Wikipedia
kwwiki
https://kw.wikipedia.org/wiki/Folen_dre
MediaWiki 1.47.0-wmf.3
first-letter
Media
Arbennek
Keskows
Devnydhyer
Keskows Devnydhyer
Wikipedia
Keskows Wikipedia
Restren
Keskows Restren
MediaWiki
Keskows MediaWiki
Skantlyn
Keskows Skantlyn
Gweres
Keskows Gweres
Klass
Keskows Klass
Porth
Keskows Porth
TimedText
TimedText talk
Module
Module talk
Event
Event talk
1959
0
2816
226278
216553
2026-05-24T00:50:38Z
Gazamp
9824
/* Mernansow */ +[[Luang Pu Sodh Candasaro]]
226278
wikitext
text/x-wiki
<center>
[[1956]] - [[1957]] - [[1958]] - [[1959]] - [[1960]] - [[1961]] - [[1962]]
</center>
'''1959''' [[OK]] yw [[blydhen gemmyn]] y'n [[dydhyans gregorek]], ow talleth [[dy' Yow]].
== Hwarvedhyansow ==
*
== Dineythyansow ==
* 9 [[Genver]]: [[Rigoberta Menchu]]
* 16 [[Genver]]: [[Sade]]
* 24 [[Genver]]: [[Nastassja Kinski]]
* 16 [[Hwevrer]]: [[John McEnroe]]
* 7 [[Metheven]]: [[Mike Pence]]
* 30 [[Metheven]]: [[Barbara Comstock]]
* 11 [[Gortheren]]: [[Suzanne Vega]]
* 13 [[Gwynngala]]: [[Ralph Northam]]
* 15 [[Hedra]]: [[Sarah Ferguson]]
* 25 [[Du]]: [[Charles Kennedy]]
== Mernansow ==
* 3 [[Hwevrer]]: [[Luang Pu Sodh Candasaro]]
* 28 [[Me]]: [[Robert Morton Nance]]
* 15 [[Gortheren]]: [[Billie Holliday]]
{{stokk-blydhen}}
[[Klass:1959]]
b7kd8fv810qqlosa715e3o335s0s49c
Harald V
0
4931
226272
214992
2026-05-23T20:02:02Z
Aqchampion
8099
klass
226272
wikitext
text/x-wiki
[[Restren:Harald V Norway-Agencia Brasil.jpg|thumb|Harald V in 2003.]]
'''Harald V''', genys yn [[1937]], yw mytern [[Norgagh]] a-dhia vernans y das [[Olav V]] yn [[1991]]. Ev o an kensa prens genys yn [[Norgagh]] a-dhia [[1370]]. Ev a wrug fia warbarth gans an teylu rial ha trega i'n [[Statys Unys]] in termyn [[Nessa Bresel an Bys|Second Bresel an Norveis]]. An teylu rial a wrug dewhelas dha Norgagh in [[1945]]. Harald a wrug studhya ystory, economiath ha gwlasegath orth Unyversita [[Rysoghen|Rysohan]]. Yn [[1968]] y whrug ev demmedhy gans benen gebmyn, Sonja Haraldsen; yma dhodhans lebmyn dew flogh, an prenses Märtha Louise ha'n prens Haakon. An mytern yw marner sewen; ev a wrug kesstryva i'n Gwariow Olympak.
{{KS}}
{{sequence|
prev=[[Olav V a Norgagh|Olav V]]|
list=[[Myghternedh Norgagh|Mytern Norgagh]]'''<br />[[1991]]—|
next=(hwath y'n soedh)
}}
{{Stokk-tus}}
[[Klass:Dinethyansow 1937]]
[[Klass:Kesstrivoryon Olympek]]
[[Klass:Lyjyon a Enor]]
[[Klass:Marghogyon]]
[[Klass:Myghternedh yn Europa]]
fqvwn1fqocz7xnrjf2xtro6wig1pasa
Clearfield, Pennsylvani
0
7167
226273
220076
2026-05-23T20:25:16Z
Aqchampion
8099
ynkorforans
226273
wikitext
text/x-wiki
[[Restren:Map of Pennsylvania highlighting Clearfield County.svg|thumb|250px|]]
[[Restren:Map of Clearfield, Clearfield County, Pennsylvania Highlighted.png |thumb|200px|]]
'''Clearfield''' yw burjestra ha se konteth [[Konteth Clearfield, Pennsylvani|Konteth Clearfield]], [[Pennsylvani]], [[Statys Unys]]. An burjestra a veu ynkorforys yn 1840. Poblans an burjestra yn niveryans 2020 o 5,962.
== Gwiasva ==
* [https://web.archive.org/web/20170915011321/http://www.clearfieldco.org/ www.clearfieldco.org]
{{Stokk-Pennsylvani}}
[[Klass:Burjestrevow yn Pennsylvani]]
[[Klass:Seow konteth yn Pennsylvani]]
exl0yz1t5bphz98nyy1gwdtdgg3784z
Lincoln, Nebraska
0
7518
226277
218059
2026-05-24T00:49:28Z
Aqchampion
8099
raglavar
226277
wikitext
text/x-wiki
{{hatnote|{{hatnote|Nyns yw sowdheni gans [[Lincoln]], an benncita Lincolnshire}}}}
{| border=1 align=right cellpadding=4 cellspacing=0 width=300 style="margin: 0 0 1em 1em; background: #f9f9f9; border: 1px #aaaaaa solid; border-collapse: collapse; font-size: 95%;"
|+ <big>'''Lincoln'''</big>
|-
| colspan="2" style="background:#efefef;" align="center" |
{| style="background:#efefef;"
|align="center" | [[Restren:USA ne lincoln capitol.jpg|300px| ]]
|}
|-
| align="center" colspan="2" | <small>Leshanow: ''Star City (Cita an Steren)''</small>
|-
| align="center" colspan="2" | [[Restren:Lancaster County Nebraska Incorporated and Unincorporated areas Lincoln Highlighted.svg|250px|]]
|-
|Kenedhel || [[Statys Unys|Statys Unys Amerika]]
|-
|Stat || [[Nebraska]]
|-
|Konteth || [[Konteth Lancaster, Nebraska|Konteth Lancaster]]
|-
|Mayour || [[Chris Beutler]] ([[Parti Demokratek|Demokratek]])
|-
|[[Poblans]] ([[2010]])<br /> - [[Doesedh]]|| 258,379 a drigoryon <br /> 195.2 triger/km²
|-
|Amser <br />- Hav (CST) || UTC -6 <br /> UTC -5
|}
'''Lincoln''' yw penncita [[Nebraska]], [[Statys Unys]]. Gwig Lancaster a veu fondys yn 1856. Lancaster a janjyas hy hanow dhe Lincoln yn 1869. Poblans an cita yn niveryans 2020 o 291,082.
== Gwiasva ==
* [http://www.lincoln.ne.gov/ www.lincoln.ne.gov]
{{stokk-su}}
[[Klass:Citys yn Nebraska]]
[[Klass:Penncitys stat y’n Statys Unys]]
[[Klass:Seow konteth yn Nebraska]]
k6aoqx8joowqfxzwmy2i67357ciun3i
Elizabeth, Jersi Nowydh
0
7642
226281
219868
2026-05-24T06:55:53Z
Aqchampion
8099
klass
226281
wikitext
text/x-wiki
[[Restren:File-UnionCoCourtHouse.JPG|thumb|300 px|]]
[[Restren:Elizabeth nj 039.png|thumb|300 px|]]
'''Elizabeth''' yw cita ha se konteth Konteth Union, [[Jersi Nowydh]], [[Statys Unys]]. Poblans an cita yn niveryans 2020 o 137,298.
An cita a veu fondys yn [[1665]].
== Gwiasva ==
* [http://www.elizabethnj.org/ www.elizabethnj.org]
{{stokk-su}}
[[Klass:Citys yn Jersi Nowydh]]
[[Klass:Leow peblys yn gorcita Evrek Nowydh]]
[[Klass:Seow konteth yn Jersi Nowydh]]
[[Klass:Tredhek Trevesigeth]]
plwet2lv3ip8yn9e0lf5r9yf9eppfc2
Ceri
0
8734
226266
217798
2026-05-23T18:37:13Z
Aqchampion
8099
klass
226266
wikitext
text/x-wiki
[[File:Cilthriew, Kerry, (Montgomeryshire) 16.JPG|thumb|Ceri]]
'''Ceri''' yw tre yn [[Powys]], [[Kembra]]; (SO19SW90).<ref>[http://www.e-gymraeg.org/enwaucymru/chwilio.aspx Enwau Lleoedd; Canolfan Bedwyr]</ref> Yma hi 70.6 mildir (113.6 km) dhiworth [[Kardydh]] ha 149.8 m (241 km) dhiworth [[Loundres]]. 2002 o braster an poblans yn 2011, ha 259 (12.9%) a wodhya kewsel [[Kembrek]].
