Wikipedia
kcgwiki
https://kcg.wikipedia.org/wiki/A%CC%B1tsak_Wat_Wu
MediaWiki 1.46.0-wmf.23
first-letter
Media
Wat khwo
A̱lyiat
A̱tyunta̱m
A̱lyiat a̱tyunta̱m
Wukipedia
A̱lyiat Wukipedia
Fail
A̱lyiat fail
MediaWiki
A̱lyiat MediaWiki
Ta̱mpi̱let
A̱lyiat ta̱mpi̱let
Beang
A̱lyiat beang
Sa
A̱lyiat nsa
TimedText
TimedText talk
Module
Module talk
Event
Event talk
A̱da (kyangta̱m)
0
104
41235
41220
2026-04-14T15:23:12Z
Genesis shan
44
41235
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[A̱da (nwap)/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[A̱da (nwap)/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[A̱da (nwap)/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Takad|[[A̱da (nwap)/Takad|Takad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyecaat|[[A̱da (nwap)/Tyeca̱rak|Tyeca̱rak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyuku|[[A̱da (nwap)/Tyuku|Tyuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
'''A̱da''' yet kpi̱t ntswam hwa nang a̱ ntyam nkwon ku nam ku byia kungkum a̱ni. A̱da bu yet kyang hwa ku yaa nang A̱baai ku A̱la̱ujhyi a̱ni, ki̱ nggwon vwuo ma̱ kpang a̱nu hu nang a̱ fat a̱ni ku na faat nka a. Jen jhyiang a̱da byia̱ kwa nang a̱ tywai a̱si nkup nggu a̱ni mat nang a̱ ntyong ghywap ke gu ba̱ faat a̱yin ku kyang a̱ni. a̱wot A̱da a̱ghyiang byia̱ a̱jwat a̱nu, a̱ghyiang si̱ byia̱ a̱kpa̱kpaai a̱nu
[[Sa:Nkyangta̱m]]
rvhbglyta05vvo76r2pvj8tdzhvpytg
A̱daa (nwap)
0
105
41236
41225
2026-04-14T15:25:25Z
Genesis shan
44
41236
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[A̱da (nwap)/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[A̱da (nwap)/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[A̱da (nwap)/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Takad|[[A̱da (nwap)/Takad|Takad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyecaat|[[A̱da (nwap)/Tyeca̱rak|Tyeca̱rak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyuku|[[A̱da (nwap)/Tyuku|Tyuku]]}}
{{2}}
{{Databox}}
'''A̱daa''' ba (''[[Daa (a̱lyem)|Daa]]'': '''Ham''', ''[[Kpat (a̱lyem)|Kpat]]'': Jaba) yet nwap hwa nang ku shyia̱ di̱ [[A̱tak Ka̱duna|fam a̱tak]] [[Si̱tet Ka̱duna]], di̱ fam a̱ka̱wa̱tyia̱ a̱byin [[Naijeriya]] ka a̱ni,<ref>James, Ibrahim (1986). "The Ham in history : the Ham and their neighbours. Jos University Press. ISBN 978-166-038-4.</ref> ma̱ a̱di̱di̱t si̱ shyia̱ ba̱ng [[Susot a̱gwomna̱ti mali Naijeriya|Susot A̱gwomna̱ti Mali]] [[Jaba, Naijeriya|Jaba]], [[Ka̱ciya]] ma̱ng [[Ka̱ga̱rko]] á̱si̱ a̱tak Si̱tet Ka̱duna, [[Naijeriya]]. [[Da (a̱lyem)|Da]] kya yet a̱lyem mba ka, a̱wot ba̱ ngyei a̱pyia̱ mba ''Ham'', ba̱ si̱ yei a̱lyem mba ka ''Hyam''. A̱kpat wu ngyei mba ''Jaba'', a̱wot zop ghyiang mbwak [[Lyenlilyem|a̱tyulyen lilyem]] a̱ yet byina̱byin fam a̱byin hu (John 2017) a̱ni ku yong mi̱ cet a̱ si̱ kaat nyia̱ a̱lyoot 'Jaba' ka yet swang a̱lyiat tok ja. Mat a̱nia, ku myim a̱ lyang nji a̱ ji̱p.<ref>John, P. H. (2017). Narratives of identity and sociocultural worldview in song texts of the Ham of Nigeria: A discourse analysis investigation (Doctoral dissertation, Stellenbosch: Stellenbosch University).</ref><ref>"[https://www.ethnologue.com/language/jab Hyam]". Ethnologue.</ref> Tyan jhyang ku sak shi á̱kpa A̱daa hu kpa̱mkpaan ma̱ng á̱niet 400,000.<ref>[https://www.ethnologue.com/subgroups/hyamic]</ref>
==Nkhang==
A̱ghyang a̱niet nwuak a̱cucuk nyia̱ A̱da ba, bibya ku tsa [[Taada Nok]] ji gbangbang di̱n jen ji á̱ ku tsa taat pyipyia̱ nghwughwu terakota na ba̱ tyai nkhang gbangbang na a̱ni ma̱ a̱bakeang A̱da ka nang á̱ ngyei [[Nok]] a̱ni.<ref>{{Cite book|title=The History of Western Africa: Britannica guide to Africa|last=McKenna|first=Amy|publisher=The Rosen Publishing Group|year=2011|isbn=1615303162|pages=173}}</ref>
== Taada ==
Á̱ song a̱yet Tuk-Ham (A̱tuk-A̱da kya ka) kuzang a̱lyia̱ mami a̱keang [[Kwain]] (nang A̱kpat wu ku byian yei hu ba̱ si̱ gyei ''Kwoi'' a̱ni), mi̱ [[Susot a̱gwomna̱ti mali Naijeriya|Sot A̱gwomna̱ti Mali]] [[Jaba, Nigeria|Jaba]]. Á̱ song song a̱ja da̱ a̱beam a̱cak Ita wa.<ref>{{Cite book|title=Nigeria, a People United, a Future Assured: Survey of states|last=Matthew-Daniel|first=B. J. St.|last2=Mamman|first2=A. B.|last3=Petters|first3=Sunday W.|last4=Oyebanji|first4=J. Oluwole|last5=Federal Ministry of Information Nigeria|publisher=Federal Ministry of Information Nigeria|year=2000|isbn=9780104321|pages=250}}</ref><ref>{{Cite news|url=http://www.zodml.org/content/tuk-ham#.WJD6bBuLTIU|title=Tuk-Ham|newspaper=ZODML|language=en|access-date=2017-01-31}}</ref>
== Khwi ==
A̱lyiak A̱da ba yet [[Khwikristi|Krista]] bya, á̱ tyan shi a̱kpa mba hu ma̱ng shi 85% mami a̱yaa̱kpa 100%. Kpa̱mkpaan ma̱ng 75% a̱mgba̱m á̱niet ba yet, si̱sak ma̱ng nunu ghyáng, "Krista A̱vanjelikat" bya, ma̱ng 10% ba̱ shyia̱ ma̱ng susot Krista jhyáng ja a̱ni.<ref>[https://joshuaproject.net/people_groups/12165/NI Nwuai Joshua project da̱ á̱niet Ham ba]</ref>
==A̱lyem==
A̱daa ba lyiat ma̱ng [[Daa (a̱lyem)|Daa]] ja.
