Wikipedia kabwiki https://kab.wikipedia.org/wiki/Asebter_agejdan MediaWiki 1.46.0-wmf.22 first-letter Media Uslig Mmeslay Amseqdac Amyannan umsqedac Wikipedia Amyannan n Wikipedia Tugna Amyannan n tugna MediaWiki Amyannan n MediaWiki Talɣa Amyannan n talɣa Tallat Amyannan n tallat Taggayt Amyannan n taggayt Awwur Amyannan uwwur Asenfaṛ Amyannan usenfaṛ TimedText TimedText talk Module Discussion module Event Event talk Sujet Uzzal 0 7130 115700 115695 2026-04-03T14:37:35Z Abillardoo 16203 115700 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Uzzal''' d [[aferdis akruran|uferdis akruran]], [[azamul akruran|uzamul-is]] (Fe). [[Uṭṭun abelkim|Uṭṭun-is abelkam]] 26. Yeṭṭafar [[Amegganu n tfelwit tawalant|amegganu awalan D]], akken i d-izga ɣef yixef [[iferdisen n tegrawt tis 8]] di [[tafelwit tawalant |tfelwit tawalant]]. Uzzal d [[amɣuz]] iy ttilin s tuget deg ugama, imi iga d yiwen seg yimɣuzen yettwasnen seg zik yerna issxedm-id [[Afgan|ufgan]]. Maca, ur yettili ara deg yakk ideggan n umaḍal. == Imniren == [[Taggayt:imɣuzen]] [[Taggayt:aferdis akruran]] 4zbxb34js8rm93jgsbzzo22obebi8nc 115701 115700 2026-04-03T15:43:38Z Abillardoo 16203 115701 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Uzzal''' d [[aferdis akruran|uferdis akruran]], [[azamul akruran|uzamul-is]] (Fe). [[Uṭṭun abelkim|Uṭṭun-is abelkam]] 26. Yeṭṭafar [[Amegganu n tfelwit tawalant|amegganu awalan D]], akken i d-izga ɣef yixef [[iferdisen n tegrawt tis 8]] di [[tafelwit tawalant |tfelwit tawalant]]. Yettusismel d yiwen seg [[Azara n usaka|yizaran n usaka]]. Imi [[tuget n iferdisen ikruranen|yella s tuget]] deg [[tagnit|umtiweg n tegnit]] s wazal n 32.1%, yezga-d deg usmil amezwar gar iferdisen s usekti ɣer [[tirẓi takurant-ines]], deg wakud anda i d-izga deg usmil wisn kuẓ deg [[tuget n iferdisen ikruranen di tferkit n tegnit]]. == Amezruy == Uzzal d [[amɣuz]] iy ttilin s tuget deg ugama, imi iga d yiwen seg yimɣuzen yettwasnen seg zik yerna issxedm-id [[Afgan|ufgan]]. Maca, ur yettili ara deg yakk ideggan n umaḍal. == Imniren == [[Taggayt:imɣuzen]] [[Taggayt:aferdis akruran]] pi04xaxik5e7fb5k4heknsua1962368 115722 115701 2026-04-04T10:17:33Z Abillardoo 16203 115722 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Uzzal''' d [[aferdis akruran|uferdis akruran]], [[azamul akruran|uzamul-is]] (Fe). [[Uṭṭun abelkim|Uṭṭun-is abelkam]] 26. Yeṭṭafar [[Amegganu n tfelwit tawalant|amegganu awalan D]], akken i d-izga ɣef yixef [[iferdisen n tegrawt tis 8]] di [[tafelwit tawalant |tfelwit tawalant]]. Yettusismel d yiwen seg [[Azara n usaka|yizaran n usaka]]. Imi [[tuget n iferdisen ikruranen|yella s tuget]] deg [[tagnit|umtiweg n tegnit]] s wazal n 32.1%, yezga-d deg usmil amezwar gar iferdisen s usekti ɣer [[tirẓi takurant-ines]], deg wakud anda i d-izga deg usmil wisn kuẓ deg [[tuget n iferdisen ikruranen di tferkit n tegnit]]. == Amezruy == War tarurda, uzzal d yiwen seg [[aferdis|yiferdisen]] imezwura i yessexdem wemdan deg [[taɣerma|tɣermiwin]] yemgaraden, acku llan yinzan seg tmehlin n [[tawaɣza|twaɣza]] deg yideggan yemgaraden n umaḍal sbeyyinen-tt-d aya. Ɣas akken tiweɣziwin ayi drus-it s wassaɣ ɣer tweɣziwin n [[azureɣ|uzureɣ]] neɣ ɣer tweɣziwin yemmugen s [[azara ahaggaṛ|yizaran ihaggaṛen]] am [[ureɣ]] d [[aẓref|uẓref]]. Ahat acku uzzal ur yettwasxdem ara s tuget deg talliyin tiqdimin n umezruy, neɣ acku uzzal [[amyečči|yettwaččay]] deg unzwu agrawi. Daya i yeǧǧan tuget n tsiway (tipyasin) yemmugen s wuzzan ad fnunt s uzray n waked. == Imniren == [[Taggayt:imɣuzen]] [[Taggayt:aferdis akruran]] 98usr5u4p3ybv1thch2wlh32rvu40ev 115723 115722 2026-04-04T10:20:58Z Abillardoo 16203 115723 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Uzzal''' d [[aferdis akruran|uferdis akruran]], [[azamul akruran|uzamul-is]] (Fe). [[Uṭṭun abelkim|Uṭṭun-is abelkam]] 26. Yeṭṭafar [[Amegganu n tfelwit tawalant|amegganu awalan D]], akken i d-izga ɣef yixef [[iferdisen n tegrawt tis 8]] di [[tafelwit tawalant |tfelwit tawalant]]. Yettusismel d yiwen seg [[Azara n usaka|yizaran n usaka]]. Imi [[tuget n iferdisen ikruranen|yella s tuget]] deg [[tagnit|umtiweg n tegnit]] s wazal n 32.1%, yezga-d deg usmil amezwar gar iferdisen s usekti ɣer [[tirẓi takurant-ines]], deg wakud anda i d-izga deg usmil wisn kuẓ deg [[tuget n iferdisen ikruranen di tferkit n tegnit]]. == Amezruy == War tarurda, uzzal d yiwen seg [[aferdis|yiferdisen]] imezwura i yessexdem wemdan deg [[taɣerma|tɣermiwin]] yemgaraden, acku llan yinzan seg tmehlin n [[tawaɣza|twaɣza]] deg yideggan yemgaraden n umaḍal sbeyyinen-tt-d aya. Ɣas akken tiweɣziwin ayi drus-it s wassaɣ ɣer tweɣziwin n [[azureɣ|uzureɣ]] neɣ ɣer tweɣziwin yemmugen s [[azara ahaggaṛ|yizaran ihaggaṛen]] am [[ureɣ]] d [[aẓref|uẓref]]. Ahat acku uzzal ur yettwasxdem ara s tuget deg talliyin tiqdimin n umezruy, neɣ acku uzzal [[amyečči|yettwaččay]] deg unzwu agrawi. Daya i yeǧǧan tuget n tsiway (tipyasin) yemmugen s wuzzan ad fnunt s uzray n waked. == Tuget deg ugama == == Tukksa d tiddi tazwarant == == Afaris== == Iylanen ifiziken == == Uzzal deg tfekka, učči d tezmert == == Asemdu deg twennaṭ d usexdem == == Imniren == [[Taggayt:imɣuzen]] [[Taggayt:aferdis akruran]] 0q04cds0ihsr5dqosong10fpxwt1wkd 115724 115723 2026-04-04T10:21:31Z Abillardoo 16203 115724 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Uzzal''' d [[aferdis akruran|uferdis akruran]], [[azamul akruran|uzamul-is]] (Fe). [[Uṭṭun abelkim|Uṭṭun-is abelkam]] 26. Yeṭṭafar [[Amegganu n tfelwit tawalant|amegganu awalan D]], akken i d-izga ɣef yixef n [[iferdisen n tegrawt tis 8]] di [[tafelwit tawalant |tfelwit tawalant]]. Yettusismel d yiwen seg [[Azara n usaka|yizaran n usaka]]. Imi [[tuget n iferdisen ikruranen|yella s tuget]] deg [[tagnit|umtiweg n tegnit]] s wazal n 32.1%, yezga-d deg usmil amezwar gar iferdisen s usekti ɣer [[tirẓi takurant-ines]], deg wakud anda i d-izga deg usmil wisn kuẓ deg [[tuget n iferdisen ikruranen di tferkit n tegnit]]. == Amezruy == War tarurda, uzzal d yiwen seg [[aferdis|yiferdisen]] imezwura i yessexdem wemdan deg [[taɣerma|tɣermiwin]] yemgaraden, acku llan yinzan seg tmehlin n [[tawaɣza|twaɣza]] deg yideggan yemgaraden n umaḍal sbeyyinen-tt-d aya. Ɣas akken tiweɣziwin ayi drus-it s wassaɣ ɣer tweɣziwin n [[azureɣ|uzureɣ]] neɣ ɣer tweɣziwin yemmugen s [[azara ahaggaṛ|yizaran ihaggaṛen]] am [[ureɣ]] d [[aẓref|uẓref]]. Ahat acku uzzal ur yettwasxdem ara s tuget deg talliyin tiqdimin n umezruy, neɣ acku uzzal [[amyečči|yettwaččay]] deg unzwu agrawi. Daya i yeǧǧan tuget n tsiway (tipyasin) yemmugen s wuzzan ad fnunt s uzray n waked. == Tuget deg ugama == == Tukksa d tiddi tazwarant == == Afaris== == Iylanen ifiziken == == Uzzal deg tfekka, učči d tezmert == == Asemdu deg twennaṭ d usexdem == == Imniren == [[Taggayt:imɣuzen]] [[Taggayt:aferdis akruran]] 5vvk756f2e1a9pyp2n1kzjmfzszf767 115725 115724 2026-04-04T10:29:34Z Abillardoo 16203 115725 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Uzzal''' d [[aferdis akruran|uferdis akruran]], [[azamul akruran|uzamul-is]] (Fe). [[Uṭṭun abelkim|Uṭṭun-is abelkam]] 26. Yeṭṭafar [[Amegganu D n tfelwit tawalant|amegganu awalan D]], akken i d-izga ɣef yixef n [[iferdisen n tegrawt tis 8]] di [[tafelwit tawalant |tfelwit tawalant]]. Yettusismel d yiwen seg [[Azara n usaka|yizaran n usaka]]. Imi [[tuget n iferdisen ikruranen|yella s tuget]] deg [[tagnit|umtiweg n tegnit]] s wazal n 32.1%, yezga-d deg usmil amezwar gar iferdisen s usekti ɣer [[tirẓi takurant-ines]], deg wakud anda i d-izga deg usmil wisn kuẓ deg [[tuget n iferdisen ikruranen di tferkit n tegnit]]. == Amezruy == War tarurda, uzzal d yiwen seg [[aferdis|yiferdisen]] imezwura i yessexdem wemdan deg [[taɣerma|tɣermiwin]] yemgaraden, acku llan yinzan seg tmehlin n [[tawaɣza|twaɣza]] deg yideggan yemgaraden n umaḍal sbeyyinen-tt-d aya. Ɣas akken tiweɣziwin ayi drus-it s wassaɣ ɣer tweɣziwin n [[azureɣ|uzureɣ]] neɣ ɣer tweɣziwin yemmugen s [[azara ahaggaṛ|yizaran ihaggaṛen]] am [[ureɣ]] d [[aẓref|uẓref]]. Ahat acku uzzal ur yettwasxdem ara s tuget deg talliyin tiqdimin n umezruy, neɣ acku uzzal [[amyečči|yettwaččay]] deg unzwu agrawi. Daya i yeǧǧan tuget n tsiway (tipyasin) yemmugen s wuzzan ad fnunt s uzray n waked. == Tuget deg ugama == == Tukksa d tiddi tazwarant == == Afaris== == Iylanen ifiziken == == Uzzal deg tfekka, učči d tezmert == == Asemdu deg twennaṭ d usexdem == == Imniren == [[Taggayt:imɣuzen]] [[Taggayt:aferdis akruran]] d9v4jpwgp3t1t7ai5a2drqclawmjp1f 115730 115725 2026-04-04T10:54:19Z Abillardoo 16203 115730 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Uzzal''' d [[aferdis akruran|uferdis akruran]], [[azamul akruran|uzamul-is]] (Fe). [[Uṭṭun abelkim|Uṭṭun-is abelkam]] 26. Yeṭṭafar [[Amegganu n tfelwit tawalant|amegganu awalan D]], akken i d-izga ɣef yixef n [[iferdisen n tegrawt tis 8]] di [[tafelwit tawalant |tfelwit tawalant]]. Yettusismel d yiwen seg [[Azara n usaka|yizaran n usaka]]. Imi [[tuget n iferdisen ikruranen|yella s tuget]] deg [[tagnit|umtiweg n tegnit]] s wazal n 32.1%, yezga-d deg usmil amezwar gar iferdisen s usekti ɣer [[tirẓi takurant-ines]], deg wakud anda i d-izga deg usmil wisn kuẓ deg [[tuget n iferdisen ikruranen di tferkit n tegnit]]. == Amezruy == War tarurda, uzzal d yiwen seg [[aferdis|yiferdisen]] imezwura i yessexdem wemdan deg [[taɣerma|tɣermiwin]] yemgaraden, acku llan yinzan seg tmehlin n [[tawaɣza|twaɣza]] deg yideggan yemgaraden n umaḍal sbeyyinen-tt-d aya. Ɣas akken tiweɣziwin ayi drus-it s wassaɣ ɣer tweɣziwin n [[azureɣ|uzureɣ]] neɣ ɣer tweɣziwin yemmugen s [[azara ahaggaṛ|yizaran ihaggaṛen]] am [[ureɣ]] d [[aẓref|uẓref]]. Ahat acku uzzal ur yettwasxdem ara s tuget deg talliyin tiqdimin n umezruy, neɣ acku uzzal [[amyečči|yettwaččay]] deg unzwu agrawi. Daya i yeǧǧan tuget n tsiway (tipyasin) yemmugen s wuzzan ad fnunt s uzray n waked. == Tuget deg ugama == == Tukksa d tiddi tazwarant == == Afaris== == Iylanen ifiziken == == Uzzal deg tfekka, učči d tezmert == == Asemdu deg twennaṭ d usexdem == == Imniren == [[Taggayt:imɣuzen]] [[Taggayt:aferdis akruran]] 5vvk756f2e1a9pyp2n1kzjmfzszf767 115737 115730 2026-04-04T11:19:16Z Abillardoo 16203 115737 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Uzzal''' d [[aferdis akruran|uferdis akruran]], [[azamul akruran|uzamul-is]] (Fe). [[Uṭṭun abelkim|Uṭṭun-is abelkam]] 26. Yeṭṭafar [[Amegganu n tfelwit tawalant|amegganu awalan D]], akken i d-izga ɣef yixef n [[iferdisen n tegrawt tis 8]] di [[tafelwit tawalant |tfelwit tawalant]]. Yettusismel d yiwen seg [[Azara n usaka|yizaran n usaka]]. Imi [[tuget n iferdisen ikruranen|yella s tuget]] deg [[tagnit|umtiweg n tegnit]] s wazal n 32.1%, yezga-d deg usmil amezwar gar iferdisen s usekti ɣer [[tirẓi takurant|tirẓi-ines takurant]], deg wakud anda i d-izga deg usmil wisn kuẓ deg [[tuget n iferdisen ikruranen di tferkit n tegnit]]. == Amezruy == War tarurda, uzzal d yiwen seg [[aferdis|yiferdisen]] imezwura i yessexdem wemdan deg [[taɣerma|tɣermiwin]] yemgaraden, acku llan yinzan seg tmehlin n [[tawaɣza|twaɣza]] deg yideggan yemgaraden n umaḍal sbeyyinen-tt-d aya. Ɣas akken tiweɣziwin ayi drus-it s wassaɣ ɣer tweɣziwin n [[azureɣ|uzureɣ]] neɣ ɣer tweɣziwin yemmugen s [[azara ahaggaṛ|yizaran ihaggaṛen]] am [[ureɣ]] d [[aẓref|uẓref]]. Ahat acku uzzal ur yettwasxdem ara s tuget deg talliyin tiqdimin n umezruy, neɣ acku uzzal [[amyečči|yettwaččay]] deg unzwu agrawi. Daya i yeǧǧan tuget n tsiway (tipyasin) yemmugen s wuzzan ad fnunt s uzray n waked. == Tuget deg ugama == == Tukksa d tiddi tazwarant == == Afaris== == Iylanen ifiziken == == Uzzal deg tfekka, učči d tezmert == == Asemdu deg twennaṭ d usexdem == == Imniren == [[Taggayt:imɣuzen]] [[Taggayt:aferdis akruran]] oohy5t1ije7mxf93n9lxaz2t1axl8va 115738 115737 2026-04-04T11:20:08Z Abillardoo 16203 115738 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Uzzal''' d [[aferdis akruran|uferdis akruran]], [[azamul akruran|uzamul-is]] (Fe). [[Uṭṭun abelkim|Uṭṭun-is abelkam]] 26. Yeṭṭafar [[Amegganu n tfelwit tawalant|amegganu awalan D]], akken i d-izga ɣef yixef n [[iferdisen n tegrawt tis 8]] di [[tafelwit tawalant |tfelwit tawalant]]. Yettusismel d yiwen seg [[Azara n usaka|yizaran n usaka]]. Imi [[tuget n iferdisen ikruranen|yella s tuget]] deg [[tagnit|umtiweg n tegnit]] s wazal n 32.1%, yezga-d deg usmil amezwar gar iferdisen s usekti ɣer [[tirẓi takurant|tirẓi]]-ines [[takrura|takurant]], deg wakud anda i d-izga deg usmil wisn kuẓ deg [[tuget n iferdisen ikruranen di tferkit n tegnit]]. == Amezruy == War tarurda, uzzal d yiwen seg [[aferdis|yiferdisen]] imezwura i yessexdem wemdan deg [[taɣerma|tɣermiwin]] yemgaraden, acku llan yinzan seg tmehlin n [[tawaɣza|twaɣza]] deg yideggan yemgaraden n umaḍal sbeyyinen-tt-d aya. Ɣas akken tiweɣziwin ayi drus-it s wassaɣ ɣer tweɣziwin n [[azureɣ|uzureɣ]] neɣ ɣer tweɣziwin yemmugen s [[azara ahaggaṛ|yizaran ihaggaṛen]] am [[ureɣ]] d [[aẓref|uẓref]]. Ahat acku uzzal ur yettwasxdem ara s tuget deg talliyin tiqdimin n umezruy, neɣ acku uzzal [[amyečči|yettwaččay]] deg unzwu agrawi. Daya i yeǧǧan tuget n tsiway (tipyasin) yemmugen s wuzzan ad fnunt s uzray n waked. == Tuget deg ugama == == Tukksa d tiddi tazwarant == == Afaris== == Iylanen ifiziken == == Uzzal deg tfekka, učči d tezmert == == Asemdu deg twennaṭ d usexdem == == Imniren == [[Taggayt:imɣuzen]] [[Taggayt:aferdis akruran]] 8i00oxntf6cudbx74sjq8picpuh4vg3 Tiddi tagraklant (imɣi) 0 14216 115708 104869 2026-04-03T23:44:13Z Abillardoo 16203 115708 wikitext text/x-wiki {{Databox}} {{Datastub}} [[Tugna:Cypress.JPG|thumb|Cupressus sempervirens - Tiddi]] *Isem-is s latinit: Cupressus sempervirens *Isem-is s tefransist: Cyprès commun *Ismawen-is nniḍen s teqbaylit: *Ismawen-is nniḍen s tmaziɣt: == Isseqdac == [[Taggayt:imɣan]] [[Taggayt:Tiddi] [[Taggayt:Tiddiwin]] <references /> kv28yi9fakgv8lsaq22rd4i25i4y63m 115709 115708 2026-04-03T23:44:40Z Abillardoo 16203 115709 wikitext text/x-wiki {{Databox}} {{Datastub}} == Isseqdac == [[Taggayt:imɣan]] [[Taggayt:Tiddi] [[Taggayt:Tiddiwin]] <references /> 7cpr9vz3mijqdc141cg56vte296783m 115710 115709 2026-04-03T23:44:54Z Abillardoo 16203 115710 wikitext text/x-wiki {{Databox}} {{Datastub}} == Isseqdac == [[Taggayt:imɣan]] [[Taggayt:Tiddi]] [[Taggayt:Tiddiwin]] <references /> l930gxgq3bpdl5tosn1cmm5vlh2r1ta 115711 115710 2026-04-03T23:47:11Z Abillardoo 16203 115711 wikitext text/x-wiki {{Databox}} Tiddi tagraklant neɣ '''Timerwelt''' ([[Isem usnan]]: '''Cupressus sempervirens''') d [[talmest]] n [[imɣi|yimɣan]] yeṭṭafaren [[twacult (tasnudert)|tawacult]] n [[Tiddiwin|teddiwin]]. == Isseqdac == [[Taggayt:imɣan]] [[Taggayt:Tiddi]] [[Taggayt:Tiddiwin]] <references /> op3l1kj5obwn5tpobulag3owtd2gdgg 115712 115711 2026-04-03T23:48:27Z Abillardoo 16203 115712 wikitext text/x-wiki {{Databox}} Tiddi tagraklant neɣ '''Timerwelt''' ([[Isem usnan]]: '''Cupressus sempervirens''') d [[talmest]] n [[imɣi|yimɣan]] yeṭṭafaren [[tawacult (tasnudert)|tawacult]] n [[Tiddiwin (tawacult)|teddiwin]]. == Isseqdac == [[Taggayt:imɣan]] [[Taggayt:Tiddi]] [[Taggayt:Tiddiwin]] <references /> hjbsqhuyz49kvfgsfxl1uftjan9g3ou 115713 115712 2026-04-03T23:49:11Z Abillardoo 16203 115713 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Tiddi tagraklant''' neɣ '''Timerwelt''' ([[Isem usnan]]: '''Cupressus sempervirens''') d [[talmest]] n [[imɣi|yimɣan]] yeṭṭafaren [[tawacult (tasnudert)|tawacult]] n [[Tiddiwin (tawacult)|teddiwin]]. == Isseqdac == [[Taggayt:imɣan]] [[Taggayt:Tiddi]] [[Taggayt:Tiddiwin]] <references /> 1dcxeyht4pn0sw9uyuvv5n1w2ieghcl Tagnit (Amtiweg) 0 14866 115702 110120 2026-04-03T15:51:35Z Abillardoo 16203 115702 wikitext text/x-wiki {{Asfer n umtiweg|symbol=Earth symbol (bold).svg}} '''Tagnit''' neɣ '''Akal''' ([[Izumal n yimtiwgen|azamul-is]]: [[file:Earth symbol (bold).svg|16px|🜨]]) d [[itrikli|amtiweg]] wis 3 deg wuggug ɣef [[tafukt|tafukt]] ([[tafukt|iṭij]]) deg [[udus anafuk|unagraw anafuk]] (seld n [[aziweɣ (amtiweg)|uziweɣ]] d [[tatrit|tetrit]]), akken i tga seg [[amtiweg anamur|yimtiwgen inakalen]] meqqren yakk. Tagnit d amtiweg wis 5 deg tjumma gar n imtiwgen n unagraw anafuk<ref>{{Tanagit s web |Akala= https://sotor.com/imtiwgen-n-wudus-anafuk-s-unect-n-tjumma/ |Azwel=Imtiwgen n wudus anafuk s unect n tjumma |Azemz n tuwwṭa=25 meɣres 2020 |Anefsar=Ansa n Sotor|Akala n ufaylu= https://web.archive.org/web/20200325212333/https://sotor.com/imtiwgen-n-wudus-anafuk-s-unect-n-tjumma/|Azemz n ufaylu=2020-03-25}}</ref> seg [[akdu|wekdu-ines]] d [[takura|takura-ines]] d [[tineẓẓi|tneẓẓi-ines]]. Tagnit d tamezduɣt i waṭas n [[Talmest|telmas]] n [[Amuddir|imuddiren]] am wemdan d [[aɣersiw|iɣersiwen]], anda i tga d adeg amyiwen deg [[asedday|usedday]] yettwassnen s tilin n [[tudert]] deg-s, temmug-d send (uqbel) n [[addar n tegnit|4,54 n imelyaṛen]] n iseggasen,<ref name="age_earth1">{{Tanagit s wedlis }}</ref><ref name="age_earth2">{{Tanagit s web}}</ref>Maca tudert deg tegnit tban-d deg umelyaṛ n iseggasen-a ineggura. Seg yimar-mni, [[tignudert]] tegla-d s ubeddel deg [[tignut tinegnit]] d tfadiwin deg-s, ayen yeǧǧan imuddiren yettidiren s [[Uksijin|weksijin]] ad nnernin w ad temmag [[tissi n wuẓun]] ixeddmen yakk d [[iger adekran|yiger adekran]] n tegnit i twaffra n izenzaren ibumzelgen (yeṭṭurrayen). Tiskanin tisengamin n tegnit d [[timezzit|tmezzit tasengamt]] timezgit deg wanda i tetezzi ɣef [[tafukt|tfukt]] ǧǧant tudert ad tenfufed w ad tesmed (ad tkemmel) deg-s alammi d ass-a, Akken i ttɣilen imusnawen d akken ad ternu ad tesmed i 1,2 n imelyaṛen n iseggasen niden. Sin akin tafat n [[tafukt|tfukt]] yettnernin ad tečč w ad tfakk [[tignudert]]-is acku [[taẓɣelt]] n tfukt ad tali deg yimal w ad ternu ad timɣuṛ alamma tuɣal d [[acafcal azeggaɣ]] w ad yiweṭ [[akdu|wekdu-ines]] alamma d tmezzit n tegnit<br/> Ttidiren ugar n 7,7 n imelyaṛen n yimdanen deg tegnit<ref>{{Tanagit s web |Akala=http://www.worldometers.info/world-population/|Azwel=World Population Clock: 7.7 Billion People (2019) - Worldometers|Tansa=www.worldometers.info|Tutlayt=en|Azemz n tuwwṭa=2019-04-27| akala n ufaylu = https://web.archive.org/web/20190826181141/https://www.worldometers.info/world-population/ | Azemz n ufaylu = 26 ɣuct 2019 }}</ref> Tiɣbula n tegnit yemgaraden xeddment i wakken ad ǧǧen tilin n teɣreft meqqren n yimdanen ibeṭṭun amadal gugar-asen, imdanen-a ẓẓunin (ferqen) ɣef [[Umuɣ n tmura|200 n tmura]] timzirgin. Akken ig snefli wemdan aṭas n [[timetti|tmettiyin]] d [[Taɣerma|tɣermawin]] d [[idles|yedlisen]] yemgaraden. == Asileɣ n tegnit d tsuddest-is == {{Main|Tussniwin n tegnit}} Tagnit tettumeggez d [[amtiweg anamur]], ayen yennumken d akken tga d [[tafekka tagnnawt|tafekka]] n weẓru, mači d [[acafcal n ugaz]] meqqren am [[Yebter]]. Akken i tettumeggez daɣen d amtiweg meqqren yakk deg tegrawt n yimtiwgen inamuren yellan deg wudus anafuk ama deg tkura neɣ deg [[Ableɣ|ubleɣ]]. S tmerniwt ɣer wannect-a yakk, Tagnit yemgarad ɣef yimtiwgen inamuren niden deg teflel n weswir n [[tineẓẓi|tneẓẓi]] yakk d [[Taldayt|teldayt]] deg tjumma-ines yakk d [[iger adekran|yiger adekran]] ussis yakk d tuzzya tarurdant.<ref>{{Tanagit s web| https://astrogeology.usgs.gov/HotTopics/index.php?/archives/147-Names-for-the-Columbia-astronauts-provisionally-approved.html| = yes }}</ref> war tutut d akken tagnit tga d amtiweg amyiwen deg wanda illant tiflin titktuniyin turmidin === Talɣa n tegnit === Talɣa n tegnit d tin yudsen nezzeh ɣer telɣa takernebnayt timlebbeṭ, acku tga d tafekka timlebbeṭ deg snat n tzeglin n ugafa d unẓul yerna d amezderdam deg [[asebges|usebges]].<ref>{{Tanagit s web | amaskar=Milbert, D. G.; Smith, D. A. | akala = https://www.ngs.noaa.gov/PUBS_LIB/gislis96.html | azwel = Converting GPS Height into NAVD88 Elevation with the GEOID96 Geoid Height Model | Anefsar = National Geodetic Survey, NOAA | Azemz n tuwwṭa = 2007-03-07| akala n ufaylu = https://web.archive.org/web/20180916154531/https://www.ngs.noaa.gov/PUBS_LIB/gislis96.html | Azemz n ufaylu = 16 ctember 2018 }}</ref> Azderdem-a igellu-d s tuzzya n tegnit akken i d-yettilin d asrag (ssebba) d akken [[akdu]] n tegnit deg usebges yugar akdu-ines deg tzeglin s wazal n 43 km.<ref name="ngdc2006">{{Tanagit s web | Amaskar=Sandwell, D. T.; Smith, W. H. F. | Azemz = 2006-07-07 | Akala =https://www.ngdc.noaa.gov/mgg/bathymetry/predicted/explore.HTML | Azwel =Exploring the Ocean Basins with Satellite Altimeter Data | Anefsar = NOAA/NGDC | Azemz n tuwwṭa = 2007-04-21| Akala n ufaylu = https://web.archive.org/web/20170624152922/https://www.ngdc.noaa.gov/mgg/bathymetry/predicted/explore.HTML | Azemz n ufaylu = 24 yunyu 2017 | Assaɣ yerrẓen = yes }}</ref> akken i d-ittili isig n wekdu n tfekka tamezzayt amniran s wazal n 12,742 km, ayen yegdan 40,000 km/[[Bay ?!??