Wikipedia kcgwiki https://kcg.wikipedia.org/wiki/A%CC%B1tsak_Wat_Wu MediaWiki 1.46.0-wmf.23 first-letter Media Wat khwo A‌̱lyiat A‌̱tyunta̱m A‌̱lyiat a‌̱tyunta‌̱m Wukipedia A‌̱lyiat Wukipedia Fail A‌̱lyiat fail MediaWiki A‌̱lyiat MediaWiki Ta‌̱mpi‌̱let A‌̱lyiat ta‌̱mpi‌̱let Beang A‌̱lyiat beang Sa A‌̱lyiat nsa TimedText TimedText talk Module Module talk Event Event talk A̱daa (nwap) 0 105 41223 41222 2026-04-13T12:16:41Z Genesis shan 44 41223 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''A̱daa''' ba (''[[Daa (a̱lyem)|Daa]]'': '''Ham''', ''[[Kpat (a̱lyem)|Kpat]]'': Jaba) yet nwap hwa nang ku shyia̱ di̱ [[A̱tak Ka̱duna|fam a̱tak]] [[Si̱tet Ka̱duna]], di̱ fam a̱ka̱wa̱tyia̱ a̱byin [[Naijeriya]] ka a̱ni,<ref>James, Ibrahim (1986). "The Ham in history : the Ham and their neighbours. Jos University Press. ISBN 978-166-038-4.</ref> ma̱ a̱di̱di̱t si̱ shyia̱ ba̱ng [[Susot a̱gwomna̱ti mali Naijeriya|Susot A̱gwomna̱ti Mali]] [[Jaba, Naijeriya|Jaba]], [[Ka̱ciya]] ma̱ng [[Ka̱ga̱rko]] á̱si̱ a̱tak Si̱tet Ka̱duna, [[Naijeriya]]. [[Da (a̱lyem)|Da]] kya yet a̱lyem mba ka, a̱wot ba̱ ngyei a̱pyia̱ mba ''Ham'', ba̱ si̱ yei a̱lyem mba ka ''Hyam''. A̱kpat wu ngyei mba ''Jaba'', a̱wot zop ghyiang mbwak [[Lyenlilyem|a̱tyulyen lilyem]] a̱ yet byina̱byin fam a̱byin hu (John 2017) a̱ni ku yong mi̱ cet a̱ si̱ kaat nyia̱ a̱lyoot 'Jaba' ka yet swang a̱lyiat tok ja. Mat a̱nia, ku myim a̱ lyang nji a̱ ji̱p.<ref>John, P. H. (2017). Narratives of identity and sociocultural worldview in song texts of the Ham of Nigeria: A discourse analysis investigation (Doctoral dissertation, Stellenbosch: Stellenbosch University).</ref><ref>"[https://www.ethnologue.com/language/jab Hyam]". Ethnologue.</ref> Tyan jhyang ku sak shi á̱kpa A̱daa hu kpa̱mkpaan ma̱ng á̱niet 400,000.<ref>[https://www.ethnologue.com/subgroups/hyamic]</ref> ==Nkhang== A̱ghyang a̱niet nwuak a̱cucuk nyia̱ A̱da ba, bibya ku tsa [[Taada Nok]] ji gbangbang di̱n jen ji á̱ ku tsa taat pyipyia̱ nghwughwu terakota na ba̱ tyai nkhang gbangbang na a̱ni ma̱ a̱bakeang A̱da ka nang á̱ ngyei [[Nok]] a̱ni.<ref>{{Cite book|title=The History of Western Africa: Britannica guide to Africa|last=McKenna|first=Amy|publisher=The Rosen Publishing Group|year=2011|isbn=1615303162|pages=173}}</ref> == Taada == Á̱ song a̱yet Tuk-Ham (A̱tuk-A̱da kya ka) kuzang a̱lyia̱ mami a̱keang [[Kwain]] (nang A̱kpat wu ku byian si̱ yet ''Kwoi'' a̱ni), mi̱ [[Susot a̱gwomna̱ti mali Naijeriya|Sot A̱gwomna̱ti Mali]] a̱si̱ [[Jaba, Nigeria|Jaba]]. Á̱ song song a̱ja da̱ a̱beam a̱cak Ita kya.<ref>{{Cite book|title=Nigeria, a People United, a Future Assured: Survey of states|last=Matthew-Daniel|first=B. J. St.