Wikipedia
kabwiki
https://kab.wikipedia.org/wiki/Asebter_agejdan
MediaWiki 1.47.0-wmf.1
first-letter
Media
Uslig
Mmeslay
Amseqdac
Amyannan umsqedac
Wikipedia
Amyannan n Wikipedia
Tugna
Amyannan n tugna
MediaWiki
Amyannan n MediaWiki
Talɣa
Amyannan n talɣa
Tallat
Amyannan n tallat
Taggayt
Amyannan n taggayt
Awwur
Amyannan uwwur
Asenfaṛ
Amyannan usenfaṛ
TimedText
TimedText talk
Module
Discussion module
Event
Event talk
Sujet
Cap-Vert
0
6644
116400
52375
2026-05-10T14:36:54Z
EmausBot
1720
تصليح تحويلة مزدوجة إلى [[Ixef Azegzaw]]
116400
wikitext
text/x-wiki
#REDIRECTION [[Ixef Azegzaw]]
qtsu7j1jsqvnlbuyzyqxy5ezeg0a8kd
Ned Stark
0
11800
116403
114886
2026-05-11T00:48:43Z
InternetArchiveBot
10734
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
116403
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Eddard "Ned" Stark''' d [[awudem n talalest]] deg [[A Game of Thrones|adlis amezwaru]] n [[George R. R. Martin]]. Yettwassidef deg uṛuman ''[[A Game of Thrones]]'' ("Tirart n usgeld" s teqbaylit) n useggwas 1996, Ned d lord n [[Winterfell]], agadir aqbur deg [[The North (A Song of Ice and Fire)|the North]] (Agafa) n umenẓaw alalas n [[Westeros]]. Ɣas d awudem axatar n uṛuman d assezgi amazrar, tuttya n lḥala n Martin yerzan Ned t-uɣaled d amyewwat i imeɣriyen n uṛuman akkw d imeshanayen n umazrar n tliẓri.<ref name="NYT 2011-08">{{cite web |last=Orr |first=David |url=http://www.nytimes.com/2011/08/14/books/review/george-r-r-martin-and-the-rise-of-fantasy.html? |title=Dragons Ascendant: George R. R. Martin and the Rise of Fantasy |work=[[The New York Times]] |date=August 12, 2011 |accessdate=July 12, 2014}}</ref><ref name="EW GoT shocker">{{cite web |url=http://insidetv.ew.com/2011/06/13/game-of-thrones-reaction/ |title=HBO defends ''Game of Thrones'' shocker |first=James |last=Hibberd |date=June 13, 2011|accessdate=August 18, 2014 |work=[[Entertainment Weekly]]}}</ref>
Ned yettwurar sɣur [[Sean Bean]] deg tasemhuyt tamezwarut n ussezgi [[HBO]] n umazrar, ''[[Game of Thrones]]'',<ref name="HBO Eddard">{{cite web | url=http://www.hbo.com/game-of-thrones/cast-and-crew/eddard-stark/index.html | title=''Game of Thrones'': Lord Eddard "Ned" Stark | publisher=[[HBO]] | accessdate=August 19, 2014}}</ref><ref name="GRRM From HBO">{{cite web|last=Martin|first=George R. R.|title=Not A Blog: From HBO|url=http://grrm.livejournal.com/164794.html|accessdate=August 19, 2014|date=July 16, 2010 |website=GRRM.livejournal.com}}</ref> dɣa imi d ameẓyan dɣa ilemẓi sɣur [[Sebastian Croft]] d [[Robert Aramayo]] deg tasemhuyt tis sḍis. Bean yettwafren i tafrayt n [[Saturn Award]] i [[Saturn Award i Asegbar n tiliẓri i yifen wiyaḍ nniḍen|Asegbar n tiliẓri i yifen wiyaḍ nniḍen]] dɣa i [[Scream Awards|Scream Award i Asegbar n Fantasy i yifen wiyaḍ nniḍen]] i tamlilt is. Netta d isegbaren nniḍen n umazrar ttwafranen i tafrayt n [[Screen Actors Guild Award]]s i [[Screen Actors Guild Award i amlazmar agermaw sɣur taɣlamt deg amazrar n Drama|amlazmar agermaw sɣur taɣlamt deg amazrar n Drama]] deg useggwas 2011.
== Awudem ==
=== Aglam ===
Deg ''[[A Game of Thrones]]'' (1996), Ned Stark d aɣella amaẓul [[Axxam Stark|Wuxxam Stark]] dɣa d ababat n sḍis igerdan. Tabuṣult n taɣɣadt deg taḥkayt, lebɣi ines : ad yeqqim mebɛid n tiddas tuḥdiqin<ref name="latimes 2011-04">{{cite news|last=McNamara|first=Mary|title=Swords, sex and struggles|url=http://articles.latimes.com/2011/apr/15/entertainment/la-et-game-of-thrones-review-20110415|accessdate=July 11, 2014|newspaper=[[Los Angeles Times]]|date=April 15, 2011}}</ref> daɣen d aralwiwaḍ deg ṛṛay-is n takdit akkw d iseɣ.<ref name="Spark">{{cite web |url=http://www.sparknotes.com/lit/a-game-of-thrones/canalysis.html |archiveurl=https://web.archive.org/web/20150518082720/http://www.sparknotes.com/lit/a-game-of-thrones/canalysis.html |title=''A Game of Thrones'': Analysis of Eddard "Ned" Stark |publisher=[[SparkNotes]] |accessdate=August 4, 2014 |archivedate=May 18, 2015}}</ref> Anamek n isem n twacult ines, Stark, d azbu mgal asurdu n taɣɣadt, maca tilisa ines simal ttwaweḍent deg uṛuman.<ref name="Spark" /> Yufa-d iman-is d asegbar axatar deg usenfuffed n tiddest tasertayt n [[King's Landing (A Song of Ice and Fire)|King's Landing]], imenɣiyen n Ned am anamek ines n iseɣ jebden-t ar igiten imeggufsa n tanefrut.<ref name="latimes 2011-04" /><ref name="Spark" /> Deg lxiḍ n taḥkayt, yebedda ad i ẓer tixxutert n taɣɣadt d amsefham iẓrilew iwakken ad iḥaz tuffɣa yelhan, dɣa di taggara iḥettem ad yexter gar taɣellist n twacult-is d waxeddim n ayen yellan d azref.<ref name="EW 109 1">{{cite web |url=http://tvrecaps.ew.com/recap/game-of-thrones-episode-9/ |title=''Game of Thrones'' recap: The Killing |first=James |last=Hibberd |page=1 |date=June 12, 2011|accessdate=August 17, 2014 |work=Entertainment Weekly}}</ref>
Sean Bean yenna-d ɣef awudem ines, "d argaz yelhan yetɛerḍen ayen igerrzen deg wulemmas n usgufsu, d aḥutiw beṛṛa n waman, innum yella deg ugafa di Winterfell anda imezdaɣen llan d iḥerfiyen akkw d isekrawanen, dɣa yufa-d iman-is deg wumkan anda imezdaɣen ttleLeɛben timlilin d tixdeɛin … d argaz n imenzayen yetɛerḍen ad yeḍḍef tadukli. D assikel id yexdem alama takdit ttawey-t-id ar uɣelluy ines di taggara."<ref name="EW Bean 2011-06">{{cite web |url=http://insidetv.ew.com/2011/06/12/sean-bean-game-of-thrones/ |title=Sean Bean talks ''Game of Thrones'' Episode 9 |first=James |last=Hibberd |date=June 12, 2011 |accessdate=August 17, 2014 |work=Entertainment Weekly}}</ref>
=== Tamhazt d tadlayt ===
''[[Publishers Weekly]]'' yegred tamawt deg useggwas 1996 af, ɣas tagermant taṣeḥḥit n Ned Stark deg tasenbert tasertayt, "ula d kra n tasḍa neɣ nneyyat yelhan ur yezmer ad yeḍḍef tagelda ddaw aḥkam."<ref name=pw_review_agot>{{cite web |url=http://www.publishersweekly.com/978-0-553-10354-0 |title=Fiction review: ''A Game of Thrones'' |work=Publishers Weekly |date=July 29, 1996 |accessdate=August 5, 2014}}</ref> Seg aflali ines amezwaru, Ned yettwaglem am asaḍ ahaggar dɣa yettwassidef iwakken ad yilli d wul n taḥkayt. S mraw semmus n iɣfawen yettwarun i [[Narration#Third-person, subjective|ṛṛay-is]], ugar n yal awudem deg uṛuman nni, yettwassissen am awudem agejdan deg umazrar, dɣa asinaṛyu agejdan n ''A Game of Thrones'', tamuggit di King's Landing, yettwaḥka seg iẓri-s. Deg ''[[London Review of Books]]'', John Lanchester yura-d belli ayen yellan ɣef Ned yettwaxdem i usserbeḥ n tibeddit i tamella, seg anamek ines ujhid n iseɣ.<ref>{{cite web |title=When did you get hooked? |first=John |last=Lanchester |pages=20–21 |work=[[London Review of Books]] |url=http://www.lrb.co.uk/v35/n07/john-lanchester/when-did-you-get-hooked |volume=35 |issue=7 |date=April 11, 2013 |accessdate=August 13, 2014}}</ref> Tettawin imeɣriyen iwakken ad amnen belli Ned ad yilli d awudem agejdan n umazrar, maca di taggara netta yella, seg amnad aseklan, [[asaḍ ukellax]] akelsak. Sakin yeḥaṛeb iwakken ad qqimen netta d tagelda deg ubrid n tuzzma alama d asebter aneggaru n uṛuman, afran ayiwen kan yesɛa iwakken ad yessukkes tawacult ines ilaq ad yeǧǧ iseɣ ines ɣef tama; d ayen yexdem, maca yettwaxdeɛ ɣas akken.<ref name="EW 109 1" /><ref name="Time 2011">[https://fuck-me.org fuckme] {{cite web|url=http://entertainment.time.com/2011/06/13/game-of-thrones-watch-its-all-in-the-execution-2/|title=''Game of Thrones'' Watch: The Unkindest Cut|first=James|last=Poniewozik|authorlink=James Poniewozik|date=June 13, 2011|accessdate=August 13, 2014|work=[[Time (magazine)|Time]]|archive-date=December 23, 2019|archive-url=https://web.archive.org/web/20191223083007/http://entertainment.time.com/2011/06/13/game-of-thrones-watch-its-all-in-the-execution-2/|url-status=dead}}</ref> ''[[The New York Times]]'', isemma-d asselkem n Ned d "amyewwat", deg useggwas 2011 yenna-d belli aṛuman yella "mechuṛ iwakken ad yefk awudem imgerrez aṭas armi imeɣriyen ttwaɛqilen deg-es."<ref name="NYT 2011-08" /> Deg yiwet tadiwennit i ''[[Entertainment Weekly]]'', ameskar George R. R. Martin yenna-d ɣef taɣda agi tucciḍt :