|TT]] amda yiwen n [[amiter|umiter]] yella yegda 1/10.000.000 seg umaccaq i d-izgan seg usebges alamma d [[tizgelt n ugafa]] s tukkit seg temdint n [[Paris]].<ref>{{Tanagit s web | amaskar=Mohr, P.J.; Taylor, B.N. | ayyur=October | aseggas=2000 | akaka=https://physics.nist.gov/cuu/Units/meter.html | azwel=Unit of length (meter) | amahil=NIST Reference on Constants, Units, and Uncertainty | Anefsar=NIST Physics Laboratory | Azemz n tuwwṭa=2007-04-23| akala n ufaylu = https://web.archive.org/web/20190503014307/https://physics.nist.gov/cuu/Units/meter.html | Azemz n ufaylu = 3 mayyu 2019 }}</ref> [[Tugna:4_Terrestrial_Planets_Size_Comp_True_Color.png|thumb|center|upright=1.5|Aserwes gar n ubleɣ n imtiwgen igensayen (seg tama tazelmaṭ ɣer tayeffust): [[Aziweɣ (amtiweg)|Aziweɣ]], [[Tatrit (amtiweg)|Tatrit]], Tagnit, [[imzuyeɣ|Mezweɣ]].]] Yessefk ad yettwabdar d akken [[asgertel]] adigan yemgarad ɣef talɣa ayi timezzit taneblalt, ɣas akken imgaraden-a d wid fsusen deg tɣult takemdalit, anda isig n ucali n tegnit ɣur-s amur seg 584, neɣ 0.17% n tfekka tamezzayt tamnirant, dɣa tga d afimidi yellan s ddaw n 0,22% seg ufimidi n ucali yettilin gar n tuzziwin n ubilyardu.<ref>{{Tanagit s web | amaskar=Staff | ayyur = November | Aseggas = 2001 | akala = https://www.wpa-pool.com/index.asp?content=rules_spec | azwel = WPA Tournament Table & Equipment Specifications | Anefsar = World Pool-Billiards Association | Azemz n tuwwṭa = 2007-03-10| akala n ufaylu = https://web.archive.org/web/20110218145007/http://wpa-pool.com/index.asp?content=rules_spec | Azemz n ufaylu = 18 fuṛaṛ 2011 | Assaɣ yerrẓen = yes }}</ref> Isigen imeqranen idiganen n ucali d wenfal deg tjumma taneẓrut n tegnit ttwagensen deg [[Adrar n Everest|wudrar n Everest]] yeflalen s wazal n 8,848 m sufel n tjumma n yilel yakk deg [[aɣzu n Mariana|weɣzu n Mariana]] yudren s wazal n 10,911 m s ddaw n tjumma n yilel. Yirna s usrag n uzderdem n [[tiṭṭ n tfukt]] deg [[asebges|usebges]], Adrar n [[Adrarn Chimborazo|Chimborazo]] yellan di tmurt n [[Ecuador]] yettumeggez d azag yaggugen yakk ɣef wammas n tegnit. {| class="wikitable" style="float:left;clear:right;margin:0 1em 0em 0;" |+Tafekwit n Clarke i yuksiden i d-ssegbaren [[Tiferkit (tasnakalt)|tiferkit tinegnit]] !Uddis !Taftart !Tasuddest |- | [[Asinuksid n usiliku|Silika]] | style="text-align:center"|SiO<sub>2</sub> | style="text-align:right"|59.71 % |- | [[Alumin]] | style="text-align:center"|Al<sub>2</sub>O<sub>3</sub> | style="text-align:right"|15.41 % |- | [[Uksid n ukalsium|Alus]] | style="text-align:center"|CaO | style="text-align:right"|4.90 % |- | [[Magnisium]] | style="text-align:center"|MgO | style="text-align:right"|4.36 % |- | [[Uksid n sudium]] | style="text-align:center"|Na<sub>2</sub>O | style="text-align:right"|3.55 % |- | [[Uksid wuzzal II]] | style="text-align:center"|FeO | style="text-align:right"|3.52 % |- | Uksid n uputasium | style="text-align:center"|K<sub>2</sub>O | style="text-align:right"|2.80 % |- | [[Uksid wuzzal III]] | style="text-align:center"|Fe<sub>2</sub>O<sub>3</sub> | style="text-align:right"|2.63 % |- | [[Aman]] | style="text-align:center"|H<sub>2</sub>O | style="text-align:right"|1.52 % |- | [[Asinuksid n utitanium]] | style="text-align:center"|TiO<sub>2</sub> | style="text-align:right"|0.60 % |- | [[Asmuksid n ufusfuṛ]] | style="text-align:center"|P<sub>2</sub>O<sub>5</sub> | style="text-align:right"|0.22 % |- ! colspan="2"|Uɣrid ! style="text-align:right"|99.22 % |} === Asileɣ akruran n tegnit === [[Takura]] n tegnit [[azul|tuzen]] azal n 5.98{{*10^|24}} kg, amur ameqran deg-s igber [[uzzal|wuzzal]] (32.1%) d [[Uksijin|weksijin]] (30,1%) d [[Silikun]] (15,1%) d [[magnisium|umegnisium]] (13,9%) d [[akebri|ukebri]] (2,9%) d [[Nikel|unikel]] (1,8%) d [[Kalsium|ukalsium]] (1,5%) d [[Aliminium|walimenium]] (1,4%). Ma d ayen i d-igran (1,2%) gan d tismektiwen drusen seg yiferdisen niden. Deg wakud anda iferdisen iẓayanen ttwaleddyen (ttwajbaden) ɣer wammas, iferdisen ifsusen ttagugen ɣef wammas.<br/> Kra n imusnawen ttɣilen d akken uzzal iga d asger agejdan i uzadur n tegnit, anda afimidi-ines yettawaṭ ɣer 88,8% yakk d kra n tesmektiwin n unikel (5,8%) yakk d [[akebri|ukebri]] (4,5%) d ddaw n 1% n iferdisen niden. Amusnaw n [[takrura|tekrura]] ''Frank Wigglesworth Clark'' yessegza-d d akken ugar n 47% n [[tiferkit (tasnakalt)|tiferkit tinegnit]] tegber seg [[Uksijin|weksijin]]. Ma d isegra ineẓruyen s wacu i tegber tferkit yakk igan d imezdiyen s tuget ttumeggzen d uksiden, ma yella d akluṛ, d afluṛ yekk d ukebri ttumeggzen d iferdisen ixataren, Dɣa tasmekta tuɣridt deg-s deg yal azṛu tesgensis-d ddaw n 1% s waṭas. Anecta yedda deg-s uksiden igejdanen ɣef usiliku d waluminya d uksiden n wuzzal d walus d umagnisium d uputasium d suda 367cih74b58i243qdhnyfpb09hjqv2p 115703 115702 2026-04-03T15:56:01Z Abillardoo 16203 115703 wikitext text/x-wiki {{Asfer n umtiweg|symbol=Earth symbol (bold).svg}} '''Tagnit''' neɣ '''Akal''' ([[Izumal n yimtiwgen|azamul-is]]: [[file:Earth symbol (bold).svg|16px|🜨]]) d [[itrikli|amtiweg]] wis 3 deg wuggug ɣef [[tafukt|tfukt]] (iṭij) deg [[udus anafuk|unagraw anafuk]] (seld n [[aziweɣ (amtiweg)|uziweɣ]] d [[tatrit|tetrit]]), akken i tga seg [[amtiweg anamur|yimtiwgen inakalen]] meqqren yakk. Tagnit d amtiweg wis 5 deg tjumma gar n imtiwgen n unagraw anafuk<ref>{{Tanagit s web |Akala= https://sotor.com/imtiwgen-n-wudus-anafuk-s-unect-n-tjumma/ |Azwel=Imtiwgen n wudus anafuk s unect n tjumma |Azemz n tuwwṭa=25 meɣres 2020 |Anefsar=Ansa n Sotor|Akala n ufaylu= https://web.archive.org/web/20200325212333/https://sotor.com/imtiwgen-n-wudus-anafuk-s-unect-n-tjumma/|Azemz n ufaylu=2020-03-25}}</ref> seg [[akdu|wekdu]]-ines d [[takura|tkura]]-ines d [[tineẓẓi|tneẓẓi]]-ines. Tagnit d tamezduɣt i waṭas n [[Talmest|telmas]] n [[Amuddir|imuddiren]] am wemdan d [[aɣersiw|iɣersiwen]], anda i tga d adeg amyiwen deg [[asedday|usedday]] yettwassnen s tilin n [[tudert]] deg-s, temmug-d send (uqbel) n [[addar n tegnit|4,54 n imelyaṛen]] n iseggasen,<ref name="age_earth1">{{Tanagit s wedlis }}</ref><ref name="age_earth2">{{Tanagit s web}}</ref>Maca tudert deg tegnit tban-d deg umelyaṛ n iseggasen-a ineggura. Seg yimar-mni, [[tignudert]] tegla-d s ubeddel deg [[tignut tinegnit]] d tfadiwin deg-s, ayen yeǧǧan imuddiren yettidiren s [[Uksijin|weksijin]] ad nnernin w ad temmag [[tissi n wuẓun]] ixeddmen yakk d [[iger adekran|yiger adekran]] n tegnit i twaffra n izenzaren ibumzelgen (yeṭṭurrayen). Tiskanin tisengamin n tegnit d [[timezzit|tmezzit tasengamt]] timezgit deg wanda i tetezzi ɣef [[tafukt|tfukt]] ǧǧant tudert ad tenfufed w ad tesmed (ad tkemmel) deg-s alammi d ass-a, Akken i ttɣilen imusnawen d akken ad ternu ad tesmed i 1,2 n imelyaṛen n iseggasen niden. Sin akin tafat n [[tafukt|tfukt]] yettnernin ad tečč w ad tfakk [[tignudert]]-is acku [[taẓɣelt]] n tfukt ad tali deg yimal w ad ternu ad timɣuṛ alamma tuɣal d [[acafcal azeggaɣ]] w ad yiweṭ [[akdu|wekdu-ines]] alamma d tmezzit n tegnit<br/> Ttidiren ugar n 7,7 n imelyaṛen n yimdanen deg tegnit<ref>{{Tanagit s web |Akala=http://www.worldometers.info/world-population/|Azwel=World Population Clock: 7.7 Billion People (2019) - Worldometers|Tansa=www.worldometers.info|Tutlayt=en|Azemz n tuwwṭa=2019-04-27| akala n ufaylu = https://web.archive.org/web/20190826181141/https://www.worldometers.info/world-population/ | Azemz n ufaylu = 26 ɣuct 2019 }}</ref> Tiɣbula n tegnit yemgaraden xeddment i wakken ad ǧǧen tilin n teɣreft meqqren n yimdanen ibeṭṭun amadal gugar-asen, imdanen-a ẓẓunin (ferqen) ɣef [[Umuɣ n tmura|200 n tmura]] timzirgin. Akken ig snefli wemdan aṭas n [[timetti|tmettiyin]] d [[Taɣerma|tɣermawin]] d [[idles|yedlisen]] yemgaraden. == Asileɣ n tegnit d tsuddest-is == {{Main|Tussniwin n tegnit}} Tagnit tettumeggez d [[amtiweg anamur]], ayen yennumken d akken tga d [[tafekka tagnnawt|tafekka]] n weẓru, mači d [[acafcal n ugaz]] meqqren am [[Yebter]]. Akken i tettumeggez daɣen d amtiweg meqqren yakk deg tegrawt n yimtiwgen inamuren yellan deg wudus anafuk ama deg tkura neɣ deg [[Ableɣ|ubleɣ]]. S tmerniwt ɣer wannect-a yakk, Tagnit yemgarad ɣef yimtiwgen inamuren niden deg teflel n weswir n [[tineẓẓi|tneẓẓi]] yakk d [[Taldayt|teldayt]] deg tjumma-ines yakk d [[iger adekran|yiger adekran]] ussis yakk d tuzzya tarurdant.<ref>{{Tanagit s web| https://astrogeology.usgs.gov/HotTopics/index.php?/archives/147-Names-for-the-Columbia-astronauts-provisionally-approved.html| = yes }}</ref> war tutut d akken tagnit tga d amtiweg amyiwen deg wanda illant tiflin titktuniyin turmidin === Talɣa n tegnit === Talɣa n tegnit d tin yudsen nezzeh ɣer telɣa takernebnayt timlebbeṭ, acku tga d tafekka timlebbeṭ deg snat n tzeglin n ugafa d unẓul yerna d amezderdam deg [[asebges|usebges]].<ref>{{Tanagit s web | amaskar=Milbert, D. G.; Smith, D. A. | akala = https://www.ngs.noaa.gov/PUBS_LIB/gislis96.html | azwel = Converting GPS Height into NAVD88 Elevation with the GEOID96 Geoid Height Model | Anefsar = National Geodetic Survey, NOAA | Azemz n tuwwṭa = 2007-03-07| akala n ufaylu = https://web.archive.org/web/20180916154531/https://www.ngs.noaa.gov/PUBS_LIB/gislis96.html | Azemz n ufaylu = 16 ctember 2018 }}</ref> Azderdem-a igellu-d s tuzzya n tegnit akken i d-yettilin d asrag (ssebba) d akken [[akdu]] n tegnit deg usebges yugar akdu-ines deg tzeglin s wazal n 43 km.<ref name="ngdc2006">{{Tanagit s web | Amaskar=Sandwell, D. T.; Smith, W. H. F. | Azemz = 2006-07-07 | Akala =https://www.ngdc.noaa.gov/mgg/bathymetry/predicted/explore.HTML | Azwel =Exploring the Ocean Basins with Satellite Altimeter Data | Anefsar = NOAA/NGDC | Azemz n tuwwṭa = 2007-04-21| Akala n ufaylu = https://web.archive.org/web/20170624152922/https://www.ngdc.noaa.gov/mgg/bathymetry/predicted/explore.HTML | Azemz n ufaylu = 24 yunyu 2017 | Assaɣ yerrẓen = yes }}</ref> akken i d-ittili isig n wekdu n tfekka tamezzayt amniran s wazal n 12,742 km, ayen yegdan 40,000 km/[[Bay ?!??|TT]] amda yiwen n [[amiter|umiter]] yella yegda 1/10.000.000 seg umaccaq i d-izgan seg usebges alamma d [[tizgelt n ugafa]] s tukkit seg temdint n [[Paris]].<ref>{{Tanagit s web | amaskar=Mohr, P.J.; Taylor, B.N. | ayyur=October | aseggas=2000 | akaka=https://physics.nist.gov/cuu/Units/meter.html | azwel=Unit of length (meter) | amahil=NIST Reference on Constants, Units, and Uncertainty | Anefsar=NIST Physics Laboratory | Azemz n tuwwṭa=2007-04-23| akala n ufaylu = https://web.archive.org/web/20190503014307/https://physics.nist.gov/cuu/Units/meter.html | Azemz n ufaylu = 3 mayyu 2019 }}</ref> [[Tugna:4_Terrestrial_Planets_Size_Comp_True_Color.png|thumb|center|upright=1.5|Aserwes gar n ubleɣ n imtiwgen igensayen (seg tama tazelmaṭ ɣer tayeffust): [[Aziweɣ (amtiweg)|Aziweɣ]], [[Tatrit (amtiweg)|Tatrit]], Tagnit, [[imzuyeɣ|Mezweɣ]].]] Yessefk ad yettwabdar d akken [[asgertel]] adigan yemgarad ɣef talɣa ayi timezzit taneblalt, ɣas akken imgaraden-a d wid fsusen deg tɣult takemdalit, anda isig n ucali n tegnit ɣur-s amur seg 584, neɣ 0.17% n tfekka tamezzayt tamnirant, dɣa tga d afimidi yellan s ddaw n 0,22% seg ufimidi n ucali yettilin gar n tuzziwin n ubilyardu.<ref>{{Tanagit s web | amaskar=Staff | ayyur = November | Aseggas = 2001 | akala = https://www.wpa-pool.com/index.asp?content=rules_spec | azwel = WPA Tournament Table & Equipment Specifications | Anefsar = World Pool-Billiards Association | Azemz n tuwwṭa = 2007-03-10| akala n ufaylu = https://web.archive.org/web/20110218145007/http://wpa-pool.com/index.asp?content=rules_spec | Azemz n ufaylu = 18 fuṛaṛ 2011 | Assaɣ yerrẓen = yes }}</ref> Isigen imeqranen idiganen n ucali d wenfal deg tjumma taneẓrut n tegnit ttwagensen deg [[Adrar n Everest|wudrar n Everest]] yeflalen s wazal n 8,848 m sufel n tjumma n yilel yakk deg [[aɣzu n Mariana|weɣzu n Mariana]] yudren s wazal n 10,911 m s ddaw n tjumma n yilel. Yirna s usrag n uzderdem n [[tiṭṭ n tfukt]] deg [[asebges|usebges]], Adrar n [[Adrarn Chimborazo|Chimborazo]] yellan di tmurt n [[Ecuador]] yettumeggez d azag yaggugen yakk ɣef wammas n tegnit. {| class="wikitable" style="float:left;clear:right;margin:0 1em 0em 0;" |+Tafekwit n Clarke i yuksiden i d-ssegbaren [[Tiferkit (tasnakalt)|tiferkit tinegnit]] !Uddis !Taftart !Tasuddest |- | [[Asinuksid n usiliku|Silika]] | style="text-align:center"|SiO<sub>2</sub> | style="text-align:right"|59.71 % |- | [[Alumin]] | style="text-align:center"|Al<sub>2</sub>O<sub>3</sub> | style="text-align:right"|15.41 % |- | [[Uksid n ukalsium|Alus]] | style="text-align:center"|CaO | style="text-align:right"|4.90 % |- | [[Magnisium]] | style="text-align:center"|MgO | style="text-align:right"|4.36 % |- | [[Uksid n sudium]] | style="text-align:center"|Na<sub>2</sub>O | style="text-align:right"|3.55 % |- | [[Uksid wuzzal II]] | style="text-align:center"|FeO | style="text-align:right"|3.52 % |- | Uksid n uputasium | style="text-align:center"|K<sub>2</sub>O | style="text-align:right"|2.80 % |- | [[Uksid wuzzal III]] | style="text-align:center"|Fe<sub>2</sub>O<sub>3</sub> | style="text-align:right"|2.63 % |- | [[Aman]] | style="text-align:center"|H<sub>2</sub>O | style="text-align:right"|1.52 % |- | [[Asinuksid n utitanium]] | style="text-align:center"|TiO<sub>2</sub> | style="text-align:right"|0.60 % |- | [[Asmuksid n ufusfuṛ]] | style="text-align:center"|P<sub>2</sub>O<sub>5</sub> | style="text-align:right"|0.22 % |- ! colspan="2"|Uɣrid ! style="text-align:right"|99.22 % |} === Asileɣ akruran n tegnit === [[Takura]] n tegnit [[azul|tuzen]] azal n 5.98{{*10^|24}} kg, amur ameqran deg-s igber [[uzzal|wuzzal]] (32.1%) d [[Uksijin|weksijin]] (30,1%) d [[Silikun]] (15,1%) d [[magnisium|umegnisium]] (13,9%) d [[akebri|ukebri]] (2,9%) d [[Nikel|unikel]] (1,8%) d [[Kalsium|ukalsium]] (1,5%) d [[Aliminium|walimenium]] (1,4%). Ma d ayen i d-igran (1,2%) gan d tismektiwen drusen seg yiferdisen niden. Deg wakud anda iferdisen iẓayanen ttwaleddyen (ttwajbaden) ɣer wammas, iferdisen ifsusen ttagugen ɣef wammas.<br/> Kra n imusnawen ttɣilen d akken uzzal iga d asger agejdan i uzadur n tegnit, anda afimidi-ines yettawaṭ ɣer 88,8% yakk d kra n tesmektiwin n unikel (5,8%) yakk d [[akebri|ukebri]] (4,5%) d ddaw n 1% n iferdisen niden. Amusnaw n [[takrura|tekrura]] ''Frank Wigglesworth Clark'' yessegza-d d akken ugar n 47% n [[tiferkit (tasnakalt)|tiferkit tinegnit]] tegber seg [[Uksijin|weksijin]]. Ma d isegra ineẓruyen s wacu i tegber tferkit yakk igan d imezdiyen s tuget ttumeggzen d uksiden, ma yella d akluṛ, d afluṛ yekk d ukebri ttumeggzen d iferdisen ixataren, Dɣa tasmekta tuɣridt deg-s deg yal azṛu tesgensis-d ddaw n 1% s waṭas. Anecta yedda deg-s uksiden igejdanen ɣef usiliku d waluminya d uksiden n wuzzal d walus d umagnisium d uputasium d suda i7578xku8lxi80ucpiyebv07qdxh07o 115704 115703 2026-04-03T15:56:44Z Abillardoo 16203 115704 wikitext text/x-wiki {{Asfer n umtiweg|symbol=Earth symbol (bold).svg}} '''Tagnit''' neɣ '''Akal''' ([[Izumal n yimtiwgen|azamul-is]]: [[file:Earth symbol (bold).svg|16px|🜨]]) d [[itrikli|amtiweg]] wis 3 deg wuggug ɣef [[tafukt|tfukt]] (iṭij) deg [[udus anafuk|unagraw anafuk]] (seld n [[aziweɣ (amtiweg)|uziweɣ]] d [[tatrit|tetrit]]), akken i tga seg [[amtiweg anamur|yimtiwgen inakalen]] meqqren yakk. Tagnit d amtiweg wis 5 deg tjumma gar n imtiwgen n unagraw anafuk<ref>{{Tanagit s web |Akala= https://sotor.com/imtiwgen-n-wudus-anafuk-s-unect-n-tjumma/ |Azwel=Imtiwgen n wudus anafuk s unect n tjumma |Azemz n tuwwṭa=25 meɣres 2020 |Anefsar=Ansa n Sotor|Akala n ufaylu= https://web.archive.org/web/20200325212333/https://sotor.com/imtiwgen-n-wudus-anafuk-s-unect-n-tjumma/|Azemz n ufaylu=2020-03-25}}</ref> seg [[akdu|wekdu]]-ines d [[takura|tkura]]-ines d [[tineẓẓi|tneẓẓi]]-ines. Tagnit d tamezduɣt i waṭas n [[Talmest|telmas]] n [[Amuddir|imuddiren]] am wemdan d [[aɣersiw|iɣersiwen]], anda i tga d adeg amyiwen deg [[asedday|usedday]] yettwassnen s tilin n [[tudert]] deg-s, temmug-d send (uqbel) n [[addar n tegnit|4,54 n imelyaṛen]] n iseggasen,<ref name="age_earth1">{{Tanagit s wedlis }}</ref><ref name="age_earth2">{{Tanagit s web}}</ref>Maca tudert deg tegnit tban-d deg umelyaṛ n iseggasen-a ineggura. Seg yimar-mni, [[tignudert]] tegla-d s ubeddel deg [[tignut tinegnit]] d tfadiwin deg-s, ayen yeǧǧan imuddiren yettidiren s [[Uksijin|weksijin]] ad nnernin w ad temmag [[tissi n wuẓun]] ixeddmen yakk d [[iger adekran|yiger adekran]] n tegnit i twaffra n izenzaren ibumzelgen (yeṭṭurrayen). Tiskanin tisengamin n tegnit d [[timezzit|tmezzit tasengamt]] timezgit deg wanda i tetezzi ɣef [[tafukt|tfukt]] ǧǧant tudert ad tenfufed w ad tesmed (ad tkemmel) deg-s alammi d ass-a, Akken i ttɣilen imusnawen d akken ad ternu ad tesmed i 1,2 n imelyaṛen n iseggasen niden. Sin akin tafat n [[tafukt|tfukt]] yettnernin ad tečč w ad tfakk [[tignudert]]-is acku [[taẓɣelt]] n tfukt ad tali deg yimal w ad ternu ad timɣuṛ alamma tuɣal d [[acafcal azeggaɣ]] w ad yiweṭ [[akdu|wekdu-ines]] alamma d tmezzit n tegnit.<br/> Ttidiren ugar n 8 n imelyaṛen n yimdanen deg tegnit<ref>{{Tanagit s web |Akala=http://www.worldometers.info/world-population/|Azwel=World Population Clock: 7.7 Billion People (2019) - Worldometers|Tansa=www.worldometers.info|Tutlayt=en|Azemz n tuwwṭa=2019-04-27| akala n ufaylu = https://web.archive.org/web/20190826181141/https://www.worldometers.info/world-population/ | Azemz n ufaylu = 26 ɣuct 2019 }}</ref> Tiɣbula n tegnit yemgaraden xeddment i wakken ad ǧǧen tilin n teɣreft meqqren n yimdanen ibeṭṭun amadal gugar-asen, imdanen-a ẓẓunin (ferqen) ɣef [[Umuɣ n tmura|200 n tmura]] timzirgin. Akken ig snefli wemdan aṭas n [[timetti|tmettiyin]] d [[Taɣerma|tɣermawin]] d [[idles|yedlisen]] yemgaraden. == Asileɣ n tegnit d tsuddest-is == {{Main|Tussniwin n tegnit}} Tagnit tettumeggez d [[amtiweg anamur]], ayen yennumken d akken tga d [[tafekka tagnnawt|tafekka]] n weẓru, mači d [[acafcal n ugaz]] meqqren am [[Yebter]]. Akken i tettumeggez daɣen d amtiweg meqqren yakk deg tegrawt n yimtiwgen inamuren yellan deg wudus anafuk ama deg tkura neɣ deg [[Ableɣ|ubleɣ]]. S tmerniwt ɣer wannect-a yakk, Tagnit yemgarad ɣef yimtiwgen inamuren niden deg teflel n weswir n [[tineẓẓi|tneẓẓi]] yakk d [[Taldayt|teldayt]] deg tjumma-ines yakk d [[iger adekran|yiger adekran]] ussis yakk d tuzzya tarurdant.<ref>{{Tanagit s web| https://astrogeology.usgs.gov/HotTopics/index.php?/archives/147-Names-for-the-Columbia-astronauts-provisionally-approved.html| = yes }}</ref> war tutut d akken tagnit tga d amtiweg amyiwen deg wanda illant tiflin titktuniyin turmidin === Talɣa n tegnit === Talɣa n tegnit d tin yudsen nezzeh ɣer telɣa takernebnayt timlebbeṭ, acku tga d tafekka timlebbeṭ deg snat n tzeglin n ugafa d unẓul yerna d amezderdam deg [[asebges|usebges]].<ref>{{Tanagit s web | amaskar=Milbert, D. G.; Smith, D. A. | akala = https://www.ngs.noaa.gov/PUBS_LIB/gislis96.html | azwel = Converting GPS Height into NAVD88 Elevation with the GEOID96 Geoid Height Model | Anefsar = National Geodetic Survey, NOAA | Azemz n tuwwṭa = 2007-03-07| akala n ufaylu = https://web.archive.org/web/20180916154531/https://www.ngs.noaa.gov/PUBS_LIB/gislis96.html | Azemz n ufaylu = 16 ctember 2018 }}</ref> Azderdem-a igellu-d s tuzzya n tegnit akken i d-yettilin d asrag (ssebba) d akken [[akdu]] n tegnit deg usebges yugar akdu-ines deg tzeglin s wazal n 43 km.<ref name="ngdc2006">{{Tanagit s web | Amaskar=Sandwell, D. T.; Smith, W. H. F. | Azemz = 2006-07-07 | Akala =https://www.ngdc.noaa.gov/mgg/bathymetry/predicted/explore.HTML | Azwel =Exploring the Ocean Basins with Satellite Altimeter Data | Anefsar = NOAA/NGDC | Azemz n tuwwṭa = 2007-04-21| Akala n ufaylu = https://web.archive.org/web/20170624152922/https://www.ngdc.noaa.gov/mgg/bathymetry/predicted/explore.HTML | Azemz n ufaylu = 24 yunyu 2017 | Assaɣ yerrẓen = yes }}</ref> akken i d-ittili isig n wekdu n tfekka tamezzayt amniran s wazal n 12,742 km, ayen yegdan 40,000 km/[[Bay ?!??|TT]] amda yiwen n [[amiter|umiter]] yella yegda 1/10.000.000 seg umaccaq i d-izgan seg usebges alamma d [[tizgelt n ugafa]] s tukkit seg temdint n [[Paris]].