Wikipedia
kcgwiki
https://kcg.wikipedia.org/wiki/A%CC%B1tsak_Wat_Wu
MediaWiki 1.46.0-wmf.21
first-letter
Media
Wat khwo
A̱lyiat
A̱tyunta̱m
A̱lyiat a̱tyunta̱m
Wukipedia
A̱lyiat Wukipedia
Fail
A̱lyiat fail
MediaWiki
A̱lyiat MediaWiki
Ta̱mpi̱let
A̱lyiat ta̱mpi̱let
Beang
A̱lyiat beang
Sa
A̱lyiat nsa
TimedText
TimedText talk
Module
Module talk
Event
Event talk
A̱yaasi̱tet Muná̱pyia̱
0
1383
40849
13798
2026-03-28T07:58:11Z
EmausBot
222
Fixing double redirect from [[Muná̱pyia̱ Sí̱tet]] to [[A̱byin Badundung A̱merika]]
40849
wikitext
text/x-wiki
#REDIRECT [[A̱byin Badundung A̱merika]]
9521tp7tjewhvtbldwjen2j46w4iew8
A̱ma̱la
0
6737
40825
40284
2026-03-27T22:38:10Z
Holiness Istifanus
2354
40825
wikitext
text/x-wiki
[[File:Amala with Ewedu.jpg|thumb|Amala with ewedu]]
A̱ma̱la,[[Á̱ghwa-ngnkpang]]:'''Àmàlà''', yet kiyak wa di nang a shai ani ba a yet [[okele]] ku [[swallow (food)|swallow]] kiyak ha ku yet atan ani Kuma asi bu lyen hu nang aniet [[Yoruba people|Yoruba]] akakyeang Mang akavwuo asi [[South West (Nigeria)|southwestern Nigeria]] Mang cican gyeang mang [[Yorubaland]].<ref>
{{cite book |url=https://archive.org/details/rootstubersplant0000unse |title=Roots, Tubers, Plantains and Bananas in Human Nutrition |date=1990 |publisher=Food and Agriculture Organization of the United Nations |isbn=978-92-5-102862-9 |location=Rome |page=[https://archive.org/details/rootstubersplant0000unse/page/68 68] |url-access=registration}}
</ref> a nyia ngu mang achyii, ko nkyuo rogo, ko nkyuo ayaba da a kan byang ani ba.<ref name="Postharvest technology">{{cite journal|author1=Ferris, R. S. B.|author2=Uwaegbute A. C. |author3=Osho S. M. |author4=Obatolu V. A. |date=1995|title=Acceptability and chemical evaluation of fortified yam (Discorea spp.) products.|journal=Postharvest Technology and Commodity Marketing: Proceedings of a Postharvest Conference 2 Nov. To 1 Dec. 1995|location=Accra, Ghana|page=172|isbn=978-978-131-111-6|url=https://books.google.com/books?id=bIsz-PA75b4C&pg=PA172}}</ref> Aya akpa achyii nang a byai akunkwom, asi chuad ania aban chuang, asi kwuii, asi na shurung gu kwot asi kwank ania nkyuo. A bu ngyei nkyuo ''èlùbọ́''.<ref>{{Cite web |date=2018-08-04 |title=YAM FLOUR PRODUCTION (ELUBO) |url=https://www.foodpreneurshub.com/yam-flour-production/ |archive-url=https://web.archive.org/web/20210924081620/https://www.foodpreneurshub.com/yam-flour-production/ |url-status=usurped |archive-date=September 24, 2021 |access-date=2022-07-27 |website=Foodpreneurs Hub |language=en-US}}</ref> achyii yet asai wa ama ka na chia akolo agyeang ka a shurung [[Dried fish|dried]] ngu wa na nwank àmàlà akolo ngu ka.<ref>{{cite news|author=Balogh, Esther|title=History and perspectives of stable foods in Africa|date=1989|publisher=Oxford Symposium on Food & Cookery|page=51|isbn=978-0-907325-44-4|url=https://books.google.com/books?id=I15eJt6U3gMC&pg=PA51}}</ref><ref>{{cite book|author=Dumont, Roland |date=2006 |title=Biodiversity and Domestication of Yams in West Africa: Traditional Practices Leading to Dioscorea Rotundata Poir|publisher=Editions Quae|page=28|url=https://books.google.com/books?id=uViWez_aaQcC&pg=PA28|isbn=978-2-87614-632-7 }}</ref> ayet kiyak wa nang a lyen nang a ya mang nyung [[ewedu|ewédú]]<ref>{{Cite web |last=Ajoke |date=2021-05-30 |title=Ewedu Soup |url=https://www.myactivekitchen.com/ewedu-soup/ |access-date=2022-12-12 |website=My Active Kitchen |language=en-GB}}</ref> and gbẹ̀gìrì ([[Black-eyed pea|black-eyed beans]] soup), ama ana iya ya ngu mang aka nyuun ma didit [[soup|ọbè]] (soups), such as [[vegetable|ẹ̀fọ́]],<ref>{{Cite web |last=Ajoke |date=2019-06-04 |title=How to Make Efo Riro |url=https://www.myactivekitchen.com/how-to-make-efo-riro-2/ |access-date=2022-12-12 |website=My Active Kitchen |language=en-GB}}</ref> [[okro|ilá]], and [[ogbono soup|ogbono]].<ref>{{Cite web|url=https://habeebolonje.com.ng/2018/09/05/preparing-okro-soup-obe-ila/|title=How to Prepare Okro Soup (Obe ila)|date=2018-09-05|website=Habeeb Olonje|access-date=2019-06-03|archive-date=2019-06-03|archive-url=https://web.archive.org/web/20190603013854/https://habeebolonje.com.ng/2018/09/05/preparing-okro-soup-obe-ila/}}</ref><ref>{{Cite web |title=Best soups to eat D-Amala with. |url=https://www.novelexpresstastyfoods.com/2017/12/best-soups-to-eat-d-amala-with.html |access-date=2022-05-10 |language=en-GB |archive-date=2022-09-29 |archive-url=https://web.archive.org/web/20220929214508/https://www.novelexpresstastyfoods.com/2017/12/best-soups-to-eat-d-amala-with.html |url-status=dead }}</ref><ref>{{Cite web |title=Amala and Ewedu Soup Recipe |url=https://www.chefspencil.com/recipe/amala-and-ewedu-soup/ |access-date=2022-05-10 |website=Chef's Pencil |date=9 May 2021 |language=en-US}}</ref>
==Types==
There are three types of àmàlà: ''àmàlà isu'',<ref>{{Cite web |title=How Elubo is Made – Yam Flour (Amala-Isu) – Abebi Foods |url=https://abebifoods.com.ng/how-elubo-is-made-yam-flour-amala-isu/ |access-date=2022-12-12 |language=en-US}}</ref> ''àmàlà láfún'', and ''amala ògèdè''.<ref>{{Cite web |date=2017-04-09 |title=Amala Food Recipe {{!}} How to Cook Amala - African Food Network |url=https://afrifoodnetwork.com/recipes/swallow-recipes/amala/ |access-date=2022-05-10 |language=en-US}}</ref>
===Yam flour (àmàlà isu)===
Àmàlà isu, the most common type of àmàlà, is yam-based. The particular yam species best for preparing àmàlà is ''[[Dioscorea cayenensis subsp. rotundata|Dioscorea cayenensis]]'' (Ikoro) because of its high starch content.<ref>{{Cite web |date=2018-08-04 |title=YAM FLOUR PRODUCTION (ELUBO) |url=https://www.foodpreneurshub.com/yam-flour-production/ |archive-url=https://web.archive.org/web/20210924081620/https://www.foodpreneurshub.com/yam-flour-production/ |url-status=usurped |archive-date=September 24, 2021 |access-date=2022-07-27 |website=Foodpreneurs Hub |language=en-US}}</ref> Because of its perishability, yam is often dried and made into flour.<ref>{{Cite journal|last1=Jimoh |first1=O. |last2=Olatidoye |first2=O. P.|date=2009|title=Evaluation of physicochemical and theological characteristics of soybean fortified yam flour.|url=https://www.researchgate.net/publication/237771993|journal=Journal of Applied Biosciences|volume=13|pages=703–704|via=ResearchGate}}</ref> Àmàlà isu is made of dried yam. This gives it a black/brownish colour when added to boiling water.<ref>{{Cite web |last=Ago |first=Phunkein #nigeria • 5 Years |date=2017-08-11 |title=Amala |url=https://steemit.com/nigeria/@phunke/amala-2017811t13546258z |access-date=2022-05-10 |website=Steemit |language=en}}</ref><ref>{{Cite web |title=How Elubo is Made – Yam Flour (Amala-Isu) – Abebi Foods |url=https://abebifoods.com.ng/how-elubo-is-made-yam-flour-amala-isu/ |access-date=2022-05-10 |language=en-US}}</ref> Amala is rich in carbohydrates and is an important source of carbohydrate, especially in the yam zone of West Africa.<ref>{{Cite journal|last1=Akissoe |first1=N. H. |last2=Hounhouigan |first2=J. D. |last3=Brica |first3=.W. |last4=Vernier |first4=P. |last5=Nago |first5=M. C. |last6=Olorunda |first6=O. A.|date=2003|title=Physical, chemical and sensory evaluation of dried yam (Dioscorea rotundata) tubers, flour and amala- a flour-derived product.|url=https://scholar.google.com/scholar_lookup?journal=Trop.+Sci.&title=Physical,+chemical+and+sensory+evaluation+of+dried+yam+(Dioscorea+rotundata)+tubers,+flour+and+amala+%E2%80%93+a+flour%E2%80%90derived+product&volume=41&publication_year=2003&pages=151-156&#d=gs_qabs&u=%23p%3D36FZS9PuO20J|journal=Journal of Tropical Science|volume=41|pages=151–156|via=Google Scholar}}</ref><ref>{{Cite web |title=Àmàlà: A Yoruba Staple with Community at Its Core Recipes & Roots |url=https://www.recipesandroots.ca/roots/amla-yoruba-staple-with-community-at-its-core
}}</ref><ref>{{Cite news |date=2016-10-10 |title=How to make the perfect "Amala" |url=https://www.vanguardngr.com/2016/10/make-perfect-amala/ |location=Lagos, Nigeria|access-date=2022-05-10 |newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]|language=en-GB}}</ref>
===[[Cassava]] flour (àmàlà láfún)===
Àmàlà láfún is made from cassava flour. Dried cassava flour is known as lafun.<ref>{{Cite journal |last=Omodamiro |first=R. M. |last2=Iwe |first2=M. O. |last3=Ukpabi |first3=U. J. |date=2007-10-12 |title=Pasting and functional properties of lafun and starch processed from some improved cassava genotypes in Nigeria. |url=http://www.bioline.org.br/abstract?id=nf07033 |language=en}}</ref><ref>{{Cite journal |last=Bolaji |first=O. T. |last2=Kamoru |first2=M. A. |last3=Adeyeye |first3=S. A. O. |date=2021-07-01 |title=Quality evaluation and physico-chemical properties of blends of fermented cassava flour (lafun) and pigeon pea flour |url=https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S246822762100137X |journal=Scientific African |volume=12 |article-number=e00833 |doi=10.1016/j.sciaf.2021.e00833 |issn=2468-2276|doi-access=free }}</ref><ref>{{Cite web |title=How To Make White Amala – Lafun – The online cook |url=https://theonlinecook.com/how-to-make-white-amala-lafun/ |access-date=2026-01-21 |language=en-GB}}</ref>
==Yafang==
78iw7uucpp9a54uzkng2ysr8g07j69e
40827
40825
2026-03-27T22:41:50Z
Holiness Istifanus
2354
/* Tangka̱i */
40827
wikitext
text/x-wiki
[[File:Amala with Ewedu.jpg|thumb|Amala with ewedu]]
A̱ma̱la,[[Á̱ghwa-ngnkpang]]:'''Àmàlà''', yet kiyak wa di nang a shai ani ba a yet [[okele]] ku [[swallow (food)|swallow]] kiyak ha ku yet atan ani Kuma asi bu lyen hu nang aniet [[Yoruba people|Yoruba]] akakyeang Mang akavwuo asi [[South West (Nigeria)|southwestern Nigeria]] Mang cican gyeang mang [[Yorubaland]].<ref>
{{cite book |url=https://archive.org/details/rootstubersplant0000unse |title=Roots, Tubers, Plantains and Bananas in Human Nutrition |date=1990 |publisher=Food and Agriculture Organization of the United Nations |isbn=978-92-5-102862-9 |location=Rome |page=[https://archive.org/details/rootstubersplant0000unse/page/68 68] |url-access=registration}}
</ref> a nyia ngu mang achyii, ko nkyuo rogo, ko nkyuo ayaba da a kan byang ani ba.<ref name="Postharvest technology">{{cite journal|author1=Ferris, R. S. B.|author2=Uwaegbute A. C. |author3=Osho S. M. |author4=Obatolu V. A. |date=1995|title=Acceptability and chemical evaluation of fortified yam (Discorea spp.) products.|journal=Postharvest Technology and Commodity Marketing: Proceedings of a Postharvest Conference 2 Nov. To 1 Dec. 1995|location=Accra, Ghana|page=172|isbn=978-978-131-111-6|url=https://books.google.com/books?id=bIsz-PA75b4C&pg=PA172}}</ref> Aya akpa achyii nang a byai akunkwom, asi chuad ania aban chuang, asi kwuii, asi na shurung gu kwot asi kwank ania nkyuo. A bu ngyei nkyuo ''èlùbọ́''.<ref>{{Cite web |date=2018-08-04 |title=YAM FLOUR PRODUCTION (ELUBO) |url=https://www.foodpreneurshub.com/yam-flour-production/ |archive-url=https://web.archive.org/web/20210924081620/https://www.foodpreneurshub.com/yam-flour-production/ |url-status=usurped |archive-date=September 24, 2021 |access-date=2022-07-27 |website=Foodpreneurs Hub |language=en-US}}</ref> achyii yet asai wa ama ka na chia akolo agyeang ka a shurung [[Dried fish|dried]] ngu wa na nwank àmàlà akolo ngu ka.<ref>{{cite news|author=Balogh, Esther|title=History and perspectives of stable foods in Africa|date=1989|publisher=Oxford Symposium on Food & Cookery|page=51|isbn=978-0-907325-44-4|url=https://books.google.com/books?id=I15eJt6U3gMC&pg=PA51}}</ref><ref>{{cite book|author=Dumont, Roland |date=2006 |title=Biodiversity and Domestication of Yams in West Africa: Traditional Practices Leading to Dioscorea Rotundata Poir|publisher=Editions Quae|page=28|url=https://books.google.com/books?id=uViWez_aaQcC&pg=PA28|isbn=978-2-87614-632-7 }}</ref> ayet kiyak wa nang a lyen nang a ya mang nyung [[ewedu|ewédú]]<ref>{{Cite web |last=Ajoke |date=2021-05-30 |title=Ewedu Soup |url=https://www.myactivekitchen.com/ewedu-soup/ |access-date=2022-12-12 |website=My Active Kitchen |language=en-GB}}</ref> and gbẹ̀gìrì ([[Black-eyed pea|black-eyed beans]] soup), ama ana iya ya ngu mang aka nyuun ma didit [[soup|ọbè]] (soups), such as [[vegetable|ẹ̀fọ́]],<ref>{{Cite web |last=Ajoke |date=2019-06-04 |title=How to Make Efo Riro |url=https://www.myactivekitchen.com/how-to-make-efo-riro-2/ |access-date=2022-12-12 |website=My Active Kitchen |language=en-GB}}</ref> [[okro|ilá]], and [[ogbono soup|ogbono]].<ref>{{Cite web|url=https://habeebolonje.com.ng/2018/09/05/preparing-okro-soup-obe-ila/|title=How to Prepare Okro Soup (Obe ila)|date=2018-09-05|website=Habeeb Olonje|access-date=2019-06-03|archive-date=2019-06-03|archive-url=https://web.archive.org/web/20190603013854/https://habeebolonje.com.ng/2018/09/05/preparing-okro-soup-obe-ila/}}</ref><ref>{{Cite web |title=Best soups to eat D-Amala with. |url=https://www.novelexpresstastyfoods.com/2017/12/best-soups-to-eat-d-amala-with.html |access-date=2022-05-10 |language=en-GB |archive-date=2022-09-29 |archive-url=https://web.archive.org/web/20220929214508/https://www.novelexpresstastyfoods.com/2017/12/best-soups-to-eat-d-amala-with.html |url-status=dead }}</ref><ref>{{Cite web |title=Amala and Ewedu Soup Recipe |url=https://www.chefspencil.com/recipe/amala-and-ewedu-soup/ |access-date=2022-05-10 |website=Chef's Pencil |date=9 May 2021 |language=en-US}}</ref>
== Tangka̱i ==
There are three types of àmàlà: ''àmàlà isu'',<ref>{{Cite web |title=How Elubo is Made – Yam Flour (Amala-Isu) – Abebi Foods |url=https://abebifoods.com.ng/how-elubo-is-made-yam-flour-amala-isu/ |access-date=2022-12-12 |language=en-US}}</ref> ''àmàlà láfún'', and ''amala ògèdè''.<ref>{{Cite web |date=2017-04-09 |title=Amala Food Recipe {{!}} How to Cook Amala - African Food Network |url=https://afrifoodnetwork.com/recipes/swallow-recipes/amala/ |access-date=2022-05-10 |language=en-US}}</ref>
===Yam flour (àmàlà isu)===
Àmàlà isu, the most common type of àmàlà, is yam-based. The particular yam species best for preparing àmàlà is ''[[Dioscorea cayenensis subsp. rotundata|Dioscorea cayenensis]]'' (Ikoro) because of its high starch content.<ref>{{Cite web |date=2018-08-04 |title=YAM FLOUR PRODUCTION (ELUBO) |url=https://www.foodpreneurshub.com/yam-flour-production/ |archive-url=https://web.archive.org/web/20210924081620/https://www.foodpreneurshub.com/yam-flour-production/ |url-status=usurped |archive-date=September 24, 2021 |access-date=2022-07-27 |website=Foodpreneurs Hub |language=en-US}}</ref> Because of its perishability, yam is often dried and made into flour.<ref>{{Cite journal|last1=Jimoh |first1=O. |last2=Olatidoye |first2=O. P.|date=2009|title=Evaluation of physicochemical and theological characteristics of soybean fortified yam flour.|url=https://www.researchgate.net/publication/237771993|journal=Journal of Applied Biosciences|volume=13|pages=703–704|via=ResearchGate}}</ref> Àmàlà isu is made of dried yam. This gives it a black/brownish colour when added to boiling water.<ref>{{Cite web |last=Ago |first=Phunkein #nigeria • 5 Years |date=2017-08-11 |title=Amala |url=https://steemit.com/nigeria/@phunke/amala-2017811t13546258z |access-date=2022-05-10 |website=Steemit |language=en}}</ref><ref>{{Cite web |title=How Elubo is Made – Yam Flour (Amala-Isu) – Abebi Foods |url=https://abebifoods.com.ng/how-elubo-is-made-yam-flour-amala-isu/ |access-date=2022-05-10 |language=en-US}}</ref> Amala is rich in carbohydrates and is an important source of carbohydrate, especially in the yam zone of West Africa.<ref>{{Cite journal|last1=Akissoe |first1=N. H. |last2=Hounhouigan |first2=J. D. |last3=Brica |first3=.W. |last4=Vernier |first4=P. |last5=Nago |first5=M. C. |last6=Olorunda |first6=O. A.|date=2003|title=Physical, chemical and sensory evaluation of dried yam (Dioscorea rotundata) tubers, flour and amala- a flour-derived product.|url=https://scholar.google.com/scholar_lookup?journal=Trop.+Sci.&title=Physical,+chemical+and+sensory+evaluation+of+dried+yam+(Dioscorea+rotundata)+tubers,+flour+and+amala+%E2%80%93+a+flour%E2%80%90derived+product&volume=41&publication_year=2003&pages=151-156&#d=gs_qabs&u=%23p%3D36FZS9PuO20J|journal=Journal of Tropical Science|volume=41|pages=151–156|via=Google Scholar}}</ref><ref>{{Cite web |title=Àmàlà: A Yoruba Staple with Community at Its Core Recipes & Roots |url=https://www.recipesandroots.ca/roots/amla-yoruba-staple-with-community-at-its-core
}}</ref><ref>{{Cite news |date=2016-10-10 |title=How to make the perfect "Amala" |url=https://www.vanguardngr.com/2016/10/make-perfect-amala/ |location=Lagos, Nigeria|access-date=2022-05-10 |newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]|language=en-GB}}</ref>
===[[Cassava]] flour (àmàlà láfún)===
Àmàlà láfún is made from cassava flour. Dried cassava flour is known as lafun.<ref>{{Cite journal |last=Omodamiro |first=R. M. |last2=Iwe |first2=M. O. |last3=Ukpabi |first3=U. J. |date=2007-10-12 |title=Pasting and functional properties of lafun and starch processed from some improved cassava genotypes in Nigeria. |url=http://www.bioline.org.br/abstract?id=nf07033 |language=en}}</ref><ref>{{Cite journal |last=Bolaji |first=O. T. |last2=Kamoru |first2=M. A. |last3=Adeyeye |first3=S. A. O. |date=2021-07-01 |title=Quality evaluation and physico-chemical properties of blends of fermented cassava flour (lafun) and pigeon pea flour |url=https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S246822762100137X |journal=Scientific African |volume=12 |article-number=e00833 |doi=10.1016/j.sciaf.2021.e00833 |issn=2468-2276|doi-access=free }}</ref><ref>{{Cite web |title=How To Make White Amala – Lafun – The online cook |url=https://theonlinecook.com/how-to-make-white-amala-lafun/ |access-date=2026-01-21 |language=en-GB}}</ref>
==Yafang==
7bcgkmp22o633h6qpkl0lbqsnqixehm
40828
40827
2026-03-27T22:48:29Z
Holiness Istifanus
2354
/* Tangka̱i */
40828
wikitext
text/x-wiki
[[File:Amala with Ewedu.jpg|thumb|Amala with ewedu]]
A̱ma̱la,[[Á̱ghwa-ngnkpang]]:'''Àmàlà''', yet kiyak wa di nang a shai ani ba a yet [[okele]] ku [[swallow (food)|swallow]] kiyak ha ku yet atan ani Kuma asi bu lyen hu nang aniet [[Yoruba people|Yoruba]] akakyeang Mang akavwuo asi [[South West (Nigeria)|southwestern Nigeria]] Mang cican gyeang mang [[Yorubaland]].<ref>
{{cite book |url=https://archive.org/details/rootstubersplant0000unse |title=Roots, Tubers, Plantains and Bananas in Human Nutrition |date=1990 |publisher=Food and Agriculture Organization of the United Nations |isbn=978-92-5-102862-9 |location=Rome |page=[https://archive.org/details/rootstubersplant0000unse/page/68 68] |url-access=registration}}
</ref> a nyia ngu mang achyii, ko nkyuo rogo, ko nkyuo ayaba da a kan byang ani ba.<ref name="Postharvest technology">{{cite journal|author1=Ferris, R. S. B.|author2=Uwaegbute A. C. |author3=Osho S. M. |author4=Obatolu V. A. |date=1995|title=Acceptability and chemical evaluation of fortified yam (Discorea spp.) products.|journal=Postharvest Technology and Commodity Marketing: Proceedings of a Postharvest Conference 2 Nov. To 1 Dec. 1995|location=Accra, Ghana|page=172|isbn=978-978-131-111-6|url=https://books.google.com/books?id=bIsz-PA75b4C&pg=PA172}}</ref> Aya akpa achyii nang a byai akunkwom, asi chuad ania aban chuang, asi kwuii, asi na shurung gu kwot asi kwank ania nkyuo. A bu ngyei nkyuo ''èlùbọ́''.<ref>{{Cite web |date=2018-08-04 |title=YAM FLOUR PRODUCTION (ELUBO) |url=https://www.foodpreneurshub.com/yam-flour-production/ |archive-url=https://web.archive.org/web/20210924081620/https://www.foodpreneurshub.com/yam-flour-production/ |url-status=usurped |archive-date=September 24, 2021 |access-date=2022-07-27 |website=Foodpreneurs Hub |language=en-US}}</ref> achyii yet asai wa ama ka na chia akolo agyeang ka a shurung [[Dried fish|dried]] ngu wa na nwank àmàlà akolo ngu ka.<ref>{{cite news|author=Balogh, Esther|title=History and perspectives of stable foods in Africa|date=1989|publisher=Oxford Symposium on Food & Cookery|page=51|isbn=978-0-907325-44-4|url=https://books.google.com/books?id=I15eJt6U3gMC&pg=PA51}}</ref><ref>{{cite book|author=Dumont, Roland |date=2006 |title=Biodiversity and Domestication of Yams in West Africa: Traditional Practices Leading to Dioscorea Rotundata Poir|publisher=Editions Quae|page=28|url=https://books.google.com/books?id=uViWez_aaQcC&pg=PA28|isbn=978-2-87614-632-7 }}</ref> ayet kiyak wa nang a lyen nang a ya mang nyung [[ewedu|ewédú]]<ref>{{Cite web |last=Ajoke |date=2021-05-30 |title=Ewedu Soup |url=https://www.myactivekitchen.com/ewedu-soup/ |access-date=2022-12-12 |website=My Active Kitchen |language=en-GB}}</ref> and gbẹ̀gìrì ([[Black-eyed pea|black-eyed beans]] soup), ama ana iya ya ngu mang aka nyuun ma didit [[soup|ọbè]] (soups), such as [[vegetable|ẹ̀fọ́]],<ref>{{Cite web |last=Ajoke |date=2019-06-04 |title=How to Make Efo Riro |url=https://www.myactivekitchen.com/how-to-make-efo-riro-2/ |access-date=2022-12-12 |website=My Active Kitchen |language=en-GB}}</ref> [[okro|ilá]], and [[ogbono soup|ogbono]].<ref>{{Cite web|url=https://habeebolonje.com.ng/2018/09/05/preparing-okro-soup-obe-ila/|title=How to Prepare Okro Soup (Obe ila)|date=2018-09-05|website=Habeeb Olonje|access-date=2019-06-03|archive-date=2019-06-03|archive-url=https://web.archive.org/web/20190603013854/https://habeebolonje.com.ng/2018/09/05/preparing-okro-soup-obe-ila/}}</ref><ref>{{Cite web |title=Best soups to eat D-Amala with. |url=https://www.novelexpresstastyfoods.com/2017/12/best-soups-to-eat-d-amala-with.html |access-date=2022-05-10 |language=en-GB |archive-date=2022-09-29 |archive-url=https://web.archive.org/web/20220929214508/https://www.novelexpresstastyfoods.com/2017/12/best-soups-to-eat-d-amala-with.html |url-status=dead }}</ref><ref>{{Cite web |title=Amala and Ewedu Soup Recipe |url=https://www.chefspencil.com/recipe/amala-and-ewedu-soup/ |access-date=2022-05-10 |website=Chef's Pencil |date=9 May 2021 |language=en-US}}</ref>
== Tangka̱i ==
Á̱ mbyia̱ tangka̱i hu atat àmàlà: ''àmàlà isu'',<ref>{{Cite web |title=ya̱t hu Elubo na̱ng a nyia̱ a̱ni – nkyuo a̱chyi (Amala-Isu) – Abebi kiya̱k |url=https://abebifoods.com.ng/how-elubo-is-made-yam-flour-amala-isu/ |access-date=2022-12-12 |language=en-US}}</ref> ''àmàlà láfún'', and ''amala ògèdè''.<ref>{{Cite web |date=2017-04-09 |title=Amala Food Recipe {{!}} yat hu nang a nguyang Amala - African Food Network |url=https://afrifoodnetwork.com/recipes/swallow-recipes/amala/ |access-date=2022-05-10 |language=en-US}}</ref>
===Yam flour (àmàlà isu)===
Àmàlà isu, the most common type of àmàlà, is yam-based. The particular yam species best for preparing àmàlà is ''[[Dioscorea cayenensis subsp. rotundata|Dioscorea cayenensis]]'' (Ikoro) because of its high starch content.<ref>{{Cite web |date=2018-08-04 |title=YAM FLOUR PRODUCTION (ELUBO) |url=https://www.foodpreneurshub.com/yam-flour-production/ |archive-url=https://web.archive.org/web/20210924081620/https://www.foodpreneurshub.com/yam-flour-production/ |url-status=usurped |archive-date=September 24, 2021 |access-date=2022-07-27 |website=Foodpreneurs Hub |language=en-US}}</ref> Because of its perishability, yam is often dried and made into flour.<ref>{{Cite journal|last1=Jimoh |first1=O. |last2=Olatidoye |first2=O. P.|date=2009|title=Evaluation of physicochemical and theological characteristics of soybean fortified yam flour.|url=https://www.researchgate.net/publication/237771993|journal=Journal of Applied Biosciences|volume=13|pages=703–704|via=ResearchGate}}</ref> Àmàlà isu is made of dried yam. This gives it a black/brownish colour when added to boiling water.<ref>{{Cite web |last=Ago |first=Phunkein #nigeria • 5 Years |date=2017-08-11 |title=Amala |url=https://steemit.com/nigeria/@phunke/amala-2017811t13546258z |access-date=2022-05-10 |website=Steemit |language=en}}</ref><ref>{{Cite web |title=How Elubo is Made – Yam Flour (Amala-Isu) – Abebi Foods |url=https://abebifoods.com.ng/how-elubo-is-made-yam-flour-amala-isu/ |access-date=2022-05-10 |language=en-US}}</ref> Amala is rich in carbohydrates and is an important source of carbohydrate, especially in the yam zone of West Africa.<ref>{{Cite journal|last1=Akissoe |first1=N. H. |last2=Hounhouigan |first2=J. D. |last3=Brica |first3=.W. |last4=Vernier |first4=P. |last5=Nago |first5=M. C. |last6=Olorunda |first6=O. A.|date=2003|title=Physical, chemical and sensory evaluation of dried yam (Dioscorea rotundata) tubers, flour and amala- a flour-derived product.|url=https://scholar.google.com/scholar_lookup?journal=Trop.+Sci.&title=Physical,+chemical+and+sensory+evaluation+of+dried+yam+(Dioscorea+rotundata)+tubers,+flour+and+amala+%E2%80%93+a+flour%E2%80%90derived+product&volume=41&publication_year=2003&pages=151-156&#d=gs_qabs&u=%23p%3D36FZS9PuO20J|journal=Journal of Tropical Science|volume=41|pages=151–156|via=Google Scholar}}</ref><ref>{{Cite web |title=Àmàlà: A Yoruba Staple with Community at Its Core Recipes & Roots |url=https://www.recipesandroots.ca/roots/amla-yoruba-staple-with-community-at-its-core
}}</ref><ref>{{Cite news |date=2016-10-10 |title=How to make the perfect "Amala" |url=https://www.vanguardngr.com/2016/10/make-perfect-amala/ |location=Lagos, Nigeria|access-date=2022-05-10 |newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]|language=en-GB}}</ref>
===[[Cassava]] flour (àmàlà láfún)===
Àmàlà láfún is made from cassava flour. Dried cassava flour is known as lafun.<ref>{{Cite journal |last=Omodamiro |first=R. M. |last2=Iwe |first2=M. O. |last3=Ukpabi |first3=U. J. |date=2007-10-12 |title=Pasting and functional properties of lafun and starch processed from some improved cassava genotypes in Nigeria. |url=http://www.bioline.org.br/abstract?id=nf07033 |language=en}}</ref><ref>{{Cite journal |last=Bolaji |first=O. T. |last2=Kamoru |first2=M. A. |last3=Adeyeye |first3=S. A. O. |date=2021-07-01 |title=Quality evaluation and physico-chemical properties of blends of fermented cassava flour (lafun) and pigeon pea flour |url=https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S246822762100137X |journal=Scientific African |volume=12 |article-number=e00833 |doi=10.1016/j.sciaf.2021.e00833 |issn=2468-2276|doi-access=free }}</ref><ref>{{Cite web |title=How To Make White Amala – Lafun – The online cook |url=https://theonlinecook.com/how-to-make-white-amala-lafun/ |access-date=2026-01-21 |language=en-GB}}</ref>
==Yafang==
3bzpr00ckmwwregyu5xw02c76j9zrbk
40830
40828
2026-03-27T22:52:28Z
Holiness Istifanus
2354
40830
wikitext
text/x-wiki
[[File:Amala with Ewedu.jpg|thumb|Amala with ewedu]]
A̱ma̱la,[[Á̱ghwa-ngnkpang]]:'''Àmàlà''', yet kiyak wa di nang a shai ani ba a yet [[okele]] ku [[swallow (food)|swallow]] kiyak ha ku yet atan ani Kuma asi bu lyen hu nang aniet [[Yoruba people|Yoruba]] akakyeang Mang akavwuo asi [[South West (Nigeria)|southwestern Nigeria]] Mang cican gyeang mang [[Yorubaland]].<ref>
{{cite book |url=https://archive.org/details/rootstubersplant0000unse |title=Roots, Tubers, Plantains and Bananas in Human Nutrition |date=1990 |publisher=Food and Agriculture Organization of the United Nations |isbn=978-92-5-102862-9 |location=Rome |page=[https://archive.org/details/rootstubersplant0000unse/page/68 68] |url-access=registration}}
