Wikipedia kgwiki https://kg.wikipedia.org/wiki/Muk%C3%A2nda_ya_ngudi MediaWiki 1.47.0-wmf.6 first-letter Media Special Disolo Kisadi Disolo kisadi Wikipedia Disolo Wikipedia Fisye Disolo fisye MediaWiki MediaWiki talk Template Template talk Lusadisu Disolo lusadisu Kalasi Disolo kalasi TimedText TimedText talk Module Module talk Event Event talk Kilumbu 28 ngônda ya ntete 0 6831 52529 49983 2026-06-13T20:32:07Z Medamuaka 11529 52529 wikitext text/x-wiki {{ngônda ya ntete}} '''{{date-|28 yanuâdi}}''' vuandaka kilumbu ya makumi zole na nana ya ngônda ya ntete na [[manâka|manâka ya Glégûalè]]. Yo kezabana nde kilumbu ya kumi ya mvula kele kilumbu ya ntete ya kilumbu ya mvimba, mpi yo lenda vanda kilumbu ya bantu yonso na manaka ya bantu ya Glégwalè, mpi yo kele kilumbu ya bantu ya [[Ntoto|bansi]] mingi kesalaka nkinsi ya bantu yonso. Yandi vandaka ti [[kilumbu|bilumbu]] {{nobr|338}} na nima ya lufwa ya muntu yina, mpi bilumbu {{nobr|337}} na nima ya kufwa ya muntu yina.<div style="text-align: center;">[[Kilumbu 27 ngônda ya ntete|27 yanuâdi]] - ''{{date-|28 yanuâdi}}'' - [[Kilumbu 29 ngônda ya ntete|29 yanuâdi]]</div> == Kimbangi == {{Références}} == Tâla na masônga == === Mikânda ya santu === * [[Paul Guérin (religieux)|{{Mgr}} Paul Guérin]], Vie des saints; tome I, banda {{1er}} Nzozulu ya Nkengi, balutiti 26 ya Nzozulu ya Mbandu, Paris, Bloud & Barral, 1876, ed. 7, p. 1 lutiti 56. [[Category:Catégorie Commons avec lien local identique sur Wikidata]] t3zdehikbsizarhg1miym7tg8pfm8d0 52530 52529 2026-06-13T20:32:28Z Medamuaka 11529 52530 wikitext text/x-wiki {{ngônda ya ntete}} '''{{date-|28 yanuâdi}}''' vuandaka kilumbu ya makumi zole na nana ya ngônda ya ntete na [[manâka|manâka ya Glégûalè]]. Ya kezabana nde kilumbu ya kumi ya mvula kele kilumbu ya ntete ya kilumbu ya mvimba, mpi yo lenda vanda kilumbu ya bantu yonso na manaka ya bantu ya Glégwalè, mpi yo kele kilumbu ya bantu ya [[Ntoto|bansi]] mingi kesalaka nkinsi ya bantu yonso. Yandi vandaka ti [[kilumbu|bilumbu]] {{nobr|338}} na nima ya lufwa ya muntu yina, mpi bilumbu {{nobr|337}} na nima ya kufwa ya muntu yina.<div style="text-align: center;">[[Kilumbu 27 ngônda ya ntete|27 yanuâdi]] - ''{{date-|28 yanuâdi}}'' - [[Kilumbu 29 ngônda ya ntete|29 yanuâdi]]</div> == Kimbangi == {{Références}} == Tâla na masônga == === Mikânda ya santu === * [[Paul Guérin (religieux)|{{Mgr}} Paul Guérin]], Vie des saints; tome I, banda {{1er}} Nzozulu ya Nkengi, balutiti 26 ya Nzozulu ya Mbandu, Paris, Bloud & Barral, 1876, ed. 7, p. 1 lutiti 56. [[Category:Catégorie Commons avec lien local identique sur Wikidata]] pop4sj3tufbo3bv2skea8l08odtev7r 52531 52530 2026-06-13T20:32:55Z Medamuaka 11529 52531 wikitext text/x-wiki {{ngônda ya ntete}} '''{{date-|28 yanuâdi}}''' vuandaka kilumbu ya makumi zole na nana ya ngônda ya ntete na [[manâka|manâka ya Glégûalè]]. Ya kezabana nde kilumbu ya kumi ya mvula kele kilumbu ya ntete ya kilumbu ya mvimba, mpe yo lenda vanda kilumbu ya bantu yonso na manaka ya bantu ya Glégwalè, mpi yo kele kilumbu ya bantu ya [[Ntoto|bansi]] mingi kesalaka nkinsi ya bantu yonso. Yandi vandaka ti [[kilumbu|bilumbu]] {{nobr|338}} na nima ya lufwa ya muntu yina, mpi bilumbu {{nobr|337}} na nima ya kufwa ya muntu yina.<div style="text-align: center;">[[Kilumbu 27 ngônda ya ntete|27 yanuâdi]] - ''{{date-|28 yanuâdi}}'' - [[Kilumbu 29 ngônda ya ntete|29 yanuâdi]]</div> == Kimbangi == {{Références}} == Tâla na masônga == === Mikânda ya santu === * [[Paul Guérin (religieux)|{{Mgr}} Paul Guérin]], Vie des saints; tome I, banda {{1er}} Nzozulu ya Nkengi, balutiti 26 ya Nzozulu ya Mbandu, Paris, Bloud & Barral, 1876, ed. 7, p. 1 lutiti 56. [[Category:Catégorie Commons avec lien local identique sur Wikidata]] n8xxsd6e0e1as3lzwcnop2tedhuob5s 52532 52531 2026-06-13T20:33:12Z Medamuaka 11529 52532 wikitext text/x-wiki {{ngônda ya ntete}} '''{{date-|28 yanuâdi}}''' vuandaka kilumbu ya makumi zole na nana ya ngônda ya ntete na [[manâka|manâka ya Glégûalè]]. Ya kezabana nde kilumbu ya kumi ya mvula kele kilumbu ya ntete ya kilumbu ya mvimba, mpe ya lenda vanda kilumbu ya bantu yonso na manaka ya bantu ya Glégwalè, mpi yo kele kilumbu ya bantu ya [[Ntoto|bansi]] mingi kesalaka nkinsi ya bantu yonso. Yandi vandaka ti [[kilumbu|bilumbu]] {{nobr|338}} na nima ya lufwa ya muntu yina, mpi bilumbu {{nobr|337}} na nima ya kufwa ya muntu yina.<div style="text-align: center;">[[Kilumbu 27 ngônda ya ntete|27 yanuâdi]] - ''{{date-|28 yanuâdi}}'' - [[Kilumbu 29 ngônda ya ntete|29 yanuâdi]]</div> == Kimbangi == {{Références}} == Tâla na masônga == === Mikânda ya santu === * [[Paul Guérin (religieux)|{{Mgr}} Paul Guérin]], Vie des saints; tome I, banda {{1er}} Nzozulu ya Nkengi, balutiti 26 ya Nzozulu ya Mbandu, Paris, Bloud & Barral, 1876, ed. 7, p. 1 lutiti 56. [[Category:Catégorie Commons avec lien local identique sur Wikidata]] 8iknz0b6f0ypx99h10s4fpq29tudg2n 52533 52532 2026-06-13T20:33:31Z Medamuaka 11529 52533 wikitext text/x-wiki {{ngônda ya ntete}} '''{{date-|28 yanuâdi}}''' vuandaka kilumbu ya makumi zole na nana ya ngônda ya ntete na [[manâka|manâka ya Glégûalè]]. Ya kezabana nde kilumbu ya kumi ya mvula kele kilumbu ya ntete ya kilumbu ya mvimba, mpe ya lenda vanda kilumbu ya bantu yonso na manaka ya bantu ya Glégwalè, mpe yo kele kilumbu ya bantu ya [[Ntoto|bansi]] mingi kesalaka nkinsi ya bantu yonso. Yandi vandaka ti [[kilumbu|bilumbu]] {{nobr|338}} na nima ya lufwa ya muntu yina, mpi bilumbu {{nobr|337}} na nima ya kufwa ya muntu yina.<div style="text-align: center;">[[Kilumbu 27 ngônda ya ntete|27 yanuâdi]] - ''{{date-|28 yanuâdi}}'' - [[Kilumbu 29 ngônda ya ntete|29 yanuâdi]]</div> == Kimbangi == {{Références}} == Tâla na masônga == === Mikânda ya santu === * [[Paul Guérin (religieux)|{{Mgr}} Paul Guérin]], Vie des saints; tome I, banda {{1er}} Nzozulu ya Nkengi, balutiti 26 ya Nzozulu ya Mbandu, Paris, Bloud & Barral, 1876, ed. 7, p. 1 lutiti 56. [[Category:Catégorie Commons avec lien local identique sur Wikidata]] gs1io1e72554muhhyezkc0verq4syr7 52534 52533 2026-06-13T20:33:58Z Medamuaka 11529 52534 wikitext text/x-wiki {{ngônda ya ntete}} '''{{date-|28 yanuâdi}}''' vuandaka kilumbu ya makumi zole na nana ya ngônda ya ntete na [[manâka|manâka ya Glégûalè]]. Ya kezabana nde kilumbu ya kumi ya mvula kele kilumbu ya ntete ya kilumbu ya mvimba, mpe ya lenda vanda kilumbu ya bantu yonso na manaka ya bantu ya Glégwalè, mpe ya kele kilumbu ya bantu ya [[Ntoto|bansi]] mingi kesalaka nkinsi ya bantu yonso. Yandi vandaka ti [[kilumbu|bilumbu]] {{nobr|338}} na nima ya lufwa ya muntu yina, mpi bilumbu {{nobr|337}} na nima ya kufwa ya muntu yina.<div style="text-align: center;">[[Kilumbu 27 ngônda ya ntete|27 yanuâdi]] - ''{{date-|28 yanuâdi}}'' - [[Kilumbu 29 ngônda ya ntete|29 yanuâdi]]</div> == Kimbangi == {{Références}} == Tâla na masônga == === Mikânda ya santu === * [[Paul Guérin (religieux)|{{Mgr}} Paul Guérin]], Vie des saints; tome I, banda {{1er}} Nzozulu ya Nkengi, balutiti 26 ya Nzozulu ya Mbandu, Paris, Bloud & Barral, 1876, ed. 7, p. 1 lutiti 56. [[Category:Catégorie Commons avec lien local identique sur Wikidata]] nq19z6866ez8d7h9orf2pfyupb0f67g 52535 52534 2026-06-13T20:34:50Z Medamuaka 11529 52535 wikitext text/x-wiki {{ngônda ya ntete}} '''{{date-|28 yanuâdi}}''' vuandaka kilumbu ya makumi zole na nana ya ngônda ya ntete na [[manâka|manâka ya Glégûalè]]. Ya kezabana nde kilumbu ya kumi ya mvula kele kilumbu ya ntete ya kilumbu ya mvimba, mpe ya lenda vuanda kilumbu ya bantu yonso na manaka ya bantu ya Glégwalè, mpe ya kele kilumbu ya bantu ya [[Ntoto|bansi]] mingi kesalaka nkinsi ya bantu yonso. Yandi vandaka ti [[kilumbu|bilumbu]] {{nobr|338}} na nima ya lufwa ya muntu yina, mpi bilumbu {{nobr|337}} na nima ya kufwa ya muntu yina.<div style="text-align: center;">[[Kilumbu 27 ngônda ya ntete|27 yanuâdi]] - ''{{date-|28 yanuâdi}}'' - [[Kilumbu 29 ngônda ya ntete|29 yanuâdi]]</div> == Kimbangi == {{Références}} == Tâla na masônga == === Mikânda ya santu === * [[Paul Guérin (religieux)|{{Mgr}} Paul Guérin]], Vie des saints; tome I, banda {{1er}} Nzozulu ya Nkengi, balutiti 26 ya Nzozulu ya Mbandu, Paris, Bloud & Barral, 1876, ed. 7, p. 1 lutiti 56. [[Category:Catégorie Commons avec lien local identique sur Wikidata]] qbkaem8n00jcp181c19wg5mawcpau2f 52536 52535 2026-06-13T20:35:05Z Medamuaka 11529 52536 wikitext text/x-wiki {{ngônda ya ntete}} '''{{date-|28 yanuâdi}}''' vuandaka kilumbu ya makumi zole na nana ya ngônda ya ntete na [[manâka|manâka ya Glégûalè]]. Ya kezabana nde kilumbu ya kumi ya mvula kele kilumbu ya ntete ya kilumbu ya mvimba, mpe ya lenda vuanda kilumbu ya bantu nyonso na manaka ya bantu ya Glégwalè, mpe ya kele kilumbu ya bantu ya [[Ntoto|bansi]] mingi kesalaka nkinsi ya bantu yonso. Yandi vandaka ti [[kilumbu|bilumbu]] {{nobr|338}} na nima ya lufwa ya muntu yina, mpi bilumbu {{nobr|337}} na nima ya kufwa ya muntu yina.<div style="text-align: center;">[[Kilumbu 27 ngônda ya ntete|27 yanuâdi]] - ''{{date-|28 yanuâdi}}'' - [[Kilumbu 29 ngônda ya ntete|29 yanuâdi]]</div> == Kimbangi == {{Références}} == Tâla na masônga == === Mikânda ya santu === * [[Paul Guérin (religieux)|{{Mgr}} Paul Guérin]], Vie des saints; tome I, banda {{1er}} Nzozulu ya Nkengi, balutiti 26 ya Nzozulu ya Mbandu, Paris, Bloud & Barral, 1876, ed. 7, p. 1 lutiti 56. [[Category:Catégorie Commons avec lien local identique sur Wikidata]] fcithkzbzjnrn28mdouf5pgvynkw2z6 52537 52536 2026-06-13T20:35:28Z Medamuaka 11529 52537 wikitext text/x-wiki {{ngônda ya ntete}} '''{{date-|28 yanuâdi}}''' vuandaka kilumbu ya makumi zole na nana ya ngônda ya ntete na [[manâka|manâka ya Glégûalè]]. Ya kezabana nde kilumbu ya kumi ya mvula kele kilumbu ya ntete ya kilumbu ya mvimba, mpe ya lenda vuanda kilumbu ya bantu nyonso na manaka ya bantu ya Glégwalè, mpe ya kele kilumbu ya bantu ya [[Ntoto|bansi]] mingi kesalaka nkinsi ya bantu nyonso. Yandi vandaka ti [[kilumbu|bilumbu]] {{nobr|338}} na nima ya lufwa ya muntu yina, mpi bilumbu {{nobr|337}} na nima ya kufwa ya muntu yina.<div style="text-align: center;">[[Kilumbu 27 ngônda ya ntete|27 yanuâdi]] - ''{{date-|28 yanuâdi}}'' - [[Kilumbu 29 ngônda ya ntete|29 yanuâdi]]</div> == Kimbangi == {{Références}} == Tâla na masônga == === Mikânda ya santu === * [[Paul Guérin (religieux)|{{Mgr}} Paul Guérin]], Vie des saints; tome I, banda {{1er}} Nzozulu ya Nkengi, balutiti 26 ya Nzozulu ya Mbandu, Paris, Bloud & Barral, 1876, ed. 7, p. 1 lutiti 56. [[Category:Catégorie Commons avec lien local identique sur Wikidata]] b95zponumj7jbyst4bk0uksf29szvjy 52538 52537 2026-06-13T20:35:48Z Medamuaka 11529 52538 wikitext text/x-wiki {{ngônda ya ntete}} '''{{date-|28 yanuâdi}}''' vuandaka kilumbu ya makumi zole na nana ya ngônda ya ntete na [[manâka|manâka ya Glégûalè]]. Ya kezabana nde kilumbu ya kumi ya mvula kele kilumbu ya ntete ya kilumbu ya mvimba, mpe ya lenda vuanda kilumbu ya bantu nyonso na manaka ya bantu ya Glégwalè, mpe ya kele kilumbu ya bantu ya [[Ntoto|bansi]] mingi kesalaka nkinsi ya bantu nyonso. Yandi vuandaka ti [[kilumbu|bilumbu]] {{nobr|338}} na nima ya lufwa ya muntu yina, mpi bilumbu {{nobr|337}} na nima ya kufwa ya muntu yina.<div style="text-align: center;">[[Kilumbu 27 ngônda ya ntete|27 yanuâdi]] - ''{{date-|28 yanuâdi}}'' - [[Kilumbu 29 ngônda ya ntete|29 yanuâdi]]</div> == Kimbangi == {{Références}} == Tâla na masônga == === Mikânda ya santu === * [[Paul Guérin (religieux)|{{Mgr}} Paul Guérin]], Vie des saints; tome I, banda {{1er}} Nzozulu ya Nkengi, balutiti 26 ya Nzozulu ya Mbandu, Paris, Bloud & Barral, 1876, ed. 7, p. 1 lutiti 56. [[Category:Catégorie Commons avec lien local identique sur Wikidata]] p7hl45cxzcb7685aoab8gau0agzc4zh 52539 52538 2026-06-13T20:36:07Z Medamuaka 11529 52539 wikitext text/x-wiki {{ngônda ya ntete}} '''{{date-|28 yanuâdi}}''' vuandaka kilumbu ya makumi zole na nana ya ngônda ya ntete na [[manâka|manâka ya Glégûalè]]. Ya kezabana nde kilumbu ya kumi ya mvula kele kilumbu ya ntete ya kilumbu ya mvimba, mpe ya lenda vuanda kilumbu ya bantu nyonso na manaka ya bantu ya Glégwalè, mpe ya kele kilumbu ya bantu ya [[Ntoto|bansi]] mingi kesalaka nkinsi ya bantu nyonso. Yandi vuandaka ti [[kilumbu|bilumbu]] {{nobr|338}} na manima ya lufwa ya muntu yina, mpi bilumbu {{nobr|337}} na nima ya kufwa ya muntu yina.<div style="text-align: center;">[[Kilumbu 27 ngônda ya ntete|27 yanuâdi]] - ''{{date-|28 yanuâdi}}'' - [[Kilumbu 29 ngônda ya ntete|29 yanuâdi]]</div> == Kimbangi == {{Références}} == Tâla na masônga == === Mikânda ya santu === * [[Paul Guérin (religieux)|{{Mgr}} Paul Guérin]], Vie des saints; tome I, banda {{1er}} Nzozulu ya Nkengi, balutiti 26 ya Nzozulu ya Mbandu, Paris, Bloud & Barral, 1876, ed. 7, p. 1 lutiti 56. [[Category:Catégorie Commons avec lien local identique sur Wikidata]] h794tf6jlrygs8pegyo6sg8cb820bg4 52540 52539 2026-06-13T20:36:27Z Medamuaka 11529 52540 wikitext text/x-wiki {{ngônda ya ntete}} '''{{date-|28 yanuâdi}}''' vuandaka kilumbu ya makumi zole na nana ya ngônda ya ntete na [[manâka|manâka ya Glégûalè]]. Ya kezabana nde kilumbu ya kumi ya mvula kele kilumbu ya ntete ya kilumbu ya mvimba, mpe ya lenda vuanda kilumbu ya bantu nyonso na manaka ya bantu ya Glégwalè, mpe ya kele kilumbu ya bantu ya [[Ntoto|bansi]] mingi kesalaka nkinsi ya bantu nyonso. Yandi vuandaka ti [[kilumbu|bilumbu]] {{nobr|338}} na manima ya lufwa ya muntu yina, mpe bilumbu {{nobr|337}} na nima ya kufwa ya muntu yina.<div style="text-align: center;">[[Kilumbu 27 ngônda ya ntete|27 yanuâdi]] - ''{{date-|28 yanuâdi}}'' - [[Kilumbu 29 ngônda ya ntete|29 yanuâdi]]</div> == Kimbangi == {{Références}} == Tâla na masônga == === Mikânda ya santu === * [[Paul Guérin (religieux)|{{Mgr}} Paul Guérin]], Vie des saints; tome I, banda {{1er}} Nzozulu ya Nkengi, balutiti 26 ya Nzozulu ya Mbandu, Paris, Bloud & Barral, 1876, ed. 7, p. 1 lutiti 56. [[Category:Catégorie Commons avec lien local identique sur Wikidata]] r0qmocuvczdjviifbrdcdbs708b3jo4 52541 52540 2026-06-13T20:36:41Z Medamuaka 11529 52541 wikitext text/x-wiki {{ngônda ya ntete}} '''{{date-|28 yanuâdi}}''' vuandaka kilumbu ya makumi zole na nana ya ngônda ya ntete na [[manâka|manâka ya Glégûalè]]. Ya kezabana nde kilumbu ya kumi ya mvula kele kilumbu ya ntete ya kilumbu ya mvimba, mpe ya lenda vuanda kilumbu ya bantu nyonso na manaka ya bantu ya Glégwalè, mpe ya kele kilumbu ya bantu ya [[Ntoto|bansi]] mingi kesalaka nkinsi ya bantu nyonso. Yandi vuandaka ti [[kilumbu|bilumbu]] {{nobr|338}} na manima ya lufwa ya muntu yina, mpe bilumbu {{nobr|337}} na manima ya kufwa ya muntu yina.<div style="text-align: center;">[[Kilumbu 27 ngônda ya ntete|27 yanuâdi]] - ''{{date-|28 yanuâdi}}'' - [[Kilumbu 29 ngônda ya ntete|29 yanuâdi]]</div> == Kimbangi == {{Références}} == Tâla na masônga == === Mikânda ya santu === * [[Paul Guérin (religieux)|{{Mgr}} Paul Guérin]], Vie des saints; tome I, banda {{1er}} Nzozulu ya Nkengi, balutiti 26 ya Nzozulu ya Mbandu, Paris, Bloud & Barral, 1876, ed. 7, p. 1 lutiti 56. [[Category:Catégorie Commons avec lien local identique sur Wikidata]] 5n7mbn1uk021nth0yt5im3cg2t9lx7u Kilumbu 29 ngônda ya ntete 0 6832 52542 49984 2026-06-13T20:37:05Z Medamuaka 11529 52542 wikitext text/x-wiki {{ngônda ya ntete}} '''{{date-|29 yanuâdi}}''' vuandaka kilumbu ya makumi zole na ivwa ya ngônda ya ntete na [[manâka|manâka ya Glégûalè]]. Yo kezabana nde kilumbu ya kumi ya mvula kele kilumbu ya ntete ya kilumbu ya mvimba, mpi yo lenda vanda kilumbu ya bantu yonso na manaka ya bantu ya Glégwalè, mpi yo kele kilumbu ya bantu ya [[Ntoto|bansi]] mingi kesalaka nkinsi ya bantu yonso. Yandi vandaka ti [[kilumbu|bilumbu]] {{nobr|337}} na nima ya lufwa ya muntu yina, mpi bilumbu {{nobr|336}} na nima ya kufwa ya muntu yina.<div style="text-align: center;">[[Kilumbu 28 ngônda ya ntete|28 yanuâdi]] - ''{{date-|29 yanuâdi}}'' - [[Kilumbu 30 ngônda ya ntete|30 yanuâdi]]</div> == Kimbangi == {{Références}} == Tâla na masônga == === Mikânda ya santu === * [[Paul Guérin (religieux)|{{Mgr}} Paul Guérin]], Vie des saints; tome I, banda {{1er}} Nzozulu ya Nkengi, balutiti 26 ya Nzozulu ya Mbandu, Paris, Bloud & Barral, 1876, ed. 7, p. 1 lutiti 56. [[Category:Catégorie Commons avec lien local identique sur Wikidata]] 0nd8vh3116s7n6r1gwt0m0zi6lf1vhg 52543 52542 2026-06-13T20:37:25Z Medamuaka 11529 52543 wikitext text/x-wiki {{ngônda ya ntete}} '''{{date-|29 yanuâdi}}''' vuandaka kilumbu ya makumi zole na ivwa ya ngônda ya ntete na [[manâka|manâka ya Glégûalè]]. Ya kezabana nde kilumbu ya kumi ya mvula kele kilumbu ya ntete ya kilumbu ya mvimba, mpi yo lenda vanda kilumbu ya bantu yonso na manaka ya bantu ya Glégwalè, mpi yo kele kilumbu ya bantu ya [[Ntoto|bansi]] mingi kesalaka nkinsi ya bantu yonso. Yandi vandaka ti [[kilumbu|bilumbu]] {{nobr|337}} na nima ya lufwa ya muntu yina, mpi bilumbu {{nobr|336}} na nima ya kufwa ya muntu yina.<div style="text-align: center;">[[Kilumbu 28 ngônda ya ntete|28 yanuâdi]] - ''{{date-|29 yanuâdi}}'' - [[Kilumbu 30 ngônda ya ntete|30 yanuâdi]]</div> == Kimbangi == {{Références}} == Tâla na masônga == === Mikânda ya santu === * [[Paul Guérin (religieux)|{{Mgr}} Paul Guérin]], Vie des saints; tome I, banda {{1er}} Nzozulu ya Nkengi, balutiti 26 ya Nzozulu ya Mbandu, Paris, Bloud & Barral, 1876, ed. 7, p. 1 lutiti 56. [[Category:Catégorie Commons avec lien local identique sur Wikidata]] gpaj4d5sdz9i1mo0g50hjbbuzvlr0og 52544 52543 2026-06-13T20:37:43Z Medamuaka 11529 52544 wikitext text/x-wiki {{ngônda ya ntete}} '''{{date-|29 yanuâdi}}''' vuandaka kilumbu ya makumi zole na ivwa ya ngônda ya ntete na [[manâka|manâka ya Glégûalè]]. Ya kezabana nde kilumbu ya kumi ya mvula kele kilumbu ya ntete ya kilumbu ya mvimba, mpe yo lenda vanda kilumbu ya bantu yonso na manaka ya bantu ya Glégwalè, mpi yo kele kilumbu ya bantu ya [[Ntoto|bansi]] mingi kesalaka nkinsi ya bantu yonso. Yandi vandaka ti [[kilumbu|bilumbu]] {{nobr|337}} na nima ya lufwa ya muntu yina, mpi bilumbu {{nobr|336}} na nima ya kufwa ya muntu yina.<div style="text-align: center;">[[Kilumbu 28 ngônda ya ntete|28 yanuâdi]] - ''{{date-|29 yanuâdi}}'' - [[Kilumbu 30 ngônda ya ntete|30 yanuâdi]]</div> == Kimbangi == {{Références}} == Tâla na masônga == === Mikânda ya santu === * [[Paul Guérin (religieux)|{{Mgr}} Paul Guérin]], Vie des saints; tome I, banda {{1er}} Nzozulu ya Nkengi, balutiti 26 ya Nzozulu ya Mbandu, Paris, Bloud & Barral, 1876, ed. 7, p. 1 lutiti 56. [[Category:Catégorie Commons avec lien local identique sur Wikidata]] 0m041pwa255iys87f8ps1t655ud3edq 52545 52544 2026-06-13T20:38:01Z Medamuaka 11529 52545 wikitext text/x-wiki {{ngônda ya ntete}} '''{{date-|29 yanuâdi}}''' vuandaka kilumbu ya makumi zole na ivwa ya ngônda ya ntete na [[manâka|manâka ya Glégûalè]]. Ya kezabana nde kilumbu ya kumi ya mvula kele kilumbu ya ntete ya kilumbu ya mvimba, mpe ya lenda vanda kilumbu ya bantu yonso na manaka ya bantu ya Glégwalè, mpi yo kele kilumbu ya bantu ya [[Ntoto|bansi]] mingi kesalaka nkinsi ya bantu yonso. Yandi vandaka ti [[kilumbu|bilumbu]] {{nobr|337}} na nima ya lufwa ya muntu yina, mpi bilumbu {{nobr|336}} na nima ya kufwa ya muntu yina.<div style="text-align: center;">[[Kilumbu 28 ngônda ya ntete|28 yanuâdi]] - ''{{date-|29 yanuâdi}}'' - [[Kilumbu 30 ngônda ya ntete|30 yanuâdi]]</div> == Kimbangi == {{Références}} == Tâla na masônga == === Mikânda ya santu === * [[Paul Guérin (religieux)|{{Mgr}} Paul Guérin]], Vie des saints; tome I, banda {{1er}} Nzozulu ya Nkengi, balutiti 26 ya Nzozulu ya Mbandu, Paris, Bloud & Barral, 1876, ed. 7, p. 1 lutiti 56. [[Category:Catégorie Commons avec lien local identique sur Wikidata]] bd9j14uoplh6ie8i5ca03y9z7jmru62 52546 52545 2026-06-13T20:38:19Z Medamuaka 11529 52546 wikitext text/x-wiki {{ngônda ya ntete}} '''{{date-|29 yanuâdi}}''' vuandaka kilumbu ya makumi zole na ivwa ya ngônda ya ntete na [[manâka|manâka ya Glégûalè]]. Ya kezabana nde kilumbu ya kumi ya mvula kele kilumbu ya ntete ya kilumbu ya mvimba, mpe ya lenda vuanda kilumbu ya bantu yonso na manaka ya bantu ya Glégwalè, mpi yo kele kilumbu ya bantu ya [[Ntoto|bansi]] mingi kesalaka nkinsi ya bantu yonso. Yandi vandaka ti [[kilumbu|bilumbu]] {{nobr|337}} na nima ya lufwa ya muntu yina, mpi bilumbu {{nobr|336}} na nima ya kufwa ya muntu yina.<div style="text-align: center;">[[Kilumbu 28 ngônda ya ntete|28 yanuâdi]] - ''{{date-|29 yanuâdi}}'' - [[Kilumbu 30 ngônda ya ntete|30 yanuâdi]]</div> == Kimbangi == {{Références}} == Tâla na masônga == === Mikânda ya santu === * [[Paul Guérin (religieux)|{{Mgr}} Paul Guérin]], Vie des saints; tome I, banda {{1er}} Nzozulu ya Nkengi, balutiti 26 ya Nzozulu ya Mbandu, Paris, Bloud & Barral, 1876, ed. 7, p. 1 lutiti 56. [[Category:Catégorie Commons avec lien local identique sur Wikidata]] nib5id2zzypve3yaj2i56uhfbla0ebb 52547 52546 2026-06-13T20:38:44Z Medamuaka 11529 52547 wikitext text/x-wiki {{ngônda ya ntete}} '''{{date-|29 yanuâdi}}''' vuandaka kilumbu ya makumi zole na ivwa ya ngônda ya ntete na [[manâka|manâka ya Glégûalè]]. Ya kezabana nde kilumbu ya kumi ya mvula kele kilumbu ya ntete ya kilumbu ya mvimba, mpe ya lenda vuanda kilumbu ya bantu yonso na manaka ya bantu ya Glégwalè, mpe yo kele kilumbu ya bantu ya [[Ntoto|bansi]] mingi kesalaka nkinsi ya bantu yonso. Yandi vandaka ti [[kilumbu|bilumbu]] {{nobr|337}} na nima ya lufwa ya muntu yina, mpi bilumbu {{nobr|336}} na nima ya kufwa ya muntu yina.<div style="text-align: center;">[[Kilumbu 28 ngônda ya ntete|28 yanuâdi]] - ''{{date-|29 yanuâdi}}'' - [[Kilumbu 30 ngônda ya ntete|30 yanuâdi]]</div> == Kimbangi == {{Références}} == Tâla na masônga == === Mikânda ya santu === * [[Paul Guérin (religieux)|{{Mgr}} Paul Guérin]], Vie des saints; tome I, banda {{1er}} Nzozulu ya Nkengi, balutiti 26 ya Nzozulu ya Mbandu, Paris, Bloud & Barral, 1876, ed. 7, p. 1 lutiti 56. [[Category:Catégorie Commons avec lien local identique sur Wikidata]] fjwj73clprfx23zu2idc8b5n4sv5rmm 52548 52547 2026-06-13T20:39:01Z Medamuaka 11529 52548 wikitext text/x-wiki {{ngônda ya ntete}} '''{{date-|29 yanuâdi}}''' vuandaka kilumbu ya makumi zole na ivwa ya ngônda ya ntete na [[manâka|manâka ya Glégûalè]]. Ya kezabana nde kilumbu ya kumi ya mvula kele kilumbu ya ntete ya kilumbu ya mvimba, mpe ya lenda vuanda kilumbu ya bantu yonso na manaka ya bantu ya Glégwalè, mpe ya kele kilumbu ya bantu ya [[Ntoto|bansi]] mingi kesalaka nkinsi ya bantu yonso. Yandi vandaka ti [[kilumbu|bilumbu]] {{nobr|337}} na nima ya lufwa ya muntu yina, mpi bilumbu {{nobr|336}} na nima ya kufwa ya muntu yina.