ ndị dị nchebe ruo ihe fọrọ nke nta ka ọ bụrụ otu afọ, ruo mgbe Ndị agha Soviet wakporo mba ahụ.<ref name="wsj">{{Cite news|title=Paul Soros, Innovator in Shipping Design, Dies|url=https://www.wsj.com/articles/SB10001424127887324688404578547952543960478|work=[[Wall Street Journal]]|date=2013-06-15|accessdate=2013-07-10}}</ref>
Soros nwụrụ n'ọrịa kansa na New York na 1968.
== Akwụkwọ ndị e bipụtara ==
* Modernaj Robinz поло ("Modern Robinsons") (1923), akụkọ dị mkpirikpi banyere mgbapụ ya n'ogige ụlọ mkpọrọ Russia, nke onye na-ebipụta Esperanto bụ Bero bipụtara na 1999 ma sụgharịa ya n'ọtụtụ asụsụ, gụnyere Bekee (Crusoes in Siberia, Mondial, 2010).
* Maskerado Babilonia la morto ("Masquerade gburugburu ọnwụ") (1965), akwụkwọ akụkọ ndụ onwe onye banyere ahụmịhe Soros n'oge Ndị Nazi bi na Budapest. A sụgharịrị ya n'asụsụ Bekee (Maskerado: Dancing Around Death London: Canongate, 2000), French, Hungarian, <ref>{{Cite book|url=https://www.antikvarium.hu/konyv/soros-tivadar-alarcban-269157|author=Soros, Tivadar|title=Álarcban|language=Hungarian|publisher=Trezor|location=Budapest|year=2002|isbn=963-9088-73-0}}</ref> Italian, Polish, Czech, Russian, German na Turkish.
== Edensibịa ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* [https://web.archive.org/web/20031206041041/http://donh.best.vwh.net/Esperanto/Literaturo/Recenzoj/robinzonoj.html Ntụle nke Modern Robinsons''Robinsons nke Oge A'']
* [https://web.archive.org/web/20130920042256/http://www.ralphmag.org/AW/soros.html Nkọwa nke akwụkwọ Maskerado] (njikọ mebiri emebi)
* <nowiki><i id="mwAQI">Soros: Ndụ na Oge nke Onye Mezaịa Ọgaranya</i></nowiki>
tsgewybqzhyums7dmzulackd4gsyuqn
Theresa Lardi Awuni
0
57463
631518
422276
2026-05-01T00:32:39Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 2 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
631518
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox officeholder|honorific-prefix=Hon.|name=|image=THERESA LARDI AWUNI.jpg|spouse=|predecessor3=[[Fuseini Issah]]|successor3=|birth_date={{birth date and age|1979|1|2|df=y}}|birth_place=|death_date=|death_place=|restingplace=|restingplacecoordinates=|birthname=|nationality= [[Ghanaian nationality law|Ghanaian]]|party=[[National Democratic Congress (Ghana)|National Democratic Congress]]|otherparty=<!--For additional political affiliations-->|partner=<!--For those with a domestic partner and not married-->|term_start3=|relations=|children=|residence=|alma_mater=[[Ghana Institute of Management and Public Administration]]|occupation=Politician|profession=|cabinet=|committees=Subsidiary Legislation Committee and Trade, Industry and Tourism Committee|portfolio=|signature=|signature_alt=|website=|term_end3=|office3=|parliament1=8th Parliament of the 4th Republic|honorific-suffix=|alt=|caption=|order=|office=Member of Parliament for <br /> [[Okaikwei North]] Constituency|term_start=7 January 2021|term_end=|president=|predecessor=|successor=|constituency_MP1=|majority1=|order3=<!--Can be repeated up to eight times by changing the number-->|term_start1=|term_end1=|predecessor1=|successor1=<!--Can be repeated up to eight times by adding a number-->|prior_term=|order2=|office2=|term_start2=|term_end2=|president2=|predecessor2=|successor2=|footnotes=}}
Theresa Lardi Awuni (-akpa na 2 January 1979) [1] bụ onye agha ndị Ghana bụ onye otu National Democratic Congress.[2][3][4] Ọ bụ onye omeiwu maka Okaikwei North Constituency na mpaghara Greater Accra nke Ghana.<ref>{{Cite web|date=2020-12-11|title=List of new entrants into Ghana's eighth Parliament|url=https://citinewsroom.com/2020/12/list-of-new-entrants-into-ghanas-eighth-parliament/|accessdate=2021-01-03|work=Citinewsroom – Comprehensive News in Ghana|language=en-US}}</ref>
== Mbido ndụ na agụmakwụkwọ ==
Ọ si Winkongo na mpaghara Upper East. Ihe nzere bachelọ nke mmeri na Project Management site na Ghana Institute of Management and Public Administration na 2018.<ref name=":2">{{Cite web|title=Theresa Lardi Awuni Profile Parliament of Ghana|url=https://www.parliament.gh/mps?mp=57|accessdate=2021-08-11|work=Parliament Of Ghana|archivedate=2023-04-29|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230429030755/https://www.parliament.gh/mps?mp=57}}</ref>
== Ọrụ ==
Ọ bụ ọrụ na National Disaster Management Organisation nke Ghana dị ka onye isi ihe ngwaọrụ na Langdi Enterprise (dị ka onye nwe ụlọ). <ref name=":2"/>
== ndọrọ ndọrọ ọchịchị ==
Awuni bụbu onye Ghana Institute of Management and Public Administration TEIN Women's Commissioner. TEIN (Tertiary Education Institutions Network) bụ ngalaba tertiary nke National Democratic Congress . <ref name=":0">{{Cite web|author=Almaestro|first=Fiifi Tanko|date=2020-05-03|title=Theresa Awuni donates to Okaikoi North constituents|url=https://ghanaguardian.com/theresa-awuni-donates-to-okaikoi-north-constituents|archiveurl=|archivedate=|accessdate=2021-01-03|work=The Ghana Guardian News|language=en}}</ref>
Ọ bụkwa onye nhazi ụmụ nwanyị nke Okaikwei North Constituency ugboro atọ. <ref name=":1">{{Cite web|date=2019-08-26|title=Theresa Lardi Awuni wins Okaikoi North NDC primaries; promises victory for 2020|url=https://www.theghanareport.com/theresa-lardi-awuni-wins-okaikoi-north-ndc-primaries-promises-victory-for-2020/|accessdate=2021-01-03|work=The Ghana Report|language=en|archivedate=2023-05-04|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230504180744/https://www.theghanareport.com/theresa-lardi-awuni-wins-okaikoi-north-ndc-primaries-promises-victory-for-2020/}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://web.archive.org/web/20230504180744/https://www.theghanareport.com/theresa-lardi-awuni-wins-okaikoi-north-ndc-primaries-promises-victory-for-2020/ "Theresa Lardi Awuni wins Okaikoi North NDC primaries; promises victory for 2020"]. ''The Ghana Report''. 2019-08-26<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2021-01-03</span></span>.</cite></ref>
N'ọnwa Ọgọstụ 2019, ọ sonyeere na ntuli aka nke National Democratic Congress maka Okaikwei North Constituency ma merie dị ka onye na-azọ ọkwa onye otu ahụ na ntuliaka Disemba 2020. <ref>{{Cite web|author=Ghana Broadcasting Corporation|date=2019-08-25|title=Theresa, Rashid to lead NDC in Okaikwei North, Central constituencies|url=https://www.gbcghanaonline.com/news/politics/theresa-rashid-to-lead-ndc-in-okaikwei-north-central-constituencies/2019/|archiveurl=|archivedate=|accessdate=2021-01-03|work=GBC Ghana Online|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2020-10-07|title=NDC PC for Okaikoi North files nomination|url=https://www.dailymailgh.com/ndc-pc-for-okaikoi-north-files-nomination/|accessdate=2021-01-03|work=Dailymailgh|language=en-US|archivedate=2023-05-17|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230517001530/https://www.dailymailgh.com/ndc-pc-for-okaikoi-north-files-nomination/}}</ref> Awuni meriri site na votu 342 n'ime ngụkọta nke vootu 866 mgbe ndị ọzọ na-asọmpi ya Richard Kwarshie Kudjordjie, Abdul Nasiru Abass na Malik Adama nwere vootu 220, vootu 179 na vootu 12 n'otu.<ref name=":1"/>
A nsogbu ya ka ọ bụrụ onye omeiwu maka mpaghara Okaikwei North na Disemba 2020.O meri onye omeiwu nọ n'ọkwa Fuseini Issah nke New Patriotic Party ma merie mgbe ọ tụchara vootu 29,281 na- ahụ anya 51.07% na-vootu 27,242 anya ya na-nwere anya 47.52 mpaghara, otu n'ime ihe 47.52% na-egosi na-adịghị 47.52% . ha na ndị Ndị Omeiwu nke 8 site na 7 Jenụwarị 2021.<ref>{{Cite web|author=Myjoyonline.com|date=10 December 2020|title=Meet the 40 female MPs-elect of 8th Parliament|url=https://www.myjoyonline.com/meet-the-40-female-mps-elect-of-8th-parliament/|archiveurl=|archivedate=|accessdate=2021-01-03|work=MyJoyOnline.|language=en-US}}</ref>
Ọ bụ onye otu Kọmitii Iwu nke Subsidiary na Kọmitii Azụmaahịa, Ụlọ Ọrụ na Njem n'ime Nzukọ Ndị Omeiwu nke Ghana.<ref name=":2"/>
She was re-elected member of parliament for the Okaikwei North Constituency in December 2024.<ref>{{Cite web|author=GNA|date=2024-12-09|title=Theresa Awuni, John Mahama win Okaikwei North|url=https://gna.org.gh/2024/12/theresa-awuni-john-mahama-win-okaikwei-north/|accessdate=2024-12-09|work=Ghana News Agency|language=en-US}}</ref> She will be representing the constituency in the 9th parliament of the fourth republic from January 2025.
== Ndụ onwe onye ==
Awuni bụ Onye Kraịst na-anụ ọkụ n'obi.<ref name=":2"/>
== Ihe odide ==
<references />
[[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]]
pq59c6tn62bn3xs0ovgowzhl03ogqbz
Jean Kalilani
0
59174
631505
208847
2026-04-30T21:48:30Z
Goodymaraj
21567
/* growthexperiments-addlink-summary-summary:2|0|0 */
631505
wikitext
text/x-wiki
[[File:Jean Kalilani 2015 (cropped).jpg|thumb|Jean Kalilani, 2015]]
Jean Alfazema Nachika Kalilani bụ onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị [[Malawi]] nke na-eje ozi na Cabinet nke Malawi dị ka Minista nke Home Affairs na Nchebe nke ime obodo kemgbe 2015. Na mbụ ọ bụ Minista Ahụike site na 2014 ruo 2015. Ọ bụkwa odeakwụkwọ ukwu nke Democratic Progressive Party (DPP) na onye nnọchiteanya nke abụọ maka Dowa Central Constituency.. <ref>{{Cite web|url=http://www.afriquejet.com/malawi-cabinet-reshuffle-2011090821882.html|title=AfriqueJet Actualités : résultats sports, Loto, Euromillions, My Million|work=www.afriquejet.com|accessdate=2016-12-16|archiveurl=https://web.archive.org/web/20120612062233/http://www.afriquejet.com/malawi-cabinet-reshuffle-2011090821882.html|archivedate=2012-06-12}}</ref>
== Ndụ ==
Ọ rụrụ ọrụ maka World Health Organization na [[Botswana]] dị ka onye nnọchi anya mba. <ref>{{Cite web|url=http://www.afdevinfo.com/htmlreports/peo/peo_20127.html|title=Jean-Alfazema Kalilani|work=www.afdevinfo.com|archiveurl=https://web.archive.org/web/20121010014416/http://www.afdevinfo.com/htmlreports/peo/peo_20127.html|archivedate=2012-10-10}}</ref>
N'afọ 2010, a họpụtara ya ka ọ bụrụ onye isi oche ndị omeiwu ụmụ nwanyị Malawi, na 2010, mgbe oge siri ike mgbe a chụrụ Anita Kalinde. A na-enyo enyo na Anita Kalinde bụ nwa nwanne [[Joyce Banda]] ji ọnọdụ ahụ kwalite ebumnuche ndọrọ ndọrọ ọchịchị ha. A họpụtara Kalilani ka ọ bụrụ onye ozi n'afọ sochirinụ ma Christina Chiwoko ghọrọ onye isi oche oge ruo mgbe a họpụtara Cecilia Chazama..<ref>{{Cite journal|author=Chiweza|first=Asiyati|date=2016|title=Acting jointly on behalf of women? The cross-party women’s caucus in Malawi|url=https://www.cmi.no/publications/5820-acting-jointly-on-behalf-of-women|journal=CMI Brief|language=en|volume=8}}</ref>
Mgbe a họpụtara onye DPP Peter Mutharika dịka onye isi ala, ọ họpụtara Kalilani dị ka Minista nke Ahụike na June 2014. A kpọgara ya n'ọkwa Minista na-ahụ maka ihe ndị dị n'ime ụlọ na nchekwa ime obodo n'ọnwa Ọgọstụ afọ 2015.
A họpụtara Kalilani ka ọ bụrụ odeakwụkwọ ukwu nke DPP. Ecrain Julius Kudontoni nọchiri ya n'afọ 2014 site n'iwu nke kọmitii DPP.<ref name="dppsec">{{Cite web|author=Reporter|first=Nyasa Times|date=2014-10-13|title=Political scientist faults DPP’s removal of elected SG Kalilani - Malawi Nyasa Times - News from Malawi about Malawi|url=https://www.nyasatimes.com/political-scientist-faults-dpps-removal-of-elected-sg-kalilani/|accessdate=2025-01-08|work=www.nyasatimes.com|language=en-GB}}</ref>
N'afọ 2016, ọ bụ Minista na-ahụ maka okike, nkwarụ na ọdịmma ọha na eze. Gọọmentị emeela ọtụtụ iwu ndị metụtara ya ka Kalilani sooro ụlọ ọrụ na-ahụ maka ihe gbasara ime obodo rụọ ọrụ iji hazie nzukọ nke ndị isi nwanyị. N'ime ụbọchị abụọ, a gbara ha ume iji isi obodo ha mee ka iwu a mara na ịgba ndị ọzọ ume ịma omenala aka.<ref>{{Cite web|author=Reporter|first=Nyasa Times|date=2016-07-22|title=Custodians of cultural practices and beliefs are chiefs – Kalilani - Malawi Nyasa Times - News from Malawi about Malawi|url=https://www.nyasatimes.com/custodians-cultural-practices-beliefs-chiefs-kalilani/|accessdate=2024-12-30|work=www.nyasatimes.com|language=en-GB}}</ref>
Ndị African Union kpọrọ ya òkù n'afọ 2017 ka o bute ụzọ n'ihe gbasara nwoke na nwaanyị maka ọgbakọ otu ndị Africa.[1] N'afọ sochirinụ, ọ haziri mmemme maka ụbọchị ụmụ nwanyị mba ụwa nke metụtara nwanyị mbụ Gertrude Mutharika na itinye uche na ụmụ nwanyị nọ n'ime ime obodo. Ọganihu Malawi n'ihe gbasara nwoke na nwanyị bụ onye nnochite anya UN bụ Clara Anyangwe na a kpọkwara Kalilani ka ọ bịa New York iji kparịta ihe gbasara nwoke na nwanyị na United Nations. <ref>{{Cite web|author=Reporter|first=Nyasa Times|date=2018-03-07|title=Malawi to comemorate international women’s day on 8 March - Malawi Nyasa Times - News from Malawi about Malawi|url=https://www.nyasatimes.com/malawi-comemorate-international-womens-day-8-march/|accessdate=2024-12-30|work=www.nyasatimes.com|language=en-GB}}</ref>
Kalilani bụ nne onye na-edekọ egwu na onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị na-achọ ịbụ Tay Grin.<ref>{{Cite news|title=Malawi: DPP Unveils Rapper Tay Grin As Candidate in MP Bisnowaty's Lilongwe City Central|url=https://allafrica.com/stories/201809240461.html|accessdate=2024-12-30|work=allAfrica.com|language=en}}</ref>
== Edemsibia ==
{{Reflist}}
[[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]]
fzahldk1hkui1m365a2phtpshy8cby0
Thérèse Waounwa
0
60150
631519
630765
2026-05-01T01:25:10Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 2 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
631519
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Thérèse Waounwa''' bụ onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị si [[Benin]] . Dịka otu n'ime ndị guzobere ma na-akwado pati Kọmunist nke Benin (PCB), na 1977, ọ bụ ya na-ahụ maka otu ahụ maka nchekwa ikike mmadụ na ndị mmadụ.
== Akụkọ Ndụ ==
=== Ndụ na agụmakwụkwọ mbụ ===
Thérèse Waounwa nwetara akara ugo mmụta Baccalaureate G2 nke o nwetara na ụlọ akwụkwọ sekọndrị Coulibaly, wee banye na ngalaba sayensị iwu nke Mahadum Mba nke Benin .
O tinyere aka na mbelata ụgwọ mahadum, ya na Séraphin Agbahoungbata na Sodji Thomas malitere ngagharị iwe ụmụ akwụkwọ megide People's Revolutionary Party nke Benin, <ref>{{Cite web|title=6 mai 1985, Thérèse Waounwa lançait les 1ères contestations contre le Prpb|url=https://24haubenin.info/?6-mai-1985-Therese-Waounwa-lancait-les-1eres-contestations-contre-le-Prpb|author=Mensah|first=Marc|work=24haubenin.info|language=fr|date=2021-05-06|accessdate=2022-04-07|archivedate=2025-03-29|archiveurl=https://web.archive.org/web/20250329174917/https://24haubenin.info/?6-mai-1985-Therese-Waounwa-lancait-les-1eres-contestations-contre-le-Prpb}}</ref> nke mere ka ndị uwe ojii na ndị uwe ojii chụsoo ya n'afọ nke atọ nke ọmụmụ ya. A tụrụ ya mkpọrọ ma metọọ ya, n'ihi nke a, ọ kwụsịrị ọmụmụ iwu ya wee banye n'ime nzuzo iji mụọ ahịa na ahịa. O nwetara "brevet de technienne supérieure" (diplọma teknụzụ dị elu). <ref name=":0">{{Cite web|title=Thérese Waounwa, Membre du Pcb : La dame de fer se laisse découvrir - Fraternité|url=https://fraternitebj.info/societe/article/therese-waounwa-membre-du-pcb-la|work=fraternitebj.info|accessdate=2021-04-23}}</ref> <ref>{{Cite web|author=Patriotique (LCP)|first=Ligue Citoyenne|title=Gestion calamiteuse au sommet de l'Etat: Thérèse Waounwa sort de son silence et promet des heures chaudes à Yayi|url=http://mjpacbj.over-blog.com/article-gestion-calamiteuse-au-sommet-de-l-etat-therese-waounwa-sort-de-son-silence-et-promet-des-heures-chaudes-a-yayi-60217344.html|accessdate=2021-04-23|work=Ligue Citoyenne Patriotique (LCP)|date=3 November 2010|language=fr}}</ref>
=== Ọrụ ===
Thérèse Waounwa bụ otu n'ime ndị guzobere pati Kọmunist nke Benin (PcB) na 1977. Ọ kwadoro ọchịchị nke pati mgbanwe nke ndị mmadụ nke Benin n'afọ 1980. Site na 1985 ruo 1989, a maara ya maka ọgụ ya megide ọchịchị aka ike ruo mgbe a kpọkọtara National Sovereign Conference [ fr ] na Febụwarị 1990. <ref name=":1">{{Cite web|title=Thérèse Waounwa crée un Comité national de résistance|url=https://24haubenin.info/?Therese-Waounwa-cree-un-Comite-national-de-resistance|author=ZOHOUN|first=Judicaël|work=24haubenin.info|date=2019-04-18|accessdate=2021-04-23|archivedate=2025-05-28|archiveurl=https://web.archive.org/web/20250528191250/https://24haubenin.info/?Therese-Waounwa-cree-un-Comite-national-de-resistance}}</ref> Dịka onye guzobere otu Kọmunist nke Benin, ọ gara n'ihu na-eme mkpọsa maka ọchịchị dị mma na imeziwanye ọnọdụ ndụ ndị mmadụ. Ọ nọ ya n'oge ngagharị iwe, <ref>{{Cite web|title=Propos de Thérese Waounwa, Membre du Pcb et porte parole des vendeuses du marché de Dantopka lors du meeting des femmes du marché Gbogbanou protestant contre la décision du préfet Toboula de casser les baraques.|url=http://news.acotonou.com/v/61858.html|work=acotonou.com|accessdate=2021-04-23}}</ref> ịnọdụ ala na ihe omume ndọrọ ndọrọ ọchịchị ndị ọzọ. Thérèse Waounwa bụkwa onye ahịa na Missèbo <ref name=":0" /> ma bụrụkwa onyeisi oche nke nhazi nke kọmitii ihe omume nke ahịa nke Benin. Ọ bụkwa onye nhazi nke Benin Workers' Forum.
== Edensibia ==
{{Reflist}}
== Leekwa ==
* List of first women by occupation in Benin [fr]
* Women in Benin
* Geneviève Boko Nadjo
* Marie-Élise Gbèdo [fr]
fr674ravxkf1vy8sm2az80d0xxp49l4
Usman Abdullahi Gbatamangi
0
60574
631539
209738
2026-05-01T08:08:30Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
631539
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox officeholder|name=Usman Abdullahi Gbatamangi|birth_date=5 May 1985|birth_place=[[Niger State]], [[Nigeria]]|nationality=Nigerian|occupation=Politician|office=Member of the [[House of Representatives (Nigeria)|House of Representatives]]|constituency=[[Lavun]]/[[Mokwa]]/[[Edati]] Federal Constituency|term_start=2019|party=[[All Progressives Congress]]}}
'''Usman Abdullahi Gbatamangi''' bụ onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị Naijiria nke jere ozi dị ka onye otu na-anọchite anya Lavun/Mokwa/Edati Federal Constituency n'ụlọ. Amụrụ na 5 Mee 1985, ọ na-akụ na steeti Neger. A họọrọ ya n'ụlọ nzukọ na ntuli aka nke afọ 2019 n'okpuru ihe niile na-aga n'ihu na-enwe nzukọ ọgbakọ APC'''.''' <ref>{{Cite web|title=Citizen Science Nigeria|url=https://citizensciencenigeria.org/public-offices/persons/abdullahi-usman|accessdate=2025-01-08|work=Citizen Science Nigeria|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=Legislator Details - ConsTrack Track and Report on Government Funded Projects in Nigeria|url=https://constrack.ng/legislator_details?id=264|accessdate=2025-01-08|work=ConsTrack|archivedate=2025-01-19|archiveurl=https://web.archive.org/web/20250119063312/https://constrack.ng/legislator_details?id=264}}</ref>
== Ihe odide ==
{{Reflist}}
[[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]]
t6qua0w4cjw1a1shr2833qbcn9wa8bv
Usman Ibrahim Auyo
0
60590
631540
209734
2026-05-01T08:11:11Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
631540
wikitext
text/x-wiki
'''Usman Ibrahim Auyo''' bụ ndọrọ ndọrọ ọchịchị Naịjirịa. Ọ bụ onye otu nọ na-anọchite anya Hadejia/Auyo/Kafin Hausa Federal Constituency n'ụlọ ndị nnọchi anya. Amụrụ na 1 December 1964, ọ na-akụ na Jigawa State. Ebu ụzọ họpụta ya n'ụlọomeiwu ukwu n'afọ 2015. A họpụtakwara ya ọzọ n'afọ 2019, ọzọkwa n'afọ 2023 n'okpuru otu All Progressives Congress (APC), mere ọchịchị ya nke atọ. <ref>{{Cite web|title=Citizen Science Nigeria|url=https://citizensciencenigeria.org/public-offices/persons/usman-ibrahim-auyo|accessdate=2025-01-06|work=citizensciencenigeria.org|language=en}}</ref> <ref>{{Cite web|title=10th National Assembly Members - Voter - Validating the Office of the Electorate on Representation|url=https://orderpaper.ng/voter/10th-national-assembly-member?id=Ibrahim-Auyo-Usman-2316|accessdate=2025-01-06|work=orderpaper.ng|archivedate=2025-06-07|archiveurl=https://web.archive.org/web/20250607093125/https://orderpaper.ng/voter/10th-national-assembly-member?id=Ibrahim-Auyo-Usman-2316}}</ref><ref>{{Cite web|title=National Assembly {{!}} Federal Republic of Nigeria|url=https://nass.gov.ng/mps/single/470|accessdate=2025-01-06|work=nass.gov.ng}}</ref>
== Ihe odide ==
[[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]]
nz212ve8l0defc102ee294jjyrosx4p
Umar Saidu Doka
0
60673
631534
209801
2026-05-01T07:28:18Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
631534
wikitext
text/x-wiki
'''Umar Saidu Doka''' bụ onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị Naijiria. Ọ rụrụ ọrụ dị ka onye nnọchi anya Shiroro/Rafi/Munya Federal Constituency na Ụlọ Ndị Nnọchiteanya . <ref name=":0">{{Cite web|title=Citizen Science Nigeria|url=https://citizensciencenigeria.org/public-offices/persons/saidu-doka-umar|accessdate=2024-12-24|work=citizensciencenigeria.org|language=en}}</ref> <ref>{{Cite web|title=PEPS|url=https://peps.directoriolegislativo.org/nigeria/view?Name=Umar%20Saidu%20Doka&Position=Member%20Of%20The%20House%20Of%20Representatives%20Of%20Nigeria&Period=2019%20-%20NA&Gender=Male&Date%20of%20Birth=&Year%20of%20Birth=&Age=&District=&Company=Maryland%20Petroleum%20And%20Marketing%20Company%20Limited&Commodity=&Service%20Address=545%20F%20Layout%20Minnaniger&Holds%20Contract=No&Contract%20Type=&Effective%20Date=&Expiry%20Date=&Source%20Holds%20Contract=&Company%20Beneficial%20Owner=Umar%20Umar&Shares=10&Other%20Conflicts=&Source%20Other%20Conflicts=&Relative%20Name=&Relative%20Relationship=&Flag=Alert%201&Disclaimer=Due%20to%20the%20lack%20of%20information%20and%20unique%20identifiers,%20up%20to%20now%20it%20is%20not%20possible%20to%20determine%20if%20the%20PEP%20is%20the%20beneficial%20owner%20in%20question.&Sources=|accessdate=2024-12-24|work=peps.directoriolegislativo.org}}</ref><ref name=":1">{{Cite web|author=Gaddafi|first=Ibrahim Tanko|date=2023-01-19|title=First-term Senator leads Niger NASS members with 38 bills|url=https://orderpaper.ng/new/?p=4904|accessdate=2024-12-24|work=OrderPaper|language=en-US|archivedate=2025-01-08|archiveurl=https://web.archive.org/web/20250108084828/https://orderpaper.ng/new/?p=4904}}</ref>
== Oge ọ malitere ==
A mụrụ Umar Saidu Doka n'afọ 1965.<ref name=":0" />
== Ọrụ ndọrọ ndọrọ ọchịchị ==
A họpụtara Umar n'okpuru ikpo okwu nke All Progressive Congress (APC) n'ime Mba mgbakọ na 2019 iji nọchite anya mpaghara ya na Ụlọ Ndị Nnọchiteanya.<ref name=":0" /><ref name=":1"/>
== Ihe odide ==
{{Reflist}}
[[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]]
4wpzjlsvce556d9k8t10hzaves2mxf3
Teresia Mbaika Malokwe
0
67260
631513
630646
2026-04-30T23:11:34Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
631513
wikitext
text/x-wiki
Teresia Mbaika Malokwe (née Teresia Mbaika), bụ onye a họpụtara ugbu a onye odeakwụkwọ ukwu nke State Department for Aviation & Aerospace Development n'okpuru ozi okporo ụzọ na njem.[1] Teresia bụkwa onye na-ahụ maka gburugburu ebe obibi na ọkachamara n'ihe gbasara ahụike. Ọ na-ejekwa ozi dị ka odeakwụkwọ nke "National Government-Constituency Development Fund" (NG-CDF) maka Kaiti Constituency, na Makueni County, na mbụ Eastern Province nke Kenya.<ref name="1R">{{Cite web|url=http://kenyalaw.org/kenya_gazette/gazette/volume/Nzg3/Vol.%20CXV-No.%2084|title=The Kenya Gazette: Published by Authority of the Republic of Kenya: Constituencies Development Fund Act of 2013: Gazette Notice No. 7496: Page 2953: Kaiti Constituency|date=4 June 2013|publisher=Kenya Law Society|author=The Kenya Gazette|accessdate=21 March 2019|archivedate=22 October 2021|archiveurl=https://web.archive.org/web/20211022204819/http://kenyalaw.org/kenya_gazette/gazette/volume/Nzg3/Vol.%20CXV-No.%2084/}}</ref>
== Mbido ndụ na agụmakwụkwọ ==
Amụrụ ya na mpaghara Kaiti nke ugbu a, mpaghara Makueni, ihe dịka kilomita 117 (73 mi), n'okporo ụzọ, ndịda-ọwụwa anyanwụ nke Nairobi, isi obodo na nnukwu obodo Kenya.<ref name="2R">{{Cite web|publisher=Globefeed.com|date=21 March 2019|url=https://distancecalculator.globefeed.com/Kenya_Distance_Result.asp?vr=apes&fromplace=Nairobi,%20Kenya,Kenya&toplace=Kaiti%20Diary,%20Makueni,%20Kenya,Kenya&fromplace=Nairobi,%20Kenya,Kenya&toplace=Kaiti%20Diary,%20Makueni,%20Kenya,Kenya|title=Distance between Nairobi, Kenya and Kaiti Diary, Makueni, Kenya|accessdate=21 March 2019|author=Globefeed.com}}</ref>
She attended a local primary school and precious blood kilungu( in kaiti constituency, makueni county) where she attained a clean A in all subjects. After high school, she was admitted to [[Kenyatta University]], a public university, whose main campus is in [[Nairobi County]], where she graduated with a [[Bachelor of Science]] degree in [[Environmental health|Environmental Health]], in 2011. She followed that with a [[Master of Science]] degree in [[Health Economics]], obtained from the [[University of Nairobi]], in 2014. Later in 2016, she received training leading to the award of a certificate in "Comprehensive Introduction to Nuclear Power", at [[Texas A&M University]], in [[College Station, Texas|College Station]], [[Texas]], United States.<ref name="3R2">{{Cite web|url=https://www.linkedin.com/in/teresia-mbaika-6092504b/?originalSubdomain=ke|title=Teresia Mbaika: Board Director at Kenya Nuclear Electricity Board|date=2019|publisher=[[LinkedIn]]|accessdate=21 March 2019|author=Teresia Mbaika}}</ref> <sup class="noprint Inline-Template " style="white-space:nowrap;">[''<nowiki><span title="The material near this tag may rely on an unreliable source. (February 2023)">unreliable source?</span></nowiki>'']</sup>
== Ọrụ ==
Ọ na-arụ ọrụ na Kaiti Constituency NG-CDF kemgbe June 2013. <ref name="1R"/> Ọrụ ya n'ebe ahụ, gụnyere ilekọta njikwa ego, ọchịchị ụlọ ọrụ na nrubeisi na ụlọ ọrụ gọọmentị.<ref name="3R">{{Cite web|url=https://www.linkedin.com/in/teresia-mbaika-6092504b/?originalSubdomain=ke|title=Teresia Mbaika: Board Director at Kenya Nuclear Electricity Board|date=2019|publisher=[[LinkedIn]]|accessdate=21 March 2019|author=Teresia Mbaika}}</ref>
== Ihe ndị ọzọ a na-atụle ==
Ms Teresia Mbaika Malokwe bụ onye otu ndị nduzi iri na otu na Kenya Nuclear Electricity Board. Mgbe ọ nọ n'ebe ahụ, ọ bụ onye isi oche nke kọmitii Finance and General Purpose . <ref name="3R"/><ref name="4R">{{Cite web|work=Kenya Nuclear Electricity Board|url=http://www.nuclear.co.ke/index.php/about-us/management-systems/16-about|title=Kenya Nuclear Electricity Board: Board of Directors|author=Kenya Nuclear Electricity Board|date=2019|accessdate=21 March 2019|archivedate=21 March 2019|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190321041806/http://www.nuclear.co.ke/index.php/about-us/management-systems/16-about}}</ref>
Kemgbe Jenụwarị 2014, ọ na-eje ozi dị ka onye otu na Beams Construction & Supplies Limited, ụlọ ọrụ na-ewu ụlọ na Nairobi.<ref name="3R"/>
Na June 2018, onye isi ala Kenya, Uhuru Kenyatta họpụtara Teresia Mbaika Malokwe na bọọdụ ndị nduzi na National Environment Management Authority nke Kenya, maka afọ atọ a na-agbanwe agbanwe. <ref name="5R">{{Cite web|url=https://www.nation.co.ke/news/Full-list--New-heads-of-parastatals/1056-4599612-21j5pe/index.html|title=Full List: New Heads of Parastatals and Board Members|date=7 June 2018|accessdate=21 March 2019|format=Appointee No. 110|author=Joel Muinde}}</ref><ref name="6R">{{Cite web|title=Uhuru Appoints Caroli Omondi And Comedian Chipukeezy To Parastatal Boards|url=https://diasporamessenger.com/2018/06/uhuru-appoints-caroli-omondi-and-comedian-chipukeezy-to-parastatal-boards/|date=7 June 2018|publisher=Diaspora Messenger|accessdate=21 March 2019|author=Diaspora Messenger}}</ref>
Nwada Teresia Mbaika Malokwe (Terry), na-eje ozi dị ka osote onye isi na-ahụ maka ndị ntorobịa na ihe gbasara nwoke na nwanyị na Ukamba Network Vamwe (UNV), otu mmepe obodo na-anaghị akwụ ụgwọ nke na-achọ ijikọ obodo Ukambani, n'ịgbalị imeziwanye ọnọdụ ndụ ha.[1]
== Edensibịa ==
[[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]]
oj1qryyn9tj211qbsrm8rnggirkzfs9
Seyi Oyesola
0
71843
631450
596081
2026-04-30T13:00:48Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 2 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
631450
wikitext
text/x-wiki
'''Seyi Oyesola''' bụ dọkịta Naijiria, onye so mepụta "ụlọ ọgwụ n'ime igbe".<ref>{{Cite news|url=https://news.bbc.co.uk/2/hi/uk_news/england/kent/6085328.stm|title=Sun powers 'hospital-in-a-box'|date=25 October 2006|work=BBC News|accessdate=2 January 2010}}</ref>
N'ihi na ike gwụrụ ụlọ ọgwụ ndị na-anaghị adịte aka ma na-anaghị emecha ihe, Dr. Oyesola mepụtara ụlọ ọgwụ n'ime igbe, obere ụlọ ọgwụ nke nwere ike anyanwụ ma ọ bụ nke na-anaghị agagharị agagharị ma na-agagharị kpamkpam.
== Mbido ndụ na agụmakwụkwọ ==
A mụrụ ya na Babaseyi Oyesola mana a maara ya dịka Dr. Seyi Oyesola. A mụrụ Oyesola na Naịjirịa mana o toro na Cleveland, nakwa na mba Amerịka. Ọ gụchara akwụkwọ sekọndrị na 1975 wee bịa Naịjirịa ebe o nwetara nzere Bachelor of Science na Mahadum Lagos na 1986. <ref>{{Cite news|url=https://news.bbc.co.uk/2/hi/uk_news/england/kent/6085328.stm|title=Sun powers 'hospital-in-a-box'|date=25 October 2006|work=BBC News|accessdate=2 January 2010}}</ref> Dr. Seyi rụrụ ọrụ na Naijiria nwa oge tupu ọ gaa United Kingdom na United States maka ọzụzụ pụrụ iche na anesthesiology na nlekọta dị oke egwu.<ref name=":0">{{Cite web|title=Dr Seyi Oyesola|url=https://www.euracare.com.ng/profile/sonia-a-adda-4-2-3-2-2-2-2-2-2-2-2-2-2-2-2-2-3-2-2-2-2-2-2-2-2-2-3-3-2/|work=Euracare Multi-Specialist Hospital, Lagos, Nigeria|language=en-US|accessdate=2020-05-27|archivedate=2019-11-17|archiveurl=https://web.archive.org/web/20191117103345/https://www.euracare.com.ng/profile/sonia-a-adda-4-2-3-2-2-2-2-2-2-2-2-2-2-2-2-2-3-2-2-2-2-2-2-2-2-2-3-3-2/}}</ref>
== Ọrụ ==
Dr. Seyi Oyesola laghachiri Naijiria ọzọ, ebe obibi mbụ ya na 2015, iji mezie.<ref name=":0" /> Mana ọnọdụ nke ụlọ ọgwụ obodo na ụlọ ọrụ ahụike mere ka ọ daa mbà ka ndị mmadụ nwụrụ site na ọrịa ndị dị mfe a na-agwọ agwọ na ndị a na-achịkwa dịka trauma, ọkụ na nkụchi obi. Nke a bụ ebe ihe ọhụrụ na imeziwanye ngalaba ahụike na mba ahụ malitere. Ọ chọrọ ịzọpụta ndụ ma nyeghachi obodo ndị nyere ya, ihe nketa ya. Dr. Seyi rụrụ ọrụ na Mahadum Lagos ebe ọ bilitere iduzi otu ndị dọkịta na-eto eto na anesthesiology.<ref name=":1" />
A họpụtara Dr Oyesola ka ọ bụrụ onye ndụmọdụ na Medway Maritime Hospital na UK.<ref name=":1">{{Cite web|title=Anesthesia and Critical Care Consultants (A3C): Seyi Oyesola, B.SC., MBBS, FRCAI, AFICM|url=http://icuspecialists.com/staff/seyi-oyesola/|language=en-US|accessdate=2020-05-27|archivedate=2025-04-11|archiveurl=https://web.archive.org/web/20250411181958/http://icuspecialists.com/staff/seyi-oyesola/}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://web.archive.org/web/20250411181958/http://icuspecialists.com/staff/seyi-oyesola/ "Anesthesia and Critical Care Consultants (A3C): Seyi Oyesola, B.SC., MBBS, FRCAI, AFICM"]<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2020-05-27</span></span>.</cite></ref> N'afọ 1998, ọ sonyeere Mahadum California, Los Angeles dị ka osote prọfesọ nleta.<ref name=":1" /> N'afọ 1999, ọ ghọrọ onye ndụmọdụ na anesthesia na nlekọta dị egwu na UK National Health Service (NHS). Ọ kụzikwaara na ụlọ ọrụ mmepụta ọgwụ nke [https://www.imperial.ac.uk/study/pg/medicine/?gclid=Cj0KCQjwwr32BRD4ARIsAAJNf_2i3T8oFtMGPhofel2CsrkhOG-ota1ohlmmWnmp5kmz8lrSMyxsfKMaAtmtEALw_wcB&gclsrc=aw.ds Imperial College School of Medicine] na 2001. <ref>{{Cite news|url=https://news.bbc.co.uk/2/hi/uk_news/england/kent/6085328.stm|title=Sun powers 'hospital-in-a-box'|date=25 October 2006|work=BBC News|accessdate=2 January 2010}}</ref>
Ugbu a, Dr. Seyi Oyesola bụ Chief Medical Director nke Delta State University Teaching Hospital (DELSUTH) na Nigeria. Dọkịta a dị ịtụnanya mepụtara akụkọ ihe mere eme mgbe ndị otu ahụike ya mere nke mbụ gara nke ọma na-etinye akụrụ n'ụlọ ọrụ ahụ na 2014. <ref name="Ojigbo" /> Ọ rụrụ ọrụ ihe karịrị afọ iri abụọ na ise na mkpa pụrụ iche na anesthesiology na nlekọta dị oke egwu, na-eweta ihe ọhụrụ, na-emepụta ngwá ọrụ ahụike dị elu na ọzụzụ n'ụlọ ọgwụ ndị Afrịka yana ileta ụlọ ọgwụ ime obodo.
Otu n'ime onyinye ya kachasị pụta ìhè na ọrụ ahụike bụ njikọ aka nke "[https://web.archive.org/web/20210421144920/https://www.ghscientific.com/day-28-dr-seyi-oyesola/ ụlọ ọgwụ n'ime igbe]" a na-akpọ CompactOR (Compact Operating Room) na 2007. <ref>{{Cite news|url=https://news.bbc.co.uk/2/hi/uk_news/england/kent/6085328.stm|title=Sun powers 'hospital-in-a-box'|date=25 October 2006|work=BBC News|accessdate=2 January 2010}}</ref> Ihe a na-agagharị agagharị nwere ikike nke iweta nlekọta ịwa ahụ n'akụkụ ọ bụla nke Africa. A na-ebugharị usoro anwansi a ma nwee ike ibuga ya n'ime ime obodo na ebe ndị ọzọ na jeep ma ọ bụ helikọpta. Ihe ọzọ dị ịtụnanya nke "ụlọ ọgwụ dị n'ime igbe" bụ na enwere ike ịtọlite ya na nkeji iri na ụlọ ịwa ahụ zuru oke na ngwaọrụ ịwa ahụ niile dị mkpa gụnyere defibrillators, nlekota EKG, anesthesia na ọkụ ịwa ahụ. Ọ bụ nke a na-etinye n'ìhè anyanwụ ma nwee ike ịwa ahụ ọnụ dị ka iwepụ ezé amamihe, iwepụ cataracts, gall bladders na appendices. Akụkọ na-ekwu na e jirila "ụlọ ọgwụ dị n'ime igbe" mee ihe nke ọma. Ọnụ ego e mere atụmatụ maka ụlọ ọgwụ ahụ dị n'ime igbe bụ ihe na-erughị £ 50,000 (ihe dị ka US $ 77,350) nke bụ ihe dịka otu ụzọ n'ụzọ ise nke ọnụahịa e mere maka otu ọrụ ahụ.<ref>{{Cite news|url=https://news.bbc.co.uk/2/hi/uk_news/england/kent/6085328.stm|title=Sun powers 'hospital-in-a-box'|date=25 October 2006|work=BBC News|accessdate=2 January 2010}}</ref>
== Ihe ndị ọ rụzuru ==
* Nkwado edemede na mbipụta nke isiokwu 8 gbasara ọgwụ <ref>{{Cite news|url=https://news.bbc.co.uk/2/hi/uk_news/england/kent/6085328.stm|title=Sun powers 'hospital-in-a-box'|date=25 October 2006|work=BBC News|accessdate=2 January 2010}}</ref>
* Nkwado mmepe nke CompactOR (Compact Operating Room), "ụlọ ọgwụ n'ime igbe"
* Mmalite nke Practice Ventures na 1996. Ụlọ ọrụ mepụtara ma nye ụlọ ọgwụ ndị dị elu na ọzụzụ maka ụlọ ọgwụ ndị Afrịka <ref name="Ojigbo">{{Cite web|title=Dr Seyi Oyesola – Saving lives with the "Magic Box"|url=https://www.pharmanewsonline.com/dr-seyi-oyesola-saving-lives-with-the-magic-box/|author=Ojigbo|first=Solomon|date=2017-11-29|work=Pharmanewsonline|language=en-GB|accessdate=2020-05-28}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">Ojigbo, Solomon (2017-11-29). [https://www.pharmanewsonline.com/dr-seyi-oyesola-saving-lives-with-the-magic-box/ "Dr Seyi Oyesola – Saving lives with the "Magic Box""]. ''Pharmanewsonline''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2020-05-28</span></span>.</cite></ref>
* Okwu TED Global gara nke ọma na 2007 n'ụlọ ọgwụ n'ime igbe <ref>{{Cite news|url=https://news.bbc.co.uk/2/hi/uk_news/england/kent/6085328.stm|title=Sun powers 'hospital-in-a-box'|date=25 October 2006|work=BBC News|accessdate=2 January 2010}}</ref>
== Ndị otu Professional Associations ==
* Njikọ nke Ndị Na-egbu Ọrịa nke Great Britain na Ireland
* Royal Society of Medicine, Intensive Care Society UK
* Royal College of Surgeons (Anaesthesia) Ireland.
== Edemsibia ==
{{Reflist}}
[[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]]
jou92uk12m31vmt3gonolj7vm124jwy
Temitope Adeshina
0
73383
631510
597254
2026-04-30T23:00:49Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
631510
wikitext
text/x-wiki
'''Temitope Simbiat Adeshina''' {{Audio|LL-Q34311 (yor)-Tunmise123-Temitope Adeshina.wav|Listen}} (amụrụ na 11 Nọvemba 1998) bụ onye Naijiria na-awụli elu. N'afọ 2024, ọ mebiri [[Ndepụta nke ndekọ Naijiria na egwuregwu|Ihe ndekọ mba]] na ịwụli elu.<ref>{{Cite web|url=https://worldathletics.org/athletes/nigeria/temitope-adeshina-14828037|title=Temitope Adeshina|work=World Athletics|accessdate=9 June 2024}}</ref>
== Ọrụ ==
Na Juun 2022, o meriri ihe nrite ọlaọcha n'ọsọ elu na asọmpi egwuregwu Afrịka nke afọ 2022 na St Pierre, Mauritius. . <ref>{{Cite web|date=24 June 2022|title=Nigerian Championships|accessdate=9 June 2024|url=https://worldathletics.org/competition/calendar-results/results/7186969?eventId=10229526|work=World Athletics}}</ref> Ọ nọgidere na-abụ onye mmeri Naijiria n'afọ 2023. <ref>{{Cite web|date=5 July 2023|title=Nigerian Championships|accessdate=9 June 2024|url=https://worldathletics.org/competition/calendar-results/results/7202088?eventId=10229526|work=World Athletics}}</ref>
Ọ banyere Mahadum Texas Tech na 2023, wee sonye n'ime ụlọ na mbido 2024 wee rịgoro elu kachasị mma na ndekọ mba nke mita 1.96 na Texas..<ref>{{Cite web|url=https://guardian.ng/sport/adeshina-shatters-14-year-old-high-jump-record-in-u-s/|work=Guardianng|first=Gowon|author=Akpodonor|accessdate=9 June 2024|title=Adeshina shatters 14 year-old record|date=21 January 2024}}</ref> Na NCAA Championship na Eugene na 8 June 2024 ọ wụliri ihe kachasị mma, na ndekọ mba, 1.97 mita iji zute ọkọlọtọ iru eru Olympic 2024 . <ref>{{Cite web|url=https://www.makingofchamps.com/2024/06/09/adeshina-secures-olympic-ticket-at-the-ncaa-championships/|work=Making of Champs|accessdate=9 June 2024|title=Adeshina secures Olympic Ticket at the NCAA Championships!|first=Gregory|author=Airende|date=9 June 2024}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://bsnsports.com.ng/post/Temitope-Adeshina-Picks-Paris-Olympics-Ticket|work=bsnsports|accessdate=9 June 2024|title=Temitope Adeshina Picks Paris Olympics Ticket|date=9 June 2024|archivedate=9 June 2024|archiveurl=https://web.archive.org/web/20240609092517/https://bsnsports.com.ng/post/Temitope-Adeshina-Picks-Paris-Olympics-Ticket}}</ref><ref>{{Cite web|author=Mulkeen|first=John|date=June 8, 2024|title=Pryce, Long and Jones impress in sprints at NCAA Championships|url=https://worldathletics.org/news/report/ncaa-championships-2024-pryce-long-jones-valby|accessdate=8 June 2024|work=World Athletics}}</ref> O sonyere na ịwụli elu na 2024 Paris Olympics. <ref>{{Cite web|url=https://www.watchathletics.com/page/5823/women-s-high-jump-results-paris-olympic-games-2024-athletics|work=Watch Athletics|accessdate=28 December 2024|title=Women's high jump Results - Paris Olympic Games 2024 Athletics|date=4 August 2024}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://punchng.com/afn-lists-35-track-and-field-athletes-for-olympics/?amp|work=punchng.com|accessdate=7 July 2024|title=AFN lists 35 track-and-field athletes for Olympics|date=7 July 2024}}</ref>
O jikọtara maka mmeri na ịwụli elu na 2025 NCAA Indoor Championship na Virginia Beach na 15 Machị, ya na Elena Kulichenko.<ref>{{Cite web|url=https://www.flotrack.org/events/13874837-2025-ncaa-di-indoor-championship/videos?playing=13936592|work=Flotrack|accessdate=16 March 2025|title=Co-Champions In The Women's High Jump At The 2025 NCAA Indoor Championship|date=15 March 2025}}</ref> A họpụtara ya maka asọmpi World Athletics Indoor Championship nke 2025 na Nanjing na Machị 2025 mana ọ naghị asọmpi.<ref>{{Cite web|url=https://www.pulsesports.ng/athletics/story/afn-names-nine-athletes-for-world-indoor-championships-in-nanjing-2025031614585967254|work=Pulse Sports|accessdate=17 March 2025|title=AFN names nine athletes for World Indoor Championships in Nanjing|first=Funmilayo|author=Fameso|date=16 March 2025}}</ref> O setịpụrụ ihe ndekọ nke 1.97 mita iji merie n'ịgba ọsọ dị elu na Big 12 Conference finals na Mee 2025. <ref>{{Cite web|url=https://www.runnerspace.com/gprofile.php?mgroup_id=44531&do=news&news_id=671791|title=TEXAS TECH ADDS ANOTHER SWEEP OF BIG 12 TEAM TITLES|work=Runnerspace|accessdate=18 May 2025|date=18 May 2025}}</ref>
N'asọmpi na Razorback International na 31 Jenụwarị 2026, ọ ruru mita 1.97 kacha mma, oge nke atọ n'usoro ọ ruru ogo ahụ.<ref>{{Cite web|title=TREY CUNNINGHAM CLAIMS WORLD LEAD IN 60M HURDLES AT RAZORBACK INVITATIONAL|accessdate=1 Feb 2026|url=https://www.runnerspace.com/gprofile.php?mgroup_id=44531&do=news&news_id=674108|work=Runnerspace.com|date=31 Jan 2026}}</ref> N'ọnwa na-esote, o jikọtara ihe ndekọ ụlọ ọrụ Vashti Cunningham ma setịpụ ihe ndekọ ọhụrụ nke 1.96m na mmeri nke Big 12 Indoor Championship.<ref>{{Cite web|url=https://www.dyestat.com/gprofile.php?mgroup_id=44531&do=news&news_id=674336-Conference-Meet-Roundup-Avery-Pearson-Breaks-Big-12-600-Yards-Record-In-Prelim|work=Dye Stat|accessdate=1 March 2026|title=CONFERENCE MEET ROUNDUP: AVERY PEARSON BREAKS BIG 12 600 YARDS RECORD IN PRELIM|date=28 Feb 2026}}</ref>
== Edemsibia ==
{{Reflist}}
[[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]]
hyeao774akm6888u5laqainf7anu3g6
Te Wharehuia Milroy
0
73444
631508
597359
2026-04-30T22:39:20Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
631508
wikitext
text/x-wiki
'''James Te Wharehuia Milroy''' CNZM QSO (24 Julaị 1937 – 7 Mee 2019) bụ ọkammụta New Zealand na ọkachamara n'asụsụ Māori. Ọ bụ onye Ngāi Tūhoe. Ya na Tīmoti Kāretu na Pou Temara, Milroy bụ onye nkuzi na Te Panekiretanga o te Reo (Ụlọ Ọrụ Na-ahụ Maka Ọkachamara na Asụsụ Māori), nke ndị prọfesọ atọ tọrọ ntọala na 2004.<ref name="The New Zealand Herald">{{Cite news|author=Tahana|first=Yvonne|title=No apologies for pursuit of excellence in Maori|url=http://www.nzherald.co.nz/nz/news/article.cfm?c_id=1&objectid=10522751|work=New Zealand Herald|accessdate=12 April 2013|date=22 July 2008}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.maoritelevision.com/news/regional/te-wharehuia-milroy-life-service-maoridom|title=Te Wharehuia Milroy – A life in service of Māoridom|work=Māori Television|language=en|accessdate=9 May 2019}}</ref>
== Akụkọ ndụ ==
A mụrụ ya na 24 Julaị 1937, Milroy bụ nwa Kararaina Takurua na Frederick Milroy, <ref name="Death notice">{{Cite news|url=http://notices.nzherald.co.nz/obituaries/nzherald-nz/obituary.aspx?n=james-te-wharehuia-milroy&pid=192820166&|title=Professor James Te Wharehuia Milroy|work=[[The New Zealand Herald]]|date=7 May 2019|accessdate=7 May 2019}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="">[http://notices.nzherald.co.nz/obituaries/nzherald-nz/obituary.aspx?n=james-te-wharehuia-milroy&pid=192820166& "Professor James Te Wharehuia Milroy"]. ''[[The New Zealand Herald]]''. 7 May 2019<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">7 May</span> 2019</span>.</cite></ref> na nwa nwa nke onye isi Tūhoe Takurua Tamarau. A zụlitere ya na Ruatoki ma gaa Rotorua Boys' High School . <ref name="Makiha">{{Cite news|url=https://www.nzherald.co.nz/nz/news/article.cfm?c_id=1&objectid=12228855|title=Tūhoe leader Professor Te Wharehuia Milroy farewelled in Rotorua|first=Kelly|author=Makiha|date=7 May 2019|work=Rotorua Daily Post}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFMakiha2019">Makiha, Kelly (7 May 2019). [https://www.nzherald.co.nz/nz/news/article.cfm?c_id=1&objectid=12228855 "Tūhoe leader Professor Te Wharehuia Milroy farewelled in Rotorua"]. ''Rotorua Daily Post'' – via [[The New Zealand Herald]].</cite></ref> N'oge mmalite afọ 1990, Milroy ghọrọ onye otu Waitangi Tribunal. Ọ rụrụ ọrụ ma kụzie na Mahadum Waikato na Ngalaba Māori, n'akụkụ Tīmoti Kāretu.
Na 2003 Queen's Birthday Honours, a họpụtara Milroy dị ka Onye ibe nke Queen's Service Order maka ọrụ ọha na eze.<ref>{{Cite web|url=https://dpmc.govt.nz/publications/queens-birthday-honours-list-2003|title=Queen's Birthday honours list 2003|date=2 June 2003|publisher=Department of the Prime Minister and Cabinet|accessdate=7 May 2019}}</ref> N'afọ 2005, Mahadum nke Waikato nyere ya nzere doctorate, na 2009, ọ bụ onye natara onyinye Maori Creative New Zealand Te Waka Toi . <ref>{{Cite web|url=http://calendar.waikato.ac.nz/officershonoursstaff/doctors.html|title=Honorary Doctors of the University of Waikato|publisher=[[University of Waikato]]|accessdate=9 May 2019|archivedate=6 April 2001|archiveurl=https://web.archive.org/web/20010406115418/http://calendar.waikato.ac.nz/officershonoursstaff/doctors.html}}</ref><ref name="thebigidea.co.nz">{{Cite web|title=Witi Ihimaera takes top Te Waka Toi Award|url=http://www.thebigidea.co.nz/news/industry-news/2009/aug/59937-witi-ihimaera-takes-top-te-waka-toi-award|work=Industry News|publisher=thebigidea.co.nz|accessdate=12 April 2013|date=30 August 2009|archivedate=28 May 2015|archiveurl=https://web.archive.org/web/20150528140839/http://www.thebigidea.co.nz/news/industry-news/2009/aug/59937-witi-ihimaera-takes-top-te-waka-toi-award}}</ref> A họpụtara Milroy ka ọ bụrụ Onye ibe nke New Zealand Order of Merit, maka ọrụ na asụsụ Maori, na 2012 New Year Honours.<ref>{{Cite web|url=https://dpmc.govt.nz/publications/new-year-honours-list-2012|title=New Year honours list 2012|date=31 December 2011|publisher=Department of the Prime Minister and Cabinet|accessdate=7 May 2019}}</ref> Ya na Kāretu rụkọtara ọrụ n'akwụkwọ ''{{Lang|mi|He Kupu Tuku Iho}}'', akwụkwọ mbụ e bipụtara kpamkpam na te reo Māori. <ref>{{Cite book|url=http://www.press.auckland.ac.nz/en/browse-books/all-books/books-2018/He-Kupu-Tuku-Iho.html|title=He kupu tuku iho : ko te reo Māori te tatau ki te ao|author=Kāretu|first=Tīmoti|others=Milroy, Wharehuia, 1937–|year=2018|isbn=9781869408800|location=Tāmaki-makau-rau, Aotearoa|oclc=1031209214}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.rnz.co.nz/news/te-manu-korihi/360648/language-the-key-to-knowing-a-person-te-reo-maori-expert-sir-timoti-karetu|title=Language the key to knowing a person – te reo Māori expert Sir Tīmoti Kāretu|author=Boynton|first=John|date=28 June 2018|work=[[RNZ]]|language=en-nz|accessdate=29 May 2019}}</ref>
Milroy nwụrụ na 7 Mee 2019, mgbe ọ dị afọ iri asatọ na otu . <ref name="Death notice"/> <ref name="Makiha"/> <ref>{{Cite news|url=https://www.radionz.co.nz/news/te-manu-korihi/388654/te-reo-maori-expert-wharehuia-milroy-dies|title=Te reo Māori expert Wharehuia Milroy dies|date=7 May 2019|work=RNZ News|accessdate=7 May 2019}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://www.waikato.ac.nz/news-opinion/media/2019/te-wharehuia-milroy-remembered|title=Te Wharehuia Milroy remembered|date=16 May 2019|work=www.waikato.ac.nz}}</ref> <ref>{{Cite web|url=http://www.waateanews.com/waateanews/x_news/MjE2NjM/Breakfast%20with%20Dale/Te-Wharehuia-Milroy-Morpheus-of-Māoridom|title=Te Wharehuia Milroy Morpheus of Māoridom|work=www.waateanews.com}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://teaomaori.news/send-fit-king-te-reo-maori|title=A send-off fit for a king of te reo Māori|work=Māori Television|accessdate=2026-03-12|archivedate=2020-10-26|archiveurl=https://web.archive.org/web/20201026235243/https://www.teaomaori.news/send-fit-king-te-reo-maori}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://teaomaori.news/maori-linguists-honoured-book-launch|title=Māori linguists honoured at book launch|work=Māori Television}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.rnz.co.nz/news/te-manu-korihi/388654/te-reo-maori-expert-wharehuia-milroy-dies|title=Te reo Māori expert Wharehuia Milroy dies|date=7 May 2019|work=[[RNZ]]}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://royalsociety.org.nz/news/passing-of-professor-wharehuia-milroy/|title=Kua hinga te totara i Te Waonui-a-Tane Passing of Professor Wharehuia Milroy|work=Royal Society Te Apārangi}}</ref> Nwunye ya, Marion Rongomaianiwaniwa Milroy (née Fabling), nwụrụ n'afọ 2010. Ọ bụ nwa agbụrụ Te Arawa na Ngāti Kahungunu na nwanyị na-ekwu okwu maka Te Panekiretanga Māori Language Institute. E liri Milroy n'akụkụ nwunye ya na Kauae Cemetery na Ngongotahā . <ref name="Makiha" />
== Edensibia ==
<references />
{{Reflist}}
4jdu62ktr0dmncx1ys2ila4t23a74zc
Sorley MacLean
0
73649
631463
597803
2026-04-30T17:23:08Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
631463
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Sorley MacLean''' (Scottish Gaelic: Somhairle MacGill-Eain; 26 Ọktoba 1911 – 24 Nọvemba 1996) bụ onye Scotland na-ede uri Gaelic, nke ọ́bá akwụkwọ uri nke Scotland kọwara dịka "otu n'ime ndị bụ isi na Scotland na-ede uri nke oge a" n'ihi ịbụ "ọkachamara n'ụzọ nke ọ họọrọ iji ede uri nke ya nakwa mmekọrịta ọ na-enwe ya na ọdịbendị ide uri nke Europe na ndọrọ ndọrọ ọchịchị Europena".<ref name="library">{{Cite web|title=Sorley MacLean|url=http://www.scottishpoetrylibrary.org.uk/poetry/poets/sorley-maclean|publisher=[[Scottish Poetry Library]]|accessdate=17 August 2018|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180817225519/http://www.scottishpoetrylibrary.org.uk/poetry/poets/sorley-maclean|archivedate=17 August 2018}}</ref> Onye nrite Nobel Seamus Heaney na-ekwunyere MacLean dịka onye zọrọ uri Gaelic nke Scotland.<ref name="larach"/>
A zụlitere ya n'ezinụlọ Presbyterian siri ike n'àgwàetiti Raasay, onye e mikpuru na omenala na akwụkwọ ọgụgụ Gaelic site na ọmụmụ, mana ọ hapụrụ okpukpe họrọ ọchịchị onye kwuo uche ya. Na ngwụcha afọ ndị 1930, ọ ghọrọ enyi ọtụtụ ndị wetara Mgbanwe na Scotland, dị ka Hugh MacDiarmid na Douglas Young. A merụrụ ya ahụ ugboro atọ mgbe ọ na-eje ozi na Royal Corps of Signals n'oge mkpọsa North Africa. MacLean bipụtara obere akwụkwọ mgbe agha ahụ gasịrị, n'ihi ọ bụ onye na-achọ izu oke n'ihe niile. N'afọ 1956, ọ ghọrọ onye isi ụlọ akwụkwọ praịmarị na Plockton High School, ebe ọ kwadoro iji asụsụ Gaelic na agụmakwụkwọ.