== Kwai-nfwuo-á̱niet==
Á̱ ngyei á̱nietba̱ngtyok (ku á̱gwam) A̱da ba ''Kpop Ham''. ''Kpop Ham'' wu mi̱ di̱ yong huni wa yet A̱tyushityok (A̱ST) Kpop-Ham wu [[Jonathan Gyet Maude|Dr. Jonathan Danladi Gyet Maude (J.P.), OON]].<ref>[https://web.archive.org/web/20210629114934/https://hamculturalheritage.org/ HAM CULTURAL HERITAGE]. HAM CULTURAL HERITAGE.</ref>
==A̱ca̱cet á̱niet==
A̱ca̱cet á̱niet ma̱ng a̱sok A̱da a̱ni bya ba:
* [[Martin Luther Agwai]]
* [[Andrew Jonathan Nok]]
* [[Adamu Maikori]], la̱uya a̱son a̱ neet ghwut ma̱ [[A̱tak Ka̱duna]] a̱ni
* [[Audu Maikori]], a̱tyukpaat ma̱ng Group CEO a̱si̱ lebet rekwot Chocolate City Entertainment
* [[Yahaya Maikori]], a̱tyukpaat ma̱ng Group CEO a̱si̱ lebet rekwot Chocolate City Entertainment
* [[Ishaya Ibrahim|Admiral Ishaya Iko Ibrahim]], Chief of Naval Staff gbangbang ma̱ng Sarkin Yaki Ham
* [[Felix Hyatt|Felix Hassan Hyet]], Minister of Aviation gbangbang
* [[Danlami Sambo|Justice Danlami Sambo]], Justice Sokoto High Court gbangbang
* [[A̱tyokhwu Dr. Chris Abashiya]], A̱tyulyuut, A̱tyukwainfwuo ma̱ng Activist
* [[Usman Mu'azu|A̱tyokhwu AVM Usman Ma'azu]], Military Administrator gbangbang a̱si̱ A̱byin Ka̱duna
* [[Col T.K Zabairu]], Military Administrator gbangbang a̱si̱ A̱byin Imo
* Ambassador Nuhu Bajoga, A̱tyubeang Gwomna A̱byin Ka̱duna, 2011-2015
== Ya̱fang ==
<references/>
[[Sa:Nnwap_swanta]]
[[Sa:Nnwap_Afrika]]
[[Sa:Nnwap mi̱ Naijeriya]]
3qya8ym2vn0terbi3ixxroomxpb0tp6
41237
41236
2026-04-14T15:26:04Z
Genesis shan
44
41237
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[A̱da (nwap)/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[A̱da (nwap)/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[A̱da (nwap)/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Takad|[[A̱da (nwap)/Takad|Takad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyecaat|[[A̱da (nwap)/Tyeca̱rak|Tyeca̱rak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyuku|[[A̱da (nwap)/Tyuku|Tyuku]]}}
{{Databox}}
'''A̱daa''' ba (''[[Daa (a̱lyem)|Daa]]'': '''Ham''', ''[[Kpat (a̱lyem)|Kpat]]'': Jaba) yet nwap hwa nang ku shyia̱ di̱ [[A̱tak Ka̱duna|fam a̱tak]] [[Si̱tet Ka̱duna]], di̱ fam a̱ka̱wa̱tyia̱ a̱byin [[Naijeriya]] ka a̱ni,<ref>James, Ibrahim (1986). "The Ham in history : the Ham and their neighbours. Jos University Press. ISBN 978-166-038-4.</ref> ma̱ a̱di̱di̱t si̱ shyia̱ ba̱ng [[Susot a̱gwomna̱ti mali Naijeriya|Susot A̱gwomna̱ti Mali]] [[Jaba, Naijeriya|Jaba]], [[Ka̱ciya]] ma̱ng [[Ka̱ga̱rko]] á̱si̱ a̱tak Si̱tet Ka̱duna, [[Naijeriya]]. [[Da (a̱lyem)|Da]] kya yet a̱lyem mba ka, a̱wot ba̱ ngyei a̱pyia̱ mba ''Ham'', ba̱ si̱ yei a̱lyem mba ka ''Hyam''. A̱kpat wu ngyei mba ''Jaba'', a̱wot zop ghyiang mbwak [[Lyenlilyem|a̱tyulyen lilyem]] a̱ yet byina̱byin fam a̱byin hu (John 2017) a̱ni ku yong mi̱ cet a̱ si̱ kaat nyia̱ a̱lyoot 'Jaba' ka yet swang a̱lyiat tok ja. Mat a̱nia, ku myim a̱ lyang nji a̱ ji̱p.<ref>John, P. H. (2017). Narratives of identity and sociocultural worldview in song texts of the Ham of Nigeria: A discourse analysis investigation (Doctoral dissertation, Stellenbosch: Stellenbosch University).</ref><ref>"[https://www.ethnologue.com/language/jab Hyam]". Ethnologue.</ref> Tyan jhyang ku sak shi á̱kpa A̱daa hu kpa̱mkpaan ma̱ng á̱niet 400,000.<ref>[https://www.ethnologue.com/subgroups/hyamic]</ref>
==Nkhang==
A̱ghyang a̱niet nwuak a̱cucuk nyia̱ A̱da ba, bibya ku tsa [[Taada Nok]] ji gbangbang di̱n jen ji á̱ ku tsa taat pyipyia̱ nghwughwu terakota na ba̱ tyai nkhang gbangbang na a̱ni ma̱ a̱bakeang A̱da ka nang á̱ ngyei [[Nok]] a̱ni.<ref>{{Cite book|title=The History of Western Africa: Britannica guide to Africa|last=McKenna|first=Amy|publisher=The Rosen Publishing Group|year=2011|isbn=1615303162|pages=173}}</ref>