</ref> a nyia ngu mang achyii, ko nkyuo rogo, ko nkyuo ayaba da a kan byang ani ba.<ref name="Postharvest technology">{{cite journal|author1=Ferris, R. S. B.|author2=Uwaegbute A. C. |author3=Osho S. M. |author4=Obatolu V. A. |date=1995|title=Acceptability and chemical evaluation of fortified yam (Discorea spp.) products.|journal=Postharvest Technology and Commodity Marketing: Proceedings of a Postharvest Conference 2 Nov. To 1 Dec. 1995|location=Accra, Ghana|page=172|isbn=978-978-131-111-6|url=https://books.google.com/books?id=bIsz-PA75b4C&pg=PA172}}</ref> Aya akpa achyii nang a byai akunkwom, asi chuad ania aban chuang, asi kwuii, asi na shurung gu kwot asi kwank ania nkyuo. A bu ngyei nkyuo ''èlùbọ́''.<ref>{{Cite web |date=2018-08-04 |title=YAM FLOUR PRODUCTION (ELUBO) |url=https://www.foodpreneurshub.com/yam-flour-production/ |archive-url=https://web.archive.org/web/20210924081620/https://www.foodpreneurshub.com/yam-flour-production/ |url-status=usurped |archive-date=September 24, 2021 |access-date=2022-07-27 |website=Foodpreneurs Hub |language=en-US}}</ref> achyii yet asai wa ama ka na chia akolo agyeang ka a shurung [[Dried fish|dried]] ngu wa na nwank àmàlà akolo ngu ka.<ref>{{cite news|author=Balogh, Esther|title=History and perspectives of stable foods in Africa|date=1989|publisher=Oxford Symposium on Food & Cookery|page=51|isbn=978-0-907325-44-4|url=https://books.google.com/books?id=I15eJt6U3gMC&pg=PA51}}</ref><ref>{{cite book|author=Dumont, Roland |date=2006 |title=Biodiversity and Domestication of Yams in West Africa: Traditional Practices Leading to Dioscorea Rotundata Poir|publisher=Editions Quae|page=28|url=https://books.google.com/books?id=uViWez_aaQcC&pg=PA28|isbn=978-2-87614-632-7 }}</ref> ayet kiyak wa nang a lyen nang a ya mang nyung [[ewedu|ewédú]]<ref>{{Cite web |last=Ajoke |date=2021-05-30 |title=Ewedu Soup |url=https://www.myactivekitchen.com/ewedu-soup/ |access-date=2022-12-12 |website=My Active Kitchen |language=en-GB}}</ref> and gbẹ̀gìrì ([[Black-eyed pea|black-eyed beans]] soup), ama ana iya ya ngu mang aka nyuun ma didit [[soup|ọbè]] (soups), such as [[vegetable|ẹ̀fọ́]],<ref>{{Cite web |last=Ajoke |date=2019-06-04 |title=How to Make Efo Riro |url=https://www.myactivekitchen.com/how-to-make-efo-riro-2/ |access-date=2022-12-12 |website=My Active Kitchen |language=en-GB}}</ref> [[okro|ilá]], and [[ogbono soup|ogbono]].<ref>{{Cite web|url=https://habeebolonje.com.ng/2018/09/05/preparing-okro-soup-obe-ila/|title=How to Prepare Okro Soup (Obe ila)|date=2018-09-05|website=Habeeb Olonje|access-date=2019-06-03|archive-date=2019-06-03|archive-url=https://web.archive.org/web/20190603013854/https://habeebolonje.com.ng/2018/09/05/preparing-okro-soup-obe-ila/}}</ref><ref>{{Cite web |title=Best soups to eat D-Amala with. |url=https://www.novelexpresstastyfoods.com/2017/12/best-soups-to-eat-d-amala-with.html |access-date=2022-05-10 |language=en-GB |archive-date=2022-09-29 |archive-url=https://web.archive.org/web/20220929214508/https://www.novelexpresstastyfoods.com/2017/12/best-soups-to-eat-d-amala-with.html |url-status=dead }}</ref><ref>{{Cite web |title=Amala and Ewedu Soup Recipe |url=https://www.chefspencil.com/recipe/amala-and-ewedu-soup/ |access-date=2022-05-10 |website=Chef's Pencil |date=9 May 2021 |language=en-US}}</ref>
== Tangka̱i ==
Á̱ mbyia̱ tangka̱i hu atat àmàlà: ''àmàlà isu'',<ref>{{Cite web |title=ya̱t hu Elubo na̱ng a nyia̱ a̱ni – nkyuo a̱chyi (Amala-Isu) – Abebi kiya̱k |url=https://abebifoods.com.ng/how-elubo-is-made-yam-flour-amala-isu/ |access-date=2022-12-12 |language=en-US}}</ref> ''àmàlà láfún'', and ''amala ògèdè''.<ref>{{Cite web |date=2017-04-09 |title=Amala Food Recipe {{!}} yat hu nang a nguyang Amala - African Food Network |url=https://afrifoodnetwork.com/recipes/swallow-recipes/amala/ |access-date=2022-05-10 |language=en-US}}</ref>
===Nkyuo a̱chyi (àmàlà isu)===
Àmàlà isu, tangka̱i hu nang ashiat angang ani àmàlà, asi achyi-based. tangka̱i achyi hu na̱ng a nyia̱ àmàlà ngu wa̱ yet ''[[Dioscorea cayenensis subsp. rotundata|Dioscorea cayenensis]]'' (Ikoro) because of its high starch content.<ref>{{Cite web |date=2018-08-04 |title=YAM FLOUR PRODUCTION (ELUBO) |url=https://www.foodpreneurshub.com/yam-flour-production/ |archive-url=https://web.archive.org/web/20210924081620/https://www.foodpreneurshub.com/yam-flour-production/ |url-status=usurped |archive-date=September 24, 2021 |access-date=2022-07-27 |website=Foodpreneurs Hub |language=en-US}}</ref> Because of its perishability, yam is often dried and made into flour.<ref>{{Cite journal|last1=Jimoh |first1=O. |last2=Olatidoye |first2=O. P.|date=2009|title=Evaluation of physicochemical and theological characteristics of soybean fortified yam flour.|url=https://www.researchgate.net/publication/237771993|journal=Journal of Applied Biosciences|volume=13|pages=703–704|via=ResearchGate}}</ref> Àmàlà isu is made of dried yam. This gives it a black/brownish colour when added to boiling water.<ref>{{Cite web |last=Ago |first=Phunkein #nigeria • 5 Years |date=2017-08-11 |title=Amala |url=https://steemit.com/nigeria/@phunke/amala-2017811t13546258z |access-date=2022-05-10 |website=Steemit |language=en}}</ref><ref>{{Cite web |title=How Elubo is Made – Yam Flour (Amala-Isu) – Abebi Foods |url=https://abebifoods.com.ng/how-elubo-is-made-yam-flour-amala-isu/ |access-date=2022-05-10 |language=en-US}}</ref> Amala is rich in carbohydrates and is an important source of carbohydrate, especially in the yam zone of West Africa.<ref>{{Cite journal|last1=Akissoe |first1=N. H. |last2=Hounhouigan |first2=J. D. |last3=Brica |first3=.W. |last4=Vernier |first4=P. |last5=Nago |first5=M. C. |last6=Olorunda |first6=O. A.|date=2003|title=Physical, chemical and sensory evaluation of dried yam (Dioscorea rotundata) tubers, flour and amala- a flour-derived product.|url=https://scholar.google.com/scholar_lookup?journal=Trop.+Sci.&title=Physical,+chemical+and+sensory+evaluation+of+dried+yam+(Dioscorea+rotundata)+tubers,+flour+and+amala+%E2%80%93+a+flour%E2%80%90derived+product&volume=41&publication_year=2003&pages=151-156&#d=gs_qabs&u=%23p%3D36FZS9PuO20J|journal=Journal of Tropical Science|volume=41|pages=151–156|via=Google Scholar}}</ref><ref>{{Cite web |title=Àmàlà: A Yoruba Staple with Community at Its Core Recipes & Roots |url=https://www.recipesandroots.ca/roots/amla-yoruba-staple-with-community-at-its-core
}}</ref><ref>{{Cite news |date=2016-10-10 |title=How to make the perfect "Amala" |url=https://www.vanguardngr.com/2016/10/make-perfect-amala/ |location=Lagos, Nigeria|access-date=2022-05-10 |newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]|language=en-GB}}</ref>
===[[Cassava]] flour (àmàlà láfún)===
Àmàlà láfún is made from cassava flour. Dried cassava flour is known as lafun.<ref>{{Cite journal |last=Omodamiro |first=R. M. |last2=Iwe |first2=M. O. |last3=Ukpabi |first3=U. J. |date=2007-10-12 |title=Pasting and functional properties of lafun and starch processed from some improved cassava genotypes in Nigeria. |url=http://www.bioline.org.br/abstract?id=nf07033 |language=en}}</ref><ref>{{Cite journal |last=Bolaji |first=O. T. |last2=Kamoru |first2=M. A. |last3=Adeyeye |first3=S. A. O. |date=2021-07-01 |title=Quality evaluation and physico-chemical properties of blends of fermented cassava flour (lafun) and pigeon pea flour |url=https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S246822762100137X |journal=Scientific African |volume=12 |article-number=e00833 |doi=10.1016/j.sciaf.2021.e00833 |issn=2468-2276|doi-access=free }}</ref><ref>{{Cite web |title=How To Make White Amala – Lafun – The online cook |url=https://theonlinecook.com/how-to-make-white-amala-lafun/ |access-date=2026-01-21 |language=en-GB}}</ref>
==Yafang==
bi0b0h50ofnsjbsimbo5hca24okl3e9
40831
40830
2026-03-27T22:54:49Z
Holiness Istifanus
2354
/* Nkyuo a̱chyi (àmàlà isu) */
40831
wikitext
text/x-wiki
[[File:Amala with Ewedu.jpg|thumb|Amala with ewedu]]
A̱ma̱la,[[Á̱ghwa-ngnkpang]]:'''Àmàlà''', yet kiyak wa di nang a shai ani ba a yet [[okele]] ku [[swallow (food)|swallow]] kiyak ha ku yet atan ani Kuma asi bu lyen hu nang aniet [[Yoruba people|Yoruba]] akakyeang Mang akavwuo asi [[South West (Nigeria)|southwestern Nigeria]] Mang cican gyeang mang [[Yorubaland]].<ref>
{{cite book |url=https://archive.org/details/rootstubersplant0000unse |title=Roots, Tubers, Plantains and Bananas in Human Nutrition |date=1990 |publisher=Food and Agriculture Organization of the United Nations |isbn=978-92-5-102862-9 |location=Rome |page=[https://archive.org/details/rootstubersplant0000unse/page/68 68] |url-access=registration}}
</ref> a nyia ngu mang achyii, ko nkyuo rogo, ko nkyuo ayaba da a kan byang ani ba.<ref name="Postharvest technology">{{cite journal|author1=Ferris, R. S. B.|author2=Uwaegbute A. C. |author3=Osho S. M. |author4=Obatolu V. A. |date=1995|title=Acceptability and chemical evaluation of fortified yam (Discorea spp.) products.|journal=Postharvest Technology and Commodity Marketing: Proceedings of a Postharvest Conference 2 Nov. To 1 Dec. 1995|location=Accra, Ghana|page=172|isbn=978-978-131-111-6|url=https://books.google.com/books?id=bIsz-PA75b4C&pg=PA172}}</ref> Aya akpa achyii nang a byai akunkwom, asi chuad ania aban chuang, asi kwuii, asi na shurung gu kwot asi kwank ania nkyuo. A bu ngyei nkyuo ''èlùbọ́''.<ref>{{Cite web |date=2018-08-04 |title=YAM FLOUR PRODUCTION (ELUBO) |url=https://www.foodpreneurshub.com/yam-flour-production/ |archive-url=https://web.archive.org/web/20210924081620/https://www.foodpreneurshub.com/yam-flour-production/ |url-status=usurped |archive-date=September 24, 2021 |access-date=2022-07-27 |website=Foodpreneurs Hub |language=en-US}}</ref> achyii yet asai wa ama ka na chia akolo agyeang ka a shurung [[Dried fish|dried]] ngu wa na nwank àmàlà akolo ngu ka.<ref>{{cite news|author=Balogh, Esther|title=History and perspectives of stable foods in Africa|date=1989|publisher=Oxford Symposium on Food & Cookery|page=51|isbn=978-0-907325-44-4|url=https://books.google.com/books?id=I15eJt6U3gMC&pg=PA51}}</ref><ref>{{cite book|author=Dumont, Roland |date=2006 |title=Biodiversity and Domestication of Yams in West Africa: Traditional Practices Leading to Dioscorea Rotundata Poir|publisher=Editions Quae|page=28|url=https://books.google.com/books?id=uViWez_aaQcC&pg=PA28|isbn=978-2-87614-632-7 }}</ref> ayet kiyak wa nang a lyen nang a ya mang nyung [[ewedu|ewédú]]<ref>{{Cite web |last=Ajoke |date=2021-05-30 |title=Ewedu Soup |url=https://www.myactivekitchen.com/ewedu-soup/ |access-date=2022-12-12 |website=My Active Kitchen |language=en-GB}}</ref> and gbẹ̀gìrì ([[Black-eyed pea|black-eyed beans]] soup), ama ana iya ya ngu mang aka nyuun ma didit [[soup|ọbè]] (soups), such as [[vegetable|ẹ̀fọ́]],<ref>{{Cite web |last=Ajoke |date=2019-06-04 |title=How to Make Efo Riro |url=https://www.myactivekitchen.com/how-to-make-efo-riro-2/ |access-date=2022-12-12 |website=My Active Kitchen |language=en-GB}}</ref> [[okro|ilá]], and [[ogbono soup|ogbono]].<ref>{{Cite web|url=https://habeebolonje.com.ng/2018/09/05/preparing-okro-soup-obe-ila/|title=How to Prepare Okro Soup (Obe ila)|date=2018-09-05|website=Habeeb Olonje|access-date=2019-06-03|archive-date=2019-06-03|archive-url=https://web.archive.org/web/20190603013854/https://habeebolonje.com.ng/2018/09/05/preparing-okro-soup-obe-ila/}}</ref><ref>{{Cite web |title=Best soups to eat D-Amala with. |url=https://www.novelexpresstastyfoods.com/2017/12/best-soups-to-eat-d-amala-with.html |access-date=2022-05-10 |language=en-GB |archive-date=2022-09-29 |archive-url=https://web.archive.org/web/20220929214508/https://www.novelexpresstastyfoods.com/2017/12/best-soups-to-eat-d-amala-with.html |url-status=dead }}</ref><ref>{{Cite web |title=Amala and Ewedu Soup Recipe |url=https://www.chefspencil.com/recipe/amala-and-ewedu-soup/ |access-date=2022-05-10 |website=Chef's Pencil |date=9 May 2021 |language=en-US}}</ref>
== Tangka̱i ==
Á̱ mbyia̱ tangka̱i hu atat àmàlà: ''àmàlà isu'',<ref>{{Cite web |title=ya̱t hu Elubo na̱ng a nyia̱ a̱ni – nkyuo a̱chyi (Amala-Isu) – Abebi kiya̱k |url=https://abebifoods.com.ng/how-elubo-is-made-yam-flour-amala-isu/ |access-date=2022-12-12 |language=en-US}}</ref> ''àmàlà láfún'', and ''amala ògèdè''.<ref>{{Cite web |date=2017-04-09 |title=Amala Food Recipe {{!}} yat hu nang a nguyang Amala - African Food Network |url=https://afrifoodnetwork.com/recipes/swallow-recipes/amala/ |access-date=2022-05-10 |language=en-US}}</ref>
===Nkyuo a̱chyi (àmàlà isu)===
Àmàlà isu, tangka̱i hu nang ashiat angang ani àmàlà, asi achyi-based. tangka̱i achyi hu na̱ng a nyia̱ àmàlà ngu wa̱ yet ''[[Dioscorea cayenensis subsp. rotundata|Dioscorea cayenensis]]'' (Ikoro) because of its high starch content.<ref>{{Cite web |date=2018-08-04 |title=YAM FLOUR PRODUCTION (ELUBO) |url=https://www.foodpreneurshub.com/yam-flour-production/ |archive-url=https://web.archive.org/web/20210924081620/https://www.foodpreneurshub.com/yam-flour-production/ |url-status=usurped |archive-date=September 24, 2021 |access-date=2022-07-27 |website=Foodpreneurs Hub |language=en-US}}</ref> Because of its perishability, achyi ka ni kwhot asi nyia nkyuo.<ref>{{Cite journal|last1=Jimoh |first1=O. |last2=Olatidoye |first2=O. P.|date=2009|title=Evaluation of physicochemical and theological characteristics of soybean fortified yam flour.|url=https://www.researchgate.net/publication/237771993|journal=Journal of Applied Biosciences|volume=13|pages=703–704|via=ResearchGate}}</ref> Àmàlà isu is made of dried yam. This gives it a black/brownish colour when added to boiling water.<ref>{{Cite web |last=Ago |first=Phunkein #nigeria • 5 Years |date=2017-08-11 |title=Amala |url=https://steemit.com/nigeria/@phunke/amala-2017811t13546258z |access-date=2022-05-10 |website=Steemit |language=en}}</ref><ref>{{Cite web |title=How Elubo is Made – Yam Flour (Amala-Isu) – Abebi Foods |url=https://abebifoods.com.ng/how-elubo-is-made-yam-flour-amala-isu/ |access-date=2022-05-10 |language=en-US}}</ref> Amala is rich in carbohydrates and is an important source of carbohydrate, especially in the yam zone of West Africa.<ref>{{Cite journal|last1=Akissoe |first1=N. H. |last2=Hounhouigan |first2=J. D. |last3=Brica |first3=.W. |last4=Vernier |first4=P. |last5=Nago |first5=M. C. |last6=Olorunda |first6=O. A.|date=2003|title=Physical, chemical and sensory evaluation of dried yam (Dioscorea rotundata) tubers, flour and amala- a flour-derived product.|url=https://scholar.google.com/scholar_lookup?journal=Trop.+Sci.&title=Physical,+chemical+and+sensory+evaluation+of+dried+yam+(Dioscorea+rotundata)+tubers,+flour+and+amala+%E2%80%93+a+flour%E2%80%90derived+product&volume=41&publication_year=2003&pages=151-156&#d=gs_qabs&u=%23p%3D36FZS9PuO20J|journal=Journal of Tropical Science|volume=41|pages=151–156|via=Google Scholar}}</ref><ref>{{Cite web |title=Àmàlà: A Yoruba Staple with Community at Its Core Recipes & Roots |url=https://www.recipesandroots.ca/roots/amla-yoruba-staple-with-community-at-its-core
}}</ref><ref>{{Cite news |date=2016-10-10 |title=How to make the perfect "Amala" |url=https://www.vanguardngr.com/2016/10/make-perfect-amala/ |location=Lagos, Nigeria|access-date=2022-05-10 |newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]|language=en-GB}}</ref>
===[[Cassava]] flour (àmàlà láfún)===
Àmàlà láfún is made from cassava flour. Dried cassava flour is known as lafun.<ref>{{Cite journal |last=Omodamiro |first=R. M. |last2=Iwe |first2=M. O. |last3=Ukpabi |first3=U. J. |date=2007-10-12 |title=Pasting and functional properties of lafun and starch processed from some improved cassava genotypes in Nigeria. |url=http://www.bioline.org.br/abstract?id=nf07033 |language=en}}</ref><ref>{{Cite journal |last=Bolaji |first=O. T. |last2=Kamoru |first2=M. A. |last3=Adeyeye |first3=S. A. O. |date=2021-07-01 |title=Quality evaluation and physico-chemical properties of blends of fermented cassava flour (lafun) and pigeon pea flour |url=https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S246822762100137X |journal=Scientific African |volume=12 |article-number=e00833 |doi=10.1016/j.sciaf.2021.e00833 |issn=2468-2276|doi-access=free }}</ref><ref>{{Cite web |title=How To Make White Amala – Lafun – The online cook |url=https://theonlinecook.com/how-to-make-white-amala-lafun/ |access-date=2026-01-21 |language=en-GB}}</ref>
==Yafang==
bd1wfzb356xni1e00k6ymi1gsofxof3
40833
40831
2026-03-27T23:02:39Z
Holiness Istifanus
2354
40833
wikitext
text/x-wiki
[[File:Amala with Ewedu.jpg|thumb|Amala with ewedu]]
A̱ma̱la,[[Á̱ghwa-ngnkpang]]:'''Àmàlà''', yet kiyak wa di nang a shai ani ba a yet [[okele]] ku [[swallow (food)|swallow]] kiyak ha ku yet atan ani Kuma asi bu lyen hu nang aniet [[Yoruba people|Yoruba]] akakyeang Mang akavwuo asi [[South West (Nigeria)|southwestern Nigeria]] Mang cican gyeang mang [[Yorubaland]].<ref>
{{cite book |url=https://archive.org/details/rootstubersplant0000unse |title=Roots, Tubers, Plantains and Bananas in Human Nutrition |date=1990 |publisher=Food and Agriculture Organization of the United Nations |isbn=978-92-5-102862-9 |location=Rome |page=[https://archive.org/details/rootstubersplant0000unse/page/68 68] |url-access=registration}}
</ref> a nyia ngu mang achyii, ko nkyuo rogo, ko nkyuo ayaba da a kan byang ani ba.<ref name="Postharvest technology">{{cite journal|author1=Ferris, R. S. B.|author2=Uwaegbute A. C. |author3=Osho S. M. |author4=Obatolu V. A. |date=1995|title=Acceptability and chemical evaluation of fortified yam (Discorea spp.) products.|journal=Postharvest Technology and Commodity Marketing: Proceedings of a Postharvest Conference 2 Nov. To 1 Dec. 1995|location=Accra, Ghana|page=172|isbn=978-978-131-111-6|url=https://books.google.com/books?id=bIsz-PA75b4C&pg=PA172}}</ref> Aya akpa achyii nang a byai akunkwom, asi chuad ania aban chuang, asi kwuii, asi na shurung gu kwot asi kwank ania nkyuo. A bu ngyei nkyuo ''èlùbọ́''.<ref>{{Cite web |date=2018-08-04 |title=YAM FLOUR PRODUCTION (ELUBO) |url=https://www.foodpreneurshub.com/yam-flour-production/ |archive-url=https://web.archive.org/web/20210924081620/https://www.foodpreneurshub.com/yam-flour-production/ |url-status=usurped |archive-date=September 24, 2021 |access-date=2022-07-27 |website=Foodpreneurs Hub |language=en-US}}</ref> achyii yet asai wa ama ka na chia akolo agyeang ka a shurung [[Dried fish|dried]] ngu wa na nwank àmàlà akolo ngu ka.<ref>{{cite news|author=Balogh, Esther|title=History and perspectives of stable foods in Africa|date=1989|publisher=Oxford Symposium on Food & Cookery|page=51|isbn=978-0-907325-44-4|url=https://books.google.com/books?id=I15eJt6U3gMC&pg=PA51}}</ref><ref>{{cite book|author=Dumont, Roland |date=2006 |title=Biodiversity and Domestication of Yams in West Africa: Traditional Practices Leading to Dioscorea Rotundata Poir|publisher=Editions Quae|page=28|url=https://books.google.com/books?id=uViWez_aaQcC&pg=PA28|isbn=978-2-87614-632-7 }}</ref> ayet kiyak wa nang a lyen nang a ya mang nyung [[ewedu|ewédú]]<ref>{{Cite web |last=Ajoke |date=2021-05-30 |title=Ewedu Soup |url=https://www.myactivekitchen.com/ewedu-soup/ |access-date=2022-12-12 |website=My Active Kitchen |language=en-GB}}</ref> and gbẹ̀gìrì ([[Black-eyed pea|black-eyed beans]] soup), ama ana iya ya ngu mang aka nyuun ma didit [[soup|ọbè]] (soups), such as [[vegetable|ẹ̀fọ́]],<ref>{{Cite web |last=Ajoke |date=2019-06-04 |title=How to Make Efo Riro |url=https://www.myactivekitchen.com/how-to-make-efo-riro-2/ |access-date=2022-12-12 |website=My Active Kitchen |language=en-GB}}</ref> [[okro|ilá]], and [[ogbono soup|ogbono]].<ref>{{Cite web|url=https://habeebolonje.com.ng/2018/09/05/preparing-okro-soup-obe-ila/|title=How to Prepare Okro Soup (Obe ila)|date=2018-09-05|website=Habeeb Olonje|access-date=2019-06-03|archive-date=2019-06-03|archive-url=https://web.archive.org/web/20190603013854/https://habeebolonje.com.ng/2018/09/05/preparing-okro-soup-obe-ila/}}</ref><ref>{{Cite web |title=Best soups to eat D-Amala with. |url=https://www.novelexpresstastyfoods.com/2017/12/best-soups-to-eat-d-amala-with.html |access-date=2022-05-10 |language=en-GB |archive-date=2022-09-29 |archive-url=https://web.archive.org/web/20220929214508/https://www.novelexpresstastyfoods.com/2017/12/best-soups-to-eat-d-amala-with.html |url-status=dead }}</ref><ref>{{Cite web |title=Amala and Ewedu Soup Recipe |url=https://www.chefspencil.com/recipe/amala-and-ewedu-soup/ |access-date=2022-05-10 |website=Chef's Pencil |date=9 May 2021 |language=en-US}}</ref>
== Tangka̱i ==
Á̱ mbyia̱ tangka̱i hu atat àmàlà: ''àmàlà isu'',<ref>{{Cite web |title=ya̱t hu Elubo na̱ng a nyia̱ a̱ni – nkyuo a̱chyi (Amala-Isu) – Abebi kiya̱k |url=https://abebifoods.com.ng/how-elubo-is-made-yam-flour-amala-isu/ |access-date=2022-12-12 |language=en-US}}</ref> ''àmàlà láfún'', and ''amala ògèdè''.<ref>{{Cite web |date=2017-04-09 |title=Amala Food Recipe {{!}} yat hu nang a nguyang Amala - African Food Network |url=https://afrifoodnetwork.com/recipes/swallow-recipes/amala/ |access-date=2022-05-10 |language=en-US}}</ref>
===Nkyuo a̱chyi (àmàlà isu)===
Àmàlà isu, tangka̱i hu nang ashiat angang ani àmàlà, asi achyi-based. tangka̱i achyi hu na̱ng a nyia̱ àmàlà ngu wa̱ yet ''[[Dioscorea cayenensis subsp. rotundata|Dioscorea cayenensis]]'' (Ikoro) sabo mang nkyuo ngu na mang li ngu hu.<ref>{{Cite web |date=2018-08-04 |title=YAM FLOUR PRODUCTION (ELUBO) |url=https://www.foodpreneurshub.com/yam-flour-production/ |archive-url=https://web.archive.org/web/20210924081620/https://www.foodpreneurshub.com/yam-flour-production/ |url-status=usurped |archive-date=September 24, 2021 |access-date=2022-07-27 |website=Foodpreneurs Hub |language=en-US}}</ref> Because of its perishability, achyi ka ni kwhot asi nyia nkyuo.<ref>{{Cite journal|last1=Jimoh |first1=O. |last2=Olatidoye |first2=O. P.|date=2009|title=Evaluation of physicochemical and theological characteristics of soybean fortified yam flour.|url=https://www.researchgate.net/publication/237771993|journal=Journal of Applied Biosciences|volume=13|pages=703–704|via=ResearchGate}}</ref> Àmàlà isu a nyia ngu mang akwot achyi. Ngu wa nbyia gu ndi dyundyung ma colo ngu ka̱ ka a ntyia asakhwot shuai.<ref>{{Cite web |last=Ago |first=Phunkein #nigeria • 5 Years |date=2017-08-11 |title=Amala |url=https://steemit.com/nigeria/@phunke/amala-2017811t13546258z |access-date=2022-05-10 |website=Steemit |language=en}}</ref><ref>{{Cite web |title=Yat hu nang a nyia Elubo – Nkyuo achyi (Amala-Isu) – Abebi Foods |url=https://abebifoods.com.ng/how-elubo-is-made-yam-flour-amala-isu/ |access-date=2022-05-10 |language=en-US}}</ref> Amala yet atan kiyak wa ma carbohydrates asi bu yet atan kyeang wa a cong mang carbohydrate, masamam mang chyi si West Africa.<ref>{{Cite journal|last1=Akissoe |first1=N. H. |last2=Hounhouigan |first2=J. D. |last3=Brica |first3=.W. |last4=Vernier |first4=P. |last5=Nago |first5=M. C. |last6=Olorunda |first6=O. A.|date=2003|title=Physical, chemical and sensory evaluation of dried yam (Dioscorea rotundata) tubers, flour and amala- a flour-derived product.|url=https://scholar.google.com/scholar_lookup?journal=Trop.+Sci.&title=Physical,+chemical+and+sensory+evaluation+of+dried+yam+(Dioscorea+rotundata)+tubers,+flour+and+amala+%E2%80%93+a+flour%E2%80%90derived+product&volume=41&publication_year=2003&pages=151-156&#d=gs_qabs&u=%23p%3D36FZS9PuO20J|journal=Journal of Tropical Science|volume=41|pages=151–156|via=Google Scholar}}</ref><ref>{{Cite web |title=Àmàlà: A Yoruba Staple with Community at Its Core Recipes & Roots |url=https://www.recipesandroots.ca/roots/amla-yoruba-staple-with-community-at-its-core
}}</ref><ref>{{Cite news |date=2016-10-10 |title=How to make the perfect "Amala" |url=https://www.vanguardngr.com/2016/10/make-perfect-amala/ |location=Lagos, Nigeria|access-date=2022-05-10 |newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]|language=en-GB}}</ref>
===[[Cassava]] flour (àmàlà láfún)===
Àmàlà láfún is made from cassava flour. Dried cassava flour is known as lafun.<ref>{{Cite journal |last=Omodamiro |first=R. M. |last2=Iwe |first2=M. O. |last3=Ukpabi |first3=U. J. |date=2007-10-12 |title=Pasting and functional properties of lafun and starch processed from some improved cassava genotypes in Nigeria. |url=http://www.bioline.org.br/abstract?id=nf07033 |language=en}}</ref><ref>{{Cite journal |last=Bolaji |first=O. T. |last2=Kamoru |first2=M. A. |last3=Adeyeye |first3=S. A. O. |date=2021-07-01 |title=Quality evaluation and physico-chemical properties of blends of fermented cassava flour (lafun) and pigeon pea flour |url=https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S246822762100137X |journal=Scientific African |volume=12 |article-number=e00833 |doi=10.1016/j.sciaf.2021.e00833 |issn=2468-2276|doi-access=free }}</ref><ref>{{Cite web |title=How To Make White Amala – Lafun – The online cook |url=https://theonlinecook.com/how-to-make-white-amala-lafun/ |access-date=2026-01-21 |language=en-GB}}</ref>
==Yafang==
1ujdehyrx6k538qdt3vfoezq2w2lwhv
40834
40833
2026-03-27T23:04:47Z
Holiness Istifanus
2354
/* Nkyuo a̱chyi (àmàlà isu) */
40834
wikitext
text/x-wiki
[[File:Amala with Ewedu.jpg|thumb|Amala with ewedu]]
A̱ma̱la,[[Á̱ghwa-ngnkpang]]:'''Àmàlà''', yet kiyak wa di nang a shai ani ba a yet [[okele]] ku [[swallow (food)|swallow]] kiyak ha ku yet atan ani Kuma asi bu lyen hu nang aniet [[Yoruba people|Yoruba]] akakyeang Mang akavwuo asi [[South West (Nigeria)|southwestern Nigeria]] Mang cican gyeang mang [[Yorubaland]].<ref>
{{cite book |url=https://archive.org/details/rootstubersplant0000unse |title=Roots, Tubers, Plantains and Bananas in Human Nutrition |date=1990 |publisher=Food and Agriculture Organization of the United Nations |isbn=978-92-5-102862-9 |location=Rome |page=[https://archive.org/details/rootstubersplant0000unse/page/68 68] |url-access=registration}}
</ref> a nyia ngu mang achyii, ko nkyuo rogo, ko nkyuo ayaba da a kan byang ani ba.<ref name="Postharvest technology">{{cite journal|author1=Ferris, R. S. B.|author2=Uwaegbute A. C. |author3=Osho S. M. |author4=Obatolu V. A. |date=1995|title=Acceptability and chemical evaluation of fortified yam (Discorea spp.) products.|journal=Postharvest Technology and Commodity Marketing: Proceedings of a Postharvest Conference 2 Nov. To 1 Dec. 1995|location=Accra, Ghana|page=172|isbn=978-978-131-111-6|url=https://books.google.com/books?id=bIsz-PA75b4C&pg=PA172}}</ref> Aya akpa achyii nang a byai akunkwom, asi chuad ania aban chuang, asi kwuii, asi na shurung gu kwot asi kwank ania nkyuo. A bu ngyei nkyuo ''èlùbọ́''.<ref>{{Cite web |date=2018-08-04 |title=YAM FLOUR PRODUCTION (ELUBO) |url=https://www.foodpreneurshub.com/yam-flour-production/ |archive-url=https://web.archive.org/web/20210924081620/https://www.foodpreneurshub.com/yam-flour-production/ |url-status=usurped |archive-date=September 24, 2021 |access-date=2022-07-27 |website=Foodpreneurs Hub |language=en-US}}</ref> achyii yet asai wa ama ka na chia akolo agyeang ka a shurung [[Dried fish|dried]] ngu wa na nwank àmàlà akolo ngu ka.<ref>{{cite news|author=Balogh, Esther|title=History and perspectives of stable foods in Africa|date=1989|publisher=Oxford Symposium on Food & Cookery|page=51|isbn=978-0-907325-44-4|url=https://books.google.com/books?id=I15eJt6U3gMC&pg=PA51}}</ref><ref>{{cite book|author=Dumont, Roland |date=2006 |title=Biodiversity and Domestication of Yams in West Africa: Traditional Practices Leading to Dioscorea Rotundata Poir|publisher=Editions Quae|page=28|url=https://books.google.com/books?id=uViWez_aaQcC&pg=PA28|isbn=978-2-87614-632-7 }}</ref> ayet kiyak wa nang a lyen nang a ya mang nyung [[ewedu|ewédú]]<ref>{{Cite web |last=Ajoke |date=2021-05-30 |title=Ewedu Soup |url=https://www.myactivekitchen.com/ewedu-soup/ |access-date=2022-12-12 |website=My Active Kitchen |language=en-GB}}</ref> and gbẹ̀gìrì ([[Black-eyed pea|black-eyed beans]] soup), ama ana iya ya ngu mang aka nyuun ma didit [[soup|ọbè]] (soups), such as [[vegetable|ẹ̀fọ́]],<ref>{{Cite web |last=Ajoke |date=2019-06-04 |title=How to Make Efo Riro |url=https://www.myactivekitchen.com/how-to-make-efo-riro-2/ |access-date=2022-12-12 |website=My Active Kitchen |language=en-GB}}</ref> [[okro|ilá]], and [[ogbono soup|ogbono]].<ref>{{Cite web|url=https://habeebolonje.com.ng/2018/09/05/preparing-okro-soup-obe-ila/|title=How to Prepare Okro Soup (Obe ila)|date=2018-09-05|website=Habeeb Olonje|access-date=2019-06-03|archive-date=2019-06-03|archive-url=https://web.archive.org/web/20190603013854/https://habeebolonje.com.ng/2018/09/05/preparing-okro-soup-obe-ila/}}</ref><ref>{{Cite web |title=Best soups to eat D-Amala with. |url=https://www.novelexpresstastyfoods.com/2017/12/best-soups-to-eat-d-amala-with.html |access-date=2022-05-10 |language=en-GB |archive-date=2022-09-29 |archive-url=https://web.archive.org/web/20220929214508/https://www.novelexpresstastyfoods.com/2017/12/best-soups-to-eat-d-amala-with.html |url-status=dead }}</ref><ref>{{Cite web |title=Amala and Ewedu Soup Recipe |url=https://www.chefspencil.com/recipe/amala-and-ewedu-soup/ |access-date=2022-05-10 |website=Chef's Pencil |date=9 May 2021 |language=en-US}}</ref>
