Wikipedia
kabwiki
https://kab.wikipedia.org/wiki/Asebter_agejdan
MediaWiki 1.46.0-wmf.22
first-letter
Media
Uslig
Mmeslay
Amseqdac
Amyannan umsqedac
Wikipedia
Amyannan n Wikipedia
Tugna
Amyannan n tugna
MediaWiki
Amyannan n MediaWiki
Talɣa
Amyannan n talɣa
Tallat
Amyannan n tallat
Taggayt
Amyannan n taggayt
Awwur
Amyannan uwwur
Asenfaṛ
Amyannan usenfaṛ
TimedText
TimedText talk
Module
Discussion module
Event
Event talk
Sujet
Dihya Tadmut
0
394
115777
113247
2026-04-06T20:46:11Z
~2026-21225-15
16492
To better honour the queen's name
115777
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox biography}}
'''Dihya''' (ⴷⵉⵀⵢⴰ s [[Tifinaɣ]]<ref>Abdelaziz Bouras et Mohamed Eddarhor, ⴰⵙⵍⵎⴷ ⵏ ⵜⵎⴰⵣⵉⵖⵜ ; Apprendre la langue tamazight, 2006, Dar El Hadita, Casablanca, <small>(<nowiki>ISBN 9981210676</nowiki>)</small>, p. 123.</ref>) '''Tadmut''' neɣ '''Tadmayt''' ''(d anamek-is "tizerzert icebḥen" s tutlayt-is tamaziɣt)'' tella d tagellidt tabɣest d tameqrant n yiɣallen imaziɣen i yemduklen i umennuɣ ɣef tlelli-nsen d umennuɣ mgal mgal Listɛmar Aɛrab n [[Tafriqt Ugafa|Tmazɣa]] gar useggas 695 d 705. Tfrurɣ-d di lɛarc [[Ijrawen]] n [[Iznaten]] di [[Awras|Wawras]] aken llan igelliden imezwura [[imaziɣen]] n [[Numidya]]. Dihya teffeɣ-d d tagellidt si tefranin n usqamu n tidukla n laɛrac d tudrin. Aɛraben semman-as El Kahina "الكاهنة" ''(anamek-is takehhant)'' im tessaweḍ ad twali tikliwin-nsen deg yal tikkelt, ahat s lmendad n uẓeḍḍa-s n yixbaṛǧiyen a i d-yezgan deg Tefriqt n Ugafa<ref>Gerda Hoffer: ''Zeit der Heldinnen (Tallit n tlawin yesεan tazmert)'' s talmanit kan''.'' Isebtar 13–25.
Deg wayen yerzan tugna n Kahina n Hoffer, yessefk ad d-nini belli ɣas akken tameskart tesseqdac iɣbula yellan ''(Ibn Xaldūn, Ibn ʿIdhārī, André Chouraqui 1960, Joachim Hirschberg 1974)'', maca tessefhem-itent daɣen s yiwen n weḥric s tlelli deg usnulfu-ines n tugna-s.</ref>.
Imi d-kecmen yiɣallen imsellḥen n Aɛraben iɣallen n umennuɣ n yimaziɣen, n [[Tafriqt Ugafa|Tmazɣa]] n usamar akk-d n tlemast ([[Awras]] n tura), llan ddaw n uselway n [[Aksel (agellid)|Aksel]]. Asmi yemmut di 688, Dihya i d-yuɣalen d aqerru n umennuɣ mgal [[Aɛraben]].
== '''Amezruy''' ==
Amezruy n Dihya yettwaḥka-d s umeslay s wawal ɣer imeẓẓuɣen seg wasmi tella tedder. Llan aṭas n yiḍrisen yemgerraden i d-yettwarun fell-as seg yidis n tmuɣli n uqbel d deffir tallit n ussehres. S umata, tettwassen d akken tesdukkel-d Imaziɣen i llan yemgerraden ddaw n tmehla-innes i umennuɣ mgal tuṭṭfa n Iɛraben n Tamezɣa, s wakka i d-tesbedd iman-is d taɛessast n yiɣermanen n Tefriqt Ugafa n temnaḍt-nni yettwassenen imir-nni s yisem n [[Tageldit n Inumiden|Numidya]]. Tennuɣ deg waṭṭas n yimenɣiyen, ladɣa deg umennuɣ n Wasif Nini deg useggas n 698. Syin, tuɣal d tazmert ur nesεi ccekk ɣef tmurt n imaziɣen,<ref>[https://books.google.com/books?id=3kINwT_56U8C&pg=PA14 The History of Anti-Semitism, Volume 2: From Mohammed to the Marranos] Leon Poliakov University of Pennsylvania Press</ref><ref>[https://books.google.com/books?id=bpcvAQAAIAAJ&q=kahina+maghreb Remarkable Jewish Women: Rebels, Rabbis, and Other Women from Biblical Times to the Present] Emily Taitz, Sondra Henry Jewish Publication Society,</ref><ref>[https://books.google.com/books?id=xtEZAAAAMAAJ&q=maghrib+kahina History of North Africa: Tunisia, Algeria, Morocco: From the Arab Conquest to 1830] Charles André Julien Praeger</ref><ref>[https://books.google.com/books?id=9txi3xuuENcC&pg=PA23 The Jews of North Africa: From Dido to De Gaulle] Sarah Taieb-Carlen University Press of America,</ref> yerna teqqim d tazmert-a alamma d tagrawla n Tabarka imi nɣan-tt iɣallen Aεraben de azal n useggas n 703.
Llan waṭas n yisalan yemgerraden ɣef tegnit n tmettant-is, maca yettwaḥseb belli temmut deg tmurt n [[Lezzayer]] n wass-a ɣer taggara n lqern wis sebɛa. Tettwaḥsab d yiwet seg tid yettwasnen akk deg tallit-is deg umezruy n umennuɣ n yimaziɣen mgal ussehres Aɛrab.<ref name=":0">Modéran, Yves (2005). "[https://journals.openedition.org/encyclopedieberbere/1306 Kahena]". Encyclopédie berbère. Edisud. pp. 4102–4111. [https://journals.openedition.org/encyclopedieberbere/1306 Encyclopédie berbère].</ref>
== '''Tazwara d ddin''' ==
[[Tugna:El Djem Amphitheater aerial view.jpg|vignette|Tamuɣli seg igenni n umezgun n Lǧǧem, [[Tunes]]. Amezgun-nni yuɣal d tiɣremt, yerna deg useggas n 699, yexdem d amkan n tɣellist i Dihya deg umennuɣ-is mgal imesbaṭliyen aɛraben. Seld umennuɣ-nni, tamdint-a tettwaɛzel, dɣa amḍiq-nni yuɣal-d kan deg tallit-nni n ussehres afṛensis.]]
Dihya d nettat ay d-yelhan s tamaya [[Ijrawen]] n [[Iznaten (tawsit)|Iznaten]]. Ahat tella d Tudayt.<ref>Naylor, Phillip C. (2009). [https://books.google.com/books?id=a1jfzkJTAZgC North Africa: A History from Antiquity to the Present]. University of Texas Press. p. 65. <nowiki>ISBN 978-0-292-77878-8</nowiki>.</ref> S xemsa n yiseggasen i teḥkem ɣef yiwen n uwanak amaziɣ ilelli seg yidurar n [[Awras|Wawras]] arma d taẓegwa n Ɛadēməs (695–700 sdeffir talalit n Lmasiḥ). Maca [[Aɛraben]], s ufus n Musa bin Nusayr, uɣalen-d s lɛeskeṛ ijehden, ɣelben-tt. Tennuɣ deg umezgun n Yiṛumyen n Lǧǧem maca ɣer taggara nɣan-tt ddeg yimenɣi ɣer tama n yiwen n lbir i mazal s yisem-is, lbir al Dihya deg [[Awras|Wawras.]] <ref>Charles André Julien; Roger Le Tourneau (1970). [https://books.google.com/books?id=tYZyAAAAMAAJ Histoire de L'Afrique du Nord]. Praeger. p. 13. <nowiki>ISBN 978-0-7100-6614-5</nowiki>.</ref>
Aṭas n yiɣbula i d-yeqqaren belli d Tudayt i tella neɣ tamnaḍt-is d tin n Imaziɣen i yeqqlen ɣer ddin n [[Tudayt|Wudayen]]. Ɣef leḥsab n al-Mālikī, tesɛa yid-s deg yimuhal-nnes "asebdad". Mohamed Talbi d Gabriel Camps ssefhamen-d asebdad-a d asebdad amasiḥi; ahat d win n Lmasiḥ neɣ n yema-s Meryem, neɣ d yiwen n wemqeddes i yettḥuddun tagellidt. M'hamed Hassine Fantar yenna-d dakken asebdad-a tettgensis-d yiwen n Illu amaziɣ, dɣa aya yesskanay-d d akken teḍfer ddin amaziɣ aqbur. Maca, tiẓr belli Dihya d [[tamasiḥit]] d ayen i d-yeqqimen d tiẓri i d-yettbanen.<ref name=":0" />
Tikti-nni i d-yeqqaren belli Ijrawen ḍefren ddin wat Isṛail tekka-d seg umezruy Ibn Xaldun, i ten-id-yessawlen gar sebɛa n timawya n Imaziɣen. Hirschberg d Talbi qqaren belli Ibn Xaldun yettbin-d yettmeslay-d ɣef tallit uqbel ad d-yili Amenkud Aṛumani d win n [[Ibiẓanṭiyen|Ibizanṭiyen]], yerna cwiṭ kan mbeɛd deg yiwen n usebter yettbin-d yeqqar-d belli deg tallit n Ṛuman timawya uɣalen d imasiḥiyen. Deg useggas n 1963, amezruy n [[Israyel|Isṛayil]] H.Z. Hirschberg, mi d-yerra awal i uḍris n Ibn Xaldun, yerra-d akk awal-is, yerra-d ccɣel-is ɣef tsuqilt-a, yerna iεawed ad iẓer akk aɣmis, yesteqsi ɣef tsuqilt-a, d tilin n yimaziɣen yellan d udayen deg taggara n tallit n zik. 1] S wawalen n H.Z. Hirschberg, "deg iɣerfan akk i d-yettwassen i yedduklen ɣer ddin n wat Isṛail, wid i d-yeqqnen ɣer Imaziɣen d Iṣudaniyen deg Tefriqt, d widak i yesɛan iẓuran n ccek. Ayen akk i d-yuran fell-asent, d ayen ur nettwaqbalen ara s waṭas."<ref>Hirschberg (1963) p. 339.</ref>
Ugar n ṛebεa n leqrun deffir n tmettant-is, amaru n ddin i d-yekkan seg [[Tunes]], al-Mālikī, yettban-d yella gar imezwura i d-yennan belli tella deg idurar n Wawras. Sebεa n leqrun deffir n tmettant-is, nnan-as-d i at-Tijani belli d tawsit n Lūwāta i tella. <ref>at-Tijani, Aḍris s taɛrabt asebter wis 57: ''al-kāhinat al-ma'arūfat bi-kāhinat lūwātat'', asebter wis 118 n tsuqilt s teglizit.</ref> Mi d-yuɣal umezruy [[Ibn Xeldun|Ibn Xaldun]] ad d-yaru awal-is, yerra-tt ɣer Ijrawen.
