Wikipedia
kabwiki
https://kab.wikipedia.org/wiki/Asebter_agejdan
MediaWiki 1.47.0-wmf.6
first-letter
Media
Uslig
Mmeslay
Amseqdac
Amyannan umsqedac
Wikipedia
Amyannan n Wikipedia
Tugna
Amyannan n tugna
MediaWiki
Amyannan n MediaWiki
Talɣa
Amyannan n talɣa
Tallat
Amyannan n tallat
Taggayt
Amyannan n taggayt
Awwur
Amyannan uwwur
Asenfaṛ
Amyannan usenfaṛ
TimedText
TimedText talk
Module
Discussion module
Event
Event talk
Sujet
Niels Bohr
0
96
116629
109226
2026-06-14T20:19:14Z
Gurzil90x
14292
Arniɣ-d ayen ilaqen
116629
wikitext
text/x-wiki
{{infobox biography}}
'''Niels Bohr''' d amussnagamaw (physicien) adanmarki, ittwassen ɣef leqdic-is di tussnagama tanaɛurt (nucléaire) d ubelkim (atome).
Ilul di Copenhague, tamaneɣt n tmurt n [[Danmark]]. Baba-s d afiziulug (physiologue). '''Niels Bohr''', ikcem ɣer yesnidi (laboratoire) n Rutherford (iqdec yid-s) di Manchester.
Deg usseggwas 1911, Bohr ikfa almud ines di tesdawit n Copenhague, yeffeɣ-d s Doctorat.
Deg usseggwas 1922, Bohr yuɣ arraz Nobel ɣef tiẓiri ɣef temṣukt (structure) tabelkamit (La théorie de Bohr sur la structure atomique). Tiẓri d-iffɣen gar usseggwas 1913 d usseggwas 1914.
Bohr, iḍfer leqdic I d-yeǧǧa Rutherford (1871-1937), I d-innan abelkim yebna ɣef yiɣes I ɣef tezzin iliktrunen.
Tiẓri n Bohr, d aseɣwen n tiẓri takantikt d tiẓri n Planck (assaɣ gar lqedd n ukantum (quantum) d usnagar n uzenzar) : abelkim ur yesɛi ara azenzar alikrumagniti, anagar ma illa aliktrun ibeddel aswir akanti. Lebbni-ya idegger ar sdat s waṭas tussnagama n ubelkim s wayen akw is d-ewwi d amaynut.
Deg usseggwas n 1916, Bohr iqdec d asalmad amussnagamaw di tesdawit n Copenhague. Deg usseggwas 1920, yuɣal d anemhal n Institut de physique théorique di tesdawit.
Deg ttrad amaḍal wis-sin, Bohr irwel ar Marikan, ikki di leqdic n lbumba tabelkamit, Projet Manhattan deg Los Alamos di New Mexico.
Mi ikfa ttrad, Bohr yuɣal d azamul mgal ttrad abelkami : Abelkim I Talzit ([[:fr:Atoms for peace award|Atoms for peace]]).
=== 1. Asmesl Abelkami n Bohr (1913) ===
Send(Uqbel) Bohr, Ernest Rutherford yessebded-d belli abelkim yesɛa iɣes ameqqran deg tlemmast. Maca asmesl-a(neɣ tamudemt-a) yella yesɛa ugur: iliketṛunen ttezzin fella-s d wid yettasiren tazmert alamma ɣlin ɣef yiɣes.
Bohr yefra ugur-a mi d-yerna tiktiwin n Max Planck d Albert Einstein, yefka-d asmesl abelkami amaynut:
* Iliketṛunen ttezzin ɣef yiɣes deg yiḥuba yettwaktalen ibedden, war ma sṛuḥen tazmert.
* Iliketṛun yezmer ad ineggez seg uḥbu ɣer wayeḍ. Mi ara yali neɣ ad yader, yettak-d neɣ issumuy tunt n tezmert.
* Tazmert-a tettwasefhem s tegdawt-a: ΔE=hν (anda h d timezgit n Planck, ν d asnagar).