== Tangka̱i ==
Á̱ mbyia̱ tangka̱i hu atat àmàlà: ''àmàlà isu'',<ref>{{Cite web |title=ya̱t hu Elubo na̱ng a nyia̱ a̱ni – nkyuo a̱chyi (Amala-Isu) – Abebi kiya̱k |url=https://abebifoods.com.ng/how-elubo-is-made-yam-flour-amala-isu/ |access-date=2022-12-12 |language=en-US}}</ref> ''àmàlà láfún'', and ''amala ògèdè''.<ref>{{Cite web |date=2017-04-09 |title=Amala Food Recipe {{!}} yat hu nang a nguyang Amala - African Food Network |url=https://afrifoodnetwork.com/recipes/swallow-recipes/amala/ |access-date=2022-05-10 |language=en-US}}</ref>
===Nkyuo a̱chyi (àmàlà isu)===
Àmàlà isu, tangka̱i hu nang ashiat angang ani àmàlà, asi achyi-based. tangka̱i achyi hu na̱ng a nyia̱ àmàlà ngu wa̱ yet ''[[Dioscorea cayenensis subsp. rotundata|Dioscorea cayenensis]]'' (Ikoro) sabo mang nkyuo ngu na mang li ngu hu.<ref>{{Cite web |date=2018-08-04 |title=YAM FLOUR PRODUCTION (ELUBO) |url=https://www.foodpreneurshub.com/yam-flour-production/ |archive-url=https://web.archive.org/web/20210924081620/https://www.foodpreneurshub.com/yam-flour-production/ |url-status=usurped |archive-date=September 24, 2021 |access-date=2022-07-27 |website=Foodpreneurs Hub |language=en-US}}</ref> Because of its perishability, achyi ka ni kwhot asi nyia nkyuo.<ref>{{Cite journal|last1=Jimoh |first1=O. |last2=Olatidoye |first2=O. P.|date=2009|title=Evaluation of physicochemical and theological characteristics of soybean fortified yam flour.|url=https://www.researchgate.net/publication/237771993|journal=Journal of Applied Biosciences|volume=13|pages=703–704|via=ResearchGate}}</ref> Àmàlà isu a nyia ngu mang akwot achyi. Ngu wa nbyia gu ndi dyundyung ma colo ngu ka̱ ka a ntyia asakhwot shuai.<ref>{{Cite web |last=Ago |first=Phunkein #nigeria • 5 Years |date=2017-08-11 |title=Amala |url=https://steemit.com/nigeria/@phunke/amala-2017811t13546258z |access-date=2022-05-10 |website=Steemit |language=en}}</ref><ref>{{Cite web |title=Yat hu nang a nyia Elubo – Nkyuo achyi (Amala-Isu) – Abebi Foods |url=https://abebifoods.com.ng/how-elubo-is-made-yam-flour-amala-isu/ |access-date=2022-05-10 |language=en-US}}</ref> Amala yet atan kiyak wa ma carbohydrates asi bu yet atan kyeang wa a cong mang carbohydrate, masamam mang chyi si West Africa.<ref>{{Cite journal|last1=Akissoe |first1=N. H. |last2=Hounhouigan |first2=J. D. |last3=Brica |first3=.W. |last4=Vernier |first4=P. |last5=Nago |first5=M. C. |last6=Olorunda |first6=O. A.|date=2003|title=Physical, akakan mang yet hu nang a nyia akhwot achyi (Dioscorea rotundata) tubers, flour and amala- a flour-derived product.|url=https://scholar.google.com/scholar_lookup?journal=Trop.+Sci.&title=Physical,+chemical+and+sensory+evaluation+of+dried+yam+(Dioscorea+rotundata)+tubers,+flour+and+amala+%E2%80%93+a+flour%E2%80%90derived+product&volume=41&publication_year=2003&pages=151-156&#d=gs_qabs&u=%23p%3D36FZS9PuO20J|journal=Journal of Tropical Science|volume=41|pages=151–156|via=Google Scholar}}</ref><ref>{{Cite web |title=Àmàlà: A Yoruba Staple with Community at Its Core Recipes & Roots |url=https://www.recipesandroots.ca/roots/amla-yoruba-staple-with-community-at-its-core
}}</ref><ref>{{Cite news |date=2016-10-10 |title=How to make the perfect "Amala" |url=https://www.vanguardngr.com/2016/10/make-perfect-amala/ |location=Lagos, Nigeria|access-date=2022-05-10 |newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]|language=en-GB}}</ref>
===[[Cassava]] flour (àmàlà láfún)===
Àmàlà láfún is made from cassava flour. Dried cassava flour is known as lafun.<ref>{{Cite journal |last=Omodamiro |first=R. M. |last2=Iwe |first2=M. O. |last3=Ukpabi |first3=U. J. |date=2007-10-12 |title=Pasting and functional properties of lafun and starch processed from some improved cassava genotypes in Nigeria. |url=http://www.bioline.org.br/abstract?id=nf07033 |language=en}}</ref><ref>{{Cite journal |last=Bolaji |first=O. T. |last2=Kamoru |first2=M. A. |last3=Adeyeye |first3=S. A. O. |date=2021-07-01 |title=Quality evaluation and physico-chemical properties of blends of fermented cassava flour (lafun) and pigeon pea flour |url=https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S246822762100137X |journal=Scientific African |volume=12 |article-number=e00833 |doi=10.1016/j.sciaf.2021.e00833 |issn=2468-2276|doi-access=free }}</ref><ref>{{Cite web |title=How To Make White Amala – Lafun – The online cook |url=https://theonlinecook.com/how-to-make-white-amala-lafun/ |access-date=2026-01-21 |language=en-GB}}</ref>
==Yafang==
g45ek044xicn8hfdxmfncjo4ybfkljo
40853
40834
2026-03-28T08:21:06Z
InternetArchiveBot
45
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
40853
wikitext
text/x-wiki
[[File:Amala with Ewedu.jpg|thumb|Amala with ewedu]]
A̱ma̱la,[[Á̱ghwa-ngnkpang]]:'''Àmàlà''', yet kiyak wa di nang a shai ani ba a yet [[okele]] ku [[swallow (food)|swallow]] kiyak ha ku yet atan ani Kuma asi bu lyen hu nang aniet [[Yoruba people|Yoruba]] akakyeang Mang akavwuo asi [[South West (Nigeria)|southwestern Nigeria]] Mang cican gyeang mang [[Yorubaland]].<ref>
{{cite book |url=https://archive.org/details/rootstubersplant0000unse |title=Roots, Tubers, Plantains and Bananas in Human Nutrition |date=1990 |publisher=Food and Agriculture Organization of the United Nations |isbn=978-92-5-102862-9 |location=Rome |page=[https://archive.org/details/rootstubersplant0000unse/page/68 68] |url-access=registration}}
</ref> a nyia ngu mang achyii, ko nkyuo rogo, ko nkyuo ayaba da a kan byang ani ba.<ref name="Postharvest technology">{{cite journal|author1=Ferris, R. S. B.|author2=Uwaegbute A. C. |author3=Osho S. M. |author4=Obatolu V. A. |date=1995|title=Acceptability and chemical evaluation of fortified yam (Discorea spp.) products.|journal=Postharvest Technology and Commodity Marketing: Proceedings of a Postharvest Conference 2 Nov. To 1 Dec. 1995|location=Accra, Ghana|page=172|isbn=978-978-131-111-6|url=https://books.google.com/books?id=bIsz-PA75b4C&pg=PA172}}</ref> Aya akpa achyii nang a byai akunkwom, asi chuad ania aban chuang, asi kwuii, asi na shurung gu kwot asi kwank ania nkyuo. A bu ngyei nkyuo ''èlùbọ́''.<ref>{{Cite web |date=2018-08-04 |title=YAM FLOUR PRODUCTION (ELUBO) |url=https://www.foodpreneurshub.com/yam-flour-production/ |archive-url=https://web.archive.org/web/20210924081620/https://www.foodpreneurshub.com/yam-flour-production/ |url-status=usurped |archive-date=September 24, 2021 |access-date=2022-07-27 |website=Foodpreneurs Hub |language=en-US}}</ref> achyii yet asai wa ama ka na chia akolo agyeang ka a shurung [[Dried fish|dried]] ngu wa na nwank àmàlà akolo ngu ka.<ref>{{cite news|author=Balogh, Esther|title=History and perspectives of stable foods in Africa|date=1989|publisher=Oxford Symposium on Food & Cookery|page=51|isbn=978-0-907325-44-4|url=https://books.google.com/books?id=I15eJt6U3gMC&pg=PA51}}</ref><ref>{{cite book|author=Dumont, Roland |date=2006 |title=Biodiversity and Domestication of Yams in West Africa: Traditional Practices Leading to Dioscorea Rotundata Poir|publisher=Editions Quae|page=28|url=https://books.google.com/books?id=uViWez_aaQcC&pg=PA28|isbn=978-2-87614-632-7 }}</ref> ayet kiyak wa nang a lyen nang a ya mang nyung [[ewedu|ewédú]]<ref>{{Cite web |last=Ajoke |date=2021-05-30 |title=Ewedu Soup |url=https://www.myactivekitchen.com/ewedu-soup/ |access-date=2022-12-12 |website=My Active Kitchen |language=en-GB}}</ref> and gbẹ̀gìrì ([[Black-eyed pea|black-eyed beans]] soup), ama ana iya ya ngu mang aka nyuun ma didit [[soup|ọbè]] (soups), such as [[vegetable|ẹ̀fọ́]],<ref>{{Cite web |last=Ajoke |date=2019-06-04 |title=How to Make Efo Riro |url=https://www.myactivekitchen.com/how-to-make-efo-riro-2/ |access-date=2022-12-12 |website=My Active Kitchen |language=en-GB}}</ref> [[okro|ilá]], and [[ogbono soup|ogbono]].<ref>{{Cite web|url=https://habeebolonje.com.ng/2018/09/05/preparing-okro-soup-obe-ila/|title=How to Prepare Okro Soup (Obe ila)|date=2018-09-05|website=Habeeb Olonje|access-date=2019-06-03|archive-date=2019-06-03|archive-url=https://web.archive.org/web/20190603013854/https://habeebolonje.com.ng/2018/09/05/preparing-okro-soup-obe-ila/}}</ref><ref>{{Cite web |title=Best soups to eat D-Amala with. |url=https://www.novelexpresstastyfoods.com/2017/12/best-soups-to-eat-d-amala-with.html |access-date=2022-05-10 |language=en-GB |archive-date=2022-09-29 |archive-url=https://web.archive.org/web/20220929214508/https://www.novelexpresstastyfoods.com/2017/12/best-soups-to-eat-d-amala-with.html |url-status=dead }}</ref><ref>{{Cite web |title=Amala and Ewedu Soup Recipe |url=https://www.chefspencil.com/recipe/amala-and-ewedu-soup/ |access-date=2022-05-10 |website=Chef's Pencil |date=9 May 2021 |language=en-US}}</ref>
== Tangka̱i ==
Á̱ mbyia̱ tangka̱i hu atat àmàlà: ''àmàlà isu'',<ref>{{Cite web |title=ya̱t hu Elubo na̱ng a nyia̱ a̱ni – nkyuo a̱chyi (Amala-Isu) – Abebi kiya̱k |url=https://abebifoods.com.ng/how-elubo-is-made-yam-flour-amala-isu/ |access-date=2022-12-12 |language=en-US}}</ref> ''àmàlà láfún'', and ''amala ògèdè''.<ref>{{Cite web |date=2017-04-09 |title=Amala Food Recipe {{!}} yat hu nang a nguyang Amala - African Food Network |url=https://afrifoodnetwork.com/recipes/swallow-recipes/amala/ |access-date=2022-05-10 |language=en-US}}</ref>
===Nkyuo a̱chyi (àmàlà isu)===
Àmàlà isu, tangka̱i hu nang ashiat angang ani àmàlà, asi achyi-based. tangka̱i achyi hu na̱ng a nyia̱ àmàlà ngu wa̱ yet ''[[Dioscorea cayenensis subsp. rotundata|Dioscorea cayenensis]]'' (Ikoro) sabo mang nkyuo ngu na mang li ngu hu.<ref>{{Cite web |date=2018-08-04 |title=YAM FLOUR PRODUCTION (ELUBO) |url=https://www.foodpreneurshub.com/yam-flour-production/ |archive-url=https://web.archive.org/web/20210924081620/https://www.foodpreneurshub.com/yam-flour-production/ |url-status=usurped |archive-date=September 24, 2021 |access-date=2022-07-27 |website=Foodpreneurs Hub |language=en-US}}</ref> Because of its perishability, achyi ka ni kwhot asi nyia nkyuo.<ref>{{Cite journal|last1=Jimoh |first1=O. |last2=Olatidoye |first2=O. P.|date=2009|title=Evaluation of physicochemical and theological characteristics of soybean fortified yam flour.|url=https://www.researchgate.net/publication/237771993|journal=Journal of Applied Biosciences|volume=13|pages=703–704|via=ResearchGate}}</ref> Àmàlà isu a nyia ngu mang akwot achyi. Ngu wa nbyia gu ndi dyundyung ma colo ngu ka̱ ka a ntyia asakhwot shuai.<ref>{{Cite web |last=Ago |first=Phunkein #nigeria • 5 Years |date=2017-08-11 |title=Amala |url=https://steemit.com/nigeria/@phunke/amala-2017811t13546258z |access-date=2022-05-10 |website=Steemit |language=en}}</ref><ref>{{Cite web |title=Yat hu nang a nyia Elubo – Nkyuo achyi (Amala-Isu) – Abebi Foods |url=https://abebifoods.com.ng/how-elubo-is-made-yam-flour-amala-isu/ |access-date=2022-05-10 |language=en-US}}</ref> Amala yet atan kiyak wa ma carbohydrates asi bu yet atan kyeang wa a cong mang carbohydrate, masamam mang chyi si West Africa.<ref>{{Cite journal|last1=Akissoe |first1=N. H. |last2=Hounhouigan |first2=J. D. |last3=Brica |first3=.W. |last4=Vernier |first4=P. |last5=Nago |first5=M. C. |last6=Olorunda |first6=O. A.|date=2003|title=Physical, akakan mang yet hu nang a nyia akhwot achyi (Dioscorea rotundata) tubers, flour and amala- a flour-derived product.|url=https://scholar.google.com/scholar_lookup?journal=Trop.+Sci.&title=Physical,+chemical+and+sensory+evaluation+of+dried+yam+(Dioscorea+rotundata)+tubers,+flour+and+amala+%E2%80%93+a+flour%E2%80%90derived+product&volume=41&publication_year=2003&pages=151-156&#d=gs_qabs&u=%23p%3D36FZS9PuO20J|journal=Journal of Tropical Science|volume=41|pages=151–156|via=Google Scholar}}</ref><ref>{{Cite web |title=Àmàlà: A Yoruba Staple with Community at Its Core Recipes & Roots |url=https://www.recipesandroots.ca/roots/amla-yoruba-staple-with-community-at-its-core
}}</ref><ref>{{Cite news |date=2016-10-10 |title=How to make the perfect "Amala" |url=https://www.vanguardngr.com/2016/10/make-perfect-amala/ |location=Lagos, Nigeria|access-date=2022-05-10 |newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]|language=en-GB}}</ref>
===[[Cassava]] flour (àmàlà láfún)===
Àmàlà láfún is made from cassava flour. Dried cassava flour is known as lafun.<ref>{{Cite journal |last=Omodamiro |first=R. M. |last2=Iwe |first2=M. O. |last3=Ukpabi |first3=U. J. |date=2007-10-12 |title=Pasting and functional properties of lafun and starch processed from some improved cassava genotypes in Nigeria. |url=http://www.bioline.org.br/abstract?id=nf07033 |language=en}}</ref><ref>{{Cite journal |last=Bolaji |first=O. T. |last2=Kamoru |first2=M. A. |last3=Adeyeye |first3=S. A. O. |date=2021-07-01 |title=Quality evaluation and physico-chemical properties of blends of fermented cassava flour (lafun) and pigeon pea flour |url=https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S246822762100137X |journal=Scientific African |volume=12 |article-number=e00833 |doi=10.1016/j.sciaf.2021.e00833 |issn=2468-2276|doi-access=free }}</ref><ref>{{Cite web |title=How To Make White Amala – Lafun – The online cook |url=https://theonlinecook.com/how-to-make-white-amala-lafun/ |access-date=2026-01-21 |language=en-GB |archive-date=2025-12-16 |archive-url=https://web.archive.org/web/20251216032554/https://theonlinecook.com/how-to-make-white-amala-lafun/ |url-status=dead }}</ref>
==Yafang==
0r47ry9uqpr6i27o0dbgvdie8xpr5j6
Funmilayo Ransome-Kuti
0
6743
40821
40358
2026-03-27T22:15:22Z
Holiness Istifanus
2354
40821
wikitext
text/x-wiki
[[Chieftain|Chief]] '''Funmilayo Ransome-Kuti''' {{postnominals|country=NG|MON}}{{efn|{{IPA-cen|f|ʊ|n|m|i|_|ˈ|l|aɪ|j|oʊ|_|ˈ|r|æ|n|s|ə|m|_|ˈ|k|uː|t|i}} {{Audio|LL-Q34311 (yor)-Esther the Queen-Funmilayo Ransome-Kuti.wav|Listen}}}} (born '''Frances Abigail Olufunmilayo Olufela Folorunso Thomas'''; 25 Mang zwat sak 1900 span 13 mang zwat nyiaai 1978), asi bu lyen ngu mang alyoot '''Funmilayo Aníkúlápó-Kuti''', ayet atyu nigeriya wa [[Female education|educator]], atyu kwai nfwuo aniet, nbyeang [[women's rights]] atyu ntam.
Fumilayo Ransome Kuti a ku byin gu ma akyeang [[Abeokuta]], ama asi shai asi nat ma [[Ogun State]], ngu wa ku yet farko anap a nat [[Abeokuta Grammar School]].<ref name="lioness-lisabi">{{Cite web |last=Agunbiade |first=Tayo |title=Remembering Funmilayo Ransome-Kuti: Nigeria's 'lioness of Lisabi' |url=https://www.aljazeera.com/features/2020/10/1/the-lioness-of-lisabi-who-ended-unfair-taxes-for-nigerian-women |access-date=9 March 2022 |website=www.aljazeera.com |language=en}}</ref> de yet adadai anap mang adadai shakaru, asi nyia tam de mastyi atyu meyam, asi hada makarantu gyeang de ji kan tyia cet ani ba nbyeang aya clas agyeang ma contri hu nbyeang gyii [[literacy]] aya clas de ba didai salari asi anyiuk.
Baya alyia 1940s, Ransome-Kuti asi nbyeang shi [[Abeokuta Women's Union]] nbyeang nwank apyia ngu gu li nang anyiuk ba shia yenchi apyia nba, asi cat atan nkyeang nsi anyiuk mang nvam a ba didai gofment nba ka nbyeang gu li nang a rege a ka kurum nkyeang nchung na da anyiuk kaswo. Ba si li ngu nang fim wa ani ma nang "Lioness asi Lisabi",<ref name="Cheryl" /> asi bi mang tam bol nbyeang tam kwai nfwuo si aniet 10,000 anyiuk, tyai ba bang tam hu mang cet vam [[Alake of Egba (title)|Alake]] de ba didai njen ma lyia 1949. Nang Ransome-Kuti’s kwai nfwuo gu hu si byean lai nba hu, asi kyiat gefe de bwan mang shyia yenchi si nigeriya hu, nbyeang Chong akatung nbyeang bwan mang aniet ba swak ngu ani [[Delegation|delegations]] ba lyiat alyiat nkyeang na mim ani mang national constitutions. Atyu a yet apyia ka de ghut mang shia dundung anyiuk nigeriya ba ani nbyeang anyiuk si federation ba ma vwuo ka ani, asi nwank apyia ngu de ntam nigeriya [[Women's right to vote|women’s right to vote]] asi yet atyuo nyung ma niet ba nang a lyan de cat swat nyinyeang nbyeang anyiuk ba shia yenchi si achiat.
Ransome-Kuti received the [[Lenin Peace Prize]] asi jong gu mateyi si yet atyu ntam mang [[Order of the Niger]] sabo mang tam ngu hu. Ma alyia na na kan swak ani, asi byeang mman zam ngu na' criticism of Nigeria's military governments. Asi kwu nang gu shia ma lyia 77 baya nang a nbwuo ngu fad ma ntam a kwot akop de Kwan gu li nang gu cok nkyeang amali. Ransome-Kuti's mman gu na nbyeang aniet twot bubom [[Fela Kuti]] (born Olufela Ransome-Kuti), [[Doctor of Medicine|doctor]] nbyeang atyu ntam [[Beko Ransome-Kuti]], nbyeang [[Health minister of Nigeria|health minister]] [[Olikoye Ransome-Kuti]].
==Ason shyicet mang tat apyia==
Frances Abigail Olufunmilayo Olufela Folorunso Thomas, was born on 25 October 1900 in [[Abeokuta]], [[Ogun State]], Nigeria, which at the time was a part of the [[Southern Nigeria Protectorate]], a [[Protectorate]] of [[British Empire|the British Empire]].<ref name=":0">{{Cite web|url=https://www.britannica.com/biography/Funmilayo-Ransome-Kuti|title=Funmilayo Ransome-Kuti: Nigerian feminist and political leader|date=21 October 2019|website=Encyclopedia Britannica|language=en|access-date=18 December 2019}}</ref> She was born to Chief Daniel Olumeyuwa Thomas (1869–1954), a member of the [[Aristocracy|aristocratic]] Jibolu-Taiwo family, and Lucretia Phyllis Omoyeni Adeosolu (1874–1956).<ref name="Cheryl" />{{rp|20}} Her father farmed and traded [[Palm oil|palm produce]], while her mother worked as a [[dressmaker]].<ref name=":8">{{Cite book|title=Dictionary of African Biography|date=2012|publisher=Oxford University Press|others=Akyeampong, Emmanuel Kwaku., Gates, Henry Louis, Jr.|isbn=978-0-19-538207-5|volume=5|location=Oxford|pages=176–178|chapter=Ransome-Kuti, Funmilayo|oclc=706025122}}</ref>
==Yafang==
qfg46rk4m7g7ods98xk7hi1igk8j40y
40835
40821
2026-03-27T23:11:18Z
Holiness Istifanus
2354
/* Ason shyicet mang tat apyia */
40835
wikitext
text/x-wiki
[[Chieftain|Chief]] '''Funmilayo Ransome-Kuti''' {{postnominals|country=NG|MON}}{{efn|{{IPA-cen|f|ʊ|n|m|i|_|ˈ|l|aɪ|j|oʊ|_|ˈ|r|æ|n|s|ə|m|_|ˈ|k|uː|t|i}} {{Audio|LL-Q34311 (yor)-Esther the Queen-Funmilayo Ransome-Kuti.wav|Listen}}}} (born '''Frances Abigail Olufunmilayo Olufela Folorunso Thomas'''; 25 Mang zwat sak 1900 span 13 mang zwat nyiaai 1978), asi bu lyen ngu mang alyoot '''Funmilayo Aníkúlápó-Kuti''', ayet atyu nigeriya wa [[Female education|educator]], atyu kwai nfwuo aniet, nbyeang [[women's rights]] atyu ntam.
Fumilayo Ransome Kuti a ku byin gu ma akyeang [[Abeokuta]], ama asi shai asi nat ma [[Ogun State]], ngu wa ku yet farko anap a nat [[Abeokuta Grammar School]].<ref name="lioness-lisabi">{{Cite web |last=Agunbiade |first=Tayo |title=Remembering Funmilayo Ransome-Kuti: Nigeria's 'lioness of Lisabi' |url=https://www.aljazeera.com/features/2020/10/1/the-lioness-of-lisabi-who-ended-unfair-taxes-for-nigerian-women |access-date=9 March 2022 |website=www.aljazeera.com |language=en}}</ref> de yet adadai anap mang adadai shakaru, asi nyia tam de mastyi atyu meyam, asi hada makarantu gyeang de ji kan tyia cet ani ba nbyeang aya clas agyeang ma contri hu nbyeang gyii [[literacy]] aya clas de ba didai salari asi anyiuk.
Baya alyia 1940s, Ransome-Kuti asi nbyeang shi [[Abeokuta Women's Union]] nbyeang nwank apyia ngu gu li nang anyiuk ba shia yenchi apyia nba, asi cat atan nkyeang nsi anyiuk mang nvam a ba didai gofment nba ka nbyeang gu li nang a rege a ka kurum nkyeang nchung na da anyiuk kaswo. Ba si li ngu nang fim wa ani ma nang "Lioness asi Lisabi",<ref name="Cheryl" /> asi bi mang tam bol nbyeang tam kwai nfwuo si aniet 10,000 anyiuk, tyai ba bang tam hu mang cet vam [[Alake of Egba (title)|Alake]] de ba didai njen ma lyia 1949. Nang Ransome-Kuti’s kwai nfwuo gu hu si byean lai nba hu, asi kyiat gefe de bwan mang shyia yenchi si nigeriya hu, nbyeang Chong akatung nbyeang bwan mang aniet ba swak ngu ani [[Delegation|delegations]] ba lyiat alyiat nkyeang na mim ani mang national constitutions. Atyu a yet apyia ka de ghut mang shia dundung anyiuk nigeriya ba ani nbyeang anyiuk si federation ba ma vwuo ka ani, asi nwank apyia ngu de ntam nigeriya [[Women's right to vote|women’s right to vote]] asi yet atyuo nyung ma niet ba nang a lyan de cat swat nyinyeang nbyeang anyiuk ba shia yenchi si achiat.
Ransome-Kuti received the [[Lenin Peace Prize]] asi jong gu mateyi si yet atyu ntam mang [[Order of the Niger]] sabo mang tam ngu hu. Ma alyia na na kan swak ani, asi byeang mman zam ngu na' criticism of Nigeria's military governments. Asi kwu nang gu shia ma lyia 77 baya nang a nbwuo ngu fad ma ntam a kwot akop de Kwan gu li nang gu cok nkyeang amali. Ransome-Kuti's mman gu na nbyeang aniet twot bubom [[Fela Kuti]] (born Olufela Ransome-Kuti), [[Doctor of Medicine|doctor]] nbyeang atyu ntam [[Beko Ransome-Kuti]], nbyeang [[Health minister of Nigeria|health minister]] [[Olikoye Ransome-Kuti]].
==Ason shyicet mang tat apyia==
Frances Abigail Olufunmilayo Olufela Folorunso Thomas, was born on 25 October 1900 in [[Abeokuta]], [[Ogun State]], Nigeria, mang jen ji ku yet atyo nyung wa ma nyiet si [[Southern Nigeria Protectorate]], a [[Protectorate]] of [[British Empire|the British Empire]].<ref name=":0">{{Cite web|url=https://www.britannica.com/biography/Funmilayo-Ransome-Kuti|title=Funmilayo Ransome-Kuti: Nigerian feminist and political leader|date=21 October 2019|website=Encyclopedia Britannica|language=en|access-date=18 December 2019}}</ref> aku byin gu de Chief Daniel Olumeyuwa Thomas (1869–1954), atyo nyung ma aniet [[Aristocracy|aristocratic]] Jibolu-Taiwo family, and Lucretia Phyllis Omoyeni Adeosolu (1874–1956).<ref name="Cheryl" />{{rp|20}} atyia ngu wu nyia khap mang lyiai nkyeang [[Palm oil|palm produce]], awot ayang ngu hu si nyia tam si [[dressmaker]].<ref name=":8">{{Cite book|title=Dictionary of African Biography|date=2012|publisher=Oxford University Press|others=Akyeampong, Emmanuel Kwaku., Gates, Henry Louis, Jr.|isbn=978-0-19-538207-5|volume=5|location=Oxford|pages=176–178|chapter=Ransome-Kuti, Funmilayo|oclc=706025122}}</ref>
==Yafang==
gsywd2g2u2a7up6802znovl05k73rmk
40836
40835
2026-03-27T23:12:44Z
Holiness Istifanus
2354
/* Ason shyicet mang tat apyia */
40836
wikitext
text/x-wiki
[[Chieftain|Chief]] '''Funmilayo Ransome-Kuti''' {{postnominals|country=NG|MON}}{{efn|{{IPA-cen|f|ʊ|n|m|i|_|ˈ|l|aɪ|j|oʊ|_|ˈ|r|æ|n|s|ə|m|_|ˈ|k|uː|t|i}} {{Audio|LL-Q34311 (yor)-Esther the Queen-Funmilayo Ransome-Kuti.wav|Listen}}}} (born '''Frances Abigail Olufunmilayo Olufela Folorunso Thomas'''; 25 Mang zwat sak 1900 span 13 mang zwat nyiaai 1978), asi bu lyen ngu mang alyoot '''Funmilayo Aníkúlápó-Kuti''', ayet atyu nigeriya wa [[Female education|educator]], atyu kwai nfwuo aniet, nbyeang [[women's rights]] atyu ntam.
Fumilayo Ransome Kuti a ku byin gu ma akyeang [[Abeokuta]], ama asi shai asi nat ma [[Ogun State]], ngu wa ku yet farko anap a nat [[Abeokuta Grammar School]].<ref name="lioness-lisabi">{{Cite web |last=Agunbiade |first=Tayo |title=Remembering Funmilayo Ransome-Kuti: Nigeria's 'lioness of Lisabi' |url=https://www.aljazeera.com/features/2020/10/1/the-lioness-of-lisabi-who-ended-unfair-taxes-for-nigerian-women |access-date=9 March 2022 |website=www.aljazeera.com |language=en}}</ref> de yet adadai anap mang adadai shakaru, asi nyia tam de mastyi atyu meyam, asi hada makarantu gyeang de ji kan tyia cet ani ba nbyeang aya clas agyeang ma contri hu nbyeang gyii [[literacy]] aya clas de ba didai salari asi anyiuk.
Baya alyia 1940s, Ransome-Kuti asi nbyeang shi [[Abeokuta Women's Union]] nbyeang nwank apyia ngu gu li nang anyiuk ba shia yenchi apyia nba, asi cat atan nkyeang nsi anyiuk mang nvam a ba didai gofment nba ka nbyeang gu li nang a rege a ka kurum nkyeang nchung na da anyiuk kaswo. Ba si li ngu nang fim wa ani ma nang "Lioness asi Lisabi",<ref name="Cheryl" /> asi bi mang tam bol nbyeang tam kwai nfwuo si aniet 10,000 anyiuk, tyai ba bang tam hu mang cet vam [[Alake of Egba (title)|Alake]] de ba didai njen ma lyia 1949. Nang Ransome-Kuti’s kwai nfwuo gu hu si byean lai nba hu, asi kyiat gefe de bwan mang shyia yenchi si nigeriya hu, nbyeang Chong akatung nbyeang bwan mang aniet ba swak ngu ani [[Delegation|delegations]] ba lyiat alyiat nkyeang na mim ani mang national constitutions. Atyu a yet apyia ka de ghut mang shia dundung anyiuk nigeriya ba ani nbyeang anyiuk si federation ba ma vwuo ka ani, asi nwank apyia ngu de ntam nigeriya [[Women's right to vote|women’s right to vote]] asi yet atyuo nyung ma niet ba nang a lyan de cat swat nyinyeang nbyeang anyiuk ba shia yenchi si achiat.
Ransome-Kuti received the [[Lenin Peace Prize]] asi jong gu mateyi si yet atyu ntam mang [[Order of the Niger]] sabo mang tam ngu hu. Ma alyia na na kan swak ani, asi byeang mman zam ngu na' criticism of Nigeria's military governments. Asi kwu nang gu shia ma lyia 77 baya nang a nbwuo ngu fad ma ntam a kwot akop de Kwan gu li nang gu cok nkyeang amali. Ransome-Kuti's mman gu na nbyeang aniet twot bubom [[Fela Kuti]] (born Olufela Ransome-Kuti), [[Doctor of Medicine|doctor]] nbyeang atyu ntam [[Beko Ransome-Kuti]], nbyeang [[Health minister of Nigeria|health minister]] [[Olikoye Ransome-Kuti]].
==Ason shyicet mang tat apyia==
Frances Abigail Olufunmilayo Olufela Folorunso Thomas, aku byin ngu atuk 25 mang zwat sak ma lyia 1900 ma [[Abeokuta]], [[Ogun State]], Nigeria, mang jen ji ku yet atyo nyung wa ma nyiet si [[Southern Nigeria Protectorate]], a [[Protectorate]] of [[British Empire|the British Empire]].<ref name=":0">{{Cite web|url=https://www.britannica.com/biography/Funmilayo-Ransome-Kuti|title=Funmilayo Ransome-Kuti: Nigerian feminist and political leader|date=21 October 2019|website=Encyclopedia Britannica|language=en|access-date=18 December 2019}}</ref> aku byin gu de Chief Daniel Olumeyuwa Thomas (1869–1954), atyo nyung ma aniet [[Aristocracy|aristocratic]] Jibolu-Taiwo family, and Lucretia Phyllis Omoyeni Adeosolu (1874–1956).<ref name="Cheryl" />{{rp|20}} atyia ngu wu nyia khap mang lyiai nkyeang [[Palm oil|palm produce]], awot ayang ngu hu si nyia tam si [[dressmaker]].<ref name=":8">{{Cite book|title=Dictionary of African Biography|date=2012|publisher=Oxford University Press|others=Akyeampong, Emmanuel Kwaku., Gates, Henry Louis, Jr.|isbn=978-0-19-538207-5|volume=5|location=Oxford|pages=176–178|chapter=Ransome-Kuti, Funmilayo|oclc=706025122}}</ref>
==Yafang==
przwgwk9fb7toh3gmbe091y1l5xez5e
Awa
0
6849
40822
40802
2026-03-27T22:22:51Z
Holiness Istifanus
2354
40822
wikitext
text/x-wiki
'''Eve'''{{Efn|{{IPAc-en|ˈ|iː|v}}; {{Hebrew name|{{Script/Hebrew|חַוָּה}}|Ḥava|Ḥawwā}}; {{langx|ar|حَوَّاء|Ḥawwāʾ}}; {{langx|fa|حوا|Ḥavā}}; {{langx|el|Εὕα|Heúa}}; {{langx|la|Eva, Heva}}; [[Syriac language|Syriac]]: {{lang|syc|ܚܰܘܳܐ}} <small>romanized:</small> {{Transliteration|syc|ḥawâ}}}} yet atyu nang a lyian mami [[Book of Genesis]] (ספר בראשית) mang
[[Hebrew Bible]]. Bisaga can ji nang alyiat na nghwut ani<ref name="womack">{{harvnb|Womack|2005|p=[https://books.google.com/books?id=MQi5x7_-eksC&pg=PA81 81]}}, "gyii ngu hu mang nyia ngu hu si vwuon alyiat na hyia yat hu nang Jen ji mang avwuo ka Kun bai ka ndi ndi ani. Gyii hu si bai mang cet da alyiat si taada nbyeang ba si byia nkyeang ma didit nbyeang lyut."</ref> of the [[Abrahamic religions]], ngu wa ku yet [[Protoplast (religion)|first woman]] atyu nang Agwaza fara jyii ani [[God]]. Awa a bu lyian gu nang gu ngyet [[Adam]]'s abyiik.
