Wikipiidia kuswiki https://kus.wikipedia.org/wiki/Zug_lakir MediaWiki 1.47.0-wmf.15 first-letter Miidia Lakir kanɛ bɛ di kɔn Sɔnsʋg zin'ig Tʋmtʋm Tʋmtʋm sɔnsʋg zin'ig Wikipiidia Wikipiidia sɔnsʋg zin'ig Faal Faal sɔnsʋg zin'ig MiidiaWiki MiidiaWiki sɔnsʋg zin'ig Tɛmpilet Tɛmpilet sɔnsʋg zin'ig Sʋŋir zin'ig Sʋŋir sɔnsʋg zin'ig Bɛn Bɛn sɔnsʋg zin'ig TimedText TimedText talk Module Module talk Event Event talk University of Ghana 0 1524 18425 17743 2026-08-18T09:32:47Z Ndeego 425 I added links 18425 wikitext text/x-wiki {{Databox|item=Q2303765}} university in Ghana '''University of Ghana'''<ref>https://web.archive.org/web/20061004065312/http://www.cies.ws/newsletter/sept_06/Ghana.htm</ref><ref>https://web.archive.org/web/20061004065312/http://www.cies.ws/newsletter/sept_06/Ghana.htm</ref> la anɛ  [[Gɔmɛna universit|gɔmɛna university,]] bɛ [[Accra]] sʋ{{'}}ʋlum, [[Ghana]] nwa. Li anɛ university  kʋdir ka lɛm an buntita{{'}}ar gat Ghana universities nam piinɛ atan{{'}} la. University la da pin{{'}}ili bɛ yʋʋm tusir nɛ kɔbiswai nɛ pisnaasi nɛ anii la, bɛ nwadis anii la ni, li dabisir piinɛ yinne la ni.<ref>https://web.archive.org/web/20061004065312/http://www.cies.ws/newsletter/sept_06/Ghana.htm</ref>University la da pin{{'}}il la, li da na buoni ye, University kɔligi of Gold Coast<ref>https://www.ug.edu.gh/about/overview</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/University_of_Ghana#cite_note-5</ref> bɛ [[Na{{'}}asanam|na{{'}}asanam]] la saŋa bɛ [[Gold Coast]]. Li da la{{'}}amnɛ  kɔligi kanɛ bɛ University of London la.<ref>https://www.topuniversities.com/universities/university-ghana</ref> banɛ da gɔsidi zamisʋg yɛla ka mɛ lɛm tisid kasetta gbana kanɛ ka ti buon ye,degrees<ref>http://www.users.globalnet.co.uk/~univghana/ghanahed.htm</ref>. Ghana nɛ da di{{'}}e ba mɛŋ yit na{{'}}asanam nʋ{{'}}ʋsi la bɛ yʋʋm tusir nɛ kɔbisawai nɛ pisnu nɛ ayɔpɔi la nya{{'}}aŋ, ka koligi la da tiak an University Koligi of [[Ghana]].<ref>https://web.archive.org/web/20170921192554/https://www.ug.edu.gh/content/establishment-university</ref> Li da lɛm tiak yʋ{{'}}ʋr la ya{{'}}as ka li an University of Ghana bɛ yʋʋm tusir nɛ kɔbisawai nɛ pisyuobu nɛ yinne , li da yu{{'}}uŋ tiak an university status.