N'ime uri ya, MacLean weere otu dowe n'ọnọdụ one ya n'etiti ihe ọdịnala Gaelic yana ihe ndị dị na Europe, na-ejikarị Highland Clearances tụnyere ihe ndị na-eme n'oge a, ọkachasị Agha Obodo Spain. Ọrụ ya bụ ngwakọta pụrụ iche nke ọdịnala na nke oge a nke a na-ekwu na o weghachịrị ọdịnala Gaelic n'ebe kwesịrị ekwesị ma mee ka asụsụ Gaelic dị ike ma ma dịkwa ọhụrụ. Ọ bụ ezie na e bipụtara ọrụ ya kachasị emetụta, Dáin do Eimhir yana An Cuilthionn, na 1943, MacLean aghọghị onye a ma ama ruo n'afọ ndị 1970, mgbe e bipụtara akwụkwọ ya na nsụgharị Bekee. Uri ya nke ikpeazụ bụ Hallaig, nke e bipụtara n'afọ 1954, nwetara "ọnọdụ ofufe" na mpụga ezi ndị na-asụ asụsụ Gaelic maka nnọchiteanya ya karịrị nke mmadụ nke obodo nta dị na Highland Clearances nke a na-enweghị ndị bi ya ma na-anọchite anya uri Scottish Gaelic niile n'echiche ndị na-asụ Bekee.{{R|Czech}}
== Akụkọ ndụ ==
=== Oge ọ malitere ===
A mụrụ MacLean na Òsgaig, Raasay na 26 Ọktoba 1911; Scottish Gaelic bụ asụsụ mbụ ya. Tupu ọ gawa akwụkwọ mgbe ọ dị afọ isii, ọ sụrụ asụsụ Bekee nwa ntakịrị .{{R|interview|page1=23}}Ọ bụ nwa nke abụọ n'ime ụmụ nwoke ise a mụụrụ Malcolm (1880–1951) yana Christina MacLean (1886–1974).{{R|Calum}} Ezinụlọ ahụ nwere obere ụlọ ubi dịpụrụ adịpụ, ma na-akwa ákwà, ma ha mechara hapụ ụlọ ubi ahụ kwaga n'ụlọ dị mma, nke bịara nye mkpata ego ha nsogbu mgbe a bịara nwee óké mbịatu akụnaụba n'ụwa niile nke metụtara azụmahịa ịkwa ákwà ha n'ebe ọ dị ukwuu.{{R|Hendry|page1=10}} Ụmụnne ya ndị nwoke bụ John (1910–1970), onye nkuzi ụlọ akwụkwọ na onye mechara bụrụ onye isi Oban High School, onye bụkwa onye na-afụ opi;{{R|Calum}}{{R|interview|page1=27}} Calum (1915–1960), onye na-ede akụkọ ifo na onye gụrụ ethnography a ma ama; na Alasdair (1918–1999) yana Norman (c.1917–c.1980), ndị ghọrọ ndị ọkaiwu. Ụmụnne Sorley ndị nwanyị obere abụọ, Isobel nah Mary, bụkwaara ndị nkụzi ụlọ akwụkwọ .{{R|childhood|Calum|rse}} Patronymic ya bụ Somhairle mac Chaluim 'ic Chaluim 'ic Iain 'ic Tharmaid 'ic Iain 'ic Tharmaid; o nweereghị Ike ịchọta agbụrụ ya kpọmkwem ruo n'ògbọ́ nke asatọ.{{R|family|page1=211}}
N'ụlọ, ọ na-etinye aka na Omenala Gaelic na beul- Faithris (ọdịnala a kọrọ n'ọnụ), ọkachasị abụ ochie. Nne ya, onye Nicolson, ka a zụlitere na nso Portree, ọ bụ ezie na ezinụlọ ya sitere na Lochalsh; <ref name="library"/> <ref name="larach"/> ezinụlọ ya tinyererị aka na mkpọsa ndị Highland Land League mere maka ikike ndị mbịarambịa bi n'ụlọ ndị obodo.<ref name="alumnus">{{Cite web|title=Alumni in history: Sorley Maclean (1911–1996)|url=http://www.ed.ac.uk/alumni/services/notable-alumni/alumni-in-history/sorley-maclean|publisher=[[University of Edinburgh]]|accessdate=30 November 2015|archiveurl=https://web.archive.org/web/20151208092922/http://www.ed.ac.uk/alumni/services/notable-alumni/alumni-in-history/sorley-maclean|archivedate=8 December 2015}}</ref>{{R|landscape}} A zụlitere nna ya na Raasay, mana ezinụlọ ya sitere na North Uist na, tupu nke ahụ, ma eleghị anya há sí Mull.{{R|rse}}{{R|Hendry}} A chụpụrụ akụkụ abụọ nke ezinụlọ ahụ n'oge Highland Clearances, nke ọtụtụ ndị mmadụ nọ n'obodo ahụ ka na-echeta nke ọma.{{R|landscape}} Ma ezinụlọ nne ya ma nke nna ya nwechara ndị mmadụ ndị obodo ha weere na ha bara ụba, ma ọ bụ site na agụmakwụkwọ ma ọ bụ ihe ọmụma dị ukwuu banyere ọdịnala. <ref name="childhood">{{Cite web|url=http://www.sorleymaclean.org/english/childhood.htm|title=Life – A Raasay Childhood (1911–1929)|work=Sorley MacLean online|archiveurl=https://web.archive.org/web/20130714132839/http://www.sorleymaclean.org/english/childhood.htm|archivedate=14 July 2013|accessdate=6 January 2018}}</ref>{{R|Hendry}}
Ihe MacLean mụtara banyere akụkọ ihe mere eme nke Ndị Gael, ọkachasị nke Clearances, nwere mmetụta dị ukwuu na echiche ụwa ya na ndọrọ ndọrọ ọchịchị.{{R|landscape}} <sup class="reference nowrap"><span title="Page: 231"> </span></sup> N'akụkụ nne ya, e nwere ndị na-agụ egwú atọ a ma ama, ndị na-afụ opi abụọ, na onye na-akụ egwú n'obodo. {{R|Hendry}} O kwuru na 'Onye kacha nwee ọgụgụ isi na no metụtara m bụ onye na-enwe obi abụọ na onye Socialist (nwanne nna m nwoke na Jordanhill, Alex Nicolson) '. Nicolson etinyelarị aka na ILP a ma tụọ ya mkpọrọ dị ka onye jụrụ n'ihi akọ na uche na WWI ma bụrụkwa onye ọkọ akụkọ ihe mere eme na ọkà mmụta Gaelic. Onye dị ịrịba ama bụ nne nna MacLean, Mary Matheson, onye a chụpụrụ ezinụlọ ya na Lochalsh na narị afọ nke iri na asatọ. Ruo mgbe ọ nwụrụ na 1923, ya na ezinụlọ ahụ biri ma kụziere MacLean ọtụtụ abụ ọdịnala sitere na Kintail na Lochalsh, yana Skye.<ref name="childhood"/>{{R|Hendry}} Dị ka nwatakịrị, MacLean na nwanne nne ya Peigi na-eme njem ịkụ azụ, onye kụziiri ya abụ ndị ọzọ.{{R|rse}} N'adịghị ka ndị ọzọ nọ n'ezinụlọ ya, MacLean enweghị ike ịbụ abụ, eziokwu ahụ bụ na ọ jikọtara ya na mkpali ya ide uri. {{R|open|obit}} <sup class="reference nowrap"><span title="Page: 17">: 17 </span></sup><ref name="obit">{{Cite news|url=https://www.independent.co.uk/news/people/obituary-sorley-maclean-1354307.html|title=Obituary: Sorley MacLean|date=26 November 1996|work=The Independent|accessdate=6 January 2018|author=Macrae|first=Alasdair}}</ref>
=== Okpukpe Calvin ===
[[Faịlụ:Recreation_ground_on_the_Isle_of_Raasay_-_geograph.org.uk_-_1476596.jpg|thumb|Akara ịdọ ndị mmadụ aka na ntị ka a ghara igwu egwuregwu n'ógbè egwuruegwu ahụ na Sọnde.]]
A zụlitere MacLean na Free Presbyterian Church of Scotland, nke ọ kọwara dị ka "nke kachasị sie ike nke Calvinist fundamentalism".<ref>{{Cite journal|author=MacLean|first=Sorley|title=Hallaig|journal=[[PN Review]]|date=1 November 1994|volume=21|issue=2|url=https://www.proquest.com/openview/be7e3ba14ab11e3e57c8ff9443ef793c/1?pq-origsite=gscholar&cbl=1817849}}</ref> Calvinism kụziri na Chineke ga-azọpụta obere akụkụ nke ihe a kpọrọ mmadụ, bụ ndị a họọrọ, ebe imirikiti ndị ọzọ bụ ndị mmehie dị n'okike mmadụ mara ikpe ịla n'iyi. Naanị pasent ise nke ndị ọgbakọ ahụ na-eri oriri nsọ; a na-ewere ndị fọdụrụnụ dị ka naanị "ndị na-eso ụzọ" bụ ndị nwere ike ịbụ ndị a kara akara maka mmekpa ahụhụ ebighi ebi na ọkụ mmụọ. Ndị Free Presbyterians kwenyere na Free Church dị oke nwayọọ, ma ya fọdụkwa Chọọchị Scotland. Ha machibidoro ụdị ntụrụndụ ọ bụla na Ụbọchị Izu Ike, mana ha nwere ọdịnala bara ọgaranya nke ịbụ Abụ ọma na-enweghị ngwa égwú na-eso ya. {{R|open}} <sup class="reference nowrap"><span title="Page: 17"> </span></sup>{{R|displacement}}
MacLean mechara kwuo na ọ gbahapụla okpukpe nakwuru ndọrọ ndọrọ ọchịchị socialism mgbe ọ dị afọ iri na abụọ,{{R|open}} ebe ọ bụ na ọ jụrụ ikwere naọtụtụ ndị mmadụ ka dowere maka mbibi ebighị ebi.{{R|landscape}} N'afọ 1941, o dere na "eleghị anya ndọrọ mmụọ m nke ịmata ihe kpatara enweghị óbị aṅụrị, agaghị n'iru, ndị a na-akpagbu si na nke a."<ref>{{Cite book|author=Watson|first=Roderick|editor=Kendall|title=The Oxford Handbook of British and Irish War Poetry|date=2009|publisher=Oxford University Press|isbn=978-0-19-174351-1|chapterurl=https://www.oxfordhandbooks.com/view/10.1093/oxfordhb/9780199559602.001.0001/oxfordhb-9780199559602|chapter='Death's Proletariat': Scottish Poets of the Second World War}}</ref> Ọnọdụ ikwenye na nke na-adịchaghị mma nke ọdịnala Calvinist nwere mmetụta dị ukwuu na ka o si ahụ ụwa, ọ nagidekwara echiche "adịghị ihe o ji akụnaụba na ikike nke uwà kpọrọ".<ref name="larach">{{Cite news|title=20mh linn– Am Bàrd: Somhairle MacGill-Eain|url=https://www.bbc.co.uk/alba/foghlam/larachnambard/poets/somhairle_macgilleain/am_bard/|accessdate=17 August 2018|work=[[BBC Alba]] – Làrach nam Bàrd|language=gd}}</ref>{{R|open}} Ka e mesịrị na ndụ ya, ọ bịara na-ahụta chọọchị na okpukpe n'ụzọ n'agbagwoju anya. N'agbanyeghị na ọ katọrọ mbịatu nke chọọchị Presbyterian na-abịatu abụ Gaelic, egwu ọdịnala Scotland, ná ọdịnala a na-akọ n'ọnụ, yana mmetụta n'ụzọ dị njọ nke nkuzi ụka na-enwe n'ụfọdụ òtù ndị mmadụ ọkachasị ụmụ nwanyị, Prọfesọ Donald Meek <small>([[:gd:An t-Ollamh Dòmhnall Meek|gd]])</small> dere na oge ụfọdụ MacLean na-adị ka ọ na-achịkọta echiche liberation theology ọnụ.<ref name="larach" /> [[John MacInnes (Gaelic scholar)|John MacInnes]] arụọla ụka na ọzụzụ evangelical Presbyterian ya nwere nhuku dị nnukwu mkpa na nhọrọ ya nke Gaelic dịka ụzọ ọ ga-esi dee uri ya na òtù ọ ga-esi gosipụta ya. MacLean nọ na-agbachitere chọọchị Free Presbyterian megide ndị na-eguzogide ya ndị maara ya naanị nke ntà,{{R|open|hobit}} otu mgbe na-akọwa ndị okenye nke chọọchị Free Presbyterian dịka "ndị dị n'ụdị ndị nsọ, ndị mmadụ nkịtị dị n'ụdị ndị nsọ".{{R|family}} Mgbe ụfọdụ, ọ na-arịgọ uri ya olu ka ọ ghara ịkpasu ndị okpukpe n'ezinụlọ ya iwe.{{R|Easter}} Ọ nọkwa na-enwe obi añụrị site n'ụdị ọnụ mmiri okwu yana nakwa nke gosipụtara inwe ọgụgụ isi na inwe nkepụta nke okwuchukwu ndị Protestant na Gaelic.{{R|family}} Asụsụ ya gbasara agbasa, ụtọ asụsụ dị elu, na ikpalị inwe ọnụnụ-ọkụ n'obi nke okwuchukwu ndị a nwere mmetụta pụtara ìhè na ka o si ede uri.{{R|open}}{{R|landscape}}
=== Afọ ndị 1930 ===
Ọ gụrụ akwụkwọ na Raasay Primary School ya na Portree Secondary School . <ref name="childhood"/><ref name="larach"/> N'afọ 1929, ọ hapụrụ ụlọ ya ịga Mahadum Edinburgh . <ref name="larach" /> N'ihi ihe gbasara akụ na ụba, ọ họọrọ ịmụ Akwụkwọ ọgụgụ Bekee kama ịmụ akwụkwọ Celtic, mkpebi o mechara kwaa ụta "n'ihi na enwere m mmasị naanị na uri, bụkwa naanị na ụfọdụ uri na e kwuwe ya " Ọ kpọsiri onye isi ngalaba Bekee, Herbert Grierson asị ike, onye na-eme ndị na-ede uri dị iche iche ọfụma karịa MacLean; MacLean bịakwara na-eche na Grierson tinyere mmasị ya na ngalaba ahụ.<ref name="university">{{Cite web|title=University Days|url=http://www.sorleymaclean.org/english/university.htm|publisher=The Sorley MacLean Trust|accessdate=18 August 2018|archiveurl=https://web.archive.org/web/20170501000345/http://www.sorleymaclean.org/english/university.htm|archivedate=1 May 2017}}</ref>{{R|open|rse}} A kọwawo ọrụ agụmakwụkwọ MacLean dị ka naanị "ihe na-adịghị mma".{{R|contexts}} Mgbe ọ nọ na Edinburgh, MacLean gakwara klas na Ngalaba Celtic, mgbe ahụ n'okpuru William J. Watson.{{R|rse}} Ọ na-etinye aka n'òtù ndị na-ede akwụkwọ, na-egwuri egwu ya na ndị òtù shinty nke mahadum, ma, dị ka ọtụtụ ndị ọzọ nwere ọgụgụ isi na Britain n'otu oge ahụ, ọ bụ onye na-akwado Soviet ma, ọ bụ ezie na ọ dịghị mgbe ọ bụ onye òtù ha, ọ na-eso ha dị ka "onye njem" na Communist Party of Great Britain.<ref name="alumnus"/><ref name="university" /> MacLean mechara kọwaa otu oge ọ sonyeere ngagharị iwe e mere megide Sir Oswald Mosley, onye ndú nke British Union of Fascists.{{R|hobit}} Dị ka Onye ọkà mmụta Celtic bụ Emma Dymock si kwuo, agụmakwụkwọ MacLean na Edinburgh gbasara ọhụụ ya nke ọma, obodo ahụ kwa n'onwe ya dị mkpa na ndụ ya.<ref name="alumnus" /> Mgbe ọ nọ na Edinburgh, ọ hụkwara ịda ogbenye n'obodo nke ukwu, ebe ndị dịkasịrị njọ ibi ebi, na ọtụtụ ọnụ ọgụgụ mmadụ n'otu ebe, nke dịkwuru njọ karịsịa n'ihi Oké Ndakpọ Akụ̀ na Ụba na-aga n'ihu.{{R|displacement}} Mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ na 1933 nweta akara ugo mmụta mbụ, ọ nọgidere na Edinburgh ma gụọ akwụkwọ na Moray House Teachers' Training College, ebe ọ zutere Hugh MacDiarmid.{{R|open|rse}}<ref name="university" />
[[Faịlụ:Ardmore_-_geograph.org.uk_-_108466.jpg|áká_èkpè|thumb|Mkpọmkpọ ebe nke ụlọ nkume dị na Mull]]
N'afọ 1934, ọ laghachiri Skye ịkụzi asụsụ Bekee na Portree High School . <ref name="larach"/><ref name="alumnus"/> Mgbe Agha Obodo Spain tiwapụrụ na 1936, ọ tụlere inye onwe ya ịlụ ọgụ na International Brigades; dị ka nwa ya nwanyị si kwuo, ọ gaara aga ma ọ bụrụ na ọ bụghị maka ịda ogbenye nke ezinụlọ ya na ọrụ nke ya dị ka onye na-elekọta ha.<ref name="larach" /> N'oge ahụ, nne ya na-arịa ọrịa siri ike ebe azụmahịa nna ya na-ada ada.<ref name="world">{{Cite web|title=Out of Skye to the World (1934–1943)|url=http://www.sorleymaclean.org/english/from_skye.htm|publisher=The Sorley MacLean Trust|accessdate=18 August 2018|archiveurl=https://web.archive.org/web/20141223235700/http://www.sorleymaclean.org/english/from_skye.htm|archivedate=23 December 2014}}</ref> Na Jenụwarị 1938, MacLean natara ọkwa nkuzi na Tobermory High School na Isle of Mull, ebe ọ nọrọ ruo Disemba.<ref name="world" />{{R|day}} Afọ ọ nọrọ na Mull nwere mmetụta dị ukwuu n'ebe ọ nọ, n'ihi na Mull ka bibiri ebibi site Highland Clearances nke mere na narị afọ nke iri na itoolu, n'oge a chụpụrụ ndị nna nna MacLean.{{R|Czech}} MacLean mechara kwuo, "Ekwenyere m na Mull nwere ọtụtụ ihe jikọrọ ya na uri m: ịma mma ya, nke dị nnọọ iche na nke Skye, na ajọ akara nke oghere dị na ya, mere ka ọ bụrụ ihe a na-apụghị ịnagide nye onye Gael. "O kwenyere na fascism nwere ike imeri na Europe, ọ nwetakwara nkụda mmụọ site na ọdịda na-aga n'ihu nke asụsụ Gaelic. {{R|day}}<ref name="world" />{{R|interview}} <sup class="reference nowrap"><span title="Page: 29">: 29 </span></sup>{{R|landscape}}
N'agbata afọ 1939 na 1941, ọ kụziri na Boroughmuir High School na Edinburgh, yana na Hawick.<ref name="larach"/><ref name="alumnus"/> N'oge a, o dere ọtụtụ n'ime uri ndị ga-aghọ Dáin do Eimhir, gụnyere An Cuilthionn. MacLean metara ndị na-ede uri Scottish Renaissance enyi, gụnyere MacDiarmid, Robert Garioch, Norman MacCaig, Douglas Young, na George Campbell Hay.{{R|contexts|rse}} : 4 <ref name="rse">{{Cite web|author=Gillies|first=William|title=Sorley MacLean|url=https://www.rse.org.uk/cms/files/fellows/obits_alpha/maclean_sorley.pdf|publisher=[[Royal Society of Edinburgh]]|accessdate=21 August 2018|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180821093901/https://www.rse.org.uk/cms/files/fellows/obits_alpha/maclean_sorley.pdf|archivedate=21 August 2018}}</ref> MacLean, onye bụkwa ọkọ akụkọ ihe mere eme a ma ama, bipụtara akwụkwọ abụọ nwere mmetụta na uri Gaelic nke narị afọ nke iri na itoolu na Transactions of the Gaelic Society of Inverness [gd] n'afọ 1938 na 1939, nke mara echiche Celtic Twilight nke Akwụkwọ ọgụgụ Scottish Gaelic aka. MacLean boro "Celtic Twilightists" ebubo na ha "na-ekwu na abụ Gaelic bụ ihe megidere àgwà ọ bụla ọ nwere n'ezie", ma kwuo na nkwupụta ha nwere ihe ịga nke ọma naanị n'ihi na Twilightists na-egbo mkpa nke naanị ndị na-asụ Bekee. O kwuru na àgwà doro anya nke ile anya n'ihu ya na mmetụta nke enweghị ike n'ime uri ndị dị ndụ banyere Highland Clearances nwere ike ịbụ n'ihi eziokwu ahụ bụ na ndị nwe ala Anglo-Scottish agaaraghị anabata uri nke na-akatọ ha n'ihu ọha.{{R|historian}} Ojiji o ji uri Gaelic mee ihe dị ka ihe nwere ike ịbụ isi nnweta ihe maka ọmụmụ akụkọ ihe mere eme bụkwa ihe ọhụrụ n'oge ahụ.{{R|historian}}
=== Ndụ ya ka e mesịrị ===
[[Faịlụ:Plockton_-_geograph.org.uk_-_8277.jpg|áká_èkpè|thumb|Ọdịdị ile anya Plockton n'afọ 1971]]
N'afọ 1956, e nyere MacLean ọkwa onye isi nkuzi nke Plockton High School na Wester Ross, na-adịghị anya site n'ebe ezinụlọ nne nna ya bi. Ọ bụ ọrụ siri ike ebe ọ bụ na ebe áhu dịpụrụ adịpụ adịghị adọrọ mmasị ndị na-achọ ịbụ ndị nkuzi, MacLean na-akụzi ihe ugboro ugboro n'ihi oghere ndị pụtara.<ref name="Plockton">{{Cite web|title=Plockton (1956–1969)|url=http://www.sorleymaclean.org:80/english/plockton.htm|archiveurl=https://web.archive.org/web/20130118051410/http://www.sorleymaclean.org/english/plockton.htm|archivedate=18 January 2013|publisher=The Sorley MacLean Trust|accessdate=19 August 2018|date=18 January 2013}}</ref> Mgbe ọ nọ na Plockton, ọ kwalitere ojiji nke agụmakwụkwọ Scottish Gaelic ma mee mkpọsa maka ule Highers maka ndị na-amụ Gaelic.{{R|Czech}} Tupu 1968, enweghi ule dị iche maka ndị na-amụ Gaelic, ndị ga-asọ mpi ha na ndị na-asụ asụsụ amaala ma ọ bụrụ na ha aga Gaelic Highers. MacLean chere na iwu a na-ezighị ezi mere ka ọtụtụ ụmụ akwụkwọ ghara ịmụ asụsụ Gaelic, ọ bụ ezie na ọ gbara ụmụ akwụkwọ ya ume ka ha lee ule ahụ ọbụlagodi na ha abụghị ndị na-asụ asụsụ.{{R|interview}} N'afọ 1966, o nyere akwụkwọ na Gaelic Society of Inverness na-akọwa okwu ndị a na-ahụ anya na-emetụta agụmakwụkwọ Gaelic. MacLean kwuru na na kọntinent Europe, ọ bụghị ihe a na-adịghị ahụkarị mmadụ ịmụ asụsụ atọ ma ọ bụ anọ n'ụlọ akwụkwọ. Dị ka MacLean si kwuo, ụmụaka Scotland ga-erite uru site n'ịmụ asụsụ atọ n'ụlọ akwụkwọ na asụsụ Bekee kwa, na "n'ezie ọ pụtaghị ịtụ anya oke ịhụ mba n'anya nke Gaelic iji chọọ ka Gaelic bụrụ otu n'ime atọ ahụ?" <ref name="Plockton" /> MacLean setịpụrụ atụmanya agụmakwụkwọ dị elu maka ụmụ akwụkwọ ya ma kwalite shinty; na 1965, ndị òtù egwuruegwu Plockton meriri iko maka Ross na Cromarty.[vii]{{R|hobit}}<ref name="Plockton" />
Ọtụtụ ndị enyi na ndị ọbịa MacLean kwuru maka ihe ọmụma ya dị egwu na mmasị ya miri emi na usoro ọmụmụ na akụkọ ihe mere eme obodo.{{R|two|hobit}} Ọ gara n'ihu na-ekere òkè na ndọrọ ndọrọ ọchịchị, mesịa sonye na Scottish Labour Party.{{R|hobit}} N'ime afọ ndị ikpeazụ ya, o bipụtara uri ole na ole n'ihi "nchegbu ya banyere ịdị mma na izi ezi karịa ọnụ ọgụgụ"; ọrụ ezinụlọ ya na ọrụ ya hapụụrụ ya obere oge iji dee.{{R|two|Plockton}}{{R|contexts}} MacLean kwuru na ọ gbara uri ya o dere ọkụ kama ibipụta ya n'ihi "ọtụtụ afọ nke nkuzi ụlọ akwụkwọ na oriri ahụ nke echiche abụ na-agaghị ekwe omume"{{R|university|library}}
Mgbe ọ lara ezumike nká na 1972, MacLean kwagara n'ụlọ nne nne nna ya na Peinnachorrain na Braes na Skye, na-enwe echiche banyere Sound of Raasay, ebe ọ zụlitere ifuru roses ma na-eme ihe mkpaọchị ugboro ugboro.{{R|harvest|hobit}} Mgbe e bipụtara uri ya n'asụsụ Bekee, a malitere chọwa ya n'ụwa niile maka ịgụ uri, nke mere na ọ gara ebe ndị dị ka Rotterdam, Baddeck Cape Breton, na Berlin.{{R|contexts|irish|harvest}} MacLean bụ onye edemede bi na Mahadum nke Edinburgh site na 1973 ruo 1975,<ref name="library"/><ref name="alumnus"/> ebe a kọrọ na ọ na-emeghe ọnụ ụzọ ma na-anabata ndị na-ede uri Gaelic.{{R|MC}} Ka e mesịrị, ọ bụ onye filidh nke abụọ na Sabhal Mòr Ostaig, mahadum Gaelic-medium dị na Skye, site na 1975 ruo 1976. <ref name="library" /> <ref>{{Cite news|url=https://www.stornowaygazette.co.uk/arts-and-culture/sir-iain-noble-memorial-lecture-recalls-life-poet-sorley-maclean-2119579|title=Sir Iain Noble Memorial Lecture recalls life of poet Sorley MacLean|work=[[Stornoway Gazette]]|date=26 November 2016|accessdate=22 January 2023}}</ref> O sonyere n'ịtọ ntọala ụlọ agụmakwụkwọ ahụ ma rụọkwa ọrụ na bọọdụ ya.<ref name="lecture">{{Cite news|title=Sir Iain Noble Memorial Lecture recalls life of poet Sorley MacLean|url=https://www.stornowaygazette.co.uk/lifestyle/sir-iain-noble-memorial-lecture-recalls-life-of-poet-sorley-maclean-1-4301308|accessdate=18 August 2018|work=The Stornoway Gazette|date=26 November 2016}}</ref> N'afọ 1993, nwa ya nwanyị Catrìona nwụrụ mgbe ọ dị afọ iri anọ na otu; MacLean na nwunye ya nyeere aka ịzụlite ụmụ ya atọ. Onye na-ede uri ahụ nwụrụ ọnwụ chi ya n'ụbọchị iri abụọ na anọ n'ọnwa Nọvemba n'afọ 1996, mgbe ọ dị afọ iri asatọ na ise, n'ụlọ ọgwụ Raigmore dị na Inverness.<ref name="obit"/>
{{Queen's Gold Medal for Poetry}}
== Ihe nrite na Nkwanye Ùgwù ==
Na June 1987, MacLean ghọrọ onye nweere onwe ya mbụ nke Skye na Lochalsh. <ref>{{Cite news|url=https://news.google.com/newspapers?id=k0w1AAAAIBAJ&sjid=WqYLAAAAIBAJ&pg=6492%2C3887212|title=Freedom of Skye|work=The Glasgow Herald|date=15 June 1987|page=3|accessdate=15 December 2016}}</ref> Ọ natara nzere nsọpụrụ asaa. Ugboro abụọ, ọ bụ onye isi nsọpụrụ nke Gaelic Society of Inverness, na 1970 na 1982; e mere ya onye isi nsọpụrụ nke òtù Saltire Society na 1985. <ref name="awards">{{Cite web|title=Distinctions and honours|url=http://www.sorleymaclean.org/english/distinctions_honours.htm|publisher=The Sorley MacLean Trust|accessdate=20 August 2018|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190115100750/http://www.sorleymaclean.org/english/distinctions_honours.htm|archivedate=15 January 2019}}</ref> N'afọ 1989, ọ ghọrọ onye òtù Royal Society of Literature. N'afọ sochirinụ, a kpọrọ ya onye mbụ gụsịrị akwụkwọ na Mahadum nke Edinburgh nke Afọ ahụ, ma nye ya ihe nrite ọla edo nke Queen maka ide uri.<ref name="alumnus"/><ref name="library"/><ref name="larach"/> ''O Choille gu Bearradh'' bụ Saltire Society Scottish Book of the Year maka afọ 1990, MacLean merikwara ihe nrite McVitie's maka onye edemede Scotland nke afọ ahụ. <ref name="awards" /> Ọ ghọrọ onye òtù Educational Institute of Scotland na 1991, onye òtù Royal Society of Edinburgh na 1992, onye òtù nsọpụrụ Royal Incorporation of Architects na Scotland na 1996, na onye na-akwanyere ùgwù nke Royal Scottish Academician n'otu afọ ahụ.<ref name="awards" /> A họpụtara ya maka Ihe nrite Nobel na edemede na 1992; a tụwo aro na ọ gaara emeri ma ọ bụrụ na o deghị ya n'asụsụ a na-adịghị ahụkebe. <ref name="irish">{{Cite news|title=Death of poet Sorley MacLean|url=https://www.irishtimes.com/news/death-of-poet-sorley-maclean-1.109449|date=25 November 1996|work=The Irish Times|accessdate=18 August 2018}}</ref>{{R|saviour|review}} A na-echeta MacLean site na nkume dị na Makars' Court, n'èzí Ọ́bankà ndị odee, Lawnmarket, Edinburgh, nke Iain Crichton Smith kpughere na 1998.<ref name="Makars' Court">{{Cite web|title=Makars' Court|url=https://www.edinburghmuseums.org.uk/venue/makars-court|work=Museums and Galleries Edinburgh|date=16 November 2017|accessdate=17 August 2018|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180818021000/https://www.edinburghmuseums.org.uk/venue/makars-court|archivedate=18 August 2018}}</ref>
== Ihe Ncheta ==
Hugh MacDiarmid degaara MacLean akwụkwọ ozi n'afọ 1977, otu afọ tupu ọnwụ ya, na-ekwu na ya na MacLean bụ ndị Scotland kacha mma n'ide uri na narị afọ nke iri abụọ. <ref name="library"/> MacDiarmid na MacLean nwere mmetụta n'ọrụ ibe ha ma nọgide na-ederịta akwụkwọ ozi dị ukwuu nke e bipụtara.<ref>{{Cite web|title=The Correspondence Between Hugh MacDiarmid and Sorley MacLean: An Annotated Edition|url=https://global.oup.com/academic/product/the-correspondence-between-hugh-macdiarmid-and-sorley-maclean-9780748639809?cc=us&lang=en&|publisher=Oxford University Press|accessdate=17 August 2018|date=8 April 2010}}</ref> Douglas Young dere na "abụ uri kachasị mma e dere n'ọgbọ anyị na British Isles bụ na Scottish Gaelic, site n'aka Sorley MacLean." John MacInnes kpọrọ ya "onye edemede na-ede dịka onye majie", onye "[kpaliri] Gaelic ruo n'ókè ya".{{R|Eerde}} O kwuru na ọ bụ "ihe ijuanya n'ezie" na Gaelic, nke dị obere ogologo oge, nwere ike ịmepụta onye edemede dị ka MacLean, onye na-enweghị ike ikwupụta ihe ọ ga-ekwu n'asụsụ ọ bụla ọzọ: "Somhairle MacGill-Eain chọrọ Gaelic, Gaelic achọọkwa Somhairle MacGall-Eain".{{R|MacInnes}} Dị ka Iain Crichton Smith, onye ntụgharị nke uri MacLean si kwuo, Dáin do Eimhir bụ "akwụkwọ Gaelic kachasị ukwuu nke narị afọ a", nnyocha nke Christopher Whyte kwenyere na ya.{{R|thesis}} Dị ka Maoilios Caimbeul si kwuo, MacLean bụ onye na-ede uri Scottish Gaelic kachasị mma n'oge niile.{{R|MC}} Smith jiri ọdịdị nke uri ịhụnanya MacLean tụnyere nke Catallus na William Butler Yeats. Onye nwetara ihe nrite Nobel Seamus Heaney kwuru na MacLean "zọpụtara uri Gaelic... maka oge niile".<ref name="larach"/>
Mgbe ọ na-ekweta uru edemede nke ọrụ MacLean bara, Whyte tụrụ aro na ọ bụ ihe mwute na n'afọ ndị 1980 ọ nọchiri anya uri Scottish Gaelic niile n'ụwa ndị na-asụ Bekee. Dị ka Whyte si kwuo, uri MacLean bụ "nke na-abụghị nke Gaelic, dị n'ụdị nke ndị ọkachamara naanị kama ịdị n'ụdị nke ọhaneze, na nke bụ ihe siri ike nghọta ma e wepụ naanị obodo nke na-eji asụsụ ahụ na ndụ ya kwa ụbọchị".{{R|thesis}} MacInnes kwetara na MacLean anaghị egbo mkpa ndị na-agụ ya; Otú ọ dị, n'echiche nke ya, ọ ga-abụ ihe na-ezighi ezi ịkpọ abụ ahụ nke dị n'ụdị nke ndị ọkachamara naanị n'ihi "ezi obi ya", na-ekwu "n'ụzọ na-emetụta uche na ike dị mfe".{{R|MacInnes}} Ihe siri ike bụ na usoro ọdịnala nke uri Gaelic bụ abụ, ọtụtụ ndị na-asụ ya nke ọma enweghị nkà ịgụ ya nke ọma.{{R|thesis}} <ref>{{Cite web|author=Mathieson|first=Kenny|title=Blas 2011: Hallaig, A Musical Celebration of Sorley MacLean|date=19 September 2011|url=http://northings.com/2011/09/19/hallaig-a-musical-celebration-of-sorley-maclean/|accessdate=18 August 2018|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180818115349/http://northings.com/2011/09/19/hallaig-a-musical-celebration-of-sorley-maclean/|archivedate=18 August 2018}}</ref> Na mgbalị iji mee ka ndị na-asụ Scottish Gaelic nwee ike ịnweta ọrụ MacLean, Sorley MacLean Trust nyere ọtụtụ ndị na-agụ egwú ikike ka ha tinye ụfọdụ n'ime uri MacLean na egwu. <ref>{{Cite web|title=Hallaig – A Celebration of Sorley MacLean|url=http://www.thesorleymacleantrust.org.uk/english/files/press-release.pdf|publisher=Urras Shomhairle – The Sorley MacLean Trust|accessdate=18 August 2018|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180818115357/http://www.thesorleymacleantrust.org.uk/english/files/press-release.pdf|archivedate=18 August 2018}}</ref> {{R|MC}}
[[File:Runrig_concert,_Inverness,_Aug_2012.jpg|thumb|MacLean gụrụ uri ya otu oge na emume ngosi egwu Runrig.]]
N'ime ụwa ndị na-asụ Gaelic, mmetụta MacLean agbasaala ma na-adịgide adịgide. Onye na-ede uri Aonghas MacNeacail malitere ide ihe n'asụsụ Bekee, n'ihi na "agụmakwụkwọ m mere ka m kwere na akwụkwọ ọgụgụ n'asụsụ Gaelic anwụọla"; o nyere MacLean otuto maka ime ka o kwenye ma kpalie ya ide ihe n'asụsụ Gaelic. Ndị òtù egwu rọk nke Gaelic bụ Runrig kpọrọ MacLean n'otu oge ka ọ bịa n'elu ikpo okwu maka ịgụ uri.{{R|saviour}} Otú ọ dị, MacLean nwere mmetụta dị nta n'imeobodo ndị na-asụ asụsụ Gaelic n'ime ime obodo. Onye na-ede akwụkwọ akụkọ Angus Peter Campbell dere na ọ họọrọ ọrụ nke ndị Uist bards nke obodo karịa nke MacLean, na o kwekwara na ndị Uist ndị ọzọ nwere otu mmetụta ahụ.{{R|thesis}} Onye Australia na-ede uri Les Murray kwetara na mmetụta MacLean nwere n'ọrụ ya.{{R|contexts}}
Timothy Neat mere ihe nkiri, Hallaig, na 1984, gụnyere mkparịta ụka nke MacLean banyere mmetụta kachasị na uri ya, na nkọwa nke Smith na Heaney mere, na akụkụ dị ukwuu sitere na uri na ọrụ ya ndị ọzọ, yana ihe ndị sitere na abụ Gaelic. {{R|Birt}} Uri ahụ bụkwa akụkụ nke okwu dị n'abụ nke ihe ngosi opéra nke Peter Maxwell Davies mere, The Jacobite Rising; <ref>{{Cite book|author=McGregor|first=Richard|title=Perspectives on Peter Maxwell Davies|date=2017|publisher=Routledge|isbn=978-1-351-55435-0|url=https://books.google.com/books?id=yS4rDwAAQBAJ&pg=PA90|language=en}}</ref> na ọgụgụ MacLean n'onwe ya nke ya n'asụsụ Bekee na n'asụsụ Gaelic ka Martyn Bennett gosipụtara na album ya Bothy Culture maka egwu na-aza otu aha ahụ. <ref>{{Cite news|title=Obituary: Martyn Bennett|url=https://www.independent.co.uk/news/obituaries/obituary-martyn-bennett-1528367.html|accessdate=17 August 2018|work=The Independent}}</ref>
Arụmụka malitere n'afọ 2000, mgbe John MacLeod, onyeisi agbụrụ MacLeod، tinyere ugwu Black Cuillin nke Skye n'ahịa iji nweta ego maka nrụzi nke Dunvegan Castle. Ụlọ ọrụ ya na-ahụ maka ụlọ, Savills, jiri ihe ndị sitere na An Cuilthionn kpọsaa ihe onwunwe ahụ. Ọtụtụ ndị mmadụ chọpụtara na nke a bụ ojiji na-ekwesịghị ekwesị nke ọrụ MacLean. Savills rịọrọ mgbaghara n'enweghị mgbochi, nke Renee MacLean nabatara.<ref>{{Cite web|author=MacQueen|first=H.|title=(86) Sorley Maclean, copyright and the sale of mountains|url=http://www.sln.law.ed.ac.uk/1998/11/27/86-sorley-maclean-copyright-and-the-sale-of-mountains/|work=Scots Law News|date=27 November 1998|accessdate=30 August 2018|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180830174119/http://www.sln.law.ed.ac.uk/1998/11/27/86-sorley-maclean-copyright-and-the-sale-of-mountains/|archivedate=30 August 2018}}</ref><ref>{{Cite news|author=Ross|first=David|title=Cuillins seller apologises to poet's family; Use of Sorley Maclean's poem in advertising literature 'not appropriate'|url=https://www.highbeam.com/doc/1P2-23820298.html|work=[[The Herald (Glasgow)|The Herald]]|date=12 October 2000}}</ref>
== Ọrụ ndị a họọrọ ==
; Nchịkọta abụ
{{refbegin}}
*{{cite book|title=17 Songs for 6d|last1=MacLean|first1=Sorley|first2=Robert|last2= Garioch|author-link2=Robert Garioch|location= Edinburgh|publisher=Chalmers Press|date=1940|language=gd, sco}}
* {{cite book |last1=MacGhill-Eathain |first1=Somhairle |title=Dàin do Eimhir agus Dàin Eile |date=1943 |publisher=William Maclellan |location=Glasgow |language=gd|oclc=1040951021}}
* {{cite book |last1=MacLean |first1=Sorley |last2=Hay |first2=George Campbell |author-link2=George Campbell Hay |last3=Neill |first3=William|author-link3=William Neill (poet) |last4=MacGregor |first4=Stuart|author-link4=Stuart MacGregor (writer) |title=Four Points of a Saltire |date=1970 |publisher=Reprographia |location=Edinburgh |language=en, sco, gd|oclc= 654353907}}
*{{cite book |last1=MacLean |first1=Sorley |editor1-last=Smith |editor1-first=Iain Crichton |editor1-link=Iain Crichton Smith |title=Poems to Eimhir |date=1971 |publisher=Gollancz |isbn=978-0-575-00746-8 |location=London |language=en}}
*{{cite book |last5=MacAulay |first5=Donald |author-link5=Donald MacAulay|last1=MacLean |first1=Sorley |last2=Hay |first2=George Campbell|last4=Thomson |first4=Derick|author-link4=Derick Thomson |last3=Smith |first3=Iain Crichton|editor1-last=MacAulay |editor1-first=Donald |title=Modern Scottish Gaelic Poems: Nua-Bhàrdachd Ghàidhlig |date=1976 |publisher=Southside|location=Edinburgh|isbn=978-0-8112-0631-0 |language=en, gd}}
*{{cite book|last1=MacLean|first1=Sorley|title=Reothairt is Conntràigh / Spring Tide and Neap Tide, 1932-72|location=Edinburgh|publisher=[[Canongate Books]]|date=1977|language=en, gd|isbn=978-0-903937-15-3|url-access=registration|url=https://archive.org/details/reothairtiscontr0000macg}}
*{{cite book |last1=MacLean |first1=Sorley |title=O Choille gu Bearradh: Collected Poems in Gaelic and English |date=1989 |publisher=Carcanet |location=Manchester |language=en, gd|isbn=978-0-85635-844-9}}
*{{cite book |last1=MacGill-Eain |first1=Somhairle |editor1-last=Whyte |editor1-first=Christopher |editor1-link=Christopher Whyte |title=Dàin do Eimhir / Poems to Eimhir |date=2002 |publisher=[[Association for Scottish Literary Studies]] |location=Glasgow |isbn=978-0-948877-50-6 |language=en, gd}}
*{{cite book |last1=MacGill-Eain |first1=Somhairle |editor1-last=Whyte |editor1-first=Christopher |title=An Cuilithionn 1939: The Cuillin 1939 and Unpublished Poems |date=2011 |publisher=Association for Scottish Literary Studies |location=Glasgow |isbn=978-1-906841-03-4 |language=en, gd}}
* {{cite book |last1=MacLean |first1=Sorley|title=Caoir Gheal Leumraich / White Leaping Flame: Collected Poems in Gaelic with English Translations |editor1-last=Whyte |editor1-first=Christopher |editor2-first=Emma|editor2-last= Dymock|location= Edinburgh|publisher= Polygon|date= 2011|language=en, gd|isbn=978-1-84697-190-7}}
{{refend}}
; Nkatọ nke akwụkwọ ya
{{Authority control}}
=== Ihe Ndị Edeturu ===
=== Ebe e si Nweta ihe ndị e dere n'akwụkwọ ===
{{Queen's Gold Medal for Poetry}}
== Njikọ mpụga ==
{{Scottish Gaelic literature}}{{Authority control}}
* Isiokwu na-akọwapụta okwu Heaney kwuru banyere ederede ''{{Lang|gd|Hallaig}}'' na MacLean.
* Sorley Maclean's Island E debere ya na Wayback Machine zuru oke na Scottish Screen Archived.
* [https://web.archive.org/web/20230416052332/https://www.arts.gla.ac.uk/STELLA/STARN/lang/GAELIC/maclean.htm Akwụkwọ na-atụle nsụgharị Scots nke Young nke uri MacLean].
== Ịgụrụ Gawa ==
* [[John MacInnes (Gaelic scholar)|John MacInnes]] (1975), Sorley Maclean's "Hallaig": a note, in Burnett, Ray (ed.), ''Calgacus'' 2, Summer 1975, pp. 29 - 32,
* {{Cite journal|author=Devlin|first=Brendan P.|year=1977|title=On Sorley MacLean|journal=[[Lines Review]]|issn=0459-4541|volume=61|issue=June|pages=5–19}}
* {{Cite journal|author=Herdman|first=John|year=1977|title=The Poetry of Sorley MacLean: a non-Gael's view.|journal=[[Lines Review]]|volume=61|issue=June|pages=25–36|issn=0459-4541}}
* [[John MacInnes (Gaelic scholar)|MacInnes, John]] (1981), A Radically Traditional Voice: Sorley Maclean and the Evangelical Background, na Murray, Glen (ed.), ''Cencrastus'' No. 7, Winter 1981 - 82, peeji nke 14 - 17.
* {{Cite book|editor=Campbell|title=Somhairle – Dàin is Deilbh. A Celebration on the 80th Birthday of Sorley MacLean|location=Stornoway|publisher=Acair|date=1991|isbn=978-0-86152-900-1}}
* {{Cite book|author=Thomson|first=Derick|authorlink=Derick Thomson|date=1994|title=The Companion to Gaelic Scotland|location=Glasgow|publisher=[[Gairm]]|isbn=978-0-631-12502-0}}
* {{Cite book|author=Mackay|first=Peter|date=2010|title=Sorley MacLean|location=Aberdeen|publisher=AHRC Centre for Irish and Scottish Studies|isbn=978-1-906108-11-3}}
* {{Cite book|author=Dymock|first=Emma|date=2011|title=Scotnotes: The Poetry of Sorley Maclean|location=Glasgow|publisher=Association of Scottish Literary Studies|isbn=978-1-906841-05-8}}
* [Ihe e dere n'ala ala peeji] "Sorley MacLean, Derick Thomson, and the Women Most Dangerous to Men. " The Bottle Imp 21: June 2017. (nke a na-enweta na ohere mepere emepe)
* Poncarová, Petra Johana (2017). [https://scholarcommons.sc.edu/ssl/vol43/iss1/12/ "Sorley MacLean's Other Clearance Poems.]" Studies in Scottish Literature: Vol. 43: Mbipụta. 1, peeji nke 124-134. (nke a na-enweta na ohere mepere emepe)
{{Queen's Gold Medal for Poetry}}{{Scottish Gaelic literature}}{{Authority control}}
==Edensibịa==
[[Otú:Ndị a mụrụ n'afọ 1911]]
[[Otú:Pages with unreviewed translations]]
5sibops6gdod1qvhjzmaavuyu05f8oq
Seán Mac Stíofáin
0
73848
631451
628655
2026-04-30T13:03:08Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
631451
wikitext
text/x-wiki
{{Short description|Onye otu ndị agha Republican nke Ireland (1928–2001)}}
{{Use dmy dates|date=March 2021}}
{{Infobox military person
| name = Seán Mac Stíofáin
| birth_date = 17 February 1928
| death_date = 18 May 2001 (aged 73)
| birth_place = [[Leytonstone]], [[London]], England
| death_place = [[Navan]], [[County Meath]], Ireland
| placeofburial =
| placeofburial_label =
| birth_name = John Edward Drayton Stephenson
| nickname =
| allegiance = [[United Kingdom]] <small>(ruo 1949)</small><br>
[[Irish Republic]] <small>(mgbe afọ 1949 gachara)</small>
| branch = [[Royal Air Force]] <small>(1945–1948)</small><br/>[[Irish Republican Army (1922–1969)|Irish Republican Army]] <small>(1949–1969)</small><br/>[[Provisional Irish Republican Army|Provisional IRA]] <small>(1969–1973)</small>
| serviceyears = 1945–1973
| rank = [[Corporal#United Kingdom|Corporal]] <small>(Royal Air Force)</small>
[[IRA Director of Intelligence|Director of Intelligence]] <small>(IRA)</small>
[[Chief of staff]] <small>(Provisional IRA)</small>
| unit =
| commands =
| battles = [[The Troubles]]
| awards =
| relations =
| laterwork = [[Onye nta akụkọ]]
}}
'''Seán Mac Stíofáin''' (amụrụ '''John Edward Drayton Stephenson'''; 17 Febụwarị 1928– 18 Mee 2001) bụ onye Bekee a mụrụ [[Ndepụta nke Ndị Isi Ndị Ọrụ IRA|onyeisi ndị ọrụ]] nke [[Ndị Agha Republican nke Ireland Provisional|Provisional IRA]], ọkwa o nwere n'etiti 1969 rụọ na 1972.
==Ndụ nwata ya==
Ọ bụ ezie na o jiri ụdị aha [[Gaelicisation|Gaelicised]] mee ihe n'oge o mechara ndụ, a mụrụ Mac Stíofáin John Edward Drayton Stephenson na [[Leytonstone]], [[London]], na 1928. Ọ bụ naanị otu nwa, nna ya bụ odeakwụkwọ ọkaiwu [[ndị Bekee|English]], nne ya bụkwa onye London si [[Ndị Protestant Ulster|Ndị Protestant Ulster]] na [[Belfast|ọwụwa anyanwụ Belfast]].<ref>{{cite web|url=https://www.theguardian.com/uk/2001/may/20/northernireland.theobserver|title=Death of the Englishman who led the Provisionals|author=Hunter, John|date=20 May 2001|access-date=3 May 2020|work=[[The Observer]]|archive-date=10 April 2021|archive-url=https://web.archive.org/web/20210410191225/https://www.theguardian.com/uk/2001/may/20/northernireland.theobserver|url-status=live}}</ref><ref>Second- and third-generation Irish joining the republican movement is not uncommon – see the October 2004 ''[[Fortnight Magazine]]'' book review of "Choosing The Green? Second Generation Irish and the Cause of Ireland" by Brian Dooley [http://www.fortnight.org/oruairc429.html here] {{webarchive|url=https://web.archive.org/web/20060430070947/http://www.fortnight.org/oruairc429.html |date=30 April 2006 }}.</ref> O kwuru na nne ya hapụrụ ya ihe dị ya n'obi mgbe ọ dị afọ asaa site n'inye ya ntụziaka:
<blockquote>"Abụ m onye Ireland, ya mere ị bụ onye Ireland… Echefula ya."<ref>{{cite web|url=https://news.bbc.co.uk/2/hi/uk_news/northern_ireland/1338365.stm|title=Sean MacStiofain: Londoner who led the IRA|date=18 May 2001|work=BBC News|access-date=14 February 2014|archive-date=22 February 2014|archive-url=https://web.archive.org/web/20140222130840/http://news.bbc.co.uk/2/hi/uk_news/northern_ireland/1338365.stm|url-status=live}}</ref></blockquote>
Nna ya nke na-aṅụbiga mmanya ókè mebiri ndụ nwata ya. Nne ya, onye hụrụ nwa ya nwoke n'anya, nwụrụ mgbe Mac Stíofáin dị afọ iri. Mac Stíofáin gara ụlọ akwụkwọ ndị Katọlik, ebe ọ zutere ụmụ akwụkwọ Irish na-akwado [[Sinn Féin]].
Ọ hapụrụ ụlọ akwụkwọ na 1944 mgbe ọ dị afọ iri na isii ma rụọ ọrụ n'ọrụ iwu ụlọ, tupu ọ bụrụ onye agha [[Ntinye aka na United Kingdom|ndị agha]] na [[Ndị agha ụgbọelu Royal]] na 1945. O ruru ọkwa kopọral. Mgbe ọ hapụsịrị RAF, ọ laghachiri London ebe ọ malitere itinye aka na òtù ndị Ireland na Britain. O buru ụzọ sonyere [[Conradh na Gaeilge]] (Gaelic League), wee banye [[Irish Anti-Partition League]], zụtara (ma mesịa ree) ''[[United Irishman (akwụkwọ akụkọ 1948)|United Irishman]]'', sonyeere Sinn Féin na London, ma mechaa nye aka n'ịhazi otu IRA na 1949. O bu ụzọ zute nwunye ya Máire, onye si [[Castletownroche]], County Cork. Mac Stíofáin wee malite ịrụ ọrụ maka [[British Rail]].
==Isonyere IRA==
Na 25 Julaị 1953, Mac Stíofáin sonyere na mwakpo ngwa agha [[Irish Republican Army (1922–69)|IRA]] n'ebe a na-echekwa ngwa agha nke [[Ndị Ọfịs' Training Corps]] na [[Felsted School]] na [[Essex]]. Ndị otu IRA nwetara ihe karịrị egbe 108, egbe Bren iri na egbe Sten asatọ, ngwa agha abụọ na bọmbụ ngwa agha n'oge mwakpo ahụ. Ndị uwe ojii jidere van ahụ bu ngwa ọgụ ndị e zuru awa ole na ole ka nke ahụ gasịrị, n'ihi na ọ na-ebu oke ibu nke na ọ na-aga ihe dị ka 20mph na [[Braintree, Essex|Braintree]] site na okporo ụzọ dị n'azụ ya. Na 19 Ọgọst 1953, a mara ya ikpe, ya na [[Cathal Goulding]] na [[Manus Canning]], mkpọrọ afọ asatọ site n'ụlọ ikpe dị na [[Bishop's Stortford]], Hertfordshire. Ọ bụ n'oge mwakpo ahụ ka Mac Stíofáin mụtara okwu ole na ole mbụ ya nke [[asụsụ Irish|Irish]] n'aka Cathal Goulding. O mechara mụta asụsụ ahụ nke ọma.
Mgbe a kpọchiri ya n'ụlọ mkpọrọ [[HM Prison Wormwood Scrubs|Wormwood Scrubs]] na [[HM Prison Brixton|Brixton]], ọ mụtara ọ bụghị naanị obere [[asụsụ Grik|Grik]] n'aka ndị mkpọrọ Saịprọs [[EOKA]] (ọ ghọrọ enyi [[Nikos Sampson]]) kamakwa "eziokwu nke mkpọsa ndị agha nnupụisi megide ọchịchị Britain".<ref name="Saoirse">[http://homepage.tinet.ie/~eirenua/2001/jun01/saoirse3.htm "Outstanding IRA leader and giant of a man in the Republican Movement"] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20060216123750/http://homepage.tinet.ie/%7Eeirenua/2001/jun01/saoirse3.htm |date=16 February 2006 }}, in: ''[[Saoirse Irish Freedom|Saoirse]]'', June 2001</ref>
Mgbe e nyere ya ikike ịpụ apụ na 1959, Mac Stíofáin gara [[Republic of Ireland]] ya na nwunye ya na ezinụlọ ya dị obere wee biri na Dublin, ma mechaa [[Navan]], a makwaara ya dịka aha ya si dị na Irish. Nke a abụghị nleta mbụ ya na mba ahụ, ọ gara Ireland otu ọnwa tupu mwakpo Felsted na 1953.<ref name=memoirs>Mac Stiofain, Sean ''Memoirs of a Revolutionary''</ref> Ọ rụrụ ọrụ dị ka onye na-ere ahịa n'otu òtù na-asụ asụsụ Irish. Ọ nọgidere na-arụsi ọrụ ike na IRA ma nye okwu [[Bodenstown]] na 1959. Obi adịghị ya mma maka ụzọ ndọrọ ndọrọ ọchịchị [[ndọrọ ndọrọ ọchịchị aka ekpe | n'aka ekpe]] - nke malitere site na 1964 - enyi ya mbụ na onyeisi ndị ọrụ IRA, Cathal Goulding, na-eweta na IRA. A họpụtara Mac Stíofáin [[IRA Director of Intelligence]] na 1966, ọ gara n'ihu na-ekwupụta mmegide ya megide usoro Goulding ma na-enweta nkwado n'etiti ndị otu. N'agbanyeghị na ọ kpọrọ ndị aka ekpe asị, ọ pụtara ìhè n'ọgba aghara na [[Midleton]] megide ndị nwe ala na-akwụ ụgwọ ụlọ, [[Kọmitii Ọrụ Ụlọ Dublin]] nakwa megide ndị mba ọzọ zụtara ala ugbo Ireland na [[County Meath]], ebe ọ kwagara na ezinụlọ ya na 1966.
A na-ewere Mac Stíofáin, nwoke dị ogologo ma mara mma, dị ka onye na-anaghị aṅụ mmanya ma ọ bụ na-ese anwụrụ. Ọ bụ onye ji okpukpe kpọrọ ihe [[Chọọchị Katọlik|Katọlik]], otu akụkọ dị na ''[[United Irishman (akwụkwọ akụkọ 1948)|United Irishman]]'' were ya iwe, site n'aka [[Roy Johnston]], katọrọ ịkpọ [[Rosary]] n'oge ncheta ndị Republican dị ka "[[okpukpe|okpukpe]]". Maka ịjụ ikesa akwụkwọ akụkọ ahụ, a chụpụrụ ya na IRA ruo ọnwa isii.<ref name=memoirs/>
==Na-edu IRA ==
Mgbe otu ndị agha pụrụ iche nke IRA mere ntuli aka iwepụ ụkpụrụ nke [[ịjụ ime ihe]] na Disemba 1969, otu troika nke gụnyere Mac Stiofáin, [[Dáithí Ó Conaill]] na [[Seamus Twomey]] ha na ndị ọzọ guzobe onwe ha dị ka "Ndị agha nwa oge" na-atụ anya maka esemokwu 1970 Sinn Féin [[Ardfheis | Ard Fheis]]. N'oge a, ndị isi Sinn Féin [[Marxism|Marxist]] enweghị ike iru ihe abụọ n'ime atọ dị mkpa iji gbanwee mmegide iwu nke pati ahụ megide nzụkọ "[[partitionism|partitionist]]". Nke a bụ n'agbanyeghị na e tisasịrị alaka na kọmitii distrikti ndị na-akwado ịgba alụkwaghịm, dịka mkpochapụ nke North Kerry dum na 1966 [[Sinn Féin#Organizational structure|Comhairle Ceantair]], ịnabata alaka iri na atọ "cumainn" (alaka) na ndị otu 250, gụnyere ndị kansụl obodo atọ, ma chụpụ ndị isi dịka May Daly (nwanne Charlie Daly, onye e gburu na Drumboe, Donegal, na 1923, [[John Joe Rice]], Sinn Féin TD site na 1957 ruo 1961 na [[John Joe Sheehy]], onye egwuregwu bọọlụ Kerry nke nwerela ọkaibe na Republican. E chụpụkwara ọtụtụ ndị ọzọ n'otu aka ahụ n'òtù ahụ. Isi okwu bụ mkpebi siri ike nke Kerry n'ịjụ ịnabata [[Parliament nke United Kingdom|Westminster]], [[Oireachtas|Ụlọ Leinster]] na [[Ụlọ omeiwu nke Northern Ireland|Stormont]].
E mechara họpụta Mac Stiofáin onyeisi ndị ọrụ nke Kansụl Ndị Agha Oge. Na Sinn Féin Ard Fheis dị na Dublin na 10 Jenụwarị 1970, Mac Stíofáin kwupụtara site na podium ahụ na ya kwere nkwa na ya "nkwenye na Council Provisional Army Council" tupu ọ duo ndị otu ahụ na-ewe iwe ka ha mepụta ihe ga-aghọ [[Nnukwu Sinn Féin]]. Nkewa ahụ mekwara ka ọbụbụenyi Mac Stíofáin na Cathal Goulding kwụsị, onye gara n'ihu jee ozi dị ka onyeisi ndị ọrụ nke onye mmegide ya [[Official Irish Republican Army|Official IRA]]. Ọ bụ ezie na ha abụọ bụ ezigbo enyi tupu nkewa ahụ, Goulding mechara kpasuo "onye Bekee Irish ahụ".
"Kansụl Ndị Agha Oge" n'ọnwa ndị na-abịa so n'òtù mba IRA, ma e wezụga maka ihe ole na ole dị iche iche (nke IRA Company of the Lower [[Falls Road, Belfast]], n'okpuru iwu nke [[Billy McMillen]], na obere ngalaba ndị ọzọ dị na Derry, Newry, Dublin na Wicklow). N'oge na-adịghị anya, a bịara mara ndị ikom Mac Stiofáin dị ka [[[Provisional Irish Republican Army|Provisional IRA]].
A kpọrọ ya "Mac the Knife", Mac Stíofáin bụ onye raara onwe ya nye [[ike anụ ahụ Irish republicanism|"ike anụ ahụ" republican]] onye kwenyere na ime ihe ike bụ naanị ụzọ isi kwụsị ọnọdụ [[Northern Ireland]] dịka akụkụ nke [[United Kingdom]]. N'akụkọ ndụ ya, o depụtara ebumnuche nke IRA Oge Nhazi dị ka ịkwaga site na "nchekwa mpaghara" gaa na "nchekwa na mmegwara jikọtara ọnụ" wee bụrụ "nke atọ nke ịmalite mwakpo zuru oke megide usoro ndị Britain weghaara". O nyekwara nkọwa zuru ezu gbasara etu o si mepụta atụmatụ nke "onye na-agba egbe otu ugboro".<ref name=memoirs/> A na-ekwu na o sonyere na mwakpo na-enweghị isi na [[Crossmaglen]] [[Royal Ulster Constabulary|RUC]] na Ọgọst 1969.
A chịkọtara atụmatụ agha ya n'okwu nke ya site na "ịbawanye, gbasaa, gbasaa", na 1972, n'afọ kachasị ọbara n'agha ahụ, ndị IRA gburu ihe dị ka mmadụ 100 [[ndị agha Britain|ndị agha Britain]] ma mmadụ 90 nwụrụ n'ime ha.
Na ụbọchị asaa nke ọnwa Julaị afọ 1972, Mac Stíofáin duuru ndị otu IRA gaa nzukọ nzuzo ya na ndị otu gọọmentị Britain, onye Odeakwụkwọ nke Steeti maka Northern Ireland [[William Whitelaw, 1st Viscount Whitelaw|William Whitelaw]] duziri, na [[Cheyne Walk]] na London. Ndị ọzọ so na ndị nnọchi anya ahụ bụ [[Dáithí Ó Conaill]], [[Martin McGuinness]], [[Gerry Adams]], Seamus Twomey na [[Ivor Bell]]. N'ịdu ndị nnọchiteanya ahụ, Mac Stíofáin kọwara ihe atọ dị mkpa nke ndị Provisional chọrọ:
(1) Ndị Ireland ga-ekpebi ọdịnihu Ireland dịka otu;
(2) nkwupụta nke ebumnuche nke gọọmentị Britain ịpụ na Northern Ireland ka ọ na-erule Jenụwarị 1975; na
(3) ntọhapụ nke ndị mkpọrọ ndọrọ ndọrọ ọchịchị niile na-enweghị ihe mgbochi.<ref>Tim Pat Coogan, ''The IRA'' (New York:Palgrave, 2002), 392-395.</ref>
Ndị Britain kwuru na nke a agaghị ekwe omume n'ihi nkwa o kwere [[Unionism na Ireland|ndị otu ndọrọ ndọrọ ọchịchị]]. Mkparịta ụka ahụ kwụsịrị n'enweghị isi, dịka mkparịta ụka nye praịm minista [[Edward Heath]] mechara kwuo, Whitelaw "ahụmahụ nke izute na ikwurịta okwu na Maazị Mac Stíofáin adịghị mma nke ukwuu". Mac Stíofáin kwuru na Whitelaw tinyere ihe nkiri ya na mbụ, mana mgbe nkeji ole na ole gachara, hapụ ya ka ọ daa wee gosi na ya bụ onye ọrụ ndọrọ ndọrọ ọchịchị maara ihe; o kwukwara na Whitelaw so n'ime mmadụ ole na ole Bekee kpọrọ aha ya nke ọma.<ref name=memoirs/>
Mgbe mkparịta ụka ndị ahụ na-agaghị nke ọma gasịrị, Mac Stíofáin nyere iwu ka e mee ka mkpọsa IRA sikwuo ike nke ruru n'abalị iri abụọ na otu nke ọnwa Julaị afọ 1972, ma ọ bụ [[Ọbara Fraịde (1972)|Ọbara Fraịde]], mgbe ndị IRA gbawara bọmbụ ụgbọala iri abụọ na abụọ n'ime ihe na-erughị awa abụọ na Belfast, gbuo mmadụ itoolu ma merụọ mmadụ 130 ahụ. N'akwụkwọ ncheta ya, Mac Stíofáin kọwara ọrụ ahụ dị ka "mwakpo mmebi iwu" nke e zubere iji gosi na IRA nwere ike ịkụnye ọtụtụ bọmbụ n'otu oge.
N'ọgbakọ Heath na Irish Taoiseach [[Jack Lynch]] mere na Munich na Septemba 4, 1972, onye nke mbụ jụrụ onye nke abụọ ma a ga-ejide Mac Stíofáin. Na nzaghachi, Lynch kwuru na ya enweghị ike ime ya n'ihi na ihe akaebe megide ya adịghị ike ma ọ nwee nnukwu nkwado ọha na eze.
Na 19 Nọvemba 1972, a gbara ajụjụ ọnụ na Mac Stíofáin n'usoro redio [[RTÉ]] ''[[Izu a (usoro redio RTÉ)|Izu a]]''. E jidere ya na Dublin n'otu ụbọchị ahụ, e mesịkwara jiri ajụjụ ọnụ ahụ mee ihe dị ka ihe akaebe megide ya n'ikpe ikpe nke ịbụ onye otu IRA, na n'abalị iri abụọ na ise nke ọnwa Nọvemba, [[Ụlọikpe Mpụ Pụrụ Iche]] dị na Dublin mara ya ikpe ịga mkpọrọ ọnwa isii. Nsogbu ndọrọ ndọrọ ọchịchị nke sitere na ajụjụ ọnụ ahụ dị oke njọ, ụbọchị ole na ole ka nke ahụ gasịrị, minista [[Fianna Fáil]] [[Gerry Collins (onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị)|Gerry Collins]] chụpụrụ ndị ọchịchị RTÉ dum.
N'ịbụ onye a tụrụ mkpọrọ n'ime [[Ụlọ Mkpọrọ Curragh|Ụlọ Mkpọrọ Curragh]], Mac Stíofáin malitere [[agụụ | agụụ]] ozugbo wee malite ịkpọ nkụ mmiri. E bugara ya na Dublin [[Ụlọ Ọgwụ Mahadum Mater Misericordiae|Ụlọ Ọgwụ Mater]], ebe otu ngalaba IRA, gụnyere mmadụ abụọ yi uwe ndị ụkọchukwu, ha gbalịrị ịtọhapụ ya na 26 Nọvemba 1972 mana ha enweghị ihe ịga nke ọma. Mgbe nke a gasịrị, e zigara ya n'ụlọ ọgwụ ndị agha nke Curragh, na County Kildare. O kwụsịrị ịkpọ nkụ ya na 28 Nọvemba.<ref>[http://www.cain.ulst.ac.uk/events/dublin/barron191104.pdf Interim Report on the Report of the Independent Commission of Inquiry into the Dublin Bombings of 1972 and 1973] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20060604060248/http://cain.ulst.ac.uk/events/dublin/barron191104.pdf |date=4 June 2006 }}, 2004</ref> Ọgụ agụụ ya butere ọgba aghara na Dublin na ngagharị iwe n'èzí ụlọ ọgwụ Mater, ebe a na-eleta ya site n'aka achịbishọp Katọlik nke Dublin n'oge ahụ, [[Dermot Ryan]], na onye bu ya ụzọ, [[John Charles McQuaid]].
