Wikipedia
ilowiki
https://ilo.wikipedia.org/wiki/Umuna_a_Panid
MediaWiki 1.46.0-wmf.26
first-letter
Midia
Espesial
Tungtungan
Agar-aramat
Agar-aramat tungtungan
Wikipedia
Wikipedia tungtungan
Papeles
Papeles tungtungan
MediaWiki
MediaWiki tungtungan
Plantilia
Plantilia tungtungan
Tulong
Tulong tungtungan
Kategoria
Kategoria tungtungan
TimedText
TimedText talk
Modulo
Modulo tungtungan
Event
Event talk
Papua Baro a Guinea
0
2956
405664
399514
2026-04-30T03:14:11Z
InternetArchiveBot
14943
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
405664
wikitext
text/x-wiki
{{Coord|6|S|147|E|display=title}}
{{Infobox pagilian
|conventional_long_name = Nawaya nga Estado ti Papua Baro a Guinea
|native_name = {{unbulleted list |''Independen Stet bilong Papua Niugini'' |''Papua Niu Gini''}}
|common_name = Papua Baro a Guinea
|image_flag = Flag of Papua New Guinea.svg
|image_symbol = National emblem of Papua New Guinea.svg
|symbol_type = [[Kayarigan ti Papua Baro a Guinea|Nailian a kayarigan]]
|symbol_width = 125px
|national_motto="[[Unity in diversity]]"<ref>{{cite web |title=Stable Government, Investment Initiatives, and Economic Growth |work=Keynote address to the 8th Papua New Guinea Mining and Petroleum Conference |date=6 Disiembre 2004 |author=Somare, Michael |url=http://www.pm.gov.pg/PMsOffice/PMsoffice.nsf/pages/B6475E51C894229B4A256F6900141A4B?OpenDocument |archiveurl=https://web.archive.org/web/20060628014059/http://www.pm.gov.pg/PMsOffice/PMsoffice.nsf/pages/B6475E51C894229B4A256F6900141A4B?OpenDocument |archivedate=2006-06-28 |accessdate=9 Agosto 2007}}</ref>
|national_anthem = ''[[O Arise, All You Sons]]'' <ref>{{cite web |title=Never more to rise |work=The National (Pebrero 6, 2006) |url=http://www.thenational.com.pg/020606/w5.htm |accessdate=19 Enero 2005 |archive-date=2007-07-13 |archive-url=https://web.archive.org/web/20070713212154/http://www.thenational.com.pg/020606/w5.htm |url-status=dead }}</ref><br /> <br />
|image_map = Papua New Guinea (orthographic projection).svg
|map_caption = {{map caption |location_color= berde}}
|languages_type = Dagiti [[opisial a pagsasao]]<!--<ref name=cia />--><ref name=sign>{{cite news|url=http://www.radionz.co.nz/international/pacific-news/274199/sign-language-becomes-an-official-language-in-png|title=Sign language becomes an official language in PNG|publisher=Radio New Zealand|date=21 Mayo 2015}}</ref>
|languages = {{hlist |[[Pagsasao a Hiri Motu|Hiri Motu]] |[[Tok Pisin]]|[[Pagsasao a Senias a Papua Baro a Guineano]]|[[Pagsasao nga Ingles|Ingles]]}}
|demonym = [[Tattao a Papuano|Papua Baro a Guineano]]
|capital = [[Puerto Moresby]]
|coordinates = {{Coord|9|30|S|147|07|E|type:city}}
|largest_city = [[Puerto Moresby]]
|government_type = {{nowrap|[[Unitario nga estado|Unitario]] a [[Parlamentario a sistema|parlamentario]]<br />a [[batay-linteg a monarkia]]}}
|leader_title1 = [[Monarkia ti Papua Baro a Guinea|Monarko]]
|leader_name1 = [[Isabel II]]
|leader_title2 = [[Gobernador-Heneral ti Papua Baro a Guinea|Gobernador Heneral]]
|leader_name2 = [[Bob Dadae]]
|leader_title3 = [[Kangrunaan a Ministro ti Papua Baro a Guinea|Kangrunaan a Ministro]]
|leader_name3 = [[James Marape]]
|legislature = [[Nailian a Parlamento ti Papua Baro a Guinea|Nailian a Parlamento]]
|sovereignty_type = Wayawaya
|sovereignty_note = manipud iti [[Australia]]
|established_event1 = [[Tignay ti Papua ken Baro a Guinea ti 1949]]
|established_date1 = 1 Hulio 1949
|established_event2 = Nairangarang ken nabigbigan
|established_date2 = 16 Septiembre 1975
|area_rank = Maika-56
|area_km2 = 462,840
|area_sq_mi = 178,703
|percent_water = 2
|population_estimate = 7,059,653
|population_estimate_year = preliminario a senso idi 2011
|population_estimate_rank = Maika-102
|population_census = 5,190,783
|population_census_year = 2000
|population_density_km2 = 15
|population_density_sq_mi = 34.62
|population_density_rank = Maika-201
|GDP_PPP_year = 2013
|GDP_PPP = $19.828 a bilion<ref name=imf2>{{cite web |url=http://www.imf.org/external/pubs/ft/weo/2014/01/weodata/weorept.aspx?pr.x=61&pr.y=6&sy=2013&ey=2017&scsm=1&ssd=1&sort=country&ds=.&br=1&c=853&s=NGDPD%2CNGDPDPC%2CPPPGDP%2CPPPPC%2CLP&grp=0&a= |title=Papua New Guinea |publisher=International Monetary Fund |accessdate=20 Abril 2012}}</ref>