== Pednventydnyow ==
{{Reflist}}
[[Klass:Gwigow yn Kembra]]
[[Klass:Kemenethow Kembra]]
15iu5jxeejkfma70v93jse4ulfnewgo
Llanerfyl
0
8757
226267
167023
2026-05-23T18:48:20Z
Aqchampion
8099
klass
226267
wikitext
text/x-wiki
[[File:St Erfyl's church, Llanerfyl - geograph.org.uk - 1594259.jpg|thumb|Llanerfyl]]
'''Llanerfyl''' yw tre yn [[Powys]], [[Kembra]]; (SJ00NW69).<ref>[http://www.e-gymraeg.org/enwaucymru/chwilio.aspx Enwau Lleoedd; Canolfan Bedwyr]</ref> Yma hi 83.3 mildir (134.1 km) dhiworth [[Kardydh]] ha 161.8 m (260.4 km) dhiworth [[Loundres]]. 395 o braster an poblans yn 2011, ha 223 (56.5%) a wodhya kewsel [[Kembrek]].
== Pednventydnyow ==
{{Reflist}}
[[Klass:Gwigow yn Kembra]]
stn9ezumudrveyajnyg8oytq4qosljm
Ulysses S. Grant
0
9259
226270
225419
2026-05-23T19:21:51Z
Aqchampion
8099
klass
226270
wikitext
text/x-wiki
{{Lewydh Statys Unys
| hanow =Ulysses Grant
| skeusen =Ulysses S. Grant 1870-1880.jpg
| niver =18ves
| sodhans =4 Meurth 1869 – 4 Meurth 1877
| parti = [[Parti Repoblikanek|Republican]]
| kyns = [[Andrew Johnson]]
| wosa = [[Rutherford B. Hayes]]
| islewydh =Schuyler Colfax (1869-73)<br />
Henry Wilson (1873-1875)<br />
Gwag (1875-77)
}}
'''Ulysses S. Grant '''(genys Hiram Ulysses Grant; 27 mis Ebryl 1822 – 23 mis Gortheren 1885) o [[Lywydhyon a'n Statys Unys Amerika|Lewydh]] [[Statys Unys|an Statys Unys]]. Ev o ombrofyer Republikan yn etholansow 1868 ha 1872.
{{DEFAULTSORT:Grant, Ulysses}}
{{stock-tus-sua}}
[[Klass:Dinethyansow 1822]]
[[Klass:Istorioryon]]
[[Klass:Lewydhyon a'n Statys Unys]]
[[Klass:Mernansow 1885]]
[[Klass:Mernansow awos kanker]]
[[Klass:Parti Repoblikanek]]
[[Klass:Perghennow kethyon amerikanek]]
[[Klass:Skriforyon amerikanek]]
[[Klass:Soudoryon]]
[[Klass:Ynkleudhyansow yn Evrek Nowydh]]
f7rcz5k5xlxwrghhf1c9nt40qpfqblu
Hyns-horn Corris
0
10506
226287
193120
2026-05-24T10:37:06Z
Aqchampion
8099
klass
226287
wikitext
text/x-wiki
[[Restren:Narrow gauge train at Maespoeth (geograph 4122386).jpg|skeusennik|Jynn niver 7 ha tren a dhrehedh dhe worsav Mespooth a-dhyworth Corris. ]]
Hyns-horn [[kledhrennow kul]] 2 droos-hys 3 meusva (686 mm) war an or yntra [[Pow Merioneth]] ([[Gwynedh]] a-lemmyn) ha [[Pow Trevaldwynn]] ([[Powys]] a-lemmyn) yn Kres [[Kembra]] yw an '''Hyns-horn Corris''' ([[Kembrek]]: ''Rheilffordd Corris'', {{lang-en|Corris Railway}}).
== Kilva ==
An linen a veu ygerys yn 1859 hag y ponyas a-dhyworth Derwenlas, soth-est a [[Machynlleth|Vachynlleth]] war-tu ha'n north dhe [[Corris|Gorris]] ha wosa henna dhe [[Aberllefenni]]. Skorrow eth dhe'n mengleudhyow legh dhe [[Corris Uchaf|Gorris Wartha]], Aberllefenni hag an mengleudhyow unnek a-dro dhe [[Ratgoed|Ratgoos]] ha hwelyow erel a-hys an [[Nans Dulas]].
Y feu deges an hyns-horn yn 1948, mes Kowethas Gwithans a veu selyes yn 1966. Wor'talleth yth oberas avel gwithti, mes yn 2002 rann verr an linen yntra Corris ha [[Dibarthva Mespooth]] (Maespoeth) veu ygerys arta. Lemmyn yth ober an hyns-horn avel tennvos havysi. [[Jynn-ethenn hyns-horn|Jynn ethen]] nowyth a veu byldyes rag an hyns-horn py a entras oberyans yn 2005. Dew jynn a'n hyns-horn derowel re beu gwithys dhe'n [[Hyns-horn Talyllyn]].
== Nasyow anusadow an hyns-horn ==
[[Restren:Corris - panoramio (7).jpg|skeusennik|Gwel a'n kledhrennow gwithys dhe Gorris ow mires war-tu ha Dibarthva Mespooth.]]
Yma dhe'n hyns-horn lies nas anusadow.
* Geyj an linen, 2 droos-hys 3 meusva (686 mm) yw treweythus, yth o rennys gans tri hyns-horn aral y'n [[Ruwvaneth Unys|RU]]: an [[Hyns-horn Talyllyn]] ha'n [[Hyns-tramm Pymlymon ha Havan]] usi keffrys yn Kembra, ha [[Hyns-horn Skav Campeltown ha Machrihanish]] yn Alban.A'n re ma nyns usi saw an Hensi-horn Talyllyn ha Corris hwath yger.
* Awos ev dhe dhalleth avel hyns-tramm margh hag ev dhe yskynna dre'n nans Dulas gwynsek ha kul, yth esa kammow pur strooth dhe'n linen. Yth esa dhe'n kochys gwreydhek peder ros yn-unnik, grondyes war gochys a-dhyworth hensi-tramm trevek. An re ma a veu dasdhrehevys dre worra dew gocha penn dhe benn war is-framm hirra.
* Pur gul o gorsavow an hyns-horn, keffrys drefen doronieth an linen, pub onan o a-est dhe'n kledhrennow, ytho yth esa darasow an kochys ha'n jynnow war an amal na yn-unnik.
* Yth esa tohow dhe worsavow Corris ha Machynlleth, nyns esa usadow war hensi-horn an par ma yn Breten Veur. An penn-hyns a bonyas yn-dann an to dhe Gorris. Dhe Vachynlleth yth o an to dres keyn an tren.
== Hyns ==
[[Restren:CorrisRailwayMap.png|skeusennik|Mappa a Hyns-horn Corris (yn Sowsnek).]]
=== Gorsavow ha Gortaow ===
'''''Merkyewgh''' - treylyansow Kernowek a'n henwyn re beu res yn bold gans an henwyn Kembrek/Sowsnek gwreydhek ynter an krommvaghow pan yw possybyl.''
* '''Kay Ward''' (Cy: ''Cei Ward'', En: ''Ward'' ''Quay'').
Kay war an [[Dyfi|Avon Devi]] dhe Vorbenn. Hemma o an penn-tyller treusworhella rag an hyns-tramm gwreydhek. Deges a veu y'n 1860ow.
* '''Kay Diwotti Isella''' (Cei Tafarn Isa) ha '''Kay Ellis'''.
Kayow war an Avon Devi dhe Dharlas (Derwenlas) le may feu legh kergys dhe worhelyon. Deges y'n 1860ow pan veu treghys kamm an avon dre dhrehevyans an [[Hyns-horn Aberystwyth hag Arvordiryow Kembra]].
* '''Machynlleth'''
Penn-tyller treusworhellans legh ha gorsav kesjanj gans [[Hensi-horn Kambri]].
* '''Yet Korlann''' (Ffridd Gate) rag Llanwrin.
* '''Treusva Park an Dar''' (Cy: ''Croesfan Doldderwen'', En: ''Doldderwen Crossing'')
* '''Liwji''' (Lliwdi)
* '''Loongwern''' (Llwyngwern) rag Pantperthog.
* '''Eselkulyek''' (Esgairgeiliog) rag Ceinws.
* '''Dibarthva Mespooth''' (Cy: ''Cyffwrdd Maespoeth'', En: ''Maespoeth Junction'')
* '''Corris'''
* '''Bernwynn''' (Garneddwen)
* '''Aberllefeni'''
=== Skorrow ha Hensi-tramm ===
Yth esa lies skorr dhe'n Hyns-horn Corris, meur anedha a veu byldyes dhe dhyghtya'n mengleudhyow legh a-hys y hyns. An penn-skorrow o:
* ''Hyns-tramm Mengleudh Loongwern''
* ''Hyns-tramm Mengleudh Legh Era''
* ''Hyns-tramm Corris Wartha'' a-dhyworth Dibarthva Mespooth dhe'n mengleudhyow a-dro dhe Gorris Wartha.
* ''Lergh-gwitha Melin Matthi'' ogas hag Aberllefenni a dhyghtyas Hwelyow Emaylheans Legh an Magnus.
* ''Hyns-tramm Mengleudh Aberllefenni'' a junyas an melin legh gans an tri megleudh.
