Wikipedia igwiki https://ig.wikipedia.org/wiki/Ihu_mb%E1%BB%A5 MediaWiki 1.47.0-wmf.1 first-letter Midia Ọpụrụiche Ńkàtá Ojiarụ Ńkàtá ojiarụ Wikipedia Ńkàtá Wikipedia Faịlụ Ńkàtá faịlụ MidiaWiki Ńkàtá MidiaWiki Templeeti Ńkàtá templeeti Enyemaka Ńkàtá enyemaka Otú Ńkàtá otú Édēchághị́ Ńkàtá Édēchághị́ TimedText TimedText talk Module Module talk Event Event talk John Obi Mikel 0 9686 632555 195703 2026-05-10T23:05:32Z Goodymaraj 21567 /* growthexperiments-addlink-summary-summary:3|0|0 */ 632555 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''John Obi Mikel''' {{Audio|Ig-John Obi Mikel.ogg|Audio}} (amụrụ na 22 Eprel 1987) bụ onye egwuregwu [[Footbọl|bọọlụ]] ọpụrụiche nke Naịjirịa nke na- [[Footbọl|agba]] boolu dịka onye mgbachi na etiti ama egwuregwu ndi otu Stoke City na EFL Championship. [[Usòrò:John Obi Mikel 02 Chelsea vs AS-Roma 10AUG2013 (cropped).jpg|thumb|Added image]] Mikel malitere ọrụ ya na bọọlụ na Plateau United, tupu ọ banye na klọb Lyn Lyn na obodo [[Norway]] mgbe ọ dị afọ iri na asaa n’afọ 2004. N’afọ 2006, ka osi soro ndị Chelsea ebe ndị Manchester United kwuru sị na odeba go aha na akwụkwọ ha we'te kwa'ra ihe nnukwu ngbagwoju anya. ọ nọrọ afọ iri na otu na Chelsea, tupu ọ kwaga China ịga gbara ndi Tianjin TEDA bọọlụ n'afọ 2017. Mgbe ọ nọsịrị afọ abụọ na China, ọ laghachiri England na nkwekọrịta nke obere oge ya na ndị Middlesbrough, tupu osonye kwa ndi Trabzonspor na nbugharị nke bu n'efu na July 2019. Mikel laghachiri England na August 2020 isonyere kwa Stoke City. N'ime afọ iri na anọ nke ịgba bọl mba ụwa niile n'agbata 2005 na 2019, ọ gbara bọọlụ oge narị asatọ asatọ maka Nigeria, nye kwa ihe mgbaru ọsọ nke bu ọkpụ gọọlụ isii. == Ọrụ klọb == A mụrụ Mikel na [[Jos]], Plateau State, nwa nke Michael Obi, onye ahia ulo oru ya bu maka ugbo ala nke na'agaba na Jos na mpaghara obodo ahụ. Nna ya bu onye [[Igbo]].<ref>{{Cite news|url=http://news.bbc.co.uk/sport1/hi/football/africa/4544613.stm|title=Obi's father calls for truce|date=13 May 2005|publisher=BBC News|accessdate=25 January 2009}}</ref> Mikel bidoro ọrụ ịgba bọl ya mgbe ọ dị afọ iri na abụọ mgbe ahọpụtara ya dịka onye egwu bọọlụ site na ụmụaka ruru puku atọ ka osoro na [[Pepsi Football Academy]], otu ama ama na-eme njem gafere Nigeria niile na-enyocha ndị na-eto eto na-egwu egwuregwu bọl maka ịhọrọ ndị na-egosi na ha nwere ike ịji egwuregwu ahụ mee orụ aka ha na ọdi n'ihụ. A chọtara Obi dika onye mara ihe ekwe na akụ, ma emechaa họrọ ka o soru ọgbakọ klọb Plateau United, klọb nke mepụtara kpakpando dị iche iche na mbụ na bọl dịka [[Celestine Babayaro]], Victor Obinna na Chris Obodo, n'etiti ndị ọzọ, ndị nke gara n'ihu na-aga nke ọma na klọb ndị na agba European league. Emechara mara ya dị ka John Obi Mikel. O mere ihe ejiri mee isi okwu maka obodo ya na FIFA Under-17 World Championships na obodo [[Finland]]. Mgbe asọmpi ahụ gasịrị, ọ gara n'ihu isoro nyocha maka ndị klọb Ajax Cape Town, na South Africa, ka ọmesia, o sonyere otu di na obodo Oslo nke ana akpọ Lyn Fotball n'ime mba Norway.<ref>{{Cite web|title=John Obi Mikel|url=http://www.mtnfootball.com/africa/nigeria/premier-league/star-players/john-obi-mikel.html|publisher=mtnfootball.com|accessdate=8 January 2013|archiveurl=https://web.archive.org/web/20130108103657/http://www.mtnfootball.com/africa/nigeria/premier-league/star-players/john-obi-mikel.html|archivedate=8 January 2013}}</ref> N'oge nkwadebe maka asọmpi iko ụwa nke FIFA na-eme na afọ iri na atọ (2003), ndị otu egwuregwu bọọlụ Nigeria (NFA) nyefere aha dika "Michael" kama "Mikel" maka asọmpi ahụ na Finland. O kpebiri idobe aha ọhụrụ ahụ, ma kwuo si na ọ nwere "ka osi ada pụrụ iche." Na 31 Julaị n'afọ 2006, o kwuru na ọ họọrọ ka akpọ ya Mikel John Obi kama ịbụ John Obi Mikel, dịka a na-akpọkarị ya. <ref>{{Cite web|url=http://logbaby.com/encyclopedia/mikel-john-obi_8011.html#.UfCKu7RK7wg|title=Mikel John Obi|publisher=Logbaby|accessdate=25 July 2013}}</ref> N'oge ọkọchị nke 2005, Mikel gbara bọl n'aha Nigeria na asọmpi FIFA World Youth Championship nke e mere na Netherlands. Asọmpi ahụ dabara mba Naịjirịa tupu oge ikpeazụ, mgbe ndi mba Argentina meriri haa 2-1. Obi nwetere nturu ugo bọọlụ ọlaọcha maka a họpụtara ya dika onye ọkpụkpọ nke abụọ kachasị mma na sọmpi ahụ. === Nyefee gaa na England === Na 29 Eprel 2005, ụbọchị ole na ole mgbe Mikel gbara afọ 18, otu klọb na Premier League - Manchester United kwupụtara na ya na Lyn bịanyere aka n'akwụkwọ iji kpọrọ Obi. <ref>{{Cite news|date=29 April 2005|title=Man Utd get Chelsea target Mikel|url=http://news.bbc.co.uk/sport1/hi/football/teams/m/man_utd/4499893.stm|work=BBC Sport|publisher=British Broadcasting Corporation|accessdate=5 June 2006}}</ref> Webụsaịtị United weputara na ha na Obi kpara nkata maka abịanye aka na nkwekọrịta isonyere ha. Obi etinyeghị ndị nnochita anya nya na ịgba ịzu ahụ nke mere ha ji du ba ya na nkwekọrịta nke ga eke chiya maka afo anọ. Eboro ebubo na ndi Lyn zigara ndi nnochi anya na mba ofesi akwụkwọ, na-ekwu na Mikel anọghọ zikwa ha na aka ma'ọbu achọ ọrụ ha. Akụkọ kwuru na nkwekọrịta ahụ ruru nde pounds anọ na mbido, <ref>{{Cite news|date=18 June 2005|title=Obi makes plea for Chelsea switch|url=http://news.bbc.co.uk/sport1/hi/football/4106482.stm|work=BBC Sport|publisher=British Broadcasting Corporation|accessdate=5 June 2006}}</ref> tinyere ime ka Obi bido ọrụ na Old Trafford na Jenụwarị 2006. Otu egwu bọọlụ na Premier League ha na Manchester United na ekwo ekworo bụ Chelsea, mechara nye nzaghachi na-ekwu na ha na Mikel na ndị ọrụ ya enwela nkwekọrịta, mana Lyn gọnarịrị nkwupụta a. Agbanyeghị nkaa, akụkọ mechara gosi na Chelsea kwuru na ọ banyere na ịhazi kaa Obi si were gaa Europe na oge mbụ maka ịmecha soro klọb ahụ. A tinyekwara ihe ọzọ na nkwupụta a mgbe ekpughere na egwuregwu Obi masịrị onye isi Chelsea José Mourinho mgbe ọ na-azụ ndị otu egwuregwu n'oge ọkọchị nke 2004. Mikel gosiputara obi uto ya iso United na nzuko ndi nta akukọ mere ngwa ngwa hazia, ebe ese ya dika o jigide uwe Manchester United nke bu akara ndi otu ahụ 21. <ref>{{Cite web|url=http://www.footballfancast.com/premiership/simply-the-top-ten-football-transfers-that-might-have-been/attachment/jon-obi-mikel|title=John Obi Mikel False Transfer|publisher=FootballFanCast.com|accessdate=25 July 2013|archiveurl=https://web.archive.org/web/20131230234030/http://www.footballfancast.com/premiership/simply-the-top-ten-football-transfers-that-might-have-been/attachment/jon-obi-mikel|archivedate=30 December 2013}}</ref> Mgbe ọ bịanyere aka na nkwekọrịta iji sonye United, a na-ekwu na Norway na ọ natara ọtụtụ oku ekwentị nmaja site na ndị amaghị. E kenyere Mikel onye na-eche ya nche ma kwaga na họtel dị iche maka nchekwe. Agbanyeghị nkaa na 11 Mee 2005, Obi bu onye furu efu n'oge egwuregwu bọọlụ Norwegian Cup ana agba megide Klemetsrud. Ahọpụtaghị Obi maka egwuregwu ahụ kama ọ nọ na-ele bọl ahụ na ama egwuregwu. Ụfọdụ ndị mmadụ chere na onye nnochita anya ya John Shittu, onye nke batara obodo ahụ ihu Obi bukwa onye zuru ya wee pụọ n’ámá egwuregwu ahụ. Mana ofufu ahụ mere ka enwe nnukwu mkpọtụ na Norway ma kpalite, kpasuo oke nyocha ndị uwe ojii mgbe onyeisi Lyn, Morgan Andersen kwupụtara ndị mgbasa ozi Norway na "a tọọrọ la Mikel". Onye na-esote onye nchịkwa Manchester United Carlos Queiroz mechara kwughachi nkwupụta ndị a, na ebo Chelsea ebubo na ọtinyere akana "ebubo ntọ Mikel ". <ref>{{Cite web|title=Carlos Demands Authorities Act On Mikel Saga|url=http://www.manutd.com/news/fullstory.sps?iNewsId=175542&itype=466&icategoryid=120|publisher=Manchester United|accessdate=5 June 2006|archiveurl=https://web.archive.org/web/20060515133606/http://www.manutd.com/news/fullstory.sps?iNewsId=175542&itype=466&icategoryid=120|archivedate=15 May 2006}}</ref> Ọmecha achọpụta na Mikel gara [[London]] yana onye nnochi anya ya John Shittu, bụ onye na-arụ ọrụ maka otuJerome Anderson 's SEM. <ref name="Teenager caught up in a tug-of-war">Marcotti, Gabriele. [http://www.timesonline.co.uk/tol/sport/football/article525489.ece?token=null&offset=0&page=1 "Teenager caught up in a tug-of-war"], [[The Times]], 23 May 2005. Retrieved 31 January 2011.</ref> Onye isi nchịkwa Manchester United Alex Ferguson tụlere ịgaru Oslo ịga leta Mikel, mana kpebiri megide nke a mgbe a kọchara na Mikel hapụrụ obodo ahụ. <ref>{{Cite news|title=Man Utd seek Obi transfer probe|url=http://news.bbc.co.uk/sport1/hi/football/teams/m/man_utd/4540261.stm|work=BBC Sport|publisher=British Broadcasting Corporation|date=13 May 2005|accessdate=5 June 2006}}</ref> Mikel nọrọ n'ụlọ nkwari akụ ụbọchị itoolu tupu ọ pụta na ajụjụ ọnụ na Sky Sports News. Ọ sịrị na akwagidere ya maka ịbanye na nkwekọrịta ya na United mgbe onye nnochi anya ya anọghị ya. Ọ ji kwa iwe kwuo na akụkọ ndị Manchester United na Lyn na akọ bu akụkọ ịgha ụgha. <ref>{{Cite news|title=Obi desperate to sign for Chelsea|url=http://news.bbc.co.uk/sport1/hi/football/teams/m/man_utd/4564623.stm|work=BBC Sport|publisher=British Broadcasting Corporation|date=20 May 2005|accessdate=5 June 2006}}</ref> Mikel gwara ndị mgbasa ozi Britain na Chelsea bụ klọb ọ chọrọ ịbịanye aka n'ezie maka igba bọl. Na nzaghachi na ihe omume ndị a, United mere mkpesa na FIFA banyere omume nke ndị Chelsea ma ndị nnọchi anya ahụ, Shittu na Rune Hauge, ndị ama ama maka ajọ ọrụ ha na akụkọ egwuregwu ihe gbasara George Graham . <ref>{{Cite news|title=Man Utd/Lyn go to Fifa in Obi row|url=http://news.bbc.co.uk/sport1/hi/football/africa/4560453.stm|work=BBC Sport|publisher=British Broadcasting Corporation|date=18 May 2005|accessdate=5 June 2006}}</ref> FIFA nyocha ma wepụ ebubo nkwupụta ndị a na August 2005, na-ekwupụta na enweghị akaebe zuru ezu iji weta ikpe megide Chelsea. Mgbe asọmpi ahụ gasịrị, Mikel ekweghị alaghachi Lyn, nke mere klọb ahụ jiri gaa kpesa ya na FIFA. Na 12 August 2005, FIFA kpebiri na Mikel ga-alaghachi Lyn iji mezuo ihe ndị ọzọ ọ nwere na nkwekọrịta ya na klọb ahụ, ebe ha ga-ekpebi ụbọchị ọzọ ka ọ ga akwadoro ma ọ bụ kagbuo nkwekọrịta ya na United. <ref>{{Cite web|title=Decision of the Dispute Resolution Chamber|url=http://lyn.no/files/mikeldom.PDF|format=PDF|publisher=Lyn Oslo|accessdate=5 June 2006|archiveurl=https://web.archive.org/web/20051223010930/http://lyn.no/files/mikeldom.PDF|archivedate=23 December 2005}}</ref> <ref>{{Cite news|title=Fifa orders Obi's return to Lyn|url=http://news.bbc.co.uk/sport1/hi/football/africa/4146890.stm|publisher=British Broadcasting Corporation|accessdate=5 June 2006}}</ref> Mgbe ogasịrị nke ihe karịrị otu ọnwa, Mikel gbasoro mkpebi FIFA wee laghachi Lyn na mbido Septemba 2005 mgbe ọ gụsịrị ọnwa atọ ọhapụrụ ha. ==== Ndozi nsogbu nyefe nke ahụ ==== Kama ịhapụ FIFA iji chọpụta eziokwu ihe gbasara nkwekọrịta nke Manchester United bịanyere aka, Chelsea gbabatara site na ị wepụta onwe ya iji dozie ọnọdụ mbufe ahụ site na mkparịta ụka ha na Lyn na Manchester United. Na 2 June 2006, Chelsea, Manchester United na Lyn rutere mkpebi iji dozie ọdịnihu Mikel. Ekwetara ka ndebanye aha Mikelsi na Lyn gaa Chelsea; Manchester United kwenyere ịkwụsị nkwekọrịta nhọrọ ha na Mikel. N'okpuru usoro nkwekọrịta a, Chelsea kwetara ịkwụ United nde pounds iri na abụọ, ọkara nke aga akwụ mgbe mmecha nkwekọrịta ahụ na ọkara nke ọzọ na June 2007. Ha kwenyere kwa'ra ikwụ Lyn&nbsp;nde pounds anọ, ọkara ịkwụ ozugbo na ọkara na June 2007. N'ihi ndozi a, wepụrụ nkwupụta niile dị n'okwu a. Na 19 Julaị 2006, enyere Chelsea ikike ịrụ ọrụ maka Mikel ka ha kwụchara nde poundsiri na isii maka n'bịanyere aka na June 2006. <ref>{{Cite news|title=Champs Chelsea secure Obi Mikel permit|url=http://soccernet.espn.go.com/news/story?id=374089&cc=5739|work=ESPNsoccernet|publisher=ESPN Internet Ventures|date=19 July 2006|accessdate=19 July 2006}}</ref> Mgbe nnyefe ahu gachaa, onyeisi Lyn Director Morgan Andersen, onye ama buru ikpe maka ideghari akwụkwọ gọọmentị na n'ụzọ adịghị mma, <ref>{{Cite news|url=http://www.nettavisen.no/sport/article1347797.ece|title=Morgan har jukset foer|publisher=nettavisen|date=21 September 2007|accessdate=6 February 2008}}</ref> ka ejide ọzọ makwa ya ikpe maka wayo na-ebo ebubo ụgha; ụlọ ikpe Oslo nyere ya ikpe otu afọ. Ụlọ ikpe ahụ nyekwara ya iwu ka ọ kwụọ puku iri abụọ kroner nke pụtara pounds otu puku, narị iteghete na anọ na ụgwọ. <ref>{{Cite news|title=Former Lyn director convicted of fraud over Mikel deal|url=https://www.independent.co.uk/sport/football/premier-league/former-lyn-director-convicted-of-fraud-over-mikel-deal-801115.html|publisher=Independent News and Media|date=27 March 2008|accessdate=27 March 2008}}</ref> Chelsea gbara akwụkwọ n'ụlọ ikpe dị elu maka nde pounds iri na isii megide Lyn na Andersen na nsochi nkwenye ahụ, na-ekwu na ego ekwere ikwụ maka n'dozi nkwekọrịta ahụ na mbụ ejikọtaghị ya ọzọ maka "nnyefe ahụ sitere na nkọwa ụgha nke ụlọ ikpe iwu gosipụtara ugbu a." <ref>{{Cite news|url=http://news.bbc.co.uk/sport1/hi/football/teams/c/chelsea/7663564.stm|title=Chelsea launch £16m Mikel claim|accessdate=6 December 2008|date=10 October 2008|publisher=British Broadcasting Corporation}}</ref> E mechara kpebie nkwupụta a n'azụ n'ụlọ ikpe. <ref>{{Cite news|url=http://news.bbc.co.uk/sport1/hi/football/teams/c/chelsea/7759465.stm|title=Blues resolve Mikel case with Lyn|accessdate=6 December 2008|date=1 December 2008|publisher=British Broadcasting Corporation}}</ref> === Chelsea === ==== Oge bọl 2006–07 ==== Na 12 Septemba 2006, Mikel mmalite igba bọl izizi ya na Chelsea na UEFA Champions League megide ọgbakọ Bulgaria Levski Sofia wee gbaa otu bọl mgbaka sịrị ike nke onye mgbaru ọsọ ahụ na-azọpụtaghị ya nke mere Didier Drogba were dozie ma sụnye bọl ahụ. Mikel natara ọtụtụ nkọwa dị mma maka arụmọrụ ya na egwuregwu ahụ. Agbanyeghị nkaa, ebe ọ bụ na ezipụrụ ya na egwuregwu megideebe ndi Reading F.C na 14 Ọktoba 2006, Chelsea tara ya ahụhụ ugboro atọ site na Chelsea maka ịlaghachi azụ na mgbe oge ọzụzụ. N'oge ahụ, a kwenyere na onye njikwa Chelsea bụ José Mourinho nwere mgbaru obi banyere ụdị ndụ ọ na-ebi na mpụga na ama egwuregwu Stamford Bridge, a kọkwara na klọb ahụ na-atụle ịhapụ onye ahụ maka nkea. Agbahapụrụ Mikel ihe karịrị otu ọnwa. N'oge ahụ nna ya Michael kwupụtara na uche n'echegbu ya banyere akparamàgwà nwa ya nwoke. <ref>{{Cite news|url=http://www.skysports.com/football/news/11668/2395540/mikel-antics-causing-concern|title=Mikel Antics Causing Concern|date=16 November 2006|publisher=Sky Sports|accessdate=23 November 2006}}</ref> Ka emechara, akpo hachiri Mikel azụ na egwuregwu Chelsea gbara na Champions League nke ha na otu egwuregwu Werder Bremen gbaa na ebe abughi Stamford bridge na ụbọchị 23 na ọnwa Nọvemba n'afọ 2006. Ọ mere ihe mgbaru ọsọ mbụ mgbe ọsunyere otu ọkpu ya ka Chelsea na agba FA Cup ha na Macclesfield Town na 6 Jenụwarị 2007 nke mere Chelsa ji nwe mmeri 6-1 na egwuregwu ahụ. Ọ sunyere ihe mgbaru ọsọ ọkpu ọzọ ka Chelsa gbara ndị Nottingham Forest na asọmpi nke na-esote. N'oge Chelsea mmeri na egwuregwu ikpeazu League Cup na 2007, e zipụrụ Mikel na oge mmerụ ahụ (ọ bịara dị ka onye nọchiri anya na egwuregwu ahụ) mgbe nya na Kolo Touré kwakoritaa na'ama bọọlụ. Ka nkea mere, enwere nnukwu nsogbu, nke mere eji wepụ Touré na Emmanuel Adebayor nke Arsenal, ebe edere aha Cesc Fàbregas na Frank Lampard ka ndị dara iwu, ebe Mourinho na Arsène Wenger na-ese okwu na akụkụ ama egwuregwu ahụ. N’egwuregwu ndị na-esote, Mourinho tinyere Mikel dị ka onye mbido na egwuregwu na jigide ebe ọ gosiri nmasị nke ukwuu, ọkachasị na egwuregwu Chelsea – Tottenham Hotspur FA Cup n'agba nke isii, na asọmpi Champions League nke ikpeazụ megide Valencia, na nke Champions League ọkara egwuregwu ikpeazụ megide Liverpool na kwa mmeri 2007 FA Cup Final megide Manchester United. Ogologo Mikel toro na ike dị ya na ukwuu, tinyere uzo di'egwu osi ejikwa bọl ọfụma na-agafe ndị ọzọ nke na enye aka aghasa na meghasị ndị otu ha na ya na agba bọl, ma na-enye ndị otu ya ohere igba bọl site na ịgbasa egwuregwu bu ihe ịtu na'anya nke ọma. Mikel weghara ọkwá onye France bụ Claude Makélélé mgbe ọ mgbe ọ pụrụ gaba Paris Saint-Germain . <ref>{{Cite news|url=http://news.bbc.co.uk/sport2/hi/football/europe/7516798.stm|title=Makelele leaves Chelsea for PSG|publisher=BBC Sport|accessdate=25 July 2013|date=21 July 2008}}</ref> ==== Oge bọl 2007–08 ==== Ezipụ Mikel maka oge nke atọ na ọrụ ya na Septemba 2007, mgbe onye ọka ikpe na egwuregwu bọl Mike Dean wepụrụ ya maka ịlụ ọgụ megide onye nchịkwa Manchester United Patrice Evra. Chelsea tinyere akwụkwọ megide mgbochi maka ịgba bọọlụ ahụ, mana a na-akwado mmachi ahu enyere Mikel maka igba bọọlụ ugboro atọ. E zipụrụ Mikel na ọkara nke League Cup megide Everton maka ịma aka nke na adabaghị ọ mara Phil Neville . N'agbanyeghi nke a, ọ laghachitere n'ike na oge bọl abụọ dị mma maka ya na Chelsea. ==== Oge bọl 2008–09 ==== [[Usòrò:John_Obi_Mikel_4615.jpg|áká_èkpè|thumb|186x186px| Mikel na-egwuru egwu Chelsea megide Spartak Moscow ]] Oge ọkọchị nke afọ 2008 aka ochie na bọl Claude Makélélé gara na klọb ndị French Paris Saint-Germain, ma hapụ ohere na ọkwá nke onye na-agbachi n'etiti na ama bọl. N'ime oge bọọlụ niile nke 2008–09, Mikel nwere ezigbo ohere igba egwuruegwu ahụ n'ihi mmerụ ahụ Michael Essien merụrụ. N'ime oge ahụ, Mikel rụrụ ọrụ nke ọma na akụkụ ọrụ ya niile. Onye njikwa Chelsea Luiz Felipe Scolari toro egwuregwu ya na-ewuli elu na oge a. Ogosipụtara oke mkpa odị mgbe ọ nyere bọọlụ efu nke Salomon Kalou gbaa nwe nye Manchester United otu ọkpụ nke mere ha ji nwee ihe nhara ịha na otu egwuregwu. Ọ gbara ezigbo bọọlụ na oge 2008–09 nke mere na a họpụtara ya ka onye mbụ n'etiti nha nha na-eto eto na klọb nke oge ahụ. N’ụbọchị iri abụọ na anọ n’ọnwa Jenụwarị 2009, e boro Mikel ebubo drunk driving, nke ahụ bu ịna-akwọ ụgbọala mgbe mmanya na-egbu ya. Ihe nkea mere dị ka awa ole na ole tupu egwuregwu FA Cup Chelsea na Ipswich Town<ref>{{Cite web|url=http://soccernet.espn.go.com/news/story?id=612889&sec=england&cc=5901|title=Barclays Premier League – ESPNFC|publisher=ESPN|date=26 January 2009|accessdate=25 August 2020|archivedate=23 October 2012|archiveurl=https://web.archive.org/web/20121023180710/http://soccernet.espn.go.com/news/story?id=612889&sec=england&cc=5901}}</ref> – agbanyeghị na Mikel esoghị na-egwu egwuregwu ahụ maka ọ nọ ntaramahụhụ nke nkwụsị bọọlụ na oge ahụ. .<ref>{{Cite news|url=http://news.bbc.co.uk/sport2/hi/football/teams/c/chelsea/8163909.stm|title=Mikel commits to new Chelsea deal|date=22 July 2009}}</ref> ==== Oge bọl 2009-10 ==== [[Usòrò:Mikel_John_Obi.JPG|thumb| Mikel na-egwuru egwu Chelsea megide Fulham na ụbọchị iri abụọ na asatọ nke ọnwa Disemba, 2009. ]] N'ọnwa Febụwarị, ụbọchị iri na atọ, n'afọ 2010, Mikel nyere Didier Drogba bọọlụ onye gbanarị David Marshall na ọsọ wee sunye otu ọkpụ ka Chelsea meriri Cardiff City 4-1 na iko FA Cup na agba nke ise. <ref>{{Cite web|url=http://soccernet.espn.go.com/report?id=287613&cc=5901|title=Report: Chelsea v Cardiff City – English FA Cup – ESPNFC|publisher=ESPN|date=13 February 2010|accessdate=25 August 2020|archivedate=18 February 2010|archiveurl=https://web.archive.org/web/20100218061204/http://soccernet.espn.go.com/report?id=287613&cc=5901}}</ref> Mikel nyere aka ọzọ maka otu ihe mgbaru ọsọ nyekwa Drogba na mmeri 5-0 meriri ndị na-asọmpi iko FA na Portsmouth na March 24. <ref>{{Cite web|url=http://soccernet.espn.go.com/report?id=269840&cc=5901|title=Report: Portsmouth v Chelsea – Barclays Premier League – ESPNFC|publisher=ESPN|date=24 March 2010|accessdate=25 August 2020|archivedate=28 March 2010|archiveurl=https://web.archive.org/web/20100328141149/http://soccernet.espn.go.com/report?id=269840&cc=5901}}</ref> Mikel gbara nkeji iri itoolu na iri iteghete mgbe Chelsea ji 7-1 merie Aston Villa ụbọchị atọ ka nke ahụ gasịrị ka Chelsea na-agba ọsọ imeri na Manchester United na egwuregwu Premier League. <ref>{{Cite news|url=https://www.theguardian.com/football/2010/mar/27/chelsea-aston-villa-lampard|title=Chelsea 7–1 Aston Villa|date=27 March 2010}}</ref> N'egwuregwu Premier League ha na-esote United, Mikel egwuri egwu bọọlụ dị ka nnukwu mmọnwụ na midfield ka Chelsea na-agbago n'elu United na tebụl nke ngosi mmeri 2-1 na Old Trafford, site na ihe mgbaru ọsọ Joe Cole na Drogba. <ref>{{Cite news|url=https://www.theguardian.com/football/2010/apr/03/manchester-united-chelsea-premier-league|title=Manchester United 1–2 Chelsea|date=3 April 2010}}</ref> N'okpuru onye isi ọhụụ Carlo Ancelotti, Mikel gara n'ihu na-arụ ọrụ nke ọma na ọrụ ịgba bọl nke mere na ọ pụtara gbara ndi klọb ya bọl ugboro iri atọ na ise. Na Mee 2010, ọ nwetara ihe nrite Premier League <ref>{{Cite news|url=http://news.bbc.co.uk/sport2/hi/football/eng_prem/8663686.stm|work=BBC News|title=Chelsea 8–0 Wigan|date=9 May 2010}}</ref> na FA Cup <ref>{{Cite news|url=https://www.theguardian.com/football/2010/may/15/chelsea-portsmouth-fa-cup-final|work=The Guardian|title=Chelsea 1–0 Portsmouth|date=15 May 2010}}</ref>nke ndị mmeri dịka onye nke otu egwuregwu Chelsea nke nwere mmeri okpukpu abụọ nke mbụ na mbụ. <ref>{{Cite news|url=https://www.telegraph.co.uk/sport/football/teams/chelsea/7729348/Chelsea-Double-winner-Carlo-Ancelotti-proves-he-is-special-too.html|work=The Daily Telegraph|title=Chelsea Double winner Carlo Ancelotti proves he is special, too|date=15 May 2010}}</ref> ==== Oge bọl 2010–11 ==== Mikel gbara bọl nke ọma na Chelsea na Premier League oge nke 2010–11 Mikel gba zuru oge bọl niile ma nyere aka ime na egwuregwu atọ ndị mbụ ka Chelsea gbara diégwu ebe emeriri West Bromwich Albion 6-0 na 14 Ọgọst, <ref>{{Cite news|url=http://news.bbc.co.uk/sport2/hi/football/eng_prem/8906098.stm|work=BBC News|title=Chelsea 6–0 West Brom|date=14 August 2010}}</ref> merie Wigan Athletic 6-0 na DW Stadium ka ụbọchị asaa gasịrị <ref>{{Cite news|url=http://news.bbc.co.uk/sport2/hi/football/eng_prem/8928161.stm|work=BBC News|title=Wigan 0–6 Chelsea|date=21 August 2010}}</ref> ma tinye egwu n’ahụ Stoke City 2-0 na 28 Ọgọst. <ref>{{Cite news|url=http://news.bbc.co.uk/sport2/hi/football/eng_prem/8945951.stm|work=BBC News|title=Chelsea 2–0 Stoke|date=28 August 2010}}</ref> Mikel bụ onye a họọrọ karịa n'ịgba bọọlụ dịka onye otu egwuregwu nchekwa nétiti egwu egwuregwu n'ihi na Michael Essien nọrọ ọtụtụ oge na agbaghị bọl maka mmerụ ikpere.<ref>{{Cite web|last=Thomas|first=Simeon|url=http://worldfootballcolumns.com/2011/07/12/blues-beat-essiens-knee-forces-chelseas-hand-in-midfield/|title=Blues Beat: Essien's Knee Forces Chelsea's Hand In Midfield « World Football Columns|publisher=Worldfootballcolumns.com|date=12 July 2011|accessdate=25 August 2020|archivedate=20 July 2012|archiveurl=https://archive.is/20120720210714/http://worldfootballcolumns.com/2011/07/12/blues-beat-essiens-knee-forces-chelseas-hand-in-midfield/}}</ref> Ihe mmerụ ahụ nke Essien mere ka klọb ahụ nwee ike itinye akara ọhụụ ha nwetara nke bu Ramires otutu oge. Mikel gbara bọọlụ iri abụọ na asatọ na egwuregwu Premier League n'aha ndị Chelsea ka ndị otu London ahụ kwụsịrị n'ọkwa nke abụọ, pointị isi itoolu n'azụ ndị Manchester United bụ ndị isi.<ref>{{Cite web|url=http://www.premierleague.com/en-gb/matchday/league-table.html?season=2010-2011&month=MAY&timelineView=date&toDate=1336949999999&tableView=CURRENT_STANDINGS|title=Barclays Premier League Table|publisher=Premierleague.com|date=22 May 2011|accessdate=25 August 2020|archivedate=21 June 2013|archiveurl=https://web.archive.org/web/20130621075534/http://www.premierleague.com/en-gb/matchday/league-table.html?season=2010-2011&month=MAY&timelineView=date&toDate=1336949999999&tableView=CURRENT_STANDINGS}}</ref> Maka na klọb Chelsea apụtaghị mbụ na Premier League, ha chụrụ onye njikwa ha bu Carlo Ancelotti<ref>{{Cite news|url=https://www.theguardian.com/football/2011/may/22/everton-chelsea-premier-league|first=Dominic|last=Fifield|title=Everton 1–0 Chelsea|date=22 May 2011}}</ref><ref>{{Cite news|url=https://www.theguardian.com/football/2011/may/22/carlo-ancelotti-sacked-manager-chelsea|first=Evan|last=Fanning|title=Carlo Ancelotti sacked as manager of Chelsea|date=22 May 2011}}</ref> ==== Oge bọl nke 2011–12 ==== Tupu mmalite nke Premier League na oge a, a tọrọ nna Mikel na ala nna ya bu Nigeria na 10 August; n'agbanyeghị nke a, Mikel sonyere na malitere mmeghe ọgbakọ ahụ na bọl Chelsea na Stoke City na Britannia Stadium.<ref>{{Cite news|url=https://www.telegraph.co.uk/sport/football/teams/chelsea/8701865/Chelsea-midfielder-John-Obi-Mikels-father-abducted-in-Nigeria.html|title=Chelsea midfielder John Obi Mikel's father abducted in Nigeria}}</ref> Mikel gbara bọl di'egwu na ọfọdu ntakiri ihe ka onye goal na egwuregwu ahụ nke di ọku na ụzọ puruiche na. Egwuregwu ahụ bu nke mbụ onye nkuzi André Villas-Boas na-elekọta biri na 0-0.<ref>{{Cite web|last=Magowan|first=Alistair|url=https://www.bbc.co.uk/sport/0/football/14435069|title=BBC Sport – Stoke 0–0 Chelsea|publisher=BBC}}</ref> N'ihi mmerụ ahụ ikpere Essien ruo ogologo oge, Mikel chọtara oge egwuregwu karịa, mana n'oge oge ekeresimesi ọ nwere ohere iji mịnye aha ọhụụ Oriol Romeu . <ref name="footballfollower1">{{Cite web|url=http://footballfollower.com/football-blog/oriol-romeu-chelsea-better/|title=What Oriol Romeu does to make Chelsea better|publisher=Football Follower|date=13 December 2011|archiveurl=https://web.archive.org/web/20120320035235/http://footballfollower.com/football-blog/oriol-romeu-chelsea-better/|archivedate=20 March 2012}}</ref> Esonụ a na-agba ọsọ nke na-akụda fixtures, gụnyere a kpata ajọ 3-1 ọnwụ ka Napoli na -agbachitere Njikọ gburugburu nke 16 mbụ ụkwụ <ref>{{Cite web|url=http://www.uefa.com/uefachampionsleague/season=2012/matches/round=2000264/match=2007666/postmatch/report/index.html|title=UEFA Champions League 2011/12 – History – Napoli-Chelsea –|publisher=UEFA}}</ref> na a 1-0 mmeri na West Brom, <ref>{{Cite news|url=http://www.dailymail.co.uk/sport/football/article-2109671/West-Bromwich-1-Chelsea-0-McAuleys-late-strike-heaps-pressure-AVB.html|title=West Bromwich 1 Chelsea 0: McAuley's late strike heaps the pressure on AVB|date=3 March 2012}}</ref> Villas-Boas a Sacked site Chelsea nwe Roman Abramovich . <ref>{{Cite news|url=http://www.dailymail.co.uk/sport/football/article-2110027/Andre-Villas-Boas-sacked-Chelsea.html|title=Villas-Boas sacked by Chelsea as Roman swings the axe after West Brom woe|date=4 March 2012}}</ref> N'ime egwuregwu abụọ a, Mikel bụ onye edochi anya Blues. <ref name="autogeneratedcc">{{Cite web|url=http://soccernet.espn.go.com/player/_/id/60503/john-mikel-obi?cc=5901|title=John Mikel Obi Bio, Stats, News – Football / Soccer – – ESPNFC|publisher=ESPN|date=22 April 1987|accessdate=25 August 2020|archivedate=23 November 2012|archiveurl=https://web.archive.org/web/20121123051234/http://soccernet.espn.go.com/player/_/id/60503/john-mikel-obi?cc=5901}}</ref> Na-esochi nhọpụta onye bụbu onye Chelsea bọọlụ Roberto Di Matteo dị ka onye nkuzi oge, Mikel pụtara na 16 n'ime klọb iri abụọ gara aga wee bido na 14 n'ime ha, wee malite igwu ụfọdụ bọl bọọlụ kachasị mma maka klọb ahụ. <ref>{{Cite web|url=http://www.goal.com/en-ng/news/4093/nigeria/2012/05/19/3114433/john-obi-mikel-joins-league-of-champions|title=John Obi Mikel joins League of Champions}}</ref> Mikel gbararụrụ bọl nkeji iri itoolu zuru ezu na mmeri 2-1 nke Chelsea meriri Liverpool na FA Cup Final na May 5 na 2012, mana ọnwere kaadị edo edo na nkeji nke 36. <ref name="footballfollower1"/> Premier League nke 2011-12 hụrụ ka Mikel pụtara na bọl ụgboro iri abụọ na abụọ, bido n'ime egwuregwu iri na ise, maa gbakwa bọọlụ ụgboro asatọ maka n'duga n'usoro otu ahụ na 2012 UEFA Champions League Final na Bayern Munich . <ref name="autogeneratedcc"/> Na egwuregwu nke ikpeazụ na Munich na Mee 19, Mikel gbara nkeji otu narị na iri abụọ mgbe ọgụ nke otu abụọ ahụ butere ha ịgba 1-1. <ref name="autogenerated1">{{Cite web|last=McNulty|first=Phil|url=https://www.bbc.co.uk/sport/0/football/18044385|title=BBC Sport – Chelsea 1–1 Bayern Munich (aet, 4–3 pens)|publisher=BBC|date=19 May 2012}}</ref> Chelsea lụrụ ọgụ siri ike na onye ọrụ Sky Sports nke bu Jamie Redknapp siri na MIkel gosipụta na ọ na-egwu egwuregwu dị mma, maa tinye "arụmọrụ ndiche nke'm echeghị na ọ nwere, na-agbanyụ ọkụ ebe niile na egwuregwu ahụ" Chelsea mecha nwe mmeri 4-3 site na na ntaramahụhụ penaltị. Ka agbara chara bọọlụ ahụ di oke egwu, Mikel gwara ndị nta akụkọ na ọ bụ "abalị kachasị mma na ndụ anyị ." <ref>{{Cite web|url=http://www.goal.com/en-ng/news/4093/nigeria/2012/05/20/3115134/mikel-it-is-the-biggest-night-of-our-lives|title=Mikel: It is the biggest night of our lives}}</ref> Ọrụ dị egwu Mikel rụrụ na ngwụcha nke oge a na nnukwu ihe ọ mere mgbe Chelsea gbaa na Munich nyeere Chelsea aka ịnọ ná enweta ohere na asọmpi Champions League na afọ ọzọ na-agbanyeghị na ha gbara onye isii, mekwa ndị Tottenham banye na UEFA Europa League . <ref>{{Cite news|url=https://www.theguardian.com/football/2012/may/20/harry-redknapp-spurs-europa-league|first=Sachin|last=Nakrani|title=Harry Redknapp and Spurs given bitter pill of Europa League by Chelsea|date=20 May 2012}}</ref> ==== Oge bọl 2012–13 ==== Mikel bidoro egwuregwu ise ndị mbụ nke Chelsea na e oge ọhụụ Premier League nke 2012 - 13, yana asọmpi nke Community Shield megide Manchester City <ref>{{Cite web|last=Smith|first=Ben|url=https://www.bbc.co.uk/sport/0/football/19133978|title=BBC Sport – Chelsea 2–3 Man City|publisher=BBC|date=12 August 2012}}</ref> na Super Cup megide Atlético Madrid . N’ọnwa Nọvemba, aha Mikel dị na ndepụta ọkpụkpọ nke African Footballer of the Year ya na Didier Drogba onye otu Chelsea na oge garaaga. <ref>{{Cite web|url=http://www.givemefootball.com/premier-league/chelsea-arsenal-stars-nominated-for-fifa-award?state=00cae4ebd79540569b31a9952e36dbe0|title=Chelsea & Arsenal stars nominated for FIFA award|publisher=Give Me Football|date=15 November 2012}}</ref> [[Usòrò:John_Obi_Mikel_Chelsea_vs_AS-Roma_10AUG2013.jpg|áká_ịkẹngạ|thumb|219x219px| Mikel na akwado egwuregwu megide Roma na August 2013. ]] Ndi Football Association (FA) boro Mikel ebubo omume ojoo mbọchị 22 November 2012. <ref>{{Cite web|url=https://www.bbc.co.uk/sport/0/football/20420934|title=Mark Clattenburg cleared by FA as Chelsea's Mikel is charged|publisher=BBC Sport|date=22 November 2012}}</ref> E nyere ya mmachibido egwuregwu atọ ya na ụtụ £60,000 ntaramahụhụ maka onye ọka ikpe Mark Clattenburg ọkpari ma gwakwuo ajo okwu mgbe Chelsea meriri Manchester United. <ref>{{Cite web|url=https://www.bbc.co.uk/sport/football/20631964|title=John Mikel Obi banned for Mark Clattenburg threats|publisher=}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://www.bbc.co.uk/sport/football/20020062|title=Chelsea 2–3 Manchester United|publisher=}}</ref> Na 5 Disemba 2012, Mikel na Chelseas bịanyere aka na nkwekọrịta nke iji debe ya na klọb ahụ ruo n'afọ 2017. <ref>{{Cite news|url=http://www.chelseafc.com/news-article/article/3001387/title/five-more-years-for-mikel|title=FIVE MORE YEARS FOR MIKEL|date=5 December 2012|accessdate=5 December 2012|publisher=Chelsea FC}}</ref> ==== Oge bọl 2013 –14 ==== [[Usòrò:John_Obi_Mikel_02_Chelsea_vs_AS-Roma_10AUG2013.jpg|áká_èkpè|thumb|317x317px| Mikel na-egwuru egwu bọl na Chelsea n'afọ 2013 ]] Na 21 Septemba 2013, Mikel gbara ihe mgbaru ọsọ Premier League nke mbụ mgbe ha mmeri Fulham 2-0. <ref>{{Cite news|url=https://www.standard.co.uk/sport/football/chelsea-2-fulham-0-mikel-scores-first-premier-league-goal-as-chelsea-brush-aside-crisis-talk-to-go-top-8831740.html|title=Chelsea 2 Fulham 0: Mikel scores first Premier League goal as Chelsea brush aside crisis talk to go top|date=11 September 2013|accessdate=2 September 2014}}</ref> Ọ gbara ihe mgbaru ọsọ nke abụọ n'oge ahụ na agba nke atọ nke Chelsea na Derby County na mbọchị 5 Jenụwarị 2014. Ihe mgbaru ọsọ Mikel mmeghe ndị Chelsea ụzọ na mmeri nke 2-0. <ref>{{Cite web|url=https://www.bbc.com/sport/0/football/25539733|title=John Mikel Obi and Oscar scored second-half goals for Chelsea to set up an FA Cup fourth round tie at home to Stoke and knock a resurgent Championship side Derby out of the competition.|publisher=BBC Sport|date=5 January 2014|accessdate=3 February 2014}}</ref>O mezuru ụgboro narị abụọ ọ gbara ndi Chelsea bọl na Premier League na ụbọchị nke atọ nke ọnwa Febụwarị, mgbe ọ bata na ama egwuregwu ka onye nnochi anya mgbe ha gbara ma merie Manchester United 1-0 na bee ndị ahụ. ==== Oge bọl 2014–15 ==== Na 30 Ọgọstụ 2014, ewere Mikel mee onye nọchiri anya Willian na nkeji iri asaa na ise. Ngwangwa Mikel guzobere ihe mgbaru ọsọ nke abụọ nke Diego Costa mgbe ọ gbachiri bọọlụ azụ nke Muhamed Bešić . Chelsea gara n'ihu merie 6-3 megide Everton na Goodison Park . <ref>{{Cite web|url=http://www1.skysports.com/football/live/match/313409/report|title=Everton v Chelsea – 30th Aug 2014|date=30 August 2014}}</ref> Mikel gbara ihe mgbaru ọsọ pụrụ iche megide Sporting CP na 10 December wee sorokwa nye Chelsea mmeri 3-1 na Stamford Bridge na egwuregwu 2014-15 Champions League . ==== Oge bọl 2015–16 ==== Mgbe Chelsea na agba egwuregwu megide Watford na mbọchị Boxing Day 2015, na egwuregwu mbụ nke Guus Hiddink bu onyenchịkwa, Mikel bịara bụrụ onye iri abụọ na otu gbara goro Chelsea bọl ugboro narị atọ na iri ise. Mgbe ahụ Chelsea na Paris Saint-Germain gbara bọl na ụkwụ mbụ nke asọmpi UEFA Champions League nke otu 16. Mikel zutere nzuzu dị nnọọ n'ihu igbe 18 ya. Naanị nkeji ole na ole ka nkea mesịrị, Mikel kwụrụ ụgwọ site na ime ka Chelsea sunye otu ọkpụ. N'ihi mmerụ ahụ John Terry na Gary Cahill, Mikel gbara bọ dịka onye na-echekwa etiti n'etiti ọtụtụ egwuregwu. ==== Oge bọl 2016 –17 ==== Na 4 November 2016, a mara ọkwa na klọb ahụ agaghị emezigharị nkwekọrịta yana Mikel mgbe ọ gwụsịrị na njedebe oge bọl. <ref>{{Cite web|url=https://www.standard.co.uk/sport/football/chelsea-transfer-news-mikel-john-obi-will-not-be-offered-new-stamford-bridge-deal-and-could-leave-in-a3386961.html|title=Chelsea transfer news: Mikel John Obi will not be offered new Stamford Bridge deal and could leave in January|date=4 November 2016|publisher=Standard}}</ref> === Tianjin TEDA === Na 6 Jenụwarị 2017, klọb bọọlụ na China Tianjin TEDA na Mikel bịanyere aka na ịnyefe n'efu. <ref>{{Cite news|url=http://sports.ifeng.com/a/20170106/50532274_0.shtml}}</ref> Na 14 Eprel 2018, Mikel gbara ihe mgbaru ọsọ nke abụọ ya maka Tianjin megide Guangzhou R&amp;amp;F . <ref>{{Cite news|url=http://dailypost.ng/2018/04/14/mikel-obi-scores-tiajin-teda-record-second-win/}}</ref> Ọ hapụrụ Tianjin TEDA na njedebe nke oge 2018 Chinese Super League na November 2018. === Middlesbrough === Mgbe Mikel nọchara afọ abụọ na China, o sonyeere ndị klọb na English Championship bu Middlesbrough maka ịnọ obele oge. Ọ dị afọ iri atọ na otu mgbe ahụ ma bụrụ onye nweere onwe ya mgbe ọ hapụchara mpaghara Tianjin TEDA .<ref>{{Cite news|url=https://www.mfc.co.uk/news/champions-league-winner-john-obi-mikel-joins-boro|title=Champions League Winner John Obref>{{Cite news|url=http://www.dailymail.co.uk/sport/football/article-2110027/Andre-Villas-Boas-sacked-Chelsea.html|title=Villas-Boas sacked by Chelsea as Roman swings the axe after West Brom woe|date=4 March 2012}}i Mikel Joins Boro}}</ref> <ref>{{Cite news|url=https://www.bbc.co.uk/sport/football/46988202|title=John Mikel Obi: Middlesbrough sign former Chelsea midfielder|accessdate=24 January 2019}}</ref> Mikel gbara bọọlụ ugboro iteghete ma nye nani otu mgbaru ọsọ mgbe Boro na Rotherham United nwere egwuregwu na 5 Mee 2019. <ref>{{Cite web|title=Rotherham 1–2 Middlesbrough|url=https://www.bbc.co.uk/sport/football/48081777|accessdate=18 August 2020}}</ref> Ndị Middlesbrough wepu ya na ngwụcha oge 2018-1919 . <ref>{{Cite web|url=https://www.bbc.co.uk/sport/football/48458657|title=Stewart Downing: Former England winger among four to leave Middlesbrough|accessdate=30 May 2019}}</ref> === Trabzonspor === N'oge ọkọchị nke afọ 2019, Mikel sonyeere Trabzonspor na nkwekọrịta afọ abụọ yana nhọrọ nke afọ ọzọ Ekwuputara ya na 17 Mach 2020, na Mikel hapụrụ Trabzonspor site na nkwenye n'etiti ndị klọb na ya onwe ya, ka o kwupụtachara nchegbu ya banyere Turkish Super Lig na-aga n'ihu na ajọ ọrịa zuru ụwa ọnụ bu COVID-19. <ref>{{Cite web|title=Coronavirus: John Mikel Obi leaves Trabzonspor after expressing fears|url=https://www.bbc.co.uk/sport/africa/51939149|accessdate=18 March 2020|date=17 March 2020}}</ref> === Stoke City === Mikel bịanyere aka nkwekọrịta otu afọ otu ya na otu EFL Championship, Stoke City na 17 Ọgọst 2020. <ref>{{Cite web|title=Obi Mikel completes switch|url=https://www.stokecityfc.com/news/2020/august/Obi-Mikel-completes-switch/|accessdate=17 August 2020}}</ref> <ref>{{Cite web|title=John Mikel Obi: Stoke City sign former Chelsea midfielder|url=https://www.bbc.co.uk/sport/football/53790842|accessdate=17 August 2020}}</ref> == Ọrụ mba ofesi == [[Usòrò:Iran_and_Nigeria_match_at_the_FIFA_World_Cup_2014-06-12_09.jpg|thumb| Mikel na - egwuri egwu maka Nigeria megide Iran na 2014 FIFA World Cup ]] Mikel nọchitere ndị otu Naịjirịa na-erughi 20 na 2005 FIFA World Youth Championship ma merie ọla ọcha maka onye ọkpụkpọ kachasị nke abụọ na asọmpi ahụ (n'azụ Lionel Messi ) ka ndị Naịjirịa gbara ndị onye nke abụọ na esote Argentina . <ref name="fifa">{{Cite news|url=https://www.fifa.com/confederationscup/players/player=234463/profile.html|title=John Obi MIKEL|accessdate=1 July 2014|work=FIFA}}</ref> O gbara egwuregwu nke mbụ maka ndị otu isi Nigeria na 17 August 2005, mgbe ọ batara dị ka onye nnọchi nke abụọ nke ọkara na asọmpi enyi na enyi megide Libya . Ọ gbaghị bọọlụ ọzọ tupu a kpọọ aha ya na ndị otu maka asọmpi Africa Cup of Nations nke 2006 . N'egwuregwu mbụ nke Nigeria, megide Ghana, Mikel bụ onye nnọchi mana a kpọ bata ghị ya. Agbanyeghị nkaa, etinyere ya n'ime egwuregwu nke abụọ megide Zimbabwe n'isi ọkara nke abụọ. N'ime nkeji iri ọ batara, ọ gbara bọl site na akụkụ isi abụọ nke nyere Christian Obodo aka ka o sunye ọkpụ abụọ ya bu ihe mgbaru ọsọ abụọ maka Nigeria. Mikel soro na mbido egwuregwu nke mba ụwa mbụ na egwuregwu Naịjirịa na Senegal nke ndi otu Mikel nwere mmeri 2-1.<ref>{{Cite news|url=http://news.bbc.co.uk/sport2/hi/football/africa/4648890.stm|title=Nigeria 2–0 Zimbabwe|publisher=BBC|date=27 January 2006|accessdate=1 July 2014}}</ref> [[Usòrò:John_Obi_Mikel-Nigeria.jpg|thumb| Mikel soro Nigeria na 2017 ]] N’afọ 2007, a kwụpụrụ Mikel site na ndị otu na gbara Naịjirịa bọl megide ndị mba ofesi mgbe onye njikwa Berti Vogts tụpụrụ Mikel na ndị otu egwuregwu maka asọmpi iAfrican Cup of Nations qualifier megide Niger maka ọbiaghị egwuregwu nke mbụ ha mere megide Uganda . <ref>{{Cite news|url=http://news.bbc.co.uk/sport2/hi/football/africa/6899008.stm|title=Nigeria stand firm on Mikel|date=14 July 2007|accessdate=1 July 2014|work=BBC}}</ref> Mikel kọwara na ọbu mmerụ ahụ kpatara nka, mana n'ihi na ọ gaghị nyocha ndị nweere onwe nke ndị ọrụ ala Nigeria, ekweghị akụkọ ya. Nke a, na otú ọsiri jụụ igba bọl maka otu ndị n'erubeghị afọ iri atọ na Nigeria , mere ka enye ya na ya nkwusioru site n'aka Nigeria Football Federation . Mgbe ọ rịọrịrị mgbaghara, agbaghara ya maa kpọọ ya ka ọ bịa soro na ndị otu egwuregwu maka asọmpi Africa Cup of Nations nke 2008 na [[Ghana]] . <ref>{{Cite news|url=https://www.telegraph.co.uk/sport/football/2287922/Premier-League-stars-at-African-Cup-of-Nations.html|title=Premier League stars at African Cup of Nations|date=4 January 2008|accessdate=1 July 2014|work=The Telegraph}}</ref> N'ime asọmpị ahụ, ọ gbara otu ihe mgbaru ọsọ ma nyere aka na otu egwuregwu megide Benin iji nyere Nigeria aka iru eru maka asọmpị nke asatọ megide Ghana ndị nwere mmeri 2-1 megide Mikel na ndị otu ya. <ref>{{Cite news|url=http://news.bbc.co.uk/sport2/hi/football/africa/7224153.stm|title=Quarter-finals|date=3 February 2008|accessdate=1 July 2014|work=BBC}}</ref> [[Usòrò:FWC_2018_-_Group_D_-_NGA_v_ISL_-_Photo_31.jpg|thumb| Mikel gbara Nigeria megide Iceland na FIFA FIFA World 2018 ]] Akpọ Mikel maka igba bọl nke ndị n'erubeghị afọ iri atọ maka njikere nke otu ahụ na egwuregwu ikpeazụ Olympic nke ha nwere na 26 March 2008. <ref>{{Cite news|url=http://news.bbc.co.uk/sport1/hi/football/africa/6226934.stm|title=Nigeria axe Chelsea's Obi|publisher=BBC Sport|date=21 June 2007|accessdate=21 June 2007|first=Oluwashina|last=Okeleji}}</ref> Ọ bịaghị maka bọọlụ ọ bụla chaa chaa. Nke a wetara mkpọtụ na mgbagha na ebe onye nkuzi otu U23 Samson Siasia nọọ, onye tụpụrụ ya n'egwuregwu Olympic n'etiti ọgba aghara dị egwu nke ndị mgbasa ozi ekwu okwu maka ya. Na 5 June 2010, Mikel apụtaghị na FIFA World Cup na [[South Africa]] 2010 n'ihi mmerụ ahụ ọ nwere. Ọ nọ na-agbasi mbọ ike ka ọ gbakee site na nsogbu ikpere nke ọwachara ya na May. Ma na a kọọrọ akụkọ na na-ekwu na mmerụ ahụ nkwonkwo ụkwụ bụ ụta maka nke ahụ. <ref>{{Cite news|url=https://www.theguardian.com/football/2010/jun/05/world-cup-mikel-john-obi|title=World Cup 2010: Mikel John Obi ruled out of Nigeria's campaign|date=5 June 2010|work=The Guardian|accessdate=5 June 2010|first=Alan|last=Gardner}}</ref> N'oge asọmpi Africa Cup of Nations nke 2013, Mikel bụ nnukwu onye isi ọkpụkpọ maka Nigeria na egwuregwu ahụ. Ndi Confederation of African Football (CAF) kpọrọ ya aha n'ime ndị otu egwuregwu ahụ n'etiti ndị otu egwuregwu ndị ọzọ dịka Vincent Enyeama, Efe Ambrose, Victor Moses na Emmanuel Emenike . <ref>{{Cite news|url=http://www.kickoff.com/news/32774/2013-africa-cup-of-nations-team-of-the-tournament|title=2013 Afcon Team of the Tournament|date=11 February 2013|accessdate=1 July 2014}}</ref> Mikel gbara egwuregwu FIFA World Cup nke mbụ ya na asọmpi 2014 na [[Brazil]], wee nweta nturu ugo ka nwoke nke egwuregwu ahụ na bọọlụ nmepe Super Eagles gbara Iran <ref>{{Cite news|url=https://www.fifa.com/worldcup/matches/round=255931/match=300186505/man-of-the-match.html|title=Iran 0–0 Nigeria|accessdate=1 July 2014|work=FIFA}}</ref> ma nyere ndị otu ahụ aka iru ọkwa nke mbụ ya kemgbe 1998. <ref>{{Cite news|url=http://english.ahram.org.eg/WorldCupIn/104887.aspx|title=Africa makes history as two sides reach World Cup knockout stage|accessdate=1 July 2014|work=Ahram}}</ref> Ndị Nigeria họpụtara ya maka ndị otu mmadụ iri atọ na ise ga-eme agba egwuregwu maka asọmpi nke oge ọkọchị na2016 <ref>{{Cite web|url=https://www.bbc.co.uk/sport/football/36623763|title=Kelechi Iheanacho included in Nigeria's Olympics squad|date=24 June 2016|accessdate=25 June 2016|first=Oluwashina|last=Okeleji|publisher=BBC Sport}}</ref>, emesia akpọ ya onye isi ndị otu egwuregwu Olympics . <ref>{{Cite web|url=http://punchng.com/mikel-makes-olympics-squad-awoniyi-standby/|title=Mikel makes Olympics squad, Awoniyi on standby|date=24 July 2016|accessdate=24 July 2016|publisher=Punch}}</ref> Na 13 Ọgọst 2016, Mikel tinyere ihe mgbaru ọsọ mbụ ya n'egwuregwu Olympic na mmeri nke 2-0 megide Denmark iji gafere na ọkara ikpeazụ. <ref>{{Cite web|url=https://www.naij.com/927259-rio-olympics-mikel-shines-as-nigeria-spank-denmark.html|title=Rio Olympics: Mikel shines as Nigeria spank Denmark|date=13 August 2016}}</ref> Mgbe ahụ emeriri Germany na 2-1, Nigeria gara n'ihu na asọmpi ọla kọpa megide Honduras . Na 20 August, Mikel nyeere Nigeria aka inweta ọla nze atọmge ha meriri Honduras. Naịjirịa ghọrọ obodo mbụ ritere mmeri atọ n'egwuregwu Olympic - ndị otu egwuregwu 1996 nwere mmeri ọlaedo, ma ndị otu 2008 wee nweta ọla ọcha na asọmpi Olympics. <ref>{{Cite web|url=https://www.bbc.com/sport/football/37143594|title=Olympics 2016: Nigeria beat Honduras to win men's football bronze|date=20 August 2016|publisher=BBC Sports|last=Okeleji|first=Oluwashina}}</ref> N'ime asọmpi iko mba ụwa FIFA nke 2018 megide Algeria, Mikel gbara otu mgbaru ọsọ wee nyere onye otu Chelsea ibe ya aka bụ Victor Moses na mmeri 3-1. Na July 2019, o kwuru na iko mba Afrịka nke 2019 ga-abụ asọmpi ikpeazụ ya maka Naịjirịa. <ref>{{Cite web|url=https://www.bbc.co.uk/sport/football/48902338|title=Africa Cup of Nations 2019: Mikel Obi admits this will be his last tournament}}</ref> Ọ lara ezumike nka na ngwụcha asọmpi a, nke Naịjirịa bịara nke atọ. <ref>{{Cite news|title=Nigeria's Odion Ighalo, John Obi Mikel retire from international football|url=https://www.espn.co.uk/football/nigeria/story/3902061/nigerias-odion-ighalojohn-obi-mikel-retire-from-international-football}}</ref> == Ndụ onye ya == Na 12 August 2011, nna Mikel, Michael Obi bụ onye a na-enyo enyo na a tọọrọ na Nigeria. A gwara Mikel tupu egwu bọọlụ Chelsea na Stoke City ụbọchị abụọ ka nke ahụ gasịrị, ọ họọrọ igwu egwu n'agbanyeghị nchegbu o nwere maka ọdịmma nna ya. Na 15 August 2011, Mikel rịọrọ arịrịọ maka nna ya laghachite n'udo. Ọ gwara ndi Sky Sports News, "Agbalịwo m mgbe niile inyere obodo'm aka, nke a bụ oge obodo ga enyere m aka, onye ọ bụla maara ebe ha roro nna m, biko ya kpọtụrụ m." <ref name="gurdiankidnap">Fifield, Dominic. [https://www.theguardian.com/football/2011/aug/15/father-chelsea-mikel-jon-obi Father of Chelsea's Mikel John Obi the victim of kidnapping] The Guardian, 15 August 2011.</ref> <ref>Oluwashina Okeleji [http://news.bbc.co.uk/sport1/hi/football/14528369.stm Mikel appeals for release of abducted father] BBC Sport, 15 August 2011.</ref> A hụrụ Michael Obi na ndụ na 22 Ọgọstụ 2011, n’obodo Nigeria na mpaghara [[Kano]]. A kọrọ na aka ndị uwe ojii akpara go ndị n'tọọrọ ahụ. <ref>[http://news.bbc.co.uk/sport1/hi/football/14623543.stm John Mikel Obi's father found alive] BBC News. Retrieved 22 August 2011.</ref> <ref>[https://web.archive.org/web/20111103021157/http://socqer.com/questions/862/were-mikel-john-obi-and-his-family-kidnap-targets-in-nigeria/ Were Mikel John Obi and his family kidnap targets?] Socqer.com. Retrieved 22 August 2011.</ref> Na 26 June 2018, awa ole na ole tupu egwuregwu FIFA World Cup, a gwara Mikel banyere n'nwude Michael Obi ọzọ, ma ọ gwaghị onye ọ bụla so n'òtù egwuregwu ahụ. Ndị uwe ojii [[Enụgwụ|Enugu]] steeti kwuru na ha napụtara Michael Obi na abalị abụọ nke ọnwa Juun mgbe akawasịrị agha mgbọ.<ref>{{Cite news|title=World Cup 2018: John Mikel Obi calls for greater security in Nigeria following father's kidnapping|url=https://www.bbc.com/sport/football/44702603|accessdate=5 July 2018|publisher=BBC Sport|date=3 July 2018}}</ref> <ref>{{Cite news|title=Nigeria's captain got a ransom demand for his kidnapped father hours before a World Cup game|url=https://edition.cnn.com/2018/07/03/africa/nigeria-john-mikel-obi-father-kidnapped/index.html|accessdate=5 July 2018|publisher=CNN|date=4 July 2018}}</ref> == Ndekọ ọnụ ọgụgụ ọrụ == === Klọb<ref>{{NFT|12398|name=Obi, John Mikel|accessdate=20 October 2011}}</ref>=== {| class="wikitable" style="text-align:center" |+Appearances and goals by club, season and competition ! rowspan="2" |Club ! rowspan="2" |Season ! colspan="3" |League ! colspan="2" |National Cup ! colspan="2" |League Cup ! colspan="2" |Europe<ref>{{Cite web|title=John Obi Mikel|url=https://www.uefa.com/teamsandplayers/players/player=69271/profile/index.html|publisher=UEFA|accessdate=15 August 2011}}</ref> ! colspan="2" |Other ! colspan="2" |Total |- !Division !Apps !Goals !Apps !Goals !Apps !Goals !Apps !Goals !Apps !Goals !Apps !Goals |- | rowspan="3" |Lyn |2004 |Tippeligaen |4 |0 |0 |0 | colspan="2" |— | colspan="2" |— | colspan="2" |— |4 |0 |- |2005 |Tippeligaen |2 |1 |0 |0 | colspan="2" |— | colspan="2" |— | colspan="2" |— |2 |1 |- ! colspan="2" |Total !6 !1 !0 !0 ! colspan="2" |— ! colspan="2" |— ! colspan="2" |— !6 !1 |- | rowspan="12" |Chelsea |2006–07 |Premier League |22 |0 |6 |2 |4 |0 |9 |0 |1 |0 |42 |2 |- |2007–08 |Premier League |29 |0 |2 |0 |3 |0 |4 |0 |1 |0 |39 |0 |- |2008–09 |Premier League |34 |0 |5 |0 |1 |0 |9 |0 | colspan="2" |— |49 |0 |- |2009–10 |Premier League |25 |0 |3 |0 |2 |0 |4 |0 |1 |0 |35 |0 |- |2010–11 |Premier League |28 |0 |2 |0 |0 |0 |6 |0 |1 |0 |37 |0 |- |2011–12 |Premier League |22 |0 |5 |0 |1 |0 |9 |0 | colspan="2" |— |37 |0 |- |2012–13 |Premier League |22 |0 |3 |0 |1 |0 |9 |0 |3 |0 |38 |0 |- |2013–14 |Premier League |24 |1 |2 |1 |2 |0 |7 |0 |1 |0 |36 |2 |- |2014–15 |Premier League |18 |0 |2 |0 |4 |0 |2 |1 | colspan="2" |— |26 |1 |- |2015–16 |Premier League |25 |0 |2 |0 |2 |0 |4 |1 |0 |0 |33 |1 |- |2016–17 |Premier League |0 |0 |0 |0 |0 |0 | colspan="2" |— | colspan="2" |— |0 |0 |- ! colspan="2" |Total !249 !1 !32 !3 !20 !0 !63 !2 !8 !0 !372 !6 |- | rowspan="3" |Tianjin TEDA |2017 |Chinese Super League |13 |1 |0 |0 | colspan="2" |— | colspan="2" |— | colspan="2" |— |13 |1 |- |2018 |Chinese Super League |18 |2 |0 |0 | colspan="2" |— | colspan="2" |— | colspan="2" |— |18 |2 |- ! colspan="2" |Total !31 !3 !0 !0 ! colspan="2" |— ! colspan="2" |— ! colspan="2" |— !31 !3 |- |Middlesbrough |2018–19 |EFL Championship |18 |1 |1 |0 |0 |0 | colspan="2" |— | colspan="2" |— |19 |1 |- |Trabzonspor |2019–20 |Süper Lig |19 |0 |0 |0 | colspan="2" |— | |0 | colspan="2" |— |24 |0 |- |Stoke City |2020–21 |EFL Championship |0 |0 |0 |0 |0 |0 | colspan="2" |— | colspan="2" |— |0 |0 |- ! colspan="3" |Career total !323 !6 !33 !3 !20 !0 !68 !2 !8 !0 !452 !11 |} === Ofesi === {| class="wikitable" style="text-align: center" |+ Ọdịdị na ihe mgbaru ọsọ nke otu mba na afọ ! Ndi otu mba ! Afọ ! Mputa ! Ihe mgbaru ọsọ |- | rowspan="14" | Naịjirịa | 2006 | 5 | 1 |- | 2007 | 4 | 0 |- | 2008 | 8 | 1 |- | 2009 | 5 | 0 |- | 2010 | 8 | 0 |- | 2011 | 8 | 0 |- | 2012 | 2 | 1 |- | 2013 | 17 | 1 |- | 2014 | 13 | 0 |- | 2015 | 3 | 0 |- | 2016 | 5 | 1 |- | 2017 | 4 | 1 |- | 2018 | 5 | 0 |- | 2019 | 4 | 0 |- ! colspan="2" | Ngụkọta ! 91 ! 6 |} === Ihe mgbaru ọsọ dị n’agbata ụwa === : ''Ntinye akara na nsonaazụ edepụtara maka ihe mgbaru ọsọ na egosi Nigeria na mbụ.'' <ref name="NFT">{{Cite web|url=http://www.national-football-teams.com/player/64971/Alkhali_Bangoura.html|title=Bangoura, Alkhali|publisher=National Football Teams}}</ref> {| class="wikitable" ! Ee e. ! ụbọchị ! Ebe ! Onye iro ! Akara ! N'ihi ! Asọmpi |- | 1. | 27 Jenụwarị 2006 | Egwuregwu Port Said, Port Said, Egypt |Ndị Zimbabwe | align="center" | '''2''' –0 | align="center" | 2–0 | Afọ 2006 Mba Ndị Africa |- | 2. | 29 Jenụwarị 2008 | Ebe egwuregwu Sekondi-Takoradi, Sekondi-Takoradi, Ghana |Benin | align="center" | '''1''' –0 | align="center" | 2–0 | Afọ 2008 Africa Cup of Nations |- | 3. | 13 Ọktoba 2012 | UJ Esuene Stadium, [[Calabar]], Nigeria |Liberia | align="center" | '''4''' –1 | align="center" | 6–1 | Asọmpi Iko Mba Afrịka nke 2013 |- | 4. | 20 June 2013 | Itaipava Arena Fonte Nova, Salvador, Brazil |Urugueka | align="center" | '''1''' –1 | align="center" | 1-2 | 2013 FIFA Confederations Cup |- | 5. | 12 Nọvemba 2016 | rowspan="2" | Godswill Akpabio International Stadium, [[Uyo]], Nigeria |Algeria | align="center" | '''2''' –0 | align="center" | 3-1 | rowspan="2" | Asọmpi iko mbaụwa nke FIFA 2018 |- | 6. | 1 Septemba 2017 |Kameruun | align="center" | '''2''' –0 | align="center" | 4–0 |} == Nsọpụrụ == '''Chelsea''' * Premier League : 2009–10, 2014–15 <ref>{{Cite web|url=https://www.premierleague.com/players/3102/John-Obi-Mikel/overview|title=John Obi Mikel: Overview|publisher=Premier League|accessdate=17 April 2018}}</ref> * Iko FA : 2006–77, 2008–09, 2011–12 * Iko Njikọ bọọlụ : 2006-07 * FA Community Shield : 2009 * UEFA Champions League : 2011–12 * UEFA Europa League : 2012–13 * Iko Turkey : 2019–20 '''Nigeria''' * Iko Mba Afrịka : 2013 '''Nigeria Olympic''' * Nzere maka ọla kọpa nke Olympics : 2016 '''Nke ya onwe ya''' * FIFA World Ball Championship Silver Ball: 2005 * CAF Most Promising Talent Afọ : 2005 * Chelsea Young Player nke Afọ: 2007, <ref>{{Cite web|url=http://www.chelseafc.com/news/latest-news/2014/05/hazard-wins-player-of-the-year.html|title=Hazard wins player of the year}}</ref> 2008 == Ebe nsidee == {{Reflist}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] [[Òtù:Pages with unreviewed translations]] ao9v7xk07eg1kl05u05zswqzt3paf3f Ruqayyah Ahmed Rufa'i 0 9961 632537 125571 2026-05-10T21:23:07Z InternetArchiveBot 11600 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 632537 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Ruqayyah Ahmed Rufa'i''' (amụrụ na 1958) bụ onye ahọpụtara dika Minista nke [[:en:Education_minister|agụmakwụkwọ]] n'afọ 2010 mgbe deputị onye isi ala [[:en:Goodluck_Jonathan|Goodluck Jonathan]]<nowiki/>kwupụtara ndị ya na ha ga-arụkọ ọrụ<ref name="tday04072">{{cite web|url=http://allafrica.com/stories/201004080526.html|title=Ministers - the Profiles (ii)|date=8 April 2010|work=ThisDay|accessdate=2010-04-14}}</ref><ref>{{cite web|last1=Wahab|first1=Bayo|title=5 women who have made their marks in education|url=https://www.pulse.ng/communities/student/international-womens-day-5-women-who-have-made-their-marks-in-education/rsw5836|website=Pulse NG|accessdate=2020-11-12|archivedate=2022-07-01|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220701120441/https://www.pulse.ng/communities/student/international-womens-day-5-women-who-have-made-their-marks-in-education/rsw5836}}</ref>. A mụrụ Rufai na Ringim na [[:en:Jigawa_State|Jigawa Steetị]], Ọ nwetara digịri na nzere mastas ya na mmụta ihe mere eme na Mahadum [[:en:Bayero_University|Bayero]], [[:en:Kano|Kano]] na 1981 na 1987. PhD na agụmakwụkwọ na Mahadum [[:en:West_Virginia_University|West Virginia]], US, na 1991. Ọ bụ Kọmishọna na-ahụ maka Ahụike n'ọchịchị Gen. [[:en:Sani_Abacha|Sani Abacha]] site na 1993 ruo 1996. A bulitere ya na prọfesọ na 2003, ma jee ozi dịka kọmishọna nke agụmakwụkwọ na sayensị na teknụzụ na [[:en:Jigawa_State|Jigawa Steetị]].<ref name="tday04073">{{cite web|url=http://allafrica.com/stories/201004080526.html|title=Ministers - the Profiles (ii)|date=8 April 2010|work=ThisDay|accessdate=2010-04-14}}</ref> O kwuru na ihere na-eme ya mgbe ọ bụla o chere maka ihe gbasara agụmakwụkwọ nke ụmụazi nwanyị na Jigawa Steetị, ọ na-esiri ya ike ịkọwa ihe kpatara ndị gọọmentị steeti ya enweghị ike idebanye aha ụmụazi ahụ n'ụlọ akwụkwọ.<ref>{{cite web|url=http://www.peoplesdaily-online.com/index.php/news/education/55-education/7483-im-ashamed-jigawa-cant-enroll-enough-girls-in-schools-says-commissioner|work=Peoples's Daily|title=I’m ashamed, Jigawa can’t enroll enough girls in schools, says commissioner|author=Ahmed Abubakar|accessdate=2010-04-13|archivedate=2016-03-04|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160304192741/http://www.peoplesdaily-online.com/index.php/news/education/55-education/7483-im-ashamed-jigawa-cant-enroll-enough-girls-in-schools-says-commissioner}}</ref> Ọ mere iwu na ụmụaka ụlọ akwụkwọ sekọndrị agahi eji ekwentị mkpanaaka n'ihi ọ na-adọpụ ha uche.<ref>{{cite web|url=http://www.peoplesdaily-online.com/index.php/component/content/article/16-national-news/5089-jigawa-restricts-students-on-use-of-gsm-phones-|title=Jigawa restricts students on use of GSM phones|work=Peoples's Daily|author=Ahmed Abubakar|accessdate=2010-04-13|archivedate=2016-03-04|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160304191108/http://www.peoplesdaily-online.com/index.php/component/content/article/16-national-news/5089-jigawa-restricts-students-on-use-of-gsm-phones-}}</ref> == Ihapụ Ọfịs Ndị Ozi == N’etiti nsogbu ndọrọndọrọ ọchịchị na pati na-achị bụ ''People Democratic Party'' (PDP) ebe ndị gọvanọ asaa, gụnyere [[:en:Sule_Lamido|Sule Lamido]] nke Jigawa Steeti, na ọtụtụ ndị sinetọ na ndị otu nnochite anya ndị omeiwu kewasịrị New PDP, onye isi ala bụ [[:en:Goodluck_Jonathan|Goodluck Ebele Jonathan]] wepụrụ ndị minista itoolu n’ọkwa ha. Prof. Ruqayyat so na ndị minista nsogbu ahụ metụtara<ref>Jonathan sacks 9 ministers https://web.archive.org/web/20170202051327/http://africanspotlight.com/2013/09/11/jonathan-sacks-9-ministers/</ref>. == Ebe m si dee == {{Reflist}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] [[Òtù:Category:Nwaanyi ndọro ndọrọ ọchịchị]] [[Òtù:Category:Ndị amụrụ n'afo 1950]] [[Òtù:Category:Onye Mịnịsta na Nijiria]] nwcnbamvaxcvf303s7cpwpv1soa115g Johanna Brandt 0 12126 632554 124123 2026-05-10T23:05:15Z Goodymaraj 21567 /* growthexperiments-addlink-summary-summary:3|0|0 */ 632554 wikitext text/x-wiki {{databox}} [[Category:Articles with hCards]] '''Johanna Brandt''' (18 Nọvemba 1876 na Heidelberg, South African Republic – 13 Jenụarị 1964 na Newlands, Cape Town ) bụ onye South Africa na-agbasa mgbasa ozi nke mba Afrikaner, onye nledo n'oge agha Boer, onye amụma na onye ode akwụkwọ na isiokwu ahụike na-ese okwu. A mụrụ Johanna van Warmelo na 18 November n'afọ 1876, nye pastọ Nicolaas Jacobus van Warmelo na nwunye ya nke abụọ Maria Magdalena Elizabeth Maré. Nna ya bụ onye ụkọchukwu Dutch Reformed si [[Netherlands]] ebe ezinụlọ nne ya bụbu ndị njem n'oge gara aga na ndịda Africa. Brandt gụrụ akwụkwọ afọ abụọ na Seminary Good Hope for Young Ladies na Cape Town . Mgbe nna ya nwụrụ n'afọ 1892, Johanna na nne ya gara njem njem ọnwa isii na Europe. Ná mmalite nke Agha Boer nke Abụọ n'afọ 1899, Johanna wepụtara onwe ya na ụmụnne ya atọ. Ọ rụrụ ọrụ dịka nọọsụ ruo mgbe ndị Britain weghaara Pretoria, isi obodo Transvaal . Otú ọ dị, ndị Boers ekweghị ozugbo, ma ogologo oge agha agha malitere. [[Usòrò:Mrs_Van_Warmelo.jpg|áká_èkpè|thumb| Onye mmekọ Johanna - nne ya. <ref name="pett">[http://www.gutenberg.org/files/20194/20194-h/20194-h.htm The Petticoat Commando], Johanna Brandt, Project Gutenburg, 1913, accessed 8 August 2008</ref>]] Ọ bụ n'oge nke abụọ a nke Agha Boer ka Brandt, onye bi na Pretoria, malitere ọrụ maka ihe kpatara Boer. Ọ haziri ụmụ nwanyị ka ha ledo ndị uwe ojii Britain ma zoo ndị mkpọrọ nọ na-agba ọsọ. Ọ bụ omume ya mere ka WT Stead na-agba ọsọ akụkọ na ''Review of Reviews'' banyere ọnọdụ jọgburu onwe ya na Irene Ogige ntinye uche nke nyere aka na mbelata nkwado ọha na eze Britain maka agha ahụ. Mgbe agha ahụ gasịrị, o dere akụkọ nke ya nke Irene Concentration Camp, mana akwụkwọ a kacha mara amara bụ ''Petticoat Commando'', nke kọrọ banyere ya na nne ya na-erigbu n'oge Agha Boer. A raara akwụkwọ ahụ nye nne ya, "Dị ka àjà udo maka ime ka ọ pụta ìhè na-emegide ọchịchọ ya kpọmkwem". <ref name="pett">[http://www.gutenberg.org/files/20194/20194-h/20194-h.htm The Petticoat Commando], Johanna Brandt, Project Gutenburg, 1913, accessed 8 August 2008</ref> Ụlọ Van Warmelos, nke ha kpọrọ ''Harmony'' ghọrọ ebe ndị agha Britain na-achị. Johanna (onye na-akpọ onwe ya "Hansie" n'akwụkwọ ahụ) gosipụtara dị ka onye isi ike, ya na nne ya na-erigbu atụmatụ Britain nke ụmụ nwanyị Boer abụọ ahụ dị ka ndị na-adịghị njọ. <ref name="pett" /> Otu n'ime ndị isi ọrụ Britain nọ n'ọkwa dị nso bụ Lord Kitchener, Lord Roberts na Duke nke Westminster . Ndị "ọbịa" ha hapụrụ Van Warmelos n'ụzọ dị ukwuu n'udo. Ntụkwasị obi a na-ezighị ezi nwere ike ịbụ n'ihi ọgọ nwanne Johanna, Henry Cloete, onye lụrụ nwanne ya nwanyị nke okenye. Cloete bụbu onye nnọchi anya Britain na South Africa wee bulie ya dị ka Onye so nke Order of St Michael na St George site n'aka [[Queen Victoria]] . <ref name="pett"/> N'ọrụ ha dị ka ndị nkịtị na-adịghị emerụ ahụ, Johanna na nne ya nwere ike ịnakọta ozi banyere mmegharị nke ndị agha na ngwa agha, ma jiri akwụkwọ ozi ndị e dere n'ụdị ink a na-adịghị ahụ anya nke sitere na ihe ọṅụṅụ lemon zipụ ozi a. N'afọ 1902 Johanna lụrụ onye ozi, Louis Ernst Brandt. Amara ya nke ọma na ozi ekele sitere n'aka ndị isi obodo.  == Agha Ụwa nke mbụ == Brandt nọgidere na-etinye aka na ndọrọ ndọrọ ọchịchị mba South Africa. Mgbe ndị Briten kpọsara agha na [[Jémanị|Germany]] n’August 1914, ha bufere ndị agha na [[South Africa|Saụt Afrịka]] n’ihu ndị Europe. Ọtụtụ ndị ọrụ Boer, nke Lieutenant Colonel Manie Maritz du, jiri ohere a kwupụta nnwere onwe South Africa. Mgbe ọchịchị South Africa mebiri nnupụisi nke Maritz ọnwa isii ka e mesịrị, e hiwere Nasionale Vroueparty, ma ọ bụ National Women's Party, na Transvaal. Nzube ya bụ ịrụ ọrụ iji tọhapụ ndị nnupụisi ahụ na ilekọta ezinụlọ ha, yana ije ozi dị ka onye inyeaka maka National Party. Brandt jere ozi dịka odeakwụkwọ na ọgbakọ ọgbakọ mbụ nke otu ahụ, nke emere na Johannesburg . <ref>[http://academic.sun.ac.za/history/downloads/swart/men_of_influence.pdf ‘Men of Influence’ – the ontology of leadership in the 1914 Boer Rebellion], Journal of Historical Sociology, Chapter 4, vol. 17, no.1, March 2004</ref> == Edemede ahụike == [[Usòrò:Johanna_Brandt_-Notice.jpg|thumb| Johanna Brandt - ọkwa nzụkọ ọha]] Brandt bipụtara ihe dị ka akwụkwọ nta iri abụọ na isiokwu nke ọgwụgwọ anụ ahụ maka nsogbu ahụike. Akwukwo ya kacha mara amara bu ''ogwu ogwu'' na ''akwukwo obubu'' . Ekwuru na e dere ''ọgwụgwọ mkpụrụ vaịn'' ahụ mgbe Brandt kwuchara na ya gwọchara onwe ya ọrịa kansa afọ. O nwere ike ịbụ na akwụkwọ a sitere n'ike mmụọ nsọ nke Arnold Ehret, onye dịkọrọ ndụ, onye kuziri usoro ọgwụgwọ mkpụrụ vaịn, dịka Sylvia Saltman siri kwuo. <ref>Sylvia Saltman, ''What Ever Happened To Arnold Ehret?'' Sylvia Saltman, USA: ''Vegetarian World Magazine'', 1977, page 8.</ref> Nkwubi okwu Brandt kwuputara na ''The Grape Cure'' ka a katọrọ dị ka " quackery ", <ref>{{Cite web|url=http://www.quackwatch.org/01QuackeryRelatedTopics/Cancer/grape.html|title=The Grape Cure|first=Stephen Barrett|author=M.D.|work=www.quackwatch.org|date=18 September 2001}}</ref> Otú ọ dị, akwụkwọ Brandt bụ mmetụta maka onye edemede South Africa, Essie Honiball, onye dere ''I Live on Fruit'', na Basil Shackleton, onye edemede. nke ''Ọgwụgwọ mkpụrụ vaịn: Agba nkeonwe'' . <ref>Basil Shackleton, ''The Grape Cure: A Personal Testament'', Thorsons, 1969, 128 pages</ref> == Amụma == Brandt dere maka mkpughe ndị eboro ya na mgbede nke nne ya nwụrụ na 7 Disemba 1917 na Pretoria. O bipụtara mkpughe amụma ndị a n’akwụkwọ a na-akpọ ''The Millennium'' na 1918. Ọrụ okpukpe ya ọzọ bụ ''Paraclete, ma ọ bụ Nne Ụwa Na-abịa'' nke e bipụtara na 1936. Ọrụ ndị ahụ na-agụnye amụma e buru maka South Africa bụ́ ebe ọ dọla “ebo” ahụ aka ná ntị na ha aghaghị ịṅa ntị “ndị nna ukwu” ha na “ọdịdị ọjọọ.” Mgbe eboro ebubo mkpughe nke mmụọ ozi na 1916, a kọrọ na Brandt kwuru maka ndị South Africa dị ka agbụrụ a họọrọ na nke Johannesburg nke ndị isi ojii wakporo. == Ihe nketa == N'afọ 2000, ụlọ ọrụ mgbasa ozi South Africa kere usoro stampụ banyere ndị edemede nke Boer War, gụnyere Sir Arthur Conan Doyle na Winston Churchill . Johanna Brandt pụtara na stampụ 1.30 rand yana Sol Plaatje na nrite Anglo-Boer War. <ref>[http://www.trussel.com/detfic/safrica.htm Anglo-Boer War Writers -stamps], Trussel.com</ref> == Nnukwu ọrụ oruru == * * ''Het concentratie-kamp van Iréne'' (Amsterdam: Hollandsch-Afrikaansche Uitgevers-Maatschappij, 1905). * ''Die Kappie Kommando, nke Boerevrouwen na Geheime Dienst'' (Amsterdam: JH De Bussy & Hollandsch-Afrikaansche Uitgevers-Maatschappij, 1913). * * ''Die Millennium, een voorspelling'' (Bloemfontein, Eigenverlag 1918). * ''Narị Afọ Iri ahụ – Ozi Amụma E gaara ebo ala nna nke South Africa'' (1918). * ''Die smeltkroes'' (1920). * ''Ọgwụgwọ mkpụrụ vaịn'', USA: Echiche Metaphysical, 1927. <ref>{{Cite web|url=http://www.metaphysical-concepts.com/|title=Metaphysical Home Concepts &#124; Ideal properties for families and singles|accessdate=22 July 2019}}</ref> <ref>Other editions:<br />*''The Grape Cure'', New York: Ehret Literature Publishing Company, 1930 and 1990s.<br />*''The Grape Cure'', Tree Of Life Publishers, 1996.<br />*''The Grape Cure'', Washington: Health Research Books, 1990s.<br />*''How to Conquer Cancer, Naturally: The Grape Cure'', Progressive Press.<br />*''The Grape Cure'', Durban: Essence of Health Publishers.<br />*The Grape Cure: For Cancer and Other Diseases, Religious Liberty Publishing Association, 1948, 94 pages.<br />*''Descubra el poder de las uvas'' (Discover the Power of Grapes), Spanish translation of ''The Grape Cure'' by Miguel R. Heredia, (Colección Natural Series), Imaginador, 2004</ref> * ''Ibu ọnụ'' (na-akọwa ọhụhụ ya na ahụmahụ ime mmụọ mgbe ọ na-ebu ọnụ) * ''Akwụkwọ-ebu ọnụ: akwụkwọ gbasara okike na mgbapụta nke ahụ'', Mbipụta 2, De Nationale Pers, 1931, ibe 229. == Akwụkwọ akụkọ == * Rita van der Merwe, ''Johanna Brandt en die kritieke jare in die Transvaal 1899–1908'' (Pretoria: Protea, 2004),  . * Annelize Morgan, ''Die visioene van Johanna Brandt'' (Mosselbaai: Libanon Uitgewers, 1994),  . == Hụkwa ihe ọzọ == * Ndepụta ọgwụgwọ ọrịa kansa na-adịghị arụ ọrụ == Edensibia == <references /> == Njikọ mpụga == Mgbasa ozi metụtara Johanna Brandt na Wikimedia Commons * Works by Johanna Brandt * Works by or about Johanna Brandt * Works by Johanna Brandt </img> * [https://web.archive.org/web/20100106220338/http://www.fruitarian.com/ao/Testimonial_Johanna.htm Brandt, Joanna ''Akaebe'' na Fruitarian.] [https://web.archive.org/web/20100106220338/http://www.fruitarian.com/ao/Testimonial_Johanna.htm Com edemede] [[Òtù:Pages with unreviewed translations]] lgbp1uykz847dxkoqdx4fof1578gm4r Sipho Moyo 0 12290 632595 93919 2026-05-11T05:38:45Z InternetArchiveBot 11600 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 632595 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Sipho Moyo''' onye bụ Zimbabwe gùrù maka akụnụba. Ọ bụ "Onye isi oche nke Cabinet na onye isi ndị ọrụ na Office nke Onye isi ala", na African Development Bank (AfDB). Ọ bụ Akinwumi Adesina, onye isi oche AfDB họpụtara ya, O weghara ọrụ na 1 Nọvemba 2019.<ref name="App">{{cite web|url=http://www.afdb.org/en/news-and-events/article/president-akinwumi-adesina-appoints-dr-sipho-moyo-as-director-of-the-cabinet-and-chief-of-staff-in-the-office-of-the-president-african-development-bank-14712/|title=President Akinwumi Adesina appoints Dr. Sipho Moyo as Director of the Cabinet and Chief of Staff in the Office of the President, African Development Bank|accessdate=9 March 2016|date=23 September 2015|last=AfDB|publisher=[[African Development Bank]] (AfDB)| location=Abidjan}}</ref><ref>{{cite web|date=23 September 2015| url=http://www.iol.co.za/business/international/zims-sipho-moyo-lands-top-afdb-job-1920447|title=Zim's Sipho Moyo lands top AfDB job|last=ANA Reporter |accessdate=9 March 2016| publisher=Iol.co.za|location=Johannesburg}}</ref> {{Infobox officeholder |name = Sipho Moyo |image = Sipho Moyo at WEF 4 June 2015.png |order = |office = Director of Cabinet and Chief of Staff in the Office of the President of the<br/> [[African Development Bank]] |term_start = 1 November 2015 |term_end = |predecessor = |successor = |succeeding = |order2 = |term_start2 = 2015 |term_end2 = 2020 |predecessor2 = |successor2 = |birth_date = |birth_place = |nationality = Zimbabwean |alma_mater = [[Howard University]] <br>{{small|([[Economics|MA in Development Economics]])}}<br/>{{small|([[Economics|PhD in Financial Economics]])}} }} ==Ndụ mmalite na agụmakwụkwọ== Dr. Moyo bụ onye Zimbabwe. O ji nzere mmụta Masters na Development Economics (1989) nakwa Doctorate na Financial Economics (1994), ha abụọ sitere na Mahadum Howard dị na Washington, DC.<ref name="App"/> ==Ọrụ== Tupu ọkwá ya ugbu a, site na 2010 ruo 2015, ọ bụ onye isi nchịkwa Africa maka Mgbasa Ozi 'The ONE Campaign' (ONE). <ref>{{cite web|last=TDN| url=http://allafrica.com/stories/201411250411.html |title=Tanzania: 'Diamond' Joins Stars in Fight Against Ebola |accessdate=9 March 2016| date=25 November 2014|newspaper=[[Tanzania Daily News]] (TDN) via [[AllAfrica.com]] | location=Dar es Salaam}}</ref><ref>{{cite web|accessdate=9 March 2016| url=http://allafrica.com/stories/201408060137.html|title=Africa: What Do Africans Want? They'll Text You|date=6 August 2014|last=Sipho Moyo | first=James Eberhard|publisher=[[AllAfrica.com]]|location=Washington, DC}}</ref>Tupu ọ sonye n'otu ONE, ọ jere ozi afọ irí na asatọ na African Development Bank (AfDB), United Nations (UN) na World Bank. Ọ bụ onye otu Global Agenda Council (Africa) nke World Economic Forum, onye bụbu onye isi ala Tanzania, Jakaya Kikwete họpụtara n'oge na-adịbeghị anya ka ọ nọrọ ọdụ na nyocha nke onwe nke Panel of the Big Results Now (BRN) Initiative.<ref name="App"/><ref>{{cite web|url=http://www.global-ambassadors.org/people/dr-sipho-s-moyo|title=The Global Ambassadors Program: Dr. Sipho S. Moyo, Africa Executive Director, The ONE Campaign|date=2015|publisher=Global-ambassadors.org (GAO)|last=GAO|accessdate=9 March 2016|archivedate=10 March 2016|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160310022521/http://www.global-ambassadors.org/people/dr-sipho-s-moyo}}</ref> Okwu Dr. Moyo kwuru na One World Media Award emume nke AfDB Women's Rights in Africa Award 2016 bu nke na-enye ndị inyom ọzọ ike na agbamume n'ofe Africa.<ref>{{Cite web|title=African Development Bank - Building today, a better Africa tomorrow|url=https://www.afdb.org/en|access-date=2021-09-19|website=www.afdb.org}}</ref> ==Esemokwu== Na March 2018, akụkọ dị iche iche sitere n'ọnụ ndị ọrụ na ndị bụbu ndị ọrụ kwụrụ maka mmegbu a na emegbu ndị ọrụ n'oge Dr Moyo nọ dika onye isi nchịkwa Africa nke ONE Charity, ebubo a bu nke Dr Moyo gọrọ. Onye isi oche nke otu ọrụ ebere a, Gayle Smith, kwụrụ na nyocha kpughere mmegbu na omume mkparị nye ndị ọrụ n'etiti 2011 na 2015 na ụlọ ọrụ South Africa.<ref>{{Cite web|url=https://www.bbc.com/news/world-africa-43361279|title=Bono apologises after One charity hit by bullying allegations|date=11 March 2018|website=BBC News|access-date=11 March 2018}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.standard.co.uk/news/uk/bono-apology-over-serious-bullying-claims-at-charity-a3786906.html|title=Bono apology over 'serious' bullying claims at charity|last=Richards|first=Alexandra|date=11 March 2018|website=Evening Standard|access-date=11 March 2018}}</ref> Ndị ọrụ ebere ahụ abụbeghị ndị na-atụ ụtụ isi aha na South Africa, n'ihi nke a ndị ọrụ ha si mba ọzọ ga-eji visa njem nlegharị anya we na-arụ ọrụ.<ref>{{Cite web|url=https://mg.co.za/article/2018-03-12-bonos-charity-admits-to-toxic-bullying-at-south-africa-office?src=ilaw|title=Bono charity faces lawsuit over 'toxic' culture of bullying at South Africa Office|last=Allison|first=Simon|date=12 March 2018|website=Mail and Guardian|access-date=12 March 2018}}</ref> ==Ebensidee== {{Reflist}} ==Njikọ Mpuga== {{Commons category}} {{Wikiquote|Sipho Moyo}} *[http://www.afdb.org/ Website of African Development Bank] {{DEFAULTSORT:Moyo, Sipho}} lkzizldjwtk35o50293vgd1inj5hvdv Rima Salah 0 12823 632530 155407 2026-05-10T17:59:24Z InternetArchiveBot 11600 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 632530 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Rima Salah''' bu onye isi oche nke Early Childhood Peace Consortium (ECPC) ugbu a ma bụrụ osote prọfesọ ahụike na Child Study Center, Yale School of Medicine.<ref name=":6">{{Cite web|title=Rima Salah {{!}} Early Childhood Peace Consortium|url=https://ecdpeace.org/rima-salah|accessdate=2021-08-06|work=ecdpeace.org}}</ref><ref name=":7">{{Cite web|title=Rima Salah, PhD|url=https://medicine.yale.edu/profile/rima_salah/|accessdate=2021-08-06|work=medicine.yale.edu|language=en}}</ref> Ọ bụkwa onye a họpụtara ka ọ bụrụ onye otu ndụmọdụ mba ụwa nke Academic University College for Nonviolence and Human Rights na Beirut, Lebanon.<ref>{{Cite web|author=Rizk|first=Paty|title=Rima Salah (Jordan, originally from Palestine)|url=http://www.aunohr.edu.lb/ar/founders-details.php?id=32|accessdate=2021-08-06|work=www.aunohr.edu.lb|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=Aunohr|url=https://www.aunohr.edu.lb/ar/about.php#council|accessdate=2021-08-06|work=www.aunohr.edu.lb}}</ref> Salah nọkwa na ndị isi na Women for Women International, netwoku zuru uwa onu maka ndi iyom na-ewu udo na Cure Violence Global.<ref>{{Cite web|title=Dr. Rima Salah {{!}} Women for Women International|url=https://www.womenforwomen.org/about/our-team/dr-rima-salah|accessdate=2021-08-06|work=www.womenforwomen.org|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=Dr. Rima Salah|url=https://gnwp.org/rima-salah/|accessdate=2021-08-06|work=GNWP|language=en-US|archivedate=2021-08-06|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210806210603/https://gnwp.org/rima-salah/}}</ref> Ọ bụkwa onye otu Secretary-General High-Level Panel on Peace Operations.<ref name=":0">{{Cite web|title=High-level Independent Panel on Peace Operations review of United Nations peace operations|url=https://peacekeeping.un.org/en/high-level-independent-panel-peace-operations-review-of-united-nations-peace-operations|accessdate=2021-08-06|work=United Nations Peacekeeping|language=en|archivedate=2022-01-15|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220115212709/https://peacekeeping.un.org/en/high-level-independent-panel-peace-operations-review-of-united-nations-peace-operations}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.unwomen.org/en/news/stories/2014/12/new-women-appointments-to-peace-operations-panel|title=New appointments and measures advance women's participation in Secretary-General's Peace Operations Panel|publisher=UN Women}}</ref><ref>{{Cite web|title=2014-15 {{!}} ECPC Chair serves on the UN High-level Independent Panel on Peace Operations {{!}} Early Childhood Peace Consortium|url=https://ecdpeace.org/2014-15-ecpc-chair-serves-un-high-level-independent-panel-peace-operations|accessdate=2021-08-06|work=ecdpeace.org}}</ref> == Mmalite ndụ na agụmakwụkwọ == Salah bụ onye mba Jọdan ma na-asụ asụsụ atọ, Arabic, English, na French. O nwere Ph.D. na anthropology ọdịbendị site na SUNY-Binghamton . <ref name=":7" /> N'oge mmemme doctoral ya, Salah nọrọ otu afọ na Baqa’a Palestinian Refugee Camp dị nso na Amman, Jọdan mgbe ọ na-eme nnyocha maka edemede PhD ya nke nyochara ọnọdụ na-agbanwe agbanwe nke ọgbọ atọ nke ụmụ nwanyị Palestine nọ n'ogige ndị gbara ọsọ ndụ metụtara agụmakwụkwọ na òkè ọha na eze / obodo.<ref name=":1">{{Cite web|author=Salah|first=Rima|title=Curriculum Vitae|url=https://ecdpeace.org/sites/default/files/rima_salah_cv_12may2020_0.pdf|work=Early Childhood Peace Consortium|accessdate=2022-04-22|archivedate=2021-08-06|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210806184829/https://ecdpeace.org/sites/default/files/rima_salah_cv_12may2020_0.pdf}}</ref> Salah nwekwara nzere masta na agụmakwụkwọ na mmekọrịta mmadụ na ibe ya na ọdịbendị anthropology site na SUNY-Fredonia, na nzere bachelọ na mmekọrịta mmadụ na ibe ya na ọrụ mmekọrịta mmadụ na ibe ya site na Beirut College for Women-Lebanon (nke a maara ugbu a dị ka Mahadum Lebanon American). Tupu ọrụ nkwado mba ụwa maka ikike nke ụmụaka na ụmụ nwanyị, Salah malitere ọrụ ya dị ka onye nkụzi na usoro ụlọ akwụkwọ gọọmentị Jọdan na 1965. [nkọwa dị mkpa] Mgbe ọ hapụrụ ọrụ nkuzi, Salah rụrụ ọrụ enyemaka Katọlik Relief Services na Jerusalem dị ka onye nlekọta nke ndị ọrụ ebere maka mmemme enyemaka nke nzukọ ahụ maka ndị gbara ọsọ ndụ na ndị gbara ọsọ ndụ site na 1967 ruo 1975. [nkọwa dị mkpa] Site na 1972 ruo 1987, Salah nọrọ oge na-akụzi ọtụtụ isiokwu, dị ka, ọrụ mmekọrịta mmadụ na ibe ya, mmekọrịta mmadụ na ibe ya, akparamàgwà mmadụ, na Arabic n'ọtụtụ ụlọ ọrụ na òtù, gụnyere School of Social work na Dar al-Tifl al-Arabi na Jerusalem, Swedish Organization of Individual Relief na Jerusalem, State University of New York na Binghamton, na Binghamton Community College na Binghamton, New York. == Ọrụ na diplomacy, udo-ewu, ụmụaka ikike, na ikike ụmụ nwanyị == === Ọnọdụ United Nations === Salah enweela ihe fọrọ nke nta ka ọ bụrụ afọ iri atọ nke ọrụ ọkachamara na United Nations. Ọ sonyeere UNICEF n'afọ 1987 dị ka onye isi ụlọ ọrụ na Baluchistan, Pakistan. Mgbe afọ ise gachara na Pakistan, Salah ghọrọ onye nnọchi anya UNICEF na Ouagadougou, Burkina Faso site n'afọ 1992 ruo afọ 1995 na onye nnọchi anya UNICEF na Hanoi, Vietnam, site n'afọ 1995 ruo n'afọ 1999. Site na 1999 ruo 2004 ọ bụ onye nduzi mpaghara UNICEF maka West na Central Africa, na-ahụ maka ọrụ UNICEF na mba 23 nke Africa.<ref name=":6" /><ref name=":7" /> N'agbata afọ 2004 na afọ 2007, ọ bụ osote onye isi oche nke UNICEF, nke dị na New York City. Ọ bụ osote onye nnọchi anya pụrụ iche nke odeakwụkwọ ukwu na United Nations Mission na Central African Republic na Chad site na 2008 ruo 2010.<ref name=":6" /><ref name=":7" />Salah laghachiri n'isi ụlọ ọrụ UNICEF New York site na 2011 ruo 2012 dị ka osote onye isi nchịkwa, onye ọrụ na-ahụ maka mmekọrịta mpụga.<ref name=":6" /><ref name=":7" /> === United Nations High-Level Independent Panel on Peace Operations === N'abalị iri atọ na otu n'ọnwa Ọktoba n'afọ 2014, Salah, ya na ụmụ nwanyị abụọ ndị ọkachamara n'ihe gbasara iwulite udo, ikike ụmụaka na ikike ụmụ nwanyị, Dr. Marie-Louise Baricak na Dr. Radhika Coomaraswamy, bụ ndị odeakwụkwọ ukwu nke United Nations Ban Ki-moon họpụtara ka ha sonye na mmadụ iri na anọ nke United Nations High-Level Independent Panel on Peace Operations.<ref name=":0" /><ref>{{Cite web|title=2014-15 {{!}} ECPC Chair serves on the UN High-level Independent Panel on Peace Operations {{!}} Early Childhood Peace Consortium|url=https://ecdpeace.org/2014-15-ecpc-chair-serves-un-high-level-independent-panel-peace-operations|accessdate=2021-08-06|work=ecdpeace.org}}</ref><ref name=":2">{{Cite web|title=New appointments and measures advance women's participation in Secretary-General's Peace Operations Panel|url=https://www.unwomen.org/en/news/stories/2014/12/new-women-appointments-to-peace-operations-panel|accessdate=2021-08-06|work=UN Women|language=en}}</ref> Odeakwụkwọ ukwu Ban Ki-moon kpọrọ ndị otu a ka ha "ka ha nyochaa nke ọma ọrụ udo nke United Nations taa na mkpa ndị na-apụta n'ọdịnihu" ma "le anya nke ọma otú ọrụ udo nke United Nations nwere ike isi gaa n'ihu na-enye aka na mgbochi na idozi esemokwu ma bụrụ nke a haziri nke ọma ma kwadebere iji dozie ihe ịma aka nke echi.<ref name=":0" /> [[Òtù Mba Ndị Dị n'Otu]] maka Ịdị n'Otu maka Ịdị n'Otu na Ike nke Ụmụ nwanyị, nke a makwaara dị ka UN Women, toro mmụba nke panel ahụ, na-ekwu na “Ndị otu atọ a ga-eweta ahụmịhe mpaghara na isiokwu dị mkpa, ma ga-agbakwunye ọrụ nke ndị otu Panel ndị ọzọ ma "hụ na-eme ka ịha nhata nwoke na nwanyị na ụmụ nwanyị, udo na nchekwa pụta ìhè n'ime nyocha nke panel ahụ. "<ref name=":2" /> ==Edensibịa== {{Reflist}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] h0komroxy9u5dbfnv4tv67z2snslnbf Stranger danger 0 13321 632617 631935 2026-05-11T08:58:28Z InternetArchiveBot 11600 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 632617 wikitext text/x-wiki [[Usòrò:Children learn about 'stranger danger', how to identify 'good guys' 161022-F-IP756-087.jpg|thumb|Ụmụaka na-amụta banyere 'ihe ize ndụ ndị ọbịa', otu esi amata 'ezigbo ụmụ okorobịa]] "'''Ihe ize ndụ ndị ọbịa'''" bụ echiche ma ọ bụ ịdọ aka ná ntị na ndị ọbịa niile nwere ike ịdị ize ndụ. Ọ bụ ihe atụ nke ụjọ omume nke ndị mmadụ na-enwe banyere onye ọ bụla ha na-amaghị na ọha mmadụ. Ebumnuche ahịrịokwu a bụ iji gosipụta ihe ize ndụ metụtara ndị okenye ụmụaka na-amaghị. Okwu a ejirila ọtụtụ ihe ma ọtụtụ ụmụaka ga-anụ ya n'oge ndụ nwata ha. E tinyela ọtụtụ akwụkwọ, ihe nkiri na ọkwa ọrụ ọha na eze iji nyere ụmụaka aka icheta ndụmọdụ a. A katọrọ echiche a maka ileghara anya na ọtụtụ ntọrọ ụmụaka na mmerụ ahụ na-esiteghị n'aka ndị bịara abịa, kama ọ bụ onye nwatakịrị ahụ maara. Ọ bụ ezie na e nwere ihe ize ndụ ndị ọzọ dị ka ịtọrọ mmadụ maka mgbapụta, isi iyi egwu nke mgbasa ozi ihe ize ndụ ndị ọbịa na-emetụta bụ mmetọ ụmụaka. Ihe ngosi na mgbasa ozi mgbasa ozi na-eme ka egwu ọha na eze na-atụ ndị bịara abịa dị ka ndị nwere ike ịbụ ndị na-edina ụmụaka, n'agbanyeghị na mmetọ ụmụaka nwere ike ime n'ime ezinụlọ. [1] N'afọ ndị na-adịbeghị anya, [mgbe?] mmesi ike nke mkpọsa ndị dị otú ahụ agbanweela, iji gosipụta ihe ize ndụ nke mmetọ site n'aka ndị nwatakịrị maara.<ref>{{Cite web|url=http://news.bbc.co.uk/1/hi/scotland/2025260.stm|title=Abusers targeted in new campaign|date=June 5, 2002}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.ocfs.state.ny.us/main/publications/Pub1154.pdf|title=Say NO!: Protecting Children Against Sexual Abuse|work=state.ny.us}}</ref> == Aro == Ọ bụ ezie na e nwere ihe ize ndụ ndị ọzọ dị ka ịtọrọ mmadụ maka mgbapụta, isi iyi egwu nke mgbasa ozi ihe ize ndụ ndị ọbịa na-emetụta bụ mmetọ mmekọahụ. N'afọ ndị na-adịbeghị anya, [mgbe?] mmesi ike nke mkpọsa ndị dị otú ahụ agbanweela, iji gosipụta ihe ize ndụ nke mmetọ nke ndị nwatakịrị ahụ maara.<ref>{{Cite web|url=http://news.bbc.co.uk/1/hi/scotland/2025260.stm|title=Abusers targeted in new campaign|date=June 5, 2002}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.ocfs.state.ny.us/main/publications/Pub1154.pdf|title=Say NO!: Protecting Children Against Sexual Abuse|work=state.ny.us}}</ref> Okwu ụmụaka ga-anụkarị gụnyere: * Atụkwasịla ndị bịara abịa obi * Ekwula ndị bịara abịa okwu * Ejila ndị bịara abịa * Ejila ebe ọ bụla na ndị bịara abịa * Anabatala onyinye, nri, ihe ọṅụṅụ, swiiti, swiiti ma ọ bụ ego site n'aka ndị bịara abịa. * Agwakwala ndị bịara abịa okwu maọbụ ọ bụrụ na ha arịọ maka ntụziaka, gwa gị ka ị na-azụ nkịta ha ma ọ bụ gwa gị na nne ma ọ bụ nna merụrụ ahụ ma ọ bụ n'ihe mberede. * Ọ bụrụ na onye bịara abịa abịakwute gị, gwa onye okenye a tụkwasịrị obi. E nwere ihe ndị ọzọ ị nwere ike ime dị ka igbochi ha ma gakwuru onye toro eto. * Ejila ndị bịara abịa banye n'ụgbọala ma ọ bụ ụgbọ mmiri ma ọ bụ banye n'ụlọ onye bịara abịa * Ọ bụrụ na onye bịara abịa abịakwute gị n'akụkụ ụlọ akwụkwọ gị, laghachi n'ụlọ akwụkwọ gị ozugbo ma gwa onye ọrụ<ref>{{Cite web|url=http://docs.nycenet.edu/docushare/dsweb/Get/Document-152/A-418%20%204-11-06.pdf|title=NEW YORK CITY DEPARTMENT OF EDUCATION: SEX OFFENDER NOTIFICATION|work=nycenet.edu|accessdate=2022-05-02|archivedate=2022-02-17|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220217020039/http://docs.nycenet.edu/docushare/dsweb/Get/Document-152/A-418%20%204-11-06.pdf}}</ref> * Ejila ndị bịara abịa na-ekwurịta okwu site na ozi ederede na ekwe ntị ma ọ bụ ozi-e na kọmputa. Ọ bụrụ na ndị bịara abịa anwa ịkpọtụrụ gị site na ozi na ekwe ntị ma ọ bụ ozi-e na kọmputa, gwa ndị uwe ojii, nne ma ọ bụ nna, ma ọ bụ okenye ọ bụla ọzọ a tụkwasịrị obi. * Ahụ gị bụ ihe onwunwe gị. Ọ dịghị onye ọzọ nwere ikike imetụ ya aka. (Mgbe ị dị obere n'ezie, ikekwe ndị ezinụlọ gị, dị ka nne gị, nna gị, nne nne, nna nna gị, nwanne nne gị, ma ọ bụ nwanne nna gị kwesịrị imetụ ahụ gị aka mgbe ha nyeere gị aka n'ime ịsa ahụ ma ọ bụ gbanwee diaper gị ebe ọ bụ na ị dị obere ime ya n'onwe gị. Ọzọkwa, ọ dị mkpa ka ndị dọkịta metụ ahụ gị aka iji mee ka ị nwee ahụ ike, n'ihi na ha nọ n'ọrụ ahụ.) Ụfọdụ ndị na-akwado ihe ize ndụ nke onye bịara abịa na-atụ aro ịgwa ụmụaka na ọ dị mma ịgwa ndị bịara abịa okwu n'ọnọdụ ebe nwatakịrị nọ n'ihe ize ndụ, dịka ma ọ bụrụ na nwatakịrị ahụ furu efu ma ọ bụ merụọ ahụ. N'ọnọdụ ndị dị otú ahụ, izere ndị ọbịa nwere ike inye aka nwere ike, n'onwe ya, dị ize ndụ. N'aka nke ọzọ, ndị ọzọ na-akwado ịdọ aka ná ntị banyere ihe ize ndụ na-atụ aro ịkụziri ụmụaka ka ha ghara ịgakwute ndị ọzọ n'enweghị ikike nne na nna. Ndụmọdụ a na-agbatị na ịghara ịbanye n'ụgbọala, ọ bụrụgodị na nwatakịrị ahụ amata onye ọkwọ ụgbọala ahụ. == Njirimara ụmụaka == Na mgbakwunye na ịdọ aka ná ntị dị ize ndụ nke ndị ọbịa, mmemme sitere na Federal Bureau of Investigation, ụlọ ọrụ ndị mmanye iwu obodo na òtù ndị ọzọ na-enye ọrụ mkpịsị aka n'efu nke a na-emekarị n'ụlọ akwụkwọ, ebe nlekọta ụmụaka, ụlọ ahịa, ihe ngosi, na ememme. A na-enye ndị nne na nna / ndị nlekọta akwụkwọ njirimara ụmụaka iji mee ihe n'ọnọdụ ịtọrọ ụmụaka na ọnọdụ mberede ndị ọzọ. Mpempe akwụkwọ njirimara ụmụaka gụnyere mkpịsị aka nwa ahụ, foto na data nkeonwe ndị ọzọ. Ọ bụghị ndị nchekwa FBI ma ọ bụ ụlọ ọrụ mmanye iwu ọ bụla ọzọ na-ejigide ozi a. A na-enyekwa ndị nne na nna DNA samples.<ref>{{Cite web|url=https://www.fbi.gov/about-us/cjis/community-outreach|title=FBI Community Outreach|work=fbi.gov}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.youtube.com/watch?v=gEOdear3UR4|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220502225409/https://www.youtube.com/watch?v=gEOdear3UR4|archivedate=2022-05-02|title=Headline News Digital Fingerprinting TV spot 2010|author=Newport Aquarium|date=October 29, 2010|accessdate=2022-05-02}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.youtube.com/watch?v=iqvfjhwo0RM|title=Fingerprinting event focuses on safety|author=KMBC 9 News Kansas City|date=October 12, 2012}}</ref> == Iwu == N'oge ogbugbu Leiby Kletzky n'ọnwa Julaị afọ 2011, onye isi obodo [[Nú Yọk|steeti New York]] bụ David Greenfield kwuru na ọ ga-atụ aro "Leiby's Law", ụgwọ nke ụlọ ọrụ nwere ike iwepụta onwe ha ka a họpụta ha dị ka ebe nchekwa maka ụmụaka furu efu ma ọ bụ ndị ọzọ nọ na nsogbu. Ndị ọrụ ga-anwale nyocha ndabere na ndị nwe ụlọ ahịa ga-etinye mpempe akwụkwọ ndụ akwụkwọ ndụ na windo ụlọ ahịa ha ka ụmụaka wee mara na azụmahịa ahụ bụ ebe dị nchebe iji nweta enyemaka.<ref>{{Cite web|url=http://www.nydailynews.com/news/ny_crime/2011/07/21/2011-07-21_leibys_law_would_provide_safe_places_for_children_who_are_lost_or_in_trouble.html|title='Leiby's Law' would provide safe places for children who are lost or in trouble|work=Daily News|date=July 21, 2011|accessdate=July 21, 2011}}</ref> N'abalị iri na isii (16) n'ọnwa Ọgọstụ n'afọ 2011, ụlọ ọrụ onye ọka iwu mpaghara obodo Brooklyn kwupụtara mmemme yiri nke a kpọrọ "Safe Stop". Ka ọ na-erule n'ọnwa Ọgọstụ afọ 2011, ụlọ ahịa 76 debanyere aha iji gosipụta mpempe akwụkwọ ndụ akwụkwọ ndụ "Safe Haven" na windo ha iji nyere ụmụaka furu efu aka.<ref>{{Cite news|url=http://www.nydailynews.com/ny_local/brooklyn/2011/08/17/2011-08-17_safe_haven_for_kids_storeowners_to_post_signs_on_windows.html|title=Storeowners post 'Safe Stop' signs on windows to help lost kids|author=Rizzo|first=Lillian|date=August 17, 2011|accessdate=August 18, 2011|work=Daily News}}</ref> == Ọkwa nke ihe ize ndụ == Akụkọ mgbasa ozi na-ekwubiga okwu ókè banyere ihe ize ndụ nke "ihe ize ndụ nke onye ọbịa" site n'igosi ihe omume ndị na-adịghị ahụkebe na ndị dịpụrụ adịpụ. [1] [1] Karịsịa banyere mmetọ ụmụaka, ihe ize ndụ kasịnụ na-abịa site n'aka ndị ezinụlọ nwatakịrị ahụ. Ka o sina dị, "ihe ize ndụ ndị ọbịa" yikarịrị ka ọ ga-abụ ihe a na-elekwasị anya n'isi akụkọ na mgbasa ozi agụmakwụkwọ. [1] Dị ka Ngalaba Ikpe Ziri Ezi nke mba [[Njikọ̀taọ̀hà|United States]] si kwuo, ọtụtụ ụmụaka na-efu efu bụ ndị na-agba ọsọ, na pasentị iri itoolu na itoolu (99%) nke ụmụaka a tọọrọ bụ ndị ikwu, na-abụkarị nna na-abụghị onye nlekọta. [1] Na nzaghachi na ọnụ ọgụgụ ndị a, National Center for Missing and Exploited Children agbanweela mkpọsa ha na-elekwasị anya na "ihe ize ndụ ndị ọbịa". [1] A na-akatọkwa ụmụaka aka ná ntị mgbe niile banyere ihe ize ndụ nwere ike ime n'ụdị ndị bịara abịa maka ịgbasa enweghị ntụkwasị obi n'ụzọ na-enweghị isi, ọkachasị mgbe ị na-atụle na (dịka ọmụmaatụ) na mba US, a na-akọ na ihe dị ka ụmụaka 800,000 na-efu ma ọ dịkarịa ala nwa oge kwa afọ, mana ọ bụ naanị 115 "ghọrọ ihe a na-ele anya dị ka ntọ ndị ọbịa."<ref name="TOOFAR">[http://www.nbcnews.com/id/8331335 "Does 'stranger danger' go too far?"]</ref> Naanị pasentị iri (10%) nke ndị na-emegbu ụmụaka na mpụ ime ihe ike bụ ndị bịara abịa, na mpụ mmekọahụ bụ mpụ ndị na-enweghị ike ịgụnye ndị bịara abịa dị ka ndị na-eme ihe.<ref>{{Cite web|url=http://scholars.unh.edu/cgi/viewcontent.cgi?article=1002&context=ccrc|title=Characteristics of Crimes against Juveniles by David Finkelhor & Anne Shattuck}}</ref> Nnyocha e mere n'afọ 2002 lere anya n'ihe fọrọ nke nta ka ọ bụrụ ụmụaka 800,000 ndị a kọrọ na ha furu efu n'ime otu afọ. Ọtụtụ bụ ndị gbapụrụ agbapụ. Ihe dị ka pasent iri abụọ na ise bụ ntọrọ ezinụlọ, ihe dị ka pasent asaa bụ ntọrọ na-abụghị nke ezinụlọ, na naanị 115 - ihe dị ka otu n'ime ụmụaka 10,000 nke ụmụaka niile a kọrọ na ha furu efu - bụ “‘ntọrọ mmadụ na-enweghị atụ,' akọwapụtara n'otu nnyocha dị ka 'ntọrọ na-abụghị nke ezinụlọ nke onye maara ya ma ọ bụ onye ọbịa mere nke a na-ejide nwatakịrị n'otu abalị, na-ebuga ya ma ọ dịkarịa ala kilomita iri ise, jide ya maka mgbapụta ma ọ bụ tọọrọ ya n'ebumnobi ime ka nwatakịrị ahụ na-adịgide adịgide, ma ọ bụ gbuo ya'[19] Onye nta akụkọ bụ Stephen J. Dubner, onye so dee ''Freakonomics'', zoro aka na ọnụ ọgụgụ a dị ka ihe atụ nke isi ihe ya na "ọtụtụ ndị mmadụ dị egwu na nyocha ihe ize ndụ. Ha na-ekwukarị ihe ize ndụ nke ihe omume dị egwu na nke a na-atụghị anya ya na mmefu nke ihe omume ndị na-ahụkarị ma na-agwụ ike (ma ọ bụrụ na ọ na-emebi emebi). " N'ọnọdụ ebe nwatakịrị ahụ nọ n'ihe ize ndụ n'ihi ihe ndị ọzọ, izere ndị bịara abịa (ndị nwere ike inye aka) nwere ike ịdị ize ndụ n'onwe ya, dịka n'ihe banyere Boy Scout dị afọ iri na otu nke na-ezere ndị na-achọ nnapụta n'ihi na ọ na-atụ egwu na ha nwere ike ịchọ "izuru" ya.<ref name="TOOFAR"/> Dị ka Mahadum nke New Hampshire's Crimes Against Children Research Center si kwuo, "ihe ize ndụ nke onye ọbịa" na-eme ka egwu ndị bịara abịa na-arịwanye elu ma e jiri ya tụnyere egwu nke ndị na-emegbu ụmụaka ahụ maara. Nke a bụ n'ihi na ụmụ mmadụ ga-arụ ọrụ na ndabere nke ntụkwasị obi na mmeghachi omume na ndị enyi ma ọ na-esiri ike ile ndị enyi anya dị ka ndị na-eyi egwu ma ọ bụ ịtụ egwu ha egwu.<ref>{{Cite web|url=http://www.unh.edu/ccrc/|title=Crimes Against Children Research Center|publisher=unh.edu|accessdate=2022-05-02|archivedate=2017-08-12|archiveurl=https://web.archive.org/web/20170812225217/http://www.unh.edu/ccrc/}}</ref> == Mmetụta na ụmụaka na ezinụlọ == A katọrọ echiche nke "ihe ize ndụ nke onye ọbịa" maka itinye ụmụaka dị ka ihe ndị na-adịghị arụ ọrụ nke iyi egwu nke na-enye ndị okenye ohere ịkwado ụzọ ha si achịkwa ma ọ bụ kewapụ ụmụaka. Gill Valentine na-arụ ụka na ịmepụta ozi na-eduhie eduhie ma ọ bụ ikwubiga okwu ókè banyere "ihe ize ndụ ndị ọbịa" na-akpata echiche na ebe ọha na eze bụ ebe ndị okenye ebe a ghaghị ichebe ụmụaka mgbe niile.<ref>Valentine, Gill (2004). </ref> Egwu dị oke egwu nke "ihe ize ndụ nke ndị ọbịa" emeela ka ọtụtụ ndị nne na nna belata ikike ụmụaka inwe ike imega ahụ, dịka site n'inyocha agbata obi ha n'enweghị nlekọta; dịka ọmụmaatụ, ndị nne na nna ole na ole na-enye ụmụaka ohere ịga ụlọ akwụkwọ naanị ha karịa n'oge gara aga. [1] Mmasị a na-arịwanye elu nke ime ka ụmụaka nọrọ n'ime ụlọ emeela ka ụmụaka nwee nsogbu a na-ekwu na ha.<ref name="Agitators">[https://web.archive.org/web/20110614215355/http://www.pittsburghcitypaper.ws/gyrobase/Content?oid=oid%3A53025 "Outside Agitators"] by Bill O'Driscoll, ''Pittsburgh City Paper''</ref> == Na United Kingdom == Na mba [[Obodoézè Nà Ofú|United Kingdom]], ihe ize ndụ ndị ọbịa abụwo isi okwu na nchekwa ụmụaka. A hụla ihe ize ndụ nke nwatakịrị ịbụ onye bịara abịa na-emegbu ma ọ bụ gbuo ya dị ka isi ihe na-eme ka ụmụaka ghara inwe nnwere onwe site na etiti narị afọ nke iri abụọ gaa n'ihu, ọ bụ ezie na ihe ndị gụnyere mpụ ndị ọzọ yana mmụba okporo ụzọ (ịbawanye ihe ize ndụ nke ịbụ onye a na-agba ọsọ) ka ihe ndị na-eme ka ndị nne na nna na-echebe ụmụ ha n'afọ ndị na-adịbeghị anya. Ọtụtụ ndị hụrụ ikpe Ian Brady na Myra Hindley nke ogbugbu Moors n'afọ 1966 dị ka ihe omume nke mere ka ndị nne na nna kwe ka ụmụ ha ghara inwe nnwere onwe - yana ime ka ndị nne na nna na ụmụaka mara eziokwu ahụ bụ na e nwekwara ụmụnwanyị dị ize ndụ yana ụmụnwoke dị ize ndụ. Nwanne nwoke nke otu n'ime ndị Brady na Hindley metụtara chetara ọtụtụ afọ mgbe e mesịrị na a dọrọ nwanne ya nwoke e gburu egbu aka ná ntị mgbe niile ka ọ ghara ịnakwere swiiti ma ọ bụ ihe n'aka ndị ikom na-amaghị ama, mana ọ dịghị mgbe a gwara ya ka ọ ghara ịgwa nwanyị na nwanyị na-amaghị okwu ma ọ bụla, ebe ọ bụ na mmadụ ole na ole n'oge ahụ maara na nwanyị na-amaghị ama nwere ike ịdị ize ndụ dị ka nwoke na-amaghị ama. Ọ bụ ezie na a na-akọkarị igbu ụmụaka na Britain tupu Moors Murders apụta ìhè, eziokwu ahụ bụ na nwanyị tinyere aka bụ ihe doro anya na ikpe ahụ ji dị elu na mgbasa ozi na anya ọha na eze - ma nọgide na-adị otú ahụ n'afọ ndị na-abịa n'ihu, n'agbanyeghị ọnụ ọgụgụ dị ukwuu nke ikpe igbu ọchụ ndị ọzọ dị elu nke mere isi akụkọ. Onye mbụ n'ime mmadụ ise Brady na Hindley maara, Pauline Reade, bụ ọbụna onye agbata obi Myra Hindley. Otú ọ dị, Brady na Hindley amaghị mmadụ anọ ndị ọzọ ahụ. N'afọ ndị na-adịbeghị anya, igbu ụmụaka "ihe ize ndụ" gụnyere nke ọ dịkarịa ala ụmụ agbọghọ anọ site n'aka Robert Black n'oge afo 1980s, na nke Sarah Payne na obodo West Sussex n'ọnwa Jụlaị afọ 2000, nwere ike ime ka ndị nne na nna na-echebe ụmụ ha - yana ịkpali ndị nne na nna na ndị nkụzi ime ka ụmụaka mara ihe ize ndụ nke ndị bịara abịa. Black bụ onye ọbịa nke dọtara ndị o metụtara site n'akụkụ dị iche iche nke Britain mgbe ọ na-arụ ọrụ dị ka onye ọkwọ ụgbọ oloko, ebe onye gburu Sarah Payne bụ Roy Whiting amaghị onye ahụ ma ọ bụla n'ime ezinụlọ ya, onye kwadoro nke a nye ndị uwe ojii mgbe Sarah Payne ka na-efu ma bụrụ onye mbụ a chọpụtara Whiting dị ka onye a na-enyo enyo.<ref>{{Cite news|url=http://news.bbc.co.uk/1/hi/8399749.stm|title=How stranger danger changed the way children play|date=December 8, 2009|publisher=[[BBC News]]}}</ref> Otú ọ dị, ọnụ ọgụgụ nke gọọmentị na ndị uwe ojii gosipụtara na igbu ụmụaka "ihe ize ndụ ndị ọbịa" dị oke ụkọ, nakwa na ọnụ ọgụgụ dị ukwuu nke mmetọ ụmụaka na igbu ọchụ bụ onye nwatakịrị ahụ maara. Ogbugbu Soham na Cambridgeshire, ebe a hụrụ ụmụagbọghọ abụọ dị afọ iri nwụrụ izu abụọ ka ha nwụsịrị n'ọnwa Ọgọstụ afọ 2002, bụ ihe atụ a ma ama - onye gburu ụmụ agbọghọ ahụ, Ian Huntley, bụ onye ndị ọ metụtara maara, ọrụ ya dị ka onye nlekọta ụlọ akwụkwọ obodo nwere ike igosi ya dị ka nwoke nwere ọnọdụ ntụkwasị obi, onye na-agaghị eyi ka ọ bụ ihe ize ndụ nye ụmụaka ma ha maara ya ma ọ bụ na ọ bụghị. Ndị uwe ojii kwudịrị ndị mgbasa ozi mgbe ụmụ agbọghọ ahụ ka na-efu na ọ ga-abụ na onye ha maara tọọrọ ha. E jidere Huntley ihe dị ka awa iri na abụọ tupu a hụ ozu ụmụ agbọghọ abụọ ahụ, ọ bụ ezie na ruo mgbe mmepe a, ọtụtụ ọha na eze na ndị mgbasa ozi nwere ike ikpe na ụmụagbọghọ ahụ na-apụ n'anya dị ka ịtọrọ "ihe ize ndụ nke ndị ọbịa".<ref>{{Cite news|url=http://news.bbc.co.uk/1/hi/uk/2202479.stm|title=Are we too scared for our children?|date=August 19, 2002|publisher=[[BBC News]]}}</ref> Ogbugbu ụmụaka ndị sochirinụ, gụnyere nke Tia Sharp na South [[London]] na April Jones (onye a hụbeghị ozu ya) na Mid Wales n'afọ 2012, gosikwara na ọ bụ ndị ikom maara onye ahụ mere ya - n'ihe banyere Tia Sharp, ogbu ọchụ ahụ bụ onye òtù ezinụlọ. Enwekwara ikpe igbu ọchụ ebe onye ahụ bụ nwatakịrị tọrọ ya ma ọ bụ onye nọ n'afọ iri na ụma nke nnwere onwe ya dị ukwuu (ma e jiri ya tụnyere nkezi nwa na-eto eto) mere ka ọ ghara ikwe omume maka ndị uwe ojii ịchọpụta ma onye ahụ gburu ya maara onye ahụ. Otu ihe atụ a ma ama bụ Amanda Dowler, onye nọ n'afọ iri na ụma nke Surrey nke furu efu n'ọnwa Machị afọ 2002 ma hụ ozu ya na Hampshire ọnwa isii ka e mesịrị. Levi Bellfield, onye nọworị n'ụlọ mkpọrọ ndụ maka igbu ọchụ abụọ ọzọ, a mara ya ikpe maka igbu ọchụ ya ihe fọrọ nke nta ka ọ bụrụ afọ iri ka e mesịrị, ndị uwe ojii kwuru na ọ nwere ike ịbụ na ọ maara Bellfield dịka ọ bụ nna nke otu n'ime ndị enyi ya n'ụlọ akwụkwọ. N'afọ 2005, onye agbata obi ya dị anya bụ John McGrady gburu Rochelle Holness dị afọ iri na ise (15) ma mebie ya na ụlọ kansụl dị elu na obodo South London, mana dịka ọ dị n'ihe banyere Amanda Dowler, ndị uwe ojii enweghị ike ikwenye ma Rochelle Holness maara onye gburu ya. Nke a bụ ụkọ nke "ihe ize ndụ ndị ọbịa" ịtọrọ na igbu ụmụaka na United Kingdom, na n'ọnwa Mee afọ 2015, ndị nkatọ katọrọ vidiyo n'ịntanetị nke na-egosi ihe ize ndụ nke ndị bịara abịa na ọnọdụ ndị nwere ike ịtọrọ mmadụ, n'ihi mpụ ndị a dị ụkọ. N'ezie, ogbugbu Sarah Payne afọ iri na ise tupu mgbe ahụ nwere ike ịbụ ogbugbu kachasị ọhụrụ nke nwatakịrị na-erubeghị afọ iri na ụma site n'aka onye bịara abịa na Britain.<ref>{{Cite news|url=https://www.bbc.co.uk/news/blogs-trending-32706642|title=Would your child go off with a stranger?|date=May 12, 2015|publisher=[[BBC News]]}}</ref> == Leekwa == * ''Charley kwuru'' * Onye na-eri anụ n'ịntanetị * Nne na nna n'efu * Xenophobia == Ebensidee == {{Reflist|30em|refs=<ref name="Barbovschi et al.">{{cite book|last1=Barbovschi|first1=M.|last2=Marinescu|first2=V.|last3=Velicu|first3=A.|last4=Laszlo|first4=E.|editor1-last=Livingstone|editor1-first=Sonia|display-editors=etal|title=Children, Risk and Safety on the Internet: Research and Policy Challenges in Comparative Perspective|date=2012|publisher=Policy Press|location=Bristol, UK|isbn=978-1-84-742883-7|page=177|chapter-url=https://books.google.com/books?id=R__hfWbE3DwC&q=%22stranger+danger%22|chapter=Meeting New Contacts Online}}</ref> <ref name="Beam">{{cite news |last=Beam |first=Christopher |title=800,000 Missing Kids? Really? |url=http://www.slate.com/articles/news_and_politics/explainer/2007/01/800000_missing_kids_really.html |access-date=December 25, 2017 |work=Slate |date=January 17, 2007}}</ref> <ref name="Dubner">{{cite web |last=Dubner |first=Stephen J. |title=The Cost of Fearing Strangers (6 Jan 2009) |url=http://freakonomics.com/2009/01/06/the-cost-of-fearing-strangers/ |website=Freakonomics |access-date=December 25, 2017}}</ref> <ref name="Jackson & Scott">{{cite book|last1=Jackson|first1=Stevi|last2=Scott|first2=Sue|editor1-last=Lupton|editor1-first=Deborah|title=Risk and Sociocultural Theory: New Directions and Perspectives|date=1999|publisher=Cambridge University Press|isbn=0-52-164207-8|page=93|chapter-url=https://books.google.com/books?id=hyf-YWZleFgC&q=%22stranger+danger%22|chapter=Risk Anxiety and the Social Construction of Childhood}}</ref> <ref name="Kelty et al.">{{cite book|last1=Kelty|first1=Sally F.|last2=Giles-Corti|first2=Billie|last3=Zubrick|first3=Stephen R.|editor1-last=Beaulieu|editor1-first=N.P.|title=Physical Activity and Children: New Research|date=2008|publisher=Nova Science Publishers|location=New York|isbn=978-1-60-456306-1|pages=23–24|chapter-url=https://books.google.com/books?id=PbEC2dszV_UC&q=%22stranger+danger%22|chapter=Physical Activity and Young People: The Impact of the Built Environment in Encouraging Play, Fun and Being Active}}</ref> <ref name="Kitzinger">{{cite book |last=Kitzinger |first=Jenny |editor1-last=Jewkes, Yvonne |editor2-last=Letherby, Gayle |title=Criminology: A Reader |date=2002 |publisher=SAGE Publications |location=London, UK |isbn=0-7619-4710-8 |pages=145–6 |chapter-url=https://books.google.com/books?id=V1j5g8pvLxQC&q=%22stranger+danger%22&pg=PA145 |chapter=The Ultimate Neighbour From Hell? Stranger Danger and the Media Framing of Paedophiles}}</ref> <ref name="Strom">{{cite book |last1=Strom |first1=Paris S. |last2=Strom |first2=Robert D. |title=Thinking in Childhood and Adolescence |date=2013 |publisher=IAP |location=Charlotte, N.C. |isbn=978-1-62-396435-1 |pages=50–52 |url=https://books.google.com/books?id=0AQoDwAAQBAJ&q=%22stranger+danger%22}}</ref>}} == Njikọ mpụga == * [http://www.nationalarchives.gov.uk/films/1964to1979/filmpage_strangers.htm Ihe nkiri British Public Service site na 1973] * Child Lures Prevention - Mmemme maka ịkụziri ụmụaka nchekwa onwe onye. Gụnyere ihe mmụta na "Eziokwu banyere ndị ọbịa." [afọ kwesịrị ekwesị] * [https://web.archive.org/web/20150101101157/http://www.chp.edu/CHP/People+Smarts+for+Parents Ndị mmadụ nwere ọgụgụ isi maka ndị nne na nna] site na ụlọ ọgwụ ụmụaka nke Pittsburgh * National Center for Missing and Exploited Children (NCMEC) - Ozi agụmakwụkwọ maka obodo. Nwere ọtụtụ akwụkwọ n'efu. * Nolan, J., Raynes-Goldie, K., na McBride, M. (2011). The Stranger Danger: Exploring Surveillance, Autonomy, and Privacy in Children's Use of Social Media. Canadian Children Journal. (36)2, 24–32. * Davis, Jeff Rossen na Josh. "Undercover investigation: 'Stranger danger' applies to college kids, too". [[Òtù:Pages with unreviewed translations]] iu9cgo26lv1vszts5bv6rfcpur7uppt Spinall 0 14210 632607 496411 2026-05-11T07:36:42Z InternetArchiveBot 11600 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 632607 wikitext text/x-wiki {{Databox}} [[Category:Articles with hCards]] '''Oluseye Desmond Sodamola''', onye a maara dịka Spinall (nke bụbu DJ '''Spinall'''), bụ onye na-egwu egwu na Naijiria, onye na-emepụta ihe ndekọ, onye na-ede egwu, onye isi labelụ, na onye mgbasa ozi. O bu ụzọ bụrụ onye a ma ama na afo 2004, mgbe ọ na-arụ ọrụ dị ka DJ redio na Raypower 100.5 FM.<ref>{{Cite web|title=DJ Spinall speaks to Pulse on his journey, losing out at the SMWA's and meeting Killertunes|url=https://www.pulse.ng/entertainment/music/dj-spinall-on-wizkid-losing-out-on-smvas-and-career-pulse-exclusive-interview/m3c981m|work=Pulse Nigeria|accessdate=16 January 2020|date=21 March 2019}}</ref> O mechara sonye na Industry Nite ebe ọ kwalitere talent n'okpuru ala na ikpo okwu kwa izu.<ref>{{Cite web|author=Magazine|first=Tush|title=DJ SPINALL: Spinning Around the World|url=http://tushmagazine.com.ng/dj-spinall-spinning-around-the-world/|work=[[Tush Magazine]]|accessdate=14 January 2020|date=25 November 2015|archivedate=14 January 2020|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200114192022/http://tushmagazine.com.ng/dj-spinall-spinning-around-the-world/}}</ref> Ọ bụ onye isi DJ na [[Wande Coal]] mgbe ọ na-arụkọ ọrụ na [[Mavin Records]].<ref>{{Cite web|url=http://www.bellanaija.com/2013/02/06/activated-dj-spinall-joins-mavin-records/|title=Dj Spinall joins mavin's|publisher=bellanija|accessdate=}}</ref> O mepụtara ụdị ejiji ya nke a maara dị ka TheCAP, na-achọpụta mgbọrọgwụ ya na omenala ya. TheCAP, nke ndị Fans na-akpọ "TheCrazyAzzParty" kemgbe ahụ bụ ike ya na njirimara ya.<ref>{{Cite web|title=DJ Spinall, Ajebutter 22 are a year older today|url=https://www.pulse.ng/entertainment/celebrities/celebrity-birthday-dj-spinall-ajebutter-22-are-a-year-older-today/yg2ess9|work=Pulse Nigeria|accessdate=15 January 2020|date=2 June 2015|archivedate=15 January 2020|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200115064430/https://www.pulse.ng/entertainment/celebrities/celebrity-birthday-dj-spinall-ajebutter-22-are-a-year-older-today/yg2ess9}}</ref> Tupu Eprel afọ 2021, ọ na-akpọ aha DJ Spinall. N'otu ọnwa ahụ, ọ malitere usoro Afromix na Apple Music, na 15 Eprel afọ 2021, Spinall wepụtara Afromix, EP 1 ma kwado ihe ngosi telivishọn, Smirnoff Infamous Mix na MTV Base, Soundcity TV na usoro podcast na Audiomack na ụlọ ọrụ redio dị iche iche.<ref>{{Cite web|title=Afromix, Ep. 1 (DJ Mix) by Spinall|url=https://music.apple.com/ng/album/afromix-ep-1-dj-mix/1561009000|work=Apple Music|accessdate=18 May 2021}}</ref><ref>{{Cite web|title="Women Are More Talented Than Men", Niniola on Smirnoff InfamousMix|url=https://notjustok.com/article/niniola-brags-on-smirnoff-infamousmix-with-djspinall/|work=NotjustOk|accessdate=18 May 2021|date=17 April 2021}}</ref> Na 6 Eprel afọ 2021, Smirnoff Infamous Mix ihe omume mbụ gosipụtara onye ọbịa si [[Wurld (musician)|Wurld]].<ref>{{Cite web|author=Nwankpa|first=Adaugo|title=Smirnoff InfamousMix pilot episode hits airwaves & You should look out for It|url=https://www.bellanaija.com/2021/04/smirnoff-infamous-mix/|work=BellaNaija|accessdate=18 May 2021|date=12 April 2021}}</ref> N'afọ 2014, ọ malitere TheCAPMusic, ụlọ ọrụ ndekọ / njikwa. N'afọ sochirinụ, ọ bịanyere aka na ndị na-emepụta ihe na TheCAPMusic.<ref>{{Cite web|title=DJ Spinall speaks to Pulse on his journey, losing out at the SMWA's and meeting Killertunes|url=https://www.pulse.ng/entertainment/music/dj-spinall-on-wizkid-losing-out-on-smvas-and-career-pulse-exclusive-interview/m3c981m|work=Pulse Nigeria|accessdate=14 January 2020|date=21 March 2019}}</ref> Top Boy dị ka a na-akpọkarị ya, wepụtara egwu mbụ ya "GbaGbe E" na afọ 2014 nke gosipụtara [[Burna Boy]].<ref>{{Cite web|author=S|first=Deji|title=New Video: DJ Spinall Feat. Burna Boy – Gba Gbe è|url=https://www.bellanaija.com/2014/06/new-video-dj-spinall-feat-burna-boy-gba-gbe-e/|work=[[BellaNaija]]|accessdate=16 January 2020|date=5 June 2014}}</ref> Ya na ndị ọzọ dịka; 2Baba, [[Wizkid]], [[Wande Coal]], Davido, Mr Eazi, Tiwa Savage, [[Kizz Daniel]], na ọtụtụ ndị ọzọ. Abọm izizi nke Spinall bụ My Story: The Album (2015) ya na egwu "Oluwa", "Gba Gbe E", na "Money".<ref>{{Cite web|title=Album Review: DJ Spinall – My Story|url=https://www.360nobs.com/2016/08/album-review-dj-spinall-story/|work=360Nobs|accessdate=14 January 2020|date=9 August 2016|archivedate=14 January 2020|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200114192114/https://www.360nobs.com/2016/08/album-review-dj-spinall-story/}}</ref> N'afọ sochirinụ, na 10 Ọktoba afọ 2016, DJ Spinall wepụtara abọm nke abụọ ya akpọrọ ''TEN'' .<ref>{{Cite web|title=Religion and science inspired my new "Ten" album|url=https://www.pulse.ng/dj-spinall-religion-and-science-inspired-my-new-ten-album/wq86djj|work=Pulse Nigeria|accessdate=14 January 2020|date=11 October 2016|archivedate=14 January 2020|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200114192054/https://www.pulse.ng/dj-spinall-religion-and-science-inspired-my-new-ten-album/wq86djj}}</ref> Abọm ahụ nwere Davido, Sauti Sol, Mr Eazi, n'etiti ndị ọzọ, na ndị isi egwu "Package" nke gosipụtara Davido & "Ohema" nke gosipụtara Mr Eazi. E wepụtara abọm studio ya nke atọ, Dreams na 8 Ọktoba 2017 na egwu "Opoju", "Calm Down", na "Gimme Luv".<ref>{{Cite web|title=DJ Spinall Features Top Nigerian Artistes For Third Album ‘Dreams’|url=https://guardian.ng/life/whatsnew/dj-spinall-features-top-nigerian-artistes-for-third-album-dreams/|work=[[The Guardian (Nigeria)|The Guardia]]|accessdate=14 January 2020|archivedate=14 January 2020|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200114192054/https://guardian.ng/life/whatsnew/dj-spinall-features-top-nigerian-artistes-for-third-album-dreams/}}</ref> Na 26 Ọktoba afọ 2018, ọ wepụtara abọm studio nke anọ ya ''Iyanu'' .<ref>{{Cite web|title=DJ Spinall Drops Tracklist For "Iyanu" Album|url=https://www.pmnewsnigeria.com/2018/10/24/dj-spinall-drops-tracklist-for-iyanu-album/|work=[[P.M. News]]|accessdate=14 January 2020|date=24 October 2018}}</ref> Abọm ahụ nwere egwu abụọ gụnyere "Nowo", OkayAfrica na-ezo aka dị ka otu n'ime egwu iri na ise kachasị egwu Naịjirịa nke afọ 2018 nke gosipụtara [[Wizkid]], nke tokwara na MTV Base Official Naija Top 10 Countdown na "Baba" nke gosipụtara [[Kizz Daniel]], nke mere ya na MTV Base Top 20 Hottest Naija tracks nke afọ 2018.<ref>{{Cite web|title=The 15 Best Nigerian Songs of the Year So Far|url=https://www.okayafrica.com/nigerian-songs-music-2018-best-download/|work=[[OkayAfrica]]|accessdate=16 January 2020|date=21 June 2018}}</ref><ref>{{Cite web|title=Official Naija Top 10 Countdown|url=https://guardian.ng/saturday-magazine/weekend-beats/official-naija-top-10-countdown/|work=[[The Guardian (Nigeria)|Saturday Magazine]]|accessdate=16 January 2020|archivedate=16 January 2020|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200116070537/https://guardian.ng/saturday-magazine/weekend-beats/official-naija-top-10-countdown/}}</ref><ref>{{Cite web|title=MTV Base Top 20 Hottest Naija Tracks of 2018|url=https://www.informationng.com/2018/12/mtv-base-top-20-hottest-naija-tracks-of-2018-full-list.html|work=Information Nigeria|accessdate=16 January 2020}}</ref> Na 11 Disemba afọ 2020, o wepụtara abọm studio nke ise ya bụ ''Grace'', n'okpuru TheCAP Music na abụ ise mepụtara onwe ya.<ref>{{Cite web|title=DJ Spinall drops Star-Studded Album "Grace" featuring Tiwa Savage, Minz & Omah Lay|url=https://www.bellanaija.com/2020/12/dj-spinall-grace-album/|work=BellaNaija|accessdate=5 February 2021|date=11 December 2020}}</ref><ref>{{Cite web|title=DJ Spinall’s ‘Grace’ feels like a playlist [Pulse Album Review]|url=https://www.pulse.ng/entertainment/music/dj-spinall-grace-album-review/tbzt73f|work=Pulse Nigeria|accessdate=5 February 2021|date=17 December 2020}}</ref><ref>{{Cite web|title=Here’s the Star-Studded Tracklist for DJ Spinall’s forthcoming Album "Grace"|url=https://www.bellanaija.com/2020/12/dj-spinall-grace/|work=BellaNaija|accessdate=5 February 2021|date=7 December 2020}}</ref> Abọm ahụ nwere egwu isii kachasị elu, "Dis Love" nke gosipụtara [[Wizkid]] & Tiwa Savage, "Sere" nke gosipụtara [[Fireboy DML]], "Pressure" nke gosipụtara Dice Ailes, "Everytime" nke gosipụtara Kranium, "Tonight" nke gosipụtara [[Omah Lay]], na "EDI" nke gosipụtara Reminisce. N'afọ 2015, Spinall ghọrọ onye DJ Afrịka mbụ na-eme ihe nkiri na SXSW festival na Austin, [[Texas]], ya na ndị ọzọ na-akwado isonyere Spinall na ogbo gụnyere; Davido, Sarkodie, R2Bees na onye nnabata Eddie Kadi .<ref>{{Cite web|title=Photos of African stars at SXSWest Africa, Texas|url=https://www.pulse.ng/entertainment/music/ice-prince-dj-spinall-sarkodie-photos-of-african-stars-at-sxswest-africa-texas/zp1jbv8|work=Pulse Nigeria|accessdate=14 January 2020|date=25 March 2015}}</ref> Ọ bụkwa onye DJ mbụ nke Naijiria gara obodo ise na United States, gụnyere [[New York City]], Miami, Houston, Austin, na Washington, D.C. N'afọ 2017, ọ bụ DJ gọọmentị maka BET Awards na Los Angeles, California.<ref>{{Cite web|title=‘DJ Spinall’ Official DJ For BET International Awards 2017|url=https://www.channelstv.com/2017/06/23/dj-spinall-official-dj-bet-international-awards-2017/|publisher=[[Channels TV|Channels Television]]|accessdate=14 January 2020}}</ref> E gosipụtara onyinye ahụ n'ụwa niile, nke mekwara ka ọ nweta nlebara anya n'ụwa niile dị ka Disc Jockey na-asụ ụzọ Afrobeat n'ụwa. N'abalị iri abụọ na otu n'ọnwa Eprel afọ 2019, Spinall ghọrọ onye DJ mbụ nke Naijiria na-eme ihe ngosi na XOYO na London na DJ mbụ nke Naijiria na-eme ihe nkiri na Glastonbury Festival na 29 June afọ 2019.<ref>{{Cite web|title=Complex Sessions 033: DJ Spinall|url=https://www.complex.com/music/2019/04/complex-sessions-033-dj-spinall|work=[[Complex (magazine)|Complex]]|accessdate=14 January 2020|archivedate=14 January 2020|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200114192013/https://www.complex.com/music/2019/04/complex-sessions-033-dj-spinall}}</ref><ref><nowiki>{{Cite web|url=</nowiki>https://guardian.ng/saturday-magazine/dj-spinall-to-perform-at-glastonbury-festival-today/%7Ctitle=DJ<nowiki> Spinall to perform at Glastonbury festival today|date=29 June 2019|website=[[The Guardian {Nigeria)|The Guardian]]|access-date=30 June 2019}}</nowiki></ref> === Mmalite ndụ na TheCAP Music === A mụrụ Oluseye Desmond Sodamola na June 2, na afọ 1984, na [[Lagos]] ma ọ bụ onye nke atọ n'ime ụmụnne ise.<ref>{{Cite web|author=Kool|first=C. J.|title=Colourful Radio|url=https://www.colourfulradio.com/content/guest/39587|work=[[Colourful Radio]]|accessdate=15 January 2020|archivedate=15 January 2020|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200115064436/https://www.colourfulradio.com/content/guest/39587}}</ref> Ọ gụrụ akwụkwọ praịmarị na nke sekọndrị na [[Ȯra Lagos|Lagos Steeti]], wee kwaga [[Ȯra Ogun|Ogun Steeti]], iji mụọ Electrical and Electronics Engineering na Mahadum Olabisi Onabanjo, ebe ọ natara nzere BSc ya.<ref>{{Cite news|title=Educational Background – DJ Spinall|url=http://thenet.ng/2016/07/10-things-you-didnt-know-about-nigerias-fast-rising-jockey-dj-spinall/|accessdate=1 August 2016|work=Nigerian Entertainment Today – Nigeria's Number 1 Entertainment Daily|date=29 July 2016}}</ref> Ahụmahụ egwu mbụ nke Spinall dị ka nwata, bụ ige ntị na ụfọdụ ihe ndekọ vinyl nke nne na nna ya na-akpọ ma dị ka ya si kwuo "N'ụtụtụ, papa m ga-eteta, ma mepee akwa, wee malite ịkpọ ụfọdụ [[Fela Kuti]], na King Sunny Adé ndekọ. "<ref>{{Cite web|title=The Artist Is Present: DJ Spinall Wants to Push Afrobeats to the World, Without Forgetting the Culture|url=https://www.okayafrica.com/dj-spinall-artist-is-present/|work=[[OkayAfrica]]|accessdate=14 January 2020|date=9 June 2017}}</ref> Nke a kpụrụ ya ma kpalie mmasị ya maka egwu mgbe ọ kirisịrị DJ ọ goro ka ọ kpọọ egwu na ụlọ akwụkwọ sekọndrị. === 2017–18: ''Nrọ'', na ''Iyanu'' === TheCAP Music wepụtara abọm studio ya nke atọ bụ Dreams n'onwe ya na 8 Ọktoba afọ 2017. Abọm ahụ gosipụtara ndị ọbịa sitere na [[Niniola]], [[Wurld (musician)|Wurld]], [[Ycee]], [[Wizkid]], [[Simi (singer)|Simi]], Mr Eazi, [[Harrysong]], Davido, [[Wande Coal]], [[Reekado Banks]], na Olamide. Ndị isi egwu abọm ahụ gụnyere: "Opoju" nke gosipụtara [[Wizkid]], "Calm Down" nke gosipụtara Mr Eazi, na "Gimme Luv" nke gosipụtara Olamide. Na 18 Nọvemba afọ 2017, Spinall kwupụtara Party Of Your Dreams album launch na 26 Nọvemba na Grand Ballroom nke Oriental Hotel, Victoria Island, Lagos na afọ 2018, Spinall kwupụtara mbipụta nke abụọ nke Party of Your Dreams na [[Lagos]] na 7 Disemba afọ 2018, ya na ndị na-akwado DJs; DJ Big N, DJ Consequence, [[DJ Enimoney]], [[DJ Lambo]], na ndị ọzọ ga-egwu egwu na mmemme ahụ.<ref>{{Cite web|title=#PartyOfYourDreams: We’ve got the Juice on how you can attend DJ Spinall’s Album Launch Party|url=https://www.bellanaija.com/2017/11/dj-spinalls-album-launch/|work=[[BellaNaija]]|accessdate=15 January 2020|date=18 November 2017}}</ref><ref>{{Cite web|author=Idowu|first=Tomi|title=Your Definitive Event Guide to Christmas 2018 in Lagos|url=http://culturecustodian.com/your-definitive-event-guide-to-christmas-2018-in-lagos/|work=The Culture Custodian|accessdate=15 January 2020|date=3 December 2018}}</ref> N'afọ 2019, Sodamola nwere egwu mbụ ya na UK na London nke akpọrọ Party of Your Dreams na 21 Eprel afọ 2019 na XOYO!<ref>{{Cite web|title=DJ Spinall Presents: Party Of Your Dreams, London – Notjustok|url=https://notjustok.com/news/dj-spinall-presents-party-of-your-dreams-london/|work=[[NotJustOk]]|accessdate=15 January 2020|date=24 February 2019}}</ref>. Na 24 Ọktọba afọ 2018, DJ Spinall kesara ihe nkiri na ndị na-emepụta ihe na abọm studio nke anọ ya Iyanu .<ref>{{Cite web|title=DJ Spinall Drops Tracklist For "Iyanu" Album|url=https://www.pmnewsnigeria.com/2018/10/24/dj-spinall-drops-tracklist-for-iyanu-album/|work=[[P.M. News]]|accessdate=15 January 2020|date=24 October 2018}}</ref> Ndị ọbịa na abọm ahụ bụ [[Wizkid]], [[Kizz Daniel]], Davido, [[Burna Boy]], Tekno, Nonso Amadi, [[Wurld (musician)|Wurld]], Dotman, na ndị ọzọ. Ọ bụ naanị DJ Spinall mepụtara abọm ahụ ma Killertunes, CKAY, Nonso Amadi, Benie Macaulay na Stg mepụtara ya. Ndị isi egwu abọm ahụ gụnyere: "Nowo" nke gosipụtara [[Wizkid]] na "Baba" nke gosipụtara [[Kizz Daniel]].<ref>{{Cite web|title=DJ Spinall's New Album 'Iyanu' Is Here|url=https://www.okayafrica.com/listen-stream-dj-spinall-iyanu/|work=[[OkayAfrica]]|accessdate=15 January 2020|date=26 October 2018}}</ref> TheCAP Music wepụtara abọm ahụ n'onwe ya na 26 Ọktoba afo 2018. === 2019-2020: Beyonce Presents: Making The Gift, na The Recording Academy === N'afọ 2019, Beyonce wepụtara ihe nkiri pụrụ iche nke were otu awa nke akpọrọ [[Beyoncé Knowles|Beyonce]] Presents: Making The Gift .<ref>{{Cite web|title=Watch "Beyoncé Presents: Making The Gift" {{!}} ABC Updates|url=https://abc.com/news/insider/watch-beyonce-presents-making-the-gift-on-abc-and-the-abc-app|work=[[American Broadcasting Company|ABC]]|accessdate=16 January 2020}}</ref> E mere ihe nkiri telivishọn a na Egypt, Nigeria, South Africa, na United States. E gosipụtara ihe nkiri ahụ na 16 Septemba na ABC, ebe DJ Spinall pụtara ma kwuo banyere abọm The Lion King: The Gift, ntọala nke ihe nkiri ahụ.<ref>{{Cite web|title=Beyoncé Making The Gift – Documentary 2019|url=https://www.youtube.com/watch?v=cZDVZJX4FDQ|accessdate=16 January 2020}}</ref> N'afọ 2020, Spinall so na ndị isi egwu 2,300 sonyere na klas The Recording Academy nke afọ 2020, ya na Bankulli, Lil Nas X, Gunna, Victoria Monét, Juls, n'etiti ndị ọzọ maka 63rd Annual Grammy Awards.<ref>{{Cite web|title=Nigeria: Bankulli, DJ Spinall join Recording Academy|url=https://www.musicinafrica.net/magazine/nigeria-bankulli-dj-spinall-join-recording-academy|work=Music In Africa|accessdate=5 February 2021|language=en|date=15 July 2020}}</ref> Na 26 Julaị afọ 2020, Spinall kwuru banyere Grammy Award na This Sunday show na [[DJ Cuppy]] na Africa Now Radio site na Apple Music.<ref>{{Cite web|author=Gitau|first=Susan|title=Apple Music's Africa Now Radio With Cuppy Features DJ Spinall This Sunday|url=https://africa.com/apple-musics-africa-now-radio-with-cuppy-features-dj-spinall-this-sunday/|work=Africa.com|accessdate=5 February 2021|date=29 July 2020}}</ref> O sokwa n'ọtụtụ ndị ama ama dịka D'banj, Praiz na Olisa ịga nnọkọ pụrụ iche nke MTN kwadoro maka ọrụ egwu MusicTour.<ref>{{Cite web|date=2020-01-11|title=D’Banj, DJ Spinall, Praiz, Olisa, others turned up for MTN’s MusicTime|url=https://www.vanguardngr.com/2020/01/dbanj-dj-spinall-praiz-olisa-others-turned-up-for-mtns-musictime/|accessdate=2021-02-26|work=Vanguard News|language=en-US}}</ref> === Ndekọ, mbipụta na nkesa === Na 11 Septemba afọ 2018, Ọ bịanyere aka na nkwekọrịta mba ụwa na Atlantic Records UK<ref>{{Cite web|title=DJ Spinall Signs Deal With Atlantic Records, UK|url=http://thenet.ng/dj-spinall-signs-deal-atlantic-records-uk/|work=[[Nigerian Entertainment Today]]|accessdate=27 September 2018|date=11 September 2018}}</ref> na nkwekọrịta mbipụta na Warner Chappell Music UK.<ref>{{Cite web|title=Amber Davis Promoted to Head of A&R at Warner Chappell Music U.K.|url=https://www.billboard.com/articles/news/8526029/amber-davis-promoted-warner-chappell-music-uk|work=[[Billboard (magazine)|Billboard]]|accessdate=14 January 2020}}</ref> === Nkwenye === Ọ bịanyere aka na nkwekọrịta na Guinness Nigeria dị ka Smirnoff<ref>{{Cite news|title=DJ Spinall Becomes A Smirnoff Brand Ambassador|url=http://thenet.ng/2015/06/dj-spinall-becomes-a-smirnoff-brand-ambassador/|accessdate=2 August 2016|date=17 June 2015}}</ref> Brand Ambassador na afọ 2015 ma megharịa nkwekọrịta ahụ na afọ 2016, 2017, 2018 na afọ 2019.<ref>{{Cite news|title=DJ SPINALL RENEWS CONTRACT WITH SMIRNOFF|url=http://thenationonlineng.net/dj-spinall-renews-contract-smirnoff/|accessdate=2 August 2016|date=23 July 2016}}</ref> Na 20 Machị afọ 2018, Spinall bịanyere aka na nkwekọrịta ọtụtụ nde naira na Pepsi Nigeria.<ref>{{Cite web|title=Pepsi Signs DJ Cuppy, DJ Spinall, DJ Xclusive, DJ Obi As Ambassadors – INFORMATION NIGERIA|url=http://www.informationng.com/2018/03/pepsi-signs-dj-cuppy-dj-spinall-dj-xclusive-dj-obi-as-ambassadors.html|work=INFORMATION NIGERIA|accessdate=10 August 2018|date=20 March 2018}}</ref> == Ihe ngosi a ma ama == O meela ọtụtụ ihe omume na ihe ngosi a ma ama kemgbe ọ ghọrọ onye a ma ama, na-eme ihe omume dịka: * Otu Lagos Brand Launch (2016)<ref>{{Cite web|author=Adesanya|first=Adedayo|title=One Lagos Brand Launch Bar Beach Day 2|url=http://pulse.ng/events/one-lagos-brand-launch-bar-beach-day-2-id5321762.html|accessdate=2 August 2016|archivedate=2 August 2016|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160802073432/http://pulse.ng/events/one-lagos-brand-launch-bar-beach-day-2-id5321762.html}}</ref> * One Africa Music Fest New York (2017)<ref>{{Cite web|author=Akan|first=Joey|title=DJ Spinall: Disc jockey thinks One Africa Music Fest was wrongly reported, he is the wrong one|url=https://www.pulse.ng/buzz/dj-spinall-disc-jockey-thinks-one-africa-music-fest-was-wrongly-reported-he-is-the-wrong-one-id6730745.html|work=Pulse Ghana|accessdate=27 September 2018|archivedate=27 September 2018|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180927125131/https://www.pulse.ng/buzz/dj-spinall-disc-jockey-thinks-one-africa-music-fest-was-wrongly-reported-he-is-the-wrong-one-id6730745.html}}</ref> * BET Awards 2017 Official DJ (2017)<ref>{{Cite web|title='DJ Spinall' Official DJ For BET International Awards 2017 • Channels Television|url=https://www.channelstv.com/2017/06/23/dj-spinall-official-dj-bet-international-awards-2017/|publisher=[[Channels TV]]|accessdate=27 September 2018|date=23 June 2017}}</ref> * Mixmag New York Gig (2017)<ref>{{Cite web|author=Mix|first=Pulse|title=DJ Spinall, DJ Tgarbs to perform at New York's The Lab NYC gig|url=https://www.pulse.ng/gist/dj-spinall-dj-tgarbs-to-perform-at-new-yorks-the-lab-nyc-gig-id6594102.html|work=Pulse Nigeria|accessdate=27 September 2018|archivedate=27 September 2018|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180927125210/https://www.pulse.ng/gist/dj-spinall-dj-tgarbs-to-perform-at-new-yorks-the-lab-nyc-gig-id6594102.html}}</ref> * MixMag "The LAB" New York (2018)<ref>{{Cite web|url=https://mixmag.net/read/dj-spinall-in-the-lab-nyc-dj-lab|title=DJ Spinall in The Lab NYC|work=Mixmag|accessdate=31 May 2019}}</ref> * Africa All Star Music Fest Toronto (2018)<ref>{{Cite web|author=Mawuli|first=David|title=Yemi Alade, Alikiba Falz others for Africa All Star Music Fest|url=https://www.pulse.com.gh/lifestyle/events/yemi-alade-alikiba-falz-others-for-africa-all-star-music-fest-id8672556.html|work=Pulse Ghana|accessdate=27 September 2018|archivedate=27 September 2018|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180927125119/https://www.pulse.com.gh/lifestyle/events/yemi-alade-alikiba-falz-others-for-africa-all-star-music-fest-id8672556.html}}</ref> * One Africa Music Fest, London (2018) * One Africa Music Fest, Dubai (2019)<ref>{{Cite web|title=Why are all Nigerian artists in Dubai? [Explainer]|url=https://www.pulse.ng/entertainment/music/here-is-why-davido-wizkid-burna-boy-teni-are-in-dubai/xylb5fy|work=Pulse Nigeria|accessdate=16 January 2020|date=14 November 2019}}</ref> * Emume Glastonbury (2019)<ref>{{Cite web|url=https://guardian.ng/saturday-magazine/dj-spinall-to-perform-at-glastonbury-festival-today/|title=DJ Spinall to perform at Glastonbury festival today|date=29 June 2019|work=The Guardian Nigeria News – Nigeria and World News|accessdate=30 June 2019|archivedate=30 June 2019|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190630022821/https://guardian.ng/saturday-magazine/dj-spinall-to-perform-at-glastonbury-festival-today/}}</ref> * Ememe Ọgwụgwụ (2019) [https://www.thisdaylive.com/index.php/2019/06/10/the-ends-festival-showcases-dj-spinall-at-londons-lloyd-park/] * Afro Nation, Portugal (2019) == Njem == TheCAPUS Tour 3.0 2018, malitere na 4 August na Washington, DC Njem ahụ malitere na obodo 9, obodo gụnyere [[Washington, D.C.|Washington]], DC, [[Minésótạ|Minnesota]], [[New York City]], Miami, Toronto, Dallas, Atlanta, [[Ndiánà|Indiana]] na Jacksonville, Florida.<ref>{{Cite web|title=DJ SPINALL set to commence US & Canada Tour – Olori Supergal|url=https://olorisupergal.com/2018/07/13/dj-spinall-set-to-commence-us-canada-tour/|work=Olori Supergal|accessdate=10 August 2018|date=13 July 2018|archivedate=10 August 2018|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180810142640/https://olorisupergal.com/2018/07/13/dj-spinall-set-to-commence-us-canada-tour/}}</ref> Ndị ọzọ * TheCAPSouthAfrican Tour * Njem TheCAPUS * Party Of Your Dreams London * Party Of Your Dreams Lagos * Njem TheCAPUK == Discography == === Albọm === {| class="wikitable" !Aha abọm !Nkọwapụta abọm |- |''Akụkọ m: The Album'' | * A tọhapụrụ ya: 28 Ọktoba 2015 * Label: TheCAP Music * Formats: Digital download |- |''Iri'' | * A tọhapụrụ ya: 10 Ọktoba 2016 * Label: TheCAP Music * Formats: Digital download, CD |- |''Nrọ''<ref>{{Cite web|author=Akan|first=Joey|title=DJ Spinall: disc jockey plans for third compilation album "Dreams"|url=http://www.pulse.ng/entertainment/music/dj-spinall-disc-jockey-plans-for-third-compilation-album-dreams-id7228963.html|accessdate=5 September 2017|archivedate=4 September 2017|archiveurl=https://web.archive.org/web/20170904100708/http://www.pulse.ng/entertainment/music/dj-spinall-disc-jockey-plans-for-third-compilation-album-dreams-id7228963.html}}</ref> | * A tọhapụrụ ya: 8 Ọktoba 2017 * Label: TheCAP Music * Formats: Digital download, CD |- |''Iyanu'' | * A tọhapụrụ ya: 26 Ọktoba 2018 * Label: TheCAP Music * Formats: Digital download, CD |- |''Grace'' | * A tọhapụrụ ya: 11 Disemba 2020 * Label: TheCAP Music * Formats: Digital download, CD |} === Ndị otu a họọrọ === * "Oluwa" (<small>feat</small>. M.I Abaga) (2014) * "Excuse Me" (<small>feat</small>. <small>Timaya</small>) (2015) * "Ịga" (<small>feat</small>. <small>Olamide</small>) (2015) * "Ọ dịghị iru újú" (<small>feat</small>. <small>[[Pheelz]]</small>) (2015) * "Package" (<small>feat</small>. <small>Davido</small> <small>na</small> <small>Del B</small>) (2016) * "Ohema" (<small>feat</small>. <small>Mr Eazi</small>) (2016) * "Pepe Dem" (feat. [[Yemi Alade]]) 2017 * "Nowo" (<small>feat</small>. <small>[[Wizkid]]</small>) (2018) * "Baba" (<small>feat</small>. <small>[[Kizz Daniel|Kiss Daniel]]</small>) (2018) * "Omoge" (<small>feat</small>. <small>Dotman</small>) (2018) * "What Do You See?" (<small>feat</small> Kojo Funds) (2019) * "[https://www.youtube.com/watch?v=EAcXCdMiuEo Dis Love]" (<small>feat</small> <small>[[Wizkid]]</small> & <small>Tiwa Savage</small>) (2019) * "When it comes to you Remix" (<small>feat</small> <small>Sean Paul</small> & DJ Spinall ft Tiwa Savage) (2019) * "EDI" (<small>feat</small> Reminisce) (2019) * "Nrụgide" (<small>feat</small> <small>Dice Ailes</small>) (2020) * "Everytime" (<small>feat</small> <small>Kranium</small>) (2020) * "Tonight" (<small>feat</small> <small>[[Omah Lay]]</small>) (2020) * "Sere" (<small>feat</small> <small>[[Fireboy DML]]</small>) (2020) * "Cloud 9" (feat Adekunle Gold) (2021) * "PALAZZO" (<small>na</small>. <small>Asake</small>) (2022) == Videography == {| class="wikitable" |+ !Afọ !Aha !Onye isi !Ref |- |2014 |"Gba Gbe E" nke gosipụtara [[Burna Boy]] |Duks | |- | rowspan="3" |2015 |"Oluwa" nke gosipụtara M.I Abaga, Byno | rowspan="2" |AJE Filmworks | |- |"Excuse Me" nke gosipụtara Timaya | |- |"No Sorrow" nke gosipụtara Pheelz |EOVisuals | |- | rowspan="3" |2016 |"Package" nke gosipụtara Davido, Del'B |Ndvdual Pictures | |- |"Money" nke gosipụtara 2Baba, [[Wande Coal]] | rowspan="2" |UA. Ihe oyiyi | |- |"Ohema" nke gosipụtara Mr Eazi | |- | rowspan="4" |2017 |"Gimme Luv" nke Olamide gosipụtara |Mattmax | |- |"Ojukokoro" nke gosipụtara [[Niniola]] | rowspan="2" |Adams Gud | |- |"Olowo" nke gosipụtara Davido, [[Wande Coal]] | |- |"On The Low" featuring [[Ycee|YCEE]] |HG2 Filmworks |<ref>{{Cite web|url=http://tooxclusive.com/videos/dj-spinall-low-ft-ycee-new-video/|title=DJ Spinall – On A Low ft. Ycee [New Video] » tooXclusive|date=8 November 2017|work=tooXclusive|accessdate=20 February 2019|archivedate=20 February 2019|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190220181326/http://tooxclusive.com/videos/dj-spinall-low-ft-ycee-new-video/}}</ref> |- | rowspan="3" |2018 |"Nowo" nke gosipụtara [[Wizkid]] | rowspan="2" |Onye isi Q |<ref>{{Cite web|url=https://notjustok.com/videos/video-dj-spinall-wizkid-nowo/|title=VIDEO: DJ Spinall & Wizkid – Nowo -|date=26 February 2018|accessdate=20 February 2019}}</ref> |- |"Baba" nke gosipụtara [[Kizz Daniel]] |<ref>{{Cite web|url=https://notjustok.com/videos/video-dj-spinall-ft-kizz-daniel-baba/|title=VIDEO: DJ Spinall ft. Kizz Daniel – Baba -|date=23 May 2018|accessdate=20 February 2019}}</ref> |- |"Omoge" nke gosipụtara Dotman |Mex |<ref>{{Cite web|url=https://notjustok.com/videos/video-dj-spinall-omoge-ft-dotman/|title=VIDEO: DJ Spinall – Omoge ft. Dotman -|date=6 November 2018|accessdate=19 February 2019}}</ref> |- | rowspan="4" |2019 |"What Do You See" featuring Kojo Funds | rowspan="2" |Meji Alabi |<ref>{{Cite web|url=https://notjustok.com/videos/video-dj-spinall-ft-kojo-funds-what-do-you-see/|title=VIDEO: DJ Spinall ft. Kojo Funds – What Do You See – Notjustok|date=28 February 2019|work=Latest Naija Nigerian Music, Songs & Video – Notjustok|accessdate=28 May 2019}}</ref> |- |"Dis Love" nke gosipụtara [[Wizkid]], Tiwa Savage |<ref>{{Cite web|title=New Music/Video: DJ Spinall Feat. Wizkid & Tiwa Savage – Dis Love|url=https://rhythm937.com/new-music-video-dj-spinall-feat-wizkid-tiwa-savage-dis-love/|work=[[Rhythm 93.7 FM Lagos]]|accessdate=18 January 2020|archivedate=19 December 2019|archiveurl=https://web.archive.org/web/20191219051404/https://rhythm937.com/new-music-video-dj-spinall-feat-wizkid-tiwa-savage-dis-love/}}</ref> |- |"Pepe Dem" nke gosipụtara [[Yemi Alade]] |Paul Gambit |<ref>{{Cite web|author=Kamunya|first=Mercy|title=DJ Spinall - Pepe Dem featuring Nigerian songtress Yemi Alade|url=https://www.legit.ng/1261589-dj-spinall-pepe-dem-ft-yemi-alade-video-lyrics-reactions.html|work=Legit.ng|accessdate=5 February 2021|language=en|date=26 September 2019}}</ref> |- |"EDI" nke gosipụtara Reminisce |TG Omori |<ref>{{Cite web|author=Okafor|first=Tokunbo|title=DJ Spinall - Edi: The catchy tune that you cannot resist|url=https://www.legit.ng/1262198-dj-spinall-edi-ft-reminisce-video-lyrics-reactions.html|work=Legit.ng|accessdate=5 February 2021|language=en|date=19 August 2020|archivedate=5 December 2020|archiveurl=https://web.archive.org/web/20201205182419/https://www.legit.ng/1262198-dj-spinall-edi-ft-reminisce-video-lyrics-reactions.html}}</ref> |- |2020 |"Mgbe ọ bụla" gosipụtara Kranium | rowspan="2" |Dalia Dias |<ref>{{Cite web|title=New Video: DJ Spinall feat. Kranium – Everytime|url=https://www.bellanaija.com/2020/07/dj-spinall-kranium-everytime/|work=BellaNaija|accessdate=5 February 2021|date=26 July 2020}}</ref> |- | rowspan="1" |2021 |"Sere" nke gosipụtara [[Fireboy DML]] |<ref>{{Cite web|title=New Video: DJ Spinall feat. Fireboy DML – Sere|url=https://www.bellanaija.com/2021/01/dj-spinall-fireboy-dml-sere-2/|work=BellaNaija|accessdate=5 February 2021|date=21 January 2021}}</ref> |- | rowspan="2" |2022 |"Cloud 9" nke gosipụtara Adekunle Gold |Dammy Twitch |<ref>{{Cite web|date=2021-12-03|title=LISTEN: Spinall and Adekunle Gold Deliver New Single 'Cloud 9'|url=https://notjustok.com/mp3-songs/spinall-adekunle-gold-cloud-9/|accessdate=2022-05-30|work=NotjustOk|language=en-US|archivedate=2022-05-30|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220530201238/https://notjustok.com/mp3-songs/spinall-adekunle-gold-cloud-9/}}</ref> |- |"Palazzo" nke gosipụtara Asake |TG Omori |<ref>{{Cite web|author=BellaNaija.com|date=2022-05-14|title=DJ Spinall & Asake’s “Palazzo” Is A Certified Party Starter|url=https://www.bellanaija.com/2022/05/dj-spinall-asake-palazzo/|accessdate=2022-05-30|work=BellaNaija|language=en-US}}</ref> |} == Ihe nrite na nhọpụta == {| class="wikitable" !Afọ !Emume onyinye !Nkọwa onyinye (s) !Onye natara ya !Nsonaazụ !Ref |- | rowspan="1" |2013 |Nigeria Entertainment Awards |World DJ |Ya onwe ya |{{Nom}} |<ref>{{Cite web|title=Nea Awards 2013 Full Nominees List|url=http://notjustok.com/2013/06/02/nigerian-entertainment-awards-2013-view-full-nominees-list/|publisher=Notjustok|accessdate=|archivedate=2016-03-04|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160304044109/http://notjustok.com/2013/06/02/nigerian-entertainment-awards-2013-view-full-nominees-list/}}</ref> |- | rowspan="3" |2014 |Nigeria Entertainment Awards |World DJ |Ya onwe ya |{{Won}} |<ref>{{Cite web|title=NEA Awards 2014 Winners List|url=http://tooxclusive.com/news/nea-awards-2014-winners-list/|publisher=Tooxclusive|accessdate=}}</ref> |- |Islander International Awards |Best Nigerian DJ |Ya onwe ya |{{Won}} |<ref>{{Cite web|title=He has been nominated and won|url=http://djspinall.com/about/|publisher=Tooxclusive|accessdate=|archiveurl=https://web.archive.org/web/20150816120130/http://djspinall.com/about/|archivedate=16 August 2015}}</ref> |- |Nigerian Broadcasters Merit Awards |Best Nigeria VDJ |Ya onwe ya (Channel O) |{{Won}} |<ref>{{Cite web|title=Winners at Nigerian Broadcasters Merit Awards (NBMA) 2014|url=http://jaguda.com/2014/11/16/winners-nigerian-broadcasters-merit-awards-nbma-2014/|publisher=Jaguda|accessdate=|archivedate=2017-02-04|archiveurl=https://web.archive.org/web/20170204232626/http://jaguda.com/2014/11/16/winners-nigerian-broadcasters-merit-awards-nbma-2014/}}</ref> |- | rowspan="2" |2015 |Nigeria Entertainment Awards |Nwoke Disc Jockey nke Afọ |Ya onwe ya |{{Nom}} |<ref>{{Cite web|title=NEA Awards 2015 nominees List|url=http://thenet.ng/2015/06/full-list-of-nominees-for-nigerian-entertainment-awards-2015/|publisher=The Net|accessdate=}}</ref> |- |City People Entertainment Awards |DJ nke Afọ |Ya onwe ya |{{Nom}} |<ref>{{Cite web|title=NotJustOk, Mavins, YBNL Nominated for City People Entertainment Awards 2015|url=http://notjustok.com/2015/07/14/notjustok-mavins-ybnl-nominated-for-city-people-entertainment-awards-2015/|publisher=Notjustok|accessdate=|archivedate=2016-05-03|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160503000002/http://notjustok.com/2015/07/14/notjustok-mavins-ybnl-nominated-for-city-people-entertainment-awards-2015/}}</ref> |- | rowspan="3" |2016 |Ihe nrite Beatz |Best DJ Male |Ya onwe ya |{{Won}} |<ref>{{Cite web|title=Thank You BellaNaijarians; We Won at the Beatz Awards 2.0! Kiss Daniel, DJ Cuppy, Cobhams Asuquo & More also Emerge Winners – See Full List|url=https://www.bellanaija.com/2016/12/thank-you-bellanaijarians-we-won-at-the-beatz-awards-2-0-kiss-daniel-dj-cuppy-cobhams-asuquo-more-also-emerge-winners-see-full-list/|work=[[BellaNaija]]|accessdate=18 January 2020|date=20 December 2016}}</ref> |- |City People Entertainment Awards |DJ nke Afọ |Ya onwe ya |{{Won}} |<ref>{{Cite news|title=Full List Of Winners at 2016 City People Entertainment Awards – Nigerian Entertainment Today – Nigeria's Top Website for News, Gossip, Comedy, Videos, Blogs, Events, Weddings, Nollywood, Celebs, Scoop and Games|url=http://thenet.ng/2016/07/full-list-of-winners-at-2016-city-people-entertainment-awards/|accessdate=5 September 2017|work=[[Nigerian Entertainment Today]]|date=26 July 2016}}</ref> |- |Nigeria Entertainment Awards |Mmekọrịta Disk Jockey nke Afọ |"Pepe Dem" (<small>gosipụtara</small> <small>[[Yemi Alade]]</small>) |{{Nom}} |<ref>{{Cite news|title=FULL nominee list for 2016 Nigerian Entertainment Awards (NEA) – Nigerian Entertainment Today – Nigeria's Top Website for News, Gossip, Comedy, Videos, Blogs, Events, Weddings, Nollywood, Celebs, Scoop and Games|url=http://thenet.ng/2016/06/full-nominee-list-for-2016-nigerian-entertainment-awards-nea/|accessdate=5 September 2017|work=[[Nigerian Entertainment Today]]|date=17 June 2016}}</ref><ref>{{Cite web|author=Solanke|first=Abiola|title=NEA 2016: Adekunle Gold, Olamide, Kiss Daniel, others win big|url=http://www.pulse.ng/buzz/nea-2016-adekunle-gold-olamide-kiss-daniel-others-win-big-id5460429.html|work=Pulse Nigeria|accessdate=5 September 2017|archivedate=3 July 2018|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180703162917/http://www.pulse.ng/buzz/nea-2016-adekunle-gold-olamide-kiss-daniel-others-win-big-id5460429.html}}</ref> |- | rowspan="4" |2017 |Ihe nrite Beatz |Best DJ Male |Ya onwe ya |{{Won}} |<ref>{{Cite web|title=2017 Beatz Awards! Soundcity Africa is Best Entertainment TV / Radio Station Brand!|url=https://soundcity.tv/news/2017-beatz-awards-soundcity-africa-is-best-entertainment-tv-radio-station-brand/|publisher=[[Soundcity TV]]|accessdate=18 January 2020}}</ref> |- |City People Entertainment Awards |DJ nke Afọ |Ya onwe ya |{{Won}} |<ref>{{Cite web|title=#CPMA2017: Full List Of Winners at the City People Music Awards {{!}} City People Magazine|url=http://www.citypeopleonline.com/cpma2017-full-list-winners-city-people-music-awards/|work=City People Magazine|accessdate=5 September 2017|date=7 August 2017}}</ref> |- |Nigeria Entertainment Awards |Best Disc Jockey |Ya onwe ya |{{Nom}} |<ref>{{Cite web|author=Solanke|first=Abiola|title=Wizkid, Tekno, Davido nominated for Best Single NEA 2017|url=http://www.pulse.ng/buzz/wizkid-tekno-davido-nominated-for-best-single-nea-2017-id6960379.html|work=Pulse Nigeria|accessdate=5 September 2017|archivedate=3 July 2018|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180703162920/http://www.pulse.ng/buzz/wizkid-tekno-davido-nominated-for-best-single-nea-2017-id6960379.html}}</ref> |- |Africa Muzik Magazine Awards & Music Festival (AFRIMMA) |Best DJ Africa |Ya onwe ya |{{Won}} |<ref>{{Cite web|title=AFRIMMA 2017 WINNERS – AFRIMMA|url=http://afrimma.com/afirimma2017nomination-polls/|work=Africa Muzik Magazine Awards & Music Festival|accessdate=27 September 2018|archivedate=15 September 2018|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180915061129/http://afrimma.com/afirimma2017nomination-polls/}}</ref> |- | rowspan="8" |2018 |Ihe nrite Beatz |Best DJ Male |Ya onwe ya |{{Won}} |<ref>{{Cite web|title=Johnny Drille, DJ Cuppy, DJ Spinall, Killertunes win top awards at #TheBeatzAwards 2018 (PHOTOS) » YNaija|url=https://ynaija.com/johnny-drille-dj-cuppy-dj-spinall-killertunes-take-top-awards-at-thebeatzawards-2018/|work=[[YNaija]]|accessdate=18 January 2020|date=22 November 2018}}</ref> |- | rowspan="3" |All Africa Music Awards |Best DJ Africa |Ya onwe ya |{{Nom}} | rowspan="3" |<ref>{{Cite web|title=FULL LIST: Simi, Nasty C among top contenders as AFRIMA unveils nominees|url=https://lifestyle.thecable.ng/full-list-afrima-nominees-for-2018/|work=[[TheCable]] Lifestyle|accessdate=27 September 2018|date=29 August 2018}}</ref> |- |Mmekọrịta kacha mma nke Afrịka |"Nowo" (<small>featuring</small>. <small>[[Wizkid]])</small> |{{Nom}} |- |Onye egwu nwoke kachasị mma na Western Africa |"Nowo" (<small>featuring</small>. <small>[[Wizkid]])</small> |{{Nom}} |- | rowspan="2" |Africa Muzik Magazine Awards & Music Festival (AFRIMMA) |Mmekọrịta kacha mma |"Nowo" (<small>featuring</small>. <small>[[Wizkid]])</small> |{{Nom}} | rowspan="2" |<ref>{{Cite web|title=2018 Nominees – AFRIMMA|url=http://afrimma.com/2018-nominees/|work=African Muzik Magazine Awards|accessdate=27 September 2018|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180926170427/http://afrimma.com/2018-nominees/|archivedate=26 September 2018}}</ref> |- |Best Dj Africa |Ya onwe ya |{{Won}} |- |Abryans Style and Fashion Awards |Most Stylish Male Celebrity of the Year |Ya onwe ya |{{Nom}} |<ref>{{Cite web|title=Most Stylish Male Celebrity of the Year|url=https://abryanzstyleandfashionawards.com/most-stylish-male-celebrity-of-the-year/|work=Abryanz Style and Fashion Awards|accessdate=17 January 2019|archivedate=19 January 2019|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190119122348/https://abryanzstyleandfashionawards.com/most-stylish-male-celebrity-of-the-year/}}</ref> |- | rowspan="2" |Soundcity MVP Awards Festival | rowspan="2" |African DJ nke Afọ |Ya onwe ya |{{Nom}} |<ref>{{Cite web|title=Full list of winners at the 2018 SOUNDCITY MVP awards – Premium Times Nigeria|url=https://www.premiumtimesng.com/entertainment/music/304307-full-list-of-winners-at-the-2019-soundcity-mvp-awards.html|work=[[Premium Times]]|accessdate=14 January 2020|date=6 January 2019}}</ref> |- | rowspan="3" |2019 |Ya onwe ya |{{Won}} |<ref>{{Cite web|title=Burna Boy, Tiwa Savage, Rema, Teni & More Win Big at 2020 Soundcity MVP Awards|url=https://www.okayafrica.com/full-list-of-2020-soundcity-mvp-award-winners-nigerian-music/|work=[[OkayAfrica]]|accessdate=14 January 2020|date=13 January 2020}}</ref> |- |Ihe nrite Beatz |Best DJ Male |Ya onwe ya |{{Won}} |<ref>{{Cite web|title=Thank You BellaNaijarians! We WON at The Beatz Awards 2019 & So Did Kel P Vibes, Johnny Drille {{!}} See Full List|url=https://www.bellanaija.com/2019/11/beatz-awards-2019-winners/|work=[[BellaNaija]]|accessdate=18 January 2020|date=26 November 2019}}</ref> |- |Africa Muzik Magazine Awards & Music Festival (AFRIMA) |Best DJ Africa |Ya onwe ya |{{Won}} |<ref>{{Cite web|title=Here are the 2019 AFRIMMA Nominees|url=https://www.okayafrica.com/here-are-the-2019-afrimma-nominees-burna-boy-wizkid/|work=[[OkayAfrica]]|accessdate=14 January 2020|date=7 August 2019}}</ref><ref>{{Cite web|title=Here Are All of the Winners at the 2019 AFRIMMA Awards|url=https://www.okayafrica.com/afrimma-2019-awards-winners-list/|work=[[OkayAfrica]]|accessdate=14 January 2020|date=28 October 2019}}</ref> |- | rowspan="1" |2020 |Africa Muzik Magazine Awards & Music Festival |Best DJ Africa |Ya onwe ya |{{Nom}} |<ref>{{Cite web|title=African Muzik Magazine Awards 2020: All the winners|url=https://www.musicinafrica.net/magazine/african-muzik-magazine-awards-2020-all-winners|work=Music In Africa|accessdate=11 November 2021|language=en|date=16 November 2020}}</ref> |- | rowspan="4" |2021 |Africa Muzik Magazine Awards &amp;amp; Music Festival |Best DJ Africa |Ya onwe ya |{{Nom}} | |- |Ihe nrite Beatz |Nwoke DJ nke Afọ |Ya onwe ya |{{Won}} |<ref>{{Cite web|title=Here’s the Full List of Nominees For The Beatz Awards 2021|url=https://www.bellanaija.com/2021/10/heres-the-full-list-of-nominees-for-the-beatz-awards-2021/|work=BellaNaija|accessdate=11 November 2021|date=29 October 2021}}</ref> |- |African Entertainment Awards USA |DJ kacha mma |Ya onwe ya |{{Nom}} | |- |All Africa Music Awards |Best African DJ |Ya onwe ya |{{Nom}} |<ref>{{Cite web|title=All Africa Music Awards 2021: All the nominees|url=https://www.musicinafrica.net/magazine/all-africa-music-awards-2021-all-nominees|work=Music In Africa|accessdate=11 November 2021|language=en|date=23 September 2021}}</ref> |} == Leekwa == * Ndepụta nke ndị DJ Naịjirịa == Edensibia == {{Reflist}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] [[Òtù:Pages with unreviewed translations]] dwp2vp1w8dbjanufz33oua404922o9g Shatta Wale 0 14422 632592 541000 2026-05-11T03:44:24Z InternetArchiveBot 11600 Rescuing 7 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 632592 wikitext text/x-wiki  {{Databox}} [[Category:Articles with short description]] [[Category:Short description is different from Wikidata]] [[Category:Articles with hCards]] [[Category:Pages using infobox musical artist with associated acts]] '''Charles Nii Armah Mensah Jr'''., (amụrụ na 17 [[Ọktoba]] ń afọ 1984) bụ onye mba Ghana na-ese reggae-dancehall. A maara ya site na aha ya bụ Shatta Wale, bụbu Bandana .<ref name="chattahse">{{Cite web|url=http://www.myjojyonline.com/entertainment/2013/December-28th/a-repented-shatta-wale-apologizes-to-charter-house.php|title=A 'repented' Shatta Wale apologizes to Charter House|publisher=MyJoyOnline|accessdate=6 May 2014}}</ref><ref>{{Cite web|author=Online|first=Peace FM|title=Shatta Wale Sends Message To NPP Over E-Levy Bill (VIDEO)|url=https://www.peacefmonline.com/pages/showbiz/news/202202/460000.php|accessdate=2022-02-04|work=Peacefmonline.com - Ghana news|archivedate=2023-10-05|archiveurl=https://web.archive.org/web/20231005111547/https://www.peacefmonline.com/pages/showbiz/news/202202/460000.php}}</ref> Egwu ya a maara nke ọma bụ "Dancehall King", "My level" na "We taking over".A makwaara ya maka Already from Beyoncé's Black is King Album nke gosipụtara Major Lazer . Egwu ya "Dancehall King" mere ka ọ bụrụ Onye omenkà nke afọ na mbipụta afọ 2014 nke Vodafone Ghana Music Awards. Wale bụkwa onye na-eme ihe nkiri nke pụtara na ihe nkiri ''Never Say Never''<ref>{{Cite web|url=http://citifmonline.com/2014/09/26/shata-wale-features-in-new-movie-never-say-never/|title=Shata Wale features in new movie, "Never Say Never"|author=Nyabor|first=Jonas|date=2014-09-26|work=citifmonline.com|language=en-US|accessdate=2018-12-16|archivedate=2019-04-26|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190426192533/http://citifmonline.com/2014/09/26/shata-wale-features-in-new-movie-never-say-never/}}</ref>, The trial of Shatta Wale na Shattered Lives .<ref>{{Cite web|url=https://www.pulse.com.gh/entertainment/movies/the-trial-of-shatta-wale-movie-to-be-premiered-on-may-12-id8278859.html|title='The trial of Shatta Wale' movie to be premiered on May 12|author=Ayamga|first=Emmanuel|work=www.pulse.com.gh|date=20 April 2018|language=en-US|accessdate=2018-12-16|archivedate=2018-12-16|archiveurl=https://web.archive.org/web/20181216163527/https://www.pulse.com.gh/entertainment/movies/the-trial-of-shatta-wale-movie-to-be-premiered-on-may-12-id8278859.html}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://pulse.com.gh/movies/trailer-shatta-wale-bisa-kdei-majid-michel-star-in-new-movie-shattered-lives-id4523160.html|title=Trailer Shatta Wale, Majid Michel, and Bisa Kdei star in new movie "Shattered Lives"|work=Pulse.com.gh|date=5 January 2016|publisher=David Mawuli|accessdate=28 January 2016|archivedate=1 March 2016|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160301085731/http://pulse.com.gh/movies/trailer-shatta-wale-bisa-kdei-majid-michel-star-in-new-movie-shattered-lives-id4523160.html}}</ref> A họpụtara ndekọ Wale nke afọ 2004 "Moko Hoo" maka Ghana Music Award.<ref>{{Cite web|url=https://www.ghanacelebrities.com/2018/08/10/shatta-wale-tells-sad-story-bandana-days-hunger-best-friend-cockroaches-mice-frogs-roommates/|title=Shatta Wale Tells Sad Story Bandana Days – Ghana Celebrities|date=10 August 2018|work=ghanacelebrities.com|accessdate=18 December 2018|archivedate=4 February 2022|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220204021017/https://www.ghanacelebrities.com/2018/08/10/shatta-wale-tells-sad-story-bandana-days-hunger-best-friend-cockroaches-mice-frogs-roommates/}}</ref> N'afọ 2014, ọ ruru ogo iri atọ na asatọ na E.tv's "Top 100 Most Influential Ghanaian" Awards chart.<ref>{{Cite web|url=http://citifmonline.com/2015/02/17/etv-100-influential-list/|title=Etv 100 Influential List – City Fm|date=17 February 2015|work=cityfmonline.com|accessdate=17 March 2017|archivedate=27 March 2019|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190327221853/http://citifmonline.com/2015/02/17/etv-100-influential-list/}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://newsghana.com.gh/shatta-wale-almost-clocked-hundred-songs-for-2015/|title=Shatta Wale Almost Clocked Hundred Songs for 2015 – News Ghana|date=28 December 2015|work=newsghana.com.gh|accessdate=11 April 2017}}</ref> Kemgbe ahụ, ọ na-apụta na chaatị kwa afọ. A họpụtara ya dịka "Onye egwu kachasị emetụta" na soshal midia n'afọ 2017.<ref>{{Cite web|url=https://mobile.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/Shatta-Wale-ranked-as-2017-Most-Influential-Musician-on-Social-Media-628487|title=Shatta Wale Ranked As 2017 Most Influential Musician on Social Media – Ghana Web|date=22 February 2017|work=ghanaweb.com|accessdate=20 March 2018}}</ref> O mere ihe ndekọ dị ka onye na-ese egwu na-agba egwu iji merie ihe nrite iri na otu na mmemme afọ 2019 3 Music Awards.<ref>{{Cite web|url=https://mobile.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/Shatta-Wale-tops-all-at-2019-3-Music-Awards-734593|title=Shatta Wale Tops All At 2019 3Music Awards - Ghana Web|date=1 April 2019|work=ghanaweb.com|accessdate=28 February 2020}}</ref> == Mmalite ndụ ya == A mụrụ Charles Nii Armah Mensah Jr. na Accra, Ghana na ụlọ ọgwụ ndị uwe ojii na 17 Ọktoba na afo 1984 nye Charles Nii Armah Mensah Snr na Elsie Evelyn Avemegah . Nna ya bụ onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị, onye ọchụnta ego na onye ọrụ iwu.<ref>{{Cite web|author=Sasa|first=Tuandike|date=2018-05-21|title=Who is Shatta Wale father?|url=https://yen.com.gh/110010-who-shatta-wale-father.html|accessdate=2021-03-25|work=Yen.com.gh - Ghana news.|language=en}}</ref> Shatta Wale gara Seven Great Princes Academy na Dansoman, nke dị na Accra, ebe o gosipụtara mmekọrịta maka nka ma mee ihe nkiri a ma ama, ''By'' the Fireside, na National Theatre of Ghana.<ref>{{Cite web|date=11 February 2018|title=Shatta Wale Gong Gong Beater Fireside Maame Dokono – 3 News|url=https://www.3news.com/showbiz/shatta-wale-gong-gong-beater-fireside-maame-dokono/amp/|accessdate=12 March 2018|work=3news.com|archivedate=5 April 2018|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180405090355/http://3news.com/showbiz/shatta-wale-gong-gong-beater-fireside-maame-dokono/amp/}}</ref> Ọ gara n'ihu na Winneba Secondary School ebe ọ nwetara agụmakwụkwọ nke abụọ ya.Ọ malitere ọrụ egwu ya na-eto eto site na aha a gbazinyere na njirimara-Doggy- aha ọ na-asọpụrụ onye egwu DanceHall kachasị amasị ya n'oge ahụ- Yoggy Doggy . Mgbe ahụ, ọ gbanwere na Bandana - aha nke mere ka ọ bụrụ onye ama ama mgbe otu egwu egwu gasịrị. Ọ nwụrụ na egwu, e liri ya ruo ọtụtụ afọ, naanị iji kpọlite ya na aha ọhụrụ, Shatta Wale, njirimara ọhụrụ na egwu siri ike nke egwu mgbe egwu gasịrị. === 2019–2020 === N'afọ 2019, ya na Beyonce nwekwara mmekorita akpọrọ “Already” na abọm ya The Lion King: The Gift nke a họpụtara na Grammy Awards.<ref>{{Cite web|date=November 20, 2019|url=https://www.cheatsheet.com/entertainment/beyonce-grammy-nomination-lion-king.html|title=Beyoncé Earns Grammy Nomination for Her Album, 'The Lion King: The Gift'|author=Dzurillay|first=Julia|publisher=Showbiz CheatSheet|accessdate=August 13, 2020|archivedate=February 4, 2022|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220204071543/https://www.cheatsheet.com/entertainment/beyonce-grammy-nomination-lion-king.html/}}</ref> === 2021– === N'afọ 2021, a họpụtara ya maka onyinye abụọ ma merie 'Best Virtual Entertainer of the Year' Award na International Reggae and World Music Awards (IRAWMA).<ref>{{Cite web|title=Sarkodie, Shatta Wale, Kwame Yeboah, DJ Switch win awards at 2021 IRAWMA - MyJoyOnline.com|url=https://www.myjoyonline.com/sarkodie-shatta-wale-kwame-yeboah-dj-switch-win-awards-at-2021-irawma/|accessdate=2021-05-18|work=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> == Egwú egwu == Ọ bụ onye Ghana mbụ haziri egwu dijitalụ na YouTube nke a kpọrọ Faith Concert . A haziri egwu ahụ iji wetara ndị Ghana na ndị na-ege ya ntị n'ụwa niile olileanya n'oge ọgụ megide ọrịa COVID-19.<ref>{{Cite web|url=https://www.myjoyonline.com/entertainment/music/playback-shatta-wale-holds-faith-concert/|title=Playback: Shatta Wale holds Faith concert|date=2020-04-04|work=MyJoyOnline.com|language=en-US|accessdate=2020-04-08|archivedate=2020-08-07|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200807052616/https://www.myjoyonline.com/entertainment/music/playback-shatta-wale-holds-faith-concert/}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/Faith-Concert-Shatta-Wale-thrills-over-130-000-fans-with-ecstatic-live-band-music-914833|title=Faith Concert: Shatta Wale thrills over 130,000 fans with ecstatic live band music|work=www.ghanaweb.com|date=5 April 2020|accessdate=2020-04-08}}</ref> The Ministry of Communications, Ghana, họpụtara ya na onye egwu Highlife bụ Kuami Eugene dị ka ndị isi egwu maka mmemme mmeghe ngwa COVID-19 nke emere na Mọnde Eprel 13, afọ 2020.<ref>{{Cite web|date=2020-04-14|title=Why Ghana govment do virtual concert take launch COVID-19 app wey people no fit download?|url=https://www.bbc.com/pidgin/tori-52267513|accessdate=2020-08-04|work=BBC News Pidgin}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.myjoyonline.com/entertainment/music/shatta-wale-kuami-eugene-fancy-gadam-others-perform-at-virtual-concert-to-launch-covid-19-tracker-app/|title=Archive copy|accessdate=2022-06-09|archivedate=2020-08-07|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200807060306/https://www.myjoyonline.com/entertainment/music/shatta-wale-kuami-eugene-fancy-gadam-others-perform-at-virtual-concert-to-launch-covid-19-tracker-app/}} . He is the King of African Dancehall</ref> Na Satọdee 17 Ọktoba afọ 2020, o mere nnukwu oriri ụbọchị ọmụmụ, nke ndị ezinụlọ ya na ndị enyi ya bịara n'ụlọ obibi ya dị na East Legon iji mee ncheta ọmụmụ ya nke iri atọ na isii.<ref>{{Cite web|date=2020-10-18|title=Photos and videos from Shatta Wale's all-white birthday party|url=https://www.myjoyonline.com/entertainment/music/photos-and-videos-from-shatta-wales-all-white-birthday-party/|accessdate=2020-10-20|work=MyJoyOnline.com|language=en-US|archivedate=2020-11-01|archiveurl=https://web.archive.org/web/20201101005303/https://www.myjoyonline.com/entertainment/music/photos-and-videos-from-shatta-wales-all-white-birthday-party/}}</ref> == Ihe nrite == Onye isi obodo Worcester, Joseph Petty, nyere Shatta Wale Key to the City na 8 Julaị afọ 2017.<ref>{{Cite web|url=https://mobile.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/Shatta-Wale-receives-key-to-City-of-Worcester-in-US-556921|title=Shatta Wale receives key to City of Worcester in US|publisher=GhanaWeb|date=9 July 2017}}</ref> Na 18 Machị afọ 2018, e nyere Wale ihe nrite maka onyinye ya na reggae na Ghana na 37th Annual [[Chicago]] Music Awards (CMA), ya na 36th International Reggae & World Music Awards (IRAWMA).<ref>{{Cite web|url=https://mobile.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/Shatta-Wale-honoured-at-2018-IRAWMA-635735|title=Shatta Wale Honoured at 2018 IRAWMA – Ghana Web|date=18 March 2018|work=ghanaweb.com|accessdate=19 March 2018}}</ref> == Nkwenye == N'afọ 2014, Wale ghọrọ onye nnọchi anya Guinness Ghana Breweries. na dịka onye nnọchi anya Rush Energy Drink.<ref>{{Cite web|url=http://www.dailyguideghana.com/shatta-wale-contract-in-danger/|title=Archived copy|accessdate=2015-06-13|archiveurl=https://web.archive.org/web/20150626102456/http://www.dailyguideghana.com/shatta-wale-contract-in-danger/|archivedate=26 June 2015}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://showbiz.peacefmonline.com/pages/news/201601/267168.php|title=Shatta Wale Signed As Brand Ambassador For Rush Energy Drink|first=Peace FM|author=Online|work=peacefmonline.com|accessdate=11 April 2017|archivedate=12 March 2016|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160312115442/http://showbiz.peacefmonline.com/pages/news/201601/267168.php}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.ghanaparrot.com/shatta-wale-is-the-new-ambassador-for-rush-energy-drink|title=Archived copy|accessdate=2016-02-29|archiveurl=https://web.archive.org/web/20170928061323/http://www.ghanaparrot.com/shatta-wale-is-the-new-ambassador-for-rush-energy-drink|archivedate=28 September 2017}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.ghanaweb.com/mobile/wap/article.php?ID=408614|title=GhanaWeb Mobile|work=ghanaweb.com|accessdate=11 April 2017|archivedate=28 September 2017|archiveurl=https://web.archive.org/web/20170928060216/https://www.ghanaweb.com/mobile/wap/article.php?ID=408614}}</ref> Na ọnwa Septemba afọ 2017, Kasapreko Company, ndị na-emepụta ọtụtụ ihe ọṅụṅụ na-aba n'anya na nke na-abụghị mmanya na-aba n'anya na Ghana, kpughere Wale dị ka onye nnọchi anya ọhụrụ ha maka Storm Energy Drink.<ref>{{Cite web|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/Kasapreko-signs-Shatta-Wale-as-brand-Ambassador-for-Storm-Energy-Drink-585527|title=Kasapreko signs Shatta Wale as brand Ambassador for Storm Energy Drink|work=ghanaweb.com|date=28 September 2017|accessdate=13 January 2018}}</ref> Na 17 Nọvemba afọ 2017, Shatta Wale bịanyere aka na nkwekọrịta na Boss Baker Beef Roll dị ka onye nnọchi anya akara.<ref>{{Cite web|url=https://mobile.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/Shatta-Wale-inks-Multi-Million-deal-with-Boss-Baker-Beef-Roll-601397|title=Shatta Wale Inks A Multi Million Deal With Boss Baker Beef Rolls – Ghana Web|date=17 November 2017|work=ghanaweb.com|accessdate=15 January 2018}}</ref> Infinix Ghana, ụlọ ọrụ smartphone, na Wednesday, Septemba 11, na afọ 2019, kwupụtara Shatta Wale dị ka onye nnọchi anya Brand ya<ref>{{Cite web|url=https://kasapafmonline.com/2019/09/shatta-wale-is-infinix-mobile-brand-ambassador/|title=Shatta Wale is Infinix Mobile brand ambassador &#124; Kasapa102.5FM|first=Edward|author=Acquah|date=11 September 2019|accessdate=9 June 2022|archivedate=4 February 2022|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220204045607/https://kasapafmonline.com/2019/09/shatta-wale-is-infinix-mobile-brand-ambassador/}}</ref> == Esemokwu == N'ọnwa Ọktọba afọ 2021, Shatta Wale kwuru na ọ bụ ụgha na a gbagburu ya ma na-anata ọgwụgwọ. O mechara nyefee onwe ya n'ihi na ndị uwe ojii kwupụtara na a chọrọ ya.<ref>{{Cite web|title=Shatta Wale remanded in police custody for one week - MyJoyOnline.com|url=https://www.myjoyonline.com/shatta-wale-remanded-in-police-custody-for-one-week/|accessdate=2021-10-23|work=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> Ndị uwe ojii Ghana jidere ya maka ebubo na ọ na-etinye aka na ịmepụta na mgbasa ozi iji mepụta egwu na ụjọ.<ref>{{Cite web|title=Shatta Wale arrested over hoax shooting incident - MyJoyOnline.com|url=https://www.myjoyonline.com/shatta-wale-arrested-over-hoax-shooting-incident/|accessdate=2021-10-23|work=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=Shatta Wale to appear in court today over hoax shooting - MyJoyOnline.com|url=https://www.myjoyonline.com/shatta-wale-to-appear-in-court-today-over-hoax-shooting/|accessdate=2021-10-23|work=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> A kpọgara ya n'ụlọ mkpọrọ otu izu.<ref>{{Cite web|date=2021-10-21|title=Shatta Wale and three others remanded for one week over shooting prank|url=https://citinewsroom.com/2021/10/shatta-wale-and-three-others-remanded-for-one-week/|accessdate=2021-10-24|work=Citinewsroom - Comprehensive News in Ghana|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite news|title=Ghana court remand Shatta Wale in police custody for one week|work=BBC News Pidgin|url=https://www.bbc.com/pidgin/tori-58991898|accessdate=2021-10-24}}</ref><ref>{{Cite web|date=2021-10-21|title=Shatta Wale, three others remanded for a week|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/Shatta-Wale-three-others-remanded-for-a-week-1385038|accessdate=2021-10-24|work=GhanaWeb|language=en|archivedate=2021-10-24|archiveurl=https://web.archive.org/web/20211024084732/https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/Shatta-Wale-three-others-remanded-for-a-week-1385038}}</ref> Na Tuesday, 26 Ọktoba na afo 2021, e nyere Shatta Wale mgbapụta GH ·100,000 nke nkwenye onwe ya na ntị taa. A kwụsịla ikpe ahụ ruo Nọvemba 9, afọ 2021.<ref>{{Cite web|title=As it happened: Shatta Wale granted ¢100k bail|url=https://www.myjoyonline.com/as-it-happened-shatta-wale-medikal-each-granted-100k-bail/?param=}}</ref><ref>{{Cite web|title=Shatta Wale granted bail|date=26 October 2021|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/Shatta-Wale-granted-bail-1388353|accessdate=9 June 2022|archivedate=17 April 2022|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220417234620/https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/Shatta-Wale-granted-bail-1388353}}</ref><ref>{{Cite news|title=Shatta Wale arrest bail: Ghana court grant star Shatta Wale Ghc100,000 bail|work=BBC News Pidgin|url=https://www.bbc.com/pidgin/world-59034460}}</ref> Otu izu abụọ ka a tọhapụrụ onye na-ese ihe na mgbapụta, e jidere ya na esemokwu ọzọ ya na ndị uwe ojii ka ọ na-apụ na nzukọ ya na ndị ama ama a kpọrọ n'iwu nke onye isi ndị uwe ojii Ghana. Shatta Wale mere mkpesa maka mmeso na-ezighị ezi na nzukọ ahụ mgbe e kwuru na ndị ọrụ ibe ya niile kwere ka ha jiri ekwentị ha ma ọ bụghị. O mechara kọọrọ nzukọ ahụ ma gbuo ikpere n'ala n'ihu IGP George Akuffo Dampare ịrịọ mgbaghara.<ref>{{Cite web|author=Online|first=Peace FM|title=Shatta Wale Kneels Before IGP to Beg After Storming Out Of Meeting|url=https://www.peacefmonline.com/pages/showbiz/news/202111/455518.php|accessdate=2021-11-13|work=Peacefmonline.com - Ghana news|archivedate=2021-11-23|archiveurl=https://web.archive.org/web/20211123105025/https://www.peacefmonline.com/pages/showbiz/news/202111/455518.php}}</ref> == Discography == === Albọm === * Mgbe Oké Ifufe (2016)<ref>{{Cite web|title=Shatta Wale Dancehall star announces first studio album|url=http://pulse.com.gh/music/shatta-wale-dancehall-star-announces-first-studio-album-id4720075.html|work=Pulse.com.gh|date=23 February 2016|publisher=David Mawuli|accessdate=26 February 2016|archivedate=13 December 2024|archiveurl=https://web.archive.org/web/20241213220333/https://www.pulse.com.gh/music/shatta-wale-dancehall-star-announces-first-studio-album-id4720075.html}}</ref> * Igwe 9 (2017, hip hop mixtape)<ref>{{Cite web|title=Cloud 9 ; Shatta Wales First Hip-pop MixTape Album|url=https://fussghana.com/cloud-9-shatta-wales-first-hip-pop-mixtape/|work=Fussghana.com|date=20 December 2020|publisher=Kay Adams|accessdate=30 July 2021|archivedate=4 February 2022|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220204061621/https://fussghana.com/cloud-9-shatta-wales-first-hip-pop-mixtape/}}</ref> * ''Ọchịchị'' (2018)<ref name="https">{{Cite web|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/LIVE-UPDATES-Shatta-Wale-s-Reign-album-launch-and-concert-692371|title=LIVE UPDATES: Shatta Wale's 'Reign' album launch and concert {{!}} Entertainment 2018-10-13|work=ghanaweb.com|date=13 October 2018|accessdate=14 October 2018}}</ref> * Wonder Boy (2019)<ref>{{Cite web|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/Shatta-Wale-s-Wonder-Boy-album-a-mark-of-greatness-791383|title=Shatta Wale's 'Wonder Boy' album, a mark of greatness|work=www.ghanaweb.com|date=21 October 2019|language=en|accessdate=2020-01-11}}</ref> === Single === {| class="wikitable" !Afọ !Aha !Abọm !Ref. |- |2016 |''Aroma'' |Ego Afọ Mixtape |<ref>{{Cite web|title=New Music Shatta Wale – Aroma (Prod. by Shatta Wale)|url=http://pulse.com.gh/music/new-music-shatta-wale-aroma-prod-by-shatta-wale-id4579241.html|work=Pulse.com.gh|date=19 January 2016|publisher=David Mawuli|accessdate=25 January 2016|archivedate=13 December 2024|archiveurl=https://web.archive.org/web/20241213220333/https://www.pulse.com.gh/music/new-music-shatta-wale-aroma-prod-by-shatta-wale-id4579241.html}}</ref> |- |2016 |''Dị Ka Gị'' |Mgbe Oké Ifufe ahụ gasịrị |<ref>{{Cite web|title=New Music Shatta Wale – Like You (Prod. by Shatta Wale)|url=http://pulse.com.gh/music/new-music-shatta-wale-like-you-prod-by-shatta-wale-id4719831.html|work=Pulse.com.gh|date=23 February 2016|publisher=David Mawuli|accessdate=26 February 2016|archivedate=13 December 2024|archiveurl=https://web.archive.org/web/20241213220333/https://www.pulse.com.gh/music/new-music-shatta-wale-like-you-prod-by-shatta-wale-id4719831.html}}</ref> |- |2015 |Eziokwu |Amaghị | |- |2016 |Ekpere gbuo Dem |Amaghị | |- |2016 |Kakai |Amaghị | |- |2016 |''Ogologo oge'' |Mgbe Oké Ifufe ahụ gasịrị |<ref>{{Cite web|title=New Music Shatta Wale – Longtime (Ets3) (Prod. by Shatta Wale)|url=http://pulse.com.gh/music/new-music-shatta-wale-longtime-ets3-prod-by-shatta-wale-id4716613.html|work=Pulse.com.gh|date=22 February 2016|publisher=David Mawuli|accessdate=26 February 2016|archivedate=13 December 2024|archiveurl=https://web.archive.org/web/20241213220333/https://www.pulse.com.gh/music/new-music-shatta-wale-longtime-ets3-prod-by-shatta-wale-id4716613.html}}</ref> |- |2016 |''Dancehall King (Nkebi nke 2)'' |Mgbe Oké Ifufe ahụ gasịrị |<ref>{{Cite web|title=New Music Shatta Wale – Dancehall King (Part 2) (Prod. by Shatta Wale)|url=http://enterghana.com/music-download-shatta-wale-dancehall-king-part-2/|work=EnterGhana.com|publisher=Chris Kwabena|accessdate=15 May 2016|archivedate=5 June 2016|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160605031150/http://enterghana.com/music-download-shatta-wale-dancehall-king-part-2/}}</ref> |- |2017 |''Ndị kpọrọ asị'' |Amaghị |<ref>{{Cite web|title=New Music Shatta Wale – Haters|url=https://www.ghbestpromo.com/2017/09/shatta-wale-ft-mr-eazi-haters-officia.html|work=Ghnewslab.com|publisher=Desmond Drickly|accessdate=19 September 2017|archivedate=7 August 2020|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200807061206/https://ghbestpromo.com/2017/09/shatta-wale-ft-mr-eazi-haters-officia.html}}</ref> |- |2017 |''Affi Di Money'' |Amaghị |<ref>{{Cite web|title=New Music Shatta Wale – Affi Di Money (Prod. by Da Maker)|url=https://www.ghbestpromo.com/2017/10/shatta-wale-affi-di-money.html|work=Ghbestpromo.com|publisher=Desmond Drickly|accessdate=11 October 2017|archivedate=7 August 2020|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200807074839/https://ghbestpromo.com/2017/10/shatta-wale-affi-di-money.html}}</ref> |- |2017 |''Ihere na-eme gị'' |Amaghị |<ref>{{Cite web|title=Shatta Wale – Shame On You (Prod. by Shawers)|url=https://www.ghnewslab.com/2017/11/lyrics-shatta-wale-shame-on-you-lyrics.html|work=Ghnewslab.com|publisher=Desmond Drickly|accessdate=12 November 2017|archivedate=24 January 2018|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180124120518/http://www.ghnewslab.com/2017/11/lyrics-shatta-wale-shame-on-you-lyrics.html}}</ref> |- |2017 |''Ọdachi'' |Iweghara Afrịka |<ref>{{Cite web|title=Shatta Wale – Disaster (Prod. by Shawers)|url=https://www.ghnewslab.com/2017/11/lyrics-shatta-wale-disaster-lyrics.html|work=Ghnewslab.com|publisher=Desmond Drickly|accessdate=16 November 2017|archivedate=5 December 2018|archiveurl=https://web.archive.org/web/20181205024519/http://www.ghnewslab.com/2017/11/lyrics-shatta-wale-disaster-lyrics.html}}</ref> |- |2017 |''Patoranking'' |Iweghara Afrịka |<ref>{{Cite web|title=New Music Shatta Wale – Patoranking (Prod. by Salti)|url=https://www.ghnewslab.com/2019/04/shatta-wale-ft-medikal-packaging.html|work=Ghnewslab.com|publisher=Desmond Drickly|accessdate=18 November 2017}}</ref> |- |2018 |''Zylofon'' |Amaghị |<ref>{{Cite news|url=http://ghmix.com/download-music/shatta-wale-zylofon-prod-by-willisbeatz/|title=Shatta Wale – Zylofon (Prod. By Willisbeatz) {{!}}|date=2018-01-31|accessdate=2018-01-31}}</ref> |- |2018 |''Ezi Onye kwere ekwe'' |Amaghị |<ref>{{Cite news|url=http://www.gheventplus.net/2018/02/19/shatta-wale-ft-addi-self-natty-lee-true-believer-prod-by-m-o-g/|title=Shatta Wale Ft. Addi Self & Natty Lee – True Believer (Prod. by M.O.G) {{!}}|date=2018-02-19|accessdate=2018-02-20}}</ref> |- |2018 |''Ego Taya Dem'' |Amaghị |<ref>{{Cite news|url=http://www.gheventplus.net/2018/02/19/shatta-wale-ego-taya-dem-prod-willis-beatz/|title=Shatta Wale – Ego Taya Dem (Prod By Willis Beatz) {{!}}|date=2018-02-19|accessdate=2018-02-20}}</ref> |- |2018 |''Oké Ifufe'' |Amaghị |<ref>{{Cite news|url=https://www.ghpop.com/2018/download-song/shatta-wale-storm-prod-da-maker/|title=Shatta Wale – Storm (Prod. by Da Maker) {{!}} Ghpop.com|date=2018-02-28|work=Ghpop.com|accessdate=2018-03-06|language=en-US}}</ref> |- |2018 |''Shito'' |Amaghị |<ref>{{Cite news|url=https://www.ghpop.com/2018/download-song/shatta-wale-shito-prod-mog-beatz/|title=Shatta Wale – Shito (Prod by MOG Beatz) {{!}} Ghpop.com|date=2018-03-06|work=Ghpop.com|accessdate=2018-03-06|language=en-US}}</ref> |- |2018 |''Onye na-eme ihe nkiri'' |Amaghị |[https://web.archive.org/web/20220606155524/https://www.ghupload.com/] |- |2018 |''Ọkụ égbè eluigwe'' |Amaghị |<ref>{{Cite web|url=https://www.pulse.com.gh/entertainment/music/new-music-shatta-wale-x-millitants-thunder-fire/311fem1|title=Shatta Wale x Millitants{{sic|hide=y}} – Thunder Fire|date=1 June 2018|work=Entertainment}}</ref> |- |2018 |Don't Baby My Baby |Ọchịchị | |- |2018 |Bend Over |Ọchịchị | |- |2018 |Squeeze |Ọchịchị | |- |2018 |Ana m akwa ụta |Ọchịchị | |- |2018 |Ọ bụrụ na m hụrụ |Ọchịchị | |- |2018 |Nye Dem Ihe |Ọchịchị | |- |2018 |Crazy |Ọchịchị | |- |2018 |Ọnụ ọgụgụ |Ọchịchị | |- |2018 |Ihe Ebube |Ọchịchị | |- |2018 |Rosalinda |Ọchịchị | |- |2018 |Nwanne nwanyị |Ọchịchị | |- |2018 |Akụkọ Mama |Ọchịchị | |- |2018 |Gringo |Ọchịchị | |- |2018 |Iche M E Mere |Ọchịchị | |- |2018 |Siza |Ọchịchị | |- |2018 |Ọpụpụ |Ọchịchị | |- |2018 |Ụdị Otu Ụzọ |Ọchịchị | |- |2018 |Ọkwa m |Amaghị | |- |2019 |Shatta na 9 (feat. 9TYZ) |Amaghị | |- |2019 |Packaging (feat. Medikal) |Amaghị | |- |2019 |Run 4 yuh life |Amaghị | |- |2019 |''Ọ dịghị Anya'' |Amaghị |<ref>{{Cite web|title=Shatta Wale – No Look (Prod. By Beatz Vampire)|url=https://www.ghnewslab.com/2019/11/shatta-wale-no-look-prod-by-beatz-vampire.html|work=Ghnewslab.com|publisher=Desmond Drickly|accessdate=22 November 2019}}</ref> |- |2019 |''Amụma ihu igwe'' |Amaghị |<ref>{{Cite web|title=Shatta Wale – Weather Forecast (Prod. By Paq)|url=https://www.ghnewslab.com/2019/11/shatta-wale-weather-forecast-prod-by-paq.html|work=Ghnewslab.com|publisher=Desmond Drickly|accessdate=21 November 2019}}</ref> |- |2019 |''I Hate Nonsense'' |Amaghị |<ref>{{Cite web|title=Shatta Wale – I Hate Nonsense (Kweku Smoke Diss)|url=https://www.ghnewslab.com/2019/11/shatta-wale-hate-nonsense-kweku-smoke-diss.html|work=Ghnewslab.com|publisher=Desmond Drickly|accessdate=16 November 2019}}</ref> |- |2019 |''Borjor'' |Amaghị |<ref>{{Cite web|title=Shatta Wale – Borjor|url=https://www.ghnewslab.com/2019/10/shatta-wale-borjor.html|work=Ghnewslab.com|publisher=Desmond Drickly|accessdate=21 October 2019}}</ref> |- |2020 |''Miss Money'' |Amaghị |<ref>{{Cite web|author=CratesHub|first=Alloh|title=Shatta Wale – Miss Money ft. Medikal - CratesHub.com|url=https://www.ghupload.com/best-of-myself-by-shatta-wale/|accessdate=2020-07-18|work=www.ghupload.com|language=en-gb|archivedate=2021-06-23|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210623190007/https://www.ghupload.com/best-of-myself-by-shatta-wale/}}</ref> |- |2020 |Ahodwo Las Vegas ft Kofi Jamar, Amerado, Ypee, Kweku Flick, King Paluta, Phrimpong & Phaize |Amaghị |<ref>{{Cite web|author=NytMare|first=Blogger's|date=2020-12-17|title=Shatta Wale – Ahodwo Las Vegas ft. Kofi Jamar, Amerado, Ypee , Kweku Flick, King Paluta, Phrimpong & Phaize|url=https://www.ghanamotion.com/shatta-wale-ahodwo-las-vegas-ft-kofi-jamar-amerado-ypee-kweku-flick-king-paluta-phrimpong-phaize/|accessdate=2020-12-19|work=Ghanamotion.com|language=en-US|archivedate=2022-02-04|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220204060959/https://www.ghanamotion.com/shatta-wale-ahodwo-las-vegas-ft-kofi-jamar-amerado-ypee-kweku-flick-king-paluta-phrimpong-phaize/}}</ref> |- |2020 |Party with the Stars (Feat. Munga Honorable, Tifa) |Amaghị |<ref>{{Cite web|author=Twum|first=Fredrick|title=Shatta Wale - Party with the Stars (Feat. Munga Honorable, Tifa)|url=https://hipradar.net/shatta-wale-party-with-the-stars-ft-munga-honorable-x-tifa-mp3-download/|work=hipradar.net|date=23 December 2020|publisher=Hipradar|accessdate=23 December 2020|archivedate=4 February 2022|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220204060959/https://hipradar.net/shatta-wale-party-with-the-stars-ft-munga-honorable-x-tifa-mp3-download/}}</ref> |- |2022 |A mụrụ Crey |Amaghị | |- |- |2022 |Bess Lyf ft Jupitar |Amaghị | |- |- |2022 |Egwu Mi |Amaghị | |- |- |2022 |Banyere Chineke |Amaghị | |- |} == Videography == {| class="wikitable" !Afọ !Aha !Onye isi !Ref. |- |2020 |Hajia Bintu (feat. Ara B & Captan) |Shatta Wale & PKMI | |- |2019 |Agwaetiti |Yaw Skyface |<ref>{{Cite web|url=https://www.ghanacelebrities.com/2019/01/13/watch-behind-the-scene-photos-and-videos-of-shatta-wales-island-music-video-shot-at-ada/|title=Watch 'Behind The Scene' Photos and Videos of Shatta Wale's 'Island' Music Video Shot At Ada|date=2019-01-13|work=GhanaCelebrities.Com|language=en-US|accessdate=2020-01-11|archivedate=2022-02-04|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220204061912/https://www.ghanacelebrities.com/2019/01/13/watch-behind-the-scene-photos-and-videos-of-shatta-wales-island-music-video-shot-at-ada/}}</ref> |- |2019 |Crazy |sesan | |- |201 |Ọkwa m |Sesan |<ref>{{Cite web|url=http://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/television/videos.php?ID=55647|title=Shatta Wale - My Level (Official Video)|work=www.ghanaweb.com|date=9 December 2018|language=en|accessdate=2020-01-11}}</ref> |- |2018 |''Gringo'' |Sesan |<ref>{{Cite news|url=https://www.gheventplus.net/2018/05/05/shatta-wale-gringo-official-video/|title=Shatta Wale – Gringo (Official Video) {{!}}|date=2018-05-05|accessdate=2018-05-06|language=en-US}}</ref> |- |2018 |''Ihe akaebe bọmbụ'' |Sesan |<ref>{{Cite news|url=http://www.gheventplus.net/2018/02/14/shatta-wale-bullet-proof-official-music-video/|title=Shatta Wale – Bullet Proof (Official Music Video) {{!}}|date=2018-02-14|accessdate=2018-03-06|language=en-US}}</ref> |- |2017 |''Ọ dịghị onye na-aga ikwu okwu'' |Rex |<ref>{{Cite news|url=http://www.gheventplus.net/2017/12/16/download-shatta-wale-nobody-go-talk-official-video/|title=[DOWNLOAD] Shatta Wale – Nobody Go Talk (Official Video) {{!}}|date=2017-12-16|accessdate=2018-03-06|language=en-US}}</ref> |- |2017 |''Onye Na-agbanwe Ndụ'' |Rex |<ref>{{Cite news|url=http://www.gheventplus.net/2017/10/25/download-shatta-wale-life-changer-official-video/|title=[DOWNLOAD] Shatta Wale – Life Changer (Official Video) {{!}}|date=2017-10-25|accessdate=2018-03-06|language=en-US}}</ref> |- |2017 |''Waitti'' |Will Drey |<ref>{{Cite web|title=VIDEO: Shatta Wale – Waitti|url=http://gh.tooxclusive.com/video-download/video-shatta-wale-waitti/|work=Gh.tooxclusive.com|publisher=GHTooxclusive|accessdate=15 October 2017|archivedate=25 January 2021|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210125141607/https://gh.tooxclusive.com/video-download/video-shatta-wale-waitti/}}</ref> |- |2017 |''Ayoo'' |Sire Chopperson |<ref>{{Cite web|title=WATCH: Shatta Wale Drops 'Ayoo' (Official Music Video)|url=https://www.ghanacelebrities.com/2017/03/29/watch-shatta-wale-drops-ayoo-official-music-video/|work=Ghanacelebrities.com|date=29 March 2017|publisher=Ghanacelebrities|accessdate=15 October 2017|archivedate=4 February 2022|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220204061906/https://www.ghanacelebrities.com/2017/03/29/watch-shatta-wale-drops-ayoo-official-music-video/}}</ref> |- |2017 |''Iweghara'' |Sire Chopperson |<ref>{{Cite web|title=SHATTA WALE – TAKING OVER FT. JOINT 77 X ADDI SELF X CAPTAN ( OFFICIAL VIDEO)|url=http://bygonegh.com/shatta-wale-taking-over-video-bygonegh/|work=Bygonegh.com|publisher=Bygonegh|accessdate=27 September 2017|archivedate=24 February 2020|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200224153452/http://bygonegh.com/shatta-wale-taking-over-video-bygonegh/}}</ref> |- |2016 |''Akụkọ Shatta'' |Mexx Studio |<ref>{{Cite web|title=Music Video Shatta Wale – Shatta Story|url=http://pulse.com.gh/music-videos/music-video-shatta-wale-shatta-story-id4419893.html|work=Pulse.com.gh|date=2 December 2015|publisher=David Mawuli|accessdate=29 January 2016|archivedate=5 January 2016|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160105014352/http://pulse.com.gh/music-videos/music-video-shatta-wale-shatta-story-id4419893.html}}</ref> |- |2016 |''Krom Aye Shi (Town Make Hot)'' |Lex MacCarthy |<ref>{{Cite web|title=Music Video Shatta Wale – Krom Aye Shi (Town Make Hot)|url=http://pulse.com.gh/music-videos/music-video-shatta-wale-krom-aye-shi-town-make-hot-id4473534.html|work=Pulse.com.gh|date=17 December 2015|publisher=David Mawuli|accessdate=1 February 2016|archivedate=21 January 2016|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160121170349/http://pulse.com.gh/music-videos/music-video-shatta-wale-krom-aye-shi-town-make-hot-id4473534.html}}</ref> |- |2016 |''Too Sweet'' |Will Drey |<ref>{{Cite web|title=Music Video Duke (D2) – Too Sweet feat. Shatta Wale|url=http://pulse.com.gh/music-videos/music-video-duke-d2-too-sweet-feat-shatta-wale-id4355415.html|work=Pulse.com.gh|date=13 November 2015|publisher=David Mawuli|accessdate=1 February 2016|archivedate=11 March 2016|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160311111007/http://pulse.com.gh/music-videos/music-video-duke-d2-too-sweet-feat-shatta-wale-id4355415.html}}</ref> |- |2016 |''Akụkọ Ị Ga-akọ'' |Prince Dovlo |<ref>{{Cite web|title=Shatta Wale Dancehall act becomes street boy in "Story To Tell" video|url=http://pulse.com.gh/music-videos/shatta-wale-dancehall-act-becomes-street-boy-in-story-to-tell-video-id4746877.html|work=Pulse.com.gh|date=March 2016|publisher=David Mawuli|accessdate=1 March 2016|archivedate=5 March 2016|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160305013710/http://pulse.com.gh/music-videos/shatta-wale-dancehall-act-becomes-street-boy-in-story-to-tell-video-id4746877.html}}</ref> |- |2016 |''Kemikal Dị Ukwuu'' |Prince Dovlo |<ref>{{Cite web|title=Music Video Shatta Wale – Too Much Chemical|url=http://pulse.com.gh/music-videos/music-video-shatta-wale-too-much-chemical-id4716919.html|work=Pulse.com.gh|date=22 February 2016|publisher=David Mawuli|accessdate=1 March 2016|archivedate=4 March 2016|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160304104858/http://pulse.com.gh/music-videos/music-video-shatta-wale-too-much-chemical-id4716919.html}}</ref> |- |2016 |''Ekpere gbuo Dem'' |Lex MacCarthy |<ref name=":0">{{Cite web|url=https://www.ghupload.com/eye-red-by-shatta-wale/|title=VIDEO: Shatta Wale – "Baby" (Chop Kiss)|work=ghupload.com|publisher=yusuf|accessdate=2 March 2016|archivedate=27 June 2021|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210627125320/https://www.ghupload.com/eye-red-by-shatta-wale/}}</ref> |- |2016 |Kakai |Xpress Philms |- |2016 |Baby (Chop Kiss) |Lex MacCarthy |<ref>{{Cite web|url=http://dopetunezgh.com/shatta-wale-baby-chop-kiss-official-video/|title=Shatta Wale – Baby (Chop Kiss) (Official Video)|date=5 March 2016|work=dopetunezgh.com|accessdate=18 May 2017|archivedate=24 February 2020|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200224153455/http://dopetunezgh.com/shatta-wale-baby-chop-kiss-official-video/}}</ref> |- |2013 |Ahụ ọ bụla dị ka Tin m |PressPlay Vidz |48 |- |2015 |Zukọta Gburugburu |Lex MacCarthy |49 |} == Ihe nkiri == {| class="wikitable" !Afọ !Aha !Ọrụ !Ref. |- |2016 |''Ndụ ndị gbawara agbawa'' | {{N/A}} |<ref>{{Cite web|title=Trailer Shatta Wale, Bisa Kdei, Majid Michel, star in new movie "Shattered Lives"|url=http://pulse.com.gh/movies/trailer-shatta-wale-bisa-kdei-majid-michel-star-in-new-movie-shattered-lives-id4523160.html|work=Pulse.com.gh|date=5 January 2016|publisher=David Mawuli|accessdate=11 February 2016|archivedate=1 March 2016|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160301085731/http://pulse.com.gh/movies/trailer-shatta-wale-bisa-kdei-majid-michel-star-in-new-movie-shattered-lives-id4523160.html}}</ref> |- |2014 |''Never Say Never'' | {{N/A}} |<ref>{{Cite web|url=http://citifmonline.com/2014/09/26/shata-wale-features-in-new-movie-never-say-never/|title=Shatta Wale Features in New Movie – City Fm|date=26 September 2014|work=cityfmonline.com|accessdate=12 February 2016|archivedate=26 April 2019|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190426192533/http://citifmonline.com/2014/09/26/shata-wale-features-in-new-movie-never-say-never/}}</ref> |- |2018 |"Ikpe ikpe nke Shatta Wale (Kejetia Vs Makola)" |Shatta Wale |} == Ihe nrite na nhọpụta == N'afọ 2014, a họpụtara Shatta Wale maka Maiden GN Bank Awards dị ka People's Choice Male Musician of the year.