== Taada ==
Á̱ song a̱yet Tuk-Ham (A̱tuk-A̱da kya ka) kuzang a̱lyia̱ mami a̱keang [[Kwain]] (nang A̱kpat wu ku byian yei hu ba̱ si̱ gyei ''Kwoi'' a̱ni), mi̱ [[Susot a̱gwomna̱ti mali Naijeriya|Sot A̱gwomna̱ti Mali]] [[Jaba, Nigeria|Jaba]]. Á̱ song song a̱ja da̱ a̱beam a̱cak Ita wa.<ref>{{Cite book|title=Nigeria, a People United, a Future Assured: Survey of states|last=Matthew-Daniel|first=B. J. St.|last2=Mamman|first2=A. B.|last3=Petters|first3=Sunday W.|last4=Oyebanji|first4=J. Oluwole|last5=Federal Ministry of Information Nigeria|publisher=Federal Ministry of Information Nigeria|year=2000|isbn=9780104321|pages=250}}</ref><ref>{{Cite news|url=http://www.zodml.org/content/tuk-ham#.WJD6bBuLTIU|title=Tuk-Ham|newspaper=ZODML|language=en|access-date=2017-01-31}}</ref>
== Khwi ==
A̱lyiak A̱da ba yet [[Khwikristi|Krista]] bya, á̱ tyan shi a̱kpa mba hu ma̱ng shi 85% mami a̱yaa̱kpa 100%. Kpa̱mkpaan ma̱ng 75% a̱mgba̱m á̱niet ba yet, si̱sak ma̱ng nunu ghyáng, "Krista A̱vanjelikat" bya, ma̱ng 10% ba̱ shyia̱ ma̱ng susot Krista jhyáng ja a̱ni.<ref>[https://joshuaproject.net/people_groups/12165/NI Nwuai Joshua project da̱ á̱niet Ham ba]</ref>
==A̱lyem==
A̱daa ba lyiat ma̱ng [[Daa (a̱lyem)|Daa]] ja.
== Kwai-nfwuo-á̱niet==
Á̱ ngyei á̱nietba̱ngtyok (ku á̱gwam) A̱da ba ''Kpop Ham''. ''Kpop Ham'' wu mi̱ di̱ yong huni wa yet A̱tyushityok (A̱ST) Kpop-Ham wu [[Jonathan Gyet Maude|Dr. Jonathan Danladi Gyet Maude (J.P.), OON]].<ref>[https://web.archive.org/web/20210629114934/https://hamculturalheritage.org/ HAM CULTURAL HERITAGE]. HAM CULTURAL HERITAGE.</ref>
==A̱ca̱cet á̱niet==
A̱ca̱cet á̱niet ma̱ng a̱sok A̱da a̱ni bya ba:
* [[Martin Luther Agwai]]
* [[Andrew Jonathan Nok]]
* [[Adamu Maikori]], la̱uya a̱son a̱ neet ghwut ma̱ [[A̱tak Ka̱duna]] a̱ni
* [[Audu Maikori]], a̱tyukpaat ma̱ng Group CEO a̱si̱ lebet rekwot Chocolate City Entertainment
* [[Yahaya Maikori]], a̱tyukpaat ma̱ng Group CEO a̱si̱ lebet rekwot Chocolate City Entertainment
* [[Ishaya Ibrahim|Admiral Ishaya Iko Ibrahim]], Chief of Naval Staff gbangbang ma̱ng Sarkin Yaki Ham
* [[Felix Hyatt|Felix Hassan Hyet]], Minister of Aviation gbangbang
* [[Danlami Sambo|Justice Danlami Sambo]], Justice Sokoto High Court gbangbang
* [[A̱tyokhwu Dr. Chris Abashiya]], A̱tyulyuut, A̱tyukwainfwuo ma̱ng Activist
* [[Usman Mu'azu|A̱tyokhwu AVM Usman Ma'azu]], Military Administrator gbangbang a̱si̱ A̱byin Ka̱duna
* [[Col T.K Zabairu]], Military Administrator gbangbang a̱si̱ A̱byin Imo
* Ambassador Nuhu Bajoga, A̱tyubeang Gwomna A̱byin Ka̱duna, 2011-2015
== Ya̱fang ==
<references/>
[[Sa:Nnwap_swanta]]
[[Sa:Nnwap_Afrika]]
[[Sa:Nnwap mi̱ Naijeriya]]
d7rn1z0q61mbdvfyfj947yeiyf8871t
41238
41237
2026-04-14T15:26:44Z
Genesis shan
44
41238
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[A̱da (nwap)/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[A̱da (nwap)/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[A̱da (nwap)/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Takad|[[A̱da (nwap)/Takad|Takad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyecaat|[[A̱da (nwap)/Tyeca̱rak|Tyeca̱rak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyuku|[[A̱da (nwap)/Tyuku|Tyuku]]}}
{{2}}
{{Databox}}