* ''Hyns-tramm Ratgoos'' a bonyas dhe'n north a Aberllefenni ha dyghtya Mengleudhyow Ratgoos ha Kemerow.
Nyns o saw an Hyns-tramm Mengleudh Aberllefenni a veu oberys gans jynnow hag y'n 1970ow hag y'n 1980ow y feu oberys gans jynn-tenna. An skorrow erel a veu oberys gans gravedh ha myrgh.
[[Restren:AberllefenniQuarry.jpeg|skeusennik|Mengleudh Aberllefenni]]
=== Mengleudhyow a dhyghtyas gans an hyns-horn ===
* Mengleudh Loongwern
* Mengleudh Rhiw'r Gwreiddyn
* Mengleudh Era Quarry ha Hwelyow legh dhe Eselkulyek
* Mengleudh Abercorris
* Mengleudh Gaewern
* Mengleudh Braichgoch
* Mengleudh Abercwmmeiddaw
* Mengleudh Legh Aberllefenni
* Mengleudh Kemerow
* Mengleudh Ratgoos
== Jynnow ==
=== Hyns-horn derowel ===
Jynnow a bonyas war an Hyns-horn Corris yntra 1878 ha 1948 (nyns esa dhedha henwyn war an linen Corris) :
{| class="wikitable"
!Niver
!Imach
!Byldyor
!Eghen
!Niver Hwel
!Byldyes
!Merkyansow
!Studh a-lemmyn
!Tyller a-lemmyn
|-
|1
|[[Restren:Historic Corris Railway at Machynlleth.jpg|skeusennik]]
|Hughes Falcon Works
|0-4-2 DD
|324
|1878
|0-4-0 DD wor'talleth. Skrappyes yn 1930.
|Skrappyes
|N/K
|-
|2
|
|Hughes Falcon Works
|0-4-2 DD
|322
|1878
|0-4-0 DD wor'talleth. Skrappyes yn 1930.
|Skrappyes
|N/K
|-
|3
|[[Restren:Sir Haydn on Corris Railway - 2012-05-07.jpg|skeusennik|Sir Haydn ow kodriga orth an Hyns-horn Corris gwithys.]]
|Hughes Falcon Works
|0-4-2 DD
|323
|1878
|Bdlyes avel 0-4-0 DD wor'talleth. Y fey dasdhrevevys yn 1927 ow tevnydhya darnow pub tri jynn Hughes. Prenys a veu gans an Hyns-horn Talyllyn yn 1951 ha henwys Sir Haydn.
|Ow pos ewnhes
|Hyns-horn Talyllyn
|-
|4
|[[Restren:Edward Thomas (13796797195).jpg|skeusennik|Edward Thomas war an Hyns-horn Talyllyn.]]
|Kerr Stuart
|0-4-2 DD
|4047
|1921
|Klas tattoo, prenys gans an Hyns-horn Talyllyn yin 1951. Dhana henwis Edward Thomas.
|Oberadow
|Hyns-horn Talyllyn
|}
=== Hyns-horn gwithys ===
Jynnow re beu prenys rag an hyns-horn a-dhia 1967 ow holya patron nivella an hyns-horn gwreydhek. Ymons:
{| class="wikitable"
!Niver
!Imach
!Hanow
!Byldyor
!Eghen
!Niver Hwel
!Byldyes
!Merkyansow
!Studh a-lemmyn
!Fronnow-ayr (rag trenow trethysi)
|-
|5
|[[Restren:AlanMeaden.jpeg|skeusennik]]
|''Alan Meaden''
|Motor RailSimplex
|4wDM
|22258
|1965
|Prenys 1974. Henwis rag selyer an gowethas.
|Oberadow
|Nag eus
|-
|6
|[[Restren:Corris No 6 - 2012-05-07.jpg|skeusennik]]
|
|Ruston and Hornsby
|4wDH
|518493
|1966
|Prenys yn 1982
|Oberadow
|Eus
|-
|7
|[[Restren:Corris No 7 - 2006-10-28.jpg|skeusennik|Niver 7 dhe Gorris.]]
|
|Winson Engineering
and Drayton Designs
|0-4-2 ST
|17
|2005
|Byldyes rag an hyns-horn yn gis niver 4.
|Oberadow
|Eus
|-
|8
|
|
|Hunslet
|4wDM
|7274
|1973
|Chevises a-dhyworth Gwithti Balweyth Glow Kenedhlek.
|Ow kortos ewnheans
|Nag eus
|-
|9
|
|''Aberllefenni''
|Clayton
|4wBE
|B0457
|1974
|Kyns Mengleudh Legh Aberllefenni.
|Oberadow
|Nag eus
|-
|10
|
|
|Corris Railway
|0-4-2 ST
|
|Ow pos byldyes
|Chevisyes war niverow 1 - 3.
|Ow pos byldyes
|N/K
|-
|11
|
|
|Orenstein & Koppel
|0-4-0DH
|25721
|1957
|Prenys yn 2015.
|Oberadow
|Eus
|}
== Kevrennow ==
[http://www.corris.co.uk Gwiasva sodhogel] (yn Sowsnek yn unnik)
[[Klass:Balweyth]]
[[Klass:Hensi-horn yn Kembra]]
cpc4rwy407ff31o205jj4f5s8woo2dx
Jane Hunt
0
11771
226280
223534
2026-05-24T06:52:14Z
Aqchampion
8099
klass
226280
wikitext
text/x-wiki
{{fixkw|date=Est 2020}}
[[File:Official portrait of Jane Hunt MP crop 2.jpg|thumb|Morgan yn [[2020]]]]
'''Jane Marion Hunt''' (genys 4 Metheven [[1966]]) yw politegores a Vreten Veur hag an [[Chi Kemmynyon a'n Ruwvaneth Unys|esel Senedh]] rag [[Loughborough (pastell vro RU)|Loughborough]] a-dhia [[Dewisyans ollgemmyn Ruwvaneth Unys, 2019|2019]]. Esel a'n [[Parti Gwithadorek]] yw hi.
Hunt a veu etholys y'n [[Dewisyans ollgemmyn Ruwvaneth Unys, 2019|etholans 2019]], ow fetha ombrofyer [[Parti Lavur|Lavur]] gans 7,169 votys.<ref>[https://www.bbc.co.uk/news/politics/constituencies/E14000797 Loughborough Parliamentary constituency], [[BBC]] (yn Sowsnek), kyrghys 5 Est 2020</ref>
==Devynnow==
{{reflist}}
{{stokk-tus-ru}}
{{DEFAULTSORT:Hunt, Jane}}
{{clear}}
{{sequence|
prev=[[Nicky Morgan]]<br />[[Parti Gwithadorek]]|
list=[[Chi Kemmynyon a'n Ruwvaneth Unys|Esel Senedh]] rag [[Loughborough (pastel vro Senedhek RU)|Loughborough]]'''<br >[[Dewisyans ollgemmyn Ruwvaneth Unys, 2019|2019]] —|
next=''Yn offis a-lemmyn''
}}
[[Klass:Dinethyansow 1966]]
[[Klass:Eseli Senedh a'n RU 2019-2024]]
[[Klass:ES Parti Gwithyasel rag pastellow bro Pow Sows]]
[[Klass:Konseloryon]]
[[Klass:Politegoresow]]
[[Klass:Sowsesow]]
3vrmbq4kbokvdgvxb26lznhcgchwddl
Iodin
0
12798
226268
220609
2026-05-23T19:00:03Z
Aqchampion
8099
skantlyn
226268
wikitext
text/x-wiki
{{Taklow| fetchwikidata=ALL | suppressfields= * | image2 = I-TableImage.svg }}
Elven gemyk ew '''iodin''', niver 53 e'n [[An Vosen Beriodek|Vosen Beriodek]]. Y arwodh gemyk ew '''I'''. An hanow a dheu dhort an ger [[Grew|Greka]] ''iodes'', ow styrya purpur. Hanow an elven ew iodin, hag a eksist avel molekulen I<sub>2</sub>. Kevys ew avel gwrysow du, gass purpur ha teudhans melyenek. Pan vo iodin ow kawas elektron, ev a furv ion, iodid, skrifys avel I<sup>-</sup>.
Essensek ew iodin dhe lies ehen, ow komprehendya tus, bes nag ew essensek dhe blansow. Gass iodin a serr an lagasow ha skevens. Gwenonek ew an elven, mar vian avel 2g a alja ladha. En for aral, salow ew iodidow herwydh usadow. Iodin a greun e'n gwagren skoos (Sowsnek: ''thyroid gland'') e'n korf denel. Ema othem dhe'n korf a iodin rag tevyans, displegyans ha bewnans hir. Re nebes anodho a wra kawsya nebes klevesow, rag ensampel, hwedh lonk (''goitre'') ha hypothyroydyeth. Pednfenten posek a iodin ew leth ha boos mor. En 1820 usys veu iodin avel medhegneth rag an knsa pres gen Dr {{ill|Jean-François Coindet|fr}}. Ev a wrug usya teudhans a iodin ha potassiom iodid en alkohol rag dyghtya hwedh lonk. E'n gwettha pres,thera kudynnow gen drog torr. Bes usys veu woja hedna rag dyghtya goliow egor, hag en 1930 dyskys veu dhe geworra iodid dhe holan kebmyn.