<ref>{{Tanagit s web | amaskar=Mohr, P.J.; Taylor, B.N. | ayyur=October | aseggas=2000 | akaka=https://physics.nist.gov/cuu/Units/meter.html | azwel=Unit of length (meter) | amahil=NIST Reference on Constants, Units, and Uncertainty | Anefsar=NIST Physics Laboratory | Azemz n tuwwṭa=2007-04-23| akala n ufaylu = https://web.archive.org/web/20190503014307/https://physics.nist.gov/cuu/Units/meter.html | Azemz n ufaylu = 3 mayyu 2019 }}</ref> [[Tugna:4_Terrestrial_Planets_Size_Comp_True_Color.png|thumb|center|upright=1.5|Aserwes gar n ubleɣ n imtiwgen igensayen (seg tama tazelmaṭ ɣer tayeffust): [[Aziweɣ (amtiweg)|Aziweɣ]], [[Tatrit (amtiweg)|Tatrit]], Tagnit, [[imzuyeɣ|Mezweɣ]].]] Yessefk ad yettwabdar d akken [[asgertel]] adigan yemgarad ɣef talɣa ayi timezzit taneblalt, ɣas akken imgaraden-a d wid fsusen deg tɣult takemdalit, anda isig n ucali n tegnit ɣur-s amur seg 584, neɣ 0.17% n tfekka tamezzayt tamnirant, dɣa tga d afimidi yellan s ddaw n 0,22% seg ufimidi n ucali yettilin gar n tuzziwin n ubilyardu.<ref>{{Tanagit s web | amaskar=Staff | ayyur = November | Aseggas = 2001 | akala = https://www.wpa-pool.com/index.asp?content=rules_spec | azwel = WPA Tournament Table & Equipment Specifications | Anefsar = World Pool-Billiards Association | Azemz n tuwwṭa = 2007-03-10| akala n ufaylu = https://web.archive.org/web/20110218145007/http://wpa-pool.com/index.asp?content=rules_spec | Azemz n ufaylu = 18 fuṛaṛ 2011 | Assaɣ yerrẓen = yes }}</ref> Isigen imeqranen idiganen n ucali d wenfal deg tjumma taneẓrut n tegnit ttwagensen deg [[Adrar n Everest|wudrar n Everest]] yeflalen s wazal n 8,848 m sufel n tjumma n yilel yakk deg [[aɣzu n Mariana|weɣzu n Mariana]] yudren s wazal n 10,911 m s ddaw n tjumma n yilel. Yirna s usrag n uzderdem n [[tiṭṭ n tfukt]] deg [[asebges|usebges]], Adrar n [[Adrarn Chimborazo|Chimborazo]] yellan di tmurt n [[Ecuador]] yettumeggez d azag yaggugen yakk ɣef wammas n tegnit. {| class="wikitable" style="float:left;clear:right;margin:0 1em 0em 0;" |+Tafekwit n Clarke i yuksiden i d-ssegbaren [[Tiferkit (tasnakalt)|tiferkit tinegnit]] !Uddis !Taftart !Tasuddest |- | [[Asinuksid n usiliku|Silika]] | style="text-align:center"|SiO<sub>2</sub> | style="text-align:right"|59.71 % |- | [[Alumin]] | style="text-align:center"|Al<sub>2</sub>O<sub>3</sub> | style="text-align:right"|15.41 % |- | [[Uksid n ukalsium|Alus]] | style="text-align:center"|CaO | style="text-align:right"|4.90 % |- | [[Magnisium]] | style="text-align:center"|MgO | style="text-align:right"|4.36 % |- | [[Uksid n sudium]] | style="text-align:center"|Na<sub>2</sub>O | style="text-align:right"|3.55 % |- | [[Uksid wuzzal II]] | style="text-align:center"|FeO | style="text-align:right"|3.52 % |- | Uksid n uputasium | style="text-align:center"|K<sub>2</sub>O | style="text-align:right"|2.80 % |- | [[Uksid wuzzal III]] | style="text-align:center"|Fe<sub>2</sub>O<sub>3</sub> | style="text-align:right"|2.63 % |- | [[Aman]] | style="text-align:center"|H<sub>2</sub>O | style="text-align:right"|1.52 % |- | [[Asinuksid n utitanium]] | style="text-align:center"|TiO<sub>2</sub> | style="text-align:right"|0.60 % |- | [[Asmuksid n ufusfuṛ]] | style="text-align:center"|P<sub>2</sub>O<sub>5</sub> | style="text-align:right"|0.22 % |- ! colspan="2"|Uɣrid ! style="text-align:right"|99.22 % |} === Asileɣ akruran n tegnit === [[Takura]] n tegnit [[azul|tuzen]] azal n 5.98{{*10^|24}} kg, amur ameqran deg-s igber [[uzzal|wuzzal]] (32.1%) d [[Uksijin|weksijin]] (30,1%) d [[Silikun]] (15,1%) d [[magnisium|umegnisium]] (13,9%) d [[akebri|ukebri]] (2,9%) d [[Nikel|unikel]] (1,8%) d [[Kalsium|ukalsium]] (1,5%) d [[Aliminium|walimenium]] (1,4%). Ma d ayen i d-igran (1,2%) gan d tismektiwen drusen seg yiferdisen niden. Deg wakud anda iferdisen iẓayanen ttwaleddyen (ttwajbaden) ɣer wammas, iferdisen ifsusen ttagugen ɣef wammas.<br/> Kra n imusnawen ttɣilen d akken uzzal iga d asger agejdan i uzadur n tegnit, anda afimidi-ines yettawaṭ ɣer 88,8% yakk d kra n tesmektiwin n unikel (5,8%) yakk d [[akebri|ukebri]] (4,5%) d ddaw n 1% n iferdisen niden. Amusnaw n [[takrura|tekrura]] ''Frank Wigglesworth Clark'' yessegza-d d akken ugar n 47% n [[tiferkit (tasnakalt)|tiferkit tinegnit]] tegber seg [[Uksijin|weksijin]]. Ma d isegra ineẓruyen s wacu i tegber tferkit yakk igan d imezdiyen s tuget ttumeggzen d uksiden, ma yella d akluṛ, d afluṛ yekk d ukebri ttumeggzen d iferdisen ixataren, Dɣa tasmekta tuɣridt deg-s deg yal azṛu tesgensis-d ddaw n 1% s waṭas. Anecta yedda deg-s uksiden igejdanen ɣef usiliku d waluminya d uksiden n wuzzal d walus d umagnisium d uputasium d suda a89aq150v2ycz9itp840fxb6h5vxf4a Asif n igenwan 0 19947 115717 108416 2026-04-04T00:05:49Z Abillardoo 16203 115717 wikitext text/x-wiki '''Asif n igenwan''' (s [[Tutlayt tamaceɣt]]: '''ⵎⵂⵍⵍⴰⵡ''', s [[Tacelḥit|tcelḥit]]: '''Aɣaras n walim''') d [[amazellaw]] [[amazellaw agriwel|agriwel]] iteṭṭafar [[Tafukt|tfukt]] d [[tagnit|tegnit]] d [[itrikli|yimtiwgen]] niden n [[Udus anafuk|wudus anafuk]]. Amazellaw-a yegber seg imelyaṛen n [[itri|yitran]] (gar n 200 ɣer 400 n imelyaṛen n yitran) akken i ttenfufuden deg-s [[Asignew|isigniwen]] d icafcalen, d imeqqranen s waṭas yakk d igedṛuṛen d igazen deg yal ijifeṛ seg ijufaṛ-is. Deg [[iṭ|wuṭan]] imsullsen yesrawen (iṣfan) yettbin-d wasif n igenwan (aɣaras n walim) am akken d tadla n walim hrawen seg tafat n yitran-is, akken i d-ttmagen inkaren deg tadla-nni s usrag n tilin n isigniwen n ugedṛur d igazen iteffren tafat i d-ittaken seg yitran yellan deffir-nsen. <ref name="Frommert"> {{Tanagit s web | Aneggar1 = Frommert | amezwar1 = H. | Aneggar2 = Kronberg | Amezwar2 = C. | Azemz = August 25, 2005 | Azwel = The Milky Way Galaxy | akala = http://messier.seds.org/more/mw.html | Anafsar = [[SEDS]] | akala n ufaylu = https://web.archive.org/web/20070512093341/http://seds.org/MESSIER/more/mw.html | azemz n ufaylu = 12 May 2007 | Assaɣ yerrẓen = no }} </ref> Talɣa n wasif n tegnawin d aglayan, Akdu-ines yettawaṭ seg 100.000 ɣer 180.000 n [[Afawatay|yifawatayen]] ma d tuzert-is azal n 1000 n ifawatayen s wakka ad tili d tagra tusdidt s waṭas. [[Tagnit]] tezga-d zdat n yiri n umazellaw-a anda itezzi [[udus anafuk|wudus anafuk]] ɣef [[Ammas n umazellaw|wammas n umazellaw]], dɣa tafukt taggug s wazal n 27,000 n ifawatayen ɣef wammas n umazellaw.<br/> Ma iwula kra n wemdan ɣer igenni deg yiṭ ad iẓer amur seg umazellaw n wasif n igenwan amzun d tadla n yitran, anda imezdaɣ n wezgen agafan n [[tiṭṭ n tfukt]] ẓerrent-id ama deg [[anebdu|unebdu]] neɣ deg [[amwan|umwan]] neɣ deg [[tagrest|tegrest]], Ixef n aseflalay d tmeẓriwt tacraraqt yakk i umazellaw-a yettili-d deg taggara n unebdu d tazwara n umwan acku deg wakuden-a n useggas inezzeg (wasif n igenwan) seg [[tazdemt|tezdemt]] n [[tamesɣimt|tmesɣimt]] (''Cassiopeia'') alamma d [[sifus]] (''Cepheus'') deg ugafa seg wezgen asemran n igenni yakk seg tegrawt n yitran yettwassnen s [[akerdis n uwilen|ukerdis n uwilen]], sin akin ad yerdeb seg [[igli (tanzagt)|yigli]] ɣer [[Tagenzi (tasnetrit)|tgenzi]] yakk d [[tiɣirdemt (tasnetrit)|tɣirdemt]]. Isigniwen n tallunt teffren gar n ukerdis n uwilen d tgenzi yiwet n tjumma talemmast hrawen seg uɣaras n walim ayen i d-ittaǧǧan ittbin-d yegzen ɣer sin n wamuren, ma deg zdat n tgenzi d tɣirdemt yettili uɣaras n walim d aseflalay s waṭas acku d tanila-nni i d-immalen ammas n umazellaw. Asif n igenwan iga d aseflalay deg kra n tamiwin ugar n tamiwin niden. Anda tama i d-izzin i [[aẓiẓ wa iggadan|waẓiẓ wa iggadan]] (''Cygnus'') yettfejjij s waṭas, maca amur yehrawen s waṭas yerna iseflellayen s waṭas yezga-d deg unẓul ɣef [[imeẓli (tazdemt)|yimeẓli]] yerna yezmer wemdan ad tiẓer deg [[tallunt]] tagafant deg tmeddiyin n unebdu maca timeẓriwt tettili tefrar ugar deg tamiwin i d-izgan ɣer unẓul n [[Asebges|usebges]] == Anulfu n wasif n igenwan == Imesnullanen settgen (ttaken lewhi) d akken asif n igenwan yennelfa-d send n wazal n 12-14 n imelyaṛen n iseggasen, akken ittɣilen d akken [[amazellaw|amazellaw-a]] d win meẓẓiyen deg waddar s wassaɣ ɣer imazellawen niden yellan deg [[Asedday|usedday]], Aguccel n waddar-is yella-d s usemres n [[Tasnemdalɣisant|tesnemdalɣisant]].<br/> Deg useggas n [[2007]] yettwasteg waddar n yiwen n yitri isem-is [[NGC 3199]] s wazal n 13,7 n imelyaṛen n iseggasen, itri ayi izga-d deg wezɣar (beṛṛa) n umazellaw, yaggug ɣef [[tagnit|tegnit]] s 13.2 n imelyaṛen n iseggasen, akken i yettumeggez d [[tafekka tagnnawt|tafekka tagennawt]] tamzikant (taqburt) imur-nni anda i d-issers tilisa tiddayin i waddar n wasif n igenwan.<ref name="frebel">{{cite journal | doi= 10.1086/518122 | id={{Afaylu XI|astro-ph|0703414}} | title= Discovery of HE 1523-0901, a Strongly ''r''-Process-enhanced Metal-poor Star with Detected Uranium | year= 2007 | author= Frebel, Anna | journal= The Astrophysical Journal | volume= 660 | pages= L117 | last2= Christlieb | first2= Norbert | last3= Norris | first3= John E. | last4= Thom | first4= Christopher | last5= Beers | first5= Timothy C. | last6= Rhee | first6= Jaehyon}}</ref> yella-d uselken seg ustag-a s [[aktaylal|waktaylal]] n '''UV-Visual Echelle''' n [[Imseddasen imeqqranen|umseddas ameqqran]].<ref name="frebel"/> Astag n waddar n yitran i d-izgan deg tagra tamazallawt tusdidt yezmer ad yili s tarrayt yettemcabin i HE 1523-0901. Igemmuden n [[akat|wakaten]] llan deg tlisa n 8.8 ± 1.7 n imelyaṛen n iseggasen yezrin, anecta yessumur-d d akken kra n wenkar addar-is 5 n imelyaṛen n iseggasen yella dinna gar n tallit n yisni d tagra tusdidt.<ref name="del_Peloso">{{cite journal | doi=10.1051/0004-6361:20053307 | bibcode= 2005A&A...440.1153D | id={{Afaylu XI|astro-ph|0506458}} | title=The age of the Galactic thin disk from Th/Eu nucleocosmochronology | year=2005 | author=Del Peloso, E. F. | journal=Astronomy and Astrophysics | volume=440 | pages=1153}}</ref> == isegra n uɣaras n walim == [[Tugna:Milky Way Arms it.svg|270px|thumb|right|iɣallen n umazellaw d wadeg n [[tafukt|tfukt]], Tinliwin yemgaraden yeddan seg wadeg n tfukt mmalent-d [[Tazdemt|tigrawin titrawin]]. Akken i d-temmal talɣa-nni hiwet n tama ur ttwaẓran ara deg-s yitran s usrag n tneẓẓi n igedṛuren deg wammas n umazellaw.]] [[Tugna:OrionSpur.png|270px|thumb|right|Talɣa n [[iɣil n umanar|yiɣil n umanar]] s unect n umagrad ussnan n kra n imusnawen yettwafsaren deg: {{cite journal|author|title=Spiral Structure in the Outer Galactic Disk. I. The Third Galactic Quadrant|url= http://adsabs.harvard.edu/abs/2008ApJ...672..930V|journal=The Astrophysical Journal|volume=672|issue=2|pages=930–939|year=2008|month=January|doi=10.1086/524003|akala n ufaylu= https://web.archive.org/web/20190830120244/http://adsabs.harvard.edu/abs/2008ApJ...672..930V|azemz n ufaylu=2019-08-30}}]] [[Tugna:Via Láctea de perfil.jpg|thumb|left |280px|Tamudemt n umazellaw agriwel degs tagra, d nnig-s yakk s ddaw-as yella yisni igebren seg timsegrawin titrawin yettwazuzzren.]] Aɣaras n walim yettumeggez d yisen seg [[amazellaw agriwel|imazellawen igriwlen]] imeqqranen. Ttezzi ɣef yiman-is yiwet n tuzzya yal 250 n imelyan n iseggasen, akken i tezzin degs yitran-is s urured yemgaraden anda itran yellan deg wammas-is i tezzin s urured d tazzla wala itran illan deg ijufaṛ-is akken daɣen i yella wemgarad deg rdusi n [[Taldayt|teldayt]] seg wadeg ɣer wayeṭ deg umazellaw s usrag n tmerniwt n tneẓẓi n yitran deg kra n tamiwin, anda ixeddmen isemda-nni deg tguri n yiɣallen igriwlen i umazellaw. [[Udus anafuk]] yezga-d deg yiwen seg yiɣalen-nni yettusemman [[iɣil n umanar]] i d-izgan deg wazal n sin n yikṛaden (⅔) n uzen-kdu n umazellaw. Akken iy gber umazellaw n uɣaras n walim seg waṭas n yiɣallen igriwlen niden i d-issentayen seg umazellaw sin akin ad negzen ɣer uzɣar (beṛṛa). Gar n yiɣallen yella [[iɣil n wemẓiw|yiɣil n wemẓiw]] (''Perseue arm'') igan d iɣil amaddas fellaɣ deg tama n ijifeṛ n umazellaw, yakk d [[Iɣil n imeẓli|Iɣil n imeẓli]] (''Sagittarius arm'') yudsen fellaɣ seg tama n wammas n umazellaw. Aɣaras n walim yegber daɣen seg waṭas n yiɣallen niden i d-izgan deg tagra n umazellaw, dɣa ttwasemman s yirem n iɣallen acku yal yiwen deg-sen yettak taɣara s [[tazdemt|tezdemt]] yettfeǧǧijen s waṭas deg-s. Amedya, [[iɣil n wemẓiw]] yettak taɣara s tezdemt n [[amẓiw (tazdemt)|wemẓiw]], ma d [[iɣil n imeẓli]] yettak taɣara s tezdemt n [[imeẓli (tazdemt)|imeẓli]], akken daɣen i yella [[iɣil n umanar|yiɣil n umanar]] igrbren [[Amanar|tazdemt n umanar]] deg wanda yella yiwen seg [[Asignew|yisigniwen]] yettwassnen yakk, isem-is [[asignew n umanar]]. ''''Tamuski n [[amazellaw|umazellaw]] tebṭa ɣef 3 n yismilen igejdanen''': * '''[[Aweggir amazallaw]]''': tga d tuffet azun-mezzay yettak-d tafat, yettili deg wammas n umazellaw. [[Akat|Akaten]] n mraw n iseggasen-a yezrin sseknen-d d tilin n [[amruj aberkan|wemruj aberkan]] d acafcal deg wammas n umazellaw, [[takura|takura-ines]] tla (tesɛa) azal n sin n imelyan n tkura tanafukt. Tehri-ines trennu s tmerniwt n waddar n umazellaw akken yella deg uweggir-a amsegraw meqqren s waṭas n yitran d igedṛuren inamdalen. Timeẓriwt n uweggir yuffen n umazellaw d win ifraren deg yiṭ acku tla asefliley ussis ɣas akken timeẓriwt n tfawtin-is tigensawin temray (tewɛer) s usrag tuget n igedṛuren iteffren tafat. * '''Iɣallen''': d ayen i d-itezzin i yiweggiren imazallawen igriwlen, gan d icafcalen, tezzin ɣef wammas n umazellaw. Am [[iɣil n umanar]] yaggugen s wazal n 26,000 n [[Afawatay|yifawatayen]] seg [[ammas n umazellaw|wammas n umazellaw]]. Imusnawen ssetgen-d d akken amdan n yitran yellan deg yiɣil-a yessawaṭ ɣer 200,000 n yitran, gar-asen [[tafukt]. Akken i d-ssetgen [[akdu]] n umazellaw s wazal n 110,000 n ifawatayen, dɣa tafukt tettili deg wuggug n 30,000 n ifawatayen ɣef wammas n umazellaw deg yiɣil n umanar. Teɣzi n yiɣil n umanar n umanar tettawaṭ ɣer 6,500 n ifawatayen ma d tuzert-is azal n 1000 n ifawatayen * '''[[Izɣuɣ amazallaw|Izɣuɣ]]''': d tamrest tamezzayt i d-izzin ɣef ugaraw n tegra tamazallawt alamma d istumen yaggugen, Akdu-ines yettawaṭ alamma d 150,000 n ifawatayen, tegber seg igazen yemgaraden d isignewen inamdalen akken i tegber seg [[agazu atraw|timsegrawin titrawin]] yettwazuzren deg yal adeg ama s ddaw neɣ sufell n tegra. Timsegrawin-nni tezzint ɣef wammas n umazellaw s usrag n tilin [[amruj aberkan|wemruj aberkan]] deg wammas n umazellaw === Talɣa tamatut === [[Tugna:COBE's Milky Way Map in False-color.jpg|right| thumb| 230px|Tugna n umazellaw n uɣaras n walim s [[azenzar aderzeggaɣ|izenzaren iderzeggaɣen]] i d-ittwaṭṭfen s tanawt [[COBE]]]] [[Tugna:Milky way profile.svg|right|thumb| 270px|Alegdis azenzaɣ n uɣaris n walim]] [[Tugna:MilkyWay behind Tree 2.jpg|right|thumb| 230px|Aɣaris n walim akken i d-ten-ttwali deg yiṭ.]] Tazrawt n tmuski n uɣaras n walim d tin imrayen (iweɛṛen) s usrag n igedṛuren iteffren aṭas seg tafat, s tenmgalt n uẓabaẓ n tezrawt n talɣiwin d [[tasengama|tsengaman]] n imazellawen niden yaggugen fellaɣ maca nẓerr-iten-tt seg beṛṛa, Yerna anecta yullel (iɛawn) imusnawen s waṭas deg tezrawt n izenzaren i d-ikkan seg umazellaw-nneɣ deg tɣult n [[azenzar aderzeggaɣ|uzenzar aderzeggaɣ]] s [[agensa|igensaten]] yakk s tmuski n [[asanay|isanayen]] deg tegnit i wakken ad anin [[Tayyugt n uṛadyu|tayyugin tiṛadyawin]] i d-itekken deg-s. Akin-a, yettumeggez d akken amazellaw n uɣaras n walim ila (isɛa) wuẓ neɣ semmus (4 neɣ 5) n iɣallen anda i trennu deg-sen tneẓẓi n yitran d igedṛuren, maca tura neẓra yakk d akken (tla tesɛa) aweggir d abeṛan mači d amezzay.<ref>[http://www.faz.net/artikel/C30217/milchstrassen-geheimnisse-wie-viele-arme-hat-sie-30347866.html Aktuelle Nachrichten online - FAZ.NET<!-- Azwel -->] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20110810082531/http://www.faz.net/artikel/C30217/milchstrassen-geheimnisse-wie-viele-arme-hat-sie-30347866.html |date=10 ɣuct 2011}}</ref>. Yerna tegber seg 100 alamma d 300 n imelyaṛen n yitran d waṭas n [[agedṛur akemdal|ugedṛuṛ anamdal]] i d-ikeffun i wakken ad nnulfun s yis seg 600 alamma d umelyaṛ n yitran imaynuten. Ma d tasmekta n tenga deg umazellaw-a tettwasteg s wazal n 3,6&nbsp;×&nbsp;10<sup>41</sup>&nbsp;kg, ma d akdy n tegra-ines azal n 100.000 n ifawatayen Yella umazellaw n [[andṛumida]] i meqqren s wassaɣ ɣer umazellaw n wasif n igenwan anda akdu-ines yettawaṭ ɣer 150.000 n ifawatayen. Akken ig yella deg [[Tagrawt tadigant|tegrawt-nneɣ tadigant]] ugmam wis 3 deg temɣer igan d [[amazellaw n ukerdis]] neɣ [[amazellaw n ukerdis|Messier 33]] s unect n [[tajrit n Musier|tejrit n Musier]]. Akdu-ines ila azal n 50.000 n ifawatayen neɣ ahat tazurt n umazellaw n wasif n igenwan yugar 3 n tikkal uṭṭun i d-ittunefken sɣur umusnaw n [[Ustṛalya]] '''Brian Gaensler''' d trebbut-is (tarbaɛt-is) i d-ifesren yiwet n tegmi deg usentel-a aseggas n 2008.<ref>{{Literatur|Autor=B. M. Gaensler, G. J. Madsen, S. Chatterjee, S. A. Mao|Titel=The Scale Height and Filling Factor of Warm Ionized Gas in the Milky Way|Sammelwerk=Bulletin of the American Astronomical Society|Band=39|Nummer=4|Jahr=2007|Seiten=762|Online=[http://adsabs.harvard.edu/abs/2007AAS...211.1420G Abstract]}} {{Cite Web |title=Archive copy |url=http://adsabs.harvard.edu/abs/2007AAS...211.1420G |access-date=2020-06-08 |archive-date=2017-11-03 |archive-url=https://web.archive.org/web/20171103120843/http://adsabs.harvard.edu/abs/2007AAS...211.1420G |url-status=bot: unknown }}</ref><ref>Markus C. Schulte von Drach, : [http://www.sueddeutsche.de/wissen/artikel/979/159547/ Die Milchstraße. Dicker als gedacht].'' sueddeutsche.de, 22. Februar 2008 – Artikel über neueste Forschungen von Bryan Gaensler und seinem Team. {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20080619184850/http://www.sueddeutsche.de/wissen/artikel/979/159547/ |date=19 يونيو 2008}}</ref> Ambiwel n ugaz zdat n wammas n umazellaw d usegder n yitran sskanayen-d d akken ammas-nni ur yelli ara d amezzay maca iga d abeṛday, d amaɣɣad. Abeṛdi ayi alemmas iggar-d tiɣmert azal-is 45° yakk d uzerrig yessawaṭen seg [[tafukt|tfukt]] ɣer wammas n umazellaw. Annay n [[Spitzer (amsaddas amalun)|umsaddas amalun n Spitzer]] [[Akat|ittakten]] [[tafat]] deg tɣult n [[azenzar aderzeggaɣ|uzenzar aderzeggaɣ]] d akken teɣzi n uberdi-nni tettawaṭ alamma d 27.000 n ifawatayen S ugani ɣef tmusni-nneɣ d akken tazzla n tuzzya n [[tafukt|tfukt]] tettawaṭ ɣer 276 km/[[tasint|s]], imalla [[udus anafuk]] ɣef yibdi alemmas n umazellaw d wuggug n tfukt ɣef wammas ittaǧǧa ad yili usnis n [[Isudaf n Kepler|yisudaf n Kepler]] i wsiden n tesmekta n tenga deg wamur agensaw n umazellaw.<ref>Hans Joachim Störig: ''Knaurs moderne Astronomie'', Droemer Knaur, München, 1992, S. 197.</ref> dɣa takura n tenga tummidt deg umazellaw n wasif n igenwan tga gar n 1,0 - 1,9 n imelyaṛen n [[Takura tanafukt|tkurawin tinafukin]].<ref>[http://www.mpia.de/Public/menu_q2.php?Aktuelles/PR/2008/PR080527/PR_080527_de.html MPIA] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20140521031645/http://www.mpia.de/Public/menu_q2.php?Aktuelles/PR/2008/PR080527/PR_080527_de.html |date=21 mayu 2014}}</ref><ref>[http://www.wissenschaft-aktuell.de/artikel/Keine_kleine_Schwester_mehr__Milchstrasse_zieht_mit_Andromeda_gleich_1771015585656.html Keine kleine Schwester mehr: Milchstraße zieht mit Andromeda gleich] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20100818053422/http://www.wissenschaft-aktuell.de:80/artikel/Keine_kleine_Schwester_mehr__Milchstrasse_zieht_mit_Andromeda_gleich_1771015585656.html |date=18 ɣuct 2010}}</ref><!-- woher stammt die Aussage mit den 1,9 Bio.-->, ma d takura n umazellaw n andṛumida tga azal n 1.2 n imelyaṛen n tkurawin tinafukin. === Izɣuɣ === {{Main|Izɣuɣ amazallaw}} Itezzi-d yiwen n izɣuɣ amezzay ɣef tegra n umazellaw, akdu n yizɣuɣ-a tettawaṭ ɣer 165.000 n ifawatayen, ittaṭṭaf-it yiwen n welmes n ugaz. Akken i llant deg-s (zdat n [[agazu atraw|iguza itrawen]]) aṭas n yitran imziken (iqdimen) yerna d imazgayen, gar-asen wid yeṭṭafaren asesmel n '''RR-Lyrae''' d ugaz adersan n tneẓẓi akken illan daɣen yitran d izegzawen i d-innulfan d imaynuten, tikurawin-nsen meqqer-it yerna lan (sɛan) tafasa tussist. S tmerniwt ɣer wannecta tettwasteg [[tanga tamallast|tenga tamallast]] i d-ikeffun i wakken ad ttger azal n 1000 n imelyaṛen n tkurawin tinafukin, maca imusnawen ar tura ur ẓrin ara d acu i d tanga tamallast acku mazal ṭṭafarwn isemda-ines war ma ad afen akat-is neɣ ad ttwalin, s wakka ad yili yizɣuɣ d ilem deg ugedṛur maca igber kan seg kra n [[Agazu atraw|iguza itrawen]] n yitran imezgiyen yeṭṭafaren '''[[asesmel atraw]] II''' ilan [[tamaɣuzt]] drusen === Tagra (aḍebsi) === Amur ameqran n yitran ttumeggzen d akken-iten msegrawen (nnejmaɛen) deg tagra n umazellaw yerna asegder-is amzun d alugan. Tagra tegber s talɣa tagejdant seg yitran yeṭṭafaren asesmel 2 ilan afimidi meqqren n [[tamaɣuzt|tmaɣuzt]] (imɣuzen iẓẓayen ɣef uhidṛujin d [[Hilium|uhilium]]) ==== Iɣallen igriwlen ==== Amur deg Tegra ssiliɣen-t-id yiɣallen igriwlen yellan deg wudus anafuk. Tiɣalltin-a gebrent seg isigniwen meqqren d temsegrawin n [[hidṛujin|uhidṛjin]] d tamiwin n [[Tama HII|tamiwin n H II]] anda i d-ttnulfun yitran d imaynuten. Ɣef wanecta illan deg yiɣallen itrawen ilulen.