'''A̱daa''' ba (''[[Daa (a̱lyem)|Daa]]'': '''Ham''', ''[[Kpat (a̱lyem)|Kpat]]'': Jaba) yet nwap hwa nang ku shyia̱ di̱ [[A̱tak Ka̱duna|fam a̱tak]] [[Si̱tet Ka̱duna]], di̱ fam a̱ka̱wa̱tyia̱ a̱byin [[Naijeriya]] ka a̱ni,<ref>James, Ibrahim (1986). "The Ham in history : the Ham and their neighbours. Jos University Press. ISBN 978-166-038-4.</ref> ma̱ a̱di̱di̱t si̱ shyia̱ ba̱ng [[Susot a̱gwomna̱ti mali Naijeriya|Susot A̱gwomna̱ti Mali]] [[Jaba, Naijeriya|Jaba]], [[Ka̱ciya]] ma̱ng [[Ka̱ga̱rko]] á̱si̱ a̱tak Si̱tet Ka̱duna, [[Naijeriya]]. [[Da (a̱lyem)|Da]] kya yet a̱lyem mba ka, a̱wot ba̱ ngyei a̱pyia̱ mba ''Ham'', ba̱ si̱ yei a̱lyem mba ka ''Hyam''. A̱kpat wu ngyei mba ''Jaba'', a̱wot zop ghyiang mbwak [[Lyenlilyem|a̱tyulyen lilyem]] a̱ yet byina̱byin fam a̱byin hu (John 2017) a̱ni ku yong mi̱ cet a̱ si̱ kaat nyia̱ a̱lyoot 'Jaba' ka yet swang a̱lyiat tok ja. Mat a̱nia, ku myim a̱ lyang nji a̱ ji̱p.<ref>John, P. H. (2017). Narratives of identity and sociocultural worldview in song texts of the Ham of Nigeria: A discourse analysis investigation (Doctoral dissertation, Stellenbosch: Stellenbosch University).</ref><ref>"[https://www.ethnologue.com/language/jab Hyam]". Ethnologue.</ref> Tyan jhyang ku sak shi á̱kpa A̱daa hu kpa̱mkpaan ma̱ng á̱niet 400,000.<ref>[https://www.ethnologue.com/subgroups/hyamic]</ref>
==Nkhang==
A̱ghyang a̱niet nwuak a̱cucuk nyia̱ A̱da ba, bibya ku tsa [[Taada Nok]] ji gbangbang di̱n jen ji á̱ ku tsa taat pyipyia̱ nghwughwu terakota na ba̱ tyai nkhang gbangbang na a̱ni ma̱ a̱bakeang A̱da ka nang á̱ ngyei [[Nok]] a̱ni.<ref>{{Cite book|title=The History of Western Africa: Britannica guide to Africa|last=McKenna|first=Amy|publisher=The Rosen Publishing Group|year=2011|isbn=1615303162|pages=173}}</ref>
== Taada ==
Á̱ song a̱yet Tuk-Ham (A̱tuk-A̱da kya ka) kuzang a̱lyia̱ mami a̱keang [[Kwain]] (nang A̱kpat wu ku byian yei hu ba̱ si̱ gyei ''Kwoi'' a̱ni), mi̱ [[Susot a̱gwomna̱ti mali Naijeriya|Sot A̱gwomna̱ti Mali]] [[Jaba, Nigeria|Jaba]]. Á̱ song song a̱ja da̱ a̱beam a̱cak Ita wa.<ref>{{Cite book|title=Nigeria, a People United, a Future Assured: Survey of states|last=Matthew-Daniel|first=B. J. St.|last2=Mamman|first2=A. B.|last3=Petters|first3=Sunday W.|last4=Oyebanji|first4=J. Oluwole|last5=Federal Ministry of Information Nigeria|publisher=Federal Ministry of Information Nigeria|year=2000|isbn=9780104321|pages=250}}</ref><ref>{{Cite news|url=http://www.zodml.org/content/tuk-ham#.WJD6bBuLTIU|title=Tuk-Ham|newspaper=ZODML|language=en|access-date=2017-01-31}}</ref>
== Khwi ==
A̱lyiak A̱da ba yet [[Khwikristi|Krista]] bya, á̱ tyan shi a̱kpa mba hu ma̱ng shi 85% mami a̱yaa̱kpa 100%. Kpa̱mkpaan ma̱ng 75% a̱mgba̱m á̱niet ba yet, si̱sak ma̱ng nunu ghyáng, "Krista A̱vanjelikat" bya, ma̱ng 10% ba̱ shyia̱ ma̱ng susot Krista jhyáng ja a̱ni.<ref>[https://joshuaproject.net/people_groups/12165/NI Nwuai Joshua project da̱ á̱niet Ham ba]</ref>
==A̱lyem==
A̱daa ba lyiat ma̱ng [[Daa (a̱lyem)|Daa]] ja.
== Kwai-nfwuo-á̱niet==
Á̱ ngyei á̱nietba̱ngtyok (ku á̱gwam) A̱da ba ''Kpop Ham''. ''Kpop Ham'' wu mi̱ di̱ yong huni wa yet A̱tyushityok (A̱ST) Kpop-Ham wu [[Jonathan Gyet Maude|Dr. Jonathan Danladi Gyet Maude (J.P.), OON]].<ref>[https://web.archive.org/web/20210629114934/https://hamculturalheritage.org/ HAM CULTURAL HERITAGE]. HAM CULTURAL HERITAGE.</ref>
==A̱ca̱cet á̱niet==
A̱ca̱cet á̱niet ma̱ng a̱sok A̱da a̱ni bya ba:
* [[Martin Luther Agwai]]
* [[Andrew Jonathan Nok]]
* [[Adamu Maikori]], la̱uya a̱son a̱ neet ghwut ma̱ [[A̱tak Ka̱duna]] a̱ni
* [[Audu Maikori]], a̱tyukpaat ma̱ng Group CEO a̱si̱ lebet rekwot Chocolate City Entertainment
* [[Yahaya Maikori]], a̱tyukpaat ma̱ng Group CEO a̱si̱ lebet rekwot Chocolate City Entertainment
* [[Ishaya Ibrahim|Admiral Ishaya Iko Ibrahim]], Chief of Naval Staff gbangbang ma̱ng Sarkin Yaki Ham
* [[Felix Hyatt|Felix Hassan Hyet]], Minister of Aviation gbangbang
* [[Danlami Sambo|Justice Danlami Sambo]], Justice Sokoto High Court gbangbang
* [[A̱tyokhwu Dr. Chris Abashiya]], A̱tyulyuut, A̱tyukwainfwuo ma̱ng Activist
* [[Usman Mu'azu|A̱tyokhwu AVM Usman Ma'azu]], Military Administrator gbangbang a̱si̱ A̱byin Ka̱duna
* [[Col T.K Zabairu]], Military Administrator gbangbang a̱si̱ A̱byin Imo