Diskudhys veu iodin en 1811, awos an Breselyow Napoleonek. An Morlu Bretennek a omsettyas a-dro dhe [[Pow Frynk|Bow Frynk]], rag lettya provyans polter godn. Bernard Courtois, kemegydh neb a driga ogas dhe [[Paris|Baris]], a usyas gobmon dhe wul solpyter (pednfenten [[potassiom]]), radn a bolter godn. Udn jydh, ev a geworras trenken sulfurik dhe'n godhes. Ev a gawas marth pan welas mog purpur ow terevel dhort an kowdarn. Ev a ros samplow dhe dhew goweth neb o kemegydhyon, Charles-Bernard Desormes ha Nicolas Clément. Anjei a wrug moy a hwithrans, hag en 1813 prevys veu eksistyans iodin gen Joseph Gay-Lussac ha [[Syr Humphrey Davy|Humphrey Davy]]. Gay-Lussac a'y henwis.
Askorrys ew a-dro dhe 13,000 tonnas an vledhen, dre vras en [[Chile]] (40%) ha [[Nihon]] (30%) dhort hyli. Usys ew y'n diwysyans medhegieth, boos enevales, liwyow hag ynkys. Tua ell usya arhans iodid rag hasa kloudysl ha kawsya glaw.
Iodin a eksist avel gwrysow du spladn. Ev a wra segh-ethenna ort dobmhe rag furvya gass purpur. Y boos atomek ew 126.90, y boynt teudhi ew 114°C ha'y boynt bryjyon 184°C. Y dhosedh ew 4.9kg an liter.
==Mirva==
<gallery class="center" widths="175px" heights="150px">
Restren: Seaweed.jpg |Gommon a gomprehend level ughel a iodin
Restren: SQM E650 Quillagua - Barriles.jpg |Tren holan en Chile
Restren: Gaylussac.jpg |skeusennik|Joseph Gay-Lussac
Restren: Sir_Humphry_Davy,_Bt_by_Thomas_Phillips.jpg |skeusennik|Syr Humphrey Davy, an Kernow
Restren: IodoAtomico.JPG |skeusennik|Gass purpur iodin
Restren: Kone_med_stor_struma.jpg |skeusennik|Hwedh lonk (''goitre'')
Restren: Iod1.jpg |skeusennik|Teudhans iodin rag dyghtya goliow
</gallery>
[[Klass:Elvennow kymyk]]
{{udn k}}
2w7xscqq5ucbei7z9bpv9t3k0wqoc65
David Hume
0
15099
226283
214068
2026-05-24T09:27:42Z
Aqchampion
8099
klass
226283
wikitext
text/x-wiki
'''David Hume''' (7 mis Me [[1711]] - 25 mis Est [[1776]]) o filosofer albanek.
{{stokk-tus-alban}}
[[Klass:Albanyon]]
[[Klass:Didhuwydhyon]]
[[Klass:Dinethyansow 1711]]
[[Klass:Filosofers art]]
[[Klass:Istorioryon]]
[[Klass:Mernansow 1776]]
r568y841lyq9mull8nihg0zph8fjjpv
Wernher von Braun
0
15301
226271
222872
2026-05-23T19:44:32Z
Aqchampion
8099
klass
226271
wikitext
text/x-wiki
'''Wernher Magnus Maximilian Freiherr von Braun''' (23 mis Meurth [[1912]] - 16 mis Metheven [[1977]]) o ynjynor ayr-efanvos almaynek-amerikanek.
[[Klass:Almanyon]]
[[Klass:Dinethyansow 1912]]
[[Klass:Fysegydhyon]]
[[Klass:Mernansow 1977]]
[[Klass:Mernansow awos kanker]]
[[Klass:Pennseri amerikanek]]
[[Klass:Skriforyon amerikanek]]
[[Klass:Ynjinorieth]]
[[Klass:Ynkleudhyansow yn Vyrjyni]]
fysgxs0cixnef5jlcqph61tlrea4d6g
Gore Vidal
0
15539
226282
222664
2026-05-24T07:20:10Z
Aqchampion
8099
klass
226282
wikitext
text/x-wiki
'''Eugene Luther Gore Vidal''' (/vɪˈdɑːl/; genys '''Eugene Louis Vidal''', 3 mis Hedra [[1925]] – 31 mis Gortheren [[2012]]) o skrifer ha skiansek amerikanek.
[[Klass:Amerikanyon LKDT]]
[[Klass:Demokratyon]]
[[Klass:Didhuwydhyon]]
[[Klass:Dinethyansow 1925]]
[[Klass:Filosofers istori]]
[[Klass:Gwarioryon bellwolok amerikanek]]
[[Klass:Gwarioryon fylm amerikanek]]
[[Klass:Gwarioryon lev amerikanek]]
[[Klass:Gwarioryon LKDT]]
[[Klass:Gweythresoryon]]
[[Klass:Mernansow 2012]]
[[Klass:Mernansow awos niwmonia]]
[[Klass:Skriforyon fugieth amerikanek]]
[[Klass:Skriforyon LKDT]]
[[Klass:Ynkleudhyansow yn Ranndir Kolombi]]
flvrifg5b8xlm7knan7ltq59g03aenv
Augustus Henry Fitzroy, 3sa Dug Grafton
0
15587
226274
225120
2026-05-23T20:34:07Z
Aqchampion
8099
klass
226274
wikitext
text/x-wiki
'''Augustus Henry Fitzroy, 3sa Dug Grafton''' (28 mis Gwynngala [[1735]] - 14 mis Meurth [[1811]]) o statydh bretennek.
{{DEFAULTSORT:Grafton, Augustus Henry Fitzroy, 3sa Dug}}
{{Pennvenystroryon an Ruvaneth Unys}}
[[Klass:Dinethyansow 1735]]
[[Klass:Marghogyon]]
[[Klass:Mernansow 1811]]
[[Klass:Pennvenystroryon a Vreten Veur]]
[[Klass:Politegoryon a Bow Sows]]
[[Klass:Soudoryon]]
b20ld7blq6ua3h0r0rg8yhfhwkg5egp
Bill Hicks
0
16009
226275
213810
2026-05-23T20:40:02Z
Aqchampion
8099
klass
226275
wikitext
text/x-wiki
'''William Melvin Hicks''' (16 mis Kevardhu [[1961]] – 26 mis Hwevrer [[1994]]) o gesyer hag ilewydh amerikanek.
[[Klass:Amerikanyon]]
[[Klass:Dinethyansow 1961]]
[[Klass:Gesyoryon]]
[[Klass:Mernansow 1994]]
[[Klass:Mernansow awos kanker]]
[[Klass:Ynkleudhyansow yn Mississippi]]
tbwnf2jq6vchbamnw336go10p8ab999
Roy Jenkins
0
16168
226285
223969
2026-05-24T09:51:18Z
Aqchampion
8099
klass
226285
wikitext
text/x-wiki
'''Roy Harris Jenkins, Baron Jenkins a Hillhead''', OM, PC (11 mis Du [[1920]] – 5 mis Genver [[2003]]) o politeger bretennek.
{{DEFAULTSORT:Jenkins, Roy}}
[[Klass:Dinethyansow 1920]]
[[Klass:ES Parti Lavur rag pastellow bro Pow Sows]]
[[Klass:Gweythresoryon]]
[[Klass:Istorioryon]]
[[Klass:Mernansow 2003]]
[[Klass:Politegoryon a Alban]]
[[Klass:Politegoryon LKDT]]
[[Klass:Skriforyon LKDT]]
[[Klass:Soudoryon]]
[[Klass:Unyans Europek]]
hg1u48zxhnokyhxtgdp27y5mj4qp3dz
Tim Farron
0
16285
226284
222368
2026-05-24T09:41:14Z
Aqchampion
8099
klass
226284
wikitext
text/x-wiki
'''Timothy James Farron''' (genys 27 mis Me [[1970]]) yw politeger bretennek.
{{DEFAULTSORT:Farron, Tim}}
{{stokk-tus-ru}}
[[Klass:Dinethyansow 1970]]
[[Klass:Eseli Senedh a'n RU 2010-2015]]
[[Klass:Eseli Senedh a'n RU 2015-2017]]
[[Klass:Eseli Senedh a'n RU 2017-2019]]
[[Klass:Eseli Senedh a'n RU 2019-2024]]
[[Klass:Eseli Senedh a'n RU 2024-]]
[[Klass:Konseloryon]]
[[Klass:Politegoryon a Bow Sows]]
l7suje1cazctlg2zb01z277nro9usf5
Jeremy Thorpe
0
16456
226286
225163
2026-05-24T09:57:07Z
Aqchampion
8099
klass
226286
wikitext
text/x-wiki
'''John Jeremy Thorpe''' (29 mis Ebrel [[1929]] – 4 mis Kevardhu [[2014]]) o politeger bretennek.