<ref>https://books.google.com/books?id=3sp1pAOfXgIC&pg=PA166</ref> University of Ghana la bɛnɛ [[Ya-toun|ya-toun Accra Legon hills]] ka mɛ bɛ [[Ya-nya{{'}}aŋ Accra teŋpuu|ya-nya{{'}}aŋ Accra teŋpuug]]. sakurbiis la kanl gat tusa piisnaasi. == Ba gban{{'}}ar == Ba yɛl ye banɛ an University kanɛ an yiiga nɛ vɛɛnsʋg pʋʋgin bɛ [[Dunia|dunia]] nwa wʋsa ni. == '''Pin{{'}}ilig''' == Ban da pin{{'}}il West African Commission of the Asquith Commission on Higher Education sankpan{{'}}asim tɛn{{'}}ɛsin la<ref name=":0">[https://web.archive.org/web/20170921192554/https://www.ug.edu.gh/content/establishment-universityhttps://web.archive.org/web/20170921192554/https://www.ug.edu.gh/content/establishment-university "Establishment of The University | University of Ghana"]. ''University of Ghana''. Archived from [https://www.ug.edu.gh/content/establishment-university the original] on 21 September 2017. Retrieved 24 May 2020.</ref> ka Rt. Hon. Walter Elliot an chairman la ni<ref name=":0" /> ka sakur nwa{{'}} yina yʋʋm tusir, kɔbiswai nɛ pisnaasi nɛ anii (1948) la ni.<ref name=":0" /> Commission la da yina ye li nar ka ba mɛ university colleges ka ba naal nɛ University of London, anina ka University College of the Gold Coast da pin{{'}}il ka li dɔl wada, yʋʋm tusir, kɔbiswai nɛ pisnaasi nɛ anii, nwadis anii, dabisa piinɛ yinne (11 August 1948) ye li sʋŋ university zamisig, nɛ vɛ{{'}}ɛnsig nam zamisig.<ref name=":0" /> Gold Coast dim da zan{{'}}as ye ba da mɛ sakur dɔɔg yinne ma{{'}}a ka di an ye British West Africa region wʋsa nidib kɛma, college kan da bɛnɛ Nigeria. Ban da zan{{'}}as la kɛ ka ba da pin{{'}}il University of Ghana. Gbaŋ kanɛ ka University of Ghana da zʋŋ la ni, Professor Francis Agbodeka, yʋʋm tusir, kɔbiswai nɛ piswai nɛ anii (1998) la, ba da nyɛ "nidib ayi banɛ da paas wada maanib ni la da tʋm nɛ ba mɛŋ paŋ ye ba paam ligidi mɛ sakur nwa{{'}}. F. M. Bourret, yʋʋm tusir, kɔbiswai nɛ pisnaasi nɛ awai (1949) la, pa{{'}}al ye pʋtɛn{{'}}ɛr kanɛ ka Dr. Nanka-Bruce da pian{{'}}a Radio Station Zoy pa{{'}}al Gold Coast nidib yʋʋm tusir, kɔbidwai nɛ pisnaasi nɛ ayɔpɔi, nwadis piiga (October 1947), la " da paasi sʋŋ ka one da gɔsid sankpan{{'}}asim tɛn{{'}}ɛs la" da si{{'}}ak ka bas suor yʋʋm tusir, kɔbiswai nɛ pisnaasi nɛ ayɔpɔi (1947) la, "ka di kɛ ka ba pin{{'}}il Gold Coast University College."<ref>[https://academic.oup.com/ahr/article-abstract/55/2/345/110364 "The Gold Coast: A Survey of the Gold Coast and British Togoland, 1919–1946"]. ''academic.oup.com''. Retrieved 14 October 2023.