<br/> Deg waddar n yitri ad yettembiwel seg wadeg anda i d-ilul w ad ttwasedger deg tagra. Maca itran icafcalen ilan takura meqqren (ugar n tkura n tfukt seg 10 ɣer 100 n tikkal) ur sen-d-ikeffu ara wakud i wembiwel deg tagra acku ttfakkan deg wadeg anda i d-lulen. Seg yitran-nni icafcalen deg tkura llan isesmilen '''O''' d '''B''' d [[acafcal azeggaɣ|ucafcal azeggaɣ]] d [[amergagu|yitran imergaguyen]], Dɣa addar n yal yiwen deg-sen ur yugar ara 100 n iseggase, itran-a ssiliɣen-d azal n 1% seg yitran n umazellaw ma d amur ameqqran deg yitran n umazellaw n wasif n igenwan gan d itran imziken imezgiyen anda yal itri ila [[takura]] yegdan agla n tfukt neɣ s ddaw-as. Deg yunyu 2008, yiwet n tegrawt n imusnawen seg [[Taseddawit n Wisconsin–Madison|tseddawit n Wisconsin–Madison]] tefser-d yiwet n tegmi ɣef westag-nsen i wannayen i d-gran deg tɣult n [[azenzar aderzeggaɣ|uzenzar aderzeggaɣ]] s umsaddas amalun n Spitzer, tegmi ayi tesskanay-d d akken amazellaw n wasif n igenwan ila sin n yiɣallen kan. Yiwen d iɣil n imeẓli wis sin d iɣil n tseddakamt.<ref>[http://science.orf.at/science/news/151692 Artikel auf science.orf.at] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20200317101459/https://science.orf.at/science/news/151692 |date=17 meɣres 2020}}</ref><!-- zu ueberpruefen, wenn die eigentliche Arbeit veroeffentlicht ist --> {| class="wikitable" |+Ismawen n iɣallen |- class="hintergrundfarbe6" !Isem !Tikwal isem-is !Deg tesnallunt |- |Iɣil n uzadur |Tindert tis 3 |''Ulac '' |- |[[Iɣil n waylanca]] |Iɣil n Sagittarius | −II |- |[[Iɣil n imeẓli]] |Iɣil n imeẓli-zadur | −I |- |[[Iɣil n umanar]] |Iɣil adigan | 0 |- |[[Iɣil n wemẓiw]] |''Ulac'' | +I |- |[[iɣil n waẓiẓ wa iggadan]] |Iɣil uffiɣ | +II |} [[Tugna:Southerncross gb.gif|thumb|Asif n igenwan deg tnila n [[Iɣil n wemẓiw|yiɣil n wemẓiw]], ɣer tama tayeffust yella [[Asignew n tseddakamt|usignew n tseddakamt]] yettfeǧǧijen d [[Tama HII|tama n uhidṛujin II]]]] «''D acu-ten isemda isengamen i d-igellun s unulfu n yiɣallen deg umazellaw''» asteqsi ayi d taluft ur nli (ur nesɛi) tiririt ibanen, d acu kan yettwassen d akken itran d iɣallen ur bedden ara maca ttnwiwlen (ttḥerriken) deg temsegrawin i d-izzin i wammas n umazellaw. Kra n imusnawen ttarmen (tteɛṛaden) ad ssegzun anulfu n iɣallen s teẓri n tayyugin n tneẓẓi i d-igellun s tmerniwt n tneẓẓi n yitran deg yiɣallen, s wakka ad mmagen yitran d imaynuten ==== Itran n tegra ==== == Tagrawt tadigant == == Ẓeṛ daɣen == == Immiren == [[Taggayt:Tasnallunt]] [[Taggayt:Imazellawen]] [[Taggayt:Aɣaras n walim]] 2wr5slpdp0or79g85gmimexzpktus94 115718 115717 2026-04-04T00:11:11Z Abillardoo 16203 115718 wikitext text/x-wiki '''Asif n igenwan''' (s [[Tutlayt tamaceɣt|tmaheɣt]]: ''ⵎⵂⵍⵡ amahǝllǝw'', s [[Tacelḥit|tcelḥit]]: ''aɣaras n walim'') d [[amazellaw]] [[amazellaw agriwel|agriwel]] iteṭṭafar [[Tafukt|tfukt]] d [[tagnit|tegnit]] d [[itrikli|yimtiwgen]] niden n [[Udus anafuk|wudus anafuk]]. Amazellaw-a yegber seg imelyaṛen n [[itri|yitran]] (gar n 200 ɣer 400 n imelyaṛen n yitran) akken i ttenfufuden deg-s [[Asignew|isigniwen]] d icafcalen, d imeqqranen s waṭas yakk d igedṛuṛen d igazen deg yal ijifeṛ seg ijufaṛ-is. Deg [[iṭ|wuṭan]] imsullsen yesrawen (iṣfan) yettbin-d wasif n igenwan (aɣaras n walim) am akken d tadla n walim hrawen seg tafat n yitran-is, akken i d-ttmagen inkaren deg tadla-nni s usrag n tilin n isigniwen n ugedṛur d igazen iteffren tafat i d-ittaken seg yitran yellan deffir-nsen. <ref name="Frommert"> {{Tanagit s web | Aneggar1 = Frommert | amezwar1 = H. | Aneggar2 = Kronberg | Amezwar2 = C. | Azemz = August 25, 2005 | Azwel = The Milky Way Galaxy | akala = http://messier.seds.org/more/mw.html | Anafsar = [[SEDS]] | akala n ufaylu = https://web.archive.org/web/20070512093341/http://seds.org/MESSIER/more/mw.html | azemz n ufaylu = 12 May 2007 | Assaɣ yerrẓen = no }} </ref> Talɣa n wasif n tegnawin d aglayan, Akdu-ines yettawaṭ seg 100.000 ɣer 180.000 n [[Afawatay|yifawatayen]] ma d tuzert-is azal n 1000 n ifawatayen s wakka ad tili d tagra tusdidt s waṭas. [[Tagnit]] tezga-d zdat n yiri n umazellaw-a anda itezzi [[udus anafuk|wudus anafuk]] ɣef [[Ammas n umazellaw|wammas n umazellaw]], dɣa tafukt taggug s wazal n 27,000 n ifawatayen ɣef wammas n umazellaw.<br/> Ma iwula kra n wemdan ɣer igenni deg yiṭ ad iẓer amur seg umazellaw n wasif n igenwan amzun d tadla n yitran, anda imezdaɣ n wezgen agafan n [[tiṭṭ n tfukt]] ẓerrent-id ama deg [[anebdu|unebdu]] neɣ deg [[amwan|umwan]] neɣ deg [[tagrest|tegrest]], Ixef n aseflalay d tmeẓriwt tacraraqt yakk i umazellaw-a yettili-d deg taggara n unebdu d tazwara n umwan acku deg wakuden-a n useggas inezzeg (wasif n igenwan) seg [[tazdemt|tezdemt]] n [[tamesɣimt|tmesɣimt]] (''Cassiopeia'') alamma d [[sifus]] (''Cepheus'') deg ugafa seg wezgen asemran n igenni yakk seg tegrawt n yitran yettwassnen s [[akerdis n uwilen|ukerdis n uwilen]], sin akin ad yerdeb seg [[igli (tanzagt)|yigli]] ɣer [[Tagenzi (tasnetrit)|tgenzi]] yakk d [[tiɣirdemt (tasnetrit)|tɣirdemt]]. Isigniwen n tallunt teffren gar n ukerdis n uwilen d tgenzi yiwet n tjumma talemmast hrawen seg uɣaras n walim ayen i d-ittaǧǧan ittbin-d yegzen ɣer sin n wamuren, ma deg zdat n tgenzi d tɣirdemt yettili uɣaras n walim d aseflalay s waṭas acku d tanila-nni i d-immalen ammas n umazellaw. Asif n igenwan iga d aseflalay deg kra n tamiwin ugar n tamiwin niden. Anda tama i d-izzin i [[aẓiẓ wa iggadan|waẓiẓ wa iggadan]] (''Cygnus'') yettfejjij s waṭas, maca amur yehrawen s waṭas yerna iseflellayen s waṭas yezga-d deg unẓul ɣef [[imeẓli (tazdemt)|yimeẓli]] yerna yezmer wemdan ad tiẓer deg [[tallunt]] tagafant deg tmeddiyin n unebdu maca timeẓriwt tettili tefrar ugar deg tamiwin i d-izgan ɣer unẓul n [[Asebges|usebges]] == Anulfu n wasif n igenwan == Imesnullanen settgen (ttaken lewhi) d akken asif n igenwan yennelfa-d send n wazal n 12-14 n imelyaṛen n iseggasen, akken ittɣilen d akken [[amazellaw|amazellaw-a]] d win meẓẓiyen deg waddar s wassaɣ ɣer imazellawen niden yellan deg [[Asedday|usedday]], Aguccel n waddar-is yella-d s usemres n [[Tasnemdalɣisant|tesnemdalɣisant]].<br/> Deg useggas n [[2007]] yettwasteg waddar n yiwen n yitri isem-is [[NGC 3199]] s wazal n 13,7 n imelyaṛen n iseggasen, itri ayi izga-d deg wezɣar (beṛṛa) n umazellaw, yaggug ɣef [[tagnit|tegnit]] s 13.2 n imelyaṛen n iseggasen, akken i yettumeggez d [[tafekka tagnnawt|tafekka tagennawt]] tamzikant (taqburt) imur-nni anda i d-issers tilisa tiddayin i waddar n wasif n igenwan.<ref name="frebel">{{cite journal | doi= 10.1086/518122 | id={{Afaylu XI|astro-ph|0703414}} | title= Discovery of HE 1523-0901, a Strongly ''r''-Process-enhanced Metal-poor Star with Detected Uranium | year= 2007 | author= Frebel, Anna | journal= The Astrophysical Journal | volume= 660 | pages= L117 | last2= Christlieb | first2= Norbert | last3= Norris | first3= John E. | last4= Thom | first4= Christopher | last5= Beers | first5= Timothy C. | last6= Rhee | first6= Jaehyon}}</ref> yella-d uselken seg ustag-a s [[aktaylal|waktaylal]] n '''UV-Visual Echelle''' n [[Imseddasen imeqqranen|umseddas ameqqran]].<ref name="frebel"/> Astag n waddar n yitran i d-izgan deg tagra tamazallawt tusdidt yezmer ad yili s tarrayt yettemcabin i HE 1523-0901. Igemmuden n [[akat|wakaten]] llan deg tlisa n 8.8 ± 1.7 n imelyaṛen n iseggasen yezrin, anecta yessumur-d d akken kra n wenkar addar-is 5 n imelyaṛen n iseggasen yella dinna gar n tallit n yisni d tagra tusdidt.<ref name="del_Peloso">{{cite journal | doi=10.1051/0004-6361:20053307 | bibcode= 2005A&A...440.1153D | id={{Afaylu XI|astro-ph|0506458}} | title=The age of the Galactic thin disk from Th/Eu nucleocosmochronology | year=2005 | author=Del Peloso, E. F. | journal=Astronomy and Astrophysics | volume=440 | pages=1153}}</ref> == isegra n uɣaras n walim == [[Tugna:Milky Way Arms it.svg|270px|thumb|right|iɣallen n umazellaw d wadeg n [[tafukt|tfukt]], Tinliwin yemgaraden yeddan seg wadeg n tfukt mmalent-d [[Tazdemt|tigrawin titrawin]]. Akken i d-temmal talɣa-nni hiwet n tama ur ttwaẓran ara deg-s yitran s usrag n tneẓẓi n igedṛuren deg wammas n umazellaw.]] [[Tugna:OrionSpur.png|270px|thumb|right|Talɣa n [[iɣil n umanar|yiɣil n umanar]] s unect n umagrad ussnan n kra n imusnawen yettwafsaren deg: {{cite journal|author|title=Spiral Structure in the Outer Galactic Disk. I. The Third Galactic Quadrant|url= http://adsabs.harvard.edu/abs/2008ApJ...672..930V|journal=The Astrophysical Journal|volume=672|issue=2|pages=930–939|year=2008|month=January|doi=10.1086/524003|akala n ufaylu= https://web.archive.org/web/20190830120244/http://adsabs.harvard.edu/abs/2008ApJ...672..930V|azemz n ufaylu=2019-08-30}}]] [[Tugna:Via Láctea de perfil.jpg|thumb|left |280px|Tamudemt n umazellaw agriwel degs tagra, d nnig-s yakk s ddaw-as yella yisni igebren seg timsegrawin titrawin yettwazuzzren.]] Aɣaras n walim yettumeggez d yisen seg [[amazellaw agriwel|imazellawen igriwlen]] imeqqranen. Ttezzi ɣef yiman-is yiwet n tuzzya yal 250 n imelyan n iseggasen, akken i tezzin degs yitran-is s urured yemgaraden anda itran yellan deg wammas-is i tezzin s urured d tazzla wala itran illan deg ijufaṛ-is akken daɣen i yella wemgarad deg rdusi n [[Taldayt|teldayt]] seg wadeg ɣer wayeṭ deg umazellaw s usrag n tmerniwt n tneẓẓi n yitran deg kra n tamiwin, anda ixeddmen isemda-nni deg tguri n yiɣallen igriwlen i umazellaw. [[Udus anafuk]] yezga-d deg yiwen seg yiɣalen-nni yettusemman [[iɣil n umanar]] i d-izgan deg wazal n sin n yikṛaden (⅔) n uzen-kdu n umazellaw. Akken iy gber umazellaw n uɣaras n walim seg waṭas n yiɣallen igriwlen niden i d-issentayen seg umazellaw sin akin ad negzen ɣer uzɣar (beṛṛa). Gar n yiɣallen yella [[iɣil n wemẓiw|yiɣil n wemẓiw]] (''Perseue arm'') igan d iɣil amaddas fellaɣ deg tama n ijifeṛ n umazellaw, yakk d [[Iɣil n imeẓli|Iɣil n imeẓli]] (''Sagittarius arm'') yudsen fellaɣ seg tama n wammas n umazellaw. Aɣaras n walim yegber daɣen seg waṭas n yiɣallen niden i d-izgan deg tagra n umazellaw, dɣa ttwasemman s yirem n iɣallen acku yal yiwen deg-sen yettak taɣara s [[tazdemt|tezdemt]] yettfeǧǧijen s waṭas deg-s. Amedya, [[iɣil n wemẓiw]] yettak taɣara s tezdemt n [[amẓiw (tazdemt)|wemẓiw]], ma d [[iɣil n imeẓli]] yettak taɣara s tezdemt n [[imeẓli (tazdemt)|imeẓli]], akken daɣen i yella [[iɣil n umanar|yiɣil n umanar]] igrbren [[Amanar|tazdemt n umanar]] deg wanda yella yiwen seg [[Asignew|yisigniwen]] yettwassnen yakk, isem-is [[asignew n umanar]]. ''''Tamuski n [[amazellaw|umazellaw]] tebṭa ɣef 3 n yismilen igejdanen''': * '''[[Aweggir amazallaw]]''': tga d tuffet azun-mezzay yettak-d tafat, yettili deg wammas n umazellaw. [[Akat|Akaten]] n mraw n iseggasen-a yezrin sseknen-d d tilin n [[amruj aberkan|wemruj aberkan]] d acafcal deg wammas n umazellaw, [[takura|takura-ines]] tla (tesɛa) azal n sin n imelyan n tkura tanafukt. Tehri-ines trennu s tmerniwt n waddar n umazellaw akken yella deg uweggir-a amsegraw meqqren s waṭas n yitran d igedṛuren inamdalen. Timeẓriwt n uweggir yuffen n umazellaw d win ifraren deg yiṭ acku tla asefliley ussis ɣas akken timeẓriwt n tfawtin-is tigensawin temray (tewɛer) s usrag tuget n igedṛuren iteffren tafat. * '''Iɣallen''': d ayen i d-itezzin i yiweggiren imazallawen igriwlen, gan d icafcalen, tezzin ɣef wammas n umazellaw. Am [[iɣil n umanar]] yaggugen s wazal n 26,000 n [[Afawatay|yifawatayen]] seg [[ammas n umazellaw|wammas n umazellaw]]. Imusnawen ssetgen-d d akken amdan n yitran yellan deg yiɣil-a yessawaṭ ɣer 200,000 n yitran, gar-asen [[tafukt]. Akken i d-ssetgen [[akdu]] n umazellaw s wazal n 110,000 n ifawatayen, dɣa tafukt tettili deg wuggug n 30,000 n ifawatayen ɣef wammas n umazellaw deg yiɣil n umanar. Teɣzi n yiɣil n umanar n umanar tettawaṭ ɣer 6,500 n ifawatayen ma d tuzert-is azal n 1000 n ifawatayen * '''[[Izɣuɣ amazallaw|Izɣuɣ]]''': d tamrest tamezzayt i d-izzin ɣef ugaraw n tegra tamazallawt alamma d istumen yaggugen, Akdu-ines yettawaṭ alamma d 150,000 n ifawatayen, tegber seg igazen yemgaraden d isignewen inamdalen akken i tegber seg [[agazu atraw|timsegrawin titrawin]] yettwazuzren deg yal adeg ama s ddaw neɣ sufell n tegra. Timsegrawin-nni tezzint ɣef wammas n umazellaw s usrag n tilin [[amruj aberkan|wemruj aberkan]] deg wammas n umazellaw === Talɣa tamatut === [[Tugna:COBE's Milky Way Map in False-color.jpg|right| thumb| 230px|Tugna n umazellaw n uɣaras n walim s [[azenzar aderzeggaɣ|izenzaren iderzeggaɣen]] i d-ittwaṭṭfen s tanawt [[COBE]]]] [[Tugna:Milky way profile.svg|right|thumb| 270px|Alegdis azenzaɣ n uɣaris n walim]] [[Tugna:MilkyWay behind Tree 2.jpg|right|thumb| 230px|Aɣaris n walim akken i d-ten-ttwali deg yiṭ.]] Tazrawt n tmuski n uɣaras n walim d tin imrayen (iweɛṛen) s usrag n igedṛuren iteffren aṭas seg tafat, s tenmgalt n uẓabaẓ n tezrawt n talɣiwin d [[tasengama|tsengaman]] n imazellawen niden yaggugen fellaɣ maca nẓerr-iten-tt seg beṛṛa, Yerna anecta yullel (iɛawn) imusnawen s waṭas deg tezrawt n izenzaren i d-ikkan seg umazellaw-nneɣ deg tɣult n [[azenzar aderzeggaɣ|uzenzar aderzeggaɣ]] s [[agensa|igensaten]] yakk s tmuski n [[asanay|isanayen]] deg tegnit i wakken ad anin [[Tayyugt n uṛadyu|tayyugin tiṛadyawin]] i d-itekken deg-s. Akin-a, yettumeggez d akken amazellaw n uɣaras n walim ila (isɛa) wuẓ neɣ semmus (4 neɣ 5) n iɣallen anda i trennu deg-sen tneẓẓi n yitran d igedṛuren, maca tura neẓra yakk d akken (tla tesɛa) aweggir d abeṛan mači d amezzay.<ref>[http://www.faz.net/artikel/C30217/milchstrassen-geheimnisse-wie-viele-arme-hat-sie-30347866.html Aktuelle Nachrichten online - FAZ.NET<!-- Azwel -->] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20110810082531/http://www.faz.net/artikel/C30217/milchstrassen-geheimnisse-wie-viele-arme-hat-sie-30347866.html |date=10 ɣuct 2011}}</ref>. Yerna tegber seg 100 alamma d 300 n imelyaṛen n yitran d waṭas n [[agedṛur akemdal|ugedṛuṛ anamdal]] i d-ikeffun i wakken ad nnulfun s yis seg 600 alamma d umelyaṛ n yitran imaynuten. Ma d tasmekta n tenga deg umazellaw-a tettwasteg s wazal n 3,6&nbsp;×&nbsp;10<sup>41</sup>&nbsp;kg, ma d akdy n tegra-ines azal n 100.000 n ifawatayen Yella umazellaw n [[andṛumida]] i meqqren s wassaɣ ɣer umazellaw n wasif n igenwan anda akdu-ines yettawaṭ ɣer 150.000 n ifawatayen. Akken ig yella deg [[Tagrawt tadigant|tegrawt-nneɣ tadigant]] ugmam wis 3 deg temɣer igan d [[amazellaw n ukerdis]] neɣ [[amazellaw n ukerdis|Messier 33]] s unect n [[tajrit n Musier|tejrit n Musier]]. Akdu-ines ila azal n 50.000 n ifawatayen neɣ ahat tazurt n umazellaw n wasif n igenwan yugar 3 n tikkal uṭṭun i d-ittunefken sɣur umusnaw n [[Ustṛalya]] '''Brian Gaensler''' d trebbut-is (tarbaɛt-is) i d-ifesren yiwet n tegmi deg usentel-a aseggas n 2008.<ref>{{Literatur|Autor=B. M. Gaensler, G. J. Madsen, S. Chatterjee, S. A. Mao|Titel=The Scale Height and Filling Factor of Warm Ionized Gas in the Milky Way|Sammelwerk=Bulletin of the American Astronomical Society|Band=39|Nummer=4|Jahr=2007|Seiten=762|Online=[http://adsabs.harvard.edu/abs/2007AAS...211.1420G Abstract]}} {{Cite Web |title=Archive copy |url=http://adsabs.harvard.edu/abs/2007AAS...211.1420G |access-date=2020-06-08 |archive-date=2017-11-03 |archive-url=https://web.archive.org/web/20171103120843/http://adsabs.harvard.edu/abs/2007AAS...211.1420G |url-status=bot: unknown }}</ref><ref>Markus C. Schulte von Drach, : [http://www.sueddeutsche.de/wissen/artikel/979/159547/ Die Milchstraße. Dicker als gedacht].'' sueddeutsche.de, 22. Februar 2008 – Artikel über neueste Forschungen von Bryan Gaensler und seinem Team. {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20080619184850/http://www.sueddeutsche.de/wissen/artikel/979/159547/ |date=19 يونيو 2008}}</ref> Ambiwel n ugaz zdat n wammas n umazellaw d usegder n yitran sskanayen-d d akken ammas-nni ur yelli ara d amezzay maca iga d abeṛday, d amaɣɣad. Abeṛdi ayi alemmas iggar-d tiɣmert azal-is 45° yakk d uzerrig yessawaṭen seg [[tafukt|tfukt]] ɣer wammas n umazellaw. Annay n [[Spitzer (amsaddas amalun)|umsaddas amalun n Spitzer]] [[Akat|ittakten]] [[tafat]] deg tɣult n [[azenzar aderzeggaɣ|uzenzar aderzeggaɣ]] d akken teɣzi n uberdi-nni tettawaṭ alamma d 27.000 n ifawatayen S ugani ɣef tmusni-nneɣ d akken tazzla n tuzzya n [[tafukt|tfukt]] tettawaṭ ɣer 276 km/[[tasint|s]], imalla [[udus anafuk]] ɣef yibdi alemmas n umazellaw d wuggug n tfukt ɣef wammas ittaǧǧa ad yili usnis n [[Isudaf n Kepler|yisudaf n Kepler]] i wsiden n tesmekta n tenga deg wamur agensaw n umazellaw.<ref>Hans Joachim Störig: ''Knaurs moderne Astronomie'', Droemer Knaur, München, 1992, S. 197.</ref> dɣa takura n tenga tummidt deg umazellaw n wasif n igenwan tga gar n 1,0 - 1,9 n imelyaṛen n [[Takura tanafukt|tkurawin tinafukin]].<ref>[http://www.mpia.de/Public/menu_q2.php?Aktuelles/PR/2008/PR080527/PR_080527_de.html MPIA] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20140521031645/http://www.mpia.de/Public/menu_q2.php?Aktuelles/PR/2008/PR080527/PR_080527_de.html |date=21 mayu 2014}}</ref><ref>[http://www.wissenschaft-aktuell.de/artikel/Keine_kleine_Schwester_mehr__Milchstrasse_zieht_mit_Andromeda_gleich_1771015585656.html Keine kleine Schwester mehr: Milchstraße zieht mit Andromeda gleich] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20100818053422/http://www.wissenschaft-aktuell.de:80/artikel/Keine_kleine_Schwester_mehr__Milchstrasse_zieht_mit_Andromeda_gleich_1771015585656.html |date=18 ɣuct 2010}}</ref><!-- woher stammt die Aussage mit den 1,9 Bio.-->, ma d takura n umazellaw n andṛumida tga azal n 1.2 n imelyaṛen n tkurawin tinafukin. === Izɣuɣ === {{Main|Izɣuɣ amazallaw}} Itezzi-d yiwen n izɣuɣ amezzay ɣef tegra n umazellaw, akdu n yizɣuɣ-a tettawaṭ ɣer 165.000 n ifawatayen, ittaṭṭaf-it yiwen n welmes n ugaz. Akken i llant deg-s (zdat n [[agazu atraw|iguza itrawen]]) aṭas n yitran imziken (iqdimen) yerna d imazgayen, gar-asen wid yeṭṭafaren asesmel n '''RR-Lyrae''' d ugaz adersan n tneẓẓi akken illan daɣen yitran d izegzawen i d-innulfan d imaynuten, tikurawin-nsen meqqer-it yerna lan (sɛan) tafasa tussist. S tmerniwt ɣer wannecta tettwasteg [[tanga tamallast|tenga tamallast]] i d-ikeffun i wakken ad ttger azal n 1000 n imelyaṛen n tkurawin tinafukin, maca imusnawen ar tura ur ẓrin ara d acu i d tanga tamallast acku mazal ṭṭafarwn isemda-ines war ma ad afen akat-is neɣ ad ttwalin, s wakka ad yili yizɣuɣ d ilem deg ugedṛur maca igber kan seg kra n [[Agazu atraw|iguza itrawen]] n yitran imezgiyen yeṭṭafaren '''[[asesmel atraw]] II''' ilan [[tamaɣuzt]] drusen === Tagra (aḍebsi) === Amur ameqran n yitran ttumeggzen d akken-iten msegrawen (nnejmaɛen) deg tagra n umazellaw yerna asegder-is amzun d alugan. Tagra tegber s talɣa tagejdant seg yitran yeṭṭafaren asesmel 2 ilan afimidi meqqren n [[tamaɣuzt|tmaɣuzt]] (imɣuzen iẓẓayen ɣef uhidṛujin d [[Hilium|uhilium]]) ==== Iɣallen igriwlen ==== Amur deg Tegra ssiliɣen-t-id yiɣallen igriwlen yellan deg wudus anafuk. Tiɣalltin-a gebrent seg isigniwen meqqren d temsegrawin n [[hidṛujin|uhidṛjin]] d tamiwin n [[Tama HII|tamiwin n H II]] anda i d-ttnulfun yitran d imaynuten. Ɣef wanecta illan deg yiɣallen itrawen ilulen.<br/> Deg waddar n yitri ad yettembiwel seg wadeg anda i d-ilul w ad ttwasedger deg tagra. Maca itran icafcalen ilan takura meqqren (ugar n tkura n tfukt seg 10 ɣer 100 n tikkal) ur sen-d-ikeffu ara wakud i wembiwel deg tagra acku ttfakkan deg wadeg anda i d-lulen. Seg yitran-nni icafcalen deg tkura llan isesmilen '''O''' d '''B''' d [[acafcal azeggaɣ|ucafcal azeggaɣ]] d [[amergagu|yitran imergaguyen]], Dɣa addar n yal yiwen deg-sen ur yugar ara 100 n iseggase, itran-a ssiliɣen-d azal n 1% seg yitran n umazellaw ma d amur ameqqran deg yitran n umazellaw n wasif n igenwan gan d itran imziken imezgiyen anda yal itri ila [[takura]] yegdan agla n tfukt neɣ s ddaw-as. Deg yunyu 2008, yiwet n tegrawt n imusnawen seg [[Taseddawit n Wisconsin–Madison|tseddawit n Wisconsin–Madison]] tefser-d yiwet n tegmi ɣef westag-nsen i wannayen i d-gran deg tɣult n [[azenzar aderzeggaɣ|uzenzar aderzeggaɣ]] s umsaddas amalun n Spitzer, tegmi ayi tesskanay-d d akken amazellaw n wasif n igenwan ila sin n yiɣallen kan. Yiwen d iɣil n imeẓli wis sin d iɣil n tseddakamt.<ref>[http://science.orf.at/science/news/151692 Artikel auf science.orf.at] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20200317101459/https://science.orf.at/science/news/151692 |date=17 meɣres 2020}}</ref><!