Ɣef leḥsab n kra n yiɣbula imselmen, Dihya tella d yelli-s n Tabat, neɣ kra qqaren Mātiya.<ref>Ɣef leḥsab n kra, isem-a d talɣa taɛṛabt n yisem amasiḥi Matthias neɣ Matthew. Ẓer Talbi (1971) i ugar n umeslay.</ref> Iɣbula-a ttekkan ɣef iẓuran n n teqbilt, yerna ttwaxedmen-d s umata ɣef ssebbat tisertiyin deg lqern wis 9.<ref>Talbi (1971) d Modéran (2005) ttmeslayen ɣef yiɣbula yemgaraden.</ref>
== '''Imennuɣen d tmucuha''' ==
Dihya teṭṭef amkan n [[Aksel (agellid)|Aksel]] d amḍebber n tegrawla tamaziɣt deg yiseggasen n 680, yerna tennuɣ ed yigensasen aɛṛaben n tgelda n Yimayyaden ay d-yesnekren ccwal. Hasan ibn al-Nuɛman yeffeɣ-d seg Maṣer yerna yeṭṭef tamdint tabizantit tameqrant n [[Qerṭaj]] d temdinin niḍen. Imi yettnadi ɣef uεdaw nniḍen ara yeɣleb, nnan-as belli agellid iǧehden akk deg [[Tafriqt Ugafa|Tefriqt n Ugafa]] d "Tagellidt n Imaziɣen" (s taɛrabt: malikat al-barbar) Dihya, dɣa yerra ɣer [[Tageldit n Inumiden|Numidya]]. Deg useggas n 698, sin-nni n yigensasen mlalent deg tama n Meskiana deg twilayt n wass-a n [[Um Lebwaqi]] deg umennuɣ n Meskyana (neɣ "amennuɣ n ileɣman") di [[Lezzayer]].<ref>Philippe Sénac; Patrice Cressier (2012). Armand Colin (ed.). Histoire du Maghreb médiéval: VIIe-XIe siècle (in French). p. 111.</ref>
Dihya teɣleb Ḥasan armi yerwel, yeqqim deg Sirenaika ([[Libya]]) azal n rebεa neɣ xemsa n yiseggasen. Imi teẓra belli aɛdaw-is meqqer aṭas yerna ad d-yuɣal, nnan-d belli Dihya tebda-d yiwet n tikli n wakal yeṛɣan ur tesɛi ara aṭas n lfayda ɣef yimezdaɣen n udurar d uneẓruf, maca texṣer-as lemɛawna tameqrant i d-ttaken yimezdaɣen n umda deg temnaḍt-a. Deg wemkan n wakken ad tesseḥbes i yeɣallen n Waɛraben, rray-is yerra-d s lemɣawla i tuɣalin-is.<ref>D acu kan, timucuha yettwarun s taɛṛabt ttwalint-tent kra n yinagmayen am d tid i yeččuren d zzux. Ẓer Talbi (1971) d Modéran (2005).</ref>
== '''Aɣbel d lmut''' ==
Ḥasan yuɣal-d ɣer taggara, s uɛiwen n yimeslayen i d-yewwi d usekcem-nni yettwaṭṭfen Khalid bin Yazid al-Qaysi i d-teṭṭef Dihya, yerbeḥ-itt deg umennuɣ n [[Tabarka]] (aḥric deg [[Tunes]] n wass-a ɣer yiri n tlisa n [[Lezzayer]])<ref name=":0" />; ɣef waya yella kra n urfan.[18] Dihya temmut mi tettnaɣ mgal imnekcamen.
Tigawt taneggarut-a teḍra deg yiseggasen n 690 neɣ n 700, yerna 703 yettunefk-d d aseggas aydeg ay yezmer ad d-yili waya.[1] Deg useggas-nni, tella, ɣef leḥsab n [[Ibn Xeldun|Ibn Xaldun]], tesɛa 127 n yiseggasen deg leɛmer-nnes. Ayagi iban-d d yiwen nniḍen seg waṭas n tmucuha i tt-id-yezzin. Akken yebɣu yili lḥal, ttwaqecren-as aqerruy-nnes, yerna yettwarr-d ɣer Xalifa n Umayya deg [[Dimecq]] d ttbut ɣef tmettant-nnes.<ref>Goucher, Candice (24 January 2022). [https://books.google.com/books?id=P3FYEAAAQBAJ&dq=kahina+beheaded&pg=PA300 <nowiki>Women Who Changed the World: Their Lives, Challenges, and Accomplishments through History [4 volumes]</nowiki>]. <nowiki>ISBN 978-1-4408-6825-2</nowiki>.</ref>
== '''Lemtel n Dihya''' ==
Dihya tella tettwasseqdac d azamul mgal ussehres aberrani, sakkin, d azamul mgal tḥemla n tḥemla n yirgazen. D tidet, yakan deg tallit n ussehres afṛensis n [[Lezzayer]], Dihya tella d amedya i tlawin timeɣnasin ay yennuɣen mgal [[Fransa|Yifṛensisen]]. Deg tegrawla Iẓwawen n 1851 d 1857, tilawin, am [[Faḍma n Sumer|Lalla Faḍma n Sumer]] i yettwasnen am tameṭṭut tameqqrant n umezruy n Imaziɣen, ṭṭfen Dihya d amedya.<ref>Daoud, Feminisme et politique au Magreb,(Paris:Maisonneuve et Larose, 1993), p. 133-34, and p. 357</ref> <ref name=":1">Hannoum, Abdelmajid (1997). "Historiography, Mythology and Memory in Modern North Africa: The Story of the Kahina". Studia Islamica (85): 85–130. [https://www.jstor.org/stable/1595873 10.2307/1595873]. [https://www.jstor.org/stable/1595873 JSTOR 1595873].</ref>
Abdelmajid Hannoum yura: "ɣas akken tamacahut n Dihya tezmer ad temgerrad seg yiwen n umsawal ɣer wayeḍ, maca lemtel-is d yiwen: Dihya d tameɣnast tamaziɣt i yennuɣen d Waɛraben ɣef tlelli".<ref>Hannoum, Abdelmajid (2001-09-19). Colonial Histories, Postcolonial Memories. Portsmouth, NH: Greenwood. p. 140. <nowiki>ISBN 0-325-00253-3</nowiki>.</ref> Tamussni n tmeṭṭut Fatima Sadiqi tenna-d dakken "taselwit n tmeṭṭut n Dihya ur tettkel ɣef udabu i d-yettwasbedden, maca ɣef tasnafsit d tussna n tezmert yettwassen".<ref>Sadiqi, Fatima (2014). Moroccan Feminist Discourses. New York: Palgrave Macmillan US. pp. 59–61. [https://link.springer.com/book/10.1057/9781137455093 10.1057/9781137455093]. <nowiki>ISBN 978-1-349-48341-9</nowiki>.</ref>
Daɣen, Ifransisen, deg tazwara n lqern wis 20, i yebɣan ad d-rren Lezzayer d tafransist, rran-d tiɣawsiwin gar-asen d Iṛumaniyen. Iɣelnawen idzayriyen, i yettnadin ad d-rren [[Lezzayer]] ɣer Usammar, sqedcen-d s yiwet n tmuɣli, maca ɣur-sen, ama d [[Ruma n zik|Ṛuma]] ama d [[Fransa|Fṛansa]], llant d tizemmar timesbaṭliyin, i d ssebba n tuɣalin n tɣerma tafiniqit deg tallit taqburt, d tɣerma taɛṛabt deg tallit-a. Sin-a n tmuɣliwin ssexdamen tasekla ɣef Dihya d tasekla n usbedd. Seg yiwet n tama, d nettat yennuɣen mgal Waɛṛaben d [[Tineslemt]] akken ad teqqim Lezzayer d tamasiḥit, seg tama niḍen, d nettat i yennuɣen mgal akk imnekcamen ([[Ibiẓanṭiyen|Ibizantiyen]] neɣ [[Aɛraben|Aɛṛaben]]) akken ad d-tesnulfu yiwen n uwanek ilelli.<ref name=":1" />
[[Tugna:Statue of Dyhia in Khenchela (Algeria).jpg|vignette|Dihya Tadmut - [[Tixencelt]], [[Awras]] - Lezzayer]]
Deg tallit-a n wass-a, tugna n Dihya tettwaseqdac dima sɣur yimeɣnasen imaziɣen i wakken ad d-sbeggen amek i llan, d agdud iǧehden, ur ttuɣalen ara ad ttwaḥekmen neɣ ad ttwaḥeqren sɣur tiddukliwin-nniḍen. Udem-is yettban-d s waṭas deg igrafitiyen d isebdaden deg wakk timnaḍin n Lezzayer akken ad d-sbeggen afus n tallelt-nsen i i tmuɣliwin imseḍfaren i d-tesbedd. D acu kan, maci akk inabaḍen qeblen tiktiwin yellan deffir Dihya. Yiwet n tmeṣ̣kiwt n Dihya deg Baɣay ("Baghai","بغاي" s [[Tutlayt taɛrabt|Taɛṛabt]], deg [[Tixencelt]] n wass-a), yeḥkem fell-as unabaḍ n [[Lezzayer|Lezzyer]] ɣef ljal n ddnub. Aselway n Wemḥaddi ɣef [[Tutlayt taɛrabt|Tutlayt Taɛṛabt]], Othman Saɛdi, yenna-d Dihya d nettat ay d-yesbedden tanekra mgal [[Tineslemt]], dɣa s waya, yessefk ad tettwaḥkem fell-as<ref>Becker, Cynthia, "[http://www.mizanproject.org/the-kahina-the-female-face-of-berber-history/#_ftn2 The Kahina: The Female Face of Berber History]". Mizan Project. October 26, 2015. Accessed April 15, 2018.</ref>.
Ilaq ad nqebbel tilawt, akken yebɣu yili lḥal, belli imenɣiyen n Dihya llan d imenɣiyen mgal imnekcamen yerna tennaɣ ɣef n wegdud-is, akken yebɣu yili ddin-nsen, mačči mgal kra n ddin; dyanat n Imasiḥiyen, n wat Israil, akk-d d ddin n imaziɣen n zik llan zedɣen akk di talwit; tilin tis ṛebεa n Yinselmen ay yellan d tin n talwit yerna ur telli d tin n ccwal, ahat ad tettwaqbel mebla ccekk.
== Walit daɣen ==
* [[Amezruy n Lezzayer]]
* [[Amezruy n Yimaziɣen]]
* [[Imaziɣen]]
* [[Icawiyen]]
* [[Awras]]
== Iɣbula ==
[[Taggayt:Amezruy]]
<references />
qfv3cvq2pfsi6gqj6zvfmg96ger84b8
Aksel (agellid)
0
5424
115776
113241
2026-04-06T20:39:38Z
~2026-21225-15
16492
To better honour the king's name
115776
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox biography}}
'''Aksel''' (s [[Talatint|tlatint]]: Caecilius), d agellid [[imaziɣen|amaziɣ]] amqran d amɣar ameqqran n twsit. Ilul deg teɣremt n [[Tixencelt]] deg tmurt n [[Lezzayer]], yenbeḍ tagldit [[Imaziɣen|tamaziɣt]] yellan si [[Tunes]] ɣer utaram n [[Dzayer]]. Yezga-d wakal ines si [[Wehran]] d [[Tlemsan]] deg utaram ar tiɣremt n [[Qayrawan|Takerwant]] deg ugmuḍ. Ittuyssan aṭṭas deg n unekcum n [[Aɛraben|Waɛraben]] ɣer [[tafriqt n ugafa|Tefriqt n Ugafa]]. Yffeɣ seg [[tamasiḥit|tmasiḥit]] d yekcem ɣer [[islam|Tneslemt]], maca yuɣal ɣer [[Tamasiḥit|tmasiḥit]] send lmut-is.
'''Aksel''' yennuɣ mgal [[Ɛuqba Ibn Nafiɛ]] d Zuhayr Ibn Qays Lbalwi nnig unekcum nsen ɣer [[Tmazɣa]].