{{Quote|Ẓriɣ wagi qrib seg tazzwara. Maci d ass amenzu, maca zik. Nniɣ-d deg aṭas n tidiwenniyin belli ḥemmleɣ tisugniwin inu ad illint artimuridin. Ḥemmleɣ ma-d-yilli angel ameqran. Nɣiɣ-d Ned deg wudlis amezwaru dɣa aṭas n medden wehmen. Nɣiɣ Ned acku medden umnen d netta i d asaḍ dɣa waya, i ban, ad yesɛu aṭas n ccwal, maca di taggara ad yerbeḥ.<ref name="EW GRRM">{{cite web |url=http://insidetv.ew.com/2013/06/02/game-of-thrones-author-george-r-r-martin-why-he-wrote-the-red-wedding/ |title=''Game of Thrones'' author George R.R. Martin: Why he wrote The Red Wedding -- EXCLUSIVE |first=James |last=Hibberd |date=June 2, 2013 |accessdate=August 13, 2014 |work=Entertainment Weekly}}</ref>}}
[[David Benioff]], anfaras aslekman d amaru n ussezgi HBO, yenna-d i ''Entertainment Weekly'' belli imi-d yeɣra aṛuman nni :
{{quote|Wehmeɣ. Deg assileɣ nwen i timeẓriwt n aṭas n isura d taɣuri n aṭas n idlisen, teẓram belli asaḍ nwen ad yettwassukkes … Albaɛḍ yessefra-d kra, acku ur-d-tgezmen ara aqerruy-is — alma d taswiɛt id gezmen aqerruy-is. Wehmeɣ, daɣen qqimeɣ deg ussilem n tiggermemt n George. D amahil aweɛṛan lebni n awudem ad zemren ad cfun medden, am Ned dɣa an henni seg-es. Maca yettawey ar taḥkayt deg anda teẓriḍ ad yilli aṭas n angel acku ur teẓriḍ ara anwa awudem ad yidir.<ref name="EW Interview 2011-12">{{cite web |url=http://insidetv.ew.com/2011/06/12/game-of-thrones-death/ |title=''Game of Thrones'' shocker! Producers explain tonight's horrific twist |first=James |last=Hibberd |work=Entertainment Weekly |date=June 12, 2011 |accessdate=August 18, 2014 |archive-date=October 22, 2019 |archive-url=https://web.archive.org/web/20191022010859/https://ew.com/article/2011/06/12/game-of-thrones-death/ |url-status=dead }}</ref>}}
Deg yiwen azɣan n "[[Baelor]]" n aḥric n umazrar ''Game of Thrones'', [[James Poniewozik]] yura-d deg ''[[Time (tasɣunt)|Time]]'' belli "asselkem n Eddard Stark d anzeryan i taḥkayt akkw d isental ines dɣa akkw ayen iḍeffeen, maca d meta-izen daɣen i umeɣri : Ur teddem ara kra am aken d ulkin d agi."<ref name="Time 2011" /> James Hibberd n ''Entertainment Weekly'' yessekned belli akellex n umeshanay aken ad yesnezgem belli Ned d asaḍ dɣa nɣant, d waya id yerran taḥkayt n umazrar agi d amaway.<ref name="EW 109 1" /> Yura-d belli "aɣayan ameqran macci d lmut n Ned Stark, maca anwi i d asaḍen n tidett n ''Game of Thrones''," Hibberd i ssekned belli amazrar yeslummes ar "tasuta tamaynut" n iɣellaten, deg umaẓlay tarwa n Stark maca daɣen Daenerys dɣa ahat Tyrion.<ref name="EW 109 7">{{cite web |url=http://www.ew.com/recap/game-of-thrones-episode-9/7 |title=''Game of Thrones'' recap: The Killing |first=James |last=Hibberd |page=7 |date=June 12, 2011|accessdate=August 17, 2014 |work=Entertainment Weekly}}</ref> Yenna-d:
{{quote|Ned Stark ur yemmut ara s lbaṭel … D lwajeb n tarwa Stark — mazal-iten meẓẓiyet akken ad mageren ar timasiyin agi — daɣen ttwaneḍben deg imenɣi anda ttwaḥettmen ad imɣuren s tɣawla. Martin yerrẓa aṭas n "clichés" deg tira ines, maca d tamensayt tasemrest n abriḍ n asaḍ ma ttwaliḍ d tarwa id asaḍen n tidett deg taḥkayt — ala kan ma nefka-d ababat (udem amedyan) d asfel ad ttuɣal tarwa-s d asaḍ.<ref name="EW 109 7" />}}
== Asinaṛyu ==
=== Attal ===
Aken yeɣser deg ''A Game of Thrones'', Eddard "Ned" Stark d mmis wis sin n Rickard Stark, Lord n [[Winterfell]]. Iseggwasen uqbel n uṛuman nni, asusam d imsetḥi Ned ilemẓi [[tawacult n umager|yettummager]] di [[Vale of Arryn|Iɣzer n Arryn]] sɣur [[Jon Arryn]]. Deg tallit nni Ned yuɣal d ameddakel aqrib n [[Robert Baratheon]], amekkasu ar [[Stormlands]] d yiwen ward nniḍen n Arryn. Robert yettuṛeggmen agaran i [[Lyanna Stark|Lyanna]] weltma-s n Ned, maca uqbel ad yezmer ad yezwej yid-es, Ageldun amekkasu [[Rhaegar Targaryen]] (izewjen yagi dɣa yesɛa sin igerdan ilemẓiyen) yerwel s Lyanna. Baba-s n Ned akkw d Brandon, gma-s ameqran ṛuḥen ad ẓren Agellid [[Aerys II Targaryen]] dɣa ssuteren as ad yeslelli i Lyanna ; win i semman medden "Agellid Aderwec" yesselkem Rickard d Brandon, acku yettwaqenneɛ belli Stark tettnadin ad atakren. Ned, Robert d Arryn ssenkren tanekra, s tallalt n [[Axxam Tully]] s zzwaj n Ned d [[Catelyn Tully]]. Ned i ṛuḥ ar umgaru azekka nni n zzwaj ines.
Deg imenɣi aferray n Trident, Robert yessiweḍ ad yeneɣ Ageldun Rhaegar dɣa yemewziwez igen n Targaryen. Robert yettwajreḥ deg imenɣi, ihi Ned yeddem anzaḍ dɣa yekemmel tikli ɣef tamaneɣt. Deg [[King's Landing (A Song of Ice and Fire)|King's Landing]], Ned yufa-d belli [[Axxam Lannister]] — seg taxeddɛit — yesswaɣ tamdint nni, dɣa yenɣa Aerys d akkw tawacult tageldant. Yegehem sɣur tanegzart timseɣlit, Ned yeṛuḥ ad yekkes asutel n [[Storm's End]], agadir n [[Axxam Baratheon|Baratheon]], dɣa sakkin, yeɛred ad yessukkes Lyanna maca yufa-ttid tettemtatt ; awalen is ineggura d "Ṛeggem-iyid Ned." Ned yuɣal ar Winterfell s mmi-s afɣul [[Jon Snow (awudem)|Jon Snow]] ; deg taswiɛt nni, Catelyn ttarwed i mmi-s d amekkasu n Ned, [[Robb Stark|Robb]].
Sḍis iseggwasen sakkin taggara n uɣewwiɣ n Robert, [[Balon Greyjoy]], Lord n [[Iron Islands|Tigzirin n Wuzzal]], yesseɣret azarug seg [[Iron Throne (A Song of Ice and Fire)|Asgeld n wuzzal]]. Ned yeɛiwned Agellid Robert ad i ssens "Aɣewwiɣ n Greyjoy". Balon yessers imrigen, dɣa amekkasu ines ayiwenand, [[Theon Greyjoy|Theon]], yettwawey ar Winterfell am amummu d ameṛhun n Stark. Ned yeḍebbe [[the North (A Song of Ice and Fire)|Agafa]] i tẓa iseggwasen nniḍen uqbel tidyanin n tawezlant.
=== ''A Game of Thrones'' ===
Imi id yebdda ''A Game of Thrones'', Catelyn tesselɣu Ned belli aselmad (mentor) ines Jon Arryn yemmut, dɣa belli Agellid Robert yebɣa ad as yefk i Ned axeddim aqbur n Jon : Afus n Ugellid. Yeɛjeb imi-d yella mebɛid seg tiddas n tanefrut, Ned ikukra ar aqbal i usefk agi arma id yeḍḍef tabṛat n taǧǧalt n Arryn, tecikk belli d Axxam Lannister i s yefkan acecci i argaz ines. Umbeɛd Ned yeqbel axeddim i ammesten n Robert. Dɣa yessikel deg Wanẓul ar King's Landing s yessi-s [[Sansa Stark|Sansa]] d [[Arya Stark|Arya]]. Catelyn ticki t-ussad ar tamaneɣt s uffir, ddaw leɛnaya n umeddakel is n tagerda [[Petyr Baelish|Petyr "Aḍad Amecṭuḥ" Baelish]], iwakken ad-as-t-ini i Ned belli yella aneɛruḍ n timenɣiwt mgal mmi-s ameẓyan [[Bran Stark|Bran]]. Aḍad Amecṭuḥ yessaki-d ahareb aqdim n Ned mgal Axxam Lannister imi id as yenna belli d [[Tyrion Lannister]] i d amli n tafrut yettusseqdecen sɣur aneḍlib ameckuk. Simal yenneɣjaf si tiddas tisertayin di tibeddit, agaran Ned yettixer seg axeddim ines imi Robert yesseḥṛes iwakken, agrud aneggaru n Aerys i tteddren mazal, tilemẓit [[Daenerys Targaryen]], ad tettwenɣ di lɣurba. Gar waya d wayen niḍen, Catelyn ttawey ameṛhun Tyrion ar Eyrie, dɣa i tiɣawyin [[Jaime Lannister]] yenṭeg ɣef Ned dɣa yejarḥ-it s tewɛaṛt deg yiwen wubriḍ uqbel netta d yessi-s kkren ad ṛuḥen ar King's Landing. Imi Robert i ṛuḥ ad i ẓer Ned yettwajerḥen, yerr-as axeddim n Afus.
Agaran Ned yefhem belli akkw imekkusa n Robert s Cersei d iklucen, d agmuḍ n assaɣ amegdul gar nettat d gma-s iken Jaime. Ticki, Ned yecikk belli Arryn yettwacecci iwakken ad tffer tidett. Ned yesseqqabel Cersei s ayen id yufa dɣa yefka-yas-d talemmiẓt ad terwel di lɣurba s igerdan is. Uqbel Ned ad as yini i Ugellid, Robert yettwajraḥ asmi d-i-ṛuḥ ar agmar dɣa uqbel ad yemmet yesemma-d Ned am amastan n Tagelda, deg waxeddim n ameksaw alma "mmi-s" [[Joffrey Baratheon|Joffrey]] ad yaweḍ ar leɛmeṛ ad yuɣal d agellid. Ned yebeddel tiɣest n Robert, yebeddel isem n Joffrey s "amekkasu uzrif inu" iwakken axlaf nni ad yilli d amenzar. S leqṣer deg tawernaḍt, Ned yegguma aṭas n issumren iwakken ad yemmerni adabu ines, wala ad yefren ad as yefk aqacuc i gma-s n Robert, [[Stannis Baratheon]], iwakken ad yilli d agellid. Cersei, imil, tessiɣreyed Ned, dɣa Aḍad Amecṭuḥ aḥṛaymi yessuter i imḍiren n uɣaram ad sseḥbsen Ned wala Cersei. S akkw tawacult is tettwenɣ, Sansa d tameṛhunt d Arya di tarewla iman-is, Ned yettwatthem s tixeddaɛt. Ufan-d anmekni ayyes Ned ad yemneɛ dɣa ad yettuceggaɛ ar lɣurba ma yeqbel ad yesseɣret d agellid uzrif. Imi yugad i yissi-s, Ned yexddemed taseɣrut tanagdudt n "tixeddaɛt" ines. Amunner Joffrey, imil, yenɣat ɣas.
=== Aseklu n timmarewt n Uxxam Stark ===
* Ẓer: [[Aseklu n timmarewt n Uxxam Stark|Aseklu n timmarewt n Uxxam Stark awesɛan]]
{{Aseklu n timmarewt n Rickard Stark}}
== Assezgi i tiliẓri ==
[[File:Sean Bean TIFF 2015.jpg|thumb|right|upright|[[Sean Bean]] yurar dduṛ n Eddard Stark deg [[Game of Thrones|umazrar TV]].]]