-- zu ueberpruefen, wenn die eigentliche Arbeit veroeffentlicht ist --> {| class="wikitable" |+Ismawen n iɣallen |- class="hintergrundfarbe6" !Isem !Tikwal isem-is !Deg tesnallunt |- |Iɣil n uzadur |Tindert tis 3 |''Ulac '' |- |[[Iɣil n waylanca]] |Iɣil n Sagittarius | −II |- |[[Iɣil n imeẓli]] |Iɣil n imeẓli-zadur | −I |- |[[Iɣil n umanar]] |Iɣil adigan | 0 |- |[[Iɣil n wemẓiw]] |''Ulac'' | +I |- |[[iɣil n waẓiẓ wa iggadan]] |Iɣil uffiɣ | +II |} [[Tugna:Southerncross gb.gif|thumb|Asif n igenwan deg tnila n [[Iɣil n wemẓiw|yiɣil n wemẓiw]], ɣer tama tayeffust yella [[Asignew n tseddakamt|usignew n tseddakamt]] yettfeǧǧijen d [[Tama HII|tama n uhidṛujin II]]]] «''D acu-ten isemda isengamen i d-igellun s unulfu n yiɣallen deg umazellaw''» asteqsi ayi d taluft ur nli (ur nesɛi) tiririt ibanen, d acu kan yettwassen d akken itran d iɣallen ur bedden ara maca ttnwiwlen (ttḥerriken) deg temsegrawin i d-izzin i wammas n umazellaw. Kra n imusnawen ttarmen (tteɛṛaden) ad ssegzun anulfu n iɣallen s teẓri n tayyugin n tneẓẓi i d-igellun s tmerniwt n tneẓẓi n yitran deg yiɣallen, s wakka ad mmagen yitran d imaynuten ==== Itran n tegra ==== == Tagrawt tadigant == == Ẓeṛ daɣen == == Immiren == [[Taggayt:Tasnallunt]] [[Taggayt:Imazellawen]] [[Taggayt:Aɣaras n walim]] pjox8paq0mueee4fcwoa6tgfnl4xi9u 115719 115718 2026-04-04T00:16:49Z Abillardoo 16203 115719 wikitext text/x-wiki '''Asif n igenwan''' (s [[Tutlayt tamaceɣt|tmaheɣt]]: ''ⵎⵂⵍⵡ amahǝllǝw'', s [[Tacelḥit|tcelḥit]]: ''aɣaras n walim'') d [[amazellaw]] [[amazellaw agriwel|agriwel]] iteṭṭafar [[Tafukt|tfukt]] d [[tagnit|tegnit]] d [[itrikli|yimtiwgen]] niden n [[Udus anafuk|unagraw anafuk]]. Amazellaw-a yegber seg imelyaṛen n [[itri|yitran]] (gar n 200 ɣer 400 n imelyaṛen n yitran), akken i ttenfufuden deg-s [[Asignew|isigniwen]] d icafcalen, d imeqqranen s waṭas yakk d igedṛuṛen d igazen deg yal ijifeṛ seg ijufaṛ-is. Deg [[iṭ|wuḍan]] imsullsen yesrawen (iṣfan), yettbin-d wasif n igenwan am akken d tadla n walim hrawen seg tafat n yitran-is, akken i d-ttmagen inkaren deg tadla-nni s usrag (s sebba) n tilin n isigniwen n ugedṛur d igazen iteffren [[tafat]] i d-ittaken seg yitran yellan deffir-nsen. <ref name="Frommert"> {{Tanagit s web | Aneggar1 = Frommert | amezwar1 = H. | Aneggar2 = Kronberg | Amezwar2 = C. | Azemz = August 25, 2005 | Azwel = The Milky Way Galaxy | akala = http://messier.seds.org/more/mw.html | Anafsar = [[SEDS]] | akala n ufaylu = https://web.archive.org/web/20070512093341/http://seds.org/MESSIER/more/mw.html | azemz n ufaylu = 12 May 2007 | Assaɣ yerrẓen = no }} </ref> Talɣa n wasif n tegnawin d aglayan, [[Akdu]]-ines yettawaṭ seg 100.000 ɣer 180.000 n [[Afawatay|yifawatayen]], ma d tuzert-is s wazal n 1000 n ifawatayen. S wakka ad tili d tagra tusdidt s waṭas. [[Tagnit]] tezga-d zdat n yiri n umazellaw-a anda itezzi [[udus anafuk|unagraw anafuk]] ɣef [[Ammas n umazellaw|wammas n umazellaw]]. Dɣa tafukt taggug s wazal n 27,000 n ifawatayen ɣef wammas n umazellaw.<br/> Ma iwula kra n wemdan ɣer igenni deg yiḍ ad iẓer amur seg umazellaw n wasif n igenwan amzun d tadla n yitran, anda imezdaɣ n wezgen agafan n [[tiṭṭ n tfukt]] ẓerrent-id ama deg [[anebdu|unebdu]] neɣ deg [[amwan|umwan]] neɣ deg [[tagrest|tegrest]]. Ixef n aseflalay d tmeẓriwt tacraraqt yakk i umazellaw-a yettili-d deg taggara n unebdu d tazwara n umwan acku deg wakuden-a n useggas inezzeg (wasif n igenwan) seg [[tazdemt|tezdemt]] n [[tamesɣimt|tmesɣimt]] (''Cassiopeia'') alamma d [[sifus]] (''Cepheus'') deg ugafa seg wezgen asemran n igenni yakk seg tegrawt n yitran yettwassnen s [[akerdis n uwilen|ukerdis n uwilen]], sin akin ad yerdeb seg [[igli (tanzagt)|yigli]] ɣer [[Tagenzi (tasnetrit)|tgenzi]] yakk d [[tiɣirdemt (tasnetrit)|tɣirdemt]]. Isigniwen n tallunt teffren gar n ukerdis n uwilen d tgenzi yiwet n tjumma talemmast hrawen seg uɣaras n walim ayen i d-ittaǧǧan ittbin-d yegzen ɣer sin n wamuren, ma deg zdat n tgenzi d tɣirdemt yettili uɣaras n walim d aseflalay s waṭas acku d tanila-nni i d-immalen ammas n umazellaw. Asif n igenwan iga d aseflalay deg kra n tamiwin ugar n tamiwin niden. Anda tama i d-izzin i [[aẓiẓ wa iggadan|waẓiẓ wa iggadan]] (''Cygnus'') yettfejjij s waṭas, maca amur yehrawen s waṭas yerna iseflellayen s waṭas yezga-d deg unẓul ɣef [[imeẓli (tazdemt)|yimeẓli]] yerna yezmer wemdan ad tiẓer deg [[tallunt]] tagafant deg tmeddiyin n unebdu maca timeẓriwt tettili tefrar ugar deg tamiwin i d-izgan ɣer unẓul n [[Asebges|usebges]]. == Anulfu n wasif n igenwan == Imesnullanen settgen (ttaken lewhi) d akken asif n igenwan yennelfa-d send n wazal n 12-14 n imelyaṛen n iseggasen, akken ittɣilen d akken [[amazellaw|amazellaw-a]] d win meẓẓiyen deg waddar s wassaɣ ɣer imazellawen niden yellan deg [[Asedday|usedday]], Aguccel n waddar-is yella-d s usemres n [[Tasnemdalɣisant|tesnemdalɣisant]].<br/> Deg useggas n [[2007]] yettwasteg waddar n yiwen n yitri isem-is [[NGC 3199]] s wazal n 13,7 n imelyaṛen n iseggasen, itri ayi izga-d deg wezɣar (beṛṛa) n umazellaw, yaggug ɣef [[tagnit|tegnit]] s 13.2 n imelyaṛen n iseggasen, akken i yettumeggez d [[tafekka tagnnawt|tafekka tagennawt]] tamzikant (taqburt) imur-nni anda i d-issers tilisa tiddayin i waddar n wasif n igenwan.<ref name="frebel">{{cite journal | doi= 10.1086/518122 | id={{Afaylu XI|astro-ph|0703414}} | title= Discovery of HE 1523-0901, a Strongly ''r''-Process-enhanced Metal-poor Star with Detected Uranium | year= 2007 | author= Frebel, Anna | journal= The Astrophysical Journal | volume= 660 | pages= L117 | last2= Christlieb | first2= Norbert | last3= Norris | first3= John E. | last4= Thom | first4= Christopher | last5= Beers | first5= Timothy C. | last6= Rhee | first6= Jaehyon}}</ref> yella-d uselken seg ustag-a s [[aktaylal|waktaylal]] n '''UV-Visual Echelle''' n [[Imseddasen imeqqranen|umseddas ameqqran]].<ref name="frebel"/> Astag n waddar n yitran i d-izgan deg tagra tamazallawt tusdidt yezmer ad yili s tarrayt yettemcabin i HE 1523-0901. Igemmuden n [[akat|wakaten]] llan deg tlisa n 8.8 ± 1.7 n imelyaṛen n iseggasen yezrin, anecta yessumur-d d akken kra n wenkar addar-is 5 n imelyaṛen n iseggasen yella dinna gar n tallit n yisni d tagra tusdidt.<ref name="del_Peloso">{{cite journal | doi=10.1051/0004-6361:20053307 | bibcode= 2005A&A...440.1153D | id={{Afaylu XI|astro-ph|0506458}} | title=The age of the Galactic thin disk from Th/Eu nucleocosmochronology | year=2005 | author=Del Peloso, E. F. | journal=Astronomy and Astrophysics | volume=440 | pages=1153}}</ref> == isegra n uɣaras n walim == [[Tugna:Milky Way Arms it.svg|270px|thumb|right|iɣallen n umazellaw d wadeg n [[tafukt|tfukt]], Tinliwin yemgaraden yeddan seg wadeg n tfukt mmalent-d [[Tazdemt|tigrawin titrawin]]. Akken i d-temmal talɣa-nni hiwet n tama ur ttwaẓran ara deg-s yitran s usrag n tneẓẓi n igedṛuren deg wammas n umazellaw.]] [[Tugna:OrionSpur.png|270px|thumb|right|Talɣa n [[iɣil n umanar|yiɣil n umanar]] s unect n umagrad ussnan n kra n imusnawen yettwafsaren deg: {{cite journal|author|title=Spiral Structure in the Outer Galactic Disk. I. The Third Galactic Quadrant|url= http://adsabs.harvard.edu/abs/2008ApJ...672..930V|journal=The Astrophysical Journal|volume=672|issue=2|pages=930–939|year=2008|month=January|doi=10.1086/524003|akala n ufaylu= https://web.archive.org/web/20190830120244/http://adsabs.harvard.edu/abs/2008ApJ...672..930V|azemz n ufaylu=2019-08-30}}]] [[Tugna:Via Láctea de perfil.jpg|thumb|left |280px|Tamudemt n umazellaw agriwel degs tagra, d nnig-s yakk s ddaw-as yella yisni igebren seg timsegrawin titrawin yettwazuzzren.]] Aɣaras n walim yettumeggez d yisen seg [[amazellaw agriwel|imazellawen igriwlen]] imeqqranen. Ttezzi ɣef yiman-is yiwet n tuzzya yal 250 n imelyan n iseggasen, akken i tezzin degs yitran-is s urured yemgaraden anda itran yellan deg wammas-is i tezzin s urured d tazzla wala itran illan deg ijufaṛ-is akken daɣen i yella wemgarad deg rdusi n [[Taldayt|teldayt]] seg wadeg ɣer wayeṭ deg umazellaw s usrag n tmerniwt n tneẓẓi n yitran deg kra n tamiwin, anda ixeddmen isemda-nni deg tguri n yiɣallen igriwlen i umazellaw. [[Udus anafuk]] yezga-d deg yiwen seg yiɣalen-nni yettusemman [[iɣil n umanar]] i d-izgan deg wazal n sin n yikṛaden (⅔) n uzen-kdu n umazellaw. Akken iy gber umazellaw n uɣaras n walim seg waṭas n yiɣallen igriwlen niden i d-issentayen seg umazellaw sin akin ad negzen ɣer uzɣar (beṛṛa). Gar n yiɣallen yella [[iɣil n wemẓiw|yiɣil n wemẓiw]] (''Perseue arm'') igan d iɣil amaddas fellaɣ deg tama n ijifeṛ n umazellaw, yakk d [[Iɣil n imeẓli|Iɣil n imeẓli]] (''Sagittarius arm'') yudsen fellaɣ seg tama n wammas n umazellaw. Aɣaras n walim yegber daɣen seg waṭas n yiɣallen niden i d-izgan deg tagra n umazellaw, dɣa ttwasemman s yirem n iɣallen acku yal yiwen deg-sen yettak taɣara s [[tazdemt|tezdemt]] yettfeǧǧijen s waṭas deg-s. Amedya, [[iɣil n wemẓiw]] yettak taɣara s tezdemt n [[amẓiw (tazdemt)|wemẓiw]], ma d [[iɣil n imeẓli]] yettak taɣara s tezdemt n [[imeẓli (tazdemt)|imeẓli]], akken daɣen i yella [[iɣil n umanar|yiɣil n umanar]] igrbren [[Amanar|tazdemt n umanar]] deg wanda yella yiwen seg [[Asignew|yisigniwen]] yettwassnen yakk, isem-is [[asignew n umanar]]. ''''Tamuski n [[amazellaw|umazellaw]] tebṭa ɣef 3 n yismilen igejdanen''': * '''[[Aweggir amazallaw]]''': tga d tuffet azun-mezzay yettak-d tafat, yettili deg wammas n umazellaw. [[Akat|Akaten]] n mraw n iseggasen-a yezrin sseknen-d d tilin n [[amruj aberkan|wemruj aberkan]] d acafcal deg wammas n umazellaw, [[takura|takura-ines]] tla (tesɛa) azal n sin n imelyan n tkura tanafukt. Tehri-ines trennu s tmerniwt n waddar n umazellaw akken yella deg uweggir-a amsegraw meqqren s waṭas n yitran d igedṛuren inamdalen. Timeẓriwt n uweggir yuffen n umazellaw d win ifraren deg yiṭ acku tla asefliley ussis ɣas akken timeẓriwt n tfawtin-is tigensawin temray (tewɛer) s usrag tuget n igedṛuren iteffren tafat. * '''Iɣallen''': d ayen i d-itezzin i yiweggiren imazallawen igriwlen, gan d icafcalen, tezzin ɣef wammas n umazellaw. Am [[iɣil n umanar]] yaggugen s wazal n 26,000 n [[Afawatay|yifawatayen]] seg [[ammas n umazellaw|wammas n umazellaw]]. Imusnawen ssetgen-d d akken amdan n yitran yellan deg yiɣil-a yessawaṭ ɣer 200,000 n yitran, gar-asen [[tafukt]. Akken i d-ssetgen [[akdu]] n umazellaw s wazal n 110,000 n ifawatayen, dɣa tafukt tettili deg wuggug n 30,000 n ifawatayen ɣef wammas n umazellaw deg yiɣil n umanar. Teɣzi n yiɣil n umanar n umanar tettawaṭ ɣer 6,500 n ifawatayen ma d tuzert-is azal n 1000 n ifawatayen * '''[[Izɣuɣ amazallaw|Izɣuɣ]]''': d tamrest tamezzayt i d-izzin ɣef ugaraw n tegra tamazallawt alamma d istumen yaggugen, Akdu-ines yettawaṭ alamma d 150,000 n ifawatayen, tegber seg igazen yemgaraden d isignewen inamdalen akken i tegber seg [[agazu atraw|timsegrawin titrawin]] yettwazuzren deg yal adeg ama s ddaw neɣ sufell n tegra. Timsegrawin-nni tezzint ɣef wammas n umazellaw s usrag n tilin [[amruj aberkan|wemruj aberkan]] deg wammas n umazellaw === Talɣa tamatut === [[Tugna:COBE's Milky Way Map in False-color.jpg|right| thumb| 230px|Tugna n umazellaw n uɣaras n walim s [[azenzar aderzeggaɣ|izenzaren iderzeggaɣen]] i d-ittwaṭṭfen s tanawt [[COBE]]]] [[Tugna:Milky way profile.svg|right|thumb| 270px|Alegdis azenzaɣ n uɣaris n walim]] [[Tugna:MilkyWay behind Tree 2.jpg|right|thumb| 230px|Aɣaris n walim akken i d-ten-ttwali deg yiṭ.]] Tazrawt n tmuski n uɣaras n walim d tin imrayen (iweɛṛen) s usrag n igedṛuren iteffren aṭas seg tafat, s tenmgalt n uẓabaẓ n tezrawt n talɣiwin d [[tasengama|tsengaman]] n imazellawen niden yaggugen fellaɣ maca nẓerr-iten-tt seg beṛṛa, Yerna anecta yullel (iɛawn) imusnawen s waṭas deg tezrawt n izenzaren i d-ikkan seg umazellaw-nneɣ deg tɣult n [[azenzar aderzeggaɣ|uzenzar aderzeggaɣ]] s [[agensa|igensaten]] yakk s tmuski n [[asanay|isanayen]] deg tegnit i wakken ad anin [[Tayyugt n uṛadyu|tayyugin tiṛadyawin]] i d-itekken deg-s. Akin-a, yettumeggez d akken amazellaw n uɣaras n walim ila (isɛa) wuẓ neɣ semmus (4 neɣ 5) n iɣallen anda i trennu deg-sen tneẓẓi n yitran d igedṛuren, maca tura neẓra yakk d akken (tla tesɛa) aweggir d abeṛan mači d amezzay.<ref>[http://www.faz.net/artikel/C30217/milchstrassen-geheimnisse-wie-viele-arme-hat-sie-30347866.html Aktuelle Nachrichten online - FAZ.NET<!-- Azwel -->] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20110810082531/http://www.faz.net/artikel/C30217/milchstrassen-geheimnisse-wie-viele-arme-hat-sie-30347866.html |date=10 ɣuct 2011}}</ref>. Yerna tegber seg 100 alamma d 300 n imelyaṛen n yitran d waṭas n [[agedṛur akemdal|ugedṛuṛ anamdal]] i d-ikeffun i wakken ad nnulfun s yis seg 600 alamma d umelyaṛ n yitran imaynuten. Ma d tasmekta n tenga deg umazellaw-a tettwasteg s wazal n 3,6&nbsp;×&nbsp;10<sup>41</sup>&nbsp;kg, ma d akdy n tegra-ines azal n 100.000 n ifawatayen Yella umazellaw n [[andṛumida]] i meqqren s wassaɣ ɣer umazellaw n wasif n igenwan anda akdu-ines yettawaṭ ɣer 150.000 n ifawatayen. Akken ig yella deg [[Tagrawt tadigant|tegrawt-nneɣ tadigant]] ugmam wis 3 deg temɣer igan d [[amazellaw n ukerdis]] neɣ [[amazellaw n ukerdis|Messier 33]] s unect n [[tajrit n Musier|tejrit n Musier]]. Akdu-ines ila azal n 50.000 n ifawatayen neɣ ahat tazurt n umazellaw n wasif n igenwan yugar 3 n tikkal uṭṭun i d-ittunefken sɣur umusnaw n [[Ustṛalya]] '''Brian Gaensler''' d trebbut-is (tarbaɛt-is) i d-ifesren yiwet n tegmi deg usentel-a aseggas n 2008.<ref>{{Literatur|Autor=B. M. Gaensler, G. J. Madsen, S. Chatterjee, S. A. Mao|Titel=The Scale Height and Filling Factor of Warm Ionized Gas in the Milky Way|Sammelwerk=Bulletin of the American Astronomical Society|Band=39|Nummer=4|Jahr=2007|Seiten=762|Online=[http://adsabs.harvard.edu/abs/2007AAS...211.1420G Abstract]}} {{Cite Web |title=Archive copy |url=http://adsabs.harvard.edu/abs/2007AAS...211.1420G |access-date=2020-06-08 |archive-date=2017-11-03 |archive-url=https://web.archive.org/web/20171103120843/http://adsabs.harvard.edu/abs/2007AAS...211.1420G |url-status=bot: unknown }}</ref><ref>Markus C. Schulte von Drach, : [http://www.sueddeutsche.de/wissen/artikel/979/159547/ Die Milchstraße. Dicker als gedacht].'' sueddeutsche.de, 22. Februar 2008 – Artikel über neueste Forschungen von Bryan Gaensler und seinem Team. {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20080619184850/http://www.sueddeutsche.de/wissen/artikel/979/159547/ |date=19 يونيو 2008}}</ref> Ambiwel n ugaz zdat n wammas n umazellaw d usegder n yitran sskanayen-d d akken ammas-nni ur yelli ara d amezzay maca iga d abeṛday, d amaɣɣad. Abeṛdi ayi alemmas iggar-d tiɣmert azal-is 45° yakk d uzerrig yessawaṭen seg [[tafukt|tfukt]] ɣer wammas n umazellaw. Annay n [[Spitzer (amsaddas amalun)|umsaddas amalun n Spitzer]] [[Akat|ittakten]] [[tafat]] deg tɣult n [[azenzar aderzeggaɣ|uzenzar aderzeggaɣ]] d akken teɣzi n uberdi-nni tettawaṭ alamma d 27.000 n ifawatayen S ugani ɣef tmusni-nneɣ d akken tazzla n tuzzya n [[tafukt|tfukt]] tettawaṭ ɣer 276 km/[[tasint|s]], imalla [[udus anafuk]] ɣef yibdi alemmas n umazellaw d wuggug n tfukt ɣef wammas ittaǧǧa ad yili usnis n [[Isudaf n Kepler|yisudaf n Kepler]] i wsiden n tesmekta n tenga deg wamur agensaw n umazellaw.<ref>Hans Joachim Störig: ''Knaurs moderne Astronomie'', Droemer Knaur, München, 1992, S. 197.</ref> dɣa takura n tenga tummidt deg umazellaw n wasif n igenwan tga gar n 1,0 - 1,9 n imelyaṛen n [[Takura tanafukt|tkurawin tinafukin]].<ref>[http://www.mpia.de/Public/menu_q2.php?Aktuelles/PR/2008/PR080527/PR_080527_de.html MPIA] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20140521031645/http://www.mpia.de/Public/menu_q2.php?Aktuelles/PR/2008/PR080527/PR_080527_de.html |date=21 mayu 2014}}</ref><ref>[http://www.wissenschaft-aktuell.de/artikel/Keine_kleine_Schwester_mehr__Milchstrasse_zieht_mit_Andromeda_gleich_1771015585656.html Keine kleine Schwester mehr: Milchstraße zieht mit Andromeda gleich] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20100818053422/http://www.wissenschaft-aktuell.de:80/artikel/Keine_kleine_Schwester_mehr__Milchstrasse_zieht_mit_Andromeda_gleich_1771015585656.html |date=18 ɣuct 2010}}</ref><!-- woher stammt die Aussage mit den 1,9 Bio.-->, ma d takura n umazellaw n andṛumida tga azal n 1.2 n imelyaṛen n tkurawin tinafukin. === Izɣuɣ === {{Main|Izɣuɣ amazallaw}} Itezzi-d yiwen n izɣuɣ amezzay ɣef tegra n umazellaw, akdu n yizɣuɣ-a tettawaṭ ɣer 165.000 n ifawatayen, ittaṭṭaf-it yiwen n welmes n ugaz. Akken i llant deg-s (zdat n [[agazu atraw|iguza itrawen]]) aṭas n yitran imziken (iqdimen) yerna d imazgayen, gar-asen wid yeṭṭafaren asesmel n '''RR-Lyrae''' d ugaz adersan n tneẓẓi akken illan daɣen yitran d izegzawen i d-innulfan d imaynuten, tikurawin-nsen meqqer-it yerna lan (sɛan) tafasa tussist. S tmerniwt ɣer wannecta tettwasteg [[tanga tamallast|tenga tamallast]] i d-ikeffun i wakken ad ttger azal n 1000 n imelyaṛen n tkurawin tinafukin, maca imusnawen ar tura ur ẓrin ara d acu i d tanga tamallast acku mazal ṭṭafarwn isemda-ines war ma ad afen akat-is neɣ ad ttwalin, s wakka ad yili yizɣuɣ d ilem deg ugedṛur maca igber kan seg kra n [[Agazu atraw|iguza itrawen]] n yitran imezgiyen yeṭṭafaren '''[[asesmel atraw]] II''' ilan [[tamaɣuzt]] drusen === Tagra (aḍebsi) === Amur ameqran n yitran ttumeggzen d akken-iten msegrawen (nnejmaɛen) deg tagra n umazellaw yerna asegder-is amzun d alugan. Tagra tegber s talɣa tagejdant seg yitran yeṭṭafaren asesmel 2 ilan afimidi meqqren n [[tamaɣuzt|tmaɣuzt]] (imɣuzen iẓẓayen ɣef uhidṛujin d [[Hilium|uhilium]]) ==== Iɣallen igriwlen ==== Amur deg Tegra ssiliɣen-t-id yiɣallen igriwlen yellan deg wudus anafuk. Tiɣalltin-a gebrent seg isigniwen meqqren d temsegrawin n [[hidṛujin|uhidṛjin]] d tamiwin n [[Tama HII|tamiwin n H II]] anda i d-ttnulfun yitran d imaynuten. Ɣef wanecta illan deg yiɣallen itrawen ilulen.<br/> Deg waddar n yitri ad yettembiwel seg wadeg anda i d-ilul w ad ttwasedger deg tagra. Maca itran icafcalen ilan takura meqqren (ugar n tkura n tfukt seg 10 ɣer 100 n tikkal) ur sen-d-ikeffu ara wakud i wembiwel deg tagra acku ttfakkan deg wadeg anda i d-lulen. Seg yitran-nni icafcalen deg tkura llan isesmilen '''O''' d '''B''' d [[acafcal azeggaɣ|ucafcal azeggaɣ]] d [[amergagu|yitran imergaguyen]], Dɣa addar n yal yiwen deg-sen ur yugar ara 100 n iseggase, itran-a ssiliɣen-d azal n 1% seg yitran n umazellaw ma d amur ameqqran deg yitran n umazellaw n wasif n igenwan gan d itran imziken imezgiyen anda yal itri ila [[takura]] yegdan agla n tfukt neɣ s ddaw-as. Deg yunyu 2008, yiwet n tegrawt n imusnawen seg [[Taseddawit n Wisconsin–Madison|tseddawit n Wisconsin–Madison]] tefser-d yiwet n tegmi ɣef westag-nsen i wannayen i d-gran deg tɣult n [[azenzar aderzeggaɣ|uzenzar aderzeggaɣ]] s umsaddas amalun n Spitzer, tegmi ayi tesskanay-d d akken amazellaw n wasif n igenwan ila sin n yiɣallen kan. Yiwen d iɣil n imeẓli wis sin d iɣil n tseddakamt.<ref>[http://science.orf.at/science/news/151692 Artikel auf science.orf.at] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20200317101459/https://science.orf.at/science/news/151692 |date=17 meɣres 2020}}</ref><!