Alyoot ngu ka maana jija yet "yet anyung" ku "kyeang nwhat swean".<ref name="American Heritage Dictionary">American Heritage Dictionary</ref> Asi tyian alyoot ngu ka mang asi [[Hurrian]] [[goddess]] [[Hebat|Ḫepat]], atyu a nyia kwii ngu ma [[Jerusalem]] baya njen [[Late Bronze Age]].<ref name="K. Grayson 1975">The Weidner "Chronicle" mentioning Kubaba from A. K. Grayson, Assyrian and Babylonian Chronicles (1975)</ref><ref name="Munn, Mark 2004">Munn, Mark (2004). "Kybele as Kubaba in a Lydo-Phrygian Context": Emory University cross-cultural conference "Hittites, Greeks and Their Neighbors in Central Anatolia" (Abstracts)</ref> aku dam nyia alyoot ngu ka de Hebrew Awa ({{lang|he|חַוָּה}}) bears resemblance<ref name="Saul Olyan 1988 pp. 70">Saul Olyan, Asherah (1988), pp. 70–71, contested by O. Keel</ref> to an [[Aramaic]] word for "[[snake]]" ([[Old Aramaic language]] {{lang|oar|חוה}}; [[Aramaic]] {{lang|jpa|חִוְיָא}}). The origin for this etymological hypothesis is the [[rabbinic]] [[pun]] present in [[Genesis Rabbah]] 20:11 (c. 300-500 CE), utilizing the similarity between Heb. ''Ḥawwāh'' and Aram. ''ḥiwyāʾ''. Notwithstanding its rabbinic ideological usage, scholars like [[Julius Wellhausen]] and [[Theodor Nöldeke]] argued for its etymological relevance.<ref name="Kosior 2018 112–130">{{Cite journal|last=Kosior|first=Wojciech|date=2018|title=A Tale of Two Sisters: The Image of Eve in Early Rabbinic Literature and Its Influence on the Portrayal of Lilith in the Alphabet of Ben Sira|url=https://www.academia.edu/36771379|journal=Nashim: A Journal of Jewish Women's Studies & Gender Issues|issue=32|pages=112–130|doi=10.2979/nashim.32.1.10|s2cid=166142604|access-date=2019-01-27|archive-date=2023-01-06|archive-url=https://web.archive.org/web/20230106120624/https://www.academia.edu/36771379|url-status=live}}</ref>
== Nkhang ==
{{see also|Serpents in the Bible#Hebrew Bible}}
"Eve" in [[Hebrew language|Hebrew]] is "Ḥawwāh" (חווה) and is most commonly believed to mean "living one" or "source of life" from the root "ḥāyâ" (חיה), "to live", from the [[Semitic languages|Semitic]] root ''ḥyw''.<ref name="American Heritage Dictionary"/>
Hawwāh has been compared to the [[Hurrian]] [[goddess]] [[Hebat|Ḫepat]], who was shown in the [[Amarna letters]] to be worshipped in [[Jerusalem]] during the Late [[Bronze Age]]. It has been suggested that the name Ḫepat may derive from [[Kubaba|Kubau]], a woman who was the first ruler of the [[Third Dynasty of Ur|Third Dynasty]] of [[Kish (Sumer)|Kish]].<ref name="K. Grayson 1975"/><ref name="Munn, Mark 2004"/>
==Yafang==
22ix9ihxi4l24eptypjjwldghr5cv12
40823
40822
2026-03-27T22:24:59Z
Holiness Istifanus
2354
/* Nkhang */
40823
wikitext
text/x-wiki
'''Eve'''{{Efn|{{IPAc-en|ˈ|iː|v}}; {{Hebrew name|{{Script/Hebrew|חַוָּה}}|Ḥava|Ḥawwā}}; {{langx|ar|حَوَّاء|Ḥawwāʾ}}; {{langx|fa|حوا|Ḥavā}}; {{langx|el|Εὕα|Heúa}}; {{langx|la|Eva, Heva}}; [[Syriac language|Syriac]]: {{lang|syc|ܚܰܘܳܐ}} <small>romanized:</small> {{Transliteration|syc|ḥawâ}}}} yet atyu nang a lyian mami [[Book of Genesis]] (ספר בראשית) mang
[[Hebrew Bible]]. Bisaga can ji nang alyiat na nghwut ani<ref name="womack">{{harvnb|Womack|2005|p=[https://books.google.com/books?id=MQi5x7_-eksC&pg=PA81 81]}}, "gyii ngu hu mang nyia ngu hu si vwuon alyiat na hyia yat hu nang Jen ji mang avwuo ka Kun bai ka ndi ndi ani. Gyii hu si bai mang cet da alyiat si taada nbyeang ba si byia nkyeang ma didit nbyeang lyut."</ref> of the [[Abrahamic religions]], ngu wa ku yet [[Protoplast (religion)|first woman]] atyu nang Agwaza fara jyii ani [[God]]. Awa a bu lyian gu nang gu ngyet [[Adam]]'s abyiik.
Alyoot ngu ka maana jija yet "yet anyung" ku "kyeang nwhat swean".<ref name="American Heritage Dictionary">American Heritage Dictionary</ref> Asi tyian alyoot ngu ka mang asi [[Hurrian]] [[goddess]] [[Hebat|Ḫepat]], atyu a nyia kwii ngu ma [[Jerusalem]] baya njen [[Late Bronze Age]].<ref name="K. Grayson 1975">The Weidner "Chronicle" mentioning Kubaba from A. K. Grayson, Assyrian and Babylonian Chronicles (1975)</ref><ref name="Munn, Mark 2004">Munn, Mark (2004). "Kybele as Kubaba in a Lydo-Phrygian Context": Emory University cross-cultural conference "Hittites, Greeks and Their Neighbors in Central Anatolia" (Abstracts)</ref> aku dam nyia alyoot ngu ka de Hebrew Awa ({{lang|he|חַוָּה}}) bears resemblance<ref name="Saul Olyan 1988 pp. 70">Saul Olyan, Asherah (1988), pp. 70–71, contested by O. Keel</ref> to an [[Aramaic]] word for "[[snake]]" ([[Old Aramaic language]] {{lang|oar|חוה}}; [[Aramaic]] {{lang|jpa|חִוְיָא}}). The origin for this etymological hypothesis is the [[rabbinic]] [[pun]] present in [[Genesis Rabbah]] 20:11 (c. 300-500 CE), utilizing the similarity between Heb. ''Ḥawwāh'' and Aram. ''ḥiwyāʾ''. Notwithstanding its rabbinic ideological usage, scholars like [[Julius Wellhausen]] and [[Theodor Nöldeke]] argued for its etymological relevance.<ref name="Kosior 2018 112–130">{{Cite journal|last=Kosior|first=Wojciech|date=2018|title=A Tale of Two Sisters: The Image of Eve in Early Rabbinic Literature and Its Influence on the Portrayal of Lilith in the Alphabet of Ben Sira|url=https://www.academia.edu/36771379|journal=Nashim: A Journal of Jewish Women's Studies & Gender Issues|issue=32|pages=112–130|doi=10.2979/nashim.32.1.10|s2cid=166142604|access-date=2019-01-27|archive-date=2023-01-06|archive-url=https://web.archive.org/web/20230106120624/https://www.academia.edu/36771379|url-status=live}}</ref>
== Nkhang ==
{{see also|Serpents in the Bible#Hebrew Bible}}
"Eve" in [[Hebrew language|Hebrew]] is "Ḥawwāh" (חווה) and is most commonly believed to mean "living one" or "source of life" from the root "ḥāyâ" (חיה), "to live", from the [[Semitic languages|Semitic]] root ''ḥyw''.<ref name="American Heritage Dictionary"/>
Hawwāh has been compared to the [[Hurrian]] [[goddess]] [[Hebat|Ḫepat]], who was shown in the [[Amarna letters]] to be worshipped in [[Jerusalem]] during the Late [[Bronze Age]]. It has been suggested that the name Ḫepat may derive from [[Kubaba|Kubau]], a woman who was the first ruler of the [[Third Dynasty of Ur|Third Dynasty]] of [[Kish (Sumer)|Kish]].<ref name="K. Grayson 1975"/><ref name="Munn, Mark 2004"/>
It has been suggested that the Hebrew name Eve ({{lang|he|חַוָּה}}) also bears resemblance<ref name="Saul Olyan 1988 pp. 70"/> to an Aramaic word for "snake" ([[Old Aramaic language]] {{lang|oar|חוה}}; [[Aramaic]] {{lang|jpa|חִוְיָא}}). The origin for this etymological hypothesis is the rabbinic [[pun]] present in Genesis Rabbah 20:11, utilizing the similarity between Heb. ''Ḥawwāh'' and Aram. ''ḥiwyāʾ''. Notwithstanding its rabbinic ideological usage, scholars like [[Julius Wellhausen]] and [[Theodor Nöldeke]] argued for its etymological relevance.<ref name="Kosior 2018 112–130"/>
==Yafang==
t9rswk83d9hkrhds1dqxjd1moecwt85
40840
40823
2026-03-27T23:18:56Z
Holiness Istifanus
2354
40840
wikitext
text/x-wiki
'''Eve'''{{Efn|{{IPAc-en|ˈ|iː|v}}; {{Hebrew name|{{Script/Hebrew|חַוָּה}}|Ḥava|Ḥawwā}}; {{langx|ar|حَوَّاء|Ḥawwāʾ}}; {{langx|fa|حوا|Ḥavā}}; {{langx|el|Εὕα|Heúa}}; {{langx|la|Eva, Heva}}; [[Syriac language|Syriac]]: {{lang|syc|ܚܰܘܳܐ}} <small>romanized:</small> {{Transliteration|syc|ḥawâ}}}} yet atyu nang a lyian mami [[Book of Genesis]] (ספר בראשית) mang
[[Hebrew Bible]]. Bisaga can ji nang alyiat na nghwut ani<ref name="womack">{{harvnb|Womack|2005|p=[https://books.google.com/books?id=MQi5x7_-eksC&pg=PA81 81]}}, "gyii ngu hu mang nyia ngu hu si vwuon alyiat na hyia yat hu nang Jen ji mang avwuo ka Kun bai ka ndi ndi ani. Gyii hu si bai mang cet da alyiat si taada nbyeang ba si byia nkyeang ma didit nbyeang lyut."</ref> of the [[Abrahamic religions]], ngu wa ku yet [[Protoplast (religion)|first woman]] atyu nang Agwaza fara jyii ani [[God]]. Awa a bu lyian gu nang gu ngyet [[Adam]]'s abyiik.
Alyoot ngu ka maana jija yet "yet anyung" ku "kyeang nwhat swean".<ref name="American Heritage Dictionary">American Heritage Dictionary</ref> Asi tyian alyoot ngu ka mang asi [[Hurrian]] [[goddess]] [[Hebat|Ḫepat]], atyu a nyia kwii ngu ma [[Jerusalem]] baya njen [[Late Bronze Age]].<ref name="K. Grayson 1975">The Weidner "Chronicle" mentioning Kubaba from A. K. Grayson, Assyrian and Babylonian Chronicles (1975)</ref><ref name="Munn, Mark 2004">Munn, Mark (2004). "Kybele as Kubaba in a Lydo-Phrygian Context": Emory University cross-cultural conference "Hittites, Greeks and Their Neighbors in Central Anatolia" (Abstracts)</ref> aku dam nyia alyoot ngu ka de Hebrew Awa ({{lang|he|חַוָּה}}) bears resemblance<ref name="Saul Olyan 1988 pp. 70">Saul Olyan, Asherah (1988), pp. 70–71, contested by O. Keel</ref> to an [[Aramaic]] word for "[[snake]]" ([[Old Aramaic language]] {{lang|oar|חוה}}; [[Aramaic]] {{lang|jpa|חִוְיָא}}). The origin for this etymological hypothesis is the [[rabbinic]] [[pun]] present in [[Genesis Rabbah]] 20:11 (c. 300-500 CE), utilizing the similarity between Heb. ''Ḥawwāh'' and Aram. ''ḥiwyāʾ''. Notwithstanding its rabbinic ideological usage, scholars like [[Julius Wellhausen]] and [[Theodor Nöldeke]] argued for its etymological relevance.<ref name="Kosior 2018 112–130">{{Cite journal|last=Kosior|first=Wojciech|date=2018|title=A Tale of Two Sisters: The Image of Eve in Early Rabbinic Literature and Its Influence on the Portrayal of Lilith in the Alphabet of Ben Sira|url=https://www.academia.edu/36771379|journal=Nashim: A Journal of Jewish Women's Studies & Gender Issues|issue=32|pages=112–130|doi=10.2979/nashim.32.1.10|s2cid=166142604|access-date=2019-01-27|archive-date=2023-01-06|archive-url=https://web.archive.org/web/20230106120624/https://www.academia.edu/36771379|url-status=live}}</ref>
== Nkhang ==
{{see also|Serpents in the Bible#Hebrew Bible}}
"Eve" in [[Hebrew language|Hebrew]] is "Ḥawwāh" (חווה) and is most commonly believed to mean "living one" or "source of life" neit ma ninan bafrom the root "ḥāyâ" (חיה), "to live", from the [[Semitic languages|Semitic]] root ''ḥyw''.<ref name="American Heritage Dictionary"/>
Hawwāh has been compared to the [[Hurrian]] [[goddess]] [[Hebat|Ḫepat]], who was shown in the [[Amarna letters]] to be worshipped in [[Jerusalem]] during the Late [[Bronze Age]]. It has been suggested that the name Ḫepat may derive from [[Kubaba|Kubau]], a woman who was the first ruler of the [[Third Dynasty of Ur|Third Dynasty]] of [[Kish (Sumer)|Kish]].<ref name="K. Grayson 1975"/><ref name="Munn, Mark 2004"/>
It has been suggested that the Hebrew name Eve ({{lang|he|חַוָּה}}) also bears resemblance<ref name="Saul Olyan 1988 pp. 70"/> to an Aramaic word for "snake" ([[Old Aramaic language]] {{lang|oar|חוה}}; [[Aramaic]] {{lang|jpa|חִוְיָא}}). The origin for this etymological hypothesis is the rabbinic [[pun]] present in Genesis Rabbah 20:11, utilizing the similarity between Heb. ''Ḥawwāh'' and Aram. ''ḥiwyāʾ''. Notwithstanding its rabbinic ideological usage, scholars like [[Julius Wellhausen]] and [[Theodor Nöldeke]] argued for its etymological relevance.<ref name="Kosior 2018 112–130"/>
==Yafang==
65hljjysv542iwajfh9kr71wowyl3ev
40857
40840
2026-03-28T10:57:12Z
Holiness Istifanus
2354
40857
wikitext
text/x-wiki
'''Eve'''{{Efn|{{IPAc-en|ˈ|iː|v}}; {{Hebrew name|{{Script/Hebrew|חַוָּה}}|Ḥava|Ḥawwā}}; {{langx|ar|حَوَّاء|Ḥawwāʾ}}; {{langx|fa|حوا|Ḥavā}}; {{langx|el|Εὕα|Heúa}}; {{langx|la|Eva, Heva}}; [[Syriac language|Syriac]]: {{lang|syc|ܚܰܘܳܐ}} <small>romanized:</small> {{Transliteration|syc|ḥawâ}}}} yet atyu nang a lyian mami [[Book of Genesis]] (ספר בראשית) mang
[[Hebrew Bible]]. Bisaga can ji nang alyiat na nghwut ani<ref name="womack">{{harvnb|Womack|2005|p=[https://books.google.com/books?id=MQi5x7_-eksC&pg=PA81 81]}}, "gyii ngu hu mang nyia ngu hu si vwuon alyiat na hyia yat hu nang Jen ji mang avwuo ka Kun bai ka ndi ndi ani. Gyii hu si bai mang cet da alyiat si taada nbyeang ba si byia nkyeang ma didit nbyeang lyut."</ref> of the [[Abrahamic religions]], ngu wa ku yet [[Protoplast (religion)|first woman]] atyu nang Agwaza fara jyii ani [[God]]. Awa a bu lyian gu nang gu ngyet [[Adam]]'s abyiik.
Alyoot ngu ka maana jija yet "yet anyung" ku "kyeang nwhat swean".<ref name="American Heritage Dictionary">American Heritage Dictionary</ref> Asi tyian alyoot ngu ka mang asi [[Hurrian]] [[goddess]] [[Hebat|Ḫepat]], atyu a nyia kwii ngu ma [[Jerusalem]] baya njen [[Late Bronze Age]].<ref name="K. Grayson 1975">The Weidner "Chronicle" mentioning Kubaba from A. K. Grayson, Assyrian and Babylonian Chronicles (1975)</ref><ref name="Munn, Mark 2004">Munn, Mark (2004). "Kybele as Kubaba in a Lydo-Phrygian Context": Emory University cross-cultural conference "Hittites, Greeks and Their Neighbors in Central Anatolia" (Abstracts)</ref> aku dam nyia alyoot ngu ka de Hebrew Awa ({{lang|he|חַוָּה}}) bears resemblance<ref name="Saul Olyan 1988 pp. 70">Saul Olyan, Asherah (1988), pp. 70–71, contested by O. Keel</ref> to an [[Aramaic]] word for "[[snake]]" ([[Old Aramaic language]] {{lang|oar|חוה}}; [[Aramaic]] {{lang|jpa|חִוְיָא}}). The origin for this etymological hypothesis is the [[rabbinic]] [[pun]] present in [[Genesis Rabbah]] 20:11 (c. 300-500 CE), utilizing the similarity between Heb. ''Ḥawwāh'' and Aram. ''ḥiwyāʾ''. Notwithstanding its rabbinic ideological usage, scholars like [[Julius Wellhausen]] and [[Theodor Nöldeke]] argued for its etymological relevance.<ref name="Kosior 2018 112–130">{{Cite journal|last=Kosior|first=Wojciech|date=2018|title=A Tale of Two Sisters: The Image of Eve in Early Rabbinic Literature and Its Influence on the Portrayal of Lilith in the Alphabet of Ben Sira|url=https://www.academia.edu/36771379|journal=Nashim: A Journal of Jewish Women's Studies & Gender Issues|issue=32|pages=112–130|doi=10.2979/nashim.32.1.10|s2cid=166142604|access-date=2019-01-27|archive-date=2023-01-06|archive-url=https://web.archive.org/web/20230106120624/https://www.academia.edu/36771379|url-status=live}}</ref>
== Nkhang ==
{{see also|Serpents in the Bible#Hebrew Bible}}
"Eve" in [[Hebrew language|Hebrew]] is "Ḥawwāh" (חווה) ku ma alyean gu mang shim gu hu wa yet "yet anyung" ku "vak nswan" neit ma ninan bafrom the root "ḥāyâ" (חיה), "to live", from the [[Semitic languages|Semitic]] root ''ḥyw''.<ref name="American Heritage Dictionary"/>
Hawwāh has been compared to the [[Hurrian]] [[goddess]] [[Hebat|Ḫepat]], who was shown in the [[Amarna letters]] to be worshipped in [[Jerusalem]] during the Late [[Bronze Age]]. It has been suggested that the name Ḫepat may derive from [[Kubaba|Kubau]], a woman who was the first ruler of the [[Third Dynasty of Ur|Third Dynasty]] of [[Kish (Sumer)|Kish]].<ref name="K. Grayson 1975"/><ref name="Munn, Mark 2004"/>
It has been suggested that the Hebrew name Eve ({{lang|he|חַוָּה}}) also bears resemblance<ref name="Saul Olyan 1988 pp. 70"/> to an Aramaic word for "snake" ([[Old Aramaic language]] {{lang|oar|חוה}}; [[Aramaic]] {{lang|jpa|חִוְיָא}}). The origin for this etymological hypothesis is the rabbinic [[pun]] present in Genesis Rabbah 20:11, utilizing the similarity between Heb. ''Ḥawwāh'' and Aram. ''ḥiwyāʾ''. Notwithstanding its rabbinic ideological usage, scholars like [[Julius Wellhausen]] and [[Theodor Nöldeke]] argued for its etymological relevance.<ref name="Kosior 2018 112–130"/>
==Yafang==
nku1wgryh30aobbn11ekds4g6rbtluf
40858
40857
2026-03-28T11:05:35Z
Holiness Istifanus
2354
40858
wikitext
text/x-wiki
'''Eve'''{{Efn|{{IPAc-en|ˈ|iː|v}}; {{Hebrew name|{{Script/Hebrew|חַוָּה}}|Ḥava|Ḥawwā}}; {{langx|ar|حَوَّاء|Ḥawwāʾ}}; {{langx|fa|حوا|Ḥavā}}; {{langx|el|Εὕα|Heúa}}; {{langx|la|Eva, Heva}}; [[Syriac language|Syriac]]: {{lang|syc|ܚܰܘܳܐ}} <small>romanized:</small> {{Transliteration|syc|ḥawâ}}}} yet atyu nang a lyian mami [[Book of Genesis]] (ספר בראשית) mang
[[Hebrew Bible]]. Bisaga can ji nang alyiat na nghwut ani<ref name="womack">{{harvnb|Womack|2005|p=[https://books.google.com/books?id=MQi5x7_-eksC&pg=PA81 81]}}, "gyii ngu hu mang nyia ngu hu si vwuon alyiat na hyia yat hu nang Jen ji mang avwuo ka Kun bai ka ndi ndi ani. Gyii hu si bai mang cet da alyiat si taada nbyeang ba si byia nkyeang ma didit nbyeang lyut."</ref> of the [[Abrahamic religions]], ngu wa ku yet [[Protoplast (religion)|first woman]] atyu nang Agwaza fara jyii ani [[God]]. Awa a bu lyian gu nang gu ngyet [[Adam]]'s abyiik.
Alyoot ngu ka maana jija yet "yet anyung" ku "kyeang nwhat swean".<ref name="American Heritage Dictionary">American Heritage Dictionary</ref> Asi tyian alyoot ngu ka mang asi [[Hurrian]] [[goddess]] [[Hebat|Ḫepat]], atyu a nyia kwii ngu ma [[Jerusalem]] baya njen [[Late Bronze Age]].<ref name="K. Grayson 1975">The Weidner "Chronicle" mentioning Kubaba from A. K. Grayson, Assyrian and Babylonian Chronicles (1975)</ref><ref name="Munn, Mark 2004">Munn, Mark (2004). "Kybele as Kubaba in a Lydo-Phrygian Context": Emory University cross-cultural conference "Hittites, Greeks and Their Neighbors in Central Anatolia" (Abstracts)</ref> aku dam nyia alyoot ngu ka de Hebrew Awa ({{lang|he|חַוָּה}}) bears resemblance<ref name="Saul Olyan 1988 pp. 70">Saul Olyan, Asherah (1988), pp. 70–71, contested by O. Keel</ref> to an [[Aramaic]] word for "[[snake]]" ([[Old Aramaic language]] {{lang|oar|חוה}}; [[Aramaic]] {{lang|jpa|חִוְיָא}}). The origin for this etymological hypothesis is the [[rabbinic]] [[pun]] present in [[Genesis Rabbah]] 20:11 (c. 300-500 CE), utilizing the similarity between Heb. ''Ḥawwāh'' and Aram. ''ḥiwyāʾ''. Notwithstanding its rabbinic ideological usage, scholars like [[Julius Wellhausen]] and [[Theodor Nöldeke]] argued for its etymological relevance.<ref name="Kosior 2018 112–130">{{Cite journal|last=Kosior|first=Wojciech|date=2018|title=A Tale of Two Sisters: The Image of Eve in Early Rabbinic Literature and Its Influence on the Portrayal of Lilith in the Alphabet of Ben Sira|url=https://www.academia.edu/36771379|journal=Nashim: A Journal of Jewish Women's Studies & Gender Issues|issue=32|pages=112–130|doi=10.2979/nashim.32.1.10|s2cid=166142604|access-date=2019-01-27|archive-date=2023-01-06|archive-url=https://web.archive.org/web/20230106120624/https://www.academia.edu/36771379|url-status=live}}</ref>
== Nkhang ==
{{see also|Serpents in the Bible#Hebrew Bible}}
"Eve" in [[Hebrew language|Hebrew]] is "Ḥawwāh" (חווה) ku ma alyean gu mang shim gu hu wa yet "yet anyung" ku "vak nswan" neit ma ninan ba "ḥāyâ" (חיה), "to live", from the [[Semitic languages|Semitic]] root ''ḥyw''.<ref name="American Heritage Dictionary"/>
Hawwāh asi tyian gu mang [[Hurrian]] [[goddess]] [[Hebat|Ḫepat]], who was shown in the [[Amarna letters]] asi nyia kwii ngu hu ma [[Jerusalem]] baya akwu asi [[Bronze Age]]. Asi dam nyia alyoot Ḫepat ana tin ka ma [[Kubaba|Kubau]], a woman who was the first ruler of the [[Third Dynasty of Ur|Third Dynasty]] of [[Kish (Sumer)|Kish]].<ref name="K. Grayson 1975"/><ref name="Munn, Mark 2004"/>
It has been suggested that the Hebrew name Eve ({{lang|he|חַוָּה}}) also bears resemblance<ref name="Saul Olyan 1988 pp. 70"/> to an Aramaic word for "snake" ([[Old Aramaic language]] {{lang|oar|חוה}}; [[Aramaic]] {{lang|jpa|חִוְיָא}}). The origin for this etymological hypothesis is the rabbinic [[pun]] present in Genesis Rabbah 20:11, utilizing the similarity between Heb. ''Ḥawwāh'' and Aram. ''ḥiwyāʾ''. Notwithstanding its rabbinic ideological usage, scholars like [[Julius Wellhausen]] and [[Theodor Nöldeke]] argued for its etymological relevance.<ref name="Kosior 2018 112–130"/>
==Yafang==
qggo31b9jq0rbct0rb58r0ez79r35vb
40859
40858
2026-03-28T11:25:14Z
Holiness Istifanus
2354
40859
wikitext
text/x-wiki
'''Eve'''{{Efn|{{IPAc-en|ˈ|iː|v}}; {{Hebrew name|{{Script/Hebrew|חַוָּה}}|Ḥava|Ḥawwā}}; {{langx|ar|حَوَّاء|Ḥawwāʾ}}; {{langx|fa|حوا|Ḥavā}}; {{langx|el|Εὕα|Heúa}}; {{langx|la|Eva, Heva}}; [[Syriac language|Syriac]]: {{lang|syc|ܚܰܘܳܐ}} <small>romanized:</small> {{Transliteration|syc|ḥawâ}}}} yet atyu nang a lyian mami [[Book of Genesis]] (ספר בראשית) mang
[[Hebrew Bible]]. Bisaga can ji nang alyiat na nghwut ani<ref name="womack">{{harvnb|Womack|2005|p=[https://books.google.com/books?id=MQi5x7_-eksC&pg=PA81 81]}}, "gyii ngu hu mang nyia ngu hu si vwuon alyiat na hyia yat hu nang Jen ji mang avwuo ka Kun bai ka ndi ndi ani. Gyii hu si bai mang cet da alyiat si taada nbyeang ba si byia nkyeang ma didit nbyeang lyut."</ref> of the [[Abrahamic religions]], ngu wa ku yet [[Protoplast (religion)|first woman]] atyu nang Agwaza fara jyii ani [[God]]. Awa a bu lyian gu nang gu ngyet [[Adam]]'s abyiik.
Alyoot ngu ka maana jija yet "yet anyung" ku "kyeang nwhat swean".<ref name="American Heritage Dictionary">American Heritage Dictionary</ref> Asi tyian alyoot ngu ka mang asi [[Hurrian]] [[goddess]] [[Hebat|Ḫepat]], atyu a nyia kwii ngu ma [[Jerusalem]] baya njen [[Late Bronze Age]].<ref name="K. Grayson 1975">The Weidner "Chronicle" mentioning Kubaba from A. K. Grayson, Assyrian and Babylonian Chronicles (1975)</ref><ref name="Munn, Mark 2004">Munn, Mark (2004). "Kybele as Kubaba in a Lydo-Phrygian Context": Emory University cross-cultural conference "Hittites, Greeks and Their Neighbors in Central Anatolia" (Abstracts)</ref> aku dam nyia alyoot ngu ka de Hebrew Awa ({{lang|he|חַוָּה}}) bears resemblance<ref name="Saul Olyan 1988 pp. 70">Saul Olyan, Asherah (1988), pp. 70–71, contested by O. Keel</ref> to an [[Aramaic]] word for "[[snake]]" ([[Old Aramaic language]] {{lang|oar|חוה}}; [[Aramaic]] {{lang|jpa|חִוְיָא}}). The origin for this etymological hypothesis is the [[rabbinic]] [[pun]] present in [[Genesis Rabbah]] 20:11 (c. 300-500 CE), utilizing the similarity between Heb. ''Ḥawwāh'' and Aram. ''ḥiwyāʾ''. Notwithstanding its rabbinic ideological usage, scholars like [[Julius Wellhausen]] and [[Theodor Nöldeke]] argued for its etymological relevance.<ref name="Kosior 2018 112–130">{{Cite journal|last=Kosior|first=Wojciech|date=2018|title=A Tale of Two Sisters: The Image of Eve in Early Rabbinic Literature and Its Influence on the Portrayal of Lilith in the Alphabet of Ben Sira|url=https://www.academia.edu/36771379|journal=Nashim: A Journal of Jewish Women's Studies & Gender Issues|issue=32|pages=112–130|doi=10.2979/nashim.32.1.10|s2cid=166142604|access-date=2019-01-27|archive-date=2023-01-06|archive-url=https://web.archive.org/web/20230106120624/https://www.academia.edu/36771379|url-status=live}}</ref>
== Nkhang ==
{{see also|Serpents in the Bible#Hebrew Bible}}
"Eve" in [[Hebrew language|Hebrew]] is "Ḥawwāh" (חווה) ku ma alyean gu mang shim gu hu wa yet "yet anyung" ku "vak nswan" neit ma ninan ba "ḥāyâ" (חיה), "to live", from the [[Semitic languages|Semitic]] aninan ''ḥyw''.<ref name="American Heritage Dictionary"/>
Hawwāh asi tyian gu mang [[Hurrian]] [[goddess]] [[Hebat|Ḫepat]], who was shown in the [[Amarna letters]] asi nyia kwii ngu hu ma [[Jerusalem]] baya akwu asi [[Bronze Age]]. Asi dam nyia alyoot Ḫepat ana tin ka ma [[Kubaba|Kubau]], abyiik atyu a yet a fara bang tyok si [[Third Dynasty of Ur|Third Dynasty]] si [[Kish (Sumer)|Kish]].<ref name="K. Grayson 1975"/><ref name="Munn, Mark 2004"/>
It has been suggested that the Hebrew name Eve ({{lang|he|חַוָּה}}) also bears resemblance<ref name="Saul Olyan 1988 pp. 70"/> to an Aramaic word for "snake" ([[Old Aramaic language]] {{lang|oar|חוה}}; [[Aramaic]] {{lang|jpa|חִוְיָא}}). The origin for this etymological hypothesis is the rabbinic [[pun]] present in Genesis Rabbah 20:11, utilizing the similarity between Heb. ''Ḥawwāh'' and Aram. ''ḥiwyāʾ''. Notwithstanding its rabbinic ideological usage, scholars like [[Julius Wellhausen]] and [[Theodor Nöldeke]] argued for its etymological relevance.<ref name="Kosior 2018 112–130"/>
==Yafang==
elchf7eqtvkgvaxy9rpq5fgeql6n5fc
40860
40859
2026-03-28T11:27:28Z
Holiness Istifanus
2354
40860
wikitext
text/x-wiki
'''Eve'''{{Efn|{{IPAc-en|ˈ|iː|v}}; {{Hebrew name|{{Script/Hebrew|חַוָּה}}|Ḥava|Ḥawwā}}; {{langx|ar|حَوَّاء|Ḥawwāʾ}}; {{langx|fa|حوا|Ḥavā}}; {{langx|el|Εὕα|Heúa}}; {{langx|la|Eva, Heva}}; [[Syriac language|Syriac]]: {{lang|syc|ܚܰܘܳܐ}} <small>romanized:</small> {{Transliteration|syc|ḥawâ}}}} yet atyu nang a lyian mami [[Book of Genesis]] (ספר בראשית) mang
[[Hebrew Bible]]. Bisaga can ji nang alyiat na nghwut ani<ref name="womack">{{harvnb|Womack|2005|p=[https://books.google.com/books?id=MQi5x7_-eksC&pg=PA81 81]}}, "gyii ngu hu mang nyia ngu hu si vwuon alyiat na hyia yat hu nang Jen ji mang avwuo ka Kun bai ka ndi ndi ani. Gyii hu si bai mang cet da alyiat si taada nbyeang ba si byia nkyeang ma didit nbyeang lyut."</ref> of the [[Abrahamic religions]], ngu wa ku yet [[Protoplast (religion)|first woman]] atyu nang Agwaza fara jyii ani [[God]]. Awa a bu lyian gu nang gu ngyet [[Adam]]'s abyiik.
Alyoot ngu ka maana jija yet "yet anyung" ku "kyeang nwhat swean".<ref name="American Heritage Dictionary">American Heritage Dictionary</ref> Asi tyian alyoot ngu ka mang asi [[Hurrian]] [[goddess]] [[Hebat|Ḫepat]], atyu a nyia kwii ngu ma [[Jerusalem]] baya njen [[Late Bronze Age]].<ref name="K. Grayson 1975">The Weidner "Chronicle" mentioning Kubaba from A. K. Grayson, Assyrian and Babylonian Chronicles (1975)</ref><ref name="Munn, Mark 2004">Munn, Mark (2004). "Kybele as Kubaba in a Lydo-Phrygian Context": Emory University cross-cultural conference "Hittites, Greeks and Their Neighbors in Central Anatolia" (Abstracts)</ref> aku dam nyia alyoot ngu ka de Hebrew Awa ({{lang|he|חַוָּה}}) bears resemblance<ref name="Saul Olyan 1988 pp. 70">Saul Olyan, Asherah (1988), pp. 70–71, contested by O. Keel</ref> to an [[Aramaic]] word for "[[snake]]" ([[Old Aramaic language]] {{lang|oar|חוה}}; [[Aramaic]] {{lang|jpa|חִוְיָא}}). The origin for this etymological hypothesis is the [[rabbinic]] [[pun]] present in [[Genesis Rabbah]] 20:11 (c. 300-500 CE), utilizing the similarity between Heb. ''Ḥawwāh'' and Aram. ''ḥiwyāʾ''. Notwithstanding its rabbinic ideological usage, scholars like [[Julius Wellhausen]] and [[Theodor Nöldeke]] argued for its etymological relevance.<ref name="Kosior 2018 112–130">{{Cite journal|last=Kosior|first=Wojciech|date=2018|title=A Tale of Two Sisters: The Image of Eve in Early Rabbinic Literature and Its Influence on the Portrayal of Lilith in the Alphabet of Ben Sira|url=https://www.academia.edu/36771379|journal=Nashim: A Journal of Jewish Women's Studies & Gender Issues|issue=32|pages=112–130|doi=10.2979/nashim.32.1.10|s2cid=166142604|access-date=2019-01-27|archive-date=2023-01-06|archive-url=https://web.archive.org/web/20230106120624/https://www.academia.edu/36771379|url-status=live}}</ref>
== Nkhang ==
{{see also|Serpents in the Bible#Hebrew Bible}}
"Eve" in [[Hebrew language|Hebrew]] is "Ḥawwāh" (חווה) ku ma alyean gu mang shim gu hu wa yet "yet anyung" ku "vak nswan" neit ma nyinan ba "ḥāyâ" (חיה), "to live", ma mi [[Semitic languages|Semitic]] anyinan ''ḥyw''.<ref name="American Heritage Dictionary"/>
Hawwāh asi tyian gu mang [[Hurrian]] [[goddess]] [[Hebat|Ḫepat]], who was shown in the [[Amarna letters]] asi nyia kwii ngu hu ma [[Jerusalem]] baya akwu asi [[Bronze Age]]. Asi dam nyia alyoot Ḫepat ana tyin ka ma [[Kubaba|Kubau]], abyiik atyu a yet a fara bang tyok si [[Third Dynasty of Ur|Third Dynasty]] si [[Kish (Sumer)|Kish]].<ref name="K. Grayson 1975"/><ref name="Munn, Mark 2004"/>
It has been suggested that the Hebrew name Eve ({{lang|he|חַוָּה}}) also bears resemblance<ref name="Saul Olyan 1988 pp. 70"/> to an Aramaic word for "snake" ([[Old Aramaic language]] {{lang|oar|חוה}}; [[Aramaic]] {{lang|jpa|חִוְיָא}}). The origin for this etymological hypothesis is the rabbinic [[pun]] present in Genesis Rabbah 20:11, utilizing the similarity between Heb. ''Ḥawwāh'' and Aram. ''ḥiwyāʾ''. Notwithstanding its rabbinic ideological usage, scholars like [[Julius Wellhausen]] and [[Theodor Nöldeke]] argued for its etymological relevance.<ref name="Kosior 2018 112–130"/>
==Yafang==
0zkt7b6suvncaq64n67ohe8aeqsjii4
40861
40860
2026-03-28T11:28:48Z
Holiness Istifanus
2354
40861
wikitext
text/x-wiki
'''Eve'''{{Efn|{{IPAc-en|ˈ|iː|v}}; {{Hebrew name|{{Script/Hebrew|חַוָּה}}|Ḥava|Ḥawwā}}; {{langx|ar|حَوَّاء|Ḥawwāʾ}}; {{langx|fa|حوا|Ḥavā}}; {{langx|el|Εὕα|Heúa}}; {{langx|la|Eva, Heva}}; [[Syriac language|Syriac]]: {{lang|syc|ܚܰܘܳܐ}} <small>romanized:</small> {{Transliteration|syc|ḥawâ}}}} yet atyu nang a lyian mami [[Book of Genesis]] (ספר בראשית) mang
[[Hebrew Bible]]. Bisaga can ji nang alyiat na nghwut ani<ref name="womack">{{harvnb|Womack|2005|p=[https://books.google.com/books?id=MQi5x7_-eksC&pg=PA81 81]}}, "gyii ngu hu mang nyia ngu hu si vwuon alyiat na hyia yat hu nang Jen ji mang avwuo ka Kun bai ka ndi ndi ani. Gyii hu si bai mang cet da alyiat si taada nbyeang ba si byia nkyeang ma didit nbyeang lyut."</ref> of the [[Abrahamic religions]], ngu wa ku yet [[Protoplast (religion)|first woman]] atyu nang Agwaza fara jyii ani [[God]]. Awa a bu lyian gu nang gu ngyet [[Adam]]'s abyiik.