* Ambassador Nuhu Bajoga, A̱tyubeang Gwomna A̱byin Ka̱duna, 2011-2015
== Ya̱fang ==
<references/>
[[Sa:Nnwap_swanta]]
[[Sa:Nnwap_Afrika]]
[[Sa:Nnwap mi̱ Naijeriya]]
3qya8ym2vn0terbi3ixxroomxpb0tp6
41239
41238
2026-04-14T15:31:15Z
Genesis shan
44
41239
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[A̱da (nwap)/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[A̱da (nwap)/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[A̱da (nwap)/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Takad|[[A̱da (nwap)/Takad|Takad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyecaat|[[A̱da (nwap)/Tyeca̱rak|Tyeca̱rak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyuku|[[A̱da (nwap)/Tyuku|Tyuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
'''A̱daa''' ba (''[[Daa (a̱lyem)|Daa]]'': '''Ham''', ''[[Kpat (a̱lyem)|Kpat]]'': Jaba) yet nwap hwa nang ku shyia̱ di̱ [[A̱tak Ka̱duna|fam a̱tak]] [[Si̱tet Ka̱duna]], di̱ fam a̱ka̱wa̱tyia̱ a̱byin [[Naijeriya]] ka a̱ni,<ref>James, Ibrahim (1986). "The Ham in history : the Ham and their neighbours. Jos University Press. ISBN 978-166-038-4.</ref> ma̱ a̱di̱di̱t si̱ shyia̱ ba̱ng [[Susot a̱gwomna̱ti mali Naijeriya|Susot A̱gwomna̱ti Mali]] [[Jaba, Naijeriya|Jaba]], [[Ka̱ciya]] ma̱ng [[Ka̱ga̱rko]] á̱si̱ a̱tak Si̱tet Ka̱duna, [[Naijeriya]]. [[Da (a̱lyem)|Da]] kya yet a̱lyem mba ka, a̱wot ba̱ ngyei a̱pyia̱ mba ''Ham'', ba̱ si̱ yei a̱lyem mba ka ''Hyam''. A̱kpat wu ngyei mba ''Jaba'', a̱wot zop ghyiang mbwak [[Lyenlilyem|a̱tyulyen lilyem]] a̱ yet byina̱byin fam a̱byin hu (John 2017) a̱ni ku yong mi̱ cet a̱ si̱ kaat nyia̱ a̱lyoot 'Jaba' ka yet swang a̱lyiat tok ja. Mat a̱nia, ku myim a̱ lyang nji a̱ ji̱p.<ref>John, P. H. (2017). Narratives of identity and sociocultural worldview in song texts of the Ham of Nigeria: A discourse analysis investigation (Doctoral dissertation, Stellenbosch: Stellenbosch University).</ref><ref>"[https://www.ethnologue.com/language/jab Hyam]". Ethnologue.</ref> Tyan jhyang ku sak shi á̱kpa A̱daa hu kpa̱mkpaan ma̱ng á̱niet 400,000.<ref>[https://www.ethnologue.com/subgroups/hyamic]</ref>
==Nkhang==
A̱ghyang a̱niet nwuak a̱cucuk nyia̱ A̱da ba, bibya ku tsa [[Taada Nok]] ji gbangbang di̱n jen ji á̱ ku tsa taat pyipyia̱ nghwughwu terakota na ba̱ tyai nkhang gbangbang na a̱ni ma̱ a̱bakeang A̱da ka nang á̱ ngyei [[Nok]] a̱ni.<ref>{{Cite book|title=The History of Western Africa: Britannica guide to Africa|last=McKenna|first=Amy|publisher=The Rosen Publishing Group|year=2011|isbn=1615303162|pages=173}}</ref>
== Taada ==
Á̱ song a̱yet Tuk-Ham (A̱tuk-A̱da kya ka) kuzang a̱lyia̱ mami a̱keang [[Kwain]] (nang A̱kpat wu ku byian yei hu ba̱ si̱ gyei ''Kwoi'' a̱ni), mi̱ [[Susot a̱gwomna̱ti mali Naijeriya|Sot A̱gwomna̱ti Mali]] [[Jaba, Nigeria|Jaba]]. Á̱ song song a̱ja da̱ a̱beam a̱cak Ita wa.<ref>{{Cite book|title=Nigeria, a People United, a Future Assured: Survey of states|last=Matthew-Daniel|first=B. J. St.|last2=Mamman|first2=A. B.|last3=Petters|first3=Sunday W.|last4=Oyebanji|first4=J. Oluwole|last5=Federal Ministry of Information Nigeria|publisher=Federal Ministry of Information Nigeria|year=2000|isbn=9780104321|pages=250}}</ref><ref>{{Cite news|url=http://www.zodml.org/content/tuk-ham#.WJD6bBuLTIU|title=Tuk-Ham|newspaper=ZODML|language=en|access-date=2017-01-31}}</ref>
== Khwi ==
A̱lyiak A̱da ba yet [[Khwikristi|Krista]] bya, á̱ tyan shi a̱kpa mba hu ma̱ng shi 85% mami a̱yaa̱kpa 100%. Kpa̱mkpaan ma̱ng 75% a̱mgba̱m á̱niet ba yet, si̱sak ma̱ng nunu ghyáng, "Krista A̱vanjelikat" bya, ma̱ng 10% ba̱ shyia̱ ma̱ng susot Krista jhyáng ja a̱ni.<ref>[https://joshuaproject.net/people_groups/12165/NI Nwuai Joshua project da̱ á̱niet Ham ba]</ref>
==A̱lyem==
A̱daa ba lyiat ma̱ng [[Daa (a̱lyem)|Daa]] ja.