-- zu ueberpruefen, wenn die eigentliche Arbeit veroeffentlicht ist --> {| class="wikitable" |+Ismawen n iɣallen |- class="hintergrundfarbe6" !Isem !Tikwal isem-is !Deg tesnallunt |- |Iɣil n uzadur |Tindert tis 3 |''Ulac '' |- |[[Iɣil n waylanca]] |Iɣil n Sagittarius | −II |- |[[Iɣil n imeẓli]] |Iɣil n imeẓli-zadur | −I |- |[[Iɣil n umanar]] |Iɣil adigan | 0 |- |[[Iɣil n wemẓiw]] |''Ulac'' | +I |- |[[iɣil n waẓiẓ wa iggadan]] |Iɣil uffiɣ | +II |} [[Tugna:Southerncross gb.gif|thumb|Asif n igenwan deg tnila n [[Iɣil n wemẓiw|yiɣil n wemẓiw]], ɣer tama tayeffust yella [[Asignew n tseddakamt|usignew n tseddakamt]] yettfeǧǧijen d [[Tama HII|tama n uhidṛujin II]]]] «''D acu-ten isemda isengamen i d-igellun s unulfu n yiɣallen deg umazellaw''» asteqsi ayi d taluft ur nli (ur nesɛi) tiririt ibanen, d acu kan yettwassen d akken itran d iɣallen ur bedden ara maca ttnwiwlen (ttḥerriken) deg temsegrawin i d-izzin i wammas n umazellaw. Kra n imusnawen ttarmen (tteɛṛaden) ad ssegzun anulfu n iɣallen s teẓri n tayyugin n tneẓẓi i d-igellun s tmerniwt n tneẓẓi n yitran deg yiɣallen, s wakka ad mmagen yitran d imaynuten ==== Itran n tegra ==== == Tagrawt tadigant == == Ẓeṛ daɣen == == Immiren == [[Taggayt:Tasnallunt]] [[Taggayt:Imazellawen]] [[Taggayt:Aɣaras n walim]] 7sod6vzlr33h93qk3tsgtsu3qmytcfq 115720 115719 2026-04-04T07:46:20Z Abillardoo 16203 115720 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Asif n igenwan''' (s [[Tutlayt tamaceɣt|tmaheɣt]]: ''ⵎⵂⵍⵡ amahǝllǝw'', s [[Tacelḥit|tcelḥit]]: ''aɣaras n walim'') d [[amazellaw]] [[amazellaw agriwel|agriwel]] iteṭṭafar [[Tafukt|tfukt]] d [[tagnit|tegnit]] d [[itrikli|yimtiwgen]] niden n [[Udus anafuk|unagraw anafuk]]. Amazellaw-a yegber seg imelyaṛen n [[itri|yitran]] (gar n 200 ɣer 400 n imelyaṛen n yitran), akken i ttenfufuden deg-s [[Asignew|isigniwen]] d icafcalen, d imeqqranen s waṭas yakk d igedṛuṛen d igazen deg yal ijifeṛ seg ijufaṛ-is. Deg [[iṭ|wuḍan]] imsullsen yesrawen (iṣfan), yettbin-d wasif n igenwan am akken d tadla n walim hrawen seg tafat n yitran-is, akken i d-ttmagen inkaren deg tadla-nni s usrag (s sebba) n tilin n isigniwen n ugedṛur d igazen iteffren [[tafat]] i d-ittaken seg yitran yellan deffir-nsen. <ref name="Frommert"> {{Tanagit s web | Aneggar1 = Frommert | amezwar1 = H. | Aneggar2 = Kronberg | Amezwar2 = C. | Azemz = August 25, 2005 | Azwel = The Milky Way Galaxy | akala = http://messier.seds.org/more/mw.html | Anafsar = [[SEDS]] | akala n ufaylu = https://web.archive.org/web/20070512093341/http://seds.org/MESSIER/more/mw.html | azemz n ufaylu = 12 May 2007 | Assaɣ yerrẓen = no }} </ref> Talɣa n wasif n tegnawin d aglayan, [[Akdu]]-ines yettawaṭ seg 100.000 ɣer 180.000 n [[Afawatay|yifawatayen]], ma d tuzert-is s wazal n 1000 n ifawatayen. S wakka ad tili d tagra tusdidt s waṭas. [[Tagnit]] tezga-d zdat n yiri n umazellaw-a anda itezzi [[udus anafuk|unagraw anafuk]] ɣef [[Ammas n umazellaw|wammas n umazellaw]]. Dɣa tafukt taggug s wazal n 27,000 n ifawatayen ɣef wammas n umazellaw.<br/> Ma iwula kra n wemdan ɣer igenni deg yiḍ ad iẓer amur seg umazellaw n wasif n igenwan amzun d tadla n yitran, anda imezdaɣ n wezgen agafan n [[tiṭṭ n tfukt]] ẓerrent-id ama deg [[anebdu|unebdu]] neɣ deg [[amwan|umwan]] neɣ deg [[tagrest|tegrest]]. Ixef n aseflalay d tmeẓriwt tacraraqt yakk i umazellaw-a yettili-d deg taggara n unebdu d tazwara n umwan acku deg wakuden-a n useggas inezzeg (wasif n igenwan) seg [[tazdemt|tezdemt]] n [[tamesɣimt|tmesɣimt]] (''Cassiopeia'') alamma d [[sifus]] (''Cepheus'') deg ugafa seg wezgen asemran n igenni yakk seg tegrawt n yitran yettwassnen s [[akerdis n uwilen|ukerdis n uwilen]], sin akin ad yerdeb seg [[igli (tanzagt)|yigli]] ɣer [[Tagenzi (tasnetrit)|tgenzi]] yakk d [[tiɣirdemt (tasnetrit)|tɣirdemt]]. Isigniwen n tallunt teffren gar n ukerdis n uwilen d tgenzi yiwet n tjumma talemmast hrawen seg uɣaras n walim ayen i d-ittaǧǧan ittbin-d yegzen ɣer sin n wamuren, ma deg zdat n tgenzi d tɣirdemt yettili uɣaras n walim d aseflalay s waṭas acku d tanila-nni i d-immalen ammas n umazellaw. Asif n igenwan iga d aseflalay deg kra n tamiwin ugar n tamiwin niden. Anda tama i d-izzin i [[aẓiẓ wa iggadan|waẓiẓ wa iggadan]] (''Cygnus'') yettfejjij s waṭas, maca amur yehrawen s waṭas yerna iseflellayen s waṭas yezga-d deg unẓul ɣef [[imeẓli (tazdemt)|yimeẓli]] yerna yezmer wemdan ad tiẓer deg [[tallunt]] tagafant deg tmeddiyin n unebdu maca timeẓriwt tettili tefrar ugar deg tamiwin i d-izgan ɣer unẓul n [[Asebges|usebges]]. == Anulfu n wasif n igenwan == Imesnullanen settgen (ttaken lewhi) d akken asif n igenwan yennelfa-d send n wazal n 12-14 n imelyaṛen n iseggasen, akken ittɣilen d akken [[amazellaw|amazellaw-a]] d win meẓẓiyen deg waddar s wassaɣ ɣer imazellawen niden yellan deg [[Asedday|usedday]], Aguccel n waddar-is yella-d s usemres n [[Tasnemdalɣisant|tesnemdalɣisant]].<br/> Deg useggas n [[2007]] yettwasteg waddar n yiwen n yitri isem-is [[NGC 3199]] s wazal n 13,7 n imelyaṛen n iseggasen, itri ayi izga-d deg wezɣar (beṛṛa) n umazellaw, yaggug ɣef [[tagnit|tegnit]] s 13.2 n imelyaṛen n iseggasen, akken i yettumeggez d [[tafekka tagnnawt|tafekka tagennawt]] tamzikant (taqburt) imur-nni anda i d-issers tilisa tiddayin i waddar n wasif n igenwan.<ref name="frebel">{{cite journal | doi= 10.1086/518122 | id={{Afaylu XI|astro-ph|0703414}} | title= Discovery of HE 1523-0901, a Strongly ''r''-Process-enhanced Metal-poor Star with Detected Uranium | year= 2007 | author= Frebel, Anna | journal= The Astrophysical Journal | volume= 660 | pages= L117 | last2= Christlieb | first2= Norbert | last3= Norris | first3= John E. | last4= Thom | first4= Christopher | last5= Beers | first5= Timothy C. | last6= Rhee | first6= Jaehyon}}</ref> yella-d uselken seg ustag-a s [[aktaylal|waktaylal]] n '''UV-Visual Echelle''' n [[Imseddasen imeqqranen|umseddas ameqqran]].<ref name="frebel"/> Astag n waddar n yitran i d-izgan deg tagra tamazallawt tusdidt yezmer ad yili s tarrayt yettemcabin i HE 1523-0901. Igemmuden n [[akat|wakaten]] llan deg tlisa n 8.8 ± 1.7 n imelyaṛen n iseggasen yezrin, anecta yessumur-d d akken kra n wenkar addar-is 5 n imelyaṛen n iseggasen yella dinna gar n tallit n yisni d tagra tusdidt.<ref name="del_Peloso">{{cite journal | doi=10.1051/0004-6361:20053307 | bibcode= 2005A&A...440.1153D | id={{Afaylu XI|astro-ph|0506458}} | title=The age of the Galactic thin disk from Th/Eu nucleocosmochronology | year=2005 | author=Del Peloso, E. F. | journal=Astronomy and Astrophysics | volume=440 | pages=1153}}</ref> == isegra n uɣaras n walim == [[Tugna:Milky Way Arms it.svg|270px|thumb|right|iɣallen n umazellaw d wadeg n [[tafukt|tfukt]], Tinliwin yemgaraden yeddan seg wadeg n tfukt mmalent-d [[Tazdemt|tigrawin titrawin]]. Akken i d-temmal talɣa-nni hiwet n tama ur ttwaẓran ara deg-s yitran s usrag n tneẓẓi n igedṛuren deg wammas n umazellaw.]] [[Tugna:OrionSpur.png|270px|thumb|right|Talɣa n [[iɣil n umanar|yiɣil n umanar]] s unect n umagrad ussnan n kra n imusnawen yettwafsaren deg: {{cite journal|author|title=Spiral Structure in the Outer Galactic Disk. I. The Third Galactic Quadrant|url= http://adsabs.harvard.edu/abs/2008ApJ...672..930V|journal=The Astrophysical Journal|volume=672|issue=2|pages=930–939|year=2008|month=January|doi=10.1086/524003|akala n ufaylu= https://web.archive.org/web/20190830120244/http://adsabs.harvard.edu/abs/2008ApJ...672..930V|azemz n ufaylu=2019-08-30}}]] [[Tugna:Via Láctea de perfil.jpg|thumb|left |280px|Tamudemt n umazellaw agriwel degs tagra, d nnig-s yakk s ddaw-as yella yisni igebren seg timsegrawin titrawin yettwazuzzren.]] Aɣaras n walim yettumeggez d yisen seg [[amazellaw agriwel|imazellawen igriwlen]] imeqqranen. Ttezzi ɣef yiman-is yiwet n tuzzya yal 250 n imelyan n iseggasen, akken i tezzin degs yitran-is s urured yemgaraden anda itran yellan deg wammas-is i tezzin s urured d tazzla wala itran illan deg ijufaṛ-is akken daɣen i yella wemgarad deg rdusi n [[Taldayt|teldayt]] seg wadeg ɣer wayeṭ deg umazellaw s usrag n tmerniwt n tneẓẓi n yitran deg kra n tamiwin, anda ixeddmen isemda-nni deg tguri n yiɣallen igriwlen i umazellaw. [[Udus anafuk]] yezga-d deg yiwen seg yiɣalen-nni yettusemman [[iɣil n umanar]] i d-izgan deg wazal n sin n yikṛaden (⅔) n uzen-kdu n umazellaw. Akken iy gber umazellaw n uɣaras n walim seg waṭas n yiɣallen igriwlen niden i d-issentayen seg umazellaw sin akin ad negzen ɣer uzɣar (beṛṛa). Gar n yiɣallen yella [[iɣil n wemẓiw|yiɣil n wemẓiw]] (''Perseue arm'') igan d iɣil amaddas fellaɣ deg tama n ijifeṛ n umazellaw, yakk d [[Iɣil n imeẓli|Iɣil n imeẓli]] (''Sagittarius arm'') yudsen fellaɣ seg tama n wammas n umazellaw. Aɣaras n walim yegber daɣen seg waṭas n yiɣallen niden i d-izgan deg tagra n umazellaw, dɣa ttwasemman s yirem n iɣallen acku yal yiwen deg-sen yettak taɣara s [[tazdemt|tezdemt]] yettfeǧǧijen s waṭas deg-s. Amedya, [[iɣil n wemẓiw]] yettak taɣara s tezdemt n [[amẓiw (tazdemt)|wemẓiw]], ma d [[iɣil n imeẓli]] yettak taɣara s tezdemt n [[imeẓli (tazdemt)|imeẓli]], akken daɣen i yella [[iɣil n umanar|yiɣil n umanar]] igrbren [[Amanar|tazdemt n umanar]] deg wanda yella yiwen seg [[Asignew|yisigniwen]] yettwassnen yakk, isem-is [[asignew n umanar]]. ''''Tamuski n [[amazellaw|umazellaw]] tebṭa ɣef 3 n yismilen igejdanen''': * '''[[Aweggir amazallaw]]''': tga d tuffet azun-mezzay yettak-d tafat, yettili deg wammas n umazellaw. [[Akat|Akaten]] n mraw n iseggasen-a yezrin sseknen-d d tilin n [[amruj aberkan|wemruj aberkan]] d acafcal deg wammas n umazellaw, [[takura|takura-ines]] tla (tesɛa) azal n sin n imelyan n tkura tanafukt. Tehri-ines trennu s tmerniwt n waddar n umazellaw akken yella deg uweggir-a amsegraw meqqren s waṭas n yitran d igedṛuren inamdalen. Timeẓriwt n uweggir yuffen n umazellaw d win ifraren deg yiṭ acku tla asefliley ussis ɣas akken timeẓriwt n tfawtin-is tigensawin temray (tewɛer) s usrag tuget n igedṛuren iteffren tafat. * '''Iɣallen''': d ayen i d-itezzin i yiweggiren imazallawen igriwlen, gan d icafcalen, tezzin ɣef wammas n umazellaw. Am [[iɣil n umanar]] yaggugen s wazal n 26,000 n [[Afawatay|yifawatayen]] seg [[ammas n umazellaw|wammas n umazellaw]]. Imusnawen ssetgen-d d akken amdan n yitran yellan deg yiɣil-a yessawaṭ ɣer 200,000 n yitran, gar-asen [[tafukt]. Akken i d-ssetgen [[akdu]] n umazellaw s wazal n 110,000 n ifawatayen, dɣa tafukt tettili deg wuggug n 30,000 n ifawatayen ɣef wammas n umazellaw deg yiɣil n umanar. Teɣzi n yiɣil n umanar n umanar tettawaṭ ɣer 6,500 n ifawatayen ma d tuzert-is azal n 1000 n ifawatayen * '''[[Izɣuɣ amazallaw|Izɣuɣ]]''': d tamrest tamezzayt i d-izzin ɣef ugaraw n tegra tamazallawt alamma d istumen yaggugen, Akdu-ines yettawaṭ alamma d 150,000 n ifawatayen, tegber seg igazen yemgaraden d isignewen inamdalen akken i tegber seg [[agazu atraw|timsegrawin titrawin]] yettwazuzren deg yal adeg ama s ddaw neɣ sufell n tegra. Timsegrawin-nni tezzint ɣef wammas n umazellaw s usrag n tilin [[amruj aberkan|wemruj aberkan]] deg wammas n umazellaw === Talɣa tamatut === [[Tugna:COBE's Milky Way Map in False-color.jpg|right| thumb| 230px|Tugna n umazellaw n uɣaras n walim s [[azenzar aderzeggaɣ|izenzaren iderzeggaɣen]] i d-ittwaṭṭfen s tanawt [[COBE]]]] [[Tugna:Milky way profile.svg|right|thumb| 270px|Alegdis azenzaɣ n uɣaris n walim]] [[Tugna:MilkyWay behind Tree 2.jpg|right|thumb| 230px|Aɣaris n walim akken i d-ten-ttwali deg yiṭ.]] Tazrawt n tmuski n uɣaras n walim d tin imrayen (iweɛṛen) s usrag n igedṛuren iteffren aṭas seg tafat, s tenmgalt n uẓabaẓ n tezrawt n talɣiwin d [[tasengama|tsengaman]] n imazellawen niden yaggugen fellaɣ maca nẓerr-iten-tt seg beṛṛa, Yerna anecta yullel (iɛawn) imusnawen s waṭas deg tezrawt n izenzaren i d-ikkan seg umazellaw-nneɣ deg tɣult n [[azenzar aderzeggaɣ|uzenzar aderzeggaɣ]] s [[agensa|igensaten]] yakk s tmuski n [[asanay|isanayen]] deg tegnit i wakken ad anin [[Tayyugt n uṛadyu|tayyugin tiṛadyawin]] i d-itekken deg-s. Akin-a, yettumeggez d akken amazellaw n uɣaras n walim ila (isɛa) wuẓ neɣ semmus (4 neɣ 5) n iɣallen anda i trennu deg-sen tneẓẓi n yitran d igedṛuren, maca tura neẓra yakk d akken (tla tesɛa) aweggir d abeṛan mači d amezzay.<ref>[http://www.faz.net/artikel/C30217/milchstrassen-geheimnisse-wie-viele-arme-hat-sie-30347866.html Aktuelle Nachrichten online - FAZ.NET<!-- Azwel -->] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20110810082531/http://www.faz.net/artikel/C30217/milchstrassen-geheimnisse-wie-viele-arme-hat-sie-30347866.html |date=10 ɣuct 2011}}</ref>. Yerna tegber seg 100 alamma d 300 n imelyaṛen n yitran d waṭas n [[agedṛur akemdal|ugedṛuṛ anamdal]] i d-ikeffun i wakken ad nnulfun s yis seg 600 alamma d umelyaṛ n yitran imaynuten. Ma d tasmekta n tenga deg umazellaw-a tettwasteg s wazal n 3,6&nbsp;×&nbsp;10<sup>41</sup>&nbsp;kg, ma d akdy n tegra-ines azal n 100.000 n ifawatayen Yella umazellaw n [[andṛumida]] i meqqren s wassaɣ ɣer umazellaw n wasif n igenwan anda akdu-ines yettawaṭ ɣer 150.000 n ifawatayen. Akken ig yella deg [[Tagrawt tadigant|tegrawt-nneɣ tadigant]] ugmam wis 3 deg temɣer igan d [[amazellaw n ukerdis]] neɣ [[amazellaw n ukerdis|Messier 33]] s unect n [[tajrit n Musier|tejrit n Musier]]. Akdu-ines ila azal n 50.000 n ifawatayen neɣ ahat tazurt n umazellaw n wasif n igenwan yugar 3 n tikkal uṭṭun i d-ittunefken sɣur umusnaw n [[Ustṛalya]] '''Brian Gaensler''' d trebbut-is (tarbaɛt-is) i d-ifesren yiwet n tegmi deg usentel-a aseggas n 2008.<ref>{{Literatur|Autor=B. M. Gaensler, G. J. Madsen, S. Chatterjee, S. A. Mao|Titel=The Scale Height and Filling Factor of Warm Ionized Gas in the Milky Way|Sammelwerk=Bulletin of the American Astronomical Society|Band=39|Nummer=4|Jahr=2007|Seiten=762|Online=[http://adsabs.harvard.edu/abs/2007AAS...211.1420G Abstract]}} {{Cite Web |title=Archive copy |url=http://adsabs.harvard.edu/abs/2007AAS...211.1420G |access-date=2020-06-08 |archive-date=2017-11-03 |archive-url=https://web.archive.org/web/20171103120843/http://adsabs.harvard.edu/abs/2007AAS...211.1420G |url-status=bot: unknown }}</ref><ref>Markus C. Schulte von Drach, : [http://www.sueddeutsche.de/wissen/artikel/979/159547/ Die Milchstraße. Dicker als gedacht].'' sueddeutsche.de, 22. Februar 2008 – Artikel über neueste Forschungen von Bryan Gaensler und seinem Team. {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20080619184850/http://www.sueddeutsche.de/wissen/artikel/979/159547/ |date=19 يونيو 2008}}</ref> Ambiwel n ugaz zdat n wammas n umazellaw d usegder n yitran sskanayen-d d akken ammas-nni ur yelli ara d amezzay maca iga d abeṛday, d amaɣɣad. Abeṛdi ayi alemmas iggar-d tiɣmert azal-is 45° yakk d uzerrig yessawaṭen seg [[tafukt|tfukt]] ɣer wammas n umazellaw. Annay n [[Spitzer (amsaddas amalun)|umsaddas amalun n Spitzer]] [[Akat|ittakten]] [[tafat]] deg tɣult n [[azenzar aderzeggaɣ|uzenzar aderzeggaɣ]] d akken teɣzi n uberdi-nni tettawaṭ alamma d 27.000 n ifawatayen S ugani ɣef tmusni-nneɣ d akken tazzla n tuzzya n [[tafukt|tfukt]] tettawaṭ ɣer 276 km/[[tasint|s]], imalla [[udus anafuk]] ɣef yibdi alemmas n umazellaw d wuggug n tfukt ɣef wammas ittaǧǧa ad yili usnis n [[Isudaf n Kepler|yisudaf n Kepler]] i wsiden n tesmekta n tenga deg wamur agensaw n umazellaw.<ref>Hans Joachim Störig: ''Knaurs moderne Astronomie'', Droemer Knaur, München, 1992, S. 197.</ref> dɣa takura n tenga tummidt deg umazellaw n wasif n igenwan tga gar n 1,0 - 1,9 n imelyaṛen n [[Takura tanafukt|tkurawin tinafukin]].<ref>[http://www.mpia.de/Public/menu_q2.php?Aktuelles/PR/2008/PR080527/PR_080527_de.html MPIA] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20140521031645/http://www.mpia.de/Public/menu_q2.php?Aktuelles/PR/2008/PR080527/PR_080527_de.html |date=21 mayu 2014}}</ref><ref>[http://www.wissenschaft-aktuell.de/artikel/Keine_kleine_Schwester_mehr__Milchstrasse_zieht_mit_Andromeda_gleich_1771015585656.html Keine kleine Schwester mehr: Milchstraße zieht mit Andromeda gleich] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20100818053422/http://www.wissenschaft-aktuell.de:80/artikel/Keine_kleine_Schwester_mehr__Milchstrasse_zieht_mit_Andromeda_gleich_1771015585656.html |date=18 ɣuct 2010}}</ref><!-- woher stammt die Aussage mit den 1,9 Bio.-->, ma d takura n umazellaw n andṛumida tga azal n 1.2 n imelyaṛen n tkurawin tinafukin. === Izɣuɣ === {{Main|Izɣuɣ amazallaw}} Itezzi-d yiwen n izɣuɣ amezzay ɣef tegra n umazellaw, akdu n yizɣuɣ-a tettawaṭ ɣer 165.000 n ifawatayen, ittaṭṭaf-it yiwen n welmes n ugaz. Akken i llant deg-s (zdat n [[agazu atraw|iguza itrawen]]) aṭas n yitran imziken (iqdimen) yerna d imazgayen, gar-asen wid yeṭṭafaren asesmel n '''RR-Lyrae''' d ugaz adersan n tneẓẓi akken illan daɣen yitran d izegzawen i d-innulfan d imaynuten, tikurawin-nsen meqqer-it yerna lan (sɛan) tafasa tussist. S tmerniwt ɣer wannecta tettwasteg [[tanga tamallast|tenga tamallast]] i d-ikeffun i wakken ad ttger azal n 1000 n imelyaṛen n tkurawin tinafukin, maca imusnawen ar tura ur ẓrin ara d acu i d tanga tamallast acku mazal ṭṭafarwn isemda-ines war ma ad afen akat-is neɣ ad ttwalin, s wakka ad yili yizɣuɣ d ilem deg ugedṛur maca igber kan seg kra n [[Agazu atraw|iguza itrawen]] n yitran imezgiyen yeṭṭafaren '''[[asesmel atraw]] II''' ilan [[tamaɣuzt]] drusen === Tagra (aḍebsi) === Amur ameqran n yitran ttumeggzen d akken-iten msegrawen (nnejmaɛen) deg tagra n umazellaw yerna asegder-is amzun d alugan. Tagra tegber s talɣa tagejdant seg yitran yeṭṭafaren asesmel 2 ilan afimidi meqqren n [[tamaɣuzt|tmaɣuzt]] (imɣuzen iẓẓayen ɣef uhidṛujin d [[Hilium|uhilium]]) ==== Iɣallen igriwlen ==== Amur deg Tegra ssiliɣen-t-id yiɣallen igriwlen yellan deg wudus anafuk. Tiɣalltin-a gebrent seg isigniwen meqqren d temsegrawin n [[hidṛujin|uhidṛjin]] d tamiwin n [[Tama HII|tamiwin n H II]] anda i d-ttnulfun yitran d imaynuten. Ɣef wanecta illan deg yiɣallen itrawen ilulen.<br/> Deg waddar n yitri ad yettembiwel seg wadeg anda i d-ilul w ad ttwasedger deg tagra. Maca itran icafcalen ilan takura meqqren (ugar n tkura n tfukt seg 10 ɣer 100 n tikkal) ur sen-d-ikeffu ara wakud i wembiwel deg tagra acku ttfakkan deg wadeg anda i d-lulen. Seg yitran-nni icafcalen deg tkura llan isesmilen '''O''' d '''B''' d [[acafcal azeggaɣ|ucafcal azeggaɣ]] d [[amergagu|yitran imergaguyen]], Dɣa addar n yal yiwen deg-sen ur yugar ara 100 n iseggase, itran-a ssiliɣen-d azal n 1% seg yitran n umazellaw ma d amur ameqqran deg yitran n umazellaw n wasif n igenwan gan d itran imziken imezgiyen anda yal itri ila [[takura]] yegdan agla n tfukt neɣ s ddaw-as. Deg yunyu 2008, yiwet n tegrawt n imusnawen seg [[Taseddawit n Wisconsin–Madison|tseddawit n Wisconsin–Madison]] tefser-d yiwet n tegmi ɣef westag-nsen i wannayen i d-gran deg tɣult n [[azenzar aderzeggaɣ|uzenzar aderzeggaɣ]] s umsaddas amalun n Spitzer, tegmi ayi tesskanay-d d akken amazellaw n wasif n igenwan ila sin n yiɣallen kan. Yiwen d iɣil n imeẓli wis sin d iɣil n tseddakamt.<ref>[http://science.orf.at/science/news/151692 Artikel auf science.orf.at] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20200317101459/https://science.orf.at/science/news/151692 |date=17 meɣres 2020}}</ref><!-- zu ueberpruefen, wenn die eigentliche Arbeit veroeffentlicht ist --> {| class="wikitable" |+Ismawen n iɣallen |- class="hintergrundfarbe6" !Isem !Tikwal isem-is !Deg tesnallunt |- |Iɣil n uzadur |Tindert tis 3 |''Ulac '' |- |[[Iɣil n waylanca]] |Iɣil n Sagittarius | −II |- |[[Iɣil n imeẓli]] |Iɣil n imeẓli-zadur | −I |- |[[Iɣil n umanar]] |Iɣil adigan | 0 |- |[[Iɣil n wemẓiw]] |''Ulac'' | +I |- |[[iɣil n waẓiẓ wa iggadan]] |Iɣil uffiɣ | +II |} [[Tugna:Southerncross gb.gif|thumb|Asif n igenwan deg tnila n [[Iɣil n wemẓiw|yiɣil n wemẓiw]], ɣer tama tayeffust yella [[Asignew n tseddakamt|usignew n tseddakamt]] yettfeǧǧijen d [[Tama HII|tama n uhidṛujin II]]]] «''D acu-ten isemda isengamen i d-igellun s unulfu n yiɣallen deg umazellaw''» asteqsi ayi d taluft ur nli (ur nesɛi) tiririt ibanen, d acu kan yettwassen d akken itran d iɣallen ur bedden ara maca ttnwiwlen (ttḥerriken) deg temsegrawin i d-izzin i wammas n umazellaw. Kra n imusnawen ttarmen (tteɛṛaden) ad ssegzun anulfu n iɣallen s teẓri n tayyugin n tneẓẓi i d-igellun s tmerniwt n tneẓẓi n yitran deg yiɣallen, s wakka ad mmagen yitran d imaynuten ==== Itran n tegra ==== == Tagrawt tadigant == == Ẓeṛ daɣen == == Immiren == [[Taggayt:Tasnallunt]] [[Taggayt:Imazellawen]] [[Taggayt:Aɣaras n walim]] s81kc9q95czvm0e1gl0vyujtb1fiek2 115721 115720 2026-04-04T07:46:42Z Abillardoo 16203 115721 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Asif n igenwan''' (s [[Tutlayt tamaceɣt|tmaheɣt]]: ''ⵎⵂⵍⵡ amahǝllǝw'', s [[Tacelḥit|tcelḥit]]: ''aɣaras n walim'') d [[amazellaw]] [[amazellaw agriwel|agriwel]] iteṭṭafar [[Tafukt|tfukt]] d [[tagnit|tegnit]] d [[itrikli|yimtiwgen]] niden n [[Udus anafuk|unagraw anafuk]]. Amazellaw-a yegber seg imelyaṛen n [[itri|yitran]] (gar n 200 ɣer 400 n imelyaṛen n yitran), akken i ttenfufuden deg-s [[Asignew|isigniwen]] d icafcalen, d imeqqranen s waṭas yakk d igedṛuṛen d igazen deg yal ijifeṛ seg ijufaṛ-is. Deg [[iṭ|wuḍan]] imsullsen yesrawen (iṣfan), yettbin-d wasif n igenwan am akken d tadla n walim hrawen seg tafat n yitran-is, akken i d-ttmagen inkaren deg tadla-nni s usrag (s sebba) n tilin n isigniwen n ugedṛur d igazen iteffren [[tafat]] i d-ittaken seg yitran yellan deffir-nsen. <ref name="Frommert"> {{Tanagit s web | Aneggar1 = Frommert | amezwar1 = H. | Aneggar2 = Kronberg | Amezwar2 = C. | Azemz = August 25, 2005 | Azwel = The Milky Way Galaxy | akala = http://messier.seds.org/more/mw.html | Anafsar = [[SEDS]] | akala n ufaylu = https://web.archive.org/web/20070512093341/http://seds.org/MESSIER/more/mw.html | azemz n ufaylu = 12 May 2007 | Assaɣ yerrẓen = no }} </ref> Talɣa n wasif n tegnawin d aglayan, [[Akdu]]-ines yettawaṭ seg 100.000 ɣer 180.000 n [[Afawatay|yifawatayen]], ma d tuzert-is s wazal n 1000 n ifawatayen. S wakka ad tili d tagra tusdidt s waṭas. [[Tagnit]] tezga-d zdat n yiri n umazellaw-a anda itezzi [[udus anafuk|unagraw anafuk]] ɣef [[Ammas n umazellaw|wammas n umazellaw]]. Dɣa tafukt taggug s wazal n 27,000 n ifawatayen ɣef wammas n umazellaw.