<ref>{{Cite web|url=http://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/artikel.php|title=GhanaWeb, Validation Error|work=ghanaweb.com|accessdate=11 April 2017|archivedate=23 February 2021|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210223144331/https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/artikel.php}}</ref><ref name="omgghana.com">{{Cite web|url=http://omgghana.com/full-list-nominees-gn-bank-peoples-choice-awards/|title=Archived copy|accessdate=2015-03-21|archiveurl=https://web.archive.org/web/20150402184644/http://omgghana.com/full-list-nominees-gn-bank-peoples-choice-awards/|archivedate=2 April 2015}}</ref><ref name="pulse.com.gh">{{Cite web|url=http://pulse.com.gh/news/gn-bank-awards-2015-shatta-wale-crowned-male-musician-of-the-year-see-full-list-of-winners-id3590679.html|title=GN Bank Awards 2015: Shatta Wale Crowned "Male Musician of the Year", See Full List Of Winners|author=Mawuli|first=David|work=pulse.com.gh|date=22 March 2015|accessdate=11 April 2017|archivedate=6 July 2017|archiveurl=https://web.archive.org/web/20170706221543/http://www.pulse.com.gh/news/gn-bank-awards-2015-shatta-wale-crowned-male-musician-of-the-year-see-full-list-of-winners-id3590679.html}}</ref> {| class="wikitable" !Afọ !Ihe omume !Nrite !Onye natara ya !Nsonaazụ !Nkọwa |- |2013 |Ghana Music Awards |Reggae Dancehall Song of the Year - Shatta City |Shatta Wale|| {{Nom}} |<ref>{{Cite web|url=http://thechronicle.com.gh/vodafone-ghana-music-awards-2013-nominations-list-finally-out/|title=Archived copy|accessdate=2013-07-25|archiveurl=https://web.archive.org/web/20130504114121/http://thechronicle.com.gh/vodafone-ghana-music-awards-2013-nominations-list-finally-out/|archivedate=4 May 2013}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://entertainment.myjoyonline.com/pages/news/201302/101863.php|title=R2Bees top 2013 Vodafone Ghana Music Awards nominations|first=Michael Ofori Amanfo|author=Boateng|work=myjoyonline.com|accessdate=11 April 2017|archiveurl=https://web.archive.org/web/20140110203807/http://entertainment.myjoyonline.com/pages/news/201302/101863.php|archivedate=10 January 2014}}</ref> |- | rowspan="20" |2014 |Channel O Music Video Awards |Vidio Ragga Dancehall kachasị nwee onyinye | rowspan="3" |"Onye ọ bụla na-enwe mmasị na Ting m" | {{Nom}} |<ref>{{Cite web|url=http://mg.co.za/article/2014-09-05-channel-o-africa-announces-music-video-awards-nominees|title=Channel O Africa announces Music Video Awards nominees|author=Rhodé Marshall|work=The M&G Online|date=5 September 2014}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://channelo.dstv.com/2014/11/choamva14-winners/|title=Channel O TV Online – Full list of CHOAMVA winners|work=dstv.com|accessdate=2022-06-09|archivedate=2014-12-02|archiveurl=https://web.archive.org/web/20141202033753/http://channelo.dstv.com/2014/11/choamva14-winners/}}</ref> |- | rowspan="2" |4Syte TV Music Video Awards |Best Reggae/Dancehall Video | {{Won}} | rowspan="2" |<ref>{{Cite web|url=http://www.ghanamotion.com/photos-edem-tops-2014-4syte-tv-music-video-awards-as-sarkodie-wins-most-influential-artist-award/|title=[Photos] Edem tops 2014 4syte TV Music Video Awards as Sarkodie wins Most Influential Artist Award|author=ghanamotion|work=Ghanamotion.com|date=17 November 2014|accessdate=9 June 2022|archivedate=5 February 2022|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220205071652/https://www.ghanamotion.com/photos-edem-tops-2014-4syte-tv-music-video-awards-as-sarkodie-wins-most-influential-artist-award/}}</ref> |- |Vidio kachasị ewu ewu | {{Won}} |- |2014 Nigeria Entertainment Awards |Onye egwu Afrịka nke Afọ | | {{Won}} |<ref>{{Cite web|url=http://www.chills24.com/2014/09/01/nigeria-entertainment-awards-2014-holds-in-new-york-full-list-of-winners/|title=Nigeria Entertainment Awards 2014 holds in New York (Full list of winners)|work=chills24|accessdate=2022-06-09|archivedate=2016-04-28|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160428022525/http://www.chills24.com/2014/09/01/nigeria-entertainment-awards-2014-holds-in-new-york-full-list-of-winners/}}</ref> |- | rowspan="2" |African Muzik Magazine Awards |Nwoke kacha mma n'Ebe Ọdịda Anyanwụ Afrịka | | {{Nom}} | rowspan="2" |<ref name="Bellanaija1">{{Cite web|title=See Nominees for the African Muzik Magazine Awards (AFRIMMA) 2014|url=http://www.bellanaija.com/2014/06/09/see-the-nominees-for-the-african-muzik-magazine-awards-afrimma-2014/|publisher=Bellanaija|accessdate=28 July 2014|date=9 June 2014}}</ref> |- |Best Dancehall Artiste | | {{Nom}} |- | rowspan="5" |Ghana Music Awards |Artiste nke Afọ | | {{Won}} | rowspan="5" |<ref name="VGMA14Winners">{{Cite web|title=Full list of winners at 2014 Vodafone Ghana Music Awards|url=http://www.myjoyonline.com/entertainment/2014/May-4th/full-list-of-winners-at-2014-vodafone-ghana-music-awards.php|publisher=MyJoyOnline|accessdate=6 May 2014|archivedate=24 February 2020|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200224153447/http://www.myjoyonline.com/entertainment/2014/May-4th/full-list-of-winners-at-2014-vodafone-ghana-music-awards.php}}</ref> |- |Mmekọrịta kacha mma nke afọ | rowspan="2" |"Hot Cake"Pope Skinny feat.<br /><br /><br /><br /> ''Shatta Wale'' | {{Nom}} |- | rowspan="3" |Reggae/Dancehall Song of the Year | {{Nom}} |- |"Fever"D2 feat.<br /><br /><br /><br /> ''Shatta Wale'' | {{Nom}} |- |"Dancehall King" | {{Won}} |- |Nigerian Entertainment Awards |Onye egwu Afrịka nke Afọ | | {{Won}} |<ref>{{Cite web|url=http://www.myjoyonline.com/entertainment/2014/September-1st/shatta-wale-wins-african-artiste-of-the-year.php|title=Ghana News – Shatta Wale wins African Artiste of the Year|work=myjoyonline.com|accessdate=2022-06-09|archivedate=2020-02-24|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200224153449/http://www.myjoyonline.com/entertainment/2014/September-1st/shatta-wale-wins-african-artiste-of-the-year.php}}</ref> |- | rowspan="5" |Ihe nrite BASS |Onye na-eme ihe nkiri kachasị mma n'afọ | | {{Won}} | rowspan="5" |<ref>{{Cite web|url=http://showbiz.peacefmonline.com/pages/music/201411/224251.php|title=BASS Awards – Full List of Winners|publisher=peacefmonline|accessdate=11 December 2014|archivedate=22 April 2016|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160422033410/http://showbiz.peacefmonline.com/pages/music/201411/224251.php/}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://myjoyonline.com/entertainment/2014/June-3rd/2014-bass-awards-blakk-rasta-ras-kuuku-.php|title=2014 BASS Awards: Blakk Rasta, Ras Kuuku & Shatta Wale receive highest nominations|publisher=myjoyonline|accessdate=11 December 2014|archivedate=24 February 2020|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200224153451/http://myjoyonline.com/entertainment/2014/June-3rd/2014-bass-awards-blakk-rasta-ras-kuuku-.php}}</ref> |- | rowspan="2" |Mmekọrịta kacha mma nke afọ |D2 ft. Shatta Wale - "Fever" | {{Nom}} |- |Shatta Wale ft. D Black - "Ina the Party" | {{Nom}} |- |Best Video Dancehall |"Dị ka ihe m" | {{Won}} |- |Dancehall Artiste nke afọ |Shatta Wale - "Banye na Net" | {{Won}} |- |International Reggae na World Music Awards |Onye Ntụrụndụ Ọhụrụ Kacha Mma |Shatta Wale|| {{Won}} |<ref>{{Cite web|url=http://myjoyonline.com/entertainment/2014/August-27th/shatta-wale-nominated-for-two-international-awards.php|title=Shatta Wale nominated for two international awards – MyJoyOnline|work=myjoyonline.com|accessdate=11 April 2017|archivedate=24 February 2020|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200224153448/http://myjoyonline.com/entertainment/2014/August-27th/shatta-wale-nominated-for-two-international-awards.php}}</ref> |- |Onyinye Jigwe |Onye egwu Jigwe nke Afọ |Shatta Wale|| {{Won}} |<ref>{{Cite web|url=http://www.spyghana.com/shatta-wale-afia-schwarzenegger-win-jigwe-awards/|title=Shatta Wale and Afia Schwarzenegger win at Jigwe awards – News Ghana|date=23 December 2014|work=spyghana.com|accessdate=11 April 2017|archivedate=4 February 2022|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220204125425/https://www.spyghana.com/shatta-wale-afia-schwarzenegger-win-jigwe-awards/}}</ref> |- |Ghana DJ Awards |DJ's Song of the Year |Shatta Wale - Dancehall King|| {{Won}} |<ref name="ghanaweb.com">{{Cite web|url=http://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/Full-list-of-the-winners-the-2014-Ghana-DJ-Awards-301570|title=Full list of the winners @ the 2014 Ghana DJ Awards|work=ghanaweb.com|date=23 February 2014|accessdate=11 April 2017}}</ref> |- | rowspan="7" |2015 |African Entertainment Awards |Best African Reggae / Dancehall Artiste |Shatta Wale|| {{Nom}} |<ref>{{Cite web|url=http://aeawards.ca/public/vote.php?category_id=29|title=Archived copy|accessdate=2015-08-07|archiveurl=https://web.archive.org/web/20150811010928/http://aeawards.ca/public/vote.php?category_id=29|archivedate=11 August 2015}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://ameyawdebrah.com/bisa-kdei-sarkodie-joselyn-dumas-other-nominated-for-2015-african-entertainment-awards-canada/|title=2015 African Entertainment Awards nominees and performers|date=6 August 2015|work=ameyawdebrah.com|accessdate=11 April 2017|archivedate=7 January 2018|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180107120135/https://ameyawdebrah.com/bisa-kdei-sarkodie-joselyn-dumas-other-nominated-for-2015-african-entertainment-awards-canada/}}</ref> |- |African Muzik Magazine Awards |Best Dancehall Artiste |Shatta Wale|| {{Nom}} |<ref>{{Cite web|url=http://ghanagist.com/stonebwoy-dj-black-wiyaala-davido-cassper-nyomvest-victoria-kimani-vanessa-mdee-viviane-chidid-diamond-platnumz-others-nominated-for-2015-afrimma-awards/|title=Stonebwoy, DJ Black, Wiyaala, Davido, Cassper Nyomvest, Victoria Kimani, Vanessa Mdee, Viviane Chidid, Diamond Platnumz, Others Nominated For 2015 AFRIMMA Awards – GhanaGist.Com|work=ghanagist.com|accessdate=11 April 2017|archivedate=4 February 2022|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220204101722/http://ghanagist.com/stonebwoy-dj-black-wiyaala-davido-cassper-nyomvest-victoria-kimani-vanessa-mdee-viviane-chidid-diamond-platnumz-others-nominated-for-2015-afrimma-awards/}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://afrimma.com/|title=AFRIMMA – African Muzik Magazine Awards|work=afrimma.com|accessdate=11 April 2017}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.bellanaija.com/2015/07/the-african-muzik-magazine-awards-afrimma-2015-is-almost-here-see-the-list-of-nominees/|title=The African Muzik Magazine Awards (AFRIMMA) 2015 is Almost Here! See the List of Nominees|work=bellanaija.com|date=27 July 2015|accessdate=11 April 2017}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://ameyawdebrah.com/stonebwoy-wins-best-dancehall-artist-at-african-muzik-magazine-awards-afrimma/|title=Stonebwoy wins Best Dancehall Artist at African Muzik Magazine Awards (AFRIMMA ) – AmeyawDebrah.Com|date=11 October 2015|work=ameyawdebrah.com|accessdate=11 April 2017|archivedate=2 January 2017|archiveurl=https://web.archive.org/web/20170102002937/http://ameyawdebrah.com/stonebwoy-wins-best-dancehall-artist-at-african-muzik-magazine-awards-afrimma/}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://graphic.com.gh/entertainment/music/51431-stonebwoy-wins-afrimma-2015-awards.html|title=Ghana news: Stonebwoy wins AFRIMMA 2015 awards – Graphic Online|first=Graphic|author=Showbiz|work=graphic.com.gh|accessdate=18 May 2017|archivedate=3 April 2016|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160403150858/http://www.graphic.com.gh/entertainment/music/51431-stonebwoy-wins-afrimma-2015-awards.html}}</ref> |- |Swish HQ UK Awards |Abụ kacha mma |Shatta Wale & Sonni Bali|| {{Nom}} |<ref>{{Cite web|url=http://pulse.com.gh/events/swish-hq-uk-awards-2015-stonebwoy-dj-abrantee-fuse-odg-edem-others-nominated-check-out-the-full-list-id3838751.html|title=Swish HQ UK Awards 2015: Stonebwoy, DJ Abrantee, Fuse ODG, Edem, others nominated, Check out the full list|first=David|author=Mawuli|work=pulse.com.gh|date=8 June 2015|accessdate=11 April 2017|archivedate=4 February 2016|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160204022651/http://pulse.com.gh/events/swish-hq-uk-awards-2015-stonebwoy-dj-abrantee-fuse-odg-edem-others-nominated-check-out-the-full-list-id3838751.html}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://ameyawdebrah.com/stonebwoy-fuse-odg-edem-others-nominated-for-swish-hq-uk-awards-2015/|title=Stonebwoy, Fuse ODG, Edem, others nominated for Swish HQ UK Awards 2015 – AmeyawDebrah.Com|date=8 June 2015|work=ameyawdebrah.com|accessdate=11 April 2017|archivedate=3 January 2017|archiveurl=https://web.archive.org/web/20170103122646/http://ameyawdebrah.com/stonebwoy-fuse-odg-edem-others-nominated-for-swish-hq-uk-awards-2015/}}</ref> |- |International Reggae na World Music Awards |Vidio egwu kachasị mma - Ị pụghị imetụ m aka |Shatta Wale|| {{Nom}} |<ref>{{Cite web|url=http://www.martinsinterculture.com/irawma/irawma_vote2015.html|title=IRAWMA International Reggae and World Music Awards|work=martinsinterculture.com|accessdate=11 April 2017|archivedate=24 February 2020|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200224153451/http://www.martinsinterculture.com/irawma/irawma_vote2015.html}}</ref> |- |Onyinye 3G |Onyinye Nhọrọ nke Onye Mbipụta |Shatta Wale|| {{Won}} |<ref>{{Cite web|url=http://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/Shatta-Wale-honoured-at-3G-Awards-2015-in-New-York-384449|title=Shatta Wale honoured at 3G Awards 2015 in New York|work=ghanaweb.com|date=28 September 2015|accessdate=11 April 2017}}</ref> |- |Ihe nrite MOBO |Best African Act |Shatta Wale|| {{Nom}} |<ref>{{Cite web|url=http://pulse.com.gh/music/mobo-award-2015-fuse-odg-shatta-wale-mista-silva-nominated-for-best-african-award-id4216107.html|title=MOBO Award 2015: Fuse ODG, Shatta Wale & Mista Silva nominated for Best African award|first=David|author=Mawuli|work=pulse.com.gh|date=30 September 2015|accessdate=11 April 2017|archivedate=4 March 2016|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160304191917/http://pulse.com.gh/music/mobo-award-2015-fuse-odg-shatta-wale-mista-silva-nominated-for-best-african-award-id4216107.html}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.theguardian.com/music/2015/sep/30/mobo-awards-2015-krept-and-konan-and-jme-lead-nominations|title=Mobo awards 2015: Krept and Konan and JME lead nominations|first=Guardian|author=music|date=30 September 2015|accessdate=11 April 2017}}</ref> |- |GN Bank Awards |Nhọrọ Ndị Mmadụ Nwoke Onye Egwu |Shatta Wale|| {{Won}} |<ref>{{Cite web|url=http://www.graphic.com.gh/entertainment/showbiz-news/top-stars-swerved-at-gn-bank-awards.html|title=Ghana news: Top stars 'swerved' at GN Bank Awards – Graphic Online|first=Gifty|author=Owusu-Amoah|work=graphic.com.gh|accessdate=11 April 2017}}</ref> |- | rowspan="37" |2016 |Blọọgụ na Social Media Awards |Artiste na Best Social Media Presence |Shatta Wale|| {{Won}} |<ref>{{Cite web|url=http://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/Sarkodie-Shatta-Wale-others-win-at-Blogging-Social-Media-Awards-440730|title=Sarkodie, Shatta Wale, others win at Blogging & Social Media Awards|work=ghanaweb.com|date=21 May 2016|accessdate=11 April 2017}}</ref> |- |Golden Movie Awards Africa |Nchọpụta Ọlaedo |Shatta Wale|| {{Won}} |<ref>{{Cite web|url=http://pulse.com.gh/events/golden-movie-awards-shatta-wale-wins-golden-discovery-full-list-of-winners-id5194621.html|title=Golden Movie Awards: Shatta Wale wins Golden Discovery; full list of winners|first=Albert Benefo|author=Buabeng|work=pulse.com.gh|date=26 June 2016|accessdate=11 April 2017|archivedate=8 June 2017|archiveurl=https://web.archive.org/web/20170608185249/http://www.pulse.com.gh/events/golden-movie-awards-shatta-wale-wins-golden-discovery-full-list-of-winners-id5194621.html}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.myjoyonline.com/entertainment/2016/June-26th/fred-amugi-yvonne-okoro-shatta-wale-win-at-2016-golden-movie-awards.php|title=Fred Amugi, Yvonne Okoro, Shatta Wale win at 2016 Golden Movie Awards|date=26 June 2016|work=myjoyonline.com|accessdate=11 April 2017}}</ref> |- |Africa Europe DJ Awards (Ịtali) |Abụ kacha mma nke afọ - Kakai |Shatta Wale|| {{Won}} |<ref>{{Cite web|url=http://www.djbretuoba.com/dj-awards-2016/|title=Welcome djbretuoba.com – BlueHost.com|work=djbretuoba.com|accessdate=11 April 2017|archivedate=7 August 2016|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160807230422/http://www.djbretuoba.com/dj-awards-2016/}}</ref> |- |Nigeria Entertainment Awards |African Male Artiste of the Year |Shatta Wale|| {{Won}} |<ref>{{Cite web|url=http://thenet.ng/2016/06/full-nominee-list-for-2016-nigerian-entertainment-awards-nea/|title=FULL nominee list for 2016 Nigerian Entertainment Awards (NEA) – Nigerian Entertainment Today – Nigeria's Top Website for News, Gossip, Comedy, Videos, Blogs, Events, Weddings, Nollywood, Celebs, Scoop and Games|date=17 June 2016|work=thenet.ng|accessdate=11 April 2017|archiveurl=https://web.archive.org/web/20170102011347/http://thenet.ng/2016/06/full-nominee-list-for-2016-nigerian-entertainment-awards-nea/|archivedate=2 January 2017}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.neaawards.org/|title=neaawards|work=neaawards.org|accessdate=11 April 2017|archivedate=27 June 2016|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160627184042/http://www.neaawards.org/}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.graphic.com.gh/entertainment/events/efya-sarkodie-nominated-for-nigerian-entertainment-awards.html|title=Ghana news: Efya, Sarkodie nominated for Nigerian Entertainment Awards – Graphic Online|first=Daily|author=Graphic|work=graphic.com.gh|accessdate=11 April 2017}}</ref> |- |Afrimma Awards |Dancehall Artiste nke Afọ |Shatta Wale|| {{Won}} |<ref>{{Cite web|url=http://afrimma.com/nominees-2016/|title=Nominees 2016 – AFRIMMA|work=afrimma.com|accessdate=11 April 2017|archivedate=13 June 2017|archiveurl=https://web.archive.org/web/20170613132327/http://afrimma.com/nominees-2016/}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://xbitgh.com/afrimma-awards-2016-nominees-full-list/|title=AFRIMMA Awards 2016 Nominees – Full List • XbitGh – Ghana's Hottest News Portal|work=xbitgh.com|accessdate=2022-06-09|archivedate=2022-04-17|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220417074030/http://xbitgh.com/afrimma-awards-2016-nominees-full-list/}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://livefmghana.com/2016/10/17/shatta-wale-beats-stonebwoy-samini-win-best-dancehall-act-2016-afrimm-awards/|title=Shatta Wale beats Stonebwoy & Samini to win 'Best Dancehall act' @ 2016 AFRIMM Awards|date=17 October 2016|work=livefmghana.com|accessdate=11 April 2017|archivedate=4 May 2017|archiveurl=https://web.archive.org/web/20170504073617/http://livefmghana.com/2016/10/17/shatta-wale-beats-stonebwoy-samini-win-best-dancehall-act-2016-afrimm-awards/}}</ref> |- |Africa Youth Choice Awards |Artiste nke Afọ |Shatta Wale|| {{Nom}} |<ref>{{Cite web|url=http://www.africayouthchoiceawards.org/nominees/|title=Archived copy|accessdate=2016-07-28|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160728123218/http://www.africayouthchoiceawards.org/nominees/|archivedate=28 July 2016}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.eonlineghana.com/shatta-wale-nominated-2017-africa-youth-awards-full-list/|title=Shatta Wale Nominated For 2017 Africa Youth Awards – EOnlineGhana.Com|work=www.eonlineghana.com|accessdate=2018-02-23|archivedate=2018-02-23|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180223171632/https://www.eonlineghana.com/shatta-wale-nominated-2017-africa-youth-awards-full-list/}}</ref> |- |City People Entertainment Awards |Ghana Musician of the Year Award - Nwoke |Shatta Wale|| {{Won}} |<ref>{{Cite web|url=http://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/Full-list-of-Ghanaian-winners-at-City-People-Entertainment-Awards-458419|title=Full list of Ghanaian winners at City People Entertainment Awards|work=ghanaweb.com|date=27 July 2016|accessdate=11 April 2017}}</ref> |- |Africa Entertainment Awards - US |Best Dancehall Artiste |Shatta wale|| {{Won}} |<ref>{{Cite web|url=http://www.aeausa.net/vote/|title=Archived copy|accessdate=2016-08-11|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160806065622/http://www.aeausa.net/vote/|archivedate=6 August 2016}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.aeausa.net/winners|title=African Entertainment Awards USA – Entertainment, Awards, Live Music|work=aeausa.net|accessdate=11 April 2017}}</ref> |- |International Reggae na World Music Awards |Best African Song/Entertainer - Chop Kiss |Shatta wale|| {{Won}} |<ref name="irawma.com">{{Cite web|url=http://irawma.com/2016/08/03/35th-international-reggae-world-music-award-nominees-to-be-revealed/|title=IRAWMA " 35th INTERNATIONAL REGGAE & WORLD MUSIC AWARD NOMINEES TO BE REVEALED|work=irawma.com|accessdate=11 April 2017|archivedate=16 March 2017|archiveurl=https://web.archive.org/web/20170316144920/http://irawma.com/2016/08/03/35th-international-reggae-world-music-award-nominees-to-be-revealed/}}</ref><ref name="kasapafmonline.com">{{Cite web|url=https://kasapafmonline.com/2016/10/03/shatta-wale-wins-best-african-song-award-irawma-2016/|title=Archived copy|accessdate=2016-10-03|archiveurl=https://web.archive.org/web/20161005074934/https://kasapafmonline.com/2016/10/03/shatta-wale-wins-best-african-song-award-irawma-2016/|archivedate=5 October 2016}}</ref> |- |International Reggae na World Music Awards |Vidio egwu kachasị mma -Chop Kiss |Shatta Wale|| {{Nom}} |<ref name="irawma.com" /><ref name="kasapafmonline.com" /> |- |Ghana Kids Choice Awards |Best Dancehall Icon nke Afọ |Shatta Wale|| {{Won}} |<ref>{{Cite web|url=http://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/Full-list-of-winners-at-Ghana-Kids-Choice-Awards-2016-464176|title=Full list of winners at Ghana Kids Choice Awards 2016|work=ghanaweb.com|date=22 August 2016|accessdate=11 April 2017}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://pulse.com.gh/events/ghana-kids-choice-awards-2016-gifty-osei-d-cryme-funny-face-praye-others-to-rock-ghana-kids-choice-awards-id5370604.html|title=Ghana Kids Choice Awards 2016: Gifty Osei, D Cryme, Funny Face, Praye, others to rock Ghana Kids Choice Awards|first=David|author=Mawuli|work=pulse.com.gh|date=12 August 2016|accessdate=11 April 2017|archivedate=3 April 2017|archiveurl=https://web.archive.org/web/20170403103350/http://pulse.com.gh/events/ghana-kids-choice-awards-2016-gifty-osei-d-cryme-funny-face-praye-others-to-rock-ghana-kids-choice-awards-id5370604.html}}</ref> |- |African Royal Awards |Best International Act |Shatta Wale|| {{Won}} |<ref>{{Cite web|url=http://arawards.org/|archiveurl=https://web.archive.org/web/20150618211546/http://arawards.org/|archivedate=2015-06-18|title=African Royal Awards|date=18 June 2015}}</ref> |- |Ghana DJ Awards |DJ's Song of the Year - Kakai |Shatta Wale|| {{Won}} |<ref>{{Cite web|url=http://www.peacefmonline.com/pages/showbiz/music/201603/273809.php|title=Full List Of Winners From 2016 Ghana DJ Awards|first=Peace FM|author=Online|work=peacefmonline.com|accessdate=11 April 2017|archivedate=4 February 2022|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220204125418/https://www.peacefmonline.com/pages/showbiz/music/201603/273809.php}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://pulse.com.gh/events/ghana-dj-awards-2016-full-list-of-winners-id4823474.html|title=Ghana DJ Awards 2016: Full list of winners|first=Abert Benefo|author=Buabeng|work=pulse.com.gh|date=19 March 2016|accessdate=11 April 2017|archivedate=1 May 2017|archiveurl=https://web.archive.org/web/20170501160438/http://pulse.com.gh/events/ghana-dj-awards-2016-full-list-of-winners-id4823474.html}}</ref> |- |African Entertainment Legends Awards |African Dancehall Act of the Year |Shatta Wale|| {{Nom}} |<ref>{{Cite web|url=http://www.aelaawards.com/|title=AEL AWARDS (AELA) -|work=aelaawards.com|accessdate=11 April 2017|archivedate=5 November 2019|archiveurl=https://web.archive.org/web/20191105040113/http://aelaawards.com/}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/Sarkodie-adjudged-African-Legend-Artiste-of-the-year-491170|title=Sarkodie adjudged African Legend Artiste of the year|work=ghanaweb.com|date=30 November 2016|accessdate=11 April 2017}}</ref> |- |Ghana Music Awards UK |Onye Mmepụta egwu nke Afọ |Shatta Wale (Da Maker)|| {{Won}} |<ref name="ReferenceA">{{Cite web|url=http://pulse.com.gh/music/ghana-music-awards-uk-2016-shatta-wale-tops-with-8-nominations-see-the-complete-list-of-nominees-id5511737.html|title=Ghana Music Awards UK 2016: Shatta Wale tops with 8 nominations; see the complete list of nominees|first=David|author=Mawuli|work=pulse.com.gh|accessdate=11 April 2017|archivedate=15 June 2017|archiveurl=https://web.archive.org/web/20170615214408/http://www.pulse.com.gh/music/ghana-music-awards-uk-2016-shatta-wale-tops-with-8-nominations-see-the-complete-list-of-nominees-id5511737.html}}</ref> |- | rowspan="7" |Ghana Music Awards UK |Abụ kachasị ewu ewu - Kakai | rowspan="5" |Shatta Wale|| {{Won}} | rowspan="7" |<ref name="ReferenceA" /> |- |Abụ kachasị ewu ewu - Chop Kiss|| {{Nom}} |- |Reggae / Dancehall Song of the Year - Kakai|| {{Nom}} |- |Reggae / Dancehall Song of the Year - Hol' It|| {{Nom}} |- |Reggae / Dancehall Artiste nke Afọ|| {{Won}} |- |Abọm nke Afọ |Mgbe Oké Ifufe - Shatta Wale|| {{Nom}} |- |Artiste nke Afọ |Shatta Wale|| {{Nom}} |- |Ghana Music Awards UK 2018 |Raggae/Dancehall song of the Year |Shatta Wale|| {{Nom}} |<ref>{{Cite web|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/Ghana-Music-Awards-UK-2018-Full-list-of-nominees-669942|title=Ghana Music Awards UK 2018: Full list of nominees|work=ghanaweb.com|date=18 July 2018|accessdate=3 September 2018}}</ref> |- |WatsUp African Music Video Awards |Vidio kacha mma nke West Africa |Chop Kiss - Shatta Wale|| {{Nom}} |<ref name="livefmghana.com">{{Cite web|url=http://livefmghana.com/2016/10/01/shatta-wale-sarkodie-mzvee-others-nominated-wamva-2016-full-list/|title=Shatta Wale, Sarkodie, MzVee, Others Nominated For WAMVA 2016 + Full List|date=1 October 2016|work=livefmghana.com|accessdate=11 April 2017|archivedate=4 February 2022|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220204101746/http://livefmghana.com/2016/10/01/shatta-wale-sarkodie-mzvee-others-nominated-wamva-2016-full-list/}}</ref> |- |WatsUp African Music Video Awards |Vidio nwoke kacha mma nke Afrịka |Chop Kiss - Shatta Wale|| {{Nom}} |<ref name="livefmghana.com" /> |- |WatsUp African Music Video Awards |Ọrụ kacha mma n'Afrịka |Mgbe Oké Ifufe - Shatta Wale|| {{Nom}} |<ref name="livefmghana.com" /> |- |WatsUp African Music Video Awards |Best African Reggae/Dancehall Video |Chop Kiss - Shatta Wale|| {{Won}} |<ref name="livefmghana.com" /> |- |4Syte Music Video Awards |Best Reggae/Dancehall Video |Shatta Wale|| {{Won}} | rowspan="6" |<ref name="peacefmonline.com">{{Cite web|url=http://www.peacefmonline.com/pages/showbiz/music/201610/296763.php|title=Stonebwoy Tops MTN 4syte Music Video Awards 2016+Full List of Nominees|first=Peace FM|author=Online|work=peacefmonline.com|accessdate=11 April 2017|archivedate=4 February 2022|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220204101725/https://www.peacefmonline.com/pages/showbiz/music/201610/296763.php}}</ref><ref name="ReferenceB">{{Cite web|url=http://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/Full-list-of-winners-MTN-4stye-music-video-awards-2016-498287|title=Full list of winners – MTN 4stye music video awards 2016|work=ghanaweb.com|date=2 January 2017|accessdate=11 April 2017}}</ref> |- |4Syte Music Video Awards |Vidio kachasị ewu ewu |Shatta Wale|| {{Nom}} |- |4Syte Music Video Awards |Vidio kacha mma |Shatta Wale|| {{Nom}} |- |4Syte Music Video Awards |Vidio akụkọ kacha mma |Shatta Wale|| {{Nom}} |- |4Syte Music Video Awards |Vidio nwoke kacha mma |Shatta Wale|| {{Nom}} |- |4Syte Music Video Awards |Onye na-ese ihe kachasị nwee mmetụta |Shatta Wale|| {{Won}} |- |Ghana Peace Awards |Art for Peace of the Year |Shatta Wale|| {{Won}} |<ref name="ReferenceC">{{Cite web|url=http://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/No-stopping-him-Shatta-Wale-keeps-winning-484829|title=No stopping him: Shatta Wale keeps winning!|work=ghanaweb.com|date=8 November 2016|accessdate=11 April 2017}}</ref> |- |muzato emmerson Music Awards |Nhọrọ Ndị Mmadụ nke Afọ |Shatta Wale|| {{Won}} |<ref name="ReferenceC" /> |- |Africa Youth Awards |Onye egwu nke afọ |Shatta Wale|| {{Nom}} |<ref>{{Cite web|url=http://viasat1.com.gh/nominees-announced-for-2016-africa-youth-awards/|title=Kwesé – TV for Africa – Live Sports- Series – Movies – Kids Television – Music – Kwesé – TV for Africa – live sport, movies, series and more|work=viasat1.com.gh|accessdate=18 May 2017|archivedate=29 December 2016|archiveurl=https://web.archive.org/web/20161229101703/http://viasat1.com.gh/nominees-announced-for-2016-africa-youth-awards/}}</ref> |- |Onyinye Jigwe |Onye egwu Jigwe nke Afọ |Shatta Wale|| {{Nom}} |<ref>{{Cite web|url=http://ameyawdebrah.com/winners-slayers-jigwe-awards-2016/|title=The winners, the slayers and more from Jigwe Awards 2016 – AmeyawDebrah.Com|date=23 December 2016|work=ameyawdebrah.com|accessdate=11 April 2017|archivedate=12 July 2018|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180712172812/https://ameyawdebrah.com/winners-slayers-jigwe-awards-2016/}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/Fancy-Gadam-Selly-Galley-Obour-others-win-at-Jigwe-Awards-2016-496338|title=Fancy Gadam, Selly Galley, Obour others win at Jigwe Awards 2016|work=ghanaweb.com|date=22 December 2016|accessdate=11 April 2017}}</ref> |- | rowspan="21" |2017 |Ghana Music Honours |Onye Mmepụta Kacha Mma |Shatta Wale|| {{Won}} |<ref>{{Cite web|url=http://pulse.com.gh/music/ghana-music-honours-2017-winners-vvip-shatta-wale-top-with-two-see-full-list-of-winners-id6320121.html|title=Ghana Music Honours 2017 winners: VVIP, Shatta Wale top with two, see full list of winners|first=David|author=Mawuli|work=pulse.com.gh|date=5 March 2017|accessdate=18 May 2017|archivedate=13 December 2024|archiveurl=https://web.archive.org/web/20241213220336/https://www.pulse.com.gh/music/ghana-music-honours-2017-winners-vvip-shatta-wale-top-with-two-see-full-list-of-winners-id6320121.html}}</ref> |- |Ghana Music Honours |Onyinye Nhọrọ Ndị Mmadụ |Shatta Wale|| {{Won}} |<ref>{{Cite web|url=http://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/Full-list-of-winners-at-Ghana-Music-Honours-2017-515908|title=Full list of winners at Ghana Music Honours 2017|work=www.ghanaweb.com|date=5 March 2017|accessdate=2017-11-22}}</ref> |- |Ghana Naija Showbiz Awards |Best Male Act |Shatta Wale|| {{Won}} |<ref>{{Cite web|url=http://pulse.com.gh/news/pulse-com-gh-ghanas-24-7-news-platform-wins-best-entertainment-website-award-at-2017-ghana-naija-showbiz-awards-id6698779.html|title=Pulse.com.gh: Ghana"s 24/7 news platform wins "Best Entertainment Website" award at 2017 Ghana-Naija Showbiz Awards|first=Pulse|author=Staff|work=pulse.com.gh|date=18 May 2017|accessdate=18 May 2017|archivedate=22 May 2017|archiveurl=https://web.archive.org/web/20170522013439/http://pulse.com.gh/news/pulse-com-gh-ghanas-24-7-news-platform-wins-best-entertainment-website-award-at-2017-ghana-naija-showbiz-awards-id6698779.html}}</ref><ref>{{Cite news|url=http://www.graphic.com.gh/entertainment/music/shatta-ak-songstress-save-ghana-at-ghana-naija-showbiz-awards.html|title=Shatta, AK Songstress 'save' Ghana at Ghana Naija Showbiz awards – Graphic Online|author=Owusu-Amoah|first=Gifty|work=Graphic Online|accessdate=2017-11-22|language=en-GB}}</ref> |- |Ghana Entertainment Awards USA |Abụ kacha mma |Shatta Wale-Kakai|| {{Won}} |<ref name="auto">{{Cite news|url=http://kasapafmonline.com/2017/05/22/bola-ray-jay-foley-anita-erskine-others-honoured-ghana-entertainment-awards-2017/|title=Bola Ray, Jay Foley, Anita Erskine, Others honoured @ Ghana Entertainment Awards 2017|date=2017-05-22|work=Kasapa102.5FM|accessdate=2017-11-22|language=en-US}}</ref><ref name="auto1">{{Cite news|url=http://www.yfmghana.com/2017/05/22/full-list-of-winners-at-ghana-entertainment-awards-usa/|title=FULL LIST of Winners at Ghana Entertainment Awards USA|author=Ghana|first=YFM|work=YFM Ghana|accessdate=2017-11-22|language=en}}</ref> |- |EMY Africa Awards |Nwoke nke Afọ - Ntụrụndụ |Shatta Wale|| {{Nom}} |<ref>{{Cite news|url=http://kasapafmonline.com/2017/06/05/shatta-wale-joe-mettle-kod-others-nominated-2017-emy-awards/|title=Shatta Wale, Joe Mettle, KOD, Others nominated for 2017 EMY Awards|date=2017-06-05|work=Kasapa102.5FM|accessdate=2017-11-22|language=en-US}}</ref> |- |Ghana Entertainment Awards USA |Onye Ntụrụndụ Kacha Mma |Shatta Wale|| {{Won}} |<ref name="auto1" /><ref name="auto" /> |- |African Pride Awards |Artiste nke Afọ |Shatta Wale|| {{Won}} |<ref>{{Cite web|url=https://yen.com.gh/96940-shatta-wale-crowned-african-artist-year-awards-ceremony-uk.html|title=Shatta Wale crowned "African Artist of the Year" at awards ceremony in UK|first=Richard|author=Quashie|date=16 August 2017|work=Yen.com.gh - Ghana news.}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/Shatta-Wale-better-than-top-Nigerian-singers-Blogger-570420|title=Shatta Wale better than top Nigerian singers – Blogger|work=www.ghanaweb.com|date=17 August 2017|language=en|accessdate=2017-11-22}}</ref> |- |Ghana Events Awards |Ihe omume kacha mma |Shatta Wale (After the Storm Concert)|| {{Won}} |<ref>{{Cite web|url=https://www.glammynews.com/2017/08/ghana-event-awards-2017-winners/|title=Archived copy|accessdate=2017-08-17|archiveurl=https://web.archive.org/web/20170817171246/https://www.glammynews.com/2017/08/ghana-event-awards-2017-winners/|archivedate=17 August 2017}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://ghanaeventawards.com/vote/2016nominees/|title=2016 NOMINEES {{!}} Ghana Event Awards|work=ghanaeventawards.com|accessdate=2017-11-22|archivedate=2017-10-18|archiveurl=https://web.archive.org/web/20171018000820/http://ghanaeventawards.com/vote/2016nominees/}}</ref> |- |Ghana Music Awards UK |Afro Beats Artiste nke Afọ |Shatta Wale|| {{Won}} |<ref name="auto2">{{Cite news|url=http://starrfmonline.com/2017/09/18/shatta-wale-stonebwoy-others-win-at-2017-ghana-music-awards-uk/|title=Shatta Wale, Stonebwoy, others win at 2017 Ghana Music Awards UK – Starr Fm|date=2017-09-18|work=Starr Fm|accessdate=2017-11-22|language=en-US}}</ref><ref name="auto3">{{Cite web|url=http://ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/Shatta-Wale-crowned-artiste-of-the-year-at-Ghana-Music-Awards-UK-581958|title=Shatta Wale crowned artiste of the year at Ghana Music Awards UK|work=ghanaweb.com|date=17 September 2017|language=en|accessdate=2017-11-22}}</ref> |- |Ghana Music Awards UK |Mmekọrịta nke Afọ |Shatta Wale ft Addi sef, Captan & Joint 77|| {{Won}} |<ref name="auto2" /><ref name="auto3" /> |- |Ghana Music Awards UK |Artiste nke Afọ |Shatta Wale|| {{Won}} |<ref name="auto2" /><ref name="auto3" /> |- |Ghana Music Awards UK |Afro Pop Artiste nke Afọ |Shatta Wale|| {{Won}} |<ref name="auto2" /><ref name="auto3" /> |- |Ghana Music Awards UK |Reggae/Dancehall Artiste nke Afọ |Shatta Wale|| {{Won}} |<ref name="auto2" /><ref name="auto3" /> |- |Eastern Music Awards |Onye egwu kachasị nwee mmetụta n'afọ |Shatta Wale|| {{Won}} |<ref>{{Cite web|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/Koo-Ntakra-crowned-artiste-of-the-Year-at-Eastern-Music-Awards-2017-588837|title=Koo Ntakra crowned artiste of the Year at Eastern Music Awards 2017|work=www.ghanaweb.com|date=8 October 2017|accessdate=2017-11-22}}</ref> |- |African Entertainment Awards (US) |Best Dancehall Artiste |Shatta Wale|| {{Won}} |<ref>{{Cite web|url=http://dailyguideafrica.com/shatta-wale-wins-best-dancehall-artiste-usa/|archiveurl=https://web.archive.org/web/20171107011413/http://dailyguideafrica.com/shatta-wale-wins-best-dancehall-artiste-usa/|archivedate=7 November 2017|title=Shatta Wale Wins Best Dancehall Artiste in USA – Daily Guide Africa|work=dailyguideafrica.com|accessdate=2017-11-22}}</ref> |- | rowspan="2" |People's Celebrity Awards |Onye egwu nwoke kachasị amasị |Shatta Wale|| {{Won}} |<ref name="ReferenceD">{{Cite web|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/Full-list-of-winners-at-2017-People-s-Celebrity-Awards-613828|title=Full list of winners at 2017 People's Celebrity Awards|work=www.ghanaweb.com|date=January 2018}}</ref> |- |Ultimate People's Celebrity |Shatta Wale|| {{Won}} |<ref name="ReferenceD" /> |- |4Syte Music Video Awards |Vidio kachasị ewu ewu |Shatta Wale - Iweghara|| {{Won}} |<ref>{{Cite web|url=https://www.nydjlive.com/full-list-4syte-tv-music-video-awards-2017-winners-4sytetvmvas17/|title=Full List – 4Syte TV Music Video Awards 2017 Winners #4SYTETVMVAs17|first=Ebenezer|author=Donkoh|date=19 November 2017|work=NYDJ Live}}</ref> |- | rowspan="3" |Soundcity MVP Awards Festival |MVP nwoke kachasị mma |Shatta Wale|| {{Nom}} |<ref name="360nobs.com">{{Cite web|url=https://www.360nobs.com/2017/12/see-full-list-nominees-2017-soundcity-mvp-awards-festival/|title=See Full List Of Nominees For 2017 Soundcity MVP Awards Festival|publisher=360Nobs.com|date=2017-12-16|accessdate=2019-06-19|archivedate=2020-10-04|archiveurl=https://web.archive.org/web/20201004181912/https://360nobs.com/2017/12/see-full-list-nominees-2017-soundcity-mvp-awards-festival/}}</ref> |- |Onye egwu Afrịka nke Afọ |Shatta Wale|| {{Nom}} |<ref name="360nobs.com" /> |- |Digital Artiste nke Afọ |Ya onwe ya|| {{Nom}} |<ref name="360nobs.com" /> |- | rowspan="14" |2018 | rowspan="4" |Ihe nrite egwu atọ |Abụ nke Afọ |Ayoo|| {{Won}} |<ref name="mobile.ghanaweb.com">{{Cite web|url=https://mobile.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/Full-list-of-winners-for-2018-3-Music-Awards-637589/|title=Archived copy|accessdate=29 March 2018|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180325124621/https://mobile.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/Full-list-of-winners-for-2018-3-Music-Awards-637589|archivedate=25 March 2018}}</ref> |- |Onye edemede egwu nke afọ |Shatta Wale|| {{Won}} |<ref name="mobile.ghanaweb.com" /> |- |Facebook Star nke Afọ |Shatta Wale|| {{Won}} |<ref name="mobile.ghanaweb.com" /> |- |Omume nwoke nke afọ |Shatta Wale|| {{Won}} |<ref name="mobile.ghanaweb.com" /> |- | rowspan="5" |Ghana Music Awards |Mmekọrịta kacha mma nke afọ |Iweghara|| {{Won}} |<ref name="mobile.ghanaweb.com" /> |- |Dancehall Artiste nke Afọ |Shatta Wale|| {{Nom}} |<ref name="mobile.ghanaweb.com" /> |- |Abụ Dancehall nke Afọ |Dem Confuse|| {{Nom}} |<ref name="mobile.ghanaweb.com" /> |- |Hiplife Song of the Year |Ayoo|| {{Nom}} |<ref name="mobile.ghanaweb.com" /> |- |Abụ nke Afọ |Iweghara|| {{Nom}} |<ref name="mobile.ghanaweb.com" /> |- |African Entertainment Awards (US) |Best Dancehall Act |Shatta Wale|| {{Won}} |<ref>{{Cite web|url=https://aeausa.net/2018-winners|title=Archived copy|accessdate=23 October 2018|archiveurl=https://web.archive.org/web/20181024035432/https://aeausa.net/2018-winners|archivedate=24 October 2018}}</ref> |- | rowspan="4" |Ghana Entertainment Awards (US) |Abụ kacha mma |Iweghara|| {{Won}} | rowspan="4" |<ref name="mobile.ghanaweb.com" /> |- |Mmekọrịta kacha mma |Iweghara|| {{Won}} |- |Onye Ntụrụndụ Kacha Mma |Shatta Wale|| {{Won}} |- |Best Reggae/Dancehall Act |Shatta Wale|| {{Nom}} |- | rowspan="11" |2019 |Uganda Music Excellence Awards |Vidio egwu kacha mma nke Afrịka |Shatta Wale|| {{Won}} |<ref name="Quartey 2019">{{Cite web|author=Quartey|first=Daniel|title=Shatta Wale's Gringo wins topmost award in Uganda|work=Yen.com.gh – Ghana news.|date=18 March 2019|url=https://yen.com.gh/124614-shatta-wales-gringo-wins-topmost-award-uganda.html|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190626134004/https://yen.com.gh/124614-shatta-wales-gringo-wins-topmost-award-uganda.html|archivedate=26 June 2019|accessdate=27 June 2019}}</ref> |- | rowspan="10" |Ihe nrite egwu atọ |Abụ nje nke afọ |Shatta Wale-Gringo|| {{Won}} | rowspan="10" |<ref>{{Cite web|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/Full-list-of-winners-at-3-Music-Awards-2019-734392|title=Full list of winners at 3 Music Awards 2019|work=www.ghanaweb.com|date=31 March 2019}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.myjoyonline.com/entertainment/2019/March-31st/photos-shatta-wale-shatters-2019-3music-awards-bags-8-awards.php|title=Photos: Shatta Wale shatters 2019 3Music Awards, bags 8 awards|work=www.myjoyonline.com}}</ref> |- |Highlife Song of the Year |Shatta Wale|| {{Nom}} |- |Reggae Dancehall Song of the Year |Shatta Wale-Gringo|| {{Won}} |- |Digital Artiste nke Afọ |Shatta Wale|| {{Won}} |- |Fan Army of the Year |Shatta movement-Shatta Wale|| {{Won}} |- |Reggae Dancehall Act of the Year |Shatta Wale|| {{Won}} |- |Vidio egwu nke afọ |Shatta Wale-Gringo|| {{Won}} |- |Abọm nke Afọ |Shatta Wale-Reign Album|| {{Nom}} |- |Abụ nke Afọ |Shatta Wale-My Level|| {{Won}} |- |Omume nwoke nke afọ |Shatta Wale|| {{Won}} |- | rowspan="12" |2019 | rowspan="10" |Vodafone Ghana Music Awards |Artiste nke Afọ |Shatta Wale|| {{Pending}} | rowspan="10" |<ref>{{Cite web|url=https://www.graphic.com.gh/showbiz/news/full-list-of-nominations-for-vgma-2019.html#&ts=undefined|title=Full list of nominations for VGMA 2019 – Graphic Showbiz Online|publisher=Graphic.com.gh|date=2019-03-17|accessdate=2019-06-19}}</ref> |- |Highlife Song of the Year |Shatta Wale-My Level|| {{Won}} |- |Reggae Dancehall Song of the Year |Shatta Wale-Gringo|| {{Won}} |- |Afro Pop Song nke Afọ |Shatta Wale - Thunder Fire feat SM Militants|| {{Nom}} |- |Reggae Dancehall Artiste nke Afọ |Shatta Wale|| {{Nom}} |- |Vidio kacha mma nke afọ |Shatta Wale - Gringo (Dir Sesan)|| {{Nom}} |- |Vodafone Most Popular Song of the Year |Shatta Wale-My Level|| {{Pending}} |- |Abọm nke Afọ |Shatta Wale-Reign Album|| {{Nom}} |- |Mmekọrịta kacha mma nke Afrịka |Shatta Wale ft Olamide|| {{Nom}} |- |Artiste nke afọ iri |Shatta Wale|| {{Nom}} |- | rowspan="2" |Ghana Music Awards UK |Reggae Dancehall Artist of the Year |Ya onwe ya|| {{Won}} | rowspan="2" |<ref>{{Cite web|url=https://www.musicinafrica.net/magazine/ghana-music-awards-uk-2019-all-winners|title=Ghana Music Awards UK 2019: All the winners|date=7 October 2019|work=Music In Africa}}</ref> |- |Abụ a ma ama nke afọ |"Ọkwa m"|| {{Won}} |- |- |2020 |BreakTudo Awards |Mmekọrịta nke Afọ |“Enyela”|| {{Won}} | |} == Ndetu == * [https://web.archive.org/web/20230427000243/https://ghpops.com/shatta-wale-no-cap/ Shatta Wale - No Cap] Made In Ghana GhPoPs Ghana * [https://web.archive.org/web/20230318132111/https://ghpops.com/shatta-wale-sleepless-night/ Shatta Wale - Sleepless night] Ghpops Media Ghana == Njikọ mpụga == * [https://web.archive.org/web/20230803204443/https://www.47naija.com/ 47naija] {{Authority control}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] [[Òtù:Pages with unreviewed translations]] flk7ipjchz1538jcqnuzh1mgcfse2z6 Sherin Guirguis 0 15452 632593 516063 2026-05-11T04:12:44Z InternetArchiveBot 11600 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 632593 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Sherin Guirguis''' (amụrụ n'afọ 1974 na Luxor, Egypt) bụ onye na-ese ihe nkiri nke bi na Los Angeles, [[California]]. Guirguis enweela ihe ngosi nke ọrụ ya na 18th Street Art Center (Santa Monica, California), The Third Line Gallery (Dubai), Shulamit Nazarian Gallery (Venice, California), na LAXART (Los Angeles).<ref>{{Cite web|title=Sherin Guirguis|url=http://www.thethirdline.com/artists/sherin-guirguis/biography/|work=The Third Line|publisher=The Third Line|accessdate=19 March 2017}}</ref><ref>{{Cite web|title=Sherin Guirguis: El Biet El Kabeer|url=http://www.shulamitnazarian.com/exhibition/sherin-guirguis/|work=Shulamit Nazarian Gallery|publisher=Shulamit Nazarian Gallery|accessdate=19 March 2017|archivedate=2 January 2023|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230102193814/https://www.shulamitnazarian.com/exhibition/sherin-guirguis/}}</ref><ref>{{Cite web|title=Sherin Guirguis, Qasr El-Shoaq, Apr 3 - May 8, 2010|url=http://laxart.org/exhibitions/view/sherin-guirguis-qasr-el-shoaq/#images|work=LAXART|publisher=LAXART|accessdate=19 March 2017|archivedate=2 January 2023|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230102193813/https://laxart.org/exhibitions/view/sherin-guirguis-qasr-el-shoaq/#images}}</ref> N'afọ 2012, Guirguis natara California Community Foundation Fellowship for Visual Artists nakwa 2014 Xi 15 City of Los Angeles Individual Artist Fellowsship.<ref>{{Cite web|title=About the Fellowships for Visual Artists|url=http://my.calfund.org/artist-gallery/about/|work=California Community Foundation|publisher=California Community Foundation|accessdate=19 March 2017|archiveurl=https://web.archive.org/web/20130217161407/http://my.calfund.org/artist-gallery/about/|archivedate=17 February 2013}}</ref><ref>{{Cite web|title=City of Los Angeles Individual Artist Fellowships|url=http://www.laweekly.com/event/city-of-los-angeles-individual-artist-fellowships-5558355|work=LA Weekly|publisher=LA Weekly|accessdate=19 March 2017}}</ref> A na-enweta ma ọ bụ na-edebe ọrụ ya na nchịkọta nke Los Angeles County Museum of Art, Museum of Fine Arts, Houston, Orange County Museum of Arts, Las Vegas Art Museum, US Department of State, na Metropolitan Authority Los Angeles.<ref>{{Cite web|url=https://collections.lacma.org/node/2113704|title=Sherin Guirguis {{!}} LACMA Collections|work=collections.lacma.org|language=en|accessdate=2017-03-20|archivedate=2023-01-02|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230102193825/https://collections.lacma.org/node/2113704}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.mfah.org/art/detail/111923|title=Mashrabeya {{!}} The Museum of Fine Arts, Houston|work=www.mfah.org|accessdate=2017-03-20|archivedate=2023-01-02|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230102193820/https://www.mfah.org/art/detail/111923}}</ref><ref name=":0">{{Cite web|url=http://www.thethirdline.com/artists/sherin-guirguis/biography/|title=Sherin Guirguis {{!}} Artists {{!}} The Third Line {{!}} Art Gallery Dubai|work=www.thethirdline.com|accessdate=2019-01-30}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://artdaily.cc/news/20774/Las-Vegas-Art-Museum-Presents-Las-Vegas-Diaspora|title=Las Vegas Art Museum Presents Las Vegas Diaspora|work=artdaily.cc|accessdate=2020-03-02}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://art.state.gov/personnel/sherin_guirguis/|title=Sherin Guirguis – U.S. Department of State|work=art.state.gov|language=en-US|accessdate=2018-03-07}}</ref><ref name=":0" /> Guirguis bụ onye osote prọfesọ na Practice of Fine Art na Roski School of Art and Design na Mahadum nke Southern California.<ref>{{Cite web|title=Sherin Guirguis|url=https://roski.usc.edu/community/faculty/sherin-guirguis|work=University of Southern California|publisher=University of Southern California|accessdate=19 March 2017}}</ref> Guirguis sitere na mmetụta nke mpaghara Western na Middle East dị ka a na-ahụ na usoro Mashrabiya ya nke nwere akara neon siri ike.<ref>{{Cite web|author=Mohseni|first=Yasmine|title=Beyond the White Cube: Sherin Guirguis' Explosive New Series|url=http://www.huffingtonpost.com/yasmine-mohseni/sherin-guirguis_b_1327437.html|work=The Huffington Post|date=9 March 2012|accessdate=19 March 2017}}</ref> E gosipụtara ọrụ ya na ngosi Desert X na Ndagwurugwu Coachella site na Febụwarị 25 na Eprel 30, 2017. Ụlọ ọrụ Aviation/Century maka usoro Metro Rail nke Los Angeles County gụnyere ihe osise ya.<ref>{{Cite news|url=https://www.lamag.com/driver/metro-crenshaw-line-artwork/|title=An Early Look at All the Artwork Coming to the Metro Crenshaw Line Los Angeles Magazine|author=Broverman|first=Neal|date=2018-01-22|work=Los Angeles Magazine|language=en-US|accessdate=2019-04-21}}</ref> == Ihe ngosi == * Desert X (ìgwè), AlUla, (2019-2020) * Of Thorns and Love (solo), Craft and Folk Art Museum, Los Angeles, CA (2018)<ref>{{Cite web|url=http://www.cafam.org/exhibitions/past-exhibitions/|title=Craft Contemporary|work=www.cafam.org|accessdate=2020-03-09|archivedate=2023-01-02|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230102193814/http://www.cafam.org/exhibitions/past-exhibitions/}}</ref> * ''Ebe m bụ'' Placeless (naanị), 18th Street Arts Center, Los Angeles, CA (2017)<ref>{{Cite web|url=https://18thstreet.org/sherin-guirguis-placeless/|title=Sherin Guirguis: My Place is the Placeless|date=2017-03-28|work=18th Street Arts Center|language=en-US|accessdate=2020-03-09}}</ref> * El ''Beit El Kabir'' (naanị), Third Line Gallery, Dubai, UAE<ref>{{Cite web|url=http://www.thethirdline.com/exhibitions/past/gallery-2-el-beit-el-kabir/|title=Gallery 2: El Beit El Kabir {{!}} Exhibitions {{!}} The Third Line {{!}} Art Gallery Dubai|work=www.thethirdline.com|accessdate=2020-03-09|archivedate=2023-01-02|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230102193822/https://www.thethirdline.com/exhibitions/past/gallery-2-el-beit-el-kabir/}}</ref> == Ebensidee == {{Reflist}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] hlnhbb5im6qeqs1evope6941ynqzdqh Margaret Rose Vendryes 0 15996 632553 515483 2026-05-10T23:04:59Z Goodymaraj 21567 /* growthexperiments-addlink-summary-summary:3|0|0 */ 632553 wikitext text/x-wiki [[Usòrò:Margaret Rose Vendryes.jpg|thumb|Margaret Rose Vendryes.]] '''Margaret Rose Vendryes''' (March 16, 1955 - March 29, 2022) bụ onye na-ese ihe, onye nlekọta, na ọkọ akụkọ ihe mere eme nke bi na [[New York City|New York]].<ref name=":1">{{Cite news|url=https://www.nytimes.com/2016/05/27/arts/design/a-sculptor-of-black-heroes-leaves-a-legacy.html|title=A Sculptor of Black Heroes Leaves a Legacy|author=Kahn|first=Eve M.|date=2016-05-26|work=The New York Times|accessdate=2018-12-08|language=en-US}}</ref><ref name=":0">{{Cite web|url=https://www.ebony.com/entertainment/40-years-of-for-colored-girls-loving-ntozake-shange-fiercely-400/|title=40 Years of 'for colored girls…': Loving Ntozake Shange Fiercely • EBONY|date=2016-07-22|work=EBONY|language=en-US|accessdate=2018-12-08}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://amistadresearchcenter.tulane.edu/archon/index.php?p=creators/creator&id=1026|title=Vendryes, Margaret Rose (1955-) {{!}} Amistad Research Center|work=amistadresearchcenter.tulane.edu|accessdate=2018-12-08|archivedate=2022-06-20|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220620020418/http://amistadresearchcenter.tulane.edu/archon/index.php?p=creators/creator&id=1026}}</ref><ref name=":5">{{Cite web|url=https://www.afronoire.com/archives/african-diva-project-margaret-rose-vendryes|title=African Diva Project By Margaret Rose Vendryes|work=AFRONOIRE|language=en-GB|accessdate=2018-12-08|archivedate=2018-12-09|archiveurl=https://web.archive.org/web/20181209124051/https://www.afronoire.com/archives/african-diva-project-margaret-rose-vendryes}}</ref> == Mbido ndụ na agụmakwụkwọ == A mụrụ Vendryes na March 16, 1955 na [[Kingston|Kingston, Jamaica]]. Ọ malitere ọmụmụ ya n'ụdị ejiji tupu ọ kwaga n'ezi nka wee nweta nzere bachelọ na Amherst College, gụsịrị akwụkwọ na 1984. Ọ gara n'ihu nweta MA na Art History na 1992 na Mahadum Tulane na PhD ya na Mahadum Princeton na 1997 ebe ọ gara n'ihu nweta akara ugo mmụta ya na Art History na 1992. lekwasịrị anya na akụkọ ihe mere eme nka nke ndị America ma bụrụ nwanyị ojii mbụ nwetara PhD na akụkọ ihe mere eme nka site na Princeton. [1] <ref name=":2">{{Cite web|url=https://www.connectsavannah.com/savannah/visual-blues-and-the-harlem-renaissance-at-the-jepson/Content?oid=2525423|title='Visual Blues' and the Harlem Renaissance at the Jepson|author=Flotte|first=Lauren|work=Connect Savannah|language=en|accessdate=2018-12-08}}</ref><ref name=":3">{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=sdmr8FJ9wo0C&q=%22Margaret+Rose+Vendryes%22&pg=PA1895|title=A Force for Change: African American Art and the Julius Rosenwald Fund|author=Schulman|first=Daniel|date=2009-02-05|publisher=Northwestern University Press|isbn=9780810125889|language=en}}</ref><ref name=":4">{{Cite web|url=http://www.artfixdaily.com/artwire/release/9015-margaret-rose-vendryes-the-african-diva-project-on-exhibit-at-chi|title='Margaret Rose Vendryes: The African Diva Project' on exhibit at Childs Gallery|work=ArtfixDaily|language=en|accessdate=2018-12-08|archivedate=2019-02-03|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190203040501/http://www.artfixdaily.com/artwire/release/9015-margaret-rose-vendryes-the-african-diva-project-on-exhibit-at-chi}}</ref> == Ọrụ == Vendryes jere ozi dị ka Onye isi oche nke Ngalaba Na-ahụ Maka Ịrụ Ọrụ na Fine Arts na Onye Nduzi nke Fine Arts Gallery na York College dị na New York ebe ọ malitere ịrụ ọrụ na 2000. E mere ya ka ọ bụrụ onye isi oche nke Dean of the School of the Museum of Fine Arts. na Mahadum Tufts na Boston na June 202. <ref name="tufts now">{{Cite web|author=Flaherty|first=Julie|title=As Dean of SMFA at Tufts, Margaret Vendryes Will Build on a Legacy|url=https://now.tufts.edu/articles/dean-smfa-tufts-margaret-vendryes-will-build-legacy|work=Tufts Now|date=25 January 2022|accessdate=31 March 2022}}</ref> Site na 2000 ruo 2001 ọ rụrụ ọrụ dị ka onye nkuzi nleta maka Art & Archaeology na African American Studies na Mahadum Princeton. Ọ rụkwara ọrụ dị ka osote prọfesọ maka Modern American and Contemporary Art na City University of New York site na 2002 ruo 2007. <ref name=":6">{{Cite web|title=MARGARET ROSE VENDRYES|url=https://www.wellesley.edu/sites/default/files/assets/departments/art/files/vendryes_2012_cv.pdf|accessdate=3 June 2020}}</ref> Ọ dọrọ aka ná ntị megide ihe ọ na-akpọ "ụzọ agbụrụ na-emetụta" ịkọwa ọrụ nka, omume nke ịgụ mmetụta nke agbụrụ onye na-ese ihe n'ime ọrụ nka ha, ebe ọ kwenyere na ọ nwere ike igbochi nkọwa na ihe gbara ọrụ ahụ gburugburu ma belata nyocha nke mmetụta ha na nnukwu ọrụ nka. <ref>{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=vA51BgAAQBAJ&q=%22Margaret+Rose+Vendryes%22&pg=PA51|title=A Companion to American Art|author=Davis|first=John|date=2015-01-30|publisher=John Wiley & Sons|isbn=9781118542491|language=en}}</ref> N'afọ 2009, Vendryes rụrụ ọrụ dị ka onye nkuzi maka nka Africa na Mahadum Boston dị na [[Másáchusẹts|Massachusetts]].<ref name=":6"/> N'afọ 2010 ọ haziri ihe ngosi na Ohr-O"Keefe Museum of Art ọhụrụ a na-akpọ, Richmond Barthé: The Seeker . <ref>{{Cite web|url=http://blog.al.com/entertainment-press-register/2010/06/new_ohr-okeefe_museum_of_art_i.html|title=Ohr-O'Keefe Museum of Art: fit for a 'Mad Potter'|author=Harrison|first=Thomas B.|work=AL.com|date=20 June 2010|language=en-US|accessdate=2018-12-08}}</ref> O jiri ọrụ Barthe Blackberry Woman tụnyere akwụkwọ akụkọ Wallace Thurman The Blacker The Berry... ''Onye na-eme ka ọ dị ọcha Berry... ''A Novel of Negro Life na thesis dissertation ya ma dee banyere ọrụ Barthe n'akwụkwọ ya nke afọ 2008 banyere ihe ọkpụkpụ ya.<ref name=":3"/><ref>{{Cite web|url=https://www.amny.com/opinion/columnists/mark-chiusano/barthe-nycha-african-american-sculptor-1.23936936|title=A historic work of art is crumbling in a NYCHA complex|author=Chiusano|first=Mark|work=am New York|date=26 November 2018|language=en|accessdate=2018-12-08}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.ourtimepress.com/our-time-at-home-my-journey-with-artist-richmond-barthe/|title=Our Time at Home: My Journey with Artist … Richmond Barthe|author=Green|first=Bernice Elizabeth|language=en-US|accessdate=2018-12-09}}</ref> N'otu afọ ahụ, o mere ihe ngosi akpọrọ Beyond the Blues na [[Ebe Ngosi Ihe Ochie nke New Orleans|New Orleans Museum of Art]] . <ref>{{Cite web|url=https://noma.org/exhibitions/beyond-the-blues/|title=Beyond the Blues|work=New Orleans Museum of Art|language=en-US|accessdate=2018-12-08}}</ref> Site na 2011 ruo 2013 ọ bụ onye nkuzi maka African & African American Art na Wellesley College na Massachusetts.<ref name=":6"/> N'afọ 2013 Vendryes laghachiri dị ka onye nkuzi pụrụ iche na Fine Arts na onye nduzi nke York College Fine Arts Gallery na York College, CUNY.<ref>{{Cite web|title=Vendryes, Margaret — York College / CUNY|url=https://www.york.cuny.edu/portal_college/mvendryes|accessdate=2020-06-03|work=www.york.cuny.edu|archivedate=2020-06-03|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200603120537/https://www.york.cuny.edu/portal_college/mvendryes}}</ref> N'afọ 2015 o nyere nkuzi mmeghe maka The Visual Blues, ihe ngosi nke ọrụ sitere na Harlem Renaissance na Jepson Center for the Arts . <ref name=":2"/> == Ihe osise == N'afọ 2005, Vendryes malitere usoro ọrụ mgbasa ozi dị iche iche n'ime ọrụ ya bụ The African Diva Project, na mmanụ na wax oyi na ákwà, na nso nso a, Ihe mkpuchi Africa. Usoro ahụ malitere site na onyinyo nke Donna Summer nke sitere n'ike mmụọ nsọ ya Four Seasons of Love album cover. Ihe oyiyi ahụ na-ejikọta ma jikọta ihe osise nke ọdịbendị ọdịda anyanwụ na ihe nkpuchi ọdịnala Afrịka. N'ihi na ọ bụ naanị ụmụ nwoke na-eyi ihe mkpuchi ndị a, ọ chọpụtara nchọpụta ya banyere ike, agbụrụ, okike na ịma mma site na ọrụ ndị a.<ref name=":4"/> Ọrụ ahụ gụnyere ọtụtụ ihe oyiyi ụmụ nwanyị Black American gụnyere Aretha Franklin, Grace Jones, na Whitney Houston.<ref name=":5"/> Schomburg Center for Research in Black Culture nyere iwu ka e mee ihe osise na 2014 site na Vendryes maka ihe ngosi na-eme emume ncheta afọ 40 nke Ntozake Shange maka ụmụ agbọghọ na-acha uhie uhie ndị chere na ha gburu onwe ha / mgbe a na-akpọ ụyọkọ egwurugwu, Mmụọ m dị oke ochie ịghọta nkewa nke mkpụrụ obi na okike - Guro Ntozake. Ihe ngosi ahụ, nke akpọrọ m hụrụ chi n'ime onwe m: ncheta afọ iri anọ nke Ntozake Shange maka ụmụ agbọghọ na-acha ọbara ọbara. na nke Peter "Souleo" Wright haziri, gara African American Museum na Philadelphia na 2016 na City Without Walls (cWOW) gallery na 2017 na Newark, New Jersey. Ihe ngosi ahụ gosipụtakwara ndị na-ese ihe [[Renee Cox]], Carrie Mae Weems, [[Deborah Willis (artist)|Deborah Willis]], Saya Woolfalk, Michael Paul Britto, Pamela Council na Dianne Smith na ndị ọzọ.<ref name=":0"/><ref>{{Cite web|url=https://artsbeat.blogs.nytimes.com/2014/09/08/schomburg-center-plans-exhibition-on-for-colored-girls/|title=ArtsBeat: Schomburg Center Plans Exhibition on 'For Colored Girls'|author=Lee|first=Felicia R.|date=2014-09-08|work=The New York Times|language=en-US|accessdate=2018-12-08}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.vice.com/en_us/article/78en9q/twenty-artists-for-colored-girls-exhibition|title=Broadway Play 'For Colored Girls' Inspires New Works from 20 Artists|author=Sargent|first=Antwaun|date=2016-10-19|work=Creators|language=en-US|accessdate=2018-12-08}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://brickcitylive.com/art/andaiye/dr-ntozake-shanges-seminal-work-gets-a-gallerys-worth-of-consideration-in-new-exhibit/|title=Dr. Ntozake Shange's seminal work gets a gallery's worth of consideration in new exhibit|author=Taylor|first=Andaiye|work=brickcitylive.com|accessdate=2018-12-08}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.huffingtonpost.com/peter-souleo-wright/on-the-a-wsouleo-groundbr_b_5752190.html|title=On the "A" w/Souleo: Groundbreaking Choreo-poem for colored girls... Turns 40|author=Wright|first=Peter "Souleo"|date=2014-09-02|work=Huffington Post|language=en-US|accessdate=2018-12-08}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.villagevoice.com/2017/10/11/an-art-scene-grows-in-newark/|title=An Art Scene Grows in Newark {{!}} Village Voice|author=MITTER|first=SIDDHARTHA|work=www.villagevoice.com|accessdate=2018-12-08|archivedate=2019-01-02|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190102082147/https://www.villagevoice.com/2017/10/11/an-art-scene-grows-in-newark/}}</ref> == Ọnwụ na ihe nketa == Vendryes bụ onye nọtere aka na bọọdụ Leslie Lohman Museum. Ọnwụ Vendryes, na Machị 29, 2022, n'ihi ọdịda iku ume, nke Southeast Queens Artists' Alliance kwupụtara...<ref>{{Cite web|title=SE Queens Artists Alliance|url=https://www.instagram.com/accounts/login/?next=/p/Cb0Lf_0rLd6/|accessdate=2022-04-08|work=www.instagram.com}}</ref><ref name="souleo">{{Cite news|date=2022-06-29|title=Remembering Margaret Rose Vendryes, Creator of the African Diva Project|language=en-US|url=http://hyperallergic.com/743677/remembering-margaret-rose-vendryes-creator-of-the-african-diva-project/|accessdate=2022-11-27}}</ref> Ụlọ ihe ngosi ụmụaka na Boston, onye ya na ya nwere ogologo akụkọ ihe mere eme, kwadoro ihe ngosi ncheta na nsọpụrụ Vendryes site na Nọvemba 2022-January 202<ref>{{Cite web|title=Legendary Diva: Margaret Rose Vendryes Memorial Exhibition|url=https://www.artsy.net/show/childs-gallery-legendary-diva-margaret-rose-vendryes-memorial-exhibition|accessdate=2022-11-27|work=Artsy|language=en}}</ref> == Akwụkwọ == * {{Cite book|title=The Visual Blues|author=Vendryes|first=Margaret Rose|publisher=LSU Museum of Art|year=2014|isbn=9780615878300|location=Baton Rouge, Louisiana}} * {{Cite book|title=Barthé, A Life in Sculpture|author=Vendryes|first=Margaret Rose|publisher=University Press of Mississippi|year=2008|isbn=978-1604730920|location=Jackson, MS}} * {{Cite book|title=In Search of Missing Masters: The Lewis Tanner Moore Collection of African American Art|author=Vendryes|first=Margaret Rose|publisher=Woodmere Art Museum|year=2008|isbn=978-1888008227|location=Philadelphia, Pennsylvania}} * {{Cite book|title=Factory Work: Warhol, Wyeth and Basquiat|author=Vendryes|first=Margaret Rose|publisher=Farnsworth|year=2006|isbn=0918749212|location=Rockland, ME}} * {{Cite book|title=The Art of Ellis Wilson|author=Sperath|first=Albert F.|publisher=The University Press of Kentucky|year=2000|isbn=9780813160474|location=Lexington, KE}} * {{Cite book|title=The Artist Portrait Series: Images of Contemporary African American Artist|author=Willis|first=Deborah|publisher=Southern Illinois University Press|year=2001|isbn=0809323796|location=Carbondale, IL}} * {{Cite book|title=Race Consciousness: Reinterpretations for the New Century|author=Fossett|first=Judith Jackson|publisher=NYU Press|year=1997|location=New York City|pages=Chapter 9}} * {{Cite book|title=Expression and Repression of Identity: Race, Religion, and Sexuality in the Art of American Sculptor Richmond Barthé|author=Vendryes|first=Margaret Rose|publisher=Princeton University|year=1997|location=Princeton, NJ}} == Ebem si dee == {{Reflist}} [[Òtù:Pages with unreviewed translations]] j8uyufsva039ml0v1dkel73ug3pf7ip Saad Lamjarred 0 16010 632541 125582 2026-05-10T22:11:34Z InternetArchiveBot 11600 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 632541 wikitext text/x-wiki {{Databox}}   [[Category:Articles with short description]] [[Category:Short description is different from Wikidata]] [[Category:Articles with hCards]] '''Saad Lamjarred''' (Arabic; a mụrụ n'April 7, 1985) bụ onye na-agụ egwú pop na onye na-ede egwú na mba Morocco, onye na-egwu ọtụtụ ngwá egwu, onye na'agba egwu, onye mmepụta ndekọ na [[Actor|onye na'eme ihe nkiri]]. Ọ tolitere n'ezinụlọ na-ese ihe ma bụrụ onye a ma ama mgbe egwu ya mebiri ndekọ ndị na-ege ntị YouTube, na-eme ka ọ bụrụ onye isi na pop Arabic, na onye na-agụ egwu mbụ iji mee ka pop Moroccan bụrụ ihe a ma ama. == Mmalite ndụ == A mụrụ Lamjarred nye Bachir Abdou, onye na-agụ egwú oge ochie nke Morocco, na Nezha Regragui, onye na'eme ihe nkiri na onye na-eme ihe ọchị.<ref name="national-ae">{{Cite web|url=http://www.thenational.ae/arts-life/music/saad-lamjarred-finds-success-in-simplicity|title=Saad Lamjarred finds success in simplicity|work=The National|accessdate=May 3, 2016}}</ref> Site na nwata, Lamjarred nwere mmasị pụrụ iche n'ịkpọ piano, yana ịbụ abụ mgbe ọ dị afọ anọ. Lamjarred wee gaa n'ihu na-amụ na Conservatory of Music na Rabat, ebe ọ gụrụ egwu, nkà na ịgba egwu. Ọ ga-eme ọtụtụ mmepụta ebe ya na nna ya ga-arụkọ ọrụ. Lamjarred kwagara US n'afọ 2001 ma kwuo nke a dịka otu n'ime isi ihe na-akpali akpali maka egwu ya, na-eto ahụmịhe maka ikpughe ya na egwu ọdịda anyanwụ ma nwee mmetụta doro anya na ụdị ya na ụdị onye na-ese ihe ọ chọrọ ịkọwa dịka.<ref name="national-ae"/> == Ọrụ == N'afọ 2007, Lamjarred sonyere na ''Super Star'', ihe ngosi TV Arab a ma ama, ma bụrụ onye nke abụọ na oge nke anọ nke usoro nke onye mba Tunisia Marwan Ali meriri.<ref>{{Cite web|url=http://english.alarabiya.net/en/perspective/profiles/2014/09/15/Life-through-sunglasses-The-career-of-Moroccan-pop-star-Saad-Lamjarred.html|title=The career of Moroccan pop star – Saad Lamjarred|work=Al-Arabiya|accessdate=May 3, 2016}}</ref> Ntinye aka ya mere ka a mara ya. N'afọ 2011, Lamjarred malitere ọrụ ime ihe nkiri ya, na-eme ihe nkiri nwoke na ''Ahlam Nassim'', ihe nkiri ncha Moroccan. O weputara abọm n'afọ 2013, nke akpọrọ ''Wala Aalik'' . N'otu afọ ahụ, o wepụtara EP abụọ ọzọ, ya bụ ''Salina'' na ''Enty''. Egwú aha nke ikpeazụ, "Enty" (Arabic: ), ghọrọ otu n'ime egwu kachasị egwu Lamjarred ma mee ka o nweta ihe nrite na Méditel Morocco Music Awards nke afọ 2014, yana nhọpụta maka Best Middle East Act na 2014 MTV Europe Music Awards.<ref>{{Cite web|url=http://www.hitradio.ma/news/decouvre-les-nomines-au-meditel-morocco-music-awar.html|title=Découvre les gagnants au Méditel Morocco Music Awards #MMMA 2014 avec HIT RADIO|work=HIT RADIO|accessdate=May 3, 2016|archivedate=November 25, 2015|archiveurl=https://web.archive.org/web/20151125121246/http://www.hitradio.ma/news/decouvre-les-nomines-au-meditel-morocco-music-awar.html}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.allmusic.com/album/enty-mw0002646493|title=ENTY – Saad Lamjarred {{!}} Songs, Reviews, Credits|publisher=AllMusic|accessdate=May 3, 2016}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.bbc.com/news/magazine-26878477|title=#BBCtrending: Why it's tough being a groupie in Kuwait|work=BBC News|accessdate=May 3, 2016}}</ref><ref name="auto">{{Cite web|url=http://www.thenational.ae/arts-lifestyle/music/mohammed-assaf-wins-best-middle-east-act-at-the-mtv-european-music-awards|title=Mohammed Assaf wins Best Middle East Act at the MTV European Music Awards|work=The National|accessdate=May 3, 2016}}</ref> A họpụtakwara Lamjarred maka Best Middle East Act na 2014 MTV Europe Music Awards .<ref name="auto"/> O meriri Murex d'Or na ngalaba nke "Best Arabic Song" maka egwu afọ 2014 ya "Enty". Vidio egwu maka egwu egwu Lamjarred nke afọ 2015, "Lm3allem" (Arabic), nwetara ihe ịga nke ọma Guinness World Record mgbe ọ nwetasịrị nde mmadụ 856 na YouTube n'ime ọnwa atọ a tọhapụrụ ya.<ref>{{Cite web|url=http://www.moroccoworldnews.com/2015/05/159460/saad-lamjarred-new-song-earns-guinness-world-record-achievement/|title=Saad Lamjarred New Song Earns Guinness World Record Achievement|date=May 27, 2015|work=Morocco World News|accessdate=May 3, 2016}}</ref><ref>{{Cite web|title=Singer who hit it big after fleeing rape charge in US sued by accuser|url=https://nypost.com/2016/05/18/singer-who-hit-it-big-after-fleeing-rape-charge-in-us-sued-by-accuser/|work=[[New York Post]]}}</ref> Otu af mgbe nke ahụ gasịrị, Lamjarred wepụtara egwu ọzọ akpọrọ "Ana Machi Sahel" (Arabic), nke ọ sochiri n'oge na-adịghị anya na vidiyo egwu ojii na-acha ọcha wepụtara na YouTube nke gosipụtara ọtụtụ ndị na-akwado Lamjarred, ndị na-ese onwe ha na-abụ abụ ahụ n'ụlọ, n'ụgbọala ha na n'èzí na n'elu.<ref>{{Cite web|url=https://www.albawaba.com/entertainment/saad-lamjarreds-parents-fans-feature-his-new-music-video-861890|title=Saad Lamjarred's parents, fans feature in his new music video!|date=July 13, 2016|publisher=Albawaba}}</ref> Lamjarred echeghị ogologo oge iji wepụta egwu ọzọ aha ya bụ "Ghaltana" (Arabic) n'ụdị vidiyo nke Amr Rouani duziri. Vidio ahụ dọtara anya n'ihi Wild West ya, mmetụta siri ike, nke sitere n'ịhụnanya Rouani nwere n'oge ọ bụ nwata maka ihe nkiri <nowiki><i id="mwSA">Mad Max</i></nowiki>.<ref>{{Cite web|url=https://www.forbes.com/sites/alisonlake/2018/06/05/singer-lamjarred-exports-moroccan-dialect-to-arab-world/|title=Singer Lamjarred Exports Moroccan Dialect to Arab World|first=Alison|author=Lake|work=Forbes}}</ref> N'ịgbaso ihe ịga nke ọma a, mmepụta egwu Lamjarred were obere oghere mgbe ọ nọ n'ụlọ ikpe na Paris maka "mmekọahụ", mana n'oge na-adịghị anya, ọ laghachiri na nlọghachi ya n'August afọ 2017 nke akpọrọ "Let Go".<ref>{{Cite web|url=https://www.moroccoworldnews.com/2016/10/199920/moroccan-singer-saad-lamjarred-arrested-in-paris-for-sexual-assault/|title=Moroccan Singer Saad Lamjarred Arrested in Paris for 'Sexual Assault'|publisher=Morocco World News}}</ref> Ọ bụ ihe a na-ewu ewu ozugbo, ọ nwetara ihe dịka ọkara nde mmadụ na YouTube n'ime otu awa mgbe a tọhapụrụ ya.<ref>{{Cite web|url=http://english.alarabiya.net/en/life-style/entertainment/2017/08/09/Moroccan-singer-Saad-Lamjarred-releases-new-song-upon-leaving-prison.html|title=Morrocan star Lamjarred releases new song after serving prison time for rape|work=Al-Arabiya}}</ref> Lamjarred mechara wepụta egwu ọhụrụ dịka "Ghazali" (Arabic: غزالي), nnukwu egwu ọzọ nke nwetara ihe karịrị ọkara nde mmadụ naanị nkeji mgbe vidiyo ahụ gara ndụ na nkezi nke puku mmadụ iri ise na nkeji ise ọ bụla.<ref>{{Cite web|author=Lamjarred|first=Saad|title=AlArabiya 'Ghazali' report|url=http://english.alarabiya.net/en/life-style/entertainment/2018/03/10/New-Moroccan-Saad-Lamjarred-song-channels-Michael-Jackson-spirit-.html|work=Al-Arabiya|accessdate=December 11, 2018}}</ref> "Ghazali" wee nọchie "Casablanca", nke Lamjarred na-abụ abụ na olu French.<ref>{{Cite web|first=Saad|author=Lamjarred|title=MWN 'Ghazali' report|url=https://www.moroccoworldnews.com/2018/08/251540/saad-lamjarred-releases-french-single-casablanca/|publisher=Morocco World News|accessdate=December 11, 2018}}</ref> Ọgọstụ afọ 2018 hụrụ Lamjarred ka a tụrụ mkpọrọ ọzọ na Saint Tropez, na-akwụsị ọrụ egwu ya ọzọ ruo n'ọnwa Disemba afọ 2018, ebe ọ wepụtara egwu ọzọ, nke akpọrọ "Baddek Eih" (Arabic). N'ime awa 4 nke mbipụta, vidiyo egwu ahụ nwetara ihe karịrị otu nde nlele na YouTube. N'ọnwa Julaị afọ 2019, Lamjarred rụrụ ma wepụta duet ya na onye na-eme ihe nkiri Ijipt na onye na'agụ egwu ibe ya bụ Mohamed Ramadan nke akpọrọ "Ensay" (Arabic: ), nke nwetara ihe karịrị 100 nde mmadụ n'ime otu ọnwa e bipụtara ya.<ref>{{Cite web|url=https://www.egypttoday.com/Article/4/73095/Ramadan-Lamjarred%E2%80%99s-Ensay-tops-YouTube-videos|title=Ramadan, Lamjarred's 'Ensay' tops YouTube videos|work=Egypt Today|first=Mustafa|author=Marie|date=July 22, 2019|accessdate=September 27, 2019}}</ref> Na June 10, 2020, Lamjarred ruru nde mmadụ iri debanyere aha na ọwa YouTube ya, wee bụrụ onye na-agụ egwu Arab Africa mbụ nwetara Diamond Button. N'ọnwa Mee afọ 2022, egwu egwu ya nke afọ 2015 bụ "Lm3allem" ghọrọ egwu Arabic mbụ gafere otu ijeri nlele na YouTube.<ref>{{Cite web|author=News|first=Oumaima Latrech-Morocco World|title=Lamjarred’s “Lmaallem” Becomes 1st Arab Song to Hit One Billion Views|url=https://www.moroccoworldnews.com/2022/05/349190/lamjarreds-ldquo-lmaallem-rdquo-becomes-1st-arab-song-to-hit-one-billion-views|accessdate=2022-05-20|work=Morocco World News|language=en}}</ref> == Ndụ onwe == Lamjarred na-ebi ndụ ịhụnanya nke onwe ya, mana e nwere asịrị na ọ lụburu di ma ọ bụ nwunye, ma gbaa alụkwaghịm n'ihe dị ka afọ 2015. Mgbe ndị mgbasa ozi jụrụ ya banyere ya, ọ boro ekworo, na-azọrọ na ọ nwere ike "mebie ndụ n'ezie", ọkachasị ebe ọ na-arụ ọrụ na ntụrụndụ.<ref>{{Cite web|title=Saad Lamjarred Talks About Divorce|url=https://www.arabiaweddings.com/news/saad-lamjarred-talks-about-divorce|work=Arabia Weddings|accessdate=January 7, 2019|archivedate=May 16, 2018|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180516103326/https://www.arabiaweddings.com/news/saad-lamjarred-talks-about-divorce}}</ref> == Ndekọ Egwu == === Abọm === {| class="wikitable plainrowheaders" style="text-align:center;" ! scope="col" |Isiokwu na nkọwa ! scope="col" |Ihe edeturu |- ! scope="row" |Wala Aalik (ولا dom) * Ụdị: Album * E wepụtara ya: 2013 |   |} === Ndị o tiri naanị ha === * 2009: "Waadini" (واعديني) * 2012: "Salina Salina" (سلينا سلينا) * 2014: "Enty" (أنتي) * 2015: "Lm3allem" (لمعلم) * 2016: "Ana Machi Sahel" (أنا ماشي ساهل) * 2016: "Ghaltana" (غلطانة) * 2017: "Ka anyị gaa" * 2018: "Ghazali" (غزالي) * 2018: "Ya Allah" (يا الله) * 2018: "Casablanca" * 2018: "Baddek Eih" (بدك ايه) * 2019: "Njibek" (نجيبك) * 2019: "Ykhalik Lili" (يخلي للي) * 2019: "Salam" (سلام) * 2019: "Daba Tzian" (دابا تزيان) * 2020: "Adda Elkalam" (عدى الكلام) * 2021: "Lghadi Wehdou" (الغادي وحدو) * 2021: "Nadi Ya Allah" (نادي يا الله) * 2022: "Ya Ayouni" (يا عيوني) * 2022: "Altawbah" (التوبة) * 2022: "Ma Ahla Lmakan" (ما أحلى المكان) === Abụọ === * 2012: "Aziz W Ghali" (عزيز وغالي) Bachir Abdou * 2012: "Sa'aa Saaida" (ساعة سعيدة) Sofia Mountassir * 2014: "Wana Ma'ak" (وأنا معاك) (n'ihi na ọ bụ n'ihi na a na-eme ya. Asma Lamnawar * 2014: "Ya Ensan" (يا إنسان) ̊ feat. Salah Alkurdi * 2019: "Ensay" (إنساي) bụ ihe a na-eme. Mohamed Ramadan * 2020: "Asef Habibi" (آسف حبيبي) bụ ihe a na-eme. Ebe Obibi * 2020: "Chidde W Betzul" (شدت وبتزول) Salah Kurdi * 2020: "Bab Alrajaa" (باب الرجاء) ̊ feat. Mohamed Reda * 2021: "Lewjah Tani" (لوجه التاني) bụ ihe. Zouhair Bahaoui * 2021: "Sahra Sabahi" (السهرة صباحي) [[RedOne]] na [[Saber Rebaï]] * 2021: "Enty Hayaty" (انتي حياتي) Nsogbu * 2022: "Min Awel Dekika" (من أول دقيقة) Elissa == Onyinye na nhọpụta == {| class="wikitable" !Afọ !Onyinye !Ụdị !Ọrụ a họpụtara !Nsonaazụ |- |2014 |''MTV Europe Music Award'' |Abụ Kasị Mma |''N'oge a''|| {{Won}} |- |2014 |'' Ihe nrite egwu Morocco'' |Abụ Kasị Mma |''N'oge a''|| {{Won}} |- |2015 |''Murex ọlaedo'' |Abụ Arabic Kasị Mma |''N'oge a''|| {{Won}} |- |2015 |''Ihe nrite DearGuest'' |Abụ Kasị Mma |''Lm3 German''|| {{Won}} |- |2016 |''Murex ọlaedo'' |Onye Na-abụ Abụ Nwoke Kasị Mma |''Saad Lamjarred''|| {{Won}} |- |2016 |''Big Apple Music Awards'' |Onye Na-abụ Abụ Nwoke Kasị Mma |''Saad Lamjarred''|| {{Won}} |- |2016 |''MTV Africa Music Awards'' |Nhọrọ Onye Na-ege ntị |''Saad Lamjarred''|| {{Won}} |- |2017 |''Anghami'' |Ihe karịrị 100 nde egwuregwu |''Saad Lamjarred''|| {{Won}} |- |2017 |''Ihe nrite egwu Arab Nation '' |Abụ Moroccan Kasị Mma |''Ghaltana''|| {{Won}} |- |2017 |''Ihe nrite egwu Arab Nation '' |Vidio Egwú Kasị Mma na YouTube |''Ana Machi Sahel''|| {{Won}} |- |2017 |''Ihe nrite egwu Arab Nation '' |Abụ Arabic Kasị Mma |''Ghaltana''|| {{Won}} |- |2017 |''Murex ọlaedo'' |Abụ Arabic Kasị Mma |''Ghaltana''|| {{Won}} |- |2017 |''Murex ọlaedo'' |Ihe nrite Nhọrọ Ndị Mmadụ |''Saad Lamjarred''|| {{Won}} |- |2017 |''daf BAMA Music Awards'' |Abụ Kasị Mma |''Ka anyị gaa''|| {{Won}} |- |2017 |''Ihe nrite egwu HAPA'' |Onye na-ese ihe kacha mma n'Afrịka |''Saad Lamjarred''|| {{Won}} |- |2017 |''Ihe nrite egwu Morocco'' |Vidio Egwú Kasị Mma |''Ka anyị gaa''|| {{Won}} |- |2018 |''Africa Music Awards'' |Onye Kasị Mma Nwoke Na-eme Ihe nkiri n'Ebe Ugwu |''Saad Lamjarred''|| {{Won}} |- |2018 |''Ihe nrite egwu Arab Nation'' |Onye na-abụ abụ kacha mma na North Africa |''Ka anyị gaa''|| {{Won}} |} == Edemsibịa == [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] [[Òtù:Pages with unreviewed translations]] 296lxjj39rk6726arp3q88r073goour Robert Colescott 0 17303 632531 95175 2026-05-10T18:32:20Z InternetArchiveBot 11600 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 632531 wikitext text/x-wiki {{Databox}} Robert H. Colescott (ubochí irí abụọ na isii n'ọnwa Ọgọst, 1925 rụo ụbọchị anọ n'ọnwa Juun, 2009) bụ onye America na-ese ihe. A maara ya màkà ụdị satirical na isiokwu ìgwè mmadụ, na-ekwukarị echiche ya dị egwu, na-atọ ọchị, ma ọ bụ na-egbu mgbu banyéré ịbụ ónyé Africa America. Ọ mụụrụ Fernand Léger na Paris. Ọrụ Colescott dị n'ọtụtụ nnukwu nchịkọta ọha na eze, gụnyere (na mgbakwunye na Albright-Knox) ndị nke Museum of Modern Art na New York, Corcoran Gallery of Art, San Francisco Museum of Modern Arts, Museum of Fine Arts, Boston, Hirshhorn Museum and Sculpture Garden, na Baltimore Museum of Art.<ref>{{Cite web|url=http://www.askart.com/artist/artist/19090/artist.aspx|title=Robert H. Colescott - Artist, Fine Art Prices, Auction Records for Robert H. Colescott|work=www.askart.com|accessdate=2019-01-10|archivedate=2019-01-10|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190110235025/http://www.askart.com/artist/artist/19090/artist.aspx}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.artcyclopedia.com/artists/colescott_robert.html|title=Robert Colescott Online|work=www.artcyclopedia.com|accessdate=2019-01-10}}</ref> == Akụkọ ndụ == Colescott zụlitere ịhụnanya miri emi màkà egwu n'oge ọ bụ nwata. Nné ya bụ onye na-akpọ piano na nnà ya bụ onye nwéré nkà na ụzụ na jazz violin. Ha si New Orleans kwaga Oakland, California, ebe a mụrụ Colescott na 1925. Ọ malitere ịgbà mgbè ọ dị obéré ma chee echiche nke ọma ịchụso ọrụ dị ka ónyé na-agụ egwú tupu ọ malite na nka. Onye na-ese ihe Sargent Claude Johnson bụ enyi ezinụlọ bụ ónyé bụ ihe nlereanya màkà Colescott na-etolite, ọ bụkwa njikọ na Harlem Renaissance na ọrụ nka na-emetụta ahụmịhe ndị Africa na America. N'afọ 1940, Colescott lere anya ka onye na-ese ihe na Mexico bụ Diego Rivera sere ihe osise na Golden Gate International Exposition na Treasure Island dị nso na San Francisco. Colescott gara n'ihu na-amụta akụkọ ihe méré eme nke Western art na ịchọpụta nka nke [[Eluàlà|Africa]] na New Guinea. Ọ ga-ama mgbè niile ihe na-eme n'ụwa nka nke oge a. Ka o sina dị, ahụmịhe ndị mbụ a nọgidere na-abụ ihe na-emetụta. Dị ka onye na-ese ihe, e debara aha Colescott na ndị agha US na 1942 ma jee ozi na [[Obodo Békè|Europe]] ruo mgbè Agha Ụwa nke Abụọ biri. Njem ọrụ ya kpọgara ya na Paris, mgbe ahụ isi ọbọdọ nke ụwa nka na ọbọdọ nke nabatara ndị na-ese ihe n'Afrịka America. Mgbè ọ laghachiri n'ụlọ, ọ debanyere aha na UC Berkeley, nke nyéré ya nzere bachelọ na eserese na eserese n'afọ 1949. Ọ nọrọ n'afọ sochirinụ na Paris, na-amụ ihe na ónyé France na-ese ihe Fernand Léger, wee laghachi UC Berkeley, nweta nzèrè masta na 1952. == Ọrụ mmalite == Ọ bụ na Portland ka e guzobere ọrụ ọkachamara Colescott dị ka ónyé na-ese ihe, ekele dị ukwuu màkà onye na-akwado nka na onye ọrụ ebere Arlene Schnitzer, ónyé nwe na ónyé nduzi nke Fountain Gallery, nke ọ meghere iji kwalite ndị na-ese egwu nke ógè a site na mpaghara ahụ. E tinyere ọrụ Colescott na ngosi ngosi nke gallery na 1961, e nyekwara ya ihe ngosi nke mbụ ya n'ebe ahụ na 1963. N'ihe dị egwu mere n'afọ 1977, ọkụ gbara ụlọ ngosi ahụ, ọtụtụ ọrụ Colescott gbara ọkụ yana ọrụ nke ọtụtụ ndị omenkà ndị ọzọ na-anọchite anya ụlọ ngosi ahụ.<ref>{{Cite web|title=Oral history interview with Arlene Schnitzer, 1985 June 7-8|url=http://www.aaa.si.edu/collections/interviews/oral-history-interview-arlene-schnitzer-12776|work=Archives of American Art|publisher=Archives of American Art|accessdate=January 28, 2015}}</ref> Ụlọ ngosi ahụ, nke meghere ọzọ mgbe ọkụ ahụ gasịrị n'ebe ọhụrụ, nọgidere na-anọchite anya ọrụ Colescott ruo mgbè ọ mechiri ọnụ ụzọ ya na 1986. == Ndụ onwe onye == Robert Colescott nwụrụ na úbọchị anọ n'ọnwa Juun, 2009, na Tucson AZ.<ref name="smith">{{Cite news|author=Smith|first=Roberta|authorlink=Roberta Smith|title=Robert Colescott, Painter Who Toyed With Race and Sex, Dies at 83|url=https://www.nytimes.com/2009/06/10/arts/design/10colescott.html?_r=0|work=[[The New York Times]]|date=June 9, 2009}}</ref> Robert Colescott nwèrè nwanne nwoke Warrington Colescott Jr. nke Hollandale, Wis.; na ụmụ nwoke ise: Alex Colescott, Nick Colescott. Robert Colescott nwèrè ụmụ atọ: Colescott Rubin si Dennett Colescott. Hutton Colescott na Holly Colescott si Cooper Colescott. == Hụkwa == * Berkeley Art Museum na Pacific Film Archive == Edensibia == {{Reflist|30em}} == Akwụkwọ == * ''Robert Colescott'': A Retrospective; John Olbrantz, 1987; San Jose Museum of Art.  [[ISBN (identifier)|ISBN]] [[Special:BookSources/0-938175-01-7|0-938175-01-7]] * Robert Colescott: Ihe osise ndị na-adịbeghị anya; Miriam Roberts; SITE Santa Fe; University of Arizona Museum of Art, [http://www.worldcatlibraries.org/oclc/39156655&referer=brief_results] (Miriam Roberts, 1997) * U.S. American Cultural Center, Paris. ''Ndị America atọ: Art Brenner, Robert Colescott, Elaine Hamilton.- Ihe ngosi na Paris, American Cultural Center, 26 Febụwarị 26 Machị 1969'' [http://www.worldcatlibraries.org/oclc/38695859&referer=brief_results] [ihe ngosi na French] (Paris, Centre culturel américain, 1969), OCLC 38695859 i99rvzvissvns9jxv65m63j6lbo6m7o Shahnez Boushaki 0 17556 632591 150683 2026-05-11T03:16:14Z InternetArchiveBot 11600 Rescuing 28 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 632591 wikitext text/x-wiki {{databox}} '''Shahnez Boushaki''' (Ọktoba 22, 1985, Algiers) bụ onye egwuregwu basketball nke [[Algeria]] nke na-agba bọọlụ Mouloudia Club nke Algiers, Ụlọ ọrụ Club Petroleum Sports Group na otu egwuregwu basketball ụmụ nwanyị Algeria.<ref>[https://www.fiba.basketball/fr/afrobasketwomen/2015/player/Shahnez-Boushaki Shahnez BOUSHAKI (ALG)'s profile — Afrobasket Women 2015 — FIBA.basketball]</ref><ref>[https://basketball.afrobasket.com/player/Shahnez-Boushaki/Algeria/GS-Petroliers-Alger/228958 Shahnez Boushaki Player Profile, GS Petroliers Alger, News, Stats — AfroBasket]</ref><ref>[https://play.fiba3x3.com/players/60a075a6-69cd-4eb8-8436-e3fc920b3ae2 Shahnez Boushaki]</ref> == Ọrụ klọb == Boushaki gbara egwuregwu oge asatọ maka Mouloudia Club nke Algiers (MCA) kemgbe 2002, wee kpuchie oge izizi ya ebe ahụ.<ref>{{Cite web |url=https://www.djazairess.com/fr/apsfr/424110 |title=Djazairess : Basketball/Coupe d’Algérie (Dames): le GS Pétroliers remporte le trophée face à l’OC Alger (73-55) |accessdate=2022-06-28 |archivedate=2022-02-17 |archiveurl=https://web.archive.org/web/20220217104229/https://www.djazairess.com/fr/apsfr/424110 }}</ref> Ọ malitere ọrụ ọkachamara ya na GS Pétroliers nke Algerian Women's Basketball Cup na 2010. Boushaki meriri asọmpi basketball nke ụmụ nwanyị Algeria na 2015 ya na ndị otu ya GS Pétroliers bụ ndị meriri ndị ha na ha na-asọmpi Olympic Club nke Algiers na egwuregwu ikpeazụ na akara 73-55.<ref>[https://www.djazairess.com/fr/lesoirdalgerie/179295 Djazairess : Basket-Ball : Coupe D’Algerie Seniors Dames]</ref> Ya na ndị otu GS Pétroliers sonyela n'ọtụtụ asọmpi basketball n'ime usoro nke Arab Club Basketball Championship, ya bụ: * "Asọmpi basketball nke ụmụ nwanyị Arab nke 2014" na Egypt.<ref>[https://www.djazairess.com/fr/latribune/109326 Djazairess : Le GSP premier qualifié pour les demies]</ref><ref>{{Cite web |url=https://www.djazairess.com/fr/apsfr/412577 |title=Djazairess : Basket/Championnat arabe (Dames) : le GS Pétroliers premier qualifié pour les demi-finales |accessdate=2022-06-28 |archivedate=2022-02-17 |archiveurl=https://web.archive.org/web/20220217104737/https://www.djazairess.com/fr/apsfr/412577 }}</ref> * "Asọmpi basketball 3x3 nke ụmụ nwanyị Arab nke 2014" na Sharjah.<ref>[https://play.fiba3x3.com/events/915a56d8-b057-4cfc-bfc9-8bf7a7972fab/teams The Arab Clubs 3x3 Championship For Women]</ref><ref>{{Cite web |url=https://www.djazairess.com/fr/apsfr/448403 |title=Djazairess : Championnat arabe de basket-ball dames (3x3) : le GS Pétroliers remporte le trophée |accessdate=2022-06-28 |archivedate=2022-02-17 |archiveurl=https://web.archive.org/web/20220217091225/https://www.djazairess.com/fr/apsfr/448403 }}</ref><ref>{{Cite web |url=https://www.djazairess.com/fr/lesoirdalgerie/204252 |title=Djazairess : Basket-ball |accessdate=2022-06-28 |archivedate=2022-02-17 |archiveurl=https://web.archive.org/web/20220217091416/https://www.djazairess.com/fr/lesoirdalgerie/204252 }}</ref><ref>{{Cite web |url=https://www.djazairess.com/aps/435621 |title=جزايرس : البطولة العربية للأندية لكرة السلة سيدات (3x3): تتويج المجمع البترولي باللقب |accessdate=2022-06-28 |archivedate=2022-02-17 |archiveurl=https://web.archive.org/web/20220217101504/https://www.djazairess.com/aps/435621 }}</ref> == Ọrụ mba ụwa == [[File:Logo MCA 1921.png|thumb|Mouloudia Club nke Algiers (MCA)]] Boushaki bụ onye otu egwuregwu basketball nke mba Algeria kemgbe afọ 2010. N'afọ 2017, ọ bụ onye otu egwuregwu bọọlụ mba Algeria nke ruru eru maka asọmpi iko FIBA Africa Iko iko bọọlụ ụmụnwaanyị Afrịka.<ref>[https://radioalgerie.dz/news/fr/article/20150420/37727.html Afrobasket 2015 — Eliminatoires (Z1) : les basketteuses algériennes en stage | Radio Algérienne]</ref><ref>[https://afrique444.rssing.com/chan-34688798/article304-live.html ALGERIE : finale de coupe d’Algérie (Dames) GSP — OCA (73-55) : le plein pour les Pétrolières]</ref><ref>{{Cite web |url=https://www.djazairess.com/fr/horizons/10875 |title=Djazairess : Supporteurs algériens : Arrivée du premier groupe |accessdate=2022-06-28 |archivedate=2022-02-22 |archiveurl=https://web.archive.org/web/20220222111809/https://www.djazairess.com/fr/horizons/10875 }}</ref> === FIBA === O sonye na mmemme mpaghara FIBA Afrika anọ na ọkwa ọkwa: * "2013 FIBA Afrịka Asọmpi maka ụmụnwaanyị" na Mozambique.<ref>[http://www.dknews-dz.com/article/33345-basket-ball-equipe-nationale-dames-les-basketteuses-algeriennes-en-preparation-a-alger.html Sports : Basket-ball / Equipe nationale (dames) : Les basketteuses algériennes en préparation à Alger]</ref><ref>[http://www.newsbasket-beafrika.com/article-afrobasket-2013-les-algeriennes-sont-a-maputo-120149417.html Afrobasket 2013: Les Algériennes sont à Maputo — NEWS BASKET BEAFRIKA]</ref><ref>{{Cite web |url=https://www.djazairess.com/fr/elwatan/428533 |title=Djazairess : Le basket-ball national féminin se cherche |accessdate=2022-06-28 |archivedate=2022-02-17 |archiveurl=https://web.archive.org/web/20220217102537/https://www.djazairess.com/fr/elwatan/428533 }}</ref><ref>{{Cite web |url=https://www.djazairess.com/fr/elwatan/1436223 |title=Djazairess : Le basket-ball national féminin se cherche |accessdate=2022-06-28 |archivedate=2022-02-17 |archiveurl=https://web.archive.org/web/20220217104949/https://www.djazairess.com/fr/elwatan/1436223 }}</ref><ref>{{Cite web |url=https://www.djazairess.com/fr/lemidi/1309191302 |title=Djazairess : La sélection algérienne quitte Alger pour Maputo |accessdate=2022-06-28 |archivedate=2022-02-17 |archiveurl=https://web.archive.org/web/20220217092833/https://www.djazairess.com/fr/lemidi/1309191302 }}</ref><ref>{{Cite web |url=https://www.djazairess.com/elkhabar/355955 |title=جزايرس : تجديد العهد مع المنافسة القارية بعد 10 سنوات من الغياب |accessdate=2022-06-28 |archivedate=2022-02-17 |archiveurl=https://web.archive.org/web/20220217101443/https://www.djazairess.com/elkhabar/355955 }}</ref><ref>{{Cite web |url=https://www.djazairess.com/alseyassi/15196 |title=جزايرس : بعد 10 سنوات من الغياب |accessdate=2022-06-28 |archivedate=2022-02-17 |archiveurl=https://web.archive.org/web/20220217101453/https://www.djazairess.com/alseyassi/15196 }}</ref><ref>{{Cite web |url=https://www.djazairess.com/algeriapress/12734 |title=جزايرس : المنتخب الجزائري يجدد العهد مع المنافسة القارية بعد 10 سنوات من الغياب |accessdate=2022-06-28 |archivedate=2022-02-17 |archiveurl=https://web.archive.org/web/20220217101445/https://www.djazairess.com/algeriapress/12734 }}</ref> * "2015 FIBA Afrịka Asọmpi maka ụmụnwaanyị" na Cameroon.<ref>{{Cite web |url=https://www.elwatan.com/archives/sports-archives/le-basket-ball-national-feminin-se-cherche-20-09-2013 |title=Le basket-ball national féminin se cherche {{!}} El Watan |accessdate=2022-06-28 |archivedate=2022-02-15 |archiveurl=https://web.archive.org/web/20220215111040/https://www.elwatan.com/archives/sports-archives/le-basket-ball-national-feminin-se-cherche-20-09-2013 }}</ref><ref>{{Cite web |url=https://www.djazairess.com/fr/lesoirdalgerie/177836 |title=Djazairess : Basket-ball : éliminatoires de l’Afrobasket-2015 dames |accessdate=2022-06-28 |archivedate=2022-02-15 |archiveurl=https://web.archive.org/web/20220215110956/https://www.djazairess.com/fr/lesoirdalgerie/177836 }}</ref><ref name="auto">{{Cite web |url=https://www.djazairess.com/fr/lnr/241620 |title=Djazairess : Les Algériennes en préparation à Alger |accessdate=2022-06-28 |archivedate=2022-02-17 |archiveurl=https://web.archive.org/web/20220217083829/https://www.djazairess.com/fr/lnr/241620 }}</ref><ref>{{Cite web |url=https://www.djazairess.com/fr/apsfr/421853 |title=Djazairess : Afrobasket-2015 (éliminatoires): les Algériennes visent la qualification |accessdate=2022-06-28 |archivedate=2022-02-17 |archiveurl=https://web.archive.org/web/20220217090113/https://www.djazairess.com/fr/apsfr/421853 }}</ref><ref>{{Cite web |url=https://www.basketmali.com/en/diarra-se-distingue-dans-la-victoire-du-senegal-face-a-lalgerie/ |title=Diarra se distingue dans la victoire du Sénégal face à l’Algérie — BasketMali |accessdate=2022-06-28 |archivedate=2022-02-20 |archiveurl=https://web.archive.org/web/20220220162447/https://www.basketmali.com/en/diarra-se-distingue-dans-la-victoire-du-senegal-face-a-lalgerie/ }}</ref><ref>{{Cite web |url=http://www.africansportsmonthly.com/1/post/2015/09/diarra-stands-out-as-senegal-beat-algeria.html |title=News — African Sports Monthly |accessdate=2022-06-28 |archivedate=2022-02-17 |archiveurl=https://web.archive.org/web/20220217095619/http://www.africansportsmonthly.com/news/diarra-stands-out-as-senegal-beat-algeria }}</ref> * "2016 Iko iko bọọlụ ụmụnwaanyị FIBA Afrịka" na Mozambique.<ref>{{Cite web |url=https://www.djazairess.com/fr/lnr/259879 |title=Djazairess : Coupe d’Afrique des clubs champions de basket-ball (dames) |accessdate=2022-06-28 |archivedate=2022-02-17 |archiveurl=https://web.archive.org/web/20220217085953/https://www.djazairess.com/fr/lnr/259879 }}</ref><ref>{{Cite web |url=https://www.djazairess.com/fr/latribune/122699 |title=Djazairess : Mission difficile pour le GS Pétroliers à Maputo |accessdate=2022-06-28 |archivedate=2022-02-17 |archiveurl=https://web.archive.org/web/20220217085544/https://www.djazairess.com/fr/latribune/122699 }}</ref><ref>{{Cite web |url=https://www.djazairess.com/fr/apsfr/449489 |title=Djazairess : Basket/Coupe d’Afrique des clubs champions dames: mission difficile pour le GS Pétroliers à Maputo |accessdate=2022-06-28 |archivedate=2022-02-17 |archiveurl=https://web.archive.org/web/20220217085345/https://www.djazairess.com/fr/apsfr/449489 }}</ref><ref>{{Cite web |url=https://www.djazairess.com/fr/horizons/197681 |title=Djazairess : Les Pétrolières peaufinent leur préparation en Tunisie |accessdate=2022-06-28 |archivedate=2022-02-17 |archiveurl=https://web.archive.org/web/20220217103156/https://www.djazairess.com/fr/horizons/197681 }}</ref><ref>[https://www.vitaminedz.com/fr/Algerie/coupe-d-afrique-des-clubs-champions-de-4462193-Articles-0-0-1.html Coupe d’Afrique des clubs champions de basket-ball (dames) ALGERIE | vitaminedz]</ref><ref>[https://www.thefreelibrary.com/Les+Petrolieres+peaufinent+leur+preparation+en+Tunisie-a0470939408 Les Petrolieres peaufinent leur preparation en Tunisie. — Free Online Library]</ref><ref>{{Cite web |url=https://www.djazairess.com/aps/436492 |title=جزايرس : كرة السلة — كأس إفريقيا للأندية البطلة (سيدات): مهمة عسيرة للمجمع البترولي في مابوتو |accessdate=2022-06-28 |archivedate=2022-02-17 |archiveurl=https://web.archive.org/web/20220217101448/https://www.djazairess.com/aps/436492 }}</ref> * "2017 Iko iko bọọlụ ụmụnwaanyị FIBA Afrịka" na Angola.<ref>{{Cite web |url=https://www.djazairess.com/fr/lnr/271023 |title=Djazairess : Le GS Pétroliers vise le dernier carré |accessdate=2022-06-28 |archivedate=2022-02-17 |archiveurl=https://web.archive.org/web/20220217085345/https://www.djazairess.com/fr/lnr/271023 }}</ref><ref>{{Cite web |url=https://www.djazairess.com/fr/lexpression/279525 |title=Djazairess : Les Dames du GSP visent le dernier carré |accessdate=2022-06-28 |archivedate=2022-02-17 |archiveurl=https://web.archive.org/web/20220217085541/https://www.djazairess.com/fr/lexpression/279525 }}</ref><ref>{{Cite web |url=https://www.djazairess.com/fr/apsfr/465217 |title=Djazairess : Basket/Championnat d’Afrique des clubs champions (dames): le GS Pétroliers vise le dernier carré |accessdate=2022-06-28 |archivedate=2022-02-17 |archiveurl=https://web.archive.org/web/20220217103209/https://www.djazairess.com/fr/apsfr/465217 }}</ref> === Egwuregwu Afrịka === Ya na ndị otu GS Pétroliers sonyela n'asọmpi basketball dị iche iche n'ime usoro egwuregwu Afrịka, ya bụ: * "Egwuregwu Afrịka 2011" na Mozambique.<ref>{{Cite web |url=https://wikioes.icu/wiki/Basketball_at_the_2011_All-Africa_Games_%E2%80%93_Women%27s_team_rosters#_Algeria |title=Archive copy |accessdate=2022-06-28 |archivedate=2022-02-17 |archiveurl=https://web.archive.org/web/20220217095438/https://wikioes.icu/wiki/Basketball_at_the_2011_All-Africa_Games_%E2%80%93_Women%27s_team_rosters#_Algeria }}</ref><ref>{{Cite web |url=https://www.djazairess.com/fr/lnr/203466 |title=Djazairess : Les basketteuses algériennes à Istanbul |accessdate=2022-06-28 |archivedate=2022-02-17 |archiveurl=https://web.archive.org/web/20220217083832/https://www.djazairess.com/fr/lnr/203466 }}</ref><ref>{{Cite web |url=https://www.djazairess.com/elmassa/51003 |title=جزايرس : أحمد لوباشرية (المدير الفني الوطني لكرة السلة) ل ''المساء'':‏ |accessdate=2022-06-28 |archivedate=2022-02-17 |archiveurl=https://web.archive.org/web/20220217101408/https://www.djazairess.com/elmassa/51003 }}</ref><ref>{{Cite web |url=https://www.djazairess.com/elmassa/50659 |title=جزايرس : المنتخب الوطني النسوي لكرة السلة |accessdate=2022-06-28 |archivedate=2022-02-17 |archiveurl=https://web.archive.org/web/20220217101424/https://www.djazairess.com/elmassa/50659 }}</ref> * "Egwuregwu Afrịka 2015" na Republic of the Congo.<ref name="auto"/><ref>[http://www.todor66.com/basketball/Africa/Women_AG_2015.html Women Basketball XI Africa Games 2015 Brazzaville (CGO) Wednesday 09.09 — Friday 18.09 — Winner Mali]</ref><ref>{{Cite web |url=https://www.djazairess.com/elmassa/108883 |title=جزايرس : استعدادات مكثفة للبطولة والألعاب الإفريقية |accessdate=2022-06-28 |archivedate=2022-02-17 |archiveurl=https://web.archive.org/web/20220217101504/https://www.djazairess.com/elmassa/108883 }}</ref> == Nsonaazụ egwuregwu == <center> {| class="wikitable" |+ Nsonaazụ egwuregwu nke Shahnez Boushaki<ref>[https://archive.fiba.com/pages/eng/fa/p/rpp//q//pid/95216/_//players.html archive.fiba.com: Players]</ref> |- ! scope="col" style="background-color: pink;" | # ! scope="col" style="background-color: pink;" | Ihe omume egwuregwu ! scope="col" style="background-color: pink;" | Nkewa ! scope="col" style="background-color: pink;" | Isi ihe kwa Egwuregwu ! scope="col" style="background-color: pink;" | Nghaghachi kwa egwuregwu ! scope="col" style="background-color: pink;" | Enyemaka kwa Egwuregwu |- | style="text-align:left; " | 1 | style="text-align:left; " | '''2013 FIBA Afrịka Asọmpi maka ụmụnwaanyị'''<ref>{{Cite web |url=http://www.fiba.com/pages/eng/fa/player/p/pid/95216/sid/9643/tid/233/_/2013_FIBA_Africa_Championship_for_Women_Final_Round/index.html |title=Shahnez Boushaki's profile {{!}} 2013 FIBA Africa Championship for Women {{!}} ARCHIVE.FIBA.COM |accessdate=2022-06-28 |archivedate=2022-02-19 |archiveurl=https://web.archive.org/web/20220219130717/http://www.fiba.basketball/pages/eng/fa/player/p/pid/95216/sid/9643/tid/233/_/2013_FIBA_Africa_Championship_for_Women_Final_Round/index.html }}</ref><ref>{{Cite web |url=https://www.djazairess.com/fr/apsfr/321166 |title=Djazairess : Afrobasket 2013 (dames) : la sélection algérienne quitte Alger pour Maputo |accessdate=2022-06-28 |archivedate=2022-02-04 |archiveurl=https://web.archive.org/web/20220204170649/https://www.djazairess.com/fr/apsfr/321166 }}</ref> | style="text-align:center;" | 11-й | style="text-align:center;" | 1,4 | style="text-align:center;" | 1,8 | style="text-align:center;" | 0,0 |- | style="text-align:left; " | 2 | style="text-align:left; " | '''2015 FIBA Afrịka Asọmpi maka ụmụnwaanyị'''<ref>{{Cite web |url=http://www.fiba.com/pages/eng/fa/player/p/pid/95216/sid/11380/tid/233/_/2015_Afrobasket_Women_Final_Round/index.html |title=Shahnez Boushaki's profile {{!}} 2015 Afrobasket Women {{!}} ARCHIVE.FIBA.COM |accessdate=2022-06-28 |archivedate=2022-02-20 |archiveurl=https://web.archive.org/web/20220220122939/http://www.fiba.basketball/pages/eng/fa/player/p/pid/95216/sid/11380/tid/233/_/2015_Afrobasket_Women_Final_Round/index.html }}</ref> | style="text-align:center;" | 11 | style="text-align:center;" | 5,1 | style="text-align:center;" | 3,4 | style="text-align:center;" | 2,3 |- | style="text-align:left; " | 3 | style="text-align:left; " | '''2016 Iko iko bọọlụ ụmụnwaanyị FIBA Afrịka'''<ref>{{Cite web |url=http://www.fiba.com/pages/eng/fa/player/p/pid/95216/sid/12764/_/2016_FIBA_Africa_Champions_Cup_for_Women_Final_Round/index.html |title=Shahnez Boushaki's profile {{!}} 2016 FIBA Africa Champions Cup for Women {{!}} ARCHIVE.FIBA.COM |accessdate=2022-06-28 |archivedate=2022-02-19 |archiveurl=https://web.archive.org/web/20220219103010/http://www.fiba.basketball/pages/eng/fa/player/p/pid/95216/sid/12764/_/2016_FIBA_Africa_Champions_Cup_for_Women_Final_Round/index.html }}</ref> | style="text-align:center;" | 10 | style="text-align:center;" | 3,9 | style="text-align:center;" | 1,7 | style="text-align:center;" | 1,0 |- | style="text-align:left; " | 4 | style="text-align:left; " | '''2017 Iko iko bọọlụ ụmụnwaanyị FIBA Afrịka'''<ref>https://www.aps.dz/sport/65217-basket-championnat-d-afrique-des-clubs-champions-dames-le-gs-petroliers-vise-le-dernier-carre</ref> | style="text-align:center;" | adịghị adị | style="text-align:center;" | adịghị adị | style="text-align:center;" | adịghị adị | style="text-align:center;" | adịghị adị |- | style="text-align:left; " | | style="text-align:left; " | | style="text-align:left; background-color: pink; " | '''Ngụkọta nkezi kwa mmemme:''' | style="text-align:center; background-color: pink; " | '''3,5''' | style="text-align:center; background-color: pink; " | '''2,3''' | style="text-align:center; background-color: pink; " | '''1,1''' |} </center> == Ntụaka == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == {{Commons|Category:Shahnez Boushaki}} * [https://www.facebook.com/shahnez.boushaki Profaịlụ na Facebook] * [https://archive.fiba.com/pages/eng/fa/p/rpp//q//pid/95216/_//players.html Profaịlụ na FIBA.] * [https://basketball.afrobasket.com/player/Shahnez-Boushaki/Algeria/GS-Petroliers-Alger/228958?Women=1 Profaịlụ na AfroBasket.] * [https://play.fiba3x3.com/players/60a075a6-69cd-4eb8-8436-e3fc920b3ae2 Profaịlụ na FIBA ​​3x3.] {{ÉdéNtạ}} [[Òtù:Algeria]] [[Òtù:Egwuregwu]] [[Òtù:Nwaanyi oso-egwuregwu]] au946hh8yhhej9fmkobdh8qi5ccrts3 Tajine Zitoun 0 19079 632643 147244 2026-05-11T11:12:46Z InternetArchiveBot 11600 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 632643 wikitext text/x-wiki  {{Databox}} [[Usòrò:Meatballtajine.jpg|link=//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/f/f3/Meatballtajine.jpg/220px-Meatballtajine.jpg|thumb|Tajine Algeria na ọkụkọ, anụ na oliv]] Tajine Zitoun ma ọ bụ '''Tajine El Zitoune''' (Arabic) ma ọ bụ '''Tagine Zitoune''' ma ọ bụ '''Olive Tajine''' bụ stew ọdịnala Algeria sitere n'obodo Algiers.<ref>{{Cite book|author=Bouayed|first=Fatima-Zohra|url=https://www.worldcat.org/oclc/11290460|title=La cuisine algérienne|date=1983|publisher=Messidor/Temps actuels|isbn=2-201-01648-8|location=Paris|oclc=11290460}}</ref><ref name=":0">{{Cite web|title=Tajine zitoune|url=https://www.tasteatlas.com/tajine-zitoune|work=[[TasteAtlas]]}}</ref> A na-akpọ ya aha site na ite ite ite nke a na-esi ya, ite [[tajine]]. Tajine Zitoun na-agụnyekarị nwa atụrụ ma ọ bụ ọkụkọ na oliv, mgbe mgbe na ngwakọta ụfọdụ nke yabasị, karọt, mushrooms ma ọ bụ akwụkwọ nri ndị ọzọ, a na-ejikarị thyme, akwụkwọ bay, mmiri lemon, na saffron ma ọ bụ turmeric eme ya.<ref>{{Cite book|author=Waller|first=Emma|url=https://www.worldcat.org/oclc/1250943651|title=A taste of Algeria.|date=2012|isbn=978-1-909093-05-8|location=[Leeds, England]|pages=|language=English|oclc=1250943651}}</ref><ref>{{Cite web|author=Bouayed|first=Fatima-Zohra|year=1970|title=La cuisine algérienne|url=https://www.abebooks.com/cuisine-alg%C3%A9rienne-Bouayed-Fatima-Zohra-Temps-Actuels/31073983930/bd|archivedate=1970|accessdate=|work=|publisher=Temps Actuels|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|author=Clabrough|first=Chantal|url=https://books.google.com/books?id=A-McTVd4j90C|title=A Pied Noir Cookbook: French Sephardic Cuisine from Algeria|date=2005|publisher=Hippocrene Books|isbn=978-0-7818-1082-1|pages=76|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|author=Bodic|first=Slavka|title=The Ultimate Algerian Cookbook: 111 Dishes From Algeria To Cook Right Now (World Cuisines)|publisher=Independently Published|year=2021|isbn=9798729858330|pages=198|language=English}}</ref><ref name=":0" /> Na Constantine, no na Algeria, nri na-atọ ụtọ nwere ike ịbụ anụ ọkụkọ ma ọ bụ ire ehi nke e ji naanị oliv na mushroom sie, ma ọ bụ anụ a gbajiri agbaji, wee jiri ero na olive sie ya na ofe.<ref>{{Cite journal|author=BENAYOUN|first=JOËLLE ALLOUCHE|date=1983|title=Les pratiques culinaires: lieux de mémoire, facteur d'identité|url=https://www.jstor.org/stable/41285309|journal=La Rassegna Mensile di Israel|volume=49|issue=9/12|pages=627|issn=0033-9792}}</ref> == Nkwadobe == Nkwadobe ụfọdụ na-akpọ ka a na-eme ka mkpụrụ oliv na mmiri na-esi ísì ụtọ, wee kpochapụ ya, tupu etinye ha na ntụziaka, iji wepụ ụfọdụ nnu.<ref name=":0"/><ref name=":1">{{Cite book|author=Marks|first=Copeland|url=https://www.worldcat.org/oclc/36104175|title=The great book of couscous : classic cuisines of Morocco, Algeria and Tunisia|date=1997|publisher=Primus|isbn=1-55611-524-5|location=New York|oclc=36104175}}</ref> Nri ahụ nwere ọdịiche dabere na mpaghara Algeria, mana ha niile gụnyere oliv. Dị ka ọtụtụ nri Algeria, ụfọdụ ọdịiche gụnyere ofe ọcha ma ọ bụ ọbara ọbara, ụfọdụ na-akọwa ọkụkọ ma ọ bụ nwa atụrụ ma ọ bụ anụ e gburu egbu. Ụfọdụ gụnyere akwụkwọ nri ndị ọzọ.<ref>{{Cite book|author=Badache-Dellidj|first=Josette|url=https://www.worldcat.org/oclc/180982985|title=La cuisine algérienne|date=2007|publisher=Bachari|others=Abdou Diouri|isbn=978-2-913678-33-0|location=Paris|oclc=180982985}}</ref><ref>{{Cite web|title=Tajine zitoune Algérois|url=https://www.marmiton.org/recettes/recette_tajine-zitoune-algerois_343476.aspx|work=marmiton}}</ref><ref>{{Cite web|title=my excellent degustations|url=https://www.myexcellentdegustations.com/algerian-chicken-olives-tajine-zitoune/|accessdate=2022-08-02|archivedate=2022-01-23|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220123180812/https://www.myexcellentdegustations.com/algerian-chicken-olives-tajine-zitoune/}}</ref><ref>{{Cite web|title=Evasion culinaire|url=http://www.evasion-culinaire.com/tajine-zitoune/#.Ye2VzPgo82w|accessdate=2022-08-02|archivedate=2022-01-23|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220123180811/http://www.evasion-culinaire.com/tajine-zitoune/#.Ye2VzPgo82w}}</ref> Na mpaghara Oran nke ọdịda anyanwụ Algeria, nke a maara maka ubi oliv na ugbo mushroom, a na-agụnye mushroom n'ozuzu ya: 123 Xia 124 Saffron na-ahọrọ, mana a na-ejikarị turmeric dochie anya maka akụ na ụba.<ref name=":1"/><ref name=":1"/> == Ihe odide == {{Reflist}} 3ehu04t92x0wdxdrrtl1pizz9a04vhe Synagogue, Church of All Nations 0 19663 632557 117380 2026-05-10T23:06:04Z Goodymaraj 21567 /* growthexperiments-addlink-summary-summary:2|0|0 */ 632557 wikitext text/x-wiki [[Usòrò:Synagogue-Church of all Nations Sideview.jpg|thumb|Synagogue, Church of All Nations]] '''Ụlọ nzukọ''', Church Of All Nations ('''SCOAN''') bụ nnukwu ụka [[Efefe Kraịst|Ndị Kraịst]] dị na Lagos, Naijiria.<ref>{{Cite news|title=TB Joshua Ranked Among Most Famous Prophets In History|url=http://africantraveltimes.com/2016/03/22/tb-joshua-ranked-among-most-famous-prophets-in-history/|work=African Travel Times|date=2016-03-22|accessdate=2019-08-02}}</ref> == Akụkọ ihe mere eme == T. B. Joshua dere na n'ọhụụ eluigwe ọ natara 'mpu nsọ' na ọgbụgba ndụ sitere n'aka Chineke ịmalite ozi ya na afọ 1987.<ref> Pieter Coertzen, M Christiaan Green, Len Hansen, ''Law and Religion in Africa: The quest for the common good in pluralistic societies'', African Sun Media, South Africa, 2015, p. 311</ref> Chọọchị ahụ malitere na mmadụ ole na ole ma kemgbe ahụ ọ ghọrọ otu n'ime ụka Naịjirịa kachasị nwee mmetụta, na-adọta ihe karịrị mmadụ 50,000 na ozi Sunday ya kwa izu na isi ụlọ ọrụ dị na Ikotun-Egbe, Lagos.<ref>{{Cite news|title=Celebrity Priests|url=http://www.economist.com/node/21558298|work=The Economist|date=2012-07-07|accessdate=2019-08-02}}</ref> Joshua, onye guzobere ụka ahụ na onye isi ụkọchukwu, nwụrụ na-esochi ozi na Junn 5, na afọ 2021.<ref>{{Cite web|url=https://www.cnn.com/2021/06/06/africa/tb-joshua-dies-synagogue-intl/?hpt=ob_blogfooterold|title=Nigerian megachurch preacher dies after church program|author=Nimi Princewill|publisher=CNN|date=June 6, 2021|accessdate=June 7, 2021|archivedate=June 7, 2021|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210607154355/https://www.cnn.com/2021/06/06/africa/tb-joshua-dies-synagogue-intl/?hpt=ob_blogfooterold}}</ref> == Njem okpukpe == A mara SCOAN karịsịa maka ọnụ ọgụgụ buru ibu nke ndị njem ala nsọ mba ọzọ ọ na-adọta na ''The Guardian'' na-akọ na chọọchị ahụ na-enweta ndị na-abịa kwa izu karịa ọnụ ọgụgụ ndị ọbịa na Buckingham Palace na Tower of [[London]].<ref>{{Cite news|first=Monica|author=Mark|title=Lagos Businesses Cash In On Lure Of Super Pastor TB Joshua|url=https://www.theguardian.com/world/2013/sep/01/lagos-businesses-superpastor-joshua|work=The Guardian (UK)|date=2013-09-01|accessdate=2019-08-02}}</ref> Akwụkwọ akụkọ nke ụbọchị a kọrọ na ihe dị ka nde mmadụ abụọ na-abịa n'obodo na ndị na-abata na SCOAN kwa afọ.<ref>{{Cite news|title=Nigeria: Tourism Expert Calls for Restoration of Tourism Ministry|url=http://allafrica.com/stories/201603040690.html|work=This Day (Nigeria)|date=2016-03-04|accessdate=2019-08-02}}</ref> A kọwawo ya dị ka ebe kachasị adọrọ mmasị ndị njem nleta na ebe ndị njem nlegharị anya okpukpe na West Africa na-eleta.<ref>{{Cite news|title=Synagogue Impasse: Hoteliers, Others Groan|url=http://newtelegraphonline.com/synagogue-impasse-hoteliers-others-groan/|work=New Telegraph (Nigeria)|date=2016-03-05}}</ref><ref>{{Cite news|first=Sola|author=Ojewusi|title=TB Joshua And The Synagogue Tragedy, Another Perspective|url=http://www.authorityngr.com/2016/03/TB-Joshua-and-the-Synagogue-tragedy-another-perspective/|work=The Authority (Nigeria)|date=2016-03-26}}</ref> Ọnụ ọgụgụ nke Ngalaba Naịjirịa Na-ahụ Maka Ndị Ọpụpụ na-ewepụta gosiri na mmadụ isii n'ime ndị njem mba ọzọ iri ọ bụla na-abata na Naịjirịga ga-aga SCOAN.<ref>{{Cite news|title=Foreigners Flock To Nigeria For TB Joshua's Birthday|url=http://www.nigeriafilms.com/news/27590/64/boko-who-foreigners-flock-to-nigeria-for-tb-joshua.html|work=Nigeria Films|date=2014-06-12}}</ref> E gosipụtara enyemaka SCOANX na njem nleta okpukpe nke Naijiria mgbe onye ụkọchukwu ahụ gosipụtara na ọ ga-ekwe omume ịkwaga ozi ya na [[Israel]] n'oge ozi Sunday.<ref>{{Cite news|first=Unathi|author=Henama|title=TB Joshua emigrating to Israel: Lessons for South Africa on religious tourism|url=https://www.thecable.ng/tb-joshua-emigrating-israel-lessons-south-africa-religious-tourism|work=The Cable (Nigeria)|date=2017-05-09|accessdate=2019-08-02}}</ref><ref>{{Cite news|first=Chris|author=Irekamba|title=Synagogue church going to Israel: What residents, neighbours say|url=https://guardian.ng/sunday-magazine/ibru-ecumenical-centre/synagogue-church-going-to-israel-what-residents-neighbours-say/|work=The Guardian (Nigeria)|date=2017-06-11|accessdate=2019-08-02}}</ref> Nkwupụta ahụ gosipụtara esemokwu na ọtụtụ ndị Naijiria a ma ama na-agba ya ume ka ọ nọrọ na mba ahụ, na-ekwu maka nsogbu akụ na ụba Naijiria ga-enwe site na ịkwaga ya.<ref>{{Cite news|first=Wale|author=Odunsi|title=TB Joshua's Relocation To Israel: Cardinal Okojie, Balarabe Musa React|url=http://dailypost.ng/2017/06/09/tb-joshuas-relocation-israel-cardinal-okojie-balarabe-musa-react/|work=Daily Post (Nigeria)|date=2017-06-09|accessdate=2019-08-02}}</ref><ref>{{Cite news|title=Beg Him Or Nigeria'll Lose Billions If TB Joshua relocates – Experts Tell FG, Ambode|url=http://www.vanguardngr.com/2017/05/beg-nigeriall-lose-billions-tb-joshua-relocates-experts-tell-fg-ambode/|work=Vanguard (Nigeria)|date=2017-05-14|accessdate=2019-08-02}}</ref> Ọrụ ndị a ma ama na chọọchị ahụ emeela ka nnukwu ọganihu maka azụmahịa na ndị na-elekọta ụlọ oriri na ọṅụṅụ.<ref>{{Cite news|first=Nonye|author=Ben-Nwankwo|title=TB Joshua's Neighbours Convert Homes To Hotels|url=http://www.punchng.com/feature/super-saturday/tb-joshuas-neighbours-convert-homes-to-hotels/|work=The Punch (Nigeria)|date=2013-08-17}}</ref> == Ọgwụgwọ okwukwe == SCOAN na-ekwu na ọrụ ebube ndị Chineke na-eme mgbe niile.<ref name="Zambianeye">{{Cite news|title=TB Joshua now releases videos of his early days miracles|url=http://zambianeye.com/archives/1728|work=Zambian Eye|date=2012-10-23}}</ref> O bipụtara ọtụtụ vidiyo na-azọrọ na ha na-edekọ ọgwụgwọ nke nkwarụ na ọrịa ndị a na-apụghị ịgwọta agwọta dịka HIV / AIDS, ìsì na ọnyá oghe.<ref name="NigeriaFilms">{{Cite news|title=Prophet TB Joshua Heals A Man Who Has AIDS|url=http://www.nigeriafilms.com/news/25317/64/prophet-tb-joshua-heals-a-man-who-has-aids.html|work=Nigeria Films|date=2014-02-02}}</ref><ref name="harare24">{{Cite news|title=People 'healed' of HIV-AIDS after visiting Nigerian Prophet TB Joshua|url=http://harare24.com/index-id-news-zk-12869.html|work=Harare24|date=2012|accessdate=2019-08-02}}</ref><ref name="theremnant">{{Cite news|title=Prophet T.B.Joshua & The Synagogue|url=http://www.theremnant.com/08-02-01.html|work=The Remnant|date=2008-02-01|accessdate=2019-08-02}}</ref><ref>{{Cite news|first=Stoyan|author=Zaimov|title=Blind Man Shouts 'I Can See!' at Controversial Pastor TB Joshua's Healing Service|url=https://www.christianpost.com/news/blind-man-shouts-i-can-see-at-controversial-pastor-tb-joshuas-healing-service-180264/|work=Christian Post|date=2017-04-12|accessdate=2019-08-02}}</ref><ref>{{Cite news|first=Stoyan|author=Zaimov|title=Jesus shoots protruded anus back to place says TB Joshua Ministries|url=https://www.vanguardngr.com/2017/05/photos-jesus-shoots-protruded-anus-back-place-says-tb-joshua-ministries/|work=Vanguard (Nigeria)|date=2017-05-14|accessdate=2019-08-02}}</ref> Ọgwụgwọ ime mmụọ na SCOAN abụwo isiokwu nke ọtụtụ akụkọ mgbasa ozi, gụnyere aha na Time ''Magazine'', ajụjụ ọnụ Associated Press na edemede nke Foreign Policy.<ref>{{Cite news|first=Jeffrey|author=Kluger|title=Spiritual Healing Around The World|url=http://www.time.com/time/photogallery/0,29307,1878443_1842216,00.html|work=Time Magazine|date=2009-02-12|accessdate=2019-08-02}}</ref><ref>{{Cite news|first=Carley|author=Petesch|title=Nigeria Preacher: Healer Or Controversial Leader|url=http://bigstory.ap.org/article/nigeria-preacher-healer-or-controversial-leader|date=2014-04-19|accessdate=2019-08-02}}</ref><ref>{{Cite news|first=Rowan Moore|author=Getty|title=Only The Synagogue Can Save You|url=https://foreignpolicy.com/articles/2014/04/25/synagogue_spiritual_hospital_nigeria_disease_healing|work=Foreign Policy|date=2014-04-25|accessdate=2019-08-02}}</ref> == Telivishọn == A na-agbasa ozi ụka kwa izu na Emmanuel TV nakwa na usoro mgbasa ozi mmekọrịta SCOAN.<ref>{{Cite news|first=Helen|author=Baker|title=Emmanuel TV: Celebrating A Decade Of Blessings|url=http://www.pmnewsnigeria.com/2016/03/08/emmanuel-tv-celebrating-a-decade-of-blessings-by-helen-baker/|work=PM News (Nigeria)|date=2016-08-03|accessdate=2019-08-02}}</ref> SCOAN na-ewu ewu karịsịa na mgbasa ozi mmekọrịta na nde mmadụ 1.4 ndị debanyere aha YouTube na nde mmadụ 3.5 na-eso ụzọ Facebook. == Ihe odide == <references responsive="0"></references> == Njikọ mpụga == * Official website [[Òtù:Nzukọ ndị na ekpere Chraist]] [[Òtù:Nzukọ na Lagos]] ezwdl0k6hbhwd64beb5qy1iy499twmj Obi Wali 0 20519 632511 628377 2026-05-10T14:45:43Z King ChristLike 13051 added subheading 632511 wikitext text/x-wiki A mụrụ Obi Wali na 27 Febụwarị 1932 na Rumuigbo Town, isi ụlọ ọrụ Apara Kingdom, na Obio Akpor Local Government Area nke Rivers State.<ref>{{Cite news|url=https://www.thenigerianvoice.com/news/50371/1/justice-for-obi-waliby-okachikwu-dibia.html|title=Justice for Obi Wali.By Okachikwu Dibia|work=TheNigerianVoice.com|accessdate=2017-01-02}}</ref> Nne na nna ya bụ Chief Frank Wali Otogbo (1889-1980) na Princess Jane Wali Otogbo (1995-1976) nwa nwanyị nke Chief Ezebunwo Amadi Nwondugba (Deceased) nke (Worenwu Family) Oroworukwo Wami Community, onye na-achị Oroworikwo Rebisi na Port Harcourt Local Government Area nke Rivers State. O nwere nwanne ya nwoke nke obere, Mrs Patience Waku Okabie Worgu (1935 - 2019). Ọ gụrụ akwụkwọ na West African People's Institute, [[Calabar]], St. Augustine's Secondary School, Nkwerre sochiri ya. Maka agụmakwụkwọ ya dị elu, ọ gara Mahadum Ibadan, ebe ọ bụ ọkachamara na akwụkwọ. Ọ gara n'ihu na agụmakwụkwọ ya na United States, ebe ọ nwetara nzere doctorate na asụsụ Bekee na akwụkwọ na Mahadum Northwestern, Evanston, Illinois. Mahadum Northwestern nke USA <ref>{{Cite web|url=http://learnigbolanguage.com/photo-gallery/|title=Gallery of Great Igbo People: Dr. (Senator) Obi Wali|author=Rosales|first=Thomas|accessdate=2 January 2017|archivedate=20 October 2018|archiveurl=https://web.archive.org/web/20181020074437/http://learnigbolanguage.com/photo-gallery}}</ref> Wali bụ otu n'ime ndị guzobere Steeti Rivers na Naịjịrịa ma jee ozi dị ka Kọmishọna mbụ maka agụmakwụkwọ, yana onye otu kansụl mbụ nke steeti ahụ.<ref>{{Cite journal|author=Saylor|first=Ryan|date=2016-07-01|title=Ethnic Entrepreneurs and Movements for New Administrative Units: Lessons from Nigeria|journal=Publius: The Journal of Federalism|language=en|pages=568–595|doi=10.1093/publius/pjw016|issn=0048-5950|volume=46|issue=4}}</ref> E mechara họpụta ya dị ka onye otu 1978 Constituent Assembly nakwa dị ka onye so na Kọmitii Na-edepụta Iwu nke dere Iwu nke Federal Republic nke Naịjịrịa nke afọ 1979.<ref>{{Cite news|title=The Politics of Oil: Who Owns Oil, Nigeria, States or Communities?|author=Omoruyi|first=Omo|date=April 2000}}</ref> A họpụtara ya dị ka onye omeiwu nke Federal Republic nke Naịjịrịa na Republic nke Abụọ ma na 1980 a họpụtara ya ka ọ bụrụ onye ndú nke Minority nke House of Senate, Federal Republic nke Naịjịrịa. <ref>{{Cite web|title=National Network Newspaper|url=https://www.nationalnetworkonline.com/|work=National Network Newspaper|language=en-gb|accessdate=2020-05-30}}</ref> Dị ka onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị, a na-echeta ya nke ọma maka ịkwado ihe gbasara ndị Ikwerre dị ka agbụrụ dị nta na Naịjịrịa. Senator Wali bụ otu n'ime ndị isi a ma ama site na mpaghara Niger Delta na-ekwugide nrụchapu a na-arụchapu ndị Niger Delta (karịsịa mba Ikwerre). Ọ lụrụ ọgụ maka ịmepụta Port Harcourt site na Steeti Rivers nke Naịjịrịa. Ikepụta Steeti Port Harcourt maka ndị Ikwerre bụ ihe dị mkpa ọ rụzuru n'ịkwado njedebe nrụchapụ a na-arụchapu ndi Ikwerre, na nnachapụ nke akụ ha sitere na steeti. Wali mere kwuru maka idozi enweghị nkwekọ na ike mmekọrịta ọha na akụnụba na ndọrọ ndọrọ ọchịchị nke steeti Naịjịrịa n'oge ọrụ ndọrọ ndọrọ ọchịchị ya niile. A na-echetakwa ya maka oku ya maka nyocha dị oke egwu nke nkwekọrịta Naịjịrịa na [[Economic Community of West African States]] (ECOWAS). <ref>{{Cite journal|author=Onwuka|first=R. I.|date=1982-01-01|title=The Ecowas Protocol on the Free Movement of Persons: A Threat to Nigerian Security?|journal=African Affairs|volume=81|issue=323|pages=193–206|doi=10.1093/oxfordjournals.afraf.a097408}}</ref> == Edensibịa == [[Otú:Onye édémédé akwukwọ si-na Naigeria]] bbxd8yk7y1c1ac3r0ff0pykdkjin2zr Asụsụ Kunama 0 21173 632509 450768 2026-05-10T14:37:47Z King ChristLike 13051 King ChristLike moved page [[Kunama language]] to [[Asụsụ Kunama]]: Misspelled title 450768 wikitext text/x-wiki   [[Usòrò:Kunamamap.png|link=//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/3/36/Kunamamap.png/220px-Kunamamap.png|áká_ịkẹngạ|thumb|Map nke Asụsụ Kunama]] A gụnyere '''asụsụ Kunama''' n'ezinụlọ asụsụ Nilo-Sahara a tụrụ aro ya, ọ bụ ezie na ọ nwere njikọ dị anya na asụsụ ndị ọzọ, ma ọ bụrụ na ọ dị. Ndị Kunama nke Gash-Barka Region dị n'ebe ọdịda anyanwụ [[Eritrea]] na asụ Kunama na n'ofe ókèala Etiopia. Asụsụ ahụ nwere ọtụtụ olumba gụnyere: Barka, Marda, Aimara, Odasa, Tika, Lakatakura, Sokodasa, Takazze-Selit na Tigray. Ilit na Bitama anaghị aghọta ibe ha, ya mere enwere ike iwere ha dị ka asụsụ dị iche iche. E jirila asụsụ Kunama mee ihe n'akwụkwọ. "Ihe mbụ a sụgharịrị Bible na Kunama bụ Oziọma Mak nke Andersson kwadebere ma bipụta ya n'afọ 1906."<ref>{{Cite journal|author=Andemariam|first=Senai Woldeab|title=The Polygon of the Bible Translation Efforts in Eritrea 1880–2012|journal=Journal of Translation|date=2020|volume=16|issue=1|pages=1–16|doi=10.54395/jot-d389t}}</ref> == Hụkwa == * [[wiktionary:Appendix:Kunama word list|Ndepụta okwu Kunama]] (Wiktionary) == Edensibia == <references responsive="1"></references> == Akwụkwọ ndị dị mkpa == * Bender, M. Lionel. 1996. Kunama Asụsụ nke Ụwa / Ihe 59. München: Lincom Europa. * Bender, Marvin Lionel. 2001. Akw * * * * Akwụkwọ ọkọwa okwu Bekee-Kunama. ''Afrikanistische Arbeitspapiere'' 65: 201-253. * Idris, Nikodimos.1987. Kunama na asụsụ ha. [[Addis Ababa]] University BA thesis * Idris, Nikodimos. 1987. "Kunama: phonology na okwu aha" na Bender, M. L. (ed.): Nilo-Saharan Language Studies. East Lansing: African Studies Center, [[Michigan]] State University. peeji nke 2800. * Thompson, E.D. 1983. "Kunama Verb Phrase" na Bender, M. Lionel (ed.): ''Isiokwu na Nilo-Saharan Linguistics''. Hamburg: Helmut Buske Verlag. peeji nke 305ʹ346. * Tucker, A. N. na Bryan, M. A. 1966. "Kunama" na Linguistic Analyses: Asụsụ Ndị Na-abụghị Bantu nke North-Eastern Africa. [[London]]: Oxford University Press. == Njikọ mpụga == * World Atlas of Language Structures ozi gbasara [http://wals.info/languoid/lect/wals_code_knm Kunama] ev1egf8anbqjyr37r2mi4y4zao1hp2u Gamal Abdel Nasser 0 21487 632565 539170 2026-05-10T23:08:43Z Goodymaraj 21567 /* growthexperiments-addlink-summary-summary:3|0|0 */ 632565 wikitext text/x-wiki [[Usòrò:President Nasser, 1962.jpg|thumb|Gamal Abdel Nasser]] '''Gamal Abdel Nasser Hussein''' (15 Jenụwarị 1918 28 Septemba 1970) bụ onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị Ijipt nke jere ozi dị ka onye isi ala nke abụọ nke Ijipt site na 1954 ruo mgbe ọ nwụrụ na 1970. Nasser duziri mgbanwe ọchịchị Ijipt nke 1952 ma webata mgbanwe ala dị ukwuu nafọ sochirinụ. Mgbe onye otu Muslim Brotherhood nwara igbu ya n'afọ 1954, ọ meriri nzukọ ahụ, tinye Onye isi ala Mohamed Naguib n'ụlọ ma were ọrụ nchịkwa. A họpụtara ya ka ọ bụrụ onye isi ala na June 1956. Ịbụ onye a ma ama n'Ijipt na ụwa ndị Arab rịrị elu mgbe ọ weghachitere ụlọ ọrụ Suez Canal na mmeri ndọrọ ndọrọ ọchịchị ya na Suez Crisis, nke a maara n'Ijipta dị ka Agha Tripartite. Arịrịọ maka ịdị n'otu pan-Arab n'okpuru idu ndú ya mụbara, na-ejedebe na nguzobe nke United [[Egypt|Arab Republic]] na Syria site na 1958 ruo 1961. N'afọ 1962, Nasser malitere usoro usoro usoro ndị isi na mgbanwe ọgbara ọhụrụ na Egypt. N'agbanyeghị ihe ndọghachi azụ na ebumnuche pan-Arabist ya, site na 1963 ndị na-akwado Nasser nwetara ike n'ọtụtụ mba Arab, mana ọ banyere na Agha Obodo North Yemen, na n'ikpeazụ Agha Nzuzo Arab ka ukwuu. Ọ malitere oge nke abụọ ya dị ka onye isi ala na Machị 1965 mgbe a machibidoro ndị na-emegide ya ndọrọ ndọrọ ọchịchị ịgba ọsọ. Mgbe [[Israel]] meriri Ijipt na Agha Ụbọchị Isii nke 1967, Nasser gbara arụkwaghịm, mana ọ laghachiri n'ọkwa mgbe ngagharị iwe a ma ama kpọrọ ka e weghachite ya. Ka ọ na-erule n'afọ 1968, Nasser họpụtara onwe ya ka ọ bụrụ praịm minista, malite Agha nke Attrition iji weghachite ala Sinai nke Israel weghaara, malite usoro nke ime ka ndị agha ghara itinye ndọrọ ndọrọ ọchịchị, ma wepụta usoro mgbanwe ndọrọ ndọrọ ọchịchị. Mgbe ngwụcha nke nzukọ Arab League nke afọ 1970, Nasser nwere nkụchi obi wee nwụọ. Ememe olili ozu ya na Cairo dọtara nde mmadụ ise ruo nde isii na-eru uju, ma mee ka iru uju jupụta n'ụwa ndị Arab.<ref>{{Cite news|author=Jenkins|first=Loren|date=11 October 1981|title=Quiet Rites Show Stark Contrast to Funeral for Nasser|language=en-US|work=Washington Post|url=https://www.washingtonpost.com/archive/politics/1981/10/11/quiet-rites-show-stark-contrast-to-funeral-for-nasser/a3adbf97-c0e3-4f62-8d18-3ae5950f2372/|accessdate=20 September 2021}}</ref> Nasser ka bụ onye ama ama n'ụwa ndị Arab, ọkachasị maka ọganihu ya maka ikpe ziri ezi na ịdị n'otu ndị Arab, iwu ọgbara ọhụrụ ya, na mbọ ọ na-agba megide ọchịchị. Ọchịchị ya gbakwara ume ma dakọta na ọganihu ọdịbendị Ijipt, na mmalite nke nnukwu ọrụ mmepụta ihe, gụnyere [[Aswan Dam]], na obodo Helwan. Ndị na-akatọ Nasser na-akatọrọ ọchịchị aka ike ya, mmebi ikike mmadụ ya, na nchịkwa nke ndị agha n'elu ụlọ ọrụ obodo nke gosipụtara oge ya, na-eguzobe usoro ọchịchị aka ike na ọchịchị aka ike n'Ijipt nke nọgidere, ihe fọrọ nke nta ka ọ bụrụ na ọ kwụsịghị, ruo taa. == Oge ọ malitere == A mụrụ Gamal Abdel Nasser Hussein na Bakos, Alexandria, Egypt na 15 Jenụwarị 1918, otu afọ tupu ọgba aghara nke Mgbanwe Ijipt nke 1919. Nna Nasser bụ onye na-arụ ọrụ na post ọfịs nke amụrụ na Beni Mur na Upper Egypt, ma zụlite ya na Alexandria, ezinụlọ nne ya si Mallawi, el-Minya.<ref>Aburish, 2004, p.12.</ref><ref>Stephens, 1972, p. 22.</ref><ref name="V23" /> Nne na nna ya lụrụ na 1917. <ref name="Stephens 23">{{Harvnb|Stephens|1972|p=23}}</ref> Nasser nwere ụmụnne abụọ, Izz al-Arab na al-Leithi. <ref name="V23">{{Harvnb|Vatikiotis|1978|pp=23–24}}</ref> Ndị na-ede akụkọ ndụ Nasser Robert Stephens na Said Aburish dere na ezinụlọ Nasser kwenyere na uzọ siri ike na "echiche ndị Arab nke ebube", ebe ọ bụ na aha nwanne Nasser, Izz al-Arab, sụgharịrị "Glory of the Arabs". Ezinụlọ Nasser na-eme njem ugboro ugboro n'ihi ọrụ nna ya. Na afọ 1921, ha kwagara [[Asyut]] na, na afọ 1923, gaa Khatatba, ebe nna Nasser na-elekọta post ọfịs. Nasser gara ụlọ akwụkwọ praịmarị maka ụmụ ndị ọrụ ụgbọ okporo ígwè ruo 1924, mgbe e zigara ya ka ya na nwanne nna nna ya biri na Cairo, na ịga ụlọ akwụkwọ elementrị Nahhasin. Nasser na nne ya na-ederịta akwụkwọ ozi ma na-eleta ya n'oge ezumike. Ọ kwụsịrị ịnata ozi na ngwụcha Eprel 1926. Mgbe ọ laghachiri Khatatba, ọ chọpụtara na nne ya anwụọla mgbe ọ mụsịrị nwanne ya nwoke nke atọ, Shawki, nakwa na ezinụlọ ya ezoro ya akụkọ ahụ. Nasser mechara kwuo na "ịghọgbu ya na uzọ a bụ ihe ijuanya nke ukwuu nke na oge enweghị ike idozi ya".<ref name="BibliothecaHoda">{{Cite web|url=http://nasser.bibalex.org/Common/pictures01-%20sira_en.htm#1|title=A Historical Sketch of Gamal Abdel Nasser|publisher=[[Bibliotheca Alexandrina]]|first=Hoda|author=Abdel Nasser|accessdate=23 July 2013|archivedate=6 June 2023|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230606232933/http://nasser.bibalex.org/common/pictures01-%20sira_en.htm#1}}</ref> Ọ hụrụ nne ya na anya ma mmerụ ahụ nke ọnwụ ya ka njọ mgbe nna ya lụrụ di ọzọ tupu ngwụcha afọ. <ref name="Stephens 28-32">{{Harvnb|Stephens|1972|pp=28–32}}</ref> Na afọ 1928, Nasser gara Alexandria ka ya na nna nna ya biri ma gaa ụlọ akwụkwọ elementrị Attarin nke obodo ahụ.<ref name="BibliothecaHoda"/> Ọ hapụrụ na 1929 maka ụlọ akwụkwọ obibi onwe onye na Helwan, ma mesịa laghachi Alexandria iji banye ụlọ akwụkwọ sekọndrị Ras el-Tin ma sonyere nna ya, onye na-arụ ọrụ maka ọrụ nzipu ozi obodo ahụ. <ref name="Alexander14">{{Harvnb|Alexander|2005|p=14}}</ref><ref name="BibliothecaHoda" /> Ọ bụ n'Aleksandria ka Nasser malitere itinye aka na ndọrọ ndọrọ ọchịchị.<ref name="Alexander14" /> Mgbe ọ hụchara esemokwu n'etiti ndị na-eme ngagharị iwe na ndị uwe ojii na Manshia Square, ọ sonyeere ngagharị iwe ahụ n'amaghị ebumnuche ya.<ref name="BibliothecaHoda" /> Ngagharị iwe ahụ, nke ndị na-ahụ maka mba na anya bụ Young Egypt Society haziri, kpọrọ oku ka a kwụsị ọchịchị ndị na-achị ala ọzọ n'Ijipt n'ihi mwepụ nke iwu Ijipt nke 1923 site n'aka Praịm Minista Isma'il Sidqi.<ref name="BibliothecaHoda" /> E jidere Nasser ma jide ya otu abalị tupu nna ya agbapụta ya.<ref name="Alexander14" /> Nasser sonyeere ngalaba ndị agha nke otu ahụ, nke a maara dị ka Green Shirts, maka oge dị mkpirikpi na 1934. Mmekọrịta ya na otu ahụ na ọrụ siri ike na ngagharị iwe ụmụ akwụkwọ na oge a "mere ka ọ nwee obi ike ịhụ mba n'anya nke Ijipt", dị ka ọkọ akụkọ ihe mere eme James Jankowski si kwuo. 9ovesfp1svlw7ru3vdtetsly1ewr9qg Abebe Bikila 0 21556 632559 115926 2026-05-10T23:06:47Z Goodymaraj 21567 /* growthexperiments-addlink-summary-summary:3|0|0 */ 632559 wikitext text/x-wiki [[Usòrò:Abebe_Bikila_1968c.jpg|thumb|Abebe Bikila]] '''Shambel Abebe Bikila''' ([[Amharic language|Amharic]]: Shambel Abebe Bikila; Ọgọst 7, 1932 – Ọktoba 25, 1973) bụ onye ọgba ọsọ marathon nke [[Ethiopia|Etiopia]] bụ onye na-agba ọsọ marathon Olympic azụ na azụ. Ọ bụ onye Etiopia mbụ nwetara ihe nrite ọla edo n'egwuregwu Olympic, na-emeri ihe nrite ọla edo nke mbụ ya na Africa na asọmpi Summer Olympic 1960 na Rome mgbe ọ na-agba ọsọ ụkwụ efu. Na 1964 Tokyo Olympic, o meriri nrite ọla edo ya nke abụọ. N'aka nke ya, ọ ghọrọ onye egwuregwu mbụ gbachitere aha marathon Olympic nke ọma. Na mmeri abụọ ahụ, ọ gbara ọsọ na oge ndekọ ụwa. A mụrụ ya na Shewa, Abebe kwagara [[Addis Ababa]] n'ihe dị ka afọ 1952 wee sonye na 5th Infantry Regiment nke Ethiopian Imperial Guard, otu ndị agha nke chebere eze ukwu nke Ethiopia. N'ịbanye aha dị ka onye agha tupu ọrụ egwuregwu ya, ọ rịgooro n'ọkwa <nowiki><i id="mwKA">shambel</i></nowiki> (kaptịn). Abebe sonyere na ngụkọta nke marathons iri na isii. Ọ nọ n'ọnọdụ nke abụọ na marathon mbụ ya na Addis Ababa, merie agbụrụ iri na abụọ ndị ọzọ, wee bụrụ onye nke ise na 1963 Boston Marathon. N'ọnwa Julaị afọ 1967, ọ merụrụ ahụ nke mbụ n'ime ọtụtụ mmerụ ahụ metụtara egwuregwu nke gbochiri ya ịmecha marathons abụọ ikpeazụ ya. Abebe bụ onye ọsụ ụzọ na ịgba ọsọ ogologo oge. Mamo Wolde, Juma Ikangaa, [[Tegla Loroupe]], Paul Tergat, na Haile Gebrselassie Tianall ndị natara New York Road Runners' Abebe Bikila Award bụ ụfọdụ n'ime ndị na-eme egwuregwu ndị sochiri nzọụkwụ ya iji guzobe East Africa dị ka ike na-agba ọsọ ogologo. [[Òtù:All articles with unsourced statements]] aibk4seefdgbd7p1x2ie2ggnm8u9mdu Sittou Raghadat Mohamed 0 22725 632597 125779 2026-05-11T05:49:24Z InternetArchiveBot 11600 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 632597 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Sittou Raghadat Mohamed''' (amụrụ na 6 Julaị, na afọ 1952), bụ onye Comorian bụbu minista na osote onye [[Comoros]], ọ bụkwa nwanyị Comorian mbụ a họpụtara ka ọ bụrụ onye isi ọchịchị, dị ka odeakwụkwọ nke steeti maka ọnụ ọgụgụ mmadụ na ọnọdụ ụmụ nwanyị.Ndị mgbasa ozi Comorian akọwala ya dị ka ihe nnọchianya nke ọgụ ụmụ nwanyị Comoran, yana dị ka onye ọsụ ụzọ na ebe a na-atụle ụmụ nwanyị na Comoros, ọ bụkwa nwanyị mbụ minista na onye nnọchi anya a họpụtara na Comoros.<ref name="auto"/> == Oge ọ malitere == A mụrụ Sittou Raghadat Mohamed na 6 Julaị na afọ 1952 na Ouani, Anjouan, Comoros.<ref name="auto"/> == Ọrụ == Mohamed bụ onye nkuzi ruo ọtụtụ afọ, na-akụzi French, akụkọ ihe mere eme na ọdịdị ala n'ụlọ akwụkwọ sekọndrị na kọleji dị iche iche na Comoros.<ref name="auto">{{Cite web|url=http://halidiallaoui.over-blog.com/article-interview-le-point-avec-sittou-raghadat-mohamed-premiere-femme-comorienne-ministre-et-elue-depute-118602750.html|title=Interview / LE POINT avec Sittou Raghadat Mohamed, première femme comorienne ministre et élue députée. - HALIDI-BLOG-COMORES, Blog des COMORES|first=|author=HALIDI|date=|work=over-blog.com|accessdate=4 November 2017}}</ref> N'ọnwa Ọgọstụ n'afọ 1991, ọ ghọrọ nwanyị Comorian mbụ a họpụtara ka ọ bụrụ onye isi ọchịchị, dị ka odeakwụkwọ nke steeti maka ọnụ ọgụgụ mmadụ na ọnọdụ ụmụ nwanyị, site n'aka Onye isi ala Said Mohamed Djohar.<ref>{{Cite web|url=http://dosfan.lib.uic.edu/ERC/democracy/1993_hrp_report/93hrp_report_africa/Comoros.html|title=1993 Human Rights Report: COMOROS|author=|date=|work=dosfan.lib.uic.edu|accessdate=4 November 2017|archivedate=6 October 2011|archiveurl=https://web.archive.org/web/20111006080505/http://dosfan.lib.uic.edu/ERC/democracy/1993_hrp_report/93hrp_report_africa/Comoros.html}}</ref><ref name="auto"/> Site na na afọ 1991 ruo na afọ 1996, ọ malitere ọrụ ndọrọ ndọrọ ọchịchị dị elu: Kọmishọna Ukwu maka Ọnọdụ nke Ụmụ nwanyị 3, Minista nke Social Affairs, Onye ndụmọdụ pụrụ iche nye Onye isi ala nke Republic, osote odeakwụkwọ ukwu nke gọọmentị, onye a họpụtara dịka osote.<ref name="auto"/> Na mgbakwunye na ọrụ ndọrọ ndọrọ ọchịchị ya, ọ bụ onye nkuzi na IFERE (Institute for Teacher Training and Research in Education) na Mahadum Comoros na onye isi oche nke FAWECOM (Forum of Educators in the Comoros), alaka nke NGO FAWE (Forum nke African Educators) ruo ọtụtụ afọ.<ref name="auto"/> Na nnọkọ nnọkọ nke 2 Mee, na afọ 1994, Mohamed, onye bụ Minista na-ahụ maka mmekọrịta mmadụ na ibe ya, ọnụ ọgụgụ mmadụ, ọrụ na ọrụ, kpọrọ oku maka "nkwado maka atụmatụ mmepe na-adịgide adịgide nke gọọmentị ya; mgbanwe na ihe ndị metụtara akụ na ụba nke na-emetụta akụ na ụba SIDS; mmụba ODA; na azụmahịa kachasị mma. "<ref>{{Cite web|url=http://enb.iisd.org/vol08/0824001e.html|title=ENB:08:24|author=|date=|work=enb.iisd.org|accessdate=4 November 2017|archivedate=7 November 2017|archiveurl=https://web.archive.org/web/20171107033658/http://enb.iisd.org/vol08/0824001e.html}}</ref> Na Nzukọ nke iri na otu nke Nzukọ UN maka ụmụ nwanyị na Beijing na Septemba, na afọ 1995, Mohamed kwuru na e meela ọganihu dị ịrịba ama na "ịkwalite ụmụ nwanyị" na Comoros, na nwanyị a họpụtara na Ụlọikpe Kasị Elu, na ụmụ nwanyị na National Assembly, mana na mba ahụ chọrọ nkwekọrịta ego ka ukwuu site na mba ndị mepere emepe iji dozie ịda ogbenye, nsogbu na ọrịa na-efe efe.<ref name="United Nations">{{Cite news|title=Fourth World Conference|url=http://www.un.org/esa/gopher-data/conf/fwcw/conf/pre/12102241.txt|accessdate=29 November 2017|publisher=United Nations|date=11 September 1995}}</ref> N'afọ 2001, a kpọrọ ya "onye na-arụ ọrụ raara onwe ya nye".<ref>{{Cite web|url=http://www.panapress.com/pana-pays-pagination-17-899-7-lang2-km-index.html|title=Comoros|author=|date=|work=www.panapress.com|accessdate=4 November 2017}}</ref> Sittou Raghadat Mohamed bụ odeakwụkwọ ukwu nke otu ndọrọ ndọrọ ọchịchị RDR (Rally for Democracy and Renewal), na onye kansụl obodo maka obodo Ouani (Ndzuwani-Comoros).<ref name="auto"/> == Ebenside == <references group="" responsive="1"></references> [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] [[Òtù:Ọmụmụ 1952]] [[Òtù:Pages with unreviewed translations]] by9pn135gfoac9ci5bsu2uwyui7oh1z Templeeti:Ihe gbasara m 10 24484 632584 629023 2026-05-11T01:28:11Z Olugold 12202 /* {{Font color|#145A32|Mmemme ndị ụfọdụ m duru ma ọ bụ nyere aka na nhazi}} */ 632584 wikitext text/x-wiki __NOTOC__ {| style="background-color:#EAFAF1; "border: 0.5em solid #5377D8 ;padding:10px;width:100%;" | |- |colspan = "2" style="vertical-align: top;width:100%"| [[Faịlụ:Notes for Olugold by Leadership Development Working Group Members.jpg|right|500px]] *<span style="font-size:xx-large;">'''{{Font color|#145A32|Olugold}}'''</span> {{Audio|LL-Q33578 (ibo)-Olugold-Olugold.wav|Gee}} *[[m:User:Olugold|Olugold]] na Meta-Wiki <blockquote>"Ọ bụrụ na i koghi akụkọ gị otú ọ dị, o nweghị onye ga kọrọ gi ya." – [[User: Olugold|Goodness Ignatius]]</blockquote> <blockquote>“Mee ka a na-ahụ anya ihe, ọ bụrụ na-obụghi, ikekwe ahụbeghị ya.” – [[Oprah Winfrey]]</blockquote> === <u>{{Font color|#145A32 |Ihe gbasara m}}</u> === Goodness Ignatius bụ ọkachamara n'ọbá akwụkwọ, onye nkuzi Women in Digital Business, na onye nka na ọrụ aka na-anụ ọkụ n'obi. Ọ nwere mmasị maka ihe ọmụma ma na-enye aka na-arụsi ọrụ ike na ọrụ Wikimedia, gụnyere Wikipedia, Wikidata, Wikiquote, Wiktionary, na Wikimedia Commons. Site na itinye uche siri ike na itinye aka, ọ na-enye ndị ọzọ ike site na ọzụzụ na nkwado, ebe ọ na-akwalitekwa imepụta ihe site na [[Commons::Category:Nesky Crafts and Decor|nka]] na azụmahịa dijitalụ maka ụmụ nwanyị na ndị ozo. === <u>{{Font color|#145A32 |Ihe gbasara ọrụ m}}</u> === [[File:Goodness Ignatius, Wiki Niger Delta Heritage Collective 01.jpg|right|250px|Goodness Ignatius, Wiki Loves Africa 2026 in [[m:Wiki Niger Delta Heritage Collective|Wiki Niger Delta Heritage Collective]]]] Abụ m onye só hiwe na onye nhazi [[m:Ig Wiki Librarians Hub|Ig Wiki Librarians Hub]], otu dị njikere ịkwado ndị ọkachamara n'ọbá akwụkwọ na igba mbọ hụ na ha tinyere aka na ọrụ Wikimedia. Esonyela m dị ka [https://outreachdashboard.wmflabs.org/users/Olugold#statistics%7C; nwa akwụkwọ na onye nkuzi] oge mmemmé Wiki. Na mgbakwunye, abụ kwa m. Ọ bu Documentation Lead, [[m:Wiki Niger Delta Heritage Collective|Wiki Niger Delta Heritage Collective]], otu na-edebanye mmemme ndị mpaghara Niger Delta nke Nigeria site na foto. Na mgbakwunye , ọ bụkwa/onye otu *Documentation Lead, [[m:Wiki Loves Ramadan|Wiki Loves Ramadan]], 2025 *Programs Coordinator, [[m:Igbo Wikimedians User Group|Igbo Wikimedians User Group]], 2022-2024 *Grant Administrator [[m:Igbo Wikimedians User Group|Igbo Wikimedians User Group]], 2023-2024 *Onye otu, [[m:Universal Code of Conduct/U4C Building Committee|U4C Building Committee]] *Onye otu, [[m:Leadership Development Working Group|Leadership Development Working Group]] *Onye nnochiteanya Movement Charter, maka otu ndị Igbo Wikimedians *Onye otu, 2023 kọmitii atụmatụ ogbako nke [[d:Wikidata:WikiProject LD4 Wikidata Affinity Group|otu LD4 Wikidata Affinity Group]] *Member, [[m:Ombuds commission/History|Ombuds Commission, 2022-2023]] *Onye otu, [[m:Wiki Loves Women/Focus Group/Members|Wiki Loves Women Focus Group]] *Onye otu, [[w:Wikipedia:WikiProject Women in Red|Women in Red]] === <u>{{Font color|#145A32|Ziterem ozi}}</u> === *[[Special:Emailuser/Olugold|'''Emailu''']] *'''Aha IRC''': <code>Olugold</code> === <u>{{Font color|#145A32|Mmemme ndị ụfọdụ o duru ma ọ bụ nyere aka na nhazi}}</u> === [[File:WP25Goodness.webm|right|250px|Docuseries: Wikipedia 25 birthday Campaign]] *[[m:Wiki Niger Delta Heritage Collective/Activities|Wiki Niger Delta Heritage Collective - Ihe omume ]] *[[m:Wiki Niger Delta Heritage Collective/Meetups|Wiki Niger Delta Heritage Collective - Nzukọ]] *[[m:Ig Wiki Librarians Hub/Activities|Ig Wiki Librarians Hub - Ihe omume]] *Celtic Knot Conference - Ihe omume ndi ogbe **[[m:Celtic Knot Conference 2024: Wikidata + Languages 2.0|Celtic Knot Conference 2024]] **[[m:Ig Wiki Librarians Hub/Activities/Translate Wikidata properties to Igbo language|Celtic Knot Conference 2022]] *[[m:Ig Wiki Librarians Hub/Activities/Improving Visibility of Authors and Books in Libraries using Wikidata|Wikidata + Books]] *Wiki Loves Folklore **[[Commons:Wiki Loves Folklore 2023 in the Igbo Community|Wiki Loves Folklore 2023]] **[[Commons:Wiki Loves Folklore in the Igbo Community/2024|Wiki Loves Folklore 2024]] *[[m:Transforming Knowledge in the Igbo community by spreading Environmental insights through Translation]] *[[m:Igbo Wikimedians Community Movement Charter Sensitization,Conversation and Translation|Igbo Wikimedians Community Movement Charter Sensitization,Conversation and Translation]] *[https://diff.wikimedia.org/2022/12/02/wikimedia-outreach-awareness-and-editathon-at-nnamdi-azikiwe-university-in-anambra-state-nigeria/ Wikimedia Outreach, Awareness and Editathon at Nnamdi Azikiwe University in Anambra State Nigeria] *Wiki for Human Rights **[[m:Igbo Wikimedians User Group Wiki For Human Rights Contest 2022|Wiki for Human Rights 2022]] **[[m: WikiForHumanRights 2023 in the Igbo Community|Wiki for Human Rights 2023]] *Shesaid in the Igbo Community **[[w:ig:Event:Shesaid 2024 in the Igbo community|Shesaid 2024]] **[[m:Shesaid 2023 in the Igbo Community|Shesaid 2023]] **[[m:SheSaid 2022: Igbo Wikimedians User Group|SheSaid 2022]] *[[w:Wikipedia:Wiki Science Competition 2023 in the Igbo Community|Wiki Science Competition - Ihe omume nke mbụ na otu ndị Igbo]] === <u>{{Font color|#145A32|Ihe nrite}}</u> === [[File:Goodness-collage-knowledge-is-her.gif|right|250px]] * [[foundationsite:wikipedia25/#video-series|Wikipedia na-eme ncheta ọmụmụ afọ 25]] **Wikipedia na Wikimedia Foundation gosipụtara ya maka ọrụ ya dị mkpa n'ịnọchite anya Ọmụma Afrịka na oghere dijitalụ zuru ụwa ọnụ, mgbe Wikipedia mere afọ 25 na 15th Jenụarị, 2026. *[[foundationsite:knowledge-is-her|Amamihe bụ mmadụ, amamihe bụ ya, 2025]]. Hu édémédé diff [[diffblog:2025/03/04/knowledge-is-human-knowledge-is-her/|ebe a]] **A maara ya dịka otu n'ime ndị na-eme ihe gbasara Wikipedia n'Africa n'oge Ụbọchị Ụmụnwaanyị Mba Nile na Ọnwa Akụkọ Ihe Mere Eme nke Ụmụnwaanyị nke afọ 2025. *Africa Wiki Women: [[diffblog:2025/01/29/Celebrating-African-Female-Wikimedians:-The-Africa-Wiki-Women-Nominate-Her-Campaign./|The NominateHer Campaign, 2025]] **A họpụtara ya n'oge mbipụta mbụ nke mkpọsa NominateHer nke e mere iji mee emume ncheta ụmụ nwanyị pụrụ iche site na nhọpụta nke ndị ndezi, ndị nwetara mmetụta ya n'onwe ha. *[[diffblog:2024/01/15/wikimedia-ug-nigeria-is-all-set-to-announce-the-winners-of-the-maiden-edition-of-the-nigeria-wikimedia-community-distinguished-awards/|Community Builder Award]] **A họpụtara ya n'oge mbiputa mbụ maka ihe-nrite nke na-enye ndị mmadụ tinyere oge na mgbalị n'iwulite otu Wikimedia na Naịjirịa, ịkwalite atụmatụ, ịkwado na ịhazi ọrụ ndị na-akwado uto otu n'afọ 2023. *[https://web.aflia.net/introducing-champions-for-the-4th-african-librarians-week-1lib1ref-campaign/ African Librarian Week 1Lib1Ref Campaign] **A matara ya dịka onye mmeri maka mkpọsa nke anọ nke ndị ọbá akwụkwọ Afrịka nke izu 1Lib1Ref sitere na [[w:African Library and Information Associations and Institutions|African Library and Information Association and Institutions]], 2022 *[[:en:user talk:Olugold#2021 Months of African Cinema Global Contest: Congratulations!| Asompi Afrocine – Ihe nrite asụsụ Igbo nke afọ 2021]] *[[user talk:Olugold#Ihe nrite Onye Ntinyeaka| Onye ntụgharị Pụrụ iche n'afọ 2022]] *[[m:user talk:Olugold#You help us make elections more inclusive and diverse. Thank you !|Ndị ọrụ afọ ofufo maka Ntuli aka ndị Board of Trustees]] *[[m:user talk:Olugold#A Barnstar for you!|Ihe nrite mmepe ndu, 2023]] *[[m:user talk:Olugold#A special Barnstar for work done| Barnstar pụrụ iche maka ọrụ ịruru]] *[[m:user talk:Olugold#Thank you for being a light in the life of the Wikimedia youth – from the WikiVibrance Team|Barnstar ndị Ntorobịa]] *[[m:user talk: Olugold#Thank you for being a Movement Charter Ambassador|Barnstar Movement Charter Ambassador]] ==='''<u>{{Font color|#145A32|Edemede/akwụkwọ blọgụ}}</u>'''=== *[https://www.grtech.com/blog/how-libraries-can-use-wikimedia-platforms Otu Ọba Akwụkwọ nwere ike isi jiri Wikimedia mepụta ihe] *[https://diff.wikimedia.org/2023/07/06/improving-the-visibility-of-library-collections-through-wikidata/ Imelite Nhụta nke Mkpokọta Ọba Akwụkwọ site na Wikidata] *[https://diff.wikimedia.org/2025/03/15/celtic-knot-satellite-event-wikidatalanguage-2-0/ Wikidata +Asụsụ] *[https://diff.wikimedia.org/2023/02/10/igbo-wikimedians-communitys-participation-in-the-movement-charter-consultation/ Mkparịta ụka Movement Charter ] *[https://diff.wikimedia.org/2022/08/12/learn-about-election-volunteers-olugold/ Mụta maka ndị ọrụ afọ ofufo Ntuli aka - Olugold] <br> {{#babel:ig-N|en-5}} {{Igbe ọrụ ihe gbasara m}} |} 14da5hv5q3ypwm7ey0whp995lvtoa5e 632585 632584 2026-05-11T01:28:39Z Olugold 12202 /* {{Font color|#145A32 |Ihe gbasara m}} */ 632585 wikitext text/x-wiki __NOTOC__ {| style="background-color:#EAFAF1; "border: 0.5em solid #5377D8 ;padding:10px;width:100%;" | |- |colspan = "2" style="vertical-align: top;width:100%"| [[Faịlụ:Notes for Olugold by Leadership Development Working Group Members.jpg|right|500px]] *<span style="font-size:xx-large;">'''{{Font color|#145A32|Olugold}}'''</span> {{Audio|LL-Q33578 (ibo)-Olugold-Olugold.wav|Gee}} *[[m:User:Olugold|Olugold]] na Meta-Wiki <blockquote>"Ọ bụrụ na i koghi akụkọ gị otú ọ dị, o nweghị onye ga kọrọ gi ya." – [[User: Olugold|Goodness Ignatius]]</blockquote> <blockquote>“Mee ka a na-ahụ anya ihe, ọ bụrụ na-obụghi, ikekwe ahụbeghị ya.” – [[Oprah Winfrey]]</blockquote> === <u>{{Font color|#145A32 |Ihe gbasara ya}}</u> === Goodness Ignatius bụ ọkachamara n'ọbá akwụkwọ, onye nkuzi Women in Digital Business, na onye nka na ọrụ aka na-anụ ọkụ n'obi. Ọ nwere mmasị maka ihe ọmụma ma na-enye aka na-arụsi ọrụ ike na ọrụ Wikimedia, gụnyere Wikipedia, Wikidata, Wikiquote, Wiktionary, na Wikimedia Commons. Site na itinye uche siri ike na itinye aka, ọ na-enye ndị ọzọ ike site na ọzụzụ na nkwado, ebe ọ na-akwalitekwa imepụta ihe site na [[Commons::Category:Nesky Crafts and Decor|nka]] na azụmahịa dijitalụ maka ụmụ nwanyị na ndị ozo. === <u>{{Font color|#145A32 |Ihe gbasara ọrụ m}}</u> === [[File:Goodness Ignatius, Wiki Niger Delta Heritage Collective 01.jpg|right|250px|Goodness Ignatius, Wiki Loves Africa 2026 in [[m:Wiki Niger Delta Heritage Collective|Wiki Niger Delta Heritage Collective]]]] Abụ m onye só hiwe na onye nhazi [[m:Ig Wiki Librarians Hub|Ig Wiki Librarians Hub]], otu dị njikere ịkwado ndị ọkachamara n'ọbá akwụkwọ na igba mbọ hụ na ha tinyere aka na ọrụ Wikimedia. Esonyela m dị ka [https://outreachdashboard.wmflabs.org/users/Olugold#statistics%7C; nwa akwụkwọ na onye nkuzi] oge mmemmé Wiki. Na mgbakwunye, abụ kwa m. Ọ bu Documentation Lead, [[m:Wiki Niger Delta Heritage Collective|Wiki Niger Delta Heritage Collective]], otu na-edebanye mmemme ndị mpaghara Niger Delta nke Nigeria site na foto. Na mgbakwunye , ọ bụkwa/onye otu *Documentation Lead, [[m:Wiki Loves Ramadan|Wiki Loves Ramadan]], 2025 *Programs Coordinator, [[m:Igbo Wikimedians User Group|Igbo Wikimedians User Group]], 2022-2024 *Grant Administrator [[m:Igbo Wikimedians User Group|Igbo Wikimedians User Group]], 2023-2024 *Onye otu, [[m:Universal Code of Conduct/U4C Building Committee|U4C Building Committee]] *Onye otu, [[m:Leadership Development Working Group|Leadership Development Working Group]] *Onye nnochiteanya Movement Charter, maka otu ndị Igbo Wikimedians *Onye otu, 2023 kọmitii atụmatụ ogbako nke [[d:Wikidata:WikiProject LD4 Wikidata Affinity Group|otu LD4 Wikidata Affinity Group]] *Member, [[m:Ombuds commission/History|Ombuds Commission, 2022-2023]] *Onye otu, [[m:Wiki Loves Women/Focus Group/Members|Wiki Loves Women Focus Group]] *Onye otu, [[w:Wikipedia:WikiProject Women in Red|Women in Red]] === <u>{{Font color|#145A32|Ziterem ozi}}</u> === *[[Special:Emailuser/Olugold|'''Emailu''']] *'''Aha IRC''': <code>Olugold</code> === <u>{{Font color|#145A32|Mmemme ndị ụfọdụ o duru ma ọ bụ nyere aka na nhazi}}</u> === [[File:WP25Goodness.webm|right|250px|Docuseries: Wikipedia 25 birthday Campaign]] *[[m:Wiki Niger Delta Heritage Collective/Activities|Wiki Niger Delta Heritage Collective - Ihe omume ]] *[[m:Wiki Niger Delta Heritage Collective/Meetups|Wiki Niger Delta Heritage Collective - Nzukọ]] *[[m:Ig Wiki Librarians Hub/Activities|Ig Wiki Librarians Hub - Ihe omume]] *Celtic Knot Conference - Ihe omume ndi ogbe **[[m:Celtic Knot Conference 2024: Wikidata + Languages 2.0|Celtic Knot Conference 2024]] **[[m:Ig Wiki Librarians Hub/Activities/Translate Wikidata properties to Igbo language|Celtic Knot Conference 2022]] *[[m:Ig Wiki Librarians Hub/Activities/Improving Visibility of Authors and Books in Libraries using Wikidata|Wikidata + Books]] *Wiki Loves Folklore **[[Commons:Wiki Loves Folklore 2023 in the Igbo Community|Wiki Loves Folklore 2023]] **[[Commons:Wiki Loves Folklore in the Igbo Community/2024|Wiki Loves Folklore 2024]] *[[m:Transforming Knowledge in the Igbo community by spreading Environmental insights through Translation]] *[[m:Igbo Wikimedians Community Movement Charter Sensitization,Conversation and Translation|Igbo Wikimedians Community Movement Charter Sensitization,Conversation and Translation]] *[https://diff.wikimedia.org/2022/12/02/wikimedia-outreach-awareness-and-editathon-at-nnamdi-azikiwe-university-in-anambra-state-nigeria/ Wikimedia Outreach, Awareness and Editathon at Nnamdi Azikiwe University in Anambra State Nigeria] *Wiki for Human Rights **[[m:Igbo Wikimedians User Group Wiki For Human Rights Contest 2022|Wiki for Human Rights 2022]] **[[m: WikiForHumanRights 2023 in the Igbo Community|Wiki for Human Rights 2023]] *Shesaid in the Igbo Community **[[w:ig:Event:Shesaid 2024 in the Igbo community|Shesaid 2024]] **[[m:Shesaid 2023 in the Igbo Community|Shesaid 2023]] **[[m:SheSaid 2022: Igbo Wikimedians User Group|SheSaid 2022]] *[[w:Wikipedia:Wiki Science Competition 2023 in the Igbo Community|Wiki Science Competition - Ihe omume nke mbụ na otu ndị Igbo]] === <u>{{Font color|#145A32|Ihe nrite}}</u> === [[File:Goodness-collage-knowledge-is-her.gif|right|250px]] * [[foundationsite:wikipedia25/#video-series|Wikipedia na-eme ncheta ọmụmụ afọ 25]] **Wikipedia na Wikimedia Foundation gosipụtara ya maka ọrụ ya dị mkpa n'ịnọchite anya Ọmụma Afrịka na oghere dijitalụ zuru ụwa ọnụ, mgbe Wikipedia mere afọ 25 na 15th Jenụarị, 2026. *[[foundationsite:knowledge-is-her|Amamihe bụ mmadụ, amamihe bụ ya, 2025]]. Hu édémédé diff [[diffblog:2025/03/04/knowledge-is-human-knowledge-is-her/|ebe a]] **A maara ya dịka otu n'ime ndị na-eme ihe gbasara Wikipedia n'Africa n'oge Ụbọchị Ụmụnwaanyị Mba Nile na Ọnwa Akụkọ Ihe Mere Eme nke Ụmụnwaanyị nke afọ 2025. *Africa Wiki Women: [[diffblog:2025/01/29/Celebrating-African-Female-Wikimedians:-The-Africa-Wiki-Women-Nominate-Her-Campaign./|The NominateHer Campaign, 2025]] **A họpụtara ya n'oge mbipụta mbụ nke mkpọsa NominateHer nke e mere iji mee emume ncheta ụmụ nwanyị pụrụ iche site na nhọpụta nke ndị ndezi, ndị nwetara mmetụta ya n'onwe ha. *[[diffblog:2024/01/15/wikimedia-ug-nigeria-is-all-set-to-announce-the-winners-of-the-maiden-edition-of-the-nigeria-wikimedia-community-distinguished-awards/|Community Builder Award]] **A họpụtara ya n'oge mbiputa mbụ maka ihe-nrite nke na-enye ndị mmadụ tinyere oge na mgbalị n'iwulite otu Wikimedia na Naịjirịa, ịkwalite atụmatụ, ịkwado na ịhazi ọrụ ndị na-akwado uto otu n'afọ 2023. *[https://web.aflia.net/introducing-champions-for-the-4th-african-librarians-week-1lib1ref-campaign/ African Librarian Week 1Lib1Ref Campaign] **A matara ya dịka onye mmeri maka mkpọsa nke anọ nke ndị ọbá akwụkwọ Afrịka nke izu 1Lib1Ref sitere na [[w:African Library and Information Associations and Institutions|African Library and Information Association and Institutions]], 2022 *[[:en:user talk:Olugold#2021 Months of African Cinema Global Contest: Congratulations!| Asompi Afrocine – Ihe nrite asụsụ Igbo nke afọ 2021]] *[[user talk:Olugold#Ihe nrite Onye Ntinyeaka| Onye ntụgharị Pụrụ iche n'afọ 2022]] *[[m:user talk:Olugold#You help us make elections more inclusive and diverse. Thank you !|Ndị ọrụ afọ ofufo maka Ntuli aka ndị Board of Trustees]] *[[m:user talk:Olugold#A Barnstar for you!|Ihe nrite mmepe ndu, 2023]] *[[m:user talk:Olugold#A special Barnstar for work done| Barnstar pụrụ iche maka ọrụ ịruru]] *[[m:user talk:Olugold#Thank you for being a light in the life of the Wikimedia youth – from the WikiVibrance Team|Barnstar ndị Ntorobịa]] *[[m:user talk: Olugold#Thank you for being a Movement Charter Ambassador|Barnstar Movement Charter Ambassador]] ==='''<u>{{Font color|#145A32|Edemede/akwụkwọ blọgụ}}</u>'''=== *[https://www.grtech.com/blog/how-libraries-can-use-wikimedia-platforms Otu Ọba Akwụkwọ nwere ike isi jiri Wikimedia mepụta ihe] *[https://diff.wikimedia.org/2023/07/06/improving-the-visibility-of-library-collections-through-wikidata/ Imelite Nhụta nke Mkpokọta Ọba Akwụkwọ site na Wikidata] *[https://diff.wikimedia.org/2025/03/15/celtic-knot-satellite-event-wikidatalanguage-2-0/ Wikidata +Asụsụ] *[https://diff.wikimedia.org/2023/02/10/igbo-wikimedians-communitys-participation-in-the-movement-charter-consultation/ Mkparịta ụka Movement Charter ] *[https://diff.wikimedia.org/2022/08/12/learn-about-election-volunteers-olugold/ Mụta maka ndị ọrụ afọ ofufo Ntuli aka - Olugold] <br> {{#babel:ig-N|en-5}} {{Igbe ọrụ ihe gbasara m}} |} 2byc6ue7gks9lh5vgfhzjjiuwykisb5 632586 632585 2026-05-11T01:28:55Z Olugold 12202 /* {{Font color|#145A32 |Ihe gbasara ọrụ m}} */ 632586 wikitext text/x-wiki __NOTOC__ {| style="background-color:#EAFAF1; "border: 0.5em solid #5377D8 ;padding:10px;width:100%;" | |- |colspan = "2" style="vertical-align: top;width:100%"| [[Faịlụ:Notes for Olugold by Leadership Development Working Group Members.jpg|right|500px]] *<span style="font-size:xx-large;">'''{{Font color|#145A32|Olugold}}'''</span> {{Audio|LL-Q33578 (ibo)-Olugold-Olugold.wav|Gee}} *[[m:User:Olugold|Olugold]] na Meta-Wiki <blockquote>"Ọ bụrụ na i koghi akụkọ gị otú ọ dị, o nweghị onye ga kọrọ gi ya." – [[User: Olugold|Goodness Ignatius]]</blockquote> <blockquote>“Mee ka a na-ahụ anya ihe, ọ bụrụ na-obụghi, ikekwe ahụbeghị ya.” – [[Oprah Winfrey]]</blockquote> === <u>{{Font color|#145A32 |Ihe gbasara ya}}</u> === Goodness Ignatius bụ ọkachamara n'ọbá akwụkwọ, onye nkuzi Women in Digital Business, na onye nka na ọrụ aka na-anụ ọkụ n'obi. Ọ nwere mmasị maka ihe ọmụma ma na-enye aka na-arụsi ọrụ ike na ọrụ Wikimedia, gụnyere Wikipedia, Wikidata, Wikiquote, Wiktionary, na Wikimedia Commons. Site na itinye uche siri ike na itinye aka, ọ na-enye ndị ọzọ ike site na ọzụzụ na nkwado, ebe ọ na-akwalitekwa imepụta ihe site na [[Commons::Category:Nesky Crafts and Decor|nka]] na azụmahịa dijitalụ maka ụmụ nwanyị na ndị ozo. === <u>{{Font color|#145A32 |Ihe gbasara ọrụ ya}}</u> === [[File:Goodness Ignatius, Wiki Niger Delta Heritage Collective 01.jpg|right|250px|Goodness Ignatius, Wiki Loves Africa 2026 in [[m:Wiki Niger Delta Heritage Collective|Wiki Niger Delta Heritage Collective]]]] Abụ m onye só hiwe na onye nhazi [[m:Ig Wiki Librarians Hub|Ig Wiki Librarians Hub]], otu dị njikere ịkwado ndị ọkachamara n'ọbá akwụkwọ na igba mbọ hụ na ha tinyere aka na ọrụ Wikimedia. Esonyela m dị ka [https://outreachdashboard.wmflabs.org/users/Olugold#statistics%7C; nwa akwụkwọ na onye nkuzi] oge mmemmé Wiki. Na mgbakwunye, abụ kwa m. Ọ bu Documentation Lead, [[m:Wiki Niger Delta Heritage Collective|Wiki Niger Delta Heritage Collective]], otu na-edebanye mmemme ndị mpaghara Niger Delta nke Nigeria site na foto. Na mgbakwunye , ọ bụkwa/onye otu *Documentation Lead, [[m:Wiki Loves Ramadan|Wiki Loves Ramadan]], 2025 *Programs Coordinator, [[m:Igbo Wikimedians User Group|Igbo Wikimedians User Group]], 2022-2024 *Grant Administrator [[m:Igbo Wikimedians User Group|Igbo Wikimedians User Group]], 2023-2024 *Onye otu, [[m:Universal Code of Conduct/U4C Building Committee|U4C Building Committee]] *Onye otu, [[m:Leadership Development Working Group|Leadership Development Working Group]] *Onye nnochiteanya Movement Charter, maka otu ndị Igbo Wikimedians *Onye otu, 2023 kọmitii atụmatụ ogbako nke [[d:Wikidata:WikiProject LD4 Wikidata Affinity Group|otu LD4 Wikidata Affinity Group]] *Member, [[m:Ombuds commission/History|Ombuds Commission, 2022-2023]] *Onye otu, [[m:Wiki Loves Women/Focus Group/Members|Wiki Loves Women Focus Group]] *Onye otu, [[w:Wikipedia:WikiProject Women in Red|Women in Red]] === <u>{{Font color|#145A32|Ziterem ozi}}</u> === *[[Special:Emailuser/Olugold|'''Emailu''']] *'''Aha IRC''': <code>Olugold</code> === <u>{{Font color|#145A32|Mmemme ndị ụfọdụ o duru ma ọ bụ nyere aka na nhazi}}</u> === [[File:WP25Goodness.webm|right|250px|Docuseries: Wikipedia 25 birthday Campaign]] *[[m:Wiki Niger Delta Heritage Collective/Activities|Wiki Niger Delta Heritage Collective - Ihe omume ]] *[[m:Wiki Niger Delta Heritage Collective/Meetups|Wiki Niger Delta Heritage Collective - Nzukọ]] *[[m:Ig Wiki Librarians Hub/Activities|Ig Wiki Librarians Hub - Ihe omume]] *Celtic Knot Conference - Ihe omume ndi ogbe **[[m:Celtic Knot Conference 2024: Wikidata + Languages 2.0|Celtic Knot Conference 2024]] **[[m:Ig Wiki Librarians Hub/Activities/Translate Wikidata properties to Igbo language|Celtic Knot Conference 2022]] *[[m:Ig Wiki Librarians Hub/Activities/Improving Visibility of Authors and Books in Libraries using Wikidata|Wikidata + Books]] *Wiki Loves Folklore **[[Commons:Wiki Loves Folklore 2023 in the Igbo Community|Wiki Loves Folklore 2023]] **[[Commons:Wiki Loves Folklore in the Igbo Community/2024|Wiki Loves Folklore 2024]] *[[m:Transforming Knowledge in the Igbo community by spreading Environmental insights through Translation]] *[[m:Igbo Wikimedians Community Movement Charter Sensitization,Conversation and Translation|Igbo Wikimedians Community Movement Charter Sensitization,Conversation and Translation]] *[https://diff.wikimedia.org/2022/12/02/wikimedia-outreach-awareness-and-editathon-at-nnamdi-azikiwe-university-in-anambra-state-nigeria/ Wikimedia Outreach, Awareness and Editathon at Nnamdi Azikiwe University in Anambra State Nigeria] *Wiki for Human Rights **[[m:Igbo Wikimedians User Group Wiki For Human Rights Contest 2022|Wiki for Human Rights 2022]] **[[m: WikiForHumanRights 2023 in the Igbo Community|Wiki for Human Rights 2023]] *Shesaid in the Igbo Community **[[w:ig:Event:Shesaid 2024 in the Igbo community|Shesaid 2024]] **[[m:Shesaid 2023 in the Igbo Community|Shesaid 2023]] **[[m:SheSaid 2022: Igbo Wikimedians User Group|SheSaid 2022]] *[[w:Wikipedia:Wiki Science Competition 2023 in the Igbo Community|Wiki Science Competition - Ihe omume nke mbụ na otu ndị Igbo]] === <u>{{Font color|#145A32|Ihe nrite}}</u> === [[File:Goodness-collage-knowledge-is-her.gif|right|250px]] * [[foundationsite:wikipedia25/#video-series|Wikipedia na-eme ncheta ọmụmụ afọ 25]] **Wikipedia na Wikimedia Foundation gosipụtara ya maka ọrụ ya dị mkpa n'ịnọchite anya Ọmụma Afrịka na oghere dijitalụ zuru ụwa ọnụ, mgbe Wikipedia mere afọ 25 na 15th Jenụarị, 2026. *[[foundationsite:knowledge-is-her|Amamihe bụ mmadụ, amamihe bụ ya, 2025]]. Hu édémédé diff [[diffblog:2025/03/04/knowledge-is-human-knowledge-is-her/|ebe a]] **A maara ya dịka otu n'ime ndị na-eme ihe gbasara Wikipedia n'Africa n'oge Ụbọchị Ụmụnwaanyị Mba Nile na Ọnwa Akụkọ Ihe Mere Eme nke Ụmụnwaanyị nke afọ 2025. *Africa Wiki Women: [[diffblog:2025/01/29/Celebrating-African-Female-Wikimedians:-The-Africa-Wiki-Women-Nominate-Her-Campaign./|The NominateHer Campaign, 2025]] **A họpụtara ya n'oge mbipụta mbụ nke mkpọsa NominateHer nke e mere iji mee emume ncheta ụmụ nwanyị pụrụ iche site na nhọpụta nke ndị ndezi, ndị nwetara mmetụta ya n'onwe ha. *[[diffblog:2024/01/15/wikimedia-ug-nigeria-is-all-set-to-announce-the-winners-of-the-maiden-edition-of-the-nigeria-wikimedia-community-distinguished-awards/|Community Builder Award]] **A họpụtara ya n'oge mbiputa mbụ maka ihe-nrite nke na-enye ndị mmadụ tinyere oge na mgbalị n'iwulite otu Wikimedia na Naịjirịa, ịkwalite atụmatụ, ịkwado na ịhazi ọrụ ndị na-akwado uto otu n'afọ 2023. *[https://web.aflia.net/introducing-champions-for-the-4th-african-librarians-week-1lib1ref-campaign/ African Librarian Week 1Lib1Ref Campaign] **A matara ya dịka onye mmeri maka mkpọsa nke anọ nke ndị ọbá akwụkwọ Afrịka nke izu 1Lib1Ref sitere na [[w:African Library and Information Associations and Institutions|African Library and Information Association and Institutions]], 2022 *[[:en:user talk:Olugold#2021 Months of African Cinema Global Contest: Congratulations!| Asompi Afrocine – Ihe nrite asụsụ Igbo nke afọ 2021]] *[[user talk:Olugold#Ihe nrite Onye Ntinyeaka| Onye ntụgharị Pụrụ iche n'afọ 2022]] *[[m:user talk:Olugold#You help us make elections more inclusive and diverse. Thank you !|Ndị ọrụ afọ ofufo maka Ntuli aka ndị Board of Trustees]] *[[m:user talk:Olugold#A Barnstar for you!|Ihe nrite mmepe ndu, 2023]] *[[m:user talk:Olugold#A special Barnstar for work done| Barnstar pụrụ iche maka ọrụ ịruru]] *[[m:user talk:Olugold#Thank you for being a light in the life of the Wikimedia youth – from the WikiVibrance Team|Barnstar ndị Ntorobịa]] *[[m:user talk: Olugold#Thank you for being a Movement Charter Ambassador|Barnstar Movement Charter Ambassador]] ==='''<u>{{Font color|#145A32|Edemede/akwụkwọ blọgụ}}</u>'''=== *[https://www.grtech.com/blog/how-libraries-can-use-wikimedia-platforms Otu Ọba Akwụkwọ nwere ike isi jiri Wikimedia mepụta ihe] *[https://diff.wikimedia.org/2023/07/06/improving-the-visibility-of-library-collections-through-wikidata/ Imelite Nhụta nke Mkpokọta Ọba Akwụkwọ site na Wikidata] *[https://diff.wikimedia.org/2025/03/15/celtic-knot-satellite-event-wikidatalanguage-2-0/ Wikidata +Asụsụ] *[https://diff.wikimedia.org/2023/02/10/igbo-wikimedians-communitys-participation-in-the-movement-charter-consultation/ Mkparịta ụka Movement Charter ] *[https://diff.wikimedia.org/2022/08/12/learn-about-election-volunteers-olugold/ Mụta maka ndị ọrụ afọ ofufo Ntuli aka - Olugold] <br> {{#babel:ig-N|en-5}} {{Igbe ọrụ ihe gbasara m}} |} g2ejsd7o99iqkonipxkdj6sys5h30ou 632587 632586 2026-05-11T01:34:12Z Olugold 12202 /* {{Font color|#145A32|Mmemme ndị ụfọdụ o duru ma ọ bụ nyere aka na nhazi}} */ 632587 wikitext text/x-wiki __NOTOC__ {| style="background-color:#EAFAF1; "border: 0.5em solid #5377D8 ;padding:10px;width:100%;" | |- |colspan = "2" style="vertical-align: top;width:100%"| [[Faịlụ:Notes for Olugold by Leadership Development Working Group Members.jpg|right|500px]] *<span style="font-size:xx-large;">'''{{Font color|#145A32|Olugold}}'''</span> {{Audio|LL-Q33578 (ibo)-Olugold-Olugold.wav|Gee}} *[[m:User:Olugold|Olugold]] na Meta-Wiki <blockquote>"Ọ bụrụ na i koghi akụkọ gị otú ọ dị, o nweghị onye ga kọrọ gi ya." – [[User: Olugold|Goodness Ignatius]]</blockquote> <blockquote>“Mee ka a na-ahụ anya ihe, ọ bụrụ na-obụghi, ikekwe ahụbeghị ya.” – [[Oprah Winfrey]]</blockquote> === <u>{{Font color|#145A32 |Ihe gbasara ya}}</u> === Goodness Ignatius bụ ọkachamara n'ọbá akwụkwọ, onye nkuzi Women in Digital Business, na onye nka na ọrụ aka na-anụ ọkụ n'obi. Ọ nwere mmasị maka ihe ọmụma ma na-enye aka na-arụsi ọrụ ike na ọrụ Wikimedia, gụnyere Wikipedia, Wikidata, Wikiquote, Wiktionary, na Wikimedia Commons. Site na itinye uche siri ike na itinye aka, ọ na-enye ndị ọzọ ike site na ọzụzụ na nkwado, ebe ọ na-akwalitekwa imepụta ihe site na [[Commons::Category:Nesky Crafts and Decor|nka]] na azụmahịa dijitalụ maka ụmụ nwanyị na ndị ozo. === <u>{{Font color|#145A32 |Ihe gbasara ọrụ ya}}</u> === [[File:Goodness Ignatius, Wiki Niger Delta Heritage Collective 01.jpg|right|250px|Goodness Ignatius, Wiki Loves Africa 2026 in [[m:Wiki Niger Delta Heritage Collective|Wiki Niger Delta Heritage Collective]]]] Abụ m onye só hiwe na onye nhazi [[m:Ig Wiki Librarians Hub|Ig Wiki Librarians Hub]], otu dị njikere ịkwado ndị ọkachamara n'ọbá akwụkwọ na igba mbọ hụ na ha tinyere aka na ọrụ Wikimedia. Esonyela m dị ka [https://outreachdashboard.wmflabs.org/users/Olugold#statistics%7C; nwa akwụkwọ na onye nkuzi] oge mmemmé Wiki. Na mgbakwunye, abụ kwa m. Ọ bu Documentation Lead, [[m:Wiki Niger Delta Heritage Collective|Wiki Niger Delta Heritage Collective]], otu na-edebanye mmemme ndị mpaghara Niger Delta nke Nigeria site na foto. Na mgbakwunye , ọ bụkwa/onye otu *Documentation Lead, [[m:Wiki Loves Ramadan|Wiki Loves Ramadan]], 2025 *Programs Coordinator, [[m:Igbo Wikimedians User Group|Igbo Wikimedians User Group]], 2022-2024 *Grant Administrator [[m:Igbo Wikimedians User Group|Igbo Wikimedians User Group]], 2023-2024 *Onye otu, [[m:Universal Code of Conduct/U4C Building Committee|U4C Building Committee]] *Onye otu, [[m:Leadership Development Working Group|Leadership Development Working Group]] *Onye nnochiteanya Movement Charter, maka otu ndị Igbo Wikimedians *Onye otu, 2023 kọmitii atụmatụ ogbako nke [[d:Wikidata:WikiProject LD4 Wikidata Affinity Group|otu LD4 Wikidata Affinity Group]] *Member, [[m:Ombuds commission/History|Ombuds Commission, 2022-2023]] *Onye otu, [[m:Wiki Loves Women/Focus Group/Members|Wiki Loves Women Focus Group]] *Onye otu, [[w:Wikipedia:WikiProject Women in Red|Women in Red]] === <u>{{Font color|#145A32|Ziterem ozi}}</u> === *[[Special:Emailuser/Olugold|'''Emailu''']] *'''Aha IRC''': <code>Olugold</code> === <u>{{Font color|#145A32|Mmemme ndị ụfọdụ o duru ma ọ bụ nyere aka na nhazi}}</u> === [[File:WP25Goodness.webm|right|250px|Docuseries: Wikipedia 25 birthday Campaign]] *[[m:Wiki Niger Delta Heritage Collective/Activities|Wiki Niger Delta Heritage Collective - Ihe omume ]] *[[m:Wiki Niger Delta Heritage Collective/Meetups|Wiki Niger Delta Heritage Collective - Nzukọ]] *[[m:Ig Wiki Librarians Hub/Activities|Ig Wiki Librarians Hub - Ihe omume]] *Celtic Knot Conference - Ihe omume ndi ogbe **[[m:Celtic Knot Conference 2024: Wikidata + Languages 2.0|Celtic Knot Conference 2024]] **[[m:Ig Wiki Librarians Hub/Activities/Translate Wikidata properties to Igbo language|Celtic Knot Conference 2022]] *[[m:Ig Wiki Librarians Hub/Activities/Improving Visibility of Authors and Books in Libraries using Wikidata|Wikidata + Books]] *Wiki Loves Folklore **[[Commons:Wiki Loves Folklore 2023 in the Igbo Community|Wiki Loves Folklore 2023]] **[[Commons:Wiki Loves Folklore in the Igbo Community/2024|Wiki Loves Folklore 2024]] *[[m:Transforming Knowledge in the Igbo community by spreading Environmental insights through Translation]] *[[m:Igbo Wikimedians Community Movement Charter Sensitization,Conversation and Translation|Igbo Wikimedians Community Movement Charter Sensitization,Conversation and Translation]] *[https://diff.wikimedia.org/2022/12/02/wikimedia-outreach-awareness-and-editathon-at-nnamdi-azikiwe-university-in-anambra-state-nigeria/ Wikimedia Outreach, Awareness and Editathon at Nnamdi Azikiwe University in Anambra State Nigeria] *Wiki for Human Rights **[[m:Igbo Wikimedians User Group Wiki For Human Rights Contest 2022|Wiki for Human Rights 2022]] **[[m: WikiForHumanRights 2023 in the Igbo Community|Wiki for Human Rights 2023]] *Shesaid in the Igbo Community **[[w:ig:Event:Shesaid 2024 in the Igbo community|Shesaid 2024]] **[[m:Shesaid 2023 in the Igbo Community|Shesaid 2023]] **[[m:SheSaid 2022: Igbo Wikimedians User Group|SheSaid 2022]] *[[w:Wikipedia:Wiki Science Competition 2023 in the Igbo Community|Wiki Science Competition - Ihe omume nke mbụ na otu ndị Igbo]] ===<u>{{Color|#145A32|'''Mgbasa ozi oru Wiki o bidoro'''}}</u>=== * Ọ malite ma duzie mkpọsa lekwasịrị anya n'idozi njehie edensibia na Wikipedia Igbo iji melite ịdị mma nke edemede, ntụkwasị obi, na ụkpụrụ nkwenye. * Ọ malitere ịtụgharị ihe onwunwe Wikidata, aha, nkọwa, na aha otutu n'asụsụ Igbo iji kwado ohere ka mma na njikọta data ahaziri ahazi n'asụsụ Igbo niile. * Ọ malitere iji igbe ozi na igbe data nke Wikidata na-arụ ọrụ na Wikipedia Igbo na Wikiquote Igbo iji melite nhazi ọdịnaya. === <u>{{Font color|#145A32|Ihe nrite}}</u> === [[File:Goodness-collage-knowledge-is-her.gif|right|250px]] * [[foundationsite:wikipedia25/#video-series|Wikipedia na-eme ncheta ọmụmụ afọ 25]] **Wikipedia na Wikimedia Foundation gosipụtara ya maka ọrụ ya dị mkpa n'ịnọchite anya Ọmụma Afrịka na oghere dijitalụ zuru ụwa ọnụ, mgbe Wikipedia mere afọ 25 na 15th Jenụarị, 2026. *[[foundationsite:knowledge-is-her|Amamihe bụ mmadụ, amamihe bụ ya, 2025]]. Hu édémédé diff [[diffblog:2025/03/04/knowledge-is-human-knowledge-is-her/|ebe a]] **A maara ya dịka otu n'ime ndị na-eme ihe gbasara Wikipedia n'Africa n'oge Ụbọchị Ụmụnwaanyị Mba Nile na Ọnwa Akụkọ Ihe Mere Eme nke Ụmụnwaanyị nke afọ 2025. *Africa Wiki Women: [[diffblog:2025/01/29/Celebrating-African-Female-Wikimedians:-The-Africa-Wiki-Women-Nominate-Her-Campaign./|The NominateHer Campaign, 2025]] **A họpụtara ya n'oge mbipụta mbụ nke mkpọsa NominateHer nke e mere iji mee emume ncheta ụmụ nwanyị pụrụ iche site na nhọpụta nke ndị ndezi, ndị nwetara mmetụta ya n'onwe ha. *[[diffblog:2024/01/15/wikimedia-ug-nigeria-is-all-set-to-announce-the-winners-of-the-maiden-edition-of-the-nigeria-wikimedia-community-distinguished-awards/|Community Builder Award]] **A họpụtara ya n'oge mbiputa mbụ maka ihe-nrite nke na-enye ndị mmadụ tinyere oge na mgbalị n'iwulite otu Wikimedia na Naịjirịa, ịkwalite atụmatụ, ịkwado na ịhazi ọrụ ndị na-akwado uto otu n'afọ 2023. *[https://web.aflia.net/introducing-champions-for-the-4th-african-librarians-week-1lib1ref-campaign/ African Librarian Week 1Lib1Ref Campaign] **A matara ya dịka onye mmeri maka mkpọsa nke anọ nke ndị ọbá akwụkwọ Afrịka nke izu 1Lib1Ref sitere na [[w:African Library and Information Associations and Institutions|African Library and Information Association and Institutions]], 2022 *[[:en:user talk:Olugold#2021 Months of African Cinema Global Contest: Congratulations!| Asompi Afrocine – Ihe nrite asụsụ Igbo nke afọ 2021]] *[[user talk:Olugold#Ihe nrite Onye Ntinyeaka| Onye ntụgharị Pụrụ iche n'afọ 2022]] *[[m:user talk:Olugold#You help us make elections more inclusive and diverse. Thank you !|Ndị ọrụ afọ ofufo maka Ntuli aka ndị Board of Trustees]] *[[m:user talk:Olugold#A Barnstar for you!|Ihe nrite mmepe ndu, 2023]] *[[m:user talk:Olugold#A special Barnstar for work done| Barnstar pụrụ iche maka ọrụ ịruru]] *[[m:user talk:Olugold#Thank you for being a light in the life of the Wikimedia youth – from the WikiVibrance Team|Barnstar ndị Ntorobịa]] *[[m:user talk: Olugold#Thank you for being a Movement Charter Ambassador|Barnstar Movement Charter Ambassador]] ==='''<u>{{Font color|#145A32|Edemede/akwụkwọ blọgụ}}</u>'''=== *[https://www.grtech.com/blog/how-libraries-can-use-wikimedia-platforms Otu Ọba Akwụkwọ nwere ike isi jiri Wikimedia mepụta ihe] *[https://diff.wikimedia.org/2023/07/06/improving-the-visibility-of-library-collections-through-wikidata/ Imelite Nhụta nke Mkpokọta Ọba Akwụkwọ site na Wikidata] *[https://diff.wikimedia.org/2025/03/15/celtic-knot-satellite-event-wikidatalanguage-2-0/ Wikidata +Asụsụ] *[https://diff.wikimedia.org/2023/02/10/igbo-wikimedians-communitys-participation-in-the-movement-charter-consultation/ Mkparịta ụka Movement Charter ] *[https://diff.wikimedia.org/2022/08/12/learn-about-election-volunteers-olugold/ Mụta maka ndị ọrụ afọ ofufo Ntuli aka - Olugold] <br> {{#babel:ig-N|en-5}} {{Igbe ọrụ ihe gbasara m}} |} 2lmcemqbhx6nbqyus2utxy19b92dyse Ikike ụmụaka 0 26157 632563 364076 2026-05-10T23:08:03Z Goodymaraj 21567 /* growthexperiments-addlink-summary-summary:3|0|0 */ 632563 wikitext text/x-wiki {{Databox}} Ikike ụmụaka ma ọ bụ ikike ụmụaka bụ akụkụ nke ikike mmadụ na-eleba anya na ikike nke nchekwa na nlekọta pụrụ iche enyere ụmụaka. 