== Kwai-nfwuo-á̱niet==
Á̱ ngyei á̱nietba̱ngtyok (ku á̱gwam) A̱da ba ''Kpop Ham''. ''Kpop Ham'' wu mi̱ di̱ yong huni wa yet A̱tyushityok (A̱ST) Kpop-Ham wu [[Jonathan Gyet Maude|Dr. Jonathan Danladi Gyet Maude (J.P.), OON]].<ref>[https://web.archive.org/web/20210629114934/https://hamculturalheritage.org/ HAM CULTURAL HERITAGE]. HAM CULTURAL HERITAGE.</ref>
==A̱ca̱cet á̱niet==
A̱ca̱cet á̱niet ma̱ng a̱sok A̱da a̱ni bya ba:
* [[Martin Luther Agwai]]
* [[Andrew Jonathan Nok]]
* [[Adamu Maikori]], la̱uya a̱son a̱ neet ghwut ma̱ [[A̱tak Ka̱duna]] a̱ni
* [[Audu Maikori]], a̱tyukpaat ma̱ng Group CEO a̱si̱ lebet rekwot Chocolate City Entertainment
* [[Yahaya Maikori]], a̱tyukpaat ma̱ng Group CEO a̱si̱ lebet rekwot Chocolate City Entertainment
* [[Ishaya Ibrahim|Admiral Ishaya Iko Ibrahim]], Chief of Naval Staff gbangbang ma̱ng Sarkin Yaki Ham
* [[Felix Hyatt|Felix Hassan Hyet]], Minister of Aviation gbangbang
* [[Danlami Sambo|Justice Danlami Sambo]], Justice Sokoto High Court gbangbang
* [[A̱tyokhwu Dr. Chris Abashiya]], A̱tyulyuut, A̱tyukwainfwuo ma̱ng Activist
* [[Usman Mu'azu|A̱tyokhwu AVM Usman Ma'azu]], Military Administrator gbangbang a̱si̱ A̱byin Ka̱duna
* [[Col T.K Zabairu]], Military Administrator gbangbang a̱si̱ A̱byin Imo
* Ambassador Nuhu Bajoga, A̱tyubeang Gwomna A̱byin Ka̱duna, 2011-2015
== Ya̱fang ==
<references/>
[[Sa:Nnwap_swanta]]
[[Sa:Nnwap_Afrika]]
[[Sa:Nnwap mi̱ Naijeriya]]
j3la2cfy0g85xad82u4mzskdw7raelw
41240
41239
2026-04-14T15:32:24Z
Genesis shan
44
41240
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[A̱da (nwap)/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[A̱da (nwap)/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[A̱da (nwap)/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Takad|[[A̱da (nwap)/Takad|Takad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyecaat|[[A̱da (nwap)/Tyeca̱rak|Tyeca̱rak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyuku|[[A̱da (nwap)/Tyuku|Tyuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
'''A̱daa''' ba (''[[Daa (a̱lyem)|Daa]]'': '''Ham''', ''[[Kpat (a̱lyem)|Kpat]]'': Jaba) yet nwap hwa nang ku shyia̱ di̱ [[A̱tak Ka̱duna|fam a̱tak]] [[Si̱tet Ka̱duna]], di̱ fam a̱ka̱wa̱tyia̱ a̱byin [[Naijeriya]] ka a̱ni,<ref>James, Ibrahim (1986). "The Ham in history : the Ham and their neighbours. Jos University Press. ISBN 978-166-038-4.</ref> ma̱ a̱di̱di̱t si̱ shyia̱ ba̱ng [[Susot a̱gwomna̱ti mali Naijeriya|Susot A̱gwomna̱ti Mali]] [[Jaba, Naijeriya|Jaba]], [[Ka̱ciya]] ma̱ng [[Ka̱ga̱rko]] á̱si̱ a̱tak Si̱tet Ka̱duna, [[Naijeriya]]. [[Da (a̱lyem)|Da]] kya yet a̱lyem mba ka, a̱wot ba̱ ngyei a̱pyia̱ mba ''Ham'', ba̱ si̱ yei a̱lyem mba ka ''Hyam''. A̱kpat wu ngyei mba ''Jaba'', a̱wot zop ghyiang mbwak [[Lyenlilyem|a̱tyulyen lilyem]] a̱ yet byina̱byin fam a̱byin hu (John 2017) a̱ni ku yong mi̱ cet a̱ si̱ kaat nyia̱ a̱lyoot 'Jaba' ka yet swang a̱lyiat tok ja. Mat a̱nia, ku myim a̱ lyang nji a̱ ji̱p.<ref>John, P. H. (2017). Narratives of identity and sociocultural worldview in song texts of the Ham of Nigeria: A discourse analysis investigation (Doctoral dissertation, Stellenbosch: Stellenbosch University).</ref><ref>"[https://www.ethnologue.com/language/jab Hyam]". Ethnologue.</ref> Tyan jhyang ku sak shi á̱kpa A̱daa hu kpa̱mkpaan ma̱ng á̱niet 400,000.<ref>[https://www.ethnologue.com/subgroups/hyamic]</ref>
==Nkhang==
A̱ghyang a̱niet nwuak a̱cucuk nyia̱ A̱da ba, bibya ku tsa [[Taada Nok]] ji gbangbang di̱n jen ji á̱ ku tsa taat pyipyia̱ nghwughwu terakota na ba̱ tyai nkhang gbangbang na a̱ni ma̱ a̱bakeang A̱da ka nang á̱ ngyei [[Nok]] a̱ni.<ref>{{Cite book|title=The History of Western Africa: Britannica guide to Africa|last=McKenna|first=Amy|publisher=The Rosen Publishing Group|year=2011|isbn=1615303162|pages=173}}</ref>
== Taada ==
Á̱ song a̱yet Tuk-Ham (A̱tuk-A̱da kya ka) kuzang a̱lyia̱ mami a̱keang [[Kwain]] (nang A̱kpat wu ku byian yei hu ba̱ si̱ gyei ''Kwoi'' a̱ni), mi̱ [[Susot a̱gwomna̱ti mali Naijeriya|Sot A̱gwomna̱ti Mali]] [[Jaba, Nigeria|Jaba]]. Á̱ song song a̱ja da̱ a̱beam a̱cak Ita wa.<ref>{{Cite book|title=Nigeria, a People United, a Future Assured: Survey of states|last=Matthew-Daniel|first=B. J. St.|last2=Mamman|first2=A. B.|last3=Petters|first3=Sunday W.|last4=Oyebanji|first4=J. Oluwole|last5=Federal Ministry of Information Nigeria|publisher=Federal Ministry of Information Nigeria|year=2000|isbn=9780104321|pages=250}}</ref><ref>{{Cite news|url=http://www.zodml.org/content/tuk-ham#.WJD6bBuLTIU|title=Tuk-Ham|newspaper=ZODML|language=en|access-date=2017-01-31}}</ref>
== Khwi ==
A̱lyiak A̱da ba yet [[Khwikristi|Krista]] bya, á̱ tyan shi a̱kpa mba hu ma̱ng shi 85% mami a̱yaa̱kpa 100%. Kpa̱mkpaan ma̱ng 75% a̱mgba̱m á̱niet ba yet, si̱sak ma̱ng nunu ghyáng, "Krista A̱vanjelikat" bya, ma̱ng 10% ba̱ shyia̱ ma̱ng susot Krista jhyáng ja a̱ni.<ref>[https://joshuaproject.net/people_groups/12165/NI Nwuai Joshua project da̱ á̱niet Ham ba]</ref>
==A̱lyem==
A̱daa ba lyiat ma̱ng [[Daa (a̱lyem)|Daa]] ja.