<br/> Ma iwula kra n wemdan ɣer igenni deg yiḍ ad iẓer amur seg umazellaw n wasif n igenwan amzun d tadla n yitran, anda imezdaɣ n wezgen agafan n [[tiṭṭ n tfukt]] ẓerrent-id ama deg [[anebdu|unebdu]] neɣ deg [[amwan|umwan]] neɣ deg [[tagrest|tegrest]]. Ixef n aseflalay d tmeẓriwt tacraraqt yakk i umazellaw-a yettili-d deg taggara n unebdu d tazwara n umwan acku deg wakuden-a n useggas inezzeg (wasif n igenwan) seg [[tazdemt|tezdemt]] n [[tamesɣimt|tmesɣimt]] (''Cassiopeia'') alamma d [[sifus]] (''Cepheus'') deg ugafa seg wezgen asemran n igenni yakk seg tegrawt n yitran yettwassnen s [[akerdis n uwilen|ukerdis n uwilen]], sin akin ad yerdeb seg [[igli (tanzagt)|yigli]] ɣer [[Tagenzi (tasnetrit)|tgenzi]] yakk d [[tiɣirdemt (tasnetrit)|tɣirdemt]]. Isigniwen n tallunt teffren gar n ukerdis n uwilen d tgenzi yiwet n tjumma talemmast hrawen seg uɣaras n walim ayen i d-ittaǧǧan ittbin-d yegzen ɣer sin n wamuren, ma deg zdat n tgenzi d tɣirdemt yettili uɣaras n walim d aseflalay s waṭas acku d tanila-nni i d-immalen ammas n umazellaw. Asif n igenwan iga d aseflalay deg kra n tamiwin ugar n tamiwin niden. Anda tama i d-izzin i [[aẓiẓ wa iggadan|waẓiẓ wa iggadan]] (''Cygnus'') yettfejjij s waṭas, maca amur yehrawen s waṭas yerna iseflellayen s waṭas yezga-d deg unẓul ɣef [[imeẓli (tazdemt)|yimeẓli]] yerna yezmer wemdan ad tiẓer deg [[tallunt]] tagafant deg tmeddiyin n unebdu maca timeẓriwt tettili tefrar ugar deg tamiwin i d-izgan ɣer unẓul n [[Asebges|usebges]]. == Anulfu n wasif n igenwan == Imesnullanen settgen (ttaken lewhi) d akken asif n igenwan yennelfa-d send n wazal n 12-14 n imelyaṛen n iseggasen, akken ittɣilen d akken [[amazellaw|amazellaw-a]] d win meẓẓiyen deg waddar s wassaɣ ɣer imazellawen niden yellan deg [[Asedday|usedday]], Aguccel n waddar-is yella-d s usemres n [[Tasnemdalɣisant|tesnemdalɣisant]].<br/> Deg useggas n [[2007]] yettwasteg waddar n yiwen n yitri isem-is [[NGC 3199]] s wazal n 13,7 n imelyaṛen n iseggasen, itri ayi izga-d deg wezɣar (beṛṛa) n umazellaw, yaggug ɣef [[tagnit|tegnit]] s 13.2 n imelyaṛen n iseggasen, akken i yettumeggez d [[tafekka tagnnawt|tafekka tagennawt]] tamzikant (taqburt) imur-nni anda i d-issers tilisa tiddayin i waddar n wasif n igenwan.<ref name="frebel">{{cite journal | doi= 10.1086/518122 | id={{Afaylu XI|astro-ph|0703414}} | title= Discovery of HE 1523-0901, a Strongly ''r''-Process-enhanced Metal-poor Star with Detected Uranium | year= 2007 | author= Frebel, Anna | journal= The Astrophysical Journal | volume= 660 | pages= L117 | last2= Christlieb | first2= Norbert | last3= Norris | first3= John E. | last4= Thom | first4= Christopher | last5= Beers | first5= Timothy C. | last6= Rhee | first6= Jaehyon}}</ref> yella-d uselken seg ustag-a s [[aktaylal|waktaylal]] n '''UV-Visual Echelle''' n [[Imseddasen imeqqranen|umseddas ameqqran]].<ref name="frebel"/> Astag n waddar n yitran i d-izgan deg tagra tamazallawt tusdidt yezmer ad yili s tarrayt yettemcabin i HE 1523-0901. Igemmuden n [[akat|wakaten]] llan deg tlisa n 8.8 ± 1.7 n imelyaṛen n iseggasen yezrin, anecta yessumur-d d akken kra n wenkar addar-is 5 n imelyaṛen n iseggasen yella dinna gar n tallit n yisni d tagra tusdidt.<ref name="del_Peloso">{{cite journal | doi=10.1051/0004-6361:20053307 | bibcode= 2005A&A...440.1153D | id={{Afaylu XI|astro-ph|0506458}} | title=The age of the Galactic thin disk from Th/Eu nucleocosmochronology | year=2005 | author=Del Peloso, E. F. | journal=Astronomy and Astrophysics | volume=440 | pages=1153}}</ref> == isegra n uɣaras n walim == [[Tugna:Milky Way Arms it.svg|270px|thumb|right|iɣallen n umazellaw d wadeg n [[tafukt|tfukt]], Tinliwin yemgaraden yeddan seg wadeg n tfukt mmalent-d [[Tazdemt|tigrawin titrawin]]. Akken i d-temmal talɣa-nni hiwet n tama ur ttwaẓran ara deg-s yitran s usrag n tneẓẓi n igedṛuren deg wammas n umazellaw.]] [[Tugna:OrionSpur.png|270px|thumb|right|Talɣa n [[iɣil n umanar|yiɣil n umanar]] s unect n umagrad ussnan n kra n imusnawen yettwafsaren deg: {{cite journal|author|title=Spiral Structure in the Outer Galactic Disk. I. The Third Galactic Quadrant|url= http://adsabs.harvard.edu/abs/2008ApJ...672..930V|journal=The Astrophysical Journal|volume=672|issue=2|pages=930–939|year=2008|month=January|doi=10.1086/524003|akala n ufaylu= https://web.archive.org/web/20190830120244/http://adsabs.harvard.edu/abs/2008ApJ...672..930V|azemz n ufaylu=2019-08-30}}]] [[Tugna:Via Láctea de perfil.jpg|thumb|left |280px|Tamudemt n umazellaw agriwel degs tagra, d nnig-s yakk s ddaw-as yella yisni igebren seg timsegrawin titrawin yettwazuzzren.]] Aɣaras n walim yettumeggez d yisen seg [[amazellaw agriwel|imazellawen igriwlen]] imeqqranen. Ttezzi ɣef yiman-is yiwet n tuzzya yal 250 n imelyan n iseggasen, akken i tezzin degs yitran-is s urured yemgaraden anda itran yellan deg wammas-is i tezzin s urured d tazzla wala itran illan deg ijufaṛ-is akken daɣen i yella wemgarad deg rdusi n [[Taldayt|teldayt]] seg wadeg ɣer wayeṭ deg umazellaw s usrag n tmerniwt n tneẓẓi n yitran deg kra n tamiwin, anda ixeddmen isemda-nni deg tguri n yiɣallen igriwlen i umazellaw. [[Udus anafuk]] yezga-d deg yiwen seg yiɣalen-nni yettusemman [[iɣil n umanar]] i d-izgan deg wazal n sin n yikṛaden (⅔) n uzen-kdu n umazellaw. Akken iy gber umazellaw n uɣaras n walim seg waṭas n yiɣallen igriwlen niden i d-issentayen seg umazellaw sin akin ad negzen ɣer uzɣar (beṛṛa). Gar n yiɣallen yella [[iɣil n wemẓiw|yiɣil n wemẓiw]] (''Perseue arm'') igan d iɣil amaddas fellaɣ deg tama n ijifeṛ n umazellaw, yakk d [[Iɣil n imeẓli|Iɣil n imeẓli]] (''Sagittarius arm'') yudsen fellaɣ seg tama n wammas n umazellaw. Aɣaras n walim yegber daɣen seg waṭas n yiɣallen niden i d-izgan deg tagra n umazellaw, dɣa ttwasemman s yirem n iɣallen acku yal yiwen deg-sen yettak taɣara s [[tazdemt|tezdemt]] yettfeǧǧijen s waṭas deg-s. Amedya, [[iɣil n wemẓiw]] yettak taɣara s tezdemt n [[amẓiw (tazdemt)|wemẓiw]], ma d [[iɣil n imeẓli]] yettak taɣara s tezdemt n [[imeẓli (tazdemt)|imeẓli]], akken daɣen i yella [[iɣil n umanar|yiɣil n umanar]] igrbren [[Amanar|tazdemt n umanar]] deg wanda yella yiwen seg [[Asignew|yisigniwen]] yettwassnen yakk, isem-is [[asignew n umanar]]. ''''Tamuski n [[amazellaw|umazellaw]] tebṭa ɣef 3 n yismilen igejdanen''': * '''[[Aweggir amazallaw]]''': tga d tuffet azun-mezzay yettak-d tafat, yettili deg wammas n umazellaw. [[Akat|Akaten]] n mraw n iseggasen-a yezrin sseknen-d d tilin n [[amruj aberkan|wemruj aberkan]] d acafcal deg wammas n umazellaw, [[takura|takura-ines]] tla (tesɛa) azal n sin n imelyan n tkura tanafukt. Tehri-ines trennu s tmerniwt n waddar n umazellaw akken yella deg uweggir-a amsegraw meqqren s waṭas n yitran d igedṛuren inamdalen. Timeẓriwt n uweggir yuffen n umazellaw d win ifraren deg yiṭ acku tla asefliley ussis ɣas akken timeẓriwt n tfawtin-is tigensawin temray (tewɛer) s usrag tuget n igedṛuren iteffren tafat. * '''Iɣallen''': d ayen i d-itezzin i yiweggiren imazallawen igriwlen, gan d icafcalen, tezzin ɣef wammas n umazellaw. Am [[iɣil n umanar]] yaggugen s wazal n 26,000 n [[Afawatay|yifawatayen]] seg [[ammas n umazellaw|wammas n umazellaw]]. Imusnawen ssetgen-d d akken amdan n yitran yellan deg yiɣil-a yessawaṭ ɣer 200,000 n yitran, gar-asen [[tafukt]. Akken i d-ssetgen [[akdu]] n umazellaw s wazal n 110,000 n ifawatayen, dɣa tafukt tettili deg wuggug n 30,000 n ifawatayen ɣef wammas n umazellaw deg yiɣil n umanar. Teɣzi n yiɣil n umanar n umanar tettawaṭ ɣer 6,500 n ifawatayen ma d tuzert-is azal n 1000 n ifawatayen * '''[[Izɣuɣ amazallaw|Izɣuɣ]]''': d tamrest tamezzayt i d-izzin ɣef ugaraw n tegra tamazallawt alamma d istumen yaggugen, Akdu-ines yettawaṭ alamma d 150,000 n ifawatayen, tegber seg igazen yemgaraden d isignewen inamdalen akken i tegber seg [[agazu atraw|timsegrawin titrawin]] yettwazuzren deg yal adeg ama s ddaw neɣ sufell n tegra. Timsegrawin-nni tezzint ɣef wammas n umazellaw s usrag n tilin [[amruj aberkan|wemruj aberkan]] deg wammas n umazellaw === Talɣa tamatut === [[Tugna:COBE's Milky Way Map in False-color.jpg|right| thumb| 230px|Tugna n umazellaw n uɣaras n walim s [[azenzar aderzeggaɣ|izenzaren iderzeggaɣen]] i d-ittwaṭṭfen s tanawt [[COBE]]]] [[Tugna:Milky way profile.svg|right|thumb| 270px|Alegdis azenzaɣ n uɣaris n walim]] [[Tugna:MilkyWay behind Tree 2.jpg|right|thumb| 230px|Aɣaris n walim akken i d-ten-ttwali deg yiṭ.]] Tazrawt n tmuski n uɣaras n walim d tin imrayen (iweɛṛen) s usrag n igedṛuren iteffren aṭas seg tafat, s tenmgalt n uẓabaẓ n tezrawt n talɣiwin d [[tasengama|tsengaman]] n imazellawen niden yaggugen fellaɣ maca nẓerr-iten-tt seg beṛṛa, Yerna anecta yullel (iɛawn) imusnawen s waṭas deg tezrawt n izenzaren i d-ikkan seg umazellaw-nneɣ deg tɣult n [[azenzar aderzeggaɣ|uzenzar aderzeggaɣ]] s [[agensa|igensaten]] yakk s tmuski n [[asanay|isanayen]] deg tegnit i wakken ad anin [[Tayyugt n uṛadyu|tayyugin tiṛadyawin]] i d-itekken deg-s. Akin-a, yettumeggez d akken amazellaw n uɣaras n walim ila (isɛa) wuẓ neɣ semmus (4 neɣ 5) n iɣallen anda i trennu deg-sen tneẓẓi n yitran d igedṛuren, maca tura neẓra yakk d akken (tla tesɛa) aweggir d abeṛan mači d amezzay.<ref>[http://www.faz.net/artikel/C30217/milchstrassen-geheimnisse-wie-viele-arme-hat-sie-30347866.html Aktuelle Nachrichten online - FAZ.NET<!-- Azwel -->] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20110810082531/http://www.faz.net/artikel/C30217/milchstrassen-geheimnisse-wie-viele-arme-hat-sie-30347866.html |date=10 ɣuct 2011}}</ref>. Yerna tegber seg 100 alamma d 300 n imelyaṛen n yitran d waṭas n [[agedṛur akemdal|ugedṛuṛ anamdal]] i d-ikeffun i wakken ad nnulfun s yis seg 600 alamma d umelyaṛ n yitran imaynuten. Ma d tasmekta n tenga deg umazellaw-a tettwasteg s wazal n 3,6&nbsp;×&nbsp;10<sup>41</sup>&nbsp;kg, ma d akdy n tegra-ines azal n 100.000 n ifawatayen Yella umazellaw n [[andṛumida]] i meqqren s wassaɣ ɣer umazellaw n wasif n igenwan anda akdu-ines yettawaṭ ɣer 150.000 n ifawatayen. Akken ig yella deg [[Tagrawt tadigant|tegrawt-nneɣ tadigant]] ugmam wis 3 deg temɣer igan d [[amazellaw n ukerdis]] neɣ [[amazellaw n ukerdis|Messier 33]] s unect n [[tajrit n Musier|tejrit n Musier]]. Akdu-ines ila azal n 50.000 n ifawatayen neɣ ahat tazurt n umazellaw n wasif n igenwan yugar 3 n tikkal uṭṭun i d-ittunefken sɣur umusnaw n [[Ustṛalya]] '''Brian Gaensler''' d trebbut-is (tarbaɛt-is) i d-ifesren yiwet n tegmi deg usentel-a aseggas n 2008.<ref>{{Literatur|Autor=B. M. Gaensler, G. J. Madsen, S. Chatterjee, S. A. Mao|Titel=The Scale Height and Filling Factor of Warm Ionized Gas in the Milky Way|Sammelwerk=Bulletin of the American Astronomical Society|Band=39|Nummer=4|Jahr=2007|Seiten=762|Online=[http://adsabs.harvard.edu/abs/2007AAS...211.1420G Abstract]}} {{Cite Web |title=Archive copy |url=http://adsabs.harvard.edu/abs/2007AAS...211.1420G |access-date=2020-06-08 |archive-date=2017-11-03 |archive-url=https://web.archive.org/web/20171103120843/http://adsabs.harvard.edu/abs/2007AAS...211.1420G |url-status=bot: unknown }}</ref><ref>Markus C. Schulte von Drach, : [http://www.sueddeutsche.de/wissen/artikel/979/159547/ Die Milchstraße. Dicker als gedacht].'' sueddeutsche.de, 22. Februar 2008 – Artikel über neueste Forschungen von Bryan Gaensler und seinem Team. {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20080619184850/http://www.sueddeutsche.de/wissen/artikel/979/159547/ |date=19 يونيو 2008}}</ref> Ambiwel n ugaz zdat n wammas n umazellaw d usegder n yitran sskanayen-d d akken ammas-nni ur yelli ara d amezzay maca iga d abeṛday, d amaɣɣad. Abeṛdi ayi alemmas iggar-d tiɣmert azal-is 45° yakk d uzerrig yessawaṭen seg [[tafukt|tfukt]] ɣer wammas n umazellaw. Annay n [[Spitzer (amsaddas amalun)|umsaddas amalun n Spitzer]] [[Akat|ittakten]] [[tafat]] deg tɣult n [[azenzar aderzeggaɣ|uzenzar aderzeggaɣ]] d akken teɣzi n uberdi-nni tettawaṭ alamma d 27.000 n ifawatayen S ugani ɣef tmusni-nneɣ d akken tazzla n tuzzya n [[tafukt|tfukt]] tettawaṭ ɣer 276 km/[[tasint|s]], imalla [[udus anafuk]] ɣef yibdi alemmas n umazellaw d wuggug n tfukt ɣef wammas ittaǧǧa ad yili usnis n [[Isudaf n Kepler|yisudaf n Kepler]] i wsiden n tesmekta n tenga deg wamur agensaw n umazellaw.<ref>Hans Joachim Störig: ''Knaurs moderne Astronomie'', Droemer Knaur, München, 1992, S. 197.</ref> dɣa takura n tenga tummidt deg umazellaw n wasif n igenwan tga gar n 1,0 - 1,9 n imelyaṛen n [[Takura tanafukt|tkurawin tinafukin]].<ref>[http://www.mpia.de/Public/menu_q2.php?Aktuelles/PR/2008/PR080527/PR_080527_de.html MPIA] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20140521031645/http://www.mpia.de/Public/menu_q2.php?Aktuelles/PR/2008/PR080527/PR_080527_de.html |date=21 mayu 2014}}</ref><ref>[http://www.wissenschaft-aktuell.de/artikel/Keine_kleine_Schwester_mehr__Milchstrasse_zieht_mit_Andromeda_gleich_1771015585656.html Keine kleine Schwester mehr: Milchstraße zieht mit Andromeda gleich] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20100818053422/http://www.wissenschaft-aktuell.de:80/artikel/Keine_kleine_Schwester_mehr__Milchstrasse_zieht_mit_Andromeda_gleich_1771015585656.html |date=18 ɣuct 2010}}</ref><!-- woher stammt die Aussage mit den 1,9 Bio.-->, ma d takura n umazellaw n andṛumida tga azal n 1.2 n imelyaṛen n tkurawin tinafukin. === Izɣuɣ === {{Main|Izɣuɣ amazallaw}} Itezzi-d yiwen n izɣuɣ amezzay ɣef tegra n umazellaw, akdu n yizɣuɣ-a tettawaṭ ɣer 165.000 n ifawatayen, ittaṭṭaf-it yiwen n welmes n ugaz. Akken i llant deg-s (zdat n [[agazu atraw|iguza itrawen]]) aṭas n yitran imziken (iqdimen) yerna d imazgayen, gar-asen wid yeṭṭafaren asesmel n '''RR-Lyrae''' d ugaz adersan n tneẓẓi akken illan daɣen yitran d izegzawen i d-innulfan d imaynuten, tikurawin-nsen meqqer-it yerna lan (sɛan) tafasa tussist. S tmerniwt ɣer wannecta tettwasteg [[tanga tamallast|tenga tamallast]] i d-ikeffun i wakken ad ttger azal n 1000 n imelyaṛen n tkurawin tinafukin, maca imusnawen ar tura ur ẓrin ara d acu i d tanga tamallast acku mazal ṭṭafarwn isemda-ines war ma ad afen akat-is neɣ ad ttwalin, s wakka ad yili yizɣuɣ d ilem deg ugedṛur maca igber kan seg kra n [[Agazu atraw|iguza itrawen]] n yitran imezgiyen yeṭṭafaren '''[[asesmel atraw]] II''' ilan [[tamaɣuzt]] drusen === Tagra (aḍebsi) === Amur ameqran n yitran ttumeggzen d akken-iten msegrawen (nnejmaɛen) deg tagra n umazellaw yerna asegder-is amzun d alugan. Tagra tegber s talɣa tagejdant seg yitran yeṭṭafaren asesmel 2 ilan afimidi meqqren n [[tamaɣuzt|tmaɣuzt]] (imɣuzen iẓẓayen ɣef uhidṛujin d [[Hilium|uhilium]]) ==== Iɣallen igriwlen ==== Amur deg Tegra ssiliɣen-t-id yiɣallen igriwlen yellan deg wudus anafuk. Tiɣalltin-a gebrent seg isigniwen meqqren d temsegrawin n [[hidṛujin|uhidṛjin]] d tamiwin n [[Tama HII|tamiwin n H II]] anda i d-ttnulfun yitran d imaynuten. Ɣef wanecta illan deg yiɣallen itrawen ilulen.<br/> Deg waddar n yitri ad yettembiwel seg wadeg anda i d-ilul w ad ttwasedger deg tagra. Maca itran icafcalen ilan takura meqqren (ugar n tkura n tfukt seg 10 ɣer 100 n tikkal) ur sen-d-ikeffu ara wakud i wembiwel deg tagra acku ttfakkan deg wadeg anda i d-lulen. Seg yitran-nni icafcalen deg tkura llan isesmilen '''O''' d '''B''' d [[acafcal azeggaɣ|ucafcal azeggaɣ]] d [[amergagu|yitran imergaguyen]], Dɣa addar n yal yiwen deg-sen ur yugar ara 100 n iseggase, itran-a ssiliɣen-d azal n 1% seg yitran n umazellaw ma d amur ameqqran deg yitran n umazellaw n wasif n igenwan gan d itran imziken imezgiyen anda yal itri ila [[takura]] yegdan agla n tfukt neɣ s ddaw-as. Deg yunyu 2008, yiwet n tegrawt n imusnawen seg [[Taseddawit n Wisconsin–Madison|tseddawit n Wisconsin–Madison]] tefser-d yiwet n tegmi ɣef westag-nsen i wannayen i d-gran deg tɣult n [[azenzar aderzeggaɣ|uzenzar aderzeggaɣ]] s umsaddas amalun n Spitzer, tegmi ayi tesskanay-d d akken amazellaw n wasif n igenwan ila sin n yiɣallen kan. Yiwen d iɣil n imeẓli wis sin d iɣil n tseddakamt.<ref>[http://science.orf.at/science/news/151692 Artikel auf science.orf.at] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20200317101459/https://science.orf.at/science/news/151692 |date=17 meɣres 2020}}</ref><!-- zu ueberpruefen, wenn die eigentliche Arbeit veroeffentlicht ist --> {| class="wikitable" |+Ismawen n iɣallen |- class="hintergrundfarbe6" !Isem !Tikwal isem-is !Deg tesnallunt |- |Iɣil n uzadur |Tindert tis 3 |''Ulac '' |- |[[Iɣil n waylanca]] |Iɣil n Sagittarius | −II |- |[[Iɣil n imeẓli]] |Iɣil n imeẓli-zadur | −I |- |[[Iɣil n umanar]] |Iɣil adigan | 0 |- |[[Iɣil n wemẓiw]] |''Ulac'' | +I |- |[[iɣil n waẓiẓ wa iggadan]] |Iɣil uffiɣ | +II |} [[Tugna:Southerncross gb.gif|thumb|Asif n igenwan deg tnila n [[Iɣil n wemẓiw|yiɣil n wemẓiw]], ɣer tama tayeffust yella [[Asignew n tseddakamt|usignew n tseddakamt]] yettfeǧǧijen d [[Tama HII|tama n uhidṛujin II]]]] «''D acu-ten isemda isengamen i d-igellun s unulfu n yiɣallen deg umazellaw''» asteqsi ayi d taluft ur nli (ur nesɛi) tiririt ibanen, d acu kan yettwassen d akken itran d iɣallen ur bedden ara maca ttnwiwlen (ttḥerriken) deg temsegrawin i d-izzin i wammas n umazellaw. Kra n imusnawen ttarmen (tteɛṛaden) ad ssegzun anulfu n iɣallen s teẓri n tayyugin n tneẓẓi i d-igellun s tmerniwt n tneẓẓi n yitran deg yiɣallen, s wakka ad mmagen yitran d imaynuten ==== Itran n tegra ==== == Tagrawt tadigant == == Ẓeṛ daɣen == == Immiren == [[Taggayt:Tasnallunt]] [[Taggayt:Imazellawen]] [[Taggayt:Aɣaras n walim]] hn4hcl7818011zr9ny25y7u1m7yg709 Tiddi (aseklu) 0 20352 115707 103698 2026-04-03T23:43:17Z Abillardoo 16203 115707 wikitext text/x-wiki {{Automatic taxobox}} '''Tiddi''' neɣ '''Azel''' neɣ '''Timerwelt''' ([[isem ussnan]]: '''Cupressus''') d [[tawsit (tudersent)|tawsit]] n [[aseklu|yisekla]] yeṭṭafaren [[tawacult (tasnudert)|tawacult]] n [[tiddiwin (tawacult)|tiddiwin]]. [[Talmest|Tilmas]] n tewsit-a ttemɣayen-tt-d deg yideggan [[anezwu amnummes|imnummsanen]] iẓeɣlen n wezgen agafan n tegnit. Amḍan n telmas-is d win igan gar n 16 alamma d 31 n telmas, yerna llant waṭas n telmas ttwaẓẓawent acku ttumeggzent d imɣan n wedlag. Tiddiwin gant d [[tizumbiyin|tisekliwin tizumbiyin]]. == Aglam == Tiddi d aseklu n [[imɣi n wedlag|wedlag]], degs gar n 16 alamma d 31 n telmas. Ttwassnent yakk d akken-itent d [[ameɣlal n tizzegzut|timɣelzegzawin]] yerna [[Akebbib|ikebbiben-]]nsent ččuren d iferran. Ijeǧǧigen-is d [[taynuzzuft|iynazzufen]] (''monosexuality''), d [[taynazduɣt|iynazduɣen]] (''Monoecious''). Dɣa ijeǧǧigen [[awtem|iwetmen]] myaṭṭafen ma d [[ifes|yifsan-is]] meẓẓiy-it. Addud (lqedd) n tiddi yettawaṭ alamma d 30 m maca tgemmu s krakra. == Umuɣ n telmas == * [[Tiddi n Santa Cruz]] — (''Cupressus abramsiana'') * [[Tiddi n Arizona]] — (''Cupressus arizonica'') * [[Tiddi n Waṭlas]] — (''Cupressus atlantica'') * [[Tiddi n Baker]] — (''Cupressus bakeri'') * [[Tiddi tagraklant (imɣi)|Tiddi wegrakal]] - (''Cupressus sempervirens'') * [[Tiddi n Kecmir]] — (''Cupressus cashmeriana'') * [[Tarut]] — (''Cupressus dupreziana'') * [[Tiddi m-imeṭṭi]] — (''Cupressus funebris'') == Asedger araklan == == Asemres (iseqdac) == == Tiddi d [[urnan|wurnan]] == == Ẓeṛ daɣen == [[Taggayt:Tizumbiyin]] [[Taggayt:Tiwsitin n yimɣan]] [[Taggayt:Tiddiwin]] [[Taggayt:Tiddi (imɣi)]] [[Taggayt:imɣan]] [[Taggayt:imɣan n wedlag]] j9f0uj2tjktj8xn0jbl98kez76nbzgy 115714 115707 2026-04-03T23:51:30Z Abillardoo 16203 115714 wikitext text/x-wiki {{Automatic taxobox}} '''Tiddi''' neɣ '''Azel''' neɣ '''Timerwelt''' ([[isem ussnan]]: '''Cupressus''') d [[tawsit (tudersent)|tawsit]] n [[aseklu|yisekla]] yeṭṭafaren [[tawacult (tasnudert)|tawacult]] n [[tiddiwin (tawacult)|tiddiwin]]. [[Talmest|Tilmas]] n tewsit-a ttemɣayen-tt-d deg yideggan [[anezwu amnummes|imnummsanen]] iẓeɣlen n wezgen agafan n tegnit. Amḍan n telmas-is d win igan gar n 16 alamma d 31 n telmas, yerna llant waṭas n telmas ttwaẓẓawent acku ttumeggzent d imɣan n wedlag. Tiddiwin gant d [[tizumbiyin|tisekliwin tizumbiyin]]. == Aglam == Tiddi d aseklu n [[imɣi n wedlag|wedlag]], degs gar n 16 alamma d 31 n telmas. Ttwassnent yakk d akken-itent d [[ameɣlal n tizzegzut|timɣelzegzawin]] yerna [[Akebbib|ikebbiben-]]nsent ččuren d iferran. Ijeǧǧigen-is d [[taynuzzuft|iynazzufen]] (''monosexuality''), d [[taynazduɣt|iynazduɣen]] (''Monoecious''). Dɣa ijeǧǧigen [[awtem|iwetmen]] myaṭṭafen ma d [[ifes|yifsan-is]] meẓẓiy-it. Addud (lqedd) n tiddi yettawaṭ alamma d 30 m maca tgemmu s krakra. == Umuɣ n telmas == * [[Tiddi n Santa Cruz]] — (''Cupressus abramsiana'') * [[Tiddi n