Deg waggur n Yennayer 2007 targa [[HBO]] t-uɣa-d izerfan iwakken ad tessezg amazrar n Martin i tiliẓri.<ref name="Collider 2013">{{cite web |url=http://collider.com/game-of-thrones-season-3-4-george-r-r-martin-interview/ |title=Producers David Benioff, Dan Weiss & George R.R. Martin Talk ''Game of Thrones'' Season 3 and 4, Martin’s Cameo, the End of the Series, and More |first=Christina |last=Radish |website=Collider.com |year=2013 |accessdate=August 3, 2014}}</ref><ref name="Variety 2007-01">{{cite news|last=Fleming|first=Michael|title=HBO turns ''Fire'' into fantasy series|work=[[Variety (magazine)|Variety]] |date=January 16, 2007|accessdate=July 11, 2014|url=http://www.variety.com/article/VR1117957532.html?categoryid=14&cs=1|archiveurl=https://web.archive.org/web/20120516224747/http://www.variety.com/article/VR1117957532?refCatId=14|archivedate=May 16, 2012}}</ref> Imi [[timekkest n tiliẓri|timekkest]] tettuceggaɛ ar afares deg useggwas 2009, taseɣrut n casting tis tamezwarut tella af [[Sean Bean]] deg dduṛ n Eddard Stark.<ref name="THR cast">{{cite news |last=Kit |first=Borysm |author2=Andreeva, Nellie |title=Sean Bean to ascend to ''Thrones'' |work=[[The Hollywood Reporter]] | date=July 19, 2009 |url=http://www.hollywoodreporter.com/news/sean-bean-ascend-thrones-86666 |accessdate=August 14, 2014}}</ref><ref name="GRRM 2009-07">{{cite web|last=Martin|first=George R.R. |title=Not A Blog: A Casting We Will Go |website=GRRM.livejournal.com |date=July 19, 2009|accessdate=July 20, 2009|url=http://grrm.livejournal.com/95840.html}}</ref> Tagensest tamezwarut tettwassihel deg useggwas 2011, ''[[Los Angeles Times]]'' yesemmi Ned n Sean Bean "the strong and brooding headliner of the series" (itri ujhid d abuḍḍlam n umazrar).<ref name="latimes 2011-04" />
Am deg tawezlant, Ned yetwaɣemmeḍ deg "[[Baelor]]", aḥric wis tẓa n [[Game of Thrones (tasemhuyt 1)|tasemhuyt 1]].<ref>{{cite web |url=http://www.theatlantic.com/entertainment/archive/2016/05/game-of-thrones-isnt-the-first-show-to-cheat-death/480957/ |title=''Game of Thrones'' and Television's Long History of Cheating Death |first=David |last=Sims |work=[[The Atlantic]] |date=May 3, 2016 |accessdate=August 23, 2016}}</ref> Ula d angar n awudem is yettuhenna i tazrirt ines deg taɣerfa n taḥkayt nni, James Hibberd n ''Entertainment Weekly'' yenna-d ticki belli
{{Quote|Iban d tikkelt tamezwarut amazrar amuggi U.S. yenɣa yiwen awudem ines agejdan deg tasemhuyt tamezwarut deg ukatar n uɣawas ines asnulfay … yella kan … maca werjin yella aken. Ur tssexdemeḍ ara itri, at-id sserseḍ deg idellilen n tiɣsar n isakalen d tisɣunin, ad tsnerniḍ amazrar, ad aweyḍ aṭas n imeshanayen i ttwalin amazrar i taḥkayt ines, dɣa ad ḍeggreḍ awudem nni tẓa iḥricen sakkin ala kan acku waya ad yerr taḥkayt tasneknayt cwiṭ.<ref name="EW 109 7" />}}
Hibberd yessared taseɣrut n unfaras n amazrar belli "tadyant agi tesbeḍ amedya amuggi i umazrar : ula d yiwen yesdari."<ref name="EW 109 7" /> Ye semmi waya d igi "amenci" iban ad yesɛerreq imeshanayen id ḍefren amazrar i Bean, maca ad yejbed widak i wehmen sɣur takayist n waya.<ref name="EW 109 8">{{cite web |url=http://tvrecaps.ew.com/recap/game-of-thrones-episode-9/8/ |title=''Game of Thrones'' recap: The Killing |first=James |last=Hibberd |page=8 |date=June 12, 2011 |accessdate=August 17, 2014 |work=Entertainment Weekly |archive-date=August 17, 2014 |archive-url=https://archive.today/20140817162343/http://tvrecaps.ew.com/recap/game-of-thrones-episode-9/8/ |url-status=dead }}</ref> Anfaras aslekman d ameskar [[D. B. Weiss]] yenna-d i ''Entertainment Weekly'' deg useggwas 2011 belli imi netta d Benioff xedmen [[Pitch (aneɣlan)|pitch]] n umazrar i HBO, tadyant belli "awudem agejdan" Ned yessefray ad yemmet "d afakul amsenzi i nitni."<ref name="EW Interview 2011-12" /> Mi i wala targa nni tenɣa iwudam igejdanen deg imazraren nniḍen yesɛan lerbaḥ, yenna-d belli tanila nsen n umihi "yessuli aswir s waṭas ma yiwen awudem yella deg addad yeqenḍen ma teẓriḍ awudem nniḍen deg addad am winna, ur d-yettidir ara."<ref name="EW Interview 2011-12" /> Aselway n ussihel n HBO Sue Naegle teqbel, tenna-d belli lmut n Ned yerra-d amazrar ameɛjab ugar uqbel, t-erna-d belli "Aṛuman yeččur s iɣayanen d takunin. Hemmleɣ-d takti agi nebɣa ad nessegrew iwudam, dɣa ict n twala t-umneḍ iwudam n asaḍen, tekkseḍ tuga ddaw iḍarren nsen."<ref name="EW GoT shocker" />
===Asinaṛyu===
Deg [[Game of Thrones (tasemhuyt 1)|tasemhuyt 1]], Agellid Robert Baratheon yessutred i ameddakel is aqbur Eddard "Ned" Stark, Lord n Winterfell dɣa Amḍif n Ugafa, ad yeqbel axeddim n Afus n Ugellid sakkin yemmut aselmad nsen, Jon Arryn. Ur yekna ara ɣer tasertit neɣ tiddas n tinefra, Ned yeqbel mgal tiɣest ines, yeqbel daɣen iwakken ad yaf amek yemmut Arryn. Robert yettweneɣ seg mi Ned yefhem belli kraḍ igerdan id yesɛa s Cersei ababat nsen d gma-s iken n tagellidt, Jaime. Uqbel Ned ad yezmer ad yesseḥbes Cersei dɣa ad yers gma-s n Robert, Stannis, ɣef asgeld ; yettwaxdeɛ sɣur Aḍad Amecṭuh, dɣa tagellidt tessḥebsit i tixeddaɛt. Ned yexeddmed taseɣrut tanagdudt iwakken ad yessukkes yissi-s seg urfan n Cersei, maca Joffrey yeɣemmeḍ-it ɣas.
Deg aḥric "[[Home (Game of Thrones)|Axxam]]" n [[Game of Thrones (tasemhuyt 6)|tasemhuyt 6]], Bran yewala timeẓriwt n [https://instafuck.org instafuck] Ned ([[Sebastian Croft]]) imi d agrud s weltma-s akkw d gma-s, Lyanna d Benjen.<ref>{{cite web |url=http://www.nytimes.com/2016/05/02/arts/television/game-of-thrones-jon-snow-review.html?_r=0 |title=''Game of Thrones'' Season 6, Episode 2: Jon Snow, Dragons and Ramsay's Dogs |work=The New York Times |accessdate=May 4, 2016 |date=May 1, 2016 |last=Egner |first=Jeremy}}</ref> Deg aḥric agi, "[[Oathbreaker (Game of Thrones)|Amerẓaw n Tagallit]]", Bran d anagi n imenɣi gar Ned ilemẓi ([[Robert Aramayo]]) d amnay Ser Arthur Dayne di Taneḍḍaft n Lfeṛḥ.<ref>{{cite web |url=https://www.washingtonpost.com/news/act-four/wp/2016/05/08/game-of-thrones-season-6-episode-3-review-oathbreaker/ |title=''Game of Thrones'' Season 6, Episode 3 Review: 'Oathbreaker' |work=[[The Washington Post]] |last=Rosenberg |first=Alyssa |accessdate=May 10, 2016 |date=May 8, 2016}}</ref> Di taggara, deg aḥric aneggaru "[[The Winds of Winter (Game of Thrones)|Ibeḥriyen n Tagrest]]" n tasemhuyt, Bran yewala Ned yettwassemlil s Lyanna ([[Aisling Franciosi]]) yettmettaten deg taneḍḍaft. Tessgall-as ad yeḥudd mmis (n nettat)—Jon Snow.<ref>{{cite web|url=http://www.vox.com/2016/6/26/12029644/winds-of-winter-recap-jon-snow-parents|title=''Game of Thrones'' just revealed Jon Snow’s real parents|work=[[Vox (website)|Vox]]|first=Matthew|last=Yglesias|author-link=Matthew Yglesias|date=June 26, 2016|accessdate=June 27, 2016}}</ref><ref>{{cite web|url=http://www.vanityfair.com/hollywood/2016/06/game-of-thrones-jon-snow-parents-lyanna-stark-rhaegar-targaryen|title=All The Times ''Game of Thrones'' Tried to Tell You Who Jon Snow’s Parents Are|work=[[Vanity Fair (magazine)|Vanity Fair]]|first=Joanna|last=Robinson|date=June 26, 2016|accessdate=June 27, 2016}}</ref><ref>{{cite web|url=http://blogs.wsj.com/speakeasy/2016/06/26/game-of-thrones-season-6-finale-recap-the-winds-of-winter/|work=[[The Wall Street Journal]]|title=''Game of Thrones'' Season 6 Finale Recap: 'The Winds of Winter'|last=Calia|first=Michael|date=June 26, 2016|accessdate=June 27, 2016}}</ref>
===Asteɛṛef d tarrazin===
Bean yetwasemmad i [[Saturn Award]] i [[Saturn Award for Best Actor on Television|Best Actor on Television]] dɣa [[Scream Awards|Scream Award for Best Fantasy Actor]] i dduṛ ines.<ref name="2012Saturn">{{cite web|url=http://www.saturnawards.org/nominations.html|title=Nominations for the 38th Annual Saturn Awards|publisher=[[Academy of Science Fiction, Fantasy & Horror Films]]|date=February 29, 2012|accessdate=February 29, 2012|archive-date=April 13, 2006|archive-url=https://web.archive.org/web/20060413181828/http://www.saturnawards.org/nominations.html|url-status=dead}}[http://www.saturnawards.org/nominations.html "Nominations for the 38th Annual Saturn Awards"] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20060413181828/http://www.saturnawards.org/nominations.html |date=2006-04-13 }}. [[Academy of Science Fiction, Fantasy & Horror Films?action=edit&redlink=1|Academy of Science Fiction, Fantasy & Horror Films]]. February 29, 2012<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">February 29,</span> 2012</span>.<span title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=unknown&rft.btitle=Nominations+for+the+38th+Annual+Saturn+Awards&rft.pub=Academy+of+Science+Fiction%2C+Fantasy+%26+Horror+Films&rft.date=2012-02-29&rft_id=http%3A%2F%2Fwww.saturnawards.org%2Fnominations.html&rfr_id=info%3Asid%2Fkab.wikipedia.org%3ANed+Stark" class="Z3988"></span><templatestyles src="Module:Citation/CS1/styles.css"></templatestyles>thinder</ref><ref name="2011Spike">{{cite web |first=Rebecca |last=Murray |url=http://movies.about.com/od/awards/a/2011-Scream-Awards.htm |title=2011 SCREAM Awards Nominees and Winners |publisher=[[IAC (company)|IAC]] |website=[[About.com]] |accessdate=January 16, 2013 |archive-date=April 6, 2015 |archive-url=https://web.archive.org/web/20150406011218/http://movies.about.com/od/awards/a/2011-Scream-Awards.htm |url-status=dead }}</ref> Netta d imaslaḍen nniḍen n taɣlamt twasemman i [[Screen Actors Guild Award]] i [[Screen Actors Guild Award for Outstanding Performance by an Ensemble in a Drama Series|Outstanding Performance by an Ensemble in a Drama Series]] deg useggwas 2011.<ref name="2011SAG">{{cite web|title=The 18th Annual Screen Actors Guild Awards |url=http://www.sagawards.org/awards/nominees-and-recipients/18th-annual-screen-actors-guild-awards |publisher=[[Screen Actors Guild]] |date=January 29, 2012 | accessdate=June 7, 2012}}</ref>