Alyoot ngu ka maana jija yet "yet anyung" ku "kyeang nwhat swean".<ref name="American Heritage Dictionary">American Heritage Dictionary</ref> Asi tyian alyoot ngu ka mang asi [[Hurrian]] [[goddess]] [[Hebat|Ḫepat]], atyu a nyia kwii ngu ma [[Jerusalem]] baya njen [[Late Bronze Age]].<ref name="K. Grayson 1975">The Weidner "Chronicle" mentioning Kubaba from A. K. Grayson, Assyrian and Babylonian Chronicles (1975)</ref><ref name="Munn, Mark 2004">Munn, Mark (2004). "Kybele as Kubaba in a Lydo-Phrygian Context": Emory University cross-cultural conference "Hittites, Greeks and Their Neighbors in Central Anatolia" (Abstracts)</ref> aku dam nyia alyoot ngu ka de Hebrew Awa ({{lang|he|חַוָּה}}) bears resemblance<ref name="Saul Olyan 1988 pp. 70">Saul Olyan, Asherah (1988), pp. 70–71, contested by O. Keel</ref> to an [[Aramaic]] word for "[[snake]]" ([[Old Aramaic language]] {{lang|oar|חוה}}; [[Aramaic]] {{lang|jpa|חִוְיָא}}). The origin for this etymological hypothesis is the [[rabbinic]] [[pun]] present in [[Genesis Rabbah]] 20:11 (c. 300-500 CE), utilizing the similarity between Heb. ''Ḥawwāh'' and Aram. ''ḥiwyāʾ''. Notwithstanding its rabbinic ideological usage, scholars like [[Julius Wellhausen]] and [[Theodor Nöldeke]] argued for its etymological relevance.<ref name="Kosior 2018 112–130">{{Cite journal|last=Kosior|first=Wojciech|date=2018|title=A Tale of Two Sisters: The Image of Eve in Early Rabbinic Literature and Its Influence on the Portrayal of Lilith in the Alphabet of Ben Sira|url=https://www.academia.edu/36771379|journal=Nashim: A Journal of Jewish Women's Studies & Gender Issues|issue=32|pages=112–130|doi=10.2979/nashim.32.1.10|s2cid=166142604|access-date=2019-01-27|archive-date=2023-01-06|archive-url=https://web.archive.org/web/20230106120624/https://www.academia.edu/36771379|url-status=live}}</ref>
== Nkhang ==
{{see also|Serpents in the Bible#Hebrew Bible}}
"Eve" in [[Hebrew language|Hebrew]] is "Ḥawwāh" (חווה) ku ma alyean gu mang shim gu hu wa yet "yet anyung" ku "vak nswan" neit ma nyinan ba "ḥāyâ" (חיה), "to live", ma mi [[Semitic languages|Semitic]] anyinan ''ḥyw''.<ref name="American Heritage Dictionary"/>
Hawwāh asi tyian gu mang [[Hurrian]] [[goddess]] [[Hebat|Ḫepat]], atyu nang a ku li ma [[Amarna letters]] asi nyia kwii ngu hu ma [[Jerusalem]] baya akwu asi [[Bronze Age]]. Asi dam nyia alyoot Ḫepat ana tyin ka ma [[Kubaba|Kubau]], abyiik atyu a yet a fara bang tyok si [[Third Dynasty of Ur|Third Dynasty]] si [[Kish (Sumer)|Kish]].<ref name="K. Grayson 1975"/><ref name="Munn, Mark 2004"/>
It has been suggested that the Hebrew name Eve ({{lang|he|חַוָּה}}) also bears resemblance<ref name="Saul Olyan 1988 pp. 70"/> to an Aramaic word for "snake" ([[Old Aramaic language]] {{lang|oar|חוה}}; [[Aramaic]] {{lang|jpa|חִוְיָא}}). The origin for this etymological hypothesis is the rabbinic [[pun]] present in Genesis Rabbah 20:11, utilizing the similarity between Heb. ''Ḥawwāh'' and Aram. ''ḥiwyāʾ''. Notwithstanding its rabbinic ideological usage, scholars like [[Julius Wellhausen]] and [[Theodor Nöldeke]] argued for its etymological relevance.<ref name="Kosior 2018 112–130"/>
==Yafang==
m67g5b6gb6jqieu3amjdku3u3z8trfw
40862
40861
2026-03-28T11:33:59Z
Holiness Istifanus
2354
40862
wikitext
text/x-wiki
'''Eve'''{{Efn|{{IPAc-en|ˈ|iː|v}}; {{Hebrew name|{{Script/Hebrew|חַוָּה}}|Ḥava|Ḥawwā}}; {{langx|ar|حَوَّاء|Ḥawwāʾ}}; {{langx|fa|حوا|Ḥavā}}; {{langx|el|Εὕα|Heúa}}; {{langx|la|Eva, Heva}}; [[Syriac language|Syriac]]: {{lang|syc|ܚܰܘܳܐ}} <small>romanized:</small> {{Transliteration|syc|ḥawâ}}}} yet atyu nang a lyian mami [[Book of Genesis]] (ספר בראשית) mang
[[Hebrew Bible]]. Bisaga can ji nang alyiat na nghwut ani<ref name="womack">{{harvnb|Womack|2005|p=[https://books.google.com/books?id=MQi5x7_-eksC&pg=PA81 81]}}, "gyii ngu hu mang nyia ngu hu si vwuon alyiat na hyia yat hu nang Jen ji mang avwuo ka Kun bai ka ndi ndi ani. Gyii hu si bai mang cet da alyiat si taada nbyeang ba si byia nkyeang ma didit nbyeang lyut."</ref> of the [[Abrahamic religions]], ngu wa ku yet [[Protoplast (religion)|first woman]] atyu nang Agwaza fara jyii ani [[God]]. Awa a bu lyian gu nang gu ngyet [[Adam]]'s abyiik.
Alyoot ngu ka maana jija yet "yet anyung" ku "kyeang nwhat swean".<ref name="American Heritage Dictionary">American Heritage Dictionary</ref> Asi tyian alyoot ngu ka mang asi [[Hurrian]] [[goddess]] [[Hebat|Ḫepat]], atyu a nyia kwii ngu ma [[Jerusalem]] baya njen [[Late Bronze Age]].<ref name="K. Grayson 1975">The Weidner "Chronicle" mentioning Kubaba from A. K. Grayson, Assyrian and Babylonian Chronicles (1975)</ref><ref name="Munn, Mark 2004">Munn, Mark (2004). "Kybele as Kubaba in a Lydo-Phrygian Context": Emory University cross-cultural conference "Hittites, Greeks and Their Neighbors in Central Anatolia" (Abstracts)</ref> aku dam nyia alyoot ngu ka de Hebrew Awa ({{lang|he|חַוָּה}}) bears resemblance<ref name="Saul Olyan 1988 pp. 70">Saul Olyan, Asherah (1988), pp. 70–71, contested by O. Keel</ref> to an [[Aramaic]] word for "[[snake]]" ([[Old Aramaic language]] {{lang|oar|חוה}}; [[Aramaic]] {{lang|jpa|חִוְיָא}}). The origin for this etymological hypothesis is the [[rabbinic]] [[pun]] present in [[Genesis Rabbah]] 20:11 (c. 300-500 CE), utilizing the similarity between Heb. ''Ḥawwāh'' and Aram. ''ḥiwyāʾ''. Notwithstanding its rabbinic ideological usage, scholars like [[Julius Wellhausen]] and [[Theodor Nöldeke]] argued for its etymological relevance.<ref name="Kosior 2018 112–130">{{Cite journal|last=Kosior|first=Wojciech|date=2018|title=A Tale of Two Sisters: The Image of Eve in Early Rabbinic Literature and Its Influence on the Portrayal of Lilith in the Alphabet of Ben Sira|url=https://www.academia.edu/36771379|journal=Nashim: A Journal of Jewish Women's Studies & Gender Issues|issue=32|pages=112–130|doi=10.2979/nashim.32.1.10|s2cid=166142604|access-date=2019-01-27|archive-date=2023-01-06|archive-url=https://web.archive.org/web/20230106120624/https://www.academia.edu/36771379|url-status=live}}</ref>
== Nkhang ==
{{see also|Serpents in the Bible#Hebrew Bible}}
"Eve" in [[Hebrew language|Hebrew]] is "Ḥawwāh" (חווה) ku ma alyean gu mang shim gu hu wa yet "yet anyung" ku "vak nswan" neit ma nyinan ba "ḥāyâ" (חיה), "to live", ma mi [[Semitic languages|Semitic]] anyinan ''ḥyw''.<ref name="American Heritage Dictionary"/>
Hawwāh asi tyian gu mang [[Hurrian]] [[goddess]] [[Hebat|Ḫepat]], atyu nang a ku li ma [[Amarna letters]] asi nyia kwii ngu hu ma [[Jerusalem]] baya akwu asi [[Bronze Age]]. Asi dam nyia alyoot Ḫepat ana tyin ka ma [[Kubaba|Kubau]], abyiik atyu a yet a fara bang tyok si [[Third Dynasty of Ur|Third Dynasty]] si [[Kish (Sumer)|Kish]].<ref name="K. Grayson 1975"/><ref name="Munn, Mark 2004"/>
A ku dam nyia a lyoot Hebrew asi Awa ({{lang|he|חַוָּה}}) ku naat kyeang nyung<ref name="Saul Olyan 1988 pp. 70"/> to an Aramaic word for "zuwang" ([[Old Aramaic language]] {{lang|oar|חוה}}; [[Aramaic]] {{lang|jpa|חִוְיָא}}). The origin for this etymological hypothesis is the rabbinic [[pun]] present in Genesis Rabbah 20:11, a nuna kyeang nyung mami si Heb. ''Ḥawwāh'' and Aram. ''ḥiwyāʾ''. Notwithstanding its rabbinic ideological usage, scholars like [[Julius Wellhausen]] and [[Theodor Nöldeke]] argued for its etymological relevance.<ref name="Kosior 2018 112–130"/>
==Yafang==
nqgq2s5xy6vmyfmx6a6yic42f9fc0gz
Esi̱ta
0
6960
40824
40814
2026-03-27T22:33:38Z
Godiva Kajhyung
1671
40824
wikitext
text/x-wiki
Esther (/ˈɛsitər/; Hiburu: אֶסְתֵּר, roman: ʾEstēr), da atin ka Hadassah (/həˈdɑːsə/; Hiburu: הֲדַסָּה, roman: Hăḏassā), a̱ yet s̱ ba̱ndsng a̱yin wa din nkhang a̱lyiat a̱gwaza si esita fi s̱lyrm hiburu.
According to the biblical narrative, which is set in the Achaemenid Empire, the Persian king Ahasuerus falls in love with Esther and marries her.[1] His grand vizier Haman is offended by Esther's cousin and guardian Mordecai because of his refusal to bow before him, when confronted, Mordecai's excuse was simply that he was a Jew. Various interpretations have been offered as to what Mordecai's concern was. Consequently, Haman plots to have all of Persia's Jews killed, and eventually convinces Ahasuerus to permit him to do so. However, Esther foils the plan by revealing and decrying Haman's plans to Ahasuerus, who then has Haman executed and grants permission to the Jews to take up arms against their enemies;[2] Esther is hailed for her courage and for working to save the Jews of Persia from eradication.
The Book of Esther's story provides the traditional explanation for Purim, a celebratory Jewish holiday that is observed on the Hebrew date on which Haman's order was to go into effect, which is the day that the Jews killed their enemies after Esther exposed Haman's intentions to her husband; scholars have taken a mixed view as to the Book of Esther's historicity, with debates over its genre and the origins of Purim.[3][a]
Two related forms of the Book of Esther exist: a shorter Biblical Hebrew-sourced version found in Jewish and Protestant Bibles, and a longer Koine Greek-sourced version found in Catholic and Orthodox Bibles.[4]
7zzz03q4yuj2zy7c77za44a9h04red4
40826
40824
2026-03-27T22:38:14Z
Godiva Kajhyung
1671
40826
wikitext
text/x-wiki
Esther (/ˈɛsitə/; Hiburu: אֶסְתֵּר, roman: ʾEstēr), da atin ka Hadassah (/həˈdɑːsə/; Hiburu: הֲדַסָּה, roman: Hăḏassā), a̱ yet s̱ ba̱ndsng a̱yin wa din nkhang a̱lyiat a̱gwaza si esita fi s̱lyrm hiburu.
[[File:Esther haram.jpg|thumb|ghwughwu esita a̱byiịk a̱gwam]]
According to the biblical narrative, which is set in the Achaemenid Empire, the Persian king Ahasuerus falls in love with Esther and marries her.[1] His grand vizier Haman is offended by Esther's cousin and guardian Mordecai because of his refusal to bow before him, when confronted, Mordecai's excuse was simply that he was a Jew. Various interpretations have been offered as to what Mordecai's concern was. Consequently, Haman plots to have all of Persia's Jews killed, and eventually convinces Ahasuerus to permit him to do so. However, Esther foils the plan by revealing and decrying Haman's plans to Ahasuerus, who then has Haman executed and grants permission to the Jews to take up arms against their enemies;[2] Esther is hailed for her courage and for working to save the Jews of Persia from eradication.
The Book of Esther's story provides the traditional explanation for Purim, a celebratory Jewish holiday that is observed on the Hebrew date on which Haman's order was to go into effect, which is the day that the Jews killed their enemies after Esther exposed Haman's intentions to her husband; scholars have taken a mixed view as to the Book of Esther's historicity, with debates over its genre and the origins of Purim.[3][a]
Two related forms of the Book of Esther exist: a shorter Biblical Hebrew-sourced version found in Jewish and Protestant Bibles, and a longer Koine Greek-sourced version found in Catholic and Orthodox Bibles.[4]
6m7sadijsbdpyyd6g7r46d6dc024nwq
40829
40826
2026-03-27T22:51:08Z
Godiva Kajhyung
1671
40829
wikitext
text/x-wiki
Esther (/ˈɛsitə/; Hiburu: אֶסְתֵּר, roman: ʾEstēr), da atin ka Hadassah (/həˈdɑːsə/; Hiburu: הֲדַסָּה, roman: Hăḏassā), a̱ yet s̱ ba̱ndsng a̱yin wa din nkhang a̱lyiat a̱gwaza si esita fi s̱lyrm hiburu.
[[File:Esther haram.jpg|thumb|ghwughwu esita a̱byiịk a̱gwam]]
According to the biblical narrative, which is set in the Achaemenid Empire, the Persian king Ahasuerus falls in love with Esther and marries her.[1] His grand vizier Haman is offended by Esther's cousin and guardian Mordecai because of his refusal to bow before him, when confronted, Mordecai's excuse was simply that he was a Jew. Various interpretations have been offered as to what Mordecai's concern was. Consequently, Haman plots to have all of Persia's Jews killed, and eventually convinces Ahasuerus to permit him to do so. However, Esther foils the plan by revealing and decrying Haman's plans to Ahasuerus, who then has Haman executed and grants permission to the Jews to take up arms against their enemies;[2] Esther is hailed for her courage and for working to save the Jews of Persia from eradication.
Nkhang na si esita si tiyai zit a̱ghyi di taada a̱niet yahuda wu nang ban ngei Pu̱rim a̱ni,a̱ni song mam hu ni din nwuap mba hu nang a̱nietbyishi ni byia̱ jen naat nwuan song ji a̱ni, a̱ yet mam wa nang a̱niet yahuda wu ni hyiat ka̱kap a̱niet swanta ba kwau mba a̱pyia̱ saat a̱ni esita si tiyai a̱tyoli nggu hu kyang nang nggu hama̱n cat nyia̱ a̱niet nggu ba a̱ni; a̱nietvfsng va̱t wa dam ba̱t di nkhang nggu esita ba nyia̱ a̱ yet nkhang a̱banbang wa, ba dam ba̱t nyia̱ zang kai tashikun a̱ yet nkhang nggu esita wu mang nkhang song pu̱rim hu.[3][a]
nkhang na shi̱yak ma̱ng nkhang nggu esita nshyia̱: a̱ bankum nkhang a̱ shyia̱ kpam bwuak a̱lyiat a̱gwaza na a̱ni fi a̱lyem hiburu si aniet yahuda wu a̱ni mang lilyen ghang ba̱t,a̱wot abu si lyuut ma̱bg a̱lyeam grik nang a̱niet katolika ma̱ng a̱ya kwabwuat nang ba byia̱ ani.[4]
59iu7t8xfullgs9hktnrzq3wb1oyld5
40832
40829
2026-03-27T23:01:27Z
Godiva Kajhyung
1671
40832
wikitext
text/x-wiki
Esther (/ˈɛsitə/; Hiburu: אֶסְתֵּר, roman: ʾEstēr), da atin ka Hadassah (/həˈdɑːsə/; Hiburu: הֲדַסָּה, roman: Hăḏassā), a̱ yet s̱ ba̱ndsng a̱yin wa din nkhang a̱lyiat a̱gwaza si esita fi s̱lyrm hiburu.
[[File:Esther haram.jpg|thumb|ghwughwu esita a̱byiịk a̱gwam]]
ma nang kwambut a̱lyiat a̱gwaza na ku fang nkhang na ni a̱ni,nang a̱ku kwuok a̱vwuo ma a̱bandang a̱keayang tyok mba hu si A̱chaemeni̱d , nggu a̱gwam persia si cat nggu esita bat ma̱ng fwuo nggu a̱ngyuing a̱ si kan nyeayang nggu.[1] a̱bandang do̱gori nggu hu wa angei Haman a̱wot a̱nanyu̱ik nggu esita nang a̱ngei mo̱daka̱i ani si̱ bwu̱o a̱bun bat da a̱veuo nggu haman hu danian a̱ lak mi̱yea a̱bin a̱kyuak ntong a̱zaghi mggu hu, a̱ wot a̱n dyip nggu a̱ni, nggu mo̱daka̱i si kaat nyia̱ a̱yet a̱fai yahuda wa. didam Various interpretations have been offered as to what Mordecai's concern was. Consequently, Haman plots to have all of Persia's Jews killed, and eventually convinces Ahasuerus to permit him to do so. However, Esther foils the plan by revealing and decrying Haman's plans to Ahasuerus, who then has Haman executed and grants permission to the Jews to take up arms against their enemies;[2] Esther is hailed for her courage and for working to save the Jews of Persia from eradication.
Nkhang na si esita si tiyai zit a̱ghyi di taada a̱niet yahuda wu nang ban ngei Pu̱rim a̱ni,a̱ni song mam hu ni din nwuap mba hu nang a̱nietbyishi ni byia̱ jen naat nwuan song ji a̱ni, a̱ yet mam wa nang a̱niet yahuda wu ni hyiat ka̱kap a̱niet swanta ba kwau mba a̱pyia̱ saat a̱ni esita si tiyai a̱tyoli nggu hu kyang nang nggu hama̱n cat nyia̱ a̱niet nggu ba a̱ni; a̱nietvfsng va̱t wa dam ba̱t di nkhang nggu esita ba nyia̱ a̱ yet nkhang a̱banbang wa, ba dam ba̱t nyia̱ zang kai tashikun a̱ yet nkhang nggu esita wu mang nkhang song pu̱rim hu.[3][a]
nkhang na shi̱yak ma̱ng nkhang nggu esita nshyia̱: a̱ bankum nkhang a̱ shyia̱ kpam bwuak a̱lyiat a̱gwaza na a̱ni fi a̱lyem hiburu si aniet yahuda wu a̱ni mang lilyen ghang ba̱t,a̱wot abu si lyuut ma̱bg a̱lyeam grik nang a̱niet katolika ma̱ng a̱ya kwabwuat nang ba byia̱ ani.[4]
bes4u7cvh1s4x22l2j490rx9fahbvz4
40837
40832
2026-03-27T23:13:16Z
Godiva Kajhyung
1671
40837
wikitext
text/x-wiki
Esther (/ˈɛsitə/; Hiburu: אֶסְתֵּר, roman: ʾEstēr), da atin ka Hadassah (/həˈdɑːsə/; Hiburu: הֲדַסָּה, roman: Hăḏassā), a̱ yet s̱ ba̱ndsng a̱yin wa din nkhang a̱lyiat a̱gwaza si esita fi s̱lyrm hiburu.
[[File:Esther haram.jpg|thumb|ghwughwu esita a̱byiịk a̱gwam]]
ma nang kwambut a̱lyiat a̱gwaza na ku fang nkhang na ni a̱ni,nang a̱ku kwuok a̱vwuo ma a̱bandang a̱keayang tyok mba hu si A̱chaemeni̱d , nggu a̱gwam persia si cat nggu esita bat ma̱ng fwuo nggu a̱ngyuing a̱ si kan nyeayang nggu.[1] a̱bandang do̱gori nggu hu wa angei Haman a̱wot a̱nanyu̱ik nggu esita nang a̱ngei mo̱daka̱i ani si̱ bwu̱o a̱bun bat da a̱veuo nggu haman hu danian a̱ lak mi̱yea a̱bin a̱kyuak ntong a̱zaghi mggu hu, a̱ wot a̱n dyip nggu a̱ni, nggu mo̱daka̱i si kaat nyia̱ a̱yet a̱fai yahuda wa. a̱ didam ma̱ng kyang nang mo̱dika̱i ku ndam a̱ni vwuon ba̱t. ma̱t a̱nia wa, Haman si kyak ma fwuo nggu a̱ tyia̱ a̱kan hyiat ka̱kap a̱niet yahuda ba shyia̱ a̱keayang persia a̱ni, ma̱t a̱ni wa nggu a̱gwam a̱hasiru̱s hu si shyim mang a̱didam nggu hu. a̱wot , esita si biyan a̱katuk kyang nang nggu haman cat nyia̱ a̱niet nggu ba a̱ni da a̱vwuo a̱hasiru̱s,a̱ si kan tyia̱ a̱ hyiat nggu haman a̱wot nyia̱ a̱wot a̱niet yahuda ba̱ kwsn ma̱ng a̱ya a̱katuk a̱niet ba cat mba a̱ni ba;[2] esits si shyia diyep ba̱t daninian a̱ ting a̱niet yahuds ba̱ shyia̱ persia a̱ni da a̱babbyia̱ khukhwui.
Nkhang na si esita si tiyai zit a̱ghyi di taada a̱niet yahuda wu nang ban ngei Pu̱rim a̱ni,a̱ni song mam hu ni din nwuap mba hu nang a̱nietbyishi ni byia̱ jen naat nwuan song ji a̱ni, a̱ yet mam wa nang a̱niet yahuda wu ni hyiat ka̱kap a̱niet swanta ba kwau mba a̱pyia̱ saat a̱ni esita si tiyai a̱tyoli nggu hu kyang nang nggu hama̱n cat nyia̱ a̱niet nggu ba a̱ni; a̱nietvfsng va̱t wa dam ba̱t di nkhang nggu esita ba nyia̱ a̱ yet nkhang a̱banbang wa, ba dam ba̱t nyia̱ zang kai tashikun a̱ yet nkhang nggu esita wu mang nkhang song pu̱rim hu.[3][a]
nkhang na shi̱yak ma̱ng nkhang nggu esita nshyia̱: a̱ bankum nkhang a̱ shyia̱ kpam bwuak a̱lyiat a̱gwaza na a̱ni fi a̱lyem hiburu si aniet yahuda wu a̱ni mang lilyen ghang ba̱t,a̱wot abu si lyuut ma̱bg a̱lyeam grik nang a̱niet katolika ma̱ng a̱ya kwabwuat nang ba byia̱ ani.[4]
m04kxuouut9a9e0aod5u4w0d2y7getl
40838
40837
2026-03-27T23:13:47Z
Godiva Kajhyung
1671
40838
wikitext
text/x-wiki
Esther (/ˈɛsitə/; Hiburu: אֶסְתֵּר, roman: ʾEstēr), da atin ka Hadassah (/həˈdɑːsə/; Hiburu: הֲדַסָּה, roman: Hăḏassā), a̱ yet s̱ ba̱ndsng a̱yin wa din nkhang a̱lyiat a̱gwaza si esita fi s̱lyrm hiburu.
[[File:Esther haram.jpg|thumb|ghwughwu esita a̱byiịk a̱gwam]]
ma nang kwambut a̱lyiat a̱gwaza na ku fang nkhang na ni a̱ni,nang a̱ku kwuok a̱vwuo ma a̱bandang a̱keayang tyok mba hu si A̱chaemeni̱d , nggu a̱gwam persia si cat nggu esita bat ma̱ng fwuo nggu a̱ngyuing a̱ si kan nyeayang nggu.[1] a̱bandang do̱gori nggu hu wa angei Haman a̱wot a̱nanyu̱ik nggu esita nang a̱ngei mo̱daka̱i ani si̱ bwu̱o a̱bun bat da a̱veuo nggu haman hu danian a̱ lak mi̱yea a̱bin a̱kyuak ntong a̱zaghi mggu hu, a̱ wot a̱n dyip nggu a̱ni, nggu mo̱daka̱i si kaat nyia̱ a̱yet a̱fai yahuda wa. a̱ didam ma̱ng kyang nang mo̱dika̱i ku ndam a̱ni vwuon ba̱t. ma̱t a̱nia wa, Haman si kyak ma fwuo nggu a̱ tyia̱ a̱kan hyiat ka̱kap a̱niet yahuda ba shyia̱ a̱keayang persia a̱ni, ma̱t a̱ni wa nggu a̱gwam a̱hasiru̱s hu si shyim mang a̱didam nggu hu. a̱wot , esita si biyan a̱katuk kyang nang nggu haman cat nyia̱ a̱niet nggu ba a̱ni da a̱vwuo a̱hasiru̱s,a̱ si kan tyia̱ a̱ hyiat nggu haman a̱wot nyia̱ a̱wot a̱niet yahuda ba̱ kwsn ma̱ng a̱ya a̱katuk a̱niet ba cat mba a̱ni ba;[2] esits si shyia diyep ba̱t daninian a̱ ting a̱niet yahuds ba̱ shyia̱ persia a̱ni da a̱babbyia̱ khukhwui.
Nkhang na si esita si tiyai zit a̱ghyi di taada a̱niet yahuda wu nang ban ngei Pu̱rim a̱ni,a̱ni song mam hu ni din nwuap mba hu nang a̱nietbyishi ni byia̱ jen naat nwuan song ji a̱ni, a̱ yet mam wa nang a̱niet yahuda wu ni hyiat ka̱kap a̱niet swanta ba kwau mba a̱pyia̱ saat a̱ni esita si tiyai a̱tyoli nggu hu kyang nang nggu hama̱n cat nyia̱ a̱niet nggu ba a̱ni; a̱nietvfsng va̱t wa dam ba̱t di nkhang nggu esita ba nyia̱ a̱ yet nkhang a̱banbang wa, ba dam ba̱t nyia̱ zang kai tashikun a̱ yet nkhang nggu esita wu mang nkhang song pu̱rim hu.[3][a]
nkhang na shi̱yak ma̱ng nkhang nggu esita nshyia̱: a̱ bankum nkhang a̱ shyia̱ kpam bwuak a̱lyiat a̱gwaza na a̱ni fi a̱lyem hiburu si aniet yahuda wu a̱ni mang lilyen ghang ba̱t,a̱wot abu si lyuut ma̱bg a̱lyeam grik nang a̱niet katolika ma̱ng a̱ya kwabwuat nang ba byia̱ ani.[4]
6kq9x6mexwpxywfgqjgujzl8mj64959
40839
40838
2026-03-27T23:18:21Z
Godiva Kajhyung
1671
40839
wikitext
text/x-wiki
Esi̱ta (/ˈɛsitə/; Hiburu: אֶסְתֵּר, roman: ʾEstēr), da atin ka Hadassah (/həˈdɑːsə/; Hiburu: הֲדַסָּה, roman: Hăḏassā), a̱ yet s̱ ba̱ndsng a̱yin wa din nkhang a̱lyiat a̱gwaza si esita fi s̱lyrm hiburu.
[[File:Esther haram.jpg|thumb|ghwughwu esita a̱byiịk a̱gwam]]
ma nang kwambut a̱lyiat a̱gwaza na ku fang nkhang na ni a̱ni,nang a̱ku kwuok a̱vwuo ma a̱bandang a̱keayang tyok mba hu si A̱chaemeni̱d , nggu a̱gwam persia si cat nggu esi̱ta bat ma̱ng fwuo nggu a̱ngyuing a̱ si kan nyeayang nggu.[1] a̱bandang do̱gori nggu hu wa angei Haman a̱wot a̱nanyu̱ik nggu esi̱ta nang a̱ngei mo̱daka̱i ani si̱ bwu̱o a̱bun bat da a̱vwuo nggu haman hu danian a̱ lak mi̱yea a̱bin a̱kyuak ntong a̱zaghi mggu hu, a̱ wot a̱n dyip nggu a̱ni, nggu mo̱daka̱i si kaat nyia̱ a̱yet a̱fai yahuda wa. a̱ didam ma̱ng kyang nang mo̱dika̱i ku ndam a̱ni vwuon ba̱t. ma̱t a̱nia wa, Haman si kyak ma fwuo nggu a̱ tyia̱ a̱kan hyiat ka̱kap a̱niet yahuda ba shyia̱ a̱keayang persia a̱ni, ma̱t a̱ni wa nggu a̱gwam a̱hasiru̱s hu si shyim mang a̱didam nggu hu. a̱wot , esita si biyan a̱katuk kyang nang nggu haman cat nyia̱ a̱niet nggu ba a̱ni da a̱vwuo a̱hasiru̱s,a̱ si kan tyia̱ a̱ hyiat nggu haman a̱wot nyia̱ a̱wot a̱niet yahuda ba̱ kwan ma̱ng a̱ya a̱katuk a̱niet ba cat mba a̱ni ba;[2] esits si shyia diyep ba̱t daninian a̱ ting a̱niet yahuds ba̱ shyia̱ persia a̱ni da a̱babbyia̱ khukhwui.
Nkhang na si esi̱ta si tiyai zit a̱ghyi di taada a̱niet yahuda wu nang ban ngei Pu̱rim a̱ni,a̱ni song mam hu ni din nwuap mba hu nang a̱nietbyishi ni byia̱ jen naat nwuan song ji a̱ni, a̱ yet mam wa nang a̱niet yahuda wu ni hyiat ka̱kap a̱niet swanta ba kwau mba a̱pyia̱ saat a̱ni esi̱ta si tiyai a̱tyoli nggu hu kyang nang nggu hama̱n cat nyia̱ a̱niet nggu ba a̱ni; a̱nietvfsng va̱t wa dam ba̱t di nkhang nggu esi̱ta ba nyia̱ a̱ yet nkhang a̱banbang wa, ba dam ba̱t nyia̱ zang kai tashikun a̱ yet nkhang nggu esita wu mang nkhang song pu̱rim hu.[3][a]
nkhang na shi̱yak ma̱ng nkhang nggu esita nshyia̱: a̱ bankum nkhang a̱ shyia̱ kpam bwuak a̱lyiat a̱gwaza na a̱ni fi a̱lyem hiburu si aniet yahuda wu a̱ni mang lilyen ghang ba̱t,a̱wot abu si lyuut ma̱bg a̱lyeam grik nang a̱niet katolika ma̱ng a̱ya kwabwuat nang ba byia̱ ani.[4]
== a̱lyoot==
[[File:Edwin Long - Queen Esther - Google Art Project (frameless).jpg|thumb|a̱byiik a̱gwam esi̱ta]]
When she is introduced, in Esther 2:7, she is first referred to by the Hebrew name ''Hadassah'',{{sfn|McKenzie|1995|p=330}} which means "[[myrtle tree]]."<ref>{{Cite web |title=H1919 – hăḏasâ|work=Strong's Hebrew Lexicon (kjv) |url=https://www.blueletterbible.org/kjv/gen/1/1/s_1001 |access-date=2024-01-30 |via=Blue Letter Bible}}{{failed verification|date=May 2024}}</ref> This name is absent from the early Greek manuscripts, although present in the [[Targum|targumic]] texts, and was probably added to the Hebrew text in the 2nd century CE at the earliest to stress the heroine's Jewishness.{{sfn|Macchi|2019|p=123}} The name "Esther" probably derives from the name of the Babylonian goddess [[Inanna|Ishtar]] or from the Persian word cognate with the English word "star" (implying an association with Ishtar) though some scholars contend it is related to the Persian words for "woman" or "myrtle".{{sfn|Macchi|2019|p=141}}
6st040vayedog3k0a2zyocgkpp3ot82
40841
40839
2026-03-27T23:20:23Z
Godiva Kajhyung
1671
40841
wikitext
text/x-wiki
Esi̱ta (/ˈɛsitə/; Hiburu: אֶסְתֵּר, roman: ʾEstēr), da atin ka Hadassah (/həˈdɑːsə/; Hiburu: הֲדַסָּה, roman: Hăḏassā), a̱ yet s̱ ba̱ndsng a̱yin wa din nkhang a̱lyiat a̱gwaza si esita fi s̱lyrm hiburu.