== Kwai-nfwuo-á̱niet==
Á̱ ngyei á̱nietba̱ngtyok (ku á̱gwam) A̱da ba ''Kpop Ham''. ''Kpop Ham'' wu mi̱ di̱ yong huni wa yet A̱tyushityok (A̱ST) Kpop-Ham wu [[Jonathan Gyet Maude|Dr. Jonathan Danladi Gyet Maude (J.P.), OON]].<ref>[https://web.archive.org/web/20210629114934/https://hamculturalheritage.org/ HAM CULTURAL HERITAGE]. HAM CULTURAL HERITAGE.</ref>
==A̱ca̱cet á̱niet==
A̱ca̱cet á̱niet ma̱ng a̱sok A̱da a̱ni bya ba:
* [[Martin Luther Agwai]]
* [[Andrew Jonathan Nok]]
* [[Adamu Maikori]], la̱uya a̱son a̱ neet ghwut ma̱ [[A̱tak Ka̱duna]] a̱ni
* [[Audu Maikori]], a̱tyukpaat ma̱ng Group CEO a̱si̱ lebet rekwot Chocolate City Entertainment
* [[Yahaya Maikori]], a̱tyukpaat ma̱ng Group CEO a̱si̱ lebet rekwot Chocolate City Entertainment
* [[Ishaya Ibrahim|Admiral Ishaya Iko Ibrahim]], Chief of Naval Staff gbangbang ma̱ng Sarkin Yaki Ham
* [[Felix Hyatt|Felix Hassan Hyet]], Minister of Aviation gbangbang
* [[Danlami Sambo|Justice Danlami Sambo]], Justice Sokoto High Court gbangbang
* [[A̱tyokhwu Dr. Chris Abashiya]], A̱tyulyuut, A̱tyukwainfwuo ma̱ng Activist
* [[Usman Mu'azu|A̱tyokhwu AVM Usman Ma'azu]], Military Administrator gbangbang a̱si̱ A̱byin Ka̱duna
* [[Col T.K Zabairu]], Military Administrator gbangbang a̱si̱ A̱byin Imo
* Ambassador Nuhu Bajoga, A̱tyubeang Gwomna A̱byin Ka̱duna, 2011-2015
== Ya̱fang ==
<references/>
[[Sa:Nnwap_swanta]]
[[Sa:Nnwap_Afrika]]
[[Sa:Nnwap mi̱ Naijeriya]]
dekzfpotym1kkt4lmgldywetentgo97
A̱daat
0
5508
41241
33737
2026-04-14T15:41:42Z
Genesis shan
44
41241
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[A̱daat/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[A̱daat/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[A̱daat/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Takad|[[A̱daat/Takad|Takad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyecaat|[[A̱daat/Tyeca̱rak|Tyeca̱rak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyuku|[[A̱daat/Tyuku|Tyuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}{{Databox}}
Jen jhyiang a̱ yei '''a̱daat''' a̱dat, shyei a̱zanson, kyang a min ndap a̱sak a̱ni ku shyia a̱zanson a̱ni, ku mi kuzang kyang ku da tyonyiung.
[[Sa:Atyapland WikiOutreach]]
==Ya̱fang==
{{Reflist}}
qnfad4ihh5hgzhc7uo1a78cl2dblke9
41242
41241
2026-04-14T16:06:07Z
Genesis shan
44
41242
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[A̱daat/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[A̱daat/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[A̱daat/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Takad|[[A̱daat/Takad|Takad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyecaat|[[A̱daat/Tyeca̱rak|Tyeca̱rak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyuku|[[A̱daat/Tyuku|Tyuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}{{Databox}}
Jen jhyiang a̱ yei '''a̱daat''' a̱dat, shyei a̱zanson, kyang a min ndap a̱sak a̱ni ku shyia a̱zanson a̱ni, ku mi kuzang kyang ku da tyonyiung.
==Shyia̱a̱vwuo==
Distinguished from fate and destiny, fortune can refer to chance, or luck, as in fortunate, or to an event or set of events positively or negatively affecting someone or a group, or in an [[idiom]], to [[Fortune-telling|tell someone's fortune]], or simply the result of chance and events. In [[Hellenistic civilization]], the chaotic and unforeseeable turns of [[chance (philosophy)|chance]] gave increasing prominence to a previously less notable goddess, [[Tyche]] (literally "[[Luck]]"), who embodied the good fortune of a city and all whose lives depended on its security and prosperity, two good qualities of life that appeared to be out of human reach. The Roman image of [[Fortuna]], with the wheel she blindly turned, was retained by Christian writers including [[Boethius]], revived strongly in the Renaissance, and survives in some forms today.<ref>"[[Rota Fortunae|The Wheel of Fortune]]" remains an emblem of the chance element in fate(destiny).
[[Sa:Atyapland WikiOutreach]]
==Ya̱fang==
{{Reflist}}
3pvai34eyjx6io8z4yg6z340lo94783
Tyop cit Naijeriya
0
7022
41231
2026-04-14T13:34:00Z
Holiness Istifanus
2354
Created page with "'''Colonial Nigeria''' formed part of the [[British Empire]] from the mid-nineteenth [[century]] until 1 October 1960, when [[Nigeria]] achieved independence.<ref name="Nigeria - Independent Nigeria">{{Cite web |url=https://www.britannica.com/place/Nigeria |title=Nigeria - Independent Nigeria |website=Encyclopedia Britannica |language=en |access-date=2020-01-22}}</ref> Britain [[Lagos Treaty of Cession|annexed]] [[Lagos Colony|Lagos]] in 1861 and established the Oil Ri..."
41231
wikitext
text/x-wiki
'''Colonial Nigeria''' formed part of the [[British Empire]] from the mid-nineteenth [[century]] until 1 October 1960, when [[Nigeria]] achieved independence.<ref name="Nigeria - Independent Nigeria">{{Cite web |url=https://www.britannica.com/place/Nigeria |title=Nigeria - Independent Nigeria |website=Encyclopedia Britannica |language=en |access-date=2020-01-22}}</ref> Britain [[Lagos Treaty of Cession|annexed]] [[Lagos Colony|Lagos]] in 1861 and established the [[Oil River Protectorate]] in 1884. British influence in the Niger area increased gradually in the course of the 19th century, but Britain did not effectively occupy the area until 1885. Other European powers acknowledged Britain's dominance over the area at the 1885 [[Berlin Conference]].