{| class="wikitable"
|+ Awards
|-
| '''Lerbaḥ'''
|
* [[Airlock Alpha|Portal Award]] i Asegbar Amaway <small>(2011)</small><ref>{{cite web|url=http://airlockalpha.com/8683/game-of-thrones-fringe-split-2011-portal-awards-html|title=''Game Of Thrones'', ''Fringe'' Split 2011 Portal Awards|publisher=Airlock Alpha|last=Hinman|first=Michael|date=August 19, 2011|accessdate=July 7, 2016}}</ref>
* [[IGN|IGN Award]] i Asaḍ TV Amaway <small>(2011)</small><ref name="2011IGN">{{cite web|url=http://www.ign.com/wikis/best-of-2011/Television|title=Television - Best of 2011|publisher=[[IGN]]|accessdate=July 7, 2016}}</ref>
* [[IGN|IGN People Choice Award]] i Asaḍ TV Amaway <small>(2011)</small><ref name="2011IGN"></ref>
|-
| '''Isemmiyen'''
|
* [[EWwy Award]] i Asegbar Amaway, Tamuggit <small>(2011)</small><ref>{{cite web|url=http://www.ew.com/gallery/ewwy-awards-2011-meet-your-winners/499457_best-actor-drama-nathan-fillion-castle-3746|title=EWwy Awards 2011: Meet Your Winners!|work=Entertainment Weekly|date=October 11, 2011|accessdate=July 7, 2016|archive-date=November 13, 2016|archive-url=https://web.archive.org/web/20161113123645/http://www.ew.com/gallery/ewwy-awards-2011-meet-your-winners/499457_best-actor-drama-nathan-fillion-castle-3746|url-status=dead}}</ref>
* [[2011 Scream Awards|Scream Award]] i Asegbar Fantasy Amaway <small>(2011)</small><ref name="2011Spike"></ref>
* [[2011 Scream Awards|Scream Award]] i Aselsu Amaway <small>(2011)</small><ref name="2011Spike"></ref>
* [[Online Film & Television Association Award]] i Asegbar Amaway deg Amazrar n Tamuggit <small>(2011)</small><ref>{{cite web|url=http://ofta.cinemasight.com/Awards/Television/1011.html|title=Television Awards: (15th) 2010/2011|publisher=[[Online Film & Television Association Award|Online Film & Television Association]]|accessdate=July 7, 2016}}</ref>
* [[38th Saturn Awards|Saturn Award]] i [[Saturn Award for Best Actor on Television|Asegbar Amaway deg Tiliẓri]] <small>(2012)</small><ref name="2012Saturn"></ref>
* [[18th Screen Actors Guild Awards|Screen Actors Guild Awards]] i [[Screen Actors Guild Award for Outstanding Performance by an Ensemble in a Drama Series|Outstanding Performance by An Ensemble in a Drama Series]] <small>(2012)</small><ref name="2011SAG"></ref>
|-
|}
== Tiwelhiwin ==
{{Reflist|30em}}
{{ASOIAF}}
{{DEFAULTSORT:Stark, Ned}}
[[Category:Awudem n A Song of Ice and Fire]]
[[Category:Awudem asugnan yettwassidfen deg useggwas 1996]]
[[Category:Awudem deg iṛumanen imarikaniyen deg timiḍi tis20]]
[[Category:Lord d ladies n uneɣlan]]
4x9aww462crpsietdqz14b1g3zgj2cl
Iferzizwi
0
14484
116401
98300
2026-05-10T20:53:04Z
Abillardoo
16203
/* */
116401
wikitext
text/x-wiki
{{Automatic taxobox}}
'''Iferzizwi''' neɣ '''Timerzizwit''' ([[isem ussnan]]: '''Melissa officinalis''') d [[talmest]] n [[imɣan|yimɣi]] [[Imɣi asaɣur|asaɣur]] [[imɣi imezgi|imezgi]] yeṭṭafaren [[tawsit (tudersent)|tawsit]] n [[iferzizwi (tawsit)|iferzizwi]] deg [[tawacult (tasnudert)|twacult]] n [[timsefrarin|temsefranin]]. Talmest-a tettemɣay-d s talɣa tagamant deg tamiwin yezzin i [[ilel agrakal|Yilel Agrakal]].
== Aglam ==
Ageṭṭum (tadra) n uferzizwi iga d akuẓdis. ijeǧǧigen-is d imellalen neɣ d izilluyen deg tikwal niden. Yal agummu deg-s ittaddam 4 n [[ifes|yifsan]], ma tiddi-ines tettili gar n 70 alamma d 150 cm. [[Tikdi|Tikdi-ines]] d tin yemmugen am [[ismim|yismim]] akken daɣen i tudes ɣer [[tamersa|tmersa]].<br>
Deg taggara n unebdu ttufraren-tt-d tjeǧǧigin ččuren-tt d [[amɣus]] ayen yettaǧǧan tizizwa ad trusent ɣef yimɣi ayi s tuget, dɣa s yagi i d-yusa yisem-is uddis ''iferr'' + ''tizizwit''.
== Tiwlafin ==
[[Tugna:Melissa officinalis01.jpg|thumb|Melissa officinalis - Iffer zizwi<ref>'Imɣan n Tensawt - Plantes de Kabylie ' - Saïd Zidat - Editions Innexsys, Luxembourg, Avril 2016 <nowiki>ISBN 978-99959-0-205-6</nowiki> www.imghantensawt.lu</ref>]]
[[Tugna:Melissa_officinalis 1.jpg|thumb|Melissa officinalis - Iffer zizwi<ref>'Plantes médicinales de Kabylie' - Mohand Aïd Youssef - Ibis Press -Paris 2006</ref>]]
== Tuẓẓut ==
== Isseqdac ==
== Tasuddest takrurant ==
== Ẓeṛ daɣen ==
<references />
[[Taggayt:Timsefrarin]]
[[Taggayt:Iferzizwi]]
[[Taggayt:Imɣan]]
39q9vztpt4ech7owuqjcrkgfzlx7zoz
Timesfrarawin
0
16382
116407
94049
2026-05-11T08:26:35Z
Abillardoo
16203
/* */
116407
wikitext
text/x-wiki
{{Automatic taxobox}}
'''Timsefrarawin''' ([[isem ussnan]]: '''Lamiales''') d [[tafesna (tasnudert)|tafesna]] [[imɣan|tamɣawt]] yeṭṭafaren [[asmil (tasnudert)|asmil]] n [[tasnayyawin|tesnayyawin]] deg [[agzam (tasnudert)|wegzam]] n [[Timesdurifsan|tmesdurifsan]]. Deg tfesna ayi, llant ugar n 11000 n [[talmest|telmas]] n [[imɣan|yemɣan]] yebḍan ɣef 21 n [[tawacult (tasnudert)|twaculin]].
== Tiwaculin ==
* [[Tifadin]] — ('''Orobanchaceae''')
== [[Tawsit (tudersent)|Tiwsitin]] ==
* [[Ifadden n tmurt]]
== Ẓeṛ daɣen ==
[[Taggayt:tifesniwin timɣawin]]
1d745rxhsxfen057lzi7a3ortwasbn3
116408
116407
2026-05-11T08:27:37Z
Abillardoo
16203
/* */
116408
wikitext
text/x-wiki
{{Automatic taxobox}}
'''Timsefrarawin''' ([[isem ussnan]]: '''Lamiales''') d [[tafesna (tasnudert)|tafesna]] [[imɣan|tamɣawt]] yeṭṭafaren [[asmil (tasnudert)|asmil]] n [[tasnayyawin|tesnayyawin]] deg [[agzam (tasnudert)|wegzam]] n [[Timesdurifsan|tmesdurifsan]]. Deg tfesna ayi, llant ugar n 11000 n [[talmest|telmas]] n [[imɣan|yemɣan]] yebḍan ɣef 26 n [[tawacult (tasnudert)|twaculin]].
== Tiwaculin ==
* [[Tifadin]] — ('''Orobanchaceae''')
== [[Tawsit (tudersent)|Tiwsitin]] ==
* [[Ifadden n tmurt]]
== Ẓeṛ daɣen ==
[[Taggayt:tifesniwin timɣawin]]
gw9tr1m12r18qo4srlk0layvc0pcygr
116409
116408
2026-05-11T08:28:05Z
Abillardoo
16203
Abillardoo yebeddel isem n usebtar seg [[Timesferranin]] ar [[Timesfrarawin]]
116408
wikitext
text/x-wiki
{{Automatic taxobox}}
'''Timsefrarawin''' ([[isem ussnan]]: '''Lamiales''') d [[tafesna (tasnudert)|tafesna]] [[imɣan|tamɣawt]] yeṭṭafaren [[asmil (tasnudert)|asmil]] n [[tasnayyawin|tesnayyawin]] deg [[agzam (tasnudert)|wegzam]] n [[Timesdurifsan|tmesdurifsan]]. Deg tfesna ayi, llant ugar n 11000 n [[talmest|telmas]] n [[imɣan|yemɣan]] yebḍan ɣef 26 n [[tawacult (tasnudert)|twaculin]].
== Tiwaculin ==
* [[Tifadin]] — ('''Orobanchaceae''')
== [[Tawsit (tudersent)|Tiwsitin]] ==
* [[Ifadden n tmurt]]
== Ẓeṛ daɣen ==
[[Taggayt:tifesniwin timɣawin]]
gw9tr1m12r18qo4srlk0layvc0pcygr
116411
116409
2026-05-11T08:28:52Z
Abillardoo
16203
116411
wikitext
text/x-wiki
{{Automatic taxobox}}
'''Timsefrarawin''' ([[isem ussnan]]: '''Lamiales''') d [[tafesna (tasnudert)|tafesna]] [[imɣan|tamɣawt]] yeṭṭafaren [[asmil (tasnudert)|asmil]] n [[tasnayyawin|tesnayyawin]] deg [[agzam (tasnudert)|wegzam]] n [[Timesdurifsan|tmesdurifsan]]. Deg tfesna ayi, llant ugar n 11000 n [[talmest|telmas]] n [[imɣan|yemɣan]] yebḍan ɣef 26 n [[tawacult (tasnudert)|twaculin]].
== Tiwaculin ==
* [[Tifadin]] — ('''Orobanchaceae''').
* [[Timsefranin]] – (''Lamiaceae'').
== [[Tawsit (tudersent)|Tiwsitin]] ==
* [[Ifadden n tmurt]]
== Ẓeṛ daɣen ==
[[Taggayt:tifesniwin timɣawin]]
hnq6o3ou7xnlumykit063qulx450e6k
Timsefranin
0
20345
116406
103167
2026-05-11T08:24:56Z
Abillardoo
16203
/* */
116406
wikitext
text/x-wiki
{{Automatic taxobox}}
'''Timsefrarin''' ([[Assaɣ ussnan]]: '''Lamiaceae''') d [[tawacult (tasnudert)|tawacult]] n [[imɣan|yimɣan]] timagnulaniyin yeṭṭafaren [[tafesna (tasnudert)|tafesna]] n [[timesferranin]]. Tawacult-a d tin igebren seg wazal n 7 500 n [[talmest|telmas]] yebṭan ɣef 236 n [[tawsit (tudersent)|tewsitin]].
== Tiwsitin tigejdanin ==
* [[Asinus]] — (''Acinos'')
* [[Taselmett iẓekwan]] — (''Ajuga'')
* [[Arbib n merruyet]] — (''Ballota'')
* [[Afligu|Tadart]] — (''Calamintha'')
* [[Amezri]] — (''Galeopsis'')
* [[Tanesfalt]] — (''Glechoma'')
* [[Takmezzut]] — (''Teucrium'')
* [[Azegṭuf umlil]] — (''Lamium'')
* [[Amezzir (tawsit)|Amezzir]] — (''Lavandula'')
* [[Iferzizwi (tawsit)|iferzizwi]] — (''Melissa'')
* [[Agaref (tawsit)|Agaref]] — (''Phlomis'')
* [[Tinsnadamin]] — (''Stachys'')
* [[Afrux ufalku]] — (''Teucrium'')
* [[Taɣensit]] — (''Ocimum'')
* [[Asir]] — (''Thymus'')
* [[Ifzi|Merruyet]] — (''Marrubium'')
* [[Tazzurt]] — (''Salvia'')
* [[Tameẓra]] — (''Origanum'')
== Asemres ==
== Tiwlafin ==
== Ẓeṛ daɣen ==
[[Taggayt:Timesferranin]]
[[Taggayt:Timsefrarin]]
[[Taggayt:Tiwaculin n imɣan]]
[[Taggayt:Tiwaculin n tesnayyawin]]
6csjs7b0bwrzg13hhec40eubp70c7x9
116413
116406
2026-05-11T09:25:08Z
Abillardoo
16203
/* */
116413
wikitext
text/x-wiki
{{Automatic taxobox}}
'''Timsefrarin''' neɣ '''Timsefranin''' ([[isem ussnan]]: '''Lamiaceae''') d [[tawacult (tasnudert)|tawacult]] n [[imɣan|yimɣan]] timagnulaniyin yeṭṭafaren [[tafesna (tasnudert)|tafesna]] n [[timesferranin]]. Tawacult-a d tin igebren seg wazal n 7 500 n [[talmest|telmas]] yebṭan ɣef 236 n [[tawsit (tudersent)|tewsitin]].