</ref> University of Ghana pin{{'}}ilig, da dɔlnɛ Elliot Commission's dim nidib bɛdigʋ da siak (ani ka Sir Arku Korsah one an Gold Coast nid la da paasi ba), da anɛ lʋga bɛdigʋ nɛ nidib bɛdigʋ mugusug zug, banɛ bɛ yaan nɛ banɛ bɛ tɛnsi{{'}}eba ni. Nidib banɛ da an Ghanaian nidib, la{{'}}asʋg nam nɛ lʋga banɛ da sʋŋ ka University College of the Gold Coast/Ghana, da kɛna la si{{'}}eba anɛ Dr. Nanka-Bruce, Rev. Prof. C. G. Baeta, nɛ Sir E. Asafu-Adjaye, Dr. J. B. nɛ Danquah. yʋʋm tusir, kɔbiswai nɛ pisyuobʋ nɛ yinne (1961) la, [[Government of Ghana|Ghana gɔmɛna]], ka [[Kwame Nkrumah]] da an zugraan la da bas suor ye University of Ghana Act, 1961 (Act 79) tʋm tʋʋma, ka di kɛna di{{'}}e University College of Ghana zin{{'}}ig. Tʋʋm kan zug, university la da paami ba mɛŋ nyali ka yʋʋn tʋmmi ba tʋʋma ba kɔn{{'}}ɔ.<ref>[https://www.masterstudies.com/universities/Ghana/University-of-Ghana/ "University of Ghana in Ghana - Master Degrees"]. ''masterstudies''. Retrieved 28 May 2020.v</ref> == '''Chancellor zin{{'}}ig''' == === '''Chancellors kʋda banɛ gaad''' === ==== vice chancellor zin'ig ==== == Gbanvɛɛnsa == hu6txu1mkxo3qyw8j9fx3i4irmwvhi3 Banga soup 0 2362 18424 18400 2026-08-18T09:28:25Z Ndeego 425 I added links 18424 wikitext text/x-wiki {{databox|item=Q17005230}} '''Palm nut soup''' bԑԑ '''banga''' bԑԑ '''Abԑ zԑԑnd''' anԑ zԑԑnd kanԑ ka ba nͻk Abԑ’ wala<ref>Saffery, D. (2007). ''[https://books.google.com/books?id=tSVcQFoIsDIC&pg=PA50 The Ghana Cookery Book]''. Jeppestown Press. p.&#x20;50. [[:en:ISBN_(identifier)|ISBN]]&#x20;<bdi>[[:en:Special:BookSources/978-0-9553936-6-2|978-0-9553936-6-2]]</bdi>.</ref><ref>Yussif, E. (2013). ''[https://books.google.com/books?id=Ueo4AAAAQBAJ&pg=PA53 The Facet of Black Culture]''. Trafford Publishing. p.&#x20;53. [[:en:ISBN_(identifier)|ISBN]]&#x20;<bdi>[[:en:Special:BookSources/978-1-4669-8847-7|978-1-4669-8847-7]]</bdi>.</ref> maal ka ba diti li bԑ Cameroon, Sierra Leone, [[Ghana]], Nigeria, Democratic Republic of Congo nԑ Ivory Coast. Ban mͻr si’eli maan zԑԑnd la anԑ abԑ’ bʋʋlʋm nԑ [[Ni'im|ni’im]], li kaskas anԑ ni’im ma’asa banԑ ka ba ʋʋnl. Ba mͻri li dit nԑ [[garri]] sa’ab, [[fufu]], [[Omo tuo|mui gbila]], [[Banku (dish)|banku]], bԑԑ [[mui]] wasawasa. == Tԑŋ-tԑŋ == === Cameroon === ''Mbanga'' zԑԑnd anԑ yʋʋr kanԑ ka Cameroon dim<ref>Osseo-Asare, Fran (November 24, 2005). ''[https://books.google.com/books?id=1s-a7EMM6BgC&dq=Mbanga+soup&pg=PA147 Food Culture in Sub-Saharan Africa]''. Greenwood Publishing Group. [[:en:ISBN_(identifier)|ISBN]]&#x20;<bdi>[[:en:Special:BookSources/9780313324888|9780313324888]]</bdi> &#x2013; via Google Books.</ref><ref>Crush, Jonathan; Battersby, Jane (September 23, 2016). ''[https://books.google.com/books?id=41UiDQAAQBAJ&dq=Mbanga+soup&pg=PA147 Rapid Urbanisation, Urban Food Deserts and Food Security in Africa]''. Springer. [[:en:ISBN_(identifier)|ISBN]]&#x20;<bdi>[[:en:Special:BookSources/9783319435671|9783319435671]]</bdi> &#x2013; via Google Books.