<div style="text-align: center;">[[Kilumbu 28 ngônda ya ntete|28 yanuâdi]] - ''{{date-|29 yanuâdi}}'' - [[Kilumbu 30 ngônda ya ntete|30 yanuâdi]]</div> == Kimbangi == {{Références}} == Tâla na masônga == === Mikânda ya santu === * [[Paul Guérin (religieux)|{{Mgr}} Paul Guérin]], Vie des saints; tome I, banda {{1er}} Nzozulu ya Nkengi, balutiti 26 ya Nzozulu ya Mbandu, Paris, Bloud & Barral, 1876, ed. 7, p. 1 lutiti 56. [[Category:Catégorie Commons avec lien local identique sur Wikidata]] o85nqiu83mvvfjqz9ge6syj7nt24g9c 52549 52548 2026-06-13T20:39:22Z Medamuaka 11529 52549 wikitext text/x-wiki {{ngônda ya ntete}} '''{{date-|29 yanuâdi}}''' vuandaka kilumbu ya makumi zole na ivwa ya ngônda ya ntete na [[manâka|manâka ya Glégûalè]]. Ya kezabana nde kilumbu ya kumi ya mvula kele kilumbu ya ntete ya kilumbu ya mvimba, mpe ya lenda vuanda kilumbu ya bantu nyonso na manaka ya bantu ya Glégwalè, mpe ya kele kilumbu ya bantu ya [[Ntoto|bansi]] mingi kesalaka nkinsi ya bantu yonso. Yandi vandaka ti [[kilumbu|bilumbu]] {{nobr|337}} na nima ya lufwa ya muntu yina, mpi bilumbu {{nobr|336}} na nima ya kufwa ya muntu yina.<div style="text-align: center;">[[Kilumbu 28 ngônda ya ntete|28 yanuâdi]] - ''{{date-|29 yanuâdi}}'' - [[Kilumbu 30 ngônda ya ntete|30 yanuâdi]]</div> == Kimbangi == {{Références}} == Tâla na masônga == === Mikânda ya santu === * [[Paul Guérin (religieux)|{{Mgr}} Paul Guérin]], Vie des saints; tome I, banda {{1er}} Nzozulu ya Nkengi, balutiti 26 ya Nzozulu ya Mbandu, Paris, Bloud & Barral, 1876, ed. 7, p. 1 lutiti 56. [[Category:Catégorie Commons avec lien local identique sur Wikidata]] 6fhoku6jj534fudtgll7y1bd1cfgxa4 52550 52549 2026-06-13T20:39:40Z Medamuaka 11529 52550 wikitext text/x-wiki {{ngônda ya ntete}} '''{{date-|29 yanuâdi}}''' vuandaka kilumbu ya makumi zole na ivwa ya ngônda ya ntete na [[manâka|manâka ya Glégûalè]]. Ya kezabana nde kilumbu ya kumi ya mvula kele kilumbu ya ntete ya kilumbu ya mvimba, mpe ya lenda vuanda kilumbu ya bantu nyonso na manaka ya bantu ya Glégwalè, mpe ya kele kilumbu ya bantu ya [[Ntoto|bansi]] mingi kesalaka nkinsi ya bantu nyonso. Yandi vandaka ti [[kilumbu|bilumbu]] {{nobr|337}} na nima ya lufwa ya muntu yina, mpi bilumbu {{nobr|336}} na nima ya kufwa ya muntu yina.<div style="text-align: center;">[[Kilumbu 28 ngônda ya ntete|28 yanuâdi]] - ''{{date-|29 yanuâdi}}'' - [[Kilumbu 30 ngônda ya ntete|30 yanuâdi]]</div> == Kimbangi == {{Références}} == Tâla na masônga == === Mikânda ya santu === * [[Paul Guérin (religieux)|{{Mgr}} Paul Guérin]], Vie des saints; tome I, banda {{1er}} Nzozulu ya Nkengi, balutiti 26 ya Nzozulu ya Mbandu, Paris, Bloud & Barral, 1876, ed. 7, p. 1 lutiti 56. [[Category:Catégorie Commons avec lien local identique sur Wikidata]] omirca0ebeuy1qed93k0rnzjyh4qjiz 52551 52550 2026-06-13T20:39:58Z Medamuaka 11529 52551 wikitext text/x-wiki {{ngônda ya ntete}} '''{{date-|29 yanuâdi}}''' vuandaka kilumbu ya makumi zole na ivwa ya ngônda ya ntete na [[manâka|manâka ya Glégûalè]]. Ya kezabana nde kilumbu ya kumi ya mvula kele kilumbu ya ntete ya kilumbu ya mvimba, mpe ya lenda vuanda kilumbu ya bantu nyonso na manaka ya bantu ya Glégwalè, mpe ya kele kilumbu ya bantu ya [[Ntoto|bansi]] mingi kesalaka nkinsi ya bantu nyonso. Yandi vuandaka ti [[kilumbu|bilumbu]] {{nobr|337}} na nima ya lufwa ya muntu yina, mpi bilumbu {{nobr|336}} na nima ya kufwa ya muntu yina.<div style="text-align: center;">[[Kilumbu 28 ngônda ya ntete|28 yanuâdi]] - ''{{date-|29 yanuâdi}}'' - [[Kilumbu 30 ngônda ya ntete|30 yanuâdi]]</div> == Kimbangi == {{Références}} == Tâla na masônga == === Mikânda ya santu === * [[Paul Guérin (religieux)|{{Mgr}} Paul Guérin]], Vie des saints; tome I, banda {{1er}} Nzozulu ya Nkengi, balutiti 26 ya Nzozulu ya Mbandu, Paris, Bloud & Barral, 1876, ed. 7, p. 1 lutiti 56. [[Category:Catégorie Commons avec lien local identique sur Wikidata]] ij9gk7ym2smkd4hn7svb6bbiv76bo0e 52552 52551 2026-06-13T20:40:17Z Medamuaka 11529 52552 wikitext text/x-wiki {{ngônda ya ntete}} '''{{date-|29 yanuâdi}}''' vuandaka kilumbu ya makumi zole na ivwa ya ngônda ya ntete na [[manâka|manâka ya Glégûalè]]. Ya kezabana nde kilumbu ya kumi ya mvula kele kilumbu ya ntete ya kilumbu ya mvimba, mpe ya lenda vuanda kilumbu ya bantu nyonso na manaka ya bantu ya Glégwalè, mpe ya kele kilumbu ya bantu ya [[Ntoto|bansi]] mingi kesalaka nkinsi ya bantu nyonso. Yandi vuandaka ti [[kilumbu|bilumbu]] {{nobr|337}} na manima ya lufwa ya muntu yina, mpi bilumbu {{nobr|336}} na nima ya kufwa ya muntu yina.<div style="text-align: center;">[[Kilumbu 28 ngônda ya ntete|28 yanuâdi]] - ''{{date-|29 yanuâdi}}'' - [[Kilumbu 30 ngônda ya ntete|30 yanuâdi]]</div> == Kimbangi == {{Références}} == Tâla na masônga == === Mikânda ya santu === * [[Paul Guérin (religieux)|{{Mgr}} Paul Guérin]], Vie des saints; tome I, banda {{1er}} Nzozulu ya Nkengi, balutiti 26 ya Nzozulu ya Mbandu, Paris, Bloud & Barral, 1876, ed. 7, p. 1 lutiti 56. [[Category:Catégorie Commons avec lien local identique sur Wikidata]] hxd5pw9ivpmmal3v5nink6maylhs1d1 52553 52552 2026-06-13T20:40:35Z Medamuaka 11529 52553 wikitext text/x-wiki {{ngônda ya ntete}} '''{{date-|29 yanuâdi}}''' vuandaka kilumbu ya makumi zole na ivwa ya ngônda ya ntete na [[manâka|manâka ya Glégûalè]]. Ya kezabana nde kilumbu ya kumi ya mvula kele kilumbu ya ntete ya kilumbu ya mvimba, mpe ya lenda vuanda kilumbu ya bantu nyonso na manaka ya bantu ya Glégwalè, mpe ya kele kilumbu ya bantu ya [[Ntoto|bansi]] mingi kesalaka nkinsi ya bantu nyonso. Yandi vuandaka ti [[kilumbu|bilumbu]] {{nobr|337}} na manima ya lufwa ya muntu yina, mpe bilumbu {{nobr|336}} na nima ya kufwa ya muntu yina.<div style="text-align: center;">[[Kilumbu 28 ngônda ya ntete|28 yanuâdi]] - ''{{date-|29 yanuâdi}}'' - [[Kilumbu 30 ngônda ya ntete|30 yanuâdi]]</div> == Kimbangi == {{Références}} == Tâla na masônga == === Mikânda ya santu === * [[Paul Guérin (religieux)|{{Mgr}} Paul Guérin]], Vie des saints; tome I, banda {{1er}} Nzozulu ya Nkengi, balutiti 26 ya Nzozulu ya Mbandu, Paris, Bloud & Barral, 1876, ed. 7, p. 1 lutiti 56. [[Category:Catégorie Commons avec lien local identique sur Wikidata]] laxz1g3zpvue8n12ra6wjuf4eubvsoi 52554 52553 2026-06-13T20:40:53Z Medamuaka 11529 52554 wikitext text/x-wiki {{ngônda ya ntete}} '''{{date-|29 yanuâdi}}''' vuandaka kilumbu ya makumi zole na ivwa ya ngônda ya ntete na [[manâka|manâka ya Glégûalè]]. Ya kezabana nde kilumbu ya kumi ya mvula kele kilumbu ya ntete ya kilumbu ya mvimba, mpe ya lenda vuanda kilumbu ya bantu nyonso na manaka ya bantu ya Glégwalè, mpe ya kele kilumbu ya bantu ya [[Ntoto|bansi]] mingi kesalaka nkinsi ya bantu nyonso. Yandi vuandaka ti [[kilumbu|bilumbu]] {{nobr|337}} na manima ya lufwa ya muntu yina, mpe bilumbu {{nobr|336}} na manima ya kufwa ya muntu yina.<div style="text-align: center;">[[Kilumbu 28 ngônda ya ntete|28 yanuâdi]] - ''{{date-|29 yanuâdi}}'' - [[Kilumbu 30 ngônda ya ntete|30 yanuâdi]]</div> == Kimbangi == {{Références}} == Tâla na masônga == === Mikânda ya santu === * [[Paul Guérin (religieux)|{{Mgr}} Paul Guérin]], Vie des saints; tome I, banda {{1er}} Nzozulu ya Nkengi, balutiti 26 ya Nzozulu ya Mbandu, Paris, Bloud & Barral, 1876, ed. 7, p. 1 lutiti 56. [[Category:Catégorie Commons avec lien local identique sur Wikidata]] 4ft788e6r99s27fiwcpe3vs8t3uegko Kilumbu 30 ngônda ya ntete 0 6833 52555 49985 2026-06-13T20:41:27Z Medamuaka 11529 52555 wikitext text/x-wiki {{ngônda ya ntete}} '''{{date-|30 yanuâdi}}''' vuandaka kilumbu ya makumi tatu ya ngônda ya ntete na [[manâka|manâka ya Glégûalè]]. Yo kezabana nde kilumbu ya kumi ya mvula kele kilumbu ya ntete ya kilumbu ya mvimba, mpi yo lenda vanda kilumbu ya bantu yonso na manaka ya bantu ya Glégwalè, mpi yo kele kilumbu ya bantu ya [[Ntoto|bansi]] mingi kesalaka nkinsi ya bantu yonso. Yandi vandaka ti [[kilumbu|bilumbu]] {{nobr|336}} na nima ya lufwa ya muntu yina, mpi bilumbu {{nobr|335}} na nima ya kufwa ya muntu yina.<div style="text-align: center;">[[Kilumbu 29 ngônda ya ntete|29 yanuâdi]] - ''{{date-|30 yanuâdi}}'' - [[Kilumbu 31 ngônda ya ntete|31 yanuâdi]]</div> == Kimbangi == {{Références}} == Tâla na masônga == === Mikânda ya santu === * [[Paul Guérin (religieux)|{{Mgr}} Paul Guérin]], Vie des saints; tome I, banda {{1er}} Nzozulu ya Nkengi, balutiti 26 ya Nzozulu ya Mbandu, Paris, Bloud & Barral, 1876, ed. 7, p. 1 lutiti 56. [[Category:Catégorie Commons avec lien local identique sur Wikidata]] e3s4wfgr1ewkolqtou07qvy4b94pdya 52556 52555 2026-06-13T20:41:44Z Medamuaka 11529 52556 wikitext text/x-wiki {{ngônda ya ntete}} '''{{date-|30 yanuâdi}}''' vuandaka kilumbu ya makumi tatu ya ngônda ya ntete na [[manâka|manâka ya Glégûalè]]. Ya kezabana nde kilumbu ya kumi ya mvula kele kilumbu ya ntete ya kilumbu ya mvimba, mpi yo lenda vanda kilumbu ya bantu yonso na manaka ya bantu ya Glégwalè, mpi yo kele kilumbu ya bantu ya [[Ntoto|bansi]] mingi kesalaka nkinsi ya bantu yonso. Yandi vandaka ti [[kilumbu|bilumbu]] {{nobr|336}} na nima ya lufwa ya muntu yina, mpi bilumbu {{nobr|335}} na nima ya kufwa ya muntu yina.<div style="text-align: center;">[[Kilumbu 29 ngônda ya ntete|29 yanuâdi]] - ''{{date-|30 yanuâdi}}'' - [[Kilumbu 31 ngônda ya ntete|31 yanuâdi]]</div> == Kimbangi == {{Références}} == Tâla na masônga == === Mikânda ya santu === * [[Paul Guérin (religieux)|{{Mgr}} Paul Guérin]], Vie des saints; tome I, banda {{1er}} Nzozulu ya Nkengi, balutiti 26 ya Nzozulu ya Mbandu, Paris, Bloud & Barral, 1876, ed. 7, p. 1 lutiti 56. [[Category:Catégorie Commons avec lien local identique sur Wikidata]] d60fod8tt9gdfkjjwmjpbetu2qs6p4h 52557 52556 2026-06-13T20:42:04Z Medamuaka 11529 52557 wikitext text/x-wiki {{ngônda ya ntete}} '''{{date-|30 yanuâdi}}''' vuandaka kilumbu ya makumi tatu ya ngônda ya ntete na [[manâka|manâka ya Glégûalè]]. Ya kezabana nde kilumbu ya kumi ya mvula kele kilumbu ya ntete ya kilumbu ya mvimba, mpe yo lenda vanda kilumbu ya bantu yonso na manaka ya bantu ya Glégwalè, mpi yo kele kilumbu ya bantu ya [[Ntoto|bansi]] mingi kesalaka nkinsi ya bantu yonso. Yandi vandaka ti [[kilumbu|bilumbu]] {{nobr|336}} na nima ya lufwa ya muntu yina, mpi bilumbu {{nobr|335}} na nima ya kufwa ya muntu yina.<div style="text-align: center;">[[Kilumbu 29 ngônda ya ntete|29 yanuâdi]] - ''{{date-|30 yanuâdi}}'' - [[Kilumbu 31 ngônda ya ntete|31 yanuâdi]]</div> == Kimbangi == {{Références}} == Tâla na masônga == === Mikânda ya santu === * [[Paul Guérin (religieux)|{{Mgr}} Paul Guérin]], Vie des saints; tome I, banda {{1er}} Nzozulu ya Nkengi, balutiti 26 ya Nzozulu ya Mbandu, Paris, Bloud & Barral, 1876, ed. 7, p. 1 lutiti 56. [[Category:Catégorie Commons avec lien local identique sur Wikidata]] 8vk5alpneppigw3b9ti0r9jwa9wp1fd 52558 52557 2026-06-13T20:42:21Z Medamuaka 11529 52558 wikitext text/x-wiki {{ngônda ya ntete}} '''{{date-|30 yanuâdi}}''' vuandaka kilumbu ya makumi tatu ya ngônda ya ntete na [[manâka|manâka ya Glégûalè]]. Ya kezabana nde kilumbu ya kumi ya mvula kele kilumbu ya ntete ya kilumbu ya mvimba, mpe ya lenda vanda kilumbu ya bantu yonso na manaka ya bantu ya Glégwalè, mpi yo kele kilumbu ya bantu ya [[Ntoto|bansi]] mingi kesalaka nkinsi ya bantu yonso. Yandi vandaka ti [[kilumbu|bilumbu]] {{nobr|336}} na nima ya lufwa ya muntu yina, mpi bilumbu {{nobr|335}} na nima ya kufwa ya muntu yina.<div style="text-align: center;">[[Kilumbu 29 ngônda ya ntete|29 yanuâdi]] - ''{{date-|30 yanuâdi}}'' - [[Kilumbu 31 ngônda ya ntete|31 yanuâdi]]</div> == Kimbangi == {{Références}} == Tâla na masônga == === Mikânda ya santu === * [[Paul Guérin (religieux)|{{Mgr}} Paul Guérin]], Vie des saints; tome I, banda {{1er}} Nzozulu ya Nkengi, balutiti 26 ya Nzozulu ya Mbandu, Paris, Bloud & Barral, 1876, ed. 7, p. 1 lutiti 56. [[Category:Catégorie Commons avec lien local identique sur Wikidata]] 80oem5eip55wz6htd81nvnhilzcteqm 52559 52558 2026-06-13T20:42:40Z Medamuaka 11529 52559 wikitext text/x-wiki {{ngônda ya ntete}} '''{{date-|30 yanuâdi}}''' vuandaka kilumbu ya makumi tatu ya ngônda ya ntete na [[manâka|manâka ya Glégûalè]]. Ya kezabana nde kilumbu ya kumi ya mvula kele kilumbu ya ntete ya kilumbu ya mvimba, mpe ya lenda vuanda kilumbu ya bantu yonso na manaka ya bantu ya Glégwalè, mpi yo kele kilumbu ya bantu ya [[Ntoto|bansi]] mingi kesalaka nkinsi ya bantu yonso. Yandi vandaka ti [[kilumbu|bilumbu]] {{nobr|336}} na nima ya lufwa ya muntu yina, mpi bilumbu {{nobr|335}} na nima ya kufwa ya muntu yina.<div style="text-align: center;">[[Kilumbu 29 ngônda ya ntete|29 yanuâdi]] - ''{{date-|30 yanuâdi}}'' - [[Kilumbu 31 ngônda ya ntete|31 yanuâdi]]</div> == Kimbangi == {{Références}} == Tâla na masônga == === Mikânda ya santu === * [[Paul Guérin (religieux)|{{Mgr}} Paul Guérin]], Vie des saints; tome I, banda {{1er}} Nzozulu ya Nkengi, balutiti 26 ya Nzozulu ya Mbandu, Paris, Bloud & Barral, 1876, ed. 7, p. 1 lutiti 56. [[Category:Catégorie Commons avec lien local identique sur Wikidata]] aarb8o2ve9kefonmb5o3tj85o935yof 52560 52559 2026-06-13T20:42:58Z Medamuaka 11529 52560 wikitext text/x-wiki {{ngônda ya ntete}} '''{{date-|30 yanuâdi}}''' vuandaka kilumbu ya makumi tatu ya ngônda ya ntete na [[manâka|manâka ya Glégûalè]]. Ya kezabana nde kilumbu ya kumi ya mvula kele kilumbu ya ntete ya kilumbu ya mvimba, mpe ya lenda vuanda kilumbu ya bantu yonso na manaka ya bantu ya Glégwalè, mpe yo kele kilumbu ya bantu ya [[Ntoto|bansi]] mingi kesalaka nkinsi ya bantu yonso. Yandi vandaka ti [[kilumbu|bilumbu]] {{nobr|336}} na nima ya lufwa ya muntu yina, mpi bilumbu {{nobr|335}} na nima ya kufwa ya muntu yina.<div style="text-align: center;">[[Kilumbu 29 ngônda ya ntete|29 yanuâdi]] - ''{{date-|30 yanuâdi}}'' - [[Kilumbu 31 ngônda ya ntete|31 yanuâdi]]</div> == Kimbangi == {{Références}} == Tâla na masônga == === Mikânda ya santu === * [[Paul Guérin (religieux)|{{Mgr}} Paul Guérin]], Vie des saints; tome I, banda {{1er}} Nzozulu ya Nkengi, balutiti 26 ya Nzozulu ya Mbandu, Paris, Bloud & Barral, 1876, ed. 7, p. 1 lutiti 56. [[Category:Catégorie Commons avec lien local identique sur Wikidata]] 4bzy7zf1w56ud00c7l3l4ir0jgk0h7d 52561 52560 2026-06-13T20:43:16Z Medamuaka 11529 52561 wikitext text/x-wiki {{ngônda ya ntete}} '''{{date-|30 yanuâdi}}''' vuandaka kilumbu ya makumi tatu ya ngônda ya ntete na [[manâka|manâka ya Glégûalè]]. Ya kezabana nde kilumbu ya kumi ya mvula kele kilumbu ya ntete ya kilumbu ya mvimba, mpe ya lenda vuanda kilumbu ya bantu yonso na manaka ya bantu ya Glégwalè, mpe ya kele kilumbu ya bantu ya [[Ntoto|bansi]] mingi kesalaka nkinsi ya bantu yonso. Yandi vandaka ti [[kilumbu|bilumbu]] {{nobr|336}} na nima ya lufwa ya muntu yina, mpi bilumbu {{nobr|335}} na nima ya kufwa ya muntu yina.<div style="text-align: center;">[[Kilumbu 29 ngônda ya ntete|29 yanuâdi]] - ''{{date-|30 yanuâdi}}'' - [[Kilumbu 31 ngônda ya ntete|31 yanuâdi]]</div> == Kimbangi == {{Références}} == Tâla na masônga == === Mikânda ya santu === * [[Paul Guérin (religieux)|{{Mgr}} Paul Guérin]], Vie des saints; tome I, banda {{1er}} Nzozulu ya Nkengi, balutiti 26 ya Nzozulu ya Mbandu, Paris, Bloud & Barral, 1876, ed. 7, p. 1 lutiti 56. [[Category:Catégorie Commons avec lien local identique sur Wikidata]] mjoxmu6etc8x8fps0m2xje62a6if8mq 52562 52561 2026-06-13T20:43:34Z Medamuaka 11529 52562 wikitext text/x-wiki {{ngônda ya ntete}} '''{{date-|30 yanuâdi}}''' vuandaka kilumbu ya makumi tatu ya ngônda ya ntete na [[manâka|manâka ya Glégûalè]]. Ya kezabana nde kilumbu ya kumi ya mvula kele kilumbu ya ntete ya kilumbu ya mvimba, mpe ya lenda vuanda kilumbu ya bantu nyonso na manaka ya bantu ya Glégwalè, mpe ya kele kilumbu ya bantu ya [[Ntoto|bansi]] mingi kesalaka nkinsi ya bantu yonso. Yandi vandaka ti [[kilumbu|bilumbu]] {{nobr|336}} na nima ya lufwa ya muntu yina, mpi bilumbu {{nobr|335}} na nima ya kufwa ya muntu yina.<div style="text-align: center;">[[Kilumbu 29 ngônda ya ntete|29 yanuâdi]] - ''{{date-|30 yanuâdi}}'' - [[Kilumbu 31 ngônda ya ntete|31 yanuâdi]]</div> == Kimbangi == {{Références}} == Tâla na masônga == === Mikânda ya santu === * [[Paul Guérin (religieux)|{{Mgr}} Paul Guérin]], Vie des saints; tome I, banda {{1er}} Nzozulu ya Nkengi, balutiti 26 ya Nzozulu ya Mbandu, Paris, Bloud & Barral, 1876, ed. 7, p. 1 lutiti 56. [[Category:Catégorie Commons avec lien local identique sur Wikidata]] pzepv1zet0lwb975boj5z6yviwt439f 52563 52562 2026-06-13T20:43:53Z Medamuaka 11529 52563 wikitext text/x-wiki {{ngônda ya ntete}} '''{{date-|30 yanuâdi}}''' vuandaka kilumbu ya makumi tatu ya ngônda ya ntete na [[manâka|manâka ya Glégûalè]]. Ya kezabana nde kilumbu ya kumi ya mvula kele kilumbu ya ntete ya kilumbu ya mvimba, mpe ya lenda vuanda kilumbu ya bantu nyonso na manaka ya bantu ya Glégwalè, mpe ya kele kilumbu ya bantu ya [[Ntoto|bansi]] mingi kesalaka nkinsi ya bantu nyonso. Yandi vandaka ti [[kilumbu|bilumbu]] {{nobr|336}} na nima ya lufwa ya muntu yina, mpi bilumbu {{nobr|335}} na nima ya kufwa ya muntu yina.<div style="text-align: center;">[[Kilumbu 29 ngônda ya ntete|29 yanuâdi]] - ''{{date-|30 yanuâdi}}'' - [[Kilumbu 31 ngônda ya ntete|31 yanuâdi]]</div> == Kimbangi == {{Références}} == Tâla na masônga == === Mikânda ya santu === * [[Paul Guérin (religieux)|{{Mgr}} Paul Guérin]], Vie des saints; tome I, banda {{1er}} Nzozulu ya Nkengi, balutiti 26 ya Nzozulu ya Mbandu, Paris, Bloud & Barral, 1876, ed. 7, p. 1 lutiti 56. [[Category:Catégorie Commons avec lien local identique sur Wikidata]] su91t3c3mi2x8yooz47aqs5x8i8sz5n 52564 52563 2026-06-13T20:44:26Z Medamuaka 11529 52564 wikitext text/x-wiki {{ngônda ya ntete}} '''{{date-|30 yanuâdi}}''' vuandaka kilumbu ya makumi tatu ya ngônda ya ntete na [[manâka|manâka ya Glégûalè]]. Ya kezabana nde kilumbu ya kumi ya mvula kele kilumbu ya ntete ya kilumbu ya mvimba, mpe ya lenda vuanda kilumbu ya bantu nyonso na manaka ya bantu ya Glégwalè, mpe ya kele kilumbu ya bantu ya [[Ntoto|bansi]] mingi kesalaka nkinsi ya bantu nyonso. Yandi vuandaka ti [[kilumbu|bilumbu]] {{nobr|336}} na nima ya lufwa ya muntu yina, mpi bilumbu {{nobr|335}} na nima ya kufwa ya muntu yina.<div style="text-align: center;">[[Kilumbu 29 ngônda ya ntete|29 yanuâdi]] - ''{{date-|30 yanuâdi}}'' - [[Kilumbu 31 ngônda ya ntete|31 yanuâdi]]</div> == Kimbangi == {{Références}} == Tâla na masônga == === Mikânda ya santu === * [[Paul Guérin (religieux)|{{Mgr}} Paul Guérin]], Vie des saints; tome I, banda {{1er}} Nzozulu ya Nkengi, balutiti 26 ya Nzozulu ya Mbandu, Paris, Bloud & Barral, 1876, ed. 7, p. 1 lutiti 56. [[Category:Catégorie Commons avec lien local identique sur Wikidata]] nqrqwia8lyyc5pm0egrz8jv6xfaki0r 52565 52564 2026-06-13T20:44:43Z Medamuaka 11529 52565 wikitext text/x-wiki {{ngônda ya ntete}} '''{{date-|30 yanuâdi}}''' vuandaka kilumbu ya makumi tatu ya ngônda ya ntete na [[manâka|manâka ya Glégûalè]]. Ya kezabana nde kilumbu ya kumi ya mvula kele kilumbu ya ntete ya kilumbu ya mvimba, mpe ya lenda vuanda kilumbu ya bantu nyonso na manaka ya bantu ya Glégwalè, mpe ya kele kilumbu ya bantu ya [[Ntoto|bansi]] mingi kesalaka nkinsi ya bantu nyonso. Yandi vuandaka ti [[kilumbu|bilumbu]] {{nobr|336}} na manima ya lufwa ya muntu yina, mpi bilumbu {{nobr|335}} na nima ya kufwa ya muntu yina.<div style="text-align: center;">[[Kilumbu 29 ngônda ya ntete|29 yanuâdi]] - ''{{date-|30 yanuâdi}}'' - [[Kilumbu 31 ngônda ya ntete|31 yanuâdi]]</div> == Kimbangi == {{Références}} == Tâla na masônga == === Mikânda ya santu === * [[Paul Guérin (religieux)|{{Mgr}} Paul Guérin]], Vie des saints; tome I, banda {{1er}} Nzozulu ya Nkengi, balutiti 26 ya Nzozulu ya Mbandu, Paris, Bloud & Barral, 1876, ed. 7, p. 1 lutiti 56. [[Category:Catégorie Commons avec lien local identique sur Wikidata]] p4azxcrmcn3rkix8hilxxpyrcftiygf 52566 52565 2026-06-13T20:45:02Z Medamuaka 11529 52566 wikitext text/x-wiki {{ngônda ya ntete}} '''{{date-|30 yanuâdi}}''' vuandaka kilumbu ya makumi tatu ya ngônda ya ntete na [[manâka|manâka ya Glégûalè]]. Ya kezabana nde kilumbu ya kumi ya mvula kele kilumbu ya ntete ya kilumbu ya mvimba, mpe ya lenda vuanda kilumbu ya bantu nyonso na manaka ya bantu ya Glégwalè, mpe ya kele kilumbu ya bantu ya [[Ntoto|bansi]] mingi kesalaka nkinsi ya bantu nyonso. Yandi vuandaka ti [[kilumbu|bilumbu]] {{nobr|336}} na manima ya lufwa ya muntu yina, mpe bilumbu {{nobr|335}} na nima ya kufwa ya muntu yina.<div style="text-align: center;">[[Kilumbu 29 ngônda ya ntete|29 yanuâdi]] - ''{{date-|30 yanuâdi}}'' - [[Kilumbu 31 ngônda ya ntete|31 yanuâdi]]</div> == Kimbangi == {{Références}} == Tâla na masônga == === Mikânda ya santu === * [[Paul Guérin (religieux)|{{Mgr}} Paul Guérin]], Vie des saints; tome I, banda {{1er}} Nzozulu ya Nkengi, balutiti 26 ya Nzozulu ya Mbandu, Paris, Bloud & Barral, 1876, ed. 7, p. 1 lutiti 56. [[Category:Catégorie Commons avec lien local identique sur Wikidata]] nwgtcv43vvou05wk9zn3ep6mw0lz2u4 52567 52566 2026-06-13T20:45:20Z Medamuaka 11529 52567 wikitext text/x-wiki {{ngônda ya ntete}} '''{{date-|30 yanuâdi}}''' vuandaka kilumbu ya makumi tatu ya ngônda ya ntete na [[manâka|manâka ya Glégûalè]]. Ya kezabana nde kilumbu ya kumi ya mvula kele kilumbu ya ntete ya kilumbu ya mvimba, mpe ya lenda vuanda kilumbu ya bantu nyonso na manaka ya bantu ya Glégwalè, mpe ya kele kilumbu ya bantu ya [[Ntoto|bansi]] mingi kesalaka nkinsi ya bantu nyonso. Yandi vuandaka ti [[kilumbu|bilumbu]] {{nobr|336}} na manima ya lufwa ya muntu yina, mpe bilumbu {{nobr|335}} na manima ya kufwa ya muntu yina.<div style="text-align: center;">[[Kilumbu 29 ngônda ya ntete|29 yanuâdi]] - ''{{date-|30 yanuâdi}}'' - [[Kilumbu 31 ngônda ya ntete|31 yanuâdi]]</div> == Kimbangi == {{Références}} == Tâla na masônga == === Mikânda ya santu === * [[Paul Guérin (religieux)|{{Mgr}} Paul Guérin]], Vie des saints; tome I, banda {{1er}} Nzozulu ya Nkengi, balutiti 26 ya Nzozulu ya Mbandu, Paris, Bloud & Barral, 1876, ed. 7, p. 1 lutiti 56. [[Category:Catégorie Commons avec lien local identique sur Wikidata]] jyvkmtq8o0lhcp8z0utg9jh134ajlzn Georg Friedrich Handel 0 7626 52509 51678 2026-06-13T15:31:33Z Calebphanzu 11538 52509 wikitext text/x-wiki '''Georg''' '''Friedrich''' '''Handel''' Écouter R to '''{{Lang|de|Georg Friederich}}''' '''{{Lang|de|Händel}}''' ''{{Lang|en|George Frideric Handel}}'' [ ( na Kingelesi George˒ <ref group="alpha">L'orthographie ''{{Lang|en|Frideric}}'' est celle inscrite sur sa demande de citoyenneté britannique de 1727 alors que ''{{Lang|en|Frederick}}'' est celle inscrite sur son testament, sa tombe (quoique sans le « k » final) et différents monuments.