|last2=Mamman|first2=A. B.|last3=Petters|first3=Sunday W.|last4=Oyebanji|first4=J. Oluwole|last5=Federal Ministry of Information Nigeria|publisher=Federal Ministry of Information Nigeria|year=2000|isbn=9780104321|pages=250}}</ref><ref>{{Cite news|url=http://www.zodml.org/content/tuk-ham#.WJD6bBuLTIU|title=Tuk-Ham|newspaper=ZODML|language=en|access-date=2017-01-31}}</ref> == Khwi == A̱di̱di̱t A̱da wu yet [[Khwikristi|Krista]] bya, á̱ tyan shi á̱kpa mba hu á̱ si̱ sak kpa̱mkpaan ma̱ng 85%. Kpa̱mkpaan ma̱ng 75% a̱mgba̱m á̱niet ba yet, si̱sak ma̱ng nunu ghyáng, "Krista A̱vanjelikat" bya, ma̱ng 10% ba̱ shyia̱ ma̱ng susot Krista jhyáng ja a̱ni.<ref>[https://joshuaproject.net/people_groups/12165/NI Nwuai Joshua project da̱ á̱niet Ham ba]</ref> ==A̱lyem== A̱daa ba lyiat ma̱ng [[Daa (a̱lyem)|Daa]] ja. == Kwai-nfwuo-á̱niet== Á̱ ngyei á̱nietba̱ngtyok (ku á̱gwam) A̱da ba ''Kpop Ham''. ''Kpop Ham'' wu mi̱ di̱ yong huni wa yet A̱tyushityok (A̱ST) Kpop-Ham wu [[Jonathan Gyet Maude|Dr. Jonathan Danladi Gyet Maude (J.P.), OON]].<ref>[https://web.archive.org/web/20210629114934/https://hamculturalheritage.org/ HAM CULTURAL HERITAGE]. HAM CULTURAL HERITAGE.</ref> ==A̱ca̱cet á̱niet== A̱ca̱cet á̱niet ma̱ng a̱sok A̱da a̱ni bya ba: * [[Martin Luther Agwai]] * [[Andrew Jonathan Nok]] * [[Adamu Maikori]], la̱uya a̱son a̱ neet ghwut ma̱ [[A̱tak Ka̱duna]] a̱ni * [[Audu Maikori]], a̱tyukpaat ma̱ng Group CEO a̱si̱ lebet rekwot Chocolate City Entertainment * [[Yahaya Maikori]], a̱tyukpaat ma̱ng Group CEO a̱si̱ lebet rekwot Chocolate City Entertainment * [[Ishaya Ibrahim|Admiral Ishaya Iko Ibrahim]], Chief of Naval Staff gbangbang ma̱ng Sarkin Yaki Ham * [[Felix Hyatt|Felix Hassan Hyet]], Minister of Aviation gbangbang * [[Danlami Sambo|Justice Danlami Sambo]], Justice Sokoto High Court gbangbang * [[A̱tyokhwu Dr. Chris Abashiya]], A̱tyulyuut, A̱tyukwainfwuo ma̱ng Activist * [[Usman Mu'azu|A̱tyokhwu AVM Usman Ma'azu]], Military Administrator gbangbang a̱si̱ A̱byin Ka̱duna * [[Col T.K Zabairu]], Military Administrator gbangbang a̱si̱ A̱byin Imo * Ambassador Nuhu Bajoga, A̱tyubeang Gwomna A̱byin Ka̱duna, 2011-2015 == Ya̱fang == <references/> [[Sa:Nnwap_swanta]] [[Sa:Nnwap_Afrika]] [[Sa:Nnwap mi̱ Naijeriya]] kdh5kobmtau2u561f1tzge8b07uqgtg 41224 41223 2026-04-13T12:21:27Z Genesis shan 44 41224 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''A̱daa''' ba (''[[Daa (a̱lyem)|Daa]]'': '''Ham''', ''[[Kpat (a̱lyem)|Kpat]]'': Jaba) yet nwap hwa nang ku shyia̱ di̱ [[A̱tak Ka̱duna|fam a̱tak]] [[Si̱tet Ka̱duna]], di̱ fam a̱ka̱wa̱tyia̱ a̱byin [[Naijeriya]] ka a̱ni,<ref>James, Ibrahim (1986). "The Ham in history : the Ham and their neighbours. Jos University Press. ISBN 978-166-038-4.