|GDP_PPP_rank = Maika-139
|GDP_PPP_per_capita = $2,834<ref name=imf2 />
|GDP_PPP_per_capita_rank =
|GDP_nominal = $15.973 a riwriw<ref name=imf2 />
|GDP_nominal_rank = Maika-115
|GDP_nominal_year = 2013
|GDP_nominal_per_capita = $2,283<ref name=imf2 />
|GDP_nominal_per_capita_rank =
|Gini_year = 1996
|Gini_change = <!--increase/derease/steady-->
|Gini = 50.9 <!--number only-->
|Gini_ref = <ref name=gini>{{cite web |title=GINI index |url=http://data.worldbank.org/indicator/SI.POV.GINI?page=3 |publisher=World Bank |accessdate=30 Hulio 2013 |archive-date=2011-10-09 |archive-url=https://web.archive.org/web/20111009161918/http://data.worldbank.org/indicator/SI.POV.GINI?page=3 |url-status=dead }}</ref>
|Gini_rank =
|HDI_year = 2014<!-- Please use the year to which the data refers, not the publication year-->
|HDI_change = increase <!--increase/derease/steady-->
|HDI = 0.505 <!--number only-->
|HDI_ref = <ref name=HDI>{{cite book |last=Malik |first1=Khalid |url=http://hdr.undp.org/sites/default/files/hdr14-report-en-1.pdf |format=pdf |title=Sustaining Human Progress: Reducing Vulnerabilities and Building Resilience |work=Human Development Report 2014 |location=New York |publisher=United Nations Development Programme |year=2014 |page=162 |isbn=978-92-1-126368-8 |accessdate=28 Hulio 2014 }}</ref>
|HDI_rank = Maika-158
|currency = [[Kina ti Papua Baro a Guinea]]
|currency_code = PGK
|time_zone = [[Akindaya a Pagalagadan nga Oras ti Australia|AEST]]
|utc_offset = +10
|time_zone_DST =
|utc_offset_DST =
|drives_on = kanigid
|cctld = [[.pg]]
|calling_code = [[+675]]
}}
Ti '''Papua Baro a Guinea''' ({{lang-tpi|Papua Niugini}}; [[Pagsasao a Hiri Motu|Hiri Motu]]: ''Papua Niu Gini''), opisial a ti '''Nawaya nga Estado ti Papua Baro a Guinea''', ket ti maysa a pagilian ti [[Oceania]] a mangsakop ti akinday a kagudua ti isla ti [[Baro a Guinea]] ken dagiti adda iti baybay nga isla idiay [[Melanesia]], ti rehion iti akin-abagatan a laud a [[Taaw Pasipiko]] iti amianan ti [[Australia]]. Ti kapitoliona ket ti [[Puerto Moresby]] ken mabirukan daytoy iti akin-abagatan a daya nga aplaya. Ti [[Laud a Papua (rehion)|akinlaud a kagudua ti Baro a Guinea]] ket mangporma dagiti probinsia ti [[Indonesia]] ti [[Papua (probinsia)|Papua]] ken [[Laud a Papua (probinsia)|Laud a Papua]].
Ti Papua Baro a Guinea ket maysa kadagiti kaaduan iti panagdumaduma iti kultura a pagilian iti lubong; adda dagiti 852 a nailista a [[Dagiti pagsasao ti Papua Baro a Guinea|pagsasao]] para iti pagilian, ken 12 kadagitoy ket awan ti ammo a sibibiag a mangisasao.<ref>[http://www.ethnologue.com/country/PG Papua Baro a Guinea]. Ethnologue</ref> Kaaduan ti populasion dagiti sumurok a 7 a riwriw a tattao ket agtataeng kadagiti [[Kustomario a daga|kustomario a komunidad]], nga agdumaduma met a kas dagiti pagsasao.<ref name="University of Hawaii Press">{{cite book | last1= James | first1= Paul | authorlink= | last2= Nadarajah | first2= Yaso | last3= Haive | first3= Karen | last4= Stead | first4= Victoria | title= Sustainable Communities, Sustainable Development: Other Paths for Papua New Guinea | url=http://www.academia.edu/3230875/Sustainable_Communities_Sustainable_Development_Other_Paths_for_Papua_New_Guinea_2012_ | year= 2012 | publisher= University of Hawaii Press | location= Honolulu }}</ref> Daytoy pay ket maysa kadagiti kaaduan nga away, gapu ta 18 porsiento laeng iti tattaona ket agtataeng kadagiti sentro nga urbano.<ref>{{cite web |publisher=World Bank |year=2005 |title=World Bank data on urbanisation |work=World Development Indicators |url=http://devdata.worldbank.org/wdi2005/Table3_10.htm |archiveurl=https://web.archive.org/web/20090203131044/http://devdata.worldbank.org/wdi2005/Table3_10.htm |archivedate=2009-02-03 |accessdate= 15 Hulio 2005}}</ref> Ti pagilian ket maysa kadagiti saan unay a nasuksukisok, no maipapan iti kultura ken heograpia; adu dagiti saan pay a naduktalan a sebbangan dagiti mula ken dagiti ayup a naipagpagarup a mabirukan iti interior, ken dagiti pay grupo ti saan a nakontak a tattao.<ref>{{cite news |author=Gelineau, Kristen |url=http://www.independent.co.uk/news/science/spiders-and-frogs-identified-among-50-new-species-1654296.html |title=Spiders and frogs identified among 50 new species |work=The Independent |date=26 Marso 2009 |accessdate=26 Marso 2009}}</ref>