</ref> kele muyimbi ya Saxon, me kumaka muntu ya Kingelesi, me butuka na 1914.23 ngonda ya zole 1685 na Halle-sur-Saale mpe yandi kufwaka na kilumbu ya 15.14 avili ngonda ya iya 1759 na mbanza Westminster . Handel ke monisamaka mbala mingi bubu yai bonso nsongi ya [[Musique baroque|miziki ya baroque]] na lweka ya [[Jean-Sébastien Bach|Johann Sebastian Bach]] [ 1 ] , <ref>{{Citation|Deux artistes qui dominent toute la période classique : Bach et Haendel. […] l'un et l'autre ouvrent de larges perspectives sur l'avenir.}} {{harvsp|Dufourcq|1946|p=217}}.</ref>, [[Antonio Vivaldi]], [[Georg Philipp Telemann]] <ref>{{Lien web|langue=français|titre=Georg Philipp Telemann|url=https://www.radioclassique.fr/magazine/compositeurs-interpretes/georg-philipp-telemann/|site=radioclassique.fr|date=7 février 2017|consulté le=7 février 2017}}</ref> ti [[Jean-Philippe Rameau]], mpe nsungi ya miziki ya baroque ya Eropa lenda monana nde kisalu ya Handel me mana na <ref>{{Citation|Avec l’œuvre de Haendel se clôt l'ère du baroque européen en musique.}} {{harvsp|Girac-Marinier|2012|p=16}}.</ref> . Yandi butukaka mpe longukaka na Saxe <ref>Géographiquement située en [[Électorat de Saxe|Saxe]], Halle comme le reste du diocèse de [[Magdebourg]] relevait en fait depuis 1680 de l'Électorat de [[Brandebourg]], noyau du futur [[royaume de Prusse]].</ref>, sambu yandi lutisaka mwa bangonda na [[Hamburg|Hambourg]] na <ref>{{Citation|L'œuvre de Haendel, tout en portant de fortes marques de sa personnalité, est un composé de tous les styles de son temps : écritures concertantes et arias da capo italiennes, ouverture et danses françaises, fugues allemandes, contrepoint anglican, tournures mélodiques purcelliennes, il fond tous ces éléments au creuset de son inspiration propre en vue de la meilleure efficacité dramatique.}} {{harvsp|Lemaître|1992|p=410}}.</ref> kuzinga bamvula tatu na Italie, yandi vutukaka sambu , mwa <ref>{{Citation|Usant de la langue de son temps comme Bach […] Haendel apparut comme un puissant organisateur, comme un merveilleux instrument de synthèse de l'art européen. L'Allemagne lui inculqua une certaine piété intérieure, jamais démentie. L'Italie développa ses dons de mélodiste […] son sensualisme pour les couleurs et les sonorités. De la France il écouta les leçons de clarté, d'élégance, d'équilibre. L'Angleterre, enfin, lui enseigna la poésie des [[virginaliste]]s, la spontanéité de Purcell, ses ambiguïtés modales et ses audaces rythmiques.}} {{harvsp|Marc Vignal|1987|p=352}}.</ref> na [[Hanovre|Hanover]] na ntwala ya kukwenda kuzinga kimakulu na Angleterre. Handel, muntu mosi yina me zabanaka mingi na [[Orgue|miziki ya orkestre]] mpe [[Clavecin|ya clavecin]], yandi vuandaka na lukumu ya ngolo na mvu-nkama ya mvimba ya 19 samu na mikanda na yandi ya nkaka yina zabanaka mingi —mingi-mingi [[oratorio]] ''[[Messiah]]'', ba concert na yandi ya orkestre mpi ba concerti grossi, ba suite na yandi ya clavecin (tanga mpi miziki na yandi ya me zabanaka mingi ''[[Music for the Royal Fireworks|ya Musicor]]'' [[Sarabande de Haendel|de Wabande]] ( ''[[Water Music|Musicor de Wabande]]'' ). ''[[Music for the Royal Fireworks|e Nsaka za Ntinu]]'' XIX . mvu-nkama, nsungi yina bantu mingi ya ntangu na yandi vandaka kuvila mambu. Kansi, na nsungi ya bamvula kuluta makumi tatu na tanu, yandi kudipesaka mingi na opera na ndinga ya Italien (ba partition kuluta 40 ya [[opera seria]] <ref>{{Citation|Le regain d'intérêt pour les opéras de Haendel au début des années 1920, impliqua de nombreuses révisions […], les héros castrats devinrent alors des barytons et des basses. Dans les années 1960 quand la « renaissance » de Haendel fut associée, abusivement à l'art de [[Joan Sutherland]], des mezzos plus ou moins solides s'attaquèrent aux héros de l'Antiquité, avec un bonheur inégal ; cela permit au moins de conserver l'orchestration originale de Haendel.}} Comte de Harewood, « Haendel » dans {{harvsp|Kobbé|1991|p=60}}.</ref> ), na ntwala ya kuganga mpi kuzabisa [[oratorio]] na Kingelesi yina yandi kele mosi na kati ya bamfumu yina bo lenda tula ntembe ve <ref>{{Citation|Il préfigure Haydn et plus encore Mozart ; il eut la même prescience du ''leitmotiv''. Enfin il donna à l'oratorio une dimension et une signification jusque-là insoupçonnée. Pensée novatrice, donc, et d'une extrême noblesse}}{{harvsp|Marc Vignal|1987|p=352}}.</ref> . Kumbu na yandi lenda monana na mitindu mingi ya kusonika. : mukanda na yandi ya mbotika na [[Kidoitce|Kialemani]], kesadilaka mutindu ''Händel'', zina na yandi kesonikaka mpi ''Haendel'' (yina " e » na kisika ya [[umlaut]] — yina bo ke balulaka na [[̈|diaeresis]] ), mpi mutindu yai, yina bo ke sadilaka banda ntama na Kifalansa <ref>{{Lien web|titre=Georg Friedrich Händel (1685-1759) - livres sur cet auteur|url=https://data.bnf.fr/fr/studies-by-rdt/13987321/a/page2|date=14 janvier 2021|site=[[Bibliothèque nationale de France]]|consulté le=4 avril 2021}}.</ref>, kele mpi mutindu yina [[Romain Rolland]] sadilaka ntangu yandi pesaka yandi biografi mosi ya mfunu <ref>{{article|lang=fr|prénom=Jean-François|nom=Labie|titre=Haendel Georg Friedrich|revue=Encyclopædia Universalis [en ligne]|date=consulté le 4 avril 2021|url=https://www.universalis.fr/encyclopedie/georg-friedrich-haendel/}}.</ref> . Na nima ya kuzinga na Angleterre, yandi mosi sonikaka yo ''Handel'' kukonda diaeresis, ngogo mosi ya kele penepene ti ngogo mosi yina bantu ya ketubaka Kingelesi kendimaka, mpi yandi tulaka maboko na zina ya ''George Frideric Handel'' <ref>Voir le [[fac-similé]] de son testament dans {{harvsp|Gallois|1980|p=}}.</ref> . 6jvaybvd113ojf4u0zv0cqsc86ue0dz 52510 52509 2026-06-13T15:33:22Z Calebphanzu 11538 52510 wikitext text/x-wiki '''Georg''' '''Friedrich''' '''Handel''' Écouter R to '''{{Lang|de|Georg Friederich}}''' '''{{Lang|de|Händel}}''' ''{{Lang|en|George Frideric Handel}}'' [ ( na Kingelesi George˒ <ref group="alpha">L'orthographie ''{{Lang|en|Frideric}}'' est celle inscrite sur sa demande de citoyenneté britannique de 1727 alors que ''{{Lang|en|Frederick}}'' est celle inscrite sur son testament, sa tombe (quoique sans le « k » final) et différents monuments.</ref> kele muyimbi ya Saxon, me kumaka muntu ya Kingelesi, me butuka na 1914.23 ngonda ya zole 1685 na Halle-sur-Saale mpe yandi kufwaka na kilumbu ya 15.14 avili ngonda ya iya 1759 na mbanza Westminster . Handel ke monisamaka mbala mingi bubu yai bonso nsongi ya [[Musique baroque|miziki ya baroque]] na lweka ya [[Jean-Sébastien Bach|Johann Sebastian Bach]] [ 1 ] , <ref>{{Citation|Deux artistes qui dominent toute la période classique : Bach et Haendel. […] l'un et l'autre ouvrent de larges perspectives sur l'avenir.}} {{harvsp|Dufourcq|1946|p=217}}.</ref>, [[Antonio Vivaldi]], [[Georg Philipp Telemann]] <ref>{{Lien web|langue=français|titre=Georg Philipp Telemann|url=https://www.radioclassique.fr/magazine/compositeurs-interpretes/georg-philipp-telemann/|site=radioclassique.fr|date=7 février 2017|consulté le=7 février 2017}}</ref> ti [[Jean-Philippe Rameau]], mpe nsungi ya miziki ya baroque ya Eropa lenda monana nde kisalu ya Handel me mana na <ref>{{Citation|Avec l’œuvre de Haendel se clôt l'ère du baroque européen en musique.}} {{harvsp|Girac-Marinier|2012|p=16}}.</ref> . Yandi butukaka mpe longukaka na Saxe <ref>Géographiquement située en [[Électorat de Saxe|Saxe]], Halle comme le reste du diocèse de [[Magdebourg]] relevait en fait depuis 1680 de l'Électorat de [[Brandebourg]], noyau du futur [[royaume de Prusse]].</ref>, sambu yandi lutisaka mwa bangonda na [[Hamburg|Hambourg]] na <ref>{{Citation|L'œuvre de Haendel, tout en portant de fortes marques de sa personnalité, est un composé de tous les styles de son temps : écritures concertantes et arias da capo italiennes, ouverture et danses françaises, fugues allemandes, contrepoint anglican, tournures mélodiques purcelliennes, il fond tous ces éléments au creuset de son inspiration propre en vue de la meilleure efficacité dramatique.}} {{harvsp|Lemaître|1992|p=410}}.</ref> kuzinga bamvula tatu na Italie, yandi vutukaka sambu , mwa <ref>{{Citation|Usant de la langue de son temps comme Bach […] Haendel apparut comme un puissant organisateur, comme un merveilleux instrument de synthèse de l'art européen. L'Allemagne lui inculqua une certaine piété intérieure, jamais démentie. L'Italie développa ses dons de mélodiste […] son sensualisme pour les couleurs et les sonorités. De la France il écouta les leçons de clarté, d'élégance, d'équilibre. L'Angleterre, enfin, lui enseigna la poésie des [[virginaliste]]s, la spontanéité de Purcell, ses ambiguïtés modales et ses audaces rythmiques.}} {{harvsp|Marc Vignal|1987|p=352}}.</ref> na [[Hanovre|Hanover]] na ntwala ya kukwenda kuzinga kimakulu na Angleterre. Handel, muntu mosi yina me zabanaka mingi na [[Orgue|miziki ya orkestre]] mpe [[Clavecin|ya clavecin]], yandi vuandaka na lukumu ya ngolo na mvu-nkama ya mvimba ya 19 samu na mikanda na yandi ya nkaka yina zabanaka mingi —mingi-mingi [[oratorio]] ''[[Messiah]]'', ba concert na yandi ya orkestre mpi ba concerti grossi, ba suite na yandi ya clavecin (tanga mpi miziki na yandi ya me zabanaka mingi ''[[Music for the Royal Fireworks|ya Musicor]]'' [[Sarabande de Haendel|de Wabande]] ( ''[[Water Music|Musicor de Wabande]]'' ). ''[[Music for the Royal Fireworks|e Nsaka za Ntinu]]'' XIX . mvu-nkama, nsungi yina bantu mingi ya ntangu na yandi vandaka kuvila mambu. Kansi, na nsungi ya bamvula kuluta makumi tatu na tanu, yandi kudipesaka mingi na opera na ndinga ya Italien (ba partition kuluta 40 ya [[opera seria]] <ref>{{Citation|Le regain d'intérêt pour les opéras de Haendel au début des années 1920, impliqua de nombreuses révisions […], les héros castrats devinrent alors des barytons et des basses. Dans les années 1960 quand la « renaissance » de Haendel fut associée, abusivement à l'art de [[Joan Sutherland]], des mezzos plus ou moins solides s'attaquèrent aux héros de l'Antiquité, avec un bonheur inégal ; cela permit au moins de conserver l'orchestration originale de Haendel.}} Comte de Harewood, « Haendel » dans {{harvsp|Kobbé|1991|p=60}}.</ref> ), na ntwala ya kuganga mpi kuzabisa [[oratorio]] na Kingelesi yina yandi kele mosi na kati ya bamfumu yina bo lenda tula ntembe ve <ref>{{Citation|Il préfigure Haydn et plus encore Mozart ; il eut la même prescience du ''leitmotiv''. Enfin il donna à l'oratorio une dimension et une signification jusque-là insoupçonnée. Pensée novatrice, donc, et d'une extrême noblesse}}{{harvsp|Marc Vignal|1987|p=352}}.</ref> . Kumbu na yandi lenda monana na mitindu mingi ya kusonika. : mukanda na yandi ya mbotika na [[Kidoitce|Kialemani]], kesadilaka mutindu ''Händel'', kumbu na yandi kesonikaka mpi ''Haendel'' (yina " e » na kisika ya [[umlaut]] — yina bo ke balulaka na [[̈|diaeresis]] ), mpi mutindu yai, yina bo ke sadilaka banda ntama na Kifalansa <ref>{{Lien web|titre=Georg Friedrich Händel (1685-1759) - livres sur cet auteur|url=https://data.bnf.fr/fr/studies-by-rdt/13987321/a/page2|date=14 janvier 2021|site=[[Bibliothèque nationale de France]]|consulté le=4 avril 2021}}.</ref>, kele mpi mutindu yina [[Romain Rolland]] sadilaka ntangu yandi pesaka yandi biografi mosi ya mfunu <ref>{{article|lang=fr|prénom=Jean-François|nom=Labie|titre=Haendel Georg Friedrich|revue=Encyclopædia Universalis [en ligne]|date=consulté le 4 avril 2021|url=https://www.universalis.fr/encyclopedie/georg-friedrich-haendel/}}.</ref> . Na nima ya kuzinga na Angleterre, yandi mosi sonikaka yo ''Handel'' kukonda diaeresis, ngogo mosi ya kele penepene ti ngogo mosi yina bantu ya ketubaka Kingelesi kendimaka, mpi yandi tulaka maboko na zina ya ''George Frideric Handel'' <ref>Voir le [[fac-similé]] de son testament dans {{harvsp|Gallois|1980|p=}}.</ref> . ly8p2p27yz6jm6051drcjzd6wfw2v8x 52511 52510 2026-06-13T15:34:02Z Calebphanzu 11538 52511 wikitext text/x-wiki '''Georg''' '''Friedrich''' '''Handel''' Écouter R to '''{{Lang|de|Georg Friederich}}''' '''{{Lang|de|Händel}}''' ''{{Lang|en|George Frideric Handel}}'' [ ( na Kingelesi George˒ <ref group="alpha">L'orthographie ''{{Lang|en|Frideric}}'' est celle inscrite sur sa demande de citoyenneté britannique de 1727 alors que ''{{Lang|en|Frederick}}'' est celle inscrite sur son testament, sa tombe (quoique sans le « k » final) et différents monuments.</ref> kele muyimbi ya Saxon, me kumaka muntu ya Kingelesi, me butuka na 1914.23 ngonda ya zole 1685 na Halle-sur-Saale mpe yandi kufwaka na kilumbu ya 15.14 avili ngonda ya iya 1759 na mbanza Westminster . Handel ke monisamaka mbala mingi bubu yai bonso nsongi ya [[Musique baroque|miziki ya baroque]] na lweka ya [[Jean-Sébastien Bach|Johann Sebastian Bach]] [ 1 ] , <ref>{{Citation|Deux artistes qui dominent toute la période classique : Bach et Haendel. […] l'un et l'autre ouvrent de larges perspectives sur l'avenir.}} {{harvsp|Dufourcq|1946|p=217}}.</ref>, [[Antonio Vivaldi]], [[Georg Philipp Telemann]] <ref>{{Lien web|langue=français|titre=Georg Philipp Telemann|url=https://www.radioclassique.fr/magazine/compositeurs-interpretes/georg-philipp-telemann/|site=radioclassique.fr|date=7 février 2017|consulté le=7 février 2017}}</ref> ti [[Jean-Philippe Rameau]], mpe nsungi ya miziki ya baroque ya Eropa lenda monana nde kisalu ya Handel me mana na <ref>{{Citation|Avec l’œuvre de Haendel se clôt l'ère du baroque européen en musique.}} {{harvsp|Girac-Marinier|2012|p=16}}.</ref> . Yandi butukaka mpe longukaka na Saxe <ref>Géographiquement située en [[Électorat de Saxe|Saxe]], Halle comme le reste du diocèse de [[Magdebourg]] relevait en fait depuis 1680 de l'Électorat de [[Brandebourg]], noyau du futur [[royaume de Prusse]].</ref>, sambu yandi lutisaka mwa bangonda na [[Hamburg|Hambourg]] na <ref>{{Citation|L'œuvre de Haendel, tout en portant de fortes marques de sa personnalité, est un composé de tous les styles de son temps : écritures concertantes et arias da capo italiennes, ouverture et danses françaises, fugues allemandes, contrepoint anglican, tournures mélodiques purcelliennes, il fond tous ces éléments au creuset de son inspiration propre en vue de la meilleure efficacité dramatique.}} {{harvsp|Lemaître|1992|p=410}}.</ref> kuzinga bamvula tatu na Italie, yandi vutukaka sambu , mwa <ref>{{Citation|Usant de la langue de son temps comme Bach […] Haendel apparut comme un puissant organisateur, comme un merveilleux instrument de synthèse de l'art européen. L'Allemagne lui inculqua une certaine piété intérieure, jamais démentie. L'Italie développa ses dons de mélodiste […] son sensualisme pour les couleurs et les sonorités. De la France il écouta les leçons de clarté, d'élégance, d'équilibre. L'Angleterre, enfin, lui enseigna la poésie des [[virginaliste]]s, la spontanéité de Purcell, ses ambiguïtés modales et ses audaces rythmiques.}} {{harvsp|Marc Vignal|1987|p=352}}.</ref> na [[Hanovre|Hanover]] na ntwala ya kukwenda kuzinga kimakulu na Angleterre. Handel, muntu mosi yina me zabanaka mingi na [[Orgue|miziki ya orkestre]] mpe [[Clavecin|ya clavecin]], yandi vuandaka na lukumu ya ngolo na mvu-nkama ya mvimba ya 19 samu na mikanda na yandi ya nkaka yina zabanaka mingi —mingi-mingi [[oratorio]] ''[[Messiah]]'', ba concert na yandi ya orkestre mpi ba concerti grossi, ba suite na yandi ya clavecin (tanga mpi miziki na yandi ya me zabanaka mingi ''[[Music for the Royal Fireworks|ya Musicor]]'' [[Sarabande de Haendel|de Wabande]] ( ''[[Water Music|Musicor de Wabande]]'' ). ''[[Music for the Royal Fireworks|e Nsaka za Ntinu]]'' XIX . mvu-nkama, nsungi yina bantu mingi ya ntangu na yandi vandaka kuvila mambu. Kansi, na nsungi ya bamvula kuluta makumi tatu na tanu, yandi kudipesaka mingi na opera na ndinga ya Italien (ba partition kuluta 40 ya [[opera seria]] <ref>{{Citation|Le regain d'intérêt pour les opéras de Haendel au début des années 1920, impliqua de nombreuses révisions […], les héros castrats devinrent alors des barytons et des basses. Dans les années 1960 quand la « renaissance » de Haendel fut associée, abusivement à l'art de [[Joan Sutherland]], des mezzos plus ou moins solides s'attaquèrent aux héros de l'Antiquité, avec un bonheur inégal ; cela permit au moins de conserver l'orchestration originale de Haendel.}} Comte de Harewood, « Haendel » dans {{harvsp|Kobbé|1991|p=60}}.</ref> ), na ntwala ya kuganga mpi kuzabisa [[oratorio]] na Kingelesi yina yandi kele mosi na kati ya bamfumu yina bo lenda tula ntembe ve <ref>{{Citation|Il préfigure Haydn et plus encore Mozart ; il eut la même prescience du ''leitmotiv''. Enfin il donna à l'oratorio une dimension et une signification jusque-là insoupçonnée. Pensée novatrice, donc, et d'une extrême noblesse}}{{harvsp|Marc Vignal|1987|p=352}}.</ref> . Kumbu na yandi lenda monana na mitindu mingi ya kusonika. : mukanda na yandi ya mbotika na [[Kidoitce|Kialemani]], kesadilaka mutindu ''Händel'', kumbu na yandi kesonikaka mpi ''Haendel'' (yina " e » na kisika ya [[umlaut]] — yina bo ke balulaka na [[̈|diaeresis]] ), mpi mutindu yai, yina bo ke sadilaka banda ntama na Kifalansa <ref>{{Lien web|titre=Georg Friedrich Händel (1685-1759) - livres sur cet auteur|url=https://data.bnf.fr/fr/studies-by-rdt/13987321/a/page2|date=14 janvier 2021|site=[[Bibliothèque nationale de France]]|consulté le=4 avril 2021}}.</ref>, kele mpe mutindu yina [[Romain Rolland]] sadilaka ntangu yandi pesaka yandi biografi mosi ya mfunu <ref>{{article|lang=fr|prénom=Jean-François|nom=Labie|titre=Haendel Georg Friedrich|revue=Encyclopædia Universalis [en ligne]|date=consulté le 4 avril 2021|url=https://www.universalis.fr/encyclopedie/georg-friedrich-haendel/}}.</ref> . Na nima ya kuzinga na Angleterre, yandi mosi sonikaka yo ''Handel'' kukonda diaeresis, ngogo mosi ya kele penepene ti ngogo mosi yina bantu ya ketubaka Kingelesi kendimaka, mpi yandi tulaka maboko na zina ya ''George Frideric Handel'' <ref>Voir le [[fac-similé]] de son testament dans {{harvsp|Gallois|1980|p=}}.</ref> . ovjajs3yh5q3ag29hkfmn731r9vrxpw 52512 52511 2026-06-13T15:35:03Z Calebphanzu 11538 52512 wikitext text/x-wiki '''Georg''' '''Friedrich''' '''Handel''' Écouter R to '''{{Lang|de|Georg Friederich}}''' '''{{Lang|de|Händel}}''' ''{{Lang|en|George Frideric Handel}}'' [ ( na Kingelesi George˒ <ref group="alpha">L'orthographie ''{{Lang|en|Frideric}}'' est celle inscrite sur sa demande de citoyenneté britannique de 1727 alors que ''{{Lang|en|Frederick}}'' est celle inscrite sur son testament, sa tombe (quoique sans le « k » final) et différents monuments.</ref> kele muyimbi ya Saxon, me kumaka muntu ya Kingelesi, me butuka na 1914.23 ngonda ya zole 1685 na Halle-sur-Saale mpe yandi kufwaka na kilumbu ya 15.14 avili ngonda ya iya 1759 na mbanza Westminster . Handel ke monisamaka mbala mingi bubu yai bonso nsongi ya [[Musique baroque|miziki ya baroque]] na lweka ya [[Jean-Sébastien Bach|Johann Sebastian Bach]] [ 1 ] , <ref>{{Citation|Deux artistes qui dominent toute la période classique : Bach et Haendel. […] l'un et l'autre ouvrent de larges perspectives sur l'avenir.}} {{harvsp|Dufourcq|1946|p=217}}.</ref>, [[Antonio Vivaldi]], [[Georg Philipp Telemann]] <ref>{{Lien web|langue=français|titre=Georg Philipp Telemann|url=https://www.radioclassique.fr/magazine/compositeurs-interpretes/georg-philipp-telemann/|site=radioclassique.fr|date=7 février 2017|consulté le=7 février 2017}}</ref> ti [[Jean-Philippe Rameau]], mpe nsungi ya miziki ya baroque ya Eropa lenda monana nde kisalu ya Handel me mana na <ref>{{Citation|Avec l’œuvre de Haendel se clôt l'ère du baroque européen en musique.}} {{harvsp|Girac-Marinier|2012|p=16}}.</ref> . Yandi butukaka mpe longukaka na Saxe <ref>Géographiquement située en [[Électorat de Saxe|Saxe]], Halle comme le reste du diocèse de [[Magdebourg]] relevait en fait depuis 1680 de l'Électorat de [[Brandebourg]], noyau du futur [[royaume de Prusse]].</ref>, sambu yandi lutisaka mwa bangonda na [[Hamburg|Hambourg]] na <ref>{{Citation|L'œuvre de Haendel, tout en portant de fortes marques de sa personnalité, est un composé de tous les styles de son temps : écritures concertantes et arias da capo italiennes, ouverture et danses françaises, fugues allemandes, contrepoint anglican, tournures mélodiques purcelliennes, il fond tous ces éléments au creuset de son inspiration propre en vue de la meilleure efficacité dramatique.}} {{harvsp|Lemaître|1992|p=410}}.</ref> kuzinga bamvula tatu na Italie, yandi vutukaka sambu , mwa <ref>{{Citation|Usant de la langue de son temps comme Bach […] Haendel apparut comme un puissant organisateur, comme un merveilleux instrument de synthèse de l'art européen. L'Allemagne lui inculqua une certaine piété intérieure, jamais démentie. L'Italie développa ses dons de mélodiste […] son sensualisme pour les couleurs et les sonorités. De la France il écouta les leçons de clarté, d'élégance, d'équilibre. L'Angleterre, enfin, lui enseigna la poésie des [[virginaliste]]s, la spontanéité de Purcell, ses ambiguïtés modales et ses audaces rythmiques.}} {{harvsp|Marc Vignal|1987|p=352}}.</ref> na [[Hanovre|Hanover]] na ntwala ya kukwenda kuzinga kimakulu na Angleterre. Handel, muntu mosi yina me zabanaka mingi na [[Orgue|miziki ya orkestre]] mpe [[Clavecin|ya clavecin]], yandi vuandaka na lukumu ya ngolo na mvu-nkama ya mvimba ya 19 samu na mikanda na yandi ya nkaka yina zabanaka mingi —mingi-mingi [[oratorio]] ''[[Messiah]]'', ba concert na yandi ya orkestre mpi ba concerti grossi, ba suite na yandi ya clavecin (tanga mpi miziki na yandi ya me zabanaka mingi ''[[Music for the Royal Fireworks|ya Musicor]]'' [[Sarabande de Haendel|de Wabande]] ( ''[[Water Music|Musicor de Wabande]]'' ). ''[[Music for the Royal Fireworks|e Nsaka za Ntinu]]'' XIX . mvu-nkama, nsungi yina bantu mingi ya ntangu na yandi vandaka kuvila mambu. Kansi, na nsungi ya bamvula kuluta makumi tatu na tanu, yandi kudipesaka mingi na opera na ndinga ya Italien (ba partition kuluta 40 ya [[opera seria]] <ref>{{Citation|Le regain d'intérêt pour les opéras de Haendel au début des années 1920, impliqua de nombreuses révisions […], les héros castrats devinrent alors des barytons et des basses. Dans les années 1960 quand la « renaissance » de Haendel fut associée, abusivement à l'art de [[Joan Sutherland]], des mezzos plus ou moins solides s'attaquèrent aux héros de l'Antiquité, avec un bonheur inégal ; cela permit au moins de conserver l'orchestration originale de Haendel.