Wikipedia
kabwiki
https://kab.wikipedia.org/wiki/Asebter_agejdan
MediaWiki 1.46.0-wmf.26
first-letter
Media
Uslig
Mmeslay
Amseqdac
Amyannan umsqedac
Wikipedia
Amyannan n Wikipedia
Tugna
Amyannan n tugna
MediaWiki
Amyannan n MediaWiki
Talɣa
Amyannan n talɣa
Tallat
Amyannan n tallat
Taggayt
Amyannan n taggayt
Awwur
Amyannan uwwur
Asenfaṛ
Amyannan usenfaṛ
TimedText
TimedText talk
Module
Discussion module
Event
Event talk
Sujet
Friedrich Nietzsche
0
12348
116300
116119
2026-05-02T13:21:42Z
Gurzil90x
14292
seɣtiɣ kra n tucdiwin
116300
wikitext
text/x-wiki
[[Tugna:Nietzsche187a.jpg|vignette|Friedrich Nietzsche, circa 1875.]]
'''Friedrich Wilhelm Nietzsche''' d afelsaf almani, yellan daɣen d amedyaz, d afilulug. Ilul ass n 15 tuber 1844 di Röcken, yemmut di [[Prusya]] ass n 25 ɣuct 1900 (tamurt n [[Lalman]]).
Yettneḥsab seg ifelsafen imeqqranen i qqaren medden s tudget ar assa d wussan ; imahilen-is bnan s umata ɣef usenqed n yidles n Utaram atrar d wayen akk i yejmel d azalen n lmeɛna i d-yekkan seg ufesser n wesɣan amasiḥi, i yettnadi netta ad ibeddel s wiyaḍ i d-yewwi d imaynuten, am akken i d-iwet deg tanga d wassɣ-is d umdan. Si tama nniḍen yura daɣen ɣef trumanṣit talmanit, acku yella yelha-d d tesnilest d wayen akk yerzan tutlayin d warraten iqburen.
* '''Tudert-is:'''
Ilul Friedrich Nietzsche ass n 15 Tuber 1844 di Röcken, di Lalman. Yella d anelmad ifazen, yuɣal d aselmad n tfilulujit di tesdawit n Basel di Swis yerna mazal-it meẓẓi, yesɛa kan 24 n yiseggasen di leɛmer-is. Maca, tudert-is teččur d lehlakat n lxaṭer d waṭṭanen, ladɣa aṭan n uqerruy, i t-yeǧǧan ad yeḥbes aselmed deg useggas n 1879.
Seg yimir-nni, yuɣal yettidir am umesgilew, yettdeggir gar Swis, Franṣa d Ṭṭelyan, yettnadi anezwu ara as-iserḥen. Di lweqt-agi n tussaft d umussu i yura adlisen-is imeqranen am "Akka i d-yenna Zarathustra", "Deffir n wayen ilhan d wayen n diri" d "Tajinialujit n Tmilɣi".
Deg useggas n 1889, di temdint n Turin di Ṭṭelyan, Mi yella ileḥḥu deg Piazza Carlo Alberto (ar Via Carlo Alberto, anda yeqqim), Nietzsche yeḥdeṛ deg yiwen n usayes anda yella yiwen n usleɣmay la yettḍurru s leqseḥ aεudiw-nni-ines, yugin ad yeddu ɣer sdat s taẓayt n usali-ines, Mi iwala akka Nietzsche, yuzzel ɣer uɣersiw-nni, iḥmec-it ɣer temgerḍt la yettsuɣu am "Mutter, icuff-it yiɣisi!" « A yemma, fehmeɣ-k-id ! » neɣ « Ich verstehe dich ». "Fehmeɣ-k!", amzun yeɛqel s leɛtab n wayis.