== Tamselyut ==
* [http://www.imyura.net M.A.U d Y.A.Y] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20130812220445/http://www.imyura.net/ |date=2013-08-12 }}</div>
[[Taggayt:Tussna|Bohr]]
[[Taggayt:Tameddurt|Bohr]]
ngq79zpxddv5y7v3rstzn8hpjfldmvm
116630
116629
2026-06-14T20:19:52Z
Gurzil90x
14292
Arniɣ-d ayen ilaqen
116630
wikitext
text/x-wiki
{{infobox biography}}
'''Niels Bohr''' d amussnagamaw (physicien) adanmarki, ittwassen ɣef leqdic-is di tussnagama tanaɛurt (nucléaire) d ubelkim (atome).
Ilul di Copenhague, tamaneɣt n tmurt n [[Danmark]]. Baba-s d afiziulug (physiologue). '''Niels Bohr''', ikcem ɣer yesnidi (laboratoire) n Rutherford (iqdec yid-s) di Manchester.
Deg usseggwas 1911, Bohr ikfa almud ines di tesdawit n Copenhague, yeffeɣ-d s Doctorat.
Deg usseggwas 1922, Bohr yuɣ arraz Nobel ɣef tiẓiri ɣef temṣukt (structure) tabelkamit (La théorie de Bohr sur la structure atomique). Tiẓri d-iffɣen gar usseggwas 1913 d usseggwas 1914.
Bohr, iḍfer leqdic I d-yeǧǧa Rutherford (1871-1937), I d-innan abelkim yebna ɣef yiɣes I ɣef tezzin iliktrunen.
Tiẓri n Bohr, d aseɣwen n tiẓri takantikt d tiẓri n Planck (assaɣ gar lqedd n ukantum (quantum) d usnagar n uzenzar) : abelkim ur yesɛi ara azenzar alikrumagniti, anagar ma illa aliktrun ibeddel aswir akanti. Lebbni-ya idegger ar sdat s waṭas tussnagama n ubelkim s wayen akw is d-ewwi d amaynut.
Deg usseggwas n 1916, Bohr iqdec d asalmad amussnagamaw di tesdawit n Copenhague. Deg usseggwas 1920, yuɣal d anemhal n Institut de physique théorique di tesdawit.
Deg ttrad amaḍal wis-sin, Bohr irwel ar Marikan, ikki di leqdic n lbumba tabelkamit, Projet Manhattan deg Los Alamos di New Mexico.
Mi ikfa ttrad, Bohr yuɣal d azamul mgal ttrad abelkami : Abelkim I Talzit ([[:fr:Atoms for peace award|Atoms for peace]]).
=== 1. Asmesl Abelkami n Bohr (1913) ===
Send(Uqbel) Bohr, Ernest Rutherford yessebded-d belli abelkim yesɛa iɣes ameqqran deg tlemmast. Maca '''asmesl-a'''(neɣ '''tamudemt-a''') yella yesɛa ugur: iliketṛunen ttezzin fella-s d wid yettasiren tazmert alamma ɣlin ɣef yiɣes.
Bohr yefra ugur-a mi d-yerna tiktiwin n Max Planck d Albert Einstein, yefka-d asmesl abelkami amaynut:
* Iliketṛunen ttezzin ɣef yiɣes deg yiḥuba yettwaktalen ibedden, war ma sṛuḥen tazmert.
* Iliketṛun yezmer ad ineggez seg uḥbu ɣer wayeḍ. Mi ara yali neɣ ad yader, yettak-d neɣ issumuy tunt n tezmert.
* Tazmert-a tettwasefhem s tegdawt-a: ΔE=hν (anda h d timezgit n Planck, ν d asnagar).
== Tamselyut ==
* [http://www.imyura.net M.A.U d Y.A.Y] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20130812220445/http://www.imyura.net/ |date=2013-08-12 }}</div>
[[Taggayt:Tussna|Bohr]]
[[Taggayt:Tameddurt|Bohr]]
0rgog9jd9pb4nuu8fh0ejcsq4ja5qf6
116631
116630
2026-06-15T09:52:12Z
Gurzil90x
14292
Arniɣ-d ayen ilaqen
116631
wikitext
text/x-wiki
{{infobox biography}}
'''Niels Bohr''' d amussnagamaw (physicien) adanmarki, ittwassen ɣef leqdic-is di tussnagama tanaɛurt (nucléaire) d ubelkim (atome).
Ilul di Copenhague, tamaneɣt n tmurt n [[Danmark]]. Baba-s d afiziulug (physiologue). '''Niels Bohr''', ikcem ɣer yesnidi (laboratoire) n Rutherford (iqdec yid-s) di Manchester.
