Wikipedia
kgwiki
https://kg.wikipedia.org/wiki/Muk%C3%A2nda_ya_ngudi
MediaWiki 1.47.0-wmf.6
first-letter
Media
Special
Disolo
Kisadi
Disolo kisadi
Wikipedia
Disolo Wikipedia
Fisye
Disolo fisye
MediaWiki
MediaWiki talk
Template
Template talk
Lusadisu
Disolo lusadisu
Kalasi
Disolo kalasi
TimedText
TimedText talk
Module
Module talk
Event
Event talk
Kilumbu 28 ngônda ya ntete
0
6831
52529
49983
2026-06-13T20:32:07Z
Medamuaka
11529
52529
wikitext
text/x-wiki
{{ngônda ya ntete}}
'''{{date-|28 yanuâdi}}''' vuandaka kilumbu ya makumi zole na nana ya ngônda ya ntete na [[manâka|manâka ya Glégûalè]]. Yo kezabana nde kilumbu ya kumi ya mvula kele kilumbu ya ntete ya kilumbu ya mvimba, mpi yo lenda vanda kilumbu ya bantu yonso na manaka ya bantu ya Glégwalè, mpi yo kele kilumbu ya bantu ya [[Ntoto|bansi]] mingi kesalaka nkinsi ya bantu yonso.
Yandi vandaka ti [[kilumbu|bilumbu]] {{nobr|338}} na nima ya lufwa ya muntu yina, mpi bilumbu {{nobr|337}} na nima ya kufwa ya muntu yina.<div style="text-align: center;">[[Kilumbu 27 ngônda ya ntete|27 yanuâdi]] - ''{{date-|28 yanuâdi}}'' - [[Kilumbu 29 ngônda ya ntete|29 yanuâdi]]</div>
== Kimbangi ==
{{Références}}
== Tâla na masônga ==
=== Mikânda ya santu ===
* [[Paul Guérin (religieux)|{{Mgr}} Paul Guérin]], Vie des saints; tome I, banda {{1er}} Nzozulu ya Nkengi, balutiti 26 ya Nzozulu ya Mbandu, Paris, Bloud & Barral, 1876, ed. 7, p. 1 lutiti 56.
[[Category:Catégorie Commons avec lien local identique sur Wikidata]]
t3zdehikbsizarhg1miym7tg8pfm8d0
52530
52529
2026-06-13T20:32:28Z
Medamuaka
11529
52530
wikitext
text/x-wiki
{{ngônda ya ntete}}
'''{{date-|28 yanuâdi}}''' vuandaka kilumbu ya makumi zole na nana ya ngônda ya ntete na [[manâka|manâka ya Glégûalè]]. Ya kezabana nde kilumbu ya kumi ya mvula kele kilumbu ya ntete ya kilumbu ya mvimba, mpi yo lenda vanda kilumbu ya bantu yonso na manaka ya bantu ya Glégwalè, mpi yo kele kilumbu ya bantu ya [[Ntoto|bansi]] mingi kesalaka nkinsi ya bantu yonso.
Yandi vandaka ti [[kilumbu|bilumbu]] {{nobr|338}} na nima ya lufwa ya muntu yina, mpi bilumbu {{nobr|337}} na nima ya kufwa ya muntu yina.<div style="text-align: center;">[[Kilumbu 27 ngônda ya ntete|27 yanuâdi]] - ''{{date-|28 yanuâdi}}'' - [[Kilumbu 29 ngônda ya ntete|29 yanuâdi]]</div>
== Kimbangi ==
{{Références}}
== Tâla na masônga ==
=== Mikânda ya santu ===
* [[Paul Guérin (religieux)|{{Mgr}} Paul Guérin]], Vie des saints; tome I, banda {{1er}} Nzozulu ya Nkengi, balutiti 26 ya Nzozulu ya Mbandu, Paris, Bloud & Barral, 1876, ed. 7, p. 1 lutiti 56.
[[Category:Catégorie Commons avec lien local identique sur Wikidata]]
pop4sj3tufbo3bv2skea8l08odtev7r
52531
52530
2026-06-13T20:32:55Z
Medamuaka
11529
52531
wikitext
text/x-wiki
{{ngônda ya ntete}}
'''{{date-|28 yanuâdi}}''' vuandaka kilumbu ya makumi zole na nana ya ngônda ya ntete na [[manâka|manâka ya Glégûalè]]. Ya kezabana nde kilumbu ya kumi ya mvula kele kilumbu ya ntete ya kilumbu ya mvimba, mpe yo lenda vanda kilumbu ya bantu yonso na manaka ya bantu ya Glégwalè, mpi yo kele kilumbu ya bantu ya [[Ntoto|bansi]] mingi kesalaka nkinsi ya bantu yonso.
Yandi vandaka ti [[kilumbu|bilumbu]] {{nobr|338}} na nima ya lufwa ya muntu yina, mpi bilumbu {{nobr|337}} na nima ya kufwa ya muntu yina.<div style="text-align: center;">[[Kilumbu 27 ngônda ya ntete|27 yanuâdi]] - ''{{date-|28 yanuâdi}}'' - [[Kilumbu 29 ngônda ya ntete|29 yanuâdi]]</div>
== Kimbangi ==
{{Références}}
== Tâla na masônga ==
=== Mikânda ya santu ===
* [[Paul Guérin (religieux)|{{Mgr}} Paul Guérin]], Vie des saints; tome I, banda {{1er}} Nzozulu ya Nkengi, balutiti 26 ya Nzozulu ya Mbandu, Paris, Bloud & Barral, 1876, ed. 7, p. 1 lutiti 56.
[[Category:Catégorie Commons avec lien local identique sur Wikidata]]
n8xxsd6e0e1as3lzwcnop2tedhuob5s
52532
52531
2026-06-13T20:33:12Z
Medamuaka
11529
52532
wikitext
text/x-wiki
{{ngônda ya ntete}}
'''{{date-|28 yanuâdi}}''' vuandaka kilumbu ya makumi zole na nana ya ngônda ya ntete na [[manâka|manâka ya Glégûalè]]. Ya kezabana nde kilumbu ya kumi ya mvula kele kilumbu ya ntete ya kilumbu ya mvimba, mpe ya lenda vanda kilumbu ya bantu yonso na manaka ya bantu ya Glégwalè, mpi yo kele kilumbu ya bantu ya [[Ntoto|bansi]] mingi kesalaka nkinsi ya bantu yonso.
Yandi vandaka ti [[kilumbu|bilumbu]] {{nobr|338}} na nima ya lufwa ya muntu yina, mpi bilumbu {{nobr|337}} na nima ya kufwa ya muntu yina.<div style="text-align: center;">[[Kilumbu 27 ngônda ya ntete|27 yanuâdi]] - ''{{date-|28 yanuâdi}}'' - [[Kilumbu 29 ngônda ya ntete|29 yanuâdi]]</div>
== Kimbangi ==
{{Références}}
== Tâla na masônga ==
=== Mikânda ya santu ===
* [[Paul Guérin (religieux)|{{Mgr}} Paul Guérin]], Vie des saints; tome I, banda {{1er}} Nzozulu ya Nkengi, balutiti 26 ya Nzozulu ya Mbandu, Paris, Bloud & Barral, 1876, ed. 7, p. 1 lutiti 56.
[[Category:Catégorie Commons avec lien local identique sur Wikidata]]
8iknz0b6f0ypx99h10s4fpq29tudg2n
52533
52532
2026-06-13T20:33:31Z
Medamuaka
11529
52533
wikitext
text/x-wiki
{{ngônda ya ntete}}
'''{{date-|28 yanuâdi}}''' vuandaka kilumbu ya makumi zole na nana ya ngônda ya ntete na [[manâka|manâka ya Glégûalè]]. Ya kezabana nde kilumbu ya kumi ya mvula kele kilumbu ya ntete ya kilumbu ya mvimba, mpe ya lenda vanda kilumbu ya bantu yonso na manaka ya bantu ya Glégwalè, mpe yo kele kilumbu ya bantu ya [[Ntoto|bansi]] mingi kesalaka nkinsi ya bantu yonso.
Yandi vandaka ti [[kilumbu|bilumbu]] {{nobr|338}} na nima ya lufwa ya muntu yina, mpi bilumbu {{nobr|337}} na nima ya kufwa ya muntu yina.<div style="text-align: center;">[[Kilumbu 27 ngônda ya ntete|27 yanuâdi]] - ''{{date-|28 yanuâdi}}'' - [[Kilumbu 29 ngônda ya ntete|29 yanuâdi]]</div>
== Kimbangi ==
{{Références}}
== Tâla na masônga ==
=== Mikânda ya santu ===
* [[Paul Guérin (religieux)|{{Mgr}} Paul Guérin]], Vie des saints; tome I, banda {{1er}} Nzozulu ya Nkengi, balutiti 26 ya Nzozulu ya Mbandu, Paris, Bloud & Barral, 1876, ed. 7, p. 1 lutiti 56.
[[Category:Catégorie Commons avec lien local identique sur Wikidata]]
gs1io1e72554muhhyezkc0verq4syr7
52534
52533
2026-06-13T20:33:58Z
Medamuaka
11529
52534
wikitext
text/x-wiki
{{ngônda ya ntete}}
'''{{date-|28 yanuâdi}}''' vuandaka kilumbu ya makumi zole na nana ya ngônda ya ntete na [[manâka|manâka ya Glégûalè]]. Ya kezabana nde kilumbu ya kumi ya mvula kele kilumbu ya ntete ya kilumbu ya mvimba, mpe ya lenda vanda kilumbu ya bantu yonso na manaka ya bantu ya Glégwalè, mpe ya kele kilumbu ya bantu ya [[Ntoto|bansi]] mingi kesalaka nkinsi ya bantu yonso.
Yandi vandaka ti [[kilumbu|bilumbu]] {{nobr|338}} na nima ya lufwa ya muntu yina, mpi bilumbu {{nobr|337}} na nima ya kufwa ya muntu yina.<div style="text-align: center;">[[Kilumbu 27 ngônda ya ntete|27 yanuâdi]] - ''{{date-|28 yanuâdi}}'' - [[Kilumbu 29 ngônda ya ntete|29 yanuâdi]]</div>
== Kimbangi ==
{{Références}}
== Tâla na masônga ==
=== Mikânda ya santu ===
* [[Paul Guérin (religieux)|{{Mgr}} Paul Guérin]], Vie des saints; tome I, banda {{1er}} Nzozulu ya Nkengi, balutiti 26 ya Nzozulu ya Mbandu, Paris, Bloud & Barral, 1876, ed. 7, p. 1 lutiti 56.
[[Category:Catégorie Commons avec lien local identique sur Wikidata]]
nq19z6866ez8d7h9orf2pfyupb0f67g
52535
52534
2026-06-13T20:34:50Z
Medamuaka
11529
52535
wikitext
text/x-wiki
{{ngônda ya ntete}}
'''{{date-|28 yanuâdi}}''' vuandaka kilumbu ya makumi zole na nana ya ngônda ya ntete na [[manâka|manâka ya Glégûalè]]. Ya kezabana nde kilumbu ya kumi ya mvula kele kilumbu ya ntete ya kilumbu ya mvimba, mpe ya lenda vuanda kilumbu ya bantu yonso na manaka ya bantu ya Glégwalè, mpe ya kele kilumbu ya bantu ya [[Ntoto|bansi]] mingi kesalaka nkinsi ya bantu yonso.
Yandi vandaka ti [[kilumbu|bilumbu]] {{nobr|338}} na nima ya lufwa ya muntu yina, mpi bilumbu {{nobr|337}} na nima ya kufwa ya muntu yina.<div style="text-align: center;">[[Kilumbu 27 ngônda ya ntete|27 yanuâdi]] - ''{{date-|28 yanuâdi}}'' - [[Kilumbu 29 ngônda ya ntete|29 yanuâdi]]</div>
== Kimbangi ==
{{Références}}
== Tâla na masônga ==
=== Mikânda ya santu ===
* [[Paul Guérin (religieux)|{{Mgr}} Paul Guérin]], Vie des saints; tome I, banda {{1er}} Nzozulu ya Nkengi, balutiti 26 ya Nzozulu ya Mbandu, Paris, Bloud & Barral, 1876, ed. 7, p. 1 lutiti 56.
[[Category:Catégorie Commons avec lien local identique sur Wikidata]]
qbkaem8n00jcp181c19wg5mawcpau2f
52536
52535
2026-06-13T20:35:05Z
Medamuaka
11529
52536
wikitext
text/x-wiki
{{ngônda ya ntete}}
'''{{date-|28 yanuâdi}}''' vuandaka kilumbu ya makumi zole na nana ya ngônda ya ntete na [[manâka|manâka ya Glégûalè]]. Ya kezabana nde kilumbu ya kumi ya mvula kele kilumbu ya ntete ya kilumbu ya mvimba, mpe ya lenda vuanda kilumbu ya bantu nyonso na manaka ya bantu ya Glégwalè, mpe ya kele kilumbu ya bantu ya [[Ntoto|bansi]] mingi kesalaka nkinsi ya bantu yonso.
Yandi vandaka ti [[kilumbu|bilumbu]] {{nobr|338}} na nima ya lufwa ya muntu yina, mpi bilumbu {{nobr|337}} na nima ya kufwa ya muntu yina.<div style="text-align: center;">[[Kilumbu 27 ngônda ya ntete|27 yanuâdi]] - ''{{date-|28 yanuâdi}}'' - [[Kilumbu 29 ngônda ya ntete|29 yanuâdi]]</div>
== Kimbangi ==
{{Références}}
== Tâla na masônga ==
=== Mikânda ya santu ===
* [[Paul Guérin (religieux)|{{Mgr}} Paul Guérin]], Vie des saints; tome I, banda {{1er}} Nzozulu ya Nkengi, balutiti 26 ya Nzozulu ya Mbandu, Paris, Bloud & Barral, 1876, ed. 7, p. 1 lutiti 56.
[[Category:Catégorie Commons avec lien local identique sur Wikidata]]
fcithkzbzjnrn28mdouf5pgvynkw2z6
52537
52536
2026-06-13T20:35:28Z
Medamuaka
11529
52537
wikitext
text/x-wiki
{{ngônda ya ntete}}
'''{{date-|28 yanuâdi}}''' vuandaka kilumbu ya makumi zole na nana ya ngônda ya ntete na [[manâka|manâka ya Glégûalè]]. Ya kezabana nde kilumbu ya kumi ya mvula kele kilumbu ya ntete ya kilumbu ya mvimba, mpe ya lenda vuanda kilumbu ya bantu nyonso na manaka ya bantu ya Glégwalè, mpe ya kele kilumbu ya bantu ya [[Ntoto|bansi]] mingi kesalaka nkinsi ya bantu nyonso.
Yandi vandaka ti [[kilumbu|bilumbu]] {{nobr|338}} na nima ya lufwa ya muntu yina, mpi bilumbu {{nobr|337}} na nima ya kufwa ya muntu yina.<div style="text-align: center;">[[Kilumbu 27 ngônda ya ntete|27 yanuâdi]] - ''{{date-|28 yanuâdi}}'' - [[Kilumbu 29 ngônda ya ntete|29 yanuâdi]]</div>
== Kimbangi ==
{{Références}}
== Tâla na masônga ==
=== Mikânda ya santu ===
* [[Paul Guérin (religieux)|{{Mgr}} Paul Guérin]], Vie des saints; tome I, banda {{1er}} Nzozulu ya Nkengi, balutiti 26 ya Nzozulu ya Mbandu, Paris, Bloud & Barral, 1876, ed. 7, p. 1 lutiti 56.
[[Category:Catégorie Commons avec lien local identique sur Wikidata]]
b95zponumj7jbyst4bk0uksf29szvjy
52538
52537
2026-06-13T20:35:48Z
Medamuaka
11529
52538
wikitext
text/x-wiki
{{ngônda ya ntete}}
'''{{date-|28 yanuâdi}}''' vuandaka kilumbu ya makumi zole na nana ya ngônda ya ntete na [[manâka|manâka ya Glégûalè]]. Ya kezabana nde kilumbu ya kumi ya mvula kele kilumbu ya ntete ya kilumbu ya mvimba, mpe ya lenda vuanda kilumbu ya bantu nyonso na manaka ya bantu ya Glégwalè, mpe ya kele kilumbu ya bantu ya [[Ntoto|bansi]] mingi kesalaka nkinsi ya bantu nyonso.
Yandi vuandaka ti [[kilumbu|bilumbu]] {{nobr|338}} na nima ya lufwa ya muntu yina, mpi bilumbu {{nobr|337}} na nima ya kufwa ya muntu yina.<div style="text-align: center;">[[Kilumbu 27 ngônda ya ntete|27 yanuâdi]] - ''{{date-|28 yanuâdi}}'' - [[Kilumbu 29 ngônda ya ntete|29 yanuâdi]]</div>
== Kimbangi ==
{{Références}}
== Tâla na masônga ==
=== Mikânda ya santu ===
* [[Paul Guérin (religieux)|{{Mgr}} Paul Guérin]], Vie des saints; tome I, banda {{1er}} Nzozulu ya Nkengi, balutiti 26 ya Nzozulu ya Mbandu, Paris, Bloud & Barral, 1876, ed. 7, p. 1 lutiti 56.
[[Category:Catégorie Commons avec lien local identique sur Wikidata]]
p7hl45cxzcb7685aoab8gau0agzc4zh
52539
52538
2026-06-13T20:36:07Z
Medamuaka
11529
52539
wikitext
text/x-wiki
{{ngônda ya ntete}}
'''{{date-|28 yanuâdi}}''' vuandaka kilumbu ya makumi zole na nana ya ngônda ya ntete na [[manâka|manâka ya Glégûalè]]. Ya kezabana nde kilumbu ya kumi ya mvula kele kilumbu ya ntete ya kilumbu ya mvimba, mpe ya lenda vuanda kilumbu ya bantu nyonso na manaka ya bantu ya Glégwalè, mpe ya kele kilumbu ya bantu ya [[Ntoto|bansi]] mingi kesalaka nkinsi ya bantu nyonso.
Yandi vuandaka ti [[kilumbu|bilumbu]] {{nobr|338}} na manima ya lufwa ya muntu yina, mpi bilumbu {{nobr|337}} na nima ya kufwa ya muntu yina.<div style="text-align: center;">[[Kilumbu 27 ngônda ya ntete|27 yanuâdi]] - ''{{date-|28 yanuâdi}}'' - [[Kilumbu 29 ngônda ya ntete|29 yanuâdi]]</div>
== Kimbangi ==
{{Références}}
== Tâla na masônga ==
=== Mikânda ya santu ===
* [[Paul Guérin (religieux)|{{Mgr}} Paul Guérin]], Vie des saints; tome I, banda {{1er}} Nzozulu ya Nkengi, balutiti 26 ya Nzozulu ya Mbandu, Paris, Bloud & Barral, 1876, ed. 7, p. 1 lutiti 56.
[[Category:Catégorie Commons avec lien local identique sur Wikidata]]
h794tf6jlrygs8pegyo6sg8cb820bg4
52540
52539
2026-06-13T20:36:27Z
Medamuaka
11529
52540
wikitext
text/x-wiki
{{ngônda ya ntete}}
'''{{date-|28 yanuâdi}}''' vuandaka kilumbu ya makumi zole na nana ya ngônda ya ntete na [[manâka|manâka ya Glégûalè]]. Ya kezabana nde kilumbu ya kumi ya mvula kele kilumbu ya ntete ya kilumbu ya mvimba, mpe ya lenda vuanda kilumbu ya bantu nyonso na manaka ya bantu ya Glégwalè, mpe ya kele kilumbu ya bantu ya [[Ntoto|bansi]] mingi kesalaka nkinsi ya bantu nyonso.
Yandi vuandaka ti [[kilumbu|bilumbu]] {{nobr|338}} na manima ya lufwa ya muntu yina, mpe bilumbu {{nobr|337}} na nima ya kufwa ya muntu yina.<div style="text-align: center;">[[Kilumbu 27 ngônda ya ntete|27 yanuâdi]] - ''{{date-|28 yanuâdi}}'' - [[Kilumbu 29 ngônda ya ntete|29 yanuâdi]]</div>
== Kimbangi ==
{{Références}}
== Tâla na masônga ==
=== Mikânda ya santu ===
* [[Paul Guérin (religieux)|{{Mgr}} Paul Guérin]], Vie des saints; tome I, banda {{1er}} Nzozulu ya Nkengi, balutiti 26 ya Nzozulu ya Mbandu, Paris, Bloud & Barral, 1876, ed. 7, p. 1 lutiti 56.
[[Category:Catégorie Commons avec lien local identique sur Wikidata]]
r0qmocuvczdjviifbrdcdbs708b3jo4
52541
52540
2026-06-13T20:36:41Z
Medamuaka
11529
52541
wikitext
text/x-wiki
{{ngônda ya ntete}}
'''{{date-|28 yanuâdi}}''' vuandaka kilumbu ya makumi zole na nana ya ngônda ya ntete na [[manâka|manâka ya Glégûalè]]. Ya kezabana nde kilumbu ya kumi ya mvula kele kilumbu ya ntete ya kilumbu ya mvimba, mpe ya lenda vuanda kilumbu ya bantu nyonso na manaka ya bantu ya Glégwalè, mpe ya kele kilumbu ya bantu ya [[Ntoto|bansi]] mingi kesalaka nkinsi ya bantu nyonso.
Yandi vuandaka ti [[kilumbu|bilumbu]] {{nobr|338}} na manima ya lufwa ya muntu yina, mpe bilumbu {{nobr|337}} na manima ya kufwa ya muntu yina.<div style="text-align: center;">[[Kilumbu 27 ngônda ya ntete|27 yanuâdi]] - ''{{date-|28 yanuâdi}}'' - [[Kilumbu 29 ngônda ya ntete|29 yanuâdi]]</div>
== Kimbangi ==
{{Références}}
== Tâla na masônga ==
=== Mikânda ya santu ===
* [[Paul Guérin (religieux)|{{Mgr}} Paul Guérin]], Vie des saints; tome I, banda {{1er}} Nzozulu ya Nkengi, balutiti 26 ya Nzozulu ya Mbandu, Paris, Bloud & Barral, 1876, ed. 7, p. 1 lutiti 56.
[[Category:Catégorie Commons avec lien local identique sur Wikidata]]
5n7mbn1uk021nth0yt5im3cg2t9lx7u
Kilumbu 29 ngônda ya ntete
0
6832
52542
49984
2026-06-13T20:37:05Z
Medamuaka
11529
52542
wikitext
text/x-wiki
{{ngônda ya ntete}}
'''{{date-|29 yanuâdi}}''' vuandaka kilumbu ya makumi zole na ivwa ya ngônda ya ntete na [[manâka|manâka ya Glégûalè]]. Yo kezabana nde kilumbu ya kumi ya mvula kele kilumbu ya ntete ya kilumbu ya mvimba, mpi yo lenda vanda kilumbu ya bantu yonso na manaka ya bantu ya Glégwalè, mpi yo kele kilumbu ya bantu ya [[Ntoto|bansi]] mingi kesalaka nkinsi ya bantu yonso.
Yandi vandaka ti [[kilumbu|bilumbu]] {{nobr|337}} na nima ya lufwa ya muntu yina, mpi bilumbu {{nobr|336}} na nima ya kufwa ya muntu yina.<div style="text-align: center;">[[Kilumbu 28 ngônda ya ntete|28 yanuâdi]] - ''{{date-|29 yanuâdi}}'' - [[Kilumbu 30 ngônda ya ntete|30 yanuâdi]]</div>
== Kimbangi ==
{{Références}}
== Tâla na masônga ==
=== Mikânda ya santu ===
* [[Paul Guérin (religieux)|{{Mgr}} Paul Guérin]], Vie des saints; tome I, banda {{1er}} Nzozulu ya Nkengi, balutiti 26 ya Nzozulu ya Mbandu, Paris, Bloud & Barral, 1876, ed. 7, p. 1 lutiti 56.
[[Category:Catégorie Commons avec lien local identique sur Wikidata]]
0nd8vh3116s7n6r1gwt0m0zi6lf1vhg
52543
52542
2026-06-13T20:37:25Z
Medamuaka
11529
52543
wikitext
text/x-wiki
{{ngônda ya ntete}}
'''{{date-|29 yanuâdi}}''' vuandaka kilumbu ya makumi zole na ivwa ya ngônda ya ntete na [[manâka|manâka ya Glégûalè]]. Ya kezabana nde kilumbu ya kumi ya mvula kele kilumbu ya ntete ya kilumbu ya mvimba, mpi yo lenda vanda kilumbu ya bantu yonso na manaka ya bantu ya Glégwalè, mpi yo kele kilumbu ya bantu ya [[Ntoto|bansi]] mingi kesalaka nkinsi ya bantu yonso.
Yandi vandaka ti [[kilumbu|bilumbu]] {{nobr|337}} na nima ya lufwa ya muntu yina, mpi bilumbu {{nobr|336}} na nima ya kufwa ya muntu yina.<div style="text-align: center;">[[Kilumbu 28 ngônda ya ntete|28 yanuâdi]] - ''{{date-|29 yanuâdi}}'' - [[Kilumbu 30 ngônda ya ntete|30 yanuâdi]]</div>
== Kimbangi ==
{{Références}}
== Tâla na masônga ==
=== Mikânda ya santu ===
* [[Paul Guérin (religieux)|{{Mgr}} Paul Guérin]], Vie des saints; tome I, banda {{1er}} Nzozulu ya Nkengi, balutiti 26 ya Nzozulu ya Mbandu, Paris, Bloud & Barral, 1876, ed. 7, p. 1 lutiti 56.
[[Category:Catégorie Commons avec lien local identique sur Wikidata]]
gpaj4d5sdz9i1mo0g50hjbbuzvlr0og
52544
52543
2026-06-13T20:37:43Z
Medamuaka
11529
52544
wikitext
text/x-wiki
{{ngônda ya ntete}}
'''{{date-|29 yanuâdi}}''' vuandaka kilumbu ya makumi zole na ivwa ya ngônda ya ntete na [[manâka|manâka ya Glégûalè]]. Ya kezabana nde kilumbu ya kumi ya mvula kele kilumbu ya ntete ya kilumbu ya mvimba, mpe yo lenda vanda kilumbu ya bantu yonso na manaka ya bantu ya Glégwalè, mpi yo kele kilumbu ya bantu ya [[Ntoto|bansi]] mingi kesalaka nkinsi ya bantu yonso.
Yandi vandaka ti [[kilumbu|bilumbu]] {{nobr|337}} na nima ya lufwa ya muntu yina, mpi bilumbu {{nobr|336}} na nima ya kufwa ya muntu yina.<div style="text-align: center;">[[Kilumbu 28 ngônda ya ntete|28 yanuâdi]] - ''{{date-|29 yanuâdi}}'' - [[Kilumbu 30 ngônda ya ntete|30 yanuâdi]]</div>
== Kimbangi ==
{{Références}}
== Tâla na masônga ==
=== Mikânda ya santu ===
* [[Paul Guérin (religieux)|{{Mgr}} Paul Guérin]], Vie des saints; tome I, banda {{1er}} Nzozulu ya Nkengi, balutiti 26 ya Nzozulu ya Mbandu, Paris, Bloud & Barral, 1876, ed. 7, p. 1 lutiti 56.
[[Category:Catégorie Commons avec lien local identique sur Wikidata]]
0m041pwa255iys87f8ps1t655ud3edq
52545
52544
2026-06-13T20:38:01Z
Medamuaka
11529
52545
wikitext
text/x-wiki
{{ngônda ya ntete}}
'''{{date-|29 yanuâdi}}''' vuandaka kilumbu ya makumi zole na ivwa ya ngônda ya ntete na [[manâka|manâka ya Glégûalè]]. Ya kezabana nde kilumbu ya kumi ya mvula kele kilumbu ya ntete ya kilumbu ya mvimba, mpe ya lenda vanda kilumbu ya bantu yonso na manaka ya bantu ya Glégwalè, mpi yo kele kilumbu ya bantu ya [[Ntoto|bansi]] mingi kesalaka nkinsi ya bantu yonso.
Yandi vandaka ti [[kilumbu|bilumbu]] {{nobr|337}} na nima ya lufwa ya muntu yina, mpi bilumbu {{nobr|336}} na nima ya kufwa ya muntu yina.<div style="text-align: center;">[[Kilumbu 28 ngônda ya ntete|28 yanuâdi]] - ''{{date-|29 yanuâdi}}'' - [[Kilumbu 30 ngônda ya ntete|30 yanuâdi]]</div>
== Kimbangi ==
{{Références}}
== Tâla na masônga ==
=== Mikânda ya santu ===
* [[Paul Guérin (religieux)|{{Mgr}} Paul Guérin]], Vie des saints; tome I, banda {{1er}} Nzozulu ya Nkengi, balutiti 26 ya Nzozulu ya Mbandu, Paris, Bloud & Barral, 1876, ed. 7, p. 1 lutiti 56.