== '''Amezruy''' ==
'''Aksel''' yella d ageldun amaziɣ amasiḥi n tgelda n Altava deg lqern wis 7 yerna d imḍebber n teqbilt n Iwraben, d taqbilt tamaziɣt n [[Awras|Wawras]] i yellan d tamasiḥit yerna yezmer lḥal d agellid amasiḥi n Sanhaja<ref>[https://books.google.com/books?id=BX4MAQAAMAAJ&q=kusaila+aures Midstream Archived] 2024-05-22 at the Wayback Machine, Volume 39 Theodor Herzl Foundation</ref>. Deg tallit n udabu-ines, tagduda-ines teṭṭef seg Volubilis deg umalu armi d Wawras deg usammar, sakkin ɣer [[Takerwant]] d daxel n [[Tunes]].<ref>[https://books.google.com/books?id=oHMBAwAAQBAJ&dq=kusaila+caltured+kairouan&pg=PA458 Middle East and Africa: International Dictionary of Historic Places] [https://books.google.com/books?id=Pk7BS9XC10QC&pg=PT139 Archived] 2024-05-22 at the Wayback Machine Trudy Ring, Noelle Watson, Paul Schellinger Routledge</ref><ref>[https://books.google.com/books?id=Pk7BS9XC10QC&pg=PT139 The Great Arab Conquests: How the Spread of Islam Changed the World We Live In] Hugh Kennedy Archived 2023-03-26 at the Wayback Machine Hachette UK,</ref><ref>[https://books.google.com/books?id=AIMRDQAAQBAJ&pg=PR17 Historical Dictionary of Tunisia] [https://web.archive.org/web/20230326164801/https://books.google.com/books?id=AIMRDQAAQBAJ&pg=PR17 Archived] 2023-03-26 at the Wayback Machine Kenneth J. Perkins Rowman & Littlefield</ref><ref>[https://books.google.com/books?id=1ciOAAAAMAAJ&q=+kairouan+kusaila Islam, 01 AH-250 AH: A Chronology of Events] [https://web.archive.org/web/20230403231359/https://books.google.com/books?id=1ciOAAAAMAAJ&q=+kairouan+kusaila Archived] 2023-04-03 at the Wayback Machine Abu Tariq Hijazi Message Publications,</ref>. Aksel yettwassen s waṭas imi i d-yesselḥay yiwet n tagrawla taserdasit tamaziɣt mgal Aɛraben i d-yeṭṭfen [[Tafriqt Ugafa|Tafriqt n Ugafa]] deg yiseggasen n 680. Yemmut deg yiwet seg tmenɣiwin-nni deg useggas n 688.
== '''Aẓar n yisem-is''' ==
[[Tugna:Aksel.jpg|vignette|Aksel]]
Yezmer lḥal aẓar n yisem-is yekka-d seg yisem Caesilius, d yisem arumi i yettwaseqdacen s waṭas gar Yimaziɣen imasiḥiyen, maca yezmer lḥal daɣen ad yilli seg yiwen n wanzar amaziɣ ''(Aksil)'' i mazal yettwasseqdac deg tentalyin n [[Awras|Wawras]], tamnaḍt i deg yekka-d Kusila.<ref>Hadadou, Mohand Akli (2003). RECUEIL DE PRENOMS BERBERES (in French). Alger: Haut commissariat à l'amazighité. p. 102.</ref>
== '''Azal-is deg umezruy''' ==
Di tazwara, Iwunak Imaziɣen ssawḍen ad rebḥen mgal yimeɣnasen Imayyanen deg yimenɣi n n Vescera ([[Tibeskert]] n wass-a deg [[Lezzayer]]), i d-yellan deg useggas n 682 ger Imaziɣen, ddaw ugellid Aksel, d yimdukkal-nsen ibizantiyen seg Exarchate n Tefriqt mgal lɛesker n Imawiyen s ddaw Ɛuqba ibn Nafiɛ, amesbeddi n [[Qayrawan|Takerwant]]. <ref>McKenna, Amy (2011). [https://books.google.com/books?id=xH1EVEEtXvUC The History of Northern Africa]. Britannica Educational Publishing. p. 40. <nowiki>ISBN 978-1615303182</nowiki>. [https://books.google.com/books?id=xH1EVEEtXvUC Archived] Seg uẓawan ɣef 2024-05-22. Retrieved 2016-11-03.</ref>
Ɛuqba ibn Nafiɛ yesselḥay-d irgazen-is deg yiwet n tegrawla deg wakk n timnaḍin [[Tafriqt Ugafa|Tefriqt n Ugafa]], armi yewweḍ ɣer [[Agaraw Aṭlasi|Ugaraw Aṭlasi]], yerna yedda ɣer wenẓul armi d Asif en Dra (deg Lmerruk) d wasif n Sus (deg Tunes). Mi d-yuɣal, temlal-it-id tdukli tamaziɣt-tabizantit deg Tabuda ''(taddart yeqqnen ɣer taddart n Sidi Ɛuqba, [[Lezzayer]])'', iɣallen-is ttwangaren, yerna netta s timmad-is yettwanɣa. S ugmuḍ n tmenɣiwt-a, Aksel yeṭṭef-d s tɣawla Byzacena ''(i yellan tura s wazal n Tunes)'' d yiwen weḥric n temnaḍin i as-d-yezzin, Aɛṛaben xesrenakk akal i ḍḍfen deg Tefriqt ɣer tamnaḍt n usamer n [[Libya]] tatrart, yerna ttwakksen-d seg temnaḍt n [[Tunes]] tatrart d usamer n Ldzayer ugar n mraw n yiseggasen.<ref>Conant, Jonathan (2012). Staying Roman : conquest and identity in Africa and the Mediterranean, 439-700. Cambridge New York: Cambridge University Press. pp. 280–281. <nowiki>ISBN 978-0521196970</nowiki>.</ref> <ref>[https://books.google.com/books?id=RXU5AAAAIAAJ&pg=PA237 Cambridge Medieval History, Shorter: Volume 1, The Later Roman Empire to the Twelfth Century] Archived 2024-05-22 at the Wayback Machine C. W. Previté-Orton CUP Archive,</ref><ref>[https://books.google.com/books?id=8MqDDwAAQBAJ&pg=PT75 Histoire de la Tunisie: De Carthage à nos jours] [https://books.google.com/books?id=8MqDDwAAQBAJ&pg=PT75 Archived] 2024-05-22 at the Wayback Machine By Sophie Bessis</ref>
== '''Tameddurt''' ==
Imnadiyen n umezruy n lqern wis 14 Ibn Xaldun ''(بن خلدون s taɛrabt)'' d Ibn Ɛadari ''('''ابن عذاري''' s taɛrabt)'' ḥesben amkan n laṣel-is d Tlemcen ''(deg Lezzayer)''. Maca, tiqsiḍin-agi llan-d azal n 700 n yiseggasen deffir lmut-is. Amezruy Al-Maliki ''(aseggwas wis 9)'' i d-iqerben ɣer tallit n tuṭṭfa taɛrabt n Tafriqt n Ugafa, yeqqen-it kan ɣer temnaḍt n Wawras ''(deg Lezzayer)'', ma d amezruy Noé Villaverde Vega yesskanay-d d akken ahat d agellid n tgelda n Altava <ref>Noé Villaverde Vega, , Tingitana en la antigüedad tardía, siglos III–VII: autoctonía y romanidad en el extremo occidente mediterráneo, Madrid, 2001, <abbr>p.</abbr> 355</ref>. Gabriel Camps yella yettwali d akken Aksel yeḥkem ɣef kra n wakal meqqren, armi i ur yettwehhim ara mi ara t-iwali yella deg wakk timnaḍin n Lezzayer tatrart, seg Tlemcen almi d Wawras, sakkin, yeḥkem deg Takerwant ''(deg Tunes tatrart)'' <ref>Gabriel Camps, « », ''Antiquités africaines'', <abbr>vol.</abbr> 20, <abbr>n<sup>o</sup></abbr> 1, 1984, <abbr>p.</abbr> 183-218 <small>(DOI 10.3406/antaf.1984.1105, [https://www.persee.fr/doc/antaf_0066-4871_1984_num_20_1_1105 ɣri-tt s tefransist] [archive], Yettwaẓer deg 20 ɣuct 2017)</small></ref>. Yenna-d dakken Aksel yejbed-d amur ameqran seg yiɣallen-nnes seg temnaḍin n wegmuḍ n Tafriqt n Ugafa, yerna ahat d yiwen seg yigelliden ineggura n Muriṭanya taqburt ''(tagelda tamaziɣt taqburt i d-yesbedden deg ugafa n Lmerruk n wass-a)'', yerna tiddukliwin-is, ma ur llant ara d lḥekma, llant ttkemmilent arma d Tafilalet d Wawras, ma d Iwraben iban-d d akken ṭṭfen tilisa n Lezzayer d Lmeṛṛuk.<ref>Maurice Lenoir, « De Kairouan à Volubilis », «Alla Signorina». Mélanges offerts à Noëlle de La Blanchardière. Rome : École Française de Rome, 1995, p. 208-215 ([https://www.persee.fr/doc/efr_0223-5099_1995_ant_204_1_5561 ɣri-tt s tefransist] [archive])</ref>
[[Tugna:Volubilis Longshot II.jpg|vignette|Wlili (Volubilis) deg tamurt n [[Lmeṛṛuk|Lmerruk.]]]]
Aksel yettwaḥsab d amasiḥi ɣef lǧal n yisem-is i d-yettbanen seg tarumit. Ɣef leḥsab n umezruy Gabriel Camps, isem-is yella-d d asuqel i yezmer ad d-yili ɣer tmaziɣt n yisem alaṭini "Caecilius", dɣa d aya i d-yesbeggnen belli yella seg yiwet n twacult tamaziɣt.<ref>Camps, Gabriel (1984). "[http://www.persee.fr/web/revues/home/prescript/article/antaf_0066-4871_1984_num_20_1_1105 Rex gentium Maurorum et Romanorum. Recherches sur les royaumes de Maurétanie des VIe et VIIe siècles]". Antiquités africaines (in French). 20 (1): 183–218. doi:10.3406/antaf.1984.1105. Yettwasekles seg umezwaru deg 2015-09-24. Yettwaẓer deg 2014-05-04.</ref> Aɣbalu n yisem n Aksel yessewham ula d Imusnawen n Usammar; imi mačči am igelliden-nniḍen imaziɣen, am wid ay t-id-yezwaren [[Masuna]], [[Masties]], [[Mastigas]] d [[Garmul]], ahat imeɣnasen Aɛrabenssawḍen-aɣ-d isem n tutlayt niḍen: Caecilius alaṭini, d isem yettwassnen ay d-yettwafernen deg yiẓekwan n wlili ''(Volubilis; tamdint tamaziɣt-taṛumit deg [[Lmerruk]])''.
[[Tugna:Statue de Okba ibn Nafi al Fihri en Algérie.jpg|vignette|Ɛuqba ibn Nafiɛ deg [[Tibeskert]], [[Lezzayer]].]]
Llan kra yisallen ɣef tira d tmucuha Aɛraben i d-yeqqaren belli Aksel yuɣal ɣer yuɣal ɣer Lislam deg 678, ayagi d ayen ur nesεi nesɛi lsas yerna yettbin-d d ayen ur d-yefki ara lmeεna; ulac imḍebbren n kra n tmurt i yeqqlen ddin-nsen ɣer ddin n yeεdawen-nsen yerna sdukklen-d yiɣallen-nsen ɣer-sen ''(agi ayen ara yettwaḥesben seg yal tama d tuzzna, d lexdeɛ n wegdud-nesen d tmurt-nsen)'' deffir yiwet n temlilit yelhan yid-sen. Ladɣa, imi d netta i d-yeṭṭfen tazmert n tdukli i d-yebnan seg yiɣallen Yibizantiyen Imasiḥiyen d Imaziɣen Imasiḥiyen akk-d Imaziɣen niḍen i mazal ḍefren ddin n lejdud-nsen deg tallit-nni. Nesɛa amedya am wa deg leqrun sakkin asmi ay d-kecmen Yifṛensisen ɣef Lezzayer; am win i d-yeqqaren belli Limir [[Ɛebdelqader]] mačči kan yefka iman-is i Louis Juchault de Lamoricière deg 23 dujember 1847 dɣa yuɣal d amasiḥi, neɣ belli [[Faḍma n Sumer]] i yuɣalen d tamasiḥit deffir yiwet n temlilit yelhan d ajiniṛal Jacques Louis Randon deg 11 yulyu 1857. Timucuha-a ilaq ad ttwaḥesben d taɣwalt n yimyura aɛṛaben i d-yuran ayagi acḥal d acḥal n yiseggasen defir lestiεmar-nsen n tmurt n Imaziɣen.