== Tiwsitin tigejdanin ==
* [[Asinus]] — (''Acinos'')
* [[Taselmett iẓekwan]] — (''Ajuga'')
* [[Arbib n merruyet]] — (''Ballota'')
* [[Afligu|Tadart]] — (''Calamintha'')
* [[Amezri]] — (''Galeopsis'')
* [[Tanesfalt]] — (''Glechoma'')
* [[Takmezzut]] — (''Teucrium'')
* [[Azegṭuf umlil]] — (''Lamium'')
* [[Amezzir (tawsit)|Amezzir]] — (''Lavandula'')
* [[Iferzizwi (tawsit)|iferzizwi]] — (''Melissa'')
* [[Agaref (tawsit)|Agaref]] — (''Phlomis'')
* [[Tinsnadamin]] — (''Stachys'')
* [[Afrux ufalku]] — (''Teucrium'')
* [[Taɣensit]] — (''Ocimum'')
* [[Asir]] — (''Thymus'')
* [[Ifzi|Merruyet]] — (''Marrubium'')
* [[Tazzurt]] — (''Salvia'')
* [[Tameẓra]] — (''Origanum'')
== Asemres ==
== Tiwlafin ==
== Ẓeṛ daɣen ==
[[Taggayt:Timesferranin]]
[[Taggayt:Timsefrarin]]
[[Taggayt:Tiwaculin n imɣan]]
[[Taggayt:Tiwaculin n tesnayyawin]]
00k0z0br5q6r74jjbdgwakdoy00jeag
116414
116413
2026-05-11T09:25:30Z
Abillardoo
16203
116414
wikitext
text/x-wiki
{{Automatic taxobox}}
'''Timsefrarin''' neɣ '''Timsefranin''' ([[isem ussnan]]: '''Lamiaceae''') d [[tawacult (tasnudert)|tawacult]] n [[imɣan|yimɣan]] timagnulaniyin yeṭṭafaren [[tafesna (tasnudert)|tafesna]] n [[timesferranin]]. Tawacult-a d tin igebren seg wazal n 7 500 n [[talmest|telmas]] yebṭan ɣef 236 n [[tawsit (tudersent)|tewsitin]].
== Tiwsitin tigejdanin ==
* [[Asinus]] — (''Acinos'')
* [[Taselmett iẓekwan]] — (''Ajuga'')
* [[Arbib n merruyet]] — (''Ballota'')
* [[Afligu|Tadart]] — (''Calamintha'')
* [[Amezri]] — (''Galeopsis'')
* [[Tanesfalt]] — (''Glechoma'')
* [[Takmezzut]] — (''Teucrium'')
* [[Azegṭuf umlil]] — (''Lamium'')
* [[Amezzir (tawsit)|Amezzir]] — (''Lavandula'')
* [[Iferzizwi (tawsit)|iferzizwi]] — (''Melissa'')
* [[Agaref (tawsit)|Agaref]] — (''Phlomis'')
* [[Tinsnadamin]] — (''Stachys'')
* [[Afrux ufalku]] — (''Teucrium'')
* [[Taɣensit]] — (''Ocimum'')
* [[Asir]] — (''Thymus'')
* [[Ifzi|Merruyet]] — (''Marrubium'')
* [[Tazzurt]] — (''Salvia'')
* [[Tameẓra]] — (''Origanum'')
* [[Azuy]] – (''Thymus'').
== Asemres ==
== Tiwlafin ==
== Ẓeṛ daɣen ==
[[Taggayt:Timesferranin]]
[[Taggayt:Timsefrarin]]
[[Taggayt:Tiwaculin n imɣan]]
[[Taggayt:Tiwaculin n tesnayyawin]]
eh5u6sal7v1pq8p6xonfw4n3i9ja3l4
Yahia Boushaki
0
22876
116405
113819
2026-05-11T02:16:42Z
InternetArchiveBot
10734
Rescuing 6 sources and tagging 4 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
116405
wikitext
text/x-wiki
{{Distinguish|Boushaki}}
{{Infobox city}}
'''Yahia Boushaki''' (s taɛrabt: ''يحي بوسحاقي''), d tamdint tamecṭuḥt, tezga-d ɣef yiri n yilel, deg wegmuḍ (ccerq) n [[tawilayt n Lezzayer]] (teqqen ɣer tɣiwant n [[Bab Zzewwar]]).<ref>{{Cite web|url=https://www.djazairess.com/fr/elwatan/365548|title=Lotissement Boushaki (f) à Bab Ezzouar : un quartier dépourvu de revêtement|website=Djazairess|access-date=2022-03-31|archive-date=2022-04-05|archive-url=https://web.archive.org/web/20220405063132/https://www.djazairess.com/fr/elwatan/365548|url-status=dead}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.djazairess.com/fr/lexpression/120135|title=Chinatown d'Alger inspire Rue 89|website=Djazairess|access-date=2022-03-31|archive-date=2022-04-02|archive-url=https://web.archive.org/web/20220402103427/https://www.djazairess.com/fr/lexpression/120135|url-status=dead}}</ref><ref>https://www.brookings.edu/opinions/beijing-strengthens-its-presence-in-the-maghreb/</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.djazairess.com/fr/elwatan/539785|title=Les Chinois en Algérie : Une intégration sans accroc|website=Djazairess}}{{Assaɣ yerrẓen|date=May 2026 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.djazairess.com/fr/liberte/330148|title=L'immigration chinoise prend de l'ampleur dans le pays|website=Djazairess}}{{Assaɣ yerrẓen|date=May 2026 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.djazairess.com/fr/elwatan/485960|title=Des projets et des insuffisances|website=Djazairess|access-date=2022-03-31|archive-date=2022-04-04|archive-url=https://web.archive.org/web/20220404065547/https://www.djazairess.com/fr/elwatan/485960|url-status=dead}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.djazairess.com/fr/elwatan/427132|title=Bab Ezzouar, la commune aux innombrables cités-dortoirs|website=Djazairess|access-date=2022-03-31|archive-date=2022-04-02|archive-url=https://web.archive.org/web/20220402044452/https://www.djazairess.com/fr/elwatan/427132|url-status=dead}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.djazairess.com/fr/elwatan/486626|title=Bab Ezzouar : des projets dans le cadre du programme de 2015|website=Djazairess|access-date=2022-03-31|archive-date=2022-04-03|archive-url=https://web.archive.org/web/20220403122453/https://www.djazairess.com/fr/elwatan/486626|url-status=dead}}</ref><ref>{{Cite Web |title=Archive copy |url=https://www.djazairess.com/fr/lexpression/138515 |access-date=2022-03-31 |archive-date=2022-04-09 |archive-url=https://web.archive.org/web/20220409035358/https://www.djazairess.com/fr/lexpression/138515 |url-status=dead }}</ref><ref>https://www.la-croix.com/Archives/2009-08-11/Les-Chinois-d-Alger-sont-toujours-en-mal-d-integration-_NP_-2009-08-11-351184</ref><ref>https://www.jeuneafrique.com/26441/economie/alger-la-chinoise/</ref><ref>https://www.lexpress.fr/actualite/monde/afrique/bazar-antichinois-en-algerie_786433.html</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.nouvelobs.com/rue89/rue89-monde/20100708.RUE7431/le-chinatown-de-la-banlieue-d-alger-cree-des-embrouilles.html|title=L'Obs - Actualités du jour en direct|website=L'Obs}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.lexpression.dz/nationale/une-chinatown-a-lest-dalger-138515|title=L'Expression: Nationale - Une Chinatown à l'est d'Alger|website=L'Expression}}{{Assaɣ yerrẓen|date=July 2025 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.djazairess.com/fr/lemidi/1103190201|title=La commune de tous les maux|website=Djazairess}}{{Assaɣ yerrẓen|date=May 2026 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.djazairess.com/fr/elwatan/47970|title=Un projet et des controverses|website=Djazairess}}{{Assaɣ yerrẓen|date=May 2026 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref><ref>{{Cite Web |title=Archive copy |url=https://www.elwatan.com/archives/alger-archives/lotissement-boushaki-f-a-bab-ezzouar-un-quartier-depourvu-de-revetement-05-04-2012 |access-date=2022-03-31 |archive-date=2022-03-19 |archive-url=https://web.archive.org/web/20220319114749/https://www.elwatan.com/archives/alger-archives/lotissement-boushaki-f-a-bab-ezzouar-un-quartier-depourvu-de-revetement-05-04-2012 |url-status=dead }}</ref><ref>https://www.researchgate.net/publication/283167096_L'immigration_chinoise_a_Alger_l'emergence_d'une_place_marchande_a_Bab_Ezzouar</ref><ref>https://algeria-watch.org/?p=29034</ref><ref>https://journals.openedition.org/emam/934</ref>
== Tteswira ==
<gallery class="center" widths="200px" heights="160px">
File:Al Salam Banque مصرف السلام - panoramio.jpg|Yahia Boushaki
File:Tramway - panoramio (1).jpg|Yahia Boushaki
</gallery>
== Walit daɣen ==
{{commons|Category:Yahia Boushaki Neighbourhood}}
* [[Tawilayt n Lezzayer]]
== Ẓeṛ daɣen ==
{{Reflist|2}}
{{Tawilayt n Lezzayer}}
[[Taggayt:Lezzayer]]
[[Taggayt:Boushaki]]
dmklvouishd9a32pwhmvf4df32fttcz
Mulud Gayed
0
23649
116402
109337
2026-05-11T00:43:04Z
InternetArchiveBot
10734
Rescuing 0 sources and tagging 1 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
116402
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Mulud Gayed''' (s [[tafrensist]] : ''Mouloud Gaïd''), illu ass n [[20 yennayer]] [[1916]] deg taddart n Timenqach di taɣiwant n [[Genzat]] di lɛerc n [[At Yeɛla]], yemmut ass n [[5 duǧember]] [[2000]]<ref>{{Fr}} Amar CHEKAR, Mouloud Gaïd ressuscité par le HCA, Publié dans L'Expression le 16-06-2011, ([https://www.djazairess.com/fr/lexpression/134108 taɣuṛi]{{Assaɣ yerrẓen|date=May 2026 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}).</ref>, d umazray ed argaz n [[Tasertit|tsertit]] [[Lezzayer|azzayri]]<ref>{{Fr}} [https://data.bnf.fr/12037561/mouloud_gaid/ Mouloud Gaid], deg ''bnf.fr''.</ref>.
== Ayen yura ==
* ''Histoire de l'Algérie (de la préhistoire aux temps modernes)'', 1967.
* ''Aguellids et Romains en Berbérie'', 1972.
* ''L'Algérie sous les Turcs'', 1974.
* ''Histoire de la Bejaīa et de sa région, depuis l'Antiquité jusqu'à 1954'', 1976.
* ''Chroniques de beys de Constantine'', OPU, 1978.
* ''Les Beni-Yala'';1990.
* ''Les Berbers dans l'histoire'', 1990.
* ''Mokrani'', Andalouses, 1993.