[[Category:Catégorie Commons avec lien local identique sur Wikidata]]
bd9j14uoplh6ie8i5ca03y9z7jmru62
52546
52545
2026-06-13T20:38:19Z
Medamuaka
11529
52546
wikitext
text/x-wiki
{{ngônda ya ntete}}
'''{{date-|29 yanuâdi}}''' vuandaka kilumbu ya makumi zole na ivwa ya ngônda ya ntete na [[manâka|manâka ya Glégûalè]]. Ya kezabana nde kilumbu ya kumi ya mvula kele kilumbu ya ntete ya kilumbu ya mvimba, mpe ya lenda vuanda kilumbu ya bantu yonso na manaka ya bantu ya Glégwalè, mpi yo kele kilumbu ya bantu ya [[Ntoto|bansi]] mingi kesalaka nkinsi ya bantu yonso.
Yandi vandaka ti [[kilumbu|bilumbu]] {{nobr|337}} na nima ya lufwa ya muntu yina, mpi bilumbu {{nobr|336}} na nima ya kufwa ya muntu yina.<div style="text-align: center;">[[Kilumbu 28 ngônda ya ntete|28 yanuâdi]] - ''{{date-|29 yanuâdi}}'' - [[Kilumbu 30 ngônda ya ntete|30 yanuâdi]]</div>
== Kimbangi ==
{{Références}}
== Tâla na masônga ==
=== Mikânda ya santu ===
* [[Paul Guérin (religieux)|{{Mgr}} Paul Guérin]], Vie des saints; tome I, banda {{1er}} Nzozulu ya Nkengi, balutiti 26 ya Nzozulu ya Mbandu, Paris, Bloud & Barral, 1876, ed. 7, p. 1 lutiti 56.
[[Category:Catégorie Commons avec lien local identique sur Wikidata]]
nib5id2zzypve3yaj2i56uhfbla0ebb
52547
52546
2026-06-13T20:38:44Z
Medamuaka
11529
52547
wikitext
text/x-wiki
{{ngônda ya ntete}}
'''{{date-|29 yanuâdi}}''' vuandaka kilumbu ya makumi zole na ivwa ya ngônda ya ntete na [[manâka|manâka ya Glégûalè]]. Ya kezabana nde kilumbu ya kumi ya mvula kele kilumbu ya ntete ya kilumbu ya mvimba, mpe ya lenda vuanda kilumbu ya bantu yonso na manaka ya bantu ya Glégwalè, mpe yo kele kilumbu ya bantu ya [[Ntoto|bansi]] mingi kesalaka nkinsi ya bantu yonso.
Yandi vandaka ti [[kilumbu|bilumbu]] {{nobr|337}} na nima ya lufwa ya muntu yina, mpi bilumbu {{nobr|336}} na nima ya kufwa ya muntu yina.<div style="text-align: center;">[[Kilumbu 28 ngônda ya ntete|28 yanuâdi]] - ''{{date-|29 yanuâdi}}'' - [[Kilumbu 30 ngônda ya ntete|30 yanuâdi]]</div>
== Kimbangi ==
{{Références}}
== Tâla na masônga ==
=== Mikânda ya santu ===
* [[Paul Guérin (religieux)|{{Mgr}} Paul Guérin]], Vie des saints; tome I, banda {{1er}} Nzozulu ya Nkengi, balutiti 26 ya Nzozulu ya Mbandu, Paris, Bloud & Barral, 1876, ed. 7, p. 1 lutiti 56.
[[Category:Catégorie Commons avec lien local identique sur Wikidata]]
fjwj73clprfx23zu2idc8b5n4sv5rmm
52548
52547
2026-06-13T20:39:01Z
Medamuaka
11529
52548
wikitext
text/x-wiki
{{ngônda ya ntete}}
'''{{date-|29 yanuâdi}}''' vuandaka kilumbu ya makumi zole na ivwa ya ngônda ya ntete na [[manâka|manâka ya Glégûalè]]. Ya kezabana nde kilumbu ya kumi ya mvula kele kilumbu ya ntete ya kilumbu ya mvimba, mpe ya lenda vuanda kilumbu ya bantu yonso na manaka ya bantu ya Glégwalè, mpe ya kele kilumbu ya bantu ya [[Ntoto|bansi]] mingi kesalaka nkinsi ya bantu yonso.
Yandi vandaka ti [[kilumbu|bilumbu]] {{nobr|337}} na nima ya lufwa ya muntu yina, mpi bilumbu {{nobr|336}} na nima ya kufwa ya muntu yina.<div style="text-align: center;">[[Kilumbu 28 ngônda ya ntete|28 yanuâdi]] - ''{{date-|29 yanuâdi}}'' - [[Kilumbu 30 ngônda ya ntete|30 yanuâdi]]</div>
== Kimbangi ==
{{Références}}
== Tâla na masônga ==
=== Mikânda ya santu ===
* [[Paul Guérin (religieux)|{{Mgr}} Paul Guérin]], Vie des saints; tome I, banda {{1er}} Nzozulu ya Nkengi, balutiti 26 ya Nzozulu ya Mbandu, Paris, Bloud & Barral, 1876, ed. 7, p. 1 lutiti 56.
[[Category:Catégorie Commons avec lien local identique sur Wikidata]]
o85nqiu83mvvfjqz9ge6syj7nt24g9c
52549
52548
2026-06-13T20:39:22Z
Medamuaka
11529
52549
wikitext
text/x-wiki
{{ngônda ya ntete}}
'''{{date-|29 yanuâdi}}''' vuandaka kilumbu ya makumi zole na ivwa ya ngônda ya ntete na [[manâka|manâka ya Glégûalè]]. Ya kezabana nde kilumbu ya kumi ya mvula kele kilumbu ya ntete ya kilumbu ya mvimba, mpe ya lenda vuanda kilumbu ya bantu nyonso na manaka ya bantu ya Glégwalè, mpe ya kele kilumbu ya bantu ya [[Ntoto|bansi]] mingi kesalaka nkinsi ya bantu yonso.
Yandi vandaka ti [[kilumbu|bilumbu]] {{nobr|337}} na nima ya lufwa ya muntu yina, mpi bilumbu {{nobr|336}} na nima ya kufwa ya muntu yina.<div style="text-align: center;">[[Kilumbu 28 ngônda ya ntete|28 yanuâdi]] - ''{{date-|29 yanuâdi}}'' - [[Kilumbu 30 ngônda ya ntete|30 yanuâdi]]</div>
== Kimbangi ==
{{Références}}
== Tâla na masônga ==
=== Mikânda ya santu ===
* [[Paul Guérin (religieux)|{{Mgr}} Paul Guérin]], Vie des saints; tome I, banda {{1er}} Nzozulu ya Nkengi, balutiti 26 ya Nzozulu ya Mbandu, Paris, Bloud & Barral, 1876, ed. 7, p. 1 lutiti 56.
[[Category:Catégorie Commons avec lien local identique sur Wikidata]]
6fhoku6jj534fudtgll7y1bd1cfgxa4
52550
52549
2026-06-13T20:39:40Z
Medamuaka
11529
52550
wikitext
text/x-wiki
{{ngônda ya ntete}}
'''{{date-|29 yanuâdi}}''' vuandaka kilumbu ya makumi zole na ivwa ya ngônda ya ntete na [[manâka|manâka ya Glégûalè]]. Ya kezabana nde kilumbu ya kumi ya mvula kele kilumbu ya ntete ya kilumbu ya mvimba, mpe ya lenda vuanda kilumbu ya bantu nyonso na manaka ya bantu ya Glégwalè, mpe ya kele kilumbu ya bantu ya [[Ntoto|bansi]] mingi kesalaka nkinsi ya bantu nyonso.
Yandi vandaka ti [[kilumbu|bilumbu]] {{nobr|337}} na nima ya lufwa ya muntu yina, mpi bilumbu {{nobr|336}} na nima ya kufwa ya muntu yina.<div style="text-align: center;">[[Kilumbu 28 ngônda ya ntete|28 yanuâdi]] - ''{{date-|29 yanuâdi}}'' - [[Kilumbu 30 ngônda ya ntete|30 yanuâdi]]</div>
== Kimbangi ==
{{Références}}
== Tâla na masônga ==
=== Mikânda ya santu ===
* [[Paul Guérin (religieux)|{{Mgr}} Paul Guérin]], Vie des saints; tome I, banda {{1er}} Nzozulu ya Nkengi, balutiti 26 ya Nzozulu ya Mbandu, Paris, Bloud & Barral, 1876, ed. 7, p. 1 lutiti 56.
[[Category:Catégorie Commons avec lien local identique sur Wikidata]]
omirca0ebeuy1qed93k0rnzjyh4qjiz
52551
52550
2026-06-13T20:39:58Z
Medamuaka
11529
52551
wikitext
text/x-wiki
{{ngônda ya ntete}}
'''{{date-|29 yanuâdi}}''' vuandaka kilumbu ya makumi zole na ivwa ya ngônda ya ntete na [[manâka|manâka ya Glégûalè]]. Ya kezabana nde kilumbu ya kumi ya mvula kele kilumbu ya ntete ya kilumbu ya mvimba, mpe ya lenda vuanda kilumbu ya bantu nyonso na manaka ya bantu ya Glégwalè, mpe ya kele kilumbu ya bantu ya [[Ntoto|bansi]] mingi kesalaka nkinsi ya bantu nyonso.
Yandi vuandaka ti [[kilumbu|bilumbu]] {{nobr|337}} na nima ya lufwa ya muntu yina, mpi bilumbu {{nobr|336}} na nima ya kufwa ya muntu yina.<div style="text-align: center;">[[Kilumbu 28 ngônda ya ntete|28 yanuâdi]] - ''{{date-|29 yanuâdi}}'' - [[Kilumbu 30 ngônda ya ntete|30 yanuâdi]]</div>
== Kimbangi ==
{{Références}}
== Tâla na masônga ==
=== Mikânda ya santu ===
* [[Paul Guérin (religieux)|{{Mgr}} Paul Guérin]], Vie des saints; tome I, banda {{1er}} Nzozulu ya Nkengi, balutiti 26 ya Nzozulu ya Mbandu, Paris, Bloud & Barral, 1876, ed. 7, p. 1 lutiti 56.
[[Category:Catégorie Commons avec lien local identique sur Wikidata]]
ij9gk7ym2smkd4hn7svb6bbiv76bo0e
52552
52551
2026-06-13T20:40:17Z
Medamuaka
11529
52552
wikitext
text/x-wiki
{{ngônda ya ntete}}
'''{{date-|29 yanuâdi}}''' vuandaka kilumbu ya makumi zole na ivwa ya ngônda ya ntete na [[manâka|manâka ya Glégûalè]]. Ya kezabana nde kilumbu ya kumi ya mvula kele kilumbu ya ntete ya kilumbu ya mvimba, mpe ya lenda vuanda kilumbu ya bantu nyonso na manaka ya bantu ya Glégwalè, mpe ya kele kilumbu ya bantu ya [[Ntoto|bansi]] mingi kesalaka nkinsi ya bantu nyonso.
Yandi vuandaka ti [[kilumbu|bilumbu]] {{nobr|337}} na manima ya lufwa ya muntu yina, mpi bilumbu {{nobr|336}} na nima ya kufwa ya muntu yina.<div style="text-align: center;">[[Kilumbu 28 ngônda ya ntete|28 yanuâdi]] - ''{{date-|29 yanuâdi}}'' - [[Kilumbu 30 ngônda ya ntete|30 yanuâdi]]</div>
== Kimbangi ==
{{Références}}
== Tâla na masônga ==
=== Mikânda ya santu ===
* [[Paul Guérin (religieux)|{{Mgr}} Paul Guérin]], Vie des saints; tome I, banda {{1er}} Nzozulu ya Nkengi, balutiti 26 ya Nzozulu ya Mbandu, Paris, Bloud & Barral, 1876, ed. 7, p. 1 lutiti 56.
[[Category:Catégorie Commons avec lien local identique sur Wikidata]]
hxd5pw9ivpmmal3v5nink6maylhs1d1
52553
52552
2026-06-13T20:40:35Z
Medamuaka
11529
52553
wikitext
text/x-wiki
{{ngônda ya ntete}}
'''{{date-|29 yanuâdi}}''' vuandaka kilumbu ya makumi zole na ivwa ya ngônda ya ntete na [[manâka|manâka ya Glégûalè]]. Ya kezabana nde kilumbu ya kumi ya mvula kele kilumbu ya ntete ya kilumbu ya mvimba, mpe ya lenda vuanda kilumbu ya bantu nyonso na manaka ya bantu ya Glégwalè, mpe ya kele kilumbu ya bantu ya [[Ntoto|bansi]] mingi kesalaka nkinsi ya bantu nyonso.
Yandi vuandaka ti [[kilumbu|bilumbu]] {{nobr|337}} na manima ya lufwa ya muntu yina, mpe bilumbu {{nobr|336}} na nima ya kufwa ya muntu yina.<div style="text-align: center;">[[Kilumbu 28 ngônda ya ntete|28 yanuâdi]] - ''{{date-|29 yanuâdi}}'' - [[Kilumbu 30 ngônda ya ntete|30 yanuâdi]]</div>
== Kimbangi ==
{{Références}}
== Tâla na masônga ==
=== Mikânda ya santu ===
* [[Paul Guérin (religieux)|{{Mgr}} Paul Guérin]], Vie des saints; tome I, banda {{1er}} Nzozulu ya Nkengi, balutiti 26 ya Nzozulu ya Mbandu, Paris, Bloud & Barral, 1876, ed. 7, p. 1 lutiti 56.
[[Category:Catégorie Commons avec lien local identique sur Wikidata]]
laxz1g3zpvue8n12ra6wjuf4eubvsoi
52554
52553
2026-06-13T20:40:53Z
Medamuaka
11529
52554
wikitext
text/x-wiki
{{ngônda ya ntete}}
'''{{date-|29 yanuâdi}}''' vuandaka kilumbu ya makumi zole na ivwa ya ngônda ya ntete na [[manâka|manâka ya Glégûalè]]. Ya kezabana nde kilumbu ya kumi ya mvula kele kilumbu ya ntete ya kilumbu ya mvimba, mpe ya lenda vuanda kilumbu ya bantu nyonso na manaka ya bantu ya Glégwalè, mpe ya kele kilumbu ya bantu ya [[Ntoto|bansi]] mingi kesalaka nkinsi ya bantu nyonso.
Yandi vuandaka ti [[kilumbu|bilumbu]] {{nobr|337}} na manima ya lufwa ya muntu yina, mpe bilumbu {{nobr|336}} na manima ya kufwa ya muntu yina.<div style="text-align: center;">[[Kilumbu 28 ngônda ya ntete|28 yanuâdi]] - ''{{date-|29 yanuâdi}}'' - [[Kilumbu 30 ngônda ya ntete|30 yanuâdi]]</div>
== Kimbangi ==
{{Références}}
== Tâla na masônga ==
=== Mikânda ya santu ===
* [[Paul Guérin (religieux)|{{Mgr}} Paul Guérin]], Vie des saints; tome I, banda {{1er}} Nzozulu ya Nkengi, balutiti 26 ya Nzozulu ya Mbandu, Paris, Bloud & Barral, 1876, ed. 7, p. 1 lutiti 56.
[[Category:Catégorie Commons avec lien local identique sur Wikidata]]
4ft788e6r99s27fiwcpe3vs8t3uegko
Kilumbu 30 ngônda ya ntete
0
6833
52555
49985
2026-06-13T20:41:27Z
Medamuaka
11529
52555
wikitext
text/x-wiki
{{ngônda ya ntete}}
'''{{date-|30 yanuâdi}}''' vuandaka kilumbu ya makumi tatu ya ngônda ya ntete na [[manâka|manâka ya Glégûalè]]. Yo kezabana nde kilumbu ya kumi ya mvula kele kilumbu ya ntete ya kilumbu ya mvimba, mpi yo lenda vanda kilumbu ya bantu yonso na manaka ya bantu ya Glégwalè, mpi yo kele kilumbu ya bantu ya [[Ntoto|bansi]] mingi kesalaka nkinsi ya bantu yonso.
Yandi vandaka ti [[kilumbu|bilumbu]] {{nobr|336}} na nima ya lufwa ya muntu yina, mpi bilumbu {{nobr|335}} na nima ya kufwa ya muntu yina.<div style="text-align: center;">[[Kilumbu 29 ngônda ya ntete|29 yanuâdi]] - ''{{date-|30 yanuâdi}}'' - [[Kilumbu 31 ngônda ya ntete|31 yanuâdi]]</div>
== Kimbangi ==
{{Références}}
== Tâla na masônga ==
=== Mikânda ya santu ===
* [[Paul Guérin (religieux)|{{Mgr}} Paul Guérin]], Vie des saints; tome I, banda {{1er}} Nzozulu ya Nkengi, balutiti 26 ya Nzozulu ya Mbandu, Paris, Bloud & Barral, 1876, ed. 7, p. 1 lutiti 56.
[[Category:Catégorie Commons avec lien local identique sur Wikidata]]
e3s4wfgr1ewkolqtou07qvy4b94pdya
52556
52555
2026-06-13T20:41:44Z
Medamuaka
11529
52556
wikitext
text/x-wiki
{{ngônda ya ntete}}
'''{{date-|30 yanuâdi}}''' vuandaka kilumbu ya makumi tatu ya ngônda ya ntete na [[manâka|manâka ya Glégûalè]]. Ya kezabana nde kilumbu ya kumi ya mvula kele kilumbu ya ntete ya kilumbu ya mvimba, mpi yo lenda vanda kilumbu ya bantu yonso na manaka ya bantu ya Glégwalè, mpi yo kele kilumbu ya bantu ya [[Ntoto|bansi]] mingi kesalaka nkinsi ya bantu yonso.
Yandi vandaka ti [[kilumbu|bilumbu]] {{nobr|336}} na nima ya lufwa ya muntu yina, mpi bilumbu {{nobr|335}} na nima ya kufwa ya muntu yina.<div style="text-align: center;">[[Kilumbu 29 ngônda ya ntete|29 yanuâdi]] - ''{{date-|30 yanuâdi}}'' - [[Kilumbu 31 ngônda ya ntete|31 yanuâdi]]</div>
== Kimbangi ==
{{Références}}
== Tâla na masônga ==
=== Mikânda ya santu ===
* [[Paul Guérin (religieux)|{{Mgr}} Paul Guérin]], Vie des saints; tome I, banda {{1er}} Nzozulu ya Nkengi, balutiti 26 ya Nzozulu ya Mbandu, Paris, Bloud & Barral, 1876, ed. 7, p. 1 lutiti 56.
[[Category:Catégorie Commons avec lien local identique sur Wikidata]]
d60fod8tt9gdfkjjwmjpbetu2qs6p4h
52557
52556
2026-06-13T20:42:04Z
Medamuaka
11529
52557
wikitext
text/x-wiki
{{ngônda ya ntete}}
'''{{date-|30 yanuâdi}}''' vuandaka kilumbu ya makumi tatu ya ngônda ya ntete na [[manâka|manâka ya Glégûalè]]. Ya kezabana nde kilumbu ya kumi ya mvula kele kilumbu ya ntete ya kilumbu ya mvimba, mpe yo lenda vanda kilumbu ya bantu yonso na manaka ya bantu ya Glégwalè, mpi yo kele kilumbu ya bantu ya [[Ntoto|bansi]] mingi kesalaka nkinsi ya bantu yonso.
Yandi vandaka ti [[kilumbu|bilumbu]] {{nobr|336}} na nima ya lufwa ya muntu yina, mpi bilumbu {{nobr|335}} na nima ya kufwa ya muntu yina.<div style="text-align: center;">[[Kilumbu 29 ngônda ya ntete|29 yanuâdi]] - ''{{date-|30 yanuâdi}}'' - [[Kilumbu 31 ngônda ya ntete|31 yanuâdi]]</div>
== Kimbangi ==
{{Références}}
== Tâla na masônga ==
=== Mikânda ya santu ===
* [[Paul Guérin (religieux)|{{Mgr}} Paul Guérin]], Vie des saints; tome I, banda {{1er}} Nzozulu ya Nkengi, balutiti 26 ya Nzozulu ya Mbandu, Paris, Bloud & Barral, 1876, ed. 7, p. 1 lutiti 56.
[[Category:Catégorie Commons avec lien local identique sur Wikidata]]
8vk5alpneppigw3b9ti0r9jwa9wp1fd
52558
52557
2026-06-13T20:42:21Z
Medamuaka
11529
52558
wikitext
text/x-wiki
{{ngônda ya ntete}}
'''{{date-|30 yanuâdi}}''' vuandaka kilumbu ya makumi tatu ya ngônda ya ntete na [[manâka|manâka ya Glégûalè]]. Ya kezabana nde kilumbu ya kumi ya mvula kele kilumbu ya ntete ya kilumbu ya mvimba, mpe ya lenda vanda kilumbu ya bantu yonso na manaka ya bantu ya Glégwalè, mpi yo kele kilumbu ya bantu ya [[Ntoto|bansi]] mingi kesalaka nkinsi ya bantu yonso.
Yandi vandaka ti [[kilumbu|bilumbu]] {{nobr|336}} na nima ya lufwa ya muntu yina, mpi bilumbu {{nobr|335}} na nima ya kufwa ya muntu yina.<div style="text-align: center;">[[Kilumbu 29 ngônda ya ntete|29 yanuâdi]] - ''{{date-|30 yanuâdi}}'' - [[Kilumbu 31 ngônda ya ntete|31 yanuâdi]]</div>
== Kimbangi ==
{{Références}}
== Tâla na masônga ==
=== Mikânda ya santu ===
* [[Paul Guérin (religieux)|{{Mgr}} Paul Guérin]], Vie des saints; tome I, banda {{1er}} Nzozulu ya Nkengi, balutiti 26 ya Nzozulu ya Mbandu, Paris, Bloud & Barral, 1876, ed. 7, p. 1 lutiti 56.
[[Category:Catégorie Commons avec lien local identique sur Wikidata]]
80oem5eip55wz6htd81nvnhilzcteqm
52559
52558
2026-06-13T20:42:40Z
Medamuaka
11529
52559
wikitext
text/x-wiki
{{ngônda ya ntete}}
'''{{date-|30 yanuâdi}}''' vuandaka kilumbu ya makumi tatu ya ngônda ya ntete na [[manâka|manâka ya Glégûalè]]. Ya kezabana nde kilumbu ya kumi ya mvula kele kilumbu ya ntete ya kilumbu ya mvimba, mpe ya lenda vuanda kilumbu ya bantu yonso na manaka ya bantu ya Glégwalè, mpi yo kele kilumbu ya bantu ya [[Ntoto|bansi]] mingi kesalaka nkinsi ya bantu yonso.
Yandi vandaka ti [[kilumbu|bilumbu]] {{nobr|336}} na nima ya lufwa ya muntu yina, mpi bilumbu {{nobr|335}} na nima ya kufwa ya muntu yina.<div style="text-align: center;">[[Kilumbu 29 ngônda ya ntete|29 yanuâdi]] - ''{{date-|30 yanuâdi}}'' - [[Kilumbu 31 ngônda ya ntete|31 yanuâdi]]</div>
== Kimbangi ==
{{Références}}
== Tâla na masônga ==
=== Mikânda ya santu ===
* [[Paul Guérin (religieux)|{{Mgr}} Paul Guérin]], Vie des saints; tome I, banda {{1er}} Nzozulu ya Nkengi, balutiti 26 ya Nzozulu ya Mbandu, Paris, Bloud & Barral, 1876, ed. 7, p. 1 lutiti 56.
[[Category:Catégorie Commons avec lien local identique sur Wikidata]]
aarb8o2ve9kefonmb5o3tj85o935yof
52560
52559
2026-06-13T20:42:58Z
Medamuaka
11529
52560
wikitext
text/x-wiki
{{ngônda ya ntete}}
'''{{date-|30 yanuâdi}}''' vuandaka kilumbu ya makumi tatu ya ngônda ya ntete na [[manâka|manâka ya Glégûalè]]. Ya kezabana nde kilumbu ya kumi ya mvula kele kilumbu ya ntete ya kilumbu ya mvimba, mpe ya lenda vuanda kilumbu ya bantu yonso na manaka ya bantu ya Glégwalè, mpe yo kele kilumbu ya bantu ya [[Ntoto|bansi]] mingi kesalaka nkinsi ya bantu yonso.
Yandi vandaka ti [[kilumbu|bilumbu]] {{nobr|336}} na nima ya lufwa ya muntu yina, mpi bilumbu {{nobr|335}} na nima ya kufwa ya muntu yina.<div style="text-align: center;">[[Kilumbu 29 ngônda ya ntete|29 yanuâdi]] - ''{{date-|30 yanuâdi}}'' - [[Kilumbu 31 ngônda ya ntete|31 yanuâdi]]</div>
== Kimbangi ==
{{Références}}
== Tâla na masônga ==
=== Mikânda ya santu ===
* [[Paul Guérin (religieux)|{{Mgr}} Paul Guérin]], Vie des saints; tome I, banda {{1er}} Nzozulu ya Nkengi, balutiti 26 ya Nzozulu ya Mbandu, Paris, Bloud & Barral, 1876, ed. 7, p. 1 lutiti 56.
[[Category:Catégorie Commons avec lien local identique sur Wikidata]]
4bzy7zf1w56ud00c7l3l4ir0jgk0h7d
52561
52560
2026-06-13T20:43:16Z
Medamuaka
11529
52561
wikitext
text/x-wiki
{{ngônda ya ntete}}
'''{{date-|30 yanuâdi}}''' vuandaka kilumbu ya makumi tatu ya ngônda ya ntete na [[manâka|manâka ya Glégûalè]]. Ya kezabana nde kilumbu ya kumi ya mvula kele kilumbu ya ntete ya kilumbu ya mvimba, mpe ya lenda vuanda kilumbu ya bantu yonso na manaka ya bantu ya Glégwalè, mpe ya kele kilumbu ya bantu ya [[Ntoto|bansi]] mingi kesalaka nkinsi ya bantu yonso.
Yandi vandaka ti [[kilumbu|bilumbu]] {{nobr|336}} na nima ya lufwa ya muntu yina, mpi bilumbu {{nobr|335}} na nima ya kufwa ya muntu yina.<div style="text-align: center;">[[Kilumbu 29 ngônda ya ntete|29 yanuâdi]] - ''{{date-|30 yanuâdi}}'' - [[Kilumbu 31 ngônda ya ntete|31 yanuâdi]]</div>
== Kimbangi ==
{{Références}}
== Tâla na masônga ==
=== Mikânda ya santu ===
* [[Paul Guérin (religieux)|{{Mgr}} Paul Guérin]], Vie des saints; tome I, banda {{1er}} Nzozulu ya Nkengi, balutiti 26 ya Nzozulu ya Mbandu, Paris, Bloud & Barral, 1876, ed. 7, p. 1 lutiti 56.
[[Category:Catégorie Commons avec lien local identique sur Wikidata]]
mjoxmu6etc8x8fps0m2xje62a6if8mq
52562
52561
2026-06-13T20:43:34Z
Medamuaka
11529
52562
wikitext
text/x-wiki
{{ngônda ya ntete}}
'''{{date-|30 yanuâdi}}''' vuandaka kilumbu ya makumi tatu ya ngônda ya ntete na [[manâka|manâka ya Glégûalè]]. Ya kezabana nde kilumbu ya kumi ya mvula kele kilumbu ya ntete ya kilumbu ya mvimba, mpe ya lenda vuanda kilumbu ya bantu nyonso na manaka ya bantu ya Glégwalè, mpe ya kele kilumbu ya bantu ya [[Ntoto|bansi]] mingi kesalaka nkinsi ya bantu yonso.
Yandi vandaka ti [[kilumbu|bilumbu]] {{nobr|336}} na nima ya lufwa ya muntu yina, mpi bilumbu {{nobr|335}} na nima ya kufwa ya muntu yina.<div style="text-align: center;">[[Kilumbu 29 ngônda ya ntete|29 yanuâdi]] - ''{{date-|30 yanuâdi}}'' - [[Kilumbu 31 ngônda ya ntete|31 yanuâdi]]</div>
== Kimbangi ==
{{Références}}
== Tâla na masônga ==
=== Mikânda ya santu ===
* [[Paul Guérin (religieux)|{{Mgr}} Paul Guérin]], Vie des saints; tome I, banda {{1er}} Nzozulu ya Nkengi, balutiti 26 ya Nzozulu ya Mbandu, Paris, Bloud & Barral, 1876, ed. 7, p. 1 lutiti 56.
[[Category:Catégorie Commons avec lien local identique sur Wikidata]]
pzepv1zet0lwb975boj5z6yviwt439f
52563
52562
2026-06-13T20:43:53Z
Medamuaka
11529
52563
wikitext
text/x-wiki
{{ngônda ya ntete}}
'''{{date-|30 yanuâdi}}''' vuandaka kilumbu ya makumi tatu ya ngônda ya ntete na [[manâka|manâka ya Glégûalè]]. Ya kezabana nde kilumbu ya kumi ya mvula kele kilumbu ya ntete ya kilumbu ya mvimba, mpe ya lenda vuanda kilumbu ya bantu nyonso na manaka ya bantu ya Glégwalè, mpe ya kele kilumbu ya bantu ya [[Ntoto|bansi]] mingi kesalaka nkinsi ya bantu nyonso.