}} Comte de Harewood, « Haendel » dans {{harvsp|Kobbé|1991|p=60}}.</ref> ), na ntwala ya kuganga mpi kuzabisa [[oratorio]] na Kingelesi yina yandi kele mosi na kati ya bamfumu yina bo lenda tula ntembe ve <ref>{{Citation|Il préfigure Haydn et plus encore Mozart ; il eut la même prescience du ''leitmotiv''. Enfin il donna à l'oratorio une dimension et une signification jusque-là insoupçonnée. Pensée novatrice, donc, et d'une extrême noblesse}}{{harvsp|Marc Vignal|1987|p=352}}.</ref> . Kumbu na yandi lenda monana na mitindu mingi ya kusonika. : mukanda na yandi ya mbotika na [[Kidoitce|Kialemani]], kesadilaka mutindu ''Händel'', kumbu na yandi kesonikaka mpi ''Haendel'' (yina " e » na kisika ya [[umlaut]] — yina bo ke balulaka na [[̈|diaeresis]] ), mpe mutindu yai, yina bo ke sadilaka banda ntama na Kifalansa <ref>{{Lien web|titre=Georg Friedrich Händel (1685-1759) - livres sur cet auteur|url=https://data.bnf.fr/fr/studies-by-rdt/13987321/a/page2|date=14 janvier 2021|site=[[Bibliothèque nationale de France]]|consulté le=4 avril 2021}}.</ref>, kele mpe mutindu yina [[Romain Rolland]] sadilaka ntangu yandi pesaka yandi biografi mosi ya mfunu <ref>{{article|lang=fr|prénom=Jean-François|nom=Labie|titre=Haendel Georg Friedrich|revue=Encyclopædia Universalis [en ligne]|date=consulté le 4 avril 2021|url=https://www.universalis.fr/encyclopedie/georg-friedrich-haendel/}}.</ref> . Na nima ya kuzinga na Angleterre, yandi mosi sonikaka yo ''Handel'' kukonda diaeresis, ngogo mosi ya kele penepene ti ngogo mosi yina bantu ya ketubaka Kingelesi kendimaka, mpi yandi tulaka maboko na zina ya ''George Frideric Handel'' <ref>Voir le [[fac-similé]] de son testament dans {{harvsp|Gallois|1980|p=}}.</ref> . obqcru3qihi8nzwlxjbn02ey82na159 52513 52512 2026-06-13T15:35:46Z Calebphanzu 11538 52513 wikitext text/x-wiki '''Georg''' '''Friedrich''' '''Handel''' Écouter R to '''{{Lang|de|Georg Friederich}}''' '''{{Lang|de|Händel}}''' ''{{Lang|en|George Frideric Handel}}'' [ ( na Kingelesi George˒ <ref group="alpha">L'orthographie ''{{Lang|en|Frideric}}'' est celle inscrite sur sa demande de citoyenneté britannique de 1727 alors que ''{{Lang|en|Frederick}}'' est celle inscrite sur son testament, sa tombe (quoique sans le « k » final) et différents monuments.</ref> kele muyimbi ya Saxon, me kumaka muntu ya Kingelesi, me butuka na 1914.23 ngonda ya zole 1685 na Halle-sur-Saale mpe yandi kufwaka na kilumbu ya 15.14 avili ngonda ya iya 1759 na mbanza Westminster . Handel ke monisamaka mbala mingi bubu yai bonso nsongi ya [[Musique baroque|miziki ya baroque]] na lweka ya [[Jean-Sébastien Bach|Johann Sebastian Bach]] [ 1 ] , <ref>{{Citation|Deux artistes qui dominent toute la période classique : Bach et Haendel. […] l'un et l'autre ouvrent de larges perspectives sur l'avenir.}} {{harvsp|Dufourcq|1946|p=217}}.</ref>, [[Antonio Vivaldi]], [[Georg Philipp Telemann]] <ref>{{Lien web|langue=français|titre=Georg Philipp Telemann|url=https://www.radioclassique.fr/magazine/compositeurs-interpretes/georg-philipp-telemann/|site=radioclassique.fr|date=7 février 2017|consulté le=7 février 2017}}</ref> ti [[Jean-Philippe Rameau]], mpe nsungi ya miziki ya baroque ya Eropa lenda monana nde kisalu ya Handel me mana na <ref>{{Citation|Avec l’œuvre de Haendel se clôt l'ère du baroque européen en musique.}} {{harvsp|Girac-Marinier|2012|p=16}}.</ref> . Yandi butukaka mpe longukaka na Saxe <ref>Géographiquement située en [[Électorat de Saxe|Saxe]], Halle comme le reste du diocèse de [[Magdebourg]] relevait en fait depuis 1680 de l'Électorat de [[Brandebourg]], noyau du futur [[royaume de Prusse]].</ref>, sambu yandi lutisaka mwa bangonda na [[Hamburg|Hambourg]] na <ref>{{Citation|L'œuvre de Haendel, tout en portant de fortes marques de sa personnalité, est un composé de tous les styles de son temps : écritures concertantes et arias da capo italiennes, ouverture et danses françaises, fugues allemandes, contrepoint anglican, tournures mélodiques purcelliennes, il fond tous ces éléments au creuset de son inspiration propre en vue de la meilleure efficacité dramatique.}} {{harvsp|Lemaître|1992|p=410}}.</ref> kuzinga bamvula tatu na Italie, yandi vutukaka sambu , mwa <ref>{{Citation|Usant de la langue de son temps comme Bach […] Haendel apparut comme un puissant organisateur, comme un merveilleux instrument de synthèse de l'art européen. L'Allemagne lui inculqua une certaine piété intérieure, jamais démentie. L'Italie développa ses dons de mélodiste […] son sensualisme pour les couleurs et les sonorités. De la France il écouta les leçons de clarté, d'élégance, d'équilibre. L'Angleterre, enfin, lui enseigna la poésie des [[virginaliste]]s, la spontanéité de Purcell, ses ambiguïtés modales et ses audaces rythmiques.}} {{harvsp|Marc Vignal|1987|p=352}}.</ref> na [[Hanovre|Hanover]] na ntwala ya kukwenda kuzinga kimakulu na Angleterre. Handel, muntu mosi yina me zabanaka mingi na [[Orgue|miziki ya orkestre]] mpe [[Clavecin|ya clavecin]], yandi vuandaka na lukumu ya ngolo na mvu-nkama ya mvimba ya 19 samu na mikanda na yandi ya nkaka yina zabanaka mingi —mingi-mingi [[oratorio]] ''[[Messiah]]'', ba concert na yandi ya orkestre mpi ba concerti grossi, ba suite na yandi ya clavecin (tanga mpe miziki na yandi ya me zabanaka mingi ''[[Music for the Royal Fireworks|ya Musicor]]'' [[Sarabande de Haendel|de Wabande]] ( ''[[Water Music|Musicor de Wabande]]'' ). ''[[Music for the Royal Fireworks|e Nsaka za Ntinu]]'' XIX . mvu-nkama, nsungi yina bantu mingi ya ntangu na yandi vandaka kuvila mambu. Kansi, na nsungi ya bamvula kuluta makumi tatu na tanu, yandi kudipesaka mingi na opera na ndinga ya Italien (ba partition kuluta 40 ya [[opera seria]] <ref>{{Citation|Le regain d'intérêt pour les opéras de Haendel au début des années 1920, impliqua de nombreuses révisions […], les héros castrats devinrent alors des barytons et des basses. Dans les années 1960 quand la « renaissance » de Haendel fut associée, abusivement à l'art de [[Joan Sutherland]], des mezzos plus ou moins solides s'attaquèrent aux héros de l'Antiquité, avec un bonheur inégal ; cela permit au moins de conserver l'orchestration originale de Haendel.}} Comte de Harewood, « Haendel » dans {{harvsp|Kobbé|1991|p=60}}.</ref> ), na ntwala ya kuganga mpi kuzabisa [[oratorio]] na Kingelesi yina yandi kele mosi na kati ya bamfumu yina bo lenda tula ntembe ve <ref>{{Citation|Il préfigure Haydn et plus encore Mozart ; il eut la même prescience du ''leitmotiv''. Enfin il donna à l'oratorio une dimension et une signification jusque-là insoupçonnée. Pensée novatrice, donc, et d'une extrême noblesse}}{{harvsp|Marc Vignal|1987|p=352}}.</ref> . Kumbu na yandi lenda monana na mitindu mingi ya kusonika. : mukanda na yandi ya mbotika na [[Kidoitce|Kialemani]], kesadilaka mutindu ''Händel'', kumbu na yandi kesonikaka mpi ''Haendel'' (yina " e » na kisika ya [[umlaut]] — yina bo ke balulaka na [[̈|diaeresis]] ), mpe mutindu yai, yina bo ke sadilaka banda ntama na Kifalansa <ref>{{Lien web|titre=Georg Friedrich Händel (1685-1759) - livres sur cet auteur|url=https://data.bnf.fr/fr/studies-by-rdt/13987321/a/page2|date=14 janvier 2021|site=[[Bibliothèque nationale de France]]|consulté le=4 avril 2021}}.</ref>, kele mpe mutindu yina [[Romain Rolland]] sadilaka ntangu yandi pesaka yandi biografi mosi ya mfunu <ref>{{article|lang=fr|prénom=Jean-François|nom=Labie|titre=Haendel Georg Friedrich|revue=Encyclopædia Universalis [en ligne]|date=consulté le 4 avril 2021|url=https://www.universalis.fr/encyclopedie/georg-friedrich-haendel/}}.</ref> . Na nima ya kuzinga na Angleterre, yandi mosi sonikaka yo ''Handel'' kukonda diaeresis, ngogo mosi ya kele penepene ti ngogo mosi yina bantu ya ketubaka Kingelesi kendimaka, mpi yandi tulaka maboko na zina ya ''George Frideric Handel'' <ref>Voir le [[fac-similé]] de son testament dans {{harvsp|Gallois|1980|p=}}.</ref> . o6v9uexphxzrjimzxblys0vjiis3itb 52514 52513 2026-06-13T15:36:41Z Calebphanzu 11538 52514 wikitext text/x-wiki '''Georg''' '''Friedrich''' '''Handel''' Écouter R to '''{{Lang|de|Georg Friederich}}''' '''{{Lang|de|Händel}}''' ''{{Lang|en|George Frideric Handel}}'' [ ( na Kingelesi George˒ <ref group="alpha">L'orthographie ''{{Lang|en|Frideric}}'' est celle inscrite sur sa demande de citoyenneté britannique de 1727 alors que ''{{Lang|en|Frederick}}'' est celle inscrite sur son testament, sa tombe (quoique sans le « k » final) et différents monuments.</ref> kele muyimbi ya Saxon, me kumaka muntu ya Kingelesi, me butuka na 1914.23 ngonda ya zole 1685 na Halle-sur-Saale mpe yandi kufwaka na kilumbu ya 15.14 avili ngonda ya iya 1759 na mbanza Westminster . Handel ke monisamaka mbala mingi bubu yai bonso nsongi ya [[Musique baroque|miziki ya baroque]] na lweka ya [[Jean-Sébastien Bach|Johann Sebastian Bach]] [ 1 ] , <ref>{{Citation|Deux artistes qui dominent toute la période classique : Bach et Haendel. […] l'un et l'autre ouvrent de larges perspectives sur l'avenir.}} {{harvsp|Dufourcq|1946|p=217}}.</ref>, [[Antonio Vivaldi]], [[Georg Philipp Telemann]] <ref>{{Lien web|langue=français|titre=Georg Philipp Telemann|url=https://www.radioclassique.fr/magazine/compositeurs-interpretes/georg-philipp-telemann/|site=radioclassique.fr|date=7 février 2017|consulté le=7 février 2017}}</ref> ti [[Jean-Philippe Rameau]], mpe nsungi ya miziki ya baroque ya Eropa lenda monana nde kisalu ya Handel me mana na <ref>{{Citation|Avec l’œuvre de Haendel se clôt l'ère du baroque européen en musique.}} {{harvsp|Girac-Marinier|2012|p=16}}.</ref> . Yandi butukaka mpe longukaka na Saxe <ref>Géographiquement située en [[Électorat de Saxe|Saxe]], Halle comme le reste du diocèse de [[Magdebourg]] relevait en fait depuis 1680 de l'Électorat de [[Brandebourg]], noyau du futur [[royaume de Prusse]].</ref>, sambu yandi lutisaka mwa bangonda na [[Hamburg|Hambourg]] na <ref>{{Citation|L'œuvre de Haendel, tout en portant de fortes marques de sa personnalité, est un composé de tous les styles de son temps : écritures concertantes et arias da capo italiennes, ouverture et danses françaises, fugues allemandes, contrepoint anglican, tournures mélodiques purcelliennes, il fond tous ces éléments au creuset de son inspiration propre en vue de la meilleure efficacité dramatique.}} {{harvsp|Lemaître|1992|p=410}}.</ref> kuzinga bamvula tatu na Italie, yandi vutukaka sambu , mwa <ref>{{Citation|Usant de la langue de son temps comme Bach […] Haendel apparut comme un puissant organisateur, comme un merveilleux instrument de synthèse de l'art européen. L'Allemagne lui inculqua une certaine piété intérieure, jamais démentie. L'Italie développa ses dons de mélodiste […] son sensualisme pour les couleurs et les sonorités. De la France il écouta les leçons de clarté, d'élégance, d'équilibre. L'Angleterre, enfin, lui enseigna la poésie des [[virginaliste]]s, la spontanéité de Purcell, ses ambiguïtés modales et ses audaces rythmiques.}} {{harvsp|Marc Vignal|1987|p=352}}.</ref> na [[Hanovre|Hanover]] na ntwala ya kukwenda kuzinga kimakulu na Angleterre. Handel, muntu mosi yina me zabanaka mingi na [[Orgue|miziki ya orkestre]] mpe [[Clavecin|ya clavecin]], yandi vuandaka na lukumu ya ngolo na mvu-nkama ya mvimba ya 19 samu na mikanda na yandi ya nkaka yina zabanaka mingi —mingi-mingi [[oratorio]] ''[[Messiah]]'', ba concert na yandi ya orkestre mpi ba concerti grossi, ba suite na yandi ya clavecin (tanga mpe miziki na yandi ya me zabanaka mingi ''[[Music for the Royal Fireworks|ya Musicor]]'' [[Sarabande de Haendel|de Wabande]] ( ''[[Water Music|Musicor de Wabande]]'' ). ''[[Music for the Royal Fireworks|e Nsaka za Ntinu]]'' XIX . mvu-nkama, nsungi yina bantu mingi ya ntangu na yandi vandaka kuvila mambu. Kansi, na nsungi ya bamvula kuluta makumi tatu na tanu, yandi kudipesaka mingi na opera na ndinga ya Italien (ba partition kuluta 40 ya [[opera seria]] <ref>{{Citation|Le regain d'intérêt pour les opéras de Haendel au début des années 1920, impliqua de nombreuses révisions […], les héros castrats devinrent alors des barytons et des basses. Dans les années 1960 quand la « renaissance » de Haendel fut associée, abusivement à l'art de [[Joan Sutherland]], des mezzos plus ou moins solides s'attaquèrent aux héros de l'Antiquité, avec un bonheur inégal ; cela permit au moins de conserver l'orchestration originale de Haendel.}} Comte de Harewood, « Haendel » dans {{harvsp|Kobbé|1991|p=60}}.</ref> ), na ntwala ya kuganga mpi kuzabisa [[oratorio]] na Kingelesi yina yandi kele mosi na kati ya bamfumu yina bo lenda tula ntembe ve <ref>{{Citation|Il préfigure Haydn et plus encore Mozart ; il eut la même prescience du ''leitmotiv''. Enfin il donna à l'oratorio une dimension et une signification jusque-là insoupçonnée. Pensée novatrice, donc, et d'une extrême noblesse}}{{harvsp|Marc Vignal|1987|p=352}}.</ref> . Kumbu na yandi lenda monana na mitindu mingi ya kusonika. : mukanda na yandi ya mbotika na [[Kidoitce|Kialemani]], kesadilaka mutindu ''Händel'', kumbu na yandi kesonikaka mpi ''Haendel'' (yina " e » na kisika ya [[umlaut]] — yina bo ke balulaka na [[̈|diaeresis]] ), mpe mutindu yai, yina bo ke sadilaka banda ntama na Kifalansa <ref>{{Lien web|titre=Georg Friedrich Händel (1685-1759) - livres sur cet auteur|url=https://data.bnf.fr/fr/studies-by-rdt/13987321/a/page2|date=14 janvier 2021|site=[[Bibliothèque nationale de France]]|consulté le=4 avril 2021}}.</ref>, kele mpe mutindu yina [[Romain Rolland]] sadilaka ntangu yandi pesaka yandi biografi mosi ya mfunu <ref>{{article|lang=fr|prénom=Jean-François|nom=Labie|titre=Haendel Georg Friedrich|revue=Encyclopædia Universalis [en ligne]|date=consulté le 4 avril 2021|url=https://www.universalis.fr/encyclopedie/georg-friedrich-haendel/}}.</ref> . Na manima ya kuzinga na Angleterre, yandi mosi sonikaka yo ''Handel'' kukonda diaeresis, ngogo mosi ya kele penepene ti ngogo mosi yina bantu ya ketubaka Kingelesi kendimaka, mpi yandi tulaka maboko na zina ya ''George Frideric Handel'' <ref>Voir le [[fac-similé]] de son testament dans {{harvsp|Gallois|1980|p=}}.</ref> . 6eoiybpwwnuvp7ylyeoc0nny7zfenpx 52515 52514 2026-06-13T15:38:02Z Calebphanzu 11538 52515 wikitext text/x-wiki '''Georg''' '''Friedrich''' '''Handel''' Écouter R to '''{{Lang|de|Georg Friederich}}''' '''{{Lang|de|Händel}}''' ''{{Lang|en|George Frideric Handel}}'' [ ( na Kingelesi George˒ <ref group="alpha">L'orthographie ''{{Lang|en|Frideric}}'' est celle inscrite sur sa demande de citoyenneté britannique de 1727 alors que ''{{Lang|en|Frederick}}'' est celle inscrite sur son testament, sa tombe (quoique sans le « k » final) et différents monuments.</ref> kele muyimbi ya Saxon, me kumaka muntu ya Kingelesi, me butuka na 1914.23 ngonda ya zole 1685 na Halle-sur-Saale mpe yandi kufwaka na kilumbu ya 15.14 avili ngonda ya iya 1759 na mbanza Westminster . Handel ke monisamaka mbala mingi bubu yai bonso nsongi ya [[Musique baroque|miziki ya baroque]] na lweka ya [[Jean-Sébastien Bach|Johann Sebastian Bach]] [ 1 ] , <ref>{{Citation|Deux artistes qui dominent toute la période classique : Bach et Haendel. […] l'un et l'autre ouvrent de larges perspectives sur l'avenir.}} {{harvsp|Dufourcq|1946|p=217}}.</ref>, [[Antonio Vivaldi]], [[Georg Philipp Telemann]] <ref>{{Lien web|langue=français|titre=Georg Philipp Telemann|url=https://www.radioclassique.fr/magazine/compositeurs-interpretes/georg-philipp-telemann/|site=radioclassique.fr|date=7 février 2017|consulté le=7 février 2017}}</ref> ti [[Jean-Philippe Rameau]], mpe nsungi ya miziki ya baroque ya Eropa lenda monana nde kisalu ya Handel me mana na <ref>{{Citation|Avec l’œuvre de Haendel se clôt l'ère du baroque européen en musique.}} {{harvsp|Girac-Marinier|2012|p=16}}.</ref> . Yandi butukaka mpe longukaka na Saxe <ref>Géographiquement située en [[Électorat de Saxe|Saxe]], Halle comme le reste du diocèse de [[Magdebourg]] relevait en fait depuis 1680 de l'Électorat de [[Brandebourg]], noyau du futur [[royaume de Prusse]].</ref>, sambu yandi lutisaka mwa bangonda na [[Hamburg|Hambourg]] na <ref>{{Citation|L'œuvre de Haendel, tout en portant de fortes marques de sa personnalité, est un composé de tous les styles de son temps : écritures concertantes et arias da capo italiennes, ouverture et danses françaises, fugues allemandes, contrepoint anglican, tournures mélodiques purcelliennes, il fond tous ces éléments au creuset de son inspiration propre en vue de la meilleure efficacité dramatique.}} {{harvsp|Lemaître|1992|p=410}}.</ref> kuzinga bamvula tatu na Italie, yandi vutukaka sambu , mwa <ref>{{Citation|Usant de la langue de son temps comme Bach […] Haendel apparut comme un puissant organisateur, comme un merveilleux instrument de synthèse de l'art européen. L'Allemagne lui inculqua une certaine piété intérieure, jamais démentie. L'Italie développa ses dons de mélodiste […] son sensualisme pour les couleurs et les sonorités. De la France il écouta les leçons de clarté, d'élégance, d'équilibre. L'Angleterre, enfin, lui enseigna la poésie des [[virginaliste]]s, la spontanéité de Purcell, ses ambiguïtés modales et ses audaces rythmiques.}} {{harvsp|Marc Vignal|1987|p=352}}.</ref> na [[Hanovre|Hanover]] na ntwala ya kukwenda kuzinga kimakulu na Angleterre. Handel, muntu mosi yina me zabanaka mingi na [[Orgue|miziki ya orkestre]] mpe [[Clavecin|ya clavecin]], yandi vuandaka na lukumu ya ngolo na mvu-nkama ya mvimba ya 19 samu na mikanda na yandi ya nkaka yina zabanaka mingi —mingi-mingi [[oratorio]] ''[[Messiah]]'', ba concert na yandi ya orkestre mpi ba concerti grossi, ba suite na yandi ya clavecin (tanga mpe miziki na yandi ya me zabanaka mingi ''[[Music for the Royal Fireworks|ya Musicor]]'' [[Sarabande de Haendel|de Wabande]] ( ''[[Water Music|Musicor de Wabande]]'' ). ''[[Music for the Royal Fireworks|e Nsaka za Ntinu]]'' XIX . mvu-nkama, nsungi yina bantu mingi ya ntangu na yandi vandaka kuvila mambu. Kansi, na nsungi ya bamvula kuluta makumi tatu na tanu, yandi kudipesaka mingi na opera na ndinga ya Italien (ba partition kuluta 40 ya [[opera seria]] <ref>{{Citation|Le regain d'intérêt pour les opéras de Haendel au début des années 1920, impliqua de nombreuses révisions […], les héros castrats devinrent alors des barytons et des basses. Dans les années 1960 quand la « renaissance » de Haendel fut associée, abusivement à l'art de [[Joan Sutherland]], des mezzos plus ou moins solides s'attaquèrent aux héros de l'Antiquité, avec un bonheur inégal ; cela permit au moins de conserver l'orchestration originale de Haendel.}} Comte de Harewood, « Haendel » dans {{harvsp|Kobbé|1991|p=60}}.</ref> ), na ntwala ya kuganga mpi kuzabisa [[oratorio]] na Kingelesi yina yandi kele mosi na kati ya bamfumu yina bo lenda tula ntembe ve <ref>{{Citation|Il préfigure Haydn et plus encore Mozart ; il eut la même prescience du ''leitmotiv''. Enfin il donna à l'oratorio une dimension et une signification jusque-là insoupçonnée. Pensée novatrice, donc, et d'une extrême noblesse}}{{harvsp|Marc Vignal|1987|p=352}}.</ref> . Kumbu na yandi lenda monana na mitindu mingi ya kusonika. : mukanda na yandi ya mbotika na [[Kidoitce|Kialemani]], kesadilaka mutindu ''Händel'', kumbu na yandi kesonikaka mpi ''Haendel'' (yina " e » na kisika ya [[umlaut]] — yina bo ke balulaka na [[̈|diaeresis]] ), mpe mutindu yai, yina bo ke sadilaka banda ntama na Kifalansa <ref>{{Lien web|titre=Georg Friedrich Händel (1685-1759) - livres sur cet auteur|url=https://data.bnf.fr/fr/studies-by-rdt/13987321/a/page2|date=14 janvier 2021|site=[[Bibliothèque nationale de France]]|consulté le=4 avril 2021}}.</ref>, kele mpe mutindu yina [[Romain Rolland]] sadilaka ntangu yandi pesaka yandi biografi mosi ya mfunu <ref>{{article|lang=fr|prénom=Jean-François|nom=Labie|titre=Haendel Georg Friedrich|revue=Encyclopædia Universalis [en ligne]|date=consulté le 4 avril 2021|url=https://www.universalis.fr/encyclopedie/georg-friedrich-haendel/}}.</ref> . Na manima ya kuzinga na Angleterre, yandi mosi sonikaka yo ''Handel'' kukonda diaeresis, ngogo mosi ya kele penepene ti ngogo mosi yina bantu ya ketubaka Kingelesi kendimaka, mpe yandi tulaka maboko na zina ya ''George Frideric Handel'' <ref>Voir le [[fac-similé]] de son testament dans {{harvsp|Gallois|1980|p=}}.</ref> . 3217yxsggsfls68cm1dr2df628dqzgf 52516 52515 2026-06-13T15:38:59Z Calebphanzu 11538 52516 wikitext text/x-wiki '''Georg''' '''Friedrich''' '''Handel''' Écouter R to '''{{Lang|de|Georg Friederich}}''' '''{{Lang|de|Händel}}''' ''{{Lang|en|George Frideric Handel}}'' [ ( na Kingelesi George˒ <ref group="alpha">L'orthographie ''{{Lang|en|Frideric}}'' est celle inscrite sur sa demande de citoyenneté britannique de 1727 alors que ''{{Lang|en|Frederick}}'' est celle inscrite sur son testament, sa tombe (quoique sans le « k » final) et différents monuments.</ref> kele muyimbi ya Saxon, me kumaka muntu ya Kingelesi, me butuka na 1914.23 ngonda ya zole 1685 na Halle-sur-Saale mpe yandi kufwaka na kilumbu ya 15.14 avili ngonda ya iya 1759 na mbanza Westminster . Handel ke monisamaka mbala mingi bubu yai bonso nsongi ya [[Musique baroque|miziki ya baroque]] na lweka ya [[Jean-Sébastien Bach|Johann Sebastian Bach]] [ 1 ] , <ref>{{Citation|Deux artistes qui dominent toute la période classique : Bach et Haendel. […] l'un et l'autre ouvrent de larges perspectives sur l'avenir.}} {{harvsp|Dufourcq|1946|p=217}}.</ref>, [[Antonio Vivaldi]], [[Georg Philipp Telemann]] <ref>{{Lien web|langue=français|titre=Georg Philipp Telemann|url=https://www.radioclassique.fr/magazine/compositeurs-interpretes/georg-philipp-telemann/|site=radioclassique.fr|date=7 février 2017|consulté le=7 février 2017}}</ref> ti [[Jean-Philippe Rameau]], mpe nsungi ya miziki ya baroque ya Eropa lenda monana nde kisalu ya Handel me mana na <ref>{{Citation|Avec l’œuvre de Haendel se clôt l'ère du baroque européen en musique.}} {{harvsp|Girac-Marinier|2012|p=16}}.