Wikipedia kabwiki https://kab.wikipedia.org/wiki/Asebter_agejdan MediaWiki 1.47.0-wmf.6 first-letter Media Uslig Mmeslay Amseqdac Amyannan umsqedac Wikipedia Amyannan n Wikipedia Tugna Amyannan n tugna MediaWiki Amyannan n MediaWiki Talɣa Amyannan n talɣa Tallat Amyannan n tallat Taggayt Amyannan n taggayt Awwur Amyannan uwwur Asenfaṛ Amyannan usenfaṛ TimedText TimedText talk Module Discussion module Event Event talk Sujet Nikola Kopernik 0 161 116632 109227 2026-06-15T19:23:15Z Gurzil90x 14292 Arniɣ-d ayen ilaqen 116632 wikitext text/x-wiki {{Infobox biography}} '''Nikola Kopernik''' d amussnayyur, aẓar-is d apuluni. Ittwassen s teẓri I d-iqqaren : iṭij d areggag (ur ittmimiḍ ara) di tlemmast n umeɣrad. Amaḍal itezzi ɣef yiman-is abrid i wass, deg usseggwas ɣef iṭij (système hélicocentrique). Nikola Kopernik (s tlatinit: ''Nicolaus Copernicus'', s tepulunit: ''Mikołaj Kopernik'') d amusnaw n tesnallunt, d amusnak, d ameskar di tdamsa, akked d argaz n usɣan. Yettwassen s umata imi d netta i d-isbedden '''tiẓri n tlemmast n tfukt''' (héliocentrisme), i d-yennan belli d Tafukt(iṭṭij) i yellan di tlemmast n unagraw-nneɣ, mačči d Tagnit. Kupernik ilul ass n 19 di furar 1473 di temdint n Torun di tmurt n Pulunya, gar twacult n imzenza d yinawuren (fonctionnaires). Xal-is Lukas Watzelrude imended ɣef tɣuri ines. Deg usseggwas n 1491, Kupernik ikcem ɣer tesdawit n Krakubi, syin akkin iruḥ ar tmurt Ṭelyan ad iɣer tussna n tijjit d wezref di Padu (tasdawit anda isɣer, kra n 100 issegwassen d asawen, umussnaw ameqqwran Galili). <br /> Deg usseggwas n 1497, yuɣ timsirin ɣef wezref di tesdawit n Bologne, din i yezdi taxxamt d usalmad amussnak Dominico Maria Novara (1454-1504). Kupernik, ilha-d s trakalt d tasnallunt.<br /> Deg usseggwas 1500, ifka isaragen ɣef tussnayyurt di Rome. Deg usseggwas 1503, Kupernik ikfa Duktura-ines n uzref, di Ferrare. Seg usseggwas 1503 ar usseggwas 1510, Kupernik illa ɣer xal-is di Plogne. Gar usseggwas 1507 d usseggwas 1515, ikfa adlis ɣef tasnallunt ''De Hypothesibus Motuum Coelestium'' a se ''Commentariolus''. Deg usseggwas 1512, Kupernik ittekka di tesmilt I teknawt (comission de réforme) n uszemz. Deg usseggwas 1517, yura-d adlis ɣef isurdiyen, ibda lsas n udlis-is ''De Revolutionibus Orbium Coelestium'' I ikfa deg usseggwas 1530. Zzat tegrawla takupernikit, imussnawen la d-qqaren: amaḍal ur ittmimiḍ ara. Imtiwgen illan tezzint ɣef tegnit(lqaɛa).<br /> Anagraw akuperniki ibedd ɣef: - Yiwet : amaḍal itezzi deg yiwen wass ɣef yiman-is, deg usseggwas ɣef iṭij. - Tis-snat, imtiwgen. nniḍden zgant tezzint ɣef iṭij. S waya, Kupernik isebrurez-ed amek illa wass d yiḍ. Maca, ayen i d-inna, di lqern XVI, d kra kan imussnawen I t)irefden; I t-yumnen; tugett ugin ayen I d-yenna; ayen id- yufa. == Leqdic Agejdan: Tiẓri n Tlemmast n Tfukt == Send(Uqbel) Kopernik, amdan yella yettamen s teẓri n Baṭlimus (Ptolémée), i d-yennan belli Tagnit ur tettembiwil ara, d nettat i d amas n umeɣraḍ, yerna d yitran d tfukt(iṭṭij) i d-yettezzin fell-as. Tiẓri-ya tebna ɣef lsas asɣanan d uẓeɣẓen aqbur. Kopernik ibeddel tamuɣli-ya s umudem amaynut, yebnan ɣef tɣawsiwin-a: # '''Tafukt di Tlemmast:''' Tagnit mačči d talemmast n umeɣraḍ, maca d Tafukt i d-izgan di tlemmast. # '''Tuzzya ɣef ugellus:''' Tagnit tettezzi ɣef '''ugellus-is''' aratak yal 24 n yisragen, d ayen i d-yettakkan ass d yiḍ. # '''Tuzzya ɣef Tfukt:''' Tagnit d yimtiwgen-nniḍen tezzin ɣef Tfukt deg yiwet n tuzzya. Arured-nsen yemgarad ɣef leḥsab n wanmeggag yellan gar-asen d Tfukt. # '''Amussu arudam n yitran:''' Amussu-nni i nettwali deg yigenni n yitran d tfukt, d amussu i d-yekkan seg umussu n Tagnit s timmad-is (marur n tmuɣli). Aḍris-is agejdan i deg d-yessegza ayagi d adlis-nni ameqqran ''"De revolutionibus orbium coelestium"'' (Ɣef tuzzya n tɣawsiwin n yigenni), i d-yeffɣen deg useggas n 1543, akken kan yemmut. == Tamselyut == * [http://www.imyura.net Imyura.net, Mack A.U. d Yusef A.I.] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20130812220445/http://www.imyura.net/ |date=2013-08-12 }} {{DEFAULTSORT:Kopernik, Nikola}} [[Taggayt:Tussna]] [[Taggayt:Tameddurt]] [[Taggayt:Amesnallun apuluni]] [[Taggayt:Amesnallun n timiḍi wisXVI]] [[Taggayt:Tasnallunt tabuḍant]] [[Taggayt:Tugna n taglizt takaṭulit tapulunit]] [[Taggayt:Amyaru n tutlayt talatint]] [[Taggayt:Tugna tapulunit n timiḍi wisXVI]] [[Taggayt:Tugna n Pruss]] [[Taggayt:Anelmad n tasdawit n Bulunya]] [[Taggayt:Anelmad n tasdawit Jagelun n Krakubya]] [[Taggayt:Talalit n 1473]] [[Taggayt:Talalit di Toruń]] [[Taggayt:Lmut n 1543]] [[Taggayt:Amezruy n unnay n Meɣres]] [[Taggayt:Wikipedia:Afecku n tuqqla n imeɣriyen]] jdz86dq29gkvo9rzrpg0sbqba6lln5m