1989 Convention on the Rights of the Child (CRC) kọwara nwa dị ka "mmadụ ọ bụla na-erubeghị afọ iri na asatọ, ọ gwụla ma n'okpuru iwu nke metụtara nwatakịrị, a na-enweta ọtụtụ n'ime ha na mbụ." Ikike ụmụaka na-agụnye ikike ha na ndị nne na nna na-akpakọrịta, njirimara mmadụ yana ihe ndị bụ isi maka nchebe anụ ahụ, nri, agụmakwụkwọ steeti na-akwụ ụgwọ zuru ụwa ọnụ, nlekọta ahụike, na iwu mpụ kwesịrị ekwesị maka afọ na mmepe nke nwatakịrị, nha anya nchebe nke ikike nwantakịrị obodo, na nnwere onwe pụọ na ịkpa oke n'ihi agbụrụ nwata ahụ, okike, ọnọdụ mmekọahụ, njirimara nwoke na nwanyị, agbụrụ mba, okpukperechi, nkwarụ, agba, agbụrụ, ma ọ bụ njirimara ndị ọzọ. Nkọwa nke ikike ụmụaka sitere na ikwe ka ụmụaka nwee ikike ime ihe n'onwe ha ruo na mmanye ụmụaka na-enwere onwe ha n'ụzọ anụ ahụ, n'uche na nke mmetụta uche, n'agbanyeghị ihe mejupụtara "mmegbu" bụ okwu arụmụka. Nkọwa ndị ọzọ gụnyere ikike nlekọta na ịzụ. Enweghị nkọwa nke okwu ndị ọzọ ejiri kọwaa ndị na-eto eto dị ka "ndị nọ n'afọ iri na ụma", "ndị ntorobịa", ma ọ bụ "ntorobịa" n'iwu mba ụwa, mana a na-ewere mmegharị ikike ụmụaka dị iche na òtù ikike ntorobịa. Ngalaba ikike ụmụaka gbasapụrụ ngalaba nke iwu, ndọrọ ndọrọ ọchịchị, okpukperechi na omume. == Nkwupụta == [[Usòrò:Clock_boy.jpg|thumb|Nwa nwoke na-arụ ọrụ dị ka "nwa nwoke elekere" n'okporo ámá nke Merida, Mexico]]   Dị ka ụmụntakịrị site n'iwu, ụmụaka enweghị ikike ma ọ bụ ikike ime mkpebi n'onwe ha n'ikike ọ bụla ama ama nke ụwa. Kama nke ahụ, ndị na-elekọta ha toro eto, gụnyere ndị nne na nna, ndị ọrụ na-elekọta mmadụ, ndị nkuzi, ndị ọrụ ntorobịa, na ndị ọzọ, ka enyere ikike ahụ, dabere na ọnọdụ. Ụfọdụ kwenyere na ọnọdụ a na-eme ka ụmụaka ghara ịchịkwa ndụ ha nke ọma ma na-eme ka ha bụrụ ndị na-adịghị ike. Louis Althusser agafeela n'ịkọwa igwe iwu a, dịka ọ na-emetụta ụmụaka, dị ka "ngwa steeti na-emegbu mmadụ". Ụfọdụ ndị na-akọwa nkọwa ejirila usoro dị ka amụma gọọmentị iji kpuchie ụzọ ndị okenye na-esi emegbu ma na-erigbu ụmụaka, na-ebute ịda ogbenye ụmụaka, enweghị ohere agụmakwụkwọ, na ịrụ ọrụ ụmụaka. N'echiche a, a ga-ewere ụmụaka dị ka obere ìgwè nke ọha mmadụ kwesịrị ịtụgharị uche n'ụzọ ọ na-akpa. Ndị nchọpụta achọpụtala ụmụaka dị ka ndị chọrọ ka a mata ha dị ka ndị sonyere na ọha mmadụ ndị ikike na ọrụ ha kwesịrị ka a mata ha n'oge ọ bụla. == Nkọwa akụkọ ihe mere eme nke ikike ụmụaka == [[Usòrò:Schnorr_von_Carolsfeld_Bibel_in_Bildern_1860_045.png|thumb|Nwa nwanyị Fero na-emere nwa ọhụrụ Moses ebere n'ime nkata na-ese n'elu mmiri. (Nna ya nyere iwu ka e gbuo ụmụ ọhụrụ ndị Hibru.)]] Sir William Blackstone (1765-1769) ghọtara ọrụ nne na nna na nwata: nlekọta, nchekwa, na agụmakwụkwọ. N'asụsụ ọgbara ọhụrụ, nwatakịrị nwere ikike ịnata ihe ndị a n'aka nne na nna. Òtù Mba Ndị Dị n'Otu nakweere Geneva Declaration of Rights of Child (1924), bụ nke kwupụtara ikike nwatakịrị ahụ ịnweta ihe ndị a chọrọ maka mmepe nkịtị, ikike nke nwatakịrị agụụ na-eri nri, ikike nke nwatakịrị na-arịa ọrịa ịnweta ahụike. nlekọta, ikike nke nwa azụ azụ ka a nara ya, ikike nke ụmụ mgbei n'ụlọ, na ikike ichebe site n'erigbu. Nkwupụta nke United Nations Universal Declaration of Human Rights (1948) na Nkeji edemede 25 (2) ghọtara mkpa nke ịbụ nne na nwata maka "nchebe na enyemaka pụrụ iche" na ikike ụmụaka niile nwere "nchebe ọha na eze". Nzukọ Ezumezu nke Mba Ndị Dị n'Otu nakweere Nkwupụta Mba Ndị Dị n'Otu nke ikike ụmụaka (1959), bụ nke weputara ụkpụrụ iri maka nchekwa nke ikike ụmụaka, gụnyere ikike zuru ụwa ọnụ, ikike inwe nchebe pụrụ iche, na ikike nchebe pụọ na ịkpa ókè. , n'etiti ikike ndị ọzọ. Nkwekọrịta n'ịkọwapụta ikike ụmụaka apụtala nke ọma n'ime afọ iri ise gara aga. Akwụkwọ 1973 nke Hillary Clinton (mgbe ahụ bụrụ onye ọka iwu) kwuru na ikike ụmụaka bụ "okwu nke chọrọ nkọwa". Dị ka ụfọdụ ndị nchọpụta si kwuo, echiche nke ikike ụmụaka ka akọwabeghị nke ọma, ma ọ dịkarịa ala otu na-atụ aro na ọ nweghị nkọwa ma ọ bụ echiche nke ikike ụmụaka nwere n'otu n'otu. A kọwapụtara iwu ikike ụmụaka dị ka ebe iwu na-ejikọta ndụ nwata. Nke ahụ gụnyere mmebi iwu ụmụaka, usoro ziri ezi maka ụmụaka ndị na-etinye aka na usoro ikpe mpụ, nnochite anya kwesịrị ekwesị, na ọrụ mmezigharị dị irè; nlekọta na nchebe maka ụmụaka na nlekọta steeti; ịhụ na agụmakwụkwọ maka ụmụaka niile n'agbanyeghị agbụrụ ha, okike, usoro mmekọahụ, njirimara nwoke na nwanyị, agbụrụ mba, okpukperechi, nkwarụ, agba, agbụrụ, ma ọ bụ àgwà ndị ọzọ, na; nlekọta ahụike na nkwado. == Nchịkọta == Ụmụaka nwere ụdị ikike mmadụ abụọ n'okpuru iwu ikike mmadụ zuru ụwa ọnụ. Ha nwere otu ikike mmadụ zuru oke dịka ndị okenye, ọ bụ ezie na ụfọdụ ikike mmadụ, dị ka ikike ịlụ di na nwunye, na-ehi ụra ruo mgbe ha tolitere, Nke abụọ, ha nwere ikike mmadụ pụrụ iche nke dị mkpa iji chebe ha n'oge obere ha. Ikike izugbe na-arụ ọrụ n'oge nwata gụnyere ikike nchekwa nke onye ahụ, nnwere onwe pụọ na mmeso ọjọọ, obi ọjọọ, ma ọ bụ mmeso ọjọọ, na ikike nchebe pụrụ iche n'oge nwata. Ikike ụmụ mmadụ pụrụ iche nke ụmụaka gụnyere, n'etiti ikike ndị ọzọ, ikike ibi ndụ, ikike inwe aha, ikike ikwupụta echiche ya n'ihe gbasara nwatakịrị, ikike iche echiche, akọ na uche na okpukperechi, ikike nlekọta ahụike. , ikike ichebe pụọ na mmegbu akụ na ụba na mmekọahụ, na ikike agụmakwụkwọ. A kọwapụtara ikike ụmụaka n'ọtụtụ ụzọ, gụnyere oke dị iche iche nke ikike obodo, ndọrọ ndọrọ ọchịchị, akụ na ụba, ọha na eze na omenala. Ikike na-abụkarị nke ụdị abụọ n'ozuzu: ndị na-akwado ụmụaka dị ka ndị nweere onwe ha n'okpuru iwu na ndị na-etinye akwụkwọ na ọha mmadụ maka nchebe pụọ na mmerụ ahụ a na-eme ụmụaka n'ihi ndabere ha. Akpọnyere ndị a dị ka ikike nke inye ike yana ikike nchekwa. Ntuziaka nkuzi nke Mba Ndị Dị n'Otu maka ụmụaka na-ekewa ikike ndị e depụtara na nkwekọrịta maka ikike ụmụaka dị ka "3 Ps": Ndokwa, Nchekwa, na nsonye. Enwere ike ịkọwa ha dịka ndị a: * Ndokwa: Childrenmụaka nwere ikike ibi ndụ zuru oke, nlekọta ahụike, agụmakwụkwọ na ọrụ, yana egwuregwu na ntụrụndụ. Ndị a na-agụnye iri nri kwesịrị ekwesị, ihe ndina na-ekpo ọkụ iji hie ụra, na ịga akwụkwọ. * Nchedo: Ụmụaka nwere ikike nchebe pụọ na mmetọ, nleghara anya, nrigbu na ịkpa ókè. Nke a gụnyere ikike ịnweta ebe nchekwa maka ụmụaka igwuri egwu; omume nzụkọ ụmụaka na-ewuli elu, na nnabata nke ike ụmụaka na-etolite. * Nsonye: Ụmụaka nwere ikike isonye na obodo ma nwee mmemme na ọrụ maka onwe ha. Nke a gụnyere itinye aka ụmụaka na ụlọ akwụkwọ na mmemme obodo, mmemme olu ndị ntorobịa, na itinye ụmụaka aka dị ka ndị na-eme mkpebi. N'otu aka ahụ, Child Rights International Network (CRIN) na-ekewa ikike n'ime otu abụọ: * Ikike akụ na ụba, mmekọrịta ọha na eze na omenala, metụtara ọnọdụ ndị dị mkpa iji gboo mkpa mmadụ dị ka nri, ebe obibi, agụmakwụkwọ, nlekọta ahụike, na ọrụ bara uru. Gụnyere ikike agụmakwụkwọ, ụlọ zuru oke, nri, mmiri, ụkpụrụ ahụike kachasị elu, ikike ịrụ ọrụ na ikike n'ọrụ, yana ikike omenala nke ndị pere mpe na ụmụ amaala. * Gburugburu ebe obibi, omenala na ikike mmepe, nke a na-akpọ mgbe ụfọdụ "ikike ọgbọ nke atọ", gụnyere ikike ibi na gburugburu ebe nchekwa na ahụike yana na otu ndị mmadụ nwere ikike omenala, ndọrọ ndọrọ ọchịchị na akụ na ụba. Amnesty International na-akwado n'ihu ọha ikike ụmụaka anọ dị iche iche, gụnyere njedebe nke ịnọ n'ụlọ mkpọrọ na-enweghị mgbaghara, njedebe nke iwere ụmụaka iji agha eme ihe, na-akwụsị ntaramahụhụ ọnwụ maka ndị nọ n'okpuru afọ 21, na ịkwalite mmata maka ikike mmadụ na klaasị. Human Rights Watch, otu mba na-akwado nkwado, gụnyere ọrụ ụmụaka, ikpe ziri ezi nke ụmụaka, ụmụ mgbei na ụmụaka a gbahapụrụ agbahapụ, ndị gbara ọsọ ndụ, ụmụaka n'okporo ámá na ntaramahụhụ anụ ahụ. Ọmụmụ ihe ọmụmụ na-elekwasị anya n'ikike ụmụaka site n'ịchọpụta ikike onye ọ bụla. Ikike ndị a "na-ahapụ ụmụaka ka ha tolite ahụike na nweere onwe ha": [dị ka onye si kwuo?] * Nnwere onwe ikwu okwu * Nnwere onwe iche echiche * [[Nnwereonwe site na atulagwu|Nnwere onwe pụọ n'egwu]] * Nnwere onwe ịhọrọ na ikike ime mkpebi * Ikike n'ahụ mmadụ === Ihe ndị ruuru mmadụ === Otu akụkọ sitere na Kọmitii Na-ahụ Maka Ọha na Ọha na Ọha na Ahụ Ike, na Sustainable Development nke Nzukọ Ndị Omeiwu nke Council of Europe kwuru ọtụtụ akụkụ nke kọmitii ahụ nwere nchegbu banyere ya, gụnyere usoro ndị dị ka "igbu ụmụ nwanyị, ibi úgwù nke ụmụ nwoke n'ihi ihe ndị metụtara okpukpe. mmemme ahụike nwata n'ihe gbasara ụmụaka na-enwe mmekọahụ na nrubeisi ma ọ bụ ịmanye ụmụaka n'ime mkpọpu, egbugbu ma ọ bụ ịwa ahụ plastik. Nzukọ a nakweere mkpebi na-adịghị adịgide adịgide na 2013 nke na-akpọ obodo 47 ya ka ha mee ọtụtụ ihe iji kwalite iguzosi ike n'ezi ihe nke ụmụaka. Nkeji edemede 19 nke nkwekọrịta maka ikike ụmụaka na-akwado ndị otu ka ha "mere usoro iwu, nhazi, mmekọrịta ọha na eze na agụmakwụkwọ kwesịrị ekwesị iji chebe nwa ahụ pụọ n'ụdị ọ bụla nke ime ihe ike anụ ahụ ma ọ bụ nke uche, mmerụ ahụ ma ọ bụ mmegbu, nleghara anya ma ọ bụ nleghara anya nlekọta, mmeso ọjọọ ma ọ bụ nrigbu". Kọmiti na-ahụ maka ikike ụmụaka na-akọwa isiokwu 19 dị ka amachibidoro ntaramahụhụ anụ ahụ, na-ekwu maka "ọrụ nke ndị otu steeti niile ịkwaga ngwa ngwa iji gbochie ma kpochapụ ntaramahụhụ anụ ahụ niile." Kọmiti na-ahụ maka ihe ndị ruuru mmadụ na United Nations akọwawokwa Nkeji edemede 7 nke ọgbụgba ndụ mba ụwa maka ikike obodo na ndọrọ ndọrọ ọchịchị na-amachibido “mmeso ọjọọ, mmeso ọjọọ ma ọ bụ mmeso ọjọọ ma ọ bụ ntaramahụhụ” ịgbatị ụmụaka, gụnyere ntaramahụhụ anụ ahụ nke ụmụaka. Newell (1993) rụrụ ụka na "...nrụgide maka nchebe nke iguzosi ike n'ezi ihe nke ụmụaka kwesịrị ịbụ akụkụ dị mkpa nke nrụgide maka ikike ụmụaka niile." Kọmitii na-ahụ maka Bioethics nke American Academy of Pediatrics (AAP) (1997), na-ezo aka na Convention on the Rights of the Child (1989), na-ekwusi ike na "ụmụaka ọ bụla kwesịrị inwe ohere itolite na ịmalite n'enweghị ọrịa ma ọ bụ mmerụ ahụ nwere ike igbochi ya. " === Okwu ndị ọzọ === Ihe ndị ọzọ na-emetụta ikike ụmụaka gụnyere iji ụmụaka agha agha, ire ụmụaka, ịgba akwụna ụmụaka na ihe na-akpali agụụ mmekọahụ ụmụaka. === Ọdịiche dị n'etiti ikike ụmụaka na ikike ndị ntorobịa === Dị ka ihe atụ, n’ọtụtụ obodo, a naghị ekwe ụmụaka ịtụ vootu, ịlụ di ma ọ bụ nwunye, ịzụ mmanya, inwe mmekọahụ, ma ọ bụ ịrụ ọrụ a na-akwụ ụgwọ. N'ime òtù ndị ntorobịa, a kwenyere na isi ihe dị iche n'etiti ikike ụmụaka na ikike ndị ntorobịa bụ na ndị na-akwado ikike ụmụaka n'ozuzu na-akwado nguzobe na mmanye nke nchebe maka ụmụaka na ndị ntorobịa, ebe ikike ndị ntorobịa (otu obere mmegharị) na-akwado mgbasawanye. nnwere onwe maka ụmụaka na/ma ọ bụ ndị ntorobịa na ikike dị ka ịhọpụta. === Ike nne na nna === Enyere ndị nne na nna ikike zuru oke iji rụzuo ọrụ ha n'ebe nwatakịrị nọ. Nne na nna na-emetụta ndụ ụmụaka n'ụzọ pụrụ iche, n'ihi ya, ọrụ ha na ikike ụmụaka kwesịrị ka a mara ya n'ụzọ pụrụ iche. Okwu ndị dị na mmekọrịta ụmụaka na nne na nna gụnyere ileghara ụmụaka anya, mmetọ ụmụaka, nnwere onwe ime nhọrọ, ntaramahụhụ anụ ahụ na njide nwa. Enweela echiche ndị enyere ndị nne na nna omume dabere na ikike na-edozi esemokwu dị n'etiti "ịzụ nne na nna nkịtị" na ikike ụmụaka. Okwu a dị mkpa karịsịa n'okwu ikpe nke na-emetụta ohere nwere ike ịtọhapụ ụmụaka, yana n'okwu ebe ụmụaka na-agba ndị mụrụ ha akwụkwọ. A na-amatawanye ikike nwatakịrị nwere na mmekọrịta ya na nne na nna ha dị ka ihe dị mkpa maka ikpebi ọdịmma nwata ahụ na ịgba alụkwaghịm na usoro ịzụ nwa. Gọọmenti ụfọdụ etinyela iwu na-eme ka a na-eche echiche nke ọma na ịzụ ụmụ bụ maka ọdịmma ụmụaka. ==== Enweghị ike nke ikike nne na nna ==== Ndị nne na nna enweghị ikike zuru oke n'ebe ụmụ ha nọ. Ndị nne na nna nọ n'okpuru iwu mpụ megide ịhapụ, mmegbu, na ileghara ụmụaka anya. Iwu ikike mmadụ zuru ụwa ọnụ na-enye na ngosipụta nke okpukpere chi nwere ike ịbụ oke maka ọdịmma ọha, maka nchekwa nke ọha, ahụike ma ọ bụ ụkpụrụ omume, ma ọ bụ maka nchekwa nke ikike na nnwere onwe nke ndị ọzọ. Ụlọ ikpe etinyela oke ndị ọzọ na ikike na omume nne na nna. Ụlọikpe Kasị Elu nke United States, n’ihe banyere Prince v. [[Másáchusẹts|Massachusetts]], kpebiri na okpukpe ndị mụrụ ụmụ adịghị ekwe ka e tinye nwa n’ihe ize ndụ. Lords of Appeal in Ordinary chịrị, n'ihe gbasara Gillick v West Norfolk na Wisbech Area Health Authority na ndị ọzọ, na ikike nne na nna na-ebelata ka afọ na-abawanye na ikike nke nwa, ma ghara ịla n'iyi kpamkpam ruo mgbe nwa ahụ ruru ọtụtụ. A na-enweta ikike nne na nna site n'ọrụ nne na nna nye nwa. Na enweghị ọrụ, ọ nweghị ikike nne na nna dị. Ụlọikpe Kasị Elu nke Canada kpebiri, n'ihe gbasara E (Mrs) v Eve, na ndị nne na nna nwere ike ghara inye nkwenye maka ọgwụgwọ na-abụghị ọgwụgwọ. Ụlọikpe Kasị Elu nke Canada ekpebiela, n’ihe gbasara B. (R.) v. Children’s Aid Society of Metropolitan Toronto: Ọ bụ ezie na ụmụaka enweghị mgbagha na-erite uru na Charter, ọkachasị na nchekwa ya nke ikike ndụ ha na nchekwa nke onye ha, ha enweghị ike ikwupụta ikike ndị a, ndị obodo anyị na-eche na ndị nne na nna ga-eji nnwere onwe ime nhọrọ ha mee ihe n'ụzọ. nke ahụ anaghị emebi ikike ụmụ ha. Adler (2013) na-arụrịta ụka na ndị nne na nna enyeghị ikike inye nkwenye maka ibi úgwù ụmụaka na-abụghị ọgwụgwọ. == Ịgagharị ==   Mbipụta 1796 nke Thomas Spence's Rights of Infants so na nkwupụta asụsụ bekee mbụ gbasara ikike ụmụaka. N'ime narị afọ nke 20 dum, ndị na-akwado ikike ụmụaka haziri maka ikike ụmụaka enweghị ebe obibi na agụmakwụkwọ ọha. N̄wed 1927 eke The Child's Right to Respect nke Janusz Korczak mere mere ka akwụkwọ ndị gbara ya gburugburu sikwuo ike, taa, ọtụtụ òtù mba ụwa na-arụ ọrụ gburugburu ụwa iji kwalite ikike ụmụaka. Na UK nhazi obodo nke ndị gụrụ akwụkwọ, ndị nkuzi, ndị ọrụ ikpe ziri ezi nke ntorobịa, ndị ndọrọ ndọrọ ọchịchị na ndị na-akwado omenala a na-akpọ New Ideals in Education Conference (1914-37) guzoro maka uru nke 'ịtọhapụ nwatakịrị' ma nyere aka kọwaa 'ezigbo. ' ụlọ akwụkwọ praịmarị na England ruo 80s. Ọgbakọ ha mere ka ndị otu UNESCO kpalie, Fellowship Ọhụrụ. A.S. Akwụkwọ Neill nke 1915 A Dominie's Log (1915), akwụkwọ edetu nke onye isi na-agbanwe ụlọ akwụkwọ ya ka ọ bụrụ nke dabeere na nnwere onwe na obi ụtọ nke nwatakịrị, nwere ike ịhụ dị ka ngwaahịa omenala nke na-eme ememe ndị dike nke mmegharị a. [Ihe ndekọ achọrọ] === Mmegide === Mmegide a na-emegide ikike ụmụaka bụ ogologo oge tupu omume ọ bụla na-eme ugbu a na ọha mmadụ, na-enwe nkwupụta edere ede megide ikike ụmụaka malitere na narị afọ nke 13 na tupu mgbe ahụ. Ndị na-emegide ikike ụmụaka kwenyere na ọ dị mkpa ka e chebe ndị na-eto eto pụọ n'ụwa ndị toro eto, gụnyere mkpebi na ibu ọrụ nke ụwa ahụ. N'ime ọha mmadụ nke toro eto, a na-ewere nwata dị ka oge akaghị ọcha, oge ọrụ na esemokwu, na oge egwuregwu na-achị. Ọtụtụ mmegide sitere na nchegbu metụtara ọbụbụeze mba, ikike steeti, mmekọrịta nne na nna na ụmụaka. A na-ehotakwa ihe mgbochi ego na "ọdịnala nke ụkpụrụ ọdịnala na-emegide ikike ụmụaka" nakwa. Echiche maka ikike ụmụaka anatachaghị anya na United States. == Iwu ikike mmadụ nke mba ụwa == A na-ahụ nkwupụta zuru ụwa ọnụ nke ikike mmadụ dị ka ntọala maka ụkpụrụ iwu mba ụwa niile maka ikike ụmụaka taa. Enwere ọtụtụ mgbakọ na iwu na-ekwu maka ikike ụmụaka na gburugburu ụwa. Ọtụtụ akwụkwọ ndị dị ugbu a na nke akụkọ ihe mere eme metụtara ikike ndị ahụ, gụnyere nkwupụta nke ikike ụmụaka, nke Eglantyne Jebb depụtara na 1923, nke Njikọ Mba Ndị Dị n'Otu kwadoro na 1924 ma kwupụtaghachi na 1934. United States nakweere nsụgharị gbasasịrị ntakịrị. Mba dị iche iche na 1946, sochiri nsụgharị gbasawanye nke ukwuu nke Nzukọ Ezumezu nakweere na 1959. O mesịrị bụrụ ihe ndabere maka Nkwekọrịta Maka Ihe Ndị Ruuru Ụmụaka. === Ọgbụgba ndụ mba ụwa maka ikike obodo na nke ndọrọ ndọrọ ọchịchị === Mba United Nations nakweere ọgbụgba ndụ mba ụwa na ikike obodo na ndọrọ ndọrọ ọchịchị (ICCPR) na 1966. ICCPR bụ ọgbụgba ndụ mba ụwa n'ọtụtụ akụkụ nke ihe fọrọ nke nta ka ọ bụrụ mba niile nọ n'ụwa kwadoro ma ọ bụ kwenye na ya. Mba ndị ghọworo ndị otu steeti na Ọgbụgba-ndụ ahụ ka a chọrọ ka ha sọpụrụ na ịmanye ikike ndị ọgbụgba ndụ ahụ kwupụtara. Nkwekọrịta ahụ malitere na 23 Maachị 1976. Ikike nke ICCPR kwadoro bụ nke zuru ụwa ọnụ, ya mere ha metụtara onye ọ bụla na-enweghị isi na nke a gụnyere ụmụaka. N'agbanyeghị na ụmụaka nwere ikike niile, ụfọdụ ikike dị ka ikike ịlụ di na nwunye na ikike ịme ntuli aka na-amalite ọrụ naanị mgbe nwatakịrị toro eto. Ụfọdụ ikike ndị metụtara ụmụaka gụnyere: * ikike nke ndụ * ikike nchekwa nke mmadụ * ikike nnwere onwe pụọ na mmekpa ahụ * ikike inwere onwe pụọ na mmeso ọjọọ, mmeso ọjọọ ma ọ bụ mmeso ọjọọ ma ọ bụ ntaramahụhụ * ikike ikewapụ na ndị okenye mgbe ebubo mpụ, ikike ikpe ikpe ngwa ngwa, na ikike ịnweta ọgwụgwọ dabara adaba n'afọ ndụ ha. Nkeji edemede 24 kwadoro ikike nwatakịrị nwere inweta nchekwa pụrụ iche n'ihi ntakiri ya, ikike inwe aha na ikike ịbụ obodo. === Nkwekọrịta Banyere Ihe Ndị Ruuru Nwatakịrị ===   Nkwekọrịta Mba Ndị Dị n'Otu nke 1989 na ikike ụmụaka, ma ọ bụ CRC, bụ ngwa mba ụwa nke mbụ na-ejikọta iwu iji tinye oke oke ruru mmadụ - ikike obodo, omenala, akụ na ụba, ndọrọ ndọrọ ọchịchị na ọha mmadụ. Kọmitii na-ahụ maka ikike ụmụaka na-enyocha mmejuputa ya. Gọọmenti mba ndị kwadoro ya na-etinye onwe ha n'ichekwa na ịhụ na ikike ụmụaka nwere, ma kwenye na ha ga-aza ajụjụ maka nkwa a n'ihu mba ụwa. CRC bụ nkwekọrịta ikike mmadụ kwadoro nke ukwuu yana nkwado 196; United States bụ naanị mba na-akwadobeghị ya. CRC dabere na ụkpụrụ anọ bụ isi: ụkpụrụ nke enweghị ịkpa ókè; ọdịmma nke nwa ahụ; ikike nke ndụ, nlanarị na mmepe; na ịtụle echiche nke nwa ahụ na mkpebi ndị na-emetụta ha, dịka afọ ha na ntozu okè. A na-ekwu na CRC, yana usoro mpụ zuru ụwa ọnụ dị ka Ụlọikpe Mpụ Mba Nile, Yugoslavia na [[Rwanda]] Tribunals, na Ụlọikpe Pụrụ Iche maka [[Sierra Leone]], amụbaala ọkwa nke ikike ụmụaka n'ụwa nile. === Nkwupụta Vienna na Usoro Omume === Nkwuwapụta na mmemme nke Vienna na-agba ume, na Nkebi II para 47, mba niile ka ha mee usoro ruo n'ókè kachasị nke ihe onwunwe ha dị, site na nkwado nke mmekorita mba ụwa, iji nweta ebumnobi dị na atụmatụ mmemme nke Summit Ụwa. Ma na-akpọku steeti ka ha weba nkwekọrịta na ikike ụmụaka n'ime atụmatụ mmemme mba ha. Site na atụmatụ mmemme mba ndị a na site na mbọ mba ụwa, ekwesịrị itinye ihe kacha mkpa na mbenata ọnụ ọgụgụ ụmụ ọhụrụ na ndị nne, ibelata erighị ihe na-edozi ahụ na ọnụ ọgụgụ agụghị akwụkwọ na inye ohere ịnweta mmiri ọṅụṅụ dị ọcha na agụmakwụkwọ bụ isi. Mgbe ọ bụla a na-akpọ ya, ekwesịrị ka e chepụta atụmatụ ime ihe nke mba iji lụso ihe mberede na-emebi emebi ọgụ na-akpata site na ọdachi ndị na-emere onwe ha na ọgụ ọgụ na nnukwu nsogbu nke ụmụaka nọ n'oké ịda ogbenye. Ọzọkwa, para 48 na-agba ndị steeti niile ume, site na nkwado nke mba ụwa, ka ha dozie nnukwu nsogbu ụmụaka nọ n'ọnọdụ siri ike karịsịa. Ekwesịrị ịlụso mmegbu na mmegbu ụmụaka ọgụ nke ọma, gụnyere site n'ịkọba ihe kpatara ha. A na-achọ ụzọ dị mma megide igbu ụmụ nwanyị, ọrụ ụmụaka na-emerụ ahụ, ire ụmụaka na akụkụ ahụ, ịgba akwụna ụmụaka, ikiri ihe gba ọtọ ụmụaka, na ụdị mmetọ ndị ọzọ. Nke a metụtara nnabata nke Usoro Nhọrọ na ntinye aka nke ụmụaka na esemokwu ngwa ọgụ na usoro nhọrọ na ire ụmụaka, ịgba akwụna ụmụaka na ihe na-akpali agụụ mmekọahụ ụmụaka. === Mmanye Mmanye === Otu dị iche iche mmanye mmanye na usoro dị iji hụ na ikike ụmụaka nwere. Ha gụnyere Caucus Rights Rights maka Nzukọ Mgbakọ Mba Ndị Dị n'Otu Pụrụ Iche Maka Ụmụaka. E hibere ya iji kwalite mmejuputa iwu zuru oke na nrube isi na Nkwekọrịta maka ikike ụmụaka, na iji hụ na enyere ikike ụmụaka ka mkpa n'oge Mgbakọ Ọgbakọ nke UN General Assembly Special Session on Children na usoro nkwadebe ya. E kere United Nations Human Rights Council "na-enwe olileanya na ọ nwere ike bụrụ ebumnuche, ntụkwasị obi na ịrụ ọrụ nke ọma n'ịkatọ mmebi ikike mmadụ n'ụwa nile karịa Commission nke nwere ndọrọ ndọrọ ọchịchị nke ukwuu." Otu NGO maka Convention on the Rights of Child bụ njikọ nke òtù mba ụwa na-abụghị nke gọọmentị hibere na 1983 iji kwado mmejuputa nkwekọrịta nke United Nations Convention on Rights of Child. == Iwu mba == Ọtụtụ mba gburugburu ụwa nwere ndị na-ahụ maka ikike ụmụaka ma ọ bụ ndị kọmishọna ụmụaka bụ ndị ọrụ gọọmentị, ọrụ gọọmentị bụ ịnọchite anya ọdịmma ọha site na nyocha na ịza mkpesa nke ụmụ amaala n'otu n'otu kọrọ gbasara ikike ụmụaka. Ndị ombudspeople ụmụaka nwekwara ike ịrụ ọrụ maka ụlọ ọrụ, akwụkwọ akụkọ, NGO, ma ọ bụ ọbụna maka ọha na eze. === Iwu United States === United States abanyela aka mana o kwadoghị CRC. N'ihi ya, e mebeghi ikike ụmụaka n'usoro n'usoro na U.S. A na-enye ụmụaka ikike ndị bụ isi n'usoro iwu ahụ gụnyere, dị ka ndezigharị nke iri na anọ na n'usoro iwu United States kwadoro. Nkejiokwu nchekwa nha nhata nke mmezi ahụ bụ itinye aka na ụmụaka, ndị amụrụ n'ime alụmdi na nwunye ma ọ bụ na a pụghị, mana ewepu ụmụaka amụbeghị. Mkpebi Ụlọikpe Kasị Elu US nke In re Gault (1967) kwadoro nke a. N'ikpe a, Gerald Gault dị afọ 15 nke Arizona ka ndị uwe ojii obodo kpọchiri ya mgbe e boro ya ebubo ịkpọ oku ekwentị rụrụ arụ. Ejidere ya ma tinye ya na ụlọ akwụkwọ mmepụta ihe nke Arizona State ruo mgbe ọ ruru afọ 21 maka ịkpọ oku ekwentị rụrụ arụ nye onye agbata obi toro eto. Na mkpebi 8–1, Ụlọikpe ahụ kpebiri na n'okwu ikpe nke nwere ike ịkpata ntinye aka na ụlọ ọrụ, ndị na-erubeghị afọ 18 nwere ikike ịhụta na ndụmọdụ, ịjụ ndị akaebe, na nchebe pụọ n'imebi onwe ha. Ụlọikpe ahụ chọpụtara na usoro ndị e ji na-ege ntị Gault emezughị nke ọ bụla n'ime ihe ndị a. Ụlọikpe Kasị Elu nke United States kpebiri n'ihe gbasara Tinker v. Des Moines Independent Community School District (1969) na ụmụ akwụkwọ nọ n'ụlọ akwụkwọ nwere ikike iwu. Ụlọikpe Kasị Elu nke United States ekpebiela n'ikpe nke Roper v. Simmons na a gaghị egbu ndị mmadụ maka mpụ mere mgbe ha na-erubeghị afọ iri na asatọ. O kpebiri na ogbugbu ndị dị otú ahụ bụ ntaramahụhụ obi ọjọọ na nke a na-adịghị ahụkebe, n'ihi ya, ha mebiri Ndezigharị nke Asatọ nke Iwu United States. Enwere nchegbu ndị ọzọ na United States gbasara ikike ụmụaka. Ụlọ akwụkwọ American Academy of Doption Attorneys na-eche banyere ikike ụmụaka nwere n'usoro ezinaụlọ dị mma, nkwado na kwụsiri ike. Ọnọdụ ha na ikike ụmụaka na nkuchi ikpe na-ekwu na, "ụmụaka nwere mmasị nnwere onwe dabere n'usoro iwu na nchekwa nke ezinụlọ ha guzosiri ike, ikike nke dịkarịa ala hà nhata, na anyị kwenyere karịa, ikike nke ndị ọzọ ga-azọrọ 'nwere. ' mmasị na ụmụaka ndị a." Okwu ndị ọzọ ewelitere na nkwado ikike ụmụaka ndị America gụnyere ikike ụmụaka nwere ihe nketa n'alụmdi na nwunye nwoke na nwanyị na oke ikike maka ntorobịa. === Iwu Germany === Otu akụkọ nke Onye isi oche nke INGO Conference of Council of Europe, Anelise Oeschger gbara akwụkwọ, chọpụtara na ụmụaka na ndị mụrụ ha nọ n'okpuru United Nations, European Union na UNICEF mmebi ikike mmadụ. Nke kachasị mkpa bụ ụlọ ọrụ German (na Austrian), Jugendamt (German: Ụlọ ọrụ ntorobịa) nke na-enyekarị ohere n'ụzọ na-ezighị ezi maka njikwa gọọmentị na-achịkwaghị mmekọrịta nke nne na nna na ụmụaka, nke butere mmerụ ahụ gụnyere mmekpa ahụ, mmeso ọjọọ, mmeso ọjọọ na butere ya. ụmụaka ọnwụ. Nsogbu a gbagwojuru anya site na ihe fọrọ nke nta ka ọ bụrụ "ike na-akparaghị ókè" nke ndị ọrụ Jugendamt, na-enweghị usoro iji nyochaa ma ọ bụ dozie ọgwụgwọ na-ekwesịghị ekwesị ma ọ bụ na-emerụ ahụ. Site n'iwu German, a na-echebe ndị ọrụ Jugendamt (JA) pụọ na ikpe. A na-ahụ ogologo oge nchịkwa nke ndị ọrụ JA n'okwu ndị na-aga n'ụlọ ikpe ezinụlọ ebe ndị ọrụ JA gụrụ akwụkwọ ma ọ bụ ndị nwere ahụmahụ nwere ike ịkagbu akaebe ndị ọkachamara; N'ihe karịrị 90% nke ikpe ndị ụlọ ikpe ezinụlọ na-anabata ndụmọdụ onye ọrụ JA. Ndị ọrụ uwe ojii elegharawokwa mkpebi ụlọikpe ezinụlọ anya, dị ka mgbe ha ga-eweghachi ụmụaka na ndị mụrụ ha, n'enweghị ihe kpatara ya. Germany amatabeghị mkpebi gbasara ọdịmma ụmụaka metụtara nke Ụlọikpe Omeiwu Europe mere nke chọrọ ichekwa ma ọ bụ dozie ụmụaka na mmebi ikike nne na nna. == Hụkwa == * Òtù Na-ahụ Maka Ịda Ogbenye Ụmụaka * ''Akwụkwọ akụkọ Children Youth and Environments'' * Mmụta banyere ikike ụmụaka * Nkwekọrịta Europe Maka Ihe Ndị Ruuru Mmadụ * FGM, ibi úgwù n'ike, na Ụkpụrụ nke ibi úgwù * Ihe nrite udo ụmụaka nke mba ụwa * Atụmatụ Ọrụ Mba Maka Ụmụaka * Nkwado ntụgharị nke ụmụ agbọghọ ole na ole na Pakistan * Ụbọchị Aka Uhie * Zọpụta Ụmụaka * Che echiche banyere ụmụaka * UNICEF * [[Youth suffrage|Ikike ịtụ vootu nke ụmụaka]] * Ihe nrite ụmụaka nke ụwa maka ikike nke nwatakịrị * Ụkpụrụ nduzi Inter-Agency na-eduzi ụmụaka na-enweghị onye na-eso ha na ndị kewara ekewa === Ikike ụmụaka zuru ụwa ọnụ === * Ikike ụmụaka na Chile * Ikike ụmụaka na Colombia * Ikike ụmụaka na Japan * Ikike ụmụaka na [[Mali]] * Nkwupụta nke Ikike nke Nwatakịrị * Ihe Ndị Ruuru Nwatakịrị na Iran * Usoro iheomume nke ikike ndị na-eto eto na [[Obodoézè Nà Ofú|United Kingdom]] * Usoro iheomume nke ikike ndị na-eto eto na United States * Ebubo amoosu megide ụmụaka n'Africa == Ihe odide == {{Reflist|30em}} == Njikọ mpụga == *   * [http://www.crin.org/ Child Rights Information Network] * [http://www.ibcr.org International Bureau of Children's Rights] * [https://www.smilefoundationindia.org/child_rights.html Smile Foundation India] * "everychild.ca" ikike ụmụaka mmata ọha na eze Campaign of British Columbia, Canada. Ihe onwunwe gụnyere njikọ na akwụkwọ ndị metụtara Convention on the Rights of the Child. === Akwụkwọ === * "[https://www.independent.co.uk/news/world/asia/sri-lankan-army-warns-children-can-be-targets-412064.html Ndị agha Sri Lankan na-adọ ụmụaka aka ná ntị ka ha] nwere ike ịbụ ndị a na-elekwasị anya". * Na-etinye n'ọrụ ikike ịmụ nwa nke ndị ntorobịa site na Convention on the Rights of the Child. Center for Reproductive Rights. * "Ihe mmụta na iyi egwu: Mwakpo na agụmakwụkwọ na Afghanistan". Human Rights Watch. * "Burundi: Ndị bụbu ụmụaka ndị agha na-agbasi mbọ ike na Custody". Human Rights Watch. * "Saudi Arabia: Soro oku UN iji kwụsị ntaramahụhụ ọnwụ ụmụaka". Human Rights Watch. * "United States: Ọtụtụ puku ụmụaka a mara ikpe ndụ n'enweghị Parole". Human Rights Watch. * "What Future: Street Children in the [[Democratic Republic of the Congo|Democratic Republic of Congo]]". Human Rights Watch. 2m04eiczjj5r3svungi5k7rotnqup3m Kọmitii Mba Nile 0 29650 632556 118835 2026-05-10T23:05:50Z Goodymaraj 21567 /* growthexperiments-addlink-summary-summary:2|0|0 */ 632556 wikitext text/x-wiki   [[Category:Pages using infobox organization with motto or pledge]] [[Usòrò:Boundary_Waters_July_09_019.jpg|thumb|Akụkụ nke Canada na United States (gụnyere na Boundary Waters Canoe Area Wilderness, n'elu) kewara site na ókèala nke dị na mmiri. Akụkụ buru ibu nke ókèala Canada na US dị na Great Lakes.]] The International Joint Commission (French: Commission mixte internationale) bụ a bi-mba nzukọ hibere site na ọchịchị nke United States na Canada n'okpuru Boundary Waters Treaty nke 1909. Ọrụ ya na-agbasawanye na mbinye aka nke Great Lakes Water Quality Agreement. 1972 (E mechara emezigharị 1987 na 2012). Kọmishọna a na-ahụ maka okwu metụtara oke mmiri na ụzọ mmiri dị n'akụkụ oke Canada-United States. Kọmishọna ndị otu isii, o nwere ọtụtụ ngalaba ngalaba, nke na-ahụ maka akụkụ ụfọdụ nke oke oke-mmiri, ma ọ bụ isiokwu, yana ndị ọrụ nka iji hazie ma gwa ndị ọrụ ọrụ. == Ọrụ nke IJC == Canada na United States kere International Joint Commission n'ihi na ha ghọtara na mba nke ọ bụla na-emetụta ihe ndị ọzọ na-eme na ọdọ mmiri na usoro osimiri n'akụkụ oke. Mba abụọ a na-emekọ ihe ọnụ iji jikwaa mmiri ndị a na ichekwa ha maka abamuru nke ụmụ amaala taa na ọgbọ n'ọdịnihu. A na-eduzi IJC site na Boundary Waters Treaty, nke Canada na United States bịanyere aka na ya na 1909. Nkwekọrịta ahụ na-enye ụkpụrụ n'ozuzu, karịa ndenye ọgwụ zuru ezu, maka igbochi na idozi esemokwu banyere mmiri na-ekekọrịta n'etiti mba abụọ ahụ na maka idozi nsogbu ndị ọzọ na-agafe agafe. A na-ekpebi itinye ụkpụrụ ndị a kpọmkwem n'otu n'otu n'otu n'otu. IJC nwere isi ọrụ abụọ: ịnakwere ọrụ ndị na-emetụta ọkwa mmiri ma na-agafe ókèala na nyocha ihe gbasara oke oke na ịkwado ngwọta. Ndụmọdụ na mkpebi nke IJC na-eburu n'uche mkpa nke oke mmiri dị iche iche, gụnyere mmiri ọñụñụ, mbupu azụmahịa, ike ọkụ eletrik, ọrụ ugbo, ahụike gburugburu ebe obibi, ụlọ ọrụ, ịkụ azụ, ụgbọ mmiri ntụrụndụ na akụrụngwa dị n'ikpere mmiri. == Ọrụ na ọrụ == The International Joint Commission na-egbochi ma na-edozi esemokwu dị n'etiti United States na Canada n'okpuru 1909 Boundary Water Treaty ma na-agbaso ọdịmma obodo abụọ ahụ dị ka onye ndụmọdụ nwere onwe ya na ebumnobi maka ọchịchị abụọ ahụ. Karịsịa, IJC na-achịkwa ngwa maka nkwado nke ọrụ metụtara oke oke ma ọ bụ oke oke ma nwee ike ịhazi ọrụ nke ọrụ ndị a; ọ na-enyere mba abụọ ahụ aka na nchebe nke gburugburu ebe a na-agafe agafe, gụnyere mmejuputa nkwekọrịta nke Akwa Lakes Water Quality Agreement na mma nke ikuku ikuku na-agafe agafe; ma ọ na-eme ka gọọmentị mara maka okwu na-apụta n'akụkụ oke nke nwere ike ibute esemokwu abụọ. == Ndị ọchịchị == === Iwu nkwenye === Ndị IJC nwere ikike ịnye iwu nkwado. Iwu ndị a na-etinye ọnọdụ na ntinye na ịrụ ọrụ nke oru ngo, dị ka mmiri mmiri, mgbawa ma ọ bụ àkwà mmiri nke ga-emetụta oke oke mmiri. Edepụtara usoro ntinye akwụkwọ maka iwu nnabata na ntuziaka IJC maka ngwa. === Ihe odide === Ndị IJC na-amụ ma na-atụ aro ka e dozie nsogbu ndị na-agafe agafe mgbe gọọmentị mba gwara ha mee ya. Mgbe IJC natara arịrịọ gọọmentị, nke a na-akpọ ntụnye aka, ọ na-ahọpụta otu bọọdụ nwere ọnụ ọgụgụ ndị ọkachamara nhata nhata site na obodo ọ bụla. A na-ahọrọ ndị otu bọọdụ maka ikike ọkachamara ha, ọ bụghị dị ka ndị nnọchiteanya nke otu nzukọ ma ọ bụ mpaghara. == Ihe omume == [[Usòrò:Niagara_Falls_from_Fallsview_Boulevard,_Niagara_Falls,_Ontario.jpg|thumb|A na-eji mmegharị nke mmiri dị nso na Niagara Falls n'ókè ahụ emepụta nnukwu mmiri eletrik]] === Ịchịkwa ojiji a na-ejikọta mmiri === Ndị IJC na-eme mkpebi na ngwa maka oru ngo, dị ka mmiri mmiri na ntụgharị uche, nke na-emetụta ọkwa okike na oke mmiri n'ofe oke. Ịgbanwe ọkwa mmiri nwere ike imetụta oriri mmiri ọṅụṅụ, mbupu azụmahịa, ike ọkụ eletrik, ọrụ ugbo, ihe onwunwe dị n'ikpere mmiri, ntụrụndụ, ịkụ azụ, anụ ọhịa, ala mmiri na ihe ndị ọzọ. Ọ bụrụ na IJC kwadoro oru ngo, ọ nwere ike itinye ọnọdụ na nhazi ma ọ bụ ọrụ ngo iji chebe ọdịmma n'akụkụ ọ bụla nke oke. Ndị IJC nwekwara ike ịhọpụta bọọdụ iji nyochaa nnabata nke ihe a chọrọ, dị ka ngafe mmiri mmiri. Ọrụ ndị IJC kwadoro gụnyere ọrụ ike eletrik na nnukwu ọdọ mmiri na Osimiri St. Lawrence, Osimiri St. Croix na Osimiri Columbia. Ndị IJC na-ahụkwa maka idobe ọkwa mmiri mberede na ọdọ mmiri nke oke ọhịa na ikesa mmiri n'etiti ihe dị iche iche dị na Osimiri Souris, Osimiri St. Mary na mmiri mmiri ara ehi. === Imeziwanye mmiri === Na Boundary Water Treaty, Canada na United States kwetara na ọ nweghị mba ga-emetọ mmiri oke ókè, ma ọ bụ mmiri na-asọfe n'ókè ahụ, ruo n'ókè nke ga-emerụ ahụ ike ma ọ bụ ihe onwunwe na mba ọzọ. Mgbe gọọmentị jụrụ ya, ndị IJC na-enyocha, nyochaa ma na-atụ aro omume gbasara ogo mmiri dị n'ọdọ mmiri na osimiri dị n'akụkụ oke Canada na United States. IJC nwere ibu ọrụ dị mma maka Osimiri St. Croix, Osimiri mmiri ozuzo na Osimiri Uhie. Agbanyeghị, ọtụtụ n'ime ọrụ Kọmịshọn na-elekwasị anya n'inyere gọọmentị aka hichaa nnukwu ọdọ mmiri ma gbochie mmetọ ọzọ. === Imeziwanye ikuku === Nakwa imebi osimiri na ọdọ mmiri, [[mmetọ ikuku]] na-emetụta ahụike mmadụ, karịsịa maka ndị nwere ọrịa iku ume dị ka bronchitis na-adịghị ala ala na ụkwara ume ọkụ. N'ime afọ ndị gafeworonụ, gọọmentị America na Canada arịọla ndị IJC ka ha weta uche ha, ma ọ bụ nyochaa, nsogbu mmetọ ikuku na mpaghara oke. Iji kwado ọrụ ndị a, IJC kere International Air Quality Advisory Board. N'otu aka ahụ, n'okpuru 1991 Canada-United States Agreement Quality Air, IJC chọrọ ịnakọta na mekọrịta nkwupụta ọha na eze na akụkọ ọganihu ikuku nke gọọmentị na-ebipụta kwa afọ abụọ. === Nnyocha okwu na ịtụ aro ngwọta === Ndị IJC na-amụ ma na-atụ aro ka e dozie nsogbu ndị na-agafe agafe mgbe gọọmentị mba gwara ha mee ya. Mgbe IJC natara arịrịọ gọọmentị, nke a na-akpọ ntụnye aka, ọ na-ahọpụta otu bọọdụ nwere ọnụ ọgụgụ ndị ọkachamara nhata nhata site na obodo ọ bụla. A na-ahọrọ ndị otu bọọdụ maka ikike ọkachamara ha, ọ bụghị dị ka ndị nnọchiteanya nke otu nzukọ ma ọ bụ mpaghara. Ntụ aka na IJC lekwasịrị anya karịsịa na mmiri na ikuku ikuku yana mmepe na iji mmiri mmiri na-ekekọrịta ihe. Dị ka ihe atụ, otu ntụaka dugara na Nkwekọrịta ịdịmma Mmiri nke Great Lakes (1972), bụ́ ebe mba abụọ ahụ kwekọrịtara ịchịkwa mmetọ na ikpochapụ mmiri mkpofu n'ụlọ ọrụ na obodo. N'afọ 1978, nkwekọrịta ọhụrụ gbakwunyere nkwa ịchụpụ nnukwu ọdọ mmiri ndị na-egbu egbu na-adịgide adịgide, bụ ndị na-anọgide na gburugburu ebe obibi ruo ogologo oge ma nwee ike imebi ihe oriri maka anụmanụ na ndị mmadụ. Agbanyeghi na ntụnye ntụaka IJC ejighị n'aka, gọọmentị Canada na America na-anabatakarị ha. == Nhazi == Ndị kọmishọna isii na-eduzi Kọmishọna a, atọ sitere na obodo ọ bụla. Ndị gọọmenti Canada na United States na-ahọpụta ndị Kọmishọna. Ndị kọmishọna anaghị anọchite anya gọọmentị ha. Ndị Kọmishọna Canada họpụtara na 2019 bụ Pierre Béland (Oche Canada), Merrel-Ann Phare na F. Henry Lickers. Ndị Kọmishọna America họpụtara na 2019 bụ Jane Corwin (Onye isi oche America), Robert C. Sisson, na Lance V. Yohe. Kọmishọna ahụ nwere ụlọ ọrụ atọ, na Ottawa, Washington, D.C., na Windsor, Ontario. Windsor Great Lakes Regional Office (GLRO) ka emebere n'okpuru nnukwu Agreement Quality Water (GLWQA). Ọ bụ otu mba abụọ nke ndị sayensị America na Canada na ndị ọrụ nkwado. === Ndepụta nke ndị kọmishọna === {| class="wikitable sortable" !Aha ya !Akụkụ !Mmalite nke oge !Ọgwụgwụ nke oge !Obodo Obodo !Onye a họpụtara !Ihe edeturu |- |Pierre Béland | Canada |May 9, 2019 | | Quebec |Julie Payette ''na ndụmọdụ nke'' ''Justin Trudeau'' |Isi oche nke ngalaba |- |Henry Lickers | Canada |May 9, 2019 | | Ontario |Julie Payette ''na ndụmọdụ nke'' ''Justin Trudeau'' | |- |Ụlọ nduzi Merrell-Ann | Canada |May 9, 2019 | | Manitoba |Julie Payette ''na ndụmọdụ nke'' ''Justin Trudeau'' | |- |Rob Sisson | United States |May 16, 2019 | | Michigan |[[Donald Trump]] | |- |Lance Yohe | United States |May 16, 2019 | | North Dakota |[[Donald Trump]] | |- |Gerald Acker | United States |Julaị 28, 2023 | | Michigan |Joe Biden |Isi oche nke ngalaba |} == Mbadamba == bọọdụ dị iche iche na-ahụ maka nsogbu mmiri oke oke. Mgbe enwere okwu pụrụ iche, a na-ekenye otu Task Force ka ọ mee mkpesa ma ọ bụ ndụmọdụ. Ụdị dị iche iche na-eguzo bụ: * Ndị ọrụ a kwadoro nke Osimiri St. Mary na Milk * Kọmitii Ndụmọdụ Sayensị Great Lakes * Kọmitii Na-ahụ Maka Ịdị Mma Mmiri nke Great Lakes * Great Lakes-St. Lawrence River Adaptive Management Committee * Kọmitii ndụmọdụ ndị ọkachamara na ahụike * International Columbia River Board of Control * International Kootenay Lake Board of Control * International Lake Champlain-Richelieu River Study Board * International Lake of the Woods Control Board * International Lake Ontario-St. Lawrence River Board * International Lake Superior Board of Control * International Niagara Board of Control * International Osoyoos Lake Board of Control * International Rainy-Lake of the Woods Watershed Board * International Red River Board * International Souris River Board * International Souris River Study Board * International St. Croix River Watershed Board * Ntinye na Mmetụta Nri na Ọdọ Mmiri Champlain na Memphremagog == Ebe ndị a na-anọ == * IJC Canadian Section - 234 Laurier Avenue West, 22nd Floor Ottawa, Ontario * IJC United States Section - 1717 H Street NW, Suite 835, [[Washington, D.C.]] * Great Lakes Regional Office - 100 Ouellette Ave., 8th Floor, Windsor, Ontario == Hụkwa == * Kọmitii Maka Mmekọrịta Gburugburu Ebe Obibi * Kọmitii Azụmaahịa Great Lakes * International Boundary and Water Commission (US na Mexico) * Kọmitii Na-ahụ Maka Ókèala Mba Nile * Isiokwu 22 nke Code of Federal Regulations == Ihe odide == <references /> == Njikọ mpụga == * [https://www.ijc.org/ Kọmitii Mba Nile] * [https://ijc.org/en/aosmmr Ndị ọrụ a kwadoro maka Osimiri St. Mary-Milk] * [https://ijc.org/en/crbc International Columbia River Board of Control] * [https://ijc.org/en/glam Great Lakes-St. Lawrence River Adaptive Management Committee] * [https://ijc.org/en/sab Kọmitii Ndụmọdụ Sayensị Great Lakes] * [https://ijc.org/en/wqb Kọmitii Na-ahụ Maka Ịdị Mma Mmiri nke Great Lakes] * [https://ijc.org/en/hpab Kọmitii ndụmọdụ ndị ọkachamara na ahụike] * [https://ijc.org/en/klbc International Kootenay Lake Board of Control] * [https://ijc.org/en/lsbc International Lake Superior Board of Control] * [https://ijc.org/en/nbc International Niagara Board of Control] * [https://ijc.org/en/olbc International Osoyoos Lake Board of Control] * [https://ijc.org/en/rlwwb International Rainy-Lake of the Woods Watershed Board] * [https://ijc.org/en/rrb International Red River Board] * [https://ijc.org/en/srb International Souris River Board] * [https://ijc.org/en/scrwb International St. Croix Watershed Board] * [https://ijc.org/en/loslrb International Lake Ontario-St. Lawrence River Board] * [https://ijc.org/en/lcrr International Lake Champlain-Richelieu River Study Board] * [https://ijc.org/en/srsb International Souris River Study Board] * [https://ijc.org/en/lclm Ntinye na Mmetụta Nri na Ọdọ Mmiri Champlain na Memphremagog] {{Greatlakes}}  b8na75nyd7i3i1dtmqa7ghpnaiclba7 Simon Fraser, Lord Lovat nke iri na anọ 0 29682 632594 133708 2026-05-11T05:17:23Z InternetArchiveBot 11600 Rescuing 2 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 632594 wikitext text/x-wiki  [[File:Simon Joseph Fraser, 14th Lord Lovat.jpg|thumb|]] Major-General '''Simon Joseph Fraser''', 14th Lord Lovat na 3rd Baron Lovat, KT, GCVO, KCMG, CB, DSO (25 Nọvemba 1871 - 18 Febụwarị 1933), bụ onye ọrụ ndị agha Britain, aristocrat, onye nwe ala, onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị na 23rd Chief of Clan Fraser.<ref name="1933Obit">{{Cite news|author=TIMES|first=Special Cable to THE NEW YORK|title=LORD LOVAT DIES AT 61.; Brilliant Soldier in Two Wars Succumbs to Heart Disease.|url=https://www.nytimes.com/1933/02/19/archives/lord-lovat-dies-at-61-brilliant-soldier-in-two-wars-succumbs-to.html?searchResultPosition=3|accessdate=18 August 2020|work=[[The New York Times]]|date=19 February 1933}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFTIMES1933">TIMES, Special Cable to THE NEW YORK (19 February 1933). [https://www.nytimes.com/1933/02/19/archives/lord-lovat-dies-at-61-brilliant-soldier-in-two-wars-succumbs-to.html?searchResultPosition=3 "LORD LOVAT DIES AT 61.; Brilliant Soldier in Two Wars Succumbs to Heart Disease"]. ''[[The New York Times]]''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">18 August</span> 2020</span>.</cite></ref> Ọ bụ ezie na iwu kwadoro 14th Lord Lovat (na 3rd Baron Lovat), a kpọrọ ya dị ka 16th Lord, n'ihi na abụọ gara aga Lord Lovats na-efu aha ahụ.<ref>{{Cite book|title=The Highland Clans|date=1967|url=https://books.google.com/books?id=mE2bnqIfNlkC|accessdate=11 August 2021|language=en}}</ref> == Oge ọ malitere == A mụrụ ya n'ezinụlọ Roman Katọlik na 25 Nọvemba 1871, ọ bụ nwa mbụ dị ndụ n'ime ụmụ itoolu Simon Fraser, 13th Lord Lovat, na Alice Maria Weld-Blundell mụrụ. N'etiti ụmụnne ya bụ Mary Laura Fraser (nwunye John Scott, Viscount Encombe na nne John Scott, 4th Earl of Eldon), Alice Mary Charlotte Fraser (nwa Bernard Constable-Maxwell na nne Gerald Maxwell), Etheldreada Mary Fraser (nwanyị nke onye nnọchi anya mba ọzọ Sir Francis Oswald Lindley), Hugh Joseph Fraser, onye isi na ndị nche Scotland nke e gburu na Agha Mbụ nke Ypres n'oge Agha Ụwa Mbụ), Alastair Joseph Fraser (di nke Lady Grylston, nwa nwanyị nke James Grimston, Mary Grimston nke Grimrd Earl (nwall).<ref name="EarlEldon">{{Cite web|title=Eldon, Earl of (UK, 1821)|url=http://www.cracroftspeerage.co.uk/eldon1821.htm#ELDON_1821_4|work=cracroftspeerage.co.uk|publisher=Heraldic Media Limited|accessdate=18 August 2020|archivedate=14 January 2021|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210114001733/http://www.cracroftspeerage.co.uk/eldon1821.htm#ELDON_1821_4}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://web.archive.org/web/20210114001733/http://www.cracroftspeerage.co.uk/eldon1821.htm#ELDON_1821_4 "Eldon, Earl of (UK, 1821)"]. ''cracroftspeerage.co.uk''. Heraldic Media Limited<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">18 August</span> 2020</span>.</cite></ref><ref>{{Cite web|title=Houses of Parliament War Memorials — Royal Gallery, First World War|url=http://www.parliament.uk/documents/War-Memorial-Lists/War-Memorial-Royal-Gallery-WW1.pdf|publisher=[[Parliament of the United Kingdom|parliament.uk]]}}</ref>-Onye. Archibald Stirling na nne Sir David Stirling) na Muriel Mary Rose Fraser, onye ghọrọ onye nọn Katọlik. Nna ya jere ozi dị ka Lord Lieutenant nke Inverness na aide-de-camp nke Queen Victoria site na 1883 ruo 1887.<ref name="LordLovat"/> Ọ gụrụ akwụkwọ na Fort Augustus Abbey na Magdalen College, Oxford, ọ bụ onye otu egwuregwu polo nke Mahadum Oxford ma soro MA pụọ.<ref>{{Cite book|author=Lindley|first=Sir Francis|title=Lord Lovat, A Biography|date=1935|publisher=Hutchinson & Co.|location=London}}</ref> == Ọrụ == E nyere Lord Lovat ọrụ n'ime Queen's Own Cameron Highlanders ma bulie ya n'ọkwa lieutenant n'afọ 1890, mana a kpọfere ya dị ka Lieutenant n'ime 1st Life Guards n'afọ 1844.<ref>{{Cite journal|title=Polo Monthly|date=June 1918|url=http://www.hpa-polo.co.uk/yearbooks/1918%20Jun%20-%201919%20Sep.pdf|accessdate=10 August 2013}}</ref> N'afọ 1897, ọ gbara arụkwaghịm na Regular Army wee sonye n'òtù ndị ọrụ afọ ofufo nke Queen's Own Cameron Highlanders. === Agha Boer na ndị Lovat Scouts === Na ngwụcha afọ 1899, ọ zụlitere ndị Lovat Scouts maka ọrụ na Agha nke Abụọ nke Boer na South Africa, ma site na Febụwarị 1900 jere ozi dị ka onye nke abụọ na-achịkwa ha na ọkwa nke onyeisi, na-elekọta ndị agha na-agba ịnyịnya. Maka ndị Lovat Scouts, ọ họọrọ ndị na-agba égbè kachasị mma ọ nwere ike ịchọta na onye isi zuru oke na Andrew David Murray. Ndị agha ahụ rutere South Africa na mbido 1900, ma sonye na Black Watch, mana a gbasara ha na July 1901 mgbe e guzobere ụlọ ọrụ abụọ (nke 113 na nke 114 maka Imperial Yeomanry. Lord Lovat gara n'ihu dị ka onye nke abụọ na-achịkwa ụlọ ọrụ abụọ ahụ ruo mgbe Col. E gburu Murray n'agha abalị ya na ndị Boer Commando na 19/20 Septemba 1901, mgbe nke ahụ gasịrị, ọ ghọrọ onye isi nke ndị agha ahụ n'onwe ya (nke dị afọ 29 ugbu a), ma nọgide na-achị ruo mgbe agha ahụ biri.<ref>{{Cite book|author=Leslie Melville|first=Michael|title=The Story of the Lovat Scouts 1900-1980|date=1981|publisher=The Saint Andrew Press|location=Edinburgh|isbn=0715204742}}</ref> Agha ahụ kwụsịrị na June 1902, Lord Lovat hapụrụ ọrụ ya na Imperial Yeomanry ma nye ya ọkwa nsọpụrụ nke onye isi na ndị agha na 11 July 1902. Ọ laghachiri na United Kingdom na ndị agha na SS Tintagel Castle n'ọnwa na-esote, na-abata na nnabata ọha na eze na Inverness na ngwụcha Ọgọst. Maka ozi ya n'agha ahụ, a kpọtụrụ ya aha na ozi (gụnyere ozi ikpeazụ nke Lord Kitchener dere na 23 June 1902), e nyere ya Distinguished Service Order (DSO) na 1900, ma họpụta ya ka ọ bụrụ onye ibe nke Order of the Bath (CB) n'ọnwa Ọktoba 1902. Mgbe Agha nke Abụọ nke Boer gasịrị, ụlọ ọrụ abụọ fọdụrụnụ (nke e jikọtara ya na Imperial Yeomanry maka akụkụ ikpeazụ nke agha ahụ) laghachiri na United Kingdom ma gbasaa. A gbanwere otu ahụ n'afọ sochirinụ, nke nwere '''ndị''' agha abụọ, '''nke''' akpọrọ 1st na 2nd Lovat Scouts. Site na ndị nledo a, e guzobere otu ndị na-agba égbè ma bụrụ ndị na-achụ égbè mbụ nke ndị agha Britain. Eze Edward VII họpụtara Lord Lovat ka ọ bụrụ Commander nke Royal Victorian Order (CVO) n'afọ 1903.<ref>Burke's Peerage (2003), volume 2, p.2415</ref> O mechara bụrụ ''onye na-enyere'' Eze George nke Ise aka.<ref name="1946Engagment">{{Cite news|author=Times|first=Wireless To the New York|title=Mrs. Veronica Phipps Is Betrothed to M.p.|url=https://www.nytimes.com/1946/01/08/archives/mrs-veronica-phipps-is-betrothed-to-mp.html?searchResultPosition=20|accessdate=18 August 2020|work=[[The New York Times]]|date=8 January 1946}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFTimes1946">Times, Wireless To the New York (8 January 1946). [https://www.nytimes.com/1946/01/08/archives/mrs-veronica-phipps-is-betrothed-to-mp.html?searchResultPosition=20 "Mrs. Veronica Phipps Is Betrothed to M.p."] ''[[The New York Times]]''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">18 August</span> 2020</span>.</cite></ref> === Agha Ụwa Mbụ === [[Usòrò:The_Official_Visits_To_the_Western_Front,_1914-1918_Q9117.jpg|áká_èkpè|thumb|General Simon Fraser, 14th Lord Lovat na 3rd Baron Lovat, na-anabata ndị nta akụkọ Canada na nleta ha na No. 14 Company Canadian Forestry Corps na Conches Forest, 22 July 1918.]] N'Agha Ụwa nke Mbụ, ọ bụ onye isi nke Highland Mounted Brigade nke 2nd Mounted Division, a kwalitere ya Brigadier-General na Septemba 1914. A họpụtara ya ka ọ bụrụ Knight of the Thistle na 1915 maka idu ndú na obi ike.<ref name="LordLovat"/> Na Machị 1916, ọ ghọrọ onye isi nke 4th Mounted Division wee ghọọ Major General ọnwa abụọ ka e mesịrị.<ref>Becke, A.F. (1945). ''History of the Great War: Order of Battle of Divisions: Territorial Force & Mounted Divisions Pt. 2A''. London HMSO.</ref> Ọ ghọrọ Rhodes Trustee na 1917, n'otu afọ ahụ dị ka Rudyard Kipling. N'afọ 1919, e nyere Lovat Knight Commander of the Order of St Michael and St George ma họpụta ya dịka Onye isi oche nke Army Forestry Commission, na-eje ozi site na 1919 ruo 1927.<ref name="LordLovat">{{Cite web|title=Lovat, Lord (S, 1458/64)|url=http://www.cracroftspeerage.co.uk/lovat1457.htm|work=cracroftspeerage.co.uk|publisher=Heraldic Media Limited|accessdate=18 August 2020}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[http://www.cracroftspeerage.co.uk/lovat1457.htm "Lovat, Lord (S, 1458/64)"]. ''cracroftspeerage.co.uk''. Heraldic Media Limited<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">18 August</span> 2020</span>.</cite></ref> === Ọrụ ndọrọ ndọrọ ọchịchị === Ewezuga ọrụ agha, Lovat bụkwa Onye isi oche nke Forestry Commission site na 1919 ruo 1927 ma jee ozi na nchịkwa Conservative nke Stanley Baldwin dị ka Under-Secretary of State for Dominion Affairs site na 1927 ruo 1929.<ref>Burke's Peerage (2003) vol.2, p.2415</ref> == Ndụ onwe onye == [[Usòrò:John_Singer_Sargent_-_The_Honourable_Laura_Lister_-_FM_1943.156.jpg|thumb|Foto nwata nke Laura Lister nke John Singer Sargent sere]] Na Febụwarị 1910, a nụrụ na Lord Lovat ga-ekwe onye nketa America, Edith Clark, nwa nwanyị nke Charles S. Clark nke New York na Grosvenor Square, London nkwa ọlụlụ.<ref name="1910EngagementRumor">{{Cite news|author=TIMES|first=Special Cable to THE NEW YORK|title=MISS CLARK TO WED A PEER?; London Expects Announcement of Her Engagement to Lord Lovat.|url=https://www.nytimes.com/1910/02/27/archives/miss-clark-to-wed-a-peer-london-expects-announcement-of-her.html?searchResultPosition=5|accessdate=18 August 2020|work=[[The New York Times]]|date=27 February 1910}}</ref> Otú ọ dị, na 15 Ọktoba 1910, Lovat lụrụ Hon. Laura Lister (1892-1965), nwa nwanyị nke abụọ nke Thomas Lister, 4th Baron Ribblesdale na, nwunye mbụ ya, Charlotte Monkton Tennant (nwa nwanyị nke Sir Charles Tennant, 1st Baronet, MP maka Peebles na Selkirk). N'etiti ala ezinụlọ Fraser bụ Beaufort Castle na Scotland (nke nna ya wughachiri na ngwụcha afọ 1870) na 181,800 acres nke ala.<ref name="1933Obit"/> Ha abụọ bụ nne na nna nke ụmụ ise, anọ n'ime ha biri ndụ ruo mgbe ha tozuru oke:<ref name="LordLovat"/> * <nowiki><i id="mwlw">Simon</i></nowiki> Christopher Joseph Fraser, 15th Lord Lovat (1911-1995), onye lụrụ Rosamond Delves Broughton, naanị nwa nwanyị nke Sir Henry Broughton.<ref name="LordLovat"/> * <nowiki><i id="mwnQ">Magdalen</i></nowiki> Mary Charlotte Fraser (1913-1969), onye lụrụ nwa nwanne ya nwoke John Scott, 4th Earl of Eldon, onye ọrụ Royal Auxiliary Air Force ma bụrụ nne John Scott, 5th Earl of eldon.<ref name="LordLovat" /> * Sir <nowiki><i id="mwpQ">Hugh</i></nowiki> Charles Patrick Joseph Fraser (1918-1984), onye omeiwu maka Stafford na Stone, Under-Secretary of State for the Colonies, na Secretary of State for Air onye lụrụ onye edemede Lady Antonia Margaret Caroline Pakenham, nwa nwanyị nke Frank Pakenham.<ref name="1945Resignation">{{Cite news|author=Times|first=Wireless To the New York|title=LORD LOVAT RESIGNS; Leader of Commandos at Dieppo Leaves Foreign Office|url=https://www.nytimes.com/1945/07/14/archives/lord-lovat-resigns-leader-of-commandos-at-dieppo-leaves-foreign.html?searchResultPosition=1|accessdate=18 August 2020|work=[[The New York Times]]|date=14 July 1945}}</ref> Ha gbara alụkwaghịm na 1977.<ref name="LordLovat" /> * <nowiki><i id="mwsw">Veronica</i></nowiki> Nell Fraser (1920-2005), onye edemede nri na onye na-elekọta ụlọ oriri na ọṅụṅụ nke lụrụ Lt. Alan Phipps nke Royal Navy na 1940.<ref name="1940Wedding">{{Cite news|title=VERONICA FRASER A BRIDE; Daughter of Late Lord Lovat Is Wed to Son of Sir Eric Phipps|url=https://www.nytimes.com/1940/08/07/archives/veronica-fraser-a-bride-daughter-of-late-lord-lovat-is-wed-to-son.html?searchResultPosition=2|accessdate=18 August 2020|work=[[The New York Times]]|date=7 August 1940}}</ref> Mgbe ọ nwụsịrị na 1944, ọ lụrụ Sir Fitzroy Maclean, 1st Baronet na 1946.<ref name="LordLovat" /><ref name="1946Engagment"/> * Mary Diana ''Rose'' Fraser (1926-1940), onye nwụrụ mgbe ọ dị afọ 14.<ref name="LordLovat" /> Lovat nwụrụ site na nkụchi obi na London na Febụwarị 1933, mgbe ọ dị afọ 61, nwa ya nwoke nke okenye Simon nọchiri ya dị ka Lord Lovat nke iri na ise (nke a maara dị ka Lord nke iri na asaa), onye gosipụtara onwe ya n'oge D-Day landings na Normandy na June 1944.<ref name="1933Obit"/><ref name="LordLovat"/> === Ụmụ ya === Site n'aka nwa ya nwoke nke okenye Simon, ọ bụ nna nna nke ụmụ isii, gụnyere Simon Fraser, Master of Lovat (1939-1994), Fiona Mary Fraser (b. 1941) (nwunye Robin Richard Allen), Annabel Thérèse "Tessa" Fraser (m. 1942) (nwunye Hugh Mackay, 14th Lord Reay na Sir Henry Keswick), Kim Ian Maurice Fraser (1946-2020), Hugh Alastair Joseph Fraser (1947-2011) (di nke Drusilla Jane Montomerie), Andrew Roy Matthew Fraser (1952-1994) (di nke Anneville).<ref>[http://www.scotsman.com/news/obituaries/obituary_the_rt_hon_hugh_fraser_farmer_1_1503018 "Obituary: The Rt. Hon. Hugh Fraser, farmer (1947-2011)"] ''[[The Scotsman]]'' </ref><ref name="Obituaries: Lady Lovat">{{Cite web|title=Obituaries: Lady Lovat|url=http://www.heraldscotland.com/comment/obituaries/lady-lovat.16952376|publisher=Herald Scotland}}</ref> Site na nwa ya nwanyị Magdalen, ọ bụ nna nna nke atọ, gụnyere John Joseph Nicholas Scott, 5th Earl of Eldon (1937-2017) na Simon Peter Scott (b. 1939).<ref name="EarlEldon"/> Site n'aka nwa ya nwoke Sir Hugh, ọ bụ nna nna nke ụmụ isii, gụnyere Rebecca Rose Fraser (b. 1957), Flora Fraser (d. 1958), Benjamin Hugh Fraser (m. 1961), Natasha Fraser (n. 1963), Damian Fraser (nw. 1964), na Orlando Fraser (mm. 1967).<ref name="LordLovat"/> == Ihe odide == {{Reflist|30em}} === Akwụkwọ === * {{Cite book|author=Kidd|first=Charles|title=Debrett's Peerage and Baronetage|publisher=New York: St Martin's Press|date=1990}} * ''Akwụkwọ ọkọwa okwu nke akụkọ ndụ mba'' == Njikọ mpụga == * Leigh Rayment's Peerage Pages * [http://www.thepeerage.com/p4326.htm#i43255 ThePeerage.com] {{s-start}} {{s-gov}} {{s-new}} {{s-ttl|title=Chairman of the<br/>[[Forestry Commission]]|years=1919–1927}} {{s-aft|after=[[Charles Hepburn-Stuart-Forbes-Trefusis, 21st Baron Clinton|The Lord Clinton]]}} {{s-off}} {{succession box|title=[[Under-Secretary of State for Dominion Affairs]]|years=1926–1927|before=[[George Villiers, 6th Earl of Clarendon|The Earl of Clarendon]]|after=[[Ivor Windsor-Clive, 2nd Earl of Plymouth|The Earl of Plymouth]]}}\ {{s-hon}} {{succession box|title=[[Chiefs of Clan Fraser|MacShimidh]]|before=[[Simon Fraser, 13th Lord Lovat|Simon Fraser]]|after=[[Simon Fraser, 15th Lord Lovat|Simon Fraser]]|years=1887–1933}} {{s-reg|sct}} {{succession box|title=[[Lord Lovat]]|before=[[Simon Fraser, 13th Lord Lovat|Simon Fraser]]|after=[[Simon Fraser, 15th Lord Lovat|Simon Fraser]]|years=1887–1933}} {{s-reg|uk}} {{succession box|title=[[Baron Lovat]]|before=[[Simon Fraser, 13th Lord Lovat|Simon Fraser]]|after=[[Simon Fraser, 15th Lord Lovat|Simon Fraser]]|years=1887–1933}} {{s-end}} {| class="wikitable succession-box noprint" style="margin:0.5em auto; font-size:95%;clear:both;" ! colspan="3" style="border-top: 5px solid #bebebe;" |Government offices |- | rowspan="1" style="width: 30%; text-align: center;" |'''New title''' | rowspan="1" style="width: 40%; text-align: center;" | '''Chairman of the<br /><br /><br /><br />[[Forestry Commission]]''' <br /><br /><br /><br />1919–1927 | rowspan="1" style="width: 30%; text-align: center;" |Succeeded&nbsp;by<div style="font-weight: bold">[[Charles Hepburn-Stuart-Forbes-Trefusis, 21st Baron Clinton|The Lord Clinton]]</div> |- ! colspan="3" style="border-top: 5px solid #ccccff;" |Political offices |- style="text-align: center;" |- style="text-align:center;" | rowspan="1" style="width:30%;" |Preceded&nbsp;by<div style="font-weight: bold">[[George Villiers, 6th Earl of Clarendon|The Earl of Clarendon]]</div> | rowspan="1" style="width: 40%; text-align: center;" | '''[[Under-Secretary of State for Dominion Affairs]]''' <br /><br /><br /><br />1926–1927 | rowspan="1" style="width: 30%; text-align: center;" |Succeeded&nbsp;by<div style="font-weight: bold">[[Ivor Windsor-Clive, 2nd Earl of Plymouth|The Earl of Plymouth]]</div> |- ! colspan="3" style="border-top: 5px solid #FFF157;" |Honorary titles |- style="text-align: center;" |- style="text-align:center;" | rowspan="1" style="width:30%;" |Preceded&nbsp;by<div style="font-weight: bold">[[Simon Fraser, 13th Lord Lovat|Simon Fraser]]</div> | rowspan="1" style="width: 40%; text-align: center;" | '''[[Chiefs of Clan Fraser|MacShimidh]]''' <br /><br /><br /><br />1887–1933 | rowspan="1" style="width: 30%; text-align: center;" |Succeeded&nbsp;by<div style="font-weight: bold">[[Simon Fraser, 15th Lord Lovat|Simon Fraser]]</div> |- ! colspan="3" style="border-top: 5px solid #ACE777;" |[[Peerage of Scotland]] |- style="text-align: center;" |- style="text-align:center;" | rowspan="1" style="width:30%;" |Preceded&nbsp;by<div style="font-weight: bold">[[Simon Fraser, 13th Lord Lovat|Simon Fraser]]</div> | rowspan="1" style="width: 40%; text-align: center;" | '''[[Lord Lovat]]''' <br /><br /><br /><br />1887–1933 | rowspan="1" style="width: 30%; text-align: center;" |Succeeded&nbsp;by<div style="font-weight: bold">[[Simon Fraser, 15th Lord Lovat|Simon Fraser]]</div> |- ! colspan="3" style="border-top: 5px solid #ACE777;" |[[Peerage of the United Kingdom]] |- style="text-align: center;" |- style="text-align:center;" | rowspan="1" style="width:30%;" |Preceded&nbsp;by<div style="font-weight: bold">[[Simon Fraser, 13th Lord Lovat|Simon Fraser]]</div> | rowspan="1" style="width: 40%; text-align: center;" | '''[[Baron Lovat]]''' <br /><br /><br /><br />1887–1933 | rowspan="1" style="width: 30%; text-align: center;" |Succeeded&nbsp;by<div style="font-weight: bold">[[Simon Fraser, 15th Lord Lovat|Simon Fraser]]</div> |} [[Òtù:Pages with unreviewed translations]] 8xt4ht4mif0km4k0apb3p1pbo719pq5 Mónica Feria Tinta 0 30090 632558 594177 2026-05-10T23:06:16Z Goodymaraj 21567 /* growthexperiments-addlink-summary-summary:2|0|0 */ 632558 wikitext text/x-wiki   [[Category:Articles with hCards]] {{Infobox person|name=Monica Feria Tinta|image=MonicaFeria gh 205.jpg|caption=Monica Feria Tinta at the Gruber Justice Prize in 2007|nationality=British-Peruvian|birth_place=Lima, Peru|alma_mater=[[Pontifical Catholic University of Peru]] <br>London School of Economics <br> [[University of Cambridge]]|occupation=[[Barrister]]|awards=[[The Inge Genefke Award]] (2006) <br> [[Gruber Prize for Justice]] (2007) <br> The Lawyer Awards - "Barrister of the Year" Finalist (2020)}} [[Category:Articles with hCards]] '''Monica Feria Tinta''' bụ onye ọka iwu Britain-Peruvian, ọkachamara n' iwu mba ụwa, na Bar nke England & Wales. Ọ na-arụ ọrụ na Twenty Essex, [[London]]. Magazin "The Lawyer" gosipụtara ya na ndepụta ya "Hot 100" 2020, dịka otu n 'ime "ndị ọka iwu kachasị egwu, ndị ọhụrụ na ndị na-emepụta ihe" na [[Obodoézè Nà Ofú|United Kingdom]]. A họpụtakwara ya dị ka "Onye ọka iwu nke Afọ" site na Lawyer's Awards 2020, n' akụkụ Lord Pannick QC, otu n' ime ndị nkwado UK a na-akwanyere ùgwù. N' afọ 2000, Monica Feria-Tinta ghọrọ onye ọka iwu mbụ na naanị onye a mụrụ na Peru iji nweta diplọma dị elu nke The Hague Academy of International Law n' akụkọ ihe mere eme, afọ Prọfesọ Pierre-Marie Dupuy nyere General Course.<ref>{{Cite web|url=https://www.hagueacademy.nl/summer-programme/diploma/awarded-diplomas/|title=Awarded Diplomas &#124; The Hague Academy of International Law|publisher=Hagueacademy.nl|date=2011-02-23|accessdate=2014-02-08}}</ref> Ọrụ ikpe ya dugara na mkpebi ikpe mbụ nke ụlọ ikpe na-ahụ maka ihe ndị ruuru mmadụ nke mba ụwa nke nyere iwu ka a kpụpụ onye bụbu onye isi ala maka mpụ n' okpuru iwu mba ụwa.<ref name="autogenerated2">{{Cite web|url=http://gruber.yale.edu/justice/m-nica-feria|title=Mónica Feria &#124; The Gruber Foundation|publisher=Gruber.yale.edu|accessdate=2014-02-08}}</ref> N' afọ 2006, e nyere ya Inge Genefke International Award maka ọrụ ya dị ka onye ọka iwu mba ụwa ma n' afọ 2007 ọ ghọrọ onye ọka iwu kachasị nta e nyere ya Gruber Justice Prize, maka onyinye ya n' ịkwalite ikpe ziri ezi dịka enyere site na usoro iwu; nsọpụrụ ọ natara n'ememe nke US Supreme Court Justice Ruth Bader Ginsburg duziri na Washington DC.<ref>{{Cite web|url=http://www.irct.org/Files/Filer/news/Press%20releases/Inge_Genefke_Award_2006.pdf|title=Inge Geneke and Bent Sorensen Anti-Torture Support Foundation : Press Release|publisher=Irct.org|accessdate=2014-02-08|archivedate=2014-03-23|archiveurl=https://web.archive.org/web/20140323052114/http://www.irct.org/Files/Filer/news/Press%20releases/Inge_Genefke_Award_2006.pdf}}</ref> Feria-Tinta bụ onye ọka iwu Latin America mbụ a kpọrọ ma na-arụ ọrụ na Bar nke England na Wales.<ref>{{Cite web|url=https://wearethecity.com/inspirational-woman-monica-barrister/|title=Inspirational Woman: Monica Feria-Tinta &#124; Barrister at 20 Essex Street Chambers &#124; The first Latin American lawyer to be called to and practising at the English Bar|date=6 September 2017|work=wearethecity.com}}</ref> Ọ bụkwa onye otu American Society of International Law, onye mmekọ na Lauterpacht Centre for International Law, na onye nleta na Jesus College, Mahadum Cambridge.<ref>{{Cite web|url=https://www.lcil.cam.ac.uk/ms-monica-feria-tinta|title=Ms Monica Feria Tinta LCIL Partner Fellow|date=2020-08-20|accessdate=2023-09-13|archivedate=2023-10-31|archiveurl=https://web.archive.org/web/20231031110413/https://www.lcil.cam.ac.uk/ms-monica-feria-tinta}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.jesus.cam.ac.uk/college/people/visiting-fellows|title=Jesus College Visiting Fellows|date=2022-01-10}}</ref> N' afọ 2019 ọ so n' ime ụmụ nwanyị 64 a ma ama a họpụtara ka ha gosipụta na ngosi mmemme nke narị afọ nke ụmụ nwanyị na iwu na Middle Temple.<ref>{{Cite web|url=https://twentyessex.com/celebrating-a-century-of-women-in-law/|title=Celebrating a Century of Women in Law|date=2019-09-16}}</ref> Ihe ngosi ahụ gosipụtara 100 afọ kemgbe e nyere ụmụ nwanyị ohere ịbanye n' ọrụ iwu na England & Wales, nke Helena Normanton duziri, nwanyị mbụ rụrụ ọrụ dị ka onye ọka iwu na England. Feria-Tinta bụ Bencher na Middle Temple.<ref name="Masters of the Bench">{{Cite web|url=https://www.middletemple.org.uk/bencher-persons-view?cid=44513|title=Masters of the Bench|publisher=Middle Temple|accessdate=2021-07-25|archivedate=2021-07-25|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210725223219/https://www.middletemple.org.uk/bencher-persons-view?cid=44513}}</ref> N' afọ 2019, o mere akụkọ dị ka onye ndụmọdụ na-anọchite anya na [[Ikpe ihu igwe|ikpe mgbanwe ihu igwe]] nke ụwa mbụ nke ndị si n' agwàetiti ndị dị ala wetaara steeti, n' ihu Kọmitii Na-ahụ Maka Ihe Ndị Ruuru Mmadụ nke United Nations, ikpe Torres Strait Islanders.<ref>{{Cite web|url=https://www.thelawyer.com/climate-emergency-the-lawyers-on-the-big-climate-change-test-cases/|title=Climate Emergency: The Lawyers in the big climate change test cases|date=2020-05-06}}</ref> Na mkpebi dị egwu, Kọmitii Na-ahụ Maka Ihe Ndị Ruuru Mmadụ nke UN chọpụtara n' ọdịda nke otu steeti na-achị onwe ya iji chebe ụmụ amaala site n, agwaetiti ndị dị ala megide mmetụta ọjọọ nke mgbanwe ihu igwe mebiri ikike ha n' okpuru International Covenant on Civil and Political Rights.<ref>{{Cite web|url=https://www.ohchr.org/en/press-releases/2022/09/australia-violated-torres-strait-islanders-rights-enjoy-culture-and-family|title=Australia violated Torres Strait Islanders' rights to enjoy culture and family life, UN Committee finds|date=2022-09-23}}</ref> Ọ bụ onye ọkachamara n' ikpe mgbanwe ihu igwe n' ụwa niile, gụnyere na ndụmọdụ ndụmọdụ nwere ike ịdị n' ihu Ụlọikpe Ikpe nke Mba Nile na / ma ọ bụ Ụlọikpe Mba Nile maka Iwu Oké Osimiri.<ref>{{Cite web|url=https://normandiepourlapaix.fr/sites/default/files/inline-files/Affiche%20webinaire%20CIJ.pdf|title=La Cour Internationale de Justice et Changement Climatique|date=2021-08-24}}</ref> Feria-Tinta gụrụ iwu mba ụwa na London School of Economics na-anata LL ya.M. na uru na 1996. Ọ natara ọzụzụ ọzọ na Institut International des Droits de l'Homme na Strasbourg (1997) na Institute of Human Rights nke Abo Academy na Turko ([[Finland]]) n' okpuru nkwado nke European Commission na Finnish Ministry of Foreign Affairs na 2001.<ref name="autogenerated2"/> N' afọ 2000, ọ so n' ime ndị ọka iwu iri abụọ na anọ ahọpụtara n' ụwa niile ka ndị otu International Law Commission zụọ ha n' akụkụ niile nke General International Law, na-ekere òkè na nnọkọ nke iri atọ na isii nke International Law Seminar na Geneva, dịka mkpebi nke General Assembly 54/111, n' okpuru United Nations Fellowship.<ref>{{Cite web|url=http://www.unog.ch/80256EDD006B8954/(httpAssets)/2B0041B7EBF6F44AC1256F2B0035572F/$file/ILS%20Report-00%20(Final).pdf|title=A/55/10|accessdate=2014-02-08|archivedate=2014-02-22|archiveurl=https://web.archive.org/web/20140222070641/http://www.unog.ch/80256EDD006B8954/(httpAssets)/2B0041B7EBF6F44AC1256F2B0035572F/$file/ILS%20Report-00%20(Final).pdf}}</ref> Mpaghara nka ya gụnyere idozi esemokwu mba ụwa, nnwere onwe, iwu ndị nnọchi anya, nchedo ndọrọ ndọrọ ọchịchị, iwu nkwekọrịta, nkwenye nke steeti na gọọmentị n' okpuru iwu mba ụwa, mkpebi onwe onye n' okpuru ikike mba ụwa, delimitation ókèala, iwu nke oké osimiri, ókèala, ikike mmadụ, iji ike, iwu agha, ibu ọrụ steeti maka mpụ megide mmadụ, mgbukpọ agbụrụ, igbu ọchụ na ịta ahụhụ); ibu ọrụ iwu iwu maka nnukwu mmebi ikike mmadụ.<ref>{{Cite web|url=http://biblio.juridicas.unam.mx/libros/5/2496/8.pdf|title=6feria|accessdate=2014-02-08}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.irct.org/Files/Filer/TortureJournal/19_02_2009/Legal_consequences.pdf|title=Legal consequences for torture in children cases : The Gomez Paquiyauri Brothers vs Peru case|publisher=Irct.org|accessdate=2014-02-08|archivedate=2014-02-22|archiveurl=https://web.archive.org/web/20140222201209/http://www.irct.org/Files/Filer/TortureJournal/19_02_2009/Legal_consequences.pdf}}</ref><ref>{{Cite journal|author=Monica Feria Tinta1|url=http://journals.cambridge.org/action/displayAbstract;jsessionid=A35A36EF59D8755EA0D7C296B29020C3.journals?fromPage=online&aid=4808612|title=Cambridge Journals Online - Netherlands International Law Review - Abstract - Commanders on Trial: The Blaškić. Case and the Doctrine of Command Responsibility under International Law|journal=Netherlands International Law Review|date=December 2000|volume=47|issue=3|pages=293–322|accessdate=2014-02-08|doi=10.1017/S0165070X00001005}}</ref><ref name="autogenerated1">{{Cite web|url=http://www.iidh.ed.cr/BibliotecaWeb/Varios/Documentos/BD_157895943/Revista%20IIDH%2043.pdf?url=%2FBibliotecaWeb%2FVarios%2FDocumentos%2FBD_157895943%2FRevista+IIDH+43.pdf|title=Revista IIDH|publisher=Iidh.ed.cr|accessdate=2014-02-08|archivedate=2014-02-22|archiveurl=https://web.archive.org/web/20140222181355/http://www.iidh.ed.cr/BibliotecaWeb/Varios/Documentos/BD_157895943/Revista%20IIDH%2043.pdf?url=%2FBibliotecaWeb%2FVarios%2FDocumentos%2FBD_157895943%2FRevista+IIDH+43.pdf}}</ref> Mgbe ọ kụchara Public International Law na London School of Economics dị ka onye nkuzi nkuzi nke Sir Christopher Greenwood (nke bụ Prọfesọ na LSE n' oge ahụ), Feria-Tinta nọrọ otu afọ dị ka onye nyocha na-eleta na Lauterpacht Centre for International Law, Mahadum Cambridge, n' oge g e a n'okpuru Directorship nke onye bụbu Prọfesor Whewell nke International Law, James Crawford.<ref>{{Cite web|url=http://www.aihr-resourcescenter.org/administrator/upload/documents/justiciabile.pdf|title=Justicability of Economic, Social and Cultural Rights in the Inter-American System of Protection of Human Rights|publisher=Aihr-resourcescenter.org|accessdate=2014-02-08|archivedate=2017-09-05|archiveurl=https://web.archive.org/web/20170905192645/http://www.aihr-resourcescenter.org/administrator/upload/documents/justiciabile.pdf}}</ref> Dị ka onye ọka iwu na-arụ ọrụ, Monica Feria-Tinta enyewo steeti, ụlọ ọrụ gọọmentị, ndị na-achị onwe ha, gọọmentị ndị a chụgara, ụlọ ọrụ ụlọ ọrụ, òtù mba ụwa, òtù ndị na-abụghị gọọmentị. Ọ malitere ọrụ ya na-arụ ọrụ maka ụlọ ikpe mba ụwa; nke mbụ na International Criminal Tribunal maka Yugoslavia mbụ na otu afọ mgbe e mesịrị, na International Court of Justice, na-enweta ahụmịhe n' ikpe ikpe nke ikpe dị mgbagwoju anya nke mba ụwa ma na-agụnye ọrụ mpụ mba ụwa na ọrụ gọọmentị.<ref name="aihr-resourcescenter1">{{Cite web|url=http://www.aihr-resourcescenter.org/administrator/upload/documents/justiciabile.pdf|title=Justiciability of Economic, Social and Cultural Rights in the Inter-American System of Protection of Human Rights: Beyond Traditional Paradigms and Notions|publisher=Aihr-resorcescenter.org|accessdate=2014-02-08|archivedate=2017-09-05|archiveurl=https://web.archive.org/web/20170905192645/http://www.aihr-resourcescenter.org/administrator/upload/documents/justiciabile.pdf}}</ref> Ọ rụrụ ọrụ dị ka onye ndụmọdụ iwu maka ndị nnọchi anya steeti na-ekere òkè na mkparịta ụka nke Iwu Rome, na Nzukọ Diplomatic nke ndị nnọchianya na-ahụ maka nguzobe ụlọ ikpe mpụ mba ụwa na Rome.<ref>{{Cite web|url=http://legal.un.org/icc/rome/proceedings/E/Rome%20Proceedings_v2_e.pdf|title=United Nations Diplomatic Conference on Plenipotentiaries on the Establishment of an International Criminal Court|publisher=Legal.un.org|accessdate=2014-02-08}}</ref> N' afọ 2018-2019 ọ rụrụ ọrụ dị ka onye enyemaka onye ndụmọdụ iwu na Foreign & Commonwealth Office.<ref>{{Cite web|url=https://twentyessex.com/people/monica-feria-tinta/|publisher=TwentyEssex.com|accessdate=2020-08-20|title=Monica Feria-Tinta}}</ref> N' okwu ikpe, Feria-Tinta apụtala dị ka onye ndụmọdụ n' ihu Inter-American Commission on Human Rights, Inter-American Court of Human Rights Committee United Nations Human Rights Committee, UN Special Procedures, OECD Procedures, The High Court (England), ma nye ndị otu ndụmọdụ n' oge International Court of Justice, International Tribunal for the Law of the Sea, UN CEDAW Committee, Court of Appeal (England) na Court of Appeals ([[Hong Kong]]). Echiche ndị ọkachamara nyere n' ụlọ ikpe mba ụwa dị iche iche gụnyere Amicus Curiae na Ụlọikpe Iwu nke Ecuador (na ikike nke okike), Kọmitii Na-ahụ Maka Ihe Ndị Ruuru Mmadụ nke UN, Ụlọikpe Iwu Iwu nke Colombia (na Ikike Pụrụ Iche), Ụlọikpe Kasị Elu nke Colombia (Consejo de Estado), Ụlọikpe Pụrụ Ice nke [[Mézíkọ|Mexico]], otu Amicus Cury na Prọfesọ John Dugard (onye bụbu Rapporteur pụrụ iche na Nche Diplomatic na ILC) maka Ụlọikpe Mkpegharị Ikpe nke Amsterdam, na ikpe Bouterse, na onye ọkachamara nke Human Rights Final Final Final Final Critness nke Human Rights Society of Human Rights, na Resist nke Human Rights Rights Rights Society.<ref name="aihr-resourcescenter1"/> Ọrụ nkwado ya n' ihu Ụlọikpe Inter-American nke Ihe Ndị Ruuru Mmadụ nyere aka na mgbanwe dị mkpa na usoro mpaghara Inter-American. Monica Feria-Tinta bụ onye ọsụ ụzọ maka ikike nke ndị merụrụ ahụ na usoro Inter-American na-ama aka na nke mbụ iji ndị ọka ikpe Ad hoc ahọpụtara na steeti na mkpesa n' otu n' otu tupu Ụlọikpe Inter-American nke Ihe Ndị Ruuru Mmadụ, nke dugara na njedebe nke omume nke dị ihe fọrọ nke nta ka ọ bụrụ afọ iri abụọ.<ref>{{Cite journal|title="Dinosaurs" in Human Rights Litigation: The Use of Ad Hoc Judges in Individual Complaints Before the Inter-American Court of Human Rights » Brill Online|doi=10.1163/157180301773732636|date=2006-06-16|url=https://semanticscholar.org/paper/737528f956011033eada52e8dc0396702582e2b0|author=Tinta|first=Mónica Feria|journal=The Law & Practice of International Courts and Tribunals}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.coe.int/t/dgi/brighton-conference/Documents/PACE_documents/AP_DOC_12827_EN.pdf|title=Ad hoc judges at the European Court of Human Rights Publisher=Coe.int|accessdate=2014-02-08}}</ref> Ọ kwadokwara maka mkpa nke ego ndị merụrụ ahụ maka enyemaka iwu n' ihu Ụlọikpe Inter-American nke Ihe Ndị Ruuru Mmadụ iji hụ na ha nwere ike ịnweta ikpe ziri ezi na nha nhata maka ndị merụrụ.<ref name="autogenerated1"/> A Victims Legal Assistance Fund tupu e mepụta ICHR n' ikpeazụ na 2010.<ref>{{Cite web|url=http://www.corteidh.or.cr/docs/regla_victimas/victimas_eng.pdf|title=Rules for the Operation of the Victim's Legal Assistance Fund of the Inter-American Court of Human Rights|publisher=Corteidh.or.cr|accessdate=2014-02-08}}</ref> Ọ gbara akwụkwọ ikpe mbụ nke ikike mmadụ n' ụwa maka ichebe ikike ụmụaka n'oge agha ma nweta mkpebi mbụ nke mba ụwa gbasara ikpe ziri ezi gbasara nwoke na nwanyị n' akụkọ ihe mere eme nke ikpe nke mpaghara Inter-American, na-amalite feminisation nke iwu ikike mmadụ na Amerịka.<ref>{{Cite web|url=http://gruber.yale.edu/justice/press/2007-gruber-justice-prize-press-release|title=2007 Gruber Justice Prize Press Release &#124; The Gruber Foundation|publisher=Gruber.yale.edu|date=2007-10-10|accessdate=2014-02-08}}</ref><ref name="Decisions and Judgments">{{Cite web|url=http://www.corteidh.or.cr/index.php/en/decisions-and-judgments|title=Decisions and Judgments|publisher=Corteidh.or.cr|accessdate=2014-02-08|archivedate=2014-04-06|archiveurl=https://web.archive.org/web/20140406054606/http://www.corteidh.or.cr/index.php/en/decisions-and-judgments}}</ref> Ọrụ ikpe nke Feria gosipụtara tupu, na mgbe, n' ụzọ a na-akọwa ma tinye American Convention on Human Rights n' ọrụ. Karịsịa, o webatara echiche nwoke na nwanyị na nkọwa nke ikike mmadụ na Amerịka, nke Ụlọikpe Inter-American na-ahụ maka ihe ndị ruuru mmadụ kwadoro, ma soro kemgbe ahụ. O nwetara nchọpụta mbụ nke ndina n' ike site n' aka Ụlọikpe Inter-American nke Ihe Ndị Ruuru Mmadụ dị ka mmebi nke American Convention on Human Rights, ma mee ka nkọwa nke ndina n' ike na Amerịka kwekọọ na iwu mba ụwa. Na mgbakwunye, arịrịọ Feria Tinta kpaliri Ụlọikpe Inter-American nke Ihe Ndị Ruuru Mmadụ ka ọ bụrụ na steeti na-aza ajụjụ maka mmebi nke Nkwekọrịta Inter-American na Mgbochi, ntaramahụhụ, na Ikpochapụ nke Ime Ihe Ike megide Ụmụ nwanyị ("Nkwekọrịta Belém do Pará") maka oge mbụ n' ime afọ iri na otu, kemgbe ọ malitere. Karịsịa, ọrụ ikpe ya maka ọtụtụ narị ndị mkpọrọ dugara n' okwu ikpe dị ịrịba ama banyere ikike ndị mkpọrọ ebe Ụlọikpe Inter-American kpebiri maka ogbugbu na-ewere ọnọdụ n' ụlọ mkpọrọ n' omume ịta ahụhụ nke a na-anwaleghị n' ihu ụlọ ikpe na-ahụ maka ihe ndị ruuru mmadụ nke mba ụwa, na-enye iwu dị ka nsonaazụ, ikpe nke onye bụbu Onye isi ala maka mpụ megide mmadụ.<ref name="Decisions and Judgments" /> Ahụmahụ ya na-enyocha ma na-edekọ ịta ahụhụ n' kwu esemokwu mba ụwa, e ji ya mee ihe dị ka ihe nlereanya iji zụọ ndị nkwado n' ụwa niile, na-anọchite anya ndị a tara ahụhụ, site na International Rehabilitation Council for Torture Victims.<ref>{{Cite web|url=http://www.irct.org/Files/Filer/IPIP/Preventing_factsheet_Eng.pdf|title=Microsoft Word - Preventing_factsheet_Eng.doc|accessdate=2014-02-08|archivedate=2014-02-22|archiveurl=https://web.archive.org/web/20140222201113/http://www.irct.org/Files/Filer/IPIP/Preventing_factsheet_Eng.pdf}}</ref> N' afọ 2009, e nyere ya ọrụ isonye na ọrụ UNESCO nke akpọrọ "Nnwere onwe site na ịda ogbenye dị ka ikike mmadụ: Ọrụ Iwu nye ndị ogbenye" (The Philosopher's Library Series) na-enye aka na nyocha zuru oke banyere ikpe na Regional Human Rights Systems (European, Inter-American na African) na ikpe ziri ezi nke Economic, Social and Cultural Rights.<ref>{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=qOSCRAAACAAJ|title=Freedom from Poverty As a Human Right: Fulfilling Laws Duty to the Poor - Google Books|date=2010-06-02|accessdate=2014-02-08|isbn=9789231041457|author=Bueren|first=Geraldine van}}</ref> Feria Tinta abụwo ọkà okwu na iwu mba ụwa n' ụlọ ikpe dị iche iche n' ụwa niile gụnyere Lancaster House (UK Foreign & Commonwealth Office), Human Rights Caucus nke US Congress, Universidad Nacional Autónoma de Mexico, Mahadum Oxford (Centre for Socio-Legal Studies), United Nations (Geneva), Trinity College, Dublin (Distinguished Speakers Series), British Institute of Comparative and International Law Faculty, Universidad de los Andes Law Facultay (Colombia), na Georgetown University Law Center.<ref>{{Cite journal|journal=Congressional Record|volume=145|issue=95|date=30 June 1999|title=Senate|pages=S7918–S7919}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.fljs.org/sites/www.fljs.org/files/publications/Adjudicating_Socio-economic_Rights_report.pdf|accessdate=2014-03-04|title=Adjudicating Socio-economic Rights|archivedate=2015-09-24|archiveurl=https://web.archive.org/web/20150924013926/http://www.fljs.org/sites/www.fljs.org/files/publications/Adjudicating_Socio-economic_Rights_report.pdf}}</ref> Ọ bụ onye nkuzi ọbịa na Mahadum Guangxi Normal, Faculty of Law, China, Mahadum Cambridge (LCIL Executive Course on Investment Law and Arbitration), Mahadum National & Kapodistrian nke Athens (Faculty of Law), Universidad de Chile (Facculty of law), Jindal Global Law School (India), Mahaduma Leiden na Master Program nke Institute Universitaire Kurt Bosch-University of Fribourg, [[Switzerland]].<ref>{{Cite web|url=http://www.childsrights.org/html/documents/master/mcr13-14_module3.pdf|accessdate=2014-03-04|title=Children's rights and international law}}</ref> O sonyere na ọrụ ndị ọkachamara na Kenya (2020), Myanmar (2016), Guatemala (2015) ma zụọ ndị ọka iwu South Africa n' iwu mba ụwa (2017), ndị ọka iwu Colombia na usoro ikpe n' ihe gbasara ikpe ziri ezi (2017) na ndị otu Honduran Bar na ikpe mkpegharị mba ụwa (2016). * Ihe nrite Inge Genefke (2006) * Ihe nrite ikpe ziri ezi nke Gruber (2007) * A họpụtara ya na International Union for Conservation of Nature's World Commission on Environmental Law, ikike zuru ụwa ọnụ banyere ọnọdụ nke ụwa okike na usoro ndị dị mkpa iji chebe ya (Oceans, Coasts and Coral Reefs Specialist Group na Climate Change Specialist Group) (2018) * Magazin Lawyer "Hot 100" 2020.<ref>{{Cite web|url=https://www.thelawyer.com/event/lawyer-hot-100/2020-previous-winners/|title=Revealed:The Lawyer Hot 100 2020|date=8 December 2020|publisher=The Lawyer Magazine|accessdate=2021-07-25}}</ref> * The Lawyer Awards - "Barrister of the Year" Finalist (2020).<ref>{{Cite web|url=https://www.thelawyer.com/the-lawyer-awards-the-2020-shortlist/|title=The Lawyer Awards: 2020 Shortlist|date=23 September 2020|publisher=The Lawyer Magazine|accessdate=2021-07-25}}</ref> * Gọọmentị Malaysia họpụtara ya na AIAC Advisory Council (2021).<ref>{{Cite web|url=https://www.theedgemarkets.com/article/former-cj-arifin-zakaria-appointed-aiac-advisory-council-chair|title=Former CJ Arifin Zakaria appointed AIAC advisory council chair|date=22 April 2021|publisher=The Edge Markets|accessdate=2021-07-25}}</ref> * Nna ukwu nke Bench nke Middle Temple (2021).<ref name="Masters of the Bench"/> * Kọmitii nke ndị na-eme mkpebi maka nkwekọrịta azụmahịa n'efu n'etiti United Kingdom nke Great Britain na Northern Ireland, na Republic of Korea (nke United Kingdom tụrụ aro) (2022).<ref>{{Cite web|url=https://www.gov.uk/government/publications/arbitrators-for-uk-free-trade-agreements-ftas/arbitrators-for-the-uk-republic-of-korea-free-trade-agreement-fta|title=Arbitrators for the UK-Republic of Korea free trade agreement (FTA)|publisher=Department for International Trade UK Government|accessdate=2022-02-19}}</ref> * Onye isi oche Arbitrator, Investment Arbitration n'okpuru Energy Charter Treaty - (Onye isi oche, nke Arbitral Institution họpụtara) * Deutsche Bank AG London Branch and Receivers A họpụtara site n' Ụlọikpe, Central Bank of Venezuela, na Gọvanọ na Ụlọ Ọrụ nke Bank of England na Ad Hoc Administrative Board nke Central Bank of Venezuelan na Board nke Central bank of Venezuela [2020] EWHC 1721 (Ụlọikpe Kasị Elu, Queen's Bench Division Commercial Court) (Na-adụ BCV ọdụ) * R (Charles & Dunn) v Secretary of State for Foreign and Commonwealth Affairs [2020] EWHC 3185 (Admin) - (maka ndị na-azọrọ) (okwu mmegide diplomatic) * Na Iwu nke Federal Mining Law - n' ihu Ụlọikpe Kasị Elu nke Mba (SCJN) nke Mexico; Ntinye aka n' iwu na usoro iwu nke ndị Masewal nke Cuetzalan nke dị na Sierra Norte nke steeti Puebla nke Mexico megide Iwu Mining nke Mexico. * Ikpe nke Los Cedros, n' ihu Ụlọikpe Iwu nke Ecuador - (Amicus Curiae) Ntinye aka iwu na ikike nke okike. * Sierra [[Náevadạ|Nevada]] de Santa Marta - Linea Negra Decree 1500 Nullity case, n' ihu Ụlọikpe Kasị Elu nke Colombia - Ntinye aka iwu na-elekwasị anya na ụkpụrụ iwu mba ụwa nke metụtara nchedo nke oké ọhịa na ụwa okike nke dị mkpa n'ụwa. * Ikpe Cerrejón n' ihu UN Special Procedures (maka ndị na-arịọ arịrịọ) (naanị onye ndụmọdụ) (maka mmebi nke mmerụ ahụ gburugburu ebe obibi na ikike mmadụ site n' otu n' ime nnukwu oghere coal n' ụwa nke BHP, Anglo American na Glencore nwere). * Gençay Bastimar v [[Turkéy|Turkey]], CCPR Case No. 3592/2019, n' ihu Kọmitii Na-ahụ Maka Ihe Ndị Ruuru Mmadụ nke United Nations (maka BHRC nke England & Wales) - (Amicus Curiae na ezumike nke UN HRC) * Torres Strait Islanders v Australia, Kọmitii Na-ahụ Maka Ihe Ndị Ruuru Mmadụ nke UN (maka ndị Torres Strait Islands)<ref>{{Cite web|url=https://nit.com.au/its-a-national-first-a-global-first-torres-strait-islanders-are-taking-legal-action-over-the-federal-governments-failure-to-act-on-climate-change/|author=Dickie, Madelaine|title=It's a national first. A global first. Torres Strait Islanders are taking legal action over the Federal Government's failure to act on climate change|work=National Indigenous Times|date=29 May 2019|accessdate=21 December 2019|archivedate=22 December 2019|archiveurl=https://web.archive.org/web/20191222214242/https://nit.com.au/its-a-national-first-a-global-first-torres-strait-islanders-are-taking-legal-action-over-the-federal-governments-failure-to-act-on-climate-change/}}</ref> * Montara Oil Spill case (maka mmerụ ahụ gafere ókèala / Australia), UN Special Proceedings (maka 13 West Timor regencies)<ref>{{Cite web|url=https://www.energynewsbulletin.net/finance-legal/news/1377461/australia-to-appear-before-united-nations-over-montara-spill|title=Australia to appear before United Nations over Montara spill|author=Hunt, Paul|work=Energy News Bulletin|date=10 December 2019|accessdate=21 December 2019}}</ref> * Ọ na-adụ ndị na-abụghị ndị na-achị onwe ha ọdụ na Charter UN, decolonisation, na statehood. * Ikpe Adrian Favela (maka mmanye mfu / Mexico), UN Special Proceedings (maka ndị na-azọrọ) * Ọ tụụrụ gọọmentị na-agba ọsọ ndụ na ọnọdụ ya n' okpuru iwu mba ụwa, nkọwa nkwekọrịta, steeti na mkpebi onwe onye. * Ikpe gbasara Iwu Iwu nke Iwu Iwu No. 1, 2017 nke guzobere Ikike Pụrụ Iche maka Udo iji kpụpụ mpụ n'oge esemokwu agha n' ime Colombia, Ụlọikpe Iwu nke Colombia - Amicus Curiae dị mkpirikpi na Ọrụ Iwu na Ọrụ Corporate (Nkebi 24 na Nkeji edemede 16 n' ot * tu n' otu) * Nsonaazụ Iwu nke nkewa nke Chagos Archipelago na Mauritius na 1965 (Nkwupụta maka Echiche ndụmọdụ), Ụlọikpe Ikpe Mba Nile (Nkwado maka onye na-achọ onye na-etinye aka n' okpuru Nkeji edemede 66 (2) nke Iwu ICJ) * Gareth Henry v Jamaica, Inter-American Commission on Human Rights (Na-adụ onye na-arịọ arịrịọ ọdụ) * Eloise Mukami Kimathi na ndị ọzọ na Foreign and Commonwealth Office ('The Kenyan Emergency Group Litigation'), High Court of Justice (maka onye a na-ebo ebubo) * Ihe Enrica Lexie (Italy v India), International Tribunal for the Law of the Sea (na-adụ Ịtali ọdụ) * Ikpe nke J v Peru, Ụlọikpe Inter-American nke ikike mmadụ (maka onye na-arịọ arịrịọ) * Nkwurịta okwu No. 2034/2011 v Canada, Kọmitii Na-ahụ Maka Ihe Ndị Ruuru Mmadụ nke UN (maka ndị na-azọrọ) * Ikpe nke Miguel Castro Castro Mgbukpọ n' ụlọ mkpọrọ megide Peru, Ụlọikpe Inter-American nke Ihe Ndị Ruuru Mmadụ (maka onye na-arịọ arịrịọ) * Ikpe nke Gomez Paquiyauri Brothers vs Peru, Ụlọikpe Inter-American nke Ihe Ndị Ruuru Mmadụ (maka ndị na-azọrọ) * Ikpe LaGrand (Federal Republic of Germany v United States of America), Ụlọikpe Ikpe Mba Nile (na-adụ Germany ọdụ) * Ikpe Banyere Mmetụta nke Nkwekọrịta maka Mgbochi na ntaramahụhụ nke Mpụ nke Mgbukpọ agbụrụ (Bosnia na Herzegovina v Serbia na Montenegro), Ụlọikpe Ikpe Mba Nile (Na-adụ ICJ ọdụ) * Prosecutor v Timohir Blaskic, International Criminal Tribunal for the Former Yugoslavia (Advising Chamber Trial I) * Ikpe Bouterse, Ụlọikpe Mkpegharị Ikpe nke Amsterdam - Joint Amicus Curiae brief na Prọfesọ John Dugard, onye bụbu Rapporteur pụrụ iche na Nchebe Diplomatic na United Nations International Law Commission * Foreign State Immunity na Enforcement of Arbitral Awards na Ụlọikpe Bekee (Oxford University Press, na-abịa) * The Landmark Rulings of the Inter-American Court of Human Rights on the Rights of the Child, (Book) Brill Nijhoff, Series International Studies in Human Rights, 2008 . * "Ọdịnihu nke ikpe gburugburu ebe obibi na European Court of Human Rights" na N. Kobylarz na E. Grant, Human Rights and the Planet (Elgar Publishers, 2022) * 'Los Cambios de paradigmas del Derecho Internacional Público: el auge del Derecho Ambiental Internacional'in E. Sobenes et al Vol. 1 "Hablemos de Derecho Internacional" (2022) * 'The Inter-American Court of Human Rights' na E. Sobenes et al, The Environment Through the Lens of International Courts and Tribunals (Springer, 2022) * 'Onye na-ekwupụta: Ụlọikpe Inter-American nke Ihe Ndị Ruuru Mmadụ (IACtHR) ", Max Planck Encyclopedia of International Procedural Law, June 2021 (OUP) * 'Climate Change as a Human Rights Issue: Litigating Climate Change in the Inter-American System of Human Rights and the United Nations Human Rights Committee' in Climate Change Litigation: Global Perspectives, I. Alogna, C. Bakker and J.P. Gauci (eds.) (Brill, 2021) * 'Arbitration na European Convention on Human Rights' na International Arbitration na EU Law, J, Mata Dona na N. Lavranos (ed.) (Elgar Publishers, 2021) * "The UN Convention on the Rights of the Child as a Litigation Tool before the Inter-American System of Protection of Human Rights" in Litigating the Rights of The Child, T Liefaard and J. E. Doek (ed), Springer, 2014 * "Ikpe na Regional Human Rights Systems on Economics, Social and Cultural Rights against Poverty" na Freedom from Poverty as a Human Right Mpịakọta 4, 2009 UNESCO Publishing; Van Bueren (ed), Series Editor: Pierre Sane. * 'Climate Change Litigation in the European Court of Human Rights: Causation, Imminence and Other Key Underlying Notions", L'Europe des Droits et Libertés Journal, December 2020 (Issue 3) * 'Banking and Human Rights: World Bank Group immunities after Jam et al v International Finance Corp' na Journal of International Banking Law and Regulation (JIBLR) (2019) mbipụta 34 (10). * 'International Environmental Law for the 21st Century', Anuario Colombiano de Derecho Internacional Mpịakọta 21, 2019. * 'The Rise of Environmental Law in International Dispute Resolution: The Inter-American Court of Human Rights Issues a Landmark Advisory Opinion on the Environment and Human Rights' Yearbook of International Environmental Law (Oxford University Press 11 October 2018). * 'Bolivia na Chile na The Hague: Ha nwere ike ime ka ndị mmụọ nke Agha Pacific dị jụụ, ma gbakọọ aka na narị afọ nke 21?" Opinio Juris (27 Machị 2018) * 'Mmachibido ụgwọ gọọmentị n'ụlọ ikpe Bekee: Ukraine na Russia zutere n'ụlọikpe mkpegharị ikpe na US $ 3 ijeri Eurobonds Dispute' (2018) 33 (2) ''Journal of International Banking Law and Regulation'' (ya na A. Wooder). * 'Dị ka Mmanụ na Mmiri? Ikike mmadụ na Nkwado Nkwado na Wake nke Philip Morris v. Uruguay" (2017) 34 (4) Journal of International Arbitration 601 * 'Nkwupụta ndị ọzọ na "Web Spider' nke Iwu? Ikpe Ụlọikpe Kasị Elu nke UK na Ministry of Defence v Iraqi Civilians" ''EJIL'' Talk! (25 Mee 2016) * 'Oké Osimiri Ndịda China: Ikpe ikpe Chess?" ''EJIL'': Talk! (10 August 2016). * "Izi nke Ikike akụ na ụba, mmekọrịta mmadụ na ibe ya na ọdịbendị na Inter-American System of Protection of Human Rights: Beyond Traditional Paradigms and Notions"; Human Rights Quarterly, Mpịakọta 29, Ọnụ Ọgụgụ 2, Mee 2007, peeji nke 431-459. * "Ikpe mba ụwa mbụ banyere ime ihe ike gbasara nwoke na nwanyị na ikpe nke Ụlọikpe Interamerican nke Ihe Ndị Ruuru Mmadụ: Ikpe nke onye omekome Miguel Castro; ihe dị ịrịba ama maka Latin America". CEJIL akwụkwọ akụkọ afọ nke abụọ, Nke 3 (2006) * "Nrụgide mba ụwa nke steeti na usoro Interamerican nke Nchebe nke Ihe Ndị Ruuru Mmadụ afọ iri abụọ na ise nke ọrụ nke Ụlọikpe Interamerican nke Ihe Ndị ruuru Mmadụ: Ihe mmụta nke Caso Hermanos Gómez Paquiyauri". UNAM * "Onye a na-emegbu n'ihu Ụlọikpe Inter-American nke Ihe Ndị Ruuru Mmadụ na afọ 25 nke ọrụ ya"; Magazin IIDH, ụlọ ọrụ Inter-American Institute of Human Rights 43. * "Nzọụkwụ kwesịrị ekwesị na ikike ndụ na ihe gbara ya gburugburu na Vienna Convention on Consular Relations: Arging the LaGrand Case", EJIL 2001. * "Ndị ọchịagha na-ekpe ikpe: The Blaškić. Case and the Doctrine of Command Responsibility under International Law", Netherlands International Law Review / Mpịakọta 47 / Mbipụta 03 / Disemba 2000, peeji nke 293-322. * "Ihe Ndị Ruuru Mmadụ n'Otu v. Ọchịchị steeti: Ikpe nke mwepụ Peru site na ikike esemokwu nke Ụlọikpe Inter-American nke Ihe Ndị Ruuru Mmadụ" Leiden Journal of International Law (2000), 13: 985-996 Cambridge University Press. * M. Feria-Tinta na G. Verdirame, 'The Entry into Force of the Human Rights Act, 1998", 4 International Law Association Forum (2000) 213-217. * "The Right to Seek Asylum and the Authority of International Refugee Law: The Case of the United Kingdom", African Yearbook of International Law, Mpịakọta nke 8, 2000. [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] [[Òtù:Pages with unreviewed translations]] cv7md8ndaidcqdejdd29qfanmeikpcu Saliu Mustapha 0 31517 632569 138989 2026-05-10T23:10:38Z InternetArchiveBot 11600 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 632569 wikitext text/x-wiki {{Databox}}   Saliu Mustapha bụ onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị Naijiria na onye otu All Progressives Congress . Saliu Mustapha All Progressives Congress<ref>{{Cite web|date=2021-04-18|title=Mustapha, former CPC leader joins APC chairmanship race|url=https://thenationonlineng.net/mustapha-former-cpc-leader-joins-apc-chairmanship-race/|accessdate=2021-04-19|work=Latest Nigeria News, Nigerian Newspapers, Politics|language=en-US}}</ref> Ọ bụ osote onye isi oche nke Congress for Progressive Change, otu n'ime òtù ndọrọ ndọrọ ọchịchị ndị na-adịghịzi adị nke jikọtara iji guzobe All Progressives Congress. Nzukọ maka Mgbanwe Ọganihu All Progressives Congress<ref>{{Cite web|date=2021-03-21|title=APC Chairmanship: Who Are the Candidates?|url=https://www.thisdaylive.com/index.php/2021/03/21/apc-chairmanship-who-are-the-candidates/|accessdate=2021-04-19|work=THISDAYLIVE|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2013-02-07|title=Update: ACN, ANPP, APGA, CPC merge into new party, APC - Premium Times Nigeria|url=https://www.premiumtimesng.com/news/119162-update-acn-anpp-apga-cpc-merge-into-new-party-apc.html|accessdate=2021-04-19|language=en-GB}}</ref> Ọ bụkwa onye guzobere na onye isi oche nke Saliu Mustapha Foundation.<ref>{{Cite web|author=Times|first=Premium|date=2022-09-16|title=What does Saliu Mustapha's drive for youth empowerment mean for Kwara?, By Kabir Agaka|url=https://www.premiumtimesng.com/opinion/554193-what-does-saliu-mustaphas-drive-for-youth-empowerment-mean-for-kwara-by-kabir-agaka.html|accessdate=2022-10-22|work=Premium Times Nigeria|language=en-GB}}</ref> == Mbido ndụ na agụmakwụkwọ == A mụrụ Mustapha na Septemba 25, 1972, na Ilorin, Kwara steeti. Ilorin Kwara steeti Ọ gara ụlọ akwụkwọ praịmarị Bartholomew na Zaria maka agụmakwụkwọ praịmarịa ya wee gaa Command Secondary School na Kaduna maka agụmakọta sekọndrị ya. Ọ gụrụ injinia nke ihe onwunwe na Kaduna polytechnic. == Ọrụ ndọrọ ndọrọ ọchịchị == Mustapha bụ odeakwụkwọ mgbasa ozi mba mbụ nke Progressive Action Congress (PAC).<ref>{{Cite web|title=Elections in Nigeria|url=https://africanelections.tripod.com/ng.html#2003_Presidential_Election|accessdate=2021-04-19|work=africanelections.tripod.com|archivedate=2021-10-21|archiveurl=https://web.archive.org/web/20211021194836/https://africanelections.tripod.com/ng.html#2003_Presidential_Election}}</ref><ref>{{Cite web|date=2021-04-12|title=Can Young Saliu Mustapha Make a Difference as APC National Chairman?|url=https://www.thisdaylive.com/index.php/2021/04/13/can-young-saliu-mustapha-make-a-difference-as-apc-national-chairman/|accessdate=2021-04-19|work=THISDAYLIVE|language=en-US}}</ref> Ọ sonyeere ANPP wee bụrụ osote onyeisi oche nke pati ahụ na 2009. ANPP<ref>{{Cite web|author=Okocha|first=Chuks|date=2021-04-15|title=Nigeria: 'I Have Been Brought Up Under Buhari's Political Tutelage '|url=https://allafrica.com/stories/202104150314.html|accessdate=2021-04-19|work=allAfrica.com|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|date=2021-04-06|title=Lying politicians responsible for insecurity, ethnic agitations in Nigeria - APC chieftain|url=https://www.premiumtimesng.com/news/top-news/453446-lying-politicians-responsible-for-insecurity-ethnic-agitations-in-nigeria-apc-chieftain.html|accessdate=2021-04-19|language=en-GB}}</ref> Ọ nọ n'ọkwa a ruo mgbe pati ahụ jikọtara ma guzobe All Progressives Congress. Nzukọ Ndị Ọganihu Nile<ref>{{Cite web|date=2011-05-06|title=CPC stakeholders' meeting ends in chaos|url=https://www.vanguardngr.com/2011/05/cpc-stakeholders-meeting-ends-in-chaos/|accessdate=2021-04-19|work=Vanguard News|language=en-US}}</ref> Ọ gbara ọsọ maka ọkwa onye isi oche mba nke All Progressives Congress APC, ọnọdụ nke Sen. All Progressive Congress Adamu Abdullahi pụtara dị ka onye nkwekọrịta nke pati ahụ. Adamu Abdullahi<ref>{{Cite web|title=Saliu Mustapha first to pick APC chairmanship form|url=https://pmnewsnigeria.com/2022/03/16/saliu-mustapha-first-to-pick-apc-chairmanship-form/%3famp=1|work=PM news Nigeria|publisher=Emmanuel Mogbede}}</ref><ref>{{Cite web|title=Saliu Mustapha first to pick APC chairmanship form|url=https://pmnewsnigeria.com/2022/03/16/saliu-mustapha-first-to-pick-apc-chairmanship-form/%3famp=1|work=PM news Nigeria|publisher=Emmanuel Mogbede}}</ref> === Ntuli aka nke steeti Kwara nke afọ 2018 === O sonyere na ntuli aka APC nke steeti Kwara na 2018 ma nweta nkwado site n'akụkụ ugwu nke steeti ahụ. APC<ref>{{Cite web|date=2018-10-04|title=APC Guber ticket : Saliu Mustapha gets Kwara North endorsement|url=https://www.vanguardngr.com/2018/10/apc-guber-ticket-saliu-mustapha-gets-kwara-north-endorsement/|accessdate=2021-04-19|work=Vanguard News|language=en-US}}</ref> A chụpụrụ ya isonye n'etiti ntuli aka.<ref>{{Cite web|title=Kwara APC Governorship Aspirants Cry Out Over Disqualification|url=https://tribuneonlineng.com/kwara-apc-governorship-aspirants-cry-out-over-disqualification/|accessdate=2021-04-21|work=tribuneonlineng.com}}</ref> Kọmitii Ọrụ Mba nke pati ahụ mechara rịọ mgbaghara maka mwepụ ahụ na-ekwu na ọ bụghị ikike.<ref>{{Cite web|title=APC apologises to Mustapha brothers over 'unauthorised' disqualification|url=https://dailytrust.com/apc-apologises-to-mustapha-brothers-over-unauthorised-disqualification|accessdate=2021-04-19|work=Daily Trust|language=en}}</ref> N'afọ 2022, n'oge ntuli aka All Progressive Congress (APC) na Kwara Steeti, Mustapha pụtara dị ka onye na-azọ ọkwa onye nnọchi anya pati ahụ na ntuli aka ndị omeiwu Kwara Central na-emeri onye omeiwu nọ n'ọkwa Ibrahim Yahaya Oloriegbe Kwara Steet Ibrahim Yahaya<ref>{{Cite web|title=Kwara Central senator loses ticket, Mustapha, Ashiru, Sodiq win|url=https://www.vanguardngr.com/2022/05/kwara-central-senator-loses-ticket-mustapha-ashiru-sodiq-win/amp/|work=Vanguard Nigeria|publisher=Damọla Akinyemi}}</ref> == Ihe odide == {{Reflist}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] 2wekx6cvkz8tvi4lf5fp24qjs1mle98 Nzukọ maka Mgbanwe Na-aga n'ihu 0 31737 632561 148275 2026-05-10T23:07:23Z Goodymaraj 21567 /* growthexperiments-addlink-summary-summary:3|0|0 */ 632561 wikitext text/x-wiki {{Databox}} Congress for Progressive Change (CPC) bụ òtù ndọrọ ndọrọ ọchịchị e guzobere na Naijiria na 2009 iji kwadebe maka ntuli aka Eprel 2011. Congress for Progressive Change CPC Nigeria Eprel 2011 ntuli aka Ọ bụ òtù ndọrọ ndọrọ ọchịchị nke 63 e guzobere na mba ahụ. N'ọnwa Febụwarị afọ 2013, pati ahụ jikọtara ya na Action Congress of Nigeria, All Nigeria Peoples Party, na otu akụkụ nke All Progressives Grand Alliance iji guzobe [[All Progressives Congress|All Progressive Congress]]. Action Congress of Nigeria All Nigeria Peoples Party All Progressives Grand Alliance All Progressive Congress<ref name="Agree to Merge">{{Cite news|author=Maram|first=Mazen|title=Nigerian Biggest Opposition Parties Agree to Merge|url=https://www.bloomberg.com/news/2013-02-07/nigerian-biggest-opposition-parties-merging-against-ruling-party.html|accessdate=11 February 2013|work=Bloomberg|date=7 February 2013}}</ref> == Ntọala == Congress for Progressive Change malitere na The Buhari Organization (TBO) nke General Muhammadu Buhari, onye bụbu onye ọchịchị ndị agha nke Naijiria, na ndị mmekọ ya guzobere na 2006. Muhammadu Buhari Onye isi oche mba mbụ bụ onye omeiwu etiti Kano bụ Rufai Hanga. Rufai Hanga Mgbe All Nigeria Peoples Party (ANPP) họpụtara Buhari dị ka onye na-azọ ọkwa onye isi ala n'afọ 2007, TBO so ANPP rụọ ọrụ na mkpọsa ntuli aka, mana enwere esemokwu n'etiti ìgwè abụọ ahụ. Òtù Ndị Naịjirịa Nile Mgbe ntuli aka Eprel 2007 gasịrị, nke a họpụtara Onye isi ala Umaru Yar'adua, Buhari malitere mkpesa ụlọ ikpe megide nsonaazụ ahụ. Nhọrọ Eprel 2007 Umaru Yar'adua ANPP kpebiri isonyere Yar'Adua na ọchịchị ya nke ịdị n'otu mba, ma gbalịa ime ka Buhari wepụ ikpe ahụ, na-egosi enweghị nkwado zuru oke maka Buhari na ANPP. Buhari kpebiri na ọ chọrọ ikpo okwu ọhụrụ iji kwado ebumnuche ndọrọ ndọrọ ọchịchị ya. Congress for Progressive Change tinyere akwụkwọ ka ha debanye aha na Independent National Electoral Commission (INEC) na 26 Machị 2009, wee nweta nkwado na ndebanye aha na 28 Disemba 2009. Kọmitii Na-ahụ Maka Nchịkọta Mba Ihe ka ọtụtụ n'ime ndị otu mbụ ya bụbu ndị otu All Nigeria People's Party (ANPP). All Nigeria People's Party Buhari hapụrụ ANPP n'ụzọ iwu kwadoro wee sonye na CPC na Machị 2010. O kwuru na ọ kwadoro ntọala nke CPC "dị ka ihe ngwọta maka esemokwu na-emebi emebi, nke omume na nke echiche na pati m mbụ ANPP". Na Jenụwarị 2011, onye bụbu Minista Ozi, Prince Tony Momoh, ghọrọ Onye isi oche nke pati ahụ. Tony Momoh Onye odeakwụkwọ mba nke pati ahụ bụ Injinia Buba Galadima, onye guzobere ya. Rufai Hanga, onye bụbu onyeisi oche na onye na-achọ ịbụ gọvanọ nke Kano Steeti, nọ na nzukọ ebe a họpụtara Momoh. == Echiche == Ihe omume nke CPC kwadoro nnwere onwe onwe onwe, ikike na ọdịmma ọha na eze maka ndị na-enweghị ihe ùgwù. Òtù ahụ kwadoro nnwere onwe ndọrọ ndọrọ ọchịchị, dịka onye ọkà ihe ọmụma America, John Rawls malitere. nnwere onwe John Rawls Nkwupụta nke pati ahụ siri ọnwụ na mmezigharị nke iwu Naijiria na anya nke ịnyefe ike, ọrụ na ibu ọrụ na steeti na gọọmentị ime obodo iji mee ka gọọmentị etiti na mmụọ gọọmentị. ọchịchị etiti<ref>{{Cite web|url=http://www.saharareporters.com/article/buhari-cpc-and-political-liberalism|title=Buhari CPC And Political Liberalism|date=19 March 2011|author=Oboro Andaolotu|work=Sahara Reporters|accessdate=2011-04-23|archivedate=2012-07-30|archiveurl=https://web.archive.org/web/20120730060752/http://saharareporters.com/article/buhari-cpc-and-political-liberalism}}</ref> Usoro iwu nke otu ahụ gbachiri nkịtị n'okwu nke mpaghara, ihe a na-emekarị na Naịjirịa nke a na-enye ndị nnọchiteanya si na mpaghara ọ bụla nke mba ahụ ọkwa dị mkpa. == Nhọrọ Eprel 2011 == E nwere nsogbu dị iche iche na akwụkwọ ntuli aka na ntuli aka Eprel 2011. CPC chọpụtara na obere oge tupu ntuli aka ahụ, akara ngosi ya efuola na akwụkwọ ntuli aka na mpaghara ụfọdụ nke Ogun, Jigawa, Gombe, Anambra, Imo na Rivers. Ogun Jigawa Gombe Anambra Imo Rivers Prince Tony Momoh mere mkpesa n'akwụkwọ ozi siri ike o degaara prọfesọ Attahiru Jega, onye isi oche nke Independent National Electoral Commission (INEC). Attahiru Jega Independent National Electoral Commission Ọ kọwara mwepụ ahụ dị ka "mgbalị e mere tupu oge eruo iji gbochie ọtụtụ ndị na-akwado anyị ịtụ vootu maka ndị ha kwenyere na ha nwere ike iweta mgbanwe ha chọrọ na ndụ ha".<ref>{{Cite web|url=http://nationalmirroronline.net/news/9229.html|title=CPC's logo missing in ballot paper: 'It's designed to rig us out'|author=OBIORA IFOH|date=2011-04-03|work=National Mirror|accessdate=2011-04-22|archiveurl=https://web.archive.org/web/20120320175021/http://nationalmirroronline.net/news/9229.html|archivedate=20 March 2012}}</ref> Ọ bụ ezie na CPC nwetara nkwado ngwa ngwa na North nke Nigeria, na-etinye ọtụtụ ndị na-azọ ọkwa na ntuli aka mba na Eprel 2011, ọ nweghị otu ego ahụ dị ka People's Democratic Party (PDP). North nke Nigeria People's Democratic Party E mere ntuli aka maka ọtụtụ oche na National Assembly Senate na House of Representatives na 9 Eprel 2011, ọ bụ ezie na ụfọdụ ga-egbu oge n'ihi nsogbu na akwụkwọ ntuli aka. Na ntuli aka mbụ e mere na 9 Eprel, CPC bịara nke atọ na oche Senate na House nwetara. Na Senate, PDP meriri oche 53, ACN (Action Congress of Nigeria) sochiri ya na oche 13, CPC oche 6, ANPP oche 4 na ndị ọzọ nwetara oche 4. Nzukọ Action nke Naịjirịa N'ime ụlọ ahụ, PDP nwetara oche 123, ACN 45, CPC 21, ANPP 11 na ndị ọzọ 18 oche.<ref>{{Cite web|url=http://nigeriaelections.org/|title=Summary|publisher=Nigeria Elections Coalition|accessdate=2011-04-23|archivedate=2011-04-24|archiveurl=https://web.archive.org/web/20110424120844/http://nigeriaelections.org/}}</ref> Mohammadu Buhari gbara ọsọ dị ka onye CPC na ntuli aka onye isi ala nke e mere na 16 Eprel 2011. ntuli aka onye isi ala e mere na 16 Eprel 2011 O meriri vootu 12,214,853, na-abịa nke abụọ na onye isi ala [[Goodluck Jonathan]] nke PDP, onye nwetara vootu 22,495,187 ma kwupụta na ọ bụ onye mmeri. Goodluck Jonathan Nhọrọ ahụ, nke a na-ewere na e mere ya n'ụzọ ziri ezi karịa asọmpi ndị gara aga, kpughere oke esemokwu dị n'etiti North na South. Buhari meriri na steeti niile dị n'ebe ugwu nke gụnyere North East na North West ma e wezụga Adamawa State na Taraba State, ebe Jonathan meriri na Steeti North Central niile ma e wezụga Niger State na Southern steeti ma e wezụga Osun State, ebe Nuhu Ribadu nwetara ọtụtụ vootu. North East North West Adamawa Steeti Taraba Steeti North Central Niger Steeti Osun Steeti Nuhu Ribadu Ọnụ ọgụgụ ndị sonyere dị elu karịa n'ebe ndịda karịa n'akụkụ ugwu, ọ bụ ezie na ugwu nwere ọtụtụ ndị na-atụ vootu.<ref>{{Cite web|url=https://www.bbc.co.uk/news/world-africa-13107867|work=BBC News|date=18 April 2011|title=Nigeria election: Riots over Goodluck Jonathan win|accessdate=2011-04-23}}</ref> Mgbe ntuli aka ahụ gasịrị, CPC kwuru na ọ na-atụle ịga ụlọ ikpe iji maa nsonaazụ ahụ aka, nke o kwuru na ọ bụ mmebi iwu zuru oke, ọkachasị na mpaghara South East na South South South. == Ihe omume ndị sochirinụ == N'ajụjụ ọnụ a gbara ya n'ọnwa Nọvemba afọ 2011, onye bụbu Senator Rufai Hanga kwuru na ọ gbara arụkwaghịm dị ka onyeisi oche iji sọọ mpi na ntuli aka gọvanọ nke steeti Kano. O kwuru na ọ ka bụ onyeisi oche nke pati ahụ, ọ gakwara n'ụlọ ikpe iji mee ka a mara nke a. N'ọnwa Febụwarị afọ 2012, Chief Dennis Aghanya, onye isi otu Hanga, kwuru na CPC ga-edozi esemokwu dị n'ime. Ọ katọkwara otu Momoh maka ikwu okwu esemokwu mgbe niile mgbe ọganihu ndọrọ ndọrọ ọchịchị ọ bụla na mba ahụ gasịrị, na-asị "Society na-ele anyị anya dị ka ụyọkọ ndị na-eme ihe ike".<ref>{{Cite web|url=http://www.thisdaylive.com/articles/-internal-wrangling-portrays-cpc-as-rascals-/109329/|title='Internal Wrangling Portrays CPC as Rascals'|work=ThisDay|date=15 February 2012|author=Onyebuchi Ezigbo|accessdate=2012-05-12|archiveurl=https://web.archive.org/web/20120501164219/http://www.thisdaylive.com/articles/-internal-wrangling-portrays-cpc-as-rascals-/109329|archivedate=1 May 2012}}</ref> N'ọnwa Febụwarị n'afọ 2012, Rufai Hanga nyere ọkwa site n'ụlọ ikpe dị elu nke gọọmentị etiti, [[Abuja]] na odeakwụkwọ mba CPC iji hapụ ụlọ ha nke ha na-akwụ ya ụgwọ. N'ọnwa Machị afọ 2012, o kwuru na ya anaghị aga n'ihu n'ihe omume ahụ. CPC jikọtara ya na ọtụtụ òtù ndị ọzọ n'ime All Progressives Congress na 2013. Nzukọ Ndị Ọganihu Nile {| class="wikitable" !Afọ !Onye na-azọ ọkwa onye otu !Onye ibe ya na-agba ọsọ !Nhọrọ !% !Nsonaazụ |- |2011 |[[Muhammadu Buhari]] |Tunde Bakare |12,214,853 |31.97% |Mfuola N Mfuola |} == Ihe odide == {{Reflist}} == Ịgụ ihe ọzọ == * Ayoade, John A., na Adeoye A. Akinsanya, eds. Nhọrọ Naịjirịa, 2011 (Lexington Books; 2012) Nhọrọ Naijiria, 2011 rrbdn6ze7g7atfr67zo43c6a3gpkges Kofi Frimpong (diplomat) 0 33041 632546 133958 2026-05-10T23:03:01Z Goodymaraj 21567 /* growthexperiments-addlink-summary-summary:2|0|0 */ 632546 wikitext text/x-wiki {{Infobox officeholder|website=}} '''Kofi Sarpong Frimpong''' was a [[Ghana]]<nowiki/>ian public servant and diplomat. He was the director general of the Ghana Broadcasting Corporation from 1995 to 1999,<ref name=":1">{{Cite book|author=Boadu-Ayeboafoh|first=Yaw|url=https://books.google.com/books?id=kEGZi5Wb2w0C&q=frimpong+high+Commissioner+Namibia&pg=PP13|title=Daily Graphic: Issue 149330 January 15 2005|date=2005-01-15|publisher=Graphic Communications Group|language=en}}</ref><ref name=":2">{{Cite web|date=14 January 2005|title=Deaths / Obituaries|url=https://mobile.ghanaweb.com/GhanaHomePage/classifieds/showadd.php?ID=54160|accessdate=2020-11-28|work=mobile.ghanaweb.com}}</ref><ref>{{Cite book|author=Publications|first=Europa Europa|url=https://books.google.com/books?id=1KBP7QbalX0C&q=dr+kofi+frimpong+gbc&pg=PA468|title=Africa South of the Sahara 2003|date=2002-10-31|publisher=Psychology Press|isbn=978-1-85743-131-5|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|author=Maher|first=Joanne|url=https://books.google.com/books?id=YUyrBwVFNI0C&q=Kofi+frimpong+tv|title=The Europa World Year Book 2002|date=2002|publisher=Taylor & Francis Group|isbn=978-1-85743-128-5|language=en}}</ref> and Ghana's High Commissioner to [[Namibia]] from 2000 to 2001.<ref name=":1" /><ref name=":2" /> He died on 5 January 2005.<ref name=":1" /><ref name=":2" /> == Ọrụ == Frimpong bụ onye na-elekọta mmemme ahụ, ''Periscope'' site na 1970 ruo 1978. <ref name=":3">{{Cite journal|date=1995|title=Combroad|journal=Commonwealth Broadcasting Association|volume=Issues 106-114|pages=24}}</ref> Ọ bụkwa onye isi ajụjụ maka ihe ngosi ajụjụ, What do you know (nke dị na redio n'oge ahụ) site na 1972 ruo 1983. <ref name=":3" /> <ref name=":2">{{Cite web|date=14 January 2005|title=Deaths / Obituaries|url=https://mobile.ghanaweb.com/GhanaHomePage/classifieds/showadd.php?ID=54160|accessdate=2020-11-28|work=mobile.ghanaweb.com}}</ref> <ref name=":3" /> ka onye sayensị ndọrọ ndọrọ ọchịchị, ọ rụrụ ọrụ dị ka onye nkuzi dị elu na ngalaba sayensị sayensị nke [[Maiduguri]]. <ref name=":3" /> rụkwara ọrụ na Social Security na National Insurance Trust na Accra dị ka Chief Manager na-ahụ maka Public Affairs. N'afọ 1987, ọ bụ onye nduzi maka Ngalaba Nhazi Ọdịdị. <ref name=":3" /> rụrụ ọrụ a ruo n'afọ 1991. Otu afọ mgb<ref name=":3" /> e mesịrị, a họpụtara ya ka ọ bụrụ onye enyemaka pụrụ iche nye odeakwụkwọ Ghana maka ego na atụmatụ akụ na ụba na Global Coalition for Africa. <ref name=":3" /> rụrụ ọrụ na American Embassy na Accra dị ka onye ọkachamara ndọrọ ndọrọ ọchịchị site na 1993 ruo mgbe a họpụtara ya dị ka onye isi nchịkwa nke Ghana Broadcasting Corporation na 1995. Ọ rụrụ ọrụ n'ọkwa ahụ site na 1995 ruo 1999. <ref name=":3" /> <ref name=":2" /> Frimpong dị afọ 56 n'oge a họpụtara ya na 1995. <ref name=":3" /> <ref name=":2">{{Cite web|date=14 January 2005|title=Deaths / Obituaries|url=https://mobile.ghanaweb.com/GhanaHomePage/classifieds/showadd.php?ID=54160|accessdate=2020-11-28|work=mobile.ghanaweb.com}}</ref>'afọ 2000, a họpụtara Frimpong ka ọ bụrụ Kọmishọna Ukwu nke Ghana na [[Namibia]] . <ref name=":2" /> rụrụ ọrụ n'ọkwa a ihe dị ka otu afọ. <ref name=":2" /> nwụrụ na Jenụwarị 5, 2005. [1] == Ihe odide == <references responsive="1"></references>   90kuy3gz5j5fw1guu7vn43lpc9u2756 String potentiometer 0 34916 632618 145299 2026-05-11T09:00:03Z InternetArchiveBot 11600 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 632618 wikitext text/x-wiki Eriri potentiometer bụ transducer eji achọpụta na tụọ ọnọdụ kwụ ọtọ na ọsọ ọsọ site na iji eriri na-agbanwe agbanwe na spool nwere mmiri. Aha ndị ọzọ a na-ahụkarị gụnyere eriri eriri, transducer ndọtị eriri, ihe mmetụta waya, na sensọ yo-yo == Ihe ndị mejupụtara ya == A na-eji akụkụ anọ dị mkpa eme ihe: eriri na-atụle, spool, spring, na ihe mmetụta ntụgharị. N'ime ụlọ transducer, a na-afụ eriri ígwè na-adịghị agba nchara na eriri cylindrical na-adịgide adịgide nke na-agbagharị ka eriri na-atụle na unreels. Iji mee ka eriri dịgide, a na-ejikọta isi iyi torsion na spool. A na-ejikọta spool na shaft nke ihe mmetụta ntụgharị (a Potentiometer ma ọ bụ rotary encoder). Ka eriri transducer na-agbasa na ihe a na-agagharị agagharị, ọ na-eme ka spool na ihe mmetụta na-agbagharị. Ogwe ntụgharị ahụ na-emepụta mgbaàmà eletrik nke kwekọrọ na ndọtị ma ọ bụ ọsọ nke eriri ahụ. == Ngwa == A na-eji eriri potentiometers tụọ ọnọdụ nke ihe na-agagharị agagharị. Enwere ike ijikọta eriri nlele ahụ kpọmkwem na akụkụ na-agagharị agagharị, na-enye nha mgbe niile nke ọnọdụ ya. Ndị injinia na ndị na-emepụta ihe ejirila ụdị ihe a dị mfe mee ihe ruo ihe dị ka afọ 40.   <sup class="noprint Inline-Template Template-Fact" style="white-space:nowrap;">&#x5B;''[[wikipedia:Tinye edensibịa|<span title="This claim needs references to reliable sources. (August 2012)">citation needed</span>]]''&#x5D;</sup> String potentiometers na-adịkarị ogologo, dị mfe iji, ma dị ọnụ ala. Ngwa mbụ maka ite eriri na 1960s bụ nnwale ike ọgwụgwụ cyclic aerospace.   <sup class="noprint Inline-Template Template-Fact" style="white-space:nowrap;">&#x5B;''[[wikipedia:Tinye edensibịa|<span title="This claim needs references to reliable sources. (August 2012)">citation needed</span>]]''&#x5D;</sup> Ndị injinia mepụtara ma wuo nkeji ndị a na mbụ iji tụọ mmegharị nke akụkụ ụgbọelu ka ha na-agbagharị n'oge nnwale.   Taa, a na-eji ite eriri ahụ eme ihe maka nnwale na dịka akụkụ nke ngwá ọrụ.   Ngwa ndị a na-ahụkarị gụnyere: * It * Ọnọdụ cylinder hydraulic, * ule ụgbọ ala na aerospace, * akpaaka ụlọ ọrụ, * Ngwaọrụ ọgwụ, * mmanụ na kemịkal, * Ule nke ihe owuwu, * ígwè ọrụ mmepụta ihe, * robotics.<ref>W. McMahan, V. Chitrakaran, M. Csencsits, D. Dawson, I. D. Walker, B. A. Jones, M. Pritts, D. Dienno, M. Grissom, C. D. Rahn, [http://ieeexplore.ieee.org/stamp/stamp.jsp?tp=&arnumber=1642051&isnumber=34383 "Field trials and testing of the OctArm continuum manipulator]," Proceedings of the IEEE International Conference on Robotics and Automation, pp.2336-2341, May 2006</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.clemson.edu/ces/crb/students/vilas/projects/octor/images/arm_internals_big.png|title=Archived copy|accessdate=2015-07-21|archivedate=2015-09-23|archiveurl=https://web.archive.org/web/20150923222442/http://www.clemson.edu/ces/crb/students/vilas/projects/octor/images/arm_internals_big.png}}</ref> A na-eji cylinders hydraulic eme ihe n'ọtụtụ ụlọ ọnwụ dịka forklifts, cranes na aerials, njikwa ihe, die-casting, mmanụ na gas, robotics na akpaaka.   <sup class="noprint Inline-Template Template-Fact" style="white-space:nowrap;">&#x5B;''[[wikipedia:Tinye edensibịa|<span title="This claim needs references to reliable sources. (August 2012)">citation needed</span>]]''&#x5D;</sup> Ịtụle ndọtị nke cylinder chọrọ ihe ọmụma banyere ọnọdụ ya ugbu a, a na-ejikarịkwa potentiometer eriri. Enwere ike ijikọta eriri potentiometer dị ka ihe na-eguzogide eriri atọ (onye na-ekewa voltaji), na circuit nchịkwa, ma ọ bụ enwere ike ijikọ ya na ngwá electronic iji mepụta mgbaàmà nlele n'ụdị bara uru, dị ka voltaji 0-10 VDC, mgbanwe ugbu a 4-20mA, onye na-ede akara, Bus (DeviceNet na Canbus) na nkwukọrịta RS-232. Nlele dịgasị iche site na ihe dị ka 1 inch ruo ihe karịrị 100 feet ma dị n'ọtụtụ nha ngwugwu kwesịrị ekwesị. == Ihe mgbochi nke usoro ahụ == Ebe ọ bụ na eriri igwe nwere ike ịla azụ ma ọ bụ jiri ifufe ma ọ bụ ike ndọda chegharịa, ngụkọ zuru oke nke nha potentiometer eriri nwere oke. Usoro eriri na-egbochi ọsọ nke ihe atụtara nwere ike ibugharị. Mgbanwe okpomọkụ na-emetụta ma ogologo eriri USB na uru nguzogide nke potentiometer. Ebe a na-atụ ọtụtụ ihe, dị ka akụkọ dị n'ahịrị mgbakọ, ma ọ bụ ihe ndị na-ekpo ọkụ ma ọ bụ ihe mkpuchi mmiri, a chọrọ usoro na-enweghị kọntaktị. Ụzọ nha ọnọdụ kwụ ọtọ ndị ọzọ gụnyere LVDT, ihe mmetụta ike na inductive, yana ndị ntụgharị rack-na-pinion na-agbanwe mmegharị ahịrị ka ọ bụrụ ngagharị rotary. Ngwa anya (oge ụgbọ elu), ultrasonic, na ndị ntụgharị radar dị ma chọta ngwa pụrụ iche. == Edensibia == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * [http://celesco.com/faq/cet.htm Okpokoro eriri: Ihe osise na Nkọwa] * [http://www.unimeasure.com/applicat.htm Igbe eriri: Ihe eji eme ya] * [https://web.archive.org/web/20080410031430/http://www.firstmarkcontrols.com/s054b.htm String Potentiometer na String Encoder Engineering Guide] gotqbcmg7jwgd5quv2sw1nsdjz86bvs Scores to Settle 0 36089 632588 151722 2026-05-11T02:00:36Z InternetArchiveBot 11600 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 632588 wikitext text/x-wiki {{Databox}} Scores to settle bụ ihe nkiri Naijiria nke afọ 1998 banyere nwanyị di ya nwụrụ nke na-eche ọgụ dị iche iche ihu. Ọ bụ Chico Ejiro duziri ya. <ref>{{Cite web|title=Nollywood veterans mourn Chico Ejiro – P.M. News|url=https://pmnewsnigeria.com/2020/12/25/nollywood-veterans-mourn-chico-ejiro/|accessdate=29 July 2022|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|author=Ogala|first=George|date=25 December 2021|title=Remembering Chico Ejiro, prolific Nigerian filmmaker, who died on Christmas Day|url=https://www.premiumtimesng.com/entertainment/nollywood/502460-remembering-chico-ejiro-prolific-nigerian-filmmaker-who-died-on-christmas-day.html|accessdate=29 July 2022|work=Premium Times Nigeria|language=en-GB}}</ref> E wepụtara ihe nkiri Nollywood a na 1 Jenụwarị 1998 site na Great movies Ltd. == Ndị mere ihe nkiri a == * [[Richard Mofe-Damijo]]<ref>{{Cite web|title=Richard Mofe-Damijo: Profile of an iconic Nollywood actor – P.M. News|url=https://pmnewsnigeria.com/2020/05/08/richard-mofe-damijo-profile-of-an-iconic-nollywood-actor/|accessdate=29 July 2022|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=RMD, King of the Silver Screen at 60 – THISDAYLIVE|url=https://www.thisdaylive.com/index.php/2021/07/10/rmd-king-of-the-silver-screen-at-60/amp/|accessdate=30 July 2022|work=www.thisdaylive.com|archivedate=30 July 2022|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220730011619/https://www.thisdaylive.com/index.php/2021/07/10/rmd-king-of-the-silver-screen-at-60/amp/}}</ref> * [[Liz Benson]]<ref>{{Cite web|title=Liz Benson, the ever adorable Nollywood veteran: A Profile – P.M. News|url=https://pmnewsnigeria.com/2020/03/12/liz-benson-the-ever-adorable-nollywood-veteran-a-profile/|accessdate=29 July 2022|language=en-US}}</ref> * Omotola Jalade<ref>{{Cite web|date=23 May 2020|title=Day Omosexy couldn't kiss on set: Memories as she celebrates 25 years in Nollywood|url=https://www.vanguardngr.com/2020/05/day-omosexy-couldnt-kiss-on-set-memories-as-she-celebrates-25-years-in-nollywood/|accessdate=30 July 2022|work=Vanguard News|language=en-GB}}</ref> * Azu bara ọgaranya * Teco Benson * Patrick Doyle == Nkọwa == Sade, otu nwanyị di ya nwụrụ bụ ndị ọgọ ya na ụmụ abụọ chụpụrụ, ọ ga-agbasi mbọ ike maka ịlanarị n'okporo ámá.<ref>{{Cite web|author=izuzu|first=chibumga|date=8 October 2015|title=How well do you remember the 1998 movie 'Scores to Settle?|url=https://www.pulse.ng/entertainment/movies/throwbackthursday-how-well-do-you-remember-the-1998-movie-scores-to-settle/0n16gbq|accessdate=29 July 2022|work=Pulse Nigeria}}</ref><ref>{{Cite web|author=Tayo|first=Ayomide O.|date=25 July 2018|title=30 unforgettable Nollywood home videos you should watch|url=https://www.pulse.ng/entertainment/movies/classics-30-unforgettable-nollywood-home-videos-you-should-watch/l554mlf|accessdate=29 July 2022|work=Pulse Nigeria|archivedate=23 October 2022|archiveurl=https://web.archive.org/web/20221023222521/https://www.pulse.ng/entertainment/movies/classics-30-unforgettable-nollywood-home-videos-you-should-watch/l554mlf}}</ref> == Edensibia == {{Reflist}} [[Òtù:Ihe nkiri 1998]] [[Òtù:Ihe nkiri Naịjirịa]] kn1d42c25ei5yuusr85fzurx09kd78m Richard Stanley 0 37860 632526 211985 2026-05-10T17:41:09Z InternetArchiveBot 11600 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 632526 wikitext text/x-wiki {{Infobox person|image=Richard Stanley (cropped).jpg|name=Richard Stanley|imagesize=|caption=Stanley in 2010|birth_name=|birth_date=|birth_place=|occupation=[[Film director]], [[Film producer|producer]], [[screenwriter]]|years_active=1983–present|website={{url|https://theofficialrichardstanley.com}}}} '''Richard Stanley''' bụ Onye na-eme ihe nkiri na South Africa, nke a maara maka ọrụ ya na Ụdị egwu. Ọ malitere ọrụ ya na-eme ihe nkiri dị mkpirikpi na Vidio egwu, ma mesịa duzie ihe nkiri Hardware (1990) na Dust Devil (1992), nke a na-ewere dị ka ihe ochie. Ọ bụ onye nduzi mbụ nke The Island of Dr. Moreau (1996), mana a chụpụrụ ya n'oge na-adịghị anya n'ime foto n'ihi ọdịiche dị iche iche, ihe omume a kọrọ na 2014 Lost Soul: The Doomed Journey of Richard Stanley's Island of Dr, Moreau . N'afọ 2019, ọ laghachiri na ihe nkiri mgbe ihe karịrị afọ 20 gasịrị, na-eduzi H. P. Lovecraft adaptation Color Out of Space.''[[Agba n'èzí (ihe nkiri)|Agba n'èzí]].'' == Ọrụ == === Ọrụ mbụ (1983-1987) === Njem mbụ Stanley mere n'ime ihe nkiri malitere n'ụlọ akwụkwọ sekọndrị ebe ọ sonyeere Young Filmmaker's Workshop. N'ebe a ka o mepụtara ihe nkiri mbụ ya, Rites of Passage . <ref name="stanleyRite">{{Cite web|url=http://www.everythingisundercontrol.org/nagtloper/other/short.php|title=Rites of Passage (1983)|publisher=everythingisundercontrol.org|date=15 April 2011}}</ref> A na-ese ya na super-8 stock, ihe nkiri dị mkpirikpi nke nkeji iri na-eme ka e jiri ya tụnyere nwoke nke oge a na nwoke mbụ. Ihe nkiri ahụ mechara merie Stanley na ihe nrite ihe nkiri IAC International Student Film Trophy na 1984. <ref name="stanleyRite" /> Stanley sochiri ihe ịga nke ọma mbụ ya na 45-minute 8 mm short Incidents in an Expanding Universe . <ref name="stanleyInc">{{Cite web|url=http://www.everythingisundercontrol.org/nagtloper/other/incidents.php|title=Incidents in an Expanding Universe (1984)|publisher=everythingisundercontrol.org|date=15 April 2011}}</ref> N'ịbụ nke e debere na dystopia n'ọdịnihu, ihe nkiri ahụ tọrọ ntọala maka ihe ngosi cyberpunk mbụ nke Stanley Hardware. Ọ meriri IAC Gold Seal Award <ref name="stanleyInc" /> ma mesịa mee ka ọ dị na Severin DVD nke Hardware. <ref>{{Cite web|url=http://www.severin-films.com/2009/10/13/this-is-a-movie/|title=Hardware (DVD)|publisher=severin-films.com|date=15 April 2011|accessdate=4 March 2024|archivedate=14 July 2014|archiveurl=https://web.archive.org/web/20140714161452/http://www.severin-films.com/2009/10/13/this-is-a-movie/}}</ref> N'etiti afọ 1980, Stanley malitere ịrụ ọrụ na obere ihe abụọ ọzọ. In a Season of Soft Rains bụ njem ọzọ na-eme n'ọdịnihu, mana ọtụtụ n'ime ihe nkiri ahụ efunahụla. Dust Devil bụ ọrụ mbụ ya na 16 mm. N'ịbụ nke usoro igbu ọchụ a na-edozighị na [[Namibia]] kpaliri, <ref name="stanleyDD">{{Cite web|url=http://www.everythingisundercontrol.org/nagtloper/other/nhadiep.php|title=Dust Devil (1985)|publisher=everythingisundercontrol.org|date=15 April 2011}}</ref> a na-akparaghị ókè mana enwere ike ile ihe nkiri na mbipụta DVD nke Subversive Cinema nke Dust Devil. <ref name="stanleyDDDVD">{{Cite web|url=http://www.dvdtalk.com/reviews/24053/dust-devil-the-final-cut/|title=Review - Dust Devil: The Final Cut (DVD)|publisher=dvdtalk.com|date=15 April 2011}}</ref> === Vidio egwu (1987-1990) === Mgbe ọ kwagara [[London]], England, Stanley malitere ịrụ ọrụ na Vidio egwu na 1987. Ọ duziri vidiyo maka ndị otu gụnyere Fields of the Nephilim, Pop Will Eat Itself, na Renegade Soundwave . Na ngwụcha afọ 1980, Stanley gara [[Afghanistan]] iji dekọọ Agha Soviet-Afghan. Stanley na ndị ọrụ ya hụrụ mwepụ nke Ndị agha Soviet na ntinye nke mba ahụ n'agha obodo nke ga-eweta ndị Taliban n'ọchịchị. Ihe ngosi a na-enweta, Voice of the Moon, bụ ihe ngosi nkeji iri atọ na ndụ ndị Afghanistan na-agbalị ịlanarị. Stanley nọ na nnọchibido nke Jalalabad, na ihe ndị gbara ya gburugburu ịgbapụ na mba ahụ, ya na onye na-ese foto ya merụrụ ahụ, Immo Horn, mechara bụrụ ihe ndabere nke ihe nkiri Addicted to Danger, nke Sebastian Junger. Ihe ngosi ahụ dị na mbipụta DVD nke Subversive Cinema nke ihe ngosi Dust Devil . <ref name="stanleyDDDVD"/> === Ọganihu dị mkpa (1990-1996) === Stanley mere ihe nkiri izizi ya na ihe nkiri akụkọ sayensị na-eme ihe nkiri Hardware na 1990. Ihe nkiri ahụ gụnyere ndị egwu Iggy Pop, Carl McCoy na Lemmy. E sere ya maka ihe dị ka £ 960,000, ụmụnne Weinstein mechara were ya ma wepụta ya na [[Njikọ̀taọ̀hà|United States]] site na ngalaba Millimeter Films mbụ ha. Stanley laghachiri na South Africa ya na ihe nkiri egwu karịrị nke mmadụ Dust Devil na 1992. O bu n'uche ka ọ bụrụ ihe nkiri mbụ ya, ebe o dere ihe nkiri maka ya mgbe ọ dị afọ iri na isii. Subversive Cinema wepụtara ihe nkiri zuru ezu na DVD na Septemba 2006. <ref name="stanleyDDDVD"/> <ref>{{Cite web|url=http://www.marillion.com/music/dvd/bravefilm.htm|title=MUSIC - Discography - Before First Light &#124; The Official Marillion Website|publisher=marillion.com|accessdate=2011-03-28|archiveurl=https://web.archive.org/web/20110608041555/http://www.marillion.com/music/dvd/bravefilm.htm|archivedate=8 June 2011}}</ref>'afọ 1994, Stanley duziri vidiyo dị nkeji iri ise maka album echiche Marillion, Brave, nke a tọhapụrụ na DVD. <ref name="stanleyBrave">{{Cite web|url=http://www.everythingisundercontrol.org/nagtloper/other/brave.php|title=Brave (1994)|publisher=everythingisundercontrol.org|date=3 May 2011}}</ref> ga-emesị gọnahụ nsonaazụ ikpeazụ, na-azọrọ na edezigharịrị ihe ahụ iji kpuchie oge ịgba ọsọ n'ozuzu ya na-enweghị nkwenye ya. === Àgwàetiti nke Dr. Moreau (1996) === ọrụ ọzọ Stanley rụrụ bụ ihe nkiri nke atọ nke H.G. Wells The Island of Doctor Moreau maka New Line Cinema na 1996. Ọrụ siri ike nke na-anwa ịnọgide na-ekwesị ntụkwasị obi na ihe isi iyi ahụ, mmepụta ihe nkiri ahụ jupụtara na nsogbu site na mmalite, ebe ndị na-eme ihe nkiri ya na-alụ ọgụ, ụlọ ọrụ na-enyo enyo na ihu igwe ọjọọ na mberede; a chụrụ ya ma jiri John Frankenheimer dochie ya otu izu mgbe ọ malitere ịgba égbè. Nkọwa nke itinye aka Stanley na ihe nkiri ahụ, nke mechara gbanwee site na ọhụụ mbụ ya, ka e jidere na 2014 documentary Lost Soul: The Doomed Journey of Richard Stanley's Island of Dr. Moreau . <ref>Voigts, M. (11 Sept. 2015). Film Review -- Lost Soul. ''macguff.in.'' Retrieved from https://macguff.in/film-reviews/lost-soul/</ref> === Ihe odide ihe nkiri Indie na ihe ngosi (1996-2019) === [[Usòrò:Richard_Stanley2.jpg|thumb|Richard Stanley na Edinburgh, February 2008]] Stanley dechara The Secret Glory - nyocha nke onye ọrụ SS Otto Rahn na-achọ Holy Grail - na 2001 na The White Darkness - anya na omume [[Haiti]]_Vodou" id="mwjQ" rel="mw:WikiLink" title="Haitian Vodou">voodoo na Haiti - na 2002. Mgbe ọtụtụ ihe ngosi emume gasịrị, ihe ngosi abụọ ahụ pụtara na igbe DVD Dust Devil, nke Subversive Cinema wepụtara na 2006. <ref name="stanleyDD"/> Mgbalị ihe nkiri Stanley gụnyere ọtụtụ ihe nkiri dị mkpirikpi. Children of the Kingdom pụtara na nchịkọta ihe nkiri dị mkpirikpi ''Europe - 99 euro-films 2'' na 2003. Akụkọ akụkọ sayensị The Sea of Perdition malitere n'ọnwa Ọktoba n'afọ 2006 na Festival de Cinede Sitges, ma kemgbe ahụ, emeela ka ọ dị n'ịntanetị <ref>{{Cite web|url=http://vids.myspace.com/index.cfm?fuseaction=vids.individual&videoid=1957859494|title=Vidéos MySpaceTV : The Sea of Perdition par Maria|publisher=Vids.myspace.com|date=2007-02-16|accessdate=2011-03-28|archiveurl=https://web.archive.org/web/20080502180743/http://vids.myspace.com/index.cfm?fuseaction=vids.individual&videoid=1957859494|archivedate=2 May 2008}}</ref> na 2009 Severin DVD wepụtara Hardware. The werewolf short Black Tulips malitere <ref>Archived at [https://ghostarchive.org/varchive/youtube/20211211/uDh8j_PAxTc Ghostarchive] and the {{Cite web|url=https://www.youtube.com/watch?v=uDh8j_PAxTc|title=Black Tulips - a film by Richard Stanley|publisher=YouTube|accessdate=2011-03-28|archivedate=2016-04-09|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160409104204/https://www.youtube.com/watch?v=uDh8j_PAxTc}}: {{Cite web|url=https://www.youtube.com/watch?v=uDh8j_PAxTc|title=Black Tulips - a film by Richard Stanley|publisher=YouTube|accessdate=2011-03-28}}</ref>'ịntanetị na Septemba 2008. [1] == Ihe nkiri == === Ihe nkiri === {| class="wikitable plainrowheaders" ! scope="col" |Afọ ! scope="col" |Aha ya ! scope="col" style="width:65px;" |Onye nduzi ! scope="col" style="width:65px;" |Onye edemede ! scope="col" |Ihe edeturu |- |1990 |''Ngwá ọrụ''| {{yes}}| {{yes}} | |- |1992 |''Ekwensu Uzuzu''| {{yes}}| {{yes}} | |- |1994 |''[[Brave (ihe nkiri nke afọ 1994)|Obi Ike]]''| {{yes}}| {{yes}} |Vidio egwu ogologo |- |1996 |''Àgwàetiti Dr. Moreau''| {{no}}| {{yes}} |John Frankenheimer nọchiri ya dị ka onye nduzi |- |2002 |''Bokshu - Akụkọ ifo''| {{no}}| {{yes}} | |- |2006 |''[[The Abandoned (ihe nkiri nke afọ 2006)|Ndị A gbahapụrụ agbahapụ]]''| {{no}}| {{yes}} | |- |2009 |''Imago Mortis''| {{no}}| {{yes}} | |- |2017 |''Mgbanwe''| {{no}}| {{yes}} | |- |2019 |''[[Agba n'èzí (ihe nkiri)|Agba n'èzí]]''| {{yes}}| {{yes}} | |} === Ihe nkiri ndị dị mkpirikpi === {| class="wikitable plainrowheaders" ! scope="col" |Afọ ! scope="col" |Aha ya ! scope="col" style="width:65px;" |Onye nduzi ! scope="col" style="width:65px;" |Onye edemede ! scope="col" |Ihe edeturu |- |1983 |''Okpukpe nke Nzukọ''| {{yes}}| {{yes}} | |- |1985 |''[[Incidents in an Expanding Universe|Ihe Ndị Na-eme n'Ụwa Na-agbasawanye]]''| {{yes}}| {{yes}} | |- | rowspan="2" |1993 |''Nwoke Ozizi''| {{yes}}| {{yes}} | rowspan="2" |Akụkụ nke Ubi nke Nefilim: Mkpughe''Ubi nke Ndị Nefili: Mkpughe'' |- |''Mmiri na-acha anụnụ anụnụ''| {{yes}}| {{yes}} |- |2003 |''Ụmụ nke Alaeze ahụ''| {{yes}}| {{yes}} |Akụkụ nke ''Europe - 99 euro-films 2'' |- | rowspan="2" |2006 |''Anyanwụ apụọla''| {{yes}} | {{yes}} | |- |''Oké Osimiri Mfufe''| {{yes}}| {{yes}} | |- |2008 |''Tulip ojii''| {{yes}}| {{yes}} | |- |2011 |''Nne nke Enkịta''| {{yes}}| {{yes}} |Akụkụ nke The Theatre Bizarre''Ihe nkiri a na-amaghị ama'' |} === Ihe nkiri === {| class="wikitable plainrowheaders" ! scope="col" |Afọ ! scope="col" |Aha ya ! scope="col" style="width:65px;" |Onye nduzi ! scope="col" style="width:65px;" |Onye edemede ! scope="col" style="width:65px;" |Onye na-emepụta ya ! scope="col" |Ihe edeturu |- |1990 |''Olu nke ọnwa''| {{yes}}| {{yes}}| {{no}} |Ihe omuma di mkpirikpi |- |2001 |''Ebube Nzuzo''| {{yes}}| {{yes}}| {{yes}} | |- |2002 |''Ọchịchịrị Na-acha Ọcha''| {{yes}}| {{yes}}| {{yes}} | |- |2013 |''Ụwa nke Ọzọ'' (The Otherworld) | {{yes}}| {{yes}}| {{no}} | |- |} '''Onye a gbara ajụjụ ọnụ''' * Dune Jodorowsky (2013) * Mkpụrụ obi furu efu: Njem a kara aka nke Richard Stanley's Island of Dr. Moreau (2014) * ''78/52 Ihe nkiri Hitchcock'' (2017) == Edensibia == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * {{IMDb name|822582}} === Ajụjụ ọnụ === * [http://unfilmable.blogspot.com/p/richard-stanley-interview_13.html Ajụjụ ọnụ Unfilmable na Stanley na 2010] * [https://web.archive.org/web/20120321130028/http://www.spectacularoptical.ca/2011/03/fearful-fables-karim-hussain-richard-stanley-and-douglas-buck-talk-about-their-new-anthology-horror-film-the-theatre-bizarre/ Richard Stanley na ndị isi ya na-ekwu maka ihe nkiri ahụ dị egwu] * Ịghara Ịbịa na Ụlọ Egwuregwu Near You na Stanley[http://notcoming.com/features/richard-stanley-interview/ ajụjụ ọnụ na Stanley] * [http://thequietus.com/articles/01932-cult-director-of-hardware-richard-stanley-interviewed Ajụjụ ọnụ Quietus] * [http://scifibulletin.com/film-reviews/film-interviews/interview-richard-stanley/ Ajụjụ ọnụ Sci-Fi Bulletin] * [https://web.archive.org/web/20201202004234/https://www.futuremovies.co.uk/filmmaking/dust-devil/coco-forsythe Hardware, Dust Devil na Vacation ajụjụ ọnụ] * [https://web.archive.org/web/20210116121230/http://www.ew.com/article/2015/03/24/richard-stanley-returns-island-dr-moreau "Nlaghachi n'Agwaetiti Dr. Moreau"] [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] [[Òtù:Pages with unreviewed translations]] 8g7p2agai7dqqr2smwk4x105ojf7jzv Xernona Clayton 0 39462 632552 198703 2026-05-10T23:04:40Z Goodymaraj 21567 /* growthexperiments-addlink-summary-summary:3|0|0 */ 632552 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Xernona Clayton Brady''' (née Brewster, amụrụ n'August 30, 1930) bụ onye isi ikike obodo Amerika na onye isi mgbasa ozi. N'oge Civil Rights Movement, ọ rụrụ ọrụ maka National Urban League na Southern Christian Leadership Conference, ebe ọ banyere n'ọrụ Dr. [[Martin Luther King, Jr.|Martin Luther King Jr.]] Mgbe e mesịrị, Clayton banyere na telivishọn, ebe ọ ghọrọ onye Afrika Amerika mbụ si n'ebe ndịda United Steeti iji kwado Ihe ngosi okwu kwa ụbọchị. Ọ ghọrọ osote onye isi oche ụlọ ọrụ maka Mgbasa ozi Turner . <ref>{{Cite journal|author=Scott|first=Monica|date=March 1987|title=Atlanta's First TV Host Blazes Trails for Blacks in Media|journal=Taking Care of Business/Southern Exposure}}</ref> Clayton mepụtara Trumpet Foundation . <ref>{{Cite web|url=http://www.trumpetfoundation.org/|title=The Trumpet Foundation|accessdate=March 25, 2016}}</ref> O nyere aka na mmepe nke Oruuru obodo mba ụwa bụ Walk of Fame nke ntọala ahụ mepụtara iji sọpụrụ ihe ndị Afrịka Amerika na ndị na-akwado ikike obodo.<ref>{{Cite web|url=https://www.nps.gov/features/malu/feat0002/wof/|title=International Civil Rights Walk of Fame|accessdate=March 25, 2016}}</ref> O mere ka nnukwu dragọn nke Ku Klux Klan kwenye ịkatọ Klan.<ref>{{Cite news|title=Essence Woman: Xernona Clayton|author=Peterson|first=Maurice|date=March 25, 2016}}</ref> National Association for the Advancement of Colored People na obodo Atlanta sọpụrụ Clayton maka ọrụ ya. == Oge ọ malitere == A mụrụ Xernona na ejima ya Xenobia na Muskogee, [[Oklahoma]], ụmụ nwanyị Reverend James na Elliott (Lillie) Brewster. Nne na nna ya bụ ndị nchịkwa nke ihe omume India na Muskogee, Oklahoma. Na 1952, Clayton nwetara akara ugo mmụta mahadum ya na nsọpụrụ site na [[Tennessee]] Steeti Agricultural and Industrial College na Nashville, Tennessee. Ọ gụrụ akwụkwọ na egwu ma mechaa gụọ akwụkwọ. Na Tennessee Steeti, Clayton ghọrọ onye otu Alpha Kappa Alpha sorority.<ref name="stl">{{Cite web|author=|url=http://www.stlamerican.com/news/local_news/article_243cf620-42df-11e2-be64-001a4bcf887a.html|title=Trumpet Awards founder Xernona Clayton to keynote MLK Kick Off – St. Louis American: Local News|publisher=Stlamerican.com|date=December 10, 2012|accessdate=January 2, 2013|archivedate=October 18, 2019|archiveurl=https://web.archive.org/web/20191018141006/http://www.stlamerican.com/news/local_news/article_243cf620-42df-11e2-be64-001a4bcf887a.html}}</ref> Ọ bụ onye Baptist.<ref name="craig times">{{Cite web|first=Robert McG.|author=Thomas Jr.|date=April 24, 1998|url=https://www.nytimes.com/1998/04/24/us/calvin-f-craig-64-enigma-in-klan-and-civil-rights-work.html|title=Calvin F. Craig, 64, Enigma In Klan and Civil Rights Work|accessdate=January 2, 2013}}</ref> Ọ gụsịrị akwụkwọ na Mahadum Chicago . == Ọrụ == Clayton malitere ọrụ ya na Civil Rights Movement na National Urban Njikọ na [[Chicago]], na arụ ọrụ na nzuzo iji nyochaa Ịkpa ókè agbụrụ nke ndị were mmadụ n'ọrụ mere megide ndị Afrika Amerika. Clayton kwagara Atlanta na 1965, ebe ọ haziri ihe omume maka Southern Christian Leadership Conference (SCLC), n'okpuru nduzi nke [[Martin Luther King, Jr.|Martin Luther King Jr.]] Ọ zụlitere ọbụbụenyi miri emi na nwunye Dr. King, Coretta Scott King.[1] Clayton na Scott King gara njem nleta. Ọ bụ ezie na Clayton esoghị King gaa, na ekwu na egwu nke ijide ya, Clayton nyere aka ịhazi njem King. N'afọ 1966, Clayton haziri Kọmitii Ndị Dọkịta maka Mmejuputa, otu ndị dọkịta Afrika Amerika na-arụ ọrụ ma nweta nkewa nke ụlọ ọgwụ Atlanta niile. Kọmitii ndị dọkịta jere ozi dị ka ihe nlereanya maka iwepụ ịkpa ókè n'ụlọ ọgwụ mba niile, Òtù Ahụike Mba kwanyeere ya ùgwù.<ref name="stl"/> Clayton wee duzie mmemme Atlanta Model Cities, otu gọọmentị etiti na enye ego iji melite ogo nke mpaghara ndị a na ekewaghị. Clayton zutere Calvin Craig, Grand Dragon nke Georgia Ku Klux Klan, site na mmemme Model Cities, dịka Craig jere ozi n'ọnọdụ iwu na nzukọ ahụ. Craig kwuru banyere mmetụta Clayton mgbe o kpebiri ịkatọ Klan n'ọnwa Eprel afọ 1968. <ref name="craig times"/> In 1967, Clayton became the first Southern [[Ndị Afụrịka ǹkè Amerịka|Afrikan Amerikan]] to host a daily prime time talk show. The show was broadcast on WAGA-TV in Atlanta and was renamed, ''The Xernona Clayton Show''. Clayton joined Turner Broadcasting in 1979 as a producer of documentary specials. In the 1980s, she served as director of public relations for Turner Broadcasting. In 1988, Turner Broadcasting promoted Clayton to corporate [[Vice President of Nigeria|vice president]] for urban affairs, assigning her to direct Turner projects and serve as a liaison between Turner Broadcasting and civic groups in Atlanta and throughout the country.<ref name="stl"/> Clayton retired from Turner Broadcasting in 1997, choosing to call the retirement a "professional transition".<ref name="transition" /> Clayton na-eje ozi na bọọdụ ndị nduzi nke King Center for Non-violent Social Change . <ref name="tribune">{{Cite web|url=http://www.savannahtribune.com/news/2010-02-17/Front_Page/The_Savannah_Tribune_Salutes_Black_History_Month.html|title=The Savannah Tribune Salutes Black History Month &#124; www.savannahtribune.com|publisher=Savannah Tribune|accessdate=January 2, 2013|archivedate=June 25, 2013|archiveurl=https://web.archive.org/web/20130625032624/http://www.savannahtribune.com/news/2010-02-17/Front_Page/The_Savannah_Tribune_Salutes_Black_History_Month.html}}</ref> Ọ rụrụ ọrụ na Board of Review maka Ngalaba Ọrụ nke Georgia. <ref name="board of review">[https://news.google.com/newspapers?id=ITpDAAAAIBAJ&sjid=N60MAAAAIBAJ&pg=1848,1141651&dq=xernona+clayton+brady&hl=en The Albany Herald – Google News Archive Search]</ref> N'afọ 1991, o bipụtara akụkọ ndụ onwe onye, Anọ m na-eme njem oge niile, aha sitere n'ike mmụọ nsọ nke King. Akwụkwọ ahụ lekwasịrị anya na ndụ ya na echiche ya banyere Civil Rights Movement.<ref name="book signing">{{Cite web|url=http://nl.newsbank.com/nl-search/we/Archives?p_product=AT&p_theme=at&p_action=search&p_maxdocs=200&p_topdoc=1&p_text_direct-0=0EB7D0E0803D391E&p_field_direct-0=document_id&p_perpage=10&p_sort=YMD_date:D&s_trackval=GooglePM|title=NewsBank for AJC &#124; www.ajc.com|publisher=Nl.newsbank.com|accessdate=January 2, 2013|archivedate=September 27, 2013|archiveurl=https://web.archive.org/web/20130927121222/http://nl.newsbank.com/nl-search/we/Archives?p_product=AT&p_theme=at&p_action=search&p_maxdocs=200&p_topdoc=1&p_text_direct-0=0EB7D0E0803D391E&p_field_direct-0=document_id&p_perpage=10&p_sort=YMD_date:D&s_trackval=GooglePM}}</ref> N'afọ 1993, Clayton, ya na Mgbasa ozi Turner, mepụtara Trumpet Awards iji sọpụrụ ihe ndị Afrịka Amerịka rụzuru. <ref name="stl"/><ref name="wedding">{{Cite web|author=Published: December 12, 1999|url=https://www.nytimes.com/1999/12/12/style/weddings-paul-sullivan-and-laura-brady.html|title=Paul Sullivan and Laura Brady|work=[[The New York Times]]|date=December 12, 1999|accessdate=January 2, 2013}}</ref> Ọ na-eje ozi dị ka onyeisi oche, onye isi oche, na onye isi oche nke Trumpet Awards Foundation nke e guzobere na ngwụcha afọ 2004. [1] <ref>{{Cite web|author=Crider|first=Mary L.|url=http://www.sfgate.com/news/article/Marshals-Museum-fundraising-passes-10M-mark-4145051.php|title=Marshals Museum fundraising passes $10M mark|publisher=SFGate|date=December 25, 2012|accessdate=January 2, 2013}}</ref> Na mbido afọ 2004, Clayton mepụtaraOruuru obodo mba ụwa bụ Walk of Fame . <ref>[https://news.google.com/newspapers?id=GiAfAAAAIBAJ&sjid=s6cEAAAAIBAJ&pg=6447,2540442&dq=xernona+clayton+international+civil+rights+walk+of+fame&hl=en The Tuscaloosa News – Google News Archive Search]</ref> == Ndụ onwe onye == Clayton bụ onye otu Ebenezer Baptist Church, ebe Dr. [[Martin Luther King, Jr.|Martin Luther King Jr.]] bụ pastọ.<ref name="stl"/> Clayton lụrụ Ed Clayton (onye ya na Dr. King rụkwara ọrụ) <ref name="stl"/> site na 1957 ruo mgbe ọ nwụrụ na 1966. O so dee mbipụta e dezigharịrị nke akụkọ ndụ di ya nwụrụ anwụ nke Martin Luther King Jr. nke akpọrọ The Peaceful Warrior . Mgbe di mbụ ya nwụsịrị, Clayton lụrụ Paul L. Brady, onye Afrika Amerika mbụ a họpụtara dị ka onye ọka ikpe Iwu nchịkwa Federal, <ref>{{Cite web|url=http://www.oshrc.gov/press/r97-2.html|title=Press Release 97-2, Judge Paul L. Brady Retires From Job Safety Commission|publisher=Oshrc.gov|accessdate=January 2, 2013|archivedate=February 15, 2013|archiveurl=https://web.archive.org/web/20130215213545/http://www.oshrc.gov/press/r97-2.html}}</ref> na 1974.<ref name="book signing"/> Brady na Clayton nwere ụmụ abụọ site na alụmdi na nwunye Brady gara aga, Laura na Paul Jr.<ref name="wedding"/> == Nsọpụrụ == TSU sọpụrụ Clayton na Blue and White All-Star Academy Awards na 2005. A gbakwunyere akara ụkwụ Clayton na Oruuru obodo mba ụwa bụ Walk of Fame na 2006. Na Mee 1, 2011, Clayton natara James Weldon Johnson Ihe nrite Mmeri Ndụ site na alaka [[Detroit]] nke National Association for the Advancement of Colored People (NAACP). <ref>{{Cite web|url=http://www.pasadenajournal.com/cover-stories/2564-xernona-clayton-receives-naacp-honor-|archiveurl=https://archive.today/20130131002409/http://www.pasadenajournal.com/cover-stories/2564-xernona-clayton-receives-naacp-honor-|archivedate=January 31, 2013|title=The Pasadena / San Gabrial Valley Journal News – Xernona Clayton Receives NAACP Honor :: African American News from your Black Newspapers The Pasadena / San Gabrial Valley Journal ::|publisher=Pasadenajournal.com|date=April 19, 2011|accessdate=January 2, 2013}}</ref> Ọ natara onyinye Ihe nrite ọrụ obodo site na Spelman College na 2004. Na Septemba 2011, Atlanta City Council gbanwere aha okporo ámá na ogige na Hardy Ivy Park na etiti Atlanta iji sọpụrụ Clayton. <ref>{{Cite web|url=http://www.savannahtribune.com/news/2011-09-28/Community_Events/Atlanta_Honors_Xernona_Clayton_With_a_Street_and_P.html|title=Atlanta Honors Xernona Clayton With a Street and Park Plaza Designation &#124; www.savannahtribune.com|publisher=Savannah Tribune|date=September 28, 2011|accessdate=January 2, 2013|archivedate=June 25, 2013|archiveurl=https://web.archive.org/web/20130625035021/http://www.savannahtribune.com/news/2011-09-28/Community_Events/Atlanta_Honors_Xernona_Clayton_With_a_Street_and_P.html}}</ref> Na njikọ aka na National Newspaper Publishers Association, AFC Ụlọ ọrụ Foundation na enye Xernona Clayton Black Press Scholarship kwa afọ nke ruru $ 10,000 maka nwa akwụkwọ na achụso nzere doctoral na journalism. Ụlọ ọrụ Mattel Toy mepụtara nwa bebi "Xernona Clayton Barbie" iji sọpụrụ ya na 2004. A sọpụrụ Xernona Clayton n'ụwa niile maka ntinye aka ya na mmadụ, nke gụnyere: Ụmụ nwanyị Bronze nke Afọ maka Mmekọrịta Mmadụ, 1969; Nturu ugo Nwanyị Nkwukọrịta Ozi nke Mmeri nke Isi Atlanta nke Ụmụ nwanyị America na Redio na Television, 1984–85; Ihe nrite mmemme ihe onyonyo kacha elu nke Iota Phi Lambda sorority, 1971; ịbụ onye a kpọrọ aha otu n'ime ụmụ nwanyị kacha emetụta Georgia na 1984 na Black Georgian nke afọ 1984; etinyere ya na Nduzi Atlanta, Ụlọ Azụmahịa Atlanta, 1971; akpọrọ Bethune-Tubman Nwanyị nke Afọ Award, Chicago, 1985; akpọrọ Nwanyị nke Afọ site na Black Women Hall of Fame foundation, 1985; Ihe nrite Kizzy 1979; Onyinye enyemaka mmadụ, Hillside International Truth Center, 1986; Nwanyị ojii mbụ nwetara onyinye nturu ugo Trailblazer site n'aka Greater Atlanta Club Business na Nwanyị Ọkachamara; akpọrọ otu n'ime ndị isi 100 Black Business na ndị inyom ọkachamara site na Dollar na Sense Magazine, 1985; ịbụ otu n'ime ndị na-asọpụrụ Atlanta asaa maka ihe nrite Black Achievers site na Equitable, 1986; na-abanye na Academy of Women Achievers site na YWCA, 1986; Onyinye nzikọrịta ozi sitere n’aka OICs nke America, 1986; Onyinye mmụọ nke America nke United States Air Force Recruiting Service, 1987; na ịnata ihe nrite Onye isi ala site na National Conference of Mayors, 1983.<ref>{{Cite news|title=Turner Broadcasting System, Inc.|date=June 1987|work=Biological Sketch of Xernona Clayton}}</ref> N'ụbọchị ụmụ nwanyị mba ụwa n'afọ 2023, Obodo Atlanta kpughere ihe oyiyi Clayton n'ọma ahịa a na akpọkwa ya na West Peachtree Okporo ụzọ. Ebe dị n'etiti obodo Atlanta bụ ihe nnọchianya maka Clayton, ebe ọ bụ na a "chụpụrụ ya na họtel" <ref>{{Cite web|date=2023-03-08|title=Civil rights activist, broadcast pioneer receives statue in downtown Atlanta|url=https://www.wsbtv.com/news/local/atlanta/civil-rights-activist-broadcast-pioneer-receives-statue-downtown-atlanta/5ITTRQRHM5FJBHGJXGJIZ7MTXQ/|accessdate=2023-03-09|work=WSB-TV Channel 2 - Atlanta|language=en}}</ref> n'okporo ámá n'oge Civil Rights Movement. <ref>{{Cite news|author=Suggs|first=Ernie|title=Xernona Clayton statue unveiled in downtown Atlanta plaza|language=English|work=The Atlanta Journal-Constitution|url=https://www.ajc.com/news/xernona-clayton-statue-unveiled-in-downtown-atlanta-plaza/NDS3INIXUFA4BJOHH7KA657KE4/|accessdate=2023-03-09}}</ref> == Akwụkwọ == * {{Cite book|author=Clayton|first=Xernona|title=I've Been Marching All The Time|year=1991|publisher=Longview|isbn=0929264878|url=https://archive.org/details/ivebeenmarchinga00clay}} == Edensibia == {{Reflist|30em}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] [[Òtù:Pages with unreviewed translations]] cop6oys3cj2cfs8wtechwq67jh7bg48 Ịda ogbenye n'Indonesia 0 39944 632551 157705 2026-05-10T23:04:21Z Goodymaraj 21567 /* growthexperiments-addlink-summary-summary:2|0|0 */ 632551 wikitext text/x-wiki [[Usòrò:Poverty_in_Indonesia.jpg|thumb| Oke nke ndị bi na oke ịda ogbenye]] {{Databox}}'''Ịda ogbenye na Indonesia''' bụ okwu juru ebe niile n'agbanyeghị na n'afọ ndị na-adịbeghị anya ọnụ ọgụgụ gọọmentị na-egosi na ọ na-agbada. N'ihi oke ime obodo nke akụkụ Java, Bali, Lombok na akụkụ Sumatra, enwere ike ịkewa ịda ogbenye n'ime obodo na ịda ogbenye obodo. Ogbenye obodo juru ebe niile na ọ bụghị naanị na Jabodetabek kamakwa na Medan na Surabaya . Dị ka agwaetiti na-agbasawanye, àgwà ịda ogbenye na ihe ọ pụtara dịgasị iche iche site n'àgwàetiti gaa n'àgwàetiti na omenala gaa na omenala. Akụkụ Indonesian nke New [[Guinea]] (nke gụnyere ógbè Papua na West Papua ) nwere nsogbu ịda ogbenye siri ike nke onwe ya n'ihi ọnọdụ akụ na ụba, omenala, asụsụ na anụ ahụ nke mere ka ọ dị iche na Indonesia. == Ọnụọgụ == Na February 1999, ihe ruru nde mmadụ 47.97 bụ ndị ogbenye, na-anọchite anya ihe dịka 23% nke ndị bi na mba ahụ. <ref name="bpsmis">{{Cite web |url=http://sumut.bps.go.id/f_brs/Miskin-010807.pdf |title=BPS:Miskin |accessdate=2024-04-01 |archivedate=2013-01-17 |archiveurl=https://web.archive.org/web/20130117093545/http://sumut.bps.go.id/f_brs/Miskin-010807.pdf }}</ref> Otú ọ dị, ọnụ ọgụgụ a ga-eburu n'uche na slide nke rupiah na nsogbu ego Asia . Ka ọ na-erule Julaị 2005, ọnụ ọgụgụ ahụ ebelatala ruo nde 35.10, na-anọchite anya 41.97% nke ọnụ ọgụgụ ndị bi na ya. <ref name="bpsmis" /> Ọnụ ọgụgụ sitere na March 2007 gosiri na nde mmadụ 37.17 nọ n'okpuru ịda ogbenye, na-anọchite anya 20.58% nke ndị mmadụ dum. <ref name="bpsmis" /> Dabere na akụkọ sitere na Asia Development Bank, ndị bi na Indonesia na 2015 nọ na 255.46 nde, 47.2% nke bi n'okpuru ịda ogbenye mba. <ref>Asian Development Bank. (n.d.). ''Poverty in Indonesia''. Retrieved 21 November 2016 from https://www.adb.org/countries/indonesia/poverty</ref> Ahịrị ịda ogbenye mba Indonesia setịpụrụ oriri nke Rp302,735 ($25) kwa ọnwa kwa onye - ihe dị ka cents 82 kwa ụbọchị. <ref>Asian Development Bank. (2015, October). ''Summary of Indonesia's Poverty Analysis''. Retrieved 21, November 2016, from https://www.adb.org/publications/summary-indonesias-poverty-analysis</ref> Enwekwara ọdịiche dị na mbido 2014, ebe 23.8% nke ndị bi n'ime ime obodo bụ ndị ogbenye ebe ndị obodo mepere emepe nwere 16.2%. Nke a sitere na ọrụ adịghị arụpụta ihe dị na mba ahụ na ngalaba ọrụ ugbo na obere ọrụ. Na Septemba 2017, ọnụ ọgụgụ ịda ogbenye Indonesia guzoro na 10.12%, yana ihe dị ka nde mmadụ 26.58 bi n'okpuru ahịrị ịda ogbenye. Dị ka nke Septemba 2018, ọnụ ọgụgụ ịda ogbenye guzoro na 9.66% (ihe dị ka nde mmadụ 25), nke kacha nta edekọ. <ref>{{Cite web|url=https://www.thejakartapost.com/academia/2019/08/20/its-okay-to-be-poor-why-fighting-poverty-remains-challenging-in-indonesia.html|title='It's okay to be poor': Why fighting poverty remains challenging in Indonesia}}</ref> Site na oria ojoo COVID-19 kpatara ndakpọ akụ na ụba, Statistics Indonesia kọrọ nde Indonesian 1.63 dara ịda ogbenye na Machị 2020, na-ebuli ọnụ ọgụgụ ịda ogbenye na nde mmadụ 26.42. Gọọmentị tụrụ anya na ọnụego ịda ogbenye ga-eru 10.60% (nde 28) na njedebe nke afọ ka ọrịa na-efe efe na-aga n'ihu na-ebute ndị ogbenye n'ofe Indonesia. <ref>{{Cite web|title=Poverty rate rises in March as pandemic hits vulnerable communities|url=https://www.thejakartapost.com/news/2020/07/15/poverty-rate-rises-in-march-as-pandemic-hits-vulnerable-communities.html|accessdate=2020-10-12|work=The Jakarta Post|language=en}}</ref> == Ịda ogbenye na okpukperechi == Indonesia nwere ọnụ ọgụgụ [[Ndi áláküba|ndị Alakụba]] kasị ukwuu n'ụwa, nke dị ihe dị ka nde mmadụ 227, karịa Pakistan na India, na nde mmadụ 204 na nde 189, n'otu n'otu. <ref>{{Cite web|author=Nag|first=Oishimaya Sen|date=8 March 2019|title=Muslim Population By Country|url=https://www.worldatlas.com/articles/countries-with-the-largest-muslim-populations.html|accessdate=18 October 2021|work=World Atlas}}</ref> Gọọmenti Indonesia malitere ikwu okwu banyere ịda ogbenye n'afọ 1994 n'ihi ịkwaga ndị bi n'ime obodo n'ime obodo na-atụ anya ohere ka mma na 1970s na 1980s. <ref name=":02">{{Cite journal|author=Thornton|first=Alec|date=2012-08-01|title=Givers and governance: the potential of faith-based development in the Asia Pacific|url=https://doi.org/10.1080/09614524.2012.685864|journal=Development in Practice|volume=22|issue=5–6|pages=779–791|doi=10.1080/09614524.2012.685864|issn=0961-4524}}</ref> Ahaghị nhata n'etiti ọha na eze dị adị wee mee ka ndị ọka mmụta akụ na ụba Alakụba chepụta ụzọ ọgbara ọhụrụ nke ịnakọta onyinye nke ndị otu nzuzo na-agba dịka ụkpụrụ [[Àlakụ̀ba|Islam]] siri dị. <ref name=":02" /> Na Islam, zakat bụ ụdị inye ihe ebe onye Alakụba ma ọ bụ ụlọ ọrụ azụmahịa na-enye ndị kwesịrị ekwesị ọla edo, ọlaọcha, ihe onwunwe na ihe ndị ọzọ, dịka Iwu Alakụba siri dị. <ref>{{Cite web|title=UU No. 23 Tahun 2011 tentang Pengelolaan Zakat [JDIH BPK RI]|url=https://peraturan.bpk.go.id/Home/Details/39267/uu-no-23-tahun-2011|accessdate=2021-10-19|work=peraturan.bpk.go.id}}</ref> Zakat bụ otu n'ime ọrụ ndị Alakụba nwere ike ime ya ma nwee ike ibelata ịda ogbenye na enweghị ahaghị nhata nke ọha . <ref name=":1">{{Cite journal|author=Khasandy|first=Elleriz Aisha|date=2019-01-05|title=The Influence of Zakat on Economic Growth and Welfare Society in Indonesia|url=http://ojs.ijbe-research.com/index.php/IJBE/article/view/89|journal=Integrated Journal of Business and Economics|language=en|volume=3|issue=1|pages=65–79|doi=10.33019/ijbe.v3i1.89|issn=2549-3280}}</ref> Ndị ọzọ na-abụghị ntọala onwe ndị na-anakọta ma na-ekesa zakat, Indonesia ewepụtala National Amil Zakat Agency [ id ] (BAZNAS) dị ka otu nzukọ na-anakọta ma na-ekesa zakat na mba na nzaghachi maka nnukwu ikike zakat nke obodo a nwere ọnụ ọgụgụ ndị Alakụba kacha ukwuu n'ụwa. <ref name=":1" /> Ka o sina dị, ọmụmụ nke Khasandy na Badrudin mere na 2019 rụrụ ụka na BAZNAS nwere ike ijikwa 1% nke zakat a tụrụ anya nke bụ Rp217 trillion. <ref name=":1" /> N'afọ 1999, gọọmentị Indonesia nyere iwu gbasara njikwa zakat, nke kwuru na zakat dị ka ebe nwere ike isi nweta ego iji kwado ọdịmma ọha na eze mkpa ka ndị obodo (ntọala nzuzo) na gọọmenti jikwaa ya n'ụzọ ọkachamara na nke ọma. <ref name=":2">{{Cite web|title=UU No. 38 Tahun 1999 tentang Pengelolaan Zakat [JDIH BPK RI]|url=https://peraturan.bpk.go.id/Home/Details/45359/uu-no-38-tahun-1999|accessdate=2021-12-06|work=peraturan.bpk.go.id}}</ref> Ya mere, gọọmenti nwere ọrụ inye nchebe, nduzi na ọrụ nye ndị na-enye zakat na ndị nnata na ndị njikwa zakat. <ref name=":2" /> Ruo ugbu a, a na-emejuputa mmemme dị iche iche iji belata ịda ogbenye gọọmentị, n'etiti ndị ọzọ, Nchekwa ọdịmma ezinụlọ (Takesra) na Ebe E Si Nweta Azụmaahịa ọdịmma ezinụlọ (Kukesra) na oge Suharto (1970-1998), Mmemme kpụ ọkụ n'ọnụ na BJ Habibie oge (1998). -1999), Ọrụ ahụike na agụmakwụkwọ maka ndị ogbenye na oge Abdurrahman Wahid (1999-2001), Eletriki dị ọnụ ala maka ezinụlọ dara ogbenye na oge Megawati Sukarnoputri (2001-2014), Mmemme Nnyefe Ego (BLT) na oge Susilo Bambang Yudhoyono (2004-2014) na Enyemaka Nri Na-abụghị Ego (BPNT) na oge Joko Widodo (2014-2019). <ref>{{Cite web|date=2018-10-25|title=Mengintip program pengentasan kemiskinan sejak era Presiden Soeharto hingga Jokowi|url=https://www.merdeka.com/uang/mengintip-program-pengentasan-kemiskinan-sejak-era-presiden-soeharto-hingga-jokowi.html|accessdate=2021-12-06|work=merdeka.com|language=en}}</ref> Òtù ndị dabeere n'okwukwe (FBO), dị ka BAZNAS, nwere ike ịbụ ụzọ nwere ike isi belata ịda ogbenye na Indonesia. Ịdị adị nke FBOs na-ekere òkè dị mkpa n'inye ọrụ ọdịmma, ma ọ bụghị mgbe niile na-enwe mmetụta dị mma na ụfọdụ obodo. <ref>{{Cite journal|author=Schweiger|first=Gottfried|date=2019-06-11|title=Religion and poverty|journal=Palgrave Communications|language=en|volume=5|issue=1|pages=1–3|doi=10.1057/s41599-019-0272-3|issn=2055-1045}}</ref> A na-eme mmemme ọrụ ọdịmma dị ka agụmakwụkwọ na ahụike site n'aka [[Onye Kraịst|Ndị Kraịst]] na ndị Katọlik bụ obere okpukperechi na Indonesia. <ref name=":02"/> Otú ọ dị, a naghị emekarị ihe omume ndị a n'ọ̀tụ̀tụ̀ buru ibu n'ihi enweghị mmasị ka a kọwahie ya dị ka mgbalị iji tọghata ndị na-abụghị Ndị Kraịst gaa n'Iso Ụzọ Kraịst. <ref name=":02" /> Enweghị nkwado dị n'etiti gọọmentị na FBO bụkwa otu n'ime ihe na-eme mmemme n'etiti FBO na gọọmentị. <ref name=":02" /> Na mgbakwunye, ịdị adị nke esemokwu na-emegide Ndị Kraịst na Indonesia na-emekwa ka ọ na-esiwanye ike ịmalite imekọ ihe ọnụ n'etiti FBOs okpukperechi na ibelata ịda ogbenye. <ref name=":02" /> == Hụkwa == * Ndepụta ógbè Indonesian site na ọnụego ịda ogbenye == Edensibia == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * [https://www.economist.com/news/finance-and-economics/21601550-poor-are-benefiting-relatively-little-indonesias-growth-muted-music Ndị ogbenye na-erite uru dị nta na uto Indonesia] * [http://opinion.inquirer.net/78399/third-poorest-in-southeast-asia Nke atọ kacha daa ogbenye na Ndịda Ọwụwa Anyanwụ Eshia?] * [http://www.thejakartapost.com/news/2012/02/13/beyond-statistics-poverty.html E wezụga ọnụ ọgụgụ nke ịda ogbenye] h4ca8k9e2tj4suyts54i9j8uizwr3gm Hopeworks 'N Camden 0 40672 632560 163673 2026-05-10T23:07:05Z Goodymaraj 21567 /* growthexperiments-addlink-summary-summary:2|0|0 */ 632560 wikitext text/x-wiki {{Databox}}  '''Hopeworks 'N Camden''' bụ ọgbakọ anaghị akwụ ụgwọ hibere na 2000 na Camden, [[Nú Jezị|New Jersey]], [[Njikọ̀taọ̀hà|United States]], iji nyere ndị na-eto eto nọ n'obodo ahụ dị afọ 14–25 aka ịlaghachi n'ụlọ akwụkwọ wee nweta ọrụ. Ndị nkuzi mmemme a na-eduzi ụmụ akwụkwọ sekọndrị, yana ndị ntorobịa na-anọghị akwụkwọ, ma na-enye nkuzi na mmepe webụsaịtị, maapụ usoro ozi mpaghara na nchịkwa. <ref name="news">{{Cite web|url=http://www.bizjournals.com/philadelphia/news/2015/06/03/camden-youth-group-nonprofit-gets-new-leader.html|title=Hopeworks 'N Camden names new executive director|author=Kenneth Hilario|date=3 June 2015|work=Philadelphia Business Journal}}</ref> Ọzọkwa, Hopeworks Youth Healing Team na-enye ọzụzụ na ndụmọdụ maka ụlọ akwụkwọ na ndị anaghị akwụ ụgwọ maka ịrụ ọrụ na ndị ntorobịa na ndị okenye nwere nsogbu. </link><sup class="noprint Inline-Template Template-Fact" style="white-space:nowrap;">&#x5B; ''[[wikipedia:Tinye edensibịa|<span title="This claim needs references to reliable sources. (June 2018)">a chọrọ nkọwa</span>]]'' &#x5D;</sup> == Akụkọ ihe mere eme == Ndị otu ụka atọ dị n'ebe ugwu Camden, bụ otu n'ime mpaghara mpụ kachasị na United States malitere na 1999 mmemme Hopeworks. <ref>[http://www.neighborhoodscout.com/nj/camden/crime "Camden NJ crime rates and statistics - NeighborhoodScout"].</ref> Echiche mbụ bụ inye ndị kwụsịrị ụlọ akwụkwọ sekọndrị ọzụzụ. Site na onyinye mmalite sitere na Campbell Soup Company na Society of Jesus, Hopeworks malitere ịrụ ọrụ na ndị mbụ na-azụ ọzụzụ na March 2000, wee malite azụmahịa nhazi ebe nrụọrụ weebụ na-abaghị uru. <ref>{{Cite web|date=2016-01-21|title=Meet Hopeworks: the Camden nonprofit offering GIS and web development training to youth|url=https://www.azavea.com/blog/2016/01/21/meet-hopeworks-the-camden-nonprofit-offering-gis-and-web-development-training-to-youth/|accessdate=2021-04-08|work=Azavea|language=en-US}}</ref> Na 2012, n'etiti ọnụ ọgụgụ nkwụsị dị elu na mmemme ahụ, Hopeworks ghọrọ ụlọ ọrụ Sanctuary kwadoro nke nwere usoro "trauma", nke mere ka ọnụ ọgụgụ njide ahụ dịkwuo mma. Hopeworks esorola ndị ọzọ nọ na Camden kerịta nkuzi a, na-ebute ndị na-ekwu okwu mba maka nzụkọ trauma. Ndị nnọchi anya sitere na opekata mpe otu iri na abuo na-ezukọ mgbe niile iji kparịta nlekọta ndị metụtara trauma, gụnyere ndị uwe ojii Camden County na ndị Camden Coalition of Healthcare Providers. <ref name="cour">[http://www.courierpostonline.com/story/news/local/south-jersey/2015/06/08/hopeworks-founder-leaving/28708729 "Hopeworks' founder leaves"]. ''Courier-Post''. 8 June 2015.</ref> == Mmemme == Usoro ọzụzụ ụbọchị ahụ na-enye ọzụzụ teknụzụ na ohere ọrụ nye ndị ntorobịa na-anọghị n'ụlọ akwụkwọ. Ọ na-enye ọzụzụ n'ichepụta webụ na GIS, yana enyemaka ịgụ akwụkwọ na ndụmọdụ onwe onye (nke a maara dị ka "usoro") nke ndị ahịa niile na-esonye ga-esonye. Mgbe ọnwa atọ gachara, ọtụtụ ndị sonyere nwere nkà ịrụ ọrụ maka Hopeworks na ịnakwere na nkuzi mahadum ntinye ọkwa. <ref name="ncr">[http://ncronline.org/news/place-breaks-poverty-cycle "A place that breaks the poverty cycle"].</ref> Ha nwere ike ịga n'ihu na-arụ ọrụ na ọzụzụ na Hopeworks ma ọ bụrụhaala na ha na-aga n'ihu na agụmakwụkwọ mahadum ha. <ref>[https://nextcity.org/daily/entry/camden-hopeworks-job-training-program "Jobs Program Adds Hope and Healing to Tech Training"].</ref> Na mmechi nke ọzụzụ, a na-akpọ ndị na-azụ ọzụzụ ka ha sonye na Hopeworks Corporate Internship Programme, nke na-enye obere oge, ụgwọ ọrụ na ụlọ ọrụ na ụlọ ọrụ mpaghara. == Ihe nrite == Mmemme nkuzi nke Hopework enyerela ihe fọrọ nke nta ka ọ bụrụ ndị ntorobịa Camden 3,000 nweta nzere ụlọ akwụkwọ sekọndrị, na 200 agaala kọleji. <ref>[http://www.phillyvoice.com/hopeworks-kevin-shelly "For 16 years, Jesuit priest has given Camden youth a reason to hope"]. ''PhillyVoice''.</ref> Na 2015 Hopeworks ka akpọrọ Non-Erite of the Year site na nnukwu ụlọ ahịa azụmaahịa Philadelphia. <ref>{{Cite web|url=http://www.greaterphilachamber.com/ea|title=Greater Philadelphia Chamber of Commerce - 34th Annual Excellence Awards|publisher=|accessdate=2024-04-05|archivedate=2016-09-16|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160916015703/http://www.greaterphilachamber.com/ea}}</ref> == Edensibia == {{Reflist|2}} l4fydwb9k2r96m58csb0w3glcxvsdnk Adel Abdessemed 0 44512 632550 516241 2026-05-10T23:04:04Z Goodymaraj 21567 /* growthexperiments-addlink-summary-summary:3|0|0 */ 632550 wikitext text/x-wiki  {{Reflist|refs=<ref name=common>[https://web.archive.org/web/20211025095101/https://thecommonguild.org.uk/programme/exhibition/trust-me Exhibition: Abdel Abdessemed, 'Trust Me', 11 April – 7 June 2008]. Glasgow: The Common Good.</ref> <ref name=mit>[https://web.archive.org/web/20160423124749/https://listart.mit.edu/exhibitions/adel-abdessemed-situation-and-practice Adel Abdessemed: Situation and Practice: October 11, 2008 - January 4, 2009]. MIT List Visual Arts Center. Massachusetts Institute of Technology. Accessed April 2017</ref> <ref name=nyt>[s.n.] (5 March 1994). [https://www.nytimes.com/1994/03/06/world/algerian-teacher-and-son-killed-at-school.html Algerian Teacher and Son Killed At School]. ''The New York Times''. Accessed April 2017.</ref>}} [[Usòrò:AA porttrait.jpg|thumb|AA porttrait]] '''Adel Abdessemed''' (amụrụ n'afọ otu puku narị itoolu iri asaa na otu) bụ onye Algeria-French na-ese ihe n'oge a. Ọ rụrụ ọrụ na mgbasa ozi dịgasị iche iche, gụnyere ihe nkiri esere ese, ntinye, arụmọrụ, ihe ọkpụkpụ na vidiyo. Ụfọdụ n'ime ọrụ ya metụtara isiokwu nke ime ihe ike n'ụwa.{{R|mit}} == Akụkọ ndụ == A mụrụ Abdessemed na 1971 na Constantine, n'ebe ọwụwa anyanwụ Ọjiria, n'ezinụlọ Chaoui Berber. Ọ tolitere n'ógbè Ùgwù Aurès, wee gaa École régionale des beaux-arts na Batna . {{R|mit}} Ọ gụrụ akwụkwọ na École supérieure des beaux-arts [fr] na Algiers . [1] Ọ hapụrụ n'afọ otu puku narị itoolu iri itoolu na anọ.[1] N'etiti afọ 1994 na 1999, Abdessemed gara École nationale supérieure des beaux-arts na Lyon, n'ebe ọwụwa anyanwụ etiti Fransi. Ọ biri ma rụọ ọrụ na Cité internationale des arts na Paris. N'afọ puku abụọ ruo puku abụọ na otu ọ bụ Onye na-ese ihe na P.S.1 na New York. Mgbe ọ nọrọ oge ụfọdụ na Berlin, ọ laghachiri na 2004 na Paris.{{R|mit}} Ọ bụkwa nwa amaala Fransi.{{R|common}} O zutere nwunye ya n'ụlọ mmanya dị na Lyon a na-akpọ L'Antidote n'etiti afọ ndị 1990, ihe omume a na-anọchite anya ya na obere ihe ngosi nke ebe ahụ na windo na ngosi na MAC na Lyon. == Ọrụ == Ọ bụrụ na ọdịda nke igwe ahụ na nnukwu agha mbụ na mmalite nke narị afọ nke iri abụọ nyere aka n'ụzọ dị nka n'ịmepụta nka nke na-akpali akpali na mberede ma sie ike ile anya, nnweta nke ihe oyiyi sitere n'ihu agha na 1990s mere ka otu usoro ahụ ghara ikwe omume. E nwere obere ihe n'ịgbalị ịlụso obi ọjọọ ọgụ site n'ịkatọ ya site na usoro nkwupụta ma ọ bụ ihe osise. Adel Abdessemed kwuru banyere ọrụ ya na-eche na ọrụ m dị mma n'ezie. Ụwa bụ ime ihe ike - ọ bụghị ime ihe.<ref>[https://wildegallery.ch/artists/adel-abdessemed/ Abdel Abdessemed]</ref> Ụdị ihe oyiyi Abdessemed dị iche iche nke ihe oyiyi ndị a ma ama, dị ka Phan Thị Kim Phúc dị afọ itoolu (nke a na-akpọ 'Nwa nwanyị Napalm') na-agba ọsọ gba ọtọ site na mgbawa n'oge Agha Vietnam na 1972 ma ọ bụ onye egwuregwu bọọlụ French Zinedine Zidane na-eti Marco Materazzi isi n'oge 2006 FIFA World Cup Final (Headbutt) bụ naanị ihe atụ abụọ nke otu ngwa ngwa nke oge ndị dị otú ahụ si enweta ihe ọhụrụ mgbe ha siri ike n'ụdị e mere iji mee ka ha ka ha sie ike. Ọbụna n'oge ndị ahụ mgbe mmekọrịta dị n'etiti isiokwu na nsụgharị dị ntakịrị, dịka ọmụmaatụ na njikọta nke otu ihe osise nke Antonio Canova bụ Mara mma na ndị na-arụsi ọrụ ike, ndị na-eme ihe ike egosiri na ''Sham'', nsonaazụ ahụ yiri ka ọ gaghị agbanwe. Nke a abụghị ihe nnọchianya nkịtị nke eziokwu, kama ọ bụ mmelite nke ihe oyiyi na nka nke na-ewere ọnọdụ.<ref>{{Cite book|title=Adel Abdessemed, L'Antidote|publisher=Editions Beaux-Arts|year=2018|isbn=979-1-02040-423-7}}</ref> A maara Adel Abdessemed dị ka onye nwere ụzọ pụrụ iche isi chịa ọchị. Mgbe ọ na-amụ nka na Ọjiria, otu n'ime ndị prọfesọ ya kọwara ya 'Ochi ekwensu'.<ref>[https://www.crash.fr/a-meeting-with-adel-abdessemed/ A meeting with Adel Abdessemed], Lise Géhenneux; Crash Magazine, 14 August 2018.</ref> == Ihe ngosi == === Ihe ngosi onwe onye === * 2018: ** ''Otchi Chiornie'', Mac's Grand-Hornu, Belgium ** ''Ọgwụ mgbochi'', MAC Lyon, Lyon, France ** Ihe mgbu nke ndị [[Belgium]], Dvir Gallery, Brussels, Belgium * 2017: Agha, Ebe ngosi nka eserese, Montreal, Canada * 2016 ** ndọrọ ndọrọ ọchịchị nke eserese, Cahiers d'Art, Paris, France ** Elu ụlọ, Chọọchị Célestins, Ememme Avignon, Fransi ** ''Bristow'', nke Bold Tendencies CIC nyere iwu, [[London]], Mba Unaited * 2015 : ** Site n'Ebe A ruo Ebighị Ebi, Venus N'elu Los Angeles, Los Angeles, US <ref>{{Cite web|title=Adel Abdessemed - From Here to Eternity - Exhibitions - Venus Over Manhattan|url=https://www.venusovermanhattan.com/exhibitions/adel-abdessemed|accessdate=2023-01-18|work=www.venusovermanhattan.com|language=en}}</ref> ** ''Anyaụfụ: Mmekọrịta ya na Jean Nouvel'', Musée de Vence, Vence, France ** ''Obí Eze'', CAC, Malaga, Spain ** Soldaten, Christine König Galleria, Vienna, Austria ** Mmeghe nke Archives, Video Bureau, Beijing, China * 2014: ** Ekele, Blondeau & Cie, Geneva, Switzerland ** ''Nnụnụ'', Spatiu Intact, Cluj-Napoca, Romania ** ''Nwa m'', Dvir Gallery, Tel Aviv, Israel ** Solo, Galerie Yvon Lambert, Paris, Fransi * 2013: ** Igbe jọgburu onwe ya, David Zwirner, London, [[Obodoézè Nà Ofú|United Kingdom]]<ref>{{Cite web|title=Adel Abdessemed: Le Vase abominable|url=http://www.davidzwirner.com/exhibition/adel-abdessemed-london/|accessdate=2022-10-31|work=|language=en|archivedate=2017-01-28|archiveurl=https://web.archive.org/web/20170128204952/http://www.davidzwirner.com/exhibition/adel-abdessemed-london/}}</ref> ** Oge ọlaedo, Mathaf: Arab Ebe ngosi nka ọge ugbua, Doha, Qatar.<ref>{{Cite web|title=Adel Abdessemed : L'âge d'or|url=https://www.artsy.net/show/mathaf-arab-museum-of-modern-art-adel-abdessemed-lage-dor|accessdate=2022-10-31|work=Artsy|language=en}}</ref> * 2012: ** Anaghị m ọcha, Centre Georges-Pompidou, Paris, Fransi ** ''Ònye Na-atụ Nnukwu Ọjọ Ọbọgwụ Ụjọ?'', David Zwirner, New York, US ** Ihe ngosi: Adel Abdessemed, Musée Unterlinden, Colmar, France. * 2011: ''NU'', Dvir Gallery, Tel-Aviv, Israel * 2010: Silent Warriors, ntọala Parasol Unit maka nka nke oge a, London, United Kingdom. * 2009: ** Le ''Ali di dio'', Fondazione Sandretto Rebaudengo, Turin, Italy. ** ''RIO'', David Zwirner, New York, US * 2008: ** ''Ọnọdụ na Omume'', MIT List Visual Arts Center, Cambridge, US. ** ''Atụkwasị m obi'', The Common Guild, Glasgow, Scotland. ** ''Atụkwasịghị M obi'', Walter na McBean Galleries, Institutu nka, San Francisco US. ** Drawing for Human Park, Le Magasin - gburugburu mba maka nka ugbua, Fransi. * 2007: Ndụ ma ọbu onwu, PS 1 Ebe nka ugbua, Long Island City, New York, US. * 2006: Mee nnagide efu, La Criée, ebe nka nke oge a, Rennes na Fonds régional d'art contemporain d'Île-de-France-Le Plateau, Paris, France. * 2004: ''Citron na mmiri ara ehi'', Ebe ngosi nka ọhụrụ na oge ugbua nke Geneva, Geneva, Switzerland. ** ''Habibi'', Ebe Ọchịchị nke Ihe Osise nke Oge A Champagne-Ardenne, Reims, France. * 2003: ** ''N'abalị'', Galleria Laura Pecci, Milan, Ịtali ** Quarta Estacio Benifallet-Vassivière, mba Ebe maka nka na mma ala nke Island nke Vassivière, Fransi * 2002: Adel Abdessemed, institutu nka a na ahụ n'anya, Mahadum Wisconsin-Milwaukee, Milwaukee, WI, US * 2001: ** Adel Abdessemed, Galleria Laura Pecci, Milan, Ịtali ** Adel Abdessemed, Project Room, Kunsthalle Bern, Bern, Switzerland === Mmekọrịta pụrụ iche === * 2015: Nlaghachi na Berratham, Ballet Preljocaj, choreography na staging: Angelin Preljo caj, ederede: Laurent Mauvignier, scenography: Adel Abdessemed, Cour d'honneur du Palais des papes, emume d'Avignon, Fransi. === Ihe ngosi ìgwè === * 2018: ''Echigo Tsumari Triennale,'' Japan. * 2017: ** ''Urban Glass Brooklyn'', New York, US. ** Istanbul Biennial.nke iri na ise, [[Turkéy|Turkey]]. ** ''Oku-Noto Triennale'', Suzu, Japan. ** ''Ọnwa Foto'', Montreal, Canada. ** ''Pallaksh Pallaksh (Amaghị m ebe m na-aga) '', Dvir Galari, Tel Aviv, Izrel. ** Ụwa ezughi ike: Triennale de Milan, Nicola Trussardi Foundation, Milan, Italy. * 2016: ** Ncheta afọ iri atọ Alfonso Artiaco Galari, Naples, Italy. ** Ọgwụgwụ nke Ụwa, Centro Pecci, Prato, Ịtali. ** Miracle Marathon, Serpentine Galleries, ebe obibi nke abụọ, London, Mba Unaited ** '': Na-agba egwú n'onwe m. Selbstporträt und Selbsterfindung. Werke aus der Sammlung Pinault.'' Ebe ngosi ihe mgbe ochie Folkwang, Essen, Germany. ** Mmadụ ọhụrụ, Moderna Museet, [[Stockholm]], Sweden. ** ''Cher (e) enyi (e) s. Nkọwa ọhụrụ nke ihe ndị e chịkọtara n'oge a Ịsọpụrụ ndị nyere onyinye'', Mbà ebe ngosi nka ọhụrụ - Centre Pompidou, Paris, France. ** ''Cheta oge a,'' Centre d'art Le Lait, Albi, Fransi. ** ''Ego, Ezi na Ihe Ọjọọ: Akụkọ Ihe Mere Eme nke Akụnụba'', Staatliche Kunsthalle Baden-Baden na mmekorita ya na Casino, Baden- Baden, Germany. ** ''Ime anwansi na Macht. Von fliegenden Teppichen und Drohnen'', MARTa Herford, Germany. ** ''Site na Warhol ruo Basquiat Ihe osise ndị magburu onwe ha nke nchịkọta Lambert'', Musée de Vence - Fondation Émile Hugues, Vence, France. ** Je Tu Il Elle, Dvir Galari, Brussels, Belgium. ** Mee ya na Arabic, Sharjah Ntọala nka Bait Al Shamsi, United Arab Emirates. * 2015: ** Nlaghachi n'ime oghere - Ihe osise na-egbochi mgbukpọ agbụrụ, Musées de Belfort, Fransi. ** Ihe osise: Ngwụcha ọkara, S.M.A.K. Ebe ngosi nka ugbua , Gent, Belgium. ** ''Ọ dị mkpa.MANIA'', Grand Palais, Paris, Fransi. ** Onye ohi, Riga Art Space, Riga, Latvia. ** Patrice Chéreau / Ebe ngosi ihe mgbe ochie, Nchịkọta Lambert, Avignon, Fransi. ** ''56th Venice Biennial''. * 2014: ** ''Banyere Obodo'', Ikon na mmekorita ya na Hippodrome Plus, Birmingham Hippodrome, Birmingham, Mba Unaited. ** Ọchịchọ maka nnwere onwe, nka na Europe kemgbe 1945, MOCAK Ebe ngosi nka ugbua na Kraków, Kraków. * Narcisse, onyinyo n'ime ebili mmiri, Fondation François Schneider, Wattwiller, France. ** Milch / Lait / Latte, Valais Ene ngosi nka, Sion, Switzerland. ** ''Emere ya site na... Ihe ndị Brasileiros mere'', Obodo Matarazzo, São Paulo, Brazil. ** Nnukwu, Ebe ngosi Beelden Aan Zee, The Hague, Holland. ** Ụbọchị nnwere onwe Utopia, Ebe ngosi nka ugbua nile, Seoul, Ndida Korea ** [Ihe e dere n'ala ala peeji] ** ''N'etiti oge, onye na-ese ihe na-akọ akụkọ'', Chengdu MOCA Ebe ngosi nka ugbua, Chengdu, China. ** ''Akụkọ ifo / Akụkọ ihe mere eme: Yuz nchịkọta nka ugbua'', be ngosi nka Yuz, Shanghai, China. ** Ravaged, nks na odibendi na oge nke con ict, Museum Leuven, Leuven, Belgium. ** Lampedusa: Ihe osise nke Adel Abdessemed & Ihe osise ochie, Saint Honoré I chọta maka nka, Paris, Fransi. ** ''Egwuregwu bọọlụ: Egwuregwu mara mma'', Ebe ngosi nke nka Los Angeles County, Los Angeles, US. * 2013: Prima Materia, François Pinault Foundation, Venice, Italy. * 2012: ** La Triennale, Intense Proximité, Paris, Fransi. ** ''Mgbawa! Ihe osise Dị ka Ihe Omume'', Moderna Museet, Stockholm, Sweden. * 2011: ihu bu ikweta, KW Institutu Maka nka ugbua, Berlin, Germany. * 2010: Triennale Aichi, Nagoya, Japan. * 2009: ** 10th Havana Biennial, Cuba. ** ''Map nke Studio; Ndị na-ese ihe site na François Pinault Foundation'', Palazzo Grassi na Punta della Dogana, Venice, Italy. ** ''Mgbasa ozi kwụsịrị'', Nka ọhụrụ Oxford, Mba United. * 2008: ** Ihe ndị dị nsọ, Centre Pompidou, Paris, France. ** Gwangju Biennale nke asaa. ** ''Ụgbọelu Paris'', Centre Pompidou, Paris, France. ** 52nd Venice Biennale, Italy. * 2006: 27th São Paulo Biennial, Brazil. * 2003: 49th Venice Biennale, Italy. * 2001: Yokohama Triennale, Japan. * 2000: Manifesta 3, Ljubljana, [[Slovenia]]. == Nchịkọta == * Ebe Ngosi Ihe Ochie nke Obodo Paris, Fransi * Ebe ndebe ihe ochie nke oge a Georges-Pompidou, Paris, Fransi * Ebe a na-edebe ihe osise nke oge a, Champagne-Ardennes, Reims, Fransi * Nchịkọta Budi Tek, Shanghai, China * Ntọala François Pinault, Venice, Ịtali * Ebe Ngosi Ihe Ochie nke Oge A, Geneva, Switzerland == Akwụkwọ == === Ndepụta === * ''Adel Abdessemed: Otchi Tchiornie / Antidote.'' Lyon, Musée d'Art Contemporain, 2018. Ihe odide nke Eric de Chassey, Denis Gielen, Donatien Grau, Mark Nash, Paul Ardenne, Kamel Daoud, Thierry Raspail, Michele Robecchi na Octavio Zaya. * ''Adel Abdessemed: Agha.'' [Ihe e dere n'ala ala peeji] Ihe odide nke Nathalie Bondil na Vincent Lavoie. * ''Adel Abdessemed: Bristow'', nke Hannah Barry bipụtara, Donatien Grau, Hans Ulrich Obrist, London, 2016 * ''Adel Abdessemed: Ọrụ 1988-2015 '', Okwu mbido nke Pier Luigi Tazzi. Okwu mbido nke Schwed. Ihe odide nke Hans Belting, Giovanni Careri, Julia Kristeva, Tom McDonough, Hans Ulrich Obrist, Jacques Rancière, na ndị ọzọ Koenig Books, London, 2016 * [Ihe e dere n'ala ala peeji] Ihe odide nke Hans Belting, Emanuele Coccia, Elisabeth de Fontenay, Julia Kristeva, Tom McDonough, Philippe-Alain Michaud, Hans Ulrich Obrist, Jacques Rancière, Shva Salhoov * ''Adel Abdessemed. Anyaụfụ - mkpakọrịta ya na Jean Nouvel''[Ihe e dere n'ala ala peeji] Akwụkwọ ozi dị n'etiti Jean Nouvel na Adel Abdessemed. * ''Adel Abdessemed. Site n'Ebe A ruo Ebighị Ebi.'' [Ihe e dere n'ala ala peeji] Ihe odide nke Francesco Bonami. * ''Adel Abdessemed. Ihe osise'' [Ihe e dere n'ala ala peeji] Ihe odide nke Jean-Jacques Aillagon. * ''Adel Abdessemed. Obí eze'' [Ihe e dere n'ala ala peeji] Ihe odide nke Fernando Francés na Alberto Ruiz Samaniego. * ''Adel Abdessemed. Naanị ya.''[Ihe e dere n'ala ala peeji] Akwụkwọ ozi sitere n'aka Hélène Cixous degaara Adel Abdessemed. * ''Adel Abdessemed. Nwa m'' [Ihe e dere n'ala ala peeji] Ihe odide nke Shva Saloon. * ''Adel Abdessemed. Oge Ọgaranya.'' Doha, Mathaf: Arab Museum of Modern Art / Silvana Editoriale, 2013. Ihe odide nke Abdellah Taïa, Pier Luigi Tazzi, Angela Mengoni na ajụjụ ọnụ ya na Hans Ulrich Obrist. * ''Adel Abdessemed Anaghị m ọcha.'' [Ihe e dere n'ala ala peeji] Okwu mmalite nke Alfred Pacquement. Ihe odide nke Emmanuel Alloa, Patricia Falguières, Pamela M. Lee, Tom McDonough na Philippe-Alain Michaud. * ''Adel Abdessemed, ọnwụ ma obu ndu.'' New York, 2008. Onyinye nke Alanna Heiss na Neville Wakefield. * ''Adel Abdessemed, Les ai PS1 MoMA, les de dieu / Le ali di dio.'' Turin, Fondazione Sandretto Re Rebaudengo, 2009. Onyinye nke Francesco Bonami, Edi Muka na Massimiliano Gioni. * ''Adel Abdessemed, Ọnọdụ na Omume.'' [Ihe e dere n'ala ala peeji] Onyinye site na Jane Farver, Tom McDonough, na [[Noam Chomsky]]. * ''Adel Abdessemed.'' Zürich, JRP Ringier, 2010, ederede nke Larys Frogier.<small> ( )  </small> * [Ihe e dere n'ala ala peeji] Onyinye site na Ziba Ardalan, Gilanne Tawadros na Guy Tortosa. * ''Ihe ịchọ mma'' [Ihe e dere n'ala ala peeji] Onyinye nke François Pinault, Jean-Jacques Aillagon, Frédérique Goerig-Hergott, Eric de Chassey na Giovanni Careri * ''Adel Abdessemed Anaghị m ọcha.'' [Ihe e dere n'ala ala peeji] Onyinye site na Philippe-Alain Michaud, Emmanuel Alloa, Hou Hanru, Pamela M. Lee, Tom McDonough na Patricia Falguières * ''Oge Ọgaranya.'' Mathaf/Silvana, Doha/Milan, 2013: akwụkwọ nke M/M (Paris) mepụtara. Onyinye site n'aka Abdellah Karroum, Pier Luigi Tazzi, Angela Mengoni, Abdellah Taïa, na ajụjụ ọnụ ya na Hans Ulrich Obrist. === Mmekọrịta === * [Ihe e dere n'ala ala peeji] * [Ihe e dere n'ala ala peeji] * [Ihe e dere n'ala ala peeji] * Adel Abdessemed na Adonis, La Peau du chaos. ''Akpụkpọ ahụ nke ọgba aghara. Akwụkwọ ozi'', Actes Sud, Paris, 2015 * [Ihe e dere n'ala ala peeji] * [Ihe e dere n'ala ala peeji] * Hélène Cixous, ''Ayaï '' ''Mkpu nke akwụkwọ. Ya na Adel Abdessemed''[Ihe e dere n'ala ala peeji] * [Ihe e dere n'ala ala peeji] == Hụkwa == == Ebe mụ si dee == == Njikọ mpụga == * Mgbasa ozi metụtaraAdel Onye Nwanyị Ọjọọna Wikimedia Commons * [https://web.archive.org/web/20210421055715/https://www.adelabdessemed.com/en/ Ebe nrụọrụ weebụ gọọmentị] {{Authority control (arts)}}Nchịkọta ikike [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] k74ylkfwc9uv9pu26ey9r28zpyyvrjk Ruth Miller (onye na-ese ihe) 0 46028 632538 627786 2026-05-10T21:39:00Z InternetArchiveBot 11600 Rescuing 2 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 632538 wikitext text/x-wiki {{Infobox person|name=Ruth Miller|image=|caption=|other_names=Ruth Miller Kempster,<br> Ruth Blanchard Miller Kempster|birth_name=Ruth Blanchard Miller|birth_date={{birth date|1904|1|17}}|birth_place=Chicago, Illinois, U.S.|death_date={{death date and age|1978|5|21|1904|1|17}}|death_place=Santa Barbara, California U.S.|nationality=American|education=[[Kansas City Art Institute]], Stickney Memorial Art School, Otis Art Institute, [[Art Students League of New York]]|known_for=[[Painting]]|alt=Ruth Miller (artist)}}{{MedalTableTop|name=no|medals={{MedalSport | [[Art competitions at the Summer Olympics|Art competitions]] }} {{MedalCountry | {{USA}} }} {{MedalCompetition | [[Olympic Games]] }} {{MedalSilver | [[1932 Summer Olympics|1932 Los Angeles]] | [[Art competitions at the 1932 Summer Olympics|Paintings]] }}}} <ref name="askART" />Ruth Blanchard Miller, nke dị ka Ruth Miller Kempster, Ruth Blanchard Miller Kempster (January 17, 1904 - Mee 21, 1978) bụ onye omenkà America == Akụkọ ndụ == Akwụkwọ Miller nye Kempster Blanchard Miller na Antha (Knowlton) Miller [1] na Chicago, Illinois .  Nwanne nna ya bụ Azariel Blanchard Miller, onye adi obodo Fontana, California Miller ji akwụkwọ ozi sitere na Kansas City Art Institute igbu ya.  Ọ gara n'ihu na-agụ akwụkwọ na Stickney Memorial Art School na Pasadena, California, na-enwekwu klaasi na Otis Art Institute na Los Angeles .  [1] Miller ihe ihe ọkpụkpụ, ụzọ, na lithography na Art Students League of New York . <ref name="CalART" /> N'afọ 1930, Miller kuziri nka na Pasadena n'ụlọ akwụkwọ nke Fine Arts. <ref name="CalART">{{Cite web|title=Ruth Kempster|url=http://www.calart.com/Data/Artists/Ruth_Kempster.asp|work=CalART|accessdate=6 December 2017}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[http://www.calart.com/Data/Artists/Ruth_Kempster.asp "Ruth Kempster"]. ''CalART''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">6 December</span> 2017</span>.</cite></ref> N'afọ 1932, ọ meriri ihe nrite ọlaọcha na asọmpi nkà nke Olympic Games maka eserese ya "Mgbalị". <ref>{{Cite web|url=https://www.olympedia.org/athletes/921576|title=Ruth Miller|work=Olympedia|accessdate=2 August 2020}}</ref> Miller nwụrụ na Mee 21, 1978, na Santa Barbara, California, mgbe ọ dị afọ 74<ref name="askART">{{Cite web|title=Ruth Blanchard Miller Kempster (1904 - 1978)|url=http://www.askart.com/artist_bio/Ruth_Blanchard_Miller_Kempster/120780/Ruth_Blanchard_Miller_Kempster.aspx|work=askART|accessdate=6 December 2017|archivedate=6 December 2017|archiveurl=https://web.archive.org/web/20171206145437/http://www.askart.com/artist_bio/Ruth_Blanchard_Miller_Kempster/120780/Ruth_Blanchard_Miller_Kempster.aspx}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://web.archive.org/web/20171206145437/http://www.askart.com/artist_bio/Ruth_Blanchard_Miller_Kempster/120780/Ruth_Blanchard_Miller_Kempster.aspx "Ruth Blanchard Miller Kempster (1904 - 1978)"]. ''askART''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">6 December</span> 2017</span>.</cite></ref> == Ntụaka == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * [http://www.askart.com/artist/Ruth_Blanchard_Miller_Kempster/120780/Ruth_Blanchard_Miller_Kempster.aspx Foto Ruth Blanchard Miller] na-ajụ ajụjụ  2v4ox71om6u7a7ct7s6darovwyetliz Ihe oyiyi nke Robert Mugabe 0 46382 632547 538152 2026-05-10T23:03:16Z Goodymaraj 21567 /* growthexperiments-addlink-summary-summary:2|0|0 */ 632547 wikitext text/x-wiki {{Databox}}  '''Ihe oyiyi nke Robert Mugabe''' bụ 12-foot-high (3.7 m) ihe oyiyi springstone nke onye bụbu onye isi ala [[Zimbabwe]] Robert Mugabe dị na State House na Harare . Mere site na onye na-ese ihe na Zimbabwe [[Dominic Benhura]], ekpughere ya na 2016 ma ọ bụ n'okpuru nkatọ na ịkwa emo maka nhazi ya. <ref name="b">{{Cite news|first=Godwin|author=Muzari|url=https://www.herald.co.zw/benhura-speaks-on-presidents-statue/|title=Benhura speaks on President's statue|work=The Herald|date=2016-09-12|accessdate=2021-01-19}}</ref> == ndabere == Mugabe bụbu onye isi ala na mechaa bụrụ onye isi ala Zimbabwe kemgbe obodo ahụ siri na Rhodesia nweere onwe ya na [[Obodoézè Nà Ofú|United Kingdom]] na 1980. N'afọ 2016, Mugabe rịọrọ ka e mee onwe ya ihe akpụrụ akpụ wee gwa onye na-ese ihe n'obodo ahụ bụ Dominic Benhura ka o jiri chisel na akwụkwọ aja rụọ ya. <ref>{{Cite news|url=https://citizen.co.za/news/news-africa/1281517/twitter-mocks-mugabes-new-statue/|title=Twitter mocks Mugabe's new statue|publisher=The Citizen|date=2016-09-11|accessdate=2021-01-19}}</ref> O were Benhura ọnwa isii ka ọ kpụrụ ya. <ref name="h" />Ihe oyiyi a nwere 12-foot (3.7 m) ihe omuma nke Mugabe jiri aka ya na ikuku. E kpughere ya na State House na Septemba 2016. <ref name="h" /> == Mmeghachi omume == Mgbe Mugabe wepụrụ ihe oyiyi a, mba ụwa katọrọ ya na ịkwa emo. <ref>{{Cite web|first=Aislinn|author=Laing|url=https://www.telegraph.co.uk/news/2016/09/11/robert-mugabe-unveils-new-statue-of-himself-as-zimbabwe-endures/|title=Robert Mugabe unveils new statue of himself as Zimbabwe endures economic crisis|publisher=Telegraph|date=2016-09-11|accessdate=2021-01-19}}</ref> Ọtụtụ ndị na-ekwu okwu boro ya ebubo na ọ dị ka " Superman na-aṅụbiga mmanya ókè" ma ọ bụ ihe odide sitere na ''Simpsons'' . <ref>{{Cite web|url=https://www.jeuneafrique.com/356630/politique/letrange-statue-de-robert-mugabe/|title=L'étrange statue en l'honneur de Robert Mugabe|language=French|publisher=Jeune Afrique|date=2016-09-12|accessdate=2021-01-19}}</ref> <ref name="buzz">{{Cite web|author=|url=https://www.buzzfeednews.com/article/monicamark/more-like-robderp-mugabe|title=People Can't Stop Laughing At This Ridiculous Statue Of Robert Mugabe|publisher=Buzzfeed News|date=2016-09-13|accessdate=2021-01-19}}</ref> Ndị ọzọ lere ya anya dị ka mgbakọ ndị ọchịchị aka ike nyere iwu ka e wuo onwe ha ihe oyiyi. <ref name="buzz" /> Onye na-ese ihe zara nkatọ ahụ site n'ikwu na e mere ya n'ụdị ya, nke Mugabe maara na ọ bụghị ihe ịkwa emo. <ref>{{Cite web|url=https://www.bbc.co.uk/news/world-africa-37339113|title=Robert Mugabe statue: Zimbabwe sculptor denies mocking president|publisher=BBC News|date=|accessdate=2021-01-19}}</ref> Mugabe kwuru na ya masịrị ya ma kpọọ oku ka a kwanyere onye na-ese ihe mere ya ka o nyochachara ihe oyiyi onwe ya ọzọ o nyere ọrụ. <ref name="h">{{Cite news|first=Tendai|author=Mugabe|url=https://www.herald.co.zw/appreciate-artists-says-president/|title=Appreciate artists, says President|work=The Herald|date=2016-09-10|accessdate=2021-01-19}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://www.washingtonpost.com/news/worldviews/wp/2016/09/13/robert-mugabe-loves-this-statue-of-himself-everyone-else-thinks-its-ridiculous/|title=Robert Mugabe loves this statue of himself. Everyone else thinks it's ridiculous.|work=The Washington Post|date=2016-09-13|accessdate=2021-01-19}}</ref> Nke a bịara ka ekpughere na Mugabe ejirila nde dọla ise rụọ ihe akpụrụ akpụ abụọ nke onwe ya mere na Nọt Koria nke a ga-arụ mgbe ọ nwụsịrị. <ref>{{Cite web|url=https://www.thetimes.co.uk/article/mugabe-s-memorial-statues-gather-dust-in-pyongyang-7rwgjj6sg|title=Mugabe's memorial statues gather dust in Pyongyang|work=The Times|date=2017-09-25|accessdate=2021-01-19}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://www.bloomberg.com/news/articles/2014-03-27/north-korea-bags-5-million-for-building-two-mugabe-statues|title=North Korea Bags $5 Million for Building Two Mugabe Statues|publisher=Bloomberg|date=2014-03-27|accessdate=2021-01-19}}</ref> == Ntụaka == kwuru na ya masịrị ya ma kpọọ oku ka a kwanyere onye na-ese ihe mere ya ka{{Reflist}} 45llzzahzk11sjm4ld9b3p6gve64sjf Reem Gaafar 0 46857 632517 196319 2026-05-10T16:08:50Z InternetArchiveBot 11600 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 632517 wikitext text/x-wiki   Reem Gaafar (amụrụ 1983) bụ onye ode akwụkwọ Sudani, onye nyocha na dibịa ahụike ọha. Ebipụtala akụkọ ifo ya na nke na-abụghị akụkọ ifo na akwụkwọ akụkọ na akwụkwọ metụtara ahụike. N'afọ 2023, ọ natara ihe nrite Island maka akwụkwọ akụkọ mpụta mbụ sitere na Africa maka ihe odide nke akwụkwọ akụkọ ya na-abịa n'ihu A Ọnụ Jupụta [[Ńnú|Nnu]]. == Ndụ na ọrụ == Gaafar tolitere n'etiti New Zealand na Oman.[1]  N'afọ 2007, o nwetara nzere bachelọ na nkà mmụta ọgwụ na ịwa ahụ na Mahadum Juba nke dị na ndịda Sudan mgbe ahụ.  Mgbe ọ rụchara ọrụ mbụ dị ka onye na-ahụ maka ahụike, ọ tụgharịrị gaa na ahụike ọha na 2012 wee jee ozi dị ka ọgwụ obodo bi na Sudan Medical Specialization Board.  Na 2014, ọ nwetara Master of Public Health na , UK.<ref>{{Cite book|author=Balakrishnan|first=Melodena Stephens|url=https://books.google.com/books?id=b2F2EAAAQBAJ|title=Agile Government: Emerging Perspectives In Public Management|date=2022-04-07|publisher=World Scientific|isbn=978-981-12-3971-7|pages=445|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|author=Diab|first=Ola|date=2023-07-30|title=Interview with Reem Gaafar, The First Sudanese to Win The Island Prize for African Novels|url=https://500wordsmag.com/interviews/interview-with-reem-gaafar-the-first-sudanese-to-win-the-island-prize-for-african-novels/|accessdate=2023-10-03|work=[[500 Words Magazine]]|language=en-US|archivedate=2024-07-18|archiveurl=https://web.archive.org/web/20240718013014/https://500wordsmag.com/interviews/interview-with-reem-gaafar-the-first-sudanese-to-win-the-island-prize-for-african-novels/}}</ref> Dị ka onye nchọpụta na dọkịta ahụike ọha na eze, Gaafar esonyerela na Mohammed bin Rashid School of Government, Dubai, [[United Arab Emirates]] na kemgbe 2022 dị ka onye enyemaka nyocha na Faculty of Health Sciences nke Ontario Tech University na [[Kánada|Canada]]. Dị ka onye ndụmọdụ, ọ rụrụ ọrụ maka òtù ndị gụnyere ụlọ ọrụ mba WHO na Khartoum, Gọọmentị Transitional na Federal Ministry of Health na Sudan, [[London]] School of Hygiene &amp;amp; Tropical Medicine, yana maka mkpọsa nkwukọrịta ahụike na mpaghara MENA.<ref>{{Cite web|title=Reem Gaafar, Maysoon Dahab and Rahaf Abukoura, Author at African Arguments|url=https://africanarguments.org/author/reem-gaafar/|accessdate=2023-10-04|work=African Arguments|language=en-GB}}</ref> N'etiti ndị ọzọ, o bipụtara ọmụmụ metụtara COVID-19, iwu ahụike uche na ihe ize ndụ ahụike nke ụmụaka na Sudan na UAE.<ref>{{Cite web|title=Reem Gaafar|url=https://www.researchgate.net/profile/Reem-Gaafar|accessdate=2023-10-03|work=Researchgate}}</ref><ref>{{Cite web|author=Abukoura|first=Reem Gaafar, Maysoon Dahab and Rahaf|date=2022-01-28|title=Covid-19 Response in Sudan: The Pandemic vs. the Politics|url=https://africanarguments.org/2022/01/covid-19-response-in-sudan-the-pandemic-vs-the-politics/|accessdate=2023-10-04|work=African Arguments|language=en-GB}}</ref> N'otu edemede nke afọ 2014 nke Al Jazeera bipụtara, e hotara ya na ahụmịhe ya dị oke egwu banyere ngalaba ahụike ọha na eze na Sudan.<ref>{{Cite web|author=Syeed|first=Nafeesa|title=Sudan hospitals|url=https://www.aljazeera.com/features/2014/1/6/sudans-hospitals-ravaged-by-privatisation|accessdate=2023-10-04|work=www.aljazeera.com|language=en}}</ref> Na 2020, Gaafar bụ ndị ahọpụtara maka Miles Moreland Foundation Writing Scholarship. N'afọ 2023, ọ meriri ihe nrite Island maka akwụkwọ akụkọ izizi sitere na Africa maka ihe odide nke akwụkwọ akụkọ ya A Ọnụ zuru oke nnu. Aha akwụkwọ ahụ na-ezo aka n'ilu ndị Sudan nke na-akpalite "ihe ụtọ fọdụrụ n'ọnụ mmadụ mgbe nnukwu mfu gasịrị." Onye mbipụta Holland House Books nyere nkọwa dị mkpirikpi nke akụkọ a, nke akwụkwọ Saqi bipụtara na 2024:   == Nkwado maka onyinye ụmụ nwanyị nyere na ọha mmadụ == Gaafar akwadowokwa ikike ụmụ nwanyị, ahụike ụmụ nwanyị na ọha mmadụ n'ozuzu. N'isiokwu ha nke 2019 nke akpọrọ Sudanese Women at the Heart of the Revolution, Gaafar na onye nta akụkọ Sudan Omnia Shawkat kọwara ihe kpatara ya, omume ya na ọrụ dị mkpa nke ụmụ nwanyị Sudan tupu na n'oge mgbanwe Sudan nke 2018/19. Otu akụkụ dị mkpa na nyocha ha bụ ọrụ usoro mgbasa ozi mmekọrịta nyere maka mkpokọta mgbanwe, ebe mgbasa ozi ọdịnala dara.<ref name=":0">{{Cite web|author=Shawkat|first=Omnia and Reem Gaafar|date=12 February 2019|title=Sudanese Women at the Heart of the Revolution|url=https://africanfeminism.com/sudanese-women-at-the-heart-the-revolution/|accessdate=6 March 2021|work=African Feminism (AF)|language=en-US}}</ref> E bipụtara akụkọ ifo ya na ihe odide na-abụghị akụkọ ifo na magazin ndị gụnyere ''African Arguments, African Feminism, Teakisi Magazine, Andariya, 500 Words Magazine, International Health Policies'' na Health Systems Global . <ref name=":1">{{Cite web|author=Ijeoma|first=Eneanya|date=2023-06-21|title=Reem Gaafar is Blurring the Lines between Science and Creativity: In Conversation with Afrocritik|url=https://www.afrocritik.com/reem-gaafar-is-blurring-the-lines-between-science-and-creativity-in-conversation-with-afrocritik/|accessdate=2023-10-04|work=Afrocritik|language=en}}</ref> == Akwụkwọ ndị a họọrọ == * ''Ọnụ jupụtara na nnu''. 2024. London: Saqi Books, ISBN 978-0-86356-772-8. '''Akụkọ dị mkpirikpi''' * ''Ìhè nke Ọzara.'' Magid, Djamela, na ndị ọzọ. 2014. ''Amaara m abụọ Sudan: Anthology of Creative Writing from Sudan and South Sudan.''   * ''Ịchọta Descartes''. Nana Ekua Brew-Hammond (ed.). 2023. Mmekọrịta: Anthology of African and Diaspora Voices. New York: Harpervia, akara nke HarperCollinsPublishers. <nowiki>ISBN 978-0063089044</nowiki> '''edemede na akụkọ''' * Ọchụchọ Na-adịghị Akwụsị Akwụsị Maka Ụlọ. 2016.<ref>{{Cite web|author=Gaafar|first=Reem|date=2016-12-18|title=The Never Ending Search For Home|url=https://teakisi.com/the-never-ending-search-for-home/|accessdate=2023-10-04|work=Teakisi|language=en-GB}}</ref> * ''30 Sudanese Women You Should Know. 2016''.<ref>{{Cite web|author=Gaafar|first=Reem|date=2016-06-15|title=30 Sudanese Women You Should Know|url=https://teakisi.com/30-sudanese-women-you-should-know/|accessdate=2023-10-04|work=Teakisi|language=en-GB}}</ref> * Briefcase: Idozi ọdịiche dị n'etiti ọgbọ egwu. 2017.<ref>{{Cite web|title=Briefcase: Bridging Musical Generational Gaps by Reem Gaafar|url=https://andariya.com/post/Briefcase-Bridging-Musical-Generational-Gaps|accessdate=2023-10-04|work=Andariya}}</ref> * ''FGM, Women Driving, na Stockholm Syndrome Of Oppressive Societies.'' 2017.<ref>{{Cite web|author=Gaafar|first=Reem|date=2017-10-20|title=FGM, Women Driving, And The Stockholm Syndrome Of Oppressive Societies|url=https://teakisi.com/fgm-women-driving-and-the-stockholm-syndrome-of-oppressive-societies/|accessdate=2023-10-04|work=Teakisi|language=en-GB}}</ref> * ''Nnupụisi Sudan. 2018.''<ref>{{Cite web|author=Gaafar|first=Reem|date=2018-01-17|title=Sudan Revolts|url=https://teakisi.com/sudan-revolts/|accessdate=2023-10-04|work=Teakisi|language=en-GB}}</ref> * ''Ụmụ nwanyị Sudan nọ n'obi nke Mgbanwe ahụ. 2019.''<ref name=":0"/> * ''Nzaghachi COVID-19 na Sudan: Ọrịa na ndọrọ ndọrọ ọchịchị.'' 2022.<ref>{{Cite web|author=Abukoura|first=Reem Gaafar, Maysoon Dahab and Rahaf|date=2022-01-28|title=Covid-19 Response in Sudan: The Pandemic vs. the Politics|url=https://africanarguments.org/2022/01/covid-19-response-in-sudan-the-pandemic-vs-the-politics/|accessdate=2023-10-04|work=African Arguments|language=en-GB}}</ref> == Hụkwa == * Akwụkwọ Sudan * Ndepụta nke ndị edemede Sudan == Edensibia == {{Reflist}} == Ịgụ ihe ọzọ == * Magid, Djamela et al. (ed.), [https://web.archive.org/web/20231004113006/https://www.andariya.com/post/I-Know-Two-Sudans ''Amaara m abụọ Sudan: Anthology of Creative Writing from Sudan and South Sudan''], 2014 == Njikọ mpụga == * Ndụ sitere na Reem's Perspective, blog nke Reem Gaafar * [http://500wordsmag.com/interviews/interview-with-reem-gaafar-the-first-sudanese-to-win-the-island-prize-for-african-novels/ Ajụjụ ọnụ na Reem Gaafar] na Magazin 500 Words * [https://qantara.de/en/article/year-war-sudan-we-havent-lived-dignity-long-time Ajụjụ ọnụ ya na Reem Gaafar banyere edemede ya na agha echefuru echefu na Sudan] [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] 55nax5glmqnydzhmipqyo6spo8oizms Dana Awartani 0 47005 632532 450782 2026-05-10T19:38:25Z Piet Parkiet 61478 +foto 632532 wikitext text/x-wiki {{Databox}}  [[File:Dana Awartani (2026) at the Biennale di Venezia.jpg|thumb|Dana Awartani (2026)]] [[File:Dana Awartani at the Biennale di Venezia 2026.jpg|thumb|Dana Awartani at the Biennale di Venezia 2026]] Dana Awartani (amụrụ 1987) mụrụ na Saudi Arabia, mana na Palestine.  [1] [2] Ọ na-arụ ọrụ n'ụdị dị iche iche iche echiche, nka vidiyo, na mosaic aja;  Anyị dị obere na Islam.  Awartani nsogbu maụlite na Jeddah, Saudi Arabia ebe o bi taa. == Agụmakwụkwọ == Awartani now wetara nzere ntọala (2006) na nka na nka site na ụlọ akwụkwọ nka nke Byam Shaw.  [1] We gụchaa ya na nzere bachelọ (2009) na-eche nka sitere na Central Saint Martins, London.  [2] O wee akara akara ugo mgbochi nna ukwu (2011) na nka omenala site na The Prince's School, London.  [3] N'akwụkwọ akwụkwọ Prince ọ, ka esi arụ ọrụ n'ime ugegbe nwere ike, ike pere mpe, na gilding;  Anyị ji saịtị a chọpụta ihe merenụ.  ꞌYị máa yée ga bɨ ṇguṇgunɨ́ ledre ꞌbɨ Yésụ wá ní Turkey a kị́éꞌdo. <ref name="auto" /> == Ọrụ == Awartani na-eji usoro mgbasa ozi dị iche iche na-arụ ọrụ ya, gụnyere eserese, vidiyo na mosaics ájá. <ref>{{Cite news|url=https://www.ft.com/content/6ff4e4a8-f210-11e6-95ee-f14e55513608|title=Beyond the veil: Saudi women making their presence|work=Financial Times|date=24 February 2017}}</ref> Ọrụ ya pụrụ iche na ọ na-achọ itinye usoro ọdịnala nke nka Islam n'ime ụwa nke oge a. <ref>{{Cite web|url=https://www.cnn.com/style/article/saudi-geometry-artist/index.html|title=Dana Awartani and the universal language of sacred geometry|work=[[CNN]]|date=15 December 2016|publisher=}}</ref> Ọgaranya na nhazi geometric na nkọwa kachasị dị mgbagwoju anya, ọrụ Dana na-ejikọtakarị ụdị nhazi nke nka Islam. <ref>{{Cite web|url=http://www.thejakartapost.com/news/2017/11/02/jakarta-biennale-a-new-understanding-contemporary-indonesian-art.html|title=Jakarta Biennale: A new understanding of contemporary Indonesian art|first=The Jakarta|author=Post|publisher=}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://www.independent.co.uk/arts-entertainment/art/saudi-cultural-days-phillips-auction-house-review-london-art-mohammed-siam-muhannad-shono-a8249311.html|title=How Saudi artists are capturing the spirit of a kingdom in the process of radical reform|work=[[Independent.co.uk]]|date=10 March 2018|publisher=}}</ref> Ọpụrụiche na geometry yana ọkụ, ọrụ tile na parquetry, ọrụ Awartani na-enyocha mmekọrịta dị n'etiti geometry na ọdịdị, yana otu esi sụgharịa eziokwu site na nka site na iji ụkpụrụ geometric, na-ahụ anya asụsụ dị nsọ site na ihe atụ na ọtụtụ ihe ịchọ mma. <ref>{{Cite web|title=Dana Awartani|url=http://edgeofarabia.com/artists/dana-awrtani|work=Edge of Arabia|accessdate=20 March 2018}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://brooklynrail.org/2017/06/artseen/Exhibition-1|title=Exhibition 1|work=The Brooklyn Rail|date=June 2017}}</ref> Usoro ya nke pụtara ihe karịrị 1,000 afọ gara aga ka ọ nọchiri anya ngosipụta nke ihe oyiyi Chineke machibidoro iwu. A ka na-eme ya, ọ bụ ezie na ọ na-adị ntakịrị, taa, site n'aka ndị ọkachamara dịka Dana. <ref name="auto">{{Cite web|title=Towards A Sublime Art|url=https://www.harpersbazaararabia.com/art/artists/towards-a-sublime-art|work=Harper's Bazaar Arabia|accessdate=20 March 2018}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://www.harpersbazaararabia.com/art/artists/towards-a-sublime-art "Towards A Sublime Art"]. ''Harper's Bazaar Arabia''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">20 March</span> 2018</span>.