</ref> . Yandi butukaka mpe longukaka na Saxe <ref>Géographiquement située en [[Électorat de Saxe|Saxe]], Halle comme le reste du diocèse de [[Magdebourg]] relevait en fait depuis 1680 de l'Électorat de [[Brandebourg]], noyau du futur [[royaume de Prusse]].</ref>, sambu yandi lutisaka mwa bangonda na [[Hamburg|Hambourg]] na <ref>{{Citation|L'œuvre de Haendel, tout en portant de fortes marques de sa personnalité, est un composé de tous les styles de son temps : écritures concertantes et arias da capo italiennes, ouverture et danses françaises, fugues allemandes, contrepoint anglican, tournures mélodiques purcelliennes, il fond tous ces éléments au creuset de son inspiration propre en vue de la meilleure efficacité dramatique.}} {{harvsp|Lemaître|1992|p=410}}.</ref> kuzinga bamvula tatu na Italie, yandi vutukaka sambu , mwa <ref>{{Citation|Usant de la langue de son temps comme Bach […] Haendel apparut comme un puissant organisateur, comme un merveilleux instrument de synthèse de l'art européen. L'Allemagne lui inculqua une certaine piété intérieure, jamais démentie. L'Italie développa ses dons de mélodiste […] son sensualisme pour les couleurs et les sonorités. De la France il écouta les leçons de clarté, d'élégance, d'équilibre. L'Angleterre, enfin, lui enseigna la poésie des [[virginaliste]]s, la spontanéité de Purcell, ses ambiguïtés modales et ses audaces rythmiques.}} {{harvsp|Marc Vignal|1987|p=352}}.</ref> na [[Hanovre|Hanover]] na ntwala ya kukwenda kuzinga kimakulu na Angleterre. Handel, muntu mosi yina me zabanaka mingi na [[Orgue|miziki ya orkestre]] mpe [[Clavecin|ya clavecin]], yandi vuandaka na lukumu ya ngolo na mvu-nkama ya mvimba ya 19 samu na mikanda na yandi ya nkaka yina zabanaka mingi —mingi-mingi [[oratorio]] ''[[Messiah]]'', ba concert na yandi ya orkestre mpi ba concerti grossi, ba suite na yandi ya clavecin (tanga mpe miziki na yandi ya me zabanaka mingi ''[[Music for the Royal Fireworks|ya Musicor]]'' [[Sarabande de Haendel|de Wabande]] ( ''[[Water Music|Musicor de Wabande]]'' ). ''[[Music for the Royal Fireworks|e Nsaka za Ntinu]]'' XIX . mvu-nkama, nsungi yina bantu mingi ya ntangu na yandi vandaka kuvila mambu. Kansi, na nsungi ya bamvula kuluta makumi tatu na tanu, yandi kudipesaka mingi na opera na ndinga ya Italien (ba partition kuluta 40 ya [[opera seria]] <ref>{{Citation|Le regain d'intérêt pour les opéras de Haendel au début des années 1920, impliqua de nombreuses révisions […], les héros castrats devinrent alors des barytons et des basses. Dans les années 1960 quand la « renaissance » de Haendel fut associée, abusivement à l'art de [[Joan Sutherland]], des mezzos plus ou moins solides s'attaquèrent aux héros de l'Antiquité, avec un bonheur inégal ; cela permit au moins de conserver l'orchestration originale de Haendel.}} Comte de Harewood, « Haendel » dans {{harvsp|Kobbé|1991|p=60}}.</ref> ), na ntwala ya kuganga mpi kuzabisa [[oratorio]] na Kingelesi yina yandi kele mosi na kati ya bamfumu yina bo lenda tula ntembe ve <ref>{{Citation|Il préfigure Haydn et plus encore Mozart ; il eut la même prescience du ''leitmotiv''. Enfin il donna à l'oratorio une dimension et une signification jusque-là insoupçonnée. Pensée novatrice, donc, et d'une extrême noblesse}}{{harvsp|Marc Vignal|1987|p=352}}.</ref> . Kumbu na yandi lenda monana na mitindu mingi ya kusonika. : mukanda na yandi ya mbotika na [[Kidoitce|Kialemani]], kesadilaka mutindu ''Händel'', kumbu na yandi kesonikaka mpi ''Haendel'' (yina " e » na kisika ya [[umlaut]] — yina bo ke balulaka na [[̈|diaeresis]] ), mpe mutindu yai, yina bo ke sadilaka banda ntama na Kifalansa <ref>{{Lien web|titre=Georg Friedrich Händel (1685-1759) - livres sur cet auteur|url=https://data.bnf.fr/fr/studies-by-rdt/13987321/a/page2|date=14 janvier 2021|site=[[Bibliothèque nationale de France]]|consulté le=4 avril 2021}}.</ref>, kele mpe mutindu yina [[Romain Rolland]] sadilaka ntangu yandi pesaka yandi biografi mosi ya mfunu <ref>{{article|lang=fr|prénom=Jean-François|nom=Labie|titre=Haendel Georg Friedrich|revue=Encyclopædia Universalis [en ligne]|date=consulté le 4 avril 2021|url=https://www.universalis.fr/encyclopedie/georg-friedrich-haendel/}}.</ref> . Na manima ya kuzinga na Angleterre, yandi mosi sonikaka yo ''Handel'' kukonda diaeresis, ngogo mosi ya kele penepene tii ngogo mosi yina bantu ya ketubaka Kingelesi kendimaka, mpe yandi tulaka maboko na zina ya ''George Frideric Handel'' <ref>Voir le [[fac-similé]] de son testament dans {{harvsp|Gallois|1980|p=}}.</ref> . 9t4jzfkop527zz6fztu4cuxe2o35q8k 52517 52516 2026-06-13T15:40:32Z Calebphanzu 11538 52517 wikitext text/x-wiki '''Georg''' '''Friedrich''' '''Handel''' Écouter R to '''{{Lang|de|Georg Friederich}}''' '''{{Lang|de|Händel}}''' ''{{Lang|en|George Frideric Handel}}'' [ ( na Kingelesi George˒ <ref group="alpha">L'orthographie ''{{Lang|en|Frideric}}'' est celle inscrite sur sa demande de citoyenneté britannique de 1727 alors que ''{{Lang|en|Frederick}}'' est celle inscrite sur son testament, sa tombe (quoique sans le « k » final) et différents monuments.</ref> kele muyimbi ya Saxon, me kumaka muntu ya Kingelesi, me butuka na 1914.23 ngonda ya zole 1685 na Halle-sur-Saale mpe yandi kufwaka na kilumbu ya 15.14 avili ngonda ya iya 1759 na mbanza Westminster . Handel ke monisamaka mbala mingi bubu yai bonso nsongi ya [[Musique baroque|miziki ya baroque]] na lweka ya [[Jean-Sébastien Bach|Johann Sebastian Bach]] [ 1 ] , <ref>{{Citation|Deux artistes qui dominent toute la période classique : Bach et Haendel. […] l'un et l'autre ouvrent de larges perspectives sur l'avenir.}} {{harvsp|Dufourcq|1946|p=217}}.</ref>, [[Antonio Vivaldi]], [[Georg Philipp Telemann]] <ref>{{Lien web|langue=français|titre=Georg Philipp Telemann|url=https://www.radioclassique.fr/magazine/compositeurs-interpretes/georg-philipp-telemann/|site=radioclassique.fr|date=7 février 2017|consulté le=7 février 2017}}</ref> ti [[Jean-Philippe Rameau]], mpe nsungi ya miziki ya baroque ya Eropa lenda monana nde kisalu ya Handel me mana na <ref>{{Citation|Avec l’œuvre de Haendel se clôt l'ère du baroque européen en musique.}} {{harvsp|Girac-Marinier|2012|p=16}}.</ref> . Yandi butukaka mpe longukaka na Saxe <ref>Géographiquement située en [[Électorat de Saxe|Saxe]], Halle comme le reste du diocèse de [[Magdebourg]] relevait en fait depuis 1680 de l'Électorat de [[Brandebourg]], noyau du futur [[royaume de Prusse]].</ref>, sambu yandi lutisaka mwa bangonda na [[Hamburg|Hambourg]] na <ref>{{Citation|L'œuvre de Haendel, tout en portant de fortes marques de sa personnalité, est un composé de tous les styles de son temps : écritures concertantes et arias da capo italiennes, ouverture et danses françaises, fugues allemandes, contrepoint anglican, tournures mélodiques purcelliennes, il fond tous ces éléments au creuset de son inspiration propre en vue de la meilleure efficacité dramatique.}} {{harvsp|Lemaître|1992|p=410}}.</ref> kuzinga bamvula tatu na Italie, yandi vutukaka sambu , mwa <ref>{{Citation|Usant de la langue de son temps comme Bach […] Haendel apparut comme un puissant organisateur, comme un merveilleux instrument de synthèse de l'art européen. L'Allemagne lui inculqua une certaine piété intérieure, jamais démentie. L'Italie développa ses dons de mélodiste […] son sensualisme pour les couleurs et les sonorités. De la France il écouta les leçons de clarté, d'élégance, d'équilibre. L'Angleterre, enfin, lui enseigna la poésie des [[virginaliste]]s, la spontanéité de Purcell, ses ambiguïtés modales et ses audaces rythmiques.}} {{harvsp|Marc Vignal|1987|p=352}}.</ref> na [[Hanovre|Hanover]] na ntwala ya kukwenda kuzinga kimakulu na Angleterre. Handel, muntu mosi yina me zabanaka mingi na [[Orgue|miziki ya orkestre]] mpe [[Clavecin|ya clavecin]], yandi vuandaka na lukumu ya ngolo na mvu-nkama ya mvimba ya 19 samu na mikanda na yandi ya nkaka yina zabanaka mingi —mingi-mingi [[oratorio]] ''[[Messiah]]'', ba concert na yandi ya orkestre mpi ba concerti grossi, ba suite na yandi ya clavecin (tanga mpe miziki na yandi ya me zabanaka mingi ''[[Music for the Royal Fireworks|ya Musicor]]'' [[Sarabande de Haendel|de Wabande]] ( ''[[Water Music|Musicor de Wabande]]'' ). ''[[Music for the Royal Fireworks|e Nsaka za Ntinu]]'' XIX . mvu-nkama, nsungi yina bantu mingi ya ntangu na yandi vandaka kuvila mambu. Kansi, na nsungi ya bamvula kuluta makumi tatu na tanu, yandi kudipesaka mingi na opera na ndinga ya Italien (ba partition kuluta 40 ya [[opera seria]] <ref>{{Citation|Le regain d'intérêt pour les opéras de Haendel au début des années 1920, impliqua de nombreuses révisions […], les héros castrats devinrent alors des barytons et des basses. Dans les années 1960 quand la « renaissance » de Haendel fut associée, abusivement à l'art de [[Joan Sutherland]], des mezzos plus ou moins solides s'attaquèrent aux héros de l'Antiquité, avec un bonheur inégal ; cela permit au moins de conserver l'orchestration originale de Haendel.}} Comte de Harewood, « Haendel » dans {{harvsp|Kobbé|1991|p=60}}.</ref> ), na ntwala ya kuganga mpi kuzabisa [[oratorio]] na Kingelesi yina yandi kele mosi na kati ya bamfumu yina bo lenda tula ntembe ve <ref>{{Citation|Il préfigure Haydn et plus encore Mozart ; il eut la même prescience du ''leitmotiv''. Enfin il donna à l'oratorio une dimension et une signification jusque-là insoupçonnée. Pensée novatrice, donc, et d'une extrême noblesse}}{{harvsp|Marc Vignal|1987|p=352}}.</ref> . Kumbu na yandi lenda monana na mitindu mingi ya kusonika. : mukanda na yandi ya mbotika na [[Kidoitce|Kialemani]], kesadilaka mutindu ''Händel'', kumbu na yandi kesonikaka mpi ''Haendel'' (yina " e » na kisika ya [[umlaut]] — yina bo ke balulaka na [[̈|diaeresis]] ), mpe mutindu yai, yina bo ke sadilaka banda ntama na Kifalansa <ref>{{Lien web|titre=Georg Friedrich Händel (1685-1759) - livres sur cet auteur|url=https://data.bnf.fr/fr/studies-by-rdt/13987321/a/page2|date=14 janvier 2021|site=[[Bibliothèque nationale de France]]|consulté le=4 avril 2021}}.</ref>, kele mpe mutindu yina [[Romain Rolland]] sadilaka ntangu yandi pesaka yandi biografi mosi ya mfunu <ref>{{article|lang=fr|prénom=Jean-François|nom=Labie|titre=Haendel Georg Friedrich|revue=Encyclopædia Universalis [en ligne]|date=consulté le 4 avril 2021|url=https://www.universalis.fr/encyclopedie/georg-friedrich-haendel/}}.</ref> . Na manima ya kuzinga na Angleterre, yandi mosi sonikaka yo ''Handel'' kukonda diaeresis, ngogo mosi ya kele penepene tii ngogo mosi yina bantu ya ketubaka Kingelesi kendimaka, mpe yandi tulaka maboko na zina ya ''George Frideric Handel'' <ref>Voir le [[fac-similé]] de son testament dans {{harvsp|Gallois|1980|p=}}.</ref> . Na XVII ya 17 Na mvu-nkama ya 19, mbala mingi kisalu ya kuyimba vandaka kukatuka na tata mpi na mwana. Ata kima mosi ve ya mutindu yina sambu na Handel, muntu mosi mpamba yina vandaka kubula miziki na dibuta mosi yina katukaka na [[Silésie]] mpi vandaka ti lukwikilu [[Luthéranisme|ya Luther]] . Nkaka ya yandi ya bakala, Valentin, butukaka na [[Wrocław|Breslau]] na mvu 1583. Wau vo wayenda zingila kuna mbanza Halle muna mvu wa 1609, wasala kuna salu kia tunga nsongo [ 12 ] . Na nima, bo vandaka kusonika zina ya dibuta na mitindu mingi, mpi mitindu tanu na kati na yo kele ti banzikisa na mikanda ya ''Liebfrauenkirche'' (Dibundu ya Mama na Beto) na Halle, disongidila . : ''Händel'', ''Hendel'', ''Nsadisi'', ''Nsadisi'', ''Nsadisi'' — ya ntete kele ya kuluta mingi [ 13 ] khulciddrc9ex5bcat6aqcapfpeoz8i 52518 52517 2026-06-13T15:41:05Z Calebphanzu 11538 52518 wikitext text/x-wiki '''Georg''' '''Friedrich''' '''Handel''' Écouter R to '''{{Lang|de|Georg Friederich}}''' '''{{Lang|de|Händel}}''' ''{{Lang|en|George Frideric Handel}}'' [ ( na Kingelesi George˒ <ref group="alpha">L'orthographie ''{{Lang|en|Frideric}}'' est celle inscrite sur sa demande de citoyenneté britannique de 1727 alors que ''{{Lang|en|Frederick}}'' est celle inscrite sur son testament, sa tombe (quoique sans le « k » final) et différents monuments.</ref> kele muyimbi ya Saxon, me kumaka muntu ya Kingelesi, me butuka na 1914.23 ngonda ya zole 1685 na Halle-sur-Saale mpe yandi kufwaka na kilumbu ya 15.14 avili ngonda ya iya 1759 na mbanza Westminster . Handel ke monisamaka mbala mingi bubu yai bonso nsongi ya [[Musique baroque|miziki ya baroque]] na lweka ya [[Jean-Sébastien Bach|Johann Sebastian Bach]] [ 1 ] , <ref>{{Citation|Deux artistes qui dominent toute la période classique : Bach et Haendel. […] l'un et l'autre ouvrent de larges perspectives sur l'avenir.}} {{harvsp|Dufourcq|1946|p=217}}.</ref>, [[Antonio Vivaldi]], [[Georg Philipp Telemann]] <ref>{{Lien web|langue=français|titre=Georg Philipp Telemann|url=https://www.radioclassique.fr/magazine/compositeurs-interpretes/georg-philipp-telemann/|site=radioclassique.fr|date=7 février 2017|consulté le=7 février 2017}}</ref> ti [[Jean-Philippe Rameau]], mpe nsungi ya miziki ya baroque ya Eropa lenda monana nde kisalu ya Handel me mana na <ref>{{Citation|Avec l’œuvre de Haendel se clôt l'ère du baroque européen en musique.}} {{harvsp|Girac-Marinier|2012|p=16}}.</ref> . Yandi butukaka mpe longukaka na Saxe <ref>Géographiquement située en [[Électorat de Saxe|Saxe]], Halle comme le reste du diocèse de [[Magdebourg]] relevait en fait depuis 1680 de l'Électorat de [[Brandebourg]], noyau du futur [[royaume de Prusse]].</ref>, sambu yandi lutisaka mwa bangonda na [[Hamburg|Hambourg]] na <ref>{{Citation|L'œuvre de Haendel, tout en portant de fortes marques de sa personnalité, est un composé de tous les styles de son temps : écritures concertantes et arias da capo italiennes, ouverture et danses françaises, fugues allemandes, contrepoint anglican, tournures mélodiques purcelliennes, il fond tous ces éléments au creuset de son inspiration propre en vue de la meilleure efficacité dramatique.}} {{harvsp|Lemaître|1992|p=410}}.</ref> kuzinga bamvula tatu na Italie, yandi vutukaka sambu , mwa <ref>{{Citation|Usant de la langue de son temps comme Bach […] Haendel apparut comme un puissant organisateur, comme un merveilleux instrument de synthèse de l'art européen. L'Allemagne lui inculqua une certaine piété intérieure, jamais démentie. L'Italie développa ses dons de mélodiste […] son sensualisme pour les couleurs et les sonorités. De la France il écouta les leçons de clarté, d'élégance, d'équilibre. L'Angleterre, enfin, lui enseigna la poésie des [[virginaliste]]s, la spontanéité de Purcell, ses ambiguïtés modales et ses audaces rythmiques.}} {{harvsp|Marc Vignal|1987|p=352}}.</ref> na [[Hanovre|Hanover]] na ntwala ya kukwenda kuzinga kimakulu na Angleterre. Handel, muntu mosi yina me zabanaka mingi na [[Orgue|miziki ya orkestre]] mpe [[Clavecin|ya clavecin]], yandi vuandaka na lukumu ya ngolo na mvu-nkama ya mvimba ya 19 samu na mikanda na yandi ya nkaka yina zabanaka mingi —mingi-mingi [[oratorio]] ''[[Messiah]]'', ba concert na yandi ya orkestre mpi ba concerti grossi, ba suite na yandi ya clavecin (tanga mpe miziki na yandi ya me zabanaka mingi ''[[Music for the Royal Fireworks|ya Musicor]]'' [[Sarabande de Haendel|de Wabande]] ( ''[[Water Music|Musicor de Wabande]]'' ). ''[[Music for the Royal Fireworks|e Nsaka za Ntinu]]'' XIX . mvu-nkama, nsungi yina bantu mingi ya ntangu na yandi vandaka kuvila mambu. Kansi, na nsungi ya bamvula kuluta makumi tatu na tanu, yandi kudipesaka mingi na opera na ndinga ya Italien (ba partition kuluta 40 ya [[opera seria]] <ref>{{Citation|Le regain d'intérêt pour les opéras de Haendel au début des années 1920, impliqua de nombreuses révisions […], les héros castrats devinrent alors des barytons et des basses. Dans les années 1960 quand la « renaissance » de Haendel fut associée, abusivement à l'art de [[Joan Sutherland]], des mezzos plus ou moins solides s'attaquèrent aux héros de l'Antiquité, avec un bonheur inégal ; cela permit au moins de conserver l'orchestration originale de Haendel.}} Comte de Harewood, « Haendel » dans {{harvsp|Kobbé|1991|p=60}}.</ref> ), na ntwala ya kuganga mpi kuzabisa [[oratorio]] na Kingelesi yina yandi kele mosi na kati ya bamfumu yina bo lenda tula ntembe ve <ref>{{Citation|Il préfigure Haydn et plus encore Mozart ; il eut la même prescience du ''leitmotiv''. Enfin il donna à l'oratorio une dimension et une signification jusque-là insoupçonnée. Pensée novatrice, donc, et d'une extrême noblesse}}{{harvsp|Marc Vignal|1987|p=352}}.</ref> . Kumbu na yandi lenda monana na mitindu mingi ya kusonika. : mukanda na yandi ya mbotika na [[Kidoitce|Kialemani]], kesadilaka mutindu ''Händel'', kumbu na yandi kesonikaka mpi ''Haendel'' (yina " e » na kisika ya [[umlaut]] — yina bo ke balulaka na [[̈|diaeresis]] ), mpe mutindu yai, yina bo ke sadilaka banda ntama na Kifalansa <ref>{{Lien web|titre=Georg Friedrich Händel (1685-1759) - livres sur cet auteur|url=https://data.bnf.fr/fr/studies-by-rdt/13987321/a/page2|date=14 janvier 2021|site=[[Bibliothèque nationale de France]]|consulté le=4 avril 2021}}.</ref>, kele mpe mutindu yina [[Romain Rolland]] sadilaka ntangu yandi pesaka yandi biografi mosi ya mfunu <ref>{{article|lang=fr|prénom=Jean-François|nom=Labie|titre=Haendel Georg Friedrich|revue=Encyclopædia Universalis [en ligne]|date=consulté le 4 avril 2021|url=https://www.universalis.fr/encyclopedie/georg-friedrich-haendel/}}.</ref> . Na manima ya kuzinga na Angleterre, yandi mosi sonikaka yo ''Handel'' kukonda diaeresis, ngogo mosi ya kele penepene tii ngogo mosi yina bantu ya ketubaka Kingelesi kendimaka, mpe yandi tulaka maboko na zina ya ''George Frideric Handel'' <ref>Voir le [[fac-similé]] de son testament dans {{harvsp|Gallois|1980|p=}}.</ref> . Na XVII ya 17 Na mvula-nkama ya 19, mbala mingi kisalu ya kuyimba vandaka kukatuka na tata mpi na mwana. Ata kima mosi ve ya mutindu yina sambu na Handel, muntu mosi mpamba yina vandaka kubula miziki na dibuta mosi yina katukaka na [[Silésie]] mpi vandaka ti lukwikilu [[Luthéranisme|ya Luther]] . Nkaka ya yandi ya bakala, Valentin, butukaka na [[Wrocław|Breslau]] na mvu 1583. Wau vo wayenda zingila kuna mbanza Halle muna mvu wa 1609, wasala kuna salu kia tunga nsongo [ 12 ] . Na nima, bo vandaka kusonika zina ya dibuta na mitindu mingi, mpi mitindu tanu na kati na yo kele ti banzikisa na mikanda ya ''Liebfrauenkirche'' (Dibundu ya Mama na Beto) na Halle, disongidila . : ''Händel'', ''Hendel'', ''Nsadisi'', ''Nsadisi'', ''Nsadisi'' — ya ntete kele ya kuluta mingi [ 13 ] 44qp9kp7tmquf7wscq3ezgbt949dg5c 52519 52518 2026-06-13T15:42:07Z Calebphanzu 11538 52519 wikitext text/x-wiki '''Georg''' '''Friedrich''' '''Handel''' Écouter R to '''{{Lang|de|Georg Friederich}}''' '''{{Lang|de|Händel}}''' ''{{Lang|en|George Frideric Handel}}'' [ ( na Kingelesi George˒ <ref group="alpha">L'orthographie ''{{Lang|en|Frideric}}'' est celle inscrite sur sa demande de citoyenneté britannique de 1727 alors que ''{{Lang|en|Frederick}}'' est celle inscrite sur son testament, sa tombe (quoique sans le « k » final) et différents monuments.</ref> kele muyimbi ya Saxon, me kumaka muntu ya Kingelesi, me butuka na 1914.23 ngonda ya zole 1685 na Halle-sur-Saale mpe yandi kufwaka na kilumbu ya 15.14 avili ngonda ya iya 1759 na mbanza Westminster . Handel ke monisamaka mbala mingi bubu yai bonso nsongi ya [[Musique baroque|miziki ya baroque]] na lweka ya [[Jean-Sébastien Bach|Johann Sebastian Bach]] [ 1 ] , <ref>{{Citation|Deux artistes qui dominent toute la période classique : Bach et Haendel. […] l'un et l'autre ouvrent de larges perspectives sur l'avenir.}} {{harvsp|Dufourcq|1946|p=217}}.</ref>, [[Antonio Vivaldi]], [[Georg Philipp Telemann]] <ref>{{Lien web|langue=français|titre=Georg Philipp Telemann|url=https://www.radioclassique.fr/magazine/compositeurs-interpretes/georg-philipp-telemann/|site=radioclassique.fr|date=7 février 2017|consulté le=7 février 2017}}</ref> ti [[Jean-Philippe Rameau]], mpe nsungi ya miziki ya baroque ya Eropa lenda monana nde kisalu ya Handel me mana na <ref>{{Citation|Avec l’œuvre de Haendel se clôt l'ère du baroque européen en musique.}} {{harvsp|Girac-Marinier|2012|p=16}}.</ref> . Yandi butukaka mpe longukaka na Saxe <ref>Géographiquement située en [[Électorat de Saxe|Saxe]], Halle comme le reste du diocèse de [[Magdebourg]] relevait en fait depuis 1680 de l'Électorat de [[Brandebourg]], noyau du futur [[royaume de Prusse]].</ref>, sambu yandi lutisaka mwa bangonda na [[Hamburg|Hambourg]] na <ref>{{Citation|L'œuvre de Haendel, tout en portant de fortes marques de sa personnalité, est un composé de tous les styles de son temps : écritures concertantes et arias da capo italiennes, ouverture et danses françaises, fugues allemandes, contrepoint anglican, tournures mélodiques purcelliennes, il fond tous ces éléments au creuset de son inspiration propre en vue de la meilleure efficacité dramatique.}} {{harvsp|Lemaître|1992|p=410}}.</ref> kuzinga bamvula tatu na Italie, yandi vutukaka sambu , mwa <ref>{{Citation|Usant de la langue de son temps comme Bach […] Haendel apparut comme un puissant organisateur, comme un merveilleux instrument de synthèse de l'art européen. L'Allemagne lui inculqua une certaine piété intérieure, jamais démentie. L'Italie développa ses dons de mélodiste […] son sensualisme pour les couleurs et les sonorités. De la France il écouta les leçons de clarté, d'élégance, d'équilibre. L'Angleterre, enfin, lui enseigna la poésie des [[virginaliste]]s, la spontanéité de Purcell, ses ambiguïtés modales et ses audaces rythmiques.}} {{harvsp|Marc Vignal|1987|p=352}}.</ref> na [[Hanovre|Hanover]] na ntwala ya kukwenda kuzinga kimakulu na Angleterre. Handel, muntu mosi yina me zabanaka mingi na [[Orgue|miziki ya orkestre]] mpe [[Clavecin|ya clavecin]], yandi vuandaka na lukumu ya ngolo na mvu-nkama ya mvimba ya 19 samu na mikanda na yandi ya nkaka yina zabanaka mingi —mingi-mingi [[oratorio]] ''[[Messiah]]'', ba concert na yandi ya orkestre mpi ba concerti grossi, ba suite na yandi ya clavecin (tanga mpe miziki na yandi ya me zabanaka mingi ''[[Music for the Royal Fireworks|ya Musicor]]'' [[Sarabande de Haendel|de Wabande]] ( ''[[Water Music|Musicor de Wabande]]'' ). ''[[Music for the Royal Fireworks|e Nsaka za Ntinu]]'' XIX . mvu-nkama, nsungi yina bantu mingi ya ntangu na yandi vandaka kuvila mambu. Kansi, na nsungi ya bamvula kuluta makumi tatu na tanu, yandi kudipesaka mingi na opera na ndinga ya Italien (ba partition kuluta 40 ya [[opera seria]] <ref>{{Citation|Le regain d'intérêt pour les opéras de Haendel au début des années 1920, impliqua de nombreuses révisions […], les héros castrats devinrent alors des barytons et des basses. Dans les années 1960 quand la « renaissance » de Haendel fut associée, abusivement à l'art de [[Joan Sutherland]], des mezzos plus ou moins solides s'attaquèrent aux héros de l'Antiquité, avec un bonheur inégal ; cela permit au moins de conserver l'orchestration originale de Haendel.