Mgbe ụbọchị iri ise na asaa gachara,<ref>There is a discrepancy in the sources concerning the duration of his hunger strike. In an [https://www.pbs.org/wgbh/pages/frontline/shows/ira/inside/mac.html interview] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20170202075700/http://www.pbs.org/wgbh/pages/frontline/shows/ira/inside/mac.html |date=2 February 2017 }}, Mac Stíofáin claimed it lasted fifty-three days.</ref> o kwụsịrị ọrụ ngagharị iwe ya mgbe [[Ndị otu agha IRA]] gwara ya ka o mee nke a.<ref>{{cite book |last=Coogan |first=Tim |date=2002 |title=The IRA |location=New York |publisher=St. Martins Press |page=415 |isbn=0-312-29416-6}}</ref> Ụfọdụ na akawo na ndị otu kansụl [[Ruairí Ó Brádaigh]] na [[Dáithí Ó Conaill]] nyere iwu ka ọ kwụsị ọrụ ahụ. Agbanyeghị, Ó Brádaigh, n'oge a, ejidekwara ya. N'ezie, mgbe e zigara ya na Glasshouse nke Curragh, Ó Brádaigh nabatara ya.<ref>Robert W. White, ''Ruairí Ó Brádaigh, The Life and Politics of an Irish Revolutionary'' (Indiana University Press, 2006).</ref><ref>Ruth Dudley Edwards, [https://web.archive.org/web/20060224221307/http://www.ruthdudleyedwards.co.uk/Irnews1.htm "A funeral can't kill off Adams's hypocrisy"], ''Sunday Independent'', 27 May 2001. {{webarchive |url=https://web.archive.org/web/20060224221307/http://www.ruthdudleyedwards.co.uk/Irnews1.htm |date=24 February 2006 }}</ref><ref>See [https://web.archive.org/web/20070929142236/http://homepage.eircom.net/~eirenua/2001/jun01/saoirse3.htm "Outstanding IRA leader and giant of a man in the Republican Movement"] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20070929142236/http://homepage.eircom.net/~eirenua/2001/jun01/saoirse3.htm |date=29 September 2007 }}, ''[[Saoirse Irish Freedom|Saoirse]]'', June 2001.</ref>
N'ịgbaso usoro iwu kwadoro, Mac Stíofáin tụfuru ọkwa ya mgbe ejidere ya, o nwekwaghịkwa ike ọzọ n'ime IRA mgbe a tọhapụsịrị ya n'April 1973.
==Ndụ mgbe e mesịrị==
Mgbe a chụpụrụ ya n'akụkụ, Mac Stíofáin malitere ịrụ ọrụ dị ka onye njikwa nkesa na onye na-ede akụkọ nwa oge na akwụkwọ akụkọ Sinn Féin, ''[[An Phoblacht]]'', na ngwụcha afọ 1970. Ọ gbara arụkwaghịm na pati ahụ na 1982 mgbe ha nwesịrị nghọtahie gbasara atụmatụ na Ard Fheis, mgbe ọtụtụ mmadụ megidere iwu [[Éire Nua]], nke tụrụ anya na a ga-ehiwe ọchịchị mpaghara n'ime nke ọ bụla n'ime [[Mpaghara Ireland]] ọdịnala anọ ahụ.
N'ọgwụgwụ afọ 1970, o zutere ndị nnọchiteanya sitere na Kansụl Ndị Agha nke [[Ndị Agha Nnwere Onwe nke Ireland]] ndị nwere mmasị ka ọ bụrụ Onyeisi Ndị Ọrụ nke mmegharị ahụ, mana ọ dịghị ihe si na nzukọ ndị ahụ pụta.<ref>Jack Holland & Henry McDonald – INLA: Deadly Divisions p.148</ref>
Na Maachị 1983, Mac Stíofáin rịọrọ ndị IRA ka ha kwupụta nkwụsị agha.
N'afọ 1980 rụọ 1990, Mac Stíofáin malitere ọrụ na nzukọ asụsụ Irish [[Conradh na Gaeilge]]. N'emume ncheta otu ahụ nke otu ahụ mere na [[O'Connell Street]] na Dublin n'afọ 1993, ọ bụ onye ọbịa n'elu ikpo okwu ahụ. Ọ nọgidere bụrụ onye otu kọmitii na-eguzo ọtọ (''Azụmaahịa'') nke Conradh na Gaeilge ruo mgbe ọ nwụrụ. O bi na [[Meath Gaeltacht]]. Ndị bịara n'ụlọ ya na-anabata ndị bịara n'ụlọ ya n'ọnụ ụzọ ámá site n'ihe ndina e dere ''Labhair Gaeilge Anseo'' ("Kwuo okwu Irish ebe a").
==Ọnwụ==
Na 1993, Mac Stíofáin nwere ọrịa strok. Na 18 Mee 2001, ọ nwụrụ na [[Ụlọ Ọgwụ Nwanyị Anyị, Navan|Ụlọ Ọgwụ Nwanyị Anyị]] na [[Navan]], [[County Meath]], mgbe ọ rịara ọrịa ogologo oge mgbe ọ dị afọ 73. E liri ya n'ili St Mary, Navan.
N'agbanyeghị ọrụ ya na IRA, ọtụtụ n'ime ndị enyi ya mbụ (na ndị iro ya) kwanyeere ya ùgwù mgbe ọ nwụsịrị. [[Ruairí Ó Brádaigh]], onye gara olili ozu ahụ, nyere otuto dị egwu, na-ezo aka na Mac Stíofáin dị ka "onye ndu IRA pụrụ iche n'oge dị mkpa n'akụkọ ihe mere eme nke Ireland" nakwa dịka "onye maka ọrụ ahụ" dịka onye isi ọrụ IRA mbụ, [[Gerry Adams]] na [[Martin McGuinness]] sokwa bịa. N'okwu ya, Ita Ní Chionnaigh nke Conradh na Gaeilge, onye ọkọlọtọ ya kpuchiri igbe ozu, "mgbugbu agwa" nke Mac Stíofáin site na "gutter press" ma too ya dịka nwoke "nwere mmasị n'ikike nke ndị ikom na ndị inyom na ndị mmadụ n'ụwa niile a na-emegbu, gụnyere ndị na-asụ asụsụ Irish na Ireland, ndị a na-emegbukwa".
==Ndetu na edensibia==
{{Reflist}}
==Ihe odide==
Mac Stíofáin, Seán, ''Memoirs of a Revolutionary'', London (Gordon Cremonesi), 1975. Also published as ''Revolutionary in Ireland'' {{ISBN|0-86033-031-1}}
==Isi mmalite==
* Hunter, John (20 May 2001). [https://www.theguardian.com/uk/2001/may/20/northernireland.theobserver "Death of the Englishman who led the Provisionals"], ''The Observer''. Retrieved 6 August 2021.
* "Sean MacStiofain dead, founded Provisional IRA", ''Irish Echo Online'', 23–29 May 2001 [https://web.archive.org/web/20070928081106/http://www.irishecho.com/search/searchstory.cfm?id=9232&issueid=196] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20070928081106/http://www.irishecho.com/search/searchstory.cfm?id=9232&issueid=196 |date=28 September 2007 }}
* "Adams and IRA's secret Whitehall talks", ''BBC News'', 1 January 2003, [https://news.bbc.co.uk/2/hi/uk_news/2601875.stm]
* RTÉ ''This Week'' ajụjụ ọnụ redio: [http://wwa.rte.ie/news/2001/0518/newsatone/news1pm6A.ram]{{dead link|date=May 2018 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}
* "[http://homepage.tinet.ie/~eirenua/2001/jun01/saoirse3.htm Outstanding IRA leader and giant of a man in the Republican Movement]", Saoirse, June 2001.
* Ó Brádaigh, Ruairí. "[http://homepage.tinet.ie/~eirenua/2001/jun01/saoirse3.htm Seán Mac Stíofáin – a tribute]", ''Saoirse'', June 2001.
* Ajụjụ ọnụ ya na Mac Stíofáin (o yikarịrị ka e si na usoro Provos nke Peter Taylor nweta ya). Nwere nkọwa gbasara okwu Cheyne Walk. [https://www.pbs.org/wgbh/pages/frontline/shows/ira/inside/mac.html here].
* Hanley, Brian, na Millar, Scott (2009). ''The Lost Revolution: The Story of the Official IRA and the Workers' Party''. Dublin: Penguin Ireland.
{{DEFAULTSORT:Mac Stiofain, Sean}}
[[Category: Ndị nwụrụ anwụ]]
okcu630da08mlizhxhrv71ktqdzn0q5
Ummu Kalthum Muhammad
0
74189
631535
598906
2026-05-01T07:32:04Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
631535
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Ummu Kalthum Muhammad Rabiu''' bụ onye ọchụnta ego mmekọrịta mmadụ na [[Ndị Naijiria|ibe ya na Naịjirịa]] ma na-akwado iwulite udo. Ọ bụ onye guzobere ma bụrụkwa onye isi nchịkwa nke Kalthum Foundation for Peace, otu na-abụghị nke gọọmentị nke na-arụ ọrụ iji lụso oke ike ime ihe ike ọgụ, kwalite agụmakwụkwọ ụmụ agbọghọ ma na-enye ọrụ ahụike n'ebe siri ike iru na [[Ȯra Borno|Steeti Borno]] . <ref>{{Cite news|date=28 October 2025|title=literacy is a right but culture makes it powerful|url=https://www.vanguardngr.com/2025/07/literacy-is-a-right-but-culture-makes-it-powerful/amp/|accessdate=28 October 2025|work=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]|language=en-US}}</ref> <ref>{{Cite web|date=20 October 2020|title=Kalthum foundation necsob borno youth parliament to host peacebuilding summit in maiduguri|url=https://ournigerianews.com/kalthum-foundation-necsob-borno-youth-parliament-to-host-peacebuilding-summit-in-maiduguri/|accessdate=20 October 2020|work=ournigerianews.com|language=en-US}}</ref> <ref>{{Cite web|date=15 March 2024|title=foundation begs abductors to free students idps in spirit of ramadan|url=https://nannews.ng/2024/03/15/foundation-begs-abductors-to-free-students-idps-in-spirit-of-ramadan/|accessdate=15 March 2024|work=nannews.ng|language=en-US|archivedate=7 February 2026|archiveurl=https://web.archive.org/web/20260207195526/https://nannews.ng/2024/03/15/foundation-begs-abductors-to-free-students-idps-in-spirit-of-ramadan/}}</ref>
== Ndụ na agụmakwụkwọ mbụ ==
A mụrụ Ummu Kalthum Muhammad Rabiu na Septemba 22, 1995, ọ bụ nwa mgbei mgbe ọ dị obere, nne ya nwụrụ mgbe ọ dị afọ atọ, nna ya anwụọkwa mgbe ọ dị afọ asaa. A zụlitere ya n'ezinụlọ dị obere, ọ malitere inwe mmasị n'agụmakwụkwọ na ọrụ obodo. Ọ gụsịrị akwụkwọ praịmarị na sekọndrị ya na Maiduguri ma nweta asambodo na Social Works na Ramat Polytechnic, [[Maiduguri]], na nzere bachelọ na Social Works na Mahadum Aldersgate, Philippines. <ref>{{Cite web|date=21 May 2025|title=Kalthum for Peace the woman who turned pain into a mission of mercy|url=https://africanperceptions.org/en/2025/05/kalthum-for-peace-the-woman-who-turned-pain-into-a-mission-of-mercy/|accessdate=21 May 2025|work=africanperceptions.org|language=en-US}}</ref>
== Ọrụ na ngagharịiwe ==
Na 2015, site n'ọganihu nke oke ike ime ihe ike na mpaghara ugwu ọwụwa anyanwụ Naịjirịa kpaliri Rabiu, o hiwere *Kalthum Campaign for Peace*, atụmatụ ndị mmadụ na-eme iji kwalite ihe na-abụghị ime ihe ike, agụmakwụkwọ ụmụ agbọghọ na ime ka obodo dịghachi ná mma. E debanyere aha mkpọsa ahụ na Kọmishọna Ihe Ndị Dị n'Aka nke Ụlọọrụ na 2017 dị ka Kalthum Foundation for Peace. <ref>{{Cite news|date=28 October 2019|title=foundation seeks stiffer penalty for gender based violence perpetrators|url=https://dailytrust.com/foundation-seeks-stiffer-penalty-for-gender-based-violence-perpetrators/?noamp=available/|accessdate=28 October 2019|work=[[Daily Trust]]|language=en-US}}</ref> <ref>{{Cite web|date=20 January 2020|title=Kalthum foundation for Peace marks international womens daycalls for greater inclusion in peacebuilding|url=https://ournigerianews.com/kalthum-foundation-for-peace-marks-international-womens-day-calls-for-greater-inclusion-in-peacebuilding/|accessdate=20 January 2020|work=ournigerianews.com|language=en-US}}</ref>
== Ihe omume dị mkpa ==
* Mgbasa ozi ahụike - inye ọrụ ahụike bụ isi n'obodo nta ndị a na-agaghị enweta ebe ndị ọrụ ahụike gọọmentị na-aga, na mmekorita ya na Médecins Sans Frontières (MSF). <ref>{{Cite web|date=28 November 2018|title=ngo train 30 women on peace building in borno|url=https://thetidenewsonline.com/2018/11/ngo-trains-30-women-on-peace-building-in-borno/%3famp=1/|accessdate=28 November 2018|work=thetidenewsonline.com|language=en-US}}</ref>
* Mmemme agụmakwụkwọ* - agụmakwụkwọ na ọrụ iwu ụlọ akwụkwọ maka ụmụ agbọghọ na [[Ȯra Borno|Steeti Borno]] . <ref>{{Cite web|date=4 November 2018|title=Peace building ngo trains 30 borno women|url=https://pmnewsnigeria.com/2018/11/04/peace-building-ngo-trains-30-borno-women/?amp=1/|accessdate=4 November 2018|work=pmnewsnigeria.com|language=en-US}}</ref>
* Mmekọrịta nchekwa* - njikọta na ndị agha Naịjirịa na Ngalaba Ọrụ Steeti (DSS) iji hụ na nchekwa nke ọrụ ubi na ịkwado mgbalị ndị obodo na-eme iji wepụ echiche ndị gbagọrọ agbagọ. <ref>{{Cite web|date=28 October 2025|title=kfp slams kawuri attacks urges vigilance in insurgency fight|url=https://abcnews.com.ng/kfp-slams-kawuri-attacks-urges-vigilance-in-insurgency-fight/|accessdate=28 October 2025|work=abcnews.com.ng|language=en-US}}</ref>
* Nkwado maka ibi ndụ nye ndị a chụpụrụ na ndị ntorobịa <ref>{{Cite web|date=28 October 2025|title=kfp condemns kawuri attacks calls for increased vigilance collaboration in fight against insurgency|url=https://ournigerianews.com/kfp-condemns-kawuri-attacks-calls-for-increased-vigilance-collaboration-in-fight-against-insurgency/|accessdate=28 October 2025|work=ournigerianews.com|language=en-US}}</ref>
== Mmezu ndị a ma ama ==
* Site na njikọ aka na Northeast Coalition Against Terrorism, Kalthum Campaign for Peace haziri "Mega Rally for Peace" mbụ na Ramat Square nke Maiduguri (2016). E gosipụtara mmemme ahụ na telivishọn, ndị ọrụ gọọmentị etiti na steeti, ndị isi ndị agha, ndị omenkà, otu ụmụ nwanyị na ụmụ akwụkwọ bịara ya. Na ngagharị iwe ahụ, Rabiu na ndị ọkà okwu ndị ọzọ kpọrọ ndị agha Boko Haram ka ha nye aka site na Safe Haven Corridor. <ref>{{Cite web|date=28 October 2025|title=infanticide i disagree with reuters says kpfs ummu Kalthum|url=https://saharaweeklyng.com/infanticide-i-disagree-with-reuters-says-kpfs-ummu-kalthum1/|accessdate=28 October 2025|work=saharaweeklyng.com|language=en-US}}</ref>
* A kọwara Rabiu dịka onye kacha nta na onye kacha nwee ihe ịga nke ọma n'okwu gbasara nsogbu n'Africa. Site n'ịrụ ọrụ na DSS na ndị agha Naịjirịa, otu NGO ya enyerela aka ịzọpụta ọtụtụ mmadụ—gụnyere ndị ụkọchukwu, ndị ọrụ enyemaka, ụmụ akwụkwọ na ndị ọkaikpe—n'aka ndị Boko Haram. <ref>{{Cite web|date=28 October 2024|title=Kalthum foundation for Peace condemns killing of msf staff in gaza calls for immediate ceasefire|url=https://ournigerianews.com/kalthum-foundation-for-peace-condemns-killing-of-msf-staff-in-gaza-calls-for-immediate-ceasefire/|accessdate=28 October 2024|work=ournigerianews.com|language=en-US}}</ref>
== Onyinye na nnabata ==
Rabiu enwetala ọtụtụ ihe nrite maka onyinye ya n'iwulite udo na ọrụ enyemaka mmadụ, ọ na-egosikwa n'akwụkwọ mpaghara gbasara ndị isi ụmụ nwanyị n'ebe esemokwu metụtara. <ref>{{Cite web|date=20 June 2025|title=Kalthum foundation of peace leads youth engagement summit against violence extremism in borno|url=https://africanperceptions.org/en/2025/06/kalthum-foundation-of-peace-leads-youth-engagement-summit-against-violent-extremism-in-borno/%3famp=1/|accessdate=20 June 2025|work=africanperceptions.org|language=en-US}}</ref>
== Ndụ nkeonwe ==
Ummu Kalthum Muhammad Rabiu bi na Maiduguri, ebe ọ na-aga n'ihu na-ahụ maka mmemme ntọala ahụ ma na-akwado ikike nke ndị na-adịghị ike, ọkachasị ụmụ nwanyị na ụmụaka ndị nnupụisi metụtara. <ref>{{Cite news|date=28 October 2024|title=Kalthum foundation condemns killing of msf staff in gaza urges ceasefire|url=https://blueprint.ng/kalthum-foundation-condemns-killing-of-msf-staff-in-gaza-urges-ceasefire/|accessdate=12 October 2025|work=[[Blueprint (newspaper)|Blueprint]]|language=en-US}}</ref>
== Edensibia ==
{{Reflist}}
[[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]]
gpec3jt05hnp2bqm1qdijadj4u49ul4
Event:Celebrating women in politics in Ogwaghi- Ukwu
1728
74365
631449
631204
2026-04-30T12:40:00Z
Adakaibe
14179
631449
wikitext
text/x-wiki
[[File:Project flyer.jpg|thumb|Celebrating Women in Politics Project]]
This project is all about celebrating women in politics
==Focus==
This project focuses on women in politics, women are underrepresented in politics, historical records has shown this, so we focus on documenting women in politics contents to make them more visible, so as to further shape the society views and preserve the legacy of women in politics.
==Timeline==
Starting date: 24th March
Ending date: 30th April
==Organizers==
Project Lead [[User:Nma jeni ]]
Facilitator [[User:Adakaibe ]]
==Venue==
St.Michael’s Church Okpanam, Delta State.
==Article list==
[https://en.wikipedia.org/wiki/Category:Women_in_politics Article list]
i50lneq3ylvdavrm9orcri6tcm3o0zx
631454
631449
2026-04-30T14:01:17Z
Adakaibe
14179
/* Article list */
631454
wikitext
text/x-wiki
[[File:Project flyer.jpg|thumb|Celebrating Women in Politics Project]]
This project is all about celebrating women in politics
==Focus==
This project focuses on women in politics, women are underrepresented in politics, historical records has shown this, so we focus on documenting women in politics contents to make them more visible, so as to further shape the society views and preserve the legacy of women in politics.
==Timeline==
Starting date: 24th March
Ending date: 30th April
==Organizers==
Project Lead [[User:Nma jeni ]]
Facilitator [[User:Adakaibe ]]
==Venue==
St.Michael’s Church Okpanam, Delta State.
==Article list==
[https://en.wikipedia.org/wiki/Category:Women_in_politics Article list]
==Outcome==
The program was held on 29th of March 2026 at St.Michael’s Church Okpanam, Delta State involving students of Delta State Polytechnic Ogwaghi_Uku Community. The project focused on Celebrating women in Politics in Ogwaghi _Uku Community, Delta State and participants contribute immensely to the program.13 new participants joined the program and they were thought how to the basics of editing and translating contents on Igbo Wikipedia.
62689y4hjunv70mf0ti19qtex6xb1mo
631456
631454
2026-04-30T14:03:03Z
Adakaibe
14179
/* Outcome */
631456
wikitext
text/x-wiki
[[File:Project flyer.jpg|thumb|Celebrating Women in Politics Project]]
This project is all about celebrating women in politics
==Focus==
This project focuses on women in politics, women are underrepresented in politics, historical records has shown this, so we focus on documenting women in politics contents to make them more visible, so as to further shape the society views and preserve the legacy of women in politics.
==Timeline==
Starting date: 24th March
Ending date: 30th April
==Organizers==
Project Lead [[User:Nma jeni ]]
Facilitator [[User:Adakaibe ]]
==Venue==
St.Michael’s Church Okpanam, Delta State.
==Article list==
[https://en.wikipedia.org/wiki/Category:Women_in_politics Article list]
==Outcome==
The program was held on 29th of March 2026 at St.Michael’s Church Okpanam, Delta State involving students of Delta State Polytechnic Ogwaghi_Uku Community. The project focused on Celebrating women in Politics in Ogwaghi _Uku Community, Delta State and participants contribute immensely to the program.13 new participants joined the program and they were thought the basics of editing and translating contents on Igbo Wikipedia.
55aq3nd7gmvda45agwcnizzoijyapog
Sylvia Benjamin
0
75001
631494
631054
2026-04-30T20:39:47Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 2 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
631494
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox officeholder
| office = [[National Union of Mineworkers (South Africa)|Treasurer of the National Union of Mineworkers]]
| term_start = 1985
| term_end = 1987
| 1namedata = [[Cyril Ramaphosa]]
| 1blankname = General Secretary
| president = [[James Motlatsi]]
| party = [[African National Congress]]
| otherparty = [[South African Communist Party]]
| birth_date = {{birth date|1939|11|15|df=yes}}
| death_date = {{death date and age|2012|12|27|1939|11|15|df=yes}}
| birth_place = [[Bloemfontein]], [[Orange Free State (province)|Orange Free State]]<br />[[Union of South Africa]]
| honorific_suffix = {{post-nominals|country=ZAR|OLB}}
}}
'''Sylvia Motlagomang "Mamza" Benjamin''' (15 Nọvemba 1939 - 27 Disemba 2012) bụ onye otu ndị ọrụ na mba Saụt Afrịka na onye na-akwado ịkpa ókè agbụrụ. Ọ bụ onye na-ahụ maka ego nke National Union of Mineworkers site na 1985 ruo 1987, ọ bụkwa nwanyị mbụ jere ozi na ndị isi otu ahụ. Mgbe a kpachara ịkpa ókè agbụrụ, ọ nọchitere anya African National Congress (ANC) dị ka onye kansụl obodo na Matlosana, North West site na 1994 ruo 2005, ọ bụkwa onye isi mba nke ANC Veterans' League n'oge ọ nwụrụ na 2012.
== Mbido ndụ na ọrụ ==
A mụrụ Benjamin na 15 Nọvemba 1939 na Bloemfontein . <ref name=":0" /> Mgbe ọ dị afọ abụọ, ezinụlọ ya kwagara Klerksdorp, ebe nna ya, onye bụbu onye ọrụ ebe a na-egwupụta ihe, ghọrọ onye ọchụnta ego na-aga nke ọma. Ọ gara ụlọ akwụkwọ ndị mọnk nke Roman Katọlik dị na Venterspost tupu ọ gụchaa akwụkwọ na Moroka High School dị na Thaba Nchu . <ref name=":0" /> Mgbe ọ gụchara akwụkwọ, o ruru eru dịka ọkachamara n'ịchọ mma ma mepee ụlọ ọgwụ na ụlọ mma dị n'azụ ụlọ. Ọ bụkwa eze nwanyị ịchọ mma; aha ya gụnyere Miss Klerksdorp, Miss World Newspaper, na Miss All Blacks Football Club.
== Njikọ na ọrụ ndọrọ ndọrọ ọchịchị ==
Benjamin sonyeere African National Congress (ANC) n'afọ 1950, tupu gọọmentị ịkpa ókè agbụrụ amachibido ya iwu. <ref name=":0">{{Cite web|date=13 January 2013|title=Sylvia Benjamin: NUM trailblazer|url=https://www.timeslive.co.za/sunday-times/lifestyle/2013-01-13-obituary-sylvia-benjamin-num-trailblazer/|accessdate=2023-07-01|work=Sunday Times|language=en-ZA}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://www.timeslive.co.za/sunday-times/lifestyle/2013-01-13-obituary-sylvia-benjamin-num-trailblazer/ "Sylvia Benjamin: NUM trailblazer"]. ''Sunday Times''. 13 January 2013<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">1 July</span> 2023</span>.</cite></ref> mana ọrụ ndọrọ ndọrọ ọchịchị ya malitere n'ụzọ siri ike mgbe ọ malitere ọrụ dị ka onye odeakwụkwọ na-ahụ maka ikike na ebe a na-egwupụta ọlaedo Stilfontein na 1978. <ref name=":1" /> Ọnọdụ ọrụ na-adịghị mma maka ndị na-arụ ọrụ n'ebe a na-egwupụta ihe n'ime ala na Stilfontein dugara ya n'ọrụ n'òtù ndị ọrụ aka, ọ bụkwa onye guzobere National Union of Mineworkers (NUM) n'afọ 1982.<ref name=":1" /><ref name=":2" /> Mgbe oge dị ka onye na-ahụ maka ọrụ na onye na-ewe ndị mmadụ n'ọrụ, <ref name=":0" /> a họpụtara ya dị ka onye nlekọta akụ nke NUM site na 1985 ruo 1987.<ref name=":1" /> Ọ bụ nwanyị mbụ jere ozi na kọmitii NUM.<ref name=":1" />
Benjamin sonyere n'ịhazi ọgbaghara ndị ọrụ na-egwupụta akụ̀ na ụba nke 1987, nke kachasị ukwuu n'akụkọ ihe mere eme nke South Africa, <ref name=":0" />{{Cite web|date=13 January 2013|title=Sylvia Benjamin: NUM trailblazer|url=https://www.timeslive.co.za/sunday-times/lifestyle/2013-01-13-obituary-sylvia-benjamin-num-trailblazer/|accessdate=2023-07-01|work=Sunday Times|language=en-ZA}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://www.timeslive.co.za/sunday-times/lifestyle/2013-01-13-obituary-sylvia-benjamin-num-trailblazer/ "Sylvia Benjamin: NUM trailblazer"]. ''Sunday Times''. 13 January 2013<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">1 July</span> 2023</span>.</cite></ref> ọ sokwa na usoro nduzi mpaghara nke United Democratic Front na Western Transvaal. <ref name=":1">{{Cite web|title=Mama Sylvia Motlagomang 'Mamza' Benjamin (Posthumous)|url=https://www.thepresidency.gov.za/national-orders/recipient/mama-sylvia-motlagomang-%E2%80%98mamza%E2%80%99-benjamin-posthumous|accessdate=2023-07-01|work=The Presidency|archivedate=2023-06-05|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230605135415/https://www.thepresidency.gov.za/national-orders/recipient/mama-sylvia-motlagomang-%E2%80%98mamza%E2%80%99-benjamin-posthumous}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://web.archive.org/web/20230605135415/https://www.thepresidency.gov.za/national-orders/recipient/mama-sylvia-motlagomang-%E2%80%98mamza%E2%80%99-benjamin-posthumous "Mama Sylvia Motlagomang 'Mamza' Benjamin (Posthumous)"]. ''The Presidency''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">1 July</span> 2023</span>.</cite></ref><ref name=":2">{{Cite web|date=5 January 2012|title=SACP NWest's tribute to Comrade Mamza|url=https://www.politicsweb.co.za/politics/sacp-nwests-tribute-to-comrade-mamza|accessdate=2023-07-01|work=Politicsweb|language=en}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://www.politicsweb.co.za/politics/sacp-nwests-tribute-to-comrade-mamza "SACP NWest's tribute to Comrade Mamza"]. ''Politicsweb''. 5 January 2012<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">1 July</span> 2023</span>.</cite></ref> E jidere ya maka ọrụ ya ọtụtụ ugboro, ma n'otu oge ọ malitere ọgbaghara agụụ mgbe a tụrụ ya mkpọrọ na Klerksdorp.<ref name=":1" />
Mgbe a machibidoro òtù ndị na-emegide ịkpa ókè agbụrụ iwu n'afọ 1990, Benjamin malitere ịrụ ọrụ na South African Communist Party (SACP) na Western Transvaal. Ọ bụ onye otu kọmitii ndị isi mpaghara SACP na mpaghara ahụ (nke e mechara kpọọ North West) ruo afọ 2007. <ref name=":2" />{{Cite web|date=5 January 2012|title=SACP NWest's tribute to Comrade Mamza|url=https://www.politicsweb.co.za/politics/sacp-nwests-tribute-to-comrade-mamza|accessdate=2023-07-01|work=Politicsweb|language=en}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://www.politicsweb.co.za/politics/sacp-nwests-tribute-to-comrade-mamza "SACP NWest's tribute to Comrade Mamza"]. ''Politicsweb''. 5 January 2012<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">1 July</span> 2023</span>.</cite></ref> Ọ nọkwa na-arụsi ọrụ ike na ANC Women's League nke mpaghara ahụ ma na-anọchite anya ANC dịka kansụl obodo na Obodo Matlosana site na 1994 ruo 2005. Mgbe ọ lara ezumike nká, o nyere aka guzobe Matlosana Senior Citizens' Association na 2006, a họpụtakwara ya na kọmitii nduzi mba nke ANC Veterans' League na 2010. <ref name=":1"/>
== Ndụ onwe onye na ọnwụ ==
Benjamin bụ nne naanị ya nwere ụmụ nwanyị atọ, otu n'ime ha, onye ọka iwu aha ya bụ Elizabeth, nwụrụ na 2007. <ref name=":0"/> Benjamin n'onwe ya dara ọrịa na 2011 ma nọrọ n'ụlọ ọgwụ ma pụọ ruo mgbe ọ nwụrụ na 27 Disemba 2012. <ref name=":1"/> N'ọnwa Eprel afọ 2018, Onye isi ala Cyril Ramaphosa - onye guzobere NUM - nyere ya Order of Luthuli na ọla nchara maka:<blockquote>Enyemaka ya dị ịrịba ama maka ikike ndị ọrụ na ọgụ ya siri ike megide ikpe na-ezighị ezi. O ji obi ike nabata ihe kpatara ndị ọrụ na ụmụ nwanyị na-enweghị ikike. <ref>{{Cite web|date=19 April 2018|title=Presidency announces recipients of National Orders|url=https://www.timeslive.co.za/news/south-africa/2018-04-19-presidency-announces-recipients-of-national-orders/|accessdate=2023-07-01|work=Sunday Times|language=en-ZA}}</ref></blockquote>
== Hụkwa ==
* Njikọ nke Atọ
== Edemsibia ==
{{Reflist}}
rfs80nkzgnlmozivgqkuqec01dn875o
Béatrice Métraux
0
75057
631460
2026-04-30T17:00:48Z
Sayvhior
13464
Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1346391586|Béatrice Métraux]]"
631460
wikitext
text/x-wiki
'''Beatrice Métraux''' (amụrụ ya n’ụbọchị 11 nke ọnwa Ọgọst n’oge afọ 1955 na Arcachon, Nouvelle-Aquitaine) bụ onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị na onye ọka iwu nke French-Swiss. Ọ bụ onye otu Green Party nke Switzerland, ọ bụkwa akụkụ nke Council of State of Vaud site n’oge afọ 2012 ruo ohe afọ 2022.
== Akụkọ ndụ ==
A mụrụ Béatrix Métraux n’ụbọchị 11 nke onwa Ọgọstụ n’oge afọ 1955 na Arcachon, nke mba [[France]]; Otú ọ dị, ọ nọrọ afọ iri abụọ na ise mbụ nke ndụ ya na Northern France.<ref>{{Cite web|title=|url=https://www.bottens.ch/images/Archives_Journal/contact53-web.pdf|archiveurl=http://web.archive.org/web/20220521003328/https://www.bottens.ch/images/Archives_Journal/contact53-web.pdf|archivedate=2022-05-21|accessdate=2026-03-30|work=www.bottens.ch}}</ref> Métraux nwere agụmakwụkwọ n'akụkụ iwu, ọkachasị n'agbanyeghị nzere masta ya na iwu ọha na eze na Mahadum nke Lille, mgbe ahụ ọ mechara gụọ akwụkwọ gbasara iwu ọha na nke Europe na Mahadum nke Lausanne na Mahadum nke Geneva, n'otu n'otu.<ref name=":0">{{Cite web|date=2026-03-23|title=Accueil|url=https://vert-e-s-vd.ch/|accessdate=2026-03-30|work=Les VERT.E.S vaudois.es|language=fr-FR}}</ref>
N'oge afọ 1981, ọ kwagara mba [[Switzerland]], <ref>{{Cite web|title=ISSN 1423-3967 - Le Temps (Genève)|url=https://portal.issn.org/resource/ISSN/1423-3967|accessdate=2026-03-30|work=portal.issn.org}}</ref> wee malite ịrụ ọrụ na Lausanne District Tribunal. N'otu afọ ahụ, ọ ghọrọ onye na-enye onyinye na Federal Office for Refugees na Swiss Institute of Comparative Law. Tupu nke a otu afọ tupu mgbe ahụ, na ruo oge afọ 1990, ọ bụ onye ọka iwu onwe onye maka ụlọ ọrụ Swiss Agency for Development and Cooperation na mba [[Rwanda]] na Mali. <ref name=":0">{{Cite web|date=2026-03-23|title=Accueil|url=https://vert-e-s-vd.ch/|accessdate=2026-03-30|work=Les VERT.E.S vaudois.es|language=fr-FR}}</ref>
== Edensibia ==
{{Reflist}}
[[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]]
a9w2lh8xudwwavkf6c6vpttnipou8gz
631461
631460
2026-04-30T17:01:44Z
Sayvhior
13464
631461
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Beatrice Métraux''' (amụrụ ya n’ụbọchị 11 nke ọnwa Ọgọst n’oge afọ 1955 na Arcachon, Nouvelle-Aquitaine) bụ onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị na onye ọka iwu nke French-Swiss. Ọ bụ onye otu Green Party nke Switzerland, ọ bụkwa akụkụ nke Council of State of Vaud site n’oge afọ 2012 ruo ohe afọ 2022.
== Akụkọ ndụ ==
A mụrụ Béatrix Métraux n’ụbọchị 11 nke onwa Ọgọstụ n’oge afọ 1955 na Arcachon, nke mba [[France]]; Otú ọ dị, ọ nọrọ afọ iri abụọ na ise mbụ nke ndụ ya na Northern France.<ref>{{Cite web|title=|url=https://www.bottens.ch/images/Archives_Journal/contact53-web.pdf|archiveurl=http://web.archive.org/web/20220521003328/https://www.bottens.ch/images/Archives_Journal/contact53-web.pdf|archivedate=2022-05-21|accessdate=2026-03-30|work=www.bottens.ch}}</ref> Métraux nwere agụmakwụkwọ n'akụkụ iwu, ọkachasị n'agbanyeghị nzere masta ya na iwu ọha na eze na Mahadum nke Lille, mgbe ahụ ọ mechara gụọ akwụkwọ gbasara iwu ọha na nke Europe na Mahadum nke Lausanne na Mahadum nke Geneva, n'otu n'otu.<ref name=":0">{{Cite web|date=2026-03-23|title=Accueil|url=https://vert-e-s-vd.ch/|accessdate=2026-03-30|work=Les VERT.E.S vaudois.es|language=fr-FR}}</ref>
N'oge afọ 1981, ọ kwagara mba [[Switzerland]], <ref>{{Cite web|title=ISSN 1423-3967 - Le Temps (Genève)|url=https://portal.issn.org/resource/ISSN/1423-3967|accessdate=2026-03-30|work=portal.issn.org}}</ref> wee malite ịrụ ọrụ na Lausanne District Tribunal. N'otu afọ ahụ, ọ ghọrọ onye na-enye onyinye na Federal Office for Refugees na Swiss Institute of Comparative Law. Tupu nke a otu afọ tupu mgbe ahụ, na ruo oge afọ 1990, ọ bụ onye ọka iwu onwe onye maka ụlọ ọrụ Swiss Agency for Development and Cooperation na mba [[Rwanda]] na Mali. <ref name=":0">{{Cite web|date=2026-03-23|title=Accueil|url=https://vert-e-s-vd.ch/|accessdate=2026-03-30|work=Les VERT.E.S vaudois.es|language=fr-FR}}</ref>
== Edensibia ==
{{Reflist}}
[[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]]
e51odadbzb4gyqdhv3r67bihuwgkg3f
Wilma Soss
0
75058
631467
2026-04-30T17:40:32Z
Ngozi scholar Okafor
19819
Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1345042311|Wilma Soss]]"
631467
wikitext
text/x-wiki
'''Wilma Porter Soss''' (March 13, 1900 - October 10, 1986) bụ onye America na-eme ihe ike. Ọ rụrụ ọrụ na mmekọrịta ọha na eze tupu ọ banye n'ọrụ ndị nwere òkè oge niile na ngwụcha afọ 1940. Soss jidere òkè n’ime ihe karịrị ụlọ ọrụ 100 dị na America, ma na-aga nzukọ ndị nwe òkè (shareholders) nke ọtụtụ n’ime ụlọ ọrụ ndị ahụ mgbe niile, ebe ọ na-akwalite mgbanwe dịka ịbawanye ọnụọgụ ụmụ nwanyị nọ na bọọdụ ndị nduzi ha.Soss guzobere ma bụrụ onye isi oche nke Federation of Women Shareholders in American Business dị ka akụkụ nke nkwado ya.
Ọrụ Soss kpaliri egwuregwu Broadway na ihe nkiri 1956 The Solid Gold Cadillac .
== Oge ọ malitere ==
A mụrụ Wilma Porter site n’aka Clara (aha nwa agbọghọ ya bụ Wiessman) na George Edison Porter, o nwere ike ịbụ na a mụrụ ya n’ụbọchị 13 Maachị, afọ 1900.<sup class="mw-ref reference" cx-link="" data-linkid="16" href="./San_Francisco" rel="mw:WikiLink" title="San Francisco">San Francisco earthquake]], and she later stated that she did not \"believe in age.\"<nowiki><ref name = \"AnnualObit\">{{Cite encyclopedia |year=1989 |title=Wilma Soss |encyclopedia=The Annual Obituary |publisher=St. James Press |url=https://archive.org/details/annualobituary0000unse_i7n7/page/608/mode/2up?q=wilma |pages=608&ndash;610}}</ref></nowiki>"}},"i":0}}]}" data-ve-no-generated-contents="true" id="cite_ref-2" rel="dc:references" typeof="mw:Transclusion mw:Extension/ref">[./Wilma_Soss#cite_note-2 <span class="mw-reflink-text"><span class="cite-bracket">[</span>a<span class="cite-bracket"><nowiki>]</nowiki></span></span>]</sup> na San Francisco. <ref name=":0">{{Cite book|author=Sochen|first=June|url=https://www.anb.org/view/10.1093/anb/9780198606697.001.0001/anb-9780198606697-e-1002108|title=Soss, Wilma Porter|date=February 2000|publisher=Oxford University Press|series=American National Biography Online|doi=10.1093/anb/9780198606697.article.1002108|isbn=978-0-19-860669-7}}</ref> [2] O mechara kwuo na a mụrụ ya n'oge ala ọma jijiji.<ref name=":1">{{Cite news|date=1965-03-25|title=Self-appointed protector of small investor ready to prick chairman of the board's ego|url=https://www.newspapers.com/article/the-province-self-appointed-protector-of/173933328/|accessdate=2025-06-06|work=The Province|pages=36}}</ref> Nna ya rụrụ ọrụ dị ka onye na-ese foto.<ref name=":0" /> Nne na nna ya gbara alụkwaghịm mgbe ọ dị afọ isii, Wilma kwagara New York City ka ya na nne nne ya biri, na Park Slope, Brooklyn. <ref name=":3">{{Cite news|author=Norman|first=Michael|date=1986-10-16|title=Wilma Porter Soss, 86, A Gadfly at Stock Meetings of Companies|url=https://www.nytimes.com/1986/10/16/obituaries/wilma-porter-soss-86-a-gadfly-at-stock-meetings-of-companies.html|accessdate=2025-06-06|work=The New York Times|language=en-US}}</ref> Na Brooklyn, ọ gara ụlọ akwụkwọ sekọndrị Manual Training .
Ọ banyere na Columbia School of Journalism na 1919, na-arụ ọrụ dị ka onye nta akụkọ na Brooklyn Times . <ref name=":0">{{Cite book|author=Sochen|first=June|url=https://www.anb.org/view/10.1093/anb/9780198606697.001.0001/anb-9780198606697-e-1002108|title=Soss, Wilma Porter|date=February 2000|publisher=Oxford University Press|series=American National Biography Online|doi=10.1093/anb/9780198606697.article.1002108|isbn=978-0-19-860669-7}}<cite class="citation book cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFSochen2000">Sochen, June (February 2000). </cite></ref> Mgbe ọ nọ na Columbia, Porter zutere Joseph Soss, onye ọ lụrụ na 1923.<ref name=":4">{{Cite news|author=Irwin|first=Virginia|date=1950-03-26|title=Willful Wilma and Her Self-Appointed Job|url=https://www.newspapers.com/article/st-louis-post-dispatch-willful-wilma-an/173933536/|accessdate=2025-06-06|work=St. Louis Post-Dispatch|pages=87}}</ref><ref name=":0" /> Di ya na-elekọta ụlọ ọrụ mgbasa ozi nke dị na Brooklyn.<ref name=":1">{{Cite news|date=1965-03-25|title=Self-appointed protector of small investor ready to prick chairman of the board's ego|url=https://www.newspapers.com/article/the-province-self-appointed-protector-of/173933328/|accessdate=2025-06-06|work=The Province|pages=36}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="">[https://www.newspapers.com/article/the-province-self-appointed-protector-of/173933328/ "Self-appointed protector of small investor ready to prick chairman of the board's ego"]. </cite></ref>
Wilma Soss gụsịrị akwụkwọ na Columbia n’afọ 1925. [2] Ọ rụrụ ọrụ dị ka onye nta akụkọ na Brooklyn Times, na-ede otu kọlụm na ihe nkiri. N'oge na-adịghị anya, ọ hapụrụ akwụkwọ akụkọ ahụ iji malite ọrụ na mmekọrịta ọha na eze (PR). [2]
== Ọrụ ==
=== Mmekọrịta ọha na eze ===
Ọrụ mbụ Soss n’ọhịa mgbasa ozi (PR) bụ dịka onye enyemaka Florenz Ziegfeld, ma mesịa bụrụ onye na-ahụ maka mgbasa ozi (publicist) n’okpuru Harry Reichenbach..<ref name=":0">{{Cite book|author=Sochen|first=June|url=https://www.anb.org/view/10.1093/anb/9780198606697.001.0001/anb-9780198606697-e-1002108|title=Soss, Wilma Porter|date=February 2000|publisher=Oxford University Press|series=American National Biography Online|doi=10.1093/anb/9780198606697.article.1002108|isbn=978-0-19-860669-7}}<cite class="citation book cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFSochen2000">Sochen, June (February 2000). </cite></ref> N’afọ iri 1930s, ọ batara n’ọhịa mgbasa ozi n’onwe ya, na-arụ ọrụ maka ndị ahịa gụnyere ụlọ ahịa dị na New York City.Saks Fifth Avenue, Tailored Women, na Shoecraft na New York City.<ref name=":0" /> Otu obituary kọwara ya n'oge a dị ka "nwanyi mgbasa ozi a na-akwụ ụgwọ kachasị elu na Fifth Avenue". O mechara were ya n'ọrụ dị ka onye nduzi mgbasa ozi maka Alfred Dunhill na International Silk Guild (nke ikpeazụ site na 1934-1941). Malite na 1941, Soss rụrụ ọrụ maka ndị na-emepụta ụgbọ okporo ígwè na [[Detroit]]. Ọ Ọ hapụrụ ụlọ ọrụ ahụ ka ọ rụọ ọrụ dịka onye ndụmọdụ PR n’ụlọ ọrụ mmepụta, maka Budd Company na 1945. <ref name=":0" /> <ref name=":4">{{Cite news|author=Irwin|first=Virginia|date=1950-03-26|title=Willful Wilma and Her Self-Appointed Job|url=https://www.newspapers.com/article/st-louis-post-dispatch-willful-wilma-an/173933536/|accessdate=2025-06-06|work=St. Louis Post-Dispatch|pages=87}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFIrwin1950">Irwin, Virginia (1950-03-26). </cite></ref>
=== Mgbalị ndị na-ekere òkè ===
Mgbe Agha Ụwa nke Abụọ biri, Soss zụrụ òkè na U.S. Steel. O mechara kọọ na ya nwere mmasị ịrụ ọrụ na mmekọrịta ọha na eze na ụlọ ọrụ ígwè, ya mere ọ gara nzukọ ndị na-ere ahịa na US Steel iji mụtakwuo ihe. Mgbe ọ gachara nzukọ ahụ, ọ "na-awụ ya akpata oyi n'ahụ" otú e si agba ọsọ ya, ma kpebie ịghọ onye na-eme ihe ike oge niile.<ref name=":0">{{Cite book|author=Sochen|first=June|url=https://www.anb.org/view/10.1093/anb/9780198606697.001.0001/anb-9780198606697-e-1002108|title=Soss, Wilma Porter|date=February 2000|publisher=Oxford University Press|series=American National Biography Online|doi=10.1093/anb/9780198606697.article.1002108|isbn=978-0-19-860669-7}}<cite class="citation book cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFSochen2000">Sochen, June (February 2000). </cite></ref><ref name=":5">{{Cite news|date=1971-05-06|title=Wilma Soss: Rebel With a Cause|url=https://www.newspapers.com/article/the-philadelphia-inquirer-wilma-soss-re/173933605/|accessdate=2025-06-06|work=The Philadelphia Inquirer|pages=19}}</ref> N'afọ 1947, Soss guzobere Federation of Women Shareholders in American Business (FWSAB), a họpụtakwara ya dịka onye isi oche mbụ ya n'ụbọchị iri abụọ na asatọ nke ọnwa Ọktoba n'afọ 1948. <ref name=":6">{{Cite web|author=Cunningham|first=Lawrence A.|date=Fall 2018|title=Annual Shareholder Meetings: From Populist to Virtual|url=https://static.moaf.org/docs/Shareholder%20Meetings.pdf|work=Museum of American Finance|pages=15–16}}</ref><ref name=":4">{{Cite news|author=Irwin|first=Virginia|date=1950-03-26|title=Willful Wilma and Her Self-Appointed Job|url=https://www.newspapers.com/article/st-louis-post-dispatch-willful-wilma-an/173933536/|accessdate=2025-06-06|work=St. Louis Post-Dispatch|pages=87}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFIrwin1950">Irwin, Virginia (1950-03-26). </cite></ref> Ọ ga-anọgide na-etinye aka na FWSAB dị ka onyeisi oche ruo afọ 39.
N’ime afọ iri ndị sochirinụ, Soss malitere ịga nzukọ ndị nwe òkè (shareholders) mgbe niile—ruo afọ 1971, o kwuru na ọ na-aga ihe dị ka nzukọ 150 kwa afọ ma nwee òkè n’ime ụlọ ọrụ karịrị 100..<ref name=":5">{{Cite news|date=1971-05-06|title=Wilma Soss: Rebel With a Cause|url=https://www.newspapers.com/article/the-philadelphia-inquirer-wilma-soss-re/173933605/|accessdate=2025-06-06|work=The Philadelphia Inquirer|pages=19}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="">[https://www.newspapers.com/article/the-philadelphia-inquirer-wilma-soss-re/173933605/ "Wilma Soss: Rebel With a Cause"]. </cite></ref> A maara ya dị ka "ụlọ ọrụ gadfly", ebe ọ na-ejikarị obere ngwaahịa na ụlọ ọrụ ndị ọ kwadoro maka mgbanwe.<ref name=":6">{{Cite web|author=Cunningham|first=Lawrence A.|date=Fall 2018|title=Annual Shareholder Meetings: From Populist to Virtual|url=https://static.moaf.org/docs/Shareholder%20Meetings.pdf|work=Museum of American Finance|pages=15–16}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFCunninghamCuba2018">Cunningham, Lawrence A.; Cuba, Stephanie (Fall 2018). </cite></ref> Soss jiri ịga nzukọ ndị nwere òkè iji kwado maka "nnwere onwe akụ na ụba" ụmụ nwanyị ma na-akwalite itinye ụmụ nwanyị na bọọdụ nchịkwa nke ụlọ ọrụ ndị ọ na-etinye aka na ya. <ref name=":5" /> <ref name=":7">{{Cite web|author=Haan|first=Sarah C.|date=2022-03-31|title=Corporate Governance and the Feminization of Capital|url=https://www.stanfordlawreview.org/print/article/corporate-governance-and-the-feminization-of-capital/|accessdate=2025-06-06|work=Stanford Law Review|pages=519, 563–564|language=en}}</ref><ref>{{Cite news|date=1974-03-08|title=Wilma Soss: 'Noisy nuisance' or 'clever lady?'|url=https://www.newspapers.com/article/daily-news-post-wilma-soss-noisy-nuisa/173933365/|accessdate=2025-06-06|work=Daily News-Post|pages=6}}</ref> N'oge ndị ọzọ, ọ na-ama ndị isi ụlọ ọrụ aka dịka a na-akwụ ha ụgwọ gabigara ókè.<ref name=":0">{{Cite book|author=Sochen|first=June|url=https://www.anb.org/view/10.1093/anb/9780198606697.001.0001/anb-9780198606697-e-1002108|title=Soss, Wilma Porter|date=February 2000|publisher=Oxford University Press|series=American National Biography Online|doi=10.1093/anb/9780198606697.article.1002108|isbn=978-0-19-860669-7}}<cite class="citation book cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFSochen2000">Sochen, June (February 2000). </cite></ref>
A makwaara Soss maka ụdị uwe ọ na-eyi nke “pụrụ iche nke ukwuu.".<ref name=":0">{{Cite book|author=Sochen|first=June|url=https://www.anb.org/view/10.1093/anb/9780198606697.001.0001/anb-9780198606697-e-1002108|title=Soss, Wilma Porter|date=February 2000|publisher=Oxford University Press|series=American National Biography Online|doi=10.1093/anb/9780198606697.article.1002108|isbn=978-0-19-860669-7}}<cite class="citation book cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFSochen2000">Sochen, June (February 2000). </cite></ref><ref name=":5">{{Cite news|date=1971-05-06|title=Wilma Soss: Rebel With a Cause|url=https://www.newspapers.com/article/the-philadelphia-inquirer-wilma-soss-re/173933605/|accessdate=2025-06-06|work=The Philadelphia Inquirer|pages=19}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="">[https://www.newspapers.com/article/the-philadelphia-inquirer-wilma-soss-re/173933605/ "Wilma Soss: Rebel With a Cause"]. </cite></ref> Ka ọ na-erule 1966, Life kọrọ na ọ wetaara megaphone na nzukọ ndị nwere òkè ma ọ bụrụ na igwe okwu ọ na-ekwu agwụ.
N'afọ 1954, Soss malitere ihe ngosi redio kwa izu na NBC Radio Network, nke a na-akpọ "Pocketbook News". Ihe omume ọ bụla nke nkeji iri na-atụle nsogbu akụ na ụba.[2] Ihe ngosi ahụ dịgidere ruo 1980. <ref name=":0">{{Cite book|author=Sochen|first=June|url=https://www.anb.org/view/10.1093/anb/9780198606697.001.0001/anb-9780198606697-e-1002108|title=Soss, Wilma Porter|date=February 2000|publisher=Oxford University Press|series=American National Biography Online|doi=10.1093/anb/9780198606697.article.1002108|isbn=978-0-19-860669-7}}<cite class="citation book cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFSochen2000">Sochen, June (February 2000). </cite></ref>
== Ọnwụ ==
Soss nwụrụ n’ụbọchị 10 Ọktoba, 1986, n’ihi ọrịa obi (heart attack)..<ref name=":3">{{Cite news|author=Norman|first=Michael|date=1986-10-16|title=Wilma Porter Soss, 86, A Gadfly at Stock Meetings of Companies|url=https://www.nytimes.com/1986/10/16/obituaries/wilma-porter-soss-86-a-gadfly-at-stock-meetings-of-companies.html|accessdate=2025-06-06|work=The New York Times|language=en-US}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFNorman1986">Norman, Michael (1986-10-16). </cite></ref>
== Ihe Nketa ==
Soss bụ ihe mkpali maka egwuregwu Broadway na ihe nkiri 1956 The Solid Gold Cadillac, banyere onye na-eme ihe ike na-ama ndị isi ụlọ ọrụ aka dị ka ndị a kwụrụ ụgwọ gabigara ókè. <ref name=":7">{{Cite web|author=Haan|first=Sarah C.|date=2022-03-31|title=Corporate Governance and the Feminization of Capital|url=https://www.stanfordlawreview.org/print/article/corporate-governance-and-the-feminization-of-capital/|accessdate=2025-06-06|work=Stanford Law Review|pages=519, 563–564|language=en}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFHaan2022">Haan, Sarah C. (2022-03-31). </cite></ref>[2]
Onye na-akọ akụkọ ihe mere eme Robert E. Wright kọwara Soss dị ka "onye nta akụkọ mgbasa ozi ego mbụ nke America nke nwere ọkwa dị mkpa na ọnọdụ mba. " <ref>{{Cite web|author=Ferlazzo|first=Mike|date=2022-12-16|title=Paying Tribute to Wilma Soss: An Unsung Hero to Business Women|url=https://magazine.bucknell.edu/issue/winter-2023/paying-tribute-to-wilma-soss-an-unsung-hero-to-business-women/|accessdate=2025-06-06|work=Bucknell Magazine|language=en-US}}</ref> Wright na Janice Traflet, prọfesọ na Mahadum Bucknell, bipụtara akụkọ ndụ Soss na 2022.[2]
Akwụkwọ ya dị na Mahadum Wyoming's American Heritage Center.<ref>{{Cite web|title=Archives On The Air 136: The Solid Gold Cadillac—Wilma Soss Papers|url=https://www.wyomingpublicmedia.org/show/archives-on-the-air/2019-04-01/archives-on-the-air-136-the-solid-gold-cadillac-wilma-soss-papers|accessdate=2025-06-06|work=Wyoming Public Media|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|author=|date=2024-08-26|title=The Purple Crusader: Wilma Soss's Financial Revolution|url=https://ahcwyo.org/2024/08/26/the-purple-crusader-wilma-sosss-financial-revolution/|accessdate=2025-06-06|work=American Heritage Center|language=en-US}}</ref>
== Hụkwa ==
* Evelyn Y. Davis
== Ihe odide ==
.mw-parser-output .reflist-columns-2{column-width:30em}.mw-parser-output .reflist-columns-3{column-width:25em}body.skin-vector-2022 .mw-parser-output .reflist-columns-2{column-width:27em}body.skin-vector-2022 .mw-parser-output .reflist-columns-3{column-width:22.5em}.mw-parser-output .references[data-mw-group=upper-alpha]{list-style-type:upper-alpha}.mw-parser-output .references[data-mw-group=upper-roman]{list-style-type:upper-roman}.mw-parser-output .references[data-mw-group=lower-alpha]{list-style-type:lower-alpha}.mw-parser-output .references[data-mw-group=lower-greek]{list-style-type:lower-greek}.mw-parser-output .references[data-mw-group=lower-roman]{list-style-type:lower-roman}.mw-parser-output div.reflist-liststyle-upper-alpha .references{list-style-type:upper-alpha}.mw-parser-output div.reflist-liststyle-upper-roman .references{list-style-type:upper-roman}.mw-parser-output div.reflist-liststyle-lower-alpha .references{list-style-type:lower-alpha}.mw-parser-output div.reflist-liststyle-lower-greek .references{list-style-type:lower-greek}.mw-parser-output div.reflist-liststyle-lower-roman .references{list-style-type:lower-roman}
; Ihe ndị e dere n'akwụkwọ
{{Reflist}}
== Akwụkwọ ==
* {{Cite journal|author=Wright|first=Robert E.|date=2018-10-01|title=Pioneer Financial News: National Broadcast Journalist Wilma Soss, NBC Radio, 1954–1980|url=https://www.tandfonline.com/doi/abs/10.1080/00947679.2018.12059205|journal=Journalism History|volume=44|issue=3|pages=138–149|doi=10.1080/00947679.2018.12059205|issn=0094-7679|authorlink=Robert E. Wright}}
* {{Cite journal|author=Wright|first=Robert E.|date=2021-04-03|title=The limits of female policy punditry: The Gendered Misreading of Wilma Soss's Critiques of Nixonomics and Nadernomics|url=https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/13688804.2020.1745626|journal=Media History|language=en|volume=27|issue=2|pages=237–250|doi=10.1080/13688804.2020.1745626|issn=1368-8804}}
[[Otú:Pages with unreviewed translations]]
k5tn3a8gjauoiiolpjwl0859yer6139
Anne-Marie Campora
0
75059
631469
2026-04-30T18:28:52Z
Delphinium Winner
61153
Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1346825019|Anne-Marie Campora]]"
631469
wikitext
text/x-wiki
'''Anne-Marie Campora''' (Ọnwa Iri na Abụọ 19, 1938 - 12 Nọvemba 2015) bụ onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị Monegasque.
== Ndụ mbụ na ezinụlọ ==
A mụrụ Anne-Marie Campora n'afọ 1938. <ref name="lancienmaire">{{Cite news|author=Hillion|first=Anne-Claire|title=L'ancien maire de Monaco est décédée à l'âge de 76 ans|url=http://archives.nicematin.com/derniere-minute/lancien-maire-de-monaco-est-decedee-a-lage-de-76-ans.2394800.html|accessdate=December 26, 2015|work=[[Nice Matin]]|date=November 12, 2015}}</ref> Nna ya, Charles Campora, jere ozi dị ka onye isi oche nke AS Monaco FC, klọb bọọlụ mba nke Monaco.<ref name="lexpressalbertcontre">{{Cite news|author=Dupuis|first=Jérôme|title=Albert contre la vieille garde|url=http://www.lexpress.fr/informations/albert-contre-la-vieille-garde_633203.html|accessdate=December 25, 2015|work=L'Express|date=May 8, 1999}}</ref> Nwanne ejima ya, Jean-Louis Campora, jere ozi dị ka onye isi oche nke AS Monaco FC site na 1975 ruo 2003, yana dịka onye isi oche ናይ National Council site na 1993 ruo 2003.<ref name="lexpressalbertcontre" />
== Ọrụ ==
Campona rụrụ ọrụ dị ka onyeisi obodo Monaco site na 1991 ruo 2003. <ref name="anciensmaires">{{Cite web|title=Anciens Maires|url=http://www.mairie.mc/mairie-monaco/histoire-de-la-commune/|work=Ville de Monaco|accessdate=December 19, 2015|archivedate=December 28, 2021|archiveurl=https://web.archive.org/web/20211228212259/https://www.mairie.mc/mairie-monaco/histoire-de-la-commune/}}</ref> Ọ bụ naanị nwanyị mbụ jere ozi dị ka onyeisi obodo Monaco.<ref name="quelleplacematin">{{Cite news|author=Verany|first=Cedric|title=Quelle place pour les femmes au pouvoir à Monaco?|url=http://archives.monacomatin.mc/monaco/quelle-place-pour-les-femmes-au-pouvoir-a-monaco.1648182.html|accessdate=December 26, 2015|work=Monaco Matin|date=March 8, 2014}}</ref>
== Ọnwụ ==
Campora nwụrụ na 12 Nọvemba 2015. <ref name="lancienmaire">{{Cite news|author=Hillion|first=Anne-Claire|title=L'ancien maire de Monaco est décédée à l'âge de 76 ans|url=http://archives.nicematin.com/derniere-minute/lancien-maire-de-monaco-est-decedee-a-lage-de-76-ans.2394800.html|accessdate=December 26, 2015|work=[[Nice Matin]]|date=November 12, 2015}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFHillion2015">Hillion, Anne-Claire (November 12, 2015). [http://archives.nicematin.com/derniere-minute/lancien-maire-de-monaco-est-decedee-a-lage-de-76-ans.2394800.html "L'ancien maire de Monaco est décédée à l'âge de 76 ans"]. ''[[Nice Matin]]''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">December 26,</span> 2015</span>.</cite></ref> E mere emume olili ozu ya na Chọọchị Saint-Charles dị na Monaco . <ref name="lancienmaire" /><ref name="lhommagemone">{{Cite news|author=Hillion|first=Anne-Claire|title=L'hommage monégasque à Anne-Marie Campora|url=http://archives.monacomatin.mc/monaco/lhommage-monegasque-a-anne-marie-campora.2400589.html|accessdate=December 26, 2015|work=Monaco Matin|date=November 19, 2015}}</ref> Albert nke Abụọ, Prince of Monaco, onye isi obodo Georges Marsan, na ndị otu Council of Government niile bịara ya.<ref name="lhommagemone" /> E liri Campora n'ili ezinụlọ ya na Monaco Cemetery . <ref name="lhommagemone" />
Na Septemba 2021, a gụrụ otu ogige ọha na eze na Monaco aha ya (Place Anne-Marie Campora). <ref>{{Cite web|date=2021-11-08|title=La Mairie de Monaco et les femmes, une histoire d'engagement|url=https://www.vivremaville.mc/dossiers/la-mairie-de-monaco-et-les-femmes-une-histoire-dengagement|accessdate=2024-09-29|work=Magazine - Vivre ma ville|language=fr}}</ref>
== Ihe odide ==
{{Reflist}}
k4cy0pkqy2zz6hw2lewdcfpm0uiwdvs
Natália Carrascalão
0
75060
631470
2026-04-30T18:38:23Z
Delphinium Winner
61153
Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1348209704|Natália Carrascalão]]"
631470
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox officeholder
| honorific_prefix =
| name = <!-- defaults to article title when left blank -->
| honorific_suffix =
| image = 2020-01-28 Natália Carrascalão Antunes 1.jpg
| width =
| alt = Carrascalão in 2020
| caption = Carrascalão in 2020
| order =
| office1 = [[List of ambassadors of East Timor to Singapore|East Timorese Ambassador to Singapore]]
| termstart1 = 2020
| termend1 = <!-- Add data only when the actual term has ended, not for terms which will end in the future. (Per usage guideline.) -->
| predecessor1 =
| successor1 = <!-- should not be filled until the successor takes office-->
| office2 = [[List of ambassadors of East Timor to Laos|East Timorese Ambassador to Laos]]
| termstart2 = 2016
| termend2 = 2020
| predecessor2 =
| successor2 = <!-- should not be filled until the successor takes office-->
| children =
| birth_name =
| birth_date = {{Birth date and age|1952|12|24|df=y}}
| birth_place = <!--{{ubl|[[Portuguese Timor]]|{{small|(now [[East Timor]])}}}}-->
| death_date = <!-- {{Death date and age|YYYY|MM|DD|YYYY|MM|DD}} -->
| death_place =
| resting_place =
| resting_place_coordinates =
| citizenship = <!-- use only when necessary per [[WP:INFONAT]] -->
| party = [[Social Democratic Party (Portugal)]] (PSD)
| spouse =
| partner = <!--For those with a domestic partner and not married-->
| relations =
| parents = <!-- overrides mother and father parameters -->
| education =
| alma_mater =
| occupation =
| profession =
| awards = <!-- For civilian awards - appears as "Awards" if |mawards= is not set -->
| signature =
| signature_alt =
| website =
| nickname =
| footnotes =
}}
'''Maria Natália Guterres Viegas Carrascalão da Conceição Antunes''' (amụrụ na 24 Disemba 1952) Ọ bụ onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị Portuguese, ọ bụkwa onye nnọchi anya mba East Timor ugbu a. N'afọ 2020, ọ bụ [[List of ambassadors of East Timor to Singapore|Onye nnọchi anya East Timor na Singapore]], ọrụ Alex Tilman nwere kemgbe afọ 2024.<ref name="poc 2020-03-24">{{Cite web|title=Presentation of Credentials, 24 March 2020|url=https://www.mfa.gov.sg/Newsroom/Press-Statements-Transcripts-and-Photos/2020/03/20200324_Timor-LestePOC|work=[[Ministry of Foreign Affairs (Singapore)]]|accessdate=2023-08-11|language=en|date=2020-03-24}}</ref>
Tupu mgbe ahụ, site na 1999 ruo 2009, ọ bụ onye otu Social Democratic Party (PSD) nke Assembly of the Republic, ụlọ omeiwu otu ime obodo nke Portugal..<ref name="parlamento bio">{{Cite web|title=Deputados Biografia: Natália Carrascalão PSD|url=https://www.parlamento.pt/DeputadoGP/Paginas/Biografia.aspx?BID=1692|work=[[Assembly of the Republic (Portugal)]]|accessdate=2023-08-11|language=pt-PT}}</ref> N'agbata afọ 2009 na afọ 2014, ọ bụ [[List of ambassadors of East Timor to Portugal|Onye nnọchi anya East Timor na Portugal]], a kwadokwara ya na [[Spain]] na [[Cape Verde]]. Site na 2016 ruo 2020, ọ bụ [[List of ambassadors of East Timor to Laos|Onye nnọchi anya East Timor na Laos]].<ref name="poc 2020-03-24">{{Cite web|title=Presentation of Credentials, 24 March 2020|url=https://www.mfa.gov.sg/Newsroom/Press-Statements-Transcripts-and-Photos/2020/03/20200324_Timor-LestePOC|work=[[Ministry of Foreign Affairs (Singapore)]]|accessdate=2023-08-11|language=en|date=2020-03-24}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://www.mfa.gov.sg/Newsroom/Press-Statements-Transcripts-and-Photos/2020/03/20200324_Timor-LestePOC "Presentation of Credentials, 24 March 2020"]. ''[[Ministry of Foreign Affairs (Singapore)]]''. 24 March 2020<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">11 August</span> 2023</span>.</cite></ref>
Carrascalão bụ otu n'ime ụmụaka iri na anọ a mụrụ site na mba PortugalManuel Viegas Carrascalão na nwunye ya bụ Marcelina Guterres; ọtụtụ n'ime ụmụaka Carrascalón, na nna ha, arụwo ọrụ ndọrọ ndọrọ ọchịchị dị mkpa na East Timor kemgbe nna ha rutere ebe ahụ dị ka onye mkpọrọ ndọrọ ndọrọ ọchịchị na 1927. <ref name="ft 2002-05-20">{{Cite news|author=Ellis|first=Eric|title=The Dili dynasty|url=https://ericellis.com/archive/ftcarras.htm|work=[[Financial Times]]|accessdate=2023-08-12|date=2002-05-20}}</ref>
== Ihe odide ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* Natália CarrascalãonaLinkedIn
[[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]]
mjspdai024nma6hfxwjbj27jr2vcrlu
Marta Damkowski
0
75061
631472
2026-04-30T18:46:46Z
Joyjoycee
55163
Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1346783292|Marta Damkowski]]"
631472
wikitext
text/x-wiki
'''Marta Damkowski''' (nke a na-akpọkwa '''Martha Damkowski''', nke a mụrụ '''Marta Bröker'''; 16 Machị 1911 - 9 Ọgọst 1979) bụ onye agha Germany na-alụ ọgụ megide Ndị Nazi na onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị Social Democratic.