</ref> ma̱ a̱di̱di̱t si̱ shyia̱ ba̱ng [[Susot a̱gwomna̱ti mali Naijeriya|Susot A̱gwomna̱ti Mali]] [[Jaba, Naijeriya|Jaba]], [[Ka̱ciya]] ma̱ng [[Ka̱ga̱rko]] á̱si̱ a̱tak Si̱tet Ka̱duna, [[Naijeriya]]. [[Da (a̱lyem)|Da]] kya yet a̱lyem mba ka, a̱wot ba̱ ngyei a̱pyia̱ mba ''Ham'', ba̱ si̱ yei a̱lyem mba ka ''Hyam''. A̱kpat wu ngyei mba ''Jaba'', a̱wot zop ghyiang mbwak [[Lyenlilyem|a̱tyulyen lilyem]] a̱ yet byina̱byin fam a̱byin hu (John 2017) a̱ni ku yong mi̱ cet a̱ si̱ kaat nyia̱ a̱lyoot 'Jaba' ka yet swang a̱lyiat tok ja. Mat a̱nia, ku myim a̱ lyang nji a̱ ji̱p.<ref>John, P. H. (2017). Narratives of identity and sociocultural worldview in song texts of the Ham of Nigeria: A discourse analysis investigation (Doctoral dissertation, Stellenbosch: Stellenbosch University).</ref><ref>"[https://www.ethnologue.com/language/jab Hyam]". Ethnologue.</ref> Tyan jhyang ku sak shi á̱kpa A̱daa hu kpa̱mkpaan ma̱ng á̱niet 400,000.<ref>[https://www.ethnologue.com/subgroups/hyamic]</ref> ==Nkhang== A̱ghyang a̱niet nwuak a̱cucuk nyia̱ A̱da ba, bibya ku tsa [[Taada Nok]] ji gbangbang di̱n jen ji á̱ ku tsa taat pyipyia̱ nghwughwu terakota na ba̱ tyai nkhang gbangbang na a̱ni ma̱ a̱bakeang A̱da ka nang á̱ ngyei [[Nok]] a̱ni.<ref>{{Cite book|title=The History of Western Africa: Britannica guide to Africa|last=McKenna|first=Amy|publisher=The Rosen Publishing Group|year=2011|isbn=1615303162|pages=173}}</ref> == Taada == Á̱ song a̱yet Tuk-Ham (A̱tuk-A̱da kya ka) kuzang a̱lyia̱ mami a̱keang [[Kwain]] (nang A̱kpat wu ku byian yei hu ba̱ si̱ gyei ''Kwoi'' a̱ni), mi̱ [[Susot a̱gwomna̱ti mali Naijeriya|Sot A̱gwomna̱ti Mali]] [[Jaba, Nigeria|Jaba]]. Á̱ song song a̱ja da̱ a̱beam a̱cak Ita wa.<ref>{{Cite book|title=Nigeria, a People United, a Future Assured: Survey of states|last=Matthew-Daniel|first=B. J. St.|last2=Mamman|first2=A. B.|last3=Petters|first3=Sunday W.|last4=Oyebanji|first4=J. Oluwole|last5=Federal Ministry of Information Nigeria|publisher=Federal Ministry of Information Nigeria|year=2000|isbn=9780104321|pages=250}}</ref><ref>{{Cite news|url=http://www.zodml.org/content/tuk-ham#.WJD6bBuLTIU|title=Tuk-Ham|newspaper=ZODML|language=en|access-date=2017-01-31}}</ref> == Khwi == A̱di̱di̱t A̱da wu yet [[Khwikristi|Krista]] bya, á̱ tyan shi á̱kpa mba hu á̱ si̱ sak kpa̱mkpaan ma̱ng 85%. Kpa̱mkpaan ma̱ng 75% a̱mgba̱m á̱niet ba yet, si̱sak ma̱ng nunu ghyáng, "Krista A̱vanjelikat" bya, ma̱ng 10% ba̱ shyia̱ ma̱ng susot Krista jhyáng ja a̱ni.