</cite></ref> Na ndị Arab na nka Dana kwuru, sị: “Dịka ndị Arab a zụlitere anyị gburugburu ọmarịcha nka a, anyị gbara ya gburugburu n'akụkụ niile mana anyị amataghị ya.  Ị nwere ike ịhụ geometry gburugburu gị dịka ọmụmaatụ n'ụlọ alakụba.  Anọ m na-achọ egwu m ga-eso wee na-eleba anya n'ime ime m ọ na-agụsi m agụụ ike ruo mgbe m chọpụtara ya.  Enwere mma n'ime na elu n'azụ ya na-akọ akụkọ n'azụ mpempe akwụkwọ ọ bụla a haziri ahazi, ọ nweghị ihe ọ bụla ma a bịa n'ịmepụta ụdị ahụ. Maka ime nka.  Ọ bụ omume ime mmụọ dị nsọ nke a na-eji dị ka ụzọ isi fee Chineke na Chineke ofufe.  Ọ na-akụzi otu saber (ndidi) na nkwanye ùgwù na dịka onye na-ese ihe Islam, ọrụ m bụ ụdị ekpere na dhikr (ncheta).  Achọrọ m itinye uche 100% na ọnọdụ dị mma iji nwee ike ime ya, ma ọ bụghị na ọ naghị arụ ọrụ.. " <ref>{{Cite web|title=Dana Awartani: Transforming Faith Into Sacred Islamic Art|url=http://www.nahlaink.com/interviews/dana-awartani-transforming-faith-sacred-islamic-art|work=nahlaink.com|accessdate=20 March 2018|archivedate=27 September 2018|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180927011638/http://www.nahlaink.com/interviews/dana-awartani-transforming-faith-sacred-islamic-art}}</ref> Agụnyere Awartani na ọrụ Rhizoma nke Venice Biennale nke iri ise na ise na 2013. [1] Ọrụ ya dị na nchịkọta nke Hirshhorn Museum na Sculpture Garden, Washington DC [2] na British Museum, London. <ref name="British Museum">{{Cite web|title=Collections Online|url=https://www.britishmuseum.org/collection/term/BIOG248059|work=British Museum|accessdate=19 December 2021}}</ref> == Ntụaka == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * [http://danaawartani.com/ Weebụsaịtị gọọmentị] [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] hwehn96dzkhvz5my4uupmbzu2s9yfni Gertrude Morgan 0 47469 632562 539388 2026-05-10T23:07:45Z Goodymaraj 21567 /* growthexperiments-addlink-summary-summary:3|0|0 */ 632562 wikitext text/x-wiki   '''Nwanne nwanyị Gertrude Morgan''' (Eprel 7, 1900 - Julaị 8, 1980) <ref>{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=sPGdBxzaWj0C&q=Gertrude+Morgan+july+1980&pg=RA2-PA350|title=The Grove Encyclopedia of American Art|first=Joan M.|author=Marter|date=3 November 2011|publisher=Oxford University Press|isbn=9780195335798|accessdate=3 November 2020}}</ref> <ref name="southern">{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=Eyy5F58fypMC&q=Gertrude+Morgan+april+1900&pg=PA363|title=The New Encyclopedia of Southern Culture: Volume 23: Folk Art|first=Carol|author=Crown|date=3 June 2013|publisher=UNC Press Books|isbn=9781469607993|accessdate=3 November 2020}}</ref> bụ [[Ndị Afụrịka ǹkè Amerịka|onye America]] na-ese ihe, onye egwu, onye na-agụ uri na onye nkwusa. Amụrụ na LaFayette, [[Alabama]], ọ kwagara New Orleans na 1939, ebe o biri wee rụọ ọrụ ruo mgbe ọ nwụrụ na 1980. <ref>{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=L3aL4OEUJQoC&q=Gertrude+Morgan+new+orleans+1939&pg=PA140|title=Pictured in My Mind: Contemporary American Self-taught Art from the Collection of Kurt Gitter and Alice Rae Yelen|first=Roger|author=Cardinal|date=3 November 1995|publisher=Univ. Press of Mississippi|isbn=9780878058778|accessdate=3 November 2020}}</ref> Nwanne nwanyị Morgan nwetara otuto dị egwu n'oge ndụ ya maka eserese ndị mmadụ . Agụnyela ọrụ ya n'ọtụtụ ihe ngosi ihe ngosi ọhụụ na nka ọdịnala site na 1970 gawa. == Ndụ mbido == A mụrụ Sista Morgan Gertrude Williams na Lafayette, Alabama, nye nne Frances "Fannie" Williams na nna Edward Williams. <ref name="southern" />{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=Eyy5F58fypMC&q=Gertrude+Morgan+april+1900&pg=PA363|title=The New Encyclopedia of Southern Culture: Volume 23: Folk Art|first=Carol|author=Crown|date=3 June 2013|publisher=UNC Press Books|isbn=9781469607993|accessdate=3 November 2020}}<nowiki></ref></nowiki> Ọ bụ nwa nke asaa nke otu ezinụlọ dara ogbenye. <ref name="NYTimes-PreacherPaint-2004" />{{Cite news|author=DeCarlo|first=Tessa|title=Sister Gertrude, a Preacher Who Could Paint|url=https://www.nytimes.com/ref/arts/design/22DECA.html|accessdate=21 November 2014|work=[[The New York Times]]|date=22 February 2004}}<nowiki></ref></nowiki> N’ihi ihe ndị a na-amaghị, Nwanna Nwanyị Morgan hapụrụ ụlọ akwụkwọ tupu ya agụchaa klaasị nke atọ. <ref name="NYTimes-PreacherPaint-2004" />{{Cite news|author=DeCarlo|first=Tessa|title=Sister Gertrude, a Preacher Who Could Paint|url=https://www.nytimes.com/ref/arts/design/22DECA.html|accessdate=21 November 2014|work=[[The New York Times]]|date=22 February 2004}}</ref> N'ihe dị ka 1917 ezinụlọ ya kwagara Columbus, Georgia, <ref name="FamilySearch-USCensus-1940">{{Cite web|title=Gertrude Morgan - United States Census, 1940|url=https://familysearch.org/ark:/61903/1:1:VYP8-5TG|work=[[FamilySearch]]|accessdate=21 November 2014}}</ref> <ref name=":0" />{{Cite book|title=The Tools of Her Ministry: The Art of Sister Gertrude Morgan|author=Berry|first=Jason|publisher=American Folk Art Museum; Rizzoli International Publications|year=2004|isbn=0-8478-2623-6|location=New York, New York|url=https://archive.org/details/toolsofherminist0000faga}}</ref> ebe ọ rụrụ ọrụ dịka odibo na onye nọọsụ n'ụlọ nkeonwe. <ref name="NYTimes-PreacherPaint-2004" /> <ref name=":0" /> == Alụmdi na nwunye == Gertrude Williams lụrụ Will Morgan na February 12, 1928. <ref name=":0" />{{Cite book|title=The Tools of Her Ministry: The Art of Sister Gertrude Morgan|author=Berry|first=Jason|publisher=American Folk Art Museum; Rizzoli International Publications|year=2004|isbn=0-8478-2623-6|location=New York, New York|url=https://archive.org/details/toolsofherminist0000faga}}<nowiki></ref></nowiki> Ya na di ya biri na 1324 North Avenue na Columbus, GA. Ọ bụ ezie na e nweghị ihe àmà na-egosi na a gbara alụkwaghịm, a maara na Nwanna Nwaanyị Morgan hapụrụ Columbus nanị ya na 1938, na-ebu ụzọ gaa Alabama ma mesịa gaa New Orleans, bụ́ ebe ọ ga-ebi. <ref name=":0" /> == Oku okpukperechi == === Ntinye aka na mbụ na chọọchị === Akwụkwọ akụkọ mbụ Sista Morgan tinyere aka n'okpukpe bịara mgbe ọ dị afọ iri na ụma, mgbe ọ banyere Rose Hill Memorial Baptist Church, ọgbakọ dị na Columbus, Georgia. Mgbe ọ malitere eserese na 1956, Nwanna Nwanyị Morgan depụtara oge a na ndụ ya na eserese ''THE ROSE HILL MEMORIAL BAPTiST CHURCH, Columbus Ga.'' (nd) na ''Rose Hill Memorial Baptist Church'' (nd). <ref name=":0" />{{Cite book|title=The Tools of Her Ministry: The Art of Sister Gertrude Morgan|author=Berry|first=Jason|publisher=American Folk Art Museum; Rizzoli International Publications|year=2004|isbn=0-8478-2623-6|location=New York, New York|url=https://archive.org/details/toolsofherminist0000faga}}<nowiki></ref></nowiki> Eserese ndị a na-akọwa mgbanwe mgbanwe na ndu ụka Rose Hill, ka Reverend Miller nwụsịrị na 1930. === Mkpughe sitere na Chineke === Nke mbụ n’ime ọtụtụ mkpughe nke Gertrude ga-enweta bịara na 1934. Edere akụkọ nke mkpughe a n'otu ihe osise ya, ''1324 NO AVE COLUMBUS GA.'' (nd). Odewo n'elu ya, sị, "Ịnọdụ n'ime kichin m n'otu abalị, anụrụ m nnukwu olu dị ike na-agwa m na m ga-eme gị ka ị bụrụ akara n'ihi na ahọpụtara m gị, enwetara m ọkpụkpọ a n'ụbọchị 30 nke Dec na 1934. zaa m oku na otu ụbọchị nyela na Pack elu na-aga … a họọrọ arịa nke Chineke ya ebube ịbụ Chineke kpọrọ m a chụrụ m na tụgharịa m n'aka nwa ya nwoke na JESUS sị welie gị obe na-eso m." <ref name=":0">{{Cite book|title=The Tools of Her Ministry: The Art of Sister Gertrude Morgan|author=Berry|first=Jason|publisher=American Folk Art Museum; Rizzoli International Publications|year=2004|isbn=0-8478-2623-6|location=New York, New York|url=https://archive.org/details/toolsofherminist0000faga}}</ref> <ref name=":2" />{{Cite web|url=https://www.allmusic.com/artist/sister-gertrude-morgan-mn0000682108|title=Sister Gertrude Morgan {{!}} Biography & History {{!}} AllMusic|work=AllMusic|accessdate=2017-07-08}}<nowiki></ref></nowiki> Na 1938 mkpughe nke abụọ sochiri, n'ụdị olu nke kwuru, "Gaa-oooo, Onye nkwusa, gwa ya ụwa". Ọ bụ n'afọ a ka ọ hapụrụ Columbus, nke mbụ gawa Opelika, Alabama, wee gaa Mobile na ikekwe Montgomery. Ọ rụrụ ọrụ dị ka onye nọọsụ na nwa nwa nwanyị na Opelika na Mobile, na ikekwe malite ọrụ dịka onye na-agwọ ọrịa na onye amụma okporo ụzọ n'oge a. <ref name=":0" />{{Cite book|title=The Tools of Her Ministry: The Art of Sister Gertrude Morgan|author=Berry|first=Jason|publisher=American Folk Art Museum; Rizzoli International Publications|year=2004|isbn=0-8478-2623-6|location=New York, New York|url=https://archive.org/details/toolsofherminist0000faga}}<nowiki></ref></nowiki> === Ụlọ mgbei na New Orleans === Mgbe ọ rutere New Orleans na 1939, Nwanna Nwanyị Gertrude zutere mama Margaret Parker na Nwanna Nwanyị Cora Williams. Ụmụnwaanyị abụọ ahụ tinyere aka na ngagharị ịdị nsọ na nke dị nsọ, okwukwe Africa America nke mmemme egwu, egwu na egwu bụ isi. N’oge na-adịghị anya, ụmụ nwanyị atọ ahụ hibere ozi na ebe ụmụ mgbei n’ụlọ nne Parker dị na 533 Flake Avenue na Lower Gentilly, wee na mpụga New Orleans. E ji ego e nwetara site n’ikwusa ozi ọma na ime ihe nkiri n’okporo ámá kwụọ ụlọ ụmụ mgbei ahụ. <ref name=":0" />{{Cite book|title=The Tools of Her Ministry: The Art of Sister Gertrude Morgan|author=Berry|first=Jason|publisher=American Folk Art Museum; Rizzoli International Publications|year=2004|isbn=0-8478-2623-6|location=New York, New York|url=https://archive.org/details/toolsofherminist0000faga}}<nowiki></ref></nowiki> Ụmụ nwanyị atọ ahụ chiri uwe ojii, ma nye ihe ruru ụmụ mgbei iri abụọ na ndị gbapụrụ agbapụ n'otu oge. (N'ihe osise Sista Gertrude mere, a na-ese onyinyo ụmụ nwanyị atọ a na uwe mwụda ojii ha, nke ejiri akwa ọcha, eriri na eriri úkwù chọọ ya mma). Ebe Gentilly bụ ime ime obodo n'oge a, ha na-azụ anụ ụlọ ma na-akụ inine n'ala gbara nnukwu ụlọ ahụ gburugburu. Ha mere oriri agbata obi n’ogige ụmụ mgbei, ebe ‘Ndị amụma’ (dị ka Nwanna Nwanyị Morgan ga-emecha kpọọ ha na ihe osise ya) na-akpọ piano, ịgbà, ájà na iti ịgbà. <ref name=":0">{{Cite book|title=The Tools of Her Ministry: The Art of Sister Gertrude Morgan|author=Berry|first=Jason|publisher=American Folk Art Museum; Rizzoli International Publications|year=2004|isbn=0-8478-2623-6|location=New York, New York|url=https://archive.org/details/toolsofherminist0000faga}}<cite class="citation book cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFBerryFagalyMorganShannon2004">Berry, Jason; Fagaly, William A.; Morgan, Gertrude; Shannon, Helen M. (2004). <span class="id-lock-registration" title="Free registration required">[[iarchive:toolsofherminist0000faga|''The Tools of Her Ministry: The Art of Sister Gertrude Morgan'']]</span>. New York, New York: American Folk Art Museum; Rizzoli International Publications. [[ISBN]]&nbsp;[[Ọpụrụiche:Isi akwụkwọ/0-8478-2623-6|<bdi>0-8478-2623-6</bdi>]].</cite></ref> Na mgbakwunye na ikwusa ozi ọma n'okporo ámá, ụmụ nwanyị atọ ahụ gara n'ụlọ mkpọrọ Orleans Parish, na-enye nduzi ime mmụọ maka ndị mkpọrọ, yana ịga obodo ndị ọzọ na Louisiana na [[Texas]] maka ogige ụka na nzukọ. Sista Morgan rụrụ ọrụ n’ebe a na-elekọta ụmụ mgbei ruo 1957. === Isi okwu === Na mbụ na-echepụta ihe osise ya dị ka ihe mgbakwunye na nkuzi ozi-ọma ya, <ref>{{Cite journal|title=Divine Folk Art|author=Reynolds|first=Clarence V.|date=June 2004|journal=Black Issues Book Review|pages=33}}</ref> A na-edekarị ihe osise Sista Morgan na akụkụ Akwụkwọ Nsọ na egwu na egwu ozi ọma ama ama. N'otu aka ahụ, ihe osise ya nke na-edepụta oge ọ bụ nwata, oge ọ bụ nwata na afọ mbụ na New Orleans ka edere ya na akụkọ nke ihe omume dị iche iche, bụ ndị na-ekwukarị ọrụ ozi ọma ya. Morgan kwadoro Akwụkwọ Mkpughe karịsịa. William A. Fagaly na-ede, sị: "Ihe odide apocalyptic nke Akwụkwọ Mkpughe na-enye plethora nke ihe oyiyi ọhụụ: Apọkalips na ndị na-agba ịnyịnya anọ ya, onye àmà na-egosi, onye akwụna nke Babilọn, anụ ọhịa ahụ (ya na akara 666), akwụkwọ eluigwe nke akara asaa, Amagedọn, nloghachi nke ndị Juu n’Ala Nsọ, alaeze otu puku afọ nke Kraịst n’elu ụwa, na [[Jerusalem]] Ọhụrụ.” <ref name=":0" />{{Cite book|title=The Tools of Her Ministry: The Art of Sister Gertrude Morgan|author=Berry|first=Jason|publisher=American Folk Art Museum; Rizzoli International Publications|year=2004|isbn=0-8478-2623-6|location=New York, New York|url=https://archive.org/details/toolsofherminist0000faga}}<nowiki></ref></nowiki> Ọ bụ maka ihe osise ya nke Jerusalem Ọhụrụ ka a kacha mara Sista Morgan. Obodo nsọ Jerusalem Ọhụrụ “na-esi n’eluigwe na-arịdata” bụ nke a na-egosipụta mgbe nile dị ka nnukwu ụlọ nwere nnukwu ọnụ ụlọ n’ime ihe ndị o dere. N'ime ụfọdụ ihe osise Jerusalem Ọhụrụ, otu ukwe nke ndị mmụọ ozi dị n'etiti agbụrụ na-achọ eluigwe mma. Ndị otu mmụọ ozi na-agakarị ọtụtụ ihe osise ya, mgbe ụfọdụ dị ka otu n'ime ọtụtụ ihe dị na ihe mejupụtara, na oge ndị ọzọ dị ka naanị isiokwu. Ihe oyiyi ọzọ na-emegharị ugboro ugboro na ọrụ ya bụ ihe osise onwe ya dị ka Nwunye nke Kraịst, ka ya na Jizọs nọ n'ụgbọelu. Enwere nkọwa na nke a na-ezo aka n'abụ "Oh, Jesus Is My Air-o-plane", nke e dekọrọ na 1930. <ref name=":0" />{{Cite book|title=The Tools of Her Ministry: The Art of Sister Gertrude Morgan|author=Berry|first=Jason|publisher=American Folk Art Museum; Rizzoli International Publications|year=2004|isbn=0-8478-2623-6|location=New York, New York|url=https://archive.org/details/toolsofherminist0000faga}}<nowiki></ref></nowiki> Ukwe ọzọ, "Jizọs, Onye Nzọpụta, Pilot Me", nke Edward Hopper bipụtara nke mbụ ya na 1871, guzobe ụkpụrụ Jizọs-dị ka-pilot metụtara ya. Ihe e ji mara ọrụ ya na-emecha site na akara nke ihe odide ndị ahụ. Onyonyo ya na-aghọ obere ihe na n'ụdị ụfọdụ adịghị adị. Nwanne nwanyị Morgan binyere aka na eserese ya nwere ọtụtụ aha, n'ime ha Black Angel, Nwa Atụrụ a na-alụ ọhụrụ, Nọọsụ nye Dọkịta Jesus, Onye Nkwusa Ozi Ọma Ebighị Ebi, Nwunye nke Kraịst na Nwa nwanyị Etiopia. === Ọrụ === N'ihe dị ka n'afọ 1960, onye na-ere ihe osise Larry Borenstein zutere Nwanna Nwanyị Morgan mgbe ọ na-ekwusa ozi ọma na Quarter French. Ọ kpọrọ ya ka o mee na gosi ọrụ n'ebe a na-ese ihe osise ya ka ọ bịachara n'ebe ọ nọ na-eti mkpu n'akụkụ okporo ámá na-eji megaphone akwụkwọ. <ref name="NYTimes-Tools-Review-2004">{{Cite news|author=Sheets|first=Hilarie M.|title=Books in Brief: Nonfiction - Shouting in Color|url=https://www.nytimes.com/2004/08/15/books/books-in-brief-nonfiction-shouting-in-color.html|accessdate=21 November 2014|work=[[The New York Times]]|date=15 August 2004}}</ref> Borenstein zụlitere ndị na-ege ntị maka ọrụ ya site n'iwebata ihe osise ya na ndị nchịkọta, ndị na-ese ihe, ụlọ ngosi ihe mgbe ochie na ụlọ ngosi ihe ngosi. Lee Friedlander na Andy Warhol bụ ndị na-akwado ọrụ ya. Warhol bụ onye nta akụkọ mgbe ụfọdụ, ebe Friedlander ji Sista Morgan mee ihe dịka isiokwu na foto ya. <ref name=":1">{{Cite journal|title=Her All-Seeing Eye|author=Hirsch|first=Faye|date=May 2005|journal=Art in America|pages=66–69}}</ref> Na 1970 onye na-ede uri na onye na-eme ihe nkiri Rod McKuen, onye na-akwado na onye na-anakọta ọrụ Morgan ji ihe atụ iri na atọ nke ya soro otu akwụkwọ nhota Bible, ''Chineke Kasị Ukwuu'' . Ọ rere ihe karịrị 300 000 mbipụta. Otu n'ime ihe nlere ọkụ na eserese sitere na ''ihe kacha mma nke Chukwu'' bụ mkpokọta Smithsonian 's Evans-Tibbs. <ref>{{Cite book|url=https://archive.org/details/africanamericana0000mcel/page/107|title=African-American artists, 1880-1987 : selections from the Evans-Tibbs Collection|author=C.|first=McElroy, Guy|date=1989|publisher=Smithsonian Institution Traveling Exhibition Service, in association with University of Washington Press, Seattle|others=Powell, Richard J., 1953-, Patton, Sharon F., Smithsonian Institution. Traveling Exhibition Service.|isbn=0295968370|location=Washington, D.C.|pages=[https://archive.org/details/africanamericana0000mcel/page/107 107, 120]|oclc=20917949}}</ref> Ihe osise ya ''Ka anyị Mee ndekọ'' sitere na 1970s dị na nchịkọta na-adịgide adịgide nke Pérez Art Museum Miami . <ref>{{Cite web|title=What Carried Us Over: Gifts from the Gordon W. Bailey Collection • Pérez Art Museum Miami|url=https://www.pamm.org/en/exhibition/what-carried-us-over-gifts-from-the-gordon-w-bailey-collection/|accessdate=2023-09-29|work=Pérez Art Museum Miami|language=en-US}}</ref> === Nnukwu ngosi === Na 1970, e gosiri ọrụ Nwanna Nwanyị Morgan na Arts and Science Center dị na Baton Rouge, LA. <ref>Price, Ann. "Character Portrayal Outstanding in Show", ''Morning Advocate,'' October 7, 1970, 16-A.</ref> Na 1973 ọrụ ya gụnyere na ihe ngosi ''Louisiana Folk Painting'' na Museum of American Folk Art (ugbu a American Folk Art Museum ) na New York. <ref name=":2" />{{Cite web|url=https://www.allmusic.com/artist/sister-gertrude-morgan-mn0000682108|title=Sister Gertrude Morgan {{!}} Biography & History {{!}} AllMusic|work=AllMusic|accessdate=2017-07-08}}<nowiki></ref></nowiki> Ihe ngosi mmadụ atọ ahụ gosipụtara ihe karịrị ihe osise 75 nke Nwanna Nwanyị Morgan, yana ndị omenkà ibe ya bụ Clementine Hunter na Bruce Brice. <ref name=":0" />{{Cite book|title=The Tools of Her Ministry: The Art of Sister Gertrude Morgan|author=Berry|first=Jason|publisher=American Folk Art Museum; Rizzoli International Publications|year=2004|isbn=0-8478-2623-6|location=New York, New York|url=https://archive.org/details/toolsofherminist0000faga}}<nowiki></ref></nowiki> Ọ bụkwa na 1973 ka NOMA gosipụtara ọrụ Nwanna Nwanyị Morgan na nke mbụ, na ihe ngosi akpọrọ ''Naive Art na Louisiana.'' N'afọ 1982, ihe ngosi ''Black Folk Art na America, 1930-1980'' gosipụtara ndị nka iri abụọ (gụnyere Nwanna nwanyị Morgan) na nso ihe osise 400 na ihe ọkpụkpụ. Ọ mepere na Corcoran Museum of Art wee gaa na San Francisco Museum of Modern Art, Saint Louis Art Museum, Baltimore Museum of Art, Des Moines Art Center na Cleveland Museum of Art. <ref>{{Cite journal|title=Black Folk Art in America|author=Campbell|first=Mary Schmidt|date=Winter 1982|journal=Art Journal|doi=10.1080/00043249.1982.10792823|issue=4|pages=345–346|volume=42}}</ref> Na 2004, nlegharị anya nke mbụ nke ọrụ Morgan ''The Tools of Her Ministry: Art of Sister Gertrude Morgan'' meghere na Folk Art Museum na New York City. Ọ bụ William A. Fagaly, onye bụbu onye ntụzi [[Ebe Ngosi Ihe Ochie nke New Orleans|ihe ngosi nka nke New Orleans]] (NOMA) mere ihe ngosi ahụ. Ihe ngosi a gakwara na NOMA ma mechaa gaa na Center for Intuitive and Outsider Art na Chicago. Ihe ngosi ahụ sonye na mbipụta nke katalọgụ nwere edemede nke William A. Fagaly, Jason A. Berry na Helen M. Shannon dere. === Ọgwụgwụ nke eserese === Nkà Sista Morgan wetara ya ama na aha ya, ihe a kọrọ na ọ masịrị ya ma nwee mmetụta na-emegiderịta onwe ya. N'afọ 1973 ọ mara ọkwa na Onye-nwe nyere ya iwu ka ọ kwụsị ịse ihe iji tinye uche n'ime nkwusa na uri ya. <ref name="NYTimes-PreacherPaint-2004">{{Cite news|author=DeCarlo|first=Tessa|title=Sister Gertrude, a Preacher Who Could Paint|url=https://www.nytimes.com/ref/arts/design/22DECA.html|accessdate=21 November 2014|work=[[The New York Times]]|date=22 February 2004}}</ref> 'Na-ese ihe ugbu a? Ee e,' ka o kwuru na 1974. Enwere m oke nchegbu. Na-echegbu onwe gị banyere oge ọ bụ na ikpe ekpere na ikpe ndị mmadụ. ' <ref name="NYTimes-PreacherPaint-2004" /> == Egwu == Egwú bụ ngwá ọrụ ọzọ Nwanna Morgan ji eje ozi. Na mmalite 1970s, ''Let's Make A Record'' <ref name=":2" />{{Cite web|url=https://www.allmusic.com/artist/sister-gertrude-morgan-mn0000682108|title=Sister Gertrude Morgan {{!}} Biography & History {{!}} AllMusic|work=AllMusic|accessdate=2017-07-08}}<nowiki></ref></nowiki> ka edekọtara iji jide Morgan na-abụ abụ ma na-akụ ịgbà ya. N'afọ 2004, ewepụtara ya album mbụ na label Preservation Hall Recordings. N'afọ 2005, akara Ropeadope wepụtara ''King Britt na-enye Nwanna nwanyị Gertrude Morgan'', bụ nke weere ihe ndekọ cappella/tambourine nke ''Let's Make A Record'' ma gbakwunyere mmemme ịkụ egwu nke oge a na ngwá ọrụ. Ndekọ a nwetara nyocha dị egwu <ref name="NYTimes-LMAR-Review-2004">{{Cite news|author=Ratliff|first=Ben|title=CRITIC'S CHOICE/Jazz CD's; Singing With Power, Citing the Bible|url=https://www.nytimes.com/2004/08/02/arts/critic-s-choice-jazz-cd-s-singing-with-power-citing-the-bible.html|accessdate=21 November 2014|work=[[The New York Times]]|date=2 August 2004}}</ref> wee mepụta ndị na-ege ntị ọhụrụ maka Nwanna nwanyị Gertrude Morgan. Ihe osise album ahụ gosipụtara eserese ya. == Ọrụ ma ọ bụ akwụkwọ == * Morgan, Gertrude. ''[http://www.worldcat.org/oclc/56203237 Ka anyị Mee Ndekọ.]'' [New Orleans, Louisiana]: Ndekọ Ụlọ Nzukọ Nchekwa, 2004. Edekọrọ ndụ n'ime ọnụ ụlọ ekpere, 511 Royal Street, New Orleans, Louisiana. * Britt, King na Gertrude Morgan. ''[http://www.worldcat.org/oclc/61773184 Eze Britt na-enye nwanne nwanyị Gertrude Morgan.]'' [New York]: Ropeadope, 2005. Nwanna nwanyị Gertrude Morgan dekọrọ na mbụ n’Ụlọ Nchekwa, New Orleans, 1968. Eze Britt dekọrọ na Hut na Nautica, Philadelphia. * Levin, Gail. ''Nkà na-aga n'ihu: Nwanna nwanyị Gertrude'' (2004) == Ọnwụ == Na Julaị 8, 1980, Nwanna Nwanyị Morgan nwụrụ n’ụra ya n’ụlọ ya dị na Lower Ninth Ward. <ref name="NYTimes-LMAR-Review-2004" />{{Cite news|author=Ratliff|first=Ben|title=CRITIC'S CHOICE/Jazz CD's; Singing With Power, Citing the Bible|url=https://www.nytimes.com/2004/08/02/arts/critic-s-choice-jazz-cd-s-singing-with-power-citing-the-bible.html|accessdate=21 November 2014|work=[[The New York Times]]|date=2 August 2004}}</ref> <ref name=":2">{{Cite web|url=https://www.allmusic.com/artist/sister-gertrude-morgan-mn0000682108|title=Sister Gertrude Morgan {{!}} Biography & History {{!}} AllMusic|work=AllMusic|accessdate=2017-07-08}}</ref> Ọ bụ Larry Borenstein mere ndokwa maka olili ya na e mere mmemme n'ụlọ a na-eme nke ọma nke Bultman, na St. Charles Avenue. <ref name=":0" />{{Cite book|title=The Tools of Her Ministry: The Art of Sister Gertrude Morgan|author=Berry|first=Jason|publisher=American Folk Art Museum; Rizzoli International Publications|year=2004|isbn=0-8478-2623-6|location=New York, New York|url=https://archive.org/details/toolsofherminist0000faga}}<nowiki></ref></nowiki> E gosipụtara ọrụ nka ya na ọrụ ahụ, wee ''kpọọ Ka Anyị Mee ndekọ'' . == Hụkwa == * Nkà dị n'èzí == Ihe ndetu na nrụtụ aka == dị ike na-agwa m na m ga-eme gị ka ị bụrụ akara n'ihi na ahọpụtara m gị, enwetara m ọkpụkpọ a n'ụbọchị 30 nke Dec na 1934. zaa m oku na otu ụbọchị nyela na Pack elu na-aga … a họọrọ arịa nke Chineke ya ebube ịbụ Chineke kpọrọ m a chụrụ m na tụgharịa m n'aka nwa ya nwoke na JESUS sị welie gị obe na-eso m." dị ike na-agwa m na m ga-eme gị ka ị bụrụ akara n'ihi na ahọpụtara m gị, enwetara m ọkpụkpọ a n'ụbọchị 30 nke Dec na 1934. zaa m oku na otu ụbọchị nyela na Pack elu na-aga … a họọrọ arịa nke Chineke ya ebube ịbụ Chineke kpọrọ m a chụrụ m na tụgharịa m n'aka nwa ya nwoke na JESUS sị welie gị obe na-eso m." <ref name=":02">{{Cite book|title=The Tools of Her Ministry: The Art of Sister Gertrude Morgan|author=Berry|first=Jason|publisher=American Folk Art Museum; Rizzoli International Publications|year=2004|isbn=0-8478-2623-6|location=New York, New York|url=https://archive.org/details/toolsofherminist0000faga}}</ref> <ref name=":22">{{Cite web|url=https://www.allmusic.com/artist/sister-gertrude-morgan-mn0000682108|title=Sister Gertrude Morgan {{!}} Biography & History {{!}} AllMusic|work=AllMusic|accessdate=2017-07-08}}</ref>{{Reflist|2}} == Ọgụgụ ọzọ == * Arnett, Paul, na William Arnett. ''Mkpụrụ obi toro miri emi : African American nka asụsụ ndịda'' . np: Atlanta, Ga. : Akwụkwọ Tinwood ; [New York, NY] : Na mkpakọrịta na Schomburg Center for Research in Black Culture, New York Public Library, 2000. * Conwill, Kinshasha Holman. "N'ịchọ ihe 'Ezigbo' Ọhụụ: Ịmepụta Mkpesa nke Onye Nkà Mmụta America-Amụma Akụziri Onwe Ya." ''American Art'' 5, mba. 4 (Mgbụsị akwụkwọ 1991): 2-9 . * Clark, Emily. ''[http://www.worldcat.org/oclc/747718945 Ọ bụ Clover Akwụkwọ anọ dị na Obodo Katrina tụgharịrị: Nwanne nwanyị akụkọ ihe mere eme Gertrude Morgan na ndị na-ekiri ajọ ifufe nke Katrina.]'' Thesis (MA) - Mahadum Missouri-Columbia, 2009. == Njikọ mpụga == * [http://www.tfaoi.com/aa/5aa/5aa94b.htm Ngwa nke Ozi Ya: Akụkọ ndụ Nwanna Nwanyị Gertrude Morgan] sitere na [[Ebe Ngosi Ihe Ochie nke New Orleans|New Orleans Museum of Art]] [[Òtù:Pages with unreviewed translations]] q5e5wyr89sw74y2xmhfz40wn0k8uhte Joyce J. Scott 0 47562 632567 199084 2026-05-10T23:09:37Z Goodymaraj 21567 /* growthexperiments-addlink-summary-summary:3|0|0 */ 632567 wikitext text/x-wiki   {{Databox}}'''Joyce J. Scott''' (amụrụ 1948) bụ onye omenkà nke America-Afrika, onye na-ese ihe, onye na-ese ihe, onye na-ese ihe, onye na-ese nrụnye, onye na-ebipụta akwụkwọ, onye nkuzi na onye nkuzi. Akpọrọ aha MacArthur Fellow na 2016, <ref>{{Cite news|url=http://www.newsweek.com/macarthur-foundation-announces-2016-genius-fellows-501248|title=MacArthur Foundation announces 2016 class of 'Genius' fellows|date=2016-09-22|work=Newsweek|accessdate=2018-03-10|language=en}}</ref> <ref>{{Cite book|title=Joyce J. Scott : Harriet Tubman and other truths|author=Sims, Lowery Stokes|others=Scott, Joyce, 1948-, Sims, Patterson,, Rodney, Seph,, Grounds for Sculpture|isbn=9780966564488|location=Hamilton, New Jersey|oclc=1026351878|year=2018}}</ref> na Smithsonian Visionary Artist na 2019, <ref name=":7">{{Cite web|url=https://www.si.edu/newsdesk/releases/joyce-j-scott-named-2019-smithsonian-visionary-artist|title=Joyce J. Scott Is Named 2019 Smithsonian Visionary Artist|work=Smithsonian Institution|language=en|accessdate=2019-10-02}}</ref> Scott kacha mara amara maka ihe atụ ya na ọla ya na-eji ụdị n'efu, usoro ịwe akwa na-apụ apụ, dị ka stitch peyote . <ref name=":6" /> A na-eji ọtụtụ puku mkpụrụ osisi bekee ma ọ bụ beads pony na-arụ ibe ọ bụla, na mgbe ụfọdụ ihe ndị ọzọ achọtara ihe ma ọ bụ ihe dịka iko, mkpuchi na akpụkpọ anụ. <ref>{{Cite web|url=https://www.rubycity.org/artists/joyce-j-scott/|title=Joyce J. Scott|work=Ruby City|language=en-US|accessdate=2019-09-06}}</ref> N'afọ 2018, a toro ya maka ịrụ ọrụ na usoro ọhụrụ - ngwakọta nke ala, ụrọ, ahịhịa na simenti - maka ihe ọkpụkpụ nke chọrọ ịgbasa ma laghachi n'ụwa. <ref name=":6">{{Cite news|url=http://www.baltimoremagazine.com/2018/2/19/towering-figure-macarthur-fellowship-winner-joyce-j-scott-charts-new-artistic-territory|title=MacArthur Genius Joyce Scott Charts New Artistic Territory|date=2018-02-19|work=Baltimore magazine|accessdate=2018-03-10|language=en-us}}</ref> Omenala dị iche iche dị iche iche na-emetụta Scott, gụnyere omenala ndị America na ndị Africa, Mexico, Czech, na ndị Russia, <ref name=":3">{{Cite journal|author=Sultan|first=Terrie|date=September 14 – November 17, 1991|title=Joyce Scott: I-con-no-body/I-con-o-graphy|journal=Gallery One}}</ref> ihe atụ na akwụkwọ ọchị, na omenala pop. <ref name="art.state.gov">{{Cite web|url=http://art.state.gov/artistdetail.aspx?id=159616|title=U.S. Department of State - Art in Embassies|work=art.state.gov|accessdate=2016-04-28|archivedate=2016-04-29|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160429130408/http://art.state.gov/ArtistDetail.aspx?id=159616}}</ref> Scott bụ onye ama ama maka nkọwa mmekọrịta ya na okwu ndị dị ka ịkpa ókè agbụrụ, klaasị, mmekọ nwoke na nwanyị, ime ihe ike, na echiche ọdịnala, <ref name="AiE">{{Cite web|url=https://art.state.gov/personnel/joyce_scott/|title=Joyce J. Scott: U.S Department of State – Art in Embassies|work=US Department of State|accessdate=5 September 2019}}</ref> yana isiokwu ọgwụgwọ mmụọ. Ọrụ ya bụ banyere otú Scott si ahụ onwe ya n'ime ụwa na-agbanwe ngwa ngwa: "Ọrụ ndị a bụ maka uto onwe onye, epiphanies nke onwe na otu esi eme ka ọ ghara ịrapara n'ụzọ ndụ dị mfe - banyere nkà anaghị m atụ egwu ma na ndụ kwa ụbọchị, anaghị m atụ egwu. ." <ref>{{Cite journal|author=Sims|first=Lowery Stokes|date=February 23 – April 20, 2007|title=Breathe Joyce J. Scott|journal=Goya Contemporary}}</ref> == Akụkọ ndụ == A mụrụ Joyce Jane Scott na Baltimore na 1948, ada nke onye ama ama [[Elizabeth Talford Scott]] na Charlie Scott Jr. <ref name="Gallagher">{{Cite web |url=http://articles.philly.com/1989-09-08/entertainment/26100762_1_joyce-scott-quilting-african-american |title=Maria Gallagher, "The Scotts Reap What they Sew: Artists are Influenced by Slavery, African-American Themes," ''Daily News'' (September 8, 1989). |accessdate=2024-06-10 |archivedate=2016-03-06 |archiveurl=https://web.archive.org/web/20160306033050/http://articles.philly.com/1989-09-08/entertainment/26100762_1_joyce-scott-quilting-african-american }}</ref> <ref>{{Cite book|title=Dark humor : Joyce J. Scott & Peter Williams.|others=Scott, Joyce, 1948-, Williams, Peter, 1952 March 18-, Towson University. Center for the Arts.|isbn=978-1365804830|location=Towson, MD|oclc=987343815|author=Susan Isaacs|first=J.|year=2017}}</ref> Ọ kọwara onwe ya dị ka "ezigbo nwa Baltimore na nwa nwanyị [[Sandtown-Winchester, Baltimore|Sandtown]] " <ref>{{Cite news|url=http://www.baltimoresun.com/features/bs-ae-joyce-scott-profile-20160921-story.html|title=Baltimore artist Joyce Scott named MacArthur Fellow|author=Smith|first=Tim|work=baltimoresun.com|accessdate=2018-03-10|language=en-US}}</ref> wee bie ndụ. n'ụlọ dị n'ahịrị na mpaghara Sandtown ihe karịrị afọ iri anọ. <ref name=":1">{{Cite web|author=Naomi Eftis|first=Elaine Heffernan|title=A woman artist speaks, Joyce Scott interviewed by Naomi Eftis and Elaine Heffernan|url=https://archive.org/details/pacifica_radio_archives-WZ0109|language=en|accessdate=2017-03-11}}</ref> Nne ya gbara ume imepụta ihe na Scott malitere ịse ihe na Coppin Demonstration School, ụlọ akwụkwọ agụmakwụkwọ ọha, ma mesịa gaa Lemmel Middle School na Eastern High School na Baltimore. <ref name=":4">{{Cite book|title=Joyce J. Scott Kickin' It with the Old Masters|author=Ciscle|first=George|publisher=Baltimore Museum of Art and Maryland Institute, College of Art|year=2000|isbn=0-912298-72-3}}</ref> <ref name=":1" /> Ọ gụsịrị akwụkwọ na Bachelor of Fine Arts na Maryland Institute College of Art na 1970 wee nweta Masters of Fine Arts na Instituto Allende na Mexico. <ref>{{Cite journal|author=Stankard|first=Paul J.|date=Autumn 2014|title=Burning Embers|journal=Glass Quarterly}}</ref> Ka oge na-aga, Scott gbasoro akwụkwọ n'ihu na Rochester Institute of Technology na New York na Haystack Mountain School of Crafts na Maine. <ref name="art.state.gov"/> Nne Scott n'onwe ya bụ onye omenkà kụziiri Scott appliqué usoro ịgba ume ma gbaa ya ume ịchụso ọrụ ya dị ka onye na-ese ihe. <ref name="AiE"/> Otu n'ime ọrụ nka mbụ o mere bụ ịkwa akwa akwa nwa bebi. <ref name=":3"/> Omenala nka na-emetụtakwa Scott n'ezinụlọ ya nke "quilters, woodworkers, basketweavers, caners oche, planters and blacksmiths ," ebe ndị mmadụ zụlitere nkà n'ihe karịrị otu ọrụ ka ha wee dị ndụ. <ref name="Gallagher"/> Ịhụnanya ya maka egwu na mmetụta miri emi nke ime mmụọ gbasiri ike na nzụlite ya n'okwukwe Pentikọstal yana ọdịnala ya bara ụba na egwu ozioma. <ref name=":4"/> A na-egosipụta mmetụta Scott si Africa n'iji ihe ịchọ mma dị mgbagwoju anya na nke siri ike mee ihe. Site n'iji usoro yiri okpueze beadwork na West African [[Ndi Yoruba|Yoruba]], ọ na-ahazigharị bead ka ọ bụrụ usoro ọkpụkpụ. <ref name=":4"/> Dị ka ọkà mmụta Leslie King-Hammond si kwuo, nkà na omenala Africa na-arụ ọrụ iji gbanwee ihe ọ bụla kwa ụbọchị ka ọ bụrụ ihe ịchọ mma mara mma. <ref name="art.state.gov"/> Omume Scott gụnyere ịrụ ọrụ na mgbakwunye na ọkpụkpụ. Àgwà ya na-enweghị mgbagha na ịkpa ọchị na-ejikarị arụ ọrụ n'ememe ya iji katọọ okwu ndị dị ka feminism, mmekọahụ na ịkpa ókè agbụrụ. <ref name="art.state.gov"/> Dị ka ihe ịchọ mma ya na ihe mkpuchi ya, arụmọrụ ya na-ekwukarị banyere ịkọ akụkọ na ebe nchekwa. <ref>{{Cite journal|author=Smyers|first=Robyn Minter|date=2000|title=Re-making the past: the black oral tradition in contemporary art|journal=International Review of African American Art|volume=17|pages=47–53}}</ref> Ọrụ Scott na-ejide Baltimore Museum of Art, Detroit Institute of Arts, Mildred Lane Kemper Art Museum na [[St. Louis]], Missouri, Mint Museum of Art na Charlotte, North Carolina, Spencer Museum of Art na Mahadum Kansas, Smithsonian American Art Museum, na Museum of Fine Arts, Houston, Texas. <ref>{{Cite web|url=http://www.artcyclopedia.com/artists/scott_joyce_j.html|title=Joyce J. Scott Online|work=Art Cyclopedia|accessdate=2014-02-01}}</ref> Ọrụ ya, ''Yellow #4'' na ''Ọmụmụ Mammy #4'', nwetara site na Smithsonian American Art Museum dị ka akụkụ nke Mgbasa Ozi ncheta afọ 50th nke Renwick Gallery . <ref name="Savig">{{Cite book|author=Savig|first=Mary|title=This Present Moment: Crafting a Better World|date=2022|publisher=Smithsonian American Art Museum|location=Washington, DC|isbn=9781913875268|pages=228–238}}</ref> Ihe ngosi ihe ngosi izizi nke Scott zuru ụwa ọnụ bụ Goya Contemporary Gallery na Baltimore, MD, na Mobilia Gallery na Boston MA na-anọchi anya omume ịchọ mma Scott. == Ihe ngosi egosipụtara == === ''I-con-nobody/I-con-o-graphy'' === Emere na Corcoran Gallery of Art na 1991, nke a bụ ihe ngosi solo mbụ Scott mere. "Utu aha ahụ pụtara ikwu eziokwu, ma ụdị ndị kwụ ọtọ na ụdị ihe atụ. Iconography, akara ngosi nke na-akọwa ihe oyiyi, na, otu oge, ọha mmadụ, Scott ji kpughee mkpali zoro ezo n'azụ mmekọrịta mmadụ." <ref name=":5">{{Cite journal|author=Douglas|first=Andrea|date=February 24 – April 22, 2001|title=Exploring Identity- Works by Contemporary African American Women|journal=Maier Museum of Art/90th Annual Exhibition}}</ref> N'ihe ngosi, e nwere ọrụ ọkpụ akpụ 29 na ọtụtụ nnukwu mgbidi fiber na akwa. Agụnyere nhọrọ (nke sitere na akụkọ nne ya na-arụ ọrụ dị ka nwa nanny) sitere na usoro Scott's ''Mammy/Nanny'' (1986-1991) nke o jiri bead enyo na akpụkpọ anụ mepụta ọdịiche agbụrụ na uru. <ref name=":5" /> <ref>{{Cite journal|author=Gips|first=Terry|date=Summer 1996|title=Joyce J. Scott's Mammy/Nanny series|journal=Feminist Studies|volume=22|issue=2|pages=311–320|doi=10.2307/3178415}}</ref> === ''Kwere na edoola m nsọ'' === Nke a bụ ọrụ nka ọha mbụ Scott rụrụ. <ref name=":3"/> Na 1991, a họpụtara ya na ndị nka iri na itoolu ndị ọzọ ka ha sonye na oru ngo ọhụrụ nke Spoleto Festival USA haziri na Charleston . A na-akpọ ihe ngosi a "Ebe nwere oge gara aga: New Saịtị-Specific Art in Charleston" na a kpọrọ onye ọ bụla na-ese ihe ka ọ họrọ saịtị dị n'èzí wee mepụta otu nke gosipụtara echiche ha banyere akụkọ ihe mere eme obodo. Scott họọrọ kọlụm anọ nke ndị Kọrịnt bụ ndị ikpeazụ fọdụrụ na ụlọ ihe ngosi nka ochie nke Charleston . Ndị mmadụ nọ na African American akụkọ ihe mere eme gwara ya na "ọ dịghị mgbe ha chọrọ ka anyị nọrọ ebe ahụ" na sitere n'ike mmụọ nsọ. <ref name=":3" /> N'iji ihe ndị achọtara na beading, Scott tụgharịrị ogidi ndị ahụ ka ọ bụrụ osisi willow na-akwa ákwá iji nọchite anya anya mmiri. N'okpuru ha, o wuru ebe olili ozu sitere na osisi 500 na onye na-anwụ anwụ, ma ọ bụ Phoenix, na-anọchi anya "njedebe nke ịgba ohu ma ọ bụ mmalite nke oge ọhụrụ, Nrụgharị." <ref name=":3" /> === ''Ezochiri onyonyo'' === Na 1995 Scott zara ya na [[Yale University|Mahadum Yale]] maka ihe ngosi nka nke ihe ngosi nka nke Africa ''ihu nke chi: Art na Altar of Africa and African Americans'' <ref>{{Cite journal|author=Thompson|first=Robert Farris|date=1995-01-01|title=Face of the Gods: The Artists and Their Altars|journal=African Arts|volume=28|issue=1|pages=50–61|doi=10.2307/3337250}}</ref> nwere nrụnye akpọrọ ''Images zoro ezo'' na San Francisco Art Institute . <ref name=":2">{{Cite book|title=Images Concealed|author=Scott|first=Joyce|publisher=San Francisco Art Institute|others=Jean-Edith Weiffenbach|year=1995|isbn=093049525X|location=San Francisco|pages=5}}</ref> Curator Jean-Edith Weiffenbach kwuru na Scott, "gbara aka site na mkpughe nke ihe ngosi ahụ nke mmetụta ọdịnala Africa na nka Western, usoro nkwenye, na omenala ọha [...] n'asụsụ ihe atụ nke na-eche echiche efu na okwu nke nnọchite anya na nghọta." <ref name=":2" /> === ''Jiri ndị Nna-ukwu ochie malite ya'' === ''Kickin' It with the Old Masters'' bụ ihe ngosi nka emere na Baltimore Museum of Art (BMA) na Jenụwarị – Mee 2000 na mmekorita ya na Maryland Institute College of Art (MICA). <ref>{{Cite web|url=http://articles.baltimoresun.com/2000-01-23/entertainment/0002150412_1_scott-contemporary-art-museum-of-art|title=Laughter, Tears and Social Commentary|author=McNatt|first=Glenn|date=2000-01-23|work=Baltimore Sun News|accessdate=2016-05-10|archivedate=2016-06-16|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160616154337/http://articles.baltimoresun.com/2000-01-23/entertainment/0002150412_1_scott-contemporary-art-museum-of-art}}</ref> "N'ọnụ ụzọ nke ihe ngosi ahụ, nọ ọdụ Rodin's ''Thinker,'' akara ngosi nka nke Western art; n'elu isi ihe oyiyi ahụ Scott kwụsịrị ihe oyiyi bead eyịre n'olu site n'agbụ wee kpuchie ya na agbụrụ agbụrụ." <ref name=":5"/> Nkwekọrịta ahụ abụghị ịkpali ebubo agbụrụ kama iji guzobe mmekọrịta ya na ihe ịchọ mma na ihe ndị mmadụ na-ewu. <ref name=":5" /> == Họrọ nsọpụrụ na ihe nrite == N'okpuru bụ ihe nrite ole na ole ahọpụtara, nsọpụrụ na mmekọrịta Scott nwetara ugbu a n'ọrụ ya: <ref>{{Cite book|title=Collecting Contemporary Glass|author=Oldknow|first=Tina|publisher=The Corning Museum of Glass|year=2014|isbn=978-0-87290-201-5|location=Corning, New York|pages=276}}</ref> * Onye nrite ọla edo, Council American Craft Council (2020) * Smithsonian Ọhụụ Artist (2019) <ref name=":7"/> * MacArthur Fellow, John D. na Catherine T. MacArthur Foundation, Chicago, IL (2016) * Nna-ukwu nke Ọkara, James Renwick Alliance, Smithsonian American Art Museum, Smithsonian Institution, [[Washington, D.C.|Washington, DC]] (2006) * Onyinye nka Gọvanọ na Artsalute: Ụmụ amaala Maryland maka Arts Foundation, Walters Art Museum, Baltimore, MD (2002) * Onye otu, American Craft Council, New York, NY (2001) * Nturu ugo nke ibi ndụ nke mba, Maryland Nominee (1996) * Ihe nrite Mid Atlantic Arts Foundation (1994) * Mmekọrịta Pace Roberts (1994) * Mmekọrịta Mbipụta Mba (1992) * Ihe nrite Mid Atlantic Consortium (1990) * Mmekọrịta Kansụl Arts nke Maryland (1987, 1981) * Mmekọrịta, onyinye nka nke mba (1980) == Nchịkọta ihe ngosi nka == * Olu, 1993. Ụlọ ihe ngosi nka nke nka na imewe * Ndị hụrụ n'anya, 2002. Ụlọ ihe ngosi nka nke nka na imewe * Mmiri Mammy 1, 2012. Ụlọ ihe ngosi nka nke nka na imewe * Amara atọ echefuru echefu mgbe Los Angeles Burns, 1992. Ụlọ ihe ngosi nka Corning nke Glass <ref>{{Cite web|url=http://www.cmog.org/artwork/three-graces-oblivious-while-los-angeles-burns|title=Collection Search {{!}} Corning Museum of Glass|work=www.cmog.org|accessdate=2016-03-03}}</ref> * [http://collection.artbma.org/emuseum/view/objects/aslist/search@?t:state:flow=b88615f6-f0a0-4e20-b8e8-49d86baef46c Ụlọ ihe ngosi nka nke Baltimore], Baltimo [[Category:Articles with permanently dead external links]] re, Maryland [http://collection.artbma.org/emuseum/view/objects/aslist/search@?t:state:flow=b88615f6-f0a0-4e20-b8e8-49d86baef46c] * Edere isi Rodne [[Category:Articles with permanently dead external links]] y King dị ka anyụ, 1991. Philadelphia Museum of Art, Philadelphia, Pennsylvania [http://www.philamuseum.org/collections/permanent/89835.html?mulR=253295408%7C1] * Ọkpụkpọ ọkụ #3, 1993. Ụlọ ọrụ Detroit nke Arts, Detroit, Michigan [https://web.archive.org/web/20160304113545/http://www.dia.org/art/search-collection.aspx?searchType=new&department=&classification=&artist=SCOTT+JOYCE&nationality=&medium=&objectNumber=&keyword=&date_from=&date_to=&action=Search+Art+at+the+DIA] Archived * The Sneak, 1989. The Museum of Fine Arts, Houston, Texas [https://www.mfah.org/art/detail/58032] * Ụbọchị iri na isii na ndụ ya, 1997-99. Mildred Lane Kemper Art Museum, St. Louis, Missouri [https://web.archive.org/web/20210305030414/http://www.kemperartmuseum.wustl.edu/collection/explore/artist/1131] * Joyce J. Scott. Ụlọ ihe ngosi nka Mint, Charlotte, North Carolina [https://web.archive.org/web/20150402122919/http://www.mintmuseum.org/resources/collection-database/creator-detail/504677/Joyce-J-Scott] Archived * Olu olu, 1994. Smithsonian American Art Museum, Washington DC [http://americanart.si.edu/collections/search/artwork/?id=35189] , * Africa, ca. 1980. Smithsonian American Art Museum, Washington DC [http://americanart.si.edu/collections/search/artwork/?id=71960] * Caffeine, 1994-99. Spencer Museum of Art, Mahadum Kansas, Lawrence, Kansas [https://web.archive.org/web/20150402132405/http://collection.spencerart.ku.edu/eMuseumPlus?service=ExternalInterface&module=collection&objectId=20771&viewType=detailView] * Ihe olu beaded. Ebe ihe ngosi nka nke Racine, Racine, [[Wiskonsin|Wisconsin]] [https://web.archive.org/web/20160629101826/http://www.ramart.org/content/joyce-scott] Archived * Ụlọ ihe ngosi nka American Craft, New York, NY * Ụlọ ihe ngosi nka nke Brooklyn, Brooklyn, NY * Charles A. Waustum Museum, Madison, WI * Ụlọ ihe ngosi nka nke Philbrook, Tulsa, OK * Renwick Gallery, Smithsonian Institution, Washington, DC * Ụlọ akwụkwọ ihe ngosi nka nke Rhode Island, Providence, RI * Ronald Reagan Washington National ọdụ ụgbọ elu, Washington, DC * Sheppard & Enoch Pratt Foundation, Towson, MD * Ụlọ ihe ngosi nka Speed, Louisville, KY * Ụlọ ihe ngosi nka nke ihu igwe, Greensboro, NC * ''Ọ nweghị onye nwere onwe ya ruo mgbe niile nwere onwe'', 2006. Mahadum Yale, New Haven, CT <ref>{{Cite book|author=Gordon|first=John Stuart|title=American Glass: The Collections at Yale|publisher=Yale University Press|year=2017|isbn=978-0-300-22669-0|pages=294|language=en}}</ref> == Ntụaka == na St. Louis, Missouri, ''Mint Museum'' of Art na Charlotte, North Carolina, Spencer Museum of Art na Mahadum Kansas, Smithsonian American Art Museum, na Museum of Fine Arts, Houston, Texas. Ọrụ ya, Yellow #4 na Ọmụmụ Mammy #4, nwetara site na Smithsonian American Art Museum dị ka akụkụ nke Mgbasa Ozi ncheta afọ 50th nke Renwick Gallery . Ihe ngosi ihe ngosi izizi nke Scott zuru ụwa ọnụ bụ Goya Contemporary Gallery na Baltimore, MD, na Mobilia Gallery na Boston MA na-anọchi anya omume{{Reflist}} == Ọgụgụ ọzọ == * {{Cite book|title=Joyce J. Scott: Kickin' It with the Old Masters|date=2000|publisher=Baltimore Museum of Art : Maryland Institute, College of Art|location=Baltimore, MD|isbn=0912298723|pages=108 p}} * Stankard, Paul J. "Burning Embers." ''Glass Quarterly'', no. 136 (Autumn 2014): 26-34. * Sims, Lowery S, Raehse, Amy E, and King-Hammond, Leslie. "Breathe". (2007) * Raehse, Amy E. "Can't We All Just Get Along". (2014) ISBN: 978-1-4951-2405-1 * {{Cite book|author=Scott|first=Joyce J.|title=Joyce J. Scott: Truths and Visions|others=Sims, Patterson|isbn=9780989955041|publisher=Museum of Contemporary Art Cleveland|location=Cleveland, Ohio|date=2015|oclc=910969847}} * {{Cite book|author=Scott|first=Joyce J.|title=Fearless Beadwork: Improvisational Peyote Stitch: Handwriting & Drawings from Hell|date=1994|publisher=Visual Studies Workshop|isbn=((0-89822-100-2))|location=Rochester, N.Y.|oclc=34341082}} * Sims, Lowery S, Joyce Scott, Patterson Sims, and Seph Rodney. ''Joyce J. Scott: Harriet Tubman and Other Truths''. , 2018. * Scott, Joyce and Raehse, Amy E. "REALITY, Times Two: Joyce J. Scott and Elizabeth Talford Scott" (2019) ISBN: 978-1-7923-1491-9 == Njikọ mpụga == * [https://vimeo.com/240229303 Joyce J. Scott: Harriet Tubman na Eziokwu Ndị Ọzọ], ''Ala maka vidiyo Ọkpụkpụ'' . Ọktoba 27, 2017. * [http://www.aaa.si.edu/collections/interviews/oral-history-interview-joyce-j-scott-15711 Ajụjụ ọnụ akụkọ akụkọ ọnụ na Joyce J. Scott, 2009 Julaị 22], sitere na Nanette L. Laitman Documentation Project for Craft and Decorative Arts in America, Archives of American Art. * [http://www.craftinamerica.org/?s=joyce+j+scott Ọrụ aka na America, Joyce J. Scott] PBS Documentary * Art Alliance for Contemporary Glass, Joyce J. Scott, Onye nka nke ọnwa Julaị 2010 - [http://contempglass.org/artists/entry/joyce-j.-scott] * Art Alliance for Contemporary Glass, Joyce J. Scott, Short Resume [http://contempglass.org/images/uploads/artists/Joyce%20Scott%20SHORT%20RESUME-%209_27_08.pdf] * Ajụjụ ọnụ Curtia James, sitere na ''[https://www.worldcat.org/title/sources-multicultural-influences-on-contemporary-african-american-sculptors-john-t-scott-martha-jackson-jarvis-denise-ward-brown-joyce-j-scott-melvin-e-edwards-february-2-april-11-1994-university-of-maryland-at-college-park- isi mmalite: Mmetụta dị iche iche nke ndị na-ese ihe n'Africa nke oge a]'', February 2 - April 11, 1994, Ụlọ ihe nkiri Art na Mahadum Maryland na College Park * ''Joyce J. Scott Kickin' Ya na ihe ngosi Old Masters'', [https://web.archive.org/web/20160624074908/https://artbma.org/documents/findingAids/PDPFindingAid_rev2015.pdf Mbipụta, Eserese na Foto Ngalaba ndekọ nchọta enyemaka] Archived </link> , Archives and Manuscripts Collections, The Baltimore Museum of Art * [https://www.worldcat.org/oclc/277619251 Joyce J. Scott: Ọnwụ Na-egbu mgbu / Ndụ enweghị mgbu], Nọvemba 15, 2008 - Jenụwarị 23, 2009, Goya Contemporary - Goya Girl Press, Baltimore, MD * [https://www.worldcat.org/oclc/32655285 Joyce J. Scott: Foto ndị e zoro ezo], February 9 - Maachị 19, 1995, Ụlọ Ọrụ Art San Francisco * [https://www.worldcat.org/oclc/180204934 Ku ume: Joyce J. Scott], Febụwarị 23 - Eprel 20, 2007, Goya Contemporary - Goya Girl Press, Baltimore, MD * [https://www.worldcat.org/oclc/921853516 Na Kilter: Joyce J. Scott], Septemba 12 - Nọvemba 10, 2012, Goya Contemporary - Goya Girl Press, Baltimore, MD * [https://web.archive.org/web/20240610000723/https://www.contemporary.org/talkingshop/2015-11-17-craft-defiance.html Ụlọ ahịa na-ekwu okwu: Craft + Defiance] November 17, 2015 na Baltimore School for the Arts, The Contemporary, Baltimore, MD * [[iarchive:pacifica radio archives-WZ0109|Otu nwanyị na-ese ihe na-ekwu / Joyce J. Scott ; gbara ajụjụ ọnụ Naomi Eftis na Elaine Heffernan]], mgbasa ozi ca. Ọnwa Asaa 27, 1977 na WPFW, Washington, DC [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] [[Òtù:Pages with unreviewed translations]] 00ggm72fq0hix3imf7tkn1a1te8njs0 Richard Bernstein (onye na-ese ihe) 0 47683 632524 627828 2026-05-10T17:27:03Z InternetArchiveBot 11600 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 632524 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Richard Frederick Bernstein''' (October 31, 1939 - Ọktoba 18, 2002) bụ onye omenkà America akwụkwọ ya na nka pop na ebubo Andy Warhol .  N'ihe nke nke nta ka ọ bụrụ afọ 20 ọ bụ onye na-ese ihe gbasara maka Magazin Interview . <ref>{{Cite web|url=http://paperpursuits.com/magazine_detail.cfm?catid=15&subcatid=72&pid=11160|title=Paper Pursuits: fashion and design print collectibles -- Vintage Vogue, Harpers Bazaar, Couturier Patterns, Fashion Ads and Books|work=paperpursuits.com|accessdate=April 1, 2017|archivedate=October 29, 2018|archiveurl=https://web.archive.org/web/20181029152037/http://paperpursuits.com/magazine_detail.cfm?catid=15&subcatid=72&pid=11160}}</ref> == Ndụ mmalite na agụmakwụkwọ == A mụrụ Bernstein na Ọktoba 31, 1939, na New York City site na ezinụlọ ya na nwanne nwoke tọrọ David na nwanne nwanyị nke obere, Ellen. Nna ya, Herbert Bernstein, bụ onye na-emepụta uwe na nne ya, Florence, bụ onye na-elekọta ụlọ. Nne ya buru ụzọ kpọga ya na Museum of Modern Art ụmụaka ụlọ akwụkwọ, ebe ọ hụrụ ọrụ Piet Mondrian, Pablo Picasso, na ndị ọzọ na-ese ihe. Bernstein nwetara nzere bachelọ na nka nka site na Pratt Institute na MFA sitere na Mahadum Columbia, soro Richard Lindner na-amụ ihe. <ref>{{Cite web|url=https://www.richardbernsteinart.com/about|title=Richard Bernstein Art - Pop Art Genius in the Warhol Factory|work=richardbernsteinart.com|accessdate=April 1, 2017|archivedate=November 7, 2017|archiveurl=https://web.archive.org/web/20171107055438/https://www.richardbernsteinart.com/about}}</ref> == Ọrụ == Ihe ngosi mbụ Bernstein bụ na Iris Clert Gallery na Paris .  E gosikwara ọrụ ya na Axiom Gallery na London, Gallery Barozzi na Venice, Monet Gallery na Amsterdam, na Nancy Hoffman Gallery na New York City.  Ụbọchị ya dị n'ọtụtụ nchịkọta ihe ngosi nka, Corcoran Gallery of Art, Washington DC, Stejdlik Museum, Amsterdam, Metropolitan Museum of Art, na Museum of Modern Art. <ref name="NYT">{{Cite web|url=https://www.nytimes.com/2002/11/02/arts/richard-bernstein-62-created-covers-for-interview-magazine.html|title=Richard Bernstein, 62; Created Covers for Interview Magazine|date=November 2, 2002|work=The New York Times|accessdate=April 1, 2017}}</ref> N'afọ 1960, ọ kwagara na Hotel Chelsea, ebe o biri ruo mgbe ọ nwụrụ na 2002. N'ọgwụgwụ 1960s, ọ zutere Andy Warhol bụ onye nlekọta onye nwere ozi na ọrụ nka Richard Bernstein.  Na 1972, Andy Warhol's Interview Magazine goro ya ọrụ bụ ọrụ nke Warhol millieu na ọnọdụ ndụ na ebe egwuregwu dị ka Max's Kansas City na Studio 54. [1] Òtù Mba nwere nke Mba Ndị Dị n'Otu nyere Bernstein ọrụ stampụ.  nzi ozi UN na 1990 <ref>{{Cite web|url=http://www.wfuna.org|title=World Federation of United Nations Associations - WFUNA|work=wfuna.org|accessdate=April 1, 2017}}</ref> N'okwu mmeghe nke Megastar, nchịkọta 1984 nke Bernstein's Interview na-ekpuchi, Paloma Picasso kwuru, sị, "Richard Bernstein na-egosi . Ọ na-eme eme ihu ha, ọ na-enye ha nnukwu ihe nkiri ifo. -etinye uche n'ime ihe ndị mara mma, echiche efu n'ime ihe., omimi n'ime ihie ma na-azụ patina azụ nye ndị bịara ọhụrụ ọhụrụ." <ref name="NYT" /> <ref>{{Cite book|author=Bernstein|first=Richard|title=Megastar|date=1984|publisher=Indigo Books|location=New York|isbn=9780394623054}}</ref> Na 2018 The Estate of Richard Bernstein akwụkwọ akwụkwọ Richard Bernstein STARMAKER: Andy Warhol's Cover Artist, nke Roger Padilha na Mauricio Padilha nke nke Rizzoli akwụkwọ. == Mmekọrịta == Var onye ụmụaka x Richard Bernstein SS20 arụ na September 2019 na New York Fashion Week wee edi ya "Oge Kachasị Instagrammed" nke izu ejiji.  nnukwu ahụ bụ ihe ịga nke ọma maka Onye nlekọta. <ref>{{Cite web|url=https://www.anothermag.com/art-photography/11916/the-andy-warhol-cover-artist-who-inspired-coach-for-ss20-richard-bernstein|title=The Artist Behind the Barbra Streisand Prints at Coach|date=September 12, 2019}}</ref> == Ọnwụ == N'October 18, 2002, Bernstein nwụrụ n'ihi nsogbu AIDS n'ike ya na Hotel Chelsea, ebe o biri nwa 1960, mgbe ọ dị afọ 62. [1] E liri ya n'ili Ugwu Ararat dị na Farmingdale  , New York. <ref name="digiacomo">{{Cite web|author=DiGiacomo|first=Frank|title=Richard Bernstein, 1939–2002|url=https://observer.com/2002/11/richard-bernstein-19392002/|work=Observer|publisher=observer.com|accessdate=April 1, 2017|date=November 4, 2002}}</ref> == Nchịkọta ihe ngosi nka == * MOMA, New York * Ụlọ ihe ngosi nka nke Metropolitan, New York * Ụlọ ihe ngosi nka Hirshhorn . Washington, DC * Ụlọ ihe ngosi nka Stedelijk, Amsterdam * [[Foundation Vincent Van Gogh Arles|Ntọala Vincent Van Gogh Arles]], France * National Portrait Gallery, Washington, DC * [[Ụlọ ngosi nka nke Mahadum Yale|Ụlọ ihe ngosi nka nke Mahadum Yale]] == Ntụaka == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * Official website 21brpstlh634efpedeory2xdaawfou9 Presbítero Maestro ọdụ ụgbọ oloko 0 50535 632504 181265 2026-05-10T12:41:43Z InternetArchiveBot 11600 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 632504 wikitext text/x-wiki [[Usòrò:Tren eléctrico durante la cuarentena 2020.jpg|thumb|Ụgbọ oloko eletrik n'oge kwarantaini 2020.]] Presbítero Maestro bụ ọdụ ụgbọ elu Lima na Callao na Line 1. Ọdụ ụgbọ dị n'etiti El Ángel na Caja de Agua .  Emeghere ya na 3 January 2012 dị ka ụdị nke ndọtị nke ahịrị si Miguel Grau gaa Bayóvar . <ref name="urbanrail">{{Cite web|author=Schwandl|first=Robert|title=Lima|url=http://www.urbanrail.net/am/lima/lima.htm|publisher=urbanrail}}</ref> <ref>{{Cite web|title=Lima Metro|url=http://ymtram.mashke.org/peru/lima/lima2.html|author=Yury Maller|publisher=Stefan Mashkevich|accessdate=2024-08-06|archivedate=2024-12-04|archiveurl=https://web.archive.org/web/20241204060726/http://ymtram.mashke.org/peru/lima/lima2.html}}</ref> == Ntụaka == {{Reflist}} jza6j0omxxsw2835h23neiinwbscdqd Shaheen Merali 0 50696 632590 596082 2026-05-11T03:10:20Z InternetArchiveBot 11600 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 632590 wikitext text/x-wiki {{Infobox person|name=Shaheen Merali|image=Shaheen Merali by P. Putz .jpg|birth_date=1959|birth_place=Tanzania|nationality=British|education=1986 Adult Education, Willesden College of Technology, London 1982 B.A. (Hons.) Fine Art (Sculpture), Gwent College of Further Education, Wales 1979 Foundation Course, Barnet College, London|occupation=curator, critic, writer, artist}} A mụrụ Merali na 1959 na Tanganyika, nke a maara ugbu a dị ka Tanzania.[1] Ezinụlọ ya hapụrụ India wee bịarute Tanganyika na mmalite narị afọ nke 20 dị ka akụkụ nke mgbasa ozi ndị Britain na-achị iji nyochaa ịchọpụta amụma ọrụ nke colonial na-agbaso amụma ọrụ ya. E zigara ndị ọrụ South Asia n'Ebe Ọwụwa Anyanwụ Africa iji nyere aka n'ịkwalite mmepe obodo na mmepụta nke ókèala East Africa.[1] Nne Merali mụrụ na Mombasa, [[Kenya]], na nna ya mụrụ na Mwanza, Tanganyika. Afọ iri ka nnwere onwe gasịrị, ezinụlọ Merali bịara UK dị ka ndị Britain na-achị. Merali, onye dị afọ 11 mgbe ahụ, na ezinụlọ ya gara biri na Borough nke Enfield, North [[London]]. Merali gara ụlọ akwụkwọ Arnos wee mesịa kọleji Southgate. Ọ mechaa nkuzi ntọala ya na nka na nka na Barnet College. Mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ, ọ gara Gwent College of Education, nke a na-akpọ ugbu a dị ka Gwent College, Newport, bụ ebe ọ gụrụ akwụkwọ na nkà mmụta ihe ọkpụkpụ. Mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ, Merali gara n'ihu na-ebi na Newport ruo otu afọ ọzọ mgbe ya na ndị na-eto eto na-arụ ọrụ na obodo, na-elekwasị anya na ụlọ obibi. Dị ka onye na-eme ihe ngosi na Haus der Kulturen der Welt, Merali haziri ọtụtụ ihe ngosi na akwụkwọ ndị ọ dezigharịrị, gụnyere ''The Black Atlantic''; ''Dreams and Trauma - Moving images and the Promised Lands''; na ''Re-Imagining Asia'', <ref name=":1"/> One Thousand Years of Separation. <ref>{{Cite book|title=Re-imagining Asia: A Thousand Years of Separation|author=ed. Merali|first=Shaheen|publisher=Saqi Books|year=2008|isbn=978-0863566530|location=|pages=}}</ref> Merali bụ onye na-ahụ maka 6th Gwangju Biennale, Korea (2006) na onye na-elekọta Berlin Heist ma ọ bụ mmasị na-adịgide adịgide nke obodo ndị nwere mgbidi maka 4th Mediations Biennale. <ref name=":8">{{Cite web|url=https://www.gwangjubiennale.org/en/biennale/past/55.do?subPageCode=planner&Cmenucode=05|title=지난 광주비엔날레|author=|first=|date=|work=Gwangju Biennale|accessdate=16 September 2019}}</ref><ref name=":9">{{Cite web|url=https://www.e-flux.com/announcements/30663/when-nowhere-becomes-here/|title=4th Mediations Biennale: When Nowhere Becomes Here|author=Wendland|first=Tomasz|date=September 13, 2014|work=e-flux|accessdate=16 September 2019}}</ref> N'afọ 1988, Merali guzobere Panchayat Arts Education Resource Unit na gburugburu Spitafields Market. Ọrụ bụ isi nke Ngalaba ahụ bụ otu n'ime ịnakọta ihe ndị na-adịghị adịte aka, akwụkwọ na mbipụta.<ref name=":1"/> Nchịkọta ahụ nyere ihe nyocha iji gosipụta njikọ dị n'etiti nka nke oge a na nke oge a site na omume ncheta nke lekwasịrị anya n'ọrụ nke ndị na-ese ihe na United Kingdom na mba ụwa.<ref name=":2">{{Cite web|url=https://www.tate.org.uk/visit/tate-britain/library-archive-reading-rooms/library|title=Tate Library|author=|first=|date=|work=tate.org.uk|accessdate=16 September 2019}}</ref> E nyere ihe ndekọ Panchayat ma bụrụzi akụkụ nke Ọbá Akwụkwọ Tate Special Collection na London.<ref name=":2" /> == Mbido ndụ na agụmakwụkwọ == A mụrụ Merali na 1959 na Tanganyika, nke a maara ugbu a dị ka [[Tanzania]].<ref name=":7">{{Cite web|url=http://new.diaspora-artists.net/display_item.php?id=64&table=artists|title=Diaspora-artists: View details|work=new.diaspora-artists.net|accessdate=2019-09-20|archivedate=2022-08-14|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220814035009/http://new.diaspora-artists.net/display_item.php?id=64&table=artists}}</ref> Ezinụlọ ya hapụrụ India wee rute Tanganyika na mbido narị afọ nke 20 dị ka akụkụ nke mkpọsa ndị Britain na-achị iji nyochaa iwu ọrụ ya na-agbaso iwu ọrụ ya. E zigara ndị ọrụ South Asia n'Ebe Ọwụwa Anyanwụ Afrịka iji nyere aka n'ịga n'ihu n'ime obodo na mmepụta ihe nke mpaghara Ọwụwa anyanwụ Afrịka.[1] A mụrụ nne Merali na Mombasa, Kenya, a mụrụ nna ya na Mwanza, Tanganyika. Afọ iri mgbe nnwere onwe gasịrị, ezinụlọ Merali bịara UK dị ka ndị Britain. Merali, onye dị afọ iri na otu n'oge ahụ, na ezinụlọ ya biri na Borough of Enfield, North London. Merali gara ụlọ akwụkwọ Arnos ma mesịa gaa kọleji Southgate. Mgbe ahụ, ọ gụsịrị akwụkwọ Foundation Course na Art na Design na Barnet College. Mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ, ọ gara Gwent College of Education, nke a maara ugbu a dị ka Gwent College, Newport, ebe ọ gụsịrị akara ugo mmụta na ihe ọkpụkpụ. Mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ, Merali gara n'ihu biri na Newport maka otu afọ ọzọ nke ya na ndị okenye na-eto eto na-arụ ọrụ na ọrụ obodo, na-elekwasị anya na ụlọ. == Ọrụ == Merali pụtara dị ka onye na-ese ihe na 1980s. N'ọrụ nka mbụ ya, ihe ọ họọrọ bụ ise ihe, collage na batik.<ref name=":7"/> Ịrụ ọrụ na batik mere ka onye na-ese ihe nwee ike ịjụ ọdịiche dị n'etiti "nkà" na "ọrụ", site n'itinye nke ikpeazụ n'ime oghere nke ngosi gallery a raara nye 'nkà dị mma'. Nzukọ ọzọ Merali lụrụ ọgụ bụ otu n'ime ọrụ ịchọ mma nke batik: ọrụ nka ya na-agbanye mgbe niile na akụkọ onwe onye, mmekọrịta mmadụ na ibe ya na ndọrọ ndọrọ ọchịchị.[1] Site n'ọrụ batik, Merali gbanwere gaa na mgbasa ozi ngwakọta, vidiyo na nka ntinye. Mgbe ọ laghachiri London, Merali gara n'ihu na-arụ ọrụ na ndị okenye na ụmụaka na ngalaba agụmakwụkwọ na nke na-abụghị nke gọọmentị, gụnyere ụlọ akwụkwọ, ọrụ obodo na ụlọ ọrụ ndị omempụ na-eto eto.<ref name=":1">{{Cite journal|author=Shwetal Patel|first=Shaheen Merali|date=December 2017|title=On the critical decades and the role of archives|url=http://www.on-curating.org/issue-35-reader/panchayat-and-more.html#.XX-bsJNKiu4|journal=On Curating|volume=37|pages=50;55}}</ref> N'ikpeazụ, site na nkwado nke Haringey Arts Council, ọ haziri ogbako na gallery na-agbanwe agbanwe a na-akpọ One Spirit Batik Centre na Wood Green na-ahụ maka ịrụ ọrụ na ndị na-eto eto nwere nkwarụ nwere Bekee dị ka asụsụ nke abụọ.<ref name=":7"/> N'agbata afọ 1990 na 1991, Merali haziri ihe ngosi nke Chila Kumari Burman na Tam Joseph, yana ihe ngosi nke ndị na-ese ihe si Soweto, South Africa na ndị na-ebi akwụkwọ si Havana, Cuba. N'ihi ya, a kpọrọ ya ka ọ gosipụta ọrụ nke ya na Mahadum nke West Indies, ebe a haziri ihe ngosi otu onye ya na kọntaktị nke Don Cherry. Na mbido afọ 1989, Merali zutere ndị nlekọta na ndị nduzi nke 3rd Havana Biennale na-abịanụ, gụnyere Geraldo Mosquera na Liliane Llanes.<ref name=":10">{{Cite journal|author=Whitelegg|first=Isobel|date=2012-05-01|title=Making Art Global (Part 1):The Third Havana Biennale|journal=Third Text|volume=26|issue=3|pages=372–374|doi=10.1080/09528822.2012.679046|issn=0952-8822}}</ref> Ha mejupụtara atụmatụ Merali nke itinye aka na ndị omenkà ojii na ndị Eshia ise, ndị bi na Britain mana ha si na diaspora zuru ụwa ọnụ, ka a tinye ha n'ihe bụ, ruo mgbe ahụ, Southern World biennale. Mgbe ọ laghachiri na Cuba na 1988, Merali haziri ọrụ nke ndị omenkà ise ahụ, Sonia Boyce, Allan de Souza, Pitika Ntuli na [[Keith Piper]] n'akụkụ ọrụ nke ya ka egosiputa na Museo Nacional de Bellas Artes na Havana, yana na Institute of Education, London. Ahụmahụ ahụ na Havana kwadoro mmekọrịta ọrụ nke ime ihe ngosi na ohere nke idebe site na nhazi. Merali na-etinye aka na agụmakwụkwọ obodo gosipụtara onwe ya ohere ndị ọzọ: na 1988 ọ sonyeere otu ndị na-ese ihe, Bhajan Hunjan, Symrath Patti, Allan de Souz na Shanti Thomas, bụ ndị zutere na Slade School of Art iji kwurịta ohere nke nzukọ n'ụzọ ego onwe onye.<ref name=":1"/> Merali na de Souza wepụtara onwe ha ma ghọọ ndị nchịkwa na-ahụ maka Panchayat Arts Education Resource Centre. Nzukọ ahụ na-etinye aka na mbipụta, ihe ngosi na ogbako, yana ọrụ ya bụ isi nke ịnakọta ihe dị ka ndekọ nke oge ndị ahụ. Panchayat lekwasịrị anya na njikọ na-eto eto nke ndị Black na ndị na-ese ihe n'Eshia na ụwa nka zuru ụwa ọnụ, yana idekọ okwu ha metụtara njikọ dị n'etiti agbụrụ, klas, okike, mmekọahụ ndị uwe ojii na ikike (dis). [1] N'afọ 2015, e nyere Nchịkọta ahụ dị ka onyinye nye Ọ́bá Akwụkwọ Tate. <ref name=":2"/> N'otu oge ahụ na ọrụ nchọpụta na nchekwa ihe ochie, Merali haziri Crossing Black Waters na City Gallery, Leicester, nke gara South London Gallery, Cartwright Hall, Bradford, Oldham Gallery na Museum, na-eme ka ọ bụrụ oge mbụ na oghere ndị a gosipụtara ọrụ nke ndị na-ese ihe si India, Pakistan na ndị bi na UK. Merali gara n'ihu na-ahụ maka Extreme Unction, HIV / AIDS, RACE / ETHNICITY, ihe ngosi mbụ nke ndị na-ese ihe, gụnyere Paul Pfeiffer na Ken Chu, sitere na US na Canada bụ ndị na-enyocha ma ọrụ na ọdịbendị nke HIV / AIDS. Njikọ ya na ndị na-ese ihe si US na Canada gara n'ihu site na ịgwọta mpaghara / akụkọ ihe mere eme na A Space, Toronto na Lethaby Gallery, London. N'afọ 2000, n'otu afọ ahụ Panchayat meriri oku maka Rich Mix Project, <ref name=":1"/> Merali jikọtara Slow Release na Bishopsgate Goodsyard, London, nke gụnyere ọrụ ọhụrụ nke Edwina Fitzpatrick na ntinye nke Dinh Q Le na Simryn Gill. Merali gara n'ihu n'ọrụ ya dị ka onye na-ese ihe, na-ekere òkè na ihe ngosi otu, dị ka Out of India, Queens Museum, nke Jane Farver haziri, na Transforming the Crown, Bronx Museum of Art, nke Mora Beauchamp-Byrd haziri (lee Artistic practice). Site na mmepe nke ọgwụgwọ dị ka omume na ihe ngosi nke na-ewetara ya nkwenye curatorial, nsogbu nke ndị na-ese ihe ịbụ ndị nlekọta na vice versa pụtara. N'ịgbaso akwụkwọ'','' dị ka Eddie Chambers' Crowning folly na Art Monthly, Merali kpebiri izere esemokwu nwere ike ịpụta mgbe ndị nlekọta na-elekọta ọrụ nke ha. N'achọghị ịkọwa ndị ọzọ site n'omume nke onwe ya, Merali lekwasịrị anya na curatorial. Ka ọ na-erule n'oge ahụ, Merali amalitelarị ịkụzi ihe na Saint Martins's School of Art na Mahadum Westminster, na 2003 e nyere ya ọkwa na Haus der Kulturen der Welt. Mgbe ọ kwagara Berlin, Merali na mbụ rụrụ ọrụ na mmemme nke nnukwu ihe ngosi abụọ: DisORIENTation nke Jack Persekian haziri; na Body City na Geeta Kapour na Jyotinder Jain. N'oge nkwekọrịta afọ ise ya na HKW, na 2006 e nyere Merali ikike ime nchọpụta na ịrụ ọrụ na Prọfesọ Wu Hung na 6th Gwangju Biennale. Merali wee nọrọ oge dị ukwuu n'etiti Berlin na Korea, na-eme nchọpụta ma na-arụkọ ọrụ na ndị ọrụ biennale, na-ele anya na ndị na-ese ihe na ndị na'ese ihe n'Eshia na-arụ ọrụ banyere Eshia.<ref name=":8"/> Mmekọrịta ọrụ ya na Prọfesọ Wu Hung gara n'ihu na Mahadum Chicago, ebe ha jikọrọ aka chepụta Re-Imagining Asia - A Thousand Years Of Separation . <ref name=":11">{{Cite book|title=Re-imagining Asia : a thousand years of separation|date=2008|publisher=Saqi|others=Merali, Shaheen, 1959-|isbn=9780863566530|location=London|oclc=183148572}}</ref> Ọzọkwa, Merali, Wu Hung na Christopher Philips rụkọrọ ọrụ ọnụ maka ntinye Berlin nke ihe ngosi akụkọ ihe mere eme Between Past and Future, nke malitere na ICP, New York, wee gaa HWK, Berlin, na n'ikpeazụ na V&amp;amp;A, London.<ref>{{Cite web|url=https://smartmuseum.uchicago.edu/exhibitions/between-past-and-future-new-photography-and-video-from-china/|title=Between Past and Future: New Photography and Video from China {{!}} Smart Museum of Art|work=smartmuseum.uchicago.edu|accessdate=2019-09-24}}</ref> N'afọ 2008, mgbe nkwekọrịta ya na HWK kwụsịrị, a gwara Merali ka ọ chepụta ma nye aka na gallery ọhụrụ na Berlin maka Bodhi Group, nke nwere oghere na Mumbai, Singapore na New York.<ref name=":12">{{Cite web|url=http://vernissage.tv/blog/2008/05/09/frontlines-notations-from-the-contemporary-indian-urban-bodhi-berlin-interview-with-the-artistic-director-shaheen-merali/|title=Frontlines: Notations from the contemporary Indian Urban / BodhiBerlin / Interview with the artistic director Shaheen Merali|author=Enrico|date=9 May 2008|work=Vernissage TV|accessdate=16 September 2019}}</ref> Ya na ndị na-ahụ maka teknụzụ n'ógbè ahụ rụkọtara ọrụ iji mepụta oghere gallery buru ibu n'akụkụ gallery ise ndị ọzọ nke a maara dị ka BodhiBerlin, nke na-anọchite anya ndị na-ese ihe gụnyere Shilpa Gupta, Subodh Gupta na Jitish Kallat. Merali gara n'ihu na-arụ ọrụ na Europe, Eshia na America na ihe ngosi na Tokyo Gallery, Budla Gallery, Kunstagenten Gallery, Berlin, Birla Academy of Art & Culture, Kolkata; Castrum Peregrini, Amsterdam; Brot Kunsthalle, Vienna; Arario Gallery, New York; Freies Museum, Berlin, wdg (lee Curatorial Practice). N'oge a, Merali na-arụ ọrụ na ndị na-ese ihe si Iran, Palestine, India na diasporas ya. N'afọ 2014-2015, ọ kwadoro ihe ngosi nke 4th Mediations Biennale, Poland.<ref name=":9"/> '''1989''' == Omume nlekọta == === 1989-2003: Nnwere Onwe === * Ịdị iche nke akara, Bloomsbury Gallery, Institute of Education, London. Mụ na Sonia Boyce, Keith Piper, Allan de Souza, Pitika Ntuli.<ref>{{Cite book|title=Black Artists in British Art : A History from 1950 to the Present.|author=CHAMBERS, Eddie.|publisher=I.B.Tauris|isbn=9781780762722|oclc=874429495|date=2014-07-30}}</ref> * ''Ndị Black British Artists ise,'' Havana Biennale, Cuba. Ntinye aka mbụ site n'aka ndị Black na-ese ihe si Europe na Havana Biennale. Gụnyere òkè nke Sonia Boyce, Keith Piper, Allan de Souza, Pitika Ntuli, a.<ref>{{Cite journal|author=Correia|first=Alice|date=8 June 2012|title=Zarina Bhimji: Light, Time and Dislocation|journal=Third Text|language=en|volume=26|issue=3|pages=359–363|doi=10.1080/09528822.2012.679043|issn=0952-8822}}</ref> * Siting Resistance, Embassy Cultural House, London, Ontario, Canada. Ọ bụ Jamelie Hassan, Ron Banner malitere ya, ya na ọrụ Sonia Boyce, Keith Piper, Allan de Souza, Pitika Ntuli. * ''Ihe ngosi otu si South Africa na ndị na-ese ihe nwere ikike (Dis),'' One Spirit Gallery, Haringey, London.<ref name=":3">{{Cite web|url=http://new.diaspora-artists.net/display_item.php?id=64&table=artists|title=Diaspora-artists: View details|work=new.diaspora-artists.net|accessdate=2019-09-18|archivedate=2022-08-14|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220814035009/http://new.diaspora-artists.net/display_item.php?id=64&table=artists}}</ref> * Ihe ngosi otu onye nke ''Chila Kumari Burman,'' One Spirit Gallery, Haringey, London.[1]<ref name=":3" /> * Ihe ngosi otu onye nke Tam Joseph, One Spirit Gallery, Haringey, London.[1]<ref name=":3" /> * Crossing Black Waters, City Gallery, Leicester; Cartwright Hall, Bradford; Oldham Art Gallery and Museum, Oldham; South London Art Gallery, London. Ndị na-ese ihe na UK: Said Adrus, Manjeet Lamba, Nina Edge, Bhajan Hunjan, Samena Rana; ndị na-ese egwu na India: Anand Moy Banerji, Sushanta Guha, Arpana Caur, Sashidaran; ndị na'ese egwu na Pakistan: Quddus Mirza, Anwar Saeed. Ya na Allan de Souza na-edozi ya.<ref>{{Cite book|title=Crossing black waters|author=DeSouza|first=Allan|date=1992|publisher=Working Press|isbn=9781870736213|location=London|language=English|oclc=29595464}}</ref> '''1993''' * Forensic Fictions, ICA, London. Ya na Stuart Taylor na-arụkọ ọrụ. '''1994''' * Extreme Unction, HIV/AIDS, RACE/ ETHNICITY, The Garage, Hoxton, East London. Egwuregwu na ntinye nke ndị na-ese ihe na Asia America Dan Kwong, Monica Chau, Paul Pfeiffer na Ken Chu / onye na-ese egwu na Scotland Alistair Maclennan. Ihe ngosi nke ndị na-eme ihe nkiri Asia American na National Film Theatre gụnyere Tran T.Kim Trang. '''1995''' * ''Samena Rana,'' Diorama Centre, London. Ihe ngosi mgbe ọ nwụsịrị na ikike na foto.<ref>{{Cite web|url=https://www.disabilityartsonline.org.uk/1990_1999|title=1990 - 1999 - disability arts online|work=www.disabilityartsonline.org.uk|accessdate=2019-09-18|archivedate=2018-06-27|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180627202100/http://www.disabilityartsonline.org.uk/1990_1999}}</ref> * Insurgent Voices, Gallerie 101, Ottawa, Canada. Ndị na-ese ihe n'Eshia America na-arụ ọrụ na HIV / AIDS, RACE / ETHNICITY. Ntinye nke Ming Ma & Ken Chu na ọrụ vidiyo nke Tran T. Kim Trang. '''1996''' * Creative Futures Festival, Mahadum Westminster. * ''Richard Graville,'' Commercial Gallery, London. * ''Clare Robins,'' Commercial Gallery, London. * ''Mmekọahụ na ọtụtụ ya,'' Watermans Arts Centre, London. Ihe ngosi vidio gbasara nwoke. Ndị na-ese ihe: Ming Ma, ManAct, Michael Petry, Keith Piper, Sarbjit Samra. Ya na Jeremy Mulvey na-ahụ maka ya. '''1997''' * Videobox, Mahadum nke Westminster Gallery, London. Ọrụ vidiyo site n'aka ndị Black na ndị na-ese ihe n'Eshia site na ebe nchekwa Panchayat. * Foreign Vienna, University of Westminster Gallery, London. Ihe ndekọ foto nke ọnụ ọgụgụ na-agbanwe agbanwe nke Vienna. '''1998''' * ''Xenographic Views, Lisl Ponger,'' Central Saint Martins College of Art and Design, MA Space, London. '''1999''' * unbound geographies / agwakọta akụkọ ihe mere eme, A Space, Toronto; The Lethaby Gallery, Central Saint Martins College of Art and Design, London. Ndị na-ese ihe: Simon Tegala, Tanya Syed, Jin-Min Yoon, Enam Huque. Ya na Shelly Bahl na Marilyn Jung na-edozi ya.<ref>{{Cite book|url=https://e-artexte.ca/id/eprint/13427/|title=Unbound Geographies/Fused Histories : The British/Canadian Xchange|date=1998|publisher=A Space|location=Toronto, Ont.|language=en}}</ref> '''2000''' * Slow Release, Bishopsgate Goodsyard, London. Kọmitii ndị a kapịrị ọnụ gburugburu echiche nke ogige ahụ. Ndị na-ese ihe: Edwina Fitzpatrick, Simryn Gill, Dinh Q. Le. Ya na Janice Cheddie, Sharmini Pereira na Sally Tallant. '''2001''' * ''Ndị na-ese ihe n'ógbè ahụ,'' AI-Saqi Bookshop, London, ihe ngosi nke ndị na-ese egwu mba ụwa bi na London W2. Ndị na-ese ihe: Anna Thew, Robert Taylor, David Medalla, Caryle Reedy, Tina Keene. Ya na Mai Ghossoub na-ahụ maka ya. * ''Martin,'' Spitz Gallery, London. Ụmụ akwụkwọ gụsịrị akwụkwọ, Central Saint Martins. '''2002''' * ''Ford'', Oxford House, Ashley Gardens na 1&1, Three East London gallery. Ụmụ akwụkwọ gụsịrị akwụkwọ, Central Saint Martins School of Art and Design. '''2006''' * Ọgọst 9 - Nọvemba 11. ''The Sixth Gwangju Biennale 2006: Ọrịa ọkụ, Isi nke Mbụ.'' Gwangju Biennale Hall, Gwangju. Chief Curator Wu Hung, ya na Curators Shaheen Merali na Binghui Huangfu na Collaborating Curator Jacquelynn Baas. Ndị na-ese ihe: Lida Abdul, Lise Autogena & Joshua Portway, Thomas Bayrle, Dove Bradshaw, Chen Chieh-jen, Choi Jung Hwa, Choi Min Hwa, David Hammons, Hong Lei, Michael Joo, Jitish Kallat, Akio Kamisato/Satoshi Shibata/Takehisa Mashimo, Kim Jong-ku, Sang Sang, Sun Khas, Yanah Q. Le, Lee Lee Lee Lee Zhh, Lee Lee, Lee Lee Zhi, Lee Lee Sigh, Lee Lee Ufan Man Man Man, Zhhhh, Zh, Zhihi, Zuan, Zh Men, Zh Man Man Man Zh, Zhang Zh, Hung, Zhi, Zhier, Zhi Man Man Man. Zhi, Chan, Zhi Zhi, Zhang Zhu, Zh. Zh, Chan, Chan, Zhang Zhi, Hung, Chan, Hung, Zhang Zht, Zhi. Zhihihi, Chan Chan, Zh Sh Sh Sh Sheng, Z, Zhijar, Zh N, Zhi<ref>{{Cite web|url=http://www.caareviews.org/reviews/928#.XYItHJNKiu4|title=The Sixth Gwangju Biennale 2006: Fever Variations|author=Noriko Murai and Hyeshin Kim|date=|work=caa.reviews|accessdate=18 September 2019}}</ref> === 2003-2008: Haus der Kulturen der Welt === * 2004 ''The Black Atlantic - Ọdịbendị Na-agagharị agagharị, Akụkọ Ihe Mere Eme, Njirimara Networked,'' Onye Nlekọta Ihe ngosi. Ndị na-ese ihe: [[Isaac Julien]], Keith Piper, Lisl Ponger, Tim Sharp.<ref>{{Cite web|url=http://archiv.hkw.de/en/programm/programm2004/blackatlantic/c_index.html|title=Black Atlantic: Travelling Cultures, Counter-Histories, Networked Identities|author=|first=|date=|work=HKW Archive|accessdate=|archivedate=2022-08-14|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220814013142/https://archiv.hkw.de/en/programm/programm2004/blackatlantic/c_index.html}}</ref><ref>{{Cite book|title=Der black Atlantic|date=2004|publisher=Haus der Kulturen der Welt|others=Gilroy, Paul, 1956-, Campt, Tina., El-Tayeb, Fatima.|isbn=3980885151|location=Berlin|oclc=70072491}}</ref> * 2005 Dreams and Trauma - emume ihe nkiri na ihe oyiyi na-agagharị agagharị, ihe ngosi nke ndị omenkà iri na abụọ sitere na Palestine na Israel, Ihe ngosi na Onye Nchịkwa Ihe nkiri. Ndị na-ese ihe: Guy Ben-Ner, Yael Bartana, Ori Gersht, Talia Keinan, Sigalit Landau, Sharone Lifschitz, Rashid Masharawi, Rosalind Nashabishi, Nira Pereg, Karen Russo, Ruti Sela & Maayan Amir, Doron Solomons na Tanya Ury.<ref>{{Cite web|url=https://www.hkw.de/en/programm/projekte/veranstaltung/p_7323.php|title=Dream and Trauma|author=|first=|date=|work=Haus der Kulturen der Welt|accessdate=16 September 2019}}</ref> * 2007 New York States Of Mind - Art And The City, Exhibition and Film Curator. Ndị na-ese ihe: Iona Rozeal Brown, Ian Burns, Laura Carton, Carolina Caycedo, CUP, Marcel Duchamp, Rainer Ganahl, Hans Haacke, David Hammons, Jonathan Horowitz, Tehching Hsieh, Kim Jones, Jon Kessler, Mark Lombardi, Mary Ellen Mark, Sarah Morris, Gordon Matta-Clark, Josephine Meckseper, Ana Mendieta, [[William Pope.L|William Pope]].[[William Pope.L|L]], Printed Matter, Inc., Elaine Reichek, Carolee Schneemann, Ward Shelley, [[Tavares Strachan]], [[Kehinde Wiley]], Fred Wilson, Jordan Wolfson, Terence Koh, Nikki S. Lee, Patty Chang.<ref>{{Cite book|title=New York States of Mind: Art and the City|author=ed. Merali|first=Shaheen|publisher=Saqi Books|date=November 1, 2007|isbn=978-0863566813|location=|pages=}}</ref><ref>{{Cite book|title=New York - states of mind : art in the city; [on the occasion of the exhibition and film program "New York - States of Mind - Art in the City", Berlin, August 24 -November 4, 2007, House of World Cultures; New York, December 16, 2007 - March 23, 2008, Queens Museum of Art]|author=Merali, Shaheen|date=2008|publisher=Saqi|isbn=9780863566813|oclc=254669074}}</ref> * 2008 Re-Imagining Asia - A Thousand Years Of Separation, Film Curator na Exhibition Co-curator na Wu Hung. Ndị na-ese ihe: Chiho Aoshima, Parastou Forouhar, Subodh Gupta, Andreas Gursky, Ikeda Manabu, Michael Joo, Johannes Kahrs, Bharti Kher, Kim Jongku, Kimsooja, Sun K. Kwak, Dinh Q. Lê, Miao Xiaochun, Ujino Muneteru, Gabriel Orozco, Rashid Rana, Ki-bong Rhee, Takako Saito, Shenomin, Shi Jinsong, Song Dong, Rirkrit Shavanija. <ref name=":1"/><ref name=":11"/> === Ihe osise Bodhi 2008 === * Frontlines: Nkọwa sitere na Contemporary India Urban, BodhiBerlin. Ndị na-ese ihe: Subodh Gupta, Atul Dodiya, Zarina Hashmi, Jitish Kallat, Riyas Komu, Valsan Kolleri, Nataraj Sharma.<ref name=":12"/> * Shilpa Gupta: Blindstars, Starsblind, BodhiBerlin.<ref>{{Cite web|url=http://rhizome.org/editorial/2008/jun/24/shilpa-gupta-blindstars-starsblind-bodhiberlin-int/|title=Shilpa Gupta: BlindStars StarsBlind / BodhiBerlin / Interview with Shilpa Gupta and Shaheen Merali|author=Enrico|date=Jun 24, 2008|work=Rhizome|accessdate=16 September 2019}}</ref> * ''Ebe ọ bụla bụ Agha (na asịrị banyere agha),'' BodhiMumbai. Ndị na-ese ihe: Subodh Gupta, Jitish Kallat, Hema Upadhyay, Bharti Kher, Francesco Clemente, [[Riyas Komu]]">Jon Kessler, Sara Rahbar, Zarina Hashmi, ShilpaSubodh Gupta Raghavan, Pablo Bartholomew, Rashid Rana, Sumedh Raghavan. Alicia Framis, Reena Kallat, Chitra Ganesh, Jaishri Abichandnama, Anita Dube, Rina Banerjee,Jitish Kallat Anju, V V V Vhan, Baich, Vari<ref>{{Cite web|url=https://www.dnaindia.com/mumbai/report-painting-war-wounds-on-canvas-1184975|title=Painting war wounds on canvas|author=H D’Sa|first=Francis|date=Aug 22, 2008|work=DNA India|accessdate=16 September 2019}}</ref> * The Urban Spiel - ọmụmụ nke ihe ọkpụkpụ na ihe, BodhiBerlin. Ndị na-ese ihe: Paul Eachus, Rob Voerman na Sumedh Rajendran. <ref>{{Cite web|url=https://www.art-agenda.com/announcements/188961/bodhiberlin-presents-urban-spiel-a-study-of-sculpture-and-material|title=BodhiBerlin presents Urban Spiel – A Study Of Sculpture And Material|author=|first=|date=1 September 2008|work=Art Agenda|accessdate=18 September 2019}}</ref> * Nataraj Sharma na N.S. Harsha na abc art berlin contemporary, BodhiBerlin. * ''Jitish Kallat: Nkwupụta Ọha 2'', BodhiSingapore.<ref>{{Cite web|url=https://aaa.org.hk/en/collection/search/library/jitish-kallat-public-notice-2|title=catalogue: Jitish Kallat: Public Notice - 2|author=(ed.) Merali|first=Shaheen|date=|work=Asia Art Archive|accessdate=18 September 2019}}</ref> * ''Riyas Komu: Ndepụta metụtara ya,'' BodhiBerlin.<ref>{{Cite web|url=http://www.theartstrust.com/Magazine_article.aspx?articleid=135|title=Riyas Komu's 'Related List' contains his artistic concerns|author=|first=|date=|work=The Art Trust|accessdate=18 September 2019}}</ref> '''2009''' * Indian Popular Culture and Beyond, Alcalá 31, Madrid. Ndị na-ese ihe: Jaishri Abichandani, Shezad Dawood, CK Rajan, GR Iranna, Riyas Komu, Prasad Raghavan, Sara Rahbar.<ref>{{Cite web|url=http://1995-2015.undo.net/it/mostra/82324|title=Indian Popular Culture and beyond|author=|first=|date=|work=Undo.net|accessdate=18 September 2019}}</ref> * The Augmented Flaws, Kunstagenten Gallery, Berlin. Ndị na-ese ihe: Daniele Buetti, [[Rajkamal Kahlon]], Jon Kessler, Leila Pazooki. * The Dark Science of Five Continents, Gallery BMB, Mumbai. Ndị na-ese ihe: Jake na Dinos Chapman, Tunga, George Osodi, Riyas Komu, Jon Kessler, Wang Qingsong.<ref>{{Cite web|url=https://aaa.org.hk/en/collection/search/library/the-dark-science-of-five-continents|title=catalogue: The Dark Science of Five Continents|author=(ed.) Merali|first=Shaheen|date=|work=Asia Art Archive|accessdate=18 September 2019}}</ref> * ''Eerie na languid,'' Artisterium09, National Museum Tbilisi, Georgia. Onye na-ese ihe: Laleh Khorramian, Carlos Amorales, Jean-Gabriel Périot.<ref>{{Cite book|title=The Manifest of Changes and an Inner Experience : 2nd Tbilisi International Contemporary and Art Events; artisterium 09, 8-15. october 2009|author=Zautashvili, Iliko.|date=2009|publisher=Artisterium|isbn=9789941008184|location=|pages=68|oclc=917760896}}</ref> * ''Nkwa nke Mfu: ndepụta nke oge a nke Iran,'' Brot Kunsthalle, Vienna. Ndị na-ese ihe: Samira Abbassy, Iman Afsarian, Asgar/Gabriel, Masoumeh Bakhtyari, Shahram Entekhabi, Parastou Forouhar, Shadi Ghadirian, Babak Golkar, Peyman Hooshmandzadeh, Abbas Kowsari, Mandana Moghaddam, Amin Nourani, Sara Rahbar, Neda Razavipour, Behrang Samadzadegan, Rozita Sharafjahan, Jinoos Taghizadeh.<ref>{{Cite book|title=The promise of loss : a contemporary index of Iran|date=2009|publisher=ÖIP/EIKON|others=Merali, Shaheen, 1959-, Galerie Hilger (Vienna, Austria), Galerie Hilger BrotKunsthalle.|isbn=9783902250506|location=Vienna, Austria|pages=|oclc=603298926}}</ref> '''2010''' * ''Nkwa nke Mfu: ndepụta nke oge a nke Iran,'' Arario Gallery, New York. Ndị na-ese ihe: Samira Abbassy, Iman Afsarian, Asgar/Gabriel, Masoumeh Bakhtyari, Shahram Entekhabi, Parastou Forouhar, Shadi Ghadirian, Babak Golkar, Peyman Hooshmandzadeh, Abbas Kowsari, Mandana Moghaddam, Amin Nourani, Sara Rahbar, Neda Razavipour, Behrang Samadzadegan, Rozita Sharafjahan, Jinoos Taghizadeh.<ref>{{Cite web|url=https://artfacts.net/exhibition/the-promise-of-loss-a-contemporary-index-of-iran/223148|title=The Promise of Loss. A Contemporary Index of Iran|author=|first=|date=|work=Artfacts.net|accessdate=18 September 2019}}</ref> * Never Run Away, Stux Gallery, New York. Ndị na-ese ihe: Reena Kallat, Sara Rahbar . <ref>{{Cite web|url=http://www.stuxgallery.com/publications/never-run-away|title=NEVER RUN AWAY|author=|first=|date=|work=Stux Gallery|accessdate=18 September 2019}}</ref> * ''East City: Kolkata Tupu mkpọsa ahụ,'' Birla Academy of Art & Culture, Kolkata. Onye na-ese ihe: Leena Kejriwal.<ref>{{Cite web|url=http://www.artnewsnviews.com/view-article.php?article=east-city-kolkata-before-the-campaign&iid=11&articleid=109|title=East City Kolkata: Before the campaign|author=|first=|date=|work=Art News and Views|archiveurl=https://web.archive.org/web/20111101142317/http://www.artnewsnviews.com/view-article.php?article=east-city-kolkata-before-the-campaign&iid=11&articleid=109|archivedate=November 1, 2011|accessdate=18 September 2019}}</ref> * Nchebe maka Ìhè, Azad Gallery, Tehran. Onye na-ese ihe: Riyas Komu.<ref>{{Cite web|url=http://www.parkingallery.com/?p=647|title=Safe to Fight|author=Merali|first=Shaheen|date=|work=Parkin Gallery|accessdate=18 September 2019|archivedate=24 June 2016|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160624103222/http://www.parkingallery.com/?p=647}}</ref> * ''3 Olu n'isi m,'' Freies Museum, Berlin. Ndị na-ese ihe: Ulrich Volz, Yvette Mattern, Gregg LeFevre. <ref>{{Cite web|url=https://www.artrabbit.com/events/three-voices-in-my-head|title=Three Voices in My Head|author=|first=|date=|work=ArtRabbit|accessdate=18 September 2019}}</ref> * The Stalking of Absence (vis-à-vis) Iran, Tokyo Gallery + BTAP, Tokyo. Ndị na-ese ihe: Reza Abedini, Matilda Aslizadeh, Bahar Behbahani, Ramesch Daha, Sarah Dolatabadi, Ghazel, Raha Rastifard, Newsha Tavakolian.<ref>{{Cite web|url=http://www.tokyo-gallery.com/en/exhibitions/intokyo/the-stalking-of-absence-vis-a-vis-iran.html|title=The Stalking of Absence (vis-a-vis Iran)|author=|first=|date=|work=Tokyo Gallery + BTAP|accessdate=18 September 2019}}</ref> * The 11th Hour, An Exhibition of Contemporary Art from India/Diaspora, Tang Contemporary, Beijing. Ndị na-ese ihe: Tariq Alvi, Madhu na Hazra Chitrakar, Shilpa Gupta, Tushar Joag, The Otolith Group, Baiju Parthan, TV Santosh, Tejal Shah, Sudharsan Shetty, Thukral &amp;amp; Tagra.<ref>{{Cite web|url=https://aaa.org.hk/en/collection/search/library/the-11th-hour-an-exhibition-of-contemporary-art-from-india-diaspora|title=The 11th Hour: An Exhibition of Contemporary Art from India / Diaspora|author=(ed.) Merali|first=Shaheen|date=2010|work=Asia Art Archive|accessdate=18 September 2019}}</ref> * ''Cinema Verite Redux,'' Sumukha Gallery, Bangalore. Ndị na-ese ihe: Subba Ghosh, Ravi Kashi, Attila Richard Lucas, Parvathi Nayar, Charly Nijensohn, Prasad Raghavan, Marina Roy. <ref>{{Cite web|url=http://artexpoindia.blogspot.com/2010/07/cinema-verite-redux-at-gallery-sumukha.html|title='Cinema Verite Redux' at Gallery Sumukha, Bangalore|author=|first=|date=10 July 2010|work=Art Expo India|accessdate=18 September 2019}}</ref> * ''E wezụga Paris,'' Birla Academy of Arts and Culture, Kolkata. Ndị na-ese ihe: Narayanan Akkitham, Sujata Bajaj, Madhu Mangal Basu, Maya Burman, Sakti Burman, Utpal Chakraborty, Anju Chaudhuri, Rajendra Dhawan, Lakshmi Dutt, Debesh Goswami, Bhawani Katoch, Gadadhar Ojha, Sharmila Roy Pommot, S.H. Raza, Inderjeet Sahdev, Nitin Shroff, Jiwan Singh, Viswan Veluadhan. * Abụọ karịrị akarị, Freies Museum, Berlin. Ndị na-ese ihe: Hassan Hajjaj na Zak Ové. <ref>{{Cite web|url=https://www.artrabbit.com/events/twice-is-too-much|title=Twice is too much|author=|first=|date=|work=ArtRabbit|accessdate=18 September 2019}}</ref> * ''Ịhụnanya siri ike: usoro nkwa,'' Plataforma Revólver, Lisbon. Ndị na-ese ihe: Samira Abbassy, Arahmaiani, Marc Bijl, Cecília Costa, Agathe de Bailliencourt, Nezaket Ekici, Mathias Herrmann, Gregg LeFevre, Zak Ové, K P Reji, Isabel Ribeiro, Jinoos Taghizadeh.<ref>{{Cite web|url=https://www.artecapital.net/plataforma.php?id=28&t=piso1|title=Tough Love - uma série de promessas|author=|first=|date=|work=Performa Revolver|accessdate=18 September 2019}}</ref> * The Archivists" Impatience, The LOFT, Mumbai. Ndị na-ese ihe: Daniel G. Andújar, Pablo Bartholomew, Leila Pazooki, Jean-Gabriel Périot.<ref>{{Cite web|url=http://www.theloft.in/press_release_17112010.pdf|title=Press release: The Archivists' Impatience|author=Merali|first=Shaheen|date=|work=The LOFT|accessdate=18 September 2019}}</ref> * Onye iro ọha na eze nke 1, Ihe ngosi 320, New Delhi. Ndị na-ese ihe: Gordon Cheung, Radhika Khimji, Prasad Raghavan, Iona Rozeal Brown, Mithu Sen.<ref>{{Cite web|url=https://aaa.org.hk/en/collection/search/library/public-enemy-number-1|title=Public Enemy Number 1 catalogue|author=(ed.) Merali|first=Shaheen|date=|work=Asia Art Archive|accessdate=18 September 2019}}</ref> '''2011''' * mgbe ọnwa na-edina, oké osimiri na-ebe ákwá ma na-eme njem ọchịchịrị na-ebibi ihe mebiri emebi, India Art Summit, New Delhi. Ndị na-ese ihe: Madhu Mangal Basu, Koumudi Patil, Raha Rastifard, Sandip Pisalkar, Priti Vadhakkath, Nandan Ghyia. * Ebe ndị Entropic, Shrine Empire, New Delhi. Onye na-ese ihe: Leena Kejriwal.<ref>{{Cite web|url=https://www.delhievents.com/2011/01/sites-photo-installation-by-leena.html|title="Entropic Sites" a photo installation by Leena Kejriwal curated by Shaheen Merali at Shrine Empire Gallery|author=|first=|date=|work=Delhi Events|accessdate=18 September 2019}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.youtube.com/watch?v=ZAYaX9CNeWY|title='Entropic Site' Curatorial Walk with Shaheen Merali and Leena Kejriwal|author=|first=|date=10 February 2011|work=Youtube|accessdate=18 September 2019}}</ref> * ''Banyere Iran'', The Guild, Mumbai. Ndị na-ese ihe: Amin Nourani, Barbad Golshiri, Farideh Lashaei, Mitra Tabrizian, Mohammad Hossein Emad, Peyman Hooshmandzadeh, Shirin Neshat . <ref>{{Cite web|url=http://www.guildindia.com/SHOWS/regardingIran/Press-Release.htm|title=regarding Iran. the apparent acquiescence of conceptual poetics|author=|first=|date=|work=The Guild India. Art Gallery|accessdate=18 September 2019}}</ref> * Ahụrụ m nke a na-adịghị ahụ anya, Azad Gallery, Tehran. Onye na-ese ihe: Leena Kejriwal.<ref>{{Cite web|url=http://www.leenakejriwal.com/shows.php?id=12|title=I saw that which had remained unseen|author=|first=|date=|work=Leena Kejriwal|accessdate=18 September 2019}}</ref> * ''Weltanschauung (Iranian) '', Freies Museum, Berlin. Ndị na-ese ihe: Mehraneh Atashi, Navid Azimi Sajadi, Mahmood Bakhshi, Masoumeh Bakhtiary, Majid Fathizadeh, Parastou Farouhar, Farhad Fozouni, Ghazaleh Hedayat, Taha Heydary,Farideh Lashaei, Katayoun Karami, Aria Kasaei, Majid K. Behesti, Azadeh Madani, Amir Mobed, Mehran Mohajer, Masoeh Mozafehita, Homan Nobakht, Sara Roohise, Farh, Mahadhadhadhad, Farh.<ref>{{Cite web|url=http://4art.com/profiles/blogs/the-iranian-weltanschauung|title=The (Iranian) Weltanschauung - Aesthetics within ideological constrains.|author=|first=|date=16 May 2011|work=4art.com|accessdate=18 September 2019|archivedate=29 November 2020|archiveurl=https://web.archive.org/web/20201129155639/http://4art.com/profiles/blogs/the-iranian-weltanschauung}}</ref> * Nkọwa nke ibu nwụrụ anwụ ma ọ bụ "Olee otu onye si bụrụ ihe ọ bụ" (Nietzsche), THE LOFT, Mumbai. '''2012''' * ''The International, dị ka akụkụ nke Odyssey, afọ 45 na nchịkọta'', Birla Academy of Art & Culture, Kolkata. Ndị na-ese ihe: Jean Arp, Maurice Golubov, Nicholas Roerich, Louise Bourgeois, Olle Beartling, Adolf Fleischmann, Andre Masson, Amrita Sher-Gil, Augustus Rodin, Gustav Klimt, Pablo Picasso, Hedde Sterne. * ''Mgbe Ime Ihe Ike Na-emebi,'' Freies Museum, Berlin. Ndị na-ese ihe: Sarnath Banerjee, Binu Bhaskar, Rajib Chowdhury, Samit Das, Natasha de Betak, Probir Gupta, [[Rajkamal Kahlon]], Jitish Kallat, Leena Kejriwal, Simit Raveshia.<ref>{{Cite web|url=https://www.leenakejriwal.com/gallery_browse.php?gid=18|title=When Violence Becomes Decadent|author=|first=|date=|work=Leena Kejriwal|accessdate=18 September 2019|archivedate=15 November 2012|archiveurl=https://web.archive.org/web/20121115001302/http://www.leenakejriwal.com/gallery_browse.php?gid=18}}</ref> * Indian Parallax, Birla Academy of Art & Culture, Kolkata. Ndị na-ese ihe: Shebba Chhacchi, Remen Chopra, Vibha Galhotra, Probir Gupta, Jitish Kallat, Reena Kallat, Chittrovanu Mazumdar, Manish Nai, Mithu Sen, Hema Uppadhyay.<ref name=":4">{{Cite web|url=https://www.mutualart.com/Exhibition/The-Indian-Parallax-or-the-Doubling-of-H/022CCA22C2EAFE8D|title=The Indian Parallax or the Doubling of Happiness|author=|first=|date=|work=Mutual Art|accessdate=18 September 2019|archivedate=22 May 2023|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230522004824/https://www.mutualart.com/Exhibition/The-Indian-Parallax-or-the-Doubling-of-H/022CCA22C2EAFE8D}}</ref> * Refraction: Moving Images on Palestine, P21 Gallery, London. Ndị na-ese ihe: Mohammad Al-Hawajri, Kamal Aljafari, Tayseer Barakat, Mike Hoolboom, Khaled Hourani, Khaled Jarrar, Josh Jones, kennardphillipps, Inzajeano Latif, Manal Mahamid, Laila Shawa, Nasser Soumi, Tarzan na Arab.<ref>{{Cite web|url=https://www.artrabbit.com/events/refraction-moving-images-on-palestine|title=Refraction: Moving Images on Palestine|author=|first=|date=|work=Art Rabbit|accessdate=18 September 2019}}</ref> '''2013''' * (Mgbe) Ịhụnanya na Last Sight, Nezaket Ekici Solo Exhibition, Pi Artworks, London.<ref>{{Cite web|url=https://www.timeout.com/london/art/nezaket-ekici-after-love-at-last-sight|title=Nezaket Ekici: (After) Love at Last Sight|author=|first=|date=2 December 2013|work=Time Out London|accessdate=16 September 2019}}</ref> * Na-ekwu okwu site n'obi - The Polemic Sensibility from Iran, Castrum Peregrini, Amsterdam, the [[Netherlands]]. Ndị na-ese ihe: Mehraneh Atashi, Navid Azimi Sajadi, Mahmood Bakhshi, Masoumeh Bakhtiary, Majid Fathizadeh, Parastou Forouhar, Farhad Fozouni, Ghazaleh Hedayat, Taha Heydary, Melodi Hosainzadeh, Katayoun Karami, Aria Kasaei, Majid Korang Beheshti, Amir Mobed, Mehran Mohajer, Masoumah Moza, Homan Nobadeh, Sara Rozafat, Samafehei, Rozjahan Mhtamad.<ref>{{Cite web|url=https://framerframed.nl/en/exposities/speaking-from-the-heart/|title=Exhibition: Speaking from the Heart – The Polemic Sensibility from Iran|author=|first=|date=|work=Framed Framed|accessdate=18 September 2019}}</ref> * ''Mgbe Ime Ihe Ike Na-emebi,'' ACC Gallery Weimar, Germany. Ndị na-ese ihe: Sarnath Banerjee, Binu Bhaskar, Rajib Chowdhury, Samit Das, Natasha de Betak, Probir Gupta, Rajkamal Kahlon, Jitish Kallat, Leena Kejriwal, Simit Raveshia . <ref>{{Cite web|url=https://artfacts.net/exhibition/when-violence-becomes-decadent/515688|title=When Violence becomes Decadent|author=|first=|date=|work=Artfacts.net|accessdate=18 September 2019}}</ref> '''2014''' * Fragile Hands, edemede curatorial na isiokwu ndị a kpọtụrụ aha. Mahadum nke Applied Arts, Heilingenkreuzer Hof, Refektorium na Sala Terrena, Vienna, [[Austria]]. Ndị na-ese ihe: Mohammed Al-Hawajri, Palestine/Masoumeh Bakhtiary, Iran/Binu Bhaskar, India/ Madhu und Hazra Chitrakar, India/ Rajib Chowdhury, India/ Ramesch Daha, Austria & Iran/ Natasha de Betak, France & India/ Majid Fathizadeh, Iran/ Debesh Goswami, India & Probir Gupta, India/ Ghazaleh Hedayat, Iran/ Ta Ta Her Her Her Herma, India, Man Man Man Man / Jar Jar Jar Jar Man Man Man/ UK<ref name=":0">{{Cite web|url=https://museumofnonvisibleart.com/interviews/shaheen-merali/|title=Shaheen Merali|author=Carey|first=Brainard|date=June 8, 2015|work=Museum of Non-visible Art|accessdate=16 September 2019}}</ref><ref name=":5">{{Cite book|title=Fragile Hands|author=(ed.) Merali|first=Shaheen|publisher=University of Applied Arts Vienna|year=2014|isbn=978-3-9503563-4-2|location=|pages=}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.alartemag.be/en/en-art/fragile-hands-orchestrated-multivocal-works-of-art-in-astounding-unison/|title=Fragile Hands orchestrated multivocal works of art in astounding unison|author=Britt|first=Aya Johanna Daniëlle Dürst|date=2014-09-24|work=al.arte.magazine|language=en-US|accessdate=2019-09-24|archivedate=2019-09-05|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190905170942/https://www.alartemag.be/en/en-art/fragile-hands-orchestrated-multivocal-works-of-art-in-astounding-unison/}}</ref>[[Usòrò:Fragile_Hands_opening_11_03_2014_017.jpg|thumb|Mkpịsị aka na-adịghị ike 2014]][[Usòrò:FragileHands_Doku_03_2014_29.jpg|thumb|''Aka Ndị Na-adịghị Amamihe'']] * Berlin Heist, ihe na-adọrọ mmasị na-adịgide adịgide na obodo ndị e wusiri ike, 4th Mediation Biennale, Where Somewhere Becomes Here. Ndị na-ese ihe: Anonymous, Kader Attia, Marc Bijl, Nezeket Ekici, Azin Feizabadi+, Thomas Florschuetz, Carla Guagliardi, Johannes Kahrs, Jonathan Meese, Leila Pazooki, Julian Rosefeldt, Esra Rotthoff, Enis Rotthoffs, Iris Schomaker, Lars Teichmann, Ming Wong, Michael Wutz.<ref name=":6">{{Cite web|url=http://www.biennialfoundation.org/2014/08/the-4th-mediations-biennale-poznan-will-be-curated-by-four-curators-who-will-create-three-regional-platforms/|title=The 4th Mediations Biennale Poznań Will Be Curated By Four Curators Who Will Create Three Regional Platforms.|author=|first=|date=21 August 2014|work=Biennal Foundation|accessdate=18 September 2019}}</ref> '''2015''' * ''Mee na India,'' mmepụta na ngosi nke onye na-ese ihe Prasad Raghavan na-arụ ọrụ maka Indian Pavilion na Hannover Messe 2015. <ref>{{Cite web|url=https://squareradius.in/work/makeinindia|title=Make In India|author=|first=|date=|work=Square Radius|accessdate=16 September 2019}}</ref> == Ide ihe == === Akwụkwọ agụmakwụkwọ === '''2001''' * Native: laghachiri na Beyond Frontiers: Contemporary British Art site na ndị na-ese ihe nke South Asia. Amal Ghosh na Juginder Lamba, eds. (London: Saffron Books, Eastern Art Publishing, 2001).<ref>{{Cite book|title=Beyond frontiers : contemporary British art by artists of South Asian descent|date=2001|publisher=Saffron|others=Ghosh, Amal., Lamba, Juginder.|isbn=1872843212|location=London|oclc=49331160}}</ref> * Anthology of art, Jochen Grez project on the web, Gịnị bụ ọhụụ gị nke nka a na-amaghị ama?. <ref>{{Cite book|title=Anthologie de l'art|author=Gerz, Jochen.|date=2008|publisher=Analogues|others=Hohlfeldt, Marion.|isbn=9782915772098|location=Arles (Bouches-du-Rhône)|oclc=458765756}}</ref> * Akwụkwọ akụkọ 151M 10/02, The Netherlands (na Mai Ghoussoub) & Abwab 31. * Panchayat, ''interarchive,'' onye nchịkọta akụkọ Hans Ulrich Obrist, Kunstraum der Universitat Lunenburg, Verlag der buchhandlung Walther Konig, Kaln, 2002, 276-280.<ref>{{Cite book|title=Interarchive : archivarische Praktiken und Handlungsräume im zeitgenössischen Kunstfeld = Archival practices and sites in the contemporary art field|date=2002|publisher=König|others=Bismarck, Beatrice von., Feldmann, Hans-Peter, 1941-, Obrist, Hans Ulrich., Universität Lüneburg. Kunstraum.|isbn=3883755400|location=Köln|oclc=50169100}}</ref> '''2004''' * Ogologo oge - Ọnọdụ nke ndị na-ese ihe n'Iran, nke Shaheen Merali so dezie. Berlin: Ụlọ nke Ọdịbendị Ụwa.<ref>{{Cite book|title=Entfernte Nähe : neue Positionen iranischer Künstler = Far near distance : contemporary positions of Iranian artists|date=2004|publisher=Haus der Kulturen der Welt|others=Merali, Shaheen, 1959-, Hager, Martin.|isbn=3980885143|edition=1. Aufl|location=Berlin|oclc=56014303}}</ref> * Ajụjụ ọnụ Isaac Julien, Keith Piper, Lisl Ponger na Tim Sharp (German), The Black Atlantic - Traveling Cultures, Counter-Histories, Networked Identities. Berlin: Ụlọ nke Ọdịbendị Ụwa.<ref name="auto2">{{Cite book|title=Über Schönheit About Beauty; [erscheint im Rahmen des Projekts "Über Schönheit" vom 18. März bis 15. Mai 2005 am Haus der Kulturen der Welt, Berlin]|date=2005|publisher=Haus der Kulturen der Welt|others=Barney, Matthew, Paik, Nam June, Neshat, Shirin,, Sherman, Cindy,, Abbas, Ackbar, Merali, Shaheen|isbn=398088516X|edition=1. Aufl|location=Berlin|oclc=253890238}}</ref> * Nkwupụta Curatorial, ''The Black Atlantic - Ọdịbendị Na-agagharị agagharị, Akụkọ Ihe Mere Eme, Njirimara Networked''. Berlin: Ụlọ nke Ọdịbendị Ụwa.[2]<ref name="auto2" /> '''2005''' * A na-akpọ ya Rose n'aha ọ bụla ọzọ, About Beauty, ed. nke Shaheen Merali dere. Berlin: House of World Cultures, 2005, 36 - 37.<ref name="auto2"/> * Na-eguzogide n'ihi na anyị enweghị ihe ọ bụla, Philip Cheah na mkparịta ụka ya na Shaheen Merali, Spaces and Shadows - Contemporary Art from Southeast Asia, ed. nke Shaheen Merali dere. Berlin: House of World Cultures, 2005, 36 - 37.<ref name="auto1">{{Cite book|title=Räume und Schatten : zeitgenössische Kunst aus Südostasien = Spaces and shadows : contemporary art from Southeast Asia|date=2005|publisher=Vice Versa|others=Merali, Shaheen, 1959-, Haus der Kulturen der Welt.|isbn=3980885178|edition=1. Aufl|location=Berlin|oclc=70677268}}</ref> * Tian Fun bụ ngwá agha ọhụrụ, Gridthiya Gaweewong na mkparịta ụka ya na Shaheen Merali na Annette Bhagwati, Spaces and Shadows - Contemporary Art from Southeast Asia, ed. nke Shaheen Merali dere. Berlin: House of World Cultures, 2005, 34 - 35.<ref name="auto1" /> * Nkwupụta nke nguzogide dị n'ọrụ, ọ bụghị n'okwu, Ong Keng Sen na mkparịta ụka ya na Shaheen Merali na Annette Bhagwati, Spaces and Shadows - Contemporary Art from Southeast Asia, ed. nke Shaheen Merali dere. Berlin: House of World Cultures, 2005, 32 - 33.<ref name="auto1" /> * Nchịkwa Impression - Nkọwa njem na Singapore, Indonesia na Thailand, oghere na onyinyo - Ihe osise nke oge a sitere na Ndịda Ọwụwa Anyanwụ Eshia, ed. nke Shaheen Merali dere. Berlin: House of World Cultures, 2005, 28 - 31.<ref name="auto1" /> '''2007''' * Na-eme ihe nkiri nke ụwa na maka ụwa (Jem Cohen na mkparịta ụka ya na Shaheen Merali), New York States Of Mind - Art And The city, ed. nke Shaheen Merali dere. London: Saqi Books, 2008, 198 - 206.<ref name="auto">{{Cite book|title=New York : states of mind : art in the city|date=2008|publisher=Saqi|others=Merali, Shaheen, 1959-, Haus der Kulturen der Welt., Queens Museum of Art.|isbn=9780863566813|location=London|oclc=173719223}}</ref> * [Ihe e dere n'ala ala peeji] nke Shaheen Merali dere. London: Saqi Books, 2008, 16 - 28.[1]<ref name="auto" /> '''2008''' * __ibo__ A na-ekwu na ọ bụghị ihe ọ bụla ọzọ, Re-Imagining Asia - A Thousand Years Of Separation, ed. nke Shaheen Merali dere. London: Saqi Books, 2008, 20 - 47.<ref name=":11"/> * Echiche anya na ime ka ndị na-ese ihe dị mfe, Global Circuits: The geography of art and the new configurations of critical thought, Barcelona: ACCA - Associacio Catalana de Critics d'Art, 2010, 46 - 49.<ref>{{Cite journal|author=|first=|date=2010|title=IRELAND.|journal=The Lancet|volume=189|issue=4872|pages=76|doi=10.1016/s0140-6736(01)46749-3|issn=0140-6736}}</ref> * Akwụkwọ bụ́ Voices of Change: 20 Indian Artists, ed. site na Gayatri Sinha. Mumbai: Marg Foundation, 2010, 266 - 281.<ref name="auto3">{{Cite book|title=Voices of change : 20 Indian artists|others=Sinha, Gayatri,, Marg Foundation (Mumbai, India)|isbn=9789380581064|location=Mumbai|oclc=676725336|year=2010}}</ref> * N'etiti amaokwu Setan na Axis of Evil, Voices of Change: 20 Indian Artists, ed. site na Gayatri Sinha. Mumbai: Marg Foundation, 2010, 198 - 211.[2]<ref name="auto3" /> '''2011''' * Spaces of Freedom, na Index on Censorship, The Art Issue, Mpịakọta 40 Nke 3, 118-125.<ref>{{Cite journal|author=Merali|first=Shaheen|date=4 October 2011|title=Spaces of Freedom|journal=Index on Censorship|language=en-US|volume=40|issue=3|pages=119–125|doi=10.1177/0306422011418232|issn=0306-4220}}</ref> * Na-akọwa asụsụ obodo, na Public Notice 3: Jitish Kallat na Art Institute of Chicago, ed. site na Madhuvanti Ghose. Chicago: The Art Institute of Chicago na Yale University Press, 2011, 39 - 45.  <ref>{{Cite book|title=Public notice 3|author=Kallat, Jitish, 1974-|date=2011|publisher=Art Institute of Chicago|others=Ghose, Madhuvanti., Merali, Shaheen, 1959-, Art Institute of Chicago.|isbn=9780300171587|location=Chicago|oclc=670481324}}</ref> * N'ime The Unknown as you know it, ed. site na Marek Wasilewski. Poznan: Mahadum nke nka Poznan, 60-69. '''2013''' * The Untold (the Rise of) Schisms, InFLUX, Contemporary Art in Asia. [Ihe e dere n'ala ala peeji] Site na Parul Dave Mukherji, Naman P.Ahuja & Kavita Singh. Sage Publications India, 183-196.<ref>{{Cite book|title=InFlux : contemporary art in Asia|others=Dave Mukherji, Parul,, Ahuja, Naman P.,, Singh, Kavita|isbn=9788132117803|location=Los Angeles|oclc=870994660|date=2013-11-22}}</ref> * Spectre (nke Ihe Ọmụma): Nchịkọta asụsụ, Art nke Oge A si n'Etiti Ebe Ọwụwa Anyanwụ Ụwa, Ed. Site na Hamid Keshmirshekan, IB Tauris, 89-97.<ref>{{Cite book|title=Contemporary Iranian art : new perspectives|author=Keshmirshekan, Hamid|isbn=9780863567216|location=London|oclc=856191974|year=2013}}</ref> * Spectre (nke Ihe Ọmụma): Nchịkọta Cosmopolitan, Dissonant Archives, Contemporary Visual Culture and Contested Narratives in the Middle East, Edited by Anthony Downey, I.B.Tauris, 432-444.<ref>{{Cite book|title=Dissonant archives: contemporary visual culture and contested narratives in the Middle East|author=Downey|first=Anthony|date=2015|publisher=Bloomsbury Academic|isbn=9781784534110|language=English|oclc=914245211}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.ibraaz.org/essays/79?fbclid=IwAR3zDBxGy0XyPnekEBADMlqF8xGSK-8Qt_SdfXe03g9wilU5LBFqJIwbyZg|title=The Spectre (of Knowledge)|work=Ibraaz|accessdate=2019-09-24|archivedate=2023-05-22|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230522004826/https://www.ibraaz.org/essays/79?fbclid=IwAR3zDBxGy0XyPnekEBADMlqF8xGSK-8Qt_SdfXe03g9wilU5LBFqJIwbyZg}}</ref> '''2016''' * Ịhụnanya n'anya ikpeazụ....Nezaket Ekiciʹ ''The Live Art Almanac Mpịakọta 4.'' Nke Harriet Curtis, Lois Keidan na Aaron Wright dezigharịrị, Oberon Books London, 76-82. <ref>{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=wTI2DwAAQBAJ&q=%C2%AB(After)+Love+at+Last+Sight%E2%80%A6.Nezaket+Ekici%C2%BB+The+Live+Art+Almanac+Volume+4.+Edited+by+Harriet+Curtis|title=The Live Art Almanac|author=Keidan|first=Lois|date=2016-06-09|publisher=Oberon Books|isbn=9781783193233|language=en}}</ref> * Nkọwa: Site na Nemesis ha, nrubeisi (Dis) na COMPASSION A Paradox nke ọdịiche na nka Eshia nke oge a nke Bashir Makhoul na Alnoor Mitha dezigharịrị, HOME Manchester, 143-160.<ref>{{Cite book|title=Conflict and compassion : a paradox of difference in contemporary Asian art|author=Mitha, Alnoor, editor. Makhoul, Bashir, editor.|isbn=9780992952471|oclc=957261397|date=June 2016|publisher=Cornerhouse - Ipsuk}}</ref> === Ndepụta === * ''Carte Blanche / akwụkwọ ọcha.'' Lethaby Press & Panchayat. Onye nchịkọta akụkọ na onye na-enye aka. '''2008''' * ''Eric Soeutre'', France * ''Teknụzụ: Nchọpụta ma ọ bụ Ịghọ aghụghọ. Okwu ikpeazụ. Ọnọdụ siri ike.'' Akwụkwọ Panchayat. ACE kwadoro ego. Oge opupu ihe ubi nke 1998. * Displaces, ihe ngosi nke Mai Ghoussoub na Souheil Sieiman. Saqi Books, London. * ''India Crossing,'' Studio La Città, Verona. Essay: India Crossing...The Discursive as an image.''India Crossing...The Discursive dị ka onyinyo.'' * India Contemporary, Gem Museum voor Actuele Kunst, Den Haag.Asụsụ 1: Exposed Tendencies. Essay 2: Guilt Guilded in Gold.''Obi amamikpe Guilded na ọlaedo.'' * ''Ịbụ, Mmụọ ma ọ bụ Mmụọ,'' Gallery OED, Cochin, Kerala. Essay: Being, Spirit or Ghost.<ref>{{Cite web|url=https://www.saffronart.com/sitepages/articledetails.aspx?articleid=973|title=Saffronart-N.N. Rimzon's 'Being, Spirit or Ghost'|work=www.saffronart.com|accessdate=2019-09-19|archivedate=2023-05-22|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230522004825/https://www.saffronart.com/sitepages/articledetails.aspx?articleid=973}}</ref> * Anomalies, From Nature to Future, Rossi&Rossi, London. Essay: Diasporic Sciences, 9-16.<ref>{{Cite book|title=Anomalies : from nature to the future|author=Abichandani, Jaishri.|date=2009|publisher=Rossi & Rossi Ltd|isbn=9781906576103|oclc=438246753}}</ref> * ''Sara Rahbar,'' Carbon 12, Dubai. edemede: ''N'ofe echiche, n'ofe kọntinent.''<ref>{{Cite web|url=https://www.thenational.ae/arts-culture/art/iranian-artist-sara-rahbar-featured-at-dubai-s-carbon-12-gallery-1.462384|title=Iranian artist Sara Rahbar featured at Dubai's Carbon 12 gallery|work=The National|date=17 April 2012|language=en|accessdate=2019-09-19}}</ref> * Blood and Spit - ''Ọrụ Ọhụrụ site na TV Santosh,'' Jack Shainman Gallery, NY. edemede: The Chimera War.<ref>{{Cite web|url=http://www.jackshainman.com/exhibition37-image=115.html|title=T.V. SANTHOSH / BLOOD AND SPIT :: JACK SHAINMAN GALLERY|work=www.jackshainman.com|accessdate=2019-09-19}}</ref> * ''Navid Azimi Sajadi,'' Olcay Art Gallery, Caddebostan, Istanbul. Ndepụta edemede. * [[Usòrò:The_Indian_Parallax.jpg|thumb|''Parallax nke India'' 2012]][[Usòrò:The_Indian_Parallax_3rd_floor.jpg|thumb|Parallax nke India 2012]]Indian Parallax, Birla Academy of Art & Culture, Kolkata. Onye nchịkọta akụkọ na edemede: The Indian Parallax or the Doubling of Happiness: na-arụ ọrụ na akụkụ abụọ na ihe ọkpụkpụ gaa na onyinyo nke atọ - eziokwu na-enweghị atụ.<ref name=":4"/> * Refraction: Moving Images on Palestine, P21 Gallery, London. Onye nchịkọta akụkọ na edemede abụọ: Imaging Palestine: Ịgagharị na-emegide ịnọ jụụ na Refractions- ìhè n'anya ha.<ref>{{Cite book|title=Refraction : moving images on Palestine|author=Merali, Shaheen, editor.|oclc=1062347581}}</ref> '''2014''' * Fragile Hands, A curatorial essay on said subjectivities, University of Applied Arts, Vienna. Onye nchịkọta akụkọ na edemede dị mkpa: Fragile Hands, edemede curatorial na isiokwu ndị a kpọtụrụ aha.<ref name=":5"/> * Berlin Heist, mmasị na-adịgide adịgide na obodo ndị nwere mgbidi, Mediations Biennale, Posnan, Poland. Akwụkwọ edemede abụọ: Berlin Heist, mmasị na-adịgide adịgide na obodo ndị nwere mgbidi (Nkebi 1&2). <ref name=":6"/> '''2015''' * Afọ Mgbe Zero gasịrị, Tea Makipaa Monograph. '''2016''' * Draw Me Nearer, Paperworks, WM Gallery, Amsterdam. * Fair Trade, Leila Pazooki, Kunsthistorisches Museum Wien na njem nleta na Tokyo / Osaka. * ''Ọdịdị ala na ndekọ Europe'', Monica de Miranda na Novo Banco Photo, Museu Berado, Lisbon. '''2017''' * ''Michael Wutz 12 Baume,'' Forum Kunst Rottweil, Germany. * ''Tavares Strachan'', Isolated Labs, NY na Desert X. '''2018''' * JJ XI, Carrots Publishing, Beijing. === edemede na nyocha === '''''Kilts, Lungi na Dishdash. Ndị ikom na-eyi uwe elu?''''' Abwab, Int. Kwa nkeji iri na ise nke ndị Arab. Nke 15. Ọrụ / Ihe osise: Achillies Heels, London. Nke 21 na nke 22. (Spring & Summer / Summer & Autumn 97). * ''Texaco,'' Third Text (Mgbasa 40, Autumn 97, nke Patrick Chamoiseau dezigharịrị). (1997)<ref>{{Cite journal|author=Merali|first=Shaheen|date=1997-09-01|title=Texaco by Patrick Chamoiseau|journal=Third Text|volume=11|issue=40|pages=109–110|doi=10.1080/09528829708576693|issn=0952-8822}}</ref> * ''N'okpuru Eluigwe Dị iche iche,'' Ihe odide nke Atọ (Mgbasa 37). (1997)<ref>{{Cite journal|author=Merali|first=Shaheen|date=1996-12-01|title=Under different skies|journal=Third Text|volume=10|issue=37|pages=109–111|doi=10.1080/09528829608576651|issn=0952-8822}}</ref> * Displaces, Third Text (Mbupụta 39). (1997)<ref>{{Cite journal|author=Merali|first=Shaheen|date=1997-06-01|title=Displaces|journal=Third Text|volume=11|issue=39|pages=103–105|doi=10.1080/09528829708576677|issn=0952-8822}}</ref> * Ndị ọbịa na-amaghị nke ọma, Ihe odide nke Atọ (Mgbasa nke 41, nke Caryl Phillips dezigharịrị). (1998)<ref>{{Cite journal|author=Philippi|first=Desa|date=1998-06-01|title=Book reviews|journal=Third Text|volume=12|issue=43|pages=105–111|doi=10.1080/09528829808576744|issn=0952-8822}}</ref> * ''Kay Hassan,'' Ihe odide nke Atọ (Mbupụta 55, Summer 01). (2001) * Rashid Rana Interview, Indian Contemporary Art Journal. (2012)<ref>{{Cite journal|author=(ed.) Rajendra N Patil|date=2012|title=Interviews|url=https://indianartjournal.com/|journal=Indian Contemporary Art Journal|volume=3|issue=II|pages=42;45}}</ref> * The struggle for the Sublime, Art Tomorrow (mbipụta 2-6). (2012) * ''Ndị Chitrakars; ndị omenkà na-eme ka ọnọdụ obodo dịkwuo elu.'' Ọhụụ na-adịghị mma. (2015) * [https://web.archive.org/web/20210614204300/https://rawvision.com/articles/story-scrolls-bengal Akwụkwọ Mpịakọta Akụkọ nke Bengal] Raw Vision Magazine !!! * ''Banyere iri afọ ndị dị oke egwu na ọrụ nke ebe nchekwa ihe ochie.'' Shwetal Patel na mkparịta ụka ya na Shaheen Merali. (2017)<ref>{{Cite web|url=http://www.on-curating.org/issue-35-reader/panchayat-and-more.html#.XYN3DpNKiu5|title=On the critical decades and the role of archives - ONCURATING|work=www.on-curating.org|accessdate=2019-09-19}}</ref> * nyocha mkpokọta dị oke egwu == Ọrụ nka == === Ihe ngosi onwe onye === * Channels, Echoes & Empty Chairs, Angel Row Gallery, Nottingham na South London Gallery, London. Nke Angel Row Gallery nyere iwu. (1993)<ref>{{Cite web|url=https://vads.ac.uk/large.php?uid=71675&sos=0|title=Angel Row Gallery, Nottingham & South London Gallery, Channels, Echoes and Empty Chairs - AAVAA - VADS: the online resource for visual arts|work=vads.ac.uk|accessdate=2019-09-19}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.southlondongallery.org/exhibitions/shaheen-merali-channels-echoes-and-empty-chairs-2891994-30101994/|title=Shaheen Merali: Channels Echoes and Empty Chairs|work=South London Gallery|language=en-GB|accessdate=2019-09-19}}</ref> * Torchlights, Brick Lane Police Station, East London. Ọ bụ Whitechapel Art Gallery nyere ya iwu. (1994) * Paradigms lost, Travelling Gallery, gara North na East Scotland dị ka akụkụ nke ''fotofeis 95''. Ọ bụ Scottish Arts Council nyere ya iwu. (1999)<ref>{{Cite web|url=http://www.philipchambon.com/visualart.html|title=Music for Visual Art Collaborations by composer Philip Chambon|work=www.philipchambon.com|accessdate=2019-09-19}}</ref> * Dark Matters, Kunsthalle Exnergasse, Vienna, Austria. (2000)<ref>{{Cite web|url=https://www.springerin.at/2000/1/lacrimosa/|title=Lacrimosa - springerin {{!}} Hefte für Gegenwartskunst|work=www.springerin.at|accessdate=2019-09-19}}</ref> * Dark Matters II, Art Exchange, Nottingham. (2001)<ref>{{Cite web|url=http://art.lshtm.ac.uk/hygiene/merali.html|title=shaheen merali|work=art.lshtm.ac.uk|accessdate=2019-09-19|archivedate=2017-05-16|archiveurl=https://web.archive.org/web/20170516220558/http://art.lshtm.ac.uk/hygiene/merali.html}}</ref> * U na-efegharị m, Window Gallery, Central Saint Martins, London. (2001) === Ihe ngosi ìgwè === * Box Project, The Museum of Installation, London, Turnpike Gallery, Leigh na Angel Row Gallery, Nottingham. (CD Rom Catalogue). (1999) * Alien/Nation, Sixpack Films, Vienna, Austria. (1999)<ref>{{Cite book|title=The sublimity of document : cinema as diorama : (avant-doc 2)|author=MacDonald, Scott, 1942-|isbn=9780190052140|location=New York, NY|oclc=1084619566|date=July 2019}}</ref> * Translocation, Photographers Gallery, London na Institute for Research on the African Diaspora and Caribbean, City College of New York. (1999) * Transforming the Crown, Bronx Museum of Art, New York, USA. (1999)<ref>{{Cite journal|author=Ratnam|first=Niru|date=1997|title=Transforming the Crown|journal=Third Text|language=en|volume=11|issue=41|pages=85–89|doi=10.1080/09528829708576704|issn=0952-8822}}</ref> * ''Site na India,'' Queens Museum, Flushing Meadows, New York, USA. (1999) * ''Ụmụ nwoke na ụmụ nwoke,'' James Hockey Gallery, Surrey Institute of Education, Farnham, Surrey. (1999) * Zero ''Zero Zero,'' Whitechapel Art Gallery, London. (1999)<ref>{{Cite web|url=http://archive.whitechapelgallery.org/?page=search&keyList=Exhibitions&keyItem=000zerozerozero|title=Whitechapel Art Gallery - Archive search|work=archive.whitechapelgallery.org|accessdate=2019-09-19|archivedate=2023-05-22|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230522011829/http://archive.whitechapelgallery.org/?page=search&keyList=Exhibitions&keyItem=000zerozerozero}}</ref> * The Crown Jewels, Kampnagel, Hamburg na NGBK, Berlin. (1999)<ref>{{Cite book|title=Chila Kumari Burman : Shakti, Sexuality and Bindi girls.|author=Arya, Rina.|date=2012|publisher=KT Press|isbn=978-1306106344|oclc=863042814}}</ref> * Empire na m, Pitshanger Museum na Gallery, London na AXIOM center, Cheltenham. (1999)<ref>{{Cite web|url=http://www.alanajelinek.com/ti3orguk/eI.htm|title=empire and I|work=www.alanajelinek.com|accessdate=2019-09-19|archivedate=2021-10-22|archiveurl=https://web.archive.org/web/20211022151624/http://alanajelinek.com/ti3orguk/eI.htm}}</ref> * Machos na Muecas, La Casa Elizaide, Barcelona. (1999) * ''Ubudoda,'' Metropolitan Gallery, Cape Town, South Africa. (2000) * ''Chanting Heads CD Rom.'' Ọ bụ David a Bailey & Sonia Boyce, AAVAA haziri ya. (2001) * ''Ndị na-acha ọbara ọbara'' (ihe ngosi), Toynbee Hall, London. Njikọ ya na Oreet Ashery. (2001)<ref>{{Cite web|url=http://www.reactfeminism.org/nr1/artists/ashery_en.html|title=re.act.feminism|work=www.reactfeminism.org|accessdate=2019-09-19}}</ref> * The Globe, Centre Beirut, Lebanon. Ọ bụ Dave Beech haziri ya. (2001) * ''Gịnị ka njọ?,''? , Ụlọ Ahịa, London. (2001)<ref>{{Cite web|url=http://www.thecentreofattention.org/exhibitions/loreetshaheen_pic.html|title=Shaheen Merali and Oreet Ashery|author=|first=|date=|work=The Centre of Attention|accessdate=19 September 2019|archivedate=7 August 2008|archiveurl=https://web.archive.org/web/20080807173619/http://www.thecentreofattention.org/exhibitions/loreetshaheen_pic.html}}</ref> * Dressing, Readdressing, mmekorita ya na Mai Ghoussoub. AI-Saqi Books, London. (2001) * ''Onye ọbịa,'' Hastings Gallery na Museum. Ọ bụ Mario Rossi haziri ya. (2001)<ref>{{Cite web|url=http://www.mariorossi.co.uk/curated-host.html|title=Host|author=Rossi|first=Mario|date=|work=www.mariorossi.co.uk|accessdate=2019-09-19|archivedate=2017-01-09|archiveurl=https://web.archive.org/web/20170109170103/http://mariorossi.co.uk/curated-host.html}}</ref> * Nwoke, Nwaanyị, Machine, Centre of Attention, London. (2001)<ref>{{Cite web|url=http://1995-2015.undo.net/it/mostra/6089|title=A Man, A Woman, A Machine The Centre of Attention London|work=1995-2015.undo.net|language=it|accessdate=2019-09-19}}</ref> * Site & Sight, Asian Civilisation Museum, Singapore. (2002) * Hygiene, London School of Hygiene and Tropical Medicine. Ọ bụ Pam Skelton na Tony Fletcher haziri ya. (2002)<ref>{{Cite journal|author=Coxall|first=Helen|date=April 2003|title=Hygiene: The Art of Public Health|journal=Journal of Visual Culture|language=en-US|volume=2|issue=1|pages=33–50|doi=10.1177/147041290300200102|issn=1470-4129}}</ref> === Ihe ngosi vidio === * M wepụrụ olu m na nrọ m (45 nkeji). South London Gallery, London. (1993) * M wepụrụ olu m na nrọ m (45 nkeji). Galerie 101, Ottawa, Canada. (1994) * Pandemonium, ICA, London; Rotterdam 97-26 Film festival, Holland; Desh Pradesh, Toronto, Canada; Whitechapel Open, Curtain Rd Gallery, London; KIZ- Kino, Granz, Austria; Scratch Projection, Paris, France; Tokyo 97-Image Forum, Festival, Tokyo, Japan; Pesaro 97-Film Festival, Roma, Italy; Hamburg 97-13. International Kurzfilm-Festival & No., Hamburg, Germany; Jerusalem 97-Film Festival, Jerusalem, Israel; São Paulo 97-Short Film Festival, São Paulo, Brazil; Austin 97. Cinematexas- Int. ihe nkiri dị mkpirikpi + vidiyo + ọhụrụ, Austin, USA.(1997)<ref>{{Cite web|url=https://vads.ac.uk/large.php?uid=71741&sos=0|title=Shaheen Merali, Paradigms Lost 1&2 - AAVAA - VADS: the online resource for visual arts|work=vads.ac.uk|accessdate=2019-09-19}}</ref> * ''Ihe nkiri na-agbawa agbawa,'' Kenington, London. (1998) * Obodo ndị na-esote ọchịchị, nke inIVA na-elekọta. Lux Cinema, London. (1999) * Ndị na-acha anụnụ anụnụ (18 nkeji) Ndị na-agba agba vidiyo na foto. National Review of Live Arts. (2002) * ''Echiche Ndị furu efu Pt. 1'' (5 nkeji 10 Ọkọchị). (2002) * 2016 (dị ka onye na-eme ihe nkiri) na-eleghachi anya na mmalite (11 Episodes) (11 nkeji nke ọ bụla) Edere ma duzie ya site na Oreet Ashery, Stanley Picker Gallery na Online. (2002)<ref>{{Cite web|url=https://www.stanleypickergallery.org/homepage/|title=Stanley Picker Gallery|author=Art|first=Kingston University London Kingston School of|date=4 July 2016|language=en-GB|accessdate=2019-09-19}}</ref> == Ebensidee == {{Reflist}}{{DEFAULTSORT:Merali, Shaheen}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] [[Òtù:Pages with unreviewed translations]] iy9ta9o0rc464hgt18d7qqkjn3lpgzi Igwe nje na-agba ọgwụ 0 50792 632545 539738 2026-05-10T23:02:47Z Goodymaraj 21567 /* growthexperiments-addlink-summary-summary:3|0|0 */ 632545 wikitext text/x-wiki Microbial inoculants, nke a makwaara dị ka inoculants ala ma ọ bụ bioinoculants, bụ mmezi ọrụ ugbo na-eji rhizosphericic ma ọ bụ endophytic microbes bara uru iji kwalite ahụike osisi. Ọtụtụ n'ime ụmụ nje ndị ahụ metụtara na-emekọrịta mmekọrịta symbiotic na ihe ọkụkụ a na-achọsi ike ebe akụkụ abụọ ahụ na-erite uru (mutualism). Ọ bụ ezie na a na-etinye inoculants microbial iji meziwanye nri ihe ọkụkụ, a pụkwara iji ha kwalite uto osisi site na-akpali mmepụta hormone osisi.[1][2] Ọ bụ ezie na inoculants nje bacteria na fungal na-adịkarị, a na-amụbawanye ọmụmụ ihe na archaea iji kwalite uto osisi. <ref>{{Cite journal|author=Chow|first=Chanelle|date=2022-09-20|title=An Archaic Approach to a Modern Issue: Endophytic Archaea for Sustainable Agriculture|url=https://doi.org/10.1007/s00284-022-03016-y|journal=Current Microbiology|language=en|volume=79|issue=11|pages=322|doi=10.1007/s00284-022-03016-y|pmid=36125558|issn=1432-0991}}</ref> Nnyocha banyere uru nke inoculants na ọrụ ugbo gbatịrị karịa ike ha dị ka ihe na-emepụta biofertilizers. Inoculants microbial nwere ike ibute nguzogide sistemu enwetara (SAR) nke ụdị ihe ọkụkụ n'ọtụtụ ọrịa a na-ahụkarị n'ihe ọkụkụ (na-enye mgbochi megide nje nje). Ka ọ dị ugbu a egosipụtara SAR maka powdery mildew (Blumeria graminis f. sp. hordei, Heitefuss, 2001), were-all (Gaeumannomyces graminis var. tritici, Khaosaad et al., 2007), ntụpọ akwukwo (Pseudomonas syringae, Ramos Solano et al. al., 2008) na mgbọrọgwụ ire ere (Fusarium culmorum, Waller et al. 2005) Agbanyeghị, a na-amatawanye na inoculants microbial na-agbanwekarị obodo microbial nke ala (Mawarda et al., 2020). == Nje bacteria == === Rhizobacterial inoculators === Rhizobacteria ndị a na-ejikarị eme ihe dị ka ihe na-eme ka nitrogen na-agbanye ọgwụ na-agụnye nitrogen-fixers, phosphate-solubilisers na nje bacteria ndị ọzọ na-arụ ọrụ nke na-emeziwanye nnweta nke nitrogen na phosphorus na osisi ahụ. A na-akpọkarị nje bacteria dị otú ahụ dị ka osisi na-akwalite uto rhizobacteria (PGPR). ==== Nje bacteria na-ejikọta nitrogen ==== Ihe rhizobacteria a na-ejikarị eme ihe bụ Rhizobium na mkpụrụ ndụ ihe jikọrọ ya. Rhizobium bụ nje na-edozi nitrogen nke na-etolite mkpakọrịta symbiotic n'ime nodules na mgbọrọgwụ nke mkpo. Nke a na-abawanye [[Ihe na-eme ka mkpụrụ osisi na-eme nri|nri nitrogen]] ndị ọbịa ma dị mkpa maka ịkụ soybean, chickpeas na ọtụtụ ihe ọkụkụ ndị ọzọ. Maka ihe ọkụkụ na-abụghị nke ahịhịa, Azospirillum egosila na ọ bara uru n'ọnọdụ ụfọdụ maka nhazi nitrogen na nri osisi.<ref name="Bashan 1997">{{Cite journal|doi=10.1139/m97-015|title=Azospirillum – plant relationships: Environmental and physiological advances (1990–1996)|journal=Canadian Journal of Microbiology|volume=43|issue=2|pages=103–121|year=1997|author=Bashan|first=Yoav}}</ref> Maka ihe ubi ọka, diazotrophic rhizobacteria amụbawo ihe ọkụkụ, [4] mkpụrụ ọka (Caballero-Mellado et al., 1992), nitrogen na phosphorus, [4] na nitrogen (Caballero-Mellado et al., 1992), phosphorus ( Caballero-Mellado et al., 1992; Belimov et al., 1995) na potassium ọdịnaya (Caballero-Mellado et al., 1992). Rhizobacteria na-ebi na mgbọrọgwụ mgbọrọgwụ, na-ejikọta ya na mkpo. ==== Nje bacteria na-agbaze phosphate ==== Iji meziwanye nri nri phosphorus, ojiji nke nje bacteria phosphate-solubilising (PSB) dị ka Agrobacterium radiobacter enwetawokwa nlebara anya (Belimov et al., 1995a; 1995b; Singh & Kapoor, 1999). Dị ka aha ahụ na-egosi, PSB bụ nje bacteria na-enwere onwe ya nke na-akụda phosphates ala inorganic ka ọ bụrụ ụdị dị mfe nke na-eme ka osisi buru ibu. == Ihe na-egbochi nje fungus == A na-akpọ mmekọrịta mmekọrịta dị n'etiti fungi na mgbọrọgwụ osisi dị ka njikọ Mycorrhiza.<ref name=":02">{{Cite book|title=Elements of the nature and properties of soils|author=Brady, Nyle C.|others=Weil, Ray R.|year=2010|isbn=9780135014332|edition=Third|location=Upper Saddle River, N.J.|pages=343–346|oclc=276340542}}</ref> Mmekọrịta symbiotic a dị n'ihe fọrọ nke nta ka ọ bụrụ osisi niile dị n'ala ma na-enye ma osisi ma fungus uru maka ịdị ndụ.<ref name=":02" /> Osisi ahụ nwere ike inye ihe karịrị 5-30% nke mmepụta ike ya na fungus iji gbanwere maka ịbawanye ebe mgbọrọgwụ na-amịkọrọ na hyphae nke na-enye osisi ahụ ohere ịnweta ihe oriri ọ gaghị enwe ike inweta. <ref name=":02" /><ref name=":1">{{Cite web|url=https://sites.psu.edu/dmsylviaweb/mycorrhiza-overview/|title=Mycorrhiza {{!}} David Sylvia's Web Resources|work=sites.psu.edu|accessdate=2019-10-24}}</ref> mycorrhizae abụọ a na-ahụkarị bụ arbuscular mycorrhizae ectomycorrhizae. A na-ahụkarị njikọ Ectomycorrhizae na ụdị osisi, ma nwee mmetụta dị ala maka usoro ọrụ ugbo.<ref name="Chapin 2011 243–244">{{Cite book|title=Principles of Terrestrial Ecosystem Ecology|author=Chapin|first=F. Stuart|date=2011|publisher=Springer New York|isbn=9781441995032|location=New York, NY|pages=243–244|doi=10.1007/978-1-4419-9504-9}}</ref>   === Mycorrhiza nke osisi === [[Usòrò:Mycorrhiza_(3).svg|alt=|thumb|321x321px|Ihe osise a na-egosi mmekọrịta bara uru n'etiti mgbọrọgwụ osisi na onye mmekọ fungus, nke a na-akpọ njikọ mycorrhiza.<ref name=":02" /> Osisi nwere ike inye ihe karịrị 5-30% nke mmepụta photosynthetic ha na mmekọrịta a, nke G na-anọchite anya ya, iji gbanwere ihe oriri dị mma, site na hyphae, nke na-agbatị ebe mgbọrọgwụ na-amịkọrọ, na-enye ya ohere ịnweta ihe oriri ọ gaghị enwe ike inweta, nke N na P na-anọchi anya ya.<ref name=":02" />]] Arbuscular mycorrhiza (AM) enwetala nlebara anya dị ka mmezigharị ọrụ ugbo maka ikike ya ịnweta ma nye osisi phosphorus.<ref name="Chapin 2011 243–244" /> N'okpuru usoro na-ebelata uto nke ejiri ngwakọta nke AM Fungi AM Rhizobacteria mee ka ọ dị mma, a na-enweta tomato nke e nyere site na 100% ọmụmụ na 70% ọmụmụ. <ref>{{Cite journal|author=Adesemoye|first=A. O.|date=November 2009|title=Plant Growth-Promoting Rhizobacteria Allow Reduced Application Rates of Chemical Fertilizers|journal=Microbial Ecology|volume=58|issue=4|pages=921–929|doi=10.1007/s00248-009-9531-y|pmid=19466478|issn=0095-3628|url=https://digitalcommons.unl.edu/plantpathpapers/561}}</ref> Mbelata 30% a na itinye fatịlaịza nwere ike inye aka belata mmetọ ihe oriri, ma nyere aka gbatịkwuo ihe onwunwe mineral dị ka phosphorus (Peak phosphorum). Mmetụta ndị ọzọ gụnyere mmụba nke nnagide [[Ńnú|nnu]], nnagide ụkọ mmiri ozuzo, na nnagide nchọpụta nke nsị metal.<ref>Hirrel, M.C. and Gerdemann, J.W., 1980. Improved Growth of Onion and Bell Pepper in Saline Soils by Two Vesicular-Arbuscular Mycorrhizal Fungi 1. Soil Science Society of America Journal, 44(3), pp.654-655.</ref><ref>Ferrazzano, S. and Williamson, P. (2013). Benefits of mycorrhizal inoculation in reintroduction of endangered plant species under drought conditions. Journal of Arid Environments, 98, pp.123-125.</ref><ref> Firmin, S., Labidi, S., Fontaine, J., Laruelle, F., Tisserant, B., Nsanganwimana, F., Pourrut, B., Dalpé, Y., Grandmougin, A., Douay, F., Shirali, P., Verdin, A. and Lounès-Hadj Sahraoui, A. (2015). Arbuscular mycorrhizal fungal inoculation protects Miscanthus×giganteus against trace element toxicity in a highly metal-contaminated site. Science of the Total Environment, 527-528, pp.91-99.</ref> === Ndị mmekọ fungus === Ọ bụ naanị ọgwụ nje fungus nwere ike [[Iba|ịba]] uru na osisi ndị na-elekọta ya. Inoculation jikọtara ya na mmezigharị ndị ọzọ nwere ike imeziwanye ọnọdụ. Arbuscular mycorrhizal inoculation jikọtara ya na compost bụ mmezigharị ezinụlọ a na-ahụkarị maka ogige onwe onye, ọrụ ugbo, na ebe a na-elekọta ụmụaka. A chọpụtala na njikọta a nwekwara ike ịkwalite ọrụ microbial n'ala nke igwu ala metụtara.<ref>Kohler, J., Caravaca, F., Azcón, R., Díaz, G. and Roldán, A. (2015). The combination of compost addition and arbuscular mycorrhizal inoculation produced positive and synergistic effects on the phytomanagement of a semiarid mine tailing. Science of the Total Environment, 514, pp.42-48. </ref> Ụfọdụ ndị mmekọ fungal na-eme nke ọma na mpaghara ụfọdụ ma ọ bụ na ihe ọkụkụ ụfọdụ. Arbuscular mycorrhizal inoculation jikọtara ya na uto osisi na-akwalite nje bacteria mere ka ọ na-amị mkpụrụ dị elu ma na-eto ngwa ngwa na upland rice paddys.<ref>Diedhiou, A., Mbaye, F., Mbodj, D., Faye, M., Pignoly, S., Ndoye, I., Djaman, K., Gaye, S., Kane, A., Laplaze, L., Manneh, B. and Champion, A. (2016). Field Trials Reveal Ecotype-Specific Responses to Mycorrhizal Inoculation in Rice. PLOS ONE, 11(12), p.e0167014.</ref> Uto ọka ka mma mgbe emezigharịrị arbuscular mycorrhizae na biochar. Mgbanwe a nwekwara ike belata cadmium site na ihe ọkụkụ.<ref>Liu, L., Li, J., Yue, F., Yan, X., Wang, F., Bloszies, S. and Wang, Y. (2018). Effects of arbuscular mycorrhizal inoculation and biochar amendment on maize growth, cadmium uptake and soil cadmium speciation in Cd-contaminated soil. Chemosphere, 194, pp.495-503. </ref> === Iji ya eme ihe na-egbu mgbochi === Enwere ike iji ọgwụ mgbochi fungus mee ihe na ma ọ bụ na-enweghị mmezigharị ndị ọzọ na ogige onwe onye, homesteads, mmepụta ugbo, ebe a na-azụ ụmụ, na ọrụ mweghachi ala. == Ihe ndị na-egbochi ọrịa == E gosipụtara njikọta nke ụdị nke Plant Growth Promoting Rhizobacteria (PGPR) iji baara osikapa na ọka bali uru.<ref name=":2">Belimov, A. A., Kojemiakov, A. P. & Chuvarliyeva, C. V. (1995a) Interaction between barley and mixed cultures of nitrogen fixing and phosphate-solubilising bacteria. Plant and Soil, 173, 29-37.</ref><ref>{{Cite journal|author=Kennedy|first=Ivan R.|date=2001|title=Biofertilisers in action|journal=Functional Plant Biology|volume=28|issue=9|pages=825|doi=10.1071/pp01169|issn=1445-4408}}</ref> Isi uru sitere na ọgwụ mgbochi abụọ bụ mmụba nke ihe oriri na-edozi ahụ site na ala na fatịlaịza.<ref name=":2" /> E gosikwara ọtụtụ ụdị inoculant iji mụbaa ọrụ nitrogenase zuru oke ma e jiri ya tụnyere otu ụdị inoculants, ọbụlagodi mgbe naanị otu ụdị bụ diazotrophic.<ref name=":2" /><ref>{{Cite journal|author=Khammas|first=K. M.|date=August 1992|title=Pectin decomposition and associated nitrogen fixation by mixed cultures of Azospirillum and Bacillus species|journal=Canadian Journal of Microbiology|volume=38|issue=8|pages=794–797|doi=10.1139/m92-129|pmid=1458371|issn=0008-4166}}</ref><ref>{{Cite journal|author=Cacciari|first=Isabella|date=July 1989|title=Response to oxygen of diazotrophic Azospirillum brasilense ? Arthrobacter giacomelloi mixed batch culture|journal=Archives of Microbiology|volume=152|issue=2|pages=111–114|doi=10.1007/bf00456086|issn=0302-8933}}</ref> PGPR na arbuscular mycorrhizae na njikọta nwere ike ịba uru n'ịbawanye uto ọka wit n'ala na-adịghị edozi ahụ na imeziwanye nitrogen-extraction site na ala fatịlaịza. <ref>Singh, S. & Kapoor, K. K. (1999) Inoculation with phosphate-solubilising microorganisms and a vesicular-arbuscular mycorrhizal fungus improves dry matter yield and nutrient uptake by wheat grown in sandy soil. Biology and Fertility of Soils, 28, 139-144.</ref><ref>Galal, Y. G. M., El-Ghandour, I. A., Osman, M. E. & Abdel Raouf, A. M. N. (2003), The effect of inoculation by mycorrhizae and rhizobium on the growth and yield of wheat in relation to nitrogen and phosphorus fertilization as assessed by 15n techniques, Symbiosis, 34(2), 171-183.</ref> == Hụkwa ==   == Ebem si dee == [[Òtù:Pages with unreviewed translations]] cqxojr28kbcbk3zqhejrd84xj256a7j Jacob Caetano 0 51428 632566 198552 2026-05-10T23:09:05Z Goodymaraj 21567 /* growthexperiments-addlink-summary-summary:3|0|0 */ 632566 wikitext text/x-wiki {{Infobox person|name=Jacob "Monstro Imortal" Caetano|image=|image_size=|caption=|alias=|birth_name=João Jacob Caetano|birth_date={{birth date|1941|4|4|df=yes}}|birth_place=[[Piri, Angola|Piri]], [[Portuguese Angola]]<br />(now [[Angola]])|death_date=after 27 May 1977 (aged 36)|death_place=[[Luanda]], Angola|nationality=|alma_mater=|occupation={{flatlist| * militant * activist * politician}}|years_active=|net_worth=|boards=|spouse=Luísa Mateus Pereira Inglês Ferreira|children=1|parents=}} João Jacob “Monstro anwụ anwụ” Caetano (4 Eprel 1941 – 1977)[1] bụ onye agha na ndọrọ ndọrọ ọchịchị nke Angolan so na agha nnwere onwe nke Angolan na agha obodo Angolan. N'oge ọrụ agha ya, a kwalitere ya n'ọkwa izugbe ma bụrụ osote onye isi ndị ọrụ izugbe nke People's Armed Forces of Liberation of Angola (FAPLA) na ọchịagha nke 9th Brigade of Mobilized Marines of the Special Forces of FAPLA. N'oge ọrụ ndọrọ ndọrọ ọchịchị ya, ọ bụ onye otu Central Committee nke Movimento Popular de Libertação de Angola (MPLA) na onye ndu nke òtù Communist Nitista-Fractionalist.<ref name="Silva et. al 2023">{{Cite book|author=Silva, Berthler J. C. da; Domingos, Noé; Januário, João M.; Franciso, Osvaldo P.; Pedro, Samuel S..|title=As Principais Ideias Políticas Durante as Guerras de Libertação e Formação dos Estados Nacionais (Angola)|date=2023|publisher=[[Universidade de Belas]]}}</ref> == Akụkọ ndụ == A mụrụ Caetano na 4 Eprel 1941 na obere obodo Piri, <ref name="ATD 1 2023">[https://www.tchiweka.org/pessoas/jacob-caetano Jacob Caetano]. ATD. 2023.</ref> n'ezinụlọ ndị ọrụ ugbo si na obodo Dembos, nke dị ugbu a na mpaghara Bengo. <ref name="JA 14-6-2022">[https://web.archive.org/web/20230127120412/https://www.jornaldeangola.ao/ao/noticias/restos-mortais-de-vitimas-de-conflitos-sepultados/ Restos mortais de vítimas de conflitos sepultados]. Jornal de Angola. 14 June 2022.</ref> N'oge agha maka nnwere onwe, Caetano sonyeere ọtụtụ ọgụ na ndị agha Portuguese colonial na ndị agha sitere na National Liberation Front of Angola (FNLA). Ndị MPLA zigara ya na [[Democratic Republic of the Congo|Congo-Kinshasa]] ka ọ nweta ọzụzụ na 1962. Mgbe ọ nọ ebe ahụ, ọ ghọkwara onye otu egwuregwu bọọlụ MPLA.<ref>[https://www.tchiweka.org/fotografia/1008002002 Equipa de futebol do EPLA no Mbinza]. ATD. Leopoldville, 1962.</ref> Ọ ghọrọ akụkụ nke otu ndị agha mbụ nke ndị agha nnwere onwe nke Angola (EPLA; nke mechara ghọọ FAPLA), na-ewere ọnọdụ ndị isi na ndị na-achịkọta ndị agha nke nku MPLA. Ọ bụ otu n'ime ndị mbụ chọpụtara Mobutu Sese Seko dị ka onye iro nke MPLA. N'ihi nke a, ndị uwe ojii Congo-Kinshasa nwụchiri ya, mana ọ nwere ike ịgbapụ wee gaa Congo-Brazavile.[5] Site na 1964 gaa n'ihu, ọ bụ akụkụ nke ndị isi MPLA, na-ekere òkè na nzukọ ndị agha / ndọrọ ndọrọ ọchịchị nke otu ahụ n'isi ụlọ ọrụ ha na ndọrọ ndọrọ ọchịchị na Brazzaville. <ref>[https://www.tchiweka.org/fotografia/1009001016 Conferência de Quadros do MPLA]. ATD. 1964.</ref><ref>[https://www.tchiweka.org/documento-textual/0084000035 Acta da Reunião plenária do Comité Director]. ATD. 1966.</ref> O sonyere na ngalaba nlegharị anya na ugwu Angola na 1963[8] na ọrụ ndị agha na Cabinda na 1965.[9] Ọ chịkwara otu ndị agha guerrilla aha ya bụ onye Cuban mgbanwe Camilo Cienfuegos. Na 1966, ndị Cienfuegos Squadron, n'okpuru iwu ya, nwere ike guzobe onwe ya n'ụzọ agha na mpaghara Luanda, bụ nke a bịara mara dị ka otu n'ime ọrụ FAPLA/EPLA kachasị mkpa na nke na-aga nke ọma tupu 1970s..<ref>{{Cite book|author=Agostinho Alexandre Joaquim da Silva|title=Angola: Dinâmicas Internas e Externas na Luta de Libertação (1961—1975)|date=2014|publisher=Universidade Lusófona de Humanidades e Tecnologias Faculdade de Ciência Política, Lusofonia e Relações Internacionais}}</ref> Mgbe egwu ahụ gasịrị, Caetano ghọrọ otu n'ime ndị isi ndị isi nke 1st Military Police Region (Luanda, Dembos e Norte Angolano) nke MPLA/EPLA. Ndị agha bịara mara ya maka obi ike ya na ikike ịlụ ọgụ, ọ lanarịrị wee hapụ mmeri ka o sonye na mberede nke nku nke FNLA Exército de Libertação Nacional de Angola (ELNA). Ha nyere ya aha otutu "Monstro Imortal" (Portuguese maka "Anụ anụ na-adịghị anwụ anwụ", nke e nyere n'ihi na ọ fọrọ nke nta ka ọ bụrụ ihe a na-apụghị imeri emeri). <ref name="JA 14-6-2022"/> N'oge nkwadebe maka Nzukọ nke Mbụ nke MPLA, a kpọrọ ya ka ọ hazie nnọkọ nnọkọ maka pati ahụ na [[Zambia]] na 1971 na maka oge ọzụzụ dị ka onye ọrụ agha na Czechoslovakia (Military Academy of Brno). <ref>[https://www.tchiweka.org/fotografia/1015012031 Reunião Plenária do Comité Director do MPLA]. ATD. 27 de setembro de 1971</ref><ref name="JA 14-6-2022"/> N'afọ 1972, ọ ghọrọ onye otu ndị nnọchi anya maka mkparịta ụka na Kinshasa na FNLA, ya na [[Agostinho Neto]] na [[Lúcio Lara]].<ref>[https://www.tchiweka.org/documento-textual/0144000055 Lista da delegação do MPLA para acordos com FNLA]. ATD. 1972.</ref> Otú ọ dị, n'oge a, MPLA gafere nnukwu esemokwu ndọrọ ndọrọ ọchịchị n'ime ụlọ nke ghọrọ, n'etiti 1972 na 1974, Active Revolt na Eastern Revolt.<ref name="Marques">{{Cite book|author=Inácio Luiz Guimarães Marques|url=https://www.historia.uff.br/stricto/td/1571.pdf|title=Memórias de um golpe: O 27 de maio de 1977 em Angola|date=2012|publisher=Universidade Federal Fluminense}}</ref> Esemokwu ndị ahụ sitere n'aka ndị na-emegide ọchịchị ndị eze na Brazzaville, na 1972, ma mepụta isiokwu nkwekọrịta nke ga-achịkwa ntụziaka nke pati ahụ n'oge esemokwu ahụ dị elu.<ref name="Marques" /> Akụkụ dị ukwuu nke ahụ amatala mmeri ndị agha na-adịbeghị anya na nke na-adịgide adịgide dị ka ndị sitere na ndị a sị na ha bụ "ndị ọcha na-acha ọcha", na ndị gosipụtara dị ka ndị isi kpatara ya Lúcio Lara, nwunye ya Ruth Lara [pt], Iko Carreira, na nwunye Agostinho Neto, Maria Eugénia Neto.<ref name="Marques" /> Ndị nnupụisi mechara jide Lúcio Lara, onye bụ nọmba 2 nke pati ahụ, na ọrụ Caetano rụrụ, onye nwere nkwado nzuzo site n'aka José Eduardo dos Santos, onye na-achọla iwere ikike nke pati ahụ ma guzobe ndị isi otu ndị na-abụghị ndị ọcha kpamkpam.<ref name="Marques" /> Nnupụisi ahụ nyere Santos iwu nke MPLA, mana Agostinho Neto kwụsịrị ya ngwa ngwa, onye mechara gbaghara ndị metụtara ya, gụnyere Caetano.<ref name="Marques" /><ref name="Observador 28-12-2020">{{Cite web|date=28 December 2020|title=A vida e o poder de José Eduardo dos Santos, o pai da Corte de Luanda|url=https://observador.pt/especiais/jose-eduardo-dos-santos-o-pai-da-corte-de-luanda/|publisher=Observador}}</ref> N'abalị iri abụọ na ise n'ọnwa Eprel n'afọ 1974, Mgbanwe Carnation kwaturu ọchịchị António Salazar ma mee ka ndị Portugal na-achị n'Africa kwụsị ịchịkwa ha.<ref name="Marques"/> N'ụbọchị mbụ n'ọnwa Ọgọstụ, EPLA ghọrọ FAPLA. Site n'ịmepụta ndị agha ọhụrụ, Caetano weghaara ọkwa nchịkwa na Northern Front, nke gụnyere 1st na 2nd Military Police Regions (gụnyere Cabinda). <ref name="Translations">{{Cite book|title=Translations on Africa|date=January 1975|publisher=U.S. Joint Publications Research Service}}</ref> N'abalị asatọ n'ọnwa Nọvemba n'afọ 1974, ọ ghọrọ akụkụ nke "ndị nnọchiteanya nke iri abụọ na isii" nke pati ahụ, nke Lara duziri, ma nwee nleta mbụ nke ndị nnọchiteanya MPLA nke a nabatara na Luanda. Ọbịbịa nke ndị nnọchi anya Lara, nke nwekwara Caetano, bụ nke ìgwè ndị agha ji ịnụ ọkụ n'obi nabata, bụ ndị mebiri ihe mgbochi wee banye n'okporo ụzọ ụgbọ elu na Luanda's Quatro de Fevereiro Airport ka ụgbọelu ha rutere. Ọhụ Lara kwadebere ha maka mgbe Agostinho Neto mere nleta mbụ ya na Luanda mgbe Carnation Revolution gasịrị. Nleta a nyere aka na MPLA na-enweta ike ngwa ngwa na Luanda.<ref>[https://web.archive.org/web/20210906221839/https://www.jornaldeangola.ao/ao/noticias/detalhes.php?id=392869 Primeira delegação chegou há 43 anos]. Jornal de Angola. 9 de novembro de 2017.</ref> Mgbe a bịanyere aka na Nkwekọrịta Alvor, nke guzobere usoro nkewa nke ike n'oge usoro nnwere onwe maka Angola, MPLA kpọrọ Caetano aha iji mepụta ndị isi agha nke gọọmentị mgbanwe, na-agbaso otu n'ime Iwu mpaghara, yana Pedro Timóteo "Barreiro" Kiakanwa (FNLA) na "Edmundo Rocha" Sabino Sandele (UNITA). <ref>[http://bcavalaria8423.blogspot.com/2014/02/1-926-os-membros-do-governo-de-transicao.html 1 926 - Os membros do Governo de Transição]. Cavaleiros do Norte/BCAV. 8423. 1 February 2014.</ref> Mgbe Machị 1975 gasịrị, agha na-emegide ọchịchị ndị ọchịchị na-achị ala gbanwere n'agha obodo n'etiti MPLA, FNLA, na União Nacional para a Independência Total de Angola (UNITA). <ref name="Marques"/> MPLA kwupụtara nnwere onwe Angola na 11 Nọvemba 1975. Agostinho Neto si otú a ghọọ onye isi ala nke People's Republic of Angola. <ref name="Marques" /> Site na mmeghe nke ọchịagha, Caetano ghọrọ otu n'ime ndị osote onye isi nke General State Staff nke FAPLA. N'ọnwa Nọvemba n'afọ 1975, e zigara ya Porto Amboim, na-ejikọta ya na Onye isi ala Agostinho Neto n'ihe gbasara ọdịda nke ndịda na etiti nke nọ n'okpuru nrụgide nke ndị agha South Africa na UNITA. Ọnọdụ ahụ toro ịgụnye ntinye aka ndị agha Cuban, nke bịara dị ka enyemaka nye ndị agha Caetano.<ref name="Wolfers 1984">{{Cite book|author=Michael Wolfers|title=Angola In The Front Line|date=1984|publisher=Zed Books Ltd}}</ref> Mgbe nke ahụ gasịrị, ọ chịkọtara 9th Brigade of Mobilized Marines nke Special Forces of FAPLA, ndị bụ ndị agha nchebe kachasị mma na Luanda. O nyere aka nke ukwuu n'ịmepụta ọkwa na FAPLA, na-emepụta usoro maka agụmakwụkwọ ndọrọ ndọrọ ọchịchị na ngalaba ndị agha.<ref name="Marques"/> Na ndọrọ ndọrọ ọchịchị, Caetano sonyeere Nito Alves, onye ya na ya bụ onye isi ya na 1st Military Police Region n'oge 1960s na 1970s, yana ịbụ onye si n'otu obodo Dembos. Caetano ghọrọ otu n'ime ndị isi nke otu ndị na-emegide ọchịchị Kọmunist a na-akpọ Fraccionist-Nitista faction, nke kwupụtara na Angola dị mkpa ime mgbanwe ngwa ngwa na usoro ọchịchị Kọmunisti Soviet. <ref name="Silva et. al 2023"/><ref name="Marques"/> Site n'ọnọdụ ndị a, otu ndị mmegide ghọrọ otu n'ime ndị nkatọ kachasị njọ nke Agostinho Neto na ọnọdụ ya maka mgbanwe dị nro na ọchịchị onye kwuo uche ya / ọchịchị Kọmunist site na ụzọ mba. Tinyere nke a, otu ahụ kpọrọ oku ka a gaa n'ihu na ọgụ nke ga-ewere ụdị arụmụka megide ndị isi "white-mestico" na ndị isi.<ref name="Marques" /> Na mbido afọ 1977, Caetano sonyeere atụmatụ maka nnupụisi ọchịchị site n'aka otu Nitista, bụrụ otu n'ime ndị isi nke nkata ahụ, tinyere Nito Alves, José Jacinto Van-Dúnem, Sita Valles, David Minerva Machado, Arsénio Totó Sihanouk, Luís dos Passos, na Eduardo Ernesto Bakalof.<ref name="Marques"/> N'ịhazi maka ime ihe, e kenyere ya na Brigade nke 9 na ọrụ nke ndị agha na-awụ akpata oyi n'ahụ n'oge mgbalị iwe ọchịchị. N'agbanyeghị nke ahụ, a gụnyere ya na kọmitii nke Central Committee nke MPLA iji nyochaa ọrụ nke Nitistas.<ref name="Marques" /> Otú ọ dị, ọ ga-agwa Alves mgbe niile banyere omume na ebumnuche nke gọọmentị.<ref name="Wolfers 1984"/> E zoro ndị otu ya kpamkpam. Ọ gbalịrị idebe ihe nzuzo a ma zere ime nkwupụta na nzukọ ọha na eze, naanị na-apụta na nzukọ nzuzo dị mkpa.<ref name="Wolfers 1984" /> Na 21 Mee, a chụpụrụ Alves na Van-Dúnem na MPLA.<ref name="Marques"/> Ụbọchị ole na ole mgbe nke ahụ gasịrị, na 23 Mee, nzukọ nke 9th Brigade chọrọ ka ndị nduzi Nitista sonyeghachi na pati na Central Committee.<ref name="Marques" /> Na 24 Mee, Alves nwere nzukọ nzuzo ikpeazụ. Atụmatụ ahụ gụnyekwara atụmatụ igbu Neto, Lara, Carreira, Saíde Mingas, na Lopo do Nascimento.<ref name="Marques" /> N'echi ya, Alves nwere nzukọ dị iche na Caetano, onye a ga-akpọ Minista na-ahụ maka nchekwa na gọọmentị Fraccionist-Nitista.<ref name="Wolfers 1984"/> Mgbalị nnupụisi ahụ malitere n'ụtụtụ 27 Mee. Ụgbọala ndị gbara ọchịchịrị site na Brigade nke 9 na mkpesa nke ndị bi na mpaghara [[Sambizanga]] nke Luanda bụ ihe ịrịba ama iji malite nnupụis ahụ.<ref name="Marques"/> N'ịga n'ihu na atụmatụ ahụ, ndị Nitistas weghaara ụlọ mkpọrọ Cadeia de São Paulo na ọdụ Radio Nacional de Angola.<ref name="Marques" /> E jidere ọtụtụ ndị ama ama na gọọmentị Neto. Otú ọ dị, achọtabeghị Neto, Nascimento, Lara, na Carreira.<ref name="Marques" /> Ụlọ ọrụ nzuzo nke Angola, Directory of Information and Security of Angola (DISA) na ndị agha Cuban sonyere na esemokwu na esemokwu iji kpochapụ nnupụisi ahụ.<ref name="Marques"/> Ndị isi Nitista nwara izo na Dembos, mana DISA na ndị agha Cuban chụrụ ha. Caetano bụ otu n'ime ndị mbụ e jidere. A maghị kpọmkwem ụbọchị na ọnọdụ ọnwụ ya, mana a na-eche na ọ nwụrụ na Luanda na 1977. <ref name="ATD 1 2023"/> == Ndụ onwe onye == Na 26 Febrụwarị 1972, mgbe ọ nọ na Brazzaville, ọ lụrụ onye agha ibe ya Luísa Mateus Pereira Inglês Ferreira, onye gara site na codenome Luísa Pensar Primeiro.[18][19] Mgbe ọ nwụsịrị, ọ jere ozi dị ka onye nnọchi anya MPLA na Mgbakọ Mba Angola, ebe ọ bụ onye otu ọgbakọ ahụ ruo mgbe ọ nwụrụ n'ihi ihe ndị sitere n'okike na 2004.[20] Ha na Luísa mụrụ nwa nwanyị Florbela Caetano.[21] Nwa nwanne ya, Mário Caetano [pt], ghọkwara onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị.<ref>[https://web.archive.org/web/20221014191429/https://luandapost.com/mario-caetano-joao-de-empregado-de-mcdonalds-a-ministro-da-economia-de-angola/ Mário Caetano João: De empregado de McDonald's a Ministro da Economia de Angola]. Luanda Post. 2 September 2021.</ref> == Nkwupụta na olili ozu == N'abalị iri abụọ na isii n'ọnwa Mee n'afọ 2021, onye isi ala Angola bụ João Lourenço kwupụtara "ezi obi amamikpe" ya ma rịọ mgbaghara n'aha steeti mgbe o kwusịrị okwu banyere Caetano.<ref>[https://web.archive.org/web/20230128210551/https://portugaldigital.com.br/presidente-angolano-pede-desculpas-por-execucoes-sumarias-do-27-de-maio/ Presidente angolano pede desculpas por execuções sumárias do 27 de maio]. Portugal Digital. 26 May 2021</ref> Na 13 Juun 2022, e liri ozu Caetano na Luanda, n'ili Alto das Cruzes, n'ihe akọwara dị ka emume dị nsọ. Onye isi ala Lourenço bụ onye ọrụ nchekwa ya na onye isi ndị agha ndị agha, Francisco Furtado nọchitere anya ya, ma nwee ndị nnọchi anya gọọmentị dị ka Minista nke Ikpe Ziri Ezi Francisco Queiroz, Mịnịsta nke ime ime Eugénio Laborinho, na Mịnịsta na-ahụ maka nkwukọrịta Manuel Homem. Florbela Caetano, ada ya, kelere onye isi ala maka omume nkwụghachi nye ezinụlọ ya.<ref name="VOA 8-6-2022">[https://www.voaportugues.com/a/angola-ossadas-de-nito-alves-monstro-imortal-sianouk-e-ilidio-ramalhete-entregues-%C3%A0s-fam%C3%ADlias/6608707.html Angola: Ossadas de Nito Alves, “Monstro Imortal”, “Sianouk” e Ilídio Ramalhete entregues às famílias]. VOA Português. 8 June 2022.</ref> == Ebem si dee == [[Òtù:Pages with unreviewed translations]] 14tt7cyn8cghyae7i71jftlqpiefwod Abụ A Ga-echeta 0 53001 632549 364674 2026-05-10T23:03:47Z Goodymaraj 21567 /* growthexperiments-addlink-summary-summary:2|0|0 */ 632549 wikitext text/x-wiki [[File:Merle Oberon Argentinean Magazine AD.jpg|thumb|Abụ A Ga-echeta]] Abụ a ga-echeta bụ ihe nkiri akụkọ ndụ America nke 1945 nke na-akọ akụkọ ndụ efu nke onye pianist Polish na onye na-ede egwú bụ Frédéric Chopin. Charles Vidor duziri ya na Paul Muni, Merle Oberon na Cornel Wilde. == Atụmatụ == Frederic Chopin, bụ́ onye na-eto eto pianist na onye na-ede egwú, ji nkà ya pụrụ iche dọọ onye nkụzi ya Prọfesọ Józef Elsner mma mgbe ọ dị afọ 11. Elsner nwetara akwụkwọ ịkpọ òkù sitere n'aka onye mbipụta egwú a ma ama bụ Louis Pleyel ka ọ kpọta Chopin na Paris, na-atụ anya imeghachi ihe ịga nke ọma nke Franz. Liszt. Agbanyeghị, nna Chopin enweghị ike ịkwụ ụgwọ mmefu ahụ. Mgbe Chopin na-ekwurịta ihe ga-eme n’ọdịnihu, ọnọdụ nke ndị ọchịchị Rọshịa kpụụrụ ndị [[Poland]] n’agha tụgharịrị uche Chopin. O kpebisiri ike ịlụ ọgụ maka nnwere onwe Poland. N'etiti ọrụ ndọrọ ndọrọ ọchịchị nzuzo ya, Chopin na-aga n'ihu njem egwu ya na nkwado nke Elsner, bụ onye ka kpebisiri ike ịhụ ka ọ na-aga nke ọma na Paris. A kpọrọ Chopin ka o mee n’oriri Count Wyszynka, ma ọ chọpụtara na Gọvanọ Russia nke Poland so ná ndị ọbịa ahụ. N'iwe iwe, Chopin jụrụ igwu egwu maka ndị mmegbu na oké ifufe. Ndị enyi ya na-adọ ya aka ná ntị banyere ihe ize ndụ na-abịanụ, na-agba ya ume ka ọ gbaga Paris. Site n'enyemaka Elsner, Chopin mechara rute na Paris, ebe ha zutere Pleyel, bụ onye na-achụpụ ha na mbụ ruo mgbe ọ nụrụ Chopin's Polonaise. N'ịbụ onye masịrị Pleyel, kwere nkwa ịhazi ihe egwu maka Chopin. Prọfesọ ahụ kpọọrọ Chopin gaa Café de la Bohème, bụ́ ebe ha zutere ndị a ma ama dị ka Liszt, Victor Hugo, Alexandre Dumas, na Honoré de Balzac. N'agbanyeghị nhụta ọgba aghara ya na onye nkatọ, Friedrich Kalkbrenner, ewebata Chopin na Liszt, onye na-ewebata ya na George Sand, onye edemede mara maka ejiji nwoke. N'abalị bọtara mpụta mbụ dị mkpa nke Chopin, otu leta bịarutere na-ebu akụkọ dị mwute banyere njide na ọnwụ ndị enyi ya na Poland. N'ịbụ onye na-eru uju, Chopin na-eme ihe nkiri mbụ nke Heroic Polonaise ya n'oge egwu ya wee pụọ na mberede. Nyocha ndị ahụ siri ike, ma e wezụga nke George Sand dere, bụ onye na-eto Chopin dị ka onye nwere ọgụgụ isi. Sand kpọrọ Chopin na Elsner ka ha bịa oriri nke Duchess nke Orléans kwadoro, ebe Liszt na ndị bịara ya kwetara na Chopin nwere nkà. Pleyel gosipụtara mmasị n'ịkwalite egwu Chopin ma hazie nzukọ maka ụbọchị na-esote. Otú ọ dị, Chopin họọrọ ịnọnyere Sand kama, na-enwe obi ụtọ na ihe ịga nke ọma ha. Sand mere ka Chopin kwenye ka ya na ya nọrọ na Majorca, ebe ọ nwere ike ilekwasị anya naanị n'ihe osise. Ọ bụ ezie na Sand na-akwado aha ọma Chopin, nkwenye ya na-eme ka ọ ghara ịga n'ihu na-eme ihe nkiri na-eme na ndụ ya ka ọ na-alụso ụkwara nta ọgụ. Laa azụ na Paris, Pleyel ji ịnụ ọkụ n'obi na-echere nloghachi Chopin iji hazie egwu ma bipụta egwu ya. Ka ọ dị ugbu a, Elsner na-eche nsogbu ego ihu ma laghachi na nkuzi. Prọfesọ ahụ mụtara site n'aka Liszt na Chopin na-eme ihe nkiri mgbe ụfọdụ na salons ma nweta akwụkwọ ịkpọ òkù maka Elsner. Site na akụkọ banyere nnupụisi Poland na nsogbu nke ndị enyi ha nọ n'ụlọ mkpọrọ, Constantia, enyi Chopin, rịọrọ ya ka ọ nweta nkwado ma ọ bụ chịkọta ego iji nyere aka. Na mbido, Chopin nwere mmetụta nke ịhụ mba n'anya mgbe Constantia wetara ya ala Poland. Chopin na Elsner zutere ma kwụsị mmekọrịta ya na Sand iji malite njem mba ụwa iji nweta ego maka Poland, na-ama nke ọma na ọ ga-emebi ahụike ya. Ọrịa ya na-akawanye njọ, n'oge ọ na-eme ihe nkiri, ọbara na-eme ka mkpịsị ugodi ghara ịdị mma. N'ikpeazụ, nrụgide nke njem ahụ na-emebi, ahụike Chopin na-akawanye njọ. N'elu àkwà ọnwụ ya, ọ na-achọsi ike ịhụ Sand otu oge ikpeazụ, mana ya, na-eme ka Delacroix, jụrụ ileta ya. Chopin nwụrụ na Kalkbrenner, Pleyel, Elsner, na Constantia n'akụkụ ya, ebe Liszt na-akpọ piano n'ime ụlọ dị nso. == Ndị na-eme ihe nkiri == * Paul Muni dị ka Prọfesọ Józef Elsner * Merle Oberon dị ka George Sand * Cornel Wilde dị ka Frédéric Chopin * Nina Foch dị ka Constantia * George Coulouris dị ka Louis Pleyel * Howard Freeman dị ka Friedrich Kalkbrenner * Stephen Bekassy dị ka Franz Liszt * Roxy Roth dị ka Niccolò Paganini == Nnakwere == A họpụtara A Song to Remember maka ọtụtụ Academy Awards: Onye na-eme ihe nkiri kacha mma na ọrụ ndu (Cornel Wilde), Best Cinematography, Color, Best Film Editing, Best Music, Scoring of a Dramatic or Comedy Picture, Best Sound, Recording (John P. Livadary), na Best Writing, Original Story. <ref name="Oscars1946">{{Cite web|url=http://www.oscars.org/oscars/ceremonies/1946|title=The 18th Academy Awards (1946) Nominees and Winners|accessdate=2011-08-16|work=oscars.org|archiveurl=https://web.archive.org/web/20110706093754/http://www.oscars.org/awards/academyawards/legacy/ceremony/18th-winners.html|archivedate=6 July 2011}}</ref> Ọ bụ ezie na Chopin bụ ezigbo onye Poland hụrụ mba n'anya, Vidor na-eme ka ịhụ mba n'ihu Chopin na fim ahụ, nke e mepụtara n'oge [[World War II|Agha Ụwa nke Abụọ]]. Ọ na-akọwa mmekọrịta Chopin na Elsner (onye na-esoghị ya na Paris) ma mebie mmekọrịta Chopin ya na Sand iji mepụta ọgụ "ezi na ihe ọjọọ" maka mkpụrụ obi Chopin n'etiti Elsner na Sand. Ihe odide ahụ na-ada mgbe ụfọdụ ka mgbasa ozi maka ịchụ onwe onye n'àjà n'oge agha karịa ka ọ dị ka ezigbo akụkọ ndụ Chopin. Ayn Rand katọrọ ihe nkiri ahụ nke ukwuu, na-ewere akụkụ nke George Sand n'ụzọ siri ike megide ndị mba Poland - ikpe dị mma nke megidere nke ndị na-eme ihe nkiri: "George Sand, dị ka ihe nkiri ahụ si kwuo, bụ ihe ọjọọ n'ihi na ọ na-enye ebe ezumike dị mma, nke onwe ya ebe Chopin nwere ike ibi n'udo na okomoko, n'ihi ya na ọ na'ilekọta ihe niile ọ chọrọ, ma ọ bụ na-agba ya ume ka ọ ga-eche na ọ ga-esi chefuo ụwa ma na-eme ka ndị na-ede ihe nkiri ahụike, ọ bụ na ọ bụ na ya, ọ ga-achọsi ike igbu ndị na-achọsi ya ike, ọ bụ ọbụna ka ọ ga, ọ ga, ka ọ bụrụ na ọ ga,<ref>The highly critical review of "A Song to Remember" appears in "Journals of Ayn Rand", edited by David Harriman, Plume Books ([[Penguin Group]]), 1999, Ch.10, P.369-370.</ref> Victor Brown kwuru na "Nkewa nke mmekọrịta George Sand na Chopin bụ n'ihi ihe onwe onye dị nnọọ iche na ndị egosiri na fim ahụ - ọkachasị nkwado Chopin na nwa nwanyị Sand na-anọghị na ya megide nne ya. N'ezie, George Sand bụ onye na-akwado ihe kpatara mba Poland n'onwe ya, nkwado nke were ogologo oge gafere njedebe nke mmekọrịta ya na Chopin. " <ref>[[Andre Maurois]], "Lelia - the Life of George Sand" quoted in Victor Brown, "Holywood Films as a Highly Unreliable History Book" in Hilary Kagan (ed.) "Retrospective Essays on Twentieth Century Popular Culture".</ref> N'oge Mgbanwe nke 1848 na [[France]], George Sand sonyere na ngosipụta ịdị n'otu nke Poland nke e mere na Paris na Mee 15, 1848, na-akpọ ka e zigara ndị agha Poland nnwere onwe ha. Onye na-akpọ piano bụ José Iturbi na-akpọ egwu piano, ma na-ahazi akụkụ nke B obere Sonata maka ihe nkiri ahụ mgbe Chopin na George Sand rutere na Majorca. A na-egosi aka onye na-akpọ piano Ervin Nyiregyházi na-akpọ egwu piano. == Ihe Nketa == Ihe ngosi eletrik nke Liberace sitere n'ike mmụọ nsọ nke ihe yiri ya na A Song to Remember . <ref>{{Cite news|url=https://www.chicagotribune.com/1987/02/05/liberace-67-pianist-turned-one-man-musical-circus/|title=Liberace, 67, Pianist Turned One-man Musical Circus'|work=[[Chicago Tribune]]|date=February 5, 1987|accessdate=7 January 2014|author=Kart, Larry}}</ref> == Ebem si dee == [[Òtù:Pages with unreviewed translations]] 8iw5abkgtr246xsq7w1rm43m1da6x68 Suzanne David Hall 0 53229 632630 190361 2026-05-11T10:04:21Z InternetArchiveBot 11600 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 632630 wikitext text/x-wiki {{Infobox person|image=|imagesize=|caption=Suzanne Ledoux David Hall|birth_name=Suzanne Ledoux|birth_place=[[Cherbourg]], [[France]]|birth_date={{Birth date|1927|01|23}}|years_active=|occupation=|spouse=|children=|death_place=[[Kingsport, Tennessee]], [[United States|U.S.]]|death_date={{Death date and age|2011|07|07|1927|01|23}}}} '''Suzanne David Hall''' (Jenuwari 23, 1927 - July 7, 2011) bụ onye nledo maka mmegide French n'oge [[World War II|Agha Ụwa nke Abụọ]] mgbe ọ ka dị afọ iri na ụma.<ref>Crew, Hilary S. ''Women Engaged in War in Literature for Youth.'' Lanham, MD: Scarecrow, 2007. 266.</ref> N'oge ọzụzụ ya ịghọ onye na-agụ egwu opera, ọ na-ezipụ ozi ndị nyeere aka iweta Mwakpo ndị agha jikọrọ aka na Normandy. Akwụkwọ akụkọ 2003 For Freedom: The Story of a French Spy nke Kimberly Brubaker Bradley dabeere na ajụjụ ọnụ ya na Hall.<ref>Bradley, Kimberly Brubaker. ''For Freedom: The Story of a French Spy.'' New York: Delacorte, 2003.</ref> == Akụkọ ndụ == A mụrụ Hall na Jenụwarị 23, 1927, na Cherbourg, [[France]] na Étienne na Désirée LeDoux David. Dị ka akwụkwọ Bradley si kwuo, nkwenye Hall maka ịlụ ọgụ maka France malitere n'ụbọchị ya na ezigbo enyi ya bụ Yvette gbadara n'ụsọ osimiri. N'ebe ahụ, ha zutere enyi nne Yvette, Madame Montagne, onye dị ime nwa nke abụọ. N'ime nkeji ole na ole ka anyị na-akparịta ụka, ụgbọ elu ndị Germany tụrụ bọmbụ n'akụkụ osimiri na ogige obodo ahụ dum. Mgbe ngwa agha ahụ kwụsịrị, Yvette na Suzanne lere anya ka ha hụ Madame Montagne ka ọ tọgbọrọ n'efu na nwa ya bu n'afọ nwụkwara n'akụkụ ya. Ọ bụ Wenezde, 29 Mee 1940. Ụlọ Nzukọ dị afọ iri na atọ n'oge ahụ. Yvette merụkwara ahụ nke ukwuu. Ọ gbakereghị. Mgbe e mesịrị, ndị Germany manyere Hall na ezinụlọ ya ịkwaga n'ụlọ ha ma banye n'otu ọnụ ụlọ. Ha ji ya na ụlọ ndị ọzọ dị n'okporo ámá ya dị ka "ebe obibi". Afọ atọ ka e mesịrị, ndị Germany gbahapụrụ ụlọ ahụ, Hall na ezinụlọ ya laghachiri na ya. E rerela ma ọ bụ mebie ihe niile ha nwere. Afọ abụọ mgbe bọmbụ ahụ mere n'ụsọ osimiri ahụ gasịrị, Hall gburu onwe ya, n'ihi na enweghị ọgwụ iji gwọọ ya, ọ butere ọrịa. Ọ ghaghị ịhụ dọkịta ya, Maazị Leclerc, banyere abscess. Dị ka ya na onye nkuzi olu ya nọ n'oge ahụ, Maazị Leclerc jụrụ ma ọ na-eme njem nke ukwuu maka abụ opera ya. Ọ zaghachiri na ọ gara Normandy ma n'oge na-adịghị anya ọ ga-aga Paris. Dọkịta ahụ gwara ya na ya onwe ya bụkwa onye nledo ma jụọ ya ma ọ ga-amasị ya ịbụ onye nlewo maka French Resistance. Hall agwaghị onye ọ bụla n'ime ndị nledo ndị ọzọ aha ya. Nye ha, ọ bụ nọmba nledo 22, onye nledo nke iri abụọ na abụọ na Cherbourg, ebe o bi. Ndị nledo niile ọ zutere nwekwara ọnụọgụgụ. Ọ maghị aha ha. Naanị mgbe ọ maara aha Dr. Leclerc. O mere nke a n'ihi na aha dị ize ndụ. Mgbe ọ dị afọ iri na asaa, ndị Germany jidere Hall. A gbara ya ajụjụ ọnụ ruo ọtụtụ awa, mana ọ kwupụtara na ya ekwupụtaghị. A zọpụtara ya mgbe ndị agha jikọrọ aka rutere nso na 1944. N'oge na-adịghị anya ka nke ahụ gasịrị, ọ chọpụtara site n'aka onye nledo ọzọ e jidere, nọmba 14, na ndị ọzọ niile ekwupụtala ma gbuo ya. A gbagburu Dr. Leclerc na ezinụlọ ya n'okporo ụzọ. Maka ọrụ obi ike ya n'oge agha, General Charles de Gaulle nyere Hall Croix de Lorraine. Hall lụrụ Larson Hall ma mụọ nwa nwoke na nwa nwanyị.<ref name="obit">{{Cite web|url=http://obits.dignitymemorial.com/dignity-memorial/obituary.aspx?n=Suzanne-Hall&lc=4949&pid=152432488&mid=4735647|title=Suzanne Hall Obituary - East Lawn Funeral Home {{!}} Kingsport TN|work=obits.dignitymemorial.com|accessdate=2016-04-04|archivedate=2016-04-19|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160419221334/http://obits.dignitymemorial.com/dignity-memorial/obituary.aspx?n=Suzanne-Hall&lc=4949&pid=152432488&mid=4735647}}</ref> Ọ nwụrụ na Julai 7, 2011, na Kingsport, Tennessee, mgbe o biri ebe ahụ afọ 64. == Edensibia == {{Reflist}} s5atr6q50517zxcw0f8dejx5mmhhl3k Ahmed Subhy Mansour 0 55593 632564 206938 2026-05-10T23:08:24Z Goodymaraj 21567 /* growthexperiments-addlink-summary-summary:2|0|0 */ 632564 wikitext text/x-wiki {{Infobox person|honorific_prefix=Sheikh Dr.|name=Ahmed Subhy Mansour|image=Ahmed Subhi Mansour.jpg|alt=|caption=|birth_name=|birth_date={{Birth date and age|1949|03|01|mf=yes}}|birth_place=Abu Harair, [[Kafr Saqr]], [[Sharqia Governorate|Sharqia]], [[Kingdom of Egypt|Egypt]]|death_date=<!-- {{death date and age|mf=yes|YYYY|MM|DD|YYYY|MM|DD}} -->|death_place=|body_discovered=|death_cause=|resting_place=|resting_place_coordinates=<!-- {{coord|LAT|LONG|display=inline,title}} -->|nationality=Egyptian|citizenship=|known_for=Islamic advocate for democracy and [[human rights]].|education=B.A (highest honors; 1973), M.A. (honors; 1975), Ph.D (highest honors; 1980)|alma_mater=[[Al-Azhar University]]|employer=|notable works=|occupation=Islamic scholar and cleric|years_active=|height=|title=Sheikh Dr.|term=|predecessor=|successor=|party=|opponents=|boards=International Quranic Center; [[Americans for Peace and Tolerance]]; Free Muslims Coalition|spouse=|partner=|children=|parents=|relations=|callsign=|awards=|signature=|signature_alt=|website=|footnotes=}} Ahmed Subhy Mansour (Arabic: أحمد صبحي منصور; amuru Maachị 1, 1949) bu onye amuru America America na onye okachamara Quran nke na-ekwu banyere akụkọ [[Àlakụ̀ba|Islam]], omenala, nkà mmụta okpukpe na ndọrọ ndọrọ ọchịchị.[1] Ọ tọrọ ntọala otu obere ndị Quranist Egypt nke na-abụghị Sunni ma ọ bụ Shia. N'afọ 1987, a chụrụ ya n'ọrụ na Mahadum Al-Azhar ka o kwupụtachara echiche Quran ya. Otu n'ime ndị ọkà mmụta Islam ibe ya na Mahadum Al-Azhar, Sheikh Jamal Tahir, weere otu ihe ahụ Quran naanị. A chụpụrụ Mansour n'Ijipt, ma biri na United States dịka onye gbara ọsọ ndụ ndọrọ ndọrọ ọchịchị.[3] Na United States, o guzobere webụsaịtị Ahl-Alquran.. == Akụkọ ndụ == Mansoor nwetara agụmakwụkwọ ụlọ akwụkwọ sekọndrị nke obere na 1964, wee bụrụ nke abụọ na Republic na ule mba. Ọ gụsịrị akwụkwọ na Al-Azhar Secondary School, na Sharkeya, Egypt, na 1969, wee nọrọ nke anọ na mba na ule ntinye mahadum nke mba. Ọ gụrụ akwụkwọ akụkọ Alakụba na Mahadum Al-Azhar (ụlọ akwụkwọ mahadum a ma ama nke okpukpe Sunni) na Cairo, bụ ebe o nwetara nzere B.A. ogo ya na nkwanye ugwu kachasị elu na 1973, akara MA na nkwanye ugwu na 1975, yana Ph.D. ogo ya na nkwanye ugwu kacha elu na 1980.. {{Cite web|url=http://www.freemuslims.org/about/mansour.php|title=Sheikh Dr. Ahmed Subhy Mansour, Board Member &#124; Free Muslims Coalition|publisher=Freemuslims.org|accessdate=February 6, 2010|archiveurl=https://web.archive.org/web/20100127025858/http://www.freemuslims.org/about/mansour.php|archivedate=27 January 2010}}</ref> O guzobere obere ìgwè ndị Ijipt, ndị Koranists, ndị kwenyere: kor'an bụ naanị isi iyi nke Islam na iwu ya. Site na 1973 ruo 1980 ọ bụ osote onye nkuzi na onye nkuzi, ma n'etiti 1980 na 1987 ọ bụ osota prọfesọ, ma nke akụkọ ihe mere eme nke ndị Alakụba na College of Arabic Language nke Mahadum Al Azhar .{{Cite web|url=http://www.ahl-alquran.com/English/aboutus.php|title=About Us|publisher=Ahl-alquran.com|accessdate=February 6, 2010|archiveurl=https://web.archive.org/web/20100131020530/http://ahl-alquran.com/English/aboutus.php|archivedate=31 January 2010}}</ref> N'ọnwa Mee n'afọ 1985, a chụpụrụ Mansour n'ọkwa nkuzi na nyocha ya n'Ijipt n'ihi echiche ya, nke ndị isi okpukpe na-anabataghị bụ ndị na-achịkwa ọtụtụ iwu na mmemme mahadum. <ref>{{Cite web|url=http://www.ahl-alquran.com/English/userpage.php?page_id=2|title=Ahmed Mansour's Profile|publisher=Ahl-alquran.com|date=|accessdate=March 23, 2010|archivedate=April 7, 2009|archiveurl=https://web.archive.org/web/20090407013252/http://www.ahl-alquran.com/English/userpage.php?page_id=2}}</ref> <ref>{{Cite web|author=Khaled Dawoud|url=http://weekly.ahram.org.eg/2001/538/eg7.htm|title=Al-Ahram Weekly &#124; Egypt &#124; Mobilising for Saadawi|publisher=Weekly.ahram.org.eg|accessdate=February 6, 2010|archiveurl=https://web.archive.org/web/20090912045146/http://weekly.ahram.org.eg/2001/538/eg7.htm|archivedate=September 12, 2009}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://weekly.ahram.org.eg/2007/851/eg8.htm|title=Al-Ahram Weekly &#124; Egypt &#124; Newsreel|publisher=Weekly.ahram.org.eg|date=July 4, 2007|accessdate=February 6, 2010|archiveurl=https://web.archive.org/web/20090912011613/http://weekly.ahram.org.eg/2007/851/eg8.htm|archivedate=September 12, 2009}}</ref> N'ihi agụmakwụkwọ ya na-abụghị nke omenala, Mahadum Al-Azhar boro ya ebubo ịbụ onye iro nke Islam. E kpere ya ikpe n'ụlọ ikpe ya ma chụpụ ya na Machị 17, 1987. N'afọ 1987, malite na njide ya na Nọvemba 17, na 1988 gọọmentị Ijipt tụrụ ya mkpọrọ maka echiche ya, gụnyere nkwado ya maka nkwekọrịta okpukpe na nnagide n'etiti ndị Alakụba Ijipt, Ndị Kraịst Copt, na ndị Juu. <ref>{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=IVLaAAAAMAAJ&q=Ahmed+Subhy+Mansour|title=Muslim feminism and feminist movement – Google Books|date=July 24, 2009|isbn=9788187746447|accessdate=February 6, 2010|author=Samiuddin|first=Abida|publisher=Global Vision Publishing House}}</ref><ref>{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=d7QVAQAAIAAJ&q=%22Ahmed+Subhi+Mansour%22|title=''The state of academic freedom in Africa'', 1995, Nana K. A. Busia, Degni-Segui Rene, Codesria, 1996|isbn=978-2869780613|accessdate=March 23, 2010|author=Busia|first=Nana K. A.|year=1996|publisher=Codesria}}</ref> N'agbata afọ 1991 na afọ 1992, ya na Farag Foda rụkọtara ọrụ iji guzobe otu ndọrọ ndọrọ ọchịchị ọhụrụ n'Ijipt, Mostakbal ("The Future Party"), nke a raara nye ọchịchị onye kwuo uche ya, na iji chebe Ndị Kraịst Ijipt. E gburu Foda na June 1992. <ref name="ahl-alquran1">{{Cite web|url=http://www.ahl-alquran.com/English/aboutus.php|title=About Us|publisher=Ahl-alquran.com|accessdate=February 6, 2010|archiveurl=https://web.archive.org/web/20100131020530/http://ahl-alquran.com/English/aboutus.php|archivedate=31 January 2010}}</ref> Site na 1994 ruo 1996, ọ bụ onye otu ndị nlekọta nke Egyptian Organization for Human Rights, nke rụrụ ọrụ iji chebe ndị Ijipt pụọ na mmebi iwu nke ikike mmadụ. N'afọ 1996, Mansour guzobere nzukọ kwa izu na Ibn Khaldoun Center - nke Saad Eddin Ibrahim duziri - iji kwurịta nkwenkwe Islamist, egwu okpukpe, na okwu ndị ọzọ. Ọ rụrụ ọrụ ruo na June 2000, mgbe gọọmentị Ijipt mechiri ụlọ ọrụ ahụ ma jide Ibrahim.<ref name="ahl-alquran1">{{Cite web|url=http://www.ahl-alquran.com/English/aboutus.php|title=About Us|publisher=Ahl-alquran.com|accessdate=February 6, 2010|archiveurl=https://web.archive.org/web/20100131020530/http://ahl-alquran.com/English/aboutus.php|archivedate=31 January 2010}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[http://www.ahl-alquran.com/English/aboutus.php "About Us"]. Ahl-alquran.com. [https://web.archive.org/web/20100131020530/http://ahl-alquran.com/English/aboutus.php Archived] from the original on 31 January 2010<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">February 6,</span> 2010</span>.</cite></ref> Mansour choro ma nye ya Ebe mgbaba ndọrọ ndọrọ ọchịchị na United States na 2002. <ref>{{Cite news|url=https://www.nytimes.com/2007/06/15/world/africa/15egypt.html|work=The New York Times|title=Arrests in Egypt Point Toward a Crackdown|first=Michael|author=Slackman|date=June 15, 2007|accessdate=April 23, 2010}}</ref> Site na 28 Septemba 2009 ruo 27 Septemba 2010, Mansour jere ozi dị ka Fellow na US Commission on International Religious Freedom . Site na 7 Septemba 2010 ruo Mee 2011, Mansour jere ozi dị ka onye otu na The Woodrow Wilson Center . <ref>{{Cite news|url=http://www.uscirf.gov/index.php?option=com_content&view=article&id=3532:2009-2010-crapa-fellows-dr-ahmed-subhy-mansour&catid=33|title=2009–2010 Crapa Fellows: Dr. Ahmed Subhy Mansour|date=2011-01-31|work=United States Commission on International Religious Freedom|accessdate=2017-11-30|language=en}}</ref> N'abalị iri na atọ n'ọnwa Eprel n'afọ 2011, Mansour jere ozi dị ka onye akaebe na House Permanent Select Committee on Intelligence, Subcommittee on Terrorism, HUMINT, Analysis, and Counterintelligence, ebe o gosipụtara echiche ọkachamara ya banyere Muslim Brotherhood na ndị otu Salafi na Egypt na Muslim World. (Website: [https://web.archive.org/web/20120917004719/http://intelligence.house.gov/sites/intelligence.house.gov/files/documents/SFR20110413Mansour.pdf https://web.archive.org/web/20120917004719/http://intelligence.house.gov/sites/intelligence. house.gov/files/documents/SFR20110413Mansour.pdf]) == koraniyu == === Na US === Ya na ụmụ ya na-arụ ọrụ na Quranic Center na Northern Virginia, nke gụnyere ebe nrụọrụ weebụ na Arabic na Bekee. Na ebe nrụọrụ weebụ ya na www.ahl-alquran.com, nzukọ ahụ na-ebipụtaghachi ọtụtụ akwụkwọ Mansour na ọtụtụ narị isiokwu o dere kemgbe ọtụtụ afọ. Kemgbe ọ bịarutere na United States na 2002, Mansour enweela ọtụtụ ọkwa agụmakwụkwọ. <ref name="freemuslims1">{{Cite web|url=http://www.freemuslims.org/about/mansour.php|title=Sheikh Dr. Ahmed Subhy Mansour, Board Member &#124; Free Muslims Coalition|publisher=Freemuslims.org|accessdate=February 6, 2010|archiveurl=https://web.archive.org/web/20100127025858/http://www.freemuslims.org/about/mansour.php|archivedate=27 January 2010}}</ref> N'afọ 2002, ọ bụ onye Reagan-Fascell Democracy Fellow na National Endowment for Democracy na Washington, ebe o dere banyere mgbọrọgwụ nke ọchịchị onye kwuo uche ya na Islam.<ref name="ahl-alquran1">{{Cite web|url=http://www.ahl-alquran.com/English/aboutus.php|title=About Us|publisher=Ahl-alquran.com|accessdate=February 6, 2010|archiveurl=https://web.archive.org/web/20100131020530/http://ahl-alquran.com/English/aboutus.php|archivedate=31 January 2010}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[http://www.ahl-alquran.com/English/aboutus.php "About Us"]. Ahl-alquran.com. [https://web.archive.org/web/20100131020530/http://ahl-alquran.com/English/aboutus.php Archived] from the original on 31 January 2010<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">February 6,</span> 2010</span>.</cite></ref> N'afọ sochirinụ, ọ natara onyinye nleta na Harvard Law School's Human Rights Program. <ref name="ahl-alquran1">{{Cite web|url=http://www.ahl-alquran.com/English/aboutus.php|title=About Us|publisher=Ahl-alquran.com|accessdate=February 6, 2010|archiveurl=https://web.archive.org/web/20100131020530/http://ahl-alquran.com/English/aboutus.php|archivedate=31 January 2010}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[http://www.ahl-alquran.com/English/aboutus.php "About Us"]. Ahl-alquran.com. [https://web.archive.org/web/20100131020530/http://ahl-alquran.com/English/aboutus.php Archived] from the original on 31 January 2010<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">February 6,</span> 2010</span>.</cite></ref> N'ọnwa Ọktoba afọ 2004, o kwuru na ndị isi nke nzukọ ndị Alakụba nọ n'azụ ụlọ alakụba ọhụrụ $ 22 nde na Roxbury na-anabata "echiche ịkpọasị", ma na-akwado ndị isi ike.<ref>{{Cite web|url=https://pqasb.pqarchiver.com/bostonherald/access/708270511.html?dids=708270511:708270511&FMT=ABS&FMTS=ABS:FT&type=current&date=Oct+06%2C+2004&author=TOM+MASHBERG&pub=Boston+Herald&desc=Double+slam+for+Islam%3B+Hub+mosque%2C+Muslim+radicals+under+fire&pqatl=google|archiveurl=https://archive.today/20120713184704/http://pqasb.pqarchiver.com/bostonherald/access/708270511.html?dids=708270511:708270511&FMT=ABS&FMTS=ABS:FT&type=current&date=Oct+06,+2004&author=TOM+MASHBERG&pub=Boston+Herald&desc=Double+slam+for+Islam;+Hub+mosque,+Muslim+radicals+under+fire&pqatl=google|archivedate=July 13, 2012|title=Double slam for Islam; Hub mosque, Muslim radicals under fire|date=October 6, 2004|accessdate=February 6, 2010}}</ref> N'afọ 2004, Daniel Pipe toro ya maka ikwu okwu megide Ndị Alakụba.<ref>{{Cite web|url=http://www.nysun.com/foreign/identifying-moderate-muslims/5248/|title=Identifying Moderate Muslims – November 23, 2004 – The New York Sun|publisher=Nysun.com|date=November 23, 2004|accessdate=February 6, 2010|archivedate=June 4, 2011|archiveurl=https://web.archive.org/web/20110604223734/http://www.nysun.com/foreign/identifying-moderate-muslims/5248/}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://news.google.com/newspapers?id=U_AyAAAAIBAJ&pg=6904,6061756&dq=free-muslim-coalition+mansour&hl=en|title=The Free Lance-Star – Google News Archive Search|work=news.google.com|accessdate=2017-11-30|archivedate=2022-03-20|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220320192303/https://news.google.com/newspapers?id=U_AyAAAAIBAJ&pg=6904%2C6061756&dq=free-muslim-coalition+mansour&hl=en}}</ref> N'afọ 2007, akwụkwọ akụkọ The Washington Times kọrọ na ozizi ya emeela ka o nwụọ ọtụtụ ọnwụ site n'aka ndị ụkọchukwu ndị Alakụba ibe ya, ntaramahụhụ nke ndapụ n'ezi ofufe n'etiti ndị Sunni. N'afọ 2008, o kwuru banyere Council on American-Islamic Relations (CAIR), "Ọdịbendị nke CAIR bụ otu ihe ahụ dị ka Osama bin Laden, mana ha nwere ihu abụọ. Ònye bụ ndị na-eme ihe n'ụzọ ziri ezi? O yikarịrị ka ị nụtụbeghị banyere ha, na nke ahụ, ha na-ekwu, bụ akụkụ nke nsogbu ahụ. Ozi udo anaghị eme akụkọ. "<ref>{{Cite web|url=http://www.foxnews.com/story/0,2933,420662,00.html|title=Miller, David Lee, "Silent Majority: Muslim Voices of Moderation Struggle to Be Heard", ''&#91;&#91;Fox News Channel|work=[[Fox News]]|accessdate=February 5, 2010|archiveurl=https://web.archive.org/web/20100805235344/http://www.foxnews.com/story/0,2933,420662,00.html|archivedate=August 5, 2010}}</ref> ; Ebe Mba Nile Na-ahụ Maka Qur'an Mansour guzobere ma bụrụ onye otu ụlọ ọrụ nke International Quranic Center (IQC) iji kwalite ọhụụ ya nke Islam dị nro.<ref name="ahl-alquran1">{{Cite web|url=http://www.ahl-alquran.com/English/aboutus.php|title=About Us|publisher=Ahl-alquran.com|accessdate=February 6, 2010|archiveurl=https://web.archive.org/web/20100131020530/http://ahl-alquran.com/English/aboutus.php|archivedate=31 January 2010}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[http://www.ahl-alquran.com/English/aboutus.php "About Us"]. Ahl-alquran.com. [https://web.archive.org/web/20100131020530/http://ahl-alquran.com/English/aboutus.php Archived] from the original on 31 January 2010<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">February 6,</span> 2010</span>.</cite></ref> Ha anaghị akọwa onwe ha dị ka òtù Sunni ma ọ bụ Shiite kama ha na-akpọ onwe ha ndị Alakụba n'ihi na ha kwenyere na Qu'ran na-anọchite anya otu ezi akwụkwọ nsọ nke Islam. Ihe dị iche na ndị Alakụba Ọtọdọks ndị ọzọ bụ na ha jụrụ ''Hadith'' na ''Sunna'', okwu na omenala nke onye amụma [[Muhammad]]. Mansour na-ekwu na ihe dị ka ndị na-eso ụzọ 10,000 na Ijipt. ; Ndị America Maka Udo na Nnwere Onwe Ọ bụ onye nchoputa na onye otu ndị America maka Udo na ndidi, yana onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị Charles Jacobs na Boston College nke sayensị ndọrọ ndọrọ ọchịchị Dennis Hale (onye Episcopal layman).[1] Ọ na-ekwu na ebumnuche ya "ịkwalite ịdị n'otu udo na agbụrụ dị iche iche America site n'ịkụziri ndị America mkpa maka ọchịchị ndọrọ ndọrọ ọchịchị na-adịghị mma nke na-akwado ndidi na isi ụkpụrụ America na obodo n'ofe mba ahụ."[2] Otu a bụ onye nkatọ bụ isi. nke ụlọ alakụba $15.6 nde na Roxbury Crossings, nke otu ahụ na-ekwu na ọ bụ ndị isi na ndị na-enye aka na-eduzi.[3][4] Mansour kwuru, sị: "Mụ na nwunye m letara ụlọ alakụba a otu oge. Ahụrụ m ihe ndị Arab ha juputara na ịkpọasị megide America. Aghọtara m na ha bụ ndị Wahababi."[5] [6] Islamic Society of Boston gbara ya akwụkwọ maka mwakpo ya megide mgbochi. - Okwu American na mgbochi Juu o kwuru na ọ gụrụ ma nụ n'ime ụlọ alakụba ọha mmadụ.[7] Ọ bụkwa onye nchoputa na onye otu bọọdụ (ebe ọ bụ na October 2004) nke Citizens for Peace and Tolerance. <ref name="ahl-alquran1">{{Cite web|url=http://www.ahl-alquran.com/English/aboutus.php|title=About Us|publisher=Ahl-alquran.com|accessdate=February 6, 2010|archiveurl=https://web.archive.org/web/20100131020530/http://ahl-alquran.com/English/aboutus.php|archivedate=31 January 2010}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[http://www.ahl-alquran.com/English/aboutus.php "About Us"]. Ahl-alquran.com. [https://web.archive.org/web/20100131020530/http://ahl-alquran.com/English/aboutus.php Archived] from the original on 31 January 2010<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">February 6,</span> 2010</span>.</cite></ref> ; Njikọ Ndị Alakụba Nwere Onwe Mansour bụkwa onye otu bọọdụ (kamgbe Septemba 2004) nke Free Muslim Coalition, ọgbakọ anaghị akwụ ụgwọ nke ndị Alakụba America na ndị Arab na-eche na ndị obodo Alakụba ajụbeghị ime ihe ike na iyi ọha egwu okpukpe. Njikọ ahụ na-achọ ikpochapụ nkwado ndabere maka Islam extremism na iyi ọha egwu, iji wusie ụlọ ọrụ ọchịchị onye kwuo uche ya na ụwa Muslim site n'ịkwado mgbalị mgbanwe Islam, na ịkwalite nkọwa ụwa nke oge a nke Islam nke na-ahụ n'anya udo, ọchịchị onye kwuo uche ya, na dakọtara. ya na okwukwe na nkwenye ndị ọzọ<ref name="freemuslims1">{{Cite web|url=http://www.freemuslims.org/about/mansour.php|title=Sheikh Dr. Ahmed Subhy Mansour, Board Member &#124; Free Muslims Coalition|publisher=Freemuslims.org|accessdate=February 6, 2010|archiveurl=https://web.archive.org/web/20100127025858/http://www.freemuslims.org/about/mansour.php|archivedate=27 January 2010}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[http://www.freemuslims.org/about/mansour.php "Sheikh Dr. Ahmed Subhy Mansour, Board Member &#x7C; Free Muslims Coalition"]. Freemuslims.org. [https://web.archive.org/web/20100127025858/http://www.freemuslims.org/about/mansour.php Archived] from the original on 27 January 2010<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">February 6,</span> 2010</span>.</cite></ref> ; Center for Islamic Pluralism Mansour bụ onye guzobere na onye isi oche nke Center for Islamic Pluralism . <ref name="ahl-alquran1">{{Cite web|url=http://www.ahl-alquran.com/English/aboutus.php|title=About Us|publisher=Ahl-alquran.com|accessdate=February 6, 2010|archiveurl=https://web.archive.org/web/20100131020530/http://ahl-alquran.com/English/aboutus.php|archivedate=31 January 2010}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[http://www.ahl-alquran.com/English/aboutus.php "About Us"]. Ahl-alquran.com. [https://web.archive.org/web/20100131020530/http://ahl-alquran.com/English/aboutus.php Archived] from the original on 31 January 2010<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">February 6,</span> 2010</span>.</cite></ref> N'ọnwa Mee na June afọ 2007, ndị ọchịchị Ijipt jidere ndị isi ise nke òtù ahụ, gụnyere nwanne Mansour, na ebubo nke "ịkparị Islam", wee malite nyocha nke ndị ọzọ 15.<ref>{{Cite web|url=http://weekly.ahram.org.eg/2007/852/eg12.htm|title=Al-Ahram Weekly &#124; Egypt &#124; Matters of faith|publisher=Weekly.ahram.org.eg|date=July 11, 2007|accessdate=February 6, 2010|archiveurl=https://web.archive.org/web/20090910220251/http://weekly.ahram.org.eg/2007/852/eg12.htm|archivedate=September 10, 2009}}</ref> Mgbe e jidere ya, ndị uwe ojii steeti nyochara ụlọ Mansour na Cairo na Sharqia.<ref>{{Cite journal|url=http://www.highbeam.com/doc/1P1-140622738.html|title=Article: A matter of faith or power? Signs of crackdown in EgyptPolitical backdrop to religious arrests|journal=International Herald Tribune|date=June 16, 2007|accessdate=February 6, 2010}}</ref> Paul Marshall nyochara njide ndị ahụ na Weekly Standard dị ka ndị a:<blockquote>Njide ndị a bụ akụkụ nke egwuregwu abụọ nke gọọmentị Ijipt nke ọ na-atụ ndị otu Muslim Brotherhood mkpọrọ mgbe nke ikpeazụ ahụ yiri ka ọ na-adị ike, ka ọ na'otu oge ahụ na-anwa ịpụta Islam n'onwe ya ma na-eme ka arịrịọ nke Brotherhood ghara ịdị mma site na imegide ndị na-eme mgbanwe okpukpe, ndị na-abụkarị ndị na-ahụ maka ọchịchị onye kwuo uche ya."<ref>{{Cite web|url=http://www.hudson.org/index.cfm?fuseaction=publication_details&id=5018|title=Hudson Institute > Endangered Salman: From London to Cairo, free speech is under assault|publisher=Hudson.org|date=July 9, 2007|accessdate=February 6, 2010|archiveurl=https://web.archive.org/web/20100616020258/http://hudson.org/index.cfm?fuseaction=publication_details&id=5018|archivedate=2010-06-16}}</ref></blockquote> == Ọrụ == Mansour edeela akwụkwọ 24 na akụkọ 500 (n'akwụkwọ akụkọ na akwụkwọ akụkọ dị iche iche, gụnyere Al Akhbar, Al-Ahram, Al Khaleej, na Al Watan) na Arabic, na-ekwu banyere ọtụtụ akụkụ nke akụkọ ntolite Islam, omenala, na okpukperechi. Ha gụnyere akụkọ ihe mere eme nke Wahhabism na Saudi Arabia; nkatọ nke echiche nke jihad, nnukwu mmadụ, na ọchịchị aka ike na echiche Muslim; ikike ụmụ nwanyị na ụwa Muslim; mgbanwe nke agụmakwụkwọ Egypt; na akụkụ dị iche iche nke prose akụkọ ifo na ihuenyo ejije <ref name="freemuslims1">{{Cite web|url=http://www.freemuslims.org/about/mansour.php|title=Sheikh Dr. Ahmed Subhy Mansour, Board Member &#124; Free Muslims Coalition|publisher=Freemuslims.org|accessdate=February 6, 2010|archiveurl=https://web.archive.org/web/20100127025858/http://www.freemuslims.org/about/mansour.php|archivedate=27 January 2010}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[http://www.freemuslims.org/about/mansour.php "Sheikh Dr. Ahmed Subhy Mansour, Board Member &#x7C; Free Muslims Coalition"]. Freemuslims.org. [https://web.archive.org/web/20100127025858/http://www.freemuslims.org/about/mansour.php Archived] from the original on 27 January 2010<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">February 6,</span> 2010</span>.</cite></ref><ref>{{Cite web|url=http://www.religionandpolicy.org/show.php?p=3.1.84|title=IRPP|publisher=Religionandpolicy.org|accessdate=March 23, 2010|archiveurl=https://web.archive.org/web/20110526103856/http://www.religionandpolicy.org/show.php?p=3.1.84|archivedate=May 26, 2011}}</ref> Mansour bipụtara isiokwu 1873 n'asụsụ Arabic na mkparịta ụka nke oge a ruo na Disemba 27, 2015 [http://www.ahewar.org/m.asp?i=627] O bipụtakwara isiokwu ndị ọzọ n'asụsụ Arab na Bekee na saịtị Ahl Al Koran [http://www.ahl-alquran.com/English/profile.php?main_id=1] gụnyere ọtụtụ iri akwụkwọ Arabic [http://www.ahl-alquran.com/arabic/show_books.php] na ọtụtụ narị Fatwas [http://www.ahl-alquran.com/arabic/fatawa.php] na 64 Arabic episodes of (Exposing Salafism), nke e bipụtara na saịtị Ahle al Koran na [[YouTube]][http://www.ahl-alquran.com/arabic/fatawa.php]. N'oge na-adịbeghị anya, o bipụtara akwụkwọ Arabic ndị ọzọ n'asụsụ Arabic na Facebook [https://www.facebook.com/groups/AhmedSubhyMansourBooks/] === Akwụkwọ === [[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]] [[Otú:Pages with unreviewed translations]] g39lsv27l1c9cnlac95d2pwi53m8ejt Soon May the Wellerman Come 0 56223 632602 205156 2026-05-11T07:06:07Z InternetArchiveBot 11600 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 632602 wikitext text/x-wiki   "Soon May the Wellerman Come", nke a na-eke dị ka "Wellerman" ma ọ bụ "The Wellerman", bụ abụ ọdịnala n'ụdị ballad [1] nke mbụ e eserese na New Zealand na 1970s.  "Ndị bi" bụ ụgbọ mmiri na-ebubata ihe nke ụmụnne Weller, ndị ahahaaha atɔ na 1800s bụ ndị so na ndị mbụ biri na mpaghara Otago nke New Zealand.. Na-Marị 2021, format nke onye na-agụ nke Scotland bụ Nathan Evans ikpe na-ewu ewu na saịtị mgbasa ozi TikTok, na-eduga na "mgbasa mgbasa ozi ndị" gburugburu ụlọ elu mmiri na abụ ụgbọ mmiri.. <ref name="Roberts">{{Cite web|url=https://www.latimes.com/entertainment-arts/music/story/2021-01-15/sea-shanty-tik-tok-wellerman|title=Thar she blows up! How sea shanty TikTok took over the internet|author=Roberts|first=Randall|work=[[Los Angeles Times]]|date=15 January 2021|accessdate=19 January 2021|archivedate=19 January 2021|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210119073259/https://www.latimes.com/entertainment-arts/music/story/2021-01-15/sea-shanty-tik-tok-wellerman}}</ref> <ref name="Ahoy">{{Cite web|author=Braae|first=Alex|title=Ahoy! A sea shanty veteran on why the genre is blowing up on social media|url=https://thespinoff.co.nz/music/14-01-2021/ahoy-a-sea-shanty-veteran-on-why-the-genre-is-blowing-up-on-social-media/|work=The Spinoff|accessdate=25 January 2021|date=14 January 2021|archivedate=26 January 2021|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210126043908/https://thespinoff.co.nz/music/14-01-2021/ahoy-a-sea-shanty-veteran-on-why-the-genre-is-blowing-up-on-social-media/}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.ctinsider.com/living/ctpost/article/TikTok-s-viral-Wellerman-isn-t-a-real-15997156.php|title=TikTok's viral 'Wellerman' isn't a real shanty — and more facts about maritime songs|date=7 March 2021|first=TinaMarie|author=Craven|work=[[Connecticut Post]]|accessdate=23 March 2021}}</ref> == Akụkọ ihe mere eme ==   [[Faịlụ:毛利角_Maori_Head_-_panoramio.jpg|thumb|Weller's Rock, Otakou.]] [[Faịlụ:Through_DNA_fingerprinting_that_southern_right_whales_are_now_migrating_once_again_from_sub-Antarctic_islands_to_their_ancestral_calving_grounds_on_the_mainland_of_New_Zealand.jpg|thumb|Southern Right Whale, ụdị a na-anya na igbu whale n'oge oke osimiri na New Zealand, pụta apụta na mmiri Otago taa<ref>{{Cite web|url=https://www.rnz.co.nz/national/programmes/the-podcast-hour/audio/2018691547/wild-dunedin-otago-animals|title='Wild Dunedin': Otago animals|author=|date=2019-04-20|work=[[Radio New Zealand]]|accessdate=2023-11-12}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.odt.co.nz/news/dunedin/whale-numbers-are-coming-right|title=Whale numbers are coming right|author=Elena McPhee|date=2018-08-18|work=[[Otago Daily Times]]|accessdate=2024-08-14}}</ref>]] Akụkọ Flash whale na New Zealand nhụjuanya na ịhụ apụ nke iri na 1965. N'afọ 1831, nwoke Weller a na Britain bụ Edward, George na Joseph, bụ ndị kwagara Sydney n'afọ 1829, hiwere ebe a na-egbu whale na Otakou nso Dunedin nke oge a na South Island nke New Zealand, afọ iri na asaa tupu e guzo.  N'ikwu okwu n'ememe otu mfe apụ na 1931, Gọvanọ General nke New Zealand Lord Bledisloe chetara otú Weller si mee njem ha gaa New Zealand "na 'Lucy Ann' (Ụgbọ mmiri Wellers) ọtụtụ rum na ọtụtụ ntụ ọkụ... na ụfọdụ ma ọ mụrụ ala bụ ihe odide rum".[1]  Site na 1833, alụ Weller rere ihe oriri nye ndị na-egbu whale na New Zealand site na isi ha na Otakou, nke ha kokarin "Otago" na nso nke pụta Maori.[1]  A maara ndị ọrụ ha dị ka "ndị bi na ya".[2][1]  N'amara ka igbu whale na Atlantic na n'ebe ugwu Pacific, ndị na-egbu whale na New Zealand na-eme whale n'ụka osimiri nkeka ka ha na-edozi ozu whale n"ala.[3] ndị ọrụ ahụ ahụ dɔtara ndị na-egbu whale na New Zealand site na n iche iche na-agụnye ọ bụghị British Isles iche ndị agha, Pacific Island whale na ndị na-adabere na obodo Briten, Pacific Island na ndị na-akpata na dabere ndị obodo, Pacific Island na ndị na-agụ na ndị Australia.  nọ n'ikan ahụ na ụlọ ọrụ na-egbu egbu whale àmà Māori n'ime akụ na Leonardo na-azụ ma cheta ndị na-egosi na egosi n'etiti ndị na-egbu whalers na ndị Maori dị n'onwe ya, Edward Weller n'onwe ya, onye nwa amụ Maori ugboro, si otú a na-B Wellers na otu n'ime akwụkwọ ndị Maori a ma ama, Ellisons..<ref name="stevens">{{Cite web|author=Stevens|first=Kate|title=The viral 'Wellerman' sea shanty is also a window into the remarkable cross-cultural whaling history of Aotearoa New Zealand|url=https://theconversation.com/the-viral-wellerman-sea-shanty-is-also-a-window-into-the-remarkable-cross-cultural-whaling-history-of-aotearoa-new-zealand-153634|work=The Conversation|accessdate=25 January 2021|date=22 January 2021|archivedate=25 January 2021|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210125122956/https://theconversation.com/the-viral-wellerman-sea-shanty-is-also-a-window-into-the-remarkable-cross-cultural-whaling-history-of-aotearoa-new-zealand-153634}}</ref> N'oge ọ kacha elu na 1834, ọdụ Otakou nọ na-emepụta mmanụ whale 310 kwa afọ [1] wee bụrụ ebe etiti netwọk nke ọdụ ụgbọ asaa nke guzobere ụlọ ọrụ na-erite uru nke ukwuu maka ndị Wellers, na-ewe ihe ruru mmadụ 85 na Otago naanị.  Site na ntọala Otakou, Wellers batara na ụlọ ọrụ dị iche iche dị ka "osisi, spars, flax, poteto, azụ a mịrị amị, artefacts Māori, na ọbụna egbugbu isi Māori bụ ndị na-achọsi ike na Sydney".  Otú ọ dị, n'ihi na a gaghị ekwupụta Colony nke New Zealand ruo 1840, a na-emeso ndị Wellers dị ka ndị na-azụ ahịa si mba ọzọ ma na-emetụta ndị na-echebe ndị Britain na-ebubata tarifụ na mmanụ whale.[2]  Ka ọ na-erule 1835, bụ́ afọ Joseph Weller nwụrụ na Otago, ụmụnna bịara kwenye na ọ dị mkpa ịhapụ ọdụ ụgbọ okporo ígwè ahụ ọbụna ka ha malitere ịzụrụ nnukwu ala na New Zealand, bụ́ nke ruru ihe fọrọ nke nta ka ọ bụrụ ka ọ na-erule 1840.[3]  Ihe ịga nke ọma ụmụnna Weller na ụlọ ọrụ whaling na-adịte aka, e wee kwupụta na ha dara ada na 1840 mgbe mbọ ha nwaraghị azụta ala buru ibu na New South Wales.[2]  Ọdụdọ Otakou mechiri na 1841.[1]  N'afọ 1841, Ụlọikpe Mkpesa dị na New South Wales kpebiri na ihe ụmụnna Weller zụtara ala na New Zealand abaghị uru n'ụzọ iwu kwadoro, mgbe nke ahụ gasịrị, Wellers "wepụrụ n'enweghị ihe mgbochi na ibe nke akụkọ ihe mere eme New Zealand".[3]  Ịkụ azụ azụ ahịa na New Zealand gara n'ihu ruo 1960s. == Nkọwa == Okwu abụ ahụ na-mịnye mmiri na-egbu whale a na-akpọ Billy o' Tea na nna nta ya maka whale ziri ezi.  Abụ ahụ na- otú ndị ọrụ ụgbọ mmiri ahụ si atụ anya ka "onye bi" rute ma weta ha ihe ndị dị oké ọnụ ahịa.   Dị ka ndepụta abụ ahụ dị na ebe nrụọrụ weebụ New Zealand Folk Song si kwuo, "a na-a naghị abụrụ ọrụ n'ọdụ ụgbọ mmiri ndị a (ndị na-egbu whale n'elu mmiri osimiri) vision, a na- echere ha na-agba na slops (uwe a ihiere), ikike na ụtaba. "  Tonguing n'aka a na-ezo aka n'ịtọ nke ike mgbapụta whale blubber iji ihe ngosi.[2]  Amaokwu ndị sochirinụ na-egwu siri ike nke onye isi ụgbọ mmiri ahụ iji whale ahụ a na-ekwu maka ya, SIM na oge na-agafe na quartet nke ụgbọ mmiri na-egbu whale furu efu n'ọgụ ahụ.  N'amaokwu ikpeazụ, onye na-akọ akụkọ na-akụkọ etu a ka na-ewere Billy o' Tea dị ka onye a kpọchiri n'ọgụ na-aga n'ihu na whale, na onye na-eme "ọkpụkpọ ya mgbe niile" iji mee ka Oga na ndị ọrụ sie ike. == Akụkọ ihe mere eme ==   Onye nkuzi egwu na onye nchịkọta egwu ọdịnala nke New Zealand bụ Neil Colquhoun kwuru na ọ chịkọtara egwu ahụ n'ihe dị ka 1966 <ref>{{Cite web|author=Reid|first=Graham|url=https://www.elsewhere.co.nz/fromthevaults/5262/neil-colquhoun-talking-swag-1972/|title=Neil Colquhoun: Talking Swag (1972)|work=Elsewhere|date=2 October 2012|accessdate=15 January 2021|language=en|archivedate=21 January 2021|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210121215717/https://www.elsewhere.co.nz/fromthevaults/5262/neil-colquhoun-talking-swag-1972/}}</ref> site n'aka otu F. R. Woods. Woods, onye nọ n'afọ 80 n'oge ahụ, kwuru na ọ nụrụ abụ ahụ, yana abụ "John Smith A.B". site n'aka nwanne nna ya. E bipụtara abụ "John Smith A.B." na mbipụta 1904 nke The Bulletin, ebe a na-ekwu na ọ bụ otu D.H. Rogers. David Hunter Rogers bụ onye mbịarambịa Scotland nke mbụ rụrụ ọrụ na Union Company malite na 1880; Wellerman adịghị ka "John Smith A.B." ma ọ bụ uri ya ndị ọzọ e bipụtara.<ref name="folksong">{{Cite web|author=Archer|first=John|date=9 September 2002|title=Soon May The Wellerman Come|url=http://folksong.org.nz/soon_may_the_wellerman/index.html|accessdate=15 January 2021|work=NZ Folk Song|archivedate=14 January 2021|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210114163440/http://www.folksong.org.nz/soon_may_the_wellerman/index.html}}</ref>   N'afọ 1973, "Soon May the Wellerman Come" so n'akwụkwọ Colquhoun nke egwu egwu New Zealand, New Zealand Folksongs: Songs of a Young Country .<ref>{{Cite book|author=Colquhoun|first=Neil|title=New Zealand Folksongs: Song of a Young Country|date=1973|publisher=Bailey Brothers and Swinfen|isbn=9780561001739|url=https://books.google.com/books?id=7bI7AQAAIAAJ|accessdate=16 January 2021}}</ref> == Ihe ndekọ == A na-abụ abụ ahụ ugboro ugboro ma na-agbakọta ya, na ihe ụmụaka 10 edere n'etiti afọ 1971 na 2005.   N'afọ 1990, ndị mmadụ atọ dị na New England nke Gordon Bok, Ann Mayo Muir, na Ed Trickett dekọrọ ma wepụta otu n'ime abọm studio ha And So Will We Recordon, nke Fol-Shaarga, nke Folga Bok, nke Folgasị nke Folgasị, nke Folgasị nke Folga, nke Folgasị nke Folga, nke Folgasị, nke Folgasị, nke Folgasị nke Folga, nke Folgasị, nke Folgasị, nke Fol-Shariga, nke Folga,.   N'afọ 2013, Wellington Sea Shanty Society, otu egwu ahụ na abom ha Now That's What I Call Sea Shanties Vol.  Ugbu a nke ahụ bụ ihe m na-akpọ Sea Shanties Vol.  1.[1]  Otu egwu a ma nke egwu a bụ nke otu egwu a cappella nke dị na Bristol bụ Longest Johns mere na nchịkọta egwu mmiri mmiri ha n'etiti ikuku na mmiri na 2018. [2] N'ihi ụgbọ mgbasa ozi mgbasa na eze "ShantyTok" na 2021, onye otu Wellington Sea Shanty Society Lake Davineer kwuru na ha ha enweela mụrụ..<ref name="Ahoy" /> N'afọ 2021, ndị egwu abụọ na-apụnara mmadụ ihe kpuchiri "Wellerman"; Alestorm na Storm Seeker . <ref>{{Cite web|title=The Wellerman|url=https://www.youtube.com/watch?v=vemRdfD1dLo|work=YouTube|date=27 May 2021|publisher=Napalm Records|accessdate=12 September 2022}}</ref><ref>Archived at [https://ghostarchive.org/varchive/youtube/20211205/krCvFULcT-A Ghostarchive] and the {{Cite web|url=https://www.youtube.com/watch?v=krCvFULcT-A|title=Storm Seeker - Wellerman (Sea Shanty Folk Session)|work=[[YouTube]]|date=18 February 2021|accessdate=3 March 2025|archivedate=26 March 2021|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210326190246/https://www.youtube.com/watch?v=krCvFULcT-A}}: {{Cite web|url=https://www.youtube.com/watch?v=krCvFULcT-A|title=Storm Seeker - Wellerman (Sea Shanty Folk Session)|work=[[YouTube]]|date=18 February 2021}}</ref> N'ọnwa Disemba afọ 2023, edere ụdị egwu ọhụrụ maka ụgbọala na-adọkpụ maka egwuregwu na-abịa Skull and Bones.   <sup class="noprint Inline-Template Template-Fact" style="white-space:nowrap;">&#x5B;''[[wikipedia:Tinye edensibịa|<span title="This claim needs references to reliable sources. (December 2023)">citation needed</span>]]''&#x5D;</sup> == Mgbanwe ọdịbendị na-ewu ewu na ntụaka == === Nsụgharị Johns Kasị Ogologo ===   Ụdị abụ ahụ nke otu ndị Britain bụ Longest Johns (n'okpuru aha "Wellerman") dere dị ka egwu nke atọ na abọm studio nke abụọ nke otu ahụ, Between Wind and Water (2018). A tọhapụrụ remix nke egwu ahụ na Jenụwarị 12, 2021.<ref name="Renner">{{Cite news|author=Renner|first=Rebecca|authorlink=Rebecca Renner|date=13 January 2021|title=Everyone's Singing Sea Shanties (or Are They Whaling Songs?)|url=https://www.nytimes.com/2021/01/13/style/sea-shanty-tiktok-wellerman.html|accessdate=15 January 2021|work=[[The New York Times]]|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|author=Stokel-Walker|first=Chris|title=A sea shanty expert explains why the song going viral on TikTok isn't actually a sea shanty|url=https://www.insider.com/sea-shanty-tiktok-the-wellerman-isnt-actually-a-sea-shanty-2021-1|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210207185925/https://www.insider.com/sea-shanty-tiktok-the-wellerman-isnt-actually-a-sea-shanty-2021-1|archivedate=7 February 2021|accessdate=16 January 2021|work=Insider}}</ref> {| class="wikitable sortable plainrowheaders" style="text-align:center" ! scope="col" |Chart (2021) ! scope="col" |Ebe kachasị elu<br /> |- ! scope="row" |Abụ dijitalụ nke Canada (<nowiki><i id="mwARQ">Billboard</i></nowiki>) |38 |-{{single chart|UK|37|date=20210122|rowheader=true|access-date=23 January 2021}} |}   Otu egwu nke onye egwu Britain bụ Nathan Evans mere ka egwu ahụ elu.  N'ịbụ nke a ma dị ka ụlọ nkwari akụ osimiri n'agbanyeghị na a ike ya n'ụzọ ziri ezi ezi dị ka ballad (ma ọ bụ kpọmkwem forebitter ma ọ bụ abụ oké osimiri), ụdị nke ree na ụlọ nkwari mmiri na ọtụtụ remixes na ọhụrụ.  A na-eto iche Evans maka "ezi echiche nke nnagide" nke masịrị ndị na-eto eto nọ na ajụjụ n'oge ọrịa COVID-19, ndị dị ka ndị na-egbu whale na ụfọdụ awụ nke iri na-egosi "na-egosi oge n'otu ụzọ ahụ".  N' Rolling Stone na- ihe ịga nke ọma ya, Evans kwuru na Albany Shantymen version nke abụ ahụ bụ ihe mkpali.[1]  N'ihi nne ya na TikTok, a na-akpọ usoro nke ịme egwu mmiri dịka "Soon May the Wellerman Come" na mgbasa ozi ndị "ShantyTok".[2]  Abụ ahụ, nke Nathan Evans na ndị remixers 220 Kid na Billen Ted site na Official Charts Company (OCC), ruru nọmba mbụ na UK Singles Chart.[3]  A tọhapụrụ ụdị ọhụrụ nke "Wellerman" na ndị egwu German Santiano dị ka otu na 19 Febụwarị 2021. [4] A-ekiri a na ndepụta nke Santiano's EP Sea Shanties - Wellerman, nke a tọhapụrụ na 26 Febụwarị 2021.<ref>{{Cite web|url=https://music.apple.com/us/album/sea-shanty-wellerman-ep/1554545871|title=Sea Shanty – Wellerman – EP by Santiano on Apple Music|date=26 February 2021|publisher=[[Apple Music]]|accessdate=5 March 2021}}</ref> <ref>{{Cite news|url=https://www.nme.com/en_asia/news/music/viral-sea-shanty-hit-the-wellerman-to-be-sold-as-nfts-2926101|title=Viral sea shanty hit 'The Wellerman' to be sold as NFTs|date=22 April 2021|first=Will|author=Richard|work=[[NME]]|accessdate=23 April 2021}}</ref>Na Febụwarị 2021, Evans, 220 Kid, na Billen Ted egwu egwu ahụ maka mmemme CBBC Blue Peter .  [1] Na Machị 2021, Evans egwu ahụ egwu ahụ maka pụtara "End of the Show Show" na Ant & Dec's Saturday Night Takeaway, "Nson When the Saturday Come" yana ndị na-egosi mmemme.[2]  Iyi ahụ ike okwu maka ihe omume ahụ ma soro ihe nkiri vidio nke ndị ama ama na-abụ abụ, egwu Joan Collins, Josh Groban, Laura Whitmore na Dermot O'Leary.[3]  ọrụ ụgbọ mmiri nke Royal National Lifeboat Institution, asị ndị si Portishead na Sheringham, ekiri vidiyo maka mmepụta ahụ, onye na-akpọ ụbọ akwa Queen bụ Brian May nyere ụbọ akhara.  [4] [5] Na mba asaa ebe remix ahụ n'elu chaatị dị iche iche, a na-ere akara 200 na- fungible, nke ọ na-agụnye egwu egwu, nka akara, na paswọọdụ a ga ruru-agbanwe maka akụ n' qalabka, na nke ego ha na-aga Royal National Lifeboat Institution na njikọ site na 220 Kid.   * Saltwives - onye na-emepụta, injinia, ndị ọrụ studio * Alex Oriet * David Phelan * Nathan Evans - onye na-eme ihe nkiri, olu * Samuel Brannan * Tom Hollings * William Graydon * Mike Hillier - injinia mastering, ndị ọrụ studio * James Reynolds - onye na-agwakọta ihe, ụlọ ọrụ onwe onye == Chaatị na asambodo == === Ọrụ chaatị kwa izu maka "Wellerman (Sea Shanty) " === {| class="wikitable sortable" !Chart (2021) !Ugwu kachasị elu ọnọdụ |- |Austria (Ö3 Austria Top 40) <ref name="Austria">{{Cite web|title=Nathan Evans - Wellerman|url=https://austriancharts.at/showitem.asp?interpret=Nathan+Evans&titel=Wellerman&cat=s|accessdate=2025-02-06|work=austriancharts.at}}</ref> |1 |- |Belgium (Ultratop 50 Flanders) <ref>{{Cite web|title=Nathan Evans - Wellerman - ultratop.be|url=https://www.ultratop.be/nl/song/20bebb/Nathan-Evans-Wellerman|accessdate=2025-02-06|work=www.ultratop.be}}</ref> |1 |- |Belgium (Ultratop 50 Wallonia) <ref>{{Cite web|title=Nathan Evans - Wellerman - ultratop.be|url=https://www.ultratop.be/nl/song/20bebb/Nathan-Evans-Wellerman|accessdate=2025-02-06|work=www.ultratop.be}}</ref> |21 |- |Canada (Canadian Hot 100) |54 |- |Germany (GfK) <ref>{{Cite web|title=Offizielle Deutsche Charts|url=https://www.offiziellecharts.de/charts/titel-details-2145979|accessdate=2025-02-06|work=www.offiziellecharts.de}}</ref> |1 |- |Germany Airplay (BVMI) <ref>{{Cite web|title=germancharts.de - Airplay Charts Deutschland|url=https://germancharts.de/airplay_charts.asp?week=202116|accessdate=2025-02-06|work=germancharts.de}}</ref> |2 |- |Global 200 (''Billboard'') |16 |- |Hungary (Radios Top 40) <ref>{{Cite web|author=lightmedia.hu|title=Hivatalos magyar slágerlisták|url=https://slagerlistak.hu/radios-top-40-jatszasi-lista/2021/16|accessdate=2025-02-06|work=slagerlistak.hu}}</ref> |1 |- |Hungary (Onye N'elu 40) <ref>{{Cite web|author=lightmedia.hu|title=Hivatalos magyar slágerlisták|url=https://slagerlistak.hu/single-track-top-40-lista/2021/20|accessdate=2025-02-06|work=slagerlistak.hu}}</ref> |4 |- |Hungary (Stream Top 40) <ref>{{Cite web|author=lightmedia.hu|title=Hivatalos magyar slágerlisták|url=https://slagerlistak.hu/stream-top-40-lista/2021/20|accessdate=2025-02-06|work=slagerlistak.hu}}</ref> |7 |- |Latvia (European Hit Radio) <ref>{{Cite web|title=Klausies radio online I EHR.fm - Jaunās paaudzes online radio|url=https://www.ehr.fm/|accessdate=2025-02-06|work=www.ehr.fm|language=lv}}</ref> |1 |- |New Zealand Hot Singles (RMNZ) <ref>{{Cite web|title=Explore our 50 year history|url=https://aotearoamusiccharts.co.nz/archive/hot-singles/2021-01-29|accessdate=2025-02-06|work=aotearoamusiccharts.co.nz|language=en}}</ref> |39 |- |Norway (VG-lista) <ref>{{Cite web|title=Singel 2021 uke 10|url=https://topplista.no/charts/singles/2021-w10/|accessdate=2025-02-06|work=topplista.no}}</ref> |1 |- |Portugal (AFP) <ref>{{Cite web|title=Nathan Evans - Wellerman|url=https://portuguesecharts.com/showitem.asp?interpret=Nathan+Evans&titel=Wellerman&cat=s|accessdate=2025-02-06|work=portuguesecharts.com}}</ref> |154 |- |Romania (Airplay 100) <ref>{{Cite web|title=Un Site de Muzică|url=https://www.unsitedemuzica.ro/topuri/Top-Airplay-100-Piesa-asta-o-sa-te-prinda-si-pe-tine-p12668|accessdate=2025-02-06|work=www.unsitedemuzica.ro|archivedate=2021-05-10|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210510094542/https://www.unsitedemuzica.ro/topuri/Top-Airplay-100-Piesa-asta-o-sa-te-prinda-si-pe-tine-p12668}}</ref> |81 |- |Sweden (Sverigetopplistan) <ref>{{Cite web|title=Chart – Sverigetopplistan|url=https://sverigetopplistan.se/chart/41/?dspy=2021&dspp=8|accessdate=2025-02-06|language=sv-SE}}</ref> |9 |- |Switzerland (Schweizer Hitparade) |1 |- |US <nowiki><i id="mwAmc">Billboard</i></nowiki> Hot 100 |116 |- |US Digital Songs (''Billboard'') |4 |} === Ọrụ chaatị ngwụcha afọ 2021 maka "Wellerman (Sea Shanty) " === {| class="wikitable sortable" !'''Ógbè''' !'''asambodo''' !Ngwongwo ndị a kwadoro |- |Australia (ARIA) <ref>{{Cite web|title=Dropbox|url=https://www.dropbox.com/scl/fo/orr9fphn3kyhykimwm11l/ALPEwYjcK0jzOozr59bn8as/Nov%202024%20Single%20Accreds.pdf?rlkey=b5et6u9n5p7f3gkxgmqhivbyf&e=1|accessdate=2025-02-07|work=www.dropbox.com}}</ref> |2× Platinum |140,000<small>‡</small> |- |Belgium (BEA) <ref>{{Cite web|title=ultratop.be - ULTRATOP BELGIAN CHARTS|url=https://www.ultratop.be/nl/goud-platina/2021/singles|accessdate=2025-02-07|work=www.ultratop.be}}</ref> |Ọlaedo |20,000<small>‡</small> |- |Brazil (Pro-Música Brasil) <ref>{{Cite web|title=CERTIFICADOS|url=https://pro-musicabr.org.br/home/certificados/?busca_artista=Nathan+Evans&busca_tipo_produto=SINGLE|accessdate=2025-02-07|work=Pro-Música Brasil|language=pt-BR}}</ref> |2× Platinum |80,000<small>‡</small> |- |Canada (Music Canada) <ref>{{Cite news|title=Gold & Platinum - Music Canada|url=https://musiccanada.com/gold-platinum/?_gp_search=Wellerman%20Nathan+Evans|accessdate=2025-02-07|work=Music Canada|language=en-US}}</ref> |4× Platinum |320,000<small>‡</small> |- |Denmark (IFPI Danmark) <ref>{{Cite web|title=Nathan Evans "Wellerman" {{!}} IFPI|url=http://ifpi.dk/node/11216|accessdate=2025-02-07|work=ifpi.dk}}</ref> |Platinum |90,000<small>‡</small> |- |France (SNEP) <ref>{{Cite web|title=Les certifications|url=http://snepmusique.com/les-certifications/?categorie=Tout&interprete=Nathan+Evans&titre=Wellerman|accessdate=2025-02-07|work=SNEP|language=fr-FR}}</ref> |Dayamọnd |333,333<small>‡</small> |- |New Zealand (RMNZ) <ref>{{Cite web|title=Single Certification Search – RadioScope|url=https://www.radioscope.co.nz/2024/00/00/single-cert-search/|accessdate=2025-02-07|language=en-US}}</ref> |Platinum |30,000<small>‡</small> |- |Poland (ZPAV) <ref>{{Cite web|title=OLiS - oficjalna lista wyróżnień|url=https://www.olis.pl/charts/oficjalna-lista-wyroznien|accessdate=2025-02-07|work=www.olis.pl|language=pl}}</ref> |3× Platinum |150,000<small>‡</small> |- |Spain (PROMUSICAE) <ref>{{Cite web|title=Awards|url=https://www.elportaldemusica.es/awards/index?AwardsSearch%5Bartist%5D=Nathan+Evans+/+220+Kid+/+Billen+Ted&AwardsSearch%5Btitle%5D=Wellerman&AwardsSearch%5Bgroup%5D=CANCIONES|accessdate=2025-02-07|work=www.elportaldemusica.es}}</ref> |Ọlaedo |30,000<small>‡</small> |- |Switzerland (IFPI Switzerland) <ref>{{Cite web|title=Die Offizielle Schweizer Hitparade - hitparade.ch|url=http://www.swisscharts.com/search_certifications.asp?search=Wellerman|accessdate=2025-02-07|work=www.swisscharts.com}}</ref> |Ọlaedo |10,000<small>‡</small> |- |United States (RIAA) <ref>{{Cite web|title=Gold & Platinum|url=https://www.riaa.com/gold-platinum/?tab_active=default-award&ar=Nathan+Evans&ti=Wellerman&format=Single&type=#search_section|accessdate=2025-02-07|work=RIAA|language=en-US}}</ref> |Ọlaedo |500,000<small>‡</small> |- | colspan="3" |<small><sup>‡</sup> Ọnụ ọgụgụ ahịa + mgbasa ozi dabere na asambodo naanị.</small> |} === Ọrụ chaatị kwa izu maka "Wellerman" (220 Kid x Billen Ted remix) === {| class="wikitable sortable" !Chart (2021) !Ugwu kachasị elu ọnọdụ |- |Australia (ARIA) <ref>{{Cite web|author=Grant|title=Every ARIA Top 100 Single in 2021|url=https://www.top100singles.net/2021/01/every-aria-top-100-single-in-2021.html#show|accessdate=2025-02-07}}</ref> |62 |- |Austria (Ö3 Austria Top 40) <ref name="Austria"/> |1 |- |Czech Republic (Radio - Top 100) <ref>{{Cite web|title=ČNS IFPI|url=https://ifpicr.cz/hitparada/2?weekId=2715|accessdate=2025-02-07|work=ifpicr.cz}}</ref> |5 |- |Czech Republic (Singles Digitál Top 100) <ref>{{Cite web|title=ČNS IFPI|url=https://ifpicr.cz/hitparada/30?weekId=2712|accessdate=2025-02-07|work=ifpicr.cz}}</ref> |8 |- |Denmark (Hitlisten) <ref>{{Cite web|title=Hitlisten.NU|url=https://hitlisten.nu/default.asp?w=11&y=2021&list=t40|accessdate=2025-02-07|work=Hitlisten.NU}}</ref> |10 |- |Finland (The Official Finnish Charts) <ref>{{Cite web|title=Listat|url=https://ifpi.fi/lista/singlet/2021/12/|accessdate=2025-02-07|work=Musiikkituottajat|language=fi}}</ref> |6 |- |France (SNEP) <ref>{{Cite web|title=France Singles Top 100 (May 1, 2021) - Music Charts|url=https://acharts.co/france_singles_top_100/2021/17|accessdate=2025-02-07|work=acharts.co}}</ref> |36 |- |Iceland (Egwuregwu nke Iceland) <ref>{{Cite web|date=2021-03-25|title=TÓNLISTINN – LÖG {{!}} Plötutíðindi|url=http://plotutidindi.is/lagalistinn/|accessdate=2025-02-07|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210325060606/http://plotutidindi.is/lagalistinn/|archivedate=25 March 2021}}</ref> |19 |- |Ireland (IRMA) <ref>{{Cite web|date=2021-03-19|title=Official Irish Singles Chart on 19/3/2021|url=https://www.officialcharts.com/charts/irish-singles-chart/20210319/ie7501/|accessdate=2025-02-07|work=Official Charts|language=en}}</ref> |2 |- |Netherlands (Dutch Top 40) <ref>{{Cite web|author=Top 40|first=Stichting Nederlandse|title=Top 40-lijst van week 9, 2021|url=https://www.top40.nl/top40/2021/week-9|accessdate=2025-02-07|work=Top40.nl|language=nl}}</ref> |1 |- |Netherlands (Onye Top 100) <ref>{{Cite web|title=Nathan Evans - Wellerman - dutchcharts.nl|url=https://dutchcharts.nl/showitem.asp?interpret=Nathan+Evans&titel=Wellerman&cat=s|accessdate=2025-02-07|work=dutchcharts.nl}}</ref> |1 |- |Norway (VG-lista) <ref>{{Cite web|title=Singel 2021 uke 10|url=https://topplista.no/charts/singles/2021-w10/|accessdate=2025-02-07|work=topplista.no}}</ref> |1 |- |Poland (Polish Airplay Top 100) <ref>{{Cite web|title=ZPAV :: Bestsellery i wyróżnienia - AirPlays - Top - Archiwum|url=http://bestsellery.zpav.pl/airplays/top/archiwum.php?year=2021&idlisty=3748#title|accessdate=2025-02-07|work=bestsellery.zpav.pl|archivedate=2025-01-19|archiveurl=https://web.archive.org/web/20250119143059/http://www.bestsellery.zpav.pl/airplays/top/archiwum.php?year=2021&idlisty=3748#title}}</ref> |5 |- |Slovakia (Redio Top 100) <ref>{{Cite web|title=ČNS IFPI|url=https://ifpicr.cz/hitparada/40?weekId=2700|accessdate=2025-02-07|work=ifpicr.cz}}</ref> |31 |- |Slovakia (Singles Digitál Top 100) <ref>{{Cite web|title=ČNS IFPI|url=https://ifpicr.cz/hitparada/43?weekId=2702|accessdate=2025-02-07|work=ifpicr.cz}}</ref> |13 |- |UK Singles (OCC) <ref>{{Cite web|date=2022-02-26|title=Official Singles Chart on 19/3/2021|url=https://www.officialcharts.com/charts/singles-chart/20210319/7501/|accessdate=2025-02-07|work=Official Charts|language=en}}</ref> |1 |- |UK Audio Streaming (OCC) <ref>{{Cite web|date=2021-02-04|title=NATHAN EVANS|url=https://www.officialcharts.com/artist/59397/nathan-evans/|accessdate=2025-02-07|work=Official Charts|language=en}}</ref> |1 |- |UK Dance (OCC) <ref>{{Cite web|date=2021-02-04|title=NATHAN EVANS|url=https://www.officialcharts.com/artist/59397/nathan-evans/|accessdate=2025-02-07|work=Official Charts|language=en}}</ref> |1 |- |UK Physical Singles Chart (OCC) <ref>{{Cite web|title=Official Physical Singles Chart on 19/3/2021|url=https://www.officialcharts.com/charts/physical-singles-chart/20210319/1/|accessdate=2025-02-07|work=Official Charts|language=en}}</ref> |1 |- |UK Singles Chart Update (OCC) <ref>{{Cite web|date=2021-03-08|title=Official Singles Chart Update on 8/3/2021|url=https://www.officialcharts.com/charts/singles-chart-update/20210308/7501u/|accessdate=2025-02-07|work=Official Charts|language=en}}</ref> |1 |- |UK Singles Downloads (OCC) <ref>{{Cite web|title=Official Singles Downloads Chart on 29/1/2021|url=https://www.officialcharts.com/charts/singles-downloads-chart/20210129/7000/|accessdate=2025-02-07|work=Official Charts|language=en}}</ref> |1 |- |UK Singles Sales Chart (OCC) <ref>{{Cite web|date=2021-01-30|title=Official Singles Sales Chart on 29/1/2021|url=https://www.officialcharts.com/charts/singles-sales-chart/20210129/7509/|accessdate=2025-02-07|work=Official Charts|language=en}}</ref> |1 |- |UK Streaming Chart (OCC) <ref>{{Cite web|title=Official Streaming Chart on 26/3/2021|url=https://www.officialcharts.com/charts/streaming-chart/20210326/7510/|accessdate=2025-02-07|work=Official Charts|language=en}}</ref> |2 |} == Hụkwa == * Ndepụta nke ọnụ ọgụgụ mbụ nke 2021 (Austria) * Ndepụta nke Ultratop 50 ọnụ ọgụgụ-otu nke 2021 * Ndepụta nke ọnụ ọgụgụ mbụ nke 2021 (Germany) * Ndepụta nke ndị na-alụbeghị di na 2020s (Hungary) * Ndepụta nke egwu 10 kachasị elu na 2021 (Ireland) * Ndepụta nke ndị Dutch Top 40 ọnụ ọgụgụ-otu nke 2021 * Ndepụta nke egwu kachasị na Norway * Ndepụta nke ọnụ ọgụgụ mbụ nke 2021 (Switzerland) * Ndepụta nke ọnụ ọgụgụ ndị isi nke 2020s * Ndepụta nke UK Dance Singles Chart nọmba nke 2021 * Ndepụta nke UK Singles Chart nọmba nke 2020s * Ndepụta nke UK Singles Downloads Chart number ones nke 2020s * Ndepụta nke UK top-ten singles na 2021 * Abụ Lightning Tree == Ihe odide == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * N'oge na-adịghị anya May The Wellerman Come - Ihe edeturu na okwu na New Zealand Folk Song. (Website) * [https://www.independent.co.uk/news/world/middle-east/instagram-sea-shanty-palestine-b1851455.html Akụkọ ihe mere eme nke Palestine Shanty] - Wellerman gbanwere iji kọwaa esemokwu Israel-Palestine na The Independent, May 2021. (Ihe nkiri) sokymfrn0exhlyh2kxtfazxxrn3iwl5 Rosamond Asiamah Nkansah 0 58210 632534 205043 2026-05-10T20:02:24Z InternetArchiveBot 11600 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 632534 wikitext text/x-wiki Rosamond Asiamah Nkansah (13 Jenụwarị 1930 - 20 Febrụwarị 2021) bụ onye ọrụ mmanye iwu Ghana nke bụ nwanyị mbụ etinyere na ọrụ ndị uwe ojii Ghana, wee bụrụ ndị uwe ojii Gold Coast.. <ref name=":0">{{Cite web|url=https://www.graphic.com.gh/news/general-news/ghana-news-first-ghanaian-policewoman-now-90-years.html|title=First Ghanaian policewoman now 90 years|work=Graphic Online|language=en|accessdate=2020-03-17}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://yen.com.gh/143587-ghanas-female-police-officer-turns-90-today-ghanaians-t-calm.html|title=First-ever female police officer in Ghana turns 90; Ghanaians excitedly react|author=Effah|first=K.|date=2020-01-13|work=Yen.com.gh - Ghana news.|language=en|accessdate=2020-03-17}}</ref> == Mmụta == Ọ gara Wesley Girls High School na Cape Coast. O nwere asambodo Cambridge Senior na Teacher's Certificate 'A'. <ref>{{Cite web|url=https://www.theghanareport.com/meet-the-first-woman-to-join-the-gold-coast-police-force/|title=Meet the first woman to join the Gold Coast Police force|date=2020-03-03|work=The Ghana Report|language=en|accessdate=2020-03-17|archivedate=2020-04-22|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200422154702/https://www.theghanareport.com/meet-the-first-woman-to-join-the-gold-coast-police-force/}}</ref> == Ndụ na ọrụ == E debanyere aha ya na ndị uwe ojii Gold Coast na 1 Septemba 1952 mgbe ọ dị afọ 22.<ref>{{Cite web|author=Ososanya|first=Tunde|date=2020-03-18|title=Meet Rosamond Asiamah, Ghana's first female police officer who is 90|url=https://www.legit.ng/1312265-rosamond-asiamah-meet-ghanas-female-police-officer.html|accessdate=2021-02-23|work=Legit.ng - Nigeria news.|language=en|archivedate=2021-01-19|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210119053800/https://www.legit.ng/1312265-rosamond-asiamah-meet-ghanas-female-police-officer.html}}</ref> E debanyere aha ya na ụmụ nwanyị 11 ndị ọzọ ma mee ya onye ndú ha.<ref>{{Cite web|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/Police-Ladies-Association-celebrates-Rosemond-Nkansah-first-Ghanaian-police-woman-847039|title=Police Ladies Association celebrates Rosemond Nkansah, first Ghanaian police woman|work=www.ghanaweb.com|language=en|accessdate=2020-03-17}}</ref><ref>{{Cite web|title=Ghana's first-ever woman police recruit passes on - MyJoyOnline.com|url=https://www.myjoyonline.com/ghanas-first-ever-woman-police-recruit-passes-on/|accessdate=2021-02-23|work=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> Nke a bụ oge a na-ekweghị ka ndị uwe ojii lụọ di ma ọ bụ tụ ime; n'ụzọ megidere ntụziaka a, a manyere ha ịgba arụkwaghịm. Tupu ọ gbaa arụkwaghịm, ọ rịọrọ gọọmentị ka o kwe ka ụmụ nwanyị ndị uwe ojii lụọ di ma mụọ ụmụ, nakwa ka ha weghachite ndị gbara arụkwaghịma maka ebumnuche nke ịzụlite ezinụlọ.<ref>{{Cite web|title=First Ghanaian policewoman now 90 years|url=https://www.graphic.com.gh/news/general-news/ghana-news-first-ghanaian-policewoman-now-90-years.html|accessdate=2021-02-23|work=Graphic Online|language=en-gb}}</ref> A nabatara arịrịọ ahụ ma wepụ ọnọdụ nke gbochiri ụmụ nwanyị ije ozi ogologo oge n'ike, n'ihi alụmdi na nwunye na ime ime.<ref>{{Cite web|title=First Ghanaian policewoman Rosemond Asiama passes on at 91|url=https://www.graphic.com.gh/news/general-news/first-ghanaian-policewoman-passes-on-at-91.html|accessdate=2021-02-22|work=Graphic Online|language=en-gb}}</ref> Ọ gbara arụkwaghịm na 16 Mee 1958. Mgbe ọ gbasịrị arụkwaghịm, ọ kụziri na St. John's Grammar School site na 1961 ruo 1964 dị ka onye nkuzi ọkachamara n'ihi asambodo ọ nwere tupu edebanye aha ya na ndị uwe ojii Gold Coast. Ọ sonyeere ụlọ ọrụ mgbasa ozi Ghana na 1965 wee duzie mmemme mgbasa ozi ụlọ akwụkwọ otu afọ.<ref name="gxtra">{{Cite web|url=https://ghanaxtra.com/2020/01/the-struggles-of-the-first-policewoman-that-changed-the-face-of-policing-for-women.html|title=The Struggles Of The First Policewoman That Changed The Face Of Policing For Women|author=Sarfowaa, Nana Ama|publisher=ghanaxtra|date=20 January 2020|accessdate=20 March 2020|language=|archivedate=20 March 2020|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200320101358/https://ghanaxtra.com/2020/01/the-struggles-of-the-first-policewoman-that-changed-the-face-of-policing-for-women.html}}</ref> Ọ lara ezumike nká n'ọrụ na 1999 iji lekwasị anya n'ide akwụkwọ. Ọ sụgharịrị okwu dị n'akwụkwọ ya (Octagon) n'asụsụ mba ọzọ na nke obodo. <ref>{{Cite web|author=Sarfowaa|first=Nana Ama|date=2020-01-20|title=The Struggles Of The First Policewoman That Changed The Face Of Policing For Women|url=https://ghanaxtra.com/2020/01/the-struggles-of-the-first-policewoman-that-changed-the-face-of-policing-for-women.html|accessdate=2021-02-23|work=GhanaXtra.Com|language=en-US|archivedate=2020-03-20|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200320101358/https://ghanaxtra.com/2020/01/the-struggles-of-the-first-policewoman-that-changed-the-face-of-policing-for-women.html}}</ref> == Ọnwụ == Asiamah nwụrụ n'ụlọ ọgwụ ndị uwe ojii dị na Accra na mgbede Satọdee, Febụwarị 20, 2021.<ref>{{Cite web|title=First Ghana Police Woman, Rosemond Asiama dies at age 91|url=https://www.modernghana.com/news/1063307/first-ghana-police-woman-rosemond-asiama-dies.html|accessdate=2021-02-23|work=Modern Ghana|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=First Ghanaian policewoman Rosemond Asiama passes on at 91|url=https://www.graphic.com.gh/news/general-news/first-ghanaian-policewoman-passes-on-at-91.html|accessdate=2021-02-23|work=Graphic Online|language=en-gb}}</ref> == Njikọ mpụga == * [https://www.youtube.com/watch?v=oUjuSipTdfQ Vidio: Otu 'Police Woman One' nke Ghana Rosamond Asiamah si gbanwee ndụ - BBC Africa] == Edemsibia == 9s8y6yloq89vdo53e3n1jfp813emy9a Precious Lunga 0 60089 632568 214112 2026-05-10T23:09:54Z Goodymaraj 21567 /* growthexperiments-addlink-summary-summary:3|0|0 */ 632568 wikitext text/x-wiki   Dr Precious Lunga [1] (amuru 4 Ọktoba 1974) [2] bu onye okachamara oria ojoo nke Zimbabwe, onye ọchụnta ego, na onye isi/onye nchoputa nke Baobab Circle. N'agbata 2017 na 2018, o mepụtara Afya Pap, ngwa mkpanaka na-enye ọzụzụ ahụike ahaziri onwe ya na nkuzi maka ọrịa na-adịghị ala ala.[3] [4] A na-eji ngwa a gafee mba asaa na Africa, gụnyere [[Kenya]] na [[Uganda]] <ref name="biztechafrica">{{Cite web|title='AfyaPap' app introduced to help manage diabetes|url=https://www.biztechafrica.com/article/afyapap-app-introduced-help-manage-diabetes/12260/|date=8 March 2017|accessdate=2020-06-18|work=BiztechAfrica|archivedate=2020-06-20|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200620101149/https://www.biztechafrica.com/article/afyapap-app-introduced-help-manage-diabetes/12260/}}</ref><ref>{{Cite web|title=Baobab Circle|url=https://www.baobabcircle.com/about.html|accessdate=2020-06-18|work=www.baobabcircle.com}}</ref><ref>{{Cite web|date=2020-02-29|title=AFYA Mobile App to help Ugandans manage diabetes|url=https://www.newvision.co.ug/news/1515758/afya-mobile-app-help-ugandans-manage-diabetes|accessdate=2020-06-18|work=New Vision|language=en}}</ref> Dị ka Onye isi ahụike na Econet Wireless na 2015, Lunga malitere ọrụ ekwentị 24/7 na mmekorita ya na Ministri ahụike na Zimbabwe iji ruo ihe karịrị ndị ọrịa 750,000 na-akwụ ụgwọ n'ime otu afọ nke mmalite.<ref>{{Cite web|author=|first=|date=February 11, 2015|title=Econet's dial-a-doctor service goes live in Zimbabwe|url=https://itweb.africa/content/G98YdqLYoXBvX2PD|archiveurl=|archivedate=|accessdate=June 18, 2020|work=IT Web}}</ref><ref>{{Cite web|title=Precious Lunga {{!}} Yale Greenberg World Fellows|url=https://worldfellows.yale.edu/precious-lunga|accessdate=2020-06-18|work=worldfellows.yale.edu}}</ref> Lunga bụ onye Yale World Fellow ma gosipụta ya dị ka ọkà okwu na Southbank Centre's Women of the World Festival na [[London]].<ref name=":1">{{Cite web|author=|first=|date=|title=Precious Lunga {{!}} Yale World Fellows Program|url=https://worldfellows.yale.edu/precious-lunga|archiveurl=|archivedate=|accessdate=2020-06-18|work=worldfellows.yale.edu}}</ref><ref>{{Cite web|date=2011-03-15|title=WATCH: Women Of The World Festival In London Celebrates Achievement, Potential Of Women|url=https://www.huffpost.com/entry/women-of-the-world-celebr_n_835588|accessdate=2020-06-18|work=HuffPost|language=en}}</ref> == Oge ọ malitere == A mụrụ Precious Lunga na Bulawayo n'ihe a na-akpọ Rhodesia (nke a na-ahazi [[Zimbabwe]] ugbu a), ma too n'ebe ahụ ruo mgbe ọ dị afọ iri na asaa, mgbe ọ gara Britain ịmụ ihe.<ref name=":0">{{Cite web|title=Precious Lunga, Epidemiologist|url=https://www.newstatesman.com/society/2011/06/interview-hiv-scientist-women|work=New Statesman|first=Helen|author=Lewis|date=9 June 2011|accessdate=18 June 2020}}</ref> Ọ gara Mahadum nke Edinburgh, gụsịrị akwụkwọ na 1998 na nzere na neuroscience. O mechara nweta Ph.D. na neuroscience na 2003 site na Mahadum Cambridge, ebe ọ bụkwa onyeisi ndị otu ụmụ nwanyị karate.<ref>{{Cite web|title=Dr. Precious Lunga|url=https://theafricadebate.com/dr-precious-lunga|accessdate=2020-06-18|work=The Africa Debate|language=en-GB}}</ref> == Ọrụ == Mgbe ọ nwetasịrị nzere doctorate na neuroscience, Lunga malitere nyocha na mmepe na ọgwụgwọ ọhụrụ maka idozi mmebi nke usoro akwara etiti na mmekorita ya na GlaxoSmithKline maka Brain Repair Centre na Mahadum Cambridge. Ọ gara n'ihu bụrụ onye guzobere EUROPRISE, otu ndị na-eme nchọpụta ọgwụ mgbochi HIV na microbicide na-arụ ọrụ na ụlọ ọrụ na ụlọ akwụkwọ ọha na eze. Ọ rụrụ ọrụ na UNAIDS Geneva, ma sonye na nnwale mgbochi nje HIV nke Medical Research Council (United Kingdom) duziri, ebe ọ nọ ugbu a na Board.<ref>{{Cite web|title=New Appointments to the MRC's Council|url=https://mrc.ukri.org/news/browse/new-appointments-to-the-mrcs-council/|work=Medical Research Council UKRI|accessdate=18 June 2020}}</ref> Ọ sonyeere Econet na 2013 iji guzobe ngalaba ahụike ha tupu ọ pụọ na 2016 iji malite Baobab Circle, na-emepe Afya Pap, ikpo okwu na-enweta ihe nrite nke na-enye ndị ọrụ ndụmọdụ ahụike site na ekwentị mkpanaaka. E gosipụtara ngwa ahụ na ajụjụ ọnụ BBC Business, ma na 2018 merie onyinye AppsAfrica. <ref>{{Cite web|title=An App for Managing Chronic Health Conditions|url=https://www.bbc.co.uk/news/av/business-47561491/an-app-for-managing-chronic-health-conditions|work=BBC News|date=13 March 2019|accessdate=18 June 2020}}</ref><ref>{{Cite web|title=Awards Winners 2018 Announced|url=https://www.appsafrica.com/appsafrica-com-awards-winners-2018-announced/|work=AppsAfrica.com|accessdate=18 June 2020}}</ref> == Ọdịdị == Lunga apụtala na Financial Times Africa Summit, [1] kwadoro okwu TEDx na 2015 [2] ma kpọọ ya dịka ọbịa maka usoro BBC Radio 4 Great Lives.[3] O tinyela nwanyị nke World Festival wee bụrụ onye na-ekwu okwu na mmemme redio Forum maka BBC.[4] Ọ pụtara dị ka onye na-ekwu okwu na 5th kwa afọ Davenport Cook Lecture na Yale University, ebe ọ bụ a World Fellow, [5] na New Statesman agbawo ajụjụ ọnụ.[6] N'afọ 2019, e depụtara ya na 100 ndị Africa kacha nwee mmetụta. == Ndụ onwe onye == Na 2010, Lunga lụrụ Jon Snow, onye nta akụkọ na onye bụbu arịlịka akụkọ Channel 4.[1] Ha nwere nwa nwoke ọnụ site na ịwa nwa, na Maachị 2021.<ref>{{Cite news|author=Southern|first=Keiran|title=News presenter Jon Snow, 73, announces baby news|url=https://uk.news.yahoo.com/news-presenter-jon-snow-73-203930713.html|accessdate=13 March 2021|work=Yahoo news|date=8 March 2021}}</ref> == Edemsibia == [[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]] qwsyn8zdruho9am9n4rblrrwox165ia Abụ Ọma nke 119 0 60415 632544 444180 2026-05-10T23:02:30Z Goodymaraj 21567 /* growthexperiments-addlink-summary-summary:3|0|0 */ 632544 wikitext text/x-wiki {| class="infobox vevent haudio" ! colspan="2" class="infobox-above summary album" |Abụ Ọma nke 119 |- | colspan="2" class="infobox-subheader" style="font-weight:bold;" |"Ndị a gọziri agọzi bụ ndị a na-agbaghaghị n'ụzọ" |- | colspan="2" class="infobox-subheader" style="font-weight:bold;" |[[Psalms#Primary types|Abụ Ọma]] |- | colspan="2" class="infobox-image" |[[File:Giovannino_de'_grassi,_Psalm_118-81,_Biblioteca_Nazionale,_Florence.jpg|frameless]]<div class="infobox-caption">Akwụkwọ mpịakọta nke amaokwu 81 nke [[Giovannino de' Grassi]], [[National Central Library (Florence)|Biblioteca Nazionale, Florence]]</div> |- ! class="infobox-label" scope="row" |Aha ọzọ | class="infobox-data" |<templatestyles src="Plainlist/styles.css" /><div class="plainlist"> * Abụ Ọma 119 (Vulgate) * "Beati inmaculati in via" </div> |- ! class="infobox-label" scope="row" |Asụsụ | class="infobox-data" |Hibru (nke mbụ) |} {{Reflist|group=note}}. Abụ Ọma nke 119 *Oziokwu Akwụkwọ Nsọ* 1. *Ebe*: Abụ Ọma nke 119 bụ Abụ Ọma nke iri na iri na itoolu n’ime Akwụkwọ Abụ Ọma. 2. * Nkebi *: Ọ bụ akụkụ nke Ketuvim (edemede) na Akwụkwọ Nsọ Hibru na Agba Ochie na Akwụkwọ Nsọ [[Efefe Kraịst|Ndị Kraịst]]. *Amadụ Abụ Ọma* 1. *Odee*: Abụghị onye a ma ama. 2. * Aha Hibru *: "Ashrei temimei derech" ("Obi ụtọ na-adịrị ndị ụzọ ha na-enweghị ntụpọ"). 3. *Latin aha*: "Beati inmaculati in via qui ambulant in lege Domini" *Mpụtara* Abụ Ọma nke 119 bụ ihe a ma ama maka ilekwasị anya n'iwu Chineke na nraranye ọbụ abụ ahụ na-agbaso ya. abụ ọma ahụ bụ abụ ọma na abụ uri, nke ọ bụla n'ime amaokwu asatọ na-amalite na mkpụrụedemede Hibru. Isiokwu nke amaokwu ndị ahụ bụ ekpere nke onye na-enwe obi ụtọ ma na-ebi ndụ site na Torah, iwu dị nsọ. Enwere ike ịkpọ Abụ Ọma 1, 19 na 119 "abụ ọma nke Iwu ahụ". N'usoro nọmba dịtụ iche nke e ji mee ihe na nsụgharị [[Akwụkwọ Nsọ|Bible]] nke Grik Septuagint na Latin Vulgate, abụ ọma a bụ Abụ Ọma 118. N'inwe amaokwu 176, ọ bụ abụ ọma kachasị ogologo yana isiakwụkwọ kachasị ogologo na Bible. Abụ Ọma ahụ bụ akụkụ nke Ndị Juu, ndị Ọtọdọks, ndị Katọlik, Ndị Lutheran, ndị Anglịkan na liturgies ndị ọzọ nke ndị Protestant. A na-ejikarị ya egwu. Onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị Britain bụ William Wilberforce kwughachiri abụ ọma ahụ dum mgbe ọ na-esi n'ụlọ omebe iwu, site na Hyde Park, gaa n'ụlọ ya.<ref>{{Cite web|url=https://members.classicalconversations.com/article/reminders-god|title=Reminders from God|work=Classical Conversations|language=en|accessdate=2019-04-28}}</ref> == Ihe ndị mere n'oge gara aga == Na [[Judaism|Okpukpe ndị Juu]], Abụ Ọma 119 nwere aha ''Alpha-Beta'' na ''Temanya Apin'' (Aramaic: "ihu asatọ"). == Ọdịdị ya == [[Faịlụ:Psalms_WesternWall.jpg|thumb|Onye Juu Haredi na-agụ abụ ọma 119 na Mgbidi Ebe Ọdịda Anyanwụ]] Nhazi nke Abụ Ọma 119 * Akụkụ pụrụiche* 1. *Acrostic Ọdịdị*: Abụ Ọma ahụ nwere amaokwu 176, e kewara ya gaa na stanza iri abụọ na abụọ, nke ọ bụla kwekọrọ n'akwụkwọ ozi nke mkpụrụ akwụkwọ Hibru. 2. * mkpụrụedemede Hibru *: stanza ọ bụla nwere amaokwu asatọ, ma amaokwu nke ọ bụla na-amalite n'otu mkpụrụedemede Hibru. *Ihe odide* 1. *Septuagint*: Ọ bụghị mgbe niile ka a na-edobe ụkpụrụ acrostic na ihe odide Septuagint. 2. * Ụfọdụ ihe odide *: Ụfọdụ ihe odide na-agụnye mkpụrụedemede Hibru na mmalite nke ahịrị nke ọ bụla. N'ihi nhazi a, Abụ Ọma bụ otu n'ime isi ihe ndị a na-ahụ na mkpụrụedemede Hibru n'ihe odide nke oge ochie na nke oge a. A pụrụ ịhụ nsụgharị ''Romanized'' nke aha mkpụrụedemede Hibru niile, na mkpụrụedemede na-acha ọbara ọbara, na mbipụta Gutenberg nke Latin Vulgate n'ihe dị ka 1455; ebe mmadụ gbakwunyere mkpụrụedemede Hebrew Aleph site na Zayin n'akụkụ. Nke ọ bụla n'ime ngalaba 22 nke amaokwu 8 nwere aha mkpụrụedemede na mkpụrụedemede Hibru. A na-asụpe isiokwu ndị a n'ụzọ dị iche iche na nsụgharị Bible dị iche iche, ọbụna na nsụgharị. E dere mkpụrụedemede oge ochie ha gosipụtara na Authorized King James Version nke 1611 na mmetụta nke Latin na German nke oge ochie - ụdị ndị dị nnọọ iche na nsụgharị nke oge a. Ụfọdụ mbipụta e biri ebi (dị ka The Holy Scriptures nke Jewish Publication Society, New International Version na Legacy Standard Bible) na-egosikwa mkpụrụedemede Hibru n'ezie yana isiokwu ndị a. {| class="wikitable mw-collapsible" |+ ! rowspan="2" |'''Akụkụ''' ! rowspan="2" |'''Asụsụ Hibru''' '''Akwụkwọ ozi''' ! colspan="2" |'''Aha Akwụkwọ ozi Hibru''' ! rowspan="2" |'''Amaokwu''' |- !'''KJV (1611) ''' !'''Oge A''' |- |M |'''א''' |Aleph |Nnụnụ |1–8 |- |Nke Abụọ |'''ב''' |Beth |Beth |9–16 |- |Nke Atọ |'''ג''' |Gimel |Gimel |17–24 |- |Nke anọ |'''ד''' |Daleth |Daleth |25–32 |- |V |'''ה''' |Ya |Heʾ |33–40 |- |Nke isii |'''ו''' |Vau (Vav) |Nwa |41–48 |- |Nke asaa |'''ז''' |Za (j) na |Zayin |49–56 |- |Nke asatọ |'''Ọ bụ''' |Cheth |Ọdịdị |57–64 |- |IX |'''Otu onye''' |Ihe E Ji Eme |Ṭeth |65–72 |- |X |'''י''' |Jod |Yudh |73–80 |- |Nke iri na otu |'''כ''' |C (h) aph |Kaf |81–88 |- |Iri na Abụọ |'''Ndị na-eme ihe nkiri''' |Ịkwa ákwá |Lamedh |89–96 |- |Iri na Atọ |'''Ọ bụ n'oge a ka a na-akọwa ya''' |Mem |Mem |97–104 |- |Iri na Anọ |'''Ọ bụghị eziokwu''' |Nwanyị |Nwanyị |105–112 |- |XV |'''Ọ dị njọ''' |Otu |Samekh |113–120 |- |Iri na Isii |'''ע''' |A (j) na |ʿAyin |121–128 |- |XVII |'''פ''' |Pe |Peʾ |129–136 |- |Nke iri na asatọ |'''Ihe ndị e ji mara''' |Tzaddi (k) |Ṣadheh |137–144 |- |XIX |'''Ọ bụ''' |Koph |Quf |145–152 |- |XX |'''Ọ bụ''' |Res (c) h |Resh |153–160 |- |XXI |'''ש''' |S (ch) na |Śin / Shin |161–168 |- |Iri Abụọ na Abụọ |'''Ịkpọasị''' |Tau (Tav) |Taw |169–176 |} == Ihe odide == Abụ Ọma 119 bụ otu n'ime ihe dị ka abụ iri na abụọ na-ede akwụkwọ na Bible. A na-ekewa amaokwu 176 ya n'ime ahịrị iri abụọ na abụọ, otu ahịrị maka mkpụrụedemede ọ bụla nke mkpụrụedemede Hibru; n'ime amaokwu ọ bụla, nke ọ bụla n'ime Amaokwu asatọ ahụ na-amalite (n'asụsụ Hibru) na mkpụrụedemede ahụ. <ref name="murphy">{{Cite book|title=The Gift of the Psalms|author=Murphy|first=Roland E.|publisher=Hendrickson|year=2000|isbn=1565634748}}</ref> Aha Chineke (Yahweh / Jehova) pụtara ugboro iri abụọ na anọ. <nowiki>*</nowiki>Ugboro na ụdị dị iche iche* 1. * Okwu Torah*: Abụ ọma na-ejikarị okwu dị iche iche eme ihe maka Torah, dịka "dabar" (okwu, nkwa) na "mishpatim" (ikpe). *Ntụle Ọkammụta* 1. * Mkpokọta okwu asatọ*: Ọkammụta C. S. Rodd mere ka a mata okwu asatọ maka iwu Chineke. 2. * Ihe ịma aka ntụgharị asụsụ *: A sụgharịrị okwu ndị a dị ka "iwu," "nkwa," "okwu," "iwu," "iwu," "iwu," na "iwu" na New Revised Standard Version. 3. * Nkesa *: Rodd chere na ọ gaghị ekwe omume maka usoro asatọ niile ịpụta na stanza ọ bụla, megidere ụfọdụ aro ndị ọkà mmụta. Ụdị acrostic na ojiji nke okwu Torah bụ usoro nke ekpere zuru oke. E guzobere ihe ndabere maka ekpere ahụ na stanzas abụọ mbụ (''alef'' na ''Beth''): a na-eweli Torah dị ka isi iyi nke ngọzi na [[Noble eightfold path|omume ziri ezi]], onye na-ede abụ na-ekwe nkwa itinye onwe ya n'iwu. Ekpere ahụ n'onwe ya malitere na ahịrị nke atọ (''gimel'', v. 17). Dị ka ọtụtụ abụ ọma ndị ọzọ, ọ na-agụnye ịkwa ákwá dị egwu (dịka amaokwu 81-88), otuto ọṅụṅụ (dịka Amaokwu 45-48), na ekpere maka ndụ, nnapụta, na nzaghachi (dịkaamaokwu 132-34). Ihe na-eme ka Abụ Ọma 119 dị iche bụ ụzọ arịrịọ ndị a si adabere n'onyinye nke Torah na iguzosi ike n'ihe nke onye na-ede abụ na ya. Amaokwu mbụ nke stanza nke ise na-ekwukarị banyere otu isiokwu na-esochi mmegide, ma ọ bụ ndị nke ike ikpeazụ (nke ike) na-adọta ndị ọzọ. Ọtụtụ ekpere gụnyere n'Abụ Ọma, dị ka "Meghee anya m ka m wee hụ ihe ndị dị njikere ịdị n'iwu gị." ndepụta nke mmegide nke mmadụ, obi, ụtọ na iwu na nke ịdị mma nke Chineke, nke mgbe ụfọdụ intertwine na onye ọ bụla ọzọ: "Amaara m, Onyenwe anyị, na iwu gị ziri ezi, na m na-adịghị afọ ojuju ịhụ ya), iwu ma ọ bụ ọnwụ m " (iwu ma ọ bụ m "), iwu ma ọ bụ." (v.). Ọ na-ejedebe site n'ịkpọku Chineke ka ọ gbatara ohu ya furu efu ọsọ enyemaka. == Ojiji == === Okpukpe ndị Juu === * A na-agụ amaokwu 66 tupu shofar na-afụ Rosh Hashanah. * A na-ehota amaokwu 72 na Pirkei Avot, Isi nke 6, nke 9. * A na-agụ amaokwu 89-91 n'oge ngọzi n'ihu Shema n'ụbọchị nke abụọ nke Rosh Hashanah. * A na-ehota amaokwu 99 na Pirkei Avot, Isi nke 4, No. 1. * A na-agụ amaokwu 108 tupu shofar na-afụ Rosh Hashanah.<ref name="ReferenceA">{{Citation |title= The Complete Artscroll Machzor for Rosh Hashanah |page= 435}}.</ref> * A na-agụ amaokwu 122 tupu shofar na-afụ Rosh Hashanah.<ref name="ReferenceA" /> * Amaokwu 142 bụ akụkụ nke Uva Letzion na Tzidkatcha . * Akụkụ nke amaokwu 153-54 gụnyere ngọzi ''Re'eh'' nke ụbọchị izu Amidah. * A na-agụ amaokwu 160 tupu shofar na-afụ Rosh Hashanah.<ref name="ReferenceA" /> * A na-agụ amaokwu 162 tupu shofar na-afụ Rosh Hashanah.<ref name="ReferenceA" /> * Amaokwu 165 bụ akụkụ nke Talmud Berachos 64a. * Amaokwu 166, 162, na 165 ka mohel na-agụ n'usoro ahụ na Brit milah. === Ọtọdọks nke Ọwụwa Anyanwụ === [[Faịlụ:Folio_48v_-_Psalm_CXIX.jpg|thumb|Oge Ndị Ọgaranya nke Duke de Berry, Folio 49r - David tọhapụrụ ndị mkpọrọ na Musée Condé, Chantilly]] Abụ Ọma ahụ (118 na Septuagint) pụtara ìhè n'ofufe nke Chọọchị Ọtọdọks nke Ọwụwa Anyanwụ. E nwere ọdịnala na Eze Devid jiri abụ ọma a kụziere nwa ya nwoke Solomọn mkpụrụedemede - mana ọ bụghị naanị mkpụrụedemede maka ide mkpụrụedemede: mkpụrụedemede nke ndụ ime mmụọ.   <sup class="noprint Inline-Template Template-Fact" style="white-space:nowrap;">&#x5B;''[[wikipedia:Tinye edensibịa|<span title="This claim needs references to reliable sources. (September 2024)">citation needed</span>]]''&#x5D;</sup> === Okpukpe Latịn === [[Faịlụ:Hammerhof_Hinterglasbild_Psalm_119_(cropped).jpg|thumb|Ihe osise nke nwanyị na-ekpe ekpere Abụ Ọma 119 (118):22, Aufer a me opprobrium et contemptum ("Wụpụ m n'ebe m nlelị na nlelị") ]] Dịka Iwu nke Saint Benedict siri dị: Sọnde 1. * Akụkụ anọ *: A na-agụ Abụ Ọma nke 119 n'ihe karịrị obere awa anọ. - *Prime*: mkpụrụedemede anọ nke mbụ nke mkpụrụedemede Hibru. - * Terce, Sext, Ọ dịghị *: Akụkụ atọ na-esote. Monday 1. * Akụkụ atọ *: Akụkụ ndị fọdụrụ, nke kwekọrọ na mkpụrụedemede itoolu ikpeazụ nke mkpụrụedemede Hibru, ka a na-agụ n'oge Terce, Sext, na Ọ dịghị. 1568 Roman Breviary nke Pope Pius V nwere Abụ Ọma 119 a na-agụ n'ozuzu ya kwa ụbọchị: ngalaba ndị kwekọrọ na mkpụrụedemede Hibru na Prime, na ndị ọzọ na usoro nke ngalaba isii nke ọ bụla na Terce, Sext na None, n'otu n'otu.<ref>{{Cite web|url=http://www.gregorianbooks.com/gregorian/www/www.kellerbook.com/PRE-19~1.HTM|title=Pre-Pius X Psalter (up to 1911)|work=Gregorian books}}</ref><ref name="Foursch">{{Cite web|url=http://www.gregorianbooks.com/gregorian/www/www.kellerbook.com/Foursch.htm|title=Arrangement of the Psalms|work=Gregorian books}}</ref> Na mgbanwe 1910 nke Roman Breviary site na Pope Pius X, a na-agụ Abụ Ọma 119 na Sunday na nnukwu oriri, kewara dị ka nhazi nke Pius V. <ref name="Foursch"/><ref>{{Cite web|url=http://www.gregorianbooks.com/gregorian/www/www.kellerbook.com/1911-1~2.HTM|title=Pius X Psalter (1911–1971)|work=Gregorian books}}</ref> N'ịgbaso ngbanwe nke okpukperechi nke Roman Rite mgbe Kansụl Vatican nke Abụọ gasịrị, Liturgy of the Hours tinyere akụkụ nke Abụ Ọma 119 n'ime nhazi ya. Abụ ọma a bụ ihe a ma ama maka nhazi ya pụrụ iche, bụ́ ebe akụkụ nke ọ bụla kwekọrọ na mkpụrụedemede nke mkpụrụ akwụkwọ Hibru. Na Liturgy of the Hours, a na-ekesa akụkụ ndị a n'ụbọchị dum, kpọmkwem n'oge ekpere ehihie, n'ime izu anọ. Ewezuga na okirikiri izu anọ Enwere ihe ewepu na nhazi a: 1. * Mọnde nke izu mbụ*: Kama Abụ Ọma nke 119, e ji akụkụ nke abụọ nke Abụ Ọma nke 19 mee ihe. O yikarịrị ka ngbanwe a bụ n'ihi myirịta isiokwu dị n'etiti abụ ọma abụọ ahụ. 2. *Friday nke Izu Atọ*: Abụ Ọma nke 22, bụ́ nke a maara maka isiokwu mmasị ya, ka e ji mee ihe kama akụkụ nke kwekọrọ n'Abụ Ọma nke 119. Ojiji Liturgical Ndị Ọzọ E wezụga ngụgharị a na-agụ kwa ụbọchị n'ekpere nke ụbọchị, a na-etinyekwa Abụ Ọma nke 119 n'akụkụ ndị ọzọ nke Liturgy of the Hours: 1. *Ụbọchị Satọde n'izu nke mbụ na nke atọ*: Akụkụ a kapịrị ọnụ nke Abụ Ọma 119 gụnyere n'ekpere ụtụtụ (Ekele) nke Satọde n'izu ndị a. 2. *Ụbọchị Satọde n’izu nke mbụ*: A na-eji akụkụ ọzọ nke Abụ Ọma 119 eme ihe n’ekpere mgbede (Vespers) nke izu mbụ. Ụzọ a ahaziri ahazi nke ịgụ Abụ Ọma na-eme ka o doo anya na mkpuchi nke Psalter zuru oke n'oge usoro usoro ọmụmụ, na-enye nnukwu isi iyi nke ekpere na ntụgharị uche maka ndị na-ekere òkè na Liturgy nke Awa. N'ime ememe ndị Rom: Abụ Ọma nke 119 Ojiji 1. *Ọgụgụ ụbọchị Sọnde*: - Afọ A: Sunday 6 na 17. - Agbanye: Saturday nke izu 1. - Eastertide: Mọnde nke izu 3. 2. *Ọgụgụ ụbọchị izu*: - Afọ I: Ụbọchị ise n'izu n'oge nkịtị. Afọ II: Ụbọchị 15. 3. *Ememe pụrụ iche*: - Ememme ndị dọkịta nke Ụka. === Akwụkwọ Ekpere A Na-ekpọrọ Okpukpe === Eji Liturgical mee ihe na omenala Anglican *Ụka nke England's Book of Common Prayer* 1. * Ọgụgụ nke ọnwa *: Abụ Ọma nke 119 ka a họpụtara maka ịgụ ihe n’agbata 24 na 26 nke ọnwa. *Ọfịs Ụka Episcopal kwa ụbọchị* 1. *Ọgụgụ izu ụka*: 1. Izu ụka ka Ista gachara. 2. Izu ahụ gachara Pentikọst. *Ekpere mgbede* 1. *Ngụnye nhọrọ*: A na-enye akụkụ nke Abụ Ọma 119 dị ka nhọrọ maka Ekpere mgbede, na-esite na obere awa nke Terce, Sext, na Ọ dịghị. === Chọọchị Ọtọdọks nke Copt === Na Agpeya, akwụkwọ awa nke Chọọchị Copt, a na-ekpe ekpere a n'oge elekere mbụ nke ụlọ ọrụ Midnight. <ref>{{Cite web|title=Midnight|url=https://www.agpeya.org/Midnight/midnight.html|accessdate=3 March 2025|publisher=agpeya.org}}</ref> Amaokwu 153-176 dịkwa n'ekpere nke Veil, nke naanị ndị mọnk na-ekpe ekpere.<ref>{{Cite web|title=Veil|url=https://www.agpeya.org/Veil/veil.html|accessdate=3 March 2025|publisher=agpeya.org}}</ref> == Ntọala egwu == [[Faịlụ:Scottish_Metrical_Psalter_(24970711791).jpg|thumb|"O Chineke, Ike na Ike m" na narị afọ nke iri na isii nke Scottish Psalter''Abụ Ọma nke Scotland'']] * Abụ Ọma ahụ bụ nke Charles Villiers Stanford tinyere n'egwú na Three Latin Motets, Op. 38. * Abụ Ọma 119:18 kpaliri ukwe Open My Eyes, That I May See nke Clara H. Scott. <ref>{{Cite web|author=Donovan|first=Richard Niell|title=Hymn Story: Open My Eyes|url=http://www.lectionary.org/HymnStories/Open%20My%20Eyes.htm|publisher=Lectionary|date=2007|accessdate=2015-03-27|archivedate=2016-03-03|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160303231948/http://www.lectionary.org/HymnStories/Open%20My%20Eyes.htm}}</ref> * Abụ Ọma 119:33-38 ka William Byrd setịpụrụ n'egwú dị ka Teach Me, O Lord. * Abụ Ọma 119:57-64 bụ nke Robert White (onye na-ede egwu) setịpụrụ na egwu dị ka ''Portio mea Domine''. * Abụ Ọma 119:89 bụ abụ otuto na-ewu ewu na Naijiria. * Abụ Ọma N'ụzọ bụ isi bụ nke Amy Grant setịpụrụ n'egwú dị ka "Okwu Gị" na 1984 album Straight Ahead . * Henry Purcell setịpụrụ Abụ Ọma5-111 n'egwú dị ka "Okwu gị bụ oriọna". * Abụ Ọma minọ-176 ka Heinrich Schütz dechara na 1671, onye dekwara ntọala asatọ nke akụkụ nke abụ ọma ahụ na German, malite na "Wohl denen, die da leben", SWV 217 ruo 224, maka Becker Psalter, nke mbụ e bipụtara na 1628. * Abụ Ọma, 36, na 133 dị ka "Mmeghe Anya m" nke John Rutter. Ndị Cambridge Singers mere ya na "Gloria" na abọm ndị ọzọ. * Onye Czech na-ede egwu Antonín Dvořák setịpụrụ amaokwu 114, 117, 119 na 120 na egwu na Bible Songs (1894). N'Iso Ụzọ Kraịst Protestant, e bipụtara usoro dị iche iche nke Abụ Ọma 119, gụnyere "O Chineke, Ike m na Ike" nke Thomas Sternhold, nke pụtara na Scottish Psalter nke 1564. <ref>{{Cite book|author=Stevenson|first=William Fleming|title=Hymns for the church and home, selected and ed. by W.F. Stevenson|date=1873|url=https://books.google.com/books?id=RhADAAAAQAAJ&dq=o%20god%20my%20strength%20and%20fortitude%20scottish%20psalter&pg=PT185|accessdate=6 June 2020|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=O God, My Strength and Fortitude|url=https://hymnary.org/text/o_god_my_strength_and_fortitude|work=Hymnary.org|accessdate=6 June 2020|language=en}}</ref> A na-etinye Abụ Ọma ahụ n'egwú na The Book of Psalms for Worship, nke Crown and Covenant Publications bipụtara.<ref>{{Cite web|url=http://www.crownandcovenant.com/The_Book_of_Psalms_for_Worship_p/cm101.htm|title=The Book of Psalms for Worship, Psalter, Book of Psalms|work=Crown and covenant}}</ref> == Ihe odide == Tebụl na-esonụ na-egosi ederede Hibru <ref>{{Cite web|url=https://mechon-mamre.org/p/pt/pt26b9.htm|title=Psalms – Chapter 119|publisher=Mechon Mamre}}</ref> nke Abụ Ọma na ụdaume, n'akụkụ ederede Grik Koine na Septuagint <ref>{{Cite web|url=https://www.sefaria.org/Psalms.119?ven=The_Holy_Scriptures:_A_New_Translation_(JPS_1917)&lang=bi|title=Psalms 119 - JPS 1917|publisher=[[Sefaria |Sefaria.org]]}}</ref> na nsụgharị Bekee sitere na King James Version.<ref>{{Cite web|title=Psalm 118 - Septuagint and Brenton's Septuagint Translation|url=https://www.ellopos.net/elpenor/greek-texts/septuagint/chapter.asp?book=24&page=118|accessdate=3 March 2025|publisher=Ellopos}}</ref> Rịba ama na nkọwa ahụ nwere ike ịdịtụ iche n'etiti nsụgharị ndị a, dịka Septuagint na ederede Masoretic sitere na ọdịnala ederede dị iche iche. [Ihe odide ala peeji ]Na Septuagint, a na-agụ abụ ọma a Abụ Ọma 118. == Hụkwa == * Lamentations 3, nke nwekwara acrostic, nke nwere amaokwu atọ n'otu ahịrịokwu * Oge eruola ịrụ ọrụ maka Onyenwe anyị == Ihe edeturu == References——Edensibia{{Reflist|32em}}<nowiki>.mw-parser-output .reflist{margin-bottom:0.5em;list-style-type:decimal}@media screen{.mw-parser-output .reflist{font-size:90%}}.mw-parser-output .reflist .references{font-size:100%;margin-bottom:0;list-style-type:inherit}.mw-parser-output .reflist-columns-2{column-width:30em}.mw-parser-output .reflist-columns-3{column-width:25em}.mw-parser-output .reflist-columns{margin-top:0.3em}.mw-parser-output .reflist-columns ol{margin-top:0}.mw-parser-output .reflist-columns li{page-break-inside:avoid;break-inside:avoid-column}.mw-parser-output .reflist-upper-alpha{list-style-type:upper-alpha}.mw-parser-output .reflist-upper-roman{list-style-type:upper-roman}.mw-parser-output .reflist-lower-alpha{list-style-type:lower-alpha}.mw-parser-output .reflist-lower-greek{list-style-type:lower-greek}.mw-parser-output .reflist-lower-roman{list-style-type:lower-roman}</nowiki> == Edensibia == References——Edensibia{{Reflist|32em}} == Ịgụ ihe ọzọ == * Psalm 119: Ihe odide, ntụgharị na ndepụta nke egwu n'efu site n'aka ọtụtụ ndị na-ede egwu naỌ́bá Akwụkwọ Ọha na Eze (ChoralWiki) * [https://web.archive.org/web/20250212231016/https://www.mechon-mamre.org/p/pt/pt26b9.htm Abụ Ọma Isi nke 119] ederede na Hibru na Bekee, Mechon-mamre. * Abụ Ọma na okwu mmeghe na ederede, ngwá ọrụ ọmụmụ Bible. * [https://enduringword.com/bible-commentary/psalm-119/ Abụ Ọma 119 - Ịdị ukwuu na Ebube nke Okwu Chineke], Okwu Na-adịgide adịgide. * Ndị Juu Yemen na-agụ Abụ Ọma 119, Aharon Amram (nke [https://web.archive.org/web/20200305175229/http://www.nosachteiman.co.il/?CategoryID=725&ArticleID=3078 Nosach Teiman] bipụtara). * Abụ Ọma maka Abụ Ọma 119, Abụ Ọma. * [[Chabad.org]]/article.asp?aid=16340" id="mwCX0" rel="mw:ExtLink nofollow">Tehillim - Abụ Ọma 119 (Judaica Press) nsụgharị na nkọwa Rashi na Chabad.org * .  * "Abụ Ọma 118 (LXX numbering) ", Holy Transfiguration Monastery Psalter translation, POMOG, echekwara site na nke mbụ na 2005-12-16.  == Njikọ mpụga == * Psalm 119: Ihe odide, ntụgharị na ndepụta nke egwu n'efu site n'aka ọtụtụ ndị na-ede egwu naỌ́bá Akwụkwọ Ọha na Eze (ChoralWiki) * [https://web.archive.org/web/20250212231016/https://www.mechon-mamre.org/p/pt/pt26b9.htm Abụ Ọma Isi nke 119] ederede na Hibru na Bekee, Mechon-mamre. * Abụ Ọma na okwu mmeghe na ederede, ngwá ọrụ ọmụmụ Bible. * [https://enduringword.com/bible-commentary/psalm-119/ Abụ Ọma 119 - Ịdị ukwuu na Ebube nke Okwu Chineke], Okwu Na-adịgide adịgide. * Ndị Juu Yemen na-agụ Abụ Ọma 119, Aharon Amram (nke [https://web.archive.org/web/20200305175229/http://www.nosachteiman.co.il/?CategoryID=725&ArticleID=3078 Nosach Teiman] bipụtara). * Abụ Ọma maka Abụ Ọma 119, Abụ Ọma. * [[Chabad.org]]/article.asp?aid=16340" id="mwCX0" rel="mw:ExtLink nofollow">Tehillim - Abụ Ọma 119 (Judaica Press) nsụgharị na nkọwa Rashi na Chabad.org * .  * "Abụ Ọma 118 (LXX numbering) ", Holy Transfiguration Monastery Psalter translation, POMOG, echekwara site na nke mbụ na 2005-12-16.  [[Otú:Pages with unreviewed translations]] 4yjb5ephws6ny6vgywoeu7fj1vs4qgs Ossai Ifeanyi Nwabuonwu 0 63491 632548 450588 2026-05-10T23:03:31Z Goodymaraj 21567 /* growthexperiments-addlink-summary-summary:3|0|0 */ 632548 wikitext text/x-wiki {{Infobox person|name=HRH Ossai Ifeanyi Nwabuonwu|image=Ifeanyi_ossa.jpg|alt=|caption=|birth_name=|birth_date={{birth date and age|1992|12|16|df=y}}|birth_place=Delta|spouse=Princess Sarah Ossai|children=|death_date=|death_place=|other_names=|known_for=Founder CribMD|alma_mater=|occupation=|website={{URL|https://ossaiifeanyi.com/}}}} '''Ossai Ifeanyi Nwabuonwu''' (amụrụ Dec. 16 1992) bụ onye ọchụnta ego Naijiria, onye okpe udo, omeọgọ, onye nnọchite anya nke Institute for Economics and Peace (IEP) na onye otu kọmitii Bretton Woods. Ọ bụ onye so hiwe nakwa onye isi nchịkwa (CEO) nke CribMD, ụlọ ọrụ teknụzụ Telemedicine na Ahụike, na onye hiwere nke Indigeneex, ụlọ ọrụ na-ewu ihe na-adịgide adịgide. Na 2023, Forbes matara Ossai site n'ịkpọ aha ya na ndepụta ya nke 30 Under 30 maka mmetụta ya na ihe ọhụrụ ahụike. == Mbido ndụ na agụmakwụkwọ == A zụlitere Ossai na steeti Delta na London. Ọ gụrụ Injinia, ma mechaa nweta Master of Business Administration (MBA) na Mahadum Avila dị na United States. O nwetakwara asambodo onye isi ụlọ ọrụ na nchịkwa azụmahịa na Mahadum Harvard, wee gaa mmemme uto azụmahịa nke Africa Management Institute na mmekorita ya na Stanford Seed na Mahadum Stanford. == Ọrụ na azụmahịa == Ossai Ifeanyi bụ onye nnọchianya nke Institute for Economics and Peace (IEP) na World Peace Council. [7] [8] Na 2020, Ossai sụrụ ụzọ teknụzụ dị elu na ụlọọgwụ ndị data na-ebute ụzọ n'ịkwalite ohere ịnweta ahụike na Nigeria site na nkwado Indigeneex na CribMD. Na 2021, O nwetara ihe dị ka nde $2.5 na ego mkpụrụ sitere n'aka ndị ọchụnta ego gụnyere Norrsken VC, Sputnik VC, Guardian Media Group, na Google. Na 2022, akpọrọ ya aha dịka otu n'ime ụmụ nwoke Afrịka pụrụiche 100; yana otu n'ime ndị na-akpali akpali, ndị na-emepụta ihe ọhụrụ n'ụwa ma depụtara ya site na akwụkwọ akụkọ Nation n'etiti ndị ọchụnta ego ama ama, ndị ọrụ ebere na-akọwapụta onyinyo nke Africa na 2023. Na 2023, Ossai nyere aka n'ịlụso ọrịa na-efe efe nke Ọgwụ adịgboroja ọgụ na Naịjirịa. <ref name="Trib" /><ref name="Daily">{{Cite web|url=https://dailytimesng.com/ossai-ifeanyi-bridging-healthcare-innovation-with-global-diplomacy/|title=ossai ifeanyi bridging healthcare Innovation with global diplomacy|work=dailytimesng.com|date=2024-06-13}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://nairametrics.com/2021/06/30/medical-services-can-be-just-a-tap-away-with-cribmd-ifeanyi-ossai/|title=Medical Services Can Be Just A Tap Away With Cribmd|work=nairametrics.com|date=2021-06-30}}</ref> Ọ bụ onye na-akwado maka atumatu na ụdị ndu yana kwa atụmatụ mmepe akụ na ụba nke dabara na ebumnuche mmepe Sustainable Development (SDGs). [17] [18] Tesla họpụtara ya ka ọ bụrụ onye isi oche n'ime ndị isi ya. Na 2023, ọ zutere Onye isi [[World Bank|ụlọ akụ mba ụwa]] Ajay Banga maka ịkwalite ebumnuche United Nations Sustainable Development Goals (SDGs) na ịkwalite ngwọta ego ọhụrụ maka uto akụ na ụba yana inye mba ndị na-emepe emepe ike site na mmekorita atụmatụ na ego gụnyere. N'ọnwa Ọktoba 2023, ọ bụ onye na-ekwu okwu na Summit Building Bridges na Geneva, Switzerland, yana kwa na Nzukọ Mmiri ya na [[Ngozi Okonjo Iweala|Ngozi Okonjo-Iweala]] iji kwado ebumnuche sara mbara nke United Nations' 2030 Agenda for Sustainable Development Na 2024, ewebata Ossai's ka onye so na kọmitii Bretton Woods, otu ndụmọdụ zuru ụwa ọnụ na-akwado ọrụ nke International Monetary Fund (IMF) na World Bank. N'afọ 2024, Ossai nyere aka n'ịchịkọta nkewa dijitalụ nke kpachiri ụzọ mmepe Africa site na itinye aka ya na United Nations, N'oge nnọkọ 79th nke Mgbakọ UN. Ọ bụ onye otu Council Supreme of African Royals. Na Nọvemba 2024, ọ gara nzukọ Kansụl na Geneva, Switzerland, ebe ọ kwadoro maka mmekọrịta ọdịbendị siri ike, ike ndị ntorobịa, na iwulite udo n'ofe. Mba Africa. == Ọrụ ebere == Ossai Ifeanyi bụ onye na-akwado ndị ogbenye ma na-enye aka n'imeziwanye ndụ.<ref>{{Cite web|url=https://thesun.ng/amb-ossai-ifeanyi-visits-forgotten-villages-in-the-niger-delta-championing-regional-development/?amp|title=Amb. Ossai Ifeanyi visits forgotten Villages in the Niger Delta, championing regional development|work=thesun.ng|date=2022-02-14}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://pmnewsnigeria.com/2022/03/12/hrh-amb-ossai-ifeanyi-launches-construction-of-vital-20km-road-in-uyo-to-foster-regional-economic-integration-and-growth/|title=HRH Amb. Ossai Ifeanyi Launches Construction of Vital 20KM Road in Uyo to Foster Regional Economic Integration and Growth|work=pmnewsnigeria.com|date=2022-03-12}}</ref> N'afọ 2024, Ossai nyere ego iji nyere ndị ọ metụtara na ezinụlọ ndị ihe ike metụtara na [[Pensílvéníyạ|Pennsylvania]] aka.<ref>{{Cite web|url=https://thenationonlineng.net/amb-ossai-ifeanyi-princess-liliana-support-president-trump-pennsylvania-victims/|title=Amb. Ossai Ifeanyi, Princess Liliana support President Trump, Pennsylvania victims|work=thenationonlineng.net|date=2024-11-14}}</ref> == Nkwado na onyinye == Onyinye Ossai Ifeanyi nyere na azụmaahịa na ọha mmadụ emeela ka a mara ya: * Forbes 30 N'okpuru 30: * African Leadership Hall of Fame: E nyere Ossai onyinye African Leadership for Development and Humanitarian Service Hall of Fame (ALDHSHAF) n'afọ 2023.<ref name="PM N">{{Cite web|url=https://pmnewsnigeria.com/2023/08/29/ossai-ifeanyi-nwabuonwu-inducted-into-african-leadership-hall-of-fame/|title=Ossai ifeanyi nwabuonwu inducted into african leadership hall of fame|work=pmnewsnigeria.com|date=2023-04-28}}</ref> * Onyinye Innovation nke Healthcare: * na 2021, a họpụtara Ossai maka Top Tier Impact (TTI) Global Impact Awards (Health & Wellness category) dị ka onye guzobere CribMD.<ref>{{Cite web|url=https://guardian.ng/news/nigerian-health-startup-cribmd-nominated-for-tti-global-impact-award/|title=Nigerian health startup CribMD nominated for TTI Global Impact Award|work=guardian.ng|date=2021-04-16}}</ref><ref name="Trib">{{Cite web|url=https://tribuneonlineng.com/nigeria-records-surge-in-extraordinary-youths-making-waves-globally/|title=Nigeria records surge in extraordinary youths making waves globally|work=tribuneonlineng.com|date=2023-05-16}}</ref> == Ihe odide == 1. ↑ 1.0 1.1 "Ndị ọchụnta ego ama ama ndị na-ahụ maka ọdịmma ndị ọzọ na-akọwa ọdịdị Africa". ihe thenationonlineng.net. 2023-05-23. 2. 1 2.0 2.1 2.2 "ossai ifeanyi bridgeing health Innovation with global diplomacy". 2024-06-13. dailytimesng.com. 3. 3.0 3.1 3.2 "Ndị na-agba ọsọ na ndị na-eme ihe na-eme nke ọma bụ ndị mebiri echiche efu na ihe mgbochi". thisdaylive.com. 2024-08-14. 4. ↑ "Nlekọta ahụike Africa: Amb Ossai Ifeanyi Na-enweta Forbes Black 30 Under 30 List". leadership.ng 2023-06-23. 5. ↑ 5.0 5.1 "Ahụike Africa: Amb Ossai Ifeanyi Na-enweta Forbes Black 30 Under 30 List". pmnewsnigeria.com. 2024-01-12. 6. ↑ ​​6.0 6.1 "ndị ama ama na-eto eto nigerian na-enye ezigbo ntinye aka". nnwere independent.ng 2025-01-19. 7. ↑ "CribMD's CEO Honorored as Ambassador of Institute for Economics and Peace". thisdaylive.com. 2023-04-28. 8.1 8.0 8.1 "Brettonwoods membe". brettonwoods.org. 2024-06-09. 9. ↑ "Otu otu mmalite teknụzụ ahụike dijitalụ na Nigeria si ebute nlekọta n'ịntanetị n'oge nsogbu ọrịa na-akpata." Africa.onye na-azụ ahịa. 2021-07-19. 10. ↑ 10.0 10.1 "Ossai ifeanyi nwabuonwu inducted into african leadership hall of fame". pmnewsnigeria.com. 2023-04-28. 11. ↑ "Iji CribMD maka ọrụ ndị ọrịa n'ụlọ". thisdaylive.com. 2021-02-21. 12. 1 "Ka CribMD tọrọ ntọala Naijiria wee bụrụ mmalite ahụike ahụike telemedicine". techpoint.africa. 2020-10-07. 13.1 "Onye ndu na-emepe emepe nke teknụzụ na ahụike". ihe thenationonlineng.net. 2023-01-13. 14. 1 "Naijirịa e-health mmalite CribMD welitere ego mkpụrụ $2.6m maka mgbasawanye", nipc.gov.ng. 2021-06-01. 15. 1 15.0 15.1 "Ihe ndekọ Naijiria na-arị elu na ndị ntorobịa pụrụiche na-eme ebili mmiri n'ụwa niile", tribuneonlineng.com. 2023-05-16. 16.1 "Ọrụ ọgwụ nwere ike ịbụ naanị ihe mgbapụ na Crimbmd". nairametrics.com. 2021-06-30. == Edensibia == {{Reflist}}17.1 "Ossai Ifeanyi ịga 2024 ga-eme n'ọdịnihu nke ego forum". ihe thenationonlineng.net. 2024-09-05. 18. 1 "Ossai Ifeanyi kwadoro na ha bịara emume ncheta akụkọ ihe mere eme nke President Trump". ihe thenationonlineng.net. 2025-01-16. 19 . 1 "HRH Amb. Ossai Ifeanyi Nwabuonwu sonyere Tesla iji mee ka American Manufacturing and Supply Chain Resilience siri ike". dailytimesng.com. 2023-05-12. 20 . ↑ "Amb Ossai zutere onyeisi ụlọakụ mba ụwa Ajay Banga, na-akparịta SDGs, Globa", leadership.ng. 2024-08-03. 21. 1 "Amb. Ifeanyi na Okonjo-Iweala na-eme mkparịta ụka strategic na 2024 Spring Meetings". ihe thenationonlineng.net. 2024-03-15. 22. 1 "Ambassador Ossai Ifeanyi ga-aga 2024 IMF World Bank Group Spring meeting". pmnewsnigeria.com. 2024-02-24 23. ↑ "Nduzi akụ na ụba ụwa na-ewere ọnọdụ etiti na nzukọ ncheta afọ 80th Bretton Woods. guardian.ng. 2024-04-24. 24. 1 "Amb. Ossai Ifeanyi na-ezute onye isi ụlọ ọrụ MTN n'akụkụ ọgbakọ izugbe nke UN nke afọ 2024 iji kwalite mmepe Africa". onye guardian.ng 2023-05-13. 25. ↑ "ifeanyi na-enwe mkparịta ụka strategic na rockefeller foundation ceo na UN General Assembly". pmnewsnigeria.com. 2024-09-22. 26. 1 "Amb ossai Ifeanyi gara prestigious crans [[montana]] forum supreme council of african royals meeting in geneva". nnwere independent.ng 2024-09-03. 27 . ↑ "Amb. Ossai Ifeanyi gara n'obodo ndị echefuru echefu na Niger Delta, na-akwado mmepe mpaghara", thesun.ng. 2022-02-14. 28.1 "HRH Amb. Ossai Ifeanyi ebidola iwu nke Vital 20KM Road na Uyo na-aga Foster Regional Economic Integration and Growth". pmnewsnigeria.com. 2022-03-12. 29.1 "Amb. Ossai Ifeanyi, Princess Liliana na-akwado President Trump, ndị ihe metụtara Pennsylvania". ihe thenationonlineng.net. 2024-11-14. 30. 1 "Onye mbido ahụike Naịjirịa bụ CribMD họpụtara maka Impact Global TTI Ihe nrite". guardian.ng. 2021-04-16. [[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]] 80l8c1zlken22ggps5yg5p8jlcg5vy7 Qasim Umar Sokoto 0 64008 632507 452431 2026-05-10T13:31:26Z InternetArchiveBot 11600 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 632507 wikitext text/x-wiki <templatestyles src="Plainlist/styles.css"></templatestyles> [[Faịlụ:Qassim_Umar_Sokoto.jpg|thumb|Qasim Umar Sokoto]] '''Qasim Umar Sokoto''' (nwuru 5 Febụwarị 2018) bụ onye nyere aka na Islamic Movement of Naijiria,<ref>{{Cite news|title=ABNA24.com|url=http://en.abna24.com/news/africa/nigerian-forces-kill-shiite-scholar-sheikh-qaseem-umar-in-a-peaceful-free-zakzaky-protest_880863.html}}</ref> onye ndu ekpere na onye nkuzi Islamic na [[Sokoto]], obodo dị na mgbago ugwu [[Naijiria]]. Na 18 Julaị 2007, ndị ọrụ nchekwa Naịjirịa kpagburu obodo Shia na mpaghara ahụ,<ref>{{Cite web|title=Alert: Nigerian security forces crackdown on Islamic Movement in Sokoto|url=http://www.ihrc.org.uk/show.php?id=2892|work=Islamic Human Rights Commission|accessdate=2018-02-12|archiveurl=https://web.archive.org/web/20100810004752/http://www.ihrc.org.uk/show.php?id=2892|archivedate=2010-08-10}}</ref> ka Umaru Danmaishiyya nwụsịrị, onye ụkọchukwu Salafi na Sokoto, bụ onye ama ama na Sokoto maka okwuchukwu ya megide ndị Shia.<ref>{{Cite news|title=Nigerian Shia base knocked down|url=http://news.bbc.co.uk/1/hi/world/africa/6926119.stm|accessdate=10 February 2018|date=1 August 2007}}</ref> Mgbe nke ahụ gasịrị, a nwụchiri Qasim Umar Sokoto ya na narị ndị Shia obodo Sokoto, mana ndị ụlọikpe hapụrụ ya n'afọ 2014 ka ha gbachara ikpe ụlọikpe.<ref>{{Cite news|title=Nigerian forces kill Shiite scholar "Sheikh Qaseem Sokoto" in a peaceful Free Zakzaky protest|url=http://en.abna24.com/news/africa/nigerian-forces-kill-shiite-scholar-sheikh-qaseem-umar-in-a-peaceful-free-zakzaky-protest_880863.html|date=5 February 2018|accessdate=10 February 2018}}</ref> Kemgbe ahụ, ọ kụziri ọtụtụ nkuzi na emume ndị Islamic nakwa nzụkọ udo.<ref>{{Cite web|title=تظاهرات پرشور مردم نیجریه در شهرهای مختلف برگزار شد + عکس|url=http://hawzahnews.com/TextVersionDetail/386475|work=خبرگزاری حوزه|language=fa|date=2 July 2016|accessdate=9 July 2025|archivedate=13 February 2018|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180213021524/http://hawzahnews.com/TextVersionDetail/386475}}</ref> Na Tuesday, Jenụwarị 9, 2018, n'oge ngosi nke ndị Shia na [[Abuja]], N'ịchọ ka ahapụ onye isi otu Islamic Movement na Naijiria Ibrahim Zakzaky, Ndị uwe ojii Naịjirịa gbara Qasim egbe ma merụọ ya ahụ, ebe e gbukwara mmadụ abụọ ọzọ.<ref>{{Cite news|title=Nigerian forces attack peaceful protesters demanding release of Sheikh Zakzaky|url=http://en.abna24.com/news/africa/nigerian-forces-attack-peaceful-protesters-demanding-release-of-sheikh-zakzaky_876662.html|accessdate=10 February 2018|date=10 January 2018}}</ref><ref>{{Cite news|title=Sokoto Shi’ite Leader, Rinintawaye Dies from Gunshot Injuries|url=https://www.thisdaylive.com/index.php/2018/02/08/sokoto-shiite-leader-rinintawaye-dies-from-gunshot-injuries/|accessdate=11 February 2018}}</ref> Ka ọgwụgwọ ụbọchị 26 gasịrị na ụlọ ọrụ nzuzo dị na Kano, ọ nwụrụ na 5 February 2018.<ref>{{Cite news|title=Nigerian forces kill Shiite scholar "Sheikh Qaseem Sokoto" in a peaceful Free Zakzaky protest|url=http://en.abna24.com/news/africa/nigerian-forces-kill-shiite-scholar-sheikh-qaseem-umar-in-a-peaceful-free-zakzaky-protest_880863.html}}</ref> Mgbe ọ nwụsịrị, Islamic Movement wepụtara nkwupụta ma kwupụta na Gọọmenti Etiti ga-ebu ibu ọrụ maka ọnwụ ya kamgbe ndị ọrụ ya gbagburu ya ka ọ na-eme ngagharị iwe n'udo maka njide akwadoro ejidere Sheikh Zakzaky - onye isi otu Islamic Movement na Nigeria.<ref>{{Cite web|title=FG is responsible for the death of Sheikh Qaseem Umar|url=https://www.islamicmovement.org/index.php?option=com_content&view=article&id=3596:-fg-is-responsible-for-the-death-of-sheikh-qaseem-umar&catid=41:frontpage}}</ref> == Hụkwa == * Okpukpe na Naijiria * Shia na Naijiria == Edensibia == {{Reflist|30em}} dfmzl2p4ke8tyj7495ggnwr6idrk167 Ofelia Teresa Alas 0 66688 632514 628261 2026-05-10T15:31:15Z King ChristLike 13051 /* Ihe odide */ 632514 wikitext text/x-wiki   '''Ofelia Teresa Alas''' (4 June 1943) bụ onye mgbakọ na mwepụ Brazil, onye prọfesọ dị elu na Institute of Mathematics and Statistics, Mahadum São Paulo. Ọ jere ozi dị ka osote onye isi oche ya n'afọ site na 1990 ruo 1994, n'okpuru Pedro Alberto Morettin's warrent. Ewoo bụ onye nyocha na ngalaba nke topology na set theory. Ọ bụ onye ama ama maka ịbụ nwanyị Brazil nke abụọ nwetara PhD na mgbakọ na mwepụ site na ụlọ ọrụ Brazil. == Ọrụ == Alas nwetara nzere bachelọ na nzere bachelụ na mgbakọ na mwepụ na 1964 site na Faculdade de Filosofia, Ciências e Letras da Universidade de São Paulo . <ref name=":0">{{Cite web|date=2023-09-01|title=Galeria de Diretores: Ofélia Teresa Alas|url=https://www.ime.usp.br/historia/galeria-de-diretores-e-vice-diretores/ofelia-teresa-alas/|accessdate=2025-08-07|work=IME-USP|language=pt-BR}} [[Category:CS1 Brazilian Portuguese-language sources (pt-br)]]</ref><ref name=":1">{{Cite journal|author=Machado|first=Suélen Rita Andrade|date=2023-12-31|title=O PROTAGONISMO FEMININO NO DESENVOLVIMENTO DA MATEMÁTICA NO BRASIL|url=https://www.sbembrasil.org.br/periodicos/index.php/rceem/article/view/3725|journal=Revista Cearense de Educação Matemática|volume=2|issue=5|pages=1–20|doi=10.56938/rceem.v2i5.3725|issn=2764-8311}}</ref> N'afọ 1965, ọ ghọrọ naanị nwanyị natara fellowship iji mepụta ọrụ na Instituto de Pesquisas Matemáticas na USP . <ref>{{Cite web|author=Bádue|first=Gabriel Soares|date=September 2018|title=A INSTITUCIONALIZAÇÃO DA MATEMÁTICA APLICADA NA ESCOLA POLITÉCNICA DA UNIVERSIDADE DE SÃO PAULO (1940 – 1970)|url=https://repositorio.ufba.br/bitstream/ri/28049/1/GSB_Tese_vf.pdf|accessdate=2025-08-07|work=ufba}}</ref> Ọ gụchara akara ugo mmụta nna ya ukwu na 1967 na tesis Seis proposições equivalentes ao Teorema de Zermelo na PhD ya na 1968, ya na tesis Sobre uma Extensão do Conceito de Compacidade e suas Aplicações, nke Edison Farah na-elekọta ha abụọ.<ref>{{Cite web|author=Moraes|first=Carlos Roberto de|date=2007|title=Uma história da lógica no Brasil|url=https://repositorio.unesp.br/server/api/core/bitstreams/28bd2b1b-3d1e-4ac2-830b-67d364d81de0/content|accessdate=2025-08-07|work=Universidade Estadual Paulista|language=pt-br}}</ref> Ọ ghọrọ nwanyị Brazil nke abụọ nwetara nzere doctoral na mgbakọ na mwepụ site na ụlọ ọrụ Brazil.<ref>{{Cite book|author=Silva|first=Clóvis Pereira da|url=https://accefyn.com/PubliAcad/Clovis/Clovispdf/8.pdf|title=A Matemática No Brasil - Uma História de seu Desenvolvimento: O desenvolvimento da Matemática no Brasil, da década de 1930 à década de 1980|date=|language=pt-br|accessdate=2025-08-08}}</ref><ref name=":0" /><ref name=":1" /> Na mmemme ndị a, Ofelia Alas kwuru na e nwere ụmụ nwanyị ole na ole.<ref name=":0">{{Cite web|date=2023-09-01|title=Galeria de Diretores: Ofélia Teresa Alas|url=https://www.ime.usp.br/historia/galeria-de-diretores-e-vice-diretores/ofelia-teresa-alas/|accessdate=2025-08-07|work=IME-USP|language=pt-BR}}<cite class="citation web cs1 cs1-prop-foreign-lang-source" data-ve-ignore="">[https://www.ime.usp.br/historia/galeria-de-diretores-e-vice-diretores/ofelia-teresa-alas/ "Galeria de Diretores: Ofélia Teresa Alas"]. ''IME-USP'' (in Brazilian Portuguese). 2023-09-01<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2025-08-07</span></span>.</cite> [[Category:CS1 Brazilian Portuguese-language sources (pt-br)]]</ref><ref name=":1">{{Cite journal|author=Machado|first=Suélen Rita Andrade|date=2023-12-31|title=O PROTAGONISMO FEMININO NO DESENVOLVIMENTO DA MATEMÁTICA NO BRASIL|url=https://www.sbembrasil.org.br/periodicos/index.php/rceem/article/view/3725|journal=Revista Cearense de Educação Matemática|volume=2|issue=5|pages=1–20|doi=10.56938/rceem.v2i5.3725|issn=2764-8311}}<cite class="citation journal cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFMachado2023">Machado, Suélen Rita Andrade (2023-12-31). [https://www.sbembrasil.org.br/periodicos/index.php/rceem/article/view/3725 "O PROTAGONISMO FEMININO NO DESENVOLVIMENTO DA MATEMÁTICA NO BRASIL"]. ''Revista Cearense de Educação Matemática''. '''2''' (5): <span class="nowrap">1–</span>20. [[Digital object identifier|doi]]:[[doi:10.56938/rceem.v2i5.3725|10.56938/rceem.v2i5.3725]]. [[ISSN (identifier)|ISSN]]&nbsp;[https://search.worldcat.org/issn/2764-8311 2764-8311].</cite></ref> Na 1968, Alas rụrụ ọrụ dị ka onye enyemaka prọfesọ na Mahadum São Paulo, mana ọ gbara arụkwaghịm maka ebumnuche onwe ya. O meela ndị nchọpụta na France na Argentina. Na 1975, e goro ya ọrụ dị ka prọfesọ nwa oge ma, otu afọ ka e mesịrị, e goro ya ọrụ dị ka onye oge niile. Ewoo ghọrọ onye mbụ na-akpakọrịta nwanyị prọfesọ. Nwanyị nke abụọ nwetara aha a bụ Mary Lilian Lourenço, na 2000.<ref name=":1">{{Cite journal|author=Machado|first=Suélen Rita Andrade|date=2023-12-31|title=O PROTAGONISMO FEMININO NO DESENVOLVIMENTO DA MATEMÁTICA NO BRASIL|url=https://www.sbembrasil.org.br/periodicos/index.php/rceem/article/view/3725|journal=Revista Cearense de Educação Matemática|volume=2|issue=5|pages=1–20|doi=10.56938/rceem.v2i5.3725|issn=2764-8311}}<cite class="citation journal cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFMachado2023">Machado, Suélen Rita Andrade (2023-12-31). [https://www.sbembrasil.org.br/periodicos/index.php/rceem/article/view/3725 "O PROTAGONISMO FEMININO NO DESENVOLVIMENTO DA MATEMÁTICA NO BRASIL"]. ''Revista Cearense de Educação Matemática''. '''2''' (5): <span class="nowrap">1–</span>20. [[Digital object identifier|doi]]:[[doi:10.56938/rceem.v2i5.3725|10.56938/rceem.v2i5.3725]]. [[ISSN (identifier)|ISSN]]&nbsp;[https://search.worldcat.org/issn/2764-8311 2764-8311].</cite></ref> N'agbata afọ 1981 na afọ 1983, ọ rụrụ ọrụ na post-doc na Mahadum nke Toronto . N'afọ 1990, a kwadoro Ofelia Alas ka ọ bụrụ prọfesọ zuru oke na Institute of Mathematics and Statistics wee lara ezumike nká na 1994, mana ọ na-aga n'ihu na-enye aka dị ka agadi. N'agbata 1990 na 1994, ọ jere ozi dị ka osote onye isi oche nke IME-USP, na-arụkọ ọrụ na dean Pedro Alberto Morettin.<ref name=":0">{{Cite web|date=2023-09-01|title=Galeria de Diretores: Ofélia Teresa Alas|url=https://www.ime.usp.br/historia/galeria-de-diretores-e-vice-diretores/ofelia-teresa-alas/|accessdate=2025-08-07|work=IME-USP|language=pt-BR}}<cite class="citation web cs1 cs1-prop-foreign-lang-source" data-ve-ignore="">[https://www.ime.usp.br/historia/galeria-de-diretores-e-vice-diretores/ofelia-teresa-alas/ "Galeria de Diretores: Ofélia Teresa Alas"]. ''IME-USP'' (in Brazilian Portuguese). 2023-09-01<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2025-08-07</span></span>.</cite> [[Category:CS1 Brazilian Portuguese-language sources (pt-br)]]</ref><ref name=":1">{{Cite journal|author=Machado|first=Suélen Rita Andrade|date=2023-12-31|title=O PROTAGONISMO FEMININO NO DESENVOLVIMENTO DA MATEMÁTICA NO BRASIL|url=https://www.sbembrasil.org.br/periodicos/index.php/rceem/article/view/3725|journal=Revista Cearense de Educação Matemática|volume=2|issue=5|pages=1–20|doi=10.56938/rceem.v2i5.3725|issn=2764-8311}}<cite class="citation journal cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFMachado2023">Machado, Suélen Rita Andrade (2023-12-31). [https://www.sbembrasil.org.br/periodicos/index.php/rceem/article/view/3725 "O PROTAGONISMO FEMININO NO DESENVOLVIMENTO DA MATEMÁTICA NO BRASIL"]. ''Revista Cearense de Educação Matemática''. '''2''' (5): <span class="nowrap">1–</span>20. [[Digital object identifier|doi]]:[[doi:10.56938/rceem.v2i5.3725|10.56938/rceem.v2i5.3725]]. [[ISSN (identifier)|ISSN]]&nbsp;[https://search.worldcat.org/issn/2764-8311 2764-8311].</cite></ref> Ọ bụ onye otu Brazil Mathematical Society, American Mathematical Society na Academia de Ciências do Estado de São Paulo. == Nnyocha == Alas bụ onye nchọpụta na topology na set theory's fields, na enphasis na collectionwise normal space.<ref name=":0">{{Cite web|date=2023-09-01|title=Galeria de Diretores: Ofélia Teresa Alas|url=https://www.ime.usp.br/historia/galeria-de-diretores-e-vice-diretores/ofelia-teresa-alas/|accessdate=2025-08-07|work=IME-USP|language=pt-BR}}<cite class="citation web cs1 cs1-prop-foreign-lang-source" data-ve-ignore="">[https://www.ime.usp.br/historia/galeria-de-diretores-e-vice-diretores/ofelia-teresa-alas/ "Galeria de Diretores: Ofélia Teresa Alas"]. ''IME-USP'' (in Brazilian Portuguese). 2023-09-01<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2025-08-07</span></span>.</cite> [[Category:CS1 Brazilian Portuguese-language sources (pt-br)]]</ref> Nke a bụ obere nchịkọta nke ọrụ Ofelia. * 1964: On gauss spaces.<ref>{{Cite journal|author=Alas|first=O. T.|date=1969|title=On gauss spaces|url=http://link.springer.com/10.1007/BF02410785|journal=Annali di Matematica Pura ed Applicata|language=en|volume=82|issue=1|pages=25–33|doi=10.1007/BF02410785|issn=0373-3114}}</ref> * 1970: ''Ìgwè topological na echiche na-aga n'ihu n'ozuzu.''<ref>{{Cite journal|author=Alas|first=Ofelia Teresa|date=1970-01-01|title=Topological groups and the generalized continuum hypothesis|url=https://projecteuclid.org/journals/proceedings-of-the-japan-academy-series-a-mathematical-sciences/volume-46/issue-7.S1/Topological-groups-and-the-generalized-continuum-hypothesis/10.3792/pja/1195526589.full|journal=Proceedings of the Japan Academy, Series A, Mathematical Sciences|volume=46|issue=7.S1|doi=10.3792/pja/1195526589|issn=0386-2194}}</ref> * 1970: Otu echiche ya na iwu Zermelo.<ref>{{Cite journal|author=Alas|first=Ofelia Teresa|date=1970-01-01|title=Une proposition équivalente au théorème de Zermelo|url=https://projecteuclid.org/journals/proceedings-of-the-japan-academy-series-a-mathematical-sciences/volume-46/issue-5/Une-proposition-%c3%a9quivalente-au-th%c3%a9or%c3%a8me-de-Zermelo/10.3792/pja/1195520303.full|journal=Proceedings of the Japan Academy, Series A, Mathematical Sciences|volume=46|issue=5|doi=10.3792/pja/1195520303|issn=0386-2194}}</ref> == Akụkọ ndụ == A mụrụ Ofelia Alas na São Paulo, Brazil, na June 4, 1943,<ref name=":0">{{Cite web|date=2023-09-01|title=Galeria de Diretores: Ofélia Teresa Alas|url=https://www.ime.usp.br/historia/galeria-de-diretores-e-vice-diretores/ofelia-teresa-alas/|accessdate=2025-08-07|work=IME-USP|language=pt-BR}}<cite class="citation web cs1 cs1-prop-foreign-lang-source" data-ve-ignore="">[https://www.ime.usp.br/historia/galeria-de-diretores-e-vice-diretores/ofelia-teresa-alas/ "Galeria de Diretores: Ofélia Teresa Alas"]. ''IME-USP'' (in Brazilian Portuguese). 2023-09-01<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2025-08-07</span></span>.</cite> [[Category:CS1 Brazilian Portuguese-language sources (pt-br)]]</ref>, nwa nwanyị nke injinia na onye nkuzi piano. Site n'oge ọ bụ nwata, o gosipụtara mmasị na mgbakọ na mwepụ. Alas bụ nne ụmụ abụọ.<ref name=":1">{{Cite journal|author=Machado|first=Suélen Rita Andrade|date=2023-12-31|title=O PROTAGONISMO FEMININO NO DESENVOLVIMENTO DA MATEMÁTICA NO BRASIL|url=https://www.sbembrasil.org.br/periodicos/index.php/rceem/article/view/3725|journal=Revista Cearense de Educação Matemática|volume=2|issue=5|pages=1–20|doi=10.56938/rceem.v2i5.3725|issn=2764-8311}}<cite class="citation journal cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFMachado2023">Machado, Suélen Rita Andrade (2023-12-31). [https://www.sbembrasil.org.br/periodicos/index.php/rceem/article/view/3725 "O PROTAGONISMO FEMININO NO DESENVOLVIMENTO DA MATEMÁTICA NO BRASIL"]. ''Revista Cearense de Educação Matemática''. '''2''' (5): <span class="nowrap">1–</span>20. [[Digital object identifier|doi]]:[[doi:10.56938/rceem.v2i5.3725|10.56938/rceem.v2i5.3725]]. [[ISSN (identifier)|ISSN]]&nbsp;[https://search.worldcat.org/issn/2764-8311 2764-8311].</cite></ref> == Edensibịa == <references /> {{Authority control}} [[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]] [[Otú:Pages with unreviewed translations]] elmb9xqf9n0wk9xld0yqlh0fszbjbxr Seyi Oyesola 0 71843 632589 631450 2026-05-11T02:55:08Z InternetArchiveBot 11600 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 632589 wikitext text/x-wiki   '''Seyi Oyesola''' bụ dọkịta Naijiria, onye so mepụta "ụlọ ọgwụ n'ime igbe".<ref>{{Cite news|url=https://news.bbc.co.uk/2/hi/uk_news/england/kent/6085328.stm|title=Sun powers 'hospital-in-a-box'|date=25 October 2006|work=BBC News|accessdate=2 January 2010}}</ref> N'ihi na ike gwụrụ ụlọ ọgwụ ndị na-anaghị adịte aka ma na-anaghị emecha ihe, Dr. Oyesola mepụtara ụlọ ọgwụ n'ime igbe, obere ụlọ ọgwụ nke nwere ike anyanwụ ma ọ bụ nke na-anaghị agagharị agagharị ma na-agagharị kpamkpam. == Mbido ndụ na agụmakwụkwọ == A mụrụ ya na Babaseyi Oyesola mana a maara ya dịka Dr. Seyi Oyesola. A mụrụ Oyesola na Naịjirịa mana o toro na Cleveland, nakwa na mba Amerịka. Ọ gụchara akwụkwọ sekọndrị na 1975 wee bịa Naịjirịa ebe o nwetara nzere Bachelor of Science na Mahadum Lagos na 1986. <ref>{{Cite news|url=https://news.bbc.co.uk/2/hi/uk_news/england/kent/6085328.stm|title=Sun powers 'hospital-in-a-box'|date=25 October 2006|work=BBC News|accessdate=2 January 2010}}</ref> Dr. Seyi rụrụ ọrụ na Naijiria nwa oge tupu ọ gaa United Kingdom na United States maka ọzụzụ pụrụ iche na anesthesiology na nlekọta dị oke egwu.<ref name=":0">{{Cite web|title=Dr Seyi Oyesola|url=https://www.euracare.com.ng/profile/sonia-a-adda-4-2-3-2-2-2-2-2-2-2-2-2-2-2-2-2-3-2-2-2-2-2-2-2-2-2-3-3-2/|work=Euracare Multi-Specialist Hospital, Lagos, Nigeria|language=en-US|accessdate=2020-05-27|archivedate=2019-11-17|archiveurl=https://web.archive.org/web/20191117103345/https://www.euracare.com.ng/profile/sonia-a-adda-4-2-3-2-2-2-2-2-2-2-2-2-2-2-2-2-3-2-2-2-2-2-2-2-2-2-3-3-2/}}</ref> == Ọrụ == Dr. Seyi Oyesola laghachiri Naijiria ọzọ, ebe obibi mbụ ya na 2015, iji mezie.<ref name=":0" /> Mana ọnọdụ nke ụlọ ọgwụ obodo na ụlọ ọrụ ahụike mere ka ọ daa mbà ka ndị mmadụ nwụrụ site na ọrịa ndị dị mfe a na-agwọ agwọ na ndị a na-achịkwa dịka trauma, ọkụ na nkụchi obi. Nke a bụ ebe ihe ọhụrụ na imeziwanye ngalaba ahụike na mba ahụ malitere. Ọ chọrọ ịzọpụta ndụ ma nyeghachi obodo ndị nyere ya, ihe nketa ya. Dr. Seyi rụrụ ọrụ na Mahadum Lagos ebe ọ bilitere iduzi otu ndị dọkịta na-eto eto na anesthesiology.<ref name=":1" /> A họpụtara Dr Oyesola ka ọ bụrụ onye ndụmọdụ na Medway Maritime Hospital na UK.<ref name=":1">{{Cite web|title=Anesthesia and Critical Care Consultants (A3C): Seyi Oyesola, B.SC., MBBS, FRCAI, AFICM|url=http://icuspecialists.com/staff/seyi-oyesola/|language=en-US|accessdate=2020-05-27|archivedate=2025-04-11|archiveurl=https://web.archive.org/web/20250411181958/http://icuspecialists.com/staff/seyi-oyesola/}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore=""><span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2020-05-27</span></span>.</cite></ref> N'afọ 1998, ọ sonyeere Mahadum California, Los Angeles dị ka osote prọfesọ nleta.<ref name=":1" /> N'afọ 1999, ọ ghọrọ onye ndụmọdụ na anesthesia na nlekọta dị egwu na UK National Health Service (NHS). Ọ kụzikwaara na ụlọ ọrụ mmepụta ọgwụ nke [https://www.imperial.ac.uk/study/pg/medicine/?gclid=Cj0KCQjwwr32BRD4ARIsAAJNf_2i3T8oFtMGPhofel2CsrkhOG-ota1ohlmmWnmp5kmz8lrSMyxsfKMaAtmtEALw_wcB&gclsrc=aw.ds Imperial College School of Medicine] na 2001. <ref>{{Cite news|url=https://news.bbc.co.uk/2/hi/uk_news/england/kent/6085328.stm|title=Sun powers 'hospital-in-a-box'|date=25 October 2006|work=BBC News|accessdate=2 January 2010}}</ref> Ugbu a, Dr. Seyi Oyesola bụ Chief Medical Director nke Delta State University Teaching Hospital (DELSUTH) na Nigeria. Dọkịta a dị ịtụnanya mepụtara akụkọ ihe mere eme mgbe ndị otu ahụike ya mere nke mbụ gara nke ọma na-etinye akụrụ n'ụlọ ọrụ ahụ na 2014. <ref name="Ojigbo" /> Ọ rụrụ ọrụ ihe karịrị afọ iri abụọ na ise na mkpa pụrụ iche na anesthesiology na nlekọta dị oke egwu, na-eweta ihe ọhụrụ, na-emepụta ngwá ọrụ ahụike dị elu na ọzụzụ n'ụlọ ọgwụ ndị Afrịka yana ileta ụlọ ọgwụ ime obodo. Otu n'ime onyinye ya kachasị pụta ìhè na ọrụ ahụike bụ njikọ aka nke "[https://web.archive.org/web/20210421144920/https://www.ghscientific.com/day-28-dr-seyi-oyesola/ ụlọ ọgwụ n'ime igbe]" a na-akpọ CompactOR (Compact Operating Room) na 2007. <ref>{{Cite news|url=https://news.bbc.co.uk/2/hi/uk_news/england/kent/6085328.stm|title=Sun powers 'hospital-in-a-box'|date=25 October 2006|work=BBC News|accessdate=2 January 2010}}</ref> Ihe a na-agagharị agagharị nwere ikike nke iweta nlekọta ịwa ahụ n'akụkụ ọ bụla nke Africa. A na-ebugharị usoro anwansi a ma nwee ike ibuga ya n'ime ime obodo na ebe ndị ọzọ na jeep ma ọ bụ helikọpta. Ihe ọzọ dị ịtụnanya nke "ụlọ ọgwụ dị n'ime igbe" bụ na enwere ike ịtọlite ya na nkeji iri na ụlọ ịwa ahụ zuru oke na ngwaọrụ ịwa ahụ niile dị mkpa gụnyere defibrillators, nlekota EKG, anesthesia na ọkụ ịwa ahụ. Ọ bụ nke a na-etinye n'ìhè anyanwụ ma nwee ike ịwa ahụ ọnụ dị ka iwepụ ezé amamihe, iwepụ cataracts, gall bladders na appendices. Akụkọ na-ekwu na e jirila "ụlọ ọgwụ dị n'ime igbe" mee ihe nke ọma. Ọnụ ego e mere atụmatụ maka ụlọ ọgwụ ahụ dị n'ime igbe bụ ihe na-erughị £ 50,000 (ihe dị ka US $ 77,350) nke bụ ihe dịka otu ụzọ n'ụzọ ise nke ọnụahịa e mere maka otu ọrụ ahụ.<ref>{{Cite news|url=https://news.bbc.co.uk/2/hi/uk_news/england/kent/6085328.stm|title=Sun powers 'hospital-in-a-box'|date=25 October 2006|work=BBC News|accessdate=2 January 2010}}</ref> == Ihe ndị ọ rụzuru == * Nkwado edemede na mbipụta nke isiokwu 8 gbasara ọgwụ <ref>{{Cite news|url=https://news.bbc.co.uk/2/hi/uk_news/england/kent/6085328.stm|title=Sun powers 'hospital-in-a-box'|date=25 October 2006|work=BBC News|accessdate=2 January 2010}}</ref> * Nkwado mmepe nke CompactOR (Compact Operating Room), "ụlọ ọgwụ n'ime igbe" * Mmalite nke Practice Ventures na 1996. Ụlọ ọrụ mepụtara ma nye ụlọ ọgwụ ndị dị elu na ọzụzụ maka ụlọ ọgwụ ndị Afrịka <ref name="Ojigbo">{{Cite web|title=Dr Seyi Oyesola – Saving lives with the "Magic Box"|url=https://www.pharmanewsonline.com/dr-seyi-oyesola-saving-lives-with-the-magic-box/|author=Ojigbo|first=Solomon|date=2017-11-29|work=Pharmanewsonline|language=en-GB|accessdate=2020-05-28}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">Ojigbo, Solomon (2017-11-29). [https://www.pharmanewsonline.com/dr-seyi-oyesola-saving-lives-with-the-magic-box/ "Dr Seyi Oyesola – Saving lives with the "Magic Box""]. ''Pharmanewsonline''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2020-05-28</span></span>.</cite></ref> * Okwu TED Global gara nke ọma na 2007 n'ụlọ ọgwụ n'ime igbe <ref>{{Cite news|url=https://news.bbc.co.uk/2/hi/uk_news/england/kent/6085328.stm|title=Sun powers 'hospital-in-a-box'|date=25 October 2006|work=BBC News|accessdate=2 January 2010}}</ref> == Ndị otu Professional Associations == * Njikọ nke Ndị Na-egbu Ọrịa nke Great Britain na Ireland * Royal Society of Medicine, Intensive Care Society UK * Royal College of Surgeons (Anaesthesia) Ireland. == Edemsibia == {{Reflist}} [[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]] 8estw0j287v21m1219eyd5syok72k4n Asụsụ ndị Kunama 0 72933 632519 631177 2026-05-10T16:19:41Z King ChristLike 13051 King ChristLike moved page [[Kunama]] to [[Asụsụ ndị Kunama]]: Misspelled title 631177 wikitext text/x-wiki '''Asụsụ Kunama''' bụ ezinụlọ nke asụsụ ndị a na-ewere dị ka olundị nke asụsụ kwụrụ onwe, nke a na-asụ n'ebe ọdịda anyanwụ [[Eritrea]] na gafee ókèala na [[Ethiopia|Etiopia]]. A gụnyere ha dị ka ngalaba nke ezinụlọ asụsụ Nilo-Sahara. Asụsụ ndị a bụ [[Kunama language|Kunama n'onwe ya]] kwesịrị ekwesị na Ilit. == Edemsibia == {{Reflist}} [https://web.archive.org/web/20191217035950/http://www.rogerblench.info/Language/Nilo-Saharan/General/NS%20language%20list.pdf Nilo-Saharan languages list] jw6pluxkr05k5rphd2z0eq8tn5q6d3r Event:Wikisource Loves Proofreading in the Igbo Community 1728 73893 632579 628566 2026-05-11T01:08:53Z Timzy D'Great 12485 /* Gallery */ 632579 wikitext text/x-wiki {| cellpadding="4" cellspacing="10" style="margin:auto;" |[[File:Igbo Wikimedians User Group Logo.svg|200px|link=https://meta.wikimedia.org/wiki/Igbo_Wikimedians_User_Group]] |} [[File:WLP2026 in the Igbo Community flier.png|thumb|Wikisource Loves Proofreading Campaign in the Igbo Community event flier]] =='''Wikisource Loves Proofreading in the Igbo Community'''== Wikisource Loves Proofreading Campaign in the Igbo Community is a project which is aimed at giving visibility and improving the quality and accessibility of Igbo-related public-domain texts on Igbo Wikisource. This campaign will mobilize and train volunteers on how to find works on the public domain, proofread, validate, and transclude digitized texts, while building skills in digital literacy, collaboration, and open knowledge contribution. The campaign will combine outreach, training, and competitions to increase participation and measurable content improvements on the Igbo Wikisource. == Project timeline == *Project Launch/Physical event - ''' Saturday, 28th March 2026 **Time - ''' 11:00AM UTC+1 ([https://zonestamp.toolforge.org/1774692000 Check your local time zone]) *Contest start date - ''' Saturday, 28th March 2028 **Time - ''' 11:00AM UTC+1 ([https://zonestamp.toolforge.org/1774692000 Check your local time zone]) *Contest end date - ''' Saturday, 18th, April 2026 **Time - ''' 12:00AM UTC+1 ([https://zonestamp.toolforge.org/1776466800 Check your local time zone]) ==Project launch details== The launch of this campaign will take a hybrid form. *Venue for in-person event: Nigerian Book Foundation Building behind Kenneth Dike Central Library, Awka, Anambra State *Virtual meeting link: https://us06web.zoom.us/j/87224917910?pwd=J0daM9eUuIf1N3qTl8NYGlRdMnqLk7.1 == Facilitators == # [[User:Timzy D'Great|Timzy D'Great]] - Project Lead/Trainer # [[User:Lebron jay|Lebron jay]] - Co-Lead == Expectations == At the end of this project, the following should be achieved: # Recruit new members into the Igbo Wikimedians User Group {{doing}} # Proofread at least 300 pages in the Igbo Wikisource {{doing}} ==To do List== The list below contains index pages that needs to be proofread: # [https://wikisource.org/wiki/Index:Igbo_Book_of_Enoch.djvu Index:Igbo Book of Enoch.djvu] # [https://wikisource.org/wiki/Index:English,_Igbo_and_French_Dictionary_by_The_Fathers_of_the_Holy_Ghost.djvu Index:English, Igbo and French Dictionary by The Fathers of the Holy Ghost.djvu] # [https://wikisource.org/wiki/Index:The_Story_of_Ahikar,_the_Grand_Vizier_of_Assyria_-_Igbo.djvu Index:The Story of Ahikar, the Grand Vizier of Assyria - Igbo.djvu] # [https://wikisource.org/wiki/Index:Nkwuputa_uwa_nile_banyere_ikike_mmadu_nwegasiri.djvu Index:Nkwuputa uwa nile banyere ikike mmadu nwegasiri.djvu] ==Contest Prizes== 1st Prize - ₦25,000<br> 2nd Prize - ₦20,000<br> 3rd Prize - ₦15,000 All prizes will be disbursed as shopping vouchers == Outcome == TBD ==Contest Results== TBD == Gallery == [[Òtù:Mmemme]] [[Otú:Mmemme 2026]] jxkfo20b0qvayipu02xpk51h3ku2s8d 632580 632579 2026-05-11T01:09:25Z Timzy D'Great 12485 /* Expectations */ 632580 wikitext text/x-wiki {| cellpadding="4" cellspacing="10" style="margin:auto;" |[[File:Igbo Wikimedians User Group Logo.svg|200px|link=https://meta.wikimedia.org/wiki/Igbo_Wikimedians_User_Group]] |} [[File:WLP2026 in the Igbo Community flier.png|thumb|Wikisource Loves Proofreading Campaign in the Igbo Community event flier]] =='''Wikisource Loves Proofreading in the Igbo Community'''== Wikisource Loves Proofreading Campaign in the Igbo Community is a project which is aimed at giving visibility and improving the quality and accessibility of Igbo-related public-domain texts on Igbo Wikisource. This campaign will mobilize and train volunteers on how to find works on the public domain, proofread, validate, and transclude digitized texts, while building skills in digital literacy, collaboration, and open knowledge contribution. The campaign will combine outreach, training, and competitions to increase participation and measurable content improvements on the Igbo Wikisource. == Project timeline == *Project Launch/Physical event - ''' Saturday, 28th March 2026 **Time - ''' 11:00AM UTC+1 ([https://zonestamp.toolforge.org/1774692000 Check your local time zone]) *Contest start date - ''' Saturday, 28th March 2028 **Time - ''' 11:00AM UTC+1 ([https://zonestamp.toolforge.org/1774692000 Check your local time zone]) *Contest end date - ''' Saturday, 18th, April 2026 **Time - ''' 12:00AM UTC+1 ([https://zonestamp.toolforge.org/1776466800 Check your local time zone]) ==Project launch details== The launch of this campaign will take a hybrid form. *Venue for in-person event: Nigerian Book Foundation Building behind Kenneth Dike Central Library, Awka, Anambra State *Virtual meeting link: https://us06web.zoom.us/j/87224917910?pwd=J0daM9eUuIf1N3qTl8NYGlRdMnqLk7.1 == Facilitators == # [[User:Timzy D'Great|Timzy D'Great]] - Project Lead/Trainer # [[User:Lebron jay|Lebron jay]] - Co-Lead == Expectations == At the end of this project, the following should be achieved: # Recruit new members into the Igbo Wikimedians User Group {{done}} # Proofread at least 300 pages in the Igbo Wikisource {{done}} ==To do List== The list below contains index pages that needs to be proofread: # [https://wikisource.org/wiki/Index:Igbo_Book_of_Enoch.djvu Index:Igbo Book of Enoch.djvu] # [https://wikisource.org/wiki/Index:English,_Igbo_and_French_Dictionary_by_The_Fathers_of_the_Holy_Ghost.djvu Index:English, Igbo and French Dictionary by The Fathers of the Holy Ghost.djvu] # [https://wikisource.org/wiki/Index:The_Story_of_Ahikar,_the_Grand_Vizier_of_Assyria_-_Igbo.djvu Index:The Story of Ahikar, the Grand Vizier of Assyria - Igbo.djvu] # [https://wikisource.org/wiki/Index:Nkwuputa_uwa_nile_banyere_ikike_mmadu_nwegasiri.djvu Index:Nkwuputa uwa nile banyere ikike mmadu nwegasiri.djvu] ==Contest Prizes== 1st Prize - ₦25,000<br> 2nd Prize - ₦20,000<br> 3rd Prize - ₦15,000 All prizes will be disbursed as shopping vouchers == Outcome == TBD ==Contest Results== TBD == Gallery == [[Òtù:Mmemme]] [[Otú:Mmemme 2026]] q8nsvf8cz62xuh95or9igwzxr1agepj 632581 632580 2026-05-11T01:13:19Z Timzy D'Great 12485 /* Contest Results */ 632581 wikitext text/x-wiki {| cellpadding="4" cellspacing="10" style="margin:auto;" |[[File:Igbo Wikimedians User Group Logo.svg|200px|link=https://meta.wikimedia.org/wiki/Igbo_Wikimedians_User_Group]] |} [[File:WLP2026 in the Igbo Community flier.png|thumb|Wikisource Loves Proofreading Campaign in the Igbo Community event flier]] =='''Wikisource Loves Proofreading in the Igbo Community'''== Wikisource Loves Proofreading Campaign in the Igbo Community is a project which is aimed at giving visibility and improving the quality and accessibility of Igbo-related public-domain texts on Igbo Wikisource. This campaign will mobilize and train volunteers on how to find works on the public domain, proofread, validate, and transclude digitized texts, while building skills in digital literacy, collaboration, and open knowledge contribution. The campaign will combine outreach, training, and competitions to increase participation and measurable content improvements on the Igbo Wikisource. == Project timeline == *Project Launch/Physical event - ''' Saturday, 28th March 2026 **Time - ''' 11:00AM UTC+1 ([https://zonestamp.toolforge.org/1774692000 Check your local time zone]) *Contest start date - ''' Saturday, 28th March 2028 **Time - ''' 11:00AM UTC+1 ([https://zonestamp.toolforge.org/1774692000 Check your local time zone]) *Contest end date - ''' Saturday, 18th, April 2026 **Time - ''' 12:00AM UTC+1 ([https://zonestamp.toolforge.org/1776466800 Check your local time zone]) ==Project launch details== The launch of this campaign will take a hybrid form. *Venue for in-person event: Nigerian Book Foundation Building behind Kenneth Dike Central Library, Awka, Anambra State *Virtual meeting link: https://us06web.zoom.us/j/87224917910?pwd=J0daM9eUuIf1N3qTl8NYGlRdMnqLk7.1 == Facilitators == # [[User:Timzy D'Great|Timzy D'Great]] - Project Lead/Trainer # [[User:Lebron jay|Lebron jay]] - Co-Lead == Expectations == At the end of this project, the following should be achieved: # Recruit new members into the Igbo Wikimedians User Group {{done}} # Proofread at least 300 pages in the Igbo Wikisource {{done}} ==To do List== The list below contains index pages that needs to be proofread: # [https://wikisource.org/wiki/Index:Igbo_Book_of_Enoch.djvu Index:Igbo Book of Enoch.djvu] # [https://wikisource.org/wiki/Index:English,_Igbo_and_French_Dictionary_by_The_Fathers_of_the_Holy_Ghost.djvu Index:English, Igbo and French Dictionary by The Fathers of the Holy Ghost.djvu] # [https://wikisource.org/wiki/Index:The_Story_of_Ahikar,_the_Grand_Vizier_of_Assyria_-_Igbo.djvu Index:The Story of Ahikar, the Grand Vizier of Assyria - Igbo.djvu] # [https://wikisource.org/wiki/Index:Nkwuputa_uwa_nile_banyere_ikike_mmadu_nwegasiri.djvu Index:Nkwuputa uwa nile banyere ikike mmadu nwegasiri.djvu] ==Contest Prizes== 1st Prize - ₦25,000<br> 2nd Prize - ₦20,000<br> 3rd Prize - ₦15,000 All prizes will be disbursed as shopping vouchers == Outcome == TBD ==Contest Results== The following users emerges as top contributors:<BR> * [[User:Johnnybam]] - 1st Position * [[User:10kdollz]] - 2nd Position * [[User:Bigkotech]] - 3rd Position == Gallery == [[Òtù:Mmemme]] [[Otú:Mmemme 2026]] 5midtlygsud6fqvniggq37qgtfb2wzd 632582 632581 2026-05-11T01:16:16Z Timzy D'Great 12485 /* Outcome */ 632582 wikitext text/x-wiki {| cellpadding="4" cellspacing="10" style="margin:auto;" |[[File:Igbo Wikimedians User Group Logo.svg|200px|link=https://meta.wikimedia.org/wiki/Igbo_Wikimedians_User_Group]] |} [[File:WLP2026 in the Igbo Community flier.png|thumb|Wikisource Loves Proofreading Campaign in the Igbo Community event flier]] =='''Wikisource Loves Proofreading in the Igbo Community'''== Wikisource Loves Proofreading Campaign in the Igbo Community is a project which is aimed at giving visibility and improving the quality and accessibility of Igbo-related public-domain texts on Igbo Wikisource. This campaign will mobilize and train volunteers on how to find works on the public domain, proofread, validate, and transclude digitized texts, while building skills in digital literacy, collaboration, and open knowledge contribution. The campaign will combine outreach, training, and competitions to increase participation and measurable content improvements on the Igbo Wikisource. == Project timeline == *Project Launch/Physical event - ''' Saturday, 28th March 2026 **Time - ''' 11:00AM UTC+1 ([https://zonestamp.toolforge.org/1774692000 Check your local time zone]) *Contest start date - ''' Saturday, 28th March 2028 **Time - ''' 11:00AM UTC+1 ([https://zonestamp.toolforge.org/1774692000 Check your local time zone]) *Contest end date - ''' Saturday, 18th, April 2026 **Time - ''' 12:00AM UTC+1 ([https://zonestamp.toolforge.org/1776466800 Check your local time zone]) ==Project launch details== The launch of this campaign will take a hybrid form. *Venue for in-person event: Nigerian Book Foundation Building behind Kenneth Dike Central Library, Awka, Anambra State *Virtual meeting link: https://us06web.zoom.us/j/87224917910?pwd=J0daM9eUuIf1N3qTl8NYGlRdMnqLk7.1 == Facilitators == # [[User:Timzy D'Great|Timzy D'Great]] - Project Lead/Trainer # [[User:Lebron jay|Lebron jay]] - Co-Lead == Expectations == At the end of this project, the following should be achieved: # Recruit new members into the Igbo Wikimedians User Group {{done}} # Proofread at least 300 pages in the Igbo Wikisource {{done}} ==To do List== The list below contains index pages that needs to be proofread: # [https://wikisource.org/wiki/Index:Igbo_Book_of_Enoch.djvu Index:Igbo Book of Enoch.djvu] # [https://wikisource.org/wiki/Index:English,_Igbo_and_French_Dictionary_by_The_Fathers_of_the_Holy_Ghost.djvu Index:English, Igbo and French Dictionary by The Fathers of the Holy Ghost.djvu] # [https://wikisource.org/wiki/Index:The_Story_of_Ahikar,_the_Grand_Vizier_of_Assyria_-_Igbo.djvu Index:The Story of Ahikar, the Grand Vizier of Assyria - Igbo.djvu] # [https://wikisource.org/wiki/Index:Nkwuputa_uwa_nile_banyere_ikike_mmadu_nwegasiri.djvu Index:Nkwuputa uwa nile banyere ikike mmadu nwegasiri.djvu] ==Contest Prizes== 1st Prize - ₦25,000<br> 2nd Prize - ₦20,000<br> 3rd Prize - ₦15,000 All prizes will be disbursed as shopping vouchers == Outcome == During the course of this campaign, 334 Wikisource were proofread which served as a means of preserving the Igbo historical literary works ==Contest Results== The following users emerges as top contributors:<BR> * [[User:Johnnybam]] - 1st Position * [[User:10kdollz]] - 2nd Position * [[User:Bigkotech]] - 3rd Position == Gallery == [[Òtù:Mmemme]] [[Otú:Mmemme 2026]] mpf663oefale6zlmkpqa8h7bhix1xm5 632583 632582 2026-05-11T01:17:09Z Timzy D'Great 12485 /* Outcome */ 632583 wikitext text/x-wiki {| cellpadding="4" cellspacing="10" style="margin:auto;" |[[File:Igbo Wikimedians User Group Logo.svg|200px|link=https://meta.wikimedia.org/wiki/Igbo_Wikimedians_User_Group]] |} [[File:WLP2026 in the Igbo Community flier.png|thumb|Wikisource Loves Proofreading Campaign in the Igbo Community event flier]] =='''Wikisource Loves Proofreading in the Igbo Community'''== Wikisource Loves Proofreading Campaign in the Igbo Community is a project which is aimed at giving visibility and improving the quality and accessibility of Igbo-related public-domain texts on Igbo Wikisource. This campaign will mobilize and train volunteers on how to find works on the public domain, proofread, validate, and transclude digitized texts, while building skills in digital literacy, collaboration, and open knowledge contribution. The campaign will combine outreach, training, and competitions to increase participation and measurable content improvements on the Igbo Wikisource. == Project timeline == *Project Launch/Physical event - ''' Saturday, 28th March 2026 **Time - ''' 11:00AM UTC+1 ([https://zonestamp.toolforge.org/1774692000 Check your local time zone]) *Contest start date - ''' Saturday, 28th March 2028 **Time - ''' 11:00AM UTC+1 ([https://zonestamp.toolforge.org/1774692000 Check your local time zone]) *Contest end date - ''' Saturday, 18th, April 2026 **Time - ''' 12:00AM UTC+1 ([https://zonestamp.toolforge.org/1776466800 Check your local time zone]) ==Project launch details== The launch of this campaign will take a hybrid form. *Venue for in-person event: Nigerian Book Foundation Building behind Kenneth Dike Central Library, Awka, Anambra State *Virtual meeting link: https://us06web.zoom.us/j/87224917910?pwd=J0daM9eUuIf1N3qTl8NYGlRdMnqLk7.1 == Facilitators == # [[User:Timzy D'Great|Timzy D'Great]] - Project Lead/Trainer # [[User:Lebron jay|Lebron jay]] - Co-Lead == Expectations == At the end of this project, the following should be achieved: # Recruit new members into the Igbo Wikimedians User Group {{done}} # Proofread at least 300 pages in the Igbo Wikisource {{done}} ==To do List== The list below contains index pages that needs to be proofread: # [https://wikisource.org/wiki/Index:Igbo_Book_of_Enoch.djvu Index:Igbo Book of Enoch.djvu] # [https://wikisource.org/wiki/Index:English,_Igbo_and_French_Dictionary_by_The_Fathers_of_the_Holy_Ghost.djvu Index:English, Igbo and French Dictionary by The Fathers of the Holy Ghost.djvu] # [https://wikisource.org/wiki/Index:The_Story_of_Ahikar,_the_Grand_Vizier_of_Assyria_-_Igbo.djvu Index:The Story of Ahikar, the Grand Vizier of Assyria - Igbo.djvu] # [https://wikisource.org/wiki/Index:Nkwuputa_uwa_nile_banyere_ikike_mmadu_nwegasiri.djvu Index:Nkwuputa uwa nile banyere ikike mmadu nwegasiri.djvu] ==Contest Prizes== 1st Prize - ₦25,000<br> 2nd Prize - ₦20,000<br> 3rd Prize - ₦15,000 All prizes will be disbursed as shopping vouchers == Outcome == During the course of this inaugural campaign, 334 Wikisource pages were proofread which served as a means of preserving the Igbo historical literary works ==Contest Results== The following users emerges as top contributors:<BR> * [[User:Johnnybam]] - 1st Position * [[User:10kdollz]] - 2nd Position * [[User:Bigkotech]] - 3rd Position == Gallery == [[Òtù:Mmemme]] [[Otú:Mmemme 2026]] bmhc3p6267v6iyy7jzirmiczu2wsgyy 632601 632583 2026-05-11T06:47:44Z Senator Choko 13011 /* Gallery */ 632601 wikitext text/x-wiki {| cellpadding="4" cellspacing="10" style="margin:auto;" |[[File:Igbo Wikimedians User Group Logo.svg|200px|link=https://meta.wikimedia.org/wiki/Igbo_Wikimedians_User_Group]] |} [[File:WLP2026 in the Igbo Community flier.png|thumb|Wikisource Loves Proofreading Campaign in the Igbo Community event flier]] =='''Wikisource Loves Proofreading in the Igbo Community'''== Wikisource Loves Proofreading Campaign in the Igbo Community is a project which is aimed at giving visibility and improving the quality and accessibility of Igbo-related public-domain texts on Igbo Wikisource. This campaign will mobilize and train volunteers on how to find works on the public domain, proofread, validate, and transclude digitized texts, while building skills in digital literacy, collaboration, and open knowledge contribution. The campaign will combine outreach, training, and competitions to increase participation and measurable content improvements on the Igbo Wikisource. == Project timeline == *Project Launch/Physical event - ''' Saturday, 28th March 2026 **Time - ''' 11:00AM UTC+1 ([https://zonestamp.toolforge.org/1774692000 Check your local time zone]) *Contest start date - ''' Saturday, 28th March 2028 **Time - ''' 11:00AM UTC+1 ([https://zonestamp.toolforge.org/1774692000 Check your local time zone]) *Contest end date - ''' Saturday, 18th, April 2026 **Time - ''' 12:00AM UTC+1 ([https://zonestamp.toolforge.org/1776466800 Check your local time zone]) ==Project launch details== The launch of this campaign will take a hybrid form. *Venue for in-person event: Nigerian Book Foundation Building behind Kenneth Dike Central Library, Awka, Anambra State *Virtual meeting link: https://us06web.zoom.us/j/87224917910?pwd=J0daM9eUuIf1N3qTl8NYGlRdMnqLk7.1 == Facilitators == # [[User:Timzy D'Great|Timzy D'Great]] - Project Lead/Trainer # [[User:Lebron jay|Lebron jay]] - Co-Lead == Expectations == At the end of this project, the following should be achieved: # Recruit new members into the Igbo Wikimedians User Group {{done}} # Proofread at least 300 pages in the Igbo Wikisource {{done}} ==To do List== The list below contains index pages that needs to be proofread: # [https://wikisource.org/wiki/Index:Igbo_Book_of_Enoch.djvu Index:Igbo Book of Enoch.djvu] # [https://wikisource.org/wiki/Index:English,_Igbo_and_French_Dictionary_by_The_Fathers_of_the_Holy_Ghost.djvu Index:English, Igbo and French Dictionary by The Fathers of the Holy Ghost.djvu] # [https://wikisource.org/wiki/Index:The_Story_of_Ahikar,_the_Grand_Vizier_of_Assyria_-_Igbo.djvu Index:The Story of Ahikar, the Grand Vizier of Assyria - Igbo.djvu] # [https://wikisource.org/wiki/Index:Nkwuputa_uwa_nile_banyere_ikike_mmadu_nwegasiri.djvu Index:Nkwuputa uwa nile banyere ikike mmadu nwegasiri.djvu] ==Contest Prizes== 1st Prize - ₦25,000<br> 2nd Prize - ₦20,000<br> 3rd Prize - ₦15,000 All prizes will be disbursed as shopping vouchers == Outcome == During the course of this inaugural campaign, 334 Wikisource pages were proofread which served as a means of preserving the Igbo historical literary works ==Contest Results== The following users emerges as top contributors:<BR> * [[User:Johnnybam]] - 1st Position * [[User:10kdollz]] - 2nd Position * [[User:Bigkotech]] - 3rd Position == Gallery == {| align=center style="font-family:Optima, Trebuchet MS, sans-serif; background:transparent; text-align:center; margin:auto;" <gallery> File:Wikisource Training in Awka - 001.jpg File:Wikisource Training in Awka - 003.jpg File:Wikisource Training in Awka - 002.jpg File:Wikisource Training in Awka - 005.jpg File:Wikisource Training in Awka - 004.jpg File:Wikisource Training in Awka - 006.jpg </gallery> [[Òtù:Mmemme]] [[Otú:Mmemme 2026]] bezq7lul5q9i3yergtbok7f719ctsmx Rikki Nathanson 0 74923 632529 631428 2026-05-10T17:56:10Z InternetArchiveBot 11600 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 632529 wikitext text/x-wiki   '''Rikki Nathanson''' (amụrụ n'ihe dị ka n'afọ ) bụ onye na-akwado ikike ụmụ nwanyị na ụmụ nwoke na Zimbabwe ma na-akwadokwa ikike ụmụ nwanyị na ndị mmadụ, ọ bụkwa onye ọchụnta ego mgbasa ozi, nakwa onye na-abụ abụ na onye na-ede uri n'oge ụfọdụ na-edekọ ihe n'asụsụ afro-jazz. Ọ bụ onye isi nchịkwa nke Tag A Life International Trust (TaLI), otu nzukọ nkwado nke na-akwalite ikike na ikike ụmụ agbọghọ na ụmụ agbọghọ na Zimbabwe. == Ọrụ na ime ihe ike == Rikki Nathanson (amụrụ n'ihe dị ka ) <ref name="iHarare" /> gụrụ akwụkwọ na Institute of Chartered Secretaries and Administrators, wee bụrụ odeakwụkwọ ụlọ ọrụ. Mgbe ọ gbanwere, ọ meghere ụlọ ọrụ na-emepụta ihe n'afọ 2005. Ọrụ ya malitere n'ihe dị ka afọ 2007, mgbe ọ sonyeere ụlọ ọrụ Sexual Rights Centre.<ref name="MPact">{{Cite news|title=Activists in Focus Ricky "Rikki" Nathanson of Trans Research, Education & Training (TREAT) Zimbabwe|url=https://mpactglobal.org/activists-focus-ricky-rikki-nathanson-trans-research-education-training-treat-zimbabwe/|accessdate=19 July 2020|work=MPact Global Action|date=5 January 2018}}</ref> Nathanson guzobere Trans Research Education Advocacy and Training (TREAT) na 2015. <ref name="Tapfumaneyi" /> Ọ na-etinye aka na Southern Africa Trans Forum na Africa Key Populations Expert Group, nke na-akọ akụkọ na United Nations Development Programme.<ref name="Brunswick">{{Cite web|title=Pride without Parades: The Importance of LGBTQ+ History in the Quarantine Era|url=https://www.brunswickgroup.com/pride-without-parades-webinar-i15964/|work=Brunswick|accessdate=19 July 2020}}</ref> == Akara ụlọ ikpe == Na Jenụwarị 2014, e jidere Nathanson n'otu ụlọ oriri na ọṅụṅụ abalị dị na Bulawayo n'ebubo nke nsogbu mpụ, mgbe o jiri ụlọ mposi ụmụ nwanyị. Ndị uwe ojii isii na-eyi uwe ọgba aghara kpọchiri ya, ebe ọ nọrọ ụbọchị atọ na abalị abụọ, na-enyocha ya iji kwado okike ya.<ref name="Advocate" /><ref name="Press" /> Mgbe ikpe ahụ rutere n'ụlọ ikpe, onye ọka ikpe ahụ gwara ndị na-agba akwụkwọ ka ha kọwaa ihe na-enye nsogbu ahụ bụ ma chọpụta na ọ nweghị mpụ e mere, ya mere e wepụrụ ebubo ahụ.<ref name="Advocate" /> Nathanson wee kpebie ikpe megide Farai Mteliso (onye na-eme ihe ike ZANU-PF nke kpọrọ ndị uwe ojii), Augustine Chihuri (onye isi ndị uwe ojii n'oge ahụ), Ignatius Chombo (onye isi nke Home Affairs n'oge yina) na Chief Inspector Enock Masimba (onye isi uwe ojii Bulawayo n'oge wolowo). <ref name="iHarare">{{Cite news|author=Ndoro|first=Tim E.|title=Zimbabwean Court rules in favour of LGBT as Victim awarded $400k|url=https://iharare.com/zimbabwean-court-rules-in-favour-of-lgbt/|accessdate=19 July 2020|work=iHarare News|date=15 November 2019}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFNdoro2019">Ndoro, Tim E. (15 November 2019). [https://iharare.com/zimbabwean-court-rules-in-favour-of-lgbt/ "Zimbabwean Court rules in favour of LGBT as Victim awarded $400k"]. ''iHarare News''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">19 July</span> 2020</span>.</cite></ref> Mgbe afọ ise gasịrị, Nathanson meriri ikpe ụlọ ikpe ya na 2019. N'ụlọ ikpe dị elu, Justice [[Francis Bere]] kwuru na nchịkọta ya na "Onye enweghị ike izere ikwubi na omume ndị uwe ojii na ijide na ijide onye gbara akwụkwọ bụ ihe jọgburu onwe ya n'ihi na n'ụzọ doro anya, ha jiri ikike ha mee ihe n'ụzọ na-ezighị ezi n'ijide ya". O nyere Nathanson ụgwọ ZW $ 400,000 ma hapụ ndị a na-ebo ebubo ụgwọ ahụ.<ref name="iHarare"/> Nathanson rịọrọ maka US $ 2.7 nde na mmebi na ZW $ 400,000 bụ ihe dịka US $ 1,100 n'oge ahụ.<ref name="Advocate">{{Cite news|author=Ring|first=Trudy|title=Trans Woman Wins Landmark Court Case in Zimbabwe|url=https://www.advocate.com/world/2019/11/19/trans-woman-wins-landmark-court-case-zimbabwe|accessdate=19 July 2020|work=Advocate|date=19 November 2019|language=en}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFRing2019">Ring, Trudy (19 November 2019). [https://www.advocate.com/world/2019/11/19/trans-woman-wins-landmark-court-case-zimbabwe "Trans Woman Wins Landmark Court Case in Zimbabwe"]. ''Advocate''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">19 July</span> 2020</span>.</cite></ref> "Anyị nwere obi ụtọ na ikpe ziri ezi, ikpe ziri ezi na ọmịiko emeriwo" ka Tashwill Esterhuizen, onye ọka iwu na Southern African Litigation Centre (SALC) kwuru.<ref name="Press">{{Cite web|title=Breaking News: Zimbabwe High Court awards damages in ground breaking judgement in favour of Ricky Nathanson, a transgender women from Bulawayo, Zimbabwe|url=https://outrightinternational.org/sites/default/files/Presser-RikkiN.pdf|accessdate=19 July 2020|archivedate=19 July 2020|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200719114335/https://outrightinternational.org/sites/default/files/Presser-RikkiN.pdf}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore=""> <span class="cs1-format">(PDF)</span>. Archived from <span class="cs1-format">(PDF)</span> on 19 July 2020<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">19 July</span> 2020</span>.</cite></ref><ref name="SALC">{{Cite news|title=Breaking News: Zimbabwe High Court awards damages in ground breaking judgment in favour of Ricky Nathanson, a transgender woman and activist – Southern Africa Litigation Centre|url=https://www.southernafricalitigationcentre.org/2019/11/18/breaking-news-zimbabwe-high-court-awards-damages-in-ground-breaking-judgment-in-favour-of-ricky-nathanson-a-transgender-woman-and-activist/|accessdate=19 July 2020|language=en-ZA}}</ref> Na ikpe Bere, ọ nabatakwara ikike transgender, na-ekwu na Nathanson ekwughị na ọ bụ nwoke ma ọ bụ nwanyị.<ref name="ZimLive">{{Cite news|author=Staff|title=Transgender man wins $400k damages from police for unlawful arrest|url=https://www.zimlive.com/2019/11/14/transgender-man-wins-400k-damages-from-police-for-unlawful-arrest/|accessdate=19 July 2020|work=Zimbabwe News Now|date=14 November 2019}}</ref> == Ebe Mgbaba == Ka ọ na-erule oge mmeri iwu ya na 2019, Nathanson ebiela na US, ebe ọ rịọrọ maka mgbaba. Ọ kwagara Rockville, Maryland ma rụọ ọrụ na Casa Ruby, otu LGBTQ nke dị na Washington, D.C. Na Septemba 2019, ọ sonyeere ndị nduzi nke OutRight Action International . <ref name="LAB">{{Cite news|author=Lavers|first=Michael K.|title=Zimbabwe judge issues landmark transgender rights ruling|url=https://www.losangelesblade.com/2019/11/18/zimbabwe-judge-issues-landmark-transgender-rights-ruling/|accessdate=19 July 2020|work=Los Angeles Blade|date=18 November 2019}}</ref> E nyere ya onyinye Felipa de Souza site na OutRight na 2019. <ref name="Tapfumaneyi">{{Cite news|author=Tapfumaneyi|first=Robert|title=Zim transgender Ricky Nathanson wins US award|url=https://www.newzimbabwe.com/zim-transgender-ricky-nathanson-wins-us-award/|accessdate=19 July 2020|work=New Zimbabwe|date=20 May 2019}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFTapfumaneyi2019">Tapfumaneyi, Robert (20 May 2019). [https://www.newzimbabwe.com/zim-transgender-ricky-nathanson-wins-us-award/ "Zim transgender Ricky Nathanson wins US award"]. ''New Zimbabwe''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">19 July</span> 2020</span>.</cite></ref> O tinyere akwụkwọ maka mgbaba na Disemba 27, 2018, mgbe ọ gachara nzukọ OutRight Action International kwa afọ na New York, US nyekwara ya mgbaba na Febụwarị 15, 2019. <ref>{{Cite news|author=Lavers|first=Michael K.|title=Transgender activist from Zimbabwe receives asylum in US|url=https://www.washingtonblade.com/2019/05/08/transgender-activist-from-zimbabwe-receives-asylum-in-us/|work=Washington Blade|date=8 May 2019|accessdate=14 April 2026}}</ref> Mkpebi ya sochiri nlekota na-aga n'ihu na Zimbabwe, gụnyere ekwentị ya na ụgbọ ala na-eso ya n'ọnwa Ọgọstụ 2018.<ref>{{Cite news|author=Lavers|first=Michael K.|title=Transgender activist from Zimbabwe receives asylum in US|url=https://www.washingtonblade.com/2019/05/08/transgender-activist-from-zimbabwe-receives-asylum-in-us/|work=Washington Blade|date=8 May 2019|accessdate=14 April 2026}}</ref> Na Casa Ruby, ọ rụrụ ọrụ dị ka onye nduzi nke mgbochi HIV / AIDS na mgbasa ozi.<ref>{{Cite news|author=Lavers|first=Michael K.|title=Transgender activist from Zimbabwe receives asylum in US|url=https://www.washingtonblade.com/2019/05/08/transgender-activist-from-zimbabwe-receives-asylum-in-us/|work=Washington Blade|date=8 May 2019|accessdate=14 April 2026}}</ref> == Edemsibia == {{Reflist|2}} [[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]] nsp2jhwcfg2j4dw4j39uq676jx3czz0 Sylvia Benjamin 0 75001 632633 631494 2026-05-11T10:29:32Z InternetArchiveBot 11600 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 632633 wikitext text/x-wiki {{Infobox officeholder | office = [[National Union of Mineworkers (South Africa)|Treasurer of the National Union of Mineworkers]] | term_start = 1985 | term_end = 1987 | 1namedata = [[Cyril Ramaphosa]] | 1blankname = General Secretary | president = [[James Motlatsi]] | party = [[African National Congress]] | otherparty = [[South African Communist Party]] | birth_date = {{birth date|1939|11|15|df=yes}} | death_date = {{death date and age|2012|12|27|1939|11|15|df=yes}} | birth_place = [[Bloemfontein]], [[Orange Free State (province)|Orange Free State]]<br />[[Union of South Africa]] | honorific_suffix = {{post-nominals|country=ZAR|OLB}} }} '''Sylvia Motlagomang "Mamza" Benjamin''' (15 Nọvemba 1939 - 27 Disemba 2012) bụ onye otu ndị ọrụ na mba Saụt Afrịka na onye na-akwado ịkpa ókè agbụrụ. Ọ bụ onye na-ahụ maka ego nke National Union of Mineworkers site na 1985 ruo 1987, ọ bụkwa nwanyị mbụ jere ozi na ndị isi otu ahụ. Mgbe a kpachara ịkpa ókè agbụrụ, ọ nọchitere anya African National Congress (ANC) dị ka onye kansụl obodo na Matlosana, North West site na 1994 ruo 2005, ọ bụkwa onye isi mba nke ANC Veterans' League n'oge ọ nwụrụ na 2012. == Mbido ndụ na ọrụ == A mụrụ Benjamin na 15 Nọvemba 1939 na Bloemfontein . <ref name=":0" /> Mgbe ọ dị afọ abụọ, ezinụlọ ya kwagara Klerksdorp, ebe nna ya, onye bụbu onye ọrụ ebe a na-egwupụta ihe, ghọrọ onye ọchụnta ego na-aga nke ọma. Ọ gara ụlọ akwụkwọ ndị mọnk nke Roman Katọlik dị na Venterspost tupu ọ gụchaa akwụkwọ na Moroka High School dị na Thaba Nchu . <ref name=":0" /> Mgbe ọ gụchara akwụkwọ, o ruru eru dịka ọkachamara n'ịchọ mma ma mepee ụlọ ọgwụ na ụlọ mma dị n'azụ ụlọ. Ọ bụkwa eze nwanyị ịchọ mma; aha ya gụnyere Miss Klerksdorp, Miss World Newspaper, na Miss All Blacks Football Club. == Njikọ na ọrụ ndọrọ ndọrọ ọchịchị == Benjamin sonyeere African National Congress (ANC) n'afọ 1950, tupu gọọmentị ịkpa ókè agbụrụ amachibido ya iwu. <ref name=":0">{{Cite web|date=13 January 2013|title=Sylvia Benjamin: NUM trailblazer|url=https://www.timeslive.co.za/sunday-times/lifestyle/2013-01-13-obituary-sylvia-benjamin-num-trailblazer/|accessdate=2023-07-01|work=Sunday Times|language=en-ZA}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://www.timeslive.co.za/sunday-times/lifestyle/2013-01-13-obituary-sylvia-benjamin-num-trailblazer/ "Sylvia Benjamin: NUM trailblazer"]. ''Sunday Times''. 13 January 2013<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">1 July</span> 2023</span>.</cite></ref> mana ọrụ ndọrọ ndọrọ ọchịchị ya malitere n'ụzọ siri ike mgbe ọ malitere ọrụ dị ka onye odeakwụkwọ na-ahụ maka ikike na ebe a na-egwupụta ọlaedo Stilfontein na 1978. <ref name=":1" /> Ọnọdụ ọrụ na-adịghị mma maka ndị na-arụ ọrụ n'ebe a na-egwupụta ihe n'ime ala na Stilfontein dugara ya n'ọrụ n'òtù ndị ọrụ aka, ọ bụkwa onye guzobere National Union of Mineworkers (NUM) n'afọ 1982.<ref name=":1" /><ref name=":2" /> Mgbe oge dị ka onye na-ahụ maka ọrụ na onye na-ewe ndị mmadụ n'ọrụ, <ref name=":0" /> a họpụtara ya dị ka onye nlekọta akụ nke NUM site na 1985 ruo 1987.<ref name=":1" /> Ọ bụ nwanyị mbụ jere ozi na kọmitii NUM.<ref name=":1" /> Benjamin sonyere n'ịhazi ọgbaghara ndị ọrụ na-egwupụta akụ̀ na ụba nke 1987, nke kachasị ukwuu n'akụkọ ihe mere eme nke South Africa, <ref name=":0" />{{Cite web|date=13 January 2013|title=Sylvia Benjamin: NUM trailblazer|url=https://www.timeslive.co.za/sunday-times/lifestyle/2013-01-13-obituary-sylvia-benjamin-num-trailblazer/|accessdate=2023-07-01|work=Sunday Times|language=en-ZA}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://www.timeslive.co.za/sunday-times/lifestyle/2013-01-13-obituary-sylvia-benjamin-num-trailblazer/ "Sylvia Benjamin: NUM trailblazer"]. ''Sunday Times''. 13 January 2013<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">1 July</span> 2023</span>.</cite></ref> ọ sokwa na usoro nduzi mpaghara nke United Democratic Front na Western Transvaal. <ref name=":1">{{Cite web|title=Mama Sylvia Motlagomang 'Mamza' Benjamin (Posthumous)|url=https://www.thepresidency.gov.za/national-orders/recipient/mama-sylvia-motlagomang-%E2%80%98mamza%E2%80%99-benjamin-posthumous|accessdate=2023-07-01|work=The Presidency|archivedate=2023-06-05|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230605135415/https://www.thepresidency.gov.za/national-orders/recipient/mama-sylvia-motlagomang-%E2%80%98mamza%E2%80%99-benjamin-posthumous}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">. ''The Presidency''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">1 July</span> 2023</span>.</cite></ref><ref name=":2">{{Cite web|date=5 January 2012|title=SACP NWest's tribute to Comrade Mamza|url=https://www.politicsweb.co.za/politics/sacp-nwests-tribute-to-comrade-mamza|accessdate=2023-07-01|work=Politicsweb|language=en}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://www.politicsweb.co.za/politics/sacp-nwests-tribute-to-comrade-mamza "SACP NWest's tribute to Comrade Mamza"]. ''Politicsweb''. 5 January 2012<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">1 July</span> 2023</span>.</cite></ref> E jidere ya maka ọrụ ya ọtụtụ ugboro, ma n'otu oge ọ malitere ọgbaghara agụụ mgbe a tụrụ ya mkpọrọ na Klerksdorp.<ref name=":1" /> Mgbe a machibidoro òtù ndị na-emegide ịkpa ókè agbụrụ iwu n'afọ 1990, Benjamin malitere ịrụ ọrụ na South African Communist Party (SACP) na Western Transvaal. Ọ bụ onye otu kọmitii ndị isi mpaghara SACP na mpaghara ahụ (nke e mechara kpọọ North West) ruo afọ 2007. <ref name=":2" />{{Cite web|date=5 January 2012|title=SACP NWest's tribute to Comrade Mamza|url=https://www.politicsweb.co.za/politics/sacp-nwests-tribute-to-comrade-mamza|accessdate=2023-07-01|work=Politicsweb|language=en}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://www.politicsweb.co.za/politics/sacp-nwests-tribute-to-comrade-mamza "SACP NWest's tribute to Comrade Mamza"]. ''Politicsweb''. 5 January 2012<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">1 July</span> 2023</span>.</cite></ref> Ọ nọkwa na-arụsi ọrụ ike na ANC Women's League nke mpaghara ahụ ma na-anọchite anya ANC dịka kansụl obodo na Obodo Matlosana site na 1994 ruo 2005. Mgbe ọ lara ezumike nká, o nyere aka guzobe Matlosana Senior Citizens' Association na 2006, a họpụtakwara ya na kọmitii nduzi mba nke ANC Veterans' League na 2010. <ref name=":1"/> == Ndụ onwe onye na ọnwụ == Benjamin bụ nne naanị ya nwere ụmụ nwanyị atọ, otu n'ime ha, onye ọka iwu aha ya bụ Elizabeth, nwụrụ na 2007. <ref name=":0"/> Benjamin n'onwe ya dara ọrịa na 2011 ma nọrọ n'ụlọ ọgwụ ma pụọ ruo mgbe ọ nwụrụ na 27 Disemba 2012. <ref name=":1"/> N'ọnwa Eprel afọ 2018, Onye isi ala Cyril Ramaphosa - onye guzobere NUM - nyere ya Order of Luthuli na ọla nchara maka:<blockquote>Enyemaka ya dị ịrịba ama maka ikike ndị ọrụ na ọgụ ya siri ike megide ikpe na-ezighị ezi. O ji obi ike nabata ihe kpatara ndị ọrụ na ụmụ nwanyị na-enweghị ikike. <ref>{{Cite web|date=19 April 2018|title=Presidency announces recipients of National Orders|url=https://www.timeslive.co.za/news/south-africa/2018-04-19-presidency-announces-recipients-of-national-orders/|accessdate=2023-07-01|work=Sunday Times|language=en-ZA}}</ref></blockquote> == Hụkwa == * Njikọ nke Atọ == Edemsibia == {{Reflist}} cninj321hc9lqdvcb7b3riyxgwbb80p Sirje Runge 0 75180 632596 631713 2026-05-11T05:41:50Z InternetArchiveBot 11600 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 632596 wikitext text/x-wiki  {{Reflist}}'''Sirje Runge''' (amụrụ n'abalị iri na itoolu n'ọnwa Ọgọstụ n'afọ 1950) bụ onye Estonia na-ese ihe na onye na-ese onyinyo nke jikọtara ya na Geometric abstraction na minimalist painting.<ref name="CCA-EN"/> Nnukwu ihe ngosi nyocha 2025-2026 na Kai Art Center gosipụtara ọrụ ya gafee afọ iri ise ma gosipụta mmasị ya na ìhè, agba, na nghọta. <ref name="Kai-EN"/> Runge pụtara n'ime ihe ngosi nka na imewe nnwale na Soviet Estonia n'oge mmalite nke afọ 1970, o nyekwara aka ịmalite ihe omume nka Harku '75 nke afọ 1975 na Harku.[1][2] Kemgbe afọ 2008, ọ na-akụzi ihe na Mahadum Tallinn, gụnyere dịka prọfesọ nke nka mara mma. == Mbido ndụ na agụmakwụkwọ == A mụrụ Runge na [[Tallinn]] . <ref name="Kai-EN"/> Ọ gụsịrị akwụkwọ na Estonian State Art Institute (nke bụzi Estonian Academy of Arts), na-ahụ maka imepụta ngwaahịa / imepụta ụlọ ọrụ (1975). <ref name="CCA-EN"/><ref name="ETIS">{{Cite web|title=Sirje Runge|work=Estonian Research Information System (ETIS)|url=https://www.etis.ee/CV/Sirje_Runge/eng/|accessdate=1 March 2026}}</ref> A tụlere ọrụ diplọma ya, nke bụ atụmatụ maka ịgbanwegharị etiti Tallinn, n'akwụkwọ e dere mgbe e mesịrị gbasara imewe Estonia na echiche obodo ndị na-akwado ọchịchị onye kwuo uche ya n'oge gara aga.[1][2] Mahadum Tallinn akọwakwala nlebara anya ndị ọkà mmụta mba ụwa na ọrụ ahụ site n'isiokwu gbasara ọrụ ahụ na AA Files (Annals of the Architectural Association School of Architecture). <ref name="TLU-AAFiles">{{Cite web|title=Tallinna Ülikooli professori Sirje Runge diplomitöö kohta ilmus teadusartikkel|work=Tallinn University|url=https://www.tlu.ee/uudised/tallinna-ulikooli-professori-sirje-runge-diplomitoo-kohta-ilmus-teadusartikkel|accessdate=1 March 2026|language=et}}</ref> == Ọrụ == === Ná ngwụsị afọ 1960-1970: nka nnwale, imewe, na ''Harku "75"''"75 === Ide ihe gbasara nka na ihe omume ndị Estonian Pop na avant-garde emeela ka Runge na ihe nkiri sara mbara nke onye na-emepụta ihe na onye na-ese ihe na-eduzi gbasara ihe ngosi na nhazi otu nke oge ahụ. N'akwụkwọ akụkọ Kunst nke e dere n'asụsụ Bekee, a kpọrọ ya aha n'etiti ndị metụtara okirikiri SOUP '69, a kpọkwara ya aha n'okpuru aha nna ya bụ Lapin n'ihe gbasara ọrụ mmalite nke afọ 1970. Na Disemba 1975 Runge nyere aka ịmalite ma hazie ''Harku "75"''"75 na Institute of Experimental Biology na Harku, ihe omume e mechara kọwaa dị ka ihe dị mkpa n'ime omenala nka Soviet na-abụghị nke gọọmentị Estonia. <ref name="Tranzit-Harku">{{Cite web|title=Event Harku '75 – Objects, Concepts|work=Parallel Chronologies / tranzit.org Exhibition Archive|url=https://tranzit.org/exhibitionarchive/event-harku-75-objects-concepts/|accessdate=1 March 2026}}</ref> <ref name="EKM-Harku">{{Cite web|title=Harku 1975. Objects, Concepts|work=Art Museum of Estonia (EKM)|url=https://kunstimuuseum.ekm.ee/syndmus/harku-1975-objektid-kontseptsioonid/|accessdate=1 March 2026|language=et}}</ref><ref name="Fotokuu-Harku">{{Cite web|title=On Fragile Grounds. Sirje Runge and Light|work=Tallinn Photomonth (Fotokuu)|url=https://www.fotokuu.ee/en/programme/on-fragile-grounds-sirje-runge-and-light|accessdate=1 March 2026}}</ref> === 1970s-2000s: geometric abstraction, agba, na usoro buru ibu === Dị ka Estonian Centre for Contemporary Art si kwuo, ọrụ mbụ nke Runge jikọtara ihe owuwu na imewe mara mma, tupu ọ gbanwee gaa na nyocha usoro nke ụdị geometric na, na-arịwanye elu, agba dị ka onye na-ebu ihe dị mkpa na eserese ya. <ref name="CCA-EN">{{Cite web|title=Sirje Runge|work=Estonian Centre for Contemporary Art (CCA) – Artists database|url=https://cca.ee/en/artists-database/sirje-runge|accessdate=1 March 2026}}</ref> Ntuziaka Tallinn Art Hall maka ihe ngosi 2018 Abstraction as an Open Experiment na-akọwa usoro ''Geometry'' ya (1976-1977) ma tinye ya n'etiti ndị nchọpụta Estonia kachasị mma nke ụdị geometric mbụ na ohere dị mma na eserese. <ref name="Kunstihoone-guide">{{Cite web|title=Abstraction as an Open Experiment (guide)|work=Tallinn Art Hall (Kunstihoone)|url=https://www.kunstihoone.ee/wp-content/uploads/2018/01/abstraktsioon_giid_eng.pdf|accessdate=1 March 2026|format=PDF}}</ref> Nkatọ onwe onye tụlere ọrụ mbụ nke Runge na mmekọrịta ya na ọdịnala mpaghara nke geometric abstraction. Na nyocha nke afọ 2018 maka Arterritory, a kọwara ihe ngosi lekwasịrị anya na nka mbụ ya n'ihe gbasara mmasị 1970s na imezigharị na ịgụghachi ihe omimi nke Estonia.<ref name="Arterritory-2018">{{Cite web|title=There is no single truth|work=Arterritory (review)|url=https://arterritory.com/en/visual_arts/reviews/22951-there_is_no_single_truth/|accessdate=1 March 2026}}</ref> Site na ngwụcha afọ 1980 ruo n'afọ 1990, ọrụ Runge gara n'ihu na obere ihe osise na nnukwu ihe osise, gụnyere usoro dị ka Shadows na Architectones.<ref name="CCA-EN"/> N'afọ 2000 ọ mepụtara nnukwu ihe osise gụnyere Dance Macabre (Surmatants), Great Love (Suur armatus), na Battle Flags (''Lahingulipud''). <ref name="CCA-EN" /> == Ọrụ na ihe ngosi ndị dị mkpa == === Nnukwu Ịhụnanya na nrụzigharị ndị ọzọ === E gosipụtara nnukwu ọrụ Runge bụ Great Love (nke e sere na 2001-2003) dị ka ihe dị n'etiti ọrụ ya ma gosipụta ya na Kumu (Art Museum of Estonia) na 2010-2011. <ref name="EVM-GL-2">{{Cite web|title=Monumental painting in open air museum's nature|work=Estonian Open Air Museum (EVM)|url=https://evm.ee/discover/monumental-painting-in-open-air-museum-s-nature|accessdate=1 March 2026}}</ref><ref name="EKM-GL-EN">{{Cite web|title=Sirje Runge. Great Love (30/10/2010 – 02/01/2011)|work=Art Museum of Estonia|url=https://kunstimuuseum.ekm.ee/en/syndmus/sirje-runge-suur-armastus/|accessdate=1 March 2026}}</ref> Ihe mmemme ihe ngosi nka na-ekwu na egosila ihe osise ahụ na mbụ na Museum of Architecture nke Estonia nakwa na Kumu gosipụtara ya na ụlọ ngosi nka nke oge a.<ref name="Kumu-GL">{{Cite web|title=Sirje Runge. Suur Armastus|work=Kumu Art Museum|url=https://kumu.ekm.ee/syndmus/sirje-runge-suur-armastus/|accessdate=1 March 2026|language=et}}</ref> N'afọ 2021, Runge malitere ọrụ yiri ya na Estonian Open Air Museum nke a na-etinye ihe osise ahụ n'èzí n'elu ihe owuwu e wuru n'ụzọ pụrụ iche ma hapụ ya ka ọ daa.<ref name="EVM-GL-2"/> === N'elu ala na-adịghị ike. Sirje Runge na Light (Kai Art Center, 2025-2026) === Nnukwu ihe ngosi onwe onye, On Fragile Grounds. Sirje Runge na Light, meghere na Kai Art Center n'ọnwa Ọktoba afọ 2025 (dị ka akụkụ nke Tallinn Photomonth 2025) wee gaa ruo n'ọnwarị afọ 2026, na-egosi ọrụ gafee afọ iri ise ma na-ebute mmasị Runge na ìhè, agba, na nghọta.<ref name="Kai-EN">{{Cite web|title=On Fragile Grounds. Sirje Runge and Light|work=Kai Art Center|url=https://www.kai.center/en/exhibition/sirje-runge-on-fragile-grounds-sirje-runge-and-light|accessdate=1 March 2026}}</ref><ref name="Fotokuu-Harku"/> Mgbasa ozi nka nke oge a gụnyere akụkọ na nyocha na asụsụ Bekee dị ka Echo Gone Wrong na Contemporary Lynx.<ref name="EGW-announce">{{Cite web|title=Exhibition 'On Fragile Grounds. Sirje Runge and Light' curated by Mėta Valiušaitytė at Kai Art Center|work=Echo Gone Wrong|url=https://echogonewrong.com/exhibition-on-fragile-grounds-sirje-runge-and-light-curated-by-meta-valiusaityte-at-kai-art-center/|accessdate=1 March 2026}}</ref><ref name="EGW-review">{{Cite web|title=Sirje Runge's 'On Fragile Grounds' Through the Eyes of a Lithuanian|work=Echo Gone Wrong|url=https://echogonewrong.com/sirje-runges-on-fragile-grounds-through-the-eyes-of-a-lithuanian/|accessdate=1 March 2026}}</ref><ref name="CLynx">{{Cite web|title=Sirje Runge & Valgus KAI Art Center|work=Contemporary Lynx|url=https://contemporarylynx.co.uk/in-conversation-with-epp-and-martin-kruus/sirje-runge-valgus-kai-art-center|accessdate=1 March 2026}}</ref> Runge akụziwo na Estonian Academy of Arts ma nwee ọkwa na Mahadum Tallinn kemgbe afọ 2008, gụnyere dịka prọfesọ nke nka mara mma na ngalaba ndị metụtara School of Natural Sciences and Health na Baltic Film, Media, Arts and Communication School . <ref name="CCA-EN"/> <ref name="ETIS"/><ref name="TLU-profile">{{Cite web|title=Sirje Runge|work=Tallinn University|url=https://www.tlu.ee/inimesed/sirje-runge|accessdate=1 March 2026|language=et}}</ref> == Onyinye na mmata == Runge enwetala ọtụtụ nnukwu onyinye nka Estonia, gụnyere: * Ihe nrite Konrad Mägi (1996).<ref name="EAA-Konrad">{{Cite web|title=Konrad Mäe preemia|work=Estonian Artists' Association (Eesti Kunstnike Liit)|url=https://www.eaa.ee/konrad-mae-preemia|accessdate=1 March 2026|language=et}}</ref> * Kristjan Raud Award (2001), kọrọ na ihe ngosi ya Puhtad valikud (Pure Choices) na Rotermann Salt Storage / Estonian Museum of Architecture . <ref name="Delfi-Raud">{{Cite web|title=Kunsti aasta-preemiad jagatud|work=Delfi (Eesti Päevaleht)|date=21 May 2001|url=https://kultuur.delfi.ee/artikkel/50803798/kunsti-aasta-preemiad-jagatud|accessdate=1 March 2026|language=et}}</ref> * Badge of Merit nke Mahadum Tallinn (2016).<ref name="TLU-Badge">{{Cite web|title=Teenetemärk ja teenetemedal|work=Tallinn University|url=https://www.tlu.ee/teenetemark-ja-teenetemedal|accessdate=1 March 2026|language=et}}</ref> * Ihe nrite nke ihe omume ọdịnala nke Estonia na nka anya na nke a na-etinye n'ọrụ (nke enyere maka 2025). <ref name="Kulka-2025">{{Cite web|title=Selgusid Kultuurkapitali aastapreemiate laureaadid|work=Eesti Kultuurkapital|date=4 February 2026|url=https://www.kulka.ee/uudised/selgusid-kultuurkapitali-aastapreemiate-laureaadid-7|accessdate=1 March 2026|language=et|archivedate=15 February 2026|archiveurl=https://web.archive.org/web/20260215105449/https://kulka.ee/uudised/selgusid-kultuurkapitali-aastapreemiate-laureaadid-7}}</ref><ref name="ERR-Kulka">{{Cite web|title=Selgusid Kultuurkapitali aastapreemiate laureaadid|work=ERR Kultuur|date=5 February 2026|url=https://kultuur.err.ee/1609931723/selgusid-kultuurkapitali-aastapreemiate-laureaadid|accessdate=1 March 2026|language=et}}</ref> Dị ka CCA si kwuo, a na-edobe ọrụ Runge na mkpokọta ọha gụnyere Art Museum of Estonia na Tartu Art Museum, na mba ụwa na mkpokọta dịka Zimmerli Art Museum na Mahadum Rutgers.[1]. Ihe ngosi Kumu webatara Runge's Geometry VIII (1976) dịka akụkụ nke Zimmerli Art Museum's Norton na Nancy Dodge Collection of Soviet nonconformist art. == Ihe ngosi ndị a họọrọ == * Sirje Runge Great Love (Kumu, 2010-2011).<ref name="EKM-GL-EN"/> * Old Venus (Haus Gallery, [[Tallinn]], 2017).<ref name="ERR-OldVenus">{{Cite web|title=Haus Galeriis pannakse vastamisi Noor ja Vana Veenus|work=ERR Kultuur|date=21 August 2017|url=https://kultuur.err.ee/614061/haus-galeriis-pannakse-vastamisi-noor-ja-vana-veenus|accessdate=1 March 2026|language=et}}</ref><ref name="Haus-OldVenus">{{Cite web|title=Sirje Runge Vana Veenus. Noor Veenus|work=Haus Gallery|url=https://haus.ee/?c=naitused-toimunud&id=420&l=et|accessdate=1 March 2026|language=et}}</ref> * Abstraction dị ka Nnwale Mpaghara (Tallinn Art Hall, 2018). <ref name="Kunstihoone-guide"/><ref name="Arterritory-2018"/> * N'elu ala na-adịghị ike. Sirje Runge na Light (Kai Art Center, 2025-2026). <ref name="Kai-EN"/> [[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]] [[Otú:Articles with hCards]] ofb30mo5srcj03cluzw22ttf4tdhq5k Event:World Tuberculosis Day 2026 - Promoting Public Health on Tuberculosis on Wikipedia and Wikidata 1728 75288 632502 632223 2026-05-10T12:03:19Z ~2026-27418-74 61475 /* World Tuberculosis Day 2026 - Promoting Public Health on Tuberculosis on Wikipedia and Wikidata */ 632502 wikitext text/x-wiki {| cellpadding="4" cellspacing="10" style="margin:auto;" |[[File:Igbo Wikimedians User Group Logo.svg|200px|link=https://meta.wikimedia.org/wiki/Igbo_Wikimedians_User_Group]] |} =='''World Tuberculosis Day 2026 - Promoting Public Health on Tuberculosis on Wikipedia and Wikidata'''== Tuberculosis, TB for short is a disease as well as an epidemic to that has done a lot of harm to humanity. This made UNESCO to declare 24th March of every year as a day set aside to create special awareness about the disease. Sadly , so many articles there are on English Wikipedia and Wikidata also, about the disease. But none exists on Igbo Wikipedia - this is the essence of the project. To create more awareness about the disease on Igbo Wikipedia and on Wikidata. By so doing, we join hands to fight against the disease collectively. == Project timeline == *Project Launch/Physical event - ''' Sunday, 10th May 2026 **Time - ''' 11:00AM UTC+1 ([https://zonestamp.toolforge.org/1774692000 Check your local time zone]) ==Project launch details== This event will be a physical event. *Venue for in-person event: St. Patrick's Cathedral Hall , Awka, Anambra State == Facilitators == # [[User:Goodymeraj|Goodymeraj]] - Project Lead/Trainer # [[User:10kdollz|10kdollz]] - Co-Lead bn79z2rhpmd56tlck6mp0tm1x18homq Elizabeth nke Feydeau 0 75356 632634 632405 2026-05-11T10:40:43Z Sondeglory 17802 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1350711364|Élisabeth de Feydeau]]" 632634 wikitext text/x-wiki <templatestyles src="Multiple issues/styles.css"></templatestyles><templatestyles src="Module:Infobox/styles.css"></templatestyles> {{Reflist}}Élisabeth de Feydeau (amụrụ na 28 Julaị 1966), bụ onye France na-akọ akụkọ ihe mere eme na onye edemede. Ọ bụkwa ọkachamara na ihe na-esi ísì ụtọ. == Akụkọ ndụ == Élisabeth de Feydeau de Saint-Christophe, nke a mụrụ '''Mabille nke Poncheville''', bụ nwa nwa André Mabille de poncheville, onye France na-ede uri na onye edemede, na nwa nwa Georges Vidor, onye nwe ụgbọ mmiri. Site n'ihe nketa ezinụlọ a, ọ zụlitere site na nwata mmasị maka ide ihe, akụkọ ihe mere eme, na omenala French. Mgbe ọ dị afọ iri na isii, ọ chọpụtara ike mmụọ nke ísì mgbe mbụ ọ gbazere L'heure bleue site n'aka Guerlain, bụ nke ọ hụrụ n'anya ozugbo. Kemgbe ahụ, ọ na-enwe mmetụta nke ukwuu maka ụwa nke ihe na-esi ísì ụtọ, bụ́ nke na-ekwughachi ụwa egwu, na iberibe piano ọ mụụrụ mgbe ọ bụ nwata. Mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ na doctorate na akụkọ ihe mere eme, ọ ghọrọ onye otu kọmishọna na-ahụ maka ihe gbasara ọdịbendị na ụlọ ọrụ ejiji Chanel na Bourjois. O hiwere ma na-elekọta ngalaba ebe ahụ, na-enweta ihe ọmụma mbụ ya gbasara akụrụngwa maka isi ísì. Mgbe ahụmahụ a gasịrị, o kpebiri, na 1997, ịmalite ụlọ ọrụ nke ya, "Arty Fragrance", ebe ọ malitere ịrụ ọrụ dị ka onye ndụmọdụ maka mmepe ísì na ọdịbendị. Ọ gara n'ihu na-arụ ọrụ maka aha ndị a ma ama n'ụwa nke ime ihe na-esi ísì ụtọ: n'etiti ndị ọzọ, Jean-Paul Gaultier, Chanel, Christian Dior Perfume, L'Oréal Paris, yana Guerlain. Ọ gara n'ihu na isi ọrụ nyocha ya na-esi ísì ụtọ wee dee akwụkwọ gbasara ya: Jean-Louis Fargeon, onye na-esi ísì ụtọ nke Marie-Antoinette (2005), L'Herbier de Marie-Antoinette (2012), Les Parfums, akụkọ ihe mere eme, akwụkwọ ọkọwa okwu, anthologie (2011), Les 101 mots du13ms. Taa ọ bụ ọkachamara n'ihe na-esi ísì ụtọ, ụlọ ọrụ ndị na-emepụta ihe na-esi ụtọ nabatara ya ma kụzie ya na School of Fragrances na Versailles kemgbe afọ 1998. O meela ọtụtụ ihe ngosi, dị ka "Parfums de Promenade", na "Galerie des Galeries" (Galeries Lafayette, 2001) na "La Cour des Senteurs de Versailles" (2013). Ọ na-emekwa ihe omume na nzukọ gburugburu ụwa, ọkachasị na mba ndị na-asụ French. N'afọ 2011, o weputara akara "Arty Fragrance nke Elisabeth de Feydeau", ebe o mepụtara ma zụọ ahịa ihe na-esi ísì ụtọ, niile sitere n'ike mmụọ nsọ na ọkaibe nke narị afọ nke iri na asaa na nke iri na asatọ nke France, dịka enwere ike ịnụ ha, karịa ebe ọ bụla ọzọ, na Château de Versailles: ọ na-agakarị na Ogige Versailles, mgbe ọ na-eme nchọpụta maka akwụkwọ ya. N'afọ 2006, onye na-azụ rose bụ Meilland họọrọ ya ka ọ bụrụ nne nkuzi nke rose ọhụrụ a na-akpọ "Petit Trianon", ya na onye ọzọ na-emepụta ihe na-esi ísì ụtọ, Francis Kurkdjian, onye ya na ya ka mepụtara ísì ụtọ nke eze nwanyị France Marie-Antoinette: Le Sillage de la Reine. Kemgbe afọ 2008, ọ na-ejide blọgụ ebe ọ na-ebipụta akụkọ mgbe niile gbasara ihe nsure ọkụ na-esi ísì ụtọ, ndị na-esi ísì ụtọ - na, n'ụzọ zuru oke, gbasara ụwa nke ihe na-esi ísì ụtọ. == Ihe ndị e ji mara ya == * 2005: Prix Guerlain maka akwụkwọ ya Jean-Louis Fargeon, parfumeur de Marie-Antoinette (2005) * 2010: Chevalier des Arts et des Lettres site na minista ọdịbendị, Frederic Mitterrand. * 2010: Dame de la Jurade na Saint-Émilion. * 2013: Achievement Award na ngalaba nke Onye Okike nke CEW (Cosmetic Executive Women) == Akwụkwọ ndị e bipụtara == * ''France, Terre de Luxe'' (La Martinière Group, 2000 na mmekorita ya na Jacques Marseille) * Otu n'ime ihe ndị na-esi ísì ụtọ, ihe na-esi ụtọ nke narị afọ nke iri abụọ (Milan, 2001 na mmekorita) * Le Livre des grandes marques: à la découverte des marques grand public parmi les plus fort de France, collectif (Milan's editions, 2003) * Jean-Louis Fargeon, parfumeur de Marie-Antoinette (Perrin, 2005, sụgharịrị n'ọtụtụ asụsụ) * ''Diptyque'' (Perrin, 2007) * Les Parfums: histoire, anthologie, dictionnaire (Robert Laffont, 2011) * L'Herbier de Marie-Antoinette (Flammarion, 2012, n'okpuru nduzi nke Alain Baraton, sụgharịrị n'ọtụtụ asụsụ) * ''Okwu 101 nke ihe na-esi ísì ụtọ'' (Archibooks, 2013) * ''Bourjois: ịma mma na ụda olu French kemgbe 1863 '', Editions du Chêne, 2014 * ''Akwụkwọ akụkọ Guerlain. Ndị na-esi ísì ụtọ na Paris'', Flammarion, 2017 == Edensibịa == [[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]] [[Otú:Articles with hCards]] q15kghsoea98k44ih3bd7bi91up1vaq Florence Olasumbo Oyeyemi 0 75357 632578 632408 2026-05-11T00:41:09Z Iwuala Judith Chinenyenwa 24940 Fixed reference error 632578 wikitext text/x-wiki {{Infobox officeholder | name = Florence Olasumbo Oyeyemi | office = Commissioner for Finance and Planning, Kwara State | governor = AbdulRahman AbdulRazaq | party = All Progressives Congress | occupation = Politician }} '''Florence Olasumbo Oyeyemi''' bụ onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị [[Naijiria|Naịjirịa]] na onye nchịkwa ọha na eze nke jere ozi dị ka Kọmishọna maka Ego na Atụmatụ na Kwara Steeti, Naijiria n'okpuru Gọvanọ AbdulRahman AbdulRazaq . Ọ na-etinye aka na njikwa ego ọha na eze na mmejuputa iwu akụ na ụba na gọọmentị steeti <ref>{{Cite news|title=Two new female Commissioners sworn-in by Kwara govt|url=https://dailypost.ng/2021/09/07/two-new-female-commissioners-sworn-in-by-kwara-govt/|publisher=Daily Post Nigeria|date=7 September 2021|accessdate=20 April 2026}}</ref><ref name="Independent2021">{{Cite news|title=Kwara Ex-Commissioner Attributes Fiscal Achievements To Prudent Resource Management|url=https://independent.ng/kwara-ex-commissioner-attributes-fiscal-achievements-to-prudent-resource-management/|work=Independent Nigeria|date=11 January 2021|accessdate=20 April 2026}}</ref> == Ọrụ == Oyeyemi jere ozi dị ka Kọmishọna nke Kwara State maka ego na atụmatụ, ebe ọ bụ onye na-ahụ maka ijikwa iwu ego nke steeti, atụmatụ mmefu ego, na atụmatụ ego. N'oge ọ nọ n'ọkwa, ụlọ ọrụ ahụ wepụtara ụkpụrụ ndị e mere iji melite ịza ajụjụ ego, mmefu ego, na itinye aka ọha na eze na usoro mmefu ego. <ref name="BusinessDay2020">{{Cite news|title=Review of 2020 budget to reflect global economic realities -Kwara Govt|url=https://businessday.ng/news/article/review-of-2020-budget-to-reflect-global-economic-realities-kwara-govt/|publisher=BusinessDay|date=30 August 2020|accessdate=20 April 2026}}</ref> <ref name="VON2021">{{Cite news|title=Kwara State Government restates commitment to due process|url=https://von.gov.ng/kwara-state-government-restates-commitment-to-due-process/|work=Voice of Nigeria|date=25 September 2021|accessdate=20 April 2026}}</ref><ref name="IndependentBudget2020" / Ọ rụkwara ọrụ n'imejuputa mgbanwe njikwa ego ọha, gụnyere ịkwado akụkọ nleba anya na nleba anya na ịnakwere ụkpụrụ ndekọ ego nke mba ụwa nabatara na usoro ego steeti. Dị ka kọmishọna, Oyeyemi sonyeere n'ọtụtụ atụmatụ steeti lekwasịrị anya n'ịkwalite nghọta gbasara mmefu ego na ime ka Kwara Steeti na-akwado nnabata na mmemme ịza ajụjụ ego nke gọọmentị etiti na ụlọ ọrụ mba ụwa na-akwado. .<ref name="PlatformsAfrica2020">{{Cite news|author=|first=|title=World Bank's annual fiscal rating for Nigeria's Kwara State begins|url=https://platformsafrica.com/2020/08/19/world-banks-annual-fiscal-rating-for-nigerias-kwara-state-begins/|work=Platforms Africa|date=19 August 2020|accessdate=20 April 2026}}<ref name="IndependentBudget2020"> {{Cite news|title=KWSG Reiterates Readiness For Participatory Budgeting|url=https://independent.ng/kwsg-reiterates-readiness-for-participatory-budgeting/|work=Independent Nigeria|date=22 August 2020|accessdate=20 April 2026}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="">[https://independent.ng/kwsg-reiterates-readiness-for-participatory-budgeting/ "KWSG Reiterates Readiness For Participatory Budgeting"]. ''Independent Nigeria''. 22 August 2020<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">20 April</span> 2026</span>.</cite></ref> == Ọrụ ndọrọ ndọrọ ọchịchị == Oyeyemi na-arụsi ọrụ ike n'ime All Progressives Congress (APC) ma jee ozi dị ka onye na-ekwuchitere mgbasa ozi pati ahụ na Kwara State n'oge ntuli aka izugbe Naijiria 2023. N'April 2026, o kwupụtara ebumnobi ya ịzọ ọkwa maka oche ndị nnọchiteanya na-anọchite anya Ekiti/Irepodun/Isin/Oke-Ero Federal Constituency, na-ekwe nkwa gụnyere gụnyere ndị ọchịchị na ndị omeiwu siri ike.<ref name="Tribune2026">{{Cite news|title=2027: Ex-Kwara finance commissioner joins race for Reps seat|url=https://tribuneonlineng.com/2027-ex-kwara-finance-commissioner-joins-race-for-reps-seat/|work=Nigerian Tribune|date=4 April 2026|accessdate=20 April 2026}}</ref> == Nchịkwa ọha na eze == Mgbe ọ na-eje ozi na kansụl ndị isi na Kwara State, Oyeyemi tinyere aka n'ọtụtụ mmemme gọọmentị metụtara ọchịchị gbasara ego, mmezi mmefu ego, na mmejuputa amụma akụ na ụba.<ref name="BusinessDay2020" /> O sonyekwara na mmemme ọha na eze iji kọwaa atumatu ego steeti na ịhụ n'ụzọ doro anya na ngbanwe ego na atụmatụ akụ na ụba.<ref name="ThisDay2020">{{Cite news|title=Why Kwara Revised 2020 Budget|url=https://www.thisdaylive.com/2020/09/02/why-kwara-revised-2020-budget/|work=ThisDay|date=2 September 2020|accessdate=20 April 2026}}</ref> == Edensibịa == {{Reflist}} [[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]] [[Otú:Ụmụ nwanyị Naijiria nọ na ndọrọ ndọrọ ọchichi]] 77ox1d8d9541qr2kywjj9drxoenphgl Tom Dele-Bashiru 0 75390 632608 632500 2026-05-11T08:22:51Z Johnnybam 24488 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1350455917|Tom Dele-Bashiru]]" 632608 wikitext text/x-wiki  {{updated|match played 18 April 2026}}''' Ayotomiwa Sherif "Tom" Dele-Bashiru''' (born 17 September 1999) is a professional [[Footbọl|footballer]] who plays as a midfielder for Gençlerbirliği on loan from EFL Championship club Watford.<ref name=":0">{{Cite web|author=FC|first=Reading|title=TDB: "I'm excited to be back doing what I love!"|url=https://readingfc.co.uk//news/2021/august/TDB-I-m-excited-to-be-back-doing-what-I-love-/|accessdate=18 August 2021|work=Reading FC}}</ref> Born in England, Dele-Bashiru represents Nigeria internationally. == Ọrụ klọb == Dele-Bashiru mere nke mbụ ya maka Manchester City na 19 Disemba 2017 na EFL Cup megide Leicester City, na-anọchi Phil Foden na nkeji nke 91 ma na-egwu na oge mgbakwunye.<ref>{{Cite web|url=https://us.soccerway.com/matches/2017/12/19/england/league-cup/leicester-city-fc/manchester-city-football-club/2651666/|title=LEICESTER CITY VS. MANCHESTER CITY 1 - 1|work=uk.soccerway.com|date=19 December 2017|accessdate=19 December 2018}}</ref> Na 24 Julaị 2019, Dele-Bashiru sonyeere Watford na nkwekọrịta afọ isii mgbe nkwekọrịta ya na Manchester City gwụsịrị.<ref>{{Cite web|title=Watford sign ex-Man City midfielder Dele-Bashiru|url=https://www.premierleague.com/news/1292814|publisher=[[FA Premier League]]|accessdate=29 October 2020}}</ref> O mere nke mbụ ya na Watford wee gbaa goolu mmeghe na 3-3 draw megide Tranmere Rovers na agba nke atọ Iko FA Cup.<ref>{{Cite web|url=https://www.bbc.co.uk/sport/football/50976090|title=Watford 3–3 Tranmere Rovers|publisher=BBC Sport|date=4 January 2020|accessdate=22 October 2020}}</ref> Na mbido mbụ ya na league, Dele-Bashiru merụrụ ahụ na ọkara mbụ megide Reading na 3 Ọktoba 2020. E gosipụtara na a ga-awa ya ahụ maka mmerụ ahụ n'ihu ya ma ọ ga-anọghị n'ọrụ ruo ihe dị ka ọnwa isii.<ref>{{Cite web|url=https://www.watfordfc.com/news/injury-news-dele-bashiru-set-for-surgery|title=Injury News: Dele-Bashiru Set For Surgery|publisher=watfordfc.com|date=5 October 2020|accessdate=22 October 2020}}</ref> Mgbe ọ laghachiri ọzụzụ ma na-anọchite anya ''Hornets'' n'oge tupu oge okpomọkụ 2021, Dele-Bashiru sonyeere Reading na mgbazinye oge, iji nwetakwuo oge egwu ma weghachite ahụike ya.<ref name=":0">{{Cite web|author=FC|first=Reading|title=TDB: "I'm excited to be back doing what I love!"|url=https://readingfc.co.uk//news/2021/august/TDB-I-m-excited-to-be-back-doing-what-I-love-/|accessdate=18 August 2021|work=Reading FC}}</ref> Ọ gbara goolu mbụ ya maka Reading mgbe ọ gbara goolu abụọ megide Peterborough United na 14 Septemba 2021 na mmeri 3-1.<ref>{{Cite news|url=https://www.bbc.co.uk/sport/football/58470836|title=Reading 3-1 Peterborough|publisher=[[BBC]]|date=14 September 2021|accessdate=15 September 2021}}</ref> Na 12 Septemba 2025, Dele-Bashiru sonyeere klọb Süper Lig Gençlerbirliği na mgbazinye oge.<ref>{{Cite web|url=https://www.watfordfc.com/news/2025/september/12/official--loan-move-for-dele-bashiru/|title=Official: Loan Move For Dele-Bashiru|work=www.watfordfc.com|date=12 September 2025|accessdate=13 September 2025}}</ref> == Ọrụ mba ụwa == Dele-Bashiru nọchitere anya Ndị otu England na-erubeghị afọ iri na isii, <ref>{{Cite web|url=https://www.mancity.com/teams/eds/midfielders/tom-dele-bashiru#profile-bio|title=Manchester City U18s Tom Dele-Bashiru profile|work=MCFC}}</ref> mana o ruru eru maka Naijiria. Ọ bụ otu n'ime ndị otu bọọlụ mba [[Nigeria national football team|Naịjirịa]] na-erubeghị afọ 20 na 2019 FIFA U-20 World Cup na [[Poland]]. Dele-Bashiru gbara goolu nke atọ nke Naịjirịa na mmeri mbụ ha meriri Qatar, egwuregwu ahụ mechiri 4-0. Nwanne Dele-Bashiru nke obere Fisayo bịakwara na Manchester City tupu ọ banye Sheffield Wednesday.<ref>{{Cite web|url=https://www.bbc.co.uk/sport/football/53570429|title=Fisayo Dele-Bashiru: Manchester City midfielder joins Sheffield Wednesday for undisclosed fee|publisher=BBC|date=28 July 2020|accessdate=29 July 2020}}</ref> == Ndekọ ọnụ ọgụgụ ọrụ == {{updated|match played 18 April 2026}} {| class="wikitable" style="text-align:center" |+Egwuregwu na ihe mgbaru ọsọ site na klọb, oge na asọmpi ! rowspan="2" |Klọb ! rowspan="2" |Oge ! colspan="3" |Njikọ ! colspan="2" |Iko FA ! colspan="2" |Iko EFL ! colspan="2" |Europe ! colspan="2" |Ndị ọzọ ! colspan="2" |Ngụkọta |- !Nkewa !Ngwaọrụ !Ihe mgbaru ọsọ !Ngwaọrụ !Ihe mgbaru ọsọ !Ngwaọrụ !Ihe mgbaru ọsọ !Ngwaọrụ !Ihe mgbaru ọsọ !Ngwaọrụ !Ihe mgbaru ọsọ !Ngwaọrụ !Ihe mgbaru ọsọ |- | rowspan="3" |Manchester City U21 |2017–18 | colspan="3" | - | colspan="2" | - | colspan="2" | - | colspan="2" | - |3[a] |0 |3 |0 |- |2018–19 | colspan="3" | - | colspan="2" | - | colspan="2" | - | colspan="2" | - |5[a] |1 |5 |1 |- ! colspan="2" |Ngụkọta ! colspan="2" |- ! colspan="2" |- ! colspan="2" |- ! colspan="2" |- !8 !1 !8 !1 |- | rowspan="3" |Manchester City |2017–18<ref name="17/18" /> |Njikọ Premier |0 |0 |0 |0 |1 |0 |0 |0 | colspan="2" | - |1 |0 |- |2018–19<ref name="18/19" /> |Njikọ Premier |0 |0 |0 |0 |0 |0 |0 |0 | colspan="2" | - |0 |0 |- ! colspan="2" |Ngụkọta !0 !0 !0 !0 !1 !0 !0 !0 ! colspan="2" |- !1 !0 |- | rowspan="8" |Watford |2019–20 |Njikọ Premier |0 |0 |2 |1 |1 |0 | colspan="2" | - | colspan="2" | - |3 |1 |- |2020–21 |Mmeri |2 |0 |0 |0 |0 |0 | colspan="2" | - | colspan="2" | - |2 |0 |- |2021–22 |Njikọ Premier |0 |0 |0 |0 |0 |0 | colspan="2" | - | colspan="2" | - |0 |0 |- |2022–23 |Mmeri |6 |0 |0 |0 |0 |0 | colspan="2" | - | colspan="2" | - |6 |0 |- |2023–24 |Mmeri |35 |2 |2 |1 |1 |0 | colspan="2" | - | colspan="2" | - |38 |3 |- |2024–25 |Mmeri |27 |4 |0 |0 |3 |0 | colspan="2" | - | colspan="2" | - |30 |4 |- |2025–26<ref name="24/25" /> |Mmeri |1 |0 |0 |0 |1 |0 | colspan="2" | - | colspan="2" | - |2 |0 |- ! colspan="2" |Ngụkọta !71 !6 !4 !2 !6 !0 ! colspan="2" |- ! colspan="2" |- !81 !8 |- |Ịgụ Ihe (gbazinye ego) |2021–22<ref name="21/22" /> |Mmeri |38 |4 |1 |0 |0 |0 | colspan="2" | - | colspan="2" | - |39 |4 |- |Gençlerbirliği (onye a gbazinyere) |2025–26<ref name="24/25" /> |Süper Lig |25 |0 |0 |0 | colspan="2" | - | colspan="2" | - | colspan="2" | - |25 |0 |- ! colspan="3" |Ọrụ ya niile !134 !10 !5 !2 !7 !0 !0 !0 !8 !1 !154 !12 |}  <templatestyles src="Reflist/styles.css" />{{Reflist}} == Edensibia == == Njikọ mpụga == [[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]] j9a4mslx0up20wxw1mcs3dn9cy5iai9 Mgbasa ozi n'elu 0 75391 632503 2026-05-10T12:34:54Z Johnnybam 24488 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1334714055|Airborne transmission]]" 632503 wikitext text/x-wiki [[Faịlụ:Aerosol_transmission.png|áká_ịkẹngạ|thumb|400x400px|Ndị butere ọrịa na-emepụta nnukwu mmiri na aerosols nke nwere ike ibute ọrịa n'ebe dị anya]] [[Faịlụ:Airborne_Precautions_poster.pdf|alt=A red poster with illustrations and the text: "AIRBORNE PRECAUTIONS. EVERYONE MUST: Clean their hands, including before entering and when leaving the room. Put on a fit-tested N-95 or higher level respirator before room entry. Remove respirator after exiting the room and closing the door. Door to room must remain closed."|thumb|Ihe ngosi nke na-akọwa nlezianya maka nnyefe ikuku na ntọala ahụike. Ebumnuche ya bụ ka edepụta ya n'èzí ụlọ nke ndị ọrịa nwere ọrịa nke nwere ike ịgbasa site na nnyefe ikuku.<ref name=":5">{{Cite web|url=https://www.cdc.gov/infectioncontrol/basics/transmission-based-precautions.html|title=Transmission-Based Precautions|date=2016-01-07|work=U.S. [[Centers for Disease Control and Prevention]]|language=en-us|accessdate=2020-03-31}}</ref>]] [[Faịlụ:Safe_Spaces_-_how_to_reduce_virus_transmission_indoors_-_9hP41EaypD4.webm|thumbtime=0:41|thumb|290x290px|Video explainer on reducing airborne pathogen transmission indoors]] '''Airborne transmission''' or '''aerosol transmission''' is [[Mgbasa ozi nke nje|transmission of an infectious disease]] through small particles suspended in the air.<ref>{{Cite web|url=https://www.cdc.gov/infectioncontrol/pdf/guidelines/isolation-guidelines-H.pdf|title=2007 Guideline for Isolation Precautions: Preventing Transmission of Infectious Agents in Healthcare Settings|work=CDC|accessdate=2019-02-07|quote=Airborne transmission occurs by dissemination of either airborne droplet nuclei or small particles in the respirable size range containing infectious agents that remain infective over time and distance}}</ref> Infectious diseases capable of airborne transmission include many of considerable importance both in human and veterinary medicine. The relevant infectious agent may be viruses, bacteria, or fungi, and they may be spread through breathing, talking, coughing, sneezing, raising of dust, spraying of liquids, flushing toilets, or any activities which generate [[aerosol]] particles or droplets. == Aerosols na-efe efe: okwu anụ ahụ == A na-ewere nnyefe Aerosol dị iche na nnyefe site na droplets, mana a naghịzi eji ọdịiche a eme ihe.<ref name=":1">{{Cite journal|title=Covid-19 has redefined airborne transmission|journal=BMJ|volume=373|pages=n913|date=April 2021|pmid=33853842|doi=10.1136/bmj.n913}}</ref><ref name="McNeill">{{Cite journal|title=Airborne Transmission of SARS-CoV-2: Evidence and Implications for Engineering Controls|journal=Annual Review of Chemical and Biomolecular Engineering|volume=13|issue=1|pages=123–140|date=June 2022|pmid=35300517|doi=10.1146/annurev-chembioeng-092220-111631}}<cite class="citation journal cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFMcNeill2022">McNeill VF (June 2022). "Airborne Transmission of SARS-CoV-2: Evidence and Implications for Engineering Controls". ''Annual Review of Chemical and Biomolecular Engineering''. '''13''' (1): <span class="nowrap">123–</span>140. [[Digital object identifier|doi]]:[[doi:10.1146/annurev-chembioeng-092220-111631|10.1146/annurev-chembioeng-092220-111631]]. [[PMID (identifier)|PMID]]&nbsp;[https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/35300517 35300517]. [[S2CID (identifier)|S2CID]]&nbsp;[https://api.semanticscholar.org/CorpusID:247520571 247520571].</cite></ref> A na-eche na mmiri na-eku ume na-ada n'ala ngwa ngwa mgbe ọpụpụ gasịrị: mana obere mmiri na aerosols nwekwara ihe na-ebute ọrịa dị ndụ, ma nwee ike ịnọ n'ime ikuku ogologo oge ma gaa ebe dị anya. <ref name="McNeill" /> <ref name="ZhangChen20202">{{Cite journal|title=Close contact behavior in indoor environment and transmission of respiratory infection|journal=Indoor Air|volume=30|issue=4|pages=645–661|date=July 2020|pmid=32259319|doi=10.1111/ina.12673}}</ref><ref>{{Cite journal|date=2023-01-01|title=A novel approach to preventing SARS-CoV-2 transmission in classrooms: A numerical study|url=https://aip.scitation.org/doi/10.1063/5.0131672|journal=Physics of Fluids|volume=35|issue=1|doi=10.1063/5.0131672|issn=1070-6631}}</ref><ref>{{Cite journal|title=Risk assessment of COVID infection by respiratory droplets from cough for various ventilation scenarios inside an elevator: An OpenFOAM-based computational fluid dynamics analysis|journal=Physics of Fluids|volume=34|issue=1|date=January 2022|pmid=35340680|doi=10.1063/5.0073694}}</ref> Ndị mmadụ n'otu n'otu na-emepụta aerosols na droplets gafee nha na njupụta dịgasị iche iche, na ọnụọgụ a na-emepụta dịgasị nnọọ iche site na onye na ọrụ.<ref name=":0">{{Cite book|url=https://www.nap.edu/catalog/25958|title=Airborne Transmission of SARS-CoV-2: Proceedings of a Workshop in Brief|date=2020-10-22|publisher=National Academies Press|isbn=978-0-309-68408-8|location=Washington, D.C.|doi=10.17226/25958}}</ref> Mmiri mmiri buru ibu karịa 100 μm na-adaba n'ime 2 m. <ref name=":0" /><ref name="ZhangChen20202" /> Ụmụ irighiri ihe ndị dị obere nwere ike iburu pathogens ikuku ruo ogologo oge. Ọ bụ ezie na ọnụ ọgụgụ nke pathogens na-ebute ikuku ka ukwuu n'ime 2m, ha nwere ike ịga ebe dị anya ma lekwasị anya n'ime ụlọ.<ref name="McNeill" /> A tụfuru ọdịnala nke 5 μm n'etiti ikuku na mmiri iku ume, dị ka ihe ndị na-eku ume na-eme ka ọnụ na-aga n'ihu nke ọrụ ya dabere na gburugburu ebe obibi na mgbakwunye na nha mbụ ha. Njehie a emeela ka a mara dabere dabere na ọrịa na-efe efe ruo ọtụtụ iri afọ. N'ime ụlọ, data mbufe iku ume na-atụ aro na droplets / aerosols na 20 μm size range na-ebu ụzọ na ikuku na-aga site na ụkwara na ikuku oyi dị ka aerosols, mana ọ na-ada na ike ndoda n'ebe dị anya dị ka "ndị na-agba elu". Dị ka a na-egosi oke a nke ọma na mucosa imi, ebe mbu na-ebute ọrịa na COVID-19, aerosols / droplets na oke a nwere ike inye aka n'ịkụpụ ọrịa COVID-19. == Nchịkọta == Enwere ike ibunye ọrịa nke ikuku site na otu onye gaa na nke ọzọ site na ikuku. Ọrịa nje ndị metụtara nwere ike ịbụ ụdị nje ọ bụla, a pụkwara ịgbasa ha na ikuku ikuku, uzuzu, ma ọ bụ ụmụ irighiri mmiri. Aerosols nwere ike isi na isi mmalite nke ọrịa dị ka mmiri ara nke onye bu ọrịa, ma ọ bụ ihe mkpofu nke ihe ndị dị ndụ. Aerosols na-efe efe nwere ike ịnọ n'ikuku ogologo oge iji gaa ebe dị anya; akpịrị ịkpọ nkụ, dịka ọmụmaatụ, nwere ike ịkpata nrịanrịa nke nwere ike gbasaa n'elu ọtụtụ ụkwụ (ma ọ bụ karịa). Pathogens na-ebute ikuku ma ọ bụ allergens na-abanye n'ahụ site na [[imi]], akpịrị, sinuses na akpa ume. Mmetụta nke pathogens ndị a na-emetụta usoro iku ume ma nwee ike ịgbasa na ahụ ndị ọzọ. Nchịkọta nke sinus, ụkwara na akpịrị mgbu bụ ihe atụ nke ọzịza nke ụzọ iku ume elu. Mmetọ ikuku na-arụ ọrụ dị mkpa na ọrịa ikuku. Ihe na-emetọ ikuku nwere ike imetụta ọrụ akpa ume site n'ịbawanye ọzịza nke ikuku.<ref>{{Cite web|url=http://www.nutramed.com/Air/airborne_diseases.htm|title=Airborne diseases|accessdate=21 May 2013|archiveurl=https://web.archive.org/web/20120628073116/http://www.nutramed.com/Air/airborne_diseases.htm|archivedate=28 June 2012}}</ref> Ọrịa ndị a na-ahụkarị na-agbasa site na nnyefe ikuku gụnyere SARS-CoV-2; [1] measles morbillivirus, chickenpox virus; Mycobacterium ụkwara nta, nje influenza, enterovirus, norovirus na obere ụdị ndị ọzọ nke coronavirus, adenovirus, na ikekwe nje syncytial iku ume. Ụfọdụ nje na-efe efe nwere ihe karịrị otu ụzọ mbufe bụkwa anisotropic, nke pụtara na ụdị mbufe ha dị iche iche nwere ike ịkpata ụdị ọrịa dị iche iche, nwere ọkwa dị iche iche nke ịdị njọ. Ihe atụ abụọ bụ nje bacteria Yersinia pestis (nke na-ebute ọrịa otiti) na Francisella tularensis (nke na-ebute tularemia), ha abụọ nwere ike ịkpata nnukwu oyi baa, ma ọ bụrụ na a na-ebute ya site n'ụzọ ikuku site na iku ume. Mmiri ikuku na-adịghị mma na-eme ka nnyefe dịkwuo mma site n'ikwe ka aerosols gbasaa n'enweghị nsogbu n'ime ụlọ.<ref>{{Cite journal|title=Modelling the transmission of airborne infections in enclosed spaces|journal=Epidemiology and Infection|volume=134|issue=5|pages=1082–1091|date=October 2006|pmid=16476170|doi=10.1017/S0950268806005875}}</ref> Ọnụ ụlọ ndị mmadụ jupụtara na ya nwere ike ịnwe onye butere ọrịa. Ka onye nwere ike ịnata ọrịa ahụ na-anọ n'ebe dị otú ahụ, ohere ka ukwuu maka ibute ọrịa. Mgbasa ozi ikuku dị mgbagwoju anya, ma sie ike igosipụta n'ụzọ doro anya mana enwere ike iji Ihe nlereanya Wells-Riley mee atụmatụ dị mfe nke ohere ibute ọrịa. <ref>{{Cite journal|title=Dismantling myths on the airborne transmission of severe acute respiratory syndrome coronavirus-2 (SARS-CoV-2)|journal=The Journal of Hospital Infection|volume=110|pages=89–96|date=April 2021|pmid=33453351|doi=10.1016/j.jhin.2020.12.022}}</ref><ref>{{Cite journal|title=Review and comparison between the Wells-Riley and dose-response approaches to risk assessment of infectious respiratory diseases|journal=Indoor Air|volume=20|issue=1|pages=2–16|date=February 2010|pmid=19874402|doi=10.1111/j.1600-0668.2009.00621.x}}</ref> Ụfọdụ ọrịa ikuku nwere ike imetụta ndị na-abụghị mmadụ. Dịka ọmụmaatụ, Ọrịa Newcastle bụ ọrịa nnụnụ nke na-emetụta ọtụtụ ụdị ọkụkọ ụlọ n'ụwa niile nke ikuku na-ebugharị.<ref>{{Cite journal|title=Effect of negative air ionization on airborne transmission of Newcastle disease virus|journal=Avian Diseases|volume=38|issue=4|pages=725–732|date=October–December 1994|pmid=7702504|doi=10.2307/1592107}}</ref> A tụwo aro na a ga-ekewapụta nnyefe ikuku dị ka ihe dị mkpa, nke kachasị mma, ma ọ bụ nke ohere, ọ bụ ezie na e nwere obere nnyocha nke na-egosi mkpa nke ọ bụla n'ime ụdị ndị a.<ref>{{Cite journal|title=Transmission routes of respiratory viruses among humans|journal=Current Opinion in Virology|volume=28|pages=142–151|date=February 2018|pmid=29452994|doi=10.1016/j.coviro.2018.01.001}}</ref> Ọrịa ikuku na-ebute ọrịa na-agbasa naanị site na aerosols; ihe atụ a na-ahụkarị nke ụdị a bụ ụkwara nta. Enwere ike inweta ọrịa ikuku, dị ka chicken pox, site na ụzọ dị iche iche, mana ọkachasị site na aerosols. Ọrịa ikuku na-efe efe dịka influenza na-ebute site na ụzọ ndị ọzọ; Otú ọ dị, n'okpuru ọnọdụ dị mma, nnyefe aerosol nwere ike ime.<ref>{{Cite journal|title=Airborne transmission and precautions: facts and myths|language=English|journal=The Journal of Hospital Infection|volume=89|issue=4|pages=225–228|date=April 2015|pmid=25578684|doi=10.1016/j.jhin.2014.11.005}}</ref> == Ịrụ ọrụ nke ọma == Ihe ndị metụtara gburugburu ebe obibi na-emetụta ịdị irè nke ọrịa ikuku; ọnọdụ gburugburu ebe obibi kachasị pụta ìhè bụ okpomọkụ na iru mmiri.<ref name="Ma">{{Cite journal|title=Role of meteorological factors in the transmission of SARS-CoV-2 in the United States|journal=Nature Communications|volume=12|issue=1|date=June 2021|pmid=34127665|doi=10.1038/s41467-021-23866-7}}<cite class="citation journal cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFMaPeiShamanDubrow2021">Ma Y, Pei S, Shaman J, Dubrow R, Chen K (June 2021). [https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC8203661 "Role of meteorological factors in the transmission of SARS-CoV-2 in the United States"]. ''Nature Communications''. '''12''' (1): 3602. [[Bibcode (identifier)|Bibcode]]:[https://ui.adsabs.harvard.edu/abs/2021NatCo..12.3602M 2021NatCo..12.3602M]. [[Digital object identifier|doi]]:[[doi:10.1038/s41467-021-23866-7|10.1038/s41467-021-23866-7]]. [[PMC (identifier)|PMC]]&nbsp;<span class="id-lock-free" title="Freely accessible">[https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC8203661 8203661]</span>. [[PMID (identifier)|PMID]]&nbsp;[https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/34127665 34127665].</cite></ref><ref name="Božič">{{Cite journal|title=Relative humidity in droplet and airborne transmission of disease|journal=[[Journal of Biological Physics]]|volume=47|issue=1|pages=1–29|date=March 2021|pmid=33564965|doi=10.1007/s10867-020-09562-5}}</ref> Mgbasa nke ọrịa ikuku na-emetụta ihe niile na-emetụtụrụ okpomọkụ na iru mmiri, na ọnọdụ ihu igwe (n'èzí) na nke mmadụ (n'ime). Ọnọdụ ndị na-emetụta mgbasa nke Mmiri ozuzo nwere ụmụ irighiri ihe na-efe efe nwere ike ịgụnye pH, salinity, ifufe, mmetọ ikuku, na radieshon anyanwụ yana omume mmadụ.<ref name="Sooryanarain">{{Cite journal|title=Environmental role in influenza virus outbreaks|journal=Annual Review of Animal Biosciences|volume=3|issue=1|pages=347–373|date=16 February 2015|pmid=25422855|doi=10.1146/annurev-animal-022114-111017}}<cite class="citation journal cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFSooryanarainElankumaran2015">Sooryanarain H, Elankumaran S (16 February 2015). [[doi:10.1146/annurev-animal-022114-111017|"Environmental role in influenza virus outbreaks"]]. ''Annual Review of Animal Biosciences''. '''3''' (1): <span class="nowrap">347–</span>373. [[Digital object identifier|doi]]:<span class="id-lock-free" title="Freely accessible">[[doi:10.1146/annurev-animal-022114-111017|10.1146/annurev-animal-022114-111017]]</span>. [[PMID (identifier)|PMID]]&nbsp;[https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/25422855 25422855].</cite></ref> Ọrịa ikuku na-adaba na usoro iku ume, na ihe dị na aerosols (ihe na-efe efe < 5 μm n'obosara). <ref>{{Cite web|title=Prevention of hospital-acquired infections|url=https://www.who.int/csr/resources/publications/whocdscsreph200212.pdf|work=World Health Organization (WHO)}}</ref> Nke a na-agụnye ụmụ irighiri ihe kpọrọ nkụ, na-abụkarị ihe fọdụrụ na ụmụ irighari mmiri a na-akpọ nuclei, na ụmụ irigbari mmiri.&nbsp; * Mmiri ozuzo (RH) na-arụ ọrụ dị mkpa na mmiri ozuzo nke mmiri na ebe ha na-aga. Mmiri 30 μm na-apụ n'anya na sekọnd.<ref name="pmid32301491">{{Cite journal|title=Airborne or Droplet Precautions for Health Workers Treating Coronavirus Disease 2019?|journal=The Journal of Infectious Diseases|volume=225|issue=9|pages=1561–1568|date=May 2022|pmid=32301491|doi=10.1093/infdis/jiaa189}}</ref> CDC na-atụ aro opekata mpe 40% RH n'ime ụlọ iji belata ọrịa nke nje ikuku.<ref name="pmid23460865">{{Cite journal|title=High humidity leads to loss of infectious influenza virus from simulated coughs|journal=PLOS ONE|volume=8|issue=2|date=2013|pmid=23460865|doi=10.1371/journal.pone.0057485}}</ref> Mmiri dị mma maka igbochi mgbasa nke nje na-eku ume na okpomọkụ ime ụlọ yiri ka ọ dị n'etiti 40% na 60% RH. Ọ bụrụ na iru mmiri na-aga n'okpuru 35% RH, nje na-efe efe na-anọ ogologo oge n'ikuku. * Ọnụ ọgụgụ nke ụbọchị Mmiri ozuzo (nke dị mkpa karịa mmiri ozuzo zuru ezu); <ref name="ncbi.nlm.nih.gov">{{Cite journal|title=Environmental factors affecting the transmission of respiratory viruses|journal=Current Opinion in Virology|volume=2|issue=1|pages=90–95|date=February 2012|pmid=22440971|doi=10.1016/j.coviro.2011.12.003}}</ref> pụtara awa anwụ na-achasi ike kwa ụbọchị; <ref name="ReferenceA">{{Cite journal|title=Variation assessment of airborne Alternaria and Cladosporium spores at different bioclimatical conditions|journal=Mycological Research|volume=109|issue=Pt 4|pages=497–507|date=April 2005|pmid=15912938|doi=10.1017/s0953756204001777}}</ref> latitude na ịdị elu <ref name="ReferenceA" /> dị mkpa mgbe ị na-enyocha ohere nke mgbasa nke ọrịa ikuku.<ref>{{Cite journal|title=Atmospheric concentrations of Cladosporium spp. and Alternaria spp. spores in Zagreb (Croatia) and effects of some meteorological factors|journal=Annals of Agricultural and Environmental Medicine|volume=11|issue=2|pages=303–307|year=2004|pmid=15627341}}</ref><ref name="pmid10879421">{{Cite journal|title=The effect of meteorological factors on the daily variation of airborne fungal spores in Granada (southern Spain)|journal=International Journal of Biometeorology|volume=44|issue=1|pages=1–5|date=May 2000|pmid=10879421|doi=10.1007/s004840050131}}</ref> Ihe omume ụfọdụ a na-adịghị ahụkebe ma ọ bụ nke pụrụ iche na-emetụta mgbasa nke ọrịa ikuku, gụnyere oké ifufe, ajọ ifufe, oké ifufe ma ọ bụ mmiri ozuzo.<ref name="ReferenceB">{{Cite journal|title=Association of climatic factors with infectious diseases in the Arctic and subarctic region--a systematic review|journal=Global Health Action|volume=7|year=2014|pmid=24990685|doi=10.3402/gha.v7.24161}}</ref> * Ọnọdụ ihu igwe na-emetụta okpomọkụ, ifufe na iru mmiri, isi ihe na-emetụtakarị mgbasa, ogologo oge na ibute ọrịa nke mmiri nwere ụmụ irighiri ihe na-efe efe.<ref name="Ma">{{Cite journal|title=Role of meteorological factors in the transmission of SARS-CoV-2 in the United States|journal=Nature Communications|volume=12|issue=1|date=June 2021|pmid=34127665|doi=10.1038/s41467-021-23866-7}}</ref> Nje virus influenza na-agbasa n'ụzọ dị mfe n'oge oyi nke Northern Hemisphere n'ihi ọnọdụ ihu igwe nke na-akwado ibute nje ahụ.<ref name="Sooryanarain">{{Cite journal|title=Environmental role in influenza virus outbreaks|journal=Annual Review of Animal Biosciences|volume=3|issue=1|pages=347–373|date=16 February 2015|pmid=25422855|doi=10.1146/annurev-animal-022114-111017}}</ref> * Ihe omume ihu igwe dịpụrụ adịpụ na-ebelata ọnụ ọgụgụ nke spores fungal na ikuku; ụbọchị ole na ole ka e mesịrị, ọnụ ọgụgụ nke espores na-abawanye.<ref>{{Cite journal|title=An environmental assessment of mold concentrations and potential mycotoxin exposures in the greater Southeast Texas area|journal=Journal of Environmental Science and Health, Part A|volume=38|issue=12|pages=2759–2772|year=2003|pmid=14672314|doi=10.1081/ESE-120025829}}</ref> * Socioeconomics nwere obere ọrụ na mgbasa nke ọrịa ikuku. N'obodo ukwu, ọrịa ikuku na-agbasa ngwa ngwa karịa n'ime ime obodo na mpụga obodo. Mpaghara ime obodo na-enwekarị mmasị na mgbasa nke fungal dị elu.<ref>{{Cite journal|title=The effect of environmental parameters on the survival of airborne infectious agents|journal=Journal of the Royal Society, Interface|volume=6|issue=Suppl 6|pages=S737–S746|date=December 2009|pmid=19773291|doi=10.1098/rsif.2009.0227.focus}}</ref> * Ịdị nso na nnukwu mmiri dị ka osimiri na ọdọ mmiri nwere ike ime ka ọrịa ikuku na-ebute.<ref name="ReferenceB" /> * A hụla njikọ kpọmkwem n'etiti ọnụego ikuku na-ezughị ezu na mmụba nke nnyefe COVID-19. Tupu COVID-19, ụkpụrụ maka usoro ikuku lekwasịrị anya n'inye ikuku oxygen zuru oke n'ime ụlọ, karịa akụkụ metụtara ọrịa nke ikuku.<ref name="McNeill">{{Cite journal|title=Airborne Transmission of SARS-CoV-2: Evidence and Implications for Engineering Controls|journal=Annual Review of Chemical and Biomolecular Engineering|volume=13|issue=1|pages=123–140|date=June 2022|pmid=35300517|doi=10.1146/annurev-chembioeng-092220-111631}}<cite class="citation journal cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFMcNeill2022">McNeill VF (June 2022). "Airborne Transmission of SARS-CoV-2: Evidence and Implications for Engineering Controls". ''Annual Review of Chemical and Biomolecular Engineering''. '''13''' (1): <span class="nowrap">123–</span>140. [[Digital object identifier|doi]]:[[doi:10.1146/annurev-chembioeng-092220-111631|10.1146/annurev-chembioeng-092220-111631]]. [[PMID (identifier)|PMID]]&nbsp;[https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/35300517 35300517]. [[S2CID (identifier)|S2CID]]&nbsp;[https://api.semanticscholar.org/CorpusID:247520571 247520571].</cite></ref> * Nlekọta na-adịghị mma nke usoro ikuku oyi emeela ka ntiwapụ nke ''Legionella pneumophila''.<ref>{{Cite web|url=https://www.medlineplus.gov/ency/article/000616.htm|title=Legionnaire disease|accessdate=12 April 2015}}</ref> * A na-ejikọta ọrịa ikuku na-ebute n'ụlọ ọgwụ na usoro ahụike na-enweghị ihe ọ bụla.