Naidasig ti Papua Baro a Guinea a kas [[Agrangrang-ay a pagilian|agrangrang-ay nga ekonomia]] babaen ti [[Sangalubongan a Pundo ti Panguartaan]].<ref>[http://www.imf.org/external/pubs/ft/weo/2015/02/weodata/weorept.aspx?sy=2014&ey=2014&ssd=1&sort=country&ds=.&br=1&pr1.x=16&pr1.y=7&c=512%2C668%2C914%2C672%2C612%2C946%2C614%2C137%2C311%2C962%2C213%2C674%2C911%2C676%2C193%2C548%2C122%2C556%2C912%2C678%2C313%2C181%2C419%2C867%2C513%2C682%2C316%2C684%2C913%2C273%2C124%2C868%2C339%2C921%2C638%2C948%2C514%2C943%2C218%2C686%2C963%2C688%2C616%2C518%2C223%2C728%2C516%2C558%2C918%2C138%2C748%2C196%2C618%2C278%2C522%2C692%2C622%2C694%2C156%2C142%2C624%2C449%2C626%2C564%2C628%2C565%2C228%2C283%2C924%2C853%2C233%2C288%2C632%2C293%2C636%2C566%2C634%2C964%2C238%2C182%2C662%2C453%2C960%2C968%2C423%2C922%2C935%2C714%2C128%2C862%2C611%2C135%2C321%2C716%2C243%2C456%2C248%2C722%2C469%2C942%2C253%2C718%2C642%2C724%2C643%2C576%2C939%2C936%2C644%2C961%2C819%2C813%2C172%2C199%2C132%2C733%2C646%2C184%2C648%2C524%2C915%2C361%2C134%2C362%2C652%2C364%2C174%2C732%2C328%2C366%2C258%2C734%2C656%2C144%2C654%2C146%2C336%2C463%2C263%2C528%2C268%2C923%2C532%2C738%2C944%2C578%2C176%2C537%2C534%2C742%2C536%2C866%2C429%2C369%2C433%2C744%2C178%2C186%2C436%2C925%2C136%2C869%2C343%2C746%2C158%2C926%2C439%2C466%2C916%2C112%2C664%2C111%2C826%2C298%2C542%2C927%2C967%2C846%2C443%2C299%2C917%2C582%2C544%2C474%2C941%2C754%2C446%2C698%2C666&s=PPPPC&grp=0&a= World Economic Outlook Database, October 2015], [http://www.imf.org/external/ns/cs.aspx?id=28 International Monetary Fund]. Database updated on 6 October 2015. Accessed on 6 October 2015.</ref> Napigsa ti irarang-ay ti sektor ti panagmina ken rekurso ken nakaiturongan daytoy ti pagilian a nagbalin a ti maikanem a kapardasan a dumakdakkelnga ekonomia iti lubong idi 2011,<ref>{{cite web |url=http://ministers.dfat.gov.au/marles/speeches/2012/rm_sp_120309.html |title=Raising the profile of PNG in Australia |date=9 Marso 2012 |accessdate=27 Hulio 2012 |work=Australian Department of Foreign Affairs and Trade |archive-date=2014-02-11 |archive-url=https://web.archive.org/web/20140211201645/http://ministers.dfat.gov.au/marles/speeches/2012/rm_sp_120309.html |url-status=dead }}</ref> urayno ti idadakkel ket manamnama a bumuntog kalpasan idi mangrugi dagiti nangruna a proyekto ti rekurso idi 2015.<ref>[http://www.adb.org/publications/asian-development-outlook-2015-financing-asias-future-growth] Naala idi 25 Hunio 2006.</ref>
== Dagiti nagibasaran ==
* Biskup, Peter, B. Jinks and H. Nelson. ''A Short History of New Guinea'' (1970)
* Connell, John. ''Papua New Guinea: The Struggle for Development'' (1997) [http://www.questia.com/read/109054904/papua-new-guinea-the-struggle-for-development online]
* Gash, Noel. ''A Pictorial History of New Guinea'' (1975)
* Golson, Jack. ''50,000 years of New Guinea history'' (1966)
* Griffin, James. ''Papua New Guinea: A political history'' (1979)
* {{Cite book | last1= James | first1= Paul | authorlink= | last2= Nadarajah | first2= Yaso | last3= Haive | first3= Karen | last4= Stead | first4= Victoria | title= Sustainable Communities, Sustainable Development: Other Paths for Papua New Guinea | url= http://www.academia.edu/3230875/Sustainable_Communities_Sustainable_Development_Other_Paths_for_Papua_New_Guinea_author_with_Nadarajah_Stead_and_Have_University_of_Hawaii_Press_Honolulu_2012 | year= 2012 | publisher= University of Hawaii Press | location= Honolulu }}
* Knauft, Bruce M. ''South Coast New Guinea Cultures: History, Comparison, Dialectic'' (1993) [http://www.amazon.com/South-Coast-New-Guinea-Cultures/dp/0521418828/ pakabuklan ken panagbiruk iti teksto]
* McCosker, Anne. ''Masked Eden: A History of the Australians in New Guinea'' (1998)