Yandi vandaka ti [[kilumbu|bilumbu]] {{nobr|336}} na nima ya lufwa ya muntu yina, mpi bilumbu {{nobr|335}} na nima ya kufwa ya muntu yina.<div style="text-align: center;">[[Kilumbu 29 ngônda ya ntete|29 yanuâdi]] - ''{{date-|30 yanuâdi}}'' - [[Kilumbu 31 ngônda ya ntete|31 yanuâdi]]</div>
== Kimbangi ==
{{Références}}
== Tâla na masônga ==
=== Mikânda ya santu ===
* [[Paul Guérin (religieux)|{{Mgr}} Paul Guérin]], Vie des saints; tome I, banda {{1er}} Nzozulu ya Nkengi, balutiti 26 ya Nzozulu ya Mbandu, Paris, Bloud & Barral, 1876, ed. 7, p. 1 lutiti 56.
[[Category:Catégorie Commons avec lien local identique sur Wikidata]]
su91t3c3mi2x8yooz47aqs5x8i8sz5n
52564
52563
2026-06-13T20:44:26Z
Medamuaka
11529
52564
wikitext
text/x-wiki
{{ngônda ya ntete}}
'''{{date-|30 yanuâdi}}''' vuandaka kilumbu ya makumi tatu ya ngônda ya ntete na [[manâka|manâka ya Glégûalè]]. Ya kezabana nde kilumbu ya kumi ya mvula kele kilumbu ya ntete ya kilumbu ya mvimba, mpe ya lenda vuanda kilumbu ya bantu nyonso na manaka ya bantu ya Glégwalè, mpe ya kele kilumbu ya bantu ya [[Ntoto|bansi]] mingi kesalaka nkinsi ya bantu nyonso.
Yandi vuandaka ti [[kilumbu|bilumbu]] {{nobr|336}} na nima ya lufwa ya muntu yina, mpi bilumbu {{nobr|335}} na nima ya kufwa ya muntu yina.<div style="text-align: center;">[[Kilumbu 29 ngônda ya ntete|29 yanuâdi]] - ''{{date-|30 yanuâdi}}'' - [[Kilumbu 31 ngônda ya ntete|31 yanuâdi]]</div>
== Kimbangi ==
{{Références}}
== Tâla na masônga ==
=== Mikânda ya santu ===
* [[Paul Guérin (religieux)|{{Mgr}} Paul Guérin]], Vie des saints; tome I, banda {{1er}} Nzozulu ya Nkengi, balutiti 26 ya Nzozulu ya Mbandu, Paris, Bloud & Barral, 1876, ed. 7, p. 1 lutiti 56.
[[Category:Catégorie Commons avec lien local identique sur Wikidata]]
nqrqwia8lyyc5pm0egrz8jv6xfaki0r
52565
52564
2026-06-13T20:44:43Z
Medamuaka
11529
52565
wikitext
text/x-wiki
{{ngônda ya ntete}}
'''{{date-|30 yanuâdi}}''' vuandaka kilumbu ya makumi tatu ya ngônda ya ntete na [[manâka|manâka ya Glégûalè]]. Ya kezabana nde kilumbu ya kumi ya mvula kele kilumbu ya ntete ya kilumbu ya mvimba, mpe ya lenda vuanda kilumbu ya bantu nyonso na manaka ya bantu ya Glégwalè, mpe ya kele kilumbu ya bantu ya [[Ntoto|bansi]] mingi kesalaka nkinsi ya bantu nyonso.
Yandi vuandaka ti [[kilumbu|bilumbu]] {{nobr|336}} na manima ya lufwa ya muntu yina, mpi bilumbu {{nobr|335}} na nima ya kufwa ya muntu yina.<div style="text-align: center;">[[Kilumbu 29 ngônda ya ntete|29 yanuâdi]] - ''{{date-|30 yanuâdi}}'' - [[Kilumbu 31 ngônda ya ntete|31 yanuâdi]]</div>
== Kimbangi ==
{{Références}}
== Tâla na masônga ==
=== Mikânda ya santu ===
* [[Paul Guérin (religieux)|{{Mgr}} Paul Guérin]], Vie des saints; tome I, banda {{1er}} Nzozulu ya Nkengi, balutiti 26 ya Nzozulu ya Mbandu, Paris, Bloud & Barral, 1876, ed. 7, p. 1 lutiti 56.
[[Category:Catégorie Commons avec lien local identique sur Wikidata]]
p4azxcrmcn3rkix8hilxxpyrcftiygf
52566
52565
2026-06-13T20:45:02Z
Medamuaka
11529
52566
wikitext
text/x-wiki
{{ngônda ya ntete}}
'''{{date-|30 yanuâdi}}''' vuandaka kilumbu ya makumi tatu ya ngônda ya ntete na [[manâka|manâka ya Glégûalè]]. Ya kezabana nde kilumbu ya kumi ya mvula kele kilumbu ya ntete ya kilumbu ya mvimba, mpe ya lenda vuanda kilumbu ya bantu nyonso na manaka ya bantu ya Glégwalè, mpe ya kele kilumbu ya bantu ya [[Ntoto|bansi]] mingi kesalaka nkinsi ya bantu nyonso.
Yandi vuandaka ti [[kilumbu|bilumbu]] {{nobr|336}} na manima ya lufwa ya muntu yina, mpe bilumbu {{nobr|335}} na nima ya kufwa ya muntu yina.<div style="text-align: center;">[[Kilumbu 29 ngônda ya ntete|29 yanuâdi]] - ''{{date-|30 yanuâdi}}'' - [[Kilumbu 31 ngônda ya ntete|31 yanuâdi]]</div>
== Kimbangi ==
{{Références}}
== Tâla na masônga ==
=== Mikânda ya santu ===
* [[Paul Guérin (religieux)|{{Mgr}} Paul Guérin]], Vie des saints; tome I, banda {{1er}} Nzozulu ya Nkengi, balutiti 26 ya Nzozulu ya Mbandu, Paris, Bloud & Barral, 1876, ed. 7, p. 1 lutiti 56.
[[Category:Catégorie Commons avec lien local identique sur Wikidata]]
nwgtcv43vvou05wk9zn3ep6mw0lz2u4
52567
52566
2026-06-13T20:45:20Z
Medamuaka
11529
52567
wikitext
text/x-wiki
{{ngônda ya ntete}}
'''{{date-|30 yanuâdi}}''' vuandaka kilumbu ya makumi tatu ya ngônda ya ntete na [[manâka|manâka ya Glégûalè]]. Ya kezabana nde kilumbu ya kumi ya mvula kele kilumbu ya ntete ya kilumbu ya mvimba, mpe ya lenda vuanda kilumbu ya bantu nyonso na manaka ya bantu ya Glégwalè, mpe ya kele kilumbu ya bantu ya [[Ntoto|bansi]] mingi kesalaka nkinsi ya bantu nyonso.
Yandi vuandaka ti [[kilumbu|bilumbu]] {{nobr|336}} na manima ya lufwa ya muntu yina, mpe bilumbu {{nobr|335}} na manima ya kufwa ya muntu yina.<div style="text-align: center;">[[Kilumbu 29 ngônda ya ntete|29 yanuâdi]] - ''{{date-|30 yanuâdi}}'' - [[Kilumbu 31 ngônda ya ntete|31 yanuâdi]]</div>
== Kimbangi ==
{{Références}}
== Tâla na masônga ==
=== Mikânda ya santu ===
* [[Paul Guérin (religieux)|{{Mgr}} Paul Guérin]], Vie des saints; tome I, banda {{1er}} Nzozulu ya Nkengi, balutiti 26 ya Nzozulu ya Mbandu, Paris, Bloud & Barral, 1876, ed. 7, p. 1 lutiti 56.
[[Category:Catégorie Commons avec lien local identique sur Wikidata]]
jyvkmtq8o0lhcp8z0utg9jh134ajlzn
Georg Friedrich Handel
0
7626
52509
51678
2026-06-13T15:31:33Z
Calebphanzu
11538
52509
wikitext
text/x-wiki
'''Georg''' '''Friedrich''' '''Handel''' Écouter R to '''{{Lang|de|Georg Friederich}}''' '''{{Lang|de|Händel}}''' ''{{Lang|en|George Frideric Handel}}'' [ ( na Kingelesi George˒ <ref group="alpha">L'orthographie ''{{Lang|en|Frideric}}'' est celle inscrite sur sa demande de citoyenneté britannique de 1727 alors que ''{{Lang|en|Frederick}}'' est celle inscrite sur son testament, sa tombe (quoique sans le « k » final) et différents monuments.</ref> kele muyimbi ya Saxon, me kumaka muntu ya Kingelesi, me butuka na 1914.23 ngonda ya zole 1685 na Halle-sur-Saale mpe yandi kufwaka na kilumbu ya 15.14 avili ngonda ya iya 1759 na mbanza Westminster .
Handel ke monisamaka mbala mingi bubu yai bonso nsongi ya [[Musique baroque|miziki ya baroque]] na lweka ya [[Jean-Sébastien Bach|Johann Sebastian Bach]] [ 1 ] , <ref>{{Citation|Deux artistes qui dominent toute la période classique : Bach et Haendel. […] l'un et l'autre ouvrent de larges perspectives sur l'avenir.}} {{harvsp|Dufourcq|1946|p=217}}.</ref>, [[Antonio Vivaldi]], [[Georg Philipp Telemann]] <ref>{{Lien web|langue=français|titre=Georg Philipp Telemann|url=https://www.radioclassique.fr/magazine/compositeurs-interpretes/georg-philipp-telemann/|site=radioclassique.fr|date=7 février 2017|consulté le=7 février 2017}}</ref> ti [[Jean-Philippe Rameau]], mpe nsungi ya miziki ya baroque ya Eropa lenda monana nde kisalu ya Handel me mana na <ref>{{Citation|Avec l’œuvre de Haendel se clôt l'ère du baroque européen en musique.}} {{harvsp|Girac-Marinier|2012|p=16}}.</ref> . Yandi butukaka mpe longukaka na Saxe <ref>Géographiquement située en [[Électorat de Saxe|Saxe]], Halle comme le reste du diocèse de [[Magdebourg]] relevait en fait depuis 1680 de l'Électorat de [[Brandebourg]], noyau du futur [[royaume de Prusse]].</ref>, sambu yandi lutisaka mwa bangonda na [[Hamburg|Hambourg]] na <ref>{{Citation|L'œuvre de Haendel, tout en portant de fortes marques de sa personnalité, est un composé de tous les styles de son temps : écritures concertantes et arias da capo italiennes, ouverture et danses françaises, fugues allemandes, contrepoint anglican, tournures mélodiques purcelliennes, il fond tous ces éléments au creuset de son inspiration propre en vue de la meilleure efficacité dramatique.}} {{harvsp|Lemaître|1992|p=410}}.</ref> kuzinga bamvula tatu na Italie, yandi vutukaka sambu , mwa <ref>{{Citation|Usant de la langue de son temps comme Bach […] Haendel apparut comme un puissant organisateur, comme un merveilleux instrument de synthèse de l'art européen. L'Allemagne lui inculqua une certaine piété intérieure, jamais démentie. L'Italie développa ses dons de mélodiste […] son sensualisme pour les couleurs et les sonorités. De la France il écouta les leçons de clarté, d'élégance, d'équilibre. L'Angleterre, enfin, lui enseigna la poésie des [[virginaliste]]s, la spontanéité de Purcell, ses ambiguïtés modales et ses audaces rythmiques.}} {{harvsp|Marc Vignal|1987|p=352}}.</ref> na [[Hanovre|Hanover]] na ntwala ya kukwenda kuzinga kimakulu na Angleterre.
Handel, muntu mosi yina me zabanaka mingi na [[Orgue|miziki ya orkestre]] mpe [[Clavecin|ya clavecin]], yandi vuandaka na lukumu ya ngolo na mvu-nkama ya mvimba ya 19 samu na mikanda na yandi ya nkaka yina zabanaka mingi —mingi-mingi [[oratorio]] ''[[Messiah]]'', ba concert na yandi ya orkestre mpi ba concerti grossi, ba suite na yandi ya clavecin (tanga mpi miziki na yandi ya me zabanaka mingi ''[[Music for the Royal Fireworks|ya Musicor]]'' [[Sarabande de Haendel|de Wabande]] ( ''[[Water Music|Musicor de Wabande]]'' ). ''[[Music for the Royal Fireworks|e Nsaka za Ntinu]]'' XIX . mvu-nkama, nsungi yina bantu mingi ya ntangu na yandi vandaka kuvila mambu. Kansi, na nsungi ya bamvula kuluta makumi tatu na tanu, yandi kudipesaka mingi na opera na ndinga ya Italien (ba partition kuluta 40 ya [[opera seria]] <ref>{{Citation|Le regain d'intérêt pour les opéras de Haendel au début des années 1920, impliqua de nombreuses révisions […], les héros castrats devinrent alors des barytons et des basses. Dans les années 1960 quand la « renaissance » de Haendel fut associée, abusivement à l'art de [[Joan Sutherland]], des mezzos plus ou moins solides s'attaquèrent aux héros de l'Antiquité, avec un bonheur inégal ; cela permit au moins de conserver l'orchestration originale de Haendel.}} Comte de Harewood, « Haendel » dans {{harvsp|Kobbé|1991|p=60}}.</ref> ), na ntwala ya kuganga mpi kuzabisa [[oratorio]] na Kingelesi yina yandi kele mosi na kati ya bamfumu yina bo lenda tula ntembe ve <ref>{{Citation|Il préfigure Haydn et plus encore Mozart ; il eut la même prescience du ''leitmotiv''. Enfin il donna à l'oratorio une dimension et une signification jusque-là insoupçonnée. Pensée novatrice, donc, et d'une extrême noblesse}}{{harvsp|Marc Vignal|1987|p=352}}.</ref> .
Kumbu na yandi lenda monana na mitindu mingi ya kusonika. : mukanda na yandi ya mbotika na [[Kidoitce|Kialemani]], kesadilaka mutindu ''Händel'', zina na yandi kesonikaka mpi ''Haendel'' (yina " e » na kisika ya [[umlaut]] — yina bo ke balulaka na [[̈|diaeresis]] ), mpi mutindu yai, yina bo ke sadilaka banda ntama na Kifalansa <ref>{{Lien web|titre=Georg Friedrich Händel (1685-1759) - livres sur cet auteur|url=https://data.bnf.fr/fr/studies-by-rdt/13987321/a/page2|date=14 janvier 2021|site=[[Bibliothèque nationale de France]]|consulté le=4 avril 2021}}.</ref>, kele mpi mutindu yina [[Romain Rolland]] sadilaka ntangu yandi pesaka yandi biografi mosi ya mfunu <ref>{{article|lang=fr|prénom=Jean-François|nom=Labie|titre=Haendel Georg Friedrich|revue=Encyclopædia Universalis [en ligne]|date=consulté le 4 avril 2021|url=https://www.universalis.fr/encyclopedie/georg-friedrich-haendel/}}.</ref> . Na nima ya kuzinga na Angleterre, yandi mosi sonikaka yo ''Handel'' kukonda diaeresis, ngogo mosi ya kele penepene ti ngogo mosi yina bantu ya ketubaka Kingelesi kendimaka, mpi yandi tulaka maboko na zina ya ''George Frideric Handel'' <ref>Voir le [[fac-similé]] de son testament dans {{harvsp|Gallois|1980|p=}}.</ref> .
6jvaybvd113ojf4u0zv0cqsc86ue0dz
52510
52509
2026-06-13T15:33:22Z
Calebphanzu
11538
52510
wikitext
text/x-wiki
'''Georg''' '''Friedrich''' '''Handel''' Écouter R to '''{{Lang|de|Georg Friederich}}''' '''{{Lang|de|Händel}}''' ''{{Lang|en|George Frideric Handel}}'' [ ( na Kingelesi George˒ <ref group="alpha">L'orthographie ''{{Lang|en|Frideric}}'' est celle inscrite sur sa demande de citoyenneté britannique de 1727 alors que ''{{Lang|en|Frederick}}'' est celle inscrite sur son testament, sa tombe (quoique sans le « k » final) et différents monuments.</ref> kele muyimbi ya Saxon, me kumaka muntu ya Kingelesi, me butuka na 1914.23 ngonda ya zole 1685 na Halle-sur-Saale mpe yandi kufwaka na kilumbu ya 15.14 avili ngonda ya iya 1759 na mbanza Westminster .
Handel ke monisamaka mbala mingi bubu yai bonso nsongi ya [[Musique baroque|miziki ya baroque]] na lweka ya [[Jean-Sébastien Bach|Johann Sebastian Bach]] [ 1 ] , <ref>{{Citation|Deux artistes qui dominent toute la période classique : Bach et Haendel. […] l'un et l'autre ouvrent de larges perspectives sur l'avenir.}} {{harvsp|Dufourcq|1946|p=217}}.</ref>, [[Antonio Vivaldi]], [[Georg Philipp Telemann]] <ref>{{Lien web|langue=français|titre=Georg Philipp Telemann|url=https://www.radioclassique.fr/magazine/compositeurs-interpretes/georg-philipp-telemann/|site=radioclassique.fr|date=7 février 2017|consulté le=7 février 2017}}</ref> ti [[Jean-Philippe Rameau]], mpe nsungi ya miziki ya baroque ya Eropa lenda monana nde kisalu ya Handel me mana na <ref>{{Citation|Avec l’œuvre de Haendel se clôt l'ère du baroque européen en musique.}} {{harvsp|Girac-Marinier|2012|p=16}}.</ref> . Yandi butukaka mpe longukaka na Saxe <ref>Géographiquement située en [[Électorat de Saxe|Saxe]], Halle comme le reste du diocèse de [[Magdebourg]] relevait en fait depuis 1680 de l'Électorat de [[Brandebourg]], noyau du futur [[royaume de Prusse]].</ref>, sambu yandi lutisaka mwa bangonda na [[Hamburg|Hambourg]] na <ref>{{Citation|L'œuvre de Haendel, tout en portant de fortes marques de sa personnalité, est un composé de tous les styles de son temps : écritures concertantes et arias da capo italiennes, ouverture et danses françaises, fugues allemandes, contrepoint anglican, tournures mélodiques purcelliennes, il fond tous ces éléments au creuset de son inspiration propre en vue de la meilleure efficacité dramatique.}} {{harvsp|Lemaître|1992|p=410}}.</ref> kuzinga bamvula tatu na Italie, yandi vutukaka sambu , mwa <ref>{{Citation|Usant de la langue de son temps comme Bach […] Haendel apparut comme un puissant organisateur, comme un merveilleux instrument de synthèse de l'art européen. L'Allemagne lui inculqua une certaine piété intérieure, jamais démentie. L'Italie développa ses dons de mélodiste […] son sensualisme pour les couleurs et les sonorités. De la France il écouta les leçons de clarté, d'élégance, d'équilibre. L'Angleterre, enfin, lui enseigna la poésie des [[virginaliste]]s, la spontanéité de Purcell, ses ambiguïtés modales et ses audaces rythmiques.}} {{harvsp|Marc Vignal|1987|p=352}}.</ref> na [[Hanovre|Hanover]] na ntwala ya kukwenda kuzinga kimakulu na Angleterre.
Handel, muntu mosi yina me zabanaka mingi na [[Orgue|miziki ya orkestre]] mpe [[Clavecin|ya clavecin]], yandi vuandaka na lukumu ya ngolo na mvu-nkama ya mvimba ya 19 samu na mikanda na yandi ya nkaka yina zabanaka mingi —mingi-mingi [[oratorio]] ''[[Messiah]]'', ba concert na yandi ya orkestre mpi ba concerti grossi, ba suite na yandi ya clavecin (tanga mpi miziki na yandi ya me zabanaka mingi ''[[Music for the Royal Fireworks|ya Musicor]]'' [[Sarabande de Haendel|de Wabande]] ( ''[[Water Music|Musicor de Wabande]]'' ). ''[[Music for the Royal Fireworks|e Nsaka za Ntinu]]'' XIX . mvu-nkama, nsungi yina bantu mingi ya ntangu na yandi vandaka kuvila mambu. Kansi, na nsungi ya bamvula kuluta makumi tatu na tanu, yandi kudipesaka mingi na opera na ndinga ya Italien (ba partition kuluta 40 ya [[opera seria]] <ref>{{Citation|Le regain d'intérêt pour les opéras de Haendel au début des années 1920, impliqua de nombreuses révisions […], les héros castrats devinrent alors des barytons et des basses. Dans les années 1960 quand la « renaissance » de Haendel fut associée, abusivement à l'art de [[Joan Sutherland]], des mezzos plus ou moins solides s'attaquèrent aux héros de l'Antiquité, avec un bonheur inégal ; cela permit au moins de conserver l'orchestration originale de Haendel.}} Comte de Harewood, « Haendel » dans {{harvsp|Kobbé|1991|p=60}}.</ref> ), na ntwala ya kuganga mpi kuzabisa [[oratorio]] na Kingelesi yina yandi kele mosi na kati ya bamfumu yina bo lenda tula ntembe ve <ref>{{Citation|Il préfigure Haydn et plus encore Mozart ; il eut la même prescience du ''leitmotiv''. Enfin il donna à l'oratorio une dimension et une signification jusque-là insoupçonnée. Pensée novatrice, donc, et d'une extrême noblesse}}{{harvsp|Marc Vignal|1987|p=352}}.</ref> .
Kumbu na yandi lenda monana na mitindu mingi ya kusonika. : mukanda na yandi ya mbotika na [[Kidoitce|Kialemani]], kesadilaka mutindu ''Händel'', kumbu na yandi kesonikaka mpi ''Haendel'' (yina " e » na kisika ya [[umlaut]] — yina bo ke balulaka na [[̈|diaeresis]] ), mpi mutindu yai, yina bo ke sadilaka banda ntama na Kifalansa <ref>{{Lien web|titre=Georg Friedrich Händel (1685-1759) - livres sur cet auteur|url=https://data.bnf.fr/fr/studies-by-rdt/13987321/a/page2|date=14 janvier 2021|site=[[Bibliothèque nationale de France]]|consulté le=4 avril 2021}}.</ref>, kele mpi mutindu yina [[Romain Rolland]] sadilaka ntangu yandi pesaka yandi biografi mosi ya mfunu <ref>{{article|lang=fr|prénom=Jean-François|nom=Labie|titre=Haendel Georg Friedrich|revue=Encyclopædia Universalis [en ligne]|date=consulté le 4 avril 2021|url=https://www.universalis.fr/encyclopedie/georg-friedrich-haendel/}}.</ref> . Na nima ya kuzinga na Angleterre, yandi mosi sonikaka yo ''Handel'' kukonda diaeresis, ngogo mosi ya kele penepene ti ngogo mosi yina bantu ya ketubaka Kingelesi kendimaka, mpi yandi tulaka maboko na zina ya ''George Frideric Handel'' <ref>Voir le [[fac-similé]] de son testament dans {{harvsp|Gallois|1980|p=}}.</ref> .
ly8p2p27yz6jm6051drcjzd6wfw2v8x
52511
52510
2026-06-13T15:34:02Z
Calebphanzu
11538
52511
wikitext
text/x-wiki
'''Georg''' '''Friedrich''' '''Handel''' Écouter R to '''{{Lang|de|Georg Friederich}}''' '''{{Lang|de|Händel}}''' ''{{Lang|en|George Frideric Handel}}'' [ ( na Kingelesi George˒ <ref group="alpha">L'orthographie ''{{Lang|en|Frideric}}'' est celle inscrite sur sa demande de citoyenneté britannique de 1727 alors que ''{{Lang|en|Frederick}}'' est celle inscrite sur son testament, sa tombe (quoique sans le « k » final) et différents monuments.</ref> kele muyimbi ya Saxon, me kumaka muntu ya Kingelesi, me butuka na 1914.23 ngonda ya zole 1685 na Halle-sur-Saale mpe yandi kufwaka na kilumbu ya 15.14 avili ngonda ya iya 1759 na mbanza Westminster .
Handel ke monisamaka mbala mingi bubu yai bonso nsongi ya [[Musique baroque|miziki ya baroque]] na lweka ya [[Jean-Sébastien Bach|Johann Sebastian Bach]] [ 1 ] , <ref>{{Citation|Deux artistes qui dominent toute la période classique : Bach et Haendel. […] l'un et l'autre ouvrent de larges perspectives sur l'avenir.}} {{harvsp|Dufourcq|1946|p=217}}.</ref>, [[Antonio Vivaldi]], [[Georg Philipp Telemann]] <ref>{{Lien web|langue=français|titre=Georg Philipp Telemann|url=https://www.radioclassique.fr/magazine/compositeurs-interpretes/georg-philipp-telemann/|site=radioclassique.fr|date=7 février 2017|consulté le=7 février 2017}}</ref> ti [[Jean-Philippe Rameau]], mpe nsungi ya miziki ya baroque ya Eropa lenda monana nde kisalu ya Handel me mana na <ref>{{Citation|Avec l’œuvre de Haendel se clôt l'ère du baroque européen en musique.}} {{harvsp|Girac-Marinier|2012|p=16}}.</ref> . Yandi butukaka mpe longukaka na Saxe <ref>Géographiquement située en [[Électorat de Saxe|Saxe]], Halle comme le reste du diocèse de [[Magdebourg]] relevait en fait depuis 1680 de l'Électorat de [[Brandebourg]], noyau du futur [[royaume de Prusse]].</ref>, sambu yandi lutisaka mwa bangonda na [[Hamburg|Hambourg]] na <ref>{{Citation|L'œuvre de Haendel, tout en portant de fortes marques de sa personnalité, est un composé de tous les styles de son temps : écritures concertantes et arias da capo italiennes, ouverture et danses françaises, fugues allemandes, contrepoint anglican, tournures mélodiques purcelliennes, il fond tous ces éléments au creuset de son inspiration propre en vue de la meilleure efficacité dramatique.}} {{harvsp|Lemaître|1992|p=410}}.</ref> kuzinga bamvula tatu na Italie, yandi vutukaka sambu , mwa <ref>{{Citation|Usant de la langue de son temps comme Bach […] Haendel apparut comme un puissant organisateur, comme un merveilleux instrument de synthèse de l'art européen. L'Allemagne lui inculqua une certaine piété intérieure, jamais démentie. L'Italie développa ses dons de mélodiste […] son sensualisme pour les couleurs et les sonorités. De la France il écouta les leçons de clarté, d'élégance, d'équilibre. L'Angleterre, enfin, lui enseigna la poésie des [[virginaliste]]s, la spontanéité de Purcell, ses ambiguïtés modales et ses audaces rythmiques.}} {{harvsp|Marc Vignal|1987|p=352}}.</ref> na [[Hanovre|Hanover]] na ntwala ya kukwenda kuzinga kimakulu na Angleterre.
Handel, muntu mosi yina me zabanaka mingi na [[Orgue|miziki ya orkestre]] mpe [[Clavecin|ya clavecin]], yandi vuandaka na lukumu ya ngolo na mvu-nkama ya mvimba ya 19 samu na mikanda na yandi ya nkaka yina zabanaka mingi —mingi-mingi [[oratorio]] ''[[Messiah]]'', ba concert na yandi ya orkestre mpi ba concerti grossi, ba suite na yandi ya clavecin (tanga mpi miziki na yandi ya me zabanaka mingi ''[[Music for the Royal Fireworks|ya Musicor]]'' [[Sarabande de Haendel|de Wabande]] ( ''[[Water Music|Musicor de Wabande]]'' ). ''[[Music for the Royal Fireworks|e Nsaka za Ntinu]]'' XIX . mvu-nkama, nsungi yina bantu mingi ya ntangu na yandi vandaka kuvila mambu. Kansi, na nsungi ya bamvula kuluta makumi tatu na tanu, yandi kudipesaka mingi na opera na ndinga ya Italien (ba partition kuluta 40 ya [[opera seria]] <ref>{{Citation|Le regain d'intérêt pour les opéras de Haendel au début des années 1920, impliqua de nombreuses révisions […], les héros castrats devinrent alors des barytons et des basses. Dans les années 1960 quand la « renaissance » de Haendel fut associée, abusivement à l'art de [[Joan Sutherland]], des mezzos plus ou moins solides s'attaquèrent aux héros de l'Antiquité, avec un bonheur inégal ; cela permit au moins de conserver l'orchestration originale de Haendel.}} Comte de Harewood, « Haendel » dans {{harvsp|Kobbé|1991|p=60}}.</ref> ), na ntwala ya kuganga mpi kuzabisa [[oratorio]] na Kingelesi yina yandi kele mosi na kati ya bamfumu yina bo lenda tula ntembe ve <ref>{{Citation|Il préfigure Haydn et plus encore Mozart ; il eut la même prescience du ''leitmotiv''. Enfin il donna à l'oratorio une dimension et une signification jusque-là insoupçonnée. Pensée novatrice, donc, et d'une extrême noblesse}}{{harvsp|Marc Vignal|1987|p=352}}.</ref> .
