Wikipedia
kabwiki
https://kab.wikipedia.org/wiki/Asebter_agejdan
MediaWiki 1.46.0-wmf.22
first-letter
Media
Uslig
Mmeslay
Amseqdac
Amyannan umsqedac
Wikipedia
Amyannan n Wikipedia
Tugna
Amyannan n tugna
MediaWiki
Amyannan n MediaWiki
Talɣa
Amyannan n talɣa
Tallat
Amyannan n tallat
Taggayt
Amyannan n taggayt
Awwur
Amyannan uwwur
Asenfaṛ
Amyannan usenfaṛ
TimedText
TimedText talk
Module
Discussion module
Event
Event talk
Sujet
Uzzal
0
7130
115700
115695
2026-04-03T14:37:35Z
Abillardoo
16203
115700
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Uzzal''' d [[aferdis akruran|uferdis akruran]], [[azamul akruran|uzamul-is]] (Fe). [[Uṭṭun abelkim|Uṭṭun-is abelkam]] 26. Yeṭṭafar [[Amegganu n tfelwit tawalant|amegganu awalan D]], akken i d-izga ɣef yixef [[iferdisen n tegrawt tis 8]] di [[tafelwit tawalant |tfelwit tawalant]]. Uzzal d [[amɣuz]] iy ttilin s tuget deg ugama, imi iga d yiwen seg yimɣuzen yettwasnen seg zik yerna issxedm-id [[Afgan|ufgan]]. Maca, ur yettili ara deg yakk ideggan n umaḍal.
== Imniren ==
[[Taggayt:imɣuzen]]
[[Taggayt:aferdis akruran]]
4zbxb34js8rm93jgsbzzo22obebi8nc
115701
115700
2026-04-03T15:43:38Z
Abillardoo
16203
115701
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Uzzal''' d [[aferdis akruran|uferdis akruran]], [[azamul akruran|uzamul-is]] (Fe). [[Uṭṭun abelkim|Uṭṭun-is abelkam]] 26. Yeṭṭafar [[Amegganu n tfelwit tawalant|amegganu awalan D]], akken i d-izga ɣef yixef [[iferdisen n tegrawt tis 8]] di [[tafelwit tawalant |tfelwit tawalant]]. Yettusismel d yiwen seg [[Azara n usaka|yizaran n usaka]]. Imi [[tuget n iferdisen ikruranen|yella s tuget]] deg [[tagnit|umtiweg n tegnit]] s wazal n 32.1%, yezga-d deg usmil amezwar gar iferdisen s usekti ɣer [[tirẓi takurant-ines]], deg wakud anda i d-izga deg usmil wisn kuẓ deg [[tuget n iferdisen ikruranen di tferkit n tegnit]].
== Amezruy ==
Uzzal d [[amɣuz]] iy ttilin s tuget deg ugama, imi iga d yiwen seg yimɣuzen yettwasnen seg zik yerna issxedm-id [[Afgan|ufgan]]. Maca, ur yettili ara deg yakk ideggan n umaḍal.
== Imniren ==
[[Taggayt:imɣuzen]]
[[Taggayt:aferdis akruran]]
pi04xaxik5e7fb5k4heknsua1962368
115722
115701
2026-04-04T10:17:33Z
Abillardoo
16203
115722
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Uzzal''' d [[aferdis akruran|uferdis akruran]], [[azamul akruran|uzamul-is]] (Fe). [[Uṭṭun abelkim|Uṭṭun-is abelkam]] 26. Yeṭṭafar [[Amegganu n tfelwit tawalant|amegganu awalan D]], akken i d-izga ɣef yixef [[iferdisen n tegrawt tis 8]] di [[tafelwit tawalant |tfelwit tawalant]]. Yettusismel d yiwen seg [[Azara n usaka|yizaran n usaka]]. Imi [[tuget n iferdisen ikruranen|yella s tuget]] deg [[tagnit|umtiweg n tegnit]] s wazal n 32.1%, yezga-d deg usmil amezwar gar iferdisen s usekti ɣer [[tirẓi takurant-ines]], deg wakud anda i d-izga deg usmil wisn kuẓ deg [[tuget n iferdisen ikruranen di tferkit n tegnit]].
== Amezruy ==
War tarurda, uzzal d yiwen seg [[aferdis|yiferdisen]] imezwura i yessexdem wemdan deg [[taɣerma|tɣermiwin]] yemgaraden, acku llan yinzan seg tmehlin n [[tawaɣza|twaɣza]] deg yideggan yemgaraden n umaḍal sbeyyinen-tt-d aya. Ɣas akken tiweɣziwin ayi drus-it s wassaɣ ɣer tweɣziwin n [[azureɣ|uzureɣ]] neɣ ɣer tweɣziwin yemmugen s [[azara ahaggaṛ|yizaran ihaggaṛen]] am [[ureɣ]] d [[aẓref|uẓref]]. Ahat acku uzzal ur yettwasxdem ara s tuget deg talliyin tiqdimin n umezruy, neɣ acku uzzal [[amyečči|yettwaččay]] deg unzwu agrawi. Daya i yeǧǧan tuget n tsiway (tipyasin) yemmugen s wuzzan ad fnunt s uzray n waked.
== Imniren ==
[[Taggayt:imɣuzen]]
[[Taggayt:aferdis akruran]]
98usr5u4p3ybv1thch2wlh32rvu40ev
115723
115722
2026-04-04T10:20:58Z
Abillardoo
16203
115723
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Uzzal''' d [[aferdis akruran|uferdis akruran]], [[azamul akruran|uzamul-is]] (Fe). [[Uṭṭun abelkim|Uṭṭun-is abelkam]] 26. Yeṭṭafar [[Amegganu n tfelwit tawalant|amegganu awalan D]], akken i d-izga ɣef yixef [[iferdisen n tegrawt tis 8]] di [[tafelwit tawalant |tfelwit tawalant]]. Yettusismel d yiwen seg [[Azara n usaka|yizaran n usaka]]. Imi [[tuget n iferdisen ikruranen|yella s tuget]] deg [[tagnit|umtiweg n tegnit]] s wazal n 32.1%, yezga-d deg usmil amezwar gar iferdisen s usekti ɣer [[tirẓi takurant-ines]], deg wakud anda i d-izga deg usmil wisn kuẓ deg [[tuget n iferdisen ikruranen di tferkit n tegnit]].
== Amezruy ==
War tarurda, uzzal d yiwen seg [[aferdis|yiferdisen]] imezwura i yessexdem wemdan deg [[taɣerma|tɣermiwin]] yemgaraden, acku llan yinzan seg tmehlin n [[tawaɣza|twaɣza]] deg yideggan yemgaraden n umaḍal sbeyyinen-tt-d aya. Ɣas akken tiweɣziwin ayi drus-it s wassaɣ ɣer tweɣziwin n [[azureɣ|uzureɣ]] neɣ ɣer tweɣziwin yemmugen s [[azara ahaggaṛ|yizaran ihaggaṛen]] am [[ureɣ]] d [[aẓref|uẓref]]. Ahat acku uzzal ur yettwasxdem ara s tuget deg talliyin tiqdimin n umezruy, neɣ acku uzzal [[amyečči|yettwaččay]] deg unzwu agrawi. Daya i yeǧǧan tuget n tsiway (tipyasin) yemmugen s wuzzan ad fnunt s uzray n waked.
== Tuget deg ugama ==
== Tukksa d tiddi tazwarant ==
== Afaris==
== Iylanen ifiziken ==
== Uzzal deg tfekka, učči d tezmert ==
== Asemdu deg twennaṭ d usexdem ==
== Imniren ==
[[Taggayt:imɣuzen]]
[[Taggayt:aferdis akruran]]
0q04cds0ihsr5dqosong10fpxwt1wkd
115724
115723
2026-04-04T10:21:31Z
Abillardoo
16203
115724
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Uzzal''' d [[aferdis akruran|uferdis akruran]], [[azamul akruran|uzamul-is]] (Fe). [[Uṭṭun abelkim|Uṭṭun-is abelkam]] 26. Yeṭṭafar [[Amegganu n tfelwit tawalant|amegganu awalan D]], akken i d-izga ɣef yixef n [[iferdisen n tegrawt tis 8]] di [[tafelwit tawalant |tfelwit tawalant]]. Yettusismel d yiwen seg [[Azara n usaka|yizaran n usaka]]. Imi [[tuget n iferdisen ikruranen|yella s tuget]] deg [[tagnit|umtiweg n tegnit]] s wazal n 32.1%, yezga-d deg usmil amezwar gar iferdisen s usekti ɣer [[tirẓi takurant-ines]], deg wakud anda i d-izga deg usmil wisn kuẓ deg [[tuget n iferdisen ikruranen di tferkit n tegnit]].
== Amezruy ==
War tarurda, uzzal d yiwen seg [[aferdis|yiferdisen]] imezwura i yessexdem wemdan deg [[taɣerma|tɣermiwin]] yemgaraden, acku llan yinzan seg tmehlin n [[tawaɣza|twaɣza]] deg yideggan yemgaraden n umaḍal sbeyyinen-tt-d aya. Ɣas akken tiweɣziwin ayi drus-it s wassaɣ ɣer tweɣziwin n [[azureɣ|uzureɣ]] neɣ ɣer tweɣziwin yemmugen s [[azara ahaggaṛ|yizaran ihaggaṛen]] am [[ureɣ]] d [[aẓref|uẓref]]. Ahat acku uzzal ur yettwasxdem ara s tuget deg talliyin tiqdimin n umezruy, neɣ acku uzzal [[amyečči|yettwaččay]] deg unzwu agrawi. Daya i yeǧǧan tuget n tsiway (tipyasin) yemmugen s wuzzan ad fnunt s uzray n waked.
== Tuget deg ugama ==
== Tukksa d tiddi tazwarant ==
== Afaris==
== Iylanen ifiziken ==
== Uzzal deg tfekka, učči d tezmert ==
== Asemdu deg twennaṭ d usexdem ==
== Imniren ==
[[Taggayt:imɣuzen]]
[[Taggayt:aferdis akruran]]
5vvk756f2e1a9pyp2n1kzjmfzszf767
115725
115724
2026-04-04T10:29:34Z
Abillardoo
16203
115725
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Uzzal''' d [[aferdis akruran|uferdis akruran]], [[azamul akruran|uzamul-is]] (Fe). [[Uṭṭun abelkim|Uṭṭun-is abelkam]] 26. Yeṭṭafar [[Amegganu D n tfelwit tawalant|amegganu awalan D]], akken i d-izga ɣef yixef n [[iferdisen n tegrawt tis 8]] di [[tafelwit tawalant |tfelwit tawalant]]. Yettusismel d yiwen seg [[Azara n usaka|yizaran n usaka]]. Imi [[tuget n iferdisen ikruranen|yella s tuget]] deg [[tagnit|umtiweg n tegnit]] s wazal n 32.1%, yezga-d deg usmil amezwar gar iferdisen s usekti ɣer [[tirẓi takurant-ines]], deg wakud anda i d-izga deg usmil wisn kuẓ deg [[tuget n iferdisen ikruranen di tferkit n tegnit]].
== Amezruy ==
War tarurda, uzzal d yiwen seg [[aferdis|yiferdisen]] imezwura i yessexdem wemdan deg [[taɣerma|tɣermiwin]] yemgaraden, acku llan yinzan seg tmehlin n [[tawaɣza|twaɣza]] deg yideggan yemgaraden n umaḍal sbeyyinen-tt-d aya. Ɣas akken tiweɣziwin ayi drus-it s wassaɣ ɣer tweɣziwin n [[azureɣ|uzureɣ]] neɣ ɣer tweɣziwin yemmugen s [[azara ahaggaṛ|yizaran ihaggaṛen]] am [[ureɣ]] d [[aẓref|uẓref]]. Ahat acku uzzal ur yettwasxdem ara s tuget deg talliyin tiqdimin n umezruy, neɣ acku uzzal [[amyečči|yettwaččay]] deg unzwu agrawi. Daya i yeǧǧan tuget n tsiway (tipyasin) yemmugen s wuzzan ad fnunt s uzray n waked.
== Tuget deg ugama ==
== Tukksa d tiddi tazwarant ==
== Afaris==
== Iylanen ifiziken ==
== Uzzal deg tfekka, učči d tezmert ==
== Asemdu deg twennaṭ d usexdem ==
== Imniren ==
[[Taggayt:imɣuzen]]
[[Taggayt:aferdis akruran]]
d9v4jpwgp3t1t7ai5a2drqclawmjp1f
115730
115725
2026-04-04T10:54:19Z
Abillardoo
16203
115730
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Uzzal''' d [[aferdis akruran|uferdis akruran]], [[azamul akruran|uzamul-is]] (Fe). [[Uṭṭun abelkim|Uṭṭun-is abelkam]] 26. Yeṭṭafar [[Amegganu n tfelwit tawalant|amegganu awalan D]], akken i d-izga ɣef yixef n [[iferdisen n tegrawt tis 8]] di [[tafelwit tawalant |tfelwit tawalant]]. Yettusismel d yiwen seg [[Azara n usaka|yizaran n usaka]]. Imi [[tuget n iferdisen ikruranen|yella s tuget]] deg [[tagnit|umtiweg n tegnit]] s wazal n 32.1%, yezga-d deg usmil amezwar gar iferdisen s usekti ɣer [[tirẓi takurant-ines]], deg wakud anda i d-izga deg usmil wisn kuẓ deg [[tuget n iferdisen ikruranen di tferkit n tegnit]].
== Amezruy ==
War tarurda, uzzal d yiwen seg [[aferdis|yiferdisen]] imezwura i yessexdem wemdan deg [[taɣerma|tɣermiwin]] yemgaraden, acku llan yinzan seg tmehlin n [[tawaɣza|twaɣza]] deg yideggan yemgaraden n umaḍal sbeyyinen-tt-d aya. Ɣas akken tiweɣziwin ayi drus-it s wassaɣ ɣer tweɣziwin n [[azureɣ|uzureɣ]] neɣ ɣer tweɣziwin yemmugen s [[azara ahaggaṛ|yizaran ihaggaṛen]] am [[ureɣ]] d [[aẓref|uẓref]]. Ahat acku uzzal ur yettwasxdem ara s tuget deg talliyin tiqdimin n umezruy, neɣ acku uzzal [[amyečči|yettwaččay]] deg unzwu agrawi. Daya i yeǧǧan tuget n tsiway (tipyasin) yemmugen s wuzzan ad fnunt s uzray n waked.
== Tuget deg ugama ==
== Tukksa d tiddi tazwarant ==
== Afaris==
== Iylanen ifiziken ==
== Uzzal deg tfekka, učči d tezmert ==
== Asemdu deg twennaṭ d usexdem ==
== Imniren ==
[[Taggayt:imɣuzen]]
[[Taggayt:aferdis akruran]]
5vvk756f2e1a9pyp2n1kzjmfzszf767
115737
115730
2026-04-04T11:19:16Z
Abillardoo
16203
115737
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Uzzal''' d [[aferdis akruran|uferdis akruran]], [[azamul akruran|uzamul-is]] (Fe). [[Uṭṭun abelkim|Uṭṭun-is abelkam]] 26. Yeṭṭafar [[Amegganu n tfelwit tawalant|amegganu awalan D]], akken i d-izga ɣef yixef n [[iferdisen n tegrawt tis 8]] di [[tafelwit tawalant |tfelwit tawalant]]. Yettusismel d yiwen seg [[Azara n usaka|yizaran n usaka]]. Imi [[tuget n iferdisen ikruranen|yella s tuget]] deg [[tagnit|umtiweg n tegnit]] s wazal n 32.1%, yezga-d deg usmil amezwar gar iferdisen s usekti ɣer [[tirẓi takurant|tirẓi-ines takurant]], deg wakud anda i d-izga deg usmil wisn kuẓ deg [[tuget n iferdisen ikruranen di tferkit n tegnit]].
== Amezruy ==
War tarurda, uzzal d yiwen seg [[aferdis|yiferdisen]] imezwura i yessexdem wemdan deg [[taɣerma|tɣermiwin]] yemgaraden, acku llan yinzan seg tmehlin n [[tawaɣza|twaɣza]] deg yideggan yemgaraden n umaḍal sbeyyinen-tt-d aya. Ɣas akken tiweɣziwin ayi drus-it s wassaɣ ɣer tweɣziwin n [[azureɣ|uzureɣ]] neɣ ɣer tweɣziwin yemmugen s [[azara ahaggaṛ|yizaran ihaggaṛen]] am [[ureɣ]] d [[aẓref|uẓref]]. Ahat acku uzzal ur yettwasxdem ara s tuget deg talliyin tiqdimin n umezruy, neɣ acku uzzal [[amyečči|yettwaččay]] deg unzwu agrawi. Daya i yeǧǧan tuget n tsiway (tipyasin) yemmugen s wuzzan ad fnunt s uzray n waked.
== Tuget deg ugama ==
== Tukksa d tiddi tazwarant ==
== Afaris==
== Iylanen ifiziken ==
== Uzzal deg tfekka, učči d tezmert ==
== Asemdu deg twennaṭ d usexdem ==
== Imniren ==
[[Taggayt:imɣuzen]]
[[Taggayt:aferdis akruran]]
oohy5t1ije7mxf93n9lxaz2t1axl8va
115738
115737
2026-04-04T11:20:08Z
Abillardoo
16203
115738
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Uzzal''' d [[aferdis akruran|uferdis akruran]], [[azamul akruran|uzamul-is]] (Fe). [[Uṭṭun abelkim|Uṭṭun-is abelkam]] 26. Yeṭṭafar [[Amegganu n tfelwit tawalant|amegganu awalan D]], akken i d-izga ɣef yixef n [[iferdisen n tegrawt tis 8]] di [[tafelwit tawalant |tfelwit tawalant]]. Yettusismel d yiwen seg [[Azara n usaka|yizaran n usaka]]. Imi [[tuget n iferdisen ikruranen|yella s tuget]] deg [[tagnit|umtiweg n tegnit]] s wazal n 32.1%, yezga-d deg usmil amezwar gar iferdisen s usekti ɣer [[tirẓi takurant|tirẓi]]-ines [[takrura|takurant]], deg wakud anda i d-izga deg usmil wisn kuẓ deg [[tuget n iferdisen ikruranen di tferkit n tegnit]].
== Amezruy ==
War tarurda, uzzal d yiwen seg [[aferdis|yiferdisen]] imezwura i yessexdem wemdan deg [[taɣerma|tɣermiwin]] yemgaraden, acku llan yinzan seg tmehlin n [[tawaɣza|twaɣza]] deg yideggan yemgaraden n umaḍal sbeyyinen-tt-d aya. Ɣas akken tiweɣziwin ayi drus-it s wassaɣ ɣer tweɣziwin n [[azureɣ|uzureɣ]] neɣ ɣer tweɣziwin yemmugen s [[azara ahaggaṛ|yizaran ihaggaṛen]] am [[ureɣ]] d [[aẓref|uẓref]]. Ahat acku uzzal ur yettwasxdem ara s tuget deg talliyin tiqdimin n umezruy, neɣ acku uzzal [[amyečči|yettwaččay]] deg unzwu agrawi. Daya i yeǧǧan tuget n tsiway (tipyasin) yemmugen s wuzzan ad fnunt s uzray n waked.
== Tuget deg ugama ==
== Tukksa d tiddi tazwarant ==
== Afaris==
== Iylanen ifiziken ==
== Uzzal deg tfekka, učči d tezmert ==
== Asemdu deg twennaṭ d usexdem ==
== Imniren ==
[[Taggayt:imɣuzen]]
[[Taggayt:aferdis akruran]]
8i00oxntf6cudbx74sjq8picpuh4vg3
Tiddi tagraklant (imɣi)
0
14216
115708
104869
2026-04-03T23:44:13Z
Abillardoo
16203
115708
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
{{Datastub}}
[[Tugna:Cypress.JPG|thumb|Cupressus sempervirens - Tiddi]]
*Isem-is s latinit: Cupressus sempervirens
*Isem-is s tefransist: Cyprès commun
*Ismawen-is nniḍen s teqbaylit:
*Ismawen-is nniḍen s tmaziɣt:
== Isseqdac ==
[[Taggayt:imɣan]]
[[Taggayt:Tiddi]
[[Taggayt:Tiddiwin]]
<references />
kv28yi9fakgv8lsaq22rd4i25i4y63m
115709
115708
2026-04-03T23:44:40Z
Abillardoo
16203
115709
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
{{Datastub}}
== Isseqdac ==
[[Taggayt:imɣan]]
[[Taggayt:Tiddi]
[[Taggayt:Tiddiwin]]
<references />
7cpr9vz3mijqdc141cg56vte296783m
115710
115709
2026-04-03T23:44:54Z
Abillardoo
16203
115710
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
{{Datastub}}
== Isseqdac ==
[[Taggayt:imɣan]]
[[Taggayt:Tiddi]]
[[Taggayt:Tiddiwin]]
<references />
l930gxgq3bpdl5tosn1cmm5vlh2r1ta
115711
115710
2026-04-03T23:47:11Z
Abillardoo
16203
115711
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
Tiddi tagraklant neɣ '''Timerwelt''' ([[Isem usnan]]: '''Cupressus sempervirens''') d [[talmest]] n [[imɣi|yimɣan]] yeṭṭafaren [[twacult (tasnudert)|tawacult]] n [[Tiddiwin|teddiwin]].
== Isseqdac ==
[[Taggayt:imɣan]]
[[Taggayt:Tiddi]]
[[Taggayt:Tiddiwin]]
<references />
op3l1kj5obwn5tpobulag3owtd2gdgg
115712
115711
2026-04-03T23:48:27Z
Abillardoo
16203
115712
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
Tiddi tagraklant neɣ '''Timerwelt''' ([[Isem usnan]]: '''Cupressus sempervirens''') d [[talmest]] n [[imɣi|yimɣan]] yeṭṭafaren [[tawacult (tasnudert)|tawacult]] n [[Tiddiwin (tawacult)|teddiwin]].
== Isseqdac ==
[[Taggayt:imɣan]]
[[Taggayt:Tiddi]]
[[Taggayt:Tiddiwin]]
<references />
hjbsqhuyz49kvfgsfxl1uftjan9g3ou
115713
115712
2026-04-03T23:49:11Z
Abillardoo
16203
115713
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Tiddi tagraklant''' neɣ '''Timerwelt''' ([[Isem usnan]]: '''Cupressus sempervirens''') d [[talmest]] n [[imɣi|yimɣan]] yeṭṭafaren [[tawacult (tasnudert)|tawacult]] n [[Tiddiwin (tawacult)|teddiwin]].
== Isseqdac ==
[[Taggayt:imɣan]]
[[Taggayt:Tiddi]]
[[Taggayt:Tiddiwin]]
<references />
1dcxeyht4pn0sw9uyuvv5n1w2ieghcl
Tagnit (Amtiweg)
0
14866
115702
110120
2026-04-03T15:51:35Z
Abillardoo
16203
115702
wikitext
text/x-wiki
{{Asfer n umtiweg|symbol=Earth symbol (bold).svg}}
'''Tagnit''' neɣ '''Akal''' ([[Izumal n yimtiwgen|azamul-is]]: [[file:Earth symbol (bold).svg|16px|🜨]]) d [[itrikli|amtiweg]] wis 3 deg wuggug ɣef [[tafukt|tafukt]] ([[tafukt|iṭij]]) deg [[udus anafuk|unagraw anafuk]] (seld n [[aziweɣ (amtiweg)|uziweɣ]] d [[tatrit|tetrit]]), akken i tga seg [[amtiweg anamur|yimtiwgen inakalen]] meqqren yakk. Tagnit d amtiweg wis 5 deg tjumma gar n imtiwgen n unagraw anafuk<ref>{{Tanagit s web |Akala= https://sotor.com/imtiwgen-n-wudus-anafuk-s-unect-n-tjumma/ |Azwel=Imtiwgen n wudus anafuk s unect n tjumma |Azemz n tuwwṭa=25 meɣres 2020 |Anefsar=Ansa n Sotor|Akala n ufaylu= https://web.archive.org/web/20200325212333/https://sotor.com/imtiwgen-n-wudus-anafuk-s-unect-n-tjumma/|Azemz n ufaylu=2020-03-25}}</ref> seg [[akdu|wekdu-ines]] d [[takura|takura-ines]] d [[tineẓẓi|tneẓẓi-ines]].
Tagnit d tamezduɣt i waṭas n [[Talmest|telmas]] n [[Amuddir|imuddiren]] am wemdan d [[aɣersiw|iɣersiwen]], anda i tga d adeg amyiwen deg [[asedday|usedday]] yettwassnen s tilin n [[tudert]] deg-s, temmug-d send (uqbel) n [[addar n tegnit|4,54 n imelyaṛen]] n iseggasen,<ref name="age_earth1">{{Tanagit s wedlis
}}</ref><ref name="age_earth2">{{Tanagit s web}}</ref>Maca tudert deg tegnit tban-d deg umelyaṛ n iseggasen-a ineggura. Seg yimar-mni, [[tignudert]] tegla-d s ubeddel deg [[tignut tinegnit]] d tfadiwin deg-s, ayen yeǧǧan imuddiren yettidiren s [[Uksijin|weksijin]] ad nnernin w ad temmag [[tissi n wuẓun]] ixeddmen yakk d [[iger adekran|yiger adekran]] n tegnit i twaffra n izenzaren ibumzelgen (yeṭṭurrayen).
Tiskanin tisengamin n tegnit d [[timezzit|tmezzit tasengamt]] timezgit deg wanda i tetezzi ɣef [[tafukt|tfukt]] ǧǧant tudert ad tenfufed w ad tesmed (ad tkemmel) deg-s alammi d ass-a, Akken i ttɣilen imusnawen d akken ad ternu ad tesmed i 1,2 n imelyaṛen n iseggasen niden. Sin akin tafat n [[tafukt|tfukt]] yettnernin ad tečč w ad tfakk [[tignudert]]-is acku [[taẓɣelt]] n tfukt ad tali deg yimal w ad ternu ad timɣuṛ alamma tuɣal d [[acafcal azeggaɣ]] w ad yiweṭ [[akdu|wekdu-ines]] alamma d tmezzit n tegnit<br/>
Ttidiren ugar n 7,7 n imelyaṛen n yimdanen deg tegnit<ref>{{Tanagit s web |Akala=http://www.worldometers.info/world-population/|Azwel=World Population Clock: 7.7 Billion People (2019) - Worldometers|Tansa=www.worldometers.info|Tutlayt=en|Azemz n tuwwṭa=2019-04-27| akala n ufaylu = https://web.archive.org/web/20190826181141/https://www.worldometers.info/world-population/ | Azemz n ufaylu = 26 ɣuct 2019 }}</ref>
Tiɣbula n tegnit yemgaraden xeddment i wakken ad ǧǧen tilin n teɣreft meqqren n yimdanen ibeṭṭun amadal gugar-asen, imdanen-a ẓẓunin (ferqen) ɣef [[Umuɣ n tmura|200 n tmura]] timzirgin. Akken ig snefli wemdan aṭas n [[timetti|tmettiyin]] d [[Taɣerma|tɣermawin]] d [[idles|yedlisen]] yemgaraden.