<ref>{{Cite web|title=Hospital infection control: reducing airborne pathogens - Maintenance and Operations|url=https://www.healthcarefacilitiestoday.com/posts/Hospital-infection-control-reducing-airborne-pathogens--5523|work=Healthcare Facilities Today|accessdate=13 June 2022|language=en}}</ref> * Ikuku oyi nwere ike belata nnyefe site n'iwepụ ikuku na-emetọ emetọ, mana ọ nwekwara ike inye aka na mgbasa nke nsị iku ume n'ime ụlọ.<ref name=":2">{{Cite journal|title=Minimising exposure to respiratory droplets, 'jet riders' and aerosols in air-conditioned hospital rooms by a 'Shield-and-Sink' strategy|journal=BMJ Open|volume=11|issue=10|date=October 2021|pmid=34642190|doi=10.1136/bmjopen-2020-047772}}</ref> * Nchọpụta ọhụrụ ahụ na-ekpughe na ịghọta usoro ikuku dị oke mkpa karịa ịbawanye mgbanwe ikuku kwa awa. N'oge ọrịa COVID-19, ndụmọdụ a na-ahụkarị bụ iji bulie ikuku, mana nke a nwere ike ọ gaghị abụ usoro kachasị dị irè mgbe niile. Enwere ike ịkwadebe ọnụ ụlọ nke ọma iji gbochie mgbasa nke ọrịa na-efe efe ọbụna na ACH dị ala. Nghọta a nwere ike iduga n'ịmepụta ụlọ dị nchebe na ịchekwa ike dị ukwuu n'oge ọrịa na-efe efe n'ọdịnihu.<ref>{{Cite journal|author=Zabihi|first=Mojtaba|title=Influence of indoor airflow on airborne disease transmission in a classroom|journal=Building Simulation|date=1 March 2024|volume=17|issue=3|pages=355–370|doi=10.1007/s12273-023-1097-y|url=https://link.springer.com/article/10.1007/s12273-023-1097-y|language=en|issn=1996-8744}}</ref> == Mgbochi == Usoro nchịkwa ihe ize ndụ dị larịị iji belata mgbasa nke ọrịa a na-ebute na-anwa ibelata ihe ize ndụ site na ọtụtụ ọkwa nke itinye aka. Ntinye aka ọ bụla nwere ike belata ihe ize ndụ. Ụzọ dị larịị nwere ike ịgụnye ntinye aka site n'aka ndị mmadụ n'otu n'otu (dịka iyi ihe nkpuchi, ịdị ọcha aka), ụlọ ọrụ (dịka disinfection n'elu, ikuku, na usoro nzacha ikuku iji chịkwaa gburugburu ebe obibi), usoro ahụike (dịka ịgba ọgwụ mgbochi) na ahụike ọha na eze na ọkwa ndị mmadụ (dịka nnwale, nnọpụiche, na nchọta kọntaktị). <ref name="McNeill">{{Cite journal|title=Airborne Transmission of SARS-CoV-2: Evidence and Implications for Engineering Controls|journal=Annual Review of Chemical and Biomolecular Engineering|volume=13|issue=1|pages=123–140|date=June 2022|pmid=35300517|doi=10.1146/annurev-chembioeng-092220-111631}}<cite class="citation journal cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFMcNeill2022">McNeill VF (June 2022). "Airborne Transmission of SARS-CoV-2: Evidence and Implications for Engineering Controls". ''Annual Review of Chemical and Biomolecular Engineering''. '''13''' (1): <span class="nowrap">123–</span>140. [[Digital object identifier|doi]]:[[doi:10.1146/annurev-chembioeng-092220-111631|10.1146/annurev-chembioeng-092220-111631]]. [[PMID (identifier)|PMID]]&nbsp;[https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/35300517 35300517]. [[S2CID (identifier)|S2CID]]&nbsp;[https://api.semanticscholar.org/CorpusID:247520571 247520571].</cite></ref> Usoro mgbochi nwere ike ịgụnye ọgwụ mgbochi ọrịa na-emetụta ọrịa yana ntinye aka na-abụghị ọgwụ dịka iyi ihe na-eku ume na ibelata oge a na-etinye n'ihu ndị butere ọrịa.<ref name="Bloodborne and Airborne Pathogens">{{Cite book|author=American Academy of Orthopaedic Surgeons (AAOS)|year=2011|publisher=Jones & Barlett Publishers|url=https://books.google.com/books?id=8hbEOpBtBJIC&q=books+airborne+disease|title=Bloodborne and Airborne Pathogens|accessdate=21 May 2013|isbn=978-1-4496-6827-3}}<cite class="citation book cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFAmerican_Academy_of_Orthopaedic_Surgeons_(AAOS)2011">American Academy of Orthopaedic Surgeons (AAOS) (2011). [https://books.google.com/books?id=8hbEOpBtBJIC&q=books+airborne+disease ''Bloodborne and Airborne Pathogens'']. Jones & Barlett Publishers. p.&nbsp;2. [[ISBN]]&nbsp;[[Special:BookSources/978-1-4496-6827-3|<bdi>978-1-4496-6827-3</bdi>]]<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">21 May</span> 2013</span>.</cite></ref> Iyi ihe nkpuchi ihu nwere ike belata ihe ize ndụ nke ibufe ikuku ruo n'ókè nke na ọ na-egbochi nnyefe nke ikuku n'etiti ndị mmadụ.<ref>{{Cite journal|title=Some aspects of the airborne transmission of infection|journal=Journal of the Royal Society, Interface|volume=6|issue=suppl_6|pages=S767–S782|date=December 2009|pmid=19815574|doi=10.1098/rsif.2009.0236.focus}}</ref> Ụdị ihe nkpuchi nke na-arụ ọrụ megide nnyefe ikuku na-adabere na nha nke ụmụ irighiri ihe. Ọ bụ ezie na ihe mkpuchi ịwa ahụ na-eguzogide mmiri na-egbochi nnukwu iku ume, obere ihe ndị na-emepụta aerosols chọrọ ọkwa nchebe dị elu na ihe mkpofu nzacha nke a na-atụle na N95 (US) ma ọ bụ FFP3 (EU) chọrọ.<ref>{{Cite web|date=2020-02-06|title=Transmission-Based Precautions {{!}} Basics {{!}} Infection Control {{!}} CDC|url=https://www.cdc.gov/infectioncontrol/basics/transmission-based-precautions.html|accessdate=2021-10-14|work=www.cdc.gov|language=en-us}}</ref> Ojiji nke ihe nkpuchi FFP3 site n'aka ndị ọrụ na-elekọta ndị ọrịa nwere COVID-19 belatara nnweta nke COVID-19 site n'etiti ndị ọrụ.<ref>{{Cite journal|title=FFP3 respirators protect healthcare workers against infection with SARS-CoV-2.|journal=Authorea Preprints|date=June 2021|url=https://www.authorea.com/users/421653/articles/527590-ffp3-respirators-protect-healthcare-workers-against-infection-with-sars-cov-2?commit=e567e67501cd6ee0dd1a6e8e4acdf2c4fd70e0ec|doi=10.22541/au.162454911.17263721/v1}}</ref> Ihe ngwọta injinia nke na-achọ ịchịkwa ma ọ bụ iwepụ ikpughe ihe ize ndụ dị elu na usoro nchịkwa karịa ihe nchebe onwe onye (PPE). Na ọkwa nke ntinye aka injinia dabere na ahụike, ikuku dị irè na mgbanwe ikuku dị elu, ma ọ bụ nzacha ikuku site na nzacha particulate dị elu, belata ọkwa a na-achọpụta nke nje na bioaerosols ndị ọzọ, na-eme ka ọnọdụ dị mma maka onye ọ bụla nọ n'ógbè. <ref>{{Cite journal|author=Zabihi|first=Mojtaba|title=Influence of indoor airflow on airborne disease transmission in a classroom|journal=Building Simulation|date=1 March 2024|volume=17|issue=3|pages=355–370|doi=10.1007/s12273-023-1097-y|url=https://link.springer.com/article/10.1007/s12273-023-1097-y|language=en|issn=1996-8744}}</ref> <ref name="McNeill">{{Cite journal|title=Airborne Transmission of SARS-CoV-2: Evidence and Implications for Engineering Controls|journal=Annual Review of Chemical and Biomolecular Engineering|volume=13|issue=1|pages=123–140|date=June 2022|pmid=35300517|doi=10.1146/annurev-chembioeng-092220-111631}}</ref><ref name="Conway Morris ciab933">{{Cite journal|title=The Removal of Airborne Severe Acute Respiratory Syndrome Coronavirus 2 (SARS-CoV-2) and Other Microbial Bioaerosols by Air Filtration on Coronavirus Disease 2019 (COVID-19) Surge Units|journal=Clinical Infectious Diseases|volume=75|issue=1|pages=e97–e101|date=August 2022|pmid=34718446|doi=10.1093/cid/ciab933}}</ref> Filters ikuku a na-ebugharị ebugharị, dị ka ndị a nwalere na Conway Morris A et al. gosipụtara ngwọta a na-etinye ngwa ngwa mgbe ikuku dị ugbu a ezughi oke, dịka ọmụmaatụ na ụlọ ọgwụ COVID-19 a rụgharịrị.<ref name="Conway Morris ciab933" /> United States Centers for Disease Control and Prevention (CDC) na-adụ ọha na eze ọdụ banyere ịgba ọgwụ mgbochi na ịgbaso usoro ịdị ọcha na ịdị ọcha maka mgbochi ọrịa ikuku.<ref>{{Cite web|url=https://www.cdc.gov/vaccines/vpd-vac/|title=Redirect - Vaccines: VPD-VAC/VPD menu page|date=2019-02-07}}</ref> Ọtụtụ ndị ọkachamara na ahụike ọha na eze na-atụ aro ịnọpụ iche n'ụzọ anụ ahụ (nke a makwaara dị ka ịnọpụ iche na mmekọrịta mmadụ na ibe ya) iji belata nnyefe.<ref name="pmid17283616">{{Cite journal|title=Targeted social distancing design for pandemic influenza|journal=Emerging Infectious Diseases|volume=12|issue=11|pages=1671–1681|date=November 2006|pmid=17283616|doi=10.3201/eid1211.060255}}</ref> Nnyocha e mere n'afọ 2011 kwubiri na vuvuzelas (ụdị mpi ikuku na-ewu ewu dịka ọmụmaatụ na ndị na-akwado egwuregwu bọọlụ) gosipụtara nnukwu ihe ize ndụ nke nnyefe ikuku, ka ha na-agbasa ọnụ ọgụgụ dị elu nke ụmụ irighiri aerosol karịa dịka ọmụmaatụ, omume nke iti mkpu.<ref name=":02">{{Cite journal|title=Propagation of respiratory aerosols by the vuvuzela|journal=PLOS ONE|volume=6|issue=5|date=2011-05-23|pmid=21629778|doi=10.1371/journal.pone.0020086}}</ref> Ikpughe anaghị ekwe nkwa ibute ọrịa. Ọgbọ nke aerosols, ibugharị zuru oke nke aerosol site na ikuku, iku ume site na onye na-ebute ya, na itinye ya n'ime usoro iku ume bụ ihe dị mkpa na-enye aka n'ihe ize ndụ niile maka ibute ọrịa. Ọzọkwa, a ghaghị ịnọgide na-enwe ikike ibute nje nke nje ahụ n'oge niile a.<ref>{{Cite journal|title=Airborne transmission of respiratory viruses|journal=Science|volume=373|issue=6558|date=August 2021|pmid=34446582|doi=10.1126/science.abd9149}}</ref> Na mgbakwunye, ihe ize ndụ maka ibute ọrịa na-adabere na ikike nke usoro ahụ ji alụso ọrịa ọgụ tinyere ọnụọgụ nke ihe ndị na-efe efe a na-eri.<ref name="Bloodborne and Airborne Pathogens">{{Cite book|author=American Academy of Orthopaedic Surgeons (AAOS)|year=2011|publisher=Jones & Barlett Publishers|url=https://books.google.com/books?id=8hbEOpBtBJIC&q=books+airborne+disease|title=Bloodborne and Airborne Pathogens|accessdate=21 May 2013|isbn=978-1-4496-6827-3}}</ref> Enwere ike iji ọgwụ nje mee ihe iji gwọọ ọrịa nje bacteria na ikuku, dị ka ọrịa oyi bara ya n'ahụ.<ref name="Prevent and Control Infection">{{Cite book|title=Prevent and Control Infection: Application Made Easy|year=2006|publisher=Juta and Company Ltd.|pages=119–120|url=https://books.google.com/books?id=kSKwP3v99dYC&pg=PA119|isbn=978-0-7021-6790-4}}</ref> == Hụkwa == == Edensibia == {{Reflist}} [[Otú:Pages with unreviewed translations]] it3r1ihzmtr66fcxa4ejuocb0shs0lp Mycobacterium 0 75392 632505 2026-05-10T12:59:44Z Johnnybam 24488 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1336895042|Mycobacterium]]" 632505 wikitext text/x-wiki '''''Mycobacterium''''' bụ ụdị nke ihe karịrị 190 ụdị nje bacteria Gram-positive na phylum Actinomycetota, nke e kenyere ezinụlọ nke ya, Mycobacteriaceae. Ụdị a gụnyere pathogens a maara na ha na-akpata ọrịa siri ike na anụ na-enye nwa ara, gụnyere ụkwara nta (''M. ụkwara nta'') na [[Ekpenta]] (''M. ekpenta'') na ụmụ mmadụ. Okwu Grik ''myco-'' pụtara 'fungus', na-ezo aka n'elu ihe ndị yiri ebu a. Ebe ọ bụ na ụdị a nwere mgbidi mkpụrụ ndụ nwere ihe dị n'èzí nke jupụtara na lipid nke nwere oke mycolic acid, a na-eji acid-fast staining eme ihe iji mesie ike iguzogide acid, ma e jiri ya tụnyere ụdị mkpụrụ ndụ ndị ọzọ. <ref name="pmid32470138">{{Cite journal|date=May 2020|title=The thick waxy coat of mycobacteria, a protective layer against antibiotics and the host's immune system|journal=The Biochemical Journal|volume=477|issue=10|pages=1983–2006|doi=10.1042/BCJ20200194|pmid=32470138}}</ref><ref name="Pennington_2021">{{Cite journal|date=August 2021|title=Approach to the diagnosis and treatment of non-tuberculous mycobacterial disease|journal=Journal of Clinical Tuberculosis and Other Mycobacterial Diseases|volume=24|doi=10.1016/j.jctube.2021.100244|pmid=34036184}}</ref> Ụdị Mycobacterial na-abụkarị aerobic, na-adịghị agagharị agagharị, ma nwee ike itolite na obere nri na-edozi ahụ. A na-ekewa ụdị ahụ dabere na mmepụta ihe na-acha odo odo nke ụdị ọ bụla na ọnụego uto.<ref name="Forbes_2018">{{Cite journal|date=April 2018|title=Practical Guidance for Clinical Microbiology Laboratories: Mycobacteria|journal=Clinical Microbiology Reviews|volume=31|issue=2|pages=e00038–17|doi=10.1128/CMR.00038-17|pmid=29386234}}</ref> Ọ bụ ezie na ọtụtụ ụdị Mycobacterium abụghị ndị na-ebute ọrịa, mgbidi mkpụrụ ndụ dị mgbagwoju anya nke ụdị ahụ na-enye aka n'ịgbanahụ nchebe.<ref name="Dulberger_2020">{{Cite journal|date=January 2020|title=The mycobacterial cell envelope – a moving target|journal=Nature Reviews. Microbiology|volume=18|issue=1|pages=47–59|doi=10.1038/s41579-019-0273-7|pmid=31728063}}</ref> === Ọdịdị === [[Faịlụ:Model_of_the_Mycobacterial_Cell_Envelope.png|thumb|Ihe nlereanya nke ''Mycobacterium spp.'' envelopu mkpụrụ ndụ nwere usoro protein 3-D]] Mycobacteria bụ aerobic nwere 0.2-0.6 μm n'obosara na 1.0-10 μm ogologo. Ha na-abụkarị ndị na-adịghị agagharị agagharị, ma e wezụga ụdị ''[./&#x3C;i&#x20;id= Mycobacterium]''_marinum" id="mwSQ" rel="mw:WikiLink" title="Mycobacterium marinum">Mycobacterium marinum, nke egosila na ọ na-agagharị n'ime macrophages.<ref>{{Cite journal|date=November 2003|title=Mycobacterium marinum escapes from phagosomes and is propelled by actin-based motility|journal=The Journal of Experimental Medicine|volume=198|issue=9|pages=1361–1368|doi=10.1084/jem.20031072|pmid=14597736}}</ref> Mycobacteria nwere capsules na ọtụtụ anaghị emepụta endospores. E gosipụtara na ''M. marinum'' na ma eleghị anya ''M. bovis'' na-agbagha; Otú ọ dị, nke a agbaghaala site na nyocha ndị ọzọ. <ref>{{Cite journal|date=June 2009|title=Sporulation in mycobacteria|journal=Proceedings of the National Academy of Sciences of the United States of America|volume=106|issue=26|pages=10781–10786|doi=10.1073/pnas.0904104106|pmid=19541637}}</ref><ref>{{Cite journal|date=January 2010|title=Do mycobacteria produce endospores?|journal=Proceedings of the National Academy of Sciences of the United States of America|volume=107|issue=2|pages=878–881|doi=10.1073/pnas.0911299107|pmid=20080769}}</ref> Ihe dị iche nke ụdị Mycobacterium niile bụ mgbidi mkpụrụ ndụ jupụtara na acid, hydrophobic, na mycolic acid nke e ji peptidoglycan na Arabic-galactan mee, yana ihe ndị a pụrụ iche na-enye ihe mgbaru ọsọ maka ọgwụ ụkwara nta ọhụrụ.<ref name="BhamidiS">{{Cite book|title=Bacterial Polysaccharides: Current Innovations and Future Trends|publisher=Caister Academic Press|year=2009|isbn=978-1-904455-45-5|chapter=Mycobacterial Cell Wall Arabinogalactan}}</ref>&nbsp;&nbsp; Ọtụtụ ụdị ''Mycobacterium'' na-eto ngwa ngwa na obere ihe na-edozi ahụ, na-eji ammonia na / ma ọ bụ Amino acid dị ka isi iyi nitrogen na glycerol dị ka isi mmalite carbon na ọnụnọ nke nnu mineral. Okpomọkụ maka uto kachasị mma dịgasị iche n'etiti ụdị na ọnọdụ mgbasa ozi, site na 25 ruo 45 °C.<ref name="Forbes_2018">{{Cite journal|date=April 2018|title=Practical Guidance for Clinical Microbiology Laboratories: Mycobacteria|journal=Clinical Microbiology Reviews|volume=31|issue=2|pages=e00038–17|doi=10.1128/CMR.00038-17|pmid=29386234}}<cite class="citation journal cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFForbesHallMillerNovak2018">Forbes BA, Hall GS, Miller MB, Novak SM, Rowlinson MC, Salfinger M, et&nbsp;al. (April 2018). </cite></ref>&nbsp; Enwere ike ịzụlite ọtụtụ ụdị ''Mycobacterium'', gụnyere ọtụtụ ụdị dị mkpa, na agar ọbara.<ref>{{Cite journal|date=January 2015|title=Current and past strategies for bacterial culture in clinical microbiology|journal=Clinical Microbiology Reviews|volume=28|issue=1|pages=208–236|doi=10.1128/CMR.00110-14|pmid=25567228}}</ref> Otú ọ dị, ụfọdụ ụdị na-eto nke nta nke nta n'ihi ogologo oge ọmụmụ, dị ka M. leprae na-achọ ụbọchị 12 kwa usoro nkewa ma e jiri ya tụnyere nkeji 20 maka ụfọdụ ụdị E. coli.<ref>{{Cite journal|date=February 1965|title=Mycobacterium leprae in Mice: Minimal Infectious Dose, Relationship Between Staining Quality and Infectivity, and Effect of Cortisone|journal=Journal of Bacteriology|volume=89|issue=2|pages=365–372|doi=10.1128/jb.89.2.365-372.1965|pmid=14255702}}</ref> === Mmekọrịta gburugburu ebe obibi === Ọ bụ ezie na Mycobacterium tuberculosis na M. leprae bụ pathogenic, ọtụtụ mycobacteria anaghị akpata ọrịa ọ gwụla ma ha abanye na mmerụ ahụ nke ndị nwere akpa ume na / ma ọ bụ nsogbu ahụike, n'agbanyeghị na ha gbasara n'Ule mmiri na ala. Site na mmepụta biofilm, mgbidi mkpụrụ ndụ na-eguzogide chlorine, na njikọ ya na amoebas, mycobacteria nwere ike ịlanarị nrụgide gburugburu ebe obibi dịgasị iche iche. Mgbasa ozi agar eji eme ihe maka ọtụtụ nnwale mmiri anaghị akwado uto nke mycobacteria, na-enye ya ohere ka a ghara ịchọpụta ya na usoro obodo na ụlọ ọgwụ.<ref>{{Cite journal|date=November 2005|title=Mycobacteria in drinking water distribution systems: ecology and significance for human health|journal=FEMS Microbiology Reviews|volume=29|issue=5|pages=911–934|doi=10.1016/j.femsre.2005.02.001|pmid=16219512}}</ref> === Genomics === Ụdị mkpụrụ ndụ ihe nketa nke mycobacteria sitere na ndị pere mpe (dịka na M. leprae) ruo ndị buru ibu, dị ka nke ahụ dị ka ''[[Mycobacterium vulneris|M. vulneris]],'' na-edepụta protein 6,653, buru ibu karịa ~ protein 6000 nke Eukaryotic yeast.<ref>{{Cite journal|date=May 2014|title=Draft Genome Sequence of Mycobacterium vulneris DSM 45247T|journal=Genome Announcements|volume=2|issue=3|doi=10.1128/genomeA.00370-14|pmid=24812218}}</ref> {| class="wikitable" |+Ihe ọmụma nke protein !Ahụike !Ọnụ ọgụgụ nke mkpụrụ ndụ ihe nketa protein |- |''M. intracellular'' |5,289<ref>{{Cite web|title=UniProt|url=https://www.uniprot.org/proteomes/UP000595205|accessdate=May 7, 2023|work=www.uniprot.org}}</ref> |- |<nowiki><i id="mwrA">Onye Colombia</i></nowiki> |5,084<ref>{{Cite web|title=UniProt|url=https://www.uniprot.org/proteomes/UP000250915|accessdate=May 7, 2023|work=www.uniprot.org}}</ref> |- |''M. ekpenta'' |1,603<ref name="uniprot_UP000000806">{{Cite web|title=UniProt|url=https://www.uniprot.org/proteomes/UP000000806|accessdate=May 7, 2023|work=www.uniprot.org}}</ref> |- |''M. ụkwara nta'' |3,995<ref name="uniprot_UP000000806" /> |- |''M. smegmatis'' |6,602<ref>{{Cite web|title=UniProt|url=https://www.uniprot.org/proteomes/UP000000757|accessdate=May 7, 2023|work=www.uniprot.org}}</ref> |- |''M. chelonae'' |4,948<ref>{{Cite web|title=UniProt|url=https://www.uniprot.org/proteomes/UP000317728|accessdate=May 7, 2023|work=www.uniprot.org}}</ref> |} == Mmetụta nke ọrịa == Mycobacterium ụkwara nta nwere ike ịnọgide na-ehi ụra na ụmụ mmadụ ruo ọtụtụ iri afọ mgbe mbụ ọrịa, ma reactivates n'okpuru ọnọdụ ndị na-eme ka ọ ghara ịdị irè (dịka, immunosuppression, ịka nká, nutritional erughi). [1] A na-eme atụmatụ na otu ụzọ n'ụzọ atọ nke ndị bi n'ụwa nwere ụkwara nta (TB). [2] M. ụkwara nta nwere ọtụtụ ihe na-akpata ọrịa, nke nwere ike kewaa n'ime lipid na fatty acid metabolism, protein envelopu cell, macrophage inhibitors, protein kinases, proteases, metal-transporter proteins, na gene expression regulators. [3] Ọtụtụ ụdị dị ka "bovis" id="mw6Q" rel="mw:WikiLink" aha="Mycobacterium bovis">M. t. var. A na-ewere bovis (TB bovine) dị iche iche na ogige ụkwara nta nke M. ruo mgbe emechara jikọtara ya na ụdị ndị bụ isi na 2018. === Ekpenta === Ọganihu nke [[Ekpenta]] na-esite na ọrịa Mycobacterium leprae ma ọ bụ ''Mycobacterium lepromatosis'', nje bacteria abụọ nwere njikọ chiri anya. A na-akọ ihe dị ka mmadụ 200,000 ọhụrụ na-ebute ọrịa kwa afọ, a na-akọkwa 80% nke ndị ọhụrụ na Brazil, India, na Indonesia.<ref>{{Cite journal|date=December 2022|title=Pathogenicity and virulence of ''Mycobacterium leprae''|journal=Virulence|volume=13|issue=1|pages=1985–2011|doi=10.1080/21505594.2022.2141987|pmid=36326715}}</ref> M. leprae na-efe efe n'ime akpụkpọ ahụ macrophages na mkpụrụ ndụ Schwann dị na anụ ahụ akwara. === Ọrịa ụkwara nta ''Mycobacteria'' === [[Faịlụ:Three_Pathogenic_Mycobacteria.png|thumb|Orthologous protein ndị a hụrụ na ụdị ọ bụla (dabere na njirimara OMA). A na-ahụ protein pụrụ iche maka ụdị ọ bụla na mpaghara mpụga maka ụdị ọ ọ bụla.]] Nontuberculosis ''Mycobacteria'' (NTM), nke na-ewepu M. tuberculosis, M. leprae, na M. lepromatosis, nwere ike ibute ụmụ anụmanụ na-enye nwa ara. A na-akpọ nje bacteria ndị a "atypical mycobacteria. " Ọ bụ ezie na nnyefe nke onye na onye bụ ihe a na-adịghị ahụkebe, a hụla nnyefe nke ''M. abscessus'' n'etiti ndị ọrịa nwere cystic fibrosis.<ref>{{Cite web|date=August 12, 2019|title=Nontuberculous Mycobacteria (NTM) Infections {{!}} HAI {{!}} CDC|url=https://www.cdc.gov/hai/organisms/nontuberculous-mycobacteria.html|accessdate=April 28, 2023|work=www.cdc.gov|language=en-us}}</ref> Ọrịa anọ a hụrụ n'ime ụmụ mmadụ bụ ọrịa akpa ume na-adịghị ala ala, ọrịa na-agbasa n'ime ndị ọrịa na-enweghị ike ịlụso ọrịa ọgụ, ọrịa akpụkpọ ahụ na anụ ahụ dị nro, na lymphadenitis elu. 80-90% nke ọrịa NTM e dekọrọ na-egosi dị ka ọrịa akpa ume.<ref name="To_2020">{{Cite journal|date=August 2020|title=General Overview of Nontuberculous Mycobacteria Opportunistic Pathogens: ''Mycobacterium avium'' and ''Mycobacterium abscessus''|journal=Journal of Clinical Medicine|volume=9|issue=8|doi=10.3390/jcm9082541|pmid=32781595}}</ref> ''M. abscessus'' bụ mycobacterium (RGM) na-eto ngwa ngwa, yana isi ihe na-akpata ọrịa akpa ume nke RGM. Ọ bụ ezie na a na-ele ya anya dị ka ihe na-ebute ọrịa dịka NTM ndị ọzọ, nyocha nke ihe dị iche iche na-ebughị ọrịa (VFs) agbanweela echiche a na nke ezigbo pathogen. Nke a bụ n'ihi ọnụnọ nke mycobacterial VFs a maara na ndị ọzọ na-abụghị mycobactera VFs hụrụ na pathogens prokaryotic ndị ọzọ.<ref name="To_2020">{{Cite journal|date=August 2020|title=General Overview of Nontuberculous Mycobacteria Opportunistic Pathogens: ''Mycobacterium avium'' and ''Mycobacterium abscessus''|journal=Journal of Clinical Medicine|volume=9|issue=8|doi=10.3390/jcm9082541|pmid=32781595}}<cite class="citation journal cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFToCaoYegiazaryanOwens2020">To K, Cao R, Yegiazaryan A, Owens J, Venketaraman V (August 2020). </cite></ref> Mycobacteria nwere mgbidi mkpụrụ ndụ na peptidoglycan, Arabic-galactan, na mycolic acid; mycomembrane dị n'èzí nke mycolic acid; na capsule dị n'elu nke glucans na protein ndị a na-emepụta maka virulence. Ọ na-agbanwe ihe ndị a mgbe niile iji dịrị ndụ na gburugburu ebe nrụgide ma zere ihe nchebe nke onye na-elekọta ya. Ọdịdị mgbidi mkpụrụ ndụ a na-eme ka elu nke yiri fungi, na-eduga n'iji prefix Greek ''myco-'' mee ihe.<ref>{{Cite web|date=August 1999|title=Mycobacteria: Health Advisory EPA-822-B-01-007|url=https://www.epa.gov/sites/default/files/2015-10/documents/mycobacteria-report.pdf|accessdate=March 10, 2023|work=epa.gov|publisher=US Environmental Protection Agency (EPA)}}</ref> Ọdịdị a pụrụ iche na-eme ka penicillins ghara ịrụ ọrụ, kama ọ chọrọ ọgwụgwọ ọgwụ mgbochi nke isoniazid iji gbochie njikọ mycolic acid, rifampicin iji gbochie transcription, ethambutol iji gbochie njikọta arabinogalactan, na pyrazinamide iji gbochie coenzyme A.<ref name="Dulberger_2020">{{Cite journal|date=January 2020|title=The mycobacterial cell envelope – a moving target|journal=Nature Reviews. Microbiology|volume=18|issue=1|pages=47–59|doi=10.1038/s41579-019-0273-7|pmid=31728063}}<cite class="citation journal cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFDulbergerRubinBoutte2020">Dulberger CL, Rubin EJ, Boutte CC (January 2020). </cite></ref> {| class="wikitable" |+Ihe ọmụma banyere ọrịa ''Mycobacterial'' !Ahụike !Mgbaàmà Ndị A Na-ahụkarị Maka Ọrịa !Ọgwụgwọ ndị a ma ama !'''Ọnọdụ ndị a kọrọ (Mpaghara, Afọ) ''' |- |''M. ụkwara nta'' |Ike ọgwụgwụ, ibu ibu, ahụ ọkụ, hemoptysis, obi mgbu.<ref>{{Cite web|date=August 17, 2022|title=Fact Sheets {{!}} General {{!}} Tuberculosis: General Information {{!}} TB {{!}} CDC|url=https://www.cdc.gov/tb/publications/factsheets/general/tb.htm|accessdate=April 25, 2023|work=www.cdc.gov|language=en-us}}</ref> |isoniazid INH, rifampin, pyrazinamide, ethambutol. <ref>{{Cite web|title=Diagnosing and Treating Tuberculosis|url=https://www.lung.org/lung-health-diseases/lung-disease-lookup/tuberculosis/treating-and-managing|accessdate=April 25, 2023|work=American Lung Association|language=en}}</ref> |1.6 nde (Ụwa Ụwa, 2021) <ref>{{Cite web|title=Global Tuberculosis Report 2022|url=https://www.who.int/teams/global-tuberculosis-programme/tb-reports/global-tuberculosis-report-2022|accessdate=May 7, 2023|work=www.who.int|language=en}}</ref> |- |''M. ekpenta'' ''M. ekpenta'' |Mgbanwe nke akpụkpọ ahụ, mmepe nke nodule, akpụkpọ ahụ kpọrọ nkụ, ọnwụ nke nku na / ma ọ bụ anya anya, nkụchi, ọbara n'imi, ahụ mkpọnwụ, nkwarụ, ihe mgbu akwara.<ref name="www.cdc.gov_2018">{{Cite web|date=October 22, 2018|title=Signs and Symptoms {{!}} Hansen's Disease (Leprosy) {{!}} CDC|url=https://www.cdc.gov/leprosy/symptoms/index.html|accessdate=April 25, 2023|work=www.cdc.gov|language=en-us}}</ref> |dapson, rifampicin, clofazimine.<ref name="www.cdc.gov_2018" /> |133,802 (Global, 2021) <ref>{{Cite web|title=Global leprosy (Hansen disease) update, 2021: moving towards interruption of transmission|url=https://www.who.int/publications-detail-redirect/who-wer9736-429-450|accessdate=May 7, 2023|work=www.who.int|language=en}}</ref> |- |''M. avium'' complex |Akpụkpọ ahụ dị nro, mmepe nke ọsụsọ ma ọ bụ vesicles jupụtara na pus, ahụ ọkụ, oyi, mgbu uru ahụ. <ref>{{Cite web|date=November 15, 2021|title=Mycobacterium abscessus in Healthcare Settings {{!}} HAI {{!}} CDC|url=https://www.cdc.gov/hai/organisms/mycobacterium.html|accessdate=April 27, 2023|work=www.cdc.gov|language=en-us}}</ref> |clarithromycin, azithromycina, amikacin, cefoxitin, imipenem.<ref>{{Cite journal|date=June 2020|title=Treatment for Mycobacterium abscessus complex-lung disease|journal=Journal of the Formosan Medical Association = Taiwan Yi Zhi|volume=119|issue=Suppl 1|pages=S58–S66|doi=10.1016/j.jfma.2020.05.028|pmid=32527504}}</ref> |3000 (US, ''atụmatụ'' kwa afọ) |- |''M. abscessus'' complex |Ịkụ ụkwara, ọbara ọgbụgba, ahụ ọkụ, mmerụ ahụ n'ime oghere. <ref name="Huang_2010">{{Cite journal|date=October 2010|title=Clinical outcome of Mycobacterium abscessus infection and antimicrobial susceptibility testing|journal=Journal of Microbiology, Immunology, and Infection = Wei Mian Yu Gan Ran Za Zhi|volume=43|issue=5|pages=401–406|doi=10.1016/S1684-1182(10)60063-1|pmid=21075707}}</ref> |clarithromycin, amikacin, cefoxitin, imipenem. <ref name="Huang_2010" /> |A maghị ya |} == Akụkọ ihe mere eme == {{cladogram|title=Cladogram of Key Species|caption=|clades={{clade| style=font-size:75%;line-height:75%; |1={{clade |label1='''''Mycobacterium''''' |1={{clade |1={{clade |1=''[[Mycobacteroides chelonae|M. chelonae]]'' |2={{clade |1=''[[Mycobacterium fortuitum|M. fortuitum]]'' |2={{clade |1=''[[Mycobacterium flavescens|M. flavescens]]'' |2=''[[Mycobacterium smegmatis|M. smegmatis]]'' }} }} }} |2={{clade |1={{clade |1={{clade |1={{clade |1={{clade |1={{clade |1={{clade |1={{clade |1=''[[Mycobacterium avium complex|M. avium]]'' |2=''[[Mycobacterium avium complex|M. intracellulare]]'' }} |2={{clade |1=''[[Mycobacterium kansasii|M. kansasii]]'' |2=''[[Mycobacterium scrofulaceum|M. scrofulaceum]]'' }} }} |2={{clade |1=''[[Mycobacterium malmoense|M. malmoense]]'' |2=''[[Mycobacterium szulgai|M. szulgai]]'' }} }} |2={{clade |1=''[[Mycobacterium marinum|M. marinum]]'' |2=''[[Mycobacterium tuberculosis|M. tuberculosis]]'' }} }} |2=''[[Mycobacterium gordonae|M. gordonae]]'' }} |2=''[[Mycobacterium simiae|M. simiae]]'' }} |2=''[[Mycobacterium xenopi|M. xenopi]]'' }} |2={{clade |1=''[[Mycolicibacter nonchromogenicus|M. nonchromogenicum]]'' |2=''[[Mycolicibacter terrae|M. terrae]]'' }} }} }} |label2=[[Outgroup (cladistics)|outgroup]] |2=''[[Nocardia asteroides]]'' }} }}}}Mycobacteria ejirila ule phenotypic ekewa n'akụkọ ihe mere eme, dị ka nhazi nke Runyon, nke na-enyocha ọnụego uto na mmepụta nke carotenoids odo / oroma. Otu I nwere scotochromogens (na-emepụta agba odo na nzaghachi nke ìhè), Group II nwere scotochromogens (na-emepụta agba nke anya na-ahụ anya), na ndị na-abụghị chromogens nke Group III na IV nwere agba odo / tan, n'agbanyeghị ìhè. Ụdị IV bụ mycobacteria "na-eto ngwa ngwa" ma e jiri ya tụnyere "na-eto ngwa ngwa" ụdị III n'ihi na ihe nlele ahụ na-eto eto ruo n'ogo a na-ahụ anya n'ihe na-erughị ụbọchị asaa. N'ihi na International Code of Nomenclature of Prokaryotes (ICNP) na-amata ugbu a ụdị 195 Mycobacterium, usoro nhazi na njirimara ugbu a dabere na usoro DNA na phylogenetics. Ndị na-akpata ọrịa bụ isi bụ M. ụkwara nta complex (ụkwara nta), M. avium complex (Mycobacterium avium-intracellulare infection), M. leprae na M. lepromatosis (ekpenta), na M. abscessus (ọrịa na-adịghị ala ala). Microbiologist Enrico Tortoli ewuola osisi phylogenetic nke ụdị dị iche iche dabere na usoro mkpụrụ ndụ ihe nketa mbụ nke Rogall, et al. (1990), n'akụkụ osisi phylogentic ọhụrụ dabere na usoro Tortoli nke afọ 2017 nke 148 ''Mycobacterium'' species: <ref>{{Cite book|title=Nontuberculous Mycobacteria (NTM)|date=January 10, 2019|publisher=Academic Press|isbn=978-0-12-814692-7|pages=1–10|language=en|chapter=Chapter 1 – The Taxonomy of the Genus Mycobacterium|doi=10.1016/B978-0-12-814692-7.00001-2}}</ref><gallery mode="packed" heights="360"> Faịlụ:Phylogentic_Tree_of_Slowly-Growing_Mycobacterium_Tortoli_2017.png|Phylogenetic tree of slowly-growing members of the Mycobacterium genus Faịlụ:Phylogentic_Tree_of_Rapidly-Growing_Mycobacterium_Tortoli_2017.png|Phylogenetic tree of rapidly-growing members of the ''Mycobacterium'' genus, alongside the M. terrae complex<ref>{{Cite journal|date=December 2017|title=The new phylogeny of the genus Mycobacterium: The old and the news|journal=Infection, Genetics and Evolution|volume=56|pages=19–25|doi=10.1016/j.meegid.2017.10.013|pmid=29030295}}</ref> </gallery>Gupta et al. atụwo aro ịkewa ''Mycobacterium'' n'ime ụdị ise, dabere na nyocha nke ụdị 150 na ụdị a. N'ihi esemokwu banyere nchọpụta na ọgwụgwọ dị mgbagwoju anya, ụdị niile a gbanwere aha ha anọgidewo na njirimara mbụ ha na ''Mycobacterium'' genus dị ka otu aha taxonomic: <ref name="Gupta2018">{{Cite journal|year=2018|title=Phylogenomics and Comparative Genomic Studies Robustly Support Division of the Genus ''Mycobacterium'' into an Emended Genus ''Mycobacterium'' and Four Novel Genera|journal=Frontiers in Microbiology|volume=9|doi=10.3389/fmicb.2018.00067|pmid=29497402}}</ref><ref>{{Cite journal|date=July 2019|title=Same meat, different gravy: ignore the new names of mycobacteria|journal=The European Respiratory Journal|volume=54|issue=1|doi=10.1183/13993003.00795-2019|pmid=31296783}}</ref> * '''''Mycobacterium''''' nke dabeere na Tuberculosis-Simiae na-eto ngwa ngwa * ''Mycobacteroides'' dabere na ngwa ngwa na-eto eto Abscessus-Chelonae clade * ''Mycolicibacillus'' dabere na Slowly-Growing Triviale clade * ''Mycolicibacter'' nke dabeere na Slowly-Growing Terrae clade * ''Mycolicibacterium'' nke dabeere na Fortuitum-Vaccae na-eto ngwa ngwa Ụzọ abụọ a na-ahụkarị maka ịhụ nje bacteria ndị a ka ntụpọ na-acha uhie uhie na-acha anụnụ anụnụ bụ Ziehl-Neelsen ntụpọ na Kinyoun ntụpọ gbanwetụrụ. A na-eji ntụpọ fite mee ka mkpụrụ ndụ M. leprae dị ka pink-acha anụnụ anụnụ. Ngwa ngwa gbanwetụrụ Auramine O Fluorescent ntụpọ nwere njikọ pụrụ iche maka mycobacteria ji nwayọọ nwayọọ na-eto maka ịcha edo edo n'okirikiri gbara ọchịchịrị. Ụzọ ọhụrụ gụnyere Gomori-Methenamine Silver staining na Periodic Acid Schiff staining to merụrụ Mycobacterium avium complex (MAC) mkpụrụ ndụ ojii na pink, n'otu n'otu. Ọ bụ ezie na ụfọdụ mycobacteria nwere ike iwe ihe ruru izu asatọ iji zụlite mpaghara ndị a na-ahụ anya site na ihe nlele a zụlitere, ọtụtụ ụdị dị mkpa ga-eto n'ime izu anọ mbụ, na-enye ndị dọkịta ohere ịtụle ihe ndị ọzọ kpatara ya ma ọ bụrụ na ọgụgụ na-adịghị mma na-aga n'ihu gafere ọnwa mbụ.<ref>{{Cite journal|date=October 2015|title=Incubation time of Mycobacterium tuberculosis complex sputum cultures in BACTEC MGIT 960: 4weeks of negative culture is enough for physicians to consider alternative diagnoses|journal=Diagnostic Microbiology and Infectious Disease|volume=83|issue=2|pages=162–164|doi=10.1016/j.diagmicrobio.2015.07.002|pmid=26239846}}</ref> Mgbasa ozi uto gụnyere Löwenstein-Jensen medium na mycobacteria growth indicator tube (MGIT).<gallery mode="packed" heights="170"> Faịlụ:Mycobacterium_tuberculosis_Ziehl-Neelsen_stain_02.jpg|''Mycobacterium tuberculosis'' on Ziehl-Neelsen stain Faịlụ:Slant_tubes_of_Löwenstein-Jensen_medium_with_control,_M_tuberculosis,_M_avium_and_M_gordonae.jpg|Slant tubes of Löwenstein-Jensen medium Faịlụ:Mycobacteria_Growth_Indicator_Tube_(MGIT)_samples_in_ultraviolet_light.jpg|MGIT samples emitting fluorescence in ultraviolet light </gallery> == Mycobacteriophages == Mycobacteria nwere ike ibute ọrịa site na mycobacteriophages, otu ụdị nje virus nwere oke maka ebumnuche ha. Site n'iwere igwe mkpụrụ ndụ nke mycobacteria iji mepụta phages ndị ọzọ, enwere ike iji nje ndị dị otú ahụ na ọgwụgwọ phage. Ọgwụ phage nwere ike inye ngwọta ọzọ maka ọgwụ nje, ọkachasị n'ọnọdụ ọrịa na-eguzogide ọtụtụ ọgwụ.<ref>{{Cite journal|date=September 17, 2019|title=Phage therapy as a renewed therapeutic approach to mycobacterial infections: a comprehensive review|journal=Infection and Drug Resistance|language=English|volume=12|pages=2943–2959|doi=10.2147/IDR.S218638|pmid=31571947}}</ref> Mycosides bụ glycolipids nke e kewapụrụ site na ụdị ''Mycobacterium'' na Mycoside A nke a na-ahụ na ụdị fotochromogenic, Mycoside B na ụdị ehi, na Mycosides C na ụdị nnụnụ.<ref>{{Cite journal|date=June 1960|title=Mycosides: a new class of type-specific glycolipids of Mycobacteria|journal=Nature|volume=186|issue=4728|pages=887–888|doi=10.1038/186887a0|pmid=13831939}}</ref> Ụdị dị iche iche nke Mycoside C nwere ihe ịga nke ọma dịgasị iche iche dị ka onye na-anabata iji mee ka mycobacteriophages ghara ịrụ ọrụ.<ref>{{Cite journal|date=June 1972|title=Mycosides C: behavior as receptor site substance for mycobacteriophage D4|journal=Journal of Virology|volume=9|issue=6|pages=999–1003|doi=10.1128/jvi.9.6.999-1003.1972|pmid=4113889}}</ref> Mgbanwe nke mkpụrụ ndụ ihe nketa na-edepụta mycocerosic acid synthase na ''M. bovis'' na-egbochi mmepụta nke mycosides.<ref>{{Cite journal|date=May 1996|title=Targeted replacement of the mycocerosic acid synthase gene in Mycobacterium bovis BCG produces a mutant that lacks mycosides|journal=Proceedings of the National Academy of Sciences of the United States of America|volume=93|issue=10|pages=4787–4792|doi=10.1073/pnas.93.10.4787|pmid=8643481}}</ref> <references group="note" /> == Edensibia == {{Reflist|2}} == Njikọ mpụga == [[Otú:Pages with unreviewed translations]] c2lpcy81lyaddp4k8idg498ft8z647j Christiane Éluère 0 75393 632506 2026-05-10T13:25:07Z Kulest 13025 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1340949358|Christiane Éluère]]" 632506 wikitext text/x-wiki <templatestyles src="Module:Infobox/styles.css"></templatestyles>  '''Christiane Éluère''' (amụrụ n'afọ 1946, <ref>{{Cite web|url=https://viaf.org/viaf/19677117/|title=Éluère, Christiane|author=<!--Not stated-->|date=|work=viaf.org|accessdate=2018-02-11}}</ref> nke a maara na Bekee dị ka '''Christiane Eluère''') bụ onye France na-ahụ maka ihe nketa, ọkà mmụta ihe ochie na ọkọ akụkọ ihe mere eme ọkachamara na akụkọ ihe mere mere eme nke Ndị Celt. == Ọrụ == Christiane Éluère bụ onye isi nlekọta nke Center for Research and Restoration of Museums of France . <ref>{{Cite web|url=http://data.bnf.fr/11901703/christiane_eluere/|title=Christiane Eluère|author=<!--Not stated-->|date=|work=data.bnf.fr|accessdate=2018-02-11|language=fr}}</ref> Na National Archaeological Museum na Saint-Germain-en-Laye, ọ na-eketa ọrụ maka mkpokọta protohistoric. Na 1987, o nyere aka hazie ihe ngosi Trésors des princes celtes ('Treasures of the Celtic Princes'). <ref>{{Cite book|author=Éluère|first=Christiane|date=1993|title=The Celts: First Masters of Europe|series='New Horizons' series|url=https://books.google.com/books?id=vJd9QgAACAAJ|location=London|publisher=[[Thames & Hudson]]|isbn=978-0-500-30034-3|quote=About the author}}</ref> Ọ bụ onye dere ọtụtụ akwụkwọ gbasara akụkọ ihe mere eme nke Europe na ndị Celt.<ref>{{Cite web|url=https://www.babelio.com/auteur/Christiane-Eluere/49150|title=Christiane Éluère|author=<!--Not stated-->|date=|work=babelio.com|accessdate=2018-02-11|language=fr}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.arbre-celtique.com/encyclopedie/eluere-christiane-156.htm|title=Éluère (Christiane)|author=<!--Not stated-->|date=|work=arbre-celtique.com|accessdate=2018-02-11|language=fr}}</ref> Akwụkwọ ya gụnyere {{Lang|fr|Les Ors préhistoriques}} (1982), {{Lang|fr|L'Or des Celtes}} (1987), {{Lang|fr|Les secrets de l'or antique}} (1989) na L'{{Lang|fr|L'Europe des Celtes}} (1992), akwụkwọ akpa nwere ihe osise dị ukwuu maka nchịkọta "Découvertes" nke Gallimard, nke a sụgharịrị n'asụsụ asatọ, gụnyere Bekee, a na-ebipụtakwa ya ugboro ugboro. == Akwụkwọ ndị a họọrọ == * ''Ọlaedo nke ndị Celt'', Ọfịs Akwụkwọ, 1987 * Ihe omuma nke ọla ochie, La Bibliothèque des Arts, 1989 Secrets of Ancient Gold, Düdingen: Trio, 1990 ** Ihe nzuzo nke Gold Ochie, Düdingen: Trio, 1990 * L'Europe des Celtes, nchịkọta nke Descoveries Gallimard (nke 158), usoro akụkọ ihe mere eme. Editions Gallimard, 1992 UK mbipụta - The Celts: First Masters of Europe, 'New Horizons' usoro, Thames & Hudson, 1993, re-printed 1995, 1997, 2000, 2004, 2010 US mbipụta - Celts: Conquerors of Ancient Europe, "Abrams Discoveries" usoro. Harry N. Abrams, 1993 ** Mbipụta UK - The Celts: First Masters of Europe, 'New Horizons' usoro, Thames & Hudson, 1993, bipụtara ọzọ na 1995, 1997, 2000, 2004, 2010 ** Mbipụta US - The Celts: Conquerors of Ancient Europe, "Abrams Discoveries" usoro. Harry N. Abrams, 1993 * Ihe osise nke ndị Celt, Citadelles na Mazenod, 2004 === Na mmekorita === * Ya na Jean-Pierre Mohen, Europe na oge ọla nchara: Oge ndị dike, nchịkọta nke Descoveries Gallimard (nke 378), usoro akụkọ ihe mere eme. Éditions Gallimard, 1999 US mbipụta - The Bronze Age in Europe, "Abrams Discoveries" usoro. Harry N. Abrams, 2000 UK mbipụta - The Bronze Age in Europe: Gods, Heroes and Treasures, 'New Horizons' usoro, Thames & Hudson, 2000 ** Mbipụta US - The Bronze Age in Europe, usoro "Abrams Discoveries". [Ihe e dere n'ala ala peeji] ** Mbipụta UK - The Bronze Age in Europe: Gods, Heroes and Treasures, 'New Horizons' usoro, Thames & Hudson, 2000 * AA. VV. , ''Chi na Ndị dike nke Oge Ọcha Europe'', Thames & Hudson, 1999 == Edemsibia == {{Reflist|2}}{{Authority control}}{{DEFAULTSORT:Éluère, Christiane}} [[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]] [[Otú:Articles with hCards]] ga4llj3gagcpm8i2kjgkjuwnoya6euj Françoise Enguehard 0 75394 632508 2026-05-10T13:59:44Z Kulest 13025 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1340952547|Françoise Enguehard]]" 632508 wikitext text/x-wiki <templatestyles src="Module:Infobox/styles.css"></templatestyles>  '''Françoise Enguehard''' (amụrụ n'afọ 1957) bụ onye edemede na-asụ French si Saint-Pierre-et-Miquelon onye bi na Canada ugbu a. Ọ rụrụ ọrụ dị ka onye isi oche nke National Society of Acadia (French: Société Nationale de l'Acadie) site n'afọ 2006 ruo n'afọ 2012 ma bụrụkwa onye isi oche ugbu a nke National Acadian Foundation. Ya na di ya etinyewo aka n'ịkwalite akụkọ ihe mere eme na agụmakwụkwọ banyere ndị Acadian, site na mmepe nke ụlọ akwụkwọ. Ọ na-asụ n'obodo niile na-asụ French iji kwalite omenala French.. Ọ natara ọkwa Knight na Order of La Pléiade n'afọ 2011 ma sọpụrụ ya dị ka knight na Legion of Honour, ihe nrite kachasị elu nke France, n'afọ 2015 maka mkpebi ya ichekwa ihe nketa nke Acadians na Saint-Pierre-et-Miquelon. == Oge ọ malitere == A mụrụ Françoise Reux n'afọ 1957 [1] na French Overseas collectivity nke Saint-Pierre-et-Miquelon na Alice na Jean Reux. [2][3][4] Mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ French, na 1970, ọ kwagara [[Newfoundland (island)|Newfoundland]]_and_Labrador" id="mwJA" rel="mw:WikiLink" title="St. John's, Newfoundland and Labrador">St. John's na agwaetiti dị nso nke Newfoundland, na Canada ma lụọ René Enguehard, onye sikwa na Saint Pierre. [5][6] Enguehard na di ya keere òkè n'ịtọpụta ọtụtụ ụlọ akwụkwọ French, yana Òtù Ụlọ Akwụkwọ French, iji na-elekọta ebe a na-akụzi asụsụ French. na Newfoundland na Labrador. [6] Enguehard sonyeere Télévision de Radio-Canada Atlantique, wee bụrụ onye nta akụkọ mbụ ha na Newfoundland na 1992. [5][7] During her time with CBC, Enguehard began publishing novels. Her first book published in 1999 was ''Les litanies de l'Île-aux-Chiens'', was reprinted in 2001 and released in English. [6] Enguehard hapụrụ CBC na 2001 wee guzobe ụlọ ọrụ nkwukọrịta Vivat. [5] Na mgbakwunye na ịga n'ihu na-ede akwụkwọ, na-ebipụta akwụkwọ akụkọ abụọ na-eto eto Le trésor d'Elvis Bozec (2001) na Le pilote du Roy (2007), Enguehard na-ekwu okwu na nnọkọ na mmemme dị iche iche na-akwalite mmụta na asụsụ French, omenala na akụkọ ihe mere eme nke Acadians. [6][8][9] N'agbata afọ 2006 na afọ 2012, Enguehard jere ozi dị ka onye isi oche nke National Society of Acadia , N'afọ 2011, a kwanyeere Enguehard ùgwù dị ka knight na Order of La Pléiade site na Organisation internationale de la Francophonie maka onyinye ya n'ịzụlite asụsụ French. [5] N'afọ 2015, mkpebi ya ichekwa ihe nketa nke ndị Acadians na Saint-Pierre-et-Miquelon nwetara ihe nrite kachasị elu na France, mgbe a na-asọpụrụ ya dị ka knight na Legion of Honour. [1] [10] Ugbu a ọ bụ onye isi oche nke National Acadian Foundation. [3][11] N'afọ 2018, ọ duziri arụmụka ndị isi NL NDP. == Ọrụ ndị a họọrọ == * 1999 Litanies nke Île-aux-Chiens[7] * 2001 ''Akụ̀ dị oké ọnụ ahịa nke Elvis Bozec'' [6] * 2007 ''Onye na-anya ụgbọ mmiri Roy''[6] * 2010 Dr. Thomas Archipelago[3] == Edensibia == === Ihe ndị e dere n'akwụkwọ === <templatestyles src="Reflist/styles.css" />{{Reflist|30em}} === Akwụkwọ === <templatestyles src="Refbegin/styles.css" /> {{Authority control}}{{DEFAULTSORT:Enguehard, Francoise}} [[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]] [[Otú:Articles with hCards]] 8mcq0h877buhoxc15gw6npm8hdnemu1 Kunama language 0 75395 632510 2026-05-10T14:37:47Z King ChristLike 13051 King ChristLike moved page [[Kunama language]] to [[Asụsụ Kunama]]: Misspelled title 632510 wikitext text/x-wiki #KÚFÙ [[Asụsụ Kunama]] l0uruwgx5cudofea9pqtpaxrejp04eb May Ellen Mofe-Damijo 0 75396 632512 2026-05-10T15:09:58Z Iwuala Judith Chinenyenwa 24940 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1345963695|May Ellen Mofe-Damijo]]" 632512 wikitext text/x-wiki '''May Ellen Ezekial Mofe-Damijo''' (1956 – 23 Maachị 1996), maọbu M'''EE'''<ref>{{Cite web|title=Classique Magazine {{!}} topetempler|url=https://topetempler.wordpress.com/tag/classique-magazine/|work=topetempler.wordpress.com|date=4 April 2016|language=en}}</ref> bụ onye Nigeria bụ nta akụkọ na odee bụ onye bipụtara ''Classique magazin'', nke ama ama<ref>{{Cite web|title=PENDULUM:Ovation International:20 years of celebrating Africa|url=http://thebossnewspapers.com/pendulumovation-international20-years-of-celebrating-africa/|work=The Boss Newspapers|date=30 April 2016}}</ref> ma bụrụkwa akwụkwọ akụkọ ntụrụndụ kwụsịrị ibipụta ya. Magazin ahụ etila nta akụkọ dịka Dele Momodu, Ben Charles Obi, na Rudolf Okonkwo.<ref>{{Cite web|date=2016-02-22|title=The Lagos power list: 21 people in 21 million|url=http://www.theguardian.com/world/2016/feb/22/the-lagos-power-list-21-people-in-21-million|accessdate=2021-06-10|work=the Guardian|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|date=2021-07-22|title=What You Don't Know About May Ellen Ezekiel, Richard Mofe-Damijo's First & Late Wife|url=https://www.elorasblog.com/2021/07/22/what-you-dont-know-about-may-ellen-ezekiel-richard-mofe-damijos-first-late-wife/|accessdate=2021-08-23|work=ElorasBlog|language=en-US|archivedate=23 August 2021|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210823012353/https://www.elorasblog.com/2021/07/22/what-you-dont-know-about-may-ellen-ezekiel-richard-mofe-damijos-first-late-wife/}}</ref> Mofe-Damijo dekwara akwụkwọ ole na ole gụnyere Dream Maker na Center Spread. A mụrụ Mofe-Damijo na Takoradi, [[Ghana]] Owogbenu na Victoria Ezekiel bụ ndị mụrụ ya. N'agbata afọ 1982 na afọ 1984, ọ rụrụ ọrụ dị ka onye nta ''Akụkọ'' maka ''Sunday Concord''. N'afọ 1985, ọ bụ osote Onye nchịkọta akụkọ maka Newswatch ma afọ abụọ ka e mesịrị, ọ ghọrọ onye nchịkọta akụkọ nke magazin Quality nke kwụsịrị ịrụ ọrụ ugbu a.<ref>{{Cite book|author=Hanne|first=Thomas|title=Intelligent strategies for meta multiple criteria decision making|date=2001|publisher=Kluwer Academic|location=Boston [u.a.]|isbn=978-0792372516}}</ref> Ọ mepụtara ma kwado ihe ngosi okwu telivishọn Mụ na Gị na NTA 2 channel 5, Lagos tupu ọnwụ ya na 1996. Mgbe [[Agbamakwụkwọ|alụmdi na nwunye]] mbụ ya nke na-adịteghị aka, ọ lụrụ [[Richard Mofe-Damijo]], [[Ndị Naijiria|Onye Naijiria]] na-eme ihe nkiri.<ref>{{Cite news|title=THE UNFORGETTABLE MEE 20 YEARS GONE|url=https://www.sunnewsonline.com/the-unforgettable-mee-20-years-gone/|date=2016-04-01|work=[[The Sun (Nigeria)|The Sun]]|language=en-US|accessdate=2020-05-26}}</ref> O nwere nwa nwanyị aha ya bụ Nichole Onome site na [[Agbamakwụkwọ|alụmdi na nwunye]] mbụ ya.<ref>{{Cite news|title=Amazing facts about Richard Mofe Damijo family|url=https://www.legit.ng/1166448-rmd-wife-children.html|author=Odusanya|first=Rachael|date=2018-05-03|work=[[Legit.ng]]|language=en|accessdate=2020-05-26}}</ref><ref>{{Cite web|title=10 ways RMD's life has changed 21 years after first wife's demise|url=https://www.herald.ng/10-ways-rmds-life-has-changed-21-years-after-first-wifes-demise/|date=2017-04-03|work=herald.ng|language=en-US|accessdate=2020-05-26}}</ref> Ọ nwụrụ n'ihi nsogbu ndị bilitere mgbe a wasịrị ya iji wepụ Fiberroid. A wara ya ahụ ugboro abụọ tupu mgbe ahụ iji wepụ fibroid.<ref>{{Cite news|title=THE UNFORGETTABLE MEE 20 YEARS GONE|url=https://www.sunnewsonline.com/the-unforgettable-mee-20-years-gone/|date=2016-04-01|work=[[The Sun (Nigeria)|The Sun]]|language=en-US|accessdate=2020-05-26}}</ref> Nke a dugara na ịwa ahụ nke abụọ, na 23 Maachị 1996, nke dugara n'ọnwụ ya, mgbe ọ dị afọ 39 ma ọ bụ 40.<ref>{{Cite web|title=#TodayInHistory: Remembering Distinguished Journalist, MEE, 21 Years On!|url=https://www.happenings.com.ng/lifestyle/2017/03/23/todayinhistory-renowned-nollywood-actor-rmd-loses-first-wife|author=Williams|first=Yvonne|work=Happenings Media|language=en|accessdate=2020-05-26}}</ref><ref>{{Cite news|url=https://guardian.ng/saturday-magazine/transition/remembering-may-ezekiel-21-years-after/|title=Remembering May Ezekiel, 21 years after|date=25 March 2017|work=[[The Guardian (Nigeria)|The Guardian]]}}</ref><ref>{{Cite news|url=https://www.independent.ng/remembering-mee-mofe-damijo/|title=Remembering Mee Mofe-Damijo|work=[[Independent (Nigeria)|Independent]]}}</ref> == Akwụkwọ == * Ezekiel, May Ellen (1989). N'etiti. Lagos: A Mee Publication. .  * Ezekiel, May Ellen (1988). Dreammaker (nke abụọ e bipụtara). [Nigeria: s.n. .  * Mofe-Damijo, Mee (1990). Abụ ikuku: nchịkọta sitere n'aka onye edemede nke mbụ nke [[Naijiria|Naịjirịa]]. Lagos, Nigeria: A Mee Publication. [[ISBN (identifier)|ISBN]] [[Special:BookSources/9783061720|<bdi>9783061720</bdi>]].  &nbsp; == Edensibịa == {{Reflist}} rn6j659mt1ld5j34k9t3wy2mye6awqj 632513 632512 2026-05-10T15:13:23Z Iwuala Judith Chinenyenwa 24940 Tinyere ụdakọ 632513 wikitext text/x-wiki '''May Ellen Ezekial Mofe-Damijo''' (1956 – 23 Maachị 1996), maọbu M'''EE'''<ref>{{Cite web|title=Classique Magazine {{!}} topetempler|url=https://topetempler.wordpress.com/tag/classique-magazine/|work=topetempler.wordpress.com|date=4 April 2016|language=en}}</ref> bụ onye Nigeria bụ nta akụkọ na odee bụ onye bipụtara ''Classique magazin'', nke ama ama<ref>{{Cite web|title=PENDULUM:Ovation International:20 years of celebrating Africa|url=http://thebossnewspapers.com/pendulumovation-international20-years-of-celebrating-africa/|work=The Boss Newspapers|date=30 April 2016}}</ref> ma bụrụkwa akwụkwọ akụkọ ntụrụndụ kwụsịrị ibipụta ya. Magazin ahụ etila nta akụkọ dịka Dele Momodu, Ben Charles Obi, na Rudolf Okonkwo.<ref>{{Cite web|date=2016-02-22|title=The Lagos power list: 21 people in 21 million|url=http://www.theguardian.com/world/2016/feb/22/the-lagos-power-list-21-people-in-21-million|accessdate=2021-06-10|work=the Guardian|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|date=2021-07-22|title=What You Don't Know About May Ellen Ezekiel, Richard Mofe-Damijo's First & Late Wife|url=https://www.elorasblog.com/2021/07/22/what-you-dont-know-about-may-ellen-ezekiel-richard-mofe-damijos-first-late-wife/|accessdate=2021-08-23|work=ElorasBlog|language=en-US|archivedate=23 August 2021|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210823012353/https://www.elorasblog.com/2021/07/22/what-you-dont-know-about-may-ellen-ezekiel-richard-mofe-damijos-first-late-wife/}}</ref> Mofe-Damijo dekwara akwụkwọ ole na ole gụnyere Dream Maker na Center Spread. A mụrụ Mofe-Damijo na Takoradi, [[Ghana]] Owogbenu na Victoria Ezekiel bụ ndị mụrụ ya. N'agbata afọ 1982 na afọ 1984, ọ rụrụ ọrụ dị ka onye nta ''Akụkọ'' maka ''Sunday Concord''. N'afọ 1985, ọ bụ osote Onye nchịkọta akụkọ maka Newswatch ma afọ abụọ ka e mesịrị, ọ ghọrọ onye nchịkọta akụkọ nke magazin Quality nke kwụsịrị ịrụ ọrụ ugbu a.<ref>{{Cite book|author=Hanne|first=Thomas|title=Intelligent strategies for meta multiple criteria decision making|date=2001|publisher=Kluwer Academic|location=Boston [u.a.]|isbn=978-0792372516}}</ref> Ọ mepụtara ma kwado ihe ngosi okwu telivishọn Mụ na Gị na NTA 2 channel 5, Lagos tupu ọnwụ ya na 1996. Mgbe [[Agbamakwụkwọ|alụmdi na nwunye]] mbụ ya nke na-adịteghị aka, ọ lụrụ [[Richard Mofe-Damijo]], [[Ndị Naijiria|Onye Naijiria]] na-eme ihe nkiri.<ref>{{Cite news|title=THE UNFORGETTABLE MEE 20 YEARS GONE|url=https://www.sunnewsonline.com/the-unforgettable-mee-20-years-gone/|date=2016-04-01|work=[[The Sun (Nigeria)|The Sun]]|language=en-US|accessdate=2020-05-26}}</ref> O nwere nwa nwanyị aha ya bụ Nichole Onome site na [[Agbamakwụkwọ|alụmdi na nwunye]] mbụ ya.<ref>{{Cite news|title=Amazing facts about Richard Mofe Damijo family|url=https://www.legit.ng/1166448-rmd-wife-children.html|author=Odusanya|first=Rachael|date=2018-05-03|work=[[Legit.ng]]|language=en|accessdate=2020-05-26}}</ref><ref>{{Cite web|title=10 ways RMD's life has changed 21 years after first wife's demise|url=https://www.herald.ng/10-ways-rmds-life-has-changed-21-years-after-first-wifes-demise/|date=2017-04-03|work=herald.ng|language=en-US|accessdate=2020-05-26}}</ref> Ọ nwụrụ n'ihi nsogbu ndị bilitere mgbe a wasịrị ya iji wepụ Fiberroid. A wara ya ahụ ugboro abụọ tupu mgbe ahụ iji wepụ fibroid.<ref>{{Cite news|title=THE UNFORGETTABLE MEE 20 YEARS GONE|url=https://www.sunnewsonline.com/the-unforgettable-mee-20-years-gone/|date=2016-04-01|work=[[The Sun (Nigeria)|The Sun]]|language=en-US|accessdate=2020-05-26}}</ref> Nke a dugara na ịwa ahụ nke abụọ, na 23 Maachị 1996, nke dugara n'ọnwụ ya, mgbe ọ dị afọ 39 ma ọ bụ 40.<ref>{{Cite web|title=#TodayInHistory: Remembering Distinguished Journalist, MEE, 21 Years On!|url=https://www.happenings.com.ng/lifestyle/2017/03/23/todayinhistory-renowned-nollywood-actor-rmd-loses-first-wife|author=Williams|first=Yvonne|work=Happenings Media|language=en|accessdate=2020-05-26}}</ref><ref>{{Cite news|url=https://guardian.ng/saturday-magazine/transition/remembering-may-ezekiel-21-years-after/|title=Remembering May Ezekiel, 21 years after|date=25 March 2017|work=[[The Guardian (Nigeria)|The Guardian]]}}</ref><ref>{{Cite news|url=https://www.independent.ng/remembering-mee-mofe-damijo/|title=Remembering Mee Mofe-Damijo|work=[[Independent (Nigeria)|Independent]]}}</ref> == Akwụkwọ == * Ezekiel, May Ellen (1989). N'etiti. Lagos: A Mee Publication. .  * Ezekiel, May Ellen (1988). Dreammaker (nke abụọ e bipụtara). [Nigeria: s.n. .  * Mofe-Damijo, Mee (1990). Abụ ikuku: nchịkọta sitere n'aka onye edemede nke mbụ nke [[Naijiria|Naịjirịa]]. Lagos, Nigeria: A Mee Publication. [[ISBN (identifier)|ISBN]] [[Special:BookSources/9783061720|<bdi>9783061720</bdi>]].  &nbsp; == Edensibịa == {{Reflist}} [[Otú:Ndị nwụrụ anwụ]] jjdc66mavysslpv9tep3cm23mrse2mh Margery Chuba-Okadigbo 0 75397 632515 2026-05-10T15:33:23Z Iwuala Judith Chinenyenwa 24940 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1345975130|Margery Chuba-Okadigbo]]" 632515 wikitext text/x-wiki   '''Margery Chuba-Okadigbo''' bụ onye ọka iwu Naijiria na onye bụbu onye omeiwu nke Federal Republic of Nigeria n'oge [[Goodluck Jonathan|Goodluck Ebele Jonathan]] na-eduzi ọchịchị, nwunye nke [[Chuba Okadigbo]] nwụrụ anwụ onye a họpụtara dịka onyeisi oche nke bọọdụ na njikwa nke Nigerian National Petroleum Company Limited site n'aka onye isi ala [[Muhammadu Buhari|Mohammadu Buhari]] <ref>{{Cite web|title=Why President Buhari Appointed Margery Okadigbo As NNPC Chairperson --Femi Adesina {{!}} Sahara Reporters|url=https://saharareporters.com/2022/01/14/why-president-buhari-appointed-margery-okadigbo-nnpc-chairperson-femi-adesina|accessdate=2023-03-02|work=[[Sahara Reporters]]}}</ref> .<ref>{{Cite news|author=Soonest|first=Nathaniel|date=January 5, 2022|title=Buhari Appoints Senator Margret Okadigbo As New Chairman of NNPC Board|work=[[Channels TV (Niger)|channels]]|url=https://www.channelstv.com/2022/01/05/buhari-appoints-senator-margret-okadigbo-as-new-chairman-of-nnpc-board/|accessdate=March 2, 2023}}</ref><ref>{{Cite news|author=Oyero|first=Kayode|date=January 14, 2022|title=Why Buhari appointed Okadigbo's widow NNPC board chairman-Aide|url=https://punchng.com/why-buhari-appointed-okadigbos-widow-nnpc-board-chairman-aide/|accessdate=March 2, 2023|work=[[The Punch]]}}</ref> == Ndụ onwe onye == Di Margery nwụrụ na Septemba 25, 2003, n'ihi nsogbu iku ume, na Mee 29, 2018, nwa nwoke, Obiajulu Jideofor Okadigbo nwụnahụrụ ya n'ọrịa oyi. Ọkpara Margery bụ Fero Okadigbo nwụrụ na Mee 21, 2021, n'ihe mberede ụgbọ ala. Onye isi ala [[Muhammadu Buhari]] site na nkwupụta nke onye ndụmọdụ ya pụrụ iche na mgbasa ozi na mgbasa ozi, Femi Adesina nwere ọmịiko n'ebe ezinụlọ ahụ nọ.<ref>{{Cite web|title=Senator (Mrs) Margery Chuba-Okadigbo Archives|url=https://dnbstories.com/tag/senator-mrs-margery-chuba-okadigbo|accessdate=2023-03-02|work=DNB Stories Africa|language=en-US}}</ref> == Mmụta == Margery gụsịrị akwụkwọ na Mahadum Naịjirịa Nsukka n'afọ 1981 ma kpọọ ya ka ọ bụrụ ọkàiwu n'afọ 1982. Iji nweta nzere masta ya, ọ gara Mahadum George Washington, US ebe ọ bụ ọkachamara na Iwu na Nkwurịta Okwu Mba Nile. O nwetakwara asambodo ọkachamara na Mahadum Harvard, Mahadum Georgetown, na Mahadim nke Chicago's Booth Business School . <ref name=":0">{{Cite web|title=Margery Chuba-Okadigbo – World Gas Conference (WGC2022)|url=https://www.wgc2022.org/speakers/margery-chuba-okadigbo/|accessdate=2023-03-02|language=en-US}}</ref> == Ọrụ ndọrọ ndọrọ ọchịchị == Margery nọchitere anya Anambra North senatorial District dị ka onye omebe iwu Federal Republic of Nigeria site na 2011 ruo 2015. Ọ nọrọ afọ abụọ na ịgba akwụkwọ ka emechara ntuli aka; Ndị ọzọ na-asọ mpi na People's Democratic Party, PDP bụ Joy Emodi na [[Stella Oduah]]. Margery meriri, enwe tinye ya n'ọkwa dị ka onye omeiwu na Julaị 2012.<ref>{{Cite news|author=Ujumadu|first=Vincent|date=October 30, 2014|title=Senate: The girly battle in Anambra North|url=https://www.vanguardngr.com/2014/10/senate-girly-battle-anambra-north/|accessdate=March 2, 2023|work=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]}}</ref><ref>{{Cite news|date=December 16, 2011|title=Okadigbo's wife declared winner of anambra north senatorial dist|url=https://www.premiumtimesng.com/news/3152-okadigbo_s_wife_declared_winner_of_anambra_north_senatorial_dist.html|accessdate=2023-03-02|work=[[Premium Times]]}}</ref> Dị ka osote onye isi oche nke kọmitii ahụike, Margery rụrụ ọrụ dị mkpa na ụlọ ọrụ ahụike site na nhazigharị na ịkwado iwu National Health Bill 2004. Ọ gbakwara mbọ maka mbọ dị iche iche iji kwalite usoro ahụike na Nigeria. Margery bụkwa onye so na kọmitii Sineti na-ahụ maka ntinyeghachi ego na mmemme nkwado (SURE-P). O lekwasịrị anya n'ụzọ dabara adaba itinyeghachi ego enyemaka mmanụ na akụrụngwa dị oke mkpa na mmemme net nchekwa ọha A na-ahụ nhọpụta Margery na bọọdụ dị ka Onye isi oche nke NNPC dị ka onye nọchiri [[Ifeanyi Ararume]].<ref>{{Cite web|author=Anikwe|first=Ogbuagu|date=2022-01-05|title=Margery Okadigbo replaces Ararume as NNPC Board Chair|url=https://enugumetro.com/margery-okadigbo-replaces-ararume-as-nnpc-board-chair/|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220129034847/https://enugumetro.com/margery-okadigbo-replaces-ararume-as-nnpc-board-chair/|archivedate=January 29, 2022|accessdate=2023-03-02|work=Enugu Metro|language=en-US}}</ref> == Ọrụ ebere == Margery hibere otu Chuba Okadigbo Foundation iji hụ na ihe nketa di ya nwụrụ anwụ na-adịgide ruo ọgbọ niile nke ndị Naijiria. Ntọala a na-enyekarị scholarships, na-enyere ndị inyom di ha nwụrụ aka na ụlọ ọrụ kredit, na-anata ụgwọ ụlọ ọgwụ nke ndị ọrịa dara ogbenye, na-enwetakwa ọrụ ọ bụghị naanị maka ndị gụsịrị akwụkwọ na mahadum kamakwa maka ndị ọzọ.<ref>{{Cite news|title=Margery Okadigbo: Keeping the legacy alive|url=https://sunnewsonline.com/margery-okadigbo-keeping-the-legacy-alive/|accessdate=2023-03-02|work=[[The Sun (Nigeria)|The Sun]]}}</ref> == Edensibịa == <templatestyles src="Reflist/styles.css" />{{Reflist}} [[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]] [[Otú:Articles with hCards]] sdg9awso2emo9w81ckuvhwjbcak2zan Bolaji Dada 0 75398 632516 2026-05-10T15:43:38Z Iwuala Judith Chinenyenwa 24940 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1349800960|Bolaji Dada]]" 632516 wikitext text/x-wiki <templatestyles src="Module:Infobox/styles.css"></templatestyles>{{Infobox officeholder | honorific_prefix = [[The Honourable|Hon]] | name = Bolaji Dada | image = | caption = | office = Lagos State Commissioner for Women Affairs and Poverty Alleviation | term_start = 2019 | term_end = | predecessor = Joke Orelope- Adefulire | successor = | birth_name = Cecelia Bolaji Dada | birth_date = {{birth date and age|1966|07|09|df=y}} | birth_place = Apapa | party = [[All Progressives Congress]] | spouse = | alma_mater = [[Lagos State University]] ([[Bachelor of Science|BSc]]) <br> [[Leeds Metropolitan University]], ([[Master of Science|MSc]]) | profession = | blank1 = | data1 = | website = }} '''Cecelia Bolaji Dada''' (amụrụ na 7 Julaị 1966) bụ onye bụbu osote onyeisi oche nke Gọọmentị Obodo [[Apapa]] na onye isi ugbu a maka Women Affairs and Poverty Alleviation na steeti Lagos. == Mbido ndụ na agụmakwụkwọ == A mụrụ Dada na Lagos ma ọ natara B.Sc (Hon.) na kemịkalụ ụlọ ọrụ site na [[Mahadum nke Ȯra Lagos|Mahadum Lagos State]] na 1991 wee nwetakwuo nzere masta nke sayensị na Ọchịchị ụlọ ọrụ site n'aka Mahadum Leeds Metropolitan na 2009.<ref>{{Cite news|title=I always found myself in midst of men - Mrs Dada, Apapa LG Vice Chairman|url=https://www.vanguardngr.com/2012/10/i-always-found-myself-in-midst-of-men-mrs-dada-apapa-lg-vice-chairman/|date=2012-10-06|work=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]|language=en-US|accessdate=2020-05-11}}</ref> == Ọrụ ndọrọ ndọrọ ọchịchị == Nbanye Dada n'ọchịchị malitere mgbe a họpụtara ya ka ọ bụrụ onye òtù na-ahụ maka egwuregwu na Lagos State ma mechaa bụrụ odeakwụkwọ Executive na oge abụọ osote onye isi oche nke Apapa Local Government. <ref>{{Cite news|title=Full list of Commissioners, Special Advisers in Sanwo-Olu Lagos govt|url=https://dailypost.ng/2019/08/20/full-list-commissioners-special-advisers-sanwo-olu-lagos-govt/|author=Adebayo|first=Rasaq|date=2019-08-20|work=[[Daily Post (Nigeria)|Daily Post]]|language=en-US|accessdate=2020-05-11}}</ref> ebe ọ natara onyinye dị ka onye isi oche kacha mma na 2010 na Lagos. <ref>{{Cite web|title=Mrs. CECILIA BOLAJI DADA —HONOURABLE COMMISSIONER – Ministry of Women Affairs and Poverty Alleviation|url=https://wapa.lagosstate.gov.ng/2019/08/20/mrs-cecilia-bolaji-dada-honourable-commissioner/|work=wapa.lagosstate.gov.ng|accessdate=2020-05-11}}</ref> <ref>{{Cite news|title=Sanwo-Olu swears in commissioners, special advisers|url=https://guardian.ng/news/sanwo-olu-swears-in-commissioners-special-advisers/|author=|first=|date=|work=[[The Guardian (Nigeria)|The Guardian]]|accessdate=2020-05-11}}</ref>Gọvanọ Sanwaolu họpụtara Dada ka ọ bụrụ kọmishọna na-ahụ maka ihe gbasara ụmụ nwanyị na mbelata ịda ogbenye na 2020. <ref>{{Cite news|title=Ambode's SSG, The Nation's Editor, 23 others make Sanwo-Olu's list of Commissioners, Special Advisers|url=https://www.dailytrust.com.ng/ambodes-ssg-the-nations-editor-23-others-make-sanwo-olus-list-of-commissioners-special-advisers.html|date=2019-07-14|work=[[Daily Trust]]|language=en-GB|accessdate=2020-05-11}}</ref> <ref>{{Cite news|title=Lagos Assembly committee completes screening of 25 cabinet nominees|url=https://www.premiumtimesng.com/regional/ssouth-west/344675-lagos-assembly-committee-completes-screening-of-25-cabinet-nominees.html|date=2019-08-03|language=en-GB|accessdate=2020-05-11|work=[[Premium Times]]}}</ref><ref>{{Cite news|title=Sanwo-Olu Assigns Portfolios To Commissioners, Others|url=http://saharareporters.com/2019/08/20/sanwo-olu-assigns-portfolios-commissioners-others|date=2019-08-20|work=[[Sahara Reporters]]|accessdate=2020-05-11}}</ref><ref>{{Cite news|title=Hope rises for Lagosians over Sanwo-Olu's cabinet|url=https://guardian.ng/politics/hope-rises-for-lagosians-over-sanwo-olus-cabinet/|author=|first=|date=|work=[[The Guardian (Nigeria)|The Guardian]]|accessdate=2020-05-11}}</ref> == Ndụ onwe onye == Dada lụrụ di ma nwee ụmụ.<ref>{{Cite web|title=Mrs. CECILIA BOLAJI DADA —HONOURABLE COMMISSIONER – Ministry of Women Affairs and Poverty Alleviation|url=https://wapa.lagosstate.gov.ng/2019/08/20/mrs-cecilia-bolaji-dada-honourable-commissioner/|work=wapa.lagosstate.gov.ng|accessdate=2020-05-11}}</ref> == Edensibịa == {{Reflist}} [[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]] 7gkv8ewh9zsz66ajjccav3ylfn167r6 Rukayat Shittu 0 75399 632518 2026-05-10T16:15:36Z Iwuala Judith Chinenyenwa 24940 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1348309478|Rukayat Shittu]]" 632518 wikitext text/x-wiki {{Infobox officeholder | name = Rukayat Shittu | honorific_suffix = | image = | caption = | alt = | office = [[-elect|Member]] Owode/Onire constituency, [[Kwara State House of Assembly]]. | term_start = June 2023 | term_end = | succeeding = Ambali Olatunji Ibrahim | office2 = | governor = | termstart2 = | termend2 = | predecessor2 = | successor2 = | birth_date = {{birth date and age|1996|06|06|df=y}} | birth_place = Manyan, [[Asa, Kwara State|Asa]], Kwara State | party = [[All Progressives Congress]] | spouse = | children = | alma_mater = | occupation = {{hlist|Journalist|Politician}} | website = }} '''Rukayat Motunrayo Shittu''' (amụrụ na 6 June 1996) bụ onye nta akụkọ Naijiria na onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị na-anọchite anya mpaghara Owode / Onire, mpaghara Gọọmentị ime obodo [[Asa, Kwara State|Asa]] na Kwara State House of Assembly . <ref>{{Cite news|date=19 March 2023|title=26-year-old Rukayat Shittu wins house of assembly seat in Kwara|url=https://www.thecable.ng/26-year-old-rukayat-shittu-wins-house-of-assembly-seat-in-kwara|accessdate=2023-03-22|work=[[TheCable]]|language=en-US}}</ref> <ref>{{Cite news|author=Online|first=Tribune|date=19 March 2023|title=26-year-old journalist wins Kwara Assembly seat|url=https://tribuneonlineng.com/26-year-old-journalist-wins-kwara-assembly-seat/|accessdate=2023-03-22|work=[[Nigerian Tribune]]|language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite news|date=19 March 2023|title=26-Year-Old Rukayat Shittu Wins Kwara Assembly Seat|url=https://www.channelstv.com/2023/03/19/26-year-old-rukayat-shittu-wins-kwara-assembly-seat/amp/|accessdate=2023-03-22}}</ref><ref>{{Cite news|author=Online|first=Tribune|date=19 March 2023|title=26-year-old journalist wins Kwara Assembly seat|url=https://tribuneonlineng.com/26-year-old-journalist-wins-kwara-assembly-seat/|accessdate=2023-04-02|work=[[Nigerian Tribune]]|language=en-GB}}</ref> == Mbido ndụ na agụmakwụkwọ == A mụrụ Rukayat Shittu na 6 Juun 1996 na Manyan, na mpaghara gọọmenti ime obodo[[Asa, Kwara State|Asa]] nke Kwara Steetiel. <ref>{{Cite news|title=Meet Rukayat Shittu, 26-year-old who won a seat in Kwara Assembly|url=https://businessday.ng/nigeriadecidesliveupdates/article/meet-rukayat-shittu-26-year-old-who-won-a-seat-in-kwara-assembly/|accessdate=2023-03-22|work=[[BusinessDay (Nigeria)|BusinessDay]]}}</ref> Ọ gara Baptist Primary School LGEA n'etiti afọ 1998 na 2004 na [[Ilorin]] na Government Girls Day Secondary School, Oko Erin ebe ọ nwetara asambodo ụlọ akwụkwọ sekọndrị ya na 2011. <ref name=":1">{{Cite web|title=HON. SHITTU RUKAYAT MOTUNRAYO|url=https://hoa.kw.gov.ng/hon-shittu-rukayat-motunrayo/|accessdate=2024-06-18|work=Kwara State House of Assembly|language=en-US}}</ref><ref name="Punch">{{Cite news|date=19 March 2023|title=Meet 26-year-old Kwara assembly member-elect|url=https://punchng.com/meet-26-year-old-kwara-assembly-member-elect/|accessdate=2023-03-22|work=[[The Punch]]|language=en-US}}</ref><ref name=":0">{{Cite news|author=Akinlotan|first=Olasunkanmi|date=31 January 2023|title=How I emerged candidate, finance my campaign – 'Youngest' APC candidate|url=https://www.premiumtimesng.com/news/top-news/579041-how-i-emerged-candidate-finance-my-campaign-youngest-apc-candidate.html|accessdate=2023-03-22|work=[[Premium Times]]|language=en-GB}}</ref> Ọ gara Kwara State College of Arabic and Islamic Legal Studies ebe ọ nwetara asambodo diplọma na Nzikọrịta ozi na Ọmụmụ Islam na 2015. <ref>{{Cite web|title=2023 Election: 26-year-old Woman, Rukayat Shittu Wins Assembly Seat In Kwara {{!}} Sahara Reporters|url=https://saharareporters.com/2023/03/19/2023-election-26-year-old-woman-rukayat-shittu-wins-assembly-seat-kwara|accessdate=2023-03-22|work=saharareporters.com}}</ref><ref name=":0" /> N'afọ 2017, a nabatara ya na [[National Open University of Nigeria]] (NOUN) iji mụọ Nzikọrịta Ozi ma gụsịa akwụkwọ na 2022.<ref>{{Cite news|author=Editorial|date=20 March 2023|title=Rukayat Shittu's Victory|url=https://leadership.ng/rukayat-shittus-victory/|accessdate=2023-03-22|language=en-US|work=[[Leadership (newspaper)|Leadership]]}}</ref><ref>{{Cite web|title=26 Years Rukayat Shittu Don Win Chair For Inside Kwara State Assembly|url=https://www.wazobiafm.com/news/hottori/26-years-rukayat-shittu-don-win-chair-for-inside-kwara-state-assembly/|accessdate=2023-03-22|work=Wazobia FM|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|author=WFM|date=27 August 2023|title=Remi Tinubu meets Nigeria's youngest lawmaker, Rukayat Shittu*|url=https://wfm917.com/2023/08/27/remi-tinubu-meets-nigerias-youngest-lawmaker-rukayat-shittu/|accessdate=2024-06-18|work=WFM 91.7|language=en-US}}</ref> == Ọrụ == Shittu bụ nwanyị mbụ bụ onye isi oche nke ndị omeiwu na Congress of NOUN Students (CONS), òtù ụmụ akwụkwọ gọọmentị na [[National Open University of Nigeria]] (NOUN). <ref name=":0">{{Cite news|author=Akinlotan|first=Olasunkanmi|date=31 January 2023|title=How I emerged candidate, finance my campaign – 'Youngest' APC candidate|url=https://www.premiumtimesng.com/news/top-news/579041-how-i-emerged-candidate-finance-my-campaign-youngest-apc-candidate.html|accessdate=2023-03-22|work=[[Premium Times]]|language=en-GB}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFAkinlotan2023">Akinlotan, Olasunkanmi (31 January 2023). [https://www.premiumtimesng.com/news/top-news/579041-how-i-emerged-candidate-finance-my-campaign-youngest-apc-candidate.html "How I emerged candidate, finance my campaign – 'Youngest' APC candidate"]. ''[[Premium Times]]''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">22 March</span> 2023</span>.</cite></ref> Mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ, ọ rụrụ ọrụ na Just Event Media, nke dị na Ilorin dị ka onye nta akụkọ.<ref name="Legit">{{Cite news|url=https://www.legit.ng/politics/1470882-rukayat-motunrayo-shittu-rms-the-26-year-old-lady-fighting-a-seat-kwara-house-assembly/|title=Rukayat Motunrayo Shittu, RMS: The 26 year old lady fighting a seat in Kwara House of Assembly|first=Nurudeen|author=Lawal|work=[[Legit.ng]]|date=20 March 2023|accessdate=31 March 2023}}</ref> N'afọ 2022, Shittu họọrọ ụdị mmasị maka Ụlọ Nzukọ nke steeti Kwara n'okpuru All Progressives Congress ma kwupụta na ọ bụ onye otu a họpụtara na 10th Kwara steeti House of Assembly na ntuli aka Kwara Steeti nke 2023.<ref name="Legit" /><ref name="Punch">{{Cite news|date=19 March 2023|title=Meet 26-year-old Kwara assembly member-elect|url=https://punchng.com/meet-26-year-old-kwara-assembly-member-elect/|accessdate=2023-03-22|work=[[The Punch]]|language=en-US}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="">[https://punchng.com/meet-26-year-old-kwara-assembly-member-elect/ "Meet 26-year-old Kwara assembly member-elect"]. ''[[The Punch]]''. 19 March 2023<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">22 March</span> 2023</span>.</cite></ref> Rukayat bụ onye otu na-eduga n'òtù Pro-Democracy, Kwara Must Change, nke bụ otu n'ime ndị na-edugharị ndị butere Mgbanwe ndọrọ ndọrọ ọchịchị Otoge na 2019. Ọ rụrụ ọrụ dị ka odeakwụkwọ mgbasa ozi nke otu ahụ. Kwara Must Change duziri, kwado ma kwalite nnọchite anya ya, ịbụ nzukọ na-akwado nkwado maka itinye nwoke na nwanyị na steeti ahụ. N'afọ 2019, otu ahụ chọrọ ka ọ dịkarịa ala 50% nke ọkwá ndị kansụl maka ụmụ nwanyị, nke gọọmentị steeti nabatara.<ref>{{Cite web|author=scraft|date=27 September 2023|title=Rukayat Shittu|url=https://statecraftinc.com/rukayat-shittu/|accessdate=2024-06-18|work=StateCraft Inc.|language=en-GB}}</ref> '''Ntinye aka na ọzụzụ''' Rukayat etinyela aka na seminar dị iche iche na nkuzi. N'afọ 2020, o sonye na Ogbako Ọzụzụ Mgbasa Ozi Mba Nile wee gụchaa nkuzi na Okwu Mmalite nke Akwụkwọ akụkọ. Na 2021, o sonyere na ọzụzụ nkuzi ụmụ nwanyị na-apụta na ndọrọ ndọrọ ọchịchị, Ọzụzụ Africa IT na Fellowship Motion Youth. Ọganihu ọkachamara ya gara n'ihu na 2022 site na ịga na Cyber Naija na Hashim Project na Ụlọ Akwụkwọ Ọmụmụ Womenmụ nwanyị na-aga n'ihu. . <ref name=":1">{{Cite web|title=HON. SHITTU RUKAYAT MOTUNRAYO|url=https://hoa.kw.gov.ng/hon-shittu-rukayat-motunrayo/|accessdate=2024-06-18|work=Kwara State House of Assembly|language=en-US}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://hoa.kw.gov.ng/hon-shittu-rukayat-motunrayo/ "HON. SHITTU RUKAYAT MOTUNRAYO"]. ''Kwara State House of Assembly''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">18 June</span> 2024</span>.</cite></ref> == Edensibịa == {{Reflist}} [[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]] pqd7suguwihmy4iiynbw8n81ki56w4w 632525 632518 2026-05-10T17:41:07Z Iwuala Judith Chinenyenwa 24940 Fixed reference error 632525 wikitext text/x-wiki {{Infobox officeholder | name = Rukayat Shittu | honorific_suffix = | image = | caption = | alt = | office = [[-elect|Member]] Owode/Onire constituency, [[Kwara State House of Assembly]]. | term_start = June 2023 | term_end = | succeeding = Ambali Olatunji Ibrahim | office2 = | governor = | termstart2 = | termend2 = | predecessor2 = | successor2 = | birth_date = {{birth date and age|1996|06|06|df=y}} | birth_place = Manyan, [[Asa, Kwara State|Asa]], Kwara State | party = [[All Progressives Congress]] | spouse = | children = | alma_mater = | occupation = {{hlist|Journalist|Politician}} | website = }} '''Rukayat Motunrayo Shittu''' (amụrụ na 6 June 1996) bụ onye nta akụkọ Naijiria na onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị na-anọchite anya mpaghara Owode / Onire, mpaghara Gọọmentị ime obodo [[Asa, Kwara State|Asa]] na Kwara State House of Assembly . <ref>{{Cite news|date=19 March 2023|title=26-year-old Rukayat Shittu wins house of assembly seat in Kwara|url=https://www.thecable.ng/26-year-old-rukayat-shittu-wins-house-of-assembly-seat-in-kwara|accessdate=2023-03-22|work=[[TheCable]]|language=en-US}}</ref> <ref>{{Cite news|author=Online|first=Tribune|date=19 March 2023|title=26-year-old journalist wins Kwara Assembly seat|url=https://tribuneonlineng.com/26-year-old-journalist-wins-kwara-assembly-seat/|accessdate=2023-03-22|work=[[Nigerian Tribune]]|language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite news|date=19 March 2023|title=26-Year-Old Rukayat Shittu Wins Kwara Assembly Seat|url=https://www.channelstv.com/2023/03/19/26-year-old-rukayat-shittu-wins-kwara-assembly-seat/amp/|accessdate=2023-03-22}}</ref><ref>{{Cite news|author=Online|first=Tribune|date=19 March 2023|title=26-year-old journalist wins Kwara Assembly seat|url=https://tribuneonlineng.com/26-year-old-journalist-wins-kwara-assembly-seat/|accessdate=2023-04-02|work=[[Nigerian Tribune]]|language=en-GB}}</ref> == Mbido ndụ na agụmakwụkwọ == A mụrụ Rukayat Shittu na 6 Juun 1996 na Manyan, na mpaghara gọọmenti ime obodo[[Asa, Kwara State|Asa]] nke Kwara Steetiel. <ref>{{Cite news|title=Meet Rukayat Shittu, 26-year-old who won a seat in Kwara Assembly|url=https://businessday.ng/nigeriadecidesliveupdates/article/meet-rukayat-shittu-26-year-old-who-won-a-seat-in-kwara-assembly/|accessdate=2023-03-22|work=[[BusinessDay (Nigeria)|BusinessDay]]}}</ref> Ọ gara Baptist Primary School LGEA n'etiti afọ 1998 na 2004 na [[Ilorin]] na Government Girls Day Secondary School, Oko Erin ebe ọ nwetara asambodo ụlọ akwụkwọ sekọndrị ya na 2011. <ref name=":1">{{Cite web|title=HON. SHITTU RUKAYAT MOTUNRAYO|url=https://hoa.kw.gov.ng/hon-shittu-rukayat-motunrayo/|accessdate=2024-06-18|work=Kwara State House of Assembly|language=en-US}}</ref><ref name="Punch">{{Cite news|date=19 March 2023|title=Meet 26-year-old Kwara assembly member-elect|url=https://punchng.com/meet-26-year-old-kwara-assembly-member-elect/|accessdate=2023-03-22|work=[[The Punch]]|language=en-US}}</ref><ref name=":0">{{Cite news|author=Akinlotan|first=Olasunkanmi|date=31 January 2023|title=How I emerged candidate, finance my campaign – 'Youngest' APC candidate|url=https://www.premiumtimesng.com/news/top-news/579041-how-i-emerged-candidate-finance-my-campaign-youngest-apc-candidate.html|accessdate=2023-03-22|work=[[Premium Times]]|language=en-GB}}</ref> Ọ gara Kwara State College of Arabic and Islamic Legal Studies ebe ọ nwetara asambodo diplọma na Nzikọrịta ozi na Ọmụmụ Islam na 2015. <ref>{{Cite web|title=2023 Election: 26-year-old Woman, Rukayat Shittu Wins Assembly Seat In Kwara {{!}} Sahara Reporters|url=https://saharareporters.com/2023/03/19/2023-election-26-year-old-woman-rukayat-shittu-wins-assembly-seat-kwara|accessdate=2023-03-22|work=saharareporters.com}}</ref><ref name=":0" /> N'afọ 2017, a nabatara ya na [[National Open University of Nigeria]] (NOUN) iji mụọ Nzikọrịta Ozi ma gụsịa akwụkwọ na 2022.<ref>{{Cite news|author=Editorial|date=20 March 2023|title=Rukayat Shittu's Victory|url=https://leadership.ng/rukayat-shittus-victory/|accessdate=2023-03-22|language=en-US|work=[[Leadership (newspaper)|Leadership]]}}</ref><ref>{{Cite web|title=26 Years Rukayat Shittu Don Win Chair For Inside Kwara State Assembly|url=https://www.wazobiafm.com/news/hottori/26-years-rukayat-shittu-don-win-chair-for-inside-kwara-state-assembly/|accessdate=2023-03-22|work=Wazobia FM|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|author=WFM|date=27 August 2023|title=Remi Tinubu meets Nigeria's youngest lawmaker, Rukayat Shittu*|url=https://wfm917.com/2023/08/27/remi-tinubu-meets-nigerias-youngest-lawmaker-rukayat-shittu/|accessdate=2024-06-18|work=WFM 91.7|language=en-US}}</ref> == Ọrụ == Shittu bụ nwanyị mbụ bụ onye isi oche nke ndị omeiwu na Congress of NOUN Students (CONS), òtù ụmụ akwụkwọ gọọmentị na [[National Open University of Nigeria]] (NOUN). <ref name=":0">{{Cite news|author=Akinlotan|first=Olasunkanmi|date=31 January 2023|title=How I emerged candidate, finance my campaign – 'Youngest' APC candidate|url=https://www.premiumtimesng.com/news/top-news/579041-how-i-emerged-candidate-finance-my-campaign-youngest-apc-candidate.html|accessdate=2023-03-22|work=[[Premium Times]]|language=en-GB}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFAkinlotan2023">Akinlotan, Olasunkanmi (31 January 2023). [https://www.premiumtimesng.com/news/top-news/579041-how-i-emerged-candidate-finance-my-campaign-youngest-apc-candidate.html "How I emerged candidate, finance my campaign – 'Youngest' APC candidate"]. ''[[Premium Times]]''<span class="reference-accessdate">. Retrieved 22 March 2023 Mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ, ọ rụrụ ọrụ na Just Event Media, nke dị na Ilorin dị ka onye nta akụkọ. N'afọ 2022, Shittu họọrọ ụdị mmasị maka Ụlọ Nzukọ nke steeti Kwara n'okpuru All Progressives Congress ma kwupụta na ọ bụ onye otu a họpụtara na 10th Kwara steeti House of Assembly na ntuli aka Kwara Steeti nke 2023.<ref name="Legit" /><ref name="Punch">{{Cite news|date=19 March 2023|title=Meet 26-year-old Kwara assembly member-elect|url=https://punchng.com/meet-26-year-old-kwara-assembly-member-elect/|accessdate=2023-03-22|work=[[The Punch]]|language=en-US}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="">[https://punchng.com/meet-26-year-old-kwara-assembly-member-elect/ "Meet 26-year-old Kwara assembly member-elect"]. ''[[The Punch]]''. 19 March 2023 Retrieved on 22 March 2023 Rukayat bụ onye otu na-eduga n'òtù Pro-Democracy, Kwara Must Change, nke bụ otu n'ime ndị na-edugharị ndị butere Mgbanwe ndọrọ ndọrọ ọchịchị Otoge na 2019. Ọ rụrụ ọrụ dị ka odeakwụkwọ mgbasa ozi nke otu ahụ. Kwara Must Change duziri, kwado ma kwalite nnọchite anya ya, ịbụ nzukọ na-akwado nkwado maka itinye nwoke na nwanyị na steeti ahụ. N'afọ 2019, otu ahụ chọrọ ka ọ dịkarịa ala 50% nke ọkwá ndị kansụl maka ụmụ nwanyị, nke gọọmentị steeti nabatara.<ref>{{Cite web|author=scraft|date=27 September 2023|title=Rukayat Shittu|url=https://statecraftinc.com/rukayat-shittu/|accessdate=2024-06-18|work=StateCraft Inc.|language=en-GB}}</ref> '''Ntinye aka na ọzụzụ''' Rukayat etinyela aka na seminar dị iche iche na nkuzi. N'afọ 2020, o sonye na Ogbako Ọzụzụ Mgbasa Ozi Mba Nile wee gụchaa nkuzi na Okwu Mmalite nke Akwụkwọ akụkọ. Na 2021, o sonyere na ọzụzụ nkuzi ụmụ nwanyị na-apụta na ndọrọ ndọrọ ọchịchị, Ọzụzụ Africa IT na Fellowship Motion Youth. Ọganihu ọkachamara ya gara n'ihu na 2022 site na ịga na Cyber Naija na Hashim Project na Ụlọ Akwụkwọ Ọmụmụ Womenmụ nwanyị na-aga n'ihu. . <ref name=":1">{{Cite web|title=HON. SHITTU RUKAYAT MOTUNRAYO|url=https://hoa.kw.gov.ng/hon-shittu-rukayat-motunrayo/|accessdate=2024-06-18|work=Kwara State House of Assembly|language=en-US}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://hoa.kw.gov.ng/hon-shittu-rukayat-motunrayo/ "HON. SHITTU RUKAYAT MOTUNRAYO"]. ''Kwara State House of Assembly''18 June 2024 == Edensibịa == {{Reflist}} [[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]] mjlezs1gwvojyw1u8jrxtcatopk23nm 632527 632525 2026-05-10T17:43:52Z Iwuala Judith Chinenyenwa 24940 Fixed reference error 632527 wikitext text/x-wiki {{Infobox officeholder | name = Rukayat Shittu | honorific_suffix = | image = | caption = | alt = | office = [[-elect|Member]] Owode/Onire constituency, [[Kwara State House of Assembly]]. | term_start = June 2023 | term_end = | succeeding = Ambali Olatunji Ibrahim | office2 = | governor = | termstart2 = | termend2 = | predecessor2 = | successor2 = | birth_date = {{birth date and age|1996|06|06|df=y}} | birth_place = Manyan, [[Asa, Kwara State|Asa]], Kwara State | party = [[All Progressives Congress]] | spouse = | children = | alma_mater = | occupation = {{hlist|Journalist|Politician}} | website = }} '''Rukayat Motunrayo Shittu''' (amụrụ na 6 June 1996) bụ onye nta akụkọ Naijiria na onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị na-anọchite anya mpaghara Owode / Onire, mpaghara Gọọmentị ime obodo [[Asa, Kwara State|Asa]] na Kwara State House of Assembly . <ref>{{Cite news|date=19 March 2023|title=26-year-old Rukayat Shittu wins house of assembly seat in Kwara|url=https://www.thecable.ng/26-year-old-rukayat-shittu-wins-house-of-assembly-seat-in-kwara|accessdate=2023-03-22|work=[[TheCable]]|language=en-US}}</ref> <ref>{{Cite news|author=Online|first=Tribune|date=19 March 2023|title=26-year-old journalist wins Kwara Assembly seat|url=https://tribuneonlineng.com/26-year-old-journalist-wins-kwara-assembly-seat/|accessdate=2023-03-22|work=[[Nigerian Tribune]]|language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite news|date=19 March 2023|title=26-Year-Old Rukayat Shittu Wins Kwara Assembly Seat|url=https://www.channelstv.com/2023/03/19/26-year-old-rukayat-shittu-wins-kwara-assembly-seat/amp/|accessdate=2023-03-22}}</ref><ref>{{Cite news|author=Online|first=Tribune|date=19 March 2023|title=26-year-old journalist wins Kwara Assembly seat|url=https://tribuneonlineng.com/26-year-old-journalist-wins-kwara-assembly-seat/|accessdate=2023-04-02|work=[[Nigerian Tribune]]|language=en-GB}}</ref> == Mbido ndụ na agụmakwụkwọ == A mụrụ Rukayat Shittu na 6 Juun 1996 na Manyan, na mpaghara gọọmenti ime obodo[[Asa, Kwara State|Asa]] nke Kwara Steetiel. <ref>{{Cite news|title=Meet Rukayat Shittu, 26-year-old who won a seat in Kwara Assembly|url=https://businessday.ng/nigeriadecidesliveupdates/article/meet-rukayat-shittu-26-year-old-who-won-a-seat-in-kwara-assembly/|accessdate=2023-03-22|work=[[BusinessDay (Nigeria)|BusinessDay]]}}</ref> Ọ gara Baptist Primary School LGEA n'etiti afọ 1998 na 2004 na [[Ilorin]] na Government Girls Day Secondary School, Oko Erin ebe ọ nwetara asambodo ụlọ akwụkwọ sekọndrị ya na 2011. <ref name=":1">{{Cite web|title=HON. SHITTU RUKAYAT MOTUNRAYO|url=https://hoa.kw.gov.ng/hon-shittu-rukayat-motunrayo/|accessdate=2024-06-18|work=Kwara State House of Assembly|language=en-US}}</ref><ref name="Punch">{{Cite news|date=19 March 2023|title=Meet 26-year-old Kwara assembly member-elect|url=https://punchng.com/meet-26-year-old-kwara-assembly-member-elect/|accessdate=2023-03-22|work=[[The Punch]]|language=en-US}}</ref><ref name=":0">{{Cite news|author=Akinlotan|first=Olasunkanmi|date=31 January 2023|title=How I emerged candidate, finance my campaign – 'Youngest' APC candidate|url=https://www.premiumtimesng.com/news/top-news/579041-how-i-emerged-candidate-finance-my-campaign-youngest-apc-candidate.html|accessdate=2023-03-22|work=[[Premium Times]]|language=en-GB}}</ref> Ọ gara Kwara State College of Arabic and Islamic Legal Studies ebe ọ nwetara asambodo diplọma na Nzikọrịta ozi na Ọmụmụ Islam na 2015. <ref>{{Cite web|title=2023 Election: 26-year-old Woman, Rukayat Shittu Wins Assembly Seat In Kwara {{!}} Sahara Reporters|url=https://saharareporters.com/2023/03/19/2023-election-26-year-old-woman-rukayat-shittu-wins-assembly-seat-kwara|accessdate=2023-03-22|work=saharareporters.com}}</ref><ref name=":0" /> N'afọ 2017, a nabatara ya na [[National Open University of Nigeria]] (NOUN) iji mụọ Nzikọrịta Ozi ma gụsịa akwụkwọ na 2022.<ref>{{Cite news|author=Editorial|date=20 March 2023|title=Rukayat Shittu's Victory|url=https://leadership.ng/rukayat-shittus-victory/|accessdate=2023-03-22|language=en-US|work=[[Leadership (newspaper)|Leadership]]}}</ref><ref>{{Cite web|title=26 Years Rukayat Shittu Don Win Chair For Inside Kwara State Assembly|url=https://www.wazobiafm.com/news/hottori/26-years-rukayat-shittu-don-win-chair-for-inside-kwara-state-assembly/|accessdate=2023-03-22|work=Wazobia FM|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|author=WFM|date=27 August 2023|title=Remi Tinubu meets Nigeria's youngest lawmaker, Rukayat Shittu*|url=https://wfm917.com/2023/08/27/remi-tinubu-meets-nigerias-youngest-lawmaker-rukayat-shittu/|accessdate=2024-06-18|work=WFM 91.7|language=en-US}}</ref> == Ọrụ == Shittu bụ nwanyị mbụ bụ onye isi oche nke ndị omeiwu na Congress of NOUN Students (CONS), òtù ụmụ akwụkwọ gọọmentị na [[National Open University of Nigeria]] (NOUN). <ref name=":0">{{Cite news|author=Akinlotan|first=Olasunkanmi|date=31 January 2023|title=How I emerged candidate, finance my campaign – 'Youngest' APC candidate|url=https://www.premiumtimesng.com/news/top-news/579041-how-i-emerged-candidate-finance-my-campaign-youngest-apc-candidate.html|accessdate=2023-03-22|work=[[Premium Times]]|language=en-GB}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFAkinlotan2023">Akinlotan, Olasunkanmi (31 January 2023). [https://www.premiumtimesng.com/news/top-news/579041-how-i-emerged-candidate-finance-my-campaign-youngest-apc-candidate.html "How I emerged candidate, finance my campaign – 'Youngest' APC candidate"]. ''[[Premium Times]]''. Retrieved 22 March 2023. Mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ, ọ rụrụ ọrụ na Just Event Media, nke dị na Ilorin dị ka onye nta akụkọ. N'afọ 2022, Shittu họọrọ ụdị mmasị maka Ụlọ Nzukọ nke steeti Kwara n'okpuru All Progressives Congress ma kwupụta na ọ bụ onye otu a họpụtara na 10th Kwara steeti House of Assembly na ntuli aka Kwara Steeti nke 2023.<ref name="Legit" /><ref name="Punch">{{Cite news|date=19 March 2023|title=Meet 26-year-old Kwara assembly member-elect|url=https://punchng.com/meet-26-year-old-kwara-assembly-member-elect/|accessdate=2023-03-22|work=[[The Punch]]|language=en-US}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="">[https://punchng.com/meet-26-year-old-kwara-assembly-member-elect/ "Meet 26-year-old Kwara assembly member-elect"]. ''[[The Punch]]''. 19 March 2023 Retrieved on 22 March 2023 Rukayat bụ onye otu na-eduga n'òtù Pro-Democracy, Kwara Must Change, nke bụ otu n'ime ndị na-edugharị ndị butere Mgbanwe ndọrọ ndọrọ ọchịchị Otoge na 2019. Ọ rụrụ ọrụ dị ka odeakwụkwọ mgbasa ozi nke otu ahụ. Kwara Must Change duziri, kwado ma kwalite nnọchite anya ya, ịbụ nzukọ na-akwado nkwado maka itinye nwoke na nwanyị na steeti ahụ. N'afọ 2019, otu ahụ chọrọ ka ọ dịkarịa ala 50% nke ọkwá ndị kansụl maka ụmụ nwanyị, nke gọọmentị steeti nabatara.<ref>{{Cite web|author=scraft|date=27 September 2023|title=Rukayat Shittu|url=https://statecraftinc.com/rukayat-shittu/|accessdate=2024-06-18|work=StateCraft Inc.|language=en-GB}}</ref> '''Ntinye aka na ọzụzụ''' Rukayat etinyela aka na seminar dị iche iche na nkuzi. N'afọ 2020, o sonye na Ogbako Ọzụzụ Mgbasa Ozi Mba Nile wee gụchaa nkuzi na Okwu Mmalite nke Akwụkwọ akụkọ. Na 2021, o sonyere na ọzụzụ nkuzi ụmụ nwanyị na-apụta na ndọrọ ndọrọ ọchịchị, Ọzụzụ Africa IT na Fellowship Motion Youth. Ọganihu ọkachamara ya gara n'ihu na 2022 site na ịga na Cyber Naija na Hashim Project na Ụlọ Akwụkwọ Ọmụmụ Womenmụ nwanyị na-aga n'ihu. . <ref name=":1">{{Cite web|title=HON. SHITTU RUKAYAT MOTUNRAYO|url=https://hoa.kw.gov.ng/hon-shittu-rukayat-motunrayo/|accessdate=2024-06-18|work=Kwara State House of Assembly|language=en-US}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://hoa.kw.gov.ng/hon-shittu-rukayat-motunrayo/ "HON. SHITTU RUKAYAT MOTUNRAYO"]. ''Kwara State House of Assembly''18 June 2024 == Edensibịa == {{Reflist}} [[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]] d7swbdif8xrlpbxtcwkcl3sq8gzv6co 632528 632527 2026-05-10T17:46:50Z Iwuala Judith Chinenyenwa 24940 Fixed reference error 632528 wikitext text/x-wiki {{Infobox officeholder | name = Rukayat Shittu | honorific_suffix = | image = | caption = | alt = | office = [[-elect|Member]] Owode/Onire constituency, [[Kwara State House of Assembly]]. | term_start = June 2023 | term_end = | succeeding = Ambali Olatunji Ibrahim | office2 = | governor = | termstart2 = | termend2 = | predecessor2 = | successor2 = | birth_date = {{birth date and age|1996|06|06|df=y}} | birth_place = Manyan, [[Asa, Kwara State|Asa]], Kwara State | party = [[All Progressives Congress]] | spouse = | children = | alma_mater = | occupation = {{hlist|Journalist|Politician}} | website = }} '''Rukayat Motunrayo Shittu''' (amụrụ na 6 June 1996) bụ onye nta akụkọ Naijiria na onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị na-anọchite anya mpaghara Owode / Onire, mpaghara Gọọmentị ime obodo [[Asa, Kwara State|Asa]] na Kwara State House of Assembly . <ref>{{Cite news|date=19 March 2023|title=26-year-old Rukayat Shittu wins house of assembly seat in Kwara|url=https://www.thecable.ng/26-year-old-rukayat-shittu-wins-house-of-assembly-seat-in-kwara|accessdate=2023-03-22|work=[[TheCable]]|language=en-US}}</ref> <ref>{{Cite news|author=Online|first=Tribune|date=19 March 2023|title=26-year-old journalist wins Kwara Assembly seat|url=https://tribuneonlineng.com/26-year-old-journalist-wins-kwara-assembly-seat/|accessdate=2023-03-22|work=[[Nigerian Tribune]]|language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite news|date=19 March 2023|title=26-Year-Old Rukayat Shittu Wins Kwara Assembly Seat|url=https://www.channelstv.com/2023/03/19/26-year-old-rukayat-shittu-wins-kwara-assembly-seat/amp/|accessdate=2023-03-22}}</ref><ref>{{Cite news|author=Online|first=Tribune|date=19 March 2023|title=26-year-old journalist wins Kwara Assembly seat|url=https://tribuneonlineng.com/26-year-old-journalist-wins-kwara-assembly-seat/|accessdate=2023-04-02|work=[[Nigerian Tribune]]|language=en-GB}}</ref> == Mbido ndụ na agụmakwụkwọ == A mụrụ Rukayat Shittu na 6 Juun 1996 na Manyan, na mpaghara gọọmenti ime obodo[[Asa, Kwara State|Asa]] nke Kwara Steetiel. <ref>{{Cite news|title=Meet Rukayat Shittu, 26-year-old who won a seat in Kwara Assembly|url=https://businessday.ng/nigeriadecidesliveupdates/article/meet-rukayat-shittu-26-year-old-who-won-a-seat-in-kwara-assembly/|accessdate=2023-03-22|work=[[BusinessDay (Nigeria)|BusinessDay]]}}</ref> Ọ gara Baptist Primary School LGEA n'etiti afọ 1998 na 2004 na [[Ilorin]] na Government Girls Day Secondary School, Oko Erin ebe ọ nwetara asambodo ụlọ akwụkwọ sekọndrị ya na 2011. <ref name=":1">{{Cite web|title=HON. SHITTU RUKAYAT MOTUNRAYO|url=https://hoa.kw.gov.ng/hon-shittu-rukayat-motunrayo/|accessdate=2024-06-18|work=Kwara State House of Assembly|language=en-US}}</ref><ref name="Punch">{{Cite news|date=19 March 2023|title=Meet 26-year-old Kwara assembly member-elect|url=https://punchng.com/meet-26-year-old-kwara-assembly-member-elect/|accessdate=2023-03-22|work=[[The Punch]]|language=en-US}}</ref><ref name=":0">{{Cite news|author=Akinlotan|first=Olasunkanmi|date=31 January 2023|title=How I emerged candidate, finance my campaign – 'Youngest' APC candidate|url=https://www.premiumtimesng.com/news/top-news/579041-how-i-emerged-candidate-finance-my-campaign-youngest-apc-candidate.html|accessdate=2023-03-22|work=[[Premium Times]]|language=en-GB}}</ref> Ọ gara Kwara State College of Arabic and Islamic Legal Studies ebe ọ nwetara asambodo diplọma na Nzikọrịta ozi na Ọmụmụ Islam na 2015. <ref>{{Cite web|title=2023 Election: 26-year-old Woman, Rukayat Shittu Wins Assembly Seat In Kwara {{!}} Sahara Reporters|url=https://saharareporters.com/2023/03/19/2023-election-26-year-old-woman-rukayat-shittu-wins-assembly-seat-kwara|accessdate=2023-03-22|work=saharareporters.com}}</ref><ref name=":0" /> N'afọ 2017, a nabatara ya na [[National Open University of Nigeria]] (NOUN) iji mụọ Nzikọrịta Ozi ma gụsịa akwụkwọ na 2022.<ref>{{Cite news|author=Editorial|date=20 March 2023|title=Rukayat Shittu's Victory|url=https://leadership.ng/rukayat-shittus-victory/|accessdate=2023-03-22|language=en-US|work=[[Leadership (newspaper)|Leadership]]}}</ref><ref>{{Cite web|title=26 Years Rukayat Shittu Don Win Chair For Inside Kwara State Assembly|url=https://www.wazobiafm.com/news/hottori/26-years-rukayat-shittu-don-win-chair-for-inside-kwara-state-assembly/|accessdate=2023-03-22|work=Wazobia FM|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|author=WFM|date=27 August 2023|title=Remi Tinubu meets Nigeria's youngest lawmaker, Rukayat Shittu*|url=https://wfm917.com/2023/08/27/remi-tinubu-meets-nigerias-youngest-lawmaker-rukayat-shittu/|accessdate=2024-06-18|work=WFM 91.7|language=en-US}}</ref> == Ọrụ == Shittu bụ nwanyị mbụ bụ onye isi oche nke ndị omeiwu na Congress of NOUN Students (CONS), òtù ụmụ akwụkwọ gọọmentị na [[National Open University of Nigeria]] (NOUN). <ref name=":0">{{Cite news|author=Akinlotan|first=Olasunkanmi|date=31 January 2023|title=How I emerged candidate, finance my campaign – 'Youngest' APC candidate|url=https://www.premiumtimesng.com/news/top-news/579041-how-i-emerged-candidate-finance-my-campaign-youngest-apc-candidate.html|accessdate=2023-03-22|work=[[Premium Times]]|language=en-GB}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFAkinlotan2023">Akinlotan, Olasunkanmi (31 January 2023). [https://www.premiumtimesng.com/news/top-news/579041-how-i-emerged-candidate-finance-my-campaign-youngest-apc-candidate.html ''[[Premium Times]]''. Retrieved 22 March 2023. Mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ, ọ rụrụ ọrụ na Just Event Media, nke dị na Ilorin dị ka onye nta akụkọ. N'afọ 2022, Shittu họọrọ ụdị mmasị maka Ụlọ Nzukọ nke steeti Kwara n'okpuru All Progressives Congress ma kwupụta na ọ bụ onye otu a họpụtara na 10th Kwara steeti House of Assembly na ntuli aka Kwara Steeti nke 2023.<ref name="Legit" /><ref name="Punch">{{Cite news|date=19 March 2023|title=Meet 26-year-old Kwara assembly member-elect|url=https://punchng.com/meet-26-year-old-kwara-assembly-member-elect/|accessdate=2023-03-22|work=[[The Punch]]|language=en-US}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="">[https://punchng.com/meet-26-year-old-kwara-assembly-member-elect/ "Meet 26-year-old Kwara assembly member-elect"]. ''[[The Punch]]''. 19 March 2023 Retrieved on 22 March 2023 Rukayat bụ onye otu na-eduga n'òtù Pro-Democracy, Kwara Must Change, nke bụ otu n'ime ndị na-edugharị ndị butere Mgbanwe ndọrọ ndọrọ ọchịchị Otoge na 2019. Ọ rụrụ ọrụ dị ka odeakwụkwọ mgbasa ozi nke otu ahụ. Kwara Must Change duziri, kwado ma kwalite nnọchite anya ya, ịbụ nzukọ na-akwado nkwado maka itinye nwoke na nwanyị na steeti ahụ. N'afọ 2019, otu ahụ chọrọ ka ọ dịkarịa ala 50% nke ọkwá ndị kansụl maka ụmụ nwanyị, nke gọọmentị steeti nabatara.<ref>{{Cite web|author=scraft|date=27 September 2023|title=Rukayat Shittu|url=https://statecraftinc.com/rukayat-shittu/|accessdate=2024-06-18|work=StateCraft Inc.|language=en-GB}}</ref> '''Ntinye aka na ọzụzụ''' Rukayat etinyela aka na seminar dị iche iche na nkuzi. N'afọ 2020, o sonye na Ogbako Ọzụzụ Mgbasa Ozi Mba Nile wee gụchaa nkuzi na Okwu Mmalite nke Akwụkwọ akụkọ. Na 2021, o sonyere na ọzụzụ nkuzi ụmụ nwanyị na-apụta na ndọrọ ndọrọ ọchịchị, Ọzụzụ Africa IT na Fellowship Motion Youth. Ọganihu ọkachamara ya gara n'ihu na 2022 site na ịga na Cyber Naija na Hashim Project na Ụlọ Akwụkwọ Ọmụmụ Womenmụ nwanyị na-aga n'ihu. . <ref name=":1">{{Cite web|title=HON. SHITTU RUKAYAT MOTUNRAYO|url=https://hoa.kw.gov.ng/hon-shittu-rukayat-motunrayo/|accessdate=2024-06-18|work=Kwara State House of Assembly|language=en-US}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://hoa.kw.gov.ng/hon-shittu-rukayat-motunrayo/ "HON. SHITTU RUKAYAT MOTUNRAYO"]. ''Kwara State House of Assembly''18 June 2024 == Edensibịa == {{Reflist}} [[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]] hghvh6qxvtt53vojku6ykjxcqdcj4m8 Kunama 0 75400 632520 2026-05-10T16:19:41Z King ChristLike 13051 King ChristLike moved page [[Kunama]] to [[Asụsụ ndị Kunama]]: Misspelled title 632520 wikitext text/x-wiki #KÚFÙ [[Asụsụ ndị Kunama]] nh4g4fzvv9vadjvsehuhv74zgekjznv Monisade Afuye 0 75401 632521 2026-05-10T16:39:37Z Iwuala Judith Chinenyenwa 24940 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1345939544|Monisade Afuye]]" 632521 wikitext text/x-wiki {{Infobox officeholder | name = Monisade Afuye | honorific_prefix = [[Tribal chief|Chief]] | image = | caption = | office = [[Deputy Governor of Ekiti State]] | governor = [[Biodun Oyebanji]] | term_start = 16 October 2022 | term_end = | predecessor = [[Bisi Egbeyemi]] | successor = | birth_name = Monisade Christiana Afuye | birth_date = {{Birth date and age|1958|9|28|df=y}} | birth_place = [[Ikere-Ekiti]], [[Western Region, Nigeria|Western Region]], [[British Nigeria]] (now in [[Ekiti State]], Nigeria) | party = [[All Progressives Congress|APC]] | occupation = {{hlist|Politician|caterer|public administrator}} | alma_mater = Crown Polytechnic }} Chief Monisade Christiana Afuye (((Listenⓘ)); amụrụ na 28 Septemba 1958) <ref name="SUN">{{Cite news|url=https://www.sunnewsonline.com/ekiti-2022-apc-nominates-afuye-deputy-as-governorship-candidate/|title=Ekiti 2022: APC nominates Afuye deputy as governorship candidate|date=28 February 2022|first=Priscilla|author=Ediare|accessdate=25 June 2022|work=[[The Sun (Nigeria)|The Sun]]}}</ref> bụ onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị Naijiria nke jere ozi dị ka osote gọvanọ nke Ekiti Steeti kemgbe 2022.<ref>{{Cite news|title=Ekiti Governor-Elect, Deputy Receive Certificate Of Return|url=https://dailytrust.com/ekiti-governor-elect-deputy-receive-certificate-of-return|first=Raphael|author=Ogbonnaiye|date=22 June 2022|accessdate=25 June 2022|work=[[Daily Trust]]}}</ref> == Akụkọ ndụ == A mụrụ Monisade Christiana Afuye na 28 Septemba 1958 na Ikere-Ekiti, mpaghara ọchịchị ime obodo Ikere. Ọ gụrụ akwụkwọ praịmarị na Saint Joseph CAC Primary School Aramoko, Aramoko Ekiti, na ụlọ akwụkwọ sekọndrị na Amoye Grammar school, Ikere-Ekiti. O nwetara diplọma nkịtị ya na Diploma Higher National Diploma na Public Administration na Crown Polytechnic, Ado Ekiti, Ekiti State. <ref name="SUN">{{Cite news|url=https://www.sunnewsonline.com/ekiti-2022-apc-nominates-afuye-deputy-as-governorship-candidate/|title=Ekiti 2022: APC nominates Afuye deputy as governorship candidate|date=28 February 2022|first=Priscilla|author=Ediare|accessdate=25 June 2022|work=[[The Sun (Nigeria)|The Sun]]}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFEdiare2022">Ediare, Priscilla (28 February 2022). [https://www.sunnewsonline.com/ekiti-2022-apc-nominates-afuye-deputy-as-governorship-candidate/ "Ekiti 2022: APC nominates Afuye deputy as governorship candidate"]. ''[[The Sun (Nigeria)|The Sun]]''. Ado Ekiti<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">25 June</span> 2022</span>.</cite></ref> == Edensibịa == <templatestyles src="Reflist/styles.css" />{{Reflist}} [[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]] q8vzhqmhqo1825kozr9afzzajcve2ri 632522 632521 2026-05-10T16:57:45Z Iwuala Judith Chinenyenwa 24940 Corrected reference error 632522 wikitext text/x-wiki {{Infobox officeholder | name = Monisade Afuye | honorific_prefix = [[Tribal chief|Chief]] | image = | caption = | office = [[Deputy Governor of Ekiti State]] | governor = [[Biodun Oyebanji]] | term_start = 16 October 2022 | term_end = | predecessor = [[Bisi Egbeyemi]] | successor = | birth_name = Monisade Christiana Afuye | birth_date = {{Birth date and age|1958|9|28|df=y}} | birth_place = [[Ikere-Ekiti]], [[Western Region, Nigeria|Western Region]], [[British Nigeria]] (now in [[Ekiti State]], Nigeria) | party = [[All Progressives Congress|APC]] | occupation = {{hlist|Politician|caterer|public administrator}} | alma_mater = Crown Polytechnic }} Chief Monisade Christiana Afuye (((Listenⓘ)); amụrụ na 28 Septemba 1958) <ref name="SUN">{{Cite news|url=https://www.sunnewsonline.com/ekiti-2022-apc-nominates-afuye-deputy-as-governorship-candidate/|title=Ekiti 2022: APC nominates Afuye deputy as governorship candidate|date=28 February 2022|first=Priscilla|author=Ediare|accessdate=25 June 2022|work=[[The Sun (Nigeria)|The Sun]]}}</ref> bụ onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị Naijiria nke jere ozi dị ka osote gọvanọ nke Ekiti Steeti kemgbe 2022.<ref>{{Cite news|title=Ekiti Governor-Elect, Deputy Receive Certificate Of Return|url=https://dailytrust.com/ekiti-governor-elect-deputy-receive-certificate-of-return|first=Raphael|author=Ogbonnaiye|date=22 June 2022|accessdate=25 June 2022|work=[[Daily Trust]]}}</ref> == Akụkọ ndụ == A mụrụ Monisade Christiana Afuye na 28 Septemba 1958 na Ikere-Ekiti, mpaghara ọchịchị ime obodo Ikere. Ọ gụrụ akwụkwọ praịmarị na Saint Joseph CAC Primary School Aramoko, Aramoko Ekiti, na ụlọ akwụkwọ sekọndrị na Amoye Grammar school, Ikere-Ekiti. O nwetara diplọma nkịtị ya na Diploma Higher National Diploma na Public Administration na Crown Polytechnic, Ado Ekiti, Ekiti State. <ref name="SUN" ./><cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFEdiare2022">Ediare, Priscilla (28 February 2022). [https://www.sunnewsonline.com/ekiti-2022-apc-nominates-afuye-deputy-as-governorship-candidate/ "Ekiti 2022: APC nominates Afuye deputy as governorship candidate"]. ''[[The Sun (Nigeria)|The Sun]]''. Ado Ekiti<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">25 June</span> 2022</span>.</cite></ref> == Edensibịa == <templatestyles src="Reflist/styles.css" />{{Reflist}} [[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]] 1lwftili7wi1ok69xn21d2fq7dg2b5d 632523 632522 2026-05-10T17:02:07Z Iwuala Judith Chinenyenwa 24940 Fixed reference error 632523 wikitext text/x-wiki {{Infobox officeholder | name = Monisade Afuye | honorific_prefix = [[Tribal chief|Chief]] | image = | caption = | office = [[Deputy Governor of Ekiti State]] | governor = [[Biodun Oyebanji]] | term_start = 16 October 2022 | term_end = | predecessor = [[Bisi Egbeyemi]] | successor = | birth_name = Monisade Christiana Afuye | birth_date = {{Birth date and age|1958|9|28|df=y}} | birth_place = [[Ikere-Ekiti]], [[Western Region, Nigeria|Western Region]], [[British Nigeria]] (now in [[Ekiti State]], Nigeria) | party = [[All Progressives Congress|APC]] | occupation = {{hlist|Politician|caterer|public administrator}} | alma_mater = Crown Polytechnic }} Chief Monisade Christiana Afuye (((Listenⓘ)); amụrụ na 28 Septemba 1958) <ref name="SUN">{{Cite news|url=https://www.sunnewsonline.com/ekiti-2022-apc-nominates-afuye-deputy-as-governorship-candidate/|title=Ekiti 2022: APC nominates Afuye deputy as governorship candidate|date=28 February 2022|first=Priscilla|author=Ediare|accessdate=25 June 2022|work=[[The Sun (Nigeria)|The Sun]]}}</ref> bụ onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị Naijiria nke jere ozi dị ka osote gọvanọ nke Ekiti Steeti kemgbe 2022.<ref>{{Cite news|title=Ekiti Governor-Elect, Deputy Receive Certificate Of Return|url=https://dailytrust.com/ekiti-governor-elect-deputy-receive-certificate-of-return|first=Raphael|author=Ogbonnaiye|date=22 June 2022|accessdate=25 June 2022|work=[[Daily Trust]]}}</ref> == Akụkọ ndụ == A mụrụ Monisade Christiana Afuye na 28 Septemba 1958 na Ikere-Ekiti, mpaghara ọchịchị ime obodo Ikere. Ọ gụrụ akwụkwọ praịmarị na Saint Joseph CAC Primary School Aramoko, Aramoko Ekiti, na ụlọ akwụkwọ sekọndrị na Amoye Grammar school, Ikere-Ekiti. O nwetara diplọma nkịtị ya na Diploma Higher National Diploma na Public Administration na Crown Polytechnic, Ado Ekiti, Ekiti State. <ref name="SUN" ./><cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFEdiare2022">Ediare, Priscilla (28 February 2022). [https://www.sunnewsonline.com/ekiti-2022-apc-nominates-afuye-deputy-as-governorship-candidate/ "Ekiti 2022: APC nominates Afuye deputy as governorship candidate"]. ''[[The Sun (Nigeria)|The Sun]]''. Ado Ekiti<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">25 June</span> 2022</span> </cite></ref> == Edensibịa == <templatestyles src="Reflist/styles.css" />{{Reflist}} [[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]] b75ls2bslz6xlphcyvhewt9vsc18ybp Maryse Condé 0 75402 632533 2026-05-10T20:00:59Z Chinemeremprince 13026 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1328357240|Maryse Condé]]" 632533 wikitext text/x-wiki   '''Maryse Condé''' (née '''Marise Liliane Appoline Boucolon'''; 11 Febụwarị 1934 – 2 Eprel 2024) bụ onye edemede akụkọ, onye nkatọ, na onye na-ede egwuregwu na French si ngalaba French Overseas na mpaghara Guadeloupe. Ọ bụkwa onye gụrụ akwụkwọ, onye ọrụ nkuzi ya kpọgara ya na West Africa na North America, yana Caribbean na Europe. Dịka onye edemede, Condé kacha mara amara maka akwụkwọ akụkọ ya bụ Ségou (1984–1985).. Ihe odide Condé na-enyocha ndị Afrịka bi na mba ọzọ nke sitere na [[Caribbean]]" id="mwJQ" rel="mw:WikiLink" title="Slavery in the Caribbean">Ịgba ohu na ọchịchị ndị na-achị Caribbean. A sụgharịrị akwụkwọ akụkọ ya, nke e dere na French, n'asụsụ Bekee, German, Dutch, Italian, Spanish, Portuguese, na Japanese.<ref name=":0">{{Cite web|url=https://french.columbia.edu/content/maryse-conde|title=Maryse Condé {{!}} Columbia {{!}} French|work=french.columbia.edu|accessdate=16 March 2019|archivedate=20 June 2017|archiveurl=https://web.archive.org/web/20170620201945/https://french.columbia.edu/content/maryse-conde}}</ref> O ritere ihe nrite dị iche iche, dị ka Grand Prix Littéraire de la Femme (1986),<ref name="bomb" /> Prix de l'Académie française (1988),<ref name="bomb" /> Prix Carbet de la Caraïbe (1997) na New Academy Prize in Literature (2018) maka ọrụ ya. A na-ewere ya dị ka onye na-asọ mpi maka onyinye Nobel na edemede. == Oge ọ malitere == A mụrụ ya na Pointe-à-Pitre, Guadeloupe, na 11 Febụwarị 1934, <ref>{{Cite web|author=Eaton|first=Kalenda|title=Maryse Condé (1937– ) •|url=https://www.blackpast.org/global-african-history/people-global-african-history/conde-maryse-1937/|work=blackpast.org|accessdate=9 April 2024|date=31 October 2007|archivedate=2 April 2024|archiveurl=https://web.archive.org/web/20240402185254/https://www.blackpast.org/global-african-history/people-global-african-history/conde-maryse-1937/}}</ref>ọ bụ nwa ikpeazụ n'ime ụmụ asatọ. Ndị mụrụ ya so n'ime ndị nkuzi ojii mbụ na Guadeloupe. Nne ya, Jeanne Quidal (onye si Marie-Galante, agwaetiti nke a na-ahụkarị n'ide ihe Condé).<ref name="Barbara Lewis interview">{{Cite journal|url=https://www.jstor.org/stable/3299141|title=No Silence: An Interview with Maryse Condé|first=Barbara|author=Lewis|journal=Callaloo|volume=18|date=Summer 1995|pages=543–550|doi=10.1353/cal.1995.0093|accessdate=14 April 2024}}</ref> Nna ya, Auguste Boucolon - onye bụbu onye nkuzi - guzobere obere ụlọ akụ "La Caisse Coopérative des prêts", nke e mechara kpọwa "La Banque Antillaise".<ref name=":4">{{Cite journal|author=Clark|first=VèVè A.|date=1989|title='I Have Made Peace With My Island': An Interview with Maryse Condé|journal=[[Callaloo (journal)|Callaloo]]|issue=38|pages=87–133|doi=10.2307/2931145|issn=0161-2492}}</ref> Nna Condé, Auguste Boucolon, nwere ụmụ nwoke abụọ site na alụmdi na nwunye mbụ ya: Serge na Albert. Ụmụnne nwanyị atọ nke Condé bụ Ena, Jeanne, na Gillette, ụmụnne ya bụ Auguste, Jean, René, na Guy.<ref name=":4">{{Cite journal|author=Clark|first=VèVè A.|date=1989|title='I Have Made Peace With My Island': An Interview with Maryse Condé|journal=[[Callaloo (journal)|Callaloo]]|issue=38|pages=87–133|doi=10.2307/2931145|issn=0161-2492}}<cite class="citation journal cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFClarkCecile_Daheny1989">Clark, VèVè A.; Cecile Daheny (1989). "'I Have Made Peace With My Island': An Interview with Maryse Condé". ''[[Callaloo (journal)|Callaloo]]'' (38): <span class="nowrap">87–</span>133. [[Digital object identifier|doi]]:[[doi:10.2307/2931145|10.2307/2931145]]. [[ISSN (identifier)|ISSN]]&nbsp;[https://search.worldcat.org/issn/0161-2492 0161-2492]. [[JSTOR (identifier)|JSTOR]]&nbsp;[https://www.jstor.org/stable/2931145 2931145].</cite></ref> A mụrụ Condé afọ iri na otu mgbe Guy nwụsịrị, mgbe nne ya dị afọ iri anọ na atọ, nna ya dịkwa afọ iri isii na atọ. Condé kọwara onwe ya dị ka "nwatakịrị a na-emebi emebi", nke o kwuru na ọ bụ n'ihi afọ ndụ nne na nna ya, yana oge dị n'etiti ya na ụmụnne ya.<ref name=":4" /> Condé malitere ide ihe mgbe ọ dị obere. Tupu ọ dị afọ iri na abụọ, o dere otu ihe nkiri, otu onye. E dere egwuregwu ahụ dị ka onyinye maka ụbọchị ọmụmụ nne ya. <ref name=":4">{{Cite journal|author=Clark|first=VèVè A.|date=1989|title='I Have Made Peace With My Island': An Interview with Maryse Condé|journal=[[Callaloo (journal)|Callaloo]]|issue=38|pages=87–133|doi=10.2307/2931145|issn=0161-2492}}<cite class="citation journal cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFClarkCecile_Daheny1989">Clark, VèVè A.; Cecile Daheny (1989). "'I Have Made Peace With My Island': An Interview with Maryse Condé". ''[[Callaloo (journal)|Callaloo]]'' (38): <span class="nowrap">87–</span>133. [[Digital object identifier|doi]]:[[doi:10.2307/2931145|10.2307/2931145]]. [[ISSN (identifier)|ISSN]]&nbsp;[https://search.worldcat.org/issn/0161-2492 0161-2492]. [[JSTOR (identifier)|JSTOR]]&nbsp;[https://www.jstor.org/stable/2931145 2931145].</cite></ref> Mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ na ụlọ akwụkwọ sekọndrị, Condé gara Lycée Fénelon site na 1953 ruo 1955, a chụpụrụ ya mgbe afọ abụọ gachara. Ọ gara n'ihu na agụmakwụkwọ ya na Mahadum Paris III (Sorbonne Nouvelle) na Paris. N'oge ọ gara, ya na ndị ọzọ West Indians, Condé guzobere klọb Luis-Carlos Prestes.<ref name=":4">{{Cite journal|author=Clark|first=VèVè A.|date=1989|title='I Have Made Peace With My Island': An Interview with Maryse Condé|journal=[[Callaloo (journal)|Callaloo]]|issue=38|pages=87–133|doi=10.2307/2931145|issn=0161-2492}}<cite class="citation journal cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFClarkCecile_Daheny1989">Clark, VèVè A.; Cecile Daheny (1989). "'I Have Made Peace With My Island': An Interview with Maryse Condé". ''[[Callaloo (journal)|Callaloo]]'' (38): <span class="nowrap">87–</span>133. [[Digital object identifier|doi]]:[[doi:10.2307/2931145|10.2307/2931145]]. [[ISSN (identifier)|ISSN]]&nbsp;[https://search.worldcat.org/issn/0161-2492 0161-2492]. [[JSTOR (identifier)|JSTOR]]&nbsp;[https://www.jstor.org/stable/2931145 2931145].</cite></ref> == Ọrụ == N'afọ 1958, Condé gara mmemme na Paris nke Les Nègres/The Blacks nke Jean Genet, ebe ọ zutere onye na-eme ihe nkiri [[Guinea]] Mamadou Condé.<ref name=":4">{{Cite journal|author=Clark|first=VèVè A.|date=1989|title='I Have Made Peace With My Island': An Interview with Maryse Condé|journal=[[Callaloo (journal)|Callaloo]]|issue=38|pages=87–133|doi=10.2307/2931145|issn=0161-2492}}<cite class="citation journal cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFClarkCecile_Daheny1989">Clark, VèVè A.; Cecile Daheny (1989). "'I Have Made Peace With My Island': An Interview with Maryse Condé". ''[[Callaloo (journal)|Callaloo]]'' (38): <span class="nowrap">87–</span>133. [[Digital object identifier|doi]]:[[doi:10.2307/2931145|10.2307/2931145]]. [[ISSN (identifier)|ISSN]]&nbsp;[https://search.worldcat.org/issn/0161-2492 0161-2492]. [[JSTOR (identifier)|JSTOR]]&nbsp;[https://www.jstor.org/stable/2931145 2931145].</cite></ref> N'ọnwa Ọgọstụ afọ 1958, ọ lụrụ Mamadou Condé.<ref name=":4" /> Ha mechara mụọ ụmụ atọ tupu ha kewaa na 1969 (Condé enweela otu nwa site n'aka onye nta akụkọ Haiti bụ Jean Dominique). Ka ọ na-erule n'ọnwa Nọvemba afọ 1959, mmekọrịta di na nwunye ahụ adịlarị njọ, Condé kpebiri ịga naanị ya na [[Côte d'Ivoire|Ivory Coast]], ebe ọ kụziri ihe otu afọ na Bingerville.<ref name=":4" /> N'oge ọ laghachiri Guinea maka ezumike, ọ ghọrọ onye maara ndọrọ ndọrọ ọchịchị site n'aka otu ndị enyi Marxist, ndị ga-emetụta ya ịkwaga [[Ghana]].<ref name=":4">{{Cite journal|author=Clark|first=VèVè A.|date=1989|title='I Have Made Peace With My Island': An Interview with Maryse Condé|journal=[[Callaloo (journal)|Callaloo]]|issue=38|pages=87–133|doi=10.2307/2931145|issn=0161-2492}}<cite class="citation journal cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFClarkCecile_Daheny1989">Clark, VèVè A.; Cecile Daheny (1989). "'I Have Made Peace With My Island': An Interview with Maryse Condé". ''[[Callaloo (journal)|Callaloo]]'' (38): <span class="nowrap">87–</span>133. [[Digital object identifier|doi]]:[[doi:10.2307/2931145|10.2307/2931145]]. [[ISSN (identifier)|ISSN]]&nbsp;[https://search.worldcat.org/issn/0161-2492 0161-2492]. [[JSTOR (identifier)|JSTOR]]&nbsp;[https://www.jstor.org/stable/2931145 2931145].</cite></ref> Ọ bụ oge ọgba aghara mana ọ bụ oge mmepe ka o mechara dee akụkọ ya n'akwụkwọ ya nke afọ 2012 bụ́ La Vie sans fards (Gịnị Bụ Afrịka Nye M? Akụkụ Akwụkwọ Akụkọ Ndụ Eziokwu), dịka ọ dị na mba ndị dị n'Ebe Ọdịda Anyanwụ Afrịka nọọrọ onwe ha n'oge na-adịbeghị anya, o so ndị dịka Malcolm X, Che Guevara, Julius Nyerere na Maya Angelou kparịta ụka.<ref>{{Cite book|url=https://www.seagullbooks.org/what-is-africa-to-me/|title=What Is Africa to Me? Fragments of a True-to-Life Autobiography|publisher=Seagull Books|accessdate=14 April 2024}}</ref> N'agbata afọ 1960 na 1972, ọ kụziri na Guinea, Ghana na [[Senegal]].<ref name=":0">{{Cite web|url=https://french.columbia.edu/content/maryse-conde|title=Maryse Condé {{!}} Columbia {{!}} French|work=french.columbia.edu|accessdate=16 March 2019|archivedate=20 June 2017|archiveurl=https://web.archive.org/web/20170620201945/https://french.columbia.edu/content/maryse-conde}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://french.columbia.edu/content/maryse-conde "Maryse Condé | Columbia | French"]. ''french.columbia.edu''. [https://web.archive.org/web/20170620201945/https://french.columbia.edu/content/maryse-conde Archived] from the original on 20 June 2017<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">16 March</span> 2019</span>.</cite></ref> Mgbe ọ nọ na Ghana, o dezigharịrị nchịkọta nke akwụkwọ edemede ndị Afrịka na-asụ French, Anthologie de la littérature africaine d'expression française (Ghana Institute of Languages, 1966). <ref name="Voices from the Gaps">{{Cite web|url=https://conservancy.umn.edu/bitstream/handle/11299/166128/Cond%C3%A9,%20Maryse.pdf;sequence=1|title=Maryse Condé|work=Voices from the Gaps|publisher=University of Minnesota|accessdate=3 April 2024|archivedate=3 April 2024|archiveurl=https://web.archive.org/web/20240403181325/https://conservancy.umn.edu/bitstream/handle/11299/166128/Cond%C3%A9,%20Maryse.pdf;sequence=1}}</ref> Otú ọ dị, ọ bịara nwee nkụda mmụọ na ọ bụ "onye akaebe nke ọtụtụ ihe na-emegiderịta onwe ya", na ebubo a na-ebo ya maka ọrụ a na-enyo enyo mere ka a chụpụ Condé na Ghana.<ref>{{Cite news|url=https://www.nytimes.com/2023/03/06/books/maryse-conde-books.html|title=Maryse Condé, at Home in the World|work=The New York Times|first=Anderson|author=Tepper|date=6 March 2023|accessdate=14 April 2024}}</ref> Mgbe ọ hapụsịrị West Africa, ọ rụrụ ọrụ na London dị ka onye na-emepụta BBC ruo afọ abụọ.<ref name="Cain">{{Cite news|url=https://www.theguardian.com/books/2024/apr/02/maryse-conde-guadelopean-grand-storyteller-dies-aged-90|title=Maryse Condé, Guadeloupean 'grand storyteller' dies aged 90|first=Sian|author=Cain|work=[[The Guardian]]|date=2 April 2024|accessdate=3 April 2024}}</ref> Mgbe ahụ na 1973, ọ laghachiri Paris ma kụzie akwụkwọ Francophone na Paris VII (Jussieu), X (Nanterre) , na Ill (Sorbonne Nouvelle). <ref name=":0">{{Cite web|url=https://french.columbia.edu/content/maryse-conde|title=Maryse Condé {{!}} Columbia {{!}} French|work=french.columbia.edu|accessdate=16 March 2019|archivedate=20 June 2017|archiveurl=https://web.archive.org/web/20170620201945/https://french.columbia.edu/content/maryse-conde}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://french.columbia.edu/content/maryse-conde "Maryse Condé | Columbia | French"]. ''french.columbia.edu''. [https://web.archive.org/web/20170620201945/https://french.columbia.edu/content/maryse-conde Archived] from the original on 20 June 2017<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">16 March</span> 2019</span>.</cite></ref> N'afọ 1975, ọ gụsịrị M.A. na Ph.D. ya na Sorbonne Nouvelle na Paris na akwụkwọ ntụnyere, na-enyocha stereotypes ojii na Akwụkwọ Caribbean. <ref name=":0" /> <ref name="CV">{{Cite web|url=https://www.um.es/documents/1097748/27061168/4.+CV+Candidata+propuesta_+Maryse+COND%C3%89.pdf/c3d700d3-8f44-974c-fc8b-6e6e8f638ed8?t=1635251169891|title=Curriculum Vitae {{!}} Maryse Condé|accessdate=10 April 2024|archivedate=2 April 2024|archiveurl=https://web.archive.org/web/20240402190337/https://www.um.es/documents/1097748/27061168/4.+CV+Candidata+propuesta_+Maryse+COND%C3%89.pdf/c3d700d3-8f44-974c-fc8b-6e6e8f638ed8?t=1635251169891}}</ref> Ọ bụ onye dere akwụkwọ nkatọ nke gụnyere Le profil d'une oeuvre (Hatier, 1978), La Civilisation du Bossale (L'Harmattan, 1978), na La Parole des femmes (L'Rarmattan, 1979). <ref name="Voices from the Gaps">{{Cite web|url=https://conservancy.umn.edu/bitstream/handle/11299/166128/Cond%C3%A9,%20Maryse.pdf;sequence=1|title=Maryse Condé|work=Voices from the Gaps|publisher=University of Minnesota|accessdate=3 April 2024|archivedate=3 April 2024|archiveurl=https://web.archive.org/web/20240403181325/https://conservancy.umn.edu/bitstream/handle/11299/166128/Cond%C3%A9,%20Maryse.pdf;sequence=1}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://conservancy.umn.edu/bitstream/handle/11299/166128/Cond%C3%A9,%20Maryse.pdf;sequence=1 "Maryse Condé"]. ''Voices from the Gaps''. University of Minnesota. [https://web.archive.org/web/20240403181325/https://conservancy.umn.edu/bitstream/handle/11299/166128/Cond%C3%A9,%20Maryse.pdf;sequence=1 Archived] from the original on 3 April 2024<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">3 April</span> 2024</span>.</cite></ref> N'afọ 1981, ya na Condé gbara alụkwaghịm, ebe ha kewara kemgbe. N'afọ sochirinụ, ọ lụrụ Richard Philcox, Onye Bekee na onye ntụgharị asụsụ Bekee nke ọtụtụ akwụkwọ akụkọ ya. <ref>{{Cite web|title=Conversing on Paper: Richard Philcox on the Living Art of Translation – Asymptote Blog|url=https://www.asymptotejournal.com/blog/2020/06/01/conversing-on-paper-richard-philcox-on-the-living-art-of-translation/|accessdate=4 April 2024|language=en|archivedate=4 April 2024|archiveurl=https://web.archive.org/web/20240404115346/https://www.asymptotejournal.com/blog/2020/06/01/conversing-on-paper-richard-philcox-on-the-living-art-of-translation/}}</ref> O bipụtaghị akwụkwọ akụkọ mbụ ya, ''Heremakhonon,'', ruo mgbe ọ fọrọ nke nta ka ọ bụrụ 40, n'ihi na " enweghị obi ike na ma ghara anwa igosi ederede na ụwa dị n'èzí. " <ref name=":1">{{Cite news|url=https://www.nytimes.com/2018/10/12/books/maryse-conde-alternative-lobel-literature.html|title=Maryse Condé Wins an Alternative to the Literature Nobel in a Scandal-Plagued Year|author=Quinn|first=Annalisa|date=12 October 2018|work=The New York Times|accessdate=16 March 2019|language=en-US}}</ref> E bipụtara akwụkwọ akụkọ ya nke abụọ, Une saison à Rihata, na 1981; Otú ọ dị, Condé agaghị abụ onye a ma ama dị ka onye edemede Caribbean nke oge a ruo mgbe e bipụtara akwụkwọ edemede ya nke atọ, ''Ségou'' (1984). <ref name=":0">{{Cite web|url=https://french.columbia.edu/content/maryse-conde|title=Maryse Condé {{!}} Columbia {{!}} French|work=french.columbia.edu|accessdate=16 March 2019|archivedate=20 June 2017|archiveurl=https://web.archive.org/web/20170620201945/https://french.columbia.edu/content/maryse-conde}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://french.columbia.edu/content/maryse-conde "Maryse Condé | Columbia | French"]. ''french.columbia.edu''. [https://web.archive.org/web/20170620201945/https://french.columbia.edu/content/maryse-conde Archived] from the original on 20 June 2017<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">16 March</span> 2019</span>.</cite></ref>[she][her] N'ịgbaso ihe ịga nke ọma nke ''Ségou'', na 1985, e nyere Condé agụmakwụkwọ Fulbright na United States iji kụzie "Akwụkwọ na Ọdịbendị nke Caribbean" na Occidental College, [[Los Angeles]] (September 1985-May 1986). <ref>{{Cite web|url=https://fulbrightscholars.org/node/1246516|title=Literature and Culture of the Caribbean|work=Fulbright Scholar Program|accessdate=10 April 2024}}</ref> N'afọ 1987, ọ bụ onye edemede Rockefeller Foundation Bellagio, e nyekwara ya Guggenheim Foundation Fellowship.<ref name="CV">{{Cite web|url=https://www.um.es/documents/1097748/27061168/4.+CV+Candidata+propuesta_+Maryse+COND%C3%89.pdf/c3d700d3-8f44-974c-fc8b-6e6e8f638ed8?t=1635251169891|title=Curriculum Vitae {{!}} Maryse Condé|accessdate=10 April 2024|archivedate=2 April 2024|archiveurl=https://web.archive.org/web/20240402190337/https://www.um.es/documents/1097748/27061168/4.+CV+Candidata+propuesta_+Maryse+COND%C3%89.pdf/c3d700d3-8f44-974c-fc8b-6e6e8f638ed8?t=1635251169891}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://www.um.es/documents/1097748/27061168/4.+CV+Candidata+propuesta_+Maryse+COND%C3%89.pdf/c3d700d3-8f44-974c-fc8b-6e6e8f638ed8?t=1635251169891 "Curriculum Vitae | Maryse Condé"]. [https://web.archive.org/web/20240402190337/https://www.um.es/documents/1097748/27061168/4.+CV+Candidata+propuesta_+Maryse+COND%C3%89.pdf/c3d700d3-8f44-974c-fc8b-6e6e8f638ed8?t=1635251169891 Archived] from the original on 2 April 2024<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">10 April</span> 2024</span>.</cite></ref><ref>{{Cite web|url=https://www.gf.org/fellows/maryse-conde/|title=Maryse Condé|work=www.gf.org|publisher=John Simon Guggenheim Memorial Foundation|accessdate=10 April 2024|archivedate=2 October 2023|archiveurl=https://web.archive.org/web/20231002041301/https://www.gf.org/fellows/maryse-conde/}}</ref> N'afọ 1991, e mere egwuregwu ya The Hills of Massabielle na New York na Ubu Repertory Theater . <ref name="CV" /><ref name="Barbara Lewis interview">{{Cite journal|url=https://www.jstor.org/stable/3299141|title=No Silence: An Interview with Maryse Condé|first=Barbara|author=Lewis|journal=Callaloo|volume=18|date=Summer 1995|pages=543–550|doi=10.1353/cal.1995.0093|accessdate=14 April 2024}}<cite class="citation journal cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFLewis1995">Lewis, Barbara (Summer 1995). <span class="id-lock-subscription" title="Paid subscription required">[https://www.jstor.org/stable/3299141 "No Silence: An Interview with Maryse Condé"]</span>. ''Callaloo''. '''18''' (3) (Maryse Condé: A Special Issue&nbsp;ed.): <span class="nowrap">543–</span>550. [[Digital object identifier|doi]]:[[doi:10.1353/cal.1995.0093|10.1353/cal.1995.0093]]. [[JSTOR (identifier)|JSTOR]]&nbsp;[https://www.jstor.org/stable/3299141 3299141]. [https://web.archive.org/web/20191122225809/https://www.jstor.org/stable/3299141 Archived] from the original on 22 November 2019<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">14 April</span> 2024</span>.</cite></ref> A gụnyere ya na akwụkwọ akụkọ 1992 Daughters of Africa, nke [[Margaret Busby]] dezigharịrị.<ref>{{Cite book|url=https://www.librarything.com/work/271737|title=Daughters of Africa: An International Anthology of Words and Writings by Women of African Descent from the Ancient Egyptian to the Present|date=1994|editor=Busby|publisher=[[LibraryThing]]|isbn=978-0-345-38268-9|accessdate=3 April 2024}}</ref> N'afọ 1995, Condé ghọrọ prọfesọ nke akwụkwọ French na Francophone na Mahadum Columbia dị na New York City, ebe o mechara bụrụ prọfesụ emerita. <ref>{{Cite news|url=https://www.theguardian.com/books/2020/jul/04/maryse-conde-an-english-author-can-reach-the-heart-of-a-caribbean-child|title=Interview {{!}} Maryse Condé: 'An English author can reach the heart of a Caribbean child'|first=Anita|author=Sethi|authorlink=Anita Sethi|work=The Guardian|date=4 July 2020|accessdate=24 May 2023}}</ref> Condé kụziri na mahadum dị iche iche, gụnyere Mahadum California, Berkeley; UCLA, Sorbonne, Mahadum Virginia, na Mahadum Nanterre. Ọ lara ezumike nká na nkuzi n'afọ 2005.<ref name=":0">{{Cite web|url=https://french.columbia.edu/content/maryse-conde|title=Maryse Condé {{!}} Columbia {{!}} French|work=french.columbia.edu|accessdate=16 March 2019|archivedate=20 June 2017|archiveurl=https://web.archive.org/web/20170620201945/https://french.columbia.edu/content/maryse-conde}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://french.columbia.edu/content/maryse-conde "Maryse Condé | Columbia | French"]. ''french.columbia.edu''. [https://web.archive.org/web/20170620201945/https://french.columbia.edu/content/maryse-conde Archived] from the original on 20 June 2017<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">16 March</span> 2019</span>.</cite></ref> Ọ bụ isiokwu nke ihe nkiri akụkọ 2011 Maryse Condé, une voix singulière, nke Jérôme Sesquin duziri, nke na-akọ akụkọ ndụ ya.<ref>{{Cite web|url=https://repeatingislands.com/2012/01/29/film-u-s-premiere-of-maryse-conde-une-voix-singuliere/|title=Film: U.S. Premiere of 'Maryse Condé, une voix singulière'|work=Repeating Islands|date=29 January 2012|accessdate=10 April 2024|archivedate=3 February 2023|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230203135437/https://repeatingislands.com/2012/01/29/film-u-s-premiere-of-maryse-conde-une-voix-singuliere/}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.youtube.com/watch?v=hAb8RyzR9uo|title=Maryse Condé : Une voix singulière|date=15 June 2013|publisher=Ile en île|accessdate=10 April 2024|archivedate=15 April 2024|archiveurl=https://web.archive.org/web/20240415174729/https://www.youtube.com/watch?v=hAb8RyzR9uo}}</ref> N'afọ 2011, e meghere Collège Maryse-Condé na agwaetiti La Désirade iji sọpụrụ ya. <ref name="CV">{{Cite web|url=https://www.um.es/documents/1097748/27061168/4.+CV+Candidata+propuesta_+Maryse+COND%C3%89.pdf/c3d700d3-8f44-974c-fc8b-6e6e8f638ed8?t=1635251169891|title=Curriculum Vitae {{!}} Maryse Condé|accessdate=10 April 2024|archivedate=2 April 2024|archiveurl=https://web.archive.org/web/20240402190337/https://www.um.es/documents/1097748/27061168/4.+CV+Candidata+propuesta_+Maryse+COND%C3%89.pdf/c3d700d3-8f44-974c-fc8b-6e6e8f638ed8?t=1635251169891}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://www.um.es/documents/1097748/27061168/4.+CV+Candidata+propuesta_+Maryse+COND%C3%89.pdf/c3d700d3-8f44-974c-fc8b-6e6e8f638ed8?t=1635251169891 "Curriculum Vitae | Maryse Condé"]. [https://web.archive.org/web/20240402190337/https://www.um.es/documents/1097748/27061168/4.+CV+Candidata+propuesta_+Maryse+COND%C3%89.pdf/c3d700d3-8f44-974c-fc8b-6e6e8f638ed8?t=1635251169891 Archived] from the original on 2 April 2024<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">10 April</span> 2024</span>.</cite></ref> == Ọnwụ == Condé nwụrụ na Apt, Vaucluse, ndịda ọwụwa anyanwụ France, na 2 Eprel 2024, mgbe ọ dị afọ 90. <ref name="Humanite">{{Cite news|title=Mort de Maryse Condé, grande dame de la littérature et de la pensée anticoloniale – L'Humanité|url=https://www.humanite.fr/culture-et-savoir/maryse-conde/mort-de-maryse-conde-grande-dame-de-la-litterature-et-de-la-pensee-anticoloniale|accessdate=2 April 2024|work=humanite.fr|date=3 September 2021|language=fr-FR}}</ref><ref name="Marivat 2024">{{Cite news|author=Marivat|first=Gladys|title=L'écrivaine guadeloupéenne Maryse Condé est morte|url=https://www.lemonde.fr/disparitions/article/2024/04/02/l-ecrivaine-guadeloupeenne-maryse-conde-est-morte_6225557_3382.html|accessdate=2 April 2024|work=Le Monde.fr|date=2 April 2024|language=fr}}</ref> == Ihe odide ya pụtara == Akwụkwọ akụkọ Condé na-enyocha okwu agbụrụ, okike, na omenala n'ọtụtụ oge na ebe akụkọ ihe mere eme dị iche iche, gụnyere ikpe ndị amoosu Salem na I, Tituba: Amoosu Ojii nke Salem (1986); Alaeze Ukwu Bambara nke Mali nke narị afọ nke 19 na Ségou (1984–1985); na owuwu nke Panama Canal nke narị afọ nke 20 na mmetụta ya na mmụba nke ndị West Indian etiti na Tree of Life (1987). Akwụkwọ akụkọ ya na-achọpụta mmekọrịta dị n'etiti ndị Africa na ndị si mba ọzọ bịa, karịsịa ndị Caribbean. Dị ka Louise Hardwick si kwuo, "Cosmopolitan na ọdịdị, akwụkwọ Condé na-ekwu maka mgbagwoju anya nke ụwa zuru ụwa ọnụ n'olu doro anya. Ọ jụrụ mgbalị iji mee ka ụdị ya dị, ma ọ bụ akara na-akọwa ya dị ka onye edemede French ma ọ bụ Creole, " a na-ekwukarị ya ka ọ na-ekwu: "M na-ede na Maryse Condé".<ref>{{Cite news|url=https://www.theguardian.com/books/2024/apr/12/maryse-conde-obituary|title=Maryse Condé obituary|work=The Guardian|date=12 April 2024|accessdate=14 April 2024}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.londonreviewbookshop.co.uk/blog/2020/november/for-a-writer-there-is-no-mother-tongue-he-forges-his-own-language-according-to-his-or-her-needs-a-q-a-with-maryse-conde|title='For a writer there is no mother tongue: he forges his own language according to his or her needs': A Q&A with Maryse Condé|work=[[London Review Bookshop]]|date=25 August 2020|accessdate=14 April 2024}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://thecollidescope.com/2022/12/27/lost-paradise-a-brief-interview-with-maryse-conde/|title=Lost Paradise: A Brief Interview with Maryse Condé|first=George|author=Salis|work=The Collidescope|date=27 December 2022|accessdate=14 April 2024|archivedate=2 June 2023|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230602214215/https://thecollidescope.com/2022/12/27/lost-paradise-a-brief-interview-with-maryse-conde/}}</ref> E bipụtara akwụkwọ akụkọ mbụ ya, ''Heremakhonon'' (n'[[Asụsụ Maninka|Asụsụ Malinke]], aha ahụ pụtara "ichere maka obi ụtọ"), <ref>{{Cite web|url=https://www.bbc.co.uk/news/entertainment-arts-68712276|title=Maryse Condé: Author who won 'alternative Nobel Literature Prize' dies at 90|first=Ian|author=Youngs|publisher=BBC News|date=2 April 2024|accessdate=6 April 2024|archivedate=4 April 2024|archiveurl=https://web.archive.org/web/20240404205039/https://www.bbc.co.uk/news/entertainment-arts-68712276}}</ref> na 1976. <ref name=":0">{{Cite web|url=https://french.columbia.edu/content/maryse-conde|title=Maryse Condé {{!}} Columbia {{!}} French|work=french.columbia.edu|accessdate=16 March 2019|archivedate=20 June 2017|archiveurl=https://web.archive.org/web/20170620201945/https://french.columbia.edu/content/maryse-conde}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://french.columbia.edu/content/maryse-conde "Maryse Condé | Columbia | French"]. ''french.columbia.edu''. [https://web.archive.org/web/20170620201945/https://french.columbia.edu/content/maryse-conde Archived] from the original on 20 June 2017<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">16 March</span> 2019</span>.</cite></ref> Ọ bụ ihe na-ese okwu nke ukwuu nke na e wepụrụ ya na shelf mgbe ọnwa isii gasịrị n'ihi nkatọ ya banyere ihe ịga nke ọma nke ọchịchị onye kwuo uche ya n'Africa.<ref name=":5">{{Cite web|url=https://www.nybooks.com/daily/2019/02/06/giving-voice-to-guadeloupe/|title=Giving Voice to Guadeloupe|author=Condé|first=Maryse|date=6 February 2019|work=The New York Review of Books|language=en|accessdate=16 March 2019|archivedate=6 February 2019|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190206151501/https://www.nybooks.com/daily/2019/02/06/giving-voice-to-guadeloupe/}}</ref> Ọ bụ ezie na akụkọ ahụ yiri ndụ nke Condé n'oge mbụ ọ nọrọ na Guinea, a na-edekwa ya dị ka akụkọ onye mbụ, o kwusiri ike na ọ bụghị akụkọ ndụ onwe onye. Akwụkwọ ahụ bụ akụkọ, dị ka ọ kọwara ya, nke "'anti-moi', onye na-edoghị anya nke ọchụchọ maka njirimara na mmalite ya bụ ụdị nnupụisi nke omume rụrụ arụ. "<ref name=":3" /> Condé nọpụrụ iche nke ukwuu site n'ọtụtụ mmegharị akwụkwọ Caribbean, dịka Négritude na Creolité, ma na-elekwasịkarị anya n'isiokwu ndị nwere nchegbu siri ike gbasara ikike ụmụ nwanyị na ndọrọ ndọrọ ọchịchị. Dịka onye na-akwado ikike ọchịchị n'ọrụ ya nakwa ná ndụ ya, Condé kwetara, sị: "Enweghị m ike ide ihe ọ bụla... ọ gwụla ma ọ nwere ihe ndọrọ ndọrọ ọchịchị ụfọdụ. Enweghị m ihe ọzọ m ga-enye nke ka dị mkpa. " Akwụkwọ akụkọ ya nke afọ 1995 bụ Windward Heights bụ reworking nke Emily Brontë's Wuthering Heights (1847), nke Condé gụrụ na mbụ mgbe ọ dị afọ 14. Ọ dịla anya ọ chọrọ ịmepụta ọrụ nke ya gburugburu ya, dị ka omume "nkwanye ùgwù". A na-ede akwụkwọ akụkọ Condé na Guadeloupe, a na-egosikwa agbụrụ na ọdịbendị dị ka nsogbu na-ekewa ndị mmadụ. N'ịtụgharị uche n'otú o si nweta ihe ndabere Caribbean ya n'ide akwụkwọ a, o kwuru, sị:<blockquote>"Ịbụ akụkụ nke ọtụtụ ụwa - akụkụ nke ụwa Afrịka n'ihi ndị ohu Afrịka, akụkụ nke ụwa Europe n'ihi agụmakwụkwọ Europe - bụ ụdị echiche abụọ. Ị nwere ike iji nke ahụ n'ụzọ nke gị ma nye ahịrịokwu ihe ọzọ. Obi dị m ụtọ mgbe m na-arụ ọrụ ahụ, n'ihi na ọ bụ egwuregwu, ụdị egwuregwu rụrụ arụ ma na-atọ ụtọ. "    </blockquote>Ihe odide ndị Condé mechara dee gụnyere Tales From the Heart: True Stories From My Childhood (1999), nchịkọta edemede banyere oge ọ bụ nwata, <ref>{{Cite web|url=https://conservancy.umn.edu/bitstream/handle/11299/167828/Review%20Tales%20from%20the%20Heart.pdf;sequence=1|title=''Tales from the Heart'' by Maryse Condé|work=Voices from the Gaps|publisher=University of Minnesota|accessdate=9 April 2024|archivedate=9 April 2024|archiveurl=https://web.archive.org/web/20240409235143/https://conservancy.umn.edu/bitstream/handle/11299/167828/Review%20Tales%20from%20the%20Heart.pdf;sequence=1}}</ref> na Victoire (2006), akụkọ ndụ nke nne nne ya n'oge ndị isi ojii nke Guadeloupe kwupụtara ikike ha maka agụmakwụkwọ na ike ndọrọ ndọrọ ọchịchị. <ref>{{Cite journal|journal=Nottingham French Studies|url=https://www.euppublishing.com/doi/abs/10.3366/nfs.2014.0094?journalCode=nfs|title=Maryse Condé's ''Victoire:'' Thinking Back through Her Mothers|date=2014|volume=53|issue=3|doi=10.3366/nfs.2014.0094|author=Green|first=Mary Jean|pages=297–313|accessdate=9 April 2024}}</ref> Who Slashed Celanire's Throat (2000) sitere n'ike mmụọ nsọ nke ezigbo akụkọ ma jiri ngwakọta nke Ime Anwansi na nrọ efu na akwụkwọ akụkọ banyere nwanyị chọrọ ịchọpụta eziokwu nke oge gara aga ma bọọ ọbọ maka nkwarụ ya n'oge ọ bụ nwata.<ref>{{Cite web|url=https://www.hurstonwright.org/books/who-slashed-celanires-throat/|title=Who Slashed Celanire's Throat|publisher=[[Hurston/Wright Foundation]]}}</ref> Nsụgharị nke afọ 2017 nke Richard Philcox nke Condé dere bụ What Is Africa to Me? Fragments of a True-to-Life Autobiography, Noo Saro-Wiwa kọwara ya na nyocha maka The Times Literary Supplement dị ka "ihe na-atọ ụtọ ma na-atọ ọchị mgbe ụfọdụ banyere afọ iri na abụọ onye edemede ahụ nọrọ n'Africa n'oge ngwụcha afọ 1950 na 60s. ... ma site na njedebe akwụkwọ ahụ, onye edemede ahụ kwetara na ọ ka maghị ihe Afrịka pụtara nye ya - nkwenye obi ike n'ụwa nke na-achọ akụkọ ndị a kapịrị ọnụ. " N'afọ 2018, e nyere Condé New Academy Prize in Literature, nke e guzobere dị ka ihe ọzọ na Nobel Prize in Literation (nke a na-ewere ya dịka onye ọkacha mmasị mana enyeghị ya n'afọ ahụ, n'ihi mmetọ mmekọahụ n'etiti kọmitii onyinye), <ref>{{Cite news|url=https://www.nytimes.com/2024/04/02/books/maryse-conde-dead.html|title=Maryse Condé, 'Grande Dame' of Francophone Literature, Dies at 90|first=Clay|author=Risen|work=[[The New York Times]]|date=2 April 2024|accessdate=3 April 2024}}</ref> na ndị ọka ikpe na-eto Condé dị ka "onye na-akọ akụkọ ukwu nke edemede ya bụ nke akwụkwọ ụwa, na-akọwa mbibi nke ọchịchị na ọgba aghara postcolonial n'asụsụ nke ziri ezi ma na-awụ akpata oyi n'ahụ. N'afọ 2022, a kwanyeere ya ugwu dị ka otu n'ime ndị edemede 12 nke Royal Society of Literature International, n'akụkụ Anne Carson, [[Tsitsi Dangarembga]], Cornelia Funke, Mary Gaitskill, Faïza Guène, Saidiya Hartman, Kim Hyesoon, Yōko Ogawa, Raja Shehadeh, Juan Gabriel Vásquez na Samar Yazbek.<ref>{{Cite web|url=https://www.broadwayworld.com/westend/article/Twelve-Writers-Appointed-in-the-Second-Year-of-the-RSL-International-Writers-Programme-20221130|title=Twelve Writers Appointed in the Second Year of the RSL International Writers Programme|work=[[Broadway World]]|first=Stephi|author=Wild|date=30 November 2022|accessdate=3 April 2024|archivedate=3 April 2024|archiveurl=https://web.archive.org/web/20240403203559/https://www.broadwayworld.com/westend/article/Twelve-Writers-Appointed-in-the-Second-Year-of-the-RSL-International-Writers-Programme-20221130}}</ref> Akwụkwọ akụkọ Condé nke afọ 2023, The Gospel According to the New World, edepụtara maka International Booker Prize ma, mgbe ọ dị afọ 86, ọ bụ onye edemede kacha okenye e depụtara maka ihe nrite ahụ.<ref name="shaffi">{{Cite web|url=https://theguardian.com/books/2023/mar/14/international-booker-prize-announces-longlist-to-celebrate-ambition-and-panache|title=International Booker prize announces longlist to celebrate 'ambition and panache'|date=14 March 2023|accessdate=14 March 2023|first=Sarah|author=Shaffi|archivedate=14 March 2023|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230314091040/https://www.theguardian.com/books/2023/mar/14/international-booker-prize-announces-longlist-to-celebrate-ambition-and-panache}}</ref> E ji okwu gwa di ya na onye ntụgharị okwu bụ́ Richard Philcox ka o mepụta akwụkwọ akụkọ ahụ, ebe ọ bụ na o nwere nsogbu akwara ozi nke mere ka o siere ya ike ikwu okwu na ịhụ ihe.<ref>{{Cite news|url=https://www.independent.co.uk/news/ap-french-caribbean-new-england-new-world-b2522180.html|title=Maryse Condé, prolific 'grande dame' of Caribbean literature, dead at age 90|first=Hillel|author=Italie|work=[[The Independent]]|date=2 April 2014|accessdate=3 April 2024}}</ref> Ha abụọ bụ ndị otu onye edemede-onye ntụgharị nke nwunye na di mbụ a ga-edepụta ogologo oge, ma mesịa depụta, <ref name="shaffi" /> maka onyinye ahụ.<ref>{{Cite web|url=https://www.southbankcentre.co.uk/blog/articles/international-booker-prize-shortlist-2023?gclid=Cj0KCQjwyLGjBhDKARIsAFRNgW9hj2-7zRCXVlYs3c5PIfd69Yrb2KPtfthBvHtMuH9uc6HKoYMPUzUaAlfmEALw_wcB|title=See who's on the 2023 International Booker Prize shortlist|publisher=[[Southbank Centre]]|date=18 April 2023|accessdate=24 May 2023|archivedate=24 May 2023|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230524063903/https://www.southbankcentre.co.uk/blog/articles/international-booker-prize-shortlist-2023?gclid=Cj0KCQjwyLGjBhDKARIsAFRNgW9hj2-7zRCXVlYs3c5PIfd69Yrb2KPtfthBvHtMuH9uc6HKoYMPUzUaAlfmEALw_wcB}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://thebookerprizes.com/the-booker-library/authors/maryse-conde|title=Maryse Condé|accessdate=14 March 2023|work=thebookerprizes.com|date=11 February 1934|archivedate=14 March 2023|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230314151037/https://thebookerprizes.com/the-booker-library/authors/maryse-conde}}</ref><ref>{{Cite news|url=https://www.theguardian.com/books/2023/may/22/international-booker-prize-2023-cheon-myeong-kwan-gauz-eva-baltasar-georgi-gospodinov-guadalupe-nettel-maryse-conde#:~:text=Maryse%20Cond%C3%A9%2C%20who%20was%20born,will%20be%20her%20final%20novel.|title=The 2023 International Booker prize shortlist – review|first=John|author=Self|work=[[The Observer]]|date=22 May 2023|accessdate=24 May 2023}}</ref> === Ebe ndebe ihe ochie === A na-edebe ihe ndekọ akwụkwọ Maryse Condé (akwụkwọ Maryse Condés, 1979-2012) na Ọ́bá Akwụkwọ Mahadum Columbia . <ref>{{Cite web|url=https://findingaids.library.columbia.edu/ead/nnc-rb/ldpd_10258879/summary|title=Maryse Condé papers, 1979–2012|work=Archival Collections|publisher=Columbia University Libraries|accessdate=9 April 2024|archivedate=22 June 2018|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180622122933/https://findingaids.library.columbia.edu/ead/nnc-rb/ldpd_10258879/summary}}</ref> == Akwụkwọ ndị a họọrọ == === Akwụkwọ akụkọ === {| class="wikitable" ! colspan="2" |'''Original publication''' ! colspan="5" |'''English publication''' |- ! scope="col" |Title ! scope="col" |Year ! scope="col" |Title ! scope="col" |Translator ! scope="col" |Year ! scope="col" |Publisher ! scope="col" |Notes/References |- |''Hérémakhonon'' |1976 |''Heremakhonon'' | rowspan="2" |Richard Philcox |1982 |Three Continents Press |<ref>{{Cite book|author=Condé|first=Maryse|title=Hérémakhonon|date=1982|publisher=Three Continents Press|location=Washington, D.C.|isbn=9780894102325|oclc=8646556|edition=1st English language}}</ref> |- |''Une saison à Rihata'' |1981 |''A Season in Rihata'' |1988 |Heinemann |<ref>{{Cite book|author=Condé|first=Maryse|title=A Season in Rihata|date=1988|publisher=Heinemann Educational|isbn=978-0-435-98832-6|oclc=8106613884|url=https://books.google.com/books?id=_IFcAAAAMAAJ|accessdate=9 April 2024|language=en}}</ref> |- | rowspan="3" |''Ségou: les murailles de terre''<br /><br />(lit: "Segu: The Earthen Wall") | rowspan="3" |1984 | rowspan="3" |''Segu'' | rowspan="3" |Barbara Bray |1987 |Viking Press | rowspan="3" |<ref>{{Cite book|author=Condé|first=Maryse|title=Segu|date=1987|publisher=Viking|location=New York, N.Y|isbn=978-0-670-80728-4|url=https://books.google.com/books?id=1zZIAAAAYAAJ|language=en|accessdate=9 April 2024}}</ref><ref>{{Cite book|author=Conde|first=Maryse|title=Segu|year=1996|publisher=Penguin Publishing Group|isbn=978-0-14-025949-0|url=https://books.google.com/books?id=AhbIMpWGgFQC|language=en|accessdate=9 April 2024}}</ref> |- |1988 |Ballantine Books |- |1998 |Penguin Books |- | rowspan="2" |''Ségou: la terre en miettes''<br /><br />(lit: "Segu: The Earth in Pieces") | rowspan="2" |1985 | rowspan="2" |''The Children of Segu'' | rowspan="2" |Linda Coverdale |1989 |Viking Press | rowspan="2" |<ref>{{Cite book|author=Condé|first=Maryse|title=The Children of Segu|date=1989|publisher=Viking|isbn=978-0-670-82981-1|url=https://books.google.com/books?id=TjdIAAAAYAAJ|accessdate=9 April 2024|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|author=Condé|first=Maryse|title=The Children of Segu|date=1990|publisher=Ballantine Books|isbn=978-0-345-36634-4|url=https://books.google.com/books?id=bbLpAAAAMAAJ|language=en|accessdate=9 April 2024}}</ref> |- |1990 |Ballantine Books |- | rowspan="2" |''Moi, Tituba, Sorcière…Noire de Salem'' | rowspan="2" |1986 | rowspan="2" |''I, Tituba: Black Witch of Salem'' | rowspan="2" |Richard Philcox |1992, <br /><br />2009 |University of Virginia Press | rowspan="2" |<ref>{{Cite book|author=Condé|first=Maryse|title=I, Tituba, black witch of Salem|date=2009|publisher=Univ. of Virginia Press|location=Charlottesville|isbn=9780813927671|url=https://books.google.com/books?id=nLxAPgAACAAJ|edition=1st paperback|accessdate=9 April 2024}}</ref><ref>{{Cite book|author=Condé|first=Maryse|title=I, Tituba, Black Witch of Salem|date=1994|publisher=Ballantine Books|isbn=978-0-345-38420-1|url=https://books.google.com/books?id=6uPBhEIKP7kC|language=en|accessdate=9 April 2024}}</ref> |- |1994 |Ballantine Books |- |''La Vie scélérate [fr]''<br /><br />(lit: "The Wicked Life") |1987 |''Tree of Life: A Novel of the Caribbean'' |Victoria Reiter |1992 |Ballantine Books |<ref>{{Cite book|author=Condé|first=Maryse|title=Tree of Life|date=1992|publisher=Ballantine Books|location=New York|isbn=978-0-345-36074-8|edition=1st American|url=https://books.google.com/books?id=cYJcAAAAMAAJ|accessdate=9 April 2024|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=Tree of Life by Maryse Conde|url=https://www.publishersweekly.com/978-0-345-36074-8|work=www.publishersweekly.com|publisher=[[Publishers Weekly]]|accessdate=9 April 2024|date=31 August 1992|archivedate=9 April 2024|archiveurl=https://web.archive.org/web/20240409040752/https://www.publishersweekly.com/978-0-345-36074-8}}</ref> |- |''Traversée de la mangrove'' |1989 |''Crossing the Mangrove'' | rowspan="2" |Richard Philcox |1995 |Anchor Books |<ref>{{Cite book|author=Conde|first=Maryse|title=Crossing the Mangrove|date=1995|publisher=Knopf Doubleday Publishing Group|isbn=978-0-385-47633-1|url=https://books.google.com/books?id=RZRkAAAAMAAJ|accessdate=9 April 2024|language=en}}</ref><ref>{{Cite news|author=Self|first=John|title=Crossing the Mangrove by Maryse Condé – a village united by a vagabond|url=https://www.theguardian.com/books/2021/sep/26/crossing-the-mangrove-by-maryse-conde-a-village-united-by-a-vagabond|accessdate=9 April 2024|work=The Observer|date=26 September 2021}}</ref><ref name="Moudileno & Higginson">{{Cite journal|author=Moudileno|first=Lydie|title=Portrait of the Artist as Dreamer: Maryse Condé's 'Traversée de la Mangrove' and 'Les Derniers Rois Mages'|journal=[[Callaloo (literary magazine)|Callaloo]]|date=1995|volume=18|issue=3|pages=626–640|doi=10.1353/cal.1995.0104|url=https://www.jstor.org/stable/3299149|accessdate=9 April 2024|issn=0161-2492}}</ref> |- |''Les Derniers rois mages''<br /><br />(lit: "The Last Magi") |1992 |''The Last of the African Kings'' |1997 |University of Nebraska Press |<ref name="Moudileno & Higginson" /><ref>{{Cite book|author=Condä|first=Maryse|title=The Last of the African Kings|year=1997|publisher=University of Nebraska Press|isbn=978-0-8032-1489-7|url=https://books.google.com/books?id=wTNLR8PX9asC|accessdate=9 April 2024|language=en}}</ref> |- |''La Colonie du nouveau monde''<br /><br />(lit: "The New World Colony") |1993 | {{N/A}} | {{N/A}} | {{N/A}} | {{N/A}} |<ref>{{Cite book|author=Condé|first=Maryse|title=La colonie du nouveau monde: roman|date=1993|publisher=Laffont|location=Paris|isbn=978-2-221-05903-6|oclc=29239656|url=https://books.google.com/books?id=uFWgQgAACAAJ|language=fr|accessdate=9 April 2024}}</ref> |- |''La Migration des cœurs [fr]''<br /><br />(lit: "The Migration of Hearts") |1995 |''Windward Heights'' | rowspan="3" |Richard Philcox |1998 |Soho Press |<ref>{{Cite book|author=Condé|first=Maryse|title=Windward Heights|date=1998|publisher=Soho|isbn=978-1-56947-161-6|url=https://books.google.com/books?id=d017kQEACAAJ|accessdate=8 April 2024|language=en}}</ref><ref>{{Cite news|author=Tepper|first=Anderson|title=Windward Heights|url=https://archive.nytimes.com/www.nytimes.com/books/99/09/05/bib/990905.rv103554.html|accessdate=8 April 2024|work=[[The New York Times]]|date=5 September 1999}}</ref><ref>{{Cite web|author=Wolff|first=Rebecca|authorlink=Rebecca Wolff|title=Maryse Condé|url=http://bombmagazine.org/article/2248/|work=[[Bomb (magazine)|BOMB Magazine]]|accessdate=8 April 2024|archiveurl=https://web.archive.org/web/20151223085419/http://bombmagazine.org/article/2248/|archivedate=23 December 2015|format=web.archive.org|date=Summer 1999}}</ref> |- |''Desirada'' |1997 |''Desirada'' |2000 |Soho Press |<ref>{{Cite book|author=Condé|first=Maryse|title=Desirada: roman|date=1997|publisher=R. Laffont|location=Paris|isbn=9782221084663|url=https://books.google.com/books?id=xeh-zwEACAAJ|language=en|accessdate=9 April 2024}}</ref><ref>{{Cite journal|author=Schwerdtner|first=Karin|title=Wandering, Women and Writing: Maryse Condé's Desirada|journal=Dalhousie French Studies|date=2005|volume=73|pages=129–137|url=https://www.jstor.org/stable/40837654|issn=0711-8813|accessdate=9 April 2024}}</ref> |- |''Célanire cou-coupé [fr]''<br /><br />(lit: "Slashed-Throat Célanire") |2000 |''Who Slashed Celanire's Throat?'' |2004 |Atria Publishing Group |<ref>{{Cite book|author=Condé|first=Maryse|title=Célanire cou-coupé: roman fantastique|date=2000|publisher=R. Laffont|location=Paris|isbn=978-2-221-08629-2|url=https://books.google.com/books?id=zBGSQgAACAAJ|language=fr|accessdate=9 April 2024}}</ref><ref>{{Cite book|author=Condé|first=Maryse|title=Who Slashed Celanire's Throat?: A Fantastical Tale|date=2004|publisher=Atria Books|location=New York, NY|isbn=978-0-7434-8260-8|url=https://books.google.com/books?id=Qz1lAAAAMAAJ|oclc=254224954|language=en|accessdate=9 April 2024}}</ref><ref>{{Cite news|author=Bailey Nurse|first=Donna|title=Unkindest Cut|url=https://www.washingtonpost.com/archive/entertainment/books/2004/09/26/unkindest-cut/20f98b7b-f5cd-44e8-9baf-9fe4f327c005/|accessdate=9 April 2024|work=Washington Post|date=25 September 2004}}</ref> |- |''La Belle créole''<br /><br />(lit: "The Beautiful Créole") |2001 |''The Belle Créole'' |Nicole Simek |2020 |University of Virginia Press |<ref>{{Cite book|author=Condé|first=Maryse|title=La belle créole: roman|date=2001|publisher=Mercure de France|location=Paris|isbn=978-2-7152-1810-9|oclc=47597710|url=https://books.google.com/books?id=3VZwQgAACAAJ|language=fr|accessdate=9 April 2024}}</ref><ref>{{Cite book|author=Condé|first=Maryse|title=The Belle Créole|date=2020|publisher=University of Virginia Press|location=Charlottesville|isbn=978-0-8139-4423-4|oclc=1126348970|url=https://books.google.com/books?id=XRy1DwAAQBAJ|language=en|accessdate=9 April 2024}}</ref> |- |''Histoire de la femme cannibale [fr]'' |2003 |''The Story of the Cannibal Woman'' |Richard Philcox |2007 |Atria Publishing Group |<ref>{{Cite book|author=Condé|first=Maryse|title=The Story of the Cannibal Woman|date=2008|publisher=Simon and Schuster|isbn=978-0-7432-7129-5|url=https://books.google.com/books?id=q2HEyAYo7iQC|accessdate=8 April 2024|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|author=Maryse|first=Condé|title=Excerpt: 'The Story of the Cannibal Woman: A Novel'|url=https://www.npr.org/2007/06/04/10333672/excerpt-the-story-of-the-cannibal-woman-a-novel|publisher=[[NPR]]|accessdate=8 April 2024|date=4 June 2007|quote=The Story of the Cannibal Woman: A Novel, Copyright 2007, by Maryse Conde. Reprinted by permission of Atria Books, an imprint of Simon & Schuster Inc.|archivedate=8 April 2024|archiveurl=https://web.archive.org/web/20240408221012/https://www.npr.org/2007/06/04/10333672/excerpt-the-story-of-the-cannibal-woman-a-novel}}</ref><ref>{{Cite news|author=Schmidt|first=Elizabeth|title=Magical Thinking|url=https://www.nytimes.com/2007/04/15/books/review/Schmidt.t.html|accessdate=8 April 2024|work=The New York Times|date=15 April 2007}}</ref> |- |''Les Belles ténébreuses''<br /><br />(lit: "The Dark Beauties") |2008 | {{N/A}} | {{N/A}} | {{N/A}} | {{N/A}} |<ref>{{Cite book|author=Condé|first=Maryse|title=Les belles ténébreuses: roman|date=2008|publisher=Mercure de France|isbn=978-2-7152-2832-0|url=https://books.google.com/books?id=A6tpAAAAMAAJ|language=fr|accessdate=7 April 2024}}</ref> |- |''En attendant la montée des eaux [fr]'' |2010 |''Waiting for the Waters to Rise'' | rowspan="3" |Richard Philcox |2021 |World Editions |<ref>{{Cite book|author=Condé|first=Maryse|title=Waiting for the Waters to Rise|date=2021|publisher=World Editions|isbn=978-1-64286-073-3|url=https://books.google.com/books?id=gNyWzQEACAAJ|language=en|accessdate=7 April 2024}}</ref><ref>{{Cite web|author=Iglesias|first=Gabino|title=Having A Conversation With Loss And Grief In 'Waiting For The Waters To Rise'|url=https://www.npr.org/2021/08/05/1023895103/book-review-waiting-for-the-waters-to-rise|publisher=[[NPR]]|accessdate=7 April 2024|date=5 August 2021|archivedate=7 April 2024|archiveurl=https://web.archive.org/web/20240407053430/https://www.npr.org/2021/08/05/1023895103/book-review-waiting-for-the-waters-to-rise}}</ref> |- |''Le Fabuleux et triste destin d'Ivan et d'Ivana'' |2017 |''The Wondrous and Tragic Life <br /><br />of Ivan and Ivana'' |2020 |World Editions |<ref>{{Cite book|author=Condé|first=Maryse|title=The Wondrous and Tragic Life of Ivan and Ivana|date=2020|publisher=World Editions|isbn=978-1-912987-09-2|url=https://books.google.com/books?id=KcoYzAEACAAJ|language=en|accessdate=7 April 2024}}</ref><ref>{{Cite news|author=Jaggi|first=Maya|title=The Wondrous and Tragic Life of Ivan and Ivana by Maryse Condé review – a scurrilous picaresque|url=https://www.theguardian.com/books/2020/jul/16/the-wondrous-and-tragic-life-of-ivan-and-ivana-by-maryse-conde-review-a-scurrilous-picaresque|accessdate=7 April 2024|work=The Guardian|date=16 July 2020}}</ref> |- |''L'Évangile du nouveau monde'' |2021 |''The Gospel According to the New World'' |2023 |World Editions |<ref>{{Cite web|title=The Gospel According to the New World by undefined|url=https://www.publishersweekly.com/9781642861181|work=www.publishersweekly.com|publisher=[[Publishers Weekly]]|date=14 October 2022|accessdate=7 April 2024|archivedate=21 November 2022|archiveurl=https://web.archive.org/web/20221121135148/https://www.publishersweekly.com/9781642861181}}</ref><ref>{{Cite web|title=The Gospel According to the New World: Shortlisted for the International Booker Prize 2023|url=https://thebookerprizes.com/the-booker-library/books/the-gospel-according-to-the-new-world|work=thebookerprizes.com|publisher=The Booker Prizes|accessdate=7 April 2024|language=en|date=7 March 2023|archivedate=25 September 2023|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230925130237/https://thebookerprizes.com/the-booker-library/books/the-gospel-according-to-the-new-world}}</ref> |} === Egwuregwu === * An Tan Révolisyion, <ref name="Makward1995">{{Cite journal|author=Makward|first=Christiane P.|title=Reading Maryse Conde's Theatre|journal=[[Callaloo (literary magazine)|Callaloo]]|date=Summer 1995|volume=18|issue=3|pages=681–689|doi=10.1353/cal.1995.0094|url=https://www.jstor.org/stable/3299153|accessdate=8 April 2024}}</ref> nke e bipụtara na 1991, nke mbụ e mere na Guadeloupe na 1989 <ref>{{Cite book|author=Makward|first=Christiane|title=Petite histoire de An Tan Révolisyon, elle court, elle court la Liberté|url=https://www.cairn.info/sans-fards-melanges-en-l-honneur-de-maryse-conde--9791095177029-page-135.htm|date=2024|publisher=Presses universitaires des Antilles|isbn=979-10-95177-02-9|accessdate=9 April 2024}}</ref> * Comédie d'Amour, <ref name="Makward1995" /> nke mbụ e mere na Paris na 1993 <ref>{{Cite web|title=Maryse Condé|url=https://ile-en-ile.org/conde/|work=Île en île|date=17 November 1998|accessdate=9 April 2024|archivedate=28 October 2023|archiveurl=https://web.archive.org/web/20231028193033/https://ile-en-ile.org/conde/}}</ref><ref name="Kazaconde">{{Cite web|title=Biographie & bibliographie|url=https://kazaconde.org/biographie-maryse-conde/|work=Kazaconde|accessdate=9 April 2024|archivedate=9 April 2024|archiveurl=https://web.archive.org/web/20240409165832/https://kazaconde.org/biographie-maryse-conde/}}</ref> * Dieu nous l'a donné, <ref name="Makward1995" /> nke e bipụtara na 1972, nke mbụ e mere na Paris na 1973 * La Mort d'Oluwémi d'Ajumako, <ref name="Makward1995" /> nke e bipụtara na 1973, nke mbụ e mere na 1974 na [[Gabon]] * Le Morne de Massabielle, <ref name="Makward1995" /> nke mbụ e mere na 1974 na Puteaux, France, e mechara mee ya na Bekee na New York dị ka The Hills of Massabielle na Ubu Repertory Theater (1991) <ref name="CV">{{Cite web|url=https://www.um.es/documents/1097748/27061168/4.+CV+Candidata+propuesta_+Maryse+COND%C3%89.pdf/c3d700d3-8f44-974c-fc8b-6e6e8f638ed8?t=1635251169891|title=Curriculum Vitae {{!}} Maryse Condé|accessdate=10 April 2024|archivedate=2 April 2024|archiveurl=https://web.archive.org/web/20240402190337/https://www.um.es/documents/1097748/27061168/4.+CV+Candidata+propuesta_+Maryse+COND%C3%89.pdf/c3d700d3-8f44-974c-fc8b-6e6e8f638ed8?t=1635251169891}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://www.um.es/documents/1097748/27061168/4.+CV+Candidata+propuesta_+Maryse+COND%C3%89.pdf/c3d700d3-8f44-974c-fc8b-6e6e8f638ed8?t=1635251169891 "Curriculum Vitae | Maryse Condé"]. [https://web.archive.org/web/20240402190337/https://www.um.es/documents/1097748/27061168/4.+CV+Candidata+propuesta_+Maryse+COND%C3%89.pdf/c3d700d3-8f44-974c-fc8b-6e6e8f638ed8?t=1635251169891 Archived] from the original on 2 April 2024<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">10 April</span> 2024</span>.</cite></ref> * Les Sept voyages de Ti-Noël (nke ya na José Jernidier jikọrọ aka dee), nke mbụ e mere na Guadeloupe na 1987 <ref>{{Cite journal|author=Clark|first=VèVè|title='Je Me Suis Réconciliée Avec Mon Île': Une Interview de Maryse Condé|journal=Callaloo|issue=38}}</ref><ref>{{Cite web|author=José Jernidier|url=https://www.chantiersnomades.com/guadeloupe-2023/analyse-dramaturgique-et-mise-en-jeu-de-textes-dramatiques-de-langue-et-culture-cr%C3%A9ole-et-autres-textes-composites-fran%C3%A7ais%2Fcr%C3%A9oles|title=Analyse dramaturgique et mise en jeu de textes dramatiques de langue et culture créole et autres textes composites français/créoles|work=chantiersnomades.com|date=2024|accessdate=9 April 2024|archivedate=9 April 2024|archiveurl=https://web.archive.org/web/20240409201316/https://www.chantiersnomades.com/guadeloupe-2023/analyse-dramaturgique-et-mise-en-jeu-de-textes-dramatiques-de-langue-et-culture-cr%C3%A9ole-et-autres-textes-composites-fran%C3%A7ais%2Fcr%C3%A9oles}}</ref><ref>{{Cite web|title=José Jernidier|url=https://ile-en-ile.org/jernidier/|work=Île en île|date=3 January 2021|accessdate=9 April 2024|archivedate=1 June 2023|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230601085752/http://ile-en-ile.org/jernidier/}}</ref> * Pension les Alizés, <ref name="Makward1995" /> nke e bipụtara na 1988, nke mbụ e mere na Guadeloupe ma mesịa mee na New York dị ka Tropical Breeze Hotel (1995) <ref>{{Cite news|author=Bruckner|first=D. J. R.|title=In Performance; Theater|url=https://www.nytimes.com/1995/02/22/theater/in-performance-theater-892495.html|accessdate=7 April 2024|work=The New York Times|date=22 February 1995}}</ref> * ''''Dị ka Ụmụnne Abụọ'''' (2007). Dị ka Ụmụnne Abụọ.<ref>{{Cite web|title=The Play : Comme deux frères|url=https://collab.its.virginia.edu/access/content/group/1360099f-5c41-4e51-8af1-48bb77a42efb/site%20web/commedeuxfreres.html|work=Siyaj at UVa Caribbean Theater Company at the University of Virginia|publisher=Dept. of French Language and Literature, University of Virginia|accessdate=7 April 2024|date=2009|archivedate=7 April 2024|archiveurl=https://web.archive.org/web/20240407054940/https://collab.its.virginia.edu/access/content/group/1360099f-5c41-4e51-8af1-48bb77a42efb/site%20web/commedeuxfreres.html}}</ref> === Nkatọ na akụkọ ifo ndị ọzọ === * "Ndị edemede nwanyị atọ n'Africa nke oge a: [[Flora Nwapa]], Ama Ata Aidoo na [[Grace Emily Akinyi Ogot|Grace Ogot]]" (1972), Presence Africaine, 82:132-143.<ref>{{Cite journal|author=Conde|first=Maryse|title=Three Female Writers in Modern Africa : Flora Nwapa, Ama Ata Aidoo and Grace Ogot|journal=[[Présence Africaine]]|date=1972|issue=82|pages=132–143|doi=10.3917/presa.082.0132|url=https://www.jstor.org/stable/24350338|issn=0032-7638|accessdate=9 April 2024}}</ref> * Akụkọ banyere otu ọrụ, Hatier, 1978<ref name="Voices from the Gaps">{{Cite web|url=https://conservancy.umn.edu/bitstream/handle/11299/166128/Cond%C3%A9,%20Maryse.pdf;sequence=1|title=Maryse Condé|work=Voices from the Gaps|publisher=University of Minnesota|accessdate=3 April 2024|archivedate=3 April 2024|archiveurl=https://web.archive.org/web/20240403181325/https://conservancy.umn.edu/bitstream/handle/11299/166128/Cond%C3%A9,%20Maryse.pdf;sequence=1}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://conservancy.umn.edu/bitstream/handle/11299/166128/Cond%C3%A9,%20Maryse.pdf;sequence=1 "Maryse Condé"]. ''Voices from the Gaps''. University of Minnesota. [https://web.archive.org/web/20240403181325/https://conservancy.umn.edu/bitstream/handle/11299/166128/Cond%C3%A9,%20Maryse.pdf;sequence=1 Archived] from the original on 3 April 2024<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">3 April</span> 2024</span>.</cite></ref> * Mmepeanya nke Bossale: Echiche banyere akwụkwọ a na-ekwu n'ọnụ nke Guadeloupe na Martinique, Paris: L'Harmattan, 1978<ref name="Voices from the Gaps" /><ref name="Mekkawi">{{Cite web|author=Mekkawi|first=Mohamed|url=http://www.howard.edu/library/assist/guides/conde.htm|title=Maryse Condé: Novelist, Playwright, Critic, Teacher: An Introductory Bio-bibliography|publisher=Howard University Libraries|date=1990|archiveurl=https://web.archive.org/web/20130331160341/http://www.howard.edu/library/assist/guides/conde.htm|accessdate=11 April 2024|archivedate=31 March 2013}}</ref> * ''Okwu ụmụ nwanyị: Essai sur des romancières des Antilles de langue française.'' , Paris: L'Harmattan, 1979<ref name="Voices from the Gaps" /><ref name="Mekkawi" /> * Ajụjụ ọnụ na Maryse Condé (1993). ''Mkparịta ụka na Maryse Condé'' (1996). Ajụjụ ọnụ na Françoise Pfaff. Nsụgharị Bekee gụnyere isi ọhụrụ dabere na ajụjụ ọnụ 1994. <ref>{{Cite book|author=Condé|first=Maryse|title=Entretiens avec Maryse Condé: suivis d'une bibliographie complète|date=1993|publisher=Editions Karthala|isbn=978-2-86537-435-9|oclc=30739196|url=https://books.google.com/books?id=64JcAAAAMAAJ|language=fr|accessdate=9 April 2024}}</ref><ref>{{Cite book|author=Condä|first=Maryse|title=Conversations with Maryse Condä|date=1 January 1996|publisher=University of Nebraska Press|location=Lincoln|isbn=978-0-8032-3713-1|oclc=34243864|url=https://books.google.com/books?id=64LQXH9dTnYC|language=en|accessdate=9 April 2024}}</ref><ref>{{Cite book|author=Pfaff|first=Françoise|title=Nouveaux entretiens avec Maryse Condé: écrivain et témoin de son temps|date=2016|publisher=Éditions Karthala|location=Paris|isbn=978-2-8111-1707-8|oclc=960463375|url=https://books.google.com/books?id=4Gk9vgAACAAJ|language=fr|accessdate=9 April 2024}}</ref> * "The Role of the Writer" (1993), World Literature Today, 67 (4): 697-699.<ref>{{Cite journal|author=Condé|first=Maryse|title=The Role of the Writer|journal=[[World Literature Today]]|date=1993|volume=67|issue=4|pages=697–699|doi=10.2307/40149563|url=https://www.jstor.org/stable/40149563|issn=0196-3570|accessdate=9 April 2024}}</ref> * Obi na-achị ọchị ma na-ebe ákwá: ihe ncheta nke nwata m (1999). Akụkọ sitere n'obi: Akụkọ Ezi Akụkọ sitere na nwata m, trans. Richard Philcox (2001). <ref>{{Cite book|author=Condé|first=Maryse|title=Le coeur à rire et à pleurer: contes vrais de mon enfance|date=1999|publisher=Laffont|location=Paris|isbn=978-2-266-09868-7|url=https://books.google.com/books?id=ugA-HQAACAAJ|language=fr|accessdate=9 April 2024}}</ref><ref>{{Cite book|author=Condé|first=Maryse|title=Tales from the Heart: True Stories from My Childhood|date=2001|publisher=Soho|isbn=978-1-56947-264-4|oclc=46422017|url=https://books.google.com/books?id=t35cAAAAMAAJ|language=en|accessdate=9 April 2024}}</ref> * "Order, Disorder, Freedom, and the West Indian Writer" (2000), ''Yale French Studies'' 97: 151.<ref>{{Cite journal|author=Conde|first=Maryse|title=Order, Disorder, Freedom, and the West Indian Writer|journal=[[Yale French Studies]]|date=2000|issue=97|pages=151–165|doi=10.2307/2903218|url=https://www.jstor.org/stable/2903218|language=en|accessdate=9 April 2024}}</ref> * ''Mmeri, ụtọ na okwu'' (2006). ''Mmeri: Nne M'', trans. Richard Philcox (2006). <ref>{{Cite book|author=Condé|first=Maryse|title=Victoire: My Mother's Mother|year=2010|publisher=Simon and Schuster|isbn=978-1-4391-0058-5|url=https://books.google.com/books?id=h8t2ktvTuHQC|language=en|accessdate=7 April 2024}}</ref><ref>{{Cite web|title=Victoire: My Mother's Mother by Maryse Conde|url=https://www.publishersweekly.com/9781416592761|work=www.publishersweekly.com|publisher=[[Publishers Weekly]]|accessdate=7 April 2024|date=5 October 2009|archivedate=5 April 2023|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230405005814/https://www.publishersweekly.com/9781416592761}}</ref> * La Vie sans fards (2012). Gịnị bụ Africa nye m? Iberibe nke True-to-Life Autobiography, trans. Richard Philcox (2017). <ref>{{Cite book|author=Condé|first=Maryse|title=La vie sans fards|date=2012|publisher=Le Grand livre du mois|isbn=978-2-286-09075-3|oclc=826769208|url=https://books.google.com/books?id=jlhrmAEACAAJ|language=fr|accessdate=9 April 2024}}</ref><ref>{{Cite book|author=Condé|first=Maryse|title=What Is Africa to Me?: Fragments of a True-to-life Autobiography|date=2017|publisher=Seagull Books|isbn=978-0-85742-376-4|oclc=964730164|url=https://books.google.com/books?id=EE6ODAEACAAJ|language=en|accessdate=9 April 2024}}</ref> * The Journey of a Caribbean Writer (2013). Nchịkọta nke edemede, trans. Richard Philcox.<ref>{{Cite book|author=Condé|first=Maryse|title=The Journey of a Caribbean Writer|date=2014|publisher=Seagull Books|location=London New York Calcutta|isbn=978-0-85742-097-8|oclc=846745180|url=https://books.google.com/books?id=Ta2PMQEACAAJ|language=en|accessdate=9 April 2024}}</ref> * Mets na ihe ịtụnanya (2015). N'ime Morsels na Marvels, trans. Richard Philcox (2015). <ref>{{Cite book|author=Condé|first=Maryse|title=Mets et merveilles|date=2015|publisher=JC Lattès|location=Paris|isbn=9782709644792|oclc=907643787|url=https://books.google.com/books?id=n7VGrgEACAAJ|accessdate=9 April 2024}}</ref><ref>{{Cite book|author=Condé|first=Maryse|title=Of Morsels and Marvels|date=2020|publisher=Seagull Books|location=London; New York|isbn=978-0-85742-693-2|url=https://books.google.com/books?id=4Lh2wwEACAAJ|language=en|accessdate=9 April 2024}}</ref> === Dị ka onye nchịkọta akụkọ === * Anthologie de la littérature africaine d'expression française. Ghana Institute of Languages, 1966.<ref name="Voices from the Gaps">{{Cite web|url=https://conservancy.umn.edu/bitstream/handle/11299/166128/Cond%C3%A9,%20Maryse.pdf;sequence=1|title=Maryse Condé|work=Voices from the Gaps|publisher=University of Minnesota|accessdate=3 April 2024|archivedate=3 April 2024|archiveurl=https://web.archive.org/web/20240403181325/https://conservancy.umn.edu/bitstream/handle/11299/166128/Cond%C3%A9,%20Maryse.pdf;sequence=1}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://conservancy.umn.edu/bitstream/handle/11299/166128/Cond%C3%A9,%20Maryse.pdf;sequence=1 "Maryse Condé"]. ''Voices from the Gaps''. University of Minnesota. [https://web.archive.org/web/20240403181325/https://conservancy.umn.edu/bitstream/handle/11299/166128/Cond%C3%A9,%20Maryse.pdf;sequence=1 Archived] from the original on 3 April 2024<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">3 April</span> 2024</span>.</cite></ref><ref name="CV">{{Cite web|url=https://www.um.es/documents/1097748/27061168/4.+CV+Candidata+propuesta_+Maryse+COND%C3%89.pdf/c3d700d3-8f44-974c-fc8b-6e6e8f638ed8?t=1635251169891|title=Curriculum Vitae {{!}} Maryse Condé|accessdate=10 April 2024|archivedate=2 April 2024|archiveurl=https://web.archive.org/web/20240402190337/https://www.um.es/documents/1097748/27061168/4.+CV+Candidata+propuesta_+Maryse+COND%C3%89.pdf/c3d700d3-8f44-974c-fc8b-6e6e8f638ed8?t=1635251169891}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://www.um.es/documents/1097748/27061168/4.+CV+Candidata+propuesta_+Maryse+COND%C3%89.pdf/c3d700d3-8f44-974c-fc8b-6e6e8f638ed8?t=1635251169891 "Curriculum Vitae | Maryse Condé"]. [https://web.archive.org/web/20240402190337/https://www.um.es/documents/1097748/27061168/4.+CV+Candidata+propuesta_+Maryse+COND%C3%89.pdf/c3d700d3-8f44-974c-fc8b-6e6e8f638ed8?t=1635251169891 Archived] from the original on 2 April 2024<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">10 April</span> 2024</span>.</cite></ref> * ''Abụ Ndị Caribbean''. Paris: Nathan, 1977.<ref name="Voices from the Gaps" /><ref name="CV" /> * Ebe ndị Rom si Caribbean Paris: Nathan, 1977.<ref name="Voices from the Gaps" /><ref name="CV" /> * ''Akara olu maka Guy Tirolien'' (onye na-enyekwa aka). Pointe-à-Pitre: Jasor Editions, 1990.<ref name="CV" /> * Caliban's Legacy, mbipụta pụrụ iche nke ''Callaloo'' na akwụkwọ nke Guadeloupe na Martinique, 1992. <ref name="CV" /> * L'Heritage de Caliban (onye nchịkọta akụkọ), edemede na akwụkwọ Francophone Caribbean. Pointe-à-Pitre: Jasor Editions, 1992.<ref name="CV" /> * ''Chee echiche nke Creole''. Paris: mbipụta Karthala, 1995.<ref name="CV" /> == Onyinye na nsọpụrụ == * 1986: Nnukwu Ihe Nrite Akwụkwọ nke Nwaanyị<ref>{{Cite book|author=Carruggi|first=Noëlle|url=https://books.google.com/books?id=UT4CBVBfPB8C&pg=PA17|title=Maryse Condé: rébellion et transgressions|date=2010|publisher=Karthala Editions|isbn=978-2-8111-0362-0|pages=17|language=fr|accessdate=7 April 2024}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.guadeloupe-leguide.fr/auteur-maryse-conde-5.html|title=Auteur: Maryse Condé -|work=Guadeloupe le Guide|accessdate=14 April 2024|archivedate=2 April 2024|archiveurl=https://web.archive.org/web/20240402202749/https://www.guadeloupe-leguide.fr/auteur-maryse-conde-5.html}}</ref> * 1987: Prix de l'Académie française (La vie scélérate) <ref>{{Cite web|date=2 April 2024|title=Mort de Maryse Condé, plusieurs vies de combat|first=Muriel|author=Steinmetz|url=https://www.humanite.fr/culture-et-savoir/deces/mort-de-maryse-conde-plusieurs-vies-de-combat|accessdate=3 April 2024|work=[[L'Humanité]]|language=fr-FR|archivedate=3 April 2024|archiveurl=https://web.archive.org/web/20240403092909/https://www.humanite.fr/culture-et-savoir/deces/mort-de-maryse-conde-plusieurs-vies-de-combat}}</ref> * 1988: Liberatur Prize (''Ségou'') <ref>{{Cite web|date=3 April 2024|title=Guadeloupe's Maryse Condé remembered as a fearless explorer of the complexities of Caribbean history and identity|url=https://globalvoices.org/2024/04/03/guadeloupes-maryse-conde-remembered-as-a-fearless-explorer-of-the-complexities-of-caribbean-history-and-identity/|accessdate=3 April 2024|work=Global Voices|first=Janine|author=Mendes-Franco|language=en|archivedate=3 April 2024|archiveurl=https://web.archive.org/web/20240403232752/https://globalvoices.org/2024/04/03/guadeloupes-maryse-conde-remembered-as-a-fearless-explorer-of-the-complexities-of-caribbean-history-and-identity/}}</ref><ref>{{Cite book|author=Forsdick|first=Charles|url=https://books.google.com/books?id=Vm5vEAAAQBAJ&pg=PA43|title=Postcolonial Thought in the French Speaking World|date=2022|publisher=Liverpool University Press|isbn=978-1-80207-934-0|pages=43|language=en|accessdate=7 April 2024}}</ref> * 1993: Ihe nrite Puterbaugh <ref>{{Cite news|date=2 April 2024|title=Maryse Condé, prolific Guadeloupean writer, dies aged 90|url=https://www.lemonde.fr/en/obituaries/article/2024/04/02/maryse-conde-prolific-guadeloupean-writer-dies-aged-90_6667137_15.html|accessdate=3 April 2024|work=[[Le Monde]]|first=Gladys|author=Marivat|language=en}}</ref> * 1997: Prix Carbet de la Caraibe (Desirada) * 1999: Marguerite Yourcenar Prize (Obi ị ga-achị ọchị ma na-ebe ákwá) <ref name=":2" /> * 1999: Lifetime Achievement Award site na mmemme Africana Studies nke Mahadum New York <ref name=":2" /> * 2001: Commandeur de l'Ordre des Arts et des Lettres site na Gọọmentị France <ref name=":2" /> * 2005: Hurston/Wright Legacy Award (Who Slashed Celanire's Throat?) <ref>{{Cite news|url=https://www.washingtonpost.com/archive/lifestyle/2005/11/02/writers-conde-de-veaux-win-hurstonwright-prizes/e2d706ed-4f46-431d-9abf-475129c4ccf2/|title=Writers Conde, De Veaux Win Hurston/Wright Prizes|work=[[Washington Post]]|date=1 November 2005}}</ref> * 2007: Prix Tropiques de l'Agence française de développement (Victoire, les saveurs et les mots) <ref>{{Cite web|date=2 April 2024|title=Maryse Condé : mort d'une autrice à l'oeuvre humaniste et universelle {{!}} TV5Monde – Informations|url=https://information.tv5monde.com/terriennes/maryse-conde-mort-dune-autrice-loeuvre-humaniste-et-universelle-2716366|author=Terriennes|accessdate=3 April 2024|work=information.tv5monde.com|language=fr|archivedate=3 April 2024|archiveurl=https://web.archive.org/web/20240403233612/https://information.tv5monde.com/terriennes/maryse-conde-mort-dune-autrice-loeuvre-humaniste-et-universelle-2716366}}</ref><ref>{{Cite web|date=23 April 2007|title=La semaine (du 14 au 20 avril)|url=https://www.jeuneafrique.com/81463/archives-thematique/la-semaine-du-14-au-20-avril/|work=[[Jeune Afrique]]|accessdate=3 April 2024|archivedate=3 April 2024|archiveurl=https://web.archive.org/web/20240403233612/https://www.jeuneafrique.com/81463/archives-thematique/la-semaine-du-14-au-20-avril/}}</ref> * 2008: Ihe nrite nke nka Afro-Caribbean maka Les Belles Ténèbres. Paris <ref name="CV">{{Cite web|url=https://www.um.es/documents/1097748/27061168/4.+CV+Candidata+propuesta_+Maryse+COND%C3%89.pdf/c3d700d3-8f44-974c-fc8b-6e6e8f638ed8?t=1635251169891|title=Curriculum Vitae {{!}} Maryse Condé|accessdate=10 April 2024|archivedate=2 April 2024|archiveurl=https://web.archive.org/web/20240402190337/https://www.um.es/documents/1097748/27061168/4.+CV+Candidata+propuesta_+Maryse+COND%C3%89.pdf/c3d700d3-8f44-974c-fc8b-6e6e8f638ed8?t=1635251169891}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://www.um.es/documents/1097748/27061168/4.+CV+Candidata+propuesta_+Maryse+COND%C3%89.pdf/c3d700d3-8f44-974c-fc8b-6e6e8f638ed8?t=1635251169891 "Curriculum Vitae | Maryse Condé"]. [https://web.archive.org/web/20240402190337/https://www.um.es/documents/1097748/27061168/4.+CV+Candidata+propuesta_+Maryse+COND%C3%89.pdf/c3d700d3-8f44-974c-fc8b-6e6e8f638ed8?t=1635251169891 Archived] from the original on 2 April 2024<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">10 April</span> 2024</span>.</cite></ref> * 2009: Ihe nrite nke Afro-Caribbean Arts for Lifetime Achievement. Paris <ref name="CV" /><ref name="Île en île" /> * 2010: Grand prix du roman métis (Ka ọ na-echere ịrị elu nke mmiri) <ref>{{Cite web|date=15 December 2010|title=Maryse Condé, Grand prix du roman métis|url=https://bibliobs.nouvelobs.com/romans/20101107.BIB5931/maryse-conde-grand-prix-du-roman-metis.html|accessdate=3 April 2024|work=Bibliobs|language=fr|archivedate=3 April 2024|archiveurl=https://web.archive.org/web/20240403233613/https://bibliobs.nouvelobs.com/romans/20101107.BIB5931/maryse-conde-grand-prix-du-roman-metis.html}}</ref> * 2018: New Academy Prize in Literature <ref name=":5">{{Cite web|url=https://www.nybooks.com/daily/2019/02/06/giving-voice-to-guadeloupe/|title=Giving Voice to Guadeloupe|author=Condé|first=Maryse|date=6 February 2019|work=The New York Review of Books|language=en|accessdate=16 March 2019|archivedate=6 February 2019|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190206151501/https://www.nybooks.com/daily/2019/02/06/giving-voice-to-guadeloupe/}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFCondé2019">Condé, Maryse (6 February 2019). [https://www.nybooks.com/daily/2019/02/06/giving-voice-to-guadeloupe/ "Giving Voice to Guadeloupe"]. ''The New York Review of Books''. [https://web.archive.org/web/20190206151501/https://www.nybooks.com/daily/2019/02/06/giving-voice-to-guadeloupe/ Archived] from the original on 6 February 2019<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">16 March</span> 2019</span>.</cite></ref> * 2020: PEN Translates award for Waiting for the Waters to Rise <ref>{{Cite web|url=https://www.englishpen.org/posts/news/nineteen-pen-translates-awards-go-to-titles-from-fifteen-countries-and-thirteen-languages/|title=Nineteen PEN Translates awards go to titles from fifteen countries and thirteen languages|work=[[English PEN]]|date=10 June 2020|accessdate=24 May 2023|archivedate=29 August 2020|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200829215207/https://www.englishpen.org/posts/news/nineteen-pen-translates-awards-go-to-titles-from-fifteen-countries-and-thirteen-languages/}}</ref> * 2021: Ihe nrite ụwa Cino Del Duca<ref>{{Cite web|date=3 June 2021|title=L'écrivaine guadeloupéenne Maryse Condé reçoit le prix de la Fondation Cino del Duca pour son oeuvre 'portée sur l'humanisme'|first=Lauriane|author=Nembrot|url=https://la1ere.francetvinfo.fr/l-ecrivaine-guadeloupeenne-maryse-conde-recoit-le-prix-de-la-fondation-cino-del-duca-pour-son-oeuvre-portee-sur-l-humanisme-1025176.html|accessdate=3 April 2024|work=Outre-mer la 1ère|language=fr-FR|archivedate=3 April 2024|archiveurl=https://web.archive.org/web/20240403233613/https://la1ere.francetvinfo.fr/l-ecrivaine-guadeloupeenne-maryse-conde-recoit-le-prix-de-la-fondation-cino-del-duca-pour-son-oeuvre-portee-sur-l-humanisme-1025176.html}}</ref> * 2021: PEN Translates award from English PEN for The Gospel According to the New World <ref>{{Cite web|url=https://www.englishpen.org/posts/news/pen-translates-awards-announced-3/|title=PEN Translates awards announced|work=English PEN|date=21 December 2021|accessdate=24 May 2023|archivedate=5 June 2023|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230605194631/https://www.englishpen.org/posts/news/pen-translates-awards-announced-3/}}</ref> * 2022: Royal Society of Literature International Writer <ref>{{Cite news|url=https://www.theguardian.com/books/2022/nov/30/tsitsi-dangarembga-royal-society-of-literature-international-writers-award|title=Tsitsi Dangarembga, Anne Carson and Mary Gaitskill honoured by Royal Society of Literature|first=Sarah|author=Shaffi|work=The Guardian|date=30 November 2022|accessdate=3 April 2024}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://rsliterature.org/rsl-international-writers/|title=RSL International Writers|date=3 September 2023|publisher=Royal Society of Literature|accessdate=3 December 2023|archivedate=20 January 2024|archiveurl=https://web.archive.org/web/20240120181559/https://rsliterature.org/rsl-international-writers/}}</ref> == Hụkwa == * Akwụkwọ Caribbean * Akwụkwọ ndị e dere mgbe ha nwụsịrị * Ọchịchịrị == Edemsibia == {{Reflist}} == Ịgụ ihe ọzọ == * Lee, Vanessa, ụmụ nwanyị anọ Caribbean na-ede ihe nkiri: Ina Césaire, Maryse Condé, Gerty Dambury na Suzanne Dracius (Palgrave Macmillan, 2021). * Perisic, Alexandra Mgbagwoju anya: Immigration, Neoliberalism, na Atlantic (na Maryse Condé, Roberto Bolaño, Giannina Braschi, Caryl Phillips), 2019. * Small, Audrey H., [https://theconversation.com/five-books-by-maryse-conde-to-introduce-you-to-the-award-winning-guadeloupian-writer-228443 "Akwụkwọ ise nke Maryse Condé iji mee ka ị mata onye edemede Guadeloupian meriri ihe nrite"], The Conversation, 26 Eprel 2024. == Njikọ mpụga == * [http://findingaids.cul.columbia.edu/ead/nnc-rb/ldpd_10258879 Ịchọta enyemaka maka akwụkwọ Maryse Condé na Mahadum Columbia]. Rare Book & Manuscript Library. * [https://www.loc.gov/item/99470347/ Onye edemede French Guadeloupe Maryse Condé na-agụ site na ọrụ ya na Recording Laboratory], 24 Septemba 1999 (Library of Congress). * Works by Maryse CondénaỌ́bá Akwụkwọ mepere emepe * Mekkawi, Mohamed [https://web.archive.org/web/20130331160341/http://www.howard.edu/library/assist/guides/conde.htm "Maryse Condé: Onye edemede, onye na-ede egwuregwu, onye nkatọ, onye nkuzi: Akụkọ ndụ"]. Washington, D.C.: Howard University Libraries, 1990 (rev. 1992). * Petri Liukkonen. "Maryse Condé". Akwụkwọ na ndị edemede. * [http://fr.calameo.com/read/00429924444e06fb891de Nkwupụta nke Maryse Condé Fund nke Médiathèque Caribbean (laméca), akwụkwọ ndị sitere na ọbá akwụkwọ onwe onye nke Maryse condé] * [http://www.webguinee.net/bibliotheque/literature/maryse-conde/index.html webGuinée - Maryse Condé] * [https://www.loc.gov/item/99470347/ Maryse Condé dekọrọ maka Archive of Literature site na Hispanic Division na Library of Congress, Washington, D.D.], na 24 Septemba 1999. * {{IMDb name|2268887}} * Maryse Condédiski naDiscogs * Mason Street, [https://thethornfieldreview.org/2017/07/31/an-interview-with-maryse-conde/ "N'ajụjụ ọnụ na Maryse Condé"], The Thornfield Review, 31 Julaị 2017. * Leïla Slimani (nke Kim Willsher sụgharịrị), "'An extraordinary role model': Maryse Condé remembered by Leïlalimani", ''The Guardian'', 3 April 2024. {{Authority control}}{{DEFAULTSORT:Conde, Maryse}} [[Otú:Pages with unreviewed translations]] pwrb3v44cntgpdxbqlu36h0hsvcu5mt 632535 632533 2026-05-10T20:18:07Z Chinemeremprince 13026 632535 wikitext text/x-wiki   '''Maryse Condé''' (née '''Marise Liliane Appoline Boucolon'''; 11 Febụwarị 1934 – 2 Eprel 2024) bụ onye edemede akụkọ, onye nkatọ, na onye na-ede egwuregwu na French si ngalaba French Overseas na mpaghara Guadeloupe. Ọ bụkwa onye gụrụ akwụkwọ, onye ọrụ nkuzi ya kpọgara ya na West Africa na North America, yana Caribbean na Europe. Dịka onye edemede, Condé kacha mara amara maka akwụkwọ akụkọ ya bụ Ségou (1984–1985).. Ihe odide Condé na-enyocha ndị Afrịka bi na mba ọzọ nke sitere na [[Caribbean]]" id="mwJQ" rel="mw:WikiLink" title="Slavery in the Caribbean">Ịgba ohu na ọchịchị ndị na-achị Caribbean. A sụgharịrị akwụkwọ akụkọ ya, nke e dere na French, n'asụsụ Bekee, German, Dutch, Italian, Spanish, Portuguese, na Japanese.