<ref>[https://joshuaproject.net/people_groups/12165/NI Nwuai Joshua project da̱ á̱niet Ham ba]</ref> ==A̱lyem== A̱daa ba lyiat ma̱ng [[Daa (a̱lyem)|Daa]] ja. == Kwai-nfwuo-á̱niet== Á̱ ngyei á̱nietba̱ngtyok (ku á̱gwam) A̱da ba ''Kpop Ham''. ''Kpop Ham'' wu mi̱ di̱ yong huni wa yet A̱tyushityok (A̱ST) Kpop-Ham wu [[Jonathan Gyet Maude|Dr. Jonathan Danladi Gyet Maude (J.P.), OON]].<ref>[https://web.archive.org/web/20210629114934/https://hamculturalheritage.org/ HAM CULTURAL HERITAGE]. HAM CULTURAL HERITAGE.</ref> ==A̱ca̱cet á̱niet== A̱ca̱cet á̱niet ma̱ng a̱sok A̱da a̱ni bya ba: * [[Martin Luther Agwai]] * [[Andrew Jonathan Nok]] * [[Adamu Maikori]], la̱uya a̱son a̱ neet ghwut ma̱ [[A̱tak Ka̱duna]] a̱ni * [[Audu Maikori]], a̱tyukpaat ma̱ng Group CEO a̱si̱ lebet rekwot Chocolate City Entertainment * [[Yahaya Maikori]], a̱tyukpaat ma̱ng Group CEO a̱si̱ lebet rekwot Chocolate City Entertainment * [[Ishaya Ibrahim|Admiral Ishaya Iko Ibrahim]], Chief of Naval Staff gbangbang ma̱ng Sarkin Yaki Ham * [[Felix Hyatt|Felix Hassan Hyet]], Minister of Aviation gbangbang * [[Danlami Sambo|Justice Danlami Sambo]], Justice Sokoto High Court gbangbang * [[A̱tyokhwu Dr. Chris Abashiya]], A̱tyulyuut, A̱tyukwainfwuo ma̱ng Activist * [[Usman Mu'azu|A̱tyokhwu AVM Usman Ma'azu]], Military Administrator gbangbang a̱si̱ A̱byin Ka̱duna * [[Col T.K Zabairu]], Military Administrator gbangbang a̱si̱ A̱byin Imo * Ambassador Nuhu Bajoga, A̱tyubeang Gwomna A̱byin Ka̱duna, 2011-2015 == Ya̱fang == <references/> [[Sa:Nnwap_swanta]] [[Sa:Nnwap_Afrika]] [[Sa:Nnwap mi̱ Naijeriya]] 7p16ghbk2y9zd8touc36267jicplp0m 41225 41224 2026-04-13T12:25:31Z Genesis shan 44 /* Khwi */ 41225 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''A̱daa''' ba (''[[Daa (a̱lyem)|Daa]]'': '''Ham''', ''[[Kpat (a̱lyem)|Kpat]]'': Jaba) yet nwap hwa nang ku shyia̱ di̱ [[A̱tak Ka̱duna|fam a̱tak]] [[Si̱tet Ka̱duna]], di̱ fam a̱ka̱wa̱tyia̱ a̱byin [[Naijeriya]] ka a̱ni,<ref>James, Ibrahim (1986). "The Ham in history : the Ham and their neighbours. Jos University Press. ISBN 978-166-038-4.</ref> ma̱ a̱di̱di̱t si̱ shyia̱ ba̱ng [[Susot a̱gwomna̱ti mali Naijeriya|Susot A̱gwomna̱ti Mali]] [[Jaba, Naijeriya|Jaba]], [[Ka̱ciya]] ma̱ng [[Ka̱ga̱rko]] á̱si̱ a̱tak Si̱tet Ka̱duna, [[Naijeriya]]. [[Da (a̱lyem)|Da]] kya yet a̱lyem mba ka, a̱wot ba̱ ngyei a̱pyia̱ mba ''Ham'', ba̱ si̱ yei a̱lyem mba ka ''Hyam''. A̱kpat wu ngyei mba ''Jaba'', a̱wot zop ghyiang mbwak [[Lyenlilyem|a̱tyulyen lilyem]] a̱ yet byina̱byin fam a̱byin hu (John 2017) a̱ni ku yong mi̱ cet a̱ si̱ kaat nyia̱ a̱lyoot 'Jaba' ka yet swang a̱lyiat tok ja. Mat a̱nia, ku myim a̱ lyang nji a̱ ji̱p.