== Asileɣ n tegnit d tsuddest-is ==
{{Main|Tussniwin n tegnit}}
Tagnit tettumeggez d [[amtiweg anamur]], ayen yennumken d akken tga d [[tafekka tagnnawt|tafekka]] n weẓru, mači d [[acafcal n ugaz]] meqqren am [[Yebter]]. Akken i tettumeggez daɣen d amtiweg meqqren yakk deg tegrawt n yimtiwgen inamuren yellan deg wudus anafuk ama deg tkura neɣ deg [[Ableɣ|ubleɣ]]. S tmerniwt ɣer wannect-a yakk, Tagnit yemgarad ɣef yimtiwgen inamuren niden deg teflel n weswir n [[tineẓẓi|tneẓẓi]] yakk d [[Taldayt|teldayt]] deg tjumma-ines yakk d [[iger adekran|yiger adekran]] ussis yakk d tuzzya tarurdant.<ref>{{Tanagit s web| https://astrogeology.usgs.gov/HotTopics/index.php?/archives/147-Names-for-the-Columbia-astronauts-provisionally-approved.html| = yes }}</ref> war tutut d akken tagnit tga d amtiweg amyiwen deg wanda illant tiflin titktuniyin turmidin
=== Talɣa n tegnit ===
Talɣa n tegnit d tin yudsen nezzeh ɣer telɣa takernebnayt timlebbeṭ, acku tga d tafekka timlebbeṭ deg snat n tzeglin n ugafa d unẓul yerna d amezderdam deg [[asebges|usebges]].<ref>{{Tanagit s web
| amaskar=Milbert, D. G.; Smith, D. A.
| akala = https://www.ngs.noaa.gov/PUBS_LIB/gislis96.html
| azwel = Converting GPS Height into NAVD88 Elevation with the GEOID96 Geoid Height Model
| Anefsar = National Geodetic Survey, NOAA
| Azemz n tuwwṭa = 2007-03-07| akala n ufaylu = https://web.archive.org/web/20180916154531/https://www.ngs.noaa.gov/PUBS_LIB/gislis96.html | Azemz n ufaylu = 16 ctember 2018 }}</ref> Azderdem-a igellu-d s tuzzya n tegnit akken i d-yettilin d asrag (ssebba) d akken [[akdu]] n tegnit deg usebges yugar akdu-ines deg tzeglin s wazal n 43 km.<ref name="ngdc2006">{{Tanagit s web
| Amaskar=Sandwell, D. T.; Smith, W. H. F.
| Azemz = 2006-07-07
| Akala =https://www.ngdc.noaa.gov/mgg/bathymetry/predicted/explore.HTML
| Azwel =Exploring the Ocean Basins with Satellite Altimeter Data
| Anefsar = NOAA/NGDC | Azemz n tuwwṭa = 2007-04-21| Akala n ufaylu = https://web.archive.org/web/20170624152922/https://www.ngdc.noaa.gov/mgg/bathymetry/predicted/explore.HTML | Azemz n ufaylu = 24 yunyu 2017 | Assaɣ yerrẓen = yes }}</ref> akken i d-ittili isig n wekdu n tfekka tamezzayt amniran s wazal n 12,742 km, ayen yegdan 40,000 km/[[Bay ?!??|TT]] amda yiwen n [[amiter|umiter]] yella yegda 1/10.000.000 seg umaccaq i d-izgan seg usebges alamma d [[tizgelt n ugafa]] s tukkit seg temdint n [[Paris]].<ref>{{Tanagit s web
| amaskar=Mohr, P.J.; Taylor, B.N.
| ayyur=October | aseggas=2000
| akaka=https://physics.nist.gov/cuu/Units/meter.html
| azwel=Unit of length (meter)
| amahil=NIST Reference on Constants, Units, and Uncertainty
| Anefsar=NIST Physics Laboratory
| Azemz n tuwwṭa=2007-04-23| akala n ufaylu = https://web.archive.org/web/20190503014307/https://physics.nist.gov/cuu/Units/meter.html | Azemz n ufaylu = 3 mayyu 2019 }}</ref>
[[Tugna:4_Terrestrial_Planets_Size_Comp_True_Color.png|thumb|center|upright=1.5|Aserwes gar n ubleɣ n imtiwgen igensayen (seg tama tazelmaṭ ɣer tayeffust): [[Aziweɣ (amtiweg)|Aziweɣ]], [[Tatrit (amtiweg)|Tatrit]], Tagnit, [[imzuyeɣ|Mezweɣ]].]]
Yessefk ad yettwabdar d akken [[asgertel]] adigan yemgarad ɣef talɣa ayi timezzit taneblalt, ɣas akken imgaraden-a d wid fsusen deg tɣult takemdalit, anda isig n ucali n tegnit ɣur-s amur seg 584, neɣ 0.17% n tfekka tamezzayt tamnirant, dɣa tga d afimidi yellan s ddaw n 0,22% seg ufimidi n ucali yettilin gar n tuzziwin n ubilyardu.<ref>{{Tanagit s web | amaskar=Staff | ayyur = November | Aseggas = 2001 | akala = https://www.wpa-pool.com/index.asp?content=rules_spec | azwel = WPA Tournament Table & Equipment Specifications | Anefsar = World Pool-Billiards Association | Azemz n tuwwṭa = 2007-03-10| akala n ufaylu = https://web.archive.org/web/20110218145007/http://wpa-pool.com/index.asp?content=rules_spec | Azemz n ufaylu = 18 fuṛaṛ 2011 | Assaɣ yerrẓen = yes }}</ref> Isigen imeqranen idiganen n ucali d wenfal deg tjumma taneẓrut n tegnit ttwagensen deg [[Adrar n Everest|wudrar n Everest]] yeflalen s wazal n 8,848 m sufel n tjumma n yilel yakk deg [[aɣzu n Mariana|weɣzu n Mariana]] yudren s wazal n 10,911 m s ddaw n tjumma n yilel. Yirna s usrag n uzderdem n [[tiṭṭ n tfukt]] deg [[asebges|usebges]], Adrar n [[Adrarn Chimborazo|Chimborazo]] yellan di tmurt n [[Ecuador]] yettumeggez d azag yaggugen yakk ɣef wammas n tegnit.
{| class="wikitable" style="float:left;clear:right;margin:0 1em 0em 0;"
|+Tafekwit n Clarke i yuksiden i d-ssegbaren [[Tiferkit (tasnakalt)|tiferkit tinegnit]]
!Uddis
!Taftart
!Tasuddest
|-
| [[Asinuksid n usiliku|Silika]]
| style="text-align:center"|SiO<sub>2</sub>
| style="text-align:right"|59.71 %
|-
| [[Alumin]]
| style="text-align:center"|Al<sub>2</sub>O<sub>3</sub>
| style="text-align:right"|15.41 %
|-
| [[Uksid n ukalsium|Alus]]
| style="text-align:center"|CaO
| style="text-align:right"|4.90 %
|-
| [[Magnisium]]
| style="text-align:center"|MgO
| style="text-align:right"|4.36 %
|-
| [[Uksid n sudium]]
| style="text-align:center"|Na<sub>2</sub>O
| style="text-align:right"|3.55 %
|-
| [[Uksid wuzzal II]]
| style="text-align:center"|FeO
| style="text-align:right"|3.52 %
|-
| Uksid n uputasium
| style="text-align:center"|K<sub>2</sub>O
| style="text-align:right"|2.80 %
|-
| [[Uksid wuzzal III]]
| style="text-align:center"|Fe<sub>2</sub>O<sub>3</sub>
| style="text-align:right"|2.63 %
|-
| [[Aman]]
| style="text-align:center"|H<sub>2</sub>O
| style="text-align:right"|1.52 %
|-
| [[Asinuksid n utitanium]]
| style="text-align:center"|TiO<sub>2</sub>
| style="text-align:right"|0.60 %
|-
| [[Asmuksid n ufusfuṛ]]
| style="text-align:center"|P<sub>2</sub>O<sub>5</sub>
| style="text-align:right"|0.22 %
|-
! colspan="2"|Uɣrid
! style="text-align:right"|99.22 %
|}
=== Asileɣ akruran n tegnit ===
[[Takura]] n tegnit [[azul|tuzen]] azal n 5.98{{*10^|24}} kg, amur ameqran deg-s igber [[uzzal|wuzzal]] (32.1%) d [[Uksijin|weksijin]] (30,1%) d [[Silikun]] (15,1%) d [[magnisium|umegnisium]] (13,9%) d [[akebri|ukebri]] (2,9%) d [[Nikel|unikel]] (1,8%) d [[Kalsium|ukalsium]] (1,5%) d [[Aliminium|walimenium]] (1,4%). Ma d ayen i d-igran (1,2%) gan d tismektiwen drusen seg yiferdisen niden. Deg wakud anda iferdisen iẓayanen ttwaleddyen (ttwajbaden) ɣer wammas, iferdisen ifsusen ttagugen ɣef wammas.<br/>
Kra n imusnawen ttɣilen d akken uzzal iga d asger agejdan i uzadur n tegnit, anda afimidi-ines yettawaṭ ɣer 88,8% yakk d kra n tesmektiwin n unikel (5,8%) yakk d [[akebri|ukebri]] (4,5%) d ddaw n 1% n iferdisen niden.
Amusnaw n [[takrura|tekrura]] ''Frank Wigglesworth Clark'' yessegza-d d akken ugar n 47% n [[tiferkit (tasnakalt)|tiferkit tinegnit]] tegber seg [[Uksijin|weksijin]]. Ma d isegra ineẓruyen s wacu i tegber tferkit yakk igan d imezdiyen s tuget ttumeggzen d uksiden, ma yella d akluṛ, d afluṛ yekk d ukebri ttumeggzen d iferdisen ixataren, Dɣa tasmekta tuɣridt deg-s deg yal azṛu tesgensis-d ddaw n 1% s waṭas. Anecta yedda deg-s uksiden igejdanen ɣef usiliku d waluminya d uksiden n wuzzal d walus d umagnisium d uputasium d suda
367cih74b58i243qdhnyfpb09hjqv2p
115703
115702
2026-04-03T15:56:01Z
Abillardoo
16203
115703
wikitext
text/x-wiki
{{Asfer n umtiweg|symbol=Earth symbol (bold).svg}}
'''Tagnit''' neɣ '''Akal''' ([[Izumal n yimtiwgen|azamul-is]]: [[file:Earth symbol (bold).svg|16px|🜨]]) d [[itrikli|amtiweg]] wis 3 deg wuggug ɣef [[tafukt|tfukt]] (iṭij) deg [[udus anafuk|unagraw anafuk]] (seld n [[aziweɣ (amtiweg)|uziweɣ]] d [[tatrit|tetrit]]), akken i tga seg [[amtiweg anamur|yimtiwgen inakalen]] meqqren yakk. Tagnit d amtiweg wis 5 deg tjumma gar n imtiwgen n unagraw anafuk<ref>{{Tanagit s web |Akala= https://sotor.com/imtiwgen-n-wudus-anafuk-s-unect-n-tjumma/ |Azwel=Imtiwgen n wudus anafuk s unect n tjumma |Azemz n tuwwṭa=25 meɣres 2020 |Anefsar=Ansa n Sotor|Akala n ufaylu= https://web.archive.org/web/20200325212333/https://sotor.com/imtiwgen-n-wudus-anafuk-s-unect-n-tjumma/|Azemz n ufaylu=2020-03-25}}</ref> seg [[akdu|wekdu]]-ines d [[takura|tkura]]-ines d [[tineẓẓi|tneẓẓi]]-ines.
Tagnit d tamezduɣt i waṭas n [[Talmest|telmas]] n [[Amuddir|imuddiren]] am wemdan d [[aɣersiw|iɣersiwen]], anda i tga d adeg amyiwen deg [[asedday|usedday]] yettwassnen s tilin n [[tudert]] deg-s, temmug-d send (uqbel) n [[addar n tegnit|4,54 n imelyaṛen]] n iseggasen,<ref name="age_earth1">{{Tanagit s wedlis
}}</ref><ref name="age_earth2">{{Tanagit s web}}</ref>Maca tudert deg tegnit tban-d deg umelyaṛ n iseggasen-a ineggura. Seg yimar-mni, [[tignudert]] tegla-d s ubeddel deg [[tignut tinegnit]] d tfadiwin deg-s, ayen yeǧǧan imuddiren yettidiren s [[Uksijin|weksijin]] ad nnernin w ad temmag [[tissi n wuẓun]] ixeddmen yakk d [[iger adekran|yiger adekran]] n tegnit i twaffra n izenzaren ibumzelgen (yeṭṭurrayen).
Tiskanin tisengamin n tegnit d [[timezzit|tmezzit tasengamt]] timezgit deg wanda i tetezzi ɣef [[tafukt|tfukt]] ǧǧant tudert ad tenfufed w ad tesmed (ad tkemmel) deg-s alammi d ass-a, Akken i ttɣilen imusnawen d akken ad ternu ad tesmed i 1,2 n imelyaṛen n iseggasen niden. Sin akin tafat n [[tafukt|tfukt]] yettnernin ad tečč w ad tfakk [[tignudert]]-is acku [[taẓɣelt]] n tfukt ad tali deg yimal w ad ternu ad timɣuṛ alamma tuɣal d [[acafcal azeggaɣ]] w ad yiweṭ [[akdu|wekdu-ines]] alamma d tmezzit n tegnit<br/>
Ttidiren ugar n 7,7 n imelyaṛen n yimdanen deg tegnit<ref>{{Tanagit s web |Akala=http://www.worldometers.info/world-population/|Azwel=World Population Clock: 7.7 Billion People (2019) - Worldometers|Tansa=www.worldometers.info|Tutlayt=en|Azemz n tuwwṭa=2019-04-27| akala n ufaylu = https://web.archive.org/web/20190826181141/https://www.worldometers.info/world-population/ | Azemz n ufaylu = 26 ɣuct 2019 }}</ref>
Tiɣbula n tegnit yemgaraden xeddment i wakken ad ǧǧen tilin n teɣreft meqqren n yimdanen ibeṭṭun amadal gugar-asen, imdanen-a ẓẓunin (ferqen) ɣef [[Umuɣ n tmura|200 n tmura]] timzirgin. Akken ig snefli wemdan aṭas n [[timetti|tmettiyin]] d [[Taɣerma|tɣermawin]] d [[idles|yedlisen]] yemgaraden.
== Asileɣ n tegnit d tsuddest-is ==
{{Main|Tussniwin n tegnit}}
Tagnit tettumeggez d [[amtiweg anamur]], ayen yennumken d akken tga d [[tafekka tagnnawt|tafekka]] n weẓru, mači d [[acafcal n ugaz]] meqqren am [[Yebter]]. Akken i tettumeggez daɣen d amtiweg meqqren yakk deg tegrawt n yimtiwgen inamuren yellan deg wudus anafuk ama deg tkura neɣ deg [[Ableɣ|ubleɣ]]. S tmerniwt ɣer wannect-a yakk, Tagnit yemgarad ɣef yimtiwgen inamuren niden deg teflel n weswir n [[tineẓẓi|tneẓẓi]] yakk d [[Taldayt|teldayt]] deg tjumma-ines yakk d [[iger adekran|yiger adekran]] ussis yakk d tuzzya tarurdant.<ref>{{Tanagit s web| https://astrogeology.usgs.gov/HotTopics/index.php?/archives/147-Names-for-the-Columbia-astronauts-provisionally-approved.html| = yes }}</ref> war tutut d akken tagnit tga d amtiweg amyiwen deg wanda illant tiflin titktuniyin turmidin
=== Talɣa n tegnit ===
Talɣa n tegnit d tin yudsen nezzeh ɣer telɣa takernebnayt timlebbeṭ, acku tga d tafekka timlebbeṭ deg snat n tzeglin n ugafa d unẓul yerna d amezderdam deg [[asebges|usebges]].<ref>{{Tanagit s web
| amaskar=Milbert, D. G.; Smith, D. A.
| akala = https://www.ngs.noaa.gov/PUBS_LIB/gislis96.html
| azwel = Converting GPS Height into NAVD88 Elevation with the GEOID96 Geoid Height Model
| Anefsar = National Geodetic Survey, NOAA
| Azemz n tuwwṭa = 2007-03-07| akala n ufaylu = https://web.archive.org/web/20180916154531/https://www.ngs.noaa.gov/PUBS_LIB/gislis96.html | Azemz n ufaylu = 16 ctember 2018 }}</ref> Azderdem-a igellu-d s tuzzya n tegnit akken i d-yettilin d asrag (ssebba) d akken [[akdu]] n tegnit deg usebges yugar akdu-ines deg tzeglin s wazal n 43 km.<ref name="ngdc2006">{{Tanagit s web
| Amaskar=Sandwell, D. T.; Smith, W. H. F.
| Azemz = 2006-07-07
| Akala =https://www.ngdc.noaa.gov/mgg/bathymetry/predicted/explore.HTML
| Azwel =Exploring the Ocean Basins with Satellite Altimeter Data
| Anefsar = NOAA/NGDC | Azemz n tuwwṭa = 2007-04-21| Akala n ufaylu = https://web.archive.org/web/20170624152922/https://www.ngdc.noaa.gov/mgg/bathymetry/predicted/explore.HTML | Azemz n ufaylu = 24 yunyu 2017 | Assaɣ yerrẓen = yes }}</ref> akken i d-ittili isig n wekdu n tfekka tamezzayt amniran s wazal n 12,742 km, ayen yegdan 40,000 km/[[Bay ?!??|TT]] amda yiwen n [[amiter|umiter]] yella yegda 1/10.000.000 seg umaccaq i d-izgan seg usebges alamma d [[tizgelt n ugafa]] s tukkit seg temdint n [[Paris]].<ref>{{Tanagit s web
| amaskar=Mohr, P.J.; Taylor, B.N.
| ayyur=October | aseggas=2000
| akaka=https://physics.nist.gov/cuu/Units/meter.html
| azwel=Unit of length (meter)
| amahil=NIST Reference on Constants, Units, and Uncertainty
| Anefsar=NIST Physics Laboratory
| Azemz n tuwwṭa=2007-04-23| akala n ufaylu = https://web.archive.org/web/20190503014307/https://physics.nist.gov/cuu/Units/meter.html | Azemz n ufaylu = 3 mayyu 2019 }}</ref>
[[Tugna:4_Terrestrial_Planets_Size_Comp_True_Color.png|thumb|center|upright=1.5|Aserwes gar n ubleɣ n imtiwgen igensayen (seg tama tazelmaṭ ɣer tayeffust): [[Aziweɣ (amtiweg)|Aziweɣ]], [[Tatrit (amtiweg)|Tatrit]], Tagnit, [[imzuyeɣ|Mezweɣ]].]]
Yessefk ad yettwabdar d akken [[asgertel]] adigan yemgarad ɣef talɣa ayi timezzit taneblalt, ɣas akken imgaraden-a d wid fsusen deg tɣult takemdalit, anda isig n ucali n tegnit ɣur-s amur seg 584, neɣ 0.17% n tfekka tamezzayt tamnirant, dɣa tga d afimidi yellan s ddaw n 0,22% seg ufimidi n ucali yettilin gar n tuzziwin n ubilyardu.<ref>{{Tanagit s web | amaskar=Staff | ayyur = November | Aseggas = 2001 | akala = https://www.wpa-pool.com/index.asp?content=rules_spec | azwel = WPA Tournament Table & Equipment Specifications | Anefsar = World Pool-Billiards Association | Azemz n tuwwṭa = 2007-03-10| akala n ufaylu = https://web.archive.org/web/20110218145007/http://wpa-pool.com/index.asp?content=rules_spec | Azemz n ufaylu = 18 fuṛaṛ 2011 | Assaɣ yerrẓen = yes }}</ref> Isigen imeqranen idiganen n ucali d wenfal deg tjumma taneẓrut n tegnit ttwagensen deg [[Adrar n Everest|wudrar n Everest]] yeflalen s wazal n 8,848 m sufel n tjumma n yilel yakk deg [[aɣzu n Mariana|weɣzu n Mariana]] yudren s wazal n 10,911 m s ddaw n tjumma n yilel. Yirna s usrag n uzderdem n [[tiṭṭ n tfukt]] deg [[asebges|usebges]], Adrar n [[Adrarn Chimborazo|Chimborazo]] yellan di tmurt n [[Ecuador]] yettumeggez d azag yaggugen yakk ɣef wammas n tegnit.
{| class="wikitable" style="float:left;clear:right;margin:0 1em 0em 0;"
|+Tafekwit n Clarke i yuksiden i d-ssegbaren [[Tiferkit (tasnakalt)|tiferkit tinegnit]]
!Uddis
!Taftart
!Tasuddest
|-
| [[Asinuksid n usiliku|Silika]]
| style="text-align:center"|SiO<sub>2</sub>
| style="text-align:right"|59.71 %
|-
| [[Alumin]]
| style="text-align:center"|Al<sub>2</sub>O<sub>3</sub>
| style="text-align:right"|15.41 %
|-
| [[Uksid n ukalsium|Alus]]
| style="text-align:center"|CaO
| style="text-align:right"|4.90 %
|-
| [[Magnisium]]
| style="text-align:center"|MgO
| style="text-align:right"|4.36 %
|-
| [[Uksid n sudium]]
| style="text-align:center"|Na<sub>2</sub>O
| style="text-align:right"|3.55 %
|-
| [[Uksid wuzzal II]]
| style="text-align:center"|FeO
| style="text-align:right"|3.52 %
|-
| Uksid n uputasium
| style="text-align:center"|K<sub>2</sub>O
| style="text-align:right"|2.80 %
|-
| [[Uksid wuzzal III]]
| style="text-align:center"|Fe<sub>2</sub>O<sub>3</sub>
| style="text-align:right"|2.63 %
|-
| [[Aman]]
| style="text-align:center"|H<sub>2</sub>O
| style="text-align:right"|1.52 %
|-
| [[Asinuksid n utitanium]]
| style="text-align:center"|TiO<sub>2</sub>
| style="text-align:right"|0.60 %
|-
| [[Asmuksid n ufusfuṛ]]
| style="text-align:center"|P<sub>2</sub>O<sub>5</sub>
| style="text-align:right"|0.22 %
|-
! colspan="2"|Uɣrid
! style="text-align:right"|99.22 %
|}
=== Asileɣ akruran n tegnit ===
[[Takura]] n tegnit [[azul|tuzen]] azal n 5.98{{*10^|24}} kg, amur ameqran deg-s igber [[uzzal|wuzzal]] (32.1%) d [[Uksijin|weksijin]] (30,1%) d [[Silikun]] (15,1%) d [[magnisium|umegnisium]] (13,9%) d [[akebri|ukebri]] (2,9%) d [[Nikel|unikel]] (1,8%) d [[Kalsium|ukalsium]] (1,5%) d [[Aliminium|walimenium]] (1,4%). Ma d ayen i d-igran (1,2%) gan d tismektiwen drusen seg yiferdisen niden. Deg wakud anda iferdisen iẓayanen ttwaleddyen (ttwajbaden) ɣer wammas, iferdisen ifsusen ttagugen ɣef wammas.<br/>
Kra n imusnawen ttɣilen d akken uzzal iga d asger agejdan i uzadur n tegnit, anda afimidi-ines yettawaṭ ɣer 88,8% yakk d kra n tesmektiwin n unikel (5,8%) yakk d [[akebri|ukebri]] (4,5%) d ddaw n 1% n iferdisen niden.
Amusnaw n [[takrura|tekrura]] ''Frank Wigglesworth Clark'' yessegza-d d akken ugar n 47% n [[tiferkit (tasnakalt)|tiferkit tinegnit]] tegber seg [[Uksijin|weksijin]]. Ma d isegra ineẓruyen s wacu i tegber tferkit yakk igan d imezdiyen s tuget ttumeggzen d uksiden, ma yella d akluṛ, d afluṛ yekk d ukebri ttumeggzen d iferdisen ixataren, Dɣa tasmekta tuɣridt deg-s deg yal azṛu tesgensis-d ddaw n 1% s waṭas. Anecta yedda deg-s uksiden igejdanen ɣef usiliku d waluminya d uksiden n wuzzal d walus d umagnisium d uputasium d suda
i7578xku8lxi80ucpiyebv07qdxh07o
115704
115703
2026-04-03T15:56:44Z
Abillardoo
16203
115704
wikitext
text/x-wiki
{{Asfer n umtiweg|symbol=Earth symbol (bold).svg}}
'''Tagnit''' neɣ '''Akal''' ([[Izumal n yimtiwgen|azamul-is]]: [[file:Earth symbol (bold).svg|16px|🜨]]) d [[itrikli|amtiweg]] wis 3 deg wuggug ɣef [[tafukt|tfukt]] (iṭij) deg [[udus anafuk|unagraw anafuk]] (seld n [[aziweɣ (amtiweg)|uziweɣ]] d [[tatrit|tetrit]]), akken i tga seg [[amtiweg anamur|yimtiwgen inakalen]] meqqren yakk. Tagnit d amtiweg wis 5 deg tjumma gar n imtiwgen n unagraw anafuk<ref>{{Tanagit s web |Akala= https://sotor.com/imtiwgen-n-wudus-anafuk-s-unect-n-tjumma/ |Azwel=Imtiwgen n wudus anafuk s unect n tjumma |Azemz n tuwwṭa=25 meɣres 2020 |Anefsar=Ansa n Sotor|Akala n ufaylu= https://web.archive.org/web/20200325212333/https://sotor.com/imtiwgen-n-wudus-anafuk-s-unect-n-tjumma/|Azemz n ufaylu=2020-03-25}}</ref> seg [[akdu|wekdu]]-ines d [[takura|tkura]]-ines d [[tineẓẓi|tneẓẓi]]-ines.
Tagnit d tamezduɣt i waṭas n [[Talmest|telmas]] n [[Amuddir|imuddiren]] am wemdan d [[aɣersiw|iɣersiwen]], anda i tga d adeg amyiwen deg [[asedday|usedday]] yettwassnen s tilin n [[tudert]] deg-s, temmug-d send (uqbel) n [[addar n tegnit|4,54 n imelyaṛen]] n iseggasen,<ref name="age_earth1">{{Tanagit s wedlis
}}</ref><ref name="age_earth2">{{Tanagit s web}}</ref>Maca tudert deg tegnit tban-d deg umelyaṛ n iseggasen-a ineggura. Seg yimar-mni, [[tignudert]] tegla-d s ubeddel deg [[tignut tinegnit]] d tfadiwin deg-s, ayen yeǧǧan imuddiren yettidiren s [[Uksijin|weksijin]] ad nnernin w ad temmag [[tissi n wuẓun]] ixeddmen yakk d [[iger adekran|yiger adekran]] n tegnit i twaffra n izenzaren ibumzelgen (yeṭṭurrayen).
Tiskanin tisengamin n tegnit d [[timezzit|tmezzit tasengamt]] timezgit deg wanda i tetezzi ɣef [[tafukt|tfukt]] ǧǧant tudert ad tenfufed w ad tesmed (ad tkemmel) deg-s alammi d ass-a, Akken i ttɣilen imusnawen d akken ad ternu ad tesmed i 1,2 n imelyaṛen n iseggasen niden. Sin akin tafat n [[tafukt|tfukt]] yettnernin ad tečč w ad tfakk [[tignudert]]-is acku [[taẓɣelt]] n tfukt ad tali deg yimal w ad ternu ad timɣuṛ alamma tuɣal d [[acafcal azeggaɣ]] w ad yiweṭ [[akdu|wekdu-ines]] alamma d tmezzit n tegnit.<br/>
Ttidiren ugar n 8 n imelyaṛen n yimdanen deg tegnit<ref>{{Tanagit s web |Akala=http://www.worldometers.info/world-population/|Azwel=World Population Clock: 7.7 Billion People (2019) - Worldometers|Tansa=www.worldometers.info|Tutlayt=en|Azemz n tuwwṭa=2019-04-27| akala n ufaylu = https://web.archive.org/web/20190826181141/https://www.worldometers.info/world-population/ | Azemz n ufaylu = 26 ɣuct 2019 }}</ref>
Tiɣbula n tegnit yemgaraden xeddment i wakken ad ǧǧen tilin n teɣreft meqqren n yimdanen ibeṭṭun amadal gugar-asen, imdanen-a ẓẓunin (ferqen) ɣef [[Umuɣ n tmura|200 n tmura]] timzirgin. Akken ig snefli wemdan aṭas n [[timetti|tmettiyin]] d [[Taɣerma|tɣermawin]] d [[idles|yedlisen]] yemgaraden.
== Asileɣ n tegnit d tsuddest-is ==
{{Main|Tussniwin n tegnit}}
Tagnit tettumeggez d [[amtiweg anamur]], ayen yennumken d akken tga d [[tafekka tagnnawt|tafekka]] n weẓru, mači d [[acafcal n ugaz]] meqqren am [[Yebter]]. Akken i tettumeggez daɣen d amtiweg meqqren yakk deg tegrawt n yimtiwgen inamuren yellan deg wudus anafuk ama deg tkura neɣ deg [[Ableɣ|ubleɣ]]. S tmerniwt ɣer wannect-a yakk, Tagnit yemgarad ɣef yimtiwgen inamuren niden deg teflel n weswir n [[tineẓẓi|tneẓẓi]] yakk d [[Taldayt|teldayt]] deg tjumma-ines yakk d [[iger adekran|yiger adekran]] ussis yakk d tuzzya tarurdant.<ref>{{Tanagit s web| https://astrogeology.usgs.gov/HotTopics/index.php?/archives/147-Names-for-the-Columbia-astronauts-provisionally-approved.html| = yes }}</ref> war tutut d akken tagnit tga d amtiweg amyiwen deg wanda illant tiflin titktuniyin turmidin
=== Talɣa n tegnit ===
Talɣa n tegnit d tin yudsen nezzeh ɣer telɣa takernebnayt timlebbeṭ, acku tga d tafekka timlebbeṭ deg snat n tzeglin n ugafa d unẓul yerna d amezderdam deg [[asebges|usebges]].<ref>{{Tanagit s web
| amaskar=Milbert, D. G.; Smith, D. A.
| akala = https://www.ngs.noaa.gov/PUBS_LIB/gislis96.html
| azwel = Converting GPS Height into NAVD88 Elevation with the GEOID96 Geoid Height Model
| Anefsar = National Geodetic Survey, NOAA
| Azemz n tuwwṭa = 2007-03-07| akala n ufaylu = https://web.archive.org/web/20180916154531/https://www.ngs.noaa.gov/PUBS_LIB/gislis96.html | Azemz n ufaylu = 16 ctember 2018 }}</ref> Azderdem-a igellu-d s tuzzya n tegnit akken i d-yettilin d asrag (ssebba) d akken [[akdu]] n tegnit deg usebges yugar akdu-ines deg tzeglin s wazal n 43 km.<ref name="ngdc2006">{{Tanagit s web
| Amaskar=Sandwell, D. T.; Smith, W. H. F.
| Azemz = 2006-07-07
| Akala =https://www.ngdc.noaa.gov/mgg/bathymetry/predicted/explore.HTML
| Azwel =Exploring the Ocean Basins with Satellite Altimeter Data
| Anefsar = NOAA/NGDC | Azemz n tuwwṭa = 2007-04-21| Akala n ufaylu = https://web.archive.org/web/20170624152922/https://www.ngdc.noaa.gov/mgg/bathymetry/predicted/explore.HTML | Azemz n ufaylu = 24 yunyu 2017 | Assaɣ yerrẓen = yes }}</ref> akken i d-ittili isig n wekdu n tfekka tamezzayt amniran s wazal n 12,742 km, ayen yegdan 40,000 km/[[Bay ?!??|TT]] amda yiwen n [[amiter|umiter]] yella yegda 1/10.000.000 seg umaccaq i d-izgan seg usebges alamma d [[tizgelt n ugafa]] s tukkit seg temdint n [[Paris]].<ref>{{Tanagit s web
| amaskar=Mohr, P.J.; Taylor, B.N.
| ayyur=October | aseggas=2000
| akaka=https://physics.nist.gov/cuu/Units/meter.html
| azwel=Unit of length (meter)
| amahil=NIST Reference on Constants, Units, and Uncertainty
| Anefsar=NIST Physics Laboratory
| Azemz n tuwwṭa=2007-04-23| akala n ufaylu = https://web.archive.org/web/20190503014307/https://physics.nist.gov/cuu/Units/meter.html | Azemz n ufaylu = 3 mayyu 2019 }}</ref>
[[Tugna:4_Terrestrial_Planets_Size_Comp_True_Color.png|thumb|center|upright=1.5|Aserwes gar n ubleɣ n imtiwgen igensayen (seg tama tazelmaṭ ɣer tayeffust): [[Aziweɣ (amtiweg)|Aziweɣ]], [[Tatrit (amtiweg)|Tatrit]], Tagnit, [[imzuyeɣ|Mezweɣ]].]]