[[File:Gentileschi, Artemisia - Esther before Ahasuerus - c. 1628–1635.jpg|thunb|esi̱ta za̱ghyi nggu a̱gwam ahasiru̱s]]
ma nang kwambut a̱lyiat a̱gwaza na ku fang nkhang na ni a̱ni,nang a̱ku kwuok a̱vwuo ma a̱bandang a̱keayang tyok mba hu si A̱chaemeni̱d , nggu a̱gwam persia si cat nggu esi̱ta bat ma̱ng fwuo nggu a̱ngyuing a̱ si kan nyeayang nggu.[1] a̱bandang do̱gori nggu hu wa angei Haman a̱wot a̱nanyu̱ik nggu esi̱ta nang a̱ngei mo̱daka̱i ani si̱ bwu̱o a̱bun bat da a̱vwuo nggu haman hu danian a̱ lak mi̱yea a̱bin a̱kyuak ntong a̱zaghi mggu hu, a̱ wot a̱n dyip nggu a̱ni, nggu mo̱daka̱i si kaat nyia̱ a̱yet a̱fai yahuda wa. a̱ didam ma̱ng kyang nang mo̱dika̱i ku ndam a̱ni vwuon ba̱t. ma̱t a̱nia wa, Haman si kyak ma fwuo nggu a̱ tyia̱ a̱kan hyiat ka̱kap a̱niet yahuda ba shyia̱ a̱keayang persia a̱ni, ma̱t a̱ni wa nggu a̱gwam a̱hasiru̱s hu si shyim mang a̱didam nggu hu. a̱wot , esita si biyan a̱katuk kyang nang nggu haman cat nyia̱ a̱niet nggu ba a̱ni da a̱vwuo a̱hasiru̱s,a̱ si kan tyia̱ a̱ hyiat nggu haman a̱wot nyia̱ a̱wot a̱niet yahuda ba̱ kwan ma̱ng a̱ya a̱katuk a̱niet ba cat mba a̱ni ba;[2] esits si shyia diyep ba̱t daninian a̱ ting a̱niet yahuds ba̱ shyia̱ persia a̱ni da a̱babbyia̱ khukhwui.
Nkhang na si esi̱ta si tiyai zit a̱ghyi di taada a̱niet yahuda wu nang ban ngei Pu̱rim a̱ni,a̱ni song mam hu ni din nwuap mba hu nang a̱nietbyishi ni byia̱ jen naat nwuan song ji a̱ni, a̱ yet mam wa nang a̱niet yahuda wu ni hyiat ka̱kap a̱niet swanta ba kwau mba a̱pyia̱ saat a̱ni esi̱ta si tiyai a̱tyoli nggu hu kyang nang nggu hama̱n cat nyia̱ a̱niet nggu ba a̱ni; a̱nietvfsng va̱t wa dam ba̱t di nkhang nggu esi̱ta ba nyia̱ a̱ yet nkhang a̱banbang wa, ba dam ba̱t nyia̱ zang kai tashikun a̱ yet nkhang nggu esita wu mang nkhang song pu̱rim hu.[3][a]
nkhang na shi̱yak ma̱ng nkhang nggu esita nshyia̱: a̱ bankum nkhang a̱ shyia̱ kpam bwuak a̱lyiat a̱gwaza na a̱ni fi a̱lyem hiburu si aniet yahuda wu a̱ni mang lilyen ghang ba̱t,a̱wot abu si lyuut ma̱bg a̱lyeam grik nang a̱niet katolika ma̱ng a̱ya kwabwuat nang ba byia̱ ani.[4]
== a̱lyoot==
[[File:Edwin Long - Queen Esther - Google Art Project (frameless).jpg|thumb|a̱byiik a̱gwam esi̱ta]]
When she is introduced, in Esther 2:7, she is first referred to by the Hebrew name ''Hadassah'',{{sfn|McKenzie|1995|p=330}} which means "[[myrtle tree]]."<ref>{{Cite web |title=H1919 – hăḏasâ|work=Strong's Hebrew Lexicon (kjv) |url=https://www.blueletterbible.org/kjv/gen/1/1/s_1001 |access-date=2024-01-30 |via=Blue Letter Bible}}{{failed verification|date=May 2024}}</ref> This name is absent from the early Greek manuscripts, although present in the [[Targum|targumic]] texts, and was probably added to the Hebrew text in the 2nd century CE at the earliest to stress the heroine's Jewishness.{{sfn|Macchi|2019|p=123}} The name "Esther" probably derives from the name of the Babylonian goddess [[Inanna|Ishtar]] or from the Persian word cognate with the English word "star" (implying an association with Ishtar) though some scholars contend it is related to the Persian words for "woman" or "myrtle".{{sfn|Macchi|2019|p=141}}
39agqcxcnbheecr7vprb7h979nws73f
40844
40841
2026-03-28T07:29:10Z
Godiva Kajhyung
1671
40844
wikitext
text/x-wiki
Esi̱ta (/ˈɛsitə/; Hiburu: אֶסְתֵּר, roman: ʾEstēr), da atin ka Hadassah (/həˈdɑːsə/; Hiburu: הֲדַסָּה, roman: Hăḏassā), a̱ yet s̱ ba̱ndsng a̱yin wa din nkhang a̱lyiat a̱gwaza si esita fi s̱lyrm hiburu.
[[File:Gentileschi, Artemisia - Esther before Ahasuerus - c. 1628–1635.jpg|thunb|esi̱ta za̱ghyi nggu a̱gwam ahasiru̱s]]
ma nang kwambuat a̱lyiat a̱gwaza na ku fang nkhang na ni a̱ni,nang a̱ku kwuok a̱vwuo ma a̱bandang a̱keayang tyok mba hu si A̱chaemeni̱d , nggu a̱gwam persia si cat nggu esi̱ta bat ma̱ng fwuo nggu a̱ngyuing a̱ si kan nyeayang nggu.[1] a̱bandang do̱gori nggu hu wa angei Haman a̱wot a̱nanyu̱ik nggu esi̱ta nang a̱ngei mo̱daka̱i ani si̱ bwu̱o a̱bun bat da a̱vwuo nggu haman hu danian a̱ lak mi̱yea a̱bin a̱kyuak ntong a̱zaghi mggu hu, a̱ wot a̱n dyip nggu a̱ni, nggu mo̱daka̱i si kaat nyia̱ a̱yet a̱fai yahuda wa. a̱ didam ma̱ng kyang nang mo̱dika̱i ku ndam a̱ni vwuon ba̱t. ma̱t a̱nia wa, Haman si kyak ma fwuo nggu a̱ tyia̱ a̱kan hyiat ka̱kap a̱niet yahuda ba shyia̱ a̱keayang persia a̱ni, ma̱t a̱ni wa nggu a̱gwam a̱hasiru̱s hu si shyim mang a̱didam nggu hu. a̱wot , esita si biyan a̱katuk kyang nang nggu haman cat nyia̱ a̱niet nggu ba a̱ni da a̱vwuo a̱hasiru̱s,a̱ si kan tyia̱ a̱ hyiat nggu haman a̱wot nyia̱ a̱wot a̱niet yahuda ba̱ kwan ma̱ng a̱ya a̱katuk a̱niet ba cat mba a̱ni ba;[2] esits si shyia diyep ba̱t daninian a̱ ting a̱niet yahuds ba̱ shyia̱ persia a̱ni da a̱babbyia̱ khukhwui.
Nkhang na si esi̱ta si tiyai zit a̱ghyi di taada a̱niet yahuda wu nang ban ngei Pu̱rim a̱ni,a̱ni song mam hu ni din nwuap mba hu nang a̱nietbyishi ni byia̱ jen naat nwuan song ji a̱ni, a̱ yet mam wa nang a̱niet yahuda wu ni hyiat ka̱kap a̱niet swanta ba kwau mba a̱pyia̱ saat a̱ni esi̱ta si tiyai a̱tyoli nggu hu kyang nang nggu hama̱n cat nyia̱ a̱niet nggu ba a̱ni; a̱nietvfsng va̱t wa dam ba̱t di nkhang nggu esi̱ta ba nyia̱ a̱ yet nkhang a̱banbang wa, ba dam ba̱t nyia̱ zang kai tashikun a̱ yet nkhang nggu esita wu mang nkhang song pu̱rim hu.[3][a]
nkhang na shi̱yak ma̱ng nkhang nggu esita nshyia̱: a̱ bankum nkhang a̱ shyia̱ kpam bwuak a̱lyiat a̱gwaza na a̱ni fi a̱lyem hiburu si aniet yahuda wu a̱ni mang lilyen ghang ba̱t,a̱wot abu si lyuut ma̱bg a̱lyeam grik nang a̱niet katolika ma̱ng a̱ya kwabwuat nang ba byia̱ ani.[4]
== a̱lyoot==
[[File:Edwin Long - Queen Esther - Google Art Project (frameless).jpg|thumb|a̱byiik a̱gwam esi̱ta]]
When she is introduced, in Esther 2:7, she is first referred to by the Hebrew name ''Hadassah'',{{sfn|McKenzie|1995|p=330}} which means "[[myrtle tree]]."<ref>{{Cite web |title=H1919 – hăḏasâ|work=Strong's Hebrew Lexicon (kjv) |url=https://www.blueletterbible.org/kjv/gen/1/1/s_1001 |access-date=2024-01-30 |via=Blue Letter Bible}}{{failed verification|date=May 2024}}</ref> This name is absent from the early Greek manuscripts, although present in the [[Targum|targumic]] texts, and was probably added to the Hebrew text in the 2nd century CE at the earliest to stress the heroine's Jewishness.{{sfn|Macchi|2019|p=123}} The name "Esther" probably derives from the name of the Babylonian goddess [[Inanna|Ishtar]] or from the Persian word cognate with the English word "star" (implying an association with Ishtar) though some scholars contend it is related to the Persian words for "woman" or "myrtle".{{sfn|Macchi|2019|p=141}}
7hkaup5upqdxvegovexykp4artiffvo
40845
40844
2026-03-28T07:46:49Z
Godiva Kajhyung
1671
/* a̱lyoot */
40845
wikitext
text/x-wiki
Esi̱ta (/ˈɛsitə/; Hiburu: אֶסְתֵּר, roman: ʾEstēr), da atin ka Hadassah (/həˈdɑːsə/; Hiburu: הֲדַסָּה, roman: Hăḏassā), a̱ yet s̱ ba̱ndsng a̱yin wa din nkhang a̱lyiat a̱gwaza si esita fi s̱lyrm hiburu.
[[File:Gentileschi, Artemisia - Esther before Ahasuerus - c. 1628–1635.jpg|thunb|esi̱ta za̱ghyi nggu a̱gwam ahasiru̱s]]
ma nang kwambuat a̱lyiat a̱gwaza na ku fang nkhang na ni a̱ni,nang a̱ku kwuok a̱vwuo ma a̱bandang a̱keayang tyok mba hu si A̱chaemeni̱d , nggu a̱gwam persia si cat nggu esi̱ta bat ma̱ng fwuo nggu a̱ngyuing a̱ si kan nyeayang nggu.[1] a̱bandang do̱gori nggu hu wa angei Haman a̱wot a̱nanyu̱ik nggu esi̱ta nang a̱ngei mo̱daka̱i ani si̱ bwu̱o a̱bun bat da a̱vwuo nggu haman hu danian a̱ lak mi̱yea a̱bin a̱kyuak ntong a̱zaghi mggu hu, a̱ wot a̱n dyip nggu a̱ni, nggu mo̱daka̱i si kaat nyia̱ a̱yet a̱fai yahuda wa. a̱ didam ma̱ng kyang nang mo̱dika̱i ku ndam a̱ni vwuon ba̱t. ma̱t a̱nia wa, Haman si kyak ma fwuo nggu a̱ tyia̱ a̱kan hyiat ka̱kap a̱niet yahuda ba shyia̱ a̱keayang persia a̱ni, ma̱t a̱ni wa nggu a̱gwam a̱hasiru̱s hu si shyim mang a̱didam nggu hu. a̱wot , esita si biyan a̱katuk kyang nang nggu haman cat nyia̱ a̱niet nggu ba a̱ni da a̱vwuo a̱hasiru̱s,a̱ si kan tyia̱ a̱ hyiat nggu haman a̱wot nyia̱ a̱wot a̱niet yahuda ba̱ kwan ma̱ng a̱ya a̱katuk a̱niet ba cat mba a̱ni ba;[2] esits si shyia diyep ba̱t daninian a̱ ting a̱niet yahuds ba̱ shyia̱ persia a̱ni da a̱babbyia̱ khukhwui.
Nkhang na si esi̱ta si tiyai zit a̱ghyi di taada a̱niet yahuda wu nang ban ngei Pu̱rim a̱ni,a̱ni song mam hu ni din nwuap mba hu nang a̱nietbyishi ni byia̱ jen naat nwuan song ji a̱ni, a̱ yet mam wa nang a̱niet yahuda wu ni hyiat ka̱kap a̱niet swanta ba kwau mba a̱pyia̱ saat a̱ni esi̱ta si tiyai a̱tyoli nggu hu kyang nang nggu hama̱n cat nyia̱ a̱niet nggu ba a̱ni; a̱nietvfsng va̱t wa dam ba̱t di nkhang nggu esi̱ta ba nyia̱ a̱ yet nkhang a̱banbang wa, ba dam ba̱t nyia̱ zang kai tashikun a̱ yet nkhang nggu esita wu mang nkhang song pu̱rim hu.[3][a]
nkhang na shi̱yak ma̱ng nkhang nggu esita nshyia̱: a̱ bankum nkhang a̱ shyia̱ kpam bwuak a̱lyiat a̱gwaza na a̱ni fi a̱lyem hiburu si aniet yahuda wu a̱ni mang lilyen ghang ba̱t,a̱wot abu si lyuut ma̱bg a̱lyeam grik nang a̱niet katolika ma̱ng a̱ya kwabwuat nang ba byia̱ ani.[4]
== a̱lyoot==
[[File:Edwin Long - Queen Esther - Google Art Project (frameless).jpg|thumb|a̱byiik a̱gwam esi̱ta]]
ma nang tsaa nkhang nggu hu, ma̱ esi̱ta 2:7, a̱ ku nggei nggu ma̱ alyoot nggu ka di a̱lyem hiburu ''Hadassah'',{{sfn|McKenzie|1995|p=330}} a̱lyoot nggu ka nyia̱ a̱ yet nang "[[a̱kwon mi̱rtle]]."<ref>{{Cite web |title=H1919 – hăḏasâ|work=Strong's Hebrew Lexicon (kjv) |url=https://www.blueletterbible.org/kjv/gen/1/1/s_1001 |access-date=2024-01-30 |via=Blue Letter Bible}}{{failed verification|date=May 2024}}</ref> a̱wot a̱lyoot ka ni ndhyia̱ di nkhang nang si̱ a̱niet griik din jen a̱ ja wu ba, a̱wot ang shyia̱ ma nkhang[[Targu̱m|targumic]] ma nang a̱ng lyuut ani, anggei ba bu si̱ lyuut nkhng na di a̱lyem hiburi di senturi̱ si a̱feayang da̱nian ba ka shei̱ nkhang a̱ya gwanzhwuang si yahuda din jen a̱ja sham sham.{{sfn|Macchi|2019|p=123}} a̱lyoot ka "Esi̱ta" a̱ neet di a̱niet ba̱bilon nang bang ngei a̱gwaza mba hu[[Inanna|Ishtar]] ke a̱neet di swa̱nga̱lyiat a̱niet persia manang ka nang ngei din shin a̱ na nyia̱ "a̱tangwuat" (a̱lyook ka byia̱ kyang mang a̱gwaza ba̱bilon nang ban ngei Ishtar) a̱nia hu ba̱t a̱niet fang a̱ghyang bu shyim a̱nia hu ba ba nyia̱ a̱lyoot ba neet di a̱ya swa̱nga̱lyiat si persia wa nang bang ngei "a̱byiik" ke "a̱kwon mitrle".{{sfn|Macchi|2019|p=141}}
knrsfqk0srdi0cwqkg16sv7g43wnjbb
40846
40845
2026-03-28T07:48:18Z
Godiva Kajhyung
1671
/* a̱lyoot */
40846
wikitext
text/x-wiki
Esi̱ta (/ˈɛsitə/; Hiburu: אֶסְתֵּר, roman: ʾEstēr), da atin ka Hadassah (/həˈdɑːsə/; Hiburu: הֲדַסָּה, roman: Hăḏassā), a̱ yet s̱ ba̱ndsng a̱yin wa din nkhang a̱lyiat a̱gwaza si esita fi s̱lyrm hiburu.
[[File:Gentileschi, Artemisia - Esther before Ahasuerus - c. 1628–1635.jpg|thunb|esi̱ta za̱ghyi nggu a̱gwam ahasiru̱s]]
ma nang kwambuat a̱lyiat a̱gwaza na ku fang nkhang na ni a̱ni,nang a̱ku kwuok a̱vwuo ma a̱bandang a̱keayang tyok mba hu si A̱chaemeni̱d , nggu a̱gwam persia si cat nggu esi̱ta bat ma̱ng fwuo nggu a̱ngyuing a̱ si kan nyeayang nggu.[1] a̱bandang do̱gori nggu hu wa angei Haman a̱wot a̱nanyu̱ik nggu esi̱ta nang a̱ngei mo̱daka̱i ani si̱ bwu̱o a̱bun bat da a̱vwuo nggu haman hu danian a̱ lak mi̱yea a̱bin a̱kyuak ntong a̱zaghi mggu hu, a̱ wot a̱n dyip nggu a̱ni, nggu mo̱daka̱i si kaat nyia̱ a̱yet a̱fai yahuda wa. a̱ didam ma̱ng kyang nang mo̱dika̱i ku ndam a̱ni vwuon ba̱t. ma̱t a̱nia wa, Haman si kyak ma fwuo nggu a̱ tyia̱ a̱kan hyiat ka̱kap a̱niet yahuda ba shyia̱ a̱keayang persia a̱ni, ma̱t a̱ni wa nggu a̱gwam a̱hasiru̱s hu si shyim mang a̱didam nggu hu. a̱wot , esita si biyan a̱katuk kyang nang nggu haman cat nyia̱ a̱niet nggu ba a̱ni da a̱vwuo a̱hasiru̱s,a̱ si kan tyia̱ a̱ hyiat nggu haman a̱wot nyia̱ a̱wot a̱niet yahuda ba̱ kwan ma̱ng a̱ya a̱katuk a̱niet ba cat mba a̱ni ba;[2] esits si shyia diyep ba̱t daninian a̱ ting a̱niet yahuds ba̱ shyia̱ persia a̱ni da a̱babbyia̱ khukhwui.
Nkhang na si esi̱ta si tiyai zit a̱ghyi di taada a̱niet yahuda wu nang ban ngei Pu̱rim a̱ni,a̱ni song mam hu ni din nwuap mba hu nang a̱nietbyishi ni byia̱ jen naat nwuan song ji a̱ni, a̱ yet mam wa nang a̱niet yahuda wu ni hyiat ka̱kap a̱niet swanta ba kwau mba a̱pyia̱ saat a̱ni esi̱ta si tiyai a̱tyoli nggu hu kyang nang nggu hama̱n cat nyia̱ a̱niet nggu ba a̱ni; a̱nietvfsng va̱t wa dam ba̱t di nkhang nggu esi̱ta ba nyia̱ a̱ yet nkhang a̱banbang wa, ba dam ba̱t nyia̱ zang kai tashikun a̱ yet nkhang nggu esita wu mang nkhang song pu̱rim hu.[3][a]
nkhang na shi̱yak ma̱ng nkhang nggu esita nshyia̱: a̱ bankum nkhang a̱ shyia̱ kpam bwuak a̱lyiat a̱gwaza na a̱ni fi a̱lyem hiburu si aniet yahuda wu a̱ni mang lilyen ghang ba̱t,a̱wot abu si lyuut ma̱bg a̱lyeam grik nang a̱niet katolika ma̱ng a̱ya kwabwuat nang ba byia̱ ani.[4]
== a̱lyoot==
[[File:Edwin Long - Queen Esther - Google Art Project (frameless).jpg|thumb|a̱byiik a̱gwam esi̱ta]]
ma nang tsaa nkhang nggu hu, ma̱ esi̱ta 2:7, a̱ ku nggei nggu ma̱ alyoot nggu ka di a̱lyem hiburu ''Hadassah'',{{sfn|McKenzie|1995|p=330}} a̱lyoot nggu ka nyia̱ a̱ yet nang "[[a̱kwon mi̱rtle]]."<ref>{{Cite web |title=H1919 – hăḏasâ|work=Strong's Hebrew Lexicon (kjv) |url=https://www.blueletterbible.org/kjv/gen/1/1/s_1001 |access-date=2024-01-30 |via=Blue Letter Bible}}{{failed verification|date=May 2024}}</ref> a̱wot a̱lyoot ka ni ndhyia̱ di nkhang nang si̱ a̱niet griik din jen a̱ ja wu ba, a̱wot ang shyia̱ ma nkhang[[Targum|targumic]] ma nang a̱ng lyuut ani, anggei ba bu si̱ lyuut nkhng na di a̱lyem hiburi di senturi̱ si a̱feayang da̱nian ba ka shei̱ nkhang a̱ya gwanzhwuang si yahuda din jen a̱ja sham sham.{{sfn|Macchi|2019|p=123}} a̱lyoot ka "Esi̱ta" a̱ neet di a̱niet ba̱bilon nang bang ngei a̱gwaza mba hu[[Inanna|Ishitar]] ke a̱neet di swa̱nga̱lyiat a̱niet persia manang ka nang ngei din shin a̱ na nyia̱ "a̱tangwuat" (a̱lyook ka byia̱ kyang mang a̱gwaza ba̱bilon nang ban ngei Ishtar) a̱nia hu ba̱t a̱niet fang a̱ghyang bu shyim a̱nia hu ba ba nyia̱ a̱lyoot ba neet di a̱ya swa̱nga̱lyiat si persia wa nang bang ngei "a̱byiik" ke "a̱kwon mitrle".
j9klz7a6c10kd9colozgwujl1wlxkji
40847
40846
2026-03-28T07:51:46Z
Godiva Kajhyung
1671
/* a̱lyoot */
40847
wikitext
text/x-wiki
Esi̱ta (/ˈɛsitə/; Hiburu: אֶסְתֵּר, roman: ʾEstēr), da atin ka Hadassah (/həˈdɑːsə/; Hiburu: הֲדַסָּה, roman: Hăḏassā), a̱ yet s̱ ba̱ndsng a̱yin wa din nkhang a̱lyiat a̱gwaza si esita fi s̱lyrm hiburu.
[[File:Gentileschi, Artemisia - Esther before Ahasuerus - c. 1628–1635.jpg|thunb|esi̱ta za̱ghyi nggu a̱gwam ahasiru̱s]]
ma nang kwambuat a̱lyiat a̱gwaza na ku fang nkhang na ni a̱ni,nang a̱ku kwuok a̱vwuo ma a̱bandang a̱keayang tyok mba hu si A̱chaemeni̱d , nggu a̱gwam persia si cat nggu esi̱ta bat ma̱ng fwuo nggu a̱ngyuing a̱ si kan nyeayang nggu.[1] a̱bandang do̱gori nggu hu wa angei Haman a̱wot a̱nanyu̱ik nggu esi̱ta nang a̱ngei mo̱daka̱i ani si̱ bwu̱o a̱bun bat da a̱vwuo nggu haman hu danian a̱ lak mi̱yea a̱bin a̱kyuak ntong a̱zaghi mggu hu, a̱ wot a̱n dyip nggu a̱ni, nggu mo̱daka̱i si kaat nyia̱ a̱yet a̱fai yahuda wa. a̱ didam ma̱ng kyang nang mo̱dika̱i ku ndam a̱ni vwuon ba̱t. ma̱t a̱nia wa, Haman si kyak ma fwuo nggu a̱ tyia̱ a̱kan hyiat ka̱kap a̱niet yahuda ba shyia̱ a̱keayang persia a̱ni, ma̱t a̱ni wa nggu a̱gwam a̱hasiru̱s hu si shyim mang a̱didam nggu hu. a̱wot , esita si biyan a̱katuk kyang nang nggu haman cat nyia̱ a̱niet nggu ba a̱ni da a̱vwuo a̱hasiru̱s,a̱ si kan tyia̱ a̱ hyiat nggu haman a̱wot nyia̱ a̱wot a̱niet yahuda ba̱ kwan ma̱ng a̱ya a̱katuk a̱niet ba cat mba a̱ni ba;[2] esits si shyia diyep ba̱t daninian a̱ ting a̱niet yahuds ba̱ shyia̱ persia a̱ni da a̱babbyia̱ khukhwui.
Nkhang na si esi̱ta si tiyai zit a̱ghyi di taada a̱niet yahuda wu nang ban ngei Pu̱rim a̱ni,a̱ni song mam hu ni din nwuap mba hu nang a̱nietbyishi ni byia̱ jen naat nwuan song ji a̱ni, a̱ yet mam wa nang a̱niet yahuda wu ni hyiat ka̱kap a̱niet swanta ba kwau mba a̱pyia̱ saat a̱ni esi̱ta si tiyai a̱tyoli nggu hu kyang nang nggu hama̱n cat nyia̱ a̱niet nggu ba a̱ni; a̱nietvfsng va̱t wa dam ba̱t di nkhang nggu esi̱ta ba nyia̱ a̱ yet nkhang a̱banbang wa, ba dam ba̱t nyia̱ zang kai tashikun a̱ yet nkhang nggu esita wu mang nkhang song pu̱rim hu.[3][a]
nkhang na shi̱yak ma̱ng nkhang nggu esita nshyia̱: a̱ bankum nkhang a̱ shyia̱ kpam bwuak a̱lyiat a̱gwaza na a̱ni fi a̱lyem hiburu si aniet yahuda wu a̱ni mang lilyen ghang ba̱t,a̱wot abu si lyuut ma̱bg a̱lyeam grik nang a̱niet katolika ma̱ng a̱ya kwabwuat nang ba byia̱ ani.[4]
== a̱lyoot==
[[File:Edwin Long - Queen Esther - Google Art Project (frameless).jpg|thumb|a̱byiik a̱gwam esi̱ta]]
ma nang tsaa nkhang nggu hu, ma̱ esi̱ta 2:7, a̱ ku nggei nggu ma̱ alyoot nggu ka di a̱lyem hiburu ''Hadassah'',{{sfn|McKenzie|1995|p=330}} a̱lyoot nggu ka nyia̱ a̱ yet nang "[[a̱kwon mi̱rtle]]."<ref>{{Cite web |title=H1919 – hăḏasâ|work=Strong's Hebrew Lexicon (kjv) |url=https://www.blueletterbible.org/kjv/gen/1/1/s_1001 |access-date=2024-01-30 |via=Blue Letter Bible}}</ref> a̱wot a̱lyoot ka ni ndhyia̱ di nkhang nang si̱ a̱niet griik din jen a̱ ja wu ba, a̱wot ang shyia̱ ma nkhang[[Targum|targumic]] ma nang a̱ng lyuut ani, anggei ba bu si̱ lyuut nkhng na di a̱lyem hiburi di senturi̱ si a̱feayang da̱nian ba ka shei̱ nkhang a̱ya gwanzhwuang si yahuda din jen a̱ja sham sham.{{sfn|Macchi|2019|p=123}} a̱lyoot ka "Esi̱ta" a̱ neet di a̱niet ba̱bilon nang bang ngei a̱gwaza mba hu[[Inanna|Ishitar]] ke a̱neet di swa̱nga̱lyiat a̱niet persia manang ka nang ngei din shin a̱ na nyia̱ "a̱tangwuat" (a̱lyook ka byia̱ kyang mang a̱gwaza ba̱bilon nang ban ngei Ishtar) a̱nia hu ba̱t a̱niet fang a̱ghyang bu shyim a̱nia hu ba ba nyia̱ a̱lyoot ba neet di a̱ya swa̱nga̱lyiat si persia wa nang bang ngei "a̱byiik" ke "a̱kwon mitrle".
bgmkovujqfgcysccq1khbx7zo5utwi1
40848
40847
2026-03-28T07:53:52Z
Godiva Kajhyung
1671
/* a̱lyoot */
40848
wikitext
text/x-wiki
Esi̱ta (/ˈɛsitə/; Hiburu: אֶסְתֵּר, roman: ʾEstēr), da atin ka Hadassah (/həˈdɑːsə/; Hiburu: הֲדַסָּה, roman: Hăḏassā), a̱ yet s̱ ba̱ndsng a̱yin wa din nkhang a̱lyiat a̱gwaza si esita fi s̱lyrm hiburu.
[[File:Gentileschi, Artemisia - Esther before Ahasuerus - c. 1628–1635.jpg|thunb|esi̱ta za̱ghyi nggu a̱gwam ahasiru̱s]]
ma nang kwambuat a̱lyiat a̱gwaza na ku fang nkhang na ni a̱ni,nang a̱ku kwuok a̱vwuo ma a̱bandang a̱keayang tyok mba hu si A̱chaemeni̱d , nggu a̱gwam persia si cat nggu esi̱ta bat ma̱ng fwuo nggu a̱ngyuing a̱ si kan nyeayang nggu.[1] a̱bandang do̱gori nggu hu wa angei Haman a̱wot a̱nanyu̱ik nggu esi̱ta nang a̱ngei mo̱daka̱i ani si̱ bwu̱o a̱bun bat da a̱vwuo nggu haman hu danian a̱ lak mi̱yea a̱bin a̱kyuak ntong a̱zaghi mggu hu, a̱ wot a̱n dyip nggu a̱ni, nggu mo̱daka̱i si kaat nyia̱ a̱yet a̱fai yahuda wa. a̱ didam ma̱ng kyang nang mo̱dika̱i ku ndam a̱ni vwuon ba̱t. ma̱t a̱nia wa, Haman si kyak ma fwuo nggu a̱ tyia̱ a̱kan hyiat ka̱kap a̱niet yahuda ba shyia̱ a̱keayang persia a̱ni, ma̱t a̱ni wa nggu a̱gwam a̱hasiru̱s hu si shyim mang a̱didam nggu hu. a̱wot , esita si biyan a̱katuk kyang nang nggu haman cat nyia̱ a̱niet nggu ba a̱ni da a̱vwuo a̱hasiru̱s,a̱ si kan tyia̱ a̱ hyiat nggu haman a̱wot nyia̱ a̱wot a̱niet yahuda ba̱ kwan ma̱ng a̱ya a̱katuk a̱niet ba cat mba a̱ni ba;[2] esits si shyia diyep ba̱t daninian a̱ ting a̱niet yahuds ba̱ shyia̱ persia a̱ni da a̱babbyia̱ khukhwui.
Nkhang na si esi̱ta si tiyai zit a̱ghyi di taada a̱niet yahuda wu nang ban ngei Pu̱rim a̱ni,a̱ni song mam hu ni din nwuap mba hu nang a̱nietbyishi ni byia̱ jen naat nwuan song ji a̱ni, a̱ yet mam wa nang a̱niet yahuda wu ni hyiat ka̱kap a̱niet swanta ba kwau mba a̱pyia̱ saat a̱ni esi̱ta si tiyai a̱tyoli nggu hu kyang nang nggu hama̱n cat nyia̱ a̱niet nggu ba a̱ni; a̱nietvfsng va̱t wa dam ba̱t di nkhang nggu esi̱ta ba nyia̱ a̱ yet nkhang a̱banbang wa, ba dam ba̱t nyia̱ zang kai tashikun a̱ yet nkhang nggu esita wu mang nkhang song pu̱rim hu.[3][a]
nkhang na shi̱yak ma̱ng nkhang nggu esita nshyia̱: a̱ bankum nkhang a̱ shyia̱ kpam bwuak a̱lyiat a̱gwaza na a̱ni fi a̱lyem hiburu si aniet yahuda wu a̱ni mang lilyen ghang ba̱t,a̱wot abu si lyuut ma̱bg a̱lyeam grik nang a̱niet katolika ma̱ng a̱ya kwabwuat nang ba byia̱ ani.[4]
== a̱lyoot==
[[File:Edwin Long - Queen Esther - Google Art Project (frameless).jpg|thumb|a̱byiik a̱gwam esi̱ta]]
ma nang tsaa nkhang nggu hu, ma̱ esi̱ta 2:7, a̱ ku nggei nggu ma̱ alyoot nggu ka di a̱lyem hiburu ''Hadassah'',{{sfn|McKenzie|1995|p=330}} a̱lyoot nggu ka nyia̱ a̱ yet nang "[[a̱kwon mi̱rtle]]."<ref>{{Cite web |title=H1919 – hăḏasâ|work=Strong's Hebrew Lexicon (kjv) |url=https://www.blueletterbible.org/kjv/gen/1/1/s_1001 |access-date=2024-01-30 |via=Blue Letter Bible}}</ref> a̱wot a̱lyoot ka ni ndhyia̱ di nkhang nang si̱ a̱niet griik din jen a̱ ja wu ba, a̱wot ang shyia̱ ma nkhang[[Targum|targumic]] ma nang a̱ng lyuut ani, anggei ba bu si̱ lyuut nkhng na di a̱lyem hiburi di senturi̱ si a̱feayang da̱nian ba ka shei̱ nkhang a̱ya gwanzhwuang si yahuda din jen a̱ja sham sham.{{sfn|Macchi|2019|p=123}} a̱lyoot ka "Esi̱ta" a̱ neet di a̱niet ba̱bilon nang bang ngei a̱gwaza mba hu[[Inanna|Ishitar]] ke a̱neet di swa̱nga̱lyiat a̱niet persia manang ka nang ngei din shin a̱ na nyia̱ "a̱tangwuat" (a̱lyook ka byia̱ kyang mang a̱gwaza ba̱bilon nang ban ngei Ishtar) a̱nia hu ba̱t a̱niet fang a̱ghyang bu shyim a̱nia hu ba ba nyia̱ a̱lyoot ba neet di a̱ya swa̱nga̱lyiat si persia wa nang bang ngei "a̱byiik" ke "a̱kwon mitrle".