== Tizmilin ==
<references />
6r6gl9b3tv0hkud82d15w5o32m0bdjq
Tizi n Tgiǧut
0
23793
116404
109683
2026-05-11T01:57:31Z
InternetArchiveBot
10734
Rescuing 0 sources and tagging 1 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
116404
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox Col|nom=Col de Chellata|image=|légende=|altitude=1450|ref altitude=|massif=[[Djurdjura]] ([[Atlas (massif)|Atlas]])|latitude=36.525633|longitude=4.462974|ref coord=|pays1=Algérie|pays2=|vallée1=Vallée du [[Sebaou]]|vallée2=Vallée de la [[Soummam]]|loc1=nord-ouest|loc2=sud-est|ville1=[[Souamaâ (wilaya de Tizi Ouzou)|Souamaâ]]|ville2=[[Akbou]]|déclivité_moy1=|déclivité_moy2=|déclivité_max1=|déclivité_max2=|kilométrage1=20,9|kilométrage2=19,4|accès1={{Cartouche route|DZ|W|9}}|accès2={{Cartouche route|DZ|N|26A}}|fermeture_hivernale=|géolocalisation=Algérie|orientation=no}}{{Infobox physical geography|name=Tizi n Tgiǧut|mountain range=Ǧerǧer|location=Tεiwant n Bgayet|country=Lezzayer}}
'''Tizi n Tgiǧut''', '''Tizi Icellaḍen''' neɣ '''Lejba''',d yiwet tizi i d-yezgan deg yidurar n [[Ǧerǧer]], deg ugafa n [[Lezzayer]], azan n n 1 450 n yimetren nnig yilel.
== Adeg ==
Tezga-d Tizi n Tgiǧut 150 km deg usamar n [[Lezzayer (tamanaɣt)|Lezzayer Tamaneɣt]], gar lwilaya n [[Tizi Wezzu]] akk d tin n [[Bgayet]].
== Amezruy ==
Ass n 25 mayu [[1857]], dehmen iserdasen n ujiniṛal [[Massiat]] tiɣaltin n [[Ǧerǧer]], zegren Tizi n Tgiǧut, zzin ɣef uẓru n [[Tizibert]] akken ad t-id-kksen i leqbayel i t-iṭṭfen imir.<ref>Gustave Le Grand, [https://books.google.fr/books/about/Historique_du_71e_R%C3%A9giment_d_infanterie.html?id=BScmAAAAMAAJ&redir_esc=y Historique du 71e Régiment d'infanterie de ligne : rédigé d'après les ordres du Colonel Lachau], Henri Charles-Lavauzelle, 1887, page 31.</ref>
Deg ṭṭraḍ n Lezzayer, ajiniṛal Challe yesbedd tazmalt-is di Tizi n Tgiǧut akken ad iḍfer [[tamhelt Jumelles]] <ref>{{Cite Web}}</ref>
== Taɣbalut ==
{{Reflist}}
* [https://www.djazairess.com/fr/infosoir/124362 djazairess.com]{{Assaɣ yerrẓen|date=May 2026 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}
9xeesql4f0owhvr29ntugm1nsjgbay8
Azuy
0
25376
116417
115771
2026-05-11T09:29:21Z
Abillardoo
16203
116417
wikitext
text/x-wiki
{{Automatic taxobox}}
'''Azuy''' neɣ '''Tameẓra''' ([[isem ussnan]]: '''Thymus''') d yiwet n [[tawsit (tudersent)|tewsit]] n [[imɣi|yimɣan]] yeṭṭafaren [[tawacult (tasnudert)|tawacult]] n [[timsefranin|temsefranin]]. Tawsit-a tegber seg wugar n 300 n [[Talmest|telmas]] i d-ittemɣayer deg [[Uṛasya]] d [[Tafriqt|Tefriqt]].
Tilmas n wazuy d tid ilan (yesɛan) [[tayla tamɣawt]].
== Aglam ==
== Tilmas==
== Asexdem ==
== Imniren ==
[[Taggayt:Tiwsitin n yimɣan]]
[[Taggayt:imɣan]]
[[Taggayt:timsefranin]]
[[Taggayt:timsefrarin]]
hvwbr33nx6oj0en245zm1jdav8penhi
Tigzi Taragmawant
0
25455
116418
116397
2026-05-11T11:37:17Z
Gurzil90x
14292
Arniɣ-d ayen ilaqen
116418
wikitext
text/x-wiki
Tigzi taragmawant neɣ Tigzi n tmacint (IA) d aḥric agejdan deg '''tsenselkimt''' i yessegzayen amek ara nefk i tmacinin neɣ i '''yiselkimen''' tazmert akken ad xedmen tiwuriwin i yesran tigzi n umdan. Gar tiwuriwin-a, nezmer ad nebder: almad, asissen n wawal d tutlayin, tuffɣa n tigtiwin (tifrat) i wuguren deg yal aḥric, akked tmuɣli d usekfel n tugniwin.
== Tigzi Taragmawant (IA): Amezruy, Tiwuriwin d Yinalkamen deg Yimal ==
=== Amezruy d Temhazt ===
Xas akken asugen n tmacinin i yesɛan tazmert n tidmi yella-d zik deg tsekla, aḥric-a n tussna ibedd s wudem unṣib deg yiseggasen n 1950. S tmuɣli ɣer umezruy n tiktut-a, nezmer ad t-nebḍu ɣef kraḍ(tlata) talliyin:
* '''Tallit n usugen:''' Deg yiseggasen imenza, imusnawen llan ssexdamen iwarzimen isehlen iwakken ad fken i tmacint asurif amezwaru n usegzi(ufeham). Tallit-a tebda-d mi d-yebda wemdan yettxemmim amek ara yessers tiḥerci d tegzi-ines deg tmacint. Nezmer ad nebḍu tallit-a ɣef kra n tneqqiḍin tigejdanin:
# '''Alan Turing d Ukayad-is (1950):''' Send ad d-iban yisem n "Tigzi Taragmawant", amusnaw n tusnakt d tsenselkimt Alan Turing yessers-d yiwen n usteqsi agejdan: ''"Tzemmer tmacint ad txemmem?"''. Iwakken ad d-yerr ɣef usteqsi-a, yesnulfa-d ayen umi ssawalen "Akayad n Turing" (Test de Turing). Iswi n ukayad-a d asekfel ma yezmer uselkim ad yurar d umdan s wudem ara yeǧǧen amdan ur yefhim ara ma yettmeslay d tmacint neɣ d amdan nniḍen.
# '''Agraw n Dartmouth (1956) - Anekcum unṣib:''' D agraw-a i d-yessentun aḥric-a s wudem unṣib. Imusnawen imeqqranen am John McCarthy d Marvin Minsky jemɛen-d akken ad sbedden tasekniremt (terminologie) n tussna-ya tamaynut. D John McCarthy i d-yesnulfan irem-a n '''"Tigzi Taragmawant"''' i tikkelt tamezwarut.
# '''Iwarzimen imenza d usegzi:''' Deg yiseggasen-a imenza, imusnawen llan sxeddamen '''iwarzimen''' imenza, yeshel usenked-nsen, iwakken ad fken i tmacint asurif amezwaru n '''usegzi'''. Ssexdamen-ten iwakken ad ferun tigda tifelsafiyin, ad uraren ccetranǧ, neɣ ad d-suddmen taywalt taḥerfit, am wahil "ELIZA" i d-yettarran awal i yimdanen am wakken d amsujji asnafsan.
# '''Tilisa d "Tagrest n Tegzi":''' Asugen n yimusnawen n tallit-nni yella meqqer aṭas; llan ttɣilen s ssehala ara d-snulfun timacinin i yesɛan tigzi yettcabin ɣer tin n umdan. Maca, mmlalen-d d tlisa n yimir-nni: iselkimen ur sɛin ara '''taẓwert n usiḍen''' iwatan, yernu ulac isefka isemmaden iwakken ad yili wemhaz. Ayagi yewwi-d ɣer tnaqṣit n wallalen d tedrimt i usnerni n unadi-a, d ayen i d-yeglan s tallit n tnezzut i wumi ssawalen "Anegres n Tegzi Taragmawant".
S umata, tallit-a n usugen d akud n wuguren lqayen d iswa imeqqranen. Xas akken tella-d deqs n tmuɣli i wuguren n tegzi, d tallit-a i d-yeṣṣawen abrid i tneflit i d-itebɛen mi d-yernu lǧehd n yiselkimen deg yiseggasen i d-idefren.
* '''Tallit n Tezmert n Usiḍen (Iseggasen n 1980 - 2000): Asaki d Tneflit n Yiselkimen:''' Mi banen iselkimen yelhan d '''teẓwert''' n usiḍen tameqqrant, tennerna tegzi taragmawant s waṭas.
Deffir tallit-nni n tegrest n tegzi, ibda-d usirem amaynut deg yiseggasen n 80. Ayen i d-yewwin abeddel-a mačči kan d tiktiwin timaynutin deg tsenselkimt, maca d '''angaw''' s timmad-is i yenneflan yernu yeffeɣ-d seg tlisa-ines timezwura.
Atent-a tneqqiḍin tigejdanin n tallit-a:
# '''Asnerni n Teẓwert n Usiḍen:''' Iselkimen uɣalen ǧehden yernu rxeṣen (ṣṣawḍen ɣer yixxamen d tkebbaniyin). Itebɛ-d ayagi "Asaḍuf n Moore", i d-yeqqaren d akken tazmert n yiselkimen tettnerni s waṭas yal sdis d mraw (18) n wayyuren. Ayagi yefka-d afud ameqqran i yimussnawen iwakken ad sseddun '''iwarzimen''' ixnazen i wumi ur zmiren ara zik.
# '''Inagrawen Imussnawen :''' Deg umkan ad nexdem timacinin yesɛan tigzi tamatut am wemdan, imusnawen bdan xeddmen ihallen uzzigen deg yiwen kan n uḥric. Amedya: aḥric n tujjya neɣ n takrura. Fkan-as i tmacint isuḍaf d tmussni lqayen n yimsujjiyen d yimussnawen, dɣa tuɣal tezmer ad d-tefk tifrat i waṭṭanen neɣ i wuguren icudden ɣer taɣult-nni.
# '''Tuɣalin n Yiẓeḍwa n Iṛununen Iragmawanen:''' Tikti n yiẓeḍwa n iṛununen tella-d zik (deg tallit n usugen), maca llan ḥebsen imi ulac '''teẓwert n usiḍen''' iwatan iwakken ad ten-sseddun. Deg yiseggasen n 80 d 90, mi d-yernu lǧehd n yiselkimen, bdan ssexdamen tarrayin timaynutin n walmad, dɣa bdan yiẓeḍwa-ya ttarran-d igemmaḍ yelhan, ladɣa deg usekfel n yisekkilen (OCR) am usenqed n tebṛatin n lbusṭa.
# '''Anekcum s Annar n Turart (Deep Blue - 1997):''' Yiwen seg yineḍruyen imeqqranen d imezruyanen n tallit-a d mi tezmer tmacint n IBM umi ssawalen "Deep Blue" ad ternu alɣuɣ n umaḍal deg turart n ccetranǧ, Garry Kasparov. Tamsudemt-a ur telmid ara weḥd-s, maca tesseqdec '''taẓwert n usiḍen''' tameqqrant iwakken ad tessenqad d imelyan n tuddsa deg yiwet n tasint. Ayagi yessebgen-d d akken tmacint tezmer ad teɣleb amdan deg tsertit n uswir aɛlayan.
'''S umata:''' Tallit-a mačči d tin i d-yewwin almad aselkiman s wudem-is atrar, maca d tin i d-yessersen azadur(llsas) n wangaw d wuzzal i tallit i d-itebɛen. Imi tesnerna tmacint deg '''tezmert n usiḍen''', teẓẓel abrid iwakken tigzi taragmawant ad tessemres ayen i d-yusan deffir-s: ''Isefka Imeqqranen (Big Data).''
* '''Tallit Tatrart (Seg 2010 ar ass-a): Isefka Imeqqranen d Walmad Lqayen:''' Deg yiseggasen-a ineggura, s tilin n yisefka imeqqranen (données massive / Big Data) akked wesnulfu n iẓeḍwa n iṛununen iragmawanen, tuɣal tegzi taragmawant tezmer ad telmed weḥd-s ('''Almad Aselkiman''' neɣ ''Machine Learning'').