<ref>John, P. H. (2017). Narratives of identity and sociocultural worldview in song texts of the Ham of Nigeria: A discourse analysis investigation (Doctoral dissertation, Stellenbosch: Stellenbosch University).</ref><ref>"[https://www.ethnologue.com/language/jab Hyam]". Ethnologue.</ref> Tyan jhyang ku sak shi á̱kpa A̱daa hu kpa̱mkpaan ma̱ng á̱niet 400,000.<ref>[https://www.ethnologue.com/subgroups/hyamic]</ref> ==Nkhang== A̱ghyang a̱niet nwuak a̱cucuk nyia̱ A̱da ba, bibya ku tsa [[Taada Nok]] ji gbangbang di̱n jen ji á̱ ku tsa taat pyipyia̱ nghwughwu terakota na ba̱ tyai nkhang gbangbang na a̱ni ma̱ a̱bakeang A̱da ka nang á̱ ngyei [[Nok]] a̱ni.<ref>{{Cite book|title=The History of Western Africa: Britannica guide to Africa|last=McKenna|first=Amy|publisher=The Rosen Publishing Group|year=2011|isbn=1615303162|pages=173}}</ref> == Taada == Á̱ song a̱yet Tuk-Ham (A̱tuk-A̱da kya ka) kuzang a̱lyia̱ mami a̱keang [[Kwain]] (nang A̱kpat wu ku byian yei hu ba̱ si̱ gyei ''Kwoi'' a̱ni), mi̱ [[Susot a̱gwomna̱ti mali Naijeriya|Sot A̱gwomna̱ti Mali]] [[Jaba, Nigeria|Jaba]]. Á̱ song song a̱ja da̱ a̱beam a̱cak Ita wa.<ref>{{Cite book|title=Nigeria, a People United, a Future Assured: Survey of states|last=Matthew-Daniel|first=B. J. St.|last2=Mamman|first2=A. B.|last3=Petters|first3=Sunday W.|last4=Oyebanji|first4=J. Oluwole|last5=Federal Ministry of Information Nigeria|publisher=Federal Ministry of Information Nigeria|year=2000|isbn=9780104321|pages=250}}</ref><ref>{{Cite news|url=http://www.zodml.org/content/tuk-ham#.WJD6bBuLTIU|title=Tuk-Ham|newspaper=ZODML|language=en|access-date=2017-01-31}}</ref> == Khwi == A̱lyiak A̱da ba yet [[Khwikristi|Krista]] bya, á̱ tyan shi a̱kpa mba hu ma̱ng shi 85% mami a̱yaa̱kpa 100%. Kpa̱mkpaan ma̱ng 75% a̱mgba̱m á̱niet ba yet, si̱sak ma̱ng nunu ghyáng, "Krista A̱vanjelikat" bya, ma̱ng 10% ba̱ shyia̱ ma̱ng susot Krista jhyáng ja a̱ni.<ref>[https://joshuaproject.net/people_groups/12165/NI Nwuai Joshua project da̱ á̱niet Ham ba]</ref> ==A̱lyem== A̱daa ba lyiat ma̱ng [[Daa (a̱lyem)|Daa]] ja. == Kwai-nfwuo-á̱niet== Á̱ ngyei á̱nietba̱ngtyok (ku á̱gwam) A̱da ba ''Kpop Ham''. ''Kpop Ham'' wu mi̱ di̱ yong huni wa yet A̱tyushityok (A̱ST) Kpop-Ham wu [[Jonathan Gyet Maude|Dr. Jonathan Danladi Gyet Maude (J.P.), OON]].<ref>[https://web.archive.org/web/20210629114934/https://hamculturalheritage.org/ HAM CULTURAL HERITAGE]. HAM CULTURAL HERITAGE.