Aksel yettwaṭṭef sɣur Ɛuqba deg useggas n 683 maca yessaweḍ ad yerwel deg useggas-nn, yerna essuli-d mgal wid i t-iɛettben Iɣallen imeqranen n yiserdasen imaziɣen d ibyzantiniyen. Ineggura-agi s wazal n 5000 n yergazen, ssawḍen ad negren 300 n yergazen n yiɣallen aɛṛaben, dɣa nɣan amεellem-is, Ɛuqba ibn Nafiɛ (yettwanɣa-t Koceila), d umarag-is Abu al-Muhaǧǧer ''(أبو المهاجر دينار s taɛrabt)'', deg Tabuda, deg Sidi Ɛuqba n wass-a, deg Lezzayer <ref>Jonathan Conant, , Cambridge, Cambridge University Press, 2012 <small>(<nowiki>ISBN 978-0-521-19697-0</nowiki> et 0-521-19697-3, OCLC 758397417, [[oclc:758397417|ɣri-t s teglizit]] [archive])</small></ref>. Aksel, s yiwet n tezmert ur yettwaqbalen deg temnaḍt n Tunes, yedda-d s tumert ɣer Takerwant <ref>Conant 2012, <abbr>p.</abbr> 280-281. </ref> yerna yessuffeɣ-d aɛṛaben yerra-ten-id ɣer deffir nnig n Takapes <ref>Yves Modéran, , dans , Publications de l’École française de Rome, <abbr>coll.</abbr> « Bibliothèque des Écoles françaises d’Athènes et de Rome », 22 mai 2013 <small>(<nowiki>ISBN 978-2-7283-1003-6</nowiki>, [http://books.openedition.org/efr/1431 ɣri-tt s tefransist] [archive])</small>, <abbr>p.</abbr> 685–709</ref> ''(neɣ Gabes, ڨابس s taɛrabt; tamdint deg wenẓul-usamer n Tunes)'' ɣer tamnaḍt n usamer n Libya tatrart <ref>Gabriel Camps, « Comment la Berbérie est devenue le Maghreb arabe. », ''Revue de l'Occident musulman et de la Méditerranée'', <abbr>vol.</abbr> 35, <abbr>n<sup>o</sup></abbr> 1, 1983, <abbr>p.</abbr> 7–24 <small>(ISSN 0035-1474, DOI 10.3406/remmm.1983.1979, [https://dx.doi.org/10.3406/remmm.1983.1979 ɣri-tt s tefransist] [archive], Yettwaṭṭef deg 31 maggu 2020)</small></ref> yerna yeḥrez-iten din 5 n yiseggasen[8]. Ɣef leḥsab n Liber Pontificalis, Aksel yewwi-d s tidet tazmert n temnaḍt akk n Tefriqt yerna yerra-d lḥekma tageldant tabizantit.<ref>Yves Modéran, , dans , Publications de l’École française de Rome, <abbr>coll.</abbr> « Bibliothèque des Écoles françaises d’Athènes et de Rome », 22 mai 2013 <small>(<nowiki>ISBN 978-2-7283-1003-6</nowiki>, [http://books.openedition.org/efr/1431 ɣri-tt s tefransist] [archive])</small>, <abbr>p.</abbr> 685-709, paragraphe 2 et note 16.</ref>.
Deg useggas n 688, wwḍen-d yiɣallen n Waɛraben s tmuɣli n Jeneral Zuhayr ibn Qais. Yemmuger-iten-id Aksel deg teẓgi n Mames ''(deg umalu n Timgad, Wawras, Lezzayer tatrat)'', yiwet n taseddarit tabizantit deg Bizacina ''(d ayen yellan tura d Tunes)''. Deffir yiwen n yimenɣi ɣezzifen, ɣer taggara, ssawḍen ad sneqsen yiserdasen imaziɣen d ibyzantiniyen, dɣa yemmut Aksel<ref>Idris El Hareir et Ravane M'Baye, , Paris, France, UNESCO Publishing, 2011, 309 <abbr>p.</abbr> <small>(<nowiki>ISBN 978-92-3-104153-2</nowiki>, [https://books.google.com/books?id=qVYT4Kraym0C&printsec=frontcover ɣri-t s teglizit] [archive])</small></ref>. D acu kan, lɛesker n Umayyad i irebḥen, yeǧǧa-d kan yiwet n tmehla tameẓyant deg Takerwant: imi ur ttṛajun iserdasen ibizantiyen i d-yeɣlin fell-asen deg Barqa ''(ɣef rrif n lebḥer n tmurt n Libya n tura, ur tebɛid ara ɣef Al Marj, المرج s tarɛabt)'', tmehla-a n Aɛraben ttwaqeher ula d nettat.<ref>Terre d'affrontements : le sud-tunisien, la ligne Mareth et son étrange destin, Nouvelles Editions Latines, 1er janvier 1985, 247 p. (<nowiki>ISBN 978-2-7233-0274-6</nowiki>, [https://books.google.com/books?id=CDvyPkShms4C&printsec=frontcover ɣri-tt s tefransist] [archive]), p. 29</ref>
Deg useggas n 693, Axlif Ɛbd al-Malek yuzen yiwen n yigen ijehden n 40,000 n yergazen i yesselḥay Ḥassan Ibn Nuɛman ɣer Barqa akken ad yekkes amihi abizanṭi. Igen-a ur yemlal d kra n tmenɣiwt armi i d-yewweḍ ɣer Tunes n wass-a, anda i yeṭṭef Qerṭaj deg 698, yerna yeɣleb yiwet n teɣlamt yiserdasen imaziɣen d ibyzantiniyen deg Utica ''(gar [[Qerṭaj]] deg wenẓul ɣer tama n Bizerte n wass-a, أوتيك s taɛrabt)''.<ref>Ibn Taymiyyah, Maqdisi, Abdullah Azzam, Sayyid Qutb, , 2015</ref>
Ɣef leḥsab n umezruy Aɛiraqi Khalifa ibn Khayyat, deffir ma yeɣleb Iwraben deg “Sakuma” ''(amḍiq ur yettwassen ara)'', deg yiwet n tuffɣa ur nettwassen mliḥ deg 705-709, Ḥassan Ibn Nuɛman yeṭṭef arraw n Aksel d imerhan, i d-yerran tasdawit deg yixxamen-nsen, yerna yewwi-ten yid-s imi yexdem lḥemla deg Tegzirt Iberyen s warraw nAksel ɣer yidis-is.<ref>Yves Modéran, « », ''Encyclopédie berbère'', <abbr>n<sup>os</sup></abbr> 28-29 « Kirtēsii – Lutte », <abbr>1<sup>er</sup></abbr> juin 2008 <small>(ISSN 2262-7197 , [http://journals.openedition.org/encyclopedieberbere/101 ɣri-tt s tefransist] [archive], Yettwaṭṭef deg 18 Fuṛaṛ 2018)</small></ref>
Seld tamettant n Aksel, Imaziɣen uɣalen sbedden-d iɣallen-nsen, tikkelt-a ddaw n n tmehla n yiwet n tmeṭṭut i ten-yesselḥayen, Tagellidt [[Dihya Tadmut|Dihya]].
== Iɣbula ==
[[Category:Tameddurt]][[Category:Amezruy]]
pu8bg8lbnzy4elmr0d24iqo151kpkae
Mass-nsen
0
13983
115774
114214
2026-04-06T20:28:06Z
~2026-21273-77
16491
To better honour the king's name
115774
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
== Agzul ==
'''Mass-nsen''' neɣ '''Masnsen''' (s tira n [[Tmaziɣt]] taqbuṛt: MSNSN [[File:Libyco-Berber letter N.svg|x12px]] [[File:Libyco-Berber letter S.svg|x12px]] [[File:Libyco-Berber letter N.svg|x12px]] [[File:Libyco-Berber letter S.svg|x12px]] [[File:Libyco-Berber letter M.svg|x12px]]) d agellid [[Amaziɣ]] amqran Anumid n tmurt n Yinumiden ([[Tageldit n Inumiden|Numidya]]) i d-yezgan deg wul n [[Tafriqt Ugafa|Tefriqt n Ugafa]] deg yimir n tmiḍi tis kraḍet send talallit n Ɛisa.
Mass-nsen ilul deg useggas n 238 S.Ɛ. deg tgelda n Yimasiniyen. Yesdukkel tamurt Tanumidt n Tefriqt n Ugafa i tikkelt tamenzut deg umezruy. Yettwassen Mass-nsen s "yinzi-ines" aɣerfan i d-yeqqaṛen: '''''"Tafriqt i Yifriqen".'''''
Yemmut Mass-nsen deg useggas n 148 S.Ɛ. Yesker-as uɣref-is yiwen usemḍel d uẓekka ameqqṛan deg temnaḍt n [[Sirta|Sirṭa]], [[Qsenṭina]] n wass-a.
== Isallen igejdanen ɣef urgaz-a ==
[[Tugna:Tomb of Massinissa 01.jpg|thumb|right|Aẓekka n Masensen deg Axrub (inin: Soumâa El-Khroub),
Sirṭa ([[Qsenṭina]])]]
'''Tamurt''' ''': Tanumidt ( [[Numidya]] - [[Tafriqt ugafa]] )'''
[[Tamanaɣt|'''Tamanaɣt''']] ''': [[Sirta|Sirṭa]] (Cirta) (Qsenṭina)'''
'''Imezdaɣ''' ''': [[Imaziɣen]], Inumiden, timettiyin timaziɣin-nniḍen.'''
[[Tutlayt|'''Tutlayt''']] ''': [[Tamaziɣt]] taqbuṛt, Timaziɣin-nniḍen, [[Talatint|Talatinit]], Tagrigit.'''
== Umuɣ n yidlisen d yiɣbula n umagrad-a ==
<references /><ref>Ahmed Slimani, ''Massinissa et Yughurtha et leur influence sur l'histoire'', trad. de l'arabe par Madani Guesseri, Alger, Dahlab, 1994.</ref>
<ref>Marie-France Briselance, ''Massinissa le Berbère'', Alger, Éd. Marinoor N. Benferhat ; et Paris, La Table ronde, 1990; ''ماسينيسا'', traduction arabe, Alger, ENAG, 2000 <small>(<nowiki>ISBN 9961-72-052-0</nowiki>)</small> ; ''Massinissa'', Alger, Espace Libre, 2009 <small>(<nowiki>ISBN 978-9961-874-51-6</nowiki>)</small> ; ''Massinissa le Berbère'', Béjaïa, Talantikit, 2012 <small>(<nowiki>ISBN 978-9931-343-54-7</nowiki>)</small>.</ref>
[[Taggayt:Amezruy n imaziɣen]]
[[Taggayt:Isnalayen imaziɣen]]
[[Taggayt:imaziɣen]]
[[Taggayt:Numidya]]
[[Taggayt:Amezruy n Inumiden]]
dgg0xnhwlvdu01m4aaqpq0eyage9zr6
Tadɣaɣat
0
14736
115756
93162
2026-04-06T13:03:02Z
Abillardoo
16203
115756
wikitext
text/x-wiki
{{Automatic taxobox}}
'''Tadɣaɣat''' ('''[[Assaɣ ussnan]]''': ''Mustela'') d yiwen n [[aɣersiw|uɣersiw]] yeṭṭafaren [[tawacult (tasnudert)|tawacult]] n [[Tidɣaɣatin|tedɣaɣatin]] deg [[tafesna (tasnudert)|tfesna]] n [[timseksumin|temsuksumin]], dɣa [[tawsit (tudersent)|tawsit-a]] dges azal n 18 n [[talmest|telmas]].