Yessefk ad yettwabdar d akken [[asgertel]] adigan yemgarad ɣef talɣa ayi timezzit taneblalt, ɣas akken imgaraden-a d wid fsusen deg tɣult takemdalit, anda isig n ucali n tegnit ɣur-s amur seg 584, neɣ 0.17% n tfekka tamezzayt tamnirant, dɣa tga d afimidi yellan s ddaw n 0,22% seg ufimidi n ucali yettilin gar n tuzziwin n ubilyardu.<ref>{{Tanagit s web | amaskar=Staff | ayyur = November | Aseggas = 2001 | akala = https://www.wpa-pool.com/index.asp?content=rules_spec | azwel = WPA Tournament Table & Equipment Specifications | Anefsar = World Pool-Billiards Association | Azemz n tuwwṭa = 2007-03-10| akala n ufaylu = https://web.archive.org/web/20110218145007/http://wpa-pool.com/index.asp?content=rules_spec | Azemz n ufaylu = 18 fuṛaṛ 2011 | Assaɣ yerrẓen = yes }}</ref> Isigen imeqranen idiganen n ucali d wenfal deg tjumma taneẓrut n tegnit ttwagensen deg [[Adrar n Everest|wudrar n Everest]] yeflalen s wazal n 8,848 m sufel n tjumma n yilel yakk deg [[aɣzu n Mariana|weɣzu n Mariana]] yudren s wazal n 10,911 m s ddaw n tjumma n yilel. Yirna s usrag n uzderdem n [[tiṭṭ n tfukt]] deg [[asebges|usebges]], Adrar n [[Adrarn Chimborazo|Chimborazo]] yellan di tmurt n [[Ecuador]] yettumeggez d azag yaggugen yakk ɣef wammas n tegnit.
{| class="wikitable" style="float:left;clear:right;margin:0 1em 0em 0;"
|+Tafekwit n Clarke i yuksiden i d-ssegbaren [[Tiferkit (tasnakalt)|tiferkit tinegnit]]
!Uddis
!Taftart
!Tasuddest
|-
| [[Asinuksid n usiliku|Silika]]
| style="text-align:center"|SiO<sub>2</sub>
| style="text-align:right"|59.71 %
|-
| [[Alumin]]
| style="text-align:center"|Al<sub>2</sub>O<sub>3</sub>
| style="text-align:right"|15.41 %
|-
| [[Uksid n ukalsium|Alus]]
| style="text-align:center"|CaO
| style="text-align:right"|4.90 %
|-
| [[Magnisium]]
| style="text-align:center"|MgO
| style="text-align:right"|4.36 %
|-
| [[Uksid n sudium]]
| style="text-align:center"|Na<sub>2</sub>O
| style="text-align:right"|3.55 %
|-
| [[Uksid wuzzal II]]
| style="text-align:center"|FeO
| style="text-align:right"|3.52 %
|-
| Uksid n uputasium
| style="text-align:center"|K<sub>2</sub>O
| style="text-align:right"|2.80 %
|-
| [[Uksid wuzzal III]]
| style="text-align:center"|Fe<sub>2</sub>O<sub>3</sub>
| style="text-align:right"|2.63 %
|-
| [[Aman]]
| style="text-align:center"|H<sub>2</sub>O
| style="text-align:right"|1.52 %
|-
| [[Asinuksid n utitanium]]
| style="text-align:center"|TiO<sub>2</sub>
| style="text-align:right"|0.60 %
|-
| [[Asmuksid n ufusfuṛ]]
| style="text-align:center"|P<sub>2</sub>O<sub>5</sub>
| style="text-align:right"|0.22 %
|-
! colspan="2"|Uɣrid
! style="text-align:right"|99.22 %
|}
=== Asileɣ akruran n tegnit ===
[[Takura]] n tegnit [[azul|tuzen]] azal n 5.98{{*10^|24}} kg, amur ameqran deg-s igber [[uzzal|wuzzal]] (32.1%) d [[Uksijin|weksijin]] (30,1%) d [[Silikun]] (15,1%) d [[magnisium|umegnisium]] (13,9%) d [[akebri|ukebri]] (2,9%) d [[Nikel|unikel]] (1,8%) d [[Kalsium|ukalsium]] (1,5%) d [[Aliminium|walimenium]] (1,4%). Ma d ayen i d-igran (1,2%) gan d tismektiwen drusen seg yiferdisen niden. Deg wakud anda iferdisen iẓayanen ttwaleddyen (ttwajbaden) ɣer wammas, iferdisen ifsusen ttagugen ɣef wammas.<br/>
Kra n imusnawen ttɣilen d akken uzzal iga d asger agejdan i uzadur n tegnit, anda afimidi-ines yettawaṭ ɣer 88,8% yakk d kra n tesmektiwin n unikel (5,8%) yakk d [[akebri|ukebri]] (4,5%) d ddaw n 1% n iferdisen niden.
Amusnaw n [[takrura|tekrura]] ''Frank Wigglesworth Clark'' yessegza-d d akken ugar n 47% n [[tiferkit (tasnakalt)|tiferkit tinegnit]] tegber seg [[Uksijin|weksijin]]. Ma d isegra ineẓruyen s wacu i tegber tferkit yakk igan d imezdiyen s tuget ttumeggzen d uksiden, ma yella d akluṛ, d afluṛ yekk d ukebri ttumeggzen d iferdisen ixataren, Dɣa tasmekta tuɣridt deg-s deg yal azṛu tesgensis-d ddaw n 1% s waṭas. Anecta yedda deg-s uksiden igejdanen ɣef usiliku d waluminya d uksiden n wuzzal d walus d umagnisium d uputasium d suda
a89aq150v2ycz9itp840fxb6h5vxf4a
Asif n igenwan
0
19947
115717
108416
2026-04-04T00:05:49Z
Abillardoo
16203
115717
wikitext
text/x-wiki
'''Asif n igenwan''' (s [[Tutlayt tamaceɣt]]: '''ⵎⵂⵍⵍⴰⵡ''', s [[Tacelḥit|tcelḥit]]: '''Aɣaras n walim''') d [[amazellaw]] [[amazellaw agriwel|agriwel]] iteṭṭafar [[Tafukt|tfukt]] d [[tagnit|tegnit]] d [[itrikli|yimtiwgen]] niden n [[Udus anafuk|wudus anafuk]]. Amazellaw-a yegber seg imelyaṛen n [[itri|yitran]] (gar n 200 ɣer 400 n imelyaṛen n yitran) akken i ttenfufuden deg-s [[Asignew|isigniwen]] d icafcalen, d imeqqranen s waṭas yakk d igedṛuṛen d igazen deg yal ijifeṛ seg ijufaṛ-is. Deg [[iṭ|wuṭan]] imsullsen yesrawen (iṣfan) yettbin-d wasif n igenwan (aɣaras n walim) am akken d tadla n walim hrawen seg tafat n yitran-is, akken i d-ttmagen inkaren deg tadla-nni s usrag n tilin n isigniwen n ugedṛur d igazen iteffren tafat i d-ittaken seg yitran yellan deffir-nsen. <ref name="Frommert">
{{Tanagit s web
| Aneggar1 = Frommert
| amezwar1 = H.
| Aneggar2 = Kronberg
| Amezwar2 = C.
| Azemz = August 25, 2005
| Azwel = The Milky Way Galaxy
| akala = http://messier.seds.org/more/mw.html
| Anafsar = [[SEDS]]
| akala n ufaylu = https://web.archive.org/web/20070512093341/http://seds.org/MESSIER/more/mw.html
| azemz n ufaylu = 12 May 2007
| Assaɣ yerrẓen = no
}}
</ref>
Talɣa n wasif n tegnawin d aglayan, Akdu-ines yettawaṭ seg 100.000 ɣer 180.000 n [[Afawatay|yifawatayen]] ma d tuzert-is azal n 1000 n ifawatayen s wakka ad tili d tagra tusdidt s waṭas. [[Tagnit]] tezga-d zdat n yiri n umazellaw-a anda itezzi [[udus anafuk|wudus anafuk]] ɣef [[Ammas n umazellaw|wammas n umazellaw]], dɣa tafukt taggug s wazal n 27,000 n ifawatayen ɣef wammas n umazellaw.<br/>
Ma iwula kra n wemdan ɣer igenni deg yiṭ ad iẓer amur seg umazellaw n wasif n igenwan amzun d tadla n yitran, anda imezdaɣ n wezgen agafan n [[tiṭṭ n tfukt]] ẓerrent-id ama deg [[anebdu|unebdu]] neɣ deg [[amwan|umwan]] neɣ deg [[tagrest|tegrest]], Ixef n aseflalay d tmeẓriwt tacraraqt yakk i umazellaw-a yettili-d deg taggara n unebdu d tazwara n umwan acku deg wakuden-a n useggas inezzeg (wasif n igenwan) seg [[tazdemt|tezdemt]] n [[tamesɣimt|tmesɣimt]] (''Cassiopeia'') alamma d [[sifus]] (''Cepheus'') deg ugafa seg wezgen asemran n igenni yakk seg tegrawt n yitran yettwassnen s [[akerdis n uwilen|ukerdis n uwilen]], sin akin ad yerdeb seg [[igli (tanzagt)|yigli]] ɣer [[Tagenzi (tasnetrit)|tgenzi]] yakk d [[tiɣirdemt (tasnetrit)|tɣirdemt]]. Isigniwen n tallunt teffren gar n ukerdis n uwilen d tgenzi yiwet n tjumma talemmast hrawen seg uɣaras n walim ayen i d-ittaǧǧan ittbin-d yegzen ɣer sin n wamuren, ma deg zdat n tgenzi d tɣirdemt yettili uɣaras n walim d aseflalay s waṭas acku d tanila-nni i d-immalen ammas n umazellaw.
Asif n igenwan iga d aseflalay deg kra n tamiwin ugar n tamiwin niden. Anda tama i d-izzin i [[aẓiẓ wa iggadan|waẓiẓ wa iggadan]] (''Cygnus'') yettfejjij s waṭas, maca amur yehrawen s waṭas yerna iseflellayen s waṭas yezga-d deg unẓul ɣef [[imeẓli (tazdemt)|yimeẓli]] yerna yezmer wemdan ad tiẓer deg [[tallunt]] tagafant deg tmeddiyin n unebdu maca timeẓriwt tettili tefrar ugar deg tamiwin i d-izgan ɣer unẓul n [[Asebges|usebges]]
== Anulfu n wasif n igenwan ==
Imesnullanen settgen (ttaken lewhi) d akken asif n igenwan yennelfa-d send n wazal n 12-14 n imelyaṛen n iseggasen, akken ittɣilen d akken [[amazellaw|amazellaw-a]] d win meẓẓiyen deg waddar s wassaɣ ɣer imazellawen niden yellan deg [[Asedday|usedday]], Aguccel n waddar-is yella-d s usemres n [[Tasnemdalɣisant|tesnemdalɣisant]].<br/>
Deg useggas n [[2007]] yettwasteg waddar n yiwen n yitri isem-is [[NGC 3199]] s wazal n 13,7 n imelyaṛen n iseggasen, itri ayi izga-d deg wezɣar (beṛṛa) n umazellaw, yaggug ɣef [[tagnit|tegnit]] s 13.2 n imelyaṛen n iseggasen, akken i yettumeggez d [[tafekka tagnnawt|tafekka tagennawt]] tamzikant (taqburt) imur-nni anda i d-issers tilisa tiddayin i waddar n wasif n igenwan.<ref name="frebel">{{cite journal | doi= 10.1086/518122 | id={{Afaylu XI|astro-ph|0703414}} | title= Discovery of HE 1523-0901, a Strongly ''r''-Process-enhanced Metal-poor Star with Detected Uranium | year= 2007 | author= Frebel, Anna | journal= The Astrophysical Journal | volume= 660 | pages= L117 | last2= Christlieb | first2= Norbert | last3= Norris | first3= John E. | last4= Thom | first4= Christopher | last5= Beers | first5= Timothy C. | last6= Rhee | first6= Jaehyon}}</ref> yella-d uselken seg ustag-a s [[aktaylal|waktaylal]] n '''UV-Visual Echelle''' n [[Imseddasen imeqqranen|umseddas ameqqran]].<ref name="frebel"/>
Astag n waddar n yitran i d-izgan deg tagra tamazallawt tusdidt yezmer ad yili s tarrayt yettemcabin i HE 1523-0901. Igemmuden n [[akat|wakaten]] llan deg tlisa n 8.8 ± 1.7 n imelyaṛen n iseggasen yezrin, anecta yessumur-d d akken kra n wenkar addar-is 5 n imelyaṛen n iseggasen yella dinna gar n tallit n yisni d tagra tusdidt.<ref name="del_Peloso">{{cite journal | doi=10.1051/0004-6361:20053307 | bibcode= 2005A&A...440.1153D | id={{Afaylu XI|astro-ph|0506458}} | title=The age of the Galactic thin disk from Th/Eu nucleocosmochronology | year=2005 | author=Del Peloso, E. F. | journal=Astronomy and Astrophysics | volume=440 | pages=1153}}</ref>
== isegra n uɣaras n walim ==
[[Tugna:Milky Way Arms it.svg|270px|thumb|right|iɣallen n umazellaw d wadeg n [[tafukt|tfukt]], Tinliwin yemgaraden yeddan seg wadeg n tfukt mmalent-d [[Tazdemt|tigrawin titrawin]]. Akken i d-temmal talɣa-nni hiwet n tama ur ttwaẓran ara deg-s yitran s usrag n tneẓẓi n igedṛuren deg wammas n umazellaw.]]
[[Tugna:OrionSpur.png|270px|thumb|right|Talɣa n [[iɣil n umanar|yiɣil n umanar]] s unect n umagrad ussnan n kra n imusnawen yettwafsaren deg: {{cite journal|author|title=Spiral Structure in the Outer Galactic Disk. I. The Third Galactic Quadrant|url= http://adsabs.harvard.edu/abs/2008ApJ...672..930V|journal=The Astrophysical Journal|volume=672|issue=2|pages=930–939|year=2008|month=January|doi=10.1086/524003|akala n ufaylu= https://web.archive.org/web/20190830120244/http://adsabs.harvard.edu/abs/2008ApJ...672..930V|azemz n ufaylu=2019-08-30}}]]
[[Tugna:Via Láctea de perfil.jpg|thumb|left |280px|Tamudemt n umazellaw agriwel degs tagra, d nnig-s yakk s ddaw-as yella yisni igebren seg timsegrawin titrawin yettwazuzzren.]]
Aɣaras n walim yettumeggez d yisen seg [[amazellaw agriwel|imazellawen igriwlen]] imeqqranen. Ttezzi ɣef yiman-is yiwet n tuzzya yal 250 n imelyan n iseggasen, akken i tezzin degs yitran-is s urured yemgaraden anda itran yellan deg wammas-is i tezzin s urured d tazzla wala itran illan deg ijufaṛ-is akken daɣen i yella wemgarad deg rdusi n [[Taldayt|teldayt]] seg wadeg ɣer wayeṭ deg umazellaw s usrag n tmerniwt n tneẓẓi n yitran deg kra n tamiwin, anda ixeddmen isemda-nni deg tguri n yiɣallen igriwlen i umazellaw. [[Udus anafuk]] yezga-d deg yiwen seg yiɣalen-nni yettusemman [[iɣil n umanar]] i d-izgan deg wazal n sin n yikṛaden (⅔) n uzen-kdu n umazellaw. Akken iy gber umazellaw n uɣaras n walim seg waṭas n yiɣallen igriwlen niden i d-issentayen seg umazellaw sin akin ad negzen ɣer uzɣar (beṛṛa). Gar n yiɣallen yella [[iɣil n wemẓiw|yiɣil n wemẓiw]] (''Perseue arm'') igan d iɣil amaddas fellaɣ deg tama n ijifeṛ n umazellaw, yakk d [[Iɣil n imeẓli|Iɣil n imeẓli]] (''Sagittarius arm'') yudsen fellaɣ seg tama n wammas n umazellaw. Aɣaras n walim yegber daɣen seg waṭas n yiɣallen niden i d-izgan deg tagra n umazellaw, dɣa ttwasemman s yirem n iɣallen acku yal yiwen deg-sen yettak taɣara s [[tazdemt|tezdemt]] yettfeǧǧijen s waṭas deg-s. Amedya, [[iɣil n wemẓiw]] yettak taɣara s tezdemt n [[amẓiw (tazdemt)|wemẓiw]], ma d [[iɣil n imeẓli]] yettak taɣara s tezdemt n [[imeẓli (tazdemt)|imeẓli]], akken daɣen i yella [[iɣil n umanar|yiɣil n umanar]] igrbren [[Amanar|tazdemt n umanar]] deg wanda yella yiwen seg [[Asignew|yisigniwen]] yettwassnen yakk, isem-is [[asignew n umanar]].
''''Tamuski n [[amazellaw|umazellaw]] tebṭa ɣef 3 n yismilen igejdanen''':
* '''[[Aweggir amazallaw]]''': tga d tuffet azun-mezzay yettak-d tafat, yettili deg wammas n umazellaw. [[Akat|Akaten]] n mraw n iseggasen-a yezrin sseknen-d d tilin n [[amruj aberkan|wemruj aberkan]] d acafcal deg wammas n umazellaw, [[takura|takura-ines]] tla (tesɛa) azal n sin n imelyan n tkura tanafukt. Tehri-ines trennu s tmerniwt n waddar n umazellaw akken yella deg uweggir-a amsegraw meqqren s waṭas n yitran d igedṛuren inamdalen. Timeẓriwt n uweggir yuffen n umazellaw d win ifraren deg yiṭ acku tla asefliley ussis ɣas akken timeẓriwt n tfawtin-is tigensawin temray (tewɛer) s usrag tuget n igedṛuren iteffren tafat.
* '''Iɣallen''': d ayen i d-itezzin i yiweggiren imazallawen igriwlen, gan d icafcalen, tezzin ɣef wammas n umazellaw. Am [[iɣil n umanar]] yaggugen s wazal n 26,000 n [[Afawatay|yifawatayen]] seg [[ammas n umazellaw|wammas n umazellaw]]. Imusnawen ssetgen-d d akken amdan n yitran yellan deg yiɣil-a yessawaṭ ɣer 200,000 n yitran, gar-asen [[tafukt]. Akken i d-ssetgen [[akdu]] n umazellaw s wazal n 110,000 n ifawatayen, dɣa tafukt tettili deg wuggug n 30,000 n ifawatayen ɣef wammas n umazellaw deg yiɣil n umanar. Teɣzi n yiɣil n umanar n umanar tettawaṭ ɣer 6,500 n ifawatayen ma d tuzert-is azal n 1000 n ifawatayen
* '''[[Izɣuɣ amazallaw|Izɣuɣ]]''': d tamrest tamezzayt i d-izzin ɣef ugaraw n tegra tamazallawt alamma d istumen yaggugen, Akdu-ines yettawaṭ alamma d 150,000 n ifawatayen, tegber seg igazen yemgaraden d isignewen inamdalen akken i tegber seg [[agazu atraw|timsegrawin titrawin]] yettwazuzren deg yal adeg ama s ddaw neɣ sufell n tegra. Timsegrawin-nni tezzint ɣef wammas n umazellaw s usrag n tilin [[amruj aberkan|wemruj aberkan]] deg wammas n umazellaw
=== Talɣa tamatut ===
[[Tugna:COBE's Milky Way Map in False-color.jpg|right| thumb| 230px|Tugna n umazellaw n uɣaras n walim s [[azenzar aderzeggaɣ|izenzaren iderzeggaɣen]] i d-ittwaṭṭfen s tanawt [[COBE]]]]
[[Tugna:Milky way profile.svg|right|thumb| 270px|Alegdis azenzaɣ n uɣaris n walim]]
[[Tugna:MilkyWay behind Tree 2.jpg|right|thumb| 230px|Aɣaris n walim akken i d-ten-ttwali deg yiṭ.]]
Tazrawt n tmuski n uɣaras n walim d tin imrayen (iweɛṛen) s usrag n igedṛuren iteffren aṭas seg tafat, s tenmgalt n uẓabaẓ n tezrawt n talɣiwin d [[tasengama|tsengaman]] n imazellawen niden yaggugen fellaɣ maca nẓerr-iten-tt seg beṛṛa, Yerna anecta yullel (iɛawn) imusnawen s waṭas deg tezrawt n izenzaren i d-ikkan seg umazellaw-nneɣ deg tɣult n [[azenzar aderzeggaɣ|uzenzar aderzeggaɣ]] s [[agensa|igensaten]] yakk s tmuski n [[asanay|isanayen]] deg tegnit i wakken ad anin [[Tayyugt n uṛadyu|tayyugin tiṛadyawin]] i d-itekken deg-s.
Akin-a, yettumeggez d akken amazellaw n uɣaras n walim ila (isɛa) wuẓ neɣ semmus (4 neɣ 5) n iɣallen anda i trennu deg-sen tneẓẓi n yitran d igedṛuren, maca tura neẓra yakk d akken (tla tesɛa) aweggir d abeṛan mači d amezzay.<ref>[http://www.faz.net/artikel/C30217/milchstrassen-geheimnisse-wie-viele-arme-hat-sie-30347866.html Aktuelle Nachrichten online - FAZ.NET<!-- Azwel -->] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20110810082531/http://www.faz.net/artikel/C30217/milchstrassen-geheimnisse-wie-viele-arme-hat-sie-30347866.html |date=10 ɣuct 2011}}</ref>. Yerna tegber seg 100 alamma d 300 n imelyaṛen n yitran d waṭas n [[agedṛur akemdal|ugedṛuṛ anamdal]] i d-ikeffun i wakken ad nnulfun s yis seg 600 alamma d umelyaṛ n yitran imaynuten. Ma d tasmekta n tenga deg umazellaw-a tettwasteg s wazal n 3,6 × 10<sup>41</sup> kg, ma d akdy n tegra-ines azal n 100.000 n ifawatayen
Yella umazellaw n [[andṛumida]] i meqqren s wassaɣ ɣer umazellaw n wasif n igenwan anda akdu-ines yettawaṭ ɣer 150.000 n ifawatayen. Akken ig yella deg [[Tagrawt tadigant|tegrawt-nneɣ tadigant]] ugmam wis 3 deg temɣer igan d [[amazellaw n ukerdis]] neɣ [[amazellaw n ukerdis|Messier 33]] s unect n [[tajrit n Musier|tejrit n Musier]]. Akdu-ines ila azal n 50.000 n ifawatayen neɣ ahat tazurt n umazellaw n wasif n igenwan yugar 3 n tikkal uṭṭun i d-ittunefken sɣur umusnaw n [[Ustṛalya]] '''Brian Gaensler''' d trebbut-is (tarbaɛt-is) i d-ifesren yiwet n tegmi deg usentel-a aseggas n 2008.<ref>{{Literatur|Autor=B. M. Gaensler, G. J. Madsen, S. Chatterjee, S. A. Mao|Titel=The Scale Height and Filling Factor of Warm Ionized Gas in the Milky Way|Sammelwerk=Bulletin of the American Astronomical Society|Band=39|Nummer=4|Jahr=2007|Seiten=762|Online=[http://adsabs.harvard.edu/abs/2007AAS...211.1420G Abstract]}} {{Cite Web |title=Archive copy |url=http://adsabs.harvard.edu/abs/2007AAS...211.1420G |access-date=2020-06-08 |archive-date=2017-11-03 |archive-url=https://web.archive.org/web/20171103120843/http://adsabs.harvard.edu/abs/2007AAS...211.1420G |url-status=bot: unknown }}</ref><ref>Markus C. Schulte von Drach, : [http://www.sueddeutsche.de/wissen/artikel/979/159547/ Die Milchstraße. Dicker als gedacht].'' sueddeutsche.de, 22. Februar 2008 – Artikel über neueste Forschungen von Bryan Gaensler und seinem Team. {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20080619184850/http://www.sueddeutsche.de/wissen/artikel/979/159547/ |date=19 يونيو 2008}}</ref>
Ambiwel n ugaz zdat n wammas n umazellaw d usegder n yitran sskanayen-d d akken ammas-nni ur yelli ara d amezzay maca iga d abeṛday, d amaɣɣad. Abeṛdi ayi alemmas iggar-d tiɣmert azal-is 45° yakk d uzerrig yessawaṭen seg [[tafukt|tfukt]] ɣer wammas n umazellaw.
Annay n [[Spitzer (amsaddas amalun)|umsaddas amalun n Spitzer]] [[Akat|ittakten]] [[tafat]] deg tɣult n [[azenzar aderzeggaɣ|uzenzar aderzeggaɣ]] d akken teɣzi n uberdi-nni tettawaṭ alamma d 27.000 n ifawatayen
S ugani ɣef tmusni-nneɣ d akken tazzla n tuzzya n [[tafukt|tfukt]] tettawaṭ ɣer 276 km/[[tasint|s]], imalla [[udus anafuk]] ɣef yibdi alemmas n umazellaw d wuggug n tfukt ɣef wammas ittaǧǧa ad yili usnis n [[Isudaf n Kepler|yisudaf n Kepler]] i wsiden n tesmekta n tenga deg wamur agensaw n umazellaw.<ref>Hans Joachim Störig: ''Knaurs moderne Astronomie'', Droemer Knaur, München, 1992, S. 197.</ref> dɣa takura n tenga tummidt deg umazellaw n wasif n igenwan tga gar n 1,0 - 1,9 n imelyaṛen n [[Takura tanafukt|tkurawin tinafukin]].<ref>[http://www.mpia.de/Public/menu_q2.php?Aktuelles/PR/2008/PR080527/PR_080527_de.html MPIA] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20140521031645/http://www.mpia.de/Public/menu_q2.php?Aktuelles/PR/2008/PR080527/PR_080527_de.html |date=21 mayu 2014}}</ref><ref>[http://www.wissenschaft-aktuell.de/artikel/Keine_kleine_Schwester_mehr__Milchstrasse_zieht_mit_Andromeda_gleich_1771015585656.html Keine kleine Schwester mehr: Milchstraße zieht mit Andromeda gleich] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20100818053422/http://www.wissenschaft-aktuell.de:80/artikel/Keine_kleine_Schwester_mehr__Milchstrasse_zieht_mit_Andromeda_gleich_1771015585656.html |date=18 ɣuct 2010}}</ref><!-- woher stammt die Aussage mit den 1,9 Bio.-->, ma d takura n umazellaw n andṛumida tga azal n 1.2 n imelyaṛen n tkurawin tinafukin.