Yeɣli ɣer lqaεa, yexsef, dɣa wwin-t-id imsebriden s axxam. Iεessasen ṭṭfen-t kra n lweqt, ɣilen yeskeṛ neɣ icewwel. yenṭer wallaɣ-is yerna yiwen ur d-yecliɛ ara seg-s. Mraw n yiseggasen ineggura n tudert-is isɛedda-ten d amehbul, ddaw leɛnaya n yemma-s d weltma-s Elisabeth. Yemmut ass n 25 ɣuct 1900. D weltma-s ayi i d-ijemɛen ikaramen-is d wayen yura, maca tessexṣer aṭas seg yidlisen-is imi i ten-tessemṣadaɣ d tsenakta tanazit, ayen i s-d-yeglan s yir isem i Nietzsche i kra n wakud.
* '''Tifelsafit-is:'''
Tifelsafit n Nietzsche d tebna s wudem aɣeznaẓri yerna d taẓarant. Atent kra seg tmiḍranin-is timeqranin:
<u>'''Lmut n Yillu(Ṛebbi):'''</u> Mi d-yenna Nietzsche "Ṛebbi yemmut", ur yebɣi ara ad yini belli ur yelli ara Ṛebbi s tidet, maca yebɣa ad d-immeslay ɣef tɣerma tutrimt (taɣerbit) iɣef ur yesɛi ara ddin azal am zik. Lmut n Ṛebbi yeǧǧa-d illem d tallunt meqqren di tudert n umdan, imi i ɣer-s dayen ulac lsas iɣef ara tebnu tmilɣi (l'éthique) d yizalen (les valeurs). Ayagi yettawi ɣer yiwet n tezɣent meqqren.
<u>'''Angamdan(Übermensch):'''</u> Mbeɛd tallunt i d-teǧǧa tmut n Ṛebbi, Nietzsche yettwali belli amdan ilaq ad yaf aɣan amaynut i tudert-is. Aɣan-agi d "Amdan ufellay". Mačči d bab n tezmert n tfekka neɣ d aɣref nnig wiyaḍ, am akken i t-sfehmen kra, maca d amdan i yzemren ad d-yesnulfu izalen-is, ad iḥkem deg yiman-is, ad yerr tudert-is d yiwet n tmaḍlant n tẓuri, war ma yeqqim ddaw leḥkem n yisɣanen iqdimen.
'''<u>Tawilt n tezmert (Wille zur Macht):</u>''' Ɣur Nietzsche, yal amuddir, seg welkin alamma d amdan, yettnadi ad yesnerni tanezmart-is. Tazmert-agi mačči d tin n udabu ɣef wiyaḍ kan, maca d lebɣi n usnerni, n uɛeddi n yiman, n usnulfu d leḥkem ɣef yiman. D nettat i d imennaṛ n tudert.
'''<u>Taxatemt n Tuɣalin (Ewige Wiederkunft):</u>''' D yiwet n tamiḍrant i yessexdem Nietzsche am akken d akayad. Xayel kan ad tɛawdeḍ tudert-ik si tazwara ar taggara, s yakk ttfaṣil-is, s lferḥ-is d leɣben-is, acḥal d tikelt war tilisa. Amdan i yzemren ad yeqbel tirmit-agi yerna ad as-yini "ih" s wul-is meṛṛa, d win i yeselḥan tudert-is s tidet, d win yewwḍen ɣer tliwa n Umdan Ufellay.
'''<u>Timlilɣi n Ukerwa(A</u><u>mɛallem</u><u>)</u> <u>d Wakli:</u>''' Di tuzzma-ines i tmilɣi, Nietzsche yefreq gar sin n wansayen:
* '''Timlilɣi n Ukerwa (neɣ n yimeqqranen):''' D tin i d-yekkan seg yemdanen izemren, ilelliyen. Izalen-nsen d tanezmart, lhiba, tissas, d wayen akk yesnernayen tudert. Lxiṛ ɣur-sen d ayen i d-yettbegginen tazmert.
* '''Timlilɣi n Wakli (neɣ n yigellilen):''' D tin i d-yekkan seg wid ur nezmir ara, seg wid ittwaḥqren. Imi ur zmiren ara ad rren, snulfuyen-d izalen am leḥnana, nnif, asuref d wannuẓ. Ɣur-sen, lxiṛ d ayen i d-yettbegginen iɣeblan. I yiman-is, tidmi-a n yiklan i yeɣelben di tɣerma tutrimt s ddin n Lmasiḥ.