Kumbu na yandi lenda monana na mitindu mingi ya kusonika. : mukanda na yandi ya mbotika na [[Kidoitce|Kialemani]], kesadilaka mutindu ''Händel'', kumbu na yandi kesonikaka mpi ''Haendel'' (yina " e » na kisika ya [[umlaut]] — yina bo ke balulaka na [[̈|diaeresis]] ), mpi mutindu yai, yina bo ke sadilaka banda ntama na Kifalansa <ref>{{Lien web|titre=Georg Friedrich Händel (1685-1759) - livres sur cet auteur|url=https://data.bnf.fr/fr/studies-by-rdt/13987321/a/page2|date=14 janvier 2021|site=[[Bibliothèque nationale de France]]|consulté le=4 avril 2021}}.</ref>, kele mpe mutindu yina [[Romain Rolland]] sadilaka ntangu yandi pesaka yandi biografi mosi ya mfunu <ref>{{article|lang=fr|prénom=Jean-François|nom=Labie|titre=Haendel Georg Friedrich|revue=Encyclopædia Universalis [en ligne]|date=consulté le 4 avril 2021|url=https://www.universalis.fr/encyclopedie/georg-friedrich-haendel/}}.</ref> . Na nima ya kuzinga na Angleterre, yandi mosi sonikaka yo ''Handel'' kukonda diaeresis, ngogo mosi ya kele penepene ti ngogo mosi yina bantu ya ketubaka Kingelesi kendimaka, mpi yandi tulaka maboko na zina ya ''George Frideric Handel'' <ref>Voir le [[fac-similé]] de son testament dans {{harvsp|Gallois|1980|p=}}.</ref> .
ovjajs3yh5q3ag29hkfmn731r9vrxpw
52512
52511
2026-06-13T15:35:03Z
Calebphanzu
11538
52512
wikitext
text/x-wiki
'''Georg''' '''Friedrich''' '''Handel''' Écouter R to '''{{Lang|de|Georg Friederich}}''' '''{{Lang|de|Händel}}''' ''{{Lang|en|George Frideric Handel}}'' [ ( na Kingelesi George˒ <ref group="alpha">L'orthographie ''{{Lang|en|Frideric}}'' est celle inscrite sur sa demande de citoyenneté britannique de 1727 alors que ''{{Lang|en|Frederick}}'' est celle inscrite sur son testament, sa tombe (quoique sans le « k » final) et différents monuments.</ref> kele muyimbi ya Saxon, me kumaka muntu ya Kingelesi, me butuka na 1914.23 ngonda ya zole 1685 na Halle-sur-Saale mpe yandi kufwaka na kilumbu ya 15.14 avili ngonda ya iya 1759 na mbanza Westminster .
Handel ke monisamaka mbala mingi bubu yai bonso nsongi ya [[Musique baroque|miziki ya baroque]] na lweka ya [[Jean-Sébastien Bach|Johann Sebastian Bach]] [ 1 ] , <ref>{{Citation|Deux artistes qui dominent toute la période classique : Bach et Haendel. […] l'un et l'autre ouvrent de larges perspectives sur l'avenir.}} {{harvsp|Dufourcq|1946|p=217}}.</ref>, [[Antonio Vivaldi]], [[Georg Philipp Telemann]] <ref>{{Lien web|langue=français|titre=Georg Philipp Telemann|url=https://www.radioclassique.fr/magazine/compositeurs-interpretes/georg-philipp-telemann/|site=radioclassique.fr|date=7 février 2017|consulté le=7 février 2017}}</ref> ti [[Jean-Philippe Rameau]], mpe nsungi ya miziki ya baroque ya Eropa lenda monana nde kisalu ya Handel me mana na <ref>{{Citation|Avec l’œuvre de Haendel se clôt l'ère du baroque européen en musique.}} {{harvsp|Girac-Marinier|2012|p=16}}.</ref> . Yandi butukaka mpe longukaka na Saxe <ref>Géographiquement située en [[Électorat de Saxe|Saxe]], Halle comme le reste du diocèse de [[Magdebourg]] relevait en fait depuis 1680 de l'Électorat de [[Brandebourg]], noyau du futur [[royaume de Prusse]].</ref>, sambu yandi lutisaka mwa bangonda na [[Hamburg|Hambourg]] na <ref>{{Citation|L'œuvre de Haendel, tout en portant de fortes marques de sa personnalité, est un composé de tous les styles de son temps : écritures concertantes et arias da capo italiennes, ouverture et danses françaises, fugues allemandes, contrepoint anglican, tournures mélodiques purcelliennes, il fond tous ces éléments au creuset de son inspiration propre en vue de la meilleure efficacité dramatique.}} {{harvsp|Lemaître|1992|p=410}}.</ref> kuzinga bamvula tatu na Italie, yandi vutukaka sambu , mwa <ref>{{Citation|Usant de la langue de son temps comme Bach […] Haendel apparut comme un puissant organisateur, comme un merveilleux instrument de synthèse de l'art européen. L'Allemagne lui inculqua une certaine piété intérieure, jamais démentie. L'Italie développa ses dons de mélodiste […] son sensualisme pour les couleurs et les sonorités. De la France il écouta les leçons de clarté, d'élégance, d'équilibre. L'Angleterre, enfin, lui enseigna la poésie des [[virginaliste]]s, la spontanéité de Purcell, ses ambiguïtés modales et ses audaces rythmiques.}} {{harvsp|Marc Vignal|1987|p=352}}.</ref> na [[Hanovre|Hanover]] na ntwala ya kukwenda kuzinga kimakulu na Angleterre.
Handel, muntu mosi yina me zabanaka mingi na [[Orgue|miziki ya orkestre]] mpe [[Clavecin|ya clavecin]], yandi vuandaka na lukumu ya ngolo na mvu-nkama ya mvimba ya 19 samu na mikanda na yandi ya nkaka yina zabanaka mingi —mingi-mingi [[oratorio]] ''[[Messiah]]'', ba concert na yandi ya orkestre mpi ba concerti grossi, ba suite na yandi ya clavecin (tanga mpi miziki na yandi ya me zabanaka mingi ''[[Music for the Royal Fireworks|ya Musicor]]'' [[Sarabande de Haendel|de Wabande]] ( ''[[Water Music|Musicor de Wabande]]'' ). ''[[Music for the Royal Fireworks|e Nsaka za Ntinu]]'' XIX . mvu-nkama, nsungi yina bantu mingi ya ntangu na yandi vandaka kuvila mambu. Kansi, na nsungi ya bamvula kuluta makumi tatu na tanu, yandi kudipesaka mingi na opera na ndinga ya Italien (ba partition kuluta 40 ya [[opera seria]] <ref>{{Citation|Le regain d'intérêt pour les opéras de Haendel au début des années 1920, impliqua de nombreuses révisions […], les héros castrats devinrent alors des barytons et des basses. Dans les années 1960 quand la « renaissance » de Haendel fut associée, abusivement à l'art de [[Joan Sutherland]], des mezzos plus ou moins solides s'attaquèrent aux héros de l'Antiquité, avec un bonheur inégal ; cela permit au moins de conserver l'orchestration originale de Haendel.}} Comte de Harewood, « Haendel » dans {{harvsp|Kobbé|1991|p=60}}.</ref> ), na ntwala ya kuganga mpi kuzabisa [[oratorio]] na Kingelesi yina yandi kele mosi na kati ya bamfumu yina bo lenda tula ntembe ve <ref>{{Citation|Il préfigure Haydn et plus encore Mozart ; il eut la même prescience du ''leitmotiv''. Enfin il donna à l'oratorio une dimension et une signification jusque-là insoupçonnée. Pensée novatrice, donc, et d'une extrême noblesse}}{{harvsp|Marc Vignal|1987|p=352}}.</ref> .
Kumbu na yandi lenda monana na mitindu mingi ya kusonika. : mukanda na yandi ya mbotika na [[Kidoitce|Kialemani]], kesadilaka mutindu ''Händel'', kumbu na yandi kesonikaka mpi ''Haendel'' (yina " e » na kisika ya [[umlaut]] — yina bo ke balulaka na [[̈|diaeresis]] ), mpe mutindu yai, yina bo ke sadilaka banda ntama na Kifalansa <ref>{{Lien web|titre=Georg Friedrich Händel (1685-1759) - livres sur cet auteur|url=https://data.bnf.fr/fr/studies-by-rdt/13987321/a/page2|date=14 janvier 2021|site=[[Bibliothèque nationale de France]]|consulté le=4 avril 2021}}.</ref>, kele mpe mutindu yina [[Romain Rolland]] sadilaka ntangu yandi pesaka yandi biografi mosi ya mfunu <ref>{{article|lang=fr|prénom=Jean-François|nom=Labie|titre=Haendel Georg Friedrich|revue=Encyclopædia Universalis [en ligne]|date=consulté le 4 avril 2021|url=https://www.universalis.fr/encyclopedie/georg-friedrich-haendel/}}.</ref> . Na nima ya kuzinga na Angleterre, yandi mosi sonikaka yo ''Handel'' kukonda diaeresis, ngogo mosi ya kele penepene ti ngogo mosi yina bantu ya ketubaka Kingelesi kendimaka, mpi yandi tulaka maboko na zina ya ''George Frideric Handel'' <ref>Voir le [[fac-similé]] de son testament dans {{harvsp|Gallois|1980|p=}}.</ref> .
obqcru3qihi8nzwlxjbn02ey82na159
52513
52512
2026-06-13T15:35:46Z
Calebphanzu
11538
52513
wikitext
text/x-wiki
'''Georg''' '''Friedrich''' '''Handel''' Écouter R to '''{{Lang|de|Georg Friederich}}''' '''{{Lang|de|Händel}}''' ''{{Lang|en|George Frideric Handel}}'' [ ( na Kingelesi George˒ <ref group="alpha">L'orthographie ''{{Lang|en|Frideric}}'' est celle inscrite sur sa demande de citoyenneté britannique de 1727 alors que ''{{Lang|en|Frederick}}'' est celle inscrite sur son testament, sa tombe (quoique sans le « k » final) et différents monuments.</ref> kele muyimbi ya Saxon, me kumaka muntu ya Kingelesi, me butuka na 1914.23 ngonda ya zole 1685 na Halle-sur-Saale mpe yandi kufwaka na kilumbu ya 15.14 avili ngonda ya iya 1759 na mbanza Westminster .
Handel ke monisamaka mbala mingi bubu yai bonso nsongi ya [[Musique baroque|miziki ya baroque]] na lweka ya [[Jean-Sébastien Bach|Johann Sebastian Bach]] [ 1 ] , <ref>{{Citation|Deux artistes qui dominent toute la période classique : Bach et Haendel. […] l'un et l'autre ouvrent de larges perspectives sur l'avenir.}} {{harvsp|Dufourcq|1946|p=217}}.</ref>, [[Antonio Vivaldi]], [[Georg Philipp Telemann]] <ref>{{Lien web|langue=français|titre=Georg Philipp Telemann|url=https://www.radioclassique.fr/magazine/compositeurs-interpretes/georg-philipp-telemann/|site=radioclassique.fr|date=7 février 2017|consulté le=7 février 2017}}</ref> ti [[Jean-Philippe Rameau]], mpe nsungi ya miziki ya baroque ya Eropa lenda monana nde kisalu ya Handel me mana na <ref>{{Citation|Avec l’œuvre de Haendel se clôt l'ère du baroque européen en musique.}} {{harvsp|Girac-Marinier|2012|p=16}}.</ref> . Yandi butukaka mpe longukaka na Saxe <ref>Géographiquement située en [[Électorat de Saxe|Saxe]], Halle comme le reste du diocèse de [[Magdebourg]] relevait en fait depuis 1680 de l'Électorat de [[Brandebourg]], noyau du futur [[royaume de Prusse]].</ref>, sambu yandi lutisaka mwa bangonda na [[Hamburg|Hambourg]] na <ref>{{Citation|L'œuvre de Haendel, tout en portant de fortes marques de sa personnalité, est un composé de tous les styles de son temps : écritures concertantes et arias da capo italiennes, ouverture et danses françaises, fugues allemandes, contrepoint anglican, tournures mélodiques purcelliennes, il fond tous ces éléments au creuset de son inspiration propre en vue de la meilleure efficacité dramatique.}} {{harvsp|Lemaître|1992|p=410}}.</ref> kuzinga bamvula tatu na Italie, yandi vutukaka sambu , mwa <ref>{{Citation|Usant de la langue de son temps comme Bach […] Haendel apparut comme un puissant organisateur, comme un merveilleux instrument de synthèse de l'art européen. L'Allemagne lui inculqua une certaine piété intérieure, jamais démentie. L'Italie développa ses dons de mélodiste […] son sensualisme pour les couleurs et les sonorités. De la France il écouta les leçons de clarté, d'élégance, d'équilibre. L'Angleterre, enfin, lui enseigna la poésie des [[virginaliste]]s, la spontanéité de Purcell, ses ambiguïtés modales et ses audaces rythmiques.}} {{harvsp|Marc Vignal|1987|p=352}}.</ref> na [[Hanovre|Hanover]] na ntwala ya kukwenda kuzinga kimakulu na Angleterre.
Handel, muntu mosi yina me zabanaka mingi na [[Orgue|miziki ya orkestre]] mpe [[Clavecin|ya clavecin]], yandi vuandaka na lukumu ya ngolo na mvu-nkama ya mvimba ya 19 samu na mikanda na yandi ya nkaka yina zabanaka mingi —mingi-mingi [[oratorio]] ''[[Messiah]]'', ba concert na yandi ya orkestre mpi ba concerti grossi, ba suite na yandi ya clavecin (tanga mpe miziki na yandi ya me zabanaka mingi ''[[Music for the Royal Fireworks|ya Musicor]]'' [[Sarabande de Haendel|de Wabande]] ( ''[[Water Music|Musicor de Wabande]]'' ). ''[[Music for the Royal Fireworks|e Nsaka za Ntinu]]'' XIX . mvu-nkama, nsungi yina bantu mingi ya ntangu na yandi vandaka kuvila mambu. Kansi, na nsungi ya bamvula kuluta makumi tatu na tanu, yandi kudipesaka mingi na opera na ndinga ya Italien (ba partition kuluta 40 ya [[opera seria]] <ref>{{Citation|Le regain d'intérêt pour les opéras de Haendel au début des années 1920, impliqua de nombreuses révisions […], les héros castrats devinrent alors des barytons et des basses. Dans les années 1960 quand la « renaissance » de Haendel fut associée, abusivement à l'art de [[Joan Sutherland]], des mezzos plus ou moins solides s'attaquèrent aux héros de l'Antiquité, avec un bonheur inégal ; cela permit au moins de conserver l'orchestration originale de Haendel.}} Comte de Harewood, « Haendel » dans {{harvsp|Kobbé|1991|p=60}}.</ref> ), na ntwala ya kuganga mpi kuzabisa [[oratorio]] na Kingelesi yina yandi kele mosi na kati ya bamfumu yina bo lenda tula ntembe ve <ref>{{Citation|Il préfigure Haydn et plus encore Mozart ; il eut la même prescience du ''leitmotiv''. Enfin il donna à l'oratorio une dimension et une signification jusque-là insoupçonnée. Pensée novatrice, donc, et d'une extrême noblesse}}{{harvsp|Marc Vignal|1987|p=352}}.</ref> .
Kumbu na yandi lenda monana na mitindu mingi ya kusonika. : mukanda na yandi ya mbotika na [[Kidoitce|Kialemani]], kesadilaka mutindu ''Händel'', kumbu na yandi kesonikaka mpi ''Haendel'' (yina " e » na kisika ya [[umlaut]] — yina bo ke balulaka na [[̈|diaeresis]] ), mpe mutindu yai, yina bo ke sadilaka banda ntama na Kifalansa <ref>{{Lien web|titre=Georg Friedrich Händel (1685-1759) - livres sur cet auteur|url=https://data.bnf.fr/fr/studies-by-rdt/13987321/a/page2|date=14 janvier 2021|site=[[Bibliothèque nationale de France]]|consulté le=4 avril 2021}}.</ref>, kele mpe mutindu yina [[Romain Rolland]] sadilaka ntangu yandi pesaka yandi biografi mosi ya mfunu <ref>{{article|lang=fr|prénom=Jean-François|nom=Labie|titre=Haendel Georg Friedrich|revue=Encyclopædia Universalis [en ligne]|date=consulté le 4 avril 2021|url=https://www.universalis.fr/encyclopedie/georg-friedrich-haendel/}}.</ref> . Na nima ya kuzinga na Angleterre, yandi mosi sonikaka yo ''Handel'' kukonda diaeresis, ngogo mosi ya kele penepene ti ngogo mosi yina bantu ya ketubaka Kingelesi kendimaka, mpi yandi tulaka maboko na zina ya ''George Frideric Handel'' <ref>Voir le [[fac-similé]] de son testament dans {{harvsp|Gallois|1980|p=}}.</ref> .
o6v9uexphxzrjimzxblys0vjiis3itb
52514
52513
2026-06-13T15:36:41Z
Calebphanzu
11538
52514
wikitext
text/x-wiki
'''Georg''' '''Friedrich''' '''Handel''' Écouter R to '''{{Lang|de|Georg Friederich}}''' '''{{Lang|de|Händel}}''' ''{{Lang|en|George Frideric Handel}}'' [ ( na Kingelesi George˒ <ref group="alpha">L'orthographie ''{{Lang|en|Frideric}}'' est celle inscrite sur sa demande de citoyenneté britannique de 1727 alors que ''{{Lang|en|Frederick}}'' est celle inscrite sur son testament, sa tombe (quoique sans le « k » final) et différents monuments.</ref> kele muyimbi ya Saxon, me kumaka muntu ya Kingelesi, me butuka na 1914.23 ngonda ya zole 1685 na Halle-sur-Saale mpe yandi kufwaka na kilumbu ya 15.14 avili ngonda ya iya 1759 na mbanza Westminster .
Handel ke monisamaka mbala mingi bubu yai bonso nsongi ya [[Musique baroque|miziki ya baroque]] na lweka ya [[Jean-Sébastien Bach|Johann Sebastian Bach]] [ 1 ] , <ref>{{Citation|Deux artistes qui dominent toute la période classique : Bach et Haendel. […] l'un et l'autre ouvrent de larges perspectives sur l'avenir.}} {{harvsp|Dufourcq|1946|p=217}}.</ref>, [[Antonio Vivaldi]], [[Georg Philipp Telemann]] <ref>{{Lien web|langue=français|titre=Georg Philipp Telemann|url=https://www.radioclassique.fr/magazine/compositeurs-interpretes/georg-philipp-telemann/|site=radioclassique.fr|date=7 février 2017|consulté le=7 février 2017}}</ref> ti [[Jean-Philippe Rameau]], mpe nsungi ya miziki ya baroque ya Eropa lenda monana nde kisalu ya Handel me mana na <ref>{{Citation|Avec l’œuvre de Haendel se clôt l'ère du baroque européen en musique.}} {{harvsp|Girac-Marinier|2012|p=16}}.</ref> . Yandi butukaka mpe longukaka na Saxe <ref>Géographiquement située en [[Électorat de Saxe|Saxe]], Halle comme le reste du diocèse de [[Magdebourg]] relevait en fait depuis 1680 de l'Électorat de [[Brandebourg]], noyau du futur [[royaume de Prusse]].</ref>, sambu yandi lutisaka mwa bangonda na [[Hamburg|Hambourg]] na <ref>{{Citation|L'œuvre de Haendel, tout en portant de fortes marques de sa personnalité, est un composé de tous les styles de son temps : écritures concertantes et arias da capo italiennes, ouverture et danses françaises, fugues allemandes, contrepoint anglican, tournures mélodiques purcelliennes, il fond tous ces éléments au creuset de son inspiration propre en vue de la meilleure efficacité dramatique.}} {{harvsp|Lemaître|1992|p=410}}.</ref> kuzinga bamvula tatu na Italie, yandi vutukaka sambu , mwa <ref>{{Citation|Usant de la langue de son temps comme Bach […] Haendel apparut comme un puissant organisateur, comme un merveilleux instrument de synthèse de l'art européen. L'Allemagne lui inculqua une certaine piété intérieure, jamais démentie. L'Italie développa ses dons de mélodiste […] son sensualisme pour les couleurs et les sonorités. De la France il écouta les leçons de clarté, d'élégance, d'équilibre. L'Angleterre, enfin, lui enseigna la poésie des [[virginaliste]]s, la spontanéité de Purcell, ses ambiguïtés modales et ses audaces rythmiques.}} {{harvsp|Marc Vignal|1987|p=352}}.</ref> na [[Hanovre|Hanover]] na ntwala ya kukwenda kuzinga kimakulu na Angleterre.
Handel, muntu mosi yina me zabanaka mingi na [[Orgue|miziki ya orkestre]] mpe [[Clavecin|ya clavecin]], yandi vuandaka na lukumu ya ngolo na mvu-nkama ya mvimba ya 19 samu na mikanda na yandi ya nkaka yina zabanaka mingi —mingi-mingi [[oratorio]] ''[[Messiah]]'', ba concert na yandi ya orkestre mpi ba concerti grossi, ba suite na yandi ya clavecin (tanga mpe miziki na yandi ya me zabanaka mingi ''[[Music for the Royal Fireworks|ya Musicor]]'' [[Sarabande de Haendel|de Wabande]] ( ''[[Water Music|Musicor de Wabande]]'' ). ''[[Music for the Royal Fireworks|e Nsaka za Ntinu]]'' XIX . mvu-nkama, nsungi yina bantu mingi ya ntangu na yandi vandaka kuvila mambu. Kansi, na nsungi ya bamvula kuluta makumi tatu na tanu, yandi kudipesaka mingi na opera na ndinga ya Italien (ba partition kuluta 40 ya [[opera seria]] <ref>{{Citation|Le regain d'intérêt pour les opéras de Haendel au début des années 1920, impliqua de nombreuses révisions […], les héros castrats devinrent alors des barytons et des basses. Dans les années 1960 quand la « renaissance » de Haendel fut associée, abusivement à l'art de [[Joan Sutherland]], des mezzos plus ou moins solides s'attaquèrent aux héros de l'Antiquité, avec un bonheur inégal ; cela permit au moins de conserver l'orchestration originale de Haendel.}} Comte de Harewood, « Haendel » dans {{harvsp|Kobbé|1991|p=60}}.</ref> ), na ntwala ya kuganga mpi kuzabisa [[oratorio]] na Kingelesi yina yandi kele mosi na kati ya bamfumu yina bo lenda tula ntembe ve <ref>{{Citation|Il préfigure Haydn et plus encore Mozart ; il eut la même prescience du ''leitmotiv''. Enfin il donna à l'oratorio une dimension et une signification jusque-là insoupçonnée. Pensée novatrice, donc, et d'une extrême noblesse}}{{harvsp|Marc Vignal|1987|p=352}}.</ref> .
Kumbu na yandi lenda monana na mitindu mingi ya kusonika. : mukanda na yandi ya mbotika na [[Kidoitce|Kialemani]], kesadilaka mutindu ''Händel'', kumbu na yandi kesonikaka mpi ''Haendel'' (yina " e » na kisika ya [[umlaut]] — yina bo ke balulaka na [[̈|diaeresis]] ), mpe mutindu yai, yina bo ke sadilaka banda ntama na Kifalansa <ref>{{Lien web|titre=Georg Friedrich Händel (1685-1759) - livres sur cet auteur|url=https://data.bnf.fr/fr/studies-by-rdt/13987321/a/page2|date=14 janvier 2021|site=[[Bibliothèque nationale de France]]|consulté le=4 avril 2021}}.</ref>, kele mpe mutindu yina [[Romain Rolland]] sadilaka ntangu yandi pesaka yandi biografi mosi ya mfunu <ref>{{article|lang=fr|prénom=Jean-François|nom=Labie|titre=Haendel Georg Friedrich|revue=Encyclopædia Universalis [en ligne]|date=consulté le 4 avril 2021|url=https://www.universalis.fr/encyclopedie/georg-friedrich-haendel/}}.</ref> . Na manima ya kuzinga na Angleterre, yandi mosi sonikaka yo ''Handel'' kukonda diaeresis, ngogo mosi ya kele penepene ti ngogo mosi yina bantu ya ketubaka Kingelesi kendimaka, mpi yandi tulaka maboko na zina ya ''George Frideric Handel'' <ref>Voir le [[fac-similé]] de son testament dans {{harvsp|Gallois|1980|p=}}.</ref> .
6eoiybpwwnuvp7ylyeoc0nny7zfenpx
52515
52514
2026-06-13T15:38:02Z
Calebphanzu
11538
52515
wikitext
text/x-wiki
'''Georg''' '''Friedrich''' '''Handel''' Écouter R to '''{{Lang|de|Georg Friederich}}''' '''{{Lang|de|Händel}}''' ''{{Lang|en|George Frideric Handel}}'' [ ( na Kingelesi George˒ <ref group="alpha">L'orthographie ''{{Lang|en|Frideric}}'' est celle inscrite sur sa demande de citoyenneté britannique de 1727 alors que ''{{Lang|en|Frederick}}'' est celle inscrite sur son testament, sa tombe (quoique sans le « k » final) et différents monuments.</ref> kele muyimbi ya Saxon, me kumaka muntu ya Kingelesi, me butuka na 1914.23 ngonda ya zole 1685 na Halle-sur-Saale mpe yandi kufwaka na kilumbu ya 15.14 avili ngonda ya iya 1759 na mbanza Westminster .
Handel ke monisamaka mbala mingi bubu yai bonso nsongi ya [[Musique baroque|miziki ya baroque]] na lweka ya [[Jean-Sébastien Bach|Johann Sebastian Bach]] [ 1 ] , <ref>{{Citation|Deux artistes qui dominent toute la période classique : Bach et Haendel. […] l'un et l'autre ouvrent de larges perspectives sur l'avenir.}} {{harvsp|Dufourcq|1946|p=217}}.</ref>, [[Antonio Vivaldi]], [[Georg Philipp Telemann]] <ref>{{Lien web|langue=français|titre=Georg Philipp Telemann|url=https://www.radioclassique.fr/magazine/compositeurs-interpretes/georg-philipp-telemann/|site=radioclassique.fr|date=7 février 2017|consulté le=7 février 2017}}</ref> ti [[Jean-Philippe Rameau]], mpe nsungi ya miziki ya baroque ya Eropa lenda monana nde kisalu ya Handel me mana na <ref>{{Citation|Avec l’œuvre de Haendel se clôt l'ère du baroque européen en musique.}} {{harvsp|Girac-Marinier|2012|p=16}}.</ref> . Yandi butukaka mpe longukaka na Saxe <ref>Géographiquement située en [[Électorat de Saxe|Saxe]], Halle comme le reste du diocèse de [[Magdebourg]] relevait en fait depuis 1680 de l'Électorat de [[Brandebourg]], noyau du futur [[royaume de Prusse]].</ref>, sambu yandi lutisaka mwa bangonda na [[Hamburg|Hambourg]] na <ref>{{Citation|L'œuvre de Haendel, tout en portant de fortes marques de sa personnalité, est un composé de tous les styles de son temps : écritures concertantes et arias da capo italiennes, ouverture et danses françaises, fugues allemandes, contrepoint anglican, tournures mélodiques purcelliennes, il fond tous ces éléments au creuset de son inspiration propre en vue de la meilleure efficacité dramatique.}} {{harvsp|Lemaître|1992|p=410}}.</ref> kuzinga bamvula tatu na Italie, yandi vutukaka sambu , mwa <ref>{{Citation|Usant de la langue de son temps comme Bach […] Haendel apparut comme un puissant organisateur, comme un merveilleux instrument de synthèse de l'art européen. L'Allemagne lui inculqua une certaine piété intérieure, jamais démentie. L'Italie développa ses dons de mélodiste […] son sensualisme pour les couleurs et les sonorités. De la France il écouta les leçons de clarté, d'élégance, d'équilibre. L'Angleterre, enfin, lui enseigna la poésie des [[virginaliste]]s, la spontanéité de Purcell, ses ambiguïtés modales et ses audaces rythmiques.}} {{harvsp|Marc Vignal|1987|p=352}}.</ref> na [[Hanovre|Hanover]] na ntwala ya kukwenda kuzinga kimakulu na Angleterre.