{{stock-tus-ru}}
[[Klass:Dinethyansow 1929]]
[[Klass:Gweythresoryon]]
[[Klass:Istorioryon]]
[[Klass:Mernansow 2014]]
[[Klass:Mernansow awos kleves neurologyl]]
[[Klass:Politegoryon a Bow Sows]]
[[Klass:Politegoryon LKDT]]
9jja7a11z3y59vcbq5xt222wx9mukdo
Michelle Donelan
0
19238
226269
224920
2026-05-23T19:11:51Z
Aqchampion
8099
klass
226269
wikitext
text/x-wiki
{{fixkw|date=mis Hwevrer 2026}}
{{Den | fetchwikidata=ALL | onlysourced=no | suppressfields= swydd, galwedigaeth, education, known, awards, soodh}}
'''Michelle Emma May Elizabeth Donelan''' (genys 8 mis Ebrel 1984) yw politeger kyns a Vreten. Esel an [[Parti Gwithadorek]], Donelan a sodhas y'n governansow [[Boris Johnson]], [[Liz Truss]] ha [[Rishi Sunak]]. Esel Senedh rag Chippenham o a-dhia 2015 bys 2024.
Y'n [[Etholans ollgemmyn Ruvaneth Unys 2015|etholans ollgemmyn 2015]], Donelan a gwaynyas yn Chippenham, esedh yn [[Wiltshire]]. Hi a veu henwys Menyster a Stat rag Pennskolyow y'n governans nessa Boris Johnson yn mis Hwevrer 2020.<ref>John Baker (17 mis Hwevrer 2020), [https://www.wiltshiretimes.co.uk/news/18240660.michelle-donelan-mp-chippenham-new-minister-state-universities/ Michelle Donelan, the MP for Chippenham, is the new Minister of State for Universities], ''The Wiltshire Times'' (yn [[Sowsnek]]), kyrghys 17 mis Hwevrer 2026</ref> An offis a veu dashenwys yn 2021 avel Menyster a Stat rag Adhyskans Ughella ha Pella. Donelan a veu avonsys dhe Skrifennyas a Stat rag Adhyskans yn mis Gortheren 2022 yn-mysk {{ill|Barras governans Ruvaneth Unys mis Gortheren 2022|en|July 2022 United Kingdom government crisis|lt=an barras governans}} mes hi a omdhisodhas wosa 36 eur ha krias rag an omdhisodhans Johnson.<ref>Jennifer Scott (7 mis Gortheren 2022), [https://news.sky.com/story/nadhim-zahawi-tells-boris-johnson-you-must-do-the-right-thing-and-go-now-12647338 New Education Secretary Michelle Donelan quits as Nadhim Zahawi tells Boris Johnson 'go now'], ''Sky News'' (yn [[Sowsnek]]), kyrghys 17 mis Hwevrer 2026</ref> Yma'n berra term yn offis yn istori Ruvaneth Unys dhedhi - hy term o berra ages an term a {{ill|George Nugent-Temple-Grenville, 1a Markess Buckingham|en|George Nugent-Temple-Grenville, 1st Marquess of Buckingham|lt=Yurl Temple}}, neb a sodhas avel Skrifennyas Estren rag peswar dydh yn 1783.<ref>John Baker (21 mis Gwynngala 2022), [https://www.wiltshiretimes.co.uk/news/22313563.chippenham-mp-rejected-17-000-education-secretary-pay-off/ Chippenham MP ‘rejected’ £17,000 Education Secretary pay-off], ''The Wiltshire Times'' (yn [[Sowsnek]]), kyrghys 17 mis Hwevrer 2026</ref><ref>Nick Gutteridge (7 mis Gortheren 2022), [https://www.telegraph.co.uk/politics/2022/07/07/240000-payout-ministers-who-quit-axed-boris-johnson-coup/ Minister who quit after 35 hours is in line for £17,000 payout], ''The Telegraph'' (yn [[Sowsnek]]), kyrghys 17 mis Hwevrer 2026</ref>
Yn mis Gwynngala 2022, Donelan a veu henwys [[Skrifennyas an Stat rag Gonisogeth, Media ha Sport|Skrifennyas a Stat rag Besyel, Gonisogeth, Media ha Sport]] y'n governans Liz Truss. Hi a gwithas an offis yn-dann Rishi Sunak ynwedh. Y'n offis, Donelan a hedhys an privedheans a [[Channel 4]] devisys gans an Skrifennyas a Stat kyns, [[Nadine Dorries]].<ref>Sophie Morris (4 mis Genver 2023), [https://news.sky.com/story/plans-to-privatise-channel-4-to-be-scrapped-by-culture-secretary-michelle-donelan-reports-suggest-12779663 Plans to privatise Channel 4 to be scrapped by Culture Secretary Michelle Donelan, reports suggest], ''Sky News'' (yn [[Sowsnek]]), kyrghys 17 mis Hwevrer 2026</ref> Yn mis Hwevrer 2023, Donelan a veu apoyntys Skrifennyas a Stat rag Skiens, Nowedhyans ha Teknologieth, offis nowydh.
Donelan a dheklaryas hy ombrofyans rag an pastel vro Melksham ha Devizes y'n [[Etholans ollgemmyn Ruvaneth Unys 2024|etholans 2024]] yn mis Me 2023.<ref>John Baker (15 mis Me 2023), [https://www.wiltshiretimes.co.uk/news/23518187.chippenham-mp-fight-melksham-devizes-seat-general-election/ Chippenham MP to fight Melksham & Devizes seat at general election], ''The Wiltshire Times'' (yn [[Sowsnek]]), kyrghys 17 mis Hwevrer 2026</ref> Y'n etholans, hi a veu fethys gans an ombrofyer [[Gweriniethoryon Livrel|Livrel Werinel]] {{ill|Brian Mathew (politiger)|en|Brian Mathew (politician)|lt=Brian Mathew}}.<ref>[https://www.bbc.co.uk/news/election/2024/uk/constituencies/E14001356 Melksham and Devizes results], ''[[BBC|BBC News]]'' (yn [[Sowsnek]]), kyrghys 17 mis Hwevrer 2026</ref>
==Devynnow==
{{reflist}}
{{DEFAULTSORT:Donelan, Michelle}}
[[Klass:Dinethyansow 1984]]
[[Klass:Eseli Senedh a'n RU 2015-2017]]
[[Klass:Eseli Senedh a'n RU 2017-2019]]
[[Klass:Eseli Senedh a'n RU 2019-2024]]
[[Klass:ES Parti Gwithyasel rag pastellow bro Pow Sows]]
[[Klass:Politegoresow]]
[[Klass:Sowsesow]]
sgitivb50zt7wwl8ho1vkf6npqpcqui
Trewoon
0
19389
226276
226211
2026-05-23T20:45:12Z
Aqchampion
8099
klass
226276
wikitext
text/x-wiki
{{Tyller|name=Trewoon|qid=Q7839553|caption=Pennfordh a Drewoon|suppressfields=sir|fetchwikidata=ALL|gwlad=[[Image:Flag of Cornwall.svg|25px]] [[Kernow]]}}
'''Trewoon''' yw gwig yn ogas a [[Sen Austel]], yn Pluw Sen Mewan. Trewoon yw kampollys yn an Arhwithrans Dydh Breus 1086 avel ''Tregoin'' synsys gans Robert, Yurl Mortain hag yma manerji hwath dhe du soth-west. An [[Penn-hyns-horn Kernow]] a viaj dres an gwig mes nyns eus gorsav na hwath a-dhia [[Worsav Bronnwolow]] o deges yn 1931.
[[Klass:Gwigow]]
[[Klass:Leow peblys yn Europa]]
soiey9tq8svwlutm6a633ge42ahenvy
Luang Pu Sodh Candasaro
0
19394
226279
226251
2026-05-24T00:51:28Z
Gazamp
9824
+klassys
226279
wikitext
text/x-wiki
{{Den|name=Sodh Candasaro|qid=Q6581477|fetchwikidata=ALL|image=Luang pu sodh eating.jpg|native_name=หลวงปู่ สด จนฺทสโร|native_name_lang=th|honorific prefix=[[Luang Por|Luang Pu]]}}
'''Luang Pu Sodh Candasaro''' (10 mis Hedra 1884 – 3 mis Hwevrer 1959), henwys ynwedh '''Phramongkolthepmuni''', o managh [[Bouddhisteth|Bouddiek]]. Abas a [[Wat Paknam Bhasicharoen]] o ev erna y vernans. Rag henna henwys '''Luang Pu Wat Paknam''' yn fenowgh yw ev, hemm a styr "an Tas Gordhys a Wat Paknam". Ev a dheuth ha bos mester ombreder hag ev a gevras dhe Vouddieth [[Pow Tay|dai]]. Ev a sakras an kynsa menegh Vouddiek a'n west hag ev a dhyskas dhe dhiw a'n benenes Bouddiek moy a vri: Maechi [[Chandra Khonnokyoong]] ha [[Voramai Kabilsingh]]. Ev a gryssa gans an hengov [[Dhammakaya]] dhe re dhasdrovya ''Vijja Dhammakaya'', method ombreder devnydhys gans an Bouddha yn tevesek. A-dhia an 2000ow, nebes skoloryon re verkyens an rann bosek dhodho gans ow komendya Bouddieth [[Theravāda]] y'n west.