<ref name=":0" /> O ritere ihe nrite dị iche iche, dị ka Grand Prix Littéraire de la Femme (1986), Prix de l'Académie française (1988), Prix Carbet de la Caraïbe (1997) na New Academy Prize in Literature (2018) maka ọrụ ya. A na-ewere ya dị ka onye na-asọ mpi maka onyinye Nobel na edemede. == Oge ọ malitere == A mụrụ ya na Pointe-à-Pitre, Guadeloupe, na 11 Febụwarị 1934, <ref>{{Cite web|author=Eaton|first=Kalenda|title=Maryse Condé (1937– ) •|url=https://www.blackpast.org/global-african-history/people-global-african-history/conde-maryse-1937/|work=blackpast.org|accessdate=9 April 2024|date=31 October 2007|archivedate=2 April 2024|archiveurl=https://web.archive.org/web/20240402185254/https://www.blackpast.org/global-african-history/people-global-african-history/conde-maryse-1937/}}</ref>ọ bụ nwa ikpeazụ n'ime ụmụ asatọ. Ndị mụrụ ya so n'ime ndị nkuzi ojii mbụ na Guadeloupe. Nne ya, Jeanne Quidal (onye si Marie-Galante, agwaetiti nke a na-ahụkarị n'ide ihe Condé).<ref name="Barbara Lewis interview" /> Nna ya, Auguste Boucolon - onye bụbu onye nkuzi - guzobere obere ụlọ akụ "La Caisse Coopérative des prêts", nke e mechara kpọwa "La Banque Antillaise".<ref name=":4" /> Nna Condé, Auguste Boucolon, nwere ụmụ nwoke abụọ site na alụmdi na nwunye mbụ ya: Serge na Albert. Ụmụnne nwanyị atọ nke Condé bụ Ena, Jeanne, na Gillette, ụmụnne ya bụ Auguste, Jean, René, na Guy.<ref name=":4">{{Cite journal|author=Clark|first=VèVè A.|date=1989|title='I Have Made Peace With My Island': An Interview with Maryse Condé|journal=[[Callaloo (journal)|Callaloo]]|issue=38|pages=87–133|doi=10.2307/2931145|issn=0161-2492}}<cite class="citation journal cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFClarkCecile_Daheny1989">Clark, VèVè A.; Cecile Daheny (1989). "'I Have Made Peace With My Island': An Interview with Maryse Condé". ''[[Callaloo (journal)|Callaloo]]'' (38): <span class="nowrap">87–</span>133. [[Digital object identifier|doi]]:[[doi:10.2307/2931145|10.2307/2931145]]. [[ISSN (identifier)|ISSN]]&nbsp;[https://search.worldcat.org/issn/0161-2492 0161-2492]. [[JSTOR (identifier)|JSTOR]]&nbsp;[https://www.jstor.org/stable/2931145 2931145].</cite></ref> A mụrụ Condé afọ iri na otu mgbe Guy nwụsịrị, mgbe nne ya dị afọ iri anọ na atọ, nna ya dịkwa afọ iri isii na atọ. Condé kọwara onwe ya dị ka "nwatakịrị a na-emebi emebi", nke o kwuru na ọ bụ n'ihi afọ ndụ nne na nna ya, yana oge dị n'etiti ya na ụmụnne ya.<ref name=":4" /> Condé malitere ide ihe mgbe ọ dị obere. Tupu ọ dị afọ iri na abụọ, o dere otu ihe nkiri, otu onye. E dere egwuregwu ahụ dị ka onyinye maka ụbọchị ọmụmụ nne ya. <ref name=":4">{{Cite journal|author=Clark|first=VèVè A.|date=1989|title='I Have Made Peace With My Island': An Interview with Maryse Condé|journal=[[Callaloo (journal)|Callaloo]]|issue=38|pages=87–133|doi=10.2307/2931145|issn=0161-2492}}<cite class="citation journal cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFClarkCecile_Daheny1989">Clark, VèVè A.; Cecile Daheny (1989). "'I Have Made Peace With My Island': An Interview with Maryse Condé". ''[[Callaloo (journal)|Callaloo]]'' (38): <span class="nowrap">87–</span>133. [[Digital object identifier|doi]]:[[doi:10.2307/2931145|10.2307/2931145]]. [[ISSN (identifier)|ISSN]]&nbsp;[https://search.worldcat.org/issn/0161-2492 0161-2492]. [[JSTOR (identifier)|JSTOR]]&nbsp;[https://www.jstor.org/stable/2931145 2931145].</cite></ref> Mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ na ụlọ akwụkwọ sekọndrị, Condé gara Lycée Fénelon site na 1953 ruo 1955, a chụpụrụ ya mgbe afọ abụọ gachara. Ọ gara n'ihu na agụmakwụkwọ ya na Mahadum Paris III (Sorbonne Nouvelle) na Paris. N'oge ọ gara, ya na ndị ọzọ West Indians, Condé guzobere klọb Luis-Carlos Prestes.<ref name=":4">{{Cite journal|author=Clark|first=VèVè A.|date=1989|title='I Have Made Peace With My Island': An Interview with Maryse Condé|journal=[[Callaloo (journal)|Callaloo]]|issue=38|pages=87–133|doi=10.2307/2931145|issn=0161-2492}}<cite class="citation journal cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFClarkCecile_Daheny1989">Clark, VèVè A.; Cecile Daheny (1989). "'I Have Made Peace With My Island': An Interview with Maryse Condé". ''[[Callaloo (journal)|Callaloo]]'' (38): <span class="nowrap">87–</span>133. [[Digital object identifier|doi]]:[[doi:10.2307/2931145|10.2307/2931145]]. [[ISSN (identifier)|ISSN]]&nbsp;[https://search.worldcat.org/issn/0161-2492 0161-2492]. [[JSTOR (identifier)|JSTOR]]&nbsp;[https://www.jstor.org/stable/2931145 2931145].</cite></ref> == Ọrụ == N'afọ 1958, Condé gara mmemme na Paris nke Les Nègres/The Blacks nke Jean Genet, ebe ọ zutere onye na-eme ihe nkiri [[Guinea]] Mamadou Condé.<ref name=":4">{{Cite journal|author=Clark|first=VèVè A.|date=1989|title='I Have Made Peace With My Island': An Interview with Maryse Condé|journal=[[Callaloo (journal)|Callaloo]]|issue=38|pages=87–133|doi=10.2307/2931145|issn=0161-2492}}<cite class="citation journal cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFClarkCecile_Daheny1989">Clark, VèVè A.; Cecile Daheny (1989). "'I Have Made Peace With My Island': An Interview with Maryse Condé". ''[[Callaloo (journal)|Callaloo]]'' (38): <span class="nowrap">87–</span>133. [[Digital object identifier|doi]]:[[doi:10.2307/2931145|10.2307/2931145]]. [[ISSN (identifier)|ISSN]]&nbsp;[https://search.worldcat.org/issn/0161-2492 0161-2492]. [[JSTOR (identifier)|JSTOR]]&nbsp;[https://www.jstor.org/stable/2931145 2931145].</cite></ref> N'ọnwa Ọgọstụ afọ 1958, ọ lụrụ Mamadou Condé.<ref name=":4" /> Ha mechara mụọ ụmụ atọ tupu ha kewaa na 1969 (Condé enweela otu nwa site n'aka onye nta akụkọ Haiti bụ Jean Dominique). Ka ọ na-erule n'ọnwa Nọvemba afọ 1959, mmekọrịta di na nwunye ahụ adịlarị njọ, Condé kpebiri ịga naanị ya na [[Côte d'Ivoire|Ivory Coast]], ebe ọ kụziri ihe otu afọ na Bingerville.<ref name=":4" /> N'oge ọ laghachiri Guinea maka ezumike, ọ ghọrọ onye maara ndọrọ ndọrọ ọchịchị site n'aka otu ndị enyi Marxist, ndị ga-emetụta ya ịkwaga [[Ghana]].<ref name=":4">{{Cite journal|author=Clark|first=VèVè A.|date=1989|title='I Have Made Peace With My Island': An Interview with Maryse Condé|journal=[[Callaloo (journal)|Callaloo]]|issue=38|pages=87–133|doi=10.2307/2931145|issn=0161-2492}}<cite class="citation journal cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFClarkCecile_Daheny1989">Clark, VèVè A.; Cecile Daheny (1989). "'I Have Made Peace With My Island': An Interview with Maryse Condé". ''[[Callaloo (journal)|Callaloo]]'' (38): <span class="nowrap">87–</span>133. [[Digital object identifier|doi]]:[[doi:10.2307/2931145|10.2307/2931145]]. [[ISSN (identifier)|ISSN]]&nbsp;[https://search.worldcat.org/issn/0161-2492 0161-2492]. [[JSTOR (identifier)|JSTOR]]&nbsp;[https://www.jstor.org/stable/2931145 2931145].</cite></ref> Ọ bụ oge ọgba aghara mana ọ bụ oge mmepe ka o mechara dee akụkọ ya n'akwụkwọ ya nke afọ 2012 bụ́ La Vie sans fards (Gịnị Bụ Afrịka Nye M? Akụkụ Akwụkwọ Akụkọ Ndụ Eziokwu), dịka ọ dị na mba ndị dị n'Ebe Ọdịda Anyanwụ Afrịka nọọrọ onwe ha n'oge na-adịbeghị anya, o so ndị dịka Malcolm X, Che Guevara, Julius Nyerere na Maya Angelou kparịta ụka.<ref>{{Cite book|url=https://www.seagullbooks.org/what-is-africa-to-me/|title=What Is Africa to Me? Fragments of a True-to-Life Autobiography|publisher=Seagull Books|accessdate=14 April 2024}}</ref> N'agbata afọ 1960 na 1972, ọ kụziri na Guinea, Ghana na [[Senegal]].<ref name=":0">{{Cite web|url=https://french.columbia.edu/content/maryse-conde|title=Maryse Condé {{!}} Columbia {{!}} French|work=french.columbia.edu|accessdate=16 March 2019|archivedate=20 June 2017|archiveurl=https://web.archive.org/web/20170620201945/https://french.columbia.edu/content/maryse-conde}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://french.columbia.edu/content/maryse-conde "Maryse Condé | Columbia | French"]. ''french.columbia.edu''. [https://web.archive.org/web/20170620201945/https://french.columbia.edu/content/maryse-conde Archived] from the original on 20 June 2017<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">16 March</span> 2019</span>.</cite></ref> Mgbe ọ nọ na Ghana, o dezigharịrị nchịkọta nke akwụkwọ edemede ndị Afrịka na-asụ French, Anthologie de la littérature africaine d'expression française (Ghana Institute of Languages, 1966). <ref name="Voices from the Gaps">{{Cite web|url=https://conservancy.umn.edu/bitstream/handle/11299/166128/Cond%C3%A9,%20Maryse.pdf;sequence=1|title=Maryse Condé|work=Voices from the Gaps|publisher=University of Minnesota|accessdate=3 April 2024|archivedate=3 April 2024|archiveurl=https://web.archive.org/web/20240403181325/https://conservancy.umn.edu/bitstream/handle/11299/166128/Cond%C3%A9,%20Maryse.pdf;sequence=1}}</ref> Otú ọ dị, ọ bịara nwee nkụda mmụọ na ọ bụ "onye akaebe nke ọtụtụ ihe na-emegiderịta onwe ya", na ebubo a na-ebo ya maka ọrụ a na-enyo enyo mere ka a chụpụ Condé na Ghana.<ref>{{Cite news|url=https://www.nytimes.com/2023/03/06/books/maryse-conde-books.html|title=Maryse Condé, at Home in the World|work=The New York Times|first=Anderson|author=Tepper|date=6 March 2023|accessdate=14 April 2024}}</ref> Mgbe ọ hapụsịrị West Africa, ọ rụrụ ọrụ na London dị ka onye na-emepụta BBC ruo afọ abụọ.<ref name="Cain">{{Cite news|url=https://www.theguardian.com/books/2024/apr/02/maryse-conde-guadelopean-grand-storyteller-dies-aged-90|title=Maryse Condé, Guadeloupean 'grand storyteller' dies aged 90|first=Sian|author=Cain|work=[[The Guardian]]|date=2 April 2024|accessdate=3 April 2024}}</ref> Mgbe ahụ na 1973, ọ laghachiri Paris ma kụzie akwụkwọ Francophone na Paris VII (Jussieu), X (Nanterre) , na Ill (Sorbonne Nouvelle). <ref name=":0">{{Cite web|url=https://french.columbia.edu/content/maryse-conde|title=Maryse Condé {{!}} Columbia {{!}} French|work=french.columbia.edu|accessdate=16 March 2019|archivedate=20 June 2017|archiveurl=https://web.archive.org/web/20170620201945/https://french.columbia.edu/content/maryse-conde}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://french.columbia.edu/content/maryse-conde "Maryse Condé | Columbia | French"]. ''french.columbia.edu''. [https://web.archive.org/web/20170620201945/https://french.columbia.edu/content/maryse-conde Archived] from the original on 20 June 2017<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">16 March</span> 2019</span>.</cite></ref> N'afọ 1975, ọ gụsịrị M.A. na Ph.D. ya na Sorbonne Nouvelle na Paris na akwụkwọ ntụnyere, na-enyocha stereotypes ojii na Akwụkwọ Caribbean. <ref name=":0" /> <ref name="CV">{{Cite web|url=https://www.um.es/documents/1097748/27061168/4.+CV+Candidata+propuesta_+Maryse+COND%C3%89.pdf/c3d700d3-8f44-974c-fc8b-6e6e8f638ed8?t=1635251169891|title=Curriculum Vitae {{!}} Maryse Condé|accessdate=10 April 2024|archivedate=2 April 2024|archiveurl=https://web.archive.org/web/20240402190337/https://www.um.es/documents/1097748/27061168/4.+CV+Candidata+propuesta_+Maryse+COND%C3%89.pdf/c3d700d3-8f44-974c-fc8b-6e6e8f638ed8?t=1635251169891}}</ref> Ọ bụ onye dere akwụkwọ nkatọ nke gụnyere Le profil d'une oeuvre (Hatier, 1978), La Civilisation du Bossale (L'Harmattan, 1978), na La Parole des femmes (L'Rarmattan, 1979). <ref name="Voices from the Gaps">{{Cite web|url=https://conservancy.umn.edu/bitstream/handle/11299/166128/Cond%C3%A9,%20Maryse.pdf;sequence=1|title=Maryse Condé|work=Voices from the Gaps|publisher=University of Minnesota|accessdate=3 April 2024|archivedate=3 April 2024|archiveurl=https://web.archive.org/web/20240403181325/https://conservancy.umn.edu/bitstream/handle/11299/166128/Cond%C3%A9,%20Maryse.pdf;sequence=1}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://conservancy.umn.edu/bitstream/handle/11299/166128/Cond%C3%A9,%20Maryse.pdf;sequence=1 "Maryse Condé"]. ''Voices from the Gaps''. University of Minnesota. [https://web.archive.org/web/20240403181325/https://conservancy.umn.edu/bitstream/handle/11299/166128/Cond%C3%A9,%20Maryse.pdf;sequence=1 Archived] from the original on 3 April 2024<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">3 April</span> 2024</span>.</cite></ref> N'afọ 1981, ya na Condé gbara alụkwaghịm, ebe ha kewara kemgbe. N'afọ sochirinụ, ọ lụrụ Richard Philcox, Onye Bekee na onye ntụgharị asụsụ Bekee nke ọtụtụ akwụkwọ akụkọ ya. <ref>{{Cite web|title=Conversing on Paper: Richard Philcox on the Living Art of Translation – Asymptote Blog|url=https://www.asymptotejournal.com/blog/2020/06/01/conversing-on-paper-richard-philcox-on-the-living-art-of-translation/|accessdate=4 April 2024|language=en|archivedate=4 April 2024|archiveurl=https://web.archive.org/web/20240404115346/https://www.asymptotejournal.com/blog/2020/06/01/conversing-on-paper-richard-philcox-on-the-living-art-of-translation/}}</ref> O bipụtaghị akwụkwọ akụkọ mbụ ya, ''Heremakhonon,'', ruo mgbe ọ fọrọ nke nta ka ọ bụrụ 40, n'ihi na " enweghị obi ike na ma ghara anwa igosi ederede na ụwa dị n'èzí. " <ref name=":1">{{Cite news|url=https://www.nytimes.com/2018/10/12/books/maryse-conde-alternative-lobel-literature.html|title=Maryse Condé Wins an Alternative to the Literature Nobel in a Scandal-Plagued Year|author=Quinn|first=Annalisa|date=12 October 2018|work=The New York Times|accessdate=16 March 2019|language=en-US}}</ref> E bipụtara akwụkwọ akụkọ ya nke abụọ, Une saison à Rihata, na 1981; Otú ọ dị, Condé agaghị abụ onye a ma ama dị ka onye edemede Caribbean nke oge a ruo mgbe e bipụtara akwụkwọ edemede ya nke atọ, ''Ségou'' (1984). <ref name=":0">{{Cite web|url=https://french.columbia.edu/content/maryse-conde|title=Maryse Condé {{!}} Columbia {{!}} French|work=french.columbia.edu|accessdate=16 March 2019|archivedate=20 June 2017|archiveurl=https://web.archive.org/web/20170620201945/https://french.columbia.edu/content/maryse-conde}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://french.columbia.edu/content/maryse-conde "Maryse Condé | Columbia | French"]. ''french.columbia.edu''. [https://web.archive.org/web/20170620201945/https://french.columbia.edu/content/maryse-conde Archived] from the original on 20 June 2017<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">16 March</span> 2019</span>.</cite></ref>[she][her] N'ịgbaso ihe ịga nke ọma nke ''Ségou'', na 1985, e nyere Condé agụmakwụkwọ Fulbright na United States iji kụzie "Akwụkwọ na Ọdịbendị nke Caribbean" na Occidental College, [[Los Angeles]] (September 1985-May 1986). <ref>{{Cite web|url=https://fulbrightscholars.org/node/1246516|title=Literature and Culture of the Caribbean|work=Fulbright Scholar Program|accessdate=10 April 2024}}</ref> N'afọ 1987, ọ bụ onye edemede Rockefeller Foundation Bellagio, e nyekwara ya Guggenheim Foundation Fellowship.<ref name="CV">{{Cite web|url=https://www.um.es/documents/1097748/27061168/4.+CV+Candidata+propuesta_+Maryse+COND%C3%89.pdf/c3d700d3-8f44-974c-fc8b-6e6e8f638ed8?t=1635251169891|title=Curriculum Vitae {{!}} Maryse Condé|accessdate=10 April 2024|archivedate=2 April 2024|archiveurl=https://web.archive.org/web/20240402190337/https://www.um.es/documents/1097748/27061168/4.+CV+Candidata+propuesta_+Maryse+COND%C3%89.pdf/c3d700d3-8f44-974c-fc8b-6e6e8f638ed8?t=1635251169891}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://www.um.es/documents/1097748/27061168/4.+CV+Candidata+propuesta_+Maryse+COND%C3%89.pdf/c3d700d3-8f44-974c-fc8b-6e6e8f638ed8?t=1635251169891 "Curriculum Vitae | Maryse Condé"]. [https://web.archive.org/web/20240402190337/https://www.um.es/documents/1097748/27061168/4.+CV+Candidata+propuesta_+Maryse+COND%C3%89.pdf/c3d700d3-8f44-974c-fc8b-6e6e8f638ed8?t=1635251169891 Archived] from the original on 2 April 2024<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">10 April</span> 2024</span>.</cite></ref><ref>{{Cite web|url=https://www.gf.org/fellows/maryse-conde/|title=Maryse Condé|work=www.gf.org|publisher=John Simon Guggenheim Memorial Foundation|accessdate=10 April 2024|archivedate=2 October 2023|archiveurl=https://web.archive.org/web/20231002041301/https://www.gf.org/fellows/maryse-conde/}}</ref> N'afọ 1991, e mere egwuregwu ya The Hills of Massabielle na New York na Ubu Repertory Theater . <ref name="CV" /><ref name="Barbara Lewis interview">{{Cite journal|url=https://www.jstor.org/stable/3299141|title=No Silence: An Interview with Maryse Condé|first=Barbara|author=Lewis|journal=Callaloo|volume=18|date=Summer 1995|pages=543–550|doi=10.1353/cal.1995.0093|accessdate=14 April 2024}}<cite class="citation journal cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFLewis1995">Lewis, Barbara (Summer 1995). <span class="id-lock-subscription" title="Paid subscription required">[https://www.jstor.org/stable/3299141 "No Silence: An Interview with Maryse Condé"]</span>. ''Callaloo''. '''18''' (3) (Maryse Condé: A Special Issue&nbsp;ed.): <span class="nowrap">543–</span>550. [[Digital object identifier|doi]]:[[doi:10.1353/cal.1995.0093|10.1353/cal.1995.0093]]. [[JSTOR (identifier)|JSTOR]]&nbsp;[https://www.jstor.org/stable/3299141 3299141]. [https://web.archive.org/web/20191122225809/https://www.jstor.org/stable/3299141 Archived] from the original on 22 November 2019<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">14 April</span> 2024</span>.</cite></ref> A gụnyere ya na akwụkwọ akụkọ 1992 Daughters of Africa, nke [[Margaret Busby]] dezigharịrị.<ref>{{Cite book|url=https://www.librarything.com/work/271737|title=Daughters of Africa: An International Anthology of Words and Writings by Women of African Descent from the Ancient Egyptian to the Present|date=1994|editor=Busby|publisher=[[LibraryThing]]|isbn=978-0-345-38268-9|accessdate=3 April 2024}}</ref> N'afọ 1995, Condé ghọrọ prọfesọ nke akwụkwọ French na Francophone na Mahadum Columbia dị na New York City, ebe o mechara bụrụ prọfesụ emerita. <ref>{{Cite news|url=https://www.theguardian.com/books/2020/jul/04/maryse-conde-an-english-author-can-reach-the-heart-of-a-caribbean-child|title=Interview {{!}} Maryse Condé: 'An English author can reach the heart of a Caribbean child'|first=Anita|author=Sethi|authorlink=Anita Sethi|work=The Guardian|date=4 July 2020|accessdate=24 May 2023}}</ref> Condé kụziri na mahadum dị iche iche, gụnyere Mahadum California, Berkeley; UCLA, Sorbonne, Mahadum Virginia, na Mahadum Nanterre. Ọ lara ezumike nká na nkuzi n'afọ 2005.<ref name=":0">{{Cite web|url=https://french.columbia.edu/content/maryse-conde|title=Maryse Condé {{!}} Columbia {{!}} French|work=french.columbia.edu|accessdate=16 March 2019|archivedate=20 June 2017|archiveurl=https://web.archive.org/web/20170620201945/https://french.columbia.edu/content/maryse-conde}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://french.columbia.edu/content/maryse-conde "Maryse Condé | Columbia | French"]. ''french.columbia.edu''. [https://web.archive.org/web/20170620201945/https://french.columbia.edu/content/maryse-conde Archived] from the original on 20 June 2017<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">16 March</span> 2019</span>.</cite></ref> Ọ bụ isiokwu nke ihe nkiri akụkọ 2011 Maryse Condé, une voix singulière, nke Jérôme Sesquin duziri, nke na-akọ akụkọ ndụ ya.<ref>{{Cite web|url=https://repeatingislands.com/2012/01/29/film-u-s-premiere-of-maryse-conde-une-voix-singuliere/|title=Film: U.S. Premiere of 'Maryse Condé, une voix singulière'|work=Repeating Islands|date=29 January 2012|accessdate=10 April 2024|archivedate=3 February 2023|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230203135437/https://repeatingislands.com/2012/01/29/film-u-s-premiere-of-maryse-conde-une-voix-singuliere/}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.youtube.com/watch?v=hAb8RyzR9uo|title=Maryse Condé : Une voix singulière|date=15 June 2013|publisher=Ile en île|accessdate=10 April 2024|archivedate=15 April 2024|archiveurl=https://web.archive.org/web/20240415174729/https://www.youtube.com/watch?v=hAb8RyzR9uo}}</ref> N'afọ 2011, e meghere Collège Maryse-Condé na agwaetiti La Désirade iji sọpụrụ ya. <ref name="CV">{{Cite web|url=https://www.um.es/documents/1097748/27061168/4.+CV+Candidata+propuesta_+Maryse+COND%C3%89.pdf/c3d700d3-8f44-974c-fc8b-6e6e8f638ed8?t=1635251169891|title=Curriculum Vitae {{!}} Maryse Condé|accessdate=10 April 2024|archivedate=2 April 2024|archiveurl=https://web.archive.org/web/20240402190337/https://www.um.es/documents/1097748/27061168/4.+CV+Candidata+propuesta_+Maryse+COND%C3%89.pdf/c3d700d3-8f44-974c-fc8b-6e6e8f638ed8?t=1635251169891}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://www.um.es/documents/1097748/27061168/4.+CV+Candidata+propuesta_+Maryse+COND%C3%89.pdf/c3d700d3-8f44-974c-fc8b-6e6e8f638ed8?t=1635251169891 "Curriculum Vitae | Maryse Condé"]. [https://web.archive.org/web/20240402190337/https://www.um.es/documents/1097748/27061168/4.+CV+Candidata+propuesta_+Maryse+COND%C3%89.pdf/c3d700d3-8f44-974c-fc8b-6e6e8f638ed8?t=1635251169891 Archived] from the original on 2 April 2024<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">10 April</span> 2024</span>.</cite></ref> == Ọnwụ == Condé nwụrụ na Apt, Vaucluse, ndịda ọwụwa anyanwụ France, na 2 Eprel 2024, mgbe ọ dị afọ 90. <ref name="Humanite">{{Cite news|title=Mort de Maryse Condé, grande dame de la littérature et de la pensée anticoloniale – L'Humanité|url=https://www.humanite.fr/culture-et-savoir/maryse-conde/mort-de-maryse-conde-grande-dame-de-la-litterature-et-de-la-pensee-anticoloniale|accessdate=2 April 2024|work=humanite.fr|date=3 September 2021|language=fr-FR}}</ref><ref name="Marivat 2024">{{Cite news|author=Marivat|first=Gladys|title=L'écrivaine guadeloupéenne Maryse Condé est morte|url=https://www.lemonde.fr/disparitions/article/2024/04/02/l-ecrivaine-guadeloupeenne-maryse-conde-est-morte_6225557_3382.html|accessdate=2 April 2024|work=Le Monde.fr|date=2 April 2024|language=fr}}</ref> == Ihe odide ya pụtara == Akwụkwọ akụkọ Condé na-enyocha okwu agbụrụ, okike, na omenala n'ọtụtụ oge na ebe akụkọ ihe mere eme dị iche iche, gụnyere ikpe ndị amoosu Salem na I, Tituba: Amoosu Ojii nke Salem (1986); Alaeze Ukwu Bambara nke Mali nke narị afọ nke 19 na Ségou (1984–1985); na owuwu nke Panama Canal nke narị afọ nke 20 na mmetụta ya na mmụba nke ndị West Indian etiti na Tree of Life (1987). Akwụkwọ akụkọ ya na-achọpụta mmekọrịta dị n'etiti ndị Africa na ndị si mba ọzọ bịa, karịsịa ndị Caribbean. Dị ka Louise Hardwick si kwuo, "Cosmopolitan na ọdịdị, akwụkwọ Condé na-ekwu maka mgbagwoju anya nke ụwa zuru ụwa ọnụ n'olu doro anya. Ọ jụrụ mgbalị iji mee ka ụdị ya dị, ma ọ bụ akara na-akọwa ya dị ka onye edemede French ma ọ bụ Creole, " a na-ekwukarị ya ka ọ na-ekwu: "M na-ede na Maryse Condé".<ref>{{Cite news|url=https://www.theguardian.com/books/2024/apr/12/maryse-conde-obituary|title=Maryse Condé obituary|work=The Guardian|date=12 April 2024|accessdate=14 April 2024}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.londonreviewbookshop.co.uk/blog/2020/november/for-a-writer-there-is-no-mother-tongue-he-forges-his-own-language-according-to-his-or-her-needs-a-q-a-with-maryse-conde|title='For a writer there is no mother tongue: he forges his own language according to his or her needs': A Q&A with Maryse Condé|work=[[London Review Bookshop]]|date=25 August 2020|accessdate=14 April 2024}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://thecollidescope.com/2022/12/27/lost-paradise-a-brief-interview-with-maryse-conde/|title=Lost Paradise: A Brief Interview with Maryse Condé|first=George|author=Salis|work=The Collidescope|date=27 December 2022|accessdate=14 April 2024|archivedate=2 June 2023|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230602214215/https://thecollidescope.com/2022/12/27/lost-paradise-a-brief-interview-with-maryse-conde/}}</ref> E bipụtara akwụkwọ akụkọ mbụ ya, ''Heremakhonon'' (n'[[Asụsụ Maninka|Asụsụ Malinke]], aha ahụ pụtara "ichere maka obi ụtọ"), <ref>{{Cite web|url=https://www.bbc.co.uk/news/entertainment-arts-68712276|title=Maryse Condé: Author who won 'alternative Nobel Literature Prize' dies at 90|first=Ian|author=Youngs|publisher=BBC News|date=2 April 2024|accessdate=6 April 2024|archivedate=4 April 2024|archiveurl=https://web.archive.org/web/20240404205039/https://www.bbc.co.uk/news/entertainment-arts-68712276}}</ref> na 1976. <ref name=":0">{{Cite web|url=https://french.columbia.edu/content/maryse-conde|title=Maryse Condé {{!}} Columbia {{!}} French|work=french.columbia.edu|accessdate=16 March 2019|archivedate=20 June 2017|archiveurl=https://web.archive.org/web/20170620201945/https://french.columbia.edu/content/maryse-conde}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://french.columbia.edu/content/maryse-conde "Maryse Condé | Columbia | French"]. ''french.columbia.edu''. [https://web.archive.org/web/20170620201945/https://french.columbia.edu/content/maryse-conde Archived] from the original on 20 June 2017<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">16 March</span> 2019</span>.</cite></ref> Ọ bụ ihe na-ese okwu nke ukwuu nke na e wepụrụ ya na shelf mgbe ọnwa isii gasịrị n'ihi nkatọ ya banyere ihe ịga nke ọma nke ọchịchị onye kwuo uche ya n'Africa.<ref name=":5">{{Cite web|url=https://www.nybooks.com/daily/2019/02/06/giving-voice-to-guadeloupe/|title=Giving Voice to Guadeloupe|author=Condé|first=Maryse|date=6 February 2019|work=The New York Review of Books|language=en|accessdate=16 March 2019|archivedate=6 February 2019|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190206151501/https://www.nybooks.com/daily/2019/02/06/giving-voice-to-guadeloupe/}}</ref> Ọ bụ ezie na akụkọ ahụ yiri ndụ nke Condé n'oge mbụ ọ nọrọ na Guinea, a na-edekwa ya dị ka akụkọ onye mbụ, o kwusiri ike na ọ bụghị akụkọ ndụ onwe onye. Akwụkwọ ahụ bụ akụkọ, dị ka ọ kọwara ya, nke "'anti-moi', onye na-edoghị anya nke ọchụchọ maka njirimara na mmalite ya bụ ụdị nnupụisi nke omume rụrụ arụ. "<ref name=":3" /> Condé nọpụrụ iche nke ukwuu site n'ọtụtụ mmegharị akwụkwọ Caribbean, dịka Négritude na Creolité, ma na-elekwasịkarị anya n'isiokwu ndị nwere nchegbu siri ike gbasara ikike ụmụ nwanyị na ndọrọ ndọrọ ọchịchị. Dịka onye na-akwado ikike ọchịchị n'ọrụ ya nakwa ná ndụ ya, Condé kwetara, sị: "Enweghị m ike ide ihe ọ bụla... ọ gwụla ma ọ nwere ihe ndọrọ ndọrọ ọchịchị ụfọdụ. Enweghị m ihe ọzọ m ga-enye nke ka dị mkpa. " Akwụkwọ akụkọ ya nke afọ 1995 bụ Windward Heights bụ reworking nke Emily Brontë's Wuthering Heights (1847), nke Condé gụrụ na mbụ mgbe ọ dị afọ 14. Ọ dịla anya ọ chọrọ ịmepụta ọrụ nke ya gburugburu ya, dị ka omume "nkwanye ùgwù". A na-ede akwụkwọ akụkọ Condé na Guadeloupe, a na-egosikwa agbụrụ na ọdịbendị dị ka nsogbu na-ekewa ndị mmadụ. N'ịtụgharị uche n'otú o si nweta ihe ndabere Caribbean ya n'ide akwụkwọ a, o kwuru, sị:<blockquote>"Ịbụ akụkụ nke ọtụtụ ụwa - akụkụ nke ụwa Afrịka n'ihi ndị ohu Afrịka, akụkụ nke ụwa Europe n'ihi agụmakwụkwọ Europe - bụ ụdị echiche abụọ. Ị nwere ike iji nke ahụ n'ụzọ nke gị ma nye ahịrịokwu ihe ọzọ. Obi dị m ụtọ mgbe m na-arụ ọrụ ahụ, n'ihi na ọ bụ egwuregwu, ụdị egwuregwu rụrụ arụ ma na-atọ ụtọ. "    </blockquote>Ihe odide ndị Condé mechara dee gụnyere Tales From the Heart: True Stories From My Childhood (1999), nchịkọta edemede banyere oge ọ bụ nwata, <ref>{{Cite web|url=https://conservancy.umn.edu/bitstream/handle/11299/167828/Review%20Tales%20from%20the%20Heart.pdf;sequence=1|title=''Tales from the Heart'' by Maryse Condé|work=Voices from the Gaps|publisher=University of Minnesota|accessdate=9 April 2024|archivedate=9 April 2024|archiveurl=https://web.archive.org/web/20240409235143/https://conservancy.umn.edu/bitstream/handle/11299/167828/Review%20Tales%20from%20the%20Heart.pdf;sequence=1}}</ref> na Victoire (2006), akụkọ ndụ nke nne nne ya n'oge ndị isi ojii nke Guadeloupe kwupụtara ikike ha maka agụmakwụkwọ na ike ndọrọ ndọrọ ọchịchị. <ref>{{Cite journal|journal=Nottingham French Studies|url=https://www.euppublishing.com/doi/abs/10.3366/nfs.2014.0094?journalCode=nfs|title=Maryse Condé's ''Victoire:'' Thinking Back through Her Mothers|date=2014|volume=53|issue=3|doi=10.3366/nfs.2014.0094|author=Green|first=Mary Jean|pages=297–313|accessdate=9 April 2024}}</ref> Who Slashed Celanire's Throat (2000) sitere n'ike mmụọ nsọ nke ezigbo akụkọ ma jiri ngwakọta nke Ime Anwansi na nrọ efu na akwụkwọ akụkọ banyere nwanyị chọrọ ịchọpụta eziokwu nke oge gara aga ma bọọ ọbọ maka nkwarụ ya n'oge ọ bụ nwata.<ref>{{Cite web|url=https://www.hurstonwright.org/books/who-slashed-celanires-throat/|title=Who Slashed Celanire's Throat|publisher=[[Hurston/Wright Foundation]]}}</ref> Nsụgharị nke afọ 2017 nke Richard Philcox nke Condé dere bụ What Is Africa to Me? Fragments of a True-to-Life Autobiography, Noo Saro-Wiwa kọwara ya na nyocha maka The Times Literary Supplement dị ka "ihe na-atọ ụtọ ma na-atọ ọchị mgbe ụfọdụ banyere afọ iri na abụọ onye edemede ahụ nọrọ n'Africa n'oge ngwụcha afọ 1950 na 60s. ... ma site na njedebe akwụkwọ ahụ, onye edemede ahụ kwetara na ọ ka maghị ihe Afrịka pụtara nye ya - nkwenye obi ike n'ụwa nke na-achọ akụkọ ndị a kapịrị ọnụ. " N'afọ 2018, e nyere Condé New Academy Prize in Literature, nke e guzobere dị ka ihe ọzọ na Nobel Prize in Literation (nke a na-ewere ya dịka onye ọkacha mmasị mana enyeghị ya n'afọ ahụ, n'ihi mmetọ mmekọahụ n'etiti kọmitii onyinye), <ref>{{Cite news|url=https://www.nytimes.com/2024/04/02/books/maryse-conde-dead.html|title=Maryse Condé, 'Grande Dame' of Francophone Literature, Dies at 90|first=Clay|author=Risen|work=[[The New York Times]]|date=2 April 2024|accessdate=3 April 2024}}</ref> na ndị ọka ikpe na-eto Condé dị ka "onye na-akọ akụkọ ukwu nke edemede ya bụ nke akwụkwọ ụwa, na-akọwa mbibi nke ọchịchị na ọgba aghara postcolonial n'asụsụ nke ziri ezi ma na-awụ akpata oyi n'ahụ. N'afọ 2022, a kwanyeere ya ugwu dị ka otu n'ime ndị edemede 12 nke Royal Society of Literature International, n'akụkụ Anne Carson, [[Tsitsi Dangarembga]], Cornelia Funke, Mary Gaitskill, Faïza Guène, Saidiya Hartman, Kim Hyesoon, Yōko Ogawa, Raja Shehadeh, Juan Gabriel Vásquez na Samar Yazbek.<ref>{{Cite web|url=https://www.broadwayworld.com/westend/article/Twelve-Writers-Appointed-in-the-Second-Year-of-the-RSL-International-Writers-Programme-20221130|title=Twelve Writers Appointed in the Second Year of the RSL International Writers Programme|work=[[Broadway World]]|first=Stephi|author=Wild|date=30 November 2022|accessdate=3 April 2024|archivedate=3 April 2024|archiveurl=https://web.archive.org/web/20240403203559/https://www.broadwayworld.com/westend/article/Twelve-Writers-Appointed-in-the-Second-Year-of-the-RSL-International-Writers-Programme-20221130}}</ref> Akwụkwọ akụkọ Condé nke afọ 2023, The Gospel According to the New World, edepụtara maka International Booker Prize ma, mgbe ọ dị afọ 86, ọ bụ onye edemede kacha okenye e depụtara maka ihe nrite ahụ.<ref name="shaffi">{{Cite web|url=https://theguardian.com/books/2023/mar/14/international-booker-prize-announces-longlist-to-celebrate-ambition-and-panache|title=International Booker prize announces longlist to celebrate 'ambition and panache'|date=14 March 2023|accessdate=14 March 2023|first=Sarah|author=Shaffi|archivedate=14 March 2023|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230314091040/https://www.theguardian.com/books/2023/mar/14/international-booker-prize-announces-longlist-to-celebrate-ambition-and-panache}}</ref> E ji okwu gwa di ya na onye ntụgharị okwu bụ́ Richard Philcox ka o mepụta akwụkwọ akụkọ ahụ, ebe ọ bụ na o nwere nsogbu akwara ozi nke mere ka o siere ya ike ikwu okwu na ịhụ ihe.<ref>{{Cite news|url=https://www.independent.co.uk/news/ap-french-caribbean-new-england-new-world-b2522180.html|title=Maryse Condé, prolific 'grande dame' of Caribbean literature, dead at age 90|first=Hillel|author=Italie|work=[[The Independent]]|date=2 April 2014|accessdate=3 April 2024}}</ref> Ha abụọ bụ ndị otu onye edemede-onye ntụgharị nke nwunye na di mbụ a ga-edepụta ogologo oge, ma mesịa depụta, <ref name="shaffi" /> maka onyinye ahụ.<ref>{{Cite web|url=https://www.southbankcentre.co.uk/blog/articles/international-booker-prize-shortlist-2023?gclid=Cj0KCQjwyLGjBhDKARIsAFRNgW9hj2-7zRCXVlYs3c5PIfd69Yrb2KPtfthBvHtMuH9uc6HKoYMPUzUaAlfmEALw_wcB|title=See who's on the 2023 International Booker Prize shortlist|publisher=[[Southbank Centre]]|date=18 April 2023|accessdate=24 May 2023|archivedate=24 May 2023|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230524063903/https://www.southbankcentre.co.uk/blog/articles/international-booker-prize-shortlist-2023?gclid=Cj0KCQjwyLGjBhDKARIsAFRNgW9hj2-7zRCXVlYs3c5PIfd69Yrb2KPtfthBvHtMuH9uc6HKoYMPUzUaAlfmEALw_wcB}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://thebookerprizes.com/the-booker-library/authors/maryse-conde|title=Maryse Condé|accessdate=14 March 2023|work=thebookerprizes.com|date=11 February 1934|archivedate=14 March 2023|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230314151037/https://thebookerprizes.com/the-booker-library/authors/maryse-conde}}</ref><ref>{{Cite news|url=https://www.theguardian.com/books/2023/may/22/international-booker-prize-2023-cheon-myeong-kwan-gauz-eva-baltasar-georgi-gospodinov-guadalupe-nettel-maryse-conde#:~:text=Maryse%20Cond%C3%A9%2C%20who%20was%20born,will%20be%20her%20final%20novel.|title=The 2023 International Booker prize shortlist – review|first=John|author=Self|work=[[The Observer]]|date=22 May 2023|accessdate=24 May 2023}}</ref> === Ebe ndebe ihe ochie === A na-edebe ihe ndekọ akwụkwọ Maryse Condé (akwụkwọ Maryse Condés, 1979-2012) na Ọ́bá Akwụkwọ Mahadum Columbia . <ref>{{Cite web|url=https://findingaids.library.columbia.edu/ead/nnc-rb/ldpd_10258879/summary|title=Maryse Condé papers, 1979–2012|work=Archival Collections|publisher=Columbia University Libraries|accessdate=9 April 2024|archivedate=22 June 2018|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180622122933/https://findingaids.library.columbia.edu/ead/nnc-rb/ldpd_10258879/summary}}</ref> == Akwụkwọ ndị a họọrọ == === Akwụkwọ akụkọ === {| class="wikitable" ! colspan="2" |'''Original publication''' ! colspan="5" |'''English publication''' |- ! scope="col" |Title ! scope="col" |Year ! scope="col" |Title ! scope="col" |Translator ! scope="col" |Year ! scope="col" |Publisher ! scope="col" |Notes/References |- |''Hérémakhonon'' |1976 |''Heremakhonon'' | rowspan="2" |Richard Philcox |1982 |Three Continents Press |<ref>{{Cite book|author=Condé|first=Maryse|title=Hérémakhonon|date=1982|publisher=Three Continents Press|location=Washington, D.C.|isbn=9780894102325|oclc=8646556|edition=1st English language}}</ref> |- |''Une saison à Rihata'' |1981 |''A Season in Rihata'' |1988 |Heinemann |<ref>{{Cite book|author=Condé|first=Maryse|title=A Season in Rihata|date=1988|publisher=Heinemann Educational|isbn=978-0-435-98832-6|oclc=8106613884|url=https://books.google.com/books?id=_IFcAAAAMAAJ|accessdate=9 April 2024|language=en}}</ref> |- | rowspan="3" |''Ségou: les murailles de terre''<br /><br />(lit: "Segu: The Earthen Wall") | rowspan="3" |1984 | rowspan="3" |''Segu'' | rowspan="3" |Barbara Bray |1987 |Viking Press | rowspan="3" |<ref>{{Cite book|author=Condé|first=Maryse|title=Segu|date=1987|publisher=Viking|location=New York, N.Y|isbn=978-0-670-80728-4|url=https://books.google.com/books?id=1zZIAAAAYAAJ|language=en|accessdate=9 April 2024}}</ref><ref>{{Cite book|author=Conde|first=Maryse|title=Segu|year=1996|publisher=Penguin Publishing Group|isbn=978-0-14-025949-0|url=https://books.google.com/books?id=AhbIMpWGgFQC|language=en|accessdate=9 April 2024}}</ref> |- |1988 |Ballantine Books |- |1998 |Penguin Books |- | rowspan="2" |''Ségou: la terre en miettes''<br /><br />(lit: "Segu: The Earth in Pieces") | rowspan="2" |1985 | rowspan="2" |''The Children of Segu'' | rowspan="2" |Linda Coverdale |1989 |Viking Press | rowspan="2" |<ref>{{Cite book|author=Condé|first=Maryse|title=The Children of Segu|date=1989|publisher=Viking|isbn=978-0-670-82981-1|url=https://books.google.com/books?id=TjdIAAAAYAAJ|accessdate=9 April 2024|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|author=Condé|first=Maryse|title=The Children of Segu|date=1990|publisher=Ballantine Books|isbn=978-0-345-36634-4|url=https://books.google.com/books?id=bbLpAAAAMAAJ|language=en|accessdate=9 April 2024}}</ref> |- |1990 |Ballantine Books |- | rowspan="2" |''Moi, Tituba, Sorcière…Noire de Salem'' | rowspan="2" |1986 | rowspan="2" |''I, Tituba: Black Witch of Salem'' | rowspan="2" |Richard Philcox |1992, <br /><br />2009 |University of Virginia Press | rowspan="2" |<ref>{{Cite book|author=Condé|first=Maryse|title=I, Tituba, black witch of Salem|date=2009|publisher=Univ. of Virginia Press|location=Charlottesville|isbn=9780813927671|url=https://books.google.com/books?id=nLxAPgAACAAJ|edition=1st paperback|accessdate=9 April 2024}}</ref><ref>{{Cite book|author=Condé|first=Maryse|title=I, Tituba, Black Witch of Salem|date=1994|publisher=Ballantine Books|isbn=978-0-345-38420-1|url=https://books.google.com/books?id=6uPBhEIKP7kC|language=en|accessdate=9 April 2024}}</ref> |- |1994 |Ballantine Books |- |''La Vie scélérate [fr]''<br /><br />(lit: "The Wicked Life") |1987 |''Tree of Life: A Novel of the Caribbean'' |Victoria Reiter |1992 |Ballantine Books |<ref>{{Cite book|author=Condé|first=Maryse|title=Tree of Life|date=1992|publisher=Ballantine Books|location=New York|isbn=978-0-345-36074-8|edition=1st American|url=https://books.google.com/books?id=cYJcAAAAMAAJ|accessdate=9 April 2024|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=Tree of Life by Maryse Conde|url=https://www.publishersweekly.com/978-0-345-36074-8|work=www.publishersweekly.com|publisher=[[Publishers Weekly]]|accessdate=9 April 2024|date=31 August 1992|archivedate=9 April 2024|archiveurl=https://web.archive.org/web/20240409040752/https://www.publishersweekly.com/978-0-345-36074-8}}</ref> |- |''Traversée de la mangrove'' |1989 |''Crossing the Mangrove'' | rowspan="2" |Richard Philcox |1995 |Anchor Books |<ref>{{Cite book|author=Conde|first=Maryse|title=Crossing the Mangrove|date=1995|publisher=Knopf Doubleday Publishing Group|isbn=978-0-385-47633-1|url=https://books.google.com/books?id=RZRkAAAAMAAJ|accessdate=9 April 2024|language=en}}</ref><ref>{{Cite news|author=Self|first=John|title=Crossing the Mangrove by Maryse Condé – a village united by a vagabond|url=https://www.theguardian.com/books/2021/sep/26/crossing-the-mangrove-by-maryse-conde-a-village-united-by-a-vagabond|accessdate=9 April 2024|work=The Observer|date=26 September 2021}}</ref><ref name="Moudileno & Higginson">{{Cite journal|author=Moudileno|first=Lydie|title=Portrait of the Artist as Dreamer: Maryse Condé's 'Traversée de la Mangrove' and 'Les Derniers Rois Mages'|journal=[[Callaloo (literary magazine)|Callaloo]]|date=1995|volume=18|issue=3|pages=626–640|doi=10.1353/cal.1995.0104|url=https://www.jstor.org/stable/3299149|accessdate=9 April 2024|issn=0161-2492}}</ref> |- |''Les Derniers rois mages''<br /><br />(lit: "The Last Magi") |1992 |''The Last of the African Kings'' |1997 |University of Nebraska Press |<ref name="Moudileno & Higginson" /><ref>{{Cite book|author=Condä|first=Maryse|title=The Last of the African Kings|year=1997|publisher=University of Nebraska Press|isbn=978-0-8032-1489-7|url=https://books.google.com/books?id=wTNLR8PX9asC|accessdate=9 April 2024|language=en}}</ref> |- |''La Colonie du nouveau monde''<br /><br />(lit: "The New World Colony") |1993 | {{N/A}} | {{N/A}} | {{N/A}} | {{N/A}} |<ref>{{Cite book|author=Condé|first=Maryse|title=La colonie du nouveau monde: roman|date=1993|publisher=Laffont|location=Paris|isbn=978-2-221-05903-6|oclc=29239656|url=https://books.google.com/books?id=uFWgQgAACAAJ|language=fr|accessdate=9 April 2024}}</ref> |- |''La Migration des cœurs [fr]''<br /><br />(lit: "The Migration of Hearts") |1995 |''Windward Heights'' | rowspan="3" |Richard Philcox |1998 |Soho Press |<ref>{{Cite book|author=Condé|first=Maryse|title=Windward Heights|date=1998|publisher=Soho|isbn=978-1-56947-161-6|url=https://books.google.com/books?id=d017kQEACAAJ|accessdate=8 April 2024|language=en}}</ref><ref>{{Cite news|author=Tepper|first=Anderson|title=Windward Heights|url=https://archive.nytimes.com/www.nytimes.com/books/99/09/05/bib/990905.rv103554.html|accessdate=8 April 2024|work=[[The New York Times]]|date=5 September 1999}}</ref><ref>{{Cite web|author=Wolff|first=Rebecca|authorlink=Rebecca Wolff|title=Maryse Condé|url=http://bombmagazine.org/article/2248/|work=[[Bomb (magazine)|BOMB Magazine]]|accessdate=8 April 2024|archiveurl=https://web.archive.org/web/20151223085419/http://bombmagazine.org/article/2248/|archivedate=23 December 2015|format=web.archive.org|date=Summer 1999}}</ref> |- |''Desirada'' |1997 |''Desirada'' |2000 |Soho Press |<ref>{{Cite book|author=Condé|first=Maryse|title=Desirada: roman|date=1997|publisher=R. Laffont|location=Paris|isbn=9782221084663|url=https://books.google.com/books?id=xeh-zwEACAAJ|language=en|accessdate=9 April 2024}}</ref><ref>{{Cite journal|author=Schwerdtner|first=Karin|title=Wandering, Women and Writing: Maryse Condé's Desirada|journal=Dalhousie French Studies|date=2005|volume=73|pages=129–137|url=https://www.jstor.org/stable/40837654|issn=0711-8813|accessdate=9 April 2024}}</ref> |- |''Célanire cou-coupé [fr]''<br /><br />(lit: "Slashed-Throat Célanire") |2000 |''Who Slashed Celanire's Throat?'' |2004 |Atria Publishing Group |<ref>{{Cite book|author=Condé|first=Maryse|title=Célanire cou-coupé: roman fantastique|date=2000|publisher=R. Laffont|location=Paris|isbn=978-2-221-08629-2|url=https://books.google.com/books?id=zBGSQgAACAAJ|language=fr|accessdate=9 April 2024}}</ref><ref>{{Cite book|author=Condé|first=Maryse|title=Who Slashed Celanire's Throat?: A Fantastical Tale|date=2004|publisher=Atria Books|location=New York, NY|isbn=978-0-7434-8260-8|url=https://books.google.com/books?id=Qz1lAAAAMAAJ|oclc=254224954|language=en|accessdate=9 April 2024}}</ref><ref>{{Cite news|author=Bailey Nurse|first=Donna|title=Unkindest Cut|url=https://www.washingtonpost.com/archive/entertainment/books/2004/09/26/unkindest-cut/20f98b7b-f5cd-44e8-9baf-9fe4f327c005/|accessdate=9 April 2024|work=Washington Post|date=25 September 2004}}</ref> |- |''La Belle créole''<br /><br />(lit: "The Beautiful Créole") |2001 |''The Belle Créole'' |Nicole Simek |2020 |University of Virginia Press |<ref>{{Cite book|author=Condé|first=Maryse|title=La belle créole: roman|date=2001|publisher=Mercure de France|location=Paris|isbn=978-2-7152-1810-9|oclc=47597710|url=https://books.google.com/books?id=3VZwQgAACAAJ|language=fr|accessdate=9 April 2024}}</ref><ref>{{Cite book|author=Condé|first=Maryse|title=The Belle Créole|date=2020|publisher=University of Virginia Press|location=Charlottesville|isbn=978-0-8139-4423-4|oclc=1126348970|url=https://books.google.com/books?id=XRy1DwAAQBAJ|language=en|accessdate=9 April 2024}}</ref> |- |''Histoire de la femme cannibale [fr]'' |2003 |''The Story of the Cannibal Woman'' |Richard Philcox |2007 |Atria Publishing Group |<ref>{{Cite book|author=Condé|first=Maryse|title=The Story of the Cannibal Woman|date=2008|publisher=Simon and Schuster|isbn=978-0-7432-7129-5|url=https://books.google.com/books?id=q2HEyAYo7iQC|accessdate=8 April 2024|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|author=Maryse|first=Condé|title=Excerpt: 'The Story of the Cannibal Woman: A Novel'|url=https://www.npr.org/2007/06/04/10333672/excerpt-the-story-of-the-cannibal-woman-a-novel|publisher=[[NPR]]|accessdate=8 April 2024|date=4 June 2007|quote=The Story of the Cannibal Woman: A Novel, Copyright 2007, by Maryse Conde. Reprinted by permission of Atria Books, an imprint of Simon & Schuster Inc.|archivedate=8 April 2024|archiveurl=https://web.archive.org/web/20240408221012/https://www.npr.org/2007/06/04/10333672/excerpt-the-story-of-the-cannibal-woman-a-novel}}</ref><ref>{{Cite news|author=Schmidt|first=Elizabeth|title=Magical Thinking|url=https://www.nytimes.com/2007/04/15/books/review/Schmidt.t.html|accessdate=8 April 2024|work=The New York Times|date=15 April 2007}}</ref> |- |''Les Belles ténébreuses''<br /><br />(lit: "The Dark Beauties") |2008 | {{N/A}} | {{N/A}} | {{N/A}} | {{N/A}} |<ref>{{Cite book|author=Condé|first=Maryse|title=Les belles ténébreuses: roman|date=2008|publisher=Mercure de France|isbn=978-2-7152-2832-0|url=https://books.google.com/books?id=A6tpAAAAMAAJ|language=fr|accessdate=7 April 2024}}</ref> |- |''En attendant la montée des eaux [fr]'' |2010 |''Waiting for the Waters to Rise'' | rowspan="3" |Richard Philcox |2021 |World Editions |<ref>{{Cite book|author=Condé|first=Maryse|title=Waiting for the Waters to Rise|date=2021|publisher=World Editions|isbn=978-1-64286-073-3|url=https://books.google.com/books?id=gNyWzQEACAAJ|language=en|accessdate=7 April 2024}}</ref><ref>{{Cite web|author=Iglesias|first=Gabino|title=Having A Conversation With Loss And Grief In 'Waiting For The Waters To Rise'|url=https://www.npr.org/2021/08/05/1023895103/book-review-waiting-for-the-waters-to-rise|publisher=[[NPR]]|accessdate=7 April 2024|date=5 August 2021|archivedate=7 April 2024|archiveurl=https://web.archive.org/web/20240407053430/https://www.npr.org/2021/08/05/1023895103/book-review-waiting-for-the-waters-to-rise}}</ref> |- |''Le Fabuleux et triste destin d'Ivan et d'Ivana'' |2017 |''The Wondrous and Tragic Life <br /><br />of Ivan and Ivana'' |2020 |World Editions |<ref>{{Cite book|author=Condé|first=Maryse|title=The Wondrous and Tragic Life of Ivan and Ivana|date=2020|publisher=World Editions|isbn=978-1-912987-09-2|url=https://books.google.com/books?id=KcoYzAEACAAJ|language=en|accessdate=7 April 2024}}</ref><ref>{{Cite news|author=Jaggi|first=Maya|title=The Wondrous and Tragic Life of Ivan and Ivana by Maryse Condé review – a scurrilous picaresque|url=https://www.theguardian.com/books/2020/jul/16/the-wondrous-and-tragic-life-of-ivan-and-ivana-by-maryse-conde-review-a-scurrilous-picaresque|accessdate=7 April 2024|work=The Guardian|date=16 July 2020}}</ref> |- |''L'Évangile du nouveau monde'' |2021 |''The Gospel According to the New World'' |2023 |World Editions |<ref>{{Cite web|title=The Gospel According to the New World by undefined|url=https://www.publishersweekly.com/9781642861181|work=www.publishersweekly.com|publisher=[[Publishers Weekly]]|date=14 October 2022|accessdate=7 April 2024|archivedate=21 November 2022|archiveurl=https://web.archive.org/web/20221121135148/https://www.publishersweekly.com/9781642861181}}</ref><ref>{{Cite web|title=The Gospel According to the New World: Shortlisted for the International Booker Prize 2023|url=https://thebookerprizes.com/the-booker-library/books/the-gospel-according-to-the-new-world|work=thebookerprizes.com|publisher=The Booker Prizes|accessdate=7 April 2024|language=en|date=7 March 2023|archivedate=25 September 2023|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230925130237/https://thebookerprizes.com/the-booker-library/books/the-gospel-according-to-the-new-world}}</ref> |} === Egwuregwu === * An Tan Révolisyion, <ref name="Makward1995">{{Cite journal|author=Makward|first=Christiane P.|title=Reading Maryse Conde's Theatre|journal=[[Callaloo (literary magazine)|Callaloo]]|date=Summer 1995|volume=18|issue=3|pages=681–689|doi=10.1353/cal.1995.0094|url=https://www.jstor.org/stable/3299153|accessdate=8 April 2024}}</ref> nke e bipụtara na 1991, nke mbụ e mere na Guadeloupe na 1989 <ref>{{Cite book|author=Makward|first=Christiane|title=Petite histoire de An Tan Révolisyon, elle court, elle court la Liberté|url=https://www.cairn.info/sans-fards-melanges-en-l-honneur-de-maryse-conde--9791095177029-page-135.htm|date=2024|publisher=Presses universitaires des Antilles|isbn=979-10-95177-02-9|accessdate=9 April 2024}}</ref> * Comédie d'Amour, <ref name="Makward1995" /> nke mbụ e mere na Paris na 1993 <ref>{{Cite web|title=Maryse Condé|url=https://ile-en-ile.org/conde/|work=Île en île|date=17 November 1998|accessdate=9 April 2024|archivedate=28 October 2023|archiveurl=https://web.archive.org/web/20231028193033/https://ile-en-ile.org/conde/}}</ref><ref name="Kazaconde">{{Cite web|title=Biographie & bibliographie|url=https://kazaconde.org/biographie-maryse-conde/|work=Kazaconde|accessdate=9 April 2024|archivedate=9 April 2024|archiveurl=https://web.archive.org/web/20240409165832/https://kazaconde.org/biographie-maryse-conde/}}</ref> * Dieu nous l'a donné, <ref name="Makward1995" /> nke e bipụtara na 1972, nke mbụ e mere na Paris na 1973 * La Mort d'Oluwémi d'Ajumako, <ref name="Makward1995" /> nke e bipụtara na 1973, nke mbụ e mere na 1974 na [[Gabon]] * Le Morne de Massabielle, <ref name="Makward1995" /> nke mbụ e mere na 1974 na Puteaux, France, e mechara mee ya na Bekee na New York dị ka The Hills of Massabielle na Ubu Repertory Theater (1991) <ref name="CV">{{Cite web|url=https://www.um.es/documents/1097748/27061168/4.+CV+Candidata+propuesta_+Maryse+COND%C3%89.pdf/c3d700d3-8f44-974c-fc8b-6e6e8f638ed8?t=1635251169891|title=Curriculum Vitae {{!}} Maryse Condé|accessdate=10 April 2024|archivedate=2 April 2024|archiveurl=https://web.archive.org/web/20240402190337/https://www.um.es/documents/1097748/27061168/4.+CV+Candidata+propuesta_+Maryse+COND%C3%89.pdf/c3d700d3-8f44-974c-fc8b-6e6e8f638ed8?t=1635251169891}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://www.um.es/documents/1097748/27061168/4.+CV+Candidata+propuesta_+Maryse+COND%C3%89.pdf/c3d700d3-8f44-974c-fc8b-6e6e8f638ed8?t=1635251169891 "Curriculum Vitae | Maryse Condé"]. [https://web.archive.org/web/20240402190337/https://www.um.es/documents/1097748/27061168/4.+CV+Candidata+propuesta_+Maryse+COND%C3%89.pdf/c3d700d3-8f44-974c-fc8b-6e6e8f638ed8?t=1635251169891 Archived] from the original on 2 April 2024<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">10 April</span> 2024</span>.</cite></ref> * Les Sept voyages de Ti-Noël (nke ya na José Jernidier jikọrọ aka dee), nke mbụ e mere na Guadeloupe na 1987 <ref>{{Cite journal|author=Clark|first=VèVè|title='Je Me Suis Réconciliée Avec Mon Île': Une Interview de Maryse Condé|journal=Callaloo|issue=38}}</ref><ref>{{Cite web|author=José Jernidier|url=https://www.chantiersnomades.com/guadeloupe-2023/analyse-dramaturgique-et-mise-en-jeu-de-textes-dramatiques-de-langue-et-culture-cr%C3%A9ole-et-autres-textes-composites-fran%C3%A7ais%2Fcr%C3%A9oles|title=Analyse dramaturgique et mise en jeu de textes dramatiques de langue et culture créole et autres textes composites français/créoles|work=chantiersnomades.com|date=2024|accessdate=9 April 2024|archivedate=9 April 2024|archiveurl=https://web.archive.org/web/20240409201316/https://www.chantiersnomades.com/guadeloupe-2023/analyse-dramaturgique-et-mise-en-jeu-de-textes-dramatiques-de-langue-et-culture-cr%C3%A9ole-et-autres-textes-composites-fran%C3%A7ais%2Fcr%C3%A9oles}}</ref><ref>{{Cite web|title=José Jernidier|url=https://ile-en-ile.org/jernidier/|work=Île en île|date=3 January 2021|accessdate=9 April 2024|archivedate=1 June 2023|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230601085752/http://ile-en-ile.org/jernidier/}}</ref> * Pension les Alizés, <ref name="Makward1995" /> nke e bipụtara na 1988, nke mbụ e mere na Guadeloupe ma mesịa mee na New York dị ka Tropical Breeze Hotel (1995) <ref>{{Cite news|author=Bruckner|first=D. J. R.|title=In Performance; Theater|url=https://www.nytimes.com/1995/02/22/theater/in-performance-theater-892495.html|accessdate=7 April 2024|work=The New York Times|date=22 February 1995}}</ref> * ''''Dị ka Ụmụnne Abụọ'''' (2007). Dị ka Ụmụnne Abụọ.<ref>{{Cite web|title=The Play : Comme deux frères|url=https://collab.its.virginia.edu/access/content/group/1360099f-5c41-4e51-8af1-48bb77a42efb/site%20web/commedeuxfreres.html|work=Siyaj at UVa Caribbean Theater Company at the University of Virginia|publisher=Dept. of French Language and Literature, University of Virginia|accessdate=7 April 2024|date=2009|archivedate=7 April 2024|archiveurl=https://web.archive.org/web/20240407054940/https://collab.its.virginia.edu/access/content/group/1360099f-5c41-4e51-8af1-48bb77a42efb/site%20web/commedeuxfreres.html}}</ref> === Nkatọ na akụkọ ifo ndị ọzọ === * "Ndị edemede nwanyị atọ n'Africa nke oge a: [[Flora Nwapa]], Ama Ata Aidoo na [[Grace Emily Akinyi Ogot|Grace Ogot]]" (1972), Presence Africaine, 82:132-143.<ref>{{Cite journal|author=Conde|first=Maryse|title=Three Female Writers in Modern Africa : Flora Nwapa, Ama Ata Aidoo and Grace Ogot|journal=[[Présence Africaine]]|date=1972|issue=82|pages=132–143|doi=10.3917/presa.082.0132|url=https://www.jstor.org/stable/24350338|issn=0032-7638|accessdate=9 April 2024}}</ref> * Akụkọ banyere otu ọrụ, Hatier, 1978<ref name="Voices from the Gaps">{{Cite web|url=https://conservancy.umn.edu/bitstream/handle/11299/166128/Cond%C3%A9,%20Maryse.pdf;sequence=1|title=Maryse Condé|work=Voices from the Gaps|publisher=University of Minnesota|accessdate=3 April 2024|archivedate=3 April 2024|archiveurl=https://web.archive.org/web/20240403181325/https://conservancy.umn.edu/bitstream/handle/11299/166128/Cond%C3%A9,%20Maryse.pdf;sequence=1}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://conservancy.umn.edu/bitstream/handle/11299/166128/Cond%C3%A9,%20Maryse.pdf;sequence=1 "Maryse Condé"]. ''Voices from the Gaps''. University of Minnesota. [https://web.archive.org/web/20240403181325/https://conservancy.umn.edu/bitstream/handle/11299/166128/Cond%C3%A9,%20Maryse.pdf;sequence=1 Archived] from the original on 3 April 2024<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">3 April</span> 2024</span>.</cite></ref> * Mmepeanya nke Bossale: Echiche banyere akwụkwọ a na-ekwu n'ọnụ nke Guadeloupe na Martinique, Paris: L'Harmattan, 1978<ref name="Voices from the Gaps" /><ref name="Mekkawi">{{Cite web|author=Mekkawi|first=Mohamed|url=http://www.howard.edu/library/assist/guides/conde.htm|title=Maryse Condé: Novelist, Playwright, Critic, Teacher: An Introductory Bio-bibliography|publisher=Howard University Libraries|date=1990|archiveurl=https://web.archive.org/web/20130331160341/http://www.howard.edu/library/assist/guides/conde.htm|accessdate=11 April 2024|archivedate=31 March 2013}}</ref> * ''Okwu ụmụ nwanyị: Essai sur des romancières des Antilles de langue française.'' , Paris: L'Harmattan, 1979<ref name="Voices from the Gaps" /><ref name="Mekkawi" /> * Ajụjụ ọnụ na Maryse Condé (1993). ''Mkparịta ụka na Maryse Condé'' (1996). Ajụjụ ọnụ na Françoise Pfaff. Nsụgharị Bekee gụnyere isi ọhụrụ dabere na ajụjụ ọnụ 1994. <ref>{{Cite book|author=Condé|first=Maryse|title=Entretiens avec Maryse Condé: suivis d'une bibliographie complète|date=1993|publisher=Editions Karthala|isbn=978-2-86537-435-9|oclc=30739196|url=https://books.google.com/books?id=64JcAAAAMAAJ|language=fr|accessdate=9 April 2024}}</ref><ref>{{Cite book|author=Condä|first=Maryse|title=Conversations with Maryse Condä|date=1 January 1996|publisher=University of Nebraska Press|location=Lincoln|isbn=978-0-8032-3713-1|oclc=34243864|url=https://books.google.com/books?id=64LQXH9dTnYC|language=en|accessdate=9 April 2024}}</ref><ref>{{Cite book|author=Pfaff|first=Françoise|title=Nouveaux entretiens avec Maryse Condé: écrivain et témoin de son temps|date=2016|publisher=Éditions Karthala|location=Paris|isbn=978-2-8111-1707-8|oclc=960463375|url=https://books.google.com/books?id=4Gk9vgAACAAJ|language=fr|accessdate=9 April 2024}}</ref> * "The Role of the Writer" (1993), World Literature Today, 67 (4): 697-699.<ref>{{Cite journal|author=Condé|first=Maryse|title=The Role of the Writer|journal=[[World Literature Today]]|date=1993|volume=67|issue=4|pages=697–699|doi=10.2307/40149563|url=https://www.jstor.org/stable/40149563|issn=0196-3570|accessdate=9 April 2024}}</ref> * Obi na-achị ọchị ma na-ebe ákwá: ihe ncheta nke nwata m (1999). Akụkọ sitere n'obi: Akụkọ Ezi Akụkọ sitere na nwata m, trans. Richard Philcox (2001). <ref>{{Cite book|author=Condé|first=Maryse|title=Le coeur à rire et à pleurer: contes vrais de mon enfance|date=1999|publisher=Laffont|location=Paris|isbn=978-2-266-09868-7|url=https://books.google.com/books?id=ugA-HQAACAAJ|language=fr|accessdate=9 April 2024}}</ref><ref>{{Cite book|author=Condé|first=Maryse|title=Tales from the Heart: True Stories from My Childhood|date=2001|publisher=Soho|isbn=978-1-56947-264-4|oclc=46422017|url=https://books.google.com/books?id=t35cAAAAMAAJ|language=en|accessdate=9 April 2024}}</ref> * "Order, Disorder, Freedom, and the West Indian Writer" (2000), ''Yale French Studies'' 97: 151.<ref>{{Cite journal|author=Conde|first=Maryse|title=Order, Disorder, Freedom, and the West Indian Writer|journal=[[Yale French Studies]]|date=2000|issue=97|pages=151–165|doi=10.2307/2903218|url=https://www.jstor.org/stable/2903218|language=en|accessdate=9 April 2024}}</ref> * ''Mmeri, ụtọ na okwu'' (2006). ''Mmeri: Nne M'', trans. Richard Philcox (2006). <ref>{{Cite book|author=Condé|first=Maryse|title=Victoire: My Mother's Mother|year=2010|publisher=Simon and Schuster|isbn=978-1-4391-0058-5|url=https://books.google.com/books?id=h8t2ktvTuHQC|language=en|accessdate=7 April 2024}}</ref><ref>{{Cite web|title=Victoire: My Mother's Mother by Maryse Conde|url=https://www.publishersweekly.com/9781416592761|work=www.publishersweekly.com|publisher=[[Publishers Weekly]]|accessdate=7 April 2024|date=5 October 2009|archivedate=5 April 2023|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230405005814/https://www.publishersweekly.com/9781416592761}}</ref> * La Vie sans fards (2012). Gịnị bụ Africa nye m? Iberibe nke True-to-Life Autobiography, trans. Richard Philcox (2017). <ref>{{Cite book|author=Condé|first=Maryse|title=La vie sans fards|date=2012|publisher=Le Grand livre du mois|isbn=978-2-286-09075-3|oclc=826769208|url=https://books.google.com/books?id=jlhrmAEACAAJ|language=fr|accessdate=9 April 2024}}</ref><ref>{{Cite book|author=Condé|first=Maryse|title=What Is Africa to Me?: Fragments of a True-to-life Autobiography|date=2017|publisher=Seagull Books|isbn=978-0-85742-376-4|oclc=964730164|url=https://books.google.com/books?id=EE6ODAEACAAJ|language=en|accessdate=9 April 2024}}</ref> * The Journey of a Caribbean Writer (2013). Nchịkọta nke edemede, trans. Richard Philcox.<ref>{{Cite book|author=Condé|first=Maryse|title=The Journey of a Caribbean Writer|date=2014|publisher=Seagull Books|location=London New York Calcutta|isbn=978-0-85742-097-8|oclc=846745180|url=https://books.google.com/books?id=Ta2PMQEACAAJ|language=en|accessdate=9 April 2024}}</ref> * Mets na ihe ịtụnanya (2015). N'ime Morsels na Marvels, trans. Richard Philcox (2015). <ref>{{Cite book|author=Condé|first=Maryse|title=Mets et merveilles|date=2015|publisher=JC Lattès|location=Paris|isbn=9782709644792|oclc=907643787|url=https://books.google.com/books?id=n7VGrgEACAAJ|accessdate=9 April 2024}}</ref><ref>{{Cite book|author=Condé|first=Maryse|title=Of Morsels and Marvels|date=2020|publisher=Seagull Books|location=London; New York|isbn=978-0-85742-693-2|url=https://books.google.com/books?id=4Lh2wwEACAAJ|language=en|accessdate=9 April 2024}}</ref> === Dị ka onye nchịkọta akụkọ === * Anthologie de la littérature africaine d'expression française. Ghana Institute of Languages, 1966.<ref name="Voices from the Gaps">{{Cite web|url=https://conservancy.umn.edu/bitstream/handle/11299/166128/Cond%C3%A9,%20Maryse.pdf;sequence=1|title=Maryse Condé|work=Voices from the Gaps|publisher=University of Minnesota|accessdate=3 April 2024|archivedate=3 April 2024|archiveurl=https://web.archive.org/web/20240403181325/https://conservancy.umn.edu/bitstream/handle/11299/166128/Cond%C3%A9,%20Maryse.pdf;sequence=1}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://conservancy.umn.edu/bitstream/handle/11299/166128/Cond%C3%A9,%20Maryse.pdf;sequence=1 "Maryse Condé"]. ''Voices from the Gaps''. University of Minnesota. [https://web.archive.org/web/20240403181325/https://conservancy.umn.edu/bitstream/handle/11299/166128/Cond%C3%A9,%20Maryse.pdf;sequence=1 Archived] from the original on 3 April 2024<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">3 April</span> 2024</span>.</cite></ref><ref name="CV">{{Cite web|url=https://www.um.es/documents/1097748/27061168/4.+CV+Candidata+propuesta_+Maryse+COND%C3%89.pdf/c3d700d3-8f44-974c-fc8b-6e6e8f638ed8?t=1635251169891|title=Curriculum Vitae {{!}} Maryse Condé|accessdate=10 April 2024|archivedate=2 April 2024|archiveurl=https://web.archive.org/web/20240402190337/https://www.um.es/documents/1097748/27061168/4.+CV+Candidata+propuesta_+Maryse+COND%C3%89.pdf/c3d700d3-8f44-974c-fc8b-6e6e8f638ed8?t=1635251169891}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://www.um.es/documents/1097748/27061168/4.+CV+Candidata+propuesta_+Maryse+COND%C3%89.pdf/c3d700d3-8f44-974c-fc8b-6e6e8f638ed8?t=1635251169891 "Curriculum Vitae | Maryse Condé"]. [https://web.archive.org/web/20240402190337/https://www.um.es/documents/1097748/27061168/4.+CV+Candidata+propuesta_+Maryse+COND%C3%89.pdf/c3d700d3-8f44-974c-fc8b-6e6e8f638ed8?t=1635251169891 Archived] from the original on 2 April 2024<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">10 April</span> 2024</span>.</cite></ref> * ''Abụ Ndị Caribbean''. Paris: Nathan, 1977.<ref name="Voices from the Gaps" /><ref name="CV" /> * Ebe ndị Rom si Caribbean Paris: Nathan, 1977.<ref name="Voices from the Gaps" /><ref name="CV" /> * ''Akara olu maka Guy Tirolien'' (onye na-enyekwa aka). Pointe-à-Pitre: Jasor Editions, 1990.<ref name="CV" /> * Caliban's Legacy, mbipụta pụrụ iche nke ''Callaloo'' na akwụkwọ nke Guadeloupe na Martinique, 1992. <ref name="CV" /> * L'Heritage de Caliban (onye nchịkọta akụkọ), edemede na akwụkwọ Francophone Caribbean. Pointe-à-Pitre: Jasor Editions, 1992.<ref name="CV" /> * ''Chee echiche nke Creole''. Paris: mbipụta Karthala, 1995.<ref name="CV" /> == Onyinye na nsọpụrụ == * 1986: Nnukwu Ihe Nrite Akwụkwọ nke Nwaanyị<ref>{{Cite book|author=Carruggi|first=Noëlle|url=https://books.google.com/books?id=UT4CBVBfPB8C&pg=PA17|title=Maryse Condé: rébellion et transgressions|date=2010|publisher=Karthala Editions|isbn=978-2-8111-0362-0|pages=17|language=fr|accessdate=7 April 2024}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.guadeloupe-leguide.fr/auteur-maryse-conde-5.html|title=Auteur: Maryse Condé -|work=Guadeloupe le Guide|accessdate=14 April 2024|archivedate=2 April 2024|archiveurl=https://web.archive.org/web/20240402202749/https://www.guadeloupe-leguide.fr/auteur-maryse-conde-5.html}}</ref> * 1987: Prix de l'Académie française (La vie scélérate) <ref>{{Cite web|date=2 April 2024|title=Mort de Maryse Condé, plusieurs vies de combat|first=Muriel|author=Steinmetz|url=https://www.humanite.fr/culture-et-savoir/deces/mort-de-maryse-conde-plusieurs-vies-de-combat|accessdate=3 April 2024|work=[[L'Humanité]]|language=fr-FR|archivedate=3 April 2024|archiveurl=https://web.archive.org/web/20240403092909/https://www.humanite.fr/culture-et-savoir/deces/mort-de-maryse-conde-plusieurs-vies-de-combat}}</ref> * 1988: Liberatur Prize (''Ségou'') <ref>{{Cite web|date=3 April 2024|title=Guadeloupe's Maryse Condé remembered as a fearless explorer of the complexities of Caribbean history and identity|url=https://globalvoices.org/2024/04/03/guadeloupes-maryse-conde-remembered-as-a-fearless-explorer-of-the-complexities-of-caribbean-history-and-identity/|accessdate=3 April 2024|work=Global Voices|first=Janine|author=Mendes-Franco|language=en|archivedate=3 April 2024|archiveurl=https://web.archive.org/web/20240403232752/https://globalvoices.org/2024/04/03/guadeloupes-maryse-conde-remembered-as-a-fearless-explorer-of-the-complexities-of-caribbean-history-and-identity/}}</ref><ref>{{Cite book|author=Forsdick|first=Charles|url=https://books.google.com/books?id=Vm5vEAAAQBAJ&pg=PA43|title=Postcolonial Thought in the French Speaking World|date=2022|publisher=Liverpool University Press|isbn=978-1-80207-934-0|pages=43|language=en|accessdate=7 April 2024}}</ref> * 1993: Ihe nrite Puterbaugh <ref>{{Cite news|date=2 April 2024|title=Maryse Condé, prolific Guadeloupean writer, dies aged 90|url=https://www.lemonde.fr/en/obituaries/article/2024/04/02/maryse-conde-prolific-guadeloupean-writer-dies-aged-90_6667137_15.html|accessdate=3 April 2024|work=[[Le Monde]]|first=Gladys|author=Marivat|language=en}}</ref> * 1997: Prix Carbet de la Caraibe (Desirada) * 1999: Marguerite Yourcenar Prize (Obi ị ga-achị ọchị ma na-ebe ákwá) <ref name=":2" /> * 1999: Lifetime Achievement Award site na mmemme Africana Studies nke Mahadum New York <ref name=":2" /> * 2001: Commandeur de l'Ordre des Arts et des Lettres site na Gọọmentị France <ref name=":2" /> * 2005: Hurston/Wright Legacy Award (Who Slashed Celanire's Throat?) <ref>{{Cite news|url=https://www.washingtonpost.com/archive/lifestyle/2005/11/02/writers-conde-de-veaux-win-hurstonwright-prizes/e2d706ed-4f46-431d-9abf-475129c4ccf2/|title=Writers Conde, De Veaux Win Hurston/Wright Prizes|work=[[Washington Post]]|date=1 November 2005}}</ref> * 2007: Prix Tropiques de l'Agence française de développement (Victoire, les saveurs et les mots) <ref>{{Cite web|date=2 April 2024|title=Maryse Condé : mort d'une autrice à l'oeuvre humaniste et universelle {{!}} TV5Monde – Informations|url=https://information.tv5monde.com/terriennes/maryse-conde-mort-dune-autrice-loeuvre-humaniste-et-universelle-2716366|author=Terriennes|accessdate=3 April 2024|work=information.tv5monde.com|language=fr|archivedate=3 April 2024|archiveurl=https://web.archive.org/web/20240403233612/https://information.tv5monde.com/terriennes/maryse-conde-mort-dune-autrice-loeuvre-humaniste-et-universelle-2716366}}</ref><ref>{{Cite web|date=23 April 2007|title=La semaine (du 14 au 20 avril)|url=https://www.jeuneafrique.com/81463/archives-thematique/la-semaine-du-14-au-20-avril/|work=[[Jeune Afrique]]|accessdate=3 April 2024|archivedate=3 April 2024|archiveurl=https://web.archive.org/web/20240403233612/https://www.jeuneafrique.com/81463/archives-thematique/la-semaine-du-14-au-20-avril/}}</ref> * 2008: Ihe nrite nke nka Afro-Caribbean maka Les Belles Ténèbres. Paris <ref name="CV">{{Cite web|url=https://www.um.es/documents/1097748/27061168/4.+CV+Candidata+propuesta_+Maryse+COND%C3%89.pdf/c3d700d3-8f44-974c-fc8b-6e6e8f638ed8?t=1635251169891|title=Curriculum Vitae {{!}} Maryse Condé|accessdate=10 April 2024|archivedate=2 April 2024|archiveurl=https://web.archive.org/web/20240402190337/https://www.um.es/documents/1097748/27061168/4.+CV+Candidata+propuesta_+Maryse+COND%C3%89.pdf/c3d700d3-8f44-974c-fc8b-6e6e8f638ed8?t=1635251169891}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://www.um.es/documents/1097748/27061168/4.+CV+Candidata+propuesta_+Maryse+COND%C3%89.pdf/c3d700d3-8f44-974c-fc8b-6e6e8f638ed8?t=1635251169891 "Curriculum Vitae | Maryse Condé"]. [https://web.archive.org/web/20240402190337/https://www.um.es/documents/1097748/27061168/4.+CV+Candidata+propuesta_+Maryse+COND%C3%89.pdf/c3d700d3-8f44-974c-fc8b-6e6e8f638ed8?t=1635251169891 Archived] from the original on 2 April 2024<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">10 April</span> 2024</span>.</cite></ref> * 2009: Ihe nrite nke Afro-Caribbean Arts for Lifetime Achievement. Paris <ref name="CV" /><ref name="Île en île" /> * 2010: Grand prix du roman métis (Ka ọ na-echere ịrị elu nke mmiri) <ref>{{Cite web|date=15 December 2010|title=Maryse Condé, Grand prix du roman métis|url=https://bibliobs.nouvelobs.com/romans/20101107.BIB5931/maryse-conde-grand-prix-du-roman-metis.html|accessdate=3 April 2024|work=Bibliobs|language=fr|archivedate=3 April 2024|archiveurl=https://web.archive.org/web/20240403233613/https://bibliobs.nouvelobs.com/romans/20101107.BIB5931/maryse-conde-grand-prix-du-roman-metis.html}}</ref> * 2018: New Academy Prize in Literature <ref name=":5">{{Cite web|url=https://www.nybooks.com/daily/2019/02/06/giving-voice-to-guadeloupe/|title=Giving Voice to Guadeloupe|author=Condé|first=Maryse|date=6 February 2019|work=The New York Review of Books|language=en|accessdate=16 March 2019|archivedate=6 February 2019|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190206151501/https://www.nybooks.com/daily/2019/02/06/giving-voice-to-guadeloupe/}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFCondé2019">Condé, Maryse (6 February 2019). [https://www.nybooks.com/daily/2019/02/06/giving-voice-to-guadeloupe/ "Giving Voice to Guadeloupe"]. ''The New York Review of Books''. [https://web.archive.org/web/20190206151501/https://www.nybooks.com/daily/2019/02/06/giving-voice-to-guadeloupe/ Archived] from the original on 6 February 2019<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">16 March</span> 2019</span>.</cite></ref> * 2020: PEN Translates award for Waiting for the Waters to Rise <ref>{{Cite web|url=https://www.englishpen.org/posts/news/nineteen-pen-translates-awards-go-to-titles-from-fifteen-countries-and-thirteen-languages/|title=Nineteen PEN Translates awards go to titles from fifteen countries and thirteen languages|work=[[English PEN]]|date=10 June 2020|accessdate=24 May 2023|archivedate=29 August 2020|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200829215207/https://www.englishpen.org/posts/news/nineteen-pen-translates-awards-go-to-titles-from-fifteen-countries-and-thirteen-languages/}}</ref> * 2021: Ihe nrite ụwa Cino Del Duca<ref>{{Cite web|date=3 June 2021|title=L'écrivaine guadeloupéenne Maryse Condé reçoit le prix de la Fondation Cino del Duca pour son oeuvre 'portée sur l'humanisme'|first=Lauriane|author=Nembrot|url=https://la1ere.francetvinfo.fr/l-ecrivaine-guadeloupeenne-maryse-conde-recoit-le-prix-de-la-fondation-cino-del-duca-pour-son-oeuvre-portee-sur-l-humanisme-1025176.html|accessdate=3 April 2024|work=Outre-mer la 1ère|language=fr-FR|archivedate=3 April 2024|archiveurl=https://web.archive.org/web/20240403233613/https://la1ere.francetvinfo.fr/l-ecrivaine-guadeloupeenne-maryse-conde-recoit-le-prix-de-la-fondation-cino-del-duca-pour-son-oeuvre-portee-sur-l-humanisme-1025176.html}}</ref> * 2021: PEN Translates award from English PEN for The Gospel According to the New World <ref>{{Cite web|url=https://www.englishpen.org/posts/news/pen-translates-awards-announced-3/|title=PEN Translates awards announced|work=English PEN|date=21 December 2021|accessdate=24 May 2023|archivedate=5 June 2023|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230605194631/https://www.englishpen.org/posts/news/pen-translates-awards-announced-3/}}</ref> * 2022: Royal Society of Literature International Writer <ref>{{Cite news|url=https://www.theguardian.com/books/2022/nov/30/tsitsi-dangarembga-royal-society-of-literature-international-writers-award|title=Tsitsi Dangarembga, Anne Carson and Mary Gaitskill honoured by Royal Society of Literature|first=Sarah|author=Shaffi|work=The Guardian|date=30 November 2022|accessdate=3 April 2024}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://rsliterature.org/rsl-international-writers/|title=RSL International Writers|date=3 September 2023|publisher=Royal Society of Literature|accessdate=3 December 2023|archivedate=20 January 2024|archiveurl=https://web.archive.org/web/20240120181559/https://rsliterature.org/rsl-international-writers/}}</ref> == Hụkwa == * Akwụkwọ Caribbean * Akwụkwọ ndị e dere mgbe ha nwụsịrị * Ọchịchịrị == Edemsibia == {{Reflist}} == Ịgụ ihe ọzọ == * Lee, Vanessa, ụmụ nwanyị anọ Caribbean na-ede ihe nkiri: Ina Césaire, Maryse Condé, Gerty Dambury na Suzanne Dracius (Palgrave Macmillan, 2021). * Perisic, Alexandra Mgbagwoju anya: Immigration, Neoliberalism, na Atlantic (na Maryse Condé, Roberto Bolaño, Giannina Braschi, Caryl Phillips), 2019. * Small, Audrey H., [https://theconversation.com/five-books-by-maryse-conde-to-introduce-you-to-the-award-winning-guadeloupian-writer-228443 "Akwụkwọ ise nke Maryse Condé iji mee ka ị mata onye edemede Guadeloupian meriri ihe nrite"], The Conversation, 26 Eprel 2024. == Njikọ mpụga == * [http://findingaids.cul.columbia.edu/ead/nnc-rb/ldpd_10258879 Ịchọta enyemaka maka akwụkwọ Maryse Condé na Mahadum Columbia]. Rare Book & Manuscript Library. * [https://www.loc.gov/item/99470347/ Onye edemede French Guadeloupe Maryse Condé na-agụ site na ọrụ ya na Recording Laboratory], 24 Septemba 1999 (Library of Congress). * Works by Maryse CondénaỌ́bá Akwụkwọ mepere emepe * Mekkawi, Mohamed [https://web.archive.org/web/20130331160341/http://www.howard.edu/library/assist/guides/conde.htm "Maryse Condé: Onye edemede, onye na-ede egwuregwu, onye nkatọ, onye nkuzi: Akụkọ ndụ"]. Washington, D.C.: Howard University Libraries, 1990 (rev. 1992). * Petri Liukkonen. "Maryse Condé". Akwụkwọ na ndị edemede. * [http://fr.calameo.com/read/00429924444e06fb891de Nkwupụta nke Maryse Condé Fund nke Médiathèque Caribbean (laméca), akwụkwọ ndị sitere na ọbá akwụkwọ onwe onye nke Maryse condé] * [http://www.webguinee.net/bibliotheque/literature/maryse-conde/index.html webGuinée - Maryse Condé] * [https://www.loc.gov/item/99470347/ Maryse Condé dekọrọ maka Archive of Literature site na Hispanic Division na Library of Congress, Washington, D.D.], na 24 Septemba 1999. * {{IMDb name|2268887}} * Maryse Condédiski naDiscogs * Mason Street, [https://thethornfieldreview.org/2017/07/31/an-interview-with-maryse-conde/ "N'ajụjụ ọnụ na Maryse Condé"], The Thornfield Review, 31 Julaị 2017. * Leïla Slimani (nke Kim Willsher sụgharịrị), "'An extraordinary role model': Maryse Condé remembered by Leïlalimani", ''The Guardian'', 3 April 2024. {{Authority control}}{{DEFAULTSORT:Conde, Maryse}} [[Otú:Pages with unreviewed translations]] hpinmgzfpxiwno0ceuprb29gif8cyon Blessing Chinedu 0 75403 632536 2026-05-10T21:02:33Z NiferO 20385 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1324711265|Blessing Chinedu]]" 632536 wikitext text/x-wiki  <templatestyles src="Reflist/styles.css" />Blessing Anyanwu Chinedu (amụrụ n'ọnwa Nọvemba 22, afọ 1976, na [[Abá|Enyimba]]) bụ onye na-agbachitere [[Footbọl|bọọlụ]] Naijiria. == Ọrụ == Na mbido ọrụ ya, ọ gbara bọọlụ na Naijiria na [[Enyimba International F.C.]] na Iwuanyanwu Nationale (aha mbụ nke ''Heartland FC''). N'afọ 2000, ọ kwagara Macedonia ebe ọ bịanyere aka na klọb kachasị ike FK Vardar. N'agbata afọ 2001 na afọ 2003 ọ gbara bọọlụ na klọb ọzọ nke Macedonian First League, FK Cementarnica 55 tupu ọ laghachi na Vardar. N'afọ 2005, ọ kwagara Belgium na-etinye aka na klọb Belgian Pro League K.A.A. Gent. Mgbe otu oge gachara, ọ kwagara na klọb ọzọ nke Belgium, Lierse S.K. == Ndị otu mba == Chinedu so na Nigeria n'okpuru 17 squad na 1993 FIFA U-17 World Championship. == Edensibia == {{Reflist}} [[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]] 6ns6ixf6afqb6giti6ibuv922revy10 Yekemi Otaru 0 75404 632539 2026-05-10T21:50:53Z Iwuala Judith Chinenyenwa 24940 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1350624686|Yekemi Otaru]]" 632539 wikitext text/x-wiki {{Infobox officeholder | name = Yekemi Otaru | honorific_suffix = | image = Yekemi Otaru.jpg | caption = | order = | title = Chancellor of [[University of the West of Scotland]] | term_start = 1 September 2021<ref name="Wilson 2022">{{cite web | last=Wilson | first=Kelly | title='I would never have gone out to be a chancellor': Aberdeen businesswoman takes up top role at University of West of Scotland | website=Press and Journal | date=June 30, 2022 | url=https://www.pressandjournal.co.uk/fp/business/4440222/aberdeen-yekemi-otaru-chancellor-at-university-of-west-of-scotland/ | access-date=July 2, 2022}}</ref> | term_end = | predecessor = [[Dame Elish Angiolini|Lady Elish Angiolini KC]] | order2 = | title2 = | termstart2 = | termend2 = | 1blankname2 = | 1namedata2 = | predecessor2 = | successor2 = | birth_name = | birth_date = | death_date = | spouse = | alma_mater = [[University of Benin (Nigeria)]]<br/>[[Henley Business School]]<br/>[[American British Academy]] }} {{Reflist}}Yekemi Otaru (née Awoseyin) bụ onye ọchụnta ego, odee akwụkwọ na onye isi mahadum. Na 2016, o bipụtara akwụkwọ ya 'The Smart Sceptic's Guide to Social Media in Organizations.<ref>{{Cite web|title=The Smart Sceptic's Guide to Social Media... by Otaru, Yekemi|url=https://www.amazon.co.uk/dp/178133174X?ref_=cm_sw_r_cp_ud_dp_8CE833DYFB8EMVKPMX81|accessdate=2023-12-14|work=www.amazon.co.uk}}</ref> Yekemi nwere YO! Marketing Limited site na 2016 ruo 2018, wee bụrụ onye ngalaba-guzobere na onye isi uto na Doqaru Limited.. <ref>{{Cite web|title=YO! Marketing {{!}} LinkedIn|url=https://uk.linkedin.com/company/yo-marketing|accessdate=2023-12-14|work=uk.linkedin.com|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=Home|url=https://doqaru.com/|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200727080407/https://doqaru.com/|archivedate=27 July 2020|accessdate=2023-12-14|work=Doqaru|language=en}}</ref> Yekemi nwetara akara ugo mmụta na injinia na MBA site na ụlọ akwụkwọ azụmahịa Henley. Ọ jere ozi na bọọdụ na Interface, ụlọ ọrụ ọha na eze Scotland na-akwado ụlọ ọrụ na-ejikọta azụmahịa na agụmakwụkwọ iji kwalite ihe ọhụrụ. Na 2021, ọ ghọrọ Onyeisi nke Mahadum West nke Skotland . <ref>{{Cite web|author=Wilson|first=Kelly|date=2022-06-29|title='I would never have gone out to be a chancellor': Aberdeen businesswoman takes up top role at University of West of Scotland|url=https://www.pressandjournal.co.uk/fp/business/4440222/aberdeen-yekemi-otaru-chancellor-at-university-of-west-of-scotland/|accessdate=2023-12-14|work=Press and Journal|language=en-GB}}</ref> Na June 2022, e nyere ya nzere doctorate (DUniv) maka ọrụ ya na agụmakwụkwọ na ọchụnta ego. == Mbido ndụ na agụmakwụkwọ == A mụrụ Yekemi n'aka nne ya, Sarah Olubunmi Awoseyin, si Iya-Gbede na ọchịchị ime obodo ya Ijumu nke Kogi Steeti, Nigeria, na nna ya, Dr. Raphael Sunday Awoseyin si Ayedun obodo nke [[Oke Ero]] Local Government, Kwara State, Naijiria. Yekemi biri na Muscat, Oman site na 1990 ruo 1995 tupu ọ laghachi [[Warri]], Naijiria. Yekemi malitere ịmụ injinia kemịkal na 1997 na [[University of Benin (Nigeria)|Mahadum Benin (Nigeria)]] ebe ọ nwetara nzere bachelọ. N'afọ 2003, Yekemi malitere ịmụ ihe na IFP School iji gụsịa akwụkwọ ma jide MSc na Petroleum Engineering & Project Development. N'afọ 2004, Yekemi na di ya, Gabriel Otaru kwagara [[Obodoézè Nà Ofú|United Kingdom]]. N'oge na-adịghị anya, ọ malitere ọrụ ya na Total E&P (nke bụzi TotalEnergies) tupu ọ kwaga Schlumberger (nke bụ SLB ugbu a) ebe ọ rụrụ ọrụ ruo 2013. N'otu afọ ahụ, ọ gụsịrị MBA ya na Henley Business School . <ref>{{Cite news|date=2021-07-30|title=CLOSE UP: Meet Yekemi Otaru, the Nigerian appointed chancellor of Scotland varsity|url=https://www.thecable.ng/close-up-meet-yekemi-otaru-the-nigerian-appointed-chancellor-of-scotland-varsity|accessdate=2023-12-14|work=[[TheCable]]}}</ref> Yekemi na Gabriel nwekọtara ụmụ abụọ nọ n'afọ iri na ụma. == Ọrụ == Yekemi bidoro ọrụ ya dị ka onye ndu ahịa nka nka Production Engineering na Schlumberger. N'ime afọ asaa ọ nọ ebe ahụ, Yekemi nwere ọrụ dị ka onye injinia mmepụta ihe, onye isi ahịa nka ahịa azụmaahịa ọhụrụ na onye nyocha webụ tokachara nụ. N'afọ 2013, Yekemi tụgharịrị ọrụ ya na ahịa, ebe ọ ghọrọ Senior Marketing Manager na Baker Hughes, tupu ọ gaa n'ihu na Senior Strategic Marketing Manager. N'afọ 2015, Yekemi wepụrụ onwe ya n'ọrụ iji chụsoo ebumnuche nke onwe ya nke ide akwụkwọ ya kacha ere ahịa nke akpọrọ 'The Smart Sceptic's Guide to Social Media in Organisations'. Akwụkwọ ahụ ruru n'elu 100 na ise na [[Amazon (company)|Amazon]] UK ma nọrọ n'elu 500 na Social Networks category na Kindle. Mgbe ọ gụchara ezumike ọrụ na ngwụcha afọ 2015, Yekemi malitere ọrụ ya dị ka onye ndụmọdụ azụmaahịa eji ama atụ na Lloyd's Register. N'ọnwa Febụwarị 2016, Yekemi hibere ụlọ ọrụ ndụmọdụ ya, YO! Marketing. N'oge a, Yekemi nyeere aka chọta Elevator UK's Accelerator. Afọ abụọ ka e mesịrị, Yekemi kwadoro nkwado nkwado ahịa ọtụtụ ihe nrite mbụ nke Scotland, Doqaru, ya na onye ya na ya kwụ arụ ọrụ, Sarah Downs. Na 2021, Yekemi ghọrọ Onye Isi nke Mahadum West nke Skotland == Mahadum nke West nke Skotland == Na ọnwa Septemba 2021, a họpụtara Yekemi dịka Onyeisi nke University of the West of Scotland (UWS). N'ihi mmachi COVID-19, emume nrụnye ya mere na 29 Juun 2022..<ref>{{Cite web|author=Wilson|first=Kelly|date=2022-06-29|title='I would never have gone out to be a chancellor': Aberdeen businesswoman takes up top role at University of West of Scotland|url=https://www.pressandjournal.co.uk/fp/business/4440222/aberdeen-yekemi-otaru-chancellor-at-university-of-west-of-scotland/|accessdate=2023-12-14|work=Press and Journal|language=en-GB}}</ref> UWS nyekwara Yekemi nzere nzere bachelọ maka nkwado ọ nyere n'agụmakwụkwọ dị elu na ọchụnta ego na mmemme echichi. <sup class="noprint Inline-Template Template-Fact" style="white-space:nowrap;">&#x5B;''[[wikipedia:Tinye edensibịa|<span title="This claim needs references to reliable sources. (May 2024)">citation needed</span>]]''&#x5D;</sup> Dịka Onyeisi, Yekemi nwere ikikere inye ogo ma bụrụ onye nnọchi anya UWS n'ụlọ na mba ofesi. Ọrụ ya gụnyere ịbụ onye ndu na mmemme ngụsị akwụkwọ, nke na-abụkarị na Julaị (ngụsị akwụkwọ na okpomọkụ) na Nọvemba (ngụsi akwụkwọ na oyi) kwa afọ. Na ka ọnwa Disemba 2023, Yekemi emeela emume ngụsị akwụkwọ karịrị iri atọ (30) n'ofe ụlọ akwụkwọ UK UWS ise dị na Paisley, Dumfries, Lanarkshire, Ayr na [[London]].  <sup class="noprint Inline-Template Template-Fact" style="white-space:nowrap;">&#x5B;''[[wikipedia:Tinye edensibịa|<span title="This claim needs references to reliable sources. (May 2024)">citation needed</span>]]''&#x5D;</sup> == Akwụkwọ ndị e bipụtara == * [https://amzn.eu/d/dEYqODm Ntuziaka Smart Sceptic maka mgbasa ozi mmekọrịta na nzukọ] * Sales Performance: Social Selling Proves to be a Critical Success Factor in Sales * The State of Sales Skills in UK SMEs == Onyinye == * Na Nọvemba 2023, Dr. Otaru na onye ya na ya na-azụ ahịa bụ Sarah Downs nwetara onyinye nke Service Industries Entrepreneur of the Year na Great British Entrepreneur Award. . <ref>{{Cite web|author=doqaru_admin|date=2023-11-27|title=Sarah Downs and Dr Yekemi Otaru, Founders of Doqaru Triumph at The Allica Bank Great British Entrepreneur Award|url=https://doqaru.com/insights/news/founders-of-doqaru-triumph-at-the-allica-bank-great-british-entrepreneur-awards/|archiveurl=https://web.archive.org/web/20231214125340/https://doqaru.com/insights/news/founders-of-doqaru-triumph-at-the-allica-bank-great-british-entrepreneur-awards/|archivedate=14 December 2023|accessdate=2023-12-14|work=Doqaru|language=en}}</ref> * Azụmaahịa Dr. Otaru, e nyere Doqaru Business of Excellence of the Year na Black Scottish Awards na 2023. <ref>{{Cite web|title=Doqaru Named Business of Excellence of the Year Amid Major Contract Win|url=https://www.dundeeandanguschamber.co.uk/news/article/22507/doqaru-named-business-of-excellence-of-the-year-amid-major-contract-win|accessdate=2023-12-14|work=Dundee and Angus Chamber|language=en}}</ref> * N'ọnwa Nọvemba 2022, Doqaru, meriri obere azụmaahịa nke Afọ na Great British Entrepreneur Awards.<ref>{{Cite web|title=Doqaru Co-Founders named Small Business of the Year Entrepreneurs in 2022 GBEA's|url=https://www.agcc.co.uk/news-article/doqaru-co-founders-named-small-business-of-the-year-entrepreneurs-in-2022-gbeas|accessdate=2023-12-14|work=AGCC|language=en}}</ref> * Dr. Otaru na onye mmekọ ya, Sarah Downs, meriri ma bụrụ Social Entrepreneur of the Year na 4th Scottish Women's Awards n'ọnwa Ọktoba afọ 2022.<ref>{{Cite web|title=Doqaru bosses win Social Entrepreneur of the Year at Scottish Women's Awards|url=https://www.agcc.co.uk/news-article/doqaru-bosses-win-social-entrepreneur-of-the-year-at-scottish-womens-awards|accessdate=2023-12-14|work=AGCC|language=en}}</ref> * A kpọrọ Yekemi otu n'ime mmadụ 40 n'okpuru afọ 40 site na Scottish Business News na 2016. <ref>{{Cite web|date=2016-10-04|title=Scotland's top '40 under 40' business innovators revealed|url=https://www.scotsman.com/business/scotlands-top-40-under-40-business-innovators-revealed-1467295|accessdate=2023-12-14|work=The Scotsman}}</ref> == Edensibịa == {{Reflist}} [[Otú:Onye édémédé akwukwọ si-na Naigeria]] [[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]] cmmn148k1zei8a0ll4ixiyek5g2dcqq Mireille Corbier 0 75405 632540 2026-05-10T21:54:45Z Miracle2024 59960 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1340989180|Mireille Corbier]]" 632540 wikitext text/x-wiki == Edensibia == [[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]] [[Otú:Articles with hCards]] fkcrsarphpcogflujyzdssz9ejolhmu 632542 632540 2026-05-10T22:13:13Z Miracle2024 59960 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1340989180|Mireille Corbier]]" 632542 wikitext text/x-wiki   '''Mireille Corbier''' (amụrụ na 24 Mee 1943) bụ onye France na-akọ akụkọ ihe mere eme nke oge ochie. Ugbu a, onye isi nyocha Emerita na Centre national de la recherche scientifique (CNRS),o bipụtala ọtụtụ akwụkwọ na isiokwu, kemgbe afọ 1992 ọ bụ onye nchịkọta akụkọ nke L'Année épigraphique . Corbier malitere ọmụmụ ya na Ecole Normale Superieure (1962-1966), n'oge ahụ ọ ghọrọ onye otu nke Gonville na Caius College, Cambridge. Site na 1967 ruo 1972 ọ kụziri akụkọ ihe mere eme oge ochie na Mahadum Paris, X Nanterre . Site na 1972 ruo 1975 ọ bụ onye otu École française de Rome, ebe o mepụtara akwụkwọ ya, L'aerarium saturni et l'aerarium militare. Nchịkwa na prosopography nke Senatorial (1974).<ref>{{Cite journal|author=Corbier|first=Mireille|url=https://www.persee.fr/doc/efr_0000-0000_1974_ths_24_1|title=L'aerarium saturni et l'aerarium militare. Administration et prosopographie sénatoriale|journal=Publications de l'École Française de Rome|date=1974|volume=24|issue=1}}</ref> O sonyeere CNRS na 1975, ka ọ na-akụzi nkà mmụta ihe gbasara mmadụ na mahadum. Mahadum Paris VIII Vincennes . Corbier bụ Chevalier de l'Ordre National du Mérite, <ref>{{Cite web|title=Nominations au Journal officiel de la République française — décret du 15 novembre 1999|url=https://www.legifrance.gouv.fr/affichTexte.do?cidTexte=JORFTEXT000000761719|work=legifrance.gouv.fr|date=16 November 1999|accessdate=20 February 2020}}.</ref> na onye otu ọtụtụ òtù ndị ọkachamara na òtù ndị gụrụ akwụkwọ. O kwuru okwu M. V. Taylor maka Roman Society na Jenụwarị 2020.<ref>{{Cite web|title=Lectures & AGMs|url=https://www.romansociety.org/Events/Past-Events/Lectures-AGMs|accessdate=2021-06-24|work=www.romansociety.org}}</ref> * (1974) ''Aerarium saturni na aerarium militare. '' ''Nchịkwa na prosopography nke Senate.'' Rome: Ụlọ akwụkwọ French nke Rome. * (1987) "Ecriture dans l'espace public romain." Publications de l'École Française de Rome 98, No. 1: 27-60. * (1991) "Cité, territoire et fiscalité". Publications de l'École Française de Rome 143, No. 1: 629-665. * (1999) ed. ''Ịzụlite na ịzụlite.'' Paris: nke Boccard.<ref>{{Cite journal|author=Meillassoux|first=Claude|date=2001|title=Mireille Corbier (éd.), Adoption et fosterage|url=https://www.persee.fr/doc/ahess_0395-2649_2001_num_56_2_279954_t1_0402_0000_1|journal=Annales|volume=56|issue=2|pages=402–405|doi=10.1017/S0395264900032777}}</ref><ref>{{Cite journal|author=Shaw|first=Brent D.|date=2004|title=Review of Adoption et Fosterage|url=https://www.jstor.org/stable/4135019|journal=The Journal of Roman Studies|volume=94|pages=194–196|doi=10.2307/4135019|issn=0075-4358}}</ref> * (2006) Nye ka a hụ, nye ka a gụọ. ''Ncheta na nkwurịta okwu na Rom oge ochie.'' Paris: CNRS.<ref>{{Cite journal|title=Donner à voir, donner à lire: mémoire et communication dans la Rome ancienne – Bryn Mawr Classical Review|journal=Bryn Mawr Classical Review|url=https://bmcr.brynmawr.edu/2007/2007.12.16/|accessdate=2021-06-24|language=en-US}}</ref> * (2011) ed. Mụ na [[Jean-Pierre Guilhembet]]. ''Ihe odide n'ụlọ ndị Rom'' Paris: nke Boccard.<ref>{{Cite journal|author=Perrin|first=Yves|date=2013|title=L'écrit au quotidien dans le monde romain - MIREILLE CORBIER et JEAN-PIERRE GUILHEMBET (sous la direction de), L'ÉCRITURE DANS LA MAISON ROMAINE (De l'Archéologie à l'Histoire; De Boccard, Paris 2011). Pp. 426, figs. 193. ISSN 1157-3872; ISBN 978-2-7018-0314-2.|url=https://www.cambridge.org/core/product/identifier/S1047759413000494/type/journal_article|journal=Journal of Roman Archaeology|language=en|volume=26|pages=634–639|doi=10.1017/S1047759413000494|issn=1047-7594}}</ref> == Edensibia == [[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]] [[Otú:Articles with hCards]] bbey81yi8aj6d58aakxoxy710tnh2k7 Sylvanus Okpala 0 75406 632543 2026-05-10T22:57:19Z NiferO 20385 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1290792899|Sylvanus Okpala]]" 632543 wikitext text/x-wiki  {{Navboxes|title=Nigeria squads|bg=#008751|fg=white|bordercolor=#00703C|list={{Nigeria squad 1980 African Cup of Nations}} {{Nigeria football squad 1980 Summer Olympics}} {{Nigeria football squad 1988 Summer Olympics}}}}'''Sylvanus "Quicksilver" Okpala''' (amụrụ na 5 n'ọnwa Septemba afọ 1961) bụ onye ọkpọ egwuregwu bọọlụ Naịjirịa lara ezumike nka. Okpala gbara bọọlụ maka Enugu Rangers, C.S. Marítimo na C.D. Nacional na Portuguese Liga. <ref>{{Cite web|publisher=Fora de Jogo|title=Sylvanus (Sylvanus Okpala)|url=https://www.foradejogo.net/player.php?player=196109050001|language=Portuguese|accessdate=3 September 2009}}</ref> Okpala gbara bọọlụ maka otu egwuregwu bọọlụ mba Naịjirịa n'afọ 1980 na afọ 1988 Summer Olympics. <ref>{{Cite web|publisher=Sports Reference|title=Sylvanus Okpala Biography and Statistics|url=https://www.sports-reference.com/olympics/athletes/ok/sylvanus-okpala-1.html|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200418050624/https://www.sports-reference.com/olympics/athletes/ok/sylvanus-okpala-1.html|archivedate=18 April 2020|accessdate=3 September 2009}}</ref> Ọ gbakwara bọọlụ maka ndị otu meriri na afọ 1980 African Cup of Nations. Na 8 n'ọnwa Nọvemba afọ 2011, Sylvanus ghọrọ osote onye njikwa nke Nigeria National Team. [http://allafrica.com/stories/201111080605.html] ma bụrụkwa otu n'ime ndị nkuzi nke duuru Naijiria merie 2013 Africa Cup of Nations (AFCON). == Edensibia == <templatestyles src="Reflist/styles.css" />{{Reflist}}<templatestyles src="Reflist/styles.css" /> [[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]] jfkxplrn9pi43tl5gffw45rnbunkz1j Martina Chukwuma-Ezike 0 75407 632570 2026-05-10T23:44:28Z Iwuala Judith Chinenyenwa 24940 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1340002662|Martina Chukwuma-Ezike]]" 632570 wikitext text/x-wiki {{Infobox officeholder | name = Martina Chukwuma-Ezike | honorific_suffix = {{post-nominals|country=GBR|FRSA|size=100%}} | office = [[Rector of the University of Aberdeen|Lord Rector of the University of Aberdeen]] | term_start = January 2022 | term_end = December 2024 | predecessor = [[Maggie Chapman]] | successor = [[Iona Fyfe]] | occupation = Charity Executive | birth_date = {{Birth year and age|1981}} | birth_place = Nigeria | spouse = Uchenna Chukwuma-Ezike, married August 2011, separated January 2024. | alma_mater = [[University of Calabar]] (BSc)<br/>[[University of Aberdeen]] (MBA) }} '''Martina Chukwuma-Ezike''' FRSA Onye isi ọha na eze na onye bụbu Lord Rector nke Mahadum Aberdeen Martina Chukwuma-Ezike FRSA, onye amuru June 1981 bu onye isi ulo oru ntọala ụkwara ume ọkụ na ihe nfụkasị ahụ, Ọ bụ naanị ya bụ ụlọọrụ raara onwe ya na-enye onyinye ebere maka ụkwara ume ọkụ n'obodo Skotland nke o hibere na 2009. Ọrụ ebere a na-enye ọrụ dị mkpa nye ndị okenye 23,000, ụmụaka na ndị ntorobịa nwere ụkwara ume ọkụ, ezinụlọ ha na ndị nlekọta n'ofe Skotland. Nzukọ a na-enyekwa ndị azụmaahịa, ndị ọkachamara ahụike, mahadum, kọleji na ụlọ akwụkwọ ọzụzụ ọzụzụ asthma. <ref>{{Cite web|date=2021-03-17|title=ABOUT US - Asthma and Allergy Foundation|url=https://asthmaandallergy.org.uk/about-us/|accessdate=2023-01-25|language=en}}</ref> N'afọ 2021, a họpụtara ya dị ka Rector nke Mahadum Aberdeen, Onye isi nke Mahadum ahụ na Onye isi oche nke Ụlọikpe Mahadum, onye isi ojii mbụ nwere ọnọdụ ahụ na akụkọ ihe mere eme nke Mahadum ahụ na afọ 530 ya.<ref>{{Cite news|author=Taylor|first=Margaret|title=Making history: The black female rectors leading Scotland's ancient institutions into the future|url=https://www.holyrood.com/inside-politics/view,making-history-the-black-female-rectors-leading-scotlands-ancient-institutions-into-the-future|work=Holyrood|date=26 October 2022}}</ref> A họpụtara ya dị ka Rector na 2022 ma jee ozi afọ atọ ma mara ya ma kpọọ ya Rector pụrụ iche.<ref>{{Cite web|url=https://www.abdn.ac.uk/students/academic-life/martina-chukwumaezike-5785.php|title=The Rector {{!}} Martina Chukwuma-Ezike|publisher=University of Aberdeen|accessdate=12 March 2023}}</ref> == Akụkọ ndụ == A mụrụ Martina Kewanghe Besong Abang na Juun 1981 n'ime ezinụlọ nwere ugwu bụ Abang si Boki, Cross River Steeti, Naijiria. Martina tolitere na Cross River Steeti. <ref>{{Cite news|url=https://www.pressandjournal.co.uk/fp/opinion/4933855/black-history-month-mary-slessor-martina-chukwuma-ezike-opinion/|title=Martina Chukwuma-Ezike: Black figures and their allies in Scottish history forged a path for people like me|first=Martina|author=Chukwuma-Ezike|work=[[The Press and Journal]]|date=20 October 2022}}</ref> O bu ụzọ nweta diplọma na Mahadum Calabar na Social Works, site na 1999 ruo 2001, na-aga n'ihu na-amụ maka digrii na sociology na 2002, ma gụsịkwa akwụkwọ na 2005 we weta B.Sc.<ref>{{Cite web|author=Ezenduka|first=Michelle|date=2022-04-16|title=Meet Martina Chukwuma-Ezike, first black female Rector of the University of Aberdeen, Scotland|url=https://nairametrics.com/2022/04/16/meet-martina-chukwuma-ezike-first-black-female-rector-of-the-university-of-aberdeen-scotland/|accessdate=2023-01-25|work=Nairametrics|language=en-US}}</ref> Mgbe ọ rụchara ọrụ nwa oge maka ụlọ ọrụ Naịjirịa National Petroleum Corporation, na 2008 ọ kwagara United Kingdom, ebe n'afọ sochirinụ ọ nwetara MBA na Mahadum Aberdeen . <ref>{{Cite web|author=Shesight|date=2022-10-28|title=Martina Chukwuma-Ezike Becomes The First Woman Of Colour Elected As Rector of the University of Aberdeen|url=https://shesightmag.com/martina-chukwuma-ezike-becomes-the-first-woman-of-colour-elected-as-rector-of-the-university-of-aberdeen/|accessdate=2023-01-25|work=SheSight|language=en-US}}</ref> N'ịbụ onye na-arịa ajọ ụdị ụkwara ume ọkụ, <ref>{{Cite news|url=https://www.thetimes.com/uk/scotland/article/asthma-chief-demands-review-of-eco-inhalers-before-people-die-6v07qkzjn|title=Asthma chief demands review of eco-inhalers 'before people die'|work=[[The Times]]|first=Marc|author=Home|date=30 September 2022}}</ref> nke a maara dị ka ụkwara ume ọhụrụ, nke mere ka ọ sie ike ịmụ ihe, Chukwuma-Ezike chọpụtara enweghị nkwado kwesịrị ekwesị dị na North East nke Britain, nke dugara na mkpebi ya ịchọta ọrụ ebere dị iche na Asthma UK na 2009 - Asthma and Allergy Foundation, naanị ọrụ ebere ụkwara ume nke Skotland, <ref name="STV">{{Cite web|url=https://news.stv.tv/north/asthma-charity-boss-martina-chukwuma-ezike-is-first-person-of-colour-elected-rector-of-aberdeen-university|title=Asthma charity boss first black woman elected rector of ancient university|work=STV News|first=Anne|author=Smith|date=25 March 2022|accessdate=12 March 2023}}</ref> nke ọ bụ onye isi.<ref>{{Cite web|url=https://www.holyrood.com/inside-politics/view,making-history-the-black-female-rectors-leading-scotlands-ancient-institutions-into-the-future|title=Making history: The black female rectors leading Scotland's ancient institutions into the future|work=Holyrood|first=Margaret|author=Taylor|date=26 October 2022|accessdate=12 March 2023}}</ref> N'afọ 2021, a họpụtara Chukwuma-Ezike ka ọ bụrụ onye isi nke Mahadum Aberdeen ma bụrụ onye mbụ nwere agba iji jide ọkwa ahụ.<ref>{{Cite news|url=https://www.pressandjournal.co.uk/fp/news/aberdeen-aberdeenshire/3684126/charity-chief-executive-martina-chukwuma-ezike-elected-aberdeen-university-rector/|title=Asthma charity boss Martina Chukwuma-Ezike elected Aberdeen University rector|first=Craig|author=Munro|work=The Press and Journal|date=19 November 2021}}</ref><ref name="STV">{{Cite web|url=https://news.stv.tv/north/asthma-charity-boss-martina-chukwuma-ezike-is-first-person-of-colour-elected-rector-of-aberdeen-university|title=Asthma charity boss first black woman elected rector of ancient university|work=STV News|first=Anne|author=Smith|date=25 March 2022|accessdate=12 March 2023}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFSmith2022">Smith, Anne (25 March 2022). [https://news.stv.tv/north/asthma-charity-boss-martina-chukwuma-ezike-is-first-person-of-colour-elected-rector-of-aberdeen-university "Asthma charity boss first black woman elected rector of ancient university"]. ''STV News''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">12 March</span> 2023</span>.</cite></ref> == Akwụkwọ ndị a họọrọ == * ''Gịnị ka ị maara banyere ụkwara ume ọkụ?'' (2013, Xlibris: )   == Edensibịa == {{Reflist|30em}} == Njikọ mpụga == * [https://www.linkedin.com/in/martina-chukwuma-ezike-1bb766a7/ Peeji LinkedIn nke Chukwuma-Ezike] *   {{s-start}} {{s-aca}} {{s-bef|before=[[Maggie Chapman]]}} {{s-ttl|title=[[Rector of the University of Aberdeen]]|years=2022 – 2024}} {{s-aft|after=[[Iona Fyfe]]}} {{s-end}}<templatestyles src="Module:Portal bar/styles.css"></templatestyles> [[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]] 9gbfcxt368kmguuvzxz6atfilah17ik 632571 632570 2026-05-10T23:57:39Z Iwuala Judith Chinenyenwa 24940 Fixed reference error 632571 wikitext text/x-wiki {{Infobox officeholder | name = Martina Chukwuma-Ezike | honorific_suffix = {{post-nominals|country=GBR|FRSA|size=100%}} | office = [[Rector of the University of Aberdeen|Lord Rector of the University of Aberdeen]] | term_start = January 2022 | term_end = December 2024 | predecessor = [[Maggie Chapman]] | successor = [[Iona Fyfe]] | occupation = Charity Executive | birth_date = {{Birth year and age|1981}} | birth_place = Nigeria | spouse = Uchenna Chukwuma-Ezike, married August 2011, separated January 2024. | alma_mater = [[University of Calabar]] (BSc)<br/>[[University of Aberdeen]] (MBA) }} '''Martina Chukwuma-Ezike''' FRSA Onye isi ọha na eze na onye bụbu Lord Rector nke Mahadum Aberdeen Martina Chukwuma-Ezike FRSA, onye amuru June 1981 bu onye isi ulo oru ntọala ụkwara ume ọkụ na ihe nfụkasị ahụ, Ọ bụ naanị ya bụ ụlọọrụ raara onwe ya na-enye onyinye ebere maka ụkwara ume ọkụ n'obodo Skotland nke o hibere na 2009. Ọrụ ebere a na-enye ọrụ dị mkpa nye ndị okenye 23,000, ụmụaka na ndị ntorobịa nwere ụkwara ume ọkụ, ezinụlọ ha na ndị nlekọta n'ofe Skotland. Nzukọ a na-enyekwa ndị azụmaahịa, ndị ọkachamara ahụike, mahadum, kọleji na ụlọ akwụkwọ ọzụzụ ọzụzụ asthma. <ref>{{Cite web|date=2021-03-17|title=ABOUT US - Asthma and Allergy Foundation|url=https://asthmaandallergy.org.uk/about-us/|accessdate=2023-01-25|language=en}}</ref> N'afọ 2021, a họpụtara ya dị ka Rector nke Mahadum Aberdeen, Onye isi nke Mahadum ahụ na Onye isi oche nke Ụlọikpe Mahadum, onye isi ojii mbụ nwere ọnọdụ ahụ na akụkọ ihe mere eme nke Mahadum ahụ na afọ 530 ya.<ref>{{Cite news|author=Taylor|first=Margaret|title=Making history: The black female rectors leading Scotland's ancient institutions into the future|url=https://www.holyrood.com/inside-politics/view,making-history-the-black-female-rectors-leading-scotlands-ancient-institutions-into-the-future|work=Holyrood|date=26 October 2022}}</ref> A họpụtara ya dị ka Rector na 2022 ma jee ozi afọ atọ ma mara ya ma kpọọ ya Rector pụrụ iche.<ref>{{Cite web|url=https://www.abdn.ac.uk/students/academic-life/martina-chukwumaezike-5785.php|title=The Rector {{!}} Martina Chukwuma-Ezike|publisher=University of Aberdeen|accessdate=12 March 2023}}</ref> == Akụkọ ndụ == A mụrụ Martina Kewanghe Besong Abang na Juun 1981 n'ime ezinụlọ nwere ugwu bụ Abang si Boki, Cross River Steeti, Naijiria. Martina tolitere na Cross River Steeti. <ref>{{Cite news|url=https://www.pressandjournal.co.uk/fp/opinion/4933855/black-history-month-mary-slessor-martina-chukwuma-ezike-opinion/|title=Martina Chukwuma-Ezike: Black figures and their allies in Scottish history forged a path for people like me|first=Martina|author=Chukwuma-Ezike|work=[[The Press and Journal]]|date=20 October 2022}}</ref> O bu ụzọ nweta diplọma na Mahadum Calabar na Social Works, site na 1999 ruo 2001, na-aga n'ihu na-amụ maka digrii na sociology na 2002, ma gụsịkwa akwụkwọ na 2005 we weta B.Sc.<ref>{{Cite web|author=Ezenduka|first=Michelle|date=2022-04-16|title=Meet Martina Chukwuma-Ezike, first black female Rector of the University of Aberdeen, Scotland|url=https://nairametrics.com/2022/04/16/meet-martina-chukwuma-ezike-first-black-female-rector-of-the-university-of-aberdeen-scotland/|accessdate=2023-01-25|work=Nairametrics|language=en-US}}</ref> Mgbe ọ rụchara ọrụ nwa oge maka ụlọ ọrụ Naịjirịa National Petroleum Corporation, na 2008 ọ kwagara United Kingdom, ebe n'afọ sochirinụ ọ nwetara MBA na Mahadum Aberdeen . <ref>{{Cite web|author=Shesight|date=2022-10-28|title=Martina Chukwuma-Ezike Becomes The First Woman Of Colour Elected As Rector of the University of Aberdeen|url=https://shesightmag.com/martina-chukwuma-ezike-becomes-the-first-woman-of-colour-elected-as-rector-of-the-university-of-aberdeen/|accessdate=2023-01-25|work=SheSight|language=en-US}}</ref> N'ịbụ onye na-arịa ajọ ụdị ụkwara ume ọkụ, <ref>{{Cite news|url=https://www.thetimes.com/uk/scotland/article/asthma-chief-demands-review-of-eco-inhalers-before-people-die-6v07qkzjn|title=Asthma chief demands review of eco-inhalers 'before people die'|work=[[The Times]]|first=Marc|author=Home|date=30 September 2022}}</ref> nke a maara dị ka ụkwara ume ọhụrụ, nke mere ka ọ sie ike ịmụ ihe, Chukwuma-Ezike chọpụtara enweghị nkwado kwesịrị ekwesị dị na North East nke Britain, nke dugara na mkpebi ya ịchọta ọrụ ebere dị iche na Asthma UK na 2009 - Asthma and Allergy Foundation, naanị ọrụ ebere ụkwara ume nke Skotland, <ref name="STV" ./>{{Cite web|url=https://news.stv.tv/north/asthma-charity-boss-martina-chukwuma-ezike-is-first-person-of-colour-elected-rector-of-aberdeen-university|title=Asthma charity boss first black woman elected rector of ancient university|work=STV News|first=Anne|author=Smith|date=25 March 2022|accessdate=12 March 2023}}</ref> nke ọ bụ onye isi.<ref>{{Cite web|url=https://www.holyrood.com/inside-politics/view,making-history-the-black-female-rectors-leading-scotlands-ancient-institutions-into-the-future|title=Making history: The black female rectors leading Scotland's ancient institutions into the future|work=Holyrood|first=Margaret|author=Taylor|date=26 October 2022|accessdate=12 March 2023}}</ref> N'afọ 2021, a họpụtara Chukwuma-Ezike ka ọ bụrụ onye isi nke Mahadum Aberdeen ma bụrụ onye mbụ nwere agba iji jide ọkwa ahụ.<ref>{{Cite news|url=https://www.pressandjournal.co.uk/fp/news/aberdeen-aberdeenshire/3684126/charity-chief-executive-martina-chukwuma-ezike-elected-aberdeen-university-rector/|title=Asthma charity boss Martina Chukwuma-Ezike elected Aberdeen University rector|first=Craig|author=Munro|work=The Press and Journal|date=19 November 2021}}</ref><ref name="STV">{{Cite web|url=https://news.stv.tv/north/asthma-charity-boss-martina-chukwuma-ezike-is-first-person-of-colour-elected-rector-of-aberdeen-university|title=Asthma charity boss first black woman elected rector of ancient university|work=STV News|first=Anne|author=Smith|date=25 March 2022|accessdate=12 March 2023}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFSmith2022">Smith, Anne (25 March 2022). [https://news.stv.tv/north/asthma-charity-boss-martina-chukwuma-ezike-is-first-person-of-colour-elected-rector-of-aberdeen-university "Asthma charity boss first black woman elected rector of ancient university"]. ''STV News''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">12 March</span> 2023</span>.</cite></ref> == Akwụkwọ ndị a họọrọ == * ''Gịnị ka ị maara banyere ụkwara ume ọkụ?'' (2013, Xlibris: )   == Edensibịa == {{Reflist|30em}} == Njikọ mpụga == * [https://www.linkedin.com/in/martina-chukwuma-ezike-1bb766a7/ Peeji LinkedIn nke Chukwuma-Ezike] *   {{s-start}} {{s-aca}} {{s-bef|before=[[Maggie Chapman]]}} {{s-ttl|title=[[Rector of the University of Aberdeen]]|years=2022 – 2024}} {{s-aft|after=[[Iona Fyfe]]}} {{s-end}}<templatestyles src="Module:Portal bar/styles.css"></templatestyles> [[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]] mqjk1gl28owbog30u9cxspko67srjmt 632573 632571 2026-05-11T00:01:47Z Iwuala Judith Chinenyenwa 24940 Fixed reference error 632573 wikitext text/x-wiki {{Infobox officeholder | name = Martina Chukwuma-Ezike | honorific_suffix = {{post-nominals|country=GBR|FRSA|size=100%}} | office = [[Rector of the University of Aberdeen|Lord Rector of the University of Aberdeen]] | term_start = January 2022 | term_end = December 2024 | predecessor = [[Maggie Chapman]] | successor = [[Iona Fyfe]] | occupation = Charity Executive | birth_date = {{Birth year and age|1981}} | birth_place = Nigeria | spouse = Uchenna Chukwuma-Ezike, married August 2011, separated January 2024. | alma_mater = [[University of Calabar]] (BSc)<br/>[[University of Aberdeen]] (MBA) }} '''Martina Chukwuma-Ezike''' FRSA Onye isi ọha na eze na onye bụbu Lord Rector nke Mahadum Aberdeen Martina Chukwuma-Ezike FRSA, onye amuru June 1981 bu onye isi ulo oru ntọala ụkwara ume ọkụ na ihe nfụkasị ahụ, Ọ bụ naanị ya bụ ụlọọrụ raara onwe ya na-enye onyinye ebere maka ụkwara ume ọkụ n'obodo Skotland nke o hibere na 2009. Ọrụ ebere a na-enye ọrụ dị mkpa nye ndị okenye 23,000, ụmụaka na ndị ntorobịa nwere ụkwara ume ọkụ, ezinụlọ ha na ndị nlekọta n'ofe Skotland. Nzukọ a na-enyekwa ndị azụmaahịa, ndị ọkachamara ahụike, mahadum, kọleji na ụlọ akwụkwọ ọzụzụ ọzụzụ asthma. <ref>{{Cite web|date=2021-03-17|title=ABOUT US - Asthma and Allergy Foundation|url=https://asthmaandallergy.org.uk/about-us/|accessdate=2023-01-25|language=en}}</ref> N'afọ 2021, a họpụtara ya dị ka Rector nke Mahadum Aberdeen, Onye isi nke Mahadum ahụ na Onye isi oche nke Ụlọikpe Mahadum, onye isi ojii mbụ nwere ọnọdụ ahụ na akụkọ ihe mere eme nke Mahadum ahụ na afọ 530 ya.<ref>{{Cite news|author=Taylor|first=Margaret|title=Making history: The black female rectors leading Scotland's ancient institutions into the future|url=https://www.holyrood.com/inside-politics/view,making-history-the-black-female-rectors-leading-scotlands-ancient-institutions-into-the-future|work=Holyrood|date=26 October 2022}}</ref> A họpụtara ya dị ka Rector na 2022 ma jee ozi afọ atọ ma mara ya ma kpọọ ya Rector pụrụ iche.<ref>{{Cite web|url=https://www.abdn.ac.uk/students/academic-life/martina-chukwumaezike-5785.php|title=The Rector {{!}} Martina Chukwuma-Ezike|publisher=University of Aberdeen|accessdate=12 March 2023}}</ref> == Akụkọ ndụ == A mụrụ Martina Kewanghe Besong Abang na Juun 1981 n'ime ezinụlọ nwere ugwu bụ Abang si Boki, Cross River Steeti, Naijiria. Martina tolitere na Cross River Steeti. <ref>{{Cite news|url=https://www.pressandjournal.co.uk/fp/opinion/4933855/black-history-month-mary-slessor-martina-chukwuma-ezike-opinion/|title=Martina Chukwuma-Ezike: Black figures and their allies in Scottish history forged a path for people like me|first=Martina|author=Chukwuma-Ezike|work=[[The Press and Journal]]|date=20 October 2022}}</ref> O bu ụzọ nweta diplọma na Mahadum Calabar na Social Works, site na 1999 ruo 2001, na-aga n'ihu na-amụ maka digrii na sociology na 2002, ma gụsịkwa akwụkwọ na 2005 we weta B.Sc.<ref>{{Cite web|author=Ezenduka|first=Michelle|date=2022-04-16|title=Meet Martina Chukwuma-Ezike, first black female Rector of the University of Aberdeen, Scotland|url=https://nairametrics.com/2022/04/16/meet-martina-chukwuma-ezike-first-black-female-rector-of-the-university-of-aberdeen-scotland/|accessdate=2023-01-25|work=Nairametrics|language=en-US}}</ref> Mgbe ọ rụchara ọrụ nwa oge maka ụlọ ọrụ Naịjirịa National Petroleum Corporation, na 2008 ọ kwagara United Kingdom, ebe n'afọ sochirinụ ọ nwetara MBA na Mahadum Aberdeen . <ref>{{Cite web|author=Shesight|date=2022-10-28|title=Martina Chukwuma-Ezike Becomes The First Woman Of Colour Elected As Rector of the University of Aberdeen|url=https://shesightmag.com/martina-chukwuma-ezike-becomes-the-first-woman-of-colour-elected-as-rector-of-the-university-of-aberdeen/|accessdate=2023-01-25|work=SheSight|language=en-US}}</ref> N'ịbụ onye na-arịa ajọ ụdị ụkwara ume ọkụ, <ref>{{Cite news|url=https://www.thetimes.com/uk/scotland/article/asthma-chief-demands-review-of-eco-inhalers-before-people-die-6v07qkzjn|title=Asthma chief demands review of eco-inhalers 'before people die'|work=[[The Times]]|first=Marc|author=Home|date=30 September 2022}}</ref> nke a maara dị ka ụkwara ume ọhụrụ, nke mere ka ọ sie ike ịmụ ihe, Chukwuma-Ezike chọpụtara enweghị nkwado kwesịrị ekwesị dị na North East nke Britain, nke dugara na mkpebi ya ịchọta ọrụ ebere dị iche na Asthma UK na 2009 - Asthma and Allergy Foundation, naanị ọrụ ebere ụkwara ume nke Skotland, <ref>{{Cite web|url=https://news.stv.tv/north/asthma-charity-boss-martina-chukwuma-ezike-is-first-person-of-colour-elected-rector-of-aberdeen-university|title=Asthma charity boss first black woman elected rector of ancient university|work=STV News|first=Anne|author=Smith|date=25 March 2022|accessdate=12 March 2023}}</ref> nke ọ bụ onye isi.<ref>{{Cite web|url=https://www.holyrood.com/inside-politics/view,making-history-the-black-female-rectors-leading-scotlands-ancient-institutions-into-the-future|title=Making history: The black female rectors leading Scotland's ancient institutions into the future|work=Holyrood|first=Margaret|author=Taylor|date=26 October 2022|accessdate=12 March 2023}}</ref> N'afọ 2021, a họpụtara Chukwuma-Ezike ka ọ bụrụ onye isi nke Mahadum Aberdeen ma bụrụ onye mbụ nwere agba iji jide ọkwa ahụ.<ref>{{Cite news|url=https://www.pressandjournal.co.uk/fp/news/aberdeen-aberdeenshire/3684126/charity-chief-executive-martina-chukwuma-ezike-elected-aberdeen-university-rector/|title=Asthma charity boss Martina Chukwuma-Ezike elected Aberdeen University rector|first=Craig|author=Munro|work=The Press and Journal|date=19 November 2021}}</ref><ref name="STV">{{Cite web|url=https://news.stv.tv/north/asthma-charity-boss-martina-chukwuma-ezike-is-first-person-of-colour-elected-rector-of-aberdeen-university|title=Asthma charity boss first black woman elected rector of ancient university|work=STV News|first=Anne|author=Smith|date=25 March 2022|accessdate=12 March 2023}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFSmith2022">Smith, Anne (25 March 2022). [https://news.stv.tv/north/asthma-charity-boss-martina-chukwuma-ezike-is-first-person-of-colour-elected-rector-of-aberdeen-university "Asthma charity boss first black woman elected rector of ancient university"]. ''STV News''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">12 March</span> 2023</span>.</cite></ref> == Akwụkwọ ndị a họọrọ == * ''Gịnị ka ị maara banyere ụkwara ume ọkụ?'' (2013, Xlibris: )   == Edensibịa == {{Reflist|30em}} == Njikọ mpụga == * [https://www.linkedin.com/in/martina-chukwuma-ezike-1bb766a7/ Peeji LinkedIn nke Chukwuma-Ezike] *   {{s-start}} {{s-aca}} {{s-bef|before=[[Maggie Chapman]]}} {{s-ttl|title=[[Rector of the University of Aberdeen]]|years=2022 – 2024}} {{s-aft|after=[[Iona Fyfe]]}} {{s-end}}<templatestyles src="Module:Portal bar/styles.css"></templatestyles> [[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]] ku4zbmkmet6ihvvqohjw5h3d4unvaoa Ńkàtá ojiarụ:Piet Parkiet 3 75408 632572 2026-05-11T00:01:02Z DolphybBot 61063 Nabata onye ohuru na Igbo Wikipedia! (bot) 632572 wikitext text/x-wiki {{Nnọọ|username=Piet Parkiet|bot=[[Ojiarụ:DolphybBot|DolphybBot]] ([[Ńkàtá ojiarụ:DolphybBot|ṅkátá]]) 00:01, 11 Mee 2026 (UTC)}} arax6jtp318nor50x6tkeqnf8r02tjf Doris Uboh-Ogunkoya 0 75409 632574 2026-05-11T00:11:24Z Iwuala Judith Chinenyenwa 24940 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1347951950|Doris Uboh-Ogunkoya]]" 632574 wikitext text/x-wiki    '''Doris Uboh-Ogunkoya''' (amụrụ na 16 Juun 1964) bụ onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị Naijiria si Ekuku-Agbor Delta steeti <ref name=":0">{{Cite news|date=2022-05-28|title=2023: Doris Uboh wins APC Ika Federal constituency ticket|url=https://editor.guardian.ng/news/2023-doris-uboh-wins-apc-ika-federal-constituency-ticket/|accessdate=2023-03-03|work=[[The Guardian (Nigeria)|The Guardian]]|language=en-US}}</ref> [[Bola Tinubu|Onye isi ala Bola Tinubu]] họpụtara ya dị ka onye isi nchịkwa, Rural Electrification Fund (REF) na Maachị 8, 2024. == Ọrụ == Uboh-Ogunkoya nọchitere anya mpaghara gọọmenti etiti nke Ika na Delta Steeti site na 2007 ruo 2011 <ref>{{Cite news|title=Doris Uboh-Ogunkoya Bids Politics Farewell?|url=https://www.thisdaylive.com/index.php/2019/09/08/doris-uboh-ogunkoya-bids-politics-farewell/|accessdate=2023-03-03|work=[[This Day]]}}</ref> N'afọ 2019 ọ meriri tiketi Senatorial nke All Progressives Congress na primaries iji nọchite anya Delta North Senatorial District <ref>{{Cite news|author=Amaize etc al|first=Emma|date=2018-10-05|title=2019:Doris Uboh Clinches Delta North APC Ticket|url=https://www.vanguardngr.com/2018/10/2019-doris-uboh-clinches-delta-north-apc-ticket/2023,|accessdate=2023-03-03|work=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]}}</ref> Ọ merikwara primaries n'okpuru All Progressives Congress iji nọchite anya mpaghara gọọmenti etiti Ika na ntuli aka nke ọha na 2023 [1] <ref name=":0">{{Cite news|date=2022-05-28|title=2023: Doris Uboh wins APC Ika Federal constituency ticket|url=https://editor.guardian.ng/news/2023-doris-uboh-wins-apc-ika-federal-constituency-ticket/|accessdate=2023-03-03|work=[[The Guardian (Nigeria)|The Guardian]]|language=en-US}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="">[https://editor.guardian.ng/news/2023-doris-uboh-wins-apc-ika-federal-constituency-ticket/ "2023: Doris Uboh wins APC Ika Federal constituency ticket"]. ''[[The Guardian (Nigeria)|The Guardian]]''. Lagos, Nigeria. 2022-05-28<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2023-03-03</span></span>.</cite></ref> == Edensibịa == <references /> [https://ejesgist.ng/tinubu-suspends-rea-directors-appoints-doris-uboh-apc-national-chairman-son/ Tinubu na-eme ihe siri ike: Na-akwụsị ndị nduzi REA atọ, na-ahọpụta Doris Uboh na nwa onye isi oche mba APC ka ọ bụrụ ndị isi] [[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]] de2tqutgcg6gkp4pbdwa3ts4iqiw7gj 632575 632574 2026-05-11T00:15:11Z Iwuala Judith Chinenyenwa 24940 Fixed reference error 632575 wikitext text/x-wiki    '''Doris Uboh-Ogunkoya''' (amụrụ na 16 Juun 1964) bụ onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị Naijiria si Ekuku-Agbor Delta steeti <ref name=":0">{{Cite news|date=2022-05-28|title=2023: Doris Uboh wins APC Ika Federal constituency ticket|url=https://editor.guardian.ng/news/2023-doris-uboh-wins-apc-ika-federal-constituency-ticket/|accessdate=2023-03-03|work=[[The Guardian (Nigeria)|The Guardian]]|language=en-US}}</ref> [[Bola Tinubu|Onye isi ala Bola Tinubu]] họpụtara ya dị ka onye isi nchịkwa, Rural Electrification Fund (REF) na Maachị 8, 2024. == Ọrụ == Uboh-Ogunkoya nọchitere anya mpaghara gọọmenti etiti nke Ika na Delta Steeti site na 2007 ruo 2011 <ref>{{Cite news|title=Doris Uboh-Ogunkoya Bids Politics Farewell?|url=https://www.thisdaylive.com/index.php/2019/09/08/doris-uboh-ogunkoya-bids-politics-farewell/|accessdate=2023-03-03|work=[[This Day]]}}</ref> N'afọ 2019 ọ meriri tiketi Senatorial nke All Progressives Congress na primaries iji nọchite anya Delta North Senatorial District <ref>{{Cite news|author=Amaize etc al|first=Emma|date=2018-10-05|title=2019:Doris Uboh Clinches Delta North APC Ticket|url=https://www.vanguardngr.com/2018/10/2019-doris-uboh-clinches-delta-north-apc-ticket/2023,|accessdate=2023-03-03|work=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]}}</ref> Ọ merikwara primaries n'okpuru All Progressives Congress iji nọchite anya mpaghara gọọmenti etiti Ika na ntuli aka nke ọha na 2023 [1] <ref>{{Cite news|date=2022-05-28|title=2023: Doris Uboh wins APC Ika Federal constituency ticket|url=https://editor.guardian.ng/news/2023-doris-uboh-wins-apc-ika-federal-constituency-ticket/|accessdate=2023-03-03|work=[[The Guardian (Nigeria)|The Guardian]]|language=en-US}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="">[https://editor.guardian.ng/news/2023-doris-uboh-wins-apc-ika-federal-constituency-ticket/ "2023: Doris Uboh wins APC Ika Federal constituency ticket"]. ''[[The Guardian (Nigeria)|The Guardian]]''. Lagos, Nigeria. 2022-05-28<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2023-03-03</span></span>.</cite></ref> == Edensibịa == <references /> [https://ejesgist.ng/tinubu-suspends-rea-directors-appoints-doris-uboh-apc-national-chairman-son/ Tinubu na-eme ihe siri ike: Na-akwụsị ndị nduzi REA atọ, na-ahọpụta Doris Uboh na nwa onye isi oche mba APC ka ọ bụrụ ndị isi] [[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]] odyc1a13vr99w5zyw214y09ioimzmd2 Kafilat Ogbara 0 75410 632576 2026-05-11T00:22:52Z Iwuala Judith Chinenyenwa 24940 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1350014115|Kafilat Ogbara]]" 632576 wikitext text/x-wiki <templatestyles src="Module:Infobox/styles.css"></templatestyles>{{Infobox officeholder | name = Kafilat Adetola Ogbara | office = Member of the [[House of Representatives of Nigeria]] for [[Kosofe]] | image = | caption = | predecessor = | successor = | party = [[All Progressives Congress (Nigeria)|APC]] | birth_date = 1972 | birth_place = Lagos | death_date = | death_place = | spouse = | relations = Alhaji & Alhaja M. Ade Kasumu | children = | alma_mater = University of Lagos | occupation = {{flatlist| *businesswoman *Legislature}} | website = | term_start = June 2023 | term_end = }} '''Kafilat Adetola Ogbara bụ onye ọchụnta ego na onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị nke Naijiria na-eje ozi na Ụlọ Ndị Nnọchiteanya nke iri na ugbu a''' . <ref>{{Cite news|author=((Editor))|date=2022-05-27|title=Ogbara Kafilat wins APC House of Rep ticket for Kosofe|url=https://guardian.ng/news/ogbara-kafilat-wins-apc-house-of-rep-ticket-for-kosofe/|language=en-US|work=[[The Guardian (Nigeria)|The Guardian]]}}</ref><ref>{{Cite news|first=Feranmi|author=Adeniran|title=NASS leadership: Reps member-elect urges APC to be gender friendly|url=https://thenationonlineng.net/nass-leadership-reps-member-elect-urges-apc-to-be-gender-friendly/|work=[[The Nation (Nigeria)|The Nation]]}}</ref> Ọ pụtara dịka onye otu ụlọ ndị nnọchiteanya ukwu jiri vootu 45,111 merie Florence Adepegba nke People's Democratic Party onye nwetara vootu 28,964 na Abdulwaheed Odunuga nke New Nigeria People's Party nwetara vootu 4152. <ref>{{Cite news|author=Abeyomi|first=Bilesanmi|date=2023-02-27|title=Kosofe elect first female House of Representatives member|url=https://kosofepost.com/2023/02/27/kosofe-elect-first-female-house-of-representatives-member/|work=Kosofe Post|language=en-US}}</ref> == Edensibịa == {{Reflist}} [[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]] esjt9quyyxr1hiral3f25jiprxg2hm3 Chinyere Ihuoma Ekomaro 0 75411 632577 2026-05-11T00:28:00Z Iwuala Judith Chinenyenwa 24940 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1349826230|Chinyere Ekomaru]]" 632577 wikitext text/x-wiki {{Infobox officeholder | name = Chinyere Ekomaru | honorific_suffix = | image = | width = | alt = | caption = | order1 = | office1 = [[Deputy Governor of Imo State]] | governor1 = [[Hope Uzodinma]] | termstart1 = 15 January 2024 | termend1 = | birth_place = NIgeria | birth_date = 31 May 1972 | death_place = | party = [[All Progressive Congress]] | spouse = | children = | alma_mater = | profession = Politician | website = | predecessor1 = [[Placid Njoku]] | honorific_prefix = [[Her Excellency]] }} '''Chinyere Ihuoma Ekomaru''' (amụrụ na 31 Mee 1972) bụ onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị Naijiria nke jere ozi dị ka osote gọvanọ nke Imo Steeti kemgbe 2024. A họpụtara ya ka ọ bụrụ osote gọvanọ n'akụkụ Gọvanọ Hope Uzodinma n'oge ntuli aka nke afọ 2023.<ref>{{Cite web|author=Egobiambu|first=Emmanuel|date=15 January 2024|title=Gov Uzodimma Sworn In For Second Term|url=https://www.channelstv.com/2024/01/15/uzodimma-sworn-in-for-second-term/|accessdate=23 August 2025|work=Channels Television|language=en}}</ref><ref>{{Cite news|author=Olufemi|first=Damilola|date=15 January 2024|title=Uzodimma sworn in for second term as Imo governor|url=https://punchng.com/uzodimma-sworn-in-for-second-term-as-imo-governor/|accessdate=24 August 2025|work=[[The Punch]]|language=en-US}}</ref> A họpụtara ya dị ka onye ya na ya Hope na-eso agba ọsọ na-anọchi Placid Njoku.<ref>{{Cite news|author=Report|first=Agency|date=12 August 2023|title=Uzodimma unveils woman as running mate|url=https://punchng.com/uzodimma-unveils-woman-as-running-mate/|accessdate=23 August 2025|work=[[The Punch]]|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite news|title=Imo Governorship: Uzodinma drops deputy, picks another running mate|url=https://www.premiumtimesng.com/news/headlines/615845-imo-governorship-uzodinma-drops-deputy-picks-another-running-mate.html?tztc=1|accessdate=23 August 2025|work=[[Premium Times]]}}</ref><ref>{{Cite web|author=Egobiambu|first=Emmanuel|date=12 August 2023|title=Gov. Poll: Uzodimma Unveils Running Mate, Says APC Best Bet For Imo|url=https://www.channelstv.com/2023/08/12/uzodimma-picks-running-mate-says-apc-best-bet-for-imo/|accessdate=23 August 2025|work=Channels Television|language=en}}</ref> == Edensibịa == <templatestyles src="Reflist/styles.css" />{{Reflist}} [[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]] dd2dvyhgla2lv5266fg5c07hgtuprrb Princess Asha Okojie 0 75412 632598 2026-05-11T06:03:45Z Iwuala Judith Chinenyenwa 24940 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1350908216|Princess Asha Okojie]]" 632598 wikitext text/x-wiki <templatestyles src="Module:Message box/ambox.css"></templatestyles><templatestyles src="Module:Infobox/styles.css"></templatestyles>{{Infobox officeholder | name = Princess Asha Okojie | country = Nigeria | birth_place = Uromi, Edo State, Nigeria | alma_mater = [[Southern New Hampshire University]] | occupation = Politician | education = Ebenezer Primary School {{!}} Adesuwa Grammar School }} '''Princess Asha Okojie (nke a makwaara dị ka Asha Okojie-Odigie) bụ onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị Naijiria na onye na-akwado ihe gbasara ọha. O so na Labour Pati ma bụrụ onye na-azọ ọkwa gọvanọ na ntuliaka gọvanọ Edo steeti n'afọ 2024.''' <ref name="observer">{{Cite web|title=UN Amb. Okojie-Odigie advocates inclusivity within LP – Nigerian Observer|url=https://nigerianobservernews.com/2024/03/un-amb-okojie-odigie-advocates-inclusivity-within-lp/|archiveurl=http://web.archive.org/web/20240317054822/https://nigerianobservernews.com/2024/03/un-amb-okojie-odigie-advocates-inclusivity-within-lp/|archivedate=2024-03-17|accessdate=2026-04-12|work=nigerianobservernews.com|language=en}} </ref> == Mmalite ndụ na mmalite == Princess Asha Okojie bụ nwa afọ [[Uromi]] na Edo Steeti, Naịjirịa. Ọ si n'ezinụlọ Okojie, agbụrụ metụtara ikike ọdịnala na itinye aka na ndọrọ ndọrọ ọchịchị na mpaghara ahụ. Nna ya, Prince Albert Okojie, bụ onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị a ma ama na onye guzobere Action Congress . <ref name="afriq">{{Cite web|author=|date=2024-01-08|title=Becoming Asha: 2024 A New Voice, A New Direction, A New Thinking By Hope Adeniyi|url=https://afriqtalkdiaspora.com/2024/01/07/becoming-asha-a-new-voice-a-new-direction-a-new-thinking-by-hope-adeniyi/|accessdate=2026-04-12|work=AfriQtalk Diaspora|language=en}} </ref> == Mmụta == Okojie malitere njem mmụta ya na Ebenezer Primary School wee gaa ụlọ akwụkwọ Grammar Adesuwa, ha abụọ nọ na Benin City, Edo steeti. Ọ gara n'ihu na agụmakwụkwọ ya na United States, ebe ọ nwetara nzere bachelọ sayensị na Health Information Management na Master of Business Administration (MBA) na Mahadum South New Hampshire. . <ref name="vanguard1">{{Cite web|author=Bankole|first=Idowu|date=2023-11-16|title=Amb Princess Asha aka Ine Edo: A Gem of A Woman|url=https://www.vanguardngr.com/2023/11/amb-princess-asha-aka-ine-edo-a-gem-of-a-woman/|accessdate=2026-04-12|work=Vanguard News|language=en-GB}} </ref> == Ọrụ == Okojie ewulitela ọrụ n'ofe mgbasa ozi, ndụmọdụ, na itinye aka na ọha. Ọrụ ya gụnyere itinye aka na atụmatụ itinye ego na mba ofesi ozugbo na mmekọrịta ndị si mba ọzọ. O tinyekwala aka na mbọ ndị obodo lekwasịrị anya na ọchịchị, mmepe akụ na ụba, na imekọ ihe ọnụ ụlọ ọrụ.<ref name="vanguard2">{{Cite web|author=Bankole|first=Idowu|date=2023-11-16|title=Civil Society is pivotal to economic development says Asha Okojie|url=https://www.vanguardngr.com/2023/11/civil-society-is-pivotal-to-economic-development-says-asha-okojie/|accessdate=2026-04-12|work=Vanguard News|language=en-GB}} </ref> '''Na ndọrọ ndọrọ ọchịchị''', ọ nwere njikọ na Labour Pati ma pụta dị ka onye na-achọ ịbụ gọvanọ na ntuli aka Edo Steeti 2024. <ref>{{Cite news|title=UN Amb. Okojie-Odigie advocates inclusivity within LP|url=https://nigerianobservernews.com/2024/03/un-amb-okojie-odigie-advocates-inclusivity-within-lp/|work=Nigerian Observer|date=12 March 2024}}</ref> Mgbasa ozi ya kwusiri ike na ọchịchị na-agụnye, nghọta, na itinye aka na ndị nkịtị. <ref name="observer">{{Cite web|title=UN Amb. Okojie-Odigie advocates inclusivity within LP – Nigerian Observer|url=https://nigerianobservernews.com/2024/03/un-amb-okojie-odigie-advocates-inclusivity-within-lp/|archiveurl=http://web.archive.org/web/20240317054822/https://nigerianobservernews.com/2024/03/un-amb-okojie-odigie-advocates-inclusivity-within-lp/|archivedate=2024-03-17|accessdate=2026-04-12|work=nigerianobservernews.com|language=en}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[http://web.archive.org/web/20240317054822/https://nigerianobservernews.com/2024/03/un-amb-okojie-odigie-advocates-inclusivity-within-lp/ "UN Amb. Okojie-Odigie advocates inclusivity within LP – Nigerian Observer"]. ''nigerianobservernews.com''. Archived from [https://nigerianobservernews.com/2024/03/un-amb-okojie-odigie-advocates-inclusivity-within-lp/ the original] on 2024-03-17<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2026-04-12</span></span>.</cite> </ref><ref name="observer" /> O mechara pụọ n'asọmpi ahụ ma kwado onye ọzọ.<ref name="independent">{{Cite web|author=Onoiribholo|first=Francis|date=2024-09-09|title=Edo 2024: Asue Ighodalo Stands For Brighter Future, Says Former LP Aspirant|url=https://independent.ng/edo-2024-asue-ighodalo-stands-for-brighter-future-says-former-lp-aspirant/|accessdate=2026-04-12|work=Independent Newspaper Nigeria|language=en-GB}} </ref> == Edensibịa == {{Reflist}} [[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]] k9obyh5sppz4dhxhitapdzpkjr036vf 632599 632598 2026-05-11T06:32:01Z Iwuala Judith Chinenyenwa 24940 Fixed reference error 632599 wikitext text/x-wiki <templatestyles src="Module:Message box/ambox.css"></templatestyles><templatestyles src="Module:Infobox/styles.css"></templatestyles>{{Infobox officeholder | name = Princess Asha Okojie | country = Nigeria | birth_place = Uromi, Edo State, Nigeria | alma_mater = [[Southern New Hampshire University]] | occupation = Politician | education = Ebenezer Primary School {{!}} Adesuwa Grammar School }} '''Princess Asha Okojie (nke a makwaara dị ka Asha Okojie-Odigie) bụ onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị Naijiria na onye na-akwado ihe gbasara ọha. O so na Labour Pati ma bụrụ onye na-azọ ọkwa gọvanọ na ntuliaka gọvanọ Edo steeti n'afọ 2024.''' <ref>{{Cite web|title=UN Amb. Okojie-Odigie advocates inclusivity within LP – Nigerian Observer|url=https://nigerianobservernews.com/2024/03/un-amb-okojie-odigie-advocates-inclusivity-within-lp/|archiveurl=http://web.archive.org/web/20240317054822/https://nigerianobservernews.com/2024/03/un-amb-okojie-odigie-advocates-inclusivity-within-lp/|archivedate=2024-03-17|accessdate=2026-04-12|work=nigerianobservernews.com|language=en}} </ref> == Mmalite ndụ na mmalite == Princess Asha Okojie bụ nwa afọ [[Uromi]] na Edo Steeti, Naịjirịa. Ọ si n'ezinụlọ Okojie, agbụrụ metụtara ikike ọdịnala na itinye aka na ndọrọ ndọrọ ọchịchị na mpaghara ahụ. Nna ya, Prince Albert Okojie, bụ onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị a ma ama na onye guzobere Action Congress . <ref name="afriq">{{Cite web|author=|date=2024-01-08|title=Becoming Asha: 2024 A New Voice, A New Direction, A New Thinking By Hope Adeniyi|url=https://afriqtalkdiaspora.com/2024/01/07/becoming-asha-a-new-voice-a-new-direction-a-new-thinking-by-hope-adeniyi/|accessdate=2026-04-12|work=AfriQtalk Diaspora|language=en}} </ref> == Mmụta == Okojie malitere njem mmụta ya na Ebenezer Primary School wee gaa ụlọ akwụkwọ Grammar Adesuwa, ha abụọ nọ na Benin City, Edo steeti. Ọ gara n'ihu na agụmakwụkwọ ya na United States, ebe ọ nwetara nzere bachelọ sayensị na Health Information Management na Master of Business Administration (MBA) na Mahadum South New Hampshire. . <ref name="vanguard1">{{Cite web|author=Bankole|first=Idowu|date=2023-11-16|title=Amb Princess Asha aka Ine Edo: A Gem of A Woman|url=https://www.vanguardngr.com/2023/11/amb-princess-asha-aka-ine-edo-a-gem-of-a-woman/|accessdate=2026-04-12|work=Vanguard News|language=en-GB}} </ref> == Ọrụ == Okojie ewulitela ọrụ n'ofe mgbasa ozi, ndụmọdụ, na itinye aka na ọha. Ọrụ ya gụnyere itinye aka na atụmatụ itinye ego na mba ofesi ozugbo na mmekọrịta ndị si mba ọzọ. O tinyekwala aka na mbọ ndị obodo lekwasịrị anya na ọchịchị, mmepe akụ na ụba, na imekọ ihe ọnụ ụlọ ọrụ.<ref name="vanguard2">{{Cite web|author=Bankole|first=Idowu|date=2023-11-16|title=Civil Society is pivotal to economic development says Asha Okojie|url=https://www.vanguardngr.com/2023/11/civil-society-is-pivotal-to-economic-development-says-asha-okojie/|accessdate=2026-04-12|work=Vanguard News|language=en-GB}} </ref> '''Na ndọrọ ndọrọ ọchịchị''', ọ nwere njikọ na Labour Pati ma pụta dị ka onye na-achọ ịbụ gọvanọ na ntuli aka Edo Steeti 2024. <ref>{{Cite news|title=UN Amb. Okojie-Odigie advocates inclusivity within LP|url=https://nigerianobservernews.com/2024/03/un-amb-okojie-odigie-advocates-inclusivity-within-lp/|work=Nigerian Observer|date=12 March 2024}}</ref> Mgbasa ozi ya kwusiri ike na ọchịchị na-agụnye, nghọta, na itinye aka na ndị nkịtị. <ref name="observer">{{Cite web|title=UN Amb. Okojie-Odigie advocates inclusivity within LP – Nigerian Observer|url=https://nigerianobservernews.com/2024/03/un-amb-okojie-odigie-advocates-inclusivity-within-lp/|archiveurl=http://web.archive.org/web/20240317054822/https://nigerianobservernews.com/2024/03/un-amb-okojie-odigie-advocates-inclusivity-within-lp/|archivedate=2024-03-17|accessdate=2026-04-12|work=nigerianobservernews.com|language=en}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[http://web.archive.org/web/20240317054822/https://nigerianobservernews.com/2024/03/un-amb-okojie-odigie-advocates-inclusivity-within-lp/ "UN Amb. Okojie-Odigie advocates inclusivity within LP – Nigerian Observer"]. ''nigerianobservernews.com''. Archived from [https://nigerianobservernews.com/2024/03/un-amb-okojie-odigie-advocates-inclusivity-within-lp/ the original] on 2024-03-17<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2026-04-12</span></span>.</cite> </ref><ref name="observer" /> O mechara pụọ n'asọmpi ahụ ma kwado onye ọzọ.<ref name="independent">{{Cite web|author=Onoiribholo|first=Francis|date=2024-09-09|title=Edo 2024: Asue Ighodalo Stands For Brighter Future, Says Former LP Aspirant|url=https://independent.ng/edo-2024-asue-ighodalo-stands-for-brighter-future-says-former-lp-aspirant/|accessdate=2026-04-12|work=Independent Newspaper Nigeria|language=en-GB}} </ref> == Edensibịa == {{Reflist}} [[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]] 06aw58fo00vfso7n7onw6150sxwt1cu Chichi Ojei 0 75413 632600 2026-05-11T06:47:37Z Iwuala Judith Chinenyenwa 24940 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1345523016|Chichi Ojei]]" 632600 wikitext text/x-wiki '''Chichi Ojei''' bụ onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị Naijiria. == Ihe ndị mere n'oge gara aga == Chichi Ojei bụ onye Naijiria amụrụ na [[Ȯra Delta|Delta]], South-South Naijiria, na 1978. Ọ gụrụ akwụkwọ na Naijiria na na mba ofesi.<ref name=":0">{{Cite news|author=Sadiq|first=Lami|date=2022-11-27|title=Nigeria Decides: Princess Chichi - Lone female candidate eyeing Buhari's seat|url=https://dailytrust.com/nigeria-decides-princess-chichi-lone-female-candidate-eyeing-buharis-seat/|accessdate=2023-02-26|work=[[Daily Trust]]|language=en-GB}}</ref> Ọ gara American International School, Lagos, Naijiria, Institut Le Rosay na Rolle, Switzerland, o mechara nweta nzere bachelọ na nchịkwa azụmahịa na Mahadum Northeastern, USA, ma nwetakwara MBA na Regent's Business School, London.<ref name=":0" /> Tupu ọ banye na ndọrọ ndọrọ ọchịchị, Ojei bụ ọkachamara na ego na onye isi nchịkwa nke Nuel Ojei Holdings . <ref>{{Cite news|author=Kwen|first=James|date=2022-09-26|title=An amazon in the midst of 17 men: The story of APM's presidential candidate, Chichi Ojei|url=https://businessday.ng/politics/article/an-amazon-in-the-midst-of-17-men-the-story-of-apms-presidential-candidate-chichi-ojei/|accessdate=2023-02-26|work=[[BusinessDay (Nigeria)|BusinessDay]]|language=en-US}}</ref> Tupu ntuli aka nke afọ 2023, ọ sonyeere Allied People's Movement . <ref>{{Cite news|date=2020-02-06|title=FULL LIST: The 18 parties that survived INEC's hammer|url=https://www.thecable.ng/full-list-the-18-parties-that-survived-inecs-hammer|accessdate=2023-02-26|work=[[TheCable]]|language=en-US}}</ref> A kwadoro ya dị ka onye na-azọ ọkwa onye isi ala nke pati ahụ n'abalị iri na anọ n'ọnwa Ọgọstụ afọ 2022.<ref name=":0">{{Cite news|author=Sadiq|first=Lami|date=2022-11-27|title=Nigeria Decides: Princess Chichi - Lone female candidate eyeing Buhari's seat|url=https://dailytrust.com/nigeria-decides-princess-chichi-lone-female-candidate-eyeing-buharis-seat/|accessdate=2023-02-26|work=[[Daily Trust]]|language=en-GB}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFSadiq2022">Sadiq, Lami (2022-11-27). [https://dailytrust.com/nigeria-decides-princess-chichi-lone-female-candidate-eyeing-buharis-seat/ "Nigeria Decides: Princess Chichi - Lone female candidate eyeing Buhari's seat"]. ''[[Daily Trust]]''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2023-02-26</span></span>.</cite></ref><ref>{{Cite news|author=Tukuru|first=Adeola|date=2022-08-15|title=2023: APM endorses female presidential candidate Ojei|url=https://www.blueprint.ng/2023-apm-endorses-female-presidential-candidate-ojei/|accessdate=2023-02-26|work=[[Blueprint (newspaper)|Blueprint]]|language=en-US}}</ref> N'oge mkpọsa ya, o gosipụtara nchekwube banyere mmeri na ntuli aka na agbụrụ nwoke. Olileanya ya ịbụ onye isi ala n'afọ 2023 emezughị, maka na pati ya tụpụrụ ya wee nabata onye ga-azọ ọkwa onyeisiala nke People's Democratic Party (PDP), [[Atiku Abubakar]], dị ka onye na-aga ya.<ref>{{Cite news|date=2023-02-17|title=APM dumps female presidential candidate, backs Atiku|url=https://punchng.com/apm-dumps-female-presidential-candidate-backs-atiku/|accessdate=2023-02-26|work=[[The Punch]]|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite news|author=Jannamike|first=Luminous|date=2023-02-17|title=APM dumps female candidate, adopts Atiku for presidency|url=https://www.vanguardngr.com/2023/02/apm-dumps-female-candidate-adopts-atiku-for-presidency/|work=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]}}</ref> == Edensibịa == <templatestyles src="Reflist/styles.css" />{{Reflist}} [[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]] h6vc4h03llv589h7rbqbg3y2j7gxcz5 632615 632600 2026-05-11T08:56:05Z Iwuala Judith Chinenyenwa 24940 Fixed reference error 632615 wikitext text/x-wiki '''Chichi Ojei''' bụ onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị Naijiria. == Ihe ndị mere n'oge gara aga == Chichi Ojei bụ onye Naijiria amụrụ na [[Ȯra Delta|Delta]], South-South Naijiria, na 1978. Ọ gụrụ akwụkwọ na Naijiria na na mba ofesi.<ref name=":0">{{Cite news|author=Sadiq|first=Lami|date=2022-11-27|title=Nigeria Decides: Princess Chichi - Lone female candidate eyeing Buhari's seat|url=https://dailytrust.com/nigeria-decides-princess-chichi-lone-female-candidate-eyeing-buharis-seat/|accessdate=2023-02-26|work=[[Daily Trust]]|language=en-GB}}</ref> Ọ gara American International School, Lagos, Naijiria, Institut Le Rosay na Rolle, Switzerland, o mechara nweta nzere bachelọ na nchịkwa azụmahịa na Mahadum Northeastern, USA, ma nwetakwara MBA na Regent's Business School, London.<ref name=":0" /> Tupu ọ banye na ndọrọ ndọrọ ọchịchị, Ojei bụ ọkachamara na ego na onye isi nchịkwa nke Nuel Ojei Holdings . <ref>{{Cite news|author=Kwen|first=James|date=2022-09-26|title=An amazon in the midst of 17 men: The story of APM's presidential candidate, Chichi Ojei|url=https://businessday.ng/politics/article/an-amazon-in-the-midst-of-17-men-the-story-of-apms-presidential-candidate-chichi-ojei/|accessdate=2023-02-26|work=[[BusinessDay (Nigeria)|BusinessDay]]|language=en-US}}</ref> Tupu ntuli aka nke afọ 2023, ọ sonyeere Allied People's Movement . <ref>{{Cite news|date=2020-02-06|title=FULL LIST: The 18 parties that survived INEC's hammer|url=https://www.thecable.ng/full-list-the-18-parties-that-survived-inecs-hammer|accessdate=2023-02-26|work=[[TheCable]]|language=en-US}}</ref> A kwadoro ya dị ka onye na-azọ ọkwa onye isi ala nke pati ahụ n'abalị iri na anọ n'ọnwa Ọgọstụ afọ 2022.<ref>{{Cite news|author=Sadiq|first=Lami|date=2022-11-27|title=Nigeria Decides: Princess Chichi - Lone female candidate eyeing Buhari's seat|url=https://dailytrust.com/nigeria-decides-princess-chichi-lone-female-candidate-eyeing-buharis-seat/|accessdate=2023-02-26|work=[[Daily Trust]]|language=en-GB}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFSadiq2022">Sadiq, Lami (2022-11-27). [https://dailytrust.com/nigeria-decides-princess-chichi-lone-female-candidate-eyeing-buharis-seat/ "Nigeria Decides: Princess Chichi - Lone female candidate eyeing Buhari's seat"]. ''[[Daily Trust]]''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2023-02-26</span></span>.</cite></ref><ref>{{Cite news|author=Tukuru|first=Adeola|date=2022-08-15|title=2023: APM endorses female presidential candidate Ojei|url=https://www.blueprint.ng/2023-apm-endorses-female-presidential-candidate-ojei/|accessdate=2023-02-26|work=[[Blueprint (newspaper)|Blueprint]]|language=en-US}}</ref> N'oge mkpọsa ya, o gosipụtara nchekwube banyere mmeri na ntuli aka na agbụrụ nwoke. Olileanya ya ịbụ onye isi ala n'afọ 2023 emezughị, maka na pati ya tụpụrụ ya wee nabata onye ga-azọ ọkwa onyeisiala nke People's Democratic Party (PDP), [[Atiku Abubakar]], dị ka onye na-aga ya.<ref>{{Cite news|date=2023-02-17|title=APM dumps female presidential candidate, backs Atiku|url=https://punchng.com/apm-dumps-female-presidential-candidate-backs-atiku/|accessdate=2023-02-26|work=[[The Punch]]|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite news|author=Jannamike|first=Luminous|date=2023-02-17|title=APM dumps female candidate, adopts Atiku for presidency|url=https://www.vanguardngr.com/2023/02/apm-dumps-female-candidate-adopts-atiku-for-presidency/|work=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]}}</ref> == Edensibịa == <templatestyles src="Reflist/styles.css" />{{Reflist}} [[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]] gwj7sce9zx33hx3yo0v9hiuw9eya9fz Nduka nke Nta 0 75414 632603 2026-05-11T07:12:57Z Bigcee007 24507 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1345801801|Nduka Junior]]" 632603 wikitext text/x-wiki    '''Nduka Junior Harrison''' {{Audio|LL-Q33578 (ibo)-Vivian Amalachukwu-Nduka Junior Harrison.wav|Listen}} (amụrụ na 1 Ọgọst n'afọ 2003) bụ [[Footbọl|onye egwuregwu bọọlụ]] Naịjirịa nke na-agba bọọlụ dịka onye nchekwa etiti maka otu egwuregwu Iraq bụ Erbil SC . == Ọrụ == Nduka Junior malitere ịnọchite anya Remo Stars n'ọkwa dị n'okpuru afọ 17 <ref>{{Cite web|url=https://www.sports247.ng/former-remo-stars-youth-coach-ogunmoyero-oluwaseun-lauds-clubs-youth-development-drive-faith-in-talented-youngsters/|title=Former Remo Stars Youth Coach, Ogunmoyero Oluwaseun Lauds Club’s Youth Development Drive, Faith In Talented Youngsters|work=sports247.ng}}</ref> A họpụtara ya dịka osote onyeisi klọb ahụ tupu oge asọmpi Naịjirịa nke afọ 2019-20 n'azụ onyeisi klọb ahụ bụ Saheed Lasisi. Egwuregwu mbụ Nduka Junior mere dịka onyeisi bọọlụ bịara na egwuregwu mbụ nke oge ahụ, na 25 Nọvemba n'afọ 2019, o wee nye ya naanị goolu nke egwuregwu ahụ na mmeri 1-0 megide Lamray United F.C. Lasisi hapụrụ klọb ahụ site na nkwenye onwe ya na Septemba n'afọ 2020 <ref>{{Cite web|url=https://www.brila.net/remo-stars-captain-saheed-lasisi-leaves-club-on-mutual-consent/#:~:text=Nigeria%20National%20League%20side%20Remo,for%20their%20separation%20were%20undisclosed.|title=Remo Stars Captain Saheed Larisi Leaves Club On Mutual Consent|work=Brilla.net}}</ref> Otu afọ ka nke a gasịrị, na 26 Septemba n'afọ 2021 n'okpuru onyeisi Nduka Junior bụ Remo Stars nwetara nkwalite na Nigerian Professional Football League . <ref>{{Cite web|url=https://www.sports247.ng/from-nnl-to-npfl-its-been-our-target-for-three-years-now-says-remo-stars-captain-nduka-junior/|title=From NNL To NPFL; "It’s Been Our Target For Three Years Now," Says Remo Stars Captain, Nduka Junior|work=sports247.ng}}</ref> Dịka onyeisi ndị otu egwuregwu, Nduka Junior ekwuola maka ọchịchọ ya ịnọgide na-egwu egwuregwu Remo Stars n'ọkwa kachasị elu nke Naịjirịa ebe klọb ahụ tara ahụhụ site na mgbada ndị gara aga. Nduka Junior nwere mmasị n'akụkọ ndị na-abịa nke "gosiri àgwà ya site na ngosipụta dị egwu", nakwa na ọ "bụ ihe ngosi oge a. Ihe iyi egwu mgbe niile site na set-pieces", gụnyere ịgba free-kick na mmeri 1-0 megide ndị mmeri ikpeazụ Rivers United. Rivers United . <ref>{{Cite web|url=https://www.aclsports.com/npfl-remo-stars-go-top-rivers-unbeaten-run-ends/|title=NPFL: Remo Stars go top; Rivers unbeaten run ends|work=aclsports.com}}</ref> Na Septemba n'afọ 2022, Nduka Junior gbara bọọlụ maka oge mbụ na CAF Confederation Cup mgbe e nwetara asambodo site na Remo Stars nke mechara nke atọ na 2021-22 Nigeria Professional Football League . <ref>{{Cite web|url=https://www.sports247.ng/caf-confederation-cup-we-remain-focus-nduka-junior-speaks-ahead-asfar-fc-encounter/|title=CAF Confederation Cup: ‘We Remain Focus,’ Nduka Junior Speaks Ahead ASFAR FC Encounter|work=Sports247.ng}}</ref> == Edensibịa == [[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]] 3jjt05022ddw9heplnwsxzgfdc6cad7 632604 632603 2026-05-11T07:14:48Z Bigcee007 24507 632604 wikitext text/x-wiki {{Databox}}    '''Nduka Junior Harrison''' {{Audio|LL-Q33578 (ibo)-Vivian Amalachukwu-Nduka Junior Harrison.wav|Listen}} (amụrụ na 1 Ọgọst n'afọ 2003) bụ [[Footbọl|onye egwuregwu bọọlụ]] Naịjirịa nke na-agba bọọlụ dịka onye nchekwa etiti maka otu egwuregwu Iraq bụ Erbil SC . == Ọrụ == Nduka Junior malitere ịnọchite anya Remo Stars n'ọkwa dị n'okpuru afọ 17 <ref>{{Cite web|url=https://www.sports247.ng/former-remo-stars-youth-coach-ogunmoyero-oluwaseun-lauds-clubs-youth-development-drive-faith-in-talented-youngsters/|title=Former Remo Stars Youth Coach, Ogunmoyero Oluwaseun Lauds Club’s Youth Development Drive, Faith In Talented Youngsters|work=sports247.ng}}</ref> A họpụtara ya dịka osote onyeisi klọb ahụ tupu oge asọmpi Naịjirịa nke afọ 2019-20 n'azụ onyeisi klọb ahụ bụ Saheed Lasisi. Egwuregwu mbụ Nduka Junior mere dịka onyeisi bọọlụ bịara na egwuregwu mbụ nke oge ahụ, na 25 Nọvemba n'afọ 2019, o wee nye ya naanị goolu nke egwuregwu ahụ na mmeri 1-0 megide Lamray United F.C. Lasisi hapụrụ klọb ahụ site na nkwenye onwe ya na Septemba n'afọ 2020 <ref>{{Cite web|url=https://www.brila.net/remo-stars-captain-saheed-lasisi-leaves-club-on-mutual-consent/#:~:text=Nigeria%20National%20League%20side%20Remo,for%20their%20separation%20were%20undisclosed.|title=Remo Stars Captain Saheed Larisi Leaves Club On Mutual Consent|work=Brilla.net}}</ref> Otu afọ ka nke a gasịrị, na 26 Septemba n'afọ 2021 n'okpuru onyeisi Nduka Junior bụ Remo Stars nwetara nkwalite na Nigerian Professional Football League . <ref>{{Cite web|url=https://www.sports247.ng/from-nnl-to-npfl-its-been-our-target-for-three-years-now-says-remo-stars-captain-nduka-junior/|title=From NNL To NPFL; "It’s Been Our Target For Three Years Now," Says Remo Stars Captain, Nduka Junior|work=sports247.ng}}</ref> Dịka onyeisi ndị otu egwuregwu, Nduka Junior ekwuola maka ọchịchọ ya ịnọgide na-egwu egwuregwu Remo Stars n'ọkwa kachasị elu nke Naịjirịa ebe klọb ahụ tara ahụhụ site na mgbada ndị gara aga. Nduka Junior nwere mmasị n'akụkọ ndị na-abịa nke "gosiri àgwà ya site na ngosipụta dị egwu", nakwa na ọ "bụ ihe ngosi oge a. Ihe iyi egwu mgbe niile site na set-pieces", gụnyere ịgba free-kick na mmeri 1-0 megide ndị mmeri ikpeazụ Rivers United. Rivers United . <ref>{{Cite web|url=https://www.aclsports.com/npfl-remo-stars-go-top-rivers-unbeaten-run-ends/|title=NPFL: Remo Stars go top; Rivers unbeaten run ends|work=aclsports.com}}</ref> Na Septemba n'afọ 2022, Nduka Junior gbara bọọlụ maka oge mbụ na CAF Confederation Cup mgbe e nwetara asambodo site na Remo Stars nke mechara nke atọ na 2021-22 Nigeria Professional Football League . <ref>{{Cite web|url=https://www.sports247.ng/caf-confederation-cup-we-remain-focus-nduka-junior-speaks-ahead-asfar-fc-encounter/|title=CAF Confederation Cup: ‘We Remain Focus,’ Nduka Junior Speaks Ahead ASFAR FC Encounter|work=Sports247.ng}}</ref> == Edensibịa == [[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]] 1086nknqg333fpu76a95id2k5nzth9n 632611 632604 2026-05-11T08:36:48Z Johnnybam 24488 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1345801801|Nduka Junior]]" 632611 wikitext text/x-wiki Nduka Junior malitere ịnọchite anya Remo Stars na ọkwa dị n'okpuru afọ iri na asaa.<ref>{{Cite web|url=https://www.sports247.ng/former-remo-stars-youth-coach-ogunmoyero-oluwaseun-lauds-clubs-youth-development-drive-faith-in-talented-youngsters/|title=Former Remo Stars Youth Coach, Ogunmoyero Oluwaseun Lauds Club’s Youth Development Drive, Faith In Talented Youngsters|work=sports247.ng}}</ref> A họpụtara ya ka ọ bụrụ osote onyeisi klọb ahụ tupu oge 2019-20 Nigeria National League n'azụ onyeisi klọbu Saheed Lasisi.<ref>{{Cite web|url=https://www.owosports.com.ng/nnl-saheed-lasisi-named-new-remo-stars-captain-nduka-junior-tiyamiyu-kazeem-as-assistants/%3F|title=NNL: Saheed Lasisi Named New Remo Stars Captain, Nduka Junior, Tiyamiyu Kazeem As Assistants|work=owosports.com}}</ref> Egwuregwu mbụ Nduka Junior dị ka onyeisi bịara n'egwuregwu mbụ nke oge ahụ, na 25 Nọvemba 2019 ma jiri naanị ihe mgbaru ọsọ nke egwuregwu ahụ mee ya na mmeri 1-0 megide Lamray United F.C.<ref>{{Cite web|url=https://www.sports247.ng/i-am-wowed-with-my-boys-performances-daniel-ogunmodede/|title="I am wowed with my boys performances" Daniel Ogunmodede|work=sports247.ng}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.sportflames.com/2019/11/nnl-updates-goalscorer-nduka-junior.html?m=1|title=NNL UPDATES:Goalscorer Nduka Junior Dedicates Debut Goal To Team Mate|work=sportsflames.com}}</ref> Lasisi hapụrụ klọb ahụ site na nkwekọrịta ha abụọ na Septemba 2020.<ref>{{Cite web|url=https://www.brila.net/remo-stars-captain-saheed-lasisi-leaves-club-on-mutual-consent/#:~:text=Nigeria%20National%20League%20side%20Remo,for%20their%20separation%20were%20undisclosed.|title=Remo Stars Captain Saheed Larisi Leaves Club On Mutual Consent|work=Brilla.net}}</ref> Otu afọ ka e mesịrị, na 26 Septemba 2021 n'okpuru nduzi nke Nduka Junior, Remo Stars nwetara nkwalite na Nigerian Professional Football League. Dị ka onye njikwa, Nduka Junior ekwuola maka ọchịchọ ya ịnọgide na-egwu maka Remo Stars na elu ụgbọ elu Nigeria dị ka ụlọ ọrụ ahụ na-ata ahụhụ site na nkwụsị mbụ.[2]. Nduka Junior n'onwe ya nwere mmasị na oge na-abịanụ nke "gosipụtara àgwà ya na ụfọdụ ọrụ dị mma", nakwa na ọ bụ "mkpughe oge a. Ihe iyi egwu na-adịgide adịgide site na set-iberibe", gụnyere ịgba ọsọ na 1-0 meriri ndị mmeri Rivers United. Na Septemba 2022, Nduka Junior gbara bọọlụ na nke mbụ ya na CAF Confederation Cup mgbe ha nwetara iru eru site na Remo Stars na-emecha nke atọ na 2021-22 Nigeria Professional Football League . <ref>{{Cite web|url=https://www.sports247.ng/caf-confederation-cup-we-remain-focus-nduka-junior-speaks-ahead-asfar-fc-encounter/|title=CAF Confederation Cup: ‘We Remain Focus,’ Nduka Junior Speaks Ahead ASFAR FC Encounter|work=Sports247.ng}}</ref> == Edensibia == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == Nduka Juniorn'okporo ụzọ bọọlụ [[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]] i3zft0f9du8h8qojtjhsfmp2y1rhx3s Mohammed Usman 0 75415 632605 2026-05-11T07:35:19Z Bigcee007 24507 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1335748252|Muhammed Usman Edu]]" 632605 wikitext text/x-wiki   '''Yusuf Mohammed Usman Edu''' (amụrụ na 2 Machị n'afọ 1994) bụ [[Footbọl|onye egwuregwu bọọlụ]] Naịjirịa nke na-agba bọọlụ dịka onye etiti etiti maka otu egwuregwu Ligat HaAl bụ Ironi Tiberias na [[Nigeria national football team|otu egwuregwu mba Naịjirịa]] . == Ọrụ == Usman malitere ọrụ ọkachamara ya na Naịjirịa na otu egwuregwu Ranchers Bees nke dị na Kaduna. Mgbe otu afọ gachara, ọ hapụrụ wee sonyere Taraba, onye o mechara nyere aka bulie asọmpi Premier League nke Naịjirịa. E mechara họpụta Usman onyeisi klọb ahụ mgbe ọ dị afọ iri na asatọ, nke mere ka ọ bụrụ onyeisi kacha nta na otu egwuregwu ahụ. Na ụbọchị mbụ nke ọnwa Juun afọ 2019, FC Pyunik kwupụtara na ha ahapụla Usman site na nkwenye ha abụọ. <ref name="Six Released">{{Cite web|title=6 ֆուտբոլիստներ հեռացան Փյունիկից|url=https://fcpyunik.am/hy/article/177|work=fcpyunik.am/|publisher=FC Pyunik|accessdate=1 June 2019|language=Armenian|date=1 June 2019}}</ref> Ọ bụ klọb bọọlụ nke mba Rọshịa bụ FC Tambov tọhapụrụ ya na Disemba 2019. <ref name="Tambov1Jan">{{Cite web|publisher=[[FC Tambov]]|url=https://fc-tambov.ru/modules/content/page.php?id=4055|title=Павел Худяков: об итогах года, о межсезонье и трансферах|date=1 January 2020|language=Russian}}</ref> == Ọrụ mba ofesi == Na Disemba 11 n'afọ 2025, a kpọrọ Usman ka ọ bịa sonye n'òtù egwuregwu Naịjirịa maka iko mba Afrịka nke afọ 2025. <ref>{{Cite web|url=https://www.cafonline.com/afcon2025/news/nigeria-name-star-packed-afcon-squad-as-osimhen-and-lookman-lead-super-eagles-challenge/|title=Nigeria name star-packed AFCON squad as Osimhen and Lookman lead Super Eagles challenge|publisher=[[Confederation of African Football]]|date=11 December 2025|accessdate=12 December 2025}}</ref> == Nsọpụrụ == '''Naịjirịa Ndị Na-erubeghị Afọ 23''' * Ihe nrite ọla nchara nke Olympic : 2016 '''Naịjirịa''' * Ọkwa nke atọ nke Iko Mba Afrịka : 2025 <ref>{{Cite web|author=Stevens|first=Rob|date=17 January 2026|title=Afcon 2025: Egypt 0-0 Nigeria (2-4 pens) - Super Eagles finish third|url=https://www.bbc.com/sport/football/live/cpqyvje5de8t|accessdate=20 January 2026|work=BBC Sport|language=}}</ref> == Edensibịa == [[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]] 4r06wgaghvttc6datppaepbk862j6kn 632606 632605 2026-05-11T07:36:23Z Bigcee007 24507 632606 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Yusuf Mohammed Usman Edu''' (amụrụ na 2 Machị n'afọ 1994) bụ [[Footbọl|onye egwuregwu bọọlụ]] Naịjirịa nke na-agba bọọlụ dịka onye etiti etiti maka otu egwuregwu Ligat HaAl bụ Ironi Tiberias na [[Nigeria national football team|otu egwuregwu mba Naịjirịa]] . == Ọrụ == Usman malitere ọrụ ọkachamara ya na Naịjirịa na otu egwuregwu Ranchers Bees nke dị na Kaduna. Mgbe otu afọ gachara, ọ hapụrụ wee sonyere Taraba, onye o mechara nyere aka bulie asọmpi Premier League nke Naịjirịa. E mechara họpụta Usman onyeisi klọb ahụ mgbe ọ dị afọ iri na asatọ, nke mere ka ọ bụrụ onyeisi kacha nta na otu egwuregwu ahụ. Na ụbọchị mbụ nke ọnwa Juun afọ 2019, FC Pyunik kwupụtara na ha ahapụla Usman site na nkwenye ha abụọ. <ref name="Six Released">{{Cite web|title=6 ֆուտբոլիստներ հեռացան Փյունիկից|url=https://fcpyunik.am/hy/article/177|work=fcpyunik.am/|publisher=FC Pyunik|accessdate=1 June 2019|language=Armenian|date=1 June 2019}}</ref> Ọ bụ klọb bọọlụ nke mba Rọshịa bụ FC Tambov tọhapụrụ ya na Disemba 2019. <ref name="Tambov1Jan">{{Cite web|publisher=[[FC Tambov]]|url=https://fc-tambov.ru/modules/content/page.php?id=4055|title=Павел Худяков: об итогах года, о межсезонье и трансферах|date=1 January 2020|language=Russian}}</ref> == Ọrụ mba ofesi == Na Disemba 11 n'afọ 2025, a kpọrọ Usman ka ọ bịa sonye n'òtù egwuregwu Naịjirịa maka iko mba Afrịka nke afọ 2025. <ref>{{Cite web|url=https://www.cafonline.com/afcon2025/news/nigeria-name-star-packed-afcon-squad-as-osimhen-and-lookman-lead-super-eagles-challenge/|title=Nigeria name star-packed AFCON squad as Osimhen and Lookman lead Super Eagles challenge|publisher=[[Confederation of African Football]]|date=11 December 2025|accessdate=12 December 2025}}</ref> == Nsọpụrụ == '''Naịjirịa Ndị Na-erubeghị Afọ 23''' * Ihe nrite ọla nchara nke Olympic : 2016 '''Naịjirịa''' * Ọkwa nke atọ nke Iko Mba Afrịka : 2025 <ref>{{Cite web|author=Stevens|first=Rob|date=17 January 2026|title=Afcon 2025: Egypt 0-0 Nigeria (2-4 pens) - Super Eagles finish third|url=https://www.bbc.com/sport/football/live/cpqyvje5de8t|accessdate=20 January 2026|work=BBC Sport|language=}}</ref> == Edensibịa == [[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]] 9stml4354b1pgkjf3zvlhir6yg3vsah Chrisantus Uche 0 75416 632609 2026-05-11T08:24:32Z Johnnybam 24488 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1341943562|Christantus Uche]]" 632609 wikitext text/x-wiki {{updated|match played 9 September 2025}}<templatestyles src="Reflist/styles.css" />{{Reflist}}'''Christantus Ugonna Uche''' {{Audio|LL-Q33578 (ibo)-Vivian Amalachukwu-Christantus Ugonna Uche.wav|Listen}} (born 19 May 2003) is a Nigerian professional [[Footbọl|footballer]] who plays as a forward for Premier League club Crystal Palace, on loan from La Liga club Getafe, and the [[Nigeria national football team|Nigeria national team]]. === Moralo === Usman malitere ọrụ aka ya na Nigeria na Ranchers Bees na Kaduna. Mgbe otu afọ gachara, ọ hapụrụ ịbanye na Taraba, bụ onye o mechara nyere aka n'inwe nkwalite na Nigeria Premier League. Ka e mesịrị, a họpụtara Usman kaptain nke otu ahụ mgbe ọ dị afọ iri na asatọ, nke mere ka ọ bụrụ onyeisi ndị ọgbọ kacha nta na asọmpi ahụ. Uche mere egwuregwu mbụ ya maka Moralo na 8 Jenụwarị 2023, na-abịa dị ka onye na-anọchi anya ọkara nke abụọ na mmeri 4-1 Tercera Federación n'ụlọ na Villafranca.<ref>{{Cite web|url=https://navalmoral.hoy.es/deportes/goleada-moralo-indulgente-20230108221450-nt.html|title=Goleada del Moralo a un indulgente Villafranca, 4–1|publisher=Hoy|language=es|date=8 January 2023|accessdate=15 June 2024}}</ref> O mechara guzobe onwe ya dị ka onye mbido oge niile, ebe ọ bụ na ndị otu ya enweghị nkwalite na play-offs. Na 15 Julaị 2023, Uche bịanyere aka na Primera Federación n'akụkụ Ceuta, a na-ebu ụzọ kenye ya na B-team, mana ọ na-eme tupu oge ezumike na ndị isi.<ref>{{Cite web|url=https://www.ceutadeportiva.com/2023/07/el-ceuta-incorpora-a-su-filial-al-mediocentro-nigeriano-uche-ex-del-moralo/|title=El Ceuta incorpora a su filial al joven mediocentro nigeriano Uche, ex del Moralo|publisher=Ceuta Deportiva|language=es|date=15 July 2023|accessdate=15 June 2024}}</ref> otu B dị, ọ pụtaghị maka B, ma guzobe onwe ya dị ka otu isi na ''Caballas''; na Jenụwarị 2024, ụlọ ọrụ mgbasa ozi Spanish Mundo Deportivo kọrọ na ọ bụ onye Real Betis lekwasịrị anya.<ref>{{Cite web|url=https://www.mundodeportivo.com/futbol/betis/20240118/1002172641/betis-fija-uche-pivote-nigeriano-ceuta.html|title=El Betis se fija en Uche, pivote nigeriano del Ceuta|publisher=[[Mundo Deportivo]]|language=es|date=18 January 2024|accessdate=15 June 2024}}</ref> Na 21 Febụwarị 2024, a kọrọ na Uche kwenyere na nkwekọrịta ya na Getafe nke La Liga, <ref>{{Cite web|url=https://as.com/futbol/primera/el-mediocentro-nigeriano-uche-jugara-en-el-getafe-la-proxima-temporada-n/|title=El Getafe ficha al mediocentro nigeriano Uche|publisher=[[Diario AS]]|language=es|date=21 February 2024|accessdate=15 June 2024}}</ref> na onye njikwa Ceuta José Juan Romero kwupụtara mbufe ahụ ụbọchị abụọ ka e mesịrị. <ref>{{Cite web|url=https://www.ceutatv.com/articulo/deportes/jose-juan-romero-confirma-fichaje-uche-getafe-temporadas/20240223114746172999.html|title=José Juan Romero confirma el fichaje de Uche con el Getafe por "cuatro temporadas"|publisher=Ceuta Televisión|language=es|date=23 February 2024|accessdate=15 June 2024}}</ref> Klọb abụọ ahụ kwupụtara na ha ga-agafe na 13 June, ebe onye ọkpụkpọ ahụ bịanyere aka na nkwekọrịta afọ anọ na ndị dịpụrụ adịpụ nke Madrid.<ref>{{Cite web|url=https://adceutafc.com/gracias-uche/|title=Gracias, Uche|publisher=AD Ceuta FC|language=es|date=13 June 2024|accessdate=15 June 2024}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.getafecf.com/noticias/comunicado-oficial-or-christantus-uche|title=Comunicado oficial {{!}} Christantus Uche|publisher=Getafe CF|language=es|date=13 June 2024|accessdate=15 June 2024}}</ref> Uche mere nke mbụ ya - na nke kachasị elu - na 15 Ọgọstụ 2024, malite dị ka onye na-aga n'ihu ma na-emeri onye na-eme ka ọ bụrụ onye na-agba ọsọ na 1-1 na-agafe na Athletic Bilbao. <ref>{{Cite web|url=https://www.marca.com/futbol/primera-division/cronica/2024/08/15/66be1254ca474168378b45d3.html|title=Nico no es suficiente|publisher=[[Marca (newspaper)|Marca]]|language=es|date=15 August 2024|accessdate=15 August 2024}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.marca.com/futbol/getafe/2024/08/15/66be6111ca474176368b45a8.html|title=Christantus Uche, la primera revelación de LaLiga: de los campos de tierra de Nigeria a marcar en San Mamés en dos años|publisher=[[Marca (newspaper)|Marca]]|language=es|date=15 August 2024|accessdate=15 August 2024}}</ref> === Obí Crystal === Na 1 Septemba 2025, Uche bịanyere aka na klọb Premier League Crystal Palace na mgbazinye ruo June 2026, na ibu ọrụ ịzụta ihe dị ka £ 17.3 nde.<ref>{{Cite web|url=https://www.cpfc.co.uk/news/announcement/christantus-uche-joins-crystal-palace/|title=Christantus Uche joins Crystal Palace|publisher=Crystal Palace F.C.|date=1 September 2025|accessdate=1 September 2025}}</ref> == Ọrụ mba ụwa == A kpọrọ Uche ka ọ bụrụ onye otu mba Naijiria maka asọmpi enyi na enyi nke 2025 Unity Cup na Mee 2025. O nyere penalty mmeri megide Jamaica iji merie asọmpi Super Eagles.<ref>{{Cite web|date=31 May 2025|title=Nigeria are Unity Cup kings!|url=https://www.voice-online.co.uk/sport/football/2025/05/31/nigeria-are-unity-cup-kings/|accessdate=31 May 2025|work=www.voice-online.co.uk}}</ref> == Ndekọ ọnụ ọgụgụ ọrụ == {{Crystal Palace F.C. squad}} {| class="wikitable" style="text-align: center;" |+Egwuregwu na ihe mgbaru ọsọ site na klọb, oge na asọmpi ! rowspan="2" |Klọb ! rowspan="2" |Oge ! colspan="3" |Njikọ ! colspan="2" |Iko mba[a] ! colspan="2" |Iko Njikọ[b] ! colspan="2" |Europe ! colspan="2" |Ndị ọzọ ! colspan="2" |Ngụkọta |- !Nkewa !Ngwaọrụ !Ihe mgbaru ọsọ !Ngwaọrụ !Ihe mgbaru ọsọ !Ngwaọrụ !Ihe mgbaru ọsọ !Ngwaọrụ !Ihe mgbaru ọsọ !Ngwaọrụ !Ihe mgbaru ọsọ !Ngwaọrụ !Ihe mgbaru ọsọ |- |Moralo B |2022–23 |Njikọ nke Atọ |6 |0 | colspan="2" | - | colspan="2" | - | colspan="2" | - | colspan="2" | - |6 |0 |- |Moralo |2022–23 |Njikọ nke Atọ |11 |0 | colspan="2" | - | colspan="2" | - | colspan="2" | - |3[c] |0 |14 |0 |- |Ceuta |2023–24 |Njikọ Mbụ |34 |0 | colspan="2" | - | colspan="2" | - | colspan="2" | - |2[d] |0 |36 |0 |- | rowspan="3" |Getafe |2024–25 |[[La Liga|Njikọ ahụ]] |33 |4 |5 |0 | colspan="2" | - | colspan="2" | - | colspan="2" | - |39 |4 |- |[[2025–26 Getafe CF season|2025–26]] |Njikọ ahụ |3 |1 | colspan="2" | - | colspan="2" | - | colspan="2" | - | colspan="2" | - |3 |1 |- ! colspan="2" |Ngụkọta !36 !5 !5 !0 ! colspan="2" |- ! colspan="2" |- ! colspan="2" |- !41 !5 |- |Crystal Palace (onye a gbazitere) |2025–26 |Njikọ Premier |14 |0 |1 |0 |3 |0 |4[e] |2 | colspan="2" | - |22 |2 |- ! colspan="3" |Ọrụ ya niile !101 !5 !6 !0 !3 !0 !4 !2 !5 !0 !119 !7 |} {{updated|match played 9 September 2025}}<templatestyles src="Reflist/styles.css" />{{Reflist}} === Mba Nile === {{Crystal Palace F.C. squad}} {| class="wikitable" style="text-align:center" |+Egwuregwu na ihe mgbaru ọsọ site na otu mba na afọ !Ndị otu mba !Afọ !Ngwaọrụ !Ihe mgbaru ọsọ |- |[[Nigeria national football team|Naịjirịa]] |2025 |3 |0 |- ! colspan="2" |Ngụkọta !3 !0 |} == Edensibia == == Njikọ mpụga == [[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]] ai78zrkvpuupt7h0nqfmb4w0516u2xl Ogodo Patience 0 75417 632610 2026-05-11T08:31:20Z Iwuala Judith Chinenyenwa 24940 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1349790434|Ogodo Patience]]" 632610 wikitext text/x-wiki <templatestyles src="Module:Message box/ambox.css"></templatestyles>{{Infobox officeholder | name = Ogodo Patience Uwa | office = Member of the House of Representatives of Nigeria | constituency = Ebonyi/Ohaukwu Federal Constituency | parliament = 5th National Assembly | term_start = 2003 | term_end = 2007 | birth_date = November 1958 | birth_place = Ebonyi State, Nigeria | citizenship = Nigeria | party = Peoples Democratic Party | occupation = Politician, educator }} {{Reflist}}Ogodo Patience Uwa (amụrụ na Nọvemba 1958) bụ onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị Naijiria na onye bụbu onye otu House of Representatives of Nigeria . Ọ nọchitere anya Ebonyi / Ohaukwu Federal Constituency site na 2003 ruo 2007 n'oge 5th National Assembly n'okpuru Peoples Democratic Party (PDP).<ref name=":0">{{Cite web|date=2017-01-26|title=OGODO, Hon. Mrs. Patience Uwa|url=https://blerf.org/index.php/biography/ogodo-hon-mrs-patience-uwa/|accessdate=2026-04-17|work=Biographical Legacy and Research Foundation|language=en-US}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://blerf.org/index.php/biography/ogodo-hon-mrs-patience-uwa/ "OGODO, Hon. Mrs. Patience Uwa"]. ''Biographical Legacy and Research Foundation''. 2017-01-26<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2026-04-17</span></span>.</cite></ref><ref name=":1">{{Cite web|title=Citizen Science Nigeria|url=https://citizensciencenigeria.org/public-offices/persons/patience-ogodo|accessdate=2026-04-17|work=citizensciencenigeria.org|language=en}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://citizensciencenigeria.org/public-offices/persons/patience-ogodo "Citizen Science Nigeria"]. ''citizensciencenigeria.org''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2026-04-17</span></span>.</cite></ref> == Mbido ndụ na agụmakwụkwọ == A mụrụ Ogodo Patience Uwa na November 1958 na Ebonyi Steeti Naijiria, ma si na Ohaukwu Local Government. Ọ gụsịrị akwụkwọ n'Ebonyi steeti tupu ọ gaa na kọleji nke Education, Eha-Amufu, bụ ebe ọ nwetara asambodo Naijiria na agụmakwụkwọ (NCE). <ref name=":0">{{Cite web|date=2017-01-26|title=OGODO, Hon. Mrs. Patience Uwa|url=https://blerf.org/index.php/biography/ogodo-hon-mrs-patience-uwa/|accessdate=2026-04-17|work=Biographical Legacy and Research Foundation|language=en-US}}</ref><ref name=":1">{{Cite web|title=Citizen Science Nigeria|url=https://citizensciencenigeria.org/public-offices/persons/patience-ogodo|accessdate=2026-04-17|work=citizensciencenigeria.org|language=en}}</ref> Mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ, ọ rụrụ ọrụ dị ka onye nkụzi na klas. Dị ka akwụkwọ akụkọ biography si kwuo, ọ nọrọ ọtụtụ afọ na ngalaba agụmakwụkwọ tupu ọ banye n'ọchịchị ọha.<ref name=":0">{{Cite web|date=2017-01-26|title=OGODO, Hon. Mrs. Patience Uwa|url=https://blerf.org/index.php/biography/ogodo-hon-mrs-patience-uwa/|accessdate=2026-04-17|work=Biographical Legacy and Research Foundation|language=en-US}}</ref> == Ọrụ mmalite na ọrụ gọọmentị ime obodo == Tupu nhọpụta ya na ndọrọ ndọrọ ọchịchị obodo, Ogodo na-arụsi ọrụ ike na ọchịchị ime obodo n'Ebonyi steeti. Ọ rụrụ ọrụ dịka onyeisioche ọchịchị ime obodo Ọhaukwu, ebe ọ na-etinye aka n'ọrụ ọchịchị na ọrụ mmepe obodo.<ref name=":0">{{Cite web|date=2017-01-26|title=OGODO, Hon. Mrs. Patience Uwa|url=https://blerf.org/index.php/biography/ogodo-hon-mrs-patience-uwa/|accessdate=2026-04-17|work=Biographical Legacy and Research Foundation|language=en-US}}</ref><ref name=":1">{{Cite web|title=Citizen Science Nigeria|url=https://citizensciencenigeria.org/public-offices/persons/patience-ogodo|accessdate=2026-04-17|work=citizensciencenigeria.org|language=en}}</ref> N'oge ọ nọ n'ọchịchị ime obodo, o lekwasịrị anya na mmepe akụrụngwa na atụmatụ metụtara agụmakwụkwọ n'ime mpaghara kansụl, dịka ndekọ ọrụ ọha na eze siri kwuo.<ref name=":0">{{Cite web|date=2017-01-26|title=OGODO, Hon. Mrs. Patience Uwa|url=https://blerf.org/index.php/biography/ogodo-hon-mrs-patience-uwa/|accessdate=2026-04-17|work=Biographical Legacy and Research Foundation|language=en-US}}</ref> == Ọrụ ndọrọ ndọrọ ọchịchị == === Nhọrọ maka Nzukọ Mba === N'afọ 2003, a họpụtara Ogodo Patience Uwa ka o soro bụrụ onye otu ụlọ omebe iwu ka ọ nọchite anya gọọmenti etiti Ebonyi/Ohaukwu. Ọ jere ozi na ọgbakọ omebe iwu nke ise site na 2003 ruo 2007 n'okpuru Peoples Democratic Party (PDP). <ref name=":1">{{Cite web|title=Citizen Science Nigeria|url=https://citizensciencenigeria.org/public-offices/persons/patience-ogodo|accessdate=2026-04-17|work=citizensciencenigeria.org|language=en}}</ref> Nhọpụta ya bụ akụkụ nke oke ọchịchị PDP n'Ebonyi steeti n'oge mmalite nke afọ 2000s. === Ọrụ iwu === Mgbe ọ nọ na Mgbakọ Mba, ọ sonyere na arụmụka na mmemme kọmitii nke ndị omebe iwu gọọmentị etiti. O tinyere aka na mkparịta ụka gbasara agụmakwụkwọ, mmepe ụmụ nwanyị, na nnọchite anya mpaghara. Ọ kwadokwara mmemme mgbasa ozi ndị omeiwu nke bụ iji kwalite ohere agụmakwụkwọ na ọrụ ọdịmma ọha na eze na steeti Ebonyi.<ref name=":0">{{Cite web|date=2017-01-26|title=OGODO, Hon. Mrs. Patience Uwa|url=https://blerf.org/index.php/biography/ogodo-hon-mrs-patience-uwa/|accessdate=2026-04-17|work=Biographical Legacy and Research Foundation|language=en-US}}</ref> == Mgbe e mesịrị, ozi ọha na eze == Ka ọ hapụsịrị ọgbakọ omebe iwu obodo n’afọ 2007, Ogodo nọgidere na-agbasi mbọ ike n’ihe gbasara ọha na steeti Ebonyi. Ọ gara n'ihu na-ekere òkè na ndọrọ ndọrọ ọchịchị na ọrụ nchịkwa n'ime nhazi steeti N'ọnwa Julaị afọ 2023, a họpụtara ya ka onye isi oche Ebonyi State Universal Basic Education Board (UBEB), ọkwa maka ilekọta amụma na nchịkwa agụmakwụkwọ bụ isi na steeti ahụ.<ref>{{Cite news|author=danivert|date=2023-07-06|title=Nwifuru appoints Ogodo Ebonyi UBEB boss – The Sun Nigeria|url=https://thesun.ng/nwifuru-appoints-ogodo-ebonyi-ubeb-boss/|accessdate=2026-04-17|work=The Sun Nigeria|language=en-US}}</ref> == Mmekọrịta ndọrọ ndọrọ ọchịchị == Ogodo bụ onye otu Peoples Democratic Party (PDP), bụ ebe o jere ozi oge ya na ọgbakọ omebe iwu obodo. Ọ nọgidere na-ejikọta ya na ndọrọ ndọrọ ọchịchị na ọchịchị na steeti Ebonyi kemgbe ọtụtụ afọ.<ref name=":1">{{Cite web|title=Citizen Science Nigeria|url=https://citizensciencenigeria.org/public-offices/persons/patience-ogodo|accessdate=2026-04-17|work=citizensciencenigeria.org|language=en}}</ref> == Hụkwa == * Ndepụta nke ndị otu House of Representatives nke Nigeria, 2003-2007 == Edensibịa == {{Reflist}} [[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]] [[Otú:Pages with unreviewed translations]] pmkw55wefftkwncqu3bifu46it7k37h 632614 632610 2026-05-11T08:49:45Z Iwuala Judith Chinenyenwa 24940 Fixed reference error 632614 wikitext text/x-wiki <templatestyles src="Module:Message box/ambox.css"></templatestyles>{{Infobox officeholder | name = Ogodo Patience Uwa | office = Member of the House of Representatives of Nigeria | constituency = Ebonyi/Ohaukwu Federal Constituency | parliament = 5th National Assembly | term_start = 2003 | term_end = 2007 | birth_date = November 1958 | birth_place = Ebonyi State, Nigeria | citizenship = Nigeria | party = Peoples Democratic Party | occupation = Politician, educator }} {{Reflist}}Ogodo Patience Uwa (amụrụ na Nọvemba 1958) bụ onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị Naijiria na onye bụbu onye otu House of Representatives of Nigeria . Ọ nọchitere anya Ebonyi / Ohaukwu Federal Constituency site na 2003 ruo 2007 n'oge 5th National Assembly n'okpuru Peoples Democratic Party (PDP).<ref>{{Cite web|date=2017-01-26|title=OGODO, Hon. Mrs. Patience Uwa|url=https://blerf.org/index.php/biography/ogodo-hon-mrs-patience-uwa/|accessdate=2026-04-17|work=Biographical Legacy and Research Foundation|language=en-US}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://blerf.org/index.php/biography/ogodo-hon-mrs-patience-uwa/ "OGODO, Hon. Mrs. Patience Uwa"]. ''Biographical Legacy and Research Foundation''. 2017-01-26<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2026-04-17</span></span>.</cite></ref><ref>{{Cite web|title=Citizen Science Nigeria|url=https://citizensciencenigeria.org/public-offices/persons/patience-ogodo|accessdate=2026-04-17|work=citizensciencenigeria.org|language=en}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://citizensciencenigeria.org/public-offices/persons/patience-ogodo "Citizen Science Nigeria"]. ''citizensciencenigeria.org''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2026-04-17</span></span>.</cite></ref> == Mbido ndụ na agụmakwụkwọ == A mụrụ Ogodo Patience Uwa na November 1958 na Ebonyi Steeti Naijiria, ma si na Ohaukwu Local Government. Ọ gụsịrị akwụkwọ n'Ebonyi steeti tupu ọ gaa na kọleji nke Education, Eha-Amufu, bụ ebe ọ nwetara asambodo Naijiria na agụmakwụkwọ (NCE). <ref name=":0">{{Cite web|date=2017-01-26|title=OGODO, Hon. Mrs. Patience Uwa|url=https://blerf.org/index.php/biography/ogodo-hon-mrs-patience-uwa/|accessdate=2026-04-17|work=Biographical Legacy and Research Foundation|language=en-US}}</ref><ref name=":1">{{Cite web|title=Citizen Science Nigeria|url=https://citizensciencenigeria.org/public-offices/persons/patience-ogodo|accessdate=2026-04-17|work=citizensciencenigeria.org|language=en}}</ref> Mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ, ọ rụrụ ọrụ dị ka onye nkụzi na klas. Dị ka akwụkwọ akụkọ biography si kwuo, ọ nọrọ ọtụtụ afọ na ngalaba agụmakwụkwọ tupu ọ banye n'ọchịchị ọha.<ref name=":0 " >{{Cite web|date=2017-01-26|title=OGODO, Hon. Mrs. Patience Uwa|url=https://blerf.org/index.php/biography/ogodo-hon-mrs-patience-uwa/|accessdate=2026-04-17|work=Biographical Legacy and Research Foundation|language=en-US}}</ref> == Ọrụ mmalite na ọrụ gọọmentị ime obodo == Tupu nhọpụta ya na ndọrọ ndọrọ ọchịchị obodo, Ogodo na-arụsi ọrụ ike na ọchịchị ime obodo n'Ebonyi steeti. Ọ rụrụ ọrụ dịka onyeisioche ọchịchị ime obodo Ọhaukwu, ebe ọ na-etinye aka n'ọrụ ọchịchị na ọrụ mmepe obodo.<ref name=":0">{{Cite web|date=2017-01-26|title=OGODO, Hon. Mrs. Patience Uwa|url=https://blerf.org/index.php/biography/ogodo-hon-mrs-patience-uwa/|accessdate=2026-04-17|work=Biographical Legacy and Research Foundation|language=en-US}}</ref><ref name=":1">{{Cite web|title=Citizen Science Nigeria|url=https://citizensciencenigeria.org/public-offices/persons/patience-ogodo|accessdate=2026-04-17|work=citizensciencenigeria.org|language=en}}</ref> N'oge ọ nọ n'ọchịchị ime obodo, o lekwasịrị anya na mmepe akụrụngwa na atụmatụ metụtara agụmakwụkwọ n'ime mpaghara kansụl, dịka ndekọ ọrụ ọha na eze siri kwuo.<ref name=":0">{{Cite web|date=2017-01-26|title=OGODO, Hon. Mrs. Patience Uwa|url=https://blerf.org/index.php/biography/ogodo-hon-mrs-patience-uwa/|accessdate=2026-04-17|work=Biographical Legacy and Research Foundation|language=en-US}}</ref> == Ọrụ ndọrọ ndọrọ ọchịchị == === Nhọrọ maka Nzukọ Mba === N'afọ 2003, a họpụtara Ogodo Patience Uwa ka o soro bụrụ onye otu ụlọ omebe iwu ka ọ nọchite anya gọọmenti etiti Ebonyi/Ohaukwu. Ọ jere ozi na ọgbakọ omebe iwu nke ise site na 2003 ruo 2007 n'okpuru Peoples Democratic Party (PDP). <ref name=":1">{{Cite web|title=Citizen Science Nigeria|url=https://citizensciencenigeria.org/public-offices/persons/patience-ogodo|accessdate=2026-04-17|work=citizensciencenigeria.org|language=en}}</ref> Nhọpụta ya bụ akụkụ nke oke ọchịchị PDP n'Ebonyi steeti n'oge mmalite nke afọ 2000s. === Ọrụ iwu === Mgbe ọ nọ na Mgbakọ Mba, ọ sonyere na arụmụka na mmemme kọmitii nke ndị omebe iwu gọọmentị etiti. O tinyere aka na mkparịta ụka gbasara agụmakwụkwọ, mmepe ụmụ nwanyị, na nnọchite anya mpaghara. Ọ kwadokwara mmemme mgbasa ozi ndị omeiwu nke bụ iji kwalite ohere agụmakwụkwọ na ọrụ ọdịmma ọha na eze na steeti Ebonyi.<ref name=":0">{{Cite web|date=2017-01-26|title=OGODO, Hon. Mrs. Patience Uwa|url=https://blerf.org/index.php/biography/ogodo-hon-mrs-patience-uwa/|accessdate=2026-04-17|work=Biographical Legacy and Research Foundation|language=en-US}}</ref> == Mgbe e mesịrị, ozi ọha na eze == Ka ọ hapụsịrị ọgbakọ omebe iwu obodo n’afọ 2007, Ogodo nọgidere na-agbasi mbọ ike n’ihe gbasara ọha na steeti Ebonyi. Ọ gara n'ihu na-ekere òkè na ndọrọ ndọrọ ọchịchị na ọrụ nchịkwa n'ime nhazi steeti N'ọnwa Julaị afọ 2023, a họpụtara ya ka onye isi oche Ebonyi State Universal Basic Education Board (UBEB), ọkwa maka ilekọta amụma na nchịkwa agụmakwụkwọ bụ isi na steeti ahụ.<ref>{{Cite news|author=danivert|date=2023-07-06|title=Nwifuru appoints Ogodo Ebonyi UBEB boss – The Sun Nigeria|url=https://thesun.ng/nwifuru-appoints-ogodo-ebonyi-ubeb-boss/|accessdate=2026-04-17|work=The Sun Nigeria|language=en-US}}</ref> == Mmekọrịta ndọrọ ndọrọ ọchịchị == Ogodo bụ onye otu Peoples Democratic Party (PDP), bụ ebe o jere ozi oge ya na ọgbakọ omebe iwu obodo. Ọ nọgidere na-ejikọta ya na ndọrọ ndọrọ ọchịchị na ọchịchị na steeti Ebonyi kemgbe ọtụtụ afọ.<ref name=":1">{{Cite web|title=Citizen Science Nigeria|url=https://citizensciencenigeria.org/public-offices/persons/patience-ogodo|accessdate=2026-04-17|work=citizensciencenigeria.org|language=en}}</ref> == Hụkwa == * Ndepụta nke ndị otu House of Representatives nke Nigeria, 2003-2007 == Edensibịa == {{Reflist}} [[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]] [[Otú:Pages with unreviewed translations]] bntllv5t7vfodgqxdcgqz8wfi5bh20r Sodiq Ismail 0 75418 632612 2026-05-11T08:37:18Z Johnnybam 24488 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1344889723|Sodiq Ismail]]" 632612 wikitext text/x-wiki Sodiq Ismail bụ onye egwuregwu bọọlụ Naijiria na-agba maka Remo Star ugbu a dịka onye azụ aka nri.[1][2] Na Mee 2024, ọ natara ọkpụkpọ oku mbụ ya ka ọ kpọọ maka Super Eagles Nigeria dịka akụkụ nke ndị otu nwoke 23 George Finidi maka iko mba ụwa 2026. == Edensibia == {{Reflist}} [[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]] krdw2851oyytmdyadqzvd3p79toys0t Marie Chaix 0 75419 632613 2026-05-11T08:48:56Z Adwjonathan 61458 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1291787448|Marie Chaix]]" 632613 wikitext text/x-wiki <templatestyles src="Module:Infobox/styles.css"></templatestyles>  '''Marie Chaix''' (née '''Beugras'''; 3 February 1942) bụ onye edemede French. O dere akụkọ ndụ na akwụkwọ banyere onye na-agụ egwu Barbara. Akwụkwọ ncheta ya gbasara nne na nna ya nakwa ndụ ya. Akwụkwọ ya bụ́ The Laurels of Lake Constance meriri Prix Maison de la Presse n'afọ 1974. == Ndụ mbụ na ezinụlọ == A mụrụ Chaix na 3 Febụwarị 1942 na [[Lyon]]; nna ya bụ Albert Beugras onye bụ onye ndú nke Fascist [[:en:French_Popular_Party|French Popular Party]]. <ref name="kwls">{{Cite web|url=https://www.kwls.org/lit/past/memoir/bios/chaix.htm|title=Marie Chaix|date=16 January 2000|work=[[Key West Literary Seminar]]|accessdate=27 November 2020}}</ref><ref>{{Cite book|author=Helmut Peitsch|title=European Memories of the Second World War|url=https://books.google.com/books?id=R95g-EMjmHYC&pg=PA203|year=2006|publisher=Berghahn Books|isbn=978-1-84545-158-5|pages=203}}</ref> Aha nne ya bụ Alice ma o nwere ụmụnne atọ, gụnyere onye na-agụ egwu Anne Sylvestre. <ref name="kwls" /> Ezinụlọ ahụ nwere odibo aha ya bụ Juliette nke o weere dị ka nne ya nke abụọ.<ref name="kwls" /> Chaix maara naanị na nna ya nwere ihe jikọrọ ya na ndọrọ ndọrọ ọchịchị mgbe ọ bụ nwata, mana ọ maghị na ọ bụ aka nri nke onye ndu fascist bụ fascist Jacques Doriot.<ref name="kwls">{{Cite web|url=https://www.kwls.org/lit/past/memoir/bios/chaix.htm|title=Marie Chaix|date=16 January 2000|work=[[Key West Literary Seminar]]|accessdate=27 November 2020}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://www.kwls.org/lit/past/memoir/bios/chaix.htm "Marie Chaix"]. ''[[Key West Literary Seminar]]''. 16 January 2000<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">27 November</span> 2020</span>.</cite></ref> O chere na oge ọ bụ nwata bụ ihe obi ụtọ na ihe dị mma n'agbanyeghị na nwanne ya nwoke nke okenye na-efu n'agha na Germany na nna ya nọ n'ụlọ mkpọrọ site na 1946 ruo 1954.