Handel, muntu mosi yina me zabanaka mingi na [[Orgue|miziki ya orkestre]] mpe [[Clavecin|ya clavecin]], yandi vuandaka na lukumu ya ngolo na mvu-nkama ya mvimba ya 19 samu na mikanda na yandi ya nkaka yina zabanaka mingi —mingi-mingi [[oratorio]] ''[[Messiah]]'', ba concert na yandi ya orkestre mpi ba concerti grossi, ba suite na yandi ya clavecin (tanga mpe miziki na yandi ya me zabanaka mingi ''[[Music for the Royal Fireworks|ya Musicor]]'' [[Sarabande de Haendel|de Wabande]] ( ''[[Water Music|Musicor de Wabande]]'' ). ''[[Music for the Royal Fireworks|e Nsaka za Ntinu]]'' XIX . mvu-nkama, nsungi yina bantu mingi ya ntangu na yandi vandaka kuvila mambu. Kansi, na nsungi ya bamvula kuluta makumi tatu na tanu, yandi kudipesaka mingi na opera na ndinga ya Italien (ba partition kuluta 40 ya [[opera seria]] <ref>{{Citation|Le regain d'intérêt pour les opéras de Haendel au début des années 1920, impliqua de nombreuses révisions […], les héros castrats devinrent alors des barytons et des basses. Dans les années 1960 quand la « renaissance » de Haendel fut associée, abusivement à l'art de [[Joan Sutherland]], des mezzos plus ou moins solides s'attaquèrent aux héros de l'Antiquité, avec un bonheur inégal ; cela permit au moins de conserver l'orchestration originale de Haendel.}} Comte de Harewood, « Haendel » dans {{harvsp|Kobbé|1991|p=60}}.</ref> ), na ntwala ya kuganga mpi kuzabisa [[oratorio]] na Kingelesi yina yandi kele mosi na kati ya bamfumu yina bo lenda tula ntembe ve <ref>{{Citation|Il préfigure Haydn et plus encore Mozart ; il eut la même prescience du ''leitmotiv''. Enfin il donna à l'oratorio une dimension et une signification jusque-là insoupçonnée. Pensée novatrice, donc, et d'une extrême noblesse}}{{harvsp|Marc Vignal|1987|p=352}}.</ref> .
Kumbu na yandi lenda monana na mitindu mingi ya kusonika. : mukanda na yandi ya mbotika na [[Kidoitce|Kialemani]], kesadilaka mutindu ''Händel'', kumbu na yandi kesonikaka mpi ''Haendel'' (yina " e » na kisika ya [[umlaut]] — yina bo ke balulaka na [[̈|diaeresis]] ), mpe mutindu yai, yina bo ke sadilaka banda ntama na Kifalansa <ref>{{Lien web|titre=Georg Friedrich Händel (1685-1759) - livres sur cet auteur|url=https://data.bnf.fr/fr/studies-by-rdt/13987321/a/page2|date=14 janvier 2021|site=[[Bibliothèque nationale de France]]|consulté le=4 avril 2021}}.</ref>, kele mpe mutindu yina [[Romain Rolland]] sadilaka ntangu yandi pesaka yandi biografi mosi ya mfunu <ref>{{article|lang=fr|prénom=Jean-François|nom=Labie|titre=Haendel Georg Friedrich|revue=Encyclopædia Universalis [en ligne]|date=consulté le 4 avril 2021|url=https://www.universalis.fr/encyclopedie/georg-friedrich-haendel/}}.</ref> . Na manima ya kuzinga na Angleterre, yandi mosi sonikaka yo ''Handel'' kukonda diaeresis, ngogo mosi ya kele penepene ti ngogo mosi yina bantu ya ketubaka Kingelesi kendimaka, mpe yandi tulaka maboko na zina ya ''George Frideric Handel'' <ref>Voir le [[fac-similé]] de son testament dans {{harvsp|Gallois|1980|p=}}.</ref> .
3217yxsggsfls68cm1dr2df628dqzgf
52516
52515
2026-06-13T15:38:59Z
Calebphanzu
11538
52516
wikitext
text/x-wiki
'''Georg''' '''Friedrich''' '''Handel''' Écouter R to '''{{Lang|de|Georg Friederich}}''' '''{{Lang|de|Händel}}''' ''{{Lang|en|George Frideric Handel}}'' [ ( na Kingelesi George˒ <ref group="alpha">L'orthographie ''{{Lang|en|Frideric}}'' est celle inscrite sur sa demande de citoyenneté britannique de 1727 alors que ''{{Lang|en|Frederick}}'' est celle inscrite sur son testament, sa tombe (quoique sans le « k » final) et différents monuments.</ref> kele muyimbi ya Saxon, me kumaka muntu ya Kingelesi, me butuka na 1914.23 ngonda ya zole 1685 na Halle-sur-Saale mpe yandi kufwaka na kilumbu ya 15.14 avili ngonda ya iya 1759 na mbanza Westminster .
Handel ke monisamaka mbala mingi bubu yai bonso nsongi ya [[Musique baroque|miziki ya baroque]] na lweka ya [[Jean-Sébastien Bach|Johann Sebastian Bach]] [ 1 ] , <ref>{{Citation|Deux artistes qui dominent toute la période classique : Bach et Haendel. […] l'un et l'autre ouvrent de larges perspectives sur l'avenir.}} {{harvsp|Dufourcq|1946|p=217}}.</ref>, [[Antonio Vivaldi]], [[Georg Philipp Telemann]] <ref>{{Lien web|langue=français|titre=Georg Philipp Telemann|url=https://www.radioclassique.fr/magazine/compositeurs-interpretes/georg-philipp-telemann/|site=radioclassique.fr|date=7 février 2017|consulté le=7 février 2017}}</ref> ti [[Jean-Philippe Rameau]], mpe nsungi ya miziki ya baroque ya Eropa lenda monana nde kisalu ya Handel me mana na <ref>{{Citation|Avec l’œuvre de Haendel se clôt l'ère du baroque européen en musique.}} {{harvsp|Girac-Marinier|2012|p=16}}.</ref> . Yandi butukaka mpe longukaka na Saxe <ref>Géographiquement située en [[Électorat de Saxe|Saxe]], Halle comme le reste du diocèse de [[Magdebourg]] relevait en fait depuis 1680 de l'Électorat de [[Brandebourg]], noyau du futur [[royaume de Prusse]].</ref>, sambu yandi lutisaka mwa bangonda na [[Hamburg|Hambourg]] na <ref>{{Citation|L'œuvre de Haendel, tout en portant de fortes marques de sa personnalité, est un composé de tous les styles de son temps : écritures concertantes et arias da capo italiennes, ouverture et danses françaises, fugues allemandes, contrepoint anglican, tournures mélodiques purcelliennes, il fond tous ces éléments au creuset de son inspiration propre en vue de la meilleure efficacité dramatique.}} {{harvsp|Lemaître|1992|p=410}}.</ref> kuzinga bamvula tatu na Italie, yandi vutukaka sambu , mwa <ref>{{Citation|Usant de la langue de son temps comme Bach […] Haendel apparut comme un puissant organisateur, comme un merveilleux instrument de synthèse de l'art européen. L'Allemagne lui inculqua une certaine piété intérieure, jamais démentie. L'Italie développa ses dons de mélodiste […] son sensualisme pour les couleurs et les sonorités. De la France il écouta les leçons de clarté, d'élégance, d'équilibre. L'Angleterre, enfin, lui enseigna la poésie des [[virginaliste]]s, la spontanéité de Purcell, ses ambiguïtés modales et ses audaces rythmiques.}} {{harvsp|Marc Vignal|1987|p=352}}.</ref> na [[Hanovre|Hanover]] na ntwala ya kukwenda kuzinga kimakulu na Angleterre.
Handel, muntu mosi yina me zabanaka mingi na [[Orgue|miziki ya orkestre]] mpe [[Clavecin|ya clavecin]], yandi vuandaka na lukumu ya ngolo na mvu-nkama ya mvimba ya 19 samu na mikanda na yandi ya nkaka yina zabanaka mingi —mingi-mingi [[oratorio]] ''[[Messiah]]'', ba concert na yandi ya orkestre mpi ba concerti grossi, ba suite na yandi ya clavecin (tanga mpe miziki na yandi ya me zabanaka mingi ''[[Music for the Royal Fireworks|ya Musicor]]'' [[Sarabande de Haendel|de Wabande]] ( ''[[Water Music|Musicor de Wabande]]'' ). ''[[Music for the Royal Fireworks|e Nsaka za Ntinu]]'' XIX . mvu-nkama, nsungi yina bantu mingi ya ntangu na yandi vandaka kuvila mambu. Kansi, na nsungi ya bamvula kuluta makumi tatu na tanu, yandi kudipesaka mingi na opera na ndinga ya Italien (ba partition kuluta 40 ya [[opera seria]] <ref>{{Citation|Le regain d'intérêt pour les opéras de Haendel au début des années 1920, impliqua de nombreuses révisions […], les héros castrats devinrent alors des barytons et des basses. Dans les années 1960 quand la « renaissance » de Haendel fut associée, abusivement à l'art de [[Joan Sutherland]], des mezzos plus ou moins solides s'attaquèrent aux héros de l'Antiquité, avec un bonheur inégal ; cela permit au moins de conserver l'orchestration originale de Haendel.}} Comte de Harewood, « Haendel » dans {{harvsp|Kobbé|1991|p=60}}.</ref> ), na ntwala ya kuganga mpi kuzabisa [[oratorio]] na Kingelesi yina yandi kele mosi na kati ya bamfumu yina bo lenda tula ntembe ve <ref>{{Citation|Il préfigure Haydn et plus encore Mozart ; il eut la même prescience du ''leitmotiv''. Enfin il donna à l'oratorio une dimension et une signification jusque-là insoupçonnée. Pensée novatrice, donc, et d'une extrême noblesse}}{{harvsp|Marc Vignal|1987|p=352}}.</ref> .
Kumbu na yandi lenda monana na mitindu mingi ya kusonika. : mukanda na yandi ya mbotika na [[Kidoitce|Kialemani]], kesadilaka mutindu ''Händel'', kumbu na yandi kesonikaka mpi ''Haendel'' (yina " e » na kisika ya [[umlaut]] — yina bo ke balulaka na [[̈|diaeresis]] ), mpe mutindu yai, yina bo ke sadilaka banda ntama na Kifalansa <ref>{{Lien web|titre=Georg Friedrich Händel (1685-1759) - livres sur cet auteur|url=https://data.bnf.fr/fr/studies-by-rdt/13987321/a/page2|date=14 janvier 2021|site=[[Bibliothèque nationale de France]]|consulté le=4 avril 2021}}.</ref>, kele mpe mutindu yina [[Romain Rolland]] sadilaka ntangu yandi pesaka yandi biografi mosi ya mfunu <ref>{{article|lang=fr|prénom=Jean-François|nom=Labie|titre=Haendel Georg Friedrich|revue=Encyclopædia Universalis [en ligne]|date=consulté le 4 avril 2021|url=https://www.universalis.fr/encyclopedie/georg-friedrich-haendel/}}.</ref> . Na manima ya kuzinga na Angleterre, yandi mosi sonikaka yo ''Handel'' kukonda diaeresis, ngogo mosi ya kele penepene tii ngogo mosi yina bantu ya ketubaka Kingelesi kendimaka, mpe yandi tulaka maboko na zina ya ''George Frideric Handel'' <ref>Voir le [[fac-similé]] de son testament dans {{harvsp|Gallois|1980|p=}}.</ref> .
9t4jzfkop527zz6fztu4cuxe2o35q8k
52517
52516
2026-06-13T15:40:32Z
Calebphanzu
11538
52517
wikitext
text/x-wiki
'''Georg''' '''Friedrich''' '''Handel''' Écouter R to '''{{Lang|de|Georg Friederich}}''' '''{{Lang|de|Händel}}''' ''{{Lang|en|George Frideric Handel}}'' [ ( na Kingelesi George˒ <ref group="alpha">L'orthographie ''{{Lang|en|Frideric}}'' est celle inscrite sur sa demande de citoyenneté britannique de 1727 alors que ''{{Lang|en|Frederick}}'' est celle inscrite sur son testament, sa tombe (quoique sans le « k » final) et différents monuments.</ref> kele muyimbi ya Saxon, me kumaka muntu ya Kingelesi, me butuka na 1914.23 ngonda ya zole 1685 na Halle-sur-Saale mpe yandi kufwaka na kilumbu ya 15.14 avili ngonda ya iya 1759 na mbanza Westminster .
Handel ke monisamaka mbala mingi bubu yai bonso nsongi ya [[Musique baroque|miziki ya baroque]] na lweka ya [[Jean-Sébastien Bach|Johann Sebastian Bach]] [ 1 ] , <ref>{{Citation|Deux artistes qui dominent toute la période classique : Bach et Haendel. […] l'un et l'autre ouvrent de larges perspectives sur l'avenir.}} {{harvsp|Dufourcq|1946|p=217}}.</ref>, [[Antonio Vivaldi]], [[Georg Philipp Telemann]] <ref>{{Lien web|langue=français|titre=Georg Philipp Telemann|url=https://www.radioclassique.fr/magazine/compositeurs-interpretes/georg-philipp-telemann/|site=radioclassique.fr|date=7 février 2017|consulté le=7 février 2017}}</ref> ti [[Jean-Philippe Rameau]], mpe nsungi ya miziki ya baroque ya Eropa lenda monana nde kisalu ya Handel me mana na <ref>{{Citation|Avec l’œuvre de Haendel se clôt l'ère du baroque européen en musique.}} {{harvsp|Girac-Marinier|2012|p=16}}.</ref> . Yandi butukaka mpe longukaka na Saxe <ref>Géographiquement située en [[Électorat de Saxe|Saxe]], Halle comme le reste du diocèse de [[Magdebourg]] relevait en fait depuis 1680 de l'Électorat de [[Brandebourg]], noyau du futur [[royaume de Prusse]].</ref>, sambu yandi lutisaka mwa bangonda na [[Hamburg|Hambourg]] na <ref>{{Citation|L'œuvre de Haendel, tout en portant de fortes marques de sa personnalité, est un composé de tous les styles de son temps : écritures concertantes et arias da capo italiennes, ouverture et danses françaises, fugues allemandes, contrepoint anglican, tournures mélodiques purcelliennes, il fond tous ces éléments au creuset de son inspiration propre en vue de la meilleure efficacité dramatique.}} {{harvsp|Lemaître|1992|p=410}}.</ref> kuzinga bamvula tatu na Italie, yandi vutukaka sambu , mwa <ref>{{Citation|Usant de la langue de son temps comme Bach […] Haendel apparut comme un puissant organisateur, comme un merveilleux instrument de synthèse de l'art européen. L'Allemagne lui inculqua une certaine piété intérieure, jamais démentie. L'Italie développa ses dons de mélodiste […] son sensualisme pour les couleurs et les sonorités. De la France il écouta les leçons de clarté, d'élégance, d'équilibre. L'Angleterre, enfin, lui enseigna la poésie des [[virginaliste]]s, la spontanéité de Purcell, ses ambiguïtés modales et ses audaces rythmiques.}} {{harvsp|Marc Vignal|1987|p=352}}.</ref> na [[Hanovre|Hanover]] na ntwala ya kukwenda kuzinga kimakulu na Angleterre.
Handel, muntu mosi yina me zabanaka mingi na [[Orgue|miziki ya orkestre]] mpe [[Clavecin|ya clavecin]], yandi vuandaka na lukumu ya ngolo na mvu-nkama ya mvimba ya 19 samu na mikanda na yandi ya nkaka yina zabanaka mingi —mingi-mingi [[oratorio]] ''[[Messiah]]'', ba concert na yandi ya orkestre mpi ba concerti grossi, ba suite na yandi ya clavecin (tanga mpe miziki na yandi ya me zabanaka mingi ''[[Music for the Royal Fireworks|ya Musicor]]'' [[Sarabande de Haendel|de Wabande]] ( ''[[Water Music|Musicor de Wabande]]'' ). ''[[Music for the Royal Fireworks|e Nsaka za Ntinu]]'' XIX . mvu-nkama, nsungi yina bantu mingi ya ntangu na yandi vandaka kuvila mambu. Kansi, na nsungi ya bamvula kuluta makumi tatu na tanu, yandi kudipesaka mingi na opera na ndinga ya Italien (ba partition kuluta 40 ya [[opera seria]] <ref>{{Citation|Le regain d'intérêt pour les opéras de Haendel au début des années 1920, impliqua de nombreuses révisions […], les héros castrats devinrent alors des barytons et des basses. Dans les années 1960 quand la « renaissance » de Haendel fut associée, abusivement à l'art de [[Joan Sutherland]], des mezzos plus ou moins solides s'attaquèrent aux héros de l'Antiquité, avec un bonheur inégal ; cela permit au moins de conserver l'orchestration originale de Haendel.}} Comte de Harewood, « Haendel » dans {{harvsp|Kobbé|1991|p=60}}.</ref> ), na ntwala ya kuganga mpi kuzabisa [[oratorio]] na Kingelesi yina yandi kele mosi na kati ya bamfumu yina bo lenda tula ntembe ve <ref>{{Citation|Il préfigure Haydn et plus encore Mozart ; il eut la même prescience du ''leitmotiv''. Enfin il donna à l'oratorio une dimension et une signification jusque-là insoupçonnée. Pensée novatrice, donc, et d'une extrême noblesse}}{{harvsp|Marc Vignal|1987|p=352}}.</ref> .
Kumbu na yandi lenda monana na mitindu mingi ya kusonika. : mukanda na yandi ya mbotika na [[Kidoitce|Kialemani]], kesadilaka mutindu ''Händel'', kumbu na yandi kesonikaka mpi ''Haendel'' (yina " e » na kisika ya [[umlaut]] — yina bo ke balulaka na [[̈|diaeresis]] ), mpe mutindu yai, yina bo ke sadilaka banda ntama na Kifalansa <ref>{{Lien web|titre=Georg Friedrich Händel (1685-1759) - livres sur cet auteur|url=https://data.bnf.fr/fr/studies-by-rdt/13987321/a/page2|date=14 janvier 2021|site=[[Bibliothèque nationale de France]]|consulté le=4 avril 2021}}.</ref>, kele mpe mutindu yina [[Romain Rolland]] sadilaka ntangu yandi pesaka yandi biografi mosi ya mfunu <ref>{{article|lang=fr|prénom=Jean-François|nom=Labie|titre=Haendel Georg Friedrich|revue=Encyclopædia Universalis [en ligne]|date=consulté le 4 avril 2021|url=https://www.universalis.fr/encyclopedie/georg-friedrich-haendel/}}.</ref> . Na manima ya kuzinga na Angleterre, yandi mosi sonikaka yo ''Handel'' kukonda diaeresis, ngogo mosi ya kele penepene tii ngogo mosi yina bantu ya ketubaka Kingelesi kendimaka, mpe yandi tulaka maboko na zina ya ''George Frideric Handel'' <ref>Voir le [[fac-similé]] de son testament dans {{harvsp|Gallois|1980|p=}}.</ref> .
Na XVII ya 17 Na mvu-nkama ya 19, mbala mingi kisalu ya kuyimba vandaka kukatuka na tata mpi na mwana. Ata kima mosi ve ya mutindu yina sambu na Handel, muntu mosi mpamba yina vandaka kubula miziki na dibuta mosi yina katukaka na [[Silésie]] mpi vandaka ti lukwikilu [[Luthéranisme|ya Luther]] . Nkaka ya yandi ya bakala, Valentin, butukaka na [[Wrocław|Breslau]] na mvu 1583. Wau vo wayenda zingila kuna mbanza Halle muna mvu wa 1609, wasala kuna salu kia tunga nsongo [ 12 ] . Na nima, bo vandaka kusonika zina ya dibuta na mitindu mingi, mpi mitindu tanu na kati na yo kele ti banzikisa na mikanda ya ''Liebfrauenkirche'' (Dibundu ya Mama na Beto) na Halle, disongidila . : ''Händel'', ''Hendel'', ''Nsadisi'', ''Nsadisi'', ''Nsadisi'' — ya ntete kele ya kuluta mingi [ 13 ]
khulciddrc9ex5bcat6aqcapfpeoz8i
52518
52517
2026-06-13T15:41:05Z
Calebphanzu
11538
52518
wikitext
text/x-wiki
'''Georg''' '''Friedrich''' '''Handel''' Écouter R to '''{{Lang|de|Georg Friederich}}''' '''{{Lang|de|Händel}}''' ''{{Lang|en|George Frideric Handel}}'' [ ( na Kingelesi George˒ <ref group="alpha">L'orthographie ''{{Lang|en|Frideric}}'' est celle inscrite sur sa demande de citoyenneté britannique de 1727 alors que ''{{Lang|en|Frederick}}'' est celle inscrite sur son testament, sa tombe (quoique sans le « k » final) et différents monuments.</ref> kele muyimbi ya Saxon, me kumaka muntu ya Kingelesi, me butuka na 1914.23 ngonda ya zole 1685 na Halle-sur-Saale mpe yandi kufwaka na kilumbu ya 15.14 avili ngonda ya iya 1759 na mbanza Westminster .
Handel ke monisamaka mbala mingi bubu yai bonso nsongi ya [[Musique baroque|miziki ya baroque]] na lweka ya [[Jean-Sébastien Bach|Johann Sebastian Bach]] [ 1 ] , <ref>{{Citation|Deux artistes qui dominent toute la période classique : Bach et Haendel. […] l'un et l'autre ouvrent de larges perspectives sur l'avenir.}} {{harvsp|Dufourcq|1946|p=217}}.</ref>, [[Antonio Vivaldi]], [[Georg Philipp Telemann]] <ref>{{Lien web|langue=français|titre=Georg Philipp Telemann|url=https://www.radioclassique.fr/magazine/compositeurs-interpretes/georg-philipp-telemann/|site=radioclassique.fr|date=7 février 2017|consulté le=7 février 2017}}</ref> ti [[Jean-Philippe Rameau]], mpe nsungi ya miziki ya baroque ya Eropa lenda monana nde kisalu ya Handel me mana na <ref>{{Citation|Avec l’œuvre de Haendel se clôt l'ère du baroque européen en musique.}} {{harvsp|Girac-Marinier|2012|p=16}}.</ref> . Yandi butukaka mpe longukaka na Saxe <ref>Géographiquement située en [[Électorat de Saxe|Saxe]], Halle comme le reste du diocèse de [[Magdebourg]] relevait en fait depuis 1680 de l'Électorat de [[Brandebourg]], noyau du futur [[royaume de Prusse]].</ref>, sambu yandi lutisaka mwa bangonda na [[Hamburg|Hambourg]] na <ref>{{Citation|L'œuvre de Haendel, tout en portant de fortes marques de sa personnalité, est un composé de tous les styles de son temps : écritures concertantes et arias da capo italiennes, ouverture et danses françaises, fugues allemandes, contrepoint anglican, tournures mélodiques purcelliennes, il fond tous ces éléments au creuset de son inspiration propre en vue de la meilleure efficacité dramatique.}} {{harvsp|Lemaître|1992|p=410}}.</ref> kuzinga bamvula tatu na Italie, yandi vutukaka sambu , mwa <ref>{{Citation|Usant de la langue de son temps comme Bach […] Haendel apparut comme un puissant organisateur, comme un merveilleux instrument de synthèse de l'art européen. L'Allemagne lui inculqua une certaine piété intérieure, jamais démentie. L'Italie développa ses dons de mélodiste […] son sensualisme pour les couleurs et les sonorités. De la France il écouta les leçons de clarté, d'élégance, d'équilibre. L'Angleterre, enfin, lui enseigna la poésie des [[virginaliste]]s, la spontanéité de Purcell, ses ambiguïtés modales et ses audaces rythmiques.}} {{harvsp|Marc Vignal|1987|p=352}}.</ref> na [[Hanovre|Hanover]] na ntwala ya kukwenda kuzinga kimakulu na Angleterre.
Handel, muntu mosi yina me zabanaka mingi na [[Orgue|miziki ya orkestre]] mpe [[Clavecin|ya clavecin]], yandi vuandaka na lukumu ya ngolo na mvu-nkama ya mvimba ya 19 samu na mikanda na yandi ya nkaka yina zabanaka mingi —mingi-mingi [[oratorio]] ''[[Messiah]]'', ba concert na yandi ya orkestre mpi ba concerti grossi, ba suite na yandi ya clavecin (tanga mpe miziki na yandi ya me zabanaka mingi ''[[Music for the Royal Fireworks|ya Musicor]]'' [[Sarabande de Haendel|de Wabande]] ( ''[[Water Music|Musicor de Wabande]]'' ). ''[[Music for the Royal Fireworks|e Nsaka za Ntinu]]'' XIX . mvu-nkama, nsungi yina bantu mingi ya ntangu na yandi vandaka kuvila mambu. Kansi, na nsungi ya bamvula kuluta makumi tatu na tanu, yandi kudipesaka mingi na opera na ndinga ya Italien (ba partition kuluta 40 ya [[opera seria]] <ref>{{Citation|Le regain d'intérêt pour les opéras de Haendel au début des années 1920, impliqua de nombreuses révisions […], les héros castrats devinrent alors des barytons et des basses. Dans les années 1960 quand la « renaissance » de Haendel fut associée, abusivement à l'art de [[Joan Sutherland]], des mezzos plus ou moins solides s'attaquèrent aux héros de l'Antiquité, avec un bonheur inégal ; cela permit au moins de conserver l'orchestration originale de Haendel.}} Comte de Harewood, « Haendel » dans {{harvsp|Kobbé|1991|p=60}}.</ref> ), na ntwala ya kuganga mpi kuzabisa [[oratorio]] na Kingelesi yina yandi kele mosi na kati ya bamfumu yina bo lenda tula ntembe ve <ref>{{Citation|Il préfigure Haydn et plus encore Mozart ; il eut la même prescience du ''leitmotiv''. Enfin il donna à l'oratorio une dimension et une signification jusque-là insoupçonnée. Pensée novatrice, donc, et d'une extrême noblesse}}{{harvsp|Marc Vignal|1987|p=352}}.</ref> .
Kumbu na yandi lenda monana na mitindu mingi ya kusonika. : mukanda na yandi ya mbotika na [[Kidoitce|Kialemani]], kesadilaka mutindu ''Händel'', kumbu na yandi kesonikaka mpi ''Haendel'' (yina " e » na kisika ya [[umlaut]] — yina bo ke balulaka na [[̈|diaeresis]] ), mpe mutindu yai, yina bo ke sadilaka banda ntama na Kifalansa <ref>{{Lien web|titre=Georg Friedrich Händel (1685-1759) - livres sur cet auteur|url=https://data.bnf.fr/fr/studies-by-rdt/13987321/a/page2|date=14 janvier 2021|site=[[Bibliothèque nationale de France]]|consulté le=4 avril 2021}}.</ref>, kele mpe mutindu yina [[Romain Rolland]] sadilaka ntangu yandi pesaka yandi biografi mosi ya mfunu <ref>{{article|lang=fr|prénom=Jean-François|nom=Labie|titre=Haendel Georg Friedrich|revue=Encyclopædia Universalis [en ligne]|date=consulté le 4 avril 2021|url=https://www.universalis.fr/encyclopedie/georg-friedrich-haendel/}}.</ref> . Na manima ya kuzinga na Angleterre, yandi mosi sonikaka yo ''Handel'' kukonda diaeresis, ngogo mosi ya kele penepene tii ngogo mosi yina bantu ya ketubaka Kingelesi kendimaka, mpe yandi tulaka maboko na zina ya ''George Frideric Handel'' <ref>Voir le [[fac-similé]] de son testament dans {{harvsp|Gallois|1980|p=}}.</ref> .
Na XVII ya 17 Na mvula-nkama ya 19, mbala mingi kisalu ya kuyimba vandaka kukatuka na tata mpi na mwana. Ata kima mosi ve ya mutindu yina sambu na Handel, muntu mosi mpamba yina vandaka kubula miziki na dibuta mosi yina katukaka na [[Silésie]] mpi vandaka ti lukwikilu [[Luthéranisme|ya Luther]] . Nkaka ya yandi ya bakala, Valentin, butukaka na [[Wrocław|Breslau]] na mvu 1583. Wau vo wayenda zingila kuna mbanza Halle muna mvu wa 1609, wasala kuna salu kia tunga nsongo [ 12 ] . Na nima, bo vandaka kusonika zina ya dibuta na mitindu mingi, mpi mitindu tanu na kati na yo kele ti banzikisa na mikanda ya ''Liebfrauenkirche'' (Dibundu ya Mama na Beto) na Halle, disongidila . : ''Händel'', ''Hendel'', ''Nsadisi'', ''Nsadisi'', ''Nsadisi'' — ya ntete kele ya kuluta mingi [ 13 ]
44qp9kp7tmquf7wscq3ezgbt949dg5c
52519
52518
2026-06-13T15:42:07Z
Calebphanzu
11538
52519
wikitext
text/x-wiki
'''Georg''' '''Friedrich''' '''Handel''' Écouter R to '''{{Lang|de|Georg Friederich}}''' '''{{Lang|de|Händel}}''' ''{{Lang|en|George Frideric Handel}}'' [ ( na Kingelesi George˒ <ref group="alpha">L'orthographie ''{{Lang|en|Frideric}}'' est celle inscrite sur sa demande de citoyenneté britannique de 1727 alors que ''{{Lang|en|Frederick}}'' est celle inscrite sur son testament, sa tombe (quoique sans le « k » final) et différents monuments.</ref> kele muyimbi ya Saxon, me kumaka muntu ya Kingelesi, me butuka na 1914.23 ngonda ya zole 1685 na Halle-sur-Saale mpe yandi kufwaka na kilumbu ya 15.14 avili ngonda ya iya 1759 na mbanza Westminster .