== Tilmas ==
* [[Tadɣaɣat n izawaɣen]] (''Mustela eversmanii'')
* [[Tazgaga]] (''Mustela subpalmata'')
* [[Tadɣaɣat tamezdit]] (''Mustela Nivalis''
* [[Abizun]] (''Mustela lutreola'')
* [[Tareddi]] (''ustela erminea'')
* [[Anessas]] neɣ [[anessas|Aɣerda n urtan]] (''Mustela putorius furo'')
* [[Tadɣaɣat n wedrar]] (''Mustela altaica'')
* [[Tadɣaɣat muzagur imzerreg]] (''Mustela strigidorsa'')
* [[Tadɣaɣat n Sibirya]] (''Mustela sibiricasibirica'')
* [[Awerta yegran|Awerta n yigran]] – (''
[[Category:iɣersiwen]]
[[Category:Timseksumin]]
[[Category:Tidɣaɣatin]]
[[Category:Timsuṭad]]
o7okh96re4gtp3afk7jg5al485hxch0
115758
115756
2026-04-06T13:05:13Z
Abillardoo
16203
115758
wikitext
text/x-wiki
{{Automatic taxobox}}
'''Tadɣaɣat''' ('''[[Assaɣ ussnan]]''': ''Mustela'') d yiwen n [[aɣersiw|uɣersiw]] yeṭṭafaren [[tawacult (tasnudert)|tawacult]] n [[Tidɣaɣatin|tedɣaɣatin]] deg [[tafesna (tasnudert)|tfesna]] n [[timseksumin|temsuksumin]], dɣa [[tawsit (tudersent)|tawsit-a]] dges azal n 18 n [[talmest|telmas]].
== Tilmas ==
* [[Tadɣaɣat n izawaɣen]] – (''Mustela eversmanii'').
* [[Tazgaga]] – (''Mustela subpalmata'').
* [[Tadɣaɣat tamezdit]] – (''Mustela Nivalis'').
* [[Abizun]] – (''Mustela lutreola'')
* [[Tareddi]] (''ustela erminea'')
* [[Anessas|Aɣerda n urtan]] – (''Mustela putorius furo'').
* [[Tadɣaɣat n wedrar]] – (''Mustela altaica'').
* [[Tadɣaɣat muzagur imzerreg]] – (''Mustela strigidorsa'').
* [[Tadɣaɣat n Sibirya]] – (''Mustela sibiricasibirica'').
* [[Awerta yegran|Awerta n yigran]] – (''Mustela putorius'').
== Imniren ==
[[Taggayt:tiwsitin n iɣersiwen]]
[[Category:iɣersiwen]]
[[Category:Timseksumin]]
[[Category:Tidɣaɣatin]]
[[Category:Timsuṭad]]
pfrzsit34z3mpwke1yn5x2r4h8p539p
115759
115758
2026-04-06T13:05:46Z
Abillardoo
16203
115759
wikitext
text/x-wiki
{{Automatic taxobox}}
'''Tadɣaɣat''' ('''[[Assaɣ ussnan]]''': ''Mustela'') d yiwen n [[aɣersiw|uɣersiw]] yeṭṭafaren [[tawacult (tasnudert)|tawacult]] n [[Tidɣaɣatin|tedɣaɣatin]] deg [[tafesna (tasnudert)|tfesna]] n [[timseksumin|temsuksumin]], dɣa [[tawsit (tudersent)|tawsit-a]] dges azal n 18 n [[talmest|telmas]].
== Tilmas ==
* [[Tadɣaɣat n izawaɣen]] – (''Mustela eversmanii'').
* [[Tazgaga]] – (''Mustela subpalmata'').
* [[Tadɣaɣat tamezdit]] – (''Mustela Nivalis'').
* [[Abizun]] – (''Mustela lutreola'').
* [[Tareddi]] – (''ustela erminea'').
* [[Anessas|Aɣerda n urtan]] – (''Mustela putorius furo'').
* [[Tadɣaɣat n wedrar]] – (''Mustela altaica'').
* [[Tadɣaɣat muzagur imzerreg]] – (''Mustela strigidorsa'').
* [[Tadɣaɣat n Sibirya]] – (''Mustela sibiricasibirica'').
* [[Awerta yegran|Awerta n yigran]] – (''Mustela putorius'').
== Imniren ==
[[Taggayt:tiwsitin n iɣersiwen]]
[[Category:iɣersiwen]]
[[Category:Timseksumin]]
[[Category:Tidɣaɣatin]]
[[Category:Timsuṭad]]
8k8xy8e1wts6whlcu0ebbj7hffrwxbr
115760
115759
2026-04-06T13:07:47Z
Abillardoo
16203
115760
wikitext
text/x-wiki
{{Automatic taxobox}}
'''Tadɣaɣat''' ('''[[Assaɣ ussnan]]''': ''Mustela'') d yiwet n [[tawsit (tudersent)|tewsit]] n [[aɣersiw|iɣersiwen]] [[timseksumin|imseksumen]] yeṭṭafaren [[tawacult (tasnudert)|tawacult]] n [[Tidɣaɣatin|tedɣaɣatin]]. Tawsit-a tegber seg wazal n 18 n [[talmest|telmas]].
== Tilmas ==
* [[Tadɣaɣat n izawaɣen]] – (''Mustela eversmanii'').
* [[Tazgaga]] – (''Mustela subpalmata'').
* [[Tadɣaɣat tamezdit]] – (''Mustela Nivalis'').
* [[Abizun]] – (''Mustela lutreola'').
* [[Tareddi]] – (''ustela erminea'').
* [[Anessas|Aɣerda n urtan]] – (''Mustela putorius furo'').
* [[Tadɣaɣat n wedrar]] – (''Mustela altaica'').
* [[Tadɣaɣat muzagur imzerreg]] – (''Mustela strigidorsa'').
* [[Tadɣaɣat n Sibirya]] – (''Mustela sibiricasibirica'').
* [[Awerta yegran|Awerta n yigran]] – (''Mustela putorius'').
== Imniren ==
[[Taggayt:tiwsitin n iɣersiwen]]
[[Category:iɣersiwen]]
[[Category:Timseksumin]]
[[Category:Tidɣaɣatin]]
[[Category:Timsuṭad]]
5wg2s3zjdn8iysel4mur86mgvp6soqr
115761
115760
2026-04-06T13:08:08Z
Abillardoo
16203
115761
wikitext
text/x-wiki
{{Automatic taxobox}}
'''Tadɣaɣat''' ([[isem ussnan]]: '''Mustela''') d yiwet n [[tawsit (tudersent)|tewsit]] n [[aɣersiw|iɣersiwen]] [[timseksumin|imseksumen]] yeṭṭafaren [[tawacult (tasnudert)|tawacult]] n [[Tidɣaɣatin|tedɣaɣatin]]. Tawsit-a tegber seg wazal n 18 n [[talmest|telmas]].
== Tilmas ==
* [[Tadɣaɣat n izawaɣen]] – (''Mustela eversmanii'').
* [[Tazgaga]] – (''Mustela subpalmata'').
* [[Tadɣaɣat tamezdit]] – (''Mustela Nivalis'').
* [[Abizun]] – (''Mustela lutreola'').
* [[Tareddi]] – (''ustela erminea'').
* [[Anessas|Aɣerda n urtan]] – (''Mustela putorius furo'').
* [[Tadɣaɣat n wedrar]] – (''Mustela altaica'').
* [[Tadɣaɣat muzagur imzerreg]] – (''Mustela strigidorsa'').
* [[Tadɣaɣat n Sibirya]] – (''Mustela sibiricasibirica'').
* [[Awerta yegran|Awerta n yigran]] – (''Mustela putorius'').
== Imniren ==
[[Taggayt:tiwsitin n iɣersiwen]]
[[Category:iɣersiwen]]
[[Category:Timseksumin]]
[[Category:Tidɣaɣatin]]
[[Category:Timsuṭad]]
7krkkz1ph546r3bohbgkerk70cp5ym9
115783
115761
2026-04-07T10:18:35Z
Abillardoo
16203
115783
wikitext
text/x-wiki
{{Automatic taxobox}}
'''Tadɣaɣat''' ([[isem ussnan]]: '''Mustela''') d yiwet n [[tawsit (tudersent)|tewsit]] n [[aɣersiw|iɣersiwen]] [[timseksumin|imseksumen]] yeṭṭafaren [[tawacult (tasnudert)|tawacult]] n [[Tidɣaɣatin|tedɣaɣatin]]. Tawsit-a tegber seg wazal n 18 n [[talmest|telmas]].
== Tilmas ==
* [[Tadɣaɣat n izawaɣen]] – (''Mustela eversmanii'').
* [[Tazgaga]] – (''Mustela subpalmata'').
* [[Tadɣaɣat tamezdit]] – (''Mustela Nivalis'').
* [[Abizun]] – (''Mustela lutreola'').
* [[Tareddi]] – (''Mustela erminea'').
* [[Anessas|Aɣerda n urtan]] – (''Mustela putorius furo'').
* [[Tadɣaɣat n wedrar]] – (''Mustela altaica'').
* [[Tadɣaɣat muzagur imzerreg]] – (''Mustela strigidorsa'').
* [[Tadɣaɣat n Sibirya]] – (''Mustela sibiricasibirica'').
* [[Awerta yegran|Awerta n yigran]] – (''Mustela putorius'').
== Imniren ==
[[Taggayt:tiwsitin n iɣersiwen]]
[[Category:iɣersiwen]]
[[Category:Timseksumin]]
[[Category:Tidɣaɣatin]]
[[Category:Timsuṭad]]
fdzrippcj7xbfp3memdp3an5qxkec5h
Tiɣirdemt
0
16396
115781
96260
2026-04-07T06:41:41Z
Abillardoo
16203
115781
wikitext
text/x-wiki
{{Automatic taxobox}}
'''Tiɣirdemt''' ([[Asget]]: '''Tiɣirdmiwin'''), ([[Assaɣ usnan]]: '''Scorpiones''') d yiwet n [[tafesna (tasnudert)|tfesna]] n [[tiswermin|teswermin]] [[tiraɣlalin]] yeṭṭafaren [[asmil (tasnudert)|asmil]] n [[tissisyin|tessisin]], tla (tesɛa) 8 n [[aṭar (agman)|yiḍarren]], akken i tettidir deg yideggan [[aẓɣal|iẓeɣlen]] [[takewt|iɣuraren]] yetteffer deg urzuten n yiẓra i wakken ad yerwel ɣef [[tafukt|tfukt]] n tniri.
Llant wazal n 2000 n [[talmest|telmas]] n tɣerdmiwin deg umadal, Azal ameqran n tɣirdmiwin d [[uɣes|tuɣsiwin]] acku [[tisiqqest|tisiqqest-is]] tettili-d deg taggara n [[Asallaf|wedfar-is]]
== Tarrawt ==
== Tudert d wansayen ==
Llan-t snat n telmas n tɣirdmiwin
== Tasartut ==
csp38ttr4e16i2qua2l75ab564fswob
Afriw
0
16647
115762
83098
2026-04-06T13:11:40Z
Abillardoo
16203
115762
wikitext
text/x-wiki
[[Tugna:Seagull_wing.jpg|thumb|250px]]]
'''Afriw''' ([[Asget]]: '''Afriwen''') d agmam imlebbeṭ yettusxedmen i ufaras n [[tazmerfadt]], sin akin [[aferfer]] i [[inig|yinig]] s [[Azwu|uzwu]], Afriwen ttilin deg waṭas n [[talmest|telmas]] n [[aɣersiw|iɣersiwen]] am [[agḍiḍ|yigḍaḍ]] d [[asaylal|isaylalen]] d [[Aburɣas|yibureɣsen]].
== Tasnafriwt ==
== Tilmas n wafriwen ==
lsd3v6o9ms7zs6dqb9msohwe8zvjhkm
115763
115762
2026-04-06T13:11:49Z
Abillardoo
16203
115763
wikitext
text/x-wiki
[[Tugna:Seagull_wing.jpg|thumb|250px]]
'''Afriw''' ([[Asget]]: '''Afriwen''') d agmam imlebbeṭ yettusxedmen i ufaras n [[tazmerfadt]], sin akin [[aferfer]] i [[inig|yinig]] s [[Azwu|uzwu]], Afriwen ttilin deg waṭas n [[talmest|telmas]] n [[aɣersiw|iɣersiwen]] am [[agḍiḍ|yigḍaḍ]] d [[asaylal|isaylalen]] d [[Aburɣas|yibureɣsen]].