Ihi, s umata, Friedrich Nietzsche d afelsaf i d-yewwin tuzzma taẓarant i lsas n tɣerma taɣerbit. Yedɛa ɣer usnulfu n yizalen imaynuten, ɣer tudert yebnan ɣef tnezmart n usnulfu d uɛeddi n yiman, akken ad yezmer umdan ad yidir di ddunit war lsas n ddin.
<ref>https://tasghunt-taseklant.com/blog/grand-entretien-ameziane-kezzar-partie1sur2/</ref>
[[Category:afelsuf]]
8k1xd0hzm4nsjoerifbya0uuief6fpy
Diduc Murad
0
18894
116301
93310
2026-05-03T08:51:25Z
Gribruit
16575
/* */
116301
wikitext
text/x-wiki
{{infobox biography}}
'''Muṛad Diduc''' (s [[tefransist]] Didouche Mourad s [[taɛrabt]] : ديدوش مراد), ilul ass n [[13 Yulyu 1927]] di Lezzayer tamanaɣt, yemmut ass n [[18 Yennayer 1955]] di [[Condé-Smendou]] di [[Qsenṭina]]. D yiwen gar sdis imeɣnasen i yesbedden [[Tirni n Weslelli Aɣelnaw]], daɣen d netta i yellan ɣef uqeṛṛu n [[Minṭaqa]] n [[Qsenṭina]] si [[1 unbir 1954]] armi i yemmut.
== Tameddurt-is ==
===Timeḍrit d ussinen===
Diduc Muṛad ilul deg wegmam 'La Redoute' (tura [[El Muṛadiya]]) di [[Lezzayer tamanaɣt]], imawlan-is d iqbayliyen si teddart Iberskriyen n tɣiwant [[Aɣrib]] di [[Tizi Wezzu]], yeɣra deg uɣerbaz amezwaru n [[El Muṛadiya]] syin yekcem ar tesnawit n [[Ruisseau]].
===Amennuɣ ɣef uzarug n tmurt n Lezzayer===
Ikcem s [[Akabar n Wegdud Azzayri]] (MTLD) deg useggas n 1942. Deg useggas n 1947 yella daɣen gar wid id-yesnulfan [[Tuddsa Tuffirt]] (OS), d tuddsa i yellan tettheggi i ṭṭraḍ i wakken ad tekkes tsehrest n Fṛansa si tmurt n Lezzayer. Yettwaṭṭef di 1950 mi tfaq fransa i tuddsa tuffirt, acu kan yerwel-d seg wmmas n temsulta. Yemlal [[Mesṭafa Benbul3id]] di 1952 di lezzayer, anda ttkemmilen ahil n tuddsa tuffirt.
Deg unebdu n 1954, Muḥamed Buḍiaf ijemɛed 22 n yimeɣnasen n tuddsa tuffirt, gar-asen Diduc, Benbulɛid, Benmhidi ..atg deg wexxam n [[Lyes Derric]] id-yusan di [[Clos-Salembier]], deg unejmuɛ-a ɣetsen ad bdun ṭṭraḍ uslelli n lezzayer mgal Fṛansa, daɣen fernen-d sdis n imasayen ara iḍebren ɣef tegrawla gar-asen semmus n iqeṛṛay n twilaytin. Ssi Ɛebdelqader sersent ɣef uqeṛṛu n twilayet tis snat (Qsenṭina).
D netta akked Buḍiaf i yuran [[Taseɣret n umezwaru n wunbir]], iwakken ad sfehmen i wegdud azzayri iwacu i yuiln s adrar, akked wayɣer ilaq ad ten-ɛawnen.
Yemmut Diduc Muṛad ass n 18 yennayer 1955, deg imenɣi n Dewwar Swadek, di Condé-Smendu, di Qsenṭina (Tura Ziɣut Yusef). D netta i d aqeṛṛu n twilayet amezwaru ara yettwaɣen, mi yemmut sersen [[Ziɣut Yusef]] deg wemkan-is.
===Tajmilt===
Semman fell-as yiwen seg izeglalen imeqqranen n Lezzayer tamanaɣt.
7tsrj0oodmtdr8ypf6cp0qxush9935f