== Ndụ ya ==
Site na ntọala ya na 1923, Marta bụ onye otu Reichsarbeitsgemeinschaft der Kinderfreunde (RAG) ("National Association of Friends of Children"), nke jikọtara ya na Social Democratic Party of Germany (SPD).[1] Mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ mmụta azụmahịa, Marta sonyeere Socialist German Workers Youth (SDAJ) na 1927. Na 1928 ọ sonyeere International Socialist Militant League (ISK).[2] Mgbe ndị Nazi malitere ọchịchị n’afọ 1933, Marta nọ na-arụsi ọrụ ike n’ebe ndị ISK nọ n’ebe dị iche iche ruo mgbe e jidere ya na 1937. Na 1938, a mara ya ikpe n’Ụlọikpe Ndị Mmadụ ịga mkpọrọ ọnwa iri na atọ. A tọhapụrụ ya na 1940, n'oge na-adịghịkwa anya ka e mesịrị lụọ Herbert Damkowski (onye a tụrụ mkpọrọ na Marta na 1938).[3] E mechara gbuo Herbert n'agha na 1944, mgbe ọ so na ndị agha ntaramahụhụ. <sup class="noprint Inline-Template Template-Fact" style="white-space:nowrap;">[''[[wikipedia:Tinye edensibịa|<span title="This claim needs references to reliable sources. (October 2019)">citation needed</span>]]'']</sup>
Na 1945 Marta sonyeere German Social Democratic Party (SPD). Ọ rụrụ ọrụ dị ka odeakwụkwọ nwanyị nke SPD site na 1946 ruo 1949. N'etiti 1947 na 1953 Marta a họpụtara na nzuko omeiwu Hamburg. Ọ bụkwa onye ọrụ obodo, na-arụ ọrụ na ngalaba nke ikpe ziri ezi na Hamburg, ma na-arụ ọrụ nwa oge dịka gọvanọ nke ụlọ mkpọrọ ụmụ nwanyị dị na Hahnöfersand na nso Hamburg. <sup class="noprint Inline-Template Template-Fact" style="white-space:nowrap;">[''[[wikipedia:Tinye edensibịa|<span title="This claim needs references to reliable sources. (October 2019)">citation needed</span>]]'']</sup> Marta na-etinye aka na ndọrọ ndọrọ ọchịchị na òtù ụmụ nwanyị (karịsịa gbasara agụmakwụkwọ mmekọahụ na iwu gbasara ite ime) na okwu ndị ọzọ gbasara mmekọrịta mmadụ na ibe ya. Ọ na-arụsi ọrụ ike na Arbeitsgemeinschaft sozialdemokratischer Frauen (Òtù Ọrụ nke Ụmụ nwanyị Social Democratic). [Ihe e dere n'ala ala peeji]
== Ihe Nketa ==
[[Faịlụ:Marta-Damkowski-Kehre.JPG|thumb]]
[[Faịlụ:Marta_Damkowski_SophieSchollStiftung_FriedhofOhlsdorf.jpg|thumb|Nkume ncheta maka Marta Damkowski]]
* N'afọ 1986, a gụrụ otu okporo ámá dị na Neuallermöhe na Hamburg aha Marta Damkowski.
* Na Ohlsdorf Cemetery na Hamburg, n'etiti ihe ncheta maka ndị nwụrụ anwụ na ndị na-emegide ọchịchị Nazi, e nwere nkume ncheta maka Marta Damkowski na di ya, Herbert (ihe ncheta Bn 73 No. 342).
== Ihe edeturu ==
{{Reflist|2}}
== Edensibịa ==
== Njikọ mpụga ==
ih9k6y7b601qnux64bxo2ozqlgct7nv
Waliyato Clowes
0
75062
631473
2026-04-30T18:51:31Z
Delphinium Winner
61153
Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1194994699|Waliyato Clowes]]"
631473
wikitext
text/x-wiki
'''Waliyato Clowes''' Ọ bụ onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị Papua New Guinea. Ọ bụ onye otu National Parliament nke Papua New Guinea site na 1977 ruo 1982, na-anọchite anya Middle Fly Open electorate na Western Province.<ref>{{Cite web|url=http://www.pacwip.org/future-elections/papua-new-guinea/?change&status=past-national-mp|title=Papua New Guinea|publisher=United Nations Development Programme|work=Pacific Women in Politics|accessdate=1 November 2017}}</ref>
Clowes bụ onye nkuzi ụlọ akwụkwọ tupu ọ banye na ndọrọ ndọrọ ọchịchị. A họpụtara ya ka ọ bụrụ onye omeiwu mba nke Papua New Guinea na ntuli aka nke afọ 1977, mgbe ọ nọ naanị n'etiti afọ 20. Ọ kwadoro John Guise karịa Michael Somare maka praịm minista.<ref>{{Cite journal|title=Papua New Guinea|journal=Australian Journal of Politics and History|year=1977|volume=23|issue=3|pages=460}}</ref> Na mbụ, ọ sonyeere United Party, e mechara jikọta ya na National Party na Papua Besena tupu o hiwe otu nke ya, Papuan Alliance (ma ọ bụ Panal) na 1980. Ndị otu ya chọrọ ịhazi ndị omeiwu Papua niile na-anaghị akwado onwe ha, ha nwekwara ndị omeiwu "ruo asatọ", ndị a kọwara dị ka "ndị ndọrọ ndọrọ ọchịchị Papua nwere ọgụgụ isi" dị iche na ndị Papua Besena nwere echiche dị iche. Clowes na ndị otu ya kwadoro gọọmentị Julius Chan..<ref>{{Cite news|url=http://nla.gov.au/nla.obj-339056544/view?partId=nla.obj-339083632#page/n26/mode/1up|title=Regionalism trend in PNG|work=Pacific Islands Monthly|date=June 1980|accessdate=1 November 2017|pages=27–28}}</ref><ref name="maev">{{Cite web|url=https://openresearch-repository.anu.edu.au/handle/1885/16319|title=Women and politics in Papua New Guinea|publisher=Australian National University|date=March 1985|accessdate=1 November 2017|author=O'Collins, Maev}}</ref> A kọwara ya dị ka "onye na-akwado ikike ụmụ nwanyị".<ref>{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=ZbqezMA6_SsC&q=clowes&pg=PA570|title=Women and Politics Worldwide|publisher=Yale University Press|editor=Nelson, Barbara J.|year=1994|pages=571|isbn=0300054084}}</ref> E meriri Clowes na ntuli aka nke afọ 1982.<ref name="maev" />
== Ihe odide ==
<references />
[[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]]
q5b9n2izd59uki02gbc1k7mzwoiterm
Maria Crowby
0
75063
631474
2026-04-30T18:57:04Z
Delphinium Winner
61153
Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1295781662|Maria Crowby]]"
631474
wikitext
text/x-wiki
'''Maria Crowby''' (nwụrụ n'abalị iri abụọ na asatọ n'ọnwa Eprel afọ 2020) Ọ bụ onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị si [[Vanuatu]] . <ref>{{Cite news|url=https://www.pacwip.org/country-profiles/vanuatu/hon-maria-crowby/|title=Hon Maria Crowby — Pacific Women in Politics|work=Pacific Women in Politics|accessdate=2018-03-10}}</ref> Ọ bụ onye omeiwu nke Vanuatu maka Union of Moderate Parties . <ref>{{Cite news|url=http://dailypost.vu/news/vanuatu_in_the_news/manarewo-demands-apology-from-pm-carcasses/article_b94b5c60-7346-5548-bbe7-f988897ec213.html|title=Manarewo demands apology from PM Carcasses|author=Binihi|first=Ricky|work=Vanuatu Daily Post|accessdate=2018-03-10}}</ref> A họpụtara ya na afọ 1987 maka ntuli aka nke Port Vila, n'otu ntuli aka ahụ dị ka Motarilavoa Hilda Lin̄i; ụmụ nwanyị abụọ ahụ bụ ụmụ nwanyị mbụ so na ndị omeiwu a họpụtara na Vanuatu.<ref>{{Cite book|title=Melanesian Politics: Stael Blong Vanuatu|author=Van Trease|first=Howard|publisher=University of the South Pacific|year=1995|pages=70}}</ref> Crowby tụfuru oche ahụ na 1988. <ref>{{Cite book|title=New Politics in the South Pacific|author=Alailima|first=Fay|publisher=University of the South Pacific Institute of Pacific Studies|year=1994|pages=164}}</ref>
N'afọ 2001 na 2002, Crowby na Lin̄i duru ọgbakọ ọzụzụ maka ụmụ nwanyị nwere ike ịzọ ọkwa n'omeiwu iji gbaa ọtụtụ ụmụ nwanyị ume ịzọ ọkwa n'omeiwu. Vanuatu họpụtara nwanyị nke atọ ya dịka onye omeiwu, Isabelle Donald, na Mee 2002.<ref>{{Cite journal|author=Donald|first=Isabelle|date=2002|title=Slo slo: increasing women’s representation in parliament in Vanuatu|url=https://www.pacwip.org/wp-content/uploads/2018/02/Vanuatu-Increasing-WIP-in-Van-Isabelle-Donald-2002.pdf|journal=Development Bulletin|volume=59|pages=54–57}}</ref>
Crowby nwụrụ na 28 Eprel 2020 na New Caledonia. A ga-eme emume olili ozu buru ibu na isi obodo Vanuatu, Port Vila, iji sọpụrụ ya mana ọ gaghị ekwe omume n'ihi ọrịa COVID-19. <ref>{{Cite web|title=Gov’t and Opposition leaders pay last respects to Vanuatu’s first female MP|url=https://www.sista.com.vu/govt-and-opposition-leaders-pay-last-respects-to-vanuatus-first-female-mp/|work=Sista|accessdate=21 October 2021}}</ref>
== Hụkwa ==
* Ndepụta nke ụmụ nwanyị mbụ nwere ọfịs ndọrọ ndọrọ ọchịchị na Oceania
== Ihe odide ==
{{Reflist}}
iodi9co5r1p0qslae2dluzz8ikhpt61
Sophie Diouly
0
75064
631476
2026-04-30T19:03:56Z
Delphinium Winner
61153
Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1334030148|Sophie Diouly]]"
631476
wikitext
text/x-wiki
'''Sophie Diouly''' (née Ngwamassana) Ọ bụ onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị Gabon.
Ọ rụrụ ọrụ dị ka Minista Ikpe Ziri Ezi na 1987-1989.<ref>{{Cite web|url=https://babel.hathitrust.org/cgi/pt?id=osu.32435024019820;view=1up;seq=40|title=Chiefs of State and Cabinet members of foreign governments / National Foreign Assessment Center. 1987Jan-Apr.|work=HathiTrust|language=en|accessdate=2018-07-10}}</ref>
Ọ bụ nwanyị mbụ bụ minista kabinet na mba ya.
== Ihe odide ==
{{Reflist}}
[[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]]
r3e4qu4py2wcd5g4fi7g7dpc202bddt
Papiloa Foliaki
0
75065
631477
2026-04-30T19:10:26Z
Delphinium Winner
61153
Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1284200126|Papiloa Foliaki]]"
631477
wikitext
text/x-wiki
'''Papiloa Foliaki''' (amụrụ n'afọ 1935) Ọbụ onye Tonga bụbu onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị. Ọ rụrụ ọrụ dịka nọọsụ na mbụ, duru otu ndị nọọsụ, ma "duru ndị Tonga na ngagharị iwe mbụ". O mechara malite azụmaahịa, dịka onye nwe na onye na-ahụ maka ụlọ nkwari akụ Friendly Islander. Na 1978, a họpụtara ya dị ka onye nnọchi anya ndị mmadụ na Nzukọ Ndị Omeiwu nke Tonga - nwanyị nke abụọ (na nwanyị mbụ) nọdụrụ na Nzukọ ndị Omeiwu Tongan, mgbe Princess Si'uilikutapu (1975-78) gasịrị. Foliaki jere ozi ruo n'afọ 1981. O so guzobe Tonga Leitis' Association, naanị nzukọ dị na Tonga raara onwe ya nye ikike LGBT. <ref>{{Cite web|date=2021-05-26|title=2020 Community Organisation-Tonga Leitis' Association (Tonga) - YouTube|work=[[YouTube]]|url=https://www.youtube.com/watch?v=GulQ5SoPWXk|accessdate=2021-05-26|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210526174631/https://www.youtube.com/watch?v=GulQ5SoPWXk|archivedate=2021-05-26}}</ref>
== Ihe odide ==
{{Reflist}}
[[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]]
r9b4ty5pvth7uxr18g5owyk9aaks0zx
Paula Fortes
0
75066
631479
2026-04-30T19:15:01Z
Delphinium Winner
61153
Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1271435068|Paula Fortes]]"
631479
wikitext
text/x-wiki
'''Paula Fortes''' (1945-2011) Ọ bụ onye na-agbachitere nnwere onwe [[Cape Verde|Ndị Cape Verde]].
Dịka onye Mindelo si kwuo, Fortes ghọrọ nwa mgbei mgbe ọ dị afọ iri na atọ, mgbe ọ dị afọ iri na isii, o sonyeere ọgụ megide ndị Portugal; ọ haziri ụmụ akwụkwọ na Escola Piloto. Mgbe ọ gụchara akwụkwọ ya, ọ zụrụ azụ ịghọ nọọsụ.. O nyere aka na ntọala nke Organização das Mulheres de Cabo Verde, nke ọ jere ozi dị ka onye ndú. Ọ rụkwara ọrụ na gọọmentị n'àgwàetiti Sal, si otú a bụrụ naanị nwanyị nwere ọkwá na gọọmentụ mba ozugbo nnwere onwe gasịrị. Fortes nwụrụ na Portugal mgbe ọ rịasịrị ọrịa ruo oge ụfọdụ.<ref name="Sheldon2016">{{Cite book|author=Kathleen Sheldon|title=Historical Dictionary of Women in Sub-Saharan Africa|url=https://books.google.com/books?id=HwqQCwAAQBAJ|date=4 March 2016|publisher=Rowman & Littlefield|isbn=978-1-4422-6293-5}}</ref> N'afọ 2013, e bipụtara akwụkwọ ncheta ya, Minha Passagem.<ref>{{Cite web|url=http://www.asemana.publ.cv/?Minha-Passagem-biografia-de-Paula-Fortes-em-livro|title="Minha Passagem", biografia de Paula Fortes em livro – Primeiro diário caboverdiano em linha – A SEMANA|work=www.asemana.publ.cv|accessdate=10 July 2017|archiveurl=https://web.archive.org/web/20170903210146/http://www.asemana.publ.cv/?Minha-Passagem-biografia-de-Paula-Fortes-em-livro|archivedate=3 September 2017}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://noticias.sapo.mz/lusa/artigo/15601429.html|title=Livro póstumo descreve relações humanas durante guerra na Guiné e Cabo Verde (C/ÁUDIO) – Notícias – Sapo Notícias|work=noticias.sapo.mz|accessdate=10 July 2017}}</ref>
== Ihe odide ==
{{Reflist}}{{Authority control}}
27g5zqo6yyyvpxtz2b45gjqx4i8zqb4
Tessa Fowler
0
75067
631480
2026-04-30T19:25:26Z
Delphinium Winner
61153
Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1314274160|Tessa Fowler]]"
631480
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox officeholder
| name = Tessa Fowler
| image =
| office1 = Member of the [[New Hebrides Representative Assembly|Representative Assembly]]
| term1 = 1975–
| predecessor1 =
| successor1 =
| constituency1 = Port Vila
| birth_date =
| birth_place =
| death_date =
| death_place =
}}
'''Tessa Fowler Ọ''' bụ onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị [[Vanuatu]]. Ya na Mary Gilu bụ ụmụ nwanyị mbụ a họpụtara na New Hebrides Representative Assembly na 1975.
== Akụkọ ndụ ==
A mụrụ ya Tessa Franklin, Fowler nwetara nzere MA na nkà ihe ọmụma, ndọrọ ndọrọ ọchịchị na akụnụba na Mahadum Oxford. O mechara rụọ ọrụ dịka onye nyocha na mba Amerịka na England. Ọ kwagara New Hebrides na 1958 iji rụọ ọrụ dị ka onye na-ahụ maka akụ na ụba maka nchịkwa Britain. Ọ bụ ezie na ọ kwagara Hong Kong na 1959 wee laghachi England, ọ laghachiri New Hebrides kpamkpam na 1961.<ref name="TA" /> Ọ na-elekọta ụlọ ahịa azụmaahịa abụọ ma nweta ego site na ntụgharị.<ref name="TA" /> N'afọ 1964, ọ bụ onye mbụ ụlọ ọrụ ọhụrụ nke Commerce were n'ọrụ.<ref name="TA" /> Ọ ghọkwara onye na-ere ihe osise n'ógbè ahụ, na-ere ya na ebe ngosi ihe mgbe ochie mba ọzọ.<ref name="HD" /> Tinyere nke ahụ, o dere akụkọ maka Pacific Islands Monthly, na 1971 wee malite itinye aka na Nakamiel, magazin akụkọ kwa ọnwa. Ọ lụrụ onye Australia na-ewu ụlọ na onye na-ese ihe.<ref name="TA" />
Onye otu Union of the Communities of the New Hebrides (UCHN), a họpụtara Fowler ka ọ bụrụ onye kansụl ime obodo nke Port Vila na ntuli aka ime obodo nke 1975 na oche echekwara maka ụmụ amaala Britain. O mechara gbaa ọsọ na mpaghara Port Vila maka UCNH na ntuli aka ndị omeiwu nke November 1975. <ref name="Stech" /> Ya na Mary Girl, ọ bụ otu n'ime ụmụ nwanyị abụọ mbụ a họpụtara n'ime ndị omeiwu mpaghara ahụ.
== Ihe odide ==
{{Reflist}}
lkpyy4ro7g2ttgj8f4agi6yzwuhycgg
Ginette Gamatis
0
75068
631481
2026-04-30T19:31:34Z
Delphinium Winner
61153
Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1346826905|Ginette Gamatis]]"
631481
wikitext
text/x-wiki
'''Ginette Gamatis''' (née Bibi, amụrụ n'afọ 1944) bụ onye nkuzi na onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị Seychelles. Site na 1983 ruo mgbe ọ dara na 1993, ọ bụ onye otu Mgbakọ Ndị Mmadụ nke Seychelles. Site na 1993 ruo 2011, ọ bụ onye otu Mgbakọ Mba nke Seychelles dịka onye nnọchi anya Port Glaud. <ref name=":0">{{Cite web|date=4 October 2008|title=Seychelles National Assembly {{!}} Members {{!}} MNA For Port-Glaud|url=http://www.nationalassembly.gov.sc/pages/memprof/pg.aspx|accessdate=2024-08-08|archiveurl=https://web.archive.org/web/20081004013927/http://www.nationalassembly.gov.sc/pages/memprof/pg.aspx|archivedate=2008-10-04}}</ref><ref name=":1">{{Cite web|author=Lablache|first=John|date=18 June 2015|title=The evolution of legislative representation in Seychelles – first parliamentary museum opens|url=http://www.seychellesnewsagency.com/articles/3164/The+evolution+of+legislative+representation+in+Seychelles+-+first+parliamentary+museum+opens|accessdate=2025-01-21}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFLablacheAmla2015">Lablache, John; Amla, Hajira (18 June 2015). [http://www.seychellesnewsagency.com/articles/3164/The+evolution+of+legislative+representation+in+Seychelles+-+first+parliamentary+museum+opens "The evolution of legislative representation in Seychelles – first parliamentary museum opens"]. [[Seychelles News Agency]]<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">21 January</span> 2025</span>.</cite></ref> Ọ bụ onye otu Seychelles People's Progressive Front, <ref name=":0" /> na onye bụbu onye otu Seychelles Popular United Party. <ref name=":2">{{Cite web|date=15 February 2011|title=Up Close … with the doyen of the National Assembly, Ginette Gamatis-My firm belief in the strength of our women|url=https://www.nation.sc/archive/229606/up-close-?-with-the-doyen-of-the-national-assembly-ginette-gamatis-my-firm-belief-in-the-strength-of-our-women|accessdate=2025-01-21|work=[[Seychelles Nation]]}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://www.nation.sc/archive/229606/up-close-?-with-the-doyen-of-the-national-assembly-ginette-gamatis-my-firm-belief-in-the-strength-of-our-women "Up Close … with the doyen of the National Assembly, Ginette Gamatis-My firm belief in the strength of our women"]. ''[[Seychelles Nation]]''. 15 February 2011<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">21 January</span> 2025</span>.</cite></ref>
A mụrụ Gamatis na 26 Disemba 1944. Ọ si Port Glaud. Ọ ghọrọ onye nkuzi inye ihe mgbe ọ dị afọ iri na isii. Ọ gụrụ ọzụzụ nkuzi nke klas abụọ ma mechaa bụrụ onyeisi ụlọ akwụkwọ ya.Gamatis hapụrụ nkuzi ma họpụta ya na Nzukọ Ndị Mmadụ nke Seychelles na 1983. N'afọ 1993, ọ sonyeere ndị Seychelles People's Progressive Front ma họpụta ya ka ọ nọchite anya Port Glaud na National Assembly . <ref name=":2">{{Cite web|date=15 February 2011|title=Up Close … with the doyen of the National Assembly, Ginette Gamatis-My firm belief in the strength of our women|url=https://www.nation.sc/archive/229606/up-close-?-with-the-doyen-of-the-national-assembly-ginette-gamatis-my-firm-belief-in-the-strength-of-our-women|accessdate=2025-01-21|work=[[Seychelles Nation]]}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://www.nation.sc/archive/229606/up-close-?-with-the-doyen-of-the-national-assembly-ginette-gamatis-my-firm-belief-in-the-strength-of-our-women "Up Close … with the doyen of the National Assembly, Ginette Gamatis-My firm belief in the strength of our women"]. ''[[Seychelles Nation]]''. 15 February 2011<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">21 January</span> 2025</span>.</cite></ref> Ọ lara ezumike nká na ndọrọ ndọrọ ọchịchị n'afọ 2011. <ref name=":1">{{Cite web|author=Lablache|first=John|date=18 June 2015|title=The evolution of legislative representation in Seychelles – first parliamentary museum opens|url=http://www.seychellesnewsagency.com/articles/3164/The+evolution+of+legislative+representation+in+Seychelles+-+first+parliamentary+museum+opens|accessdate=2025-01-21}}</ref>
Ya na di ya, Philippe Gamatis (nwụrụ n'ihe dị ka ), nwere ụmụ iri. Otu n'ime ụmụ ha nwụrụ na mbido afọ 2000, mgbe ọ dị afọ 32.<ref name=":2">{{Cite web|date=15 February 2011|title=Up Close … with the doyen of the National Assembly, Ginette Gamatis-My firm belief in the strength of our women|url=https://www.nation.sc/archive/229606/up-close-?-with-the-doyen-of-the-national-assembly-ginette-gamatis-my-firm-belief-in-the-strength-of-our-women|accessdate=2025-01-21|work=[[Seychelles Nation]]}}</ref> Otu n'ime ụmụnne ya ndị obere, Jordan Bibi (1946/1947-2020), rụrụ ọrụ dị ka onye enyemaka na onye ntụgharị maka Bruce Greatbatch.<ref>{{Cite web|date=28 September 2020|title=Jourdan Bibi, former personal assistant to Governor Bruce Greatbatch, passes away|url=https://www.nation.sc/articles/6228/jourdan-bibi-former-personal-assistant-to-governor-bruce-greatbatch-passes-away|accessdate=2025-01-21|work=[[Seychelles Nation]]}}</ref>
== Ihe odide ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
[[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]]
[[Otú:Articles with hCards]]
q3efyuheggx7jthettjlj2rwsqqyfhx
Mary Gilu
0
75069
631484
2026-04-30T19:41:21Z
Hilda Andrews
56090
Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1295781806|Mary Gilu]]"
631484
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox officeholder
| name = Mary Gilu
| image =
| office1 = Member of the [[New Hebrides Representative Assembly|Representative Assembly]]
| term1 = 1975–1977
| predecessor1 =
| successor1 =
| constituency1 = Santo Town
| birth_date =
| birth_place =
| death_date =
| death_place =
}}
'''Mary Laufa Gilu''' bụ onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị [[Vanuatu]]. Ya na [[Tessa Fowler]] bụ ụmụ nwanyị mbụ a họpụtara na New Hebrides Representative Assembly, na-eje ozi site na 1975 ruo 1977.
== Akụkọ ndụ ==
Mgbe ọ rụchara ọrụ dị ka onye nọọsụ na-arụ ọrụ maka gọọmentị British Solomon Islands, Gilu gara SPC Community Education Training Centre, gụsịrị akwụkwọ na 1965. O mechara bụrụ onye na-enyere ndị inyom aka na Honiara, O mechara lụọ Francis Gilu, onye ụkọchukwu, <ref name="SPC" /> wee kwaga New Hebrides.
Ọ ghọrọ onye otu New Hebrides National Party ma soro ndị omeiwu Santo Town na ntuli aka nke ọnwa Nọvemba afọ 1975. Ọ bụ ezie na a họpụtara ya na Mgbakọ Ndị Nnọchiteanya, na Mee afọ 1976, a kagburu ntuli aka ya - na nke ndị otu atọ ndị ọzọ . Mkpesa a rịọrọ n'ụlọ ikpe jikọtara ọnụ n'ọnwa Julaị enweghị ihe ịga nke ọma, mana a họpụtara Gilu ọzọ na ntuli aka na 25 Ọktoba, na-eme ka ihe ka ọtụtụ ya dịkwuo ukwuu.
Òtù Mba ahụ anabataghị ntuli aka nke afọ 1977, Gilu wee tụfuo oche ya. Mgbe nnwere onwe gasịrị, ọ rụrụ ọrụ dịka onye ọrụ gọọmentị, wee bụrụ onye nhazi mmepe mmekọrịta ọha na eze maka Ministri nke Mmụta, Ndị Ntorobịa na Egwuregwu.. N'afọ 1982, Onye isi ala Ati George Sokomanu nyere ya ihe nrite nnwere onwe Vanuatu .
== Ihe odide ==
{{Reflist}}
p8kfcn65y1x7kdzxrk1ohg3wem2dwdm
Isaura Gomes
0
75070
631485
2026-04-30T19:49:46Z
Hilda Andrews
56090
Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1348400934|Isaura Gomes]]"
631485
wikitext
text/x-wiki
'''Isaura Tavares Gomes''' (amụrụ n'afọ 1944) bụ onye na-ahụ maka ọgwụ na Cape Verde, onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị na onye na-agbachitere ikike ụmụ nwanyị. Na-anọchite anya African Party for the Independence of Guinea and Cape Verde, Ọ bụ naanị nwanyị mbụ ghọrọ osote mgbe Cape Verde nwere nnwere onwe na 1975, ọ bụkwa nwanyị mbụ bụ onyeisi obodo mba ahụ mgbe a họpụtara ya dịka onyeisi obodo São Vicente na 2004.<ref name="AkyeampongGates2012">{{Cite book|author=Akyeampong|first=Emmanuel Kwaku|title=Dictionary of African Biography|url=https://books.google.com/books?id=39JMAgAAQBAJ&pg=RA1-PA486|year=2012|publisher=OUP USA|isbn=978-0-19-538207-5|pages=484–}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://oxfordaasc.com/browse|title=Gomes, Isaura|author=Lima-Neves, Terza Silva|publisher=Oxford African American Studies Center|date=30 September 2012|accessdate=24 February 2020|language=}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.asemana.publ.cv/spip.php?article64554&ak=1|title=Mayor of São Vicente resigns|publisher=A Semana|date=24 May 2011|accessdate=24 February 2020|language=}}</ref>{{Reflist}}
[[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]]
b1xwo0rp7n8tfyksdacr08k0yu49j89
Antonieta Rosa Gomes
0
75071
631486
2026-04-30T19:52:45Z
Hilda Andrews
56090
Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1262788520|Antonieta Rosa Gomes]]"
631486
wikitext
text/x-wiki
'''Antonieta Rosa Gomes''' (amụrụ na Mee 4, 1959, na Bissau) bụ onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị [[Guinea-Bissau|Bissau-Guinea]].
Onye hiwere ma bụrụkwa onye ndu nke Guinean Civic Forum–Social Democracy, Gomes gụrụ akwụkwọ na Brazil, na-enweta akara ugo mmụta iwu ya na Mahadum São Paulo. O jere ozi n'okpuru Kumba Ialá dị ka Minista nke Ikpe Ziri Ezi na Minista nke Mmekọrịta Mba Ọzọ n'ọtụtụ ebe. Ọ guzoro dịka onye ga-azọ ọkwa na ntuli aka onyeisiala nke1994, 1999, na 2005. Ọ bụ nwanyị mbụ na naanị nwanyị mere nke a, mana ọ nwetụbeghị ihe karịrị 2% nke votu.<ref name="MendyJr.2013">{{Cite book|author=Peter Karibe Mendy|title=Historical Dictionary of the Republic of Guinea-Bissau|url=https://books.google.com/books?id=NbJ8AQAAQBAJ|date=17 October 2013|publisher=Scarecrow Press|isbn=978-0-8108-8027-6}}</ref> A na-ewere iwepụ ya dị ka Minista na-ahụ maka ihe gbasara mba ọzọ dị ka ihe dị mkpa n'ihe omume ndị dugara n'ịgba ọchịchị n'afọ 2003 nke chụpụrụ Ialá n'ọchịchị. N'afọ 2004, ọ rụrụ ọrụ dị ka onye isi oche nke kọmitii nke Ụlọikpe Kasị Elu. <ref name="Sheldon2005">{{Cite book|author=Kathleen E. Sheldon|title=Historical Dictionary of Women in Sub-Saharan Africa|url=https://books.google.com/books?id=36BViNOAu3sC|year=2005|publisher=Scarecrow Press|isbn=978-0-8108-5331-7}}</ref> Ọ gbara ọsọ maka onye isi ala na 2005 na tiketi FCG na njikọ ya na Social Democracy. Ọ bụ naanị nwanyị nọ na ntuli aka ahụ. Fórum Cívico Guineense-Social Democracia apụtaghịzi na ntuli aka ndị omeiwu na Nọvemba 16, 2008, na Eprel 13, 2014. Ọ zere ịzọ ọkwa onyeisiala na ntuli aka onyeisiala nke June 28, 2009, March 18, 2012, na April 13, 2014.
== Ihe odide ==
{{Reflist}}
[[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]]
fneh21177gxsek4ok779qz9sbnkl3dv
Aza Habalova
0
75072
631487
2026-04-30T19:58:47Z
Hilda Andrews
56090
Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1252287207|Aza Habalova]]"
631487
wikitext
text/x-wiki
(Russian) (amụrụ n'April 13, 1958) bụ onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị South Ossetian. Ọ bụbu Minista na-ahụ maka ego na Gọọmentị South Ossetia.
Habalova bụ nwa afọ Tskhinvali. Ọ gụsịrị akwụkwọ na Faculty of Economics na Moscow State University na 1981 na nzere na akụ na ụba. Malite na 1995 ọ kụziri na Mahadum steeti South Ossetian . N'oge ọrụ ya, ọ nọ n'ọkwa dị iche iche n'ọkwa gọọmentị South Ossetian, gụnyere dịka onye isi akaụntụ nke Ministri nke akụrụngwa mba na onyeisi oche nke Kọmitii Mmekọrịta na Òtù Mba Nile na Kọmitii na Akụ na ụba.<ref name="rso-government.org">{{Cite web|url=http://rso-government.org/struktura-pravitelstva-respubliki-yuzhnaya-osetiya/ministerstva-i-vedomstva/ministerstva-ryuo/minfin/ministr-fin/|title=Министр финансов - Официальный сайт Правительства Республики Южная Осетия|work=rso-government.org|accessdate=27 November 2017}}</ref> A họpụtara ya ka ọ bụrụ Minista na-ahụ maka ego na Mee 19, 2012, na iwu nke Onye isi ala South Ossetia Leonid Tibilov bịanyere aka. Ọ nọchiri [[Irina Sytnik]] n'ọkwa ahụ. Habalova jere ozi dị ka Minista na-ahụ maka ego site na 1999 ruo 2008; Onye isi ala Anatoly Bibilov họpụtara ya ọzọ n'ọkwa ahụ na 2017.<ref>{{Cite web|url=http://osinform.org/35321-ministrom-finansov-ryuo-naznachena-aza-habalova.html|title=Министром финансов РЮО назначена Аза Хабалова » АЛАНИЯинформ|work=osinform.org|accessdate=27 November 2017}}</ref> Ọ lụrụ di ma nwee ụmụ abụọ.<ref name="rso-government.org" />
== Ihe odide ==
{{Reflist}}
[[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]]
cv0oynkfak0am4i0txwc3vtekebc42c
Jean Harris (onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị)
0
75073
631488
2026-04-30T20:05:15Z
Hilda Andrews
56090
Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1346823724|Jean Harris (politician)]]"
631488
wikitext
text/x-wiki
'''Jean Harris''', onye a makwaara dị ka '''Jean Nisbett-Harris''', bụ onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị Nevisian nke sitere na Movement nke ndị nwere nchegbu.
== Ọrụ ndọrọ ndọrọ ọchịchị ==
A họpụtara Harris na mbụ dị ka onye otu Movement of Concerned Citizens' Movement (CCM) nke ndị omeiwu nke Nevis Island Assembly na ntuli aka 1997, na-anọchite anya Saint James Windward Parish / constituency # 4. <ref>{{Cite web|url=https://www.winnmediaskn.com/parliamentarians-honour-the-legacy-of-the-late-h-e-ambassador-vance-amory/|title=Parliamentarians honour the legacy of the late H.E. Ambassador Vance Amory|work=WinnFM.com|date=19 April 2022|accessdate=31 October 2025}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.dloc.com/UF00082876/00634/images/0|title=Nevis Island Assembly elections, 1997|date=25 February 1997|accessdate=31 October 2025|publisher=Saint Kitts and Nevis Official Gazette}}</ref> Mgbe a họpụtara ya, ọ ghọrọ nwanyị mbụ a họpụtara na Nzukọ Nevis Island . <ref>{{Cite web|url=https://nia.gov.kn/wp-content/uploads/2021/06/Nevis_Statistical_Digest_2019.pdf|title=The 2019 Nevis Statistical Digest|publisher=The Department of Statistics, Nevis|date=2019|accessdate=31 October 2025}}</ref> Ọ rụkwara ọrụ dịka Minista maka Ahụike, Mmekọahụ na Mmekọrịta Ọha na Eze na Nevis Island Administration <ref>{{Cite web|url=https://www.sknvibes.com/news/newsdetails.cfm/247|title=Charlestown, Nevis (May 12, 2004)|date=13 May 2004|accessdate=31 October 2025|publisher=Nevis Island Administration}}</ref> A họpụtara ya ọzọ dị ka onye omeiwu na ntuli aka nke afọ 2006, mana n'oge a, CCM banyere na mmegide mgbe Nevis Reformation Party meriri ya.<ref>{{Cite web|title=CHARLESTOWN NEVIS (July 11, 2006) -- The Nevis Reformation Party (NRP) led by Mr Joseph Walcott Parry was elected to run the affairs of Nevis for the next five years, ending their 15-year stint on the Nevis Island Assembly's opposition benches...|url=https://www.sknvibes.com/news/newsdetails.cfm/1608|work=SKNVibes|accessdate=31 October 2025}}</ref> Ọ zọghị ọzọ na ntuli aka nke afọ 2011, kama Alexis Jeffers bụ onye ga-azọ ọkwa CCM maka ntuli aka nke anọ ma họpụta ya nke ọma n'oche ahụ.<ref>{{Cite web|url=https://www.oas.org/es/sap/docs/deco/2012/S_KittsNevis_e.pdf|title=FINAL REPORT OF THE OAS ELECTORAL OBSERVATION MISSION TO THE NEVIS ISLAND ASSEMBLY ELECTIONS IN THE FEDERATION OF SAINT KITTS AND NEVIS|work=OAS|date=11 July 2011|accessdate=31 October 2025}}</ref>
== Ihe odide ==
{{Reflist}}
[[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]]
674ogbk8c2pzg2jlifap95lcv6b7od0
Hnin Mya
0
75074
631489
2026-04-30T20:11:43Z
Hilda Andrews
56090
Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1318128621|Hnin Mya]]"
631489
wikitext
text/x-wiki
'''Hnin Mya''' (Burmese, 10 Disemba 1887 - 28 Nọvemba 1974) bụ onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị Burmese. N'afọ 1932, ọ ghọrọ nwanyị mbụ so na Kansụl Iwu.
== Akụkọ ndụ ==
Hnin Mya bụ nwanne nwanyị Chit Hlaing, onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị a ma ama. Mgbe enyere ụmụ nwanyị ikike ịzọ ọkwa n'afọ 1929, a họpụtara ya ka ọ bụrụ onye omeiwu site na mpaghara Moulmein Town na ntuli aka nke afọ 1932, wee bụrụ nwanyị mbụ so na ya. Mgbe a họpụtara ya, o kwuru na ya ga-ekwe ka nwoke ahụ ọ meriri were oche ahụ. N'oge mbụ ọ nọ n'ọchịchị omeiwu, o tinyere iwu iji kwe ka ụmụ nwanyị niile karịrị afọ 18 mee ntuli aka, kwụsị ụtụ isi ala ma kwe ka ụmụ nwanyị Burma keta ala nke ndị di na-abụghị ndị Burma.<ref name="TI" /> Mgbe Ndị omeiwu nọchiri ndị omeiwu na 1936, A họpụtara ya ọzọ, na-anọgide na-abụ naanị nwanyị na ndị omeiwu.
Ọ nwụrụ na 1974.
== Ihe odide ==
{{Reflist}}
97x5cx158eoa9qkr12kpala2qvf2w7u
P. Kamalambal
0
75075
631490
2026-04-30T20:18:52Z
Hilda Andrews
56090
Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1350813723|P. Kamalambal]]"
631490
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox officeholder
| name = P. Kamalambal
| image =
| width =
| caption =
| birth_date = {{birth date|1939|3|25|df=y}}
| birth_place = Kancheepuram
| death_date =
| death_place =
| office1 = Member-Tamil Nadu Legislative Assembly
| constituency1 = [[Kancheepuram Assembly constituency|Kancheepuram]]
| termstart1 = 2006
| termend1 = 2011
| predecessor1 = Mythili Thirunavukkarasu
| successor1 = [[V. Somasundaram]]
| office2 =
| termstart2 =
| termend2 =
| successor2 =
| children =
| party = [[Pattali Makkal Katchi]]
| spouse =
| alma_mater =
| relations =
| profession =
| footnotes =
| date =
| year =
| website =
}}
{{Election box begin|title=[[2006 Tamil Nadu Legislative Assembly election]]: [[Kancheepuram]]}}
{{Election box winning candidate with party link|candidate=P. Kamalambal|party=Pattali Makkal Katchi|votes=81,366|percentage=47.11%|change=}}
{{Election box candidate with party link|candidate=[[Mythili Thirunavukkarasu]]|party=All India Anna Dravida Munnetra Kazhagam|votes=70,082|percentage=40.57%|change=-15.23%}}
{{Election box candidate with party link|candidate=Eagambaram, S|party=Desiya Murpokku Dravida Kazhagam|votes=15,187|percentage=8.79%|change=}}
{{Election box candidate with party link|candidate=Mari, G|party=Independent politician|votes=2,337|percentage=1.35%|change=}}
{{Election box candidate with party link|candidate=Raghavan, K. T|party=Bharatiya Janata Party|votes=1,730|percentage=1.00%|change=}}
{{Election box margin of victory|votes=11,284|percentage=6.53%|change=-9.10%}}
{{Election box turnout|votes=1,72,723|percentage=72.21%|change=12.25%}}
{{Election box registered electors|reg. electors=2,39,201|change=}}
{{Election box gain with party link|winner=Pattali Makkal Katchi|loser=All India Anna Dravida Munnetra Kazhagam|swing=-8.70%}}
{{Election box end}}'''P. Sakthi Kamalambal''' (amụrụ n'afọ 1939) bụ Onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị India si Tamil Nadu .Ọ bụbu onye otu omeiwu nke na-anọchite anya Pattali Makkal Katchi site na mpaghara Kancheepuram Assembly dị na mpaghara Kanchi. <ref>{{Cite web|title=KAMALAMBAL, P(PMK):Constituency- Kancheepuram(Kancheepuram ) - Affidavit Information of Candidate:|url=https://www.myneta.info/tn2006/candidate.php?candidate_id=169|accessdate=2026-04-24|work=www.myneta.info}}</ref><ref>{{Cite news|date=2025-05-30|title=PMK functionaries, cadres dismayed by father-son rift|url=https://timesofindia.indiatimes.com/city/chennai/pmk-functionaries-cadres-dismayed-by-father-son-rift/articleshow/121523688.cms|accessdate=2026-04-24|work=The Times of India}}</ref><ref name=":0">{{Cite web|title=Kancheepuram Election Result 2026: Kancheepuram MLA Election Result & Vote Share - Oneindia|url=https://www.oneindia.com/kancheepuram-assembly-elections-tn-37/|accessdate=2026-04-24|work=www.oneindia.com|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=List of Candidates in Kancheepuram : Kancheepuram Tamil Nadu 2006|url=https://www.myneta.info/tn2006/index.php?action=show_candidates&constituency_id=85|accessdate=2026-04-24|work=www.myneta.info}}</ref>
Kamalambai si n'obodo Kanchipuram, Mpaghara Kanchipuram. Ọ lụrụ S Perumal. Ọ gụrụ akwụkwọ ruo na Klas 10 ma mesịa mee nkuzi nkuzi na 1969.
O sonyere ma merie ntuli aka nke afọ 2006 nke ndị omeiwu Tamil Nadu site na mpaghara Kanchipuram Assembly na tiketi PMK.<ref>{{Cite web|title=Live Chennai: Kancheepuram Assembly Constituency – Election Details, MLAs, Results, Candidates & Vote Share,Kancheepuram Assembly constituency, Kancheepuram MLA 2021, Tamil Nadu constituency 37, Kancheepuram election results, C V M P Ezhilarasan, Kancheepuram vote share, TN assembly elections 2026|url=https://www.livechennai.com/detailnews.asp?catid=94&newsid=79371|accessdate=2026-04-24|work=www.livechennai.com}}</ref> Ọ meriri onye iro ya kacha nso T Mythili nke All India Anna Dravida Munnetra Kazhagam (AIADMK). O nwetara vootu 81,366 ma merie site na vootu 11,284 .<ref name=":0">{{Cite web|title=Kancheepuram Election Result 2026: Kancheepuram MLA Election Result & Vote Share - Oneindia|url=https://www.oneindia.com/kancheepuram-assembly-elections-tn-37/|accessdate=2026-04-24|work=www.oneindia.com|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=Kancheepuram Assembly Constituency Election Result - Legislative Assembly Constituency|url=https://resultuniversity.com/election/kancheepuram-tamil-nadu-assembly-constituency|accessdate=2026-04-24|work=resultuniversity.com}}</ref>
== Ihe Omume Nchịkọta ==
=== 2006 ===
{{Reflist}}
== Ihe odide ==
[[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]]
9haw2n8jfv7ie9ngsewu4ij99xo6twd
Margaret Rose Kelsick
0
75076
631491
2026-04-30T20:30:24Z
Hilda Andrews
56090
Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1310982102|Margaret Rose Kelsick]]"
631491
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox officeholder
| name =
| image =
| office1 = Member of the [[Legislative Council of Montserrat|Legislative Council]]
| term1 = 1961–1966
| predecessor1 =
| successor1 = [[Percival Austin Bramble]]
| constituency1 = Plymouth
| birth_date =
| birth_place = [[Plymouth, Montserrat|Plymouth]], Montserrat
| death_date =
| death_place =
}}
'''Margaret Rose Kelsick''' bụ onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị Montserratian. N'afọ 1961, ọ ghọrọ nwanyị mbụ a họpụtara na Kansụl Iwu.
== Akụkọ ndụ ==
A mụrụ Kelsick na Plymouth, nwa nwanyị nke Margaret (née Bladen) na Thomas H. Kelsick. Ọ gụrụ akwụkwọ na Montserrat Secondary School wee mechaa rụọ ọrụ na ụlọ ọrụ inshọransị ezinụlọ, Thomas H. Kelsick Ltd. <ref name="PC" />
Nwa nwanne nne Eric Kelsick, onye ndú nke Montserrat Democratic Party, Kelsick bụ onye otu Montserrad Labour Party ma sonye na ntuli aka nke 1958 - nwanyị mbụ gbara ọsọ maka oche na Kansụl Iwu - mana Michael Dyer meriri ya na mpaghara Southern site na naanị votu atọ. Ọ gbara ọsọ ọzọ na 1961 ma họpụta ya site na mpaghara Plymouth, <ref name="F" /> na-aghọ nwanyị mbụ were oche na Kansụl Iwu. ịbụ nwanyị mbụ nọ n'oche Kansụl Iwu.[1] Agbanyeghị, ọ hapụrụ pati ahụ n'oge ọchịchị kansụl ahụ n'ihi enweghị nghọtahie gbasara nhọpụta David Fenton dịka minista<ref name="F" /> O mechara tụfuo oche ya na ntuli aka 1966.
Kelsick ghọrọ onye isi nchịkwa nke ụlọ ọrụ ezinụlọ ahụ na onye otu Montserrat Chamber of Commerce . O guzobekwara ego agụmakwụkwọ iji kwe ka ụmụ akwụkwọ si n'ezinụlọ dara ogbenye gaa mahadum.
== Ihe odide ==
{{Reflist}}
98srf2ennxc5no2dpri3mwxarjg38nn
L. Lalitha Kumari
0
75077
631493
2026-04-30T20:39:12Z
Hilda Andrews
56090
Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1351050376|L. Lalitha Kumari]]"
631493
wikitext
text/x-wiki
'''L. Lalitha Kumari''' (amụrụ n'afọ 1969) bụ onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị India si Andhra Pradesh . <ref name=":0">{{Cite web|title=L Lalitha Kumari(TDP):Constituency- PUTHALAPATTU(CHITTOOR) - Affidavit Information of Candidate:|url=https://www.myneta.info/andhrapradesh2019/candidate.php?candidate_id=5142|accessdate=2026-04-25|work=www.myneta.info}}</ref> Ọ bụbu onye otu omeiwu nke na-anọchite anya otu Telugu Desam Party site na mpaghara Palamaner Assembly nke dị maka obodo Scheduled Caste na mpaghara Chittoor. <ref name=":1">{{Cite web|date=23 March 2020|title=Sitting and previous MLAs from Palamaner Assembly Constituency|url=https://www.elections.in/andhra-pradesh/assembly-constituencies/palamaner.html|accessdate=25 April 2026|work=Elections.in}}</ref>
Kumari si Puthalapattu, Chittor, Andhra Pradesh. Ọ gụsịrị akwụkwọ na BA na 2011 site na kọleji jikọtara ya na Mahadum Dravidian, Kuppam . Ọ lụrụ M. Subramanyam.<ref name=":0">{{Cite web|title=L Lalitha Kumari(TDP):Constituency- PUTHALAPATTU(CHITTOOR) - Affidavit Information of Candidate:|url=https://www.myneta.info/andhrapradesh2019/candidate.php?candidate_id=5142|accessdate=2026-04-25|work=www.myneta.info}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://www.myneta.info/andhrapradesh2019/candidate.php?candidate_id=5142 "L Lalitha Kumari(TDP):Constituency- PUTHALAPATTU(CHITTOOR) - Affidavit Information of Candidate:"]. ''www.myneta.info''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">25 April</span> 2026</span>.</cite></ref>
A họpụtara Kumari na mbụ dịka onye omeiwu site na mpaghara Palamaner Assembly, nke meriri na ntuli aka Andhra Pradesh nke afọ 2004 nke na-anọchite anya otu Telugu Desam Party.<ref>{{Cite web|author=Vennelakanti|first=Pradeep|date=2024-02-02|title=Amaranatha to face crucial election in Palamaner|url=https://www.thehansindia.com/andhra-pradesh/amaranatha-to-face-crucial-election-in-palamaner-855811|accessdate=2026-04-25|work=www.thehansindia.com|language=en}}</ref> O nwetara vootu 67,861 ma merie onye iro ya kacha nso, Reddeppa Reddy R nke Indian National Congress, site na vootu 737.<ref name=":1">{{Cite web|date=23 March 2020|title=Sitting and previous MLAs from Palamaner Assembly Constituency|url=https://www.elections.in/andhra-pradesh/assembly-constituencies/palamaner.html|accessdate=25 April 2026|work=Elections.in}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://www.elections.in/andhra-pradesh/assembly-constituencies/palamaner.html "Sitting and previous MLAs from Palamaner Assembly Constituency"]. ''Elections.in''. 23 March 2020<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">25 April</span> 2026</span>.</cite></ref>
== Ihe odide ==
{{Reflist}}
[[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]]
cq7502c7tef244j9fxmjdczhx7f9z8y
Hiranyamayee Lama
0
75078
631495
2026-04-30T20:44:03Z
Hilda Andrews
56090
Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1308592048|Hiranyamayee Lama]]"
631495
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox officeholder
| image =
| office1 = Member of the [[Tshogdu]]
| term1 = 1979–
| constituency1 = Chengmari
| birth_date =
| birth_place =
| death_date =
| death_place =
}}
'''Hiranyamayee Lama''' bụ onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị Bhutan. N'afọ 1979 ọ ghọrọ nwanyị mbụ a họpụtara na Tshogdu.
== Akụkọ ndụ ==
Lama bụ nwa nwanyị K.D. Pradhan. Ọ gụrụ akwụkwọ na Kalimpong na India ma lụọ Dasho Durgadas Lama, onye ghọrọ onye ndụmọdụ eze ma bụrụ onye a ma ama na-eme ihe gbasara Ndị Kraịst.
Na June 1979, a họpụtara Lama ka ọ bụrụ onye omeiwu mba site na mpaghara Chengmari dịka onye nnọchiteanya ndị mmadụ, wee bụrụ nwanyị mbụ nọdụrụ na nzuko omeiwu nke Bhutan.
== Ihe odide ==
{{Reflist}}
mvo8p28w9gtx3tsr0y9vt24j0a4qjx8
N. Neelavathi
0
75079
631496
2026-04-30T20:59:11Z
Hilda Andrews
56090
Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1351156431|N. Neelavathi]]"
631496
wikitext
text/x-wiki
'''Nengineni Neelavathi''' (10 June 1977) bụ onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị India si Andhra Pradesh. Ọ bụbu onye otu omeiwu nke ndị omeiwu na 2004 si Gooty na-anọchite anya Indian National Congress. . <ref>{{Cite web|title=IndiaVotes AC: Gooty 2004|url=https://www.indiavotes.com/vidhan-sabha-details/2004/andhra-pradesh/gooty/27/26611/www.indiavotes.com/vidhan-sabha-details/2004/andhra-pradesh/gooty/27/26611/176|accessdate=2026-04-26|work=IndiaVotes}}</ref><ref>{{Cite news|date=2004-05-13|title=Bonhomie brims over at CLP|url=https://timesofindia.indiatimes.com/city/hyderabad/bonhomie-brims-over-at-clp/articleshow/672439.cms|accessdate=2026-04-26|work=The Times of India}}</ref> Ọ bụ onye MLA kachasị nta na mgbakọ ahụ na 2004.<ref name=":0">{{Cite web|date=2011-07-28|title=Profile of N. Neelavathi – Anantapur District – hello ap|url=https://helloap.com/profile-of-n-neelavathi-anantapur-district/|accessdate=2026-04-26|language=en-US}}</ref>
== Mbido ndụ na agụmakwụkwọ ==
A mụrụ Neelavathi na 10 June 1977 na Guntakal, Anantapur district, Andhra Pradesh. Aha nna ya bụ Nengineni Gadilingappa. Ọ lụrụ K. Palaksha Kumar. Ọ gụsịrị akwụkwọ na Master of Computer Applications . <ref name=":0">{{Cite web|date=2011-07-28|title=Profile of N. Neelavathi – Anantapur District – hello ap|url=https://helloap.com/profile-of-n-neelavathi-anantapur-district/|accessdate=2026-04-26|language=en-US}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://helloap.com/profile-of-n-neelavathi-anantapur-district/ "Profile of N. Neelavathi – Anantapur District – hello ap"]. 28 July 2011<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">26 April</span> 2026</span>.</cite></ref>
== Ọrụ ==
Neelavathi ghọrọ onye MLA na nke mbụ ya na-emeri na ntuli aka 2004 Andhra Pradesh Legislative Assembly site na mpaghara Gooty Assembly na mpaghara Anantapur na-anọchite anya Indian National Congress.O nwetara votu 52,895 ma merie onye ya na ya kacha nso, K. C. Narayana nke otu Telugu Desam Party, site na oke votu 8,712..<ref>{{Cite web|title=Gooty Assembly Constituency Election Result - Legislative Assembly Constituency|url=https://resultuniversity.com/election/gooty-andhra-pradesh-assembly-constituency|accessdate=2026-04-26|work=resultuniversity.com}}</ref><ref>{{Cite web|title=Andhra Pradesh Assembly Election 2004 - Constituency wise Results|url=https://m.rediff.com/election/ap04detail.htm|accessdate=2026-04-26|work=m.rediff.com}}</ref>
== Ihe odide ==
{{Reflist}}
[[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]]
i3gwx4j04zooi55harq126idedyw1x7
Caecilia Loots
0
75080
631497
2026-04-30T21:04:52Z
Joyjoycee
55163
Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1336582124|Caecilia Loots]]"
631497
wikitext
text/x-wiki
[[File:Caecilia_Loots_ROI_lowres.tif|thumb]]
{{Reflist}}
'''Cilia Antonia Maria "Cilia" Loots''' (nke a maara dị ka "Tante Kiel"; 27 Disemba 1903 - 13 Mee 1988) bụ onye nkuzi Dutch na onye otu nnupụisi na-emegide Fascist, nke a maara maka ịzọpụta ụmụaka ndị Juu n'oge [[World War II|Agha Ụwa nke Abụọ]].<ref name="yadvashem.org">{{Cite web|url=http://www.yadvashem.org/yv/en/exhibitions/righteous-women/loots.asp|title=Caecilia Antonia Maria Loots - Stories of Women Who Rescued Jews During the Holocaust - Righteous Among the Nations - Yad Vashem|publisher=}}</ref> A maara ya dị ka Onye Ezi Omume n'etiti Mba.<ref name="yadvashem.org" />
== Akụkọ ndụ ==
A mụrụ Caecilia Loots na Haarlem.[1] Ọ gbara ụlọ akwụkwọ nkeonwe maka ụmụaka nwere nnukwu nsogbu mmụta na Amersfoort, Province nke Utrecht.[1] Na 1942, o kpebiri izobe ọtụtụ ụmụaka ndị Juu n'ụlọ akwụkwọ ya n'ihi arịrịọ enyi ya.[1][2] Ọ zoro ụmụaka ndị ọzọ ka oge na-aga, Dina van Heiningen (emesịa van der Geld) nyeere ya aka n'ọrụ ụlọ, ebe ọ maara na a na-ezobe ụmụaka ndị Juu.[1] Dina nyeere ya aka nkwụsi ike site n'ihe omume ndị dị ka ọrụ ozi na ikesa akwụkwọ akụkọ iwu na-akwadoghị.<ref name="yadvashem.org">{{Cite web|url=http://www.yadvashem.org/yv/en/exhibitions/righteous-women/loots.asp|title=Caecilia Antonia Maria Loots - Stories of Women Who Rescued Jews During the Holocaust - Righteous Among the Nations - Yad Vashem|publisher=}}</ref>
Ụlọ akwụkwọ Loots bụ ebe dị ize ndụ iji zoo ụmụaka dịka ọ dị nso n'ogige ụlọ ọrụ Amersfoort; Emebere ebe ezoro ezo na mberede n'uko ụlọ mana ọ naghị adịkarị eji.[1] Loots zorokwa ụfọdụ ndị toro eto n'ụlọ ya n'oge agha ahụ, gụnyere ndị gbapụrụ n'ogige ụlọ ọrụ Amersfoort, yana inwe nzukọ mgbochi n'ebe ahụ.<ref name="yadvashem.org" />
N'afọ 1969, Yad Vashem nabatara Loots dị ka otu n'ime ndị ezi omume n'etiti mba.<ref>{{Cite web|url=http://blog.ifcj.org/post/advocates-and-allies-caecilia-loots|title=Advocates and Allies: Caecilia Loots|work=The Bridge}}</ref> Ọ nwụrụ mgbe ọ dị afọ 84 ma lie ya na Leusden .
== Edensibịa ==
r2g46jk3vhqhszmebdh3kezpba3ushw
Lilly Becher
0
75081
631498
2026-04-30T21:15:50Z
Joyjoycee
55163
Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1323277695|Lilly Becher]]"
631498
wikitext
text/x-wiki
Lilly Becher (née Korpus, 27 Jenụwarị 1901, Nuremberg – 20 Septemba 1978, Berlin) bụ onye ode akwụkwọ German, odeakụkọ na onye ndọrọndọrọ ọchịchị Kọmunist. Achọpụtara dị ka otu n'ime ndị na-ede akwụkwọ na-emegide Nazi nke mbụ wepụtara akwụkwọ akụkọ gbasara mkpagbu ndị Juu na Nazi Germany n'oge 1930, Becher bụ nwunye nke onye edemede a ma ama bụ Johannes Becher ma nweta nkwanye ùgwù dị ukwuu na East Germany dị ka onye edemede n'onwe ya.<ref>{{Cite web|author=|first=|date=|title=Lilly (Korpus) Becher|url=http://www.bundesstiftung-aufarbeitung.de/wer-war-wer-in-der-ddr-%2363%3b-1424.html?ID=4625|archiveurl=|archivedate=|accessdate=|work=bundesstiftung-aufarbeitung.de}}</ref>
== Akụkọ ndụ ==
A mụrụ Becher dị ka Lilly Korpus na Nuremberg na 27 Jenụwarị 1901 ma gụọ akwụkwọ na Munich na Heidelberg. N'ịbanye na Communist Party of Germany (KPD) n'oge ọgba aghara ndọrọ ndọrọ ọchịchị mbụ nke agha ụwa nke mbụ na 1919, ọ malitere ọrụ ogologo oge dị ka onye nta akụkọ ndọrọ ndọrọ ọchịchị na 1920s, na-arụ ọrụ maka akwụkwọ akụkọ KPD Die Rote Fahne na 1921 ma na-ahazi ngalaba ụmụ nwanyị nke Communist Party na 1922-1923.
Ọ kwagara Vienna na 1933, afọ [[Adolf Hitler|Hitler]] weghaara ike na Germany, nọrọ otu afọ tupu ọ gaa rụọ ọrụ maka ụlọ ọrụ mbipụta akwụkwọ Éditions du Carrefour na Paris, ebe o nyere aka kpọsara ma dekọọ nsogbu <nowiki><i id="mwLA">Ndị Juu</i></nowiki> Germany n'okpuru ọchịchị Nazi nke ala nna ya na nchịkọta 1936 nke Éditions del Carrefour Der Gelbe Fleck: die Ausrottung von 500000 dt. Juden, (The yellow spot: the extinction of 500000 dt. The Jews), otu n'ime akwụkwọ akụkọ mbụ dị otú ahụ na isiokwu ahụ. Ọ bụ Lion Feuchtwanger dere okwu mmalite nke akwụkwọ ahụ.