== Bewskrif ==
=== Bewnans yowynk ===
Yn bewskrifow hengovek, Luang Pu Sodh o genys '''Sodh Mikaewnoi''' yn 10 mis Hedra 1884 dhe deylu rych lowr a varghadoryon ris yn [[Amphoe Song Phi Nong]], [[Suphan Buri]], rannvro 102 kilometrow dhe'n west a [[Bangkok|Vangkok]] yn Pow Tay kres. Y das o henwys Ngen hag y vamm Soodjai. Pan o ev 9 bloodh, ev a dhegemeras y adhyskans kynsa y'n tempel a'n gwig gans y ewnter, piw o managh Bouddiek. Rag henna, ev a aswonis Bouddieth a-dhia vloodh yowynk. Ynwedh, ev a dhiskwedhas gnasow a dus owth omdhyski hag ev o hegar dhe viles. Rag ensampel, ny's gassa dh'aga gortos yn howlgan po oberi re gales.
Pan y ewnter a gwayas dhe Wat Hua Bho, ev a dhros Sodh ganso rag dyski dhodho pella. Wosa nebes termyn, y ewnter a dhiberthas an vanaghieth, mes Ngen a dhanvonas dhe studhya gans Luang Por Sap, an abas a Wat Bangpla. Hemm yw le may Sodh a dhyskas an yeth [[Khmer]]. Pan ev o 13 bloodh, ev a gowlwrug y studhyans Khmer hag ev a ros tre rag gweres dh'y das. Ngen a oberas kowethyans ris, ow karya ris yn skathow a [[Suphanburi]] rag gwertha dhe velinyow yn Bangkok hag an Rannvro [[Nakhon Chai Si]]. Pan 14 bloodh, Ngen a verwis, ha res o dhe Sodh omgemeres rag an kowethyans teylu, drefen an mab kynsa o ev. Hemm a dochyas dhodho: yth esa ladron ha godrosow erel. Pan ev o 19 bloodh, ev a hwansas dhe vos managh. Unn dydh, ev o war dres oll a'n peryl a ladron hag y vayni ow merwel, hag ev a ombrederas a-dro dhe vernans. Ena ev a lias dhe vos sakrys mars ev a dreusvewas y oberen. Rag diberth y deylu, ev a erbysas bys dhe 22 bloodh o ev.
=== Sakrans ===
[[Restren:Wat Song Phi Nong.jpg|skeusennik|433x433px|Imach a Luang Pu Sodh yn Wat Song Phi Nong, an tempel a'y dyller dinythyans]]
Sodh o sakrys yn Wat Songpinong yn y dre hag ev a dhegemeras an hanow managhek y'n yeth [[Pāli]] ''Candasaro, Phra''. Sodh a dhallethas dhe studhya ombreder ha skriptor, dell happyas war'n ger: ''aviccāpaccaya'' (an elven a dhiskians). Ev a vynnas godhvos a'n styryans a'n ger, y venegh leel ny allons provia gorthyp. I a gomendyas dhe studhya yn Bangkok. Ev a wrug hemma, yn despit dhe'y vamm.
Yn ogas a Vangkok, Phra Sodh a studhyas an dhew a-woles dhe vestrysi a'n hengov ombreder war anow ha konygyon yn dielvennans skriptor, an re na o ankemmyn y'n oos na. Ev a dhyskas a-dro dhe veur a daklow. Ynwedh, ev a dhyskas meur a artys ha hwedhlow dyskys yn templow y'n eur na, kepar hag astrologieth ha praktisyow hudel, mes wosa henna ev a fogellas war ombreder hepken. Yn y notennow omvywskrif, ev a skrifas a-dro dhe owth omassaya ombreder pub dydh, a-dhia an kynsa dydh wosa y sakrans.
Wosa y vledhen tressa wosa sakrans, Phra Sodh a viajyas dhe veur a dylleryow yn Bangkok rag studhya skriptors hag omassaya ombreder gans dyskadoryon dhyworth hengovyow selys. Ev a studhyas skriptors yn [[Wat Pho]], [[Wat Arun]], [[Wat Mahadhatu]], ha re erel. Ev a dhyskas a-dro dhe ombreder rag ogas dhe 10 bledhynnyow yn 8 templow, ow synsi Wat Ratchasittharam, Wat Pho, ha Wat Chakkrawat. Yn Wat Ratchasittharam, ev a studhyas method ombreder gwelesheans gans Luang Por Aium, hag ev a glewas avonsyans ombreder posek. Skolores a Vouddieth Catherine Newell a lever: ev a bercevyas pel a wolow ena yn ombreder, mes bewskrif hengovek skrifys yn y oos a lever an avonsyans ma o yn tempel le asonwys henwys Wat Lakhontham. Skoloresow a Vouddieth Kate Crosby ha Newell a lever Wat Ratchasittharam yw troboyntel yn an displegyans a Luang Pu Sodh, le may ev a dhyskas praktisyow a Yogavacara.
Yn y gynsa bledhynnyow avel managh, ow triga yn Wat Pho, yth esa ankombrynsi dhodho gans ow kavos boos war alusennow hengovek. Hemm yw pan venegh a ello dhyworth chi dhe ji ow hwilas gwerin rag offra boos dhedha. An ankombrynsi ma a ledyas dhodho dhe ervira dhe dhrehevel kegin rag menegh yn neb dydh, neb a enjoyo es yn aga bewnans spyrysel. Y'n eur na, Phra Sodh a vovyas y vroder yowynka ha dallether Samruai dhe omjunya yn Wat Pho. Byttegyns, yn y vledhen peswora avel managh, an dhew Phro Sodh hag y vroder Samanen Samruai godhas klav drefen brygh. I a eth dhe glavji yn ogas, ha Phra Sodh a omwellhas mes y vroder a verwis kyns neppell wosa henna yn aga thre Song Pi Nong, 18 bloodh o ev. Kyns an dhew a godhas klav, yth esa hunros gans Phra Sodh yn may nebonan a offras sagh a dewes dhedha avel ro. Ev a dhybras unn dornas a tewes dhyworth an sagh, mes y vroder a dhybras dew.
=== Displetyans a ombreder Dhammakāya ===
[[Restren:Luang Pu Sodh chanting.jpg|skeusennik|Luang Po Sodh ow keurgana tekst wosa an boos]]
Kyn Phra Sodh re studhsa hans meur a vestrysi, hag ev re wrussa maystri war veur a dekstow Pāli posek, nyns o ev pes da. Ev a omdennas dhe'n arenebedh moy hebask diwweyth. Nebes devedhyans a lever ev a omdennas dhe'n gwylgos rag ombrederi moy, mes Newell a dhout hemma. Yn an 11ves ''vassa'' wosa y sakrans, yn 1916, ev a drigas yn Wat Botbon yn Bangkuvieng, Rannvro [[Nonthaburi]]. Wat Botbon o an tempel le may ev re dhegemersa dyskans avel flogh. Dell welas yn y notennow omvywskrif, ev a brederas dhe'y honan ev re omassaysa ombreder rag meur a vledhynnyow mes ny allas konvedhes an skiens elvennel dykys gans an Bouddha.
Yndella, war an dydh loor leun yn an mis lorel 10ves a 1916, ev a esedhas yn an hel grerva chif a Wat Botbon, owth ervira dhe gortos yn y braktis a ombreder. Ev a ombrederas rag teyr euryow war an mantra ''sammā araham''. Ena y vrys a goselhes hag selys yn an kres a y gorf, hag ev a glewas pel wolow a ''Dhamma'' yn an kres a y gorf, hag ena pelyow nowydh, kettep golowha ha klerha. Herwydh Luang Pu Sodh, hemm o an korf ''Dhamma'' gwir, po ''Dhammakāya'', an elven spyrysel a'n Bouddha ha nibbana avel gwirvos a-ji dhe'n korf den, hag an Honan gwir (yn-dar an an-honan). Herwydh Mackenzie, Luang Phaw Sot a hwilas dhe geskelmi y avonsyans dhe an ''Satipaṭṭhāna Sutta''. Ev a styryas lavaren konvedhys dell yw usys avel 'owth omdybi an korf ''avel'' an korf' avel 'owth omdybi an korf ''yn'' an korf'. An ''Mahāsatipaṭṭhāna Sutta'' a yssyns kevres a lavarow rag owth omdybi an korf avel korf, omglewansow avel omglewansow, h.e. mes yw treylys herwydh an lytheren dhyworth Pali avel "yn" yn-dar "avel". Luang Pu Sodh a gonvedhas an lavaren "korf yn korf" avel ow styrya bos war a'n korf, mes ynwedh ev a gonvedhas avel owth ystyn an warder dhe'n korfow nessa dhe'n kres rag praktisyoryon neb a allas a's gweles gans hedhyansow ombrederus, styryans herwydh an lytheren a "yn".