* Mckinnon, Rowan, et al. ''Papua New Guinea & Solomon Islands'' (Country Travel Guide) (2008) [http://www.amazon.com/Guinea-Solomon-Islands-Country-Travel/dp/1741045800/ pakabuklan ken panagbiruk iti teksto]
* {{cite book |ref=Swadling|last=Swadling |first=Pamela |title=Plumes from Paradise |year=1996 |publisher=Papua New Guinea National Museum |isbn=9980-85-103-1}}
* Waiko. John. ''Short History of Papua New Guinea'' (1993)
* Waiko, John Dademo. ''Papua New Guinea: A History of Our Times'' (2003)
* Zimmer-Tamakoshi, Laura. ''Modern Papua New Guinea'' (1998) [http://www.questia.com/read/120184994/modern-papua-new-guinea online]
=== Dagiti kangrunaan a taudan ===
* Jinks, Brian, ed. ''Readings in New Guinea history'' (1973)
* Tim Flannery ''Throwim' Way Leg: Tree-Kangaroos, Possums, and Penis Gourds'' (2000) memoir [http://www.amazon.com/Throwim-Way-Leg-Tree-Kangaroos-Possums/dp/0802136656 excerpt and text search]
* [[Bronislaw Malinowski|Malinowski, Bronislaw.]] '' Argonauts of the Western Pacific: An Account of Native Enterprise and Adventure in the Archipelagoes of Melanesian New Guinea'' (2002) famous anthropological account of the Trobriand Islanders; based on field work in 1910s [http://www.questia.com/read/109062182/argonauts-of-the-western-pacific-an-account-of-native online]
* Visser, Leontine, ed. ''Governing New Guinea: An Oral History of Papuan Administrators, 1950–1990'' (2012)
* Whitaker, J.L. et al. eds. ''Documents and readings in New Guinea history: Pre-history to 1889'' (1975)
=== Dagiti nota ===
{{Reflist}}
== Dagiti akinruar a silpo ==
'''Gobierno'''
* [http://www.pm.gov.pg/ Kangrunaan a Ministro ti Papua Baro a Guinea] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20081011090909/http://www.pm.gov.pg/ |date=2008-10-11 }}
'''Sapasap a pakaammo'''
* {{commonscat-inline|Papua New Guinea}}
* {{CIA World Factbook link|pp|Papua New Guinea}}
* [http://ucblibraries.colorado.edu/govpubs/for/png.htm Papua Baro a Guinea] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20080407224336/http://ucblibraries.colorado.edu/govpubs/for/png.htm |date=2008-04-07 }} iti ''UCB Libraries GovPubs''.
* {{dmoz|Regional/Oceania/Papua_New_Guinea}}
* {{Wikiatlas|Papua New Guinea|Papua Baro a Guinea}}
* {{Wikivoyage-inline}}
* {{OSM relation|307866}}
{{ASEAN}}
{{Dagiti pagilian ken teritorio ti Oceania}}
{{Kontrol ti autoridad}}
[[Kategoria:Papua Baro a Guinea| ]]
[[Kategoria:Dagiti pagilian idiay Oceania]]
[[Kategoria:Dagiti pagilian ken teritorio nga agsasao ti Ingles]]
[[Kategoria:Melanesia]]
[[Kategoria:Dagiti pagilian nga isla]]
[[Kategoria:Dagiti estado a kameng ti Mankomunidad ti Pagpagilian]]
[[Kategoria:Dagiti batay-linteg a monarkia]]
[[Kategoria:Dagiti estado ken teritorio a nabangon idi 1975]]
[[Kategoria:Dagiti estado a kameng ti Nagkaykaysa a Pagpagilian]]
7t31k38tzt21fk8b4hu3ggxedk9frnj
Museo ti Orsay
0
6394
405662
361850
2026-04-29T21:54:08Z
InternetArchiveBot
14943
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
405662
wikitext
text/x-wiki
[[File:MuseeOrsay 20070324.jpg|right|thumb|300px|Ti kangrunaan a salas ti Museo ti Orsay]]
Ti '''Museo ti Orsay''' ({{lang-fr|Musée d'Orsay}}) ({{IPA-fr|myze dɔʁsɛ}}) ket maysa a museo idiay [[Paris]], [[Pransia]], idiay kanigid nga igid ti [[Seine]]. Daytoy ibalbalayan ti dati a [[Gare d'Orsay]], ti maysa a napintas a [[Dagiti arkitektura ti Beaux-Arte|Beaux-Arte]] nga estasion ti perokaril a nabangon idi baetan ti 1898 ken 1900. Ti museo ket nangruna nga aglaon kadagiti [[Pranses nga arte]] manipud idi 1848 aginggana idi 1915, a mairaman dagiti pinintaan, dagiti eskultura, al-alikamen, ken potograpia. Daytoy ket mangibalbalay ti kadakkelan nga urnong dagiti maestra obra ti [[impresionista]] ken [[kalpasan nga impresionisa]] iti lubong, babaen kadagiti pintor a kas ni [[Monet]], [[Manet]], [[Degas]], [[Renoir]], [[Paul Cézanne|Cézanne]], [[Seurat]], [[Alfred Sisley|Sisley]], [[Gauguin]] ken ni [[Vincent van Gogh|Van Gogh]]. Adu kadagitoy nga obra ket adda idiay [[Galerie nationale du Jeu de Paume]] sakbay ti pannakalukat ti museo idi 1986.