</ref> ==A̱ca̱cet á̱niet== A̱ca̱cet á̱niet ma̱ng a̱sok A̱da a̱ni bya ba: * [[Martin Luther Agwai]] * [[Andrew Jonathan Nok]] * [[Adamu Maikori]], la̱uya a̱son a̱ neet ghwut ma̱ [[A̱tak Ka̱duna]] a̱ni * [[Audu Maikori]], a̱tyukpaat ma̱ng Group CEO a̱si̱ lebet rekwot Chocolate City Entertainment * [[Yahaya Maikori]], a̱tyukpaat ma̱ng Group CEO a̱si̱ lebet rekwot Chocolate City Entertainment * [[Ishaya Ibrahim|Admiral Ishaya Iko Ibrahim]], Chief of Naval Staff gbangbang ma̱ng Sarkin Yaki Ham * [[Felix Hyatt|Felix Hassan Hyet]], Minister of Aviation gbangbang * [[Danlami Sambo|Justice Danlami Sambo]], Justice Sokoto High Court gbangbang * [[A̱tyokhwu Dr. Chris Abashiya]], A̱tyulyuut, A̱tyukwainfwuo ma̱ng Activist * [[Usman Mu'azu|A̱tyokhwu AVM Usman Ma'azu]], Military Administrator gbangbang a̱si̱ A̱byin Ka̱duna * [[Col T.K Zabairu]], Military Administrator gbangbang a̱si̱ A̱byin Imo * Ambassador Nuhu Bajoga, A̱tyubeang Gwomna A̱byin Ka̱duna, 2011-2015 == Ya̱fang == <references/> [[Sa:Nnwap_swanta]] [[Sa:Nnwap_Afrika]] [[Sa:Nnwap mi̱ Naijeriya]] hzq1cphaxgpjomblv3iog7q75nln7ui A̱tuku 0 7002 41226 41166 2026-04-14T09:11:42Z Kambai Akau 15 41226 wikitext text/x-wiki '''A̱tuku''' yet a̱bakeang kya mĩ̱ di̱vishyon oda kwak a̱son a̱feang mi̱ Sot A̱gwomna̱ti Mali [[Jemaa]], [[Fam A̱ka̱wa̱ Belt]], [[Naijeriya]]. A̱ shyia̱ kilomita&nbsp;159.08 neet ma̱ a̱keangtung a̱byin Ka̱duna ka ka̱ shyia̱ ma̱ a̱keang [[Ka̱duna (a̱keang)|Ka̱duna]] a̱ni.<ref>{{cite web|url=https://test.distance.to/Atuku/Kaduna|title=Distance Atuku → Kaduna|work=Test Distance|access-date=Zwat A̱ni̱nai 31, 2024}}</ref><ref name="PPW">{{cite web|url=https://nigeria.places-in-the-world.com/10943403-place-atuku.html|title=Atuku, Nigeria|work=Places in the World|access-date=Zwat A̱ni̱nai 31, 2024}}</ref> The postal code of the area is 801.<ref>{{Cite web |title=Post Offices - with map of LGA |publisher=NIPOST |url=http://www.nipost.gov.ng/PostCode.aspx |access-date=Zwat A̱ni̱nai 31, 2024 |url-status=dead |archiveurl=https://web.archive.org/web/20091007011423/http://www.nipost.gov.ng/PostCode.aspx |archivedate=2009-10-07}}</ref><ref>{{cite web|url=https://www.nigeriapostcode.com/kaduna-kaura-kadarko-tukum.html|title=Tukum, Kaura - Postcode - 801113|work=NigeriaPostcode|access-date=Zwat A̱ni̱nai 31, 2024}}</ref> 0riufhf3x4amjch8ikgoteb3xuxwbxh 41227 41226 2026-04-14T09:17:17Z Kambai Akau 15 41227 wikitext text/x-wiki '''A̱tuku''' yet a̱bakeang kya mĩ̱ di̱vishyon oda kwak a̱son a̱feang mi̱ Sot A̱gwomna̱ti Mali [[Jemaa]], [[Fam A̱ka̱wa̱ Belt]], [[Naijeriya]]. A̱ shyia̱ kilomita&nbsp;159.08 neet ma̱ a̱keangtung a̱byin Ka̱duna ka ka̱ shyia̱ ma̱ a̱keang [[Ka̱duna (a̱keang)|Ka̱duna]] a̱ni.