=== Izɣuɣ ===
{{Main|Izɣuɣ amazallaw}}
Itezzi-d yiwen n izɣuɣ amezzay ɣef tegra n umazellaw, akdu n yizɣuɣ-a tettawaṭ ɣer 165.000 n ifawatayen, ittaṭṭaf-it yiwen n welmes n ugaz. Akken i llant deg-s (zdat n [[agazu atraw|iguza itrawen]]) aṭas n yitran imziken (iqdimen) yerna d imazgayen, gar-asen wid yeṭṭafaren asesmel n '''RR-Lyrae''' d ugaz adersan n tneẓẓi akken illan daɣen yitran d izegzawen i d-innulfan d imaynuten, tikurawin-nsen meqqer-it yerna lan (sɛan) tafasa tussist. S tmerniwt ɣer wannecta tettwasteg [[tanga tamallast|tenga tamallast]] i d-ikeffun i wakken ad ttger azal n 1000 n imelyaṛen n tkurawin tinafukin, maca imusnawen ar tura ur ẓrin ara d acu i d tanga tamallast acku mazal ṭṭafarwn isemda-ines war ma ad afen akat-is neɣ ad ttwalin, s wakka ad yili yizɣuɣ d ilem deg ugedṛur maca igber kan seg kra n [[Agazu atraw|iguza itrawen]] n yitran imezgiyen yeṭṭafaren '''[[asesmel atraw]] II''' ilan [[tamaɣuzt]] drusen
=== Tagra (aḍebsi) ===
Amur ameqran n yitran ttumeggzen d akken-iten msegrawen (nnejmaɛen) deg tagra n umazellaw yerna asegder-is amzun d alugan. Tagra tegber s talɣa tagejdant seg yitran yeṭṭafaren asesmel 2 ilan afimidi meqqren n [[tamaɣuzt|tmaɣuzt]] (imɣuzen iẓẓayen ɣef uhidṛujin d [[Hilium|uhilium]])
==== Iɣallen igriwlen ====
Amur deg Tegra ssiliɣen-t-id yiɣallen igriwlen yellan deg wudus anafuk. Tiɣalltin-a gebrent seg isigniwen meqqren d temsegrawin n [[hidṛujin|uhidṛjin]] d tamiwin n [[Tama HII|tamiwin n H II]] anda i d-ttnulfun yitran d imaynuten. Ɣef wanecta illan deg yiɣallen itrawen ilulen.<br/>
Deg waddar n yitri ad yettembiwel seg wadeg anda i d-ilul w ad ttwasedger deg tagra. Maca itran icafcalen ilan takura meqqren (ugar n tkura n tfukt seg 10 ɣer 100 n tikkal) ur sen-d-ikeffu ara wakud i wembiwel deg tagra acku ttfakkan deg wadeg anda i d-lulen. Seg yitran-nni icafcalen deg tkura llan isesmilen '''O''' d '''B''' d [[acafcal azeggaɣ|ucafcal azeggaɣ]] d [[amergagu|yitran imergaguyen]], Dɣa addar n yal yiwen deg-sen ur yugar ara 100 n iseggase, itran-a ssiliɣen-d azal n 1% seg yitran n umazellaw ma d amur ameqqran deg yitran n umazellaw n wasif n igenwan gan d itran imziken imezgiyen anda yal itri ila [[takura]] yegdan agla n tfukt neɣ s ddaw-as.
Deg yunyu 2008, yiwet n tegrawt n imusnawen seg [[Taseddawit n Wisconsin–Madison|tseddawit n Wisconsin–Madison]] tefser-d yiwet n tegmi ɣef westag-nsen i wannayen i d-gran deg tɣult n [[azenzar aderzeggaɣ|uzenzar aderzeggaɣ]] s umsaddas amalun n Spitzer, tegmi ayi tesskanay-d d akken amazellaw n wasif n igenwan ila sin n yiɣallen kan. Yiwen d iɣil n imeẓli wis sin d iɣil n tseddakamt.<ref>[http://science.orf.at/science/news/151692 Artikel auf science.orf.at] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20200317101459/https://science.orf.at/science/news/151692 |date=17 meɣres 2020}}</ref><!-- zu ueberpruefen, wenn die eigentliche Arbeit veroeffentlicht ist -->
{| class="wikitable"
|+Ismawen n iɣallen
|- class="hintergrundfarbe6"
!Isem
!Tikwal isem-is
!Deg tesnallunt
|-
|Iɣil n uzadur
|Tindert tis 3
|''Ulac ''
|-
|[[Iɣil n waylanca]]
|Iɣil n Sagittarius
| −II
|-
|[[Iɣil n imeẓli]]
|Iɣil n imeẓli-zadur
| −I
|-
|[[Iɣil n umanar]]
|Iɣil adigan
| 0
|-
|[[Iɣil n wemẓiw]]
|''Ulac''
| +I
|-
|[[iɣil n waẓiẓ wa iggadan]]
|Iɣil uffiɣ
| +II
|}
[[Tugna:Southerncross gb.gif|thumb|Asif n igenwan deg tnila n [[Iɣil n wemẓiw|yiɣil n wemẓiw]], ɣer tama tayeffust yella [[Asignew n tseddakamt|usignew n tseddakamt]] yettfeǧǧijen d [[Tama HII|tama n uhidṛujin II]]]]
«''D acu-ten isemda isengamen i d-igellun s unulfu n yiɣallen deg umazellaw''» asteqsi ayi d taluft ur nli (ur nesɛi) tiririt ibanen, d acu kan yettwassen d akken itran d iɣallen ur bedden ara maca ttnwiwlen (ttḥerriken) deg temsegrawin i d-izzin i wammas n umazellaw. Kra n imusnawen ttarmen (tteɛṛaden) ad ssegzun anulfu n iɣallen s teẓri n tayyugin n tneẓẓi i d-igellun s tmerniwt n tneẓẓi n yitran deg yiɣallen, s wakka ad mmagen yitran d imaynuten
==== Itran n tegra ====
== Tagrawt tadigant ==
== Ẓeṛ daɣen ==
== Immiren ==
[[Taggayt:Tasnallunt]]
[[Taggayt:Imazellawen]]
[[Taggayt:Aɣaras n walim]]
2wr5slpdp0or79g85gmimexzpktus94
115718
115717
2026-04-04T00:11:11Z
Abillardoo
16203
115718
wikitext
text/x-wiki
'''Asif n igenwan''' (s [[Tutlayt tamaceɣt|tmaheɣt]]: ''ⵎⵂⵍⵡ amahǝllǝw'', s [[Tacelḥit|tcelḥit]]: ''aɣaras n walim'') d [[amazellaw]] [[amazellaw agriwel|agriwel]] iteṭṭafar [[Tafukt|tfukt]] d [[tagnit|tegnit]] d [[itrikli|yimtiwgen]] niden n [[Udus anafuk|wudus anafuk]]. Amazellaw-a yegber seg imelyaṛen n [[itri|yitran]] (gar n 200 ɣer 400 n imelyaṛen n yitran) akken i ttenfufuden deg-s [[Asignew|isigniwen]] d icafcalen, d imeqqranen s waṭas yakk d igedṛuṛen d igazen deg yal ijifeṛ seg ijufaṛ-is. Deg [[iṭ|wuṭan]] imsullsen yesrawen (iṣfan) yettbin-d wasif n igenwan (aɣaras n walim) am akken d tadla n walim hrawen seg tafat n yitran-is, akken i d-ttmagen inkaren deg tadla-nni s usrag n tilin n isigniwen n ugedṛur d igazen iteffren tafat i d-ittaken seg yitran yellan deffir-nsen. <ref name="Frommert">
{{Tanagit s web
| Aneggar1 = Frommert
| amezwar1 = H.
| Aneggar2 = Kronberg
| Amezwar2 = C.
| Azemz = August 25, 2005
| Azwel = The Milky Way Galaxy
| akala = http://messier.seds.org/more/mw.html
| Anafsar = [[SEDS]]
| akala n ufaylu = https://web.archive.org/web/20070512093341/http://seds.org/MESSIER/more/mw.html
| azemz n ufaylu = 12 May 2007
| Assaɣ yerrẓen = no
}}
</ref>
Talɣa n wasif n tegnawin d aglayan, Akdu-ines yettawaṭ seg 100.000 ɣer 180.000 n [[Afawatay|yifawatayen]] ma d tuzert-is azal n 1000 n ifawatayen s wakka ad tili d tagra tusdidt s waṭas. [[Tagnit]] tezga-d zdat n yiri n umazellaw-a anda itezzi [[udus anafuk|wudus anafuk]] ɣef [[Ammas n umazellaw|wammas n umazellaw]], dɣa tafukt taggug s wazal n 27,000 n ifawatayen ɣef wammas n umazellaw.<br/>
Ma iwula kra n wemdan ɣer igenni deg yiṭ ad iẓer amur seg umazellaw n wasif n igenwan amzun d tadla n yitran, anda imezdaɣ n wezgen agafan n [[tiṭṭ n tfukt]] ẓerrent-id ama deg [[anebdu|unebdu]] neɣ deg [[amwan|umwan]] neɣ deg [[tagrest|tegrest]], Ixef n aseflalay d tmeẓriwt tacraraqt yakk i umazellaw-a yettili-d deg taggara n unebdu d tazwara n umwan acku deg wakuden-a n useggas inezzeg (wasif n igenwan) seg [[tazdemt|tezdemt]] n [[tamesɣimt|tmesɣimt]] (''Cassiopeia'') alamma d [[sifus]] (''Cepheus'') deg ugafa seg wezgen asemran n igenni yakk seg tegrawt n yitran yettwassnen s [[akerdis n uwilen|ukerdis n uwilen]], sin akin ad yerdeb seg [[igli (tanzagt)|yigli]] ɣer [[Tagenzi (tasnetrit)|tgenzi]] yakk d [[tiɣirdemt (tasnetrit)|tɣirdemt]]. Isigniwen n tallunt teffren gar n ukerdis n uwilen d tgenzi yiwet n tjumma talemmast hrawen seg uɣaras n walim ayen i d-ittaǧǧan ittbin-d yegzen ɣer sin n wamuren, ma deg zdat n tgenzi d tɣirdemt yettili uɣaras n walim d aseflalay s waṭas acku d tanila-nni i d-immalen ammas n umazellaw.
Asif n igenwan iga d aseflalay deg kra n tamiwin ugar n tamiwin niden. Anda tama i d-izzin i [[aẓiẓ wa iggadan|waẓiẓ wa iggadan]] (''Cygnus'') yettfejjij s waṭas, maca amur yehrawen s waṭas yerna iseflellayen s waṭas yezga-d deg unẓul ɣef [[imeẓli (tazdemt)|yimeẓli]] yerna yezmer wemdan ad tiẓer deg [[tallunt]] tagafant deg tmeddiyin n unebdu maca timeẓriwt tettili tefrar ugar deg tamiwin i d-izgan ɣer unẓul n [[Asebges|usebges]]
== Anulfu n wasif n igenwan ==
Imesnullanen settgen (ttaken lewhi) d akken asif n igenwan yennelfa-d send n wazal n 12-14 n imelyaṛen n iseggasen, akken ittɣilen d akken [[amazellaw|amazellaw-a]] d win meẓẓiyen deg waddar s wassaɣ ɣer imazellawen niden yellan deg [[Asedday|usedday]], Aguccel n waddar-is yella-d s usemres n [[Tasnemdalɣisant|tesnemdalɣisant]].<br/>
Deg useggas n [[2007]] yettwasteg waddar n yiwen n yitri isem-is [[NGC 3199]] s wazal n 13,7 n imelyaṛen n iseggasen, itri ayi izga-d deg wezɣar (beṛṛa) n umazellaw, yaggug ɣef [[tagnit|tegnit]] s 13.2 n imelyaṛen n iseggasen, akken i yettumeggez d [[tafekka tagnnawt|tafekka tagennawt]] tamzikant (taqburt) imur-nni anda i d-issers tilisa tiddayin i waddar n wasif n igenwan.<ref name="frebel">{{cite journal | doi= 10.1086/518122 | id={{Afaylu XI|astro-ph|0703414}} | title= Discovery of HE 1523-0901, a Strongly ''r''-Process-enhanced Metal-poor Star with Detected Uranium | year= 2007 | author= Frebel, Anna | journal= The Astrophysical Journal | volume= 660 | pages= L117 | last2= Christlieb | first2= Norbert | last3= Norris | first3= John E. | last4= Thom | first4= Christopher | last5= Beers | first5= Timothy C. | last6= Rhee | first6= Jaehyon}}</ref> yella-d uselken seg ustag-a s [[aktaylal|waktaylal]] n '''UV-Visual Echelle''' n [[Imseddasen imeqqranen|umseddas ameqqran]].<ref name="frebel"/>
Astag n waddar n yitran i d-izgan deg tagra tamazallawt tusdidt yezmer ad yili s tarrayt yettemcabin i HE 1523-0901. Igemmuden n [[akat|wakaten]] llan deg tlisa n 8.8 ± 1.7 n imelyaṛen n iseggasen yezrin, anecta yessumur-d d akken kra n wenkar addar-is 5 n imelyaṛen n iseggasen yella dinna gar n tallit n yisni d tagra tusdidt.<ref name="del_Peloso">{{cite journal | doi=10.1051/0004-6361:20053307 | bibcode= 2005A&A...440.1153D | id={{Afaylu XI|astro-ph|0506458}} | title=The age of the Galactic thin disk from Th/Eu nucleocosmochronology | year=2005 | author=Del Peloso, E. F. | journal=Astronomy and Astrophysics | volume=440 | pages=1153}}</ref>
== isegra n uɣaras n walim ==
[[Tugna:Milky Way Arms it.svg|270px|thumb|right|iɣallen n umazellaw d wadeg n [[tafukt|tfukt]], Tinliwin yemgaraden yeddan seg wadeg n tfukt mmalent-d [[Tazdemt|tigrawin titrawin]]. Akken i d-temmal talɣa-nni hiwet n tama ur ttwaẓran ara deg-s yitran s usrag n tneẓẓi n igedṛuren deg wammas n umazellaw.]]
[[Tugna:OrionSpur.png|270px|thumb|right|Talɣa n [[iɣil n umanar|yiɣil n umanar]] s unect n umagrad ussnan n kra n imusnawen yettwafsaren deg: {{cite journal|author|title=Spiral Structure in the Outer Galactic Disk. I. The Third Galactic Quadrant|url= http://adsabs.harvard.edu/abs/2008ApJ...672..930V|journal=The Astrophysical Journal|volume=672|issue=2|pages=930–939|year=2008|month=January|doi=10.1086/524003|akala n ufaylu= https://web.archive.org/web/20190830120244/http://adsabs.harvard.edu/abs/2008ApJ...672..930V|azemz n ufaylu=2019-08-30}}]]
[[Tugna:Via Láctea de perfil.jpg|thumb|left |280px|Tamudemt n umazellaw agriwel degs tagra, d nnig-s yakk s ddaw-as yella yisni igebren seg timsegrawin titrawin yettwazuzzren.]]
Aɣaras n walim yettumeggez d yisen seg [[amazellaw agriwel|imazellawen igriwlen]] imeqqranen. Ttezzi ɣef yiman-is yiwet n tuzzya yal 250 n imelyan n iseggasen, akken i tezzin degs yitran-is s urured yemgaraden anda itran yellan deg wammas-is i tezzin s urured d tazzla wala itran illan deg ijufaṛ-is akken daɣen i yella wemgarad deg rdusi n [[Taldayt|teldayt]] seg wadeg ɣer wayeṭ deg umazellaw s usrag n tmerniwt n tneẓẓi n yitran deg kra n tamiwin, anda ixeddmen isemda-nni deg tguri n yiɣallen igriwlen i umazellaw. [[Udus anafuk]] yezga-d deg yiwen seg yiɣalen-nni yettusemman [[iɣil n umanar]] i d-izgan deg wazal n sin n yikṛaden (⅔) n uzen-kdu n umazellaw. Akken iy gber umazellaw n uɣaras n walim seg waṭas n yiɣallen igriwlen niden i d-issentayen seg umazellaw sin akin ad negzen ɣer uzɣar (beṛṛa). Gar n yiɣallen yella [[iɣil n wemẓiw|yiɣil n wemẓiw]] (''Perseue arm'') igan d iɣil amaddas fellaɣ deg tama n ijifeṛ n umazellaw, yakk d [[Iɣil n imeẓli|Iɣil n imeẓli]] (''Sagittarius arm'') yudsen fellaɣ seg tama n wammas n umazellaw. Aɣaras n walim yegber daɣen seg waṭas n yiɣallen niden i d-izgan deg tagra n umazellaw, dɣa ttwasemman s yirem n iɣallen acku yal yiwen deg-sen yettak taɣara s [[tazdemt|tezdemt]] yettfeǧǧijen s waṭas deg-s. Amedya, [[iɣil n wemẓiw]] yettak taɣara s tezdemt n [[amẓiw (tazdemt)|wemẓiw]], ma d [[iɣil n imeẓli]] yettak taɣara s tezdemt n [[imeẓli (tazdemt)|imeẓli]], akken daɣen i yella [[iɣil n umanar|yiɣil n umanar]] igrbren [[Amanar|tazdemt n umanar]] deg wanda yella yiwen seg [[Asignew|yisigniwen]] yettwassnen yakk, isem-is [[asignew n umanar]].
''''Tamuski n [[amazellaw|umazellaw]] tebṭa ɣef 3 n yismilen igejdanen''':
* '''[[Aweggir amazallaw]]''': tga d tuffet azun-mezzay yettak-d tafat, yettili deg wammas n umazellaw. [[Akat|Akaten]] n mraw n iseggasen-a yezrin sseknen-d d tilin n [[amruj aberkan|wemruj aberkan]] d acafcal deg wammas n umazellaw, [[takura|takura-ines]] tla (tesɛa) azal n sin n imelyan n tkura tanafukt. Tehri-ines trennu s tmerniwt n waddar n umazellaw akken yella deg uweggir-a amsegraw meqqren s waṭas n yitran d igedṛuren inamdalen. Timeẓriwt n uweggir yuffen n umazellaw d win ifraren deg yiṭ acku tla asefliley ussis ɣas akken timeẓriwt n tfawtin-is tigensawin temray (tewɛer) s usrag tuget n igedṛuren iteffren tafat.
* '''Iɣallen''': d ayen i d-itezzin i yiweggiren imazallawen igriwlen, gan d icafcalen, tezzin ɣef wammas n umazellaw. Am [[iɣil n umanar]] yaggugen s wazal n 26,000 n [[Afawatay|yifawatayen]] seg [[ammas n umazellaw|wammas n umazellaw]]. Imusnawen ssetgen-d d akken amdan n yitran yellan deg yiɣil-a yessawaṭ ɣer 200,000 n yitran, gar-asen [[tafukt]. Akken i d-ssetgen [[akdu]] n umazellaw s wazal n 110,000 n ifawatayen, dɣa tafukt tettili deg wuggug n 30,000 n ifawatayen ɣef wammas n umazellaw deg yiɣil n umanar. Teɣzi n yiɣil n umanar n umanar tettawaṭ ɣer 6,500 n ifawatayen ma d tuzert-is azal n 1000 n ifawatayen
* '''[[Izɣuɣ amazallaw|Izɣuɣ]]''': d tamrest tamezzayt i d-izzin ɣef ugaraw n tegra tamazallawt alamma d istumen yaggugen, Akdu-ines yettawaṭ alamma d 150,000 n ifawatayen, tegber seg igazen yemgaraden d isignewen inamdalen akken i tegber seg [[agazu atraw|timsegrawin titrawin]] yettwazuzren deg yal adeg ama s ddaw neɣ sufell n tegra. Timsegrawin-nni tezzint ɣef wammas n umazellaw s usrag n tilin [[amruj aberkan|wemruj aberkan]] deg wammas n umazellaw
=== Talɣa tamatut ===
[[Tugna:COBE's Milky Way Map in False-color.jpg|right| thumb| 230px|Tugna n umazellaw n uɣaras n walim s [[azenzar aderzeggaɣ|izenzaren iderzeggaɣen]] i d-ittwaṭṭfen s tanawt [[COBE]]]]
[[Tugna:Milky way profile.svg|right|thumb| 270px|Alegdis azenzaɣ n uɣaris n walim]]
[[Tugna:MilkyWay behind Tree 2.jpg|right|thumb| 230px|Aɣaris n walim akken i d-ten-ttwali deg yiṭ.]]
Tazrawt n tmuski n uɣaras n walim d tin imrayen (iweɛṛen) s usrag n igedṛuren iteffren aṭas seg tafat, s tenmgalt n uẓabaẓ n tezrawt n talɣiwin d [[tasengama|tsengaman]] n imazellawen niden yaggugen fellaɣ maca nẓerr-iten-tt seg beṛṛa, Yerna anecta yullel (iɛawn) imusnawen s waṭas deg tezrawt n izenzaren i d-ikkan seg umazellaw-nneɣ deg tɣult n [[azenzar aderzeggaɣ|uzenzar aderzeggaɣ]] s [[agensa|igensaten]] yakk s tmuski n [[asanay|isanayen]] deg tegnit i wakken ad anin [[Tayyugt n uṛadyu|tayyugin tiṛadyawin]] i d-itekken deg-s.
Akin-a, yettumeggez d akken amazellaw n uɣaras n walim ila (isɛa) wuẓ neɣ semmus (4 neɣ 5) n iɣallen anda i trennu deg-sen tneẓẓi n yitran d igedṛuren, maca tura neẓra yakk d akken (tla tesɛa) aweggir d abeṛan mači d amezzay.<ref>[http://www.faz.net/artikel/C30217/milchstrassen-geheimnisse-wie-viele-arme-hat-sie-30347866.html Aktuelle Nachrichten online - FAZ.NET<!-- Azwel -->] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20110810082531/http://www.faz.net/artikel/C30217/milchstrassen-geheimnisse-wie-viele-arme-hat-sie-30347866.html |date=10 ɣuct 2011}}</ref>. Yerna tegber seg 100 alamma d 300 n imelyaṛen n yitran d waṭas n [[agedṛur akemdal|ugedṛuṛ anamdal]] i d-ikeffun i wakken ad nnulfun s yis seg 600 alamma d umelyaṛ n yitran imaynuten. Ma d tasmekta n tenga deg umazellaw-a tettwasteg s wazal n 3,6 × 10<sup>41</sup> kg, ma d akdy n tegra-ines azal n 100.000 n ifawatayen
Yella umazellaw n [[andṛumida]] i meqqren s wassaɣ ɣer umazellaw n wasif n igenwan anda akdu-ines yettawaṭ ɣer 150.000 n ifawatayen. Akken ig yella deg [[Tagrawt tadigant|tegrawt-nneɣ tadigant]] ugmam wis 3 deg temɣer igan d [[amazellaw n ukerdis]] neɣ [[amazellaw n ukerdis|Messier 33]] s unect n [[tajrit n Musier|tejrit n Musier]]. Akdu-ines ila azal n 50.000 n ifawatayen neɣ ahat tazurt n umazellaw n wasif n igenwan yugar 3 n tikkal uṭṭun i d-ittunefken sɣur umusnaw n [[Ustṛalya]] '''Brian Gaensler''' d trebbut-is (tarbaɛt-is) i d-ifesren yiwet n tegmi deg usentel-a aseggas n 2008.<ref>{{Literatur|Autor=B. M. Gaensler, G. J. Madsen, S. Chatterjee, S. A. Mao|Titel=The Scale Height and Filling Factor of Warm Ionized Gas in the Milky Way|Sammelwerk=Bulletin of the American Astronomical Society|Band=39|Nummer=4|Jahr=2007|Seiten=762|Online=[http://adsabs.harvard.edu/abs/2007AAS...211.1420G Abstract]}} {{Cite Web |title=Archive copy |url=http://adsabs.harvard.edu/abs/2007AAS...211.1420G |access-date=2020-06-08 |archive-date=2017-11-03 |archive-url=https://web.archive.org/web/20171103120843/http://adsabs.harvard.edu/abs/2007AAS...211.1420G |url-status=bot: unknown }}</ref><ref>Markus C. Schulte von Drach, : [http://www.sueddeutsche.de/wissen/artikel/979/159547/ Die Milchstraße. Dicker als gedacht].'' sueddeutsche.de, 22. Februar 2008 – Artikel über neueste Forschungen von Bryan Gaensler und seinem Team. {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20080619184850/http://www.sueddeutsche.de/wissen/artikel/979/159547/ |date=19 يونيو 2008}}</ref>
Ambiwel n ugaz zdat n wammas n umazellaw d usegder n yitran sskanayen-d d akken ammas-nni ur yelli ara d amezzay maca iga d abeṛday, d amaɣɣad. Abeṛdi ayi alemmas iggar-d tiɣmert azal-is 45° yakk d uzerrig yessawaṭen seg [[tafukt|tfukt]] ɣer wammas n umazellaw.
Annay n [[Spitzer (amsaddas amalun)|umsaddas amalun n Spitzer]] [[Akat|ittakten]] [[tafat]] deg tɣult n [[azenzar aderzeggaɣ|uzenzar aderzeggaɣ]] d akken teɣzi n uberdi-nni tettawaṭ alamma d 27.000 n ifawatayen
S ugani ɣef tmusni-nneɣ d akken tazzla n tuzzya n [[tafukt|tfukt]] tettawaṭ ɣer 276 km/[[tasint|s]], imalla [[udus anafuk]] ɣef yibdi alemmas n umazellaw d wuggug n tfukt ɣef wammas ittaǧǧa ad yili usnis n [[Isudaf n Kepler|yisudaf n Kepler]] i wsiden n tesmekta n tenga deg wamur agensaw n umazellaw.<ref>Hans Joachim Störig: ''Knaurs moderne Astronomie'', Droemer Knaur, München, 1992, S. 197.</ref> dɣa takura n tenga tummidt deg umazellaw n wasif n igenwan tga gar n 1,0 - 1,9 n imelyaṛen n [[Takura tanafukt|tkurawin tinafukin]].<ref>[http://www.mpia.de/Public/menu_q2.php?Aktuelles/PR/2008/PR080527/PR_080527_de.html MPIA] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20140521031645/http://www.mpia.de/Public/menu_q2.php?Aktuelles/PR/2008/PR080527/PR_080527_de.html |date=21 mayu 2014}}</ref><ref>[http://www.wissenschaft-aktuell.de/artikel/Keine_kleine_Schwester_mehr__Milchstrasse_zieht_mit_Andromeda_gleich_1771015585656.html Keine kleine Schwester mehr: Milchstraße zieht mit Andromeda gleich] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20100818053422/http://www.wissenschaft-aktuell.de:80/artikel/Keine_kleine_Schwester_mehr__Milchstrasse_zieht_mit_Andromeda_gleich_1771015585656.html |date=18 ɣuct 2010}}</ref><!-- woher stammt die Aussage mit den 1,9 Bio.-->, ma d takura n umazellaw n andṛumida tga azal n 1.2 n imelyaṛen n tkurawin tinafukin.
=== Izɣuɣ ===
{{Main|Izɣuɣ amazallaw}}
Itezzi-d yiwen n izɣuɣ amezzay ɣef tegra n umazellaw, akdu n yizɣuɣ-a tettawaṭ ɣer 165.000 n ifawatayen, ittaṭṭaf-it yiwen n welmes n ugaz. Akken i llant deg-s (zdat n [[agazu atraw|iguza itrawen]]) aṭas n yitran imziken (iqdimen) yerna d imazgayen, gar-asen wid yeṭṭafaren asesmel n '''RR-Lyrae''' d ugaz adersan n tneẓẓi akken illan daɣen yitran d izegzawen i d-innulfan d imaynuten, tikurawin-nsen meqqer-it yerna lan (sɛan) tafasa tussist. S tmerniwt ɣer wannecta tettwasteg [[tanga tamallast|tenga tamallast]] i d-ikeffun i wakken ad ttger azal n 1000 n imelyaṛen n tkurawin tinafukin, maca imusnawen ar tura ur ẓrin ara d acu i d tanga tamallast acku mazal ṭṭafarwn isemda-ines war ma ad afen akat-is neɣ ad ttwalin, s wakka ad yili yizɣuɣ d ilem deg ugedṛur maca igber kan seg kra n [[Agazu atraw|iguza itrawen]] n yitran imezgiyen yeṭṭafaren '''[[asesmel atraw]] II''' ilan [[tamaɣuzt]] drusen
=== Tagra (aḍebsi) ===
Amur ameqran n yitran ttumeggzen d akken-iten msegrawen (nnejmaɛen) deg tagra n umazellaw yerna asegder-is amzun d alugan. Tagra tegber s talɣa tagejdant seg yitran yeṭṭafaren asesmel 2 ilan afimidi meqqren n [[tamaɣuzt|tmaɣuzt]] (imɣuzen iẓẓayen ɣef uhidṛujin d [[Hilium|uhilium]])
==== Iɣallen igriwlen ====
Amur deg Tegra ssiliɣen-t-id yiɣallen igriwlen yellan deg wudus anafuk. Tiɣalltin-a gebrent seg isigniwen meqqren d temsegrawin n [[hidṛujin|uhidṛjin]] d tamiwin n [[Tama HII|tamiwin n H II]] anda i d-ttnulfun yitran d imaynuten. Ɣef wanecta illan deg yiɣallen itrawen ilulen.<br/>
Deg waddar n yitri ad yettembiwel seg wadeg anda i d-ilul w ad ttwasedger deg tagra. Maca itran icafcalen ilan takura meqqren (ugar n tkura n tfukt seg 10 ɣer 100 n tikkal) ur sen-d-ikeffu ara wakud i wembiwel deg tagra acku ttfakkan deg wadeg anda i d-lulen. Seg yitran-nni icafcalen deg tkura llan isesmilen '''O''' d '''B''' d [[acafcal azeggaɣ|ucafcal azeggaɣ]] d [[amergagu|yitran imergaguyen]], Dɣa addar n yal yiwen deg-sen ur yugar ara 100 n iseggase, itran-a ssiliɣen-d azal n 1% seg yitran n umazellaw ma d amur ameqqran deg yitran n umazellaw n wasif n igenwan gan d itran imziken imezgiyen anda yal itri ila [[takura]] yegdan agla n tfukt neɣ s ddaw-as.