}} Comte de Harewood, « Haendel » dans {{harvsp|Kobbé|1991|p=60}}.</ref> ), na ntwala ya kuganga mpi kuzabisa [[oratorio]] na Kingelesi yina yandi kele mosi na kati ya bamfumu yina bo lenda tula ntembe ve <ref>{{Citation|Il préfigure Haydn et plus encore Mozart ; il eut la même prescience du ''leitmotiv''. Enfin il donna à l'oratorio une dimension et une signification jusque-là insoupçonnée. Pensée novatrice, donc, et d'une extrême noblesse}}{{harvsp|Marc Vignal|1987|p=352}}.</ref> . Kumbu na yandi lenda monana na mitindu mingi ya kusonika. : mukanda na yandi ya mbotika na [[Kidoitce|Kialemani]], kesadilaka mutindu ''Händel'', kumbu na yandi kesonikaka mpi ''Haendel'' (yina " e » na kisika ya [[umlaut]] — yina bo ke balulaka na [[̈|diaeresis]] ), mpe mutindu yai, yina bo ke sadilaka banda ntama na Kifalansa <ref>{{Lien web|titre=Georg Friedrich Händel (1685-1759) - livres sur cet auteur|url=https://data.bnf.fr/fr/studies-by-rdt/13987321/a/page2|date=14 janvier 2021|site=[[Bibliothèque nationale de France]]|consulté le=4 avril 2021}}.</ref>, kele mpe mutindu yina [[Romain Rolland]] sadilaka ntangu yandi pesaka yandi biografi mosi ya mfunu <ref>{{article|lang=fr|prénom=Jean-François|nom=Labie|titre=Haendel Georg Friedrich|revue=Encyclopædia Universalis [en ligne]|date=consulté le 4 avril 2021|url=https://www.universalis.fr/encyclopedie/georg-friedrich-haendel/}}.</ref> . Na manima ya kuzinga na Angleterre, yandi mosi sonikaka yo ''Handel'' kukonda diaeresis, ngogo mosi ya kele penepene tii ngogo mosi yina bantu ya ketubaka Kingelesi kendimaka, mpe yandi tulaka maboko na zina ya ''George Frideric Handel'' <ref>Voir le [[fac-similé]] de son testament dans {{harvsp|Gallois|1980|p=}}.</ref> . Na XVII ya 17 Na mvula-nkama ya 19, mbala mingi kisalu ya kuyimba vuandaka kukatuka na tata mpi na mwana. Ata kima mosi ve ya mutindu yina sambu na Handel, muntu mosi mpamba yina vandaka kubula miziki na dibuta mosi yina katukaka na [[Silésie]] mpi vandaka ti lukwikilu [[Luthéranisme|ya Luther]] . Nkaka ya yandi ya bakala, Valentin, butukaka na [[Wrocław|Breslau]] na mvu 1583. Wau vo wayenda zingila kuna mbanza Halle muna mvu wa 1609, wasala kuna salu kia tunga nsongo [ 12 ] . Na nima, bo vandaka kusonika zina ya dibuta na mitindu mingi, mpi mitindu tanu na kati na yo kele ti banzikisa na mikanda ya ''Liebfrauenkirche'' (Dibundu ya Mama na Beto) na Halle, disongidila . : ''Händel'', ''Hendel'', ''Nsadisi'', ''Nsadisi'', ''Nsadisi'' — ya ntete kele ya kuluta mingi [ 13 ] a875lbj7fxcayq1argfxu5cnl9eysyv 52520 52519 2026-06-13T15:42:38Z Calebphanzu 11538 52520 wikitext text/x-wiki '''Georg''' '''Friedrich''' '''Handel''' Écouter R to '''{{Lang|de|Georg Friederich}}''' '''{{Lang|de|Händel}}''' ''{{Lang|en|George Frideric Handel}}'' [ ( na Kingelesi George˒ <ref group="alpha">L'orthographie ''{{Lang|en|Frideric}}'' est celle inscrite sur sa demande de citoyenneté britannique de 1727 alors que ''{{Lang|en|Frederick}}'' est celle inscrite sur son testament, sa tombe (quoique sans le « k » final) et différents monuments.</ref> kele muyimbi ya Saxon, me kumaka muntu ya Kingelesi, me butuka na 1914.23 ngonda ya zole 1685 na Halle-sur-Saale mpe yandi kufwaka na kilumbu ya 15.14 avili ngonda ya iya 1759 na mbanza Westminster . Handel ke monisamaka mbala mingi bubu yai bonso nsongi ya [[Musique baroque|miziki ya baroque]] na lweka ya [[Jean-Sébastien Bach|Johann Sebastian Bach]] [ 1 ] , <ref>{{Citation|Deux artistes qui dominent toute la période classique : Bach et Haendel. […] l'un et l'autre ouvrent de larges perspectives sur l'avenir.}} {{harvsp|Dufourcq|1946|p=217}}.</ref>, [[Antonio Vivaldi]], [[Georg Philipp Telemann]] <ref>{{Lien web|langue=français|titre=Georg Philipp Telemann|url=https://www.radioclassique.fr/magazine/compositeurs-interpretes/georg-philipp-telemann/|site=radioclassique.fr|date=7 février 2017|consulté le=7 février 2017}}</ref> ti [[Jean-Philippe Rameau]], mpe nsungi ya miziki ya baroque ya Eropa lenda monana nde kisalu ya Handel me mana na <ref>{{Citation|Avec l’œuvre de Haendel se clôt l'ère du baroque européen en musique.}} {{harvsp|Girac-Marinier|2012|p=16}}.</ref> . Yandi butukaka mpe longukaka na Saxe <ref>Géographiquement située en [[Électorat de Saxe|Saxe]], Halle comme le reste du diocèse de [[Magdebourg]] relevait en fait depuis 1680 de l'Électorat de [[Brandebourg]], noyau du futur [[royaume de Prusse]].</ref>, sambu yandi lutisaka mwa bangonda na [[Hamburg|Hambourg]] na <ref>{{Citation|L'œuvre de Haendel, tout en portant de fortes marques de sa personnalité, est un composé de tous les styles de son temps : écritures concertantes et arias da capo italiennes, ouverture et danses françaises, fugues allemandes, contrepoint anglican, tournures mélodiques purcelliennes, il fond tous ces éléments au creuset de son inspiration propre en vue de la meilleure efficacité dramatique.}} {{harvsp|Lemaître|1992|p=410}}.</ref> kuzinga bamvula tatu na Italie, yandi vutukaka sambu , mwa <ref>{{Citation|Usant de la langue de son temps comme Bach […] Haendel apparut comme un puissant organisateur, comme un merveilleux instrument de synthèse de l'art européen. L'Allemagne lui inculqua une certaine piété intérieure, jamais démentie. L'Italie développa ses dons de mélodiste […] son sensualisme pour les couleurs et les sonorités. De la France il écouta les leçons de clarté, d'élégance, d'équilibre. L'Angleterre, enfin, lui enseigna la poésie des [[virginaliste]]s, la spontanéité de Purcell, ses ambiguïtés modales et ses audaces rythmiques.}} {{harvsp|Marc Vignal|1987|p=352}}.</ref> na [[Hanovre|Hanover]] na ntwala ya kukwenda kuzinga kimakulu na Angleterre. Handel, muntu mosi yina me zabanaka mingi na [[Orgue|miziki ya orkestre]] mpe [[Clavecin|ya clavecin]], yandi vuandaka na lukumu ya ngolo na mvu-nkama ya mvimba ya 19 samu na mikanda na yandi ya nkaka yina zabanaka mingi —mingi-mingi [[oratorio]] ''[[Messiah]]'', ba concert na yandi ya orkestre mpi ba concerti grossi, ba suite na yandi ya clavecin (tanga mpe miziki na yandi ya me zabanaka mingi ''[[Music for the Royal Fireworks|ya Musicor]]'' [[Sarabande de Haendel|de Wabande]] ( ''[[Water Music|Musicor de Wabande]]'' ). ''[[Music for the Royal Fireworks|e Nsaka za Ntinu]]'' XIX . mvu-nkama, nsungi yina bantu mingi ya ntangu na yandi vandaka kuvila mambu. Kansi, na nsungi ya bamvula kuluta makumi tatu na tanu, yandi kudipesaka mingi na opera na ndinga ya Italien (ba partition kuluta 40 ya [[opera seria]] <ref>{{Citation|Le regain d'intérêt pour les opéras de Haendel au début des années 1920, impliqua de nombreuses révisions […], les héros castrats devinrent alors des barytons et des basses. Dans les années 1960 quand la « renaissance » de Haendel fut associée, abusivement à l'art de [[Joan Sutherland]], des mezzos plus ou moins solides s'attaquèrent aux héros de l'Antiquité, avec un bonheur inégal ; cela permit au moins de conserver l'orchestration originale de Haendel.}} Comte de Harewood, « Haendel » dans {{harvsp|Kobbé|1991|p=60}}.</ref> ), na ntwala ya kuganga mpi kuzabisa [[oratorio]] na Kingelesi yina yandi kele mosi na kati ya bamfumu yina bo lenda tula ntembe ve <ref>{{Citation|Il préfigure Haydn et plus encore Mozart ; il eut la même prescience du ''leitmotiv''. Enfin il donna à l'oratorio une dimension et une signification jusque-là insoupçonnée. Pensée novatrice, donc, et d'une extrême noblesse}}{{harvsp|Marc Vignal|1987|p=352}}.</ref> . Kumbu na yandi lenda monana na mitindu mingi ya kusonika. : mukanda na yandi ya mbotika na [[Kidoitce|Kialemani]], kesadilaka mutindu ''Händel'', kumbu na yandi kesonikaka mpi ''Haendel'' (yina " e » na kisika ya [[umlaut]] — yina bo ke balulaka na [[̈|diaeresis]] ), mpe mutindu yai, yina bo ke sadilaka banda ntama na Kifalansa <ref>{{Lien web|titre=Georg Friedrich Händel (1685-1759) - livres sur cet auteur|url=https://data.bnf.fr/fr/studies-by-rdt/13987321/a/page2|date=14 janvier 2021|site=[[Bibliothèque nationale de France]]|consulté le=4 avril 2021}}.</ref>, kele mpe mutindu yina [[Romain Rolland]] sadilaka ntangu yandi pesaka yandi biografi mosi ya mfunu <ref>{{article|lang=fr|prénom=Jean-François|nom=Labie|titre=Haendel Georg Friedrich|revue=Encyclopædia Universalis [en ligne]|date=consulté le 4 avril 2021|url=https://www.universalis.fr/encyclopedie/georg-friedrich-haendel/}}.</ref> . Na manima ya kuzinga na Angleterre, yandi mosi sonikaka yo ''Handel'' kukonda diaeresis, ngogo mosi ya kele penepene tii ngogo mosi yina bantu ya ketubaka Kingelesi kendimaka, mpe yandi tulaka maboko na zina ya ''George Frideric Handel'' <ref>Voir le [[fac-similé]] de son testament dans {{harvsp|Gallois|1980|p=}}.</ref> . Na XVII ya 17 Na mvula-nkama ya 19, mbala mingi kisalu ya kuyimba vuandaka kukatuka na tata mpe na mwana. Ata kima mosi ve ya mutindu yina sambu na Handel, muntu mosi mpamba yina vandaka kubula miziki na dibuta mosi yina katukaka na [[Silésie]] mpi vandaka ti lukwikilu [[Luthéranisme|ya Luther]] . Nkaka ya yandi ya bakala, Valentin, butukaka na [[Wrocław|Breslau]] na mvu 1583. Wau vo wayenda zingila kuna mbanza Halle muna mvu wa 1609, wasala kuna salu kia tunga nsongo [ 12 ] . Na nima, bo vandaka kusonika zina ya dibuta na mitindu mingi, mpi mitindu tanu na kati na yo kele ti banzikisa na mikanda ya ''Liebfrauenkirche'' (Dibundu ya Mama na Beto) na Halle, disongidila . : ''Händel'', ''Hendel'', ''Nsadisi'', ''Nsadisi'', ''Nsadisi'' — ya ntete kele ya kuluta mingi [ 13 ] inm8q33jjfqsuy826f3n0ebyc54gdti 52521 52520 2026-06-13T15:43:33Z Calebphanzu 11538 52521 wikitext text/x-wiki '''Georg''' '''Friedrich''' '''Handel''' Écouter R to '''{{Lang|de|Georg Friederich}}''' '''{{Lang|de|Händel}}''' ''{{Lang|en|George Frideric Handel}}'' [ ( na Kingelesi George˒ <ref group="alpha">L'orthographie ''{{Lang|en|Frideric}}'' est celle inscrite sur sa demande de citoyenneté britannique de 1727 alors que ''{{Lang|en|Frederick}}'' est celle inscrite sur son testament, sa tombe (quoique sans le « k » final) et différents monuments.</ref> kele muyimbi ya Saxon, me kumaka muntu ya Kingelesi, me butuka na 1914.23 ngonda ya zole 1685 na Halle-sur-Saale mpe yandi kufwaka na kilumbu ya 15.14 avili ngonda ya iya 1759 na mbanza Westminster . Handel ke monisamaka mbala mingi bubu yai bonso nsongi ya [[Musique baroque|miziki ya baroque]] na lweka ya [[Jean-Sébastien Bach|Johann Sebastian Bach]] [ 1 ] , <ref>{{Citation|Deux artistes qui dominent toute la période classique : Bach et Haendel. […] l'un et l'autre ouvrent de larges perspectives sur l'avenir.}} {{harvsp|Dufourcq|1946|p=217}}.</ref>, [[Antonio Vivaldi]], [[Georg Philipp Telemann]] <ref>{{Lien web|langue=français|titre=Georg Philipp Telemann|url=https://www.radioclassique.fr/magazine/compositeurs-interpretes/georg-philipp-telemann/|site=radioclassique.fr|date=7 février 2017|consulté le=7 février 2017}}</ref> ti [[Jean-Philippe Rameau]], mpe nsungi ya miziki ya baroque ya Eropa lenda monana nde kisalu ya Handel me mana na <ref>{{Citation|Avec l’œuvre de Haendel se clôt l'ère du baroque européen en musique.}} {{harvsp|Girac-Marinier|2012|p=16}}.</ref> . Yandi butukaka mpe longukaka na Saxe <ref>Géographiquement située en [[Électorat de Saxe|Saxe]], Halle comme le reste du diocèse de [[Magdebourg]] relevait en fait depuis 1680 de l'Électorat de [[Brandebourg]], noyau du futur [[royaume de Prusse]].</ref>, sambu yandi lutisaka mwa bangonda na [[Hamburg|Hambourg]] na <ref>{{Citation|L'œuvre de Haendel, tout en portant de fortes marques de sa personnalité, est un composé de tous les styles de son temps : écritures concertantes et arias da capo italiennes, ouverture et danses françaises, fugues allemandes, contrepoint anglican, tournures mélodiques purcelliennes, il fond tous ces éléments au creuset de son inspiration propre en vue de la meilleure efficacité dramatique.}} {{harvsp|Lemaître|1992|p=410}}.</ref> kuzinga bamvula tatu na Italie, yandi vutukaka sambu , mwa <ref>{{Citation|Usant de la langue de son temps comme Bach […] Haendel apparut comme un puissant organisateur, comme un merveilleux instrument de synthèse de l'art européen. L'Allemagne lui inculqua une certaine piété intérieure, jamais démentie. L'Italie développa ses dons de mélodiste […] son sensualisme pour les couleurs et les sonorités. De la France il écouta les leçons de clarté, d'élégance, d'équilibre. L'Angleterre, enfin, lui enseigna la poésie des [[virginaliste]]s, la spontanéité de Purcell, ses ambiguïtés modales et ses audaces rythmiques.}} {{harvsp|Marc Vignal|1987|p=352}}.</ref> na [[Hanovre|Hanover]] na ntwala ya kukwenda kuzinga kimakulu na Angleterre. Handel, muntu mosi yina me zabanaka mingi na [[Orgue|miziki ya orkestre]] mpe [[Clavecin|ya clavecin]], yandi vuandaka na lukumu ya ngolo na mvu-nkama ya mvimba ya 19 samu na mikanda na yandi ya nkaka yina zabanaka mingi —mingi-mingi [[oratorio]] ''[[Messiah]]'', ba concert na yandi ya orkestre mpi ba concerti grossi, ba suite na yandi ya clavecin (tanga mpe miziki na yandi ya me zabanaka mingi ''[[Music for the Royal Fireworks|ya Musicor]]'' [[Sarabande de Haendel|de Wabande]] ( ''[[Water Music|Musicor de Wabande]]'' ). ''[[Music for the Royal Fireworks|e Nsaka za Ntinu]]'' XIX . mvu-nkama, nsungi yina bantu mingi ya ntangu na yandi vandaka kuvila mambu. Kansi, na nsungi ya bamvula kuluta makumi tatu na tanu, yandi kudipesaka mingi na opera na ndinga ya Italien (ba partition kuluta 40 ya [[opera seria]] <ref>{{Citation|Le regain d'intérêt pour les opéras de Haendel au début des années 1920, impliqua de nombreuses révisions […], les héros castrats devinrent alors des barytons et des basses. Dans les années 1960 quand la « renaissance » de Haendel fut associée, abusivement à l'art de [[Joan Sutherland]], des mezzos plus ou moins solides s'attaquèrent aux héros de l'Antiquité, avec un bonheur inégal ; cela permit au moins de conserver l'orchestration originale de Haendel.}} Comte de Harewood, « Haendel » dans {{harvsp|Kobbé|1991|p=60}}.</ref> ), na ntwala ya kuganga mpi kuzabisa [[oratorio]] na Kingelesi yina yandi kele mosi na kati ya bamfumu yina bo lenda tula ntembe ve <ref>{{Citation|Il préfigure Haydn et plus encore Mozart ; il eut la même prescience du ''leitmotiv''. Enfin il donna à l'oratorio une dimension et une signification jusque-là insoupçonnée. Pensée novatrice, donc, et d'une extrême noblesse}}{{harvsp|Marc Vignal|1987|p=352}}.</ref> . Kumbu na yandi lenda monana na mitindu mingi ya kusonika. : mukanda na yandi ya mbotika na [[Kidoitce|Kialemani]], kesadilaka mutindu ''Händel'', kumbu na yandi kesonikaka mpi ''Haendel'' (yina " e » na kisika ya [[umlaut]] — yina bo ke balulaka na [[̈|diaeresis]] ), mpe mutindu yai, yina bo ke sadilaka banda ntama na Kifalansa <ref>{{Lien web|titre=Georg Friedrich Händel (1685-1759) - livres sur cet auteur|url=https://data.bnf.fr/fr/studies-by-rdt/13987321/a/page2|date=14 janvier 2021|site=[[Bibliothèque nationale de France]]|consulté le=4 avril 2021}}.</ref>, kele mpe mutindu yina [[Romain Rolland]] sadilaka ntangu yandi pesaka yandi biografi mosi ya mfunu <ref>{{article|lang=fr|prénom=Jean-François|nom=Labie|titre=Haendel Georg Friedrich|revue=Encyclopædia Universalis [en ligne]|date=consulté le 4 avril 2021|url=https://www.universalis.fr/encyclopedie/georg-friedrich-haendel/}}.</ref> . Na manima ya kuzinga na Angleterre, yandi mosi sonikaka yo ''Handel'' kukonda diaeresis, ngogo mosi ya kele penepene tii ngogo mosi yina bantu ya ketubaka Kingelesi kendimaka, mpe yandi tulaka maboko na zina ya ''George Frideric Handel'' <ref>Voir le [[fac-similé]] de son testament dans {{harvsp|Gallois|1980|p=}}.</ref> . Na XVII ya 17 Na mvula-nkama ya 19, mbala mingi kisalu ya kuyimba vuandaka kukatuka na tata mpe na mwana. Ata kima mosi ve ya mutindu yina sambu na Handel, muntu mosi mpamba yina vandaka kubula miziki na dibuta mosi yina katukaka na [[Silésie]] mpi vandaka ti lukwikilu [[Luthéranisme|ya Luther]] . Nkaka ya yandi ya bakala, Valentin, butukaka na [[Wrocław|Breslau]] na mvu 1583. Wau vo wayenda zingila kuna mbanza Halle muna mvu wa 1609, wasala kuna salu kia tunga nsongo [ 12 ] . Na manima, bo vandaka kusonika zina ya dibuta na mitindu mingi, mpi mitindu tanu na kati na yo kele ti banzikisa na mikanda ya ''Liebfrauenkirche'' (Dibundu ya Mama na Beto) na Halle, disongidila . : ''Händel'', ''Hendel'', ''Nsadisi'', ''Nsadisi'', ''Nsadisi'' — ya ntete kele ya kuluta mingi [ 13 ] kicllnd53o43lz9dyqjs2w89tj1fwmk 52522 52521 2026-06-13T15:53:37Z Calebphanzu 11538 52522 wikitext text/x-wiki '''Georg''' '''Friedrich''' '''Handel''' Écouter R to '''{{Lang|de|Georg Friederich}}''' '''{{Lang|de|Händel}}''' ''{{Lang|en|George Frideric Handel}}'' [ ( na Kingelesi George˒ <ref group="alpha">L'orthographie ''{{Lang|en|Frideric}}'' est celle inscrite sur sa demande de citoyenneté britannique de 1727 alors que ''{{Lang|en|Frederick}}'' est celle inscrite sur son testament, sa tombe (quoique sans le « k » final) et différents monuments.</ref> kele muyimbi ya Saxon, me kumaka muntu ya Kingelesi, me butuka na 1914.23 ngonda ya zole 1685 na Halle-sur-Saale mpe yandi kufwaka na kilumbu ya 15.14 avili ngonda ya iya 1759 na mbanza Westminster . Handel ke monisamaka mbala mingi bubu yai bonso nsongi ya [[Musique baroque|miziki ya baroque]] na lweka ya [[Jean-Sébastien Bach|Johann Sebastian Bach]] [ 1 ] , <ref>{{Citation|Deux artistes qui dominent toute la période classique : Bach et Haendel. […] l'un et l'autre ouvrent de larges perspectives sur l'avenir.}} {{harvsp|Dufourcq|1946|p=217}}.</ref>, [[Antonio Vivaldi]], [[Georg Philipp Telemann]] <ref>{{Lien web|langue=français|titre=Georg Philipp Telemann|url=https://www.radioclassique.fr/magazine/compositeurs-interpretes/georg-philipp-telemann/|site=radioclassique.fr|date=7 février 2017|consulté le=7 février 2017}}</ref> ti [[Jean-Philippe Rameau]], mpe nsungi ya miziki ya baroque ya Eropa lenda monana nde kisalu ya Handel me mana na <ref>{{Citation|Avec l’œuvre de Haendel se clôt l'ère du baroque européen en musique.}} {{harvsp|Girac-Marinier|2012|p=16}}.</ref> . Yandi butukaka mpe longukaka na Saxe <ref>Géographiquement située en [[Électorat de Saxe|Saxe]], Halle comme le reste du diocèse de [[Magdebourg]] relevait en fait depuis 1680 de l'Électorat de [[Brandebourg]], noyau du futur [[royaume de Prusse]].</ref>, sambu yandi lutisaka mwa bangonda na [[Hamburg|Hambourg]] na <ref>{{Citation|L'œuvre de Haendel, tout en portant de fortes marques de sa personnalité, est un composé de tous les styles de son temps : écritures concertantes et arias da capo italiennes, ouverture et danses françaises, fugues allemandes, contrepoint anglican, tournures mélodiques purcelliennes, il fond tous ces éléments au creuset de son inspiration propre en vue de la meilleure efficacité dramatique.}} {{harvsp|Lemaître|1992|p=410}}.</ref> kuzinga bamvula tatu na Italie, yandi vutukaka sambu , mwa <ref>{{Citation|Usant de la langue de son temps comme Bach […] Haendel apparut comme un puissant organisateur, comme un merveilleux instrument de synthèse de l'art européen. L'Allemagne lui inculqua une certaine piété intérieure, jamais démentie. L'Italie développa ses dons de mélodiste […] son sensualisme pour les couleurs et les sonorités. De la France il écouta les leçons de clarté, d'élégance, d'équilibre. L'Angleterre, enfin, lui enseigna la poésie des [[virginaliste]]s, la spontanéité de Purcell, ses ambiguïtés modales et ses audaces rythmiques.}} {{harvsp|Marc Vignal|1987|p=352}}.</ref> na [[Hanovre|Hanover]] na ntwala ya kukwenda kuzinga kimakulu na Angleterre. Handel, muntu mosi yina me zabanaka mingi na [[Orgue|miziki ya orkestre]] mpe [[Clavecin|ya clavecin]], yandi vuandaka na lukumu ya ngolo na mvu-nkama ya mvimba ya 19 samu na mikanda na yandi ya nkaka yina zabanaka mingi —mingi-mingi [[oratorio]] ''[[Messiah]]'', ba concert na yandi ya orkestre mpi ba concerti grossi, ba suite na yandi ya clavecin (tanga mpe miziki na yandi ya me zabanaka mingi ''[[Music for the Royal Fireworks|ya Musicor]]'' [[Sarabande de Haendel|de Wabande]] ( ''[[Water Music|Musicor de Wabande]]'' ). ''[[Music for the Royal Fireworks|e Nsaka za Ntinu]]'' XIX . mvu-nkama, nsungi yina bantu mingi ya ntangu na yandi vandaka kuvila mambu. Kansi, na nsungi ya bamvula kuluta makumi tatu na tanu, yandi kudipesaka mingi na opera na ndinga ya Italien (ba partition kuluta 40 ya [[opera seria]] <ref>{{Citation|Le regain d'intérêt pour les opéras de Haendel au début des années 1920, impliqua de nombreuses révisions […], les héros castrats devinrent alors des barytons et des basses. Dans les années 1960 quand la « renaissance » de Haendel fut associée, abusivement à l'art de [[Joan Sutherland]], des mezzos plus ou moins solides s'attaquèrent aux héros de l'Antiquité, avec un bonheur inégal ; cela permit au moins de conserver l'orchestration originale de Haendel.}} Comte de Harewood, « Haendel » dans {{harvsp|Kobbé|1991|p=60}}.</ref> ), na ntwala ya kuganga mpi kuzabisa [[oratorio]] na Kingelesi yina yandi kele mosi na kati ya bamfumu yina bo lenda tula ntembe ve <ref>{{Citation|Il préfigure Haydn et plus encore Mozart ; il eut la même prescience du ''leitmotiv''. Enfin il donna à l'oratorio une dimension et une signification jusque-là insoupçonnée. Pensée novatrice, donc, et d'une extrême noblesse}}{{harvsp|Marc Vignal|1987|p=352}}.</ref> . Kumbu na yandi lenda monana na mitindu mingi ya kusonika. : mukanda na yandi ya mbotika na [[Kidoitce|Kialemani]], kesadilaka mutindu ''Händel'', kumbu na yandi kesonikaka mpi ''Haendel'' (yina " e » na kisika ya [[umlaut]] — yina bo ke balulaka na [[̈|diaeresis]] ), mpe mutindu yai, yina bo ke sadilaka banda ntama na Kifalansa <ref>{{Lien web|titre=Georg Friedrich Händel (1685-1759) - livres sur cet auteur|url=https://data.bnf.fr/fr/studies-by-rdt/13987321/a/page2|date=14 janvier 2021|site=[[Bibliothèque nationale de France]]|consulté le=4 avril 2021}}.