Mgbe ha zutere ma lụọ Johannes R. Becher, onye na-ede uri na onye gbara ọsọ ndụ site na ndị Nazi na Paris, ha abụọ kwagara Soviet Union, biri ebe ahụ ruo 1945. Ha abụọ sonyeere Kọmitii Mba maka Free Germany mgbe ndị Germany wakporo Soviet Union. Site na mmeri Germany na [[World War II|Agha Ụwa nke Abụọ]], ndị Bechers laghachiri na mpaghara Soviet nke ndị Allied na-achị Germany.
Lilly Becher rụrụ ọrụ dị ka onye isi nchịkọta akụkọ nke Neuen Berliner Illustrierten, akwụkwọ akụkọ bụ́ isi nke East German kwa izu, malite n'afọ 1945 ruo 1950. Johannes Becher dere abụ ahụ n'egwú mba German Democratic Republic, Auferstanden aus Ruinen, n'otu oge ahụ.
Becher dechara akụkọ ndụ di ya na 1963, afọ ise ka ọ nwụsịrị na 1958.
Ọ nwetara nkwado dị elu site n'aka gọọmentị East German na 1960 na 1970s, n'etiti ha bụ ọkọlọtọ East German Banner of Labour (Banner der Arbeit) maka mmezu pụtara ìhè na 1969.
Becher nwụrụ na 20 Septemba 1978.
== Edensibịa ==
{{Reflist}}
72kgmnh4udyvz043y2pesq4xkhn3src
Karin Lannby
0
75082
631501
2026-04-30T21:40:55Z
Chi glad
61000
Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1343901718|Karin Lannby]]"
631501
wikitext
text/x-wiki
[[World War II|Karin Tekla Maria Lannby (13 Eprel 1916 - 19 Nọvemba 2007), nke ekwuru na ihe nkiri na mbipụta French dị ka Maria Cyliakus, [1] bụ onye na-eme ihe nkiri, onye ntụgharị okwu, onye nta akụkọ, onye na-ede uri na onye nledo.[2]. Ọ jere ozi dị ka onye nledo maka ndị aka ekpe n'oge Agha Obodo Spanish, na maka Sweden na Stockholm n'oge Agha Ụwa nke Abụọ.]]
== Akụkọ ndụ ya ==
Nwa nwanyị nke onye nta akụkọ Gunnar Lannby na Lilly Lannby, onye isi ụlọ ọrụ Swedish nke ụlọ ọrụ ihe nkiri America Metro Goldwyn Mayer. Site n'aka nne ya, Lilly, Karin so n'òtù dị elu nke [[Stockholm]]. Dị ka nwa akwụkwọ na 1930s, Karin, ebe ọ bụ onye na-emegide ndị Fascist, sonyeere Ndị Kọmunist Sweden. N'oge agha obodo nke Spain, ọ rụrụ ọrụ dị ka onye ntụgharị na odeakwụkwọ n'ụlọ ọgwụ dị na Valencia.<ref name=":0">{{Cite web|author=Pryser|first=Tore|date=15 November 2007|title="En sfinx, en gåta"|url=https://www.dn.se/kultur-noje/kulturdebatt/en-sfinx-en-gata/|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160304003351/https://www.dn.se/kultur-noje/kulturdebatt/en-sfinx-en-gata/|archivedate=4 March 2016|accessdate=19 March 2024|work=[[Dagens Nyheter]]|language=Swedish}}</ref> Ọ kpọtụrụ Comintern na Barcelona, bụ ndị nyere ya ọrụ ịbanye n'ime ndị agha Francisco Franco na ndịda [[France]]. Mgbe ọrụ ya dara, a chụpụrụ ya na ndị Kọmunist wee laghachi Sweden. Site na 1939 ruo 1945, ọ bụ onye nnọchi anya na-ejere steeti Sweden ozi n'oge agha ahụ; n'okpuru aha koodu Annette, ọ kọrọ banyere ihe ọ chọpụtara site na mpaghara ọdịbendị na Mmekọrịta mba na mba nke ndụ ndọrọ ndọrọ ọchịchị Stockholm.<ref name=":0" />
O mere ihe nkiri n'ọtụtụ ihe nkiri n'oge agha. Na 1940–41, ya na Ingmar Bergman nwere mmekọrịta; A na-ekwu na ọ bụụrụ onye nlereanya maka agwa Ruth Köhler na fim Kvinna utan ansikte (1947). Mgbe agha ahụ gasịrị, Karin Lannby gbanwere aha ya na Maria Cyliakus wee kwaga France, ebe ọ na-arụsi ọrụ ike dị ka onye na-eme ihe nkiri, onye nsụgharị na onye nta akụkọ
<ref name=":0">{{Cite web|author=Pryser|first=Tore|date=15 November 2007|title="En sfinx, en gåta"|url=https://www.dn.se/kultur-noje/kulturdebatt/en-sfinx-en-gata/|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160304003351/https://www.dn.se/kultur-noje/kulturdebatt/en-sfinx-en-gata/|archivedate=4 March 2016|accessdate=19 March 2024|work=[[Dagens Nyheter]]|language=Swedish}}</ref>
== Hụkwa ==
* Erika Wendt
* Jane Horney
* Anders Thunberg (n'asụsụ Swedish): ''Karin Lannby: Ingmar Bergmans Mata Hari'' (Karin Lannby) (2009)
== Edensibịa ==
28tbl0tgrhvl0vfafvseijicgb7z8l1
New feminism
0
75083
631520
2026-05-01T01:29:48Z
Confidence24
24524
Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1301484750|New feminism]]"
631520
wikitext
text/x-wiki
<templatestyles src="Plainlist/styles.css"></templatestyles>'''Nkà ụmụ nwanyị ọhụrụ''' bụ ụdị echiche ụmụ nwanyị nke na-emesi ihe ike na ụmụ nwanyị na ụmụ nwoke na-emekọ ihe ọnụ, kama ịdị elu nke ụmụ nwoke karịa ụmụ nwanyị ma ọ bụ ụmụ nwanyị karịa ụmụ nwoke; ọ na-akwadokwa ịkwanyere ndị mmadụ ùgwù site n'afọ ime ruo ọnwụ ebumpụta ụwa. <ref>{{Cite journal|author=Allen R.S.M.|first=Sister Prudence|authorlink=Sisters of Mercy|title=Man-woman complementarity: the Catholic inspiration|journal=[[Logos: A Journal of Catholic Thought and Culture]]|date=Summer 2006|volume=9|issue=3|doi=10.1353/log.2006.0021|pages=87–108}} [http://www.laici.va/content/dam/laici/documenti/donna/filosofia/english/man-woman-complementary-the-catholic-inspiration.pdf PDF]</ref>
Nkà ụmụ nwanyị ọhụrụ, dịka ụdị ọdịiche dị n'etiti ụmụ nwanyị, na-akwado echiche ahụ bụ na ụmụ nwoke na ụmụ nwanyị nwere ike, echiche, na ọrụ dị iche iche, ebe ha na-akwado nha anya na ùgwù nke nwoke na nwanyị. N'ime echiche ya bụ isi bụ na ọdịiche dị n'ime ihe ndị dị ndụ dị mkpa ma anaghị emebi nha anya nke nwoke na nwanyị. Nkà ụmụ nwanyị ọhụrụ na-ekwu na a ga-eji ụmụ nwanyị kpọrọ ihe n'ọrụ ha dị ka ndị na-azụ ụmụ, na ụmụ nwanyị na ụmụ nwoke bụ ndị otu nhata n'ihe ha bara, nakwa na n'echiche mmekọrịta mmadụ na ibe ya, akụ na ụba, na iwu, ha kwesịrị ịdị nhata, ebe ha na-anabata ọdịiche dị n'etiti nwoke na nwanyị.
== Akụkọ ihe mere eme ==
E ji okwu a mee ihe na Britain n'afọ 1920 iji mata ọdịiche dị n'etiti ''ndị inyom ọhụrụ'' na ndị inyom a ma ama n'ọdịnala . Ụmụ nwanyị a, nke a na-akpọkwa ''ndị inyom ọdịmma'', nwere nchegbu karịsịa maka [[Nne|ịbụ nne]], dịka ọnụọgụgụ ndị ọzọ ha na Germany n'oge ahụ, Helene Stöcker na Bund für Mutterschutz ya. Ndị inyom ọhụrụ mere mkpọsa siri ike n'ịkwado usoro dịka ego ezinụlọ a na-akwụ ndị nne ozugbo. Ha na-akwadokwa iwu nchekwa n'ụlọ ọrụ. Onye kacha akwado nke a bụ Eleanor Rathbone nke otu ndị na-anọchi anya ndị omeiwu, ''National Union of Societies for Equal Citizenship'' .
Ụmụ agbọghọ na-eto eto megidere ''ndị otu feminist ọhụrụ'', ọkachasị ndị nọ na otu Six Point, ọkachasị Winifred Holtby, Vera Brittain, na Dorothy Evans, bụ́ ndị hụrụ nke a dị ka nzọụkwụ azụ n'echiche nke akụkụ dị iche iche nke narị afọ nke 19. Ha megidere iwu nchekwa karịsịa, nke ha hụrụ dị ka iwu na-egbochi ndị mmadụ ịrụ ọrụ, nke mere ka ụmụ nwanyị ghara inwe ike ịrụ ọrụ ndị a na-akwụ ụgwọ karịa n'ihi ihe gbasara ahụike na ọdịmma.
=== Ojiji ọhụrụ ===
N'afọ ndị na-adịbeghị anya, ndị na-akwado ikike ụmụ nwanyị amaliteghachila okwu ahụ site n'ịza oku Pope John Paul nke Abụọ maka "'ọchịchọ ụmụ nwanyị ọhụrụ' nke na-ajụ ọnwụnwa nke iṅomi ụdị 'ịchịisi ụmụ nwoke' iji mata ma kwado ezi amamihe nke ụmụ nwanyị n'akụkụ niile nke ndụ ọha mmadụ ma merie ịkpa ókè, ime ihe ike na mmegbu niile ... "Mee ka ndị mmadụ na ndụ dịghachi ná mma".<ref>{{Cite journal|author=II|first=John Paul|date=25 March 1995|title=Evangelium vitae: the gospel of life|journal=Libreria Editrice Vaticana}} Section 99 [https://www.vatican.va/holy_father/john_paul_ii/encyclicals/documents/hf_jp-ii_enc_25031995_evangelium-vitae_en.html Pdf.]</ref> John Paul nke Abụọ jikọtara ikike ụmụ nwanyị ọhụrụ nke nkwado ndụ, nkwado mmadụ na onye nwere amamihe nwanyị nke a chọpụtara na akwụkwọ ozi ya nke 1988 ''bụ Mulieris Dignitatem'', ma ọ bụ, ''Na Nsọpụrụ na Ọrụ Ụmụ nwanyị'' .<ref name=":0">{{Cite journal|author=II|first=John Paul|date=15 August 1998|title=Mulieris dignitatem: on the dignity and vocation of women|journal=Libreria Editrice Vaticana}} Section 30 [https://www.vatican.va/holy_father/john_paul_ii/apost_letters/documents/hf_jp-ii_apl_15081988_mulieris-dignitatem_en.html Pdf.]</ref> N'ime ngalaba nke iri atọ nke akwụkwọ ozi a, John Paul nke Abụọ kọwara ụmụ nwanyị dị ka ndị nwere "ihe ọmụma nke ha" ma kpọọ ha òkù ka ha jiri ya weghachite "mmetụta maka ụmụ mmadụ n'ọnọdụ ọ bụla."<ref name=":0" /> Ụmụ nwanyị bụ ndị nne na ndị na-elekọta ndị ọzọ, ma bụrụkwa ndị na-ekere òkè n’akụkụ niile nke ọrụ na mbọ mmadụ. Ọ kọwara 'ọkachamara nwanyị' dịka ọmịiko, mmekọrịta mmadụ na ibe ya, ikike mmetụta uche, ịdị n'okpuru onwe onye, nkwurịta okwu, nghọta na ime ka mmadụ bụrụ onye a na-amaghị. N'akụkụ nke 24 nke akwụkwọ ozi a na-ese okwu, John Paul nke Abụọ na-agbachitere nha nhata nke ụmụ nwanyị ma na-arụ ụka na di na nwunye kwesịrị ido onwe ha n'okpuru ibe ha.
[[John Paul nke Abụọ]] malitere nkwenye ya nke dabeere na nkà mmụta okpukpe nke njikọta nwoke na nwanyị n'etiti ndị na-ege ya ntị na Wenezdee n'etiti 1979 na 1984, n'ihe a na-achịkọta ugbu a dị ka [[Theology of the Body]]. N'akwụkwọ a, ọ kọwara nkwenye ya na a na-emepụta ụmụ nwoke na ụmụ nwanyị dị ka mmadụ ndị na-emekọ ihe ọnụ maka ịhụ na ịhụ ha n'anya.
John Paul nke Abụọ gara n'ihu n'ịkpọ oku maka ụmụ nwanyị ka ha bụrụ ndị na-akwado ụmụ mmadụ n'akwụkwọ ozi o degaara ụmụ nwanyị tupu ogbako ụmụ nwanyị Beijing nke afọ 1995.<ref>{{Cite journal|author=II|first=John Paul|title=Apostolic letter to women|journal=Libreria Editrice Vaticana|date=29 June 1995}} [https://www.vatican.va/holy_father/john_paul_ii/letters/documents/hf_jp-ii_let_29061995_women_en.html Pdf.]</ref>
Kemgbe ahụ, ụmụ nwanyị nwere mmasị ịkwado mmadụ n’onwe ya - tinyere ndị nwoke na-arụkọ ọrụ ha - anọwo na-etolite echiche nwanyị nkeonwe.<ref>{{Cite book|title=Woman as Prophet in the Home and the World: Interdisciplinary Investigations|author=edited by Lemmons|first=R Mary|publisher=Lexington Books|year=2016|isbn=978-1-4985-4208-1}}</ref> "Personality feminism" bụ okwu Prudence Allen bu ụzọ chepụta iji kọwaa udi feminism nke John Paul nke Abụọ kpọrọ.<ref>{{Cite journal|author=Allen|first=Prudence|title=Can Feminism Be a Humanism?|journal=Women in Christ: Toward a New Feminism, Edited by Michele Schumacher. Eerdmans Publisher|volume=2004|pages=251–83}}</ref> mụ nwanyị anọwokwa na-emepụta nzube nke nwanyị ọhụrụ dị ka ozizi nkà ihe ọmụma gbasara mmekọ nwoke na nwanyị. Ha kwenyere na ịbụ onye nhata na ụmụ nwoke n'ọrụ ha na mmekọrịta mmadụ na ibe ya apụtaghị ịgọnarị ọdịiche anụ ahụ ha dị ka ụmụ nwanyị ma ọ bụ mkpa ọ dị ịbụ nne ma n'anụ ahụ ma n'ime mmụọ.<ref>{{Cite journal|author=Steinfels|first=Margaret|title=Obstacles to the new feminism: look before you leap|journal=America|date=6–13 July 1996|volume=175|issue=8|pages=16–21|pmid=11660277}}</ref>
== Echiche ==
=== Mmekọahụ zuru oke ===
Ọ bụ ezie na ndị Gris kwetara na e nwere ike inwe mmekorita nwoke na nwanyị, mmepe usoro n'ime nkà ihe ọmụma a nke mmadụ amaliteghị ruo mgbe Augustine nke Hippo, onye ghọtara ihe ozizi Ndị Kraịst nke mbilite n'ọnwụ pụtara. Onye ọkà ihe ọmụma ọdịda anyanwụ mbụ kwupụtara echiche zuru oke nke mmekọahụ bụ Hildegard nke Bingen, onye nọn Benedictine nke narị afọ nke iri na abụọ. N'oge na-adịghị anya, mgbanwe Aristotelian nke narị afọ nke iri na atọ, na enweghị agụmakwụkwọ dị elu maka ụmụ nwanyị na narị afọ ndị sochirinụ, kpuchiri ọganihu ya.<ref>{{Cite book|author=Allen R.S.M.|first=Sister Prudence|authorlink=Sisters of Mercy|title=The concept of woman|publisher=[[William B. Eerdmans Publishing Company|W.B. Eerdmans Publishing]]|location=Grand Rapids, Michigan|year=1997|isbn=9780802842701}} pp. 213-315; 408-410.</ref>
Ọmụmụ ihe gbasara nkà ihe ọmụma na echiche nke njikọta nwoke na nwanyị bụ ihe a ma ama na mmalite narị afọ nke 20 site n'aka ụmụ akwụkwọ Edmund Husserl abụọ: Dietrich von Hildebrand na Edith Stein. Von Hildebrand rụrụ ụka megide "mkparị dị egwu nke ịkpa ókè agbụrụ" nke oge ya, na-ekwu na ọ bụ "nkwekọrịta izugbe n'ụdị ha abụọ na-eme ka... mmekọrịta nkwado n'ezie". Stein mere ka metaphysics nke Thomas Aquinas dịghachi ndụ iji kwuo na ọdịiche dị n'ahụ bụ ọdịiche dị na mmụọ, na mkpụrụ obi abụghị unisex. A katọrọ arụmụka Stein maka ịghara ịghọta na enweghị ihe onwunwe nke mkpụrụ obi mmadụ karịrị njedebe nke ahụ dị ka Aquinas na-ekwu.<ref>{{Cite journal|author=Sharkey|first=Sarah Borden|date=2008|title=Edith Stein and Thomas Aquinas on Being and Essence|journal=American Catholic Philosophical Quarterly|volume=82|issue=1|pages=87–103|doi=10.5840/acpq200882121}}</ref> Echiche ụmụ nwanyị ọhụrụ nwekwara mmetụta nke ndị na-eme ihe nkiri na Phenomenology nke mmalite narị afọ nke 20.
Mgbakwunye zuru oke dị iche na mgbakwunye akụkụ, n'ihi na ọ na-arụ ụka na ụmụ nwoke na ụmụ nwanyị bụ mmadụ niile n'ime onwe ha, ha abụọ hà nhata karịa mkpokọta akụkụ ha. Echiche nke mgbakwunye akụkụ na-arụ ọrụ na-arụ ụka na nwoke na nwanyị nke ọ bụla mejupụtara akụkụ nke mmadụ. Site n'echiche a, mgbe ejikọtara ha ọnụ, ha na-eme otu ihe mejupụtara ihe dị iche iche.
=== Ihe ahụ pụtara ===
Ndị otu ọhụrụ na-akwalite nghọta nke mmadụ dịka onye e kere n'onyinyo na oyiyi nke Chineke (imago Dei) maka ebumnuche nke ịdị n'otu na mkpakọrịta.[1] Ha na-ahụ ọdịiche dị iche iche n'ụzọ ndị ikom na ndị inyom si enye onwe ha onyinye n'eziokwu site na 'ihe ahụ pụtara n'alụmdi na nwunye', ma na-ahụ onyinye ndị a dị ka ihe na-ekpughe ihe omimi nke Chineke na ọrụ ha, ọrụ na ùgwù ha.
Echiche ndị ọzọ ndị ọhụrụ na-akwado ụmụ nwanyị na-akwalite gụnyere:
* na usoro ahụ dị iche iche nke ụmụ nwoke na ụmụ nwanyị na-eduga ma n'ahụmịhe dị iche iche dị ndụ..
* na ụzọ dị iche iche ụmụ nwoke na ụmụ nwanyị si enye ndụ n'ụzọ anụ ahụ nwere njikọ na mmetụta uche, nke ime mmụọ, na nke ọgụgụ isi.
* mmezu ahụ dị ka nwanyị pụtara nlekọta nne, ma ọ bụ n'ụzọ anụ ahụ ma ọ bụ nke ime mmụọ. Ndị inyom ọhụrụ kwenyere na ma ha na-eme ya nke ọma ma ọ bụ na ha anaghị eme ya, ụmụ nwanyị na-ahazi onwe ha ka ha bụrụ nne, iji zụlite ndụ na akpa nwa ha. Ha na-ekwu na ikike anụ ahụ maka ịbụ nne na-ejikọta ya na àgwà uche, nke ime mmụọ na nke mmetụta uche nke ụmụ nwanyị ga-achọ ịbụ nne.
* nke n'agbanyeghị ma nwanyị ọ bụla na-amụ nwa ma ọ bụ na ọ bụghị, ọ nwere ikike maka ịhụnanya nne na nne ime mmụọ.
==== Ọkaibe nwanyị ====
A na-eji okwu ahụ bụ "ọkachamara nwanyị" akọwa amamihe nke John Paul nke Abụọ kọwara dị ka nke ụmụ nwanyị, "nke nwere ike ịhụ na ụmụ mmadụ nwere mmetụta uche n'ọnọdụ ọ bụla."<ref name=":0">{{Cite journal|author=II|first=John Paul|date=15 August 1998|title=Mulieris dignitatem: on the dignity and vocation of women|journal=Libreria Editrice Vaticana}} Section 30 [https://www.vatican.va/holy_father/john_paul_ii/apost_letters/documents/hf_jp-ii_apl_15081988_mulieris-dignitatem_en.html Pdf.]</ref> Ọ na-arụ ụka na mmetụta uche a jikọtara ya na ịmụ nwa. A pụrụ ịchọta ọrụ iji kpughee ọdịdị nke njikọ a n'akwụkwọ akụkọ dị iche iche, dị ka ''Ụmụ nwanyị n'ime Kraịst: Toward a New Feminism'' (2004) na ''Nwanyị dị ka Onye Amụma n'ime Ụlọ na Ụwa'' (2016). Àgwà nke njikọ ndị a nke ọgụgụ isi nwanyị na ọmụmụ nwa na-ewelite ọtụtụ ajụjụ doro anya. Dịka ọmụmaatụ:
; Mmetụta banyere onye ahụ
: Ebe ọ bụ na ha nwere ike inweta ma zụlite ndụ n'ime afọ ha, ụmụ nwanyị nwere ike inwe obi ike pụrụ iche nye onye ọhụrụ ahụ - nwa ha. Nke a gụnyere ikike ijikọ ụmụ mmadụ niile n'otu n'ihi na ndị mmadụ niile na nne ha dị n'afọ ha. Ajụjụ ndị a na-ajụ ebe a gụnyere ókè ọ na-eme mkpebi iji tụlee mmadụ ọ bụla dị ka nwa mmadụ na ụzọ mkpebi dị otú ahụ si emetụta iwu mmekọrịta mmadụ na ibe ya, nka, na ọdịbendị mmadụ.
; Mmetụta ọmịiko
: N'ihi mkpa ọ dị ilekọta ụmụ ha na-etolite, n'ime afọ ha na dịka ụmụ ọhụrụ, ndị nne na-ahụ n'anya na-aghọ ndị na-enwekwu ọmịiko. Ajụjụ ndị a na-ajụkarị gbasara njirimara a gụnyere ma mmepe nke ọmịiko bụ nke anụ ahụ ma ọ bụ ihe si na nhọrọ nke ilekọta onwe ya pụta. Ha gụnyekwara ịtụle arụmụka Edith Stein na ụmụ nwanyị nwere "mkpa dị ukwuu ịkọrọ onye ọzọ [ndụ ha], n'ihi ya, ikike maka ịhụnanya na-adịghị achọ ọdịmma onwe onye nanị, maka ntinye aka, ikike karịa onwe onye...".
; Mmeghachi omume
: Naanị ụmụ nwanyị ka e kere nwere oghere nkịtị n'ime onwe ha nke nwere ike ịnabata onye ọzọ ma tụpụta ndụ ọhụrụ. Site n'afọ ime, ụmụ nwanyị na-enye onyinye nke onwe - ahụ nke ha - ka ndị ọzọ, ụmụ ha, wee nweta onyinye nke ndụ. Ajụjụ ndị a na-ajụ ebe a gụnyere njikọ dị n'etiti nnabata mmekọahụ na ụdị nnabata ndị ọzọ, dịka ọmụmaatụ mmetụta uche, uche, mmụọ, ọgụgụ isi na ihe ndị ọzọ.
; Nchebe nke ndụ
: N'ihi ndụ mmadụ ọhụrụ dị n'ime afọ ha, ụmụ nwanyị nwere ọrụ pụrụ iche ilekọta ụmụ ha na mmetụta pụrụ iche maka mkpa nke ndị niile na-enweghị ike ilekọta onwe ha - ndị na-adịghị ike, ndị ogbenye, ndị a chụpụrụ - ndị niile a na-ejighị ndụ ha kpọrọ ihe. Ndị ọkachamara n'ihe gbasara feminist ọhụrụ kwenyere na ọ bụ ikpe na-ezighị ezi mgbe ụmụ nwanyị na-akwado ite ime, igbu ụmụ ọhụrụ, nchọpụta mkpụrụ ndụ embrayo, ma ọ bụ ịmịpụta nwa n'ime vitro. Ajụjụ ndị a na-ajụ ebe a na-emetụta ụzọ kachasị mma iji gboo mkpa ụmụ nwanyị ma nye nkwado dị mkpa iji kwụsị ikpe na-ezighị ezi ndị a ma wuo ọha mmadụ. Ndị na-ahụ maka ụmụ nwanyị na-ekwu na imekọ ihe ọnụ nke ụmụ nwoke dị oke mkpa maka ọrụ ndị a nke na ha onwe ha kwesịkwara ịbụ ndị na-ahụkarị ụmụ nwanyị.
; Ịdị nsọ na obi umeala
: Ụmụ nwanyị nwere mmetụta nke ịdị umeala n'obi iji chebe onwe ha pụọ n'iji ihe omimi nsọ ahụ eme ihe ma ọ bụ ihe megidere ya.<ref>Graglia, "Domestic Tranquility" Chapter 4, section on 'Female Chastity and the Preciousness of Women' p. 163-183.</ref> Naanị ịhụnanya zuru oke - ntinye aka na-enweghị ihe ọ bụla na inye onwe onye n'alụmdi na nwunye - "nwere ike ịnagide ihere nke ọdịdị mmadụ.<ref>Graglia, "Domestic Tranquility" Chapter 4, section on 'Female Chastity and the Preciousness of Women' p. 163-183.</ref> Isi ihe dị mkpa maka nnabata a bụ iji mmekọahụ kpọrọ ihe dị ka ihe atụ nke onye a hụrụ n'anya nke ukwuu.<ref>{{Cite book|title=Love and Responsibility|last=Wojtyla|first=Karol|publisher=Farrar, Sraus, Giroux|year=1981}}</ref> Ndị inyom ọhụrụ na-emegidekarị ihe Russell D. Moore kpọrọ "Omenala Ndị Ikom" nke di na nwunye bi ọnụ ma na-enwe mmekọahụ n'èzí alụmdi na nwunye.<ref>Moore, Russell D. ''Modern Feminism and the Concubine Culture:The Gender Implications of the Condit Case.'' The Council on Biblical Manhood and Womanhood. August 9, 2001</ref>
; Nkwado ụmụ nwoke
: Site n'inyere ụmụ nwoke aka ịghọ nna, ụmụ nwanyị na-enye ụmụ nwoke nnukwu onyinye. Ọ bụ ezie na ọ na-ekere òkè n'ịzụ ụmụ, nwoke na-anọkarị n'èzí usoro nke afọ ime na ọmụmụ. N'ọtụtụ ụzọ, ụmụ nwanyị na-eme ka ịbụ nna na nkà ịzụ ụmụ nwoke dịkwuo mfe. Maka ndị inyom ọhụrụ, mmezu nke ịbụ nwoke pụtara ịbụ nna, ma n'anụ ahụ ma n'ụzọ ime mmụọ. Iji bụrụ nna anụ ahụ, nwoke ga-enyerịrị mkpụrụ ya, iji mepụta ndụ ọhụrụ. Dịka ndị nna ime mmụọ niile si kwuo, dịka ndị New Feminists si kwuo, nwere ọrụ ichebe inye onwe onye nke nwoke na nwanyị. Echiche a nke nchekwa nke nwunye na ezinụlọ ha na-ewulitekwa n'ime ikike anụ ahụ nke nwoke n'ike anụ ahụ ka ukwuu nke ụmụ nwoke, n'ozuzu ya, yana mkpa uche ha inwe mmetụta nke ịbụ onye ruru eru na onye nwere ike.<ref>Crabb, Larry. ''The Silence of Adam.'' Zondervan, 1998.</ref> Enwere ọtụtụ ajụjụ a na-edozighị ebe a gụnyere ụzọ ụmụ nwanyị si eme ka ịbụ nna dị mfe, na-akwado nkwupụta na ịbụ nna bụ isi ihe na-eme ka ụmụ nwoke mezuo, na ụzọ e si gosipụta ịbụ nna n'Atọ n'Ime Otu na site na Kraịst.<ref>Pelletier, Anne-Marie. "The Teachers of Man, for the Church as Bride." in "Women in Christ" ed. Schumacher, p. 232-250.</ref>
: E nwere esemokwu ebe ọ bụ na ọ bụghị ndị niile na-akwado iwu ọhụrụ nke ndị inyom na-akwado echiche John Paul nke Abụọ na ngalaba 23-24 nke Mulieris Dignitatem na n'ihi Jenesis 1:27 na Ndị Efesọs 5:21, di na nwunye kwesịrị ịdị n'okpuru ibe ha.<ref>{{cite journal|last1=Shivanandan|first1=Mary|date=1996|title=Feminism and marriage: a reflection on Ephesians 5: 21-33.|url=http://www.christendom-awake.org/pages/mshivana/femmar3.htm|journal=Diakonia Journal of the Center for Eastern Christian Studies|volume=29|issue=1|quote="The subjectivity of man and woman in marriage" section}}</ref><ref>Von Hildebrand, ''On the Privilege of Being a Woman,''</ref><ref>Caldecott, Leonie. ''Sincere Gift: The Pope's "New Feminism"''. Communio: International Catholic Review 21 (Spring 1996). Section III.</ref> Dịka ọmụmaatụ, na Eastern Orthodoxy, ịbụ nna ime mmụọ pụtara ọrụ nchụàjà ime mmụọ - inye ahụ na ọbara nwoke maka ido ụwa nsọ. Ọ bụ n'ihi na Jizọs nyere ahụ na ọbara ya ma dị ka àjà maka Chọọchị ya na dị ka onyinye nye Chọọchị n'ụdị Eucharist ka a pụrụ ichepụta ndụ ime mmụọ ọhụrụ. "Nwoke bụ 'isi' nke nwunye ya ọ bụghị iji mee ka onwe ya dị ka onye na-eme ihe ike, kama iji nye ahụ ya maka ya" wee si otú a mepụta ndụ ọhụrụ.<ref name="Zeno, p.115">Zeno, "Every Woman's Journey", p.115.</ref> Dịka ndị na-edebe Eucharist, a na-enye ụmụ nwoke ahụ na ọbara Kraịst. Ndị ikom niile, ma ha lụrụ di ma ọ bụ nwunye ma ha lụrụ, ka e nyere nwanyị - ahụ nke Chọọchị. "Ọ bụ Eucharist ha."<ref name="Zeno, p.1152">Zeno, "Every Woman's Journey", p.115.</ref>
==== Ọnọdụ ụmụ nwanyị ọhụrụ ====
; Ọdịiche, ọ bụghị ịkpa ókè
: "Ịkpa ókè bụ ihe ọjọọ, mana ọdịiche bụ ihe Chineke mere."<ref>Zeno, ''Every Woman's Journey,'' 119.</ref> Ndị ọkachamara n'ihe gbasara ụmụ nwanyị ọhụrụ na-ekwu na ụmụ nwoke na ụmụ nwanyị dị iche iche, na ọdịiche a na-emetụta ụzọ ha si ebi ndụ ha, ihe ha na-eche banyere ha, na ike na adịghị ike ha. Ụmụ nwanyị nwere ike imezu ọrụ aka ha site n'ime ihe dịka ndị nne ime mmụọ n'ọrụ ọ bụla ha na-arụ: dịka nwunye, nne, nwanyị raara onwe ya nye, ọkachamara na-arụ ọrụ, ma ọ bụ nwanyị na-alụbeghị di. Ekwesighi iji ọdịiche dị n'etiti nwoke na nwanyị kpaa ókè n'otu onye ma e wezụga n'ọnọdụ ebe ọrụ dabere na onye nwere mmekọahụ ụfọdụ, dịka ọmụmaatụ, ụmụ nwanyị na-amụ nwa, naanị ụmụ nwoke nwere ike ịbụ ndị ụkọchukwu na Chọọchị Katọlik na [[Eastern Orthodox]].<ref>{{cite book|last=Migliorino Miller|first=Monica|title=Sexuality and authority in the Catholic Church|publisher=University of Chicago Press|pages=76–114|location=Scranton|year=2006|isbn=9781589661288}}</ref><ref>{{cite book|last=Sacred Congregation for the Doctrine of the|first=Faith|title=Inter Insigniores (Declaration on the question of admission of women to the ministerial priesthood)|publisher=Eternal Word Television Network|url=http://www.ewtn.com/library/CURIA/CDFINSIG.HTM|date=15 October 1976|isbn=9781589661288}}</ref>
; Alụmdi na nwunye dị ka oriri nsọ
: Ndị otu feminist ọhụrụ na-ewere alụmdi na nwunye dị ka onyinye onwe onye nke ndị mmadụ n'udo n'efu, zuru oke, kwesịrị ntụkwasị obi, na nke na-amị mkpụrụ. Nke a pụtara na alụmdi na nwunye karịrị "mmekọrịta"; ọ bụ njikọta nke ndị mmadụ.
; Ememe ezinụlọ na ụlọ
: Ndị ọkachamara n'ihe gbasara ụmụnwaanyị ọhụrụ na-arụ ụka na ezi echiche ụmụnwaanyị abụghị naanị maka ụmụnwaanyị, kama ọ bụ maka ezinụlọ - ma n'otu n'otu ma n'otu n'ime Chọọchị na Ụmụ Mmadụ. Ezinụlọ bụ isi ihe dị mkpa n'obodo, mana ọtụtụ ụmụnwaanyị enweghị nhọrọ ịnọ n'ụlọ ha na ụmụ ha n'ihi nrụgide mmekọrịta mmadụ na ibe ya, akụ na ụba ma ọ bụ ndọrọ ndọrọ ọchịchị.<ref>{{citation|last1=Shivanandan|first1=Mary|contribution=Nurturing as a basic right and responsibility|editor-last1=Vitz|editor-first1=Paul C.|editor-last2=Krason|editor-first2=Stephen M.|title=Defending the family: a sourcebook|publisher=The Society of Catholic Social Science Press|location=Steubenville, Ohio|year=1998|isbn=9781888462005|postscript=.}} [http://www.christendom-awake.org/pages/mshivana/nurture.html Online.]</ref><ref>{{cite book|last1=Fraiberg|first1=Selma|title=Every child's birthright: in defense of mothering|publisher=[[Basic Books]]|location=New York, New York|year=1977|isbn=9780465021321}}</ref><ref>{{cite journal|last1=Glendon|first1=Mary Ann|author-link=Mary Ann Glendon|title=Feminism and the family an indissoluble marriage|journal=[[Commonweal (magazine)|Commonweal]]|date=14 February 1997|pages=11–15}} [http://www.catholiceducation.org/en/controversy/marriage/feminism-and-the-family-an-indissoluble-marriage.html Online.]</ref> A ga-eji ọrụ ụmụnwaanyị dịka nne na n'ụlọ kpọrọ ihe dị ka ihe dị mma n'onwe ya.<ref>Graglia, F. Carolyn. ''Domestic Tranquility: A Brief Against Feminism.''Dallas: Spence Publishing Company, 1998. p. 1-30.</ref>
; Ịhụnanya na ije ozi, ọ bụghị ike, ọchịchị ma ọ bụ obi ilu
: N'ịbụ ndị ihe ha na-ahụ dị ka obi ilu, ịkpọasị, ma ọ bụ mmegwara nke ọtụtụ ndị na-akwado ụmụ nwanyị megide ụmụ nwoke ma ọ bụ ụmụ nwanyị ndị ọzọ maka ikpe na-ezighị ezi ugbu a ma ọ bụ n'oge gara aga, ndị na-ahụ maka ụmụ nwanyị ọhụrụ na-ekwu na ụmụ nwoke na ụmụ nwanyị kwesịrị imekọ ihe ọnụ na mmekọrịta mmadụ na ibe ha..<ref>Alvare, Helen. "A New Feminism" Liguorian Magazine. May, 1997.</ref> Nke a pụtara inye onwe ha n'ijere ibe ha ozi na ịhụnanya.<ref>As Janne Haaland-Matlary states, "The paradox for modern man is, of course, that Christian power is equal to service." from "Men and Women in Family, Society and Politics." Catholic Culture. L'Osservatore Romana. Vatican, January 12, 2005. p. 6-7</ref>
; Ezigbo nnwere onwe na-echeta nzube, gụnyere ihe ndị metụtara ya na ikike ya
: Iji mee ka ụmụ nwoke na ụmụ nwanyị nwee nnwere onwe n'ezie, ndị ọkachamara n'ihe gbasara ụmụ nwanyị ọhụrụ na-ekwu na ha aghaghị ịsọpụrụ Onye Okike ma hụ ya n'anya otú ahụ. Ya mere, nkà ihe ọmụma na okpukperechi bụ akụkụ dị mkpa n'ịchọ otu ụmụ nwoke na ụmụ nwanyị kwesịrị na kwesịrị isi mee ihe maka "eziokwu ma ọ bụ ezi ihe ka elu", ọ bụghị naanị otu ha chọrọ ma ọ bụ nwere ike isi mee ihe.<ref>Alvare, "A New Feminism"</ref> Ndị ọkachamara n'ihe gbasara ụmụ nwanyị ọhụrụ na-ekwu na ndị mmadụ ga-eji ekele cheta na Chineke hụrụ ha n'anya dịka ihe e kere eke si gosi; ha aghaghị ịghọta na ndụ, n'ụzọ ụfọdụ, bụ onyinye ọ bụghị naanị ihe mmadụ nwere ike ikwu dị ka ihe onwunwe ya pụrụ iche.<ref>Zeno, ''Every Woman's Journey,'' p. 72-74</ref>
; Ịmịpụta mkpụrụ, ọ bụghị naanị mmepụta ihe
: Ịmụpụta mkpụrụ bụ ime ka ndị ọzọ hụ ma hụ ha n'anya. Ọ bụ ezie na mmepụta ihe bara uru, na-enyere aka ma dịkwa mkpa, a ghaghị ilekwasị anya n'ịkwanyere onye ahụ ùgwù na ịhụnanya - ọ bụ ezie na ọ na-ewe oge karịa, ọ chọrọ ndidi na nkwado nke ndị ọzọ, a naghịkwa atụ ya n'anya. Ọrụ ọ bụla nke ije ozi bụ ihe akaebe nke uru mmadụ, si otú a na-akwalite ọganihu nke agbụrụ mmadụ dum.
; Ịmụpụta, ọ bụghị enweghị ike ịmụ nwa
: Ọtụtụ ndị ọkachamara n'ihe gbasara ụmụ nwanyị ọhụrụ na-ekwu na ọmụmụ nwa bụ usoro ihe dị ndụ sitere n'okike, nke dị mma, ọ bụghị ọrịa ụmụ nwanyị kwesịrị ịṅụ ọgwụ ahụ ka a gwọọ ha.<ref>Smith, Janet E. "Contraception: Why Not?" Catholic Physicians Guild meeting. Pontifical College Josephinum Columbus, Ohio. May 1994.</ref> Ọ bụrụ na ụmụ nwanyị asọpụrụ ọmụmụ nwa ha - ikike ha nwere maka ịbụ nne anụ ahụ na nke ime mmụọ, ha chọrọ nkwanye ùgwù n'aka ndị ọzọ ma jụ na mmekọahụ ha nwere ike ime ka ha nwee afọ ojuju onwe ha. Mbelata a nke mmekọahụ na-eme site na iji ọgwụ mgbochi afọ ime.<ref>{{cite journal|last1=Shivanandan|first1=Mary|title=Body narratives: language of truth?|journal=[[Logos: A Journal of Catholic Thought and Culture]]|date=Summer 2000|volume=3|issue=3|doi=10.1353/log.2000.0033|pages=166–193|s2cid=201778003}} [http://www.christendom-awake.org/pages/mshivana/logos.html Online.]</ref> Ya mere, ọtụtụ ndị ọkachamara n'ihe gbasara ụmụ nwanyị ọhụrụ na-atụle uru ime mmụọ, mmetụta uche, na anụ ahụ maka ụmụ nwoke na ụmụ nwanyị site na ịgbaso atụmatụ ezinụlọ ebumpụta ụwa kama iji ọgwụ mgbochi afọ ime.<ref>See Smith, "Contraception: Why not?" and ''Why Humanae Vitae was Right: A Reader'' San Francisco: Ignatius Press, 1993; DeMarco, Donald, Ph.D. "New Perspectives on Contraception"; Anscombe, G.E.M. "Contraception and Chastity", London: Catholic Truth Society, 1975.</ref>
=== Ndị na-akwado ya ===
Ndị na-akwado ya n'oge a gụnyere Pia de Solenni, Janet E. Smith, Katrina Zeno, Elizabeth Fox-Genovese, R. Mary Lemmons, Colleen Carroll Campbell, [[Mary Beth Bonacci]], Sister Prudence Allen, Alice von Hildebrand, Kimberly Hahn, Helen Alvare, [http://bdfund.org/read-the-blog/?p=199 Dorinda C. Bordlee], Erika Bachiochi, na Mary Ellen Bork. Ọrụ nke ndị Katọlik na-eche echiche n'oge gara aga banyere nwoke na nwanyị, dị ka Hildegard nke Bingen, Edith Stein na G. E. M. Anscombe, aghọwokwa mmetụta na nso nso a na mmepe nke ụmụ nwanyị ọhụrụ. Ọ bụ ezie na ọ bụ n'echiche nke John Paul nke Abụọ, òtù ahụ gụnyekwara ndị a ma ama na-abụghị ndị Katọlik, dị ka onye edemede ndị Juu Wendy Shalit na onye Protestant na-eme ngagharị iwe Enola Aird.
== Ndị nkatọ ==
Ndị nkatọ nke mmegharị ahụ na-arụ ụka na e ji usoro nna ochie mepụta ya maka nlekọta nke ya. Dịka Sister of Mercy Mary Aquin O'Neill, onye nduzi nke Mount Agnes Theological Center for Women in Baltimore kwuru, "[ọ]gaghị apụta mgbe niile na ụmụ nwoke na-akọwa ụmụ nwanyị ma na-agwa ụmụ nwanyị ihe ọ dị ka ịbụ nwanyị."<ref name="LaReau 20062">{{cite magazine |last1=LaReau |first1=Renée M. |date=January 2006 |title=Redesigning women: Is the church's 'new feminism' a good fit? |url=http://www.uscatholic.org/pastissues |magazine=[[U.S. Catholic (magazine)|U.S. Catholic Magazine]] |publisher=[[Claretians#Work|Claretians]] |pages=12–17 |volume=72 |issue=1}}</ref> Dịka echiche a si dị, ruo mgbe ụmụ nwanyị ga-abụ ndị otu ikike a dị elu, ha enweghị ike ime mkpebi ikike gbasara echiche ha n'ihi na a napụrụ ha na ntuli aka.<ref>{{cite book|last1=Beattie|first1=Tina|title=New Catholic feminism: theology and theory|date=2006|publisher=Routledge|location=New York|isbn=9780415301480|pages=1–32}}</ref> Ndị nkatọ ahụ na-ekwusi ike na ọ dịghị mmegharị ọ bụla nke na-emegide ime ime na njikwa ọmụmụ nwa n'ụdị mgbochi ime ihe arụ nwere ike ịdị mma maka ụmụ nwanyị, nakwa na echiche nwanyị ọhụrụ bụ ụdị okike ma ọ bụ mkpebi bayọlọji, nke a pụrụ ịhụ dị ka ajọ mbunobi ochie n'ụdị ọhụrụ.<ref name="LaReau 2006">{{cite magazine |last1=LaReau |first1=Renée M. |date=January 2006 |title=Redesigning women: Is the church's 'new feminism' a good fit? |url=http://www.uscatholic.org/pastissues |magazine=[[U.S. Catholic (magazine)|U.S. Catholic Magazine]] |publisher=[[Claretians#Work|Claretians]] |pages=12–17 |volume=72 |issue=1}}</ref>
Ojiji ọgbara ọhụrụ nke Chọọchị Katọlik ji eme ihe n'oge a na-agbalị ịpụ n'echiche ọdịnala nke Akwụkwọ Nsọ Katọlik nke 1912 na ụmụ nwanyị na ụmụ nwoke abụghị ndị otu n'ihe gbasara ndọrọ ndọrọ ọchịchị, akụ na ụba, na mmekọrịta mmadụ na ibe ya. A kabeghị ya anya ihe kpatara e ji mee mgbanwe ndị a, Holy See ka na-agbasokwa ọtụtụ echiche ndị nwere otu arụmụka mmadụ nke Akwụkwọ Nsọ Katọlik nke 1912. Nkatọ ọzọ nke echiche nwanyị ọhụrụ bụ na enwere ike ijikọ ọnọdụ [[Pope John Paul nke Abụọ]] na ozizi Katọlik ọdịnala karịa. Nke a nwere ike ime ka echiche ụwa na-aga n'ihu nke na-emebi ikike maka ụmụ nwoke na ụmụ nwanyị ịrụkọ ọrụ ọnụ nke ọma n'ọnọdụ ọkachamara na/ma ọ bụ mmekọrịta mmadụ na ibe ya.<ref>{{cite journal|last1=Kaveny|first1=Cathleen|title=The 'New Feminism'?|journal=Commonwealth|date=28 March 2008|volume=135|issue=6|pages=8}}</ref>
== Hụkwa ==
* Atụmatụ ezinụlọ
* Nkwado ụmụ nwanyị
1a4xalacdebdquo2bt1zqdxyg13i9i6
Ńkàtá ojiarụ:KishorEdits
3
75084
631525
2026-05-01T06:00:46Z
DolphybBot
61063
Nabata onye ohuru na Igbo Wikipedia! (bot)
631525
wikitext
text/x-wiki
{{Nnọọ|username=KishorEdits|bot=[[Ojiarụ:DolphybBot|DolphybBot]] ([[Ńkàtá ojiarụ:DolphybBot|ṅkátá]]) 06:00, 1 Mee 2026 (UTC)}}
cnq09o5youjqv3971k0brwl8q9o72s6
Ńkàtá ojiarụ:Delphinium Winner
3
75085
631526
2026-05-01T06:00:56Z
DolphybBot
61063
Nabata onye ohuru na Igbo Wikipedia! (bot)
631526
wikitext
text/x-wiki
{{Nnọọ|username=Delphinium Winner|bot=[[Ojiarụ:DolphybBot|DolphybBot]] ([[Ńkàtá ojiarụ:DolphybBot|ṅkátá]]) 06:00, 1 Mee 2026 (UTC)}}
jj5jsgpbhh8r2ldjzpojcad2ubijqaj
Victoire Tinayre
0
75086
631528
2026-05-01T07:01:45Z
Johnnybam
24488
Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1351638686|Marguerite Tinayre]]"
631528
wikitext
text/x-wiki
{{Reflist}}Marguerite Victoire Tinayre (née Guerrier, 6 Machị 1831 - 16 Ọgọst 1895) bụ onye nkuzi French, onye edemede, onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị na onye ndọrọ ndọrọọrọ ọchịchị. Ọ bụ onye otu Paris Commune ma na-arụ ọrụ n'okpuru aha nzuzo '''Jean Guêtré''', '''Jean Tinayre''' na '''Jules Paty'''.
== Akụkọ ndụ ==
A mụrụ Tinayre na 6 Machị 1831 na Issoire, Puy de Dome, Auvergne-Rhône-Alpes, France.<ref name=":0">{{Cite web|author=Newhall|first=David S.|title=Tinayre, Marguerite (1831–?)|url=https://www.encyclopedia.com/women/encyclopedias-almanacs-transcripts-and-maps/tinayre-marguerite-1831|accessdate=2026-04-12|work=Encyclopedia.com}}</ref><ref name=":1">{{Cite book|author=Sowerwine|first=Charles|url=https://www.google.co.uk/books/edition/Women_and_Socialism_in_France_1871_1921/ErW2AAAAIAAJ?hl=en&gbpv=1&bsq=Marguerite+Tinayre&dq=Marguerite+Tinayre&printsec=frontcover|title=Women and Socialism in France 1871-1921: Socialist Women's Groups from Léonie Rouzade to Louise Saumoneau|date=1974|publisher=Univeristy of Wisconsin.|pages=16|language=en}}</ref> Ezinụlọ ya bụ ndị omenkà na ndị otu ndị isi obodo nke mba ahụ.<ref name=":2">{{Cite web|date=2019-10-04|title=«Victoire», la Communeuse|url=https://blogs.mediapart.fr/edition/nos-ancetres-les-gauloises/article/041019/victoire-la-communeuse|accessdate=2026-04-12|work=Le Club de Mediapart|language=fr}}</ref><ref name=":3">{{Cite web|author=Kowal|first=Claude|date=2012-05-14|title=Marguerite Tinayre (1831-1895)|url=https://autogestion.asso.fr/marguerite-tinayre-1831-1895/|accessdate=2026-04-12|work=Association Autogestion|language=fr-FR}}</ref> Ọ na-elekọta ụlọ akwụkwọ onwe onye (école libre) na Issoire, <ref name=":0" /> n'ime ụlọ nna ya gbazinyere ya, tupu ọ kwaga Paris.<ref>{{Cite book|author=Thomas|first=Edith|url=https://www.google.co.uk/books/edition/The_Women_Incendiaries_English_Translati/msJVAAAAYAAJ?hl=en&gbpv=1&bsq=Marguerite+Tinayre&dq=Marguerite+Tinayre&printsec=frontcover|title=The Women Incendiaries: English Translation from the French|date=1967|publisher=Secker & Warburg|pages=8|language=en}}</ref><ref name=":4">{{Cite web|author=Constant|first=Caroline|date=2011|title=Victoire Tinayre (1831-1895) L’enseignement comme arme révolutionnaire (40)|url=https://archive.wikiwix.com/cache/?url=https://www.humanite.fr/tribunes/victoire-tinayre-1831-1895-l%25E2%2580%2599enseignement-comme-%253Farme-revolutionnaire-40-478472|accessdate=2026-04-12|work=l'Humanite|language=fr}}</ref>
=== Ọrụ ===
Mgbe nnupụisi nke Napoleon nke Atọ na 1851, a machibidoro Tinayre iwu ịkụzi ihe, a chụpụrụ nwanne ya nwoke Ambroise na France ma chụpụ ndị mụrụ ya n'obodo maka echiche ndọrọ ndọrọ ọchịchị ha.<ref name=":4">{{Cite web|author=Constant|first=Caroline|date=2011|title=Victoire Tinayre (1831-1895) L’enseignement comme arme révolutionnaire (40)|url=https://archive.wikiwix.com/cache/?url=https://www.humanite.fr/tribunes/victoire-tinayre-1831-1895-l%25E2%2580%2599enseignement-comme-%253Farme-revolutionnaire-40-478472|accessdate=2026-04-12|work=l'Humanite|language=fr}}</ref> N'afọ 1858, ọ lụrụ onye odeakwụkwọ Jean Tinayre. Ha nwere ụmụ isii, gụnyere onye na-ese ihe na onye na-esi ihe Louis Tinayre na onye na na-ese foto na onye na'ese osisi Julien Tinayre (onye lụrụ onye edemede Marcelle Tinayre). <ref name=":3">{{Cite web|author=Kowal|first=Claude|date=2012-05-14|title=Marguerite Tinayre (1831-1895)|url=https://autogestion.asso.fr/marguerite-tinayre-1831-1895/|accessdate=2026-04-12|work=Association Autogestion|language=fr-FR}}</ref> <ref name=":5">{{Cite web|author=Piguet|first=Laure|title=TINAYRE Victoire [née GUERRIER Marguerite, Victoire]|url=https://maitron.fr/tinayre-victoire-nee-guerrier-marguerite-victoire/|accessdate=2026-04-12|work=Maitron|language=fr-FR}}</ref><ref>{{Cite book|author=Waelti-Walters|first=Jennifer R.|url=https://www.google.co.uk/books/edition/Feminisms_of_the_Belle_Epoque/hDgqAAAAYAAJ?hl=en&gbpv=1&bsq=Marguerite+Tinayre&dq=Marguerite+Tinayre&printsec=frontcover|title=Feminisms of the Belle Epoque: A Historical and Literary Anthology|date=1994|publisher=University of Nebraska Press|isbn=978-0-8032-4762-8|pages=67|language=en}}</ref> Mgbe e nyere ya ohere ịkụzi ọzọ, ọ duziri ụlọ akwụkwọ Protestant n'efu na Neuilly, Bondy na Noisy-le-Sec . <ref name=":3" /><ref name=":6">{{Cite web|author=Labreure|first=David|date=2023-06-11|title=TINAYRE NÉE GUERRIER Victoire Marguerite, Marguerite - Jules PATY - Jean GUÊTRÉ|url=https://cths.fr/an/savant.php?id=122480#|accessdate=2026-04-12|work=cths.fr}}</ref>
Tinayre bipụtara akwụkwọ akụkọ abụọ n'afọ 1860 banyere ezinụlọ ndị ọrụ ugbo na-akwaga Paris, <sup class="mw-ref reference" mwag="">Marguerite+Tinayre<nowiki>&</nowiki>amp;dq=Marguerite+Tinayre<nowiki>&</nowiki>amp;printsec=frontcover<nowiki>&</nowiki>quot;},<nowiki>&</nowiki>quot;title<nowiki>&</nowiki>quot;:{<nowiki>&</nowiki>quot;wt<nowiki>&</nowiki>quot;:<nowiki>&</nowiki>quot;Women and Socialism in France 1871-1921: Socialist Women's Groups from Léonie Rouzade to Louise Saumoneau<nowiki>&</nowiki>quot;},<nowiki>&</nowiki>quot;date<nowiki>&</nowiki>quot;:{<nowiki>&</nowiki>quot;wt<nowiki>&</nowiki>quot;:<nowiki>&</nowiki>quot;1974<nowiki>&</nowiki>quot;},<nowiki>&</nowiki>quot;publisher<nowiki>&</nowiki>quot;:{<nowiki>&</nowiki>quot;wt<nowiki>&</nowiki>quot;:<nowiki>&</nowiki>quot;Univeristy of Wisconsin.<nowiki>&</nowiki>quot;},<nowiki>&</nowiki>quot;pages<nowiki>&</nowiki>quot;:{<nowiki>&</nowiki>quot;wt<nowiki>&</nowiki>quot;:<nowiki>&</nowiki>quot;16<nowiki>&</nowiki>quot;},<nowiki>&</nowiki>quot;language<nowiki>&</nowiki>quot;:{<nowiki>&</nowiki>quot;wt<nowiki>&</nowiki>quot;:<nowiki>&</nowiki>quot;en<nowiki>&</nowiki>quot;}},<nowiki>&</nowiki>quot;i<nowiki>&</nowiki>quot;:0}}]}\" data-ve-no-generated-contents=\"true\" id=\"mwAVM\"><nowiki>&</nowiki>nbsp;<nowiki></span></nowiki><nowiki><cite about=\"#mwt9\" class=\"citation book cs1\" id=\"CITEREFSowerwine1974\" data-ve-ignore=\"\">Sowerwine, Charles (1974). <a class=\"external text\" href=\"https://www.google.co.uk/books/edition/Women_and_Socialism_in_France_1871_1921/ErW2AAAAIAAJ?hl=en&amp;gbpv=1&amp;bsq=Marguerite+Tinayre&amp;dq=Marguerite+Tinayre&amp;printsec=frontcover\" id=\"mwAVQ\" rel=\"mw:ExtLink nofollow\"><i id=\"mwAVU\">Women and Socialism in France 1871-1921: Socialist Women's Groups from Léonie Rouzade to Louise Saumoneau</i></nowiki><nowiki></a></nowiki>. Univeristy of Wisconsin. p.<nowiki><span id=\"mwAVY\" typeof=\"mw:Entity\">&</nowiki>nbsp;<nowiki></span></nowiki>16.<nowiki></cite></nowiki>"}}" id="cite_ref-:1_2-1" rel="dc:references" typeof="mw:Extension/ref">[./Marguerite_Tinayre#cite_note-:1-2 <span class="mw-reflink-text"><span class="cite-bracket">[</span>1<span class="cite-bracket"><nowiki>]</nowiki></span></span>]</sup> <ref name=":7">{{Cite book|author=Sowerwine|first=Charles|url=https://www.google.co.uk/books/edition/Sisters_Or_Citizens/oxU9AAAAIAAJ?hl=en&gbpv=1&dq=Marguerite+Tinayre&pg=PA209&printsec=frontcover|title=Sisters Or Citizens?: Women and Socialism in France Since 1876|date=1982-01-28|publisher=Cambridge University Press|isbn=978-0-521-23484-9|pages=30|language=en}}</ref> nke akpọrọ Un Rêve de femme na La Marguerite, nke abụọ n'ime ha raara nye onye edemede na onye na-ede akụkọ na France George Sand. <ref name=":0">{{Cite web|author=Newhall|first=David S.|title=Tinayre, Marguerite (1831–?)|url=https://www.encyclopedia.com/women/encyclopedias-almanacs-transcripts-and-maps/tinayre-marguerite-1831|accessdate=2026-04-12|work=Encyclopedia.com}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFNewhall">Newhall, David S. [https://www.encyclopedia.com/women/encyclopedias-almanacs-transcripts-and-maps/tinayre-marguerite-1831 "Tinayre, Marguerite (1831–?)"]. ''Encyclopedia.com''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">12 April</span> 2026</span>.</cite></ref> E bipụtara ha abụọ n'okpuru aha nzuzo Jules Paty . <ref name=":3">{{Cite web|author=Kowal|first=Claude|date=2012-05-14|title=Marguerite Tinayre (1831-1895)|url=https://autogestion.asso.fr/marguerite-tinayre-1831-1895/|accessdate=2026-04-12|work=Association Autogestion|language=fr-FR}}<cite class="citation web cs1 cs1-prop-foreign-lang-source" data-ve-ignore="" id="CITEREFKowal2012">Kowal, Claude (14 May 2012). [https://autogestion.asso.fr/marguerite-tinayre-1831-1895/ "Marguerite Tinayre (1831-1895)"]. ''Association Autogestion'' (in French)<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">12 April</span> 2026</span>.</cite>
[[Category:CS1 French-language sources (fr)]]</ref> Tinayre rụkwara ọrụ n'okpuru aha nzuzo '''Jean Guêtré''' na '''Jean Tinayre'''. Ọ meghere ụlọ obibi akwụkwọ a na-akpọ Tinayre-Guerrier nke bipụtara akwụkwọ gbasara nkuzi.<ref name=":5">{{Cite web|author=Piguet|first=Laure|title=TINAYRE Victoire [née GUERRIER Marguerite, Victoire]|url=https://maitron.fr/tinayre-victoire-nee-guerrier-marguerite-victoire/|accessdate=2026-04-12|work=Maitron|language=fr-FR}}<cite class="citation web cs1 cs1-prop-foreign-lang-source" data-ve-ignore="" id="CITEREFPiguet">Piguet, Laure. [https://maitron.fr/tinayre-victoire-nee-guerrier-marguerite-victoire/ "TINAYRE Victoire [née GUERRIER Marguerite, Victoire]"]. ''Maitron'' (in French)<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">12 April</span> 2026</span>.</cite>
[[Category:CS1 French-language sources (fr)]]</ref>
Na 1866, Tinayre kwagara n'ógbè dara ogbenye nke 13th arrondissement wee guzobe ụlọ akwụkwọ agụmakwụkwọ maka ụmụ agbọghọ.[1] Na 1866, o hiwere obere ndị ọchụnta ego Société des Équitables de Paris ya na Louise Michel, Paul Delamarche Étienne na Henry Fortuné.[2] [3] [4] Ndị otu ahụ sonyeere L'Internationale na Federal Chamber of Workers' Societies.[1] Na 1867, Tinayre haziri otu ọmụmụ ihe nke Saint-Simonia akpọrọ The Just of Paris (French: Les Equitables de Paris).[5] Na 1868, ndị uwe ojii nwụchiri ya bụ ndị hụrụ ka ọ na-ekwu okwu na nzukọ na-akwado "echiche ndị na-emegide ọha na eze na okpukpe."[6]
Mgbe ekwupụtara Paris Commune na 1871, a họpụtara Tinayre dị ka onye nyocha nke ụlọ akwụkwọ ụmụ nwanyị na 12th arrondissement na 11 Eprel 1871. <ref name=":5">{{Cite web|author=Piguet|first=Laure|title=TINAYRE Victoire [née GUERRIER Marguerite, Victoire]|url=https://maitron.fr/tinayre-victoire-nee-guerrier-marguerite-victoire/|accessdate=2026-04-12|work=Maitron|language=fr-FR}}</ref><ref name=":8">{{Cite web|title=Marguerite Tinayre and education|url=https://www.commune1871.org/la-commune-de-paris/histoire-de-la-commune/dossier-thematique/les-femmes-de-la-commune/529-marguerite-tinayre-et-l-education|archiveurl=https://archive.wikiwix.com/cache/?url=https%3A%2F%2Fwww.commune1871.org%2Fla-commune-de-paris%2Fhistoire-de-la-commune%2Fdossier-thematique%2Fles-femmes-de-la-commune%2F529-marguerite-tinayre-et-l-education|archivedate=2018-01-09|accessdate=2026-04-12|work=Association des Amies et Amis de la Commune de Paris 1871}}</ref> N'okpuru Commune, ọ bụ onye otu Women's Union for the Defense of Paris and the Care of the Wounded . <ref name=":3">{{Cite web|author=Kowal|first=Claude|date=2012-05-14|title=Marguerite Tinayre (1831-1895)|url=https://autogestion.asso.fr/marguerite-tinayre-1831-1895/|accessdate=2026-04-12|work=Association Autogestion|language=fr-FR}}</ref> N'oge "Bloody Week", Tinayre na di ya lekọtara ndị merụrụ ahụ, na-aga site na barricade gaa na barricades.<ref name=":8" />
=== Njide na ọnwụ ===
E jidere Tinayre mgbe onye na-elekọta ụlọ katọrọ ya na 26 Mee 1871 <ref name=":3">{{Cite web|author=Kowal|first=Claude|date=2012-05-14|title=Marguerite Tinayre (1831-1895)|url=https://autogestion.asso.fr/marguerite-tinayre-1831-1895/|accessdate=2026-04-12|work=Association Autogestion|language=fr-FR}}</ref> ma jide ya na Châtelet. <ref name=":4">{{Cite web|author=Constant|first=Caroline|date=2011|title=Victoire Tinayre (1831-1895) L’enseignement comme arme révolutionnaire (40)|url=https://archive.wikiwix.com/cache/?url=https://www.humanite.fr/tribunes/victoire-tinayre-1831-1895-l%25E2%2580%2599enseignement-comme-%253Farme-revolutionnaire-40-478472|accessdate=2026-04-12|work=l'Humanite|language=fr}}</ref><ref name=":0">{{Cite web|author=Newhall|first=David S.|title=Tinayre, Marguerite (1831–?)|url=https://www.encyclopedia.com/women/encyclopedias-almanacs-transcripts-and-maps/tinayre-marguerite-1831|accessdate=2026-04-12|work=Encyclopedia.com}}</ref> Mgbe ọ jụsịrị ajụjụ banyere ya, e jidere di Tinayre ma gbaa ya égbè.<ref name=":3" /><ref name=":7">{{Cite book|author=Sowerwine|first=Charles|url=https://www.google.co.uk/books/edition/Sisters_Or_Citizens/oxU9AAAAIAAJ?hl=en&gbpv=1&dq=Marguerite+Tinayre&pg=PA209&printsec=frontcover|title=Sisters Or Citizens?: Women and Socialism in France Since 1876|date=1982-01-28|publisher=Cambridge University Press|isbn=978-0-521-23484-9|pages=30|language=en}}</ref> A tọhapụrụ Tinayre n'ụbọchị e gbusịrị di ya ma gbaga Geneva, Switzerland, ya na nwanne ya nwanyị Anna Babrick.<ref name=":6">{{Cite web|author=Labreure|first=David|date=2023-06-11|title=TINAYRE NÉE GUERRIER Victoire Marguerite, Marguerite - Jules PATY - Jean GUÊTRÉ|url=https://cths.fr/an/savant.php?id=122480#|accessdate=2026-04-12|work=cths.fr}}</ref> Nwanne ha nwoke Antoine gbagara [[London]], England.<ref name=":0" />
Na Jenụwarị 9, 1874, n'oge ọgba aghara iwu nke Commune, Conseil supérieur de la guerre mara Tinayre ikpe na anọghị ya ka ọ dọọrọ n'agha n'ogige e wusiri ike maka ọrụ ya na ndị otu nnupụisi.[1][2] Mgbe a chụgara ya n’agha, ọ gara biri na Budapest, Hungary, ma rụọ ọrụ dị ka onye na-elekọta ezinụlọ a ma ama.[2] Comte de Bourgoing nke Hungary dere akwụkwọ ozi otuto maka ọrụ ya na Hungary. [1] Ọ tọrọ ntọala akwụkwọ akụkọ La Sociale na La Semaine de Mai . [3]
[[Faịlụ:100elles_Victoire_Tinayre_-_Rue_Rothschild.jpg|thumb|252x252px|Okporo ámá Victoire Tinayre]]
On 27 November 1879, Tinayre received an amnesty on her sentence.<ref name=":2">{{Cite web|date=2019-10-04|title=«Victoire», la Communeuse|url=https://blogs.mediapart.fr/edition/nos-ancetres-les-gauloises/article/041019/victoire-la-communeuse|accessdate=2026-04-12|work=Le Club de Mediapart|language=fr}}</ref> She was fully pardoned in January 1880 and returned to France.<ref name=":5">{{Cite web|author=Piguet|first=Laure|title=TINAYRE Victoire [née GUERRIER Marguerite, Victoire]|url=https://maitron.fr/tinayre-victoire-nee-guerrier-marguerite-victoire/|accessdate=2026-04-12|work=Maitron|language=fr-FR}}</ref> She became a member of the Central Socialist Committee for Relief of Amnestied and Non-Amnestied Persons alongside Hubertine Auclert and Marie Manière. <sup class="noprint Inline-Template Template-Fact" style="white-space:nowrap;">[''[[wikipedia:Tinye edensibịa|<span title="This claim needs references to reliable sources. (April 2026)">citation needed</span>]]'']</sup>
Tinayre so Louise Michel dee akwụkwọ akụkọ La Misère (1882), banyere otu ezinụlọ Paris dara ogbenye n'ógbè dị ala nke na-emeso ọtụtụ ọdachi, mkpagbu na ụdị mmegbu.<ref>{{Cite journal|author=Marino|first=Maria Teresa|date=2025|title=The Victims of Defeat by Louise Michel and Marguerite Tinayre|url=https://www.euppublishing.com/doi/10.3366/ccs.2025.0563|journal=Comparative Critical Studies|volume=22|issue=2|pages=213–228|doi=10.3366/ccs.2025.0563|issn=1744-1854|accessdate=2026-04-12}}</ref> Njikọ ha siri ike n'ihi ọdịiche echiche.<ref name=":5">{{Cite web|author=Piguet|first=Laure|title=TINAYRE Victoire [née GUERRIER Marguerite, Victoire]|url=https://maitron.fr/tinayre-victoire-nee-guerrier-marguerite-victoire/|accessdate=2026-04-12|work=Maitron|language=fr-FR}}</ref> Tinayre mechara bụrụ onye na-akwado omume ọma, hiwere Union des Femmes <ref name=":2">{{Cite web|date=2019-10-04|title=«Victoire», la Communeuse|url=https://blogs.mediapart.fr/edition/nos-ancetres-les-gauloises/article/041019/victoire-la-communeuse|accessdate=2026-04-12|work=Le Club de Mediapart|language=fr}}</ref> ma kụzie n'ụlọ akwụkwọ nke ezinụlọ Guise site na 1883 ruo 1885.<ref>{{Cite book|author=Franck|first=Irene M.|url=https://www.google.co.uk/books/edition/Women_s_World/5_wSAQAAMAAJ?hl=en&gbpv=1&bsq=Marguerite+Tinayre&dq=Marguerite+Tinayre&printsec=frontcover|title=Women's World: A Timeline of Women in History|date=1995|publisher=HarperPerennial|isbn=978-0-06-273336-8|pages=189|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|author=Sowerwine|first=Charles|url=https://www.google.co.uk/books/edition/Les_femmes_le_socialisme/anciAAAAMAAJ?hl=en&gbpv=1&bsq=Marguerite+Tinayre&dq=Marguerite+Tinayre&printsec=frontcover|title=Les femmes & le socialisme: un siècle d'histoire|date=1978|publisher=Presses de la Fondation nationale des sciences politiques|isbn=978-2-7246-0416-0|pages=39|language=fr}}</ref><ref name=":2" />
Tinayre nwụrụ na 16 August 1895 na Neuilly-sur-Seine, France, mgbe ọ dị afọ 64. <ref name=":2">{{Cite web|date=2019-10-04|title=«Victoire», la Communeuse|url=https://blogs.mediapart.fr/edition/nos-ancetres-les-gauloises/article/041019/victoire-la-communeuse|accessdate=2026-04-12|work=Le Club de Mediapart|language=fr}}</ref><ref name=":5">{{Cite web|author=Piguet|first=Laure|title=TINAYRE Victoire [née GUERRIER Marguerite, Victoire]|url=https://maitron.fr/tinayre-victoire-nee-guerrier-marguerite-victoire/|accessdate=2026-04-12|work=Maitron|language=fr-FR}}</ref>
A na-edebe ihe ndekọ nke ezinụlọ Tinayre na Archives du Féminisme . <ref>{{Cite web|title=Famille Tinayre|url=https://www.archivesdufeminisme.fr/fonds-archives/famille-tinayre/|accessdate=2026-04-12|work=Archives du Féminisme|language=fr-FR}}</ref>
== Edensibia ==
[[Otú:Articles with hCards]]
[[Otú:Pages with unreviewed translations]]
40ytmdqoxrrcje3omkgue3zqx4jo1xc
Clementine Mélois
0
75087
631529
2026-05-01T07:13:29Z
Goodymeraj
16207
Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1351933823|Clémentine Mélois]]"
631529
wikitext
text/x-wiki
'''Clementine Mélois''' (amụrụ na 15 Jun 1980) bụ onye France na-ese ihe na onye edemede, nke a maara maka ọrụ nnwale na nke mkpaọchị nke na-ejikọta nka na akwụkwọ ọgụgụ. Onye bụ onye òtù Oulipo na-eme nnwale akwụkwọ kemgbe 2017, Mélois nwetara nlebara anya mbụ na Cent titres (2014), akwụkwọ nke ntụgharị n'ụzọ na-akpa ọchị nke aha akwụkwọ na ibé mkpuchi nke akwụkwọ ndị a ma ama. Ọrụ ya ndị sochirinụ gụnyere akwụkwọ akụkọ "achọtara" Sinon j'oublie (2017), nke a sụgharịrị dị ka Otherwise I Forget (2023), na Dehors, la tempête (2020), echiche na-abụghị akụkọ ifo banyere ịgụ ihe. N'afọ 2024, o bipụtara Alors c'est bien, akwụkwọ ncheta banyere ọnwụ nna ya nke natara ọtụtụ onyinye edemede.