Tallit-a tbedd ɣef sin n yigejdan imeqqranen i d-yemlalen deg yiwen n wakud: asnerni ageɛmir n yisefka akked tezmert n usiḍen n tkaṛdiwin n udlif (GPU) i d-yefkan afud meqqren i yiselkimen.
Atent-a tneqqiḍin tigejdanin n tallit-a:
* '''Aṭuqqet n Yisefka (Big Data):''' S tneflit n internet, isilkimen n ufus, d yiẓeḍwa inmettiyen, imdanen bdan ssefrakawen isefka s wamḍan ur nesɛi tilisa yal ass. Isefka-ya imeqqranen uɣalen d aseṛɣu i tmacinin iwakken ad lemden s wudem ifazen.
* '''Almad Lqayen (Deep Learning):''' Imi tura tella '''teẓwert n usiḍen''' akked yisefka imeqqranen, imusnawen rran-d '''iẓeḍwa n iṛununen iragmawanen''' s wudem lqayen (s waṭas n tissiwin). Tarrayt-a n walmad aselkiman tewwi-d igemmaḍ igerrzen aṭas, ladɣa deg usekfel n tugniwin d usegzi n tutlayt tagamant.
* '''Tigzi Taragmawant Tasarawt:''' D aḥric amaynut i d-yufraren s waṭas deg yiseggasen-a ineggura. S useqdec n tmudmin timeqqranin n tutlayt (LLM), tigzi taragmawant tuɣal d '''asaraw''' n uḍris, n tugniwin, d tengalt. Tezmer ula ad '''tserwes''' taywalt akked wemdan s wudem yessewhamen.
* '''Uguren n Tudert n Tbaḍnit d Tmililɣi:''' S usemres ameqqran n yisefka udmawanen i walmad n tmudmin-a, yekker-d wugur ameqqran ɣef wamek ara nḥader '''tudert n tbaḍnit''' n yimdanen, akked wamek ara nessileɣ '''iwarzimen''' war miḥyaf neɣ asɣel.
'''S umata:''' Tallit tatrart d asurif ameqqran anda tigzi taragmawant teffeɣ-d seg yinadiyen n tesdawiyin ɣer tudert-nneɣ n yal ass. Tebna ɣef '''uzadur''' n wangaw ǧehden d tuddsa n yisefka imeqqranen, yernu la tessewjaday abrid ɣer yimal anda tmacint ad tezmer ad txeddem tiwuriwin ugar.
=== Amek i tteddu Tegzi Taragmawant? ===
Akken ad telḥu tamsudemt n tegzi taragmawant, tesra kraḍ n tgejditin:
==== <u>Isefka: Aseṛɣu n Tegzi Taragmawant</u> ====
Akken tkerrust tesra i '''useṛɣu''' iwakken ad telḥu, Tigzi Taragmawant tesra i yisefka iwakken ad telmed yernu ad tmahel. S war isefka, '''iwarzimen''' d tmacinin ur zmiren ad xedmen acemma. Nezmer ad nebḍu tamiḍrant n yisefka ɣef kṛaḍ n tneqqiḍin tigejdanin:
* '''Tiwsitin n Yisefka:''' Isefka ur llin ara d yiwet n tewsit. Zemren ad ilin d iḍrisen, tugniwin, imesla, inawen n tvidyut, neɣ Tifelwiyin ččurent d izwilen. D isefka-ya i d aselmad amezwaru i '''yiẓeḍwa n iṛununen iragmawanen'''.
* '''Taɣara Uqbel''' '''Ddeqs:''' Xas akken tigzi taragmawant tebna ɣef yisefka imeqqranen (Big Data), maca taɣara n yisefka-ya d nettat i d '''azadur'''. Ma nsečč i tmacint isefka ixuṣṣen, yesɛan tuccḍiwin neɣ igebren yiwen wudem n usɣel kan, igemmaḍ-is ad ilin ur gerrzen ara. Yella yiwen n wawal agejdan deg tsenselkimt yeqqaren: "Ayen n dir i tessekcmeḍ, d ayen n dir ara d-yeffɣen" (Garbage in, Garbage out).
* '''Asizdeg d Uceṛṛeḍ:''' Uqbel ad nessiweḍ isefka ɣer tmacint, yessefk ad ttwasizdgen. Imassanen n yisefka ssufuɣen aṭas n wakud iwakken ad kksen tucḍiwin yernu ad ssegmen tuddsa. Tikkwal, isefka sran ad ttwačerḍen. Amedya, ma nebɣa ad neslmed tmacint ad tɛeqqel "aɣyul" deg tugniwin, ilaq ad as-nefk aṭas n tugniwin yettwačerḍen s yisem n uɣyul akken ad tizmirt ad d-tefk '''asaraw''' iwatan neɣ ad '''tserwes''' ayen i d-twala.
* '''Tudert n Tbaḍnit d Wamdan:''' Imi amur ameqqran n yisefka-ya ttusdukkulen-d seg yimdanen (internet, inagrawen inmettiyen...), amesten n '''tudert n tbaḍnit''' yettuɣal d asurif agejdan. Tura, tuɣal-d d taḍullit iwakken ad nessileɣ iwarzimen s yisefka war ma nessedra lbaḍna neɣ izarfen n wemdan.
==== <u>Iwarzimen: Amutur n Tegzi Taragmawant</u> ====
Ma yella isefka d aseṛɣu i d-yettfakkan fad i tmacint, '''iwarzimen''' d amutur neɣ d allaɣ iselkiman i iseddayen aseṛɣu-nni. War iwarzimen ifazen, isefka d aṭemmu kan ur nesɛi anamek. Nezmer ad nebḍu amahil n yiwarzimen-a ɣef tneqqiḍin-a tigejdanin:
* '''Iẓeḍwa n Iṛununen Iragmawanen:''' Tasegda n yiwarzimen-a tewwi-d asugen-is seg wallaɣ n wemdan. Tcuddu iṛununen iragmawanen deg waṭas n tissiwin. Ayen i d-ikeccmen (isefka) ad iɛeddi seg tissi ɣer tayeḍ, yal yiwet tessalay aswir n tegzi akken ad d-yeffeɣ d '''asaraw''' yeddzen yernu yeffeɣ-d akken iwulam.
* '''Almad d Uṣeggem:''' Iwarzimen n tegzi taragmawant ur ttwasettfen ara s yisuḍaf udmisen. Ttalmaden s uɛiwed d termit. Yal tikelt mi ara ɛerḍen ad d-fken agmuḍ, ssemsawayen taẓayt/iɣewwaṛen-nsen akken ad sneqsen tuccḍiwin zdat n yisefka n walmad. D anect-a i ten-yettarran d imassanen s wakud.
* '''Timudmin Timeqqranin n Tutlayt (LLM):''' Iwarzimen-a uzzigen ttwaxedmen s tseddi iwakken ad gzun yernu ad d-fken '''isemliyen''' d yiḍrisen. Ssexdamen aṭas n tmusniwin icudden ɣer tsenselkimt d tseqqart iwakken ad d-ẓren d acu n wawal i yessefk ad d-itebɛen wayeḍ s wudem amseɣtu yernu iwulman.
* '''Asaraw n Umaynut:''' Ayen i d-yessufɣen iwarzimen imaynuten n tegzi taragmawant ɣer tafat, d tizemert-nsen ad d-snulfun ayen ur nelli ara yakan. Mgal iwarzimen iqburen i d-yettaran ɣef tseqsiyin s wayen yellan kan, wigi ssexdamen ayen lemden iwakken ad d-fken tugniwin timaynutin, iḍrisen isnulfuyen, neɣ ula d '''isemliyen''' n tengalt tamaynut.
==== <u>Taẓwert n Usiḍen: Azadur Afekkan n Tegzi Taragmawant</u> ====
Ma yella isefka d aseṛɣu, iwarzimen d amutur, '''taẓwert n usiḍen''' d tazmert tafekkant neɣ d lǧehd n tkerrust ara iseddun anect-a akk s urured. War iselkimen iǧehden, almad n tmacint ɣef yisefka imeqqranen ad yaṭṭaf iseggasen deg umkan n kra n wussan. Nezmer ad nsegzi azadur-a ɣef tneqqiḍin-a:
* '''Tikaṛdiwin n Udlif (GPU) d''' '''Aferdisen Usefser Uzzigen:''' Zik, iselkimen llan ssexdamen kan iferdisen igejdanen (CPU) i leḥsab. Maca, '''iẓeḍwa n iṛununen iragmawanen''' sran aṭas n leḥsab(asiḍen) fessusen deg yiwet n tasint. D ɣef aya i d-yennulfa useqdec n tkaṛdiwin n udlif (GPU), imi zemrent ad xedment '''asiḍen amsadaɣ''' s wudem ifazen. Tura, llant ula d tikarḍiwin i yettwaxedmen i useḍen n tferkiwin tusnakin i tegzi taragmawant (am TPUs).
* '''Asiḍen deg Usigna :''' Mačči yal amdan neɣ takebbanit ay izemren ad d-sɣen iselkimen-a imeqqranen iɣlayen aṭas. S tsenselkimt n usigna, imusnawen zmiren ad krun '''taẓwert n usiḍen''' sɣur tkebbaniyin timeqqranin s wudem anmeggag. Ayagi yerra almad n tmudmin timeqqranin yezmer ad yili sɣur wakk inadiyen war ma sran ad bnun ammas n yisefka-nsen.
* '''Arured d Tmellilt:''' Taẓwert-a tatrart tessider akud n walmad s waṭas. Ayen yellan yettakk-d agguren zik, tura yezmer ad yettwaxdem deg kra n isragen neɣ wussan. D arured-a i yeǧǧan tigzi taragmawant ad d-teffeɣ seg tezrawin n tesdawiyin ɣer usnas amatu deg tudert-nneɣ n yal ass.
* '''Ugur n Tezmert d Tewnaḍt:''' Tisnulfa-ya sɛant azal ɣlayen mačči kan deg yidrimen, maca ula deg twennaḍt. Aseddu n wammasen n yisefka yettett aṭas n trisiti yernu yessufuɣ-d aṭas n teẓɣelt. Imi '''taẓwert n usiḍen''' tettnerni, ugur n wamek ara nḥader tawnaḍt yettuɣal d asurif ameqqran i yimal n tsenselkimt.
=== Tadawsa d Tujjya: Tigzi Taragmawant deg Uḥader n Tudert ===
Asnas n tegzi taragmawant deg yiger n tujjya yettak-d asirem ameqqran iwakken ad nsellek tudert n yimdanen, ad nsider lehlakat, yernu ad nesnerni taɣara n usejji. Nezmer ad nebḍu iseqdacen-a tigejdanin ɣef tneqqiḍin-a:
* '''Asnulfu n Yisafaren Imaynuten:''' Zik, asufeɣ n usafar (ddwa) amaynut yettaṭṭaf iseggasen d yimelyaren n dulaṛ. Tura, iwarzimen n tegzi taragmawant zmiren ad srewsen yernu ad d-snulfun timsuka n tmulekulin timaynutin deg kra n wussan kan. Ayagi yessifsus abrid iwakken ad d-afen isafaren i waṭṭanen iweɛṛen, am kra n twsitin n lkunsir neɣ aṭṭanen imnugaren.
* '''Tasleḍt n Tugniwin n Tujjya:''' Tigzi taragmawant tessaweḍ ɣer yiwen n uswir aɛlayan deg tɣuri n tugniwin am usanew (X-ray) akked (IRM). Tezmer ad d-tefk tallalt i yimejjayen iwakken ad d-afen tucḍiwin neɣ ticnufin n waṭṭanen deg tseddarin timenza uqbel ad ibin ɣef wemdan, s tseddi ur nezmir ad nessiweḍ s tiṭ n wemdan kan.
* '''Tujjya s Wudem Udmawan:''' S tesleḍt n yisefka idawsanen akked uzray n waṭṭan n yal amuḍin, timudmin n tegzi taragmawant zmirent ad d-sumrent asafar d usejji iwulmen i yal amdan weḥd-s. Imi yal tafekka temxallaf ɣef tayeḍ, tarrayt-a tettkkes amur ameqqran n wuguren i d-yettasen mi ara fken yiwen n ddwa i medden akk.