==Dagiti nagibasaran==
{{Reflist}}
== Dagiti akinruar a silpo ==
*{{Commons-nailinia|Musée d'Orsay|Museo ti Orsay}}
*[http://www.musee-orsay.fr/en/home.html Opisial a sitio] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20250126105014/https://www.musee-orsay.fr/fr/oeuvres/auguste-guerbois-21111 |date=2025-01-26 }}
*[http://www.musee-orsay.fr/ Opisial a sitio] {{iti sao|fr}}
*[http://www.muselia.com/france/paris/orsay-museum/2878/ Museo ti Orsay - Musalia]
{{pungol}}
[[Kategoria:Museo ti Orsay]]
bccecfkgi7dmb4x19jkc4h7pj6tw2qx
Paskuas
0
30441
405665
405385
2026-04-30T03:23:12Z
InternetArchiveBot
14943
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
405665
wikitext
text/x-wiki
{{speciesbox
|image = Weihnachtsstern - groß.jpg
|genus = Euphorbia
|species = pulcherrima
|authority = Willd. ex Klotzsch
}}
Ti '''paskuas''' (''Euphorbia pulcherrima'' {{lang-en|Poinsettia}}) ket nangruna iti kultura ken komersio a mula dagiti sebbangan ti nadumaduma a [[euphorbiaceae|dakkel a pamilia ti agsabsabong a mula]] a patubo iti [[Mehiko]] ken [[Tengnga nga Amerika]]. Daytoy ket nalatak a naamammuan iti nalabbasit ken berde a bulbulongna ken kaaduan a maus-usar a kas masetas iti [[Paskua]] . Daytoy ket nakaala iti naganna iti Ingles manipud kenni [[Joel Roberts Poinsett]],<ref name=bussell /> ti immuna nga embahador ti Estados Unidos idiay Mehiko,<ref>{{Cite web |url=http://www.state.gov/r/pa/ho/po/com/10948.htm |title=Mehiko |access-date=2002-10-22 |archive-date=2002-10-22 |archive-url=https://web.archive.org/web/20021022153350/http://www.state.gov/r/pa/ho/po/com/10948.htm |url-status=live }}</ref> nga isu ti immuna a nangipayammo ti mula idiay Estados Unidos idi 1825.
== Dagiti nagibasaran ==
{{Reflist|refs =
<ref name = bussell>{{cite journal|journal=Southern Living|date= Disiembre 2009|title=Agsagana kadagiti Sabsabong ti Piesta|last=Bussell|first=Gene|volume=44|issue=12|page = 88}}</ref>
}}
== Dagiti akinruar a silpo ==
{{Commons-nailinia|Euphorbia pulcherrima}}
* [http://www.explorelifeonearth.org/poinsettia.html Panid ti Naatap a Paskuas: Ladladawan ti Euphorbia pulcherrima idiay kaatapan ti Mehiko] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20080220123411/http://www.explorelifeonearth.org/poinsettia.html |date=2008-02-20 }}
* [http://www.snopes.com/holidays/christmas/poinsettia.asp Dagiti pakaammo iti kinasabidong]
* [http://plants.usda.gov/java/profile?symbol=EUPU9 Database ti mulmula ti USDA, Simbolo EUPU9, E. pulcherrima Willd. ex Klotzsch] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20060528003437/http://plants.usda.gov/java/profile?symbol=EUPU9 |date=2006-05-28 }}
* [http://www.urbanext.uiuc.edu/poinsettia/ Pampanid ti Paskuas ti Unibersidad ti Illinois, UIUC] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20090201010239/http://www.urbanext.uiuc.edu/poinsettia/ |date=2009-02-01 }}
* [http://www.museums.org.za/bio/plants/euphorbiaceae/index.htm Dagiti Paskuas idiay Aprika] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20070108173057/http://www.museums.org.za/bio/plants/euphorbiaceae/index.htm |date=2007-01-08 }}
* [http://ohioline.osu.edu/hyg-fact/1000/1248.html Pkaammo ti Paskuas idiay Estado nga Unibersidad ti Ohio] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20061220002126/http://ohioline.osu.edu/hyg-fact/1000/1248.html |date=2006-12-20 }}.
* [http://aggie-horticulture.tamu.edu/plantanswers/flowers/poinsettia.html Dagiti masansana saludsod para iti Paskuas].