== Akụkọ ndụ ==
A mụrụ Mélois na 15 Jun 1980 na La Ferté-Milon, France.<ref name="GLV">{{Cite web|title=Clémentine Mélois|url=https://lara-vincy.com/Gallery/artists/clementine-melois|work=Galerie Lara Vincy|accessdate=22 April 2026|language=fr}}</ref><ref name="Clermont">{{Cite news|author=Clermont|first=Thierry|title=Maudit Bic: Clémentine Mélois tire les couvertures à soi|url=https://www.lefigaro.fr/livres/2014/12/18/03005-20141218ARTFIG00026--maudit-bic-clementine-melois-tire-les-couvertures-a-soi.php|accessdate=22 April 2026|work=Le Figaro|date=18 December 2014|language=fr}}</ref><ref name="Cerf">{{Cite news|author=Cerf|first=Juliette|title=Clémentine Mélois, reine du pastiche|url=https://www.telerama.fr/livre/clementine-melois-reine-du-pastiche-6870245.php|accessdate=27 April 2026|work=Télérama|date=6 May 2021|language=fr}}</ref> Nne ya bụ onye nkuzi na onye na-ese foto, nna ya bụ onye na-akpụ ihe Bernard Mélois . <ref>{{Cite news|title=Clémentine Mélois : "J'ai voulu enterrer mon père comme un pharaon"|url=https://www.radiofrance.fr/franceinter/podcasts/la-20e-heure/la-20eme-heure-du-jeudi-05-septembre-2024-4387513|accessdate=1 May 2026|work=France Inter|date=5 September 2024|language=fr}}</ref><ref>{{Cite news|title=Hélène Gaudy et Clémentine Mélois : hommage aux pères|url=https://www.radiofrance.fr/franceculture/podcasts/le-book-club/helene-gaudy-et-clementine-melois-hommage-aux-peres-4862508|accessdate=23 April 2026|work=France Culture|date=29 August 2024|language=fr}}</ref> Ọ gara kọleji na Villers-Cotterêts ma mesịa gụọ akwụkwọ na Beaux-Arts de Paris.<ref name="Clermont" /><ref name="Cerf" />
Mélois abụwori onye òtù edemede French na-eme nnwale Oulipo kemgbe 2017, ọrụ ya na-agụnye ma edemede ma nka ise ihe osise, karịsịa n'ụzọ na-atọ ọchị. <ref name="Limon">{{Cite news|author=Limon|first=Béatrice|title=A offrir pour son humour décalé : Clémentine Mélois "Alors c’est bien"|url=https://www.inventoire.com/un-livre-offrir-pour-son-humour-clementine-melois-alors-cest-bien/|accessdate=23 April 2026|work=L'Inventoire|date=18 December 2024|language=fr-FR}}</ref> <ref name="Mann">{{Cite news|author=Mannooretonil|first=Agnès|title=Dehors, la tempête de Clémentine Mélois|url=https://www.revue-etudes.com/critiques-de-livres/dehors-la-tempete-de-clementine-melois/22887|accessdate=28 April 2026|work=[[Études (journal)|Études]]|date=September 2020|language=fr}}</ref><ref name="Blog">{{Cite web|author=Bradford|first=Terry|title=Otherwise I Forget: A Novel by Clémentine Mélois|url=https://liverpooluniversitypress.blog/2023/12/04/otherwise-i-forget-a-novel-by-clementine-melois/|work=Liverpool University Press Blog|accessdate=27 April 2026|language=en|date=4 December 2023}}</ref> Ọ pụtala na ihe omume redio Des Papous dans la tête [fr] nke France Culture kwadoro.<ref name="Limon" /> A na-egosi ọrụ nka ya na Galerie Lara Vincy na Paris. <ref name="GLV">{{Cite web|title=Clémentine Mélois|url=https://lara-vincy.com/Gallery/artists/clementine-melois|work=Galerie Lara Vincy|accessdate=22 April 2026|language=fr}}<cite class="citation web cs1 cs1-prop-foreign-lang-source" data-ve-ignore="">[https://lara-vincy.com/Gallery/artists/clementine-melois "Clémentine Mélois"]. ''Galerie Lara Vincy'' (in French)<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">22 April</span> 2026</span>.</cite>
[[Category:CS1 French-language sources (fr)]]</ref><ref name="Cerf">{{Cite news|author=Cerf|first=Juliette|title=Clémentine Mélois, reine du pastiche|url=https://www.telerama.fr/livre/clementine-melois-reine-du-pastiche-6870245.php|accessdate=27 April 2026|work=Télérama|date=6 May 2021|language=fr}}<cite class="citation news cs1 cs1-prop-foreign-lang-source" data-ve-ignore="" id="CITEREFCerf2021">Cerf, Juliette (6 May 2021). <span class="id-lock-subscription" title="Paid subscription required">[https://www.telerama.fr/livre/clementine-melois-reine-du-pastiche-6870245.php "Clémentine Mélois, reine du pastiche"]</span>. ''Télérama'' (in French)<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">27 April</span> 2026</span>.</cite>
[[Category:CS1 French-language sources (fr)]]</ref>
== Akwụkwọ Ndị O Dere ==
E bipụtara akwụkwọ mbụ Mélois, Cent titres, na 2014, nke onye dere okwu mbido ya bụ Jacques Roubaud. <ref name="Clermont">{{Cite news|author=Clermont|first=Thierry|title=Maudit Bic: Clémentine Mélois tire les couvertures à soi|url=https://www.lefigaro.fr/livres/2014/12/18/03005-20141218ARTFIG00026--maudit-bic-clementine-melois-tire-les-couvertures-a-soi.php|accessdate=22 April 2026|work=Le Figaro|date=18 December 2014|language=fr}}<cite class="citation news cs1 cs1-prop-foreign-lang-source" data-ve-ignore="" id="CITEREFClermont2014">Clermont, Thierry (18 December 2014). [https://www.lefigaro.fr/livres/2014/12/18/03005-20141218ARTFIG00026--maudit-bic-clementine-melois-tire-les-couvertures-a-soi.php "Maudit Bic: Clémentine Mélois tire les couvertures à soi"]. ''Le Figaro'' (in French)<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">22 April</span> 2026</span>.</cite>
[[Category:CS1 French-language sources (fr)]]</ref><ref name="RF 30 Dec">{{Cite news|title=Clémentine Mélois - Emilie de Turckheim|url=https://www.radiofrance.fr/franceinter/podcasts/lire-avec/clementine-melois-emilie-de-turckheim-5392349|accessdate=22 April 2026|work=Radio France|date=30 December 2014|language=fr}}</ref> N'ọrụ a, ọ kọwagharịrị isiokwu na ihu mkpuchi nke akwụkwọ akụkọ ndị a ma ama na French n'ụzọ na-atọ ọchị.<ref>{{Cite news|title=Clémentine Mélois, des couvertures à découvrir - L'Humanité|url=https://www.humanite.fr/culture-et-savoir/litterature/clementine-melois-des-couvertures-a-decouvrir|accessdate=30 April 2026|work=l’Humanité|date=20 November 2014|language=fr-FR}}</ref> Ihe aha akwụkwọ a pụtara n'asụsụ Bekee bụ "''Otu narị utu aha''", mana ọ bụkwa okwu mkparị na sans titre (''enweghị aha''). <ref name="Blog">{{Cite web|author=Bradford|first=Terry|title=Otherwise I Forget: A Novel by Clémentine Mélois|url=https://liverpooluniversitypress.blog/2023/12/04/otherwise-i-forget-a-novel-by-clementine-melois/|work=Liverpool University Press Blog|accessdate=27 April 2026|language=en|date=4 December 2023}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFBradford2023">Bradford, Terry (4 December 2023). [https://liverpooluniversitypress.blog/2023/12/04/otherwise-i-forget-a-novel-by-clementine-melois/ "Otherwise I Forget: A Novel by Clémentine Mélois"]. ''Liverpool University Press Blog''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">27 April</span> 2026</span>.</cite></ref>
N'afọ 2017, e bipụtara akwụkwọ akụkọ ya Sinon j'oublie; [[Terry Bradford]] mechara sụgharịa ya n'asụsụ Bekee ma bipụta ya dị ka Otherwise I Forget n'afọ 2023. Ọ bụ akwụkwọ akụkọ "achọtara", nke nwere foto nke ndepụta ịzụ ahịa achọtara nke Mélois chịkọtara yana ederede akụkọ ifo banyere onye edemede e chepụtara echepụta nke so ya.<ref name="Blog">{{Cite web|author=Bradford|first=Terry|title=Otherwise I Forget: A Novel by Clémentine Mélois|url=https://liverpooluniversitypress.blog/2023/12/04/otherwise-i-forget-a-novel-by-clementine-melois/|work=Liverpool University Press Blog|accessdate=27 April 2026|language=en|date=4 December 2023}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFBradford2023">Bradford, Terry (4 December 2023). [https://liverpooluniversitypress.blog/2023/12/04/otherwise-i-forget-a-novel-by-clementine-melois/ "Otherwise I Forget: A Novel by Clémentine Mélois"]. ''Liverpool University Press Blog''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">27 April</span> 2026</span>.</cite></ref><ref>{{Cite journal|author=Klein|first=Paula|title=“Littérature poubelle”?: Productivité littéraire des “ écritures ordinaires ” et “ éphémères ” dans L’Herbier des villes de Georges Perec et d’Hervé Le Tellier et dans Sinon j’oublie de Clémentine Mélois|journal=Beyond the Waste: Literature and Social Sciences in Dialogue|date=November 2019|url=https://uca.hal.science/hal-03879009|accessdate=27 April 2026|language=fr}}</ref> Nnyocha maka France Info kwuru ụzọ o si jiri ihe ndị na-adịghị emerụ ahụ a na-ahụ kwa ụbọchị mepụta nka akwụkwọ, ma too ọrụ ahụ maka ime obi ụtọ na ịkpa ọchị.<ref>{{Cite news|author=Houot|first=Laurence|title="Sinon j'oublie" de Clémentine Mélois : ce que racontent vos listes de courses|url=https://www.franceinfo.fr/culture/livres/roman/sinon-j-oublie-de-clementine-melois-ce-que-racontent-vos-listes-de-courses_3328587.html|accessdate=30 April 2026|work=France Info|date=7 June 2017|language=fr-FR}}</ref>
Dehors, la tempête, nke e bipụtara na 2020, bụ akwụkwọ na-abụghị akụkọ ifo banyere ịhụnanya Mélois nwere maka ịgụ ihe. <ref name="Laurens">{{Cite news|author=Laurens|first=Camille|title=« Dehors, la tempête », de Clémentine Mélois : le feuilleton littéraire de Camille Laurens|url=https://www.lemonde.fr/critique-litteraire/article/2020/04/09/dehors-la-tempete-de-clementine-melois-le-feuilleton-litteraire-de-camille-laurens_6036110_5473203.html|accessdate=28 April 2026|work=Le Monde|date=9 April 2020|language=fr}}</ref> Nnyocha e mere na The French Review toro ọdịdị ntụrụndụ na nke dị mfe nke ọrụ ahụ.<ref>{{Cite journal|author=Ousselin|first=Edward|title=Dehors la tempête par Clémentine Mélois (review)|journal=The French Review|date=March 2021|volume=94|issue=3|url=https://muse.jhu.edu/article/783747|accessdate=28 April 2026}}</ref> Études kwuru na ọ na-atọ ọchị na ụzọ akwụkwọ ahụ si jikọta ịhụnanya o nwere n'akwụkwọ ọgụgụ yana ajụjụ gbasara ọdịdị ndị mmadụ, nkwenkwe na asụsụ nke oge a.<ref name="Mann">{{Cite news|author=Mannooretonil|first=Agnès|title=Dehors, la tempête de Clémentine Mélois|url=https://www.revue-etudes.com/critiques-de-livres/dehors-la-tempete-de-clementine-melois/22887|accessdate=28 April 2026|work=[[Études (journal)|Études]]|date=September 2020|language=fr}}<cite class="citation news cs1 cs1-prop-foreign-lang-source" data-ve-ignore="" id="CITEREFMannooretonil2020">Mannooretonil, Agnès (September 2020). [https://www.revue-etudes.com/critiques-de-livres/dehors-la-tempete-de-clementine-melois/22887 "Dehors, la tempête de Clémentine Mélois"]. ''[[Études (journal)|Études]]'' (in French)<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">28 April</span> 2026</span>.</cite>
[[Category:CS1 French-language sources (fr)]]</ref>
N'afọ 2024, Mélois bipụtara Alors c'est bien, akwụkwọ ncheta banyere ọnwụ nna ya n'afọ 2023. <ref name="Alors pub">{{Cite web|title=Alors c'est bien|url=https://www.gallimard.fr/catalogue/alors-c-est-bien/9782073075031|work=Gallimard|accessdate=23 April 2026}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://www.gallimard.fr/catalogue/alors-c-est-bien/9782073075031 "Alors c'est bien"]. ''Gallimard''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">23 April</span> 2026</span>.</cite></ref> Ọ natara ihe nrite Prix Méduse na 2024, nakwa ihe nrite Eugène Dabit [fr; de; it] na Prix Marianne n'afọ 2025. <ref name="Limon">{{Cite news|author=Limon|first=Béatrice|title=A offrir pour son humour décalé : Clémentine Mélois "Alors c’est bien"|url=https://www.inventoire.com/un-livre-offrir-pour-son-humour-clementine-melois-alors-cest-bien/|accessdate=23 April 2026|work=L'Inventoire|date=18 December 2024|language=fr-FR}}<cite class="citation news cs1 cs1-prop-foreign-lang-source" data-ve-ignore="" id="CITEREFLimon2024">Limon, Béatrice (18 December 2024). [https://www.inventoire.com/un-livre-offrir-pour-son-humour-clementine-melois-alors-cest-bien/ "A offrir pour son humour décalé : Clémentine Mélois "Alors c'est bien""]. ''L'Inventoire'' (in French)<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">23 April</span> 2026</span>.</cite>
[[Category:CS1 French-language sources (fr)]]</ref><ref name="Marianne">{{Cite news|title=Livre à Metz: le Prix Marianne attribué à Clémentine Mélois|url=https://www.republicain-lorrain.fr/culture-loisirs/2025/03/14/livre-a-metz-le-prix-marianne-attribue-a-clementine-melois|accessdate=23 April 2026|work=Le Républicain Lorrain|date=14 March 2025|language=FR-fr}}</ref><ref>{{Cite news|author=Buijtenhuijs|first=Adèle|title=Clémentine Mélois, lauréate du prix Eugène Dabit du roman populiste 2025|url=https://www.livreshebdo.fr/article/clementine-melois-laureate-du-prix-eugene-dabit-du-roman-populiste-2025|accessdate=30 April 2026|work=Livres Hebdo|date=3 April 2025|language=fr}}</ref> Nnyocha e mere na Le Monde kọwara ya dị ka otuto maka ndụ, nke a gwara n'ụzọ dị nro ma dị nwayọọ.<ref>{{Cite news|author=Houssin|first=Xavier|title=« Alors c’est bien », de Clémentine Mélois : restent les cœurs cachés|url=https://www.lemonde.fr/livres/article/2024/10/25/alors-c-est-bien-de-clementine-melois-restent-les-c-urs-caches_6359515_3260.html|accessdate=1 May 2026|work=Le Monde|date=25 October 2024}}</ref> Fabienne Pascaud, na-ede maka Télérama, nyere ọrụ ahụ akara kpakpando anọ, ma kwuo na Mélois jisiri ike tinye olu nna ya, site na itinye akwụkwọ akụkọ ya na akwụkwọ edemede ya n'ime ederede ahụ.<ref>{{Cite news|author=Pascaud|first=Fabienne|title=“Alors c’est bien” de Clémentine Mélois, la grâcieuse agonie d’un bricoleur de l’inutile|url=https://www.telerama.fr/livre/alors-c-est-bien-de-clementine-melois-la-gracieuse-agonie-d-un-bricoleur-de-l-inutile_cri-7034917.php|accessdate=1 May 2026|work=Télérama|date=13 October 2024|language=fr}}</ref>
Mélois na-ede akwụkwọ ụmụaka nke onye mmekọ ya Rudy Spiessert na-eme eserese ndị dị na ya, gụnyere Les Chiens pirates na usoro ''Redio Banana''.<ref name="Cerf">{{Cite news|author=Cerf|first=Juliette|title=Clémentine Mélois, reine du pastiche|url=https://www.telerama.fr/livre/clementine-melois-reine-du-pastiche-6870245.php|accessdate=27 April 2026|work=Télérama|date=6 May 2021|language=fr}}<cite class="citation news cs1 cs1-prop-foreign-lang-source" data-ve-ignore="" id="CITEREFCerf2021">Cerf, Juliette (6 May 2021). <span class="id-lock-subscription" title="Paid subscription required">[https://www.telerama.fr/livre/clementine-melois-reine-du-pastiche-6870245.php "Clémentine Mélois, reine du pastiche"]</span>. ''Télérama'' (in French)<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">27 April</span> 2026</span>.</cite>
[[Category:CS1 French-language sources (fr)]]</ref>
== Ọrụ ndị a họọrọ ==
* Otu narị aha (Grasset, 2014) <ref name="Clermont">{{Cite news|author=Clermont|first=Thierry|title=Maudit Bic: Clémentine Mélois tire les couvertures à soi|url=https://www.lefigaro.fr/livres/2014/12/18/03005-20141218ARTFIG00026--maudit-bic-clementine-melois-tire-les-couvertures-a-soi.php|accessdate=22 April 2026|work=Le Figaro|date=18 December 2014|language=fr}}<cite class="citation news cs1 cs1-prop-foreign-lang-source" data-ve-ignore="" id="CITEREFClermont2014">Clermont, Thierry (18 December 2014). [https://www.lefigaro.fr/livres/2014/12/18/03005-20141218ARTFIG00026--maudit-bic-clementine-melois-tire-les-couvertures-a-soi.php "Maudit Bic: Clémentine Mélois tire les couvertures à soi"]. ''Le Figaro'' (in French)<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">22 April</span> 2026</span>.</cite>
[[Category:CS1 French-language sources (fr)]]</ref>
* Sinon j'oublie (2017), nke [[Terry Bradford]] sụgharịrị n'asụsụ Bekee ma bipụta ya dị ka Otherwise I Forget (Liverpool Press, 2023) <ref>{{Cite web|title=Otherwise I Forget|url=https://www.liverpooluniversitypress.co.uk/doi/book/10.3828/9781802078725|work=Liverpool University Press|accessdate=24 April 2026|language=en}}</ref>
* Le roman-photo (Le Lombard, 2018), akwụkwọ akụkọ eserese; eserese na agba ya nke Mélois mere, ebe ederede ya sitere n'aka Jan Baetens
* N'èzí, ''Oké Ifufe'' (Grasset, 2020) <ref name="Cerf">{{Cite news|author=Cerf|first=Juliette|title=Clémentine Mélois, reine du pastiche|url=https://www.telerama.fr/livre/clementine-melois-reine-du-pastiche-6870245.php|accessdate=27 April 2026|work=Télérama|date=6 May 2021|language=fr}}<cite class="citation news cs1 cs1-prop-foreign-lang-source" data-ve-ignore="" id="CITEREFCerf2021">Cerf, Juliette (6 May 2021). <span class="id-lock-subscription" title="Paid subscription required">[https://www.telerama.fr/livre/clementine-melois-reine-du-pastiche-6870245.php "Clémentine Mélois, reine du pastiche"]</span>. ''Télérama'' (in French)<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">27 April</span> 2026</span>.</cite>
[[Category:CS1 French-language sources (fr)]]</ref>
* ''Ọ dị mma maka otu ụbọchị nke ịdị mfe'' (Grasset, 2020) <ref name="Cerf" />
* ''Ya mere ọ dị mma'' (Gallimard, 2024) <ref name="Alors pub">{{Cite web|title=Alors c'est bien|url=https://www.gallimard.fr/catalogue/alors-c-est-bien/9782073075031|work=Gallimard|accessdate=23 April 2026}}</ref>
== Edensibịa ==
{{Reflist}}
[[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]]
m1dlrni64lg7f424jox16dkf0docj23
Nimo Boulhan Houssein
0
75088
631531
2026-05-01T07:21:15Z
Goodymeraj
16207
Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1351753725|Nimo Boulhan Houssein]]"
631531
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox officeholder
| office1 = Minister of National Education and Higher Learning
| termstart1 = 2009
| termend1 = 2011
| birth_place = [[Djibouti City]], Djibouti
}}
'''Nimo Boulhan Houssein''' bụ onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị Djibouti. Ọ bụ onye òtù Nzukọ omeiwu nke Djibouti na onye isi oche nke Ngalaba Ụmụ Nwanyị na Nzukọ Omeiwu. Ọ bụ Minista na-ahụ maka ịkwalite ụmụ nwanyị na 2009 na Minista nke agụmakwụkwọ mba na agụmakwụkwọ dị elu site na 2009 ruo 2011.
== Ọrụ ==
Houssein bụ onye òtù National Assembly of Djibouti <ref>{{Cite web|date=2020-07-13|title=Nimo Boulhan Houssein {{!}} Réseau International de Connaissances sur les Femmes en Politique|url=https://iknowpolitics.org/fr/learn/interviews/nimo-boulhan-houssein|accessdate=2026-04-29|work=iknowpolitics.org|language=fr}}</ref> na onye isi Ngalaba Ụmụ Nwanyị na Nzukọ Ndị Omeiwu . <ref>{{Cite web|date=2026-04-18|title=Djibouti Défend Sa Stabilité Face Aux Turbulences|url=https://www.africa-press.net/djibouti/politique/djibouti-defend-sa-stabilite-face-aux-turbulences|accessdate=2026-04-29|work=Djibouti|language=fr-FR}}</ref>
N'afọ 2008, Houssein bụ onye nnọchi anya Kọmitii maka Ihe ndị Ruuru Ụmụaka nke Kọmishọna Ukwu nke [[Mba Ndị Dị n'Otu|United Nations]](OHCHR) maka Ihe Ndị ruuru Nwatakịrị.<ref>{{Cite web|date=2008|title=LE COMITÉ DES DROITS DE L'ENFANT EXAMINE LE RAPPORT DE DJIBOUTI|url=https://www.ohchr.org/fr/press-releases/2009/10/committee-rights-child-examines-report-djibouti|accessdate=2026-04-29|work=OHCHR|language=fr}}</ref> Ọ bụụrụ Minista na-ahụ maka ịkwalite ụmụ nwanyị na 2009 <ref>{{Cite book|url=https://www.google.co.uk/books/edition/%E4%B8%96%E7%95%8C%E7%9F%A5%E8%AF%86%E5%B9%B4%E9%91%91/NYsQAQAAMAAJ?hl=en&gbpv=1&bsq=Nimo+Houssein&dq=Nimo+Houssein&printsec=frontcover|title=世界知识年鑑|date=2008|publisher=世界知识出版社|language=zh}}</ref> na Minista nke agụmakwụkwọ mba na agụmakwụkwọ dị elu site na 2009 ruo 2011. <ref>{{Cite web|date=2009-05-07|title=Séminaire de réflexion sur l’action gouvernementale – Exclusion et pauvreté au centre des débats|url=https://www.adds.dj/seminaire-de-reflexion-sur-laction-gouvernementale-exclusion-et-pauvrete-au-centre-des-debats/|accessdate=2026-04-29|work=Agence Djiboutienne de Développement Social (ADDS)|language=fr-FR}}</ref> <ref>{{Cite web|title=Agence Djiboutienne d'Information|url=https://www.adi.dj/index.php/site/Plus/1668|accessdate=2026-04-29|work=www.adi.dj}}</ref><ref>{{Cite web|title=Djibouti Ministers|url=https://www.guide2womenleaders.com/Djibouti.htm|accessdate=2026-04-29|work=www.guide2womenleaders.com}}</ref>
== Edensibịa ==
{{Reflist}}
[[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]]
4myxjd1g6bni16kag88au2qgb9nnebx
631532
631531
2026-05-01T07:22:22Z
Goodymeraj
16207
631532
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox officeholder
| office1 = Minister of National Education and Higher Learning
| termstart1 = 2009
| termend1 = 2011
| birth_place = [[Djibouti City]], Djibouti
}}
'''Nimo Boulhan Houssein''' bụ onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị Djibouti. Ọ bụ onye òtù Nzukọ omeiwu nke Djibouti na onye isi oche nke Ngalaba Ụmụ Nwanyị na Nzukọ Omeiwu. Ọ bụụrụ Minista na-ahụ maka ịkwalite ụmụ nwanyị na 2009 na Minista nke agụmakwụkwọ mba na agụmakwụkwọ dị elu site na 2009 ruo 2011.
== Ọrụ ==
Houssein bụ onye òtù National Assembly of Djibouti <ref>{{Cite web|date=2020-07-13|title=Nimo Boulhan Houssein {{!}} Réseau International de Connaissances sur les Femmes en Politique|url=https://iknowpolitics.org/fr/learn/interviews/nimo-boulhan-houssein|accessdate=2026-04-29|work=iknowpolitics.org|language=fr}}</ref> na onye isi Ngalaba Ụmụ Nwanyị na Nzukọ Ndị Omeiwu . <ref>{{Cite web|date=2026-04-18|title=Djibouti Défend Sa Stabilité Face Aux Turbulences|url=https://www.africa-press.net/djibouti/politique/djibouti-defend-sa-stabilite-face-aux-turbulences|accessdate=2026-04-29|work=Djibouti|language=fr-FR}}</ref>
N'afọ 2008, Houssein bụ onye nnọchi anya Kọmitii maka Ihe ndị Ruuru Ụmụaka nke Kọmishọna Ukwu nke [[Mba Ndị Dị n'Otu|United Nations]](OHCHR) maka Ihe Ndị ruuru Nwatakịrị.<ref>{{Cite web|date=2008|title=LE COMITÉ DES DROITS DE L'ENFANT EXAMINE LE RAPPORT DE DJIBOUTI|url=https://www.ohchr.org/fr/press-releases/2009/10/committee-rights-child-examines-report-djibouti|accessdate=2026-04-29|work=OHCHR|language=fr}}</ref> Ọ bụụrụ Minista na-ahụ maka ịkwalite ụmụ nwanyị na 2009 <ref>{{Cite book|url=https://www.google.co.uk/books/edition/%E4%B8%96%E7%95%8C%E7%9F%A5%E8%AF%86%E5%B9%B4%E9%91%91/NYsQAQAAMAAJ?hl=en&gbpv=1&bsq=Nimo+Houssein&dq=Nimo+Houssein&printsec=frontcover|title=世界知识年鑑|date=2008|publisher=世界知识出版社|language=zh}}</ref> na Minista nke agụmakwụkwọ mba na agụmakwụkwọ dị elu site na 2009 ruo 2011. <ref>{{Cite web|date=2009-05-07|title=Séminaire de réflexion sur l’action gouvernementale – Exclusion et pauvreté au centre des débats|url=https://www.adds.dj/seminaire-de-reflexion-sur-laction-gouvernementale-exclusion-et-pauvrete-au-centre-des-debats/|accessdate=2026-04-29|work=Agence Djiboutienne de Développement Social (ADDS)|language=fr-FR}}</ref> <ref>{{Cite web|title=Agence Djiboutienne d'Information|url=https://www.adi.dj/index.php/site/Plus/1668|accessdate=2026-04-29|work=www.adi.dj}}</ref><ref>{{Cite web|title=Djibouti Ministers|url=https://www.guide2womenleaders.com/Djibouti.htm|accessdate=2026-04-29|work=www.guide2womenleaders.com}}</ref>
== Edensibịa ==
{{Reflist}}
[[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]]
dv6biw99qbq2h5037ow5j9e6ondy28s
631533
631532
2026-05-01T07:23:18Z
Goodymeraj
16207
/* Ọrụ */
631533
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox officeholder
| office1 = Minister of National Education and Higher Learning
| termstart1 = 2009
| termend1 = 2011
| birth_place = [[Djibouti City]], Djibouti
}}
'''Nimo Boulhan Houssein''' bụ onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị Djibouti. Ọ bụ onye òtù Nzukọ omeiwu nke Djibouti na onye isi oche nke Ngalaba Ụmụ Nwanyị na Nzukọ Omeiwu. Ọ bụụrụ Minista na-ahụ maka ịkwalite ụmụ nwanyị na 2009 na Minista nke agụmakwụkwọ mba na agụmakwụkwọ dị elu site na 2009 ruo 2011.
== Ọrụ ==
Houssein bụ onye òtù National Assembly of Djibouti <ref>{{Cite web|date=2020-07-13|title=Nimo Boulhan Houssein {{!}} Réseau International de Connaissances sur les Femmes en Politique|url=https://iknowpolitics.org/fr/learn/interviews/nimo-boulhan-houssein|accessdate=2026-04-29|work=iknowpolitics.org|language=fr}}</ref> na onye isi Ngalaba Ụmụ Nwanyị na Nzukọ Ndị Omeiwu . <ref>{{Cite web|date=2026-04-18|title=Djibouti Défend Sa Stabilité Face Aux Turbulences|url=https://www.africa-press.net/djibouti/politique/djibouti-defend-sa-stabilite-face-aux-turbulences|accessdate=2026-04-29|work=Djibouti|language=fr-FR}}</ref>
N'afọ 2008, Houssein bụ onye nnọchi anya Kọmitii maka Ihe ndị Ruuru Ụmụaka nke Kọmishọna Ukwu nke [[Mba Ndị Dị n'Otu|United Nations]](OHCHR).<ref>{{Cite web|date=2008|title=LE COMITÉ DES DROITS DE L'ENFANT EXAMINE LE RAPPORT DE DJIBOUTI|url=https://www.ohchr.org/fr/press-releases/2009/10/committee-rights-child-examines-report-djibouti|accessdate=2026-04-29|work=OHCHR|language=fr}}</ref> Ọ bụụrụ Minista na-ahụ maka ịkwalite ụmụ nwanyị na 2009 <ref>{{Cite book|url=https://www.google.co.uk/books/edition/%E4%B8%96%E7%95%8C%E7%9F%A5%E8%AF%86%E5%B9%B4%E9%91%91/NYsQAQAAMAAJ?hl=en&gbpv=1&bsq=Nimo+Houssein&dq=Nimo+Houssein&printsec=frontcover|title=世界知识年鑑|date=2008|publisher=世界知识出版社|language=zh}}</ref> na Minista nke agụmakwụkwọ mba na agụmakwụkwọ dị elu site na 2009 ruo 2011. <ref>{{Cite web|date=2009-05-07|title=Séminaire de réflexion sur l’action gouvernementale – Exclusion et pauvreté au centre des débats|url=https://www.adds.dj/seminaire-de-reflexion-sur-laction-gouvernementale-exclusion-et-pauvrete-au-centre-des-debats/|accessdate=2026-04-29|work=Agence Djiboutienne de Développement Social (ADDS)|language=fr-FR}}</ref> <ref>{{Cite web|title=Agence Djiboutienne d'Information|url=https://www.adi.dj/index.php/site/Plus/1668|accessdate=2026-04-29|work=www.adi.dj}}</ref><ref>{{Cite web|title=Djibouti Ministers|url=https://www.guide2womenleaders.com/Djibouti.htm|accessdate=2026-04-29|work=www.guide2womenleaders.com}}</ref>
== Edensibịa ==
{{Reflist}}
[[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]]
qxvpf7foky33cw7967jxtc9a0n103wc
Maria Boortens
0
75089
631536
2026-05-01T07:35:00Z
Goodymeraj
16207
Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1351619416|Maria Boortens]]"
631536
wikitext
text/x-wiki
'''Maria Boortens''' (1626/7 - mgbe 1678) bụ onye Netherlands na-ese ihe na onye na-akanye ihe n'ahụ ígwè.
A mụrụ Maria Boortens na 1626 ma ọ bụ 1627 na The Hague, nwa nke atọ n'ime ụmụ nwanyị anọ nke onye ọka iwu Dirck Dircksz. Boortens na Maria Loots. N'afọ 1652, ọ lụrụ onye na-ahụ maka iwu na Amsterdam Salomon van Nieulandt, nwa nke onye na-ete mmanụ ahụ ụlọ Adriaen van Nieulandt. Ya na ndị ọzọ na-ese ihe nwere njikọ; nwanne ya nwanyị Margareta lụrụ Jacob van der Does ebe nwanne di ya nke nwanyị lụrụ Salomon Koninck.
Naanị ọrụ atọ ka ọ maara, nke na-eme ka ndị ọkà mmụta iwere ya dị ka onye ka na-amụ ise ihe, ikekwe ndị ikwu ya na-ese ihe bụ ndị kpaliri ya ịbanye na nka. Abụọ n'ime ihe osise ya dị ugbu a na Rijksmuseum, ma mbipụta nke ihe osise nke Rembrandt: The Expulsion of Hagar (B30) na Beggars at the Door (B176), nke ikpeazụ ya bịanyere aka na 1658. O dekwara nwoke na-acha akwụkwọ ndụ akwụkwọ ndụ na album amicorum nke onye nnọchi anya mba ọzọ bụ [[Cornelis de Glarge]]; album ahụ dị ugbu a na Royal Library nke Netherlands.
O nwere nwa nwoke, Theodorus, na nwa nwanyị, Catharina, tupu ọnwụ di ya n'afọ 1656. N'afọ 1657 ọ lụrụ Steven Versteegen. A maghị ụbọchị ọ nwụrụ, mana ọ bụ mgbe afọ 1678 gasịrị.
== Ihe ngosi Foto ==
<gallery>
Faịlụ:Bedelaarsgezin,_RP-P-BI-2679.jpg|''Beggars at the Door'', 1658
Faịlụ:Abraham_verstoot_Hagar_en_Ismaël,_RP-P-BI-2678.jpg|''The Expulsion of Hagar''
</gallery>
== Ebemsidee ==
{{Reflist}}{{Authority control}}
7jl2kzi0tik0hrxfvpvkoaw7tct42l3
631537
631536
2026-05-01T07:41:20Z
Goodymeraj
16207
631537
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Maria Boortens''' (1626/7 - mgbe 1678) bụ onye Netherlands na-ese ihe na onye na-akanye ihe n'ahụ ígwè.
A mụrụ Maria Boortens na 1626 ma ọ bụ 1627 na The Hague, nwa nke atọ n'ime ụmụ nwanyị anọ nke onye ọka iwu Dirck Dircksz. Boortens na Maria Loots. N'afọ 1652, ọ lụrụ onye na-ahụ maka iwu na Amsterdam Salomon van Nieulandt, nwa nke onye na-ete mmanụ ahụ ụlọ Adriaen van Nieulandt. Ya na ndị ọzọ na-ese ihe nwere njikọ; nwanne ya nwanyị Margareta lụrụ Jacob van der Does ebe nwanne di ya nke nwanyị lụrụ Salomon Koninck.
Naanị ọrụ atọ ka ọ maara, nke na-eme ka ndị ọkà mmụta iwere ya dị ka onye ka na-amụ ise ihe, ikekwe ndị ikwu ya na-ese ihe bụ ndị kpaliri ya ịbanye na nka. Abụọ n'ime ihe osise ya n'ígwè dị ugbu a na Rijksmuseum, ma mbipụta nke ihe osise nke Rembrandt: The Expulsion of Hagar (B30) na Beggars at the Door (B176), nke Beggars at the door bụ ya bịanyere aka na ya, ọ ma nwee deeti 1658. O sekwara nwoke na-acha akwụkwọ ndụ akwụkwọ ndụ na abọm amicorum nke onye nnọchi anya mba ọzọ bụ [[Cornelis de Glarge]]; abọm ahụ dị ugbu a na Royal Library nke Netherlands.
O nwere nwa nwoke, Theodorus, na nwa nwanyị, Catharina, tupu ọnwụ di ya n'afọ 1656. N'afọ 1657 ọ lụrụ Steven Versteegen. A maghị ụbọchị ọ nwụrụ, mana ọ bụ mgbe afọ 1678 gasịrị.
== Ihe ngosi Foto ==
<gallery>
Faịlụ:Bedelaarsgezin,_RP-P-BI-2679.jpg|''Beggars at the Door'', 1658
Faịlụ:Abraham_verstoot_Hagar_en_Ismaël,_RP-P-BI-2678.jpg|''The Expulsion of Hagar''
</gallery>
== Ebemsidee ==
{{Reflist}}{{Authority control}}
6dly8cq7g3l0mzc8ws9462tw205hda7
Morena Valdez
0
75090
631538
2026-05-01T07:59:35Z
Goodymeraj
16207
Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1351602754|Morena Valdez]]"
631538
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox officeholder
| name = Morena Valdez
| image =
| caption =
| office = [[Minister of Tourism of El Salvador]]
| term_start = 1 June 2019
| term_end =
| president = [[Nayib Bukele]]
| predecessor = [[Napoleón Duarte]]
| successor =
| birth_name =
| birth_date = {{birth based on age as of date |52 |2026}}
| birth_place = [[El Salvador]]
| death_date =
| death_place =
| party =
| alma_mater = [[Central American University, San Salvador]]
| occupation =
}}
Morena Ileana Valdez Vigil (amụrụ n'afọ 1973 ma ọ bụ n'afọ 1974) bụ onye mgbasa ozi, ọkà mmụta na onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị El Salvadore. Ọ na-eje ozi dị ka Minista nke Njem Nlereanya nke El Salvador kemgbe 2019.
== Mbido ndụ na agụmakwụkwọ ==
A mụrụ Valdez na 1973 ma ọ bụ 1974 na El Salvador n'ezinụlọ agha obodo El Salvadore metụtara ma bụrụ onye nne ya na nne nne ya zụlitere bụ ndị nlereanya ya abụọ.<ref name="infobae1">{{Cite news|author=Lemus|first=Roxana|title=Trayectoria, vocación y raíces: quién es Morena Valdez, ministra de Turismo de El Salvador|url=https://www.infobae.com/el-salvador/2026/04/18/trayectoria-vocacion-y-raices-quien-es-morena-valdez-ministra-de-turismo-de-el-salvador/|accessdate=28 April 2026|work=[[Infobae]]|date=18 April 2026|language=es}}</ref><ref name="pineda">{{Cite news|author=Pineda|first=Jonathan|title=Morena Valdez: mi abuela y mi mamá han sido mi mejor ejemplo|url=https://diarioelsalvador.com/morena-valdez-mi-abuela-y-mi-mama-han-sido-mi-mejor-ejemplo/632994/|accessdate=28 April 2026|work=[[Diario El Salvador]]|date=14 March 2025|language=es}}</ref> Ọ na-eme egwuregwu mmega ahụ mgbe ọ bụ nwatakịrị.<ref name="infobae1" />
Ọ gụrụ injinia eletrik ruo afọ abụọ na Mahadum Central American, San Salvador, tupu ọ gbanwee ọmụmụ ihe ma mesịa gụsịa akwụkwọ n'otu ebe ahụ n'isi ọmụmụ nchịkwa azụmahịa.<ref name="infobae1">{{Cite news|author=Lemus|first=Roxana|title=Trayectoria, vocación y raíces: quién es Morena Valdez, ministra de Turismo de El Salvador|url=https://www.infobae.com/el-salvador/2026/04/18/trayectoria-vocacion-y-raices-quien-es-morena-valdez-ministra-de-turismo-de-el-salvador/|accessdate=28 April 2026|work=[[Infobae]]|date=18 April 2026|language=es}}<cite class="citation news cs1 cs1-prop-foreign-lang-source" data-ve-ignore="" id="CITEREFLemus2026">Lemus, Roxana (18 April 2026). [https://www.infobae.com/el-salvador/2026/04/18/trayectoria-vocacion-y-raices-quien-es-morena-valdez-ministra-de-turismo-de-el-salvador/ "Trayectoria, vocación y raíces: quién es Morena Valdez, ministra de Turismo de El Salvador"] [Career, vocation and roots: who is Morena Valdez, El Salvador’s Minister of Tourism]. ''[[Infobae]]'' (in Spanish)<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">28 April</span> 2026</span>.</cite>
[[Category:CS1 Spanish-language sources (es)]]</ref><ref name="prensa">{{Cite news|author=Campos Madrid|first=Gabriel|title=Morena Ileana Valdez Vigil dirigirá el Ministerio de Turismo|url=https://www.laprensagrafica.com/elsalvador/Morena-Ileana-Valdez-Vigil-dirigira-el-Ministerio-de-Turismo-20190530-0475.html|accessdate=28 April 2026|work=[[La Prensa Gráfica]]|date=31 May 2019|language=es}}</ref> Valdez mechara gụọ akwụkwọ na atụmatụ mgbasa ozi, nzụlite mmadụ, ụdịekere na iwu ọha na eze, na atụmatụ mmepe na nchedo ọha na eze. <ref name="prensa" /><ref name="mitur">{{Cite web|title=Morena Ileana Valdez Vigil|url=https://www.mitur.gob.sv/morena-ileana-valdez-vigil/|work=Ministry of Tourism|accessdate=28 April 2026|date=20 September 2020}}</ref>
== Ọrụ ==
N'afọ 1996, ọ sonyeere H. Marketing, ngalaba nke ụlọ ọrụ mgbasa ozi McCann Erickson, ebe Valdez rụrụ ọrụ maka ụlọ ọrụ dịka Coca-Cola.<ref name="mitur">{{Cite web|title=Morena Ileana Valdez Vigil|url=https://www.mitur.gob.sv/morena-ileana-valdez-vigil/|work=Ministry of Tourism|accessdate=28 April 2026|date=20 September 2020}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://www.mitur.gob.sv/morena-ileana-valdez-vigil/ "Morena Ileana Valdez Vigil"]. ''Ministry of Tourism''. 20 September 2020<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">28 April</span> 2026</span>.</cite></ref><ref name="infobae1">{{Cite news|author=Lemus|first=Roxana|title=Trayectoria, vocación y raíces: quién es Morena Valdez, ministra de Turismo de El Salvador|url=https://www.infobae.com/el-salvador/2026/04/18/trayectoria-vocacion-y-raices-quien-es-morena-valdez-ministra-de-turismo-de-el-salvador/|accessdate=28 April 2026|work=[[Infobae]]|date=18 April 2026|language=es}}<cite class="citation news cs1 cs1-prop-foreign-lang-source" data-ve-ignore="" id="CITEREFLemus2026">Lemus, Roxana (18 April 2026). [https://www.infobae.com/el-salvador/2026/04/18/trayectoria-vocacion-y-raices-quien-es-morena-valdez-ministra-de-turismo-de-el-salvador/ "Trayectoria, vocación y raíces: quién es Morena Valdez, ministra de Turismo de El Salvador"] [Career, vocation and roots: who is Morena Valdez, El Salvador’s Minister of Tourism]. ''[[Infobae]]'' (in Spanish)<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">28 April</span> 2026</span>.</cite>
[[Category:CS1 Spanish-language sources (es)]]</ref> Mgbe ọ rụchara ọrụ ndụmọdụ dị iche iche n'ịzụ ahịa na nnyocha mmekọrịta mmadụ na ibe ya na ngwụcha afọ 1990, n'etiti afọ 2001 na 2006 ọ rụrụ ọrụ na United Nations Development Programme, n'otu afọ ahụ ọ ghọrọ onye ndụmọdụ na nlekota na ngosipụta n'ihu ọha na eze maka ọrụ Conditional Cash Transfer, nke gọọmentị El Salvadore kwalitere. <ref name="mitur" /> <ref name="infobae1" /><ref name="prensa">{{Cite news|author=Campos Madrid|first=Gabriel|title=Morena Ileana Valdez Vigil dirigirá el Ministerio de Turismo|url=https://www.laprensagrafica.com/elsalvador/Morena-Ileana-Valdez-Vigil-dirigira-el-Ministerio-de-Turismo-20190530-0475.html|accessdate=28 April 2026|work=[[La Prensa Gráfica]]|date=31 May 2019|language=es}}<cite class="citation news cs1 cs1-prop-foreign-lang-source" data-ve-ignore="" id="CITEREFCampos_Madrid2019">Campos Madrid, Gabriel (31 May 2019). [https://www.laprensagrafica.com/elsalvador/Morena-Ileana-Valdez-Vigil-dirigira-el-Ministerio-de-Turismo-20190530-0475.html "Morena Ileana Valdez Vigil dirigirá el Ministerio de Turismo"] [Ileana Valdez Vigil of the Morena party will head the Ministry of Tourism]. ''[[La Prensa Gráfica]]'' (in Spanish)<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">28 April</span> 2026</span>.</cite>
[[Category:CS1 Spanish-language sources (es)]]</ref>
N'afọ 2007, ọ rụrụ ọrụ na Social Investment Fund for Local Development dị ka onye ọkachamara n'ime atụmatụ nakwa na mmekọrịta ọha na eze, e ruo na 2011 ọ ghọrọ onye njikwa mgbasa ozi na azụmahịa ụlọ ọrụ na PROESA, ụlọ ọrụ Export and Investment Promotion Agency nke El Salvadore.<ref name="mitur">{{Cite web|title=Morena Ileana Valdez Vigil|url=https://www.mitur.gob.sv/morena-ileana-valdez-vigil/|work=Ministry of Tourism|accessdate=28 April 2026|date=20 September 2020}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://www.mitur.gob.sv/morena-ileana-valdez-vigil/ "Morena Ileana Valdez Vigil"]. ''Ministry of Tourism''. 20 September 2020<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">28 April</span> 2026</span>.</cite></ref> Kemgbe afọ 2010, Valdez abụwo onye nkuzi na 'Mónica Herrera' School of Communication, na-akụzi ihe ọmụmụ ndị metụtara Integrated Marketing Communications and Strategic Design.<ref name="mitur" /><ref name="prensa">{{Cite news|author=Campos Madrid|first=Gabriel|title=Morena Ileana Valdez Vigil dirigirá el Ministerio de Turismo|url=https://www.laprensagrafica.com/elsalvador/Morena-Ileana-Valdez-Vigil-dirigira-el-Ministerio-de-Turismo-20190530-0475.html|accessdate=28 April 2026|work=[[La Prensa Gráfica]]|date=31 May 2019|language=es}}<cite class="citation news cs1 cs1-prop-foreign-lang-source" data-ve-ignore="" id="CITEREFCampos_Madrid2019">Campos Madrid, Gabriel (31 May 2019). [https://www.laprensagrafica.com/elsalvador/Morena-Ileana-Valdez-Vigil-dirigira-el-Ministerio-de-Turismo-20190530-0475.html "Morena Ileana Valdez Vigil dirigirá el Ministerio de Turismo"] [Ileana Valdez Vigil of the Morena party will head the Ministry of Tourism]. ''[[La Prensa Gráfica]]'' (in Spanish)<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">28 April</span> 2026</span>.</cite>
[[Category:CS1 Spanish-language sources (es)]]</ref> Ọ kụziekwala ihe ọmụmụ ndị gbasara Akụnaụba na Azụmahịa na Higher School of Economics and Business. <ref name="mitur" /><ref name="prensa" /> A họpụtara Valdez ka ọ bụrụ onye nduzi nke ihe ndị a na-arụpụta na El Salvadore na Febụwarị 2017. <ref name="mitur" /><ref name="prensa" />
Na 30 Mee 2019, Onye isi ala a họpụtara ọhụrụ bụ Nayib Bukele họpụtara Valdez dị ka Minista ọhụrụ nke njem nlereanya nke El Salvador.<ref name="prensa">{{Cite news|author=Campos Madrid|first=Gabriel|title=Morena Ileana Valdez Vigil dirigirá el Ministerio de Turismo|url=https://www.laprensagrafica.com/elsalvador/Morena-Ileana-Valdez-Vigil-dirigira-el-Ministerio-de-Turismo-20190530-0475.html|accessdate=28 April 2026|work=[[La Prensa Gráfica]]|date=31 May 2019|language=es}}<cite class="citation news cs1 cs1-prop-foreign-lang-source" data-ve-ignore="" id="CITEREFCampos_Madrid2019">Campos Madrid, Gabriel (31 May 2019). [https://www.laprensagrafica.com/elsalvador/Morena-Ileana-Valdez-Vigil-dirigira-el-Ministerio-de-Turismo-20190530-0475.html "Morena Ileana Valdez Vigil dirigirá el Ministerio de Turismo"] [Ileana Valdez Vigil of the Morena party will head the Ministry of Tourism]. ''[[La Prensa Gráfica]]'' (in Spanish)<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">28 April</span> 2026</span>.</cite>
[[Category:CS1 Spanish-language sources (es)]]</ref> E duru ya n'iyi ọrụ na 1 Jun 2019, na-anọchi [[Napoleón Duarte|Napoleon Duarte]] <ref name="prensa" /> N'oge ọ nọ n'ọchịchị, ngalaba njem nlereanya nke mba ahụ nwere ọganihu na mgbanwe dị ịrịba ama, ebe ndị nta akụkọ hụtara Valdez dị ka otu n'ime ndị ndọrọ ndọrọ ọchịchị kachasị ewu ewu. <ref>{{Cite news|author=Aras|first=Liseth|title=Estos son los funcionarios que integrarán el gabinete de Nayib Bukele|url=https://historico.elsalvador.com/historico/608701/estos-son-los-funcionarios-que-integraran-el-gabinete-de-nayib-bukele.html|accessdate=28 April 2026|work=[[El Diario de Hoy]]|date=1 June 2019|language=es}}</ref><ref name="infobae1">{{Cite news|author=Lemus|first=Roxana|title=Trayectoria, vocación y raíces: quién es Morena Valdez, ministra de Turismo de El Salvador|url=https://www.infobae.com/el-salvador/2026/04/18/trayectoria-vocacion-y-raices-quien-es-morena-valdez-ministra-de-turismo-de-el-salvador/|accessdate=28 April 2026|work=[[Infobae]]|date=18 April 2026|language=es}}<cite class="citation news cs1 cs1-prop-foreign-lang-source" data-ve-ignore="" id="CITEREFLemus2026">Lemus, Roxana (18 April 2026). [https://www.infobae.com/el-salvador/2026/04/18/trayectoria-vocacion-y-raices-quien-es-morena-valdez-ministra-de-turismo-de-el-salvador/ "Trayectoria, vocación y raíces: quién es Morena Valdez, ministra de Turismo de El Salvador"] [Career, vocation and roots: who is Morena Valdez, El Salvador’s Minister of Tourism]. ''[[Infobae]]'' (in Spanish)<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">28 April</span> 2026</span>.</cite>
[[Category:CS1 Spanish-language sources (es)]]</ref><ref name="pineda">{{Cite news|author=Pineda|first=Jonathan|title=Morena Valdez: mi abuela y mi mamá han sido mi mejor ejemplo|url=https://diarioelsalvador.com/morena-valdez-mi-abuela-y-mi-mama-han-sido-mi-mejor-ejemplo/632994/|accessdate=28 April 2026|work=[[Diario El Salvador]]|date=14 March 2025|language=es}}<cite class="citation news cs1 cs1-prop-foreign-lang-source" data-ve-ignore="" id="CITEREFPineda2025">Pineda, Jonathan (14 March 2025). [https://diarioelsalvador.com/morena-valdez-mi-abuela-y-mi-mama-han-sido-mi-mejor-ejemplo/632994/ "Morena Valdez: mi abuela y mi mamá han sido mi mejor ejemplo"] [Morena Valdez: My grandmother and my mum have been my greatest role models]. ''[[Diario El Salvador]]'' (in Spanish)<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">28 April</span> 2026</span>.</cite>
[[Category:CS1 Spanish-language sources (es)]]</ref> N'ọnwa Disemba afọ 2025, o kwupụtara na mba ahụ gafere ihe gọọmentị chọrọ maka ndị njem nleta bụ ndè anọ.<ref>{{Cite news|author=Cantizzano|first=Irma|title=Llegada de turistas a El Salvador supera los 4 millones|url=https://www.eleconomista.net/economia/llegada-de-turistas-a-el-salvador-supera-los-4-millones-20251230-0004.html|accessdate=28 April 2026|work=El Economista|date=30 December 2025|page=es}}</ref>
== Ndụ onwe onye ==
Ọ bụ onye na-egwu mmiri, onye na-agba ihe ọgbụgba n'elu mmiri, onye ọkwọ ụgbọ mmiri na onye na-agụ akwụkwọ. <ref name="pineda">{{Cite news|author=Pineda|first=Jonathan|title=Morena Valdez: mi abuela y mi mamá han sido mi mejor ejemplo|url=https://diarioelsalvador.com/morena-valdez-mi-abuela-y-mi-mama-han-sido-mi-mejor-ejemplo/632994/|accessdate=28 April 2026|work=[[Diario El Salvador]]|date=14 March 2025|language=es}}<cite class="citation news cs1 cs1-prop-foreign-lang-source" data-ve-ignore="" id="CITEREFPineda2025">Pineda, Jonathan (14 March 2025). [https://diarioelsalvador.com/morena-valdez-mi-abuela-y-mi-mama-han-sido-mi-mejor-ejemplo/632994/ "Morena Valdez: mi abuela y mi mamá han sido mi mejor ejemplo"] [Morena Valdez: My grandmother and my mum have been my greatest role models]. ''[[Diario El Salvador]]'' (in Spanish)<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">28 April</span> 2026</span>.</cite>
[[Category:CS1 Spanish-language sources (es)]]</ref><ref name="infobae1">{{Cite news|author=Lemus|first=Roxana|title=Trayectoria, vocación y raíces: quién es Morena Valdez, ministra de Turismo de El Salvador|url=https://www.infobae.com/el-salvador/2026/04/18/trayectoria-vocacion-y-raices-quien-es-morena-valdez-ministra-de-turismo-de-el-salvador/|accessdate=28 April 2026|work=[[Infobae]]|date=18 April 2026|language=es}}<cite class="citation news cs1 cs1-prop-foreign-lang-source" data-ve-ignore="" id="CITEREFLemus2026">Lemus, Roxana (18 April 2026). [https://www.infobae.com/el-salvador/2026/04/18/trayectoria-vocacion-y-raices-quien-es-morena-valdez-ministra-de-turismo-de-el-salvador/ "Trayectoria, vocación y raíces: quién es Morena Valdez, ministra de Turismo de El Salvador"] [Career, vocation and roots: who is Morena Valdez, El Salvador’s Minister of Tourism]. ''[[Infobae]]'' (in Spanish)<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">28 April</span> 2026</span>.</cite>
[[Category:CS1 Spanish-language sources (es)]]</ref>
== Edensibịa ==
{{Reflist}}{{Cabinet of Nayib Bukele}}
[[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]]
4r2vjcibuspja2aa32kv3zd4lbhdhqp
Sylvaine Dampierre
0
75091
631542
2026-05-01T08:57:13Z
Goodymeraj
16207
Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1351489113|Sylvaine Dampierre]]"
631542
wikitext
text/x-wiki
'''Sylvaine Dampierre''' bụ onye France na-eme ihe nkiri nkọwa ihe nke si n'agbụrụ Guadeloupean. E nyere ihe nkiri ya Paroles de Nègres (2020) onyinye International Critics' Award na mmemme ihe nkiri mba ụwa Dok Leipzig nakwa ihe nrite Best Feature Documentary Award na Trinidad and Tobago Film Festival (TTFF).