Darbollys ev re hedhsa an golonnen a'n dyskas an Bouddha, Phra Soth a dhallathas chaptra nowydh yn y vewnans, may merkys an dalleth a ombreder Dhammakāya avel hengov. Phra Sodh a ros an remenant a y vewnans dhe ow tyski hag ow kressya an downder a skiens a ombreder Dhammakāya, method ombreder ev a henwis ynwedh ''Vijjā Dhammakāya'', 'an skiens didro a'n Dhammakāya'. Templow yn an hengov a Wat Paknam Bhasicharoen, henwys war-barth an hengov Dhammakaya, a grys an method ma o an method devnydhys gans an Bouddha y'n dalleth rag hedhes golowyans, mes yth o kellys 500 bledhynnyow wosa an ''parinirvana'' an Bouddha. Dell yw usys, an hwarvos a'n hedhyans a'n Dhammakāya yw deskrifys gans an hengov Dhammakaya yn termys varthusek ha kosmek. Rag ensampel, kampollys yw an glaw poos kyns an hwarvos.
=== Bewnans avel abas ===
[[Restren:Estatua de cera de Phra Samudsod Chantasaro.jpg|skeusennik|435x435px|Imach a Luang Pu Sodh Candasaro yn Wat Paknam Bhasicharoen, gorrys a-ugh dhe'y logel]]
Phra Sodh a dremenas meur a dermyn ow tyski. Pan ev o yn Wat Pho hwath, ev re dys'sa an yeth Pāli yn bagh vanaghek y honan dhe venegh erel ha dallethoryon. Ev re dhaskorsa tempel gesys yn y dre Song Phi Nong hag ev a selyas skol rag studhyansow a Vouddhieth rag gwerin yn Wat Phrasriratanamahathat yn Suphanburi. Ev a omrolyas rag an apposyansow Pāli amendys, mes heb sewen. Ny omrolyas ev arta kyn skoler gallosek o ev drefen ev a grysas ev dhe vos omrolys rag ober menystrek, ha na vynnas ev henna. Phra Sodh a leveras mars yth esa sewen dhodho, y braktis ombreder a via soffrys. Newell a brof y re dhifygsa an apposyans a-borpos yn gorthyp dhe amendyansow vanaghek a'n eur na, avel menegh erel.
Byttegyns, drefen y ober, ev o merkys gans menegh a vri yn an Saṅgha. Hwath yn 1916, Somdet Phuean, an governer managhek a Phasi Charoen hag unn a'n dhyskadoryon a Phra Sodh, ordenys Phra Sodh avel abas porthwas a Wat Paknam Bhasicharoen, ena yn [[Thonburi]]. Somdet Phuean ny vynnas Phra Sodh dhe viajya a-dro heb ow longya dhe dempel unnik, hag offis porthwas a junyas bewnans Phra Sodh dhe abatti. Wortalleth, Somdet Phuean a ordenas Phra Sodh rag offis anbarghus a 3 misyow hepken, ha Phra Sodh a assentyas a'y anvodh. Byttegyns kyns neppell Phra Sodh re leys y honan yn Wat Paknam, Somdet Phuean a ros dhodho an offis leun a abas. Rag gul ow tiberth analladow, yn 1921 Somdet Phuean a ros offis enorek dhe Phra Sodh junys dhe'n offis: "Phrakhru Samanadham-samathan". Byttegyns, dell yw usys Phra Sodh yw henwys "Luang Por Sodh" po "Luang Pu Sodh".
Yn 1916, Thonburi nag o rann a Vangkok na hwath, ha nyns o pons ow junya dhe Vangkok. Wat Paknam a hevelis dispresys, gans gwels war an dhrehevyansow, hag yth esa mar 13 menegh ow triga. Wat Paknam a enebis kudynnow socyal ha dyskybelethel, hag yth esa res dhe ledyer da. Luang Pu Sodh a avonsyas hag ev a withresas dyskybeleth vanaghek strooth. Abel o ev dhe janjya Wat Paknam Bhasicharoen, tempel ogas gwag, dhe dempel gans kansow a venegh, skol rag studhyansow a Vouddhieth, skol gynsa komendys gans an governans, ha kegin rag gul an tempel omsostenadow. An gegin a brovyas boos rag oll an werin ow vysytya an tempel. Hemm yw gwrians dres eghen y'n eur na. Wosa an mernans a Luang Pu Sodh, Phra Thammathassanathon, ena abas a Wat Chana Songkhram a avowas an kowlwrians ma a gressyas y govynnuster a-dro dhe Luang Pu Sodh.
Wat Paknam o kresen erys da a dhysas ombreder. Luang Pu Sodh a boslevas an displegyans a dus moy es drehevyans: dres an gemeneth a venegh y'n tempel (yn 1959, 500 menegh, an ughella yn Pow Tay y'n eur na), ev a selyas kemeneth a vanaghesow gans baghow managhek diberthys ha stevelyow ombreder. An managhesow m o posek yn an tevyans a Vouddhieth Wat Paknam. Y'n kynsa oos, an ober a Luang Pu Sodh nag o talvesys gans an governer managhek yn an gwig, nebes menegh erel, ha meur a werin neb a, herwydh an vywskrifow, kyns yth esa dhedha negs anlaghel y'n tempel. Unweyth, ev o sethys, mes na shyndys. Yth esa keskolm kres ynter an tempel ha Luang Pu Sodh, ny dhiberthas ev skant.
Wosa y apoyntyans avel abas anbarghus, apoyntys o ev avel abas yn leun a Wat Paknam, le may ev a wortas bys dhe'y vernans yn 1959. Rag y vewnans hag ober, yth esa henwyn vanaghek ha riel res dhodho: Phrakhru Samanadham-samathan yn 1921, Phrabhavanakosolthera yn 1949, Phramongkolratmuni yn 1955, ha Phramongkolthepmuni yn 1957. An ditlys riel finek o res a-dhiwedhes, drefen an tempel nag o yn tasogedh riel, ha rag henna yth a dhegemeras le attendyans dhyworth an teylu riel es templow erel.
=== Ow tyski ombreder ===
[[Restren:The Ubosot of Wat Bot Bon.jpg|skeusennik|347x347px|An hel Ubosot a Wat Bon Bon]]
Dres menystrans a voy es hanterkansbledhen, Luang Pu Sodh a dhyskas ombreder Dhammakāya yn tidorr, ow kidya ombreder pub dy'Yow hag ow pregoth a-dro dhe Vouddhieth pub dy'Sul ha dedhyow ''uposatha''. Luang Pu Sodh a lesrannas lyver dalleth a-dro dhe ombreder dhe braktisyoryon. Wortalleth, an method ombreder Dhammakāya o kablys gans an awtoritys dai Saṅgha, drefen method nowydh o. Keskows gans an Saṅgha a ledyas dhe hwithrans yn Wat Paknam, mes an gorfen o an method a Luang Pu Sodh o ewn.
Yn ow tyski ombreder, Luang Pu Sodh a jalenjyas tus erel dhe ombrederi rag mayth i a allons gwirhe rag aga honan an prow a ombreder Dhammakāya. Ev a restras bagas a'y braktisyoryon moyha konnyk hag ev a selyas 'gweythva ombreder a skiens didro'. An braktisyoryon ma, menegh ha managhesow dre vras, a ombrederis yn tyller enyshes y'n tempel, yn korow rag 24 euryor der dhydh, unn kor o 6 euryow. Aga kenskrif o dhe ri aga bewnansow dhe hwithrans ombreder rag an dader kemmyn a gowethas. Y'n lien a'n hengov Dhammakāya, yma meur a dherivasow a-dro dhe ombreder Dhammakāya ow tigelmi kudynnow yn kowethas ha dres oll an bys. Ombreder Dhammakāya o - hag yw hwath - krysys dhe ragwaya gallosow vrysek (''abhiññā''), kepar ha ow viajya dhe belyow a vosva erel, hag ow redya brysyow. Skrifow a dheskrif fatel ombreder Dhammakāya o devnydhys y'n Bresel an Norvys Nessa rag lettya tanbellennow. Luang Pu Sodh a dhevnydhyas ombreder ynwedh rag yaghhe tus. Racka devnys yn fenowgh yw an hwedhel a Somdet Puean, an abas a Wat Pho, neb a, wosa owth ombreder gans Luang Pu Sodh, o yaghhes rag y gleves. Studhyer posek y'n weythva ombreder o an fondyer a Wat Phra Dhammakaya, Maechi Chandra Khonnokyoong, neb a Luang Pu Sodh a dheskrifas avel "kynsa yn-mysk lies, nessa dhe vyth" a-dro dhe sleyneth ombreder, herwydh an bywskrif a Wat Phra Dhammakaya.
=== Mernans ===
Yn 1954, Luang Pu Sodh a dheklaryas y vernans degynsywek, hag ev a ynstruktyas y studhyoryon dhe besya aga deverow heb ev, dres oll dhe avonsya ombreder Dhammakāya. Wosa unn bledhen, ev a godhas klav hag y studh o moy ha moy diantel. Yn 1956, ev o diagnosys gans gordynder hag yth esa nebes termyn y'n klavji breselek. Ny grodhvolas ev lower hag yn cher da o ev, ow merwel 3 mis Hwevrer 1959 yn Wat Paknam. Y gorf nag o korfleskys dell o kemmyn, mes gwithys rag may tus a yll dos dhe a's gweles ha skoodhya Wat Paknam.