{{Taxonbar|from=Q208253}}
{{biolohia-pungol}}
[[Kategoria:Euphorbia|pulcherrima]]
n8zzi3zsf64iywomhs6bc4bua9932ue
Ruy López de Villalobos
0
45447
405666
401191
2026-04-30T07:01:00Z
InternetArchiveBot
14943
Rescuing 0 sources and tagging 1 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
405666
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox tao
| name = Ruy López de Villalobos
| image =
| image_size =
| caption =
| birth_date = ca. 1500
| birth_place = [[Málaga]], Espania
| death_date = {{BirthDeathAge|df=yes| |1500| | |1546|04|4}}
| death_place = [[Isla Ambon|Ambon]], Is-isla [[Is-isla Maluku|Maluku]], Indonesia
| known_for = Intedna ti nagan a ''Las Islas Filipinas'' iti Filipinas a kas pammadayaw kenni Felipe II ti Espania
}}
Ni '''Ruy López de Villalobos''' (ca. 1500 – Abril 4, 1546) ket maysa idi nga eksplorador nga [[Tattao nga Espaniol|Espaniol]] a naglayag idiay [[Taaw Pasipiko|Pasipiko]] manipud idiay [[Mehiko]] tapno mangbangon iti permanente a lugar para iti Espania kadagiti [[Dagiti Daya nga India|Daya nga India]], nga asideg idi iti linia ti Demarkasion a pagbaetan ti Espania ken [[Portugal]] segun ti [[Tulag ti Zaragoza]] idi 1529. Ni Villalobos ti nangited iti nagan ti [[Filipinas]], kalpasan iti panagtawagna iti ''Las Islas Filipinas'' a kas pammadayaw kenni Felipe ti Austria, ti [[Prinsipe ti Asturias]] iti dayta a panawen, ken isu ti kanungpalan a nagbalin a [[Felipe II ti Espania]]. Idi 1542 isu pay ti nakaduktal kadagiti grupo ti isla ti Pasipiko, kaaduan a mabalin daytoy a ti [[Hawaii]], ngem insekreto met idi daytoy nga Espaniol.<ref name="os">Oskar Spate, [https://books.google.pt/books?id=JH9SIogNd3sC&pg=PA109 "The Spanish Lake"] (1979). Pages 108-109 (2004 edition): «''On the maps of today the Hawaiian Islands lie so blatantly between the east and west-bound tracks of the Galleons, that it seems almost mandatory that some stray must have found them. The inference was first drawn by La Pérouse, who deduced from Spanish charts that islands named "La Mesa", "Los Majos", and "La Disgraciada", in the right latitude but too much far to the east were in fact the Hawaiian group, La Mesa ("the Table") in particular being the main island with the great table-massif of Mauna Loa; the error in longitude was put down to Spanish failure to allow for currents. On one such chart is a note saying that Juan Gaetan, who was with Villalobos in 1542, discovered the group, and named it Islas de Mesa, in 1555; unluckily this chart also gives Cook's name, the Sandwich Islands.''»</ref>
== Dagiti nagibasaran ==
{{Reflist}}
== Dagiti akinruar a silpo ==
*[http://gutenberg.net.au/ebooks05/0501051h.html The First Discovery of Australia and New Guinea by Roque Santacruz, Chapter IV]
*[http://xeniaeditrice.it/mazaua.pdf Pacific Maritime History Mazaua: Magellan's Lost Harbour]{{Natay a silpo|date=April 2026 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}
{{Kontrol ti autoridad}}
{{bio-pungol}}
{{DEFAULTSORT:Lopez De Villalobos, Ruy}}
[[Kategoria:1500 a pannakaipasngay]]
[[Kategoria:1546 nga ipupusay]]
3q3eaip1y6o5yv0ztdk3yo9pb69ztnr
Pagsasao a Lun Bawang
0
47195
405663
403108
2026-04-30T00:25:46Z
InternetArchiveBot
14943
Rescuing 0 sources and tagging 1 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
405663
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox pagsasao
|name=Lun Bawang
|altname=Lundayeh
|nativename=Akin-abagatan a Murut
|image=LunbawangLanguageList.jpg
|imagecaption=Unrnong dagiti balikas iti Ingles ken patarus dagiti [[Pagsasao nga Ida'an|Ida'an]], [[Pagsasao a Bisaya ti Brunei|Bisaya]] ken Adang Murut (Lun Bawang) idi 1860 babaen ni Spencer St.John
|states=[[Malaysia]], [[Brunei]], [[Indonesia]]
|region=[[Sarawak]], [[Sabah]], [[Temburong]], [[Amianan a Kalimantan]]
|ethnicity=
|speakers=48,000 (2007 idiay Indonesia; awan petsa ti Malaysia) mainayon pay 6,000 Putoh
|date=1981
|ref=e18
|familycolor=Austronesio
|fam2=[[Sasao a Malayo-Polinesio|Malayo-Polinesio]]
|fam3=[[Sasao nga Amianan a Borneano|Amianan a Borneano]]
|fam4=[[Sasao nga Amianan a Sarawakano|Amianan a Sarawakano]]
|fam5=[[Sasao nga Apo Duat|Apo Duat]]
|fam6=[[Sasao a Kelabitiko|Kelabitiko]]
|fam7=[[Sasao a Murutiko|Murutiko]]
|dia1=Lun Dayeh
|dia2=Lun Bawang
|map=Lun Bawang speakers distribution.png