From 1886 to 1899, much of the area was ruled by the [[Royal Niger Company]], authorised by charter, and governed by [[George Taubman Goldie]]. In 1900, the [[Southern Nigeria Protectorate]] and [[Northern Nigeria Protectorate]] passed from company hands to the Crown. At the urging of Governor [[Frederick John Dealtry Lugard|Frederick Lugard]], the two territories were amalgamated as the '''Colony and Protectorate of Nigeria''', while each of the three major regions (Northern protectorate, Southern protectorate and the Colony of Lagos) retained considerable regional autonomy. Progressive constitutions after [[World War II]] provided for increasing representation and electoral government by Nigerians. The colonial-period proper in Nigeria lasted from 1900 to 1960, after which [[Nigeria]] gained its independence.<ref name="Nigeria - Independent Nigeria"/>
4bbgdqca490h1dm5abstdn9j3z9nyvz
41232
41231
2026-04-14T13:37:09Z
Holiness Istifanus
2354
41232
wikitext
text/x-wiki
'''Colonial Nigeria''' formed part of the [[British Empire]] from the mid-nineteenth [[century]] had sai atuk 1 Mang zwat swak ma lyia 1960, nang [[Nigeria]] nshia byia yenchi apyia nba ani.<ref name="Nigeria - Independent Nigeria">{{Cite web |url=https://www.britannica.com/place/Nigeria |title=Nigeria - Independent Nigeria |website=Encyclopedia Britannica |language=en |access-date=2020-01-22}}</ref> Britain [[Lagos Treaty of Cession|annexed]] [[Lagos Colony|Lagos]] in 1861 and established the [[Oil River Protectorate]] in 1884. British influence in the Niger area increased gradually in the course of the 19th century, but Britain did not effectively occupy the area until 1885. Other European powers acknowledged Britain's dominance over the area at the 1885 [[Berlin Conference]].
From 1886 to 1899, much of the area was ruled by the [[Royal Niger Company]], authorised by charter, and governed by [[George Taubman Goldie]]. In 1900, the [[Southern Nigeria Protectorate]] and [[Northern Nigeria Protectorate]] passed from company hands to the Crown. At the urging of Governor [[Frederick John Dealtry Lugard|Frederick Lugard]], the two territories were amalgamated as the '''Colony and Protectorate of Nigeria''', while each of the three major regions (Northern protectorate, Southern protectorate and the Colony of Lagos) retained considerable regional autonomy. Progressive constitutions after [[World War II]] provided for increasing representation and electoral government by Nigerians. The colonial-period proper in Nigeria lasted from 1900 to 1960, after which [[Nigeria]] gained its independence.<ref name="Nigeria - Independent Nigeria"/>
2vtt7o7vkrjcjcgoowvvdy0th3zxj4q
41233
41232
2026-04-14T13:40:34Z
Holiness Istifanus
2354
41233
wikitext
text/x-wiki
'''Colonial Nigeria''' Si hada gefe nba mang [[British Empire]] neet ma akawatyia alyia swak ma akubunyuing [[century]] had sai atuk 1 Mang zwat swak ma lyia 1960, nang [[Nigeria]] nshia byia yenchi apyia nba ani.<ref name="Nigeria - Independent Nigeria">{{Cite web |url=https://www.britannica.com/place/Nigeria |title=Nigeria - Independent Nigeria |website=Encyclopedia Britannica |language=en |access-date=2020-01-22}}</ref> Britain [[Lagos Treaty of Cession|annexed]] [[Lagos Colony|Lagos]] in 1861 and established the [[Oil River Protectorate]] in 1884. British influence in the Niger area increased gradually in the course of the 19th century, but Britain did not effectively occupy the area until 1885. Other European powers acknowledged Britain's dominance over the area at the 1885 [[Berlin Conference]].
From 1886 to 1899, much of the area was ruled by the [[Royal Niger Company]], authorised by charter, and governed by [[George Taubman Goldie]]. In 1900, the [[Southern Nigeria Protectorate]] and [[Northern Nigeria Protectorate]] passed from company hands to the Crown. At the urging of Governor [[Frederick John Dealtry Lugard|Frederick Lugard]], the two territories were amalgamated as the '''Colony and Protectorate of Nigeria''', while each of the three major regions (Northern protectorate, Southern protectorate and the Colony of Lagos) retained considerable regional autonomy. Progressive constitutions after [[World War II]] provided for increasing representation and electoral government by Nigerians. The colonial-period proper in Nigeria lasted from 1900 to 1960, after which [[Nigeria]] gained its independence.<ref name="Nigeria - Independent Nigeria"/>
dqluf0hbwsz9g3yo0cdt7obfkc6blq3
41234
41233
2026-04-14T13:44:19Z
Holiness Istifanus
2354
41234
wikitext
text/x-wiki
'''Colonial Nigeria''' Si hada gefe nba mang [[British Empire]] neet ma akawatyia alyia swak ma akubunyuing [[century]] had sai atuk 1 Mang zwat swak ma lyia 1960, nang [[Nigeria]] nshia byia yenchi apyia nba ani.<ref name="Nigeria - Independent Nigeria">{{Cite web |url=https://www.britannica.com/place/Nigeria |title=Nigeria - Independent Nigeria |website=Encyclopedia Britannica |language=en |access-date=2020-01-22}}</ref> Britain [[Lagos Treaty of Cession|annexed]] [[Lagos Colony|Lagos]] ma lyia 1861 ba si nbyeang khuk avwuo asi [[Oil River Protectorate]] ma lyia 1884. British influence in the Niger area increased gradually in the course of the 19th century, but Britain did not effectively occupy the area until 1885. Other European powers acknowledged Britain's dominance over the area at the 1885 [[Berlin Conference]].
From 1886 to 1899, much of the area was ruled by the [[Royal Niger Company]], authorised by charter, and governed by [[George Taubman Goldie]]. In 1900, the [[Southern Nigeria Protectorate]] and [[Northern Nigeria Protectorate]] passed from company hands to the Crown. At the urging of Governor [[Frederick John Dealtry Lugard|Frederick Lugard]], the two territories were amalgamated as the '''Colony and Protectorate of Nigeria''', while each of the three major regions (Northern protectorate, Southern protectorate and the Colony of Lagos) retained considerable regional autonomy. Progressive constitutions after [[World War II]] provided for increasing representation and electoral government by Nigerians. The colonial-period proper in Nigeria lasted from 1900 to 1960, after which [[Nigeria]] gained its independence.<ref name="Nigeria - Independent Nigeria"/>
18ytsnunai01tzd18c3zs1gjw8nh5jt