* '''Aseddu n Tedbelt d Yisemliyen n Yimuḍan:''' Allalen-a ssefsusen taɛkumt ɣef yimejjayen d yinfirmiyen. Zmiren ad kksen agzul n wammuden imeqqranen n '''yisemliyen''' idawsanen, ad d-arun ineqqisen s wudem awurman, d usegzi n twassna s tɣawla, ayen yeǧǧan amejjay ad iserf akud-is ugar ɣef uqabel n wamuḍin deg umkan n tira.
=== Tadamsa d Usefti: Tigzi Taragmawant deg Unnar n Tedrimt ===
Asnas n tegzi taragmawant deg yiger n tdamsa yessaweḍ ad ibeddel wamek i tteddun wulzuzen d wamek i sseftayen yimdanen idrimen-nsen. S tesleḍt n wammuden imeqqranen n yisefka idamsanen, tmacinin tura ttixḍirent, sseddawent asiḍen(leḥsabata), yernu ttɛawanent timetti ad tawi rray iseggmen. Nezmer ad nebḍu amahil-a ɣef tneqqiḍin-a tigejdanin:
* '''Tasleḍt n Wulzuz d Usefti Awurman:''' Iwarzimen n tegzi taragmawant zmiren ad ssiḍnen inembaḍen d wayen i d-yettḍerrun deg wulzuz n tedrimt s urured ur nezmir ad nettwassen sɣur wemdan. Ttmuqulen ɣer yisefka n zik d wid n tura iwakken ad d-fken rray ɣef tiɣin neɣ azenzi n tigawin deg kra n tasinin, ayen i d-yettarran aṭas n lfayda i tkebbaniyin.
* '''Tawassna n Yimihiten Idamsanen:''' S useqdec n '''tawassna''' talqayant ɣef waddad n tedrimt n tkebbaniyin neɣ n yimdanen, tigzi taragmawant tettɛawan lbankat ad ẓrent ma yella umihi deg uzzuzer n ureṭṭal. Tettwali akk '''isemliyen''' icudden ɣer umdan neɣ takebbanit akken ad d-tefk agmuḍ yeddzen ɣef tezmert-is n tririt n udrim.
* '''Amesten mgal Tuffra d Tukerḍa:''' Inagrawen iragmawanen ttafaren yal tanigawt i d-yettilin deg usigna neɣ deg yiẓeḍwa n lbankat. Ma walan kra n umussu ur nelli ara d amagnu neɣ yeffeɣ i lɛadda, d nutni i d-yettceggiɛen alɣu s tɣawla iwakken ad ḥebsen tuffra uqbel ad teḍru. Ayagi isider aṭas n lexṣara i yimsedduyen.
* '''Asewjed n Tsertit''' '''ittcaren:''' S tesleḍt s wudem n cir, timudmin timeqqranin llant d wallal agejdan i tkebbaniyin iwakken ad sɣiwesent imal-nsent. Zmirent ad d-ɣrent amek ara tili tnezzut, ad d-heggint ayen ara yeḥwiǧ wulzuz, yernu ad sneqsent seg yiseɣwan ur nesɛi azal.
mr9qtzwad6k1s2phlpssydg9chgbih4
Tazerkella (tawsit)
0
25470
116398
2026-05-10T12:41:27Z
Abillardoo
16203
Asebtar amaynut: {{Automatic taxobox}} '''Tazerkella''' neɣ '''Taẓerkella''' neɣ '''Taṣemmant''' ([[isem ussnan]]: '''Coturnix''') d [[tawsit (tudersent)|tawsit]] n [[agṭiṭ|yigḍaḍ]] yeṭṭafaren [[tawacult (tasnudert)|tawacult]] n [[Tiferdin|tferdin]]. Tawsit-a tegber seg 6 n [[talmest|telmas]], gar-asent yiwet [[angar|tenger]] == Tilmas == * [[Tameryust (agḍiḍ)|Tameryust]] – (''Coturnix coturnix''). * [[Tazerkella n Japun]] – (''Coturnix japonica''). * Tazerkella...
116398
wikitext
text/x-wiki
{{Automatic taxobox}}
'''Tazerkella''' neɣ '''Taẓerkella''' neɣ '''Taṣemmant''' ([[isem ussnan]]: '''Coturnix''') d [[tawsit (tudersent)|tawsit]] n [[agṭiṭ|yigḍaḍ]] yeṭṭafaren [[tawacult (tasnudert)|tawacult]] n [[Tiferdin|tferdin]]. Tawsit-a tegber seg 6 n [[talmest|telmas]], gar-asent yiwet [[angar|tenger]]
== Tilmas ==
* [[Tameryust (agḍiḍ)|Tameryust]] – (''Coturnix coturnix'').
* [[Tazerkella n Japun]] – (''Coturnix japonica'').
* [[Tazerkella timeḍsit]] – (''Coturnix delegorguei'').
* [[Tazerkella tamzurt]] – (''Coturnix coromandelica'').
* [[Tazerkella n yiɣlel]] – (''Coturnix pectoralis'').
* †[[Tazerkella n New Zealand]] – (''Coturnix novaezelandiae'').
[[Tazerkella timeɣmit]] d [[tazerkella n Tasmania|tzerkella n Tasmania]] d [[Tazerkella tazegzawt|tzerkella tazegzawt]] llant [[asismel n tesnudert|ttusemlent]] deg tewsit n tzerkella, maca tura mmersent deg tewsit n [[Synoicus]].
== Tiwlafin ==
== Imniren ==
[[Taggayt:Tiwsitin n yigḍaḍ]]
[[Taggayt:Igṭaṭ]]
[[Taggayt:Tiwsitin n iɣersiwen]]
[[Taggayt:Iɣersiwen]]
[[Taggayt:Tiferdin]]
bdv6kgg1eliiskuzb4f7svlter7cyu7
116399
116398
2026-05-10T12:42:25Z
Abillardoo
16203
116399
wikitext
text/x-wiki
{{Automatic taxobox}}
'''Tazerkella''' neɣ '''Taẓerkella''' neɣ '''Taṣemmant''' ([[isem ussnan]]: '''Coturnix''') d [[tawsit (tudersent)|tawsit]] n [[agṭiṭ|yigḍaḍ]] yeṭṭafaren [[tawacult (tasnudert)|tawacult]] n [[Tiferdin|tferdin]]. Tawsit-a tegber seg 6 n [[talmest|telmas]], gar-asent yiwet [[angar|tenger]]
== Tilmas ==
* [[Tameryust (agḍiḍ)|Tameryust]] – (''Coturnix coturnix'').
* [[Tazerkella n Japun]] – (''Coturnix japonica'').
* [[Tazerkella timeḍsit]] – (''Coturnix delegorguei'').
* [[Tazerkella tamzurt]] – (''Coturnix coromandelica'').
* [[Tazerkella n yiɣlel]] – (''Coturnix pectoralis'').
* †[[Tazerkella n New Zealand]] – (''Coturnix novaezelandiae'').
[[Tazerkella timeɣmit]] d [[tazerkella n Tasmania|tzerkella n Tasmania]] d [[Tazerkella tazegzawt|tzerkella tazegzawt]] llant [[asismel n tesnudert|ttusemlent]] deg tewsit n tzerkella, maca tura mmersent deg tewsit n [[Synoicus]].
== Tiwlafin ==
== Imniren ==
[[Taggayt:Tiwsitin n yigṭaṭ]]
[[Taggayt:Igṭaṭ]]
[[Taggayt:Tiwsitin n iɣersiwen]]
[[Taggayt:Iɣersiwen]]
[[Taggayt:Tiferdin]]
3o4d985ma2ws92i0nrzx9hlzwvg0ckj
Timesferranin
0
25471
116410
2026-05-11T08:28:05Z
Abillardoo
16203
Abillardoo yebeddel isem n usebtar seg [[Timesferranin]] ar [[Timesfrarawin]]
116410
wikitext
text/x-wiki
#REDIRECTION [[Timesfrarawin]]
rzsfvq29fh7mh0stv6e3lxld9z63o4c
Arbib n merruyet
0
25472
116412
2026-05-11T09:23:15Z
Abillardoo
16203
Asebtar amaynut: {{Automatic taxobox}} '''Arbib n merruyet''' ([[isem ussnan]]: '''Ballota''') d [[tawsit (tudersent)|tawsit]] n [[imɣi|yimɣan]] [[ajeǧǧig|imjeǧǧeganen]] yeṭṭafaren [[tawacult (tasnudert)|tawacult]] n [[timsefranin|temsefranin]]. Tawsit-a tegber seg 35 n [[talmest|telmas]] i d-ittemɣayen deg [[Turuft|Uṛuppa]], [[Tafriqt n Ugafa]] yakk d [[Ataram n Asya|Utaram n Asya]]. == Tilmas == * [[Arbib n merruyet'''|Arbib n merruyet aberkan]] – (''Ballota nigra''). =...
116412
wikitext
text/x-wiki
{{Automatic taxobox}}
'''Arbib n merruyet''' ([[isem ussnan]]: '''Ballota''') d [[tawsit (tudersent)|tawsit]] n [[imɣi|yimɣan]] [[ajeǧǧig|imjeǧǧeganen]] yeṭṭafaren [[tawacult (tasnudert)|tawacult]] n [[timsefranin|temsefranin]]. Tawsit-a tegber seg 35 n [[talmest|telmas]] i d-ittemɣayen deg [[Turuft|Uṛuppa]], [[Tafriqt n Ugafa]] yakk d [[Ataram n Asya|Utaram n Asya]].
== Tilmas ==
* [[Arbib n merruyet'''|Arbib n merruyet aberkan]] – (''Ballota nigra'').
== Imniren ==
[[Taggayt:Tiwsitin n yimɣan]]
[[Taggayt:imɣan]]
rmr6vizvt2t5lpsh8bffkd9ft4vz23f
116415
116412
2026-05-11T09:26:02Z
Abillardoo
16203
116415
wikitext
text/x-wiki
{{Automatic taxobox}}
'''Arbib n merruyet''' ([[isem ussnan]]: '''Ballota''') d [[tawsit (tudersent)|tawsit]] n [[imɣi|yimɣan]] [[ajeǧǧig|imjeǧǧeganen]] yeṭṭafaren [[tawacult (tasnudert)|tawacult]] n [[timsefranin|temsefranin]]. Tawsit-a tegber seg 35 n [[talmest|telmas]] i d-ittemɣayen deg [[Turuft|Uṛuppa]], [[Tafriqt n Ugafa]] yakk d [[Ataram n Asya|Utaram n Asya]].
== Tilmas ==
* [[Arbib n merruyet'''|Arbib n merruyet aberkan]] – (''Ballota nigra'').
== Imniren ==
[[Taggayt:Tiwsitin n yimɣan]]
[[Taggayt:imɣan]]
[[Taggayt:timsefrarin]]
ic4d6p8hbbkcdoycb6nqn17cdt0ha7p
116416
116415
2026-05-11T09:28:17Z
Abillardoo
16203
116416
wikitext
text/x-wiki
{{Automatic taxobox}}
'''Arbib n merruyet''' ([[isem ussnan]]: '''Ballota''') d [[tawsit (tudersent)|tawsit]] n [[imɣi|yimɣan]] [[ajeǧǧig|imjeǧǧeganen]] yeṭṭafaren [[tawacult (tasnudert)|tawacult]] n [[timsefranin|temsefranin]]. Tawsit-a tegber seg 35 n [[talmest|telmas]] i d-ittemɣayen deg [[Turuft|Uṛuppa]], [[Tafriqt n Ugafa]] yakk d [[Ataram n Asya|Utaram n Asya]].
== Tilmas ==
* [[Arbib n mernuyet|Arbib n merruyet aberkan]] – (''Ballota nigra'').
* [[Arbib n merruyet akerkas]] – (''Ballota pseudodictamnus'').
== Imniren ==
[[Taggayt:Tiwsitin n yimɣan]]
[[Taggayt:imɣan]]
[[Taggayt:timsefrarin]]
j84hxrj42tah7kf0vcb0fapeeqka4s0