== Narrative ==
{{Main|Book of Esther}}
[[File:Esther Denouncing Haman.jpg|thumb|''Esther Denouncing Haman'' (1888) by [[Ernest Normand]]]]
{{Wide image|Mordecai and Esther.jpg|300|Early 3rd century CE Roman painting of Esther and Mordechai, [[Dura-Europos synagogue]], [[Syria]].|5=right|alt=3rd century CE Roman fresco of Esther and Mordechai from Dura-Europos Synagogue, Syria}}
[[File:Tomb of Esther and Mordechai exterior.jpg|thumb|The Shrine venerated as the [[Tomb of Esther and Mordechai]] in [[Hamadan]], [[Iran]]]]
In the third year of the reign of King [[Ahasuerus]] of Persia, the king banishes his queen, [[Vashti]] for refusing to appear before him as summoned, and seeks a new queen. Beautiful maidens gather together at the [[harem]] in the citadel of [[Susa]] under the authority of the eunuch [[Hegai]].{{sfn|Solle|2006|p=107}}
Esther, a cousin of [[Mordecai]], was a member of the [[Persian Jews|Jewish]] community in the [[Exilic Period]] who claimed as an ancestor [[Kish (Bible)#Other biblical figures named Kish|Kish]], a [[Benjamite]] who had been taken from [[Jerusalem]] into captivity. She was the orphaned daughter of Mordecai's uncle, Abihail, from the tribe of Gad. According to the biblical narrative, she had a lovely figure and was beautiful. Upon the king's orders, Esther is taken to the palace where Hegai prepares her to meet the king. Even as she advances to the highest position of the harem, perfumed with gold and myrrh and allocated certain foods and servants, she is under strict instructions from Mordecai, who meets with her each day, to conceal her Jewish origins. The king falls in love with her and makes her his Queen.{{sfn|Solle|2006|p=107}}
Following Esther's coronation, Mordecai learns of an assassination plot by [[Bigthan and Teresh]] to kill King Ahasuerus. Mordecai tells Esther, who tells the king in the name of Mordecai, and he is saved. This act of great service to the king is recorded in the Annals of the Kingdom.
After Mordecai saves the king's life, [[Haman]] the [[Agagite]] is made Ahasuerus' highest adviser, and orders that everyone [[Proskynesis|bow down]] to him. When Mordecai (who had stationed himself in the street to advise Esther) refuses to bow to him, Haman pays King Ahasuerus 10,000 [[Talent (measurement)|silver talents]] for the right to exterminate all of the Jews in Ahasuerus' kingdom. Haman casts lots, [[Purim]], using supernatural means, and sees that the thirteenth day of the Month of [[Adar]] is a fortunate day for the genocide. Using the seal of the king, in the name of the king, Haman sends an order to the provinces of the kingdom to allow the extermination of the Jews on the thirteenth of Adar. When Mordecai learns of this, he tells Esther to reveal to the king that she is Jewish and ask that he repeal the order. Esther hesitates, saying that she could be put to death if she goes to the king without being summoned; nevertheless, Mordecai urges her to try. Esther asks that the entire Jewish community [[Fast of Esther|fast]] and pray for three days before she goes to see the king; Mordecai agrees.
tasoqr7cbxlchgih01duz5tw4umlhq2
40850
40848
2026-03-28T08:05:10Z
Godiva Kajhyung
1671
/* Narrative */
40850
wikitext
text/x-wiki
Esi̱ta (/ˈɛsitə/; Hiburu: אֶסְתֵּר, roman: ʾEstēr), da atin ka Hadassah (/həˈdɑːsə/; Hiburu: הֲדַסָּה, roman: Hăḏassā), a̱ yet s̱ ba̱ndsng a̱yin wa din nkhang a̱lyiat a̱gwaza si esita fi s̱lyrm hiburu.
[[File:Gentileschi, Artemisia - Esther before Ahasuerus - c. 1628–1635.jpg|thunb|esi̱ta za̱ghyi nggu a̱gwam ahasiru̱s]]
ma nang kwambuat a̱lyiat a̱gwaza na ku fang nkhang na ni a̱ni,nang a̱ku kwuok a̱vwuo ma a̱bandang a̱keayang tyok mba hu si A̱chaemeni̱d , nggu a̱gwam persia si cat nggu esi̱ta bat ma̱ng fwuo nggu a̱ngyuing a̱ si kan nyeayang nggu.[1] a̱bandang do̱gori nggu hu wa angei Haman a̱wot a̱nanyu̱ik nggu esi̱ta nang a̱ngei mo̱daka̱i ani si̱ bwu̱o a̱bun bat da a̱vwuo nggu haman hu danian a̱ lak mi̱yea a̱bin a̱kyuak ntong a̱zaghi mggu hu, a̱ wot a̱n dyip nggu a̱ni, nggu mo̱daka̱i si kaat nyia̱ a̱yet a̱fai yahuda wa. a̱ didam ma̱ng kyang nang mo̱dika̱i ku ndam a̱ni vwuon ba̱t. ma̱t a̱nia wa, Haman si kyak ma fwuo nggu a̱ tyia̱ a̱kan hyiat ka̱kap a̱niet yahuda ba shyia̱ a̱keayang persia a̱ni, ma̱t a̱ni wa nggu a̱gwam a̱hasiru̱s hu si shyim mang a̱didam nggu hu. a̱wot , esita si biyan a̱katuk kyang nang nggu haman cat nyia̱ a̱niet nggu ba a̱ni da a̱vwuo a̱hasiru̱s,a̱ si kan tyia̱ a̱ hyiat nggu haman a̱wot nyia̱ a̱wot a̱niet yahuda ba̱ kwan ma̱ng a̱ya a̱katuk a̱niet ba cat mba a̱ni ba;[2] esits si shyia diyep ba̱t daninian a̱ ting a̱niet yahuds ba̱ shyia̱ persia a̱ni da a̱babbyia̱ khukhwui.
Nkhang na si esi̱ta si tiyai zit a̱ghyi di taada a̱niet yahuda wu nang ban ngei Pu̱rim a̱ni,a̱ni song mam hu ni din nwuap mba hu nang a̱nietbyishi ni byia̱ jen naat nwuan song ji a̱ni, a̱ yet mam wa nang a̱niet yahuda wu ni hyiat ka̱kap a̱niet swanta ba kwau mba a̱pyia̱ saat a̱ni esi̱ta si tiyai a̱tyoli nggu hu kyang nang nggu hama̱n cat nyia̱ a̱niet nggu ba a̱ni; a̱nietvfsng va̱t wa dam ba̱t di nkhang nggu esi̱ta ba nyia̱ a̱ yet nkhang a̱banbang wa, ba dam ba̱t nyia̱ zang kai tashikun a̱ yet nkhang nggu esita wu mang nkhang song pu̱rim hu.[3][a]
nkhang na shi̱yak ma̱ng nkhang nggu esita nshyia̱: a̱ bankum nkhang a̱ shyia̱ kpam bwuak a̱lyiat a̱gwaza na a̱ni fi a̱lyem hiburu si aniet yahuda wu a̱ni mang lilyen ghang ba̱t,a̱wot abu si lyuut ma̱bg a̱lyeam grik nang a̱niet katolika ma̱ng a̱ya kwabwuat nang ba byia̱ ani.[4]
== a̱lyoot==
[[File:Edwin Long - Queen Esther - Google Art Project (frameless).jpg|thumb|a̱byiik a̱gwam esi̱ta]]
ma nang tsaa nkhang nggu hu, ma̱ esi̱ta 2:7, a̱ ku nggei nggu ma̱ alyoot nggu ka di a̱lyem hiburu ''Hadassah'',{{sfn|McKenzie|1995|p=330}} a̱lyoot nggu ka nyia̱ a̱ yet nang "[[a̱kwon mi̱rtle]]."<ref>{{Cite web |title=H1919 – hăḏasâ|work=Strong's Hebrew Lexicon (kjv) |url=https://www.blueletterbible.org/kjv/gen/1/1/s_1001 |access-date=2024-01-30 |via=Blue Letter Bible}}</ref> a̱wot a̱lyoot ka ni ndhyia̱ di nkhang nang si̱ a̱niet griik din jen a̱ ja wu ba, a̱wot ang shyia̱ ma nkhang[[Targum|targumic]] ma nang a̱ng lyuut ani, anggei ba bu si̱ lyuut nkhng na di a̱lyem hiburi di senturi̱ si a̱feayang da̱nian ba ka shei̱ nkhang a̱ya gwanzhwuang si yahuda din jen a̱ja sham sham.{{sfn|Macchi|2019|p=123}} a̱lyoot ka "Esi̱ta" a̱ neet di a̱niet ba̱bilon nang bang ngei a̱gwaza mba hu[[Inanna|Ishitar]] ke a̱neet di swa̱nga̱lyiat a̱niet persia manang ka nang ngei din shin a̱ na nyia̱ "a̱tangwuat" (a̱lyook ka byia̱ kyang mang a̱gwaza ba̱bilon nang ban ngei Ishtar) a̱nia hu ba̱t a̱niet fang a̱ghyang bu shyim a̱nia hu ba ba nyia̱ a̱lyoot ba neet di a̱ya swa̱nga̱lyiat si persia wa nang bang ngei "a̱byiik" ke "a̱kwon mitrle".
== Narrative ==
{{a̱tsak|nkhang esi̱ta}}
[[File:Esther Denouncing Haman.jpg|thumb|''Esther Denouncing Haman'' (1888) by [[Ernest Normand]]]]
{{Wide image|Mordecai and Esther.jpg|300|Early 3rd century CE Roman painting of Esther and Mordechai, [[Dura-Europos synagogue]], [[Syria]].|5=right|alt=3rd century CE Roman fresco of Esther and Mordechai from Dura-Europos Synagogue, Syria}}
fi a̱lyia̱ a̱tat si̱ tyok nggu a̱gwam [[Ahasiru̱s]] si persia hu, a̱gwsm hu si fwun a̱byiik nggu hu, [[Vashti]] da̱nian a̱lak ba̱i zaghi nggu din jen nang gu ngei nggu a̱ni, ma̱t a̱nia wa a̱ si doot cat s̱byiik a̱gwam ghyang. a̱kaneayam ba yet a̱sham a̱sa yaa a̱ghyi ba̱t wa nang a̱ tung a̱ ba̱i ma gun dyuo ma [[ a̱li a̱gwam]]ma a̱bandang a̱keayang mba angyei[[Susa]] di̱n jen nang a̱khwuo nggu hu a̱byia̱ a̱ngeust ba̱t mang cet nang a̱ngei [[Hegai]].{{sfn|Solle|2006|p=107}}
Esi̱ta, yet a̱ ba a̱nangyui̱k [[Mo̱dakai]], ku yet a̱nyuing di a̱niet [[yahuda ba shyia̱ persia|yahuda]] community in the [[Exilic Period]] who claimed as an ancestor [[Kish (Bible)#Other biblical figures named Kish|Kish]], a [[Benjamite]] who had been taken from [[Jerusalem]] into captivity. She was the orphaned daughter of Mordecai's uncle, Abihail, from the tribe of Gad. According to the biblical narrative, she had a lovely figure and was beautiful. Upon the king's orders, Esther is taken to the palace where Hegai prepares her to meet the king. Even as she advances to the highest position of the harem, perfumed with gold and myrrh and allocated certain foods and servants, she is under strict instructions from Mordecai, who meets with her each day, to conceal her Jewish origins. The king falls in love with her and makes her his Queen.{{sfn|Solle|2006|p=107}}
Following Esther's coronation, Mordecai learns of an assassination plot by [[Bigthan and Teresh]] to kill King Ahasuerus. Mordecai tells Esther, who tells the king in the name of Mordecai, and he is saved. This act of great service to the king is recorded in the Annals of the Kingdom.
After Mordecai saves the king's life, [[Haman]] the [[Agagite]] is made Ahasuerus' highest adviser, and orders that everyone [[Proskynesis|bow down]] to him. When Mordecai (who had stationed himself in the street to advise Esther) refuses to bow to him, Haman pays King Ahasuerus 10,000 [[Talent (measurement)|silver talents]] for the right to exterminate all of the Jews in Ahasuerus' kingdom. Haman casts lots, [[Purim]], using supernatural means, and sees that the thirteenth day of the Month of [[Adar]] is a fortunate day for the genocide. Using the seal of the king, in the name of the king, Haman sends an order to the provinces of the kingdom to allow the extermination of the Jews on the thirteenth of Adar. When Mordecai learns of this, he tells Esther to reveal to the king that she is Jewish and ask that he repeal the order. Esther hesitates, saying that she could be put to death if she goes to the king without being summoned; nevertheless, Mordecai urges her to try. Esther asks that the entire Jewish community [[Fast of Esther|fast]] and pray for three days before she goes to see the king; Mordecai agrees.
4ahnpzhskxd5y4j3o8gqyvr2rok4n13
40851
40850
2026-03-28T08:08:46Z
Godiva Kajhyung
1671
40851
wikitext
text/x-wiki
Esi̱ta (/ˈɛsitə/; Hiburu: אֶסְתֵּר, roman: ʾEstēr), da atin ka Hadassah (/həˈdɑːsə/; Hiburu: הֲדַסָּה, roman: Hăḏassā), a̱ yet s̱ ba̱ndsng a̱yin wa din nkhang a̱lyiat a̱gwaza si esita fi s̱lyrm hiburu.
[[File:Gentileschi, Artemisia - Esther before Ahasuerus - c. 1628–1635.jpg|thunb|esi̱ta za̱ghyi nggu a̱gwam ahasiru̱s]]
ma nang kwambuat a̱lyiat a̱gwaza na ku fang nkhang na ni a̱ni,nang a̱ku kwuok a̱vwuo ma a̱bandang a̱keayang tyok mba hu si A̱chaemeni̱d , nggu a̱gwam persia si cat nggu esi̱ta bat ma̱ng fwuo nggu a̱ngyuing a̱ si kan nyeayang nggu.[1] a̱bandang do̱gori nggu hu wa angei Haman a̱wot a̱nanyu̱ik nggu esi̱ta nang a̱ngei mo̱daka̱i ani si̱ bwu̱o a̱bun bat da a̱vwuo nggu haman hu danian a̱ lak mi̱yea a̱bin a̱kyuak ntong a̱zaghi mggu hu, a̱ wot a̱n dyip nggu a̱ni, nggu mo̱daka̱i si kaat nyia̱ a̱yet a̱fai yahuda wa. a̱ didam ma̱ng kyang nang mo̱dika̱i ku ndam a̱ni vwuon ba̱t. ma̱t a̱nia wa, Haman si kyak ma fwuo nggu a̱ tyia̱ a̱kan hyiat ka̱kap a̱niet yahuda ba shyia̱ a̱keayang persia a̱ni, ma̱t a̱ni wa nggu a̱gwam a̱hasiru̱s hu si shyim mang a̱didam nggu hu. a̱wot , esita si biyan a̱katuk kyang nang nggu haman cat nyia̱ a̱niet nggu ba a̱ni da a̱vwuo a̱hasiru̱s,a̱ si kan tyia̱ a̱ hyiat nggu haman a̱wot nyia̱ a̱wot a̱niet yahuda ba̱ kwan ma̱ng a̱ya a̱katuk a̱niet ba cat mba a̱ni ba;[2] esits si shyia diyep ba̱t daninian a̱ ting a̱niet yahuds ba̱ shyia̱ persia a̱ni da a̱babbyia̱ khukhwui.
Nkhang na si esi̱ta si tiyai zit a̱ghyi di taada a̱niet yahuda wu nang ban ngei Pu̱rim a̱ni,a̱ni song mam hu ni din nwuap mba hu nang a̱nietbyishi ni byia̱ jen naat nwuan song ji a̱ni, a̱ yet mam wa nang a̱niet yahuda wu ni hyiat ka̱kap a̱niet swanta ba kwau mba a̱pyia̱ saat a̱ni esi̱ta si tiyai a̱tyoli nggu hu kyang nang nggu hama̱n cat nyia̱ a̱niet nggu ba a̱ni; a̱nietvfsng va̱t wa dam ba̱t di nkhang nggu esi̱ta ba nyia̱ a̱ yet nkhang a̱banbang wa, ba dam ba̱t nyia̱ zang kai tashikun a̱ yet nkhang nggu esita wu mang nkhang song pu̱rim hu.[3][a]
nkhang na shi̱yak ma̱ng nkhang nggu esita nshyia̱: a̱ bankum nkhang a̱ shyia̱ kpam bwuak a̱lyiat a̱gwaza na a̱ni fi a̱lyem hiburu si aniet yahuda wu a̱ni mang lilyen ghang ba̱t,a̱wot abu si lyuut ma̱bg a̱lyeam grik nang a̱niet katolika ma̱ng a̱ya kwabwuat nang ba byia̱ ani.[4]
== a̱lyoot==
[[File:Edwin Long - Queen Esther - Google Art Project (frameless).jpg|thumb|a̱byiik a̱gwam esi̱ta]]
ma nang tsaa nkhang nggu hu, ma̱ esi̱ta 2:7, a̱ ku nggei nggu ma̱ alyoot nggu ka di a̱lyem hiburu ''Hadassah'',{{sfn|McKenzie|1995|p=330}} a̱lyoot nggu ka nyia̱ a̱ yet nang "[[a̱kwon mi̱rtle]]."<ref>{{Cite web |title=H1919 – hăḏasâ|work=Strong's Hebrew Lexicon (kjv) |url=https://www.blueletterbible.org/kjv/gen/1/1/s_1001 |access-date=2024-01-30 |via=Blue Letter Bible}}</ref> a̱wot a̱lyoot ka ni ndhyia̱ di nkhang nang si̱ a̱niet griik din jen a̱ ja wu ba, a̱wot ang shyia̱ ma nkhang[[Targum|targumic]] ma nang a̱ng lyuut ani, anggei ba bu si̱ lyuut nkhng na di a̱lyem hiburi di senturi̱ si a̱feayang da̱nian ba ka shei̱ nkhang a̱ya gwanzhwuang si yahuda din jen a̱ja sham sham.{{sfn|Macchi|2019|p=123}} a̱lyoot ka "Esi̱ta" a̱ neet di a̱niet ba̱bilon nang bang ngei a̱gwaza mba hu[[Inanna|Ishitar]] ke a̱neet di swa̱nga̱lyiat a̱niet persia manang ka nang ngei din shin a̱ na nyia̱ "a̱tangwuat" (a̱lyook ka byia̱ kyang mang a̱gwaza ba̱bilon nang ban ngei Ishtar) a̱nia hu ba̱t a̱niet fang a̱ghyang bu shyim a̱nia hu ba ba nyia̱ a̱lyoot ba neet di a̱ya swa̱nga̱lyiat si persia wa nang bang ngei "a̱byiik" ke "a̱kwon mitrle".
== Narrative ==
{{a̱tsak|nkhang esi̱ta}}
[[File:Esther Denouncing Haman.jpg|thumb|''ghwughwu esi̱ta ma̱ng haman'' (1888)
{{a̱bandang ghwughwu|Mo̱dakai ma̱ng Esi̱ta.jpg|300|Early 3rd century CE Roman painting of Esther and Mordechai, [[Dura-Europos synagogue]], [[Syria]].|5=right|alt=3rd century CE Roman fresco of Esther and Mordechai from Dura-Europos Synagogue, Syria}}
di a̱lyia̱ a̱tat si̱ tyok nggu a̱gwam [[Ahasiru̱s]] si persia hu, a̱gwsm hu si fwun a̱byiik nggu hu, [[Vashti]] da̱nian a̱lak ba̱i zaghi nggu din jen nang gu ngei nggu a̱ni, ma̱t a̱nia wa a̱ si doot cat s̱byiik a̱gwam ghyang. a̱kaneayam ba yet a̱sham a̱sa yaa a̱ghyi ba̱t wa nang a̱ tung a̱ ba̱i ma gun dyuo ma [[ a̱li a̱gwam]]ma a̱bandang a̱keayang mba angyei[[Susa]] di̱n jen nang a̱khwuo nggu hu a̱byia̱ a̱ngeust ba̱t mang cet nang a̱ngei [[Hegai]].{{sfn|Solle|2006|p=107}}
Esi̱ta, yet a̱ ba a̱nangyui̱k [[Mo̱dakai]], ku yet a̱nyuing di a̱niet [[yahuda ba shyia̱ persia|yahuda]] community in the [[Exilic Period]] who claimed as an ancestor [[Kish (Bible)#Other biblical figures named Kish|Kish]], a [[Benjamite]] who had been taken from [[Jerusalem]] into captivity. She was the orphaned daughter of Mordecai's uncle, Abihail, from the tribe of Gad. According to the biblical narrative, she had a lovely figure and was beautiful. Upon the king's orders, Esther is taken to the palace where Hegai prepares her to meet the king. Even as she advances to the highest position of the harem, perfumed with gold and myrrh and allocated certain foods and servants, she is under strict instructions from Mordecai, who meets with her each day, to conceal her Jewish origins. The king falls in love with her and makes her his Queen.{{sfn|Solle|2006|p=107}}
Following Esther's coronation, Mordecai learns of an assassination plot by [[Bigthan and Teresh]] to kill King Ahasuerus. Mordecai tells Esther, who tells the king in the name of Mordecai, and he is saved. This act of great service to the king is recorded in the Annals of the Kingdom.
After Mordecai saves the king's life, [[Haman]] the [[Agagite]] is made Ahasuerus' highest adviser, and orders that everyone [[Proskynesis|bow down]] to him. When Mordecai (who had stationed himself in the street to advise Esther) refuses to bow to him, Haman pays King Ahasuerus 10,000 [[Talent (measurement)|silver talents]] for the right to exterminate all of the Jews in Ahasuerus' kingdom. Haman casts lots, [[Purim]], using supernatural means, and sees that the thirteenth day of the Month of [[Adar]] is a fortunate day for the genocide. Using the seal of the king, in the name of the king, Haman sends an order to the provinces of the kingdom to allow the extermination of the Jews on the thirteenth of Adar. When Mordecai learns of this, he tells Esther to reveal to the king that she is Jewish and ask that he repeal the order. Esther hesitates, saying that she could be put to death if she goes to the king without being summoned; nevertheless, Mordecai urges her to try. Esther asks that the entire Jewish community [[Fast of Esther|fast]] and pray for three days before she goes to see the king; Mordecai agrees.
q35loj6o0d90490tp82wwzgs5jcus4i
40852
40851
2026-03-28T08:19:38Z
Godiva Kajhyung
1671
40852
wikitext
text/x-wiki
Esi̱ta (/ˈɛsitə/; Hiburu: אֶסְתֵּר, roman: ʾEstēr), da atin ka Hadassah (/həˈdɑːsə/; Hiburu: הֲדַסָּה, roman: Hăḏassā), a̱ yet s̱ ba̱ndsng a̱yin wa din nkhang a̱lyiat a̱gwaza si esita fi s̱lyrm hiburu.
[[File:Gentileschi, Artemisia - Esther before Ahasuerus - c. 1628–1635.jpg|thunb|esi̱ta za̱ghyi nggu a̱gwam ahasiru̱s]]
ma nang kwambuat a̱lyiat a̱gwaza na ku fang nkhang na ni a̱ni,nang a̱ku kwuok a̱vwuo ma a̱bandang a̱keayang tyok mba hu si A̱chaemeni̱d , nggu a̱gwam persia si cat nggu esi̱ta bat ma̱ng fwuo nggu a̱ngyuing a̱ si kan nyeayang nggu.[1] a̱bandang do̱gori nggu hu wa angei Haman a̱wot a̱nanyu̱ik nggu esi̱ta nang a̱ngei mo̱daka̱i ani si̱ bwu̱o a̱bun bat da a̱vwuo nggu haman hu danian a̱ lak mi̱yea a̱bin a̱kyuak ntong a̱zaghi mggu hu, a̱ wot a̱n dyip nggu a̱ni, nggu mo̱daka̱i si kaat nyia̱ a̱yet a̱fai yahuda wa. a̱ didam ma̱ng kyang nang mo̱dika̱i ku ndam a̱ni vwuon ba̱t. ma̱t a̱nia wa, Haman si kyak ma fwuo nggu a̱ tyia̱ a̱kan hyiat ka̱kap a̱niet yahuda ba shyia̱ a̱keayang persia a̱ni, ma̱t a̱ni wa nggu a̱gwam a̱hasiru̱s hu si shyim mang a̱didam nggu hu. a̱wot , esita si biyan a̱katuk kyang nang nggu haman cat nyia̱ a̱niet nggu ba a̱ni da a̱vwuo a̱hasiru̱s,a̱ si kan tyia̱ a̱ hyiat nggu haman a̱wot nyia̱ a̱wot a̱niet yahuda ba̱ kwan ma̱ng a̱ya a̱katuk a̱niet ba cat mba a̱ni ba;[2] esits si shyia diyep ba̱t daninian a̱ ting a̱niet yahuds ba̱ shyia̱ persia a̱ni da a̱babbyia̱ khukhwui.
Nkhang na si esi̱ta si tiyai zit a̱ghyi di taada a̱niet yahuda wu nang ban ngei Pu̱rim a̱ni,a̱ni song mam hu ni din nwuap mba hu nang a̱nietbyishi ni byia̱ jen naat nwuan song ji a̱ni, a̱ yet mam wa nang a̱niet yahuda wu ni hyiat ka̱kap a̱niet swanta ba kwau mba a̱pyia̱ saat a̱ni esi̱ta si tiyai a̱tyoli nggu hu kyang nang nggu hama̱n cat nyia̱ a̱niet nggu ba a̱ni; a̱nietvfsng va̱t wa dam ba̱t di nkhang nggu esi̱ta ba nyia̱ a̱ yet nkhang a̱banbang wa, ba dam ba̱t nyia̱ zang kai tashikun a̱ yet nkhang nggu esita wu mang nkhang song pu̱rim hu.[3][a]
nkhang na shi̱yak ma̱ng nkhang nggu esita nshyia̱: a̱ bankum nkhang a̱ shyia̱ kpam bwuak a̱lyiat a̱gwaza na a̱ni fi a̱lyem hiburu si aniet yahuda wu a̱ni mang lilyen ghang ba̱t,a̱wot abu si lyuut ma̱bg a̱lyeam grik nang a̱niet katolika ma̱ng a̱ya kwabwuat nang ba byia̱ ani.[4]
== a̱lyoot==
[[File:Edwin Long - Queen Esther - Google Art Project (frameless).jpg|thumb|a̱byiik a̱gwam esi̱ta]]
ma nang tsaa nkhang nggu hu, ma̱ esi̱ta 2:7, a̱ ku nggei nggu ma̱ alyoot nggu ka di a̱lyem hiburu ''Hadassah'',{{sfn|McKenzie|1995|p=330}} a̱lyoot nggu ka nyia̱ a̱ yet nang "[[a̱kwon mi̱rtle]]."<ref>{{Cite web |title=H1919 – hăḏasâ|work=Strong's Hebrew Lexicon (kjv) |url=https://www.blueletterbible.org/kjv/gen/1/1/s_1001 |access-date=2024-01-30 |via=Blue Letter Bible}}</ref> a̱wot a̱lyoot ka ni ndhyia̱ di nkhang nang si̱ a̱niet griik din jen a̱ ja wu ba, a̱wot ang shyia̱ ma nkhang[[Targum|targumic]] ma nang a̱ng lyuut ani, anggei ba bu si̱ lyuut nkhng na di a̱lyem hiburi di senturi̱ si a̱feayang da̱nian ba ka shei̱ nkhang a̱ya gwanzhwuang si yahuda din jen a̱ja sham sham.{{sfn|Macchi|2019|p=123}} a̱lyoot ka "Esi̱ta" a̱ neet di a̱niet ba̱bilon nang bang ngei a̱gwaza mba hu[[Inanna|Ishitar]] ke a̱neet di swa̱nga̱lyiat a̱niet persia manang ka nang ngei din shin a̱ na nyia̱ "a̱tangwuat" (a̱lyook ka byia̱ kyang mang a̱gwaza ba̱bilon nang ban ngei Ishtar) a̱nia hu ba̱t a̱niet fang a̱ghyang bu shyim a̱nia hu ba ba nyia̱ a̱lyoot ba neet di a̱ya swa̱nga̱lyiat si persia wa nang bang ngei "a̱byiik" ke "a̱kwon mitrle".
== Narrative ==
{{a̱tsak|nkhang esi̱ta}}
di a̱lyia̱ a̱tat si̱ tyok nggu a̱gwam [[Ahasiru̱s]] si persia hu, a̱gwsm hu si fwun a̱byiik nggu hu, [[Vashti]] da̱nian a̱lak ba̱i zaghi nggu din jen nang gu ngei nggu a̱ni, ma̱t a̱nia wa a̱ si doot cat s̱byiik a̱gwam ghyang. a̱kaneayam ba yet a̱sham a̱sa yaa a̱ghyi ba̱t wa nang a̱ tung a̱ ba̱i ma gun dyuo ma [[ a̱li a̱gwam]]ma a̱bandang a̱keayang mba angyei[[Susa]] di̱n jen nang a̱khwuo nggu hu a̱byia̱ a̱ngeust ba̱t mang cet nang a̱ngei [[Hegai]].{{sfn|Solle|2006|p=107}}
Esi̱ta, yet a̱ ba a̱nangyui̱k [[Mo̱dakai]], ku yet a̱nyuing di a̱niet [[yahuda ba shyia̱ persia|yahuda]] a̱niet mba ba̱t shyia̱ [[din jen ba̱ shyia̱ khwuo]] ba si̱ nyia̱ a̱niet ba̱ yet a̱ya a̱tyia̱ ba̱ngbang ba na yet [[Kish (kpam a̱lyia̱t a̱gwaza)#ma̱ng a̱niet ghyang ba̱ shyia̱ nkhang kpam a̱lyiat a̱gwaza na a̱ngyei Kish|Kish]], a̱ yet a̱tyo [[Ba̱njami̱n]] nang a̱ ku kyak nggu neet a̱keayang nggu hu [[Jerusalem]] a̱ naay ndyuo khwui a̱ni. a̱ ku yetcnggon kunak wa si̱ a̱tyia̱ a̱khwuop nggu hu mo̱dakai, Abihail, a̱ neet din nwuap si Gad. ma̱ nang a̱lyiat a̱gwaza na lyuut nkhang na a̱ni, a̱ ku yet nggoneayam wa ba̱t ma̱ng shidham ba̱t. ma̱ nang a̱gwam hu si̱ nyia̱ a̱ni,a̱ si naat ma̱ng esi̱ta a̱li nggu a̱gwam ka a̱vwuo nang nggu hegai si̱ jhyii mba danian ba ka li nggu a̱gwam hu. Even as she advances to the highest position of the harem, perfumed with gold and myrrh and allocated certain foods and servants, she is under strict instructions from Mordecai, who meets with her each day, to conceal her Jewish origins. The king falls in love with her and makes her his Queen.{{sfn|Solle|2006|p=107}}
Following Esther's coronation, Mordecai learns of an assassination plot by [[Bigthan and Teresh]] to kill King Ahasuerus. Mordecai tells Esther, who tells the king in the name of Mordecai, and he is saved. This act of great service to the king is recorded in the Annals of the Kingdom.
After Mordecai saves the king's life, [[Haman]] the [[Agagite]] is made Ahasuerus' highest adviser, and orders that everyone [[Proskynesis|bow down]] to him. When Mordecai (who had stationed himself in the street to advise Esther) refuses to bow to him, Haman pays King Ahasuerus 10,000 [[Talent (measurement)|silver talents]] for the right to exterminate all of the Jews in Ahasuerus' kingdom. Haman casts lots, [[Purim]], using supernatural means, and sees that the thirteenth day of the Month of [[Adar]] is a fortunate day for the genocide. Using the seal of the king, in the name of the king, Haman sends an order to the provinces of the kingdom to allow the extermination of the Jews on the thirteenth of Adar. When Mordecai learns of this, he tells Esther to reveal to the king that she is Jewish and ask that he repeal the order. Esther hesitates, saying that she could be put to death if she goes to the king without being summoned; nevertheless, Mordecai urges her to try. Esther asks that the entire Jewish community [[Fast of Esther|fast]] and pray for three days before she goes to see the king; Mordecai agrees.
88j2db3puby6qfvmauorwxbc17o5c1m
40854
40852
2026-03-28T08:25:09Z
Godiva Kajhyung
1671
/* Narrative */
40854
wikitext
text/x-wiki
Esi̱ta (/ˈɛsitə/; Hiburu: אֶסְתֵּר, roman: ʾEstēr), da atin ka Hadassah (/həˈdɑːsə/; Hiburu: הֲדַסָּה, roman: Hăḏassā), a̱ yet s̱ ba̱ndsng a̱yin wa din nkhang a̱lyiat a̱gwaza si esita fi s̱lyrm hiburu.
[[File:Gentileschi, Artemisia - Esther before Ahasuerus - c. 1628–1635.jpg|thunb|esi̱ta za̱ghyi nggu a̱gwam ahasiru̱s]]
ma nang kwambuat a̱lyiat a̱gwaza na ku fang nkhang na ni a̱ni,nang a̱ku kwuok a̱vwuo ma a̱bandang a̱keayang tyok mba hu si A̱chaemeni̱d , nggu a̱gwam persia si cat nggu esi̱ta bat ma̱ng fwuo nggu a̱ngyuing a̱ si kan nyeayang nggu.[1] a̱bandang do̱gori nggu hu wa angei Haman a̱wot a̱nanyu̱ik nggu esi̱ta nang a̱ngei mo̱daka̱i ani si̱ bwu̱o a̱bun bat da a̱vwuo nggu haman hu danian a̱ lak mi̱yea a̱bin a̱kyuak ntong a̱zaghi mggu hu, a̱ wot a̱n dyip nggu a̱ni, nggu mo̱daka̱i si kaat nyia̱ a̱yet a̱fai yahuda wa. a̱ didam ma̱ng kyang nang mo̱dika̱i ku ndam a̱ni vwuon ba̱t. ma̱t a̱nia wa, Haman si kyak ma fwuo nggu a̱ tyia̱ a̱kan hyiat ka̱kap a̱niet yahuda ba shyia̱ a̱keayang persia a̱ni, ma̱t a̱ni wa nggu a̱gwam a̱hasiru̱s hu si shyim mang a̱didam nggu hu. a̱wot , esita si biyan a̱katuk kyang nang nggu haman cat nyia̱ a̱niet nggu ba a̱ni da a̱vwuo a̱hasiru̱s,a̱ si kan tyia̱ a̱ hyiat nggu haman a̱wot nyia̱ a̱wot a̱niet yahuda ba̱ kwan ma̱ng a̱ya a̱katuk a̱niet ba cat mba a̱ni ba;[2] esits si shyia diyep ba̱t daninian a̱ ting a̱niet yahuds ba̱ shyia̱ persia a̱ni da a̱babbyia̱ khukhwui.