|mapsize=175px
|mapcaption={{legend|#22b14c|Geograpikal a pannakaiwarwaras dagiti agsasao iti Lun Bawang/Lundayeh}}
|iso3=lnd
|lc1=put |ld1=Putoh
|glotto=lund1271
|glottorefname=Lundayeh
|notice=IPA
}}
Ti '''pagsasao a Lun Bawang''' ket ti pagsasao nga insasao babaen dagiti [[Lun Bawang]] (wenno ''Lundayeh'') ken tagikua ti pamilia ti [[Sasao a Malayo-Polinesio|Malayo-Polinesio]]. Ti immuna a naipablaak a material a napno a naisurat iti pagsasao a Lun Bawang ket ti patarus ti Biblia idi 1982 a tinawtawagan iti ''Bala Luk Do''.<ref name="Peter Martin">{{Citation
| editor = Peter Martin
| title = Educational Discourses and Literacy in Brunei Darussalam
| volume = 11(2)
| url = http://uel-iis-dev.uel.ac.uk/education/staff/documents/MartinIJBEB2008_001.pdf
| accessdate = 2010-09-25
| year = 2008
| publisher = The International Journal of Bilingual Education and Bilingualism
| publication-place = University of East London, London, UK
| issn = 1367-0050
| id = Unknown ID 1367-0050/08/02 206-20
| doi = 10.2167/beb494.0
| pages = 207
| quote =
}}{{Natay a silpo|date=September 2022 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref> Ti diksionario ti Lun Bawang–Ingles ket naaramid idi 1969 babaen ti Unibersidad ti Washington.<ref name="James L. Deegan">{{Citation
| editor = James L. Deegan
| title = Report on Anthropological Field Work Among the Lun Bawang (Murut) people of Sarawak
| volume = 3
| url = http://www.borneoresearchcouncil.org/BRB%20PDF%20scans/BRB_1971_03_01.pdf
| accessdate = 2010-09-25
| year = 2006
| publisher = Borneo Research Bulletin
| publication-place =
| isbn =
| pages = 14
| quote =
}}{{Natay a silpo|date=April 2026 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref> Ti dialekto ti pagsasao a Lun Bawang, Kemaloh Lundayeh, ket kaudian a naaramid (2006) iti bilingual a diksionario ti Lundayeh ken Ingles.<ref name="Ricky Ganang et al">{{Citation
| editor = Ricky Ganang, Jay Crain and Vicki Pearson-Rounds
| title = Kemaloh Lundayeh – English Dictionary
| volume =
| url = http://www.csus.edu/anth/Lundayeh%20Studies/2%20column%20web.pdf
| accessdate = 2010-09-25
| year = 2006
| publisher = CSU Sacramento
| publication-place = Sacramento, USA
| isbn =
| pages =
| quote =
| archive-date = 2011-06-13
| archive-url = https://web.archive.org/web/20110613044018/http://www.csus.edu/anth/Lundayeh%20Studies/2%20column%20web.pdf
| url-status = dead
}} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20110613044018/http://www.csus.edu/anth/Lundayeh%20Studies/2%20column%20web.pdf |date=2011-06-13 }}</ref>
== Dagiti nagibasaran ==
{{Reflist}}
{{Sasao a Borneano}}
{{Dagiti pagsasao ti Indonesia}}
{{Dagiti pagsasao ti Brunei}}
{{Dagiti pagsasao ti Malaysia}}
{{au-pagsasao-pungol}}
{{DEFAULTSORT:Lun Bawang}}
[[Kategoria:Sasao a Borneano]]
[[Kategoria:Dagiti pagsasao ti Indonesia]]
[[Kategoria:Dagiti pagsasao ti Malaysia]]
[[Kategoria:Dagiti pagsasao ti Sabah]]
2ov15l3uxkqe8dtlpevkq9ry3m7iz46
Agar-aramat:James500
2
81136
405661
398337
2026-04-29T18:31:46Z
James500
16527
Remove template
405661
wikitext
text/x-wiki
{{Panid ti agar-aramat}}
{{Babel|en}}
{{Agar-aramat Wikimedia Commons}}
{{Agar-aramat Wikidata}}
[[en:User:James500]]
7j0nk3kvdllstnuqypwx2uzlusbauiw
Susan Hinckley Bradley
0
81754
405667
405532
2026-04-30T10:58:59Z
InternetArchiveBot
14943
Rescuing 0 sources and tagging 1 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
405667
wikitext
text/x-wiki
{{Short description|American painter (1851–1929)}}
{{Infobox artist
| name = Susan Hinckley Bradley
| image = Photo of Susan Hinckley Bradley.jpg
| imagesize =
| caption =
| birth_name = Susan Greenough Hinckley
| birth_date = {{birth date|1851|5|15|df=y}}
| birth_place = [[Boston]], Massachusetts, E.U
| death_date = {{death date and age|1929|6|11|1851|5|15|df=y}}
| death_place = Boston, Massachusetts, E.U
| education = Eskuelaan ti Museo ti Nasayaat nga Arte idiay Tufts<br> Akademia ti Nasayaat nga Arte ti Pennsylvania
| movement =
| patrons =
| awards =
| spouse = {{marriage|Leverett Bradley|1879}}
| partner =
| known_for = [[Painting]]
}}
Ni '''Susan Hinckley Bradley''' (15 Mayo 1851 – 11 Hunio 1929) ket maysa idi nga Amerikano a pintor a naamammuan para kadagiti watercolor a buya ti daga ken dagiti drowing ti retrato.