</ref>, kele mpe mutindu yina [[Romain Rolland]] sadilaka ntangu yandi pesaka yandi biografi mosi ya mfunu <ref>{{article|lang=fr|prénom=Jean-François|nom=Labie|titre=Haendel Georg Friedrich|revue=Encyclopædia Universalis [en ligne]|date=consulté le 4 avril 2021|url=https://www.universalis.fr/encyclopedie/georg-friedrich-haendel/}}.</ref> . Na manima ya kuzinga na Angleterre, yandi mosi sonikaka yo ''Handel'' kukonda diaeresis, ngogo mosi ya kele penepene tii ngogo mosi yina bantu ya ketubaka Kingelesi kendimaka, mpe yandi tulaka maboko na zina ya ''George Frideric Handel'' <ref>Voir le [[fac-similé]] de son testament dans {{harvsp|Gallois|1980|p=}}.</ref> . Na XVII ya 17 Na mvula-nkama ya 19, mbala mingi kisalu ya kuyimba vuandaka kukatuka na tata mpe na mwana. Ata kima mosi ve ya mutindu yina sambu na Handel, muntu mosi mpamba yina vandaka kubula miziki na dibuta mosi yina katukaka na [[Silésie]] mpi vandaka ti lukwikilu [[Luthéranisme|ya Luther]] . Nkaka ya yandi ya bakala, Valentin, butukaka na [[Wrocław|Breslau]] na mvula 1583. Wau vo wayenda zingila kuna mbanza Halle muna mvu wa 1609, wasala kuna salu kia tunga nsongo [ 12 ] . Na manima, bo vandaka kusonika zina ya dibuta na mitindu mingi, mpi mitindu tanu na kati na yo kele ti banzikisa na mikanda ya ''Liebfrauenkirche'' (Dibundu ya Mama na Beto) na Halle, disongidila . : ''Händel'', ''Hendel'', ''Nsadisi'', ''Nsadisi'', ''Nsadisi'' — ya ntete kele ya kuluta mingi [ 13 ] 95xzk2jx52xctrzevlk5qaok9sqkj9t 52523 52522 2026-06-13T15:54:14Z Calebphanzu 11538 52523 wikitext text/x-wiki '''Georg''' '''Friedrich''' '''Handel''' Écouter R to '''{{Lang|de|Georg Friederich}}''' '''{{Lang|de|Händel}}''' ''{{Lang|en|George Frideric Handel}}'' [ ( na Kingelesi George˒ <ref group="alpha">L'orthographie ''{{Lang|en|Frideric}}'' est celle inscrite sur sa demande de citoyenneté britannique de 1727 alors que ''{{Lang|en|Frederick}}'' est celle inscrite sur son testament, sa tombe (quoique sans le « k » final) et différents monuments.</ref> kele muyimbi ya Saxon, me kumaka muntu ya Kingelesi, me butuka na 1914.23 ngonda ya zole 1685 na Halle-sur-Saale mpe yandi kufwaka na kilumbu ya 15.14 avili ngonda ya iya 1759 na mbanza Westminster . Handel ke monisamaka mbala mingi bubu yai bonso nsongi ya [[Musique baroque|miziki ya baroque]] na lweka ya [[Jean-Sébastien Bach|Johann Sebastian Bach]] [ 1 ] , <ref>{{Citation|Deux artistes qui dominent toute la période classique : Bach et Haendel. […] l'un et l'autre ouvrent de larges perspectives sur l'avenir.}} {{harvsp|Dufourcq|1946|p=217}}.</ref>, [[Antonio Vivaldi]], [[Georg Philipp Telemann]] <ref>{{Lien web|langue=français|titre=Georg Philipp Telemann|url=https://www.radioclassique.fr/magazine/compositeurs-interpretes/georg-philipp-telemann/|site=radioclassique.fr|date=7 février 2017|consulté le=7 février 2017}}</ref> ti [[Jean-Philippe Rameau]], mpe nsungi ya miziki ya baroque ya Eropa lenda monana nde kisalu ya Handel me mana na <ref>{{Citation|Avec l’œuvre de Haendel se clôt l'ère du baroque européen en musique.}} {{harvsp|Girac-Marinier|2012|p=16}}.</ref> . Yandi butukaka mpe longukaka na Saxe <ref>Géographiquement située en [[Électorat de Saxe|Saxe]], Halle comme le reste du diocèse de [[Magdebourg]] relevait en fait depuis 1680 de l'Électorat de [[Brandebourg]], noyau du futur [[royaume de Prusse]].</ref>, sambu yandi lutisaka mwa bangonda na [[Hamburg|Hambourg]] na <ref>{{Citation|L'œuvre de Haendel, tout en portant de fortes marques de sa personnalité, est un composé de tous les styles de son temps : écritures concertantes et arias da capo italiennes, ouverture et danses françaises, fugues allemandes, contrepoint anglican, tournures mélodiques purcelliennes, il fond tous ces éléments au creuset de son inspiration propre en vue de la meilleure efficacité dramatique.}} {{harvsp|Lemaître|1992|p=410}}.</ref> kuzinga bamvula tatu na Italie, yandi vutukaka sambu , mwa <ref>{{Citation|Usant de la langue de son temps comme Bach […] Haendel apparut comme un puissant organisateur, comme un merveilleux instrument de synthèse de l'art européen. L'Allemagne lui inculqua une certaine piété intérieure, jamais démentie. L'Italie développa ses dons de mélodiste […] son sensualisme pour les couleurs et les sonorités. De la France il écouta les leçons de clarté, d'élégance, d'équilibre. L'Angleterre, enfin, lui enseigna la poésie des [[virginaliste]]s, la spontanéité de Purcell, ses ambiguïtés modales et ses audaces rythmiques.}} {{harvsp|Marc Vignal|1987|p=352}}.</ref> na [[Hanovre|Hanover]] na ntwala ya kukwenda kuzinga kimakulu na Angleterre. Handel, muntu mosi yina me zabanaka mingi na [[Orgue|miziki ya orkestre]] mpe [[Clavecin|ya clavecin]], yandi vuandaka na lukumu ya ngolo na mvu-nkama ya mvimba ya 19 samu na mikanda na yandi ya nkaka yina zabanaka mingi —mingi-mingi [[oratorio]] ''[[Messiah]]'', ba concert na yandi ya orkestre mpi ba concerti grossi, ba suite na yandi ya clavecin (tanga mpe miziki na yandi ya me zabanaka mingi ''[[Music for the Royal Fireworks|ya Musicor]]'' [[Sarabande de Haendel|de Wabande]] ( ''[[Water Music|Musicor de Wabande]]'' ). ''[[Music for the Royal Fireworks|e Nsaka za Ntinu]]'' XIX . mvu-nkama, nsungi yina bantu mingi ya ntangu na yandi vandaka kuvila mambu. Kansi, na nsungi ya bamvula kuluta makumi tatu na tanu, yandi kudipesaka mingi na opera na ndinga ya Italien (ba partition kuluta 40 ya [[opera seria]] <ref>{{Citation|Le regain d'intérêt pour les opéras de Haendel au début des années 1920, impliqua de nombreuses révisions […], les héros castrats devinrent alors des barytons et des basses. Dans les années 1960 quand la « renaissance » de Haendel fut associée, abusivement à l'art de [[Joan Sutherland]], des mezzos plus ou moins solides s'attaquèrent aux héros de l'Antiquité, avec un bonheur inégal ; cela permit au moins de conserver l'orchestration originale de Haendel.}} Comte de Harewood, « Haendel » dans {{harvsp|Kobbé|1991|p=60}}.</ref> ), na ntwala ya kuganga mpi kuzabisa [[oratorio]] na Kingelesi yina yandi kele mosi na kati ya bamfumu yina bo lenda tula ntembe ve <ref>{{Citation|Il préfigure Haydn et plus encore Mozart ; il eut la même prescience du ''leitmotiv''. Enfin il donna à l'oratorio une dimension et une signification jusque-là insoupçonnée. Pensée novatrice, donc, et d'une extrême noblesse}}{{harvsp|Marc Vignal|1987|p=352}}.</ref> . Kumbu na yandi lenda monana na mitindu mingi ya kusonika. : mukanda na yandi ya mbotika na [[Kidoitce|Kialemani]], kesadilaka mutindu ''Händel'', kumbu na yandi kesonikaka mpi ''Haendel'' (yina " e » na kisika ya [[umlaut]] — yina bo ke balulaka na [[̈|diaeresis]] ), mpe mutindu yai, yina bo ke sadilaka banda ntama na Kifalansa <ref>{{Lien web|titre=Georg Friedrich Händel (1685-1759) - livres sur cet auteur|url=https://data.bnf.fr/fr/studies-by-rdt/13987321/a/page2|date=14 janvier 2021|site=[[Bibliothèque nationale de France]]|consulté le=4 avril 2021}}.</ref>, kele mpe mutindu yina [[Romain Rolland]] sadilaka ntangu yandi pesaka yandi biografi mosi ya mfunu <ref>{{article|lang=fr|prénom=Jean-François|nom=Labie|titre=Haendel Georg Friedrich|revue=Encyclopædia Universalis [en ligne]|date=consulté le 4 avril 2021|url=https://www.universalis.fr/encyclopedie/georg-friedrich-haendel/}}.</ref> . Na manima ya kuzinga na Angleterre, yandi mosi sonikaka yo ''Handel'' kukonda diaeresis, ngogo mosi ya kele penepene tii ngogo mosi yina bantu ya ketubaka Kingelesi kendimaka, mpe yandi tulaka maboko na zina ya ''George Frideric Handel'' <ref>Voir le [[fac-similé]] de son testament dans {{harvsp|Gallois|1980|p=}}.</ref> . Na XVII ya 17 Na mvula-nkama ya 19, mbala mingi kisalu ya kuyimba vuandaka kukatuka na tata mpe na mwana. Ata kima mosi ve ya mutindu yina sambu na Handel, muntu mosi mpamba yina vandaka kubula miziki na dibuta mosi yina katukaka na [[Silésie]] mpi vandaka ti lukwikilu [[Luthéranisme|ya Luther]] . Nkaka ya yandi ya bakala, Valentin, butukaka na [[Wrocław|Breslau]] na mvula 1583. Wau vo wayenda zingila kuna mbanza Halle muna mvu wa 1609, wasala kuna salu kia tunga nsongo [ 12 ] . Na manima, bo vandaka kusonika zina ya dibuta na mitindu mingi, mpe mitindu tanu na kati na yo kele ti banzikisa na mikanda ya ''Liebfrauenkirche'' (Dibundu ya Mama na Beto) na Halle, disongidila . : ''Händel'', ''Hendel'', ''Nsadisi'', ''Nsadisi'', ''Nsadisi'' — ya ntete kele ya kuluta mingi [ 13 ] 13f6lrtcher5y88sxvwc95k559jl4vk 52524 52523 2026-06-13T15:55:00Z Calebphanzu 11538 52524 wikitext text/x-wiki '''Georg''' '''Friedrich''' '''Handel''' Écouter R to '''{{Lang|de|Georg Friederich}}''' '''{{Lang|de|Händel}}''' ''{{Lang|en|George Frideric Handel}}'' [ ( na Kingelesi George˒ <ref group="alpha">L'orthographie ''{{Lang|en|Frideric}}'' est celle inscrite sur sa demande de citoyenneté britannique de 1727 alors que ''{{Lang|en|Frederick}}'' est celle inscrite sur son testament, sa tombe (quoique sans le « k » final) et différents monuments.</ref> kele muyimbi ya Saxon, me kumaka muntu ya Kingelesi, me butuka na 1914.23 ngonda ya zole 1685 na Halle-sur-Saale mpe yandi kufwaka na kilumbu ya 15.14 avili ngonda ya iya 1759 na mbanza Westminster . Handel ke monisamaka mbala mingi bubu yai bonso nsongi ya [[Musique baroque|miziki ya baroque]] na lweka ya [[Jean-Sébastien Bach|Johann Sebastian Bach]] [ 1 ] , <ref>{{Citation|Deux artistes qui dominent toute la période classique : Bach et Haendel. […] l'un et l'autre ouvrent de larges perspectives sur l'avenir.}} {{harvsp|Dufourcq|1946|p=217}}.</ref>, [[Antonio Vivaldi]], [[Georg Philipp Telemann]] <ref>{{Lien web|langue=français|titre=Georg Philipp Telemann|url=https://www.radioclassique.fr/magazine/compositeurs-interpretes/georg-philipp-telemann/|site=radioclassique.fr|date=7 février 2017|consulté le=7 février 2017}}</ref> ti [[Jean-Philippe Rameau]], mpe nsungi ya miziki ya baroque ya Eropa lenda monana nde kisalu ya Handel me mana na <ref>{{Citation|Avec l’œuvre de Haendel se clôt l'ère du baroque européen en musique.}} {{harvsp|Girac-Marinier|2012|p=16}}.</ref> . Yandi butukaka mpe longukaka na Saxe <ref>Géographiquement située en [[Électorat de Saxe|Saxe]], Halle comme le reste du diocèse de [[Magdebourg]] relevait en fait depuis 1680 de l'Électorat de [[Brandebourg]], noyau du futur [[royaume de Prusse]].</ref>, sambu yandi lutisaka mwa bangonda na [[Hamburg|Hambourg]] na <ref>{{Citation|L'œuvre de Haendel, tout en portant de fortes marques de sa personnalité, est un composé de tous les styles de son temps : écritures concertantes et arias da capo italiennes, ouverture et danses françaises, fugues allemandes, contrepoint anglican, tournures mélodiques purcelliennes, il fond tous ces éléments au creuset de son inspiration propre en vue de la meilleure efficacité dramatique.}} {{harvsp|Lemaître|1992|p=410}}.</ref> kuzinga bamvula tatu na Italie, yandi vutukaka sambu , mwa <ref>{{Citation|Usant de la langue de son temps comme Bach […] Haendel apparut comme un puissant organisateur, comme un merveilleux instrument de synthèse de l'art européen. L'Allemagne lui inculqua une certaine piété intérieure, jamais démentie. L'Italie développa ses dons de mélodiste […] son sensualisme pour les couleurs et les sonorités. De la France il écouta les leçons de clarté, d'élégance, d'équilibre. L'Angleterre, enfin, lui enseigna la poésie des [[virginaliste]]s, la spontanéité de Purcell, ses ambiguïtés modales et ses audaces rythmiques.}} {{harvsp|Marc Vignal|1987|p=352}}.</ref> na [[Hanovre|Hanover]] na ntwala ya kukwenda kuzinga kimakulu na Angleterre. Handel, muntu mosi yina me zabanaka mingi na [[Orgue|miziki ya orkestre]] mpe [[Clavecin|ya clavecin]], yandi vuandaka na lukumu ya ngolo na mvu-nkama ya mvimba ya 19 samu na mikanda na yandi ya nkaka yina zabanaka mingi —mingi-mingi [[oratorio]] ''[[Messiah]]'', ba concert na yandi ya orkestre mpi ba concerti grossi, ba suite na yandi ya clavecin (tanga mpe miziki na yandi ya me zabanaka mingi ''[[Music for the Royal Fireworks|ya Musicor]]'' [[Sarabande de Haendel|de Wabande]] ( ''[[Water Music|Musicor de Wabande]]'' ). ''[[Music for the Royal Fireworks|e Nsaka za Ntinu]]'' XIX . mvu-nkama, nsungi yina bantu mingi ya ntangu na yandi vandaka kuvila mambu. Kansi, na nsungi ya bamvula kuluta makumi tatu na tanu, yandi kudipesaka mingi na opera na ndinga ya Italien (ba partition kuluta 40 ya [[opera seria]] <ref>{{Citation|Le regain d'intérêt pour les opéras de Haendel au début des années 1920, impliqua de nombreuses révisions […], les héros castrats devinrent alors des barytons et des basses. Dans les années 1960 quand la « renaissance » de Haendel fut associée, abusivement à l'art de [[Joan Sutherland]], des mezzos plus ou moins solides s'attaquèrent aux héros de l'Antiquité, avec un bonheur inégal ; cela permit au moins de conserver l'orchestration originale de Haendel.}} Comte de Harewood, « Haendel » dans {{harvsp|Kobbé|1991|p=60}}.</ref> ), na ntwala ya kuganga mpi kuzabisa [[oratorio]] na Kingelesi yina yandi kele mosi na kati ya bamfumu yina bo lenda tula ntembe ve <ref>{{Citation|Il préfigure Haydn et plus encore Mozart ; il eut la même prescience du ''leitmotiv''. Enfin il donna à l'oratorio une dimension et une signification jusque-là insoupçonnée. Pensée novatrice, donc, et d'une extrême noblesse}}{{harvsp|Marc Vignal|1987|p=352}}.</ref> . Kumbu na yandi lenda monana na mitindu mingi ya kusonika. : mukanda na yandi ya mbotika na [[Kidoitce|Kialemani]], kesadilaka mutindu ''Händel'', kumbu na yandi kesonikaka mpi ''Haendel'' (yina " e » na kisika ya [[umlaut]] — yina bo ke balulaka na [[̈|diaeresis]] ), mpe mutindu yai, yina bo ke sadilaka banda ntama na Kifalansa <ref>{{Lien web|titre=Georg Friedrich Händel (1685-1759) - livres sur cet auteur|url=https://data.bnf.fr/fr/studies-by-rdt/13987321/a/page2|date=14 janvier 2021|site=[[Bibliothèque nationale de France]]|consulté le=4 avril 2021}}.</ref>, kele mpe mutindu yina [[Romain Rolland]] sadilaka ntangu yandi pesaka yandi biografi mosi ya mfunu <ref>{{article|lang=fr|prénom=Jean-François|nom=Labie|titre=Haendel Georg Friedrich|revue=Encyclopædia Universalis [en ligne]|date=consulté le 4 avril 2021|url=https://www.universalis.fr/encyclopedie/georg-friedrich-haendel/}}.</ref> . Na manima ya kuzinga na Angleterre, yandi mosi sonikaka yo ''Handel'' kukonda diaeresis, ngogo mosi ya kele penepene tii ngogo mosi yina bantu ya ketubaka Kingelesi kendimaka, mpe yandi tulaka maboko na zina ya ''George Frideric Handel'' <ref>Voir le [[fac-similé]] de son testament dans {{harvsp|Gallois|1980|p=}}.</ref> . Na XVII ya 17 Na mvula-nkama ya 19, mbala mingi kisalu ya kuyimba vuandaka kukatuka na tata mpe na mwana. Ata kima mosi ve ya mutindu yina sambu na Handel, muntu mosi mpamba yina vandaka kubula miziki na dibuta mosi yina katukaka na [[Silésie]] mpe vandaka ti lukwikilu [[Luthéranisme|ya Luther]] . Nkaka ya yandi ya bakala, Valentin, butukaka na [[Wrocław|Breslau]] na mvula 1583. Wau vo wayenda zingila kuna mbanza Halle muna mvu wa 1609, wasala kuna salu kia tunga nsongo [ 12 ] . Na manima, bo vandaka kusonika zina ya dibuta na mitindu mingi, mpe mitindu tanu na kati na yo kele ti banzikisa na mikanda ya ''Liebfrauenkirche'' (Dibundu ya Mama na Beto) na Halle, disongidila . : ''Händel'', ''Hendel'', ''Nsadisi'', ''Nsadisi'', ''Nsadisi'' — ya ntete kele ya kuluta mingi [ 13 ] 81ai3l8bl9k7zbrsd50cdaj31ufokpz 52525 52524 2026-06-13T15:55:46Z Calebphanzu 11538 52525 wikitext text/x-wiki '''Georg''' '''Friedrich''' '''Handel''' Écouter R to '''{{Lang|de|Georg Friederich}}''' '''{{Lang|de|Händel}}''' ''{{Lang|en|George Frideric Handel}}'' [ ( na Kingelesi George˒ <ref group="alpha">L'orthographie ''{{Lang|en|Frideric}}'' est celle inscrite sur sa demande de citoyenneté britannique de 1727 alors que ''{{Lang|en|Frederick}}'' est celle inscrite sur son testament, sa tombe (quoique sans le « k » final) et différents monuments.</ref> kele muyimbi ya Saxon, me kumaka muntu ya Kingelesi, me butuka na 1914.23 ngonda ya zole 1685 na Halle-sur-Saale mpe yandi kufwaka na kilumbu ya 15.14 avili ngonda ya iya 1759 na mbanza Westminster . Handel ke monisamaka mbala mingi bubu yai bonso nsongi ya [[Musique baroque|miziki ya baroque]] na lweka ya [[Jean-Sébastien Bach|Johann Sebastian Bach]] [ 1 ] , <ref>{{Citation|Deux artistes qui dominent toute la période classique : Bach et Haendel. […] l'un et l'autre ouvrent de larges perspectives sur l'avenir.}} {{harvsp|Dufourcq|1946|p=217}}.</ref>, [[Antonio Vivaldi]], [[Georg Philipp Telemann]] <ref>{{Lien web|langue=français|titre=Georg Philipp Telemann|url=https://www.radioclassique.fr/magazine/compositeurs-interpretes/georg-philipp-telemann/|site=radioclassique.fr|date=7 février 2017|consulté le=7 février 2017}}</ref> ti [[Jean-Philippe Rameau]], mpe nsungi ya miziki ya baroque ya Eropa lenda monana nde kisalu ya Handel me mana na <ref>{{Citation|Avec l’œuvre de Haendel se clôt l'ère du baroque européen en musique.}} {{harvsp|Girac-Marinier|2012|p=16}}.</ref> . Yandi butukaka mpe longukaka na Saxe <ref>Géographiquement située en [[Électorat de Saxe|Saxe]], Halle comme le reste du diocèse de [[Magdebourg]] relevait en fait depuis 1680 de l'Électorat de [[Brandebourg]], noyau du futur [[royaume de Prusse]].</ref>, sambu yandi lutisaka mwa bangonda na [[Hamburg|Hambourg]] na <ref>{{Citation|L'œuvre de Haendel, tout en portant de fortes marques de sa personnalité, est un composé de tous les styles de son temps : écritures concertantes et arias da capo italiennes, ouverture et danses françaises, fugues allemandes, contrepoint anglican, tournures mélodiques purcelliennes, il fond tous ces éléments au creuset de son inspiration propre en vue de la meilleure efficacité dramatique.}} {{harvsp|Lemaître|1992|p=410}}.</ref> kuzinga bamvula tatu na Italie, yandi vutukaka sambu , mwa <ref>{{Citation|Usant de la langue de son temps comme Bach […] Haendel apparut comme un puissant organisateur, comme un merveilleux instrument de synthèse de l'art européen. L'Allemagne lui inculqua une certaine piété intérieure, jamais démentie. L'Italie développa ses dons de mélodiste […] son sensualisme pour les couleurs et les sonorités. De la France il écouta les leçons de clarté, d'élégance, d'équilibre. L'Angleterre, enfin, lui enseigna la poésie des [[virginaliste]]s, la spontanéité de Purcell, ses ambiguïtés modales et ses audaces rythmiques.}} {{harvsp|Marc Vignal|1987|p=352}}.</ref> na [[Hanovre|Hanover]] na ntwala ya kukwenda kuzinga kimakulu na Angleterre. Handel, muntu mosi yina me zabanaka mingi na [[Orgue|miziki ya orkestre]] mpe [[Clavecin|ya clavecin]], yandi vuandaka na lukumu ya ngolo na mvu-nkama ya mvimba ya 19 samu na mikanda na yandi ya nkaka yina zabanaka mingi —mingi-mingi [[oratorio]] ''[[Messiah]]'', ba concert na yandi ya orkestre mpi ba concerti grossi, ba suite na yandi ya clavecin (tanga mpe miziki na yandi ya me zabanaka mingi ''[[Music for the Royal Fireworks|ya Musicor]]'' [[Sarabande de Haendel|de Wabande]] ( ''[[Water Music|Musicor de Wabande]]'' ). ''[[Music for the Royal Fireworks|e Nsaka za Ntinu]]'' XIX . mvu-nkama, nsungi yina bantu mingi ya ntangu na yandi vandaka kuvila mambu. Kansi, na nsungi ya bamvula kuluta makumi tatu na tanu, yandi kudipesaka mingi na opera na ndinga ya Italien (ba partition kuluta 40 ya [[opera seria]] <ref>{{Citation|Le regain d'intérêt pour les opéras de Haendel au début des années 1920, impliqua de nombreuses révisions […], les héros castrats devinrent alors des barytons et des basses. Dans les années 1960 quand la « renaissance » de Haendel fut associée, abusivement à l'art de [[Joan Sutherland]], des mezzos plus ou moins solides s'attaquèrent aux héros de l'Antiquité, avec un bonheur inégal ; cela permit au moins de conserver l'orchestration originale de Haendel.}} Comte de Harewood, « Haendel » dans {{harvsp|Kobbé|1991|p=60}}.</ref> ), na ntwala ya kuganga mpi kuzabisa [[oratorio]] na Kingelesi yina yandi kele mosi na kati ya bamfumu yina bo lenda tula ntembe ve <ref>{{Citation|Il préfigure Haydn et plus encore Mozart ; il eut la même prescience du ''leitmotiv''. Enfin il donna à l'oratorio une dimension et une signification jusque-là insoupçonnée. Pensée novatrice, donc, et d'une extrême noblesse}}{{harvsp|Marc Vignal|1987|p=352}}.</ref> . Kumbu na yandi lenda monana na mitindu mingi ya kusonika. : mukanda na yandi ya mbotika na [[Kidoitce|Kialemani]], kesadilaka mutindu ''Händel'', kumbu na yandi kesonikaka mpi ''Haendel'' (yina " e » na kisika ya [[umlaut]] — yina bo ke balulaka na [[̈|diaeresis]] ), mpe mutindu yai, yina bo ke sadilaka banda ntama na Kifalansa <ref>{{Lien web|titre=Georg Friedrich Händel (1685-1759) - livres sur cet auteur|url=https://data.bnf.fr/fr/studies-by-rdt/13987321/a/page2|date=14 janvier 2021|site=[[Bibliothèque nationale de France]]|consulté le=4 avril 2021}}.</ref>, kele mpe mutindu yina [[Romain Rolland]] sadilaka ntangu yandi pesaka yandi biografi mosi ya mfunu <ref>{{article|lang=fr|prénom=Jean-François|nom=Labie|titre=Haendel Georg Friedrich|revue=Encyclopædia Universalis [en ligne]|date=consulté le 4 avril 2021|url=https://www.universalis.fr/encyclopedie/georg-friedrich-haendel/}}.</ref> . Na manima ya kuzinga na Angleterre, yandi mosi sonikaka yo ''Handel'' kukonda diaeresis, ngogo mosi ya kele penepene tii ngogo mosi yina bantu ya ketubaka Kingelesi kendimaka, mpe yandi tulaka maboko na zina ya ''George Frideric Handel'' <ref>Voir le [[fac-similé]] de son testament dans {{harvsp|Gallois|1980|p=}}.