<ref>{{cite web|url=https://test.distance.to/Atuku/Kaduna|title=Distance Atuku → Kaduna|work=Test Distance|access-date=Zwat A̱ni̱nai 31, 2024}}</ref><ref name="PPW">{{cite web|url=https://nigeria.places-in-the-world.com/10943403-place-atuku.html|title=Atuku, Nigeria|work=Places in the World|access-date=Zwat A̱ni̱nai 31, 2024}}</ref> Zwunzwuo-a̱muup a̱vwuo ji, jija yet 801.<ref>{{Cite web |title=Post Offices - with map of LGA |publisher=NIPOST |url=http://www.nipost.gov.ng/PostCode.aspx |access-date=Zwat A̱ni̱nai 31, 2024 |url-status=dead |archiveurl=https://web.archive.org/web/20091007011423/http://www.nipost.gov.ng/PostCode.aspx |archivedate=2009-10-07}}</ref><ref>{{cite web|url=https://www.nigeriapostcode.com/kaduna-kaura-kadarko-tukum.html|title=Tukum, Kaura - Postcode - 801113|work=NigeriaPostcode|access-date=Zwat A̱ni̱nai 31, 2024}}</ref> ==A̱ya̱fang== {{reflist}} 0srr4xuw83va6ewubk7r28drd4silja 41228 41227 2026-04-14T09:17:41Z Kambai Akau 15 41228 wikitext text/x-wiki '''A̱tuku''' yet a̱bakeang kya mĩ̱ di̱vishyon oda kwak a̱son a̱feang mi̱ Sot A̱gwomna̱ti Mali [[Jemaa]], [[Fam A̱ka̱wa̱tyia̱]], [[Naijeriya]]. A̱ shyia̱ kilomita&nbsp;159.08 neet ma̱ a̱keangtung a̱byin Ka̱duna ka ka̱ shyia̱ ma̱ a̱keang [[Ka̱duna (a̱keang)|Ka̱duna]] a̱ni.<ref>{{cite web|url=https://test.distance.to/Atuku/Kaduna|title=Distance Atuku → Kaduna|work=Test Distance|access-date=Zwat A̱ni̱nai 31, 2024}}</ref><ref name="PPW">{{cite web|url=https://nigeria.places-in-the-world.com/10943403-place-atuku.html|title=Atuku, Nigeria|work=Places in the World|access-date=Zwat A̱ni̱nai 31, 2024}}</ref> Zwunzwuo-a̱muup a̱vwuo ji, jija yet 801.<ref>{{Cite web |title=Post Offices - with map of LGA |publisher=NIPOST |url=http://www.nipost.gov.ng/PostCode.aspx |access-date=Zwat A̱ni̱nai 31, 2024 |url-status=dead |archiveurl=https://web.archive.org/web/20091007011423/http://www.nipost.gov.ng/PostCode.aspx |archivedate=2009-10-07}}</ref><ref>{{cite web|url=https://www.nigeriapostcode.com/kaduna-kaura-kadarko-tukum.html|title=Tukum, Kaura - Postcode - 801113|work=NigeriaPostcode|access-date=Zwat A̱ni̱nai 31, 2024}}</ref> ==A̱ya̱fang== {{reflist}} 102parvldd3pym4uqpns5rk4b8c5j2f 41229 41228 2026-04-14T09:18:04Z Kambai Akau 15 41229 wikitext text/x-wiki '''A̱tuku''' yet a̱bakeang kya mĩ̱ di̱vishyon oda kwak a̱son a̱feang mi̱ Sot A̱gwomna̱ti Mali [[Jemaa]], [[Fam A̱ka̱wa̱tyia̱]], [[Naijeriya]]. A̱ shyia̱ kilomita&nbsp;159.08 neet ma̱ a̱keangtung a̱byin Ka̱duna ka ka̱ shyia̱ ma̱ a̱keang [[Ka̱duna]] a̱ni.