== A-dhia ena ==
Luang Pu Sodh a avonsyas an studhyans a Vouddhieth hag unn a'n ragresoryon o ev yn Bouddhieth dai. Ev a weras dhe gomendya Bouddhieth y'n west. Ev a ragresas an kesuyans a studhyans ha ombreder. Yn Wat Phra Dhammakaya yth esa hel gov drehevys yn y hanow. Nebes bledhynnyow yn 3 mis Hwevrer, Wat Paknam a ost solempnita kenedhlek, junys gans milyow a venegh. Wat Phra Dhammakaya a ost pergherinsesow a-hys tylleryow posek yn y vewnans. Yn 2020, an pergherinses o ostyes rag an prys ethves.
[[Klass:Tus yn relyjyon]]
[[Klass:Dinethyansow 1884]]
[[Klass:Mernansow 1959]]
3zamm0cveiqarqe52ah930wwdol6sim
Charles R. Gay
0
19395
226288
2026-05-24T11:40:09Z
Flynn Peck
18125
Ow kwruthyl an folen
226288
wikitext
text/x-wiki
{{Den|qid=Q78817072|fetchwikidata=ALL}}
'''Charles Richard Gay''' (14 mis Gwynngala 1875 – 23 mis Meurth 1946) o arghanser [[Pobel an Statys Unys|Amerikanek]], neb a sodhas avel lewydh a'n [[Keschanj Stock a Evrek Nowydh]].
== Bewnans yowynk ==
Gay o genys yn [[Brooklyn]], 14 mis Gwynngala 1875. Ev o mab a Charles Abram Gay hag Anna Mitchell Gay. Y vroder yowynka o Robert Malcolm Gay, professor [[Sowsnek]] a vri. Ev o dyskys yn Skol Boblek Brooklyn 35 kyns owth attendya an ''Brooklyn Polytechnic Institute'' (hedhyw hemm yw rann a'n Skol Tandon Evrek Nowydh a Ynjynorieth).
== Resegva ==
Wosa "owth omworra yn an negysyow surheans tan, arghantieth, ha glow kowlwerth," ev a brenas y esedh hag a veu esel a'n Keschanj Stock a Evrek Nowydh yn 1911, ha wosa 4 bledhynnyow ev a fondyas an kowethyans ''Gay & Goepel''. Yn 1919, ev a gesunyas y gowethyans (henwys y'n eur na avel ''Charles R. Gay & Co.'') gans ''Whitehouse & Co.'', martesen an kottha kowethyans war'n Keschanj.
Yn 1935, ev o kespar henavek yn ''Whitehouse & Co.'' (gans sodhvaow war'n leur 20ves a 1 Stret Fos), ev o etholys dhe vos lewydh a'n Keschanj, wosa [[Richard Whitney]]. Gay a sodhas 3 termys avel lewydh, owth omdenna yn mis Me 1938. Ev o lewydh dres oos kales rag an Keschanj ha marghasow arghansek, hag ev a viajyas yn fenowgh dhe [[Washington, D.C.]] rag metya gans an [[Desedhek Sekerdoryon ha Keschanj]] ha rag bos kevrennek a wovynadowyow Senedh.
Wosa y derm avel lewydh a'n Keschanj, ev a veu penn a ''Winthrop, Whitehouse & Co.'', kowethyans sekerdoryon koth fondys yn 1828. Y'n eur a y vernans, ev a sodhas war an bordh a gevarwodhoryon a'n [[Arghanti Erbysyon Dime]].
== Bewnans personel ==
[[Restren:New York Stock Exchange Head at Senate hearing. Washington D.C., March 2. Charles R. Gay, President of the New York Stock Exchange, seems in a pensive mood as he listens to testimony during LCCN2016871263.tif|skeusennik|399x399px|Gay yn goslowva Senedh yn Washington ow koslowes orth dustuni dres goslowva a'n Kessedhek Senedh Arghansereth Hyns Horn yn 1937]]
Yn 1898, ev a dhemedhis Jennie Campbell Bowdish, myrgh a'n Revrond Wellesley Wellington Bowdish ha Jennie Elizabeth Bowdish. I a drigas yn 440 East 19th Street yn an tregh [[Flatbush]] a Vrooklyn. War-barth, Jennie and Charles o an gerens a 1 mab:
* William Campbell Gay, esel a'n Keschanj Stock a Evrek Nowydh, trigys yn [[Halesite]] war [[Enys Hir]]. Ev a dhemedhis Evelyn W. Sherman.
Charles o fydhys avel esel a'n Klavji Methodek Brooklyn hag Eglos Vethodek a Sen Mark hag esel a'n bordh a Golji Dickinson yn Carlisle, [[Pennsylvani]], an Klub Mebyon Flatbush, hag an YMCA.
Ev a verwis y'n Klavji Methodek 23 mis Meurth 1946. Yth esa solempnyans kov synsys rag Gay yn Eglos an Drynses yn Manhattan.
9dui1vqusxy9qva1i844jjof4ct0b1m
226289
226288
2026-05-24T11:41:49Z
Flynn Peck
18125
klass
226289
wikitext
text/x-wiki
{{Den|qid=Q78817072|fetchwikidata=ALL}}
'''Charles Richard Gay''' (14 mis Gwynngala 1875 – 23 mis Meurth 1946) o arghanser [[Pobel an Statys Unys|Amerikanek]], neb a sodhas avel lewydh a'n [[Keschanj Stock a Evrek Nowydh]].
== Bewnans yowynk ==
Gay o genys yn [[Brooklyn]], 14 mis Gwynngala 1875. Ev o mab a Charles Abram Gay hag Anna Mitchell Gay. Y vroder yowynka o Robert Malcolm Gay, professor [[Sowsnek]] a vri. Ev o dyskys yn Skol Boblek Brooklyn 35 kyns owth attendya an ''Brooklyn Polytechnic Institute'' (hedhyw hemm yw rann a'n Skol Tandon Evrek Nowydh a Ynjynorieth).
== Resegva ==
Wosa "owth omworra yn an negysyow surheans tan, arghantieth, ha glow kowlwerth," ev a brenas y esedh hag a veu esel a'n Keschanj Stock a Evrek Nowydh yn 1911, ha wosa 4 bledhynnyow ev a fondyas an kowethyans ''Gay & Goepel''. Yn 1919, ev a gesunyas y gowethyans (henwys y'n eur na avel ''Charles R. Gay & Co.'') gans ''Whitehouse & Co.'', martesen an kottha kowethyans war'n Keschanj.
Yn 1935, ev o kespar henavek yn ''Whitehouse & Co.'' (gans sodhvaow war'n leur 20ves a 1 Stret Fos), ev o etholys dhe vos lewydh a'n Keschanj, wosa [[Richard Whitney]]. Gay a sodhas 3 termys avel lewydh, owth omdenna yn mis Me 1938. Ev o lewydh dres oos kales rag an Keschanj ha marghasow arghansek, hag ev a viajyas yn fenowgh dhe [[Washington, D.C.]] rag metya gans an [[Desedhek Sekerdoryon ha Keschanj]] ha rag bos kevrennek a wovynadowyow Senedh.
Wosa y derm avel lewydh a'n Keschanj, ev a veu penn a ''Winthrop, Whitehouse & Co.'', kowethyans sekerdoryon koth fondys yn 1828. Y'n eur a y vernans, ev a sodhas war an bordh a gevarwodhoryon a'n [[Arghanti Erbysyon Dime]].
== Bewnans personel ==
[[Restren:New York Stock Exchange Head at Senate hearing. Washington D.C., March 2. Charles R. Gay, President of the New York Stock Exchange, seems in a pensive mood as he listens to testimony during LCCN2016871263.tif|skeusennik|399x399px|Gay yn goslowva Senedh yn Washington ow koslowes orth dustuni dres goslowva a'n Kessedhek Senedh Arghansereth Hyns Horn yn 1937]]
Yn 1898, ev a dhemedhis Jennie Campbell Bowdish, myrgh a'n Revrond Wellesley Wellington Bowdish ha Jennie Elizabeth Bowdish. I a drigas yn 440 East 19th Street yn an tregh [[Flatbush]] a Vrooklyn. War-barth, Jennie and Charles o an gerens a 1 mab:
* William Campbell Gay, esel a'n Keschanj Stock a Evrek Nowydh, trigys yn [[Halesite]] war [[Enys Hir]]. Ev a dhemedhis Evelyn W. Sherman.
Charles o fydhys avel esel a'n Klavji Methodek Brooklyn hag Eglos Vethodek a Sen Mark hag esel a'n bordh a Golji Dickinson yn Carlisle, [[Pennsylvani]], an Klub Mebyon Flatbush, hag an YMCA.
Ev a verwis y'n Klavji Methodek 23 mis Meurth 1946. Yth esa solempnyans kov synsys rag Gay yn Eglos an Drynses yn Manhattan.
[[Klass:Amerikanyon]]
j15ihqsj5i1gqaiwa3xrrhdblgr0q71