Dampierre gụrụ akwụkwọ na École nationale supérieure des arts décoratifs ma sonyere Ateliers Varan n'afọ 1993. Ọ rụrụ ọrụ dịka onye nchịkọta akụkọ ihe nkiri ruo afọ 1998.<ref>{{Cite web|title=L'ACID - Sylvaine Dampierre|url=https://www.lacid.org/fr/films-et-cineastes/cineastes/sylvaine-dampierre|accessdate=2026-04-27|work=Le site de l'ACID - Association du Cinéma Indépendant pour sa Diffusion}}</ref> N'afọ 1998, Dampierre kepụtara ọwara tiivii nke onweonye n'ụlọ mkpọrọ La Santé dị na Paris, France.<ref>{{Cite web|title=Sylvaine Dampierre : sa biographie, filmographie, et quelques photos|url=https://www.cinefil.com/star/sylvaine-dampierre|accessdate=2026-04-27|work=Cinefil.com|language=fr}}</ref>
A mụrụ nna Dampierre na Guadeloupe, ebe ihe nkiri akụkọ ya Le Pays à l'envers [<nowiki/>[[:fr:Le_Pays_à_l'envers|fr]]] (2005) na-enyocha oge Ịgba ohu na agwaetiti ahụ ma chọta [[Ahà nnà|aha ezinụlọ]] ya. <ref name=":5">{{Cite news|author=Mandelbaum|first=Jacques|authorlink=Jacques Mandelbaum|date=2009-04-28|title="Le Pays à l'envers" : la Guadeloupe et sa mémoire esclave|url=https://www.lemonde.fr/cinema/article/2009/04/28/le-pays-a-l-envers-la-guadeloupe-et-sa-memoire-esclave_1186469_3476.html|accessdate=2026-04-27|work=Le Monde.fr|language=fr-FR}}</ref> <ref name=":6">{{Cite journal|author=Agier|first=Michel|date=2009|title=la liane guadeloupéenne|url=https://shs.cairn.info/revue-vacarme-2009-2-page-92|journal=Vacarme|language=fr|volume=47|issue=2|pages=92–93|doi=10.3917/vaca.047.0092|issn=1253-2479}}</ref><ref name=":4">{{Cite book|author=Kloß|first=Sinah Theres|url=https://www.google.co.uk/books/edition/Competing_Memories_of_Enslavement_Emanci/JV-fEQAAQBAJ?hl=en&gbpv=1&dq=Sylvaine+Dampierre&pg=PA181&printsec=frontcover|title=Competing Memories of Enslavement, Emancipation and Indentureship: The Politics of Remembering in the Caribbean|date=2026-02-02|publisher=Walter de Gruyter GmbH & Co KG|isbn=978-3-11-222493-9|pages=181-182|language=en}}</ref> N'afọ 2010, Dampierre na [[Gilda Gonfier]] guzobere ụlọ ọrụ ọzụzụ maka imepụta ụda na ihe nkiri na-abụghị maka inweta uru Varan Caraïbe na Guadeloupe. <ref name=":1">{{Cite web|date=2023-03-10|title=Sylvaine Dampierre|url=https://www.projectmanifest.eu/sylvaine-dampierre/|accessdate=2026-04-27|work=Manifest|language=en-US}}</ref><ref name=":2">{{Cite web|title=Dampierre Sylvaine|url=https://africultures.com/personnes/?no=16369|accessdate=2026-04-27|work=Africultures|language=fr-FR}}</ref>
Ihe nkiri Dampierre bụ Paroles de Nègres (2020) <ref name=":7">{{Cite news|author=Le|first=Phuong|date=2023-03-12|title=Words of Negroes review – sorcery trial documentary raises ghosts of slavery|url=https://www.theguardian.com/film/2023/mar/06/words-of-negroes-review-sorcery-trial-documentary-raises-ghosts-of-slavery|accessdate=2026-04-27|work=[[The Guardian]]|language=en-GB}}</ref> <ref name=":3">{{Cite web|date=2022-10-11|title=Au FIFAC, la cinéaste Sylvaine Dampierre ravive la mémoire des esclaves de Marie-Galante|url=https://www.radiofrance.fr/franceculture/podcasts/affaire-a-suivre/au-fifac-la-cineaste-sylvaine-dampierre-ravive-la-memoire-des-esclaves-de-marie-galante-7314248|accessdate=2026-04-27|work=France Culture|language=fr}}</ref> ka e nyere ihe nrite International Critics' Award na mmemme ihe nkiri mba ụwa Dok Leipzig yana ihe nrite Best Feature Documentary Award na Trinidad and Tobago Film Festival (TTFF). <ref name=":1">{{Cite web|date=2023-03-10|title=Sylvaine Dampierre|url=https://www.projectmanifest.eu/sylvaine-dampierre/|accessdate=2026-04-27|work=Manifest|language=en-US}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://www.projectmanifest.eu/sylvaine-dampierre/ "Sylvaine Dampierre"]. ''Manifest''. 10 March 2023<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">27 April</span> 2026</span>.</cite></ref>
Dampierre esorola onye na-ese foto [[Bernard Gomez]] rụkọọ ọrụ n'ịmepụta akwụkwọ foto. <ref name=":1">{{Cite web|date=2023-03-10|title=Sylvaine Dampierre|url=https://www.projectmanifest.eu/sylvaine-dampierre/|accessdate=2026-04-27|work=Manifest|language=en-US}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://www.projectmanifest.eu/sylvaine-dampierre/ "Sylvaine Dampierre"]. ''Manifest''. 10 March 2023<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">27 April</span> 2026</span>.</cite></ref>
== Ihe nkiri ndị O Merela ==
* ''Un Enclos'' (1999)<ref>{{Cite journal|author=Connell|first=Lisa|date=2020|title=Self-Narrative, the Law, and Garden Spaces in Sylvaine Dampierre's Un Enclos|url=https://www.jstor.org/stable/27136244|journal=French Forum|volume=45|issue=3|pages=349–364|issn=0098-9355}}</ref>
* ''Pouvons-nous vivre ici?'' (2002), gbasara ndị ọkammụta sayensị France na-arụ ọrụ na Chernobyl<ref>{{Cite journal|author=Connell|first=Lisa|date=2024-05-22|title=Cartographies of Health in Sylvaine Dampierre's "Pouvons-nous vivre ici"?|url=https://crossways.lib.uoguelph.ca/index.php/crossways/article/view/8066|journal=Crossways Journal|language=en|volume=5|issue=1|issn=2560-6425|accessdate=2026-04-27}}</ref>
* ''Green Guérilla'' (2003)<ref name=":2">{{Cite web|title=Dampierre Sylvaine|url=https://africultures.com/personnes/?no=16369|accessdate=2026-04-27|work=Africultures|language=fr-FR}}<cite class="citation web cs1 cs1-prop-foreign-lang-source" data-ve-ignore="">[https://africultures.com/personnes/?no=16369 "Dampierre Sylvaine"]. ''Africultures'' (in French)<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">27 April</span> 2026</span>.</cite>
[[Category:CS1 French-language sources (fr)]]</ref><ref>{{Cite web|date=2017-08-02|title=Projection du film "Green Guerilla" de Sylvaine Dampierre|url=https://www.villedugosier.fr/que-faire-au-gosier/culture-patrimoine-et-pratiques-artistiques/actualites/article/projection-du-film-green-guerilla-de-sylvaine-dampierre|accessdate=2026-04-27|work=Ville du Gosier - Guadeloupe|language=fr}}</ref>
* ''Le Pays à l’envers'' [<nowiki/>[[:fr:Le_Pays_à_l'envers|fr]]] (2005)<ref name=":5">{{Cite news|author=Mandelbaum|first=Jacques|authorlink=Jacques Mandelbaum|date=2009-04-28|title="Le Pays à l'envers" : la Guadeloupe et sa mémoire esclave|url=https://www.lemonde.fr/cinema/article/2009/04/28/le-pays-a-l-envers-la-guadeloupe-et-sa-memoire-esclave_1186469_3476.html|accessdate=2026-04-27|work=Le Monde.fr|language=fr-FR}}<cite class="citation news cs1 cs1-prop-foreign-lang-source" data-ve-ignore="" id="CITEREFMandelbaum2009">[[Jacques Mandelbaum|Mandelbaum, Jacques]] (28 April 2009). [http://web.archive.org/web/20250324162056/https://www.lemonde.fr/cinema/article/2009/04/28/le-pays-a-l-envers-la-guadeloupe-et-sa-memoire-esclave_1186469_3476.html ""Le Pays à l'envers" : la Guadeloupe et sa mémoire esclave"]. ''Le Monde.fr'' (in French). Archived from [https://www.lemonde.fr/cinema/article/2009/04/28/le-pays-a-l-envers-la-guadeloupe-et-sa-memoire-esclave_1186469_3476.html the original] on 24 March 2025<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">27 April</span> 2026</span>.</cite>
[[Category:CS1 French-language sources (fr)]]</ref><ref name=":6">{{Cite journal|author=Agier|first=Michel|date=2009|title=la liane guadeloupéenne|url=https://shs.cairn.info/revue-vacarme-2009-2-page-92|journal=Vacarme|language=fr|volume=47|issue=2|pages=92–93|doi=10.3917/vaca.047.0092|issn=1253-2479}}<cite class="citation journal cs1 cs1-prop-foreign-lang-source" data-ve-ignore="" id="CITEREFAgierCécile2009">Agier, Michel; Cécile, Christian (2009). [https://shs.cairn.info/revue-vacarme-2009-2-page-92 "la liane guadeloupéenne"]. ''Vacarme'' (in French). '''47''' (2): <span class="nowrap">92–</span>93. [[Digital object identifier|doi]]:[[doi:10.3917/vaca.047.0092|10.3917/vaca.047.0092]]. [[ISSN (identifier)|ISSN]] [https://search.worldcat.org/issn/1253-2479 1253-2479].</cite>
[[Category:CS1 French-language sources (fr)]]</ref><ref name=":4">{{Cite book|author=Kloß|first=Sinah Theres|url=https://www.google.co.uk/books/edition/Competing_Memories_of_Enslavement_Emanci/JV-fEQAAQBAJ?hl=en&gbpv=1&dq=Sylvaine+Dampierre&pg=PA181&printsec=frontcover|title=Competing Memories of Enslavement, Emancipation and Indentureship: The Politics of Remembering in the Caribbean|date=2026-02-02|publisher=Walter de Gruyter GmbH & Co KG|isbn=978-3-11-222493-9|pages=181-182|language=en}}<cite class="citation book cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFKloßGremelsSchmieder2026">Kloß, Sinah Theres; Gremels, Andrea; Schmieder, Ulrike (2 February 2026). [https://www.google.co.uk/books/edition/Competing_Memories_of_Enslavement_Emanci/JV-fEQAAQBAJ?hl=en&gbpv=1&dq=Sylvaine+Dampierre&pg=PA181&printsec=frontcover ''Competing Memories of Enslavement, Emancipation and Indentureship: The Politics of Remembering in the Caribbean'']. Walter de Gruyter GmbH & Co KG. pp. <span class="nowrap">181–</span>182. [[ISBN]] [[Special:BookSources/978-3-11-222493-9|<bdi>978-3-11-222493-9</bdi>]].</cite></ref>
* ''Piazza mora'' (2013)
* ''Paroles de Nègres'' (2020),<ref name=":7">{{Cite news|author=Le|first=Phuong|date=2023-03-12|title=Words of Negroes review – sorcery trial documentary raises ghosts of slavery|url=https://www.theguardian.com/film/2023/mar/06/words-of-negroes-review-sorcery-trial-documentary-raises-ghosts-of-slavery|accessdate=2026-04-27|work=[[The Guardian]]|language=en-GB}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFLe2023">Le, Phuong (12 March 2023). [https://www.theguardian.com/film/2023/mar/06/words-of-negroes-review-sorcery-trial-documentary-raises-ghosts-of-slavery "Words of Negroes review – sorcery trial documentary raises ghosts of slavery"]. ''[[Onye nche|The Guardian]]''. [[ISSN (identifier)|ISSN]] [https://search.worldcat.org/issn/0261-3077 0261-3077]<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">27 April</span> 2026</span>.</cite></ref><ref name=":3">{{Cite web|date=2022-10-11|title=Au FIFAC, la cinéaste Sylvaine Dampierre ravive la mémoire des esclaves de Marie-Galante|url=https://www.radiofrance.fr/franceculture/podcasts/affaire-a-suivre/au-fifac-la-cineaste-sylvaine-dampierre-ravive-la-memoire-des-esclaves-de-marie-galante-7314248|accessdate=2026-04-27|work=France Culture|language=fr}}<cite class="citation web cs1 cs1-prop-foreign-lang-source" data-ve-ignore="">[https://www.radiofrance.fr/franceculture/podcasts/affaire-a-suivre/au-fifac-la-cineaste-sylvaine-dampierre-ravive-la-memoire-des-esclaves-de-marie-galante-7314248 "Au FIFAC, la cinéaste Sylvaine Dampierre ravive la mémoire des esclaves de Marie-Galante"]. ''France Culture'' (in French). 11 October 2022<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">27 April</span> 2026</span>.</cite>
[[Category:CS1 French-language sources (fr)]]</ref> et nyèrè na International Critics’ Award n'oge mmemme ihe nkiri mba ụwa Dok Leipzig nakwa ihe nrite Best Feature Documentary Award na emume Trinidad and Tobago Film Festival (TTFF)<ref name=":1">{{Cite web|date=2023-03-10|title=Sylvaine Dampierre|url=https://www.projectmanifest.eu/sylvaine-dampierre/|accessdate=2026-04-27|work=Manifest|language=en-US}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://www.projectmanifest.eu/sylvaine-dampierre/ "Sylvaine Dampierre"]. ''Manifest''. 10 March 2023<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">27 April</span> 2026</span>.</cite></ref>
== Edensibịa ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* Sylvaine Dampierre na IMDb
[[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]]
9jg0occvu1gl2u2wj1cfdmccev8x64s
631543
631542
2026-05-01T08:58:42Z
Goodymeraj
16207
631543
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Sylvaine Dampierre''' bụ onye France na-eme ihe nkiri nkọwa ihe nke si n'agbụrụ Guadeloupean. E nyere ihe nkiri ya Paroles de Nègres (2020) onyinye International Critics' Award na mmemme ihe nkiri mba ụwa Dok Leipzig nakwa ihe nrite Best Feature Documentary Award na Trinidad and Tobago Film Festival (TTFF).
Dampierre gụrụ akwụkwọ na École nationale supérieure des arts décoratifs ma sonyere Ateliers Varan n'afọ 1993. Ọ rụrụ ọrụ dịka onye nchịkọta akụkọ ihe nkiri ruo afọ 1998.<ref>{{Cite web|title=L'ACID - Sylvaine Dampierre|url=https://www.lacid.org/fr/films-et-cineastes/cineastes/sylvaine-dampierre|accessdate=2026-04-27|work=Le site de l'ACID - Association du Cinéma Indépendant pour sa Diffusion}}</ref> N'afọ 1998, Dampierre kepụtara ọwara tiivii nke onweonye n'ụlọ mkpọrọ La Santé dị na Paris, France.<ref>{{Cite web|title=Sylvaine Dampierre : sa biographie, filmographie, et quelques photos|url=https://www.cinefil.com/star/sylvaine-dampierre|accessdate=2026-04-27|work=Cinefil.com|language=fr}}</ref>
==Akụkọ Ndụ==
A mụrụ nna Dampierre na Guadeloupe, ebe ihe nkiri akụkọ ya Le Pays à l'envers [<nowiki/>[[:fr:Le_Pays_à_l'envers|fr]]] (2005) na-enyocha oge Ịgba ohu na agwaetiti ahụ ma chọta [[Ahà nnà|aha ezinụlọ]] ya. <ref name=":5">{{Cite news|author=Mandelbaum|first=Jacques|authorlink=Jacques Mandelbaum|date=2009-04-28|title="Le Pays à l'envers" : la Guadeloupe et sa mémoire esclave|url=https://www.lemonde.fr/cinema/article/2009/04/28/le-pays-a-l-envers-la-guadeloupe-et-sa-memoire-esclave_1186469_3476.html|accessdate=2026-04-27|work=Le Monde.fr|language=fr-FR}}</ref> <ref name=":6">{{Cite journal|author=Agier|first=Michel|date=2009|title=la liane guadeloupéenne|url=https://shs.cairn.info/revue-vacarme-2009-2-page-92|journal=Vacarme|language=fr|volume=47|issue=2|pages=92–93|doi=10.3917/vaca.047.0092|issn=1253-2479}}</ref><ref name=":4">{{Cite book|author=Kloß|first=Sinah Theres|url=https://www.google.co.uk/books/edition/Competing_Memories_of_Enslavement_Emanci/JV-fEQAAQBAJ?hl=en&gbpv=1&dq=Sylvaine+Dampierre&pg=PA181&printsec=frontcover|title=Competing Memories of Enslavement, Emancipation and Indentureship: The Politics of Remembering in the Caribbean|date=2026-02-02|publisher=Walter de Gruyter GmbH & Co KG|isbn=978-3-11-222493-9|pages=181-182|language=en}}</ref> N'afọ 2010, Dampierre na [[Gilda Gonfier]] guzobere ụlọ ọrụ ọzụzụ maka imepụta ụda na ihe nkiri na-abụghị maka inweta uru Varan Caraïbe na Guadeloupe. <ref name=":1">{{Cite web|date=2023-03-10|title=Sylvaine Dampierre|url=https://www.projectmanifest.eu/sylvaine-dampierre/|accessdate=2026-04-27|work=Manifest|language=en-US}}</ref><ref name=":2">{{Cite web|title=Dampierre Sylvaine|url=https://africultures.com/personnes/?no=16369|accessdate=2026-04-27|work=Africultures|language=fr-FR}}</ref>
Ihe nkiri Dampierre bụ Paroles de Nègres (2020) <ref name=":7">{{Cite news|author=Le|first=Phuong|date=2023-03-12|title=Words of Negroes review – sorcery trial documentary raises ghosts of slavery|url=https://www.theguardian.com/film/2023/mar/06/words-of-negroes-review-sorcery-trial-documentary-raises-ghosts-of-slavery|accessdate=2026-04-27|work=[[The Guardian]]|language=en-GB}}</ref> <ref name=":3">{{Cite web|date=2022-10-11|title=Au FIFAC, la cinéaste Sylvaine Dampierre ravive la mémoire des esclaves de Marie-Galante|url=https://www.radiofrance.fr/franceculture/podcasts/affaire-a-suivre/au-fifac-la-cineaste-sylvaine-dampierre-ravive-la-memoire-des-esclaves-de-marie-galante-7314248|accessdate=2026-04-27|work=France Culture|language=fr}}</ref> ka e nyere ihe nrite International Critics' Award na mmemme ihe nkiri mba ụwa Dok Leipzig yana ihe nrite Best Feature Documentary Award na Trinidad and Tobago Film Festival (TTFF). <ref name=":1">{{Cite web|date=2023-03-10|title=Sylvaine Dampierre|url=https://www.projectmanifest.eu/sylvaine-dampierre/|accessdate=2026-04-27|work=Manifest|language=en-US}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://www.projectmanifest.eu/sylvaine-dampierre/ "Sylvaine Dampierre"]. ''Manifest''. 10 March 2023<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">27 April</span> 2026</span>.</cite></ref>
Dampierre esorola onye na-ese foto [[Bernard Gomez]] rụkọọ ọrụ n'ịmepụta akwụkwọ foto. <ref name=":1">{{Cite web|date=2023-03-10|title=Sylvaine Dampierre|url=https://www.projectmanifest.eu/sylvaine-dampierre/|accessdate=2026-04-27|work=Manifest|language=en-US}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://www.projectmanifest.eu/sylvaine-dampierre/ "Sylvaine Dampierre"]. ''Manifest''. 10 March 2023<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">27 April</span> 2026</span>.</cite></ref>
== Ihe nkiri ndị O Merela ==
* ''Un Enclos'' (1999)<ref>{{Cite journal|author=Connell|first=Lisa|date=2020|title=Self-Narrative, the Law, and Garden Spaces in Sylvaine Dampierre's Un Enclos|url=https://www.jstor.org/stable/27136244|journal=French Forum|volume=45|issue=3|pages=349–364|issn=0098-9355}}</ref>
* ''Pouvons-nous vivre ici?'' (2002), gbasara ndị ọkammụta sayensị France na-arụ ọrụ na Chernobyl<ref>{{Cite journal|author=Connell|first=Lisa|date=2024-05-22|title=Cartographies of Health in Sylvaine Dampierre's "Pouvons-nous vivre ici"?|url=https://crossways.lib.uoguelph.ca/index.php/crossways/article/view/8066|journal=Crossways Journal|language=en|volume=5|issue=1|issn=2560-6425|accessdate=2026-04-27}}</ref>
* ''Green Guérilla'' (2003)<ref name=":2">{{Cite web|title=Dampierre Sylvaine|url=https://africultures.com/personnes/?no=16369|accessdate=2026-04-27|work=Africultures|language=fr-FR}}<cite class="citation web cs1 cs1-prop-foreign-lang-source" data-ve-ignore="">[https://africultures.com/personnes/?no=16369 "Dampierre Sylvaine"]. ''Africultures'' (in French)<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">27 April</span> 2026</span>.</cite>
[[Category:CS1 French-language sources (fr)]]</ref><ref>{{Cite web|date=2017-08-02|title=Projection du film "Green Guerilla" de Sylvaine Dampierre|url=https://www.villedugosier.fr/que-faire-au-gosier/culture-patrimoine-et-pratiques-artistiques/actualites/article/projection-du-film-green-guerilla-de-sylvaine-dampierre|accessdate=2026-04-27|work=Ville du Gosier - Guadeloupe|language=fr}}</ref>
* ''Le Pays à l’envers'' [<nowiki/>[[:fr:Le_Pays_à_l'envers|fr]]] (2005)<ref name=":5">{{Cite news|author=Mandelbaum|first=Jacques|authorlink=Jacques Mandelbaum|date=2009-04-28|title="Le Pays à l'envers" : la Guadeloupe et sa mémoire esclave|url=https://www.lemonde.fr/cinema/article/2009/04/28/le-pays-a-l-envers-la-guadeloupe-et-sa-memoire-esclave_1186469_3476.html|accessdate=2026-04-27|work=Le Monde.fr|language=fr-FR}}<cite class="citation news cs1 cs1-prop-foreign-lang-source" data-ve-ignore="" id="CITEREFMandelbaum2009">[[Jacques Mandelbaum|Mandelbaum, Jacques]] (28 April 2009). [http://web.archive.org/web/20250324162056/https://www.lemonde.fr/cinema/article/2009/04/28/le-pays-a-l-envers-la-guadeloupe-et-sa-memoire-esclave_1186469_3476.html ""Le Pays à l'envers" : la Guadeloupe et sa mémoire esclave"]. ''Le Monde.fr'' (in French). Archived from [https://www.lemonde.fr/cinema/article/2009/04/28/le-pays-a-l-envers-la-guadeloupe-et-sa-memoire-esclave_1186469_3476.html the original] on 24 March 2025<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">27 April</span> 2026</span>.</cite>
[[Category:CS1 French-language sources (fr)]]</ref><ref name=":6">{{Cite journal|author=Agier|first=Michel|date=2009|title=la liane guadeloupéenne|url=https://shs.cairn.info/revue-vacarme-2009-2-page-92|journal=Vacarme|language=fr|volume=47|issue=2|pages=92–93|doi=10.3917/vaca.047.0092|issn=1253-2479}}<cite class="citation journal cs1 cs1-prop-foreign-lang-source" data-ve-ignore="" id="CITEREFAgierCécile2009">Agier, Michel; Cécile, Christian (2009). [https://shs.cairn.info/revue-vacarme-2009-2-page-92 "la liane guadeloupéenne"]. ''Vacarme'' (in French). '''47''' (2): <span class="nowrap">92–</span>93. [[Digital object identifier|doi]]:[[doi:10.3917/vaca.047.0092|10.3917/vaca.047.0092]]. [[ISSN (identifier)|ISSN]] [https://search.worldcat.org/issn/1253-2479 1253-2479].</cite>
[[Category:CS1 French-language sources (fr)]]</ref><ref name=":4">{{Cite book|author=Kloß|first=Sinah Theres|url=https://www.google.co.uk/books/edition/Competing_Memories_of_Enslavement_Emanci/JV-fEQAAQBAJ?hl=en&gbpv=1&dq=Sylvaine+Dampierre&pg=PA181&printsec=frontcover|title=Competing Memories of Enslavement, Emancipation and Indentureship: The Politics of Remembering in the Caribbean|date=2026-02-02|publisher=Walter de Gruyter GmbH & Co KG|isbn=978-3-11-222493-9|pages=181-182|language=en}}<cite class="citation book cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFKloßGremelsSchmieder2026">Kloß, Sinah Theres; Gremels, Andrea; Schmieder, Ulrike (2 February 2026). [https://www.google.co.uk/books/edition/Competing_Memories_of_Enslavement_Emanci/JV-fEQAAQBAJ?hl=en&gbpv=1&dq=Sylvaine+Dampierre&pg=PA181&printsec=frontcover ''Competing Memories of Enslavement, Emancipation and Indentureship: The Politics of Remembering in the Caribbean'']. Walter de Gruyter GmbH & Co KG. pp. <span class="nowrap">181–</span>182. [[ISBN]] [[Special:BookSources/978-3-11-222493-9|<bdi>978-3-11-222493-9</bdi>]].</cite></ref>
* ''Piazza mora'' (2013)
* ''Paroles de Nègres'' (2020),<ref name=":7">{{Cite news|author=Le|first=Phuong|date=2023-03-12|title=Words of Negroes review – sorcery trial documentary raises ghosts of slavery|url=https://www.theguardian.com/film/2023/mar/06/words-of-negroes-review-sorcery-trial-documentary-raises-ghosts-of-slavery|accessdate=2026-04-27|work=[[The Guardian]]|language=en-GB}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFLe2023">Le, Phuong (12 March 2023). [https://www.theguardian.com/film/2023/mar/06/words-of-negroes-review-sorcery-trial-documentary-raises-ghosts-of-slavery "Words of Negroes review – sorcery trial documentary raises ghosts of slavery"]. ''[[Onye nche|The Guardian]]''. [[ISSN (identifier)|ISSN]] [https://search.worldcat.org/issn/0261-3077 0261-3077]<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">27 April</span> 2026</span>.</cite></ref><ref name=":3">{{Cite web|date=2022-10-11|title=Au FIFAC, la cinéaste Sylvaine Dampierre ravive la mémoire des esclaves de Marie-Galante|url=https://www.radiofrance.fr/franceculture/podcasts/affaire-a-suivre/au-fifac-la-cineaste-sylvaine-dampierre-ravive-la-memoire-des-esclaves-de-marie-galante-7314248|accessdate=2026-04-27|work=France Culture|language=fr}}<cite class="citation web cs1 cs1-prop-foreign-lang-source" data-ve-ignore="">[https://www.radiofrance.fr/franceculture/podcasts/affaire-a-suivre/au-fifac-la-cineaste-sylvaine-dampierre-ravive-la-memoire-des-esclaves-de-marie-galante-7314248 "Au FIFAC, la cinéaste Sylvaine Dampierre ravive la mémoire des esclaves de Marie-Galante"]. ''France Culture'' (in French). 11 October 2022<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">27 April</span> 2026</span>.</cite>
[[Category:CS1 French-language sources (fr)]]</ref> et nyèrè na International Critics’ Award n'oge mmemme ihe nkiri mba ụwa Dok Leipzig nakwa ihe nrite Best Feature Documentary Award na emume Trinidad and Tobago Film Festival (TTFF)<ref name=":1">{{Cite web|date=2023-03-10|title=Sylvaine Dampierre|url=https://www.projectmanifest.eu/sylvaine-dampierre/|accessdate=2026-04-27|work=Manifest|language=en-US}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://www.projectmanifest.eu/sylvaine-dampierre/ "Sylvaine Dampierre"]. ''Manifest''. 10 March 2023<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">27 April</span> 2026</span>.</cite></ref>
== Edensibịa ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* Sylvaine Dampierre na IMDb
[[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]]
agj6knfmiuo377vdwxzoi3pmd8rxgvv
631544
631543
2026-05-01T09:00:35Z
Goodymeraj
16207
631544
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Sylvaine Dampierre''' bụ onye France na-eme ihe nkiri nkọwa ihe nke si n'agbụrụ Guadeloupean. E nyere ihe nkiri ya Paroles de Nègres (2020) onyinye International Critics' Award na mmemme ihe nkiri mba ụwa Dok Leipzig nakwa ihe nrite Best Feature Documentary Award na Trinidad and Tobago Film Festival (TTFF).
==Akụkọ Ndụ==
Dampierre gụrụ akwụkwọ na École nationale supérieure des arts décoratifs ma sonyere Ateliers Varan n'afọ 1993. Ọ rụrụ ọrụ dịka onye nchịkọta akụkọ ihe nkiri ruo afọ 1998.<ref>{{Cite web|title=L'ACID - Sylvaine Dampierre|url=https://www.lacid.org/fr/films-et-cineastes/cineastes/sylvaine-dampierre|accessdate=2026-04-27|work=Le site de l'ACID - Association du Cinéma Indépendant pour sa Diffusion}}</ref> N'afọ 1998, Dampierre kepụtara ọwara tiivii nke onweonye n'ụlọ mkpọrọ La Santé dị na Paris, France.<ref>{{Cite web|title=Sylvaine Dampierre : sa biographie, filmographie, et quelques photos|url=https://www.cinefil.com/star/sylvaine-dampierre|accessdate=2026-04-27|work=Cinefil.com|language=fr}}</ref>
A mụrụ nna Dampierre na Guadeloupe, ebe ihe nkiri akụkọ ya Le Pays à l'envers [<nowiki/>[[:fr:Le_Pays_à_l'envers|fr]]] (2005) na-enyocha oge Ịgba ohu na agwaetiti ahụ ma chọta [[Ahà nnà|aha ezinụlọ]] ya. <ref name=":5">{{Cite news|author=Mandelbaum|first=Jacques|authorlink=Jacques Mandelbaum|date=2009-04-28|title="Le Pays à l'envers" : la Guadeloupe et sa mémoire esclave|url=https://www.lemonde.fr/cinema/article/2009/04/28/le-pays-a-l-envers-la-guadeloupe-et-sa-memoire-esclave_1186469_3476.html|accessdate=2026-04-27|work=Le Monde.fr|language=fr-FR}}</ref> <ref name=":6">{{Cite journal|author=Agier|first=Michel|date=2009|title=la liane guadeloupéenne|url=https://shs.cairn.info/revue-vacarme-2009-2-page-92|journal=Vacarme|language=fr|volume=47|issue=2|pages=92–93|doi=10.3917/vaca.047.0092|issn=1253-2479}}</ref><ref name=":4">{{Cite book|author=Kloß|first=Sinah Theres|url=https://www.google.co.uk/books/edition/Competing_Memories_of_Enslavement_Emanci/JV-fEQAAQBAJ?hl=en&gbpv=1&dq=Sylvaine+Dampierre&pg=PA181&printsec=frontcover|title=Competing Memories of Enslavement, Emancipation and Indentureship: The Politics of Remembering in the Caribbean|date=2026-02-02|publisher=Walter de Gruyter GmbH & Co KG|isbn=978-3-11-222493-9|pages=181-182|language=en}}</ref> N'afọ 2010, Dampierre na [[Gilda Gonfier]] guzobere ụlọ ọrụ ọzụzụ maka imepụta ụda na ihe nkiri na-abụghị maka inweta uru Varan Caraïbe na Guadeloupe. <ref name=":1">{{Cite web|date=2023-03-10|title=Sylvaine Dampierre|url=https://www.projectmanifest.eu/sylvaine-dampierre/|accessdate=2026-04-27|work=Manifest|language=en-US}}</ref><ref name=":2">{{Cite web|title=Dampierre Sylvaine|url=https://africultures.com/personnes/?no=16369|accessdate=2026-04-27|work=Africultures|language=fr-FR}}</ref>
Ihe nkiri Dampierre bụ Paroles de Nègres (2020) <ref name=":7">{{Cite news|author=Le|first=Phuong|date=2023-03-12|title=Words of Negroes review – sorcery trial documentary raises ghosts of slavery|url=https://www.theguardian.com/film/2023/mar/06/words-of-negroes-review-sorcery-trial-documentary-raises-ghosts-of-slavery|accessdate=2026-04-27|work=[[The Guardian]]|language=en-GB}}</ref> <ref name=":3">{{Cite web|date=2022-10-11|title=Au FIFAC, la cinéaste Sylvaine Dampierre ravive la mémoire des esclaves de Marie-Galante|url=https://www.radiofrance.fr/franceculture/podcasts/affaire-a-suivre/au-fifac-la-cineaste-sylvaine-dampierre-ravive-la-memoire-des-esclaves-de-marie-galante-7314248|accessdate=2026-04-27|work=France Culture|language=fr}}</ref> ka e nyere ihe nrite International Critics' Award na mmemme ihe nkiri mba ụwa Dok Leipzig yana ihe nrite Best Feature Documentary Award na Trinidad and Tobago Film Festival (TTFF). <ref name=":1">{{Cite web|date=2023-03-10|title=Sylvaine Dampierre|url=https://www.projectmanifest.eu/sylvaine-dampierre/|accessdate=2026-04-27|work=Manifest|language=en-US}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://www.projectmanifest.eu/sylvaine-dampierre/ "Sylvaine Dampierre"]. ''Manifest''. 10 March 2023<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">27 April</span> 2026</span>.</cite></ref>
Dampierre esorola onye na-ese foto [[Bernard Gomez]] rụkọọ ọrụ n'ịmepụta akwụkwọ foto. <ref name=":1">{{Cite web|date=2023-03-10|title=Sylvaine Dampierre|url=https://www.projectmanifest.eu/sylvaine-dampierre/|accessdate=2026-04-27|work=Manifest|language=en-US}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://www.projectmanifest.eu/sylvaine-dampierre/ "Sylvaine Dampierre"]. ''Manifest''. 10 March 2023<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">27 April</span> 2026</span>.</cite></ref>
== Ihe nkiri ndị O Merela ==
* ''Un Enclos'' (1999)<ref>{{Cite journal|author=Connell|first=Lisa|date=2020|title=Self-Narrative, the Law, and Garden Spaces in Sylvaine Dampierre's Un Enclos|url=https://www.jstor.org/stable/27136244|journal=French Forum|volume=45|issue=3|pages=349–364|issn=0098-9355}}</ref>
* ''Pouvons-nous vivre ici?'' (2002), gbasara ndị ọkammụta sayensị France na-arụ ọrụ na Chernobyl<ref>{{Cite journal|author=Connell|first=Lisa|date=2024-05-22|title=Cartographies of Health in Sylvaine Dampierre's "Pouvons-nous vivre ici"?|url=https://crossways.lib.uoguelph.ca/index.php/crossways/article/view/8066|journal=Crossways Journal|language=en|volume=5|issue=1|issn=2560-6425|accessdate=2026-04-27}}</ref>
* ''Green Guérilla'' (2003)<ref name=":2">{{Cite web|title=Dampierre Sylvaine|url=https://africultures.com/personnes/?no=16369|accessdate=2026-04-27|work=Africultures|language=fr-FR}}<cite class="citation web cs1 cs1-prop-foreign-lang-source" data-ve-ignore="">[https://africultures.com/personnes/?no=16369 "Dampierre Sylvaine"]. ''Africultures'' (in French)<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">27 April</span> 2026</span>.</cite>
[[Category:CS1 French-language sources (fr)]]</ref><ref>{{Cite web|date=2017-08-02|title=Projection du film "Green Guerilla" de Sylvaine Dampierre|url=https://www.villedugosier.fr/que-faire-au-gosier/culture-patrimoine-et-pratiques-artistiques/actualites/article/projection-du-film-green-guerilla-de-sylvaine-dampierre|accessdate=2026-04-27|work=Ville du Gosier - Guadeloupe|language=fr}}</ref>
* ''Le Pays à l’envers'' [<nowiki/>[[:fr:Le_Pays_à_l'envers|fr]]] (2005)<ref name=":5">{{Cite news|author=Mandelbaum|first=Jacques|authorlink=Jacques Mandelbaum|date=2009-04-28|title="Le Pays à l'envers" : la Guadeloupe et sa mémoire esclave|url=https://www.lemonde.fr/cinema/article/2009/04/28/le-pays-a-l-envers-la-guadeloupe-et-sa-memoire-esclave_1186469_3476.html|accessdate=2026-04-27|work=Le Monde.fr|language=fr-FR}}<cite class="citation news cs1 cs1-prop-foreign-lang-source" data-ve-ignore="" id="CITEREFMandelbaum2009">[[Jacques Mandelbaum|Mandelbaum, Jacques]] (28 April 2009). [http://web.archive.org/web/20250324162056/https://www.lemonde.fr/cinema/article/2009/04/28/le-pays-a-l-envers-la-guadeloupe-et-sa-memoire-esclave_1186469_3476.html ""Le Pays à l'envers" : la Guadeloupe et sa mémoire esclave"]. ''Le Monde.fr'' (in French). Archived from [https://www.lemonde.fr/cinema/article/2009/04/28/le-pays-a-l-envers-la-guadeloupe-et-sa-memoire-esclave_1186469_3476.html the original] on 24 March 2025<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">27 April</span> 2026</span>.</cite>
[[Category:CS1 French-language sources (fr)]]</ref><ref name=":6">{{Cite journal|author=Agier|first=Michel|date=2009|title=la liane guadeloupéenne|url=https://shs.cairn.info/revue-vacarme-2009-2-page-92|journal=Vacarme|language=fr|volume=47|issue=2|pages=92–93|doi=10.3917/vaca.047.0092|issn=1253-2479}}<cite class="citation journal cs1 cs1-prop-foreign-lang-source" data-ve-ignore="" id="CITEREFAgierCécile2009">Agier, Michel; Cécile, Christian (2009). [https://shs.cairn.info/revue-vacarme-2009-2-page-92 "la liane guadeloupéenne"]. ''Vacarme'' (in French). '''47''' (2): <span class="nowrap">92–</span>93. [[Digital object identifier|doi]]:[[doi:10.3917/vaca.047.0092|10.3917/vaca.047.0092]]. [[ISSN (identifier)|ISSN]] [https://search.worldcat.org/issn/1253-2479 1253-2479].</cite>
[[Category:CS1 French-language sources (fr)]]</ref><ref name=":4">{{Cite book|author=Kloß|first=Sinah Theres|url=https://www.google.co.uk/books/edition/Competing_Memories_of_Enslavement_Emanci/JV-fEQAAQBAJ?hl=en&gbpv=1&dq=Sylvaine+Dampierre&pg=PA181&printsec=frontcover|title=Competing Memories of Enslavement, Emancipation and Indentureship: The Politics of Remembering in the Caribbean|date=2026-02-02|publisher=Walter de Gruyter GmbH & Co KG|isbn=978-3-11-222493-9|pages=181-182|language=en}}<cite class="citation book cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFKloßGremelsSchmieder2026">Kloß, Sinah Theres; Gremels, Andrea; Schmieder, Ulrike (2 February 2026). [https://www.google.co.uk/books/edition/Competing_Memories_of_Enslavement_Emanci/JV-fEQAAQBAJ?hl=en&gbpv=1&dq=Sylvaine+Dampierre&pg=PA181&printsec=frontcover ''Competing Memories of Enslavement, Emancipation and Indentureship: The Politics of Remembering in the Caribbean'']. Walter de Gruyter GmbH & Co KG. pp. <span class="nowrap">181–</span>182. [[ISBN]] [[Special:BookSources/978-3-11-222493-9|<bdi>978-3-11-222493-9</bdi>]].</cite></ref>
* ''Piazza mora'' (2013)
* ''Paroles de Nègres'' (2020),<ref name=":7">{{Cite news|author=Le|first=Phuong|date=2023-03-12|title=Words of Negroes review – sorcery trial documentary raises ghosts of slavery|url=https://www.theguardian.com/film/2023/mar/06/words-of-negroes-review-sorcery-trial-documentary-raises-ghosts-of-slavery|accessdate=2026-04-27|work=[[The Guardian]]|language=en-GB}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFLe2023">Le, Phuong (12 March 2023). [https://www.theguardian.com/film/2023/mar/06/words-of-negroes-review-sorcery-trial-documentary-raises-ghosts-of-slavery "Words of Negroes review – sorcery trial documentary raises ghosts of slavery"]. ''[[Onye nche|The Guardian]]''. [[ISSN (identifier)|ISSN]] [https://search.worldcat.org/issn/0261-3077 0261-3077]<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">27 April</span> 2026</span>.</cite></ref><ref name=":3">{{Cite web|date=2022-10-11|title=Au FIFAC, la cinéaste Sylvaine Dampierre ravive la mémoire des esclaves de Marie-Galante|url=https://www.radiofrance.fr/franceculture/podcasts/affaire-a-suivre/au-fifac-la-cineaste-sylvaine-dampierre-ravive-la-memoire-des-esclaves-de-marie-galante-7314248|accessdate=2026-04-27|work=France Culture|language=fr}}<cite class="citation web cs1 cs1-prop-foreign-lang-source" data-ve-ignore="">[https://www.radiofrance.fr/franceculture/podcasts/affaire-a-suivre/au-fifac-la-cineaste-sylvaine-dampierre-ravive-la-memoire-des-esclaves-de-marie-galante-7314248 "Au FIFAC, la cinéaste Sylvaine Dampierre ravive la mémoire des esclaves de Marie-Galante"]. ''France Culture'' (in French). 11 October 2022<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">27 April</span> 2026</span>.</cite>
[[Category:CS1 French-language sources (fr)]]</ref> et nyèrè na International Critics’ Award n'oge mmemme ihe nkiri mba ụwa Dok Leipzig nakwa ihe nrite Best Feature Documentary Award na emume Trinidad and Tobago Film Festival (TTFF)<ref name=":1">{{Cite web|date=2023-03-10|title=Sylvaine Dampierre|url=https://www.projectmanifest.eu/sylvaine-dampierre/|accessdate=2026-04-27|work=Manifest|language=en-US}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://www.projectmanifest.eu/sylvaine-dampierre/ "Sylvaine Dampierre"]. ''Manifest''. 10 March 2023<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">27 April</span> 2026</span>.</cite></ref>
== Edensibịa ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* Sylvaine Dampierre na IMDb
[[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]]
104n33q4oxdhlxb06z5yt0six0n7r6n
631545
631544
2026-05-01T09:01:03Z
Goodymeraj
16207
/* Akụkọ Ndụ */
631545
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Sylvaine Dampierre''' bụ onye France na-eme ihe nkiri nkọwa ihe nke si n'agbụrụ Guadeloupean. E nyere ihe nkiri ya Paroles de Nègres (2020) onyinye International Critics' Award na mmemme ihe nkiri mba ụwa Dok Leipzig nakwa ihe nrite Best Feature Documentary Award na Trinidad and Tobago Film Festival (TTFF).
==Akụkọ Ndụ==
Dampierre gụrụ akwụkwọ na École nationale supérieure des arts décoratifs ma sonyere Ateliers Varan n'afọ 1993. Ọ rụrụ ọrụ dịka onye nchịkọta akụkọ ihe nkiri ruo afọ 1998.<ref>{{Cite web|title=L'ACID - Sylvaine Dampierre|url=https://www.lacid.org/fr/films-et-cineastes/cineastes/sylvaine-dampierre|accessdate=2026-04-27|work=Le site de l'ACID - Association du Cinéma Indépendant pour sa Diffusion}}</ref> N'afọ 1998, Dampierre kepụtara ọwara tiivii nke onweonye n'ụlọ mkpọrọ La Santé dị na Paris, France.<ref>{{Cite web|title=Sylvaine Dampierre : sa biographie, filmographie, et quelques photos|url=https://www.cinefil.com/star/sylvaine-dampierre|accessdate=2026-04-27|work=Cinefil.com|language=fr}}</ref>
A mụrụ nna Dampierre na Guadeloupe, ebe ihe nkiri akụkọ ya Le Pays à l'envers [<nowiki/>[[:fr:Le_Pays_à_l'envers|fr]]] (2005) na-enyocha oge Ịgba ohu na agwaetiti ahụ ma chọta [[Ahà nnà|aha ezinụlọ]] ya. <ref name=":5">{{Cite news|author=Mandelbaum|first=Jacques|authorlink=Jacques Mandelbaum|date=2009-04-28|title="Le Pays à l'envers" : la Guadeloupe et sa mémoire esclave|url=https://www.lemonde.fr/cinema/article/2009/04/28/le-pays-a-l-envers-la-guadeloupe-et-sa-memoire-esclave_1186469_3476.html|accessdate=2026-04-27|work=Le Monde.fr|language=fr-FR}}</ref> <ref name=":6">{{Cite journal|author=Agier|first=Michel|date=2009|title=la liane guadeloupéenne|url=https://shs.cairn.info/revue-vacarme-2009-2-page-92|journal=Vacarme|language=fr|volume=47|issue=2|pages=92–93|doi=10.3917/vaca.047.0092|issn=1253-2479}}</ref><ref name=":4">{{Cite book|author=Kloß|first=Sinah Theres|url=https://www.google.co.uk/books/edition/Competing_Memories_of_Enslavement_Emanci/JV-fEQAAQBAJ?hl=en&gbpv=1&dq=Sylvaine+Dampierre&pg=PA181&printsec=frontcover|title=Competing Memories of Enslavement, Emancipation and Indentureship: The Politics of Remembering in the Caribbean|date=2026-02-02|publisher=Walter de Gruyter GmbH & Co KG|isbn=978-3-11-222493-9|pages=181-182|language=en}}</ref> N'afọ 2010, Dampierre na Gilda Gonfier guzobere ụlọ ọrụ ọzụzụ maka imepụta ụda na ihe nkiri na-abụghị maka inweta uru Varan Caraïbe na Guadeloupe. <ref name=":1">{{Cite web|date=2023-03-10|title=Sylvaine Dampierre|url=https://www.projectmanifest.eu/sylvaine-dampierre/|accessdate=2026-04-27|work=Manifest|language=en-US}}</ref><ref name=":2">{{Cite web|title=Dampierre Sylvaine|url=https://africultures.com/personnes/?no=16369|accessdate=2026-04-27|work=Africultures|language=fr-FR}}</ref>
Ihe nkiri Dampierre bụ Paroles de Nègres (2020) <ref name=":7">{{Cite news|author=Le|first=Phuong|date=2023-03-12|title=Words of Negroes review – sorcery trial documentary raises ghosts of slavery|url=https://www.theguardian.com/film/2023/mar/06/words-of-negroes-review-sorcery-trial-documentary-raises-ghosts-of-slavery|accessdate=2026-04-27|work=[[The Guardian]]|language=en-GB}}</ref> <ref name=":3">{{Cite web|date=2022-10-11|title=Au FIFAC, la cinéaste Sylvaine Dampierre ravive la mémoire des esclaves de Marie-Galante|url=https://www.radiofrance.fr/franceculture/podcasts/affaire-a-suivre/au-fifac-la-cineaste-sylvaine-dampierre-ravive-la-memoire-des-esclaves-de-marie-galante-7314248|accessdate=2026-04-27|work=France Culture|language=fr}}</ref> ka e nyere ihe nrite International Critics' Award na mmemme ihe nkiri mba ụwa Dok Leipzig yana ihe nrite Best Feature Documentary Award na Trinidad and Tobago Film Festival (TTFF). <ref name=":1">{{Cite web|date=2023-03-10|title=Sylvaine Dampierre|url=https://www.projectmanifest.eu/sylvaine-dampierre/|accessdate=2026-04-27|work=Manifest|language=en-US}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://www.projectmanifest.eu/sylvaine-dampierre/ "Sylvaine Dampierre"]. ''Manifest''. 10 March 2023<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">27 April</span> 2026</span>.</cite></ref>
Dampierre esorola onye na-ese foto [[Bernard Gomez]] rụkọọ ọrụ n'ịmepụta akwụkwọ foto. <ref name=":1">{{Cite web|date=2023-03-10|title=Sylvaine Dampierre|url=https://www.projectmanifest.eu/sylvaine-dampierre/|accessdate=2026-04-27|work=Manifest|language=en-US}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://www.projectmanifest.eu/sylvaine-dampierre/ "Sylvaine Dampierre"]. ''Manifest''. 10 March 2023<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">27 April</span> 2026</span>.</cite></ref>
== Ihe nkiri ndị O Merela ==
* ''Un Enclos'' (1999)<ref>{{Cite journal|author=Connell|first=Lisa|date=2020|title=Self-Narrative, the Law, and Garden Spaces in Sylvaine Dampierre's Un Enclos|url=https://www.jstor.org/stable/27136244|journal=French Forum|volume=45|issue=3|pages=349–364|issn=0098-9355}}</ref>
* ''Pouvons-nous vivre ici?'' (2002), gbasara ndị ọkammụta sayensị France na-arụ ọrụ na Chernobyl<ref>{{Cite journal|author=Connell|first=Lisa|date=2024-05-22|title=Cartographies of Health in Sylvaine Dampierre's "Pouvons-nous vivre ici"?|url=https://crossways.lib.uoguelph.ca/index.php/crossways/article/view/8066|journal=Crossways Journal|language=en|volume=5|issue=1|issn=2560-6425|accessdate=2026-04-27}}</ref>
* ''Green Guérilla'' (2003)<ref name=":2">{{Cite web|title=Dampierre Sylvaine|url=https://africultures.com/personnes/?no=16369|accessdate=2026-04-27|work=Africultures|language=fr-FR}}<cite class="citation web cs1 cs1-prop-foreign-lang-source" data-ve-ignore="">[https://africultures.com/personnes/?no=16369 "Dampierre Sylvaine"]. ''Africultures'' (in French)<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">27 April</span> 2026</span>.</cite>
[[Category:CS1 French-language sources (fr)]]</ref><ref>{{Cite web|date=2017-08-02|title=Projection du film "Green Guerilla" de Sylvaine Dampierre|url=https://www.villedugosier.fr/que-faire-au-gosier/culture-patrimoine-et-pratiques-artistiques/actualites/article/projection-du-film-green-guerilla-de-sylvaine-dampierre|accessdate=2026-04-27|work=Ville du Gosier - Guadeloupe|language=fr}}</ref>
* ''Le Pays à l’envers'' [<nowiki/>[[:fr:Le_Pays_à_l'envers|fr]]] (2005)<ref name=":5">{{Cite news|author=Mandelbaum|first=Jacques|authorlink=Jacques Mandelbaum|date=2009-04-28|title="Le Pays à l'envers" : la Guadeloupe et sa mémoire esclave|url=https://www.lemonde.fr/cinema/article/2009/04/28/le-pays-a-l-envers-la-guadeloupe-et-sa-memoire-esclave_1186469_3476.html|accessdate=2026-04-27|work=Le Monde.fr|language=fr-FR}}<cite class="citation news cs1 cs1-prop-foreign-lang-source" data-ve-ignore="" id="CITEREFMandelbaum2009">[[Jacques Mandelbaum|Mandelbaum, Jacques]] (28 April 2009). [http://web.archive.org/web/20250324162056/https://www.lemonde.fr/cinema/article/2009/04/28/le-pays-a-l-envers-la-guadeloupe-et-sa-memoire-esclave_1186469_3476.html ""Le Pays à l'envers" : la Guadeloupe et sa mémoire esclave"]. ''Le Monde.fr'' (in French). Archived from [https://www.lemonde.fr/cinema/article/2009/04/28/le-pays-a-l-envers-la-guadeloupe-et-sa-memoire-esclave_1186469_3476.html the original] on 24 March 2025<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">27 April</span> 2026</span>.</cite>
[[Category:CS1 French-language sources (fr)]]</ref><ref name=":6">{{Cite journal|author=Agier|first=Michel|date=2009|title=la liane guadeloupéenne|url=https://shs.cairn.info/revue-vacarme-2009-2-page-92|journal=Vacarme|language=fr|volume=47|issue=2|pages=92–93|doi=10.3917/vaca.047.0092|issn=1253-2479}}<cite class="citation journal cs1 cs1-prop-foreign-lang-source" data-ve-ignore="" id="CITEREFAgierCécile2009">Agier, Michel; Cécile, Christian (2009). [https://shs.cairn.info/revue-vacarme-2009-2-page-92 "la liane guadeloupéenne"]. ''Vacarme'' (in French). '''47''' (2): <span class="nowrap">92–</span>93. [[Digital object identifier|doi]]:[[doi:10.3917/vaca.047.0092|10.3917/vaca.047.0092]]. [[ISSN (identifier)|ISSN]] [https://search.worldcat.org/issn/1253-2479 1253-2479].</cite>
[[Category:CS1 French-language sources (fr)]]</ref><ref name=":4">{{Cite book|author=Kloß|first=Sinah Theres|url=https://www.google.co.uk/books/edition/Competing_Memories_of_Enslavement_Emanci/JV-fEQAAQBAJ?hl=en&gbpv=1&dq=Sylvaine+Dampierre&pg=PA181&printsec=frontcover|title=Competing Memories of Enslavement, Emancipation and Indentureship: The Politics of Remembering in the Caribbean|date=2026-02-02|publisher=Walter de Gruyter GmbH & Co KG|isbn=978-3-11-222493-9|pages=181-182|language=en}}<cite class="citation book cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFKloßGremelsSchmieder2026">Kloß, Sinah Theres; Gremels, Andrea; Schmieder, Ulrike (2 February 2026). [https://www.google.co.uk/books/edition/Competing_Memories_of_Enslavement_Emanci/JV-fEQAAQBAJ?hl=en&gbpv=1&dq=Sylvaine+Dampierre&pg=PA181&printsec=frontcover ''Competing Memories of Enslavement, Emancipation and Indentureship: The Politics of Remembering in the Caribbean'']. Walter de Gruyter GmbH & Co KG. pp. <span class="nowrap">181–</span>182. [[ISBN]] [[Special:BookSources/978-3-11-222493-9|<bdi>978-3-11-222493-9</bdi>]].</cite></ref>
* ''Piazza mora'' (2013)
* ''Paroles de Nègres'' (2020),<ref name=":7">{{Cite news|author=Le|first=Phuong|date=2023-03-12|title=Words of Negroes review – sorcery trial documentary raises ghosts of slavery|url=https://www.theguardian.com/film/2023/mar/06/words-of-negroes-review-sorcery-trial-documentary-raises-ghosts-of-slavery|accessdate=2026-04-27|work=[[The Guardian]]|language=en-GB}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFLe2023">Le, Phuong (12 March 2023). [https://www.theguardian.com/film/2023/mar/06/words-of-negroes-review-sorcery-trial-documentary-raises-ghosts-of-slavery "Words of Negroes review – sorcery trial documentary raises ghosts of slavery"]. ''[[Onye nche|The Guardian]]''. [[ISSN (identifier)|ISSN]] [https://search.worldcat.org/issn/0261-3077 0261-3077]<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">27 April</span> 2026</span>.</cite></ref><ref name=":3">{{Cite web|date=2022-10-11|title=Au FIFAC, la cinéaste Sylvaine Dampierre ravive la mémoire des esclaves de Marie-Galante|url=https://www.radiofrance.fr/franceculture/podcasts/affaire-a-suivre/au-fifac-la-cineaste-sylvaine-dampierre-ravive-la-memoire-des-esclaves-de-marie-galante-7314248|accessdate=2026-04-27|work=France Culture|language=fr}}<cite class="citation web cs1 cs1-prop-foreign-lang-source" data-ve-ignore="">[https://www.radiofrance.fr/franceculture/podcasts/affaire-a-suivre/au-fifac-la-cineaste-sylvaine-dampierre-ravive-la-memoire-des-esclaves-de-marie-galante-7314248 "Au FIFAC, la cinéaste Sylvaine Dampierre ravive la mémoire des esclaves de Marie-Galante"]. ''France Culture'' (in French). 11 October 2022<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">27 April</span> 2026</span>.</cite>
[[Category:CS1 French-language sources (fr)]]</ref> et nyèrè na International Critics’ Award n'oge mmemme ihe nkiri mba ụwa Dok Leipzig nakwa ihe nrite Best Feature Documentary Award na emume Trinidad and Tobago Film Festival (TTFF)<ref name=":1">{{Cite web|date=2023-03-10|title=Sylvaine Dampierre|url=https://www.projectmanifest.eu/sylvaine-dampierre/|accessdate=2026-04-27|work=Manifest|language=en-US}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://www.projectmanifest.eu/sylvaine-dampierre/ "Sylvaine Dampierre"]. ''Manifest''. 10 March 2023<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">27 April</span> 2026</span>.</cite></ref>
== Edensibịa ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* Sylvaine Dampierre na IMDb
[[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]]
ojsc88upyc42dur18tsf3ogonwa20e0
631546
631545
2026-05-01T09:01:40Z
Goodymeraj
16207
/* Akụkọ Ndụ */
631546
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Sylvaine Dampierre''' bụ onye France na-eme ihe nkiri nkọwa ihe nke si n'agbụrụ Guadeloupean. E nyere ihe nkiri ya Paroles de Nègres (2020) onyinye International Critics' Award na mmemme ihe nkiri mba ụwa Dok Leipzig nakwa ihe nrite Best Feature Documentary Award na Trinidad and Tobago Film Festival (TTFF).