Deg usseggwas 1911, Bohr ikfa almud ines di tesdawit n Copenhague, yeffeɣ-d s Doctorat.
Deg usseggwas 1922, Bohr yuɣ arraz Nobel ɣef tiẓiri ɣef temṣukt (structure) tabelkamit (La théorie de Bohr sur la structure atomique). Tiẓri d-iffɣen gar usseggwas 1913 d usseggwas 1914.
Bohr, iḍfer leqdic I d-yeǧǧa Rutherford (1871-1937), I d-innan abelkim yebna ɣef yiɣes I ɣef tezzin iliktrunen.
Tiẓri n Bohr, d aseɣwen n tiẓri takantikt d tiẓri n Planck (assaɣ gar lqedd n ukantum (quantum) d usnagar n uzenzar) : abelkim ur yesɛi ara azenzar alikrumagniti, anagar ma illa aliktrun ibeddel aswir akanti. Lebbni-ya idegger ar sdat s waṭas tussnagama n ubelkim s wayen akw is d-ewwi d amaynut.
Deg usseggwas n 1916, Bohr iqdec d asalmad amussnagamaw di tesdawit n Copenhague. Deg usseggwas 1920, yuɣal d anemhal n Institut de physique théorique di tesdawit.
Deg ttrad amaḍal wis-sin, Bohr irwel ar Marikan, ikki di leqdic n lbumba tabelkamit, Projet Manhattan deg Los Alamos di New Mexico.
Mi ikfa ttrad, Bohr yuɣal d azamul mgal ttrad abelkami : Abelkim I Talzit ([[:fr:Atoms for peace award|Atoms for peace]]).
=== 1. Asmesl Abelkami n Bohr (1913) ===
Send(Uqbel) Bohr, Ernest Rutherford yessebded-d belli abelkim yesɛa iɣes ameqqran deg tlemmast. Maca '''asmesl-a'''(neɣ '''tamudemt-a''') yella yesɛa ugur: iliketṛunen ttezzin fella-s d wid yettasiren tazmert alamma ɣlin ɣef yiɣes.
Bohr yefra ugur-a mi d-yerna tiktiwin n Max Planck d Albert Einstein, yefka-d asmesl abelkami amaynut:
* Iliketṛunen ttezzin ɣef yiɣes deg yiḥuba yettwaktalen ibedden, war ma sṛuḥen tazmert.
* Iliketṛun yezmer ad ineggez seg uḥbu ɣer wayeḍ. Mi ara yali neɣ ad yader, yettak-d neɣ issumuy tunt n tezmert.
* Tazmert-a tettwasefhem s tegdawt-a: ΔE=hν (anda h d timezgit n Planck, ν d asnagar).
=== 2. Amenzay n Wusemmed ===
Deg useggas n 1927, Bohr yessebded-d yiwen seg yimenzayen igejdanen n tmikanikt n tuntiwin: amenzay n wusemmed.
* Tawsa n ugama, am tafat neɣ abelkim, tezmer ad d-tban s snat n tikliwin yemxallafen: tikli n tzelɣa d tikli n tayyugt.
* Ur nezmir ara ad nẓer snat n tikliwin-a deg yiwen n ukayad. D tiwsatin timekmalin i wakken ad nefhem agmaḍ s lekmal-is.
=== 3. Asegzi n Kopenhagen ===
Bohr, akked Werner Heisenberg d yimusnawen nniḍen deg tsudut n Kopenhagen, fkan-d asefhem amatu i tmikanikt n tuntiwin. Asefhem-a yeqqar-d:
* Inagrawen n tunt(akuntik) ur sɛin ara iraten ibedden uqbel ad ttwaskten.
* Asket s timmad-is d netta i d-yettgen talast i waddad n unagraw. Ayagi yella d tamentilt n umjadel ameqqran gar Bohr d Albert Einstein (i d-yennan "Rebbi ur yetturar ara s tseqqart").
== Tamselyut ==
* [http://www.imyura.net M.A.U d Y.A.Y] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20130812220445/http://www.imyura.net/ |date=2013-08-12 }}</div>
[[Taggayt:Tussna|Bohr]]
[[Taggayt:Tameddurt|Bohr]]
59ucl6zgflpgjkz8h9t8sr6q0uch1vk