Handel ke monisamaka mbala mingi bubu yai bonso nsongi ya [[Musique baroque|miziki ya baroque]] na lweka ya [[Jean-Sébastien Bach|Johann Sebastian Bach]] [ 1 ] , <ref>{{Citation|Deux artistes qui dominent toute la période classique : Bach et Haendel. […] l'un et l'autre ouvrent de larges perspectives sur l'avenir.}} {{harvsp|Dufourcq|1946|p=217}}.</ref>, [[Antonio Vivaldi]], [[Georg Philipp Telemann]] <ref>{{Lien web|langue=français|titre=Georg Philipp Telemann|url=https://www.radioclassique.fr/magazine/compositeurs-interpretes/georg-philipp-telemann/|site=radioclassique.fr|date=7 février 2017|consulté le=7 février 2017}}</ref> ti [[Jean-Philippe Rameau]], mpe nsungi ya miziki ya baroque ya Eropa lenda monana nde kisalu ya Handel me mana na <ref>{{Citation|Avec l’œuvre de Haendel se clôt l'ère du baroque européen en musique.}} {{harvsp|Girac-Marinier|2012|p=16}}.</ref> . Yandi butukaka mpe longukaka na Saxe <ref>Géographiquement située en [[Électorat de Saxe|Saxe]], Halle comme le reste du diocèse de [[Magdebourg]] relevait en fait depuis 1680 de l'Électorat de [[Brandebourg]], noyau du futur [[royaume de Prusse]].</ref>, sambu yandi lutisaka mwa bangonda na [[Hamburg|Hambourg]] na <ref>{{Citation|L'œuvre de Haendel, tout en portant de fortes marques de sa personnalité, est un composé de tous les styles de son temps : écritures concertantes et arias da capo italiennes, ouverture et danses françaises, fugues allemandes, contrepoint anglican, tournures mélodiques purcelliennes, il fond tous ces éléments au creuset de son inspiration propre en vue de la meilleure efficacité dramatique.}} {{harvsp|Lemaître|1992|p=410}}.</ref> kuzinga bamvula tatu na Italie, yandi vutukaka sambu , mwa <ref>{{Citation|Usant de la langue de son temps comme Bach […] Haendel apparut comme un puissant organisateur, comme un merveilleux instrument de synthèse de l'art européen. L'Allemagne lui inculqua une certaine piété intérieure, jamais démentie. L'Italie développa ses dons de mélodiste […] son sensualisme pour les couleurs et les sonorités. De la France il écouta les leçons de clarté, d'élégance, d'équilibre. L'Angleterre, enfin, lui enseigna la poésie des [[virginaliste]]s, la spontanéité de Purcell, ses ambiguïtés modales et ses audaces rythmiques.}} {{harvsp|Marc Vignal|1987|p=352}}.</ref> na [[Hanovre|Hanover]] na ntwala ya kukwenda kuzinga kimakulu na Angleterre.
Handel, muntu mosi yina me zabanaka mingi na [[Orgue|miziki ya orkestre]] mpe [[Clavecin|ya clavecin]], yandi vuandaka na lukumu ya ngolo na mvu-nkama ya mvimba ya 19 samu na mikanda na yandi ya nkaka yina zabanaka mingi —mingi-mingi [[oratorio]] ''[[Messiah]]'', ba concert na yandi ya orkestre mpi ba concerti grossi, ba suite na yandi ya clavecin (tanga mpe miziki na yandi ya me zabanaka mingi ''[[Music for the Royal Fireworks|ya Musicor]]'' [[Sarabande de Haendel|de Wabande]] ( ''[[Water Music|Musicor de Wabande]]'' ). ''[[Music for the Royal Fireworks|e Nsaka za Ntinu]]'' XIX . mvu-nkama, nsungi yina bantu mingi ya ntangu na yandi vandaka kuvila mambu. Kansi, na nsungi ya bamvula kuluta makumi tatu na tanu, yandi kudipesaka mingi na opera na ndinga ya Italien (ba partition kuluta 40 ya [[opera seria]] <ref>{{Citation|Le regain d'intérêt pour les opéras de Haendel au début des années 1920, impliqua de nombreuses révisions […], les héros castrats devinrent alors des barytons et des basses. Dans les années 1960 quand la « renaissance » de Haendel fut associée, abusivement à l'art de [[Joan Sutherland]], des mezzos plus ou moins solides s'attaquèrent aux héros de l'Antiquité, avec un bonheur inégal ; cela permit au moins de conserver l'orchestration originale de Haendel.}} Comte de Harewood, « Haendel » dans {{harvsp|Kobbé|1991|p=60}}.</ref> ), na ntwala ya kuganga mpi kuzabisa [[oratorio]] na Kingelesi yina yandi kele mosi na kati ya bamfumu yina bo lenda tula ntembe ve <ref>{{Citation|Il préfigure Haydn et plus encore Mozart ; il eut la même prescience du ''leitmotiv''. Enfin il donna à l'oratorio une dimension et une signification jusque-là insoupçonnée. Pensée novatrice, donc, et d'une extrême noblesse}}{{harvsp|Marc Vignal|1987|p=352}}.</ref> .
Kumbu na yandi lenda monana na mitindu mingi ya kusonika. : mukanda na yandi ya mbotika na [[Kidoitce|Kialemani]], kesadilaka mutindu ''Händel'', kumbu na yandi kesonikaka mpi ''Haendel'' (yina " e » na kisika ya [[umlaut]] — yina bo ke balulaka na [[̈|diaeresis]] ), mpe mutindu yai, yina bo ke sadilaka banda ntama na Kifalansa <ref>{{Lien web|titre=Georg Friedrich Händel (1685-1759) - livres sur cet auteur|url=https://data.bnf.fr/fr/studies-by-rdt/13987321/a/page2|date=14 janvier 2021|site=[[Bibliothèque nationale de France]]|consulté le=4 avril 2021}}.</ref>, kele mpe mutindu yina [[Romain Rolland]] sadilaka ntangu yandi pesaka yandi biografi mosi ya mfunu <ref>{{article|lang=fr|prénom=Jean-François|nom=Labie|titre=Haendel Georg Friedrich|revue=Encyclopædia Universalis [en ligne]|date=consulté le 4 avril 2021|url=https://www.universalis.fr/encyclopedie/georg-friedrich-haendel/}}.</ref> . Na manima ya kuzinga na Angleterre, yandi mosi sonikaka yo ''Handel'' kukonda diaeresis, ngogo mosi ya kele penepene tii ngogo mosi yina bantu ya ketubaka Kingelesi kendimaka, mpe yandi tulaka maboko na zina ya ''George Frideric Handel'' <ref>Voir le [[fac-similé]] de son testament dans {{harvsp|Gallois|1980|p=}}.</ref> .
Na XVII ya 17 Na mvula-nkama ya 19, mbala mingi kisalu ya kuyimba vuandaka kukatuka na tata mpi na mwana. Ata kima mosi ve ya mutindu yina sambu na Handel, muntu mosi mpamba yina vandaka kubula miziki na dibuta mosi yina katukaka na [[Silésie]] mpi vandaka ti lukwikilu [[Luthéranisme|ya Luther]] . Nkaka ya yandi ya bakala, Valentin, butukaka na [[Wrocław|Breslau]] na mvu 1583. Wau vo wayenda zingila kuna mbanza Halle muna mvu wa 1609, wasala kuna salu kia tunga nsongo [ 12 ] . Na nima, bo vandaka kusonika zina ya dibuta na mitindu mingi, mpi mitindu tanu na kati na yo kele ti banzikisa na mikanda ya ''Liebfrauenkirche'' (Dibundu ya Mama na Beto) na Halle, disongidila . : ''Händel'', ''Hendel'', ''Nsadisi'', ''Nsadisi'', ''Nsadisi'' — ya ntete kele ya kuluta mingi [ 13 ]
a875lbj7fxcayq1argfxu5cnl9eysyv
52520
52519
2026-06-13T15:42:38Z
Calebphanzu
11538
52520
wikitext
text/x-wiki
'''Georg''' '''Friedrich''' '''Handel''' Écouter R to '''{{Lang|de|Georg Friederich}}''' '''{{Lang|de|Händel}}''' ''{{Lang|en|George Frideric Handel}}'' [ ( na Kingelesi George˒ <ref group="alpha">L'orthographie ''{{Lang|en|Frideric}}'' est celle inscrite sur sa demande de citoyenneté britannique de 1727 alors que ''{{Lang|en|Frederick}}'' est celle inscrite sur son testament, sa tombe (quoique sans le « k » final) et différents monuments.</ref> kele muyimbi ya Saxon, me kumaka muntu ya Kingelesi, me butuka na 1914.23 ngonda ya zole 1685 na Halle-sur-Saale mpe yandi kufwaka na kilumbu ya 15.14 avili ngonda ya iya 1759 na mbanza Westminster .
Handel ke monisamaka mbala mingi bubu yai bonso nsongi ya [[Musique baroque|miziki ya baroque]] na lweka ya [[Jean-Sébastien Bach|Johann Sebastian Bach]] [ 1 ] , <ref>{{Citation|Deux artistes qui dominent toute la période classique : Bach et Haendel. […] l'un et l'autre ouvrent de larges perspectives sur l'avenir.}} {{harvsp|Dufourcq|1946|p=217}}.</ref>, [[Antonio Vivaldi]], [[Georg Philipp Telemann]] <ref>{{Lien web|langue=français|titre=Georg Philipp Telemann|url=https://www.radioclassique.fr/magazine/compositeurs-interpretes/georg-philipp-telemann/|site=radioclassique.fr|date=7 février 2017|consulté le=7 février 2017}}</ref> ti [[Jean-Philippe Rameau]], mpe nsungi ya miziki ya baroque ya Eropa lenda monana nde kisalu ya Handel me mana na <ref>{{Citation|Avec l’œuvre de Haendel se clôt l'ère du baroque européen en musique.}} {{harvsp|Girac-Marinier|2012|p=16}}.</ref> . Yandi butukaka mpe longukaka na Saxe <ref>Géographiquement située en [[Électorat de Saxe|Saxe]], Halle comme le reste du diocèse de [[Magdebourg]] relevait en fait depuis 1680 de l'Électorat de [[Brandebourg]], noyau du futur [[royaume de Prusse]].</ref>, sambu yandi lutisaka mwa bangonda na [[Hamburg|Hambourg]] na <ref>{{Citation|L'œuvre de Haendel, tout en portant de fortes marques de sa personnalité, est un composé de tous les styles de son temps : écritures concertantes et arias da capo italiennes, ouverture et danses françaises, fugues allemandes, contrepoint anglican, tournures mélodiques purcelliennes, il fond tous ces éléments au creuset de son inspiration propre en vue de la meilleure efficacité dramatique.}} {{harvsp|Lemaître|1992|p=410}}.</ref> kuzinga bamvula tatu na Italie, yandi vutukaka sambu , mwa <ref>{{Citation|Usant de la langue de son temps comme Bach […] Haendel apparut comme un puissant organisateur, comme un merveilleux instrument de synthèse de l'art européen. L'Allemagne lui inculqua une certaine piété intérieure, jamais démentie. L'Italie développa ses dons de mélodiste […] son sensualisme pour les couleurs et les sonorités. De la France il écouta les leçons de clarté, d'élégance, d'équilibre. L'Angleterre, enfin, lui enseigna la poésie des [[virginaliste]]s, la spontanéité de Purcell, ses ambiguïtés modales et ses audaces rythmiques.}} {{harvsp|Marc Vignal|1987|p=352}}.</ref> na [[Hanovre|Hanover]] na ntwala ya kukwenda kuzinga kimakulu na Angleterre.
Handel, muntu mosi yina me zabanaka mingi na [[Orgue|miziki ya orkestre]] mpe [[Clavecin|ya clavecin]], yandi vuandaka na lukumu ya ngolo na mvu-nkama ya mvimba ya 19 samu na mikanda na yandi ya nkaka yina zabanaka mingi —mingi-mingi [[oratorio]] ''[[Messiah]]'', ba concert na yandi ya orkestre mpi ba concerti grossi, ba suite na yandi ya clavecin (tanga mpe miziki na yandi ya me zabanaka mingi ''[[Music for the Royal Fireworks|ya Musicor]]'' [[Sarabande de Haendel|de Wabande]] ( ''[[Water Music|Musicor de Wabande]]'' ). ''[[Music for the Royal Fireworks|e Nsaka za Ntinu]]'' XIX . mvu-nkama, nsungi yina bantu mingi ya ntangu na yandi vandaka kuvila mambu. Kansi, na nsungi ya bamvula kuluta makumi tatu na tanu, yandi kudipesaka mingi na opera na ndinga ya Italien (ba partition kuluta 40 ya [[opera seria]] <ref>{{Citation|Le regain d'intérêt pour les opéras de Haendel au début des années 1920, impliqua de nombreuses révisions […], les héros castrats devinrent alors des barytons et des basses. Dans les années 1960 quand la « renaissance » de Haendel fut associée, abusivement à l'art de [[Joan Sutherland]], des mezzos plus ou moins solides s'attaquèrent aux héros de l'Antiquité, avec un bonheur inégal ; cela permit au moins de conserver l'orchestration originale de Haendel.}} Comte de Harewood, « Haendel » dans {{harvsp|Kobbé|1991|p=60}}.</ref> ), na ntwala ya kuganga mpi kuzabisa [[oratorio]] na Kingelesi yina yandi kele mosi na kati ya bamfumu yina bo lenda tula ntembe ve <ref>{{Citation|Il préfigure Haydn et plus encore Mozart ; il eut la même prescience du ''leitmotiv''. Enfin il donna à l'oratorio une dimension et une signification jusque-là insoupçonnée. Pensée novatrice, donc, et d'une extrême noblesse}}{{harvsp|Marc Vignal|1987|p=352}}.</ref> .
Kumbu na yandi lenda monana na mitindu mingi ya kusonika. : mukanda na yandi ya mbotika na [[Kidoitce|Kialemani]], kesadilaka mutindu ''Händel'', kumbu na yandi kesonikaka mpi ''Haendel'' (yina " e » na kisika ya [[umlaut]] — yina bo ke balulaka na [[̈|diaeresis]] ), mpe mutindu yai, yina bo ke sadilaka banda ntama na Kifalansa <ref>{{Lien web|titre=Georg Friedrich Händel (1685-1759) - livres sur cet auteur|url=https://data.bnf.fr/fr/studies-by-rdt/13987321/a/page2|date=14 janvier 2021|site=[[Bibliothèque nationale de France]]|consulté le=4 avril 2021}}.</ref>, kele mpe mutindu yina [[Romain Rolland]] sadilaka ntangu yandi pesaka yandi biografi mosi ya mfunu <ref>{{article|lang=fr|prénom=Jean-François|nom=Labie|titre=Haendel Georg Friedrich|revue=Encyclopædia Universalis [en ligne]|date=consulté le 4 avril 2021|url=https://www.universalis.fr/encyclopedie/georg-friedrich-haendel/}}.</ref> . Na manima ya kuzinga na Angleterre, yandi mosi sonikaka yo ''Handel'' kukonda diaeresis, ngogo mosi ya kele penepene tii ngogo mosi yina bantu ya ketubaka Kingelesi kendimaka, mpe yandi tulaka maboko na zina ya ''George Frideric Handel'' <ref>Voir le [[fac-similé]] de son testament dans {{harvsp|Gallois|1980|p=}}.</ref> .
Na XVII ya 17 Na mvula-nkama ya 19, mbala mingi kisalu ya kuyimba vuandaka kukatuka na tata mpe na mwana. Ata kima mosi ve ya mutindu yina sambu na Handel, muntu mosi mpamba yina vandaka kubula miziki na dibuta mosi yina katukaka na [[Silésie]] mpi vandaka ti lukwikilu [[Luthéranisme|ya Luther]] . Nkaka ya yandi ya bakala, Valentin, butukaka na [[Wrocław|Breslau]] na mvu 1583. Wau vo wayenda zingila kuna mbanza Halle muna mvu wa 1609, wasala kuna salu kia tunga nsongo [ 12 ] . Na nima, bo vandaka kusonika zina ya dibuta na mitindu mingi, mpi mitindu tanu na kati na yo kele ti banzikisa na mikanda ya ''Liebfrauenkirche'' (Dibundu ya Mama na Beto) na Halle, disongidila . : ''Händel'', ''Hendel'', ''Nsadisi'', ''Nsadisi'', ''Nsadisi'' — ya ntete kele ya kuluta mingi [ 13 ]
inm8q33jjfqsuy826f3n0ebyc54gdti
52521
52520
2026-06-13T15:43:33Z
Calebphanzu
11538
52521
wikitext
text/x-wiki
'''Georg''' '''Friedrich''' '''Handel''' Écouter R to '''{{Lang|de|Georg Friederich}}''' '''{{Lang|de|Händel}}''' ''{{Lang|en|George Frideric Handel}}'' [ ( na Kingelesi George˒ <ref group="alpha">L'orthographie ''{{Lang|en|Frideric}}'' est celle inscrite sur sa demande de citoyenneté britannique de 1727 alors que ''{{Lang|en|Frederick}}'' est celle inscrite sur son testament, sa tombe (quoique sans le « k » final) et différents monuments.</ref> kele muyimbi ya Saxon, me kumaka muntu ya Kingelesi, me butuka na 1914.23 ngonda ya zole 1685 na Halle-sur-Saale mpe yandi kufwaka na kilumbu ya 15.14 avili ngonda ya iya 1759 na mbanza Westminster .
Handel ke monisamaka mbala mingi bubu yai bonso nsongi ya [[Musique baroque|miziki ya baroque]] na lweka ya [[Jean-Sébastien Bach|Johann Sebastian Bach]] [ 1 ] , <ref>{{Citation|Deux artistes qui dominent toute la période classique : Bach et Haendel. […] l'un et l'autre ouvrent de larges perspectives sur l'avenir.}} {{harvsp|Dufourcq|1946|p=217}}.</ref>, [[Antonio Vivaldi]], [[Georg Philipp Telemann]] <ref>{{Lien web|langue=français|titre=Georg Philipp Telemann|url=https://www.radioclassique.fr/magazine/compositeurs-interpretes/georg-philipp-telemann/|site=radioclassique.fr|date=7 février 2017|consulté le=7 février 2017}}</ref> ti [[Jean-Philippe Rameau]], mpe nsungi ya miziki ya baroque ya Eropa lenda monana nde kisalu ya Handel me mana na <ref>{{Citation|Avec l’œuvre de Haendel se clôt l'ère du baroque européen en musique.}} {{harvsp|Girac-Marinier|2012|p=16}}.</ref> . Yandi butukaka mpe longukaka na Saxe <ref>Géographiquement située en [[Électorat de Saxe|Saxe]], Halle comme le reste du diocèse de [[Magdebourg]] relevait en fait depuis 1680 de l'Électorat de [[Brandebourg]], noyau du futur [[royaume de Prusse]].</ref>, sambu yandi lutisaka mwa bangonda na [[Hamburg|Hambourg]] na <ref>{{Citation|L'œuvre de Haendel, tout en portant de fortes marques de sa personnalité, est un composé de tous les styles de son temps : écritures concertantes et arias da capo italiennes, ouverture et danses françaises, fugues allemandes, contrepoint anglican, tournures mélodiques purcelliennes, il fond tous ces éléments au creuset de son inspiration propre en vue de la meilleure efficacité dramatique.}} {{harvsp|Lemaître|1992|p=410}}.</ref> kuzinga bamvula tatu na Italie, yandi vutukaka sambu , mwa <ref>{{Citation|Usant de la langue de son temps comme Bach […] Haendel apparut comme un puissant organisateur, comme un merveilleux instrument de synthèse de l'art européen. L'Allemagne lui inculqua une certaine piété intérieure, jamais démentie. L'Italie développa ses dons de mélodiste […] son sensualisme pour les couleurs et les sonorités. De la France il écouta les leçons de clarté, d'élégance, d'équilibre. L'Angleterre, enfin, lui enseigna la poésie des [[virginaliste]]s, la spontanéité de Purcell, ses ambiguïtés modales et ses audaces rythmiques.}} {{harvsp|Marc Vignal|1987|p=352}}.</ref> na [[Hanovre|Hanover]] na ntwala ya kukwenda kuzinga kimakulu na Angleterre.
Handel, muntu mosi yina me zabanaka mingi na [[Orgue|miziki ya orkestre]] mpe [[Clavecin|ya clavecin]], yandi vuandaka na lukumu ya ngolo na mvu-nkama ya mvimba ya 19 samu na mikanda na yandi ya nkaka yina zabanaka mingi —mingi-mingi [[oratorio]] ''[[Messiah]]'', ba concert na yandi ya orkestre mpi ba concerti grossi, ba suite na yandi ya clavecin (tanga mpe miziki na yandi ya me zabanaka mingi ''[[Music for the Royal Fireworks|ya Musicor]]'' [[Sarabande de Haendel|de Wabande]] ( ''[[Water Music|Musicor de Wabande]]'' ). ''[[Music for the Royal Fireworks|e Nsaka za Ntinu]]'' XIX . mvu-nkama, nsungi yina bantu mingi ya ntangu na yandi vandaka kuvila mambu. Kansi, na nsungi ya bamvula kuluta makumi tatu na tanu, yandi kudipesaka mingi na opera na ndinga ya Italien (ba partition kuluta 40 ya [[opera seria]] <ref>{{Citation|Le regain d'intérêt pour les opéras de Haendel au début des années 1920, impliqua de nombreuses révisions […], les héros castrats devinrent alors des barytons et des basses. Dans les années 1960 quand la « renaissance » de Haendel fut associée, abusivement à l'art de [[Joan Sutherland]], des mezzos plus ou moins solides s'attaquèrent aux héros de l'Antiquité, avec un bonheur inégal ; cela permit au moins de conserver l'orchestration originale de Haendel.}} Comte de Harewood, « Haendel » dans {{harvsp|Kobbé|1991|p=60}}.</ref> ), na ntwala ya kuganga mpi kuzabisa [[oratorio]] na Kingelesi yina yandi kele mosi na kati ya bamfumu yina bo lenda tula ntembe ve <ref>{{Citation|Il préfigure Haydn et plus encore Mozart ; il eut la même prescience du ''leitmotiv''. Enfin il donna à l'oratorio une dimension et une signification jusque-là insoupçonnée. Pensée novatrice, donc, et d'une extrême noblesse}}{{harvsp|Marc Vignal|1987|p=352}}.</ref> .
Kumbu na yandi lenda monana na mitindu mingi ya kusonika. : mukanda na yandi ya mbotika na [[Kidoitce|Kialemani]], kesadilaka mutindu ''Händel'', kumbu na yandi kesonikaka mpi ''Haendel'' (yina " e » na kisika ya [[umlaut]] — yina bo ke balulaka na [[̈|diaeresis]] ), mpe mutindu yai, yina bo ke sadilaka banda ntama na Kifalansa <ref>{{Lien web|titre=Georg Friedrich Händel (1685-1759) - livres sur cet auteur|url=https://data.bnf.fr/fr/studies-by-rdt/13987321/a/page2|date=14 janvier 2021|site=[[Bibliothèque nationale de France]]|consulté le=4 avril 2021}}.</ref>, kele mpe mutindu yina [[Romain Rolland]] sadilaka ntangu yandi pesaka yandi biografi mosi ya mfunu <ref>{{article|lang=fr|prénom=Jean-François|nom=Labie|titre=Haendel Georg Friedrich|revue=Encyclopædia Universalis [en ligne]|date=consulté le 4 avril 2021|url=https://www.universalis.fr/encyclopedie/georg-friedrich-haendel/}}.</ref> . Na manima ya kuzinga na Angleterre, yandi mosi sonikaka yo ''Handel'' kukonda diaeresis, ngogo mosi ya kele penepene tii ngogo mosi yina bantu ya ketubaka Kingelesi kendimaka, mpe yandi tulaka maboko na zina ya ''George Frideric Handel'' <ref>Voir le [[fac-similé]] de son testament dans {{harvsp|Gallois|1980|p=}}.</ref> .
Na XVII ya 17 Na mvula-nkama ya 19, mbala mingi kisalu ya kuyimba vuandaka kukatuka na tata mpe na mwana. Ata kima mosi ve ya mutindu yina sambu na Handel, muntu mosi mpamba yina vandaka kubula miziki na dibuta mosi yina katukaka na [[Silésie]] mpi vandaka ti lukwikilu [[Luthéranisme|ya Luther]] . Nkaka ya yandi ya bakala, Valentin, butukaka na [[Wrocław|Breslau]] na mvu 1583. Wau vo wayenda zingila kuna mbanza Halle muna mvu wa 1609, wasala kuna salu kia tunga nsongo [ 12 ] . Na manima, bo vandaka kusonika zina ya dibuta na mitindu mingi, mpi mitindu tanu na kati na yo kele ti banzikisa na mikanda ya ''Liebfrauenkirche'' (Dibundu ya Mama na Beto) na Halle, disongidila . : ''Händel'', ''Hendel'', ''Nsadisi'', ''Nsadisi'', ''Nsadisi'' — ya ntete kele ya kuluta mingi [ 13 ]
kicllnd53o43lz9dyqjs2w89tj1fwmk
52522
52521
2026-06-13T15:53:37Z
Calebphanzu
11538
52522
wikitext
text/x-wiki
'''Georg''' '''Friedrich''' '''Handel''' Écouter R to '''{{Lang|de|Georg Friederich}}''' '''{{Lang|de|Händel}}''' ''{{Lang|en|George Frideric Handel}}'' [ ( na Kingelesi George˒ <ref group="alpha">L'orthographie ''{{Lang|en|Frideric}}'' est celle inscrite sur sa demande de citoyenneté britannique de 1727 alors que ''{{Lang|en|Frederick}}'' est celle inscrite sur son testament, sa tombe (quoique sans le « k » final) et différents monuments.</ref> kele muyimbi ya Saxon, me kumaka muntu ya Kingelesi, me butuka na 1914.23 ngonda ya zole 1685 na Halle-sur-Saale mpe yandi kufwaka na kilumbu ya 15.14 avili ngonda ya iya 1759 na mbanza Westminster .
Handel ke monisamaka mbala mingi bubu yai bonso nsongi ya [[Musique baroque|miziki ya baroque]] na lweka ya [[Jean-Sébastien Bach|Johann Sebastian Bach]] [ 1 ] , <ref>{{Citation|Deux artistes qui dominent toute la période classique : Bach et Haendel. […] l'un et l'autre ouvrent de larges perspectives sur l'avenir.}} {{harvsp|Dufourcq|1946|p=217}}.</ref>, [[Antonio Vivaldi]], [[Georg Philipp Telemann]] <ref>{{Lien web|langue=français|titre=Georg Philipp Telemann|url=https://www.radioclassique.fr/magazine/compositeurs-interpretes/georg-philipp-telemann/|site=radioclassique.fr|date=7 février 2017|consulté le=7 février 2017}}</ref> ti [[Jean-Philippe Rameau]], mpe nsungi ya miziki ya baroque ya Eropa lenda monana nde kisalu ya Handel me mana na <ref>{{Citation|Avec l’œuvre de Haendel se clôt l'ère du baroque européen en musique.}} {{harvsp|Girac-Marinier|2012|p=16}}.</ref> . Yandi butukaka mpe longukaka na Saxe <ref>Géographiquement située en [[Électorat de Saxe|Saxe]], Halle comme le reste du diocèse de [[Magdebourg]] relevait en fait depuis 1680 de l'Électorat de [[Brandebourg]], noyau du futur [[royaume de Prusse]].</ref>, sambu yandi lutisaka mwa bangonda na [[Hamburg|Hambourg]] na <ref>{{Citation|L'œuvre de Haendel, tout en portant de fortes marques de sa personnalité, est un composé de tous les styles de son temps : écritures concertantes et arias da capo italiennes, ouverture et danses françaises, fugues allemandes, contrepoint anglican, tournures mélodiques purcelliennes, il fond tous ces éléments au creuset de son inspiration propre en vue de la meilleure efficacité dramatique.}} {{harvsp|Lemaître|1992|p=410}}.</ref> kuzinga bamvula tatu na Italie, yandi vutukaka sambu , mwa <ref>{{Citation|Usant de la langue de son temps comme Bach […] Haendel apparut comme un puissant organisateur, comme un merveilleux instrument de synthèse de l'art européen. L'Allemagne lui inculqua une certaine piété intérieure, jamais démentie. L'Italie développa ses dons de mélodiste […] son sensualisme pour les couleurs et les sonorités. De la France il écouta les leçons de clarté, d'élégance, d'équilibre. L'Angleterre, enfin, lui enseigna la poésie des [[virginaliste]]s, la spontanéité de Purcell, ses ambiguïtés modales et ses audaces rythmiques.}} {{harvsp|Marc Vignal|1987|p=352}}.</ref> na [[Hanovre|Hanover]] na ntwala ya kukwenda kuzinga kimakulu na Angleterre.