==Akụkọ Ndụ==
Dampierre gụrụ akwụkwọ na École nationale supérieure des arts décoratifs ma sonyere Ateliers Varan n'afọ 1993. Ọ rụrụ ọrụ dịka onye nchịkọta akụkọ ihe nkiri ruo afọ 1998.<ref>{{Cite web|title=L'ACID - Sylvaine Dampierre|url=https://www.lacid.org/fr/films-et-cineastes/cineastes/sylvaine-dampierre|accessdate=2026-04-27|work=Le site de l'ACID - Association du Cinéma Indépendant pour sa Diffusion}}</ref> N'afọ 1998, Dampierre kepụtara ọwara tiivii nke onweonye n'ụlọ mkpọrọ La Santé dị na Paris, France.<ref>{{Cite web|title=Sylvaine Dampierre : sa biographie, filmographie, et quelques photos|url=https://www.cinefil.com/star/sylvaine-dampierre|accessdate=2026-04-27|work=Cinefil.com|language=fr}}</ref>
A mụrụ nna Dampierre na Guadeloupe, ebe ihe nkiri akụkọ ya Le Pays à l'envers [<nowiki/>[[:fr:Le_Pays_à_l'envers|fr]]] (2005) na-enyocha oge Ịgba ohu na agwaetiti ahụ ma chọta [[Ahà nnà|aha ezinụlọ]] ya. <ref name=":5">{{Cite news|author=Mandelbaum|first=Jacques|authorlink=Jacques Mandelbaum|date=2009-04-28|title="Le Pays à l'envers" : la Guadeloupe et sa mémoire esclave|url=https://www.lemonde.fr/cinema/article/2009/04/28/le-pays-a-l-envers-la-guadeloupe-et-sa-memoire-esclave_1186469_3476.html|accessdate=2026-04-27|work=Le Monde.fr|language=fr-FR}}</ref> <ref name=":6">{{Cite journal|author=Agier|first=Michel|date=2009|title=la liane guadeloupéenne|url=https://shs.cairn.info/revue-vacarme-2009-2-page-92|journal=Vacarme|language=fr|volume=47|issue=2|pages=92–93|doi=10.3917/vaca.047.0092|issn=1253-2479}}</ref><ref name=":4">{{Cite book|author=Kloß|first=Sinah Theres|url=https://www.google.co.uk/books/edition/Competing_Memories_of_Enslavement_Emanci/JV-fEQAAQBAJ?hl=en&gbpv=1&dq=Sylvaine+Dampierre&pg=PA181&printsec=frontcover|title=Competing Memories of Enslavement, Emancipation and Indentureship: The Politics of Remembering in the Caribbean|date=2026-02-02|publisher=Walter de Gruyter GmbH & Co KG|isbn=978-3-11-222493-9|pages=181-182|language=en}}</ref> N'afọ 2010, Dampierre na Gilda Gonfier guzobere ụlọ ọrụ ọzụzụ maka imepụta ụda na ihe nkiri na-abụghị maka inweta uru Varan Caraïbe na Guadeloupe. <ref name=":1">{{Cite web|date=2023-03-10|title=Sylvaine Dampierre|url=https://www.projectmanifest.eu/sylvaine-dampierre/|accessdate=2026-04-27|work=Manifest|language=en-US}}</ref><ref name=":2">{{Cite web|title=Dampierre Sylvaine|url=https://africultures.com/personnes/?no=16369|accessdate=2026-04-27|work=Africultures|language=fr-FR}}</ref>
Ihe nkiri Dampierre bụ Paroles de Nègres (2020) <ref name=":7">{{Cite news|author=Le|first=Phuong|date=2023-03-12|title=Words of Negroes review – sorcery trial documentary raises ghosts of slavery|url=https://www.theguardian.com/film/2023/mar/06/words-of-negroes-review-sorcery-trial-documentary-raises-ghosts-of-slavery|accessdate=2026-04-27|work=[[The Guardian]]|language=en-GB}}</ref> <ref name=":3">{{Cite web|date=2022-10-11|title=Au FIFAC, la cinéaste Sylvaine Dampierre ravive la mémoire des esclaves de Marie-Galante|url=https://www.radiofrance.fr/franceculture/podcasts/affaire-a-suivre/au-fifac-la-cineaste-sylvaine-dampierre-ravive-la-memoire-des-esclaves-de-marie-galante-7314248|accessdate=2026-04-27|work=France Culture|language=fr}}</ref> ka e nyere ihe nrite International Critics' Award na mmemme ihe nkiri mba ụwa Dok Leipzig yana ihe nrite Best Feature Documentary Award na Trinidad and Tobago Film Festival (TTFF). <ref name=":1">{{Cite web|date=2023-03-10|title=Sylvaine Dampierre|url=https://www.projectmanifest.eu/sylvaine-dampierre/|accessdate=2026-04-27|work=Manifest|language=en-US}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://www.projectmanifest.eu/sylvaine-dampierre/ "Sylvaine Dampierre"]. ''Manifest''. 10 March 2023<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">27 April</span> 2026</span>.</cite></ref>
Dampierre esorola onye na-ese foto Bernard Gomez rụkọọ ọrụ n'ịmepụta akwụkwọ foto. <ref name=":1">{{Cite web|date=2023-03-10|title=Sylvaine Dampierre|url=https://www.projectmanifest.eu/sylvaine-dampierre/|accessdate=2026-04-27|work=Manifest|language=en-US}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://www.projectmanifest.eu/sylvaine-dampierre/ "Sylvaine Dampierre"]. ''Manifest''. 10 March 2023<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">27 April</span> 2026</span>.</cite></ref>
== Ihe nkiri ndị O Merela ==
* ''Un Enclos'' (1999)<ref>{{Cite journal|author=Connell|first=Lisa|date=2020|title=Self-Narrative, the Law, and Garden Spaces in Sylvaine Dampierre's Un Enclos|url=https://www.jstor.org/stable/27136244|journal=French Forum|volume=45|issue=3|pages=349–364|issn=0098-9355}}</ref>
* ''Pouvons-nous vivre ici?'' (2002), gbasara ndị ọkammụta sayensị France na-arụ ọrụ na Chernobyl<ref>{{Cite journal|author=Connell|first=Lisa|date=2024-05-22|title=Cartographies of Health in Sylvaine Dampierre's "Pouvons-nous vivre ici"?|url=https://crossways.lib.uoguelph.ca/index.php/crossways/article/view/8066|journal=Crossways Journal|language=en|volume=5|issue=1|issn=2560-6425|accessdate=2026-04-27}}</ref>
* ''Green Guérilla'' (2003)<ref name=":2">{{Cite web|title=Dampierre Sylvaine|url=https://africultures.com/personnes/?no=16369|accessdate=2026-04-27|work=Africultures|language=fr-FR}}<cite class="citation web cs1 cs1-prop-foreign-lang-source" data-ve-ignore="">[https://africultures.com/personnes/?no=16369 "Dampierre Sylvaine"]. ''Africultures'' (in French)<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">27 April</span> 2026</span>.</cite>
[[Category:CS1 French-language sources (fr)]]</ref><ref>{{Cite web|date=2017-08-02|title=Projection du film "Green Guerilla" de Sylvaine Dampierre|url=https://www.villedugosier.fr/que-faire-au-gosier/culture-patrimoine-et-pratiques-artistiques/actualites/article/projection-du-film-green-guerilla-de-sylvaine-dampierre|accessdate=2026-04-27|work=Ville du Gosier - Guadeloupe|language=fr}}</ref>
* ''Le Pays à l’envers'' [<nowiki/>[[:fr:Le_Pays_à_l'envers|fr]]] (2005)<ref name=":5">{{Cite news|author=Mandelbaum|first=Jacques|authorlink=Jacques Mandelbaum|date=2009-04-28|title="Le Pays à l'envers" : la Guadeloupe et sa mémoire esclave|url=https://www.lemonde.fr/cinema/article/2009/04/28/le-pays-a-l-envers-la-guadeloupe-et-sa-memoire-esclave_1186469_3476.html|accessdate=2026-04-27|work=Le Monde.fr|language=fr-FR}}<cite class="citation news cs1 cs1-prop-foreign-lang-source" data-ve-ignore="" id="CITEREFMandelbaum2009">[[Jacques Mandelbaum|Mandelbaum, Jacques]] (28 April 2009). [http://web.archive.org/web/20250324162056/https://www.lemonde.fr/cinema/article/2009/04/28/le-pays-a-l-envers-la-guadeloupe-et-sa-memoire-esclave_1186469_3476.html ""Le Pays à l'envers" : la Guadeloupe et sa mémoire esclave"]. ''Le Monde.fr'' (in French). Archived from [https://www.lemonde.fr/cinema/article/2009/04/28/le-pays-a-l-envers-la-guadeloupe-et-sa-memoire-esclave_1186469_3476.html the original] on 24 March 2025<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">27 April</span> 2026</span>.</cite>
[[Category:CS1 French-language sources (fr)]]</ref><ref name=":6">{{Cite journal|author=Agier|first=Michel|date=2009|title=la liane guadeloupéenne|url=https://shs.cairn.info/revue-vacarme-2009-2-page-92|journal=Vacarme|language=fr|volume=47|issue=2|pages=92–93|doi=10.3917/vaca.047.0092|issn=1253-2479}}<cite class="citation journal cs1 cs1-prop-foreign-lang-source" data-ve-ignore="" id="CITEREFAgierCécile2009">Agier, Michel; Cécile, Christian (2009). [https://shs.cairn.info/revue-vacarme-2009-2-page-92 "la liane guadeloupéenne"]. ''Vacarme'' (in French). '''47''' (2): <span class="nowrap">92–</span>93. [[Digital object identifier|doi]]:[[doi:10.3917/vaca.047.0092|10.3917/vaca.047.0092]]. [[ISSN (identifier)|ISSN]] [https://search.worldcat.org/issn/1253-2479 1253-2479].</cite>
[[Category:CS1 French-language sources (fr)]]</ref><ref name=":4">{{Cite book|author=Kloß|first=Sinah Theres|url=https://www.google.co.uk/books/edition/Competing_Memories_of_Enslavement_Emanci/JV-fEQAAQBAJ?hl=en&gbpv=1&dq=Sylvaine+Dampierre&pg=PA181&printsec=frontcover|title=Competing Memories of Enslavement, Emancipation and Indentureship: The Politics of Remembering in the Caribbean|date=2026-02-02|publisher=Walter de Gruyter GmbH & Co KG|isbn=978-3-11-222493-9|pages=181-182|language=en}}<cite class="citation book cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFKloßGremelsSchmieder2026">Kloß, Sinah Theres; Gremels, Andrea; Schmieder, Ulrike (2 February 2026). [https://www.google.co.uk/books/edition/Competing_Memories_of_Enslavement_Emanci/JV-fEQAAQBAJ?hl=en&gbpv=1&dq=Sylvaine+Dampierre&pg=PA181&printsec=frontcover ''Competing Memories of Enslavement, Emancipation and Indentureship: The Politics of Remembering in the Caribbean'']. Walter de Gruyter GmbH & Co KG. pp. <span class="nowrap">181–</span>182. [[ISBN]] [[Special:BookSources/978-3-11-222493-9|<bdi>978-3-11-222493-9</bdi>]].</cite></ref>
* ''Piazza mora'' (2013)
* ''Paroles de Nègres'' (2020),<ref name=":7">{{Cite news|author=Le|first=Phuong|date=2023-03-12|title=Words of Negroes review – sorcery trial documentary raises ghosts of slavery|url=https://www.theguardian.com/film/2023/mar/06/words-of-negroes-review-sorcery-trial-documentary-raises-ghosts-of-slavery|accessdate=2026-04-27|work=[[The Guardian]]|language=en-GB}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFLe2023">Le, Phuong (12 March 2023). [https://www.theguardian.com/film/2023/mar/06/words-of-negroes-review-sorcery-trial-documentary-raises-ghosts-of-slavery "Words of Negroes review – sorcery trial documentary raises ghosts of slavery"]. ''[[Onye nche|The Guardian]]''. [[ISSN (identifier)|ISSN]] [https://search.worldcat.org/issn/0261-3077 0261-3077]<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">27 April</span> 2026</span>.</cite></ref><ref name=":3">{{Cite web|date=2022-10-11|title=Au FIFAC, la cinéaste Sylvaine Dampierre ravive la mémoire des esclaves de Marie-Galante|url=https://www.radiofrance.fr/franceculture/podcasts/affaire-a-suivre/au-fifac-la-cineaste-sylvaine-dampierre-ravive-la-memoire-des-esclaves-de-marie-galante-7314248|accessdate=2026-04-27|work=France Culture|language=fr}}<cite class="citation web cs1 cs1-prop-foreign-lang-source" data-ve-ignore="">[https://www.radiofrance.fr/franceculture/podcasts/affaire-a-suivre/au-fifac-la-cineaste-sylvaine-dampierre-ravive-la-memoire-des-esclaves-de-marie-galante-7314248 "Au FIFAC, la cinéaste Sylvaine Dampierre ravive la mémoire des esclaves de Marie-Galante"]. ''France Culture'' (in French). 11 October 2022<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">27 April</span> 2026</span>.</cite>
[[Category:CS1 French-language sources (fr)]]</ref> et nyèrè na International Critics’ Award n'oge mmemme ihe nkiri mba ụwa Dok Leipzig nakwa ihe nrite Best Feature Documentary Award na emume Trinidad and Tobago Film Festival (TTFF)<ref name=":1">{{Cite web|date=2023-03-10|title=Sylvaine Dampierre|url=https://www.projectmanifest.eu/sylvaine-dampierre/|accessdate=2026-04-27|work=Manifest|language=en-US}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://www.projectmanifest.eu/sylvaine-dampierre/ "Sylvaine Dampierre"]. ''Manifest''. 10 March 2023<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">27 April</span> 2026</span>.</cite></ref>
== Edensibịa ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* Sylvaine Dampierre na IMDb
[[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]]
rxm29cd2prlgqq5h0d7px1ehdp1rtdg
Christiane nke Roepstorff
0
75092
631548
2026-05-01T10:00:53Z
Nma jeni
19114
Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1350992365|Christiane de Roepstorff]]"
631548
wikitext
text/x-wiki
'''Hedevig Christiane de Roepstorff''' (née Willemoes; 30 Nọvemba 1843 - 31 Ọgọst 1896) Ọ bụ onye ozi ala ọzọ na onye nchịkọta akụkọ Lutheran nke Denmark. <ref name="Green-Pedersen">{{Cite book|author=Green-Pedersen|first=Sv. E|editor=Larsen|title=Dansk Kvindebiografisk Leksikon|date=7 July 2011|publisher=[[KVINFO|LEX]]|location=Copenhagen, Denmark|url=https://biografiskleksikon.lex.dk/Frederik_Adolph_de_Roepstorff|accessdate=24 April 2026|language=da|chapter=Frederick Adolph de Roepstorff}}</ref><ref>{{Cite journal|title=Hedvig Christian Willemoes|journal=Census 1870, Copenhagen; Copenhagen; Kongensgade, Store|date=1870}}</ref>
== Akụkọ ndụ ==
A mụrụ Hedevig Christiane Willemoes na abalị iri atọ n'ọnwa Nọvemba n'afọ 1843 na Copenhagen na Niels Willemoes (1792-1860), onye na-ahụ maka ego, na Margrethe Magdalene Rostrup (1804-1880).<ref name="Green-Pedersen">{{Cite book|author=Green-Pedersen|first=Sv. E|editor=Larsen|title=Dansk Kvindebiografisk Leksikon|date=7 July 2011|publisher=[[KVINFO|LEX]]|location=Copenhagen, Denmark|url=https://biografiskleksikon.lex.dk/Frederik_Adolph_de_Roepstorff|accessdate=24 April 2026|language=da|chapter=Frederick Adolph de Roepstorff}}<cite class="citation book cs1 cs1-prop-foreign-lang-source" data-ve-ignore="" id="CITEREFGreen-Pedersen2011">Green-Pedersen, Sv. E (7 July 2011). "Frederick Adolph de Roepstorff". In Larsen, Jytte (ed.). [https://biografiskleksikon.lex.dk/Frederik_Adolph_de_Roepstorff ''Dansk Kvindebiografisk Leksikon''] (in Danish). Copenhagen, Denmark: [[KVINFO|LEX]]<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">24 April</span> 2026</span>.</cite>
[[Category:CS1 Danish-language sources (da)]]</ref><ref name="Baptism">{{Cite journal|title=Hedevig Cristiane Willemoes [Baptismal record]|journal=Denmark, Select Baptisms, 1618–1923 [database on-line].}}</ref> Na abalị ise nke ọnwa Mee n'afọ 1844, e mere De Roepstorff baptizim na Holmen Parish .<ref name="Baptism" />
Na abalị iri na otu nke ọnwa Jenụwarị n'afọ 1872, De Roepstorff lụrụ Frederik Adolph de Roepstorff, onye [[Nkà mmụta asụsụ|ọkà mmụta asụsụ]] na onye edemede, mgbe ọ nọ na ezumike n'ụlọ site na Nicobar Islands. <ref name="Green-Pedersen">{{Cite book|author=Green-Pedersen|first=Sv. E|editor=Larsen|title=Dansk Kvindebiografisk Leksikon|date=7 July 2011|publisher=[[KVINFO|LEX]]|location=Copenhagen, Denmark|url=https://biografiskleksikon.lex.dk/Frederik_Adolph_de_Roepstorff|accessdate=24 April 2026|language=da|chapter=Frederick Adolph de Roepstorff}}<cite class="citation book cs1 cs1-prop-foreign-lang-source" data-ve-ignore="" id="CITEREFGreen-Pedersen2011">Green-Pedersen, Sv. E (7 July 2011). "Frederick Adolph de Roepstorff". In Larsen, Jytte (ed.). [https://biografiskleksikon.lex.dk/Frederik_Adolph_de_Roepstorff ''Dansk Kvindebiografisk Leksikon''] (in Danish). Copenhagen, Denmark: [[KVINFO|LEX]]<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">24 April</span> 2026</span>.</cite>
[[Category:CS1 Danish-language sources (da)]]</ref> <ref>{{Cite journal|title=Frederick Adolph de Roepstorff and Hedvig Christiane Willemoes|journal=Counter-Ministerial Book 1812–1924; Frederiksberg Sogn; 1867–1873|date=1872|language=da}}</ref><ref name="Van Driem">{{Cite journal|author=Van Driem|first=George|title=The Shompen of Great Nicobar Island: New linguistic and genetic data, and the Austroasiatic homeland revisited|journal=[[Mother Tongue (journal)|Mother Tongue]]|date=2008|issue=XIII|url=https://www.isw.unibe.ch/ueber_uns/e41180/e523709/e546124/2008j_ger.pdf|accessdate=24 April 2026}}</ref>
Di na nwunye ahụ mechara laghachi na Nicobar Islands ebe De Roepstorff rụrụ ọrụ maka ozi Ndị Kraịst nke agwaetiti ahụ.<ref name="Green-Pedersen">{{Cite book|author=Green-Pedersen|first=Sv. E|editor=Larsen|title=Dansk Kvindebiografisk Leksikon|date=7 July 2011|publisher=[[KVINFO|LEX]]|location=Copenhagen, Denmark|url=https://biografiskleksikon.lex.dk/Frederik_Adolph_de_Roepstorff|accessdate=24 April 2026|language=da|chapter=Frederick Adolph de Roepstorff}}<cite class="citation book cs1 cs1-prop-foreign-lang-source" data-ve-ignore="" id="CITEREFGreen-Pedersen2011">Green-Pedersen, Sv. E (7 July 2011). "Frederick Adolph de Roepstorff". In Larsen, Jytte (ed.). [https://biografiskleksikon.lex.dk/Frederik_Adolph_de_Roepstorff ''Dansk Kvindebiografisk Leksikon''] (in Danish). Copenhagen, Denmark: [[KVINFO|LEX]]<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">24 April</span> 2026</span>.</cite>
[[Category:CS1 Danish-language sources (da)]]</ref> Mgbe e gbusịrị di ya na afọ 1883, De Roepstorff bipụtara ma dezie A Dictionary of the Nancowry Dialect of the Nicobarese Language na The Gospel of Matthew na Nicobarese, Nancowry dialect na afọ 1884.<ref name="Green-Pedersen" /><ref name="Van Driem">{{Cite journal|author=Van Driem|first=George|title=The Shompen of Great Nicobar Island: New linguistic and genetic data, and the Austroasiatic homeland revisited|journal=[[Mother Tongue (journal)|Mother Tongue]]|date=2008|issue=XIII|url=https://www.isw.unibe.ch/ueber_uns/e41180/e523709/e546124/2008j_ger.pdf|accessdate=24 April 2026}}<cite class="citation journal cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFVan_Driem2008">[[George van Driem|Van Driem, George]] (2008). [https://www.isw.unibe.ch/ueber_uns/e41180/e523709/e546124/2008j_ger.pdf "The Shompen of Great Nicobar Island: New linguistic and genetic data, and the Austroasiatic homeland revisited"] <span class="cs1-format">(PDF)</span>. ''[[Mother Tongue (journal)|Mother Tongue]]'' (XIII)<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">24 April</span> 2026</span>.</cite></ref>
Na abalị iri atọ na otu nke ọnwa Ọgọstụ n'afọ 1896 De Roepstorff nwụrụ na Frederiksberg, mgbe ọ dị afọ 52. <ref name="Green-Pedersen">{{Cite book|author=Green-Pedersen|first=Sv. E|editor=Larsen|title=Dansk Kvindebiografisk Leksikon|date=7 July 2011|publisher=[[KVINFO|LEX]]|location=Copenhagen, Denmark|url=https://biografiskleksikon.lex.dk/Frederik_Adolph_de_Roepstorff|accessdate=24 April 2026|language=da|chapter=Frederick Adolph de Roepstorff}}<cite class="citation book cs1 cs1-prop-foreign-lang-source" data-ve-ignore="" id="CITEREFGreen-Pedersen2011">Green-Pedersen, Sv. E (7 July 2011). "Frederick Adolph de Roepstorff". In Larsen, Jytte (ed.). [https://biografiskleksikon.lex.dk/Frederik_Adolph_de_Roepstorff ''Dansk Kvindebiografisk Leksikon''] (in Danish). Copenhagen, Denmark: [[KVINFO|LEX]]<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">24 April</span> 2026</span>.</cite>
[[Category:CS1 Danish-language sources (da)]]</ref>
== Ihe odide ==
{{Reflist}}
525ivfeml95erfsk72mw8qz50nzmc78
Thalya Sombé
0
75093
631549
2026-05-01T10:10:13Z
Nma jeni
19114
Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1350907574|Thalya Sombé]]"
631549
wikitext
text/x-wiki
'''Thalya Sombé''' (Onye amụrụ na abalị iri abụọ na otu nke ọnwa Ọktoba n'afọ 2003) bụ onye French karateka na-asọ mpi na kumite. Ọ bụ onye nwetara ihe nrite ọla edo na World Karate Championships, onye nwetara ihe nkiri ugboro atọ na European Karate Championship, na onye nwetara ihe karịrị ọla edo ugboro abụọ na World U21 Championships.
== Ọrụ ==
N'afọ 2022, na U21 World Championships, Sombé ritere ihe nrite ọla edo na -68 kg category.<ref>{{Cite web|url=https://www.lobservateur.fr/karate-la-sinoise-thalya-sombe-sacree-championne-du-monde/|language=fr|title=Karaté : La sinoise Thalya Sombe sacrée championne du monde|work=lobservateur.fr|date=31 October 2022|accessdate=25 March 2023|archiveurl=https://web.archive.org/web/20221031145103/https://www.lobservateur.fr/karate-la-sinoise-thalya-sombe-sacree-championne-du-monde/|archivedate=31 October 2022}}</ref> N'ọnwa Ọktoba 2023, ọ meriri otu n'ime ọla nchara na mmemme kumite nke ụmụ nwanyị na European Karate Championships nke emere na Guadalajara, Spain. <ref>{{Cite web|url=https://www.lequipe.fr/Karate/Actualites/Steven-da-costa-sacre-champion-d-europe-des-67-kg-pour-la-troisieme-fois/1387969|title=Steven Da Costa sacré champion d'Europe des -67 kg pour la troisième fois|work=lequipe.fr|date=25 March 2023|accessdate=25 March 2023|language=fr|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230326055921/https://www.lequipe.fr/Karate/Actualites/Steven-da-costa-sacre-champion-d-europe-des-67-kg-pour-la-troisieme-fois/1387969|archivedate=26 March 2023}}</ref>
Na ọnwa Mee 2024, Sombé meriri otu n'ime ọla nchara na mmemme kumite nke ụmụ nwanyị na European Karate Championships nke emere na Zadar, Croatia. <ref name="european_karate_championships_results_book_2024">{{Cite web|title=2024 European Karate Championships Results Book|url=https://cdn.sportdata.org/e7e59c9f-1b6a-47b5-9885-d8e8e6520a4d/|archiveurl=https://web.archive.org/web/20240512153857/https://cdn.sportdata.org/e7e59c9f-1b6a-47b5-9885-d8e8e6520a4d/|archivedate=12 May 2024|accessdate=13 May 2024|work=Sportdata}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://dicodusport.fr/blog/karate-noham-dudon-egalement-en-or-huit-medailles-en-tout-pour-la-france/|title=Karaté : Nohan Dudon également en or, huit médailles en tout pour la France|work=dicodusport.fr|date=11 May 2024|accessdate=13 May 2024|language=fr}}</ref> Ọ mechara laghachi na U21 World Championships n'ọnwa Ọktoba wee merie ihe nrite ọla edo ọzọ.<ref>{{Cite web|url=https://www.wkf.net/news-center/article/!/2689/japan-top-medal-table-of-memorable-2024-world-cadet-junior-u21-championships|title=Japan Top Medal Table of Memorable 2024 World Cadet, Junior & U21 Championships|publisher=World Karate Championships|date=13 October 2024}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.sportdata.org/wkf/set-online/popup_main.php?popup_action=results&vernr=885&active_menu=calendar|title=WKF Cadet, Junior and U21 World Championships 2024 - Venice - Results|archiveurl=https://web.archive.org/web/20241201012548/https://www.sportdata.org/wkf/set-online/popup_main.php?popup_action=results&vernr=885&active_menu=calendar|archivedate=1 December 2024}}</ref>
Sombé ritere ihe nrite ọlaọcha na mmemme kumite nke ụmụ nwanyị na 2025 European Karate Championship nke emere na Yerevan, Armenia. <ref>{{Cite news|author=Khalatyan|first=Rafael|date=14 May 2025|title=Yerevan's European Karate spectacle|url=https://www.insidethegames.biz/articles/1153366/yerevans-european-karate-spectacle|accessdate=30 May 2025|work=[[InsideTheGames.biz]]}}</ref><ref name="european_karate_championships_results_book_2025">{{Cite web|title=2025 European Karate Championships Results Book|url=https://cdn.sportdata.org/97bf357d-f2d7-4dfa-a38c-aef8a4665c11/|archiveurl=https://web.archive.org/web/20250513054910/https://cdn.sportdata.org/97bf357d-f2d7-4dfa-a38c-aef8a4665c11/|archivedate=13 May 2025|accessdate=25 May 2025|work=Sportdata}}</ref> O mekwara asọmpi na ihe omume ụmụ nwanyị nke 68 kilogram na 2025 World Games nke emere na Chengdu, China. <ref name="karate_results_book_world_games_2025">{{Cite web|title=Karate Results Book|url=https://twg2025.swisstiming.com/hide/en/Pdf/GetResultbookPdfViewer?filename=Karate.pdf|archiveurl=https://web.archive.org/web/20250810153834/https://twg2025.swisstiming.com/hide/en/Pdf/GetResultbookPdfViewer?filename=Karate.pdf|archivedate=10 August 2025|accessdate=11 August 2025|work=2025 World Games}}</ref> O wee sọọ mpi na ihe omume 68 kilogram na World Karate Championships wee merie ihe nrite ọla edo.<ref name=":1">{{Cite web|title=Anastasia Velozo hace historia en El Cairo: primer podio femenino chileno en Mundial adulto de Karate|url=https://www.biobiochile.cl/noticias/deportes/mas-deportes/2025/12/01/anastasia-velozo-hace-historia-en-el-cairo-primer-podio-femenino-chileno-en-mundial-adulto-de-karate.shtml|work=BioBioChile - La Red de Prensa Más Grande de Chile|date=2025-12-01|accessdate=2025-12-02|language=es|first=Jaime|author=Zavala}}</ref>
== Ihe odide ==
{{Reflist}}
[[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]]
q2fvdf1ulpk5zwivu5n1vuyp42p6vtt
Virginia nke Pusy Lafayette
0
75094
631551
2026-05-01T10:18:01Z
Nma jeni
19114
Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1350868977|Virginie de Pusy Lafayette]]"
631551
wikitext
text/x-wiki
Virginie Bureaux de Pusy-Dumottier de Lafayette (Onye amụrụ n'afọ 1970) bụ onye isi obodo na onye otu egwuregwu na France. Dị ka onye sitere n'agbụrụ Marquis de La Fayette, ọ rụrụ ọrụ dị ka onye nnọchi anya La Fayette Bicentennial site na afọ 2024 ruo afọ 2025.
== Ndụ mbụ na ezinụlọ ==
De Pusy Lafayette bụ ọgbọ nke asaa nke Gilbert du Motier, Marquis de La Fayette . <ref name="greenwich">{{Cite web|author=<!-- not stated -->|date=August 23, 2024|title=Marquis de Lafayette’s ‘Victory Lap’ in Greenwich Celebrated at the Historical Society|url=https://greenwichfreepress.com/around-town/marquis-de-lafayettes-victory-lap-in-greenwich-celebrated-at-the-historical-society-220714/|work=Greenwich Free Press|publisher=|accessdate=April 23, 2026}}</ref> Ọ tolitere na Auvergne, France na ụlọ ya mgbe ọ bụ nwata nwere ọnụ ụlọ ncheta Lafayette nke onye nnọchi anya America Kenneth Rush raara nye na 1976.<ref name="lafayette">{{Cite web|author=Hurd|first=Nicole|date=|title=Lasting legacy: President Nicole Hurd welcomed Virginie de Pusy Lafayette, a direct descendant of the Marquis, during a special campus visit in April|url=https://magazine.lafayette.edu/descendant/|work=Lafayette Magazine|publisher=[[Lafayette College]]|accessdate=April 23, 2026}}</ref> Dị ka onye nọ n'afọ iri na ụma, ọ rụrụ ọrụ dị ka onye nduzi njem maka ndị ọbịa n'ụlọ ezinụlọ ya.<ref name="lafayette" />
== Klọb na òtù ==
De Pusy Lafayette bụ onye otu ọtụtụ obodo na ndị agbụrụ gụnyere ndị enyi America nke Lafayette, Ordre de La Fayette Auvergne, na Rochambeau Chapter of the Daughters of the American Revolution . <ref name="lafayette">{{Cite web|author=Hurd|first=Nicole|date=|title=Lasting legacy: President Nicole Hurd welcomed Virginie de Pusy Lafayette, a direct descendant of the Marquis, during a special campus visit in April|url=https://magazine.lafayette.edu/descendant/|work=Lafayette Magazine|publisher=[[Lafayette College]]|accessdate=April 23, 2026}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFHurd">Hurd, Nicole. [https://magazine.lafayette.edu/descendant/ "Lasting legacy: President Nicole Hurd welcomed Virginie de Pusy Lafayette, a direct descendant of the Marquis, during a special campus visit in April"]. ''Lafayette Magazine''. [[Easton, Pennsylvania]]: [[Lafayette College]]<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">April 23,</span> 2026</span>.</cite></ref><ref name="huguenot">{{Cite web|author=<!-- not stated -->|date=April 15, 2025|title=The Society welcomes Virginie de Pusy Lafayette|url=https://huguenotsociety.org/huguenothappenings/welcome-reception-at-the-south-carolina-historical-society-prxgc-4p72d-t6pk8-5yy8j-tj3lx-h9xbk-mmj8s-kxd3z-brdaj-8fkw3-x8ex3-cbrcw-lp35b-zrxxb-5t44g-r9xlf-9wsf9-x7w85-rp57j|work=The Huguenot Society of South Carolina|publisher=[[The Huguenot Society of America]]|accessdate=April 23, 2026}}</ref> Ọ rụrụ ọrụ dị ka onye na-edeba aha Rochambeau Chapter NSDAR.<ref name="nola">{{Cite web|author=Nolan|first=Nell|date=18 May 2025|title=Nell Nolan: DAR Marquis de Lafayette, Fr. Harry Tompson Center, Country Day's City Nights|url=https://www.nola.com/entertainment_life/nell-nolan-dar-marquis-de-lafayette-fr-harry-tompson-center-country-days-city-nights/article_649365bf-35c9-4fb2-9d1c-0eee03f4f209.html|work=[[The Times-Picayune/The New Orleans Advocate]]|publisher=|accessdate=23 April 2026}}</ref>
=== Afọ narị abụọ nke La Fayette ===
A họpụtara De Pusy Lafayette dị ka onye nnọchi anya maka 200th Bicentennial of Lafayette's 1824-1825 Njem Nlegharị Anya na United States, na-aghọ nwanyị mbụ sitere na Marquis de La Fayette ka a sọpụrụ ya.<ref name="lafayette">{{Cite web|author=Hurd|first=Nicole|date=|title=Lasting legacy: President Nicole Hurd welcomed Virginie de Pusy Lafayette, a direct descendant of the Marquis, during a special campus visit in April|url=https://magazine.lafayette.edu/descendant/|work=Lafayette Magazine|publisher=[[Lafayette College]]|accessdate=April 23, 2026}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFHurd">Hurd, Nicole. [https://magazine.lafayette.edu/descendant/ "Lasting legacy: President Nicole Hurd welcomed Virginie de Pusy Lafayette, a direct descendant of the Marquis, during a special campus visit in April"]. ''Lafayette Magazine''. [[Easton, Pennsylvania]]: [[Lafayette College]]<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">April 23,</span> 2026</span>.</cite></ref> De Pusy Lafayette na ụmụ ya nwanyị abụọ, Heloise na Adelaide Barbier-Dumottier de Lafayette, malitere njem ahụ na emume na New York City, na-aga nri abalị na Staten Island.<ref>{{Cite web|author=Womble|first=Frank|date=4 September 2024|title=Lafayette Is Welcomed Back To His Adopted Country|url=https://www.suffolkva250.com/about/lafayette-is-welcomed-back-to-his-adopted-country|work=Suffolk VA 250|publisher=[[America 250]]|accessdate=23 April 2026}}</ref>
Dị ka akụkụ nke njem ahụ, ọ gara [[Ugwu Vernon|Ili]] George Washington na Mount Vernon na 12 August 2024, ebe ọ zutere nwa James Armistead Lafayette.<ref name="lafayette">{{Cite web|author=Hurd|first=Nicole|date=|title=Lasting legacy: President Nicole Hurd welcomed Virginie de Pusy Lafayette, a direct descendant of the Marquis, during a special campus visit in April|url=https://magazine.lafayette.edu/descendant/|work=Lafayette Magazine|publisher=[[Lafayette College]]|accessdate=April 23, 2026}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFHurd">Hurd, Nicole. [https://magazine.lafayette.edu/descendant/ "Lasting legacy: President Nicole Hurd welcomed Virginie de Pusy Lafayette, a direct descendant of the Marquis, during a special campus visit in April"]. ''Lafayette Magazine''. [[Easton, Pennsylvania]]: [[Lafayette College]]<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">April 23,</span> 2026</span>.</cite></ref> Ka e mesịrị n'ọnwa ahụ, ya na ụmụ ya nwanyị abụọ gara emume ncheta afọ 200 nke njem Marquis de La Fayette na Greenwich, Connecticut na Greenwich Historical Society . <ref name="greenwich">{{Cite web|author=<!-- not stated -->|date=August 23, 2024|title=Marquis de Lafayette’s ‘Victory Lap’ in Greenwich Celebrated at the Historical Society|url=https://greenwichfreepress.com/around-town/marquis-de-lafayettes-victory-lap-in-greenwich-celebrated-at-the-historical-society-220714/|work=Greenwich Free Press|publisher=|accessdate=April 23, 2026}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://greenwichfreepress.com/around-town/marquis-de-lafayettes-victory-lap-in-greenwich-celebrated-at-the-historical-society-220714/ "Marquis de Lafayette's 'Victory Lap' in Greenwich Celebrated at the Historical Society"]. ''Greenwich Free Press''. [[Greenwich, Connecticut]]. August 23, 2024<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">April 23,</span> 2026</span>.</cite></ref>
De Pusy Lafayette gara Lafayette College n'afọ 2025, ya na onyeisi oche kọleji ahụ bụ Nicole Hurd, ma gaa ihe ngosi ikpeazụ nke The Lafayette Musical & Immersive Bicentennial Tour, nke o jere ozi dịka onye nnọchi anya ya, na Williams Center for the Arts. <ref name="lafayette">{{Cite web|author=Hurd|first=Nicole|date=|title=Lasting legacy: President Nicole Hurd welcomed Virginie de Pusy Lafayette, a direct descendant of the Marquis, during a special campus visit in April|url=https://magazine.lafayette.edu/descendant/|work=Lafayette Magazine|publisher=[[Lafayette College]]|accessdate=April 23, 2026}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFHurd">Hurd, Nicole. [https://magazine.lafayette.edu/descendant/ "Lasting legacy: President Nicole Hurd welcomed Virginie de Pusy Lafayette, a direct descendant of the Marquis, during a special campus visit in April"]. ''Lafayette Magazine''. [[Easton, Pennsylvania]]: [[Lafayette College]]<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">April 23,</span> 2026</span>.</cite></ref><ref>{{Cite web|author=<!-- not stated -->|date=25 November 2025|title=Third Century Conversations featuring Virginie de Pusy Lafayette|url=https://president.lafayette.edu/2025/11/25/third-century-conversations-featuring-virginie-de-pusy-lafayette/|work=[[Lafayette College]]|publisher=|accessdate=23 April 2026}}</ref> N'ọnwa Ọgọstụ 2026, ọ gara nleta gọọmentị na The Huguenot Society of America na Charleston, South Carolina . <ref name="huguenot">{{Cite web|author=<!-- not stated -->|date=April 15, 2025|title=The Society welcomes Virginie de Pusy Lafayette|url=https://huguenotsociety.org/huguenothappenings/welcome-reception-at-the-south-carolina-historical-society-prxgc-4p72d-t6pk8-5yy8j-tj3lx-h9xbk-mmj8s-kxd3z-brdaj-8fkw3-x8ex3-cbrcw-lp35b-zrxxb-5t44g-r9xlf-9wsf9-x7w85-rp57j|work=The Huguenot Society of South Carolina|publisher=[[The Huguenot Society of America]]|accessdate=April 23, 2026}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://huguenotsociety.org/huguenothappenings/welcome-reception-at-the-south-carolina-historical-society-prxgc-4p72d-t6pk8-5yy8j-tj3lx-h9xbk-mmj8s-kxd3z-brdaj-8fkw3-x8ex3-cbrcw-lp35b-zrxxb-5t44g-r9xlf-9wsf9-x7w85-rp57j "The Society welcomes Virginie de Pusy Lafayette"]. ''The Huguenot Society of South Carolina''. [[Charleston, South Carolina]]: [[The Huguenot Society of America]]. April 15, 2025<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">April 23,</span> 2026</span>.</cite></ref>
== Ndụ onwe onye ==
De Pusy Lafayette lụrụ di ma nwee ụmụ isii.<ref name="huguenot">{{Cite web|author=<!-- not stated -->|date=April 15, 2025|title=The Society welcomes Virginie de Pusy Lafayette|url=https://huguenotsociety.org/huguenothappenings/welcome-reception-at-the-south-carolina-historical-society-prxgc-4p72d-t6pk8-5yy8j-tj3lx-h9xbk-mmj8s-kxd3z-brdaj-8fkw3-x8ex3-cbrcw-lp35b-zrxxb-5t44g-r9xlf-9wsf9-x7w85-rp57j|work=The Huguenot Society of South Carolina|publisher=[[The Huguenot Society of America]]|accessdate=April 23, 2026}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://huguenotsociety.org/huguenothappenings/welcome-reception-at-the-south-carolina-historical-society-prxgc-4p72d-t6pk8-5yy8j-tj3lx-h9xbk-mmj8s-kxd3z-brdaj-8fkw3-x8ex3-cbrcw-lp35b-zrxxb-5t44g-r9xlf-9wsf9-x7w85-rp57j "The Society welcomes Virginie de Pusy Lafayette"]. ''The Huguenot Society of South Carolina''. [[Charleston, South Carolina]]: [[The Huguenot Society of America]]. April 15, 2025<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">April 23,</span> 2026</span>.</cite></ref> Ọ bi na Manche . <ref>{{Cite web|author=<!-- not stated -->|date=1 August 2025|title=[Revivre] Cérences. Virginie, la descendante de La Fayette ...|url=https://www.lamanchelibre.fr/actualite-1182873-revivre-cerences-virginie-la-descendante-de-la-fayette-qui-habite-la-manche|work=La Manche Libre|publisher=|accessdate=23 April 2026}}</ref>
== Ihe odide ==
{{Reflist}}
[[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]]
3q5cf7yr7xskqs7qfcrymdkv67k21v9
Irene Scouloudi
0
75095
631552
2026-05-01T10:28:44Z
Nma jeni
19114
Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1351311181|Irene Scouloudi]]"
631552
wikitext
text/x-wiki
'''Irene Scouloudi''' (2 Eprel 1907 - 31 Julaị 1992) bụ onye ọkọ akụkọ ihe mere eme Bekee, onye nchịkọta akụkọ na onye ọrụ ebere ma jee ozi dị ka odeakwụkwọ nsọpụrụ na onye nchịkọta akụkọ nke Huguenot Society site n'afọ 1951 ruo afọ 1987. <ref name="vigne-indie">{{Cite news|author=Vigne|first=Randolph|authorlink=Randolph Vigne|title=Obituary: Irene Scouloudi|url=https://www.independent.co.uk/news/people/obituary-irene-scouloudi-1538813.html|accessdate=23 April 2026|work=The Independent|date=6 August 1992|language=en}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFVigne1992">[[Randolph Vigne|Vigne, Randolph]] (6 August 1992). [https://www.independent.co.uk/news/people/obituary-irene-scouloudi-1538813.html "Obituary: Irene Scouloudi"]. ''The Independent''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">23 April</span> 2026</span>.</cite></ref> <ref name="vigne-proc">{{Cite journal|author=Vigne|first=Randolph|authorlink=Randolph Vigne|title=Obituary: Irene Scouloudi|journal=Proceedings of the Huguenot Society|date=1992|volume=25|issue=4|doi=10.3828/huguenot.1992.25.04.4}}<cite class="citation journal cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFVigne1992">[[Randolph Vigne|Vigne, Randolph]] (1992). "Obituary: Irene Scouloudi". ''Proceedings of the Huguenot Society''. '''25''' (4): 418-. [[Digital object identifier|doi]]:[[doi:10.3828/huguenot.1992.25.04.4|10.3828/huguenot.1992.25.04.4]].</cite></ref><ref>{{Cite journal|author=Wilson|first=David M.|title=Irene Scouloudi 1907–1992|journal=Journal of the British Archaeological Association|date=January 1993|volume=146|issue=1|doi=10.1179/jba.1993.146.1.v}}</ref> Ọ bụ onye otu Royal Historical Society na onye otu nsọpụrụ nke Institute of Historical Research . <ref name="vigne-indie" />
== Mbido ndụ na agụmakwụkwọ ==
A mụrụ Scouloudi na Manchester na abalị abụọ nke ọnwa Eprel n'afọ 1907 na Frank na Emma (née Eumorfopoulos) Scouloudi. Nna ya bụ nwa amaala Frans nke sitere na ndị Gris. Ọ gụrụ akwụkwọ n'ụlọ tupu ọ nọrọ afọ abụọ na Notting Hill na Ealing High School, wee nweta akara ugo mmụta BA na akụkọ ihe mere eme na London Ụlọ Akwụkwọ nke Akụnụba na afọ 1931..<ref name="vigne-proc">{{Cite journal|author=Vigne|first=Randolph|authorlink=Randolph Vigne|title=Obituary: Irene Scouloudi|journal=Proceedings of the Huguenot Society|date=1992|volume=25|issue=4|doi=10.3828/huguenot.1992.25.04.4}}</ref> N'afọ 1936, ọ nwetara MSc na akụkọ ihe mere eme, aha edemede ya bụ Alien Immigration into and Communities in London, 1558-1640. <ref name="vigne-indie">{{Cite news|author=Vigne|first=Randolph|authorlink=Randolph Vigne|title=Obituary: Irene Scouloudi|url=https://www.independent.co.uk/news/people/obituary-irene-scouloudi-1538813.html|accessdate=23 April 2026|work=The Independent|date=6 August 1992|language=en}}</ref>
== Akwụkwọ ndị a họọrọ ==
* {{Cite book|editor=Scouloudi|title=Returns of Strangers in the Metropolis 1593, 1627, 1635, 1639. A study of an active minority|publisher=Huguenot Society of London|year=1985}}<ref name="ellis">{{Cite journal|author=Ellis|first=Joyce|title=Irene Scouloudi (ed.), Returns of Strangers in the Metropolis 1593, 1627, 1635, 1639. A study of an active minority (Quarto series of the Huguenot Society of London, vol. lvii)|journal=Urban History|date=May 1987|volume=14|pages=224–225|doi=10.1017/S0963926800009056|url=https://www.cambridge.org/core/journals/urban-history/article/abs/irene-scouloudi-ed-returns-of-strangers-in-the-metropolis-1593-1627-1635-1639-a-study-of-an-active-minority-quarto-series-of-the-huguenot-society-of-london-vol-lvii-london-huguenot-society-of-london-1985-iii-368-pp-6-plates-4-tables-10-appendices-500-to-members-1500-to-nonmembers/99A49C8036036CF21B307FA9A91640CA|language=en|issn=1469-8706}}</ref>
* {{Cite book|editor=Scouloudi|title=Huguenots in Britain and France|date=1987|publisher=Palgrave Macmillan UK|location=London|isbn=9780333396698|edition=1st 1987|url=https://archive.org/details/huguenotsinbrita0000unse/page/n3/mode/2up}}
* {{Cite book|title=French Protestant refugees relieved through the Threadneedle Street Church, London, 1681-1687|first=A.P.|author=Hands|publisher=Huguenot Society of London|year=1971}}
== Ihe odide ==
{{Reflist}}
1sik0kjth6l35nv21n5ig9zjflo6u8n
Anne Catherine Monkland
0
75096
631553
2026-05-01T10:34:35Z
Nma jeni
19114
Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1350540377|Anne Catherine Monkland]]"
631553
wikitext
text/x-wiki
'''Anne Catherine Monkland''' (1787 - July 25, 1869) bụ onye Britain na-ede akwụkwọ akụkọ.
A mụrụ ya '''Anne Ferrand''' na afọ 1787, nwa nwanyị nke John Ferrand nke Barnard Castle na Sarah Dale . <ref name=":1">{{Cite web|title=Author: Anne Catherine Monkland|url=https://www.victorianresearch.org/atcl/show_author.php?aid=1387|accessdate=2026-04-20|work=www.victorianresearch.org}}</ref><ref name=":2">{{Cite book|url=http://archive.org/details/genealogist18lond|title=The Genealogist|date=1902|publisher=London : Golding and Lawrence [etc.]|others=Harold B. Lee Library}}</ref> Ụmụnne ya gụnyere [[Walter Ferrand]], MP maka Tralee . <ref name=":2" /> N'afọ 1809, ọ lụrụ Edward Surtees nke Seatonburn ma ha nwere otu nwa nwoke. Edward Surtees nwụrụ na afọ 1812.<ref>{{Cite book|author=Burke|first=Bernard|url=http://archive.org/details/genealogicalhera02inburk|title=A genealogical and heraldic history of the landed gentry of Great Britain & Ireland|date=1894|publisher=London : Harrison|others=Allen County Public Library Genealogy Center}}</ref><ref name=":1" /> Di ya nke abụọ bụ Kapịn George T. B. Monkland nke Bath . <ref name=":1" />
Akwụkwọ akụkọ mbụ ya bụ Life in India; ma ọ bụ, The English at Calcutta (1828). Ọ bụ usoro akụkọ jikọtara ọnụ banyere otu ìgwè ụmụ agbọghọ na-aga India n'ụgbọ ''Cumberland''. Ọ bụ dọkịta na-awa ahụ n'ụgbọ mmiri ahụ, Dr. Pillet, na-enye enyemaka na-atọ ọchị n'ụdị pratfalls na ojiji ọ na-eji American English.<ref>{{Cite book|author=Hodson|first=Jane|url=https://www.google.com/books/edition/Dialect_and_Literature_in_the_Long_Ninet/tColDwAAQBAJ|title=Dialect and Literature in the Long Nineteenth Century|date=2017-02-17|publisher=Taylor & Francis|isbn=978-1-317-15148-7|language=en}}</ref> Her Village Reminiscences by an Old Maid (1837) bụ akụkọ na-acha anụnụ anụnụ n'ime ime obodo n'ụzọ nke Our Village nke Mary Russell Mitford.<ref>{{Cite book|author=Killick|first=Dr Tim|url=https://www.google.com/books/edition/British_Short_Fiction_in_the_Early_Ninet/ylqvOd8LLsUC|title=British Short Fiction in the Early Nineteenth Century: The Rise of the Tale|date=2013-04-28|publisher=Ashgate Publishing, Ltd.|isbn=978-1-4094-7508-8|language=en}}</ref> Ọtụtụ ọrụ ya metụtara India, ya mere a na-eche na o nwere ike ịga leta ma ọ bụ biri ebe ahụ.<ref name=":1">{{Cite web|title=Author: Anne Catherine Monkland|url=https://www.victorianresearch.org/atcl/show_author.php?aid=1387|accessdate=2026-04-20|work=www.victorianresearch.org}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://www.victorianresearch.org/atcl/show_author.php?aid=1387 "Author: Anne Catherine Monkland"]. ''www.victorianresearch.org''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2026-04-20</span></span>.</cite></ref>
Anne Monkland nwụrụ na July 25, 1869 na Bath.
== Akwụkwọ ==
* Ndụ na India; ma ọ bụ, The English at Calcutta. Mpịakọta 3. London, Henry Colburn, 1828.<ref>{{Cite book|url=http://archive.org/details/englishnovel17700002unse|title=The English novel, 1770-1799|date=2000|publisher=Oxford [England] ; New York : Oxford University Press|others=Internet Archive|isbn=978-0-19-818317-4}}</ref>
* Ihe ncheta obodo site n'aka Old Maid. London: Bentley, 1834.<ref name=":0">{{Cite book|author=Turner|first=Michael L.|url=http://archive.org/details/indexguidetolist0000turn|title=Index and guide to the lists of the publications of Richard Bentley & Son, 1829-1898|date=1975|publisher=Bishops Stortford, [Eng.] : Chadwyck-Healey Ltd. ; Teaneck, N.J. : Somerset House|others=Internet Archive|isbn=978-0-85964-012-1}}</ref>
* ''Nwunye Nabob''. Mpịakọta 3. London: Bentley, 1837.<ref name=":0" /><ref name=":1">{{Cite web|title=Author: Anne Catherine Monkland|url=https://www.victorianresearch.org/atcl/show_author.php?aid=1387|accessdate=2026-04-20|work=www.victorianresearch.org}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://www.victorianresearch.org/atcl/show_author.php?aid=1387 "Author: Anne Catherine Monkland"]. ''www.victorianresearch.org''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2026-04-20</span></span>.</cite></ref>
* ''Nabob n'Ụlọ: ma ọ bụ, Nlaghachi England''. Mpịakọta 3. London: Henry Colburn, 1842.<ref name=":1" />
== Ihe odide ==
{{Reflist}}
tmwlzdfb71hwglez3vjb6jtmqcnff54
Caroline Frances Ricketts
0
75097
631554
2026-05-01T10:42:01Z
Nma jeni
19114
Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1350539769|Caroline Frances Ricketts]]"
631554
wikitext
text/x-wiki
'''Caroline Frances Ricketts''' (1813 - Jenụwarị 28, 1880) bụ onye Britain na-ede akwụkwọ akụkọ.
A mụrụ ya '''Caroline Frances Lukin''', nwa nwanyị mbụ nke Robert Lukin (nwa George Lukin) na Catherine Halifax (nwa Samuel Hallifax). N'afọ 1840, ọ lụrụ Rev. William Fell Ricketts, onye isi nke Kibworth. Ọ nwụrụ na 1844 ma ọ lụbeghị di ọzọ.<ref>{{Cite book|author=Howard|first=Joseph Jackson|url=https://www.google.com/books/edition/Visitation_of_England_and_Wales/UI5oBY-2iUIC|title=Visitation of England and Wales|date=1899|publisher=Priv. print.|pages=34|language=en}}</ref><ref name=":0">{{Cite web|title=Author: Caroline Frances Ricketts|url=https://www.victorianresearch.org/atcl/show_author.php?aid=3504|accessdate=2026-04-20|work=www.victorianresearch.org}}</ref>
N'afọ 1850 na 60, Ricketts bipụtara akwụkwọ akụkọ anọ. A nabatara ha nke ọma.<ref name=":0">{{Cite web|title=Author: Caroline Frances Ricketts|url=https://www.victorianresearch.org/atcl/show_author.php?aid=3504|accessdate=2026-04-20|work=www.victorianresearch.org}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://www.victorianresearch.org/atcl/show_author.php?aid=3504 "Author: Caroline Frances Ricketts"]. ''www.victorianresearch.org''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2026-04-20</span></span>.</cite></ref> Otú ọ dị, The ''Atenaeum'' kpọrọ akwụkwọ akụkọ ya The Crawfords (1862) "nke nzuzu karịa nke na-adọrọ mmasị".<ref>{{Cite book|url=http://archive.org/details/sim_athenaeum-uk_1862-06-21_1808|title=The Athenaeum 1862-06-21: Iss 1808|date=1862-06-21|publisher=New Statesman Ltd|others=Internet Archive|language=English}}</ref>
Caroline Frances Lukin nwụrụ na abalị iri abụọ na asatọ nke ọnwa Jenụwarị n'afọ 1880 na Putney .
== Akwụkwọ ==
* ''Ule: ma ọ bụ, Ihe mmụta nke Ndụ. Usoro Akụkọ Ndị Dị n'Ụlọ''. 1 mpịakọta London: Ward na Lock, 1855.<ref name=":0">{{Cite web|title=Author: Caroline Frances Ricketts|url=https://www.victorianresearch.org/atcl/show_author.php?aid=3504|accessdate=2026-04-20|work=www.victorianresearch.org}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://www.victorianresearch.org/atcl/show_author.php?aid=3504 "Author: Caroline Frances Ricketts"]. ''www.victorianresearch.org''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2026-04-20</span></span>.</cite></ref>
* ''N'okpuru Osisi Lim''. 1 mpịakọta London: L. Booth, 1857.<ref name=":0" />
* Colonel Repton's Daughters: Akụkọ nke Ndụ Kwa Ụbọchị. 1 mpịakọta London: L. Booth, 1860.<ref name=":0" />
* The Crawfords: Akụkọ. 1 mpịakọta London: L. Booth, 1862.<ref name=":0" />
== Ihe odide ==
{{Reflist}}
av0wmsh1mxyp1q9c29dob33kk235ug3
Roselyn Paul
0
75098
631555
2026-05-01T10:55:53Z
Nma jeni
19114
Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1350454372|Roselyn Paul]]"
631555
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox officeholder
| name =
| image =
| caption =
| office = [[Cabinet of Dominica|Minister of Sports]]
| term_start = 17 December 2019
| term_end = 13 December 2022
| primeminister = [[Roosevelt Skerrit]]
| predecessor =
| successor =
| termstart2 = 2014
| termend2 = 2022
| predecessor2 = Matthew J. Walter
| successor2 = Lakeyia Joseph
| birth_name =
| birth_date =
| birth_place =
| death_date =
| death_place =
| party = [[Dominica Labour Party]]
| alma_mater =
| occupation =
}}
Roselyn V. Paul bụ onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị [[Dominika|Dominican]] sitere na Dominica Labour Party (DLP). <ref>{{Cite web|title=Roselyn Paul|url=https://www.dom767.com/dompedia/rosalyn-paul-from-dominica/|accessdate=2026-04-20|work=DOM767|language=en-US}}</ref>
== Akụkọ ndụ ==
Paul rụrụ ọrụ afọ iri na asatọ dị ka onye nkuzi ụlọ akwụkwọ praịmarị na Paix Bouche Primary School . <ref name=":0">{{Cite web|title=Battleground Paix Bouche: Roselyn Paul vs Davis George|url=http://sundominica.com/articles/5464/|accessdate=2026-04-20|work=The Sun}}</ref>.A họpụtara Paul na tiketi DLP na ntuli aka izugbe nke afọ 2014 iji jee ozi dịka onye nnọchiteanya nke ụlọ omeiwu na-anọchite anya mpaghara Paix Bouche<ref name="2014election">{{Cite web|url=https://www.electoraloffice.gov.dm/past-general-elections/2014-general-elections-results|title=2014 General Election Results|publisher=Electoral Office|accessdate=21 April 2026}}</ref> A họpụtara ya ọzọ na 2019. <ref name="2019election">{{Cite web|url=https://www.electoraloffice.gov.dm/past-general-elections/2019-general-elections-results|title=2019 General Election Results|publisher=Electoral Office|accessdate=21 April 2026}}</ref> Ọ gbaghị ọsọ maka nhọpụta ọzọ na 2022.<ref name="2022election">{{Cite web|url=https://www.electoraloffice.gov.dm/past-general-elections/2022-general-election-results|title=2022 General Election Results|publisher=Electoral Office|accessdate=21 April 2026}}</ref> Paul jere ozi dị ka Minista na-ahụ maka ọdịbendị na mmepe obodo. <ref>{{Cite web|title=Local Govt Month: Roselyn Paul Tasks Councils on Transparent Stewardship|url=https://www.dom767.com/news/local-govt-month-roselyn-paul-tasks-councils-on-transparent-stewardship/|accessdate=2026-04-20|work=DOM767|language=en-US}}</ref> Ọ bụkwa Minista na-ahụ maka azụmahịa, ụlọ ọrụ na mmepe obere azụmaahịa. <ref>{{Cite web|date=2014-12-30|title=Minister Roslyn Paul to Focus on Rural Development|url=https://news.gov.dm/news/news-items/minister-roslyn-paul-to-focus-on-rural-development|accessdate=2026-04-20|work=news.gov.dm|language=en-gb}}</ref> Ọ bụ nne nke ụmụ nwanyị abụọ; Dr. Kyra Paul na Amatulia Lockhart . <ref name=":0" />
== Ihe odide ==
{{Reflist}}
[[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]]
d4tl17l2qmrldb59vuddznzd93u6h27
Alice Brask
0
75099
631556
2026-05-01T11:00:36Z
Nma jeni
19114
Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1349908602|Alice Brask]]"
631556
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox officeholder
| name = Alice Brask
| office = Member of the [[Folketing]]
| term_start = 3 October 1985
| term_end = 19 October 1985
| termstart1 = 18 April 1989
| termend1 = 4 May 1989
| birth_date = 18 April 1938
| death_date =
| birth_place = [[Auning]], Denmark
| party = [[Conservative People's Party (Denmark)|Conservative]]
| constituency = Århus County
}}
'''Alice Holst Brask''' (Onye amụrụ n'abalị iri na asatọ n'ọnwa Eprel n'afọ 1938) bụ onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị Danish si na Conservative People's Party . <ref>{{Cite web|title=Alice Brask|url=https://www.ft.dk/medlemmer/fhvmf/a/alice-brask|work=[[Folketing]]}}</ref>
== Akụkọ ndụ ==
A mụrụ Brask na Auning n'afọ 1938 ebe nna ya na-ere ụlọ ahịa nri.<ref>{{Cite web|author=SA|date=2023-04-03|title=Alice Brask fylder 85 år|url=https://dinavis.dk/samfund/ECE15533698/alice-brask-fylder-85-aar/|accessdate=2026-04-18|work=Din Avis|language=da}}</ref> Ọ bụ onye isi oche nke Norddjurs Conservative Voters' Association . <ref>{{Cite web|author=Arkiv|date=2018-04-15|title=En konservativ ildsjæl fylder rundt|url=https://dinavis.dk/samfund/ECE15154781/en-konservativ-ildsjael-fylder-rundt/|accessdate=2026-04-18|work=Din Avis|language=da}}</ref>
* Ndepụta nke ndị otu Folketing, 1984-1987
* Ndepụta nke ndị otu Folketing, 1988-1990
== Ihe odide ==
{{Reflist}}
[[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]]
e1h3mn8y5yefwrsash8p5vy0mdkgdra
Augusta Louisa Lyons
0
75100
631557
2026-05-01T11:31:15Z
Nma jeni
19114
Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1348757843|Augusta Louisa Lyons]]"
631557
wikitext
text/x-wiki
'''Augusta Louisa, Lady Lyons''' (1793 - March 10, 1852) bụ onye edemede Britain.
A mụrụ ya '''Augusta Louisa Rogers''' na afọ 1793, nwa nwanyị nke abụọ nke Captain Josiah Rogers nke Royal Navy. N'afọ 1814, ọ lụrụ [[Viscount Lyons|Baron Lyons]]">Edmund Lyons, onye mechara bụrụ Baron Lyons mbụ. O bipụtara akwụkwọ akụkọ atọ n'afọ 1840 na 1850.<ref name=":1" /><ref name=":2">{{Cite book|author=Boase|first=Frederic|url=http://archive.org/details/modernenglishbio0002unse|title=Modern English biography : containing many thousand concise memoirs of persons who have died between the years 1851-1900 with an index of the most interesting matter / 2 I to Q|date=1965|publisher=London : Cass|others=Internet Archive}}</ref> Augusta Louisa Rogers nwụrụ na abalị iri nke ọnwa Machị na afọ 1852 na [[Stockholm]], ebe e zigara di ya dị ka onye nnọchi anya mba ọzọ.<ref name=":1">{{Cite book|author=Eardley-Wilmot|first=Sydney Marow|url=http://archive.org/details/cu31924027922560|title=Life of Vice-Admiral Edmund, lord Lyons. With an account of naval operations in the Black Sea and Sea of Azoff, 1854-56|date=1898|publisher=London, S. Low, Marston and company, limited|others=Cornell University Library}}</ref><ref name=":2" />
== Ezinụlọ ==
Ya na di ya nwere ụmụ anọ:
* Richard Bickerton Pemell Lyons, 1st Viscount na 2nd Baron Lyons (1817-1887) <ref name=":3">{{Cite book|author=Pine|first=L. G.|title=The New Extinct Peerage 1884-1971|date=1973|publisher=Genealogical Publishing|isbn=0-8063-0521-5|pages=186}}</ref>
* Anna Theresa Bickerton Lyons, lụrụ Philipp Hartmann Veit Baron von Würtzburg (1815-1894) <ref name=":3" />
* Edmund Mowbray Lyons, Captain na Royal Navy, nwụrụ n'oge Agha Crimea (1819-1855) <ref name=":3" />
* Augusta Mary Minna Catherine Lyons, lụrụ Henry Fitzalan-Howard, Duke nke 14 nke Norfolk (1821-1886) <ref name=":3" />
== Akwụkwọ ==
* Olivia: Akụkọ maka otu awa nke enweghị ọrụ. 1 mpịakọta London: Simms na M'Intyre, 1848.<ref name=":0">{{Cite web|title=Author: Augusta Louisa Lyons|url=https://victorianresearch.org/atcl/show_author.php?aid=3478|accessdate=2026-04-07|work=victorianresearch.org}}</ref>
* ''Sir Philip Hetherington: Akụkọ maka otu awa nke enweghị ọrụ''. 1 mpịakọta London: Simms na M'Intyre, 1852.<ref name=":0" />
* Onye hụrụ n'anya n'anya na-ekpe ikpe. 1 mpịakọta London: Simms na M'Intyre, 1853.<ref name=":0" />
== Ihe odide ==
{{Reflist}}
0mlsld4xxgs18pxtexbww0wgh5ab1xw
Nigeria Women's Cup
0
75101
631559
2026-05-01T11:38:00Z
Josedimaria
10693
Josedimaria moved page [[Nigeria Women's Cup]] to [[Nigeria Women's Federation Cup]]
631559
wikitext
text/x-wiki
#KÚFÙ [[Nigeria Women's Federation Cup]]
d66v3pajgjcpecprvoixc9zj4lthmub
Kheira Bouabsa
0
75102
631561
2026-05-01T11:45:13Z
Nma jeni
19114
Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1349049201|Kheira Bouabsa]]"
631561
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox officeholder
| office2 = [[Senate (France)|Senator of France]]
| office1 = [[Deputy (France)|Deputymember of France]]
| termend1 = July 1962
| termstart1 = December 1958
| termend2 = March 1961
| termstart2 = July 1959
| birth_date = {{birth date|1931|02|04}}
| birth_place = [[Mascara, Algeria|Mascara]], [[French Algeria]]
| death_date = {{death date and age|2021|09|20|1931|02|04}}
| death_place = [[Issy-les-Moulineaux]], [[France]]
}}
'''Kheira Bouabsa''' (4 Febụwarị 1931 - 20 Septemba 2021) <ref>{{Cite web|title=matchID - Moteur de recherche des décès|url=https://deces.matchid.io/id/qLpjia1jDeVm|accessdate=2026-04-12|work=deces.matchid.io}}</ref><ref>{{Cite web|title=Liste des députés - Cinquième République - Assemblée nationale - Ire législature - Base de données des députés français depuis 1789 - Assemblée nationale|url=https://www2.assemblee-nationale.fr/sycomore/liste/48|accessdate=2026-04-12|work=www2.assemblee-nationale.fr}}</ref> bụ onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị French na onye nnọchi anya National Assembly nke 1st Legislature nke French Fifth Republic, na Senator nke French Algeria.
== Akụkọ ndụ ==
A mụrụ Bouabsa na abalị anọ nke ọnwa Febụwarị na afọ 1931 na Mascara, French Algeria. Mgbe ọ dị afọ iri abụọ na asaa, Kheira Bouabsa bụ onye nke abụọ na ndepụta "Rénovation" nke Armand Legroux duziri na mpaghara nke iri na otu nke French Algeria, nke gụnyere Mascara, Palikao, Inkermann, na Relizane. N'ọnwa Nọvemba afọ 1959, ọ rụrụ ọrụ dị ka onye na-ekwu maka echiche banyere ego a haziri maka iwu ego nke afọ 1960, gbasara Secretariat for Algerian Affairs, na iwu na-edozi ego ndị obodo e kenyere Algeria maka afọ 1960. Mgbe Agha Algeria gwụchara, e kesara aha ndị Algeria na Sineti France na Machị 1961, o mechara kwụsị ọrụ ndọrọ ndọrọ ọchịchị ya..<ref name=":0">{{Cite web|title=Kheira Bouabsa - Base de données des députés français depuis 1789 - Assemblée nationale|url=https://www2.assemblee-nationale.fr/sycomore/fiche/1001|accessdate=2026-04-12|work=www2.assemblee-nationale.fr}}</ref>
Ọ nwụrụ na abalị iri abụọ nke ọnwa Septemba na afọ 2021, na Issy-les-Moulineaux . <ref name=":0">{{Cite web|title=Kheira Bouabsa - Base de données des députés français depuis 1789 - Assemblée nationale|url=https://www2.assemblee-nationale.fr/sycomore/fiche/1001|accessdate=2026-04-12|work=www2.assemblee-nationale.fr}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://www2.assemblee-nationale.fr/sycomore/fiche/1001 "Kheira Bouabsa - Base de données des députés français depuis 1789 - Assemblée nationale"]. ''www2.assemblee-nationale.fr''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2026-04-12</span></span>.</cite></ref><ref>{{Cite web|title=Archives en lignes|url=https://archives-francaises.fr/ville.php?insee=92040|accessdate=2026-04-12|work=archives-francaises.fr}}</ref>
== Ihe odide ==
{{Reflist}}{{Authority control}}
2bertscm0pwb35oyp0t2375cbyvl2xa
Olivia Maurel
0
75103
631562
2026-05-01T11:50:15Z
Nma jeni
19114
Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1348600260|Olivia Maurel]]"
631562
wikitext
text/x-wiki
'''Olivia Maurel''' (Onye amụrụ n'afọ 1991 na Louisville) bụ onye na-ahụ maka ụmụ nwanyị na Switzerland-French-American na onye na-emegide nnọchi anya nwa. <ref name=":2">{{Cite news|author=García Herrería|first=Javier|date=2025-02-17|title=Olivia Maurel: "La gestación subrogada es una nueva forma de trata de seres humanos"|url=https://www.omnesmag.com/foco/olivia-maurel-la-gestacion-subrogada-forma-trata/|accessdate=2025-04-18}}</ref><ref>{{Cite news|author=Redacción|date=2024-04-05|title=Campaigner for the abolition of surrogacy, who was born via surrogacy, speaks of meeting Pope|url=https://apnews.com/video/pope-francis-assisted-reproductive-technology-italy-rome-olivia-maurel-4a0cd7abf537446b8cc25ab38b48a67e|language=inglés}}</ref> Ọ bụ ọnụ na-ekwuchitere Casablanca Declaration, otu ndị ọkachamara na-akwado njedebe nke nnọchi anya n'ọnọdụ niile.<ref>{{Cite web|date=2024-09-09|title=Chile: MPs from 8 parties call for the abolition of surrogacy, after Olivia Maurel’s testimony!|url=https://declaration-surrogacy-casablanca.org/es/chile-mps-from-8-parties-call-for-the-abolition-of-surrogacy-after-olivia-maurels-testimony/|accessdate=2024-11-12|work=Declaration of Casablanca|language=inglés}}</ref>
== Ihe odide ==
{{Reflist|2}}{{Authority control}}
[[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]]
[[Otú:Articles with hCards]]
hejhksv2xqgo0u0t6e00lw9ibfijt5o
Celia Kuningas-Saagpakk
0
75104
631564
2026-05-01T11:57:52Z
Nma jeni
19114
Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1350658437|Celia Kuningas-Saagpakk]]"
631564
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox officeholder
| office2 = [[Foreign relations of Estonia|Estonian ambassador to Italy, Malta, and San Marino]]
| office1 = [[Foreign relations of Estonia|Estonian ambassador to the Holy See]]
| termend1 =
| termstart1 = 4 December 2020
| termend2 = 2021
| termstart2 = 2014
| birth_name = Celia Kuningas
| birth_date = {{birth year and age|1975}}
}}
'''Celia Kuningas-Saagpakk''' (née Kuningas, Onye amụrụ na afọ 1975) bụ nwanyị na-ahụ maka mmekọrịta mba na mba n'Estonia. N'agbata afọ 2014 na afọ 2020, ọ rụrụ ọrụ dị ka onye nnọchi anya Estonia na [[Italy|Ịtali]], [[Malta]], na [[San Marino]]. <ref name=":0">{{Cite web|title=Estonia's new ambassador to the Holy See presented her credentials {{!}} Välisministeerium|url=https://vm.ee/en/news/estonias-new-ambassador-holy-see-presented-her-credentials|accessdate=2026-04-11|work=vm.ee|language=en}}</ref> <ref>{{Cite web|title=Estonia and Malta – Rome|url=https://rome.mfa.ee/estonia-and-malta/|accessdate=2026-04-11|work=rome.mfa.ee}}</ref><ref>{{Cite web|title=San Marino {{!}} Välisministeerium|url=https://vm.ee/en/san-marino|accessdate=2026-04-11|work=vm.ee|language=en}}</ref> Na abalị anọ nke ọnwa Disemba na afọ 2020, a ṅụrụ ya iyi dị ka onye nnọchi anya Estonia na Holy See . <ref name=":0" />
== Ihe odide ==
{{Reflist}}
[[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]]
o6pkz5ejxmcrnkchgjsqghi0mx90koq