Wikipedia
kabwiki
https://kab.wikipedia.org/wiki/Asebter_agejdan
MediaWiki 1.47.0-wmf.6
first-letter
Media
Uslig
Mmeslay
Amseqdac
Amyannan umsqedac
Wikipedia
Amyannan n Wikipedia
Tugna
Amyannan n tugna
MediaWiki
Amyannan n MediaWiki
Talɣa
Amyannan n talɣa
Tallat
Amyannan n tallat
Taggayt
Amyannan n taggayt
Awwur
Amyannan uwwur
Asenfaṛ
Amyannan usenfaṛ
TimedText
TimedText talk
Module
Discussion module
Event
Event talk
Sujet
Nikola Kopernik
0
161
116632
109227
2026-06-15T19:23:15Z
Gurzil90x
14292
Arniɣ-d ayen ilaqen
116632
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox biography}}
'''Nikola Kopernik''' d amussnayyur, aẓar-is d apuluni. Ittwassen s teẓri I d-iqqaren : iṭij d areggag (ur ittmimiḍ ara) di tlemmast n umeɣrad. Amaḍal itezzi ɣef yiman-is abrid i wass, deg usseggwas ɣef iṭij (système hélicocentrique).
Nikola Kopernik (s tlatinit: ''Nicolaus Copernicus'', s tepulunit: ''Mikołaj Kopernik'') d amusnaw n tesnallunt, d amusnak, d ameskar di tdamsa, akked d argaz n usɣan. Yettwassen s umata imi d netta i d-isbedden '''tiẓri n tlemmast n tfukt''' (héliocentrisme), i d-yennan belli d Tafukt(iṭṭij) i yellan di tlemmast n unagraw-nneɣ, mačči d Tagnit.
Kupernik ilul ass n 19 di furar 1473 di temdint n Torun di tmurt n Pulunya, gar twacult n imzenza d yinawuren (fonctionnaires). Xal-is Lukas Watzelrude imended ɣef tɣuri ines. Deg usseggwas n 1491, Kupernik ikcem ɣer tesdawit n Krakubi, syin akkin iruḥ ar tmurt Ṭelyan ad iɣer tussna n tijjit d wezref di Padu (tasdawit anda isɣer, kra n 100 issegwassen d asawen, umussnaw ameqqwran Galili). <br />
Deg usseggwas n 1497, yuɣ timsirin ɣef wezref di tesdawit n Bologne, din i yezdi taxxamt d usalmad amussnak Dominico Maria Novara (1454-1504). Kupernik, ilha-d s trakalt d tasnallunt.<br />
Deg usseggwas 1500, ifka isaragen ɣef tussnayyurt di Rome.
Deg usseggwas 1503, Kupernik ikfa Duktura-ines n uzref, di Ferrare.
Seg usseggwas 1503 ar usseggwas 1510, Kupernik illa ɣer xal-is di Plogne. Gar usseggwas 1507 d usseggwas 1515, ikfa adlis ɣef tasnallunt ''De Hypothesibus Motuum Coelestium'' a se ''Commentariolus''.
Deg usseggwas 1512, Kupernik ittekka di tesmilt I teknawt (comission de réforme) n uszemz. Deg usseggwas 1517, yura-d adlis ɣef isurdiyen, ibda lsas n udlis-is ''De Revolutionibus Orbium Coelestium'' I ikfa deg usseggwas 1530.
Zzat tegrawla takupernikit, imussnawen la d-qqaren: amaḍal ur ittmimiḍ ara. Imtiwgen illan tezzint ɣef tegnit(lqaɛa).<br />
Anagraw akuperniki ibedd ɣef:
- Yiwet : amaḍal itezzi deg yiwen wass ɣef yiman-is, deg usseggwas ɣef iṭij.
- Tis-snat, imtiwgen. nniḍden zgant tezzint ɣef iṭij.
S waya, Kupernik isebrurez-ed amek illa wass d yiḍ.
Maca, ayen i d-inna, di lqern XVI, d kra kan imussnawen I t)irefden; I t-yumnen; tugett ugin ayen I d-yenna; ayen id- yufa.
== Leqdic Agejdan: Tiẓri n Tlemmast n Tfukt ==
Send(Uqbel) Kopernik, amdan yella yettamen s teẓri n Baṭlimus (Ptolémée), i d-yennan belli Tagnit ur tettembiwil ara, d nettat i d amas n umeɣraḍ, yerna d yitran d tfukt(iṭṭij) i d-yettezzin fell-as. Tiẓri-ya tebna ɣef lsas asɣanan d uẓeɣẓen aqbur.
Kopernik ibeddel tamuɣli-ya s umudem amaynut, yebnan ɣef tɣawsiwin-a:
# '''Tafukt di Tlemmast:''' Tagnit mačči d talemmast n umeɣraḍ, maca d Tafukt i d-izgan di tlemmast.
# '''Tuzzya ɣef ugellus:''' Tagnit tettezzi ɣef '''ugellus-is''' aratak yal 24 n yisragen, d ayen i d-yettakkan ass d yiḍ.
# '''Tuzzya ɣef Tfukt:''' Tagnit d yimtiwgen-nniḍen tezzin ɣef Tfukt deg yiwet n tuzzya. Arured-nsen yemgarad ɣef leḥsab n wanmeggag yellan gar-asen d Tfukt.
# '''Amussu arudam n yitran:''' Amussu-nni i nettwali deg yigenni n yitran d tfukt, d amussu i d-yekkan seg umussu n Tagnit s timmad-is (marur n tmuɣli).
Aḍris-is agejdan i deg d-yessegza ayagi d adlis-nni ameqqran ''"De revolutionibus orbium coelestium"'' (Ɣef tuzzya n tɣawsiwin n yigenni), i d-yeffɣen deg useggas n 1543, akken kan yemmut.
== Tamselyut ==
* [http://www.imyura.net Imyura.net, Mack A.U. d Yusef A.I.] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20130812220445/http://www.imyura.net/ |date=2013-08-12 }}
{{DEFAULTSORT:Kopernik, Nikola}}
[[Taggayt:Tussna]]
[[Taggayt:Tameddurt]]
[[Taggayt:Amesnallun apuluni]]
[[Taggayt:Amesnallun n timiḍi wisXVI]]
[[Taggayt:Tasnallunt tabuḍant]]
[[Taggayt:Tugna n taglizt takaṭulit tapulunit]]
[[Taggayt:Amyaru n tutlayt talatint]]
[[Taggayt:Tugna tapulunit n timiḍi wisXVI]]
[[Taggayt:Tugna n Pruss]]
[[Taggayt:Anelmad n tasdawit n Bulunya]]
[[Taggayt:Anelmad n tasdawit Jagelun n Krakubya]]
[[Taggayt:Talalit n 1473]]
[[Taggayt:Talalit di Toruń]]
[[Taggayt:Lmut n 1543]]
[[Taggayt:Amezruy n unnay n Meɣres]]
[[Taggayt:Wikipedia:Afecku n tuqqla n imeɣriyen]]
jdz86dq29gkvo9rzrpg0sbqba6lln5m