== Tasnafriwt ==
== Tilmas n wafriwen ==
rtx6z2t72fd8472d6k013me3dtgaa24
115764
115763
2026-04-06T13:12:11Z
Abillardoo
16203
115764
wikitext
text/x-wiki
[[Tugna:Seagull_wing.jpg|thumb|250px]]
'''Afriw''' ([[Asget]]: '''Afriwen''') d agmam imlebbeṭ yettusxedmen i ufaras n [[tazmerfadt]], sin akin [[aferfer]] i [[inig|yinig]] s [[Azwu|uzwu]], Afriwen ttilin deg waṭas n [[talmest|telmas]] n [[aɣersiw|iɣersiwen]] am [[agḍiḍ|yigḍaḍ]] d [[asaylal|isaylalen]] d [[Aburɣas|yibureɣsen]].
== Tasnafriwt ==
== Anawen n wafriwen ==
== Imniren ==
5ip6okr5hpyxlgcpacuqc78vvi611qq
Aberzegzaw
0
16698
115775
110491
2026-04-06T20:29:11Z
Abillardoo
16203
115775
wikitext
text/x-wiki
{{Automatic taxobox}}
[[File:Chloris chloris aurantiiventris MHNT.ZOO.2010.11.232.12.jpg|thumb|''Chloris chloris aurantiiventris'']]
'''Aberzegzaw''' ([[isem ussnan]]: '''Chloris chloris''') d yiwet n [[talmest|telmest]] n [[ijqiwen|yigḍaḍ]] yeṭṭafaren [[tawsit (tudersent)|tawsit]] n [[tawacult (tasnudert)|twacult]] n [[Tibenferriwin|tbenferriwin]].
== Aglam ==
[[Ini]] n uberzegzaw d [[azegzaw]] ikecm-it uwraɣ deg [[afriw|afriwen]] d [[asallaf|udfar]]. Maca ini n [[tawtemt]] d iwrireɣ d izirigen d [[aras|arasen]] deg [[azagur|uzagur]], [[Tiddi (tusnakt)|Addud]] n uberzegzaw yettili gar n 14 ar 16 cm, Yerna yettemcabi ar [[amenferriw|umenferriw]] deg kra n yiglamen-is
== Idgan n tudert ==
Aberzegzaw yettidir deg [[Turuft]] d [[Agafa n Tefriqt|ugafa n Tafriqt]] d umalu n [[Asya]]
== [[Amyaraw]] ==
Deg tallit n usefrurex izeddeɣ deg Yiraten n [[tagant|tẓegwa]] d urtiyen anda ttilin [[imɣi|yemɣan]] s waṭas, Yessefrurux gar n 3 ar 8 n [[tamellalt|tmellalin]]
== Učči ==
Aberzegzaw itett [[ifes|ifsan]] d [[Aburɣas|iburɣas]].
== Ẓeṛ daɣen ==
[[Category:Tibenferriwin]]
[[Category:igṭaṭ]]
[[Category: Iylalen iminigen]]
[[Category:Timsennenin]]
[[Category:iɣersiwen]]
oo06r7fnwgepar5nsuop8tvi7gx1zxf
115779
115775
2026-04-07T06:37:20Z
Abillardoo
16203
115779
wikitext
text/x-wiki
{{Automatic taxobox}}
[[File:Chloris chloris aurantiiventris MHNT.ZOO.2010.11.232.12.jpg|thumb|''Chloris chloris aurantiiventris'']]
'''Aberzegzaw''' ([[isem ussnan]]: '''Chloris chloris''') d yiwet n [[talmest|telmest]] n [[ijqiwen|yigḍaḍ]] yeṭṭafaren [[tawacult (tasnudert)|twacult]] n [[Tibenferriwin|tbenferriwin]].
== Aglam ==
[[Ini]] n uberzegzaw d [[azegzaw]] ikecm-it uwraɣ deg [[afriw|afriwen]] d [[asallaf|udfar]]. Maca ini n [[tawtemt]] d iwrireɣ d izirigen d [[aras|arasen]] deg [[azagur|uzagur]], [[Tiddi (tusnakt)|Addud]] n uberzegzaw yettili gar n 14 ar 16 cm, Yerna yettemcabi ar [[amenferriw|umenferriw]] deg kra n yiglamen-is
== Idgan n tudert ==
Aberzegzaw yettidir deg [[Turuft]] d [[Agafa n Tefriqt|ugafa n Tafriqt]] d umalu n [[Asya]]
== [[Amyaraw]] ==
Deg tallit n usefrurex izeddeɣ deg Yiraten n [[tagant|tẓegwa]] d urtiyen anda ttilin [[imɣi|yemɣan]] s waṭas, Yessefrurux gar n 3 ar 8 n [[tamellalt|tmellalin]]
== Učči ==
Aberzegzaw itett [[ifes|ifsan]] d [[Aburɣas|iburɣas]].
== Ẓeṛ daɣen ==
[[Category:Tibenferriwin]]
[[Category:igṭaṭ]]
[[Category: Iylalen iminigen]]
[[Category:Timsennenin]]
[[Category:iɣersiwen]]
ok9np9qnbcusr2mqascyiqbtmmihz3a
Awerta yegran
0
17250
115755
115754
2026-04-06T13:02:04Z
Abillardoo
16203
115755
wikitext
text/x-wiki
{{Automatic taxobox}}
'''Awerta yegran''' neɣ '''Asebseb''' ([[isem ussnan]]: '''Mustela putorius''') d [[talmest]] n [[aɣersiw|iɣersiwen]] yeṭṭafaren [[tawacult (tasnudert)|tawacult]] n [[tidɣaɣatin|tedɣaɣatin]]. Talmest-a tegber seg waṭas n [[adu-telmest|tdulemsin]], snat deg-sent ttwassenent s waṭas, yiwet n tdu-lmest d [[Agrad|tamegrudt]] ([[Anessas]]) ma d tayedṭ mazal yettidir [[tagant|tẓegwa]] ([[awerta]]).
== [[Adu-telmest|Idulmas]] n tlmest-a ==
Llan waṭas n [[adu-telmest|idulmas]] yeṭṭafaren talmest n uwerta n yegran:
== Učči ==
== Aglam ==
== Amyaraw ==
== Ẓeṛ daɣen ==
* [[Tadɣaɣat]]
* [[Anessas]]
* [[Tareddi]]
[[Category:iɣersiwen]]
[[Category:Timseksumin]]
[[Category:Tidɣaɣatin]]
[[Category:Timsuṭad]]
t9e8naopdgymy98zi1rnkchduadl6le
115757
115755
2026-04-06T13:03:27Z
Abillardoo
16203
115757
wikitext
text/x-wiki
{{Automatic taxobox}}
'''Awerta yigran''' neɣ '''Asebseb''' ([[isem ussnan]]: '''Mustela putorius''') d [[talmest]] n [[aɣersiw|iɣersiwen]] yeṭṭafaren [[tawacult (tasnudert)|tawacult]] n [[tidɣaɣatin|tedɣaɣatin]]. Talmest-a tegber seg waṭas n [[adu-telmest|tdulemsin]], snat deg-sent ttwassenent s waṭas, yiwet n tdu-lmest d [[Agrad|tamegrudt]] ([[Anessas]]) ma d tayedṭ mazal yettidir [[tagant|tẓegwa]] ([[awerta]]).
== [[Adu-telmest|Idulmas]] n tlmest-a ==
Llan waṭas n [[adu-telmest|idulmas]] yeṭṭafaren talmest n uwerta n yegran:
== Učči ==
== Aglam ==
== Amyaraw ==
== Ẓeṛ daɣen ==
* [[Tadɣaɣat]]
* [[Anessas]]
* [[Tareddi]]
[[Category:iɣersiwen]]
[[Category:Timseksumin]]
[[Category:Tidɣaɣatin]]
[[Category:Timsuṭad]]
g2i2n03tqolseptxkdfqxq6zpl3zb8c
Aselluf
0
20196
115780
110627
2026-04-07T06:38:44Z
Abillardoo
16203
115780
wikitext
text/x-wiki
{{Automatic taxobox}}
'''Aselluf''' ([[isem ussnan]]: '''Ixodida''') d [[tafesna (tasnudert)|tafesna]] n [[tissisyin]] [[tizelfin]]. tafesna ayi tettwaglam-d sɣur [[William Elford Leach]] deg useggas n [[1815]].
Alamma d useggas n 2010, tafesna ayi tegber seg 896 n [[talmest|telmas]] iṭṭafaren 3 n [[tawacult (tasnudert)|twaculin]]. Aselluf yettwassen s yismawen niden am '''Tazleft''' neɣ '''Tasreft'''.
Isellufen d tizelfin [[tijenṭazɣarin]] itessen idammen n [[tinaɣlalin|tnaɣlalin]].
== Aglam ==
== [[Tinnagrawt]] ==
== Tamamekt n tudert d umsider ==
Amur ameqran n telmas n tfesna ayi ttidirent deg [[Tafriqt|Tferka]] d [[Tamrikt n Ugafa|temrikt tagafant]]. Tilmas-a tessent idammen n iɣersiwen yerna ssenṭaṭent aṭṭanen s usiweṭ n [[idammen]] ittaddament seg imi-nsent seg [[amuddir|umuddir]] ɣer wayed, dɣa aselluf izmer ad isumm ula d idammen n wemdan daɣen ma yella deg twennaṭ anda yettidir. S umata, isellufen ttilin deg wanda ittilin iɣersiwen anda tettili tuga d [[tamdikt|tmedkin]] akken i remmden s waṭas deg tefsut yakk d unebdu.
== Allus n temhazt d umyaraw ==
== Isellufen d waṭṭanen ==
== Aselluf deg yidles ==
== Ẓeṛ daɣen ==
== Imniren ==
[https://web.archive.org/web/20080807162120/http://www.trackertrail.com/lymedisease/natureclass02.html Lyme Disease: Nature Class - March 1997].
* Stafford, Kirby C. III: [http://www.dph.state.ct.us/BCH/infectiousdise/tickborne/tick.htm Tick Bite Prevention] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20050912070432/http://www.dph.state.ct.us/BCH/infectiousdise/tickborne/tick.htm |date=2005-09-12 }}, Connecticut Department of Public Health, Feb. 1999.
* Fivaz, B., T. Petney, and I. Horak. 1993. ''Tick Vector Biology: Medical and Veterinary Aspects''. Springer. ISBN 0-387-54045-8.
* [http://www.tickencounter.org TickEncounter.org] University of Rhode Island site with tick and tick-borne disease information *[http://www.oznet.ksu.edu/library/entml2/mf2653.pdf Ticks in Kansas, Kansas State University] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20070105060143/http://www.oznet.ksu.edu/library/entml2/MF2653.pdf |date=2007-01-05 }}
* [http://medent.usyd.edu.au/fact/ticks.htm University of Sydney and Westmead Hospital, Dept of Entymology] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20220422051642/https://medent.usyd.edu.au/fact/ticks.htm |date=2022-04-22 }} for more information about ticks
* [http://entomology.ifas.ufl.edu/fasulo/vector/chapter_05.htm Mites and Ticks] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20191223183157/http://entomology.ifas.ufl.edu/fasulo/vector/chapter_05.htm |date=2019-12-23 }} chapter in [[Tanegga n taggaẓt n twennaṭ n Marikan]] and [[Tasedawit n Florida]]/[[Institute of Food and Agricultural Sciences]] National Public Health Pesticide Applicator Training Manual on the UF/IFAS Featured Creatures Web site
* [http://entomology.ifas.ufl.edu/creatures/urban/medical/american_dog_tick.htm ''Dermacentor variabilis'', American dog tick]
* [http://entomology.ifas.ufl.edu/creatures/urban/medical/deer_tick.htm ''Ixodes scapularis'', blacklegged or deer tick]
* [http://entomology.ifas.ufl.edu/creatures/urban/medical/brown_dog_tick.htm ''Rhipicephalus sanguineus'', brown dog tick]
[[Taggayt:Ibureɣsen]]
[[Taggayt:Tissisyin]]
sthc2fou70hnzp27qkryhqvbqf8geef
Tin Hinan
0
22776
115778
105765
2026-04-06T20:49:16Z
~2026-21225-15
16492
To better honour the queen's name
115778
wikitext
text/x-wiki
'''Tin Hinan''' d tagellidt icebḥen n [[Itargiyen|yitargiyen]] deg tasut tis 04 . tezga-d [[Timeqbert n Tin Hinan|tmeqbert-is]] deg [[Aneẓruf Ameqran|Aueẓruf Ameqran]] deg at [[Abalessa]]<nowiki/>deg[[Ahaggar|uhaggar]] di tmurt n [[Lezzayer]].