Deg yunyu 2008, yiwet n tegrawt n imusnawen seg [[Taseddawit n Wisconsin–Madison|tseddawit n Wisconsin–Madison]] tefser-d yiwet n tegmi ɣef westag-nsen i wannayen i d-gran deg tɣult n [[azenzar aderzeggaɣ|uzenzar aderzeggaɣ]] s umsaddas amalun n Spitzer, tegmi ayi tesskanay-d d akken amazellaw n wasif n igenwan ila sin n yiɣallen kan. Yiwen d iɣil n imeẓli wis sin d iɣil n tseddakamt.<ref>[http://science.orf.at/science/news/151692 Artikel auf science.orf.at] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20200317101459/https://science.orf.at/science/news/151692 |date=17 meɣres 2020}}</ref><!-- zu ueberpruefen, wenn die eigentliche Arbeit veroeffentlicht ist -->
{| class="wikitable"
|+Ismawen n iɣallen
|- class="hintergrundfarbe6"
!Isem
!Tikwal isem-is
!Deg tesnallunt
|-
|Iɣil n uzadur
|Tindert tis 3
|''Ulac ''
|-
|[[Iɣil n waylanca]]
|Iɣil n Sagittarius
| −II
|-
|[[Iɣil n imeẓli]]
|Iɣil n imeẓli-zadur
| −I
|-
|[[Iɣil n umanar]]
|Iɣil adigan
| 0
|-
|[[Iɣil n wemẓiw]]
|''Ulac''
| +I
|-
|[[iɣil n waẓiẓ wa iggadan]]
|Iɣil uffiɣ
| +II
|}
[[Tugna:Southerncross gb.gif|thumb|Asif n igenwan deg tnila n [[Iɣil n wemẓiw|yiɣil n wemẓiw]], ɣer tama tayeffust yella [[Asignew n tseddakamt|usignew n tseddakamt]] yettfeǧǧijen d [[Tama HII|tama n uhidṛujin II]]]]
«''D acu-ten isemda isengamen i d-igellun s unulfu n yiɣallen deg umazellaw''» asteqsi ayi d taluft ur nli (ur nesɛi) tiririt ibanen, d acu kan yettwassen d akken itran d iɣallen ur bedden ara maca ttnwiwlen (ttḥerriken) deg temsegrawin i d-izzin i wammas n umazellaw. Kra n imusnawen ttarmen (tteɛṛaden) ad ssegzun anulfu n iɣallen s teẓri n tayyugin n tneẓẓi i d-igellun s tmerniwt n tneẓẓi n yitran deg yiɣallen, s wakka ad mmagen yitran d imaynuten
==== Itran n tegra ====
== Tagrawt tadigant ==
== Ẓeṛ daɣen ==
== Immiren ==
[[Taggayt:Tasnallunt]]
[[Taggayt:Imazellawen]]
[[Taggayt:Aɣaras n walim]]
pjox8paq0mueee4fcwoa6tgfnl4xi9u
115719
115718
2026-04-04T00:16:49Z
Abillardoo
16203
115719
wikitext
text/x-wiki
'''Asif n igenwan''' (s [[Tutlayt tamaceɣt|tmaheɣt]]: ''ⵎⵂⵍⵡ amahǝllǝw'', s [[Tacelḥit|tcelḥit]]: ''aɣaras n walim'') d [[amazellaw]] [[amazellaw agriwel|agriwel]] iteṭṭafar [[Tafukt|tfukt]] d [[tagnit|tegnit]] d [[itrikli|yimtiwgen]] niden n [[Udus anafuk|unagraw anafuk]]. Amazellaw-a yegber seg imelyaṛen n [[itri|yitran]] (gar n 200 ɣer 400 n imelyaṛen n yitran), akken i ttenfufuden deg-s [[Asignew|isigniwen]] d icafcalen, d imeqqranen s waṭas yakk d igedṛuṛen d igazen deg yal ijifeṛ seg ijufaṛ-is. Deg [[iṭ|wuḍan]] imsullsen yesrawen (iṣfan), yettbin-d wasif n igenwan am akken d tadla n walim hrawen seg tafat n yitran-is, akken i d-ttmagen inkaren deg tadla-nni s usrag (s sebba) n tilin n isigniwen n ugedṛur d igazen iteffren [[tafat]] i d-ittaken seg yitran yellan deffir-nsen. <ref name="Frommert">
{{Tanagit s web
| Aneggar1 = Frommert
| amezwar1 = H.
| Aneggar2 = Kronberg
| Amezwar2 = C.
| Azemz = August 25, 2005
| Azwel = The Milky Way Galaxy
| akala = http://messier.seds.org/more/mw.html
| Anafsar = [[SEDS]]
| akala n ufaylu = https://web.archive.org/web/20070512093341/http://seds.org/MESSIER/more/mw.html
| azemz n ufaylu = 12 May 2007
| Assaɣ yerrẓen = no
}}
</ref>
Talɣa n wasif n tegnawin d aglayan, [[Akdu]]-ines yettawaṭ seg 100.000 ɣer 180.000 n [[Afawatay|yifawatayen]], ma d tuzert-is s wazal n 1000 n ifawatayen. S wakka ad tili d tagra tusdidt s waṭas. [[Tagnit]] tezga-d zdat n yiri n umazellaw-a anda itezzi [[udus anafuk|unagraw anafuk]] ɣef [[Ammas n umazellaw|wammas n umazellaw]]. Dɣa tafukt taggug s wazal n 27,000 n ifawatayen ɣef wammas n umazellaw.<br/>
Ma iwula kra n wemdan ɣer igenni deg yiḍ ad iẓer amur seg umazellaw n wasif n igenwan amzun d tadla n yitran, anda imezdaɣ n wezgen agafan n [[tiṭṭ n tfukt]] ẓerrent-id ama deg [[anebdu|unebdu]] neɣ deg [[amwan|umwan]] neɣ deg [[tagrest|tegrest]]. Ixef n aseflalay d tmeẓriwt tacraraqt yakk i umazellaw-a yettili-d deg taggara n unebdu d tazwara n umwan acku deg wakuden-a n useggas inezzeg (wasif n igenwan) seg [[tazdemt|tezdemt]] n [[tamesɣimt|tmesɣimt]] (''Cassiopeia'') alamma d [[sifus]] (''Cepheus'') deg ugafa seg wezgen asemran n igenni yakk seg tegrawt n yitran yettwassnen s [[akerdis n uwilen|ukerdis n uwilen]], sin akin ad yerdeb seg [[igli (tanzagt)|yigli]] ɣer [[Tagenzi (tasnetrit)|tgenzi]] yakk d [[tiɣirdemt (tasnetrit)|tɣirdemt]]. Isigniwen n tallunt teffren gar n ukerdis n uwilen d tgenzi yiwet n tjumma talemmast hrawen seg uɣaras n walim ayen i d-ittaǧǧan ittbin-d yegzen ɣer sin n wamuren, ma deg zdat n tgenzi d tɣirdemt yettili uɣaras n walim d aseflalay s waṭas acku d tanila-nni i d-immalen ammas n umazellaw.
Asif n igenwan iga d aseflalay deg kra n tamiwin ugar n tamiwin niden. Anda tama i d-izzin i [[aẓiẓ wa iggadan|waẓiẓ wa iggadan]] (''Cygnus'') yettfejjij s waṭas, maca amur yehrawen s waṭas yerna iseflellayen s waṭas yezga-d deg unẓul ɣef [[imeẓli (tazdemt)|yimeẓli]] yerna yezmer wemdan ad tiẓer deg [[tallunt]] tagafant deg tmeddiyin n unebdu maca timeẓriwt tettili tefrar ugar deg tamiwin i d-izgan ɣer unẓul n [[Asebges|usebges]].
== Anulfu n wasif n igenwan ==
Imesnullanen settgen (ttaken lewhi) d akken asif n igenwan yennelfa-d send n wazal n 12-14 n imelyaṛen n iseggasen, akken ittɣilen d akken [[amazellaw|amazellaw-a]] d win meẓẓiyen deg waddar s wassaɣ ɣer imazellawen niden yellan deg [[Asedday|usedday]], Aguccel n waddar-is yella-d s usemres n [[Tasnemdalɣisant|tesnemdalɣisant]].<br/>
Deg useggas n [[2007]] yettwasteg waddar n yiwen n yitri isem-is [[NGC 3199]] s wazal n 13,7 n imelyaṛen n iseggasen, itri ayi izga-d deg wezɣar (beṛṛa) n umazellaw, yaggug ɣef [[tagnit|tegnit]] s 13.2 n imelyaṛen n iseggasen, akken i yettumeggez d [[tafekka tagnnawt|tafekka tagennawt]] tamzikant (taqburt) imur-nni anda i d-issers tilisa tiddayin i waddar n wasif n igenwan.<ref name="frebel">{{cite journal | doi= 10.1086/518122 | id={{Afaylu XI|astro-ph|0703414}} | title= Discovery of HE 1523-0901, a Strongly ''r''-Process-enhanced Metal-poor Star with Detected Uranium | year= 2007 | author= Frebel, Anna | journal= The Astrophysical Journal | volume= 660 | pages= L117 | last2= Christlieb | first2= Norbert | last3= Norris | first3= John E. | last4= Thom | first4= Christopher | last5= Beers | first5= Timothy C. | last6= Rhee | first6= Jaehyon}}</ref> yella-d uselken seg ustag-a s [[aktaylal|waktaylal]] n '''UV-Visual Echelle''' n [[Imseddasen imeqqranen|umseddas ameqqran]].<ref name="frebel"/>
Astag n waddar n yitran i d-izgan deg tagra tamazallawt tusdidt yezmer ad yili s tarrayt yettemcabin i HE 1523-0901. Igemmuden n [[akat|wakaten]] llan deg tlisa n 8.8 ± 1.7 n imelyaṛen n iseggasen yezrin, anecta yessumur-d d akken kra n wenkar addar-is 5 n imelyaṛen n iseggasen yella dinna gar n tallit n yisni d tagra tusdidt.<ref name="del_Peloso">{{cite journal | doi=10.1051/0004-6361:20053307 | bibcode= 2005A&A...440.1153D | id={{Afaylu XI|astro-ph|0506458}} | title=The age of the Galactic thin disk from Th/Eu nucleocosmochronology | year=2005 | author=Del Peloso, E. F. | journal=Astronomy and Astrophysics | volume=440 | pages=1153}}</ref>
== isegra n uɣaras n walim ==
[[Tugna:Milky Way Arms it.svg|270px|thumb|right|iɣallen n umazellaw d wadeg n [[tafukt|tfukt]], Tinliwin yemgaraden yeddan seg wadeg n tfukt mmalent-d [[Tazdemt|tigrawin titrawin]]. Akken i d-temmal talɣa-nni hiwet n tama ur ttwaẓran ara deg-s yitran s usrag n tneẓẓi n igedṛuren deg wammas n umazellaw.]]
[[Tugna:OrionSpur.png|270px|thumb|right|Talɣa n [[iɣil n umanar|yiɣil n umanar]] s unect n umagrad ussnan n kra n imusnawen yettwafsaren deg: {{cite journal|author|title=Spiral Structure in the Outer Galactic Disk. I. The Third Galactic Quadrant|url= http://adsabs.harvard.edu/abs/2008ApJ...672..930V|journal=The Astrophysical Journal|volume=672|issue=2|pages=930–939|year=2008|month=January|doi=10.1086/524003|akala n ufaylu= https://web.archive.org/web/20190830120244/http://adsabs.harvard.edu/abs/2008ApJ...672..930V|azemz n ufaylu=2019-08-30}}]]
[[Tugna:Via Láctea de perfil.jpg|thumb|left |280px|Tamudemt n umazellaw agriwel degs tagra, d nnig-s yakk s ddaw-as yella yisni igebren seg timsegrawin titrawin yettwazuzzren.]]
Aɣaras n walim yettumeggez d yisen seg [[amazellaw agriwel|imazellawen igriwlen]] imeqqranen. Ttezzi ɣef yiman-is yiwet n tuzzya yal 250 n imelyan n iseggasen, akken i tezzin degs yitran-is s urured yemgaraden anda itran yellan deg wammas-is i tezzin s urured d tazzla wala itran illan deg ijufaṛ-is akken daɣen i yella wemgarad deg rdusi n [[Taldayt|teldayt]] seg wadeg ɣer wayeṭ deg umazellaw s usrag n tmerniwt n tneẓẓi n yitran deg kra n tamiwin, anda ixeddmen isemda-nni deg tguri n yiɣallen igriwlen i umazellaw. [[Udus anafuk]] yezga-d deg yiwen seg yiɣalen-nni yettusemman [[iɣil n umanar]] i d-izgan deg wazal n sin n yikṛaden (⅔) n uzen-kdu n umazellaw. Akken iy gber umazellaw n uɣaras n walim seg waṭas n yiɣallen igriwlen niden i d-issentayen seg umazellaw sin akin ad negzen ɣer uzɣar (beṛṛa). Gar n yiɣallen yella [[iɣil n wemẓiw|yiɣil n wemẓiw]] (''Perseue arm'') igan d iɣil amaddas fellaɣ deg tama n ijifeṛ n umazellaw, yakk d [[Iɣil n imeẓli|Iɣil n imeẓli]] (''Sagittarius arm'') yudsen fellaɣ seg tama n wammas n umazellaw. Aɣaras n walim yegber daɣen seg waṭas n yiɣallen niden i d-izgan deg tagra n umazellaw, dɣa ttwasemman s yirem n iɣallen acku yal yiwen deg-sen yettak taɣara s [[tazdemt|tezdemt]] yettfeǧǧijen s waṭas deg-s. Amedya, [[iɣil n wemẓiw]] yettak taɣara s tezdemt n [[amẓiw (tazdemt)|wemẓiw]], ma d [[iɣil n imeẓli]] yettak taɣara s tezdemt n [[imeẓli (tazdemt)|imeẓli]], akken daɣen i yella [[iɣil n umanar|yiɣil n umanar]] igrbren [[Amanar|tazdemt n umanar]] deg wanda yella yiwen seg [[Asignew|yisigniwen]] yettwassnen yakk, isem-is [[asignew n umanar]].
''''Tamuski n [[amazellaw|umazellaw]] tebṭa ɣef 3 n yismilen igejdanen''':
* '''[[Aweggir amazallaw]]''': tga d tuffet azun-mezzay yettak-d tafat, yettili deg wammas n umazellaw. [[Akat|Akaten]] n mraw n iseggasen-a yezrin sseknen-d d tilin n [[amruj aberkan|wemruj aberkan]] d acafcal deg wammas n umazellaw, [[takura|takura-ines]] tla (tesɛa) azal n sin n imelyan n tkura tanafukt. Tehri-ines trennu s tmerniwt n waddar n umazellaw akken yella deg uweggir-a amsegraw meqqren s waṭas n yitran d igedṛuren inamdalen. Timeẓriwt n uweggir yuffen n umazellaw d win ifraren deg yiṭ acku tla asefliley ussis ɣas akken timeẓriwt n tfawtin-is tigensawin temray (tewɛer) s usrag tuget n igedṛuren iteffren tafat.
* '''Iɣallen''': d ayen i d-itezzin i yiweggiren imazallawen igriwlen, gan d icafcalen, tezzin ɣef wammas n umazellaw. Am [[iɣil n umanar]] yaggugen s wazal n 26,000 n [[Afawatay|yifawatayen]] seg [[ammas n umazellaw|wammas n umazellaw]]. Imusnawen ssetgen-d d akken amdan n yitran yellan deg yiɣil-a yessawaṭ ɣer 200,000 n yitran, gar-asen [[tafukt]. Akken i d-ssetgen [[akdu]] n umazellaw s wazal n 110,000 n ifawatayen, dɣa tafukt tettili deg wuggug n 30,000 n ifawatayen ɣef wammas n umazellaw deg yiɣil n umanar. Teɣzi n yiɣil n umanar n umanar tettawaṭ ɣer 6,500 n ifawatayen ma d tuzert-is azal n 1000 n ifawatayen
* '''[[Izɣuɣ amazallaw|Izɣuɣ]]''': d tamrest tamezzayt i d-izzin ɣef ugaraw n tegra tamazallawt alamma d istumen yaggugen, Akdu-ines yettawaṭ alamma d 150,000 n ifawatayen, tegber seg igazen yemgaraden d isignewen inamdalen akken i tegber seg [[agazu atraw|timsegrawin titrawin]] yettwazuzren deg yal adeg ama s ddaw neɣ sufell n tegra. Timsegrawin-nni tezzint ɣef wammas n umazellaw s usrag n tilin [[amruj aberkan|wemruj aberkan]] deg wammas n umazellaw
=== Talɣa tamatut ===
[[Tugna:COBE's Milky Way Map in False-color.jpg|right| thumb| 230px|Tugna n umazellaw n uɣaras n walim s [[azenzar aderzeggaɣ|izenzaren iderzeggaɣen]] i d-ittwaṭṭfen s tanawt [[COBE]]]]
[[Tugna:Milky way profile.svg|right|thumb| 270px|Alegdis azenzaɣ n uɣaris n walim]]
[[Tugna:MilkyWay behind Tree 2.jpg|right|thumb| 230px|Aɣaris n walim akken i d-ten-ttwali deg yiṭ.]]
Tazrawt n tmuski n uɣaras n walim d tin imrayen (iweɛṛen) s usrag n igedṛuren iteffren aṭas seg tafat, s tenmgalt n uẓabaẓ n tezrawt n talɣiwin d [[tasengama|tsengaman]] n imazellawen niden yaggugen fellaɣ maca nẓerr-iten-tt seg beṛṛa, Yerna anecta yullel (iɛawn) imusnawen s waṭas deg tezrawt n izenzaren i d-ikkan seg umazellaw-nneɣ deg tɣult n [[azenzar aderzeggaɣ|uzenzar aderzeggaɣ]] s [[agensa|igensaten]] yakk s tmuski n [[asanay|isanayen]] deg tegnit i wakken ad anin [[Tayyugt n uṛadyu|tayyugin tiṛadyawin]] i d-itekken deg-s.
Akin-a, yettumeggez d akken amazellaw n uɣaras n walim ila (isɛa) wuẓ neɣ semmus (4 neɣ 5) n iɣallen anda i trennu deg-sen tneẓẓi n yitran d igedṛuren, maca tura neẓra yakk d akken (tla tesɛa) aweggir d abeṛan mači d amezzay.<ref>[http://www.faz.net/artikel/C30217/milchstrassen-geheimnisse-wie-viele-arme-hat-sie-30347866.html Aktuelle Nachrichten online - FAZ.NET<!-- Azwel -->] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20110810082531/http://www.faz.net/artikel/C30217/milchstrassen-geheimnisse-wie-viele-arme-hat-sie-30347866.html |date=10 ɣuct 2011}}</ref>. Yerna tegber seg 100 alamma d 300 n imelyaṛen n yitran d waṭas n [[agedṛur akemdal|ugedṛuṛ anamdal]] i d-ikeffun i wakken ad nnulfun s yis seg 600 alamma d umelyaṛ n yitran imaynuten. Ma d tasmekta n tenga deg umazellaw-a tettwasteg s wazal n 3,6 × 10<sup>41</sup> kg, ma d akdy n tegra-ines azal n 100.000 n ifawatayen
Yella umazellaw n [[andṛumida]] i meqqren s wassaɣ ɣer umazellaw n wasif n igenwan anda akdu-ines yettawaṭ ɣer 150.000 n ifawatayen. Akken ig yella deg [[Tagrawt tadigant|tegrawt-nneɣ tadigant]] ugmam wis 3 deg temɣer igan d [[amazellaw n ukerdis]] neɣ [[amazellaw n ukerdis|Messier 33]] s unect n [[tajrit n Musier|tejrit n Musier]]. Akdu-ines ila azal n 50.000 n ifawatayen neɣ ahat tazurt n umazellaw n wasif n igenwan yugar 3 n tikkal uṭṭun i d-ittunefken sɣur umusnaw n [[Ustṛalya]] '''Brian Gaensler''' d trebbut-is (tarbaɛt-is) i d-ifesren yiwet n tegmi deg usentel-a aseggas n 2008.<ref>{{Literatur|Autor=B. M. Gaensler, G. J. Madsen, S. Chatterjee, S. A. Mao|Titel=The Scale Height and Filling Factor of Warm Ionized Gas in the Milky Way|Sammelwerk=Bulletin of the American Astronomical Society|Band=39|Nummer=4|Jahr=2007|Seiten=762|Online=[http://adsabs.harvard.edu/abs/2007AAS...211.1420G Abstract]}} {{Cite Web |title=Archive copy |url=http://adsabs.harvard.edu/abs/2007AAS...211.1420G |access-date=2020-06-08 |archive-date=2017-11-03 |archive-url=https://web.archive.org/web/20171103120843/http://adsabs.harvard.edu/abs/2007AAS...211.1420G |url-status=bot: unknown }}</ref><ref>Markus C. Schulte von Drach, : [http://www.sueddeutsche.de/wissen/artikel/979/159547/ Die Milchstraße. Dicker als gedacht].'' sueddeutsche.de, 22. Februar 2008 – Artikel über neueste Forschungen von Bryan Gaensler und seinem Team. {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20080619184850/http://www.sueddeutsche.de/wissen/artikel/979/159547/ |date=19 يونيو 2008}}</ref>
Ambiwel n ugaz zdat n wammas n umazellaw d usegder n yitran sskanayen-d d akken ammas-nni ur yelli ara d amezzay maca iga d abeṛday, d amaɣɣad. Abeṛdi ayi alemmas iggar-d tiɣmert azal-is 45° yakk d uzerrig yessawaṭen seg [[tafukt|tfukt]] ɣer wammas n umazellaw.
Annay n [[Spitzer (amsaddas amalun)|umsaddas amalun n Spitzer]] [[Akat|ittakten]] [[tafat]] deg tɣult n [[azenzar aderzeggaɣ|uzenzar aderzeggaɣ]] d akken teɣzi n uberdi-nni tettawaṭ alamma d 27.000 n ifawatayen
S ugani ɣef tmusni-nneɣ d akken tazzla n tuzzya n [[tafukt|tfukt]] tettawaṭ ɣer 276 km/[[tasint|s]], imalla [[udus anafuk]] ɣef yibdi alemmas n umazellaw d wuggug n tfukt ɣef wammas ittaǧǧa ad yili usnis n [[Isudaf n Kepler|yisudaf n Kepler]] i wsiden n tesmekta n tenga deg wamur agensaw n umazellaw.<ref>Hans Joachim Störig: ''Knaurs moderne Astronomie'', Droemer Knaur, München, 1992, S. 197.</ref> dɣa takura n tenga tummidt deg umazellaw n wasif n igenwan tga gar n 1,0 - 1,9 n imelyaṛen n [[Takura tanafukt|tkurawin tinafukin]].<ref>[http://www.mpia.de/Public/menu_q2.php?Aktuelles/PR/2008/PR080527/PR_080527_de.html MPIA] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20140521031645/http://www.mpia.de/Public/menu_q2.php?Aktuelles/PR/2008/PR080527/PR_080527_de.html |date=21 mayu 2014}}</ref><ref>[http://www.wissenschaft-aktuell.de/artikel/Keine_kleine_Schwester_mehr__Milchstrasse_zieht_mit_Andromeda_gleich_1771015585656.html Keine kleine Schwester mehr: Milchstraße zieht mit Andromeda gleich] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20100818053422/http://www.wissenschaft-aktuell.de:80/artikel/Keine_kleine_Schwester_mehr__Milchstrasse_zieht_mit_Andromeda_gleich_1771015585656.html |date=18 ɣuct 2010}}</ref><!-- woher stammt die Aussage mit den 1,9 Bio.-->, ma d takura n umazellaw n andṛumida tga azal n 1.2 n imelyaṛen n tkurawin tinafukin.
=== Izɣuɣ ===
{{Main|Izɣuɣ amazallaw}}
Itezzi-d yiwen n izɣuɣ amezzay ɣef tegra n umazellaw, akdu n yizɣuɣ-a tettawaṭ ɣer 165.000 n ifawatayen, ittaṭṭaf-it yiwen n welmes n ugaz. Akken i llant deg-s (zdat n [[agazu atraw|iguza itrawen]]) aṭas n yitran imziken (iqdimen) yerna d imazgayen, gar-asen wid yeṭṭafaren asesmel n '''RR-Lyrae''' d ugaz adersan n tneẓẓi akken illan daɣen yitran d izegzawen i d-innulfan d imaynuten, tikurawin-nsen meqqer-it yerna lan (sɛan) tafasa tussist. S tmerniwt ɣer wannecta tettwasteg [[tanga tamallast|tenga tamallast]] i d-ikeffun i wakken ad ttger azal n 1000 n imelyaṛen n tkurawin tinafukin, maca imusnawen ar tura ur ẓrin ara d acu i d tanga tamallast acku mazal ṭṭafarwn isemda-ines war ma ad afen akat-is neɣ ad ttwalin, s wakka ad yili yizɣuɣ d ilem deg ugedṛur maca igber kan seg kra n [[Agazu atraw|iguza itrawen]] n yitran imezgiyen yeṭṭafaren '''[[asesmel atraw]] II''' ilan [[tamaɣuzt]] drusen
=== Tagra (aḍebsi) ===
Amur ameqran n yitran ttumeggzen d akken-iten msegrawen (nnejmaɛen) deg tagra n umazellaw yerna asegder-is amzun d alugan. Tagra tegber s talɣa tagejdant seg yitran yeṭṭafaren asesmel 2 ilan afimidi meqqren n [[tamaɣuzt|tmaɣuzt]] (imɣuzen iẓẓayen ɣef uhidṛujin d [[Hilium|uhilium]])
==== Iɣallen igriwlen ====
Amur deg Tegra ssiliɣen-t-id yiɣallen igriwlen yellan deg wudus anafuk. Tiɣalltin-a gebrent seg isigniwen meqqren d temsegrawin n [[hidṛujin|uhidṛjin]] d tamiwin n [[Tama HII|tamiwin n H II]] anda i d-ttnulfun yitran d imaynuten. Ɣef wanecta illan deg yiɣallen itrawen ilulen.<br/>
Deg waddar n yitri ad yettembiwel seg wadeg anda i d-ilul w ad ttwasedger deg tagra. Maca itran icafcalen ilan takura meqqren (ugar n tkura n tfukt seg 10 ɣer 100 n tikkal) ur sen-d-ikeffu ara wakud i wembiwel deg tagra acku ttfakkan deg wadeg anda i d-lulen. Seg yitran-nni icafcalen deg tkura llan isesmilen '''O''' d '''B''' d [[acafcal azeggaɣ|ucafcal azeggaɣ]] d [[amergagu|yitran imergaguyen]], Dɣa addar n yal yiwen deg-sen ur yugar ara 100 n iseggase, itran-a ssiliɣen-d azal n 1% seg yitran n umazellaw ma d amur ameqqran deg yitran n umazellaw n wasif n igenwan gan d itran imziken imezgiyen anda yal itri ila [[takura]] yegdan agla n tfukt neɣ s ddaw-as.