<ref>{{cite web|url=https://test.distance.to/Atuku/Kaduna|title=Distance Atuku → Kaduna|work=Test Distance|access-date=Zwat A̱ni̱nai 31, 2024}}</ref><ref name="PPW">{{cite web|url=https://nigeria.places-in-the-world.com/10943403-place-atuku.html|title=Atuku, Nigeria|work=Places in the World|access-date=Zwat A̱ni̱nai 31, 2024}}</ref> Zwunzwuo-a̱muup a̱vwuo ji, jija yet 801.<ref>{{Cite web |title=Post Offices - with map of LGA |publisher=NIPOST |url=http://www.nipost.gov.ng/PostCode.aspx |access-date=Zwat A̱ni̱nai 31, 2024 |url-status=dead |archiveurl=https://web.archive.org/web/20091007011423/http://www.nipost.gov.ng/PostCode.aspx |archivedate=2009-10-07}}</ref><ref>{{cite web|url=https://www.nigeriapostcode.com/kaduna-kaura-kadarko-tukum.html|title=Tukum, Kaura - Postcode - 801113|work=NigeriaPostcode|access-date=Zwat A̱ni̱nai 31, 2024}}</ref> ==A̱ya̱fang== {{reflist}} dfn5n92yglw87o7j5ojfy5jwmg3njvl 41230 41229 2026-04-14T09:21:50Z Kambai Akau 15 41230 wikitext text/x-wiki {{Short description|a̱keangtung Si̱tet Ka̱duna, Naijeriya}} {{1}} {{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[Tuku/Fantswam|Fantswam]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[Tuku/Gworog|Gworog]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[Tuku/Sholyia̱|Sholyia̱]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Takad|[[Tuku/Takad|Takad]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Tyecaat|[[Tuku/Tyeca̱rak|Tyeca̱rak]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Tyuku|[[Tuku/Tyuku|Tyuku]]}} {{2}} {{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}} '''A̱tuku''' yet a̱bakeang kya mĩ̱ di̱vishyon oda kwak a̱son a̱feang mi̱ Sot A̱gwomna̱ti Mali [[Jemaa]], [[Fam A̱ka̱wa̱tyia̱]], [[Naijeriya]]. A̱ shyia̱ kilomita&nbsp;159.08 neet ma̱ a̱keangtung a̱byin Ka̱duna ka ka̱ shyia̱ ma̱ a̱keang [[Ka̱duna]] a̱ni.<ref>{{cite web|url=https://test.distance.to/Atuku/Kaduna|title=Distance Atuku → Kaduna|work=Test Distance|access-date=Zwat A̱ni̱nai 31, 2024}}</ref><ref name="PPW">{{cite web|url=https://nigeria.places-in-the-world.com/10943403-place-atuku.html|title=Atuku, Nigeria|work=Places in the World|access-date=Zwat A̱ni̱nai 31, 2024}}</ref> Zwunzwuo-a̱muup a̱vwuo ji, jija yet 801.<ref>{{Cite web |title=Post Offices - with map of LGA |publisher=NIPOST |url=http://www.nipost.gov.ng/PostCode.aspx |access-date=Zwat A̱ni̱nai 31, 2024 |url-status=dead |archiveurl=https://web.archive.org/web/20091007011423/http://www.nipost.gov.ng/PostCode.aspx |archivedate=2009-10-07}}</ref><ref>{{cite web|url=https://www.nigeriapostcode.com/kaduna-kaura-kadarko-tukum.html|title=Tukum, Kaura - Postcode - 801113|work=NigeriaPostcode|access-date=Zwat A̱ni̱nai 31, 2024}}</ref> ==A̱ya̱fang== {{reflist}} 403y02bedbc6mqs7n160npuiuz5owg9