Handel, muntu mosi yina me zabanaka mingi na [[Orgue|miziki ya orkestre]] mpe [[Clavecin|ya clavecin]], yandi vuandaka na lukumu ya ngolo na mvu-nkama ya mvimba ya 19 samu na mikanda na yandi ya nkaka yina zabanaka mingi —mingi-mingi [[oratorio]] ''[[Messiah]]'', ba concert na yandi ya orkestre mpi ba concerti grossi, ba suite na yandi ya clavecin (tanga mpe miziki na yandi ya me zabanaka mingi ''[[Music for the Royal Fireworks|ya Musicor]]'' [[Sarabande de Haendel|de Wabande]] ( ''[[Water Music|Musicor de Wabande]]'' ). ''[[Music for the Royal Fireworks|e Nsaka za Ntinu]]'' XIX . mvu-nkama, nsungi yina bantu mingi ya ntangu na yandi vandaka kuvila mambu. Kansi, na nsungi ya bamvula kuluta makumi tatu na tanu, yandi kudipesaka mingi na opera na ndinga ya Italien (ba partition kuluta 40 ya [[opera seria]] <ref>{{Citation|Le regain d'intérêt pour les opéras de Haendel au début des années 1920, impliqua de nombreuses révisions […], les héros castrats devinrent alors des barytons et des basses. Dans les années 1960 quand la « renaissance » de Haendel fut associée, abusivement à l'art de [[Joan Sutherland]], des mezzos plus ou moins solides s'attaquèrent aux héros de l'Antiquité, avec un bonheur inégal ; cela permit au moins de conserver l'orchestration originale de Haendel.}} Comte de Harewood, « Haendel » dans {{harvsp|Kobbé|1991|p=60}}.</ref> ), na ntwala ya kuganga mpi kuzabisa [[oratorio]] na Kingelesi yina yandi kele mosi na kati ya bamfumu yina bo lenda tula ntembe ve <ref>{{Citation|Il préfigure Haydn et plus encore Mozart ; il eut la même prescience du ''leitmotiv''. Enfin il donna à l'oratorio une dimension et une signification jusque-là insoupçonnée. Pensée novatrice, donc, et d'une extrême noblesse}}{{harvsp|Marc Vignal|1987|p=352}}.</ref> .
Kumbu na yandi lenda monana na mitindu mingi ya kusonika. : mukanda na yandi ya mbotika na [[Kidoitce|Kialemani]], kesadilaka mutindu ''Händel'', kumbu na yandi kesonikaka mpi ''Haendel'' (yina " e » na kisika ya [[umlaut]] — yina bo ke balulaka na [[̈|diaeresis]] ), mpe mutindu yai, yina bo ke sadilaka banda ntama na Kifalansa <ref>{{Lien web|titre=Georg Friedrich Händel (1685-1759) - livres sur cet auteur|url=https://data.bnf.fr/fr/studies-by-rdt/13987321/a/page2|date=14 janvier 2021|site=[[Bibliothèque nationale de France]]|consulté le=4 avril 2021}}.</ref>, kele mpe mutindu yina [[Romain Rolland]] sadilaka ntangu yandi pesaka yandi biografi mosi ya mfunu <ref>{{article|lang=fr|prénom=Jean-François|nom=Labie|titre=Haendel Georg Friedrich|revue=Encyclopædia Universalis [en ligne]|date=consulté le 4 avril 2021|url=https://www.universalis.fr/encyclopedie/georg-friedrich-haendel/}}.</ref> . Na manima ya kuzinga na Angleterre, yandi mosi sonikaka yo ''Handel'' kukonda diaeresis, ngogo mosi ya kele penepene tii ngogo mosi yina bantu ya ketubaka Kingelesi kendimaka, mpe yandi tulaka maboko na zina ya ''George Frideric Handel'' <ref>Voir le [[fac-similé]] de son testament dans {{harvsp|Gallois|1980|p=}}.</ref> .
Na XVII ya 17 Na mvula-nkama ya 19, mbala mingi kisalu ya kuyimba vuandaka kukatuka na tata mpe na mwana. Ata kima mosi ve ya mutindu yina sambu na Handel, muntu mosi mpamba yina vandaka kubula miziki na dibuta mosi yina katukaka na [[Silésie]] mpi vandaka ti lukwikilu [[Luthéranisme|ya Luther]] . Nkaka ya yandi ya bakala, Valentin, butukaka na [[Wrocław|Breslau]] na mvula 1583. Wau vo wayenda zingila kuna mbanza Halle muna mvu wa 1609, wasala kuna salu kia tunga nsongo [ 12 ] . Na manima, bo vandaka kusonika zina ya dibuta na mitindu mingi, mpi mitindu tanu na kati na yo kele ti banzikisa na mikanda ya ''Liebfrauenkirche'' (Dibundu ya Mama na Beto) na Halle, disongidila . : ''Händel'', ''Hendel'', ''Nsadisi'', ''Nsadisi'', ''Nsadisi'' — ya ntete kele ya kuluta mingi [ 13 ]
95xzk2jx52xctrzevlk5qaok9sqkj9t
52523
52522
2026-06-13T15:54:14Z
Calebphanzu
11538
52523
wikitext
text/x-wiki
'''Georg''' '''Friedrich''' '''Handel''' Écouter R to '''{{Lang|de|Georg Friederich}}''' '''{{Lang|de|Händel}}''' ''{{Lang|en|George Frideric Handel}}'' [ ( na Kingelesi George˒ <ref group="alpha">L'orthographie ''{{Lang|en|Frideric}}'' est celle inscrite sur sa demande de citoyenneté britannique de 1727 alors que ''{{Lang|en|Frederick}}'' est celle inscrite sur son testament, sa tombe (quoique sans le « k » final) et différents monuments.</ref> kele muyimbi ya Saxon, me kumaka muntu ya Kingelesi, me butuka na 1914.23 ngonda ya zole 1685 na Halle-sur-Saale mpe yandi kufwaka na kilumbu ya 15.14 avili ngonda ya iya 1759 na mbanza Westminster .
Handel ke monisamaka mbala mingi bubu yai bonso nsongi ya [[Musique baroque|miziki ya baroque]] na lweka ya [[Jean-Sébastien Bach|Johann Sebastian Bach]] [ 1 ] , <ref>{{Citation|Deux artistes qui dominent toute la période classique : Bach et Haendel. […] l'un et l'autre ouvrent de larges perspectives sur l'avenir.}} {{harvsp|Dufourcq|1946|p=217}}.</ref>, [[Antonio Vivaldi]], [[Georg Philipp Telemann]] <ref>{{Lien web|langue=français|titre=Georg Philipp Telemann|url=https://www.radioclassique.fr/magazine/compositeurs-interpretes/georg-philipp-telemann/|site=radioclassique.fr|date=7 février 2017|consulté le=7 février 2017}}</ref> ti [[Jean-Philippe Rameau]], mpe nsungi ya miziki ya baroque ya Eropa lenda monana nde kisalu ya Handel me mana na <ref>{{Citation|Avec l’œuvre de Haendel se clôt l'ère du baroque européen en musique.}} {{harvsp|Girac-Marinier|2012|p=16}}.</ref> . Yandi butukaka mpe longukaka na Saxe <ref>Géographiquement située en [[Électorat de Saxe|Saxe]], Halle comme le reste du diocèse de [[Magdebourg]] relevait en fait depuis 1680 de l'Électorat de [[Brandebourg]], noyau du futur [[royaume de Prusse]].</ref>, sambu yandi lutisaka mwa bangonda na [[Hamburg|Hambourg]] na <ref>{{Citation|L'œuvre de Haendel, tout en portant de fortes marques de sa personnalité, est un composé de tous les styles de son temps : écritures concertantes et arias da capo italiennes, ouverture et danses françaises, fugues allemandes, contrepoint anglican, tournures mélodiques purcelliennes, il fond tous ces éléments au creuset de son inspiration propre en vue de la meilleure efficacité dramatique.}} {{harvsp|Lemaître|1992|p=410}}.</ref> kuzinga bamvula tatu na Italie, yandi vutukaka sambu , mwa <ref>{{Citation|Usant de la langue de son temps comme Bach […] Haendel apparut comme un puissant organisateur, comme un merveilleux instrument de synthèse de l'art européen. L'Allemagne lui inculqua une certaine piété intérieure, jamais démentie. L'Italie développa ses dons de mélodiste […] son sensualisme pour les couleurs et les sonorités. De la France il écouta les leçons de clarté, d'élégance, d'équilibre. L'Angleterre, enfin, lui enseigna la poésie des [[virginaliste]]s, la spontanéité de Purcell, ses ambiguïtés modales et ses audaces rythmiques.}} {{harvsp|Marc Vignal|1987|p=352}}.</ref> na [[Hanovre|Hanover]] na ntwala ya kukwenda kuzinga kimakulu na Angleterre.
Handel, muntu mosi yina me zabanaka mingi na [[Orgue|miziki ya orkestre]] mpe [[Clavecin|ya clavecin]], yandi vuandaka na lukumu ya ngolo na mvu-nkama ya mvimba ya 19 samu na mikanda na yandi ya nkaka yina zabanaka mingi —mingi-mingi [[oratorio]] ''[[Messiah]]'', ba concert na yandi ya orkestre mpi ba concerti grossi, ba suite na yandi ya clavecin (tanga mpe miziki na yandi ya me zabanaka mingi ''[[Music for the Royal Fireworks|ya Musicor]]'' [[Sarabande de Haendel|de Wabande]] ( ''[[Water Music|Musicor de Wabande]]'' ). ''[[Music for the Royal Fireworks|e Nsaka za Ntinu]]'' XIX . mvu-nkama, nsungi yina bantu mingi ya ntangu na yandi vandaka kuvila mambu. Kansi, na nsungi ya bamvula kuluta makumi tatu na tanu, yandi kudipesaka mingi na opera na ndinga ya Italien (ba partition kuluta 40 ya [[opera seria]] <ref>{{Citation|Le regain d'intérêt pour les opéras de Haendel au début des années 1920, impliqua de nombreuses révisions […], les héros castrats devinrent alors des barytons et des basses. Dans les années 1960 quand la « renaissance » de Haendel fut associée, abusivement à l'art de [[Joan Sutherland]], des mezzos plus ou moins solides s'attaquèrent aux héros de l'Antiquité, avec un bonheur inégal ; cela permit au moins de conserver l'orchestration originale de Haendel.}} Comte de Harewood, « Haendel » dans {{harvsp|Kobbé|1991|p=60}}.</ref> ), na ntwala ya kuganga mpi kuzabisa [[oratorio]] na Kingelesi yina yandi kele mosi na kati ya bamfumu yina bo lenda tula ntembe ve <ref>{{Citation|Il préfigure Haydn et plus encore Mozart ; il eut la même prescience du ''leitmotiv''. Enfin il donna à l'oratorio une dimension et une signification jusque-là insoupçonnée. Pensée novatrice, donc, et d'une extrême noblesse}}{{harvsp|Marc Vignal|1987|p=352}}.</ref> .
Kumbu na yandi lenda monana na mitindu mingi ya kusonika. : mukanda na yandi ya mbotika na [[Kidoitce|Kialemani]], kesadilaka mutindu ''Händel'', kumbu na yandi kesonikaka mpi ''Haendel'' (yina " e » na kisika ya [[umlaut]] — yina bo ke balulaka na [[̈|diaeresis]] ), mpe mutindu yai, yina bo ke sadilaka banda ntama na Kifalansa <ref>{{Lien web|titre=Georg Friedrich Händel (1685-1759) - livres sur cet auteur|url=https://data.bnf.fr/fr/studies-by-rdt/13987321/a/page2|date=14 janvier 2021|site=[[Bibliothèque nationale de France]]|consulté le=4 avril 2021}}.</ref>, kele mpe mutindu yina [[Romain Rolland]] sadilaka ntangu yandi pesaka yandi biografi mosi ya mfunu <ref>{{article|lang=fr|prénom=Jean-François|nom=Labie|titre=Haendel Georg Friedrich|revue=Encyclopædia Universalis [en ligne]|date=consulté le 4 avril 2021|url=https://www.universalis.fr/encyclopedie/georg-friedrich-haendel/}}.</ref> . Na manima ya kuzinga na Angleterre, yandi mosi sonikaka yo ''Handel'' kukonda diaeresis, ngogo mosi ya kele penepene tii ngogo mosi yina bantu ya ketubaka Kingelesi kendimaka, mpe yandi tulaka maboko na zina ya ''George Frideric Handel'' <ref>Voir le [[fac-similé]] de son testament dans {{harvsp|Gallois|1980|p=}}.</ref> .
Na XVII ya 17 Na mvula-nkama ya 19, mbala mingi kisalu ya kuyimba vuandaka kukatuka na tata mpe na mwana. Ata kima mosi ve ya mutindu yina sambu na Handel, muntu mosi mpamba yina vandaka kubula miziki na dibuta mosi yina katukaka na [[Silésie]] mpi vandaka ti lukwikilu [[Luthéranisme|ya Luther]] . Nkaka ya yandi ya bakala, Valentin, butukaka na [[Wrocław|Breslau]] na mvula 1583. Wau vo wayenda zingila kuna mbanza Halle muna mvu wa 1609, wasala kuna salu kia tunga nsongo [ 12 ] . Na manima, bo vandaka kusonika zina ya dibuta na mitindu mingi, mpe mitindu tanu na kati na yo kele ti banzikisa na mikanda ya ''Liebfrauenkirche'' (Dibundu ya Mama na Beto) na Halle, disongidila . : ''Händel'', ''Hendel'', ''Nsadisi'', ''Nsadisi'', ''Nsadisi'' — ya ntete kele ya kuluta mingi [ 13 ]
13f6lrtcher5y88sxvwc95k559jl4vk
52524
52523
2026-06-13T15:55:00Z
Calebphanzu
11538
52524
wikitext
text/x-wiki
'''Georg''' '''Friedrich''' '''Handel''' Écouter R to '''{{Lang|de|Georg Friederich}}''' '''{{Lang|de|Händel}}''' ''{{Lang|en|George Frideric Handel}}'' [ ( na Kingelesi George˒ <ref group="alpha">L'orthographie ''{{Lang|en|Frideric}}'' est celle inscrite sur sa demande de citoyenneté britannique de 1727 alors que ''{{Lang|en|Frederick}}'' est celle inscrite sur son testament, sa tombe (quoique sans le « k » final) et différents monuments.</ref> kele muyimbi ya Saxon, me kumaka muntu ya Kingelesi, me butuka na 1914.23 ngonda ya zole 1685 na Halle-sur-Saale mpe yandi kufwaka na kilumbu ya 15.14 avili ngonda ya iya 1759 na mbanza Westminster .
Handel ke monisamaka mbala mingi bubu yai bonso nsongi ya [[Musique baroque|miziki ya baroque]] na lweka ya [[Jean-Sébastien Bach|Johann Sebastian Bach]] [ 1 ] , <ref>{{Citation|Deux artistes qui dominent toute la période classique : Bach et Haendel. […] l'un et l'autre ouvrent de larges perspectives sur l'avenir.}} {{harvsp|Dufourcq|1946|p=217}}.</ref>, [[Antonio Vivaldi]], [[Georg Philipp Telemann]] <ref>{{Lien web|langue=français|titre=Georg Philipp Telemann|url=https://www.radioclassique.fr/magazine/compositeurs-interpretes/georg-philipp-telemann/|site=radioclassique.fr|date=7 février 2017|consulté le=7 février 2017}}</ref> ti [[Jean-Philippe Rameau]], mpe nsungi ya miziki ya baroque ya Eropa lenda monana nde kisalu ya Handel me mana na <ref>{{Citation|Avec l’œuvre de Haendel se clôt l'ère du baroque européen en musique.}} {{harvsp|Girac-Marinier|2012|p=16}}.</ref> . Yandi butukaka mpe longukaka na Saxe <ref>Géographiquement située en [[Électorat de Saxe|Saxe]], Halle comme le reste du diocèse de [[Magdebourg]] relevait en fait depuis 1680 de l'Électorat de [[Brandebourg]], noyau du futur [[royaume de Prusse]].</ref>, sambu yandi lutisaka mwa bangonda na [[Hamburg|Hambourg]] na <ref>{{Citation|L'œuvre de Haendel, tout en portant de fortes marques de sa personnalité, est un composé de tous les styles de son temps : écritures concertantes et arias da capo italiennes, ouverture et danses françaises, fugues allemandes, contrepoint anglican, tournures mélodiques purcelliennes, il fond tous ces éléments au creuset de son inspiration propre en vue de la meilleure efficacité dramatique.}} {{harvsp|Lemaître|1992|p=410}}.</ref> kuzinga bamvula tatu na Italie, yandi vutukaka sambu , mwa <ref>{{Citation|Usant de la langue de son temps comme Bach […] Haendel apparut comme un puissant organisateur, comme un merveilleux instrument de synthèse de l'art européen. L'Allemagne lui inculqua une certaine piété intérieure, jamais démentie. L'Italie développa ses dons de mélodiste […] son sensualisme pour les couleurs et les sonorités. De la France il écouta les leçons de clarté, d'élégance, d'équilibre. L'Angleterre, enfin, lui enseigna la poésie des [[virginaliste]]s, la spontanéité de Purcell, ses ambiguïtés modales et ses audaces rythmiques.}} {{harvsp|Marc Vignal|1987|p=352}}.</ref> na [[Hanovre|Hanover]] na ntwala ya kukwenda kuzinga kimakulu na Angleterre.
Handel, muntu mosi yina me zabanaka mingi na [[Orgue|miziki ya orkestre]] mpe [[Clavecin|ya clavecin]], yandi vuandaka na lukumu ya ngolo na mvu-nkama ya mvimba ya 19 samu na mikanda na yandi ya nkaka yina zabanaka mingi —mingi-mingi [[oratorio]] ''[[Messiah]]'', ba concert na yandi ya orkestre mpi ba concerti grossi, ba suite na yandi ya clavecin (tanga mpe miziki na yandi ya me zabanaka mingi ''[[Music for the Royal Fireworks|ya Musicor]]'' [[Sarabande de Haendel|de Wabande]] ( ''[[Water Music|Musicor de Wabande]]'' ). ''[[Music for the Royal Fireworks|e Nsaka za Ntinu]]'' XIX . mvu-nkama, nsungi yina bantu mingi ya ntangu na yandi vandaka kuvila mambu. Kansi, na nsungi ya bamvula kuluta makumi tatu na tanu, yandi kudipesaka mingi na opera na ndinga ya Italien (ba partition kuluta 40 ya [[opera seria]] <ref>{{Citation|Le regain d'intérêt pour les opéras de Haendel au début des années 1920, impliqua de nombreuses révisions […], les héros castrats devinrent alors des barytons et des basses. Dans les années 1960 quand la « renaissance » de Haendel fut associée, abusivement à l'art de [[Joan Sutherland]], des mezzos plus ou moins solides s'attaquèrent aux héros de l'Antiquité, avec un bonheur inégal ; cela permit au moins de conserver l'orchestration originale de Haendel.}} Comte de Harewood, « Haendel » dans {{harvsp|Kobbé|1991|p=60}}.</ref> ), na ntwala ya kuganga mpi kuzabisa [[oratorio]] na Kingelesi yina yandi kele mosi na kati ya bamfumu yina bo lenda tula ntembe ve <ref>{{Citation|Il préfigure Haydn et plus encore Mozart ; il eut la même prescience du ''leitmotiv''. Enfin il donna à l'oratorio une dimension et une signification jusque-là insoupçonnée. Pensée novatrice, donc, et d'une extrême noblesse}}{{harvsp|Marc Vignal|1987|p=352}}.</ref> .
Kumbu na yandi lenda monana na mitindu mingi ya kusonika. : mukanda na yandi ya mbotika na [[Kidoitce|Kialemani]], kesadilaka mutindu ''Händel'', kumbu na yandi kesonikaka mpi ''Haendel'' (yina " e » na kisika ya [[umlaut]] — yina bo ke balulaka na [[̈|diaeresis]] ), mpe mutindu yai, yina bo ke sadilaka banda ntama na Kifalansa <ref>{{Lien web|titre=Georg Friedrich Händel (1685-1759) - livres sur cet auteur|url=https://data.bnf.fr/fr/studies-by-rdt/13987321/a/page2|date=14 janvier 2021|site=[[Bibliothèque nationale de France]]|consulté le=4 avril 2021}}.</ref>, kele mpe mutindu yina [[Romain Rolland]] sadilaka ntangu yandi pesaka yandi biografi mosi ya mfunu <ref>{{article|lang=fr|prénom=Jean-François|nom=Labie|titre=Haendel Georg Friedrich|revue=Encyclopædia Universalis [en ligne]|date=consulté le 4 avril 2021|url=https://www.universalis.fr/encyclopedie/georg-friedrich-haendel/}}.</ref> . Na manima ya kuzinga na Angleterre, yandi mosi sonikaka yo ''Handel'' kukonda diaeresis, ngogo mosi ya kele penepene tii ngogo mosi yina bantu ya ketubaka Kingelesi kendimaka, mpe yandi tulaka maboko na zina ya ''George Frideric Handel'' <ref>Voir le [[fac-similé]] de son testament dans {{harvsp|Gallois|1980|p=}}.</ref> .
Na XVII ya 17 Na mvula-nkama ya 19, mbala mingi kisalu ya kuyimba vuandaka kukatuka na tata mpe na mwana. Ata kima mosi ve ya mutindu yina sambu na Handel, muntu mosi mpamba yina vandaka kubula miziki na dibuta mosi yina katukaka na [[Silésie]] mpe vandaka ti lukwikilu [[Luthéranisme|ya Luther]] . Nkaka ya yandi ya bakala, Valentin, butukaka na [[Wrocław|Breslau]] na mvula 1583. Wau vo wayenda zingila kuna mbanza Halle muna mvu wa 1609, wasala kuna salu kia tunga nsongo [ 12 ] . Na manima, bo vandaka kusonika zina ya dibuta na mitindu mingi, mpe mitindu tanu na kati na yo kele ti banzikisa na mikanda ya ''Liebfrauenkirche'' (Dibundu ya Mama na Beto) na Halle, disongidila . : ''Händel'', ''Hendel'', ''Nsadisi'', ''Nsadisi'', ''Nsadisi'' — ya ntete kele ya kuluta mingi [ 13 ]
81ai3l8bl9k7zbrsd50cdaj31ufokpz
52525
52524
2026-06-13T15:55:46Z
Calebphanzu
11538
52525
wikitext
text/x-wiki
'''Georg''' '''Friedrich''' '''Handel''' Écouter R to '''{{Lang|de|Georg Friederich}}''' '''{{Lang|de|Händel}}''' ''{{Lang|en|George Frideric Handel}}'' [ ( na Kingelesi George˒ <ref group="alpha">L'orthographie ''{{Lang|en|Frideric}}'' est celle inscrite sur sa demande de citoyenneté britannique de 1727 alors que ''{{Lang|en|Frederick}}'' est celle inscrite sur son testament, sa tombe (quoique sans le « k » final) et différents monuments.</ref> kele muyimbi ya Saxon, me kumaka muntu ya Kingelesi, me butuka na 1914.23 ngonda ya zole 1685 na Halle-sur-Saale mpe yandi kufwaka na kilumbu ya 15.14 avili ngonda ya iya 1759 na mbanza Westminster .
Handel ke monisamaka mbala mingi bubu yai bonso nsongi ya [[Musique baroque|miziki ya baroque]] na lweka ya [[Jean-Sébastien Bach|Johann Sebastian Bach]] [ 1 ] , <ref>{{Citation|Deux artistes qui dominent toute la période classique : Bach et Haendel. […] l'un et l'autre ouvrent de larges perspectives sur l'avenir.}} {{harvsp|Dufourcq|1946|p=217}}.</ref>, [[Antonio Vivaldi]], [[Georg Philipp Telemann]] <ref>{{Lien web|langue=français|titre=Georg Philipp Telemann|url=https://www.radioclassique.fr/magazine/compositeurs-interpretes/georg-philipp-telemann/|site=radioclassique.fr|date=7 février 2017|consulté le=7 février 2017}}</ref> ti [[Jean-Philippe Rameau]], mpe nsungi ya miziki ya baroque ya Eropa lenda monana nde kisalu ya Handel me mana na <ref>{{Citation|Avec l’œuvre de Haendel se clôt l'ère du baroque européen en musique.}} {{harvsp|Girac-Marinier|2012|p=16}}.</ref> . Yandi butukaka mpe longukaka na Saxe <ref>Géographiquement située en [[Électorat de Saxe|Saxe]], Halle comme le reste du diocèse de [[Magdebourg]] relevait en fait depuis 1680 de l'Électorat de [[Brandebourg]], noyau du futur [[royaume de Prusse]].</ref>, sambu yandi lutisaka mwa bangonda na [[Hamburg|Hambourg]] na <ref>{{Citation|L'œuvre de Haendel, tout en portant de fortes marques de sa personnalité, est un composé de tous les styles de son temps : écritures concertantes et arias da capo italiennes, ouverture et danses françaises, fugues allemandes, contrepoint anglican, tournures mélodiques purcelliennes, il fond tous ces éléments au creuset de son inspiration propre en vue de la meilleure efficacité dramatique.}} {{harvsp|Lemaître|1992|p=410}}.</ref> kuzinga bamvula tatu na Italie, yandi vutukaka sambu , mwa <ref>{{Citation|Usant de la langue de son temps comme Bach […] Haendel apparut comme un puissant organisateur, comme un merveilleux instrument de synthèse de l'art européen. L'Allemagne lui inculqua une certaine piété intérieure, jamais démentie. L'Italie développa ses dons de mélodiste […] son sensualisme pour les couleurs et les sonorités. De la France il écouta les leçons de clarté, d'élégance, d'équilibre. L'Angleterre, enfin, lui enseigna la poésie des [[virginaliste]]s, la spontanéité de Purcell, ses ambiguïtés modales et ses audaces rythmiques.}} {{harvsp|Marc Vignal|1987|p=352}}.</ref> na [[Hanovre|Hanover]] na ntwala ya kukwenda kuzinga kimakulu na Angleterre.
Handel, muntu mosi yina me zabanaka mingi na [[Orgue|miziki ya orkestre]] mpe [[Clavecin|ya clavecin]], yandi vuandaka na lukumu ya ngolo na mvu-nkama ya mvimba ya 19 samu na mikanda na yandi ya nkaka yina zabanaka mingi —mingi-mingi [[oratorio]] ''[[Messiah]]'', ba concert na yandi ya orkestre mpi ba concerti grossi, ba suite na yandi ya clavecin (tanga mpe miziki na yandi ya me zabanaka mingi ''[[Music for the Royal Fireworks|ya Musicor]]'' [[Sarabande de Haendel|de Wabande]] ( ''[[Water Music|Musicor de Wabande]]'' ). ''[[Music for the Royal Fireworks|e Nsaka za Ntinu]]'' XIX . mvu-nkama, nsungi yina bantu mingi ya ntangu na yandi vandaka kuvila mambu. Kansi, na nsungi ya bamvula kuluta makumi tatu na tanu, yandi kudipesaka mingi na opera na ndinga ya Italien (ba partition kuluta 40 ya [[opera seria]] <ref>{{Citation|Le regain d'intérêt pour les opéras de Haendel au début des années 1920, impliqua de nombreuses révisions […], les héros castrats devinrent alors des barytons et des basses. Dans les années 1960 quand la « renaissance » de Haendel fut associée, abusivement à l'art de [[Joan Sutherland]], des mezzos plus ou moins solides s'attaquèrent aux héros de l'Antiquité, avec un bonheur inégal ; cela permit au moins de conserver l'orchestration originale de Haendel.}} Comte de Harewood, « Haendel » dans {{harvsp|Kobbé|1991|p=60}}.</ref> ), na ntwala ya kuganga mpi kuzabisa [[oratorio]] na Kingelesi yina yandi kele mosi na kati ya bamfumu yina bo lenda tula ntembe ve <ref>{{Citation|Il préfigure Haydn et plus encore Mozart ; il eut la même prescience du ''leitmotiv''. Enfin il donna à l'oratorio une dimension et une signification jusque-là insoupçonnée. Pensée novatrice, donc, et d'une extrême noblesse}}{{harvsp|Marc Vignal|1987|p=352}}.</ref> .
Kumbu na yandi lenda monana na mitindu mingi ya kusonika. : mukanda na yandi ya mbotika na [[Kidoitce|Kialemani]], kesadilaka mutindu ''Händel'', kumbu na yandi kesonikaka mpi ''Haendel'' (yina " e » na kisika ya [[umlaut]] — yina bo ke balulaka na [[̈|diaeresis]] ), mpe mutindu yai, yina bo ke sadilaka banda ntama na Kifalansa <ref>{{Lien web|titre=Georg Friedrich Händel (1685-1759) - livres sur cet auteur|url=https://data.bnf.fr/fr/studies-by-rdt/13987321/a/page2|date=14 janvier 2021|site=[[Bibliothèque nationale de France]]|consulté le=4 avril 2021}}.</ref>, kele mpe mutindu yina [[Romain Rolland]] sadilaka ntangu yandi pesaka yandi biografi mosi ya mfunu <ref>{{article|lang=fr|prénom=Jean-François|nom=Labie|titre=Haendel Georg Friedrich|revue=Encyclopædia Universalis [en ligne]|date=consulté le 4 avril 2021|url=https://www.universalis.fr/encyclopedie/georg-friedrich-haendel/}}.</ref> . Na manima ya kuzinga na Angleterre, yandi mosi sonikaka yo ''Handel'' kukonda diaeresis, ngogo mosi ya kele penepene tii ngogo mosi yina bantu ya ketubaka Kingelesi kendimaka, mpe yandi tulaka maboko na zina ya ''George Frideric Handel'' <ref>Voir le [[fac-similé]] de son testament dans {{harvsp|Gallois|1980|p=}}.</ref> .