Deg yunyu 2008, yiwet n tegrawt n imusnawen seg [[Taseddawit n Wisconsin–Madison|tseddawit n Wisconsin–Madison]] tefser-d yiwet n tegmi ɣef westag-nsen i wannayen i d-gran deg tɣult n [[azenzar aderzeggaɣ|uzenzar aderzeggaɣ]] s umsaddas amalun n Spitzer, tegmi ayi tesskanay-d d akken amazellaw n wasif n igenwan ila sin n yiɣallen kan. Yiwen d iɣil n imeẓli wis sin d iɣil n tseddakamt.<ref>[http://science.orf.at/science/news/151692 Artikel auf science.orf.at] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20200317101459/https://science.orf.at/science/news/151692 |date=17 meɣres 2020}}</ref><!-- zu ueberpruefen, wenn die eigentliche Arbeit veroeffentlicht ist -->
{| class="wikitable"
|+Ismawen n iɣallen
|- class="hintergrundfarbe6"
!Isem
!Tikwal isem-is
!Deg tesnallunt
|-
|Iɣil n uzadur
|Tindert tis 3
|''Ulac ''
|-
|[[Iɣil n waylanca]]
|Iɣil n Sagittarius
| −II
|-
|[[Iɣil n imeẓli]]
|Iɣil n imeẓli-zadur
| −I
|-
|[[Iɣil n umanar]]
|Iɣil adigan
| 0
|-
|[[Iɣil n wemẓiw]]
|''Ulac''
| +I
|-
|[[iɣil n waẓiẓ wa iggadan]]
|Iɣil uffiɣ
| +II
|}
[[Tugna:Southerncross gb.gif|thumb|Asif n igenwan deg tnila n [[Iɣil n wemẓiw|yiɣil n wemẓiw]], ɣer tama tayeffust yella [[Asignew n tseddakamt|usignew n tseddakamt]] yettfeǧǧijen d [[Tama HII|tama n uhidṛujin II]]]]
«''D acu-ten isemda isengamen i d-igellun s unulfu n yiɣallen deg umazellaw''» asteqsi ayi d taluft ur nli (ur nesɛi) tiririt ibanen, d acu kan yettwassen d akken itran d iɣallen ur bedden ara maca ttnwiwlen (ttḥerriken) deg temsegrawin i d-izzin i wammas n umazellaw. Kra n imusnawen ttarmen (tteɛṛaden) ad ssegzun anulfu n iɣallen s teẓri n tayyugin n tneẓẓi i d-igellun s tmerniwt n tneẓẓi n yitran deg yiɣallen, s wakka ad mmagen yitran d imaynuten
==== Itran n tegra ====
== Tagrawt tadigant ==
== Ẓeṛ daɣen ==
== Immiren ==
[[Taggayt:Tasnallunt]]
[[Taggayt:Imazellawen]]
[[Taggayt:Aɣaras n walim]]
7sod6vzlr33h93qk3tsgtsu3qmytcfq
115720
115719
2026-04-04T07:46:20Z
Abillardoo
16203
115720
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Asif n igenwan''' (s [[Tutlayt tamaceɣt|tmaheɣt]]: ''ⵎⵂⵍⵡ amahǝllǝw'', s [[Tacelḥit|tcelḥit]]: ''aɣaras n walim'') d [[amazellaw]] [[amazellaw agriwel|agriwel]] iteṭṭafar [[Tafukt|tfukt]] d [[tagnit|tegnit]] d [[itrikli|yimtiwgen]] niden n [[Udus anafuk|unagraw anafuk]]. Amazellaw-a yegber seg imelyaṛen n [[itri|yitran]] (gar n 200 ɣer 400 n imelyaṛen n yitran), akken i ttenfufuden deg-s [[Asignew|isigniwen]] d icafcalen, d imeqqranen s waṭas yakk d igedṛuṛen d igazen deg yal ijifeṛ seg ijufaṛ-is. Deg [[iṭ|wuḍan]] imsullsen yesrawen (iṣfan), yettbin-d wasif n igenwan am akken d tadla n walim hrawen seg tafat n yitran-is, akken i d-ttmagen inkaren deg tadla-nni s usrag (s sebba) n tilin n isigniwen n ugedṛur d igazen iteffren [[tafat]] i d-ittaken seg yitran yellan deffir-nsen. <ref name="Frommert">
{{Tanagit s web
| Aneggar1 = Frommert
| amezwar1 = H.
| Aneggar2 = Kronberg
| Amezwar2 = C.
| Azemz = August 25, 2005
| Azwel = The Milky Way Galaxy
| akala = http://messier.seds.org/more/mw.html
| Anafsar = [[SEDS]]
| akala n ufaylu = https://web.archive.org/web/20070512093341/http://seds.org/MESSIER/more/mw.html
| azemz n ufaylu = 12 May 2007
| Assaɣ yerrẓen = no
}}
</ref>
Talɣa n wasif n tegnawin d aglayan, [[Akdu]]-ines yettawaṭ seg 100.000 ɣer 180.000 n [[Afawatay|yifawatayen]], ma d tuzert-is s wazal n 1000 n ifawatayen. S wakka ad tili d tagra tusdidt s waṭas. [[Tagnit]] tezga-d zdat n yiri n umazellaw-a anda itezzi [[udus anafuk|unagraw anafuk]] ɣef [[Ammas n umazellaw|wammas n umazellaw]]. Dɣa tafukt taggug s wazal n 27,000 n ifawatayen ɣef wammas n umazellaw.<br/>
Ma iwula kra n wemdan ɣer igenni deg yiḍ ad iẓer amur seg umazellaw n wasif n igenwan amzun d tadla n yitran, anda imezdaɣ n wezgen agafan n [[tiṭṭ n tfukt]] ẓerrent-id ama deg [[anebdu|unebdu]] neɣ deg [[amwan|umwan]] neɣ deg [[tagrest|tegrest]]. Ixef n aseflalay d tmeẓriwt tacraraqt yakk i umazellaw-a yettili-d deg taggara n unebdu d tazwara n umwan acku deg wakuden-a n useggas inezzeg (wasif n igenwan) seg [[tazdemt|tezdemt]] n [[tamesɣimt|tmesɣimt]] (''Cassiopeia'') alamma d [[sifus]] (''Cepheus'') deg ugafa seg wezgen asemran n igenni yakk seg tegrawt n yitran yettwassnen s [[akerdis n uwilen|ukerdis n uwilen]], sin akin ad yerdeb seg [[igli (tanzagt)|yigli]] ɣer [[Tagenzi (tasnetrit)|tgenzi]] yakk d [[tiɣirdemt (tasnetrit)|tɣirdemt]]. Isigniwen n tallunt teffren gar n ukerdis n uwilen d tgenzi yiwet n tjumma talemmast hrawen seg uɣaras n walim ayen i d-ittaǧǧan ittbin-d yegzen ɣer sin n wamuren, ma deg zdat n tgenzi d tɣirdemt yettili uɣaras n walim d aseflalay s waṭas acku d tanila-nni i d-immalen ammas n umazellaw.
Asif n igenwan iga d aseflalay deg kra n tamiwin ugar n tamiwin niden. Anda tama i d-izzin i [[aẓiẓ wa iggadan|waẓiẓ wa iggadan]] (''Cygnus'') yettfejjij s waṭas, maca amur yehrawen s waṭas yerna iseflellayen s waṭas yezga-d deg unẓul ɣef [[imeẓli (tazdemt)|yimeẓli]] yerna yezmer wemdan ad tiẓer deg [[tallunt]] tagafant deg tmeddiyin n unebdu maca timeẓriwt tettili tefrar ugar deg tamiwin i d-izgan ɣer unẓul n [[Asebges|usebges]].
== Anulfu n wasif n igenwan ==
Imesnullanen settgen (ttaken lewhi) d akken asif n igenwan yennelfa-d send n wazal n 12-14 n imelyaṛen n iseggasen, akken ittɣilen d akken [[amazellaw|amazellaw-a]] d win meẓẓiyen deg waddar s wassaɣ ɣer imazellawen niden yellan deg [[Asedday|usedday]], Aguccel n waddar-is yella-d s usemres n [[Tasnemdalɣisant|tesnemdalɣisant]].<br/>
Deg useggas n [[2007]] yettwasteg waddar n yiwen n yitri isem-is [[NGC 3199]] s wazal n 13,7 n imelyaṛen n iseggasen, itri ayi izga-d deg wezɣar (beṛṛa) n umazellaw, yaggug ɣef [[tagnit|tegnit]] s 13.2 n imelyaṛen n iseggasen, akken i yettumeggez d [[tafekka tagnnawt|tafekka tagennawt]] tamzikant (taqburt) imur-nni anda i d-issers tilisa tiddayin i waddar n wasif n igenwan.<ref name="frebel">{{cite journal | doi= 10.1086/518122 | id={{Afaylu XI|astro-ph|0703414}} | title= Discovery of HE 1523-0901, a Strongly ''r''-Process-enhanced Metal-poor Star with Detected Uranium | year= 2007 | author= Frebel, Anna | journal= The Astrophysical Journal | volume= 660 | pages= L117 | last2= Christlieb | first2= Norbert | last3= Norris | first3= John E. | last4= Thom | first4= Christopher | last5= Beers | first5= Timothy C. | last6= Rhee | first6= Jaehyon}}</ref> yella-d uselken seg ustag-a s [[aktaylal|waktaylal]] n '''UV-Visual Echelle''' n [[Imseddasen imeqqranen|umseddas ameqqran]].<ref name="frebel"/>
Astag n waddar n yitran i d-izgan deg tagra tamazallawt tusdidt yezmer ad yili s tarrayt yettemcabin i HE 1523-0901. Igemmuden n [[akat|wakaten]] llan deg tlisa n 8.8 ± 1.7 n imelyaṛen n iseggasen yezrin, anecta yessumur-d d akken kra n wenkar addar-is 5 n imelyaṛen n iseggasen yella dinna gar n tallit n yisni d tagra tusdidt.<ref name="del_Peloso">{{cite journal | doi=10.1051/0004-6361:20053307 | bibcode= 2005A&A...440.1153D | id={{Afaylu XI|astro-ph|0506458}} | title=The age of the Galactic thin disk from Th/Eu nucleocosmochronology | year=2005 | author=Del Peloso, E. F. | journal=Astronomy and Astrophysics | volume=440 | pages=1153}}</ref>
== isegra n uɣaras n walim ==
[[Tugna:Milky Way Arms it.svg|270px|thumb|right|iɣallen n umazellaw d wadeg n [[tafukt|tfukt]], Tinliwin yemgaraden yeddan seg wadeg n tfukt mmalent-d [[Tazdemt|tigrawin titrawin]]. Akken i d-temmal talɣa-nni hiwet n tama ur ttwaẓran ara deg-s yitran s usrag n tneẓẓi n igedṛuren deg wammas n umazellaw.]]
[[Tugna:OrionSpur.png|270px|thumb|right|Talɣa n [[iɣil n umanar|yiɣil n umanar]] s unect n umagrad ussnan n kra n imusnawen yettwafsaren deg: {{cite journal|author|title=Spiral Structure in the Outer Galactic Disk. I. The Third Galactic Quadrant|url= http://adsabs.harvard.edu/abs/2008ApJ...672..930V|journal=The Astrophysical Journal|volume=672|issue=2|pages=930–939|year=2008|month=January|doi=10.1086/524003|akala n ufaylu= https://web.archive.org/web/20190830120244/http://adsabs.harvard.edu/abs/2008ApJ...672..930V|azemz n ufaylu=2019-08-30}}]]
[[Tugna:Via Láctea de perfil.jpg|thumb|left |280px|Tamudemt n umazellaw agriwel degs tagra, d nnig-s yakk s ddaw-as yella yisni igebren seg timsegrawin titrawin yettwazuzzren.]]
Aɣaras n walim yettumeggez d yisen seg [[amazellaw agriwel|imazellawen igriwlen]] imeqqranen. Ttezzi ɣef yiman-is yiwet n tuzzya yal 250 n imelyan n iseggasen, akken i tezzin degs yitran-is s urured yemgaraden anda itran yellan deg wammas-is i tezzin s urured d tazzla wala itran illan deg ijufaṛ-is akken daɣen i yella wemgarad deg rdusi n [[Taldayt|teldayt]] seg wadeg ɣer wayeṭ deg umazellaw s usrag n tmerniwt n tneẓẓi n yitran deg kra n tamiwin, anda ixeddmen isemda-nni deg tguri n yiɣallen igriwlen i umazellaw. [[Udus anafuk]] yezga-d deg yiwen seg yiɣalen-nni yettusemman [[iɣil n umanar]] i d-izgan deg wazal n sin n yikṛaden (⅔) n uzen-kdu n umazellaw. Akken iy gber umazellaw n uɣaras n walim seg waṭas n yiɣallen igriwlen niden i d-issentayen seg umazellaw sin akin ad negzen ɣer uzɣar (beṛṛa). Gar n yiɣallen yella [[iɣil n wemẓiw|yiɣil n wemẓiw]] (''Perseue arm'') igan d iɣil amaddas fellaɣ deg tama n ijifeṛ n umazellaw, yakk d [[Iɣil n imeẓli|Iɣil n imeẓli]] (''Sagittarius arm'') yudsen fellaɣ seg tama n wammas n umazellaw. Aɣaras n walim yegber daɣen seg waṭas n yiɣallen niden i d-izgan deg tagra n umazellaw, dɣa ttwasemman s yirem n iɣallen acku yal yiwen deg-sen yettak taɣara s [[tazdemt|tezdemt]] yettfeǧǧijen s waṭas deg-s. Amedya, [[iɣil n wemẓiw]] yettak taɣara s tezdemt n [[amẓiw (tazdemt)|wemẓiw]], ma d [[iɣil n imeẓli]] yettak taɣara s tezdemt n [[imeẓli (tazdemt)|imeẓli]], akken daɣen i yella [[iɣil n umanar|yiɣil n umanar]] igrbren [[Amanar|tazdemt n umanar]] deg wanda yella yiwen seg [[Asignew|yisigniwen]] yettwassnen yakk, isem-is [[asignew n umanar]].
''''Tamuski n [[amazellaw|umazellaw]] tebṭa ɣef 3 n yismilen igejdanen''':
* '''[[Aweggir amazallaw]]''': tga d tuffet azun-mezzay yettak-d tafat, yettili deg wammas n umazellaw. [[Akat|Akaten]] n mraw n iseggasen-a yezrin sseknen-d d tilin n [[amruj aberkan|wemruj aberkan]] d acafcal deg wammas n umazellaw, [[takura|takura-ines]] tla (tesɛa) azal n sin n imelyan n tkura tanafukt. Tehri-ines trennu s tmerniwt n waddar n umazellaw akken yella deg uweggir-a amsegraw meqqren s waṭas n yitran d igedṛuren inamdalen. Timeẓriwt n uweggir yuffen n umazellaw d win ifraren deg yiṭ acku tla asefliley ussis ɣas akken timeẓriwt n tfawtin-is tigensawin temray (tewɛer) s usrag tuget n igedṛuren iteffren tafat.
* '''Iɣallen''': d ayen i d-itezzin i yiweggiren imazallawen igriwlen, gan d icafcalen, tezzin ɣef wammas n umazellaw. Am [[iɣil n umanar]] yaggugen s wazal n 26,000 n [[Afawatay|yifawatayen]] seg [[ammas n umazellaw|wammas n umazellaw]]. Imusnawen ssetgen-d d akken amdan n yitran yellan deg yiɣil-a yessawaṭ ɣer 200,000 n yitran, gar-asen [[tafukt]. Akken i d-ssetgen [[akdu]] n umazellaw s wazal n 110,000 n ifawatayen, dɣa tafukt tettili deg wuggug n 30,000 n ifawatayen ɣef wammas n umazellaw deg yiɣil n umanar. Teɣzi n yiɣil n umanar n umanar tettawaṭ ɣer 6,500 n ifawatayen ma d tuzert-is azal n 1000 n ifawatayen
* '''[[Izɣuɣ amazallaw|Izɣuɣ]]''': d tamrest tamezzayt i d-izzin ɣef ugaraw n tegra tamazallawt alamma d istumen yaggugen, Akdu-ines yettawaṭ alamma d 150,000 n ifawatayen, tegber seg igazen yemgaraden d isignewen inamdalen akken i tegber seg [[agazu atraw|timsegrawin titrawin]] yettwazuzren deg yal adeg ama s ddaw neɣ sufell n tegra. Timsegrawin-nni tezzint ɣef wammas n umazellaw s usrag n tilin [[amruj aberkan|wemruj aberkan]] deg wammas n umazellaw
=== Talɣa tamatut ===
[[Tugna:COBE's Milky Way Map in False-color.jpg|right| thumb| 230px|Tugna n umazellaw n uɣaras n walim s [[azenzar aderzeggaɣ|izenzaren iderzeggaɣen]] i d-ittwaṭṭfen s tanawt [[COBE]]]]
[[Tugna:Milky way profile.svg|right|thumb| 270px|Alegdis azenzaɣ n uɣaris n walim]]
[[Tugna:MilkyWay behind Tree 2.jpg|right|thumb| 230px|Aɣaris n walim akken i d-ten-ttwali deg yiṭ.]]
Tazrawt n tmuski n uɣaras n walim d tin imrayen (iweɛṛen) s usrag n igedṛuren iteffren aṭas seg tafat, s tenmgalt n uẓabaẓ n tezrawt n talɣiwin d [[tasengama|tsengaman]] n imazellawen niden yaggugen fellaɣ maca nẓerr-iten-tt seg beṛṛa, Yerna anecta yullel (iɛawn) imusnawen s waṭas deg tezrawt n izenzaren i d-ikkan seg umazellaw-nneɣ deg tɣult n [[azenzar aderzeggaɣ|uzenzar aderzeggaɣ]] s [[agensa|igensaten]] yakk s tmuski n [[asanay|isanayen]] deg tegnit i wakken ad anin [[Tayyugt n uṛadyu|tayyugin tiṛadyawin]] i d-itekken deg-s.
Akin-a, yettumeggez d akken amazellaw n uɣaras n walim ila (isɛa) wuẓ neɣ semmus (4 neɣ 5) n iɣallen anda i trennu deg-sen tneẓẓi n yitran d igedṛuren, maca tura neẓra yakk d akken (tla tesɛa) aweggir d abeṛan mači d amezzay.<ref>[http://www.faz.net/artikel/C30217/milchstrassen-geheimnisse-wie-viele-arme-hat-sie-30347866.html Aktuelle Nachrichten online - FAZ.NET<!-- Azwel -->] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20110810082531/http://www.faz.net/artikel/C30217/milchstrassen-geheimnisse-wie-viele-arme-hat-sie-30347866.html |date=10 ɣuct 2011}}</ref>. Yerna tegber seg 100 alamma d 300 n imelyaṛen n yitran d waṭas n [[agedṛur akemdal|ugedṛuṛ anamdal]] i d-ikeffun i wakken ad nnulfun s yis seg 600 alamma d umelyaṛ n yitran imaynuten. Ma d tasmekta n tenga deg umazellaw-a tettwasteg s wazal n 3,6 × 10<sup>41</sup> kg, ma d akdy n tegra-ines azal n 100.000 n ifawatayen
Yella umazellaw n [[andṛumida]] i meqqren s wassaɣ ɣer umazellaw n wasif n igenwan anda akdu-ines yettawaṭ ɣer 150.000 n ifawatayen. Akken ig yella deg [[Tagrawt tadigant|tegrawt-nneɣ tadigant]] ugmam wis 3 deg temɣer igan d [[amazellaw n ukerdis]] neɣ [[amazellaw n ukerdis|Messier 33]] s unect n [[tajrit n Musier|tejrit n Musier]]. Akdu-ines ila azal n 50.000 n ifawatayen neɣ ahat tazurt n umazellaw n wasif n igenwan yugar 3 n tikkal uṭṭun i d-ittunefken sɣur umusnaw n [[Ustṛalya]] '''Brian Gaensler''' d trebbut-is (tarbaɛt-is) i d-ifesren yiwet n tegmi deg usentel-a aseggas n 2008.<ref>{{Literatur|Autor=B. M. Gaensler, G. J. Madsen, S. Chatterjee, S. A. Mao|Titel=The Scale Height and Filling Factor of Warm Ionized Gas in the Milky Way|Sammelwerk=Bulletin of the American Astronomical Society|Band=39|Nummer=4|Jahr=2007|Seiten=762|Online=[http://adsabs.harvard.edu/abs/2007AAS...211.1420G Abstract]}} {{Cite Web |title=Archive copy |url=http://adsabs.harvard.edu/abs/2007AAS...211.1420G |access-date=2020-06-08 |archive-date=2017-11-03 |archive-url=https://web.archive.org/web/20171103120843/http://adsabs.harvard.edu/abs/2007AAS...211.1420G |url-status=bot: unknown }}</ref><ref>Markus C. Schulte von Drach, : [http://www.sueddeutsche.de/wissen/artikel/979/159547/ Die Milchstraße. Dicker als gedacht].'' sueddeutsche.de, 22. Februar 2008 – Artikel über neueste Forschungen von Bryan Gaensler und seinem Team. {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20080619184850/http://www.sueddeutsche.de/wissen/artikel/979/159547/ |date=19 يونيو 2008}}</ref>
Ambiwel n ugaz zdat n wammas n umazellaw d usegder n yitran sskanayen-d d akken ammas-nni ur yelli ara d amezzay maca iga d abeṛday, d amaɣɣad. Abeṛdi ayi alemmas iggar-d tiɣmert azal-is 45° yakk d uzerrig yessawaṭen seg [[tafukt|tfukt]] ɣer wammas n umazellaw.
Annay n [[Spitzer (amsaddas amalun)|umsaddas amalun n Spitzer]] [[Akat|ittakten]] [[tafat]] deg tɣult n [[azenzar aderzeggaɣ|uzenzar aderzeggaɣ]] d akken teɣzi n uberdi-nni tettawaṭ alamma d 27.000 n ifawatayen
S ugani ɣef tmusni-nneɣ d akken tazzla n tuzzya n [[tafukt|tfukt]] tettawaṭ ɣer 276 km/[[tasint|s]], imalla [[udus anafuk]] ɣef yibdi alemmas n umazellaw d wuggug n tfukt ɣef wammas ittaǧǧa ad yili usnis n [[Isudaf n Kepler|yisudaf n Kepler]] i wsiden n tesmekta n tenga deg wamur agensaw n umazellaw.<ref>Hans Joachim Störig: ''Knaurs moderne Astronomie'', Droemer Knaur, München, 1992, S. 197.</ref> dɣa takura n tenga tummidt deg umazellaw n wasif n igenwan tga gar n 1,0 - 1,9 n imelyaṛen n [[Takura tanafukt|tkurawin tinafukin]].<ref>[http://www.mpia.de/Public/menu_q2.php?Aktuelles/PR/2008/PR080527/PR_080527_de.html MPIA] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20140521031645/http://www.mpia.de/Public/menu_q2.php?Aktuelles/PR/2008/PR080527/PR_080527_de.html |date=21 mayu 2014}}</ref><ref>[http://www.wissenschaft-aktuell.de/artikel/Keine_kleine_Schwester_mehr__Milchstrasse_zieht_mit_Andromeda_gleich_1771015585656.html Keine kleine Schwester mehr: Milchstraße zieht mit Andromeda gleich] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20100818053422/http://www.wissenschaft-aktuell.de:80/artikel/Keine_kleine_Schwester_mehr__Milchstrasse_zieht_mit_Andromeda_gleich_1771015585656.html |date=18 ɣuct 2010}}</ref><!-- woher stammt die Aussage mit den 1,9 Bio.-->, ma d takura n umazellaw n andṛumida tga azal n 1.2 n imelyaṛen n tkurawin tinafukin.
=== Izɣuɣ ===
{{Main|Izɣuɣ amazallaw}}
Itezzi-d yiwen n izɣuɣ amezzay ɣef tegra n umazellaw, akdu n yizɣuɣ-a tettawaṭ ɣer 165.000 n ifawatayen, ittaṭṭaf-it yiwen n welmes n ugaz. Akken i llant deg-s (zdat n [[agazu atraw|iguza itrawen]]) aṭas n yitran imziken (iqdimen) yerna d imazgayen, gar-asen wid yeṭṭafaren asesmel n '''RR-Lyrae''' d ugaz adersan n tneẓẓi akken illan daɣen yitran d izegzawen i d-innulfan d imaynuten, tikurawin-nsen meqqer-it yerna lan (sɛan) tafasa tussist. S tmerniwt ɣer wannecta tettwasteg [[tanga tamallast|tenga tamallast]] i d-ikeffun i wakken ad ttger azal n 1000 n imelyaṛen n tkurawin tinafukin, maca imusnawen ar tura ur ẓrin ara d acu i d tanga tamallast acku mazal ṭṭafarwn isemda-ines war ma ad afen akat-is neɣ ad ttwalin, s wakka ad yili yizɣuɣ d ilem deg ugedṛur maca igber kan seg kra n [[Agazu atraw|iguza itrawen]] n yitran imezgiyen yeṭṭafaren '''[[asesmel atraw]] II''' ilan [[tamaɣuzt]] drusen
=== Tagra (aḍebsi) ===
Amur ameqran n yitran ttumeggzen d akken-iten msegrawen (nnejmaɛen) deg tagra n umazellaw yerna asegder-is amzun d alugan. Tagra tegber s talɣa tagejdant seg yitran yeṭṭafaren asesmel 2 ilan afimidi meqqren n [[tamaɣuzt|tmaɣuzt]] (imɣuzen iẓẓayen ɣef uhidṛujin d [[Hilium|uhilium]])
==== Iɣallen igriwlen ====
Amur deg Tegra ssiliɣen-t-id yiɣallen igriwlen yellan deg wudus anafuk. Tiɣalltin-a gebrent seg isigniwen meqqren d temsegrawin n [[hidṛujin|uhidṛjin]] d tamiwin n [[Tama HII|tamiwin n H II]] anda i d-ttnulfun yitran d imaynuten. Ɣef wanecta illan deg yiɣallen itrawen ilulen.<br/>
Deg waddar n yitri ad yettembiwel seg wadeg anda i d-ilul w ad ttwasedger deg tagra. Maca itran icafcalen ilan takura meqqren (ugar n tkura n tfukt seg 10 ɣer 100 n tikkal) ur sen-d-ikeffu ara wakud i wembiwel deg tagra acku ttfakkan deg wadeg anda i d-lulen. Seg yitran-nni icafcalen deg tkura llan isesmilen '''O''' d '''B''' d [[acafcal azeggaɣ|ucafcal azeggaɣ]] d [[amergagu|yitran imergaguyen]], Dɣa addar n yal yiwen deg-sen ur yugar ara 100 n iseggase, itran-a ssiliɣen-d azal n 1% seg yitran n umazellaw ma d amur ameqqran deg yitran n umazellaw n wasif n igenwan gan d itran imziken imezgiyen anda yal itri ila [[takura]] yegdan agla n tfukt neɣ s ddaw-as.
Deg yunyu 2008, yiwet n tegrawt n imusnawen seg [[Taseddawit n Wisconsin–Madison|tseddawit n Wisconsin–Madison]] tefser-d yiwet n tegmi ɣef westag-nsen i wannayen i d-gran deg tɣult n [[azenzar aderzeggaɣ|uzenzar aderzeggaɣ]] s umsaddas amalun n Spitzer, tegmi ayi tesskanay-d d akken amazellaw n wasif n igenwan ila sin n yiɣallen kan. Yiwen d iɣil n imeẓli wis sin d iɣil n tseddakamt.<ref>[http://science.orf.at/science/news/151692 Artikel auf science.orf.at] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20200317101459/https://science.orf.at/science/news/151692 |date=17 meɣres 2020}}</ref><!-- zu ueberpruefen, wenn die eigentliche Arbeit veroeffentlicht ist -->
{| class="wikitable"
|+Ismawen n iɣallen
|- class="hintergrundfarbe6"
!Isem
!Tikwal isem-is
!Deg tesnallunt
|-
|Iɣil n uzadur
|Tindert tis 3
|''Ulac ''
|-
|[[Iɣil n waylanca]]
|Iɣil n Sagittarius
| −II
|-
|[[Iɣil n imeẓli]]
|Iɣil n imeẓli-zadur
| −I
|-
|[[Iɣil n umanar]]
|Iɣil adigan
| 0
|-
|[[Iɣil n wemẓiw]]
|''Ulac''
| +I
|-
|[[iɣil n waẓiẓ wa iggadan]]
|Iɣil uffiɣ
| +II
|}
[[Tugna:Southerncross gb.gif|thumb|Asif n igenwan deg tnila n [[Iɣil n wemẓiw|yiɣil n wemẓiw]], ɣer tama tayeffust yella [[Asignew n tseddakamt|usignew n tseddakamt]] yettfeǧǧijen d [[Tama HII|tama n uhidṛujin II]]]]
«''D acu-ten isemda isengamen i d-igellun s unulfu n yiɣallen deg umazellaw''» asteqsi ayi d taluft ur nli (ur nesɛi) tiririt ibanen, d acu kan yettwassen d akken itran d iɣallen ur bedden ara maca ttnwiwlen (ttḥerriken) deg temsegrawin i d-izzin i wammas n umazellaw. Kra n imusnawen ttarmen (tteɛṛaden) ad ssegzun anulfu n iɣallen s teẓri n tayyugin n tneẓẓi i d-igellun s tmerniwt n tneẓẓi n yitran deg yiɣallen, s wakka ad mmagen yitran d imaynuten
==== Itran n tegra ====
== Tagrawt tadigant ==
== Ẓeṛ daɣen ==
== Immiren ==
[[Taggayt:Tasnallunt]]
[[Taggayt:Imazellawen]]
[[Taggayt:Aɣaras n walim]]
s81kc9q95czvm0e1gl0vyujtb1fiek2
115721
115720
2026-04-04T07:46:42Z
Abillardoo
16203
115721
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Asif n igenwan''' (s [[Tutlayt tamaceɣt|tmaheɣt]]: ''ⵎⵂⵍⵡ amahǝllǝw'', s [[Tacelḥit|tcelḥit]]: ''aɣaras n walim'') d [[amazellaw]] [[amazellaw agriwel|agriwel]] iteṭṭafar [[Tafukt|tfukt]] d [[tagnit|tegnit]] d [[itrikli|yimtiwgen]] niden n [[Udus anafuk|unagraw anafuk]]. Amazellaw-a yegber seg imelyaṛen n [[itri|yitran]] (gar n 200 ɣer 400 n imelyaṛen n yitran), akken i ttenfufuden deg-s [[Asignew|isigniwen]] d icafcalen, d imeqqranen s waṭas yakk d igedṛuṛen d igazen deg yal ijifeṛ seg ijufaṛ-is. Deg [[iṭ|wuḍan]] imsullsen yesrawen (iṣfan), yettbin-d wasif n igenwan am akken d tadla n walim hrawen seg tafat n yitran-is, akken i d-ttmagen inkaren deg tadla-nni s usrag (s sebba) n tilin n isigniwen n ugedṛur d igazen iteffren [[tafat]] i d-ittaken seg yitran yellan deffir-nsen. <ref name="Frommert">
{{Tanagit s web
| Aneggar1 = Frommert
| amezwar1 = H.
| Aneggar2 = Kronberg
| Amezwar2 = C.
| Azemz = August 25, 2005
| Azwel = The Milky Way Galaxy
| akala = http://messier.seds.org/more/mw.html
| Anafsar = [[SEDS]]
| akala n ufaylu = https://web.archive.org/web/20070512093341/http://seds.org/MESSIER/more/mw.html
| azemz n ufaylu = 12 May 2007
| Assaɣ yerrẓen = no
}}
</ref>
Talɣa n wasif n tegnawin d aglayan, [[Akdu]]-ines yettawaṭ seg 100.000 ɣer 180.000 n [[Afawatay|yifawatayen]], ma d tuzert-is s wazal n 1000 n ifawatayen. S wakka ad tili d tagra tusdidt s waṭas. [[Tagnit]] tezga-d zdat n yiri n umazellaw-a anda itezzi [[udus anafuk|unagraw anafuk]] ɣef [[Ammas n umazellaw|wammas n umazellaw]]. Dɣa tafukt taggug s wazal n 27,000 n ifawatayen ɣef wammas n umazellaw.<br/>
Ma iwula kra n wemdan ɣer igenni deg yiḍ ad iẓer amur seg umazellaw n wasif n igenwan amzun d tadla n yitran, anda imezdaɣ n wezgen agafan n [[tiṭṭ n tfukt]] ẓerrent-id ama deg [[anebdu|unebdu]] neɣ deg [[amwan|umwan]] neɣ deg [[tagrest|tegrest]]. Ixef n aseflalay d tmeẓriwt tacraraqt yakk i umazellaw-a yettili-d deg taggara n unebdu d tazwara n umwan acku deg wakuden-a n useggas inezzeg (wasif n igenwan) seg [[tazdemt|tezdemt]] n [[tamesɣimt|tmesɣimt]] (''Cassiopeia'') alamma d [[sifus]] (''Cepheus'') deg ugafa seg wezgen asemran n igenni yakk seg tegrawt n yitran yettwassnen s [[akerdis n uwilen|ukerdis n uwilen]], sin akin ad yerdeb seg [[igli (tanzagt)|yigli]] ɣer [[Tagenzi (tasnetrit)|tgenzi]] yakk d [[tiɣirdemt (tasnetrit)|tɣirdemt]]. Isigniwen n tallunt teffren gar n ukerdis n uwilen d tgenzi yiwet n tjumma talemmast hrawen seg uɣaras n walim ayen i d-ittaǧǧan ittbin-d yegzen ɣer sin n wamuren, ma deg zdat n tgenzi d tɣirdemt yettili uɣaras n walim d aseflalay s waṭas acku d tanila-nni i d-immalen ammas n umazellaw.