</ref> pʋd abԑ’ zԑԑnd nԑ [[West Africa|West African]] sʋ’ʋlim.<ref>[https://www.africanbites.com/mbangapalmnut-soup/ "Mbanga/Palmnut Soup"]. February 13, 2013.</ref> Ba mͻri li dit nԑ kwacoco. Cameroon dimi buon abԑ' zԑԑnd si’em mԑ la, zԑԑnd kanԑ ka ba nidib mori dit [[diib]] bԑ Nigeria. Cameroon dim mͻr abԑ’ ma’asa maan mbanga. Banԑ bԑ lalli mͻr biili banԑ ka ba su kͻliba nԑ ye li da san’am la maan.<ref>[https://web.archive.org/web/20210805141214/http://www.congocookbook.com/soup-and-stew-recipes/mbanga-palm-nut-soup/ "Mbanga (Palm Nut) Soup"]. Jul 21, 2018. Archived from [http://www.congocookbook.com/soup-and-stew-recipes/mbanga-palm-nut-soup/ the original] on August 5, 2021. Retrieved Jul 11, 2021.</ref> === Nigeria === Banga anԑ abԑ’ zԑԑndi bԑ Ya’dagͻbug (Niger Delta) Nigeria, lin bԑ si’el tita’am anԑ itsekiri, isoko, ijaw nԑ urhobo buudi ni.<ref>[https://allnigerianfoods.com/banga-soup/ "Banga Soup &#x7C; Original Recipe from Delta State Nigeria"].</ref> Nwa’ bԑԑ li kͻn’ nԑ ofe akwụ, lin anԑ li buudi bԑ Igbo sʋ’ʋlim. Binis mͻr zԑԑnd ka ba mͻr abԑ’ dʋgʋd ka li mԑ wan ofe akwu, la’ad banԑ ka ba mͻri maan nԑ li maalig suor dͻl taaba.<ref>[https://www.allnigerianrecipes.com/soups/banga-soup/ "Banga Soup (Ofe Akwu)"]. ''All Nigerian Recipes''. Retrieved 2020-06-04.</ref><ref>[https://sisijemimah.com/2015/09/22/ofe-akwu/ "Ofe Akwu - Igbo Style Banga Soup"]. ''Sisi Jemimah''. 2015-09-22. Retrieved 2020-06-04.</ref> Itsekiri nidib buoni li ye obieyen, Urhobo nidib buoni li ame edi, isoko dim buoni li Izuwo ibiedi.<ref>[https://artsandculture.google.com/story/six-savoury-and-sumptuous-soups/6QUBPDixwYYcKA "Six Savoury and Sumptuous Soups"]. ''Google Arts & Culture''. Retrieved 2024-05-20.</ref><ref>[https://afrifoodnetwork.com/recipes/soup-stew-recipes/banga-soup-recipe/ "Banga Soup Recipe - African Food Network"]. 2024-05-21. Retrieved 2026-02-10.</ref> Nigeria sʋ’ʋlim ni, ba mͻr zԑԑnd nwa dit nԑ ''usi'' nԑ ''Eba'', kaskas itsekiri buudi banԑ Delta State, Nigeria, banԑ da pin’il gari maalig ban da paam bͻͻdie yi Europeans la nu’usin ka ba pa’ali ba li maalig la zug.<ref>Dapper, Olfert (1670). ''[[iarchive:bim_early-english-books-1641-1700_africa-being-an-accurat_dapper-olfert_1670|Africa: being an accurate description, ... 1670]]''. Internet Archive.