== Tagellidt n Uhaggar ==
=== Tanfust ===
Qqaren-as tikwal i Tin Hinan " tagellidt n Uhaggar " , qqaren-as yitergiyen ''Tamnukalt'' ayen id-emmalen "tagellidt" . Isem-is anamek-is d "tameṭṭut n yigiṭunen " , maca imusnawen n umezruy nnan-d belli anamek-is " d yemma-tneɣ akk "
Mmalent-d tmucuha tiqburin , belli Tin Hinan tella d "tageldunt irewlen " yedren deg tasut tis ukkuz ST . Terwel-d seg ugafa n Uneẓruf , nettat d yiqeddacen-ines teqqar-d tenfust belli qrib mmuten maca ufan-d kra n tgella deg wadeg i deg-ttidiren yiweṭṭufenn . Deg tenfust nniḍen ur nezmir ara ad namen akka am tmezzwarut-nni imi xuṣṣen-tt yifukal , Tin Hinan tella dinna d tagellidt tineslemt n udrum n Braber [[Imaziɣen|amaziɣ]] id-yusan seg [[Tafilalt]] deg [[Idurar n waṭlas|yidurar n waṭlas]] di [[Lmerruk]] ɣer tama-s tella tqeddact qqaren-as Takmat . Deg tenfust , Tin Hinan tesɛa yelli-s (neɣ yelli-s n yelli-is ) , isem-is Kella , ma d Takmat tesɛa snat n yessi-s . Dderya-agi uɣalen d imarawen n yimucaɣ n [[Ahaggar|Uhaggar]] . Ulsen-d daɣen fella-s belli tesɛa-d Tin Hinan kraḍ n tullas ( tsemma-asent s yismawen n yiɣersiwen n tneẓruft ) i yellan d timarawin n yitergiyen .
=== Timeqbert n Tin Hinan ===
Deg tazzwara n tasut tis snat n tmerwin , iɛedda wakud ; aṭas id-yulsen tamacahut-is , aṭas i yumnen belli d tanfust daya . Akken yebɣu yili , deg 1925 , ufan yimnadiyen timeqbert-ines , ssulzen belli nettat teklla d awadem yeddren deg umezruy . Ur tebɛid ara ɣef Abalessa , Lezzayer , akken 1,000 lmilat ( 1550 ikilumitren ) ɣef unẓul n Lezzayer tamanaɣt
[[Taggayt:Isnalayen imaziɣen]]
hvgjw855u0ppagt0dm0hhqir780iql2
Aberzegzaw (tawsit)
0
25373
115772
115749
2026-04-06T20:27:06Z
Abillardoo
16203
115772
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Aberzegzaw''' ([[isem ussnan]]: '''Chloris''') d yiwet n [[tawsit (tudersent)|tewsit]] n [[agḍiḍ|yigḍaḍ]] yeṭṭafaren [[tawacult (tasnudert)|tawacult]] n [[Tibenferriwin|tmenferriwin]]. Tawsit-a tegber seg 6 n [[talmest|telmas]].
== Tilmas ==
* [[Aberzegzaw imezdi]] – (''Chloris chloris'').
* [[Aberzegzaw n Ccinwa]] – (''Chloris sinica'').
* [[Aberzegzaw n Himalaya]] –(''Chloris spinoides'').
* [[Aberzegzaw n Vietnam]] – (''Chloris monguilloti'').
* [[Aberzegzaw n Bonnin]] – (''Chloris kittlitzi'').
* [[Aberzegzaw aberkan uqerruy]] – (''Chloris ambigua'').
== Imniren ==
[[Taggayt:iɣersiwen]]
[[Taggayt:Tiwsitin n iɣersiwen]]
[[Taggayt:Tiwsitin n yigṭaṭ]]
[[Taggayt:Tibenferriwin]]
[[Taggayt:igṭaṭ]]
j1rquhk2f79f99zw433rdimbd7p7z6e
115773
115772
2026-04-06T20:27:35Z
Abillardoo
16203
115773
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Aberzegzaw''' ([[isem ussnan]]: '''Chloris''') d yiwet n [[tawsit (tudersent)|tewsit]] n [[agḍiḍ|yigḍaḍ]] yeṭṭafaren [[tawacult (tasnudert)|tawacult]] n [[Tibenferriwin|tmenferriwin]]. Tawsit-a tegber seg 6 n [[talmest|telmas]].
== Tilmas ==
* [[Aberzegzaw|Aberzegzaw imezdi]] – (''Chloris chloris'').
* [[Aberzegzaw n Ccinwa]] – (''Chloris sinica'').
* [[Aberzegzaw n Himalaya]] –(''Chloris spinoides'').
* [[Aberzegzaw n Vietnam]] – (''Chloris monguilloti'').
* [[Aberzegzaw n Bonnin]] – (''Chloris kittlitzi'').
* [[Aberzegzaw aberkan uqerruy]] – (''Chloris ambigua'').
== Imniren ==
[[Taggayt:iɣersiwen]]
[[Taggayt:Tiwsitin n iɣersiwen]]
[[Taggayt:Tiwsitin n yigṭaṭ]]
[[Taggayt:Tibenferriwin]]
[[Taggayt:igṭaṭ]]
ihpylaemyt4thcym328njy2p341qqdi
Tissist
0
25375
115765
2026-04-06T14:52:48Z
Abillardoo
16203
Asebtar amaynut: {{Automatic taxobox}} '''Tissist''' ([[isem ussnan]]: '''Araneae''') d [[tafesna (tasnudert)|tafesna]] n yeṭṭafaren [[asmil (tasnudert)|asmil]] n [[tissisyin|tessisin]]. Dɣa d nettat yakk i meqqren deg usmil-a, acku tegber seg wugar n 53.000 n [[talmest|telmas]] yebḍan ɣef 3700 n [[tawsit (tudersent)|tewsit]] d wugar n 100 n [[tawacult (tasnudert)|twaculin]]. Tissist ur telli ara seg [[aburɣes|yibureɣsen]], maca d yiwet seg tissisin igan d afurk seg tiswermin|te...
115765
wikitext
text/x-wiki
{{Automatic taxobox}}
'''Tissist''' ([[isem ussnan]]: '''Araneae''') d [[tafesna (tasnudert)|tafesna]] n yeṭṭafaren [[asmil (tasnudert)|asmil]] n [[tissisyin|tessisin]]. Dɣa d nettat yakk i meqqren deg usmil-a, acku tegber seg wugar n 53.000 n [[talmest|telmas]] yebḍan ɣef 3700 n [[tawsit (tudersent)|tewsit]] d wugar n 100 n [[tawacult (tasnudert)|twaculin]]. Tissist ur telli ara seg [[aburɣes|yibureɣsen]], maca d yiwet seg tissisin igan d afurk seg [[tiswermin|teswermin]]. Imi [[Timmarewt|tefka assaɣ]] ɣer [[tiɣirdemt|tɣirdmiwin]] yakk d [[aselluf|isellufen]] d kra n iɣersiwen iswermiyen iwlalen (yettidiren deg yilel). Tilmas n tissist d tid yettidiren deg waṭas n yideggan n umaḍal, deg yakk [[anezwu|inezwiyen]], d tfelliyin (leɛliyat) yemgaraden.
Tuɣ tegnit, ur tla ara (ur tesɛi ara) [[afriw|afriwen]] i wakken ad tefferfer neɣ igmamen n tuffẓa i wakken ad teffeẓ učči-ines. Ɣers 4 n tyuga n wallen d 8 n yiḍarren. D [[tawtemt]] iy bennun ixxamen d [[Azeṭṭa n tissist|izeṭwan]], iẓeṭwan-nni tessexdam-iten deg tuṭṭfa n [[tagemra|tgemriwin]] acku d wid yuddsen (iǧehden) yakk deg ugama.
Alammi d useggas n 2025, llant wazal n 53.000 n telmas n tessisin [[asismel n tesnudert|yettusnemlen]]. Maca yal aseggas yettili-d usnirem d usismel n wazal n 1000 n telmas timaynutin s unect n ''[[World Spider Catalog]]''. Anagar yiwet n telmest d [[amectuga|iy tetten imɣan]] (''[[Bagheera kiplingi]]''), d yiwet n telmest tettidir deg waman (''[[tissist n waman|Argyroneta aquatica]]'').
Tafesna n tissist d tiluẓarin s waṭas deg tama [[Tasensileɣt|tamsilɣant]] d [[asemmili|tsemmilant]], maca deg tama [[tasnudert|tasnudrant]] ugtent yerna mgaradent, ama deg usexdem n uẓeṭṭa neɣ deg tkelli n ugmar neɣ ula deg [[amyaraw|umyaraw]].
== Asemmili ==
== Tasartut d temhazt ==
== Assaɣ d wemdan ==
== Imniren ==
[[Taggayt:tiswermin]]
[[Taggayt:iɣersiwen]]
[[Taggayt:tifesniwin n iɣersiwen]]
dkjry6yc5jqla5rtfi308jb1mcrrnqz
115766
115765
2026-04-06T14:55:13Z
Abillardoo
16203
115766
wikitext
text/x-wiki
{{Automatic taxobox}}
'''Tissist''' ([[isem ussnan]]: '''Araneae''') d [[tafesna (tasnudert)|tafesna]] n [[tiswermin|teswermin]] yeṭṭafaren [[asmil (tasnudert)|asmil]] n [[tissisyin|tessisin]]. Dɣa d nettat yakk i meqqren deg usmil-a, acku tegber seg wugar n 53.000 n [[talmest|telmas]] yebḍan ɣef 3700 n [[tawsit (tudersent)|tewsit]] d wugar n 100 n [[tawacult (tasnudert)|twaculin]]. Tissist ur telli ara seg [[aburɣes|yibureɣsen]], maca d yiwet seg tissisin igan d afurk seg [[tiswermin|teswermin]]. Imi [[Timmarewt|tefka assaɣ]] ɣer [[tiɣirdemt|tɣirdmiwin]] yakk d [[aselluf|isellufen]] d kra n iɣersiwen iswermiyen iwlalen (yettidiren deg yilel). Tilmas n tissist d tid yettidiren deg waṭas n yideggan n umaḍal, deg yakk [[anezwu|inezwiyen]], d tfelliyin (leɛliyat) yemgaraden.
Tuɣ tegnit, ur tla ara (ur tesɛi ara) [[afriw|afriwen]] i wakken ad tefferfer neɣ igmamen n tuffẓa i wakken ad teffeẓ učči-ines. Ɣers 4 n tyuga n wallen d 8 n yiḍarren. D [[tawtemt]] iy bennun ixxamen d [[Azeṭṭa n tissist|izeṭwan]], iẓeṭwan-nni tessexdam-iten deg tuṭṭfa n [[tagemra|tgemriwin]] acku d wid yuddsen (iǧehden) yakk deg ugama.