<ref name="kwls" /> Nna ya nwụrụ n'afọ 1963 n'enweghị onye ga-ekwu maka ihe o mere n'ezinụlọ ya. Mgbe ọ dị afọ iri abụọ na isii, Chaix matara ihe nna ya na-eme mgbe nne ya nyere ya akwụkwọ ndetu ya ka ọ gụọ, onye gwara Chaix ka ọ ghara ịgwa onye ọ bụla gbasara ihe dị na ya.<ref name="Paris">{{Cite web|url=https://www.theparisreview.org/blog/2013/02/25/filling-the-silence-an-interview-with-marie-chaix/|title=Filling the Silence: An Interview with Marie Chaix|date=25 February 2013|work=The Paris Review|accessdate=27 November 2020}}</ref> == Ọrụ == Mgbe nna Chaix nwụsịrị na 1963, ọ ghọrọ onye na-ebipụta akwụkwọ maka ụlọ ọrụ mbipụta [[:en:Éditions_du_Seuil|Éditions du Seuil]]. Site na 1964 ruo 1966, Chaix sụgharịrị akwụkwọ site na German. Ọ bụ odeakwụkwọ nke onye na-agụ egwu Barbara, onye bụ onye Juu, ha gara France, Europe, na Canada. N'afọ 1969, Chaix ghọrọ onye na-ahụ maka mgbasa ozi ma malite ide akwụkwọ ncheta banyere nna ya, nke akpọrọ The Laurels of Lake Constance, n'oge ahụ. The Laurels of Lake Constance bụ akwụkwọ mbụ Chaix ma bụrụkwa akwụkwọ kacha ere ahịa, mesịa merie Prix Maison de la Presse na 1974. <ref name="kwls">{{Cite web|url=https://www.kwls.org/lit/past/memoir/bios/chaix.htm|title=Marie Chaix|date=16 January 2000|work=[[Key West Literary Seminar]]|accessdate=27 November 2020}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://www.kwls.org/lit/past/memoir/bios/chaix.htm "Marie Chaix"]. ''[[Key West Literary Seminar]]''. 16 January 2000<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">27 November</span> 2020</span>.</cite></ref><ref>{{Cite book|author=Kathryn Jones|title=Journeys of Remembrance: Representations of Travel and Memory in Post-war French and German Literature|url=https://books.google.com/books?id=giNBDwAAQBAJ&pg=PT53|date=2 December 2017|publisher=Taylor & Francis|isbn=978-1-351-19613-0}}</ref> Akwụkwọ ọzọ Chaix dere bụ akwụkwọ ncheta gbasara nne ya nke akpọrọ Silences, ma ọ bụ Ndụ Nwanyị. Otu n'ime akwụkwọ akụkọ Chaix jụrụ site n'aka Éditions du Seuil, onye mbipụta akwụkwọ ahụ ekweghịkwa ka o dee ya ọzọ n'ihi na ha kwenyere na ọ nwere ike ide naanị akụkọ ndụ ya.. N'afọ 1986, Alain Oulman ghọrọ onye nchịkọta akụkọ Chaix maka akwụkwọ gbasara onye na-agụ egwu Barbara na Chaix chere na ọ bụ "onye dị nso karịa onye na-ahụ n'anya". Oulman nwụrụ n'afọ 1990, otu ọnwa ka e bipụtachara akwụkwọ ahụ, nke mere ka Chaix ghara ide ihe ruo afọ iri. [[:en:Dalkey_Archive_Press|Dalkey Archive Press]] bipụtara akwụkwọ ya bụ The Summer of the Elder Tree ma di ya mechara bụrụ Harry Mathews sụgharịrị ya. he Summer of the Elder Tree na-akọ akụkọ gbasara ezumike Chaix n'ide ihe ruo afọ iri na ebe ọ gara mgbe ọ na-ede The Laurels of Lake Constance, gụnyere agwaetiti nna ya na nwanne ya nwoke nọ n'oge [[World War II|Agha Ụwa nke Abụọ]].<ref name="Paris">{{Cite web|url=https://www.theparisreview.org/blog/2013/02/25/filling-the-silence-an-interview-with-marie-chaix/|title=Filling the Silence: An Interview with Marie Chaix|date=25 February 2013|work=The Paris Review|accessdate=27 November 2020}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://www.theparisreview.org/blog/2013/02/25/filling-the-silence-an-interview-with-marie-chaix/ "Filling the Silence: An Interview with Marie Chaix"]. ''The Paris Review''. 25 February 2013<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">27 November</span> 2020</span>.</cite></ref> == Ndụ onwe onye == Ọ lụrụ onye nta akụkọ Jean-François Chaix na 1968, ha mụtakwara nwa aha ya bụ Émilie na 1969.<ref name="kwls">{{Cite web|url=https://www.kwls.org/lit/past/memoir/bios/chaix.htm|title=Marie Chaix|date=16 January 2000|work=[[Key West Literary Seminar]]|accessdate=27 November 2020}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://www.kwls.org/lit/past/memoir/bios/chaix.htm "Marie Chaix"]. ''[[Key West Literary Seminar]]''. 16 January 2000<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">27 November</span> 2020</span>.</cite></ref> Nne Chaix nwụrụ na 1971 mgbe ọ nọ n'ọnọdụ [[Ọrịa coma|nkuchi]].<ref name="Paris">{{Cite web|url=https://www.theparisreview.org/blog/2013/02/25/filling-the-silence-an-interview-with-marie-chaix/|title=Filling the Silence: An Interview with Marie Chaix|date=25 February 2013|work=The Paris Review|accessdate=27 November 2020}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://www.theparisreview.org/blog/2013/02/25/filling-the-silence-an-interview-with-marie-chaix/ "Filling the Silence: An Interview with Marie Chaix"]. ''The Paris Review''. 25 February 2013<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">27 November</span> 2020</span>.</cite></ref> A mụrụ nwa ha nwanyị aha ya bụ Leonore na 1974.<ref name="kwls" /> Chaix biri na Key West fruo ọkara afọ ya na di ya bụ Harry Mathews, afọ ndị ọzọ fọdụrụ na ya bụ Lans-en-Vercors ma ọ bụ Paris, ebe ụmụ ya nwanyị bi, ya na nwa nwoke Émilie.<ref name="Paris" /> Mathews nwụrụ na 2017 mgbe ọ dị afọ 86.<ref>{{Cite web|url=https://www.theparisreview.org/blog/2017/01/25/harry-mathews-1930-2017/|title=Harry Mathews, 1930-2017|date=25 January 2017|work=[[The Paris Review]]|accessdate=27 November 2020}}</ref> == Ntụaka == <templatestyles src="Reflist/styles.css" />{{Reflist}}{{Authority control}} [[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]] lmmwsye99uvnv310vb6zgm7s2xubb6f 632616 632613 2026-05-11T08:56:41Z Adwjonathan 61458 632616 wikitext text/x-wiki <templatestyles src="Module:Infobox/styles.css"></templatestyles>  '''Marie Chaix''' (née '''Beugras'''; 3 February 1942) bụ onye edemede French. O dere akụkọ ndụ na akwụkwọ banyere onye na-agụ egwu Barbara. Akwụkwọ ncheta ya gbasara nne na nna ya nakwa ndụ ya. Akwụkwọ ya bụ́ The Laurels of Lake Constance meriri Prix Maison de la Presse n'afọ 1974. == Ndụ mbụ na ezinụlọ == A mụrụ Chaix na 3 Febụwarị 1942 na [[Lyon]]; nna ya bụ Albert Beugras onye bụ onye ndú nke Fascist [[:en:French_Popular_Party|French Popular Party]]. <ref name="kwls" /> Aha nne ya bụ Alice ma o nwere ụmụnne atọ, gụnyere onye na-agụ egwu Anne Sylvestre. <ref name="kwls" /> Ezinụlọ ahụ nwere odibo aha ya bụ Juliette nke o weere dị ka nne ya nke abụọ.<ref name="kwls" /> Chaix maara naanị na nna ya nwere ihe jikọrọ ya na ndọrọ ndọrọ ọchịchị mgbe ọ bụ nwata, mana ọ maghị na ọ bụ aka nri nke onye ndu fascist bụ fascist Jacques Doriot.<ref name="kwls" /> O chere na oge ọ bụ nwata bụ ihe obi ụtọ na ihe dị mma n'agbanyeghị na nwanne ya nwoke nke okenye na-efu n'agha na Germany na nna ya nọ n'ụlọ mkpọrọ site na 1946 ruo 1954.<ref name="kwls" /> Nna ya nwụrụ n'afọ 1963 n'enweghị onye ga-ekwu maka ihe o mere n'ezinụlọ ya. Mgbe ọ dị afọ iri abụọ na isii, Chaix matara ihe nna ya na-eme mgbe nne ya nyere ya akwụkwọ ndetu ya ka ọ gụọ, onye gwara Chaix ka ọ ghara ịgwa onye ọ bụla gbasara ihe dị na ya.<ref name="Paris" /> == Ọrụ == Mgbe nna Chaix nwụsịrị na 1963, ọ ghọrọ onye na-ebipụta akwụkwọ maka ụlọ ọrụ mbipụta [[:en:Éditions_du_Seuil|Éditions du Seuil]]. Site na 1964 ruo 1966, Chaix sụgharịrị akwụkwọ site na German. Ọ bụ odeakwụkwọ nke onye na-agụ egwu Barbara, onye bụ onye Juu, ha gara France, Europe, na Canada. N'afọ 1969, Chaix ghọrọ onye na-ahụ maka mgbasa ozi ma malite ide akwụkwọ ncheta banyere nna ya, nke akpọrọ The Laurels of Lake Constance, n'oge ahụ. The Laurels of Lake Constance bụ akwụkwọ mbụ Chaix ma bụrụkwa akwụkwọ kacha ere ahịa, mesịa merie Prix Maison de la Presse na 1974. <ref name="kwls">{{Cite web|url=https://www.kwls.org/lit/past/memoir/bios/chaix.htm|title=Marie Chaix|date=16 January 2000|work=[[Key West Literary Seminar]]|accessdate=27 November 2020}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://www.kwls.org/lit/past/memoir/bios/chaix.htm "Marie Chaix"]. ''[[Key West Literary Seminar]]''. 16 January 2000<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">27 November</span> 2020</span>.</cite></ref><ref>{{Cite book|author=Kathryn Jones|title=Journeys of Remembrance: Representations of Travel and Memory in Post-war French and German Literature|url=https://books.google.com/books?id=giNBDwAAQBAJ&pg=PT53|date=2 December 2017|publisher=Taylor & Francis|isbn=978-1-351-19613-0}}</ref> Akwụkwọ ọzọ Chaix dere bụ akwụkwọ ncheta gbasara nne ya nke akpọrọ Silences, ma ọ bụ Ndụ Nwanyị. Otu n'ime akwụkwọ akụkọ Chaix jụrụ site n'aka Éditions du Seuil, onye mbipụta akwụkwọ ahụ ekweghịkwa ka o dee ya ọzọ n'ihi na ha kwenyere na ọ nwere ike ide naanị akụkọ ndụ ya.. N'afọ 1986, Alain Oulman ghọrọ onye nchịkọta akụkọ Chaix maka akwụkwọ gbasara onye na-agụ egwu Barbara na Chaix chere na ọ bụ "onye dị nso karịa onye na-ahụ n'anya". Oulman nwụrụ n'afọ 1990, otu ọnwa ka e bipụtachara akwụkwọ ahụ, nke mere ka Chaix ghara ide ihe ruo afọ iri. [[:en:Dalkey_Archive_Press|Dalkey Archive Press]] bipụtara akwụkwọ ya bụ The Summer of the Elder Tree ma di ya mechara bụrụ Harry Mathews sụgharịrị ya. he Summer of the Elder Tree na-akọ akụkọ gbasara ezumike Chaix n'ide ihe ruo afọ iri na ebe ọ gara mgbe ọ na-ede The Laurels of Lake Constance, gụnyere agwaetiti nna ya na nwanne ya nwoke nọ n'oge [[World War II|Agha Ụwa nke Abụọ]].<ref name="Paris">{{Cite web|url=https://www.theparisreview.org/blog/2013/02/25/filling-the-silence-an-interview-with-marie-chaix/|title=Filling the Silence: An Interview with Marie Chaix|date=25 February 2013|work=The Paris Review|accessdate=27 November 2020}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://www.theparisreview.org/blog/2013/02/25/filling-the-silence-an-interview-with-marie-chaix/ "Filling the Silence: An Interview with Marie Chaix"]. ''The Paris Review''. 25 February 2013<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">27 November</span> 2020</span>.</cite></ref> == Ndụ onwe onye == Ọ lụrụ onye nta akụkọ Jean-François Chaix na 1968, ha mụtakwara nwa aha ya bụ Émilie na 1969.<ref name="kwls">{{Cite web|url=https://www.kwls.org/lit/past/memoir/bios/chaix.htm|title=Marie Chaix|date=16 January 2000|work=[[Key West Literary Seminar]]|accessdate=27 November 2020}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://www.kwls.org/lit/past/memoir/bios/chaix.htm "Marie Chaix"]. ''[[Key West Literary Seminar]]''. 16 January 2000<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">27 November</span> 2020</span>.</cite></ref> Nne Chaix nwụrụ na 1971 mgbe ọ nọ n'ọnọdụ [[Ọrịa coma|nkuchi]].<ref name="Paris /"> A mụrụ nwa ha nwanyị aha ya bụ Leonore na 1974.<ref name="kwls" /> Chaix biri na Key West fruo ọkara afọ ya na di ya bụ Harry Mathews, afọ ndị ọzọ fọdụrụ na ya bụ Lans-en-Vercors ma ọ bụ Paris, ebe ụmụ ya nwanyị bi, ya na nwa nwoke Émilie.<ref name="Paris" /> Mathews nwụrụ na 2017 mgbe ọ dị afọ 86.<ref>{{Cite web|url=https://www.theparisreview.org/blog/2017/01/25/harry-mathews-1930-2017/|title=Harry Mathews, 1930-2017|date=25 January 2017|work=[[The Paris Review]]|accessdate=27 November 2020}}</ref> == Ntụaka == <templatestyles src="Reflist/styles.css" />{{Reflist}}{{Authority control}} [[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]] a7c5ynoi6ownr8onj6zegt4aghu8uqb Fatima Talba 0 75420 632619 2026-05-11T09:01:04Z Iwuala Judith Chinenyenwa 24940 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1349856103|Fatima Talba]]" 632619 wikitext text/x-wiki '''Fatima Talba''' bụ onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị [[Naijiria|Naịjirịa]] si Yobe Steeti, Naijiria. Ọ bụ onye otu ụlọ ndị nnọchiteanya ugbu a na-anọchite anya Nangere / [[Potiskum]] na 10th National Assembly. Ọ bụ onye isi oche nke ndị omeiwu nwanyị nke National Assembly . <ref>{{Cite news|title=How Hon Fatima Talba Is Reshaping Role of Women in Nigerian Politics|url=https://desertherald.ng/how-hon-fatima-talba-is-reshaping-role-of-women-in-nigerian-politics/|accessdate=2024-10-31|language=en-US|work=Desert Herald}}</ref><ref>{{Cite web|title=10th National Assembly Members - Voter - Validating the Office of the Electorate on Representation|url=https://orderpaper.ng/voter/10th-national-assembly-member?id=Talba-Fatima-3934|accessdate=2024-10-31|work=orderpaper.ng}}</ref> == Edensibịa == {{Reflist}}{{Nigerian Senators of the 6th National Assembly}}{{Nigerian Senators of the 10th National Assembly}} [[Otú:Ȯra Yobe]] [[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]] gw99otq0tkcp9dmnmm8jvxzt63s7zu6 632620 632619 2026-05-11T09:05:49Z Iwuala Judith Chinenyenwa 24940 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1349856103|Fatima Talba]]" 632620 wikitext text/x-wiki '''Fatima Talba''' bụ onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị [[Naijiria|Naịjirịa]] si Yobe Steeti, Naijiria. Ọ bụ onye otu ụlọ ndị nnọchiteanya ugbu ma na-anọchite anya mpaghara Nangere / [[Potiskum]] na 10th National Assembly. Ọ bụ onye isi oche nke ndị omeiwu nwanyị nke National Assembly . <ref>{{Cite news|title=How Hon Fatima Talba Is Reshaping Role of Women in Nigerian Politics|url=https://desertherald.ng/how-hon-fatima-talba-is-reshaping-role-of-women-in-nigerian-politics/|accessdate=2024-10-31|language=en-US|work=Desert Herald}}</ref><ref>{{Cite web|title=10th National Assembly Members - Voter - Validating the Office of the Electorate on Representation|url=https://orderpaper.ng/voter/10th-national-assembly-member?id=Talba-Fatima-3934|accessdate=2024-10-31|work=orderpaper.ng}}</ref> == Edensibịa == {{Reflist}}{{Nigerian Senators of the 6th National Assembly}}{{Nigerian Senators of the 10th National Assembly}} [[Otú:Ȯra Yobe]] [[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]] ldfs710hoo80mgjdps6l0ft4yy9qggc Jeanne Champion 0 75421 632621 2026-05-11T09:10:33Z Adwjonathan 61458 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1332349310|Jeanne Champion]]" 632621 wikitext text/x-wiki <templatestyles src="Module:Infobox/styles.css"></templatestyles>  '''Jeannine Gabrielle Marie Ange Onye mmeri''' (25 Juun 1931 – 16 Maachị 2022), nke a maara nke ọma dịka '''Jeanne Champion''' bụ onye France [[:en:Painter|na-ese ihe]] na [[:en:Historical_novelist|onye na-ede akụkọ ihe mere eme]]. == Akụkọ ndụ == Jeanne Champion, onye amụrụ n'ebe a na-arụ ọrụ ugbo dị nso na Lons-le-Saunier, bụ onye nkuzi onwe ya. Ọ bụ onye na-ese ihe na onye na-ese ihe n'afọ 1956, o mepụtara ọtụtụ ọrụ n'ọrụ abụọ ya. N'ise ihe osise, ọ naghị eju afọ, o bibiri ọtụtụ ihe o kere mana ọ hapụrụ ihe osise 200 na ọtụtụ Ihe osise. Champion nwụrụ na 16 Machị 2022, mgbe ọ dị afọ 90.<ref>{{Cite web|title=Jeannine Gabrielle Marie Ange Voisin|url=https://deces.matchid.io/id/2wob42hmSrA-|work=MatchID|accessdate=24 December 2023}}</ref> == Nsọpụrụ == Onye edemede sitere na 1961, e nyere Champion Prix Goncourt de la biographie na 1984 maka akụkọ ndụ Suzanne Valadon, nke a sụgharịrị n'ọtụtụ asụsụ. E nyekwara Champion Grand Prix du roman de la Société des gens de lettres (1980) maka akwụkwọ akụkọ ya Les frères Montaurian, Prix de l'Événement du jeudi (1986) maka ''Bunker'' na Prix des écrivains croyants (1990) maka akwụkwọ ya Mémoires en exil . N'afọ 1982, e nyere ya Prix Alice-Louis Bartoux nke Académie française. E buliri Champion ka ọ bụrụ onye isi nke Ordre des Arts et des Lettres n'afọ 2001. == Ọrụ == <templatestyles src="Module:Message box/ambox.css"></templatestyles>  == Akwụkwọ == * 1967: Le Cri, akwụkwọ akụkọ, [[:en:Éditions_Julliard|mbiputa Julliard]]. * 1968: Les Miroirs jumeaux, akwụkwọ akụkọ, Julliard. * 1969: X., akwụkwọ akụkọ, Bourgois. * 1969: Les Enfants des Roumis, éd. d'Halluin et Cie * 1973: Vautour-en-Privilège, akwụkwọ akụkọ, ed. [[:en:Calmann-Lévy|Calmann-Lévy]] * 1974: Ma Fille Marie-Hélène Charles Quint, ed. Calmann-Lévy * 1975: Dans les jardins d'Esther, akwụkwọ akụkọ, ed. Calmann-Lévy * 1977: Les Gisants ed. Calmann-Lévy * 1979: Les frères Montaurian, akwụkwọ akụkọ, [[:en:Éditions_Grasset|Éditions Grasset]] * 1981: La Passion selon Martial Montaurian, akwụkwọ akụkọ, ed. Ahịhịa * 1982: L'Amour isi obodo, akwụkwọ akụkọ, Calmann-Lévy * 1984: Suzanne Valadon, akụkọ ndụ akụkọ ifo, Presses de la Renaissance [fr] * 1985: Le Bunker, Calmann-Lévy * 1986: Bette Davis, Lherminier. * 1987: La Hurlevent, akụkọ ndụ akụkọ ifo, Presses de la Renaissance. * 1989: Memoires en exil, akwụkwọ akụkọ, [[:en:Fayard|Fayard]]. * 1996: La Maison Germanicus, Grasset. * 1999: L'Amour à perpétuité, akwụkwọ akụkọ, Grasset. * 2001: Lambeaux de mémoire : Enfance, ed. [[:en:Plon_(publisher)|Plon]] * 2002: J'halucine, ed. Mille et une nuits. * 2004: Autoportrait d'une charogne: Lambeaux de mémoire II, éd. Plon * 2005: Le egwu, akụkọ akụkọ ifo nke [[:en:Ivan_the_Terrible|Ivan the Terrible]], ed. Fayard * 2006: Le Fils du juu, ed. Fayard. * 2007: Ils ne savet plus dire "Je t'aime", ed. Fayard * 2008: L’ombre de Judas, ed. Fayard * 2009: Là où tu n'es plus, novel, ed. Fayard * 2011: Le prince de la mélancolie, akwụkwọ akụkọ [[:en:Charles_I,_Duke_of_Orléans|Charles d'Orléans]], ed. Pierre-Guillaume de Roux Éditions == Ihe osise == * 2002: Idoles, sochiri Avant-dernière toiles (ya na Yann Queffélec), Cercle d'Art. == Akwụkwọ == * Alain Bosquet, Ọchịchọ nke Jeanne Champion''Ọgwụ Jeanne Champion'' * Sarah Charlotte Rouncefield, Isiokwu na Ụdị na Ọrụ nke Jeanne Champion, Mahadum Exeter, 1994 == Ntụaka == <templatestyles src="Reflist/styles.css" />{{Reflist}} == Njikọ mpụga == * [https://www.jeannechampion.com Ebe nrụọrụ weebụ onye na-ese ihe] * [https://www.academie-francaise.fr/jeanne-champion Jeanne Champion] na saịtị nke Académie française * [http://cuphistory.free.fr/jeanne/biographie.htm Akụkọ ndụ] {{Authority control}}{{DEFAULTSORT:Champion, Jeanne}} [[Otú:Articles with hCards]] j8fm36x9bvwpst5aq6qg1smmvkb0s7p Bunmi Adelugba 0 75422 632622 2026-05-11T09:17:34Z Iwuala Judith Chinenyenwa 24940 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1347008467|Bunmi Adelugba]]" 632622 wikitext text/x-wiki <templatestyles src="Module:Infobox/styles.css"></templatestyles>{{Infobox officeholder | name = Bunmi Adelugba | honorific_prefix = [[Right Honourable]] | office = Speaker of the [[Ekiti State House of Assembly]] | term_start = 21 November 2022 | term_end = | deputy = [[Hakeem Jamiu]] | predecessor = [[Gboyega Aribisogan]] | successor = | office1 = Member of the [[Ekiti State House of Assembly]] | termstart1 = | termend1 = | predecessor1 = | successor1 = | constituency1 = Emure Constituency | birth_date = | birth_place = | death_date = | death_place = | profession = | alma_mater = }} '''Bunmi Adelugbalisten bụ onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị Naijiria na onye omebe iwu na-anọchite anya mpaghara Emure n'ụlọ omebe iwu Ekiti steeti. Ọ bụ onye isi okwu ugbu a na nwanyị mbụ na-edu ndị omeiwu'''. <ref>{{Cite news|author=Ani|first=Emmanuel|date=2022-11-21|title=Ekiti Assembly surmount crisis to elect first female speaker|url=https://dailypost.ng/2022/11/21/ekiti-assembly-surmount-crisis-to-elect-first-female-speaker/|accessdate=2022-11-22|work=[[Daily Post (Nigeria)|Daily Post]]|language=en-US}}</ref> <ref>{{Cite news|date=2022-11-22|title=Ekiti Assembly crisis: Oyebanji receives new Speaker Adelugba|url=https://thenationonlineng.net/ekiti-assembly-crisis-oyebanji-receives-new-speaker-adelugba/|accessdate=2022-11-22|work=[[The Nation (Nigeria)|The Nation]]|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite news|title=Ekiti Assembly Boils, Gets New Speaker, Impeaches Aribisogan – Independent Newspaper Nigeria|url=https://independent.ng/ekiti-assembly-boils-gets-new-speaker-impeaches-aribisogan/|accessdate=2022-11-22|work=[[Independent (Nigeria)|Independent]]}}</ref> A họpụtara ya na 21 Nọvemba 2022 mgbe a chụpụrụ Gboyega Aribisogan.<ref name=":0">{{Cite news|date=2022-11-21|title=CLOSE-UP: Olubunmi Adelugba, the ex-commissioner who is Ekiti's first female speaker|url=https://www.thecable.ng/close-up-olubunmi-adelugba-the-ex-commissioner-whos-ekitis-first-female-speaker|accessdate=2022-11-22|work=[[TheCable]]|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite news|author=Ogbonnaiye|first=Daily Trust, Raphael|date=2022-11-21|title=Ekiti assembly gets first female speaker|url=https://dailytrust.com/ekiti-assembly-gets-first-female-speaker-aribisogan-impeached/|accessdate=2022-11-22|work=[[Daily Trust]]|language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite news|date=2022-11-22|title=Confusion as Ekiti Assembly elects another Speaker within six days|url=https://guardian.ng/news/confusion-as-ekiti-assembly-elects-another-speaker-within-six-days/|accessdate=2022-11-22|work=[[The Guardian (Nigeria)|The Guardian]]|language=en-US}}</ref> == Akụkọ ndụ == Adelugba nwere nzere masta na njikwa ego. O nwere ahụmịhe karịrị afọ iri abụọ na nyocha, ọrụ ndụmọdụ ụlọ ọrụ na ndụmọdụ gbasara ego. Ọ bụbu onye ndụmọdụ pụrụiche nke [[Ȯra Ekiti|Gọọmentị Ekiti Steeti]] n'ihe gbasara ego.<ref name=":0">{{Cite news|date=2022-11-21|title=CLOSE-UP: Olubunmi Adelugba, the ex-commissioner who is Ekiti's first female speaker|url=https://www.thecable.ng/close-up-olubunmi-adelugba-the-ex-commissioner-whos-ekitis-first-female-speaker|accessdate=2022-11-22|work=[[TheCable]]|language=en-US}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="">[https://www.thecable.ng/close-up-olubunmi-adelugba-the-ex-commissioner-whos-ekitis-first-female-speaker "CLOSE-UP: Olubunmi Adelugba, the ex-commissioner who is Ekiti's first female speaker"]. ''[[TheCable]]''. 2022-11-21<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2022-11-22</span></span>.</cite></ref><ref name=":1">{{Cite web|author=Ufuoma|first=Vincent|date=2022-11-21|title=Profile: Meet Olubunmi Adelugba, Ekiti first female Speaker|url=https://www.icirnigeria.org/profile-meet-olubunmi-adelugba-ekiti-first-female-speaker/|accessdate=2022-11-22|work=The ICIR|language=en-GB}}</ref> == Onyinye na nsọpụrụ == Ọ bụ onye otu Institute of Chartered Accountants of Nigeria (FCA), Chartered Institute of Taxation of Nigeria (FCTI) na onye nlekọta ego eji akwụ ọha ụgwọ (CPFA).<ref name=":0">{{Cite news|date=2022-11-21|title=CLOSE-UP: Olubunmi Adelugba, the ex-commissioner who is Ekiti's first female speaker|url=https://www.thecable.ng/close-up-olubunmi-adelugba-the-ex-commissioner-whos-ekitis-first-female-speaker|accessdate=2022-11-22|work=[[TheCable]]|language=en-US}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="">[https://www.thecable.ng/close-up-olubunmi-adelugba-the-ex-commissioner-whos-ekitis-first-female-speaker "CLOSE-UP: Olubunmi Adelugba, the ex-commissioner who is Ekiti's first female speaker"]. ''[[TheCable]]''. 2022-11-21<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2022-11-22</span></span>.</cite></ref><ref name=":1">{{Cite web|author=Ufuoma|first=Vincent|date=2022-11-21|title=Profile: Meet Olubunmi Adelugba, Ekiti first female Speaker|url=https://www.icirnigeria.org/profile-meet-olubunmi-adelugba-ekiti-first-female-speaker/|accessdate=2022-11-22|work=The ICIR|language=en-GB}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFUfuoma2022">Ufuoma, Vincent (2022-11-21). [https://www.icirnigeria.org/profile-meet-olubunmi-adelugba-ekiti-first-female-speaker/ "Profile: Meet Olubunmi Adelugba, Ekiti first female Speaker"]. ''The ICIR''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2022-11-22</span></span>.</cite></ref> == Edensibịa == <references /> [[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]] [[Otú:Ekiti Steeti]] [[Otú:Ȯra Ekiti]] ktc50ktjie0o0aem7rcvop0sbwr4iy7 632623 632622 2026-05-11T09:21:41Z Iwuala Judith Chinenyenwa 24940 Fixed reference error 632623 wikitext text/x-wiki <templatestyles src="Module:Infobox/styles.css"></templatestyles>{{Infobox officeholder | name = Bunmi Adelugba | honorific_prefix = [[Right Honourable]] | office = Speaker of the [[Ekiti State House of Assembly]] | term_start = 21 November 2022 | term_end = | deputy = [[Hakeem Jamiu]] | predecessor = [[Gboyega Aribisogan]] | successor = | office1 = Member of the [[Ekiti State House of Assembly]] | termstart1 = | termend1 = | predecessor1 = | successor1 = | constituency1 = Emure Constituency | birth_date = | birth_place = | death_date = | death_place = | profession = | alma_mater = }} '''Bunmi Adelugbalisten bụ onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị Naijiria na onye omebe iwu na-anọchite anya mpaghara Emure n'ụlọ omebe iwu Ekiti steeti. Ọ bụ onye isi okwu ugbu a na nwanyị mbụ na-edu ndị omeiwu'''. <ref>{{Cite news|author=Ani|first=Emmanuel|date=2022-11-21|title=Ekiti Assembly surmount crisis to elect first female speaker|url=https://dailypost.ng/2022/11/21/ekiti-assembly-surmount-crisis-to-elect-first-female-speaker/|accessdate=2022-11-22|work=[[Daily Post (Nigeria)|Daily Post]]|language=en-US}}</ref> <ref>{{Cite news|date=2022-11-22|title=Ekiti Assembly crisis: Oyebanji receives new Speaker Adelugba|url=https://thenationonlineng.net/ekiti-assembly-crisis-oyebanji-receives-new-speaker-adelugba/|accessdate=2022-11-22|work=[[The Nation (Nigeria)|The Nation]]|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite news|title=Ekiti Assembly Boils, Gets New Speaker, Impeaches Aribisogan – Independent Newspaper Nigeria|url=https://independent.ng/ekiti-assembly-boils-gets-new-speaker-impeaches-aribisogan/|accessdate=2022-11-22|work=[[Independent (Nigeria)|Independent]]}}</ref> A họpụtara ya na 21 Nọvemba 2022 mgbe a chụpụrụ Gboyega Aribisogan.<ref>{{Cite news|date=2022-11-21|title=CLOSE-UP: Olubunmi Adelugba, the ex-commissioner who is Ekiti's first female speaker|url=https://www.thecable.ng/close-up-olubunmi-adelugba-the-ex-commissioner-whos-ekitis-first-female-speaker|accessdate=2022-11-22|work=[[TheCable]]|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite news|author=Ogbonnaiye|first=Daily Trust, Raphael|date=2022-11-21|title=Ekiti assembly gets first female speaker|url=https://dailytrust.com/ekiti-assembly-gets-first-female-speaker-aribisogan-impeached/|accessdate=2022-11-22|work=[[Daily Trust]]|language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite news|date=2022-11-22|title=Confusion as Ekiti Assembly elects another Speaker within six days|url=https://guardian.ng/news/confusion-as-ekiti-assembly-elects-another-speaker-within-six-days/|accessdate=2022-11-22|work=[[The Guardian (Nigeria)|The Guardian]]|language=en-US}}</ref> == Akụkọ ndụ == Adelugba nwere nzere masta na njikwa ego. O nwere ahụmịhe karịrị afọ iri abụọ na nyocha, ọrụ ndụmọdụ ụlọ ọrụ na ndụmọdụ gbasara ego. Ọ bụbu onye ndụmọdụ pụrụiche nke [[Ȯra Ekiti|Gọọmentị Ekiti Steeti]] n'ihe gbasara ego.<ref name=":0">{{Cite news|date=2022-11-21|title=CLOSE-UP: Olubunmi Adelugba, the ex-commissioner who is Ekiti's first female speaker|url=https://www.thecable.ng/close-up-olubunmi-adelugba-the-ex-commissioner-whos-ekitis-first-female-speaker|accessdate=2022-11-22|work=[[TheCable]]|language=en-US}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="">[https://www.thecable.ng/close-up-olubunmi-adelugba-the-ex-commissioner-whos-ekitis-first-female-speaker "CLOSE-UP: Olubunmi Adelugba, the ex-commissioner who is Ekiti's first female speaker"]. ''[[TheCable]]''. 2022-11-21<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2022-11-22</span></span>.</cite></ref><ref>{{Cite web|author=Ufuoma|first=Vincent|date=2022-11-21|title=Profile: Meet Olubunmi Adelugba, Ekiti first female Speaker|url=https://www.icirnigeria.org/profile-meet-olubunmi-adelugba-ekiti-first-female-speaker/|accessdate=2022-11-22|work=The ICIR|language=en-GB}}</ref> == Onyinye na nsọpụrụ == Ọ bụ onye otu Institute of Chartered Accountants of Nigeria (FCA), Chartered Institute of Taxation of Nigeria (FCTI) na onye nlekọta ego eji akwụ ọha ụgwọ (CPFA).<ref name=":0">{{Cite news|date=2022-11-21|title=CLOSE-UP: Olubunmi Adelugba, the ex-commissioner who is Ekiti's first female speaker|url=https://www.thecable.ng/close-up-olubunmi-adelugba-the-ex-commissioner-whos-ekitis-first-female-speaker|accessdate=2022-11-22|work=[[TheCable]]|language=en-US}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="">[https://www.thecable.ng/close-up-olubunmi-adelugba-the-ex-commissioner-whos-ekitis-first-female-speaker "CLOSE-UP: Olubunmi Adelugba, the ex-commissioner who is Ekiti's first female speaker"]. ''[[TheCable]]''. 2022-11-21<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2022-11-22</span></span>.</cite></ref><ref name=":1">{{Cite web|author=Ufuoma|first=Vincent|date=2022-11-21|title=Profile: Meet Olubunmi Adelugba, Ekiti first female Speaker|url=https://www.icirnigeria.org/profile-meet-olubunmi-adelugba-ekiti-first-female-speaker/|accessdate=2022-11-22|work=The ICIR|language=en-GB}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFUfuoma2022">Ufuoma, Vincent (2022-11-21). [https://www.icirnigeria.org/profile-meet-olubunmi-adelugba-ekiti-first-female-speaker/ "Profile: Meet Olubunmi Adelugba, Ekiti first female Speaker"]. ''The ICIR''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2022-11-22</span></span>.</cite></ref> == Edensibịa == <references /> [[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]] [[Otú:Ekiti Steeti]] [[Otú:Ȯra Ekiti]] jqvpnkk4qbkvm3s6rrcbwrbh2o4qlxl Sikiru Alimi 0 75423 632624 2026-05-11T09:22:06Z Johnnybam 24488 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1344896234|Sikiru Alimi (footballer)]]" 632624 wikitext text/x-wiki   '''Sikiru Alimi''' (amụrụ na 23 Machị 1996) bụ [[Ndị Naijiria|Onye Naijiria]] na-agba bọọlụ mba ụwa nke na-agba ọsọ ugbu a maka JS Saoura. == Ọrụ == Ọ malitere ọrụ ya na Warri Wolves ebe ọ na-egwuri egwu afọ abụọ, na-ebute ihe mgbaru ọsọ iri na abụọ n'ime egwuregwu iri atọ na otu tupu ya abanye na Sunshine Stars. Ọ sonyeere Lobi Stars ka ya na Sunshine Stars nwechara oge abụọ ọzọ wee sonye na mgbasa ozi Champions League nke ọgbakọ ahụ. Alimi nwere oge dị mkpirikpi na Stade Tunisien na Maghreb Fez nke Morocco tupu ọ banye na Remo Stars na 2021. <ref>{{Cite news|url=https://www.premiumtimesng.com/sports/football/372475-sikiru-alimi-joins-tunisian-club-from-lobi-stars.html?|title=Sikiru Alimi joins Tunisian club from Lobi Stars|date=14 January 2020|work=[[Premium Times]]}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://www.brila.net/sikiru-alimi-joins-morrocan-side-maghreb-de-fes-2/|title=Sikiru Alimi joins Moroccan side Maghreb de Fes|work=brila.net|date=1 December 2020}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.thevitalnews.com.ng/2022/02/npfl-hotshot-sikiru-alimi-joins-remo.html?m=1|title=NPFL hotshot Sikiru Alimi joins Remo|work=Thevitalnews.com|date=26 February 2022}}</ref> == Ọrụ mba ụwa == Imama Amapakabo kpọrọ ya maka ndị otu Nigeria B maka asọmpi asọmpi asọmpị nke mba Afrịka nke afọ 2020 megide Togo, na mmeri 4-1 na Stade de Kegue . <ref>{{Cite news|url=https://punchng.com/chan-alimi-hopes-to-impress-against-togo/|title=CHAN: Alimi hopes to impress against Togo|date=22 September 2019|work=[[The Punch]]}}</ref> == Edensibia == <templatestyles src="Reflist/styles.css" />{{Reflist}}{{DEFAULTSORT:Alimi, Sikiru}} [[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]] n77d70cdj5brwm1ys9m257xfy7jwpek Yira Sor 0 75424 632625 2026-05-11T09:24:25Z Johnnybam 24488 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1346544778|Yira Sor]]" 632625 wikitext text/x-wiki   '''Yira Collins Sor''' (amụrụ na 24 Julaị 2000) bụ onye Naijiria na-agba bọọlụ nke na-agba ọsọ dị ka onye na-agbachitere Genk na [[Nigeria national football team|Ndị otu mba Naịjirịa]]. == Ọrụ klọb == Sor malitere ọrụ ya na Family Love Academy nke dị na Port Harcourt, tupu ọ kwaga 36 Lion na Lagos. Na Febụwarị 2021, Sor bịanyere aka na klọb Czech First League Baník Ostrava . <ref>{{Cite web|url=https://www.ckdmedia.ng/post/36-lion-product-collins-yira-sor-has-joined-slavia-praha-on-a-five-year-deal-from-banik-ostrava|title=36 Lion product Collins Yira Sor has joined Slavia Praha on a five-year-deal from Banik Ostrava|publisher=CKD Media|date=23 January 2022|accessdate=5 February 2022|archivedate=14 January 2023|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230114174057/https://www.ckdmedia.ng/post/36-lion-product-collins-yira-sor-has-joined-slavia-praha-on-a-five-year-deal-from-banik-ostrava}}</ref> Na 21 Jenụwarị 2022, mgbe ihe mgbaru ọsọ atọ na enyemaka ise gasịrị na ọkara mbụ nke oge 2021-22, Slavia Prague kwupụtara mbinye aka nke Sor na nkwekọrịta ruo Disemba 2026, ya na Czech Ubong Ekpai ibe ya gbaziri Baník Ostrava dịka akụkụ nke nkwekọrịta ahụ. Na 24 Febrụwarị 2022, Sor gbara goolu mbụ ya maka Slavia Prague, gbara okpukpu abụọ na 3–2 UEFA Europa Conference League meriri Fenerbahçe. Sor meriri goolu abụọ ọzọ n'agba nke 16 nke ụkwụ mbụ nke asọmpi ahụ megide LASK. Na 28 Disemba 2022, klọb Belgian Genk kwupụtara mbinye aka Sor na nkwekọrịta ruo n'oge ọkọchị nke afọ 2027. <ref>{{Cite web|url=https://www.krcgenk.be/nl/nieuws/4931/yira-sor-22-tekent-overeenkomst-tot-2027|title=Yira Sor (22) tekent overeenkomst tot 2027|date=28 December 2022|accessdate=30 December 2022|publisher=K.R.C. Genk|language=nl}}</ref> == Ọrụ mba ụwa == Sor pụtara ugboro abụọ maka ndị na-erubeghị afọ 20 nke Naịjirịa na 2019 FIFA U-20 World Cup na Poland. <ref name="Slavia">{{Cite web|url=https://en.slavia.cz/clanek.asp?id=The-new-Yira-is-here-957|title=The new Yira is here!|date=21 January 2022|accessdate=5 February 2022|publisher=SK Slavia Praha}}</ref> == Ndekọ ọnụ ọgụgụ ọrụ == === Klọb === {{updated|match played 22 March 2026}} {| class="wikitable" style="text-align:center" |+Egwuregwu na ihe mgbaru ọsọ site na klọb, oge na asọmpi ! rowspan="2" |Klọb ! rowspan="2" |Oge ! colspan="3" |Njikọ ! colspan="2" |Iko mba[a] ! colspan="2" |Kọntinent ! colspan="2" |Ndị ọzọ ! colspan="2" |Ngụkọta |- !Nkewa !Ngwaọrụ !Ihe mgbaru ọsọ !Ngwaọrụ !Ihe mgbaru ọsọ !Ngwaọrụ !Ihe mgbaru ọsọ !Ngwaọrụ !Ihe mgbaru ọsọ !Ngwaọrụ !Ihe mgbaru ọsọ |- | rowspan="3" |Baník Ostrava |2020–21 |Njikọ Mbụ nke Czech |9 |0 |1 |0 | colspan="2" | - | colspan="2" | - |10 |0 |- |2021–22 |Njikọ Mbụ nke Czech |16 |3 |3 |1 | colspan="2" | - | colspan="2" | - |19 |4 |- ! colspan="2" |Ngụkọta !25 !3 !4 !1 ! colspan="2" |- ! colspan="2" |- !29 !4 |- | rowspan="3" |Slavia Prague |2021–22 |Njikọ Mbụ nke Czech |10 |1 |1 |0 |6[b] |6 | colspan="2" | - |17 |7 |- |2022–23 |Njikọ Mbụ nke Czech |3 |0 |1 |0 |5[b] |2 | colspan="2" | - |9 |2 |- ! colspan="2" |Ngụkọta !13 !1 !2 !0 !11 !8 ! colspan="2" |- !26 !9 |- | rowspan="5" |Genk |2022–23 |Belgian Pro League |20 |2 |1 |0 | colspan="2" | - | colspan="2" | - |21 |2 |- |2023–24 |Belgian Pro League |20 |6 |2 |1 |9[c] |0 | colspan="2" | - |31 |7 |- |2024–25 |Belgian Pro League |24 |2 |0 |0 | colspan="2" | - | colspan="2" | - |24 |2 |- |2025–26 |Belgian Pro League |24 |3 |2 |0 |13[d] |2 | colspan="2" | - |39 |5 |- ! colspan="2" |Ngụkọta !78 !13 !5 !1 !22 !2 ! colspan="2" |- !105 !16 |- ! colspan="3" |Ọrụ ya niile !126 !17 !11 !2 !33 !10 !0 !0 !170 !29 |}   == Edensibia == <templatestyles src="Reflist/styles.css" />{{Reflist}} == Njikọ mpụga == [[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]] e04lnfsgnmca9vmihi7628foz4cwahb Salim Fago Lawal 0 75425 632626 2026-05-11T09:25:59Z Johnnybam 24488 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1342515098|Salim Fago Lawal]]" 632626 wikitext text/x-wiki   '''Salim Fago Lawal''' (amụrụ na Jenụwarị 15, 2003) bụ onye Naijiria na-agba bọọlụ nke na-agba ọsọ maka otu egwuregwu Czech First League Viktoria Plzeň na otu mba Naijiria. == Ọrụ klọb == Na 1 Ọgọst 2023, Lawal bịanyere aka na nkwekọrịta ya na klọb HNL Istra 1961 ruo 2026. [1] [2] O mere mpụta mbụ ya na 6 Ọgọst 2023 megide Rijeka. Na 17 June 2025, ọ gbatịpụrụ nkwekọrịta ya na Istra 1961 ruo 2028. Na 27 Jenụwarị 2026, Lawal bịanyere aka na nkwekọrịta ya na klọb Czech First League Viktoria Plzeň ruo 2029.<ref>{{Cite web|author=Keňo|first=Jan|date=27 January 2026|accessdate=27 January 2026|title=Velká posila pro Plzeň, z chorvatské ligy přichází Salim Fago Lawal|url=https://www.fotbalzpravy.cz/rubriky/cesko/plzen/velka-posila-pro-plzen-z-chorvatske-ligy-prichazi-salim-fago-lawal_3828.html|work=FotbalZprávy.cz|language=cs|publisher=GTO Solutions}}</ref> == Ọrụ mba ụwa == A kpọrọ Lawal na mbụ na [[Nigeria national football team|Naịjirịa]] maka iko mba Afrịka nke afọ 2025 na 11 Disemba 2025. <ref>{{Cite web|date=11 December 2025|title=Nigeria name star-packed AFCON squad as Osimhen and Lookman lead Super Eagles challenge|url=https://www.cafonline.com/afcon2025/news/nigeria-name-star-packed-afcon-squad-as-osimhen-and-lookman-lead-super-eagles-challenge/|work=cafonline.com}}</ref> O mere nke mbụ ya na mba [[Nigeria national football team|Naịjirịa]] na 16 Disemba 2025 na egwuregwu enyi na enyi megide Ijipt. <ref>{{Cite web|publisher=Soccerway|url=https://www.soccerway.com/match/egypt-bejDn7NN/nigeria-EBE2Xb3l/|title=Egypt - Nıgeria|date=16 December 2025}}</ref> == Nsọpụrụ == * Ebe nke atọ nke Africa Cup of Nations: 2025<ref>{{Cite web|author=Stevens|first=Rob|date=17 January 2026|title=Afcon 2025: Egypt 0-0 Nigeria (2-4 pens) - Super Eagles finish third|url=https://www.bbc.com/sport/football/live/cpqyvje5de8t|accessdate=20 January 2026|work=BBC Sport}}</ref> == Edensibia == <templatestyles src="Reflist/styles.css" />{{Reflist}} == Njikọ mpụga == {{FC Viktoria Plzeň squad}} [[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]] 5eeflnop8mmo1dke0c1zy48owr3vnxk Chukwubuikem Ikwuemesi 0 75426 632627 2026-05-11T09:36:52Z Johnnybam 24488 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1337826616|Chukwubuikem Ikwuemesi]]" 632627 wikitext text/x-wiki   == Ọrụ klọb == Ikwuemesi bụ ihe ntorobịa sitere na klọb Naijiria Olive Charles Academy na Giant Brillars. Ọ malitere ọrụ agadi ya na mbinye ego na Austrian 2. Liga club Vorwärts Steyr na 31 August 2021. Na 31 December 2021, mbinye ego ya na Vorwärts Steyr kwụsịrị n'ihi nsogbu ego. Mgbe ọ laghachiri obere oge na Nigeria, ọ kwagara na Krško nke Slovenian Second League, bụ ebe o meriri ihe mgbaru ọsọ 4 na egwuregwu 11. Na 2 Julaị 2022, ọ bịanyere aka na akụkụ Slovenian PrvaLiga Celje na nkwekọrịta afọ 3. Na 18 Ọgọst 2023, ọ gafere na ụlọ ọgbakọ Serie A nke Salernitana na nkwekọrịta ruo 2027. == Ọrụ mba ụwa == Ikwuemesi bụ onye ntorobịa mba ụwa maka Naijiria, ebe a kpọrọ ya na Naịjirịa U20s na 2020 maka asọmpi WAFU B Cup of Nations.<ref>{{Cite web|url=https://owngoalnigeria.com/2020/12/01/how-little-known-chukwubuikem-ikwuemesi-became-nigeria-u20-first-choice-striker-ahead-of-peter-olawale/|title=How Little Known Chukwubuikem Ikwuemesi Became Nigeria U20 First Choice Striker Ahead Of Peter Olawale - OwnGoal Nigeria|date=1 December 2020}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://scorenigeria.com.ng/5-flying-eagles-to-shine-at-u20-afcon-qualifiers/|archiveurl=https://web.archive.org/web/20201204093332/https://scorenigeria.com.ng/5-flying-eagles-to-shine-at-u20-afcon-qualifiers/|archivedate=4 December 2020|title=5 Flying Eagles to shine at U20 AFCON qualifiers – Score Nigeria}}</ref> == Edensibia == <templatestyles src="Reflist/styles.css" />{{Reflist}} == Njikọ mpụga == {{Oud-Heverlee Leuven squad}} [[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]] ou0cxd3g2u4tqvu081x1lrkw4qsl5oy Nathan Tella 0 75427 632628 2026-05-11T09:39:59Z Johnnybam 24488 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1352624831|Nathan Tella]]" 632628 wikitext text/x-wiki   '''Nathan Adewale Temitayo Tella''' (amụrụ na 5 Julaị 1999) <ref>{{Cite web|title=Nathan Tella|url=https://www.arsenal.com/historic/players/nathan-tella|accessdate=1 March 2022|publisher=Arsenal F.C.}}</ref> bụ [[Footbọl|onye na-agba bọọlụ]] nke na-agba ọsọ dị ka onye na-eme egwuregwu n'aka nri ma ọ bụ onye na'ihu maka klọb Bundesliga Bayer Leverkusen . A mụrụ ya n'England, ọ na-egwuri egwu maka otu egwuregwu mba Naịjirịa.<ref>{{Cite news|date=14 January 2022|title=Southampton's Nathan Tella expresses desire to play for Nigeria|url=https://punchng.com/southamptons-nathan-tella-expresses-desire-to-play-for-nigeria/|accessdate=1 March 2022|work=[[The Punch]]}}</ref> == Ọrụ klọb == === Ọrụ mmalite === Tella grew up in Stevenage, Hertfordshire and was educated at Edwinstree Middle School and then Freman College, both in the town of Buntingford. He left following his GCSE exams in 2015. <sup class="noprint Inline-Template Template-Fact" style="white-space:nowrap;">&#x5B;''[[wikipedia:Tinye edensibịa|<span title="This claim needs references to reliable sources. (September 2020)">citation needed</span>]]''&#x5D;</sup> After ten years with Arsenal, Tella spent time on trial at Reading<ref>{{Cite web|url=https://www.getreading.co.uk/sport/football/transfer-news/reading-fc-transfers-arsenal-winger-12564572|title=Reading FC transfers: Arsenal winger on trial with Royals|work=getreading.co.uk|date=6 February 2017|accessdate=23 June 2020}}</ref> and Norwich City, before joining Southampton in April 2017.<ref>{{Cite web|date=21 April 2017|title=Saints sign youngster Tella|url=https://www.southamptonfc.com/news/2017-04-21/announcement-signing-southampton-nathan-tella|archiveurl=https://web.archive.org/web/20170427210456/https://www.southamptonfc.com/news/2017-04-21/announcement-signing-southampton-nathan-tella|archivedate=27 April 2017|accessdate=23 June 2020|publisher=[[Southampton F.C.]]}}</ref> === Southampton === Na Julaị 2019, ọ gbatịpụrụ nkwekọrịta ya na klọb ahụ maka otu afọ ọzọ, tupu ọ bịanye aka n'akwụkwọ mgbakwunye afọ atọ ọzọ na July 2020. Na 19 June 2020, Tella mere mpụta mbụ ya dị ka onye nnọchi na mmeri 3 – 0 megide Norwich City. Na 11 Febrụwarị 2021, o nyere onyinye mgbaru ọsọ mbụ ya site n'inye aka na goolu Stuart Armstrong na mmeri agba nke ise nke FA 2–0 megide Wolverhampton Wanderers. Na 23 Febụwarị, Tella mere Premier League nke mbụ ya na mmeri 3–0 meriri Leeds United.[5] Na 15 Mee, Tella meriri ihe mgbaru ọsọ Premier League mbụ ya na mmeri 3–1 megide Fulham. Na 6 Jenụwarị 2022, Tella bịanyere aka na nkwekọrịta ọhụrụ afọ atọ na ọkara na Southampton.<ref>{{Cite web|author=House|first=Alfie|date=6 January 2022|title=Nathan Tella signs brand-new contract with Southampton|url=https://www.dailyecho.co.uk/sport/19829959.nathan-tella-signs-brand-new-contract-southampton/|accessdate=7 January 2022|work=Southern Daily Echo}}</ref> ==== Burnley (onye a gbazinyere) ==== N'abalị iri na otu n'ọnwa Ọgọstụ afọ 2022, Tella sonyeere Burnley na mgbazinye oge.<ref>{{Cite web|date=11 August 2022|title=Tella relishing Clarets move|url=https://www.burnleyfootballclub.com/content/tella-relishing-clarets-loan-move|accessdate=11 August 2022|work=Burnley FC}}</ref> N'abalị iri na otu n'ọnwa Febụwarị afọ 2023, ọ gbara hat-trick mbụ na mmeri 3-0 na Preston North End, mmeri nke iri n'usoro nke otu ya, ma otu ọnwa ka e mesịrị gbaa hat-tric nke abụọ na mmeri 3-1 na Hull City. <ref>{{Cite web|url=https://www.bbc.co.uk/sport/football/64520687|title=Burnley 3–0 Preston North End|publisher=BBC Sport|date=11 February 2023|accessdate=11 February 2023}}</ref><ref>{{Cite web|date=15 March 2023|title=Hull City 1–3 Burnley|url=https://www.bbc.co.uk/sport/football/64884200|publisher=BBC Sport}}</ref> === Bayer Leverkusen === N'abalị iri abụọ na asaa n'ọnwa Ọgọstụ afọ 2023, klọb Bundesliga Bayer Leverkusen kwupụtara mbinye aka nke Tella na nkwekọrịta afọ ise, <ref>{{Cite web|date=27 August 2023|title=New winger for the Werkself: Bayer 04 sign Nathan Tella|url=https://www.bayer04.de/en-us/news/bayer04/new-winger-for-the-werkself-bayer-04-sign-nathan-tella|accessdate=2023-08-31|publisher=Bayer 04 Leverkusen|language=en}}</ref> <ref>{{Cite web|date=27 August 2023|title=Tella departs for Bayer Leverkusen|url=https://www.southamptonfc.com/en/news/article/tella-departs-for-bayer-leverkusen|accessdate=27 August 2023|work=Southampton FC}}</ref> maka ego a kọrọ na ọ bụ £ 20 nde. <ref>{{Cite news|date=2023-08-27|title=Forward Tella joins Bayer Leverkusen from Southampton|language=en|work=[[Reuters]]|url=https://www.reuters.com/sports/soccer/forward-tella-joins-bayer-leverkusen-southampton-2023-08-27/|accessdate=2023-08-31}}</ref> Ọ pụtara nke mbụ ya maka klọb ahụ na 2 Septemba 2023 na mmeri 5-1 megide Darmstadt 98, na-anọchi Jeremie Frimpong na nkeji nke 72.<ref>{{Cite web|title=Bayer Leverkusen 5–1 SV Darmstadt 98|url=https://www.espn.co.uk/football/match/_/gameId/677603|accessdate=2 April 2024|work=ESPN}}</ref> N'abalị ise n'ọnwa Ọktoba n'afọ 2023, Tella gbara goolu mbụ ya maka Bayer Leverkusen na mmeri 1-2 megide Molde na Europa League.<ref>{{Cite web|date=5 October 2023|title=2–1 in Molde – early double whammy paves the way|url=https://www.bayer04.de/en-us/news/europa-league/2-1-in-molde-early-double-whammy-paves-the-way|accessdate=2 April 2024|work=Bayer Leverkusen FC}}</ref> == Ọrụ mba ụwa == N'abalị iri n'ọnwa Nọvemba afọ 2023, onye isi nchịkwa [[Nigeria national football team|Naịjirịa]], José Peseiro kpọrọ Tella maka asọmpi FIFA World Cup nke 2026 megide Lesotho na Zimbabwe. <ref>{{Cite news|author=Oguntimehin|first=Ayomide|title=Peseiro hands Bayer Leverkusen's Nathan Tella a debut Super Eagles call-up|url=https://soccernet.ng/2023/11/peseiro-hands-bayer-leverkusens-nathan-tella-a-debut-super-eagles-call-up.html|accessdate=10 November 2023|work=Socceret.ng|date=10 November 2023}}</ref><ref>{{Cite news|author=Ogunseyin|first=Oluyemi|title=2026 World Cup Qualifiers: Nathan Tella gets first Eagles call-up, Musa, Troost-Ekong dropped|url=https://guardian.ng/sport/2026-world-cup-qualifiers-nathan-tella-gets-first-eagles-call-up-musa-troost-ekong-dropped/|accessdate=10 November 2023|date=10 November 2023|work=[[The Guardian (Nigeria)|The Guardian]]}}</ref> == Ndụ onwe onye == A mụrụ ya n'England, Tella bụ onye Naijiria.<ref>{{Cite web|url=https://www.allnigeriasoccer.com/read_news.php?nid=21682|title=Promising Arsenal Winger Nathan Tella Eager To Play For Nigeria Ahead Of England :: All Nigeria Soccer - The Complete Nigerian Football Portal|work=www.allnigeriasoccer.com}}</ref><ref>{{Cite news|author=Abayomi|first=Tosin|date=16 January 2022|title='Sorting out my passport' - Southampton's Nathan Tella ready to dump England for 'dream' Super Eagles|url=https://www.pulse.ng/sports/sports-gist/southamptons-nathan-tella-ready-to-dump-england-for-dream-super-eagles/t8nvng7|accessdate=2 April 2024|work=[[Pulse Nigeria]]|language=en}}</ref> == Ndekọ ọnụ ọgụgụ ọrụ == {{updated|match played 2 May 2026}}<ref name=SWAY>{{cite web|url= https://int.soccerway.com/players/nathan-tella/376599/|title=Nathan Tella|website=Soccerway|access-date=2 April 2024}}</ref> {| class="wikitable" style="text-align:center" |+Egwuregwu na ihe mgbaru ọsọ site na klọb, oge na asọmpi ! rowspan="2" |Klọb ! rowspan="2" |Oge ! colspan="3" |Njikọ ! colspan="2" |Iko mba[a] ! colspan="2" |Iko Njikọ[b] ! colspan="2" |Europe ! colspan="2" |Ndị ọzọ ! colspan="2" |Ngụkọta |- !Nkewa !Ngwaọrụ !Ihe mgbaru ọsọ !Ngwaọrụ !Ihe mgbaru ọsọ !Ngwaọrụ !Ihe mgbaru ọsọ !Ngwaọrụ !Ihe mgbaru ọsọ !Ngwaọrụ !Ihe mgbaru ọsọ !Ngwaọrụ !Ihe mgbaru ọsọ |- | rowspan="4" |Southampton U23 |2017–18 | colspan="3" | - | colspan="2" | - | colspan="2" | - | colspan="2" | - |2[c] |0 |2 |0 |- |2018–19 | colspan="3" | - | colspan="2" | - | colspan="2" | - | colspan="2" | - |3[c] |0 |3 |0 |- |2020–21<ref name="sb2020" /> | colspan="3" | - | colspan="2" | - | colspan="2" | - | colspan="2" | - |1[c] |0 |1 |0 |- ! colspan="2" |Ngụkọta ! colspan="2" |- ! colspan="2" |- ! colspan="2" |- ! colspan="2" |- !6 !0 !6 !0 |- | rowspan="5" |Southampton |2019–20 |Njikọ Premier |1 |0 |0 |0 |0 |0 | colspan="2" | - | colspan="2" | - |1 |0 |- |2020–21 |Njikọ Premier |18 |1 |3 |0 |1 |0 | colspan="2" | - | colspan="2" | - |22 |1 |- |2021–22 |Njikọ Premier |14 |0 |1 |0 |3 |1 | colspan="2" | - | colspan="2" | - |18 |1 |- |2023–24 |Mmeri |3 |1 | colspan="2" | - | colspan="2" | - | colspan="2" | - | colspan="2" | - |3 |1 |- ! colspan="2" |Ngụkọta !36 !2 !4 !0 !4 !1 ! colspan="2" |- ! colspan="2" |- !44 !3 |- |Burnley (onye a gbazinyere) |2022–23 |Mmeri |39 |17 |5 |2 |1 |0 | colspan="2" | - | colspan="2" | - |45 |19 |- | rowspan="4" |Bayer Leverkusen |2023–24 |Bundesliga |24 |5 |4 |0 | colspan="2" | - |11[d] |1 | colspan="2" | - |39 |6 |- |2024–25 |Bundesliga |27 |2 |5 |1 | colspan="2" | - |7[e] |1 |1[f] |0 |40 |4 |- |2025–26 |Bundesliga |17 |1 |2 |0 | colspan="2" | - |2[e] |0 | colspan="2" | - |21 |1 |- ! colspan="2" |Ngụkọta !68 !8 !11 !1 ! colspan="2" |- !20 !2 !1 !0 !100 !11 |- ! colspan="3" |Ọrụ ya niile !143 !27 !20 !3 !5 !1 !20 !2 !7 !0 !195 !33 |}   === Mba Nile === {{updated|match played 31 May 2025}}<ref name="NFT">{{NFT player|93025|access-date=19 November 2023}}</ref> {| class="wikitable" style="text-align:center" |+Egwuregwu na ihe mgbaru ọsọ site na otu mba na afọ !Ndị otu mba !Afọ !Ngwaọrụ !Ihe mgbaru ọsọ |- | rowspan="2" |[[Nigeria national football team|Naịjirịa]] |2023 |1 |0 |- |2025 |1 |0 |- ! colspan="2" |Ngụkọta !2 !0 |} == Nsọpụrụ == '''Burnley''' * EFL Championship: 2022-23<ref>{{Cite news|author=Long|first=Dan|date=25 April 2023|title=Blackburn Rovers 0–1 Burnley: Vincent Kompany's Clarets clinch Championship title after Manuel Benson stunner|url=https://www.skysports.com/football/news/12040/12866055/blackburn-rovers-0-1-burnley-vincent-kompanys-clarets-clinch-championship-title-after-manuel-benson-stunner|accessdate=25 April 2023|work=Sky Sports}}</ref> '''Bayer Leverkusen''' * Bundesliga: 2023-24<ref>{{Cite news|author=Whelan|first=Padraig|date=14 April 2024|title=Bayer Leverkusen crowned German champions for first time|url=https://onefootball.com/en/news/bayer-leverkusen-crowned-german-champions-for-first-time-39348923|accessdate=14 April 2024|work=OneFootball}}</ref> * DFB-Pokal: 2023-242023–24 * DFL-Supercup: 2024<ref>{{Cite news|date=17 August 2024|title=Bayer Leverkusen battle back to beat VfB Stuttgart on penalties in Supercup|url=https://www.bundesliga.com/en/bundesliga/news/bayer-leverkusen-vfb-stuttgart-supercup-preview-live-blog-report-alonso-28479|accessdate=17 August 2024|publisher=Bundesliga}}</ref> * Onye egwuregwu nke ọnwa nke PFA Championship: Machị 2023<ref>{{Cite web|date=18 April 2023|title=The winner of the PFA Vertu Motors Championship Fans' Player of the Month - March|url=https://www.90min.com/posts/the-winner-of-the-pfa-vertu-motors-championship-fans-player-of-the-month-march-2023|accessdate=30 May 2023|work=90min.com}}</ref> * EFL Championship Team nke Oge: 2022-23 <ref>{{Cite web|date=23 April 2023|title=EFL Team of the Season line-ups revealed|url=https://www.efl.com/news/2023/april/efl-team-of-the-season-line-ups-revealed/|accessdate=24 April 2023|work=English Football League}}</ref> * PFA Team of the Year: 2022-23 Championship <ref>{{Cite news|url=https://www.bbc.co.uk/sport/football/66650723|title=Erling Haaland: Manchester City forward wins PFA men's Player of the Year award|publisher=BBC Sport|date=29 August 2023|accessdate=29 August 2023}}</ref> == Edensibia == <templatestyles src="Reflist/styles.css" />{{Reflist}} == Njikọ mpụga == {{Bayer 04 Leverkusen squad}} [[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]] rktiz4uivq3js0onoyqi0s51mwdukj6 Olakunle Olusegun 0 75428 632629 2026-05-11T09:47:14Z Johnnybam 24488 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1351196786|Olakunle Olusegun]]" 632629 wikitext text/x-wiki   '''Olakunle Junior Olusegun''' (amụrụ n'abalị iri abụọ na atọ n'ọnwa Eprel n'afọ 2002) bụ onye Naijiria na-agba bọọlụ nke na-agbachitere ndị otu Russia bụ Pari Nizhny Novgorod na mgbazinye site na Krasnodar, na [[Nigeria national football team|Ndị otu mba Naịjirịa]]. == Ọrụ klọb == N’ọnwa Ọgọọst 2021, klọb bọọlụ Bulgaria, Botev Plovdiv zụtara ikike Olusegun ma kpọga ya ozugbo n’ọrụ mgbazinye na klọb Russia, FC Krasnodar-2 maka oge egwuregwu 2021–22. O mere nke mbụ ya na Russian Football National League maka Krasnodar-2 na 29 Ọgọstụ 2021 na egwuregwu megide Baltika Kaliningrad . <ref>{{Cite web|publisher=Soccerway|url=https://int.soccerway.com/matches/2021/08/29/russia/1-division/baltika-kaliningrad/krasnodar-ii/3516705/|title=Baltika vs. Krasnodar II 2 - 1|date=29 August 2021}}</ref> N' April 2022, a kwalitere Olusegun ka ọ bụrụ onye njikwa otu Krasnodar wee mee mpụta mbụ ya na Premier League nke Russia na 3rd nke Eprel 2022 na egwuregwu megide Dynamo Moscow. Na 14 June 2022, Olusegun gafere na FC Krasnodar na-adịgide adịgide ma bịanye aka na nkwekọrịta afọ anọ na klọb ahụ.<ref>{{Cite web|publisher=tele-sport.ru|url=https://tele-sport.ru/football/russia/rpl/tlspnews_krasnodar-vykupil-trekh-nigeriitsev|title="Краснодар" выкупил трех нигерийцев|date=14 June 2022|language=ru}}</ref> Na 5 Machị 2024, Olusegun gbatịkwuru nkwekọrịta ya na Krasnodar ruo 30 June 2028. <ref>{{Cite web|title=КРАСНОДАР ПЕРЕПОДПИСАЛ КОНТРАКТ С ОЛАКУНЛЕ ОЛУСЕГУНОМ|url=https://fckrasnodar.ru/team/news/object/?object_id=146362|work=fckrasnodar.ru/|publisher=FC Krasnodar|accessdate=26 March 2024|language=Russian|date=5 March 2024}}</ref> Na 23 Julaị 2025, Pari Nizhny Novgorod gbazinyere Olusegun.<ref>{{Cite web|publisher=FC Pari Nizhny Novgorod|url=https://fcnn.ru/news/38761|title="Пари НН" арендовал Оланкунле Олусегуна|date=23 July 2025|accessdate=24 July 2025|language=ru}}</ref> == Ọrụ mba ụwa == Olusegun nọchitere anya Naijiria na 2019 Africa U-17 Cup of Nations, ebe ọ gbara goolu megide Angola, na 2019 FIFA U-17 World Cup, ebe ọ nyere goolu na agba nke 16 1-3 ha meriri [[Netherlands]].<ref>{{Cite web|publisher=Soccerway|url=https://int.soccerway.com/matches/2019/11/06/world/u17-world-cup/nigeria-under-17/netherlands-under-17/3070689/|title=Nigeria U-17 vs. Netherlands U-17 1 - 3|date=6 November 2019}}</ref> O mere nke mbụ ya maka [[Nigeria national football team|Ndị otu mba dị elu]] na 6 June 2025 na egwuregwu enyi na enyi megide Russia. == Ndekọ ọnụ ọgụgụ ọrụ == === Klọb === {{updated|match played 26 April 2026}} {| class="wikitable" style="text-align: center;" |+Egwuregwu na ihe mgbaru ọsọ site na klọb, oge na asọmpi ! rowspan="2" |Klọb ! rowspan="2" |Oge ! colspan="3" |Njikọ ! colspan="2" |Iko[a] ! colspan="2" |Ndị ọzọ ! colspan="2" |Ngụkọta |- !Nkewa !Ngwaọrụ !Ihe mgbaru ọsọ !Ngwaọrụ !Ihe mgbaru ọsọ !Ngwaọrụ !Ihe mgbaru ọsọ !Ngwaọrụ !Ihe mgbaru ọsọ |- | rowspan="3" |Fremad Amager |2020–21 |Ngalaba nke 1 nke Denmark |31 |7 |3 |2 | colspan="2" | - |34 |9 |- |2021–22 |Ngalaba nke 1 nke Denmark |3 |0 |0 |0 | colspan="2" | - |3 |0 |- ! colspan="2" |Ngụkọta !34 !7 !3 !2 ! colspan="2" |- !37 !9 |- |Krasnodar-2 |2021–22 |Njikọ Mbụ nke Russia |19 |6 | colspan="2" | - | colspan="2" | - |19 |6 |- |Krasnodar (onye a gbazinyere) |2021–22 |Njikọ Premier nke Russia |9 |0 | colspan="2" | - | colspan="2" | - |9 |0 |- | rowspan="4" |Krasnodar |2022–23 |Njikọ Premier nke Russia |24 |5 |8 |1 | colspan="2" | - |32 |6 |- |2023–24 |Njikọ Premier nke Russia |27 |3 |4 |0 | colspan="2" | - |31 |3 |- |2024–25 |Njikọ Premier nke Russia |19 |2 |8 |1 |1[b] |0 |28 |3 |- ! colspan="2" |Ngụkọta !70 !10 !20 !2 !1 !0 !91 !12 |- |Pari Nizhny Novgorod (ụgwọ) |2025–26 |Njikọ Premier nke Russia |24 |5 |5 |0 | colspan="2" | - |29 |5 |- ! colspan="3" |Ọrụ ya niile !156 !28 !28 !4 !1 !0 !185 !32 |}   === Mba Nile === {{updated|match played 14 October 2025}} {| class="wikitable" style="text-align:center" |+Egwuregwu na ihe mgbaru ọsọ site na otu mba na afọ !Ndị otu mba !Afọ !Ngwaọrụ !Ihe mgbaru ọsọ |- | rowspan="1" |[[Nigeria national football team|Naịjirịa]] |2025 |2 |0 |- ! colspan="2" |Ngụkọta !2 !0 |} == Nsọpụrụ == '''Krasnodar''' * Russian Premier League: 2024-25<ref>{{Cite web|publisher=Russian Premier League|url=https://premierliga.ru/news/rfpl/news_32141.html|title=«Краснодар» впервые стал чемпионом Мир РПЛ!|date=24 May 2025|accessdate=24 May 2025|language=ru|archivedate=24 May 2025|archiveurl=https://web.archive.org/web/20250524161018/https://premierliga.ru/news/rfpl/news_32141.html}}</ref> == Edensibia == == Njikọ mpụga == [[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]] m1ul50ze2e3sux6muojey9htn0tjix6 Kelechi Iheanacho 0 75429 632631 2026-05-11T10:18:21Z Johnnybam 24488 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1353465831|Kelechi Iheanacho]]" 632631 wikitext text/x-wiki  {{updated|match played 10 May 2026}}Kelechi Promise Iheanacho MON ({{Audio|Ig-kelechi promise iheanacho.ogg|listen}}; [[Asụ̀sụ̀ Ìgbò|Igbo]]: ''Ịheanachọ''; <ref name="cheapgoals.com">{{Cite web|title=Why Leicester City striker Kelechi Iheanacho has dots under his name|url=https://www.leicestermercury.co.uk/sport/football/football-news/leicester-city-striker-kelechi-iheanacho-1184269|date=8 February 2018|accessdate=27 February 2025|work=Leicester Mercury|publisher=Reach plc}}</ref> amụrụ n'abalị atọ n'ọnwa Ọktoba n'afọ 1996) bụ onye Naijiria na-agba bọọlụ nke na-agba ọsọ maka klọb Scottish Premiership Celtic na [[Nigeria national football team|Ndị otu mba Naịjirịa]]. Iheanacho malitere ọrụ ya dị elu na Manchester City n'oge Oge 2015-16, na-emeri iko bọọlụ . <ref>{{Cite news|url=http://en.starafrica.com/football/iheanacho-in-citys-first-team-squad-next-season.html|title=Iheanacho in City's first team squad next season|work=Star Africa}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://bleacherreport.com/articles/2488104-why-kelechi-iheanacho-will-be-the-next-star-to-come-through-man-citys-academy|title=Why Kelechi Iheanacho Will Be the Next Star to Come Through Man City's Academy|first=Rob|author=Pollard|work=Bleacher Report}}</ref><ref>{{Cite news|url=http://www.goal.com/en-ng/news/4110/nigerians-abroad/2015/05/23/12011122/kelechi-iheanacho-scores-brace-in-manchester-united-u21|title=Kelechi Iheanacho scores brace in Manchester United U21 defeat|date=23 May 2015|work=Goal.com}}</ref> Ọ kwagara Leicester City na 2017 maka ego a kọrọ na ọ bụ £ 25 nde, ego kachasị ukwuu maka onye ọkpụkpọ Naijiria n'oge ahụ na nke abụọ kachasị maka onye ọgba bọọlụ Afrịka mgbe onye Ijipt Mohamed Salah gasịrị.<ref>{{Cite web|date=2 August 2017|title=Iheanacho completes Foxes move – sources|url=https://www.espn.co.uk/football/story/_/id/37528428/kelechi-iheanacho-completes-25-million-leicester-switch-sources|accessdate=23 October 2023|work=ESPN}}</ref> Iheanacho nyere aka na ihe ịga nke ọma nke Leicester City na 2020-21 FA Cup, na-agba goolu anọ dị elu gafee mbipụta ahụ ka klọb ahụ meriri iko ahụ na nke mbụ. <ref>{{Cite web|author=Peach|first=Simon|date=18 April 2021|title=Kelechi Iheanacho ends Leicester's 52-year wait for a place in the FA Cup final|url=https://www.irishexaminer.com/sport/soccer/arid-40269314.html|accessdate=25 October 2023|publisher=Irish Examiner}}</ref><ref>{{Cite news|author=Burt|first=Jason|date=18 April 2021|title=Kelechi Iheanacho strike sends Leicester City into the FA Cup Final at Southampton's expense|work=The Telegraph|url=https://www.telegraph.co.uk/football/2021/04/18/leicester-city-vs-southampton-fa-cup-semi-final-live-score-latest/|accessdate=25 October 2023}}</ref> O mekwara naanị goolu egwuregwu ahụ site na penalty ebe Leicester welitere 2021 FA Community Shield. Na mba ụwa, Iheanacho nọchitere anya ndị otu Naịjirịa na-erubeghị afọ iri na asaa na 2013 FIFA U-17 World Cup, a na-akpọ ya onye egwuregwu kachasị mma na asọmpi ahụ ma mechie dị ka onye nke abụọ kachasị elu ka ọ na-eduga otu ahụ na ndekọ nke anọ ha.<ref>{{Cite news|author=Inyang|first=Ifreke|date=8 November 2013|title=U-17 World Cup: Iheanacho wins Golden Ball, Silver Boot awards, Alampasu receives Golden Glove|url=https://dailypost.ng/2013/11/08/u-17-world-cup-iheanacho-wins-golden-ball-silver-shoe-awards-alampasu-receives-golden-glove/|accessdate=23 October 2023|work=[[Daily Post (Nigeria)|Daily Post]]}}</ref> A ga-etinye ya na ndị otu Naịjirịa na-erubeghị afọ 20 maka 2015 FIFA U-20 World Cup, <ref>{{Cite news|author=Leadership Newspaper|date=29 May 2015|title=U-20 World Cup Beginning of Great Things For Iheanacho – Father|url=http://leadership.ng/sports/436808/u-20-world-cup-beginning-of-great-things-for-iheanacho-father|work=[[Leadership (newspaper)|Leadership]]}}</ref> tupu ya emee nke mbụ ya na mba ụwa n'ikpeazụ n'otu afọ ahụ.<ref>{{Cite web|title=Kelechi Iheanacho arrive in New Zealand for U20 World Cup|url=http://www.goal.com/en-ng/news/11242/nigeria-u20/2015/05/26/12100202/kelechi-iheanacho-arrives-new-zealand-for-u20-world-cup|archiveurl=https://web.archive.org/web/20150529063102/http://www.goal.com/en-ng/news/11242/nigeria-u20/2015/05/26/12100202/kelechi-iheanacho-arrives-new-zealand-for-u20-world-cup|archivedate=29 May 2015|work=Goal.com}}</ref> Kemgbe ahụ, ọ nọchitere anya mba ahụ na 2018 FIFA World Cup, yana [[Iko Mba Afrịka nke 2021|2021]] na 2023 Africa Cup of Nations, na-emecha dị ka onye nke abụọ na asọmpi ikpeazụ. A họpụtara Iheanacho dị ka onye kacha nwee ọganihu n'Afrịka ugboro abụọ na 2013 na 2016 ma kpọọ ya dịka onye nọchiri anya 2016 CAF Team of the Year. == Ọrụ klọb == === Manchester City === ==== Ọrụ mmalite ==== [[Faịlụ:Kelechi_Iheanacho_24-02-15_02.jpg|thumb|Iheanacho na Manchester City na 2015]] Iheanacho sonyeere Manchester City Academy na 10 Jenụwarị 2015. Tupu oge 2014-15, City gara United States na njem nlegharị anya tupu oge, na ọ bụ ezie na ọ bụghị onye ọkpụkpọ obodo, ọ sonyeere ndị otu ahụ. Ọ gbara wee gba bọọlụ na egwuregwu mbụ nke njegharị ahụ, mmeri 4–1 megide Sporting Kansas City, wee merie AC Milan ọzọ na mmeri 5–1. Ka emechara njem ahụ, Manchester City haziri ka Iheanacho soro ndị ọrụ Columbus zụọ ọzụzụ ruo etiti ọnwa Ọktoba. Oge igbu oge n'inweta ikike ịrụ ọrụ pụtara na Iheanacho enweghị ike igwu egwu na England ruo n'ọnwa Febụwarị afọ 2015. O mere nke mbụ ya n'okpuru afọ iri na itoolu na egwuregwu UEFA Youth League megide Schalke 04, mana o merụrụ ahụ mgbe naanị nkeji iri na otu gasịrị.<ref>{{Cite news|url=http://www.sl10.ng/news/articles/Category/nigeria-players-abroad/manchester-city-striker-kelechi-iheanacho-starts-individual-training-after-injury-lay-off/206755|title=Manchester City Striker Kelechi Iheanacho Starts Individual Training|work=SL10|date=14 April 2015|accessdate=20 June 2015}}</ref> Mgbe ọ gbakere, ọ malitere ịnọchite anya Manchester City na ndị ntorobịa na ndị na-erubeghị afọ iri abụọ na otu na akụkụ ikpeazụ nke oge ahụ. Ọ gbara bọọlụ na FA Youth Cup final, ebe ọ gbara bọọli, mana ọ kwụsịrị n'akụkụ na-emeri mgbe Chelsea meriri 5-2.<ref>{{Cite news|url=https://www.theguardian.com/football/2015/apr/27/chelsea-fa-youth-cup-manchester-city|title=Chelsea retain FA Youth Cup with victory against Manchester City|work=The Guardian|date=27 April 2015|accessdate=20 June 2015}}</ref> N'izu na-esote, ọ gbara naanị goolu ka Manchester City meriri Porto na ngwụcha nke 2014-15 Premier League International Cup.<ref>{{Cite web|url=http://www.mcfc.co.uk/News/Match-reports/2015/May/City-EDS-v-Porto-International-Premier-League-Cup-final-match-report-5167|title=Manchester City EDS v Porto: International Premier League Cup match report|publisher=Manchester City F.C.|accessdate=3 July 2015|archivedate=10 May 2015|archiveurl=https://web.archive.org/web/20150510231617/http://www.mcfc.co.uk/News/Match-reports/2015/May/City-EDS-v-Porto-International-Premier-League-Cup-final-match-report-5167}}</ref> ==== Oge 2015-16 ==== N'ọnwa Julaị afọ 2015, a gụnyere Iheanacho na ndị otu njem nleta nke City na Australia. <ref>{{Cite web|url=http://www.mcfc.co.uk/News/Tour-2015/2015/Official-Manchester-City-Tour-2015-squad-list/1436520345|title=Man City News – Manchester City FC Transfers, Injury Updates, Match reports and Interviews|publisher=Manchester City F.C.|accessdate=16 July 2015|archivedate=15 July 2015|archiveurl=https://web.archive.org/web/20150715122441/http://www.mcfc.co.uk/News/Tour-2015/2015/Official-Manchester-City-Tour-2015-squad-list/1436520345}}</ref> Na njem ahụ, o setịpụrụ goolu mbụ maka Raheem Sterling ma gbaa goolu nke abụọ na mmeri megide Rom na 2015 International Champions Cup. O guzobekwara Sterling maka goolu nke anọ na mmeri 8-1 nke City megide Ndị otu mba Vietnam. N'egwuregwu ikpeazụ nke City, megide VfB Stuttgart, ọ bịara dị ka onye nnọchi anya, na-agba goolu na mmeri 4-2. N'ihi ọmarịcha oge ya tupu oge, e buliri Iheanacho n'ọkwa na Manchester City senior squad.<ref>{{Cite web|title=Roma vs. Manchester City – 21 July 2015 – Soccerway|url=https://int.soccerway.com/matches/2015/07/21/world/international-champions-cup/as-roma/manchester-city-football-club/2032769/|work=Soccerway|publisher=Perform Group|accessdate=21 April 2016}}</ref> Na 10 Ọgọst 2015, Iheanacho so na ndị otu egwuregwu mbụ maka asọmpi ahụ, n'agbanyeghị na ọ nọgidere bụrụ onye nnọchi ejighi ya na mmeri 3–0 meriri West Bromwich Albion na egwuregwu Premier League mbụ ha nke oge. Ụbọchị iri na itoolu ka e mesịrị, o mere mpụta mbụ asọmpi ya, dochie Raheem Sterling maka nkeji ikpeazụ nke 2-0 meriri Watford na City of Manchester Stadium. O meriri ihe mgbaru ọsọ asọmpi mbụ ya na 12 Septemba, dochie Wilfried Bony na nkeji ikpeazụ nke otu egwuregwu gara Crystal Palace wee nweta naanị ihe mgbaru ọsọ nke egwuregwu ahụ. Iheanacho gbara goolu mbụ ya na 30 Jenụwarị 2016 megide Aston Villa na agba nke anọ Iko FA Cup, na-emekwa goolu nke anọ nke City, nke Raheem Sterling gbara.<ref>{{Cite web|url=https://www.bbc.com/sport/football/35389138|work=BBC Sport|title=Aston Villa 0–4 Man City|date=30 January 2016|accessdate=30 January 2016}}</ref> N'ọnwa sochirinụ, e tinyere ya na ndị otu UEFA Champions League nke City na ego nke Samir Nasri merụrụ ahụ.<ref>{{Cite news|title=Radamel Falcao: Chelsea striker dropped from Champions League squad|url=https://www.bbc.com/sport/football/35488481|accessdate=4 February 2016|work=BBC Sport|date=3 February 2016}}</ref> N'ọnwa Febụwarị, Iheanacho gbara Tottenham Hotspur na mmeri 2-1 n'ụlọ maka City.<ref>{{Cite web|title=Manchester City 1–2 Tottenham Hotspur|url=https://www.bbc.com/sport/football/35515153|accessdate=1 May 2016|work=BBC Sport|date=14 February 2016}}</ref> Iheanacho gbagoro ọzọ na 23 Eprel 2016, gbatara Stoke City ugboro abụọ na mmeri 4-0. Ọ gbasoro nke a site n'ịmepụta nnọchi anya na Njikọ Njikọ na 26 April 2016. Ụbọchị ise ka e mesịrị, na 1 May 2016, ọ meriri ọzọ, ọ bụ ezie na 4-2 meriri Southampton. Iheanacho ji ihe mgbaru ọsọ asatọ Premier League mechaa oge 2015-16 wee nwee ihe mgbaru ọsọ kachasị elu kwa nkeji nke onye ọkpụkpọ ọ bụla, na-eri ihe mgbaru ọsọ otu nkeji kwa nkeji 93.9. [5] N'asọmpi niile, o meriri ihe mgbaru ọsọ iri na anọ wee nye aka ise site na ngosi 35, n'agbanyeghị na ọ malitere naanị iri na otu n'ime egwuregwu ndị a. Ihe mgbaru ọsọ ya pụtakwara na ọ gụchara oge dị ka onye nke atọ kachasị elu City. ==== Oge 2016-17 ==== Na 10 Septemba 2016, Iheanacho malitere na Manchester derby. Ọ dekọtara enyemaka maka mgbaru ọsọ mbụ ya nke oge na mmeri 2–1 maka City. Ụbọchị anọ ka e mesịrị, Iheanacho si n'oche bench nweta goolu ikpeazụ na mmeri City 4-0 Champions League meriri Borussia Mönchengladbach. Nke a bụ goolu mbụ ya na Europe maka Manchester City. Ụbọchị atọ ka mmeri 4–0 gasịrị, Iheanacho nwetara goolu nke abụọ, ma nye aka na nke atọ, na egwuregwu City megide AFC Bournemouth. Ihe mgbaru ọsọ ahụ weere ọkwa Premier League ya na 10, na-enye ya ohere ịbanye na ndepụta ndị egwu na-adịghị ahụkebe nke meriri ihe mgbaru ọsọ 10 Premier League tupu afọ 20. Ndepụta a gụnyere ndị egwuregwu dịka Wayne Rooney, Ryan Giggs, Nicolas Anelka, Michael Owen na Romelu Lukaku. N'ọnwa Ọktoba 2016, a họpụtara Iheanacho maka onyinye FIFA Golden Boy, nke onye na-agba bọọlụ n'etiti Bayern Munich bụ Renato Sanches mechara merie.<ref>{{Cite web|title=Iheanacho, Iwobi Nominated For Golden Boy Award|url=https://www.channelstv.com/2016/09/29/iheanacho-iwobi-nominated-for-golden-boy-award/|work=Channels Television|date=29 September 2016|accessdate=11 May 2020}}</ref> Ndị meriri n'oge gara aga gụnyere ndị otu Raheem Sterling na Sergio Agüero. Goolu ọzọ Iheanacho ga-abịa na Champions League, megide Celtic, na 1-1 draw n'ụlọ na 6 Disemba 2016. <ref>{{Cite web|url=https://www.bbc.com/sport/football/38202631|title=Manchester City 1–1 Celtic|work=BBC Sport|date=6 December 2016|accessdate=6 December 2016}}</ref> Ihe mgbaru ọsọ ikpeazụ Iheanacho nke oge ahụ, na ihe mgbaru ọsọ nke ikpeazụ maka City, bịara megide Huddersfield na mmeri 5-1 Iko FA Cup nke ise, nke Iheanacho gbara goolu ikpeazụ nke egwuregwu ahụ.<ref>{{Cite web|url=https://www.bbc.com/sport/football/39035253|title=Manchester City 5–1 Huddersfield Town|work=BBC Sport|date=1 March 2017|accessdate=19 February 2019}}</ref> === Obodo Leicester === Iheanacho bịanyere aka na klọb Premier League Leicester City na nkwekọrịta afọ ise na 3 Ọgọst 2017, <ref>{{Cite news|title=Leicester City Sign Striker Kelechi Iheanacho|url=https://www.lcfc.com/news/444855/leicester-city-sign-striker-kelechi-iheanacho/press-release|publisher=Leicester City F.C.|date=3 August 2017|accessdate=3 August 2017}}</ref> maka ego nde £ 25. <ref>{{Cite web|author=Udoh|first=Colin|title=Kelechi Iheanacho completes £25&nbsp;million Leicester switch – sources|date=2 August 2017|url=http://www.espn.co.uk/football/story/3170320/kelechi-iheanacho-completes-25-million-leicester-switch-sources|publisher=[[ESPN]]|accessdate=3 August 2017}}</ref> O mere nke mbụ ya maka klọb ahụ na mmeri 4-3 na Arsenal na 11 Ọgọst 2017. <ref>{{Cite web|url=https://www.bbc.com/sport/football/40822513|title=Arsenal 4–3 Leicester City|date=11 August 2017|work=BBC Sport|accessdate=6 September 2017}}</ref> Ọ gbara goolu mbụ ya maka Leicester na EFL Cup tie megide Leeds United na 24 Ọktoba 2017.<ref>{{Cite web|url=https://www.bbc.com/sport/football/41647094|title=Leicester 3–1 Leeds|work=BBC Sport|date=24 October 2017|accessdate=17 January 2018}}</ref> Na 16 Jenụwarị 2018, Iheanacho ghọrọ onye ọkpụkpọ mbụ na bọọlụ bọọlụ Bekee ka e nyere goolu n'ihi onye na-enyere onye na-ekpe ikpe aka na vidiyo, dịka onye na-eme ihe nkiri ahụ weere na e wepụrụ onye ọkpịsị ya n'ụzọ na-ezighị ezi maka goolu nke abụọ ya. Goolu ahụ bụ nke abụọ Iheanacho meriri Fleetwood Town na 2-0 na FA Cup Third Round replay.<ref>{{Cite web|first=Dom|author=Farrel|title=First VAR Goal in English Football Scored By Kelechi Iheanacho|url=http://www.goal.com/en/news/first-var-goal-in-english-football-scored-by-kelechi/6361k4yblize1vs58pz0gjvew|publisher=goal.com|date=16 January 2018|accessdate=16 January 2018}}</ref>&nbsp; Iheanacho anọghị na nhọrọ mbụ na-amalite iri na otu na mmalite nke oge ahụ, ọ bụ naanị abụọ n'ime egwuregwu 21 mbụ nke Leicester. Otú ọ dị, ọtụtụ mmerụ ahụ na ndị isi egwuregwu pụtara na Iheanacho nwetara egwuregwu dị ogologo.<ref>{{Cite web|url=https://lastwordonsports.com/football/2021/02/28/leicester-city-in-injury-crisis|title=Leicester City in Injury Crisis|work=LastWordOnSports|date=28 February 2021}}</ref> Iheanacho wee gaa n'ihu na-agba goolu iri na abụọ n'egwuregwu iri na asọmpi niile n'oge Machị na Eprel. Iheanacho gbara goolu mbụ ya na Premier League na mmeri 5-0 megide Sheffield United na 14 Machị 2021. <ref>{{Cite web|url=https://www.theguardian.com/football/2021/mar/14/leicester-sheffield-united-premier-league-match-report|title=Kelechi Iheanacho hits hat-trick as Leicester thrash sorry Sheffield United|work=The Guardian|date=14 March 2021}}</ref> Otu izu mgbe nke ahụ gasịrị, Iheanacho meriri Manchester United 3-1 na nkeji iri na ise Iko FA Cup, na-eziga klọb ahụ na ọkara ikpeazụ nke asọmpi ahụ na nke mbụ kemgbe 1981-82. <ref>{{Cite web|url=https://talksport.com/football/fa-cup/853202/leicester-dump-manchester-united-out-fa-cup-kelechi-iheanacho-double/|title=Leicester dump Manchester United out of FA Cup to reach first semi-final since 1982 as 'on fire' Kelechi Iheanacho scores double|work=Talk Sport|date=21 March 2021|accessdate=21 March 2021}}</ref> Ihe abụọ ahụ bụ ihe mgbaru ọsọ nke asatọ na nke itoolu Iheanacho na egwuregwu itoolu ikpeazụ ya na asọmpi niile.<ref>{{Cite web|url=https://www.independent.co.uk/sport/football/fa-league-cups/kelechi-iheanacho-leicester-fa-cup-manchester-united-b1820297.html|title=Kelechi Iheanacho brace sends Leicester to Wembley after win over listless Manchester United|work=Independent|date=21 March 2021|accessdate=21 March 2021}}</ref> Iheanacho meriri ihe nrite Premier League Player of the Month na Machị 2021 mgbe ọ gbasịrị goolu ise n'egwuregwu atọ. <ref>{{Cite web|url=https://www.skysports.com/football/news/11712/12263414/kelechi-iheanacho-leicester-city-striker-wins-premier-league-player-of-the-month-award-for-march|title=Kelechi Iheanacho: Leicester City striker wins Premier League Player of the Month award for March|work=Sky Sports}}</ref> Na 3 Eprel, Iheanacho bịanyere aka na nkwekọrịta afọ atọ ọhụrụ na Leicester, na-edebe ya na klọb ahụ ruo mgbe ọ dịkarịa ala 2024. <ref>{{Cite web|url=https://www.lcfc.com/news/2081886/kelechi-iheanacho-pens-new-leicester-city-contract|title=Kelechi Iheanacho Pens New Leicester City Contract|publisher=Leicester City FC|date=3 April 2021|accessdate=3 April 2021}}</ref> N'abalị iri na asatọ n'ọnwa Eprel, Iheanacho gbara naanị goolu na mmeri 1-0 meriri Southampton na Ọkara ikpeazụ nke FA Cup na Wembley Stadium. Mmeri ahụ mere ka Foxes gaa na nke mbụ ha na FA Cup kemgbe 1969.<ref>{{Cite news|author=McNulty|first=Phil|url=https://www.bbc.com/sport/football/56725449|title=Leicester City 1-0 Southampton: Kelechi Iheanacho earns Foxes first FA Cup final spot since 1969|work=BBC Sport|date=18 April 2021|accessdate=18 April 2021}}</ref> ==== Oge 2021-22 ==== Iheanacho na Leicester malitere Oge 2021-22 na 2021 FA Community Shield megide Manchester City. Iheanacho nọchiri anya ya n'oge nkeji nke iri asaa na itoolu wee gbaa goolu mmeri, penalty nke nkeji nke iri asatọ na itoolu megide klọb mbụ ya. <ref>{{Cite web|url=https://www.bbc.com/sport/football/58036460|title=Community Shield: Leicester City 1-0 Manchester City - Kelechi Iheanacho penalty seals silverware|work=BBC Sport|date=6 August 2021}}</ref> <ref>{{Cite web|title=Iheanacho punishes wasteful City to win Community Shield for Leicester|date=7 August 2021|work=[[The Guardian]]|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220802201426/https://www.theguardian.com/football/2021/aug/07/leicester-manchester-city-community-shield-match-report|archivedate=2 August 2022|url=https://www.theguardian.com/football/2021/aug/07/leicester-manchester-city-community-shield-match-report}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.espn.com/soccer/report/_/gameId/603200|title=Leicester 1-0 Man City (Aug 7, 2021) Game Analysis|work=ESPN}}</ref> ==== Oge 2022-23 ==== Iheanacho natara ihe nrite Leicester's Player of the Year mgbe oge nke mere ka klọb ahụ si na Premier League.<ref>{{Cite news|title=Iheanacho & Leitzig Earn Player Of The Season Recognition|url=https://www.lcfc.com/news/3515826/iheanacho--leitzig-earn-player-of-the-season-recognition|accessdate=31 May 2023|work=Leicester City Football Club|date=31 May 2023}}</ref> ==== Oge 2023-24 ==== Iheanacho gbara goolu isii n'egwuregwu iri abụọ na isii na asọmpi niile, ebe klọb ya jisiri ike nweta aha EFL Championship, na-enweta nkwalite laghachi na Premier League. Na 7 June 2024, Leicester kwupụtara na Iheanacho agaghị abịanye aka na nkwekọrịta ọhụrụ na klọb ahụ ma a ga-ahapụ ya.<ref>{{Cite web|author=Tanner|first=Rob|date=7 June 2024|title=Kelechi Iheanacho released by Leicester as Jannik Vestergaard signs new three-year deal|url=https://www.nytimes.com/athletic/5549086/2024/06/07/kelechi-iheanacho-contract-leicester-vestergaard/|work=The New York Times|archiveurl=https://web.archive.org/web/20240608164412/https://www.nytimes.com/athletic/5549086/2024/06/07/kelechi-iheanacho-contract-leicester-vestergaard/|archivedate=8 June 2024|accessdate=31 July 2024}}</ref> N'abalị iri atọ na otu n'ọnwa Julaị n'afọ 2024, Iheanacho sonyeere klọb ndị Spen bụ Seville n'efu mgbe nkwekọrịta ya na Leicester City gwụsịrị.<ref>{{Cite web|title=Iheanacho signs on a two-year deal|url=https://sevillafc.es/en/actual/news/kelechi-iheanacho-new-signing|publisher=[[Sevilla FC]]|accessdate=31 July 2024|date=31 July 2024|archivedate=31 July 2024|archiveurl=https://web.archive.org/web/20240731170304/https://sevillafc.es/en/actual/news/kelechi-iheanacho-new-signing}}</ref> N'ụbọchị mbụ n'ọnwa Septemba n'afọ 2025, klọb ahụ kwetara ịkwụsị nkwekọrịta ya site na nkwekọrịta ha abụọ, mgbe ọ gbasịrị goolu atọ n'egwuregwu iri na otu na asọmpi niile n'oge ọ nọ na Spain.<ref>{{Cite web|url=https://www.heraldscotland.com/sport/25433757.celtic-race-sign-iheanacho-amid-key-uefa-deadline/|title=Celtic in race against time to sign Kelechi Iheanacho amid key UEFA deadline|date=2 September 2025|work=The Herald}}</ref> Na 3 Febụwarị 2025, Iheanacho kwagara na klọb Championship Middlesbrough na mgbazinye ruo na ngwụcha oge. <ref>{{Cite web|url=https://www.mfc.co.uk/news/2025/february/03/kelechi-iheanacho-joins-on-loan/|title=Kelechi Iheanacho Joins On Loan|publisher=Middlesbrough F.C.|date=3 February 2025}}</ref> Ọ gbara goolu 1 n'egwuregwu 15 n'oge ọ na-agbazinye ego na klọb ahụ. === Ndị Celt === Na 2 Septemba 2025, Iheanacho bịanyere aka na Celtic nke Scottish Premiership na nkwekọrịta otu afọ, na klọb ahụ nwere nhọrọ maka afọ ọzọ. Ọbịbịa ya pụtara na ya na onye bụbu onye njikwa ya na Leicester City Brendan Rodgers nakwa onye bụbu enyi ya bụ Kasper Schmeichel ga-ezute.<ref>{{Cite web|url=https://www.celticfc.com/news/2025/september/02/welcome-to-celtic--kelechi-iheanacho/|title=Welcome to Celtic, Kelechi Iheanacho|first=Celtic|author=FC|date=2 September 2025|work=Celtic FC}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.bbc.com/sport/football/articles/cd7y7w300weo|title=Celtic sign striker Kelechi Iheanacho on one-year deal|date=2 September 2025|work=BBC Sport}}</ref> Iheanacho mere nke mbụ ya maka Celtic megide Kilmarnock na 14 Septemba, na-abịa dị ka onye na-anọchi anya ma na-agba penalty na nkeji ikpeazụ iji merie egwuregwu ahụ 2-1 .<ref>{{Cite web|author=Idessane|first=Kheredine|url=https://www.bbc.co.uk/sport/football/live/cpd9ng282p9t|title=Kilmarnock 1–2 Celtic|work=BBC Sport|date=14 September 2025}}</ref> [[Faịlụ:Kelechi_Iheanacho-Nigeria_(2).jpg|thumb|Iheanacho na [[Nigeria national football team|Naịjirịa]] na 2017]] Iheanacho nọchitere anya Naijiria na ọkwa ndị ntorobịa site na ndị na-erubeghị afọ iri na atọ.<ref name="kickoff">{{Cite web|url=http://www.kickoff.com/news/38250/the-players-representing-the-golden-eaglets-of-nigeria-|title=The players representing the Golden Eaglets of Nigeria|work=Kick Off magazine|accessdate=21 June 2015|archiveurl=https://web.archive.org/web/20150621170142/http://www.kickoff.com/news/38250/the-players-representing-the-golden-eaglets-of-nigeria-|archivedate=21 June 2015}}</ref> Ahụmahụ mbụ ya nke nnukwu asọmpi mba ụwa bụ 2013 African U-17 Championship na Morocco. Maka Iheanacho, ihe kachasị mkpa bụ hat-trick na mmeri megide Botswana. Ọ raara ihe mgbaru ọsọ ya nye nne ya, onye nwụrụ ọnwa abụọ tupu asọmpi ahụ.<ref>{{Cite news|url=http://www.supersport.com/football/african-youth-championships/news/130421/Iheanacho_dedicates_hattrick_to_late_mum|title=Iheanacho dedicates hat-trick to late mum|work=Super Sport|date=21 April 2013|accessdate=20 June 2015}}</ref> Naịjirịa ruru na ngwụcha nke asọmpi ahụ, ebe Ivory Coast meriri ha na penalties.<ref>{{Cite news|url=https://www.bbc.com/sport/0/football/19700453|title=2013 African U-17 Championship|work=BBC Sport|accessdate=21 June 2015}}</ref> Iheanacho rụrụ ọrụ dị mkpa na 2013 FIFA U-17 World Cup, ebe ọ meriri Golden Ball award maka onye ọkpụkpọ nke asọmpi ahụ. <ref name="fifa">{{Cite web|url=https://www.fifa.com/tournaments/archive/u17worldcu/uae2013/|archiveurl=https://archive.today/20150721112316/http://www.fifa.com/tournaments/archive/u17worldcu/uae2013/|archivedate=21 July 2015|title=Golden Eaglets soar to fourth crown|publisher=FIFA|accessdate=20 June 2015}}</ref> Naịjirịa meriri asọmpi ahụ, nke Iheanacho gbara ugboro isii, gụnyere otu ugboro na nke ikpeazụ, ma nye aka asaa.<ref name="fifa" /><ref>{{Cite news|url=https://www.bbc.com/sport/0/football/24874527|title=Nigeria win Under-17 World Cup|work=BBC Sport|date=8 November 2013|accessdate=20 June 2015}}</ref> Na mbido asọmpi asọmpi mba Afrịka nke afọ 2014, Iheanacho zụrụ [[Nigeria national football team|Ndị otu Naịjirịa]] dị elu mana a tọhapụrụ ya n'òtù ahụ iji gaa England iji sonye na Manchester City.<ref>{{Cite news|url=http://www1.skysports.com/football/news/11679/9077596/kelechi-iheanacho-is-set-for-a-move-to-england-according-to-stephen-keshi|title=Kelechi Iheanacho is set for a move to England according to Stephen Keshi|work=Sky Sports|date=17 December 2013|accessdate=20 June 2015}}</ref> Ọ bụ otu n'ime ndị otu Naịjirịa maka 2015 FIFA U-20 World Cup na New Zealand, ma gosipụta na egwuregwu abụọ.<ref>{{Cite web|url=https://www.fifa.com/worldfootball/statisticsandrecords/players/player=372542/index.html|archiveurl=https://web.archive.org/web/20131022052722/http://www.fifa.com/worldfootball/statisticsandrecords/players/player=372542/index.html|archivedate=22 October 2013|title=Kelechi Iheanacho|publisher=FIFA|accessdate=21 June 2015}}</ref> Naịjirịa họpụtara ya maka ndị otu 35 ha maka 2016 Summer Olympics, mana o nweghị ike ịbanye na 18 ikpeazụ.<ref>{{Cite web|url=https://www.bbc.com/sport/football/36623763|title=Kelechi Iheanacho included in Nigeria's Olympics squad|date=24 June 2016|accessdate=25 June 2016|author=Oluwashina Okeleji|work=BBC Sport}}</ref> === Onye Ukwu === Iheanacho mere nke mbụ ya dị ka onye nnọchi anya na 2018 FIFA World Cup qualifying match megide Eswatini nke Naịjirịa meriri 0-0.<ref>{{Cite web|url=http://www.supersport.com/football/super-eagles/news/151113/Swaziland_hold_Eagles_to_00_draw|title=eSwatini hold Eagles to a draw|work=supersport.com/|accessdate=25 April 2016}}</ref> Mmalite mbụ ya maka ndị otu okenye bụ na 25 Machị 2016, 1-1 draw na Egypt na 2017 Africa Cup of Nations qualifying match. <ref>{{Cite web|url=http://www.goal.com/en-ng/match/nigeria-vs-egypt/2038209/report|title=Nigeria 1 – 1 Egypt Match report – 3/25/16 Africa Cup of Nations Qualification|work=Goal|accessdate=27 March 2016}}</ref> Iheanacho bụ onye Naịjirịa họọrọ n'egwuregwu enyi na enyi megide Mali na Luxembourg na Mee 2016. Ọ gbara bọọlụ n'egwuregwu abụọ ahụ, na-enye aka megide Luxembourg.<ref name="ReferenceA">{{Cite web|url=http://www.goal.com/en-ng/match/luxembourg-vs-nigeria/2231289/report|title=Luxembourg 1 – 3 Nigeria Match report – 5/31/16 Friendlies|work=Goal}}</ref><ref name="premiumtimesng.com">{{Cite news|url=http://www.premiumtimesng.com/sports/football/204203-iheanacho-scores-super-eagles-beat-mali-france.html|title=Iheanacho scores as Super Eagles beat Mali in France – Premium Times Nigeria|date=27 May 2016|work=[[Premium Times]]}}</ref> Ọrụ ya n'egwuregwu enyi na enyi kpaliri ntụkwasị obi ọzọ n'ime ndị na-agba bọọlụ na mba ahụ ma kpọọ ya ka ọ mee asọmpi mbụ ya megide Ijipt na usoro asọmpi Iko Mba Afrịka ebe o nyere Oghenekaro Etebo aka n'egwú ụlọ.<ref name="ReferenceB">{{Cite web|url=http://www.goal.com/en-ng/match/nigeria-vs-egypt/2038209/report|title=Nigeria 1 – 1 Egypt Match report – 3/25/16 Africa Cup of Nations Qualification|work=Goal}}</ref> N'agbanyeghị mgbanwe e mere na ndị nkuzi n'ọnwa Ọgọstụ 2016, ọ gosipụtara onwe ya ọzọ dị ka otu n'ime ndị egwuregwu kachasị mkpa n'òtù ahụ mgbe ọ gbara goolu abụọ magburu onwe ya n'egwuregwu abụọ ya na Tanzania na Uyo na Zambia na Ndola, n'oge asọmpi AFCON na 2018 World Cup. <ref name="ReferenceC">{{Cite web|url=http://www.goal.com/en-ng/match/nigeria-vs-tanzania/2038215|title=Nigeria 1 – 0 Tanzania Match report – 9/3/16 Africa Cup of Nations Qualification|work=Goal|date=3 September 2016}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.espn.com/soccer/report/_/gameId/464099|title=Zambia 1–2 South Africa|publisher=ESPN|date=9 October 2016}}</ref> N'ọnwa Juun afọ 2018, a kpọrọ aha ya n'ime ndị otu iri abụọ na atọ nke Naijiria maka iko mba ụwa nke afọ 2018 na Russia. <ref>{{Cite web|url=https://www.goal.com/en-gb/news/revealed-every-world-cup-2018-squad-23-man-preliminary-lists/oa0atsduflsv1nsf6oqk576rb|title=Revealed: Every World Cup 2018 squad - Final 23-man lists &#124; Goal.com|work=Goal|date=4 June 2018}}</ref> N'abalị iri abụọ na ise n'ọnwa Disemba n'afọ 2021, onye na-azụ ndị nkuzi bụ [[Augustine Eguavoen|Austin Eguavoen]] depụtara Iheanacho na ndị otu mmadụ iri abụọ na asatọ nke 2021 Africa Cup of Nations . <ref>{{Cite web|author=Football|first=CAF-Confedération Africaine du|title=Eguavoen announces Nigeria final TotalEnergies AFCON squad|url=https://www.cafonline.com/total-africa-cup-of-nations/news/eguavoen-announces-nigeria-final-totalenergies-afcon-squad|accessdate=11 January 2022|work=CAFOnline.com}}</ref> Ọ gbara goolu mbụ nke Naijiria na asọmpi ahụ na nkeji nke 30 nke mmeri egwuregwu mbụ ha meriri Egypt.<ref>{{Cite news|date=11 January 2022|title=[LIVE] Nigeria vs Egypt: Iheanacho's goal puts impressive Super Eagles ahead at half time|url=https://punchng.com/nigeria-vs-egypt-iheanachos-goal-puts-impressive-super-eagles-ahead-at-half-time/|accessdate=11 January 2022|work=[[The Punch]]}}</ref> N'ọnwa Disemba afọ 2023, a kpọrọ ya maka asọmpi iko mba Afrịka nke afọ 2023 na Ivory Coast.<ref>{{Cite web|url=https://www.thenff.com/peseiro-names-25-players-as-super-eagles-seek-fourth-afcon-title-in-cote-divoire/|title=Peseiro names 25 players as Super Eagles seek fourth AFCON title in Cote d'Ivoire|publisher=[[Nigeria Football Federation]]|first=Ayodele|author=Olu Ibidapo|date=29 December 2023|accessdate=30 December 2023|archivedate=30 December 2023|archiveurl=https://web.archive.org/web/20231230173003/https://www.thenff.com/peseiro-names-25-players-as-super-eagles-seek-fourth-afcon-title-in-cote-divoire/}}</ref> N'egwuregwu ọkara ikpeazụ megide South Africa, Iheanacho, na-apụta n'elu bench, nwetara penalty mmeri na mmeri 4-2 n'oge ọgụ na-esote 1-1 draw, nke mere ka mba ya ruo na nke ikpeazụ. <ref>{{Cite web|date=2024-02-07|title=Nigerians celebrate tense Africa Cup semi-final win|url=https://www.france24.com/en/live-news/20240207-nigerians-celebrate-tense-africa-cup-semi-final-win|accessdate=2024-02-12|work=France 24|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.france24.com/en/sport/20240207-nigeria-beat-south-africa-in-penalty-shootout-thriller-to-reach-afcon-final|title=Nigeria beat South Africa to reach AFCON final in penalty shootout thriller|publisher=France 24|date=7 February 2024}}</ref> == Profaịlụ onye ọkpụkpọ == A maara Iheanacho dị ka Onye Ukwu n'obodo ya Naịjirịa, a maara ya maka ọhụụ ya, dribbling, ọsọ, njedebe na egwuregwu. <ref>{{Cite news|author=Sport|first=Telegraph|date=25 April 2016|title=That stat that shows Kelechi Iheanacho is Europe's most prolific goal-scorer|work=The Telegraph|url=https://www.telegraph.co.uk/football/2016/04/25/kelechi-iheanacho-is-europes-most-prolific-goal-scorer/|accessdate=22 October 2023}}</ref> <ref>{{Cite web|title=10 Things You Need to Know About Manchester City Prodigy Kelechi Iheanacho|url=https://bleacherreport.com/articles/2151150-10-things-you-need-to-know-about-manchester-city-prodigy-kelechi-iheanacho|accessdate=2023-10-22|work=Bleacher Report|language=en}}</ref><ref name="bbc.com">{{Cite web|date=2021-04-26|title=How has Iheanacho become so prolific?|url=https://www.bbc.com/sport/football/56896457|accessdate=2023-10-22|work=BBC Sport|language=en-GB}}</ref> Ọ bụ ezie na ọ bụ onye na-agba ọsọ, ọ nwere ike igwu egwu n'ebe ọ bụla na nke atọ ikpeazụ, ndị ọkachamara na-akọwa ya dịka otu n'ime ndị na-agba bọọlụ kachasị mma na England. <ref>{{Cite web|date=2020-11-10|title=Iheanacho Plays Better When Deployed As Second Striker – Colleague|url=https://megasportsarena.com/iheanacho-plays-better-when-deployed-as-second-striker-colleague/|accessdate=2023-10-22|work=Megasports|language=en-US}}</ref> <ref>{{Cite web|author=Alderman|first=Thomas Bradley|date=2021-10-07|title=Leicester boss explains how in-form Kelechi Iheanacho will be used|url=https://foxesofleicester.com/2021/10/07/leicester-city-form-kelechi-iheanacho/|accessdate=2023-10-22|work=Foxes of Leicester|language=en-US}}</ref> <ref>{{Cite news|url=https://www.thecable.ng/linekar-says-iheanacho-bags-talent/|title=Lineker says Iheanacho has 'bags of talent'|date=2016-05-16|work=[[TheCable]]}}</ref> [5]<ref>{{Cite web|date=2021-05-19|title=Iheanacho, Kanu & Nigerian strikers who made history in the Premier League {{!}} Goal.com Nigeria|url=https://www.goal.com/en-ng/lists/iheanacho-kanu--nigerian-strikers-who-made-history-in-the-premier-league/1gake6t63jal1eldin9yv89m1|accessdate=2023-10-25|work=www.goal.com|language=en-NG}}</ref><ref>{{Cite web|date=2016-12-26|title=Iheanacho Enters Premier League Record Book As Best Striker - Opta Confirms - OwnGoal Nigeria|url=https://owngoalnigeria.com/2016/12/26/iheanacho-enters-premier-league-record-book-as-best-striker-opta-confirms/|accessdate=2023-10-22|language=en-US}}</ref><ref name="thecable.ng">{{Cite news|date=2016-10-27|title=CONFIRMED: Iheanacho is deadliest striker in Europe!|url=https://www.thecable.ng/confirmed-iheanacho-deadliest-striker-europe|accessdate=2023-10-22|work=[[TheCable]]|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|author=Sports|first=Pulse|date=2023-02-27|title=Kelechi Iheanacho and Erling Haaland headline the Top 10 most prolific forwards of the 2022/23 season|url=https://www.pulsesports.ng/football/story/kelechi-iheanacho-and-erling-haaland-headline-the-top-10-most-prolific-forwards-of-the-202223-season-2023022717342260026|accessdate=2023-10-25|work=Pulse Sports Nigeria|language=en}}</ref> === Nnakwere === Iheanacho bu ụzọ bụrụ onye a ma ama na 2013 ka FIFA U-17 World Cup gasịrị dị ka onye na-ebuso agha ọgụ. Manuel Pellegrini akọwapụtala ya dị ka onye ọkpụkpọ dị mkpa na onye na-arụsi ọrụ ike. Onye njikwa ya, Brendan Rodgers kọwara ya dị ka onye na-enweghị atụ, onye na-arụsi ọrụ ike, na onye nwere nkà na-enweghị ego, na N'ajụjụ ọnụ BBC na Sky Sports. Iko FA kpọrọ ya otu n'ime ndị egwuregwu ojii kacha ama ama na akụkọ ntolite asọmpi ahụ. BBC na ọtụtụ ụlọ ọrụ mgbasa ozi ndị ọzọ kọwara ya dị ka "onye na-egbu egbu kacha egbu na Europe", na a na-ewere ya dị ka onye na-agba ọsọ kachasị na Premier League ebe ọ na-eto ọsọ ọsọ ya n'ịgba ihe mgbaru ọsọ. Ndị na-agba egwu Britain mbụ na ndị ọkachamara egwuregwu, Gary Lineker na Alan Shearer, kọwara ya dị ka "akpa talent" na onye ọkpụkpọ nwere nnukwu ọsọ ọsọ na ikike dị ukwuu. Onye njikwa ya, Craig Shakespeare kwusara ya dị ka onye nwere nkà dị ukwuu nke gosipụtara nnukwu nkwa na ọkwa ọ bụla ọ na-egwu. Onye otu ya, Isaac Success kọwara ya dị ka onye ọkpụkpọ kachasị mma ya na ya rụtụrụla n'ọrụ ya dum. Dị ka nke 2015–2016, Iheanacho pụtara dị ka onye ọkpụkpọ nwere ihe mgbaru ọsọ kacha mma-kwa-nkeji ndekọ na Premier League akụkọ ihe mere eme na ugbu a bụ nanị African mere otú ahụ, na a kpọsara Premier League na Europe "Kasị Prolific Goal Scorer" site The Telegraph, Sky Sports na dị iche iche ndị ọzọ mgbasa ozi outlet. Onye bụbu onye bekee Ballon d'Or bụ onye nhọpụta na ọkachamara bụ Rio Ferdinand kọwara ya, na-ekwu na Sports Extra; 'Kelechi ugbua bụ onye Naịjirịa kacha agba bọọlụ n'EPL n'afọ a, maka na ọ na-agba bọọlụ, ọ bụ onye na-agba bọọlụ'. Ndị na-eto eto bọọlụ Naịjirịa na-elekarị Iheanacho anya dị ka ihe nlereanya. Ọ na-asọpụrụ Kaka, Wayne Rooney, Didier Drogba na Leo Messi, ma kọwaa Ronaldinho na Sergio Aguero dị ka mkpali ya, nakwa Jamie Vardy bụ onye ndị ọkachamara kọwara dị ka onye na-emegide ya. Mana ọ jụrụ nke a wee kpọọ ya dị ka akụkọ akụkọ na ihe mkpali maka ya ịghọ onye ọkpụkpọ ka mma.[10] O gosikwara mmasị ya iṅomi onye na-agba egwu Jay-Jay Okocha na onye na-aga n'ihu Nwankwo Kanu na Premier League ma ha abụọ ekwupụtala Iheanacho dị ka onye ọkpụkpọ egwu na otu n'ime ndị na-agba ọsọ kacha mma n'ụwa. === Ihe mgbaru ọsọ === Mgbe ọ gbasịrị goolu, akara ngosi ihe nkiri Iheanacho na-agbadata n'ikpere ya ma jiri aka abụọ na-atụ aka elu, nke onye mgba kachasị amasị ya bụ Bryan Danielson kpaliri.<ref>{{Cite web|date=2022-10-04|title=Happy Birthday Kelechi Iheanacho: Facts you might not know about Leicester City star|work=Goal.com Nigeria|url=https://www.goal.com/en-ng/lists/happy-birthday-kelechi-iheanacho-facts-you-might-not-know-about-leicester-city-star/blt489a16c1271a4504|accessdate=2023-10-23|language=en-NG}}</ref><ref>{{Cite news|title=Wrestler, Bryan inspired my goal dance|url=https://thenationonlineng.net/wrestler-bryan-inspired-goal-dance/|work=[[The Nation (Nigeria)|The Nation]]|date=20 October 2013}}</ref> N'afọ 2013, onye mgba ahụ kwetara na ọ bụ ya mgbe o nyere aka na mmeri Naijiria meriri Mexico, na-agba goolu anọ.<ref>{{Cite web|title=YES! Bryan gets a big kick out of soccer star's celebration|url=https://www.wwe.com/shows/raw/2013-10-21/daniel-bryan-yes-chant-reaches-fifa-soccer-player|accessdate=2023-10-23|work=WWE|language=en}}</ref> Iheanacho si n'agbụrụ [[Ndị Ìgbò|Igbo]] nke Naijiria.<ref name="cheapgoals.com">{{Cite web|title=Why Leicester City striker Kelechi Iheanacho has dots under his name|url=https://www.leicestermercury.co.uk/sport/football/football-news/leicester-city-striker-kelechi-iheanacho-1184269|date=8 February 2018|accessdate=27 February 2025|work=Leicester Mercury|publisher=Reach plc}}</ref> Ọ bụ Onye Kraịst.<ref>{{Cite web|author=Doering|first=Joshua|date=7 April 2021|title=EPL Player of the Month Kelechi Iheanacho giving glory to God|url=https://sportsspectrum.com/sport/soccer/2021/04/07/kelechi-iheanacho-giving-glory-god/|accessdate=16 April 2023|work=Sports Spectrum}}</ref> == Ndekọ ọnụ ọgụgụ ọrụ == === Klọb ===   {| class="wikitable" style="text-align: center;" |+Egwuregwu na ihe mgbaru ọsọ site na klọb, oge na asọmpi ! rowspan="2" |Klọb ! rowspan="2" |Oge ! colspan="3" |Njikọ ! colspan="2" |Iko mba[a] ! colspan="2" |Iko Njikọ[b] ! colspan="2" |Europe ! colspan="2" |Ndị ọzọ ! colspan="2" |Ngụkọta |- !Nkewa !Ngwaọrụ !Ihe mgbaru ọsọ !Ngwaọrụ !Ihe mgbaru ọsọ !Ngwaọrụ !Ihe mgbaru ọsọ !Ngwaọrụ !Ihe mgbaru ọsọ !Ngwaọrụ !Ihe mgbaru ọsọ !Ngwaọrụ !Ihe mgbaru ọsọ |- | rowspan="3" |Manchester City |2015–16 |Njikọ Premier |26 |8 |3 |4 |2 |2 |4[c] |0 | colspan="2" | - |35 |14 |- |2016–17 |Njikọ Premier |20 |4 |3 |1 |2 |0 |4[c] |2 | colspan="2" | - |29 |7 |- ! colspan="2" |Ngụkọta !46 !12 !6 !5 !4 !2 !8 !2 ! colspan="2" |- !64 !21 |- | rowspan="8" |Obodo Leicester |2017–18 |Njikọ Premier |21 |3 |5 |4 |2 |1 | colspan="2" | - | colspan="2" | - |28 |8 |- |2018–19 |Njikọ Premier |30 |1 |1 |0 |4 |1 | colspan="2" | - | colspan="2" | - |35 |2 |- |2019–20 |Njikọ Premier |20 |5 |2 |1 |4 |4 | colspan="2" | - | colspan="2" | - |26 |10 |- |2020–21 |Njikọ Premier |25 |12 |6 |4 |1 |0 |7[d] |3 | colspan="2" | - |39 |19 |- |2021–22 |Njikọ Premier |26 |4 |1 |1 |3 |1 |12[e] |1 |1[f] |1 |43 |8 |- |2022–23 |Njikọ Premier |28 |5 |3 |3 |4 |0 | colspan="2" | - | colspan="2" | - |35 |8 |- |2023–24 |Mmeri |23 |5 |1 |0 |2 |1 | colspan="2" | - | colspan="2" | - |26 |6 |- ! colspan="2" |Ngụkọta !173 !35 !19 !13 !20 !8 !19 !4 !1 !1 !232 !61 |- |Seville |2024–25 |[[La Liga|Njikọ ahụ]] |9 |0 |2 |3 | colspan="2" | - | colspan="2" | - | colspan="2" | - |11 |3 |- |Middlesbrough (onye a gbazinyere) |2024–25<ref name="KI2425" /> |Mmeri |15 |1 | colspan="2" | - | colspan="2" | - | colspan="2" | - | colspan="2" | - |15 |1 |- |Ndị Celt |2025–26 |Onye isi ala Scotland |11 |4 |1 |2 |2 |0 |7[d] |1 | colspan="2" | - |21 |7 |- ! colspan="3" |Ọrụ ya niile !254 !52 !28 !23 !26 !10 !34 !7 !1 !1 !343 !93 |} <templatestyles src="Reflist/styles.css" />  === Mba Nile === {{updated|match played 31 May 2025}}<ref name="NFT">{{NFT player |id=61313 |name=Kelechi Iheanacho |access-date=1 May 2022}}</ref> {| class="wikitable" style="text-align: center;" |+Egwuregwu na ihe mgbaru ọsọ site na otu mba na afọ !Ndị otu mba !Afọ !Ngwaọrụ !Ihe mgbaru ọsọ |- | rowspan="10" |[[Nigeria national football team|Naịjirịa]] |2015 |1 |0 |- |2016 |6 |4 |- |2017 |6[a] |3 |- |2018 |11 |0 |- |2020 |4 |1 |- |2021 |9 |2 |- |2022 |6 |1 |- |2023 |6 |3 |- |2024 |7 |0 |- |2025 |2 |0 |- ! colspan="2" |Ngụkọta !58 !14 |} <templatestyles src="Reflist/styles.css" />{{updated|match played 31 May 2025}} :''Nigeria score listed first, score column indicates score after each Iheanacho goal.''<ref name="NFT"/> {| class="wikitable sortable" |+Ndepụta nke ihe mgbaru ọsọ mba ụwa nke Kelechi Iheanacho gbara ! scope="col" |Mba. ! scope="col" |Ụbọchị ! scope="col" |Ebe a na-anọ ! scope="col" |Onye mmegide ! scope="col" |Ihe ruru ! scope="col" |Nsonaazụ ! scope="col" |Ịsọ mpi |- | align="center" |1 |27 Mee 2016 |Stade Robert Diochon, Rouen, France | Mali | align="center" |1–0 | align="center" |1–0 |Ndị nwere omume enyi |- | align="center" |2 |31 Mee 2016 |Egwuregwu Josy Barthel, Luxembourg City, Luxembourg | Luxembourg | align="center" |2–0 | align="center" |3–1 |Ndị nwere omume enyi |- | align="center" |3 |3 Septemba 2016 |Akwa Ibom Stadium, [[Uyo]], Nigeria | Tanzania | align="center" |1–0 | align="center" |1–0 |2017 Africa Cup of Nations iru eru |- | align="center" |4 |9 Ọktoba 2016 |Levy Mwanawasa Stadium, Ndola, Zambia | Zambia | align="center" |2–0 | align="center" |2–1 |2018 FIFA World Cup iru eru |- | align="center" |5 |23 Machị 2017 |The Hive Stadium, [[London]], England | Senegal | align="center" |1–1 | align="center" |1–1 |Ndị nwere omume enyi |- | align="center" |6 |1 June 2017 |[[Stade Municipal de Saint-Leu-la-Forêt|Stade Municipal nke Saint-Leu-la-Forêt]], Paris, France | Togo | align="center" |3–0 | align="center" |3–0 |Ndị nwere omume enyi |- | align="center" |7 |1 Septemba 2017 |Akwa Ibom Stadium, Uyo, Nigeria | Cameroon | align="center" |4–0 | align="center" |4–0 |2018 FIFA World Cup iru eru |- | align="center" |8 |14 Nọvemba 2017 |Krasnodar Stadium, Krasnodar, Russia | Argentina | align="center" |1–2 | align="center" |4–2 |Ndị nwere omume enyi |- | align="center" |9 |13 Ọktoba 2020 |Jacques Lemans Arena, Sankt Veit an der Glan, Austria | Tunisia | align="center" |1–0 | align="center" |1–1 |Ndị nwere omume enyi |- | align="center" |10 | rowspan="2" |3 Septemba 2021 | rowspan="2" |Teslim Balogun Stadium, Lagos, Nigeria | rowspan="2" | Liberia | align="center" |1–0 | rowspan="2" align="center" |2–0 | rowspan="2" |2022 FIFA World Cup iru eru |- | align="center" |11 | align="center" |2–0 |- | align="center" |12 |11 Jenụwarị 2022 |Roumdé Adjia Stadium, Garoua, Cameroon | Egypt | align="center" |1–0 | align="center" |1–0 |[[Iko Mba Afrịka nke 2021]] |- | align="center" |13 |18 June 2023 |Samuel Kanyon Doe Sports Complex, Monrovia, Liberia | Sierra Leone | align="center" |3–2 | align="center" |3–2 |Ntinye aka nke iko mba Afrịka nke afọ 2023 |- | align="center" |14 |13 Ọktoba 2023 |[[Portimão]]" id="mwBWQ" rel="mw:WikiLink" title="Estádio Municipal de Portimão">Estádio Municipal de Portimão, Portimão | Saudi Arabia | align="center" |2–1 | align="center" |2–2 |Ndị nwere omume enyi |- | align="center" |15 |19 Nọvemba 2023 |Ogige Egwuregwu Huye, Butare, Rwanda | Zimbabwe | align="center" |1–1 | align="center" |1–1 |2026 FIFA World Cup iru eru |} <templatestyles src="Reflist/styles.css" /> == Nsọpụrụ == '''Manchester City''' * Iko Njikọ bọọlụ: 2015-16<ref>{{Cite news|url=https://www.bbc.co.uk/sport/football/35624164|title=Liverpool 1–1 Manchester City|first=Phil|author=McNulty|work=BBC Sport|date=28 February 2016|accessdate=27 April 2019}}</ref> '''Obodo Leicester''' * Iko FA: 2020-21<ref>{{Cite news|url=https://www.bbc.co.uk/sport/football/57055571|title=Chelsea 0–1 Leicester City|first=Phil|author=McNulty|work=BBC Sport|date=15 May 2021|accessdate=15 May 2021}}</ref> * FA Community Shield: 2021<ref>{{Cite news|url=https://www.bbc.co.uk/sport/football/58036460|title=Leicester City 1–0 Manchester City|first=Shamoon|author=Hafez|work=BBC Sport|date=7 August 2021|accessdate=8 August 2021}}</ref> * EFL Championship: 2023-24<ref>{{Cite web|url=https://www.soccerbase.com/tournaments/tournament.sd?tourn_id=2040|title=Championship: 2023/24: Current table|work=Soccerbase|publisher=Centurycomm|accessdate=5 May 2024}}</ref> '''Naịjirịa U17''' * FIFA U-17 World Cup: 2013<ref name="fifa">{{Cite web|url=https://www.fifa.com/tournaments/archive/u17worldcu/uae2013/|archiveurl=https://archive.today/20150721112316/http://www.fifa.com/tournaments/archive/u17worldcu/uae2013/|archivedate=21 July 2015|title=Golden Eaglets soar to fourth crown|publisher=FIFA|accessdate=20 June 2015}}</ref> '''Naịjirịa''' * Onye nke abụọ na Iko Mba Afrịka: 2023<ref>{{Cite web|author=Stevens|first=Rob|date=11 February 2024|title=Nigeria 1–2 Ivory Coast|url=https://www.bbc.com/sport/football/68196261|accessdate=12 February 2024|work=BBC Sport}}</ref> '''Onye ọ bụla''' * FIFA U-17 World Cup Golden Ball: 2013<ref>{{Cite web|url=https://www.fifa.com/u17worldcup/archive/uae2013/awards/index.html|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160331162703/http://www.fifa.com/u17worldcup/archive/uae2013/awards/index.html|archivedate=31 March 2016|title=FIFA U-17 World Cup UAE 2013 – Awards|publisher=FIFA|accessdate=22 August 2016}}</ref> * FIFA U-17 World Cup Silver Shoe: 2013<ref>{{Cite news|title=FIFA U-17 World Cup 2013 - News - Accolades for Iheanacho and Nigeria|url=https://www.fifa.com/u17worldcup/news/accolades-for-iheanacho-and-nigeria-2221120|accessdate=24 May 2020|work=FIFA.com}}</ref> * CAF Kasị Mma nke Afọ: 2013, 2016 <ref>{{Cite web|url=http://www.cafonline.com/en-us/cafawards/previouseditions/2013.aspx|title=CAF – CAF Awards – Previous Editions – 2013|publisher=CAFOnline|accessdate=22 August 2016}}</ref><ref name="auto">{{Cite web|url=http://www.cafonline.com/en-US/NewsCenter/News/NewsDetails?id=JjXA1yebDNx8I52tgKCOlg%3d%3d|title=CAF – CAF Awards – Previous Editions – 2016|publisher=CAFOnline|accessdate=7 January 2017}}</ref> * CAF Team of the Year: 2016 (dị ka onye nnọchi anya) <ref name="auto" /> * CAF U-17 African Championship Silver Shoe: 2013<ref>{{Cite news|title=Kelechi Iheanacho wins UAE 2013 Golden Boot|url=https://www.goal.com/en-za/news/4622/africa/2013/11/09/4394550/kelechi-iheanacho-wins-2013-fifa-u17-world-cup-golden-ball|work=Goal.com|accessdate=25 May 2020}}</ref> * Onye Egwuregwu nke Ọnwa nke Premier League: Machị 2021 <ref>{{Cite web|url=https://www.premierleague.com/news/2080124|title=Iheanacho wins EA SPORTS Player of the Month award|publisher=Premier League|date=2 April 2021|accessdate=2 April 2021}}</ref> * Onye egwuregwu nke afọ nke Leicester City: 2022-23 <ref>{{Cite news|date=31 May 2023|title=Iheanacho & Leitzig Earn Player Of The Season Recognition|work=Leicester City Football Club|url=https://www.lcfc.com/news/3515826/iheanacho--leitzig-earn-player-of-the-season-recognition|accessdate=22 July 2023}}</ref> '''Iwu''' * Onye otu Order of the Niger <ref>{{Cite news|date=2024-02-13|title=Afcon: Ivory Coast and Nigeria players get cash, villas and honours|url=https://www.bbc.com/news/world-africa-68286543|accessdate=2024-02-24|work=[[BBC News]]|language=en-GB}}</ref>[[Faịlụ:Order_of_the_Niger_civil_division_ribbon.svg|60x60px]] == Edensibia == <templatestyles src="Reflist/styles.css" />{{Reflist}} == Njikọ mpụga == <templatestyles src="Module:Side box/styles.css"></templatestyles> [[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]] [[Otú:Pages with unreviewed translations]] 5af2tdhpa6heoy8pdw37w8fax922k82 Augustine Nwagwu 0 75430 632632 2026-05-11T10:26:59Z NiferO 20385 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1305371584|Augustine Nwagwu]]" 632632 wikitext text/x-wiki  <templatestyles src="Reflist/styles.css" />'''Augustine Nwagwu''' // i (amụrụ na 12 n'ọnwa Disemba afọ 1996) bụ onye Naijiria na-agba bọọlụ nke na-agba ọsọ dị ka onye na-aga n'ihu. == Ọrụ klọb == N'afọ 2015-16 na 2016-17, ọ gbara bọọlụ na Poland maka [[Orzeł Parzęczew]] . Ọ bụ ezie na, n'oge ezumike oyi nke oge 2016-17, ọ bịanyere aka na klọb Austria Klagenfurt . N'oge ọkọchị nke afọ 2017, ọ bịanyere aka na otu egwuregwu Serbian First League FK Metalac Gornji Milanovac . N'oge ezumike oyi nke oge 2017 – 18, ọ kwagara FK Ibar na-egwuri egwu na Njikọ nke abụọ nke Montenegrin. N'oge ọkọchị nke 2018, ọ laghachiri Poland wee sonye n'akụkụ Górnik Piaski nke obere. == Nsọpụrụ == '''Podlesianka Katowice''' * Njikọ mpaghara Silesia IV: 2020-21<ref>{{Cite web|title=Zina Klasa okręgowa 2020/2021, grupa: śląska IV (Katowice-Sosnowiec) - mistrzowska|url=http://www.90minut.pl/liga/1/liga11739.html|work=90minut.pl|accessdate=23 June 2025|language=pl}}</ref><ref>{{Cite web|title=Zawodnik: Augustine Ngwagwu|url=https://www.laczynaspilka.pl/rozgrywki/zawodnik/a46e55e5-594f-4fdb-bc02-4cbf3c694271?season=808cca40-0ab2-43c2-9508-1f3b0782d2bc&leagueId=c5afdf4b-b449-4ef3-acf5-dded47fc5f58&tab=tab-matches|work=laczynaspilka.pl|accessdate=23 June 2025|language=pl}}</ref> == Edensibia == {{Reflist}}<templatestyles src="Reflist/styles.css" /> [[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]] imu2y9nnnrmjh0d4ylifjtauda9orab Feminist pedagogy 0 75431 632635 2026-05-11T10:43:28Z Micheal chidubem 48389 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1343402534|Feminist pedagogy]]" 632635 wikitext text/x-wiki   Nkà mmụta ụmụ nwanyị bụ usoro nkuzi nke dabeere na Echiche ụmụ nwanyị. Ọ na-agụnye usoro echiche epistemological, usoro nkuzi, ụzọ ọdịnaya, omume klas, na mmekọrịta onye nkuzi na nwa akwụkwọ.<ref name="Weiler">{{Cite journal|author=Weiler|first=Kathleen|title=Freire and a Feminist Pedagogy of Difference|journal=Harvard Educational Review|date=December 1991|volume=61|issue=4|pages=449–475|id={{ProQuest|212250218}}|doi=10.17763/haer.61.4.a102265jl68rju84}}<templatestyles src="Module:Citation/CS1/styles.css"></templatestyles></ref> Nkà mmụta ụmụ nwanyị, tinyere ụdị nkuzi ndị ọzọ na-aga n'ihu na nke nkatọ, na-ewere ihe ọmụma dị ka nke a na-ewu na mmekọrịta mmadụ na ibe ya.   == Nchịkọta == Ebumnuche nke nkuzi ụmụ nwanyị bụ ịmepụta ma ọ bụ wepụ ụkpụrụ na klas n'ụzọ ga-atọhapụ ụmụ akwụkwọ na mmụta ha. Dịka ọmụmaatụ, klas nke na-atọhapụ ma na-enweghị ụdị binary ọ bụla.<ref name=":0">{{Cite journal|author=Shrewsbury|first=Carolyn M.|date=1987|title=What Is Feminist Pedagogy?|journal=Women's Studies Quarterly|volume=15|issue=3/4|pages=6–14}}</ref> Nkụzi ụmụ nwanyị na-emepụta usoro izi ihe ọhụrụ, ebe nkà na ihe ọmụma anaghị ejedebe na klas kamakwa ọha mmadụ n'ozuzu ya. Ụlọ klas ndị na-eji nkuzi ụmụ nwanyị eme ihe na-eji ahụmịhe dị iche iche dị n'ime oghere dị ka ohere ịzụlite mmụta site na iji; ahụmịhe ndụ dị ka nkuzi, imebi ihe ọmụma, na ile anya na okike, agbụrụ, na klas dị ka otu.<ref name=":1">{{Cite journal|author=McClure|first=Laura|date=2000|title=Feminist Pedagogy and the Classics|journal=The Classical World|volume=94|issue=1|pages=53–55|doi=10.2307/4352498}}</ref> Nkụzi ụmụ nwanyị na-ekwu maka enweghị ike nke dị n'ọtụtụ ụlọ akwụkwọ agụmakwụkwọ ọdịda anyanwụ ma na-arụ ọrụ iji wepụ ike ahụ. N'ime ọtụtụ ntọala agụmakwụkwọ ọdịnala, usoro ike kachasị na-etinye ndị nkuzi dị ka ndị ka ụmụ akwụkwọ. Nkụzi nkuzi ụmụ nwanyị jụrụ usoro klas a, na-achọ ịkwalite oghere ọchịchị onye kwuo uche ya na-arụ ọrụ na nghọta na ma ndị nkuzi na ụmụ akwụkwọ bụ isiokwu, ọ bụghị ihe.<ref name=":1">{{Cite journal|author=McClure|first=Laura|date=2000|title=Feminist Pedagogy and the Classics|journal=The Classical World|volume=94|issue=1|pages=53–55|doi=10.2307/4352498}}<cite class="citation journal cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFMcClure2000">McClure, Laura (2000). "Feminist Pedagogy and the Classics". ''The Classical World''. '''94''' (1): <span class="nowrap">53–</span>55. [[Digital object identifier|doi]]:[[doi:10.2307/4352498|10.2307/4352498]]. [[JSTOR (identifier)|JSTOR]]&nbsp;[https://www.jstor.org/stable/4352498 4352498].</cite></ref> A na-agba ụmụ akwụkwọ ume ka ha jụ echiche nkịtị nke enweghị mmasị ma kama nke ahụ, ha ga-achịkwa mmụta ha. Site n'ime ihe na mmụta ha, a na-agba ụmụ akwụkwọ ume ịzụlite echiche dị oke egwu na nkà nyocha. A na-eji ikike ndị a eme ihe iji mebie ma maa nsogbu ndị dị na ọha mmadụ anyị aka dịka, "ihe mmegbu nke ọha mmadụ nke na-ejere ndị ndọrọ ndọrọ ọchịchị na ndị nwere ihe ùgwù akụ na ụba ozi". <ref name=":2">{{Cite journal|author=Lee|first=Ming-yeh|title=Challenges to the classroom authority of women of color|journal=New Directions for Adult and Continuing Education|date=2004|volume=2004|issue=102|pages=55–64|doi=10.1002/ace.138}}</ref> Ntọala nke nkuzi ụmụ nwanyị dabeere na echiche dị oke egwu nke mmụta na nkuzi dị ka nkuzi nke Paulo Freire nke ndị mmegbu. Nkụzi ụmụ nwanyị bụ usoro na-etinye aka na ebumnuche klas doro anya nke ndị otu na-amụta ịkwanyere ọdịiche nke ibe ha ùgwù, mezuo ebumnuche ibe ha, ma nyere ibe ha aka iru ebumnuche nke onwe ha. Usoro a na-eme ka ọ dịrị mmụta na-ekere òkè mfe, nkwenye nke ahụmịhe onwe onye, nkwalite nke nghọta mmekọrịta mmadụ na ibe ya, na ime ihe ike, na mmepe nke echiche dị oke egwu na uche ghere oghe.<ref name="Jimenez">{{Cite web|url=http://feministteacher.com/about/|title=About Ileana Jiménez|author=Jiménez|first=Ileana|accessdate=1 June 2012|date=2009-12-28}}</ref> Ọ na-akọwa ihe ndị bara uru nke echiche ụmụ nwanyị, ka ọ na-akwalite mkpa mgbanwe mmekọrịta mmadụ na ibe ya, ọkachasị n'ime usoro nhazi nke ụlọ ọrụ a na-ahụ na agụmakwụkwọ. A na-ejikarị nkuzi ụmụ nwanyị eme ihe na klas Ọmụmụ ụmụ nwanyị, nke na-achọ ịgbanwe ụmụ akwụkwọ site na ihe gaa na isiokwu nke nyocha. Otú ọ dị, ojiji nke nkuzi ụmụ nwanyị abụghị naanị maka ọmụmụ ụmụ nwanyị. == Ọnọdụ ụlọ akwụkwọ == Nkà mmụta ụmụ nwanyị na-achọ ịkatọ ma dozie ike a na-ahụ n'etiti ụdị ikike, dị ka ndị nkụzi na ụlọ ọrụ, na ụmụ akwụkwọ, ndị a kwenyere na a na-enyekarị ike na ụlọ ọrụ na usoro okike ihe ọmụma. N'echiche a, nkuzi ụmụ nwanyị na-achọ ịhazigharị gburugburu mmụta ọdịnala iji kwado ahụmịhe agụmakwụkwọ nke obodo na nke mmekorita, nke na-ele ụmụ akwụkwọ anya dị ka ndị na-enye onyinye na isi mmalite nke nka. Ọnọdụ agụmakwụkwọ nke ụlọ akwụkwọ, nsonaazụ nke echiche asọmpi neoliberal, anaghị ebute usoro mmụta, nyocha, na ọrụ obodo ụzọ. Ike ụlọ akwụkwọ na-arụ ọrụ n'ime ụlọ ọrụ neoliberal na-egosipụta ụdị asọmpi nke na-eji egwu na ihere eme ihe dị ka ihe na-akpali uto ụmụ akwụkwọ. Ụzọ ọdịnala maka agụmakwụkwọ na-anọgide na ọnọdụ dị ugbu a, na-eme ka usoro ike dị ugbu a nke ịchịkwa sie ike. "Ụzọ ọrụ agụmakwụkwọ bụ nke na-emegide ndị na-arụ ọrụ, na ndị agụmakwụkwọ, n'akụkụ ka ukwuu, na-ebi n'ụwa dị iche iche nke ọdịbendị, ụzọ dị iche iche na-eme ka ọ bụrụ nke na-eguzogide ndụ ndị na-arụrụ ọrụ. " <ref name=":3">{{Cite book|title=Teaching to transgress: education as the practice of freedom|author=Hooks|first=Bell|date=1994|publisher=Routledge|isbn=978-0415908078|location=New York|language=en|oclc=30668295}}</ref> N'ụzọ dị iche, nkuzi ụmụ nwanyị na-ajụ usoro mmegbu ọha na eze, na-amata ma na-akatọ nkwenye nke ụlọ ọrụ na nke onwe onye metụtara agụmakwụkwọ nke na-emebi mmegbu ọha mmadụ. Ụlọ klas ahụ bụ microcosm nke otu esi emebi ike ma na-eji ya eme ihe n'etiti ọha mmadụ ka ukwuu. "Ụmụ akwụkwọ na-eji ụzọ aghụghọ eme ihe iji chekwaa ike ha ma gbalịa ime ka ọ dị ike ma mepụta ọnọdụ dị na klas. "<ref name=":2">{{Cite journal|author=Lee|first=Ming-yeh|title=Challenges to the classroom authority of women of color|journal=New Directions for Adult and Continuing Education|date=2004|volume=2004|issue=102|pages=55–64|doi=10.1002/ace.138}}<cite class="citation journal cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFLeeJohnson-Bailey2004">Lee, Ming-yeh; Johnson-Bailey, Juanita (2004). "Challenges to the classroom authority of women of color". ''New Directions for Adult and Continuing Education''. '''2004''' (102): <span class="nowrap">55–</span>64. [[Digital object identifier|doi]]:[[doi:10.1002/ace.138|10.1002/ace.138]].</cite></ref> == Àgwà nke nkuzi ụmụ nwanyị == Nkà mmụta nkatọ na-akwalite echiche na ihe ọmụma abụghị ihe kwụ otu ebe na otu kama ọ na-esite na usoro mkparịta ụka na mmekọrịta dị n'etiti onye nkuzi na nwa akwụkwọ. Nkà mmụta ụmụ nwanyị, dị ka nkewa nke nkụzi nkatọ, na-ekwukwa na okike na-arụ ọrụ dị oke mkpa na klas, na-emetụta ọ bụghị naanị "ihe a na-akụzi, kamakwa otu esi akụzi ya. " <ref name=":1">{{Cite journal|author=McClure|first=Laura|date=2000|title=Feminist Pedagogy and the Classics|journal=The Classical World|volume=94|issue=1|pages=53–55|doi=10.2307/4352498}}<cite class="citation journal cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFMcClure2000">McClure, Laura (2000). "Feminist Pedagogy and the Classics". ''The Classical World''. '''94''' (1): <span class="nowrap">53–</span>55. [[Digital object identifier|doi]]:[[doi:10.2307/4352498|10.2307/4352498]]. [[JSTOR (identifier)|JSTOR]]&nbsp;[https://www.jstor.org/stable/4352498 4352498].</cite></ref> Dị ka ụdị niile nke nkụzi nkuzi ụmụ nwanyị na-achọ "inyere ụmụ akwụkwọ aka ịzụlite nnwere onwe, ịmata ọchịchọ ọchịchị aka ike, ma jikọta ihe ọmụma na ike na ikike ime ihe na-ewuli elu. " <ref name=":4">{{Cite web|url=https://www.ontheissuesmagazine.com/2010spring/2010spring_Hanisch.php|title=On The Issues Magazine The Progressive Woman's Magazine Winter 2010: Women's Liberation Consciousness-Raising: Then and Now by Carol Hanisch|work=www.ontheissuesmagazine.com|accessdate=2018-10-09}}</ref> Nkà mmụta nke ụmụ nwanyị na ọtụtụ ụdị nkụzi nkwenye gụnyere ndị ahụ lekwasịrị anya na agbụrụ, klas, post colonialism na ụwa. Okwu mmeghe nke nchịkọta Feminist Pedagogy: Looking Back to Move Forward kọwara àgwà na ọdịiche dị na nkuzi dị oke egwu:<blockquote>Dị ka nkuzi nnwere onwe nke Freire, nkuzi ụmụ nwanyị dabeere na echiche banyere ike na ịmara ihe, na-ekweta na mmegbu dị nakwa na enwere ike ịkwụsị ya, ma na-ebute ọchịchọ na ebumnuche bụ isi nke mgbanwe mmekọrịta mmadụ na ibe ya. Otú ọ dị, echiche ụmụ nwanyị na-enye ihe mgbagwoju anya dị mkpa dị ka ịjụ echiche nke isiokwu mmekọrịta mmadụ na ibe ya ma ọ bụ njirimara dị mkpa, ịkọwa ọdịdị dị iche iche na nke na-agbanwe agbanwe nke njirimara na mmegbu, na-ele akụkọ ihe mere eme na uru nke ịmara ụmụ nwanyị anya dị ka ihe dị iche na usoro Freere, ma na-elekwasị anya nke ukwuu na ajụjụ nke onye nkuzi na ọnọdụ mmekọrịta mmadụ na ya dị ka nke nwa akwụkwọ.<ref>{{Cite book|title=Feminist Pedagogy: Looking Back to Move Forward|year=2009|editor=Crabtree|publisher=Johns Hopkins University Press|isbn=9780801892769}}</ref></blockquote>Nkà mmụta ụmụ nwanyị na-echegbu onwe ya na nyocha nke mmegbu ọha na eze, na-arụ ọrụ iji kpochapụ mmepụta ha n'ime ntọala ụlọ ọrụ. Ndị nkụzi ụmụ nwanyị na-arụ ọrụ iji dochie usoro agụmakwụkwọ ochie na nke ọhụrụ nke na-elekwasị anya na ahụmịhe onye ọ bụla yana nkwenye nke gburugburu ebe obibi mmadụ. Ọ na-ekwu maka mkpa maka mgbanwe mmekọrịta mmadụ na ibe ya ma na-elekwasị anya n'ịkụziri ndị a na-ewepụ site na atụmatụ maka inye onwe ha ike, iwu obodo, na n'ikpeazụ ịzụlite idu ndú.<ref name="Bryson">{{Cite journal|author=Bryson|first=BJ|title=The Teaching and Learning Experience: Deconstructing and Creating Space Using a Feminist Pedagogy|journal=Race, Gender & Class|date=2003|volume=10|issue=2|pages=131–146|id={{ProQuest|218810099}}}}<templatestyles src="Module:Citation/CS1/styles.css"></templatestyles></ref> Nkụzi nkuzi ụmụ nwanyị na-agụnye echiche banyere nnyefe ihe ọmụma na klas site n'inye usoro agụmakwụkwọ, ụkpụrụ, na usoro iji mezuo ebumnuche ma ọ bụ nsonaazụ achọrọ. Ọtụtụ àgwà ndị pụrụ iche na-egosipụta nkuzi ụmụ nwanyị na usoro nkuzi nke na-esite na ụzọ ụmụ nwanyị. N'ime àgwà ndị metụtara ya, ụfọdụ n'ime ihe ndị a ma ama gụnyere mmepe nke reflexivity, echiche dị oke egwu, ike onwe onye na nke otu, nkesa ike n'ime ọnọdụ klas, na itinye aka na usoro nke re-imaging. Nkà ndị dị oke egwu a na-akwalite site n'iji usoro nkuzi ụmụ nwanyị eme ihe na-agba ume ịnakwere na iguzogide mmegbu na mmegbu ọha na eze. Ọzọkwa, nkuzi ụmụ nwanyị na-etinye nyocha epistemological ya n'ime ihe gbasara mmekọrịta mmadụ na ibe ya na mgbanwe ọha na eze.<ref name=":0">{{Cite journal|author=Shrewsbury|first=Carolyn M.|date=1987|title=What Is Feminist Pedagogy?|journal=Women's Studies Quarterly|volume=15|issue=3/4|pages=6–14}}<cite class="citation journal cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFShrewsbury1987">Shrewsbury, Carolyn M. (1987). "What Is Feminist Pedagogy?". ''Women's Studies Quarterly''. '''15''' (3/4): <span class="nowrap">6–</span>14. [[JSTOR (identifier)|JSTOR]]&nbsp;[https://www.jstor.org/stable/40003432 40003432].</cite></ref> Reflectivity, nke dị mkpa maka mmezu nke nkuzi ụmụ nwanyị, na-enye ụmụ akwụkwọ ohere inyocha ọnọdụ ha na-anọ n'ime ọha mmadụ n'ụzọ nkatọ. A na-agbanyụ ọnọdụ nke ihe ùgwù na nke a na-achụpụ, na-emepụta echiche na nghọta ka ukwuu banyere njirimara mmadụ nwere ọtụtụ akụkụ na ike ndị metụtara inwe otu njirimara. Echiche nkatọ bụ àgwà ọzọ nke nkuzi ụmụ nwanyị nke nwere njikọ miri emi na omume nke echiche. Echiche nkatọ nke nkuzi ụmụ nwanyị na-agba ume gbanyesiri mkpọrọgwụ ike na ahụmịhe ndụ kwa ụbọchị.<ref name=":0">{{Cite journal|author=Shrewsbury|first=Carolyn M.|date=1987|title=What Is Feminist Pedagogy?|journal=Women's Studies Quarterly|volume=15|issue=3/4|pages=6–14}}<cite class="citation journal cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFShrewsbury1987">Shrewsbury, Carolyn M. (1987). "What Is Feminist Pedagogy?". ''Women's Studies Quarterly''. '''15''' (3/4): <span class="nowrap">6–</span>14. [[JSTOR (identifier)|JSTOR]]&nbsp;[https://www.jstor.org/stable/40003432 40003432].</cite></ref> A na-eji echiche nkatọ eme ihe n'ime na n'èzí oghere klas iji maa akụkọ ọdịbendị na usoro aka. Inpowerment n'ime klas bụ isi na usoro nkuzi nkuzi ụmụ nwanyị. A na-akwado ụmụ akwụkwọ na njirimara ha na ahụmịhe ha ma na-agba ha ume ka ha soro ohere ahụ kerịta nghọta onwe onye iji wuo ntọala dịgasị iche iche na nke dị iche iche nke ihe ọmụma. Oghere klas nke na-arụ ọrụ site n'ime usoro nkuzi ụmụ nwanyị na-eji iguzosi ike n'ezi ihe nke ndị sonyere na nkwanye ùgwù maka ọdịiche dị na ahụmịhe na ihe ọmụma.<ref name=":2">{{Cite journal|author=Lee|first=Ming-yeh|title=Challenges to the classroom authority of women of color|journal=New Directions for Adult and Continuing Education|date=2004|volume=2004|issue=102|pages=55–64|doi=10.1002/ace.138}}<cite class="citation journal cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFLeeJohnson-Bailey2004">Lee, Ming-yeh; Johnson-Bailey, Juanita (2004). "Challenges to the classroom authority of women of color". ''New Directions for Adult and Continuing Education''. '''2004''' (102): <span class="nowrap">55–</span>64. [[Digital object identifier|doi]]:[[doi:10.1002/ace.138|10.1002/ace.138]].</cite></ref> Nkwado nke eziokwu ụmụ akwụkwọ na-akwalite mmepe nke nkà na ikike n'otu n'otu na iwusi ike nke ịdị n'otu otu. A na-eme ka ụmụ akwụkwọ nwee ike site na ịkpachara anya gbasaa mmekọrịta ike klas ọdịnala. A na-aghọta ya ma na-emetụta ihe ịga nke ọma na ọganihu nke oghere klas ahụ na a na-ekerịta ike n'ime ndị niile mejupụtara ya. Na ntọala agụmakwụkwọ ọdịnala, a na-echekwa ọnọdụ ike site na ikike nke onye nkuzi. Ọdịdị nke mmekọrịta ike a na-akwado naanị ahụmịhe na ihe ọmụma onye nkuzi, na-ekwusi ike na ụmụ akwụkwọ nwere obere ihe ha ga-enye n'ịkwalite mmụta.<ref name=":2" /> Na isi ya, nkuzi ụmụ nwanyị na-achọ ime ka ike dị nro na klas iji nye ụmụ akwụkwọ ohere ikwupụta echiche ha, eziokwu, ihe ọmụma, na mkpa ha.<ref name="Bryson">{{Cite journal|author=Bryson|first=BJ|title=The Teaching and Learning Experience: Deconstructing and Creating Space Using a Feminist Pedagogy|journal=Race, Gender & Class|date=2003|volume=10|issue=2|pages=131–146|id={{ProQuest|218810099}}}}<cite class="citation journal cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFBrysonBennet-Anyikwa2003">Bryson, BJ; Bennet-Anyikwa, Victoria A. (2003). "The Teaching and Learning Experience: Deconstructing and Creating Space Using a Feminist Pedagogy". ''Race, Gender & Class''. '''10''' (2): <span class="nowrap">131–</span>146. [[JSTOR (identifier)|JSTOR]]&nbsp;[https://www.jstor.org/stable/41675079 41675079]. [[OCLC (identifier)|OCLC]]&nbsp;[https://search.worldcat.org/oclc/211459355 211459355]. </cite><templatestyles src="Module:Citation/CS1/styles.css"></templatestyles><cite class="citation journal cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFBrysonBennet-Anyikwa2003">[[ProQuest]]&nbsp;[https://www.proquest.com/docview/218810099 218810099].</cite></ref> Ngwá ọrụ a ga-eji usoro nke ike decentering, ebe onye nkuzi na-ewepụ onwe ya na ọnọdụ ikike ha ma mee ka ụmụ akwụkwọ ha nwee ọnọdụ ha nhata. N'adịghị ka ọtụtụ ụzọ nkuzi ndị ọzọ, nkuzi ụmụ nwanyị na-ama nkuzi aka, iburu n'isi, na ule dị ka ụzọ maka ịzụlite na ịnyefe ihe ọmụma.<ref name="Bryson" /> Nkụzi ụmụ nwanyị na-ekwusi ike na ike na klas kwesịrị ịdị nro n'etiti onye nkuzi na ụmụ akwụkwọ iji mee ka usoro mmụta na omume klas mara. Ikekọrịta ike na-emepụta ohere maka mkparịta ụka nke na-egosipụta ọtụtụ olu na eziokwu nke ụmụ akwụkwọ. Site n'ịkekọrịta ike na ịkwalite olu n'etiti ụmụ akwụkwọ, onye nkụzi na ụmụ akwụkwọ na-aga n'ihu na mmekọrịta ọchịchị onye kwuo uche ya na nkwanye ùgwù nke na-amata mmepụta nke ihe ọmụma site na akụkụ abụọ ahụ. Ike a na-ekerịta na-agbanyekwa nghọta ọdịnala nke mmụta site n'ikwe ka ụmụ akwụkwọ soro prọfesọ ahụ na-emekọrịta ihe n'enweghị ihe mgbochi, kama ka prọfesor nye ụmụ akwụkwọ ozi.<ref name=":2" /> Ọ bụghị naanị na ndị na-akụzi ihe gbasara ụmụ nwanyị na-ajụ ọnọdụ dị ugbu a nke ụlọ klas kamakwa na-etinye aka na ịkọ nkọ banyere ihe ọ nwere ike ịdị dị ka.<ref name=":0">{{Cite journal|author=Shrewsbury|first=Carolyn M.|date=1987|title=What Is Feminist Pedagogy?|journal=Women's Studies Quarterly|volume=15|issue=3/4|pages=6–14}}<cite class="citation journal cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFShrewsbury1987">Shrewsbury, Carolyn M. (1987). "What Is Feminist Pedagogy?". ''Women's Studies Quarterly''. '''15''' (3/4): <span class="nowrap">6–</span>14. [[JSTOR (identifier)|JSTOR]]&nbsp;[https://www.jstor.org/stable/40003432 40003432].</cite></ref> Nghọta a na-eme n'ime oghere klas abụghị ka ọ dịrị ndụ n'ime ụlọ akwụkwọ mana a na-agba ya ume ịkwalite ọrụ mmekọrịta mmadụ na ibe ya.<ref name=":5">{{Cite journal|author=Stake|first=Jayne E.|title=Putting Feminist Pedagogy to the Test: The Experience of Women's Studies from Student and Teacher Perspectives|journal=Psychology of Women Quarterly|date=March 2000|volume=24|issue=1|pages=30–38|doi=10.1111/j.1471-6402.2000.tb01019.x}}</ref> A na-etinye echiche na nyocha klas na ọnọdụ mmekọrịta ha na ihe ọ pụtara. A na-agba ụmụ akwụkwọ ume ka ha were ihe ha mụtara na klas ma tinye nghọta ha n'ọrụ iji mee mgbanwe mmekọrịta mmadụ na ibe ya. == Akụkọ ihe mere eme == Nkụzi ụmụ nwanyị malitere na uto nke ọmụmụ ụmụ nwanyị n'ime ụlọ akwụkwọ agụmakwụkwọ. Mmụba nke ịkpa ókè nwoke na nwanyị na-eme na kọleji na mkpa ọ dị ịkwalite ọrụ aka n'ime akụkụ ụfọdụ nke òtù ụmụ nwanyị mere ka a malite mmemme ọmụmụ ụmụ nwanyị.<ref name="Weiler">{{Cite journal|author=Weiler|first=Kathleen|title=Freire and a Feminist Pedagogy of Difference|journal=Harvard Educational Review|date=December 1991|volume=61|issue=4|pages=449–475|id={{ProQuest|212250218}}|doi=10.17763/haer.61.4.a102265jl68rju84}}<cite class="citation journal cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFWeiler1991">Weiler, Kathleen (December 1991). "Freire and a Feminist Pedagogy of Difference". ''Harvard Educational Review''. '''61''' (4): <span class="nowrap">449–</span>475. [[Digital object identifier|doi]]:[[doi:10.17763/haer.61.4.a102265jl68rju84|10.17763/haer.61.4.a102265jl68rju84]]. </cite><templatestyles src="Module:Citation/CS1/styles.css"></templatestyles><cite class="citation journal cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFWeiler1991">[[ProQuest]]&nbsp;[https://www.proquest.com/docview/212250218 212250218].</cite></ref> Nhazi nke mmemme ọmụmụ ụmụ nwanyị, mere ka ihe ịma aka nke iwu na ọzụzụ dị ugbu a dị mfe nke gosipụtara na usoro nkuzi klas.<ref name="Weiler" /> "Ọhịa nke ọmụmụ ụmụ nwanyị agbasaala nke ukwuu ebe ọ bụ na a na-enye ọmụmụ ihe mbụ na 1970. Nkatọ nke ụkpụrụ ndị na-achịkwa na mbọ nyocha nkwụghachi ụgwọ nke gosipụtara ọkwa mbụ ya mepụtara mgbawa nke agụmakwụkwọ nke gbasaa nke ukwuu usoro ọmụmụ ụmụ nwanyị, mee ka mmepe nke nkuzi gụsịrị akwụkwọ nwee ike, ma kwalite mgbalị iji jikọta agụmakwụkwọ na-agbanwe agbanwe na ụmụ nwanyị gafee usoro ọmụmụ ihe ahụ, usoro nkuzi nke na-enweta nlebara anya dị ukwuu nke ụmụ nwanyị na-eme ka ọ bụrụ ihe ọmụmụ ihe. "<ref name="Weiler" /> == Ndị nwere mmetụta == === Paulo Freire === [[Faịlụ:Paulo_Freire_1977.jpg|thumb|Paulo Freire]] A maara onye na-akụzi ihe bụ Paulo Freire maka ọrụ ya n'ọhịa nke nkuzi nkatọ, nke nkuzi ụmụ nwanyị bụ ngosipụta pụrụ iche.<ref name="Weiler">{{Cite journal|author=Weiler|first=Kathleen|title=Freire and a Feminist Pedagogy of Difference|journal=Harvard Educational Review|date=December 1991|volume=61|issue=4|pages=449–475|id={{ProQuest|212250218}}|doi=10.17763/haer.61.4.a102265jl68rju84}}<cite class="citation journal cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFWeiler1991">Weiler, Kathleen (December 1991). "Freire and a Feminist Pedagogy of Difference". ''Harvard Educational Review''. '''61''' (4): <span class="nowrap">449–</span>475. [[Digital object identifier|doi]]:[[doi:10.17763/haer.61.4.a102265jl68rju84|10.17763/haer.61.4.a102265jl68rju84]]. </cite><templatestyles src="Module:Citation/CS1/styles.css"></templatestyles><cite class="citation journal cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFWeiler1991">[[ProQuest]]&nbsp;[https://www.proquest.com/docview/212250218 212250218].</cite></ref> N'akwụkwọ ya Pedagogy of the Oppressed 1968, Freire jiri echiche Marxist kwuo na mmekọrịta ụmụ akwụkwọ na onye nkuzi gosipụtara ma mee ka usoro ike ọha na eze sie ike.<ref name="Freire">{{Cite book|title=Pedagogy of the Oppressed|author=Freire|first=Paulo|publisher=Seabury Press|year=1968|isbn=9788577532285|location=New York}}</ref> Ọ rụkwara ụka megide ihe ọ kpọrọ ụkpụrụ ụlọ akụ nke agụmakwụkwọ, nke a na-ele nwa akwụkwọ anya dị ka akaụntụ efu na-echere ka onye nkuzi jupụta ya, na-ede "ọ na-agbanwe ụmụ akwụkwọ ka ha nata ihe. Ọ na-anwa ịchịkwa echiche na omume, na-eduga ụmụ nwoke na ụmụ nwanyị ime mgbanwe na ụwa, ma na-egbochi ike okike ha. "<ref name="Freire" /> Ọrụ Freire mesiri ike mkpa ọ dị ndị nkuzi izere echiche klas ha ma hụ ma agụmakwụkwọ na mgbanwe dị ka usoro nghọta dị n'etiti onye nkuzi na onye a kụziiri, onye ndú na onye ndu.<ref name=":2">{{Cite journal|author=Lee|first=Ming-yeh|title=Challenges to the classroom authority of women of color|journal=New Directions for Adult and Continuing Education|date=2004|volume=2004|issue=102|pages=55–64|doi=10.1002/ace.138}}<cite class="citation journal cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFLeeJohnson-Bailey2004">Lee, Ming-yeh; Johnson-Bailey, Juanita (2004). "Challenges to the classroom authority of women of color". ''New Directions for Adult and Continuing Education''. '''2004''' (102): <span class="nowrap">55–</span>64. [[Digital object identifier|doi]]:[[doi:10.1002/ace.138|10.1002/ace.138]].</cite></ref> Nkà mmụta ụmụ nwanyị, dị ka ọ mepụtara na United States, na-enye ihe atụ nke akụkọ ihe mere eme nke nkụzi nkatọ n'omume. Echiche ụmụ nwanyị banyere agụmakwụkwọ yiri nke nkuzi Freire n'ụzọ dịgasị iche iche, ndị nkuzi ụmụ nwanyị na-ekwukarị Freire dị ka onye nkuzi agụmakwụkwọ nke na-abịaru nso na ụzọ na ebumnuche nke nkuzi ụmụ nwoke. Ma nkuzi ụmụ nwanyị dị ka a na-akọwakarị ya na nkuzi Freirian dabere na ọhụụ nke mgbanwe mmekọrịta mmadụ na ibe ya; ihe na-eme ka ha abụọ bụrụ echiche ụfọdụ gbasara mmegbu, ịma ihe, na mgbanwe akụkọ ihe mere eme. Nkụzi abụọ ahụ na-ekwusi ike na mmegbu dị na ọnọdụ ihe onwunwe nke ndị mmadụ na dịka akụkụ nke ịma ihe. Ha na-adabere n'echiche nke ịma ihe dị ka ihe karịrị ngụkọta nke okwu ndị na-achịkwa, mana dị ka ndị nwere ikike dị oke egwu n'ime ya - ihe Antonio Gramsci kpọrọ "ezi uche"; ha abụọ na-ahụ ụmụ mmadụ dị ka ndị a na-enyo enyo na ndị na-eme ihe nkiri n'akụkọ ihe mere eme ma nwee nkwenye siri ike maka ikpe ziri ezi na ọhụụ nke ụwa ka mma na ikike maka nnwere onwe.<ref name="Weiler">{{Cite journal|author=Weiler|first=Kathleen|title=Freire and a Feminist Pedagogy of Difference|journal=Harvard Educational Review|date=December 1991|volume=61|issue=4|pages=449–475|id={{ProQuest|212250218}}|doi=10.17763/haer.61.4.a102265jl68rju84}}<cite class="citation journal cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFWeiler1991">Weiler, Kathleen (December 1991). "Freire and a Feminist Pedagogy of Difference". ''Harvard Educational Review''. '''61''' (4): <span class="nowrap">449–</span>475. [[Digital object identifier|doi]]:[[doi:10.17763/haer.61.4.a102265jl68rju84|10.17763/haer.61.4.a102265jl68rju84]]. </cite><templatestyles src="Module:Citation/CS1/styles.css"></templatestyles><cite class="citation journal cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFWeiler1991">[[ProQuest]]&nbsp;[https://www.proquest.com/docview/212250218 212250218].</cite></ref> === nko mgbịrịgba === [[Faịlụ:Bellhooks.jpg|thumb|nko mgbịrịgba]]   [[bell hooks]] (1952-2021) bụ onye edemede, onye edemede, onye feminist, na onye na-akwado mmekọrịta mmadụ na ibe ya nke Amerịka. N'akwụkwọ Teaching to Transgress: Education as the Practice of Freedom, ọ rụrụ ụka na ojiji onye nkụzi ji njikwa na ike eme ihe n'elu ụmụ akwụkwọ na-eme ka ịnụ ọkụ n'obi ụmụ akwụkwọ ghara ịdị mma ma na-akụzi nrubeisi nye ikike, "na-egbochi nwa akwụkwọ ọ bụla ka ọ na-amụ ihe n'ụzọ dị mfe, nke a na-ejikọta ọnụ."[1] Ọ kwadoro ka mahadum gbaa ụmụ akwụkwọ na ndị nkuzi ume ka ha na-arụkọ ọrụ, na-eme ka mmụta dịkwuo jụụ ma na-atọ ụtọ n'otu oge. Ọ kọwara nkuzi dị ka "ihe na-akpali akpali nke na-akpọ onye ọ bụla ka ọ na-etinye aka karịa" n'ihe ọ kpọrọ nkuzi ndị na-etinye aka, mmekọrịta, na ndị na-emebi iwu. Omume nkuzi nke hooks dị ka njikọ nke usoro mmụta megide ọchịchị onye kwuo uche ya, nkatọ, na nke feminist ma dabere na nnwere onwe, "Ịmepụta Obodo n'ime Klas" nke yiri usoro ọchịchị onye kwuo uche ya na ndụ ezinụlọ dị mma, dịka e si kpụzie ya site na 'njikere ọnụ ige ntị, ịrụ ụka, ikwetaghị, na ime udo'. <sup class="noprint Inline-Template Template-Fact" style="white-space:nowrap;">&#x5B;''[[wikipedia:Tinye edensibịa|<span title="This claim needs references to reliable sources. (October 2018)">citation needed</span>]]''&#x5D;</sup> Nko ahụ wukwara àkwà mmiri n'etiti echiche dị mkpa na ọnọdụ ndụ n'ezie, iji mee ka ndị nkuzi nwee ike igosi ụmụ akwụkwọ ụwa kwa ụbọchị kama echiche dị iche iche nke ụwa. Nko ahụ na-arụ ụka na ndị nkuzi na ụmụ akwụkwọ kwesịrị itinye aka n'ajụjụ gbasara echiche omenala nke mmegbu na-akwado.  <sup class="noprint Inline-Template Template-Fact" style="white-space:nowrap;">&#x5B;''[[wikipedia:Tinye edensibịa|<span title="This claim needs references to reliable sources. (October 2018)">citation needed</span>]]''&#x5D;</sup> === Patti Lather === Patti Lather akụziọla nnyocha gbasara ikike ụmụ nwanyị, usoro ikike ụmụ nwanyị, na okike na agụmakwụkwọ na Mahadum Steeti Ohio kemgbe 1988. Ọ bụ onye edemede a ma ama maka ikike ụmụ nwanyị nwere mkpokọta akwụkwọ anọ ebipụtara. Lather lekwasịrị anya na okwu na echiche dị mkpa gbasara ikike ụmụ nwanyị, ma malitela nyocha n'oge na-adịbeghị anya gbasara mmekọrịta dị n'etiti ikike ụmụ nwanyị na agụmakwụkwọ. <sup class="noprint Inline-Template Template-Fact" style="white-space:nowrap;">&#x5B;''[[wikipedia:Tinye edensibịa|<span title="This claim needs references to reliable sources. (October 2018)">citation needed</span>]]''&#x5D;</sup> === Ileana Jiménez === Ileana Jiménez bụ onye nkuzi ụlọ akwụkwọ sekọndrị na New York City nke na-akụzi ihe ọmụmụ gbasara ụmụ nwanyị, akwụkwọ LGBT, Toni Morrison, na edemede ncheta.<ref name="Jimenez">{{Cite web|url=http://feministteacher.com/about/|title=About Ileana Jiménez|author=Jiménez|first=Ileana|accessdate=1 June 2012|date=2009-12-28}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFJiménez2009">Jiménez, Ileana (2009-12-28). [http://feministteacher.com/about/ "About Ileana Jiménez"]<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">1 June</span> 2012</span>.</cite></ref> A maara ya na mba niile maka akwụkwọ ya na ikwu banyere itinye aka na ụlọ akwụkwọ sekọndrị, ọrụ ya ime ka ụlọ akwụkwọ dị nchebe maka ụmụ akwụkwọ LGBT, ma nweta ọtụtụ onyinye maka mmepe usoro mmụta.<ref name="Jimenez" /> O nwere mmetụta dị ukwuu na ụmụ nwanyị ya na nkuzi ya site na mgbịrịgba. Jiménez na-akụzi klas na Elisabeth Irwin High School na New York nke a na-akpọ "Fierce and Fabulous: Feminist Writers, Artists, and Activists". Klas a nwere juniors na seniors. Ebumnuche nke klas a bụ ime ka ndị na-eto eto mara ụmụ nwanyị. Kụziere site na oghere anya iji nyere ụmụ akwụkwọ aka ịghọta ndụ ha. Jiménez chọrọ itinye nkuzi ụmụ nwanyị n'ọrụ iji tinye ụmụ akwụkwọ ya na nsogbu mba na nke ụwa nke ndụ anyị kwa ụbọchị. "Intersections, nke na-akọwa etu intersectionality si enyere aka ịghọta ike na mmegbu, njirimara na ụlọ ọrụ. "<ref name="Bryson">{{Cite journal|author=Bryson|first=BJ|title=The Teaching and Learning Experience: Deconstructing and Creating Space Using a Feminist Pedagogy|journal=Race, Gender & Class|date=2003|volume=10|issue=2|pages=131–146|id={{ProQuest|218810099}}}}<cite class="citation journal cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFBrysonBennet-Anyikwa2003">Bryson, BJ; Bennet-Anyikwa, Victoria A. (2003). "The Teaching and Learning Experience: Deconstructing and Creating Space Using a Feminist Pedagogy". ''Race, Gender & Class''. '''10''' (2): <span class="nowrap">131–</span>146. [[JSTOR (identifier)|JSTOR]]&nbsp;[https://www.jstor.org/stable/41675079 41675079]. [[OCLC (identifier)|OCLC]]&nbsp;[https://search.worldcat.org/oclc/211459355 211459355]. </cite><templatestyles src="Module:Citation/CS1/styles.css"></templatestyles><cite class="citation journal cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFBrysonBennet-Anyikwa2003">[[ProQuest]]&nbsp;[https://www.proquest.com/docview/218810099 218810099].</cite></ref> === Judy Chicago === Judy Chicago bụ onye America na-ese ihe, onye nkuzi nka na onye edemede. A maara ya nke ọma maka ọrụ ya dị ka onye na-ese ihe na onye nkuzi ụmụ nwanyị na nka. Chicago mepụtara mmemme nka ụmụ nwanyị mbụ na Fresno State College na 1970. N'afọ 1972, e gosipụtara Womanhouse na CalArts maka ndị na-ege ntị karịrị 10,000. Nnukwu ntinye a bụ ngwaahịa nke Judy Chicago na Miriam Schapiro Feminist Art Program na otu n'ime ihe osise mbụ nke ụdị ya iji lekwasị anya na ahụmịhe ụmụ nwanyị. Kemgbe ahụ, Chicago aghọwo olu na-eduga na nka nka. A na-akọwa ọrụ ya dị ka onye nkuzi nka n'akwụkwọ ya nke afọ 2014 Institutional Time: A Critique of Art Education . A na-echekwa nchịkọta ihe nkuzi ụmụ nwanyị site na 1970 ruo 2005 na Mahadum Penn State ebe enwere ike ịnweta ya site na [https://judychicago.arted.psu.edu/archives/ Judy Chicago Art Education Collection]. == Mmejuputa ihe bara uru == [[Faịlụ:Shimer_IS_5_fall_1994_Sappho_Bible.jpg|thumb|Ụmụ akwụkwọ Shimer College na-etinye aka na mkparịta ụka dị mma banyere Sappho.]] Na isi ya, nkuzi ụmụ nwanyị na-achọ ime ka ike dị nro na klas iji nye ụmụ akwụkwọ ohere ikwupụta echiche ha, eziokwu, ihe ọmụma, na mkpa ha.<ref name="Bryson">{{Cite journal|author=Bryson|first=BJ|title=The Teaching and Learning Experience: Deconstructing and Creating Space Using a Feminist Pedagogy|journal=Race, Gender & Class|date=2003|volume=10|issue=2|pages=131–146|id={{ProQuest|218810099}}}}<cite class="citation journal cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFBrysonBennet-Anyikwa2003">Bryson, BJ; Bennet-Anyikwa, Victoria A. (2003). "The Teaching and Learning Experience: Deconstructing and Creating Space Using a Feminist Pedagogy". ''Race, Gender & Class''. '''10''' (2): <span class="nowrap">131–</span>146. [[JSTOR (identifier)|JSTOR]]&nbsp;[https://www.jstor.org/stable/41675079 41675079]. [[OCLC (identifier)|OCLC]]&nbsp;[https://search.worldcat.org/oclc/211459355 211459355]. </cite><templatestyles src="Module:Citation/CS1/styles.css"></templatestyles><cite class="citation journal cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFBrysonBennet-Anyikwa2003">[[ProQuest]]&nbsp;[https://www.proquest.com/docview/218810099 218810099].</cite></ref> Enwere ike iji nke a mee ihe site na usoro nke ike decentering, ebe onye nkuzi na-ewepụ onwe ya na ọnọdụ ikike ha ma mee ka ụmụ akwụkwọ ha nwee ọnọdụ ha nhata. A pụkwara itinye nkuzi n'ọrụ site na itinye aka na mmegide, n'ime klas na n'èzí ya. === Ike na-eme ka ọ dị ala === Otu n'ime isi nkwenkwe nke nkuzi ụmụ nwanyị bụ ịgbanwe mmekọrịta onye nkuzi na nwa akwụkwọ. N'okpuru usoro nkuzi a, ndị nkụzi na-achọ inye ụmụ akwụkwọ ike site n'inye ohere maka echiche dị oke egwu, nyocha onwe onye, na mmepe olu. N'adịghị ka ọtụtụ ụzọ ndị ọzọ nke nkuzi, nkuzi ụmụ nwanyị na-ama nkuzi aka, iburu n'isi, na ule dị ka ụzọ maka ịzụlite na ịnyefe ihe ọmụma.<ref name="Bryson">{{Cite journal|author=Bryson|first=BJ|title=The Teaching and Learning Experience: Deconstructing and Creating Space Using a Feminist Pedagogy|journal=Race, Gender & Class|date=2003|volume=10|issue=2|pages=131–146|id={{ProQuest|218810099}}}}<cite class="citation journal cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFBrysonBennet-Anyikwa2003">Bryson, BJ; Bennet-Anyikwa, Victoria A. (2003). "The Teaching and Learning Experience: Deconstructing and Creating Space Using a Feminist Pedagogy". ''Race, Gender & Class''. '''10''' (2): <span class="nowrap">131–</span>146. [[JSTOR (identifier)|JSTOR]]&nbsp;[https://www.jstor.org/stable/41675079 41675079]. [[OCLC (identifier)|OCLC]]&nbsp;[https://search.worldcat.org/oclc/211459355 211459355]. </cite><templatestyles src="Module:Citation/CS1/styles.css"></templatestyles><cite class="citation journal cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFBrysonBennet-Anyikwa2003">[[ProQuest]]&nbsp;[https://www.proquest.com/docview/218810099 218810099].</cite></ref> Nkụzi ụmụ nwanyị na-ekwusi ike na ike na klas kwesịrị ịdị nro n'etiti onye nkuzi na ụmụ akwụkwọ iji mee ka usoro mmụta na omume klas mara. Ike a na-ekewapụ na-emepụta ohere maka mkparịta ụka nke na-egosipụta ọtụtụ olu na eziokwu nke ụmụ akwụkwọ. Site n'ịkekọrịta ike, onye nkụzi na ụmụ akwụkwọ na-aga n'ọnọdụ hà nhata ebe a na-enye ụmụ akwụkwọ ohere iji mepụta ihe ọmụma. === Ịzụlite Ịmara === Otu n'ime ụzọ ndị isi nke ndị nkuzi ụmụ nwanyị na-eji decentering nke ike a eme ihe bụ site na usoro a maara dị ka "ịkwalite uche". N'ịbụ nke a ma ama na mbido afọ 1970, a na-ejikarị usoro ahụ eme ihe site n'ịnọdụ ala na ikwurịta ahụmahụ nke onwe onye na site n'ịchọta ihe ndị mmadụ chere na ha bụ naanị ihe gbasara ndụ ha. N'ụzọ dị mma, a na-eji ịkwalite ịma ihe dị ka usoro iji mụbaa ọnụ ọgụgụ ndị maara nsogbu ma ọ bụ nsogbu mmekọrịta mmadụ na ibe ya.<ref name=":4">{{Cite web|url=https://www.ontheissuesmagazine.com/2010spring/2010spring_Hanisch.php|title=On The Issues Magazine The Progressive Woman's Magazine Winter 2010: Women's Liberation Consciousness-Raising: Then and Now by Carol Hanisch|work=www.ontheissuesmagazine.com|accessdate=2018-10-09}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://www.ontheissuesmagazine.com/2010spring/2010spring_Hanisch.php "On The Issues Magazine The Progressive Woman's Magazine Winter 2010: Women's Liberation Consciousness-Raising: Then and Now by Carol Hanisch"]. ''www.ontheissuesmagazine.com''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2018-10-09</span></span>.</cite></ref> === Ịjụ ajụjụ na Ịgbapụta === Dị ka Consciousness Raising, ịjụ ajụjụ na ịgba ajụjụ na-akpọ maka mkparịta ụka. Echiche ya bụ inyere ụmụ akwụkwọ aka ịghọta echiche nke onwe ha nke sitere na agbụrụ, klas, na njirimara ọ bụla ọzọ. Ebumnuche ikpeazụ bụ ịmepụta mkparịta ụka na-echebara echiche banyere otu onye ọ bụla n'ime ha si bụrụ onye ụdị ịkpa ókè ụfọdụ metụtara ma kpọọ maka ime ihe site n'oge ahụ gaa n'ihu. Ọkpụkpọ maka ime ihe nwere ike ịgụnye iwebata ndị ọkà okwu ọbịa ma mee ka ha nụ akụkọ ndị ọzọ, ma ọ bụ maka ọrụ mmekọrịta ka mma na-eme ihe nkiri. Ihe ọ bụla ọ nwere ike ịbụ ebumnuche bụ ịnakwere na ịkwụsị omume ajọ mbunobi.<ref name=":2">{{Cite journal|author=Lee|first=Ming-yeh|title=Challenges to the classroom authority of women of color|journal=New Directions for Adult and Continuing Education|date=2004|volume=2004|issue=102|pages=55–64|doi=10.1002/ace.138}}<cite class="citation journal cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFLeeJohnson-Bailey2004">Lee, Ming-yeh; Johnson-Bailey, Juanita (2004). "Challenges to the classroom authority of women of color". ''New Directions for Adult and Continuing Education''. '''2004''' (102): <span class="nowrap">55–</span>64. [[Digital object identifier|doi]]:[[doi:10.1002/ace.138|10.1002/ace.138]].</cite></ref> === Ọrụ ndị na-eme ngagharị iwe === Ọrụ ndị na-eme ngagharị iwe na-agba ụmụ akwụkwọ ume ịchọpụta ụdị mmegbu nke ndụ na ịmata ikike nke okwu ụmụ nwanyị na-abụghị nke agụmakwụkwọ. Ebumnuche nke itinye aka na nkuzi ụmụ nwanyị na-agụnye ịkwalite nghọta ụmụ akwụkwọ banyere mmegbu nna ochie, inye ha ike ime ihe, na inyere ha aka ịmụta atụmatụ ndọrọ ndọrọ ọchịchị ụfọdụ maka ime ihe. Ọrụ ndị na-eme ihe omume nke ụmụ akwụkwọ ewerela ụdị dịgasị iche iche, gụnyere ịhazi mkpọsa ide akwụkwọ ozi ma ọ bụ ide akwụkwọ ozi nye onye nchịkọta akụkọ, ịlụso ndị nchịkwa ụlọ akwụkwọ ma ọ bụ ụlọ ọrụ mmanye iwu mpaghara ọgụ, ịhazi ìgwè ndị na-aga ngagharị iwe, na isonye na ngagharị mba. Ndị nkuzi ụmụ nwanyị dere banyere ahụmịhe ha na-enye ọrụ ndị na-eme ihe ike ghọtara na usoro a na-abụghị omenala nwere ike isi ike maka ụmụ akwụkwọ. Otu onye kwuru ihe isi ike n'ụzọ, gụnyere ụmụ akwụkwọ ndị jụrụ itinye onwe ha n'ọnọdụ esemokwu na ụmụ akwụkwọ ndị nwere nsogbu ịnagide mmeghachi omume. Ebe ọ bụ na ha chọrọ ka ụmụ akwụkwọ nwee ahụmịhe dị mma, ma bụrụ ihe ịma aka (nke mbụ) na ime ihe ike, ha na-enyekarị ụmụ akwụkwọ nnwere onwe dị ukwuu n'ịhọrọ ọrụ. Ndị nkuzi nwere ike ịrịọ ụmụ akwụkwọ ka ha mepụta ọrụ nke ga-eme "mkpesa ịkpa ókè nwoke na nwanyị, ịkpa ókè agbụrụ, homophobia, ma ọ bụ 'ism' ọ bụla ọzọ metụtara echiche ụmụ nwanyị n'otu ọnọdụ" <ref name=":6">{{Cite journal|author=Rose|first=Suzanna|title=The Protest as a Teaching Technique for Promoting Feminist Activism|journal=NWSA Journal|date=1989|volume=1|issue=3|pages=486–490|id={{ERIC|ED302492}}}}<templatestyles src="Module:Citation/CS1/styles.css"></templatestyles></ref> == Nnyocha ụmụ nwanyị == Akwụkwọ gbasara nyocha ụmụ nwanyị dị obere, ikekwe n'ihi ọdịiche dị n'etiti echiche nke ụmụ nwanyị na nyocha. Dịka ọmụmaatụ, nyocha ọdịnala dị ka ule a haziri ahazi na-akwado ụdị ụlọ akụ nke agụmakwụkwọ, na echiche nke nyocha n'ụdị akara ma ọ bụ ikike ịga n'ihu n'ime usoro mmụta a haziri nke ọma bụ ụdị ike nke ụlọ ọrụ nwere. Ka o sina dị, akwụkwọ gbasara nkuzi ụmụ nwanyị nwere ihe atụ ole na ole nke usoro nyocha ụmụ nwanyị.<ref name=":6">{{Cite journal|author=Rose|first=Suzanna|title=The Protest as a Teaching Technique for Promoting Feminist Activism|journal=NWSA Journal|date=1989|volume=1|issue=3|pages=486–490|id={{ERIC|ED302492}}}}<cite class="citation journal cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFRose1989">Rose, Suzanna (1989). "The Protest as a Teaching Technique for Promoting Feminist Activism". ''NWSA Journal''. '''1''' (3): <span class="nowrap">486–</span>490. [[CiteSeerX (identifier)|CiteSeerX]]&nbsp;<span class="id-lock-free" title="Freely accessible">[https://citeseerx.ist.psu.edu/viewdoc/summary?doi=10.1.1.1010.4346 10.1.1.1010.4346]</span>. [[JSTOR (identifier)|JSTOR]]&nbsp;[https://www.jstor.org/stable/4315928 4315928]. </cite><templatestyles src="Module:Citation/CS1/styles.css"></templatestyles><cite class="citation journal cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFRose1989">[[ERIC (identifier)|ERIC]]&nbsp;[https://eric.ed.gov/?id=ED302492 ED302492].</cite></ref> Usoro ndị a na-eme ka usoro ike nke nyocha ọdịnala kwadoro site na ilekwasị anya na olu na ahụmịhe ụmụ akwụkwọ, nke na-enye ohere ka ha na-ekere òkè na usoro nyocha ahụ.<ref name="Accardi, M. 2013 p. 77-78">{{Cite book|author=Accardi|first=Maria T.|title=Feminist Pedagogy for Library Instruction|year=2013|publisher=Library Juice Press|isbn=978-1-936117-55-0|pages=77–78}}</ref> A na-ewere ojiji nke akwụkwọ akụkọ dị ka otu usoro nyocha ụmụ nwanyị <ref name="Accardi, M. 2013 p. 77-78">{{Cite book|author=Accardi|first=Maria T.|title=Feminist Pedagogy for Library Instruction|year=2013|publisher=Library Juice Press|isbn=978-1-936117-55-0|pages=77–78}}<cite class="citation book cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFAccardi2013">Accardi, Maria T. (2013). ''Feminist Pedagogy for Library Instruction''. Library Juice Press. pp.&nbsp;<span class="nowrap">77–</span>78. [[ISBN]]&nbsp;[[Special:BookSources/978-1-936117-55-0|<bdi>978-1-936117-55-0</bdi>]].</cite></ref> yana echiche nke "nnyocha òkè, " ma ọ bụ nyocha nke a na-akọwa site na mmekọrịta na ntụkwasị obi. <ref>{{Cite journal|author=Shapiro|first=Joan Poliner|title=Participatory Evaluation: Towards a Transformation of Assessment for Women's Studies Programs and Projects|journal=Educational Evaluation and Policy Analysis|date=September 1988|volume=10|issue=3|pages=191–199|doi=10.3102/01623737010003191}}</ref> A ga-atụle usoro nyocha ndị a gbazitere site na nkuzi dị oke egwu mgbe a na-eche echiche banyere usoro nyocha ụmụ nwanyị.<ref>{{Cite book|author=Accardi|first=Maria T.|title=Feminist Pedagogy for Library Instruction|year=2013|publisher=Library Juice Press|isbn=978-1-936117-55-0}}</ref> Ndị a nwere ike ịgụnye itinye ụmụ akwụkwọ n'ịmepụta ụkpụrụ nyocha ma ọ bụ nyocha ndị ọgbọ ma ọ bụ nnwale onwe onye.<ref>{{Cite journal|author=Price|first=Margaret|title=Putting a social-constructivist assessment process model into practice: building the feedback loop into the assessment process through peer review|journal=Innovations in Education and Teaching International|date=May 2007|volume=44|issue=2|pages=143–152|doi=10.1080/14703290701241059|url=https://radar.brookes.ac.uk/radar/file/537c1a04-5c96-4240-1535-e3b9cd217976/1/price2007putting.pdf}}</ref> N'ikpeazụ, Accardi na-ekwu na enwere ike itinye usoro nyocha ụmụ nwanyị n'ụdị nyocha ọdịnala (dị ka Usoro nyocha klas ma ọ bụ usoro nyocha arụmọrụ) ma ọ bụrụ na a na-ekwe ka ụmụ akwụkwọ chee echiche ma ọ bụ nyochaa ahụmịhe ha. Nnyocha, ịgba ajụjụ ọnụ na ìgwè ndị na-elekwasị anya, nwekwara ike iwere nyocha na usoro ụmụ nwanyị ma ọ bụrụhaala na a na-achọ olu ma ọ bụ ihe ọmụma nwa akwụkwọ.<ref>{{Cite book|author=Accardi|first=Maria T.|title=Feminist Pedagogy for Library Instruction|year=2013|publisher=Library Juice Press|isbn=978-1-936117-55-0|pages=83–87}}</ref> A ga-eme atụmatụ nyocha ndị a dabere na ụdị ntụziaka na-ewere ọnọdụ; usoro nyocha arụmọrụ nwere ike ịba uru maka ntụziaka dị mkpirikpi. Ọ bụrụ na onye nkuzi nwere oge ka ukwuu na onye mmụta ahụ, mgbe ahụ ohere maka nzaghachi miri emi, nzaghachi na nyocha ga-ekwe omume. == Ndị nkatọ == E nwere ọtụtụ akụkụ nke nkuzi ụmụ nwanyị nke a katọrọ kemgbe ọtụtụ afọ. A na-enyo ọdịiche nke nkuzi ụmụ nwanyị site na nkuzi ndị ọzọ na-akatọ ma na-aga n'ihu enyo.<ref name=":5">{{Cite journal|author=Stake|first=Jayne E.|title=Putting Feminist Pedagogy to the Test: The Experience of Women's Studies from Student and Teacher Perspectives|journal=Psychology of Women Quarterly|date=March 2000|volume=24|issue=1|pages=30–38|doi=10.1111/j.1471-6402.2000.tb01019.x}}<cite class="citation journal cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFStakeHoffmann2000">Stake, Jayne E.; Hoffmann, Frances L. (March 2000). "Putting Feminist Pedagogy to the Test: The Experience of Women's Studies from Student and Teacher Perspectives". ''Psychology of Women Quarterly''. '''24''' (1): <span class="nowrap">30–</span>38. [[Digital object identifier|doi]]:[[doi:10.1111/j.1471-6402.2000.tb01019.x|10.1111/j.1471-6402.2000.tb01019.x]]. [[S2CID (identifier)|S2CID]]&nbsp;[https://api.semanticscholar.org/CorpusID:144495978 144495978].</cite></ref> Nkà mmụta ụmụ nwanyị na-ekerịta ụbụrụ na ndọrọ ndọrọ ọchịchị na òtù ndị mejupụtara usoro agụmakwụkwọ nnapụta nke afọ 30 gara aga. Nzukọ ndị a agbaghawo echiche ọdịnala banyere ọdịdị na ọrụ agụmakwụkwọ, na mmekọrịta dị n'etiti ndị nkuzi, ndị mmụta, na ihe ọmụma. Ha akwalitewo mgbalị iji mee ka ụlọ klas bụrụ nke onye kwuo uche ya, iji mee ka mmekọrịta ike doo anya ma kpughee mmekọrịta n'ime na n'èzí ụlọ klas, yana ịgba ndị ọrụ ụmụ akwụkwọ ume, ma nke onwe ma nke ndọrọ ndọrọ ọchịchị. Ọzọkwa, ha akpọọla ka agụmakwụkwọ dị mkpa maka nchegbu mmekọrịta mmadụ na ibe ya, na-arụ ụka na ihe ọmụma a na-emepụta ma na-enyefe na klas kwesịrị imetụta ndụ ndị ọ na-akọwa ma mee ka ikpe ziri ezi na ụwa n'ozuzu ya dị mfe.<ref name=":5">{{Cite journal|author=Stake|first=Jayne E.|title=Putting Feminist Pedagogy to the Test: The Experience of Women's Studies from Student and Teacher Perspectives|journal=Psychology of Women Quarterly|date=March 2000|volume=24|issue=1|pages=30–38|doi=10.1111/j.1471-6402.2000.tb01019.x}}<cite class="citation journal cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFStakeHoffmann2000">Stake, Jayne E.; Hoffmann, Frances L. (March 2000). "Putting Feminist Pedagogy to the Test: The Experience of Women's Studies from Student and Teacher Perspectives". ''Psychology of Women Quarterly''. '''24''' (1): <span class="nowrap">30–</span>38. [[Digital object identifier|doi]]:[[doi:10.1111/j.1471-6402.2000.tb01019.x|10.1111/j.1471-6402.2000.tb01019.x]]. [[S2CID (identifier)|S2CID]]&nbsp;[https://api.semanticscholar.org/CorpusID:144495978 144495978].</cite></ref> N'ịchọpụta myirịta dị n'etiti ụmụ nwanyị na nkuzi ndị ọzọ na-akatọ ma na-aga n'ihu, arụmụka ahụ bụ na nkuzi ụmụ nwanyị abụghị ihe dị iche na nkuzi ndi ọzọ na echiche na atụmatụ ya nwere ụfọdụ izi ezi.<ref name=":5">{{Cite journal|author=Stake|first=Jayne E.|title=Putting Feminist Pedagogy to the Test: The Experience of Women's Studies from Student and Teacher Perspectives|journal=Psychology of Women Quarterly|date=March 2000|volume=24|issue=1|pages=30–38|doi=10.1111/j.1471-6402.2000.tb01019.x}}<cite class="citation journal cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFStakeHoffmann2000">Stake, Jayne E.; Hoffmann, Frances L. (March 2000). "Putting Feminist Pedagogy to the Test: The Experience of Women's Studies from Student and Teacher Perspectives". ''Psychology of Women Quarterly''. '''24''' (1): <span class="nowrap">30–</span>38. [[Digital object identifier|doi]]:[[doi:10.1111/j.1471-6402.2000.tb01019.x|10.1111/j.1471-6402.2000.tb01019.x]]. [[S2CID (identifier)|S2CID]]&nbsp;[https://api.semanticscholar.org/CorpusID:144495978 144495978].</cite></ref> Nkụzi ụmụ nwanyị na-achọ ịkekọrịta ike na klas niile. Ọ bụ ezie na a na-anwa ịhazigharị mmekọrịta ike, enwere ike ịnọgide na-enwe usoro agụmakwụkwọ ọdịnala na klas ụmụ nwanyị. "Ọbụna ndị prọfesọ na-anabata ụkpụrụ nke nkuzi dị oke egwu (ọtụtụ n'ime ha bụ ndị ọcha na ndị nwoke) ka na-eduzi klas ha n'ụzọ nke na-eme ka ụdị ndị ọgaranya nke omume ọma sie ike. " <ref name=":3">{{Cite book|title=Teaching to transgress: education as the practice of freedom|author=Hooks|first=Bell|date=1994|publisher=Routledge|isbn=978-0415908078|location=New York|language=en|oclc=30668295}}<cite class="citation book cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFHooks1994">Hooks, Bell (1994). ''Teaching to transgress: education as the practice of freedom''. New York: Routledge. [[ISBN]]&nbsp;[[Special:BookSources/978-0415908078|<bdi>978-0415908078</bdi>]]. [[OCLC (identifier)|OCLC]]&nbsp;[https://search.worldcat.org/oclc/30668295 30668295].</cite></ref> Ebumnuche dị n'azụ mgbalị iji kesaa ike nwere ohere nke ikpuchi mmekọrịta ike karịa ikpughe na ikwu okwu banyere ike. N'agbanyeghi mgbalị iji mepụta mmekọrịta onye nkuzi / nwa akwụkwọ, ndị nkuzi ka na-ekpebi ntụziaka nke klas ahụ, ọ bụ ndị nkuzi "na-etinye usoro ihe omume ma nye akara, ọ bụghị ụmụ akwụkwọ. Nkụzi ụmụ nwanyị, na-elekwasị anya na mmekọrịta ike n'etiti nwa akwụkwọ na onye nkuzi nwere ike ịghara ịnagide ike na-arụ ọrụ n'etiti ndị sonyere na klas ahụ. "Ka ụlọ akwụkwọ ahụ na-adịwanye iche, ndị nkuchi na-eche ụzọ ndọrọ ndọrọ ọchịchị nke ịchịkwa ihu na-emekarị na ọnọdụ agụmakwụkwọ.<ref name=":1">{{Cite journal|author=McClure|first=Laura|date=2000|title=Feminist Pedagogy and the Classics|journal=The Classical World|volume=94|issue=1|pages=53–55|doi=10.2307/4352498}}<cite class="citation journal cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFMcClure2000">McClure, Laura (2000). "Feminist Pedagogy and the Classics". ''The Classical World''. '''94''' (1): <span class="nowrap">53–</span>55. [[Digital object identifier|doi]]:[[doi:10.2307/4352498|10.2307/4352498]]. [[JSTOR (identifier)|JSTOR]]&nbsp;[https://www.jstor.org/stable/4352498 4352498].</cite></ref> Dịka ọmụmaatụ, ụmụ akwụkwọ nwoke ọcha na-anọgide na-abụ ndị na-ekwu okwu na klas anyị. Ụmụ akwụkwọ na-acha ọbara ọbara na ụfọdụ ụmụ nwanyị ọcha na-ekwupụta egwu na ndị ọgbọ a ga-ekpe ha ikpe dị ka ndị na-enweghị ọgụgụ isi.<ref name=":3" /> A katọrọ ụmụ nwanyị ọcha na-acha ọcha maka ịbụ ndị mmegbu na ọdịda ya iji dozie ma tinye intersectionality n'ime echiche ya. Ọtụtụ ndị ebubowo Ụmụ nwanyị America na nkwupụta nke ịkpa ókè agbụrụ site n'ime ókèala agụmakwụkwọ ya, na-ebo ebubo na ụmụ nwanyị America aghọwo akụkụ ọzọ nke agụmakwụkwọ. Ọtụtụ ndị ọkà mmụta nwanyị ọcha (na ndị nwoke), ọbụnakwa ndị na-akpọ onwe ha ndị inyom, anaghị eji ọnụnọ onye ọ bụla kpọrọ ihe na mgbalị nke nnwere onwe ụmụ nwanyị ma ọ bụ mmadụ, nko na-ezo aka na ndị a dị ka ndị mmegbu na ọha mmadụ, yana ndị ọzọ sitere na klas ndị nwere ihe ùgwù na-esoghị na ọgụ megide mmegbu na obodo anyị dị mgbagwoju anya.<ref name=":3">{{Cite book|title=Teaching to transgress: education as the practice of freedom|author=Hooks|first=Bell|date=1994|publisher=Routledge|isbn=978-0415908078|location=New York|language=en|oclc=30668295}}<cite class="citation book cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFHooks1994">Hooks, Bell (1994). ''Teaching to transgress: education as the practice of freedom''. New York: Routledge. [[ISBN]]&nbsp;[[Special:BookSources/978-0415908078|<bdi>978-0415908078</bdi>]]. [[OCLC (identifier)|OCLC]]&nbsp;[https://search.worldcat.org/oclc/30668295 30668295].</cite></ref> Bernice Fisher na-akọwa etu usoro mmụta ụmụ nwanyị si dị iche na mmalite akụkọ ihe mere eme ya na omenala nke "ịzụlite uche." {ntụaka dị mkpa} Otu ndị na-akwalite uche bụ akụkụ dị mkpa nke ngagharị nnwere onwe ụmụ nwanyị nke afọ 1960 na 1970. Site na otu ndị a, ndị mmadụ n'otu n'otu nwere ike ịghọta na ha na-enwe otu nsogbu ahụ. N'ihi ya, ọnụọgụgụ ndị maara maka otu okwu mmekọrịta mmadụ na ibe ya mụbara. "A na-ahụ ọtụtụ mkparịta ụka gbasara nkuzi ụmụ nwanyị dị ka mgba iji mee ka ọhụụ na-akwalite mmụọ na eziokwu nke agụmakwụkwọ ka elu dị n'otu. Ebe ọ bụ na nke ikpeazụ na-eche ma na-akwado asọmpi na nhazi nkeonwe maka mmụta, otu n'ime nsogbu mbụ maka onye nkuzi ụmụ nwanyị bụ ịmepụta ụdị ntụkwasị obi nke ịzụlite mmụọ na-eche."[1] Site na nhazi nke ọmụmụ ụmụ nwanyị n'ime ụlọ akwụkwọ, a kesara onye nkuzi ụmụ nwanyị n'ime "mahadum ndị na-adịghị agbasi ike, kọleji obodo na ọnọdụ ndị ọzọ ebe okwu banyere ụmụ nwanyị na-adịchaghị mma ma na-eyi egwu karịa, ọnọdụ ahụ na-agbanwe agbanwe, ndị nkuzi bụ ndị na-akwado mmụọ na-akpakọrịta, ma ọ bụ akụkụ nke mmegharị ụmụ nwanyị na-agbanwe agbanwe, ma n'otu ụzọ bụrụ ndị nnọchi anya ya nye ụmụ akwụkwọ.<ref name=":22">{{cite journal|last1=Lee|first1=Ming-yeh|last2=Johnson-Bailey|first2=Juanita|title=Challenges to the classroom authority of women of color|journal=New Directions for Adult and Continuing Education|date=2004|volume=2004|issue=102|pages=55–64|doi=10.1002/ace.138}}</ref> == Ihe odide == {{Feminist theory}} [[Otú:Ụmụ nwanyị na agụmakwụkwọ]] [[Otú:Mmegharị na echiche nke pedagogical]] [[Otú:Pages with unreviewed translations]] 8kww7v1cvx5s6iv9skw6txqkstsfg94 Orok Akarandut 0 75432 632636 2026-05-11T10:43:31Z NiferO 20385 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1343759510|Orok Akarandut]]" 632636 wikitext text/x-wiki   '''Orok Akarandut''' {{Audio|Ig-Orok Akarandut.ogg|listen}} (amụrụ n'ọnwa Machị 18, afọ 1987, na [[Uyo]], Akwa Ibom State) bụ onye Naijiria na-agba [[Footbọl|bọọlụ]]. == Ọrụ == Akarandut bidoro ọrụ ya na Akwa United F.C. onye n'ime ọnwa Jenụwarị afọ 2007 buliri ya na Premier League nke Naijiria. N'afọ 2008-09, ọ bụ onye kacha gbaa goolu na league na goolu iri na asaa, nke jikọtara ihe ndekọ ịgba goolu. Mgbe nnukwu arụmọrụ a gasịrị, Orok hapụrụ Akwa United ka ọ bịanye aka na otu Ligue Professionnelle 1 nke Tunisia CS Sfax na 13 Julaị 2009. Ọ bịanyere aka na Al-Hidd FC nke Bahrain n'afọ 2014, ebe ọ gbara goolu iri na asatọ n'egwuregwu iri atọ na atọ <ref>{{Cite web|url=http://www.ng.soccerway.com/players/akarandut-orok/126417/|title=Orok Akarandut Profile - Soccerway.com|accessdate=2016-06-19|archivedate=2015-10-01|archiveurl=https://web.archive.org/web/20151001142302/http://ng.soccerway.com/players/akarandut-orok/126417/}}</ref> == Edensibia == <templatestyles src="Reflist/styles.css" />{{Reflist}} [[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]] bc5sloda2ykjab2wayt6jtk6meb92xb Danielle Föllmi 0 75433 632637 2026-05-11T10:49:42Z Sondeglory 17802 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1341044353|Danielle Föllmi]]" 632637 wikitext text/x-wiki <templatestyles src="Module:Message box/ambox.css"></templatestyles>{{authority control}} {{authority control}}'''Danielle Pons-Föllmi''' bụ dọkịta na-ahụ maka anesthesiology. Site na ụlọ ọrụ mbipụta ya bụ Éditions Föllmi, o bipụtara mpịakọta asaa nke "Wisdoms of Humanity".<ref>{{Cite web|url=https://www.atelier-follmi.com/en/1799-2/sagesses-de-lhumanite/the-wisdoms-of-humanity-project/|title=the wisdoms of humanity project {{!}} Sagesses de l'humanité|work=www.atelier-follmi.com|language=en|accessdate=2017-12-06}}</ref> == Ndụ onwe onye na agụmakwụkwọ == Pons biri na El Salvador na Central America mgbe ọ bụ nwata. Ọ kwagara Paris mgbe ọ dị afọ iri na asaa ebe ọ nwetara PhD ya na ọgwụ na Necker-Enfants Malades Hospital na 1980. Ọ lụrụ onye na-ese foto bụ Olivier Föllmi n'afọ 1984. == Ọrụ == Site na 1981 ruo 1984 ọ malitere ọrụ ndị dọkịta na-enweghị oke na Panama, India, Cambodia na Laos. Site na 1984 ruo 1991 ọ na-eme ọgwụ, ọkachamara na anesthesiology na resuscitation. N'agbata afọ 1991 na afọ 1992, ya na Olivier biri n'ebe ugwu India na ndị obodo Tibet a chụgara mba ọzọ bụ ndị, n'afọ 1992, nyere ha ikike ịnabata ụmụ abụọ. Pons-Föllmi rụrụ ọrụ n'ịhazi ihe ndị dị mkpa maka ahụike nke obodo ahụ ma sonye n'ịtọlite otu ndị dọkịta Tibet na obodo ụmụaka Tibet nke Dharamsala na ala ugwu Himalayas. N'otu afọ ahụ, Pons-Föllmi na Olivier mepụtara Himalayan Organization for People and Education (HOPE), njikọ e guzobere iji kwalite mmepe nke ụwa Himalayan ma kwado ụkpụrụ agụmakwụkwọ Tibet. Nsogbu ahụike mere ka Pons-Föllmi kwụsị ọgwụ na 1994. Ọ malitere ịmụ amamihe ọdịnala. N'afọ 2002 o mepụtara Éditions Föllmi na Annecy ma, ya na Matthieu Ricard, bipụtara "Himalaya bouddhiste". N'agbata afọ 2003 na afọ 2009 ha bipụtara mpịakọta asaa nke "Wisdoms of Humanity". Pons-Föllmi na Olivier nwetara nrite Vermeille site na Société d'Encouragement au Progrès (Society for the Encouragement of Progress) bụ ndị kpọpụtara "ndị ahụ na-aga n'ihu na site na mgbalị onwe onye, ​​​​site na omume ha na mmụọ okike ha nwetara ihe pụrụ iche, n'ụzọ ọ bụla mmadụ si etinye ha". == Akwụkwọ == Danielle na Olivier Föllmi ebipụtala ihe ndị a: * {{Cite book|date=1996|title=Les Enfants de l'Espoir : l'histoire des enfants réfugiés du Tibet|publisher=La Martinière|location=Paris|isbn=978-2732422145}} * {{Cite book|date=1999|title=Les Bergers de l'hiver|publisher=La Martinière|location=Paris|isbn=978-2732425900}} * {{Cite book|date=2002|title=Himalaya bouddhiste|publisher=La Martinière|location=Paris|isbn=978-2732428741}} * {{Cite book|date=2003|title=Offrandes, 365 pensées de maîtres bouddhistes|publisher=La Martinière|location=Paris|isbn=978-2732429663}} * {{Cite book|date=2004|title=Sagesses, 365 pensées de maîtres de l'Inde|publisher=La Martinière|location=Paris|isbn=978-2744175329}} * {{Cite book|date=2005|title=Origines, 365 pensées de sages africains|publisher=La Martinière|location=Paris|isbn=978-2860102872}} * {{Cite book|date=2006|title=Révélations, 365 pensées d'Amérique latine|publisher=La Martinière|location=Paris|isbn=978-2732434216}} * {{Cite book|date=2007|title=Eveils, 365 pensées de sages d'Asie|publisher=La Martinière|location=Paris|isbn=978-2732435732}} * {{Cite book|date=2008|title=Souffles, 365 pensées de sages d'Orient|publisher=La Martinière|location=Paris|isbn=978-2732437408}} * {{Cite book|date=2009|title=Femmes d'Eternité|publisher=La Martinière|location=Paris|isbn=978-2732440071}} * {{Cite book|date=2009|title=Espoirs, 365 clés de la pensée occidentale|publisher=La Martinière|location=Paris|isbn=978-2732439495}} == Edensibịa == [[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]] 5arvslahcinjxh13xtjx69lahusxva6 632638 632637 2026-05-11T10:49:59Z Quinlan83 12227 Fix 632638 wikitext text/x-wiki <templatestyles src="Module:Message box/ambox.css"></templatestyles>{{authority control}} {{authority control}}'''Danielle Pons-Föllmi''' bụ dọkịta na-ahụ maka anesthesiology. Site na ụlọ ọrụ mbipụta ya bụ Éditions Föllmi, o bipụtara mpịakọta asaa nke "Wisdoms of Humanity".<ref>{{Cite web|url=https://www.atelier-follmi.com/en/1799-2/sagesses-de-lhumanite/the-wisdoms-of-humanity-project/|title=the wisdoms of humanity project {{!}} Sagesses de l'humanité|work=www.atelier-follmi.com|language=en|accessdate=2017-12-06}}</ref> == Ndụ onwe onye na agụmakwụkwọ == Pons biri na El Salvador na Central America mgbe ọ bụ nwata. Ọ kwagara Paris mgbe ọ dị afọ iri na asaa ebe ọ nwetara PhD ya na ọgwụ na Necker-Enfants Malades Hospital na 1980. Ọ lụrụ onye na-ese foto bụ Olivier Föllmi n'afọ 1984. == Ọrụ == Site na 1981 ruo 1984 ọ malitere ọrụ ndị dọkịta na-enweghị oke na Panama, India, Cambodia na Laos. Site na 1984 ruo 1991 ọ na-eme ọgwụ, ọkachamara na anesthesiology na resuscitation. N'agbata afọ 1991 na afọ 1992, ya na Olivier biri n'ebe ugwu India na ndị obodo Tibet a chụgara mba ọzọ bụ ndị, n'afọ 1992, nyere ha ikike ịnabata ụmụ abụọ. Pons-Föllmi rụrụ ọrụ n'ịhazi ihe ndị dị mkpa maka ahụike nke obodo ahụ ma sonye n'ịtọlite otu ndị dọkịta Tibet na obodo ụmụaka Tibet nke Dharamsala na ala ugwu Himalayas. N'otu afọ ahụ, Pons-Föllmi na Olivier mepụtara Himalayan Organization for People and Education (HOPE), njikọ e guzobere iji kwalite mmepe nke ụwa Himalayan ma kwado ụkpụrụ agụmakwụkwọ Tibet. Nsogbu ahụike mere ka Pons-Föllmi kwụsị ọgwụ na 1994. Ọ malitere ịmụ amamihe ọdịnala. N'afọ 2002 o mepụtara Éditions Föllmi na Annecy ma, ya na Matthieu Ricard, bipụtara "Himalaya bouddhiste". N'agbata afọ 2003 na afọ 2009 ha bipụtara mpịakọta asaa nke "Wisdoms of Humanity". Pons-Föllmi na Olivier nwetara nrite Vermeille site na Société d'Encouragement au Progrès (Society for the Encouragement of Progress) bụ ndị kpọpụtara "ndị ahụ na-aga n'ihu na site na mgbalị onwe onye, ​​​​site na omume ha na mmụọ okike ha nwetara ihe pụrụ iche, n'ụzọ ọ bụla mmadụ si etinye ha". == Akwụkwọ == Danielle na Olivier Föllmi ebipụtala ihe ndị a: * {{Cite book|date=1996|title=Les Enfants de l'Espoir : l'histoire des enfants réfugiés du Tibet|publisher=La Martinière|location=Paris|isbn=978-2732422145}} * {{Cite book|date=1999|title=Les Bergers de l'hiver|publisher=La Martinière|location=Paris|isbn=978-2732425900}} * {{Cite book|date=2002|title=Himalaya bouddhiste|publisher=La Martinière|location=Paris|isbn=978-2732428741}} * {{Cite book|date=2003|title=Offrandes, 365 pensées de maîtres bouddhistes|publisher=La Martinière|location=Paris|isbn=978-2732429663}} * {{Cite book|date=2004|title=Sagesses, 365 pensées de maîtres de l'Inde|publisher=La Martinière|location=Paris|isbn=978-2744175329}} * {{Cite book|date=2005|title=Origines, 365 pensées de sages africains|publisher=La Martinière|location=Paris|isbn=978-2860102872}} * {{Cite book|date=2006|title=Révélations, 365 pensées d'Amérique latine|publisher=La Martinière|location=Paris|isbn=978-2732434216}} * {{Cite book|date=2007|title=Eveils, 365 pensées de sages d'Asie|publisher=La Martinière|location=Paris|isbn=978-2732435732}} * {{Cite book|date=2008|title=Souffles, 365 pensées de sages d'Orient|publisher=La Martinière|location=Paris|isbn=978-2732437408}} * {{Cite book|date=2009|title=Femmes d'Eternité|publisher=La Martinière|location=Paris|isbn=978-2732440071}} * {{Cite book|date=2009|title=Espoirs, 365 clés de la pensée occidentale|publisher=La Martinière|location=Paris|isbn=978-2732439495}} == Edensibịa == [[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]] l0smzlilgx9h8xwsrlenojtzf24g3e9 Lewis Aniweta 0 75434 632639 2026-05-11T10:50:52Z NiferO 20385 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1329594472|Louis Aniweta]]" 632639 wikitext text/x-wiki   '''Louis Aniweta Ifeanychukwu''' {{Audio|LL-Q33578 (ibo)-Vivian Amalachukwu-Louis Aniweta Ifeanychukwu.wav|Listen}} (amụrụ na 10 n'ọnwa Julaị afọ 1984) bụ [[Footbọl|onye na-agba bọọlụ]] nke na-agba dịka onye na-echebe etiti. A mụrụ ya na Naijiria, ọ pụtara ugboro anọ maka otu mba Rwanda na 2009-10. <ref>{{Cite web|url=https://www.national-football-teams.com/player/33270/Lewis_Aniweta.html|author=Strack-Zimmermann|first=Benjamin|title=NFT player — National team & Club appearances: Aniweta Ifeanychukwu, Louis|publisher=National Football Teams|accessdate=18 January 2018|archivedate=5 October 2022|archiveurl=https://web.archive.org/web/20221005014057/https://www.national-football-teams.com/player/33270/Lewis_Aniweta.html}}</ref> == Ọrụ == A mụrụ Aniweta na Onitsha, Anambra Steeti, Naijiria. Ndị otu ya gara aga bụ Alki Larnaca na Doxa Katokopias.   <sup class="noprint Inline-Template Template-Fact" style="white-space:nowrap;">&#x5B;''[[wikipedia:Tinye edensibịa|<span title="This claim needs references to reliable sources. (June 2025)">citation needed</span>]]''&#x5D;</sup> Site n'afọ 2005 ruo afọ 2006 ọ gbara maka KS Skënderbeu Korçë na Albanian Superliga. Tupu nke ahụ, ọ gbara Mohammedan AC egwu.<ref>{{Cite web|url=http://www.hindu.com/2004/08/19/stories/2004081903661900.htm|archiveurl=https://web.archive.org/web/20040825040303/http://www.hindu.com/2004/08/19/stories/2004081903661900.htm|archivedate=2004-08-25|work=[[The Hindu]]|title=Sport / Football : East Bengal drubs Peerless|date=2004-08-19|accessdate=2018-05-15}}</ref> == Edensibia == <templatestyles src="Reflist/styles.css" />{{Reflist}} == Njikọ mpụga == * Louis Aniwetana National-Football-Teams.com * Louis Aniweta-FIFAndekọ asọmpi (echekwara) [[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]] pijfgmv0i0vi0d97670xtu48wf6cd8i Ekene Victor Emewulu 0 75435 632640 2026-05-11T10:58:10Z NiferO 20385 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1338802198|Ekene Victor Emewulu]]" 632640 wikitext text/x-wiki  <templatestyles src="Reflist/styles.css" />'''Ekene Victor Emewulu''' (amụrụ n'ihe dị ka n'afọ 2005) bụ onye Naijiria na-agba bọọlụ nke na-agba ọsọ dị ka onye na-agbachitere otu Malaysia A1 Semi-Pro League Perak FA . == Ọrụ == === Ọrụ mmalite === Onye si Onitsha, Naijiria, Emewulu malitere mmepe bọọlụ ya na obodo ya. O nwetara amara n'oge ka ọ gụchara dị ka onye kacha agba bọọlụ na Bwari League NLO na Abuja. N'afọ 2022, ọ nọchitere anya Naijiria na asọmpi Golden Eaglet nke e mere na Russia.<ref name="Utusan2025">{{Cite news|author=Hashim|first=Azizan|title=Seorang lagi import Nigeria sertai Perak FA|url=https://www.utusan.com.my/nasional/2025/09/seorang-lagi-import-nigeria-sertai-perak-fa/|work=[[Utusan Malaysia]]|date=16 September 2025|accessdate=30 January 2026}}</ref> === Perak FA === Na 16 n'ọnwa Septemba afọ 2025, Emewulu sonyeere '''Perak FA''' e mere ka ọ dịghachi ndụ iji sọọ mpi na 2025-26 Malaysia A1 Semi-Pro League.<ref name="Utusan2025">{{Cite news|author=Hashim|first=Azizan|title=Seorang lagi import Nigeria sertai Perak FA|url=https://www.utusan.com.my/nasional/2025/09/seorang-lagi-import-nigeria-sertai-perak-fa/|work=[[Utusan Malaysia]]|date=16 September 2025|accessdate=30 January 2026}}</ref> O mere mmetụta ozugbo maka "Seladang," na mmeri 3-0 na Machan FC n'ọnwa Ọktoba afọ 2025. Emewulu bụkwa akụkụ dị mkpa nke ndị otu ahụ n'oge 2025-26 Malaysia Cup, ebe Perak FA nwetara akụkọ ihe mere eme 2-0 iwe megide ndị Super League giants Kuala Lumpur City na Round nke 16 nke mbụ na 18 Jenụwarị 2026. <ref name="TheStar2026">{{Cite news|author=Avineshwaran|first=T.|title=Perak defy the odds with stunning win over KL in Malaysia Cup|url=https://www.thestar.com.my/sport/football/2026/01/18/perak-defy-the-odds-with-stunning-win-over-kl-in-malaysia-cup|work=[[The Star (Malaysia)|The Star]]|date=18 January 2026|accessdate=30 January 2026}}</ref> == Edensibia == {{Reflist}}{{Perak_FA_state_football_team squad}} == Njikọ mpụga == * Ekene Victor Emewulu at Sofascore * Match Report: Ekene Victor Emewulu at FAM CMS [[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]] h31xqfxejo0c9b6ztk6l8hk5jtp4uq3 Okey Emordi 0 75436 632641 2026-05-11T11:03:01Z NiferO 20385 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1345558693|Okey Emordi]]" 632641 wikitext text/x-wiki '''Felix Okechukwu Emordi''' bụ onye Naijiria bụbu onye egwuregwu bọọlụ gbagoro n'Enugu Rangers International. <ref>{{Cite news|url=http://leadership.ng/sports/448371/for-emordi-sacking-comes-with-the-territory|title=For Emordi, Sacking Comes With The Territory|author=Iwuala|first=Harry|date=21 July 2015|accessdate=13 March 2016|work=[[Leadership (newspaper)|Leadership]]}}</ref><ref>{{Cite news|url=http://www.nigerianbestforum.com/blog/any-coach-not-sacked-before-is-no-coach-emordi/|title=ANY COACH NOT SACKED BEFORE IS NO COACH -EMORDI|publisher=Nigerian Best Forum|date=22 October 2011|accessdate=13 March 2016}}</ref> Mgbe ọ lara ezumike nká na bọọlụ, ọ banyere n'ịkụzi ma gaa n'ihu na-eduzi [[Enyimba International F.C.]] iji merie 2004 CAF Champions League.<ref>{{Cite news|url=https://news.bbc.co.uk/sport2/hi/football/africa/3886907.stm|title=Enyimba full of confidence|work=[[BBC News]]|author=Copnall|first=James|date=12 July 2004|accessdate=13 March 2016}}</ref> == Ndị a nabatara == === Mba Nile === * CAF Champions League - 2004 === Onye ọ bụla === * 2005 Onye nkuzi Afrịka nke Afọ * 2nd Nigeria Pitch Awards - Onye nkuzi nke Afọ == Edensibia == <templatestyles src="Reflist/styles.css" />{{Reflist}}{{CAF Coach of the Year}} [[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]] 77b5mt8swiy38to4ymifcy4dwztyi2y Joshua Izuchukwu 0 75437 632642 2026-05-11T11:11:47Z NiferO 20385 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1329599299|Joshua Izuchukwu]]" 632642 wikitext text/x-wiki  <templatestyles src="Reflist/styles.css" />{{Reflist}}  '''Joshua Izuchukwu Onyeachonam''' {{Audio|LL-Q33578 (ibo)-Vivian Amalachukwu-Joshua Izuchukwu Onyeachonam.wav|Listen}} (amụrụ n'ọnwa Julia 24, afọ 1984 na Onitsha) bu onye egwuregwu bọọlụ Naijiria . <ref>{{Cite web|title=Joshua Izuchukwu » Profile|url=https://www.worldfootball.net/person/pe445730/joshua-izuchukwu/|work=www.worldfootball.net|accessdate=2025-11-28|language=en}}</ref> Ọ gbara bọọlụ ikpeazụ ya na Saịprọs n'ọnwa Febuwari afọ 2015. Ugbu a ọ bụ osote onye nchịkwa na BK Olympic Lindängen na Malmo, Sweden. == Ọrụ == Ọ bịanyere aka na AEK Larnaca na etiti oge nke afọ 2008 ruo afọ 2010 na Saịprọs. == Edensibia == <templatestyles src="Reflist/styles.css" />{{Reflist}} [[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]] [[Otú:All articles with unsourced statements]] hallcmdilqxasyc5k8zzvozrcaxqe00 Yvonne Deslandres 0 75438 632644 2026-05-11T11:42:11Z Iwuala Judith Chinenyenwa 24940 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1280540995|Yvonne Deslandres]]" 632644 wikitext text/x-wiki <templatestyles src="Module:Infobox/styles.css"></templatestyles>  '''Yvonne Deslandres''' (Februari 8, 1923 - Disemba 12, 1986) bụ onye edemede French, onye nlekọta, onye na-edebe ihe ochie, na ọkọ akụkọ ihe mere eme.<ref name=":0">{{Cite web|title=Yvonne Deslandres (1923-1986)|url=https://data.bnf.fr/en/11899849/yvonne_deslandres/|accessdate=2021-07-23|work=Bibliothèque nationale de France (BnF)|language=en}}</ref> Ọ bụ ọkachamara na ejiji na ihe ịchọ mma. <ref name=":0" /> <ref name="Vassiliev">{{Cite web|title=Individual: Yvonne DESLANDRES (French, 1923-1986)|url=https://ns3103723.ip-145-239-9.eu/pawtucket/index.php/Detail/entities/238|accessdate=2021-07-23|work=ns3103723.ip-145-239-9.eu|publisher=Vassiliev Foundation}}</ref> Ọ gụrụ akwụkwọ na École Nationale des Chartes . Ọ rụrụla François Boucher ọrụ dị ka onye na-enyemaka na Carnavalet Museum, ma mesịa rụọ ọrụ na otu ya bụ Union Française des Arts du Costume (UFAC), nke ọ weghara mgbe ọ nwụsịrị na 1966. Ọ ghọrọ onye nlekọta maka Musée de la mode et du textile site na 1983 mgbe UFAC jikọtara ya ọnụ. == Ọrụ == * 20,000 Afọ nke ejiji: Akụkọ ejiji na ịchọ mma onwe onye, ya na Francois Boucher, 1963-1966, ma melite na 1987 * ''Uwe, onyinyo nke nwoke'', 1976 * ''Akụkọ ihe mere eme nke ejiji na narị afọ nke iri abụọ'', 1986 * ''Poiret: Paul Poiret 1879-1944'', 1987 == Edensibịa == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == *   * catalogue.bnf.fr/ark:/12148/cb118998498 [[Otú:Ọnwụ afọ 1986]] [[Otú:Ọmụmụ afọ 1923]] pbq0l3bc09pu083kn1qtl2r57fim0mh Marie-Anne Desmarest 0 75439 632645 2026-05-11T11:50:59Z Iwuala Judith Chinenyenwa 24940 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1268672693|Marie-Anne Desmarest]]" 632645 wikitext text/x-wiki <templatestyles src="Module:Infobox/styles.css"></templatestyles>  '''Marie-Anne Desmarest''' (May 17, 1904 - March 4, 1973) bụ onye Odee si obodo Frans.<ref name="bnf">{{Cite web|url=http://data.bnf.fr/12601625/marie-anne_desmarest/|title=Marie-Anne Desmarest (1904-1973)|publisher=Bibliothèque nationale de France|language=fr}}<cite class="citation web cs1 cs1-prop-foreign-lang-source" data-ve-ignore="">[http://data.bnf.fr/12601625/marie-anne_desmarest/ "Marie-Anne Desmarest (1904-1973)"] (in French). Bibliothèque nationale de France.</cite> [[Category:CS1 French-language sources (fr)]]</ref> A mụrụ ya Anne-Marie During na Mulhouse. Ọ lụrụ di ugboro abụọ: nke mbụ Henri Desmarest na mgbe e mesịrị Roger Leroy. Desmarest dere Akwụkwọ akụkọ ịhụnanya. Ọ nwụrụ na Issy-les-Moulineaux mgbe ọ dị afọ 68. <ref name="bnf">{{Cite web|url=http://data.bnf.fr/12601625/marie-anne_desmarest/|title=Marie-Anne Desmarest (1904-1973)|publisher=Bibliothèque nationale de France|language=fr}}</ref> == Ọrụ ndị a họọrọ == Ebe e si nweta ya: <ref name="bnf">{{Cite web|url=http://data.bnf.fr/12601625/marie-anne_desmarest/|title=Marie-Anne Desmarest (1904-1973)|publisher=Bibliothèque nationale de France|language=fr}}<cite class="citation web cs1 cs1-prop-foreign-lang-source" data-ve-ignore="">[http://data.bnf.fr/12601625/marie-anne_desmarest/ "Marie-Anne Desmarest (1904-1973)"] (in French). Bibliothèque nationale de France.</cite> [[Category:CS1 French-language sources (fr)]]</ref> * La Passion de Jeanne Rieber (1935), natara Prix de l'Alsace littéraire<ref name="ramages">{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=D4vvAAAAMAAJ|title=Les ramages|author=Desmarest|first=Marie-Anne|year=1955|language=fr}}</ref> * Torrents (1938), natara Prix Max Barthou de l'Académie française <ref>{{Cite web|url=http://www.academie-francaise.fr/prix-max-barthou|title=Prix Max Barthou|publisher=Académie français|language=fr}}</ref> * Ebe ịchụàjà a tụgharịrị atụgharị (1941) * ''Aurore'' (1952) * ''Mgbidi St. Paul'' (1959) * ''Na-achọ ịhụnanya'' (1960) * Ọkpụkpọ Nzuzo (1968) == Edensibịa == <templatestyles src="Reflist/styles.css" />{{Reflist}}{{authority control}} [[Otú:Ọnwụ afọ 1973]] [[Otú:Ọmụmụ ọnwa 1904]] [[Otú:Odee ndị si Mullhouse]] 1x50we7a96du7phdca8vxwc5lr5sfe7 632646 632645 2026-05-11T11:56:06Z Iwuala Judith Chinenyenwa 24940 Fixed reference error 632646 wikitext text/x-wiki <templatestyles src="Module:Infobox/styles.css"></templatestyles>  '''Marie-Anne Desmarest''' (May 17, 1904 - March 4, 1973) bụ onye Odee si obodo Frans.<ref name="bnf">{{Cite web|url=http://data.bnf.fr/12601625/marie-anne_desmarest/|title=Marie-Anne Desmarest (1904-1973)|publisher=Bibliothèque nationale de France|language=fr}}<cite class="citation web cs1 cs1-prop-foreign-lang-source" data-ve-ignore="">[http://data.bnf.fr/12601625/marie-anne_desmarest/ "Marie-Anne Desmarest (1904-1973)"] (in French). Bibliothèque nationale de France.</cite> [[Category:CS1 French-language sources (fr)]]</ref> A mụrụ ya Anne-Marie During na Mulhouse. Ọ lụrụ di ugboro abụọ: nke mbụ Henri Desmarest na mgbe e mesịrị Roger Leroy. Desmarest dere Akwụkwọ akụkọ ịhụnanya. Ọ nwụrụ na Issy-les-Moulineaux mgbe ọ dị afọ 68. <ref>{{Cite web|url=http://data.bnf.fr/12601625/marie-anne_desmarest/|title=Marie-Anne Desmarest (1904-1973)|publisher=Bibliothèque nationale de France|language=fr}}</ref> == Ọrụ ndị a họọrọ == Ebe e si nweta ya: <ref name="bnf">{{Cite web|url=http://data.bnf.fr/12601625/marie-anne_desmarest/|title=Marie-Anne Desmarest (1904-1973)|publisher=Bibliothèque nationale de France|language=fr}}<cite class="citation web cs1 cs1-prop-foreign-lang-source" data-ve-ignore="">[http://data.bnf.fr/12601625/marie-anne_desmarest/ "Marie-Anne Desmarest (1904-1973)"] (in French). Bibliothèque nationale de France.</cite> [[Category:CS1 French-language sources (fr)]]</ref> * La Passion de Jeanne Rieber (1935), natara Prix de l'Alsace littéraire<ref name="ramages">{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=D4vvAAAAMAAJ|title=Les ramages|author=Desmarest|first=Marie-Anne|year=1955|language=fr}}</ref> * Torrents (1938), natara Prix Max Barthou de l'Académie française <ref>{{Cite web|url=http://www.academie-francaise.fr/prix-max-barthou|title=Prix Max Barthou|publisher=Académie français|language=fr}}</ref> * Ebe ịchụàjà a tụgharịrị atụgharị (1941) * ''Aurore'' (1952) * ''Mgbidi St. Paul'' (1959) * ''Na-achọ ịhụnanya'' (1960) * Ọkpụkpọ Nzuzo (1968) == Edensibịa == <templatestyles src="Reflist/styles.css" />{{Reflist}}{{authority control}} [[Otú:Ọnwụ afọ 1973]] [[Otú:Ọmụmụ ọnwa 1904]] [[Otú:Odee ndị si Mullhouse]] kj6ck2b4sjilmptqo4mzwl7l48x0zhb