Arizona]] — (''Cupressus arizonica'') * [[Azel|Tiddi n Waṭlas]] — (''Cupressus atlantica'') * [[Tiddi n Baker]] — (''Cupressus bakeri'') * [[Tiddi tagraklant (imɣi)|Tiddi wegrakal]] - (''Cupressus sempervirens'') * [[Tiddi n Kecmir]] — (''Cupressus cashmeriana'') * [[Tarut]] — (''Cupressus dupreziana'') * [[Tiddi m-imeṭṭi]] — (''Cupressus funebris'') == Asedger araklan == == Asemres (iseqdac) == == Tiddi d [[urnan|wurnan]] == == Ẓeṛ daɣen == [[Taggayt:Tizumbiyin]] [[Taggayt:Tiwsitin n yimɣan]] [[Taggayt:Tiddiwin]] [[Taggayt:Tiddi (imɣi)]] [[Taggayt:imɣan]] [[Taggayt:imɣan n wedlag]] lkkftahwlymjitg1pkm1vgskar7h89c Taqqa 0 20367 115706 115630 2026-04-03T23:34:47Z Abillardoo 16203 115706 wikitext text/x-wiki {{Automatic taxobox}} '''Taqqa''' ([[isem ussnan]]: '''Juniperus''') d yiwet n [[tawsit (tudersent)|tewsit]] n [[tizumbiyin|tzumbiyin]] yeṭṭafaren [[tawacult (tasnudert)|tawacult]] n [[tiddiwin (tawacult)|tiddiwin]]. Tawsit-a tla (tesɛa) azal n 50 n [[talmest|telmas]] [[imɣi imezgi|timazgayin]] d [[ameɣlal n tizzegzut|timɣelzegzawin]]. Iferran-nsent d inamsaden, d usdiden. Tilmas-is ttemɣayen-tt-d deg Uṛuppa, Tamrikt n Ugafa, [[Asya]] yakk d [[Tafriqt|Tferka]]. Addud-nsent (leɛli-nsent) iga gar n 4 alamma d 15 m, akken i llant kra n telmas yettawaḍen alamma d 25 neɣ 30 m. Taqqa tettlawa akal ar-amsirwan, akken i tettlawa tadersi n waman yakk d teflel (leɛli) yettawaḍen ɣer 4500 m dennig n yilel. == Tamseknit == == Umuɣ n telmas == * [[Ayfez]] – (''Juniperus communis''). * [[Aywal]] — (''Juniperus thurifera''). * [[Taqqa n Ccinwa]] — (''Juniperus chinensis''). * [[Taqqa tadeglant]] — (''Juniperus cedrus''). * [[Taqqa n Surya]] — (''Juniperus drupacea''). * [[Taqqa wegrik]] — (''Juniperus excelsa'') * [[Taqqa tiglint]] — (''Juniperus horizontalis''). * [[Taqqa tazeggaɣt]] — (''Juniperus phoenicea''). * [[Taqqa n Virginia]] — (''Juniperus virginiana''). * [[Taqqa weẓru]] — (''Juniperus scopulorum'') * [[Tamerbuṭ]] – (''Juniperus oxycedrus''). == Asemres == == Aṭṭanen == == Igburen ikruranen n taqqa == == Tiwlafin == == Ẓeṛ daɣen == * [[Idgel]] [[Taggayt:Tiwsitin n yimɣan]] [[Taggayt:imɣan]] [[Taggayt:tizumbiyin]] [[Taggayt:Tiddiwin]] [[Taggayt:Taqqa]] hhruoljug9irf2ruaoedcqbgk6fflp3 Wikipedia:Tajmaɛt/Yebrir 2026 4 25360 115705 115662 2026-04-03T17:11:46Z MediaWiki message delivery 4167 /* Action Required: Update templates/modules for electoral maps (Migrating from P1846 to P14226) */ tigezmi tamaynut 115705 wikitext text/x-wiki == Join the sixth Ukraine’s Cultural Diplomacy Month on Wikipedia! == <div lang="en" dir="ltr"> [[File:Ukraine’s Cultural Diplomacy Month on Wikipedia 2026.png|right|250px|thumb|link=https://meta.wikimedia.org/wiki/Ukraine%27s_Cultural_Diplomacy_Month_2026|Join our campaign!]] {{int:please-translate}} Dear Wikipedians! [[:m:Special:MyLanguage/Wikimedia Ukraine|Wikimedia Ukraine]], in cooperation with the [[:en:Ministry of Foreign Affairs of Ukraine|MFA of Ukraine]] and [[:en:Ukrainian Institute|Ukrainian Institute]], has launched the sixth edition of writing challenge "'''[[:m:Special:MyLanguage/Ukraine's Cultural Diplomacy Month 2026|Ukraine's Cultural Diplomacy Month]]'''", which lasts from '''1st April''' until '''30th April 2026'''. The initiative aims to promote knowledge about Ukrainian culture abroad by creating and improving Wikipedia articles in multiple languages. This year marks the sixth edition of the campaign, which will focus on contemporary culture, making today’s artistic voices and practices more visible to international audiences. 🧩'''How to participate?''' Choose an article from the suggested list → Write an article in your language, or improve an existing one according to the rules → Add your contribution to the contest page and calculate your points → Win prizes and receive a certificate of participation → Become a promoter of truthful knowledge about Ukraine. 🧩'''[[m:Special:MyLanguage/Ukraine's Cultural Diplomacy Month 2026|Check our main page for more information]]'''. '''If you are interested in coordinating long-term community engagement for the campaign and becoming a local ambassador, we would love to hear from you! Please let us know your interest.''' If not, then we encourage you to translate the [[m:Special:MyLanguage/Ukraine's Cultural Diplomacy Month 2026|landing page of the contest]] and [https://meta.wikimedia.org/wiki/Special:MessageGroupStats?group=Centralnotice-tgroup-UCDM2026banner&messages=&language=en&x=D banner] into your own language. Also, we set up a [[:m:CentralNotice/Request/Ukraine's Cultural Diplomacy Month 2026|banner]] to notify users of the possibility to participate in this challenge! [[:m:User:OlesiaLukaniuk (WMUA)|OlesiaLukaniuk (WMUA)]] ([[:m:User talk:OlesiaLukaniuk (WMUA)|talk]]) 04:35, 1 April 2026 (UTC) </div> <!-- Message envoyé par User:OlesiaLukaniuk (WMUA)@metawiki en utilisant la liste sur https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=User:OlesiaLukaniuk_(WMUA)/list_of_wikis&oldid=28552112 --> == Action Required: Update templates/modules for electoral maps (Migrating from P1846 to P14226) == Hello everyone, This is a notice regarding an ongoing data migration on Wikidata that may affect your election-related templates and Lua modules (such as <code>Module:Itemgroup/list</code>). '''The Change:'''<br /> Currently, many templates pull electoral maps from Wikidata using the property [[:d:Property:P1846|P1846]], combined with the qualifier [[:d:Property:P180|P180]]: [[:d:Q19571328|Q19571328]]. We are migrating this data (across roughly 4,000 items) to a newly created, dedicated property: '''[[:d:Property:P14226|P14226]]'''. '''What You Need To Do:'''<br /> To ensure your templates and infoboxes do not break or lose their maps, please update your local code to fetch data from [[:d:Property:P14226|P14226]] instead of the old [[:d:Property:P1846|P1846]] + [[:d:Property:P180|P180]] structure. A [[m:Wikidata/Property Migration: P1846 to P14226/List|list of pages]] was generated using Wikimedia Global Search. '''Deadline:'''<br /> We are temporarily retaining the old data on [[:d:Property:P1846|P1846]] to allow for a smooth transition. However, to complete the data cleanup on Wikidata, the old [[:d:Property:P1846|P1846]] statements will be removed after '''May 1, 2026'''. Please update your modules and templates before this date to prevent any disruption to your wiki's election articles. Let us know if you have any questions or need assistance with the query logic. Thank you for your help! [[User:ZI Jony|ZI Jony]] using [[Amseqdac:MediaWiki message delivery|MediaWiki message delivery]] ([[Amyannan umsqedac:MediaWiki message delivery|asqerdec]]) 3 Yebrir 2026 à 17:11 (UTC) <!-- Message envoyé par User:ZI Jony@metawiki en utilisant la liste sur https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Distribution_list/Non-Technical_Village_Pumps_distribution_list&oldid=29941252 --> ixi2o9d7e8bu3y179im98oja5eh0o7z Azel 0 25367 115715 2026-04-03T23:59:20Z Abillardoo 16203 Asebtar amaynut: {{Automatic taxobox}} '''Azel''' neɣ '''Tiddi n Waṭlas ''' neɣ '''Azel n Waṭlas''' ([[isem ussnan]]: '''Cupressus atlantica''') d [[talmest]] n isekla timidrust yeṭṭafaren [[tawacult (tasnudert)|tawacult]] n [[Tiddiwin (tawacult)|teddiwin]]. Talmest-a tettemɣay-d deg kra kan n yideggan n [[Idurar n Waṭlas|Yidurar n Waṭlas]] di tmurt n [[Ameṛṛuk|Lmeṛṛuk]]. == Tiwlafin == == Imniren == [[Taggayt:Tiddiwin]] [[Taggayt:imɣan]] [[Taggayt:Tiddi]] 115715 wikitext text/x-wiki {{Automatic taxobox}} '''Azel''' neɣ '''Tiddi n Waṭlas ''' neɣ '''Azel n Waṭlas''' ([[isem ussnan]]: '''Cupressus atlantica''') d [[talmest]] n isekla timidrust yeṭṭafaren [[tawacult (tasnudert)|tawacult]] n [[Tiddiwin (tawacult)|teddiwin]]. Talmest-a tettemɣay-d deg kra kan n yideggan n [[Idurar n Waṭlas|Yidurar n Waṭlas]] di tmurt n [[Ameṛṛuk|Lmeṛṛuk]]. == Tiwlafin == == Imniren == [[Taggayt:Tiddiwin]] [[Taggayt:imɣan]] [[Taggayt:Tiddi]] je3gsnf5sl8zyuglnfbmdurw0wwlkd4 115716 115715 2026-04-04T00:00:17Z Abillardoo 16203 115716 wikitext text/x-wiki {{Automatic taxobox}} '''Azel''' neɣ '''Tiddi n Waṭlas ''' neɣ '''Azel n Waṭlas''' ([[isem ussnan]]: '''Cupressus atlantica''') d [[talmest]] n isekla timidrust yeṭṭafaren [[tawacult (tasnudert)|tawacult]] n [[Tiddiwin (tawacult)|teddiwin]]. Talmest-a tettemɣay-d deg kra kan n yideggan n [[Idurar n waṭlas|Yidurar n Waṭlas]] di tmurt n [[Ameṛṛuk|Lmeṛṛuk]]. == Tiwlafin == == Imniren == [[Taggayt:Tiddiwin]] [[Taggayt:imɣan]] [[Taggayt:Tiddi]] j185usfqjfpo8kpk8d2qfa5tbtcv2fk Iferdisen n umegganu D 0 25368 115726 2026-04-04T10:48:36Z Abillardoo 16203 Asebtar amaynut: '''Amegganu D n tfelwit tawalant''' di [[tafelwit tawalant|tfelwit tawalant]] d iferdisen n [[tagrawt n tfelwit tawalant|tegrawin]] igebren seg yiferdisen-nni mi ara ad ilin deg [[addad agejdan (tafizikt)|waddad abelkam adagnay]], ihi [[Aliktrun|aliktṛun]] ilan [[tafasa]] meqren yakk yettili deg [[amezzay abelkam|umezzay]] D. Akken i ttwassnen s [[Azara n usaka|yizaran n usaka]]. Iferdisen n taggayt D segren seg 10 n yijga irataken d 4 n tuzzyiwin tiglawanin, akken i ge... 115726 wikitext text/x-wiki '''Amegganu D n tfelwit tawalant''' di [[tafelwit tawalant|tfelwit tawalant]] d iferdisen n [[tagrawt n tfelwit tawalant|tegrawin]] igebren seg yiferdisen-nni mi ara ad ilin deg [[addad agejdan (tafizikt)|waddad abelkam adagnay]], ihi [[Aliktrun|aliktṛun]] ilan [[tafasa]] meqren yakk yettili deg [[amezzay abelkam|umezzay]] D. Akken i ttwassnen s [[Azara n usaka|yizaran n usaka]]. Iferdisen n taggayt D segren seg 10 n yijga irataken d 4 n tuzzyiwin tiglawanin, akken i gebren seg 8 n tegrawin, yal tagrawt tegber seg yiwen n ujgu aratak anagar [[tagrawt tis 8 n tfelwit tawalant|tagrawt VIII]] igebren seg 3 n yijga irataken. Dɣa amegganu D igber seg 40 n iferdisen. == Imniren == bar04uczvz9fbe2ep6hkcpvc7rwkef7 115727 115726 2026-04-04T10:49:00Z Abillardoo 16203 115727 wikitext text/x-wiki '''Amegganu D n tfelwit tawalant''' di [[tafelwit tawalant|tfelwit tawalant]] d iferdisen n [[tagrawt n tfelwit tawalant|tegrawin]] igebren seg yiferdisen-nni mi ara ad ilin deg [[addad agejdan (tafizikt)|waddad abelkam adagnay]], ihi [[Aliktrun|aliktṛun]] ilan [[tafasa]] meqren yakk yettili deg [[amezzay abelkam|umezzay]] D. Akken i ttwassnen s [[Azara n usaka|yizaran n usaka]]. Iferdisen n taggayt D segren seg 10 n yijga irataken d 4 n tuzzyiwin tiglawanin, akken i gebren seg 8 n tegrawin, yal tagrawt tegber seg yiwen n ujgu aratak anagar [[tagrawt tis 8 n tfelwit tawalant|tagrawt VIII]] igebren seg 3 n yijga irataken. Dɣa amegganu D igber seg 40 n iferdisen. == Imniren == [[Taggayt:irmawen ifiziken]] 1k95l8z70zpskg31nmnqn4zt750895q 115728 115727 2026-04-04T10:54:01Z Abillardoo 16203 Abillardoo yebeddel isem n usebtar seg [[Amegganu n tfelwit tawalant]] ar [[Iferdisen n umegganu D]] 115727 wikitext text/x-wiki '''Amegganu D n tfelwit tawalant''' di [[tafelwit tawalant|tfelwit tawalant]] d iferdisen n [[tagrawt n tfelwit tawalant|tegrawin]] igebren seg yiferdisen-nni mi ara ad ilin deg [[addad agejdan (tafizikt)|waddad abelkam adagnay]], ihi [[Aliktrun|aliktṛun]] ilan [[tafasa]] meqren yakk yettili deg [[amezzay abelkam|umezzay]] D. Akken i ttwassnen s [[Azara n usaka|yizaran n usaka]]. Iferdisen n taggayt D segren seg 10 n yijga irataken d 4 n tuzzyiwin tiglawanin, akken i gebren seg 8 n tegrawin, yal tagrawt tegber seg yiwen n ujgu aratak anagar [[tagrawt tis 8 n tfelwit tawalant|tagrawt VIII]] igebren seg 3 n yijga irataken. Dɣa amegganu D igber seg 40 n iferdisen. == Imniren == [[Taggayt:irmawen ifiziken]] 1k95l8z70zpskg31nmnqn4zt750895q 115736 115728 2026-04-04T11:18:08Z Abillardoo 16203 115736 wikitext text/x-wiki '''Amegganu D n tfelwit tawalant''' di [[tafelwit tawalant|tfelwit tawalant]] d iferdisen n [[tagrawt n tfelwit tawalant|tegrawin]] igebren seg yiferdisen-nni mi ara ad ilin deg [[addad agejdan (tafizikt)|waddad abelkam adagnay]], ihi [[Aliktrun|aliktṛun]] ilan [[tafasa]] meqren yakk yettili deg [[amezzay abelkam|umezzay]] D. Akken i ttwassnen s [[Azara n usaka|yizaran n usaka]]. Iferdisen n taggayt D segren seg 10 n yijga irataken d 4 n tuzzyiwin tiglawanin, akken i gebren seg 8 n tegrawin, yal tagrawt tegber seg yiwen n ujgu aratak anagar [[Iferdisen n tegrawt tis 8|tagrawt VIII]] igebren seg 3 n yijga irataken. Dɣa amegganu D igber seg 40 n iferdisen. == Imniren == [[Taggayt:irmawen ifiziken]] 06mpyqpz08417hq7c9jg3opk1gux76u Amegganu n tfelwit tawalant 0 25369 115729 2026-04-04T10:54:01Z Abillardoo 16203 Abillardoo yebeddel isem n usebtar seg [[Amegganu n tfelwit tawalant]] ar [[Iferdisen n umegganu D]] 115729 wikitext text/x-wiki #REDIRECTION [[Iferdisen n umegganu D]] 5mlmmotnf9cq3yw43w67i34fd1aiwif Iferdisen n tegrawt tis 8 0 25370 115731 2026-04-04T11:14:08Z Abillardoo 16203 Asebtar amaynut: <div style="float:left;margin-left:10px;margin-bottom:20px;text-align:center"> <table> <tr align="center"> Tagrawt n tfelwit tawalant|'''Tagrawt'']]</td> <td>'''8'''</td></tr> <tr align="center"> <td>[[Tawala n tfelwit tawalant|'''Tawala''']]</td></tr> <tr align="center"> <td>[[iferdisen n twala 4|'''4''']]</td> <td bgcolor="#ffc0c0"><small>22</small><br />[[uzzal|Fe]]</td></tr> <tr align="center"> <td>[[iferdisen n twala 5|'''5''']]</td> <td bgcolor="#ffc0c0"><small>40</s... 115731 wikitext text/x-wiki <div style="float:left;margin-left:10px;margin-bottom:20px;text-align:center"> <table> <tr align="center"> Tagrawt n tfelwit tawalant|'''Tagrawt'']]</td> <td>'''8'''</td></tr> <tr align="center"> <td>[[Tawala n tfelwit tawalant|'''Tawala''']]</td></tr> <tr align="center"> <td>[[iferdisen n twala 4|'''4''']]</td> <td bgcolor="#ffc0c0"><small>22</small><br />[[uzzal|Fe]]</td></tr> <tr align="center"> <td>[[iferdisen n twala 5|'''5''']]</td> <td bgcolor="#ffc0c0"><small>40</small><br />[[Aṛutinyum|Ru]]</td></tr> <tr align="center"> <td>[[iferdisen n twala 6|'''6''']]</td> <td style="background-color: rgb(255, 192, 192);"><small>72</small><br />[[Usmyum|Os]]</td></tr> <tr align="center"> <td>[[iferdisen n twala 7|'''7''']]</td> <td style="background-color: rgb(255, 192, 192);"><small> <span style="color:red;">104</span></small><br />[[Hasyum|Hs]]</td> </tr> </table> </div> '''iferdisen n tegrawt tis 8''' d iferdisen yellan di [[tafelwit tawalant|tfelwit tawalant n iferdisen]] deg tegrawt tis 8. Iferdisen ayi d: * [[Uzzal]] (26) * [[Aṛutinyum]] (44) * [[Usmyum]] 76) * [[Hasyum]](<FONT COLOR=RED>108</FONT>) Iferdisen yezrin yakk yettili-d usersi-nsen deg tegrawt tis 7 acku d wid ilan 4 n [[Aliktrun|iliktṛunen]] deg tissi-nsen aneggar. Ahasyum ur yelli ara deg ugama, d ayen yeǧǧan ittwaxdam-d deg [[asnidi|yisnidan]]. tsbc15inlhxyof5tvsc5gab545xnem9 115732 115731 2026-04-04T11:14:30Z Abillardoo 16203 115732 wikitext text/x-wiki <div style="float:left;margin-left:10px;margin-bottom:20px;text-align:center"> <table> <tr align="center"> [[Tagrawt n tfelwit tawalant|'''Tagrawt'']]</td> <td>'''8'''</td></tr> <tr align="center"> <td>[[Tawala n tfelwit tawalant|'''Tawala''']]</td></tr> <tr align="center"> <td>[[iferdisen n twala 4|'''4''']]</td> <td bgcolor="#ffc0c0"><small>22</small><br />[[uzzal|Fe]]</td></tr> <tr align="center"> <td>[[iferdisen n twala 5|'''5''']]</td> <td bgcolor="#ffc0c0"><small>40</small><br />[[Aṛutinyum|Ru]]</td></tr> <tr align="center"> <td>[[iferdisen n twala 6|'''6''']]</td> <td style="background-color: rgb(255, 192, 192);"><small>72</small><br />[[Usmyum|Os]]</td></tr> <tr align="center"> <td>[[iferdisen n twala 7|'''7''']]</td> <td style="background-color: rgb(255, 192, 192);"><small> <span style="color:red;">104</span></small><br />[[Hasyum|Hs]]</td> </tr> </table> </div> '''iferdisen n tegrawt tis 8''' d iferdisen yellan di [[tafelwit tawalant|tfelwit tawalant n iferdisen]] deg tegrawt tis 8. Iferdisen ayi d: * [[Uzzal]] (26) * [[Aṛutinyum]] (44) * [[Usmyum]] 76) * [[Hasyum]](<FONT COLOR=RED>108</FONT>) Iferdisen yezrin yakk yettili-d usersi-nsen deg tegrawt tis 7 acku d wid ilan 4 n [[Aliktrun|iliktṛunen]] deg tissi-nsen aneggar. Ahasyum ur yelli ara deg ugama, d ayen yeǧǧan ittwaxdam-d deg [[asnidi|yisnidan]]. 9z97oefivhjdyyfcd318ul6lj3mt326 115733 115732 2026-04-04T11:14:55Z Abillardoo 16203 115733 wikitext text/x-wiki <div style="float:left;margin-left:10px;margin-bottom:20px;text-align:center"> <table> <tr align="center"> [[Tagrawt n tfelwit tawalant|'''Tagrawt''']]</td> <td>'''8'''</td></tr> <tr align="center"> <td>[[Tawala n tfelwit tawalant|'''Tawala''']]</td></tr> <tr align="center"> <td>[[iferdisen n twala 4|'''4''']]</td> <td bgcolor="#ffc0c0"><small>22</small><br />[[uzzal|Fe]]</td></tr> <tr align="center"> <td>[[iferdisen n twala 5|'''5''']]</td> <td bgcolor="#ffc0c0"><small>40</small><br />[[Aṛutinyum|Ru]]</td></tr> <tr align="center"> <td>[[iferdisen n twala 6|'''6''']]</td> <td style="background-color: rgb(255, 192, 192);"><small>72</small><br />[[Usmyum|Os]]</td></tr> <tr align="center"> <td>[[iferdisen n twala 7|'''7''']]</td> <td style="background-color: rgb(255, 192, 192);"><small> <span style="color:red;">104</span></small><br />[[Hasyum|Hs]]</td> </tr> </table> </div> '''iferdisen n tegrawt tis 8''' d iferdisen yellan di [[tafelwit tawalant|tfelwit tawalant n iferdisen]] deg tegrawt tis 8. Iferdisen ayi d: * [[Uzzal]] (26) * [[Aṛutinyum]] (44) * [[Usmyum]] 76) * [[Hasyum]](<FONT COLOR=RED>108</FONT>) Iferdisen yezrin yakk yettili-d usersi-nsen deg tegrawt tis 7 acku d wid ilan 4 n [[Aliktrun|iliktṛunen]] deg tissi-nsen aneggar. Ahasyum ur yelli ara deg ugama, d ayen yeǧǧan ittwaxdam-d deg [[asnidi|yisnidan]]. irz04tjudzc68ix9dz4jh0xatigd4kc 115734 115733 2026-04-04T11:15:18Z Abillardoo 16203 115734 wikitext text/x-wiki '''iferdisen n tegrawt tis 8''' d iferdisen yellan di [[tafelwit tawalant|tfelwit tawalant n iferdisen]] deg tegrawt tis 8. Iferdisen ayi d: * [[Uzzal]] (26) * [[Aṛutinyum]] (44) * [[Usmyum]] 76) * [[Hasyum]](<FONT COLOR=RED>108</FONT>) Iferdisen yezrin yakk yettili-d usersi-nsen deg tegrawt tis 7 acku d wid ilan 4 n [[Aliktrun|iliktṛunen]] deg tissi-nsen aneggar. Ahasyum ur yelli ara deg ugama, d ayen yeǧǧan ittwaxdam-d deg [[asnidi|yisnidan]]. <div style="float:left;margin-left:10px;margin-bottom:20px;text-align:center"> <table> <tr align="center"> [[Tagrawt n tfelwit tawalant|'''Tagrawt''']]</td> <td>'''8'''</td></tr> <tr align="center"> <td>[[Tawala n tfelwit tawalant|'''Tawala''']]</td></tr> <tr align="center"> <td>[[iferdisen n twala 4|'''4''']]</td> <td bgcolor="#ffc0c0"><small>22</small><br />[[uzzal|Fe]]</td></tr> <tr align="center"> <td>[[iferdisen n twala 5|'''5''']]</td> <td bgcolor="#ffc0c0"><small>40</small><br />[[Aṛutinyum|Ru]]</td></tr> <tr align="center"> <td>[[iferdisen n twala 6|'''6''']]</td> <td style="background-color: rgb(255, 192, 192);"><small>72</small><br />[[Usmyum|Os]]</td></tr> <tr align="center"> <td>[[iferdisen n twala 7|'''7''']]</td> <td style="background-color: rgb(255, 192, 192);"><small> <span style="color:red;">104</span></small><br />[[Hasyum|Hs]]</td> </tr> </table> </div> 0qwszru72mc9o6kozywd0js65myb4um 115735 115734 2026-04-04T11:16:05Z Abillardoo 16203 115735 wikitext text/x-wiki '''iferdisen n tegrawt tis 8''' d iferdisen yellan di [[tafelwit tawalant|tfelwit tawalant n iferdisen]] deg tegrawt tis 8. Iferdisen ayi d: * [[Uzzal]] (26) * [[Aṛutinyum]] (44) * [[Usmyum]] 76) * [[Hasyum]](<FONT COLOR=RED>108</FONT>) Iferdisen yezrin yakk yettili-d usersi-nsen deg tegrawt tis 7 acku d wid ilan 4 n [[Aliktrun|iliktṛunen]] deg tissi-nsen aneggar. Ahasyum ur yelli ara deg ugama, d ayen yeǧǧan ittwaxdam-d deg [[asnidi|yisnidan]]. <div style="float:left;margin-left:10px;margin-bottom:20px;text-align:center"> <table> <tr align="center"> [[Tagrawt n tfelwit tawalant|'''Tagrawt''']]</td> <td>'''8'''</td></tr> <tr align="center"> <td>[[Tawala n tfelwit tawalant|'''Tawala''']]</td></tr> <tr align="center"> <td>[[iferdisen n twala 4|'''4''']]</td> <td bgcolor="#ffc0c0"><small>22</small><br />[[uzzal|Fe]]</td></tr> <tr align="center"> <td>[[iferdisen n twala 5|'''5''']]</td> <td bgcolor="#ffc0c0"><small>40</small><br />[[Aṛutinyum|Ru]]</td></tr> <tr align="center"> <td>[[iferdisen n twala 6|'''6''']]</td> <td style="background-color: rgb(255, 192, 192);"><small>72</small><br />[[Usmyum|Os]]</td></tr> <tr align="center"> <td>[[iferdisen n twala 7|'''7''']]</td> <td style="background-color: rgb(255, 192, 192);"><small> <span style="color:red;">104</span></small><br />[[Hasyum|Hs]]</td> </tr> </table> </div> == Imniren == [[Taggayt:tafizikt]] kge3oxa9cg0caamzihhngfqs5y8lz4t