</ref> . Na XVII ya 17 Na mvula-nkama ya 19, mbala mingi kisalu ya kuyimba vuandaka kukatuka na tata mpe na mwana. Ata kima mosi ve ya mutindu yina sambu na Handel, muntu mosi mpamba yina vandaka kubula miziki na dibuta mosi yina katukaka na [[Silésie]] mpe vandaka ti lukwikilu [[Luthéranisme|ya Luther]] . Nkaka ya yandi ya bakala, Valentin, butukaka na [[Wrocław|Breslau]] na mvula 1583. Wau vo wayenda zingila kuna mbanza Halle muna mvu wa 1609, wasala kuna salu kia tunga nsongo [ 12 ] . Na manima, bawu vuandaka kusonika zina ya dibuta na mitindu mingi, mpe mitindu tanu na kati na yo kele ti banzikisa na mikanda ya ''Liebfrauenkirche'' (Dibundu ya Mama na Beto) na Halle, disongidila . : ''Händel'', ''Hendel'', ''Nsadisi'', ''Nsadisi'', ''Nsadisi'' — ya ntete kele ya kuluta mingi [ 13 ] 148cco2rfadsdqu2qcsd2goz4xa0jwr 52526 52525 2026-06-13T15:56:41Z Calebphanzu 11538 52526 wikitext text/x-wiki '''Georg''' '''Friedrich''' '''Handel''' Écouter R to '''{{Lang|de|Georg Friederich}}''' '''{{Lang|de|Händel}}''' ''{{Lang|en|George Frideric Handel}}'' [ ( na Kingelesi George˒ <ref group="alpha">L'orthographie ''{{Lang|en|Frideric}}'' est celle inscrite sur sa demande de citoyenneté britannique de 1727 alors que ''{{Lang|en|Frederick}}'' est celle inscrite sur son testament, sa tombe (quoique sans le « k » final) et différents monuments.</ref> kele muyimbi ya Saxon, me kumaka muntu ya Kingelesi, me butuka na 1914.23 ngonda ya zole 1685 na Halle-sur-Saale mpe yandi kufwaka na kilumbu ya 15.14 avili ngonda ya iya 1759 na mbanza Westminster . Handel ke monisamaka mbala mingi bubu yai bonso nsongi ya [[Musique baroque|miziki ya baroque]] na lweka ya [[Jean-Sébastien Bach|Johann Sebastian Bach]] [ 1 ] , <ref>{{Citation|Deux artistes qui dominent toute la période classique : Bach et Haendel. […] l'un et l'autre ouvrent de larges perspectives sur l'avenir.}} {{harvsp|Dufourcq|1946|p=217}}.</ref>, [[Antonio Vivaldi]], [[Georg Philipp Telemann]] <ref>{{Lien web|langue=français|titre=Georg Philipp Telemann|url=https://www.radioclassique.fr/magazine/compositeurs-interpretes/georg-philipp-telemann/|site=radioclassique.fr|date=7 février 2017|consulté le=7 février 2017}}</ref> ti [[Jean-Philippe Rameau]], mpe nsungi ya miziki ya baroque ya Eropa lenda monana nde kisalu ya Handel me mana na <ref>{{Citation|Avec l’œuvre de Haendel se clôt l'ère du baroque européen en musique.}} {{harvsp|Girac-Marinier|2012|p=16}}.</ref> . Yandi butukaka mpe longukaka na Saxe <ref>Géographiquement située en [[Électorat de Saxe|Saxe]], Halle comme le reste du diocèse de [[Magdebourg]] relevait en fait depuis 1680 de l'Électorat de [[Brandebourg]], noyau du futur [[royaume de Prusse]].</ref>, sambu yandi lutisaka mwa bangonda na [[Hamburg|Hambourg]] na <ref>{{Citation|L'œuvre de Haendel, tout en portant de fortes marques de sa personnalité, est un composé de tous les styles de son temps : écritures concertantes et arias da capo italiennes, ouverture et danses françaises, fugues allemandes, contrepoint anglican, tournures mélodiques purcelliennes, il fond tous ces éléments au creuset de son inspiration propre en vue de la meilleure efficacité dramatique.}} {{harvsp|Lemaître|1992|p=410}}.</ref> kuzinga bamvula tatu na Italie, yandi vutukaka sambu , mwa <ref>{{Citation|Usant de la langue de son temps comme Bach […] Haendel apparut comme un puissant organisateur, comme un merveilleux instrument de synthèse de l'art européen. L'Allemagne lui inculqua une certaine piété intérieure, jamais démentie. L'Italie développa ses dons de mélodiste […] son sensualisme pour les couleurs et les sonorités. De la France il écouta les leçons de clarté, d'élégance, d'équilibre. L'Angleterre, enfin, lui enseigna la poésie des [[virginaliste]]s, la spontanéité de Purcell, ses ambiguïtés modales et ses audaces rythmiques.}} {{harvsp|Marc Vignal|1987|p=352}}.</ref> na [[Hanovre|Hanover]] na ntwala ya kukwenda kuzinga kimakulu na Angleterre. Handel, muntu mosi yina me zabanaka mingi na [[Orgue|miziki ya orkestre]] mpe [[Clavecin|ya clavecin]], yandi vuandaka na lukumu ya ngolo na mvu-nkama ya mvimba ya 19 samu na mikanda na yandi ya nkaka yina zabanaka mingi —mingi-mingi [[oratorio]] ''[[Messiah]]'', ba concert na yandi ya orkestre mpi ba concerti grossi, ba suite na yandi ya clavecin (tanga mpe miziki na yandi ya me zabanaka mingi ''[[Music for the Royal Fireworks|ya Musicor]]'' [[Sarabande de Haendel|de Wabande]] ( ''[[Water Music|Musicor de Wabande]]'' ). ''[[Music for the Royal Fireworks|e Nsaka za Ntinu]]'' XIX . mvu-nkama, nsungi yina bantu mingi ya ntangu na yandi vandaka kuvila mambu. Kansi, na nsungi ya bamvula kuluta makumi tatu na tanu, yandi kudipesaka mingi na opera na ndinga ya Italien (ba partition kuluta 40 ya [[opera seria]] <ref>{{Citation|Le regain d'intérêt pour les opéras de Haendel au début des années 1920, impliqua de nombreuses révisions […], les héros castrats devinrent alors des barytons et des basses. Dans les années 1960 quand la « renaissance » de Haendel fut associée, abusivement à l'art de [[Joan Sutherland]], des mezzos plus ou moins solides s'attaquèrent aux héros de l'Antiquité, avec un bonheur inégal ; cela permit au moins de conserver l'orchestration originale de Haendel.}} Comte de Harewood, « Haendel » dans {{harvsp|Kobbé|1991|p=60}}.</ref> ), na ntwala ya kuganga mpi kuzabisa [[oratorio]] na Kingelesi yina yandi kele mosi na kati ya bamfumu yina bo lenda tula ntembe ve <ref>{{Citation|Il préfigure Haydn et plus encore Mozart ; il eut la même prescience du ''leitmotiv''. Enfin il donna à l'oratorio une dimension et une signification jusque-là insoupçonnée. Pensée novatrice, donc, et d'une extrême noblesse}}{{harvsp|Marc Vignal|1987|p=352}}.</ref> . Kumbu na yandi lenda monana na mitindu mingi ya kusonika. : mukanda na yandi ya mbotika na [[Kidoitce|Kialemani]], kesadilaka mutindu ''Händel'', kumbu na yandi kesonikaka mpi ''Haendel'' (yina " e » na kisika ya [[umlaut]] — yina bo ke balulaka na [[̈|diaeresis]] ), mpe mutindu yai, yina bo ke sadilaka banda ntama na Kifalansa <ref>{{Lien web|titre=Georg Friedrich Händel (1685-1759) - livres sur cet auteur|url=https://data.bnf.fr/fr/studies-by-rdt/13987321/a/page2|date=14 janvier 2021|site=[[Bibliothèque nationale de France]]|consulté le=4 avril 2021}}.</ref>, kele mpe mutindu yina [[Romain Rolland]] sadilaka ntangu yandi pesaka yandi biografi mosi ya mfunu <ref>{{article|lang=fr|prénom=Jean-François|nom=Labie|titre=Haendel Georg Friedrich|revue=Encyclopædia Universalis [en ligne]|date=consulté le 4 avril 2021|url=https://www.universalis.fr/encyclopedie/georg-friedrich-haendel/}}.</ref> . Na manima ya kuzinga na Angleterre, yandi mosi sonikaka yo ''Handel'' kukonda diaeresis, ngogo mosi ya kele penepene tii ngogo mosi yina bantu ya ketubaka Kingelesi kendimaka, mpe yandi tulaka maboko na zina ya ''George Frideric Handel'' <ref>Voir le [[fac-similé]] de son testament dans {{harvsp|Gallois|1980|p=}}.</ref> . Na XVII ya 17 Na mvula-nkama ya 19, mbala mingi kisalu ya kuyimba vuandaka kukatuka na tata mpe na mwana. Ata kima mosi ve ya mutindu yina sambu na Handel, muntu mosi mpamba yina vandaka kubula miziki na dibuta mosi yina katukaka na [[Silésie]] mpe vandaka ti lukwikilu [[Luthéranisme|ya Luther]] . Nkaka ya yandi ya bakala, Valentin, butukaka na [[Wrocław|Breslau]] na mvula 1583. Wau vo wayenda zingila kuna mbanza Halle muna mvula ya 1609, wasala kuna salu kia tunga nsongo [ 12 ] . Na manima, bawu vuandaka kusonika zina ya dibuta na mitindu mingi, mpe mitindu tanu na kati na yo kele ti banzikisa na mikanda ya ''Liebfrauenkirche'' (Dibundu ya Mama na Beto) na Halle, disongidila . : ''Händel'', ''Hendel'', ''Nsadisi'', ''Nsadisi'', ''Nsadisi'' — ya ntete kele ya kuluta mingi [ 13 ] fmmhehzsbab89kwdn7wajpq50ddop91 52527 52526 2026-06-13T15:59:51Z Calebphanzu 11538 52527 wikitext text/x-wiki '''Georg''' '''Friedrich''' '''Handel''' Écouter R to '''{{Lang|de|Georg Friederich}}''' '''{{Lang|de|Händel}}''' ''{{Lang|en|George Frideric Handel}}'' [ ( na Kingelesi George˒ <ref group="alpha">L'orthographie ''{{Lang|en|Frideric}}'' est celle inscrite sur sa demande de citoyenneté britannique de 1727 alors que ''{{Lang|en|Frederick}}'' est celle inscrite sur son testament, sa tombe (quoique sans le « k » final) et différents monuments.</ref> kele muyimbi ya Saxon, me kumaka muntu ya Kingelesi, me butuka na 1914.23 ngonda ya zole 1685 na Halle-sur-Saale mpe yandi kufwaka na kilumbu ya 15.14 avili ngonda ya iya 1759 na mbanza Westminster . Handel ke monisamaka mbala mingi bubu yai bonso nsongi ya [[Musique baroque|miziki ya baroque]] na lweka ya [[Jean-Sébastien Bach|Johann Sebastian Bach]] [ 1 ] , <ref>{{Citation|Deux artistes qui dominent toute la période classique : Bach et Haendel. […] l'un et l'autre ouvrent de larges perspectives sur l'avenir.}} {{harvsp|Dufourcq|1946|p=217}}.</ref>, [[Antonio Vivaldi]], [[Georg Philipp Telemann]] <ref>{{Lien web|langue=français|titre=Georg Philipp Telemann|url=https://www.radioclassique.fr/magazine/compositeurs-interpretes/georg-philipp-telemann/|site=radioclassique.fr|date=7 février 2017|consulté le=7 février 2017}}</ref> ti [[Jean-Philippe Rameau]], mpe nsungi ya miziki ya baroque ya Eropa lenda monana nde kisalu ya Handel me mana na <ref>{{Citation|Avec l’œuvre de Haendel se clôt l'ère du baroque européen en musique.}} {{harvsp|Girac-Marinier|2012|p=16}}.</ref> . Yandi butukaka mpe longukaka na Saxe <ref>Géographiquement située en [[Électorat de Saxe|Saxe]], Halle comme le reste du diocèse de [[Magdebourg]] relevait en fait depuis 1680 de l'Électorat de [[Brandebourg]], noyau du futur [[royaume de Prusse]].</ref>, sambu yandi lutisaka mwa bangonda na [[Hamburg|Hambourg]] na <ref>{{Citation|L'œuvre de Haendel, tout en portant de fortes marques de sa personnalité, est un composé de tous les styles de son temps : écritures concertantes et arias da capo italiennes, ouverture et danses françaises, fugues allemandes, contrepoint anglican, tournures mélodiques purcelliennes, il fond tous ces éléments au creuset de son inspiration propre en vue de la meilleure efficacité dramatique.}} {{harvsp|Lemaître|1992|p=410}}.</ref> kuzinga bamvula tatu na Italie, yandi vutukaka sambu , mwa <ref>{{Citation|Usant de la langue de son temps comme Bach […] Haendel apparut comme un puissant organisateur, comme un merveilleux instrument de synthèse de l'art européen. L'Allemagne lui inculqua une certaine piété intérieure, jamais démentie. L'Italie développa ses dons de mélodiste […] son sensualisme pour les couleurs et les sonorités. De la France il écouta les leçons de clarté, d'élégance, d'équilibre. L'Angleterre, enfin, lui enseigna la poésie des [[virginaliste]]s, la spontanéité de Purcell, ses ambiguïtés modales et ses audaces rythmiques.}} {{harvsp|Marc Vignal|1987|p=352}}.</ref> na [[Hanovre|Hanover]] na ntwala ya kukwenda kuzinga kimakulu na Angleterre. Handel, muntu mosi yina me zabanaka mingi na [[Orgue|miziki ya orkestre]] mpe [[Clavecin|ya clavecin]], yandi vuandaka na lukumu ya ngolo na mvu-nkama ya mvimba ya 19 samu na mikanda na yandi ya nkaka yina zabanaka mingi —mingi-mingi [[oratorio]] ''[[Messiah]]'', ba concert na yandi ya orkestre mpi ba concerti grossi, ba suite na yandi ya clavecin (tanga mpe miziki na yandi ya me zabanaka mingi ''[[Music for the Royal Fireworks|ya Musicor]]'' [[Sarabande de Haendel|de Wabande]] ( ''[[Water Music|Musicor de Wabande]]'' ). ''[[Music for the Royal Fireworks|e Nsaka za Ntinu]]'' XIX . mvu-nkama, nsungi yina bantu mingi ya ntangu na yandi vandaka kuvila mambu. Kansi, na nsungi ya bamvula kuluta makumi tatu na tanu, yandi kudipesaka mingi na opera na ndinga ya Italien (ba partition kuluta 40 ya [[opera seria]] <ref>{{Citation|Le regain d'intérêt pour les opéras de Haendel au début des années 1920, impliqua de nombreuses révisions […], les héros castrats devinrent alors des barytons et des basses. Dans les années 1960 quand la « renaissance » de Haendel fut associée, abusivement à l'art de [[Joan Sutherland]], des mezzos plus ou moins solides s'attaquèrent aux héros de l'Antiquité, avec un bonheur inégal ; cela permit au moins de conserver l'orchestration originale de Haendel.}} Comte de Harewood, « Haendel » dans {{harvsp|Kobbé|1991|p=60}}.</ref> ), na ntwala ya kuganga mpi kuzabisa [[oratorio]] na Kingelesi yina yandi kele mosi na kati ya bamfumu yina bo lenda tula ntembe ve <ref>{{Citation|Il préfigure Haydn et plus encore Mozart ; il eut la même prescience du ''leitmotiv''. Enfin il donna à l'oratorio une dimension et une signification jusque-là insoupçonnée. Pensée novatrice, donc, et d'une extrême noblesse}}{{harvsp|Marc Vignal|1987|p=352}}.</ref> . Kumbu na yandi lenda monana na mitindu mingi ya kusonika. : mukanda na yandi ya mbotika na [[Kidoitce|Kialemani]], kesadilaka mutindu ''Händel'', kumbu na yandi kesonikaka mpi ''Haendel'' (yina " e » na kisika ya [[umlaut]] — yina bo ke balulaka na [[̈|diaeresis]] ), mpe mutindu yai, yina bo ke sadilaka banda ntama na Kifalansa <ref>{{Lien web|titre=Georg Friedrich Händel (1685-1759) - livres sur cet auteur|url=https://data.bnf.fr/fr/studies-by-rdt/13987321/a/page2|date=14 janvier 2021|site=[[Bibliothèque nationale de France]]|consulté le=4 avril 2021}}.</ref>, kele mpe mutindu yina [[Romain Rolland]] sadilaka ntangu yandi pesaka yandi biografi mosi ya mfunu <ref>{{article|lang=fr|prénom=Jean-François|nom=Labie|titre=Haendel Georg Friedrich|revue=Encyclopædia Universalis [en ligne]|date=consulté le 4 avril 2021|url=https://www.universalis.fr/encyclopedie/georg-friedrich-haendel/}}.</ref> . Na manima ya kuzinga na Angleterre, yandi mosi sonikaka yo ''Handel'' kukonda diaeresis, ngogo mosi ya kele penepene tii ngogo mosi yina bantu ya ketubaka Kingelesi kendimaka, mpe yandi tulaka maboko na zina ya ''George Frideric Handel'' <ref>Voir le [[fac-similé]] de son testament dans {{harvsp|Gallois|1980|p=}}.</ref> . Na XVII ya 17 Na mvula-nkama ya 19, mbala mingi kisalu ya kuyimba vuandaka kukatuka na tata mpe na mwana. Ata kima mosi ve ya mutindu yina sambu na Handel, muntu mosi mpamba yina vandaka kubula miziki na dibuta mosi yina katukaka na [[Silésie]] mpe vandaka ti lukwikilu [[Luthéranisme|ya Luther]] . Nkaka ya yandi ya bakala, Valentin, butukaka na [[Wrocław|Breslau]] na mvula 1583. Wau vo wayenda zingila kuna mbanza Halle muna mvula ya 1609, wasala kuna salu kia tunga nsongo [ 12 ] . Na manima, bawu vuandaka kusonika kumbu ya dibuta na mitindu mingi, mpe mitindu tanu na kati na yo kele ti banzikisa na mikanda ya ''Liebfrauenkirche'' (Dibundu ya Mama na Beto) na Halle, disongidila . : ''Händel'', ''Hendel'', ''Nsadisi'', ''Nsadisi'', ''Nsadisi'' — ya ntete kele ya kuluta mingi [ 13 ] 4oerzwkcpd1kq7r2r0ulsa38wyegexd 52528 52527 2026-06-13T16:00:43Z Calebphanzu 11538 52528 wikitext text/x-wiki '''Georg''' '''Friedrich''' '''Handel''' Écouter R to '''{{Lang|de|Georg Friederich}}''' '''{{Lang|de|Händel}}''' ''{{Lang|en|George Frideric Handel}}'' [ ( na Kingelesi George˒ <ref group="alpha">L'orthographie ''{{Lang|en|Frideric}}'' est celle inscrite sur sa demande de citoyenneté britannique de 1727 alors que ''{{Lang|en|Frederick}}'' est celle inscrite sur son testament, sa tombe (quoique sans le « k » final) et différents monuments.</ref> kele muyimbi ya Saxon, me kumaka muntu ya Kingelesi, me butuka na 1914.23 ngonda ya zole 1685 na Halle-sur-Saale mpe yandi kufwaka na kilumbu ya 15.14 avili ngonda ya iya 1759 na mbanza Westminster . Handel ke monisamaka mbala mingi bubu yai bonso nsongi ya [[Musique baroque|miziki ya baroque]] na lweka ya [[Jean-Sébastien Bach|Johann Sebastian Bach]] [ 1 ] , <ref>{{Citation|Deux artistes qui dominent toute la période classique : Bach et Haendel. […] l'un et l'autre ouvrent de larges perspectives sur l'avenir.}} {{harvsp|Dufourcq|1946|p=217}}.</ref>, [[Antonio Vivaldi]], [[Georg Philipp Telemann]] <ref>{{Lien web|langue=français|titre=Georg Philipp Telemann|url=https://www.radioclassique.fr/magazine/compositeurs-interpretes/georg-philipp-telemann/|site=radioclassique.fr|date=7 février 2017|consulté le=7 février 2017}}</ref> ti [[Jean-Philippe Rameau]], mpe nsungi ya miziki ya baroque ya Eropa lenda monana nde kisalu ya Handel me mana na <ref>{{Citation|Avec l’œuvre de Haendel se clôt l'ère du baroque européen en musique.}} {{harvsp|Girac-Marinier|2012|p=16}}.</ref> . Yandi butukaka mpe longukaka na Saxe <ref>Géographiquement située en [[Électorat de Saxe|Saxe]], Halle comme le reste du diocèse de [[Magdebourg]] relevait en fait depuis 1680 de l'Électorat de [[Brandebourg]], noyau du futur [[royaume de Prusse]].</ref>, sambu yandi lutisaka mwa bangonda na [[Hamburg|Hambourg]] na <ref>{{Citation|L'œuvre de Haendel, tout en portant de fortes marques de sa personnalité, est un composé de tous les styles de son temps : écritures concertantes et arias da capo italiennes, ouverture et danses françaises, fugues allemandes, contrepoint anglican, tournures mélodiques purcelliennes, il fond tous ces éléments au creuset de son inspiration propre en vue de la meilleure efficacité dramatique.}} {{harvsp|Lemaître|1992|p=410}}.</ref> kuzinga bamvula tatu na Italie, yandi vutukaka sambu , mwa <ref>{{Citation|Usant de la langue de son temps comme Bach […] Haendel apparut comme un puissant organisateur, comme un merveilleux instrument de synthèse de l'art européen. L'Allemagne lui inculqua une certaine piété intérieure, jamais démentie. L'Italie développa ses dons de mélodiste […] son sensualisme pour les couleurs et les sonorités. De la France il écouta les leçons de clarté, d'élégance, d'équilibre. L'Angleterre, enfin, lui enseigna la poésie des [[virginaliste]]s, la spontanéité de Purcell, ses ambiguïtés modales et ses audaces rythmiques.}} {{harvsp|Marc Vignal|1987|p=352}}.</ref> na [[Hanovre|Hanover]] na ntwala ya kukwenda kuzinga kimakulu na Angleterre. Handel, muntu mosi yina me zabanaka mingi na [[Orgue|miziki ya orkestre]] mpe [[Clavecin|ya clavecin]], yandi vuandaka na lukumu ya ngolo na mvu-nkama ya mvimba ya 19 samu na mikanda na yandi ya nkaka yina zabanaka mingi —mingi-mingi [[oratorio]] ''[[Messiah]]'', ba concert na yandi ya orkestre mpi ba concerti grossi, ba suite na yandi ya clavecin (tanga mpe miziki na yandi ya me zabanaka mingi ''[[Music for the Royal Fireworks|ya Musicor]]'' [[Sarabande de Haendel|de Wabande]] ( ''[[Water Music|Musicor de Wabande]]'' ). ''[[Music for the Royal Fireworks|e Nsaka za Ntinu]]'' XIX . mvu-nkama, nsungi yina bantu mingi ya ntangu na yandi vandaka kuvila mambu. Kansi, na nsungi ya bamvula kuluta makumi tatu na tanu, yandi kudipesaka mingi na opera na ndinga ya Italien (ba partition kuluta 40 ya [[opera seria]] <ref>{{Citation|Le regain d'intérêt pour les opéras de Haendel au début des années 1920, impliqua de nombreuses révisions […], les héros castrats devinrent alors des barytons et des basses. Dans les années 1960 quand la « renaissance » de Haendel fut associée, abusivement à l'art de [[Joan Sutherland]], des mezzos plus ou moins solides s'attaquèrent aux héros de l'Antiquité, avec un bonheur inégal ; cela permit au moins de conserver l'orchestration originale de Haendel.}} Comte de Harewood, « Haendel » dans {{harvsp|Kobbé|1991|p=60}}.</ref> ), na ntwala ya kuganga mpi kuzabisa [[oratorio]] na Kingelesi yina yandi kele mosi na kati ya bamfumu yina bo lenda tula ntembe ve <ref>{{Citation|Il préfigure Haydn et plus encore Mozart ; il eut la même prescience du ''leitmotiv''. Enfin il donna à l'oratorio une dimension et une signification jusque-là insoupçonnée. Pensée novatrice, donc, et d'une extrême noblesse}}{{harvsp|Marc Vignal|1987|p=352}}.</ref> . Kumbu na yandi lenda monana na mitindu mingi ya kusonika. : mukanda na yandi ya mbotika na [[Kidoitce|Kialemani]], kesadilaka mutindu ''Händel'', kumbu na yandi kesonikaka mpi ''Haendel'' (yina " e » na kisika ya [[umlaut]] — yina bo ke balulaka na [[̈|diaeresis]] ), mpe mutindu yai, yina bo ke sadilaka banda ntama na Kifalansa <ref>{{Lien web|titre=Georg Friedrich Händel (1685-1759) - livres sur cet auteur|url=https://data.bnf.fr/fr/studies-by-rdt/13987321/a/page2|date=14 janvier 2021|site=[[Bibliothèque nationale de France]]|consulté le=4 avril 2021}}.</ref>, kele mpe mutindu yina [[Romain Rolland]] sadilaka ntangu yandi pesaka yandi biografi mosi ya mfunu <ref>{{article|lang=fr|prénom=Jean-François|nom=Labie|titre=Haendel Georg Friedrich|revue=Encyclopædia Universalis [en ligne]|date=consulté le 4 avril 2021|url=https://www.universalis.fr/encyclopedie/georg-friedrich-haendel/}}.</ref> . Na manima ya kuzinga na Angleterre, yandi mosi sonikaka yo ''Handel'' kukonda diaeresis, ngogo mosi ya kele penepene tii ngogo mosi yina bantu ya ketubaka Kingelesi kendimaka, mpe yandi tulaka maboko na zina ya ''George Frideric Handel'' <ref>Voir le [[fac-similé]] de son testament dans {{harvsp|Gallois|1980|p=}}.</ref> . Na XVII ya 17 Na mvula-nkama ya 19, mbala mingi kisalu ya kuyimba vuandaka kukatuka na tata mpe na mwana. Ata kima mosi ve ya mutindu yina sambu na Handel, muntu mosi mpamba yina vandaka kubula miziki na dibuta mosi yina katukaka na [[Silésie]] mpe vandaka ti lukwikilu [[Luthéranisme|ya Luther]] . Nkaka ya yandi ya bakala, Valentin, butukaka na [[Wrocław|Breslau]] na mvula 1583. Wau vo wayenda zingila kuna mbanza Halle muna mvula ya 1609, wasala kuna salu kia tunga nsongo [ 12 ] . Na manima, bawu vuandaka kusonika kumbu ya dibuta na mitindu mingi, mpe mitindu tanu na kati na yo kele ti banzikisa na mikanda ya ''Liebfrauenkirche'' (Dibundu ya Mama na Beto) na Halle, disongidila . : ''Händel'', ''Hendel'', ''Nsadisi'', ''Nsadisi'', ''Nsadisi'' — ya ntete kele ya kuluta mingi [ 13 ] Valentin Handel wafwa muna mvu wa 1636, wan’andi wole a mbuta babaka e salu kiandi kia kinkita . Ya tatu, Georg (1622-1697), tata ya muntu yina zolaka kuvanda muyimbi, vandaka kaka ti bamvula kumi na iya na ntangu yina. Yandi kotaka bonso longoki na munganga mosi ya ke zengaka nsuki yina fwaka na nima ya kulutisa bamvula sambanu, yandi vandaka ve ti bana. Mufwidi na yandi, yina vandaka ti bamvula 31, kwelaka muntu yina vandaka kulonguka kisalu yina, yina vandaka kaka ti bamvula 21, mpi bo butaka bana sambanu. Makwela na bo kusalaka bamvula 40, na ntangu yina bantu mingi kuzabaka mayele ya Georg Handel, tii na kiteso yina yandi nungaka na kukota na kisalu ya dibuta ya Duc [[Auguste de Saxe-Weissenfels|Auguste ya Saxe-Weissenfels]], yina vandaka kutwadisa kisalu ya kubaka bima ya bantu yonso na Halle tii na lufwa na yandi na mvu [[Brandebourg-Prusse|1680]] ., mutindu bo sonikaka yo na [[Traités de Westphalie|Bangwakana ya Westfalie]] na mvu 1648 [ 14 ] . Georg Handel vandaka muntu mosi ya mfunu na mbanza yina, yandi vandaka mvwama mpi vandaka ti kikalulu ya kukonda luzitu. ; yandi ke salaka yonso sambu na kudimonisa na mfumu ya mpa ya mbanza mpi yandi ke nungaka na kusala nde bo pona yandi munganga ya leta sambu na Baponi ya Brandenburg [ 14 ] . jsizpuwvnhbtj82dzcd2nnatw6msmqy