</ref><ref>Barbot, Jean (1732). ''[[iarchive:descriptionofcoa00barb|A description of the coasts of north and south-Guinea, and of Ethiopia inferior, vulgarly Angola ... And a new relation of the province of Guiana, and of the great rivers of Amazons and Oronoque in South-America. With an appendix being a general account of the first discoveries of America, in the fourteenth century, and some observations thereon. And a geographical, political, and natural history of the Antilles-Islands, in the North-Sea of America]] .'' Duke University Libraries.</ref> Igbo dim mͻr abԑ’ maan zԑԑnd nԑ sitiu. Ofe akwu anԑ linԑ ka ba maal ka li an sitiu ka ba mͻri dit nԑ mui amaa Anambra state ka ba mͻr abԑ’ bʋʋlʋm la dʋgʋd oha nԑ onugbu zԑԑnd, ba mͻri dit nԑ utara/akpu nԑ nni oka. Ba yisi da abԑ’ abԑ’tiig zugin, li nya’aŋ ka ba pie li nyain dʋgʋ li tua yisi li kpaam la, kpaam la ka ba mͻri dʋgʋd banga zԑԑnd la. Ba mͻr vaand sia ka ba paasid Banga zԑԑnd ni ka li mͻr nyʋʋg ka ba buoni li ye obenetietien, ba sԑԑd [[gabʋ]] paasid, ka nԑԑm [[Ziiŋ|zimi]], [[Nanzʋ'ʋs|nanzʋ’ʋs]] nԑ yaaarim gԑndig. Ba dit zԑԑnd la nԑ bͻͻdie bԑԑ mui tita’am bԑ ya’dagͻbʋg Nigeria sʋ’ʋlim. Banga zԑԑnd dʋgʋd nԑ zimma’asa, ziŋ-ͻͻnla bԑԑ kpi’ema bԑԑ ni’im. Si’eba paasid ma’ana.<ref>Saffery, David (2007). ''The Ghana Cookery Book''. Jeppestown Press. pp.&#x20;50, 51. [[:en:ISBN_(identifier)|ISBN]]&#x20;<bdi>[[:en:Special:BookSources/9780955393662|9780955393662]]</bdi>.</ref> Ba mͻr agiŋʋ kpaam kanԑ bԑ abԑ’ biili pʋʋgin la maan.<ref>[https://igboists.forumotion.com/t10-how-to-prepare-banga-soup-or-obe-eyin "How to prepare Banga Soup or Obe Eyin"]. ''igboists.forumotion.com''. Retrieved 2024-05-20.</ref><ref>[https://artsandculture.google.com/story/six-savoury-and-sumptuous-soups/6QUBPDixwYYcKA "Six Savoury and Sumptuous Soups"]. ''Google Arts & Culture''. Retrieved 2024-05-20.</ref><ref>9jafoodie (2014-12-15). [https://9jafoodie.com/iresi-eyin-yoruba-style-local-jollof/ "Iresi Eyin- Yoruba Style Local Jollof"]. ''9jafoodie | Nigerian Food Recipes''. Retrieved 2024-05-20.</ref> Lin nya’aŋ ka ba paas zimi, ni’im nԑ nanzʋ’ʋs nam. Ba mͻri li dit nԑ eba (gari) bԑԑ usi. Abԑ’ diib.<ref>[http://www.sisiyemmie.com/2014/08/banga-soup-recipe-and-starch-niger.html?m=1 "Banga Soup Recipe and Starch - the Niger Delta Way!!!"].</ref> == Fotonam == <gallery widths=180> Palm nut soup with fish.jpg|Abԑ’ zԑԑnd nԑ zimi Palm nut soup.jpg|Abԑ’ zԑԑnd Akan Ghanaian Palm Nut Soup.jpg|Akan Ghana Abԑ’ zԑԑnd Palm nut soup close up.jpg|Abԑ’ zԑԑnd Palm nut soup on fire.jpg|Abԑ’ zԑԑnd Fufu with palm nut soup, snail and tilapia.JPG|Sa’atuodim nԑ Abԑ’ zԑԑnd, wilisiŋ nԑ tilapia </gallery> == Gbanvԑԑnsa == 9g54hhg7y307x65tkon3e0fi5jz3ftq