Alammi d useggas n 2025, llant wazal n 53.000 n telmas n tessisin [[asismel n tesnudert|yettusnemlen]]. Maca yal aseggas yettili-d usnirem d usismel n wazal n 1000 n telmas timaynutin s unect n ''[[World Spider Catalog]]''. Anagar yiwet n telmest d [[amectuga|iy tetten imɣan]] (''[[Bagheera kiplingi]]''), d yiwet n telmest tettidir deg waman (''[[tissist n waman|Argyroneta aquatica]]'').
Tafesna n tissist d tiluẓarin s waṭas deg tama [[Tasensileɣt|tamsilɣant]] d [[asemmili|tsemmilant]], maca deg tama [[tasnudert|tasnudrant]] ugtent yerna mgaradent, ama deg usexdem n uẓeṭṭa neɣ deg tkelli n ugmar neɣ ula deg [[amyaraw|umyaraw]].
== Asemmili ==
== Tasartut d temhazt ==
== Assaɣ d wemdan ==
== Imniren ==
[[Taggayt:tiswermin]]
[[Taggayt:iɣersiwen]]
[[Taggayt:tifesniwin n iɣersiwen]]
j3drfd6pslmiev6z2awdejawwfpm0ne
115767
115766
2026-04-06T14:56:31Z
Abillardoo
16203
115767
wikitext
text/x-wiki
{{Automatic taxobox}}
'''Tissist''' ([[isem ussnan]]: '''Araneae''') d [[tafesna (tasnudert)|tafesna]] n [[tiswermin|teswermin]] yeṭṭafaren [[asmil (tasnudert)|asmil]] n [[tissisyin|tessisin]]. Dɣa d nettat yakk i meqqren deg usmil-a, acku tegber seg wugar n 53.000 n [[talmest|telmas]] yebḍan ɣef 3700 n [[tawsit (tudersent)|tewsit]] d wugar n 100 n [[tawacult (tasnudert)|twaculin]]. Tissist ur telli ara seg [[aburɣes|yibureɣsen]], maca d yiwet seg tissisin igan d afurk seg [[tiswermin|teswermin]]. Imi [[Timmarewt|tefka assaɣ]] ɣer [[tiɣirdemt|tɣirdmiwin]] yakk d [[aselluf|isellufen]] d kra n iɣersiwen iswermiyen iwlalen (yettidiren deg yilel). Tilmas n tissist d tid yettidiren deg waṭas n yideggan n umaḍal, deg yakk [[anezwu|inezwiyen]], d tfelliyin (leɛliyat) yemgaraden.
Tuɣ tegnit, ur tla ara (ur tesɛi ara) [[afriw|afriwen]] i wakken ad tefferfer neɣ igmamen n tuffẓa i wakken ad teffeẓ učči-ines. Ɣers 4 n tyuga n wallen d 8 n yiḍarren. Deg tmetti ntissist, d [[tawtemt]] iy bennun ixxamen d [[Azeṭṭa n tissist|izeṭwan]], iẓeṭwan-nni tessexdam-iten deg tuṭṭfa n [[tagemra|tgemriwin]] acku d wid yuddsen (iǧehden) yakk deg ugama.
Alammi d useggas n 2025, llant wazal n 53.000 n telmas n tessisin [[asismel n tesnudert|yettusnemlen]]. Maca yal aseggas yettili-d usnirem d usismel n wazal n 1000 n telmas timaynutin s unect n ''[[World Spider Catalog]]''. Anagar yiwet n telmest d [[amectuga|iy tetten imɣan]] (''[[Bagheera kiplingi]]''), d yiwet n telmest tettidir deg waman (''[[tissist n waman|Argyroneta aquatica]]'').
Tafesna n tissist d tiluẓarin s waṭas deg tama [[Tasensileɣt|tamsilɣant]] d [[asemmili|tsemmilant]], maca deg tama [[tasnudert|tasnudrant]] ugtent yerna mgaradent, ama deg usexdem n uẓeṭṭa neɣ deg tkelli n ugmar neɣ ula deg [[amyaraw|umyaraw]].
== Asemmili ==
== Tasartut d temhazt ==
== Assaɣ d wemdan ==
== Imniren ==
[[Taggayt:tiswermin]]
[[Taggayt:iɣersiwen]]
[[Taggayt:tifesniwin n iɣersiwen]]
nt0bm6d0fkffgab2jzmj7bi7cslwejv
115782
115767
2026-04-07T06:42:49Z
Abillardoo
16203
115782
wikitext
text/x-wiki
{{Automatic taxobox}}
'''Tissist''' ([[isem ussnan]]: '''Araneae''') d [[tafesna (tasnudert)|tafesna]] n [[tiswermin|teswermin]] yeṭṭafaren [[asmil (tasnudert)|asmil]] n [[tissisyin|tessisin]]. Dɣa d nettat yakk i meqqren deg usmil-a, acku tegber seg wugar n 53.000 n [[talmest|telmas]] yebḍan ɣef 3700 n [[tawsit (tudersent)|tewsitin]] d wugar n 100 n [[tawacult (tasnudert)|twaculin]]. Tissist ur telli ara seg [[aburɣes|yibureɣsen]], maca d yiwet seg tissisin igan d afurk seg [[tiswermin|teswermin]]. Imi [[Timmarewt|tefka assaɣ]] ɣer [[tiɣirdemt|tɣirdmiwin]] yakk d [[aselluf|isellufen]] d kra n iɣersiwen iswermiyen iwlalen (yettidiren deg yilel). Tilmas n tissist d tid yettidiren deg waṭas n yideggan n umaḍal, deg yakk [[anezwu|inezwiyen]], d tfelliyin (leɛliyat) yemgaraden.
Tuɣ tegnit, ur tla ara (ur tesɛi ara) [[afriw|afriwen]] i wakken ad tefferfer neɣ igmamen n tuffẓa i wakken ad teffeẓ učči-ines. Ɣers 4 n tyuga n wallen d 8 n yiḍarren. Deg tmetti ntissist, d [[tawtemt]] iy bennun ixxamen d [[Azeṭṭa n tissist|izeṭwan]], iẓeṭwan-nni tessexdam-iten deg tuṭṭfa n [[tagemra|tgemriwin]] acku d wid yuddsen (iǧehden) yakk deg ugama.
Alammi d useggas n 2025, llant wazal n 53.000 n telmas n tessisin [[asismel n tesnudert|yettusnemlen]]. Maca yal aseggas yettili-d usnirem d usismel n wazal n 1000 n telmas timaynutin s unect n ''[[World Spider Catalog]]''. Anagar yiwet n telmest d [[amectuga|iy tetten imɣan]] (''[[Bagheera kiplingi]]''), d yiwet n telmest tettidir deg waman (''[[tissist n waman|Argyroneta aquatica]]'').
Tafesna n tissist d tiluẓarin s waṭas deg tama [[Tasensileɣt|tamsilɣant]] d [[asemmili|tsemmilant]], maca deg tama [[tasnudert|tasnudrant]] ugtent yerna mgaradent, ama deg usexdem n uẓeṭṭa neɣ deg tkelli n ugmar neɣ ula deg [[amyaraw|umyaraw]].
== Asemmili ==
== Tasartut d temhazt ==
== Assaɣ d wemdan ==
== Imniren ==
[[Taggayt:tiswermin]]
[[Taggayt:iɣersiwen]]
[[Taggayt:tifesniwin n iɣersiwen]]
ekhc5a3voyv41d6g0iefd2b06nua1an
Azuy
0
25376
115768
2026-04-06T15:43:28Z
Abillardoo
16203
Asebtar amaynut: '''Azuy''' neɣ '''Tameẓra''' ([[isem ussnan]]: '''Thymus''') d yiwet n [[tawsit (tudersent)|tewsit]] n [[imɣi|yimɣan]] yeṭṭafaren [[tawacult (tasnudrant)|tawacult]] n [[timsefranin|temsefranin]]. Tawsit-a tegber seg wugar n 300 n [[Talmest|telmas]] i d-ittemɣayer deg [[Uṛasya]] d [[Tafriqt|Tefriqt]]. Tilmas n wazuy d tid ilan (yesɛan) [[tayla tamɣawt]]. == Aglam == == Tilmas== == Asexdem == == Imniren == [[Taggayt:Tiwsitin n yimɣan]] [[Taggayt:imɣan]]...
115768
wikitext
text/x-wiki
'''Azuy''' neɣ '''Tameẓra''' ([[isem ussnan]]: '''Thymus''') d yiwet n [[tawsit (tudersent)|tewsit]] n [[imɣi|yimɣan]] yeṭṭafaren [[tawacult (tasnudrant)|tawacult]] n [[timsefranin|temsefranin]]. Tawsit-a tegber seg wugar n 300 n [[Talmest|telmas]] i d-ittemɣayer deg [[Uṛasya]] d [[Tafriqt|Tefriqt]].
Tilmas n wazuy d tid ilan (yesɛan) [[tayla tamɣawt]].
== Aglam ==
== Tilmas==
== Asexdem ==
== Imniren ==
[[Taggayt:Tiwsitin n yimɣan]]
[[Taggayt:imɣan]]
[[Taggayt:timsefranin]]
9c10rge75lky4z4r361lrm1jw6d0ybv
115769
115768
2026-04-06T15:44:21Z
Abillardoo
16203
115769
wikitext
text/x-wiki
{{Automatictaxobox}}
'''Azuy''' neɣ '''Tameẓra''' ([[isem ussnan]]: '''Thymus''') d yiwet n [[tawsit (tudersent)|tewsit]] n [[imɣi|yimɣan]] yeṭṭafaren [[tawacult (tasnudrant)|tawacult]] n [[timsefranin|temsefranin]]. Tawsit-a tegber seg wugar n 300 n [[Talmest|telmas]] i d-ittemɣayer deg [[Uṛasya]] d [[Tafriqt|Tefriqt]].
Tilmas n wazuy d tid ilan (yesɛan) [[tayla tamɣawt]].
== Aglam ==
== Tilmas==
== Asexdem ==
== Imniren ==
[[Taggayt:Tiwsitin n yimɣan]]
[[Taggayt:imɣan]]
[[Taggayt:timsefranin]]
cfevtahg77m85nmnsqkqvcv1quuoghj
115770
115769
2026-04-06T15:44:29Z
Abillardoo
16203
115770
wikitext
text/x-wiki
{{Automatic taxobox}}
'''Azuy''' neɣ '''Tameẓra''' ([[isem ussnan]]: '''Thymus''') d yiwet n [[tawsit (tudersent)|tewsit]] n [[imɣi|yimɣan]] yeṭṭafaren [[tawacult (tasnudrant)|tawacult]] n [[timsefranin|temsefranin]]. Tawsit-a tegber seg wugar n 300 n [[Talmest|telmas]] i d-ittemɣayer deg [[Uṛasya]] d [[Tafriqt|Tefriqt]].
Tilmas n wazuy d tid ilan (yesɛan) [[tayla tamɣawt]].
== Aglam ==
== Tilmas==
== Asexdem ==
== Imniren ==
[[Taggayt:Tiwsitin n yimɣan]]
[[Taggayt:imɣan]]
[[Taggayt:timsefranin]]
cyg1630fsjfhpz56xz1dilte1uw4ybd
115771
115770
2026-04-06T15:44:49Z
Abillardoo
16203
115771
wikitext
text/x-wiki
{{Automatic taxobox}}
'''Azuy''' neɣ '''Tameẓra''' ([[isem ussnan]]: '''Thymus''') d yiwet n [[tawsit (tudersent)|tewsit]] n [[imɣi|yimɣan]] yeṭṭafaren [[tawacult (tasnudert)|tawacult]] n [[timsefranin|temsefranin]]. Tawsit-a tegber seg wugar n 300 n [[Talmest|telmas]] i d-ittemɣayer deg [[Uṛasya]] d [[Tafriqt|Tefriqt]].
Tilmas n wazuy d tid ilan (yesɛan) [[tayla tamɣawt]].
== Aglam ==
== Tilmas==
== Asexdem ==
== Imniren ==
[[Taggayt:Tiwsitin n yimɣan]]
[[Taggayt:imɣan]]
[[Taggayt:timsefranin]]
16ey7dwu8n9uls2xh2wnofksatbywhh