Asif n igenwan iga d aseflalay deg kra n tamiwin ugar n tamiwin niden. Anda tama i d-izzin i [[aẓiẓ wa iggadan|waẓiẓ wa iggadan]] (''Cygnus'') yettfejjij s waṭas, maca amur yehrawen s waṭas yerna iseflellayen s waṭas yezga-d deg unẓul ɣef [[imeẓli (tazdemt)|yimeẓli]] yerna yezmer wemdan ad tiẓer deg [[tallunt]] tagafant deg tmeddiyin n unebdu maca timeẓriwt tettili tefrar ugar deg tamiwin i d-izgan ɣer unẓul n [[Asebges|usebges]].
== Anulfu n wasif n igenwan ==
Imesnullanen settgen (ttaken lewhi) d akken asif n igenwan yennelfa-d send n wazal n 12-14 n imelyaṛen n iseggasen, akken ittɣilen d akken [[amazellaw|amazellaw-a]] d win meẓẓiyen deg waddar s wassaɣ ɣer imazellawen niden yellan deg [[Asedday|usedday]], Aguccel n waddar-is yella-d s usemres n [[Tasnemdalɣisant|tesnemdalɣisant]].<br/>
Deg useggas n [[2007]] yettwasteg waddar n yiwen n yitri isem-is [[NGC 3199]] s wazal n 13,7 n imelyaṛen n iseggasen, itri ayi izga-d deg wezɣar (beṛṛa) n umazellaw, yaggug ɣef [[tagnit|tegnit]] s 13.2 n imelyaṛen n iseggasen, akken i yettumeggez d [[tafekka tagnnawt|tafekka tagennawt]] tamzikant (taqburt) imur-nni anda i d-issers tilisa tiddayin i waddar n wasif n igenwan.<ref name="frebel">{{cite journal | doi= 10.1086/518122 | id={{Afaylu XI|astro-ph|0703414}} | title= Discovery of HE 1523-0901, a Strongly ''r''-Process-enhanced Metal-poor Star with Detected Uranium | year= 2007 | author= Frebel, Anna | journal= The Astrophysical Journal | volume= 660 | pages= L117 | last2= Christlieb | first2= Norbert | last3= Norris | first3= John E. | last4= Thom | first4= Christopher | last5= Beers | first5= Timothy C. | last6= Rhee | first6= Jaehyon}}</ref> yella-d uselken seg ustag-a s [[aktaylal|waktaylal]] n '''UV-Visual Echelle''' n [[Imseddasen imeqqranen|umseddas ameqqran]].<ref name="frebel"/>
Astag n waddar n yitran i d-izgan deg tagra tamazallawt tusdidt yezmer ad yili s tarrayt yettemcabin i HE 1523-0901. Igemmuden n [[akat|wakaten]] llan deg tlisa n 8.8 ± 1.7 n imelyaṛen n iseggasen yezrin, anecta yessumur-d d akken kra n wenkar addar-is 5 n imelyaṛen n iseggasen yella dinna gar n tallit n yisni d tagra tusdidt.<ref name="del_Peloso">{{cite journal | doi=10.1051/0004-6361:20053307 | bibcode= 2005A&A...440.1153D | id={{Afaylu XI|astro-ph|0506458}} | title=The age of the Galactic thin disk from Th/Eu nucleocosmochronology | year=2005 | author=Del Peloso, E. F. | journal=Astronomy and Astrophysics | volume=440 | pages=1153}}</ref>
== isegra n uɣaras n walim ==
[[Tugna:Milky Way Arms it.svg|270px|thumb|right|iɣallen n umazellaw d wadeg n [[tafukt|tfukt]], Tinliwin yemgaraden yeddan seg wadeg n tfukt mmalent-d [[Tazdemt|tigrawin titrawin]]. Akken i d-temmal talɣa-nni hiwet n tama ur ttwaẓran ara deg-s yitran s usrag n tneẓẓi n igedṛuren deg wammas n umazellaw.]]
[[Tugna:OrionSpur.png|270px|thumb|right|Talɣa n [[iɣil n umanar|yiɣil n umanar]] s unect n umagrad ussnan n kra n imusnawen yettwafsaren deg: {{cite journal|author|title=Spiral Structure in the Outer Galactic Disk. I. The Third Galactic Quadrant|url= http://adsabs.harvard.edu/abs/2008ApJ...672..930V|journal=The Astrophysical Journal|volume=672|issue=2|pages=930–939|year=2008|month=January|doi=10.1086/524003|akala n ufaylu= https://web.archive.org/web/20190830120244/http://adsabs.harvard.edu/abs/2008ApJ...672..930V|azemz n ufaylu=2019-08-30}}]]
[[Tugna:Via Láctea de perfil.jpg|thumb|left |280px|Tamudemt n umazellaw agriwel degs tagra, d nnig-s yakk s ddaw-as yella yisni igebren seg timsegrawin titrawin yettwazuzzren.]]
Aɣaras n walim yettumeggez d yisen seg [[amazellaw agriwel|imazellawen igriwlen]] imeqqranen. Ttezzi ɣef yiman-is yiwet n tuzzya yal 250 n imelyan n iseggasen, akken i tezzin degs yitran-is s urured yemgaraden anda itran yellan deg wammas-is i tezzin s urured d tazzla wala itran illan deg ijufaṛ-is akken daɣen i yella wemgarad deg rdusi n [[Taldayt|teldayt]] seg wadeg ɣer wayeṭ deg umazellaw s usrag n tmerniwt n tneẓẓi n yitran deg kra n tamiwin, anda ixeddmen isemda-nni deg tguri n yiɣallen igriwlen i umazellaw. [[Udus anafuk]] yezga-d deg yiwen seg yiɣalen-nni yettusemman [[iɣil n umanar]] i d-izgan deg wazal n sin n yikṛaden (⅔) n uzen-kdu n umazellaw. Akken iy gber umazellaw n uɣaras n walim seg waṭas n yiɣallen igriwlen niden i d-issentayen seg umazellaw sin akin ad negzen ɣer uzɣar (beṛṛa). Gar n yiɣallen yella [[iɣil n wemẓiw|yiɣil n wemẓiw]] (''Perseue arm'') igan d iɣil amaddas fellaɣ deg tama n ijifeṛ n umazellaw, yakk d [[Iɣil n imeẓli|Iɣil n imeẓli]] (''Sagittarius arm'') yudsen fellaɣ seg tama n wammas n umazellaw. Aɣaras n walim yegber daɣen seg waṭas n yiɣallen niden i d-izgan deg tagra n umazellaw, dɣa ttwasemman s yirem n iɣallen acku yal yiwen deg-sen yettak taɣara s [[tazdemt|tezdemt]] yettfeǧǧijen s waṭas deg-s. Amedya, [[iɣil n wemẓiw]] yettak taɣara s tezdemt n [[amẓiw (tazdemt)|wemẓiw]], ma d [[iɣil n imeẓli]] yettak taɣara s tezdemt n [[imeẓli (tazdemt)|imeẓli]], akken daɣen i yella [[iɣil n umanar|yiɣil n umanar]] igrbren [[Amanar|tazdemt n umanar]] deg wanda yella yiwen seg [[Asignew|yisigniwen]] yettwassnen yakk, isem-is [[asignew n umanar]].
''''Tamuski n [[amazellaw|umazellaw]] tebṭa ɣef 3 n yismilen igejdanen''':
* '''[[Aweggir amazallaw]]''': tga d tuffet azun-mezzay yettak-d tafat, yettili deg wammas n umazellaw. [[Akat|Akaten]] n mraw n iseggasen-a yezrin sseknen-d d tilin n [[amruj aberkan|wemruj aberkan]] d acafcal deg wammas n umazellaw, [[takura|takura-ines]] tla (tesɛa) azal n sin n imelyan n tkura tanafukt. Tehri-ines trennu s tmerniwt n waddar n umazellaw akken yella deg uweggir-a amsegraw meqqren s waṭas n yitran d igedṛuren inamdalen. Timeẓriwt n uweggir yuffen n umazellaw d win ifraren deg yiṭ acku tla asefliley ussis ɣas akken timeẓriwt n tfawtin-is tigensawin temray (tewɛer) s usrag tuget n igedṛuren iteffren tafat.
* '''Iɣallen''': d ayen i d-itezzin i yiweggiren imazallawen igriwlen, gan d icafcalen, tezzin ɣef wammas n umazellaw. Am [[iɣil n umanar]] yaggugen s wazal n 26,000 n [[Afawatay|yifawatayen]] seg [[ammas n umazellaw|wammas n umazellaw]]. Imusnawen ssetgen-d d akken amdan n yitran yellan deg yiɣil-a yessawaṭ ɣer 200,000 n yitran, gar-asen [[tafukt]. Akken i d-ssetgen [[akdu]] n umazellaw s wazal n 110,000 n ifawatayen, dɣa tafukt tettili deg wuggug n 30,000 n ifawatayen ɣef wammas n umazellaw deg yiɣil n umanar. Teɣzi n yiɣil n umanar n umanar tettawaṭ ɣer 6,500 n ifawatayen ma d tuzert-is azal n 1000 n ifawatayen
* '''[[Izɣuɣ amazallaw|Izɣuɣ]]''': d tamrest tamezzayt i d-izzin ɣef ugaraw n tegra tamazallawt alamma d istumen yaggugen, Akdu-ines yettawaṭ alamma d 150,000 n ifawatayen, tegber seg igazen yemgaraden d isignewen inamdalen akken i tegber seg [[agazu atraw|timsegrawin titrawin]] yettwazuzren deg yal adeg ama s ddaw neɣ sufell n tegra. Timsegrawin-nni tezzint ɣef wammas n umazellaw s usrag n tilin [[amruj aberkan|wemruj aberkan]] deg wammas n umazellaw
=== Talɣa tamatut ===
[[Tugna:COBE's Milky Way Map in False-color.jpg|right| thumb| 230px|Tugna n umazellaw n uɣaras n walim s [[azenzar aderzeggaɣ|izenzaren iderzeggaɣen]] i d-ittwaṭṭfen s tanawt [[COBE]]]]
[[Tugna:Milky way profile.svg|right|thumb| 270px|Alegdis azenzaɣ n uɣaris n walim]]
[[Tugna:MilkyWay behind Tree 2.jpg|right|thumb| 230px|Aɣaris n walim akken i d-ten-ttwali deg yiṭ.]]
Tazrawt n tmuski n uɣaras n walim d tin imrayen (iweɛṛen) s usrag n igedṛuren iteffren aṭas seg tafat, s tenmgalt n uẓabaẓ n tezrawt n talɣiwin d [[tasengama|tsengaman]] n imazellawen niden yaggugen fellaɣ maca nẓerr-iten-tt seg beṛṛa, Yerna anecta yullel (iɛawn) imusnawen s waṭas deg tezrawt n izenzaren i d-ikkan seg umazellaw-nneɣ deg tɣult n [[azenzar aderzeggaɣ|uzenzar aderzeggaɣ]] s [[agensa|igensaten]] yakk s tmuski n [[asanay|isanayen]] deg tegnit i wakken ad anin [[Tayyugt n uṛadyu|tayyugin tiṛadyawin]] i d-itekken deg-s.
Akin-a, yettumeggez d akken amazellaw n uɣaras n walim ila (isɛa) wuẓ neɣ semmus (4 neɣ 5) n iɣallen anda i trennu deg-sen tneẓẓi n yitran d igedṛuren, maca tura neẓra yakk d akken (tla tesɛa) aweggir d abeṛan mači d amezzay.<ref>[http://www.faz.net/artikel/C30217/milchstrassen-geheimnisse-wie-viele-arme-hat-sie-30347866.html Aktuelle Nachrichten online - FAZ.NET<!-- Azwel -->] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20110810082531/http://www.faz.net/artikel/C30217/milchstrassen-geheimnisse-wie-viele-arme-hat-sie-30347866.html |date=10 ɣuct 2011}}</ref>. Yerna tegber seg 100 alamma d 300 n imelyaṛen n yitran d waṭas n [[agedṛur akemdal|ugedṛuṛ anamdal]] i d-ikeffun i wakken ad nnulfun s yis seg 600 alamma d umelyaṛ n yitran imaynuten. Ma d tasmekta n tenga deg umazellaw-a tettwasteg s wazal n 3,6 × 10<sup>41</sup> kg, ma d akdy n tegra-ines azal n 100.000 n ifawatayen
Yella umazellaw n [[andṛumida]] i meqqren s wassaɣ ɣer umazellaw n wasif n igenwan anda akdu-ines yettawaṭ ɣer 150.000 n ifawatayen. Akken ig yella deg [[Tagrawt tadigant|tegrawt-nneɣ tadigant]] ugmam wis 3 deg temɣer igan d [[amazellaw n ukerdis]] neɣ [[amazellaw n ukerdis|Messier 33]] s unect n [[tajrit n Musier|tejrit n Musier]]. Akdu-ines ila azal n 50.000 n ifawatayen neɣ ahat tazurt n umazellaw n wasif n igenwan yugar 3 n tikkal uṭṭun i d-ittunefken sɣur umusnaw n [[Ustṛalya]] '''Brian Gaensler''' d trebbut-is (tarbaɛt-is) i d-ifesren yiwet n tegmi deg usentel-a aseggas n 2008.<ref>{{Literatur|Autor=B. M. Gaensler, G. J. Madsen, S. Chatterjee, S. A. Mao|Titel=The Scale Height and Filling Factor of Warm Ionized Gas in the Milky Way|Sammelwerk=Bulletin of the American Astronomical Society|Band=39|Nummer=4|Jahr=2007|Seiten=762|Online=[http://adsabs.harvard.edu/abs/2007AAS...211.1420G Abstract]}} {{Cite Web |title=Archive copy |url=http://adsabs.harvard.edu/abs/2007AAS...211.1420G |access-date=2020-06-08 |archive-date=2017-11-03 |archive-url=https://web.archive.org/web/20171103120843/http://adsabs.harvard.edu/abs/2007AAS...211.1420G |url-status=bot: unknown }}</ref><ref>Markus C. Schulte von Drach, : [http://www.sueddeutsche.de/wissen/artikel/979/159547/ Die Milchstraße. Dicker als gedacht].'' sueddeutsche.de, 22. Februar 2008 – Artikel über neueste Forschungen von Bryan Gaensler und seinem Team. {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20080619184850/http://www.sueddeutsche.de/wissen/artikel/979/159547/ |date=19 يونيو 2008}}</ref>
Ambiwel n ugaz zdat n wammas n umazellaw d usegder n yitran sskanayen-d d akken ammas-nni ur yelli ara d amezzay maca iga d abeṛday, d amaɣɣad. Abeṛdi ayi alemmas iggar-d tiɣmert azal-is 45° yakk d uzerrig yessawaṭen seg [[tafukt|tfukt]] ɣer wammas n umazellaw.
Annay n [[Spitzer (amsaddas amalun)|umsaddas amalun n Spitzer]] [[Akat|ittakten]] [[tafat]] deg tɣult n [[azenzar aderzeggaɣ|uzenzar aderzeggaɣ]] d akken teɣzi n uberdi-nni tettawaṭ alamma d 27.000 n ifawatayen
S ugani ɣef tmusni-nneɣ d akken tazzla n tuzzya n [[tafukt|tfukt]] tettawaṭ ɣer 276 km/[[tasint|s]], imalla [[udus anafuk]] ɣef yibdi alemmas n umazellaw d wuggug n tfukt ɣef wammas ittaǧǧa ad yili usnis n [[Isudaf n Kepler|yisudaf n Kepler]] i wsiden n tesmekta n tenga deg wamur agensaw n umazellaw.<ref>Hans Joachim Störig: ''Knaurs moderne Astronomie'', Droemer Knaur, München, 1992, S. 197.</ref> dɣa takura n tenga tummidt deg umazellaw n wasif n igenwan tga gar n 1,0 - 1,9 n imelyaṛen n [[Takura tanafukt|tkurawin tinafukin]].<ref>[http://www.mpia.de/Public/menu_q2.php?Aktuelles/PR/2008/PR080527/PR_080527_de.html MPIA] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20140521031645/http://www.mpia.de/Public/menu_q2.php?Aktuelles/PR/2008/PR080527/PR_080527_de.html |date=21 mayu 2014}}</ref><ref>[http://www.wissenschaft-aktuell.de/artikel/Keine_kleine_Schwester_mehr__Milchstrasse_zieht_mit_Andromeda_gleich_1771015585656.html Keine kleine Schwester mehr: Milchstraße zieht mit Andromeda gleich] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20100818053422/http://www.wissenschaft-aktuell.de:80/artikel/Keine_kleine_Schwester_mehr__Milchstrasse_zieht_mit_Andromeda_gleich_1771015585656.html |date=18 ɣuct 2010}}</ref><!-- woher stammt die Aussage mit den 1,9 Bio.-->, ma d takura n umazellaw n andṛumida tga azal n 1.2 n imelyaṛen n tkurawin tinafukin.
=== Izɣuɣ ===
{{Main|Izɣuɣ amazallaw}}
Itezzi-d yiwen n izɣuɣ amezzay ɣef tegra n umazellaw, akdu n yizɣuɣ-a tettawaṭ ɣer 165.000 n ifawatayen, ittaṭṭaf-it yiwen n welmes n ugaz. Akken i llant deg-s (zdat n [[agazu atraw|iguza itrawen]]) aṭas n yitran imziken (iqdimen) yerna d imazgayen, gar-asen wid yeṭṭafaren asesmel n '''RR-Lyrae''' d ugaz adersan n tneẓẓi akken illan daɣen yitran d izegzawen i d-innulfan d imaynuten, tikurawin-nsen meqqer-it yerna lan (sɛan) tafasa tussist. S tmerniwt ɣer wannecta tettwasteg [[tanga tamallast|tenga tamallast]] i d-ikeffun i wakken ad ttger azal n 1000 n imelyaṛen n tkurawin tinafukin, maca imusnawen ar tura ur ẓrin ara d acu i d tanga tamallast acku mazal ṭṭafarwn isemda-ines war ma ad afen akat-is neɣ ad ttwalin, s wakka ad yili yizɣuɣ d ilem deg ugedṛur maca igber kan seg kra n [[Agazu atraw|iguza itrawen]] n yitran imezgiyen yeṭṭafaren '''[[asesmel atraw]] II''' ilan [[tamaɣuzt]] drusen
=== Tagra (aḍebsi) ===
Amur ameqran n yitran ttumeggzen d akken-iten msegrawen (nnejmaɛen) deg tagra n umazellaw yerna asegder-is amzun d alugan. Tagra tegber s talɣa tagejdant seg yitran yeṭṭafaren asesmel 2 ilan afimidi meqqren n [[tamaɣuzt|tmaɣuzt]] (imɣuzen iẓẓayen ɣef uhidṛujin d [[Hilium|uhilium]])
==== Iɣallen igriwlen ====
Amur deg Tegra ssiliɣen-t-id yiɣallen igriwlen yellan deg wudus anafuk. Tiɣalltin-a gebrent seg isigniwen meqqren d temsegrawin n [[hidṛujin|uhidṛjin]] d tamiwin n [[Tama HII|tamiwin n H II]] anda i d-ttnulfun yitran d imaynuten. Ɣef wanecta illan deg yiɣallen itrawen ilulen.<br/>
Deg waddar n yitri ad yettembiwel seg wadeg anda i d-ilul w ad ttwasedger deg tagra. Maca itran icafcalen ilan takura meqqren (ugar n tkura n tfukt seg 10 ɣer 100 n tikkal) ur sen-d-ikeffu ara wakud i wembiwel deg tagra acku ttfakkan deg wadeg anda i d-lulen. Seg yitran-nni icafcalen deg tkura llan isesmilen '''O''' d '''B''' d [[acafcal azeggaɣ|ucafcal azeggaɣ]] d [[amergagu|yitran imergaguyen]], Dɣa addar n yal yiwen deg-sen ur yugar ara 100 n iseggase, itran-a ssiliɣen-d azal n 1% seg yitran n umazellaw ma d amur ameqqran deg yitran n umazellaw n wasif n igenwan gan d itran imziken imezgiyen anda yal itri ila [[takura]] yegdan agla n tfukt neɣ s ddaw-as.
Deg yunyu 2008, yiwet n tegrawt n imusnawen seg [[Taseddawit n Wisconsin–Madison|tseddawit n Wisconsin–Madison]] tefser-d yiwet n tegmi ɣef westag-nsen i wannayen i d-gran deg tɣult n [[azenzar aderzeggaɣ|uzenzar aderzeggaɣ]] s umsaddas amalun n Spitzer, tegmi ayi tesskanay-d d akken amazellaw n wasif n igenwan ila sin n yiɣallen kan. Yiwen d iɣil n imeẓli wis sin d iɣil n tseddakamt.<ref>[http://science.orf.at/science/news/151692 Artikel auf science.orf.at] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20200317101459/https://science.orf.at/science/news/151692 |date=17 meɣres 2020}}</ref><!-- zu ueberpruefen, wenn die eigentliche Arbeit veroeffentlicht ist -->
{| class="wikitable"
|+Ismawen n iɣallen
|- class="hintergrundfarbe6"
!Isem
!Tikwal isem-is
!Deg tesnallunt
|-
|Iɣil n uzadur
|Tindert tis 3
|''Ulac ''
|-
|[[Iɣil n waylanca]]
|Iɣil n Sagittarius
| −II
|-
|[[Iɣil n imeẓli]]
|Iɣil n imeẓli-zadur
| −I
|-
|[[Iɣil n umanar]]
|Iɣil adigan
| 0
|-
|[[Iɣil n wemẓiw]]
|''Ulac''
| +I
|-
|[[iɣil n waẓiẓ wa iggadan]]
|Iɣil uffiɣ
| +II
|}
[[Tugna:Southerncross gb.gif|thumb|Asif n igenwan deg tnila n [[Iɣil n wemẓiw|yiɣil n wemẓiw]], ɣer tama tayeffust yella [[Asignew n tseddakamt|usignew n tseddakamt]] yettfeǧǧijen d [[Tama HII|tama n uhidṛujin II]]]]
«''D acu-ten isemda isengamen i d-igellun s unulfu n yiɣallen deg umazellaw''» asteqsi ayi d taluft ur nli (ur nesɛi) tiririt ibanen, d acu kan yettwassen d akken itran d iɣallen ur bedden ara maca ttnwiwlen (ttḥerriken) deg temsegrawin i d-izzin i wammas n umazellaw. Kra n imusnawen ttarmen (tteɛṛaden) ad ssegzun anulfu n iɣallen s teẓri n tayyugin n tneẓẓi i d-igellun s tmerniwt n tneẓẓi n yitran deg yiɣallen, s wakka ad mmagen yitran d imaynuten
==== Itran n tegra ====
== Tagrawt tadigant ==
== Ẓeṛ daɣen ==
== Immiren ==
[[Taggayt:Tasnallunt]]
[[Taggayt:Imazellawen]]
[[Taggayt:Aɣaras n walim]]
hn4hcl7818011zr9ny25y7u1m7yg709
Tiddi (aseklu)
0
20352
115707
103698
2026-04-03T23:43:17Z
Abillardoo
16203
115707
wikitext
text/x-wiki
{{Automatic taxobox}}
'''Tiddi''' neɣ '''Azel''' neɣ '''Timerwelt''' ([[isem ussnan]]: '''Cupressus''') d [[tawsit (tudersent)|tawsit]] n [[aseklu|yisekla]] yeṭṭafaren [[tawacult (tasnudert)|tawacult]] n [[tiddiwin (tawacult)|tiddiwin]]. [[Talmest|Tilmas]] n tewsit-a ttemɣayen-tt-d deg yideggan [[anezwu amnummes|imnummsanen]] iẓeɣlen n wezgen agafan n tegnit. Amḍan n telmas-is d win igan gar n 16 alamma d 31 n telmas, yerna llant waṭas n telmas ttwaẓẓawent acku ttumeggzent d imɣan n wedlag. Tiddiwin gant d [[tizumbiyin|tisekliwin tizumbiyin]].
== Aglam ==
Tiddi d aseklu n [[imɣi n wedlag|wedlag]], degs gar n 16 alamma d 31 n telmas. Ttwassnent yakk d akken-itent d [[ameɣlal n tizzegzut|timɣelzegzawin]] yerna [[Akebbib|ikebbiben-]]nsent ččuren d iferran. Ijeǧǧigen-is d [[taynuzzuft|iynazzufen]] (''monosexuality''), d [[taynazduɣt|iynazduɣen]] (''Monoecious''). Dɣa ijeǧǧigen [[awtem|iwetmen]] myaṭṭafen ma d [[ifes|yifsan-is]] meẓẓiy-it. Addud (lqedd) n tiddi yettawaṭ alamma d 30 m maca tgemmu s krakra.
== Umuɣ n telmas ==
* [[Tiddi n Santa Cruz]] — (''Cupressus abramsiana'')
* [[Tiddi n Arizona]] — (''Cupressus arizonica'')
* [[Tiddi n Waṭlas]] — (''Cupressus atlantica'')
* [[Tiddi n Baker]] — (''Cupressus bakeri'')
* [[Tiddi tagraklant (imɣi)|Tiddi wegrakal]] - (''Cupressus sempervirens'')
* [[Tiddi n Kecmir]] — (''Cupressus cashmeriana'')
* [[Tarut]] — (''Cupressus dupreziana'')
* [[Tiddi m-imeṭṭi]] — (''Cupressus funebris'')
== Asedger araklan ==
== Asemres (iseqdac) ==
== Tiddi d [[urnan|wurnan]] ==
== Ẓeṛ daɣen ==
[[Taggayt:Tizumbiyin]]
[[Taggayt:Tiwsitin n yimɣan]]
[[Taggayt:Tiddiwin]]
[[Taggayt:Tiddi (imɣi)]]
[[Taggayt:imɣan]]
[[Taggayt:imɣan n wedlag]]
j9f0uj2tjktj8xn0jbl98kez76nbzgy
115714
115707
2026-04-03T23:51:30Z
Abillardoo
16203
115714
wikitext
text/x-wiki
{{Automatic taxobox}}
'''Tiddi''' neɣ '''Azel''' neɣ '''Timerwelt''' ([[isem ussnan]]: '''Cupressus''') d [[tawsit (tudersent)|tawsit]] n [[aseklu|yisekla]] yeṭṭafaren [[tawacult (tasnudert)|tawacult]] n [[tiddiwin (tawacult)|tiddiwin]]. [[Talmest|Tilmas]] n tewsit-a ttemɣayen-tt-d deg yideggan [[anezwu amnummes|imnummsanen]] iẓeɣlen n wezgen agafan n tegnit. Amḍan n telmas-is d win igan gar n 16 alamma d 31 n telmas, yerna llant waṭas n telmas ttwaẓẓawent acku ttumeggzent d imɣan n wedlag. Tiddiwin gant d [[tizumbiyin|tisekliwin tizumbiyin]].