==Nasapa a tawen==
Idi 15 Mayo 1851, ni Susan Greenough Hinckley<ref>{{cite book |url=https://books.google.com/books?id=L1THDwAAQBAJ&pg=PA1204 |title=The History of the Descendants of Elder John Strong, of Northampton, Mass |first=Benjamin W. |last=Dwight |date=1871 |volume=II |page=1204 |publisher=Joel Munsell |location=Albany, New York |access-date=27 November 2025}}</ref><ref>{{cite book |url=https://books.google.com/books?id=PAExAAAAMAAJ&pg=PA355 |title=The Descendants (by the Female Branches) of Joseph Loomis |first=Elias |last=Loomis |date=1880 |volume=I |page=355 |publisher=Tuttle, Morehouse and Taylor |location=New Haven, Connecticut |access-date=27 November 2025}}</ref> naipasngay idi [[Boston]], kada Samuel Lyman Hinckley (1810–1871) ken Anne Cutler ([[née]] Parker) Hinckley (1813–1898). Dagiti lolo ken lolana iti ama ket da Jonathan Huntington Lyman ken Sophia (née Hinckley) Lyman. Dagiti lolo ken lolana iti ina ket da [[Samuel D. Parker (abogado)|Samuel Dunn Parker]] ken Elizabeth (née Mason) Parker, ti anak a babai ni [[U.S. Senador]] [[Jonathan Mason (politiko ti Massachusetts)|Jonathan Mason]]. Ti manangna, ni Sally Outram Lyman, ket naasawaan idi iti mannurat ti agrikultura [[Richard L. Allen|Richard Lamb Allen]].<ref name=dab>{{Cite DAB |last=True |first=Alfred Charles |title=Allen, Richard Lamb|year=1927}}</ref> Ti ub-ubing a kabsatna a lalaki ket pintor [[Robert Cutler Hinckley]].<ref>{{cite book |last=Petteys |first=Chris |title=Dictionary of Women Artists: An international dictionary of women artists born before 1900 |publisher=G.K. Hall & Co. |location=Boston |year=1985 |page=90}}</ref>
Isu ket nangrugi ti panagadalna iti arte idiay Boston idiay [[Eskuela ti Museo ti Nasayaat nga Arte idiay Tufts|Eskuela ti Museo ti Nasayaat nga Arte]], agad-adal ken [[Frederic Crowninshield]], ken idiay [[Akademia ti Pennsylvania ti Nasayaat nga Arte]] idiay Philadelphia, kasta met ken [[Abbott Handerson Thayer|Abbott Thayer]], [[William Merritt Chase]], [[John Henry Twachtman]], ken [[Edward Darley Boit]] idiay [[Roma, Italia|Roma]].<ref>Opitz, Glenn B, Editor, Mantle Fielding's Dictionary of American Painters, Sculptors & Engravers, Apollo Book, Poughkeepsie NY, 1986, p. 95</ref>{{sfn|Petteys|1985|p=90}}
==Trabaho==
Dagiti ladawan na ket mabalin a masarakan idiay [[Unibersidad ti Harvard]], [[Museo ti Arte ti Harvard]], [[Museo ti Fogg]], idiay [[Cambridge, Massachusetts]], idiay [[Museo ti Arte ti Kolehio ti Smith]], [[Northampton, Massachusetts]], ken iti [[Museo ti Nasayaat nga Arte, Boston]], kasta met kadagiti bilang dagiti pribado a koleksion.<ref>{{cite web|url=https://siris-artinventories.si.edu/ipac20/ipac.jsp?session=1534H2C92314W.2187&profile=ariall&uri=link=3100006~!224696~!3100001~!3100002&aspect=Browse&menu=search&ri=1&source=~!siartinventories&term=Bradley,+Susan+Hinckley,+1851-1929,+painter.&index=AUTHOR|title=SIRIS - Smithsonian Institution Research Information System|website=siris-artinventories.si.edu}}</ref>
Isu [[Listaan dagiti babbai nga artista a naipabuya idiay 1893 World's Columbian Exposition|naipabuya]] ti maysa a painting, ''Mount Monadnock'', iti ti 1893 [[World’s Columbian Exposition|Ti Lubong a Columbian nga Eksposision]]..<ref>{{cite web|url=http://arcadiasystems.org/academia/cassatt6a.html#bradley|title=United States Women Painters: 1893 Exposition--page 1|first=Dr. Kathleen L.|last=Nichols|website=arcadiasystems.org}}</ref>
Isu ket nakiasawa ti maysa a ministro, ni Leverett Bradley, idi 1879 ken nagserbi a kas ti editor ti [[Amerikano a Sibil a Gubat|Sibil a Gubat]] a memoirna, ''Leverett Bradley: Dagiti Surat ti Maysa a Soldado-Lalaki, 1862-1865, Ti Trabaho ti Tao iti Ministerio'', pribado a naimaldit idiay Boston, 1905.<ref>{{cite book|url=https://archive.org/details/leverettbradley01broogoog|quote=Susan Hinckley Bradley .|title=Leverett Bradley: A Soldier-boy's Letters, 1862-1865; a Man's Work in the Ministry|year=1905|first1=Leverett|last1=Bradley|first2=Susan Hinckley|last2=Bradley|publisher=Priv. print.|via=Internet Archive}}</ref> Isu ket natay idiay Boston idi 11 Hunio 1929.<ref name="AskArt">{{cite web |title=Susan Hinckley Greenough Bradley |url=http://www.askart.com/artist_bio/Susan_Hinckley_Greenough_Bradley/104813/Susan_Hinckley_Greenough_Bradley.aspx |website=AskArt |accessdate=22 March 2019 }}{{Natay a silpo|date=April 2026 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref><ref>{{cite book |chapter-url=https://books.google.com/books?id=ifhPAAAAMAAJ&q=%2211+June+1929%22 |chapter=Susan H. Bradley |title=An Encyclopedia of Women Artists of the American West |first1=Phil |last1=Kovinick |first2=Marian |last2=Yoshiki-Kovinick |date=1998 |page=27 |publisher=University of Texas Press |isbn=978-0292790636 |access-date=27 November 2025}}</ref>
[[File:Susan Hinckley Bradley-Oriental Still Life.jpg|thumb|250px|left|''Oriental a Biag a Natay'' ni Susan Hinckley Bradley]].
==Dagiti Reperensia==
{{reflist}}
==Dagiti silpo iti ruar==
* {{Commons category-inline|Susan Hinckley Bradley}}
{{panangkontrol iti autoridad}}
{{DEFAULTSORT:Bradley, Susan Hinckley}}
36tkr28ujt4m64h9nbprwuijkb40tee