Na XVII ya 17 Na mvula-nkama ya 19, mbala mingi kisalu ya kuyimba vuandaka kukatuka na tata mpe na mwana. Ata kima mosi ve ya mutindu yina sambu na Handel, muntu mosi mpamba yina vandaka kubula miziki na dibuta mosi yina katukaka na [[Silésie]] mpe vandaka ti lukwikilu [[Luthéranisme|ya Luther]] . Nkaka ya yandi ya bakala, Valentin, butukaka na [[Wrocław|Breslau]] na mvula 1583. Wau vo wayenda zingila kuna mbanza Halle muna mvu wa 1609, wasala kuna salu kia tunga nsongo [ 12 ] . Na manima, bawu vuandaka kusonika zina ya dibuta na mitindu mingi, mpe mitindu tanu na kati na yo kele ti banzikisa na mikanda ya ''Liebfrauenkirche'' (Dibundu ya Mama na Beto) na Halle, disongidila . : ''Händel'', ''Hendel'', ''Nsadisi'', ''Nsadisi'', ''Nsadisi'' — ya ntete kele ya kuluta mingi [ 13 ]
148cco2rfadsdqu2qcsd2goz4xa0jwr
52526
52525
2026-06-13T15:56:41Z
Calebphanzu
11538
52526
wikitext
text/x-wiki
'''Georg''' '''Friedrich''' '''Handel''' Écouter R to '''{{Lang|de|Georg Friederich}}''' '''{{Lang|de|Händel}}''' ''{{Lang|en|George Frideric Handel}}'' [ ( na Kingelesi George˒ <ref group="alpha">L'orthographie ''{{Lang|en|Frideric}}'' est celle inscrite sur sa demande de citoyenneté britannique de 1727 alors que ''{{Lang|en|Frederick}}'' est celle inscrite sur son testament, sa tombe (quoique sans le « k » final) et différents monuments.</ref> kele muyimbi ya Saxon, me kumaka muntu ya Kingelesi, me butuka na 1914.23 ngonda ya zole 1685 na Halle-sur-Saale mpe yandi kufwaka na kilumbu ya 15.14 avili ngonda ya iya 1759 na mbanza Westminster .
Handel ke monisamaka mbala mingi bubu yai bonso nsongi ya [[Musique baroque|miziki ya baroque]] na lweka ya [[Jean-Sébastien Bach|Johann Sebastian Bach]] [ 1 ] , <ref>{{Citation|Deux artistes qui dominent toute la période classique : Bach et Haendel. […] l'un et l'autre ouvrent de larges perspectives sur l'avenir.}} {{harvsp|Dufourcq|1946|p=217}}.</ref>, [[Antonio Vivaldi]], [[Georg Philipp Telemann]] <ref>{{Lien web|langue=français|titre=Georg Philipp Telemann|url=https://www.radioclassique.fr/magazine/compositeurs-interpretes/georg-philipp-telemann/|site=radioclassique.fr|date=7 février 2017|consulté le=7 février 2017}}</ref> ti [[Jean-Philippe Rameau]], mpe nsungi ya miziki ya baroque ya Eropa lenda monana nde kisalu ya Handel me mana na <ref>{{Citation|Avec l’œuvre de Haendel se clôt l'ère du baroque européen en musique.}} {{harvsp|Girac-Marinier|2012|p=16}}.</ref> . Yandi butukaka mpe longukaka na Saxe <ref>Géographiquement située en [[Électorat de Saxe|Saxe]], Halle comme le reste du diocèse de [[Magdebourg]] relevait en fait depuis 1680 de l'Électorat de [[Brandebourg]], noyau du futur [[royaume de Prusse]].</ref>, sambu yandi lutisaka mwa bangonda na [[Hamburg|Hambourg]] na <ref>{{Citation|L'œuvre de Haendel, tout en portant de fortes marques de sa personnalité, est un composé de tous les styles de son temps : écritures concertantes et arias da capo italiennes, ouverture et danses françaises, fugues allemandes, contrepoint anglican, tournures mélodiques purcelliennes, il fond tous ces éléments au creuset de son inspiration propre en vue de la meilleure efficacité dramatique.}} {{harvsp|Lemaître|1992|p=410}}.</ref> kuzinga bamvula tatu na Italie, yandi vutukaka sambu , mwa <ref>{{Citation|Usant de la langue de son temps comme Bach […] Haendel apparut comme un puissant organisateur, comme un merveilleux instrument de synthèse de l'art européen. L'Allemagne lui inculqua une certaine piété intérieure, jamais démentie. L'Italie développa ses dons de mélodiste […] son sensualisme pour les couleurs et les sonorités. De la France il écouta les leçons de clarté, d'élégance, d'équilibre. L'Angleterre, enfin, lui enseigna la poésie des [[virginaliste]]s, la spontanéité de Purcell, ses ambiguïtés modales et ses audaces rythmiques.}} {{harvsp|Marc Vignal|1987|p=352}}.</ref> na [[Hanovre|Hanover]] na ntwala ya kukwenda kuzinga kimakulu na Angleterre.
Handel, muntu mosi yina me zabanaka mingi na [[Orgue|miziki ya orkestre]] mpe [[Clavecin|ya clavecin]], yandi vuandaka na lukumu ya ngolo na mvu-nkama ya mvimba ya 19 samu na mikanda na yandi ya nkaka yina zabanaka mingi —mingi-mingi [[oratorio]] ''[[Messiah]]'', ba concert na yandi ya orkestre mpi ba concerti grossi, ba suite na yandi ya clavecin (tanga mpe miziki na yandi ya me zabanaka mingi ''[[Music for the Royal Fireworks|ya Musicor]]'' [[Sarabande de Haendel|de Wabande]] ( ''[[Water Music|Musicor de Wabande]]'' ). ''[[Music for the Royal Fireworks|e Nsaka za Ntinu]]'' XIX . mvu-nkama, nsungi yina bantu mingi ya ntangu na yandi vandaka kuvila mambu. Kansi, na nsungi ya bamvula kuluta makumi tatu na tanu, yandi kudipesaka mingi na opera na ndinga ya Italien (ba partition kuluta 40 ya [[opera seria]] <ref>{{Citation|Le regain d'intérêt pour les opéras de Haendel au début des années 1920, impliqua de nombreuses révisions […], les héros castrats devinrent alors des barytons et des basses. Dans les années 1960 quand la « renaissance » de Haendel fut associée, abusivement à l'art de [[Joan Sutherland]], des mezzos plus ou moins solides s'attaquèrent aux héros de l'Antiquité, avec un bonheur inégal ; cela permit au moins de conserver l'orchestration originale de Haendel.}} Comte de Harewood, « Haendel » dans {{harvsp|Kobbé|1991|p=60}}.</ref> ), na ntwala ya kuganga mpi kuzabisa [[oratorio]] na Kingelesi yina yandi kele mosi na kati ya bamfumu yina bo lenda tula ntembe ve <ref>{{Citation|Il préfigure Haydn et plus encore Mozart ; il eut la même prescience du ''leitmotiv''. Enfin il donna à l'oratorio une dimension et une signification jusque-là insoupçonnée. Pensée novatrice, donc, et d'une extrême noblesse}}{{harvsp|Marc Vignal|1987|p=352}}.</ref> .
Kumbu na yandi lenda monana na mitindu mingi ya kusonika. : mukanda na yandi ya mbotika na [[Kidoitce|Kialemani]], kesadilaka mutindu ''Händel'', kumbu na yandi kesonikaka mpi ''Haendel'' (yina " e » na kisika ya [[umlaut]] — yina bo ke balulaka na [[̈|diaeresis]] ), mpe mutindu yai, yina bo ke sadilaka banda ntama na Kifalansa <ref>{{Lien web|titre=Georg Friedrich Händel (1685-1759) - livres sur cet auteur|url=https://data.bnf.fr/fr/studies-by-rdt/13987321/a/page2|date=14 janvier 2021|site=[[Bibliothèque nationale de France]]|consulté le=4 avril 2021}}.</ref>, kele mpe mutindu yina [[Romain Rolland]] sadilaka ntangu yandi pesaka yandi biografi mosi ya mfunu <ref>{{article|lang=fr|prénom=Jean-François|nom=Labie|titre=Haendel Georg Friedrich|revue=Encyclopædia Universalis [en ligne]|date=consulté le 4 avril 2021|url=https://www.universalis.fr/encyclopedie/georg-friedrich-haendel/}}.</ref> . Na manima ya kuzinga na Angleterre, yandi mosi sonikaka yo ''Handel'' kukonda diaeresis, ngogo mosi ya kele penepene tii ngogo mosi yina bantu ya ketubaka Kingelesi kendimaka, mpe yandi tulaka maboko na zina ya ''George Frideric Handel'' <ref>Voir le [[fac-similé]] de son testament dans {{harvsp|Gallois|1980|p=}}.</ref> .
Na XVII ya 17 Na mvula-nkama ya 19, mbala mingi kisalu ya kuyimba vuandaka kukatuka na tata mpe na mwana. Ata kima mosi ve ya mutindu yina sambu na Handel, muntu mosi mpamba yina vandaka kubula miziki na dibuta mosi yina katukaka na [[Silésie]] mpe vandaka ti lukwikilu [[Luthéranisme|ya Luther]] . Nkaka ya yandi ya bakala, Valentin, butukaka na [[Wrocław|Breslau]] na mvula 1583. Wau vo wayenda zingila kuna mbanza Halle muna mvula ya 1609, wasala kuna salu kia tunga nsongo [ 12 ] . Na manima, bawu vuandaka kusonika zina ya dibuta na mitindu mingi, mpe mitindu tanu na kati na yo kele ti banzikisa na mikanda ya ''Liebfrauenkirche'' (Dibundu ya Mama na Beto) na Halle, disongidila . : ''Händel'', ''Hendel'', ''Nsadisi'', ''Nsadisi'', ''Nsadisi'' — ya ntete kele ya kuluta mingi [ 13 ]
fmmhehzsbab89kwdn7wajpq50ddop91
52527
52526
2026-06-13T15:59:51Z
Calebphanzu
11538
52527
wikitext
text/x-wiki
'''Georg''' '''Friedrich''' '''Handel''' Écouter R to '''{{Lang|de|Georg Friederich}}''' '''{{Lang|de|Händel}}''' ''{{Lang|en|George Frideric Handel}}'' [ ( na Kingelesi George˒ <ref group="alpha">L'orthographie ''{{Lang|en|Frideric}}'' est celle inscrite sur sa demande de citoyenneté britannique de 1727 alors que ''{{Lang|en|Frederick}}'' est celle inscrite sur son testament, sa tombe (quoique sans le « k » final) et différents monuments.</ref> kele muyimbi ya Saxon, me kumaka muntu ya Kingelesi, me butuka na 1914.23 ngonda ya zole 1685 na Halle-sur-Saale mpe yandi kufwaka na kilumbu ya 15.14 avili ngonda ya iya 1759 na mbanza Westminster .
Handel ke monisamaka mbala mingi bubu yai bonso nsongi ya [[Musique baroque|miziki ya baroque]] na lweka ya [[Jean-Sébastien Bach|Johann Sebastian Bach]] [ 1 ] , <ref>{{Citation|Deux artistes qui dominent toute la période classique : Bach et Haendel. […] l'un et l'autre ouvrent de larges perspectives sur l'avenir.}} {{harvsp|Dufourcq|1946|p=217}}.</ref>, [[Antonio Vivaldi]], [[Georg Philipp Telemann]] <ref>{{Lien web|langue=français|titre=Georg Philipp Telemann|url=https://www.radioclassique.fr/magazine/compositeurs-interpretes/georg-philipp-telemann/|site=radioclassique.fr|date=7 février 2017|consulté le=7 février 2017}}</ref> ti [[Jean-Philippe Rameau]], mpe nsungi ya miziki ya baroque ya Eropa lenda monana nde kisalu ya Handel me mana na <ref>{{Citation|Avec l’œuvre de Haendel se clôt l'ère du baroque européen en musique.}} {{harvsp|Girac-Marinier|2012|p=16}}.</ref> . Yandi butukaka mpe longukaka na Saxe <ref>Géographiquement située en [[Électorat de Saxe|Saxe]], Halle comme le reste du diocèse de [[Magdebourg]] relevait en fait depuis 1680 de l'Électorat de [[Brandebourg]], noyau du futur [[royaume de Prusse]].</ref>, sambu yandi lutisaka mwa bangonda na [[Hamburg|Hambourg]] na <ref>{{Citation|L'œuvre de Haendel, tout en portant de fortes marques de sa personnalité, est un composé de tous les styles de son temps : écritures concertantes et arias da capo italiennes, ouverture et danses françaises, fugues allemandes, contrepoint anglican, tournures mélodiques purcelliennes, il fond tous ces éléments au creuset de son inspiration propre en vue de la meilleure efficacité dramatique.}} {{harvsp|Lemaître|1992|p=410}}.</ref> kuzinga bamvula tatu na Italie, yandi vutukaka sambu , mwa <ref>{{Citation|Usant de la langue de son temps comme Bach […] Haendel apparut comme un puissant organisateur, comme un merveilleux instrument de synthèse de l'art européen. L'Allemagne lui inculqua une certaine piété intérieure, jamais démentie. L'Italie développa ses dons de mélodiste […] son sensualisme pour les couleurs et les sonorités. De la France il écouta les leçons de clarté, d'élégance, d'équilibre. L'Angleterre, enfin, lui enseigna la poésie des [[virginaliste]]s, la spontanéité de Purcell, ses ambiguïtés modales et ses audaces rythmiques.}} {{harvsp|Marc Vignal|1987|p=352}}.</ref> na [[Hanovre|Hanover]] na ntwala ya kukwenda kuzinga kimakulu na Angleterre.
Handel, muntu mosi yina me zabanaka mingi na [[Orgue|miziki ya orkestre]] mpe [[Clavecin|ya clavecin]], yandi vuandaka na lukumu ya ngolo na mvu-nkama ya mvimba ya 19 samu na mikanda na yandi ya nkaka yina zabanaka mingi —mingi-mingi [[oratorio]] ''[[Messiah]]'', ba concert na yandi ya orkestre mpi ba concerti grossi, ba suite na yandi ya clavecin (tanga mpe miziki na yandi ya me zabanaka mingi ''[[Music for the Royal Fireworks|ya Musicor]]'' [[Sarabande de Haendel|de Wabande]] ( ''[[Water Music|Musicor de Wabande]]'' ). ''[[Music for the Royal Fireworks|e Nsaka za Ntinu]]'' XIX . mvu-nkama, nsungi yina bantu mingi ya ntangu na yandi vandaka kuvila mambu. Kansi, na nsungi ya bamvula kuluta makumi tatu na tanu, yandi kudipesaka mingi na opera na ndinga ya Italien (ba partition kuluta 40 ya [[opera seria]] <ref>{{Citation|Le regain d'intérêt pour les opéras de Haendel au début des années 1920, impliqua de nombreuses révisions […], les héros castrats devinrent alors des barytons et des basses. Dans les années 1960 quand la « renaissance » de Haendel fut associée, abusivement à l'art de [[Joan Sutherland]], des mezzos plus ou moins solides s'attaquèrent aux héros de l'Antiquité, avec un bonheur inégal ; cela permit au moins de conserver l'orchestration originale de Haendel.}} Comte de Harewood, « Haendel » dans {{harvsp|Kobbé|1991|p=60}}.</ref> ), na ntwala ya kuganga mpi kuzabisa [[oratorio]] na Kingelesi yina yandi kele mosi na kati ya bamfumu yina bo lenda tula ntembe ve <ref>{{Citation|Il préfigure Haydn et plus encore Mozart ; il eut la même prescience du ''leitmotiv''. Enfin il donna à l'oratorio une dimension et une signification jusque-là insoupçonnée. Pensée novatrice, donc, et d'une extrême noblesse}}{{harvsp|Marc Vignal|1987|p=352}}.</ref> .
Kumbu na yandi lenda monana na mitindu mingi ya kusonika. : mukanda na yandi ya mbotika na [[Kidoitce|Kialemani]], kesadilaka mutindu ''Händel'', kumbu na yandi kesonikaka mpi ''Haendel'' (yina " e » na kisika ya [[umlaut]] — yina bo ke balulaka na [[̈|diaeresis]] ), mpe mutindu yai, yina bo ke sadilaka banda ntama na Kifalansa <ref>{{Lien web|titre=Georg Friedrich Händel (1685-1759) - livres sur cet auteur|url=https://data.bnf.fr/fr/studies-by-rdt/13987321/a/page2|date=14 janvier 2021|site=[[Bibliothèque nationale de France]]|consulté le=4 avril 2021}}.</ref>, kele mpe mutindu yina [[Romain Rolland]] sadilaka ntangu yandi pesaka yandi biografi mosi ya mfunu <ref>{{article|lang=fr|prénom=Jean-François|nom=Labie|titre=Haendel Georg Friedrich|revue=Encyclopædia Universalis [en ligne]|date=consulté le 4 avril 2021|url=https://www.universalis.fr/encyclopedie/georg-friedrich-haendel/}}.</ref> . Na manima ya kuzinga na Angleterre, yandi mosi sonikaka yo ''Handel'' kukonda diaeresis, ngogo mosi ya kele penepene tii ngogo mosi yina bantu ya ketubaka Kingelesi kendimaka, mpe yandi tulaka maboko na zina ya ''George Frideric Handel'' <ref>Voir le [[fac-similé]] de son testament dans {{harvsp|Gallois|1980|p=}}.</ref> .
Na XVII ya 17 Na mvula-nkama ya 19, mbala mingi kisalu ya kuyimba vuandaka kukatuka na tata mpe na mwana. Ata kima mosi ve ya mutindu yina sambu na Handel, muntu mosi mpamba yina vandaka kubula miziki na dibuta mosi yina katukaka na [[Silésie]] mpe vandaka ti lukwikilu [[Luthéranisme|ya Luther]] . Nkaka ya yandi ya bakala, Valentin, butukaka na [[Wrocław|Breslau]] na mvula 1583. Wau vo wayenda zingila kuna mbanza Halle muna mvula ya 1609, wasala kuna salu kia tunga nsongo [ 12 ] . Na manima, bawu vuandaka kusonika kumbu ya dibuta na mitindu mingi, mpe mitindu tanu na kati na yo kele ti banzikisa na mikanda ya ''Liebfrauenkirche'' (Dibundu ya Mama na Beto) na Halle, disongidila . : ''Händel'', ''Hendel'', ''Nsadisi'', ''Nsadisi'', ''Nsadisi'' — ya ntete kele ya kuluta mingi [ 13 ]
4oerzwkcpd1kq7r2r0ulsa38wyegexd
52528
52527
2026-06-13T16:00:43Z
Calebphanzu
11538
52528
wikitext
text/x-wiki
'''Georg''' '''Friedrich''' '''Handel''' Écouter R to '''{{Lang|de|Georg Friederich}}''' '''{{Lang|de|Händel}}''' ''{{Lang|en|George Frideric Handel}}'' [ ( na Kingelesi George˒ <ref group="alpha">L'orthographie ''{{Lang|en|Frideric}}'' est celle inscrite sur sa demande de citoyenneté britannique de 1727 alors que ''{{Lang|en|Frederick}}'' est celle inscrite sur son testament, sa tombe (quoique sans le « k » final) et différents monuments.</ref> kele muyimbi ya Saxon, me kumaka muntu ya Kingelesi, me butuka na 1914.23 ngonda ya zole 1685 na Halle-sur-Saale mpe yandi kufwaka na kilumbu ya 15.14 avili ngonda ya iya 1759 na mbanza Westminster .
Handel ke monisamaka mbala mingi bubu yai bonso nsongi ya [[Musique baroque|miziki ya baroque]] na lweka ya [[Jean-Sébastien Bach|Johann Sebastian Bach]] [ 1 ] , <ref>{{Citation|Deux artistes qui dominent toute la période classique : Bach et Haendel. […] l'un et l'autre ouvrent de larges perspectives sur l'avenir.}} {{harvsp|Dufourcq|1946|p=217}}.</ref>, [[Antonio Vivaldi]], [[Georg Philipp Telemann]] <ref>{{Lien web|langue=français|titre=Georg Philipp Telemann|url=https://www.radioclassique.fr/magazine/compositeurs-interpretes/georg-philipp-telemann/|site=radioclassique.fr|date=7 février 2017|consulté le=7 février 2017}}</ref> ti [[Jean-Philippe Rameau]], mpe nsungi ya miziki ya baroque ya Eropa lenda monana nde kisalu ya Handel me mana na <ref>{{Citation|Avec l’œuvre de Haendel se clôt l'ère du baroque européen en musique.}} {{harvsp|Girac-Marinier|2012|p=16}}.</ref> . Yandi butukaka mpe longukaka na Saxe <ref>Géographiquement située en [[Électorat de Saxe|Saxe]], Halle comme le reste du diocèse de [[Magdebourg]] relevait en fait depuis 1680 de l'Électorat de [[Brandebourg]], noyau du futur [[royaume de Prusse]].</ref>, sambu yandi lutisaka mwa bangonda na [[Hamburg|Hambourg]] na <ref>{{Citation|L'œuvre de Haendel, tout en portant de fortes marques de sa personnalité, est un composé de tous les styles de son temps : écritures concertantes et arias da capo italiennes, ouverture et danses françaises, fugues allemandes, contrepoint anglican, tournures mélodiques purcelliennes, il fond tous ces éléments au creuset de son inspiration propre en vue de la meilleure efficacité dramatique.}} {{harvsp|Lemaître|1992|p=410}}.</ref> kuzinga bamvula tatu na Italie, yandi vutukaka sambu , mwa <ref>{{Citation|Usant de la langue de son temps comme Bach […] Haendel apparut comme un puissant organisateur, comme un merveilleux instrument de synthèse de l'art européen. L'Allemagne lui inculqua une certaine piété intérieure, jamais démentie. L'Italie développa ses dons de mélodiste […] son sensualisme pour les couleurs et les sonorités. De la France il écouta les leçons de clarté, d'élégance, d'équilibre. L'Angleterre, enfin, lui enseigna la poésie des [[virginaliste]]s, la spontanéité de Purcell, ses ambiguïtés modales et ses audaces rythmiques.}} {{harvsp|Marc Vignal|1987|p=352}}.</ref> na [[Hanovre|Hanover]] na ntwala ya kukwenda kuzinga kimakulu na Angleterre.
Handel, muntu mosi yina me zabanaka mingi na [[Orgue|miziki ya orkestre]] mpe [[Clavecin|ya clavecin]], yandi vuandaka na lukumu ya ngolo na mvu-nkama ya mvimba ya 19 samu na mikanda na yandi ya nkaka yina zabanaka mingi —mingi-mingi [[oratorio]] ''[[Messiah]]'', ba concert na yandi ya orkestre mpi ba concerti grossi, ba suite na yandi ya clavecin (tanga mpe miziki na yandi ya me zabanaka mingi ''[[Music for the Royal Fireworks|ya Musicor]]'' [[Sarabande de Haendel|de Wabande]] ( ''[[Water Music|Musicor de Wabande]]'' ). ''[[Music for the Royal Fireworks|e Nsaka za Ntinu]]'' XIX . mvu-nkama, nsungi yina bantu mingi ya ntangu na yandi vandaka kuvila mambu. Kansi, na nsungi ya bamvula kuluta makumi tatu na tanu, yandi kudipesaka mingi na opera na ndinga ya Italien (ba partition kuluta 40 ya [[opera seria]] <ref>{{Citation|Le regain d'intérêt pour les opéras de Haendel au début des années 1920, impliqua de nombreuses révisions […], les héros castrats devinrent alors des barytons et des basses. Dans les années 1960 quand la « renaissance » de Haendel fut associée, abusivement à l'art de [[Joan Sutherland]], des mezzos plus ou moins solides s'attaquèrent aux héros de l'Antiquité, avec un bonheur inégal ; cela permit au moins de conserver l'orchestration originale de Haendel.}} Comte de Harewood, « Haendel » dans {{harvsp|Kobbé|1991|p=60}}.</ref> ), na ntwala ya kuganga mpi kuzabisa [[oratorio]] na Kingelesi yina yandi kele mosi na kati ya bamfumu yina bo lenda tula ntembe ve <ref>{{Citation|Il préfigure Haydn et plus encore Mozart ; il eut la même prescience du ''leitmotiv''. Enfin il donna à l'oratorio une dimension et une signification jusque-là insoupçonnée. Pensée novatrice, donc, et d'une extrême noblesse}}{{harvsp|Marc Vignal|1987|p=352}}.</ref> .
Kumbu na yandi lenda monana na mitindu mingi ya kusonika. : mukanda na yandi ya mbotika na [[Kidoitce|Kialemani]], kesadilaka mutindu ''Händel'', kumbu na yandi kesonikaka mpi ''Haendel'' (yina " e » na kisika ya [[umlaut]] — yina bo ke balulaka na [[̈|diaeresis]] ), mpe mutindu yai, yina bo ke sadilaka banda ntama na Kifalansa <ref>{{Lien web|titre=Georg Friedrich Händel (1685-1759) - livres sur cet auteur|url=https://data.bnf.fr/fr/studies-by-rdt/13987321/a/page2|date=14 janvier 2021|site=[[Bibliothèque nationale de France]]|consulté le=4 avril 2021}}.</ref>, kele mpe mutindu yina [[Romain Rolland]] sadilaka ntangu yandi pesaka yandi biografi mosi ya mfunu <ref>{{article|lang=fr|prénom=Jean-François|nom=Labie|titre=Haendel Georg Friedrich|revue=Encyclopædia Universalis [en ligne]|date=consulté le 4 avril 2021|url=https://www.universalis.fr/encyclopedie/georg-friedrich-haendel/}}.</ref> . Na manima ya kuzinga na Angleterre, yandi mosi sonikaka yo ''Handel'' kukonda diaeresis, ngogo mosi ya kele penepene tii ngogo mosi yina bantu ya ketubaka Kingelesi kendimaka, mpe yandi tulaka maboko na zina ya ''George Frideric Handel'' <ref>Voir le [[fac-similé]] de son testament dans {{harvsp|Gallois|1980|p=}}.</ref> .
Na XVII ya 17 Na mvula-nkama ya 19, mbala mingi kisalu ya kuyimba vuandaka kukatuka na tata mpe na mwana. Ata kima mosi ve ya mutindu yina sambu na Handel, muntu mosi mpamba yina vandaka kubula miziki na dibuta mosi yina katukaka na [[Silésie]] mpe vandaka ti lukwikilu [[Luthéranisme|ya Luther]] . Nkaka ya yandi ya bakala, Valentin, butukaka na [[Wrocław|Breslau]] na mvula 1583. Wau vo wayenda zingila kuna mbanza Halle muna mvula ya 1609, wasala kuna salu kia tunga nsongo [ 12 ] . Na manima, bawu vuandaka kusonika kumbu ya dibuta na mitindu mingi, mpe mitindu tanu na kati na yo kele ti banzikisa na mikanda ya ''Liebfrauenkirche'' (Dibundu ya Mama na Beto) na Halle, disongidila . : ''Händel'', ''Hendel'', ''Nsadisi'', ''Nsadisi'', ''Nsadisi'' — ya ntete kele ya kuluta mingi [ 13 ]
Valentin Handel wafwa muna mvu wa 1636, wan’andi wole a mbuta babaka e salu kiandi kia kinkita . Ya tatu, Georg (1622-1697), tata ya muntu yina zolaka kuvanda muyimbi, vandaka kaka ti bamvula kumi na iya na ntangu yina. Yandi kotaka bonso longoki na munganga mosi ya ke zengaka nsuki yina fwaka na nima ya kulutisa bamvula sambanu, yandi vandaka ve ti bana. Mufwidi na yandi, yina vandaka ti bamvula 31, kwelaka muntu yina vandaka kulonguka kisalu yina, yina vandaka kaka ti bamvula 21, mpi bo butaka bana sambanu. Makwela na bo kusalaka bamvula 40, na ntangu yina bantu mingi kuzabaka mayele ya Georg Handel, tii na kiteso yina yandi nungaka na kukota na kisalu ya dibuta ya Duc [[Auguste de Saxe-Weissenfels|Auguste ya Saxe-Weissenfels]], yina vandaka kutwadisa kisalu ya kubaka bima ya bantu yonso na Halle tii na lufwa na yandi na mvu [[Brandebourg-Prusse|1680]] ., mutindu bo sonikaka yo na [[Traités de Westphalie|Bangwakana ya Westfalie]] na mvu 1648 [ 14 ] . Georg Handel vandaka muntu mosi ya mfunu na mbanza yina, yandi vandaka mvwama mpi vandaka ti kikalulu ya kukonda luzitu. ; yandi ke salaka yonso sambu na kudimonisa na mfumu ya mpa ya mbanza mpi yandi ke nungaka na kusala nde bo pona yandi munganga ya leta sambu na Baponi ya Brandenburg [ 14 ] .
jsizpuwvnhbtj82dzcd2nnatw6msmqy