== Aglam ==
Tiddi d aseklu n [[imɣi n wedlag|wedlag]], degs gar n 16 alamma d 31 n telmas. Ttwassnent yakk d akken-itent d [[ameɣlal n tizzegzut|timɣelzegzawin]] yerna [[Akebbib|ikebbiben-]]nsent ččuren d iferran. Ijeǧǧigen-is d [[taynuzzuft|iynazzufen]] (''monosexuality''), d [[taynazduɣt|iynazduɣen]] (''Monoecious''). Dɣa ijeǧǧigen [[awtem|iwetmen]] myaṭṭafen ma d [[ifes|yifsan-is]] meẓẓiy-it. Addud (lqedd) n tiddi yettawaṭ alamma d 30 m maca tgemmu s krakra.
== Umuɣ n telmas ==
* [[Tiddi n Santa Cruz]] — (''Cupressus abramsiana'')
* [[Tiddi n Arizona]] — (''Cupressus arizonica'')
* [[Azel|Tiddi n Waṭlas]] — (''Cupressus atlantica'')
* [[Tiddi n Baker]] — (''Cupressus bakeri'')
* [[Tiddi tagraklant (imɣi)|Tiddi wegrakal]] - (''Cupressus sempervirens'')
* [[Tiddi n Kecmir]] — (''Cupressus cashmeriana'')
* [[Tarut]] — (''Cupressus dupreziana'')
* [[Tiddi m-imeṭṭi]] — (''Cupressus funebris'')
== Asedger araklan ==
== Asemres (iseqdac) ==
== Tiddi d [[urnan|wurnan]] ==
== Ẓeṛ daɣen ==
[[Taggayt:Tizumbiyin]]
[[Taggayt:Tiwsitin n yimɣan]]
[[Taggayt:Tiddiwin]]
[[Taggayt:Tiddi (imɣi)]]
[[Taggayt:imɣan]]
[[Taggayt:imɣan n wedlag]]
lkkftahwlymjitg1pkm1vgskar7h89c
Taqqa
0
20367
115706
115630
2026-04-03T23:34:47Z
Abillardoo
16203
115706
wikitext
text/x-wiki
{{Automatic taxobox}}
'''Taqqa''' ([[isem ussnan]]: '''Juniperus''') d yiwet n [[tawsit (tudersent)|tewsit]] n [[tizumbiyin|tzumbiyin]] yeṭṭafaren [[tawacult (tasnudert)|tawacult]] n [[tiddiwin (tawacult)|tiddiwin]]. Tawsit-a tla (tesɛa) azal n 50 n [[talmest|telmas]] [[imɣi imezgi|timazgayin]] d [[ameɣlal n tizzegzut|timɣelzegzawin]]. Iferran-nsent d inamsaden, d usdiden.
Tilmas-is ttemɣayen-tt-d deg Uṛuppa, Tamrikt n Ugafa, [[Asya]] yakk d [[Tafriqt|Tferka]]. Addud-nsent (leɛli-nsent) iga gar n 4 alamma d 15 m, akken i llant kra n telmas yettawaḍen alamma d 25 neɣ 30 m. Taqqa tettlawa akal ar-amsirwan, akken i tettlawa tadersi n waman yakk d teflel (leɛli) yettawaḍen ɣer 4500 m dennig n yilel.
== Tamseknit ==
== Umuɣ n telmas ==
* [[Ayfez]] – (''Juniperus communis'').
* [[Aywal]] — (''Juniperus thurifera'').
* [[Taqqa n Ccinwa]] — (''Juniperus chinensis'').
* [[Taqqa tadeglant]] — (''Juniperus cedrus'').
* [[Taqqa n Surya]] — (''Juniperus drupacea'').
* [[Taqqa wegrik]] — (''Juniperus excelsa'')
* [[Taqqa tiglint]] — (''Juniperus horizontalis'').
* [[Taqqa tazeggaɣt]] — (''Juniperus phoenicea'').
* [[Taqqa n Virginia]] — (''Juniperus virginiana'').
* [[Taqqa weẓru]] — (''Juniperus scopulorum'')
* [[Tamerbuṭ]] – (''Juniperus oxycedrus'').
== Asemres ==
== Aṭṭanen ==
== Igburen ikruranen n taqqa ==
== Tiwlafin ==
== Ẓeṛ daɣen ==
* [[Idgel]]
[[Taggayt:Tiwsitin n yimɣan]]
[[Taggayt:imɣan]]
[[Taggayt:tizumbiyin]]
[[Taggayt:Tiddiwin]]
[[Taggayt:Taqqa]]
hhruoljug9irf2ruaoedcqbgk6fflp3
Wikipedia:Tajmaɛt/Yebrir 2026
4
25360
115705
115662
2026-04-03T17:11:46Z
MediaWiki message delivery
4167
/* Action Required: Update templates/modules for electoral maps (Migrating from P1846 to P14226) */ tigezmi tamaynut
115705
wikitext
text/x-wiki
== Join the sixth Ukraine’s Cultural Diplomacy Month on Wikipedia! ==
<div lang="en" dir="ltr">
[[File:Ukraine’s Cultural Diplomacy Month on Wikipedia 2026.png|right|250px|thumb|link=https://meta.wikimedia.org/wiki/Ukraine%27s_Cultural_Diplomacy_Month_2026|Join our campaign!]]
{{int:please-translate}}
Dear Wikipedians!
[[:m:Special:MyLanguage/Wikimedia Ukraine|Wikimedia Ukraine]], in cooperation with the [[:en:Ministry of Foreign Affairs of Ukraine|MFA of Ukraine]] and [[:en:Ukrainian Institute|Ukrainian Institute]], has launched the sixth edition of writing challenge "'''[[:m:Special:MyLanguage/Ukraine's Cultural Diplomacy Month 2026|Ukraine's Cultural Diplomacy Month]]'''", which lasts from '''1st April''' until '''30th April 2026'''.
The initiative aims to promote knowledge about Ukrainian culture abroad by creating and improving Wikipedia articles in multiple languages. This year marks the sixth edition of the campaign, which will focus on contemporary culture, making today’s artistic voices and practices more visible to international audiences.
🧩'''How to participate?'''
Choose an article from the suggested list → Write an article in your language, or improve an existing one according to the rules → Add your contribution to the contest page and calculate your points → Win prizes and receive a certificate of participation → Become a promoter of truthful knowledge about Ukraine.
🧩'''[[m:Special:MyLanguage/Ukraine's Cultural Diplomacy Month 2026|Check our main page for more information]]'''.
'''If you are interested in coordinating long-term community engagement for the campaign and becoming a local ambassador, we would love to hear from you! Please let us know your interest.'''
If not, then we encourage you to translate the [[m:Special:MyLanguage/Ukraine's Cultural Diplomacy Month 2026|landing page of the contest]] and [https://meta.wikimedia.org/wiki/Special:MessageGroupStats?group=Centralnotice-tgroup-UCDM2026banner&messages=&language=en&x=D banner] into your own language.
Also, we set up a [[:m:CentralNotice/Request/Ukraine's Cultural Diplomacy Month 2026|banner]] to notify users of the possibility to participate in this challenge!
[[:m:User:OlesiaLukaniuk (WMUA)|OlesiaLukaniuk (WMUA)]] ([[:m:User talk:OlesiaLukaniuk (WMUA)|talk]]) 04:35, 1 April 2026 (UTC)
</div>
<!-- Message envoyé par User:OlesiaLukaniuk (WMUA)@metawiki en utilisant la liste sur https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=User:OlesiaLukaniuk_(WMUA)/list_of_wikis&oldid=28552112 -->
== Action Required: Update templates/modules for electoral maps (Migrating from P1846 to P14226) ==
Hello everyone,
This is a notice regarding an ongoing data migration on Wikidata that may affect your election-related templates and Lua modules (such as <code>Module:Itemgroup/list</code>).
'''The Change:'''<br />
Currently, many templates pull electoral maps from Wikidata using the property [[:d:Property:P1846|P1846]], combined with the qualifier [[:d:Property:P180|P180]]: [[:d:Q19571328|Q19571328]].
We are migrating this data (across roughly 4,000 items) to a newly created, dedicated property: '''[[:d:Property:P14226|P14226]]'''.
'''What You Need To Do:'''<br />
To ensure your templates and infoboxes do not break or lose their maps, please update your local code to fetch data from [[:d:Property:P14226|P14226]] instead of the old [[:d:Property:P1846|P1846]] + [[:d:Property:P180|P180]] structure. A [[m:Wikidata/Property Migration: P1846 to P14226/List|list of pages]] was generated using Wikimedia Global Search.
'''Deadline:'''<br />
We are temporarily retaining the old data on [[:d:Property:P1846|P1846]] to allow for a smooth transition. However, to complete the data cleanup on Wikidata, the old [[:d:Property:P1846|P1846]] statements will be removed after '''May 1, 2026'''. Please update your modules and templates before this date to prevent any disruption to your wiki's election articles.
Let us know if you have any questions or need assistance with the query logic. Thank you for your help! [[User:ZI Jony|ZI Jony]] using [[Amseqdac:MediaWiki message delivery|MediaWiki message delivery]] ([[Amyannan umsqedac:MediaWiki message delivery|asqerdec]]) 3 Yebrir 2026 à 17:11 (UTC)
<!-- Message envoyé par User:ZI Jony@metawiki en utilisant la liste sur https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Distribution_list/Non-Technical_Village_Pumps_distribution_list&oldid=29941252 -->
ixi2o9d7e8bu3y179im98oja5eh0o7z
Azel
0
25367
115715
2026-04-03T23:59:20Z
Abillardoo
16203
Asebtar amaynut: {{Automatic taxobox}} '''Azel''' neɣ '''Tiddi n Waṭlas ''' neɣ '''Azel n Waṭlas''' ([[isem ussnan]]: '''Cupressus atlantica''') d [[talmest]] n isekla timidrust yeṭṭafaren [[tawacult (tasnudert)|tawacult]] n [[Tiddiwin (tawacult)|teddiwin]]. Talmest-a tettemɣay-d deg kra kan n yideggan n [[Idurar n Waṭlas|Yidurar n Waṭlas]] di tmurt n [[Ameṛṛuk|Lmeṛṛuk]]. == Tiwlafin == == Imniren == [[Taggayt:Tiddiwin]] [[Taggayt:imɣan]] [[Taggayt:Tiddi]]
115715
wikitext
text/x-wiki
{{Automatic taxobox}}
'''Azel''' neɣ '''Tiddi n Waṭlas ''' neɣ '''Azel n Waṭlas''' ([[isem ussnan]]: '''Cupressus atlantica''') d [[talmest]] n isekla timidrust yeṭṭafaren [[tawacult (tasnudert)|tawacult]] n [[Tiddiwin (tawacult)|teddiwin]]. Talmest-a tettemɣay-d deg kra kan n yideggan n [[Idurar n Waṭlas|Yidurar n Waṭlas]] di tmurt n [[Ameṛṛuk|Lmeṛṛuk]].
== Tiwlafin ==
== Imniren ==
[[Taggayt:Tiddiwin]]
[[Taggayt:imɣan]]
[[Taggayt:Tiddi]]
je3gsnf5sl8zyuglnfbmdurw0wwlkd4
115716
115715
2026-04-04T00:00:17Z
Abillardoo
16203
115716
wikitext
text/x-wiki
{{Automatic taxobox}}
'''Azel''' neɣ '''Tiddi n Waṭlas ''' neɣ '''Azel n Waṭlas''' ([[isem ussnan]]: '''Cupressus atlantica''') d [[talmest]] n isekla timidrust yeṭṭafaren [[tawacult (tasnudert)|tawacult]] n [[Tiddiwin (tawacult)|teddiwin]]. Talmest-a tettemɣay-d deg kra kan n yideggan n [[Idurar n waṭlas|Yidurar n Waṭlas]] di tmurt n [[Ameṛṛuk|Lmeṛṛuk]].
== Tiwlafin ==
== Imniren ==
[[Taggayt:Tiddiwin]]
[[Taggayt:imɣan]]
[[Taggayt:Tiddi]]
j185usfqjfpo8kpk8d2qfa5tbtcv2fk
Iferdisen n umegganu D
0
25368
115726
2026-04-04T10:48:36Z
Abillardoo
16203
Asebtar amaynut: '''Amegganu D n tfelwit tawalant''' di [[tafelwit tawalant|tfelwit tawalant]] d iferdisen n [[tagrawt n tfelwit tawalant|tegrawin]] igebren seg yiferdisen-nni mi ara ad ilin deg [[addad agejdan (tafizikt)|waddad abelkam adagnay]], ihi [[Aliktrun|aliktṛun]] ilan [[tafasa]] meqren yakk yettili deg [[amezzay abelkam|umezzay]] D. Akken i ttwassnen s [[Azara n usaka|yizaran n usaka]]. Iferdisen n taggayt D segren seg 10 n yijga irataken d 4 n tuzzyiwin tiglawanin, akken i ge...
115726
wikitext
text/x-wiki
'''Amegganu D n tfelwit tawalant''' di [[tafelwit tawalant|tfelwit tawalant]] d iferdisen n [[tagrawt n tfelwit tawalant|tegrawin]] igebren seg yiferdisen-nni mi ara ad ilin deg [[addad agejdan (tafizikt)|waddad abelkam adagnay]], ihi [[Aliktrun|aliktṛun]] ilan [[tafasa]] meqren yakk yettili deg [[amezzay abelkam|umezzay]] D. Akken i ttwassnen s [[Azara n usaka|yizaran n usaka]].
Iferdisen n taggayt D segren seg 10 n yijga irataken d 4 n tuzzyiwin tiglawanin, akken i gebren seg 8 n tegrawin, yal tagrawt tegber seg yiwen n ujgu aratak anagar [[tagrawt tis 8 n tfelwit tawalant|tagrawt VIII]] igebren seg 3 n yijga irataken. Dɣa amegganu D igber seg 40 n iferdisen.
== Imniren ==
bar04uczvz9fbe2ep6hkcpvc7rwkef7
115727
115726
2026-04-04T10:49:00Z
Abillardoo
16203
115727
wikitext
text/x-wiki
'''Amegganu D n tfelwit tawalant''' di [[tafelwit tawalant|tfelwit tawalant]] d iferdisen n [[tagrawt n tfelwit tawalant|tegrawin]] igebren seg yiferdisen-nni mi ara ad ilin deg [[addad agejdan (tafizikt)|waddad abelkam adagnay]], ihi [[Aliktrun|aliktṛun]] ilan [[tafasa]] meqren yakk yettili deg [[amezzay abelkam|umezzay]] D. Akken i ttwassnen s [[Azara n usaka|yizaran n usaka]].
Iferdisen n taggayt D segren seg 10 n yijga irataken d 4 n tuzzyiwin tiglawanin, akken i gebren seg 8 n tegrawin, yal tagrawt tegber seg yiwen n ujgu aratak anagar [[tagrawt tis 8 n tfelwit tawalant|tagrawt VIII]] igebren seg 3 n yijga irataken. Dɣa amegganu D igber seg 40 n iferdisen.
== Imniren ==
[[Taggayt:irmawen ifiziken]]
1k95l8z70zpskg31nmnqn4zt750895q
115728
115727
2026-04-04T10:54:01Z
Abillardoo
16203
Abillardoo yebeddel isem n usebtar seg [[Amegganu n tfelwit tawalant]] ar [[Iferdisen n umegganu D]]
115727
wikitext
text/x-wiki
'''Amegganu D n tfelwit tawalant''' di [[tafelwit tawalant|tfelwit tawalant]] d iferdisen n [[tagrawt n tfelwit tawalant|tegrawin]] igebren seg yiferdisen-nni mi ara ad ilin deg [[addad agejdan (tafizikt)|waddad abelkam adagnay]], ihi [[Aliktrun|aliktṛun]] ilan [[tafasa]] meqren yakk yettili deg [[amezzay abelkam|umezzay]] D. Akken i ttwassnen s [[Azara n usaka|yizaran n usaka]].
Iferdisen n taggayt D segren seg 10 n yijga irataken d 4 n tuzzyiwin tiglawanin, akken i gebren seg 8 n tegrawin, yal tagrawt tegber seg yiwen n ujgu aratak anagar [[tagrawt tis 8 n tfelwit tawalant|tagrawt VIII]] igebren seg 3 n yijga irataken. Dɣa amegganu D igber seg 40 n iferdisen.
== Imniren ==
[[Taggayt:irmawen ifiziken]]
1k95l8z70zpskg31nmnqn4zt750895q
115736
115728
2026-04-04T11:18:08Z
Abillardoo
16203
115736
wikitext
text/x-wiki
'''Amegganu D n tfelwit tawalant''' di [[tafelwit tawalant|tfelwit tawalant]] d iferdisen n [[tagrawt n tfelwit tawalant|tegrawin]] igebren seg yiferdisen-nni mi ara ad ilin deg [[addad agejdan (tafizikt)|waddad abelkam adagnay]], ihi [[Aliktrun|aliktṛun]] ilan [[tafasa]] meqren yakk yettili deg [[amezzay abelkam|umezzay]] D. Akken i ttwassnen s [[Azara n usaka|yizaran n usaka]].
Iferdisen n taggayt D segren seg 10 n yijga irataken d 4 n tuzzyiwin tiglawanin, akken i gebren seg 8 n tegrawin, yal tagrawt tegber seg yiwen n ujgu aratak anagar [[Iferdisen n tegrawt tis 8|tagrawt VIII]] igebren seg 3 n yijga irataken. Dɣa amegganu D igber seg 40 n iferdisen.
== Imniren ==
[[Taggayt:irmawen ifiziken]]
06mpyqpz08417hq7c9jg3opk1gux76u
Amegganu n tfelwit tawalant
0
25369
115729
2026-04-04T10:54:01Z
Abillardoo
16203
Abillardoo yebeddel isem n usebtar seg [[Amegganu n tfelwit tawalant]] ar [[Iferdisen n umegganu D]]
115729
wikitext
text/x-wiki
#REDIRECTION [[Iferdisen n umegganu D]]
5mlmmotnf9cq3yw43w67i34fd1aiwif
Iferdisen n tegrawt tis 8
0
25370
115731
2026-04-04T11:14:08Z
Abillardoo
16203
Asebtar amaynut: <div style="float:left;margin-left:10px;margin-bottom:20px;text-align:center"> <table> <tr align="center"> Tagrawt n tfelwit tawalant|'''Tagrawt'']]</td> <td>'''8'''</td></tr> <tr align="center"> <td>[[Tawala n tfelwit tawalant|'''Tawala''']]</td></tr> <tr align="center"> <td>[[iferdisen n twala 4|'''4''']]</td> <td bgcolor="#ffc0c0"><small>22</small><br />[[uzzal|Fe]]</td></tr> <tr align="center"> <td>[[iferdisen n twala 5|'''5''']]</td> <td bgcolor="#ffc0c0"><small>40</s...
115731
wikitext
text/x-wiki
<div style="float:left;margin-left:10px;margin-bottom:20px;text-align:center">
<table>
<tr align="center">
Tagrawt n tfelwit tawalant|'''Tagrawt'']]</td>
<td>'''8'''</td></tr>
<tr align="center">
<td>[[Tawala n tfelwit tawalant|'''Tawala''']]</td></tr>
<tr align="center">
<td>[[iferdisen n twala 4|'''4''']]</td>
<td bgcolor="#ffc0c0"><small>22</small><br />[[uzzal|Fe]]</td></tr>
<tr align="center">
<td>[[iferdisen n twala 5|'''5''']]</td>
<td bgcolor="#ffc0c0"><small>40</small><br />[[Aṛutinyum|Ru]]</td></tr>
<tr align="center">
<td>[[iferdisen n twala 6|'''6''']]</td>
<td style="background-color: rgb(255, 192, 192);"><small>72</small><br />[[Usmyum|Os]]</td></tr>
<tr align="center">
<td>[[iferdisen n twala 7|'''7''']]</td>
<td style="background-color: rgb(255, 192, 192);"><small> <span style="color:red;">104</span></small><br />[[Hasyum|Hs]]</td>
</tr>
</table>
</div>
'''iferdisen n tegrawt tis 8''' d iferdisen yellan di [[tafelwit tawalant|tfelwit tawalant n iferdisen]] deg tegrawt tis 8. Iferdisen ayi d:
* [[Uzzal]] (26)
* [[Aṛutinyum]] (44)
* [[Usmyum]] 76)
* [[Hasyum]](<FONT COLOR=RED>108</FONT>)
Iferdisen yezrin yakk yettili-d usersi-nsen deg tegrawt tis 7 acku d wid ilan 4 n [[Aliktrun|iliktṛunen]] deg tissi-nsen aneggar. Ahasyum ur yelli ara deg ugama, d ayen yeǧǧan ittwaxdam-d deg [[asnidi|yisnidan]].
tsbc15inlhxyof5tvsc5gab545xnem9
115732
115731
2026-04-04T11:14:30Z
Abillardoo
16203
115732
wikitext
text/x-wiki
<div style="float:left;margin-left:10px;margin-bottom:20px;text-align:center">
<table>
<tr align="center">
[[Tagrawt n tfelwit tawalant|'''Tagrawt'']]</td>
<td>'''8'''</td></tr>
<tr align="center">
<td>[[Tawala n tfelwit tawalant|'''Tawala''']]</td></tr>
<tr align="center">
<td>[[iferdisen n twala 4|'''4''']]</td>
<td bgcolor="#ffc0c0"><small>22</small><br />[[uzzal|Fe]]</td></tr>
<tr align="center">
<td>[[iferdisen n twala 5|'''5''']]</td>
<td bgcolor="#ffc0c0"><small>40</small><br />[[Aṛutinyum|Ru]]</td></tr>
<tr align="center">
<td>[[iferdisen n twala 6|'''6''']]</td>
<td style="background-color: rgb(255, 192, 192);"><small>72</small><br />[[Usmyum|Os]]</td></tr>
<tr align="center">
<td>[[iferdisen n twala 7|'''7''']]</td>
<td style="background-color: rgb(255, 192, 192);"><small> <span style="color:red;">104</span></small><br />[[Hasyum|Hs]]</td>
</tr>
</table>
</div>
'''iferdisen n tegrawt tis 8''' d iferdisen yellan di [[tafelwit tawalant|tfelwit tawalant n iferdisen]] deg tegrawt tis 8. Iferdisen ayi d:
* [[Uzzal]] (26)
* [[Aṛutinyum]] (44)
* [[Usmyum]] 76)
* [[Hasyum]](<FONT COLOR=RED>108</FONT>)
Iferdisen yezrin yakk yettili-d usersi-nsen deg tegrawt tis 7 acku d wid ilan 4 n [[Aliktrun|iliktṛunen]] deg tissi-nsen aneggar. Ahasyum ur yelli ara deg ugama, d ayen yeǧǧan ittwaxdam-d deg [[asnidi|yisnidan]].
9z97oefivhjdyyfcd318ul6lj3mt326
115733
115732
2026-04-04T11:14:55Z
Abillardoo
16203
115733
wikitext
text/x-wiki
<div style="float:left;margin-left:10px;margin-bottom:20px;text-align:center">
<table>
<tr align="center">
[[Tagrawt n tfelwit tawalant|'''Tagrawt''']]</td>
<td>'''8'''</td></tr>
<tr align="center">
<td>[[Tawala n tfelwit tawalant|'''Tawala''']]</td></tr>
<tr align="center">
<td>[[iferdisen n twala 4|'''4''']]</td>
<td bgcolor="#ffc0c0"><small>22</small><br />[[uzzal|Fe]]</td></tr>
<tr align="center">
<td>[[iferdisen n twala 5|'''5''']]</td>
<td bgcolor="#ffc0c0"><small>40</small><br />[[Aṛutinyum|Ru]]</td></tr>
<tr align="center">
<td>[[iferdisen n twala 6|'''6''']]</td>
<td style="background-color: rgb(255, 192, 192);"><small>72</small><br />[[Usmyum|Os]]</td></tr>
<tr align="center">
<td>[[iferdisen n twala 7|'''7''']]</td>
<td style="background-color: rgb(255, 192, 192);"><small> <span style="color:red;">104</span></small><br />[[Hasyum|Hs]]</td>
</tr>
</table>
</div>
'''iferdisen n tegrawt tis 8''' d iferdisen yellan di [[tafelwit tawalant|tfelwit tawalant n iferdisen]] deg tegrawt tis 8. Iferdisen ayi d:
* [[Uzzal]] (26)
* [[Aṛutinyum]] (44)
* [[Usmyum]] 76)
* [[Hasyum]](<FONT COLOR=RED>108</FONT>)
Iferdisen yezrin yakk yettili-d usersi-nsen deg tegrawt tis 7 acku d wid ilan 4 n [[Aliktrun|iliktṛunen]] deg tissi-nsen aneggar. Ahasyum ur yelli ara deg ugama, d ayen yeǧǧan ittwaxdam-d deg [[asnidi|yisnidan]].
irz04tjudzc68ix9dz4jh0xatigd4kc
115734
115733
2026-04-04T11:15:18Z
Abillardoo
16203
115734
wikitext
text/x-wiki
'''iferdisen n tegrawt tis 8''' d iferdisen yellan di [[tafelwit tawalant|tfelwit tawalant n iferdisen]] deg tegrawt tis 8. Iferdisen ayi d:
* [[Uzzal]] (26)
* [[Aṛutinyum]] (44)
* [[Usmyum]] 76)
* [[Hasyum]](<FONT COLOR=RED>108</FONT>)
Iferdisen yezrin yakk yettili-d usersi-nsen deg tegrawt tis 7 acku d wid ilan 4 n [[Aliktrun|iliktṛunen]] deg tissi-nsen aneggar. Ahasyum ur yelli ara deg ugama, d ayen yeǧǧan ittwaxdam-d deg [[asnidi|yisnidan]].
<div style="float:left;margin-left:10px;margin-bottom:20px;text-align:center">
<table>
<tr align="center">
[[Tagrawt n tfelwit tawalant|'''Tagrawt''']]</td>
<td>'''8'''</td></tr>
<tr align="center">
<td>[[Tawala n tfelwit tawalant|'''Tawala''']]</td></tr>
<tr align="center">
<td>[[iferdisen n twala 4|'''4''']]</td>
<td bgcolor="#ffc0c0"><small>22</small><br />[[uzzal|Fe]]</td></tr>
<tr align="center">
<td>[[iferdisen n twala 5|'''5''']]</td>
<td bgcolor="#ffc0c0"><small>40</small><br />[[Aṛutinyum|Ru]]</td></tr>
<tr align="center">
<td>[[iferdisen n twala 6|'''6''']]</td>
<td style="background-color: rgb(255, 192, 192);"><small>72</small><br />[[Usmyum|Os]]</td></tr>
<tr align="center">
<td>[[iferdisen n twala 7|'''7''']]</td>
<td style="background-color: rgb(255, 192, 192);"><small> <span style="color:red;">104</span></small><br />[[Hasyum|Hs]]</td>
</tr>
</table>
</div>
0qwszru72mc9o6kozywd0js65myb4um
115735
115734
2026-04-04T11:16:05Z
Abillardoo
16203
115735
wikitext
text/x-wiki
'''iferdisen n tegrawt tis 8''' d iferdisen yellan di [[tafelwit tawalant|tfelwit tawalant n iferdisen]] deg tegrawt tis 8. Iferdisen ayi d:
* [[Uzzal]] (26)
* [[Aṛutinyum]] (44)
* [[Usmyum]] 76)
* [[Hasyum]](<FONT COLOR=RED>108</FONT>)
Iferdisen yezrin yakk yettili-d usersi-nsen deg tegrawt tis 7 acku d wid ilan 4 n [[Aliktrun|iliktṛunen]] deg tissi-nsen aneggar. Ahasyum ur yelli ara deg ugama, d ayen yeǧǧan ittwaxdam-d deg [[asnidi|yisnidan]].
<div style="float:left;margin-left:10px;margin-bottom:20px;text-align:center">
<table>
<tr align="center">
[[Tagrawt n tfelwit tawalant|'''Tagrawt''']]</td>
<td>'''8'''</td></tr>
<tr align="center">
<td>[[Tawala n tfelwit tawalant|'''Tawala''']]</td></tr>
<tr align="center">
<td>[[iferdisen n twala 4|'''4''']]</td>
<td bgcolor="#ffc0c0"><small>22</small><br />[[uzzal|Fe]]</td></tr>
<tr align="center">
<td>[[iferdisen n twala 5|'''5''']]</td>
<td bgcolor="#ffc0c0"><small>40</small><br />[[Aṛutinyum|Ru]]</td></tr>
<tr align="center">
<td>[[iferdisen n twala 6|'''6''']]</td>
<td style="background-color: rgb(255, 192, 192);"><small>72</small><br />[[Usmyum|Os]]</td></tr>
<tr align="center">
<td>[[iferdisen n twala 7|'''7''']]</td>
<td style="background-color: rgb(255, 192, 192);"><small> <span style="color:red;">104</span></small><br />[[Hasyum|Hs]]</td>
</tr>
</table>
</div>
== Imniren ==
[[Taggayt:tafizikt]]
kge3oxa9cg0caamzihhngfqs5y8lz4t