Nkhang na si esi̱ta si tiyai zit a̱ghyi di taada a̱niet yahuda wu nang ban ngei Pu̱rim a̱ni,a̱ni song mam hu ni din nwuap mba hu nang a̱nietbyishi ni byia̱ jen naat nwuan song ji a̱ni, a̱ yet mam wa nang a̱niet yahuda wu ni hyiat ka̱kap a̱niet swanta ba kwau mba a̱pyia̱ saat a̱ni esi̱ta si tiyai a̱tyoli nggu hu kyang nang nggu hama̱n cat nyia̱ a̱niet nggu ba a̱ni; a̱nietvfsng va̱t wa dam ba̱t di nkhang nggu esi̱ta ba nyia̱ a̱ yet nkhang a̱banbang wa, ba dam ba̱t nyia̱ zang kai tashikun a̱ yet nkhang nggu esita wu mang nkhang song pu̱rim hu.[3][a]
nkhang na shi̱yak ma̱ng nkhang nggu esita nshyia̱: a̱ bankum nkhang a̱ shyia̱ kpam bwuak a̱lyiat a̱gwaza na a̱ni fi a̱lyem hiburu si aniet yahuda wu a̱ni mang lilyen ghang ba̱t,a̱wot abu si lyuut ma̱bg a̱lyeam grik nang a̱niet katolika ma̱ng a̱ya kwabwuat nang ba byia̱ ani.[4]
== a̱lyoot==
[[File:Edwin Long - Queen Esther - Google Art Project (frameless).jpg|thumb|a̱byiik a̱gwam esi̱ta]]
ma nang tsaa nkhang nggu hu, ma̱ esi̱ta 2:7, a̱ ku nggei nggu ma̱ alyoot nggu ka di a̱lyem hiburu ''Hadassah'',{{sfn|McKenzie|1995|p=330}} a̱lyoot nggu ka nyia̱ a̱ yet nang "[[a̱kwon mi̱rtle]]."<ref>{{Cite web |title=H1919 – hăḏasâ|work=Strong's Hebrew Lexicon (kjv) |url=https://www.blueletterbible.org/kjv/gen/1/1/s_1001 |access-date=2024-01-30 |via=Blue Letter Bible}}</ref> a̱wot a̱lyoot ka ni ndhyia̱ di nkhang nang si̱ a̱niet griik din jen a̱ ja wu ba, a̱wot ang shyia̱ ma nkhang[[Targum|targumic]] ma nang a̱ng lyuut ani, anggei ba bu si̱ lyuut nkhng na di a̱lyem hiburi di senturi̱ si a̱feayang da̱nian ba ka shei̱ nkhang a̱ya gwanzhwuang si yahuda din jen a̱ja sham sham.{{sfn|Macchi|2019|p=123}} a̱lyoot ka "Esi̱ta" a̱ neet di a̱niet ba̱bilon nang bang ngei a̱gwaza mba hu[[Inanna|Ishitar]] ke a̱neet di swa̱nga̱lyiat a̱niet persia manang ka nang ngei din shin a̱ na nyia̱ "a̱tangwuat" (a̱lyook ka byia̱ kyang mang a̱gwaza ba̱bilon nang ban ngei Ishtar) a̱nia hu ba̱t a̱niet fang a̱ghyang bu shyim a̱nia hu ba ba nyia̱ a̱lyoot ba neet di a̱ya swa̱nga̱lyiat si persia wa nang bang ngei "a̱byiik" ke "a̱kwon mitrle".
== Narrative ==
{{a̱tsak|nkhang esi̱ta}}
[[File:Esther Denouncing Haman.jpg|thumb|''Esther Denouncing Haman'' (1888) by [[Ernest Normand]]]]
{{Wide image|Mordecai and Esther.jpg|300|Early 3rd century CE Roman painting of Esther and Mordechai, [[Dura-Europos synagogue]], [[Syria]].|5=right|alt=3rd century CE Roman fresco of Esther and Mordechai from Dura-Europos Synagogue, Syria}}
[[File:Tomb of Esther and Mordechai exterior.jpg|thumb|The Shrine venerated as the [[Tomb of Esther and Mordechai]] in [[Hamadan]], [[Iran]]]]
di a̱lyia̱ a̱tat si̱ tyok nggu a̱gwam [[Ahasiru̱s]] si persia hu, a̱gwsm hu si fwun a̱byiik nggu hu, [[Vashti]] da̱nian a̱lak ba̱i zaghi nggu din jen nang gu ngei nggu a̱ni, ma̱t a̱nia wa a̱ si doot cat s̱byiik a̱gwam ghyang. a̱kaneayam ba yet a̱sham a̱sa yaa a̱ghyi ba̱t wa nang a̱ tung a̱ ba̱i ma gun dyuo ma [[ a̱li a̱gwam]]ma a̱bandang a̱keayang mba angyei[[Susa]] di̱n jen nang a̱khwuo nggu hu a̱byia̱ a̱ngeust ba̱t mang cet nang a̱ngei [[Hegai]].{{sfn|Solle|2006|p=107}}
Esi̱ta, yet a̱ ba a̱nangyui̱k [[Mo̱dakai]], ku yet a̱nyuing di a̱niet [[yahuda ba shyia̱ persia|yahuda]] a̱niet mba ba̱t shyia̱ [[din jen ba̱ shyia̱ khwuo]] ba si̱ nyia̱ a̱niet ba̱ yet a̱ya a̱tyia̱ ba̱ngbang ba na yet [[Kish (kpam a̱lyia̱t a̱gwaza)#ma̱ng a̱niet ghyang ba̱ shyia̱ nkhang kpam a̱lyiat a̱gwaza na a̱ngyei Kish|Kish]], a̱ yet a̱tyo [[Ba̱njami̱n]] nang a̱ ku kyak nggu neet a̱keayang nggu hu [[Jerusalem]] a̱ naay ndyuo khwui a̱ni. a̱ ku yetcnggon kunak wa si̱ a̱tyia̱ a̱khwuop nggu hu mo̱dakai, Abihail, a̱ neet din nwuap si Gad. ma̱ nang a̱lyiat a̱gwaza na lyuut nkhang na a̱ni, a̱ ku yet nggoneayam wa ba̱t ma̱ng shidham ba̱t. ma̱ nang a̱gwam hu si̱ nyia̱ a̱ni,a̱ si naat ma̱ng esi̱ta a̱li nggu a̱gwam ka a̱vwuo nang nggu hegai si̱ jhyii mba danian ba ka li nggu a̱gwam hu. Even as she advances to the highest position of the harem, perfumed with gold and myrrh and allocated certain foods and servants, she is under strict instructions from Mordecai, who meets with her each day, to conceal her Jewish origins. The king falls in love with her and makes her his Queen.{{sfn|Solle|2006|p=107}}
Following Esther's coronation, Mordecai learns of an assassination plot by [[Bigthan and Teresh]] to kill King Ahasuerus. Mordecai tells Esther, who tells the king in the name of Mordecai, and he is saved. This act of great service to the king is recorded in the Annals of the Kingdom.
After Mordecai saves the king's life, [[Haman]] the [[Agagite]] is made Ahasuerus' highest adviser, and orders that everyone [[Proskynesis|bow down]] to him. When Mordecai (who had stationed himself in the street to advise Esther) refuses to bow to him, Haman pays King Ahasuerus 10,000 [[Talent (measurement)|silver talents]] for the right to exterminate all of the Jews in Ahasuerus' kingdom. Haman casts lots, [[Purim]], using supernatural means, and sees that the thirteenth day of the Month of [[Adar]] is a fortunate day for the genocide. Using the seal of the king, in the name of the king, Haman sends an order to the provinces of the kingdom to allow the extermination of the Jews on the thirteenth of Adar. When Mordecai learns of this, he tells Esther to reveal to the king that she is Jewish and ask that he repeal the order. Esther hesitates, saying that she could be put to death if she goes to the king without being summoned; nevertheless, Mordecai urges her to try. Esther asks that the entire Jewish community [[Fast of Esther|fast]] and pray for three days before she goes to see the king; Mordecai agrees.
phvmtrqvsvhz48e2f38jl6fbii0ecf1
40855
40854
2026-03-28T08:49:18Z
Godiva Kajhyung
1671
40855
wikitext
text/x-wiki
Esi̱ta (/ˈɛsitə/; Hiburu: אֶסְתֵּר, roman: ʾEstēr), da atin ka Hadassah (/həˈdɑːsə/; Hiburu: הֲדַסָּה, roman: Hăḏassā), a̱ yet s̱ ba̱ndsng a̱yin wa din nkhang a̱lyiat a̱gwaza si esita fi s̱lyrm hiburu.
[[File:Gentileschi, Artemisia - Esther before Ahasuerus - c. 1628–1635.jpg|thunb|esi̱ta za̱ghyi nggu a̱gwam ahasiru̱s]]
ma nang kwambuat a̱lyiat a̱gwaza na ku fang nkhang na ni a̱ni,nang a̱ku kwuok a̱vwuo ma a̱bandang a̱keayang tyok mba hu si A̱chaemeni̱d , nggu a̱gwam persia si cat nggu esi̱ta bat ma̱ng fwuo nggu a̱ngyuing a̱ si kan nyeayang nggu.[1] a̱bandang do̱gori nggu hu wa angei Haman a̱wot a̱nanyu̱ik nggu esi̱ta nang a̱ngei mo̱daka̱i ani si̱ bwu̱o a̱bun bat da a̱vwuo nggu haman hu danian a̱ lak mi̱yea a̱bin a̱kyuak ntong a̱zaghi mggu hu, a̱ wot a̱n dyip nggu a̱ni, nggu mo̱daka̱i si kaat nyia̱ a̱yet a̱fai yahuda wa. a̱ didam ma̱ng kyang nang mo̱dika̱i ku ndam a̱ni vwuon ba̱t. ma̱t a̱nia wa, Haman si kyak ma fwuo nggu a̱ tyia̱ a̱kan hyiat ka̱kap a̱niet yahuda ba shyia̱ a̱keayang persia a̱ni, ma̱t a̱ni wa nggu a̱gwam a̱hasiru̱s hu si shyim mang a̱didam nggu hu. a̱wot , esita si biyan a̱katuk kyang nang nggu haman cat nyia̱ a̱niet nggu ba a̱ni da a̱vwuo a̱hasiru̱s,a̱ si kan tyia̱ a̱ hyiat nggu haman a̱wot nyia̱ a̱wot a̱niet yahuda ba̱ kwan ma̱ng a̱ya a̱katuk a̱niet ba cat mba a̱ni ba;[2] esits si shyia diyep ba̱t daninian a̱ ting a̱niet yahuds ba̱ shyia̱ persia a̱ni da a̱babbyia̱ khukhwui.
Nkhang na si esi̱ta si tiyai zit a̱ghyi di taada a̱niet yahuda wu nang ban ngei Pu̱rim a̱ni,a̱ni song mam hu ni din nwuap mba hu nang a̱nietbyishi ni byia̱ jen naat nwuan song ji a̱ni, a̱ yet mam wa nang a̱niet yahuda wu ni hyiat ka̱kap a̱niet swanta ba kwau mba a̱pyia̱ saat a̱ni esi̱ta si tiyai a̱tyoli nggu hu kyang nang nggu hama̱n cat nyia̱ a̱niet nggu ba a̱ni; a̱nietvfsng va̱t wa dam ba̱t di nkhang nggu esi̱ta ba nyia̱ a̱ yet nkhang a̱banbang wa, ba dam ba̱t nyia̱ zang kai tashikun a̱ yet nkhang nggu esita wu mang nkhang song pu̱rim hu.[3][a]
nkhang na shi̱yak ma̱ng nkhang nggu esita nshyia̱: a̱ bankum nkhang a̱ shyia̱ kpam bwuak a̱lyiat a̱gwaza na a̱ni fi a̱lyem hiburu si aniet yahuda wu a̱ni mang lilyen ghang ba̱t,a̱wot abu si lyuut ma̱bg a̱lyeam grik nang a̱niet katolika ma̱ng a̱ya kwabwuat nang ba byia̱ ani.[4]
== a̱lyoot==
[[File:Edwin Long - Queen Esther - Google Art Project (frameless).jpg|thumb|a̱byiik a̱gwam esi̱ta]]
ma nang tsaa nkhang nggu hu, ma̱ esi̱ta 2:7, a̱ ku nggei nggu ma̱ alyoot nggu ka di a̱lyem hiburu ''Hadassah'',{{sfn|McKenzie|1995|p=330}} a̱lyoot nggu ka nyia̱ a̱ yet nang "[[a̱kwon mi̱rtle]]."<ref>{{Cite web |title=H1919 – hăḏasâ|work=Strong's Hebrew Lexicon (kjv) |url=https://www.blueletterbible.org/kjv/gen/1/1/s_1001 |access-date=2024-01-30 |via=Blue Letter Bible}}</ref> a̱wot a̱lyoot ka ni ndhyia̱ di nkhang nang si̱ a̱niet griik din jen a̱ ja wu ba, a̱wot ang shyia̱ ma nkhang[[Targum|targumic]] ma nang a̱ng lyuut ani, anggei ba bu si̱ lyuut nkhng na di a̱lyem hiburi di senturi̱ si a̱feayang da̱nian ba ka shei̱ nkhang a̱ya gwanzhwuang si yahuda din jen a̱ja sham sham.{{sfn|Macchi|2019|p=123}} a̱lyoot ka "Esi̱ta" a̱ neet di a̱niet ba̱bilon nang bang ngei a̱gwaza mba hu[[Inanna|Ishitar]] ke a̱neet di swa̱nga̱lyiat a̱niet persia manang ka nang ngei din shin a̱ na nyia̱ "a̱tangwuat" (a̱lyook ka byia̱ kyang mang a̱gwaza ba̱bilon nang ban ngei Ishtar) a̱nia hu ba̱t a̱niet fang a̱ghyang bu shyim a̱nia hu ba ba nyia̱ a̱lyoot ba neet di a̱ya swa̱nga̱lyiat si persia wa nang bang ngei "a̱byiik" ke "a̱kwon mitrle".
== Narrative ==
{{a̱tsak|nkhang esi̱ta}}
[[File:Esther Denouncing Haman.jpg|thumb|''Esther Denouncing Haman'' (1888) by [[Ernest Normand]]]]
{{Wide image|Mordecai and Esther.jpg|300|Early 3rd century CE Roman painting of Esther and Mordechai, [[Dura-Europos synagogue]], [[Syria]].|5=right|alt=3rd century CE Roman fresco of Esther and Mordechai from Dura-Europos Synagogue, Syria}}
[[File:Tomb of Esther and Mordechai exterior.jpg|thumb|The Shrine venerated as the [[Tomb of Esther and Mordechai]] in [[Hamadan]], [[Iran]]]]
di a̱lyia̱ a̱tat si̱ tyok nggu a̱gwam [[Ahasiru̱s]] si persia hu, a̱gwsm hu si fwun a̱byiik nggu hu, [[Vashti]] da̱nian a̱lak ba̱i zaghi nggu din jen nang gu ngei nggu a̱ni, ma̱t a̱nia wa a̱ si doot cat s̱byiik a̱gwam ghyang. a̱kaneayam ba yet a̱sham a̱sa yaa a̱ghyi ba̱t wa nang a̱ tung a̱ ba̱i ma gun dyuo ma [[ a̱li a̱gwam]]ma a̱bandang a̱keayang mba angyei[[Susa]] di̱n jen nang a̱khwuo nggu hu a̱byia̱ a̱ngeust ba̱t mang cet nang a̱ngei [[Hegai]].{{sfn|Solle|2006|p=107}}
Esi̱ta, yet a̱ ba a̱nangyui̱k [[Mo̱dakai]], ku yet a̱nyuing di a̱niet [[yahuda ba shyia̱ persia|yahuda]] a̱niet mba ba̱t shyia̱ [[din jen ba̱ shyia̱ khwuo]] ba si̱ nyia̱ a̱niet ba̱ yet a̱ya a̱tyia̱ ba̱ngbang ba na yet [[Kish (kpam a̱lyia̱t a̱gwaza)#ma̱ng a̱niet ghyang ba̱ shyia̱ nkhang kpam a̱lyiat a̱gwaza na a̱ngyei Kish|Kish]], a̱ yet a̱tyo [[Ba̱njami̱n]] nang a̱ ku kyak nggu neet a̱keayang nggu hu [[Jerusalem]] a̱ naay ndyuo khwui a̱ni. a̱ ku yetcnggon kunak wa si̱ a̱tyia̱ a̱khwuop nggu hu mo̱dakai, Abihail, a̱ neet din nwuap si Gad. ma̱ nang a̱lyiat a̱gwaza na lyuut nkhang na a̱ni, a̱ ku yet nggoneayam wa ba̱t ma̱ng shidham ba̱t. ma̱ nang a̱gwam hu si̱ nyia̱ a̱ni,a̱ si naat ma̱ng esi̱ta a̱li nggu a̱gwam ka a̱vwuo nang nggu hegai si̱ jhyii mba danian ba ka li nggu a̱gwam hu. nang nggu naat tsatswua a̱li a̱gwam ka a̱ni, a̱ si kwan a̱myia̱ a̱byia̱ swam yiyang ba̱t a̱ni si a̱nashong a̱wot a̱ si nyia̱ a̱ jing nggu kyayak ku na jhyi nggu vam hu a̱ni ma̱ng a̱ya a̱khwuo,a̱ si tyia̱ nggu avwuo nang a̱ tyia̱ nggu a̱ghyi ba̱t a̱ wor mo̱dakai si bu tyia̱ nggu a̱ghyi ma meayang, nang ba ni mim kuzan a̱tuk a̱ni, danian a̱niet yok liyen nyia̱ a̱yet a̱nap yahuda wa ani ba. a̱gwam hu si cat ka ba̱t a̱ si nyia̱ nggu wa na yet a̱byiik nggu hu.{{sfn|Solle|2006|p=107}}
nang a̱ khup nggu esi̱ta tyok yet a̱byiik a̱gwam hu,mo̱dakai si shyia̱ liyen nyia̱ [[Bigthan ma̱ng Teresh]] ba̱ cst hyia̱t nggu a̱gwam ahasi̱rus. Mo̱dakai si̱ hyia̱ ma̱ng nggu esi̱ta, a̱ si hyia̱ ma̱ng a̱gwam hu kyang nang nggu mo̱dakai hyia̱ ma̱ng nggu a̱ni, a̱ si san swan nggu ji. nyia̱ hu ni nang gu nyia̱ a̱ni wa a̱ si lyuut hu ba̱t di kuang a̱yey nang a̱ nyia̱ a̱keayang mba hu a̱ni.
ma̱ nang mo̱dakai si̱ swan nggi a̱gwam hu, [[Haman]] a̱fai [[Agagite]] si shyia̱ yet a̱tyo nwuak a̱gwam hu a̱cucuk didam,a̱ si nyia̱ kuzan a̱yin gu kyuak ntong a̱zaghyi nggu [[Proskynesis|kyuak ntong]] nggu hu. When Mordecai (who had stationed himself in the street to advise Esther) refuses to bow to him, Haman pays King Ahasuerus 10,000 [[Talent (measurement)|silver talents]] for the right to exterminate all of the Jews in Ahasuerus' kingdom. Haman casts lots, [[Purim]], using supernatural means, and sees that the thirteenth day of the Month of [[Adar]] is a fortunate day for the genocide. Using the seal of the king, in the name of the king, Haman sends an order to the provinces of the kingdom to allow the extermination of the Jews on the thirteenth of Adar. When Mordecai learns of this, he tells Esther to reveal to the king that she is Jewish and ask that he repeal the order. Esther hesitates, saying that she could be put to death if she goes to the king without being summoned; nevertheless, Mordecai urges her to try. Esther asks that the entire Jewish community [[Fast of Esther|fast]] and pray for three days before she goes to see the king; Mordecai agrees.
905srmwltd2bpzvmolfs5g1brrpjzt4
40856
40855
2026-03-28T08:50:32Z
Godiva Kajhyung
1671
/* Narrative */
40856
wikitext
text/x-wiki
Esi̱ta (/ˈɛsitə/; Hiburu: אֶסְתֵּר, roman: ʾEstēr), da atin ka Hadassah (/həˈdɑːsə/; Hiburu: הֲדַסָּה, roman: Hăḏassā), a̱ yet s̱ ba̱ndsng a̱yin wa din nkhang a̱lyiat a̱gwaza si esita fi s̱lyrm hiburu.
[[File:Gentileschi, Artemisia - Esther before Ahasuerus - c. 1628–1635.jpg|thunb|esi̱ta za̱ghyi nggu a̱gwam ahasiru̱s]]
ma nang kwambuat a̱lyiat a̱gwaza na ku fang nkhang na ni a̱ni,nang a̱ku kwuok a̱vwuo ma a̱bandang a̱keayang tyok mba hu si A̱chaemeni̱d , nggu a̱gwam persia si cat nggu esi̱ta bat ma̱ng fwuo nggu a̱ngyuing a̱ si kan nyeayang nggu.[1] a̱bandang do̱gori nggu hu wa angei Haman a̱wot a̱nanyu̱ik nggu esi̱ta nang a̱ngei mo̱daka̱i ani si̱ bwu̱o a̱bun bat da a̱vwuo nggu haman hu danian a̱ lak mi̱yea a̱bin a̱kyuak ntong a̱zaghi mggu hu, a̱ wot a̱n dyip nggu a̱ni, nggu mo̱daka̱i si kaat nyia̱ a̱yet a̱fai yahuda wa. a̱ didam ma̱ng kyang nang mo̱dika̱i ku ndam a̱ni vwuon ba̱t. ma̱t a̱nia wa, Haman si kyak ma fwuo nggu a̱ tyia̱ a̱kan hyiat ka̱kap a̱niet yahuda ba shyia̱ a̱keayang persia a̱ni, ma̱t a̱ni wa nggu a̱gwam a̱hasiru̱s hu si shyim mang a̱didam nggu hu. a̱wot , esita si biyan a̱katuk kyang nang nggu haman cat nyia̱ a̱niet nggu ba a̱ni da a̱vwuo a̱hasiru̱s,a̱ si kan tyia̱ a̱ hyiat nggu haman a̱wot nyia̱ a̱wot a̱niet yahuda ba̱ kwan ma̱ng a̱ya a̱katuk a̱niet ba cat mba a̱ni ba;[2] esits si shyia diyep ba̱t daninian a̱ ting a̱niet yahuds ba̱ shyia̱ persia a̱ni da a̱babbyia̱ khukhwui.
Nkhang na si esi̱ta si tiyai zit a̱ghyi di taada a̱niet yahuda wu nang ban ngei Pu̱rim a̱ni,a̱ni song mam hu ni din nwuap mba hu nang a̱nietbyishi ni byia̱ jen naat nwuan song ji a̱ni, a̱ yet mam wa nang a̱niet yahuda wu ni hyiat ka̱kap a̱niet swanta ba kwau mba a̱pyia̱ saat a̱ni esi̱ta si tiyai a̱tyoli nggu hu kyang nang nggu hama̱n cat nyia̱ a̱niet nggu ba a̱ni; a̱nietvfsng va̱t wa dam ba̱t di nkhang nggu esi̱ta ba nyia̱ a̱ yet nkhang a̱banbang wa, ba dam ba̱t nyia̱ zang kai tashikun a̱ yet nkhang nggu esita wu mang nkhang song pu̱rim hu.[3][a]
nkhang na shi̱yak ma̱ng nkhang nggu esita nshyia̱: a̱ bankum nkhang a̱ shyia̱ kpam bwuak a̱lyiat a̱gwaza na a̱ni fi a̱lyem hiburu si aniet yahuda wu a̱ni mang lilyen ghang ba̱t,a̱wot abu si lyuut ma̱bg a̱lyeam grik nang a̱niet katolika ma̱ng a̱ya kwabwuat nang ba byia̱ ani.[4]
== a̱lyoot==
[[File:Edwin Long - Queen Esther - Google Art Project (frameless).jpg|thumb|a̱byiik a̱gwam esi̱ta]]
ma nang tsaa nkhang nggu hu, ma̱ esi̱ta 2:7, a̱ ku nggei nggu ma̱ alyoot nggu ka di a̱lyem hiburu ''Hadassah'',{{sfn|McKenzie|1995|p=330}} a̱lyoot nggu ka nyia̱ a̱ yet nang "[[a̱kwon mi̱rtle]]."<ref>{{Cite web |title=H1919 – hăḏasâ|work=Strong's Hebrew Lexicon (kjv) |url=https://www.blueletterbible.org/kjv/gen/1/1/s_1001 |access-date=2024-01-30 |via=Blue Letter Bible}}</ref> a̱wot a̱lyoot ka ni ndhyia̱ di nkhang nang si̱ a̱niet griik din jen a̱ ja wu ba, a̱wot ang shyia̱ ma nkhang[[Targum|targumic]] ma nang a̱ng lyuut ani, anggei ba bu si̱ lyuut nkhng na di a̱lyem hiburi di senturi̱ si a̱feayang da̱nian ba ka shei̱ nkhang a̱ya gwanzhwuang si yahuda din jen a̱ja sham sham.{{sfn|Macchi|2019|p=123}} a̱lyoot ka "Esi̱ta" a̱ neet di a̱niet ba̱bilon nang bang ngei a̱gwaza mba hu[[Inanna|Ishitar]] ke a̱neet di swa̱nga̱lyiat a̱niet persia manang ka nang ngei din shin a̱ na nyia̱ "a̱tangwuat" (a̱lyook ka byia̱ kyang mang a̱gwaza ba̱bilon nang ban ngei Ishtar) a̱nia hu ba̱t a̱niet fang a̱ghyang bu shyim a̱nia hu ba ba nyia̱ a̱lyoot ba neet di a̱ya swa̱nga̱lyiat si persia wa nang bang ngei "a̱byiik" ke "a̱kwon mitrle".
== Narrative ==
{{a̱tsak|nkhang esi̱ta}}
[[File:Esther Denouncing Haman.jpg|thumb|''Esther Denouncing Haman'' (1888) by [[Ernest Normand]]]]
{{Wide image|Mordecai and Esther.jpg|300|Early 3rd century CE Roman painting of Esther and Mordechai, [[Dura-Europos synagogue]], [[Syria]].|5=right|alt=3rd century CE Roman fresco of Esther and Mordechai from Dura-Europos Synagogue, Syria}}
[[File:Tomb of Esther and Mordechai exterior.jpg|thumb|The Shrine venerated as the [[Tomb of Esther and Mordechai]] in [[Hamadan]], [[Iran]]]]
di a̱lyia̱ a̱tat si̱ tyok nggu a̱gwam [[Ahasiru̱s]] si persia hu, a̱gwsm hu si fwun a̱byiik nggu hu, [[Vashti]] da̱nian a̱lak ba̱i zaghi nggu din jen nang gu ngei nggu a̱ni, ma̱t a̱nia wa a̱ si doot cat s̱byiik a̱gwam ghyang. a̱kaneayam ba yet a̱sham a̱sa yaa a̱ghyi ba̱t wa nang a̱ tung a̱ ba̱i ma gun dyuo ma [[ a̱li a̱gwam]]ma a̱bandang a̱keayang mba angyei[[Susa]] di̱n jen nang a̱khwuo nggu hu a̱byia̱ a̱ngeust ba̱t mang cet nang a̱ngei [[Hegai]].{{sfn|Solle|2006|p=107}}
Esi̱ta, yet a̱ ba a̱nangyui̱k [[Mo̱dakai]], ku yet a̱nyuing di a̱niet [[yahuda ba shyia̱ persia|yahuda]] a̱niet mba ba̱t shyia̱ [[din jen ba̱ shyia̱ khwuo]] ba si̱ nyia̱ a̱niet ba̱ yet a̱ya a̱tyia̱ ba̱ngbang ba na yet [[Kish (kpam a̱lyia̱t a̱gwaza)#ma̱ng a̱niet ghyang ba̱ shyia̱ nkhang kpam a̱lyiat a̱gwaza na a̱ngyei Kish|Kish]], a̱ yet a̱tyo [[Ba̱njami̱n]] nang a̱ ku kyak nggu neet a̱keayang nggu hu [[Jerusalem]] a̱ naay ndyuo khwui a̱ni. a̱ ku yetcnggon kunak wa si̱ a̱tyia̱ a̱khwuop nggu hu mo̱dakai, Abihail, a̱ neet din nwuap si Gad. ma̱ nang a̱lyiat a̱gwaza na lyuut nkhang na a̱ni, a̱ ku yet nggoneayam wa ba̱t ma̱ng shidham ba̱t. ma̱ nang a̱gwam hu si̱ nyia̱ a̱ni,a̱ si naat ma̱ng esi̱ta a̱li nggu a̱gwam ka a̱vwuo nang nggu hegai si̱ jhyii mba danian ba ka li nggu a̱gwam hu. nang nggu naat tsatswua a̱li a̱gwam ka a̱ni, a̱ si kwan a̱myia̱ a̱byia̱ swam yiyang ba̱t a̱ni si a̱nashong a̱wot a̱ si nyia̱ a̱ jing nggu kyayak ku na jhyi nggu vam hu a̱ni ma̱ng a̱ya a̱khwuo,a̱ si tyia̱ nggu avwuo nang a̱ tyia̱ nggu a̱ghyi ba̱t a̱ wor mo̱dakai si bu tyia̱ nggu a̱ghyi ma meayang, nang ba ni mim kuzan a̱tuk a̱ni, danian a̱niet yok liyen nyia̱ a̱yet a̱nap yahuda wa ani ba. a̱gwam hu si cat ka ba̱t a̱ si nyia̱ nggu wa na yet a̱byiik nggu hu.{{sfn|Solle|2006|p=107}}
nang a̱ khup nggu esi̱ta tyok yet a̱byiik a̱gwam hu,mo̱dakai si shyia̱ liyen nyia̱ [[Bigthan ma̱ng Teresh]] ba̱ cst hyia̱t nggu a̱gwam ahasi̱rus. Mo̱dakai si̱ hyia̱ ma̱ng nggu esi̱ta, a̱ si hyia̱ ma̱ng a̱gwam hu kyang nang nggu mo̱dakai hyia̱ ma̱ng nggu a̱ni, a̱ si san swan nggu ji. nyia̱ hu ni nang gu nyia̱ a̱ni wa a̱ si lyuut hu ba̱t di kuang a̱yey nang a̱ nyia̱ a̱keayang mba hu a̱ni.
5223do4fbh9dhzduyejnmedcbzhxpa1
Zana (tashikum)
0
6963
40842
2026-03-28T00:14:28Z
Danjuma Anthony
411
Created page with " '''Zana''' (''Zanë'' mi̱ [[Gheg Ali̱baniyan|Gheg]] ku ''Zërë'' mi̱ [[Tosk Ali̱baniyan|Tosk]], [[á̱kpa|pl.]] ''zanë(t)'', bu li tai njhyang [[Zana (mythology)#Name|a̱tat]]) ka yet [[nymph]]-ma̱nang li mi̱ [[Nkhang Ali̱baniyan]] ma̱ng [[Tashikum Ali̱baniyan|Tashikum]], ni mun kyang di̱ jen jhyang ma̱ng [[A̱fan]], [[Spring (hydrology)|springs]] and [[streams]], [[forests]], [[vegetation]] and [[animals]], human vital energy and sometimes [[destiny]].<ref..."
40842
wikitext
text/x-wiki
'''Zana''' (''Zanë'' mi̱ [[Gheg Ali̱baniyan|Gheg]] ku ''Zërë'' mi̱ [[Tosk Ali̱baniyan|Tosk]], [[á̱kpa|pl.]] ''zanë(t)'', bu li tai njhyang [[Zana (mythology)#Name|a̱tat]]) ka yet [[nymph]]-ma̱nang li mi̱ [[Nkhang Ali̱baniyan]] ma̱ng [[Tashikum Ali̱baniyan|Tashikum]], ni mun kyang di̱ jen jhyang ma̱ng [[A̱fan]], [[Spring (hydrology)|springs]] and [[streams]], [[forests]], [[vegetation]] and [[animals]], human vital energy and sometimes [[destiny]].<ref>{{harvnb|Galaty|Lafe|Lee|Tafilica|2013|p=157}}; {{harvnb|Lurker|2004|p=207}}; {{harvnb|Elsie|2001a|p=269}}; {{harvnb|Doja|2005|p=456}}</ref> '''Zana e Madhe''' ("the Great Zana") is thought to have been an [[Illyrian religion|Illyrian goddess]], equivalent of the [[Ancient Greek religion|Ancient Greek]] [[Artemis]] and [[Roman religion|Roman]] [[Diana (mythology)|Diana]].<ref>{{harvnb|Galaty|Lafe|Lee|Tafilica|2013|p=157}}; {{harvnb|Doja|2005|pp=456–457}}; {{harvnb|Elsie|2001a|p=269}}; {{harvnb|Treimer|1971|p=28}}.</ref>
The zana are considered in folk beliefs to be extraordinary courageous (thus the Albanian expression ''trim si zana'') and they confer their protection on warriors similarly to [[Pallas Athena]] of [[Ancient Greece]].{{sfn|Elsie|Mathie-Heck|2004|p=374}} Innumerable Albanian folk poems, myths and legends that are dedicated to Zana and her friends have been handed down to modern times.{{sfn|Galaty|Lafe|Lee|Tafilica|2013|p=157}} The zana are thought to have observed the speeches at the [[League of Prizren]] at 1878.{{Sfn|Elsie|2005|p=123–125}} Similar Albanian mythological figures with nymph-like attributes are: [[Ora (mythology)|Ora]], [[Bardha]], [[Shtojzovalle]], [[Mira (mythology)|Mira]] and [[Fatia|Fatí]].
3n4sh5pf4umczm3qynks8c3b4pazzic
40843
40842
2026-03-28T00:15:11Z
Danjuma Anthony
411
40843
wikitext
text/x-wiki
'''Zana''' (''Zanë'' mi̱ [[Gheg Ali̱baniyan|Gheg]] ku ''Zërë'' mi̱ [[Tosk Ali̱baniyan|Tosk]], [[á̱kpa|pl.]] ''zanë(t)'', bu li tai njhyang [[Zana (mythology)#Name|a̱tat]]) ka yet [[nymph]]-ma̱nang li mi̱ [[Nkhang Ali̱baniyan]] ma̱ng [[Tashikum Ali̱baniyan|Tashikum]], ni mun kyang di̱ jen jhyang ma̱ng [[A̱fan]], [[Spring (hydrology)|springs]] and [[streams]], [[forests]], [[vegetation]] and [[animals]], human vital energy and sometimes [[destiny]].<ref>{{harvnb|Galaty|Lafe|Lee|Tafilica|2013|p=157}}; {{harvnb|Lurker|2004|p=207}}; {{harvnb|Elsie|2001a|p=269}}; {{harvnb|Doja|2005|p=456}}</ref> '''Zana e Madhe''' ("the Great Zana") is thought to have been an [[Illyrian religion|Illyrian goddess]], equivalent of the [[Ancient Greek religion|Ancient Greek]] [[Artemis]] and [[Roman religion|Roman]] [[Diana (mythology)|Diana]].<ref>{{harvnb|Galaty|Lafe|Lee|Tafilica|2013|p=157}}; {{harvnb|Doja|2005|pp=456–457}}; {{harvnb|Elsie|2001a|p=269}}; {{harvnb|Treimer|1971|p=28}}.</ref>
The zana are considered in folk beliefs to be extraordinary courageous (thus the Albanian expression ''trim si zana'') and they confer their protection on warriors similarly to [[Pallas Athena]] of [[Ancient Greece]].{{sfn|Elsie|Mathie-Heck|2004|p=374}} Innumerable Albanian folk poems, myths and legends that are dedicated to Zana and her friends have been handed down to modern times.{{sfn|Galaty|Lafe|Lee|Tafilica|2013|p=157}} The zana are thought to have observed the speeches at the [[League of Prizren]] at 1878.{{Sfn|Elsie|2005|p=123–125}} Similar Albanian mythological figures with nymph-like attributes are: [[Ora (mythology)|Ora]], [[Bardha]], [[Shtojzovalle]], [[Mira (mythology)|Mira]] and [[Fatia|Fatí]].
== Ya̱fang ==
k4qw3nkp2dyoqtp5357onq2u4g0vabd